Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Ulf Helgesson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-01-22, 13:19 »
Plötsligt händer det. Efter upprepat bläddrande och texttydande i mantalslängden för 1770 (avser 1769) finns Olof Pelican med fru och son som nybliven bonde och häradsgarvare på del av fastigheten Västhorja Lillegård i Värnamo. (Häradsskrivaren i Östbo fögderi Hl:9 1770-1771 bild 150). Den ligger bara ett stenkast från där Olof sedan ska etablera sitt garveri, så nu tror jag cirkeln är sluten.
(Särskrivning är tydligen inte alls ett nytt fenomen, "här ads garf Pelican" är ett sådant exempel från gåspennans tid).
2
« skrivet: 2024-01-17, 12:57 »
Tack Karin, jag är verkligen stum av beundran över att Du kunnat hitta "bördsbeviset" för Olof Pelican! Nu finns det en dokumenterad bakgrund från födelsen 1745 i kavallerikorpralshemmet i Alingsås till Jönköpings karduansmästarkluster 1769.
Det saknas "bara" ett bevis/dokument för att det är samme Olof som sedan landar som häradsgarvare i Värnamo 1775 ( visserligen med ett annat födelseår, 1742, men det kan vara osäkert). Det skulle vara fantastiskt att på säker grund gå i mål och kunna koppla ihop den historieskrivning som kommit fram här på forumet med den livsberättelse som redan finns om Pelikanens tid i Värnamo.
3
« skrivet: 2024-01-16, 21:56 »
Tack för den uppgiften. I mtl ser man hur han bott nära flera karduansmakare-läromästare och att "gesällkompisen" Dahlström bor kvar hos Eckerström i 1771 års längd. Utan att dra för stora växlar av det, kanske Olof både såg och upplevde konkurrens i Jönköping inom yrket och sökte sig ut i länet för att "starta eget".
4
« skrivet: 2024-01-16, 18:58 »
Tack Karin för Ditt förslag.
Jag ska söka vidare på tråden med "läredrängen" Olof Pelican. Denne Olof var visserligen född 1747 men det kunde i en otydlig flyttattest läsas som 1742 och sedan kvarstå. I Jönköping fann Du att Olof bodde hos rådmannen Lorentz Eckerberg. På den adressen var han kanske inte långvarig, trots kyrkoplikten antecknades han bara för ett enda nattvardsbesök (den 6 januari 1769). Eftersom han troligen kom till Värnamo 1775 så är där ju sex år som "fattas"med kanske en annan adress.
Värnamo var lydköping under Jönköping till 1859. En tanke jag därför har är att Olof som nästan färdig karduansmakare valde att gå runt skråväsendet när han väl intresserat sig för att slå sig ned i Värnamo. I stället för att bli "bönhasare" sökte och fick han utnämning till häradsgarvare av Östbo häradsrätt. Jag ska söka i domboken för 1775 efter den utnämningen, det brukar bifogas en liten personbeskrivning och vandelsintyg vid sådana beslut.
5
« skrivet: 2024-01-15, 18:54 »
Olof Pelikan (1742-1824) dyker upp som häradsgarvare i Värnamo 1775. (Häradsskrivaren i Östbo fögderi Hl:12 1775-1776 bild 3880).
Han gifter sig i Värnamo 1777 med Elisabeth Maria Ulmstedt, hon dör 1795. Kan hon möjligen ha släktskap med kyrkoherden Johannes Ulmstedt i Svarttorp, F län?
Olof gifte sedan om sig 1799 med månglerskan Margareta Catharina Twist. Hon var född på Gällaryds säteri F län 1753 och dör 1819.
Året därpå gifter han sig med Christina Scherling (1780-1861) född i Jönköping. Med henne får Olof vid 80 års ålder dottern Magdalena Pelikan 1822.
Olof Pelikan verkar inte ha anknytning till "Pelikan-klanerna" i Västergötland och Östergötland och har inte återfunnits i Soldatregistret.Han var en betydande och färgstark man i köpingen som 40 år efter sin död fick ett kvarter i centrala Värnamo uppkallat efter sig. Därför är det något av ett trauma för den lokala historieforskningen att inte känna till hans ursprung.
6
« skrivet: 2023-12-21, 17:41 »
Vilket intressant respass! Det är majoren och överadjutanten Nils Eckerman på Eks sätesgård utanför Mariestad som också äger Hindsekinds herrgård utanför Värnamo som är beställare av oxdriften. Det är möjligt att det ingår oxar från Hindsekind och andra gårdar i trakten och kanske är Jonas Månsson från Hindsekind utsedd "härförare" av Eckerman.
Enligt muntlig tradition krävde en oxdrift på 60 djur sex man sedan en man ytterligare för var tionde oxe . Oxarna gick som mest 2.5 mil per dag. De hade snodda "vidjehankar" om halsen och var sedan sammankopplade med varandra med rep. Det var ett oerhört slitsamt arbete att hålla hjorden igång, att passera alla dessa otaliga grindar och "läjen" samtidigt som oxarna där gärna gjorde utbrytningar för att beta. Även möten med andra skjutsar krånglade till det på de smala vägarna.
"Härföraren" hade en i förväg uppgjord plan med bestämda övernattningar, mat åt oxdrivarna och foder åt djuren. Passet gällde en månad. Driften till Bohuslän kan ha klarats på tre veckor och hemfärden "i tomme" tog en vecka.
7
« skrivet: 2023-06-14, 19:21 »
Bröderna Jonas och Jakob Michelsson växte upp på Mossle Uddebo i Värnamo. Jacob förvärvade tidigt gården Tjutaryd någon kilometer söder om Mossle. Jonas brukade föräldragården Mossle Uddebo tills den köptes upp av häradshövdingen Adam Johan Kröger vid ett storskifte och Jonas med familj flyttade då till gården Tranhult i Ryssby 1793.
Jonas och hustrun Marta Pettersdotter hade fem barn, (egentligen sex, den yngste Håkan dog vid sex års ålder). Ett av barnen blev Sveriges genom tiderna störste sagoberättare, Michael Jonasson alias Mickel i Långhult.
8
« skrivet: 2022-12-05, 17:42 »
Hej,
Efter enträget sökande i mantalslängder mm har jag hittat bröderna Michael Jonassons och Nils Jonassons födelseplats i Värnamo, det är Mossle Uddebo. Deras farfar hette Michel, han dör på Mossle Uddebo 1763. Deras farmor hette Kirstin. Michael och Nils har en farbror, Jacob Michelsson född 1743 som blir bonde i Ljunga Mellangård, Norra Ljunga samt fastrar Catharina Michelsdotter född 1744, Anna Michelsdotter gift i Hjälshammar Kaptensgård och Maria Michelsdotter gift i Hjälshammar Knutsgård. Källa på de två senaste är Hjälshammar, en by i Värnamo socken/Evert Apelmo
Ulf
9
« skrivet: 2022-11-08, 23:28 »
Hej igen,
Jonas och Martas äldste son Michael är född i Wernamo 1778 04 24. Just nu upptäckte jag att han är ingen annan än den legendariske sagoberättaren och författaren Mickel i Långhult! Roligt att här kunna räkna hem honom som berömd Värnamobo. Nu ska jag ta kontakt med Sagomuseet i Ljungby och studera hans alster innan jag nosar fram födelsegården till slut.
Ulf
10
« skrivet: 2022-11-08, 22:35 »
Hej,
På Ryssby G Al:4 (1788-1801) sid 253 finns Nils Jonassons familj på gården Tranhult. De kommer från Värnamo 1793 och flyttar ut i juni 1799, förmodligen tillbaka där de kom ifrån.
Nils mor är alltså Marta Pettersdotter 1755 11 24 och far Jonas Michelsson 1747 10 27. Faderns efternamn är ovanligt men tyvärr är ju mantalslängderna vid denna tid ju baserade på förnamn och det finns många Jonas att leta bland i Värnamo socken....
Ulf
11
« skrivet: 2022-04-01, 20:13 »
Hej,
Otto Pettersson flyttade 1822 till Hörle och torpet Videbäcken som dräng åt en byggmästare Svanberg. (Källa mantalslängd F1:a 13 (1824-1826) bild 1600). Han blir förmodligen snickare på både Carlsfors bruk och Hörle bruk. När man sedan följer Otto ser man att han fortsatt att arbeta på olika bruk, specialiserar sig och titulerar sig längre fram i tiden bälgmakarmästare och byggmästare.
Detta är förstås under förutsättning att det är samma Otto Petersson. Redan i mantalslängden är det oreda i Ottos födelsedatum, kanske är hans flyttattest från Svenarum från början slarvigt skriven. Utöver 14 augusti förekommer 3 augusti och längre fram i tiden 4 november alla dock med födelseåret 1802.
Hälsningar
12
« skrivet: 2022-01-27, 19:44 »
Jonas Allman var ägare till Hjälshammar Kaptensgård i Värnamo socken från omkring 1715 till sin död 1737. Källa: Hjälshammar en by uti Wernamo socken av Evert Apelmo. Ursprungskälla är Kaptensgårds gårdsarkiv.
Ulf
13
« skrivet: 2022-01-24, 22:56 »
Hej,
Med det stora beltdrevet bak. styret och den framgaffeln ser det väldigt mycket ut som en Harley Davidson mod 7 1911 men jag ser inte om motorn är en twin eller single. På nätet finns bilder på HD modell 7 1911 som Du kan googla och jämföra med Din bild.
Ulf
14
« skrivet: 2022-01-17, 18:28 »
I J Allvins Beskrifning öfver Östbo härad 1852 finns en förteckning över kronofogdar i Östbo. Där finns som nr 24 på en tidsaxel antecknat Jonas Ahl eller Allman. Om han nu under sin livsgärning valde mellan dessa båda namn så kanske man också ska söka honom på Ahlman.
Det här tyder samtidigt på att en kronofogde visst kan bli kronobefallningsman sedan kan ju diskuteras huruvida det var en ovanlig befordringsgång.
Ulf
15
« skrivet: 2022-01-15, 18:20 »
Jonas Allman var gift med Catharina Aspelin(us) född 1707 i Fryele, död 1746. Hon var dotter till kyrkoherde Jonas Petri Aspelin(us) född 1663 i Vrigstad död 1729 i Fryele. (Källa Personhistorisk tidskrift femte årgången 1903).
16
« skrivet: 2022-01-12, 21:42 »
Hej Ulla!
Jonas Peter var född på soldattorpet under Tångerda Håkansgård och hans far var soldaten Johannes Käck. Jonas Peter fick överta namnet efter sin bror som dött året innan.
Det var ju märkligt med Din makes släktskap just i den byn. Jag kände mig speciellt tvungen att googla var i Vetlanda Tångerda Håkansgård låg och då fick jag samtidigt mig en intressant historia till livs om Ospaks runsten. Det berättades att under årens lopp har flera försökt stjäla den för att använda som trappsten men de fick samtliga så dåliga energier i husen så de tvingades bära tillbaka den till Håkansgården där den hörde hemma och också står nu. Hade vi kunnat träffa Jonas Peter Johansson i Värnamo så hade han säkert berättat den historien från sin hembygd.
Hälsningar!
Ulf
17
« skrivet: 2022-01-11, 20:47 »
Hej Victoria,
Mathilda Pihlgrens affär låg i kvarteret Rosen, på Storgatan 51 i Värnamo, mycket centralt mellan kyrkan och Gästgivargården. På den bifogade bilden ser Du affären till vänster om folket på bagarens trapp. Inget finns kvar, hela detta en gång idylliska kvarter är idag bebyggt med ett stort polishus med arkitektur av öststatsmodell.
Jag har tagit en kopia av annonsen i Wernamo Posten när Mathilda startade sin rörelse.
När det gäller maken Erik Wilhelm så tror jag inte han var bokhandlare utan snarare bokhållare. Han skrivs längre fram som handelsman. I en tidningsnotis såg jag att han också var sekreterare i en av nykterhetslogerna i köpingen.
Kanske kan jag återkomma med lite material från Mathildas verksamhet under 1900-talet. Firman levde ju kvar efter Mathildas död, sist genom dottern Willy Westerström tills den försattes i konkurs 1930.
Hälsningar
Ulf
18
« skrivet: 2022-01-11, 17:59 »
Hej,
Mycket intressant men jag undrar varför inte gårdarnas namn kommit med i större utsträckning? I slutet av 1600-talet börjar ju namn på de enskilda gårdarna förekomma i jordeböckerna och ersätta "enbart" husbondens förnamn och bynamnet. Fick inte detta något direkt genomslag i de matriklar som upprättades vid läroanstalterna?
Hälsningar
Ulf
19
« skrivet: 2022-01-11, 15:57 »
Hej Ulla!
Värnamo fick järnvägsförbindelse med Halmstad redan 1877. Mellan Laholm och Halmstad gick Skåne-Hallands järnväg från 1885.
De stora marknaderna i Värnamo på 1800-talets andra hälft var "marsmöte" i mars, "sommarmarknaden" i juni och "slåttalördag" i juli. Den allra största marknaden på året var "friveckolördag" den sista veckan i oktober. Då hade alla pigor och drängar fritt en vecka och rätt att enligt legohjonsstadgan få ut årets lön och dessutom möjlighet att söka ny husbonde. Det kunde samlas tiotusentals besökare i den lilla köpingen som under några dagar blev ett eldorado av köpenskap, nöjen och festande. Mitt i denna strängt religiösa trakt var talesättet länge "Den som inte varit på Vernamo marknad blir aldrig salig".
Har Du för övrigt kanske rentav något fotografi på Christian Adolf härifrån? Det fanns tre verksamma porträttfotografer i köpingen 1880-1890, inte minst för marknadernas skull.
Värnamos handskmakare Jonas Peter Johansson var född i Vetlanda 12 januari 1829.
Hälsningar
Ulf
20
« skrivet: 2022-01-10, 17:25 »
Hej Ulla,
Min tolkning av prästens anteckningar är "omkr ing" 70 resp "från Laholm". Christian såg alltså nästan 10 år yngre ut. I brist på flyttattest blev det för prästen att lyssna sig fram, kanske hos den som anmält dödsfallet, om övriga uppgifter.
Det är märkligt att dödsorsaken inte uppges. Genom digitaliserade dagstidningar har jag kollat i Vernamoposten vid tiden för dödsfallet men där finns inget skrivet. (Värnamo köping hade omkring 700 invånare vid den här tiden och tidningsutgivaren dammsög verkligen allt i nyhetsväg som kunde skrivas om).
Christian begravdes i Värnamo knappt en vecka efter dödsfallet. Jag har sökt efter eventuell gravplats hos Kyrkogårdsförvaltningen men det troliga är att jordfästningen har bekostats med allmänna medel och har då enligt dem skett på särskild del av kyrkogården. Det är vid den tiden östra halvan av Värnamo södra kyrkogård, på den del som ligger närmast Apladalen.
I Värnamo fanns en handskmakare Jonas Peter Johansson som Christian kan ha haft affärer med framför allt inför de fyra stora marknaderna i köpingen. En teori jag har är att det kanske var han som anmälde dödsfallet...
Jag har sökt i Höks härad efter Christians bouppteckning men kanske upprättades det inte någon.
Hälsningar!
Ulf
21
« skrivet: 2022-01-06, 17:29 »
Gästgiveri, stigar och vägar i Lagandalen kan Du ladda ned från Östbo Historiska Sällskap. Ann-Marie Utviks avhandling kommer från Lunds universitet, institutionen för konstvetenskap, 1980-04-08 kurs KO 06. (Mitt referensex har kommit via Bibliotekstjänst). Bo Thomés En bok om Värnamo går att fjärrlåna.
22
« skrivet: 2022-01-06, 16:36 »
Enligt uppsatsen Gästgivargården i Värnamo under 300 år av Ann-Marie Utvik antecknas i mantalslängden under Vernamo krog 1656 och 1657 "Sven på Kroen och hans hustru Margareta.
Enligt Stigar och vägar i Lagadalen av Einar Skillius hade Värnamo socken sin första "taverna" i Nöbbeled utmed skånska landsvägen inrättad 1615 och den drevs av Jöns Trottesson, Måns Håkansson och Björn. Den blev inte långlivad på platsen och omkring 1650 flyttades den in i västra delen av Värnamo by. (Jfr Krögare och Gästgivareordningen som kom 1649). Kanske var Sven och Margareta med redan från den flytten?
I en bok om Värnamo av Bo Thomée nämns att Värnamo bys gästgiveri var skänkt av drottning Kristina. Det låg inte på den plats vi idag kallar Gästis utan på Boagatan väster om Lagaån.
Jag har inga ytterligare uppgifter om krögarparet mer än att de var arrendatorer under ägaren Carl Siöblad på Herrestad. I ovan nämnda uppsats av Utvik finns uppgifter om krögarna 1719 och framåt men ingen Andersson eller Andreasson.
23
« skrivet: 2022-01-06, 14:26 »
Vägen till skolan har samma infart men går sedan parallellt med Klamparevägen. Du kan alternativt googla Fornsök och skriva sökord Hörle domkyrka så får Du upp en bra karta. Jag bifogar en sida ur tidigare nämnda bok om Hörle. Som Du ser är det samma hus som på Ditt vigselfoto.
24
« skrivet: 2022-01-05, 21:31 »
I boken Ny kunskap om Hörle Bruk och dess herrgård av Ingrid Böhn Jullander finns följande citat på sid 40 angående platser där brukspredikanten höll möten: "Kanske i skolsalen i andra våningen i Rishagen, en 2-vånings träbyggnad med bostäder i bottenvåningen. 1890 när skolan i Hörle byggdes på granntomten, blev skolsalen Bönsal".
Jag tror att 1890 års skolbyggnad kan finnas kvar.
25
« skrivet: 2022-01-05, 20:45 »
Hörle Bönsal kan vara Karlsfors kapell, en f.d. bagarestuga där en Betelsförsamling bildades 1924 och verksamhet pågick till omkring 1960. Kapellet finns att besöka i Apladalen i Värnamo dit det flyttades 1998.
Det finns i Hörle också en minnesplats benämnd Hörle domkyrka, en naturgiven amfiteater med en pelarsal av tallar där stora väckelsemöten hölls under slutet av 1800-talet.
Det är således tidpunkten för Dina anhörigas vigsel som är avgörande och det är nog troligt att det är kapellet på nuvarande plats i Apladalen som avses.
26
« skrivet: 2022-01-05, 20:21 »
August Johannesson var född den 9 juni 1834 på Torp Fogdegård strax norr om Värnamo. Hans föräldrar var Johannes Jönsson och Britta Jönsdotter. Värnamo Cl:l (1825-1854) sid 114. Han återfinns också i dödboken Värnamo Cl:2 (1852-1860) sid 190. Dödsorsaken var nervfeber. Kanske var det gårdfarihandelns hårda levnadsvillkor som gjorde att han drog på sig tyfus bara 23 år gammal?
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy