Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Peter Funke
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2014-06-16, 21:20 »
Martin J. Grafley var skriven på Gunnebo i Fässbergs socken (O) vid mitten av 1790-talet. Han kan ha varit tysk, och efternamnsalternativen Graefflin, Graeflein, Graefly etc. är tänkbara och intressanta i sammanhanget. Tar tacksamt emot eventuella observationer!
2
« skrivet: 2013-12-23, 09:24 »
I Läkarebok av Henrik Berg utgiven 1919 står det så här om lungsot och alkohol.
Dr Benj. Ward Richardson har framhållit det faktum, att alkohol i stället för att förekomma, i verkligheten alstrar lungsot och till på köpet lungsot av den mest ödesdigra form. Han konstaterade, att en person lidande av alkoholistisk lungsot ej visar någon förbättring under behandlingen. Sjukdomen går stadigt och ovanligt hastigt till en olycklig utgång.Sjukdomen angriper i synnerhet dem, vilka gent emot alkohol tyckas vara nästa oövervinnerliga och som utpekas som ett exempel på att det är ej farligt att »dricka». En mycket berömd atlet, som förvånat Sverige och Amerika med kraftprov, dog i lungsot av detta slag (suparelungsot).
Kanske förhöll det sig så, eller också kan det som Gunnar säger vara ett utslag av dåtida moralism. Skall nog en medicinhistoriker till för att reda ut de begreppen! (Fast Movitz skall ju enligt Bellman ha dött av lungsot, och han var ju inte någon måttlighetsdrinkare om man skall tro Bellman, så där kanske man kan se en gammal koppling mellan lungsot och brännvin. Åtminstone indirekt...)
3
« skrivet: 2013-12-16, 12:34 »
Yvonne, texten till den visan finns återgiven i Norske Eventyr utgivna 1841-1844 av Peter Christen Asbjørnsen och Jørgen Moe. Den går att läsa på Projekt Runeberg. Noter i olika arrangemang finns på nätet, och låten kan också höras i en version på youtube.
Imponerande att din traderade text ligger så nära den norska versionen från 1840-talet!
4
« skrivet: 2013-11-30, 09:14 »
Läser på Värmländska byggnadsminnen om Väse Prästgård:Sockenstämman bestämde att varje hemman skulle bidra med material till byggnationen. två lass sten, fem timmerstockar, två lispund näver och ett lass zinner skulle levereras.
På filipstadsbergslag.com kan man läsa: Vid det s.k. utslagsbröstet , längst ned i masugnen, tappades det flytande järnet ut, som sedan gjöts till tackjärn i formar. Först tappade man dock ut den lättflytande slaggen, vilket var en restprodukt i från processen. Det gjöts också ofta i formar, för att användas till byggnadsmaterial (ofta kallat Zinnersten). Verkar m.a.o. som det faktiskt står zinner i protokollet, precis som du tytt det.
(Meddelandet ändrat av Vrm 2013-11-30 09:23)
5
« skrivet: 2013-11-19, 23:17 »
Googlade på Erik Ruuth och Borg och fick fram att Erik Ruuth vid denna tid ägde Bollerups Borg halvvägs mellan Ystad och Simrishamn.
6
« skrivet: 2013-10-19, 13:49 »
Ulf, tack för upplysningen! Jag har bara tillgång till Smedskivan 6, och där fanns inte de kompletterande uppgifter jag sökte.
7
« skrivet: 2013-10-18, 18:15 »
Det finns en Lena Hermansdotter i Ulfsby, St. Kil (S) från AI:7 och framåt. Lena är hustru till Jon Nilsson f. i Västra Emtervik 1732 och hon uppges som född i Visnum 1744. Jag har mina misstankar om att det kan vara den Helena Hermansdotter som omnämns i den här tråden 23 juni 2002 som dotter till Herman Mattson, och i så fall född i Amnehärad (Hammaren) 7 oktober 1744. Mellanliggande uppgifter saknas dock hittills. Någon som har en pusselbit?
8
« skrivet: 2013-06-25, 23:35 »
Fast inom parantes så är väl inte benefit något modernt påfund? Antar att det ursprungligen kommer från latinets beneficium, med samma betydelse.
9
« skrivet: 2013-06-09, 19:21 »
Jag hittade det här i Husmoderns bibliotek (från 1932): I alla fall skall man inte på en ort, där alla äro du, sticka av i onödan, utan där följer man seden. Är det däremot på den platsen vanligt, att det till exempel är herrarna, som föreslå duskål, då har man all anledning att opponera sig och hålla sig på sin kant. Ty det är alltid en dam som föreslår duskap med en herre liksom det alltid är den äldre som föreslår det till den yngre. Alltså är det den unga flickan, som säger till kavaljeren. »Låt oss lägga bort titlarna», och han svarar »Tack för vänligheten» (el. dyl), varpå de kanske taga varandra i hand.
Och det är den äldre, eller högre placerade damen, som säger till den yngre: »Jag tycker att vi nu känt varandra så länge, att vi kunna bli du.» Eller om hon är mycket äldre, säger hon: »Vill inte Ebba säga tant till mig», varpå den yngre svarar: »Tack, tant», eller »Så snällt av tant», varpå de (eventuellt men ej alls nödvändigt) taga varandra i hand.
10
« skrivet: 2013-06-09, 18:08 »
Per, javisst, en tanke, två tangentbord!
Hittade en del för nutida generationer rätt märkliga etikettsregler i Husmoderns bibliotek anno 1932 på Projekt Runeberg. En fråga som jag inte sökt på där, men som någon kanske vet svaret på här, är om en äldre dam utan högre utbildning kunde lägga bort titlarna med en yngre manlig student? Fanns det en rangordning mellan kön, ålder resp. utbildning/samhällsposition?
11
« skrivet: 2013-06-09, 10:50 »
Ann-Maris fråga om hur länge man höll på med att presentera sig på detta sätt verkar inte vara besvarad ännu. Kan den sista bredsidan mot tilltalsdilemmat ha varit när Bror Rexed 1967 tillträdde som chef för Medicinalstyrelsen och förklarade att han genomgående tänkta tilltala alla medarbetare med du? Gjorde en hastig koll på nätet och hittade en student av examensårgång -66 som hävdar att när han tog sin examen fanns fortfarande den sed i bruk där man presenterade sig med namn och examensår inför ett titelbortläggande.
(Meddelandet ändrat av vrm 2013-06-09 10:53)
12
« skrivet: 2013-06-07, 10:01 »
Jag känner igen uttrycket räv från västra Värmland på 1950-talet. Min far använde det uttrycket som benämning på en träkärra han lånat för att ralla sten på. Den liknande den på bilden.
SAOB: (Räv) (i vissa trakter) lätt tvåhjulig transportvagn avsedd att skjutas; äv. om enhjulig skottkärra; jfr BJÖRN 4. 2NF 3: 576 (1904; för forsling av stenblock). Det slagna höets framforsling till hässjan skedde medelst hävlar eller på en skottkärra, s. k. räv. LEVANDER DalBondek. 1: 256 1943. jfr HOLMKVIST BergslGruvspr. 1941.)
13
« skrivet: 2013-05-31, 08:48 »
Inte nödvändigtvis - korgmakare var väl ett skrå?
14
« skrivet: 2013-05-31, 07:46 »
Eftersom det inte framgår i vilket sammanhang ordet förekommer så blir frågan lite knepigare, men min gissning (OBS!) är att det kan vara det samma som bisittare. Det i sin tur var en domstolsledamot (assessor), men kunde även vara en ledamot av skrå eller magistrat. Ordet finns sökbart i SAOB på nätet.
(Meddelandet ändrat av vrm 2013-05-31 07:50)
15
« skrivet: 2013-03-28, 16:24 »
På markerad länk finns Baltus Stone född oktober 1744 och Dr Ezra Green, född 17 juni 1746 namngivna som kandidater till att vara Earliest-born person to be photographed. Eventuellt kan de vara slagna av en person med slavnamnet Caesar, som uppges vara född 1737, men vars egentliga ålder har ifrågasatts.
Hanna Stilley Gorby, född 1746 tros leda den kvinnliga listan. Hanna Stilley Gorby anges (på Rootsweb) på sin mors sida härstamma från en dansk läkare född 1610 who sailed with the first Swedish immigrants to America. Om hennes ålder sägs i samma källa: A 1764 census of Old Swede's Church states that Jonathan and Magdalena Stilley had a daughter Hannah who was about 18.
(Meddelandet ändrat av Vrm 2013-03-28 16:34)
16
« skrivet: 2012-12-26, 12:11 »
Kanske mer en portvakt? (Ur Stridbergs Svarta fanor: Petrus portvakt satt i sin kammare och skrev i hushållsboken, då det ringde. Han öppnade luckan, lät pincenez’n
falla medelst en knyck på näsan:— Vem är där?
Ett visitkort lades fram, pincenez’n kom på igen, och där lästes:
— Bruno Zachrisson, Stud.
Pincenez’n kom av igen, och med ett allvar som liknade ett rysligt skämt frågade dörravårdaren:
— När blev du student?)
Man kan ju spekulera i om vård(are) har samma ursprung som var(d) i gårdvar t.ex.
(Meddelandet ändrat av vrm 2012-12-26 12:18)
17
« skrivet: 2012-12-01, 09:18 »
Bror, fick tips om ditt svar av en vänlig forskare, annars hade jag nog missat det. Även om jag inte längre släktforskar aktivt så tar jag förstås gärna del av vad du har att berätta!
18
« skrivet: 2012-09-30, 11:43 »
Angående Andrew Tapper så finns det nu ett reportage om mordet och rättegången utlagt på YouTube. (Om ovanstående länk inte fungerar, se www.youtube.com/watch?v=pSNkqAnZkoA) (Meddelandet ändrat av Vrm 2012-09-30 13:49)
19
« skrivet: 2012-07-25, 10:17 »
Med lite tur kanske man kan hitta resultatlistan i Karlskoga Tidning från den tiden. Tidningen finns sannolikt i digitala arkiv eller hos NWT (den koncern som tidningen tillhör numera).
20
« skrivet: 2012-02-05, 09:48 »
Eftersom fadern föddes i Dalsland finns det sannolikt släktband med personer som har samma efternamn i Åmål och Mellerud bl.a. (där efternamnet dock stavas Krave enligt hitta.se).
21
« skrivet: 2012-02-04, 20:32 »
En enkel googling gav följande uppgifter, kanske lämpliga att gå vidare ifrån:
Carl Krawe (* 21. September 1886 in Nacka/Stockholm; ? 1943 vermutlich in Stockholm) war ein schwedischer Maler, Illustrator und Zeichner.
Nacka kyrkogårdsförvaltning hade 2008 ett föreläggande enligt begravningslagens 7 kap. § 33 med eventuellt förverkad gravplats för Krawe, Anna Maria, 1979, RU 147 samt Krawe Karl, 1943, RU 147.
(Meddelandet ändrat av Vrm 2012-02-04 22:14)
22
« skrivet: 2011-12-28, 06:58 »
Det hände sig i tidigt 1950-tal att min mor ställde ut ett fat gröt med smörhôle på trappan till tomten. Hon verkade nästan lika förvånad som jag över att portionen försvann, och att fatet var renslickat. Senare slog det mig att även vår hund verkat förvånad, ja närmast glatt överraskad, när jag släppt in den. Fast det tog ytterligare en tid innan den blev min huvudmisstänkte i stället för tomten...
23
« skrivet: 2011-12-24, 10:55 »
Med förhoppning om en God Jul och ett Gott Nytt År! 
24
« skrivet: 2011-11-09, 18:22 »
Läste en intervju på CBS Minnesota med en deltagare i den norska förlagan till programmet, Alt for Norge, som berättade att den totala inspelningstiden i Norge var två månader, och att alla som blev utslagna förutom uppgifter om sin norska släkt bjöds på en tio dagars rundresa i Norge. Med andra ord körde man inte direkt deltagarna på porten när de åkte ut! Att slutsegraren förutom nöjet att träffa sin norska släkt fick $50.000 kanske förklarar anspänningen bland deltagarna inför till synes triviala tävlingsmoment?
25
« skrivet: 2011-11-07, 10:47 »
Ted, angående konceptet så är det väl så att man köpt det från en norsk producent, och då är man säkerligen tvungen att hålla sig till en fastställd utformning. Men inget hindrar ju att man gör en fristående uppföljning! F.ö. var det lite snopet att den första som åkte ur var den som hade ett uttalat intresse för släktforskning...
26
« skrivet: 2011-07-04, 08:34 »
På sajten blixtar.se efterlyser man på sitt forum skildringar från förr av extremväder och dess konsekvenser. Prästerna skrev ju ibland anteckningar om vädret i kyrkböckerna, och dessutom var ju t.ex. dödad av blixten en inte så sällsynt dödsorsak i dödböckerna. Om någon hittar en intressant anteckning om iakttagelser om väderfenomen etc. i kyrkböckerna så är det säkert välkommet i forumet! Det finns redan en del gamla tidningsklipp att läsa där. (För att skriva måste man vara medlem, vilket inte kostar något att bli.)
27
« skrivet: 2010-12-01, 00:04 »
Kommer in lite sent i diskussionen och egentligen inte i huvudämnet, utan vill bara anknyta till Antoinette Herrons inlägg en 9 oktober. Antoinette skrev då i samband med en hypotes om möjliga anknytningar mellan en hällristning i Bohuslän och en irländsk sägen: Det finns också en by nära Tanumshede som heter Dingle. Det iriska Dingle ligger på Irlands sydvästkust, så långt man kan komma, men om båda byarna haft samma namn sen bronsålder låter jag vara osagt. :-)
Om man söker lite på nätet så kommer man snart fram till att ett eventuellt samband mellan orterna och (dess forntida befolkning) kanske kan ifrågasättas. På sofi.se kan man läsa: Dingle är namnet på en tätort i Bohuslän. Första gången namnet omnämndes i skrift var år 1391 då det skrevs (j) Dynglu ('i Dingle'). Ursprungligen var Dingle namnet på den å som rinner genom orten. Det är bildat av verbet dingla med betydelsen 'röra sig hit och dit' och syftar på åns slingrande lopp.
Vidare:
Dingle, Irish: an Daingean / Daingean Uí Chúis, meaning Ó Cúis' fort (Wikipedia, ref. McKenna 1986). The name of the town in the Irish language is Daingean Uí Chúis, which is widely accepted to mean The Fortress of the Husseys. The Husseys were a Norman family who arrived in Dingle shortly after the Norman invasion of 1169.(dinglename.com) ...Gaelic version of its name - pronounced awn-DANG-in. An Daingean, which means The Fortress. (New York Times 2005). På iriska heter staden Daingean, engelsmännen tyckte sannolikt att detta var för svårt att uttala och så blev det Dingle med uttalet dingel. (Sven H. Gullman, Lysekilsposten 2004).
Den engelska formen Dingle förekommer först i ett dokument från år 1257 (dinglename.com) /Det finns f.ö. en stad på irland som idag heter Daingean, ej att förväxla med det nuvarande Dingle./
(The word) Dingle has two senses. One is synonymous with dimble: a small wooded valley. The other meaning of dingle is a deep narrow cleft between hills, such as a narrow dale or dell. (Lyman 2009)
28
« skrivet: 2010-07-05, 22:10 »
Födelse- och dödsår på Fred Olson råkade bli fel, skall troligen vara 1904-1987.
29
« skrivet: 2010-07-05, 21:28 »
Söker uppgift om anor för en svensk sjöman, Johan Olau(s)son, född 1863 enligt gravstenen på hustruns släkts begravningsplats i Cushing, ME (det finns andra uppgifter om att födelseåret var 1853). Olausson ändrade namnet till John Olson, och gifte sig (1892?) med Katie Hathorn, född 1856. Paret fick fyra barn: (Anna) Christina 1893-1968, Alvaro 1894-1967, Sam 1900-1980 och Fred 1900-1984. (Ett barnbarn till någon av de två senare har skrivit en bok om sin far, som också hette John Olson.) John Olson d.ä. avled 1935.
Christina och Alvaro har blivit världskända som modeller för konstnären Andrew Wyeth, aktuell med en utställning på Akvarellmuséet i Skärhamn med motiv från syskonens spartanska hem i Cushing. Vad jag vet har ingen forskning skett på deras svenska anor, så det vore ju roligt om mer hinner bli känt innan utställningen lämnar Sverige i september!
30
« skrivet: 2009-12-20, 21:54 »
31
« skrivet: 2009-07-13, 22:37 »
Enligt boken American Orientalist av Gerald M. Ackerman var Fehrman en Napoleontrogen officer som följt general Bernadotte till Sverige, men flytt till Skottland då Bernadotte tog ställning mot Napoleon.
32
« skrivet: 2009-07-13, 19:33 »
James Fairman föddes i Glasgow 1826, men kom till Amerika med sin mor vid sex års ålder. Hon var då änka, och far till James skall enligt Nordisk Familjebok (1899) ha varit den till Skottland emigrerade svenske officeren L. Fehrman.
James Fairman, som avled i New York den 12 mars 1904, blev en etablerad och produktiv amerikansk landskapsmålare, och var dessutom överste i amerikanska inbördeskriget enligt de uppgifter jag har fått fram. Hans verk finns idag att beskåda på bl.a. Hudson River Museum och the Washington County Museum of Fine Arts. Mer om Fairman här!
Tar gärna emot upplysningar om L. Fehrman, den svenske officeren som skall ha varit James far.
33
« skrivet: 2009-06-21, 11:34 »
Det finns en längre förklaring om titeln på SAOB, och det visar sig ha en mängd olika betydelser som de som omnämns här ovan, men det kunde även vara en benämning på bl.a. sutenörer och arbetsförmedlare.
34
« skrivet: 2009-06-21, 11:24 »
Svaret visade sig finnas på SAOB, där man om uttrycket skaffare bl.a. kan läsa: (utom i skildring av ä. förh. numera bl. i vissa trakter) om person som ombesörjer arrangemang o. förplägnad vid gästabud o. d. (särsk. som fungerar ss. värd vid (bond)bröllop); äv. om person som vid sådant gästabud osv. fördelar mat o. dryck bland gästerna o. passar upp vid bordet, uppassare l. servitör. (På SAOL finns även förklaringen till yrkestiteln skaffare.) Hur som helst är det trevligt att benämningarna skaffarfar och skaffarmor tycks förekomma fortfarande på Gotland!
(Meddelandet ändrat av Esbon 2009-06-21 11:28)
35
« skrivet: 2009-06-21, 10:24 »
Ordet skaffning (som i matsäck etc.) visar sig vara ett holländskt sjömansuttryck för äta enligt Bra Böckers Lexikon. Misstänker att uttrycket skaffarefolk har samband med yrkestiteln skaffare som det har frågats om här på forumet för länge sedan. (Skaffare vid bröllop vid hovet omnämns f.ö. i svensk etymologisk ordbok som finns på nätet.) (Meddelandet ändrat av Esbon 2009-06-21 11:06) (Meddelandet ändrat av Esbon 2009-06-21 11:08)
36
« skrivet: 2009-06-20, 20:24 »
Rune, tack för svaret, det är väl ungefär vad jag funnit själv (klicka gärna på länken ovan!). Vad jag mer funderar på är om det är en sedvänja som växt fram lokalt, eller om det är en gammal funktion som försvunnit överallt utom på Gotland. Vem utsåg skaffareparet, var de betrodda personer (som årensarna i Hedeby), eller var de entreprenörer?
37
« skrivet: 2009-06-20, 17:52 »
Jag har i ett gammalt lexikon hittat uttrycket skaffarfolk (skaffarefolk), i sin tur uppdelat i kategoribeteckningarna skaffarefar, skafferemor, skaffaredräng och skaffarepiga. Vad jag förstår har dessa personer haft vissa fasta uppdrag i samband med cermonier som bröllop och begravningar. Speciellt vanligt tycks detta ha varit på Gotland, där titlarna fortfarande förekommer i modernare sammanhang för värdar/värdinnor. Jag vill gärna veta mer om skaffarfolkets betydelse - var det ett hedersuppdrag som t.ex. kyrkvärdens, och har denna sed förekommit på annat håll än på Gotland?
(Meddelandet ändrat av Esbon 2009-06-20 18:05)
38
« skrivet: 2009-05-13, 11:59 »
Anders, härledningen må vara enkel, men är väl trots allt svaret på den fråga som ställdes i tråden om Engelbrekts anor? Jag tyckte att det saknades ett ja eller nej, och nu när det har kommit lovar jag att inte tjata mer om Engelbrekt! Därmed inte sagt att fastebrevsdiskussionen saknar sitt värde, det är säkerligen viktiga detaljer, som sagt.
Kaj, såg tyvärr inte ditt inlägg från i morse när jag skrev mitt.Om Du nu tänkt utveckla synpunkterna på Carlsson så vore det synd och onödigt om Du tappat lusten på grund av min närvaro. Jag har fått svar på det jag ville veta, och har inte det minsta intresse att på något sätt sabotera en viktig diskussion (Obs! Ingen sarkasm den här gången!).
39
« skrivet: 2009-05-13, 08:15 »
Jag är lite osäker på om det är jag som är vilsegången eller den historiska sidan som grottar ner sig i detaljer, för att tala nutidsvenska! Vad gäller den person som förekommer i fastebreven har jag redan accepterat att Gottfrid Carlsson inte är ense med andra om vem som egentligen är den som omnämns i dokumentet 1367. Jag kan däremot inte se att det omkullkastar vad jag utläser ifråga om namnen. Om nu det faktum att NFB gjort sig skyldig till felaktig skrivning om vem den i fastebreven omnämnda personen var, och det endast var detta som inte alls överensstämmer hade ju Kaj kunnat nämna det, istället för att tala i gåtor. Det hade inte gått åt fler skrivtecken, eller tid, för den saken...
Men har jag fel i sak i nedanstående ser jag fram emot en snabb rättelse, så att jag inte sprider irrläror!
Proband: Engelbrekt Engelbrektsson
Far: Engelbrekt Englikosson
Farfar: Engliko/Englika Engelbrektsson
Farfarsfar: Engelbrekt d.ä.
40
« skrivet: 2009-05-12, 23:32 »
Nu har jag läst uppgifterna ytterligare en gång, och ser ingen skillnad på dina uppgifter och de slutsatser jag drog i föregående inlägg, mer än att den Engelbrecht i Norberg som förekommer i en rättelse som Carlsson gör möjligen var Engelbrekt d.ä., inte riksrådets far. Det innebär i så fall ingen ändring i ovanstående släktordning vad jag kan se.
Jag avstår från diskussion om vem som är mest sarkastisk, utan avslutar detta stycke internet-strö (sarkasm!) för min del med att förtjust konstatera att det ju faktiskt fanns svar på frågan om Engelbrekt hade några syskon eller vem hans far och mor var. Under förutsättning att man okritiskt förlitar sig på tryckta källor vill säga.
41
« skrivet: 2009-05-12, 21:11 »
Tack Anders (och Birgitta) - trevligt att någon gav sig tid att lägga ut Carlssons uppgifter! Möjligen skiljer den kanske på någon punkt från de uppgifter jag återgav, men för att att anse att utredningens uppgifter inte alls överensstämmer med citatet ur Nordisk Familjebok ovan måste man nog vara historiker...
Gottfrid Carlsson säger att släkten ursprungligen var tysk. Han anger vidare att Släktens äldste kände stamfader bar samma namn som sin berömde ättling, Engelbrekt, och att denne var rikshövitsmannens farfars far. Anknytningen till Norberg finns också, då tillhörigt Dalarna. Jämför jag de båda källorna så anger NFB ordningen Engelbrekt d.ä.-Engliko Engelbrektsson-Engelbrekt Englikosson-Engelbrekt Engelbrektsson, medan Carlsson uppger Engelbrekt d.ä-Englika Engelbrektsson-Engelbrekt Englikosson-Engelbrekt Engelbrektsson. Om jag inte läser texten helt galet skiljer det i så fall bara på en bokstav i Engliko/Englika. (Att Carlsson avfärdar en annan Engelbrecht i Noraberg som ovidkommande hör egentligen inte till historien.) Eller gör jag en felaktig tolkning?
42
« skrivet: 2009-05-12, 19:39 »
Ett litet tillägg till Kaj: gack gärna, om tiden så tillåter,åstad till den härligt prestigelösa diskussionen om Harald Hårfagre! Misstänker att det går att hitta någon Gottfrid att styra upp den debatten med också...
(Birgitta, jag hör av mig!)
43
« skrivet: 2009-05-12, 17:24 »
Kaj, om felaktiga uppgifter redan finns i omlopp så är det väl bättre att de kommer upp till diskussion här i så fall? Sökte någon på Google förut om Engelbrekt så är möjligheten stor att de hamnat på de felaktiga (?) uppgifterna. Söker de nu så kan de hamna här och hitta den korrigering någon i bästa fall bjuder på. Att hänvisa till SBL men inte ha tid att ens nämna Engelbrekts fader tycker jag ärligt talat är lite snålt, speciellt som frågan stått obesvarad här sedan år 2000...
Framför allt hade det ju gått att korrigera de färska felaktigheterna, har man tid att säga A så kanske man ändå kunde hinna säga B också? Nu svävar de vilseförda i osäkerhet till dess de får möjlighet att själva uppsöka någon institution där de kan hitta SBL band 13 och Gottfrid Carlssons oförvitliga uppgifter.
För övrigt kan man aldrig mer än upplysa varifrån man fått sina uppgifter, vare sig det är Antiqvarisk tidskrift eller Storås AI:15 som är källan. Jag kan ha läst fel såväl i boken som i kyrkboken, eller det kan ha varit författaren/prästen som har skrivit fel. Jag är övertygad att det sprids sådana felaktigheter på Anbytarforum, jag kan själv ha levererat någon. Men alternativet vore att ingen vågade skriva något, ens med de mest tydliga reservationer. Vi skulle ju istället kunna nöja oss med att skriva Storås AI:15 (eller SBL band 13 sid 569-589) för att vara helt säkra att inte sprida en felaktighet, och ändå markera att vi sitter inne med svaret...
44
« skrivet: 2009-05-12, 07:22 »
Några obestyrkta ströfynd från Internet:
Engelbrekt Englikosons sköld är kluven, i högra fältet 1 halv lilja, i vänstra fältet 1 nedåtslagen vinge; hans son Engelbrekt Engelbrektssons vapen är 3 halva liljor bildande en triangel; brodern Niclis Engelbrektssons är 3 hela liljor på sned över skölden.(Antiqvarisk tidskrift / Tjuguförsta delen /Adlersparre)
Engelbrekt Engelbrektsson tillhörde en ursprungligen tysk slägt. Hans farfarsfar, Engelbrekt, egde tomt och kolgård i Vesterås och var der antagligen borgare. Dennes son, Engliko Engelbrektsson, torde hafva anlagt det nuv. Engelsberg (fordom Englikobenning) i Norbergs bergslag. Dennes son Engelbrekt Englikoson var med säkerhet år 1367 bosatt på Norberg, egde jord i Snefringe, Norrbo och Siende härad samt var frälseman, troligen den förste i slägten. Hans ene son, Nils Engelbrektsson, var på 1430-talet häradshöfding i Norrbo härad, och hans andre son, den berömde folkhjelten Engelbrekt Engelbrektsson, var vid samma tid bevisligen bosatt i Norbergs bergslag och ej, såsom det vanligen uppgifves, vid Kopparberget. Riktig är likväl den gamla uppgiften, att han var bördig från Dalarna, emedan Norberg, som i våra dagar hör till Vestmanland, på den tiden räknades till Dalarna. Jfr K. H. Karlsson: »Engelbrekt Engelbrektsson» (i »Hist. tidskr.», ll:te arg., 1891). (Ur Nordisk Familjebok, 1800-talsutgåvan)
45
« skrivet: 2009-05-10, 21:26 »
Anders Fryxell uppger i sin Svenska Historien band I att Engelbrekt härstammade från en icke mycket hög men likväl adlig ätt. Alf Henriksson skriver i Svensk Historia band I att något litet är också känt om hans (E.E.) släkt, som hade varit bofast i Sverige i minst tre led......och från och med Engelbrekts far var de frälse. Observera: eftersom uppgifterna inte är styrkta på något sätt så bör de inte användas till annat än att ha som utgångspunkt för vidare forskning!
46
« skrivet: 2009-04-23, 17:18 »
Tipsen som lämnats om kamrer Bergman har nu resulterat i en artikel i Mölndals-Posten. Lars Gahrn nämner där att ordet för Frälsare även kan tolkas som hämnare. Det skulle i så fall kunna skänka en mer ödesmättad ton åt texten på stenen, alltså: I de avlidnas natt vidrör människornas hårdhet mig inte. Jag gläder mig över att min hämnare lever. Mer om detta tolkningsalternativ här.
47
« skrivet: 2009-02-18, 00:23 »
Ett (något senkommet) tack för bidrag till lösningen! Här är f.ö. en följddiskussion för ev. intresserade.
48
« skrivet: 2009-02-17, 18:06 »
Arne, du får svar per mail om din troliga amerikanska släkting. (Inte illa, på en tio år gammal efterlysning!)
49
« skrivet: 2008-12-30, 10:37 »
Har inte kunnat besöka Anbytarforum på några veckor p.g.a. datorproblem, men tackar för de uppslag som tillkommit. Gertrude McBrady har jag också hittat, och uppgiften om Dublinresan är klart intressant.
50
« skrivet: 2008-12-12, 15:18 »
Chris, tack för hjälpen att avföra Egon S från den aktuella listan! Den kanadensiska Gertrude verkar klart intressant, eftersom hon var sjuksköterska. Enligt artikeln träffade ju författarinnan Gertrude Egon när hon vårdade honom som patient.
Ja, det fanns förstås alla möjligheter att försvinna in i den amerikanska anonymiteten för den som så önskade...
(Ber om ursäkt att jag hittade en mindre lämplig tråd i lunchbrådskan. Jag visste att det fanns en tråd som hette Spårlöst försvunna, och fann tyvärr bara denna.)
51
« skrivet: 2008-12-12, 11:48 »
Hänger på den här rubriken och efterlyser Arvid Egon Lundquist, född 1 Hofors 27 september 1897, samt hans irländska hustru Gertrude Brady. Upplysningar saknas efter 1932, men eventuellt kan det röra sig om samme Egon Lundquist som begravdes i Worcester County Memorial Park den 23 november 1987. Mer om detta intressanta par kan läsas här.
52
« skrivet: 2008-06-29, 10:48 »
Hej Gunilla!
Jag tittar allt in här då och då, även om släktforskningen inte är mycket att skryta över längre (om den någonsin varit det...)
Förser dig gärna med de uppgifter jag har, du har nog fått min mailadress vid det här laget.
Blommiga hälsningar,
Peter
53
« skrivet: 2008-06-23, 00:22 »
(Garanterat slutinlägg!)
Ulf, jag har som sagt lämnat den här debatten, och känner ingen längtan att ytterligare fördjupa mig i vad Rudolf Wallin och mormor Märta gör i en diskussion om Birgit Th. Sparre. Kan vi inte istället en gång för alla enas om att du är kungaättling och att din förfader Fale Bure arrangerade tornerspel i slalombacken uppe i Birsta? Det blir enklare så.
54
« skrivet: 2008-06-22, 08:24 »
Man kan ju inte undgå att konstatera att du använder Birgit Th. Sparre som en kungamakerska för dina egna syften, och att ge sig in i debatt med dig vet jag av tidigare erfarenhet inte leder någon vart. Bara några slutkommentarer:
...men här gällde det ju sonen till en präst och inte prästen själv...det är skillnad det! Varje människa kan bara taga ansvar för sina egna handlingar.
Jag hävdar fortfarande att du (medvetet) bortser från den tidens sociala strukturer.
Varför skulle Birgit hela sitt liv undanhållas vilka hennes riktiga föräldrar var om inte det rört sig om personer av mycket hög dignitet i samhället?
Det finns nog flera av orsaker att adoptivbarn undanhålls vilka deras riktiga föräldrar är. Sällan kanske för att de är av mycket hög dignitet i samhället, utan oftare det motsatta. Förmodligen varken-eller i det här fallet.
Varför fick hon leka med kungabarnen ute vid Drottningholm som liten?
Jag har inte läst boken och sett i vilket sammanhang detta skildras, eller vad bokens syfte är. Förmodar dock att kungabarnen även hade andra lekkamrater än sådana som var kungliga.
Se likheterna o.s.v.
Ja, då är vi väl framme vid de bakomliggande orsakerna till ditt engagemang i den här frågan?
55
« skrivet: 2008-06-21, 10:58 »
Ulf, du avkräver dem som tror på prästsonsteorin bevis, och som neutral iakttagare måste jag nog tycka att deras indicier är rätt troliga! Vore det inte klädsamt att ni som företräder den kungliga hypotesen i er tur framkommer med någon form av bevis, istället för vilt spekulerande? Att bagatellisera den dåtida släktskammen när en prästson gör en piga med barn tyder på brist på insikt i, och förståelse för, den tidens sociala mönster. I århundraden hade det ju varit prästerna som fördömde utomäktenskapliga sexuella förbindelser, och det var knappast något som fallit i glömska i början på förra seklet.
56
« skrivet: 2008-06-18, 11:52 »
Vill tillönska alla forskare, kända och okända, i alla väderstreck,
[color=119911]en fin midsommarhelg[/color] och en skön sommar!
57
« skrivet: 2007-10-16, 19:02 »
Den 13/11 1774 gifte sig i Mo en Britta Svanström med smeden Petter Jernberg. Jag söker uppgifter om henne (födelseort, föräldrar, syskon etc.)
58
« skrivet: 2007-09-15, 23:28 »
I förra veckan köpte jag i vår hembygdsförenings boklåda Hans nåds testamente av Hjalmar Bergman. På pärmsidans insida står det Till Betty på Elisabethdagen 1921. Agnes Hesselblad. Någon som känner till eventuella släktband mellan Agnes/Betty och Elisabeth Hesselblad?
59
« skrivet: 2007-08-17, 06:58 »
Enligt Naturhistoriska Mus?ets hemsida är inte gränsdragningen mellan sill respektive strömming någon nutida konstruktion, utan från ett kungligt påbud på 1500-talet som fastslog att sill fångad öster om en linje mellan Kalmar och den polska kusten skall kallas strömming. Det kan väl tänkas att detta även inbegrep det nordliga beståndet av fisken, och att ortnamn i Norrland med förleden Sill- då kanske har sitt ursprung före detta påbud (eller att benämningen funnits kvar lokalt även senare - alla myndighetspåbud leder ju inte till omedelbar efterrättelse...)?
Sedan är det väl så att det är ändelsen -ryd och inte -rud som väckt frågan om det verkligen är från den värmländska orten som Bush härstammar, inte förleden Sill-? Enligt Rosells Värmländsk medeltid i ortnamnsperspektiv så är ortnamnets förled säkerligen en genitivform av Sillen, som var ursprungsnamnet på sjön Östra Silen.
60
« skrivet: 2007-08-11, 11:19 »
Uppslag kommer ju och går i Buredebatten, och en del id?er kapslas in i låsta diskussioner. I bl.a. den nu låsta Varför en egen Burediskussion återkommer senast (?) i mars Fale Bureholmen, när Ulf Sawert skriver Även att en ö i sjön Skagern har fått namnet: Fale Bureholmen är ju mycket märkligt? Här ser vi ju också tydligt...att Fale-namnet satts ihop med Bure-namnet! Varför?
Läste häromdagen vad antikvitetsintendenten N.G. Djurklou (1829-1904) skrev om detta från en av sina resor (VFoN 1954).Fallholmen (...) Fernow vill veta att holmens rätta namn är Faleholmen, och att Fale Bure här legat fördold med den unge prinsen Erik Knutsson under flykten från Älgarås. Att någon sägen på Fernows tid berättigat ett sådant antagande är föga troligt, utan har berättelsen ingen annan grund än Fernows gissningar med stöd av en förment namnlikhet. Den allmänna spridning Fernows bok erhållit har dock förvandlat hans berättelse till en trosartikel hos bygdens folk, som dock ytterligare förbättrat den med tillägg att Fale Bure här blivit begraven.
Verkar enligt detta alltså som om det inte finns några belägg på att benämningen använts innan Erik Fernow (1735-91) satte ihop Fale-namnet med Bure-namnet.
61
« skrivet: 2007-07-27, 06:06 »
Lisbeth, det står lite om Bärön och några av dess innevånare i Iwan Schymans bok Värmlandsnäs, del 1. (Även Per finns omnämnd i boken, dock inte i samband med Bärön.) Per var bror till min mormors far Olof Henrik.
Kanske kan Säffle turistbyrå ge tips om hur man tar sig till Bärön? Det går ju turer till Lurö under sommaren, så det finns någon form av turisttrafik från Ekenäs.
62
« skrivet: 2007-07-23, 19:25 »
Fråga 1: någon som känner till vad det blev av Christina Hall, född 1752, som Emily nämner här ovan?
Fråga 2: vet någon om det fanns ytterligare någon kvinna i vuxen ålder på 1760-talet som hette Christina Hall, och som inte är den Christina f. Goth?n som var gift med köpmannen John Hall i Göteborg?
(Frågan är vidarebefordrad från en person som stött på namnet i ett sammanhang som inte berör genealogi i första hand.)
63
« skrivet: 2007-07-16, 16:32 »
Marc, en nybörjare kan väl vara seriös - det är kanske inte graden av kunskap som delar in oss i seriösa respektive icke seriösa, utan vår hållning till ämnet och till meddebattörerna? Personligen tycker jag väl att stormän och deras slott och herresäten poppar upp lite väl lättvindigt ur den medelpadska myllan och berggrunden i Buretrådarna för att de skall kännas så där vansinnigt övertygande, men roliga att läsa är de absolut!
Sedan tycker jag nog att Du för din del förefaller fästa alltför stor tilltro till att man genom inlägg på Anbytarforum kan bilda en opinion för att få arkivarier och historiker att lyfta fram Bures släktsten i dagsljuset igen. Den dagen forskarna tycker att stenen känns trovärdig kommer de säkert att leta reda på den i förråden och mura upp den på den hedersplats ni anhängare tycker att den bör ha.
64
« skrivet: 2007-07-15, 09:41 »
Jag vill inte anklaga någon person eller falang för att den ändlösa debatten fortsätter, utan konstaterar bara att den är ett faktum.
Däremot tycker jag att det är synd att de Faletroende inte tog tillvara på chansen till dialog med Kaj Janzon, Elisabeth Thorsell och andra kunniga forskare, en hjälp som många andra forskare tacksamt hade tagit emot. Istället tråkades dessa bort med tröttande upprepningar, onyanserade påhopp mellan sidorna (jag har förvisso själv varit delaktig där!) och arkeologiska fältstudier utan rimlig verklighetsanknytning.
Nu återstår en tråd som inte saknar underhållningsvärde, och det är bara att hoppas att eventuellt nya besökare inte ser den som ett seriöst inslag på Anbytarforum.
65
« skrivet: 2007-07-14, 13:07 »
Vill bara tillägga att vi amatörer säkert kan hitta saker som mer vetenskapligt sinnade missar, vi har ju bland annat sett hur Västgötaskolan haft medvind i Arns fotspår. Samtidigt finns det ju risker med detta, numera är såväl Gestilrens lokalisering till Tidaholms kommun som Häradsvads placering i Vårgårda kommun starkt ifrågasatta. I det senare fallet har vägverket tagit ner sina skyltar som pekade mot Häradsvad i Nårunga, vilket väl får ses som ett tecken om att placeringen vilade på lösa grunder? Att samma problem finns där som här kan man konstatera då fil.dr. Lars Gahrn en aning resignerat i debatten om Häradsvad skriver: XX bryr sig inte om dessa utredningar utan upprepar gamla missvisande påståenden som om ingenting hade hänt. Känns det igen?
66
« skrivet: 2007-07-14, 12:17 »
Nu har debatten under Bure tumlat runt i åsiktsmaskinen i ett par år. Det känns faktiskt spännande att titta in i Buretrådarna och se pajerna vina över nätet med en frenesi som nästan är i klass med tennisbollarna i Båstad för tillfället...
För två år sedan ställde jag frågan i denna tråd om forskning biter på övertygelse. Resultatet stod klart redan för något år sedan: de som haft något att komma med och försökt med mer akademisk argumentation har stukade dragit sig tillbaka. (Kanske sysslar de numera med i sammanhanget mer stillsamma fritidssysselsättningar som bungyhopp, forsränning eller liknande?) Vi kvarvarande, idoga motdebattörer jobbar skift, men fyller till stor del ingen annan uppgift än att föra bränsle till en eld som borde ha självdött för länge sedan.
Å andra sidan - om ingen hade motargumenterat, var hade vi varit idag då? Hade Anbytarforum haft en stående krönika om stormannen Fale Bure och hans magnifika slott i enklaven Byrisland, och hur skulle Släktforskarförbundet ha ställt sig till att vara plattform för en sådan propagandaapparat?
Kanske läge att fråga sig vad det är som pågår, innan vi blivit så hjärntvättade att vi lydigt inställer oss på arkeologiska vandringar i Byrisland under sakkunnig ledning...
P.S. Vem fixar fram jordscannern?
67
« skrivet: 2007-06-28, 14:41 »
Men Ulf - kritiker? Jag tillhör ju dina allra största beundrare! Vem annan än du skulle ha gått i land med att driva en sådan här såpopera år ut och år in på en sida som väl ursprungligen förmodligen var avsedd att ha en något annorlunda inriktning? Jag bugar mig och drar mig tillbaka i väntan på nya sensationella utspel - när dramat så går vidare...
68
« skrivet: 2007-06-28, 13:12 »
Ber om överseende för det senaste inlägget, jag antar att jag greps av den allmänna fabuleringsglädjen i tråden. Vid närmare eftertanke tillförde det inte debatten något av värde. Det heller...
69
« skrivet: 2007-06-28, 12:22 »
Ulf, kan du inte helt sonika gå in i den gamla handelsträdgården och fråga om grundaren möjligen hette Fartegn Unge? I så fall bör ju saken vara klar!
70
« skrivet: 2007-06-27, 14:50 »
Tusen tack Chris, och skulle Du lyckas klämma in klippet från RGS om henne senare är jag än mer tacksam! (Kanske går det på Proveniens om det strular här?)
71
« skrivet: 2007-06-27, 09:46 »
Söker uppgifter om Dr. Ethel John Lindgren-Utsi född 1905 (eller 1904) i Evanston, Illinois, uppväxt där samt i Boston och Kalifornien, och död 1988 i Aviemore, England. Dr Lindgren uppges vara dotter till en bankman av svenskt ursprung. Hon deltog bland annat i en av Sven Hedins expeditioner till bortre Asien, och var gift med den svenske samen Mikel Utsi, med vilken hon bedrev renuppfödning i Skottland.
(P.S. Det är inte jag som startat en ny Illinoistråd, den var redan förberedd.)
72
« skrivet: 2007-06-24, 14:02 »
Jag tycker att det är underbart med myter och skrönor - tänk så fattigt livet skulle vara utan dem! Problemet uppstår när vi går vilse i sagolandets utkanter och inte längre varken vill eller kan skilja på det ena eller det andra. Vill vi på allvar hävda ett släktskap med Prinsessan Tuvstarr och säger oss veta hennes mantalsort så duger det inte att hänvisa till John Bauer, och heller inte att be andra bli delaktiga i sagoskrivandet - åtminstone inte på en släktforskningssida. Det borde vara en självklarhet...
73
« skrivet: 2007-06-21, 12:44 »
Släktforskarna är villiga att lägga dagar, månader, år på att en gång för alla slå fast att de inte bara lever ett obemärkt liv i dag, utan att deras ätt gjort det i århundraden. Det är rätt storslaget, skriver den gode Hakelius. Han lever uppenbarligen ett liv lyckligt omedveten om fenomenet Buretrådarna, där torpare är lika sällsynta som jätteödlor i Sundsvall.
74
« skrivet: 2007-06-20, 16:52 »
Ulf, jag gillar din inställning, även om den inte har något med släktforskning att göra, men det är ju inte längre något krav på den saken. Och som Piraten avslutar novellen Arkeologi (ur Vänner emellan) där fröken Cederfins fornlämning visade sig vara en dräneringsgrav som bybon Ola Målare åstadkommit: Vi måste alltid gräva vidare!.
Hej å hå,
runt vi gå...
75
« skrivet: 2007-06-18, 22:03 »
Robert H., bara en parantes: du skrev i söndags att Bergsven förekommer inte på någon annan känd svensk runsten vad jag kunnat hitta, en formulering som återfinns i flera inlägg på Internet enligt Google. En debattör hävdar t.o.m. att namnet bara är känt från Medelpad och Norge, men det verkar som om Bergsven återfinns på en sten i Östergötland också.
76
« skrivet: 2007-06-18, 21:17 »
Tack för svaret Ulf, det känns bra att du inte är någon motståndare till sann vetenskap, trots allt! Fast till att du skall bli anhängare tycks det vara en bit?
77
« skrivet: 2007-06-18, 21:02 »
Ulf, du svarade nog på något som inte var själva frågan, vilket i och för sig känns lite typiskt, men skam den som ger sig! Vad innebär din skrivning det är bra att ni kollar upp allt då jag inte är någon motståndare till sann vetenskap?
78
« skrivet: 2007-06-18, 20:15 »
Vi kan gärna slå ihop kyrkböckerna för gott och ägna oss åt framåtskridande forskning eller andra former av önskedrömmande! Det vore dock bra om någon kunde förklara varför vissa förväntas köra det strikta obligatoriska programmet medan andra får ägna sig åt allmänhetens åkning på samma plan...
Nu är det din tur att svara! Vad innebär Sawertismen det är bra att ni kollar upp allt då jag inte är någon motståndare till sann vetenskap?
79
« skrivet: 2007-06-18, 17:30 »
Mårten, jag hör faktiskt till dem som irriterar sig, och jag skall berätta varför! (Beklagar redan nu att det här inte gäller något Bureslott, men det gör ju t.ex. inte Marcs släktutredning här ovan heller...)
Jag började besöka den här sidan för ganska många år sedan, där den dåvarande redaktionen höll hårt på källhänvisningar och trovärdighet. Jag fick mig själv en liten luggning en gång av Håkan Skogsjö, och utan att han ens nämnde mitt namn förstod jag att det han, med all rätt, tyckte att jag varit något okritisk ifråga om en källa. Bara att tacka för det, för även om den som tar del av mina uppgifter i sin tur givetvis bör kolla dem, så är det inte trevligt att stå som felkälla när någon väl börjar syna mina kort!
Så kom då den här olycksaliga diskussionen om Burarna, där kravet på källkontroll redan från början åläggs andra, där det klipps och saxas efter eget gottfinnande, man kräver svar av andra på synnerligen ledande frågor men struntar i att svara själv på ifrågasättanden, man läser böcker av etablerade historiker som en viss potentat läser bibeln, och plötsligt blir arkeologi ett huvudämne - sakligheten har vi ju givit på båten för länge sedan!
Jag skall inte sticka under stol med att jag tycker att Ulf Sawert är en festlig prick, men det hör inte till saken, lika lite som att han tycks ha köpt sig avlatsbrev genom att retroaktivt betala sitt medlemsskap i Rötters Vänner. Ulf kan konsten att framställa sig som underdog, men är i själva verket en mycket slug debattör, vilket inte är sagt som kritik.
Här ovan kan vi läsa hur en gård döpt efter en båtsman hux flux blir en stormannagård, och hur vad som tidigare föreföll ha varit en väldig ringmur ett tu tre blir, om inte pinnstaket så åtminstone träpalissad. Detta tack vare en plötsligt uppbubblande sanningens skälla som inte förefaller direkt glasklar...
Från att från början ha varit en respektabel och respekterad sida börjar nu Anbytarforum dyka upp som ett exempel på pseudovetenskap och typfall, och det är faktiskt inte positivt för någon av oss som släktforskar.
Visst, vi kan vara med i leken eller vi kan avstå! Men hur skall man i fortsättningen handskas med den som också tycker att det är roligt att fabulera fritt om sin släkt - är det dags att släppa skrönorna fria nu, eller är det läge för besinning? Om jag har en hypotes om att jag härstammar från Olov Trätälja och vill ha hjälp att fixa en jordscanner för att plöja över Sifhällaåsen i jakten på min förfader, är då Anbytarforum det självklara forumet att vända sig till, eller är det tillvägagångssättet reserverat för en speciell person? Vore bra med ett klargörande, innan jag börjar vända på stenarna...
80
« skrivet: 2007-06-18, 12:32 »
Tycker att Göran Olssons inlägg blev ett skolexempel på hur lätt i stort sett vad som helst kan bli accepterat som urkund i denna tråd!(Ref. måndag den 18 juni 2007 kl. 01.46.)
Verkar som vi fått en Baldersson bland alla andra färska sonändelser som dykt upp här...
81
« skrivet: 2007-06-16, 12:02 »
Helene och Ann-Mari,
jag är helt med på noterna och instämmer med er! Så länge inte administratören kräver angivandet av e-mail är det knappast någon oförskämdhet att inte fylla i mailrutan.
82
« skrivet: 2007-06-16, 10:39 »
Jag tycker att ett påhopp inte är så bara förstås! När det gäller debatterna här så är ju en given förutsättning Svara alltid direkt på Anbytarforum.
Jag tycker att det är bra att du har glädje av att ha din mailadress publicerad, och det är väl det som är syftet med att ha den angiven - för ömsesidig glädje, inte som en möjlighet till att avreagera sig?
83
« skrivet: 2007-06-16, 09:25 »
På Anbytarforum tycks det på sina håll finnas en övertro på e-mailadress som legitimationsform. I ett aktuellt inlägg i en annan tråd kan man läsa: Alla utan e-postadress kan hålla sig från Anbytarforum. Jag upplever er e-postfria som anonyma och oförskämda mot övriga som försöker hålla en saklig debatt igång.
Som flera andra debattörer påpekat ställer Släktforskarförbundet inte några krav på att deltagarna skall uppge e-mailadress, och den troligt falska identiteteten NN N:son kan ju lätt skaffa sig en hotmailadress eller en högst tillfällig mailadress utan att det för den sakens skull gör honom/henne mer verklig! (Den som skrev ovanstående citerade rader har f.ö. själv just en hotmailadress...)
Om nu inte e-mailadress kan styrka identiteten, vad skall man då ha den till? Skicka skällemail med sådant som man inte törs stå för i en öppen debatt?
Jag håller med ovanstående person att det är ledsamt med alla påhittade identiteter som numera härjar fritt på Anbytarforum, men ett krav på e-mailadress löser inte den problematiken. Ett obligatoriskt registrerat medlemskap är ingen garanti för den som inte vill stå för sina åsikter, men det försvårar förhoppningsvis fusket.
84
« skrivet: 2007-06-16, 07:27 »
Ulf, som vanligt vill du att andra skall göra jobbet åt dig! Du borde väl ha numret till din egen släkt?
85
« skrivet: 2007-06-15, 19:16 »
...stormän, krig, borgar och slott! - ännu en av dessa sawertismer som besökare av sidan avsedd för anbyteri fått vänja sig vid att leva med. Jag känner den största förståelse för att tålamodet börjar tryta även hos de från början mest hjälpsamma och tillmötesgående!
Snälle Ulf, varför inte gå med i någon rollspelsförening och ta med dig likasinnade ut till platsen för det försvunna jätteslottet? Då kan du i rollen av din ärofulle förfader rädda konungariket dagligen om du så vill, och om inte blodsbanden så förbjuder kanske sagan rent av slutar med att du äntligen får din sagoprinsessa till slut!
Den sannaste sawertismen är förmodligen den du skrev den 27 september 2006 i tråden Sköns kyrka med omnejd. Du påstod nämligen då att Nu skrivs historia!, och det är väl det du hållit på med hela tiden - att skriva om historien så att den passar in i ditt förtryckta släktalbum? Dessvärre är det många som offrat tid och tålamod på att försöka hjälpa dig till besinning, men det är bortkastad möda! Är det inte dags för ett snipp, snapp snut nu?
86
« skrivet: 2007-06-11, 23:17 »
Citat : Klimaxen i filmen måste naturligtvis bli den mäktiga drabbningen vid Lena 1208 där Fales mästerliga taktiska förmåga avgör slaget. Han gömmer undan 2-3000 bågskyttar inne i skogen som vid hans tecken skickar iväg en mur av pilar. Även det norska elitrytteriet på ung. 200 man göms undan bekom några kullar.
När danskarna ser att man är klart överlägsen numerärt (Ung. 18 000 man mot svenskarnas 9000?) blir man övermodiga och rycker segerrusiga fram med en stor ryttarhär i täten. Man tror att man har att göra med mesar från norrland!
Fale står dock lugnt uppe på en kulle och lyfter så armen som signal åt bågskyttarna. Skur efter skur av dödliga pilar regnar plötsligt över den danska ryttarhären, hästarna stupar ned i backen. Ett virrvarr utan like uppstår och då...dundrar det norska rytteriet fram! Som en levande vägg skingrar man det danska infanteriet som nu är i full upplösning. När så norrlänningarna rusar fram med sina dragna svärd och yxor så är slaget vunnet. De danska legoknektarna flyr hals över huvud.
DET vore en FILM det!
Realiteter var det, som sagt...
87
« skrivet: 2007-06-08, 17:57 »
Till Ulf S: Har du läst något som inte jag läst? Svar: tveksamt, åtminstone inte på det sättet.
88
« skrivet: 2007-06-08, 12:36 »
Anledningen till att min e-postadress inte längre står är att jag tills vidare inte kvarstår bland Rötters vänner och heller inte längre är med i forskarkatalogen. Men jag respekterar i alla fall kravet på att skriva in det fullständiga namnet, vilket anges under meddelanderutan. Det tycker åtminstone jag är rumsrent...
89
« skrivet: 2007-06-08, 06:18 »
Tack Robert för ditt klarläggande om murarna! Jag tycker att det är symptomatiskt för debatten att Ulf åberopar Roberts vän som något slags auktoritet, liksom att han använder Dick Harrison som ofrivilligt sanningsvittne, men ifrågasätter alla de god viljor som försöker åstadkomma en någorlunda sansad debatt här. Vad är det för sagorike som håller på att ta skepnad i Buretrådarna, med underjordiska gångar och begravda kungar? Är det sägnen om Ållebergsryttarna i en lokal variant som växer fram under storslaget dirigentskap av kompositör Sawert?
90
« skrivet: 2007-06-07, 06:47 »
Ulf, det du skriver om muren verkar inte stämma med inläggen från Robert från i oktober förra året. Har han samma uppfattning som du, och har Roberts vän hörts av i den här debatten?
Beträffande kartan så vore det mig främmande att bege mig in i den diskussionen...
91
« skrivet: 2007-06-06, 19:39 »
Ulf, en stor eloge för att du aktiverar allt vad expertis finns att uppbringa på den här sidan, jag menar det verkligen!
Sedan en fråga som anknyter till vad jag frågat nyligen: du skriver Vi har ju hittat en övergrävd kulle uppe vid skogsbrynet där vid Birstaberget, och då undrar jag återigen - vilka är vi? Inbegriper detta även alla de som ställer sig frågande till ditt sätt att resonera, eller representerar du någon form av tvärvetenskapligt lokalt sällskap?
92
« skrivet: 2007-06-01, 17:18 »
Eftersom man med Ulfs egna ord sysslar med arkeologi vid sluttningarna av Birstaberget är det väl bara en tidsfråga innan det första spadtaget tas i utgrävningarna. Om nu Ulf är så övertygad om att det rör sig om ett fornminne hoppas jag dock att han inte företar några egna arkeologiska utgrävningar utan myndigheternas (och markägares) tillstånd och ledning, och att ingen heller ger sig in i leken med jordskanner utan att förvissa sig om att sådana inte omfattas om förbudet mot att utan tillstånd använda metalldetektor. Bara ett gott råd till eventuellt hjälpande händer!
Definitionen av fasta fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. I Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. anges under fasta fornlämningar och fornfynd som punkt 6, ruiner av borgar, slott, kloster, kyrkobyggnader och försvarsanläggningar samt av andra märkliga byggnader och byggnadsverk.
Nu är det förmodligen inte så många här som tror att det finns några lämningar efter en gigantisk borg vid Birstaberget, men enbart att den här sorglösa inställningen till arkeologi ges fortlöpande utrymme här tyder på bristande respekt för historiker och arkeologer av facket. Jag tror inte att Släktforskarförbundet skulle vara så förtjust om en motsvarande lättviktig diskussion om släktforskning bereddes plats i anslutning till en officiell arkeologisida...
93
« skrivet: 2007-06-01, 13:10 »
Vis av skadan har jag lovat bl.a. mig själv att inte engagera mig i den här tråden, men jag måste bara fråga dig två saker, Ulf:
1/ När Du skriver vad vi sysslar med just nu i sluttningarna vid Birstaberget är ARKEOLOGI!, så undrar jag dels vilka vi är, och varför det skall diskuteras arkeologi år ut och år in på en genealogisida? Har Du försökt att väcka frågan på en arkeologisida som omväxling?
2/: Hur kommer det sig att Du tror att det skall lossgöras resurser av medlemmar på denna sida för att hyra en jordscanner? Du har tagit upp ämnet gång på gång, här nedan är utdrag från det senaste halvåret. Du har fått tips om var man kan fråga efter jordscanner, men då har du i sedvanlig ordning backat från ämnet för att återkomma till det senare igen. Vill Du att det skall startas en insamling här, eller vad är anledningen till den återkommande uppmaningen?
Nu måste det göras en grundlig undersökning av slottsområdet, gärna med en scanner, hjälp till nu alla med detta istället för att kverullera så mycket!
- - -
Nu gäller det bara att få fram en scanner - någon som anmäler sig?
- - -
Får vi bara tag på en scanner nu Robert kanske vi kan återända en sväng framöver till brottsplatsen!?
- - -
Hjälpt till nu, alla goda krafter, med att få fram en grundlig vetenskaplig undersökning av området, gärna med jordscanner också! Vore det inte fantastiskt om vi kunde få fram avgörande bevis angående denna gåta som gäckat forskare i århundraden!
- - -
Är det inte dags att återvända till brottsplatsen i sommar Robert...med en jordscanner!!??
94
« skrivet: 2007-05-28, 06:45 »
Minns jag inte galet sade man i programmet som denna diskussion har som utgångspunkt att de utsatta personerna inte längre var övertygade om att det var släktforskningen som utlöst fenomenen. I så fall är kanske denna diskussion på gränsen till off topic på en släktforskningssida? (Vill samtidigt tipsa om att samma diskussion finns på Passagen, där specialintresserade tycker till.)
95
« skrivet: 2007-05-22, 21:29 »
Rättfram
Underfundig
Naturlig
Engagerad
96
« skrivet: 2007-04-15, 11:55 »
I förhandsreklamen för filmen Titta vi spökar 2 kan man läsa: Om du ska skaffa dig en hobby så se till att välja något fridfullt, som fallskärmshoppning eller bergsklättring. Men absolut inte släktforskning! Det är vad Jesse gör och upptäcker att hans döde gammelfarfar, Gramps, var en skurk som stulit en värdefull kristallskalle med magiska krafter. Jag föredrar nog släktforskningen framför fallskärmshoppning och bergsklättring, trots allt...
97
« skrivet: 2007-04-11, 18:33 »
Sällan har väl en ordningsregel varit mer efterlevd (...) som just här - jag tänker förstås på OBS! På Anbytarforum får du endast skriva om AVLIDNA personer...
Fast nej, något andehjälp har jag dessvärre inte fått i forskandet, om inte det för många släktforskare välbekanta fenomenet serendipity skall räknas dit? För vad får en att helt spontant börja ruska i rottrådar som man inte haft en tanke på de senaste åren, följt nästa dag av ett mail från en obekant människa som vill diskutera just den delen av släkten - tillfälligheter, eller en hint från den gamla urmodern?
(Att det finns de som tycker sig ha upplevt en hjälpande hand från oväntade gäster ur det förflutna kan man inte minst se här!.)
98
« skrivet: 2007-04-11, 12:43 »
... ett tips är kanske att släktforskarförbundet inför åtgärder som avhjälper folks anbytarforumsmissbruk, skriver Mikael Karlsson. Dessvärre tror jag att det är det som pågår sedan en tid, men för egen del klarar jag mig riktigt bra på egen hand - numera får jag bara sporadiska återfall av Anbytarabstinens.
99
« skrivet: 2007-04-08, 06:06 »
Nej, jag forskar inte alls på den här släkten, utan råkade bara ha herdaminnet till hands när det gällde Tingelholm. Föreslår att du gör en efterlysning under Belin alternativt under Värmland.
Lycka till!
100
« skrivet: 2007-04-02, 19:36 »
Mats Ronge uppger i sin bok Original i Karlstad att Carl Jacobs far, den från Tyskland inflyttade tobaksspinnaren Johann Heublein, år 1729 anges ha ansökt hos myndigheten i Karlstad att få upprätta ett tobaksspinneri. Att han därefter skulle ha varit i Norrköping förtäljer inte den historien.
Som en ren kuriositet kan det apropå inlägget från den 06 april 2003 kl. 16.20 nämnas att Carl Jacobs mor enligt flera källor (bl.a. Borgström och Ronge)också påstås ha dött flera år före sonens födelse, men dock endast ha varit skendöd.
Enligt denna berättelse/skröna (välj själv!) skall hon ha dött och begravts 1741, men vaknat till liv när dödgrävaren försökt att ta ifrån henne hennes ringar, och därefter tagit sig hem och skrämt vettet ur maken. Johann lär uppenbarligen ha kommit över chocken, för den 30 januari 1743 nedkom hon med sonen Carl Jacob...
(Carl Jakob lär ju f.ö. vara förebild till Kevenhüller i Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga.)
Borgström skriver att folk påstod att fru H. ej ha varit fullkomligt levande efter återuppståndelsen, medan Ronge för sin del tror att hon aldrig hade varit jordbegravd, utan endast låg på förvaring i vintergrav när hon väcktes.
(Ingen koll är gjord med kyrkoböckerna - varför förstöra en bra historia?)
101
« skrivet: 2007-03-12, 18:47 »
Länken till Dagbladet ovan (och förbindelsen till tidningens websida även i övrigt) verkar att ha slutat att fungera i e.m., förhoppningsvis tillfälligt...
102
« skrivet: 2007-03-12, 13:56 »
Liten konsumentupplysning: den som brinner att få veta vad Dagbladet skriver kan klicka här, och den som hellre läser en något äldre artikel från Sundsvalls Tidning kan göra klicket här.
103
« skrivet: 2007-03-07, 22:54 »
Kurt, jag är osäker på vilken sorts hästkapplöpningar du avser. Om det gäller kappkörning med vagn eller släde (det som senare kom att bli travsport) så nämner Anders Edestam i Karlstads stifts julbok 1955 att slädtravtävlingar ägde rum på isen vid Kungsör omkring 1700.
Beträffande Stockholm då, så kan man i den nyutkomna boken Travet i våra hjärtan läsa att man på 1840-talet körde istävlingar på Brunnsviken på en bana som gick från Brunnsvikens inre del och ut till Ulriksdal och åter. Säkert förekom även kappkörning på landbacken, men det var troligen i mer spontan form.
På galoppsport.se upplyser man att det år 1831 ägde rum galopptävlingar den 7 och 8 augusti på Ladugårdsgärdet i Stockholm, och något längre fram på samma sida kan man läsa att tävlandet på Gärdet upphörde 1836. Inte förrän 30 år senare tog sig galopptävlandet i Sverige mer organiserad form i och med att Allmänna Svenska Kapplöpningssällskapet bildades.
104
« skrivet: 2007-03-05, 21:44 »
Beklagar Leif, men om Daniel vet jag ingenting.
Vänliga hälsningar
Peter
105
« skrivet: 2007-03-05, 21:26 »
Även jag har fascinerats av huset! De få andrahandsuppgifter jag kan bjuda på är att byggnaden ritades av arkitekten Ragnar Ossian Swensson och uppfördes i tidigt 1930-tal. År 2003 köptes huset av Wallenstam, men var då redan övergivet sedan åtskilliga år. Vilka som bott där vet jag inte, men det ligger ju nära till hands att förmoda att det en gång varit läkarbostad.
106
« skrivet: 2007-02-28, 22:02 »
Kaj, tack för svaret!
107
« skrivet: 2007-02-27, 21:38 »
Ulf, jag har ju lovat att sluta att skriva i den här tråden, men eftersom ditt inlägg vände sig till bl.a. mig så vill jag bara avsluta med att uppriktigt önska dig lycka till - hoppas att du får lön för mödan och det gensvar du önskar från historikerna! Här lär det hur som helst inte bli så mycket till debatt fortsättningsvis...
(För övrigt lyser såväl fågelsång med solsken med sin frånvaro, vilket dock inte känns så konstigt så här dags på dygnet.)
Frid!
108
« skrivet: 2007-02-27, 21:18 »
En nyfiken fråga: vad hände med svaren på Kaj Anderssons frågor 17 februari klockan 14.31 och 14.34?
109
« skrivet: 2007-02-27, 08:28 »
Ber om ursäkt för detta återfall, men jag vill göra ett sista bemötande av Chris: jag tycker väl att den citerade sentensen var rätt så raljerande, slutet sällskap eller ej?
Och apropå raljerande: med en meddebattör som skriver i tonen men, vänner förstår ni inte??? och sedan kommer med i regel helt ounderbyggda påståenden så är det svårt att låta bli att falla in i samma tonläge. Hade det rört sig om inlägg baserade på egen forskning, med bifogade tabeller eller andra släktforskningsrön, så är jag övertygad om att bemötandet hade blivit annorlunda! Vi har sett mängder av korrekta och diplomatiska svar som helt har nonchalerats av Falefalangen, medan inlägg med samma provokativa tonfall besvarats. Som man ropar i skogen får man svar, heter det ju...
110
« skrivet: 2007-02-27, 06:21 »
Bara ett litet tillägg: Chris, kvinnor kan nog också konsten att raljera, även om Det enda man lär sig är att det gamla latinska ordspråket \Pojkar är pojkar och män förblir pojkar? (fritt översatt) stämmer.
MVH
Gossen Peter
111
« skrivet: 2007-02-27, 06:14 »
Jag vet inte riktigt till vilken sida Chris räknar mig, men eftersom hon skriver Vi har nu alla hört argumenten för eller emot i över 3000 inlägg och kan själva dra våra slutsatser och det behöver vi inte göra offentligt på AF, så kommer åtminstone jag att ta konsekvenserna av denna tillrättavisning och inte gå i polemik med företrädarna för Fale Bure-skolan ytterligare.
Bland det jag tycker är sorgligt med just denna tråd är att så många unika namn har dykt upp här, något som får mig att ana att det inte längre är riktigt rumsrent att med uppfällt visir ställa sig på kritikernas skara, något som i så fall är nog så tankeväckande. (Att flera av dessa inlägg har varit ganska plumpa gör inte saken bättre!)
Med detta tackar jag för mig, åtminstone i denna tråd. Jag kommer dock att med intresse fortsätta att följa historieskrivningen om Fale Bure här, och den fortsatta utvecklingen av Byrisholmsundersökningarna.
112
« skrivet: 2007-02-26, 19:31 »
Vilka personer som fanns med vid rörelsens uppkomst, liksom att klippet har några år på nacken är mindre intressant. Det som förvånar mig är att diskussionen fortfarande hålls vid liv på en sida som är avsedd för släktforskning. I artikeln kunde läsas: Enligt Buréus förde inte Fale prins Erik Knutsson till Norge utan till sitt em i Byrestad (Birsta). När Erik växt upp deltog han och Fale i den här som besegrade Sverker i slagen vid Kungslena 1208 och Gestilren 1210. För några veckor sedan kunde detta läsas här: Björn: glöm inte...dessa två slag: Lena (1208) och Gestilren (1210) var två av Sveriges blodigaste någonsin! Förstår du? Man gick man ur huset! Alla 9 000 kom nog inte från norrland heller, men jag tror att kärnan av armén var norrlänningar. Tråden Varför en egen Burediskussion? startades i dec. 1998 av Urban Sikeborg. Redan i ett av de första inläggen skrev han till en debattdeltagare: För egen del menar jag att du gör rätt i att sätta stopp vid Anders Olofsson i Bure. Numera ägnas tråden åt Fale Bures hjältemod vid Lena 1208. Jag tror dessvärre inte att det innebär att Bureforskningen gjort framsteg sedan tråden startades.
113
« skrivet: 2007-02-26, 14:41 »
Nja Björn, det är en gammal artikel som kommenterats här förut, men eftersom Lars skrev att Arn är en ren fantasiprodukt vilket jag antar att du förstår så finns det skäl att återknyta till den. Alla ser uppenbarligen inte Arn som en fantasiprodukt, och A(r)nbytarforum verkar ju ju ha blivit en inofficiell plattform för Birstaskolan att föra ut sitt budskap i.
114
« skrivet: 2007-02-26, 13:08 »
En kulturpersonlighet från Sundsvall har i Sundsvalls Tidning hävdat att verklighetens Arn Magnusson kan ha kommit från Birsta.Guillou har skrivit historia rätt, men han visste inte om den verklige Arn, som sundsvallsbon så flott överseende uttryckte det i reportaget.
115
« skrivet: 2007-02-25, 12:51 »
OK, Leif, bra att Du fick det klarlagt! Här är ett kort utdrag ur Edestams Herdaminne, band 4, sid 329-30: Andreas Johannes Tingelholm, född 1688, son till km i Eskilsäter Johannes Andrae Tingelholm och Birgitta Milander. Död i Millesvik 10/12 1758. G.m. Elisabet Hedman f. 1690, död i Millesvik 21/3 1759. Dotter till brukspatronen på Kärn, Nyed, Nils Hedman o.h.h. Britta Buldt. Barn: Birgitta (Elisabet) f. 1714 Sara f. i Kila 11/4 1716 Johannes f. 1718 Christina f. omkr. 1720 Niklas f. 5/10 1723, bonde i S. Byn, Ölserud, död där 3/7 1795. Abraham f. 28/2 1725 Anders, f. 28/2 1725, död ung Anders, f. 21/9 1730, död på Rud, By 3/4 1766. Ytterligare uppgifter i Herdaminnet, samt i motsvarande diskussion under Värmland. Hälsn. Peter
116
« skrivet: 2007-02-21, 15:33 »
Ulf, var har jag kallat mig själv för seriös? Vill du friska upp ditt minne om diskussionen jag relaterar till så kolla gärna den bifogade länken i mitt föregående inlägg.
117
« skrivet: 2007-02-21, 11:10 »
Jag tror att många av oss som besöker Anbytarforum har en utpräglad vilja att hjälpa till med det vi kan. Eftersom det i Buretråden till skillnad från de flesta andra inte rör sig om egenproducerade släkttabeller av frågeställaren, utan handlat om lite annorlunda frågor eller påståenden, så har kanske svaren blivit därefter också. Problemet med delar av Burediskussionen är nog att vissa passningar rinner ut över sidlinjen utan försök av mottagaren att fånga upp dem, och då är det lätt att frustrationen övergår i ironi, vilket inte är acceptabelt, men kanske mänskligt. Ett exempel är när det framfördes id?er om att ålderdomshemmet i Skön kunde vara en kopia av ett mångdubbelt större medeltida slott. Då slog sig en mängd goda viljor samman och tog fram foton, letade rätt på arkitekten, samt fann en forskare som skulle kunna leda vidare i sökandet. Men i det läget var inte uppslagen intressanta längre, det hade upptäckts nya intressanta stenar att bokstavligen vända på. Den nivå på debatten som uppstod då var säkert skadlig för oss alla, men det var även debatten i sig. Och när de som kan tänkas sitta inne med svaren tiger, eftersom frågeställaren äger tolkningsrätten, är frågan om tråden fyller något behov för andra än den som driver den... Det skulle vara enkelt för vem som helst av oss att starta en tråd där vi t.ex. hävdar att vi härstammar från Gunnel Snålla, och hänvisa till egna tolkningar av vad Dick Harrison och andra historiker skrivit. Endast självbevarelse- och tidsbrist hindrar väl oss för att göra det, men vad skulle det innebära för Anbytarforums trovärdighet? Det är i det perspektivet jag tycker man skall se delar av Burediskussionen! Exempel
118
« skrivet: 2007-02-21, 07:21 »
Jag hör till dem som utan att skämmas svarat med en inte alltför allvarlig ton på Ulfs inlägg här. Dels för att Ulf (som tur är!) själv inte håller en gravallvarlig ton, och dels för att det som troligen skulle ha hyschats ner i andra trådar fått fritt spelrum i Buretrådarna - här är inte seriositet ett adelsmärke direkt...
Jag tycker nog att som man ropar i skogen får man svar, de som gjort välgrundade invändningar om forskaretik och metodik i Bureslingorna har stångat sina pannor ganska så blodiga vid det här laget och försvunnit bort till mer angelägna forskningsobjekt. Återstår då valet att stämma in i hyllningskören och låta showen fortsätta eller att strunta i företeelsen så är mitt val redan gjort (det här är får bli ett undantag!)
Ur forskningsperspektiv tycker jag dock att det är ganska så tveksamt om man skall låta sympatier för en person överskugga det faktum att det i dessa trådar mest handlar om andra- (eller tredjehands)uppgifter, hypoteser och påståenden av ett slag som inte skulle tillåtas i längden i andra trådar (hur skulle det då se ut?)
Jag ser med nöje fram emot Wikingssons och Hammars program, men förväntar mig inte att där få mig till livs några välgrundade historiska nyheter. Jag hade varit mer oroad om det hade handlat om släktforskningsprogrammet Din släktsaga (även om titeln kunde ha haft ett visst berättigande där också...)
119
« skrivet: 2007-02-17, 11:48 »
Jojje, återstår att se om det fria ordet i form av Ordet är fritt sover en törnrosasömn eller befinner sig på slutförvaring...
Jag är kanske överdrivet pessimistisk, men jag befarar att när nya forumet är igång så sitter vi där och hurrar och tycker skjortan är trång, för att travestera Adolphson. (Slut i ämnet från mig!)
120
« skrivet: 2007-02-17, 08:36 »
Jag tycker också att det är viktigt att man diskuterar den tekniska plattformen och hoppas att åtminstone något av den kompetens som kommit till uttryck här tas tillvara. Det låter även positivt att Rötterrådet tar fram förslag om framtiden för Ordet är fritt. Men, medan diskussionens vågor går höga om de tekniska förutsättningarna är det, i mitt tycke, oväntat tyst i den öppna debatten om med vad man skall fylla den efterlängtade nya sajten, och vilka ämnen det är tillåtet att diskutera.
När man med ett pennstreck tog beslutet att stänga nuvarande Ordet är fritt förklarade man därmed några hundra ämnen tabu att diskutera på Anbytarforum, och 19963 inlägg fossiliserades. Jag drog på måfå ut femton ämnen i följdordning på menyn, och bl.a dessa ämnen är det inte längre OK att diskutera här: Uniformer, uppfinningar, uppgift om persons arbetsplatser, uppgiftsspridning, upphovsrätt, urföräldrar, urladdningar, utbildning, utdöda släkter, utestängd från nattvarden?, utflyktstips, utflyttningen till Norrland, utlänningar med svenska rötter, uttryck för bönder, uttryck från förr.
En del av ovanstående ämnen har lockat många deltagare, andra ett fåtal, men tillsammans utgör de ett referensbibliotek som har stängts, och debatter som har tystnat. Det finns risk för att det kommer att eka ganska tomt i vissa av samtalsrummen i det nya slottet om all debatt hänvisas till finrummen under överinsikt att en sträng moderator. Debatten om detta är, som jag ser det, minst lika viktig som diskussionen om det tekniska skalet.
121
« skrivet: 2007-02-16, 11:25 »
Tack för din rapport Eva - det är självklart upp till er att lämna av till vem ni vill! Själv har jag, rätt eller fel, trott att det i Rådets uppgifter funnits någon slags funktion som besökarnas ombudsmän också, och då blir man ju lite förvånad när det plötsligt sitter tre helt nya personer på de stolarna. Dessutom tror jag att även vi användare gärna vill dra nytta av era erfarenheter när det bygges nytt, likväl som vi har synpunkter på den tekniska utrustningen!
Tycker mig f.ö. märka en ändrad inriktning till mer tydlig närvaro i debatten från det nya Rådet, vilket åtminstone jag välkomnar.
Hälsningar
Peter F.
122
« skrivet: 2007-02-16, 07:06 »
Utan synpunkter på hur det gamla Rådet fungerade eller inte fungerade - är det inte underligt att det försvann hux flux? Vad jag kan se har ingen av medlemmarna gjort någon avlämning här, inte heller från ledningen har hörts någon motivering till förändringen, och i trådarna är det bara någon enstaka som ställt frågan vad det var som egentligen hände. Ändå borde ju Exrådets synpunkter vara värdefulla inför en förnyelse av Anbytarforum, för det vore ju illa om förnyelsen av Anbytarforum endast omfattar tekniken, medan de strukturella frågetecknen består! Är stängningen av Ordet är fritt redan glömd och förlåten, och på vilken nivå kommer debatten att tillåtas ligga i ett nytt forum? (Detta sagt med all respekt för det nya Rådet, som verkligen verkar lyhört och aktivt!)
123
« skrivet: 2007-02-15, 07:12 »
Har inte Lottie blivit lite missförstådd? Åtminstone jag uppfattar henne som att hon tycker att det är viktigt att ungdomen också kommer till tals, inte att de skall prioriteras!
Vad gäller det gamla debattämnet om fikarummet så är väl ett sådant inte något som förhindrar att småpratet inte fortsätter i de seriösa ämneskategorierna ändå? (Personligen tycker jag att bl.a. vissa delar av Burediskussionen verkligen är ett sådant småprat som skulle passa utmärkt i det digitala fikarummet.)
124
« skrivet: 2007-02-09, 10:41 »
På efterlysning. nu kan man kostnadsfritt efterlysa släkt, bekanta och andra som man förlorat kontakten med.
125
« skrivet: 2007-02-05, 18:16 »
Ämli har jag i alla fall hört i Värmland, och det står i Värmländsk Ordbok av Knut Warmland med betydelsen ynklig, liten.
Intressant nog finns det med på språknämndens hemsida med alternativstavningen emlig, och där påstår man att det är ett dialektord på väg in i allmänspråket. Vidare sägs det även ha formen ömli, och då anar man förstås sambandet med ordet ömklig.
126
« skrivet: 2007-01-30, 16:28 »
Hej Leif!
Du kommer säkert att få bättre svar än detta, men det finns en Niklas Tingelholm, född 5/10 1723, bonde i S. Byn, Ölserud (Obs!) och död där 3/7 1795.
Åldersmässigt är detta i fas med sonen Daniels ålder och därmed värt en uppföljning, och dessutom hette Niklas far Andreas Johannis Tingelholm (kyrkoherde i Millesviks pastorat), vilket ju också stämmer med Andersson! Jag avstår att ange ytterligare anor eftersom det ännu inte är klart att det rör sig om rätt Nils, men det finns i så fall mer att hitta i Edestams herdaminne över Karlstads stift, volym 4, sidan 329.
127
« skrivet: 2007-01-26, 17:28 »
Jag är övertygad om att den vita hästen är den som det talas om i Bibelns första insegel, och att det var en välkänd figur från det andra inseglet som stack lansen i den. Dessvärre uppstod det en liten missuppfattning vid en svensk bibelöversättning om vem den skyldige var, så den fule Hin Onde blev istället Fale Hin Bure. Detta gjorde honom så förgrymmad att han senare gjorde ett nedslag i Sverige, och därför kan vi ännu denna dag se honom i form av den svarta figuren överst på vapenskölden.
Livet är fullt av överraskningar, och att det här är en spännande släkt det är alldeles uppenbart, som vi som tycker om att spåna brukar säga...
(Håller inte den här teorin så kanske det i själva verket är Ivanhoe - den svarte riddaren? Årtalet stämmer rätt bra!)
128
« skrivet: 2006-12-21, 14:44 »
129
« skrivet: 2006-12-19, 21:08 »
Mats, du har din åsikt, och den respekterar jag. Jag ser heller ingen orsak att komma med något bättre.
130
« skrivet: 2006-12-19, 13:01 »
Tord och Gunilla, när jag efter många års medlemsskap fick en påminnelse (faktiskt!) om att det var dags att betala mitt bidrag var jag inte hemma, så inbetalningen blev aldrig gjord. Det var i och för sig bra, eftersom jag länge tänkt hoppa av bidraget - inte för den ringa kostnaden, utan för att det till slut blivit en principsak. Till saken hör att jag inte ansåg mig som en självklar Rötters Vän längre p.g.a. upplevelsen att stämningen på forumet hade försämrats, vilket delvis också förklarar att jag alltmer sällan tittar in här. Jag tycker mig inte stå i skuld till Anbytarforum på något sätt (eller till dem som betalar men förespråkar att det skall vara gratis!), eftersom jag liksom många av er andra förmodligen hjälpt till väl så mycket som jag bett andra om hjälp under årens lopp, och betalat min avgift fram till förra året.
Mats, visst betalar man för osedda varor! Om man jämför med TV-licensen så vet jag inte ju inte allt vad som komma skall under säsongen, men eftersom avgiften är obligatorisk betalar jag ändå. Om Radiotjänst sagt att vill ni vara med i Public Service:s Vänner så betala gärna så tror jag inte så värst många betalat för sig, vilket i sin tur skulle genererat mindre kapital att göra något bra av.
Jag håller med er som värnar om ett utrymme för nybörjare eller tillfälliga besökare bosatta utomlands. Det borde kunna gå att lösa en sådan sak både tekniskt och administrativt genom t.ex. tillfälliga användarkonton eller en fri ruta.
131
« skrivet: 2006-12-19, 07:34 »
Jag har lite svårt att förstå varför en avgift på en hundralapp känns så svårsmält, när bara ett enda michofichelån kan kosta lika mycket, utan att det avskräcker från lån. Själv tycker jag att det är lite grann som med TV-licensen: ju fler som betalar, desto bättre program/produkt får man! Att sådana som nu är Röttervänner pläderar för avgiftsfrihet verkar antagligen avskräckande även för dem som funderat på att bidra med en slant till Rötters Vänner.
För övrigt funderar jag på över varför bidraget till Rötters Vänner är så låst till just hundralappen (även om det står gärna mer eller liknande på informationssidan)? Kanske de som tycker att hundra kronor känns oöverstigligt kan tänka sig att lägga en tjuga, medan andra är så måna om Anbytarforums överlevnad att de kan tänka sig att lägga mer? Däremot kunde man ju sätta gränsen för att ta del av de blygsamma fördelar man får för medlemsskapet till minst hundra kronor.
Även om jag numera ytterst sporadiskt tittar in här kommer jag att med glädje att lägga den obligatoriska avgiften om/när så blir aktuellt, eftersom jag inte skulle vilja vara utan Anbytarforums faciliteter. Den risken verkar finnas nu, när stödet endast är frivilligt! Dessutom tror jag att det går att ställa större krav på produkten och dess ansvariga den dag man betalar för den (på annat sätt än passivt genom medlemsföreningarna).
132
« skrivet: 2006-11-16, 05:27 »
På rak arm kan jag inte komma på någon som stämmer in på bilden av en äventyrare, men gissningsvis finns det sådana i de flesta släkter, och så även i denna. Idag har vi nog f.ö. en annan syn på äventyrare -kanske tvingades vissa till ett äventyrligt liv av rena överlevnadsskäl förr, medan dagens äventyrare nog i regel har andra drivfjädrar...
Erik Gustaf som Du nämner lär ha deltagit som underofficer i finska kriget 1808-09, i fälttåget mot Napoleon 1813-14 och i slaget vid Leipzig som kvartermästare vid Kungl. Skånska Husarregementet, som vid detta tillfälle utgjorde kanonbetäckning åt Venes (Vendes?) Artilleriregemente (källa SGF). Vid det tillfället fick E.G. medalj för tapperhet i fält. Bara en sådan sak låter väl rätt äventyrligt i våra öron?
133
« skrivet: 2006-11-15, 15:55 »
Hej Wolf!
Jag har samlat på mig en del uppgifter om Bergenhemättlingar i bl.a. Sverige, Finland och USA, och förser dig gärna med vad jag har (men det blir för mycket att lägga ut här!).
134
« skrivet: 2006-11-11, 10:04 »
I Angereds kyrka hänger en tavla med motiv från en kyrkotagning skänkt 1690 av Johan Herwegh och hans söner. (Huruvida de två kvinnorna på tavlan hör till familjen framgår inte av ramtexten.)
135
« skrivet: 2006-11-03, 07:50 »
Låt vara att Halloween har keltiska rötter, men för flertalet av dem som firar dagen här ses det förmodligen som en amerikansk tradition. Och snart är det dags för oss att ställa fram kalkonen på bordet när vi skall fira Thanksgiving, medan vi uppenbarligen förpassat vår egen Mickelsmäss till traditionernas sophög. Åtminstone vi som släktforskar har ju sett i de gamla böckerna att det en gång var en viktig helg.
136
« skrivet: 2006-11-03, 06:55 »
Tusen tack för uppgifterna, Peter!
137
« skrivet: 2006-11-02, 08:02 »
Vid en begravning jag var på i somras framfördes Jill Johnsons melodifestivallåt Kärleken är, som jag inte tänkt på i sådana sammanhang tidigare. Plötsligt fick den nyanser för mig som jag aldrig upplevt förut, och det fördjupade min upplevelse av ceremonin. Varje gång jag hör låten idag tänker jag på den vi tog farväl av och blir glad och tacksam. Så nog kan udda musikval ge nya aspekter!
138
« skrivet: 2006-10-31, 14:36 »
Apropå musikval kanske den här historien från en musiksida passar just denna Halloweenkväll? (OBS! Inte apropå Nocturne...) Sidans innehavare Charles Cave i Australien besökte en skivaffär, där även en kvinna i trettioårsåldern befann sig. Det visade sig att kvinnan var på jakt efter Lloyd Webbers Requiem, eftersom hon älskade Placido Domingos stämma och därför gärna ville spela stycket på sitt bröllop. Nu frågade hon biträdet vad ett requiem var för något, och Cave kunde inte låta bli att gå emellan och berätta att det är en dödsmässa - kanske inte den första musiken man tänker sig på ett bröllop? Han gav kvinnan en del andra musikuppslag, men hon hävdade att hon ville ha något annorlunda. Mr Cave grubblar tydligen fortfarande över vad hennes slutliga val blev...
139
« skrivet: 2006-10-31, 11:13 »
Dessvärre har traditionerna trots allt nästlat sig in i varandra - jag har själv sett grinande pumpor som gravdekoration...
140
« skrivet: 2006-10-31, 11:11 »
Ann-Britt, tack för svaret - jag hade inte klart för mig hur långt Genline kommit...
Ha det så bra!
141
« skrivet: 2006-10-30, 17:51 »
I Nedre Ullerud AI:21 (-1895) fanns följande fyra personer på Dömle, sid. 102. Om någon har möjlighet att ta en snabbkoll i följande volymer på samma plats för att få fram eventuella dödsdatum skulle jag vara mycket tacksam!
Karl Svensson, f. 21/8 1831 i Väse
Johanna Pettersd:r f. 2/2 1838 Stora Kil
Karl Johan Nilsson, f. 15/9 1841 Ransäter
Anna Kajsa Pettersd:r 25/3 1840 N. Ullerud.
142
« skrivet: 2006-10-18, 06:49 »
Jag ser att Jojje redan reagerat på Jan-Christers inlägg. Vill bara tillägga att det känns märkligt att den som så sent som i söndags kväll i denna tråd skrev att det är värden och dennes kunskap och kompetens som avgör när en tråd har gått över gränsen, då bör den stängas nu två gånger inom loppet av några timmar själv förespråkar att denna tråd skall stängas.
143
« skrivet: 2006-10-15, 20:24 »
Problemet med Buretrådarna är kanske att många upplever en bristande vilja till dialog, och att försök till ärlig debatt hela tiden fuskas bort i takt med att nya hypoteser föds. Den som till äventyrs tror att det kan födas ordning ur kaos kan ju titta in hos Fale Bure...
Jag har faktiskt förståelse för att vissa skämtar och ironiserar i just de här trådarna (så länge som det inte görs anonymt!), eftersom de upplever tonen som mer lössläppt just här. Samma gycklare skulle nog inte drömma om att uppträda på det sättet i vanliga trådar! Man kan kanske jämföra det med vad som skulle hända om man satt i en forskarsal när någon slog upp dörren och ropade att hör upp alla, jag har gjort en upptäckt! Vissa besökare skulle tiga, andra skulle lyssna, en del skulle göra invändningar och några skulle gå därifrån. Men för varje gång man sedan kom tillbaka till just den forskarsalen och för varje gång samme person dök upp högt meddelade sina fynd så skulle man ana att just här är det inte samma krav på att vara strikt som på annat håll - ända till dess någon arkivarie kommer in och tystar käbblet. Igen...
144
« skrivet: 2006-10-14, 13:20 »
Helene, i den här tråden delar vi alla samma isflak på okunskapens ocean, men vi har ju en reseledare som för oss vidare på säker kurs! (Annars fortsätter vi väl seglatsen till dess förbundet ledsnar?) ;-)
Bara en stilla undran: vad skall en geolog, en historiker och en botaniker till Birsta att göra? Endera hittar de slottet, och då säger vi att det visste vi redan!, eller också hittar de ingenting, och då säger vi det tror vi inte på!
Framåt vi gå!, som vi på isflakskanten säger numera...
145
« skrivet: 2006-10-14, 12:57 »
Stadsbyggnadskontoret i Sundsvall skriver så här i en detaljplan för Brista handelsområde (finns på nätet): I norra delen av industriområdet i Birsta fanns tidigare ett stort ålderdomshem. Det gick under namnet Sköns försörjningshem och var i bruk från 1890-talet till slutet av 1940-talet. Det dömdes ut av socialstyrelsen år 1947. Anläggningen utgjorde dels ålderdomshem och dels vad som på den tiden kallades ”dårhus”. Man bedrev eget jordbruk, där de som var arbetsföra hjälpte till.
Antagligen stod byggnaden med omgivningar då kvar till tidigt 50-tal. Är det rimligt att man vid den tiden raserat de uppenbart ålderdomliga murarna utan att någon reagerat? Kan det inte vara så att murarna hörde till det jordbruk som nämns i detaljplanen, och kanske utgör ruinen grunden till en ladugård eller annan lång ekonomibyggnad?
Hade man inom det här ämnesområdet följt samma regler som i andra trådar hade den som driver ämnet först ägnat sig åt åtminstone något som liknar forskning, och sedan tagit upp en diskussion. Jag har svårt att förstå varför just Fale Burespekulationerna skall ha egna privilegier, när det sällan eller aldrig presenteras något som liknar trovärdigt forskningsmaterial här!
146
« skrivet: 2006-10-14, 12:31 »
Jag tycker nog att Du också spekulerar en aning, Helene! Inget fel i det, åtminstone inte i vårt sällskap i den här tråden...
Men nog var det väl så att bland det som finns mest dokumenterat i gamla källor är det som rörde kyrkor och religion? Om nu klostret i Skön senare helt fallit ur folkminnet borde det kanske ändå finnas någon norrländsk präst som skrivit en rad om det någonstans! Och skulle det inte, som för andra medeltida svenska kloster, finnas uppgifter hos påvar, kardinaler och ärkebiskopar om denna märkliga kolossalbyggnad där uppe i Norden? Nog borde pilgrimer på väg till och från Nidaros någon gång ha tagit vägen över Skön för att kolla skrytbygget och kanske låta sig inkvarteras?
(Ser att Anders varit inne på liknande tankegångar redan!)
147
« skrivet: 2006-10-14, 09:32 »
Eftersom det är en merit att spekulera i den här tråden så spinner jag vidare på muren, som ingen sett annat än på ett gammalt flygfoto. Om nu denna mur förefaller ålderdomlig, vad är det då som inte säger att arkitekten, som synbarligen vurmade för gamla slott, i nationalromantisk anda lät försörjningshemmet omges av murar med falsk patina? Innan man börjar rita upp gigantiska skyskrapor och hämta ut jordscanners (för att återfinna Fale Bure? I så fall troligen livs levande...) så kan det kanske vara värt mödan att kolla ritningarna?
148
« skrivet: 2006-10-14, 00:25 »
Robert, arkitekten Befwe var uppenbart influerad av palatsliknande byggnader. Är det då troligt att han vid projekteringen av ålderdomshemmet inte skulle ha uppmärksammat de murar efter en monumental byggnad som låg i dagen på tomten och meddelat detta för historiker och arkeologer, istället för att bara låta dem bli en del av projekteringen?
En byggnad med de kolossala mått som Du har ritat in skulle ju ha ändrat synen på den medeltida historien, både för Norrland och resten av landet!
149
« skrivet: 2006-10-13, 23:44 »
Det finns en svensk arkitekt som forskar på heltid på Emil Befwe och som har kopior på hans ritningar. Arkitektens adress går att söka fram här för den som känner för att forska vidare om det gamla hemmet.
150
« skrivet: 2006-10-13, 14:44 »
Vet inte om märkliga sammanträffanden, serendipity, passar här, men jag hoppas det (jag hittade i alla fall ingen annan lämplig tråd!).
Häromdagen skrev jag några rader på annan plats på nätet om min farmor. Igår fick jag en ingivelse att plocka fram ett album som jag inte öppnat på flera år, och kopierade upp några bilder på min farmors mor Anna Cajsa för att förse mina syskon med.
Som ett brev på posten fick jag ett mail idag från en person som forskar på Anna Cajsas bror. Han dog i smittkoppor vid 27 års ålder, och utan ättlingar - enligt vad jag jag trodde...
Den här personen hade inte hittat mig via det jag skrev om farmor, utan fått fram uppgifterna annan väg. Nu kunde jag skicka över de nykopierade bilderna på Anna Cajsa med vändande post! Ja, se slumpen vet man aldrig var man har...
151
« skrivet: 2006-10-13, 07:53 »
Per, om det ändå vore så väl att det hade varit någon form av psykosociologiskt experiment, men det räcker att ta en titt på en viss hemsida för att inse att så inte är fallet...
Läser man det senaste inlägget från trådens dirigent så skriver han men...i mitt hjärta är saken redan klar!!! Vad förslår väl råd och välgrundade invändningar när han bär ett eget riksarkiv i hjärtat?
152
« skrivet: 2006-10-12, 10:15 »
I tråden som för länge sedan lämnat släktforskningen som ämne (men istället förmodligen berikat svensk psykologiutbildning för åratal framåt med forskningsmaterial över en viss personlighetstyp!) ser man vad som händer när man ställs inför den mest svårartade formen av övertygelse. Läget i såpan för tillfället är att hjälpsamma människor lagt ned tid på att skaffa fram hyrkostnad för jordscanners, man har tagit fram fotografier på ett ålderdomshem och letat fram namnet på arkitekten. Vad händer? Jo, objektet för hjälpsamheten hittar en ny stenmur på en av fotografierna... Sens moral: kämpa inte emot andras övertygelse - låt forskningen ta smällen!
153
« skrivet: 2006-10-11, 08:28 »
Ulf är ju en kontroversiell person, som är värd all beundran för sin envishet! Han har dessutom många sympatisörer, som anser att han behandlas ovänligt. För min del har jag gjort ett försök att vara hjälpsam och ta Ulfs teorier på allvar, men det visar sig åter att Ulf inte är beredd att ta till sig några som helst förslag till att själv bedriva forskning. Det är andra som skall stega upp murar, fixa jordscannrar och bläddra i kartor och ritningar för att bevisa hans hypoteser - vilken arbetsledare har Sverige inte gått miste om i Ulf! Hans enastående fantasi förvandlas dessvärre till handlingsförlamning när det gäller annan källforskning än den som kan köpas i bokhandeln, lånas på bibliotek eller komma till en i drömmarna.
Det skulle vara mig fjärran att lägga mig i hur Släktforskarförbundet sköter Anbytarforum, och vill man ha den här komedin rullande år efter år så låt gå för det: vi slänger alla försök till seriositet överbord och fabulerar fritt! Låt oss glömma tråkiga volymer och dammiga handlingar - vi gräver upp hela Sköns tätort och bygger slott av de upphittade stenarna istället! Jag är övertygad om att forskningen blir roligare så...
154
« skrivet: 2006-10-11, 00:47 »
Ulf, återigen, är detta något som hör hemma på en släktforskningssida? Har Du talat med arkeologer om dina idéer, och vad fick Du för svar? (Om Du inte talat med dem så kan det nog vara idé, för de kan säkert hjälpa dig med att skaffa fram adresser om Du vill hyra jordscanner.) Vad gäller ritningarna så kan Du nog börja med att kolla med Stadsbyggnadskontoret i Sundsvall. De kan gissningsvis hjälpa dig med uppgifter om var Du kan få tag på eventuella ritningar till ålderdomshemmet och uppgifter om byggmästare/arkitekt till byggnaden.
155
« skrivet: 2006-10-10, 23:35 »
Ulf, i ena ögonblicket tar Du tillbaka det påstådda sambandet mellan ålderdomshemmets utseende och slottet, för att i nästa ögonblick åter ta upp det. Du har fått ett uppslag om att att forska i om dina idéer håller, gör Du det kanske Du kan ge oss något konkret resultat (för en gångs skull...)!
En annan fråga: låg hemmet där Du föreslog en utgrävning på Birstabergets sluttning (vid den eventuella slottskällan m.m.), eller rör det sig om två olika lokaler som borde grävas ut enligt din hypotes? (Jag frågar eftersom jag studerat flygbilden och funderar över hur Du resonerar.)
156
« skrivet: 2006-10-10, 23:04 »
OK, Ulf, tack för klarläggandet! Vi är alltså överens om att ålderdomshemmet inte hade något i den här debatten att göra (mer än för att visa att det såg ut som ett slott)? Är även den utgrävning där hemmet låg som du föreslog den 5 oktober ur bilden i och med detta, eller driver Du det projektet vidare?
157
« skrivet: 2006-10-10, 21:22 »
Per, i den här tråden förekommer en uppsjö av hypoteser och påståenden som inte leder någon vart: det är allt från enstaka stenar ute i skogen till arkiv som har brunnit upp. När Ulf nu tror att ålderdomshemmet i Skön är något av en sentida kopia av slottet så hör det till de saker som han faktiskt kan forska kring själv, om han är intresserad. Om påståendet fått stå oemotsagt så är risken stor att det så småningom tas som ett samtyckande från alla att hemmet är en kopia av slottet...
158
« skrivet: 2006-10-10, 19:01 »
Ett tips! Citat: Det gamla ålderdomshemmet som ju byggdes som ett slott! Varför? Kanske att slottet: Byrisholm/Birisholm såg ut ung. så?
Vad jag förstår uppfördes ålderdomshemmet på 1890-talet. Om ovanstående resonemang stämmer skulle alltså byggmästaren/arkitekten sensationellt nog ha haft tillgång till någon ritning eller avbildning av det gamla slottet.
I så fall bör ett självklart sätt att gå vidare vara att söka ritningar på byggnaden och ta reda på mer om vad som kan tänkas ha inspirerat dem som byggt den. Har du gjort det, Ulf?
159
« skrivet: 2006-10-08, 21:18 »
Ulf, Du pratar så mycket om vi: du vill att andra släktforskare skall kontakta mus?er, de skall skaffa jordscanners och jordfräsar och vända på stenar, och de skall läsa böcker åt dig. Du har aldrig funderat på att uppsöka ett arkiv själv? Flertalet här gissningsvis börjat på det viset och inte inte som något slags reseledare i sin egen släkts lysande historia! För övrigt förmodar jag att de flesta har det traggligt nog med den egna släkten för att orka ta reda på var Fale Bure eventuellt höll hus...
160
« skrivet: 2006-10-08, 18:47 »
Vi är helt överens, Anna-Lisa - det är ju varken Fernows eller Bureus fel att en och annan läser och tolkar dem okritiskt!
161
« skrivet: 2006-10-08, 18:37 »
OK då, men den plats som ständigt återkommer här (vad man nu väljer att kalla den) är ju vad jag förstår bara en persons hypotes! Är detta då rätt plats att diskutera en sak som i nuvarande läge på sin höjd kan vara intressant för arkeologer och historiker? Skall vi bokstavligen vända på varenda sten i det här landet för att hitta förfäder så lär vi få att göra!
162
« skrivet: 2006-10-08, 16:23 »
Jag tycker nog att den gode Fernow får rutinmässigt stryk lite väl ofta! För det första hade han inte självklar tillgång till vår tids lättillgängliga faktakällor, och för det andra så räddade han gissningsvis ett och annat till eftervärlden som kanske varit bortglömt idag (låt vara att mycket av det nu ses som skrönor). I forskningen ingår ju att vara källkritisk och ifrågasätta gamla hypoteser, men vi glömmer så lätt under vilka förutsättningar materialet togs fram. Om tvåhundra år kanske en och annan av våra nutida historiska ikoner kommer att ses i annat ljus, medan de för oss samtida framstår som sanningssägare. Så vad gäller Fernows insatser tycker jag nog att något tålte de att skrattas åt, men mera hedras ändå! (Däremot kunde man ju önska att de som okritiskt anammat hans uppgifter haft förstånd att dela med sig av...)
163
« skrivet: 2006-10-08, 15:24 »
Ursäkta en undring, men diskussionen kring om ett Byrisholm verkligen döljer sig innanför dessa murar - det vore fantastiskt roligt! - är väl mer en debatt som borde göra sig bättre på en mer renodlad historiesida? Alla våra förfäder har ju bott någonstans, oavsett om det varit i slott eller koja, och så länge Byrisholm är ett luftslott har det inte värst mycket med genealogi att göra - tycker jag...
164
« skrivet: 2006-10-08, 15:02 »
Fredspristagaren Wangari Maathai berättade en gång på ett seminarium i Stockholm en fabel om en kolibri. Den lilla fågeln försökte febrilt släcka en skogsbrand genom att transportera vatten fram och tillbaka till brandhärden med sin lilla näbb. Då stannade en elefant och frågade vad kolibrin höll på med - det där var ju ändå ingen id?! Jag gör bara vad jag kan!, svarade kolibrin.
Med detta vill jag ge en ros till alla kolibrier som gjort vad de kunnat åt en långvarig brasa på forumet. Extra stor ros till Robert H., som med pedagogisk nit och personligt engagemang tagit ett nytt grepp i the Never Ending Story, dessvärre förgäves. En liten törnekvist återstår, och den går till den handlingsförlamade elefanten.
165
« skrivet: 2006-10-03, 22:10 »
Chris, Värmland kan vara en sidospår. Jag hade en ingift amerikasläkting som hette Jonsson. Han var visserligen född i Norrland, men kan förstås ha haft släktingar i USA. Han bodde senare länge i USA själv, men dog i Värmland. Det är ju möjligt att det var han som fått papperet från någon släkting däröver, personligen eller per post. Alternativ ett verkar nog mest intressant hittills!
166
« skrivet: 2006-10-03, 17:28 »
Tusen tack för spännande uppgifter, Chris! Sedan jag postat intyget har jag funderat på varifrån det kan komma, och jag tror att det har någon anknytning till Säffle i Värmland.
167
« skrivet: 2006-10-03, 14:37 »
 Ovanstående Notarius Publicushandling (?) hittade jag för ett tag sedan bland diverse annat löst material - eventuellt har de funnits med i en bunt amerikabrev. Känner möjligen någon till något om Carl Fredrik och Lovisa Andersson resp. Emil och Carolina Johnson i Manistee?
168
« skrivet: 2006-10-03, 14:24 »
Ovanstående Notarius Publicushandling (?) hittade jag för ett tag sedan bland diverse annat löst material - möjligen har de funnits med i en bunt amerikabrev. Känner möjligen någon till något om Carl Fredrik och Lovisa Andersson resp. Emil och Carolina Johnson i Manistee?
169
« skrivet: 2006-09-26, 08:37 »
I somras fick jag påminnelse om min ynka hundralapp för att förbli medlem i Rötters Vänner. Det var inte den symboliska summan som gjorde att jag avstod, utan att jag inte längre ser mig som en Rötters Vän. Sajten är förvisso fortfarande en fantastisk mötesplats för släktforskare, men all pseudodebatt (ofta med fejkade eller anonyma nick) som inte snabbt modereras tar för mycket energi från övrig verksamhet. Detta har gjort sidan mindre seriös enligt min personliga åsikt. För min del lägger jag gärna en hundralapp till i avgift, den dag användarkonton blir obligatoriska.
170
« skrivet: 2006-09-20, 17:20 »
Walter, tar man sökmotorhjälp finner man följande från Linn?s skånska resa 1749: Gärdesgårdarne, ovanpå dessa stenmurar voro kvistar lagde som sparryttare att avhålla kreaturen. Gissningsvis är namnet lånat från det ordet...
171
« skrivet: 2006-09-02, 13:37 »
Jag tycker att frågeställningen i rubriken blivit allt mer relevant med tanke på utvecklingen på visst håll på den här sidan! Många med mig (jag har inte läst alla inlägg!) svarar säkert på frågan att man börjat släktforska för att få veta vem man själv är, och varifrån man kommer. Men uppenbarligen finns det andra sätt att se på sitt forskande, och ett verkar vara att sätta upp någon form av hypotes om en ärorik släkthistorik som skall bevisas, oavsett vad de allt mer frustrerade opponenterna tycker.
Dessvärre är ju släktforskning ingen exakt vetenskap, vilket rimligtvis bör innebära ett extra stort mått av ödmjukhet inför frågorna som ställs och svaren som ges. Den som vill kan givetvis konstruera diverse Best In Show och Champions bäst man önskar, men i den slalombacke som släktforskningen utgör är det nog i det långa loppet bara sig själv man sviker när man kör utanför någon port för att nå det utstakade målet...
172
« skrivet: 2006-08-31, 08:22 »
Så här tre kvartal senare är det bara att besvara frågan i ingressen med att maratonmatchen fortsätter, men att övertygelsen väl leder med sådär 10-0 vid det här laget...
173
« skrivet: 2006-08-28, 18:30 »
Det finns anteckningar om ovannämnde Joseph Mahler i en dagbok förvarad på Södermanlands Museum. Där anges att pianisten Joseph Mahler troligen var fransman, kom till Sverige 1851 och bosatte sig i Nyköping, där han avled 1855.
174
« skrivet: 2003-08-29, 00:45 »
Kan det inte vara så att ni har rätt alla tre? Så sent som förra veckan gjorde jag bekantskap med Marbostugan, som nu finns i Ramnaparken i Borås, men som ursprungligen stod i södra Sjuhärad. I beskrivningen står det att i ryggåsstugans boningshus (d.v.s. den taksänkta mittdelen) finns endast takfönster, vilket är ett ålderdomligt drag. Av de ryggåsstugor jag sett har det närmast varit mer regel än undantag med enbart takfönster i mittdelen (när de inte fått sidofönster vid sentida renoveringar). Med andra ord TROR jag att hulet i tagrygningen fanns på ett lyrehus/ryggåsstuga.
175
« skrivet: 2003-08-28, 23:29 »
Kort information: både mIRC-länken och Anpratet körs t.v. för den som vill testa släktchat. Vad
gäller mIRC så är det Christer som är bäst lämpad att svara på eventuella frågor och synpunker.
För undvikande av missförstånd: det finns ingen ansvarig för någondera av funktionerna, även om jag försökt vara pådrivare vid uppstarten. Någon fortlöpande rapportering kommer inte att ske här,
däremot bör givetvis den som frågar något få svar.
176
« skrivet: 2003-08-28, 16:27 »
Tack för att ni kommer med konstruktiva uppslag!
Jag har laddat ner mIRC (Christer), och det verkar att fungera. En fråga: vad innebär frågan om man vill köra på en annan server eller använda sin befintliga - har det någon betydelse om man är kvar på sin ordinarie? (Så att man inte trasslar in sig i nätet...) Samtidigt vill jag bara vbf en liten notering hos download.com, där det stod: ett varningens ord: mIRC är kanske inget för nybörjaren, då det inte är fullt så enkelt som IRQ och Trillian, men för den avancerade användaren är denna chatklient svårslagen. Har Du så stort förtroende för oss att Du är säker på att det kommer att fungera?
177
« skrivet: 2003-08-28, 08:52 »
Lite ovilligt fortsätter jag diskussionen här! Tycker att det är trevligt med all teknisk sakkunskap, och hoppas att den kan komma till användning så småningom! Nuläget är ju sådant att vi kom igång lite oplanerat med en chat med enbart basala funktioner. Det har visat sig att vi som besökt den i regel inte är några vana datoranvändare, så ett krav som är givet är att chatten är användarvänlig. P.g.a. bristande tid och resurser har vi ingen som kan utveckla program och system, och heller ingen som kan ta på sig rollen som operatör. Detta gör att vi i nuläget förhoppningsvis har hittat ett bra alternativ, där vi kan låta chattandet få en chans att utvecklas till att bli ett bra hjälpmedel i forskningen och ett sätt att hålla kontakten forskare emellan. Fram till dess vi kanske får en Rötterchat är all teknisk hjälp välkommen, och om någon tar initiativet till att bygga upp och administratera en sådan chat så är jag säker på att besökarna på Anpratet inte har något emot det! Fram till dess så chattrar vi väl vidare där vi är...
178
« skrivet: 2003-08-27, 11:46 »
Hej C-G!
Nu pratar Du nog lite över huvudet på mig, som är på nördnivå...Jag är lite osäker på om du menar det nya förslaget eller den chat vi använder f.n. För övrigt tror jag att vi skall föra över chatdebatten till de sidorna, för att inte trötta ut dem som inte vill delta!
MVH
Peter
179
« skrivet: 2003-08-27, 00:31 »
Ni som släktchattar har ett allmänt meddelande att ta del av på chatten om en alternativ lösning i väntan på Rotchatten! (Hoppas att Forumvärden ursäktar interninformationen, som inte på något sätt står i opposition till Rötter!)
180
« skrivet: 2003-08-26, 22:28 »
Viktoria (passande namn med tanke på VM-läget...)!
Jag kan inte hjälpa dig med hans anor, men minns att det stod mycket om hans släkt i tidningarna när han var på höjden av sin karriär och tror i alla fall att han härstammar från Småland. (Någon annan vet säkert mer!)
181
« skrivet: 2003-08-26, 14:04 »
Hej Torbjörn!
Tack för svaret! Synd att det inte blir genomfört (den här gången i alla fall...), eftersom det visat att den tekniskt primitiva alternativchatten faktiskt fått en hel del besökare, t.o.m. under släktforskardagarna och VM i fri idrott har den varit igång! Tror dessutom att chattregistreringen hade kunnat få en del synergieffekter - återkommer till detta på annat sätt.
182
« skrivet: 2003-08-26, 11:22 »
Hej Torbjörn!
Återkommer till ditt inlägg från 20/8, och är lite nyfiken på om chatförslaget behandlades av Rötterrådet i Ronneby?
183
« skrivet: 2003-08-25, 10:51 »
Kerstin och Mikael!
På Kungliga Myntkabinettets hemsida finns en penningsvärdesomvandlare, och vid en jämförelse
mellan 1873 (första möjliga år)och 2001 så anges där att summan 117.847 motsvarar 4.857.207,43.
(Därmed inte sagt att jag ifrågasätter Lagerqvist/ Nathorst-Böös tillämpningstabell!)
184
« skrivet: 2003-08-25, 10:15 »
Förhoppningsvis var det inte den orm med hundhuvud som håller till i Åmmelången norr om Askersund enligt organisationen Global Underwater Search Team...
185
« skrivet: 2003-08-21, 23:48 »
Som en liten parantes till dagens livliga debatt om kungahuset såg jag någonstans att just denna dag, den 21 augusti, men år 1810, utsågs Jean Baptiste Bernadotte till svensk troföljare vid Riksdagens möte i Örebro (hoppas att det är rätt uppfattat av mig!) Verkar som familjen väcker känslor fortfarande...
186
« skrivet: 2003-08-21, 21:47 »
För några dagar sedan gjorde jag ett spontanbesök (=körde fel...) till Tärby kyrkogård utan Fristad.
Fann där till min häpnad på en i övrigt illa åtgången gravhäll i ett hörn en bild på en ko med vingar! Eftersom jag är sorgligt obevandrad i bibelkunskap undrar jag nu om någon vet vad det kan vara för syfte med den flygande kossan, och kanske t.o.m. någon kan svara på vems gravhäll det är? (Tror inte att det har något att göra med Norrlåtars högt över fjällen där flyger en ko - kanske den flyger på sin tro...Inte heller att det är en av Hans Lindbergs flygande ko-tavlor!)
187
« skrivet: 2003-08-21, 10:32 »
Det verkar som om vi skrev lästipset samtidigt, Ammi! Angående deltagande svenskar så anger LL att det var 550, inte 500 som det står på Liss Erikssons skulptur på Katarinavägen i Sthlm.
(En kusin till min mor tillhörde f.ö. skaran av stupade.)
188
« skrivet: 2003-08-21, 09:54 »
Det finns en relativt nyutkommen bok (2001) av Lennart Lundberg som heter Svenskarna i spanska inbördeskriget 1936-1939. Kanske finns den Du söker med där, Gunilla?
189
« skrivet: 2003-08-20, 09:41 »
Torbjörn, jag glömde skriva precis det Du avslutar med, att man borde få sitt användarnamn som chatnick (trist ord, men etablerat tyvärr...)
190
« skrivet: 2003-08-20, 08:50 »
Förutom de små mysterierna med de snabba sidrullningarna, behovet av en klocka, samt en fungerande närvarolista som saknats under den korta provperioden finns det fler fungerande saker att hoppas på. T.ex. möjlighet till enskilda chatter så att det inte blir så rörigt, plus möjligheten att stoppa abusers (även om
några sådana inte synts till på släktchatten...)
Med tanke på kostnader för uppstart m.m. är det kanske rimligt att chatten förbehålls Rötters Vänner, men det är förstås adm. sak att besluta det. Glöm nu inte att det fortfarande går bra att tjattra vidare på den tillfälliga sidan!
P.S. Tack Ann och Maud för att ni rörde om i ett grumligt minne betr. Winnie! D.S.
191
« skrivet: 2003-08-19, 22:28 »
Vill bara meddela att samtliga sex deltagare i rådslaget på chatten och de fyra som tyckt till här förordar en Rötterchat, så nu ligger bollen hos herrar Skogsjö och Karlsson! Johannes har lovat att hålla sin chat öppen till dess Rötter tar över - har jag uppfattat honom rätt är det 30-talet personer som fått sina lösenord.
Skulle vilja säga som gamle Winston, det här med
slutet på början o.s.v., om jag bara hade kommit ihåg hur det var...Hur som helst, det blir
jättebra, när vi väl fått vatten i bassängen!
192
« skrivet: 2003-08-19, 12:10 »
Eivor!
Att kalla det för myteri är rätt magstarkt, eftersom det som hänt är att det hela gick från förslag till chat på ett dygn, och att vi redan från början har försökt förankra det här på Forumet...Däremot är det möjligen så att Johannes prov på initiativförmåga påskyndat processen lite?
193
« skrivet: 2003-08-19, 10:50 »
Skall kanske formulera frågeställningen lite bättre? Vad vi har att ta ställning till är
1/ en fristående chat 2/ Forumchat 3/ingen chat alls (d.v.s. som nu med kringsnack på Forumet).
P.S. Tack för supporten Jessica, det värmer - fast det är Johannes som skall ha berömmet...
194
« skrivet: 2003-08-19, 10:29 »
Hej!
Tack för de synpunkterna, jag tycker att det låter mycket intressant! Nu har Johannes gjort ett lovvärt jobb med chatten, men om man kan få den under Rötterparaplyet så skulle den nog fånga upp fler forskare, plus att man förmodligen kan tillföra mer resurser i form av enskilda chattrum o.s.v. Som Du skriver är många inlägg under speciellt Ordet är fritt av chatkarraktär, och de kanske gör sig bäst på sikt just i en chat?
Jag tror att en chat dessutom kan vara en arena för snabba uppföljningsfrågor vid t.ex.
efterlysningar (dock inte så att viktiga frågor försvinner från Forumet!)
Ni som redan är med på vår igångdragna chat kan väl ge synpunkter här eller på chatsidan ikväll om hur ni ställer er till en Forumchat, så får Håkan och Peter ta sig en funderare på den eventuella fortsättningen?
195
« skrivet: 2003-08-19, 09:34 »
Hej Rune!
Hoppas Johannes noterar dina synpunkter! Jag skall försöka undvika att diskutera chatärenden här t.v., då jag inte vet hur Rötter och förbundet ställer sig till försöket. Klockan 22.00 ikväll tänkte jag i alla fall finnas på chatten och notera alla synpunkter, och föra dem vidare till vår chatgeneral om han själv inte
finns på plats då. (Noterar f.ö. att många som haft problem med sina lösenord kommit igenom till slut!)
Mvh
PF
196
« skrivet: 2003-08-18, 21:35 »
Angående tärningar så har man vid utgrävningar i Skänninge i sommar funnit en tärning från tidig medeltid eller möjligen vikingatiden. (Källa:svenskhistoria.nu)
197
« skrivet: 2003-08-17, 19:24 »
Enligt senaste rapporten har åtminstone tjugo personer skaffat sig inloggningsmöjlighet till chatten, så kanske har Johannes fixat en trivsam mötesplats för oss - hoppas att fler hänger på!
(Fast självklart är Forumet fortfarande den rätta platsen för efterlysningar och liknande tyngre saker!)
198
« skrivet: 2003-08-17, 12:55 »
För min del fungerade det gallant -fick lösenord, som sedan kunde bytas utan problem, så nu är det bara att tjattra på!
199
« skrivet: 2003-08-16, 20:37 »
Det kallar jag initiativförmåga... Hoppas att Du får en bra uppbackning av sidan, Johannes!
200
« skrivet: 2003-08-16, 16:53 »
Hej!
Eftersom jag själv har Lövgrenare i USA (dock inte ölänningar) roade jag mig att söka på Lofgren och Oland på Google. Där finns en hänvisning till Ancestery.com ang. en Johanna Sophia Svensson, f. 23/5 1842 och död 1907, och i sin tur gift med Andres Petter Löfgren från Norra Möckelby. De hade sju barn (namngivna), och kom till Kansas 1870, för att sedan flytta vidare till Morrow County, Oregon 1889. Paret är begravda på Hardman O.O.F. Oregon Cemetary.
Gör du samma sökning så hittar Du personen som gjort efterlysningen och förmodligen själv härstammar från dessa personer. Det ser väl ut som om det kan vara några av de personer Du frågat om?
201
« skrivet: 2003-08-16, 13:18 »
Jag har inte utan ett visst nöje läst sommarföljetongen om det kantstötta porslinet m.m.
Samtidigt är det troligen inte något man söker sig tillbaka till om ett halvår för att läsa? Kanske vi skulle kunna muta in ett chatutrymme för lite rundsnack som inte nödvändigtvis MÅSTE handla om genealogi alla gånger? Passagen har ett chatutrymme med det passande namnet Retro, kanske något för oss? Retro verkar vara tom för det mesta, så där finns utrymme för besökare!
Den som har behov att vara anonym kan ju vara det där, övriga kan t.ex. använda sina etablerade
förkortningar. Den enda nackdelen är väl att man får vara beredd på lite störningar av utomstående (om man inte reserverar en intern chat). Synpunkter?
202
« skrivet: 2003-08-15, 20:33 »
Vill bara tillägga att på släktforskaren Hans Högmans hemsida finns en förteckning över svenska frivilliga i ovannämnda krig. Där uppges f.ö. att löjtnanten CTA Björck vid Helsinge regemente 1864 blev den förste svenske officer som utnämnts till Riddare av Dannebrogsorden.
203
« skrivet: 2003-08-15, 09:43 »
Hej Olof! Du kan läsa mer om danska ordnar på nedanstående sida: www.fns-naestved.dk/Danske%20Dekorationer.htm (En sökning på Google om Dannebrogsorden gav 40 träffar, så det går att hitta ett och annat på egen hand med lite tur!)
204
« skrivet: 2003-08-12, 01:03 »
Jag vill först säga att jag inte ber någon att sluta käbbla, för det tillhör väl etiketten här att man inte gör det? Däremot blir jag beklämd över att partipolitiken nu gör sitt intåg på dessa sidor - med tanke på hur många andra diskussioner som gått vilse så har väl denna alla förutsättningar att urarta! Speciellt olustigt är att en partipolitiskt engagerad person påstår att vi närmar oss enpartistaten... Om inlägg av den typen faller under rubriken släktforskning, då
har åtminstone jag missuppfattat ämnet!
205
« skrivet: 2003-08-09, 13:07 »
Gamla vykort.nu som Bo länktipsar om härovan är värt ett besök (fast det råkat bli ett kolon ist. för en punkt i länken efter www så det går inte att direktklicka sig in via B.B:s länk). Speciellt intressant för släktforskare är kanske rubriken Efterlysningar, där man kan fråga eller ge svar om olika vykortsmotiv. http://www.gamlavykort.nu
206
« skrivet: 2003-07-23, 10:03 »
En gissning så god som någon annat kan väl vara lå(g)ar d.v.s. brinner.
207
« skrivet: 2003-07-01, 23:54 »
Tillägg: ovannämnda foto finns att beskåda på ystad.se, under bildgalleri.
208
« skrivet: 2003-07-01, 23:37 »
Tittade tidigare idag på en videoinspelning av ett TV-program om Skåne av Hans Villius. Där visades ett foto taget i Ystad 21 augusti 1845 på rådmannen J.T. Berlin och hans familj. Fotografen var tysken F.A. Reinholdt, som då vistades en kort tid i Ystad (inom parantes lär Reinholdt långt senare ha hamnat i Stockholm och då tagit ett tidigt porträtt på August Strindberg). Fotot var taget med den s.k. daguerrotypimetoden som omnämnts tidigare i denna spalt. Om jag inte hörde fel så sades det att det rörde sig om det äldsta bevarade (familje?)fotot i vårt land.
(Någon kanske har möjlighet att kolla när J.T. Berlin var född för att utröna om han även kan vara den äldste fotograferade personen i Sverige?)
209
« skrivet: 2003-06-09, 12:53 »
I fornnordiskt lexikon, sammanställt av Åke Ohlmarks står följande: Herse, under folkvandrings- och vikingatiden storgodsägare med viss makt över bönderna i ett härad, en värdighet som sedermera avlöstes av ländermansvärdigheten.
Ohlmarks citerar Snorre Sturlessons Edda också: I ett land finns det många häraden, och det är kungarnas sed att där sätta rättare över så många områden som han ger dem välde över, och de heter hersar eller ländermän på nordisk tunga men grevar i Saxland och baroner i England.
(Jag avstår från egna spekulationer om källornas korrekthet.)
210
« skrivet: 2003-06-07, 09:51 »
Jag har tidigare någonstans, förhoppningsvis ej här på Anbytarforum, tagit upp en antagligen ganska unik generationskomprimering. Det gäller bonden Olof Andersson i Kila (1776-1861). Olof var gift tre gånger och fick många barn under en lång tidsperiod. Detta gjorde det möjligt att hans sondotterdotter, Anna Gustava Jansdotter, född i Mo (P) 1850, kunde kalla den elva månader äldre Britta Lisa Olsdotter, född 1849 i Kila?(S), för sin morfars syster, eftersom Anna Gustavas morfar Andreas, född 1807, var Olofs första barn, och Britta Lisa (1850) hans sista.
211
« skrivet: 2003-06-01, 15:45 »
Tack för det Kaj, då blev det genast lite lättare att få grepp om hennes bakgrund! Cesarinis bok är lättläst, men LITE fotnoter plus personregister hade underlättat...
212
« skrivet: 2003-06-01, 10:08 »
I Luca Cesarinis bok I den heliga Birgittas fotspår som jag just läser omnämns den heliga Ingrid från Skenninge som den första mer kända svenska pilgrim som färdats till Santiago de Compostela. Enligt Cesarinis uppgifter skall hon ha varit släkt med Birgittas fars första fru.
Jag har inte funnit Ingrid i någon rubrik, så jag öppnar en ny diskussion genom att efterlysa ytterligare uppgifter om denna Ingrid.
213
« skrivet: 2003-05-30, 12:13 »
Men Ann, rätta mig om jag har fel, en eventuell översättning från engelska till svenska av vägs ände är väl inte något lån i samma bemärkelse som de anglicismer som det ges exempel på här ovan? Både väg och ände är ju vedertagna svenska ord, och begreppet har säkerligen funnits länge även i vårt land, även om det nu blivit lite av modeuttryck bland riksdagsmän och andra felnavigerare. När Du bodde här kanske vi oftare sa att något hamnat i en återvändsgränd (vilket f.ö. benämns cul-de sac i engelsktalande länder ibland, ursäkta franskan...)?
214
« skrivet: 2003-05-29, 19:32 »
Kanske är det så enkelt att H. är en förkortning av förnamnet Henrika?
215
« skrivet: 2003-05-29, 18:45 »
Enligt Knut Warmlands värmländska ordbok finns det en distinktion mellan gutt och guttonge.
Guttonge är man fram till konfirmationen, sedan
blir man gutt. Enligt KW kan gutt även betyda ungkarl. Jag är också nyfiken på ordets härledelse, men det enda jag sett på nätet är några rätt dimmiga försök att få det till att betyda göt, d.v.s. ha något samband med Goterna. Det verkar i alla fall lite långsökt i mitt tycke. (Hoppas Ann har överseende med stickspåret från ämnet förresten!)
216
« skrivet: 2003-05-29, 08:05 »
Enligt prof. Gösta Bergmans bok Ord med historia
förekom ordet pojke i sin dåtida form redan i Arboga stads tänkebok (1455). Där anges nämligen att en person bestraffats för att han dragit Laurens pojke i håret (hardrogh lafrins poyka
o i poyka med snedstreck). Beträffande Andreas inlägg så förekommer ju det motsatta förhållandet, där gut(t) användes i vårt land, åtminstone i västsverige. Om det beror på gemensamt ursprung eller om vi lånat det från Norge vet kanske någon annan bättre.
217
« skrivet: 2003-05-16, 21:58 »
Tack för assistansen! Vad gäller Knut Berg så har redan Maud Svensson hjälpt till, så jag är idel solsken!
218
« skrivet: 2003-05-15, 08:47 »
Hej Maud!
Jag borde kanske ha varit mer klar genom att ange Knuts födelseförsamling...Tack för hjälpen, ditt svar räcker för mig för att gå vidare med sökandet!
219
« skrivet: 2003-05-14, 20:14 »
Ett sista minuten-önskemål: nyligen kom det ut en praktbok om konstnären Knut Berg, som under sitt långa liv (1881-1983) dokumenterade Mölndal.
Knut Bergs båda föräldrar skall ha varit från Värmland och kom till Mölndal 1868, möjligen via Göteborg. Fadern hette Johan Alfred Berg och var målarmästare. Måleriyrket hade han lärt sig i Karlstad (Mölnd. hembygdsfören. årsskrift-00).
Jag undrar om ni kan få fram namn, födelseår och födelseort för Knuts båda föräldrar?
220
« skrivet: 2003-05-07, 23:15 »
Hej Marianne!
Instämmer med föregående - visst är det ett fint initiativ! Jag har ett litet ärende som jag kanske kan få hjälp med i mån av tid? Det gäller en notis i Väses dödbok 1772 (saknar tyvärr volymnumret)den 10 maj ang. Jonas Larsson i S. Ölmhult. Det finns en ganska lång dödsruna över Jonas där som jag inte lyckats tyda på den suddiga fotokopia jag har. Skulle ha kollat det när jag hade en provprenumeration på Genline, men andra saker gjorde att jag inte fick möjlighet att göra en uppföljning. Jag är tacksam om någon kan göra ett försök att tyda texten i dödboken!
221
« skrivet: 2003-04-30, 12:56 »
Har inte det här blivit en fortsättning på den principdebatt som finns under rubr. ökändisar? (Under Ordet är fritt)
F.ö. sitter vi väl snart inte bara som den gamle länsmannen som delade in befolkningen som dömda resp. ännu icke dömda, utan även som sorterare av skitstövlar resp. rikshelgon...,
funderar
Peter
(inget helgon)
222
« skrivet: 2003-04-23, 22:27 »
Som Lars Nylander skriver finns det anledning att titta på gamla skrivningar av namnet. I Eds socken (S) finns Mickelsön, som en nutida tolkare väl härleder till mansnamnet eller däggdjuret Mickel.
Men i Ortnamnen i Värmlands län, Grums härad anges den tidigaste stavningen till Mäckzönn (1568). Ortnamnskommitt?n (Noreen/Lampa/Noreen i det här fallet)anger som alternativ tolkning en benämning på Svärdslilja (mäkja etc.)från äldre dialekt och språk (maekir svärd på fornisl.)
(Samma källa tolkar på annat ställe Vål som svedjefall.)
Givetvis behöver inte dessa tolkningar vara tillämpbara på Mickelvål, men det visar att allt inte alltid är vad det synes vara!
223
« skrivet: 2003-04-17, 11:45 »
Hej igen!
Jadå, Johansson! (står som källa i inlägget 990412)
Hälsn.
Gabriel (?)
224
« skrivet: 2003-04-15, 21:49 »
Hej Anna-Lisa!
Dessvärre har jag inget att tillfoga angående Gabriel, men kolla gärna med Sven, vars adress bör finnas med bland forskarna på Rötter.
Lycka till!
225
« skrivet: 2002-05-09, 16:04 »
Hej alla släktforskarvänner!
Från att tidigare ha varit en flitig besökare på denna sida har det blivit allt längre mellan mina besök här. Inte för att jag på något vis tröttnat på sidan, utan kanske mer för att andra intressen tagit vid.
När jag nu ser på Forumet upptäcker jag en sak som jag inte tänkt på tidigare, och det är de s.k. dreven som uppstår när någon uttryckt en åsikt som avviker från gängse sätt att se på släktforskandet.
Man behöver bara se på de senaste dagarnas debatt om ShF eller den eviga frågan om hjälpsamhet, där det vimlar av ivriga forskare som vill slå den avvikande i huvudet med argument.
OK, jag har själv förvisso gått i polemik mot något som jag tyckt vara uppåt väggarna, men när någon redan hunnit ge ett svar, då borde det väl räcka? Varför skall man ställa in sig i ledet som tjugonde man för att puckla på den oliktänkande? Har vi släktforskare så lite generositet att vi inte kan tillåta även forskare med lite udda id?er att få göra sin stämma hörd?
Vissa extrema åsikter kanske t.o.m. borde tigas ihjäl istället för att pucklas på som en squashboll?
Att det tidvis infekterade debattklimatet utnyttjats av vissa spefåglar som dragit igång pseudodebatter med jämna mellanrum borde vara ett avskräckande exempel för oss alla!
226
« skrivet: 2002-05-08, 09:46 »
Hej Hans!
Om Du meddelar mig din mailadress kanske jag kan förse dig med en del uppgifter som kan föra dig vidare. Min mailadress finner Du om Du klickar
på mitt namn under första inlägget under denna rubrik (mitt användarnamn är ur funktion på de senaste inläggen). Tiden förslår just nu inte till att lägga ut materialet här.
227
« skrivet: 2002-05-07, 22:57 »
Angående Bergenheim i Finland så var Erik Johan Bergenhem (adlad Bergenheim), president i Vasa Hovrätt född 1759 i Ånimskog och son till kyrkoherden Jonas Bergenhem och h.h. Helena Catharina Hedberg. Bergenheim, som avled 1816 i Vasa, var gift med Hedvig Sofia Hannelius och stamfar till den finska grenen av släkten Bergenhem. (Källa Edestam).
228
« skrivet: 2001-05-16, 20:13 »
Peter Funke
229
« skrivet: 2000-11-17, 20:36 »
Hej Maria!
Kanske mest kuriosa, men Fernow omnämner på sidan 115 i del 1 av sin Beskrivning över Värmland en bonde Arvid i Godås, som en juldagsmorgon någon gång på 1500-talet enligt sägnen skall ha lurat av trollen en kalk, som sedan lämnades i Eskilsäters kyrka. För din del är det väl kopplingen av namnet till Godås som kan vara av intresse.
230
« skrivet: 2000-11-04, 09:12 »
Jag uttryckte mig nog lite oklart i avslutningen av mitt inlägg: tillnamnen förekom alltså i bruksmiljön på senare tid, vad jag undrar är om detta förekom även längre tillbaka i tiden, och om det finns någon dokumentation om när de uppstod i mer frekvent omfattning?
231
« skrivet: 2000-08-26, 22:16 »
Att uppnådd hög ålder bl.a. är genetiskt betingad har väl forskarna lyckats slå fast, och att vår livslängd ökar är också ett konstaterat faktum, men hur pass vanligt är det att minst en förälder och ett barn uppnått sin 100-årsdag?
Av en tillfällighet fann jag en gravsten på Rolfstorps kyrkogård över en hustru Josefina (gift) Svensson från Slätten, född 1849 och död 1949, och i samma grav vilar hennes dotter Hilma Charlotta Gustafsson från Ekekullen, född (21/7) 1887 och död (18/9) 1987 (datum från Sveriges dödbok). Ytterligare en dotter som uppnått aktningsvärd ålder (93 år) vilar i graven, liksom familjefadern, som dock hade en mer ordinär livslängd. Moderns födelse- och dödsdatum är inte kontrollerade, så hon kan teoretiskt sett ha dött några månader eller dagar innan den egentliga hundraårsdagen, men det kanske inte är så viktigt för frågeställningen: finns det fler exempel på hundraåriga föräldrar/barn?
_______________________________________________
Tillägg 12 december 2012:
Enligt Sveriges dödbok 1901- 2009 var Neta Josefina Svensson född 1849 18/3 och
dog 1949 13/8. Hon passerade alltså 100-årsdagen med tämligen god marginal.
Camilla Eriksson, moderator Övriga ämnen
232
« skrivet: 2000-08-23, 20:13 »
Gunnar, tack för dina uppgifter - nu kan jag blåsa dammet av Fågelåspärmen och se på det hela med nya ögon!
Hälsn.
Peter
233
« skrivet: 2000-08-20, 10:22 »
Nu gör jag ett undantag från mitt beslut att inte gå in i någon vidare debatt, och jag kommer inte att gå i ytterligare svaromål. Mitt inlägg ovan skall ses som ett uttryck för det främlingsskap man som släktforskare känner inför den debatt som tar alltmer kraft från det som de flesta av oss nog vill hålla på med, nämligen forskandet. Jag vände mig inte mot någon speciell skribent, men om Du (Anders) personligen känner dig träffad så är det inget jag kan göra något åt.
Jag har i ett försök att förstå vad det är som skapat denna turbulens tittat in på de hemsidor som det hänvisas till. På PLF förs den en diskussion om medlemsinflytande, vilket förvisso är en viktig fråga, även om jag personligen känner mig vilsen av att debatten förs av anonyma personer - det borde väl vara naturligt att framträda med sitt namn när man diskuterar demokratifrågor?
Lika viktigt som att diskutera hur man behåller sina medlemmar kanske det är att fråga sig hur man vinner ytterligare sådana, och då är Annas inlägg härovan ett utmärkt exempel på hur man skrämmer bort intresserade!
Jag tittade också in hos NOG, och förväntade mig en stor och levande debatt, men där härskar Tystnaden. Ett beklagligt datorhaveri har visserligen stängt sidan under en tid, men det verkar ju inte ha varit någon debattiver varken före eller efter detta.
Slutligen: jag tar inte parti för någon sida i de pågående stridigheterna. Däremot tycker jag att det kanske vore en tänkbar väg att gå att lyfta ut procedurfrågor och liknande från Anbytarforum -jag anser att själva namnet talar om vad man borde syssla med här! Varför inte ha Rötter, Anbytarforum plus ett fristående debattforum, och med en moderator för det sistnämnda som står fri från de krafter som nu inte kommer överens? På så vis kanske vi ÄNTLIGEN skulle kunna få lite lugn i
Anbytarforum, så att vi kan ägna oss åt den hobby vi väl alla tycker är stimulerande att hålla på med?
234
« skrivet: 2000-08-19, 14:21 »
Ansluter mig oreserverat till Stefans inlägg! Vi är många som har stort utbyte av detta forum - att sedan ett fåtal personer drivit olika former av pseudodebatter och försökt utmåla sig själva som offer för censur är tråkigt, allra mest för dem själva! Följer man de regler som är fastställda för den här sidan och bemödar sig om att uttrycka sig någorlunda rumsrent så finns det säkerligen plats även för sådana med avvikande åsikter. Men, det får inte vara så att ett fåtal konspiratoriskt lagda skall få grumla forskarglädjen för alla andra genom återkommande uppviglande inlägg - jag har all förståelse i världen för att sådana alster sopas bort!
Dessutom tycker jag att det är dags att vi, den tigande majoriteten, gör vår stämma hörd - jag hoppas att ytterligare forskare står upp till försvar för att Anbytarforums tonvikt även i fortsättningen skall läggas på möten mellan forskare istället för ett slagfält för stridande fraktioner. Den debatten, som kanske har sitt berättigande för de som deltar i den, borde kunna föras någon annanstans...
235
« skrivet: 2000-08-16, 23:13 »
Marcus!
Tack för nýa kompletterande uppgifter, som visar att det finns möjligheter för den intresserade att hitta nya sökvägar för Bergenhem och anslutande släkter! Det är spännande, för en slutforskad släkt är lite av en åker i träda...Hoppas någon har tid och kraft att följa upp dina noteringar så långt det är möjligt!
Hälsningar
Peter
236
« skrivet: 2000-08-15, 21:09 »
Här följer de noteringar jag har, källor i den här delen Edestams herdaminne, utdrag ur Lars Bäckvalls arkiv, det senare välvilligt ställt till förfogande av Gunilla Önnberg, samt kyrkoherde H. Söderstens utredning över släkten Bergenhe(i)m (1905). Jag vill också hänvisa till frågeställningar gjorda av mabo här ovan. Egna källkritiska studier rekommenderas m.a.o!
(Samtliga angivna orter i Värmlands län.)
Proband: Bengt Jakobsson Bergenhem, klockare i Dalby. Född 1761, död 1835-07-11.
Gift med Sigrid Markusdotter, född 1753.
F: Jakob Bergenhem, född 1727.
M: Sigrid Persdotter, född 1722.
Gifta 1750-04-15
FF: Bengt Bergenhem, bruksidkare. Född 1696-04-16 i Ny, död 1783-01-17 i Dalby.
FM: Ingegerd Olsdotter.
FF F: Jacobus Bergenhem, komminister. Född 1655-05-18 i N. Öjenäs, Ekshärad. Död 1726-08-09 i Dalby.
FF M: Ingeborg Håkansdotter Werner, född 1668 i Gunnarsby, Sunne. Död 1729-05-04 i Dalby. (Edestam: Bäckvall uppger här att IWH begravdes 17280904).
Gifta 1689-07-14 i Sunne.
FF FF: Daniel Nicolai Bergenhem. Länsman i Älvdalen.
FF FM: Märta Jakobsdotter (från Duvnäs, enl. Gren, Nat. och Hemb. VII).
(DNB:s första gifte av två)
FF MF: Håkan Månsson Werner, länsman.
FF MM: Ellika Bengtsdotter Ullberg.
FF FF F: Nils Botolfsson Bergenhem, länsman i Fryksdalen 1637. Död genom drunkning 1654 i Fredros, Gunnarskog.
FF FF M: Abelona Persdotter, död senast 1676 i Svineberg, Sunne (I hennes första gifte av två).
FF FM F: Jakob Hansson, länsman i Älvdalen.
FF FF FF: Botolf.
FF FF FM: Anna Eriksdotter.
FF FF MF: Petrus Jonæ. Kyrkoherde i Sunne. Död 1623-07-17 i Sunne.
FF FF MM: Sara Svensdotter, troligen död före år 1627.
(Anm. Petrus Jonæ var gift 1:o med Birgitta Eriksdotter, död före 1605. Bäckvall uppger henne som moder till Anna Eriksd:r, men övr. källor uppger S.S.)
FF FF FM F: Ericus Jonæ, kyrkoherde i Älvdalen. Född omkring 1483. Död vid en uppgiven ålder av 105 år 1588-04-03.
FF FF FM M Ingeborg från Edeby (trol. i Övre Ullerud.)
FF FF MF F: Jonas Nicolai, kyrkoherde i Sunne 1552-1569.
FF FF FM FF Jonas i Rångedal. Död 1537.
237
« skrivet: 2000-08-14, 19:55 »
Hej Bengt!
Lars Bäckvall uppger en klockare Bengt Jakobsson Bergenhem i Dalby, född 1761, men med dödsdatum 7/11 1835. Kan det vara samma person tror Du? I så fall kan Du få lite anor!
238
« skrivet: 2000-08-12, 22:36 »
Med hjälp av Sveriges dödbok kan tilläggas att fadern var född 15/12 1905 i Grums (avliden 1992) och modern i Arvika Östra 19/4 1911 (avled 1999)
239
« skrivet: 2000-08-10, 22:29 »
Om han var bussig så var det nog jag... Skämt åsido, hör gärna av dig med ett mail om vad Du vill ha uppdaterat, så skall jag kolla om det finns något att skrapa fram ur datorn.
Hälsn.
PF
240
« skrivet: 2000-08-06, 14:07 »
Hej Richard (m.fl.)!
För några år sedan fick jag intressanta uppgifter från dig om gemensamma forskningsobjekt på Värmlandsnäs, bl.a. fanns där en Sara Nilsdotter Skragge, född i Västra Uggelsäter, Huggenäs (S) omkring 1630. Hon gifte sig med en Olof Andersson i Järnerud, Botilsäter (S). Som far till Sara anges Nils Bryngelsson (Skragge?). Eftersom frågan är lämplig att ställa under den här rubriken undrar jag om Du (eller någon annan!) har kompletterande upplysningar om denna Sara?
241
« skrivet: 2000-07-29, 09:12 »
Anita, jag skickar dig ett svar på senaste frågan
privat, eftersom uppgifterna jag har bygger på
muntlig information utan källkontroll.
242
« skrivet: 2000-07-17, 22:52 »
Namnet på föregående frågeställare föll tyvärr bort!
243
« skrivet: 2000-06-18, 11:00 »
Jag söker upplysningar om Maria och hennes eventuella familj. Hon bodde 1929 på Södertörnsvägen 328 i Enskede, och var dotter till Stina Lisa Pettersdotter, född i Nedre Ullerud (S). Maria hade åtminstone tre syskon, bröderna Manne, död 1925 i Malmö, och Rickard, som var brandman i Stockholm, samt systern Tilan (Tilda?), som emigrerat till USA.
Eftersom jag inte vet Marias fars namn är jag osäker på om även de hette Lindblom eller om det var Marias efternamn som gift. Jag forskar på Marias möderne, därav denna fråga.
244
« skrivet: 2000-06-17, 17:20 »
Söker uppgifter om Clara Olofsson, född 1729-08-20 i Jogarsrud, och dotter till Olof Månsson o.h.h. Catharina Olsdotter. Clara blir enligt mina noteringar gift med bonden Sven Persson i Svenstorp/Ängen i Väse, men vid revision av mina uppgifter finner jag inga egna noteringar om Clara före 1782. (Clara i Svenstorp uppges med
varierande födelseår i HFL Väse, men från AI:13 och framåt står det 1729.) Modern Catharina är troligen den samma som står som änka från
Jogarsrud i Ölme HFL A:I med barnen Johan, Måns och Maria.
245
« skrivet: 2000-06-17, 16:43 »
Jag söker kompletterande uppgifter om föräldrarna till Jan Håkansson, född 29/12 1737 i Sundby som
son till Håkan Jansson och Marit Johansdotter, samt Jans hustru Christina Bengtsdotter, född 28/1 1738 i Måserud (Mosserud nu?) och dotter till Bengt Jonsson och Maria Jonsdotter (Nyed FB).
Jan och Stina återfinns senare i Dömle, Nedre Ullerud, där han är mölnare och sågare.
246
« skrivet: 2000-06-12, 20:15 »
Lite hittegods från Bromander till senaste antavlan:
VII:103 Karl Buchau, rådman
VII:104 Kajsa Johansd:r Tholerus (hennes 1:a gifte)
VIII:201 Per Larsson, mästersmed, d.1735
VIII:202 Anna Ågren
Far till Per skall vara en mästersmed Lars NN,
och till Anna borgaren Elov.
247
« skrivet: 2000-06-12, 19:42 »
Enligt Bromander /Värmland Förr och Nu 1946-47) hade Gustav F. och Sara Maria G. sonen Johan Kristoffer. Bromander uppger dödsdatumet
4/1 1745, och samma dödsår noterar även Wrangel (Tegnérska släktminnen) W. anger dessutom att Johan Kristoffer (Jan) studerade i Uppsala. Ingen av källorna nämner dock någon son.
248
« skrivet: 2000-06-11, 09:41 »
Ytterligare en komplettering: Erik Gustaf Geijer skall i rättvisans namn också nämnas bland de författande ättlingarna till Ericus J.
249
« skrivet: 2000-06-11, 08:53 »
Namnet i ingressen på ovanstående bidrag råkade tyvärr ramla bort.
250
« skrivet: 2000-06-07, 20:54 »
Om Du vet något om nedanstående personer och deras ättlingar är jag tacksam om Du hör av dig!
källa Älvkarleby HFL A:I 14, Skutskär
Arbetaren Nils Nilsson, född 1849 i Ransäter (S)
infl. 1871 från Nedre Ullerud (S)
gift 1873 med
Erica Lindgren, född 1849 i Motala
barn
Ernst Axel Delgard, född 1874 i Älvkarleby
Nicolaus Robert, född 1875 i Älvkarleby
251
« skrivet: 2000-06-05, 22:08 »
Jag har anor från Jernerud, så det vore intressant om Du kunde komplettera med namn, tidsperiod eller liknande, så att vi kan se om vi har några rottrådar gemensamt!
252
« skrivet: 2000-06-05, 21:38 »
Hoppas att jag inte spridit desinformation, men
CW står faktiskt som sångerska i släktboken!
M.a.o. verkar det finnas två Cecilia V/W födda
1970, båda bosatta i Göteborg och båda sångerskor.
Jag antar att det ligger en gravad hund någonstans! T.v. stryker jag Kilaspåret på CV...
253
« skrivet: 2000-06-05, 21:09 »
Min enda anlinje i Västergötland kommer från trädgårdsmästaren Carl Jansson Sätterqvist (fmfmf)
inflyttad från Fågelås till Kroppa (S) 1788.
Om Du känner igen några av nedanstående namn från din egen forskning får Du gärna höra av dig!
Proband
Carl Jansson Sätterqvist, född 3/4 1766 i Pukahemmet, Södra Fågelås. Död 11/4 1830 i Yngshyttan, Fernebo (S).
Far
Jan Carlsson Modig, ryttare. Född 30/9 1716 i Ängen, Norra Fågelås. Död 15/2 1774 i Klockarehemmet, Södra Fågelås.
Mor
Anna Persdotter, född 17/6 1732 i Kålabotten, Södra Fågelås.
Farfar
Carl Jansson (i dödboken Bengtsson)
Farmor
Elin Andersdotter, född omkring 1667, död 9/6 1741 i Mossen, Södra Fågelås.
Morfar
Per Ambjörnsson, ryttare. (Se efterlysning under namnrubrik!)
Mormor
Anna Persdotter.
254
« skrivet: 2000-05-19, 23:08 »
Kaj!
Beträffande Peder Olofsson kan Du hitta ytterligare inlägg under Selma Lagerlöfs anor på Rötters hemsida!
Hälsningar
Peter F.
255
« skrivet: 2000-05-19, 23:02 »
Angående Björnö så kan jag tillfoga att Tom Hultkrantz även har en artikel i årsboken Wermlandica 1988 om godsets historia.
256
« skrivet: 2000-05-19, 22:50 »
Enligt Linus Brodin (Gillberga Socken 1930, sid. 69)uppger Fr. Fryxell att Kjellmans fader hette Torsten Månsson, och några av dennes anor finns angivna i Brodins bok. Eftersom jag inte har några egna verifikationer på detta avstår jag från att citera boken, men om du inte får mer klargörande svar här kanske Du kan använda bokens uppgifter för vidare forskning?
257
« skrivet: 2000-05-19, 21:39 »
Som son av bygden känner jag till att fadern heter Knut Magnusson och modern Judit - ytterligare en liten pusselbit således!
258
« skrivet: 2000-05-14, 22:06 »
Cecilia Vennersten (Wennersten?) har bl.a.anor från Kila i Värmland. Claes & Sven Åkerblom har i släktboken Staffanssläkten (senaste upplaga 1999) med hennes släktgren. Eftersom Claes deltar i utbytet på Anbytarforum kanske han kan hjälpa till med ytterligare upplysningar här.
259
« skrivet: 2000-05-14, 21:40 »
Ett senkommet svar till Bodil:
Vad jag kan se så har Du inte fått något svar på
din fråga den 17 mars. Uppenbarligen är det Amnehärad Du hittat, och om Du klickar på socknarna i Västergötland så hamnar Du på rätt ställe.Fast det kanske Du redan fått besked om på andra vägar?
260
« skrivet: 2000-03-12, 18:06 »
Hej Yvonne!
Dan Anderssons anor finns bl.a. publicerade i boken Dan Anderssons härstamning av Erik Hellerström. Troligtvis hittar Du den på biblioteket.
Lycka till!
261
« skrivet: 2000-03-05, 18:03 »
Tack för de många och intressanta svaren! Det verkar som om Eyvind Johnsons anor inte varit samlade i så många led på ett ställe förut, så det var kanske på tiden!
262
« skrivet: 2000-03-04, 20:39 »
En liten pusselbit om Johns far, Josef. Enligt boken John Bauer - en konstnär och hans sagovärld av Bjurström m.fl. (Bra Böcker 1982)
stammade Josef från en lantbrukar- och hantverkarsläkt i Bayern, och han föddes i Ebenhausen. Josef kom till Sverige 1863 enligt samma källa.
263
« skrivet: 2000-03-01, 21:10 »
Enligt Iwan Schymans bok Värmlandsnäs...del II var Nobelpristagaren och akademiledamoten Eyvind Johnsons far Olof född i Bro s:n (S) 12 februari 1851. Olofs föräldrar var enligt samma källa arrendatoren Jonas Persson från Kila (S), född 11 september 1819 o.h.h. Maria Olsdotter, född i Bro 4 november 1821. Jag undrar nu om någon sett något skrivet om Eyvind Johnsons anor?
264
« skrivet: 2000-02-24, 21:09 »
Här är ytterligare ett senkommet svar, nämligen till Linda Wikland, som den 17 oktober efterlyste uppgifter om Ulrica Bergenhems anor. Eftersom svaret kanske inte hör hemma under Kullanderrubriken så mailar jag ett separat svar med det jag vet om Ulricas anor. Eventuellt övriga intresserade är välkomna att höra av sig för svar (alternativt att frågan förs ut till övriga släkter: Bergenhem)
265
« skrivet: 2000-02-19, 10:13 »
Hej Marcus!
Såväl Teodor Beckman som hans far Anders Niklas B. finns med i Karlstads Stifts herdaminne, under Rämmen resp. Färgelanda.
Karl Anders Teodor Beckman var född i Nedre Ullerud (S) 5/1 1892, och hans mor hette Eva Lovisa (Louise*) Amalia Montan.
Hans far Anders Niklas Beckman föddes i Drängsered, Halland 20/7 1857, som son till (sedermera) prosten Theodor Emil Anders B. och Nicolina Charlotta Bergström.
Louise Montan var enligt samma källa född i Karlstad 10/8 1858 och död i Färgelanda 27/1 1929, som dotter till färgerifabrikören Erik Karl M. och Jeanna Augusta Vilhelmina Borgström.
Vera Gawell slutligen var enl. Edestams minne född i Umeå lfs 29/9 1894 och dotter till överlantmätaren Per Vilhelm G. och Alexandra Beckmann.
266
« skrivet: 1999-12-07, 20:00 »
En liten detalj till Lars inlägg: Märta Danielsd:r Bergenhem uppges av bl.a. Lars Bäckwall höra till andra giftet (som ovan), medan andra källor (släktutr. SGF m.fl.) anser henne som hörande hemma i gifte 1, med Märta Jacobsdotter. Finns det någon som kan reda ut det problemet?
267
« skrivet: 1999-12-07, 19:03 »
Hej Lars!
Tack så mycket för uppgifterna! Jag har i gengäld skickat en textfil till dig med mitt material. Har Du något ytterligare noterat i form av syskon o.s.v. så tar jag gärna emot kompletteringar per mail!
Hälsn.
Peter
268
« skrivet: 1999-12-06, 21:58 »
Jag har, med hjälp av andra forskare och genom att ta del av olika källor, funnit 586 ättlingar till Nils Botolfsson Bergenhem. Det är lite för många för att publicera här, men jag delar gärna med mig till andra forskare på släkten, och tar för givet att jag i utbyte får de uppgifter som jag saknar!
269
« skrivet: 1999-12-05, 12:13 »
Söker ättlingar till Nils Olofsson, född 5 maj 1750 i Södra Ny, död 1812 i Aggerud, Eskilsäter och hans hustru Maria Olofsdotter, född 4 augusti 1755 i Ölserud och död 2 juni 1829 i Eskilsäter.
270
« skrivet: 1999-12-05, 12:10 »
Jag tänkte bereda plats för Eskilsäter här bland socknarna, och vill i korthet nämna att Eskilsäter är den sydligaste socknen på Värmlandsnäs. Namnet sägs betyda sätern med askträden, och Eskilsäter omnämndes i skrift första gången år 1334. Socknens kyrka är troligen från 1100-talet. Innevånarantalet har konstant minskat, från 1263 personer år 1865 till 598 år 1950 och 248 år 1988. (Källa Värmländsk kultur
nr 4 1989).
271
« skrivet: 1999-12-04, 14:59 »
Hej Daniel!
Här är lite mer om Anders Pettersson Berg, som var bror till min mormors mor. Uppgifterna kommer från sedvanliga kyrkböcker, samt, inte minst, från Sven Johansson i Säffle.
Proband
Anders Pettersson Berg, handlande och lantbrukare, f. 1843-10-30 i Berg, Millesvik (S), död i långsamt tärande sjukdom 1909-10-10 i Södra Kedum (R).
Gift 1867-10-29 med Maja-Kajsa Andersdotter, född 1845-07-29 i Medelplana (R), död 1925-08-07 i Ryda (R).
Generation I:
f: Petter Danielsson, hemmansägare. F. 1810-11-05 i Berg, Millesvik. Död av ålderdomssvaghet samt bröst- och magplågor 1890-07-19 i Berg, Millesvik.
Gift 1839 i Millesvik med
m: Stina Mattsdotter, f. 1818-11-11 i Gunnerud,
Eskilsäter (S), död av slag 1871-01-26 i Berg, Millesvik (S)
Generation II:
ff: Daniel Andersson, hemmansägare. F. 1770-03-28 i Berg, Millesvik. Död 1844-03-03 i Berg, Millesvik.
Gift 1794-01-02 i Millesvik med
fm: Maria Andersdotter. född 1770-09-12 i Norra Hult, Millesvik. Död av ålderdom 1839-07-01 i Berg, Millesvik.
mf: Mathias Abrahamsson, född 1797-03-25 i Gunnerud, Eskilsäter (S), död i feber 1822-05-04 i Getterud, Eskilsäter.
Gift 1817-05-25 med
mm: Britta Nilsdotter, född 1783-08-30 i Aggerud, Eskilsäter. Död 1862-12-03 i Eskilsäter.
(Mats var hennes andra gifte av tre)
Generation III:
ff f: Anders Danielsson, bonde, född 1736-08-09 i Vensberg, Millesvik, död av ålderdomssvaghet 1806-06-29 i Berg, Millesvik.
Gift 1760-11-02 med
ff m: Britta Larsdotter, född (troligen!) 1730, död i tråtesjuka 1797-03-09 i Berg, Millesvik.
fm f: Anders Andersson, hemmansägare. Född 1745 i Knappa (?), Ölserud (S), död 1818-07-24 i Norra Hult, Millesvik.
Gift 1769-11-20 med
fm m: Stina Persdotter, född 1747-06-28 i Norra Hult, Millesvik, död 1828-04-09 i Norra Hult, Millesvik.
mf f: Abraham Olsson, född 1759-04-27 i Gunnerud, Eskilsäter, död i feber 1822-05-10 i Gunnerud, Eskilsäter.
Gift med
mf m: Lisa Mattsdotter, född 1752-10-05 i Bro (S),
död av ålderdom 1828-02-21 i Gunnerud, Eskilsäter.
mm f: Nils Olsson, född 1750-05-05 i Södra Ny (S), död 1812 i Aggerud, Eskilsäter.
Gift med
mm m: Maria Olsdotter, född 1755-08-04 i Ölserud (S). Död 1829-06-02 i Eskilsäter.
Generation IV:
ff ff: Daniel Gabrielsson, född 1710-11-10 i Vensberg, Millesvik.
Gift 1735-10-16 i Millesvik med
ff fm: Kerstin Nilsdotter, född 1711.
fm mf: Per Larsson, född 1704-04-xx i Norra Hult, Millesvik. Död genom drunkningsolycka på Vänern vid Millesvik 1752-09-12.
Gift med
fm mm: Anna Olsdotter, född omkring 1709.
(hennes första gifte av två)
mf ff: Olof Andersson, född 1717, död före 1786.
Gift med
mffm: Kerstin Olsdotter, född 1718.
Generation V:
ff ff f: Gabriel Eskilsson, arrendator. Född omkring 1669, död 1743-04-17 i Vensberg, Millesvik.
Gift 1706-10-29 i Millesvik med
ff ff m: Anna Andersdotter, född omkring 1674, död 1738-01-06 i Vensberg, Millesvik.
(Hennes andra gifte)
fm mf f: Lars Bengtsson, född 1662, död (en gammal ärlig danneman) 1756-10-24 i Norra Hult, Millesvik.
Gift 1692-09-14 med
fm mf m: Britta Persdotter.
Generation VI:
ff ff mf: Anders Larsson, bonde.
Hälsn.
PF
272
« skrivet: 1999-12-04, 01:08 »
Hej Johnny!
Till dina noteringar kan jag tillägga att Anders Andersson Hvass enl. Edestam bl.a. var hammarsmed från Gammelkroppa, född 1680 och död 8 maj 1753 på Svaneholms Bruk i Svanskog. Helena Elofsdotter avled 9 november (1760). Nils Stake, död 1730, står i mina papper som Nils Eriksson Stake.
Med vänlig hälsning
Peter F.
273
« skrivet: 1999-12-03, 23:36 »
Dan!
Här är ytterligare en som har anor från Berg -
har Du några personer som vi kan starta med?
Hälsn.
PF
274
« skrivet: 1999-11-26, 00:01 »
Hej Ann-Marie!
Enligt Iwan Schymans Värmlandsnäs från forntid till nutid, del 1, ägdes Kärvinge åtminstone år 1774 av släkten Rutensköld. Som ägarinna stod då den arton år tidigare avlidna Adolfina Johanna Rutensköld. A.J.R. var född Fleetwood och hade tidigare varit gift med friherre Lars Sparre.
Hälsn.
PF
275
« skrivet: 1999-11-14, 18:10 »
Fridrik Fryxells Wärmelands slägte-Bok anför följande:
Hans i Spetzerud, Millesvik Sockn >
Jon Hansson Spetz, adlad Gyllenspetz
Blef soldat, och gick sedan alla graderna igenom, sålunda ock Öfwer Officerare, blef Öfwerste Lieutenant vid Wermelands Regemente 1659 16 junii, adlad 1660, 23 octob; öfwerste 1669 6 Februarii, General Major 1676 30 sept. Fick på begäran afsked 1678 26 Febr. 1679, 24 aprill, begrafwen i Sunds kyrka. Gift 1:o med Cattharina Eskilsdotter, (otydligt ord i kopia) Skilsbref, 2:o med Gunnilla Faxell, Dotter af Prosten Sven Faxelius i Kila och Catharina Erlandsd:r Norenia
Följande barn (med giften och följande generationer) anges: Eskil Gyllenspetz, Sara G.,
Christina G., Joh: G., Petter G., Sven G., Anna Cajsa G. Maria G.
276
« skrivet: 1999-11-13, 20:37 »
Sambandet mellan Jonas Gyllenspetz och Selma Lagerlöfs berättelse finns även omnämnd av Hadar Vessby (1953) i Hembygdsboken, Sunnemo socken.
Fernow m.fl. anger att Jonas Gyllenspetz var född i Spessby, Millesvik, och skall ha hetat Spets innan adlandet. Hans fader skall enligt dessa uppgifter vara en bonde Hans. Jag förmodar att det kommer ytterligare svar om släkten från andra, så det får räcka så här långt.
277
« skrivet: 1999-11-08, 22:12 »
Angående släkten Bratt så finns det en artikel i Värmlands Hembygdsförenings årsbok 1923 om Björkefors och dess ägare, däribland släkten Bratt. Artikeln är signerad Fryksdalspojken, vilket bör ha varit Linus Brodin. Jag vill bara tipsa om artikelns existens utan att föra de där torgförda uppgifterna om släkten vidare, men kan som hastigast nämna att där sägs Birkebenarnas general Halvard Bratte vara den förste Bratten i Värmland. Vidare omnämns brytpunkten mellan Höglundagrenen och Björkegrenen. Korrekt eller ej är jag inte rätt man att uttala mig om, men artikeln kanske kan intressera Brattfors(k)are?
278
« skrivet: 1999-11-08, 21:40 »
Rättelse: herdaminnet avser givetvis Karlstads stift, inte bara Värmland!
PF
279
« skrivet: 1999-11-08, 21:37 »
Enligt Edestams herdaminne för Värmland fanns det en kh i Kroppa som hette
Halstenus Birgeri Agrell, f. 1657 i Frykerud och död 1731 i Kroppa.
Bland hans barn anges en son Jonas, som faktiskt
dog i Uppsala 1716 (som student). Ingen Petter
bland barnen dock. Bruksägare F.W. Agrell på
Rämmen (1843-1900) och hans son språkforskaren
Sigurd Agrell (1881-1937) är också från Värmland,
så det kanske är idé att ta en koll norr om Vänern också?
280
« skrivet: 1999-10-29, 21:59 »
Hej Leif:
Ytterligare några Fuhlfisk, om de kan vara av intresse, båda i C:2 Mo (P), som dopvittnen: mäster Sven Fulfisk (alt. mästersven Fulfisk) dopvittne 5 januari 1741. Han var skriven vid Gärds Hammare. Vid ett barndop 19 april 1748 var enkan Anna Stina Fuhlfisk vid Persbys Hammare dopvittne.
281
« skrivet: 1999-10-25, 21:36 »
Hej Veronica!
Talade nyss med en herr Olsson i Färgelanda, som nämnde att han (eller hans hustru) härstammade från den här soldaten. Eftersom jag mindes att jag läst en efterlysning om honom så lovade jag att göra en uppföljning. Tyvärr har Olsson inte mail, så jag mailar hans adress och telefonnummer till dig, så får ni göra en koll på era gemensamma anor - lycka till!
PF
282
« skrivet: 1999-10-12, 20:20 »
Till Heidi: enligt 1890 års folkräkning föddes
Agda i Segerstad, så det är kanske där Du kan hitta svaret - lycka till!
Peter F.
283
« skrivet: 1999-09-30, 21:38 »
Hej Anita!
Det finns ett Kangerud i Grums kommun men beläget i Eds socken, så frågan kanske bör ställas under den rubriken, gärna kompletterad med vad du söker upplysningar om, själva byn eller boende där.
Vänliga hälsningar
Peter F.
284
« skrivet: 1999-09-26, 14:25 »
Pierre: jag länkar adressen till dig!
Hälsn.
PF
285
« skrivet: 1999-09-25, 23:28 »
Komplettering till Siv:
Tittade på Internetsidan med 1890 års folkräkning rörande Värmland, och fann att f.d. fältjägaren Erik Andersson-Udd, född 1823, bodde i Dalen, Kila (S), vilket säkert innebär att dina Kilaförfäder hörde hemma i Värmland istället!
Med vänlig hälsning
Peter F.
286
« skrivet: 1999-09-23, 22:54 »
En liten internationell utvikning: En Appolonia Abbie Faust, född 1863 och bosatt i S:t Paul, Minnesota 1920 omnämns på en släktforskarsida om Minnesota på Internet.
287
« skrivet: 1999-09-20, 22:52 »
Hej Elaine!
I en släktutredning jag fått från Gun Anér i Arvika hittade jag följande (jag har fler gnerationer efter Anna Kajsa, Du kan givetvis få även de uppgifterna om Du är intresserad!)
Min uppgiftslämnare har i sin tur uppgifterna
från Hellgren 1991)
Anna Cajsa Jernberg f. i Häljebodafors, Eda (S)
1862, död i Munkfors (S) 1929, gift 1886 med hemmansägare Anders Gustaf Collin (1858-1925) i hans andra äktenskap (12 barn i detta gifte).
Mor Anna Uddström, f. 1832 på Oleby bruk, Fryksände (S), död 1900 på Ransäters Mellanbruk, Ransäter (S), gift 1859 med mästersmed Henrik Jernberg (1830-1912) (5 barn i giftet).
Mf Jan Uddström, mästersven /180(7)-184(9)/
Gifte 1/ 1831 med Johanna Magnusdotter Lund
(1806-1834), gifte 2 1835 med Kerstin Henriksdotter (två resp. fyra barn i giftena)
Mff Elias Uddström, mästersven Oleby Bruk, Fryksände, (1772-1831), gifte 1/ 1797 med Annika Andersdotter (1780-1817), g. 2/ 1821 med Marit Svensdotter
Mfff Olof Eliasson, mästersven, död 1801 på Oleby Bruk, Fryksände, gift 1766 med Ingeborg Jonsdotter
(född 1741 i Vasserud, död 1804 på Torsby Bruk, Fryksände (6 barn i giftet).
Ingeborg Jonsdotters tidigare anor, delvis i flera genenerationer, finns även de i släktutredningen.
Hälsningar
Peter F.
288
« skrivet: 1999-09-16, 23:13 »
Till Siv Lundgren:
Här kommer ett nytt svar på ett gammalt inlägg (från i mars)! Utan att påstå att jag sitter inne med sanningen i det här fallet när jag en svag misstanke om att den Lovisa Udd-Eriksdotter Du nämner kan vara från Kila i Värmland, och att hennes far fältjägaren kom från Uddersrud i grannsocknen Ed, likaså i Värmland. Eller har Du förankrat hennes anor till Kila i Västmanland?
289
« skrivet: 1999-09-14, 23:41 »
Hej Marcus!
I Populär Arkeologi nummer 4/98 finns en artikel av Inger Zachrisson, docent i arkeologi och förste antikvarie vid Statens historiska museum
angående sydgränsen för samernas bosättning.
Artikeln ger stöd för de påståenden som ges i dina källor - det finns gott om belägg för samiska bosättningar i regionen, bl.a. omnämns
sådana på 1100-talet i sydöstra Norges inland och kring Trysilområdet, och den samiska och den nordisk/germanska kulturen förekom samtidigt i en stor del av mellansverige omkring år 1000 e. Kr. Författaren vänder sig mot begreppet fångstkultur som ett epitet för ett nomadiserande folk - mycket talar för att det rörde sig om fasta bosättningar i permanenta kåtor. Några belägg för genetiskt utbyte nämns dock inte i sammanhanget
F.ö. omtalas det i artikeln att samisk kultur och bosättning förekom i bl.a. Värmland, Dalarna och Västmanland så sent som under 16-1800-talen, då i form av ett slags skogssamekultur.
Förhoppningsvis finns tidskriften fortfarande att köpa från utgivaren, om Du vill läsa artikeln i dess helhet.
Vänliga hälsningar
Peter
290
« skrivet: 1999-07-31, 07:43 »
Hej Bernt!
En släkt Boström är aktuell för mig just nu, eftersom jag i dagarna fått kontakt med en annan forskare med samma anor, och jag har därför fått friska upp de uppgifter jag har.
Från Visnum, inte långt från Varnum, kommer en smedsläkt Boström, utgående från Mästersmeden Petter Jansson Boström, född 1730-05-16 på Jonsbols Bruk i Visnum. F.n. har vi inget som leder direkt till Anders, men möjligheterna finns ju att det föreligger ett släktskap. Hör gärna av dig så får vi se om vi hittar någon felande länk!
Vänliga hälsningar
Peter Funke
291
« skrivet: 1999-07-27, 21:28 »
Hej!
Det låter spännande - jag får kolla det så snart som möjligt! Heders!
Peter
292
« skrivet: 1999-07-26, 20:16 »
Köpmannen Johan von Savelandt, död 1672, vid Kroppa kronobruk sägs i Fernows Värmlandsbeskrivning tillhöra en familj med anknytning till Göteborg. Jag undrar därför om någon stött på namnet i samband med Göteborg?
293
« skrivet: 1999-07-26, 20:00 »
De personliga egenskaperna, som Ernvik även nämner i kommentarerna till Fernow, känns bekanta, bortsett från rik och affärsman...
Fernow anger att släkten Saveland(t) även har anknytning till Göteborg, så jag försöker där också. Tack för hjälpen!
Hälsn.
PF
294
« skrivet: 1999-07-26, 00:19 »
Har länge förgäves sökt anorna för Margareta Christophersdtr Hafwelandt från Persby i Sunne.
Fann av en tillfällighet hos Fernow den samtidige
J. v. S., och namnlikheten gör det åtminstone inte
helt otänkbart att det finns ett släktskap, om
man kalkylerar med felstavningar eller - läsningar
från tidiga dokument. En kort biografi över J. V. S. finns i Ernviks kommentarer till Fernows Beskrivning över Värmland, men tyvärr inget om hans anor. Uppgifter lär även finnas i Löf-Ernviks
Kristinehamns Historia del III, som jag tyvärr
ej har tillgång till. Finns det någon som kan
bekräfta eller dementera en eventuell koppling
mellan Johan och Margareta?
295
« skrivet: 1999-07-25, 23:50 »
Hugo är enligt BBL en kortform av tyskans Hubert.
En tidig Hugo var den franske kungen Hugo Capet
c:a 938-96.
Vänliga hälsningar
Peter F.
296
« skrivet: 1999-07-25, 23:37 »
Upptäckte tyvärr för sent att namnfrågan även fanns under förnamnsrubriken, och jag borde ha svarat där istället. Sorry!
297
« skrivet: 1999-07-25, 23:24 »
Hej Marcus!
Har bara ett svar på Hugofunderingen, och jag hoppas att det är mig förlåtet om jag svarar här
istället för att föra ut frågan till förnamnsdiskussionen. Enligt Bra Böckers Lexikon är Hugo en kortform av Hugibert, se Hubert, och när man gör det visar det sig att namnet Hubert
(Hugibert, och tydligen då även Hugo) är ett tyskt mansnamn, med betydelsen strålande i anden. Namnet har funnits länge också i Frankrike, Hugo Capet var nämligen kung där från år 987 enligt samma lexikon. Fast den svenska versionen kanske har andra rötter, Hoge finns
i en Värmländsk skattebok från 1503 (Samuelsson/
Kallstenius 1939), och Huge omnämns som en personifierad tanke i Asasagorna, men den anknytningen är kanske mest ett Hug-skott från min sida...
Hälsn. PF
298
« skrivet: 1999-07-18, 19:52 »
Ett senkommet svar till Marcus från 990211:
Hej Marcus!
Har inget nytt att tillföra våra tidigare funderingar, mer än att de åberopade källorna anger Botolf som född i Berga, Ekshärad omkring år 1550. Jag missade nog tyvärr att nämna detta i tidigare svar.
299
« skrivet: 1999-07-06, 23:51 »
Även jag har någon Dordi bland mina förmödrar.
Den tidigaste jag funnit utom släkten är ur en förteckning rörande äldre handlingar och pärmebrev från Västergötland (Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1938, sid. 52) i samband med en arvsskiftesaffär i Erixstad 7 januari 1482.
300
« skrivet: 1999-06-28, 20:47 »
Härstammar Du från Lars eller vet något om hans anor och levnad så är jag tacksam om Du hör av dig. Jag känner till att han bodde på Rudsbäcken i sent 1750-tal, samt att han hade tre döttrar.
301
« skrivet: 1999-06-26, 21:13 »
Marcus!
Refererande till Jordebok för Värmland 1540, utgiven 1952 och sammanställd av Richard Broberg, så fanns det en Jöns (danskt ö och två s!) i Likenäs. Beträffande 1503 så verkar det saknas personnamn för Likenäs.
302
« skrivet: 1999-06-23, 22:32 »
Hej!
I värmland Förr och Nu 1934 har C.V. Bromander
skrivit om borgmästaren Anders Kruskopf i Karlstad. Enligt C.V.B. var släktens först kände medlem befallningsmannen Lars Krus. Han hade sonen Anders, som var född i Östergötland men som avled som sämskmakare i Karlstad 1715. Anders hade själv en son Anders f. 1688 och död 1750 som var vågmästare i Karlstad (det fanns fyra Kruskopf som var vågmästare i Karlstad). Den sistnämnde Anders var gift med Margareta Katarina Porath. Mer om släkten finns att hämta i artikeln.
303
« skrivet: 1999-06-19, 08:32 »
Ytterligare en lös Björn till denna brainstorming: en piga Stina Kajsa Björn, född 1783, uppträder i Nedre Ulleruds HF 1802-1806 på Mölnbacka Nedre Hammare (Värmland). Finns det förresten skäl att bedriva denna Björnjakt under två kataloger? Det finns en rubrik under katalogen Smeder och en under Övriga Släkter, trots att det till stor del rör sig om personer som kan knytas till bruksmiljöer. Föreslår att bruksbjörnarna hänföres till smedkatatalogen och övriga till denna katalog, för att strukturen skall klarna. (Rätterligen borde alltså även detta meddelande ha funnits under smedsläkterna, men det är under övriga släkter som de flesta efterlysningarna finns).
304
« skrivet: 1999-06-14, 21:47 »
Kan fylla på litteraturlistan med Fogelberg-Nisbeths Liljedals glasbruk, ingående som nummer 14 i ovannämnda serie. Där kan man på sid. 22-23 bl.a. läsa: Flera av glasblåsarna vid starten 1781 medföljde vid flyttningen från Bro. De tillhörde släkterna Greiner, Heintze och Kamph... Från Bro kom sålunda....Clas Fredrik och Samuel Kamph. De två sistnämnda hade tidigare även arbetat vid Skånska glasbruket i Perstorp.
....I sammanhanget kan vidare nämnas att Samuel Kamphs hustru tillhörde den gamla berömda glasblåsarsläkten Kunckel.
305
« skrivet: 1999-06-02, 23:06 »
Enligt C.V. Bromander, Värmland Förr och Nu 1925, sid. 62, fanns det 1708 i hemmanet Brårud, Sunne (S) en Nils Björn med hustru Britta. Hustrun dog troligen 1714, och när han den 23 april 1717 gifter om sig med dygdädla madame Elisabet Fernell benämns han bokhållare. Nils avled troligen i Brårud 1725 enl. förf. Ytterrligare
några ur denna familj omnämns i artikeln.
306
« skrivet: 1999-05-29, 14:26 »
/Rättelse svarare, p.g.a. fel kod föll namnet bort/
307
« skrivet: 1999-05-21, 19:36 »
Hej!
Vet inte om 1913 kan anses som modern tid, men då utkom Ewert Wrangels Tegnérska släktminnen och ungdomsbilder. Dock får man inte heller här klarhet i det exakta födelseåret - Esaias d.ä. sägs själv ha uppgett 1733, men det omnämns att han skall ha varit tre år vid fadern Lukas Esaiassons död, och denne avled 1739 enl. Wrangel.
I övrigt uppehåller sig Wrangel mest med Esaias Tegnér d.y.: s värmländska släktdel.
Hälsn.
Peter
308
« skrivet: 1999-05-18, 21:19 »
Namnet Enar förekom redan på runristningarnas tid, bl.a. knackades det in på en sten som finns vid Vårkumla kyrka (Här ligger far och son, de två/Hedin och Enar de hette så). Källa: Runinskrifter i Skaraborgs län (Marit Åhlén).
309
« skrivet: 1999-05-17, 20:57 »
Min notis om Anna Stina Nord från gårdagen skall kompletteras med att hon endast har namnet och födelseår gemensamt med den tidigare noterade A.S.N. Den i Gillberga boende var dotter till korpralen Johannes Andersson Nord, och saknar förmodligen all anknytning till resandesläkten.
310
« skrivet: 1999-05-17, 20:14 »
Hej Anneli!
Det var trevligt att uppgiften om Nils Orup var en nyhet för dig! En efterlysning på Anbytarforums Värmlandssidor kan nog ge ytterligare information om honom! Jag slarvade lite med min källuppgift: VFoN står för Värmland förr och nu, som är Värmlands Museums årsbok.
311
« skrivet: 1999-05-16, 15:55 »
Som ett litet tillägg till Skogsjö från 990103 kan noteras att en Anna Stina Nord, född 1837, med barnen Anders Gustaf, född 1866 och Axel född 1871, bodde inhyses i en backstuga på Kullens mark i Gillberga (S) 1869-73. Denna Anna Stina var änka efter soldaten Anders Johannesson Borg i Söpple Rote. Hon útflyttade 1873 till Hösås, där hon gifte om sig. Har inga belägg att detta är rätt Anna Stina, men namn och födelseår stämmer, liksom släktens Värmlandsanknytning.
En dräng Wilhelm Nord född 1846 står uppgiven som emigrant under Hösås 1869, vilket kanske talar emot anknytningen till den först nämnda Anna Stina och för att det är två olika släkter.
(Källa Ivan Johansson: Torp och Torpare i Gillberga IV)
312
« skrivet: 1999-05-16, 15:29 »
Hej Turid!
Trots att det inte är syttende maj förrän i morgon så kommer här en liten present en dag i förväg! I Linus Brodins bok om Gillberga socken kan man läsa följande: Om torparen Nils Hermansson Roos, född den 1 maj 1796 i Långserud och boende i Kobränna under Södra Högsäter, säges i längden 1836-40, att han öfwar skräddare handtverk. Observera dock att detta inte överensstämmer tidsmässigt med dina uppgifter, så endera fanns det två personer med detta namn, eller också kom Nils tillbaka till Värmland.
Hilsen,
Peter F.
313
« skrivet: 1999-05-15, 08:59 »
På Värmlandsnäs och tidigare i Kila, Värmland, fanns en sergeant Nils Orup. Under sin Kilatid skrevs han som brukare eller arrendator, möjligen delvis på Smedbyn, nu kulturminnesgård. Nils Orup var född i Skåne år 1740, och hade varit furir vid Närke-Värmlands regemente. Han gifte sig 5 februari 1771 på Nolby i By (S) med Kristina Maria Brummer, född 1734. 1794 flyttade Orup till Ingrirud i Eskilsäter (S), där han blev lantbruksinspektör hos skalden Esaias Tegnérs mor, som då blivit änka. Orup sägs ha varit en fantasifull berättare, och några av hans historier påstås ha uppsnappats av skalden Tegnér, bl.a. uppges poemet Axel bygga på en historia som Orup berättat. Nils Orup avled på Ingrirud i Eskilsäter den 3 februari 1807 av feber. (Källa: C.V. Bromander VFoN 1933).
314
« skrivet: 1999-05-13, 12:54 »
Rådmannen i Lidköping, Torbern Thun, född i Fägre 1759 är den förste jag hittat med detta namn. Sonen Hans Thorbern Thun föds 1804, och 1812 föds i Millesvik i Värmland en kusin till den sistnämnde och får namnet Hans Thorbern Stenholm. Någonstans finns även varianten Thorberns på den senare. Utöver dessa inbördes besläktade har jag funnit en kapten Thorsten Torbern Wikland, född i Stockholm 1836. Jag antar att namnet är en variation på namnet Torbjörn, men hur pass vanligt var det? Tacksam för besked om fler Thorbernare!
315
« skrivet: 1999-05-12, 19:12 »
Olle - tack för tipset! Kommer Du ihåg om han skrev något om anknytning till Västergötland?
316
« skrivet: 1999-05-11, 20:48 »
Gårdsnamnet Säfwelskough finns dokumenterat i
Ed:s socken, Värmlands län 1683 och finns kvar ännu idag i formen Sävelskog. Ortnamnen i Värmlands län (Uppsala 1926) förknippar namnet med rå och rör från växtriket och närheten till sjön Sävsjön, men det verkar väl tänkbart att det istället härrör från ett personnamn Säfwel? Gårdsnamnet Sävelskog finns även i Brunskogs sn, belägen vid sjön Säveln.
317
« skrivet: 1999-05-09, 19:10 »
En i Värmland/Dalregionen på sin tid bemärkt man var Arvid Magnus Evensson (1742-1805), och borgmästare i Karlstad bl.a. Hans farfar hette Even Hansson (1657-1728), född i Skåne och präst där. Kanske har borgmästarens efternamn påverkat
en och annan i grannskapet till att välja Even som dopnamn för sönerna? Din teori om det norska ursprunget kan möjligen ha samband med en tid då Danmark och Norge var förenat, och att namnet då kommit från Danmark till Norge?
318
« skrivet: 1999-05-09, 15:57 »
Söker föräldrarna till Olof Brun, född i Östra Emtervik 1679, gift 1715 i Brunskog med Ellika Jonsd:r Kropp f. 1699. De hade döttrarna
Margareta Olofsdotter Brun f. 1720 i Stavnäs
och Ellika O.-B. född 1725 i Glasfors. Margareta
gifte sig med hjälpsmeden i Ransäter och Nedre
Ullerud (Övre Dömle Hammare) Sven Jönsson Brun, född 1716. Sven Jönssons föräldrar hette Jöns Svensson och Maria Persdotter från Nedre Ullerud.
Varifrån fick Sven sitt tillnamn Brun - tog han det från svärfadern, eller kom han också från
Brunsläkten?
Källor sedvanliga kyrkböcker.
319
« skrivet: 1999-05-09, 13:50 »
Ytterligare lite Gartmaniana: i Erlands Hofstens (1651-1717)Beskrifning öfwer Wermeland (VFoN 1917) står följande att läsa om Johan Gartman:
...trägårdsmästars son i Wasbo och westergiötland Iuris Romani Professor i Upsala, wille intet heta annat än Wermelending, emedan Wasbo ther han war född, lydde then tiden til Wermelandz superintendentie, han var i sin ungdom altid betient sig af information i Carlstads schola, hållit sig altid till Wermelandz Landskap, och sidst under Professionen i Upsala war inspector Nationis Vermalndicae, dödde 1684.
320
« skrivet: 1999-05-08, 20:01 »
Jag söker tidiga belägg för namnet Segol från Vänerområdet. Enligt ortnamnen i Värmlands län, del V, skall Segol vara en variant till fsv gen. Sigurdh och senare Seger, varför även dessa former är av intresse. Egennamnet förekommer möjligen i ortnamnen Segerstad, Segoltan och ev. Segmon, samtliga belägna i anslutning till Vänerns Värmlandssida.
321
« skrivet: 1999-05-02, 13:49 »
Om Otto Lennart Björns våldsamma hädanfärd 1837:
Kanske kan denna notis ur Wermlands Tidning i september 1838 vara till glädje för någon som intresserar sig för Värmlands-Björnarna?
(Stavningen moderniserad men ordalydelsen oförändrad):
Den 15 i denna månad anträffades av båtkarlar i älven nära Skoghall, invid Trollholmen, liket av en mansperson, som syntes länge ha legat i vatten. Lämningar av kläder fanns ännu på detsamma, varibland tillvaratogs en sko, en silverskjortknapp och en silkeshalsduk. Så väl av dessa persedlar, vilka personer sedan trott sig igenkänna, som av övriga omständigheter, förmodar man med visshet att man på detta sätt återfunnit den vid början av förlidet år i Karlstad försvunne Otto Lennart Björn, den siste av denna bekanta familj i Karlstad boende. Björn, som flera gånger varit anklagad för stöld, och vars mor och en broder förut hade avlidit på länshäktet, var vid början av förlidet år på fri fot samt hade om aftonen den 3 januari gått ut ifrån det rum han bebodde, för att, såsom han till sin dräng uppgav, skaffa sig penninglån på tvenne guldbröstnålar; men utan att sedermera återkomma. Hans frånvaro bemärktes i början ej särledes. Väl observerades i den söder om staden invid Larssonska huset belägna repslagarebanan ett ohyggligt blodflöde, men vilket troddes tillkommit genom vargar som skulle dödat varandra, och vilket var synligt 14 dagar därefter, då, sedan ryktet om Björns försvinnande blivit spritt, man började tro det han på detta ställe blivit ihjälslagen, bäst hårtappar där igenfunnits och blodspåren tycktes visa, att en blödande kropp blivit släpad ett längre stycke. Någon sådan igenfanns emellertid ej, varför många gissade, att därest någon människa blivit ihjälslagen, hade banemännen möjligtvis nedsänkt liket i älven eller sjön. På begäran av den försvunnes broder och av dessa förekomna anledningar, utfärdade Konungens Befallningshavande den 22 Februari 1837 efterlysning efter Otto Lennart Björn, för att vinna upplysning om hans vistelseort, i fall han levde, eller om hans dödsfall; men utan att någon sådan hittills kunnat erhållas. Sedan det nu vid Trollholmen återfunna liket blivit uppfört till staden, har därpå Medice-legal besiktning och utrönts, att dödsorsaken varit yttre våld medelst benkrossning å vänstra sidan av huvudet och huvudsvålen, men kroppen oigenkännlig genom förruttnelse och förvandling i vattnet. Undersökning vid domstol kommer med anledning härav att hållas.
322
« skrivet: 1999-05-01, 09:23 »
Hej Anna!
Uppgifterna i Nationen och Hembygden del V skiljer sig något från de Du har:
Erik Gren uppger att i Johan Gartmans äktenskap
med Margareta Eriksdotter Angerman föddes fem söner, av vilka tre skulle ha dött unga. Johan
1671-1745, Ericus född och död 1673, Nicolaus, död ung 1677, är namngivna.
Margareta (1664-1683) är enligt Gren en dotter från hustruns första äktenskap med Uppsalaborgaren
Johan Staaf, och från det äktenskapet finns också en dotter Maria. Mer uppgifter om barnen finns i boken.
(Margareta Eriksdotter Angermans föräldrar uppges vara borg. och rådm. i Uppsala Erik Hansson Angerman o.h.h. Kristina Andersdotter, men de uppgifterna har Du kanske redan?)
323
« skrivet: 1999-04-29, 23:46 »
Hej!
Ja, där ramlade det ner en polett - jag tyckte namnet verkade bekant på något vis! Då har jag någonstans att börja nysta!
324
« skrivet: 1999-04-29, 20:26 »
Hej Anna!
Hittade uppgifter om Johannes Nicolai Gartman som inskriven i Värmlands Nation 1647 (källa Green m.fl. Nationen och Hembygden V). Bland det rätt fylliga materialet om Johannes kan man läsa att han var född i Mariestad 6/10 1624, och son till borgaren där Nils Johansson o.h.h. Catharina Johansdotter.
En intressant notering är att han tydligen ibland även kallas Tidermansson.
325
« skrivet: 1999-04-29, 20:13 »
Jag söker upplysningar om Carolinas (f.1804 i Bro) och Anna Stinas (f. 1812 i Kroppa) öden efter 1828. De bodde då med föräldrarna i Yngshyttan. I HFL för Fernebo 1826-30 står det att Carolina utflyttade 1828 till Nord. (Har gått bet på att hitta någon Nord - kan möjligen vara en förkortning av Nordmark?), medan Anna Stina 1830 flyttade till Gottfrid Tingberg i St.
(Kan kanske vara staden och i så fall Filipstad? Har dock inte hittat Tingberg där.) Tacksam för tips!
326
« skrivet: 1999-04-21, 20:20 »
Hej Britt-Marie!
Ser med intresse fram emot uppgifterna! Om Du undrar varför Du inte fått svar på mail så beror det på att din adressangivelse här ovan inte går att använda - kan det vara ett litet fel i adressen?
Hälsn.
Peter F.
327
« skrivet: 1999-04-20, 21:48 »
Jag tror Du underskattat sökmotorerna lite! När jag gjorde en ny sökning fann jag följande på en av de funna sajterna: Adolf Dyker helped Mrs Dyker across the gunwale with a cheery I´ll see you later samt, längre fram, what people chose to take with them was quite revealing. Adolf Dyker handed his wife a satchel with two gold watches, two diamond rings, a sapphire necklace and 200 swedish crowns. Eftersom länkhänvisningar inte är önskvärda på Forumet så kan Du få sidadressen om Du hör av dig till mig.
Jag ha f.ö. ett svagt minne av att en person vid namn Dyker skall ha skrivit musik till filmen.
En kuriositet i sammanhanget i så fall!
328
« skrivet: 1999-04-20, 01:20 »
Hej!
Tar gärna emot uppgifter per mail/post om speciellt Liedbomsidan, och kanske det även kan bli en liten sammanfattning om de första generationerna här under denna ingress på anbytarforum för andra eventuellt intresserade om Du har möjlighet?
329
« skrivet: 1999-04-18, 14:47 »
Söker man på Evreka på Titanic AND Passenger list så får man föteckning på flera sajter med passagerarlistorna.
330
« skrivet: 1999-04-17, 19:13 »
Hej Britt-Marie!
Tack för ditt svar! Eftersom Du inte har en mailadress så återkommer jag på annat vis till dig, eftersom vi tydligen har en del anor gemensamt. (Andra eventuellt intresserade av släkten får gärna höra av sig för vidare utbyte här på Forumet!)
331
« skrivet: 1999-03-02, 21:56 »
I förklaringen till jordebok för Värmland 1540 finns det än idag, speciellt i Norge, förekommande namnet Gullik i formen Gudeligh (från Långserud och Kil) upptaget. Det påminner ju en del om Gudlek.
332
« skrivet: 1999-02-20, 12:18 »
I Våle, Södra Ny (S) föddes 1824 en gosse vid namn Ananias Andersson, vilket kanske är en variant eller förvrängning av Anian eller Anianus?
(Någon större glädje av namnet fick han tyvärr inte, då han avled som späd).
333
« skrivet: 1999-02-17, 22:42 »
Det låter som ett bra tips! Bara en liten fråga:
heter författaren Helge Kjellin? Det finns en (hemskt dyr!) bok på antikvariat med samma titel men av Nils Helger. (Vore synd om man köpte fel!)
334
« skrivet: 1999-02-16, 21:26 »
Hej Ann-Christin!
Tack för det intressanta svaret! Beklagligt nog är jag alldeles för dåligt bevandrad i Ransätersbygden. Å andra sidan så är jag i gott sällskap, för när jag för några år sedan var i kontakt med en dokumenterad kännare av orten så gick även han bet på uppgiften, vilket kanske tyder på att folkminnet håller på att glömma tjärnen och händelserna kring dess tömning. M.a.o. så är jag tacksam för ytterligare information!
335
« skrivet: 1999-02-11, 23:59 »
Hej igen!
Skall väl villigt erkänna att jag inte ägnat Botolf så mycket uppmärksamhet, men jag skall försöka uppdatera mig lite grann på befintliga uppgifter i helgen. Tyvärr är min mail ur drift, förhoppningsvis kortvarigt, så jag vet inte om Du besvarat mitt brev. Hur som helst så kanske Du såg att även jag noterat det varierande efternamnsbruket i domboksavskrifterna beträffande Ablona. Men svaret för dagen beträffande Botolf får bli att jag inte har några uppgifter om hans härkomst.
Vad gäller namnet Botolf så är det som Du säger ovanligt - och ålderdomligt: äldsta belägget jag har är från Island år 1238, då en av två tillsatta biskopar detta år hette Botolf på Hólar
(Henriksson: Isländsk historia). Kanske kan det tas som intäkt för att namnet har en viss kyrklig tradition? (OBS! Bara en tanke!)
336
« skrivet: 1999-02-10, 07:40 »
Hej igen!
Jag förstod av ditt tidigare inlägg att Du hade mer uppgifter i beredskap! Dina synpunkter är självklart av stort intresse, samtidigt bör man väl ha i åtanke att domböcker och skattelängder inte heller kan åberopas som helt tillförlitliga källor. Därför vore det intressant om Du även går till botten med varifrån de etablerade källorna har sina uppgifter och presenterar resultatet i t.ex. Shf. Annars blir resultatet att eventuellt felaktiga uppgifter får fortsatt spridning, och om de nuvarande uppgifterna å andra sidan stämmer så är det ju synd om det kvarstår en misstanke om eventuella felaktigheter. Har man sagt A får man också säga B, som det heter. Jag tycker dina teorier är spännande, och ser fram emot en vidare utredning!
337
« skrivet: 1999-02-09, 21:42 »
De befintliga skrifter jag har studerat -Edestams Herdaminne över Karlstads Stift, Lars Bäckvalls
anteckningar över släkten Bergenhem/-heim samt Stamtavla över släkten Bergenhem/-heim (Genealogiska Föreningen 95/93), anger entydigt att det är Ablona Persdotter som är Nils hustru.
Åtminstone någon av dessa uppgifter härstammar i sin tur från Fryxell.
Jag föreslår därför att Du gör jämförelsen mellan domboksutdragen och ovanstående skrifter direkt, utan omvägen via mig, så att Du inte påverkas i någon riktning i dina studier. I dessa skrifter finns även barn till Nils angivna, medan jag däremot saknar upplysningar om hans eventuella syskon. Om Du eller någon annan kommer på mer om bok/häfte X så är jag tacksam för tips!
Lycka till!
338
« skrivet: 1999-02-08, 23:22 »
Hej Marcus!
Så mycket levnadsdata för dessa personer finns det så vitt jag vet inte. Nils far hette Botolf
(förstås!), och skall ha bott i Askerud, Sunne och i Byn, Ekshärad, och modern hette Anna Eriksdotter. Anna var i sin tur dotter till kyrkoherden i Älvdalen (S) Ericus Jonæ (född omkring 1483 och död 30/4 1588), o.h.h. Ingeborg från Edeby (sannolikt i Övre Ullerud).
Uppgifterna ur Edestams herdaminne, som också anger en herr Jon i Rangedal som far till Ericus.
Om denne Jons härkomst finns diverse uppgifter som inte är nog säkra för att spridas vidare här,
men som finns tryckta i en upplaga av Skara Stifts Herdaminne bl.a.
339
« skrivet: 1999-02-06, 19:46 »
Min förfader Nils Jönsson drunknade 1809, sannolikt i Abborrtjärn, Ransäter, eftersom han bodde i Abborrtjärnsbråten, liksom flera av hans närmaste ättlingar. Idag kan man peka på ren åkermark och tala om att en förfader drunknade där! Tjärnen, 37 tunnland stor och 10 alnar djup, tömdes nämligen på några timmar år 1831 i en Vildhusseninsats, omnämnd av prästen Noak Hedrén i en reseskildring (VFoN 1924). Tjärnen skall ha legat vid Olsäter, men det preciseras inte exakt var, så jag är intresserad av att veta exakt var tjärnen låg, om det finns ytterligare beskrivningar om själva händelsen, samt vill gärna ha kontakt med andra som haft förfäder boende vid Abborrtjärnsbråten.
340
« skrivet: 1999-02-06, 00:32 »
Ab(b)elona Persdotter, född senast 1624 och dotter till kyrkoherden i Sunne (S) o.h.h. Sara Svensdotter är en variant.
341
« skrivet: 1999-02-04, 21:53 »
Intresserad av att komma i kontakt med ättlingar till Nils Botolfsson Bergenhem, länsman i Fryksdalen (S) och drunknad 1654.
342
« skrivet: 1999-02-02, 19:45 »
Söker upplysningar efter 1827 om Fr. Julius Ahlin, född 1795 i Tunhem (R), hans hustru Anna Magdalena Thun, född 1806 i Lidköping (R)
samt deras tvillingsöner Julius Theodor och Fredrik Albrecht, födda 1827 i Lidköping.
343
« skrivet: 1999-01-31, 21:23 »
I ordningsreglerna för Anbytarforum sägs bl.a. att man skall undvika att göra inlägg med enbart tackmeddelande. Jag har full förståelse för detta, eftersom de dels tar upp plats, och dels inte är av intresse för mer än den som hjälpt till. Samtidigt vill man ju gärna visa sin tacksamhet till den som svarat, så jag undrar om det inte går att starta en diskussionsrubrik för enbart tackmeddelanden? På så sätt får man upp tempot i de ordinarie diskussionerna, samtidigt som den som vill ha koll på att hjälpen kommit fram kan kolla det under tackinläggen.
344
« skrivet: 1999-01-30, 15:38 »
Söker upplysningar om livsöde och eventuella ättlingar till syskonen Pär Johan, född 1817 i Lidköping, och Anna Regina Stenholm, född d:o 1818 och barn till handlanden Johan Stenholm o.h.h. Ulrika Kindberg.
345
« skrivet: 1999-01-30, 14:56 »
Rättelse ansökare
346
« skrivet: 1999-01-30, 12:58 »
Hej!
I Sveriges Släktforskarförbunds årsbok 1991, bland bergsmän och bruksfolk, finns det en mycket utförlig släktbeskrivning om släkten Tiderman. Om boken är slut på förbundet så bör den finnas på biblioteket.
347
« skrivet: 1999-01-28, 23:25 »
En amerikansk forskare har bett om hjälp med efterlysning angående sin förfader Isaac Jarman, och hon vill gärna ha kontakt med svenska ättlingar till honom.
Isaac Jarmans hustru hette Stina Svensdotter och de hade en dotter, Christina Catharina, f. i Vinnerstad. Familjen flyttade 1789 från Vinnerstad till Västra Ny.
348
« skrivet: 1999-01-22, 22:24 »
Sven, svar om Skön och Sandvik kan nog Annsofi ge,
eftersom hennes mf ff varit på de orterna. Jag tittade i boken, och törs nog säga att med Sandvik avses det i Bromma, eftersom det omnämnes på ytterligare ett ställe, då med tillägget Bromma. Skön bör vara ett svenskt bruk åtminstone, då nationalitetsbeteckning saknas.
Till litteraturtipsen kan även läggas
Nisbeth: Värmländska glasbruk (I), Karlstad 1963.
349
« skrivet: 1999-01-20, 16:48 »
En Edvard Kaufeldt, född 1826 i Norge och inflyttad till Liljedals glasbruk i Värmland 1871 från Skön samt utflyttad 1872 till Sandvik finns
omnämnd i glasblåsarförteckningen i Fogelberg och Nisbeths bok om Liljedals glasbruk utgiven av Värmlands Museum, där den troligen ännu finns att köpa. Boken innehåller bra källhänvisningar. (Edvard K. anges f.ö. ha varit i Norge fram till 1858, därefter i Eda 1860-61, samt åter Skön från 1863, innan han kortvarigt var på Liljedal enl. ovan).
350
« skrivet: 1999-01-12, 22:12 »
Utan att definitivt känna sambandet mellan de ovan nämnda Jonas och Lars Schytler så antar jag dock att det kan finnas ett sådant, och jag kan komplettera uppgifterna angående Lars Töresson Schytler med följande ur VFoN 1916 (Helmer Lagergren): Lars Töresson Schytler kom från Vadsbo härad i Västergötland, och dog 25 april 1669 i Kristinehamn. Han var gift 1/ 1653 dn 21 trin. i Kristinehamn med Elin Månsdotter, död 18 maj 1664 i Krhmn, samt 2/ 23 okt. 1664 med Christina Bånge, död 30 juli 1676 i Krhmn, dtr till Anders Larsson Bånge. Ytterligare uppgifter om släkten Bånge och om Lars Töresson S. finns att läsa i boken (om släktskapet med Jonas kan konstateras och det blir aktuellt med vidare dokumentation).
351
« skrivet: 1999-01-12, 21:34 »
Beträffande Schytler så verkar Kristinehamn vara ett bra tips: i Diarium Gyllenianum (Värmland Förr och Nu 1962) omnämns en Lars Thöresson Schytler på några ställen. Han var vågmästare i Kristinehamn 1655-68, rådman 1656, och dog 1669. Tyvärr omnämnes inte någon hustru.
352
« skrivet: 1999-01-10, 22:22 »
Ber att få tacka för den nyheten! Per har gäckat mig länge!
353
« skrivet: 1999-01-10, 12:24 »
Tack för uppslaget, som på grundval av uppgifterna på hemsidan är väl värda att följa upp!
354
« skrivet: 1999-01-06, 23:15 »
Söker uppgifter om förfäder till Per Månsson, 1723-1766, bonde i Källås, Gillberga.
I längden för Älvsborgs lösen 1613(Brodin 1930) omnämnes en Måns Göransson och hans hustru Margareta Olofsdotter i Källås. Paret hade åtminstone tre söner, från vilka flera prästsläkter härstammar. Jag undrar nu om någon har dokumenterat eventuellt släktskap mellan Per och Anders, eller möjligen har andra uppgifter om Pers härkomst - tar i så fall tacksamt emot upplysningar angående detta.
355
« skrivet: 1999-01-05, 23:59 »
Söker anor m.m. för ryttaren Per Ambjörnsson i Kålabotten, Södra Fågelås, gift 17 maj 1732 med Anna Persdotter. Intressanta i sammanhanget kan paret Ambjörn och Kierstin på Munkaskogs ägor, S:a Fågelås vara: de får den 23/1 1708 sonen Per, men om detta är den rätte Per Ambjörnsson återstår att reda ut. (Ambjörn avled 1/1 1743 i en ålder av 60 år).
356
« skrivet: 1998-12-27, 16:13 »
Söker uppgifter efter år 1814 om hammarsmedmästaren Johan Jansson Jernberg, född 1767 i Stömne, Stavnäs (S). Johans första hustru avled i Edsvalla, Nor (S) år 1809. Nors HFL uppger att Johan därefter flyttat till Svanskog (S), med det lakoniska tillägget borta, Gud vet hvart. I själva återfinnes Johan skriven i
Kila (S), men arbetande på Gustavsberg, Torrskog (P), där han även gifter sig 1810 med Maria Andersdotter, född 1767 i Vårvik (P).
Paret uppges 1814 ha flyttat till Blomskog (S), där de dock ej står att finna, så jag tar emot alla upplysningar med tacksamhet.
357
« skrivet: 1998-12-19, 22:03 »
Min fm mf mf hette Jon Magnus Bergman, f. 1763 och var mästersmed vid Mölnbacka Nedre Hammare, Nedre Ullerud. Enligt mina forskningar var hans föräldrar Magnus Bergman, plåtslagaremästare på Forsjö Bruk, Stora Malm (D) o.h.h. Stina Stockhaus, född 15/3 1729 på Rockhammars Bruk i Fellingsbro.
Detta giftermål finns även uppgivet hos Flood m.fl.: Svenska smedsläkter, häfte 3.
Stinas faster Christina (Stina*!) var också född på Rockhammar 1729, dock den 16 maj.
Även hon var enligt Flood m.fl. gift med en Bergman på Forsjö Bruk, nämligen mästersmeden Jan Bergman, död någon gång mellan 1763-68.
Som om dessa dubbla giftermål mellan individer med liknande personnamn inte är nog förvirrande finns även uppgifter (Cheryl Morris hemsida på Internet m.fl.) om att det var Christina som var gift med Magnus Bergman, och att det var denna konstellation som var upphovet till Jan Magnus. De skall bl.a. ha bott i Grythyttan (T) och Nora (T)
Jag efterlyser därför någon forskare som har nystat ut ovanstående invecklade rottrådar och är beredd att här och nu dela med sig av Den Absoluta Sanningen i detta fall?
358
« skrivet: 1998-12-19, 12:42 »
Efterlyser uppgifter om Maria Persdotter,
gift i Kroppa med trädgårdsmästaren Carl
Zetterqvist. Maria uppges där vara född i
Stora Kil 1770-10-29, men har ej gått att
återfinna där. Maria medförde dottern Carolina
till nya hemmet. Carolina uppges vara född
1804-09-16, födelseort ej uppgiven.
Tacksam för alla upplysningar eller tips!
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy