ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Jan-Erik Björk

Sidor: [1] 2
1
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2023-02-13, 22:49 »
Hej Marcus


Det där med Porttjärn och Bodarna förefaller vara rena tramset. Jag har sett tramset cirkulera på Internet under några år. Ingen som jag har frågat har en enda källa att hänvisa till. Så det gäller att spola tramset ner i toastolen.

2
Färila / SV: Var bor Johan Mickelson 1693?
« skrivet: 2023-01-31, 21:40 »
Hej


En alternativ tolkning kan vara Wrångtjärnsskogen. Vrångtjärn var en finnby i Hassela socken. Ofta kallades utmarken tillhörigt ett hemman för ....skogen.




3
Fryksände / SV: Finsk anknytning
« skrivet: 2023-01-28, 17:42 »
Hej Lars-Erik


De skogsfinska släktnamnen kan finnas i ett flertal olika källor. De kan förekomma i husförhörslängder, födelselängder, dödlängder, domböcker, inneliggande handlingar, bouppteckningar, mantalslängder, roteringslängder, jordeböcker, kartor, sockenstämmoprotokoll etc.




4
Äppelbo / SV: Elisabet Mårtensdotter f 1661 i Långmarken
« skrivet: 2023-01-12, 21:49 »
Hej Anders


Jag har en namngiven son till Mårten Eriksson. Han heter Erik f ca 1655 och fick i varje fall minst fem barn. Jag har också två barn till Mårten utan namn. Det ena dog 1657 i Kvarnberget. Det andra var en dotter gift med Nils Andersson. Jag har inte gjort någon närmare undersökning av detta senare par.

5
Karlskoga / Bomärken från Karlskoga
« skrivet: 2022-01-26, 12:05 »
Hej Karlskogaforskare


Bifogar bomärken funna i Riksarkivet. Det gäller en rågångsförrättning gjord 1676. Antar att det handlar om sexmännens bomärken.




6
Rämmen / SV: Olof Olofsson
« skrivet: 2022-01-12, 16:35 »
Hej Inga-Lill


Dalkarlssjöhyttan togs nog upp av såväl svenskar som finnar. Eskil och Mårten Sigfridssöner som var bröder, samt Suderman Mats var finnar. Resten är jag inte så säker på faktiskt.




7
Rämmen / SV: Olof Olofsson
« skrivet: 2022-01-09, 16:25 »
Hej Anders


Stort tack för artikeln.


Ha det bra!

8
Rämmen / SV: Olof Olofsson
« skrivet: 2022-01-07, 15:55 »
Hej igen


Jag har sett uppgiften om Kerstin Olofsdotter Kropp under många år. Sannolikt bygger uppgiften på spekulationer eller gissningar. Det finns inga säkerställda fakta om att Erik Kristoffersson hade en hustru vid namn Kerstin Olofsdotter Kropp. Om han hade haft två barnkullar borde detta ha framgått av domböckerna. Man var nämligen skyldig att avvittra kullen i det föregående giftet innan nytt gifte ingicks.

9
Rämmen / SV: Olof Olofsson
« skrivet: 2022-01-07, 15:50 »
Hej Anders


Det vore naturligtvis en god idé. Frågan är dock om jag har den tiden. Jag medverkar löpande med artiklar i olika tidskrifter. En del har hört sig för om föredrag etc. Och flera har stött på om att jag borde färdigställa sammandragen av Älvdals härads dombok, i varje fall för 1600-talet. Dessutom bedriver jag egen forskning och har gett ut några böcker om skogsfinnar.


Men jag ska tänka på saken. Jag saknar dock en kopia på Anna Westlunds artikel i Finnkultur 2/1984. Har du den tillgänglig?


10
Rämmen / SV: Olof Olofsson
« skrivet: 2022-01-06, 17:33 »
Hej igen Inga-Lill


OBS Jag har inte nämnt året för Olof Olofssons giftermål. Skrivningen ska tydas som att han var gift redan 1691. Han hade således gift sig tidigare! Lycka till med fortsatt forskning om Olof Olofsson i Näsrämmen.


Förresten kom O O från Dalkarlsjön?


11
Rämmen / SV: Olof Olofsson
« skrivet: 2022-01-06, 13:17 »
Hej igen


Den Olof Olofsson som uppträder som dräng senast 1696 i Älvdals härads dombok försökte då komma intill på Henrik Jönssons fars jord i Näsberget. Eftersom han benämns som dräng är han ogift. Det framkommer också att Henriks far var skyldig Olof Olofsson pengar.  Han nämns sedan ett antal gånger. År 1707 framgår av domboken att Olof Olofsson Kropp löser in arvsandelar i Näsberget. I Uppbudet nämns att Olof Olofsson Kropp har bytt till sig jord mot jord i Fiskhusberget (står Visthusberget) i Färnebo socken. Därmed är klarlagt att den Olof Olofsson Kropp som diskuteras här är en son till Olof Persson Kropp. Olof Olofsson i Näsrämmen har ingenting med Kroppsläkten att göra. Denne Olof O är gift redan 1691.

12
Rämmen / SV: Olof Olofsson
« skrivet: 2022-01-06, 11:56 »
Hej alla Kroppforskare


Färnebo häradsrätt den 18 juni 1706 har ett mål där arvet efter Jöns Olofsson i Fiskhushöjden behandlas. Bröderna Kristoffer, Pål, Karl och Olof nämns. Olofs bostadsort nämns inte. Detta mål klarlägger brödraskaran!

13
Gustav Adolf / SV: Laggåsen.
« skrivet: 2021-12-04, 16:34 »
Hej


En Daniel Eliasson Karjalainen dog 1718! Han kan knappast ha fått barn 1736! ;)

14
Hej bästa släktforskare


Jag önskar ta del av källan som bekräftar att Maria Persdotters far, Per Henriksson var en Werre. Var finns den?




15
Karlskoga / SV: Abborrtjärn
« skrivet: 2021-09-08, 15:21 »
Hej Barbro!
Abbortjärn är känt från sekelskiftet 1599/1600. Det är knappast möjligt att Olof Persson är född där 1568. I övrigt kan jag nämna att Abbortjärn kan vara upptaget eller bebott av skogsfinnar. Härför talar släktförbindelser med Domvik i Grythyttan och förekomsten av förnamn som ofta användes av finnarna. Jag tänker då på Pål, Tomas, Henrik och Mats, vilka alla förnamn är nämnda vid Abbortjärn.

16
Laver / SV: Laver
« skrivet: 2021-09-07, 11:26 »
Hej
De första finnarna i Fryksdalen dök upp under1620-talet. Lars Larsson Laver kan mycket väl ha fötts där. Tyvärr är Lars Larsson ett alltför vanligt namn  för att forska vidare på. Å andra sidan är uppgiften om bosättning i Dalarna möjligen något motsägande Fryksdalsteorin. Den absolut vanligaste migrationsriktningen för de flesta finnar var från norra och östra Sverige till mellersta och västra Sverige.



17
Laver / SV: Laver
« skrivet: 2021-09-06, 17:12 »
Hej

I dödsnotisen anges att Lars Larsson Lafwer var född i Norland i Frijsdal. Just begreppet Frijsdahl har jag träffat på ett flertal gånger. Och har alltid tolkat det som Fryksdal (-en) i Värmland. Att Lars Larsson uppges vara finne motsäger inte detta antagande. Åldersuppgiften vid dödsfalet är sannolikt kraftigt överdriven. Sanningen ligger nog betydligt närmare 80-årsåldern. Apropå släktnamnet Lafwer finns ett skogsfinskt släktnamn Lavonen. Kom troligen från Karelen. hälsar

18
Svartnäs / SV: Brita Jonsdotter i Svartnäs
« skrivet: 2021-08-19, 14:31 »
Hej igen Maud
Visst kan de hypoteser du har ställt upp vara riktiga!Jag har inte kunskaper för att avgöra detta spörsmål. När det gäller Brittas far kan han mycket väl vara Eskil Henriksson. Har dock hittills inte hittat några fakta som styrker ev. samband. Å andra sidan har jag inte uppgifter från Svärdsjö domböcker längre fram än 1673.

Det vore bra att få säkerställt Svärdsjöfinnarnas släktnamn. Särskilt med tanke på att avkomlingar till dem finns antecknade i bl.a. Värmland. Kanske också i Hälsingland och Gästrikland? Det borde inte vara helt omöjligt eftersom vi har dels Gottlunds uppgifter och ett ganska bra källmaterial. Problemet är alla Henrik och Henrikssöner samt Pers- och Larssöner som figurerar i olika sammanhang. Nils Almegårds uppgifter verkar inte alltid vara korrekta. De är troligen säkrare ju längre mot nutid han kommer. Det verkar som att han inte har använt domböckerna?

Vi ses förhoppningsvis framöver!

19
Svartnäs / SV: Brita Jonsdotter i Svartnäs
« skrivet: 2021-08-17, 17:20 »
Hej Maud
Roligt att höra av dig här. Jag kollade lite i min anteckningar om din fråga. Är du säker på hustruns namn? År 1728 den 4 april dog Henrik Jonssons änka Britta Eskilsdotter i Svartnäs i en ålder av 90 år.

Kanhända är detta rätt hustru?

Vi ses!

20
Hej Lis-Beth


Stort tack!

21
Rämmen / SV: Dalkarlsjön hyttan
« skrivet: 2021-03-09, 22:21 »
Hej Kenneth


Olof Larsson var troligen ingen Hotakka. Detta släktnamn hade bröderna Johan och Daniel Henrikssöner som dök upp i Järna på 1680-talet. Så vitt jag vet har de ingen koppling till Olof Larsson.


22
Bingsjö-Dådran / SV: Bingsjö-Dådran
« skrivet: 2021-03-09, 21:55 »
Tack Inger Jans för ditt svar.


Är det tänkbart att Erik Mårtenssons barn går under radarn? Misstänker nämligen att en son Mårten Eriksson hamnade i Norge.






23
Tack Hans och Martti!


Problemet är att veta till vilken socken Vahanka hörde under tidigt 1600-tal. Jag har sökt i samtliga socknar i Tavastland för åren 1611-1612, men inte hittat byn. Den kan ha haft ett annat namn då.


24
Hej Söker uppgifter om orten Vahanka.


I vilken socken eller liknande låg Vahanka år 1600-1620.


hälsar


Jan-Erik Björk

25
Bäste Martti Rautio


Du ska ha ett hjärtligt tack för uppgifterna. Nu kan jag leta vidare efter mina sökta skogsfinnar. Jag söker Filip Larsson, vars son Lars Filipsson ska ha fötts i Jämsä socken omkring år 1600. Familjen flyttade sedan vidare till Sverige, kom till Gåsborns socken i Värmland och bosatte sig i Yxtjärn senast år 1621. Enligt en uppgift i ett häradsarkiv föddes Filip Larsson i Mikkeli socken i Savolax. Filips födelsetid bedöms vara omkring år 1575. Om dessa uppgifter är rätt föddes Filip Larsson i Mikkeli socken för att sedan flytta till Jämsä socken och sedan till Värmland. hälsar


26
Var kan jag hitta skattelängder från omkring år 1600 för Jämsä socken i Tavastland?

27
Skogsfinnesläkter A-Ö / SV: Parkkoinen
« skrivet: 2020-09-27, 20:58 »
Hej Marcus
Patronymikon är svårtydbart. Men jag tror att det handlar om soldaten Johan Rickardsson. Hans far var sannolikt soldaten Rickard Jonsson. Och modern som sagt Dordi Mickelsdotter Parkoinen. Jag stödjer mitt antagande på att en Richard Jonsson uppträder i Jangshöjden enligt mantalet 1653-1654 samt enligt Fryksdals härads dombok 1656 i Hedåsen.


28
Ekshärad / SV: Per Olfsson i Våle
« skrivet: 2020-04-09, 11:28 »
Hej Kenneth
Jag kan se en felaktig uppgift i din information om Kristoffer Tomasson Havuinen. Du hänvisar till andra källor om ev. samband  med Lång Kristoffer Jonsson Havuinen. Denne hette Jönsson i efternamn. Och släktnamnet var Honkainen. Det finns inga kända släktsamband mellan dem. I övrigt vill jag framhålla din generositet att tillhandahålla dina släktuppgifter.

29
Ekshärad / SV: Per Olfsson i Våle
« skrivet: 2020-04-08, 16:08 »
Det finns inga kända samband mellan släkten Kristoffer/sson i Byn och Kristoffer Tomasson Havuinen i Brunnberg.

30
Ekshärad / SV: Per Olfsson i Våle
« skrivet: 2020-04-08, 16:06 »
Karin Henriksdotter ovan är född 1678 i Hjältin i Ekshärads socken.

31
Hej Malungsforskare
Tillfällighetsfynd från domboken för Malung 1687 sidan 207. Olof Enarsson i Skrötingerud i Sunne socken säljer till sin broderson Nils Persson i Utsjö alla sin arvsrätt i Utsjö. Och längre ner på sidan. Anders Enarsson i Kisterud i V Ämterviks socken säljer sin arvejord i Utsjö dels till sin bror Halvard Enarsson i Utsjö, dels till sin brorson Nils Persson i Utsjö.

Kan kanske vara till någon nytta!

32
Hej leif
Stort tack! Löste en liten gåta för mig. Återkommer om detta i en artikel så småningom avseende Gloppsjön finnhemman i Hällefors.

33
Skogsfinnesläkter A-Ö / SV: Kyttöinen i Ekshärad
« skrivet: 2019-11-13, 22:35 »
Hej Hans Petter


Denna information bör väl innebära att felen förhoppningsvis kan rättas till.  Det är alltför många forskare som okritiskt använder felaktig information.


34
Skogsfinnesläkter A-Ö / SV: Kyttöinen i Ekshärad
« skrivet: 2019-11-11, 21:43 »
Hej


Kyttöinen i Ekshärad kan nog knytas till Pål Larsson som köpte Solberg på 1640-talet. Svepe är en översättning av Kääriäinen, dvs en annan släkt som kom att flytta till Solberg.


35
Skogsfinnesläkter A-Ö / SV: Parkkoinen
« skrivet: 2019-10-11, 12:26 »
Hej Marcus


Trevligt att träffa på dig igen! När det gäller de berörda släktnamnen kan jag tänka mig att de namn som innehåller ändelsen -la, -ila eller liknande är betydligt yngre, kanske från 1700- och 1800-talen. Då omvandlades i Finland gårdsnamn till släktnamn. Ursprungliga savolaxiska släktnamn slutar ofta på -inen eller -nen. Benägenheten i svenska källor att notera kortformer av släktnamnen är vanlig. Häkkinen blev Häkk, Puurainen blev Pur, Suuroinen blev Suur etc. Därför menar jag att Park mycket väl kan vara en kortform av Parkkinen/Parkkoinen eller så. 

36
Rämmen / SV: Olof Olofsson
« skrivet: 2019-10-09, 16:51 »
Visst är det intressant läsning i släktkrönikan. Och mycket är bra! Men den innehåller också en del fel, bl.a Lång Kristoffers släktnamn. Sedan presenteras också en del myter, som bara är myter. Ingen sanning alltså! Ta de äldsta uppgifterna med en nypa salt.


37
Allmänt / SV: Lars Tomasson Heiloinen
« skrivet: 2019-10-09, 16:33 »
Hej


Har för länge sedan haft samma tankar om Lars Tomasson i Villbäck. Men har förkastat tankarna eftersom barnakullarnas namn och födelsedata inte stämmer överens. Det skiljer ju faktiskt nästan 10 år i en del fall.  Visst kan finnen ha vandrat någon mil eller två för ett dop i annan socken,men det är inte vanligt. Min uppfattning är att det inte är fråga om samma person. hälsar

38
Ekshärad / SV: Johan "Koslan" i Halla
« skrivet: 2019-10-01, 21:09 »
Hej


R och K kan skrivas på många sätt. Många skribenter skriver dem nästan på samma sätt. Andra skribenter helt olika. Vissa skribenter är inte konsekventa. Andra är mycket konsekventa.


Jag har läst denna notis under många år. Och vacklat mellan första bokstaven som K eller R. Men stannat för K eftersom det finns en skogsfinskt släktnamn Kohlan. Ofta förekommer exempelvis kortform av ett längre Kohlainen/Kohlanen. Tänkbart är även släktnamnet Kohlemainen men en kortform skulle då noteras som Kolman. Något skogsfinskt släktnamn Rohlainen eller liknande känner jag inte till. Det finns inget sådant i den finska släktnamnsbibeln. Har dock forskat om skogsfinska släktnamn i 25 år.  vänligen

39
Ekshärad / SV: Johan "Koslan" i Halla
« skrivet: 2019-10-01, 17:36 »
Visst. Det kan vara möjligt. Men jag tror inte på det. Om han var omnämnd på tinget 1641 bör han ha varit minst 25-30 år då och vara född omkring 1600-1610. Om det var han som dog i Halla skulle han ha varit över 100 år.

40
Ekshärad / SV: Johan "Koslan" i Halla
« skrivet: 2019-09-28, 14:31 »
Hej


Denne finne är så vitt jag vet helt okänd för oss som har arbetat med skogsfinsk släktforskning under många år. Hans patronymikon är inte heller bekant. Släkten Kohlainen är inte så speciellt känd i finnmarkerna i Bergslagen med omnejd. Det vore bra om du hade en hänvisning till domboken i detta fall.

41
Ekshärad / SV: Marit Larsdotter
« skrivet: 2019-09-28, 14:28 »
Hej igen Kenneth


Visst!
Lars Henriksson Kääriäinen fick bl.a. en son Lars Larsson som fick bl.a. en son Henrik Larsson. Födelseuppgiften rörande Lars Larsson (I) grundar sig på antagande. Detta baserar sig på mycket grundliga forskningar sedan många år om finnarna i Malung socken.

42
Ekshärad / SV: Marit Larsdotter
« skrivet: 2019-09-26, 21:51 »
Bäste Kenneth!

Jag misstänker starkt att du har farit vilse när det gäller Henrik Larsson Kääriäinens far här ovan. Hans far var Lars Larsson (den förste, det fanns flera därav numreringen) född ca 1665. Hans far var Lars Henriksson!

 ;) Jan-Erik Björk

43
Ekshärad / SV: Johan "Koslan" i Halla
« skrivet: 2019-09-26, 21:24 »
Hej

Han var finne. Namnet har jag tolkat till Kohlan. Det senare är ett försök att återge ett skogsfinskt släktnamn. Möjligen kan det ha avsett släkten Kohlainen. Den uppgivn aålder är troligen 10 år för hög. Hans födelseår torde snarare vara kring 1635.  Jag känner inte till hans ursprung.

44
Hej igen

Jag vet inte om det är rätt man i detta fall. Men det är vanligt med fel åldersuppgift i dödböcker. Oftast överdrev man åldern. Det kan slå fel på 10 år.

45
Hej

Enligt Hällefors C:2 antecknades 1698 den 23 nov. en Per Matsson. Fadern var Mats Simonsson. Är dock osäker på om detta är den efterfrågade!

46
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2019-04-10, 11:43 »
Hej igen Marcus


Stort tack. Har varit inne i finska källor tidigare genom åren. Dock inte så mycket i domböcker. Vi får verkligen vara taxamma att svenska språket var det officiella myndighetsspråket även i Finland. Det gör det hela mycket lättare. Problemet för många forskare är ju att kunna läsa de ofta mycket innehållsrika domböckerna.


Har kollat runt lite i dina hänvisningar. Liten text. Yvigt skrivet. Inte lättläst. Har läst i många år vilket gör att jag kan skumläsa texten och snabbt avgöra om det är intressant. Nu gäller väl att ge sig in i domböckerna som täcker Jockas socken.


Lycka till i fortsättningen!

47
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2019-04-08, 20:34 »
Hej


Och tack igen. Du håller på bevisbara fakta liksom jag. Man kan spekulera, men det måste ske med möjliga elelr tänkbara scenarion. Jag har inte sett ett enda som jag tycker ser OK ut. Oftast konstiga uppgifter med dubbla släktnamn och dubbla förnamn på vissa kvinnor. Det är helt befängt!


Byte av släktnamn kunde absolut ske. Normalfallet var att såväl söner som döttrar fick faderns släktnamn. En kvinna kunde ta sin mors släktnamn. En man kunde ta sin svärfars eller husbondes släktnamn. Bytet kunde ske av olika skäl. Oftast bytte man ett släktnamn med lägre status mot ett med högre sådant. Eller bytte bort ett släktnamn som hade vanärats genom brott etc. Det kan alltså ha skett ett byte någon gång. Men var finns beviset för bytet av Liikainen mot Suhoinen? Man måste nog kolla andra källor också, ex. domböcker och skatterannsakningar, ödeslängder etc. Alltså verkligen en uppgift som visar på en flyttning eller liknande.


ha det bra hälsar
Jan-Erik

48
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2019-04-07, 21:39 »

Hej Marcus
Stort tack för uppgifterna. Du har nyss bevisat osäkerheten i släkten Suhoinens härstamning. Du har hittat två st Olof Pålsson under 1620-talet. Det kan finnas flera. Med tanke på att släktnamnen var fullt utvecklade redan under 1400-talet bör det ha funnits många av släkten under 1500- och 1600-talen. Dock var släktnamnet inte så vanligt. Se nedan. Observera att det gäller enstaka år och vuxna individer.
hälsar
Jan-Erik Björk
 
Savolax
   
1548
 
Tavinsalmi
 
2
 
  1562
 

 
3
 
1614
 

 
1
 
 
 
Joroinen
 
1
 
   
Rautalampi
Inga
Ruovesi
   
1571
 
2
 
1580
 
2
 
1605
 
-
 
 
 
 
 
   
Södra Österbotten
   
1571
 
2
 
1580
 
1
 
   
Norra Österbotten
Inga
Kajanaland
   
1580
 
1
 
 
 
 
 
 

49
Ekshärad / SV: N Mosberg, Ekshärad - vem är vem?
« skrivet: 2018-08-17, 12:55 »
Betr tolkningen av foto ovan


I sammanfattning står att bröderna Per, Lars och Per Nilssöner tvistar med sin bror Jon om fädernearvet 1/4 i Halla och 5/8 i 1/16 i Byn. De är nu förlikta.


Det tyder på att fadern Nils Larsson möjligen på sin fars sida eller sin mors sida har härstamning från Byn i Ekhärads socken. Men det kräver mera forskning att klara ut detta!


50
Ekshärad / SV: N Mosberg, Ekshärad - vem är vem?
« skrivet: 2018-08-17, 12:49 »
Hej Ulla


Det finns en hel del att läsa i domböckerna om denna släkt i Halla/Hallen. Är dock förenat med ett visst arbete att plocka fram uppgifterna.


Nils Larssons anor bakåt pekar inte på några finnar. Däremot gifte sig Lars Nilsson i Halla med Annika Henriksdotter Hakkarainen. Det står bl.a. att läsa om i Valter Bergs utmärkta bok om Nainsfinnarna.


Alla de skogsfinska släktnamn du nämner är mycket bekanta för mig som finneforskare sedan minst 30 år tillbaka. Har dem dock inte i mitt eget släktträd, men väl andra släkter av skogsfinsk härkomst.




51
Ekshärad / SV: N Mosberg, Ekshärad - vem är vem?
« skrivet: 2018-08-17, 11:30 »
Av Älvdals härads dombok vt 1714 framgår att Nils Larsson i Halla hade två söner med samma namn. De betecknades som Per Nilsson d.ä och Per Nilsson d.y.


Jan-Erik Björk


52
Hej Barbro!


Vad jag kan förstå efter lång och omfattande forskning, kan släktnamnet Kyttöinen kopplas till Pål Larsson som köpte hemmanet omkring 1645. Han var således den förste finnen i Solberg. Han kom närmast från Villbäcktorpet i Nås finnmark. Släkten Kääriäinen eller Svepare kan sannolikt knytas till Pål Henriksson Kääriäinen. Hans ursprung är utan tvivel Bredsjön i Malungs socken, som var släktens stamhemman i Malungs finnmark. 


Det är alltså felaktigt att benämna Pål Larsson med två släktnamn!


Jag känner inte till någon som testat sig och som tillhör avkomlingarna på manssidan efter Pål Larsson Kyttöinen. Norrmannen Jan Myhrvold som är en förträfflig släktforskare och DNA-forskare vet säkert mera. Han är ansvarig för ett skogsfinskt DNA-projekt.




53
Ekshärad / SV: Måns Mattson i Snöre
« skrivet: 2018-02-25, 15:07 »
Hej Birgitta

Det finns olika möjligheter att forska bakåt när "kyrkböckerna har tagit slut." En förnämlig källa är de juridiska arkiven med främst domböckerna. En annan källa är de militära exempelvis roteringslängder och äldre rullor. Äldre kyrkoräkenskaper kan ge en del. Kamerala längder som mantalslängder, tiondelängder och liknande kan också vara värda att kolla upp. När det gäller Måns Matsson i Snöre kan jag möjligen ha något material liggande. Men har ingen möjlighet att ta tag i det just nu. Kan eventuellt återkomma.

54
Mikael

Känner inte till Olof Simonssons ursprung eller föräldrar. Men Marit Pålsdotter och Olof Simonsson dog båda i Skinnskatteberg. Kanske kom Olof därifrån??


55
Ekshärad / SV: Pål Pålsson i Lövåsen, Ekshärad?
« skrivet: 2016-12-27, 16:37 »
Evert

Lövån/Lövåna är omnämnt i Valter Bergs mycket innehållsrika bok om Brunnberg. Den kom ut 1985, men är väl nu utgången. Går säkert att låna via bibliotek. Boken beskriver släkten Hakkarainen mycket ingående. Den står sig bra ännu idag!!

Erik Pålsson Hakkarainen och hans son Pål Eriksson var en tid bosatta på det oskattlagda torpet Lövån. Detta torp låg alldeles intill gränsen mellan Dalarna och Värmland. Sonen Pål Eriksson tog senare upp en röjningsplats intill faderns gamla torp i Lövåna. Detta kallades Björnåsen. I varje fall Pål Eriksson blev bortmotad från sitt torp av Malungsborna.

 




56
Ekshärad / SV: Pål Pålsson i Lövåsen, Ekshärad?
« skrivet: 2016-12-26, 14:54 »
Evert

Lövåsen ska nog vara Lövåna, en felskrivning alltså! Jag har tolkat det så!!


57
00 - Dokumentation och registrering / SV: Dubbla efternamn
« skrivet: 2016-12-26, 14:33 »
Bäste Ingvar

Skogsfinnarna behöll och använde sina släktnamn sinsemellan långt in på 1800-talet. Man hade väldigt bra koll på vilka som var ens förfäder och förmödrar. Och vilka släkter de tillhörde. Och i vilken ordning man ansåg sig tillhöra resp. släkt. Kvinnorna behöll sin faders släktnamn livet igenom, även efter ett ev. giftermål. Det var de svenska skrivarna som avgjorde om de skulle notera släktnamn eller inte. För den stora majoriteten av skrivare var skogsfinska släktnamn en okänd företeelse. Den svenska allmogen hade ju inga sådana. De var ju dessutom obekanta med det finska språket. Oftast skrevs inga släktnamn ner i källorna, utom då skrivaren hade vissa kunskaper i finska språket, som ex. i Fryksände, Ljusnarsberg etc
.
Det förtjänar också att framhållas att släktnamnen kunde bytas över tid. Man föddes exempelvis som en Suhoinen men bytte till Karjalainen. Det berodde på olika omständigheter. En man kunde ta sin svärfars släktnamn. En ogift kvinna kunde ta sin mors flicknamn etc. Det finns många exempel på detta! Släktnamn kunde komma i vanrykte eller ha högre status eller liknande.

Jag namnger i mitt dataprogram ex namnformen Lars Larsson Karjalainen eller om det är osäkert släktnamnet inom parentes eller försett med frågetecken. Jag anger källan för släktnamnet i någon notis eller liknande. Det är viktigt för mig att de skogsfinska släktnamnen kommer fram i mina anteckningar. Även i de norska finnmarkerna antecknades ibland det finska släktnamnet, se nedan. En Anders Tosk eller uttolkat Anders Tossavainen.



58
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2016-12-26, 13:01 »
Tack Henrik för ditt svar!

Jag har kollat länken. Känner forskaren bakom hemsidan. Hon har haft en del kontakt med mig. Hon är som jag kan erfara en seriös forskare. Men anlitar ibland andras uppgifter, liksom många andra också gör. Och då kan det bli fel!

Om det nu handlar om rätt Abraham så levde han i all högönsklig välmåga i slutet av 1600-talet i Millsjön i Malungs socken. Och omkring sekelskiftet flyttade han och tog upp ett nybygge i Tyngsjö inte långt från Millsjön. Det är dock inte fullt klarlagt när han dog. Kyrkböckerna har brunnit och är bevarade tidigast från mitten av 1770-talet. Och då får man lita till andra källor.




59
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2016-12-23, 16:26 »
Hej igen

Visst finns det indicier om släktskap mellan Lövåsen och Laggåsen. Inte minst betr. namnen. Ser man till mansnamnen förekommer i stort sett  samma namn i de båda släkterna, även sådana ganska ovanliga namn som Gustav/Gösta och Daniel.
 

60
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2016-12-23, 16:05 »
Henrik Mosén

Tack för dina synpunkter mm. Har du vänligheten att upplysa mig om hemsidan med uppgiften om Abraham Larsson Karjalainen? Det är märkligt att någon har försökt ta död på honom innan han dog.  ;)

61
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2016-12-23, 16:02 »
Suhoinenforskare

Håller givetvis med mabo i denna fråga. Har liksom honom sett alla dessa uppgifter om Olof Pålssons anor, bl.a. förmedlade genom Roald Sundberg. Och de sägs härstamma från en forskare i Finland. Tror inte på dem förrän de kan läggas fram här eller i annat forum för granskning etc.

Ser fram emot detta!

Tills vidare använder jag inte dessa uppgifter i min egen antavla!! Och sprider självfallet inte vidare till andra forskare!




62
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2016-12-21, 17:44 »
Hej alla Suhoinenforskare!

Marcus ställer den självklara frågan om tydliga källbevis för om Olof Pålssons hustru Annika Larsdtr verkligen var en Karjalainen. Jag har inte någon gång under min snart 40-åriga forskargärning hittat något som helst bevis för att hon härstammade från Laggåsen. Jag har endast hittat domstolsnotiserna som Marcus redogör för här ovan. Är enig med honom i hans uppfattning att dessa noteringar ensamma inte kan ligga till grund för antagandet om Annika Larsdtr. Även om jag har hittat flera fall där en borgensman var en närstående släkting. Men som sagt jag är också öppen för teorier om släktskapet gärna styrkta av källbelägg. Vänligen 

63
Britta

Riktigt konstaterande. Två Halvard Persson föddes under 1693 i Ekshärad.

1) föddes den 14 aug i Byn föräldrar Per Bengtsson o Marit Halvradsdr

2) föddes den 7 dec i Stackerud föräldrar Per Larsson o Kerstin Olofsdr

64
Elof Larssons släkt

En relativt god uppfattning om Elof Larsson och hans närmaste släkt får man genom ett mål i domboken för 1697, närmare bestämt den 13-16 september sidan 291. Härav framgår att Elof Larssons far hette Lars Nilsson och hans far i sin tur hette Nils Larsson. Dessutom får man reda på diverse andra släktingar.

65
Ekshärad / SV: Lars Bergman från Bergsäng
« skrivet: 2016-11-15, 16:15 »
Hej Evert

Pigan Sara som senare gifte sig med Lars Nilsson i Sälje kom från Solberg eftersom hon hade tjänat som piga där. Det betyder inte att hon var född där. Jag kan inte heller hitta någon Sara som föddes där omkring sekelskiftet! Det måste man undersöka vidare.

Lars Nilsson i Sälje gifte sig 1722 med pigan Sara Olofsdr från Hornäs. Det kan betyda att hon var född där. Men det kan givetvis undersökas.

66
Britta och Anders

Tack för den roliga historien.

Tyvärr måste jag komma med en korrigering. Brukar faktiskt läsa igenom mina svar några gånger, men har missat detta! Usch och fy över mig själv :(

Den Elof Larsson som jag har placerat i Halla hör inte hemma där! Har inte funnits någon sådan där på 1600-talet. Min avsikt var att skriva Hamra och inget annat!! Elof Larsson med hu Ingeborg Nilsdr och barnen enligt ovan bodde i Hamra!!. Elof är mantalsförd där i varje fall under tiden 1661-1690.

Det fanns kopplingar på minst två sätt mellan Hamra och Solberg. Elof dotter Ingeborg var g m Lars Olofsson i Solberg och som nämnts tidigare var Jöns Olofsson gm. Karin Elofsdr. Döttrarna var alltså systrar och männen var bröder, om jag inte minns fel i hastigheten!  :-\


67
Evert

Det fanns två Lars Pålsson i Solberg under 1600-talet.

1) Den ene var son till Pål Larsson som köpte Solberg vid mitten av 1640-talet. Kallades gamle Lars Pålsson i källorna. Han förefaller ha varit gift två gånger. Ingen av hans hustrur har jag något namn på.

2) Lille eller unge Lars Pålsson f ca 1640 var son till Pål Larssons son Pål Pålsson, alltså sonson till Pål Larsson som köpte Solberg. Unge Lars P var gift med Anna/Annika Henriksdr. Hennes ursprung har jag ingen koll på!


68
Britta

Det rör sig givetvis om två skilda Elof Larsson. Kanske flera? Som upplagt för sammanblandning om man inte kollar i källorna, t.ex domböckerna:

1)Elof L i V Tönnet g m Gunnur Persdr fick i varje fall barnen Kerstin f 1677, Jon f 1681, Lars f 1683 och Per f 1686. Elof hade sin fädernejord i Östra Tönnet, vilket tyder på att han kommer därifrån. Tyvärr finns flera Lars att välja mellan. Ingen kandidat är given så vitt jag kan se! Men två syskon till Elof är kända: Anna och Ingeborg Larsdöttrar. Gunnur Persdr ägde jord i Edebäck, vilket tyder på koppling dit.

2) Elof Larsson i Halla var som sagt g m Ingeborg Nilsdr. De fick i varje fall barnen: Ingeborg f 1671, Jon f 1691 och Karin f ?. Troligen också Kerstin f 1671 och Marit f ca 1690. Se övriga kommentarer

69
Evert

Varifrån har du fått uppgiften om att den blinde finnen som sprang gatlopp var av släkten Kääriäinen. Så vitt jag vet hade han namnet Mickel Mickelsson, vilket även framkommer i boken av Arne Östman.  :) Detta namn har aldrig funnits i vare sig Kääriäinen- eller Kyttöinensläkterna. Hans släktnamn var ett annat. Tyvärr finns flera att välja mellan som Kiiskinen, Putkoinen, Mäkäräinen, Pietiläinen och Parkkoinen. Inget av dem är tvärsäkert att fästa till Mickel Mickelsson.

70
Evert

Är inte klar över om du har läst min kommentar här om Pål Svepe och Signe Nordlund. Hon har säkert rätt i att en Pål Svepe har funnits i Solberg. Men han har ingenting att göra med Pål Larsson (Kyttöinen) som köpte Solberg i mitten av 1640-talet. Pål Larsson kom på 1640-talet från Gällingetorp/Villbäcks torp i dåvarande Nås socken

Svepe eller Kääriäinen är med högsta sannolikhet förknippat med Pål Henriksson (Kääriäinen) som i gifte kom till Solberg från Bredsjön i Malung.

Dessa två släktnamn och personer har blandats samman i snart sagt varje uppgift på Internet.

71
Britta

Jag har inte kollat uppgifterna på Internet betr. Elof Larsson.
Och nu kommer en bitande kritik om uppgifter på Internet. Det verkar som du förstår den kritiken ;) Det är fullt av felaktigheter, missbedömningar och feltolkningar på Internet, inte minst de stora amerikanska sajterna. Felaktigheter upprepas i all oändlighet eftersom få ifrågasätter uppgifterna och kollar själv i originalkällorna. Jag använder aldrig sådana ostyrkta och därmed osäkra uppgifter på Internet. Man kan ju inte kolla källorna eftersom det inte finns någon källhänvisning. I bästa fall finns en hänvisning till en annan hemsida hos någon forskare som i sin tur har en hänvisning till en annan hemsida. Vilket elände!! Bedrövligt! Jag vet att det är upp till var och en att lägga ut och använda. Jag vet att många inte tycker det är nödvändigt med källor. Varför ta det så allvarligt! etc

Jag försöker hålla en seriös ton i forskningen. Utgår alltid från primärkällor. Kan använda Internetuppgifter, men i så fall som utgångspunkt för en uppgift och sedan för kontroll. Hittar jag inte källan blir det en anteckning om detta! Och uppgiften tas inte med i min forskning!!

Jag är sammanfattningsvis mycket kritisk till sådan forskning som mera liknar fiske, utan egen insats. Det finns "forskare" som endast samlar in vad andra har gjort, lägger ut på någon hemsida och tar åt sig all ära.

Allmänt sett pålitliga, erkända och trovärdiga forskare kan jag absolut godta.

Står gärna till tjänst om jag kan.  :)

72
Hej igen Britta

Jon Elofsson sålde också en del i Hälle. Det kan tyda på att Elof Larsson har någon koppling dit; kanske en härstamning rentav?? Ingeborg verkar vara från Hamra, möjligen dotter till Nils (Ingemarsson?) därstädes. Det fanns flera Nilsar i Hamra vid denna tid. Oklart än så länge! Ingeborg hade i varje fall två kända syskon: Per och Kerstin.

73
Britta

Elof Larsson i Hamra dog där 1695. Ingeborg Nilsdr gifte om sig 1699 med Olof Eriksson i Norra Skoga. Uppgifterna finns i vigselboken för Ekshärad.

Jag kan inte se att de efterfrågade personerna levde i Halla. Det måste vara en felläsning??!!  ;)

Lycka till!

74
Hej igen Britta

Sambandet mellan Jöns Olofsson i Solberg och Elof Larsson i Hamra framgår av domboken för vt 1715 sid 37. Jon Elofsson sålde sin del i H till sina svågrar Lars Olofsson i Hamra och Jöns Olofsson i Solberg.

75
Britta

Har du DNA-testat dig?

Jag har gjort det och hittat samband med nu levande personer. Men dock mycket långt tillbaka. Det kräver ju emellertid att man har gjort sin pappersforskning korrekt och någorlunda långt tillbaka.

76
Ekshärad / SV: Gunilla Eriksdotter i Södra Mossberg
« skrivet: 2016-11-05, 11:28 »
Britta

För ca 15 år sedan gav jag ut Sammandrag av Älvdals härads domböcker 1600-1649. I ganska små upplagor vilket ledde till att den snart blev slutsåld. Det var ett givande och intressant arbete, men arbetsamt och kostsamt. Vet inte nu om jag mäktar med en ny utgivning fram till 1700. Har dock koncept fram till 1668.

Om du vill veta något eller ha en ingång till något mål eller så är du välkommen att höra av dig!!

77
Britta

Återkommer till Pål Larssons dokumenterade barn!

Enligt domboken 1659 de 11-12 juli inställde sig i rätten sal. Pål Larssons barn Pål och Lars i Solberg, Agnes i Öjeberget med sin man Henrik Matsson samt Marit med sin man Olof Simonsson betr arvet i Solberg. Det innebär att de var fyra barn efter Pål Larsson. Det kan ha funnit fler, men de måste då ha avlidit innan faderns död. Ingenting framgår av senare domböcker att det har funnits andra barn! Nu är det dock så att i slutet av domboksnotisen finns en mening som är förvillande. Där talas om två sjundeparter och två söner och tre döttrar. Två sjundeparter och antalet barn stämmer överens. En aning märkligt alltså!! Vem den tredje dottern skulle vara har inte gått att utröna. Pål och Lars erkändes ärva tredingen i det fast arvet. År 1660 förliktes Pål och Lars med sin syster Marit. Men systern Agnes var inte nöjd. Rätten uppmanade henne att betänka sig. Men målet kom inte åter till rätten, varför jag tror att man kom överens med denna syster också!!

Sedan ökar befolkningen i Solberg kraftigt genom de båda brödernas barn och barnbarn, men det är en annan  historia!!

78
Ekshärad / SV: Gunilla Eriksdotter i Södra Mossberg
« skrivet: 2016-11-04, 17:06 »
Evert, Britta

Den bästa källan för att hitta personer och sambanden dem emellan är domböckerna. Ta som exempel bröderna gamle och unge Erik Månssöner. De var söner till Måns Eriksson och Gunnur Persdtr. Detta par hade förutom de nämnda bröderna även barnen Karin, Marit och Per Månsbarn. Av domböckerna framgår också att Måns Eriksson var från N Öjenäs och att han ägde jord där. Det kan sannolikt innebära att han hade sina föräldrar där. Vi får också veta att Gunnr Persdtr var dotter till Per Larsson och Dordi Persdtr. Och vi får veta att Dordi Persdtr också kom från N Öjenäs. Plus en massa annat!

Soldaten Håkan Bengtsson Björk var son till Bengt Håkansson och Sisela Perdstr i Bergsäng. Han hade syskonen Nils Bengtsson och Britta Bengtsdtr. Bengt Håkanssons far hette Håkan Halvardsson. Han var g m en Karin i första äktenskapet och en (Valborg?) i andra. Bengt föddes i första äktenskapet. Håkan Halvardsson fick åtm. 7 barn enligt domböckerna. Ja det finns mycket att nysta i!!

79
Ekshärad / SV: Gunilla Eriksdotter i Södra Mossberg
« skrivet: 2016-11-03, 22:47 »
Britta

Inget bevis men ett starkt indicium!

80
Hej igen Britta

Glömde nämna att Pål Larsson redan 1620 tog upp Villbäckstorpet/Gällingetorpet. Detta var bland de sex först upptagna finska torpen i Nås finnmark. Pål Larsson kan ha kommit via de vanligaste skogsfinska flyttströmmarna: från Gästrikland/Hälsingland och sedan söderut eller från Bergslagen via Stockholm/Södermanland.

Alternativt direkt från Finland.

81
Britta

De skogsfinska släktnamnet ärvdes normalt sett på faderssidan. Alltså döttrar och söner ärvde faderns släktnamn. Det innebär att man kan räkna med att släktnamnet ärvdes också i generationerna efter. Men det finns undantag som kanske bär för långt att förklara just i detta sammanhang. Men jag räknar med, i varje fall tills vidare, att Pål Larsson som kom från Nås socken bar släktnamnet Kyttöinen. Ingen forskare har avvisat det så vitt jag vet. Men ingen har å andra sidan fastslagit det som slutligt. Som sagt namnet är inte belagt i något källmaterial. Jag har nämligen letat i allt sådant sedan närmare 30 år tillbaka: kyrkböcker, domböcker, mantalslängder, tiondelängder, boskapslängder, rannsakningar i länsstyrelsematerialet, bouppteckningar, militära längder av alla slag, kartor etc.

Jag har inte sett någon uppgift om varifrån Pål Larsson kom eller när han kom till Sverige. Ingen forskare har hittat hans ursprung. Tyvärr är Pål Larsson alltför vanligt för att klart kunna härledas till någon särskild plats. Släktnamn fanns i Savolax, Karelen och Österbotten. De inflyttade skogsfinnarna hade självfallet släktnamn när de kom hit. Men de svenska skrivarna visste inte vad släktnamnet var för något. Eller också missuppfattade de namnet och tog det för ett ortnamn. De svenska bönderna hade inga släktnamn vid denna tid. Därför noterades oftast inte släktnamnen i källorna i den svenska delen av riket. Men väl i Finland. Om de antecknades förvanskades de ofta nästan till oigenkännlighet. Liukkoinen blev Luken. Kähköinen blev Käcken osv.

Jag har som du förstår själv anor till Solberg.

Återkommer senare!



82
Ekshärad / SV: Gunilla Eriksdotter i Södra Mossberg
« skrivet: 2016-11-03, 15:32 »
Hej igen Britta

Ni kan mycket väl vara inne på rätt spår. Lägg märke till att de senare barnen döptes till Erik och Kerstin. Som du vet var det ingen slump att barnen fick vissa namn. Jag tror att dessa barn döptes efter morfar och mormor, vilka alltså enligt dig hette Erik Månsson och Kerstin Jonsdotter. Jag kan för övrigt nämna att den äldre och den yngre Erik Månsson var bröder, enligt häradsdomboken för år 1725 höstterminen.

83
Britta

Jag ber om ursäkt. Ett fel har smugit sig in i mitt svar! Det ska vara västra Värmlands finnskogar, inte östra Värmlands ....

84
Hej Britta

Solberg ägdes fram till mitten av 1640-talet av superintendenten Sven Benedicti. Men vid tinget den 2 september 1647 fick finnen Pål Larsson fasta på köpet av skattehemmanet Solberg. Köpesumman var 230 riksdaler. Det första uppbudet gjordes vid tinget den 19 juni 1646.

Pål Larsson hade då sedan något år flyttat från Villbäckstorpet/Gällingetorpet i Nås socken på andra sidan Värmlandsgränsen. Han sålde torpet där och fick på så sätt ett visst kapital. Pål Larssons finska släktnamn har varit och är kanske fortfarande omtvistat. K.A. Gottlund som reste omkring i de värmländska finnbygderna 1817 menade att hans sonson Henrik Pålsson hade släktnamnet Kyttöinen. Solberg kallas Kyttölä av den nämnde Gottlund. Vissa forskare hävdar att namnet var Svepe, sannolikt hämtat från en artikel om Solberg och Pål Svepe av S Nordlund i sockenboken om Ekshärad. Men detta är inte säkerställt i någon annan källa så vitt jag vet. Och jag har forskat i området i mer än 30 år. Min tro är att Svepe, vilket är en översättning av släkten Kääriäinen har kommit med finnen Pål Henriksson från Bredsjön i Malungs socken. Han gifte sig år 1700 med en kvinna från Solberg. Bredsjön är nämligen stamhemmanet för släkten Kääriäinen i Malung och finnmarken på Värmlandssidan. Någon forskare har framför idén om att Kyttöinen enbart är en benämning; det kan översättas med svedjare. Hur som helst släktnamnet Kyttöinen är belagt i östra Värmlands finnskogar i form av Kyttan. Avslutningsvis vill jag mena att släktnamnet är Kyttöinen och inget annat!

85
Norra Råda / SV: Nuvarande byggnad
« skrivet: 2016-07-18, 16:06 »
Stort tack Åke.
Har hittat mina anors hus. Ska besöka det nästa år! Ha en bra sommar!!

86
Skogsfinnesläkter A-Ö / SV: Liukoinen
« skrivet: 2016-07-17, 13:43 »
Hej Elisabeth

Källan är Swedish American Genealogist. Närmare bestämt en artikel av Peter Stebbins-Craigs i serien om New Sweden Settlers. Uppgiften finns i del 6 med personbeteckning 8-109 Samuel Peterson of Fryksände. Högst upp på sidan 132 anges sonen Peter Peterson Caupony.

hälsar Jan-Erik

87
Skogsfinnesläkter A-Ö / SV: Liukoinen
« skrivet: 2016-07-15, 22:16 »
Hej där betr Liukkoinen

Vi vet att de var fem bröder. Ursprunget finns att hämta i Bollnäs dombok etc. Kristoffer, Simon och Mats Larssöner med troligt släktnamn Liukkoinen bildade den ena brödraskaran. Och den andra brödraskaran bestod av Per och Pål Larssöner med troligt släktnamn Kauppinen. Det senare antagandet bygger bl.a. på att en släkting flyttade till Delaware och kallade sig Caupony. Härtill kommer att Mårten Kupis ängar ligger i Nås, varifrån flera av dem kom/vistades. Mårten Kupis hade Persson som patronymikon. Dessutom bodde en Mårten Kaupin i Lekvattnet 1667-1668.

Pål Larsson i Borrsjön är ett mysterium. Tyvärr är namnet alltför vanligt för att dra några säkra slutsatser. Det fanns många Pål Larsson i Värmland vid den aktuella tiden. Med ledning av nämnd information borde han ha varit en Kauppinen. Men han kan ha använt sina halvbröders släktnamn, dvs Liukkoinen. Det är möjligt att han fann detta bättre. Det gav kanske fördelar eller var mera positivt. Alternativt kan det vara fel information i domboken för Bollnäs. Så vitt jag vet nämns han aldrig som vare sig Liukkoinen eller Kauppinen i någon källa!

Se i övrigt Maud Wedins och min artikel om brödrakvintetten i Finnkultur, nämnd här tidigare.

Alf, du menar väl Pål Larsson? Men du skriver Per Larsson. Denne dog för övrigt i Hannibalfejden. 

88
Skogsfinnesläkter A-Ö / SV: Liukoinen
« skrivet: 2016-07-14, 22:53 »
Hej Gunvor
Maud Wedin och jag har skrivit en artikel om brödraskaran Liukkoinen/Kauppinen från Bollnäs. I den redogör vi för olika förhållanden, samband etc. Artikeln är intagen i tidskriften Finnkultur nr 3-4 för år 2005.

hälsar
Jan-Erik Björk

89
Norra Råda / Nuvarande byggnad
« skrivet: 2016-07-14, 22:05 »
Hej där

Några av mina anor bodde i början av 1900-talet i Norra Bogerud, Ängdalen nr 1. De hette Viktor Björk och Anna Kristina Persdotter. Viktor var skräddare och bodde i det hus som syns på bild. Hur ser detta hus ut i dag? Kan någon vänlig själ beskriva detta?

Med utmärkt tack hälsar Jan-Erik Björk

90
Grangärde / SV: Var föddes Matts Mattsson?
« skrivet: 2016-06-19, 20:01 »
Hej

Har kollat mantalslängden för år 1642-1643 för Älvdalen och Dyssberg. Där finns

1642 Dysse Mats Andersson

1643 Kärille Mats Jonsson och Dysse Mats Andersson

Vem som är far till Mats Matsson vet jag inte!!

hälsar
Jan-Erik Björk

91
Skogsfinnesläkter A-Ö / SV: Definition av skogsfinne?
« skrivet: 2016-05-19, 22:22 »
Hej igen

Glömde nämna att uttrycket inom FINNSAM, dvs den organisation som samlar intresserade av skogsfinsk kultur, till en början var svedjefinne, men senare ändrades till skogsfinne. Anledningen anges i mitt tidigare inlägg ovan.

92
Skogsfinnesläkter A-Ö / SV: Definition av skogsfinne?
« skrivet: 2016-05-19, 22:16 »
Hej där

Frågan om beteckningen skogsfinne eller inte är intressant. Som namnet antyder levde och verkade skogsfinnen i en särskild nisch som inte tidigare hade utnyttjats i någon större omfattning. Skogsfinne är en modern konstruktion som sannolikt bildades lite i protest mot svedjefinne. Den senare benämningen leder tanken fel eftersom finnen i skogsbygd hade flera ben att stå på vad angår försörjningen. Var denne ägare av ett hemman handlade det om svedjebruk, åkerbruk, boskapsskötsel, fiske, jakt etc. Överskott såldes på marknaden. Försäljningen gav kontanter som kunde användas för köp av diverse föremål och förnödenheter. Finnen satt  ingalunda oupptäckt i sin skog i flera årtionden. Tvärtom blev familjen tidigt en del av sockengemenskapen. Finnar i bergsbygd var starkt engagerade i bergsbruket, ägde andelar i hyttor etc. Här kan man nog inte tala om skogsfinne?? hälsar

93
Stora Tuna / SV: Stora Tuna
« skrivet: 2016-05-16, 15:42 »
Hej Tunaforskare

Till glädje för Tunaforskare bifogar jag här en bild från ett mål i febr. år 1596 från Dalarnas lagmansting. Det gäller en Mats Persson som vill påtala arv i Åsbo. Målet omfattar en sida inkl en släktöversikt, som bifogas här. Intresserade kan gå in på Arkiv Digital i serien Strödda domböcker .... (1550-1621) volym 6 bild 1210.

94
Svärdsjö / SV: Svärdsjö
« skrivet: 2016-05-16, 15:34 »
Hej Svärdsjöforskare

Till glädje för Svärdsjöforskare bifogar jag här en bild från ett mål år 1596. Det gäller jord i Kyrkbyn. Målet omfattar två sidor, bl.a. en släktöversikt, som bifogas här. I målet nämns också en koppling till Hälsingland. Intresserade kan gå in på Arkiv Digital i serien Strödda domböcker .... (1550-1621) volym 6 bilderna 1230 och 1240.

95
Mora / SV: Mora
« skrivet: 2016-05-16, 15:18 »
Hej Moraforskare

Bifogar ett utdrag ur ett mål i serien strödda domböcker ... från 1596. Målet gäller Kråkeberget i Mora socken. I målet presenteras också en släktöversikt, avkomlingar efter Sticku Karin, se bifogad bild. Målet är avfotograferat och finns i Arkiv Digital under rubriken Strödda domböcker .... (1550-1621) vol 6 bilderna nr 1410 och 1420.

96
Okänd socken i Dalarna / SV: Okänd socken i Dalarna
« skrivet: 2016-05-16, 10:11 »
Hej Leif och Sven-Ove!!

Har själv ingen koppling till personerna i uppställningen. Ville till glädje för släktforskare i området visa på detta intressanta mål.  ;)

Letade förgäves efter ytterligare ortuppgifter, men fann inga! Översikten ligger separat och något mål är inte kopplad till den vad jag kunde se. Serien heter Strödda domböcker .... och är en "diversehandel" i dokument. Som sagt, för den som är intresserad går det ju bra att leta vidare i Strödda domböcker .... vol nr 6 (1550-1621) bild 1710 (Arkiv Digital).

hälsar Jan-Erik
 

97
Okänd socken i Dalarna / SV: Okänd socken i Dalarna
« skrivet: 2016-05-15, 19:57 »
Hej där Dalaforskare

Läser igenom strödda domböcker i Arkiv Digital. Hittat följande släktöversikt från okänt år. Översikten finns bland strödda domböcker nr 6 (1550-1621) bild 1710. Översikten har äkta paret Jakob och Britta i Backa överst. De har två döttrar Anna och Karin Jakobsdöttrar. Sedan finns flera yngre generationer. Med många fler uppgifter än vad som framgår av bifogad bild.

98
Norra Råda / SV: Norra Råda
« skrivet: 2016-04-26, 22:43 »
Hej Samuel

Länge sedan jag var inne på sidorna här. Du söker något? Vad?

hälsar
Jan-Erik

99
Tyngsjö / SV: Tyngsjö
« skrivet: 2016-04-24, 17:43 »
Jag skulle gärna vilja veta vilka uppgifter som bekräftar att Ivar Larsson hade en dotter Ingeborg Ivarsdotter.

hälsar
Jan-Erik

100
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / Ljusnarsberg (Nya Kopparberg)
« skrivet: 2016-03-10, 14:26 »
Leif
 
Har du nyligen skickat en fil till mig. Vågade inte öppna en fil pga rädsla för virus och annan skit.
 
hälsar
Jan-E

101
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / Ljusnarsberg (Nya Kopparberg)
« skrivet: 2016-03-10, 14:23 »
Samuel
 
Hej igen! Om du söker någon enskild uppgift eller liknande kan jag gärna se efter i mina originalanteckningar.
 
hälsar
Jan-Erik

102
Skogsfinnesläkter A-Ö / Finska namn i släkten
« skrivet: 2016-03-08, 14:14 »
Hej Elov
 
Min första tanke är precis som Björns här ovan. Hård var kanske ett soldatnamn.  
Ett möjligt men långsökt alternativ är släktnamnet Hartikainen. Detta är dock känt enbart från norra Värmland.
I övrigt kan jag inte påminna mig något likalydande finskt släktnamn i hastigheten.
 
hälsar
Jan-Erik

103
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / Ljusnarsberg (Nya Kopparberg)
« skrivet: 2016-03-07, 17:27 »
Jonas
 
Har inga uppgifter som skulle kunna styrka något samband mellan Tomassönerna i Bredsjön!
 
Sorry  
 
Jan-Erik

104
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / Ljusnarsberg (Nya Kopparberg)
« skrivet: 2016-03-07, 17:25 »
Hej Samuel
 
Skulle önska att jag kunde uppfylla ditt önskemål. Men skriften är slut sedan lång tid tillbaka.
 
hälsningar
Jan-Erik

105
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / Ljusnarsberg (Nya Kopparberg)
« skrivet: 2016-03-03, 22:02 »
Leif och Per
 
Jag har själv kollat registraturet. Man kan ju undra varför inte brevet finns omnämnt där. Flera alternativ finns:
 
1)Det blev aldrig registrerat. Det är känt från annat håll att brev inte blev registrerade.  
2)Avskriften anger fel datum
 
hälsar
Jan-Erik

106
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / Ljusnarsberg (Nya Kopparberg)
« skrivet: 2016-03-03, 21:59 »
Hej Leif
 
Har letat efter original eller avskrift över ovan nämnda tillståndsbrev. Stort tack för att du har publicerat det här på Rötter. Har du möjlighet tar jag gärna emot en ZIP-fil liksom Per Holmqvist här ovan.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

107
Järna / Järna
« skrivet: 2015-12-21, 18:19 »
Hej Thomas
 
Bara några kommentarer till ovanstående uppgifter. Kristoffer Larsson tillhörde Karjalainensläkten och Malin Matsdotter till Ronkainensläkten.  
 
Ytterligare en detalj men nog så viktig. Man kan undra hur Vakerskogen kom att tillhöra Kristoffer och hans hustru? Vakerskogen togs ursprungligen upp av Per Henriksson Hotakka och hans hustru Anna Olofsdotter. Men de fick inga barn varför de tog till sig Kristoffer som s.k. syssloman. Detta framgår av Järna dombok 1711. Men Pers bror Daniel opponerade sig. Rättens beslut blev dock att Kristoffer skulle bli vid torpet. I botten låg ett inbördes testamente från 1693 där de barnlösa makarna lämnar egendomen till den efterlevande av dem.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

108
Svärdsjö / Svärdsjö
« skrivet: 2015-12-13, 12:06 »
Hej Svärdsjöforskare
 
Lägger här ut ett foto taget vid Riksarkivet i Sthlm. Fotot visar en släktsammanställning från Svärdsjö. Och uppgifterna finns i serien Topographica (beteckn.) 219-221 (Dalarna)
 
hälsar
Jan-Erik Björk

109
Sundborn / Sundborn
« skrivet: 2015-12-13, 12:03 »
Hej Sundbornforskare
 
Jag lägger här ut ett foto på en släktsammanaställning. Den är hämtas från serien Topographica (Dalarna) beteckn. 219-221. Serien förvaras vid Riksarkivet i Sthlm. Hoppas att fotot kan var till någon nyta!
 
hälsar
Jan-Erik Björk

110
Äppelbo / Äppelbo
« skrivet: 2015-11-29, 22:49 »
Tack Christina!
 
Honom känner jag mycket väl! Vi är medlemmar i samma intresseorganisation för skogsfinsk kultur! FINNSAM!!!
 
hälsar
Jan-Erik

111
Äppelbo / Äppelbo
« skrivet: 2015-11-28, 15:02 »
Christina
 
Vad heter cirkelledaren?
 
hälsar
Jan-Erik

112
Äppelbo / Äppelbo
« skrivet: 2015-11-28, 13:18 »
Hej igen
 
Jag glömde tillägga att släktnamnet framgår av rad 5 nedanför paragraftecknet. Det är fjärde ordet från vänster: Broder Anders Johansson waijsen  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

113
Äppelbo / Äppelbo
« skrivet: 2015-11-28, 13:15 »
Hej igen Christina och Thomas  
 
Jag bifogar en bild från Älvdals härads dombok vt 1729. Där anges släktnamnet för Anders Johansson Vaissinen från Svenshöjden. Det innebär att släktnamnet är säkerställt och sambandet mellan N Viggen och Nybofjäll. Han var far till Henrik Andersson i Nybofjäll. Henrik A. uppges vara 67 år då han dog. Men det är troligare att han föddes 1716 då en Henrik anges vara född i Norra Ny socken C:2.  
 
hälsar  
Jan-Erik Björk

114
Äppelbo / Äppelbo
« skrivet: 2015-11-26, 15:41 »
Christina och Thomas

 
Henrik Andersson och Maria Olofsdotter gifte sig 1738 enligt vigselnotis Äppelbo F:1. Henrik kom från det av skogsfinnar upptagna hemmanet Norra Viggen i Norra Ny dåvarande socken i Värmland. Henrik var av släkten Vaissinen/Väisäinen. Det är f.n. oklart vilket som är det rätta. Det kan vara så att de är varianter av samma släktnamn. Maria Olofsdotter tillhörde släkten Pulkkinen. Fadern Olof Matsson hade gift sig till hemmanet Rattsjöberg i dåvarande Fryksände socken. Hustrun hette Gertrud Matsdotter. Olof och Gertrud flyttade sedan till Nybofjäll. Gertrud hade tidigare varit gift med Tomas Matsson.  
 
Det gick sägner om den s.k. Pulkkigubben efter hans död. Det berättas i flera äldre folklivsskildringar om hans skatter. Se i övrigt min artikelserie om Äppelbo sockens finnbosättningar i Finnmarken förr och nu nr 2 för år 2004.
 
hälsar Jan-Erik Björk

115
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2015
« skrivet: 2015-10-18, 21:30 »
Hej Rikard
 
Det enda par som någorlunda stämmer med ovanstående är Mats Larsson med skogsfinskt släktnamn Matilainen och
Gunilla Simonsdotter från Sången. Problemet är dock att de gifte sig 1679 enligt Äppelbo kyrkoräk LIa:2!
 
Vad är rätt??
 
hälsar
Jan-Erik Björk

116
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 22 maj, 2015
« skrivet: 2015-03-25, 21:50 »
Anette
 
Intressant fråga det där! Om Nils Henriksson och Nils Nilsson var far och son skulle alltså Nils H ha varit i 60-årsåldern. Onekligen väl sent, men inte omöjligt som jag ser det. Kanske var Nils H gift två gånger? Och sonen Nils föddes i det senare äktenskapet? Detta är spekulationer, inga faktauppgifter.
 
hälsar
 
Jan-Erik Björk

117
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 22 maj, 2015
« skrivet: 2015-03-25, 21:44 »
Hej igen
 
Med andra barn här ovan avser jag andra barn än Torbjörn Eskilsson.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

118
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 22 maj, 2015
« skrivet: 2015-03-25, 21:38 »
Fryksändeforskare
 
Har anor i Vadje som det numera kallas. Jag är medveten om att hemmanet, i varje fall i skriftliga källor som årliga räntan etc., tidigare har haft andra benämningar.  
Jag har uppgifter om paret Eskil Håkansson och Karin Klemetsdotter som levde i Vadje under den första hälften av 1600-talet. Har någon av er uppgifter om äldre förhållanden eller för all del uppgifter om andra barn till dem? Skulle i så fall bli er ytterligt taxam.
 
Med utmärkt tack på förhand
hälsar
Jan-Erik Björk

119
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015
« skrivet: 2015-03-22, 13:49 »
Björn Engholm
 
Jag har inte kommit på något nytt. Det är tvärtom så att allt som jag har skrivit om här ovan, finns i källorna, såväl de muntliga som de skriftliga.  Det är bara att uppsöka källorna. Det kan vem som helst göra. Det var skrivet som motvikt till den klart felaktiga bild du ger av den skogsfinska kulturen som en nomadkultur. Min avsikt var att nämna dessa förhållanden för andra forskare som kanske inte har någon vana av eller erfarenhet av att arbeta direkt i källmaterialet. Det är min förhoppning att andra forskare med skogsfinsk bakgrund eller skogsfinskt intresse tar tillfället i akt att själva forska i källorna.  
 
Jag trodde att vi kunde skriva sakligt till varandra med respekt, utan påhopp. Att vi kunde mötas i en fri och transparant diskussion. Men ditt senaste inlägg och flera av de andra inläggen, innehåller implicita påståenden om kategorisering, rasism, sterilisering, auktoritäritet, maktknep, myndighet, kollektivtänkande etc., ibland uttryckta i lätt raljerande form. Det gör mig både ledsen och bedrövad. Dina inlägg handlar mera om dessa saker än skogsfinsk kultur och dess olika yttringar.    
 
Jag avslutar nu detta meningsutbyte, eftersom det är meningslöst att fortsätta. Däremot kommer jag att fortsätta skriva på detta forum om allehanda saker; även skogsfinsk kultur när jag känner för det!  
 
hälsningar
Jan-Erik Björk
 
PS Jag har inte någon gång skrivit att du är okunnig. Det är en tolkning som du själv står för. DS

120
Gåsborn / Gåsborn
« skrivet: 2015-03-13, 20:01 »
Hej igen Bengt
 
Det finns en bok Gåsborns socken av Nils Helger.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

121
Gåsborn / Gåsborn
« skrivet: 2015-03-13, 19:57 »
Hej Bengt
 
Besvarar här din nedersta fråga!
 
Puntainen är ett skogsfinskt släktnamn, som förekom bl.a. i Pellosniemi och Vesulahti under 1500-talet. Släktnamnet uppfattades och nedtecknades i de svenska källorna som Pundh, Pundan eller liknande.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

122
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015
« skrivet: 2015-03-13, 12:04 »
Björn Engholm
 
Självklart reagerar jag på den beskrivning du ger beträffande de inflyttade människor om sökte sig från östra Finland till barrskogarna i Skandinavien. Det var inte fråga om någon nomadkultur. Den som söker sig till källorna, både skriftliga och muntliga får en helt annan bild. Bilden var betydligt mer komplex än vad du låter påskina. Man kan inte se de inflyttade människorna som en homogen grupp av nomader. De inflyttade människorna försörjde sig på allehanda sätt. De flesta var fast bosatta. De enda som drog omkring var de tidigare nämnda s.k.  lösfinnarna. Jag har redan nämnt sysselsättning i form av svedjebruk. Härtill kommer ordinärt åkerbruk, boskapsskötsel, jakt och fiske. Dessutom fanns många finnar i bergsbruket som bergsmän, körare, vedhuggare, gruvarbetare etc. Många finnar tog arbeten hos adelsmän och frälset som fiskare, hantverkare etc. En del var skyttar i tjänst hos landshövding, fogdar etc. Många tog tjänst i armén. En del var skeppare och båtsmän.
 
De inflyttade människorna deltog i socken-och bygemenskapen på samma sätt som de människor som fanns på platsen innan inflyttningen skedde. De satt i tinget, på sockenstämman. De gick ut på vargskall, byggde broar, stod för vägunderhåll mm. De betalade mantalsskatt, tionde och andra skatter/pålagor precis som alla andra. De gick till kyrkan, döpte sina barn precis som alla andra. De deltog i handel, bytesaffärer och likande som alla andra.  
 
De medförde dock ett annat språk, ett annat byggnadsskick och en annan kultur än den som fanns på platsen. Man kunde tro att detta skulle leda till misshälligheter och bråk, men så verkar inte vara fallet.
 
Jag håller också på med släktforskning om de enskilda människornas liv, vare sig de har skogsfinskt släktnamn, vallonskt släktnamn eller svenskt släktnamn.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

123
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015
« skrivet: 2015-02-22, 02:55 »
Björn Engholm
 
Jag vill påpeka att den skogsfinska kulturen inte ska betraktas som nomadkultur. Det är ett mycket förlegat synsätt som speglar den uppfattning som fanns i början av 1900-talet bland olika skönlitterära författare. De inflyttade skogsfinska männen och kvinnorna var i likhet med andra människor intresserade av att få sin försörjning. Många tog upp hemman och torp medan andra arbetade vid bergsbruken i allehanda sysslor mm.  
 
Ett mindre antal, de s.k. lösfinnarna utgjorde dock ett problem för kronan, då de var svåra att kontrollera. Myndigheterna strävade således efter att begränsa deras rörelsefrihet på olika sätt.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

124
Nås / Nås
« skrivet: 2015-01-16, 17:42 »
Hej igen Anders
 
Jag glömde nämna att Mats Erikssons CD-skiva behandlar Säfsen och Nås finnmark. Svenskbygden behandlas inte.
 
Såvitt jag vet kan du beställa den av Mats Eriksson, Ebbagatan 3, 733 33 Sala Tel 0224-77974  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

125
Nås / Nås
« skrivet: 2015-01-16, 16:56 »
Hej Anders
 
Den kvarstående frågan beror lite på vad du är intresserad av. Det finns en del litteratur som beskriver finngårdarna ganska väl. I övrigt är jag inte särskilt bekant med gårdarna, alltså de som låg i den dåvarande svenskbygden. Den nämnda litteraturen är av äldre typ och därför inte så lätt att få tag på. Men kanske möjlig att låna via bibliotek eller kolla på antikvariat.
 
Litteratur:  
1)Nås finnmarker av Henry Mattsson Skellefteå 1997. Boken är av blandad kvalitet tycker jag.
2)Dagbok 1817, C.A. Gottlund, Falun 1984. En utmärkt bok om man vill ta del av skogsfinsk kultur, släktnamn, bebyggelsehistoria mm  
3) Järna, Nås, Äppelbo - ur tre socknars historia, Malung 1979. Finns i flera delar. Allmänt uppslagsverk
4) Om Säfsfinnarnas bygd, Erik Falk, Sthlm 1950. Trots sitt lilla omfång en bra översikt.
5) Säfsen finnbyar, Säfsen fotodokumentation, 1997
6) Säfsen brukstorp, Säfsen fotodokumentation, 1998
7) Med Dalälven från källorna till havet, andra delen sjunde boken om Nås, K-E Forsslund, Sthlm 1926. En reseberättelse.
8) Med Dalälven ....., andra delen, åttonde boken om Nås finnmark och Säfsen, samme författare som nr 7)
mm
 
Dessutom finns en CD-skiva utarbetad av Mats Eriksson. Skivan bygger på främst domböckerna. Den är uppställd efter person i kronologisk ordning. Kräver bearbetning eftersom den är en personbiografi. Den innehåller även utmärkta foton.  
 
Observera att Säfsnäs bröts ur Nås socken i början av 1700-talet. Och redovisas separat i kyrkoarkivet.  
 
Det finns säkert mera, men detta var vad jag kom ihåg i all hast!!
 
Lycka till  
önskar
Jan-Erik Björk

126
Elov, Gunlög och Simon
 
Hej.  
Jag vill anknyta till Rijss- eller Ryssläkten här ovanför. Tillnamn av detta slag har självklart olika ursprung.  
Rent generellt bör ett sådant tillnamn kunna kopplas till en soldat, tillhörande någon rote med förslagsvis ortnamnet Ris eller syftande på Ryss i Ryssland, i likhet med Tysk som förekom ganska ofta.  
 
Men i fall ett sådant tillnamn förekom/-mer i finnmarker/finnskogar bör man vara uppmärksam. Det kan vara en rest av ett skogsfinskt släktnamn. Jag har ingått i en grupp som under en femtonårig period samlade skogsfinska släktnamnsbelägg och gav ut en skrift Skogsfinska släktnamn i Skandinavien, Karlstad 2009 innehållande dessa för ett antal år sedan. Vi har samverkat med kvalificerade finska namnforskare som Tuula Eskeland och Sirkka Paikkala.
 
Vi i gruppen har valt att föra beläggen Rijs/Ryss i Ljusnarsberg och Ramsberg till släkten Rissanen. Denna är känd från Savolaxområdet i exempelvis i Vesulahti, Tavinsalmi och Juva. Från 1500-talets mitt finns uppgifter om Sigfrid Rissa, Lauri Rissainen, Anders och Per Rissan samt Henrik Rissainen. En Lauri Ryssä nämns i Jorois på 1540-talet. Risanen i Rautalampi återstår att kolla upp.  
 
Det fanns också en Pål Rijss/Ryss i Fors i Malungs socken under delar av 1670-talet (mtl). Jag har dock inte lyckats klara ut än om han var skogsfinne eller soldat.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

127
Elov och Samuel
 
Kan det vara möjligt att det fanns en mellanliggande Göran Pålsson och notisen 1699 avser dennes son. Nu kommer mina spekulationer. Alltså Pål Göransson fick en son Göran år 1653 (dopbok). Denne Göran Pålsson fick omkring år 1675 en son Pål (antagande). Denne Pål = Görans son avled 1699 i en ålder av 24 år inte 34 år.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

128
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-12-01
« skrivet: 2014-11-26, 15:19 »
Hej igen Evert
 
Fel av mig!! Ursäkta!  
Karin Jakobsdotter ovan dog 1750 i N Skoga. Men jag tror fortfarande att jag talar om samma person!
 
hälsar
Jan-Erik Björk

129
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-12-01
« skrivet: 2014-11-26, 15:16 »
Hej Evert
 
Varför kan Karin Jakobsdotter död 1750 inte vara den Karin som du eftersöker? Inget hindrar väl att en kvinna i 35-årsåldern föder barn!  
 
Min uppfattning är klar. Karin Jakobsdotter föddes ca 1680 i Brunnberg av föräldrarna Jakob Pålsson Hakkarainen och Karin (Henriksdotter). Hon fick ett oäkta barn 1715. Hon var då bosatt i N Mossberg. Samma Karin levde tillsammans med sin bror Pål och moder Karin i N Mossberg till dess att hon dog där 1750.  
 
hälsar
Jan-Erik

130
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-12-01
« skrivet: 2014-11-25, 21:48 »
Hej igen Evert
 
Det finns vissa uppgifter om Karin Jakobsdotter i kyrkoarkivalierna som talar för mitt antagande.  
 
I husförhörslängden AI:1 1720-1742 betr. N Mossberg sidan 47 (Arkiv Digital) finns en familj bestående av Pål Jakobsson och hustru Ingeborg. I samma hushåll anges också  
 
- modern Karin död 1722. Vid Karins dödsfall 1722 antecknas i Ekshärad F:1 sidan 41 den 10 juni 1722: Karin Henriksdotter i Mossberg
 
- systern Karin. En kvinnsperson Karin Jakobsdotter är antecknad i dödboken för Ekshärad F:1 sidan 39. begr. den 14 sept. 1750. Hon anges vara född i Brunnberg av föräldrarna Jakob Henriksson och Karin Pålsdotter. Hon hade en son Erik Skogfelt. Ålder vid pass 70 år.  
 
- svägerskan Marit  
 
Slutsats: Jag tror att den Karin Jakobsdotter som fick ett oäkta barn 1715 i N Mossberg var just den Karin Jakobsdotter som levde i N Mossberg till sin död 1750. Prästens notering om hennes föräldrar är dock fel. Den ende Jakob som fanns i Brunnberg vid den tiden var Jakob Pålsson (Hakkarainen), son till Pål Persson Hakkarainen. Uppgiften om modern är troligen också fel. Det rätta namnet är jag inte klar över.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

131
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-12-01
« skrivet: 2014-11-21, 15:03 »
Hej Evert
 
Som du mycket riktigt skriver är Jakob ovanligt, för att inte säga mycket ovanligt. Namnet förekom oftare bland finnarna än befolkningen i övrigt. Man kan därför misstänka ett finskt ursprung. Jakobnamnet fanns närmast bland annat i Hakkarainensläkten i bl.a. Brunnberg och i Pasainensläkten i Nås finnmark.  
 
Jag håller en slant på Jakob Pålsson Hakkarainen och (Sofia Henriksdotter?) som Karins föräldrar.  
 
Bör kollas upp!
hälsar
Jan-Erik Björk

132
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-12-01
« skrivet: 2014-11-18, 15:26 »
Björn
 
Tack för hänvisningarna betr. Måns i Rämmen. Problemet härvidlag är att Månsnamnet förekom i varje fall om minst två olika personer under 1600-talets Rämmenområde:
 
1) Måns svepare mtl 1646       patronymikon framkommer inte i källorna, som jag har sett!
2) Måns skomakare, ev. med patronymikon Töresson/Toresson eller likande  mtl 1651
3) store Måns, ev. med patronym Larsson med hustru Kerstin    mtl 1653
 
Ev. kan 2) och 3) vara samma person.
 
hälsar
Jan-Erik

133
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-12-01
« skrivet: 2014-11-18, 15:03 »
Hans Petter
 
Hej igen.  
Som du beskriver här ovan är det lätt att blanda bort korten! Fel gör vi alla! Det bör man kunna ursäkta! Men det är allvarligt när personer oseriöst lägger ut sina anor här på Internet; oftast utan reflexion och eftertanke. Och oftast utan egen forskning som grund. Och oftast utan källhänvisning. Det är inte godtagbart. Rena rama skiten!
 
Seriösa forskare går till källorna, antecknar källan och redovisar uppgifter med källhänvisning. Minsta osäkerhet betecknas som sådan. Först då kan man lita på uppgifterna, i varje fall kontrollera dem. Först då tas vi forskare på allvar.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

134
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-11-18
« skrivet: 2014-11-12, 17:21 »
Hans Petter
 
En korrigering i all vänlighet. Kyttölä betyder inte svedjare. Det är ett ortsnamn. Första ledet utgörs av släktnamnet Kyttöinen och efterledet av det finska ordet lä som betyder plats eller ställe. Ortnamnet Kyttölä ska alltså uttydas som släkten Kyttöinens plats.
 
Enligt den finska namnbibeln Uusi Suomalainen nimikirja ska det ovan diskuterade släktnamnet vara Kääriäinen. Det är savolaxiskt och fanns på 1500-talet i bl.a. Juva, Pellosniemi, Vesulahti och Rantasalmi. Och troligen även i Karelen. Min finska är inte den bästa!
 
Det finns inget belägg för att Pål Larsson var en Kyttöinen. Det är endast sonsonen Henrik Pålsson som namnges som sådan av Gottlund. Vidare kallas Solberg i Ekshärad för Kyttölä av samme Gottlund.
 
Det är för övrigt inte heller säkert belagt att Pål Henriksson var son till Henrik Månsson. Det fanns en annan Henrik nämligen Henrik Larsson vid samma tid i Bredsjön i Malung socken. Denne var också av släkten Kääriäinen. Henrik Larsson och Henrik Månsson var troligen kusiner på farssidan. Jag antar att Lars Henriksson och Måns Henrikssson, vilken inte förefaller vara belagd i Rämmen (jag ser fram emot en uppgift om detta), är bröder.
 
Vidare menar jag att släkten Haapainen inte är belagd. Var finns beviset? Neuvonen är en spekulation som jag har framkastat tidigare. Vidare Rämäinen som jag inte heller menar är säkert belagt.  
 
Mänkiläinen verkar också vara spekulationer på Internet. Var finns belägget?
 
hälsar
Jan-Erik Björk

135
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-10-10
« skrivet: 2014-10-10, 00:01 »
Hej Ekshäradsforskare
 
För något år sedan diskuterades här på Ekshäradssidan om släkten finnsläkten i Solberg. Några forskare kallade Pål Larsson död ca 1659 för Svepe. Varifrån kommer detta namn? Jag misstänker att någon har kopplat honom till släkten Kääriäinen, vilket släktnamn kan översättas med Svepe eller snarare Svepare.
 
Frågan är på vilka grunder man har antagit detta? Så vitt jag vet kan man inte utifrån källorna knyta släkten i Solberg till Kääriäinen.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

136
Grangärde / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2015
« skrivet: 2014-10-07, 13:36 »
Björn
 
Det står Grängiesberget.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

137
Dal / Dal
« skrivet: 2014-09-24, 16:39 »
David
 
Hej igen. Det blev fel ovan i mitt svar. Jag avsåg troliga bröderna Olof och Anders.
 
ursäktar och hälsar
Jan-Erik Björk

138
Dal / Dal
« skrivet: 2014-09-24, 16:38 »
David
 
Din fråga innehåller ett fel!  
Går man till den aktuella domboken och läser den i original framgår att de finnar som nämns i inledningen är finnarna från Grundtjärn näml. Anders Andersson, Olof Pålsson och Anders Pålsson som bekände att ...... Vidare nämns bl.a. hustru Anna Pålsdotter. Hon var troligen syster till de troliga bröderna Olof och Pål.
 
Som du ser använder jag ordet troligen. Det beror på att jag inte vet det exakta förhållandet. Jag har heller ingen annan kunskap om finnarna i nämnda socken.  
 
Men vill skicka med dig några ord på vägen. Jag har forskat om finnar sedan 1995. Och vill bestämt påstå att forskningen om dem är arbetsintensiv, ofta behäftad med frågetecken i synnerhet i äldre tid samt kräver djupa kunskaper om dem. Att använda namnlikhet som ett sätt att identifiera släktskap är en återvändsgränd, eftersom finnarna dels hade samma typ av namn som svenskarna i övrigt, även om namn som Mickel, Sigfrid, Tomas, Henrik, Pål etc. förekom ofatre hos dem, dels ofta inom gruppen hade samma namn. Det är inte ovanligt med flera generationer av Per Persson, Mats Matsson, Henrik Henriksson, Pål Pålsson etc.  
 
Det finns inga enkla vägar, utan forskningen kräver som jag sa mycken tid. Det bästa är att själv gå till källorna och inte alltid lita på andra.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

139
Väse / Äldre inlägg (arkiv) till 11 maj, 2015
« skrivet: 2014-09-22, 22:24 »
Jan, Elisabet och Dan
 
Väse socken uppvisar under 1600-talet första hälft en invandring/inflyttning av skogsfinnar. Jag har fått fram bl.a. med hjälp av domböcker och skattelängder att socknen hade sex hemman som var upptagna eller befolkade av finnar: Barsjötorp, Norenberg, Sorkedalen, Viberg samt Södra och Östra Ölmhult; eventuellt också Ölmbäcken. Även Bäckelid hade tidvis finsk bosättning.
 
Samtliga hemman röjdes på kronans allmänning och var alltså kronohemman, åtminstone till en början. Senare kunde dessa hemman skatteköpas.
 
Typiska namn på skogsfinska män förekommer som t.ex. Henrik, Göran och Mats. Henrik Månsson och Ellika Henriksdotter här ovan kan sålunda ha skogsfinsk härstamning. Men det återstår att klarlägga.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

140
Kropp / Kroppa
« skrivet: 2014-08-17, 16:48 »
Hej igen Inga-Lill
 
Tack för svar.  
 
Jag hugger på allt! Är nämligen mycket intresserad av den skogsfinska flyttningen till Skandinavien.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

141
Kropp / Kroppa
« skrivet: 2014-08-16, 23:28 »
Inga-Lill Persson
 
Vad får dig att tro att uppodlarna av Näset, Per och Karin var finska invandrare.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

142
Kropp / Kroppa
« skrivet: 2014-08-16, 23:25 »
Hej  
 
För några år sedan diskuterades Olof Lorre i Kroppa här på Anbytarforum. Jag har nyligen träffat på uppgifter om honom i Jösse härads dombok från år 1672. Där sägs på sidorna 582 och 584 att Måns Grelsson i Byn köper en del i bl.a. hemmanet Byn av brodern Olof Lårre i Bergslagen. Vidare nämns även Måns bröder Källar och Knut Grelssöner. Vidare nämns en Anders Eriksson i Bosjöhyttan.
 
Hoppas att detta kan vara till någon nytta!
 
hälsar
Jan-Erik Björk

143
Nordingrå / Äldre inlägg (arkiv) till 18 augusti, 2014
« skrivet: 2014-08-12, 16:28 »
Hej Per
 
Konstaterar bara att vi står långt från varandra i uppfattningar. Meningslöst att fortsätta. Jag avslutar nu diskussionen med detta inlägg och önskar dig lycka till i fortsättningen med forskning och register.
 
hälsar
Jan-Erik

144
Nordingrå / Äldre inlägg (arkiv) till 18 augusti, 2014
« skrivet: 2014-08-11, 23:25 »
Hej Per
 
Kan konstatera att vi har olika åsikter om det här. Huvudsaken är väl att det verkar fungera för båda två i år forskning. På ditt sista påstående vill jag bara säga att jag visst normerar Brita Stina till Britta Stina. Det är inte fråga om teori.
 
För övrigt hör väl ämnet inte hemma under Nordingrå.  
 
Gläder mig att du normerar i registret, så att forskare kan hitta sina anor. Då kan jag inte förstå varför du har andra namn eller stavningar på personerna i boken i övrigt.  
 
Lycka till med boken!  
 
Tack för mig
hälsar
Jan-Erik

145
Nordingrå / Äldre inlägg (arkiv) till 18 augusti, 2014
« skrivet: 2014-08-11, 12:05 »
Hej igen Per
 
Var och en gör självklart som hen vill.  
 
Normering handlar inte bara om vilket namn som ska anges utan också stavningen? För min egen del har det varit nödvändigt, eftersom jag ofta sorterar på förnamn i mitt program. Och har ett mycket omfattande utbyte av personinformation i olika grupper av forskare. Och publicera mig i olika tidskrifter betr. främst skogsfinnar. Det fungerar inte att vid olika tillfällen skriva Per, Pehr, Pähr, Pär, Pelle etc. Dessutom rensar jag bort h i Thomas, j i Kjerstin, skriver Karl istället för Carl (förlåt mig Carl :-)) osv när det gäller namn äldre än mitten av 1800-talet. Detsamma gäller onödiga bokstäver i patronymikon.  
 
Efter 1850-talet noterar jag Cherstin, Carl etc eftersom skrivkunnigheten är betydligt större och människorna oftare var medvetna om sina namns stavning. Eller hur man ville ha stavningen.  
 
Jag undrar hur du gör Per när du har följande stavningar för en och samma förmoder:
 
1) Catharina Matthsdotter
2) Katarina Matsdotter
3) Carin Mattiasdotter
4) Catharina Mattesdotter  
5) Katrina Mattesdotter
6) Karin Mattsdotter
7) Carin Matsdotter  
etc i ytterligare olika varianter
 
 
hitta.se har väl sökmotorer som klarar sådant. Hur Härnösands genealogiska förening gör är inte mitt ansvar. Men om jag får ha en uppfattning tycker jag att exemplet kan leda fel. I min databas hade hon antecknats endera som Britta Stina Danielsdotter eller Britta Kristina Danielsdotter. Jag hade då kollat namnformen i källorna och använt den form som var mest förekommande, exempelvis i husförhörslängder och övriga kyrkböcker. Eller om det fanns en skrivning av henne själv.  
 
hälsar
Jan-Erik

146
Nordingrå / Äldre inlägg (arkiv) till 18 augusti, 2014
« skrivet: 2014-08-10, 23:48 »
Per och Carl
 
Jag kan inte låta bli att lämna några kommentarer till era synpunkter.
 
1) Håller med Carl om att endast använda uppgifter från källor. Jag gör så! Det är tyvärr alltför många som slänger ur sig en massa skit utan källhänvisningar och publicerar på Internet. En seriös forskare presenterar sina resultat så att de kan kontrolleras. Vill man använda ungefärliga uppgifter, när inga källor finns, bör det framgå i källbeteckningen att det är ett antagande, en beräkning etc. Exempelvis Bör vara född någon gång i början av 1610-talet. Och sedan ange resonemanget bakom antagandet.  
 
Ett annat sätt kan vara levde åren 1597-1623 och som källa ange exempelvis tiondelängder. Eller dog mellan 1676 och 1686.
 
2) Jag håller också med Carl om att normering är av godo. Det är lättare att sortera personer i datasystem mm. Den enskilde människan hade nog ingen aning om hur hennes namn var stavat. Det är de fåtaliga skrivkunnigas sätt att skriva som bestämmer stavningen av namnet. Ta som exempel Per här ovan. Hans namn kan stavas Pär av prästen, Pehr av mönsterskrivaren, Per av protokollföraren av domboken, Pähr av mantalskommissarien etc. Vad är rätt? Vad är fel? Om Per var skrivkunnig, hur stavade han? Vi vet inte. Normering är här nödvändigt om man ska få någon vettig ordning i sin forskning. Svenska släktforskarförbundets namnnormeringslista är ganska bra som en hjälp.  
 
Tack för ordet!
hälsar
 
Jan-Erik Björk
Studieledare i cirklar om släktforskning sedan flera år.  
 
PS Deltagarna på mina cirklar har anammat dessa ord och finner dem värdefulla. DS

147
Skogsfinnesläkter A-Ö / Rämäinen / Vaissinen
« skrivet: 2014-08-05, 22:54 »
Marcus och Susanne
 
Källan för texten ovan, hämtade från Louhis bok har inte heller jag hittat trots idogt letande. De berörda finnarna är inte omnämnda i Fryksdals härads dombok, så som Olov Bergqvist här ovan skriver.
 
Men jag har hittat de fyra nämnda finnarna i en roteringslängd från 1640 (1640:241). De var då bosatta i Ulvsjön i Gräsmark kapellförsamling. Och anges vara driftekarlar, dvs lösfinnar. I kanten har man antecknat knekt, vilket bör betyda att de var knektar eller skulle bli det.
 
I övrigt antecknas inget av värde, exempelvis något om Delaware.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

148
Norberg / Norberg
« skrivet: 2014-07-03, 19:03 »
Daniel
 
Jag har några kommentarer till dina frågor.
 
1) Det är kutym här att tacka den som har gett information! Anita har faktiskt lagt ner lite tid på att svara dig!
2) Du kan inte skriva jag vill ha hans faders namn rakt upp och ner. Anita har gett dig lite uppgifter som du kan utgå från i ditt sökande! Du kan inte kräva något här på Anbytarforum, enbart vara taxam för att någon besvarar dina frågor!
 
Hoppas att du tar till dig synpunkterna på rätt sätt!  
 
 
 
 
hälsar
Jan-Erik Björk

149
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 19 juli, 2014
« skrivet: 2014-06-23, 21:18 »
Eva och Inga-Lill
 
Ofta hade faddrarna släktanknytning till barnets föräldrar. Det kan vara värt att följa upp spåret mot Kexsundet eller Stensviken. Kexsundet är ett av skogsfinnar upptaget torp i slutet av 1580-talet.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

150
Skogsfinnesläkter A-Ö / Lankinen
« skrivet: 2014-06-19, 19:53 »
Lisa
 
Det var 2013 tre olika inlägg: 8 febr, 14 mars och 27 mars.
 
Det finns en sökfunktion längst upp till höger (blå text) i exempelvis den här bilden.
 
hälsar
Jan-Erik

151
Skogsfinnesläkter A-Ö / Lankinen
« skrivet: 2014-06-19, 13:10 »
Hej Lisa
 
Du skriver att Marias morfars far hette Tomas Månsson med släktnamnet Viinikka. Jag antar att du har hittat detta på Internet. Men släktnamnet är inte korrekt. Antagandet bygger på en domboksnotis där en viss Tomas Mentich driver ett arvsärende. Hans släktnamn har tidigare tolkats som Wentich eller Viinikka, men texten är svårläst och det är lätt att tolka fel. Du kan hitta min korrigering av detta här på rötter under Hällefors, tror jag.
 
hälsar
Jan-Erik

152
Skogsfinnesläkter A-Ö / Lankinen
« skrivet: 2014-06-18, 23:07 »
Hej igen
 
Jag har i mina papper sex barn till Mats Jönsson L. och hans hustru Karin (osäkert patronym). De hette, utan av mig känd ordning, Kerstin, Mats, Johan, Nils, Anders och Per. Samtliga är säkerställda genom anteckningar i mantalslängderna. Det går troligen att utifrån mantalslängderna uppskatta åldern. Har sett på Internet att Marit skulle vara ytterligare en dotter, men inte sett några källbelägg på detta. De flesta forskare lånar friskt av varandra och i bästa fall anger källan. Det innebär att så länge som uppgifterna valsar runt bland forskarna konserveras gamla oriktiga uppgifter. Man måste vara seriös och gå till källorna.  
 
Jag har också sett att släktnamnet Viinikka förekommer i Hälleforsområdet, i olika släktsammanställningar på Internet. Innan jag kommenterar detta skulle det vara intressant att få veta dina kopplingar till den släkten?  
 
hälsar
 
Jan-Erik

153
Skogsfinnesläkter A-Ö / Lankinen
« skrivet: 2014-06-18, 17:35 »
Hej Lisa!
 
Lankinen är en släkt som är rikligt förekommande i Hälleforsområdet. Stamfadern bör väl vara en Mats Jönsson Lankinen som i början på 1640-talet var bosatt i Sävsjön, men något år därefter flyttade till Gränsjön. Han finns antecknad där under många år under olika namnformer som Langine, Langinin etc. Minns inte nu hur många år? Släktnamnet är känt från flera olika källor, främst skattelängder. Flera platser i Hälleforsområdet, bl.a. Lankbacken, påminner än i dag om släktens närvaro. Han hade flera barn, varav några söner kallades Langine eller liknande i en militär längd från 1674.
 
Det finns åtskilligt mer att hitta om släkten. Du kan googla på Lankinen! Men ta uppgifterna med en nypa salt. Det finns mycket skit på Internet!!  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

154
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 27 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-16, 15:22 »
Hej Olov
 
 dess ägor syftar utan tvivel på Lakenes ägor. Finnen ägde sannolikt ingen mark i området, såvida han inte var gift med någon kvinna från svenskbygden. Torpet var upptaget på Lakenes ägor; kanske utan tillstånd. Det blev ju inte heller skattlagt utan utdömt från trakten.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

155
Östmark / Äldre inlägg (arkiv) till 25 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-14, 18:19 »
Hej Lars
 
Jag vill sända dig en komplimang för dina noggranna källuppgifter på PDF-filen. Det är inte vanligt i släktforskarsammanhang här på internet.
 
hälsar
Jan-Erik Björk
 
PS Släktskapet framgår också av flera notiser från Fryksdals härads dombok, bl.a. 1738 vt 199  DS

156
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-05-04
« skrivet: 2014-03-14, 15:15 »
Hej Birgitta
 
Jag misstänker en felaktig notering i födelseboken. Enligt mina noteringar var det Per Eriksson och Britta Eriksdr som gifte sig 5/7 1801, som fick sonen Per f 1804. Födelsenotisen för Per Persson 1804 24 sept. innehåller rätt far, men fel mor.
 
Om du går till Ekshärad husf.l. AI:12 sid 102 (AD) hittar du en familj bestående av Per Ersson f 1772, h Britta Ersdotter f 178 och sonen Per f 1804. Följer du Per Persson framåt i tid mot nutid kan du så småningom se att han flyttade till Nästorp. Han träffade senare pig. Annika Larsdotter, gifte sig med henne och fick 1826 sonen Pär.  
 
Kolla gärna detta själv.  
 
Jag härstammar från Per Eriksson och Britta Eriksdr. Jag heter Björk som du ser, vilket är taget från Ämtbjörk.
 
hälsar Jan-Erik Björk
 
PS Är vi släkt? DS

157
Allmänt / Finsk invandring
« skrivet: 2014-03-10, 14:53 »
Bengt
 
Hej igen! Skrev i nattmössan igår kväll. Grangärde dåvarande socken var ingen ursprungssocken för Grythyttan/Hjulsjö/Hällefors. Utan Hörkenområdet som tidigare tillhörde Grangärde fördes över till Nya Kopparbergs eller Ljusnarsbergs socken, då den bildades.  
 
Ursäkta mig! :-)
 
hälsar
Jan-Erik Björk

158
Allmänt / Finsk invandring
« skrivet: 2014-03-09, 22:43 »
Bengt
 
Jag vill mena att uppgiften om fyra finska familjer i Bergslagen år 1606 är direkt felaktig. Det är rent trams! Uppgiftslämnarna kan inte ha gått till källorna, utan gripit något ur luften!  
 
Inte ens om man begränsar sökningen till Hjulsjö, Grythyttan och Hällefors socknar är uppgiften sann. Vid en hastig genomgång av de dåtida socknarna Färnebo, Grangärde, Linde och Noraskoga som alla är ursprungssocknar för Hjulsjö, Grythyttan och Hällefors uppgår antalet skogsfinska nybyggen till ett 15-tal. Härtill kommer Karlskoga socken, som kanske primärt inte tillhör Bergslagen, med ett 20-tal nybyggen vid denna tid. Likafullt fanns där i varje fall minst fyra-fem nybyggen som senare fördes över till Grythyttan. Till dessa socknar ska också läggas Norberg, Skinnskatteberg, Visnum  med flera i närområdet, vilka socknar jag inte har undersökt överhuvudtaget.
 
Vid i varje fall torpen i Lindes bergslag år 1606 fanns minst 8-10 familjer inkl husmän. Räknar man alla nämnda socknar handlar det kanske om 40-50 familjer. Jag känner inte till det exakta antalet. Ingen vet vill jag påstå. Ingen jag känner har forskat om detta!  
 
Som jag sade ovan, frågan kan inte besvaras rakt upp och ner. Det krävs forskning i källorna. Du kan kanske göra en insats? :-)
 
hälsar
Jan-Erik Björk

159
Allmänt / Finsk invandring
« skrivet: 2014-03-08, 11:08 »
Hej Bengt
 
Din fråga torde vara omöjlig att svara på. Frågan har flera bottnar, varför den måste delas upp i flera delfrågor:
 
1) Vad menas med finska familjer? Finnar har funnits i Sverige sedan tidig medeltid, kanske lika länge som riksdelarna har hängt ihop. Skogsfinnarnas flyttning till den västra riksdelen hör däremot till tiden mellan 1575/1580 och 1650.
 
2) Vad menas med Bergslagen? Området är svårdefinierbart! Bergslagen definieras i Svensk Uppslagsbok som området mellan Persbergs- och Nordmarksgruvorna i väster, Idkerberg och Bispbergsfälten  i norr, Norberg i öster, Riddarhyttan och Dalkarlsbergs järnmalmsfält i söder. Inom detta område finns en mängd socknar med dels äldre västfinsk befolkning, dels nyare skogsfinska bosättningar.
3) Är källmaterialet tillräckligt? Betydande brister finns vad gäller täckning, ålder, kvalitet etc. Det är väl i princip endast kamerala längder och juridiska källor som i någon mån kan beskriva befolkningen vid denna tid. De upprättades med speciella syften. Inte att beskriva antalet finska familjer.  
4) Vad är familj? Är det kärnfamiljen i traditionell mening: mor, far och barn? Räknas äldre generationer med? Syskonfamiljer?
5) Är hemman, gård och familj liktydiga begrepp? Nej. Forskning visar på att en kameral enhet exempelvis hemman eller torp, kan bestå av flera gårdar. På en gård kan finnas flera familjer.
 
Det finns flera frågor att ställa och färre svar.  
 
Såvitt jag vet finns ingen finnmarksforskare som har ett helhetsgrepp på detta mycket stora område. Vi sitter alla inne med olika pusselbitar. De jag känner till är verksamma inom FINNSAM nätverk
 
Jag ställer mig avslutningsvis oerhört kritisk till uppgifterna ovan om 4 familjer 1606 och 24 st 1636. De är inte riktiga!!  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

160
Orsa / Äldre inlägg (arkiv) till 17 april, 2014
« skrivet: 2014-02-25, 22:08 »
Hjärtligt tack Torbjörn!
Jakten går vidare!
 
hälsar
Jan-Erik

161
Orsa / Äldre inlägg (arkiv) till 17 april, 2014
« skrivet: 2014-02-25, 14:37 »
Hej Torbjörn
 
Stort tack för dina uppgifter.  
Då återstår att hitta någon finne boende i Sandsjön, vilken var samtida med Bertil.  
 
hälsar
Jan-Erik
PS En sista fråga. Drunknade någon i Orsa under 1600-talet? DS

162
Orsa / Äldre inlägg (arkiv) till 17 april, 2014
« skrivet: 2014-02-21, 16:02 »
Hej Torbjörn
 
Stort tack för ditt svar.  
 
Anledningen till min fråga är en uppgift på sidan 193 i Gottlunds dagbok från 1817. Gottlund hade kommit till Sandsjön i Orsa. Han nämner där tre släkter som fordom bott och bo ännu: Röntöiser, Nyröiser och Korppiser. Han beskriver också den händelse som jag har angett ovan. ..... en anekdot om en Röntöinen som omkommit i Hemsjön. Folket hade hört nödrop från sjön. Men hustrun som inte förstod att det var hennes man utan trodde att det var hennes granne svarade: låt Bertil skrika. Om man kan identifiera den gård där en Bertil bodde bör man kunna nysta vidare i letandet efter släkten Röntyinen. Problemet är bara att vi inte vet när händelsen ägde rum. Gottlund nämner inget om detta i dagboken.  
 
Jag tolkar det så att den omkomne var en äldre man. Platsen där olyckan hände heter enligt Gottlund Röntyisen lahti. Jag har också en känsla av att det hände ganska långt innan Gottlund kom till Sandsjön. Men inga bevis!
 
Hemsjön har ofta betydelsen den sjö som ligger närmast gården eller bosättningen.  
 
Släktnamnet bär vara Röntyinen, inte Röntöinen. Släkten återfinns senare i Värmland.  
 
Går det att komma vidare?
 
hälsar
Jan-Erik Björk

163
Orsa / Äldre inlägg (arkiv) till 17 april, 2014
« skrivet: 2014-02-21, 10:58 »
Hej Orsaforskare
 
Finnmarkens apostel Karl Axel Gottlund besökte Sandsjö på sin väg genom finnmarken. Han fick för sig berättad en anekdot om en finne av släkten Röntyinen som drunknade i Hemsjön. Ligger det någon sanning bakom denna berättelse?  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

164
Tyngsjö / Tyngsjö
« skrivet: 2014-02-04, 22:06 »
Hej Monika och Anders
 
Det är nog frestande att koppla ihop Anna Abrahamsdotter med Abraham Larsson. Men jag skulle nog inte göra det utan vidare. Det finnas åtminstone ännu en Abraham i grannskapet, nämligen Abraham Henriksson. Han gifte sig visserligen 1758, men Annas födelsetid kan ju vara felaktigt angiven.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

165
Hej Marcus
 
Så vitt jag kan se rör det sig om 1608!!
 
hälsar
Jan-Erik Björk

166
Riksarkivet SVAR / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-16, 22:32 »
Hej igen
 
Jag använder SVAR varje dag. Har aldrig drabbats av någon låsning, någon kvarliggande inloggningsadress, sökning/resultat eller liknande.
 
hälsar
Jan-E

167
Riksarkivet SVAR / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-16, 20:05 »
Hej alla
 
Problemen är av ett slag som verkar individuella. Jag har inga som helst problem. Har uppgraderat hastigheten i mitt bredband. Det tog inte ens en halv minut från det att jag loggade in på SVAR:s hemsida  till jag fick upp en viss sida på Värmlands landskapshandlingar. Fantastiskt!
 
Jag tyckte i början att det var svårt att hitta, men börjar känna mig alltmer hemtam. Men det finns förbättringspotential.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

168
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2014-01-14, 18:21 »
Kristina och Anna-Lisa
 
Hällefors olika torp och hemman ingår i mantalslängderna för Grythyttan. I varje fall under 1600-talet , vilka jag har forskat i.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

169
Riksarkivet SVAR / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-12, 19:57 »
Hej Leif och Lasse
 
Samma fel här. Jag söker i landskapshandlingarna! Får felmeddelande Ett fel har inträffat ......
 
hälsar
Jan-Erik Björk

170
Allmänt / Allmänt
« skrivet: 2014-01-06, 21:40 »
Hej Patrick, Tor med flera
 
Frågan är verkligen komplex. Kan ha hur många vinklingar som helst. Tor nämner att det egna jaget får avgöra. Det är kanske ett sätt att se på saken. Jag kan tänka mig att språket kan vara en del i identiteten. Så länge någon pratade finska var personen finne. Men var det i egna ögon eller andras. Det vet vi ju inte.  
 
Det finns exempel från källorna, bl.a. domböcker, att ättlingar till inflyttade finnar på 1640-talet kallades finnar under 1700-talets första decennier.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

171
Hej igen Ulf
 
Jag känner tyvärr inte till Mats Jönssons i Ljusnarsberg leverne. Du kanske får ett svar här på Anbytarforum?!
 
hälsar
Jan-Erik B

172
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 08 januari, 2014
« skrivet: 2013-11-24, 18:08 »
Hej Hälleforsforskare
 
Kan nämna att jag har skrivit tre artiklar om Silkstorpen i Finnmarken förr och nu; nr 2 2011, nr 1 2012 och nr 2 2012. Dessutom har jag nyligen skrivit en första artikel av två rörande ett antal nya släktnamn för flera torp och hemman i Hällefors under första hälften av 1600-talet.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

173
Hej Ulf
 
Observera att det står Mats Jönsson från Sillinge i den nämnda vigselnotisen. Sillinge syftar på Silken i Hällefors socken. Där fanns en Mats Johansson som gifte om sig med änkan Anna Pålsdotter. Namnen Johan och Jöns blandas ofta samman. Och eftersom det i detta fall är fråga om finnar som pratade finska är risken ännu större.
 
hälsar
Jan-Erik Björk
 
PS Kan nämna att Mats Johansson i Silken och Mats Jönsson Lankkinen i Gränsjön i Hällefors socken mycket ofta blandas samman!! Inte minst på Internet i olika släktsammanställningar. Det är viktigt att vara kritisk till uppgifter på Internet och själv gå till källorna! DS

174
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2013
« skrivet: 2013-11-24, 17:19 »
Hedåsen än en gång
 
Har följt diskussionen här. Det är glädjande att författarna till inläggen ovan oftast hänvisar till faktaunderlag. Men ingenstans i redovisade fakta förekommer släktnamnet Kiesinen i Hedåsen. Jag vill mena, liksom mabo här ovan, att grunden till spekulationerna om Kiesinen i Hedåsen kommer från den bok om torpen där, vilken utkom för 10-talet år sedan. I boken förekommer i några fall påståenden som inte har någon grund i källmaterialet.  Men jag vill också föra fram att även om belägg saknas, kan inte uteslutas att författarna har rätt i sina spekulationer, eftersom vi inte vet det rätta förhållandet.  
 
Inledningsvis menar författarna att en Anders Kiesinen med sonen Hans Andersson Kiesinen är skriven för Hedåsen åren 1646-1650. Några källor redovisas inte, vilket självfallet är beklagligt. Enligt min genomgång av källmaterialet i form av mantals- och tiondelängder för åren 1646-1650, förekommer förnamnen Anders och Hans i växlande ordning, ibland samtidigt. Men patronymikon antecknas tyvärr inte.  Inte i någon av mantals- och tiondelängderna under perioden 1630-1673 finns uppgifter om släktnamnet Kiesinen.  Ett 10-tal längder har emellertid inte varit tillgängliga. Förnamnet Hans är för övrigt inte känt inom någon annan känd Kiesinensläkt.
 
Bokförfattarna skriver i nästa mening i boken att denne Anders inte är känd. Och sedan följer ett antal påståenden om olika Anders i Lövåsen och Arnstorp/Jangshöjden. Hur kan författarna då hävda att släktnamnet är Kiesinen? Vitsen med att föra fram dessa påståenden har jag inte klart för mig.
 
Hur ligger det till med de olika Anders i Lövåsen och Arnstorp/Jangshöjden? En Anders är mantalsförd i Lövåsen 1650. Jag har inga uppgifter för åren 1651-1654, men därefter antecknas Pål, Olof Pålsson med flera.   För Arnstorp/Jangshöjden är läget följande. En Anders Andersson dyker upp där 1689, då han gifte sig med Karin Israelsdotter. Genom olika domboksbelägg från såväl Fryksdals härad som Älvdals härad kan släktnamnet Kiesinen knytas till denne Anders Andersson. Men huruvida denne Anders är släkt med Anders och Hans i Hedåsen finns det inga som helst uppgifter om. Jag stödjer mig då på en fullständig genomgång som jag tidigare har gjort av Älvdals härads dombok fram till 1725.  
 
För att komplicera bilden av Kiesinensläkten kan jag nämna att den har funnits vid i varje fall ytterligare två platser. Vid mitten av 1640-talet fick släkten fotfäste i Gransjön i dåvarande Fryksände. Stamfadern var en Eskil Sigfridsson Kiesinen. Han fick enligt ett domstolsprotokoll bl.a. tre söner och ett antal sonsöner som bar släktnamnet vidare. En av dem, osäkert i vilken generation, hette Anders Sigfridsson. Se även min artikel i Finnkultur nr 3 för år 2001. Det är möjligt att Anders Andersson Kiesinen i Arnstorp/Jangshöjden är en son till honom. Den andra förekomsten är i dåvarande Gunnarskogs socken, närmare bestämt i Bogen. Där dog en Anders Andersson Kijss år 1722 i en ålder av 67 år. Han föräldrar uppges vara Anders och Karin i Fryksände. Vilka som är hans föräldrar måste dock bli en ren spekulation. Jag tror mest på Anders Sigfridsson i Gransjön.
 
Avslutningsvis kan framhållas att släktnamnet Kiesinen är ganska väl dokumenterat, men sambanden mellan de olika personerna med släktnamnet är inte lika väl dokumenterade.
 
hälsar Jan-Erik Björk

175
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2014
« skrivet: 2013-11-19, 11:48 »
Hej Leif, Inge, Kristina och Björn
 
Har kollat lite i olika källor. Både Jarl Ericson och Maj Fischer har i sina utgivna skrifter läst födelsedatum för Lars Eriksson till den 30 mars 1748. Hans födelsedatum verkar därmed vara säkerställt.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

176
Nyed / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-10-10, 18:47 »
Agneta
 
Några svar på din fråga om Nyeds finnar.
 
1) Ingen har tidigare varit intresserad av att beskriva finnarna i socknen. Svårigheter att läsa och tolka gammal text? Ovana vid forskning om finnar?
2) Viss brist på äldre arkivmaterial. Kolonisationen hänför sig till första hälften av 1600-talet.
3) Arkivkällorna anger oftast inte om någon är finne. Ofta bygger delar av forskningen på indicier.
 
hälsar
Jan-Erik

177
Väse / Äldre inlägg (arkiv) till 10 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-10, 12:07 »
Hej Jan
 
Det finns en uppsjö källor som är användbara i sammanhanget. De kan väl mycket grovt delas in i kyrkliga, militära, kamerala, juridiska, kartor och en mycket stor grupp övrigt. Glöm inte att kolla kyrkräkenskaperna som ofta går längre tillbaka än kyrkböckerna i övrigt. En stor mängd kameralt material finns i landskapshandlingarna (SVAR) och senare genom länens tillblivelse de s.k. länsräkenskaperna. I detta material hittar man jordeböcker och tiondelängder, hjälpskattelängder etc. De senare är inte filmade utan måste sökas på Riksarkivet. Härtill kommer Älvsborgs lösen i två omgångar. Bland de militära finns generalmönsterrullor, roteringslängder och rullor. Förutom domböcker kan nämnas inneliggande handlingar, bouppteckningar, saköreslistor mm. I textdelen till kartorna kan man hitta personuppgifter och släktskap.  
 
I övrigt gäller landsarkivens material som ämnesordnade handlingar, diverse korrespondens och en stor mängd annat. Glöm inte domkapitlens arkiv, som kan ge oupptäckta kyrkoböcker.  
 
Det finns ytterligare källor som jag i hastigheten inte kommer ihåg!
 
hälsar
Jan-Erik Björk

178
Nyed / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-10-06, 22:34 »
Hej Agneta
 
Vi är ganska många som är intresserade av skogsfinsk kultur och skogsfinska släkter. Ett 100-tal är organiserade i nätverket FINNSAM. År 2006 utkom i FINNSAM:s regi boken Segerstedts samling Skogsfinnarna i Skandinavien. Den går nog fortfarande att få tag på eller låna.  
 
Jag skriver där på sidan 167 om bosättningarna i Väse socken. De tillhör alla 1600-talets början och är Barsjötorp, Norenberg, Sorkedalen, Viberg samt Södra och Östra Ölmhult.
 
Beträffande Nyeds socken är läget mera oklart. Konstaterade finska bosättningar har under under 1600-talets första hälft funnits i Böckelshöjden, Böckelstjärn, Stensvik samt troligen också i Fagerås och Sutterhöjden.  
 
Så vitt jag vet är inget närmare skrivet om de finska bosättningarna i Nyeds och Väse socknar.
 
hälsningar
Jan-Erik Björk

179
Stort tack Bengt!
 
hälsar
Jan-Erik

180
Hej igen
 
Glömde nämna att det rör sig om SVARs digitaliserade registratur, nåbart från deras hemsida.
 
hälsar
Jan-Erik

181
Hej  
 
Har gått igenom titulaturregistret för änkedrottning Kristinas registratur. Och sett att hänvisningar finns till hennes registratur. Men hittar inte detta tyvärr. Finns det någon som har forskat i detta och kan leda mig på vägen.
 
Ser fram emot en kontakt med taxamhet.
hälsar
Jan-Erik Björk

182
Ekeby / Ekeby
« skrivet: 2013-08-22, 22:35 »
Hej Ekebyforskare
 
Var till Uppsala landsarkiv för något år sedan. Hittade en del intressanta saker i en dombok rörande Närke från 1640-talet. I några av målen finns en släktöversikt med i texten. Det handlar om gården Led med förgreningar. Intresserade kan använda sig till mig. E-postadressen är janne.bjork1snabelatelia.com.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

183
Allmänt / Allmänt
« skrivet: 2013-06-17, 10:31 »
Hej Susanne
 
Det finns många svårigheter förknippade med de skogsfinska släktnamnen. Jag ska peka på några viktiga förhållanden:
1) De förändras över tid. Detta kan ses bl.a. i den finska släktnamnsbibeln Uusi suomalainen nimikirja, författad av  P Mikkonen och S Paikkala.    
2) Det förändras i rummet. Det innebär att ett släktnamn som fanns i Savolax ändrades när det kom till exempelvis Värmland. Namnet påverkades av det språk som talades i området.
3) I regel använde barnen släktnamnet på faderssidan. Men det finns flera exempel på att moderns släktnamn används. Man kan alltså inte oreflekterat och omedelbart anta att faderns släktnamn användes.
4) Släktnamnet anger en tillhörighet till en viss släkt. Det säger ingenting om hur nära släktskapen ligger. Sambandet kan ligga flera generationer tillbaka i tiden. Två personer med samma efternamn/patronymikon kan vara syskon, men lika gärna besläktade i exempelvis tredje led. Man kan alltså inte anta ett släktskap utifrån namnlikhet. Det krävs belägg eller klara indicier från ett källmaterial.  
     
För att anknyta till Vaissinen. Detta namn förekom inte i Finland i den form som fanns i den svenska delen av riket. Namnet kan inte hittas i den ovan nämnda bibeln. Troligen har namnet förändrats från Väisäinen till Vaissinen under inflytande av den värmländska dialekten. Båda formerna förekom i rikets västra delar. Vi i släktnamnsgruppen har satt likhetstecken mellan de båda formerna.
 
Det finns böcker utgivna som förtecknar alla skattebetalare i den östra delen av Sverige år 1571. Serien heter Finlands silverskatteregister 1571. Delen för V:8, Savolax kom ut 1996. Där finns i varje fall närmare 20 personer som uppges heta Väisäinen under olika varianter.
 
Vi får inte heller glömma bort Tavastland i sammanhaget. Inom detta område låg vid denna tid Rautalampi, till vilket många savolaxare flyttade.
Det går säkerligen att låna dessa båda böcker från något bibliotek.
 
hälsningar
Jan-Erik Björk

184
Hej Susanne
 
Det är tyvärr inte möjligt att få en kopia av dessa avskrifter. De omfattar ca 1 000 sidor handskriven text. Men jag kan titta igenom materialet efter en Jöns Pålsson.
 
Eftersom Jöns vid tiden för händelsen vistades i Sunnesocken och därmed lagsöktes vid Fryksdals härads ting bör han sökas där. Men efter att ha kollat tingsprotokollen för berörd tid kan jag meddela att han inte finns där.
 
Däremot finns han i en roteringslängd för år 1640 tillsammans med ett antal andra finnar som dömdes för samma brott.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

185
Hej Birgitta  
 
Du skriver att du ska kolla uppgiften om släktnamnet Siikainen i kyrkböckerna. Jag tror tyvärr att det inte är någon idé. Det är ytterst ovanligt att prästerna antecknade finnarnas släktnamn i kyrkböckerna. Det förekom i princip endast i några få socknar i Sverige, bl.a. i Ljusnarsbergs socken. Men beläggen där är mycket få och du lär inte hitta någon Siikainen. Kyrkböckerna där har vi, en grupp forskare med skogsfinskt intresse, redan sökt igenom ett antal gånger. Däremot finns ett antal andra släktnamn glädjande nog. Vi får skicka en taxamhetens tanke till den finskkunnige prästen som antecknade dem.
 
Anledningen till att Henrik Pålsson g m Gertrud Persdotter har försetts med ett släktnamn bygger på en uppgift från den sedan flera år avlidne Arne Östman, en mycket erfaren och kunnig släktforskare. Arne, vilken jag kände, hade spårat upp en Henrik Pålsson Siikainen/Sikainen i Fryksände socken med några barn. Namnen stämde bra med uppgifterna från Ljusnarsberg, vilket gjorde att Arne kopplade ihop dem. Släktnamnet för Henrik Pålsson med hu Gertrud är alltså en slutsats som bygger på antaganden, inte något givet faktum i en kyrkbok.
 
vänliga hälsningar
Jan-Erik Björk

186
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 12 september, 2013
« skrivet: 2013-03-27, 13:33 »
Hej igen Hälleforsforskare
 
För undvikande av missförstånd m h t ovan sagda vill jag framhålla att de nämnda Tomaspersonerna är två helt olika personer:
 
1) Tomas Olofsson Menich/Mentich bosatt i Mången  
2) Tomas Månsson (utan släktnamn tills vidare) dock icke Viinikka, bosatt i Gloppsjön
 
Jag emotser gärna synpunkter på mina redovisade resultat.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

187
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 12 september, 2013
« skrivet: 2013-03-14, 12:03 »
Hej Gunilla
 
Tack för meddelande. Den mantalslängd som jag talar om här ovan är en vid Uppsala Landsarkiv förvarad längd. Den användes antagligen för soldatutskrivningar. Den är unik såtillvida att skrivaren för soldatutskrivningen har antecknat en hel del släktnamn, varav många är nya för Hällefors socken. Med detta menar jag att många släktnamn har varit okända för forskningen fram till mitt fynd. Den Tomas Olofsson som du nämner är samme person som jag har nämnt tidigare här ovan. Han ska inte förväxlas med Tomas Månsson i Gloppsjön. Det är två olika personer. Som sagt ovan kommer jag att skriva en artikel om mitt fynd i Finnmarken förr och nu. hälsar Jan-Erik

188
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 12 september, 2013
« skrivet: 2013-02-08, 18:44 »
Hej Hälleforsforskare  
 
För några år sedan var det en ganska livlig diskussion här på sidorna om Tomassönerna i Gloppsjön. Många menar att dessa finnar tillhörde släkten Wiinikka. Men det tror jag beror på ett svårläst domboksprotokoll från 1670-talet. Man har där läst Wenick. Det ska emellertid vara Menich. För något år sedan fann jag en handling i de inneliggande handlingarna för Grythyttan/Hällefors häradsrätts arkiv för detta ting. Där nämndes Tomas Menich som höll till i Mången. Hans efternamn var Olofsson. Alltså Tomas Olofsson Menich. Namnet har jag senare påträffat i en mantalslängd från Grythyttan, men där stavat Mentich. Han var måg till Store Erik i Tomsjön. Det var därför som Tomas ville börda in egendomen där. I en kommande artikel i Finnmarken förr och nu kommer jag att skriva om 1674 års längd, vilken innehåller en del andra för Hällefors okända skogsfinska släktnamn.  
 
hälsar  
Jan-Erik Björk

189
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2013
« skrivet: 2013-01-24, 10:19 »
Tack Kerstin
 
Var nog mer än lovligt skumögd då jag läste dödsnotisen för några år sedan! Det står Ingeborg Nilsdotter, men ska avse Ingeborg Olofsdr Kropp. Ivar och Ingeborg från Näsberget gifte sig 1721 i Norra Ny socken.  
 
hälsar
Jan-E

190
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2013
« skrivet: 2013-01-23, 13:28 »
Hej igen Kerstin
 
En korrigering i min text ovan.  
Visserligen står Sara Arvidsdr som mor till Ingeborg i den senares dödsnotis och Abraham Larsson som måg i domboken 1756. Men modern kan vara den avlidna Ingeborg Olofsdr Kropp,som dog mellan juni 1732 och maj 1733. Äktenskapet med Ivar Ivarsson ingicks ju inte förrän i maj 1733. Kanhända dog Ingeborg Olofsdr vid dotterns Ingeborgs födelse.
 
hälsar
Jan-E

191
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2013
« skrivet: 2013-01-23, 12:59 »
Hej Kerstin
 
Har forskat en del om finnarna i Malungs finnmark.  
 
Nej. Det är inte felskrivet i vigselboken!
 
Av domboken 1756 får vi veta att Abraham Larssons (Kääriäinen) svärmor hette Sara Arvidsdr. Abraham var alltså gift med hennes dotter. Men vem var dottern? Vi hittar henne i Malungs dödbok 1810: Ingeborg. Som föräldrar står Ivar Ivarsson och Sara (Jansdr). Det senare är ju felskrivet för Arvidsdr. Ingeborg uppges vara gift med Abraham Larsson.
 
Alltså Ivar Ivarsson (Pasainen) och Sara Arvidsdr var gifta med varandra.
De fick en dotter Ingeborg som var gift med Abraham Larsson
 
hälsar
Jan-Erik Björk

192
Tack Ingmari och Rickard men främst Leif för godheten att presentera dessa dokument.
 
Och Leif: självfallet en god fortsättning!
 
hälsar
Jan-Erik

193
Hej Leif
Det verkar inte som länkarna fungerar. Har försökt flera gånger!
 
hälsar
Jan-Erik

194
01) Domböcker / Sveriges äldsta dombok
« skrivet: 2012-12-27, 14:53 »
Hej där
 
Frågan är om inte häradshövding Otte Torbjörnssons lagbok också får betecknas som den äldsta domboken. Frågan kan väl diskuteras. Men faktum är att samlingen av dokument som tillsammans utgör Otte Torbjörnssons lagbok, även innehåller två tingsprotokoll: Ett odaterat och ett daterat från By socken i Värmland år 1463. (Vägar till värmländsk historia, Peter Olausson 1999, sidan 153)
 
hälsar
Jan-Erik Björk

195
Äldre ord A - K / Domboksutdrag
« skrivet: 2012-12-17, 22:33 »
Hej igen
 
Tack för det. Jag uttryckte mig vagt. Jag ville att du endera kopierar in originalbilden eller gör en exakt hänvisning så kan jag själv leta upp bilden. Det är väl i Arkiv Digital som du har hittat målet och uppgiften??
 
Återkom gärna
 
hälsar
Jan-Erik Björk

196
Äldre ord A - K / Domboksutdrag
« skrivet: 2012-12-17, 19:04 »
Hej igen
 
Nej ingen aning! Men det kan underlätta om du kopierar in en bild på aktuell sida i domboken.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

197
Äldre ord A - K / Domboksutdrag
« skrivet: 2012-12-16, 23:16 »
ßHej Inger
 
Man måste komma ihåg att Bohuslän en gång var norskt. Det innebär att ord och uttryck som känns främmande kan ha ett norskt ursprung. Så är det med landskyld.
 
Se nedan: Landskyld, opprinnelig den årlige avgift leilendingen utredet til eieren (jorddrotten) for bruken av leilendingsgods. I samsvar med eldre tiders naturalhusholdning ble den i alminnelighet betalt med gårdens produkter. De viktigste former for landskyld var korn, smør, talg, fisk, salt, huder og skinn, alt etter sin art regnet etter vekt (bismerpund eller vog), i hulmål eller per stykk.
 
Magnus Lagabøtes landslov av 1274 brukte landskyld som grunnlag for utligning av leidangsskatten med den følge at landskyld etter hvert trengte igjennom som verdimåler også for selveierbruk. Fra 1500-tallet ble landskylden en fast avgift, som bare kunne reguleres ved offentlig skyldsetting, men til gjengjeld kom det opp nye avgifter. De nye avgiftene hadde i alminnelighet til formål å omgå skyldsettingsreglene, og de avspeiler forholdet mellom tilbud og etterspørsel på jord. Da skatt i naturalier ble avløst av pengeytelser, ble verdiforholdet mellom de forskjellige arter av landskyld fastsatt i penger.
 
Når retten til å bruke en eiendom og retten til å oppebære landskyld var skilt fra hverandre, talte man om løs landskyld.
 
Betr god hävd innebär det att man ska hålla bruket/egendomen i god vård, drift, brukning, skötsel eller liknande.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

198
Gustav Adolf / Äldre inlägg (arkiv) till 18 mars, 2013
« skrivet: 2012-10-17, 10:53 »
Peter
 
Kolla i mantalslängderna för Ekshärads socken. Där finns i varje fall Nain och Laggåsen som ju kom att tillhöra Gustav Adolf socken när den bröts ut ur Ekshärads socken.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

199
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-02-13
« skrivet: 2012-10-17, 10:46 »
Hej Elisabeth
 
Tack Elisabeth för uppgiften.
 
Intressant det där med Filip Olofsson. Har inte sett det förut. Men väl en Filip i Mögsjöhöjden tror jag att det var.  
 
Men likväl kan bakgrunden vara skogsfinsk. Filip och Göran är namn, som just i dessa områden, Bergslagen, tyder på skogsfinsk tillhörighet. Göran förekom i Kemppainensläkten som fanns i området. Men inte Olof vad jag i hastigheten minns. Göran fanns även i Malungs finnmark under 1600-talet, bl.a. i Bredsjön. Och i finnmarken i dåvarande Nås socken.  
 
Väl värt att följa upp tycker jag.
 
hälsar
Jan-E

200
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-02-13
« skrivet: 2012-10-17, 10:36 »
Hej Björn
 
Tack för din synpunkt hälsar vännen Jan-Erik.  
 
Som du vet kan man ibland förivra sig i sin avsikt att lämna en snabbt svar här på Rötter. Tog därför tillfället i akt att kolla mot källorna än en gång!
 
Och kom fram till samma resultat som jag har nämnt här ovan!
 
Förhållandena går tillbaka till en domboksnotis från Älvdals härad för år 1659. Där står att syskonen Pål, Lars, Agnes och Marit Pålsbarn tvistade om arvet efter Pål Larsson i Solberg. Ingenting är nämnt om ytterligare något barn vid namn Jöns. Under förutsättning att åldersuppgiften är riktig vid Jöns död var han född omkring 1635-1640. Han var alltså gott och väl myndig vid Pål Larssons död. Och borde därför ha varit med vid arvstvisten.  
 
Därefter återstår att hitta någon lämplig far till Jöns. Svaret finns i domstolsnotisen från samma härads dombok 1673, där salige Påls båda barnkullar nämns. Vidare nämns Jöns som född i den första barnkullen.  
 
Alltså var Jöns Pålsson sonson till gamle Pål Larsson i Solberg.
 
hälsar
Jan-Erik

201
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-16
« skrivet: 2012-10-16, 21:58 »
Hej igen Monika
 
Släktnamnet Kyttöinen har Gottlund gett till Henrik Pålsson i Solberg. Henrik var halvbror med Jöns Pålsson. De hade samma far Pål Pålsson. Jöns tillhörde den första kullen och Henrik den andra. Det innebär att de också hade samma släktnamn, såvida inte någon använde sin mors släktnamn eller liknande. Det vet vi inget om!!
 
Jöns Pålsson hade i varje fall tre döttrar med respektive män:
Marit g m Björne Johan Sigfridsson
Malin g m Erik Matsson
Britta g m Pål Henriksson
 
Björne Johans släktnamn känner jag inte till. Inte heller Pål Henrikssons. Han uppges komma från Bredsjön, men det framgår inte om det är Bredsjön i Malung som avses eller Bredsjön i dåvarande Fryksände.  
 
hälsar
Jan-Erik

202
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-16
« skrivet: 2012-10-16, 10:21 »
Hej igen Monika m fl
 
 
Jöns Pålssons släktnamn kan verkligen diskuteras. Enligt Gottlund var det Kyttöinen, vilket kan översättas till svedjare; en yrkesbenämning alltså. Någon forskare vill mena att det inte är ett riktigt släktnamn. Faktum är att en Henrik Henriksson Kyttan vistades i Fäbacken i nuvarande Lekvattnet socken i slutet av 1700-talet. Enligt Signe Nordlund, vilken har skrivit en artikel i Ekshäradsboken, kallades någon finne i Solberg för Pål Svepe. Det är inte klart vilken av finnarna i Solberg som avses. Det kan lika gärna vara någon inflyttad och måg. Svepe kan vara en översättning av finska släktnamnet Kääriäinen.  
 
Jöns Pålsson var sannolikt gift två gånger. Första giftet med Kerstin Henriksdotter. Det framgår indirekt av en notis i Älvdals dombok 1704. I så fall var hon av släkten Kukkoinen och syster till bröderna Henrik och Jöns.  
 
I det andra giftet äktade Jöns en kvinna som är mindre gripbar. Hon omnämns i källorna som Kerstin Filipsdotter i domboken 1699, Britta Göransdotter i domboken 1704, som Britta Filipsdotter i domboken 1705, som Kerstin Filipsdotter vid sin död 1723 och i kyrkoräkenskaperna 1711(?) som Britta Filipsdotter. Vad är rätt och vad är fel? Inte helt lätt! Jag håller en slant på Britta Filipsdotter.
 
Men återigen Brittas föräldrar är inte kända!
 
 
hälsar
Jan-Erik

203
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-16
« skrivet: 2012-10-15, 22:28 »
Hej igen
 
Någon kompletterande information.  
 
Jöns Pålsson var son till Pål Larssons son Pål Pålsson. Alltså Jöns var sonson till Pål Larsson inflyttad ca 1646 från Nås socken. Jöns förefaller ha varit gift två gånger enligt diverse domböcker. Första giftet med Kerstin Henriksdr. I äktenskapet föddes i varje fall döttrarna Malin och Marit. Jöns var gift andra gången med Britta/Kerstin Filipsdotter. Namnet växlar något mellan olika källor, med ett försteg för Britta. Detta var Brittas/Kerstins andra äktenskap. Hon har tidigare varit gift med en man vid namn Johan eller Jon. Det fanns nämligen en dotter Marit Jonsdotter i detta äktenskap.  
 
Omgiften var ingalunda ovanliga vid denna tid. Tvärtom ganska vanliga. Man kan med ett modernt språkbruk prata om mina, dina och våra barn, bonusbarn etc. Man klarade helt enkelt inte familjesituationen utan en äkta hälft.
 
hälsar
Jan-Erik

204
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-16
« skrivet: 2012-10-15, 22:04 »
Hej Monika m fl
 
Filipnamnet är såpass ovanligt att man nog ska dra öronen åt sig. Jag menar att de enstaka Filipsbarn som finns vid mitten av 1600-talet kan placeras på ett fåtal ställen. Filipnamnet förekom så vitt jag minns i hastigheten:
 
Filip Larsson (okänt släktnamn) i Yxtjärn i dåvarande Färnebo socken
Filip Persson (Neuvoinen) i Bjurberget i dåvarande Dalby socken
Filip Matsson (Halinen) i Röjden i dåvarande Dalby socken
 
I övrigt var det alltså tunnsått.  
 
Britta Filipsdotter är angiven i ett domstolsprotokoll, men tyvärr anges inte bostadsorten. Så vitt jag minns finns inte heller i övrigt någon uppgift om hennes vidare öde.  
 
Sammanfattningsvis vill jag mena att det mycket väl kan vara Britta Filipsdotter från Bjurberget som blir maka till Jöns Pålsson i Solberg. Men säker kan man absolut inte vara pga bristande källmaterial!
 
Med all sannolikhet kom såväl Filip Persson som Pål Larsson från Nås sockens finnmark.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

205
Släkter / Häkkinen
« skrivet: 2012-10-04, 18:44 »
Hej Anna-Lisa
 
Hör av dig1
 
hälsar
Jan-Erik

206
Släkter / Häkkinen
« skrivet: 2012-10-04, 13:15 »
Javisst!
 
Om du meddelar mig din epostadress kan du få ett manus. OBS dock att jag har copyright.
 
hälsar
 
Jan-Erik Björk

207
Släkter / Häkkinen
« skrivet: 2012-09-26, 22:19 »
Hej Erik
 
Tack för att du tog dig tid att göra ett inlägg.  
 
Det finns många sägner förknippade med skogsfinnen Henrik Tomasson Häkkinen. Något korn av sanning brukar finnas i sådana sägner. Jag känner inte till den om branden etc.
 
En sägen som jag dock ställer mig tvivlande till är den om skogsfinnen som vandrade runt Bottenviken med följe och kreatur. En sådan resa var förenad med oerhörda strapatser. Sådana uppgifter har inte påträffats i några källor från tiden, utan verkar vara rena påhitt, sagor eller sägner. Det var betydligt enklare att sälja boskapen hemmavid, ta med sig kontanter, den mest behövliga utrustningen, ev. familj och ta någon av de många båtar som seglade mellan östra och västra delarna av riket. Det är känt att det förekom en betydande båttrafik mellan delarna. Stockholm, Gävle med flera orter är tänkbara som ankomsthamnar.
 
Det är inte riktigt att han kom 1620 till Ny socken i Värmland. Vid den tiden fanns knappast några skogsfinnar i Ny socken. Möjligen någon enstaka strövande som hade kommit dit från någon skogsfinsk bosättning i närheten; kanske Nås socken, vilken koloniserades strax kring början av 1620-talet. Men några bevis för detta i källmaterialet finns inte. Henrik Tomasson Häkkinen befann sig ca 1640 i Rämmenområdet i Färnebo socken enligt mantals- och andra skattelängder. Vistelsen innan är inte känd, men det finns teorier; se ovan. Flyttningen till Rattsjöberg i dåvarande Fryksände socken från Rämmenområdet skedde omkring år 1647. HTH finns i Djuprämmen år 1646 enligt mantalet detta år. Och i Rattsjöberg år 1648.
 
Jag har skrivit om denne skogsfinne i Finnmarken förr och nu nummer 2009:2. Tar gärna emot tips på var jag kan söka honom i Finland.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

208
Allmänt / Född i Värmland! Men var?
« skrivet: 2012-09-26, 17:41 »
Hej Gerd
 
Såg din fråga här på Rötter. Har ett möjligt spår att följa; ev till finnhemmanet Fjäll i dåvarande Brunskog socken. Men först en fråga till dig. Var har du hittat uppgiften om födelse- år och ort? Är du säker på att det står Mangskog?  
 
Mangskog bröts ut ur Brunskogs socken en gång i tiden. Minns inte när.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

209
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 04 oktober, 2012
« skrivet: 2012-09-18, 22:04 »
Margareta
 
Som du kanske vet har dn mycket produktive Gunnar Almqvist gjort sammandrag av Fryksdals härads domböcker. De har också publicerats och getts ut som böcker. Så vitt jag vet sträcker de sig fram till 1750. Jag gjorde ett nedslag i domboken för hösttinget 1742 och fann uppgifter om syskonen Måns Larsson, Abbelona Larsdotter, Erik Larsson, Anders Larsson och sal. Lars Larsson om en överenskommelse om arv etc. Det finns 35 andra notiser om Årås. Plus en mängd om Åmberg osv.
 
jag föreslår att du lånar boken på något bibliotek oh går igenom den i jakten.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

210
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-16
« skrivet: 2012-08-21, 21:02 »
Hej Lennart
 
Stort tack för uppgifterna. En del hade jag själv, men Eriks och Annikas födelseuppgifter hittar jag inte i födelseboken, så de verkar antagna. När det gäller släktnamnet Lukainen är jag givetvis mycket intresserad av härledningen, alltså på vilket sätt man har knutit släktnamnet till Mats Larsson.
 
Ser fram emot dina uppgifter  
 
vänligen Jan-Erik Björk

211
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-16
« skrivet: 2012-08-19, 21:46 »
Hej igen Monika
 
Tack för snabbt svar. Måste tyvärr säga att jag är ytterst tvivlande till uppgiften att Mats Larsson L och Malin Eriksdotter är föräldrar till Erik Matsson L. Hade hoppats på en beskrivning.  Bra att du är noga med källorna. Det är jag också. Forskning som inte kan styrkas i källorna eller av uppställd hypotes eller liknande är inte trovärdig.  
 
Det fanns en mängd Mats i Solberg, vilket självklart gör det svårt att hitta rätt. Förutom de nämnda fanns även Laggås Mats; troligen från Laggåsen och möjligen då en Karjalainen. Släktsambandet dock inte säkerställt!  
 
Gottlund nämner i sin resedagbok från 1817 en Mats Luukkainen i Lukvallen i Norra Ny. Har forskat något om denne.  Återkommer eventuellt. Fanns också en släkt Liukkoinen, men är osäker på om den fanns i Ekshärad/Solberg. Den är mera känd från Norge och västra Värmland.
 
 
hälsar
Jan-Erik B

212
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-16
« skrivet: 2012-08-19, 20:14 »
hej Monika
 
Är intresserad av de skogsfinska släktnamnen. Erik Matsson ovan anges tillhöra släkten Lukainen. Skulle bli taxam om du kunde beskriva kopplingen till denna släkt. Vilka är hans förfäder?
 
hälsar
Jan-Erik Björk

213
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 23 oktober, 2012
« skrivet: 2012-06-29, 11:06 »
Monika
 
Du är välkommen på FINNSAM:s höstkonferens i Grangärde/Säfsnäs finnmarker. Detta är klassiska finnmarker som är väl värda att besöka. Konferensen pågår under tiden 31 aug-2 sept.
 
Inbjudan går ut i vår FINNSAM-information under den närmaste veckan!
 
hälsar
Jan-Erik

214
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 23 oktober, 2012
« skrivet: 2012-06-29, 11:04 »
Monika
 
Medveten om att vi har hamnat utanför ämnet för din fråga. Men eftersom Tomas Matsson sannolikt var avkomling efter skogfinnar är det väl på sin plats att framhålla några seriösa böcker/skrifter som du kan ha glädje av:
 
Det skogsfinska kulturarvet, tyvärr slutsåld
Skogsfinnarna i Skandinavien, Maud Wedin.    
Den skogsfinska kolonisationen i Norrland, Maud Wedin, doktorsavhandling
 
Böckerna bör gå att låna via bibliotek eller köpas av resp författare
 
hälsar
Jan-Erik

215
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 27 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-26, 13:04 »
Samuel
 
Jag är benägen att hålla med Björn i hans inlägg här ovan. Namnen Benal och Bengt bör inte förväxlas. Det är olika namn. Benal och Bernhard används om samma person vid olika tillfällen i området.  
 
Bengt däremot har jag inte sett så många varianter på, andra än lite olika stavning.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

216
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 27 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-26, 13:01 »
Monika
 
Namnet på den skogsfinska släkten till vilken Mats Tomasson hörde, känner jag inte till. Men det är inte ovanligt att vi saknar kunskap om många av de skogsfinska släkternas utbredning. Jag bortser då från släkterna Honkainen, Kääriäinen, Pasainen, Pulkkinen, Putkoinen, Vinnari  med flera som fanns i gränstrakterna mellan Dalarna och Värmland.
 
Det fanns ytterligare en Mats med patronymikon Andersson i området. De höll till runt sekelskiftet 1699/1700 i Vålberget i senare Gustav Adolfs socken. I så fall tillhörde Tomas Matsson släkten Kemppainen.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

217
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 27 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-25, 19:15 »
Samuel
 
En fråga. Vem var Marit Håkansdotter som dog i Lakene 1745. Kan hon ha varit gift med Olof Börjesson. Föreligger en förväxling med Marit Håkansdotter som dog 1769 i V Hedetorp?  
 
hälsar
Jan-Erik

218
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 27 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-25, 13:58 »
Samuel och Monika Öhrn
 
Tack Samuel för ditt påpekande!  
 
Monika. Med tanke på förnamnet kan Tomas Matsson Major ha varit son till den trolige finnen Mats Tomasson i Långfallet, senare Malmbackarna. Alltså ett påstående utan täckning i något källmaterial.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

219
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 27 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-25, 12:43 »
Orvar  
 
Återkommer något betr anorna till Håkan Eliasson i Forshult. Enligt Älvdals härads dombok 1748 var han son till Elias Håkansson i Lakene/Forshult. Denne Elias hade förutom sonen Håkan även barnen Gunilla i Myrheden och Olof i Lakene. Det framkommer av domboken 1750. Sannolikt hade Elias även sonen Bengt som då bodde i Forshult och Per i Vä Hedetorp (domboken 1749).
 
Elias Håkansson var med stor sannolikhet son til Håkan Persson i Lakene/Forshult (mantal 1659). Håkan Persson hade i varje fall dottern Marit f ca 1670 och gift med Olof Börjesson i Lakene. Håkan P hade troligen också barnen Håkan, Nils och Bengt. Det kan finnas flera barn, som dock inte är kända av mig.
 
Anledningen till att jag ovan skrev Lakene/Forshult är att skrivaren av domboken placerar personen ibland i Forshult och ibland i Lakene. Det är logiskt m t p att Forshult togs upp på Lakene ägor och skattlades 1653 enligt domboken detta år. Håkan Perssons ursprung kan därför vara Lakene; endera tillhörig någon Lakenesläkt eller ingift.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

220
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 27 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-24, 21:39 »
Hej Orvar och Samuel
 
Som bekant är det vissa problem med forskning i Norra Råda pga sena kyrkböcker. Det har medfört att jag har forskat en del i domböckerna. Har en del noteringar om dessa personer.
 
Olof Torbjörnsson var gift i första äktenskapet med Marit Olofsdotter. Deras vigselnotis finns i Sunne kyrkarkiv år 1751 den 26 dec. Av den framgår att Marit kom från Arnstorp/Jangshöjden. Det är ett gammalt finnhemman från 1600-talets början. Marits födelse ägde rum 1728 den 7 sept. Föräldrar var Olof Jonsson och Elin Mickelsdotter. Den senare var av släkten Parkkoinen. Uppodlaren av Arnstorp på 1620-talet var Mickel Larsson Parkkoinen.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

221
Allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 maj, 2013
« skrivet: 2012-05-08, 10:36 »
Börjar bli tveksam kring tolkningen av finnen från Tranemossen. Först tolkade jag det till Jöensson i likhet med Martin. Men har numera svängt och kan även se en Lasse Jörensson. Alltså Lars Göransson enligt normering.
 
hälsar
Jan-Erik Björk
 
PS För övrigt kan jag nämna att det fanns en grytgjutare Jakob Jakobsson som anställd hos Claes Kristersson Horn i Ramsbergs socken enligt en roteringslängd från 1639 DS

222
Allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 maj, 2013
« skrivet: 2012-05-07, 18:45 »
Hej där
 
Stort tack Sari för notisen!!  
 
Tolkar ortnamnen som Martin här ovan!
Har försökt att identifiera de nämnda finnarna.  
1) Jag har hittat Lars Filipsson i Skollebacken i Bällefors i 1640-talets mantalslängder. Han står inte som finne någon gång.  
2)Något Långsjö i Ramsberg kan jag dock inte hitta. Det kan vara en tidig eller alternativ beteckning av ett annat ortnamn. Vi har ju flera som slutar på -sjö. Jakobnamnet är känt i Ramsberg.
3) Lars Jönsson är icke påbörjad!
 
hälsar
Jan-Erik Björk

223
Säfsnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2013
« skrivet: 2012-04-02, 09:58 »
Hej Lennart
 
Jag blev nyfiken på din fråga om Lars Pålsson Kansainen i den del som avser Malung. Vilken är anledningen till att du skrev just Malung som ev. bostadsort?  
 
Kan nämna att jag forskar om Malungs finnmarker.
hälsar
Jan-Erik Björk

224
Allmänt / Finnmarken i gränslandet Värmland Dalarna
« skrivet: 2011-12-18, 18:23 »
Hej Monika
 
Du har ett antal frågor om finnar mm i gränstrakterna mellan Dalarna och Värmland etc. Frågorna kan med fördel läggas under respektive socken för den person som berörs i frågan. Det gör det mer hanterbart!
 
Jag besvarade en fråga om Casper Jansson eller någon från den släkten för ett antal år sedan. Kolla genom sökfunktionen här på Rötter.
 
I övrigt kan jag inte nog betona vikten av ett självständigt kontrollerande mot källorna. Det finns alldeles för mycket skit på internet.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

225
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-12-09
« skrivet: 2011-12-07, 14:44 »
Hej Monica
 
Tack för rättelsen!! Jag rodnar av skam!  
 
Läste detta före ett 15-tal år sedan på dålig repig mikrofilm. Och läste i kladden Pål Tomas: och Brodren. Men efter ny granskning håller jag med om skrivningen Pål Tomasson Brodren. Alltså jag läste sson som ett och. Usch och fy!
 
hälsar
Jan-E

226
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-12-09
« skrivet: 2011-12-07, 13:26 »
Hej igen
 
Monica! Det står väl i roteringslängden 1640: Pål Tomasson och brodern. Det tyder väl snarare på att det fanns ytterligare en broder till Henrik och Pål. Jag skriver för övrigt om detta i Finnmarken förr och nu 2009:1!
 
Håller med dig Monica om att det bör finnas ett släktsamband mellan Nils Nilsson Ripatti och Henrik Tomasson Häkkinen. Men vilket. En namn på en son brukar ju komma endera från faders släkt eller moderns släkt. Namnbruket var ju oerhört strikt på denna tid.
 
Björn: Namnlikheten mellan Hägghemmet och Häkkilä/Häkkinens hem har jag också funderat på, se min artikel enligt ovan i ffon.  
 
Lena: Henrik Häkkinen är antecknad som ensam person i mantalslängden för år 1640, liksom brodern Pål. Det utesluter inte att han kan ha varit gift tidigare och 1640 var änkeman. Du får självfallet ha dina uppfattning. Jag respekterar det!!   Men vilka svagheter finner du i så fall i Jan Myhrvolds och Niclas Perssons utredning/resonemang om Nils och Sigfrid Henriksssöner som söner till Henrik Tomasson.  
 
hälsar
Jan-E

227
Lerbäck / Äldre inlägg (arkiv) till 28 maj, 2013
« skrivet: 2011-12-07, 13:07 »
hej alla forskare inom Lerbäck  
 
Var till Uppsala landsarkiv härom veckan. Tog en del foton på domböcker mm. Några släktutredningar fanns också, vilka jag fotograferade till andra forskares fromma.  
 
Har en bild över en släktutredning därifrån 1643 rörande Äsperud. Namnen Lars Jonsson, Bengt och Jöns Larssöner säger kanske något! Intresserade kan höra av sig till mig per e-post. janne.bjork1snabelatelia.com  
 
hälsar  
Jan-Erik Björk

228
Kumla / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-05-01
« skrivet: 2011-12-07, 13:05 »
Hej Elisabeth
 
Tack för info. Ska upplysa forskare i lerbäck om min fotade släktutredning!!
 
hälsar
Jan-E

229
Glanshammar / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-09-05
« skrivet: 2011-12-07, 13:04 »
Hej där
 
Tack alla vänliga forskare!!  
 
hälsar Jan-Erik

230
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-12-09
« skrivet: 2011-12-06, 23:02 »
Hej igen Lena
 
Vill peka på en artikel jag har skrivit i Finnmarken förr och nu från 2009 nr 1. Den handlar om släkterna Häkkinen och Manninen som flyttade till Rattsjöberg på 1640-talet. Samtidigt med dessa släkter flyttade även Tomas Sylvestersson Korhoinen. Hans söner kan återfinnas i Rattsjöberg med flera platser i Fryksände under 1600-talet.
 
Jag skickar gärna en kopia på den om du vill.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

231
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-12-09
« skrivet: 2011-12-06, 17:55 »
Hej igen Lena m fl.
 
Det gläder mig att du uppsöker källorna. Det är endast på detta sätt som man för forskningen om de skogsfinska släkterna framåt. I annat fall riskerarvi att fastna i gammal skåpmat eller rena amsagor. Det finns tyvärr alltför mycket sådant skit på Internet!!
 
Jag delar inte din uppfattning om att Sigfrid Häck var bror till Henrik Tomasson. Han var visserligen en Häkkinen, men son  till Henrik Tomasson i dennes första äktenskap. Sigfrid hade vid faderns Henriks död omkring 1669 redan fått ut sitt arv i samband med försäljningen av Djuprämmen. Detta och mtycket annat framkommer i en artikel som Jan Myhrvold har skrivit.  
 
Det finns även en artikel om Nils Nilsson Häkkinen. Den har skrivits av Niclas Persson. Han spårar anorna tillbaka till en Nils Henriksson.  
 
De har använt ett antal olika källor och kommit fram till redovisade resultat. Deras resonemang ställer jag mig bakom till hundra procent! Båda skribenterna är erkänt duktiga personforskare inom de ramen för de skogsfinska släkterna.  
 
Du hittar de båda artiklarna på fennia.nu. under rubrikerna:  
 
Vem var Nils Nilssons Häkkinens i Norra Röjdåsen far?
Hvem var Sigfrid Häkkinen?
 
hälsar Jan-Erik Björk

232
Kumla / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-05-01
« skrivet: 2011-12-05, 21:23 »
Tack Kristina.
 
Men til vilken socken hörde Äsperud, så att jag kan göra inlägget i rätt socken!!
 
hälsar
Jan-Erik

233
Glanshammar / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-09-05
« skrivet: 2011-12-05, 16:27 »
Tack för svar Alf.
 
Men i vilken socken ligger denna plats/ort? Så att jag kan placera frågan på rätt socken här på forumet.
 
hälsar
Jan-Erik

234
Lima / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2011-12-05, 16:11 »
Forskare med intressen i Åkra
 
Var för en tid sedan vid Uppsala landsarkiv. Gick igenom en del domböcker mm. Hittade i de inneliggande handlingarna en släktutredning om en släkt i Åkra. En soldat Stadig och hans hustru besvärar sig 1734 om något arv i Åkra. Intresserade kan höra av sig till mig.
 
Min epost är
 
janne.bjork1snabelatelia.com
 
hälsar
Jan-Erik Björk

235
Kumla / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-05-01
« skrivet: 2011-12-05, 14:21 »
Postat måndagen 05 december 2011 - 14:12            
 
--------------------------------------------------------------------------------
hej alla forskare inom Kumla härad  
 
Var till Uppsala landsarkiv härom veckan. Tog en del foton på domböcker mm. Några släktutredningar fanns också, vilka jag fotograferade till andra forskares fromma.  
 
Men var i Kumla härad ligger/låg Esperud?? Har en bild över en släktutredning därifrån 1643. Namnen Lars Jonsson, Bengt och Jöns Larssöner säger kanske något! Intresserade kan höra av sig till mig per e-post. janne.bjork1snabelatelia.com  
 
hälsar  
Jan-Erik Björk

236
Glanshammar / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-09-05
« skrivet: 2011-12-05, 14:16 »
Postat måndagen 05 december 2011 - 14:12            
 
--------------------------------------------------------------------------------
hej alla forskare inom Glanshammars härad  
 
Var till Uppsala landsarkiv härom veckan. Tog en del foton på domböcker mm. Några släktutredningar fanns också, vilka jag fotograferade till andra forskares fromma.  
 
Men var i Glanshammars härad ligger/låg Rinkeby??? Har en bild över en släktutredning därifrån 1643. Namnet Bengt Nilsson säger kanske något! Intresserade kan höra av sig till mig per e-post. janne.bjork1snabelatelia.com  
 
hälsar  
Jan-Erik Björk

237
Asker / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-12-05
« skrivet: 2011-12-05, 14:12 »
hej alla forskare inom Askers härad
 
Var till Uppsala landsarkiv härom veckan. Tog en del foton på domböcker mm. Några släktutredningar fanns också, vilka jag fotograferade till andra forskares fromma.
 
Men var i Askers härad ligger/låg Heby?? Har en bild över en släktutredning därifrån. Namnen Anders Olofsson säger kanske något! Intresserade kan höra av sig till mig per e-post. janne.bjork1snabelatelia.com
 
hälsar
Jan-Erik Björk

238
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-12-09
« skrivet: 2011-12-05, 12:23 »
Lena, Per m fl
 
Hej där. Den ovan nämnde Henrik Tomassons släktnamn var Häkkinen. Häck och annat är exempel på olika kortformer som främst användes av svenskarna i området. Henrik Tomasson har gett upphov till en rik sägenflora! En del är sant. Annat är inte sant. Vad som är vad är väl inte helt möjligt att klara ut. Jag tänker inte ge mig på det nu.
 
Men ett påstående här ovan är fel!! Henrik fick flera barn än vad som sägs ovan! Henrik Tomasson var med största sannolikhet gift två gånger. Den första hustruns namn är inte känt. I detta äktenskap föddes i varje fall två söner: Sigfrid och Nils, bådda troligen födda under 1620-1630-talen. Dessa uppgifter har publicerats av bl.a. Niclas Persson i tidskrifter om skogsfinnar. Han kan även ha fått döttrar, men det vet vi inget om.  
Den andra hustrun var Kerstin Bengtsdotter, änka efter Henrik Larsson Manninen. I detta äktenskap föddes i varje fall två barn: Pål och Annika.  
 
Ett utmärkt sätt att få reda på fakta är att läsa Finnkultur samt gå med i en nyligen bildad förening för forskning om skogsfinnar, se fennia.nu.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

239
Hammarsten / Hammarsten
« skrivet: 2011-11-17, 15:58 »
Mats
 
Sök på ordet Marinier här på Anbytarforum. Det lönar sig. Du kommer då till en särskild frågetråd om detta begrepp. Då får du veta att en marinier var en värvad krigsman till svenska flottan och mycket mycket mera.  
 
hälsar
 
Jan-Erik Björk

240
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 19 januari, 2012
« skrivet: 2011-11-17, 15:17 »
Hej Marie
 
Såg din efterlysning som ett träningsobjekt.  
 
Jag tolkade krumeluren till Rörstrandsgatan med gatunummer 50. Och kollade i hfl 1869 för Adolf Fredrik. Där fanns han under Rörstrandsgatan 50 som arbetare Jan Jansson.  
 
Kolla själv Arkiv Digital b 61/sid 113.
 
hälsar
Jan-Erik Björk
 

241
Skattelängder / Boskapslängder
« skrivet: 2011-10-26, 21:13 »
Hej där ute
 
Hämtar ofta uppgifter från boskapslängder. En intressant källa som kan avslöja skillnader i storlek mellan gårdar etc. Känner någon till eller kan hänvisa till källa betr. skattebeloppen för de olika slagen av boskap/kreatur?
 
Är mycket taxam för ett svar.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

242
Sundborn / Äldre inlägg (arkiv) till 16 november, 2012
« skrivet: 2011-10-07, 10:12 »
Sundbornforskare
 
Jag har varit på Riksarkivet flera gånger under åren. Och hittat många intressanta handlingar som berört min egen forskning. Men även hittat andra handlingar som varit av intresse, bl.a. en klagoskrivelse över en bouppteckning från år 1692 rörande en bergsman Daniel Matsson i Sundborn. Det rör sig om några fotade sidor. Om någon är intresserad av denna kan ni kontakta mig.  
hälsar
Jan-Erik Björk

243
Nås / Äldre inlägg (arkiv) till 13 maj, 2013
« skrivet: 2011-10-04, 09:12 »
Hej Maritha
 
Det finns inga som helst bevis för att Olof Larsson i Lekaråsen vara av släkten Hotakka. Släktnamnet finns inte belagt i någon källa från denna tid. Jag har lästa samtliga skattelängder, domstolsprotokoll etc från området.
 
Uppgiften härstammar troligen från C.A. Gottlund som skriver i sin resedagbok 1817 sidan 348 att en Per Henriksson Hotakka har allraförst bott i Vakerskogen och en tredje bror har bott i Lekaråsen i Gåsborns socken, hvarifrån de kommit hit!. Denna skrivning betyder inte alls att Olof Larsson var av samma släkt. Det kan finnas kopplingar mellan dem, ingiften etc men detta är så vitt jag vet inte klarlagt.
 
Hoppas att detta inlägg en gång för alla undanröjer denna felaktiga uppfattning.  
 
hälsar i all välmening  
Jan-Erik Björk

244
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-10-14
« skrivet: 2011-09-28, 19:27 »
Hej Per
 
1)Det var inga stora motsättningar mellan de invandrade skogsfinnarna och den svenska ursprungsbefolkningen. Det var inte aktuellt att trycka ner finnarna eller det skogsfinska. Det hör till myternas värld. Tvärtom var det ett mycket gott förhållande mellan grupperna. Man drog ömsesidig nytta av varandra på olika sätt.  
 
Finnarna använde i regel inte sina släktnamn vid kontakter med myndigheterna. Och då antecknades inte heller släktnamnen. Och skulle det vara så att finnen använde sitt släktnamn uppfattade inte tjänstemän, präster med flera namnet som ett släktnamn. Man var inte van vid att gemene man läs bönder hade släktnamn. Det var något mycket ovanligt i Sverige och förekom endast inom vissa befolkningsgrupper. Ibland förekommer dock släktnamnen i olika arkivaliska källor. De finns förtecknade i en nyligen utkommen skrift: Skogsfinska släktnamn i Skandinavien.  
 
2)Det finns ett standardverk inom området för Skogsfinsk kultur: Det skogsfinska kulturarvet. Utgivet av FINNSAM, föreningen för samverkan kring skogsfinsk kultur. Där finns även en artikel om de skogsfinska släktnamnen.  
 
Lycka till i din forskning
hälsar
 
Jan-Erik Björk
medlem i FINNSAM sedan 1995

245
Skogsfinnesläkter A-Ö / Heijkälä
« skrivet: 2011-07-05, 23:43 »
Mathias
 
Skråckarberget togs upp av finnar vid mitten av 1600-talet. Sannolikt är Heikkilä som Göran menar uppkallat efter en där bosatt finne med förnamn Henrik. Det fanns åtskilliga sådana i Skråckarberget.
 
Vanligt var att de först upptagna gårdarna i varje fall i Värmland fick namn efter den förste eller någon senare uppodlares släktnamn. Exempel Vilhula efter Vilhuinen, Häkkälä efter Häkkinen, Ikola efter Ikoinen etc.
 
hälsar
Jan-erik Björk

246
Gräsmark / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-08-06
« skrivet: 2011-06-25, 20:01 »
Krister, Alexis med flera
Den skogsfinska kolonisationen i Gräsmark är, enligt tillgängligt källmaterial, känd från tidigast 1620-talet. Det innebär att någon finne med största sannolikhet inte kan vara född i Gräsmark före denna tid.
 
Det håller inte att bara bakåtskriva födelseuppgifter på detta sätt.  
hälsar
Jan-Erik Björk

247
Historia / Historia
« skrivet: 2011-04-29, 19:47 »
Hej Lars
 
Så vitt jag känner till, innehåller C. A. Gottlunds dagbok rörande 1817 års resa inga censurerade delar.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

248
Söderbärke / Äldre inlägg (arkiv) till 29 oktober, 2011
« skrivet: 2011-04-19, 12:14 »
Hej där
 
Enligt domboken för Söderbärke aug.tinget 1667 blev Lumsen och Mats Mickelsson skattlagt till 1/8 hemman. Uppgiften är hämtad från C Norlanders skrift och kollad i Vadfors avskrifter. Däremot har jag inte tillgång till originaldombokens texter! (Mats Mickelsson köpte Lumsen av Mårten i Jersjökälla; samma källor).
 
hälsar
Jan-Erik Björk

249
Mangskog / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2011
« skrivet: 2011-03-09, 20:02 »
Till Christian, Kenneth och Marie
 
Släktnamnet Jurmoinen finns med i vår förteckning. Men beläggen gäller endast de av Gottlund angivna uppgifterna.
 
Betr släktnamnet Jurmoinen kan inte detta återfinnas i den finska släktnamnsbibeln Uusi suomalainen nimikirja såsom det här stavas. Men det finns en del snarlika sådana:Jorma, Jormana, Jormu vilka alla numera har standardiserats till Jormanainen.
 
Hans Iormoin är belagd i Finland 1559.  
 
En Johan Jakobsson Jurmus är belagd 1664 i Finland.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

250
Mangskog / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2011
« skrivet: 2011-03-09, 13:23 »
Hej där
 
En rättelse till ovan. Barnen fick självfallet patromynikon Henriksson eller Henriksdotter.
 
ber om tillgift!
hälsar
Jan-Erik

251
Mangskog / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2011
« skrivet: 2011-03-09, 13:01 »
Hej Christian och Kenneth
 
Som även framgår av den ovan nämnda skriften är det jag som står bakom uppgiften från källmaterialet. Men tolkningen av personens släktnamn och ursprunget i Finland är det Veijo Saloheimo som ensam står för.
 
Jag har ingått i en arbetsgrupp som under mer än 10 års tid har inventerat, tolkat och publicerat de skogsfinska släktnamnen i Skandinavien. Skriften kom ut i höstas och säljes nu bl.a. via Karlstads Universitet.  
 
Eftersom det är mina uppgifter kan jag direkt publicera dem här.
 
1) Henrik Hargen påträffad i Salungen år 1640. Tiondelängden är källan.
2) Henrik Hargenn påträffad under Fjällskogen år 1647. Här är källan roteringslängden för samma år.  
 
Vi har i arbetsgruppen tolkat denne finne som tillhörande Härköinensläkten. Jag vill betona att diskussioner har förevarit med finska namnforskare, bl.a. den mycket namnkunniga Sirkka Paikkala.
 
 
Som jag kan se fanns under 1640-talet en finne under Fjäll som hette Henrik Matsson. Det är med största sannolikhet samme person. Han bör väl ha fått ett antal barn med patronymikon Matsson/Matsdotter.  
 
Det kan självfallet ha funnits flera finnar i området med namnet henrik Matsson. Men denna är den enda jag känner till under 1640-talet.
 
 
hälsar
Jan-Erik Björk

252
Mangskog / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2011
« skrivet: 2011-03-06, 17:24 »
Hej Christian
Karl F Lindahl har i sin bok Brunskogsfinnarna på sidorna 67-79 skrivit om Salungen. Han nämner där att Salungen tidigare tillhört Slobyn. Men Salungen  skattlades senare och redovisades 1649 som 1/8 hemman.  
 
Skattefriheten var normalt sex år, men kunde variera stort.
 
Jag tycker inte att det är långsökt att misstänka en utvandring till Delaware. Faktum är att båda bröderna Anders och Bengt Jönsson gav sig iväg.  
 
Boken går säkert att låna på något bibliotek.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

253
Hej Leif
En liten kommentar bara.  
 
Den Per i Hörken, vilken du nämner här ovan år 1612 och som du antar patronymikon Henriksson är med stor sannolikhet Per Persson. Han var en av de första uppodlarna i Hörken. Per Persson är omnämnd i ett tillståndsbrev 1607.  
 
Flera forskare har trott/antagit att hans släktnamn var Osmi. Men det är helt klart felaktigt. Något sådant släktnamn har aldrig funnits i Finland, än mindre i Sverige bland de inflyttande skogsfinnarna. Jag skulle tro att det föreligger en felaktig tolkning här, relaterat till skattetiteln osmundsjärn; den vanliga skattetiteln för Bergslagen.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

254
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 21 februari, 2011
« skrivet: 2011-02-21, 16:39 »
Hej Mats
 
Enligt mina noteringar från mantalslängderna runt 1765-1775, fanns i Tyngsjö vid tiden för Annas födelse, endast en kandidat: Mats Jansson/Johansson. Han var gift med Sara Ivarsdotter. Om detta är rätt far till Anna kan jag inte avgöra, men det är i varje fall ett spår. Mats J. kom troligen från Säfsnäs socken.  
 
hälsar
 
Jan-Erik Björk

255
Hej Anna-Lisa
 
Jag har mejladressen nedasntåensde mejladresss. Observera att jag har delat upp den för att slippa få en massa spam.
 
 
janne.
bjork1
snabela
telia.com
 
hälsar
Jan-Erik

256
Betr släktnamnet Werre
 
Som tidigare har diskuterats här på Anbytarforum förekom under 1600-talet släkten Werre på flera platser i Bergslagen. Jag har inte kunskaper nog att diskutera på vilket eller vilka sätt de olika personerna hänger ihop.  
 
Men jag har en del synpunkter på släktnamnet och den skogsfinska befolkningen i området. Vi har i den grupp för inventering av finska släktnamn, som jag deltog i, stannat vid att beteckna släkten för Värri. Detta är den korrekta formen idag enligt boken Uusi Suomalainen Nimikirja, författad av Pirjo Mikkonen och Sirkka Paikkala. Detta Värri har flera tidigare släktnamn som bakgrund. Författarna menar att följande namn har lett fram till dagens Värri: Wäre, Wäreinen, Värelä, Värre, Wärri med flera.
 
Ser man till förekomsten i Finland har författarna antecknat en hel del intressanta namn:
Hans Wärri el. Hans Werre 1559
Sipi Värri 1555
Henrik Werri 1525
Erkki Värri 1569
Nils Petersson Verre 1539
 
Väreinen 1500-1600-talet
Värre i Jyväskylä
Värräinen i Mynämäki
 
Tyvärr är boken skriven på finska, varför någon djupare information inte kan fås. Som synes är det alltså inte så enkelt att få grepp på ett finskt släktnamn. Peter skriver här att släkten verkar härstamma från västra Finland. Jyväskylä ligger ju i det inre av landet, nära kärnområdena för den skogsfinska migrationen utgående från Savolax. För övrigt är det nog era korrekt att kalla dem som flyttade från Savolax för skogsfinnar, snarare än svedjefinnar. Anledningen till dettta är att de inte bara försörjde sig på svedjande utan hade många ben att stå på! Ganska snart efter upptagandet av torpet kunde de i många falla ha en betydande boskapsstock. Jakt och fiske var viktigt samt med tiden åkerodlingen.
 
I det svenska källmaterialet har jag sett ett flertal personer med släktnamnet Werre. Det är personer som inte är finnar utan soldater, tjänstemän i kronan mm.  
 
Sammanfattningsvis vill jag mena att vi på grundval av nuvarande uppgifter inte säkert kan säga om släkten Värri var skogsfinnar, hantverkare, soldater eller annat. Vi ska komma ihåg att de finnar som vistades i våra finnmarker, i synnerhet sådana som befann sig i gränsbygd eller som här i bruksbygd, levde i interaktion med bruksbygdens människor och tog intryck av dem. Finnar arbetade exempelvis som vedhuggare, smeder och annat.  
 
Hälsar
Jan-Erik Björk

257
Leif med flera
 
Jag skulle vilja tillägga en uppgift om Erik Lukasson. Enligt landskapshandlingarna skattlades hans hemman år 1627 (enligt Leif ovan). Det var inte långt efter att han hade fått sitt tillståndsbrev av kungen. Enligt det s.k. riksregistraturet fik han nämligen detta tillstånd den 30 mars 1627. Beslutet är således bevarat i registraturet.
 
I övrigt har jag inget att tillföra.
 
hälsar
Jan-E

258
Hej igen Anna-Lisa
 
Problemet här är ju patronymikon. Detta saknas så vitt jag kan bedöma i notisen ovan från 1639. Hur har du fått fram det?  
 
Redan under de första decennierna på 1600-talet fanns uppenbarligen en hel del människor i det område som senare skulle bilda Ljusnarsbergs socken. Det gör att man inte utan vidare kan söka sig fram till rätt patronymikon. Som Leif här ovan har påpekat handlar det ibland om klara samband, men kanske oftast om indicier och antaganden.
 
Tupp förekommer senare i källorna under flera generationer, bl.a. i Ljusnarsberg och Grangärde om jag inte minns fel.  
 
hälsar
Jan-Erik

259
Hej Anna-Lisa
 
Har sedan något år försökt klarlägga Tuppsläktens ursprung och förhållanden. Varifrån har du uppgiften att Lars Olofsson kallas Tupp?  
 
hälsar
 
Jan-Erik Björk

260
hej igen Peter
 
Karl Hult nämner i sin Ljusnarsbergs krönika från 1918 på sidan 634 ett antal Namn på personer Ett av dem är Verre (Werdä=blod). Jag är inte klar över om detta är det första uppgiften ifråga. Men andra forskare har använt detta begrepp utan att reflektera över det eller kollat i några källor i övrigt från sverige eller Finland. Släktnamnet finns naturligtvis inte utan är en ren fabrikation!! Karl Hult var ingen expert på skogsfinska förhållanden!
 
Gottlunds insatser betr de skogsfinska släktnamnen kan inte nog framhållas. Han är utomordentligt pålitlig när han uppger sina sagesmäns släktnamn. När han har fel är det sagesmännen som har lämnat oriktiga uppgifter! Gottlund har upprättat släktnamnsregister etc i flera avseenden. Där finns självfallet inte Verduinen med, eftersom det är rent trams!!
 
Verduinen finns inte heller med i den nya släktnamnsboken som kom ut i höstas och där jag var en av medlemmarna.
 
Författaren Helmer Linderholm har i vissa sammanhang skrivit om den skogsfinska kolonisationen i Bergslagen. Jag har för mig att också han upprepar sagan om Verduinen.
 
Det är dax att förpassa Verduinen till glömskans välförtjänta skrymslen.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

261
Hej igen Peter
 
Ett tillrättaläggande till ovan nämnda inlägg. De flesta har tolkat Pål Andersson som farbroder till Kristoffer, inte svärfader som jag skrev ovan. Ursäkta mitt misstag.
 
Pål Andersson och Kristoffer Jönsson var alltså svågrar. Wärbroder = svärbroder = svåger.  
.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

262
Hej Peter
 
Vill främst framföra att Olof Mattsson har fel betr. Lång Kristoffers far. Han hette mycket riktigt Jöns, men patronymikon är fortfarande okänt. Det kända domboksprotokollet från 1647 har blivit felläst/feltolkat av den gode Arne Östman, som i övrigt var en mycket aktad och seriös forskare.  
 
Kristoffer Jönsson var svåger med Pål Andersson, inte måg. Det står faktiskt i texten Kristoffer Jönsson .... , föregifwandes sin wärbroder Påfwel Andersson .....  
 
Det är en väldigt viktig korrektion. Och det innebär att denna tolkning rycker undan grunden för mångas uppgifter här på Anbytarforum. Där ser man också vikten av att själv kontrollera uppgifterna i källan och inte lita på andras uppgifter.  
 
För det andra har jag en fråga kring släktnamnet Nurinen i sammanhanget. Arne Östman har inte skrivit så! Varifrån kommer uppgiften? Bygger den på en källa eller är det mer eller mindre välgrundade spekulationer?
 
hälsningar
Jan-Erik Björk

263
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-17
« skrivet: 2010-12-17, 19:13 »
Hej igen Per
 
Det finns en skrift som gavs ut på 1980-talet av Arne Linnarud. Minns inte nu titeln. Den skriften tycker jag väl fortfarande är någon sorts standardverk betr den värmländska delen av släkten. Där finns en redogörelse för det viktiga testamentet, där de första generationerna är med. Och en beskrivnming av många barn och barnbarn mm
 
Därutöver finns en släkthistoria för det finska ursprunghet. Den är jag inte rätt man att bedöma, men forskaren lär ha ett gott rykte.  
 
Jag har aldrig sett några direkta källbelägg som styrker sambanden mellan generationerna i Finland och de i Sverige. Utan jag tror att de bygger på troliga antaganden och spekulationer.  
 
Däremot tror jag att vi kan förkasta de vansinnigheter som florerar på internet om någon Suhoinenbosättning i Porttjärn i Karlskoga. Det är bara påhitt och rena spekulationer utan grund i något källmaterial. Synd bara att det okritiskt har lagts ut på Internet. Jag har förgäves försökt, från flera forskare som presenterat dessa uppgifter, få fram källbelägg!
 
Härstammar själv från Gustav Olofsson Suhoinen som flyttade till Solberg i Ekshärad.
 
Lycka till!
hälsar
Jan-Erik Björk

264
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-17
« skrivet: 2010-12-17, 10:08 »
Per
 
Betr Suhoinen.  
Det skriftliga källmaterialet är det enda sanna i detta fall. Med det menar jag att den seriöse forskaren använder det skriftliga källmaterialet i första hand. Det är det enda som kan kontrolleras. Endast i andra hand används uppgifter från internet, traditioner, sägner etc. Detta kan oftast inte kontrolleras.
 
Det finns så mycket sk-t skrivet på internet om Suhoinensläkten att man tar sig för pannan.  
 
Lycka till!
hälsar
Suhoinenättlingen  
Jan-Erik Björk

265
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-12-07
« skrivet: 2010-12-01, 11:52 »
hej Elisabeth
 
Såg av en tillfällighet att du rotar i västra Värmland. Du som oftast håller till i den östra delen av landskapet.  
 
Jag vill gärna hjälpa till eftersom du tar dig tid att hjälpa andra på ett osjälviskt sätt.
 
Jag har kollat i födelsleboken och hittat 6 Lars som är födda under 1815. Om jag nu inte har läst fel i hastigheten!! :-) De finns under nummerbeteckningarna 17, 85, 125, 154, 165 och 169. Däribland två fäder Lars Larsson.
 
hälsar
Jan-Erik Björk
 
PS Kommer du till FINNSAM:s vårkonferens i Grythyttan den 27 maj.  DS

266
Ramsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 20 november, 2010
« skrivet: 2010-11-04, 11:52 »
Björn
 
Du kan mycket väl ändra det som är fel utan hjälp av Anbytarforum. Metoden är helt enkelt att lägga ner mera tid på källmaterialet. Alltså läsa texterna noggrant, forska framåt och bakåt i tiden, söka upp annat källmaterial än kyrkböcker mm. Vidare att ställa upp dina forskningsuppgifter på ett tydligt sätt, testa hypoteser, dra slutsatser mm. Din nuvarande metod går ut på att gena i kurvorna och ta hjälp av (eller utnyttja) andra forskare med de allra enklaste problemen. Sådana problem som du efter dina över 2 000 frågor här på Anbytarforum borde ha fått en stor erfarenhet av. Du har ju tydligen tillgång till arkiv digital. Vidare finns SVAR som tillhandahåller en mängd intressanta databaser.  
 
Jag har här på Anbytaforum hjälpt många forskare, främst vad gäller skogfinsk forskning. Har alltså inget emot detta, men jag vänder mig mot din metod som innebär att du systematiskt slänger ut en mängd frågor inom de flesta socknar i Mellansverige rörande mycket enkla uppgifter.  
 
Jag är studiecirkelledare i släktforskning för nybörjare sedan en tid. Och vill påstå att vissa av nybörjarna har kommit mycket långt i metoder och tekniker. En framgångsrik forskning bygger på kunskaper, erfarenheter, metodik, systematik och fantasi.  
 
I all välmening hälsar
Jan-Erik Björk

267
Ramsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2010
« skrivet: 2010-11-03, 10:31 »
Björn
 
Britta Persdotter föddes inte den 26 maj 1741. Utan på en helt annan dag. Men det får du ta reda på själv!
 
Jan-Erik Björk

268
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 21 oktober, 2010
« skrivet: 2010-10-11, 10:52 »
Björn
 
Det är med stigande förvåning som jag kan konstatera din forskningsmetod. Det verkar som om du sätter i system att låta andra forskare ta fram uppgifter om dina anor. Uppgifter som mycket väl kan tas fram genom alla de fantastiska internetbaser som finns. En elak tanke som jag har är att du på det sättet slipper att själv betala för tjänsterna. Men det är väl bara en elak tanke! Du har skrivit över 2 000 inlägg på sidorna i Anbytarforum under 2 år. Hur många av dessa texter gäller förfrågningar? De flesta antar jag eftersom jag inte har sett att du har lämnat någon information på andra forskares frågor. Anbytarforum är till för ömsesidigt utbyte av uppgifter. Det förutsätter att man också delar med sig av de uppgifter man har.  
 
Jag kan möjligen ha fel :-), men visst är det väl meningen att forskaren själv utför sin egen forskning.  
 
Jan-Erik Björk

269
Hej Christer
 
Självklart ska man vara kritisk till allt material som publiceras. Och gärna förutsättningslöst pröva teorier och hypoteser. Det är ju sådant kritiskt tänkande som för forskningen framåt.
 
Jag har deltagit i en forskargrupp som under ca 10-15 års tid har inventerat olika källmaterial i jakt på skogsfinska släktnamn. Arbetet har lett till publiceringen av en bok om de skogsfinska släktnamnen. Vi har under denna tid haft många tillfällen till diskussioner om de olika beläggen. Och vidare stämt av med finska namnforskare.
 
När det gäller de skogsfinska släktnamnen och angivandet av dem i det svenska källmaterialet, bör man som forskare vara medveten om att de är uppfattade, tolkade och nedtecknade av tjänstemän med svenska öron. De allra flesta tjänstemän var inte kunniga i det finska språket och detta ledde givetvis till felaktiga angivanden. I de allra flesta fall antecknades inte något släktnamn överhuvudtaget, utan präster, fogdar med flera noterade endast de svenska formerna av förnamn och patronymikon. Släktnamn var inte vanligt bland svenska undersåtar i övrigt, utom för vissa begränsade grupper. Antti Laurinpoika blev således Anders Larsson. I det fall man uppfattade och antecknade släktnamnet var det vanligt att man översatte släktnamnen till namn som stämde överens med det svenska språkbruket. Exempelvis släktnamnet Huskoinen uppfattades som Hundskinn.  Man förstod heller inte ändelsen -inen och hade därför ingen anledning att notera detta. Det är mycket vanligt med kortformer som Kart, Kock, Ruus, Pur, Mink etc. Men i vårt bestånd av belägg förekommer också Karten, Kocken, Rusan, Puran, Minken etc. I några fall har vi hittat former som  Kuckoij. I några fall former som Hameland, Limeland, Leijland etc. De senare står närmare de ursprungliga formerna. Eftersom vi inte har något material där skogsfinnarna själva skrev sina släktnamn förrän långt in på 1800-talet, vet vi inte vilken form man använde sig av vid 1500- och 1600-tales migration.  
 
Med tiden skulle släktnamnen stöpas om ytterligare och till sist även glömmas bort. Om det inte vore för Gottlund.
 
Studerar man det finska materialet från 1500- och 1600-talen finner man ofta formen Halton, Saulan, Leskin, Nousian, Kerfuin, Kauppin, Matin, Kekon, Peckan etc. Det är namnformer som uppenbarligen ligger närmare den ursprungliga benämningen.  
 
Avslutningvis vill jag mena att skogsfinnarna den första tiden säkerligen använde sig av de namnformer som brukades i Finland. Men senare skulle namnskicket komma att ändras i olika riktningar med hänsyn tagna till de lokala namnbruken i de olika finnmarkerna.  
 
Hälsar
Jan-Erik Björk

270
Landskapshandlingar / Äldre inlägg (arkiv) till 08 juni, 2012
« skrivet: 2010-10-06, 19:03 »
Hej igen Martin
 
Skickar kopian med det snaraste!!
 
hälsar
Jan-Erik

271
Landskapshandlingar / Äldre inlägg (arkiv) till 08 juni, 2012
« skrivet: 2010-10-06, 17:22 »
Hej igen Martin
 
Stort tack för ett snabbt svar. Jag har tiondelängden endast som papperskopia, men skickar över den per post om du anger din adress.
 
Den skogsfinska kolonisationen, vilken i stora delar har utgått från Savolax, Karelen och Österbotten, till den västra rikshalvan torde ha påbörjats omkring år 1580. Finsk invandring har skett betydligt tidigare, redan under medeltiden, men då från de västra svenskspråkiga delarna av nuvarande Finland till städer, slott, jordbruksdistrikt, bergslager mm i Sverige.  
 
Av 1594 års tiondelängd framgår att ca 25 % av de nämnda tiondegivarna var finnar, eftersom de uttryckligen anges vara det genom epitetet finne. Tyvärr framgår inte alltid patronymikon. Det styrker det preliminära intrycket att Karlskoga till en inte oväsentlig viss del odlades upp av finnar. Men som du framhåller saknas fortfarande källor som ytterligare understryker detta förhållande.  
 
Härtill kommer det betydande antalet namn som översatta till svenska blev Henrik, Simon, Sigfrid, Mats, Jakob etc. Detta är namn som finnarna i regel begåvades med och som kan återfinnas i Finland och i andra finnmarker i Sverige.  
 
Sätter värde på ytterligare uppgifter från dig!
 
hälsar
 
Jan-Erik

272
Landskapshandlingar / Äldre inlägg (arkiv) till 08 juni, 2012
« skrivet: 2010-10-06, 15:03 »
Martin
 
Ditt svar tas emot med taxamhet och glädje. Det är uppenbarligen som jag hade misstänkt. Det verkar som om det av Jonas relaterade programmet ovan kan (förhoppningsvis) översätta de gamla beteckningarna till de nya.  
 
Kan för din kännedom meddela att en finsk forskare Eija Lähtenmäki doktorerat i förhållandena för finnarna i vårt gemensamma intresseområde. Om du önskar det sänder jag över en kopia på tiondelängden för år 1594 som jag har erhållit av henne för några år sedan. Hör av dig med adress mm.
 
Är givetvis intresserad av förhållandena även efter 1600.  
 
Håller på att undersöka den skogsfinska kolonisationen i området! Min avsikt är att presentera denna vid organisationen FINNSAM:s konferens någon gång under vintern 2012.  
 
Jag bugar mig alltså
Jan-Erik Björk

273
Landskapshandlingar / Äldre inlägg (arkiv) till 08 juni, 2012
« skrivet: 2010-10-06, 14:53 »
Jonas
 
Tack Jonas för ditt vänliga och erbjudande svar. Återkommer med närmare specifikaton!  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

274
Landskapshandlingar / Äldre inlägg (arkiv) till 08 juni, 2012
« skrivet: 2010-10-06, 00:11 »
Hej  
 
Har letat förgäves efter vissa landskapshandlingar som täcker Karlskoga socken under 1580-tal och framåt. Enligt Johan Johanssons gamla bok om Karlskoga socken hänvisas till en mängd intressanta landskapshandlingar i Västergötland (och Södermanlands) handlingar, exempelvis 1590:12, 1591: m fl. Men hittar dem inte under Västergötland. Oerhört frustrerande!
 
Har nummerbeteckningarna ändrats sedan Johan Johansson skrev boken för nästan hundra år sedan? Är inte alla volymer för exempelvis Västergötland filmade? Känner någon till om man kan söka på volymnummer, exempelvis 1591:6
 
med utmärkt tack på förhand
hälsar
Jan-Erik Björk

275
Gåsborn / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-11-04
« skrivet: 2010-09-13, 22:24 »
Björn
 
Du kan väl själv söka svaret i Gåsborns födelsebok?! Födelseböckerna för Värmland finns på Arkiv Digital. Lätt att bläddra mm.
 
Jan-Erik Björk

276
Suhoinen / Suhoinen
« skrivet: 2010-09-04, 17:28 »
Hej igen Anette
 
Intressant att se att du håller på med en sockengenealogi över Väse. Min hustrus morssläkt härstammar därifrån, bl.a Snaversrud och Tågås. Visste du att en av Görans barn, nämligen Karin var gift till Tågås? Det framgår av domboken för bl.a. år 1690. Domböckerna ger alltså ofantligt mycket stoff och klär upp en persons skelett. Man kan få fram väldigt mycket genom studier av kyrkliga och kamerala arkivalier. Men så mycket mera finns i domböckerna, vilka i en del fall har gett mig ända upp till fyra-fem generationer.  
 
Lycka till!
hälsar
Jan-Erik

277
Suhoinen / Suhoinen
« skrivet: 2010-09-04, 11:25 »
Hej Anette
 
Forskade för ca 20 år sedan om Vibergsfinnarna. Och fann även den koppling mellan Hedåsen och Viberg som finns i källorna. Intressant teori som du framför! Gjorde då ingen koppling till Suhoinensläkten. Är själv Suhoinenättling.  
 
Jag tror dock inte på din hypotes. Av följande skäl:
 
1) Namnet Göran förekom inte så vitt jag vet i Suhoinensläkten.
 
2) Göran Pålsson förefaller var född omkring år 1600 eller snarare något innan sekelskiftet med hänsyn till barnens födeleuppgifter. Han kan då inte vara son till Pål Olofsson som av Linnarud uppges vara född omkring år 1595. De verkar vara samtida med samtidiga barn.
 
Apropå jordeboksuppgiften om Viberg. Det anges som nybygge och upptaget år 1625 enligt 1630 års jb. Och är skattlagt som 1/8 delshemman enligt jb 1633. Inget av åren anges någon brukare. Däremot står Göran som brukare i Hedåsen båda åren. Det finns uppgifter om en Anders i Víberg enligt Väse dombok år 1629.  
 
Göran Pålsson kan knappast vara uppodlare av Viberg eftersom sonen Henrik uppges vara född i Hedås 1632. Under förutsättning att födelseuppgiften är riktig. Göran anges som brukare av Viberg enligt 1639 års jb. Nu kan någon invända att jbuppgifterna kan släpa i många år. Men så här ser det ut.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

278
Allmänt / 31 bröllop på en och samma dag i Sunne 1789!
« skrivet: 2010-09-03, 11:09 »
Hej där
 
Tidpunkten för bröllop har varit varierande under olika tider och i olika delar av Sverige. Olika faktorer som tillgång på mat, ledig tid för kontrahenterna, sanktionerad tid av kyrkan, lokala traditioner mm har styrt valet av tidpunkt. Nils-Arvid Bringéus har beskrivit detta i sin bok om Livets högtider, sidan 108.  
 
hälsn
Jan-Erik Björk

279
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-12-07
« skrivet: 2010-08-19, 22:50 »
Hej Christer
 
Jag är inte så säker på att du har dragit rätt slutsatser av de fakta som föreligger. Vad stöder du ditt påstående på? Jag tror nämligen att det fanns två Olof i Arnsjön.  
 
Den ene var Olof Andersson Hotakka. Han betalade tillsammans med brodern Staffan jordskatten för Arnsjön, i varje fall i slutet av 1660-talet. Olof flyttade sedan till Spettungen, medan Staffan och Anders förefaller bo kvar på hemmanet Arnsjön. Staffan avled före 1681.  
 
Den andre var Olof Hokkainen. Han var inhyses hos någon av finnarna i Arnsjön. Det finns uppgifter om en Olof Åcken i tiondelängden 1673. Hans föräldrar med sina övriga barn emigrerade till Amerika innan 1674. Det finns inga uppgifter om att de återvände.  
 
Eftersom Staffan och Anders Hotakka bevisligen fanns i området efter detta år kan det ju uppgifterna knappast avse Hokkainensläkten. De kan ju inte vara både i Amerika och i Arnsjön.  
 
hälsar
Jan-Erik

280
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-06-14
« skrivet: 2010-07-27, 21:41 »
Hej igen Thina
 
Och återigen många tack för dina uppgifter. Det är spännande med jakten rörande våra skogsfinnar och släkterna. Jag har läst 1000-tals sidor dombokstext, kyrkböcker och skattelängder för bl.a. Grangärde socken, men utan att få bekräftat något om direkta kopplingar mellan personer och släktnamn i Grangärde. Mycket är skrivet om skogsfinnar i artiklar och litteratur, men tyvärr saknas i många fall källhänvisning. Och då går det inte att kontrollera uppgifterna. Det är inte bra.
 
Lycka till i din forskning!! Vi kanske hörs framöver!
hälsar Jan-Erik Björk

281
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-06-14
« skrivet: 2010-07-27, 15:17 »
Hej Tina
 
Tack för alla dessa intressanta uppgifter!! Jag har en fråga om Vappuinensläkten. Vilken är källan till uppgiften att Henrik Henriksson Vappuinen kom från Skattlösberg som ju ligger i Grangärde socken? Är han påträffad där i något arkivmaterial? Eller finns det uppgifter någionstans om att han kom därifrån?Gottlund skriver i sin dagbok att denna släkt har bott här i byn. Det betyder ju inte att Henrik Henriksson kom därifrån. Eller har jag fel?
 
Hälsningar Jan-Erik Björk

282
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-06-14
« skrivet: 2010-07-26, 15:12 »
Hej igen Ulla-Carin
 
Vi är några stycken skogsfinneforskare som har läst detta stycke i domboken tillsammans, bl.a. Lars-Olof Herou, Jan Myhrvold och Monica Fogelqvist. Vi är överens om läsningen och tolkningen av ordet.
 
Apropå Neuvoinensläkten. Har du några ledtrådar betr ursprunget? Bjurberget togs ju upp omkring 1650.  
 
hälsar Jan-Erik Björk

283
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-06-14
« skrivet: 2010-07-26, 13:10 »
Hej Ulla-Carin och Jan-Åke
 
Ulla-Carin nämner ovan att Lång Kristoffer kom med sin far Jöns Andersson från Rantasalmi Savolax. Det är dock inte klarlagt vem som far till Kristoffer. Uppgiften ovan om fadern härrör sig från en felläsning av ett mål från Ljusnarsbergs dombok för år 1647. Man har tidigare tolkat ordet före Påfwell Andersson som farbroder eller liknande. Jag medger att det är något svårläst eftersom ordet står i marginalen till vänster på sidan. Men där står wärbroder Påfwell Andersson, vilket ska tolkas som svåger och inget annat.  
 
Mig veterligen har ingen hittat Kristoffer Jönssons far ännu.
 
hälsar Jan-Erik Björk

284
Hej Lena och Elisabeth
 
Fryksdals häradsrätts domböcker täcker inte in Ekshärads socken, utom då något mål behandlar ärenden där någon från Ekshärads socken är berörd. Ekshärads socken tillhörde i varje fall sedan 1600-talets början Älvdals härad. Senare vid mitten av 1700-talet uppdelades häradet i Älvdals nedre och övre härader med var sin häradsrätt. Älvdals härads domböcker har inte bearbetats, tolkats och översatts till nusvenska utom för tiden 1600-1649. Jag känner inte heller till något register eller liknande.
 
hälsar Jan-Erik Björk
 
PS Vilket årtal gäller frågan för Ekshärads socken? Jag har avskrifter betr Älvdals härads domböcker som berör finnarna fram till 1733. DS

285
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 06 december, 2012
« skrivet: 2010-06-26, 14:51 »
Hej Annette
 
Har sedan många år forskat på finnmarkerna i Västerdalarna. Det är anledningen till att jag tror mig kunna delvis svara på din fråga.  
 
Jan Jansson är i själva verket född i Flaten på Nås finnmark den 19 augusti 1721. Föräldrarna är Johan Bertilsson Hyyryläinen och Maria Pålsdotter Vilhuinen. Båda tillhör kända skogsfinska släkter i området.  
 
Karin Knutsdotters föräldrar känner jag f.n. inte till!!
 
Johan Johansson/Jansson gifte sig den 6 december 1747 med pigan Karin Knutsdotter Söder om Bäcken. Det förefaller dock som om Johan redan 1744 befann sig i Äppelbo socken. Han ankom enligt hfl 1744.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

286
Äldre uttryck / Skena på wergeskallen
« skrivet: 2010-05-25, 18:18 »
Annelie
 
Jag lutar starkt åt din tolkning att det handlar om slagsmål under ett vargskall. Helge fick ju böta 18 marker för tre köttsår samt Anders d.ä. och Anders d.y. vardera 6 marker för köttsår och skråma.  
 
Bötesbeloppen stämmer med Såramålsbalken I (dvs sår med vilja) i IX avsnittet. Där står att förövaren ska böta 6 marker för varje hugget köttsår eller slagen full skråma. Det var högre böter för s.k. fulla sår eller avhuggna lemmar etc.
 
hälsn
Jan-Erik Björk

287
Skogsfinnesläkter A-Ö / Himainen
« skrivet: 2010-05-25, 08:58 »
Hej Björn
 
Trevligt att råkas på konferensen i Mattila. Målet kan du hitta i domboken för Malung år 1679.
 
hälsar
 
Jan-Erik

288
Järna / Äldre inlägg (arkiv) till 15 augusti, 2011
« skrivet: 2010-04-28, 13:37 »
Hej Kent
 
Vi kör alla fast förr eller senare! Har själv forskat i 35 år, men kör ibland fast.  
 
Järna födelsebok för aktuellt år saknas som bekant. Och då kan det bli lite svårare. Men ibland kan en sökning här på Anbytarforum vara bra att göra! Jag hittade några uppgifter om släkten Ekengren som gav några spår åt Järna och orten Strömsheden. Om du har Arkiv digital finns Maja Lisa och hennes familj antecknade under Strömsheden i Järna, husförhörslängd AI:11 bild 173/sidan 336. Hennes föräldrar uppges vara Anders Ekengren f 179(8)och M C Fagerberg. Även Anders mor finns antecknad: Sara Lisa (Petersdr). Av en föregående husförhörslängd finns ytterligare uppgifter om släkten. Moderns släktnamn förefaller vara Wigardt.
 
Jag kan tänka mig att det handlar om smedsläkter eller liknande.  
 
Det finns även en särskild forskningsrubrik om Ekengren under Släkter.  
 
Lycka till i forskningen
 
hälsar  Jan-Erik Björk

289
Skogsfinnesläkter A-Ö / Parkkoinen
« skrivet: 2010-04-20, 12:02 »
Hej Sten
 
Undertecknad är en sentida ättling till Mickel Larsson. Eftersom han och hans hustru fick uppåt ett 10-tal barn finns förmodligen många nu levande ättlingar till detta par. Min koppling till släkten Parkkoinen kan härledas till en Elin Mickelsdotter född 1691 i Arnstorp, som var sonsondotter till nämnde Mickel. Elin fick bl.a. en dotter Marit född 1728 i Arnstorp, vilken gifte sig 1751 med Olof Torbjörnsson från Lakenestorp i Norra Råda.  
 
Den artikel som du refererar till ovan skrevs av Niclas Persson och mig samt publicerades i Släktträdet i december 1999. Artikeln var avsedd att i första hand klarlägga släktens släktnamn, vilket inte tidigare hade varit känt. Släktnamnet kan spåras med utgångspunkt i bröderna Mats Olofsson Park och Mickel Olofsson i Norra Ivarsbyn och Djurskog i Östervallskog socken i Värmland. Domböckerna ger klara besked på denna  punkt. Uppgiften om Park är ett mycket bra exempel på att ett plötsligt uppdykande tillnamn i själva verket är ett skogsfinskt släktnamn.  
 
Släkten är långt ifrån utredd. Men förhoppningsvis kan släkten bli det på sikt.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

290
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-03-19
« skrivet: 2010-03-19, 17:50 »
Lennart och Ulla-Carin
 
Sopm Ulla-Carin mycket riktigt skriver var Lång Kristoffers släktnamn Honkainen. Det har Jan Myhrvold på ett alldeles utmärkt sätt rett ut i sin artikel i ett tidigare nummer av VämlandsAnor. Han har utgått från ett stort antal uppgifter i olika källor. Minns inte nu vilket nummer det var. Men det var för några år sedan.
 
Jag anser att det nu är på sin plats att rensa ut alla gamla vanföreställningar om Havuinen i Sundsjön!! Det är felaktiga uppgifter som tyvärr sprids här i Anbytarforum och på Internet.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

291
Skattelängder / Befolkningsmängd i mantalslängd?
« skrivet: 2010-02-28, 19:31 »
Hej igen Karl
 
Återkommer till Nils Fribergs bok om befolkningen i Dalarna. Friberg har gjort jämförelser mellan husförhörslängderna och mantalslängderna. Och han redovisar som väntat stora avvikelser mellan dessa båda längder:
 
summa antal män och kvinnor  
 
 
                      ÅR                      HUSFÖRSHÖRSLÄNGD        MANTALSLÄNGD
Mora storsocken            1667                        4 374              1 516
Orsa med Orsa finnmark      1685                          2 427                948
Lima och Transtrand      1690                          1 430                589
Floda                      1684                            999                435
Söderbärke med Malingsbo   1695                          3 075              1 273
Husby                      1693                          3 154               1 116
By                      1673                          1 510                579
 
Som synes förefaller antal mantalsskrivna i procent av antalet människor i husförhörslängden uppgå till ca 35-45 %.  
 
Ursäkta att tabellens siffror har hamnat lite snett i förhållande till rubrikerna. Hade ingen koll på hur man gjorde tabellverket.
hälsn  Jan-Erik Björk

292
Skattelängder / Befolkningsmängd i mantalslängd?
« skrivet: 2010-02-28, 18:27 »
Hej Karl
 
Mantalslängderna har länge använts som källa för befolkningsberäkningar, både i äldre och nyare tid. Flera historiker och forskare, bl.a. David Hannerberg har pekat på längdernas mycket bristfälliga redovisning av befolkningen. De bedömdes inte vara fullständiga på något sätt.  
 
Redovisningen har varierat över såväl tid som rum. Lagstiftningen har förändrats flera gånger under 1600-talet angående vilka grupper som skulle befrias från mantalspenningen. Gösta Lext gör en mycket bra genomgång över dessa grupper sin bok: äldre, barn, fattiga och sjuka, adel, präster och lärare, krigsfolk, kronans anställda, ägare till och anställda vid faktorier, sjömän, nybyggare, barnrika m fl. Som synes en ganska stor andel av befolkningen som tidvis var befriade från skatten. Myket bra!!
 
Flera forskare har gjort enskilda empiriska studier av befolkningen i vissa landsändar. En sådan är Nils Friberg som gått igenom ett antal socknar i Dalarna. Mycket bra!!  
 
Några användbara böcker i sammanhanget:
 
1) Gösta Lext: Mantalsskrivningen i Sverige före 1860.  Göteborg 1979.
 
2) Nils Friberg: Dalarnas befolkning på 1600-talet. Sthlm 1954.  
 
3) E G Huss: Undersökning öfver folkmängd, åkerbruk och boskapsskötsel i landskapet Västerbotten åren 1540-1571. Uppsala 1902
 
4) L-O Larsson: Kolonisation och befolkningsutveckling i det svensak agrarsamhälelt 1500-1640.  Lund 1972.
 
5) H Sundström: Bebyggelse och befolkning i Övre Norrland ca 1300-1600 ???  
 
Dessa böcker borde ge uppslag till hur man genomför och säkerställer en beräkning av befolkningen i nämnda socken.
 
Lycka till!!
 
hälsn  Jan-Erik Björk

293
Hej igen Bengt
 
Det finns så vitt jag vet bl.a. följande litteratur i ämnet.
 
1) Folke Dovring. De stående skatterna på jord 1400-1600.  Lund 1951. Boken behandlar de stående skatterna på skattejord. Andra jordnaturer ingår inte. Den innehåller en mycket bra skattekatalog som redovisar skatterna landskapsvis. Som denna visar varierar skattepersedlarna till såväl omfattning som nivå och kvantitet.  
 
2) L G Linde. Sveriges finansrätt. Sthlm 1887. Boken tar bl.a. upp innehåller Statsinkomsterna, Allmänna besvär, Beskattningsförrättningar, Allmänna uppbörden och Statsmedlens disposition. Den är främst inriktad på den senare tiden, alltså 1800-talet. Men belyser ofta äldre förhållanden som bakgrund etc.
 
3) J G Branting: Handbok .... från äldre tider intill och med år 1825 utkomne svenska författningar .... Sthlm 1827. (4 band)    Det är ett utmärkt lexikon till äldre ekonomiska förhållanden mm.
 
4) C U Leyonmarck: Register över ..... samling av riksdagsbeslut, bevillningar ..... från 1521 till år 1731. Sthlm 1820. Ett bra lexikon över olika ekonomiska och finansiella förhållanden.
 
5) G Wirsell: Kronans jordeböcker. Lund 1968. FDen behandlar främst jordeboken som företeelse i sig.  
 
6) RSV Utbildning och information: Svenska skatternas historia   1982-1883. Finns på Internet??
 
7) Ingvar Jonsson. Jordskatt och kameral organisation i Norrland under äldre tid. Umeå 1971.  
 
Härtill kommer flera samlingar av författningssamlingar och kungörelser från äldre tid.
 
hälsn  Jan-erik Björk

294
Hej Bengt
 
F:N:pengar står för fodernötspenningar
 
På raden under bör det stå Städie ko. Eftersom det var ett kronohemman betalade brukaren en avgift eller s.k. städjepenning till kronan. Därav namnet städja- eller städje-.  
 
Verbet användes i andra sammanhang såsom att städja en piga, dvs anställa eller leja en piga. Ersättningen till pigan kallades ibland för städjepenning.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

295
Hej Christian
 
Öretalet är en typ av jordetal eller skattetal och således kopplat till jordbeskattningen. Öretalet byggde på ett visst ytmått, olika i olika landsändar; ett ytmått som erhölls efter jordrevning. I vissa landsändar infördes ett s.k. geometriskt öresland. Men i exempelvis Gästrikland gick jordatalet tillbaka på gamla redan använda ytmått. Exempelvis för nyupptagna finntorp i Ovansjö socken 1600-1610 bestämde man jordskatten till mellan 2 1/2 och 4 öresland. Att jämföra med ett fullvärdigt hemman i svenskbygd som låg på 1 markland. Relationen var som bekant 1 mark = 8 öre = 192 penningar. På det sättet var jordebeskattningen kopplad till myntsystemet.  
 
Kronan upprättade varje år sedan Gusav Vasas dagar den sk årliga räntan, där alla hemman av olika jordnaturer var förtecknade såsom frälse-, kyrko-, skatte- och krono- med flera särskilda jordlägenheter som utjordar, kronoskogar, fiskerier, bruk, hamrar mm mm. Uppgifter om öresland och markland liksom övrig grundskatt finns alltså i den årliga räntan.
 
Årliga räntan finns intagen i landskapshandlingarna under särskild rubrik. Senare vid länsreformens införande ingick årliga räntan i länsräkenskaperna, men bröts ur och bildar väl numera de s.k. jordeböckerna.  
 
Marklandet som begrepp har för övrigt varit livligt debatterat.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

296
Hej Stefan
 
Jag kan nog hålla med dig om att litteraturen etc rörande landskapshandlingarna inte är så värst omfattande. Jag kan på rak arm endast påminna mig Holger Wichmans arkivvetenskapliga uppsats: Landskapshandlingarna i kammararkivet. Den är skriven främst med utgångspunkt i Smålands handlingar. Såvitt jag kan bedöma finns den dels som särtryck, dels som ingående i Meddelanden från Svenska Rikarkivet för åren 1978-1979, Sthlm 1982.
 
Som namnet anger är den arkivvetenskaplig till sin karaktär, men ger ändå en god uppfattning om innehåll mm. Artikeln omfattar ca 15 sidor.  
 
hälsar Jan-Erik Björk

297
Hej Västgötaforskare
 
Jag har en bekant som söker information om prästen Gabrielis Antopolisanius. Han utfärdade ett pass vid 1670-talets mitt, daterat i Gröneberg. Var var denne präst verksam? I vilken församling/socken?  
 
Med stort tack på förhand!!
 
hälsar  Jan-Erik Björk

298
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2010
« skrivet: 2010-02-15, 22:45 »
hej Samuel
 
Kvarnäs ligger väl strax sydost om Lakenesjön. Enligt en beskrivning från 1711 med text och karta togs Kvarnäs upp på Lakene hemmans ägor. Det kan innebära att Kvarnäs är en utflyttning från Lakene och således togs upp av någon som var anknuten till Lakene. Kvarnäs finns inte medtaget i 1503 års jordebok, utan är upptaget betydligt senare. Det är omnämnt som skattenybygge i 1615 års jordebok.
 
Jag har inte någon möjlighet just nu att nämna något om de äldsta släktleden i Kvarnäs. ber att få återkomma.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

299
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2010
« skrivet: 2010-02-15, 09:47 »
Hej Samuel
 
Jag har tittat lite i mina anteckningar om Kvarnäs. Från domböckerna för Älvdals härad åren 1748 och 1750 framgår att en Per (med okänt patronymikon) och hustrun Karin Larsdotter har i varje fall två söner, Per och Olof. Det kan var våra efterspanade personer.  
 
Det finns en möjlighet att Pers och Olofs far heter (gamle) Per Börjesson, men namnet Börje går inte igen så vitt jag vet bland Olofs barn. Det är alltså fortfarande en öppen fråga om föräldrarnas namn??  
 
Vilken Karin Larsdotters uppgifter avser du här ovan?
 
hälsbn  Jan-Erik B

300
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-14, 17:51 »
Hej Marianne
 
Enligt Grueboka, Finnskogen av Hans Marius Tröseid (HMT) var Skasberget en s k. matrikkelgård. Gården blev avskiljd från Skytre men ligger på alla kanter omgiven av Huseby skog. Skulle väl egentligen kallas Nordre Skasberget eftersom det bara omfattar Nordgarden, medan de andra Skasbergstorpen ligger på Huseby skogs grund.
 
HMT menar att Skasberget blev upptaget runt 1730-åren. Den var bebodd i ca 240 år men är nu fraflyttet. Pål Pålsen med tillnamnet Hek (=Häkkinen) gifte sig 1734 med Berte Steffensdatter. Pål var då bosatt vid Hårstad och Berte i Vålberget. Men HMT menar att Berte inte var född där. Berte dog 1769, 80 år gammal. De fick troligen (?)inga barn. Berte hade däremot barn i ett tidigare äktenskap med Pål Larsson Liukkoinen.
 
En kommentar till ovan nämnda. Jag tror att det är bra att kolla alla dessa fakta med de norska finnskogsforskarna.  
 
Lycka till!!
hälsn Jan-Erik Björk

301
Hej alla forskare
 
Alla som ställer och svarar på frågor här i Anbytarforum gör sitt bästa. Det är en utgångspunkt som vi ska ha oss forskare emellan. Men ibland kan det bli fel. Det gör alla sig skyldiga till. Både erfarna och nybörjare. Men det bör man kunna ta med humor och ödmjukhet.  
 
När det gäller källhänvisning, vill jag mena från egen erfarenhet, att det oftast är tillräckligt att ange källans beteckning eller liknande. Är det fråga om originalkälla, exempelvis kyrkböcker, bör t ex Äppelbo C:1 eller Nås LI:4 kunna anges plus den aktuella uppgiften/notisen från källan ifråga. Är det en dombok bör i varje fall anges år och slag av ting, exempelvis Äppelbo dombok ht 1706 mål 11. Är det en CD-skiva bör man ange detta esv. Om man har tillgång till sidnummer, eventuell annan  nummerbeteckning eller liknande är detta bra och ger ett mervärde. Men jag tycker inte att avsaknad av sidbeteckning eller närmare angivelse av uppgiften i källan ska avhålla någon från att besvara frågan. Då skulle många uppgifter aldrig bli kända för andra forskare. Och det är inte meningen som jag ser det.
 
Vänliga forskarhälsningar
Jan-Erik Björk

302
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 20 maj, 2010
« skrivet: 2010-02-08, 10:54 »
Hej igen Anders
 
Kontakterna över gränsen mellan Dalarna och Värmland har av naturliga skäl varit många sedan urminnes tider: giftermål, handel mm. Det kan därför vara värt att kolla socknarna i gränstrakterna: Dalby, Norra Ny, Ekshärad, Gustav Adolf, Rämmen, Gåsborn med flera.
 
hälsar  jan-Erik Björk

303
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 20 maj, 2010
« skrivet: 2010-02-08, 10:07 »
Hej Anders
 
Jag tycker mig se att det står Wärmld 1810.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

304
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-06-01
« skrivet: 2010-02-07, 13:19 »
Hej Marcus
 
Håller med. Det vore intressant att få någon sorts koppling klargjord. Jag har aldrig sett något  bevis presenteras, som stödjer påståendet att Annika Larsdotters härkomst finns i Laggåsen. Jag har inte heller sett några indicier föras fram, annat än denna förekomst i domboken.  
 
Naturligtvis är det läge för spekulationer. Olof Pålsson hade ju en ekonomisk relation till Kristoffer Larsson eftersom han var personlig borgensman. Men det framgår inte om Olof och Kristoffer hade någon släktrelation. Om Olof var svåger till Kristoffer borde detta ha framgått. Å andra sidan bör det ha fuinnits någon släktrelation, eftersom personlig borgen inte ställdes ut åt vem som helst. Jag har några exempel på detta där borgn ställdes ut åt släkt.
 
hälsn
Jan-Erik Björk

305
Äldre uttryck / """"Tresko försutto""""
« skrivet: 2010-02-03, 11:11 »
Hej Karl
 
Vittnena har stämts till tinget av någon part, men de trotsar stämningen och infinner sig inte till tinget. Det var ett brott som gav 3 marker i böter enligt Magnus Erikssons landslag.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

306
Jörgen
 
Jag bugar mig. Stort tack!!
 
hälsn  Jan-Erik Björk

307
Hej Carl
 
Av Riksarkivets beståndsöversikt framgår inte någon förteckning landskapsvis över innehållet i serien Räkenskaper och rannsakningar angående boskaps- m fl skatter. Känner du till vilket innehåll denna serie har? Eller går det bra att titta i A Munthes förteckning från 1932?
 
hälsningar Jan-Erik Björk

308
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2010
« skrivet: 2010-01-31, 21:31 »
Hej Samuel
 
Bland namnen känner jag endast igen paret Olof Persson och Karin Larsdotter i Kvarnäs. Detta var/är ett stort hemmen med många familjer och många identiska namn. Problemet är att fastställa vilka som är föräldrar till Olof Persson. Det fanns nämligen två Olof Persson i Kvarnäs under denna tid.
 
1) Olof P g m Karin Larsdotter  
2) Olof P g m Marit Persdr
 
Fastställandet av rätt föräldrar kräver sannolikt forskning i andra källor som t ex domböcker. Kanske också en särskild undersökning av barnens namn kan ge en viss vägledning.  
 
hälsar  Jan-Erik Björk

309
Bjarne
 
Det står givetvis varje forskare fritt att ta uppgifter från i detta fall Jarl Ericssons böcker rakt upp och ner. Men då får man också en del fel på köpet så att säga. Den kloke släktforskaren kollar dock upp uppgifterna i källorna. Tyvärr framgår inte alltid Jarl Ericssons källor. Hans domboksutdrag är dock för det mesta möjliga att kolla upp och många är tillförlitliga även om han har gjort en del felläsningar. (Vilket i och för sig alla gör sig skyldiga till, självklart även jag!!).  
 
Mig veterligen finns ingen samlad bild av de rättelser eller korrigeringar som har gjorts av Jarl Ericssons böcker. Jag tror dock att någon skrev för några år sedan en artikel med korrigering av släkter i Gransjön. Möjligen finns artikeln i Värmlands släktforskarförenings tidskrift.  
 
Men idén om en korrigeringsrubrik av Jarl Ericssons böcker är bra.
 
Med vänliga forskarhälsningar
Jan-Erik Björk

310
Hej Samuel
 
Kukkoinensläkten i Näsberget är ju känd sedan länge. Och har beskrivits här på anbytarforum tidigare, bl.a. dess samband med Rämmenområdet. Jag föreslår att du läser vad som redan har skrivits. Jag skrev för ett antal år sedan ett svar till någon här på Rötter. Det finns en sökfunktion som du kan uttnyttja. :-) Dessa svar bör kunna ge viss vägledning. Lycka till!!
 
Vänliga hälsningar Jan-Erik Björk

311
Historia / Historia
« skrivet: 2010-01-29, 19:17 »
Hej forskare i skogsfinnesläkter
 
 
Det finns ett antal böcker/dokument rörande finska släktnamn.
 
En helt oundgänglig källa till de skogsfinska släktnamnen är Carl Axel Gottlunds nedteckningar. Han var en finsk student som reste runt i mellersta Sveriges finnskogar/finnmarker under åren 1817 och 1821. Han förde dagbok över dessa resor och antecknade bl.a. finska släktnamn. Under tiden därefter och fram till sin död utarbetade han bl.a. några dokument med anknytning till släktnamn.  
 
Han antecknade finska släktnamn i husförhörslängderna vid sin resa 1821 i Värmland. Nedteckningarna gällde husförhörslängderna för socknarna Dalby, Gräsmark, Fryksände, Norra Ny och Östmark. Dessa har getts ut av Företaget Veidarvon (Anna Forsberg och Niclas Persson). De bör väl kunna beställas från Veidarvon eller lånas via något bibliotek eller köpas vid Torsby Finnkulturcentrum.  
 
Gottlund har också upprättat några särskilda dokument:
 
1) Folkmängden på finnskogarna. Detta innehåller ungefärligen 2 900 personer med finska släktnamn. Dokumentet är utgivet som en Rapport nr 3 2004 med titeln: C.A. Gottlunds Folkmängden på finnskogarne fra 1823.Utgivare är Högskolen i Hedmark och författarna är Jan Myhrvold och Niclas Persson.  
 
2) en släktnamnsförteckning som är utgiven under beteckningen: ”Carl Axel Gottlunds förteckning över familjenamnen på de svenska och norska finnskogarna. En dokumentation 1817-1823”. Utgivare är Veidarvon förlag (Anna Forsberg och Niclas Persson). Gävle 2003.  
 
Slutligen vill jag nämna det allra senaste i släktnamnsväg betr skogsfinska släktnamn. Det är den nyligen utkomna rapporten/boken Skogsfinska släktnamn i Skandinavien. Det är en projektgrupp (där bl.a. jag har ingått) som har jobbat i ca 10 år med att inventera källmaterial i jakten på släktnamn. Boken ingår i serien Karlstad University Studies 2009:58. Karlstad 2009.  
 
hälsar Jan-Erik Björk

312
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-06-01
« skrivet: 2010-01-29, 13:18 »
Hej igen Kaj
 
Jag har inte alla kor i hagen idag! Jag glömde nämna det allra senaste i släktnamnsväg betr skogsfinska släktnamn. Det är den nyligen utkomna rapporten/boken Skogsfinska släktnamn i Skandinavien. Det är en projektgrupp (där bl.a. jag har ingått) som har jobbat i ca 10 år med att inventera källmaterial i jakten på släktnamn. Boken ingår i serien Karlstad University Studies 2009:58. Karlstad 2009.  
 
hälsar åter igen/Jan-Erik Björk

313
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-06-01
« skrivet: 2010-01-29, 13:13 »
Hej igen Kaj
 
Gottlund har även antecknat de finska släktnamnen i flera sammanhang. Han har bl.a. upprättat  
 
1) ett dokument kallat Folkmängden på finnskogarna. Detta innehhåller ungefärligen 2 900 personer med finska släktnamn. Dokumentet är utgivet som en Rapport nr 3 2004 med titeln: C.A. Gottlunds Folkmängden på finnskogarne fra 1823.Utgivare är Högskolen i Hedmark och författarna är Jan Myhrvold och Niclas Persson.
 
2) en släktnamnsförteckning som är utgiven under beteckningen: Carl Axel Gottlunds förteckning över familjenamnen på de svenska och norska finnskogarna. En dokumentation 1817-1823. utgivare är Veidarvon förlag (Anna Forsberg och Niclas Persson). Gävle 2003.  
 
hälsn Jan-Erik Björk

314
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-06-01
« skrivet: 2010-01-29, 12:14 »
Hej Kaj
 
Javisst nedtecknade Gottlund de finska släktnamnen. Det gjorde han bl.a. i husförhörslängderna vid sin resa 1821 i Värmland och Norge. Nedteckningarna gällde husförhörslängderna för socknarna Dalby, Gräsmark, Fryksände, Norra Ny och Östmark.
 
Så vitt jag vet har de flesta av dessa husförhörslängder getts ut av Företaget Veidarvon (Anna Forsberg och Niclas Persson).  
 
De bör väl kunna beställas från Veidarvon eller lånas via något bibliotek eller köpas vid Torsby Finnkulturcentrum.
 
hälsar  Jan-Erik Björk

315
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-06-01
« skrivet: 2010-01-28, 19:55 »
Hej Leif
 
Jag har tytt texten till       X Stäld under framtiden   Bör ur mt 1837  
 
Tolkningen/innebörden kan nog vara den som du föreslår. Alternativt att han skulle avrättas senare vid en icke bestämd tidpunkt. Jag gör den tolkningen beroende på att han skulle skrivas ut ur mantalet.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

316
Historia / Historia
« skrivet: 2010-01-26, 17:36 »
Hej Sten
 
Jag känner inte till dina kunskaper om skogsfinnarna i Skandinavien. Men det finns en del bra littertur att läsa som en sorts introduktion till ämnet.
 
Jag vill rekommendera några: Det skogsfinska kulturarvet utgiven av FINNSAM, Segerstedts samling, utgiven av FINNSAM och Den skogsfinska kolonisationen i Norrland av Maud Wedin. Det finns en hel del annat material av olika kvalitet.
 
Är själv medlem i FINNSAM, en sammanslutning för forskare i den skogsfinska kulturen.
 
lycka till
hälsar
Jan-Erik Björk

317
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2010
« skrivet: 2010-01-25, 16:04 »
Hej igen Annette och Samuel
 
Annika Tomasdotters identitet har jag väl inte definitivt fastslagit. Jag har uppgifter om två Annika Tomasdotter i området under 1600-talets slut och 1700-talets början. En av dem var gift (91-09-29) med Lars Jonsson (tillhörande Juga-släkten (min anm.)) i Skärfjället i Äppelbo dåvarande socken. Lars dog 1734. Och den andra Annika var tydligen gift med Kristoffer Olofsson Kropp, se ovan. Om detta är samma Annika har jag tyvärr ingen koll på.  Jag har skrivit om Skärfjället i Finnmarken förr och nu.  
 
En Anna Tomasdotter lär enligt Grangärde hfl AI:1 vara född i Omsjön och uppfödd i Lönnhöjden. Därmed avses endera St Lönnhöjden i Gåsborn eller Lilla Lönnhöjden i Äppelbo. Och därmed är hon med mycket stor sannolikhet dotter till Tomas Jönsson/Jonsson i Omsjön.
 
Kristoffer Olofsson Kropp dog omkring 1729.  
 
Slutsatsen av detta är att vi förmodligen har att göra med två olika Annika Tomasdotter. Hon kan ju inte gärna vara gift med två män samtidigt: Lars Jonsson och Kristoffer Olofsson.  
 
hälsar
 
Jan-Erik Björk

318
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2010
« skrivet: 2010-01-25, 15:42 »
hej Annette och Samuel
 
När det gäller Kroppsläkten är jag nog inte rätt person att svara på frågor. Jag har tyvärr ingen helhetsbild av den släkten. Men enligt mina noteringar lär Kristoffer Olofsson vara född omkring 1650 (Albert Palmqvists anteckning) och död 1729. Det lär väl innebära att Olof Olofsson Kropp faller bort som möjlig far. Jag har sålunda Olof Persson Kropp som far till Kristoffer. Jag tror att det finns mer att läsa om denna släkt här på Anbytarforum!
 
Att Kroppsläkten har ett finskt ursprung framgår av en notis i Älvdals härads dombok för år 1697 (vt)där det talas om finndrängen Olof Olofsson Kropp. Han bör väl också ha varit en son till Olof Persson?
 
Ingrid/Ingegerd Henriksdotter var av släkten Kukkoinen. Se även mina tidigare skrivningar här i AnbytarForum om denna släkt.  
 
hälsar  Jan-Erik Björk

319
Björn och Olle
 
Individualiseringen av jordskatten skedde ju under Gustav Vasas tid, då man lämnade det kollektiva skattesystemet. Det där med mantalsskatt är därför lite lurigt. Man kallade nämligen under 1500-talet vissa skatter som byggde på mantalet för mantalsskatt.  
 
De har givetvis inget att göra med senare tiders kvarntulls- och mantalspenning eller liknande.
 
hälsar  Jan-Erik Björk

320
Björn och Olle
 
Har forskat i många år i landskapshandlingarna för Värmland, Kopparberg/Dalarna och Gästrikland.
 
Visst handlar det om summa tunnor spannmål!! Längden förefaller vara en typ av tiondelängd.  
 
Har du tur Olle hittar du även andra skattelängder som olika hjälpskattelängder samt domboksutdrag från domböcker som kanske inte finns i häradsrättens arkiv.
 
Är du intresserad av bomärken är landskapshandlingarna en veritabel guldgruva. Har du präster i släkten kanske du kan hitta deras bekräftelsebrev. MMMM
 
Ett tips, om du inte redan är bekant med de olika mått som används i årliga räntan mm, är att skaffa sig en bra handbok om gamla svenska mått etc.
 
Du hittar även uppgifter om skattläggningar av nybyggen och torp. Bra litterattur om detta är Folke Dovrings De stående skatterna på jord 1400-1600, Gunnar Wirsell Kronans jordeböcker.  
 
välkommen in i detta spännande källmaterial.
 
hälsar
Jan-Erik Björk

321
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2010
« skrivet: 2010-01-25, 13:51 »
Hej Annette
 
Jag har en anteckning om att paret Per Nilsson och Kerstin Kristoffersdotter gifte sig i Gåsborn 1732-10-15. Per Nilssons härstamning känner jag för tillfället inte till. Men Kerstin Kristoffersdotter är sannolikt dotter till Kristoffer Olofsson Kropp, som var av en mycket känd finsk släkt i Rämmen i mitten av 1600-talet.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

322
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 10 juni, 2010
« skrivet: 2010-01-18, 13:12 »
Hej Svärdsjöforskare
 
Jag har vid arkivstudier i Riksarkivet påträffat uppgifter om några släkter i Svärdsjö socken. Tyvärr framgår inte årtal eller tid. Men uppgifterna är hittade i serien Topographica nr 219-221 Kopparbergs län.
 
Uppgifterna är i form av släkttablåer. Nr 1 rör en Erland som var gift två gånger, dels med Anna, dels med Karin. Nr 2 gäller en Per i Svärdsjö med barnen Marit, Erik och Staffan.  
 
Bilderna är tyvärr för stora för att bifoga här.
 
Men kontakta mig gärna per epost: janne.bjork1snabela.telia.com, så kan jag föra över filen på något sätt.
 
hälsar  Jan-Erik Björk

323
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 02 februari, 2010
« skrivet: 2010-01-02, 15:53 »
Hej Sten
 
Jag har sett en Anna Lisa Henriksdotter f 1829 14/6 i Tyngsjö. Anna Lisa med familj (föräldrarna Henrik Henriksson och Maria Jansdotter)finns på bild 27 i hfl Malung AI:3d.
 
Om detta är den Anna Lisa som du söker har jag ingen koll på!!
 
hälsar  Jan-Erik Björk

324
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 07 januari, 2010
« skrivet: 2009-12-17, 18:49 »
Hej igen Samuel
 
Domböckerna för Värmlands härader finns att läsa på Arkiv Digital från äldsta tid till i varje fall mitten på 1700-talet. Norra Råda tillhörde från början det gamla Älvdals härad. Jag har inte kollat resten av 1700-talet. Målen från de olika socknarna ligger här och var. De är alltså inte samlade sockenvis. I vart fall inte på 1600- och vid mitten av 1700-talet.
 
Nu kan ju domböckerna av olika skäl uppfattas som ett svårgenomträngligt material. De är författade med  löpande text, som är skriven på gammalsvenska, har tysk meningsuppbyggnad, har många bisatser, ingen punktering och innehåller främmande ord. Allt går att lära sig genom trägen övning. :-) Jag började läsa dem för ca 20 år sedan.
 
hälsn  Jan-Erik

325
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 07 januari, 2010
« skrivet: 2009-12-17, 13:34 »
Hej Samuel
 
Har forskat runt lite i Norra Råda under några år. Har anor till flera gårdar/hemman i socknen, bl.a. Kvarnäs. Jag har inte fullständig koll på de personer du efterfrågar. Men en viss misstanke/aning!  
 
Olof Jonsson kan vara son till Jon Börjesson och Sara Nilsdotter i Kvarnäs. För detta skulle tala att Olof och hans hustru Ingeborg fick dottern Sara september 1747, i så fall uppkallad efter farmor. Sara är ju inte så väldigt vanligt i N Råda.
 
Olofs hustru Ingeborg Nilsdotter kan vara dotter till Nils Håkansson i Forshult.  
 
Avslutningsvis vill jag bara säga att du måste kolla upp mina antaganden. Domböckerna är ett bra tips när kyrkböckerna saknas!!
 
hälsn  Jan-Erik Björk

326
Skattelängder / Kvartalspenning
« skrivet: 2009-11-27, 12:58 »
Hej Kjell
 
Kvartalspenningen nämns i ett verk av Mats Berglund: Gårdar och folk i norr. 2006. Finns på Internet!
 
Dock är informationen om kvartalspenningen som sådan något oklar. Det verkar vara en sorts tillfällig skatt som ligger utanför jordeboken. Den verkar sålunda inte vara någon skatt på jord eller liknande utan en typ av personskatt. Den betalades i mark.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

327
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-31, 20:41 »
Hej Stefan
 
Det gläder mig mycket att du har kommit ihåg löftet om att meddela mig uppgifter om värmlandsfinnar etc i Svärdsjö domböcker. Jag lyfter helt enkelt på hatten och bugar djupt!! Det är värdefullt med dessa uppgifter eftersom många finnar i Värmland och Norge hade ett ursprung i Hälsingland, Gästrikland och närliggande trakter i Dalarna.  
 
 
 
tack och många hälsningar
Jan-Erik

328
Bingsjö-Dådran / Bingsjö-Dådran
« skrivet: 2009-10-19, 11:15 »
Hej Bingsjöforskare
 
Har forskat på skogsfinnar i många år. Är nu intresserad av de finnar som levde och verkade i Bingsjö tidigt på 1600-talet. Är inte särskilt känd i området och vänder mig därför till den lokala expertisen med stor repekt!!  
 
1) Håller på att följa upp en Erik Mårtensson som troligen avled 1654. Hade han några barn och vilka i så fall?  
 
2) En andra fråga gäller ortnamnet Hallsena med olika varianter: Halsenamyren, Halsina etc. Har någon koll på detta namn? Var låg orten eller området? Har någon en aning om tolkningen?
 
Med de bästa forskarhälsningar

329
Skogsfinnesläkter A-Ö / Hyttiäinen
« skrivet: 2009-10-14, 14:37 »
Hej igen
 
Tack för ett snabbt svar. Jarl Ericson har utfört en stor och viktig forskargärning, men mot slutet av hans levnad gick det väl fort. De senare böckerna är därför behäftade med en del fel. Innan man tar uppgifterna för givna är det viktigt att kolla dem mot källorna. I detta fall framgår inte på vilket sätt Erik Persson är en Hyytiäinen. Jag lutar åt ett annat håll betr. släktnamnet, men är absolut inte säker. I de tidigare tiondelängderna för Dalby och Mackartjärn, vilka Jarl Ericson inte har använt överhuvudtaget, nämns några år på 1670-talet en Per. Han finnas omnämnd endast dessa år, tyvärr utan patronymikon. I domboken för år 1706 kärade Erik Persson till Henrik Matsson och ville återlösa sin salig mors arvedel. Detta innebär att Eriks mor hade arv i Mackartjärn. Kanske var hon därmed dotter till någon Hyytiäinen. I så fall var hennes make (=Eriks far) av en annan släkt!!  
 
hälsn  Jan-Erik

330
Skogsfinnesläkter A-Ö / Hyttiäinen
« skrivet: 2009-10-14, 10:53 »
Hej Bjarne
 
Är som du intresserad av de skogsfinska släkterna. Hyytiäinensläktens närvaro i Mackartjärn känner jag till sedan tidigare. Släktnamnet förekommer t.o.m. i källmaterialet bl.a. i domböckerna för Mats Matsson i Mackartjärn. Men jag känner inte till att Erik Persson var en Hyytiäinen. På vilket sätt är han relaterad till denna släkt?Har du forskat bakåt från Gottlunds uppgifter eller ligger det någon snillrik härledning bakom?  
 
med de bästa forskarhälsningar  Jan-Erik Björk

331
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 09 november, 2009
« skrivet: 2009-09-25, 15:05 »
Hej Annette
 
1) Finnmarken förr och nu är en tidskrift som har getts ut sedan 1988. Jag har alla nummer från starten så du kan väl höra av dig via mejl. Min mejladress är janne.bjork1(snabela)telia.com
 
2) Bouppteckningar finns väl för Dalarna än så länge på mikrokort. Det gäller i detta fall Malungs tingslag bouppteckningar 1739-1777  serie XXXII  Korten på vilka uppgifter finns om Katarina Olofsdotter och Jöns Danielsson har beteckningen D 612238. Du måste nog beställa en hel volym tror jag.  
 
hälsn  Jan-Erik

332
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 09 november, 2009
« skrivet: 2009-09-24, 11:59 »
Hej Annette
 
Några uppgifter om din familj Tomas Eriksson och Britta Jönsdotter. Inledningsvis kan jag nämna att forskningsläget för Malung är behäftat med stora problem eftersom de tidiga kyrkböckerna saknas. Björn Sonesson har i detta forum redogjort för orsaken.
 
1) Paret fick även barnen Lars f 787, Kajsa f 789, Jöns f 792, Maria f 796, Sara f 798, Britta f 802 och Jan f 804. Förekomsten av namnen Sara och Britta styrker sambanden bakåt.
 
2) Den finska Pasainensläkten invandrade till Dalarna omkring år 1620.  De hade lämnat Kungsberg i Gästrikland enligt uppgifter i tidskriften ”Finnmarken förr och nu” nr 1 2001. I varje fall kom två syskon från Kungsberg och slog sig ner i Kvarnberget i Nås socken: Lars och Ivar Larssöner. Den senare flyttade till Millsjötrakten i mitten av 1640-talet och tog upp ett torp där. Han fick också flera barn, bl.a. Ivar Ivarsson. Det är han som sannolikt blir stamfar för Tomas Eriksson. Nåväl, Ivar Ivarsson fick bl.a. en son Mats Ivarsson. Denne hade bl.a. sonen Mats Matsson som var bosatt i Millsjön i slutet av 1740-talet. Mats och flera av hans söner är omnämnda i en artikel om ett dödsfall i Millsjön (se ”Finnmarken förr och nu” nr 2 2006). En av Mats söner Erik Matsson född omkring 1728 gifte sig med Sara Tomasdotter från Kvarnberget. Detta par blev sedermera föräldrar till Tomas som föddes 1759 enligt den första husförhörslängden för Malung. Erik dog 1796 enl. dödboken.
 
3) Den finska Sikainen-/Siikainensläkten kom till gränstrakterna mellan Värmland och Dalarna med brödraparet Tomas och Staffan Perssöner. De var båda födda i S Röjdåsen i Fryksände socken under andra halvan av 1600-talet. Bröderna flyttade omkring sekelskiftet till Kvarnberget i Nås socken. Båda fick många barn. Tomas var gift med Maria Markusdotter med härkomst från Gästrikland enligt Fryksdals härads dombok. Deras dotter Sara född omkring 1720 gifte sig med Erik Matsson Pasainen. Sara dog 1793 enligt dödboken
 
4) Jöns Danielssons ursprung är f.n. inte känt. Det är väl inte helt klarlagt om han var finne, men det är möjligt eftersom han gifte in sig i en finnsläkt. Daniel som namn betraktat var inte så vanligt; i varje fall bland finnarna. En ledtråd till härkomsten kan vara Honkainensläkten där namnen Jöns och Daniel fanns i flera generationer. Ett annat spår kan vara Kukkoinensläkten där både Jöns och Daniel förekom i olika generationer.  
 
Daniel var första gången gift med Katarina Olofsdotter Poasainen och andra gången med Karin Andersdotter. Jöns avled i juli 1779. Hans bouppteckning är bevarad och daterad den 1 september 1779. Den är mycket intressant att läsa. Där står om rökstuga, torkhus mm.  
 
5) Den finska Poasainensläktens ursprung är höljt i dunkel. Jag har ingen kunskap om detta alls. Det är möjligt att den hänger samman med den nämnda Pasainensläkten. Det kan vara varianter av samma släktnamn. Kännedomen om släktnamnet har vi fått genom C. A. Gottlunds dagbok från år 1817. De äldsta släktleden är oklara varför jag inte redovisar dem här. Bland annat finns en del Olof Olofssöner i flera generationer som är lätta att blanda samman.  
 
I varje fall fanns en Olof Olofsson Poasainen som dog 1788 enligt dödboken. Han och hustrun Maria Matsdotter är sannolikt föräldrar till Katarina Olofsdotter som dog före januari 1777 då bouppteckning upprättades efter henne. Den är också bevarad och innehållsrik.  
 
Avslutningsvis vill jag önska dig lycka till i din forskning.  
 
Hälsn Jan-Erik

333
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 09 november, 2009
« skrivet: 2009-08-23, 21:00 »
Hej igen Annette
 
Jag har ytterligare några uppgifter.  
a) Med all respekt för din tolkning, men jag har läst födelsedatum för Daniel till Maii den 5.  
b) Föräldrarna var i varje fall under slutet av 1790-talet bosatta i Rankfallet, en finnbosättning strax väster om Milsjön i Malung socken. Rankfallet som ortnamn har troligen ett ursprung i släkten Ronkainens fall2. Jag känner till att Ronkainensläkten en tid under slutet av 1600-talet bodde i området men var antecknade under Milsjön.
c) Tomas Eriksson är sannolikt son till Erik Matsson Pasainen och Sara Tomasdotter Sikainen; båda av finsk härstamning
d) Pasainensläktens stamfäder i Västerdalarna är det troliga brödraparet Ivar och Lars Larssöner, vilka anlände till Kvarnberget i Nås socken omkring år 1620. Släkten har sedermera brett ut sig i stor utsträckning i gränstrakterna mellan Dalarna och Värmland.
e) Sikainensläktens nedslag i Nås var i Kvarnberget runt årsskiftet 1699/1700
f) förgreningar finns till andra skogsfinska släkter i området.
g) Brittas föräldrar hette troligen Jöns Danielsson (hittills okänt släktnamn) och Katarina Olofsdotter Poasainen från Avradsberg i Malungs finnmark. Poasainensläktens närvara är känd genom Gottlund.
h) Jag har en uppgift om en syster till Daniel: Sara, född 17 maj 1798
 
Om du vill kan jag komma tillbaka till detta senare under september.  
 
hälsn  Jan-Erik

334
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 09 november, 2009
« skrivet: 2009-08-22, 17:09 »
Hej Annette
 
Jag har ett möjligt föräldrapar: Tomas Eriksson och Britta Jönsdotter (i Milsjön?).  
Det skulle stämma med förekommande namn.  
Finns Daniel med i födelseboken?? Jag har inte hittat honom!  
 
Tomas var sannolikt av släkten Pasainen. Britta var troligen dotter till Jöns Danielsson i Avradsberg.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

335
Grangärde / Äldre inlägg (arkiv) till 12 augusti, 2009
« skrivet: 2009-08-03, 10:53 »
Hej alla Grangärdeforskare
 
Det förekommer uppgifter på Internet och här i detta forum om att Sigfrid Persson (tidigt 1600-tal) från Skattlösberg var en Vappuinen. Hur vet man detta. Finns det några arkivaliska belägg som styrker detta påstående?  
 
Eller är det gissningar/spekulationer som grundar sig på vad C.A. Gottlund har angett i sin bok om 1817 års resa i bl.a. Dalarnas finnmarker. Han skriver där på sidorna 324 och 374 att släkten Vappuinen har bott eller bor  i byn Skattlösberg, men inte att någon av dess medlemmar har tagit upp något torp eller liknande.
 
Eller har någon med utgångspunkt från andra kända Vappuinen härlett anor till Sigfrid Persson?  
 
Jag har själv forskat en del i arkivalier från området men aldrig hittat några sådana belägg. Men det är ju självfallet möjligt att jag har missat dem, tyvärr.
 
många släktforskarhälsningar från
Jan-Erik Björk

336
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 20 maj, 2010
« skrivet: 2009-07-28, 11:19 »
Hej Mats Sjödén
 
Jag har ett möjligt spår som jag nyligen har upptäckt. Av en slump hittade jag familjen i Mangslidberget i Norra Ny socken i husförhörslängden för N Ny AI:3. Där står på sidan 355 Valborg Henriksdotter som född 1720.  
 
På chans kollade jag födda i N Ny. Eftersom jag menade att det inte var en tillfällighet att de vistades där en tid. Och hittade två Valborg födda vid aktuell tidpunkt.
 
1720 d 8 jan föräldrar Henrik Henriksson och Elin Nilsdotter i Flatåsen
1722 d 14 dec föräldrar Henrik Henriksson och Elin Nilsdotter i Flatåsen
 
Samma föräldrar fick två barn Valborg. Den förstnämnda hade väl avlidit.  
Kan vara värt att kolla upp!
 
Jan-Erik Björk

337
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2010
« skrivet: 2009-07-17, 13:51 »
Hej alla Hälleforsforskare
 
Vi är några stycken som inventerar alla förekommande skogsfinska släktnamn  i diverse källor. Vi har noterat en Tomas Wenick med hustru Anna Eriksdotter som förekom vid Grythyttetinget 1673. Hans patronymikon och bostadsort anges tyvär inte. Det kan leda till spekulationer. Tomas är ett förhållandevis vanligt namn i Hällefors och förekom i bl.a. Gloppsjön, Sävsjön och Nytorp.  
 
Har någon säker koll på vem denne Tomas med hustru Anna var?? Källa?
 
hälsn  Jan-Erik Björk

338
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 07 januari, 2010
« skrivet: 2009-07-06, 11:20 »
Hej Bjarne
 
En snabb titt i källorna visar följande:  
 
Bolla Liljebjörn föddes den 13 januari 1794 på Rådaåsen enligt uppgift i N Råda födelsebok som Ingeborg Olofsdotter. Hennes föräldrar hette enligt födelsenotisen Olof Sonesson och Maria Liljebjörn. Bolla tog alltså sitt släktnamn på mödernet.  
 
Maria Liljebjörn föddes enligt N Råda födelsebok d 23 maj 1765. Hennes föräldrar var mäster Erik Liljebjörn och Stina Matsdotter.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

339
Säfsnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2009
« skrivet: 2009-06-23, 09:09 »
Hej Ann
 
Jag läser regelbundet frågor och svar om de olika Dalasocknarna här på Anbytarforum. Och såg även din förfrågan om ovannämnda foto. Jag kom ihåg att jag har sett det i ett annat sammanhang.  
 
Fototär avbildat i Säfsen Finnbyar sidan 28, Utgiven av Säfsen Fotodokumentation, Smedjebacken 1997. Och det föreställer den siste torparen på gård nr 4 i Villbäck och sentida ättling till Sigfrid Larsson, Axel Pettersson och hans hushållerska Matilda Johansson.  
 
hälsn  Jan-Erik  
 
PS Jag har själv härstamning från Gällingen/Villbäcken genom Pål Larsson som var bland de första att odla upp Gällingen. Han sålde sin del i torpet till Sigfrid Larsson och flyttadfe till Solberg i Ekshärad. Jag skulle sätta stort värde på om du hade tid, lust och möjlighet att skicka mig en kopia av fotot. Kan jag höra av mig till dig på något sätt? :-) DS

340
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-05
« skrivet: 2009-05-20, 11:57 »
Hej Lars
 
Familjen kan du i vart fall hitta under Västra Tönnet (AI:3). Där kan du se att Erik Jonsson är ängvaktare. Och det förefaller stämma bra med uppgiften om familjens boställe Stensnäsängen. Stensnäs redovisas väl annars under Stackerud. Hustruns namn är Annika Persdotter såvitt jag kan se.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

341
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 14 juni, 2009
« skrivet: 2009-04-20, 12:13 »
Hej igen Margareta
 
Några kommentarer:
1) Elin N kan betyda att Elins patronymikon var okänt!
 
2) Motorpet heter väl Mortorp. Det är ett av många torp i detta område.  
 
3) Örsjön är också ett oskattlagt torp. Jag har för några år sedan skrivit om Casper Persson här i Anbytarforum.
 
4) Per Jönsson var som du nämner dopvittne. Hans hustru hette Ellika Andersdotter enligt Arne Östmans familjetabeller. Det kan betyda att Mats Tomassons hustru Elins rätta patronymikon var just Andersdotter. och att Ellika och Elin var systrar.  
 
5) Och som du skriver kan man misstänka en hel del finnar i området. Vilka som har en finsk bakgrund är väl inte lätt att utröna ut eftersom de tidiga kyrkböckerna är försvunna. Men det finns kanske någon skrift som kan belysa sådant. Arne Östman gav väl för många år sedan ut en skrift om familjetabeller i Gustav Adolf socken 1726-1783.
 
häln  Jan-Erik

342
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2009
« skrivet: 2009-04-18, 11:21 »
Hej igen Margareta, Jan och Elisabeth
 
Mats Tomasson dog år 1754, inte 1757. Jan slant väl på tangenten  :-)
hälsn  Jan-Erik

343
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2009
« skrivet: 2009-04-18, 11:13 »
Hej Margaret, Jan och Elisabeth
 
Har sett er diskussion här några dagar och minns ett tidigare telefonsamtal för något år sedan med en man som sökte uppgifter om samme Mats Tomasson. Jag minns nu inte namnet.
 
Alltnog, Mats Tomasson var gift med Elin Andersdotter enligt födelsenotisen i maj år 1739, då de fick dottern Maria. De var då bosatta i Malmbackarna.  
 
g m. Mats Tomason dog i Trindtjärn enligt N Råda E:1, inte Tulemo, såsom jag har tolkat det. :-)
 
Enligt en avskriven (av Arne Östman) mantalslängd från 1710 var Långfallet i likhet med ett 15-tal andra bosättningar ett oskattlagt torp. Johan Mickelsson var mantalsförd där detta år.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

344
Gåsborn / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-11-04
« skrivet: 2009-03-24, 10:45 »
Hej Anders och Björn
 
Beträffande Katarina Tomasdotter Sikainen/Siikainen, notera mitt inlägg under Rämmen.
 
hälsn  Jan-Erik

345
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-05
« skrivet: 2009-03-19, 09:11 »
Hej Margareta
 
Jag har tolkat det som:
 
Till BruksPatron Hr Olof D: Schröder  
i Forsby
 
hälsn  Jan-Erik

346
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2009
« skrivet: 2009-03-05, 10:18 »
Hej igen Samuel
 
Uppgifter från äldre tid rörande Ekshärads befolkning är svåra att hitta eftersom skattelängderna oftast inte nämner peronerna vid namn. Enligt landskapshandlingarna rörande Värmland från åtminstone år 1570 i saköreslängden fanns en Sone (utan patronym) bosatt i Hornäs. Det kan mycket väl vara Pers och Jöns far. Sone är även omnämnd i en tiondelängd från 1573. Sone är inte omnämnd i tiondelängden för år 1601, vilket möjligen kan innebära att han endera inte har sått något utsäde eller inte har fått någon skörd eller att han har avlidit. Det sistnämnda är mest sannolikt eftersom några änkor är registrerade senare i källorna.
 
hälsn  Jan-Erik B

347
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2009
« skrivet: 2009-03-05, 09:52 »
Hej Samuel
 
Enligt mina noteringar från berörd dombok var Jöns Sonesson bosatt i Hornäs i Ekshärads socken. Ytterligare en son Jöns Sonesson är omnämnd i samma protokoll som bosatt i Jordkullen i Kroppa socken. Det kan ju vara en felskrivning. Men att två barn har samma namn i en syskonskara är inte helt ovanligt. Jag har sett flera exempel på detta.
 
Uppgifterna om Jöns S i Hornäs och hans eventuella familj i domböckerna är ytterligt osäkra och knapphänta. År 1652 valdes han in i nämnden som ersättare. Senare under 1640- och 1650-talen fanns i Hornäs enligt mantalslängderna följande personer Halvard, Olof och Sone, alla med patronymikon Jönsson. Huruvida de verkligen är söner till Jöns Sonesson framkommer dock inte av domböcker eller annat känt material. Härtill finns uppgifter om en Anna Jönsdotter i Hornäs, men hennes härstamning är lika osäker. Hon kan ha varit dotter till Jöns i Byn.
 
Ett studium av jordeköp, överlåtelser etc av egendom i Hornäs kan ge ytterligare information. Ofta föreligger släktskap mellan personerna i sådana affärer.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

348
Rämmen / Äldre inlägg (arkiv) till 12 oktober, 2009
« skrivet: 2009-03-03, 08:42 »
Hej Björn
 
Enligt mina anteckningar är Katarina Tomasdotter av den skogsfinska släkten Sikainen/Siikainen som var/är en mycket vittutgrenad släkt såväl i västra Värmland som i gränstrakterna mellan Värmland och Dalarna. Hon var en av många barn till Tomas Persson S/S. Tomas och hans hustru Maria Markusdotter samt brodern Staffan hade runt sekelskiftet 1699/1700 flyttat från Södra Röjdåsen i Fryksände socken till Kvarnberget i Nås socken. Staffan gifte sig senare med Karin Matsdotter Ronkainen från Kölaråsen i dåvarande Nås socken. Ronkainen är också en mycket känd oh spridd skogsfinsk släkt.
 
Katarina döptes enligt Nås C:1 den 7 p trin 1703. Giftermålet är antecknat i Nås kyrkoräkenskaper LIB:1 för 1720. Där står Omn Sanct: Henrik Karlsson från Näsrämmen i Gåsborn och pig Katarina Tomasdotter i Kvarnberget. Henrik tillhörde den kända och stora Kroppsläkten.
 
hälsn  Jan-E

349
Hej Niklas
 
Kan väl hålla med om att kyrkböckerna är grunden för släktforskarna. Men vi är många som har hunnit en bra bit längre och har gett oss i kast med annat källmaterial. Om jag får ha en privat önskan är domböckerna en sådan källa som jag gärna såge ligga därnäst i kön!! :-). Det är ju dock ett oerhört onmfattande material!
 
I övrigt känns mantalslängderna innan 1642 angelägna. Och varför inte vissa skattelängder från länsräkenskaperna för 1600-talet? Ja det finns mycket att önska!!    
 
Annars är jag mycket nöjd med kvaliteten på bilderna! Dock seg bildväxling! Tillhör absolut er supporterskara. Kommer snarast att teckna nytt abonnemang!  
 
Lycka till!  
hälsar  Jan-Erik Björk

350
Landskap: Savolax / S:t Michel
« skrivet: 2008-12-18, 21:41 »
Hej S:t Mickelforskare
 
En Tomas Matsson Häkkinen sägs enligt uppgifter från professor V Saloheimo ha befunnit sig i S:t Mickel 1598. Känner någon till denne Häkkinen? Var bodde han?  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

351
Östgöta kavalleriregemente / Holli, Frans (von)
« skrivet: 2008-12-16, 08:27 »
Hej Lars Anders
 
Har nyligen sett dina frågor.
 
Den militära graden vaktmästare kan tyda på att Holly har tillhört ett värvat förband. Jag vill då stödja mig på Sv Underofficerarnas historia del 1 Armén. Den 17 mars 1837 utfärdades en förordning i vilken finns en tabell. Av den framkommer att vissa gradbenämningar vid det värvade infanteriet och kavalleriet ska upphöra och ersättas med andra. Bland de benämningar som skulle ersättas nämns vaktmästare.  
 
Problemet är sedan att hitta din ana vid de värvade trupperna. Dessa var inte få om jag minns rätt. Jag har ingen klar uppfattning om antalet under det stora Nordiska kriget, men enligt krigsarkivets beståndsöversikt del 2 sidan 656 finns bevarade regementsräkenskaper från i varje fall Drottningens livregemente till fot, Livgardet till fot, Svenska livregementet till fot, Livdragonregementet, Livregementet till häst, Bremiska dragon- och kavalleriregementen, Grenadjärbataljonen, Ingermanländska dragonregementet, Sachsiska infanteriregementet samt Wismarska dragon- och garnisonsregementen.  
 
Jag skulle tro att SVAR-katalogerna också innehåller förteckningar över rullor från de värvade förbanden.
 
lycka till hälsar
Jan-Erik Björk

352
Landskap: Savolax / Pieksämäki
« skrivet: 2008-12-08, 18:26 »
Hej igen Margareta
 
Tack för all information med intressanta uppgifter. Jag minns att jag sökte på Porttjärn i Bodarna när jag såg uppgiften första gången. Men hittade inte platsen/orten.  
 
Skogsfinnarna kom till Karlskoga omkring 1580. De finns nämligen antecknade i olika skattelängder från denna tid och under hela 1580-talet som exempelvis från 1584: Per finne, Pål finne, Mats finne, Henrik  m fl. Men i regel saknas patronymikon. Jag har tyvärr inte tillgång till andra längder för Karlskoga under 1500-talet.  
 
Detta bevisar ändå inte att vår gemensamme anfader Suhoinen fanns där. Domar Skafte kände säkert till att finnarna kom tidigt till Karlskogatrakten och förlade därför i fantasin Suhoinensläkten dit.
 
Jag kan tänka mig att vissa av Karlskogatraktens finnar mycket väl kan ha vandrat vidare västerut mot Värmland, men enligt domböcker, kamerala längder etc anges inte något ursprung i Karlskoga när saken kom på tal.  
 
För övrigt gick en mycket stor ström av flyttande skogsfinnar från Hälsinglnd, Gästrikland och vidare in i Dalarna söderut mot Bergslagen oh västra Värmland. Suhoinensläkten kan ha varit med i denna ström. Vi vet ännu inte något om detta.
 
forskarhälsningar  
Jan-Erik

353
Landskap: Savolax / Pieksämäki
« skrivet: 2008-12-08, 17:24 »
Margareta
 
Tack för ett intressant mejl!  
 
Jaha, uppgifterna bygger alltså på en roman! Det ante mig! Då är informationen helt värdelös. Jag inser att romanförfattare kan använda verkligehten/sanningen som de vill, men förstår inte varför forskare lägger ut sådan information i sina anor på Internet, än mindre utan källhänvisning. Risken är ju stor att  andra mindre nogräknade forskare tar denna information ad notam.  
 
För mig är det avgörande med ett källkritiskt förhållningssätt.
 
med hälsningar  
Jan-Erik Björk

354
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-11-26
« skrivet: 2008-11-11, 13:43 »
Hej Gunilla
 
Enligt Mats Hellgrens avskrifter av Ekshärads sockens födelsebok 1723-1799 föddes följande Bengt Perssöner under aktuell tid:
 
1740: -
1741: -
1742: -
1743: -
1744: -
1745: -
1746: Per döpt 10 augusti föräldrar Per Bengtsson och Marit Nilsdotter i S Mossberg
1747: -
1748: -
1749: -
1750: -
 
Jag har också för mig att Bengt är ganska vanligt i Norra Råda socken söder om Ekshärad.
 
Härtill kommer ju socknarna norrut, dvs Norra Ny och Dalby, som också kan falla inom begreppet Elfdalen.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

355
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-01-29
« skrivet: 2008-11-11, 12:48 »
Hej Mikael
 
och stort tack för ditt svar!! Har du även uppgifter om indelningen från 1600-talets början, alltså från 1620-talet och framåt??
 
med utmärkta forskarhälsn
 
Jan-Erik Björk

356
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-01-29
« skrivet: 2008-11-07, 14:27 »
Hej Fryksändeforskare!!
 
Jag är intresserad av finnar i Fryksände. Flera av dem var föremål för rannsakningar och många blev soldater under 1600-talet. Ett bra källmaterial är det äldre rullmaterialet benämnt Rullor-1720 vid Krigsarkivet. Känner någon till vilket kompani eller liknande som Fryksände tillhörde under 1600-talets början och mitt?
 
Vore mycket taxam för ett svar!
 
hälsn  Jan-Erik Björk

357
Sockenstämmoprotokoll / Sockenstämmoprotokoll
« skrivet: 2008-11-05, 14:30 »
Hej Mikael
 
Det finns en del skrivet i litteraturen om sockenstämman och dess verksamhet. En ganska bra inblick i sockenstämmans verksamhet kan fås genom boken Berusade bönder och bråkiga båtsmän, utgiven Stockholm 1996 av Björn Furuhagen.
 
Svensk sockensjälvstyrelse av Karl H Johansson, Lund 1937.
 
Bidrag till den svenska sockensjälvstyrelsens historia under 1600-talet av Ragnar Gullstrand, Sthlm 1923
 
Sockenstugans politiska kultur av Harald Gustafsson Sthlm 1989
 
hälsn  Jan-Erik Björk

358
Länna / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-04-08
« skrivet: 2008-09-10, 14:59 »
Lars-Gunnar
 
Stort tack för din information!! Det blir till att låna hem de nämnda korten!
 
hälsn  Jan-Erik :-)

359
Länna / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-04-08
« skrivet: 2008-09-09, 17:59 »
Hej Lännaforskare
 
Jag är en av många finnmarksintresserade och medlem i nätverket FINNSAM. Vi ägnar oss bl.a. åt inventering av finntorp. Enligt en auktoritet inom området Richard Broberg, lär Källdalen i Länna vara en sådan finnbosättning. En stöldsak var uppe vid tinget åren 1647-1648. Av målet som tyvärr redovisas väldigt kortfattat, framgår att en viss Henrik var inblandad.  
 
Har någon forskat i domböckerna för socknen? Eller känner till någon som har gjort det? Och i så fall finns någon info om denne finne eller andra finnar? Vilken häradsrätt tillhörde Länna?
 
Med utmärkt forskarhälsning
Jan-Erik Björk

360
Silvberg / Äldre inlägg (arkiv) till 01 oktober, 2009
« skrivet: 2008-09-09, 17:50 »
Hej Leif
 
Jar är en av många finnmarksintresserade och medlem i det särskilda nätverket FINNSAM. En av våra medlemmar Bo Hansson i Borlänge har skrivit en mycket bra artikel om finnarna i Tunabygden, publicerad i Tunum år 1998. Där kan du läsa en hel del om Lövåsen. Blnd annat finns en Jöns Jönsson i tre generationer efter varandra, varför det är svårt att veta vilken som du avser. Den äldste Jöns dog enligt artikeln 1636/1637 och efterträddes av sina söner Jöns, Daniel och Erik.
 
När det gäller din fråga har jag mycket översiktligt tittat lite i mantalslängderna. Och då hittat några av dem som du har angett som bomärkesmän. Mårten och Hans förekommer i varje fall under åren 1644-1647. Jag har inte tillgång till mantalet före 1642. Jag har inte letat vidare under 1650-talet.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

361
Nordmark / Äldre inlägg (arkiv) till 30 augusti, 2008
« skrivet: 2008-08-30, 19:18 »
Hej Elisabeth
 
Och tack för dessa uppgifter. De förefaller tyvärr begränsa efterforskningarna en del. Jag känner inte till när min Maria Jansdotter/Jonsdotter kom till Grossmossen. Så vitt jag vet finns inga husförhörslängder för Norra Råda socken, till vilken Grossmossen då hörde, så tidigt.
 
hälsn Jan-Erik

362
Nordmark / Äldre inlägg (arkiv) till 30 augusti, 2008
« skrivet: 2008-08-27, 09:18 »
Hej Nordmarkforskare
 
En av mina anmödrar hette Maria Jansdotter/Jonsdotter. Hon var en tid bosatt i Grossmossen i Gustav Adolfs socken. Där nedkom hon i september 1771 med ett s.k. oäkta barn, Nils. Fadern var Jan Nilsson från Uddeholm.  
 
Jag har gjort spridda försök att hitta hennes tidigare liv, föräldrar etc men inte lyckats så bra. Men har nu en idé om ett möjligt förflutet i Motjärnshyttan i Nordmark. Bakgrunden är nämligen en eventuell broder till henne, Jon Jonsson som ockå vistades i Grossmossen en tid. Han var född i april 1744 i Motjärnshyttan.
 
Mitt önskemål är om någon välvillig person med lite extra tid och tillgång till Nordmarks födelsebok kunde kika i denna efter min Maria i Motjärnshyttan. Hon bör vara född under perioden 1745-1753. Och eventuellt kolla om den ovan nämnde Jon Jonsson är en broder till henne.
 
Med utmärkt tack på förhand  
hälsar  Jan-Erik Björk

363
Rudskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 21 november, 2009
« skrivet: 2008-08-26, 11:47 »
Hej alla Rudskogaforskare!
 
 
Jag ingår i FINNSAM nätverk, vilket är en sammanslutning för intresserade av den skogsfinska kulturen. Jag har vid genomgång av mantals- med flera skattelängder träffat på enstaka uppgifter om finnar i Rudskoga socken.  
 
Vanliga namn bland finnarna var Filip, Tomas, Pål, Nils, Mats, Jöns, Göran, Simon etc:
 
Enligt mina noteringar från roteringslängder etc fanns en Filip finne i Ödetorp år 1642.  
En Pål Tomasson fanns under 1640-talet i Lämås/Lemås eller något liknande. }
Vad med Fågelåsen från 1640-talets längder? Där fanns en Nils Matsson.  
Olof Pålsson i Lövnäs och Olof Göransson i Edstorp är antecknade bl a år 1649.  
Nils Filipsson förekom i Slättåsen år 1656.
Jöns Filipsson i Norr(boda?)år 1656.
Pål Olofsson i Sirbotorp? år 1662
 
Var dessa finnar?
 
Känner någon till något om dessa eller andra finnar i socknen skulle jag värdesätta en kontakt.  
 
med de bästa forskarhälsningar
Jan-Erik Björk

364
Grangärde / Äldre inlägg (arkiv) till 27 oktober, 2008
« skrivet: 2008-08-16, 19:07 »
Hej Christer, Samuel och Birgitta
 
Jag gjorde en namnanalys av barnen till Per Matsson och Margareta Nilsdotter. Det visar sig att de i vart falla heter Nils, Anna, Mats, Per, Olof och Anna. Vanliga namn även bland finnarna. De två första barnen uppkallades efter morfar och mormor, eftersom moderns föräldrar hade högre status beroende på att Nils Persson var finnelänsman. Om man antar att Per Matssons föräldrar var Mats Olofsson och Karin Larsdotter så kan vi se att barnen Mats namnades efter farfar Mats Olofsson och Olof efter farfars far.  
 
Om Mats Sigfridsson och Ingrid Jönsdotter vore föräldrarna till Per Matsson borde vi har hittat något eller några av namnen Sigfrid, Ingrid eller Jöns, men de lyser med sin frånvaro.  
 
Min slutsats blir att Per Matssons föräldrar hette Mats Olofsson och Karin Lrsdotter.

365
Grangärde / Äldre inlägg (arkiv) till 27 oktober, 2008
« skrivet: 2008-08-16, 18:43 »
Hej  
 
En liten pusselbit.
 
Enligt domboken för Grangärde 1706 den 9 januari (Kjell Vadfors avskrifter) var arvet efter Per Matsson uppe vid tinget. Pers bror Mats Matsson var kärande mot Margareta och hennes barn. Margaretas talan fördes av fadern finnelänsman Nils Persson.
 
Arvet gällde fast egendom i Skattlösberg = 1/16, vilket självklart knyter Per Matsson mycket starkt till Skattlösberg och en av de dominerande släkterna där!
 
Jag avstår från att dra någon slutsats! :-)  
 
 
hälsn  Jan-Erik Björk

366
Källor och arkiv / Mantalslängder
« skrivet: 2008-07-07, 20:02 »
Hej Michael
 
Jag bugar mig för din tjänstvillighet och ditt snabba svar!
 
Anledningen till mitt intresse är de s k skogsfinnarna, dvs savolaxarna, tavasterna m fl, som flyttade över till den västra rikshalvan under slutet på 1500-talet och början av 1600-talet. Jag kan i sällsynta fall hitta uppgifter om härkomstort, födelseort etc i de svenska källorna. Vi är ett gäng som kartlägger och katalogiserar samtliga upphittade släktnamn i våra svenska källor.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

367
Wigart / Wigardt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 juli, 2009
« skrivet: 2008-07-07, 10:51 »
Hej Wigardtforskare
 
Jag går igenom Järna kyrkböcker på jakt efter finnar. Och snubblar ibland över andra intressanta uppgifter. Från vigselboken för Järna 1796:
 
nr 5  12 augusti  Glashandlaren Peter Vigardt från Järna och Strömsheden samt pigan Catharina Sophia Lind från Nås och Borgheden. Giftoman var brudens far glashandlare Lind.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

368
Källor och arkiv / Mantalslängder
« skrivet: 2008-07-06, 20:58 »
Hej Finlandsforskare
 
Jag är intresserad av de finska mantalslängderna, i synnerhet över Rautalampi och från den äldsta tiden, alltså omkring år 1628.
 
Hur bär jag mig åt för att komma över dessa? Lån eller vad? Varifrån? Hur med specifikationen över område, län etc?  
 
Är de registrerade eller katalogiserade på något sätt?
 
vänliga hälsningar Jan-Erik Björk

369
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2009
« skrivet: 2008-05-16, 16:40 »
Hej Georg
 
Om du söker på Wallmén här på Anbytarforum kommer det upp minst nio svar/sökningar. Det är möjligt att du hittar något där!
 
hälsn  Jan-Erik Björk

370
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-11-26
« skrivet: 2008-05-07, 22:08 »
Hej igen Kenneth för andra gången!  
 
Jag har tittat i min publicerade skrift Sammandrag över Älvdals härads domböcker 1600-1649. Och där står för år 1604 mål nr 5 att Nils och Gudmund Klemetssöner (orten är inte angiven) sålde jord i Råda till Ivar Klemetsson. Voila! Ivars patronymikon är alltså Klemetsson som jag först trodde!  
 
Det innebär att brödratrions/Ivars föräldrar ägde jord i Råda, men vi vet inte vem av dem!  
 
hälsn  Jan-Erik

371
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-11-26
« skrivet: 2008-05-07, 19:34 »
Hej igen Kenneth
 
Det står bara Ny socken, men jag har en känsla av att man i detta fall menar Norra Ny i norra Värmland. Det finns många exempel på giften mellan socknarna i Klarälvsdalen.  
 
Jag medger att det möjligen kan finnas en liten hake här. Ingemar Ivarsson är nämnd i domboken för år 1640 och uppges då vara g m Kerstin Larsdr. Det bör väl innebära att Ingemar Ivarsson var född senast 1620, troligen något tidigare. Att han blev far långt upp i 60-årsåldern kan väl vara möjligt. Han bör då ha varit gift två gånger. Det skulle innebära att Ingemar Ingemarsson kan vara en halvbror till Ingeborg Ingemarsdr, såvida inte det är en felskrivning för Ingemar Ivarsson. Om Ingemar Ingemarsson verkligen fanns 1665 bör han ha varit född senast kring 1645. Och det kan ju vara möjligt i det första äktenskapet i så fall.
 
När det gäller Ivars fars patronymikon är jag inte säker! Jag hittar inte källan. Domboken ger tyvärr ingen vägledning om jag nu har läst riktigt i alla fallen!
 
hälsn  Jan-Erik

372
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-11-26
« skrivet: 2008-05-06, 14:51 »
Hej Kenneth
 
Du har nog läst lite fel :-) Nils Jonsson kom från Ny socken, ej Ny fors. Han gifte sig mycket riktigt med Ingeborg Ingemarsdr. Vigseln i Ekshärad tyder på att bruden var bosatt i eller härstammade från Ekshärad.  
 
Om du tittar i födelseboken för år 1667 hittar du en Ingborg som föddes detta år. Det kan vara den Ingeborg som du söker. Vid tiden för hennes födelse fanns faktiskt enligt mantalet en Ingemar i Råda. Enligt Älvdals härads dombok för år 1640 fanns en Ingemar Ivarsson i Råda. Det kan möjligen vara samme person och Ingeborgs far. I så fall tillhör hon en gammal släkt som funnits i Råda sedan i varje fall 1600-talets början. Enligt samma dombok för år 1665 var Ivar g m Marit Olofsdr. Ivars patronym känner jag inte till 100 %, men möjligen var det Klemetsson (källuppgift saknas!!!). Ivar hade enligt domboken 1665 }även sonen Per.
 
Ingemars barn ha ha varit, förutom Ingeborg, även Sigrid f 1669, Sigfrid f 1671 och Kerstin f 1678.  
 
Kolla gärna själv i källorna!
 
hälsn Jan-Erik Björk

373
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-11-26
« skrivet: 2008-04-21, 18:26 »
Hej igen Camilla
 
Så vitt jag vet är de nämnda hemmanen som ligger i ren svenskbygd på gammal sedimentjord, inte upptagna av några finnar. De fanns med redan i Värmlands första bevarade jordebok från 1540. Det hindrar dock inte att någon enstaka finne kan ha gift sig med någon bonddotter och bosatt sig i svenskbygden. Det finns sådana exempel från såväl Ekshärad ( ett av Skogahemmanen tror jag) som andra socknar.
 
Jag har själv anor till de nämnda hemmanen. Björk är taget från Ämtbjörk.
 
hälsar  Jan-Erik Björk

374
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-11-26
« skrivet: 2008-04-21, 09:12 »
Hej Camilla
 
Svedjefinnarna, eller snarare skogsfinnarna som möjligen är ett mer adekvat uttryck, flyttade till den västra rikshalvan under perioden 1580-1650. De kom via olika flyttningsvägar, exempelvis över Svärdsjö, Orsa, Ore eller Karlskoga-Bergslagen till Värmland i flera etapper. Några kom redan i början av 1600-talet till de södra socknarna kring Vänern. Andra kom under 1620-talet till södra Fryksdalen, dåvarande Sunne och Gräsmark socknar. Medan vissa bosatte sig i Färnebo dåvarande socken runt Rämmensjöarna. En stor våg flyttade in i början av 1640-talet till Fryksände dåvarande socken. Några av de sista 1600-talshemmanen togs upp i norra Värmland, bl.a. i Dalby (Aspberget) och Norra Ny (Näsberget) dåvarande socknar.  
 
Även Ekshärad har ett antal finnhemman. Bland de äldsta kan nämnas Nain som togs upp i mitten av 1630-talet. Brunnberg och Laggåsen togs upp vid mitten av 1640-talet. Solberg köptes av finnar 1645.  
 
Flyttningen gick sedan vidare mot gränstrakterna och en god del in i Norge, där en skogsfinsk befolkning fanns i varje fall under 1640-talet.  
 
Jag vill gärna rekommendera ett bra referensverk utgivet av FINNSAM: Det skogsfinska kulturarvet. det är utgånget på förlaget men finns att låna på biblioteken. Där dödas också en hel del vanföreställningar om skogsfinnarna
 
att de alla var trollkunniga
att de bodde i åratal utan att betala skatt
att de var inbegripna i krig med svenskarna
att de alltid bosatte sig på höglänta lägen
mm
 
Sanningen är att de kom med en annorlunda kultur men så småningom integrerades i det svenska lokalsamhället.
 
Det finns också några bra institutioner som visar skogsfinnarna olika kulturella yttringar, bl.a. Torsby finnkulturcentrum. Du får gärna återkomma med dina frågor om skogsfinnarna.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

375
Ljusnarsbergsforskare!!
 
Jag söker en Tupp Henrik som lär ha funnits i N Hörken i början av 1600-talet. Hans barnbarn Henrik f 1678 och dotter Karin f 1654 är omnämnda i husförhörslängderna för Grangärde, AI:1.
 
Men vilka är Tupp Henriks föräldrar? Det fanns en Tupp Lars i samma område i början av 1600-talet. Han får barn i slutet av 1630-talet, men då är Henrik giftasvuxen! Vilket är Lars patronym?  
 
forskarhälsningar
Jan-Erik Björk

376
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-04-20
« skrivet: 2008-03-14, 14:46 »
Hej igen Fredd
 
Såvitt jag känner till finns endast en bok om domboksprotokoll/liknande från Älvdals härad (innefattande de gamla socknarna Dalby, Ekshärad, Norra Ny och Norra Råda). Det är jag själv som har gett ut ett sammandrag över Älvdals härads dombok för åren 1600-1649, men den är slutsåld. För tiden därefter finns ingen domboksförteckning eller liknande.  
 
Jon Månsson och hustrun Märta Halvardsdotter finns omnämnda i domboksprotokollen för i varje fall åren 1685, 1710, 1711, 1715, 1720 och 1723. De hade barnen Måns, Nils, Jon, Britta, Ingeborg och Gunilla. Uppgifterna är hämtade från dom- och födelseböcker. Märtas föräldrar är åtminstone nämnda i protokollen för åren 1684, 1686, 1711, 1712 och 1713.  
 
När det gäller Kerstin Eriksdotters föräldrar är de egentligen nämnda i ett enda protokoll såvitt jag vet, nämligen det uppgivna år 1723. Erik Larsson hade alltså syskonen Marit i Näs och Nils i Sälje. Det är möjligt att syskonens far hette Lars Eriksson i Sälje. En sådan finns registrerad i mantalet under perioden 1657-1694. Någon passande Lars fanns inte i Näs. Däremot fanns en Lars Bertilsson i Yggenäs, men namnbilden stämmer inte. Så den slutsats som jag drar är att Lars Eriksson i Sälje kan vara far till de nämnda syskonen.
 
När det gäller Märtas far Halvard Nilsson hade han en bror Erik Nilsson i Östra Tönnet, som framgår av domboken för år 1686. Deras far Nils har jag ingen kunskap om. Förmodligen härstammade han från Ö Tönnet, eftersom Halvard Nilsson ägde jord där.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

377
Landskap: Savolax / Pieksämäki
« skrivet: 2008-02-12, 18:05 »
Hej Margareta
 
Suhoinensläkten är även mina förfäder liksom 10.000-tals andra personers. Jag har sett på internet att personer påstår att Suhoinensläkten en tid fanns i Porttjärn, Bodarna i Karlskoga. Var nu det ligger?? Inga källhänvisningar finns!!! Märkligt!!! Har du sett detta? Och har någon fundering kring uppgifterna.
 
Liksom Margareta är jag självklart intresserad av Suhoinensläktens ursprung i Finland.
 
hälsar  Jan-Erik Björk

378
Gåsborn / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-02-10
« skrivet: 2008-02-05, 16:54 »
Hej igen Kenneth och Åke
 
Jag kanske kan lägga till att Tomas Jonsson/Jönsson i Omsjön avled omkring 1677. Hans hustru står som änka i mantalslängden för år 1677. Änkan gifte sedan om sig med Johan Fransson omkring 1680-1681. Den senare är antecknad i mtl för år 1681.  
 
Jag skulle tro att Johan ingick i en stor (?) syskonskara som även bestod av Olof Fransson i Bredreven, Sigfrid Fransson som en tid var gift till Drafsen i Nås soken och Erik Fransson i Dalkarlshyttan. Alla var sannolikt söner till Frans Sigfridsson i Dalkarlsjön
 
hälsar  Jan-Erik Björk

379
Gåsborn / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-02-10
« skrivet: 2008-02-02, 12:49 »
hej Kenneth och Åke
 
Jag har sedan många år intresserat mig för skogsfinnarna i Sverige oh i synnerhet dem i Dalarna och Värmland. De nämnda personerna är just av skogsfinsk härstamning. De ingick i en släkt som levde i gränstrakterna mellan Dalarna, Värmland och Örebro län. Det är nu inte slutligt klarlagt huruvuda släktnamnet är Hakkarainen som Lars-Olof Herou förfäktat i ett nummer av Finnmarken förr och nu eller något annat som Härken som Monica Fogelqvist har hittat belägg för i domboken för Färnebo. Omsjön, Laggsundet och Stora Lönnhöjden är ju grannbosättningar, vilket ibland har medfört att olika tjänstemän har noterat de olika personerna än här, än där. Släkten har diskuterats och forskats om länge. Flera skribenter, bl.a. Erik Hellerström och Albert Palmqvist. I Finnkultur 1982:3 skriver Anna Vestlund en förtjänstfull artikel där hon kritiskt har prövat Hellerströms forskning. Hon menar att han har tagit miste och blandat ihop några generationer Tomassöner. Jag ansluter mig till hennes tolkningar.  
 
Den först kände medlemmen i släkten är Tomas Jönsson/Jonsson. Han vigdes 1657 i Äppelbo med Karin Grelsdotter från Kvarnberget; den senare var sannolikt dotter till Grels Olofsson i Kvarnberget. Tomas härstamning är väl så vitt jag vet fortfarande okänd. Tomas och Karin fick enligt Anna Vestlund i varje fall sönerna Grels, Henrik och Johan samt enligt min egen forskning döttrarna Karin och Anna samt eventuellt ytterligare en dotter. Johan tog ett tiotal år in på 1700-talet upp Lönnhöjden i Dalarna. Jag har skrivt om honom i Finnmarken förr och nu för år 2004:1.
 
Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att några äldre släktled omedelbart innan Henrik Tomasson här ovan bestående av fadern Tomas Grelsson och farfadern Grels Tomasson inte existerar.  
 
med de bästa hälningar  Jan-Erik Björk

380
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-04-20
« skrivet: 2007-12-23, 16:46 »
Hej Fredd
 
Jag har noterat några uppgifter från domböckerna mm som har kopplingar till några av dina anor ovan.  
 
Din Jon Jonsson här ovan hade föräldrarna Jon Månsson och Märta Halvardsdotter i Yggenäs. Av domböcker och mantalslängder att döma tillhörde i varje fall Märta en släkt som sedan lång tid tillbaka hade funnits i Yggenäs.  Märtas föräldrar hette Halvard Nilsson (finns i mantal redan år 1650) och modern någon Nilsdotter (förnamnet är inte känt). Det framgår dock av domboken år 1713 att Halvards hustru ägde jord i Ö Tönnet, vilket kan tyda på att hon kom därifrån. Jag har inte kollat detta!!!
 
Kerstin Eriksdotter härovan hade mycket riktigt föräldrarna Erik Larsson och Ingeborg Elofsdotter. Av domboken för år 1723 framgår att Erik möjligen har sitt ursprung i Sälje, för där bodde brodern Nils. Erik hade även en syster Marit i Näs. Ingeborg kom sannolikt från Bergsäng.
 
Det var allt för denna gång
hälsar  Jan-Erik Björk

381
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 18 mars, 2008
« skrivet: 2007-12-23, 16:12 »
Hej Lars H och Ulla B  
 
Problemet med Norra Råda är som bekant att de användbara kyrkböckerna börjar långt in på 1700-talet. Det innebär att man måste gå till andra källor. En sådan fantastisk källa är domböckerna. I dessa framträder inte enbart männen utan även kvinnorna; som annars i det äldre källmaterialet inte förekommer så ofta eller aldrig.  
 
Jag har anor bakåt i Ås (eller Prästbolstorp som det även kallades) och har antecknat några uppgifter från just domboken. Enligt domboken för år 1713 fanns en Benal Benalsson i N Råda. Hans föräldrar var Benal (patronym framgår inte) och någon Persdotter (förnamnet är inte angivet). Benal Benalsson hade systrarna Gunilla och Ingeborg Benalsdöttrar. Samma uppgifter är redovisade i ett mål i 1714 års dombok. Jag har dock ingen koll på om denne det finns flera Benal Benalssöner i olika generationer. Det verkar ju så!! Det komplicerar det hela!!  
 
Jag har också kollat mantalet för år 1718 och hittat en Benal Benalsson. En Benal Benalsson dog år 1756 (enligt dödboken) i en ålder av 86 år, vilken ålder troligen är överdriven. Alltså fanns i varje fall en äldre Benal Benalsson född omkring 1670-1680. Det skulle kunna var han som fanns i mantalet 1718 och åtminstone fick barnen Benal f ca 1716 och Karin f ca 1722.  
 
hälsn Jan-Erik Björk

382
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 18 mars, 2008
« skrivet: 2007-12-10, 21:47 »
Hej Ulla-Carin
 
Bokan kan nog köpas av Torsby Finnkulturcentrum.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

383
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-12-12
« skrivet: 2007-12-01, 12:29 »
Hej Bengt
 
Finnen Erik Pålsson Hakkarainen flyttade från Nain och bosatte sig i slutet av 1690-talet på torpet Lövåna. Enligt Älvdals härads dombok ht 1728 låg torpet till 1/6 i Malungs socken och 5/6 i Ekshärads ( Östra Tönnets och Byns gemensamma ägor) socken. Sonen Pål Eriksson flyttade runt under sin levnad i finnmarkerna mellan Värmland och Dalarna. Han kan ha varit gift tre gånger; det finns dock frågetecken kring detta. Han gifte sig slutligen till Nybofjäll i Äppelbo socken, med Marit Pålsdotter Matilainen; en ättling till Matsäck-Pål i Nybofjäll. Jag har antecknat i varje fall tre döttrar till Pål: Britta f 1723, Kerstin f 1726 och Karin f 1728. Han fick även en son Pål.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

384
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Finnar i Dalsland
« skrivet: 2007-10-02, 16:32 »
Hej igen C-G
 
Tack för dina uppgifter!! Det var ett tag sedan jag var inne på Dalslandssidorna. Därför har jag inte sett dem förrän nu!
 
Tack även för ditt tips om P O Bergman. Det finns väl anledning att komma tillbaka till finnarna i Dalsland.
 
ha det bra!
hälsar  Jan-Erik

385
Äldre ord L - Ö / Tioöreskassa
« skrivet: 2007-09-30, 17:59 »
Hej alla här på sidan
 
Jag tror att Elisabeth Thorsell här ovan kan vara nära frågans lösning.  
 
Jag har nyligen gått i pension från försäkringskassan och fick med mig hem en bok om Den svenska sjukkasserörelsens historia. Där kan jag läsa på sidan 88 och ff om de s.k. hundramannaföreningarna. De bildades under mitten av 1870-talet, främst i Göteborg. Deras syfte var att medelst gemensamma besparingar bilda en kassa, hvarur föreningsmedlemmar mot säkerhet erhålla lån, samt att vid sjukdomstillfället och dödsfall lemna sjuk- och begrafningshjelp i enlighet med följande ....... Sedan följer en mängd paragrafer om olika förhållanden. Men så under rubriken Sjukhjelp och i ? 23 står det intressanta i sammanhanget.
 
Vid inträffande sjukdom skall en hvar af föreningens ledamöter betala 10 öre pr vecka till hvarje sjuk medlem. Nekar ledamot att göra .....
 
Det innebar väl såvitt jag kan se att den sjuke fick 10 kr per vecka i sjukhjelp.  
 
Det berörda beloppet ovan i Staffans fråga uppgick till 100 kr och följaktligen hade kanske hans farfars far eller någon annan varit sjuk i 10 veckor innan denne person avled.  
 
Men detta löser ju inte Staffans frågan om kopplingarna till Göteborg som sådana!  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

386
Orsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-09
« skrivet: 2007-09-04, 19:09 »
Hej Anna
 
tack för svaret här ovan!!
 
hälsn  Jan-Erik

387
Orsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-09
« skrivet: 2007-08-12, 16:26 »
Hej Anna!
 
Jag har bedrivit forskning om de finska släktnamnen under lång tid. Du skriver ovan att de finska efternamnen är angivna som soldatnamn. Har du några exempel. Jag har tittat i bl.a Nås men har hittills inte hittat några.
 
med stor taxamhet Jan-Erik

388
Allmänt / Militär indelning i Västergötland
« skrivet: 2007-07-20, 13:07 »
Hej Västgötaforskare
 
Jag har en fråga om den militära indelningen av Västergötland. Är inte så bekant med den!
 
Till vilken militär enhet hörde det manskap som skrevs ut i Lyrestads socken? Alltså vilken enhet kom de att tillhöra? Jag är intresserad av förhållandena under tiden 1600-1650!
 
Med utmärkt tack!  
hälsn  Jan-Erik Björk

389
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Finnar i Dalsland
« skrivet: 2007-07-15, 12:48 »
Tack Liv för ditt svar!
 
Tyvärr föreligger en missuppfattning! Jag ber om ursäkt! Mina kommentarer i föregående inlägg var inte ämnat att ifrågasätta släkten Karttuinen som sådan. Jag känner väl till dess förekomst i Värmland eftersom jag har en hel del att göra med både Jan och Niclas. Vi håller tillsamamns på att inventera förekomster av finska släktnamn i källorna. Jag har hittat släkten i Dalarna också faktiskt. Du får gärna återkomma om du vill, i denna fråga.
 
Mitt inlägg syftade till osäkerheten av namnet i Dalsland! Alltså risken för förväxling med fogdesläkten/erna Kart. Det finns ju en del av dem såvitt jag kan förstå.  
 
Ha en trevlig helg
 
Jan-Erik

390
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-04-08
« skrivet: 2007-07-14, 17:05 »
Hej alla Moforskare
 
Undertecknad håller på att forska om finnar, bl.a. i Dalarna, Dalsland och värmland.  
 
Har någon träffat på Filip finne i Mosstakan? Han fanns där 1653 enligt roteringslängden! Jag är inte klar över om han var gårdsägare, dräng eller lejd soldat.
 
hälsn  Jan-Erik Björk  
medlem i FINNSAM-nätverket

391
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Finnar i Dalsland
« skrivet: 2007-07-14, 14:08 »
Hej  
 
och stort tack till C-G och Liv för era mycket intressanta svar! Och tack för alla Läsa vidare tips.
 
Som sagt bedriver jag forskning om finnar bl.a. i Värmland och Dalarna och nu i Dalsland. Finnarna som i varje fall i slutet av 1500-talet och första hälften av 1600-talet var väldigt rörliga satte sig ned på skogarna i Värmland och Dalsland. Min tro är att det finns många släktförbindelser dem emellan i gränsområdena mellan Dalsland, Värmland och Norge.
 
Apropå namnet Kartuinen här ovan är jag inte helt enig med Liv om att detta verkligen var ett finsk släktnamn. Under denna tid var Kart ett ganska vanligt namn bland lägre tjänstemän, fogdar etc i Värmland och Dalsland, redan under tiden innan den finska invandringen. Men jag vill inte heller utesluta möjligheten av ett finskt släktnamn.  
 
Förresten, var ligger/låg Björtveten? I Bäcke socken?
 
Finnarna var vid denna tid svenskar men hade flyttat till Sverige från en annan del av det svenska riket. Det förde med sig att tjänstemän och andra som bokförde mm dessa finnar inte alltid noterade epitetet finne eller deras särskilda släktnamn. Det gör det svårt för oss sentida forskare! Men skam den som ger sig. Jag har hittills antecknat följande finnar i källorna.
 
Från roteringslängder.
1) 1647 Steneby gäld Ärtemarks socken, Hult Mats finne  
 
2) 1649 Tössbo härad Edsleskog socken, Hult? Mats finne
 
3) 1653 Edsleskog socken, Rådanne Mats finne
 
4) 1653 Mo socken, Mosstakan Filip finne  
 
5) 1654 Nordal härad Dalskog socken Hallersbyn, Olof Grelsson finne.
 
 
Härutöver har jag gjort lite efterforskningar i mantalslängderna:
 
1) 1643 Edsleskog Hult, Mats finne
 
 
Från Nordals härads dombok:
 
1) 1662 Johan finne i Trollungebyskogen
 
2) 1665 Påvel (Filipsson) finne i Lunneby, Dalskog
 
3) 1667 Lars finne i Gällsjöhult i Östervallskog
 
4) 1667 Jöns finne i Lunnebo
 
5) 1671 Jon (Nilsson) finne i Lunnebo
 
6) 1684 Henrik finne i Sösäter
 
I övrigt kan jag notera att det bland bönderna och andra som enbart nämns vid sitt namn utan något epitet finns personer med typiska finska namn som Grells, Mats, Mickel, Jakob, Mårten, Sigfrid och Simon. Men förekomsten av sådana namn gör det ju inte självklart att beteckna alla dessa som finnar. Det krävs mycket mera forskning kring dessa personer och hemman.  
 
I det fall någon har kommenterar om de nämnda fynden är det väl bäst att diskutera dessa under resp. socken här i Anbytarforum.
 
Med de bästa forskarhälsningar och trevlig helg!
 
Jan-Erik Björk

392
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Finnar i Dalsland
« skrivet: 2007-07-12, 23:19 »
Hej C-G
 
Och tack för ditt snabba svar!  
 
Du har självfallet rätt om din synpunkt på djupet i forskningen. FINNSAM nätverk har till syfte att bedriva forskning om finnar och finnbygder i olika delar av Sverige. Några av oss har intresserat sig för byggnadstekniker, andra har språk och sedvänjor som forskningsområde. Åter andra pratar svedjebruk etc på våra sammankomster. Mitt intresse är fokuserat på emigration, kolonisation, uppodling etc. Därför är alla uppgifter om finnar intressanta. Har du någon uppfattning om vilken dombok dina observationer kan finnas i? Just nu håller jag på att skriva en bok om skogsfinsk kolonisation i Västerbergslagen. Och göra sammandrag av Älvdals härads dombok och ge ut del 2. Men min avsikt är nog, i varje fall på sikt, att försöka ställa samman och publicera någon form av skriftlig informaton eller liknande om detta hittills okända område i sammanhanget. Tack för tipset om Internet!!
 
Jag är, som du nog förstår, helt novis på Dalsland som forskningsområde. Du nämner Hembygden. Är det en tidskrift som kan lånas till mitt hemmabibliotek? Enligt en annan forskare är finnar nästan inte alls omnämnda i denna, varför det verkar vara mindre intressant. Men det är nog en klok id? att kolla årgångarna ändå.  
 
Sockenmonografier verkara vara något av en Dalslandsgrej. Finns sådana för socknarna närmast Värmlandsgränsen?  
 
Med de varmaste forskarhälsningar  
 
Jan-Erik Björk

393
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Finnar i Dalsland
« skrivet: 2007-07-12, 14:31 »
Hej alla Dalslandforskare
 
Jag har hållit på att forska om finnar och finnmarker sedan ett tiotal år. Men inte hittat särsilt mycket i litteraturen om finnar i Dalsland.  
 
Jag har skummat lite genom mantals- och roteringslängder samt Nordals härads dombok. Och faktiskt hittat en del, bl.a. i Hult i Ärtemark socken, Hallersbyn i Dalskog socken och Mosstakan i Mo socken. Men det bör finnas betydligt mera. Särskilt i gränssocknarna mot Värmland?! Många misstänkt finska namn förekommer i källorna.  
 
 
Mina frågor är:
1) Var kan jag lära mera om indelningen av Dalsland under 1600-talet?
2) Finns något att läsa om finnarna i Dalsland?
3) Har någon uppgifter om finnar i Dalsland?
 
Taxam för kontakt i frågan
 
Med utmärkt tack på förhand!!
Jan-Erik Björk
medlem i FINNSAM-nätverket för finnar

394
Fredsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-19
« skrivet: 2007-06-25, 20:42 »
Hej Christina
 
och stort tack!! Tomas var bosatt i Slätte i varje fall 1642-1645 enligt mantalslängderna. Och han bör ha varit finne!
 
hälsar  Jan-Erik B

395
Fredsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-19
« skrivet: 2007-06-24, 19:54 »
Hej alla Fedsbergsforskare!
 
Som ny på denna sida får jag be om ursäkt för dumma frågor. Men jag har en fråga om finnen Tomas Matsson som enligt Binnebergs härads dombok 1639 uppges ha flyttat till Slätte i Fredsbergs gäld.  
 
Var ligger denna ort? Har någon hört talas om eller noterat denne finne i någon källa??
 
Med taxamhet Jan-Erik Björk

396
Släkter / Häkkinen
« skrivet: 2007-06-23, 23:54 »
Hej alla forskare i Häkkinensläkten
 
Jag undrar om någon känner till en Tomas Matsson med eventuellt släktnamn Häkkinen. Han kan ha flyttat från Finland i slutet av 1500-talet. Jag har sökt i silverskatteregistret för Savolax 1571 efter en Mats Häkkinen men inte funnit någon. Jag har inte tillgång till Tavastlands register. Det finns ingen Häkkinen dessa år i Österbotten eller Karelen.
 
En viss Tomas Matsson dyker senare upp i källorna, i varje fall i Lyrestad socken i Västergötland år 1606. Han var då bosatt i Kåhult. Han lär ha flyttat till Slätte i Fredsbergs härad efter 1631. Och hade barnen Henrik, Pål och Valborg.  Alla dessa uppgifter finns i en bok om finsk kolonisation i Tiveden mm av Bertil Kjelldorff.  
 
Jag har en misstanke om att sonen Henrik Tomasson Häkkinen flyttade till Rämmen i Gåsborn i Värmland omkring 1640 och senare ca 1669 dog i Rattsjöberg i Fryksände.
 
Taxam för alla synpunkter och tips.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

397
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-30
« skrivet: 2007-05-13, 14:47 »
Hej Björn och Stefan
 
Vi behandlade här på Svärdsjösidorna för ett halvår sedan kopplingar mellan Svärdsjö- och Värmlandsfinnarna. Jag påstod att det ibland kan räcka med några namn och Fryksdalen för att evenmtuellt hitta sådana kopplingar.  
 
Sedan publicerade Stefan uppgifter om uppbudet 1670 rörande finnen Nils Nilsson och hans hustrus del i Bårperstorp. Jag har nu hittat en trolig koppling!! I Bladh/Olaussons skrift om Rannsakningslängden 1674 finns på sidan 45 angiven Nils Nilsson finne (inhysesfinne)som bosatt i Mulltjärn i Fryksände. Han uppges vara född i Gästrikland. Hustruns namn framkommer inte! Jag vill inte påstå att detta är samme person men det är högst troligt. Det skulle vara intressant att få veta lite mer om syskonen Hansbarn i Båtperstorp. Kanske kan vi tillsammans påvisa ytterligare en bland flera flyttningar från Gästrikland via Dalarna och Värmland. En mycket vanlig flyttningsväg för vissa av våra finnar.
 
hälsar  Jan-Erik Björk

398
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-20
« skrivet: 2007-05-03, 22:21 »
Hej Christer
 
Det är nog tveksamt om Olof Simonsson verkligen har fötts i Solberg. Såvitt jag kan förstå är han finne. Men Solberg var fram till omkring 1646 ett svenskt hemman ägt av superintendenten Sven Benedicti. Några finnar bosatta där före 1646 känner jag inte till. Jag har då forskat om Solberg i 20 år.
 
Olof lär vara född någon annanstans.
 
Men Olof Simonsson torde ha vistats i Solberg en tid. Han var nämligen gift med Pål Larssons dotter Marit. Detta framgår av Älvdals härads dombok för år 1659. År 1672 föddes en Simon Olofsson i Solberg. Denne kan vara Olofs son.
 
Olof Simonsson försvinner snart från Solberg och kan inte återfinnas i några källor i Solberg eller Ekshärad. Jag har nu inte detta klart för mig!
 
hälsn Jan-Erik Björk

399
Ramsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 24 september, 2007
« skrivet: 2007-04-22, 22:07 »
Hej igen Birgit!
 
Tack för upplysningarna! Jag kommer att kolla spåret vid tillfälle och hör givetvis av mig till dig.
 
hälsn Jan-Erik

400
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-20
« skrivet: 2007-04-22, 11:24 »
Hej Birgitta
 
Jag kan liksom Lennart Hjerpe-Norgren här ovan konstatera att Britta Maria tillhör släkten. Hon är nämligen syster till min farfars farfars far Per Person född 1826. Namnet Björk är sannolikt taget efter hemmanet Ämtbjörk där familjen bodde en tid??
 
Det innebär att jag har antecknat ett antal  generationer bakåt, ifall du är intresserad.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

401
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-20
« skrivet: 2007-04-20, 21:07 »
Hej Carl-Johan, Stefan med flera forskare!
 
Ni har diskuterat Erik Olofssons och Rangela/Ragnhild Halvardsdotters förhållanden mm här ovan. Enligt mina noteringar kan inte hennes födelsenotis återfinnas i Ekshärads dombok! Endera har prästen glömt att föra in uppgiften eller så är Ragnhild född före födelsebokens start! Vem vet!?
 
Ragnhilds föräldrar kan vara svåra att hitta om det inte vore för domböckerna. Där framgår i varje fall år 1709 att Erik Olofsson var svåger med Marit och Karin Halvardsdöttrar. Vidare står i domboken för år 1718 att Ragnhild var syster till Karin Halvardsdotter. Därmed kan vi slå fast med ledning av födelseboken att Ragnhilds föräldrar hette Halvard Sonesson och Karin Persdotter i S Loffstrand.  
 
Karin Persdotter f ca 1655 död 1707 var till sin härstamning sannolikt en Loffstrandskvinna om uttrycket tillåtes. Jag menar att hennes ursprung utan tvekan är S Loffstrand. Hon torde ha ägt jord där eftersom hennes troliga släkt hade uppehållit sig där i flera generationer. I domboken för år 1700 anges att fadern hette Per. Karin hade brodern Olof Persson som flyttade till N Mossberg. Vid tiden för Karins födelse fanns endast en Per i S Loffstrand enligt mantalslängderna, nämligen Per Olofsson f ca 1620 död 1699. Hans hustru hette Kerstin Halvardsdotter född ca 1635 död 1696. Detta framgår av domboken för når 1682. Genom detta mål får vi också reda på att Kerstins far hette Halvard men inget mera. I domboken år 1658 upplyses vi om brodern Lars Halvardsson i S Loffstrand och en syster gift med Anders Persson i Stackerud. Tyvärr framgår inte heller där faderns patronymikon. Men i mantalslängder, roteringslängder och Älvsborgs lösen står Halvard Larsson upptagen. Så det är nog faderns rätta namn.
 
Ja det finns mycket att gräva i för den som har tid!  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

402
Ramsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 24 september, 2007
« skrivet: 2007-04-19, 19:32 »
Hej Birgit
 
Stort tack för ditt inlägg! Som svar på din fråga måste jag svara: jag vet inte. Det verkar som om min Pål Olofsson inte har någon naturlig anknytning till något hemman/gård/torp i Ramsberg. I varje fall har vare sig Gunilla Didriksson här ovan eller någon annan någon uppgift om honom. Det kan då tyda på att han kom inflyttande från något annat håll. Det är känt från rullor från åtminstone 1630-talet (där jag har sett sådana uppgifter) att de lejda knektarna/soldaterna ganska ofta kom långväga ifrån.  
 
Jag är självfallet intresserad av dina uppgifter och din källa. Det bör väl vara möjligt att kolla upp om din Pål är densamme som min Pål.
 
Vem är Håkan Bergström?  
 
med taxamhet hälsar Jan-Erik Björk

403
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-20
« skrivet: 2007-03-25, 20:17 »
Hej igen Björn
 
Jag har en anteckning om att en Lars var soldat. Han finns i varje fall i länsräkenskaperna för år 1648. Jag har skrivit Lars Jonsson men det kan vara fel. Vid samma tid finns även en soldat Nils Jonsson (sic) i Stackerud. Man kan väl heller inte utesluta att det är rätt och i så fall är de möjligen söner till den Jon som finns i Stackerud. I roteringslängden för år 1647 står dock Lars Jönsson.
 
Bengt Jönsson anges ofta i roteringslängden som ensam förd på Stackerud, vilket möjligen kan innebära att han ses som huvudman.  
 
I roteringslängden för år 1656 anges Lars som rotemästare.
 
hälsar  Jan-Erik

404
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-20
« skrivet: 2007-03-25, 19:58 »
Hej Björn
 
Du frågar efter några personer i Stackerud. Jag lämnar här några uppgifter som kanske kan vara till någon hjälp.  
 
Jag har några spridda uppgifter från 1627-1630 års mantal, men hittar ingen Jöns i Stackerud. Jag hittar heller inga uppgifter från Älvdals härads dombok under tiden fram till 1725 som kastar ljus på Lars Jönssons ursprung. Tyvärr. Han kan vara inflyttad från något annat hemman i eller omkring Ekshärad. Han finns i mantalet i varje fall from 1645.
 
I domboken för år 1689 anges att Lars Jönsson var gift med Elin Nilsdotter. I två av domböckerna (minns ej vilka) anges att sönerna Håkan och Jöns äger mödernejord i V eller Ö Tönnet. Detta kan ju tyda på att Lars hustru är bördig från något av dessa hemman.  
 
Jag har inga uppgifter om Anna Persdotters ursprung!
 
Bengt Jönsson var tidigare gift med Karin Engelbrektsdoter från Kårebol.
 
hälsar  Jan-Erik

405
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-25
« skrivet: 2007-03-25, 11:46 »
Hej igen Björn
 
Tack för din välkomsthälsning! Jag håller på med sammandragen för tiden fram till i varje fall 1680, kanske längre. Jag blir snart pensionär och kan ägna mig på heltid åt dessa sammandrag. Utgivning nästa år?
 
hälsn  Jan-Erik

406
Ramsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-16
« skrivet: 2007-03-24, 20:07 »
Hej Ramsbergsforskare
 
Av Leif G:son Nygårds CD Register till domboken ...... etc framgår att en Pål Puran uppehöll sig 1667 i Ramsberg. Någon utförligare information har inte gått att få fram av CD:n. Men härom veckan fann jag berörde Pål i en rulla från 1675. Han hette där Pål Olofsson Purre och uppges bo/vistas/vara från Kloten.  
 
Känner någon till berörde Pål Olofsson Puran/Purre? Om det är som jag tror att det är resterna av ett finskt släktnamn kan vi alltså bestämma ett släktnamn till bygden, vilka i övrigt är mycket sparsamma i området.  
 
Kan Leif självfallet mot avgift förse mig med artikeln om Klotenfinnarna från 1999.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

407
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-25
« skrivet: 2007-03-24, 19:22 »
hej igen
 
Jag kan komplettera mina uppgifter om ovannämnde Per d.ä. i Loffstrand. Han nämns Per Persson i roteringslängden 1640.
 
hälsn  Jan-Erik

408
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-25
« skrivet: 2007-03-24, 19:16 »
Hej igen Björn, Maritha m fl
 
Det var ett tag sedan sist. Jag har haft annat för mig och därför inte kunnat vara så aktiv här på Anbytarforum. Jag ser att ni diskuterar Per Persson i N Loffstrand.  
 
Jag har tittat lite i mina anteckningar. I domboken för år 1675 (vt) uppges en Per Person, med okänd ursprungsort/vistelseort ha ett antal barn:  
 
 
en dotter g m Sone Jönsson i Hornäs
en son Per Persson i Loffstrand
en dotter g m Jöns Håkansson i Halla
en dotter g m Elof Persson i Bergsäng.  
 
Döttrarnas namn redovisas inte, vilket tyvärr var ganska vanligt i de fall deras män var i livet. Men den här Per Persson får nog anses vara ver eftersökte person!
 
Inte heller har skrivaren i domboken skiljt mellan S eller N Loffstrand. Så det blir till att följa upp uppgifterna framåt i tiden! Men det har jag inte haft tid till!  
 
Jag har också kikat lite efter en Per Persson i endera S eller N Loffstrand i mantals-, roterings- och tiondelängder för mitten/slutet av 1630-talet. Men finner att man inte gjorde någon skillnad mellan S och N. Och dessvärre inte heller anger några patromymer för dessa hemman. Första gången jag har hittat en Per Persson i Loffstrand är år 1641.  
 
Om detta kan tillfredsställa era önskemål kan jag inte veta.  
 
Lycka till!! hälsar Jan-Erik B

409
Nås / Äldre inlägg (arkiv) till 15 juli, 2007
« skrivet: 2007-03-21, 17:45 »
Hej igen Irene
 
Jag vill inte skriva dig på näsan om hur du lägger upp din forskning. Det är upp till dina egna ambitioner. Men jag brukar inte okritiskt anamma släktnamnet rakt över. Särskilt inte sådana uppgifter som cirkulerar på internet eller här på Anbytarforum. Jag frågar alltid efter stöd för uppgiften i någon källa, så att man själv kan kolla trovärdighet etc. Tyvärr kan man se fel som finns på någon hemsida eller någon annan stans som sedan sprids ohejdat och oreflekterat.  
 
Lycka till
 
hälsn Jan-Erik

410
Nås / Äldre inlägg (arkiv) till 15 juli, 2007
« skrivet: 2007-03-21, 17:29 »
Hej Irene
 
Det finns väl ingen möjlighet att ha någon exakt uppfattning om detta problem, eftersom vi inte vet vad den enskilde personen kallade sig. Präster eller andra myndighetspersoner angav nästan aldrig finnens släktnamn i källmaterialet.  
 
Jag använder själv i min egen forskning i regel faderns släktnamn. I det fall jag känner till att någon har använt ett annat släktnamn blr detta officiellt släktnamn. Men med en kommentar om förhållandet. Det absolut viktigaste är att man anger rätt patronym.  
 
hälsn Jan-Erik

411
Nås / Äldre inlägg (arkiv) till 15 juli, 2007
« skrivet: 2007-03-20, 11:04 »
hej irene
 
Finska släknamn kan vara svåra att tolka utifån olika förhållanden. I regel behöll personen sitt släktnamn livet ut. Kvinnan övertog inte vid giftermålet normalt sett sin makes släktnamn. Ibland kunde någon måg anta sin svärfars släktnamn. Man kan därför inte per automatik anta att släktnamnet överfördes till barnen.
 
I detta fall skulle jag rekommendera dig att låta varje person endast ha ett släktnamn, inte två som här ovan.
 
hälsn Jan-Erik Björk

412
Färnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-13
« skrivet: 2007-03-07, 21:36 »
Hej Irene
 
Jag antar att du har läst boken Lång-Kristoffer författad av Arne Östman och utgiven 2002. På sidan 186 i denna bok anger han att Kristoffers andra hustru hette Maria Persdr. Hon föddes enligt Östman ca 1595 i Rällen i Ljusnarsberg. Men det kan ju givetvis vara felaktigt. Hon dog enligt Östman år 1672 i Sundsjön.  
 
Var har du fått dina uppgifter ifrån?
 
hälsn  Jan-Erik Björk

413
Förnamn - A / Ambrosius / Ambrus
« skrivet: 2007-03-06, 21:18 »
Hej Liz
 
Jag har i det närmaste bestämt för mig att Ambrus/Ambros även förekom i Ljusnarsberg på 1630-talet. Och då som namn på en trolig finne??!  
 
Jag har även en fråga till dig! Är du säker på att en av sönerna hette William?  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

414
Säfsnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-05
« skrivet: 2007-02-11, 20:34 »
Hej Cecilia
 
Denna stavning brukar betyda att din Cajsa kan vara född i endera St:a Lönnhöjden som då låg i i Gåsborn, men senare kom att tillhöra Rämmen eller alternativt L:a Lönnhöjden som då tillhörde Äppelbo socken.  
 
Det fanns alltså två orter med namnet Lönnhöjden. De kom att ligga intill varandra, på var sin sida om gränsen mellan Dalarna och Värmland.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

415
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-19
« skrivet: 2006-10-20, 23:20 »
Hej igen Kurt
 
Jag bugar och tackar för ditt svar! Mycket intressant! Eftersom jag har alla nummer av tidskriften så jag titta i nämnda nummer på nytt!
 
hälsn Jan-Erik

416
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-19
« skrivet: 2006-10-11, 21:44 »
Hej Kurt Gustavsson
 
Du skriver här ovan om en Lars Larsson d.ä Korhoinen. Jag håller på att forska i diverse finnsläkter i området. Och har även spår av Korhoinensläkten i andra delar av vårt land. Hur har du lyckats knyta Lars Larsson till  släktnamnet Korhoinen.  
 
Med utmärkt tack på förhand  
hälsar Jan-Erik Björk

417
Floda / Äldre inlägg (arkiv) till 14 oktober, 2007
« skrivet: 2006-09-21, 20:40 »
Hej Börje
 
Efter vad jag kan se av mina noteringar från Nås dombok är Erik Nilsson i Källbäcksheden och Hans Nilsson i Hån bröder. De kan möjligen vara av den finska släkten Nikkarainen. Några forskare har härlett släktnamnet enligt uppgifter från originalkällan som är Gottlund. Jag är själv osäker på om härledningen verkligen är den riktiga! Brödraskapet är dock säkrat genom domboksuppgiften.
 
PS Jag fattade inte riktigt vem som var Erik Nilssons hustru?? Och har du uppgifter om deras barn?
 
hälsn Jan-Erik Björk

418
Allmänt / Militär indelning i Dalarna
« skrivet: 2006-09-17, 17:18 »
Hej Björn
 
Jag har endast sett en kopia av ett original. Och kan tyvärr inte säga vilken miltär enhet som Per Hackare är knuten till. Det förefaller dock vara den ordinarie roteringen till Västerdals kompani!?
 
hälsn  Jan-E

419
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-28
« skrivet: 2006-09-15, 20:48 »
Hej Björn och Stefan
 
Jag bugar och tackar för de uppgifter som ni har lämnat. Ibland kan det faktiskt vara så att några namn samt Fryksdalen kan räcka för en bestämning. Eftersom vi är några stycken som har väldigt bra koll på förekommande finska par i gränstrakterna mot Norge.
 
Jag återkommer om följderna av de redovisade uppgifterna.
 
hälsn  Jan-Erik

420
Allmänt / Militär indelning i Dalarna
« skrivet: 2006-09-11, 19:49 »
Hej Björn
 
Våra vägar korsas återigen!! Liksom Leif härovanför är du alltid snabb i handling och hjälpsam på alla sätt! Det ska du ha heder av!!
 
Jag tar åt mig informationen och bugar för den!
 
hälsn  Jan-Erik Björk
 
PS Har du själv forskat i de gamla rullorna mellan 1620 och 1650? I en rulla från 1629 med beteckningen 1629:1 (erhållen i andra hand, men dock i original!!) anges att din avlägsne förfader Per Hackarainen är dragen till Värmland. Men nämnde Per är fortfarande kvar i Nås enligt rulla för år 1633, men redovisad i Hån! Ytterligare något släktnamn är angivet i form av Korhone (Korhoinen), men där håller jag på att kolla upp personerna lite mera noggrannt. DS

421
Allmänt / Militär indelning i Dalarna
« skrivet: 2006-09-10, 17:33 »
Hej Leif
 
Lika alert som vanligt och hjälpsam. Tack så hjärtligt!!
 
hälsar Jan-Erik

422
Allmänt / Militär indelning i Dalarna
« skrivet: 2006-09-10, 14:17 »
Hej alla Dalaforskare
 
Jag har sedan länge forskat om finnarna i Västerbergslagen och Västerdalarna. Och konstaterat att det är vanskligt att hitta uppgifter om den första tiden, dvs 1610-1650-talen. Jag har gått igenom tillgängliga skattelängder och juridiskt material, men nu återstår de militära källorna.  
 
Rullorna fram till 1723 innehåller uppgifter om både soldater och andra personer. De verkar därför intressanta. Men hur får jag veta vilket regemente och kompani som de nämnda områdena, alltså Västerbergslagen och Västerdalarna tillhörde under denna första tid. Jag misstänker att några socknar tillhörde Västmanlands regemente, men när och vilka?
 
Med utmärkt tack på förhand
hälsar Jan-Erik Björk

423
Hej forskare om Västmanlands regemente
 
Jag bedriver sedan 20 år tillbaka forskning om finnar och finnbygd. På senare tid omfattar forskningen finnarna i Västerbergslagen och Västerdalarna. Det är svårt att få fram uppgifter om den äldsta tiden, dvs 1620-1650. Jag har tömt alla tillgängliga skattelängder (landskapshandlingar opch länsräkenskaper) på uppgifter samt domböcker. Återstår därmed krigsarkivets material.    
 
jag har sålunda funnit att Krigsarkivets rullor fram till 1723 innehåller en hel del personuppgifter, även om andra än soldaterna. Detta är toppen! Mitt problem är dock att de är tidsödande att gå igenom.  
 
Rullorna är ju uppställda regements- och kompanivis. Min fråga är därför om någon känner till under vilken tidsperiod som Västerbergslagen och Västerdalarna tillhörde Västmanlands regemente. Det borde kanske vara 1620-1640-talen men vet inte riktigt! Om jag kan ringa in tidsperioden kan ett stort onödigt arbete falla bort!
 
Med ett utmärkt tack på förhand  
hälsar Jan-Erik Björk

424
Hej Noraforskare
 
Jag bedriver sedan länge forskning om våra finnbygder och de människor som levde i dessa. Jag har i en rulla från 1629 hittat en finne Markus Andersson från Nås socken som uppges vistas i Nora  
 
samt i en rulla från 1633 hittat en finne Staffan Jonsson/Jönsson som uppges vara bosatt i Noraskoga.  
 
Några närmare orter har inte angetts.  
 
Känns någon av dessa igen? Om i såfall värdesätter jag en kontakt om detta.  
 
Med utmärkt tack på föhand
hälsar Jan-Erik Björk

425
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-28
« skrivet: 2006-08-13, 18:33 »
Hej igen Stefan
 
Tack för ditt svar! Jag måste buga mig och tacka för ditt erbjudande om avskrifterna. Men som jag sade, det är tillräckligt om du nämner en förekomst.  
 
När det gäller totalbilden beträffande den finska inflyttningen till Dalarna är jag tyvärr inte rätt person att uttala mig; utom för Västerdalarna som jag har full koll på nu efter några års studier.  
 
Som jag sade förefaller flyttningsströmmen till västra Värmland och Norge, ha gått från socknarna i Hälsingland och Gästrikland genom närliggande finnmarker i Orsa, Svärdsjö, Rättvik mm för att något årtionde/några årtionden senare passera Västerbergsslagen och senare Västerdalarna främst Nås men även Malung och Floda samt Järna och Äppelbo. Lima uppvisar endast något enstaka försök till bosättning. Vi har i FINNSAM nätverket sannolikt lyckats knyta ihop personer och släkter i exempelvis Ovansjö med förekomster i Nås.  
 
När det gäller Nås talar vi om åren runt 1620, Malung i mitten av 1600-talet samt de andra socknarna under de tre senaste årtiondena.  
 
För övriga Dalasocknar måste jag kasta in handsken! Jag har dock förstått att flera av de nordöstra och centrala socknarna har en mycket tidig bosättning, dvs alldeles i början av 1600-talet.  
 
När det gäller delar av Västerbergslagen kan man spåra bosättningar till det första årtiondet på 1600-talet.  
 
Avslutningsvis vill jag nog påstå att det fortfarande finns ganska många frågetecken kring den skogsfinska kolonisationen i Dalarna.I många fall finns alltså en otydlig bild!  
 
hälsn  Jan-Erik

426
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-28
« skrivet: 2006-08-10, 22:30 »
Stefan!!
 
Tack för ett mycket snabbt svar!! Jag är rädd att min fråga var dåligt formulerad. Men jag gör ett nytt försök! När det gäller notiser om finnar i domböckerna från Västerdalarna, se ovan vad gäller socknarna, har jag full koll på dessa fram till i princip 1740-talet!!  
 
Min lilla fråga gällde om du hade sett några notiser i just Svärdsjö domböcker om kopplingar till Värmlandsfinnar eller finnar i Västerdalarna. Du behöver inte skriva av målen. Det kan jag göra själv såvida du inte redan har gjort det. Det viktigaste för mig är just upplysningen om själva kopplingen/sambandet!!  
 
Den finska flyttningsströmmen förefaller i ett avseende ha gått från bl.a. Hälsingland och Gästrikland via nordöstra Dalarna genom sydvästra Dalarna och in i Värmland för att stanna av i Norge.  
 
Med de bästa kollegiala hälsningar
Jan-Erik Björk

427
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-10
« skrivet: 2006-08-10, 17:39 »
Hej Stefan
 
En försynt förfrågan:
 
Har du sett några notiser i Svärdsjö domböcker om kopplingar/anknytningar till finnar i Värmland (östra eller västra finnmarkerna) eller Västerdalarna (Floda, Järna, Malung, Nås eller Äppelbo)?
 
hälsar Jan-Erik Björk

428
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-06
« skrivet: 2006-08-06, 21:52 »
Hej Margareta Kustus
 
Den Karin Kristoffersdotter som gifte sig 1717 med Johan Eriksson Urpiainen var dotter till Kristoffer Tomasson Havuinen. En mycket känd finne på den tiden. Han är mycket omskriven, bl a i Valter Bergs bok om Brunnbergsfinnarna. En mycket bra bok för övrigt!!
 
Du nämner i sammanhanget en Kristoffer Jönsson Havuinen. Jag förutsätter att du menar den finne som levde i Sundsjön under första hälften av 1600-talet. Om du ursäktar vill jag gärna kommentera ditt påstående ytterligare. Han har i olika sammanhang tyvärr försetts med ett felaktigt släktnamn. Det är inte Havuinen utan med alla sannolikhet Honkainen, vilket den timide finnforskaren Arne Östman efter ett helt livs forskargärning kom fram till.  
 
Jag tror att det hela började med Petrus Nordmans (en känd författare som skrev Finnaren i mellersta Sverige) felaktiga slutsatser. Han har blandat ihop de båda Kristoffer. Jag har tidigare skrivit om dessa felaktigheter här på rötter.  
 
med uppriktiga forskarhälsningar
 
Jan-Erik Björk

429
Gåsborn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-16
« skrivet: 2006-07-12, 21:53 »
Hej Kersti
 
Tack för ditt svar!! Ska bli intressant att utforsk detta vidare. Fortsatt trevlig sommar!
 
hälsn  Jan-Erik Björk

430
Gåsborn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-16
« skrivet: 2006-06-22, 23:16 »
Hej Kersti
 
Du nämner för Nils Henriksson här ovan ett släktnamn som senare uppträder i släkten, Hammerin. Har du möjlighet att dela med dig av något/några källbelägg? Jag kan misstänka ett eventuellt finskt släktnamn i sammanhanget.
 
Glad midsommar!!
 
hälsn  Jan-Erik

431
Hej Ann-Viol
 
Jag har själv köpt båda dessa böcker på Finnkulturcentrum i Torsby. Nu kommer jag inte ihåg adressen i farten tyvärr. Men det finns väl någon länk dit från Värmlandssidan kanske.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

432
Östra Ämtervik / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-22
« skrivet: 2006-03-22, 13:14 »
Hej Ämterviksforskare
 
Jag sitter och läser domböcker från Malungs tingslag i Västerdalarna. Och träffar på bröderna Alexander och Lars Nilssöner från Gunnerud i Ämterviks socken. De har sålt jord i Utsjö hemman i Malungs socken. Jorden har tillhört deras mor sal hu Kerstin Jöransdotter.  
 
Se där! Ett tillfällighetfynd! Hoppas att det är till nytta.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

433
Orsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-12
« skrivet: 2006-02-06, 19:33 »
Hej igen Torbjörn
 
Jag har återigen skickat dig artikeltexten, men denna gång som svar på ditt mejl. Hoppas att du har någon nytta av artikeln.
 
ha det bra hälsar Jan-Erik

434
Orsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-12
« skrivet: 2006-02-05, 15:25 »
Hej Torbjörn
 
Jag har nu skickat dig artikeln om Rastainen-släkten. Men kanske på en gammal adress. Jag känner inte till din rätta. Men du kan kanske här nedan ange ditt tel.nr så ringer jag upp. Och så kommer vi överens om saken.  
 
hälsn  Jan-Erik

435
Orsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-12
« skrivet: 2006-01-22, 12:23 »
Hej Torbjörn
 
Tack för dina besked. Nu är jag tämligen säker på att Lars Andersson i Hamra flyttade till Dalby i Värmland omkring år 1655. En flyttning som flera andra av finnarna i Orsa företog. Hans finska släktnamn är med stor sannolikhet Rastainen/Rastoinen. Jag har liggande i utkast en mindre utredning om släktens tidiga historia, medlemmar, ursprung mm, vilken jag kommer att skicka dig inom någon vecka eller så.  
 
Än en gång tack
 
hälsar Jan-Erik Björk

436
Orsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-12
« skrivet: 2006-01-20, 22:02 »
Hej finnforskare
 
Jag skulle vilja veta mer om finnen Lars Andersson i Hamra. Han vistades där under 1630-1650-talet. Har någon uppgifter om denna finne, hustru, barn etc. skulle jag sätta stort värde på detta. Jag har nämligen en misstanke om att han flyttade till Värmland så småningom.
 
Med utmärkt tack på förhand!! Jag delar gärna med mig av mina misstnakar till den som kan bidra med uppgifter.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

437
Äldre ord A - K / Humsmål - Homsmål
« skrivet: 2005-10-13, 20:31 »
Hej Olle
 
Vi har aldrig haft kontakt med varandra. Men någon gång ska vara den första. Till saken! Jag misstänker starkt att ordet du söker en förklaring på har att göra med hemul. Jag har själv stött på ordet flera gånger under mitt arbete med Älvdals härads domböcker 1600-1649. Hemul betyder enligt Ekborns ordbok skyldighet att försvara en föryttrad sak, som en annan påstår sig ha bättre rätt till. Hemula betyder alltså att försvara. Hemulsman är en person som det åligger att hemula. Ordet förekommer även i Magnus Erikssosn landslag. Och förklaras där i kommentarerna till tjuvabalken. Hemula, hemola = försvara innehavarens äganderätt eller besittningsrätt till jord eller lösegendom, som man har sålt eller överlåtit, mot väckt klander.
 
Homsmål torde då innebära ett mål vid rätten om ett sådant ärende.
 
hälsn  Jan-Erik Björk

438
Brandin / Brandin
« skrivet: 2005-02-09, 22:04 »
Hej  
 
Mitt stora intresse rör sig om finnar. Jag är därför prenumerant på bl.a. Finnmarken förr och nu. I nummer 2004:2 finns ett foto på resandesläkten Brandin. Det är kanske något som kan intressera er som forskar på denna släkt.  
 
Det var allt!  
 
Hälsningar Jan-Erik Björk

439
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-19
« skrivet: 2005-02-07, 22:15 »
Hej Mats
 
Tack för berömmet. Jag gläder mig.  
 
Jag har ingen uppgift om att Påls patronymikon var Carlsson. Det slår mig att Carl kan vara en felläsning för Lars. De kan ibland vara förvillande lika varandra. Jag har själv vid något tillfälle läst fel. Pål Larssons och Lars Mårtenssons namn är säkerställda i flera av varandra oberoende källor som tiondelängder, mantalslängder och domböcker. Man ska givetvis ha respekt för andra människors forskning, men i detta falla jag sätter en slant på felläsning.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

440
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-19
« skrivet: 2005-01-25, 21:14 »
Hej Mats
 
Du kan eventuellt försöka få låna ett exemplar från Ludvika bibliotek. Den ovan nämnde Lars-Olof Herou arbetar där som bibliotekarie. Alternativt kanske jag kan hjälpa dig med kopior eller liknande.  
 
hälsn Jan-Erik

441
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-19
« skrivet: 2005-01-24, 22:04 »
Hej Mats
 
Du kan läsa mer om Nybofjäll i min artikel i tidskriften Finnmarken förr och nu nr 2004:2. Den behandlar många av de frågor som du har ställt här ovan. Efter artikels publicering har jag fått uppgift om att Pål Larssons hustru kom från Digerliden i Nås socken.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk

442
Säfsnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-06
« skrivet: 2005-01-20, 21:03 »
Hej Nåsforskare
 
Jag har genom en vänlig och hjälpsam släktforskare fått en ny upplaga av Säfsen personförteckning. Den är ju en formidabel guldgruva. Den verkar dock i många stycken vara densamma som jag hade för en två- tre år sedan. Av den framgår en hel del uppgifter om finska släktnamn som verkar antagna eller liknande. Är det någon som har gjort någon granskning av släktnamnen? Är det möjligt att säkerställa resultaten på något sätt.  
 
hälsningar  Jan-Erik Björk
 
PS I övrigt kan jag nämna att jag håller på med en forskning om den tidigaste kolonisationen av Västerdalarnas (Floda, Järna, Lima, Malung, Nås och Äppelbo socknar) finnmarker och hoppas om något/några år att få den publicerad. Är det någon som känner till eventuella fondbidrag eller liknande som kan sökas? DS

443
Järna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-05
« skrivet: 2005-01-17, 21:46 »
Hej Inger
 
Jag är intresserad av din uppgift om att Lars Larsson Putkoinen död i Norge skulle ha varit gift med Margareta Bertilsdotter Hyyryläinen. Var står detta? Jag har andra giften antecknade för honom.  
 
Det är väl fel om uppgift om födelseår!!?? Ska nog vara omkring år 1675.  
 
häls  Jan-Erik Björk

444
Säfsnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-04
« skrivet: 2004-11-15, 21:05 »
Hej Säfsenforskare
 
Jag är också intresserad av Mats Erikssons Säfsenförteckning. Jag har en äldre version men skulle gärna vilja få en nyare. Är versionerna märkta på något sätt??
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

445
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-19
« skrivet: 2004-11-15, 20:58 »
Lillian och Torbjörn
 
Ordet efter Anna Tomasdotter ska nog läsas: Kronbrud. Det är alltså en brud som har rätt att bära församlingens brudkrona.
 
Det får väl anses som riktigt att Mårten och Lars är söner till Jon Larsson. Det finns för övrigt flera bröder i syskonskaran. Jag kommer att skildra Skärfjällethemmanet i nästa nummer av Finnmarken förr och nu. Den kommer till våren 2005. Det är en av flera artiklar i min serie om Äppelbo tidiga finnhemman.  
 
hälsn Jan-Erik Björk

446
Norberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-28
« skrivet: 2004-09-15, 21:22 »
Hej Norbergsforskare
 
Jag var en tur till landsarkivet i Uppsala härförleden. Mitt intresse rör sig om finnar och finnforskning. Vid genomgången av enskilda personers skrivelser till kungen fann jag ett ärende som fångade mitt intresse. Men det handlar inte om finnar. Det var en skrivelse ställd till drottning Kristina år 1644 som handlade om en arvstvist och rörde hemmanet Melinge/Molinge eller liknande. I skrivelsen fanns en släktutredning gjord och avbildad. Personer som nämns är Jöns Nilsson, Anders Jönsson, Olof Olofsson med flera. Fantastiskt. Jag har själv aldrig varit med om liknande i någon av mina egna släktgrenar! Jag tog några bilder med min kamera. Om någon är intresserad av detta går det bra att höra av sig.  
 
Hälsningar
Jan-Erik Björk

447
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-04
« skrivet: 2004-09-07, 22:04 »
Björn Engström
 
Du brukar hålla reda på finnarna i Svärdsjö. I några mantalslängder från mitten av 1630-talet har antecknats en Klemet Eriksson/Klemet Eskilsson. Han försvinner efter några år! Känner du till hans riktiga patronymikon? Känner du till vart han tar vägen?
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk
 
PS Vi kanske ses på FINNSAM-konferensen i Los? DS har jag hittat

448
Hej Leif
 
Mycken tack för alla tips som du har lämnat mig här och via mejl.
 
ha det bra hälsn
 
Jan-Erik Björk

449
Leif
 
Jag bugar och tackar dig för upplysningarna. Nu är det bara att köra igång!! Jag börjar med landskapshandlingarna!En komplikation är väl att Grangärde som tillhörande Västerbergslagen tillhörde Västmanlands län fram till och med 1640? Eller??
 
hälsn
 
Jan-Erik B

450
Hej Ljusnarsbergsforskare
 
Ljusnarsberg bildades ju under 1630-talet av delar av andra läns områden. Det gör det svårt för icke initierade som undertecknad att hitta uppgifter innan bildandet. Jag är främst intresserad av finnarna i den så småningom nybildade församlingen. I vilka andra församlingar, häradsrätter, arkiv etc. kan man således söka uppgifter i mantalslängder, jordeböcker, domböcker, kyrkböcker, tiondelängder etc.
 
Med utmärkt tack för ett svar!
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

451
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-01
« skrivet: 2004-03-14, 21:30 »
Hej Margareta!
 
Jag har liggande några anteckningar om Petter Pettersson Stöping. Han var skomakare, i varje fall under åren i början av 1720-talet, och bosatt i Utterbyn, strax utanför Torsby, i dåvarande Fryksände socken. Se vidare Fryksdals härads dombok 1700-1725 av Almqvist. Stöping köpte sedermera Kråkåsen av Nils Persson och fick uppbud 1723 (se Älvdals härads dombok samma år).
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

452
Sunnemo / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-06
« skrivet: 2004-03-08, 20:08 »
Hej Monica
 
Såvitt jag vet, i varje fall sedan sluetet av 1500-talet och början av 1600-talet, har Sunnemo tillhört N Råda, på senare tid som annex. Jag har inte hört talas om någon tillhörighet till Ekshärad.  
 
Springsjön är namnet på dels en sjö, dels ett torp. I Svenska Ortnamn står att torpet togs upp i jordebpoken först 1825. Från 1896 överflyttat till Färnebo socken. Jag har också lyckats klara ut att det under 1600-talet var en del av Gräsbosjön. I Uddeholms bruksarkiv finns förvarad en skuldsedel från 1679 med en en viss Sigfrid Örjansson i Springsjön angiven. Han var med stor sannolikhet son till en av Bosjöns/Gräsbosjöns upptagare Örjan Sigfridsson.  hälsn
 
Jan-Erik Björk

453
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-16
« skrivet: 2003-12-28, 21:37 »
Hej Kaj
 
Jag har några anteckningar liggande om detta torp. Torkhuset var i varje fall år 1747 (enligt bouppteckning efter Bengt Gustav Geijer) ett av de underlydande torpen under Tranebergshyttan. Jag känner inte till utvecklingen efter detta år tyvärr.  
 
Som du kanske känner till var flera av torpen under Uddeholmskomplexet bebodda av finnar. Jag skulle tro att även Torkhuset var detta under en period. Torkhus kan vara detsamma som finnarnas ria, vilket ju är ett torkhus för säd.
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

454
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-16
« skrivet: 2003-12-07, 22:18 »
Hej Karlskogaforskare!
 
Jag har i mantalslängden för år 1648 hittat en Jöns Hess. Han är vid denna tid antecknad i Granberga. Känner någon till varför han har begåvats med ett sådant efternamn; om det nu är ett efternamn. Kan han vara tysk?? Slutligen har jag en fråga om hemmanet Granberga. Kan det vara ett finnhemman, endera upptaget av någon finne eller delvis bebott av någon finne.  
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

455
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-04
« skrivet: 2003-12-04, 20:06 »
Hej igen Lars
 
Jag uttryckte mig något oklart. Vad jag ville upplysa om var att Kristoffer Larsson Karjalainen enligt Järna dombok 1709 skulle ta om hand änkan hustru Anna Olofsdotter (Vilhuinen?). Hon hade varit gift med Per Henriksson Huotakka och tillhörde en äldre generation än Kristoffer.  Sambandet mellan Anna Olofsdotter och Kristoffer Larsson finns väl där, men jag har inte lyckats reda ut det ännu.  
 
Kristoffer själv var vid denna tid gift med Malin Matsdotter som du mycket riktigt har påpekat. Jag har inte forskat vidare i hennes bakgrund. Det blir en senare uppgift. Hon finns säkert dokumenterad i andra forskares uppgifter men jag använder alltid originaluppgifter. Därför tar det lite tid.  
 
När det gäller Kristoffer Larsson Karjalainens koppling till Laggåsen är ju den belagd enligt ovan. Men jag har inte något originalbelägg för att han skulle vara son till Lars Larsson den äldre. Det är bara ett antagande.
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

456
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-04
« skrivet: 2003-12-03, 21:27 »
Hej Lars
 
Du söker ett bevis för att Kristoffer Larsson i Vakerskogen var från Laggåsen. I Järna dombok för år 1709 sägs bl.a. att Kristoffer Larsson kom från Laggåsen. Därmed var han en Karjalainen. I domboken står också att han skulle ta om hand hu Anna i Vakerskogen. Hon hette Anna Olofsdotter, sannolikt av släkten Vilhuinen, och var änka efter Per Henriksson Huotakka.  
hälsn
 
Jan-Erik Björk

457
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-19
« skrivet: 2003-11-23, 13:40 »
Hej Barbro
 
Först vill jag klargöra en lämnad uppgift i ett av mina inlägg ovan. Mårtennamnet i Joen Larssons efterkommande släktled, bl.a. sonen Mårten, härrör från hans hustru Anna Mårtensdotter. Hon var sannolikt hans första hustru och var väl av släkten Kinnuinen (enligt Albert Palmqvist, Säfsenregistret med flera källor).  
 
Du frågar efter litteratur om finnarna. Ämnet har skildrats i en omfattande produktion, alltsedan slutet av 1700-talet/början av 1800-talet. Ett bra sätt är att inledningsvis skaffa sig en allmän kunskap. Jag vill då främst rekommendera en senare utkommen bok som nog får ses som ett standardverk i ämnet: ”Det skogsfinska kulturarvet”, utgivet av FINNSAM, en sammanslutning av amatör- och yrkesforskare. Det finns även äldre sammanfattande litteratur som exempelvis Rickard Brobergs Finsk invandring till mellersta Sverige från 1988.  
 
Dessutom har de enskilda finnbygderna/finnmarkerna beskrivits av olika forskare. Jarl Ericson har skrivit tre böcker om de västra finnbygderna, bl.a. Röjdåsenområdet i Värmland. Jag vill dock påpeka att kvaliteten på hans böcker är ojämn. I alldeles för många flera fall är det klart och tydligt helt felaktiga uppgifter. Men det finns fel i alla böcker! Du gör därför klokt i att själv kontrollera uppgifterna i de olika källor som han använder.  
 
Just från här berörda bygder saknas dock en heltäckande beskrivning. Den sedan länge avlidne Albert Palmqvist, som var en oerhört seriös forskare, ägnade Äppelbo en del arbete och artiklar. De finns säkert att låna på biblioteken. Jag har själv inlett en serie artiklar från Äppelbo finnbygder i ”Finnmarken förr och nu”. Serien började med Högsjön. I nästa nummer berörs Lönnhöjden. Det kan även finnas sockenlitteratur som kan vara bra att ta del av. Omfattningen av denna är jag dock osäker på.
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

458
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-22
« skrivet: 2003-11-22, 14:44 »
Hej Bo
 
Släkterna Siekkinen, Siikainen (långt i) och Sikainen (kort i) och eventuellt samband mellan dem är inte helt lätt att få någon klarhet i. Medlemmar av släkterna uppträder i källorna under olika förvanskningar av deras ursprungliga släktnamn. Det kan vara värt att notera att Per Persson Siccan och Henrik Siccan enligt Fryksdals härads dombok i början på 1700-talet antecknas som bosatta i det ovan nämnda Röjdåsenområdet. Bröderna Staffan och Tomas Perssöner, avkomlingar av Henrik Pålsson Sikainen, flyttade sedermera till Kvarnberget i dåvarande Nås socken. Gottlund benämner detta hemman som Siikala. En av de nämnda brödernas släktfränder, den ovan omtalade Mats Matsson, uppträder alltså ungefär ett hundra år senare under benämningen Sicca. Den dubbeltecknade konsonanten skulle tala för kort i. Och därmed möjligen innebära att de tillhör släkten Sikainen. Å andra sidan förekommer medlemmar av samma släkt under benämningen Syykan och Sijkan vilket skulle tyda på att de tillhörde släkten Siikainen. I ”Finnmarken förr och nu” redovisas en uppfattning som Olov Olovsson hade, att släktnamnet har undergått en förändring. Enligt den spekulationen ville vissa medlemmar i släkten kanske ändra Sikainen (med betydelsen svinet) till Siikainen (som betyder Siken). Jag har tyvärr inga kunskaper i vare sig 1700-tals finska eller nutida finska för att kunna bedöma släktnamnens utveckling. Inte heller Lars-Olof Herou har försökt att skilja mellan släkterna.  
 
Slutligen frågan om Joen Larsson tillhör släkten Siikainen/Sikainen. Jag har följt Joen Larsson och hans barn i domböcker och olika skattelängder, men har inte fått fram någon uppgift som tyder på detta. Mitt svar är således ett frågetecken:? Det är möjligt att antagandet att Joen Larsson är en Sikainen beror på att Gottlund i något sammanhang menar att Henrik Matsson Siikainen har tagit upp Skärfjället. Det kan dock inte uteslutas att han var en Sikainen, så länge som motsatsen inte har bevisats. Men vare sig Johan eller Lars är namn som förekommer särskilt ofta i släkten. En Tomas Mårtensson Sig (Sikainen) vistas i Nytorp i dåvarande Grythyttan socken. Och en av Joens söner hette Mårten. Så här finns plats för frågor och ytterligare undersökningar.  
 
Hälsningar
 
Jan-Erik Björk

459
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-22
« skrivet: 2003-11-21, 22:15 »
Hej igen Barbro
 
Jag har kollat upp din uppgift om Mats Matsson i husförhörslängden 1812-1816. Han är antecknad i Skärfjället som Mats Matsson Sicca född 1766 i Äppelbo. I den föregående husförhörslängden står han upptagen som Mats Matsson Sica. Skärfjället är en ursprungligen av finnar upptagen finnbosättning. Det var Joen Larsson som på 1670-talet fick tillstånd att röja ett torp där. Uppgifterna om Sicca och Sica är viktiga för den vidare tolkningen. Eftersom den finska släkten Sikainen är väl känd från denna del av Dalarna är det troligt att Mats Matsson är en av dess medlemmar. Mycket riktigt föds en Mats Matsson 1766 i Högsjön i Äppelbo. Hans föräldrar var Mats Staffansson och Lisa Johansdotter. Mats Staffanssons anor leder på farssidan rakt ner i finnsläkten Sikainen med ursprung i hemmanet Södra Röjdåsen i Fryksände socken i Värmland. Lisa Johansdotter var dotter till Johan Johansson Kemppainen och Margareta Johansdotter Muhoinen.  
 
Mats Matssons hustru Maria var dotter till Staffan Matsson och Katarina Olofsdotter i Skärfjället. Staffan Matsson var en avkomling av den redan nämnde Joen Larsson.  
 
Välkommen in i de finska anorna. Jag tillhör själv bl.a. Ikoinen- och  Kauttoinensläkterna!
 
Hälsningar
 
Jan-Erik Björk

460
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-22
« skrivet: 2003-11-06, 19:29 »
Barbro Källström
 
Hej. Jag har sedan flera år forskat i de finska släktnamnen. Du frågar efter en Mats Matsson (Suio?) född 1766 i Äppelbo. Jag har ingenting att komma med betr din fråga, men jag har en fråga till dig! Var har du träffat på namnet i parentesen?? Det intresserar mig mycket som du förstår! hälsn
 
Jan-Erik Björk

461
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-04
« skrivet: 2003-11-04, 20:10 »
Hej igen Margareta
 
Ett sätt att börja säkerställa släktsambandet är ju att kolla om något av Olof Jonssons och Lena Larsdotters barn döptes till Sigrid. Det är ju ett inte alltför vanligt namn.  
 
Ett annat sätt är att kolla eventuella dopvittnen om där finns anknytningar till N Ny.
 
Lycka till!
hälsn
 
Jan-Erik Björk

462
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-04
« skrivet: 2003-11-03, 21:23 »
Hej Margareta
 
Nej jag skulle själv inte utgå från att det är N Ny som avses. Men det är mycket troligt att det förhåller sig så. Prästen avser troligen N Ny, eftersom det inte finns någon ytterligare bestämning av begreppet av socknen. För honom var det säkerligen självklart att beteckna  
grannsocknen på det sättet.  
 
Alltså, jag skulle börja letandet i Norra Ny.
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

463
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-30
« skrivet: 2003-10-19, 20:30 »
Hej Henrik M
 
Du frågar efter en källa som kan bekräfta sambandet mellan Kristoffer Tomasson Havuinen och hans dotter Valborg K. Jag har inte kollat i några födesle- eller dopböcker men här kommer en annan källa. Av Älvdals härads dombok från år 1721 framgår att bröderna Olof, Tomas och Petter samt svågrarna Johan Urbian i Brunnberg, Henrik Larsson i Bredsjön och Henrik Bengtsson i Rattsjöberg tvistar om arv och jord.  
 
hälsn
 
Jan-e

464
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-15
« skrivet: 2003-10-14, 21:47 »
Henrik, Lena m. fl.
 
Jag ser att ni har intresse av Henrik Häcks levnad, särskilt uppgiften för dödsdagen. För några år sedan gick jag igenom tiondelängderna för 1660-talet och bl.a. Rattsjöberg. Henrik Häkkinen finns naturligtvis redovisad även i dessa längder. Han står som Henrik Häck år 1667. En Henrik finns upptagen även 1668. Uppgiften kan givetvis avse någon annan Henrik men det är inte troligt eftersom nästan alltid huvudmannen på gården/hemmanet förtecknas i tiondelängden. däremot kan det var lite si och så med inhysesfinnarna och lösfinnarna. Jag har tyvärr inte antecknat datum för utfärdande av tiondelängden men det bör vara efter skörden och räkningen av den, dvs på höstkanten. En möjlighet finns givetvis att Henrik redan innan skördeuppgifterna antecknades hade avlidit men ändå fick stå kvar i längden. Förhållandena förefaller således överensstämma ganska bra med uppgifterna i domboken.  
 
hälsn
 
Jan-Erik
 
PS Valborg Kristoffersdotter var dotter till Kristoffer Tomasson Havuinen och hans hustru Marit Matsdotter Moijainen/Mujainen/Muhoinen DS.

465
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-28
« skrivet: 2003-09-26, 18:59 »
Hej Kaj
 
Jag har översatt och publicerat domböckerna för Älvdals härad för perioden 1600-1649. Om du är intresserad av ett ex kostar det 200 kr plus porto.
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

466
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-29
« skrivet: 2003-08-29, 19:19 »
Hej Björn Sonesson
 
Våra forskningsstigar korsas då och då. Jag har nyss tagit del av din skrivning om löjtn. Jonas Hasselroth och hans giftermål med Katarina Olofsdotter. Du har angett hennes släktnamn till Carlström. Men jag har tolkat det som Carlsteen. Det är dock möjligt att jag har tagit miste.
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk
 
PS hur går det med mantalsuppgifterna från senare 1600-talet rörande Äppelbo DS

467
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-29
« skrivet: 2003-08-29, 18:50 »
Hej Björn S
 
Våra forskningsstigar korsas då och då. Jag har först nu sett din blänkare om löjtnanten Petter Jonsson Hasselroth och hans giftermål. Du nämner att hans tillkommande hustru Katarina Olofsdotter hade släktnamnet Carlström, men jag har läst och tolkat namnet som Carlsteen. Jag kan dock ha läst fel!
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

468
Rämmen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-13
« skrivet: 2003-06-26, 23:13 »
Hej igen Anna-Lisa!
 
Jag har följande anteckningar beträffande Olof Månsson och hans ursprung.  
 
Olof Månsson uppges av dig vara son till Store Måns. Det är nog riktigt. Under åren 1651-1685 (antecknad i mantal) är han bosatt på Näset i Näsrämmen. Under de första åren anges han vara skomakare. Inte någon gång antecknas hans patronymikon varför jag inte kan säga vilket detta är. Någon djupare efterforskning har jag inte heller gjort i domböckerna. Store Måns var finne enligt domboken 1673, då han vittnar om vissa gränsmärken. Men han underkänns som vittne eftersom han ansågs vara en förrymd soldat och landsstrykare som inte visat eller kunde visa något ”redligt pass”. Han figurerar också tillsammans med andra finnar i ett av många mål mellan finnarna i Sundsjön och Johan Karlström. Han var gift med Kerstin Eriksdotter, vilken var dotter till Erik Jönsson i Näsrämmen. Måns och Kerstin fick förutom Olof även Johannes/Johan 1651 och Anna. Det är troligt att de även fick sonen Jöns, som är antecknad i mantalet.  
 
Några ytterligare uppgifter har jag tyvärr inte.  
 
PS Jag återkommer betr. Annika Tomasdotter.
 
Hälsningar
 
Jan-Erik

469
Rämmen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-13
« skrivet: 2003-06-25, 22:51 »
Hej Anna-Lisa
 
Du ställer frågor om Olof Månsson. Såväl Djuprämmen som Näsrämmen förekom i varje fall under 1680- och 1690-talen under samma år. Jag är ingen expert på bosättningarna i Rämmen, men förhållandet tyder på att man uppfattade dessa orter som skilda bosättningar. En Olof Månsson antecknades i Djuprämmen under åren 1688-1692 för att därefter försvinna från platsen. Under perioden 1693 och fram till i varje fall år 1700 fanns en Olof Månsson i Näsrämmen. Denne Olof Månsson är alltså inte angiven på olika platser samma år. Det är därför troligen samme person. Kanske var man inte så noga med att ange den exakta ”vistelseadressen”?
 
Jag tror att det är fråga om olika lägersmål.  
 
När det gäller Annika Tomasdotter har jag nu ingen klar uppfattning om ursprunget. Namnet Tomas är ju inte särskilt vanligt i detta område vid denna tid. Om jag inte minns fel fanns tidigare en Tomas Jönsson Hakkarainen i Omsjön, vilken fick ett flertal söner och döttrar, bl.a. Grels och Johan. En av döttrarna hette just Anna/Annika och blev 1691 gift med Lars Jonsson i Skärfjället. Hon uppgavs då komma från Lönnhöjden på gränsen mellan dåvarande Äppelbo socken och Värmland. Kanske är det fråga om samma kvinna?
 
Hälsningar
 
Jan-Erik

470
Hej Lars Anders
 
Jag har publicerat sammandrag av Älvdals härads domböcker för åren 1600-1649. Där träffade jag på ordet örka. Ordet kan med hänvisning till Magnus Erikssons landslag (kommentarerna) härledas till det fornsvenska ordet yrkia lika med arbeta i jorden. I sydsvenska dialekter blir det örka och på dansk dialekt örke. I detta fall torde betydelsen vara brukningsjord eller arbetsjord.
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

471
Rämmen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-13
« skrivet: 2003-05-03, 15:23 »
Hej Anna-Lisa
 
Jag har faktiskt några anteckningar liggande om detta par. Det mesta är hämtat från Albert Palmqvists efterlämnade papper i Värmlandsarkiv.
 
1) Karin Henriksdotter från Dalkarlsjön är antecknad som tillhörig familjen Henrik Matsson och hans hustru Annika. Palmqvist har inte angett något födelseår. Det framgår inte någon anledning till att Palmqvist har fört henne till denna familj. Han kan ju p.g.a. patronymikon ha antagit att hon var dotter till Henrik Matsson. Hon kan därför lika gärna ha varit piga där som du antyder. Om nu Palmqvists uppgift är riktig så skulle hon vara sondotter till den kände finnen Mats Simonsson Sormuinen, även kallad Suder Mats, Suderman Mats, Sörme Mats etc. Denne Mats var ju en av grundarna av hyttan i Dalkarlsjön år 1642. Det finns mera att läsa om hyttan mm i ”Filipstadsbygden i Ord och Bild”, vinternummer 1968-1969. Karins far Henrik dog 1695 enligt Palmqvist.
 
2) Jon Jonssons härkomst är betydligt svårare att få klarhet i. Palmqvist har, som jag kan se, inte redovisat några anteckningar om honom. Det finns en hel del Jonar i Näsrämmen. Jon Hansson är en av dem. Han dog 1714 i en ålder av 100 år (?). Jon Olofsson som dog 1705 i en ålder av 103 år (?) är en annan tänkbar kandidat. Vi har också en Jon Persson. Den senare är högst sannolikt av den finska Kropp-släkten. Vid Jon Jonssons dotters Sigrids födelse år 1700 är Pål Olofsson Kropps hustru Kerstin vittne. Det kan vara ett möjligt indicium. Avslutningsvis är jag dock osäker på vem som kan vara far till Jon Jonsson.
 
Hälsningar
 
Jan-Erik

472
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-01
« skrivet: 2003-05-01, 11:41 »
Hej Bo Holmstedt
 
Lars Olofsson är ofta förekommande i Älvdals härads domböcker. Han är noterad flera gånger i mitten av 1600-talet. Du kan läsa mer om honom i min skrift Sammandrag av Älvdals härads domböcker 1600-1649. Pris 235 inkl moms och frakt.
 
Han finns även antecknad under åren efter 1651.
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

473
Älvsborgs lösen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-31
« skrivet: 2003-05-01, 11:24 »
Hej Leif
 
Jag har tyvärr inte något svar att ge för Dalarna. Men för Värmland var första terminen 1613, andra terminen 1615, tredje terminen 1616, fjärde terminen 1617, femte terminen 1618 och sjätte terminen 1619.
 
hälsn
 
Jan-Eik Björk

474
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-01
« skrivet: 2003-04-27, 11:12 »
Anna-Lisa
 
Tack för förfrågan om sammandraget. Dessvärre är det inte klart än. Och det lär förmodligen dröja en tid eftersom det är ett tidsödande arbete. Jag har hittills klarat av 12 år och de omfattar drygt två kollegieblock.  
 
hälsn
 
Jan-Erik

475
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-01
« skrivet: 2003-04-26, 17:33 »
Hej Milanderforskare
 
Några kommentarer om Milandersläkten.
 
1) Jag har kommit hem från en forskningsresa till Riksarkivet. Bland några av mina forskningsprojekt kan jag nämna de icke mikrofilmade länsräkenskapernas verifikationer. Där hittar man förutom tiondelängder m.m. bl.a. kungliga brev.
 
I länsräkenskapernas verifikationer för 1691 (sidorna 1630 och 1632) bland dessa brev hittade jag en uppgift om salig befallningsmannen Nils Andersson Milander. Han hade varit fogde i tjugo år. Hans änka Margareta Danielsdotter fick 10 tunnor spannmål i årligt underhåll.  
 
Det kan ju eventuellt indikera varifrån Danielsnamnet i släkten kommer.
 
2) I övrigt har jag en kommentar om Sara Milanders man korpralen Håkan Rödbjörk. Hans patronymikon var Nilsson. Han kallas nämligen så i ett uppbud om köpt mark i S Mossberg och Motorp.  
 
Det finns ett hemman i dåvarande Fryksände socken som heter Rödbjörkeby. Kanske finns hans ursprung där?
 
Hälsningar
Jan-Erik

476
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-15
« skrivet: 2003-04-21, 20:13 »
Hej Anna-Lisa
 
Kukkoinensläkten i Näsberget lär med stor sannolikhet härstamma från Rämmen i dåvarande Färnebo. Exakt år för Kukkoinensläktens ankomst till Rämmen har jag tyvärr ingen uppgift om. Alltnog, de befann sig i Rämmen vid 1640-talets början. Henrik (med sannolikt patronymikon Pålsson, troligen inte Henriksson) hade med sin hustru Agnes förutom sönerna Jöns och Henrik även två, möjligen tre döttrar. Den här aktuella dottern benämns i vissa källor som Ingeborg och i andra som Ingegerd.  Jag har tyvärr inga uppgifter om hennes födelsetid. Ingegerd, vilket jag föredrar att kalla henne eftersom hon benämns så i källorna från Färnebo, gifte sig med Olof Persson Kropp, kanhända i Rämmen. De kan återfinnas båda i mantalet under flera år. De torde ha stannat kvar i Rämmen och bott där fram till sin respektive död. Ingegerds dödsår har jag inte antecknat, såvida inte med Ingegerd avses finskan Ingrid som dog 1690 vid okänd ort.
 
Olof Persson Kropp var finne till börden även han. Sonen Olof Olofsson Kropp som benämns finne, blev ägare till en del av Näsberget. Det är väl inte troligt att Olof Perssons släktnamn kan tolkas som Korp. De olika medlemmarna i släkten kallas genomgående, med undantag för ett enda belägg, för Kropp. Den kände finnforskaren Albert Palmqvist har gjort en tolkning. Enligt honom pekade en gammal man i Flåsjön i Gustav Adolfs socken ut ett åkerstycke som hette Romlanstäppa. Palmqvist tolkade detta som att täppan var uppkallad efter finnen Romlan eller Ruumilainen, se även Finnmarken förr och nu nr 1999:2. Olof dog 1667 i en drunkningsolycka, 53 år gammal
 
Hälsningar Jan-Erik

477
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-15
« skrivet: 2003-04-15, 22:25 »
Hej Anna-Lisa
 
Du ställer en fråga om Henrik i Näsberget. Jag har dock svårt att besvara den, eftersom du inte nämner något patronymikon. Just i Näsberget förefaller förnamnet Henrik ha varit särskilt vanligt. Anledningen är säkerligen att Henrik heter förste uppodlaren. Jag kan nästan säga att det ”drösar” av detta förnamn. Det är ju då förenat med vissa problem när man ska försöka klara ut vem Henrik som är vem, om du förstår.  
 
Näsberget anser jag ha tagits upp av Henrik Kukkoinen någon gång under tiden 1659-1661. Hans patronymikon är inte fullt klarlagt, men kan möjligen ha varit Pålsson. Jag vill hävda detta på grundval av studier i deras ursprungsområde i Rämmen. Släktnamnet är väl inte fullt säkerställt men flera indicier pekar i den riktningen. Se mitt tidigare svar. Den förste Henrik fick bl.a. två kända söner vid namn Jöns Henriksson och Henrik Henriksson (I). Den senare dog 1703 i en ålder av 88 år (sannolikt för högt) enligt begravningsboken. Eftersom faderns namn ofta går igen finns ju förutsättningar att någon av Henrik (Pålssons) söner i sin tur döpte någon av sina söner till Henrik. Mycket riktigt har vi i tredje generationen en Henrik Jönsson (II) född på 1660-talet och en Henrik Henriksson (III) likaledes född på 1660-talet. Båda levde vid tiden för de nämnda mantalen, men båda dog också innan det nya seklets ingång.  
 
I mantalslängden angavs ofta endast mannen i familjen. Resten av familjen är registrerade i sifferkolumner eller liknande. Även de inhyses eller tillfälligt boende angavs oftast endast i de nämnda kolumnerna. Någon gång kan inhysesfolket finnas med i klartext på egen rad. Jag har dock inte någon uppfattning om detta är förhållandet för Näsberget under den tid som du frågar om. Jag har bara kollat året 1679 och några år därutöver. Där står endast Henrik. Den gamle Henrik Henriksson kan vi nog räkna bort eftersom han har fallit för åldersstrecket. Därmed återstår endast Henrik Jönsson och Henrik Henriksson den yngre. Någon av dem bör det vara som förekommer i mantalet under 1680-talet. Frågan är om vi kommer så mycket längre. Men du kan ju trösta dig med att de båda tillhör släkten Kukkoinen. För övrigt kan jag nämna att Jarl Ericson har behandlat finnarna i Näsberget i den senaste av sina böcker. Men som alltid gäller ju att själv kontrollera i källorna.  
 
Hälsningar
 
Jan-Erik Björk

478
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-01
« skrivet: 2003-04-03, 20:24 »
Hej Milanderforskare
 
Jag har noterat era inlägg om Milandersläkten. Här kommer flera uppgifter om den. Kanske är uppgifterna redan kända?  
 
1) Anders Milander var häradshövding i Östersysslet, se bl.a. Fryksdals härads dombok (FHD) för åren 1682, 1687 och 1695.
2) Daniel Milander var bror till Lars Milander, se bl.a FHD för år 1687. Han vistades då i Ransäter.  
3) En Daniel Milander var befallningsman för någon del av Dalarna. Han satt i rätten i Äppelbo, i varje fall under åren i början av 1700-talet. Kanske är det samme man som under 2??
4) Lars Milander förekommer i flera mål enligt FHD för åren 1683, 1687, 1690 och 1691  
5) Elisabet Milander vigdes i Millesvik 1705 den 25 oktober?
6) Stina Milander gifte sig 1718 den 1 maj? i By med Bengt Falk. De fick barnen Maria Beata 1721 den 1 juni och Anna 1723 den 16 augusti i Gillberga samt Alexander 1739 den 10 juni i Ed. Uppgifterna komemr från vigsel- och dopböcker i resp socken.
 
Slutligen har jag sett någonstans en uppgift om en Nils Andersson Milander i Dalarna under 1660-talet eller så. Men jag minns tyvärr inte var. Jag återkommer i såfall.
 
Hälsningar och lycka till med er forskningar!
 
Jan-Erik Björk

479
Gustav Adolf / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-09
« skrivet: 2003-03-10, 21:14 »
Bästa Anna Gunnarsson
 
Vad är det du inte förstår? Jag svarade Marianne Björk på hennes inlägg om Nyskoga. Någon annan avsikt har jag inte haft.
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

480
Gustav Adolf / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-09
« skrivet: 2003-02-09, 17:01 »
Hej Marianne
 
Tack för tillönskningen. Egentligen ska väl frågorna om Nyskoga tas upp under den rubriken. Men eftersom frågan ändå kommer upp här vill jag bara förtydliga mitt tidigare felaktiga svar, såvida inte vännen Björn Engholm har någon annan uppfattning. Jag har nu läst på: Genom kungl. brev 1872 förordnades att vissa hemman och s.k. lägenheter i Norra Ny socken skulle bilda en särskild kapellförsamling.  
 
hälsn Jan-Erik

481
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-15
« skrivet: 2003-02-05, 21:27 »
Hej Björn
 
Tack för att du tog dig tid att svara på mina ställda frågor i ett av mina tidigare inlägg. Jag hade nämligen lite svårt att förstå vad du var ute efter. Jag har kanske inte uppfattat allt rätt den här gången heller.  
 
Först vill jag slå fast att det är roligt att du möter mig i några av mina ”specialämnen”. Jag tar mig därför friheten att kommentera några av dina synpunkter. Jag går direkt in på stycke fyra där mitt namn nämns. Mina kommenterar kommer i den ordning som du har framfört dina synpunkter.
 
1) Du skriver att jag med ”en sorts total visshet slår fast att finnarna kom till denna trakt först vid 1640-talets slut”. Jag håller med dig om att uttrycket var illa valt. Det var alldeles för svepande och oklart. Det borde tydligare ha framgått att jag med ”denna trakt” avsåg dåvarande Norra Ny. Den finska bosättningen i dåvarande Fryksände är äldre, se gärna  Rickard Broberg, Finsk invandring till mellersta Sverige.
 
Min uppfattning om den finska etableringen bygger i huvudsak på studier av 1500-talets landskapshandlingar (jordeböcker, tiondelängder mm), 1600-talets länsräkenskaper (mantalslängder, jordeböcker och tiondelängder), juridiska arkiv samt militära rullor. Men jag har även tagit del av en rik muntlig tradition i ämnet.
 
Jag håller med dig om att finnarna sannolikt strövade i vårt berörda område före 1640-talets slut. Någon möjlighet att närmare fastställa detta har vi dock inte. Finnarna utnyttjade de resurser som fanns i området i form av jakt och fiske, kanske också svedjebränning. Men det visar sig ofta att bönderna i de ”svenska” hemmanen hade ganska bra kontroll på sina marker. Det fanns nämligen inga fria kronomarker i Värmland under denna tid. All mark tillhörde bönderna i svenskbygden. Bönderna hade nämligen ett intresse av att de inflyttade finnarna så snart som möjligt blev skattlagda och därmed kunde bidra till skattebetalningarna. Om finnen var till hinders försökte man bli av med honom. Oftast var tiden sex år från det att bruket upptogs till att hemmanet skattlades, d.v.s. bosättaren hade normalt sex års skattefrihet. (Se även Lennart Stenman, Rätten till land och vatten).
 
2) Nästa mening handlar om mitt inlägg den 7 oktober. Med vilken rätt uppmanar du mig att svara? Det får väl varje medarbetare på Rötter själv avgöra. Jag har faktiskt glömt bort detta inlägg. Självklart är det så att jag försöker svara efter bästa förmåga. I detta fall är jag dock helt ute och cyklar. Kanske slant tangenten, kanske tänkte jag på annat. Men det var felaktig information. Jag känner inte till någon senare administrativ justering av sockengränserna.  
 
3) Nästa del handlar om domböcker. Jag håller med dig om att målen i domböckerna togs in med visst syfte. Jag har kanske inte förstått din mening men syftena med målen är många. Om du tar del av domböckerna finner du en mängd olika måltyper av högst varierande karaktär. Till yttermera visso skrevs de av överhetens representanter. Jag är fullt medveten om allt detta. Men jag förstår inte vad det har med mina inlägg att göra.  
 
4) Sedan kommer du in på mitt svar till Anna-Lisa Göransson, men du tar upp flera saker på en gång. Min ungefärliga tidsbestämning gällde Norra Ny och inget annat. Det borde ha framkommit klarare från min sida. Jag håller självklart med dig om att det kunde ha funnits finnar i området under tidigare år än under senare delen av 1640-talet. Det fanns vid denna tid en etablerad finnbygd i såväl dåvarande Nås socken som längre söderut i dåvarande Sunne socken. Se även Henry Matsson, Nås finnmarker samt författarna Jarl Ericsons böcker, Rickard Broberg med flera. Se även kommentaren under punkt 1. Om du med bygdens uppkomst avser den i sin helhet har jag inga synpunkter på detta eftersom jag inte är särskilt väl insatt i värmländsk bosättningshistoria. Mitt svar handlade dock inte om hela bygdens uppkomst utan om tiden för den fasta finska etableringen. Här förtydligat till den tid när nybyggena skattlades.  
 
5) Nästa stycke handlar också om många olika saker. Några meningar in på stycket säger du att Rattsjöberg och Mangen inte kom in i jordeboken förrän 1660. (Denna fråga hör nog inte hemma här under Norra Ny). Det smärtar mig dock att behöva konstatera att du har fel.  
 
I jordeboken för år 1649 anges under Fryksände: Per Persson vid Mangen, upptaget på Vadje ägor 1644, tillökas, skattenybygge 1.  
 
Vidare lite längre ner: Henrik vid Rattsjöberg, upptaget på Överby ägor 1646, tillökas, skattenybygge 1. Rattsjöberg togs upp av Henrik Häkkinen, vilken kom flyttande från Rämmen.  
 
Men jag förlåter dig gärna för felaktigheten eftersom jag själv har syndat.
 
6) Nästa stycke handlar om bl.a. Osebol. Du säger där att ingen av dessa byar är finnbyar, om just detta är så intressant. Mot bakgrund av vad du tidigare har sagt är det väl bäst att inte vara så tvärsäker om detta.  
 
Vad som är intressant avgörs väl av den frågande? Ditt eventuella intresse saknar relevans i sammanhanget.  
 
7) Du pratar i nästa stycke om demokrati. Ett av de utmärkande dragen för demokrati är väl valfriheten, eller hur? Man väljer själv ämne efter intresse och fallenhet. Jag råkar vara intresserad av finnbygderna och du av majoritetsbefolkningen. Du har kanske sett att jag har publicerat ett källmaterial ”Sammandrag av Älvdals härads domböcker 1600-1649”? Här kan du läsa om såväl finnar som majoritetsbefolkning. Vad har du själv bidragit med beträffande den bortglömda majoritetsbefolkningen? Jag är idel öra.
 
Avslutningsvis tycker jag att det är lite synd att du för fram påståenden utan källhänvisning och sedan kryper bakom en allmän reservation mot eventuella felaktigheter.  
 
Till sist vill jag tacka för dina uppskattande ord.
 
Hälsningar
 
Jan-Erik Björk

482
Gustav Adolf / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-09
« skrivet: 2003-02-03, 20:48 »
Hej Björn
 
Tack för senast i Torsby.  
 
Du är helt klart inne på rätt spår. Men jag ska försöka ta det från början. Uppgifterna är hämtade från Riksarkivets beståndsöversikt. Västerdalarna omfattade vid denna tid, alltså i varje fall 1600-talets femtio första år, socknarna i Floda, Järna, Lima, Malung, Nås, Säfsnäs och Äppelbo. Tillhörigheten till de olika länen växlade kraftigt. Under perioden 1631-1640 tillhörde området Västmanlands län.  Därefter mellan 1641 och 1646 Säters län, för att först 1647 definitivt under hela 1600-talet tillhöra Koparbergs län.
 
Jag har också kunnat fastställa detta i praktiken eftersom jag har forskat i länsräkenskapernas tiondelängder för samma perioder i Riksarkivet.
 
Till Björn Engholm vill jag fråga: Vad är det för sorts kritiskt tänkande du önskar dig? Vad menar du med det akademiska förfallet? Har du något särskilt i tankarna? Du kan väl återkomma i ämnet?  
   
Hälsningar
 
Jan-Erik Björk

483
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-27
« skrivet: 2003-02-03, 20:34 »
Hej Christina, Ulf med flera
 
Med hjälp av Älvdals härads domböcker för bl.a. år 1695 och 1700 kan vi slå fast att Tore Sonesson var far till barnen Lars, Sigrid, Kerstin och Sone.  Tore S. var gift med en NN Jonsdotter från Halla, eventuellt Jon Hedenssons dotter.
 
Hälsningar
 
Jan-Erik Björk

484
Elisabeth med flera
 
Självklart är det svårt att med full säkerhet bedöma vem av alla äldre finnforskare som ska tillmätas det felaktiga antagandet om Kristoffers i Sundsjön släktnamn. Personligen håller jag en peng på Nordman, se nedan. Men låt oss först se vad man har skrivit om de beryktade finnarna med förnamnet Kristoffer.  
 
I sin ”Dagbok öfver dess Resor på Finnskogarne år 1817” berättar Gottlund om sina besök i de olika bygderna. Han förser oss också med en mängd finska släktnamn. Torsdagen den 21 augusti var inne i gården Brunnberg. Härifrån återger han uppgifter från ett fastebrev, varav framgår att Kristoffer Tomasson (Havuinen) hade köpt en del i Brunnberg 1691 av bl.a. Jakob Pålsson Hakkarainen. Gottlund var aldrig i Sundsjön, vilket var synd, eftersom vi då troligen hade fått någon kunskap om finnarna där. Han är även i övrigt sparsam med uppgifter om Sundsjön. Endast i dagboken från 1821 nämner han orten och då i samband med Bograngen i norra Värmland. Han säger att ”Kristoffer Jansson Honkainen kom till Bograngen från Sundsjön i Bergslagen utan att vara i släkt med släkten Honkainen i Järpliden”.  
 
Journalisten, författaren Maximilian Axelsson beskriver sina vandringar i finnmarkerna i sin bok ”Vandring i Wermlands Elfdal och finnskogar”, utgiven 1852. I denna skildrar han allmogens sedvänjor, matvanor, kläder, språk m.m. Han berättar även om de första finnarna i östra Värmland, bl.a. Kristoffer i Sundsjön. Något släktnamn är inte denne försedd med, utan Axelsson beskriver honom enbart som Lång Kristoffer. Däremot berättar Axelsson om Kristoffer Havvonen eller ”Vild Havvonen” i son bok ”Vesterdalarne. Dess natur, folklif och fornminnen”, utgiven 1855.  
 
År 1888 trycktes ”Finnarne i mellersta Sverige”. Författaren till detta verk var finnen Petrus Nordman. Hans bok bygger på såväl muntliga källor som forskning i arkiv. Boken är värdefull eftersom den kan fungera som ett dåtida referensverk. Den kan också fungera som ”ingång” till olika källmaterial. Men som nutida forskare gör man klokt i att vara försiktig med fakta och hellre kontrollera själv i källorna. Nordman är kanske den störste ”skurken” i sammanhanget. Såvitt jag vet är han den förste som felaktigt nämner Kristoffer Havuinen i Sundsjön.  
 
Även en så aktad och framstående forskare som Rickard Broberg anger i sin bok ”Finsk invandring till mellersta Sverige” från 1978, okritiskt att Kristoffer Havuinen upptog Sundsjön.  
 
För övrigt känner jag inte till vart Petter Kristoffersson Havuinen tog vägen. Det kan vara en angelägen forsknigsuppgift framöver. Jag har kollat lite i Nås men har inte hittat honom. Valter Berg lutar i sin bok om Brunnbergsfinnarna åt Norge. Det är säkert ett bra tips.
 
Hälsningar
 
Jan-Erik Björk

485
Hej Victor, Carin med flera
 
Jag har lagt märke till att några av er för fram uppgifter från Petrus Nordmans verk ”Finnarne i mellersta Sverige” fr. 1888.  
 
Detta verk måste användas med stor försiktighet eftersom det kan innehålla felaktigheter. Er information har gällt Lång Kristoffers son Petters mord på sin bror Olof. Detta är alldeles felaktigt och sannolikt grundat på en missuppfattning från Nordman. I äldre tid fanns ju två Kristoffer i östra Värmland med rykte om sig. Nordman blandar samman uppgifter om Kristoffer Tomasson Havuinen , den s.k. VildHavvonen  (enligt Maximilian Axelsson) och Kristoffer Jönsson (Honkainen?) Målen är utförligt skildrat i domböckerna för Älvdals härad och finns bl.a. att läsa om i Valter Bergs bok om ”Brunnberg”. Målen avseende det eventuella brodermordet avser alltså Kristoffer Tomasson Havuinen.
 
Hälsningar
 
Jan-Erik Björk

486
Gustav Adolf / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-09
« skrivet: 2003-01-23, 19:51 »
Hej Björn
 
Jag har checkat i mantalslängderna för åren fram till och med 1650 gällande Lekaråsen. Men jag har inte funnit någon Lars Larsson utöver år 1640. Däremot finns en Lars Larsson antecknad i roteringslängden för år 1641 gällande Lekaråsen. Denne Lars uppges där vara ofärdig, vilket betyder att han hade någon form av skada. Det kan vara en ledtråd till identifikationen. Lekarås-Lars Larsson kan givetvis ha uppehållit sig på något annat ställe efter 1641 fram tills att han eventuellt flyttar till Laggåsen.
 
När det gäller Hotakka-släktnamnet i Lekaråsen är det väl högst osäkert om det någonsin har kunnat beläggas där, i varje fall i skattelängder eller domböcker som jag bäst känner till. Namnet har uppkommit genom Gottlunds påstående att en tredje broder till Daniel och Per Henrikssöner Hotakka, vilka bosatta på några finnhemman i Järna socken, en gång ska ha befunnit sig där. Jag har faktiskt inte kontrollerat detta påstående i källorna. Den tredje brodern hette för övrigt Johan Henriksson enligt Järna domböcker. Lars-Olof Herou skriver att Henrik inte är belagt i Lekaråsen, men väl i Laggsundet. Detta tycker jag kan få stå som en hypotes tills någon annan kan bevisa motsatsen.
 
Hälsningar
 
Jan-Erik Björk
 
PS Har du eller någon annan du känner tillgång till mantalslängderna i Äppelbo och Järna under senare delen av 1600-talet. Jag är nämligen intresserad av dem. DS

487
Gustav Adolf / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-09
« skrivet: 2003-01-17, 22:09 »
Hej Margareta, Beatrice med flera
 
När man närmar sig de tider då källorna börjar tryta börjar forskningen bli svår. Jag menar då att man inte kan få fullständig bevisning eller några säkra svar eller besked. Mycket av det som har skrivits om de äldsta släktleden, i varje fall för de finska släkterna som jag känner bäst, bygger på antaganden och förutsättningar som inte alltid är underbyggda. I värsta fall är det inte annat än kvalificerade gissningar. Men jag vill ändå föra fram att jag tror på möjligheten att ställa upp hypoteser om de bedömningar som man för fram. Men det är samtidigt oerhört viktigt att noggrant redogöra för de grunder man har för sina antaganden. Och sist men inte minst kontrollera alltid i källorna.
 
När det gäller Karjalainen-släkten i Laggåsen är den ganska väl utredd, varför det är förvånande att det fortfarande dyker upp felaktigheter och spekulationer. Flera forskare bl.a. Norveig Smedsäng, Lars-Erik Westlund, men även jag själv har bidragit till utredningen om de äldsta släktleden.  
 
Med en gång ska slås fast att släktnamnet är Karjalainen. Det råder ingen tvekan om detta. Gottlund uppger i sin första dagbok från 1817 på flera ställen personer med släktnamnet Karjalainen. Följer man dem bakåt hamnar man alltid i Laggåsen till sist. När det gäller Kerstin Larsdotter förser han henne med släktnamnet Karjalainen. Gottlund säger att man har kallat de boende i Laggåsen för Karjalaiset, d.v.s pluralform för personer med släktnamnet Karjalainen. Vidare anger han att Mats Olsson i Kroktorp i Järna socken hade en hustru med detta namn. Hon sades komma från Laggåsen. Det stämmer bra med vigselnotisen i Ekshärad från 1710, varav framgår att Mats Olsson gifter sig med Malin Gustafsdr från Laggåsen.
 
Man har vetat länge att Laggåsen har antecknats i kamerala källor sedan 1650. Men för några år sedan hittade jag en uppgift om Laggåsen i tiondelängden för 1644. Eftersom vi vet att upptagare av boställen och gårdar fick sex års skattefrihet kan detta vara detsamma som Laggåsens upptagningsår. Året 1642 är såvitt jag vet första gången över huvud taget som Laggåsen nämns i någon källa. Någon bosättare anges inte. Men i mantalslängden för 1650 antecknas Lasse i Laggåsen. Från notiser i olika domböcker framgår att han heter Lars Larsson. Han är kanske född före eller runt sekelskiftet, eftersom han inte bör ha varit alltför gammal när han flyttade till Laggåsen.  
 
Laggåsen är för övrigt föremål för tvister om äganderätten bl.a. till de stora skogsmarker, den s.k. Laggåsskogen, som hörde till hemmanet. Tvisterna står mellan kyrkan och ättlingar till de första upptagarna. Det har Lars-Erik Westlund och Valter Berg förtjänstfullt beskrivit i Gustavabygden (tror jag?). För några år sedan träffade jag på en skrivelse till häradsrätten från Anders Piscator år 1726, d.v.s. ca 70 år efter upptagandet av hemmanet. Skrivelsen som bl.a. har publicerats i Gustavabygden redogör något för den första tiden i Laggåsen. Av skrivelsen framgår bl.a. att den förste upptagaren hette Lars Olsson, men det är inte rätt. I samma skrivelse uppges hans hustru heta Malin Tomasdotter. De uppgavs komma från Lekaråsen. Men jag vill betona att dessa uppgifter inte är med full säkerhet bekräftade i någon annan källa. En Lars Larsson är dock noterad i mantalslängden för år 1640 i Lekaråsen. Det är möjligt att Hotakka-släktnamnet ovan har kommit in i bilden med anledning av dessa uppgifter.  
 
Lars Larsson K fick följande barn enligt Norveig Smedsäng i Finnkultur nr 1990. Hennes redogörelse torde stå sig ganska bra än idag.
 
Elias  162(1) - 1704
Abraham f ? d före 1675
Kerstin f 163(6) - 1726
Annika f?  
Dordi d 1707  
Lars 163(8)-1719
Gösta 1642 - 1718
Kristoffer ?
 
Jag har själv forskat ytterligare på de olika barnen, men är inte nu beredd att redovisa ytterligare uppgifter eftersom de inte är fullt säkerställda. Det får bli vid ett senare tillfälle.
 
Som framgår ovan finns det alltså två Lars Larsson. Detta faktum kan ha bidragit till förvirringen i ställda frågor.
 
Hälsningar
 
Jan-Erik Björk

488
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-22
« skrivet: 2003-01-13, 22:02 »
Hej Äppelboforskare
 
Jag har skrivit ett inlägg under efterlysningar Lars Göransson f 1702 i Bredsjön i Malung socken. Eftersom det finns kopplingar till Äppelbo dåvarande socken vill jag informera er om detta.
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

489
Hej Benny
 
Jag kan tyvärr inte ge dig någon uttömmande bild av alla de finnar som du nämner i din fråga. De olika uppgifterna om en Göran som dyker upp än här, än där i det berörda finnbygdsområdet i Malung och Äppelbo gör att man lätt råkar vilse. Men jag ska nedan försöka förklara en del av sammanhanget.
 
1) Du nämner Jöran Sveper i Bredsjön i din fråga. Uppgiften är hämtad från ”Finnmarken förr och nu” 1993:1. Enligt Lars-Olof Herous artikel i denna tidskrift kommer uppgiften från Malungs dombok för år 1683. Jag har kontrollerat uppgiften i källan och vill mena att uppgiften måhända bygger på en feltolkning av texten. Där står i en förteckning över inhyseskarlar i Malung, Bredsjön: Göran Swepares måg. Jag har tolkat texten så att Göran är Swepares måg. Det skulle förändra hela saken. Till yttermera visso finns i ett annat mål för samma år en uppgift om Lars Svepares måg Göran Göransson, vilket torde styrka min tolkning. Denna nya tolkning är betydelsefull. Göran G bör då ha varit gift med en dotter till Lars Henriksson Kääriäinen. Detta faktum kan innebära att uppgiften om modern Katarina Larsdotter i Lars Göranssons dödsnotis trots allt är riktig.  
 
Göran Göransson i Bredsjön, d.v.s. Lars Henriksson måg får i varje fall en son vid namn Göran Göransson. Han blir soldat under namnet Idbäck (Gottlunds Eback) efter ett hemman i Malung(?). Denne Göran G. Idbäck dyker i början på 1720-talet upp i Skärfjället i dåvarande Äppelbo socken. Han har haft lönskaläge 1724 (Malung dombok) med Elisabet Olofsdr i Avradsberg. Sedan gifter han sig 1726 (Äppelbo dombok) med änkan Maria Abrahamsdr från Skärfjället. Hon torde ha varit minst 10 år äldre än sin nye man. Göran Göransson Idbäcks identitet kan bekräftas genom en notis i Malung dombok år 1728. Där framgår att han kräver arv av dels sin morbror Lars Larsson i Bredsjön, dels sin svåger Abraham Abrahamsson i Milsjön. Maria avlider som du har uppgett år 1738. Därefter gifter Göran om sig med Maria Göransdr från Skärfjället. Hon står upptagen i husförhörslängden 1735-1745. Giftermålet sker den 16 oktober 1738 (vigsellängden). Jag har inte lyckats identifiera henne närmare. Men en Göran Persson uppehåller sig i Skärfjället i slutet på 1600-talet.  
     
Jag skulle tro att din Lars Göransson är son till äldre Göran Göransson i Bredsjön och således bror till Göran Göransson Idbäck.
 
2) Det står nog utom allt tvivel att Abraham Larsson var en Karjalainen. Enligt Malungs domböcker för 1675 och 1676 anges Abraham Larsson komma från Laggåsen. Denna gård /hemman ligger i Ekshärads gamla socken. Men det återstår att bestämma vilken Lars som kan vara hans far. Abraham är gift redan 1674 enligt domboken för detta år eftersom han nämns som svåger till Ivar Larsson. Den senare namnuppgiften är dock fel. Han är svåger till Ivar Ivarsson, en av Ivar Larssons söner. Abraham uppges av dig ha familj 1684. Det bör utesluta Lars Larsson den yngre som far. Han bör därför vara son till Lars Larsson den äldre i Laggåsen. Detta resultat har även Norveig Smedsäng kommit fram till enligt en artikel i Finnkultur.
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

490
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-26
« skrivet: 2003-01-12, 21:27 »
Hej Björn
 
Tack för ditt utomordentliga svar. Jag har såväl tidskriften som du åberopar, som en version av Mats Erikssons register. Jag vet dock inte vilken version. Vet någon om Mats Eriksson numrerar sin versioner?  
 
Det kan inte uteslutas att det finns ett hittills icke beaktat samband mellan Mats Rusan och Kristoffer Rusan. Det finns indicer som talar i den riktningen men det definitiva beviset saknas dock. Jag återkommer med en hypotes vid ett senare tillfälle.
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

491
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-26
« skrivet: 2003-01-07, 22:45 »
Malungsforskare
 
Hej. Jag har träffat på finnen Rossa Christoffer i Avradstjärn 1683 enligt Malungs dombok för detta år. Har någon forskare i mantalslängder eller annan källa sett något patronymikon för denne finne. I så fall är jag taxam för en upplysning om detta.  
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

492
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-01
« skrivet: 2003-01-04, 12:30 »
Hej igen Olle
 
Du frågar om Anders Pålsson 166(2) - 1725 och Annika Eskilsdotter 165(2) -1742 i Solberg. De tillhör min egen släktkrets, varför jag kan nämna några ord om dem. Anders Pålsson är finne och son till Pål Pålsson i Solberg.  
 
Annikas ursprung är så vitt jag vet inte helt klarlagt. Men mest troligt är väl att hon är av finsk härkomst. Jag har svårt att tro på en koppling till Milandersläkten. Finnarna gifte sig vid denna tid i allmänhet med varandra, även om enstaka exempel finns på motsatsen. Namnet Eskil är inte särskilt vanligt bland finnarna i mitten på 1600-talet i denna del av Värmland. Vilka eventuella härstamningar kan då sökas i närområdena vid denna tid? Plats för spekulationer alltså! Bland de bofasta finnarna har vi en Eskil Persson i Digerberget i dåvarande Norra Ny socken, men hans dotter Annika gifter sig med en annan finne. I Flaten i dåvarande Nås socken lever en Eskil Henriksson. Han fick dock inga barn enligt ett domboksprotokoll. I varje fall inte med den efterlevande hustrun Anna Mickelsdotter.
 
Vidare finns en lösfinne vid namn Eskil Tomasson i dåvarande Färnebo socken runt 1650-talet. Hans övriga familj är dock inte känd, än mindre några barn. Ett annat alternativ är lösfinnen Eskil Mårtensson Pundan. Han rör sig som skytt över ett stort område.
 
Sammanfattningsvis har vi således att göra med en okänd, men sannolikt finsk härstamning för Annika Eskilsdr.  
 
Hälsningar
 
Jan-Erik Björk

493
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-01
« skrivet: 2003-01-03, 20:34 »
Hej Anette, Kent, Olle med flera
 
Här kommer en komplettering till Olle Hörnlunds svar.  
 
I jordeboken för 1582 upptas Ämtbjörk som ett helt skattehemman. Men därunder har även införts detta år ett torp benämnt Näs. Detta torp som sedermera kom att kallas Nästorp, redovisas sedan tillsammans med Ämtbjörk t.o.m. 1584. Det är väl därför högst troligt att torpet är upptaget på Ämtbjörks ägor. Nästorp ligger nämligen strax söder om Ämtbjörk på den östra stranden av Klarälven.  
 
Därefter redovisas Nästorp under egen beteckning, men ofta efter Ämtbjörk i de olika längderna såsom kvarnskatte-, tionde- och hjonelagslängder. Nästorp blev ett halvt skattetorp för att senare bli ett fjärdedels hemman. Längre fram i tiden främst från 1600-talets mitt förekommer ibland benämningen Ämtbjörkstorp såväl i mantalslängder som olika kyrkböcker.  
 
Hälsn
 
Jan-Erik Björk

494
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-15
« skrivet: 2003-01-02, 19:48 »
Hej Forskare i N Ny!!
 
Det är kanske intressant för er att känna till några gamla fastebrev som har utfärdats i äldre tider. De har till viss del återgivits i domböckerna för Älvdals härad.  
 
Vårtinget 1652: Sven Larsson och Jon Jönsson i Ö Värnäs visade upp två gamla brev. Det ena var givet vid laga ting i Osebol heliga Sigfrids dag år 1531. Då upplät Heden och Peder i Kårebol ”all sin börd och rättighet som de hade i N. Värnäs till Gunne ibid. både innan gård och utan”. Det andra var utgivet vid laga ting i By måndagen efter Dominicam Laetare år 1558 av Lasse, Jöns och Karin samt Margareta i Värnäs. De hade sålt sina jordeparter där till sin bror Gunne.
 
Vårtinget 1655: Jon och Bengt i Gravol samt Olof i Stöllet har sålt all sitt arv, halva delen, i Ambjörby. (Anm. Tyvärr framgår inte köparens namn).
 
Vårtinget 1656: Harald Olofsson i Värnäs visade upp ett fastebrev från den 12 sept. 1627.Av detta framgick att Torbjörn i Byn hade sålt honom (d.v.s Harald) all sin jord i Ambjörby för 5 riksdaler.  
 
Detta och mycket annat kan ni läsa om i min kommande del två av  ”Sammandrag av Älvdals härads domböcker 1651-1699.  
 
Hälsningar
 
Jan-Erik Björk

495
Gustav Adolf / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-09
« skrivet: 2002-12-04, 21:58 »
Hej Martin
 
Du har tidigare här under Gustav Adolf publicerat en lång lista med anor som rör finnar. Det är ett av mina specialområden. Det andra är domboks- forskning. Du nämner en Henrik Jönsson Pulkkinen från Grangärde. Han gifte sig med Kerstin Mickelsdotter från Grangärde. Har du någon uppgift om härledningen av släktnamnet?hälsn
 
Jan-Erik Björk

496
Gustav Adolf / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-09
« skrivet: 2002-12-04, 21:52 »
Hej Eva
 
Ja det är inte lätt när kyrböckerna tryter. Men några källor finns faktiskt att tillgå. Bland skattelängderna kan jag nämna mantalslängder och jordeböcker. Vissa av 1690-talets mantalslängder innehåller uppgifter om familjemedlemmarna. När det gäller de juridiska källorna är domböckerna mycket bra att leta i. Problemet är att de är avfattade på löpande text och kan vara svåra att tränga in i för den oinvigde. Jag kan nämna att jag f.n. håller på att skriva rent och så småningom ge ut del två av Älvdals härads domböcker 1651-1699. Den första delen betr. 1600-1649 är redan till försäljning.  
 
Ingen av de nämnda källorna är således sammanställda på något enkelt sätt för denna socken. Det är bara att ge sig i kast med skrifterna. Lycka till. Jag har dock tillgång till vissa uppgifter om Malmbacken, men från 1700-talets början. Du får höra av dig med frågor om du är intresserad.
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

497
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-30
« skrivet: 2002-11-18, 19:21 »
Hej Per-Åke
 
Du frågar om Halvard Persson f. 1693. Han är son till Per Bengtsson d.1729 och hans första hustru Marit Halvardsdotter d. 1704 i Byn. Per Bengtssons far hette Bengt Larsson d.1710 (Älvdals härads dombok 1697). Hans födelseår är beräknat till 1604, vilket torde vara helt felaktigt. Moderns namn har jag inget grepp om ännu.  
 
Bengt Larssons far hette givetvis Lars i förnamn. Men vi har här ett problem beträffande patronymikon. Under 1620-talet redovisas en Lars utan patronymikon. Senare under 1630-talet dyker såväl Lars Jönsson som Lars Olofsson upp i mantalslängderna. I källorna inkl domböckerna framkommer ingen klar koppling tyvärr. Bengts härkomst är därför något dunkel. Bengts mor hette Dordi Nilsdotter. Hon är dotter till Nils Larsson i Hamra.  
 
Hälsningar
Jan-Erik Björk

498
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-30
« skrivet: 2002-11-14, 18:38 »
Marianne Johansson
 
Hej. Jag vill bara nämna att i den s. k. renovationen av domboken som skickades in till hovrätten står att Jöns Sonesson köpte en andel av Per Sonesson, inte Sone Sonesson. Det framgår av mitt nyligen utgivna sammandrag av Älvdals härads domböcker 1600-1649.
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

499
Väse / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-28
« skrivet: 2002-10-23, 20:22 »
Hej Marianne
 
Vi ses i olika sammanhang.  
 
Du kan ställa din fråga till samordnaren av uppgifter om finnbosättningar. Han heter Maths Östberg och bor norröver. Uppgifterna bygger på inrapporteringar från finnforskare och andra. Jag har inte hans telefonnummer. Men du kan säkert titta på FINNSAM:s hemsida: www.genealogia.fi/finnsam
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

500
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-15
« skrivet: 2002-10-17, 20:00 »
Hej Anna-Lisa
 
Tack för dina frågor.  
 
Jag vill inte påstå att något av hemmanen Gunnsjögården, Osebol eller Överbyn var finnhemman. I varje fall inte i den meningen att de upptogs av sådana. Osebol fanns redan i de första kända räkenskaperna från Värmland, d.v.s. år 1503. Gunnsjögården och Överbyn är några tiotal år yngre, emellertid upptagna i jordeboken långt före den finska kolonisationen i Fryksände.  
 
Som du kanske vet är Dalby och norra Ny två av de socknar till vilka finnarna kom lite senare än på många andra håll i Värmland. Inte förrän i mitten och slutet av 1640-talet anlände finnarna dit. Som jag nämner i mina Sammandrag av Älvdals härads domböcker 1600-1649 var norra Flatåsen det första finnhemmanet i dåvarande Norra Ny.
 
Men vi vet att finnarna om inte i första generationen, väl i den andra, ibland gifte sig med svenskar. Det finns många exempel på detta från såväl dåvarande Fryksände som Dalby och Norra Ny. Finnarna kan således dyka upp redan under 1600-talet, i rena ”svenskbygder” genom ingifte i ”svenska” gårdar.  
 
När det gäller Per Jonsson har jag ingen uppfattning om han var av finnsläkt. Det är emellertid inte troligt eftersom hans bröder bodde i ”renodlade svenskhemman”.  
 
Hälsningar
 
Jan-Erik
 
PS En god uppfattning om den finska kolonisationen i bl.a. Värmland kan du få i Rickard Brobergs bok ”Finsk invandring till mellersta Sverige” eller den av FINNSAM utgivna boken ”Det skogsfinska kulturarvet”. DS

Sidor: [1] 2