Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Björn Sonesson
1001
« skrivet: 2004-05-22, 17:33 »
Göran är inget svenskt namn utan bara en försvenskning av Georg(ius), ursprungligen ett helgon. Sankt Göran eller Jöran blir på franska och engelska George. På en annan plats i Rötter finns Svenska Släktforskarförbundets namnlista publicerad, där finns mera om namn.
Sven är svenskt, nordiskt och även ett tyskt namn. Vet att det förekommer i Tyskland. Min hypotes är att Petter Krons svärfar var svensk och hette Sven och att Göran är en försvenskning av franska formen George. Men säker går det inte att vara så länge vi vet så lite.
Hammartingen för Värmlands Bergslag finns delvis publicerade. P.O. Bergman har en hemsida med massor av litteraturtips - tror att dessa domstolsprotokoll är med där, annars kan du prova Rötters egen litteratursök!
mvh Björn
1002
« skrivet: 2004-04-21, 10:17 »
Tilläggas skall att resterna av Femtåfors bruk ligger längst upp i nordvästra hörnet av Malungs församling och att det alltså ligger nära Lima församling (i norr) och Dalby församling och Torsby kommun (i väster).
Personer bosatta i Tiomilskog som betalar mantalsskatt - alltså personskatt - fanns som tidigare skrivits på denna sida redan på 1700-talets början. Jag kanske återkommer med något mer om detta senare.
mvh Björn Sonesson
1003
« skrivet: 2004-02-16, 21:40 »
Hej igen!
Tack för responsen! Jag blir glad tillbaka! Vill ändå ta upp några saker som jag ändå har tänkt ta upp i detta forum sedan en tid tillbaka.
Jag rekommenderar alla Malungsforskare som inte har nära till ett bibliotek eller arkiv där SVAR:s sockenkataloger finns att skaffa en egen från SVAR. Malungs husförhösrslängder delar upp sig snabbt i många delvolymer, vilket gör det svårt att snabbt berätta var den eller den orten finns någonstans.
Ännu finns tyvärr inte den nyare versionen producerad för fler än två eller tre dalasocknar. Så än så länge gäller den gamla som kostar 30 kr och där går förteckningar bara ned på ensamgårdar och byar, ej gårdar inom byar. Fast köp något annat samtidigt, SVAR fakturerar minst 50 kr per inköp.
Anteckna dock följande (som INTE står i mikrokortförteckningen);
Grönstad (under Östra Utsjö) AI:4a 267-267 (dubblettsida) 11228 10/10 2:3-2:4 (filmat 2 ggr);
Grönstad AI:5a 584-587 11223 10/11 5:4-5:5;
Gåstjärnsberg västra AI:9g 39-42 11914 2/2 2:2-5;
Gåstjärnsberg östra AI:5e 45-48 11237 2/6 4:3-6;
Gåstjärnsberg östra AI:6e 45-47 11245 2/3 3:6-4:1;
Gåstjärnsberg östra AI:7g 35-36 11898 2/2 2:4-5;
Gåstjärnsberg östra AI:8g 47 11906 2/2 2:4;
Gåstjärnsberg östra AI:9g 47 11914 2/2 3:3;
Hole börjar redan i AI:1a med uppslag 66, d.v.s. på plats 2:3 på mikrokort 11220 3/5 - en sida tidigare än vad som står i förteckningen.
Med Järnvägen i AI:9c åsyftas Malungs och Öje station. Här återfinns rallare!
Lillmon AI:9c 220-225% 11909 7/8 3:3-5:4 missar 220-233. %-tecknet betyder att de numrerade sidorna har felbundits i volymen sp att de numera inte går i ordningsföljd. Vid filmningen har man gått efter hur bladen är bundna, inte efter deras numrering. Vissa nummer är t.o.m. dubblerade - det finns t.ex. två olika uppslag 225. Det är AI:1a; AI:2b och AI:9c där bladens numrering inte ligger rätt och man får bläddra lite extra. Det KAN därför vara så att vänster- och högersidorna inte har med varandra att göra, utan att motsvarande finns någon annanstans!
Medskogsberget AI:5e 32 På uppslag 32 BORDE det finnas, men det är inte filmat på mikrokort 11237 2/6. Jag har tyvärr ingen papperskopia till hands.
Mon mellan (=Mellanmon) skall det för AI:2b korrigeras till :
Mon mellan AI:2b 82 11223 4/12 2:6 (bladet som är högersidan där 82 STÅR STÄMMER inte med vänstersidan som ÄR uppslag 104:s vänstra sida. Andra sidan bladet är vänstersidan för upplsag 83);
Mon mellan AI:2b 102-103 11223 4/12 2:4-2:5;
Mon mellan AI:2b 82 11223 4/12 2:6 (bladet som är högersidan där 82 STÅR STÄMMER inte med vänstersidan som ÄR uppslag 104:s vänstra sida. Andra sidan bladet 82 är vänstersidan för uppslag 83)- detta blad gäller inte Mellanmon;
Mon mellan AI:2b 104-110 11223 4/12 2:7-3:5;
Skördåker AI:5b 345 11224 11/12 5:4
Öje Östra börjar med uppslag 162 inte 161 i AI:9e, annars är det rätt. Uppslag 161 hann jag kontrollera när kyrkböckerna ännu fanns i Malung - det är ett blankt uppslag.
Observera att orterna i Malungs Östra Finnmark eller Tyngsjö som det kallas i dagligt tal sedan över hundra år tillbaka, kyrkobokföringsmässigt fördes i Tyngsjö kyrkobokföringsdistrikts böcker. Tid: C:a 1855-1976. Efter cirka 1976 uppgick Tyngsjö i Malung och upplöstes som särskilt kyrkobokföringsdistrikt (kbfd).
På mikrokortet en DELVIS SKYMD TEXT på sidan där dopbarn nummer 142-148 för år 1859 är med. Volymen är C:4a. Jag har en papperskopia. Barnen var födda mellan den 17 augusti och den 7 september i Västra Öje (2 st.), Bjuråker, Grimsmyrheden, Södra Mon, Gärdet och Rotåberg (döpta 21 augusti till 9 september).
EJ ALLS FILMAT - ett hushåll i Hole, Magnil Per Larsson med familj, AI:2a, uppslag (folium) 132.
Ett intyg At Enkan Brita Ersdotter i Nordanåker rickigt afwittrat sin omyndige Son Lars PersSon ibm, det warder til bewis lämnat af Yttermalung d. 10 November 1815. wittnen Lars OlsSon i Bjuråker, Eric Andersson i Nordanåker. På den omyndiges wegnar Hus Eric (bomärke) Larsson i Bjuråker förmyndare. På mikrokortet återfanns den vid uppslag 95 (Norra Mon, hushåll nr 5). Sedan dess har den fått en annan placering, instucken vid folio 103 istället som är ett hushåll i Mellanmon. Detta uppslag följs sedan av uppslag 82 som i sin tur följs av uppslag 105.
Två intyg som fanns i AI:7a, uppslag 42 har jag inte kunnat finna på mikrokort. Jag återger dem här:
In tygas af ges Under Teknade att Drängen Knektt E. Ersson i Westra Forss ej har varitt behäftad af den falande sotten På en 10 års til dätta blef synligt af honom när han var emelan 21 och 22 år tils han var på sitt 25 år vilkett af Under teknade in tygas Malung och Wästra Fors dän 2/10 75 Witnar Jonas Jonsson Ulfs (bomärke) Erik Ersson båda i Wästra fors
Malung den 24 September 1875 H:de (=Högädle eller högvälborne eller något liknande) Herr Doktor och Riddaren A. Eckerbom! Med anledning deraf att Drängen Knekt Erik Ersson från W. Fors ämnar ingå äktenslap med en Piga Påls Karin Persdotter i W. Fors, men upplyst blifvit att han är behäftad med fallandesot, torde jag få anhålla om intyg, huruvida det är epilepsia idiofathiga eller epilepsi ympathiea. Högaktningsfullt G. A. Humble
Omöjligt att utfästa ofvan begärda intyg, enär jag icke varit i tillfälle att iakttaga något anfall. Derest Erik Erssons uppgifter äro sanningsenliga - hvarom grannars intyg möjligen kunna upplysa - skulle han icke under de sednaste 10 åren haft olägenhet af ifrågavarande Sjukdom, hvilken inalles öfverkommit honom 3 år - återigen enligt hans egen uppgift. Skulle desse uppgifter kunna styrkas, synes det mig högst sannolikt att den förmodade sjukdomen icke är af natur att lägga hinder i vägen för hans giftermål. Nås den 30 Sept. 1875 Axel Eckerbom (provincialläkaren Axel Eckerboms underskrift).
På just uppslaget 42 finns den udner hösten 1875 till Anna inflyttade Erik - och de står som man och hustru. Han fick alltså gifta sig!
UPPSLAG 88 SAKNAS på mikrokort 11248 3/5. Det är barn nr 78-96 för år 1822, vars uppslag som man missat filma! Barnen var födda i följande byar: Hole (2 st.), Gärdås, Äggen (3 st.), Tyngsjön (byn alltså), Ållerbacken (=Albacken), Grimsåker, Vallerås (2 st.), Idbäck (3 st.), Avradsberg, Östra Fors, Östra Utsjö, Storbyn och Västra Fors. Jag har papperskopia på A3 och Landsarkivet i Uppsala har en också som de har fått av mig.
ULA har också originalkyrkoböckerna numera - tror jag - borde ta och kolla upp saken. Födelse-, vigsel- och dödböckerna för Malung och Tyngsjö finns i varje fall inte kvar i Malung (100-årig dispens innan!) utan har varit uppe i Norrland för filmning. Därefter skall de till ULA, men jag vet inte om de finns där ännnu alla böckerna eller om några kanske förvaras tillfälligt någon annanstans. Delar av kyrkoarkivet är fortfarande kvar här, ska kolla vad som är kvar vid tillfälle genom att jämföra arkivförteckningarna med befintligt arkivbestånd! - Även närmast föregående uppslag före 88 har jag kopior av då bläcket var något flytande och svårläst: 82-87. Dessa uppslag börjar med barn nr 40/1821 (födda 14 maj/24 maj och döpta i 20 maj/27 maj 1821 och framåt).
Dessutom har jag 24 A3-sidor med barn födda under året 1862. När jag med pastorsexpeditionens tillstånd gjorde dessa kopior var det för att då fanns INTE denna volym filmad och jag tänkte åtminstone få 1862 komplett. Föregående filmade volym har med bara de första barnen.
Nu till det bästa: SVAR har filmat kyrkoböckerna - så nu kan man låna eller köpa
nyare fram till ca 1933 (70 års sekretess). Vid köp kan man köpa enstaka kort fram till dec. 1933, vid lån går det inte att dela t.ex. om en viss volym sträcker sig 1933-1934 då man ALLTID lånar hela volymer. OBS! Den nya informationen finns bara på SVAR:s hemsida - SVAR_katalogerna har ännu inte uppdaterats med nya blad.
Jag har framfört tidigare vid minst två tillfällen dels till SVAR dels till en arkivarie i Uppsala om att filmerna saknar en del blad som borde finnas med. Jag har inte följt upp detta och kollat om man har gjort något åt saken, men ska göra detta nu. En omfilmning vore önskvärd!
Om ni skulle hamna i sitsen att sidorna inte är filmade som ni är intresserade, erbjuder jag följande; Skicka ett kuvert med inneliggande frankerat och adresserat kuvert med frimärke till mig, så skickar jag de felande sidor som önskas i retur. Min adress: Björn Sonesson, Pl 3561 Idbäck, 782 90 Malung.
Jag avslutar med att skriva, att jag hoppas att MIN avskrift här av mina noteringar av saknade sidor och vilka de är, INTE har drabbats av stavfel och förvanskningar. Jag vill hjälpa, inte stjälpa. Skulle jag ha missat något, HÖR AV ER på detta forum! Finns intygen om att Knekt Erik Ersson inte längre var fallandesjuk (epileptiker) filmad någon annanstans? Var i så fall? Den gamla mikrokortkatalogen som SVAR gav ut är i detta fall till ingen nytta.
mvh Björn
1004
« skrivet: 2004-02-14, 23:50 »
Hej Björn Blom! Följande ska väl ge dig en skjuts framåt!
Anders Halvarsson var född 1827-07-30 i Tällbyn och döptes samma dag. Föräldrar var Halvar Olsson och Marit Andersdotter. Faddrar var Jonas Larsson, Lisbet Andersdotter, Per Jonsson och Marit Larsdotter, alla i Sillerö.
En presentation av orterna som nämns här; Sillerö hör till den södra delen av Malung som kallas för Yttermalung på västra sidan av Västerdalälven. Även Tällbyn ligger på älvens västra sida, men i centralbygden Övermalung något sydväst om Malungs kyrka som i sin tur står på östra stranden. Storbyn ligger på västra stranden mittemot byn Backa i öster (kallas oftast Backbyn idag). Byn Äggen ligger i Yttermalung på västra sidan älven. För Utsjö finns både ett Västra och Östra Utsjö beroende på vilken sida älven då befinner dig. Om du redan kände till detta, så ursäktar jag mig!
Det finns förresten en bok som kom ut för några år sedan som heter just Sillerö. Den borde intressera eftersom Anders mor kom från Sillerö. Anders morfar var soldat, vilket namnet Sillman visar.
Här är uppgifter om hans anor. Jag har fått tag i dem genom en annan forskare som jag är bekant med. Han har i sin tur eftersträvat att kontrollera basfakta med primärkällorna. Jag tror att du snabbt kan kontrollera i böckerna om detta stämmer. Tällbyn finns i de första tre eller fyra bevarade husförhörslängderna i den som kallas a inte b. A är det samma som Malung väster om Västerdalälven. B gäller i sin tur östra Malung. Senare år delas husförhörslängdern ytterligare. SVAR säljer gamla sockenkataloger där man kan kolla var orterna finns, för 30 kr styck. Litenpäs är 1827 den näst sista gården i Tällbyn i AI:3a (1825-1834) och mikrokort 11224 7/8. Men någon mera undersökning har jag inte i detta fall gjort av husförhörslängderna.
far: Litenpers Halvar Olsson, född 1790-07-16 i Tällbyn, död 1861-08-18 i Skedvi socken, Dalarna och gift 1817-11-23 med ...
mor: Marit Andersdotter, född 1794-09-08, död 1835-06-18 Gustafs socken, Dalarna. 5 söner, alla leva står det i hennes dödnotis. Men en dotter och en son var redan döda då, se här nedan!
barn 1: Anna, född 1818-02-11 i Tällbyn, död 1819-06-20 Filipstad, Värmland;
Barn 2: Halvar(d), född 1820-04-12 i Tällbyn, död 1843-01-XX Väster-Våla, Västmanland. Ogift;
Barn 3: Olof, född 1823-04-12 i Tällbyn, död 1823-10-14 Filipstad, Värmland;
Barn 4: Olof, född 1824-09-17 i Tällbyn, död ... Olof flyttade till Äppelbo 1849-11-19 enligt Malungs husförhörslängd. Uppges vara ofärdig, d.v.s. vara funktionshindrad på något sätt, ej fullt arbetsför enligt den tidens normer vad det nu kan ha inneburit ... Gift 1854-10-27 med Kerstin Andersdotter, född 1827-06-13 byn Born, Äppelbo socken. De hade åtminstone 4 barn;
Barn 5: Anders, född 1827-07-30 i Tällbyn. Flyttattest till Norrbärke 1843-10-31.
Barn 6: Johan Fredrik, född 1830-03-23 i Tällbyn. Flyttattest till Söderbärke 1847-06-09 och har då tagit namnet Bergqvist.
Barn 7: Gustaf, född 1835-04-30 i Tällbyn, död 1835-07-09 i Gustafs socken, Dalarna.
I kantor Josef Sjögrens verk Acta Genealogica Malungensia (Förkortningen AGM används i fortsättningen) återfinns familjen på sidan 294, nr 87 Tällbyn.
farfar: Litenpers? Olof Jönsson, född cirka 1760 i Storbyn, död 1792 i Storbyn? (finns ej i dödbok), gift 1789-11-08 med ...
farmor: Knuts Brita Halvarsdotter, född 1762-03-00 i Tällbyn, död 1840-03-12 i Tällbyn. När Brita dör är det antecknat i dödboken att hon har en son och att han efterlever.
Familjen återfinns i AGM på sidan 292, nr 70 Tällbyn. Olof Jönsson finns i Tällbyn i mantalslängden 1790. Hans änka Brita i mantalslängder över Tällbyn 1790-1800.
Barn (enda kända): Halvar, född 1790-07-16 i Tällbyn, död 1861-08-18 i Skedvi, Dalarna, gift 1817-11-23 med Marit Andersdotter, född 1794-09-08 i Sillerö, död 1835-06-18 i Gustafs socken, Dalarna. De hade 7 barn, alla födda i Tällbyn.
morfar: Anders Persson-Sillman, född 1755-01-12 i Sillerö gift med ...
mormor: Brånå Anna Andersdotter, född 1762-03-25 i Äggen. Se AGM, sidan 546, nr 231 Sillerö.
farmors far: Knuts Halvar Persson, född cirka 1725 i Tällbyn?, död 1767 i Tällbyn, gift 1759 med ...
farmors mor: Marit Ersdotter, född 1727-11-01 Utsjö, död 1804-04-05 Tällbyn. Vid hennes dödsfall är i dödboken antecknat att hon har haft en son och två döttrar av vilka en dotter ännu leva. Familjen återfinns på AGM, sidan 287, nr 33 Tällbyn. Knuts Halvar Persson finns i Tällbyn i mantalslängden 1750-1765 och dennes änka Marit Ersdotter i mantalslängden 1770-1785. Mågen Olof Jönsson tar sedan över gården - se denne här ovan.
Barn (enda kända): Brita, född 1762-03-00 i Tällbyn, död 1840-03-12 i Tällbyn, gift 1789-11-08 med Litenpers? Olof Jönsson, född cirka 1760 i Storbyn, död 1792 i Storbyn?
Frågetecknen innebär att uppgifterna är osäkra.
mvh Björn
1005
« skrivet: 2004-02-14, 19:51 »
Hej Åsa Jansson!
Johan Henrik Jansson har jag funnit i Malungs födelsebok under namnet Jan Henric. (Fast Jan räknas som en kortform av Johan av språkforskare)
Född 1852-11-24 i Holarna, närmare bestämt Myckelby-Holarna, vilket husförhörslängderna visar.
Från Myckelbyn kom nybyggare till Myckelbyns inägors utkanter och här har man byggt upp nya gårdar; uppe på Myckelby-Holarna. Samma förlopp gäller Backa-Holarna. Gårdarna där ligger norr om Myckelby-Holarna. I de äldre husförhörslängderna står det bara Holarne. Husförhörslängderna i Malung börjar i norr och slutar i söder.
Johan Henriks föräldrar var bonden Jannes Jan Matsson och dess hustru Anna Olsdotter i Holarna. Faddrar var Gästgifvars Mats Olsson och dess hustru Carin Olsdotter i Gärdet, drången Jannes Mats Matsson i Holarna samt nybyggaren Hillerströms hustru Maja Stina Matsdotter på Bloka ägor i Ununge.
Då Ununge församling ligger i Uppland och i nordvästra delen av dagens Stockholms län, kan man undra varför Hillerströms hustru är i Malung. Min gissning är att hon kanske var en syster till Johan Henriks far.
Vi finner de nygifta föräldrarna på uppslag 265 i husförhörslängd AI:5b (tid: 1845-1854; mikrokort 11234 9/12), tillsammans med mannens föräldrar och syskon, däribland just faddern Mats Matsson som var barnets farbror. Föräldrarna anges som vigda 1850-08-11 i husförhörsboken (jag har inte kontrollerat detta mot vigselboken). Den unga familjen finns inte noterad för några husförhör eller nattvard under hela år 1852 och det gäller även 1850-09-01 och 1853-04-26.
Följande är endast antaganden: De KAN ha varit på vandring redan under nyss angivna vakanser. Kanske hälsade de på i Ununge hos Hillerströms och så kommer de tillbaka från Uppland med en höggravid Anna Olsdotter? Se mitt förmodande ovan!
På uppslag 246 respektive 249 finner vi modern Annas föräldrar i byn Gärdet, vars gård hette Olambritt samt fadderparet från gården Gästgifvars i Gärdet.
Därefter återfinns familjen på husförhörslängd AI:6b2 (tid: 1855-1864; mikrokort 11241 5/6) då familjen utökas med flera syskon till Jan Henrik.
I AI:7d och uppslag 327 får vi se att familjen upplöses under nödåren 1867-1868 (mikrokort 11894 3/7). Flera personer flyttar ut utan att ta ut flyttningsattest och därför kallas de för lösdrivare av prästen. För Jan Henrik står det 1868 dels adm, vilket jag tror är latin, dels ? Wassund Ups. l. Sista förhöret (eller första nattvarden?) för honom är 1867-03-13. Under 1867 eller mer sannolikt 1868, flyttar han till Vassunda i Uppsala län.
I AI:8d, uppslag 224 (numreringen slutar vid 223) finner vi under lösdrivare (L.D.) bl.a. Jan Henrik och hans föräldrar. Datumen som de står med nu, innebär bara att de nu tar ut sina flyttningsattest och nu även formellt är utflyttade från Malung. För föräldrarna står de att de har tagit ut flyttningsattest 1882-03-05 och de bor då i Hållnäs. Jan Henrik tog ut sin 1879-05-24. Bollnäs, Uppsala län som det står vid datumet skall förstås vara Hållnäs, vilket stöds av din uppgift om hans inflyttning dit just 1879.
Till sist ett par litteraturtips: Förutom Acta Genealogica Malungensia (AGM) som jag tidigare på denna diskussionslista tipsat om så finns för dig två publikationer av intresse. Den ena är Josef Sjögens bok Arhusianderättlingar som är tryckt 1955, vilken tyvärr är slutsåld, men antikvariat och bibliotek kan ha den till försäljning respektive fjärrlån. Den andra är malungsspelmannen m.m. originalet Wille Toors Från krigiska adelsmän till Malungsbor. (Adelsmännen eller rättare sagt frälsefolket då begreppet adel inte användes på medeltiden är förfäder till komministern i Malung Arhusiander som än i dag har många ättlingar i Malung.) Denna bok kan köpas från Malungs bokhandel och i den finns en del ganska bra bilder också.
Fast kolla originalkällorna i största möjliga utsträckning, tryckfel och andra misstag kan smyga sig in i böckerna. Kolla även att mina uppgifter stämmer - du har fått uppslagsställena av mig! För länge sedan tog jag med en annan persons uppgifter angående en anmors härstamning. Några år senare visade sig uppgiften vid närmare granskning av husförhörslängderna inte stämma p.g.a. en något otydlig anteckning uppfattats som Gertrud, när det istället gällde en helt annan person. Vår Gertrud var född i en annan by och ett annat år dessutom. Även så pass sena husförhörslängder som 1700-talets senare år är relativt ofta behäftade med fel beträffande födelseår. Även med 1800-talet kan man inte vara säker på att det stämmer. Prästerna gjorde det lättaste för sig, skrev av alla uppgifter för kvarvarande personer i nästa längd. Exempelvis om en åtta syntes otydligt är det inte konstigt att den blev en sexa.
Genealogiska föreningen (GF) som finns i Stockholm har en del släktutredningar. Jag vet inte om Arhusiander finns bland dem, men för en liten avgift kan icke medlemmar få ta del av deras material.
mvh Björn
1006
« skrivet: 2004-02-09, 16:18 »
Läs om Södra Råda socken på Värmlandsrötters sockensidor! Länk finns på Rötters huvudsida. Förhoppningsvis finns där information inlagd nu.
Enligt SVAR:S katalog hör Södra Råda numera till Skaraborgs län, men att det förr tidvis hörde till Värmlands län. Jag har för mig att dess landskapstillhörighet är Värmland.
Det finns ett Råda församling nära Lidköping, men Södra Råda stämmer bäst med beskrivningarna. (Tyvärr brann Södra Rådas berömda medeltida kyrka ned genom ett illdåd för några år sedan.)
1007
« skrivet: 2004-01-23, 10:06 »
Hej Jan.
Det fanns vargeringskarlar vid de flesta regementen tror jag. I det här fallet ligger nog Närke-Värmlands regemente närmast till. Det grundades 1634 och upplöstes år 1812, då det delades i två regementen. Militära arkiv delas först i öppna och hemliga handlingar av förklarliga skäl.
Under öppna handlingar och i serien vargeringsbataljonen hittar vi;
Koncept (1808) 1 volym;
besiktningsrullor och inkomna order (1808) 1 volym samt
förslag och rapporter 1. vargeringskompaniet (1809) 1 volym.
Under Öpnna handlingar och 1. lantvärnsbataljonen finns Koncept 1. kompaniet (1809-1811) 1 volym.
Dessa handlingar från Närke-Värmlands regemente förvaras i dag på Krigsarkivet i Stockholm.
Uppgifterna kommer från Krigsarkivet. Beståndsöversikt Del 4 Svenska regementen - infanteri och pansar, tryckt 1994. Utg. av Krigsarkivet. Boken kan bl.a. beställas från SVAR. Både KrA:s och Riksarkivets beståndsöversikter har för övrigt numera publicerats i sin helhet. RA:s kan också beställas från SVAR:s hemsida. Egentligen borde alla kommunbibliotek ha dessa böcker i referenshyllan åtminstone, men det är lite osäkert förstås. Stads- och länsbibliotek borde ha dem i alla fall.
mvh Björn
1008
« skrivet: 2004-01-23, 09:40 »
Misstog mig ovan och ber om ursäkt.
Åtminstone de äldre mikrokorten har signum C:5a respektive C:6 för födelseböckerna för Lima. C:5a är ändrad till C:5 av ULA och har 1735-1775 (Transtrands kapell) och 1817-1842 (hela gamla stora Lima socken). Här finns också dödbok för Transtrand 1735-1774 och en personaliebok för hela Lima 1833-1841.
C:6 är ändrad också, till C:7 och omfattar hela gamla Lima socken inklusive Transtrand; födda i Lima 1843-1860.
mvh Björn
1009
« skrivet: 2004-01-23, 00:46 »
Missade att Malungs bibliotek har redan mikrokortnumret 11001! P.g.a. att det på kortets kant är präglat C:6a istället för dagens C:7. Det beror på att Landsarkivet i Uppsala (ULA) sedan filmningen gjordes har ändrat sin arkivförteckning. När man ska ange källan är det ULA:s förteckning som gäller i första hand och inte SVAR:S förteckning som KAN vara föråldrad. ULA-förteckningar finns på SVAR:s hemsida, i NAD-databasen. Välj förteckningar.
1010
« skrivet: 2004-01-22, 17:35 »
Hej Jan! Warg låter som wargeringskarl. Finns det ingen punkt efter G:et? En vargering var en reservtrupp på indelningsverkets tid, d.v.s. fram till ca år 1900.
Ett lantvärn av 30.000 män skrevs ut år 1808 för att förstärka de ordinarie trupperna på ca 65.000 man. I april 1809 avmönstrades lantvärnet efter svåra vedermödor utan att ha fått en större betydelse för krigföringen. Epidemier slog ut ca 20 % av styrkan. Även i den ordinarie arm?n härjade epidemier. Dock kom några av dem att åter mobiliseras i maj 1809 för att sändas till Finland. Bataljonen hann inte fram till de avgörande striderna och avmönstrades i oktober 1809.
1811 verkställdes en extra rotering i hela Sverige mot gav regementena extra rotar med rekryteringsmöjligheter vid krigsutbrott. Huvuddelen kom snart att lämna trosshäst istället för karl. När den allmänna värnplikten infördes 1812 upphörde rotarnas skyldighet att rekrytera i krig.
Texten är hämtad från: Överstelöjtnant Hans Lundberghs historik Dalregementet 1800-1809, sidorna 37 och 42 i det militärhistoriska verket Dalregementets personhistoria, del 3 (1800-1899), tryckt 1993.
1011
« skrivet: 2004-01-20, 11:22 »
Varnum hette också Kristinehamns landsförsamling. Därför återfinns personer bosatta i Varnum ibland i Kristinehamns stadsförsamling. Orsaken vet jag inte, men troligen ingick församlingarna i samma pastorat. Kolla alltså där i stadens böcker ifall Du inte redan har gjort det!
Det har andra nämnt tidigare här på Anbytarforum.
mvh Björn
1012
« skrivet: 2004-01-20, 11:16 »
Hej Peter och Dagmar!
Det finns t.o.m. två födelse- och dopböcker som täcker år 1858.
Eftersom Malungs Kommunbibliotek f. n. saknar också Lima C;7, måste den ha filmats i ett senare skede, då föregående volymer redan finns filmade förutom just C:6 som täcker åren 1841-1859. Den kallas dublett, men jag anser att den bör vara en konceptvolym. Under 1700- och 1800-talen tycks det vara vanligt att först skriva en kladdversion och sedan gör man en renskriftversion, d.v.s. överför texten till en snyggt skriven bok som sedan sparas sopm original. Av bl.a. utrymmesskäl sparades dock inte dessa kladdar. Ibland kan information återfinnas i dessa böcker som inte finns i de prydligare exemplaren. När luckor finns i böckerna så kan en brand ha uppstått hemma hos klockaren eller prästen innan dessa hunnit föras in i kladden eller renskriften, Ibland har hela kladden försvunnit innan något av det förts in i en renovation. Om detta förhållande gäller för Lima födelsebok samt vigselbok för åren 1755-1766 som saknas idag kan jag inte svara på. (Det är samma år för födelse- och vigselböckerna som saknas, så sannolikt var det inbundet i en och samma volym.) Den försvann någon gång under åren 1794-1844).
C:7 täcker åren 1843-1860. I den senaste pappersupplagan av SVARS länskatalog för Dalarna där bl.a. Lima församling finns med är C:7 med.
Men jag rekommenderar folk att titta i Landsarkivet i Uppsalas förteckning (ULA). Den finns på internet på internetversionen av NAD på SVARS hemsida. Med den kan man t.ex. kontrollera vilka böcker som faktiskt FINNS i arkivet. Observera att uppgifter om personer som antas vara i livet är bortplockade i internetversionen jämfört med NAD-CD:n!
Mikrokortnumret är 11001 för Lima C:7. Tid 1843-1860. Jag ska se till att Malungs bibliotek skaffar denna volym i år!
mvh Björn
1013
« skrivet: 2004-01-15, 20:48 »
Situationen i Baggerud kan kompletteras genom att studera mantalslängder över Dalby socken. De finns kvar för de flesta år. Från Karlstads stadbibliotek kan man låna dem som rullfilmer för en mycket billig peng. Om mantalslängder finns att läsa mer på annan plats här i Rötter. Mantalsängderna ger namnet på husbonden och antal personer i hushållet som skattade. Ofta fördelas de enligt följande: husbonde, hustru, son, dotter, måg, sonhustru, legodräng, legopiga. Längst till höger kan kolumner för soldathustru, tiggare, lam etc förekomma.
En annan källa som kan komplettera är domboken, särskilt med tanke på att kvinnorna finns omnämnda där i högre grad än i skattelängder som t.ex. mantalslängderna.
Det har självklart funnits flera husförhörslängder förut. Men nu saknas inte alla äldre husförhörslängder. I Dalby SVAR Sockenkatalog 1694-1920 Värmlands län, tryckt i juli 1999 återfinner vi det lilla Baggerud. Här återger jag för de första volymerna:
AI:2 1751-1755, sid 16 och 18.
AI:3 1757-1767, s. 102.
AI:6 1784-1794, s. 70.
AI:9 1800-1805, s. 61-62.
AI:12 1816-1820, s. 56-58.
AI:14 1821-1825, s. 56-58.
AI:16 1826-1830, s. 49-52.
Ytterligare en orsak är att flera av husförhörslängderna från slutet av 1700-talet är ofullständiga.
Den beklagliga förlusten av födelseboken 1756-1777 kanske skedde samtidigt med en olycka där även några husförhörslängder föröddes eller skadades? Vet någon något mera om denna sak? Vill gärna veta mer!
hälsn. Björn
1014
« skrivet: 2004-01-02, 12:29 »
Till Bodil Westbergs inlägg 19 december:
Det finns en församlng Sunne i Jämtland (Z-län). SCB har länsnummer 23 för Jämtland. Försök leta där istället efter din väninnas släktingar!
Om de återfinns där finns goda förutsättningar att gå bakåt och även framåt (fast med de förbehåll som gäller sekretesslagstiftningen). De viktigaste på mikrokort som finns är husförhörslängder 1754-1766, 1776-1894; födelse- och dopböcker 1691-1991; lysnings- och vigselböcker 1693-1991 och död och begravningsböcker 1693-1991. Självständiga flyttningslängder finns först från 1863 och framåt. Dessförinnan i AI:2 (husförhörsl.) finns flyttningsl. för 1785-1805 och i AI:5 flyttningslängder 1827-1829. Sedan inget mera än ett utdrag ur en volym KIIa:1 som i övrigt inte filmats utom just flyttningslängdssidorna (kallas därför för B: av SVAR som gör mikrokortfilmningen). Åren är här 1854-1862. Källa: SVARKATALOGEN, Kyrkoarkiv 1 (gul pärm), som finns på huvudbiblioteken.
Även en del protokoll och olika kyrkliga räkenskaper finns från ungefär brödernas födelsetid, liksom kommunionbok 1785-1805. I Svars katalog finns detaljerna.
mvh Björn
1015
« skrivet: 2003-12-30, 13:24 »
Om gården Karla i Östra Utsjö började med Åskonbröderna eller först med Karla Erik vet jag inte. Det kan vara en gammal gård.
Men jag känner någon som kanske skulle kunna hjälpa dig.
mvh Björn
bjorn.sonesson(skriv@och tabortparentesen)+ malung.se
1016
« skrivet: 2003-12-30, 13:15 »
GÅRDSNAMNET KARLA Om gårdar med namnet Karla finns följande upplysningar: Josef Sjögren i Acta Genealogica Malungensia, tryckt 1963 som jag i fortsättningen kallar för AGM, skriver på sidan 24; Karla - Kalla, Calla - av det i bygden sällan förekommande dopnamnet Karl, i Myckelbyn, Böle, Grimsmyrheden och Albacken. Samtliga dessa är olika byar i Malung. I Niss Hjalmars arkiv som finns på Malungs lokalhistoriska arkiv i Malung på gamla tingshuset finns mer uppgifter. Hjalmar skriver på två sedeslappar följande: Kalla, tvenne gårdar (av vilka den ena är ny) S A i nmanet Albacken å kG 95 NO i MALUNGS sn, Malungs tg, Kopparbergs län. k?la [tjockt l i malungsmålet, precis som det engång var med alla sveamål under medeltiden inklusive stockholmskan istället för dagens tunna l]. Niss Hjalmar Matsson 1936. Kalla, gård i Myckelbyn å kG 95 NO i Malungs. KARLA FRÅN BÖLE De i Utsjö med namnet Karla som Du nämner hör till Bölesläkten KArla. Jag kan konstatera att gårdsnamnet tycks ha flyttat över till Utsjö. Du kan ringa mig till jobbet, 0280-18100 så kan du få några namn på personer i Östra Utsjö byacirkel. En snabb koll i byacirkelns husförhörsavskrift för Östra Utsjö 1876-1885 som finns deponerat på Malungs lokalhistriska arkiv ger en del intressanta upplysningar. På sidan 196 i originalet återfinns Karla Erik Eriksson född 1850 och hans hustru Anna Ersdotter. född 1852. De flyttar in till Östra Utsjö från varsitt håll år 1879 och ett år senare vigs de båda. Hon hade då säkert i ett års tid fungerat som barnpiga eller troligen som fästmö. Praktiskt då Erik hade en son Per, född 1877 från sitt förra äktenskap. Män förväntades inte kunna sköta småbarn vid denna tid. Min egen morfar, född 1905, blev tidigt moderlös och togs hand av sina äldre kusiner på Holarna under några år. Morfars far, död 1935, gifte förresten aldrig om sig, men mammas faster född 1897 och död 1940 av TBC, var då ännu för ung för att sköta ett hushåll. Hon hade en fästman och ksnske skulle hon ha blivit gift till sist om inte hon dött i förtid? Enligt gammal sed förekom det att en ogift dotter dog hand om hushållet om modern gått bort - men inte alltid. Jag antar att paret tog över Åskonbröderna Per Olssson född 1807 och Mats Olson Makrill född 1822, vilka inte var kvar på sidan 196 i Ö. Utsjö utan var i Flöda 1876 respektive lösdrivare L.D. [särskild längd över lösdrivare eller i soknen obefintliga personer i slutet av husförslängd] 1877-11-20. Varför? Därför att Anna Ersdotters, född 1852, far hette Åskon Erik Olsson. Fast denne fick också gårdsnamnet samband med giftermålet, svärfar dette Åskon Halvard Olsson. Det kanske finns en Åskon Olof som var far till Åskonbröderna och morbror till Anna Ersdotter. Du får söka vidare. Kom ihåg att AGM där avskrifter av Malungs dödbok, finns sammanställda i tabeller över alla par eller ogifta som fått barn ordnade efter datum för dödsfall är just en avskrift och att du bör kolla i originalen också. Någon uppgift kan som bekant vara fel. Detsamma gäller för de övriga redovisade uppgifterna. ÖSTRA UTSJÖ I HUSFÖRHÖRSLÄNGDERNA Då husförhörslängderna (arkivsignum AI) är mycket uppsplittrade på olika volymer meddelas här att Ö.Utsjö finns i volymerna med beteckningarna AI:2b sid. 296-317; AI:3b saknar sidor, se mikrokort 11225 9/10-10/10; AI:4a s. 247-269; AI:5a s. 534-586; AI:6a2 s. 123-139 OCH 190-196; AI:7 d s. 435-462; AI:8d s. 196-223 samt AI:9d s. 207-223. Mikrokortnummer kan genom AI-signumen enkelt ses i SVARKATALOGEN som biblioteken har eller som finns utlägd på SVARS hemsida; www.svar.ra.se. Sök efter Malungs församling eller Malungs socken. Östra Utsjö saknas i AI:1b (detta gäller även AI:1a och grannbyn Västra Utsjö) p.g.a. fukt eller råttor etc. Tyvärr saknas sidor där! SVARS SOCKENKATALOGER Dessa uppgifter är hämtade från SVARS mikrokatalog från 1985 som kostar 30 kr som enbart tar upp hemmansnamn. Tyvärr finns en del brister, bl.a. saknas en eller flera hänvisningar för byarna Västra Gåstjärnsberg, Östra Gåstjärnsberg, Lillmon , Medskogsbeeget, Mon mellan/Mellanmon och till sist Skördåker som av och till räknats som egna hemman. Dessutom Grönstad i AI:5a sidorna 584-587 (har med Lugnet-Skördåker-Utsjö men vet för litet om exakta sambandet, vilket heller inte skall undersökas denna gång). De som vill veta vilka sidor som inte är med i katalogen får gärna kontakta mig; 0280-18100. VÄRRE är att C:2, fol 88 inte är mikrofilmad. Helt eller delvis saknas information om födda nr 192-198/1859 (vol. C:4a); AI:2a fol 132 (Hole, Magnil Per Larsson och hustru Marit Gabrielsdotter med familj) (ej filmad); Intyget för änkan Brita Ersdotter i Nordanåker på ett riktigt sätt låtit sin omyndiga son Lars Persson, Nordanåker avvittra finns vid folio 103 och ej 95, vilket det var vid filmningen. Intyget för Knekt E. Ersson (Västra Fors) återfanns ej på mikrokortet i nära anslutning till sidan 42 i AI:7a. Men det gjorde det i originalboken. Har ej hittat stället på mikrokort där det kanske finns filmat. Denna genomgång i originalböckerna gjorde jag för några år sedan med pastorsexpeditionens i malungs tillstånd i samband med en kontroll av försvunna sidor på mikrokorten. Förhoppningsvis är de nu omfilmade, men jag har inte kollat det! Jag har den papperskopia av folium 88 och Landsarkivet i Uppsala har också fått en sådan av mig. En ny Sockenkatalog över mikrokkort skall komma, men SVARS utgivningstakt är inte så snabb, tyvärr. Där ska gårdsnamn komma med. Hoppas fler malungsforskare får nytta av dessa vägledningar jag nyss gjort här ovan! MANTALSLÄNGDER Kom ihåg bara att t.ex. mantalslängder och domböcker delvis kan ersätta förlorade kyrkböcker. Än så länge finns de för Dalarnas del bara på rullfilm och inte på mikrokort. Här i Malung finns mantalslängder från 1642-1820; 1750-1820 dock bara för vart femte år. Något år saknas också p.g.a. brand eller fukt etc. Vad gäller mantalslängderna 1631-1640 (1641?) för Västerdalarna så borde de gå att låna från Västerås stadsbibliotek. Den aktuella perioden beskattades vi av Västmanlands län och hörde liksom Grangärde och Bärkebygden under landshövdingen i Västerås! God fortsättning på julen och ett Gott nytt år önskar Björn Sonesson arkivarie, Malungs lokalhistoriska arkiv bjorn.sonesson(snabela-skriverssåhärför-att_förhindraatt_spamsom skapasefter-attspindlarsökereftersidor-med_@_denna texttasbortförstås)malung.se. Med denna text misslyckas spammarna förstås!
1017
« skrivet: 2003-12-05, 12:25 »
Om Karjalainen kan man läsa om i följande inlägg på sidan om L. Göransson i Anbytarforum: Landskap: Dalarna: Efterlysningar: Lars Göransson,Säfsnäs.
mvh Björn
1018
« skrivet: 2003-11-17, 15:47 »
Mr Berg's n?me was Sone and not Jöns. That is no dot above the first spell as it should be and no line above the second spell. Sone was somewhat comman name in Älvdals härad.
(I hope you can read swedish letters on your computter)
1019
« skrivet: 2003-11-17, 15:29 »
Våtsjöholmen kallades också Våtsjödammen och var under Bjurberget. Finns i Södra Finnskoga hfl AI:7-AI:13. Ev. finnas personer i V. under rubriken Bjurberget utan annan ortangivelse AI:1-AI:6. Före 1829/1831 är det Dalby AI:9 (1800-1805), Dalby AI:11 (1811-1816), Dalby AI:13; Dalby AI:15 och Dalby AI:16 som gäller. Källa: SVAR:s sockenkatalog för Södra Finnskoga.
För 1849 är det S. Finnskoga AI:4 som gäller. (Tranberget är väl felläsning för Biurberget?)
1020
« skrivet: 2003-10-31, 15:30 »
Arne! Din Elsa kanske är identisk med den Elsa som Margareta Carlgren efterlyser (27 okt)? Hennes Elsa anges vara f. 1850-11-08 Nore och har en Olof som far. Jag har inte tillgång till födelse- och dopboken nu, men min bedömning är att Elsa är ett ovanligt dopnamn i Ekshärad vid denna tid.
(Jag har tyvärr inte några anor yngre än ca 1700 från Mossberg och Nore.)
mvh Björn
1021
« skrivet: 2003-10-29, 16:16 »
Något ytterligare om Pålkullen:
Maximilian Axelson journalist och västgöte gav år 1855 ut boken Vesterdalarne dess natur, folklif och fornminnen. På sidan 85 omtalas om Pålkullen och Björnåsen:
Förbi östra Gäskärnsberget kommo vi nu öfver en svår myrmark, der de smala spängerna till på köpet voro isbelupna, till foten af den ofvannämnde Pålkullen. [på s. 83 talas det bara om att P. är som ett fjäll - kalt utan växtlighet.] Nedre delen af denna s.k. kulle, hvilken snarare gjorde skäl för namnet fjell, var beväxt med barrskog; men den öfra, som var alldeles kal, hade blott klippor och grundfasta hällar att framvisa. Om upphofvet till Pålkullens namn berättas följande.
I det ej långt aflägsna Björnåsen bodde för lång tid tillbaka en Finne vid nman Pål - en man, hvilken i likhet med många av sina samtida stamförvandter ej haft det bästa rykte om sig och bland annat gjort sig saker till mord. När denne Pål låg för dödsbädden, yppade han för sin dotter, att han i Ufån hade penningar gömde på en holme (Laxholmen, 1/8 mil norr om Ufvanå), der de lågo förvarade i ett oxhorn. Påls son, hvilken bar samma namn som fadren, stod härunder händelsevis bakom ugnen och hörde vad gubben berättade. Han skyndade sig då genast i förväg, bemäktigade sig de anvisade penningarne samt begaf sig dermed till Pålkullen, der han byggde och bodde, hvaraf ifrågavarande berg då fick sitt namn. [slut på citat]
I sin Beskrifning öfver provincen Dalarne, del III:5, sidan 15 (1864) berättar Fredik Reinhold Arosenius följande:
Brunnkölsberget eller Pålkullen, s.o. från nyssnämnda [=vestra Gåskärnsberg] vid länsgränsen mot Ekshärad, har betydlig höjd med signaltorn och vidsträckt utsigt öfver finnmarken och Vermland. Toppen är kal och lyfter sig högt öfver sina grannar. [slut på citat]
Björnåsen:
Om jag nu minns rätt så finns det två gårdar Björnåsen varav den äldre finns på värmlandssidan och den yngre på dalsidan. De?är grundade av far och son.
Björnåsen återfinns i fyra husförhörslängder från Malung och i elva dito från G.A.:
Malung AI:1a sid 164
Malung AI:2a s 375
dito AI:2b sidnummer saknas!
dito AI:3d sid 46-48
dito AI:4e s. 53-54 (1835-1844)
och (här tar jag bara upp fram till 1849):
Gustaf Adolf AI:6 1825-1830 sid 61
dito AI:6 1825-1830 sid 189
dito AI:7 1845-1849 s 186-187.
(G.A. har ingen bevarad hfl 1831-1844)
För G.A. finns en sockenkatalog av den nya typen utgiven av SVAR, men motsvarande saknas ännu för Ekshärad.
1022
« skrivet: 2003-10-28, 18:16 »
Anne-Lie.
SVAR säljer Sockenkataloger (mikrokortkataloger) där du kan söka på socken. SVAR ska ha 30 kr för den över Leksands socken. Där framgår det vilka kort och var någonstans på korten som Bergsängsbyarna finns.
Nya sockenkataloger produceras som är mer detaljerade än bynivå (även gårdsnivå tas med), men utgivningstakten går långsamt. (För Dalarna behöver det inte vara så konstigt ifall alla gårdsnamn kommer att registreras.)
Se SVARs hemsida för mer info. OBS! Att minsta debitering som SVAR tar är 50 kr per beställning, så du bör beställa något mer än just sockenkatalogen!
mvh Björn
1023
« skrivet: 2003-10-28, 17:55 »
Hej Kaj! Ta kontakt med Valter Berg, Gustavsfors Magerås 13, 683 91 HAGFORS. Tel. 0563-26074. All post till Sällskapet är adresserad till Valter Berg. Hälsa honom ifrån mig. Malungs Kommunbibliotek har ett ex av dessa hfl:er. Hur det är på andra bibl. vet jag inte, men Valter borde veta. Brunkölsberg finns i följande längder: Malung AI:1a (1803-1814) sida 171; Malung A2:a (1815-1824)sid 387-388; -\\- AI:3d sid 59 (1825-34); -\\- AI:4d sid 63-65 (1835-44); _\\- AI:5e sid 34-35 (1845-55); -??- AI:6e sid 42-43 (1855-1865). Avradsberg hittar du före Brunkölsberg i de fyra äldsta längderna och i AI:5e och AI:6e efter Brunkölsberg. Det är inte så många sidor emellan dem. Avradsberg finns både i Malungs och Tyngsjös hfl. Tydligen har uppdelningen gått rakt igenom Avradsberg. Se Avradsberg: Malung AI:7g sid 50-51; -??- AI:8g sid 68; -??- AI:9g sid. 60-61. Brunkölsberg återfinns efter 1855 och fram till  ? i Tyngsjös böcker - därefter Malung igen: Tyngsjö AI:1 sid 9-10 (1855-1864); -\\- AI:2 sid 13-14 (1865-74); -\\- AI:3 sid 14-15 (1875-84); -??- AI:4 sid 12-13 (1885-1894). Avradsberg återfinns i Tyngsjö hfl från sidan 1 och framåt, med undantag för AI:1 då hushållen finns påbåde sid 1-4 och sid 7. Ett Södra Avradsberg återfinns på sid 32 i AI:4. Källan för uppgufterna är SVAR:s mikrokortkatalog. Den nya varianten finns ännu inte utgiven, utan den är den gamla sockenkatalogen som SVAR säljer för endast 30 kr. Det finns en del sidor i husförhörslängderna som inte angivits i SVAR-förteckningen. Flera byar är drabbade. Det jag vet är att för finnmarkens del saknas Västra Gåstjärnsberget i AI:9g, Östra Gåstjärnsberget i AI:5, AI:6g; AI:7g; AI:8g och AI:9g samt Medskogsberget i AI:5e. mvh Björn
1024
« skrivet: 2003-10-27, 23:33 »
Gårdarna i Brunkölsberg hörde till Malung. Men inte hela berget. Se här nedan! Förväxla inte B. med det nordligare Kölberg som däremot har gårdar både i Malung och i Norra Ny! Norra Ny Kölbergsgårdar kan delas upp i Norra och Södra Kölbergstorp och Kölberg.
Fyra sedeslappar ur Niss Hjalmars Register över Ortnamn i Malung har följande uppgifter (jag kan inte återge alla speciella fonetiska tecken som finns i originalet):
LAPP 1:
Brunnkölen. el Kullkölen på båda sidor om Värmlandsrået strax SV Pålkullen å KG 88 NO
daer ae st?r brun@r, tre stykna, usvarva i måsn
'där är stora brunnar, tre stycken, ursvarvade ur mossen'.
Brun kjöln. Revb. 1827. Nr 1 Brunkjölsberg.
LAPP 2:
Brunnkölsberg (fi.) bru\nn_tjölsbärrj gårdar vid Värmlandsgränsen V Rysjön å KG 88 NO
Jfr Kullen!
Brunnkölsberg G 88, KG 88 NO
Brunnkölsberg eller Kullen, som den också kallas. Utsjö byfolket sålde åt Pål Pålsson från Björnåsen detta ställe 25 febr. 1768. Släkten Sikainen. (Gottlund 1817).
LAPP 3:
Kullkölen el. Brunnkölen på båda sidor om Värmlandsrået strax SV Pålkullen å KG 88 NO
LAPP 4:
Pålkullen, berg V Rysjön i Malungs
p?lkuln
Pålkullen G 88, kG 88 NO
Så långt Niss Hjalmar Matssons forskararkiv och samlingar som idag finns på Malungs lokalhistoriska arkiv. Sedeslapp nr 2 syftar på Carl Axel Gottlunds Dagbok ... 1817 som behandlar hans vandringar i Dalarna och Hälsinglands finnskogar som finns tryckt i en fullständig utgäva på 1980-talet. Rekkommenderas för läsning!
I Malungs kyrkoböcker hittar man lätt Brunkölsberg. Niss Hjalmar stavade med två n, men ett n tycks vara det hävdvunna även om det tycks vara felaktigt om man ska tro uppteckningen.
Anna Matsdotter är född 26 januari 1806 av Mats Matsson och Sara Svensdotter. När föräldrarna vigdes 1805-01-06 får vi veta att Mats Matsson kom ifrån Brunberg(et), Ekshärads socken och Sara Svensdotter från Avradsberg i Malungs socken. 1784 och 1796 tycks det kallas för Brunkyrkeberget i dödboken. Jag?har inte kollat just DENNA uppgift på mikrokort utan i en avskrift. Troligen har prästen hört fel. Två gårdar tycks finnas i den äldsta bevarade husförhörslängden från 1803. I den ena återfinns ättlingar efter ovannämnda Pål Pålsson, i det andra hushållet Kaj Larssons omnämnda Anna Matsdotter med föräldrar.
Nyssnämnda avskrift av dödboken gäller bara tiden 1775-1802 och bara de på Malungs finnnmark boende människorna och ingår i Husförhörslängd för Malungs finnmark 1803-1815, som Sällskapet Gustavaforskning har givit ut år 2003, där även motsvarande utdrag finns för födelseboken 1775-1804 och födelsebokj 1775-1804. Utöver denna volym har man givit ut avskrifter över husförhör och församlingsböcker över såväl Malungs västra finnmark (1803-1925) och östra finnmarken alias Tyngsjö (1803-1927). Av SVAR:s förteckning framgår när Tyngsjö blev en kapellförsamling med egen kyrkobokföring (ej egen församling). Tyngsjös särskilda kyrkobokföring har dock sedan länge upphört.
mvh Björn
1025
« skrivet: 2003-10-01, 12:19 »
Hej igen, Jan Jutefors!
Jag träffade en kvinna idag som kan Vallerås' och bl.a. just särskilt om Ingevalds. Hon känner till denna släkt väl, bl.a. vilka barnen till Edvard Olsson är. Hon skall faktiskt ÅKA till U.S.A. om endast några dagar och är intresserad av att få kontakt. Mejla mig så får du hennes namn och epostadress!
Jag är också intresserad av kontakt och ska planera för en USA-resa nästa år för att förhoppningsvis besöka en eller ett par av pappas åldriga kusiner. Jag har en del släktingar i USA, men just när det gäller mina malungsrötter så får jag gräva djupare än för mormor, farfar och farmors släkt för att finna anförvanter som har utvandrat. Både min mor och morfar och morfars far och morfars farmor är födda och uppväxta i Malung, men mina Malungsrötter bakåt är annars genom min morfars farfar Fall eller Pellanna Jonas Persson (1823-1899) från Norra Mobyn och Fallagården där och morfars farmors far Gucku eller Pellanna Halvar Ersson (1796-1842). Jag hoppas kunna lägga ut lite släktinformation på en egen hemsida framöver.
mvh Björn
1026
« skrivet: 2003-10-01, 03:05 »
Får väl hälsa till Anita som är en avlägsen släkting till mig? Vore roligt att ha kontakt (Förklarar lite om släktskapet i slutet av detta inlägg.) Samtliga mina uppgifter om födelse, vigsel och dödstillfälle är sekundära uppgifter - alltså från husförhör. Måste kollas i resp,. bok. Med undantag då för Jonas Perssons egen födelse. Husförhörslängder för Malung börjar idag med år 1803, men förr fanns äldre från 1720-talet och framåt, men de förstördes år 1797 när prästgården brann ned. Genom att drängen den gången glömde ta in födelse-, vigsel och dödböcker så finns noteringarna från 1775 och framåt kvar i alla fall. Men motsvarande från 1640-talet och framåt föröddes däremot. Att man nyligen hade köpt ett nytt fint träskåp hjälpte som alla förstår, föga när det brann. Ingevalds Jonas Persson var som namnet antyder född på Ingevaldsgården i Vallerås by i Malung. Vallerås ligger i östra Malung, mellan Mobyarna och Malungsfors. Malungsfors är samma sak som Östra Fors by, men fick heta så p.g.a. postverk och järnväg för att skilja från Fors i Södermanland. Jägra och Gärdås som nämns nedan är två byar som ligger mittemot Vallerås på västra sidan om Västerdalälven som rinner genom centrala Malung, med undantag för Öje och byarna på Västra finnmarken och i Tyngsjö (Östra finnmarken). Mer sådant kan ni kolla på www.malung.se. En del engelsk text finns. De ska snart sjösätta en ny webbsite. Jonas Persson står som frikallad från 2:a beväringen (tid: 1886/91: inget årtal), hur det var med 1:a vet jag inte. Sedan är han utflyttad till Orsa 1891-05-16. Vid sökning i Emigranten 2001 - en CD-romskiva - fanns bara två Jonas Persson som utvandrat från Orsa. Eftersom den ena stämmer väl med både ålder och avresetid så borde det vara han. Ovannämnda Jonas som flyttar till Orsa fann jag genom att gå på födelseboken och han var född just den 15 maj 1859. Jonas hade en bror, Per Persson född 1871-02-18 som var inskriven för första beväringen år 1891, men han är inte antecknad för någon annan. Därför har jag tolkat anteckningen om Kungl. Maij:ets tillstånd [18]93 5/5 som att han fick frisedel från den andra beväringen. Men det kan vara något annat. Hur som helst, är Per antecknad som utflyttad 1893-08-28 till Amerika. Kungl Maj:T var med dagens begrepp ett regerings- eller departementsbelut. Åtminstone ett regementschefsbeslut borde det ha varit. Jonas Persson står i Göteborgs listor över embarkerade passagerare som 34 år, kommen från Orsa i Dalarna och utvandrad 1892-06-14 (tisdag)med destination Stanton. Medåkande fanns inte med. Källkod: 48:335:48810 är bra att ha, ibland finns mer information att hämta på Emigranternaz Hus i Växjö. Även Släktforskarnas Hus i Leksand är bra - de har alla dalaemigranter - fram till ca 1930 tror jag. Brodern Per kallas även med sitt gårdnamn i rullan: Ingevals Per Persson. Också han flyttar från Göteborg 1893-07-04 (USA:s nationaldag) till Stanton, men nu får vi veta att orten Stanton ligger i Nebraska, USA. Han är 22 år, har inga medåkande och källkoden är 51:475:57048. (Det borde förstås vara till Jonas som han flyttar till.) Båda bröderna avreste på en tisdag. En tredje broder Olof hade också gått igenom en andra beväring (ett slags föregångare till allmän värnplikt) samma tid som Jonas och exercerat första gången 1878. Olof gifte sig med Ingeborg Larsdotter 1891-07-07 som var från Gärdås. Hon var född 1863-06-01. Paret fick en son, Per Edvard 1891-09-10. Jag har inte tillgång till församlingsböcker, men utdrag ur desamma sista dagen i december 1900. 1910, 1920 och 1930 som svenska Statistiska Centralbyrån skulle ha in av Sveriges församlingar. 1900-12-31 antecknas att Olof är skogvaktare till yrket. 1920-12-31 tyckte jag inte att varken Olof ochn hans hustru finns med i Ingevalds, men hon återfinns där 1930-12-31. 1920 och 1930 finner vi sonen Ingevalls Edvard Olsson som gift med en år 1899 i Lima född kvinna. Hustrun hette Anna Teresia Johansson. De har en dotter Ingrid, född 1920. Edvard är fräsmt skogsarbetare, men 1930 finns en kolumn för biyrke och det är för hans del att vara skräddare. Genom Josef Sjögrens verk Acta Genealogica Malungensia (1963) som tyvärr är slutsåld får man en hel del hjälp - kolla tidigare inlägg här på denna sida om boken! Kan fortfarande fjärrlånas hem till hembiblioteket ifrån Malungs Kommunbibliotek. Här står att fadern Per Olsson som var född Fall, dör 1907-05-12. Någon gång under 1886-1895 har han blivit arrendator i stället för bonde, då han låtit säljda gården, varför framgår ej. Här följer vad Skol Olof Olsson skrivit i sin uppsats Vallerås by som utgavs i två delar, i 1948 och 1949 års Skinnarbygd som är Malungs hembygdsörenings årsskrift. Dessa är väldigt svåra att få tag i. Ingevalds ligger i norra Vallerås. På sidan 33 börjar han Vallerås by i Malungs socken, belägen mellan byarna Östra Fors i söder och Norra Mon i söder, har en längd av en dryg halv mil. Norr om byn är det omväxlande skog och små åkerfält cirka en kilometer upp mot Östra Fors. Söder därom går landsvägen i många krökar genom byn, och gårdarna äro belägna på olika stort avstånd från vägen. På en sträcka av fyra kilometer ligga gårdarna stundom även i grupper, som äro belägna på olika avstånd ifrån varandra. Detta språkbruk beror på att författaren tillhörde en äldre generation (1870-1954), för övrigt karakteriserad som en framstående hembygdskännare och medarbetare i Skinnarebygd. På sidan 43 kommer Skol Olof Olsson fram till Ingevaldsgården: Nedanför dessa Pellstugor och närmare landsvägen är Ingevaldsgården, Inniv?ls, belägen. Den ligger på litt. S. Där fanns i min barndom norr på gården en gammal parstuga med tvenne stora rum med förstuga (lane) och en liten kammare (kåve) emellan. Söderut lågo ladugård och lada och i öster stall och loft. Under storskiftet var Ingevalds Jonas Olsson, f. 1792, d. 1861, ägare av gården?. Han hade en son, som dog ung, och en dotter. Ingevalds Jonas' ogifta broder, Ingevalds Hans Jonsson, f. 1799, d. 1875, var skinnare och arbetade som sådan i Norge. När han en gång gick hem därifrån och kom hem den vanliga vägen över skogen förbi Femtryan och hade hunnit förbi denna, blev det oväder och vägen drev igen. Han fick pulsa i snön, kom av misstag in på fel väg - den som gick åt Lima - tröttnade, blev kvar och frös ihjäl. Senare återfann man honom vid Lomtjärnarna, och han begrovs den 1 Jan. 1876. Dottern i Ingevalds blev gift med Fall Per Olsson från Jägra, och dessa makar hade tre söner och en dotter. Medan föräldrarna voro ute på arbete, skulle deras dotter en gång sköta om ladugården. Hon var därvid i ladan för att hämta foder åt korna. Utanför dörren var det en flock med sparvar. Några pojkar pojkar, bland dem hennes broder Ola, sågo sparvarna. En laddad hagelbössa hängde på väggen i stugan. Brodern tog den och skyndade ut och ropade åt systern: Gå undan, annars skjuter jag dig! Skottet brann också av och träffade flickan, som dog därav. - Två av Fall Pers söner reste till Amerika och blevo kvar där, men den äldste, Olof blev kvar hemma. Gården kom emellertid omsider i ett bolags ägo. Olof reparerade under sin tid ladugården och inrättade en fjöskammare åt sig där. Han gifte sig och makarna fingo sig en son, Edvard. De gamla stugorna blevo sålda och bortförda, men Edvard förvärvade tomten av bolaget och uppförde en ny stuga något norr om den gamla hustomten. I del 2 från 1949, sidan 14 får vi veta genom illustration att Ingevalds bomärke liknade symbolen #, fast då med en enda rak stapel med två tvärslån som var och en låg lite längre ifrån varandra än vad de låg ifrån stapeln början respektive slut. På sidan 12 och 13 omtalas att Vallerås 1763 låg helt nära älven på en plats som sedermera delvis har gått förlorat ut i älven. Därför har gården flyttats bort därifrån någgon efter 1765 då bröderna Gahn var i Malung. Adelswärd och bröderna Gahns reseberättelse finns tryckt i en årgång av Dalarnas Hembygdsbok, tr. någon gång 1963-1969. Den landsväg som Olof Olsson omtalar är den gamla landsvägen i dag och ersatte vid okänd tidpunkt en äldre som gick längs älven. Dagens landsväg heter Rv 71 och är en spikrak väg som skär rakt genom bebyggelsen. Olof Olssons berättelse om gården förklarar en hel del av det följande. De tre nyssnämnda bröderna hade en syster Anna som var född 1864-11-13 och som dog 1872-01-09. Det återfinns också en bror till brödernas morfar, en Hans Olsson född 1799-02-28. Det antecknades i husförhörslängden 1855-1865 att hn Ej på 10 år i sokn, men han finns likväl på nattvard varje år i denna längd. han kan ha varit borta i 10 år till och med 1855, men jag har inte kollat längre bakåt denna gång. Hans dör 1874-12-13. I längden från 1855-1865 omtalas föräldrarna till Jonas mor Ingeborg som bräckliga. Karin Gabrielsdotter född 1799-08-08, dör trots det först 1881-12-31, medan hennes dotter Ingeborg avlider redan 1881-10-21 och man Jonas Olsson 1861-07-13. Jonas Olsson var född 1792-07-10. Hans dotter Ingeborg var född 1828-03-07 och mågen Per Olsson från Falla i Jägra by var född 1825-08-05. I längden från 1855-1865 antecknas att Jonas Olsson och Karin Gabrieldotter vigdes år 1826 och att Per Olsson och Ingeborg vigdes 1855-05-28. För antecknas att han kom från uppslag (oagina) 176 i Gamla Boken - föregående års bok 1845-1855 - alltså. 1855-1865 åter finns familjen i husförhörslängd AI:6b1, pagina 40, mikrokort 11240 2/7. Hur är jag då en släkting? Ja, det är lite svårt att reda ut. Men min morfars farmors farfar Gucku Erik Halvarsson var sonson till Gucku Per Ersson som levde 1730 i Idbäck och kusin till Gucku Elias Pålsson (1736-1787) i Idbäck som var Jonas Perssons farfars morfars far. Jag håller på och gör en släktutredning kring Gucku Per Erssons ättlingar, men det tar sin tid förstås. Några nya ättlingar till Elias Pålsson finns idag i Sandviken har jag nyss fått reda på, men några namn kan inte nämnas utan folks medgivande förstås.) En annan Gudckuättling Per Johan Dalquist utvandrade också till Amerika och hördes sedan aldrig av mer än tre gånger och kvarvarande hustrun i Norge dog tidigt. Även med Finnsläkten i Jägra är både Anita och ättlingar utav. Där har jag de sensaste åren med lite hjälp av andra kunnat nysta fram ett finskt släktnamn, Himainen som via Nyskoga i degens Torsby kommun i Värmland genom Lars Larsson Finne kom till Jägra i mitten av 1600-talet. Genom mantalslängder och epitetet Finne först som öknamn till ca 1670 och från ca 1685 som gårdnamn. En period finns ingen Lars med, men det borde vara sonen som tagit över och gården ahr varit skattebefriad, kanske? Det behövs dock att jag studerar det tidiga 1700-talets längder också innan slutsatser kan dras HUR vi stämmar från denna finne. Finn Per Larsson i Jägra var gift med Karin Larsdotter och båda var födda i Jägra. Både i Falla och Finna fanns en gubbe som hette Lars i början av 1700-talet. Ev, finns det någon annan Lars också. Man får kolla son och dotterkolumnerna noga - från och med 15 års ålder fick man vara med och betala personskatten. I övrigt går anorna tillbaka till Östra Fors och i ett avseende långt bortom Malung. Det är på Jonas möderne så att ett gifte från Gärdås till Vallerås genom brudens fäderne går raka vägen till ett par präster, far och son Herman Pålsson Angermannus född 1500-talet, började i Malung 1566 och var död 1618 och sonen Pål Hermannsson Vallensis. Limas första kyrkoherde från 1616, dennes son Elias Pålsson som fick gå i trivialskola i Västerås (1619), död 1676, sonen Pål Eliasson, död 1694 eller 1695, dennes son Erik Pålsson död 1695 eller 1696 och så brudens far Sangsta Elias Ersson, känd i mantal 1742. Herman Pålssons far Pål Hermansson är känd i skattelängder 1535, 1544-1546 över Billsta i Sollefteå socken i Ångermanland. Modern hette Karin och finns nämnd 1550. Brodern Per tog över och finns i skattelängd 1564. Med vänlig hälsning Björn
1027
« skrivet: 2003-09-24, 10:26 »
Hej!
Söker uppgifter om tre avlägsna släktingar (Pålsdöttrar) till undertecknad. De anges som utflyttade från Malung i Dalarna år 1790 till Ovansjö i Gästrikland; Britta född 1766, Anna född 1768 och Kerstin född 1772. Deras gårdsnamn i Idbäck var GUCKU.
En lös teori är att kanske någon av dem senare kom upp till Ovanåker och Voxna, där tre ortnamn har Gucku som förled, men jag är lite tveksam. (Om detta har jag i går frågat om i ett separat inlägg på Ovanåkersidan.)
Källa till utflyttningen är Malungs äldsta bevarade husförhörslängd som börjar år 1803. Alla äldre sådana längder förstördes år 1797 och sedan dröjde det tyvärr till 1803 innan någon präst upprättade längderna. Tur i oturen är att Malungs födelse-, vigsel- och dödböcker av en tillfällighet råkar finnas från år 1775 och framåt. (Drängen glömde återställa dem i prästgården.)
mvh Björn
1028
« skrivet: 2003-09-23, 17:49 »
Hej!
I Ovanåker med omnejd finns tre platser vars namn börjar på Gucku. Gucku betyder gök och ordet finns i dalmålen. Platserna är
1.)Guckutjärnen, Ovanåker med position RK90,X 1493490 samt position RK90, Y 6800443. Denna sjö finns på kartblad 15FSO, ca 10,7 km VSV om Edsbyn.
2.) Guckubäcken, Ovanåker med position RK90,X 1493199 samt position RK90, Y 6800917. Detta vattendrag finns ca 10,6 km VSV om Edsbyn.
3.) Guckuåsen, Voxna socken med position RK90,X 1488078 samt position RK90, Y 6794332. Denna plats ligger nära gränsen till Ovanåker och till de två förstnämnda platserna. Uppgifterna är hämtade från CD:n Svenska Ortnamn 1999.
Nu till frågan: Har dessa namn något samband med invandring från Dalarna? (Malungs kyrkböcker vittnar om omfattande kontakter med Hälsingland under 1800-talets början.) Eller hör gucku till också ? Hälsingemål?
Tre avlägsna släktingar (Pålsdöttrar) till undertecknad anges som utflyttade från Malung år 1790 till Ovansjö i Gästrikland; Britta född 1766, Anna f. )1768 och Kerstin född 1772. Deras gårdsnamn var GUCKU. Inget hindrar att någon av dem kom senare upp till Ovanåker, men jag vet inte... . Källa är Malungs äldsta bev. husförhörslängd som börjar 1803. Alla äldre sådana längder förstördes år 1797 och sedan dröjde det tyvärr till 1803 innan någon präst upprättade dito igen. Tur i oturen är att Malungs födelse-, vigsel- och dödböcker av en tillfällighet råkar finnas från 1775 och framåt. (Drängen glömde återställa dem i prästgården.)
mvh Björn
1029
« skrivet: 2003-09-23, 17:09 »
Hej, är det någon som vet var Östanbyn nr 9 ligger idag? En förfader, handelsmannen och rådmannen i Gävle, Johan Tyrsson alias Tyrisson var från gården Tyrisses i Östanbyb nr 9. Namnet Tyrisses har jag fått från en äldre källa, så det namnet kanske inte är i bruk längre? Men Östanbyn nr 9 har jag fått reda på att det skall vara.
Jag åker till Sandviken den 13 oktober på ett studiebesök på jobbets vägnar och tänkte då passa på att kolla platsen. Finns mot förmodan någon gammal byggnad kvar? Såg på kartan över att Ö. ligger mellan Högbo (bruk) och Sandviken och att det ritats som ett typiskt villaområde.
Mycket tacksam för svar ... Björn
1030
« skrivet: 2003-09-22, 01:51 »
Här kommer jag med svaret på min egen fråga 2001-10-06 om Blomskog födelsebok C:4, pagina 107, barnnummer 4 av födda barn år 1778 (mikrokort 59437 2/5);
D. 27 Februarii föddes Anders Pehrsons och Hustru Anna Börjesdotters barn i Fyllingsed, som döptes d. 28 dito i Sillbodahl af Proposito ibidem til namn Pehr; M:W: Jöns Svensson i Fyllingsed och [TVÅ svårlästa ord - ett på ca sex bokstäver och sedan ett ord på tre bokstäver] Olof Christophersson i Silbodahl; Q:W: Br. Jonsdotter i Fyllingsed och piga Krist: Arensdotter i Sillbodahl.
M:W betyder 'faddrar av manligt kön' och Q:W: betyder förstås kvinnliga faddrar. Sillbodal är en grannförsamling till Blomskog.
1031
« skrivet: 2003-09-16, 15:34 »
Du har tydligen haft bråttom och inte läst mitt inlägg från 2001-10-06 här ovan. Jag skrev att de som föddes från och med 1779 års födda är omskrivna, av efterträdaren till den gamle i princip blinde prästen (död i början av 1780-talet?).
En sådan tur hade inte jag - men efter mycken möda under 2001 och 2002 kan jag nu meddela intresserade att Per Anderssons mor hette Anna Börjesdotter. Jag återkommer med mer information om notisen jag nämnde 2001. Nästan allt eller allt är uttytt, men jag har den inte till hands just nu. Jag är numera också bättre på att läsa än jag var då.
1032
« skrivet: 2003-08-29, 12:19 »
Hej igen! Jan Larsson ska vara född 1820-01-16 i Gustav Adolf. Detta står i husförhörslängd 1835-1844 för Malungs finnmark på uppslag sida 94 (Bredsjön), men även i övriga hfl fram till hans död.
I torparfamiljen han flyttade in till 1842 var båda makarna från Gustav Adolf. Ifall de är släktingar eller så, så skriver jag upp dem här (men tar ej med barnen):
Bredsjön
Nr 1? Per Nilsson: Född i Gustav Adolf 1804-02-11. Från Gustav Adolf 1836. Torpare.
H Kajsa Matsdotter: Född i Gustav Adolf 1806-05-20.
Missade att ange att 1845 och ända fram till 1907 eller 1908 så bor Jan Larssons hustru på samma ställe i Axsjöberg. Men hon har inte påträffats i registret för avskriften för hfl 1917-1927, trots att ingen anteckning om utflyttning finns. Jag har tyvärr inte tillgång till 1907 och 1908 års in- och utflyttningsböcker.
Det ligger nära till hands att fråga sig om Lisa Jansdotter flyttade med dottern Emma till Gustav Adolf 1907 och blev omgift där år 1908? Eller gäller anteckningen 1908-03-12 om giftermål Lisa Jansdotter? Det skullle jag gärna vilja ha svar på Anders!
Tack på för hand.
1033
« skrivet: 2003-08-26, 11:59 »
Emma Jansdotters föräldrar (och syskon) finns på följande ställen:
Jan Larsson inflyttar från Gustav Adolfs förs till Bredsjön 1842 som dräng. Se Malungs (Mlg) husförhörlängd (hfl) 1835-1844, uppslag 94. Flyttar år 1845 till Avradsberg. Se uppslag 64 Malungs hfl. Men är där en kort stund. 1845 gifter han sig enligt hfl med Lisa Jansdotter född 1825-11-11 i Gustav Adolf. Giftermålet återfinns ej 1845. De två nygifta bosattte sig på Axsjöberg. Hfl 1845-1855, uppslag 78 Axsjöbrg. Syskon till Emma som föddes unde denna tid var
Johan Larsson. född 1846-08-26, Maria Margaretha Jansdotter, född 1849-06-24 och Anna Lisa Jansdotter född 1852-10-09.
I Tyngsjö 1855-1864 Axsjöberg uppslag 30, meddelas att makarna är varnade för oenighet i äktenkapet. Maria Margareta avlider 1856-06-05. Britta Stina född 1855-06-12 död 1856-06-01. Jan Petter född 1857-05-06, Anders född 1860-01-14 och Britta Maja född 1862-11-18.
Tyngsjö 1865-1874, fol. 38. Brodern Johan till Järna 1870. Sonen Jan Petter flyttar ut 1872 till uppslag (folio)42 och Axsjöåsen. Enligt fol. 42 kom Jan Petter först 1874 till Axsjöåsen och återflyttade hem 1875 till sina föräldrar. Systern Karolina född 1865-09-20, brodern Nils Gustaf 1868-09-18 och Emma själv 1872-03-07.
Tyngsjö 1875-1884, fol. 45. Det anmärks NU I hfl att föräldrarna var gifta 1845-12-21. Systern Anna Lisa åter tilbaka genom inflyttning hos föräldrarna 1882 tillsammans med hennes son Erik Johan född 1880-01-04 och död 1882-03-16. Båda blev p.g.a felaktigt betyg ej skrivna i Lysvik. Anna Lisa skall vara gift 1879-12-24, men någon uppgift om man eller änkestånd syns ej till. Sonen betecknas inte som oäkta. Broder Jan Petter
blir under perioden soldat med namnet Norman och antecknas vara Rusig vid kyrkan juldagen 1881. Anders dör 1883-01-14 och Karolina flyttar 1881 till Gustav Adolf.
Hfl Tyngsjö 1885-1894, uppslag 46. Systern Britta Maja kallar sig nu för Berggren och flyttar 1885-04-14 till Ockelbo i Gästrikland. Karolina återkommer 1886-11-03 från Gustaf Adolf för att 1888-04-01 flytta till Ockelbo i Gästrikland. Vi får veta att Jan Petters rote Norman är nummer 68 vid Västerdals kompani och att han själv flyttar till Järna (Dala-Järna) 1885-04-10. Brodern Nils Gustaf Jansson har nog inte tagit attest eftsrom han saknas i folkräkningen, eftersom vi dels finner honom på två ställen på uppslaget, dels som jag strax ska visa finns i obefintlighetsregistret fr.o.m. 1892. På det nedre stället anmärks att han är arbetare och att han har flyttat till L[ösa] L[istan] 1892. På uppslag 192 återfinns Nils Gustaf under Förteckning över i församlingen obefintliga personer.
Tyngsjö församlingsbok 1895-1906, uppslag 94. Vid fadern Jan Larsson står Fattighjon och att han avled 1896-02-06. Modern Lisa Jansdotter och Emma är de enda som är kvar av familjen. Nils Gustaf Jansson finns på uppslag 363 ibland de obefintliga.
Tyngsjö församlingsbok 1906-1916, uppslag 105. Emma flyttar till Hagfors 1907-04-11. För brodern Nils Gustaf Jansson antecknas här bara följande Från lösa listan 1910-12-23, till Särna 1910-12-23. Han finns inte med bland obefintliga i slutet av längden. men av detta bör slutsatsen dras att han redan sedan en tid tillbaka, vistades uppe i Särna (ligger i nordvästra Dalarna norr om Sälen). Till sist, anges för modern Lisa Jansdotter att hon skulle vara gift 1908-03-12. Men någon ny man finns inte med! Jag har kollat i SCB.s vigselutdrag för Tyngsjö och där finns hon inte med.
Tyngsjö kapellförsamling får en egen kyrkobokföring skilt från moderförsamlingen Malung år 1855. Axsjöberget hörde till Tyngsjö.
Några inflyttnings- och utflyttningslängder finns inte bevarade eller är kända före 1863 för Malung. Tyngsjö har här faktiskt äldre sådana längder; 1860-1870 i födelseboken (C:1). Med sedan finns tyvärr en lucka för Tyngsjö 1871-1879 innan fortsättningen kommer.
Jag har letat efter vigslar 1845 och 1908 i kyrkböckerna, men i övrigt använt mig av Sällskapet Gustavaforsknings avskrifter av Tyngsjös (Malungs Östra Finnmark) husförhörs och församlingsböcker.
Födelse- vigsel och dödsdatum här ovan måste tas med en viss försiktighet då de kommer från hfl som är sekundära källor i dessa fall och dessutom är denna gång är avskrifter av avskrifter. DEt är därför jag så noga har angivit volymerna och sidorna. Det kan annars bli galet något som även jag har fått erfara tidigare ett par gånger. Men det ju är endast av misstagen som man lär sig.
mvh Björn
1034
« skrivet: 2003-08-21, 15:06 »
Hej!
Under några kvällstimmar natten till idag knåpade jag ihop en avskrift av min handskrivna avskrift ur mantalslängderna 1760-1805 över Femtåfors Bruk och Tiomilskog/Ryan.
Sidan Femtåfors Bruk finns under Anbytarforum under Dalarna under rubriken Allmänt.
mvh Björn
1035
« skrivet: 2003-08-21, 00:41 »
FEMTÅFORS JÄRNBRUK i Malungs församling, tillkommet 1761 eller 1762, eftersom bönderna i Lima socken behövde halvfabrikatet stångjärn för sin lietillverkning.
Dåvarande kronobefallningsmannen i Västerdals fögderi herr Erik Larsson Berggren sköt till pengar så att det hela kunde starta efter erhållet nådigt tillstånd från höga vederbörande myndigheter. Bruket hade en kort glanstid under 1770- och 1780-talen, men hade aldrig någon riktig ruljans och de flesta av åren hade man endast en smed städslad. Bruket gick snart dåligt då man hade svårt att få tag i tillräckligt med järn. Ja, både Erik Berggren och senare en viss Pomp gjorde konkurser, något som domböckerna berättar om. Till sist lades järnbruket ned i början av 1800-talet.
Av en för mig obekant anledning kallas platsen för Femtån istället för Femtåfors 1790-1805, men orsaken kanske är bara att man förkortat namnet i dagligt tal. Eller också så är det en indikation på att området hade förlorat i ekonomisk betydelse. För 1790, 1795, 1800 och 1805 räknas INGEN på Femtåfors bruk till ståndspersonerna, vilket hade varit fallet för familjerna Wallding och Johan Johansson Graf 1785. Ståndspersonerna redovisas inte 1790, 1795 etc, som tidigare år i en särskild kolumn utan samlas för sig, sist i längden.
Jag har valt att avsluta med mantalslängden för 1805, eftersom den äldsta bevarade husförhörslängden tar vid från år 1803 och framåt. Historien om järnbruket finns återberättad i både Malung ur en sockens historia och i Lima och Transtrand ur två socknars historia samt i någon årgång i Malungs hembygdsförenings fina skriftserie Skinnarebygd. Register finns i ett par årgångar, bl.a. 1965-66. Det andra registret finns i någon av 1980- eller 1990-talets årgångar.
Femtåfors har en förhistoria, då det under namnet Tiomilskog troligen från början av 1700-talet till 1780-talet har haft en fast bosättning - jag har inte undersökt alla längderna, men Tiomilskog finns med i början av 1700-talet. Platsen har också nyttjats som fäbod under 1700-och 1800-talen. (Se slutklämmen under MANTAL 1805 här nedan.)
Enligt min egen hågkomst skall jag ha läst ett dombrev från 1600-tslets slut eller 1700-talet där det om Tiomilskog/Ryan omtalas att en finne en gång skulle ha grundat det. Om den från domboken kände finnen Mårten Hake (1660-talet) fortsatte sina svedningar längre norrut än Bredsjöberget är inte alls otänkbart. Det är inte att förvåna att Malungsborna inte ville ha honom, eftersom Bredsjöberget redan hade en fäbod. Och fäboden Eggen vid Rönnhällsjön fanns också år 1664, nästan invid Tiomilskog/Ryan. På 1660-talet var på malungssidan om värmlandsgränsen bara Avradsberg, Milsjön och Bredsjön godkända finska nybyggen och som bekant ligger de allihopa långt söderut i Tyngsjö. Så det är kanske ingen slump att namnet på platsen Tiomilskog är densamma som för hela skogen mellan Lima och Malung på dalasidan och Norra Ny, Dalby, Norra Finnskoga och Ekshärad å den andra.
Det följande är en presentation av vad mantalslängder och Malungs dödböcker berättar om
Femtåfors bruk. I det senare fallet rekommenderar jag användandet av ett källkritiskt användande och jämförande av uppgifterna i Josef Sjögrens Acta Genealogica Malungensia mot de primära kyrkböckerna i den mån de finns bevarade. Genom tur i oturen vid 1797 års prästgårdsbrand så finns födelse- vigsel- och dödböcker för Malung kvar från mitten av 1770-talet och framåt.
Husförhörslängderna förstördes däremot och prästen Svedelius orkade inte göra nya längder. Först 1803 kom nya husförhörslängder och då genom den unge Daniel Godenius (den andre av tre i Malung med samma namn).
Mantalslängder för Malungs socken vart femte år 1760-1805 finns tillgängliga på rullfilm. De ger följande uppgifter (texten något moderniserad och förkortningar utskrivna). Man betyder här det samma som husbonde, familjens överhuvud. Till skillnad från samtida husförhörslängder undantas barn under 15 och gamla över 63 (eller 65?) ofta i redovisningen, eftersom de inte behövde skatta. Och endast husbondens namn är i regel med. Först med 1800-talet blir det mer vanligt med namn på de övriga personerna i mantalslängden. Vissa upplysningar kan dock inhämtas från denna skattelängd som inte finns i husförhören. Att Anders Olsson i Björnåsen i Malungs finnmark 1804-12-11 (1805) bor i en jordkula tror jag inte framgår av kyrkans böcker!
MANTAL 1760 (upprättad 1759-12-12) sidan 247:
Tiemilskog:
1). Olof Olsson: 1 man, 1 hustru som betalar 8 öre i daler silvermynt. De utgör ett matlag och betalar för det 7? daler smt.
Olof med hustru återfinns i Josef Sjögrens Acta Genealogica Malungensia (i fortsättningen förkortade AGM) på två ställen; dels på sidan 181 som nr 4, Västra Fors; dels på sidan 327 som nr 6, Östra Fors.
MANTAL 1765 (upprättad 1764-12-14)
Femtåfors:
1). Smeden Jonas Kock: 1 man, 1 hustru och 2 stycken drängar. Alla betalar den högre taxa för ståndspersoner - 24 öre smt, men hushållet räknas inte som ett eget matlag (ingen avgift). Ej identifierade.
Tiomilskog:
1). Olof Olofsson: en man, två hustrur och en son. Hushållet var ett eget matlag. Den extra hustrun kanske är en mor eller svärmor. I övrigt om Olof med hustru se litteraturhänvisning under 1760.
MANTAL 1770 (upprättad 1769-10-28) sidan 303:
Femtåfors Bruk:
1). Kollar Johan Johansson: 1 man. Enda hushåll i Femtåfors som skattar som allmoge. Kollar borde betyda kolare. Ej identifierad.
2.) Bokhållare Lind: 1 man, 1 hustru, 1 piga, alla betalar ståndspersoners skatt och utgör det enda matlaget på Femtåfors.
3.) Smeden Johan Graf; 1 man 2 hustrur och 1 dotter. Den extra hustrun kan kanske vara mor eller svärmor.
4.) Smeden Nils Månsson; 1 man 1 hustru.
Smeddrängen Eric Larsson: 1 man och en hustru. Ej identifierade.
Tiomilskog:
1.) Olof Jönssons änka: 1 hustru och en dotter. Osäker identifiering.
2.) Olof Olofsson?: 1 man, 1 hustru och 2 söner. Utgör ett matlag.
3,) Korpralen Brus: 1 man, 1 hustru. Utgör ett matlag.
Bokhållaren Lindh är identisk med AGM Högre Ståndet nr 25, sidorna 619-620.
Smeden Johan Graf återfinns i AGM dels som nr 30 Västra Fors, sid. 183, dels i Högre Ståndet nr 27b, sidan 620.
Smeden Nils Månsson finner vi dels i AGM Östra Fors nr 1, sidan 327; dels i AGM Västra Fors nr 1, sid. 181.
Olof Jönsson återfinns inte i AGM, men däremot en Jers Jöns Olsson. Se AGM, Västra Fors nr 129, sidan 183.
För Olof Olofsson, se under kommentar under mtl 1760.
För korpralen Brus eller rättare sagt Lars Hansson Brus' del kan jag hänvisa till AGM, Gärdås nr 57, sidan 210.
MANTAL 1775 (upprättad 1775-01-19)sidan 287:
Femtåfors:
1.) Kolaren Per Jansson, 1 man och en hustru som skattar på allmogetaxan till skillnad från övriga på bruket. Ej identifierade.
2.) Inspektoren Johan Lindh: en man och en hustru. Utgör ett matlag.
3.) Mästersmeden Johan Graf: 1 man och 1 hustru.
4.) Smeddrängen Nils Nilsson: en man.
Tiomilsokg:
1.) Olof Olofsson: en man och en hustru. Utgör ett matlag.
2.) Korpralen Brus: en man och en hustru.
Kolaren Per Jansson var kanske släkt med kolaren Johan Johansson från 1770.
Samma Lind som 1770, se kommentarer ovan.
Samma Graf som 1770, se ovan.
Nils Nilsson kan ev. vara en son till Nils Månsson i 1770 års mtl.
Olof Olofsson. Se 1760-1770.
Korpralen Brus. Se 1770.
Mantal 1780 (upprättad 1780-02-16)sidan 303:
Femtåfors Bruk:
1.) Inspektor Johan Lindh: 1 man, 1 hustru och 1 piga. Utgör ett matlag (eller rök som matlag också kallades för, flertal: rökar)
2.) Smeden Johan Grav: en man, 1 hustru, 1 dräng och en piga.
3.) Smedsvennen Jakob Torw: en man och en hustru.
4.) Bokhållare Walding.
Tiomilskog:
1.)Anders Olsson. En man och en hustru. Ej identifierad.
2.) Korpralen Brus: 1 man och 1 hustru.
Johan Lindh - se tidigare hänvisningar.
Mästersmeden Johan Graf - se tidigare kommentarer.
Smedsvennen Jakob Torw måste vara den Jakob Danielsson som finns i AGM Västra Fors nr 45, sidan 184.
Bokhållaren Wallding eller Walding, namnet stavas olika, återfinns under AGM, Högre Ståndet nr 20, sidan 619. Stavningen Walldring hos Sjögren är väl felaktig för den återfinns inte i mtl 1780-1795?
Anders Olsson i Tiomilskog kan vara en son till Olof Olofsson i Tiomilskog som finns där 1760, 1765, 1770 och 1775?
För korpralen Brus' del hänvisas till litteraturuppgift under 1770. I övrigt ska nämnas att korpralen Brus återfinns i Gärdås by i 1790 års mantalslängd. Detsamma gäller nog också för 1785 då han 1) ej återfinns under Tiomilskog och 2) 1780 gifter sig med en kvinna från just Gärdås. Namnet Tiomilskog upphör i 1785 års mtl eller i någon av de ej filmade mantalslängderna 1781-1784.
MANTAL 1785 (upprättad 1785-01-17) sidan 263:
Tiomilskog d.v.s. det som idag kallas för Ryan finns fr.o.m. 1785 inte längre med. Ryan har nog förts samman med Femtåfors i Femtån som det kallas i mtl 1795 o.s.v. Den Brus Lars Larsson som finns 1795 och 1800 under Femtån brukar kanske ännu Ryan?
Femtåfors Bruk:
1.) Bokhållaren Walding: 1 man, 1 hustru, 1 son, en dotter. Utgör ett matlag. Se tidigare text.
2.) Mästersmeden Johan Graw: 1 man, 1 hustru, 1 dotter. Se tidigare kommentar.
3.) Smedsvennen Jakob Torw: 1 man, 1 hustru, 1 dräng och 1 piga. Se tidigare kommentar.
4.) Smedsvennen Eric Kålström: 1 man, 1 hustru. Det enda hushåll som denna gång inte är identifierat.
MANTAL 1790 (upprättad 1790-01-09) sidan 700:
Femtån:
1.) Anders Wallding. 1 man, 1 hustru, 1 son och 1 dotter. Samma Wallding som omnämnts förut.
2.) Johan Graf: 1 man och 1 hustru. Se också tid?gare skrivna kommenterer ovan. Inget av deras hushåll räknas nu som ett eget matlag.
MANTAL 1795 (upprättad 1794-12-09) sidan 750:
Femtåen:
1.) Johan Grafs [hushåll]: en hustru och en son. Smeden Johan Graf tydligen avliden. Om honom se tidigare notiser. I en kolumn för den nya fönsterskatten har siffran 2 fogats in.
2.) Carl Detlof Wallding: I anmärkningskolumnen står Bortflyttad. Kanske en son till Anders Wallding. Modern Maria von Schneijdern ej i mantalslängden då hon var över 65 år gammal vid beskattningen, men hon dör enligt dödboken i Ryan år 1802.
3.) Brus Lars Larsson: en man. Troligen har han något släktskap med korpralen Brus i mtl 1770 och 1775. En son kanske?
Inget hushåll utgör något matlag vid denna tid.
MANTAL 1800 (upprättad 1799-12-03) sidan 913:
Femtån:
1.) Johan Jansson: 1 man, 1 hustru och 1 son. Detta är smeden Johan Jansson Grafs son med samma namn med hustru och familj, som återfinns i AGM i avdelningen Högre Ståndet nr 36 och på sidan 622. Denne skattar för 2, vad det nu innebär för något, i fönsterskatt.
2.) Johan Graffs: I anmärkningskolumnen står Utfattig, tigger om någon, sannolikt gamla Johan Grafs änka eller om hennes dotter Lisa - se kommentar i mantalslängd för 1805 här nedan!
3.) Brus Lars Larsson: 1 man och 1 dotter. Brus Lars skattar för 1 av någonting i fönsterskatt.
Återigen räknas ingen av dessa som ett matlag.
MANTAL 1805 (upprättad 1804-12-11) sidan 2906:
I 1805 års mantalslängd för vi veta att matlagen i Femtån tillhör de avkortade och inte de behållna. Avkortningen betydde att man slapp skatt om skattekraften var dålig p.g.a. dåliga inkomster p.g.a. invaliditet, missväxt eller något annat.
Femtån:
1.) Jan Jansson: 1 man, 1 hustru och 1 dotter. Vi får också veta att 3 stycken från beskattning uteslutna minderåriga personer fanns i hushållet. I regel var de under 15 år vid mantalslängdens upprättande. En kommentar har också gjorts; Syster Lisa, fattiga & torftige förut. Det kan vara hon som tigger i Johan Graffs hushåll 1800.
2.) Nissbel Halfvar Nilssons dotter: 1 dotter. I kolumnerna framgår att därutöver fanns följande från beskattning uteslutna personer: 3 stycken minderåriga personer och 2 stycken av andra orsaker från beskattning uteslutna personer.
På en karta i bokverket Malung ur en sockens historia, del 2, sidan 133 finns det s.k. Nissbeltorpet upptaget såsom fäbod tillkommet mellan 1750-1850, vilket antagligen enligt min bedömning är felaktigt. Istället skulle det enligt min mening ha räknats till gruppen blandad bebyggelse av fäbodar och fast bygd. För Ryan anges att fäboden tillkommit enligt 1736 års revbok. Men även här menar jag, fanns inslag av fast bebyggelse.
Inga överåriga fanns med i något av nyssnämnda hushållen.
-----------
Mvh Björn Sonesson
1036
« skrivet: 2003-06-16, 18:11 »
Hej!
Jag gör här en blänkare att föräldrarna Petter Jonsson Hasselroth/Hasselrot och hans hustru Katarina Olofsdotter Karlström finns i Ekshärads vigselbok 1688-07-08. Se vidare mitt inlägg under Ekshärad i april 2003 för mer detaljer. Under introducerade släkter på släkterna Örn(e)ström och Karlström har jag också skrivit mera om Karlstströmar.
Om Hasselrots anor finns det att läsa på flera ställen här på Rötter, bl.a. tidigare inlägg på denna sida. Bland Selma Lagerlöfs anor som är publicerade här på Rötter återfinns prästen Brynolphus Andreae Mascoll som levde i Edsleskog på 1600-talet. Namnnet har inget med skottar att göra utan kommer från Matskullen i Tengene socken, Grästorps kommun i Västergötland. Adliga släkten Silfverstolpe är en gren av släkten Hesselgren och Petter Jonssons mor var också en Hesselgren.
Barnen till Petter och Katarina kom att bli bönder i Hjällstad i Dalby eller i angränsade byar; Jon Pettersson som var barnlös, Lars Pettersson och så en syster vars namn jag nu inte kommer ihåg. Även en ogift syster till Katarina, Kerstin, fanns i familjens hushåll.
mvh Björn
1037
« skrivet: 2003-05-19, 13:52 »
Om det finns flera Drivis-släkter vet jag inte, men i Östra Öje har Drivis funnits som gårdsnamn i generationer. Josef Sjögren har skrivit följande om namnet i sin Acta Genealogica Malungensia från 1963 (om verket se tidigare inlägg på denna sida), se sidan 22:
Drifvis, i Ö. Öje, 1742 års Ml har Drefvis, Drifvids, Dryfys, förekommer parallellt med Bunäs. Ursprunget f n dunkelt, men under 1600-talet förekommer Drivis som tilltalsnamn (se Bergström, Arboga Krönika).
1038
« skrivet: 2003-04-28, 02:20 »
Hej! Under Ekshäradssidan har jag lagt in ett inlägg om löjtnanten för allmogens giftermål 1688-07-00 med Katarina. Han var då korpral. Paret innan vigdes 8 juli och paret efter vigdes den 21 september. Se också Örneström under Släkter och introducerade släkter.
Mvh Björn
1039
« skrivet: 2003-04-28, 02:10 »
Hej! Söker uppgifter om Olof Carlström/Karlström i 1600-talets Värmland. Genom Catharina Olufsdotter Carlströms i Önna gifte i Ekshärad 1688-07-08 med Corporalen Petter Joenssson Hassellrot - med ej angiven vistelseort - vars barn kom att bli bönder i Dalby, Värmland har jag denna anknytning till Carlström. Genom denna notis i Ekshärad E:1 har vi nu ett släktnamn på Katarina. Något mera om Carlströmar har jag skrivit under Släkter, Introducerade adliga, Örneström. Mer om Petter Hasselrot och hans familj finns att läsa under Dalby, Värmland, Landskap. Där har jag också omnämnt Katarinas syster Kerstin.
Min epost är bjorn.sonesson snabel-a spray.se (jag skrev inte ut @ för att förhindra s.k. epostspamm som trålar runt efter epostadresser i texter på internet). Tack på förhand.
1040
« skrivet: 2003-04-09, 22:15 »
Jag är inte släkt med Wallm?n, men vill gärna hjälpa till med ett tips. Jag har varit lite nyfiken på släkten och det är ett ovanligt namn. Jag tittade i personregistret till den trådhäftade boken En kyrkoherdes vardag efter Wallm?n. Boken har egentligen den långa titeln Andreas Piscator och Bengt Piscator - Anteckningar 1700-1758 Ekshärad (S) - en kyrkoherdes vardag.
Det är i Andreas Piscators (född 1659, död 1729) dagbok som vi finner följande notis på sidan 59 i boken:
Februari 1716.
6. Reste jag med mina söner, Olaus och Johannes, samt Håkan Rud?n och deras preceptor, gymnasisten Andreas Rolander Dalius till Karlstad.
8, 9. Stod prästmötet.
14. Om morgonen blev Olaus och Johannes examinerade av herr magister Gabriel Magnelius och herr magister Petrus Birgersson Wallmoen, som då var rektor, och i den 15:e introducerade i herr magister Jacob Hofgrens läxa, som då var supremus collega i skolan.
På forskarexpeditionen på Arkivcentrum Värmland i Karlstad finns bl.a. ett detaljerat kortregister över släktutredningar och handskriftssamlare. En asterisk efter namnet visar stt angivet namn även återfinns på den Lagergrenska samlingen på Värmlands museum. Under rubriken Släktutredningar har Värmlands släktforskarkatalog 1999 presenterat detta kortregisters släktnamn. Således står det där bl.a. : Wallmoen, Wallm?n, vilket ger intryck av att det skulle vara samma släkt. Med reservation för att det kan vara feltryckt, skulle alltså ovanstående herr magister Petrus Birgersson Wallmoen som fanns i Karlstad år 1713 vara av samma släkt som Wallm?n. Katalogen är utgiven av Värmlands släktforskarförening.
Genom den sedan några år tyvärr bortgångne och idoge forskaren Gunnar Almqvist flit och nit finns Sammandrag över Fryksdals härads domböcker 1XXX-1XXX. Första delen gäller åren 1602-1699, andra 1700-1725 och den tredje 1726-1740. Ur deras register får jag fram följande:
Per Jonsson Wallmenius, tullnär vid Rådoms tullplats; vårtinget 1709, ?22 (blivit misshandlad av två stångjärnssmugglare)och hösttinget 1710, ?52 (får intyg på att inget tullhus finns i Rådom, utan personalen måste inhysas hos bönderna).
Olof Nilsson Wallm?n, tullnär vårtinget 1727, ?6 (bötar för uteblivande från tinget i ett mål mot en korpral om en skuld).
En komminister Olof Wallm?n omnämns flitigt; jag anger bara ställena här: 35vt 129, 35ht 85, -88, 36vt 67, -89, -146, 36ht 27, -87.
Följande uppgift ger P O Bergman, Sturefors, Register till kyrkoböcker från Värmland, Ekshärad 1665-1860:
Bruksbokhållaren Lars Wallm?n, Föskefors gifter sig 1761-01-25 med husföreståndaren Christina Svensdotter, Nygården.
Då registret är litet klumpigt - registreringen skedde redan 1990 när datakapaciteten var mer begränsad - så har jag redigerat lite och skrivit ut förkortningar. Den innehåller alla sorters förkortningar och varianter på för- och efternamn och jag har därför kanske missat datum för giftet mellan Johan/Jan Olofson/Olsson och Britta Maja/Maria Larsdotter Wallm?n?
Övriga ?vid namn Wallm?n bör väl återfinnas i Norra Råda eller Gustaf Adolfs vigselböcker. Jag har inte tillgång till avskrifterna för Norra Råda som Lars Lundell och Mats Hellgren gjort. Värmlands släktforskarförening säljer Hellgrens publikationer. Lars Lundells skrift gäller döde i Norra Råda i volym E:1.
Sedan har vi födelseböckerna för Ekshärad. I Mats Hellgrens Ekshärad (S) 1723-1799 som också nyss nämnda förening säljer återfinns följande barn:
Förälder:
Wallm?n, Britta Maria 1786-1799:
4416 Anna Johansdotter/Jansdotter 1786-01-25 Mjögsjöhöjden,
4603 Stina Johansdotter/Jansdotter 1788-03-14 Mjögsjöhöjden,
4853 Maja Greta Johansdotter/Jansdotter 1790-12-14 Mjögsjöhöjden,
5124 Magnus Johansson/Jansson 1793-08-25 Mjögsjöhöjden,
5348 Lars Johansson/Jansson 1796-07-18 Mjögsjöhöjden,
5573 Anna Maria Johansdotter/Jansdotter 1799-01-01 Mjögsjöhöjden.
(Ytterligare barn kan finnas till Britta Maria Wallm?n, men födelsebokavskriften slutar med år 1799.)
Wallm?n, Lars, bruksbokhållare 1761-1769:
2398 Johannes Wallm?n 1761-03-24 Nygården,
2537 Britta Maria Wallm?n 1762-11-11 Nygård,
2710 Marta Wallm?n [den äldre] 1764-11-09 Nygård,
2847 Magnus Wallm?n 1766-11-03 Nygård,
3062 Marta Wallm?n [den yngre] 1769-12-25.
(Barnet Marta Wallm?n [den äldre] 1764-11-09 Nygård är troligen död i unga år, före 1769-12-25.)
Faddrar:
Wallm?n, Britta Maria Larsdotter 1792-1797: 4978, 5200, 5422.
Wallm?n, Britta Stina, piga 1781: 4025.
Wallm?n, Johan, fänrik 1725-1727: 123, 237.
Wallm?n, Lars, bokhållare 1773: 3287.
Wallm?n, Magnus, bokhållare 1764: 2649.
Numren framför barnens namn (eller efter faddrarna) är kronologiska ordningsnummer som Mats Hellgren upprättat för avskriftens skull och finns därför inte i originalet.
Förresten står i den nyssnämnda vigselavskriften för Ekshärad t.ex. att Länsmannen wällachtad Lars Milander gifte sig 1705-04-16 med jungfru Märtha Krafft från Uddeholm. Men var Milander då bodde någonstans anges ej.
För jungfru Sara L. Milander anges ingen bostadsort vid vigseln 1717-01-06 med Corporalen Håkan Rödbiörk, också han utan ortangivelse.
mvh Björn
1041
« skrivet: 2003-04-07, 19:03 »
Nej, mantalslängderna från 1600-talet är tyvärr inte publicerade. Mantalslängder ca 1631-1640 Västmanlands län och 1641-1820 Kopparbergs län finns filmade liksom några så kallade Roteringslängder och utskrivningslängder som dels visar listor över uttagna knektar och dels ett slags mantalslängder över alla män i vapenför ålder (det finns några filmade 1628-1630).
Andra källor man kan ha nytta av är 1600-talets domböcker och jordeböcker, jordeböckerna dock mest som komplement. Domböckerna ger ofta djupet i forskningen, men kräver samtidigt också mer läsvana och tid av forskaren än övriga källor.
Här på Malungs kulturförvaltning saknar vi de renoverade domböckerna efter 1663 och likaså Västmanlands läns mantalslängder. Det senare beror på att man inte förstod att Västerdalarna en gång tillhört Västmanlands län när man erhöll rullfilmerna från SVAR för 25-40 år sedan.
Jordeböckerna är också mest på rullfilm, medan domböcker finns numera också på mikrokort. Originaldomböckerna fram till ca 1830 inkl. t.ex. bouppteckningar finns dock här. I dessa källor kan alltså svaret finnas. Det är med andra ord högst osäkert om enbart ett studium av mantalslängder räcker för att dra någar slutsatser om hemmansklyvning.
Skol Olof Olsson skrev om Vallerås by i Skinnarebygd årgång 1948 och 1949. Skol Olof Olsson nämner att tre brukbara källare av sten med hällar till tak fanns vid Hån ute vid älvbrinken; Bengtgårds-, Ulfgårds- och Ulf Halvar-källaren.
Jag citerar här Skol Olof (1948, sid. 51); Av dessa källare kan man förstå, att den tid ligger långt tilbaka, då det bodde folk vid älven. Kanhända ha ursprungligen både Bengt-, Ulf- och Holgårdarnas (se nedan) grundläggare kommit därifrån. När de flyttade upp mot skogen böra då - om ej förr - de olika gårdsnamnen ha uppkommit.
En fråga : Det ser ut som om Erik Bengtssons antagande ursprungligen kommer från Skol Olof?
mvh Björn
1042
« skrivet: 2003-04-04, 15:18 »
Hej! Nils Andersson Milander är känd som befallningsman vid malungstinget 1658-01-23 och vid trolldomsrättegången i Malung. Det senare fallet togs upp 1670 och gällde en gosse, 4 år gammal som anklagade flera för trolldom. En Daniel Milander har också tjänstgjort vid malungsting. Det gäller alltså Västerdalarna i Dalarna. Möjligen har de även tjänstgjort vid ting i Västerbergslagen (Ludvika, Smedjebacken). Fram till ca 1680 utgjorde detta område tillsammans med Västerdalarna en gemensam lagsaga - Dalarnas Västra lagsaga.
Nils och Daniel Milander omnämns lite grann i kapitlet Rättsväsendet som Olof Hampus alltså har skrivit i fjärde delen av bokverket Malung - Ur en sockens historia, sidorna 157-159 och 181.
mvh Björn
1043
« skrivet: 2003-04-03, 17:22 »
Nej Bogen blev år 1850 utbrutet ur Gunnarskogs församling. Dessförinnan hörde den till Gunnarskog som ju räknades till Jösse härad. Fryksände låg däremot i Fryksdals härad. Att både Bogen och Lekvattnet blev egna församlingar tror jag har med 1800-talets stora folkökning att göra. Jag tror finns både en upplaga från 1930-talet och en fascimilupplaga av -30-talets som trycktes på 1980-talet. Kolla på www.kb.se på deras katalog Libris på Gottlund! En mycket bra bok att läsa är den 2001 tryckta Det skogsfinska kulturarvet som nu redan är nästan slutsåld. Föreningen FINNSAM är utgivare med Maud Wedin, Falun som redaktör har en hemsida på nätet. Anders Sigfridsson med familj bodde i Nedre Spettungen och var bror till Sigfrid Sigfridsson (d.y.) i Övre Spettungen. Deras far Sigfrid Sigfridsson (d.ä.) dyker första gången upp i mantalslängderna för Spettungen 1689. Dessförinnan är inte Rikkinnens kända i Spettungen. Mammoinensläkten finns i mantalslängderna fram till 1695 års mantalslängd och återfinns sedan inte mera förutom i Bogen där Marit (Maria) Pålsdotter (f. ca 1671) dör 1742-05-07. Genom hennes ende son Grells Mattsson fanns på 1700-talet en ganska stor släkt med Mammoinenättlingar i Humsjön, Gräsmark. Åren 1696-1699 vat jag var några av Sveriges värsta missväxtår någonsin. (Kanske flyttade de bort någon annanstans om de inte dog ut?) Detta och lite mer finns att läsa i Jarl Ericsons Finnar i Gräsmark och Lekvattnet, sidan 321-322. Att Nils inte finns med i boken, kan bero på den mänskliga faktorn, det blir nästan alltid misstag i en bokmanus. Enligt uppkallelseprincipen bör faktiskt en son vara uppkallad efter sin morfar, då modern hette Kerstin Nilsdotter. Just nu råkar jag ha Fryksände AI:8 (1764-1768) och C:3 (1750-1763) hemma, jag kan kolla efter Nils födelse och hemmanet Spettungen åt dig om du vill. Uppgifterna om Bogen hittades i Jarl Ericsons Finnar i väst, sidan 117-118. Det närbelägna Kvarntorp ser ut att har ett par finska karaktärsbyggnader kvar. Men något mera vet jag inte. Maths Östberg, (finnskogsmuseet snabel-a swipnet.se) har sammanställt och fortsätter söka efter fler skogsfinska byggnader i Sverige-Norge. Torsby Finnkulturcentrum har ett bra bibliotek och arkiv samt en hemsida. Sätt dit ett snabel-a, alltså @, istället på adressen ovan - jag skrev inte ut det, eftersom det förekommer att man dammsuger texter på internet som innehåller mejladresser och adresserna säljs sedan till e-spammande företag. Finnskogsmuseet Östberg har ligger i Alfta. Maud Wedin har förresten maud.wedin snabel-a telia.com.
1044
« skrivet: 2003-04-01, 23:08 »
Hej Lenah! Nej, det finns bara ett Spettungen. Det är helt enkelt så att 1761 fanns inte Lekvattnet som en egen församling. Först år 1851 bröt några hemman ut ur Fryksände församling för att bilda Lekvattnets församling. Följaktligen finns motsvarande information om Lekvattnet före 1851 att söka i Fryksändes kyrkoarkiv.
Ett citat ur Richard Brobergs Finsk invandring till mellersta Sverige. En översikt från medeltiden till 1600-talets slut, sidan 99 ger svaret på hur Spettungen bebyggdes; (kursiv text i boken skrivs här i stor stil):
Den finska bosättningen i norra Fryksdalen tar sin början i Lekvattnet, vid denna tid en västlig utmark av Fryksände socken. I allmänhet har man velat anse, att Norra LEKVATTNET skulle vara den äldsta finnbebyggelsen inom detta område, men detta kan knappast vara riktigt. Förutom lägesförhållandena ger klara fakta utan tvivel vid handen, att äran härav i stället bör tillkomma det sydligt, nära Jösse härads gräns belägna SPETTUNGEN. Detta finnhemman, Spettungen 1/8 fr., omnämnes tidigast år 1564 som Spettunga, från och med detta år en kronoskog, som med benämningen Spåtengz skougen ännu i 1633 års jordebok uppges vara obebyggd. I juni 1640 vittnar nämnden vid tinget, att torp ej kan upptagas på skogen ifråga, detta tydligen därför att redan något år tidigare en finne bosatt sig där. Vid tinget samma höst befinner sig också en nybyggare MATHS PÅ SPETUNGE SKOGEN i full träta om ängsmarker med finnen Påvel Larsson i Långenäs vid Kymmen. Denne Mats som tydligen är sjuklig, går ur tiden omkring år 1651. Sonen PÅL MATSSON, som tidigt tagit vid gården, får denna skattlagd som 1/4 kronohemman redan år 1649. Pål tillhör släkten MAMMOINEN - han nämnes 1667 som PÅFFUEL MAM - och står kvar i längderna till och med 1673. Sonen MATHS efterträder honom till inpå 1690-talet, då släkten Mammoinen av allt att döma försvinner från Spettungen, alldeles som Gottlund uppger, och andra släkter uppträder på hemmanet. 72. [Not, hänvisning till Carl-Axel Gottlund : Dagboksanteckningar från en resa genom Värmlands finnmarker 1821, utg. i Karlstad 1931, sid. 170f.] Framdeles kvarvarande av dessa blir släkten RIEKKINEN (eller möjligen RIKKINEN), som enligt en av Gottlund anförd tradition sagts leda sitt ursprung från en från Finland inkommen kapten REK eller RICK (jfr sid. 105). I början av 1700-talet är den företrädd på hemmanets tvenne gårdar av ANDERS SIGFRIDSSON i NEDRE SPETTUNGEN och SIGFRID SIGFRIDSSON i ÖVRE SPETTUNGEN. Bägge gårdarna är numera avfolkade och öde, byggnaderna rivna och ägorna skogsmark.
1045
« skrivet: 2003-03-24, 17:57 »
Hej Siv!
Det fanns en rote som hette Pik i Mora kompani och rotebyn hette Oxberg och ligger i Mora, samma Oxberg som vasaloppslöparna passerar alltså. Kanske fadern till Pik Per Persson var soldat. Eller farfar eller morfar. Soldaterna i Dalarna behövde inte bo i rotebyn, eftersom det inte fanns några torp. Istället kunde de bo kvar som småbönder vid sin egen torva och erhöll då en summa i pengar och varor av rotebönderna. Om mitt antagande om Pik stämmer är det i så fall en parallell till mitt svar idag den 24 mars apropå Grabb under Limasidan här på Anbytarforum. Slutsats: Soldatnamn i första generationen blir ibland ett gårdsnamn i någon av de efterföljande generationerna. Därtill finns ett stort antal släktnamn idag som från början varit ett soldatnamn eller riktigare : ett rotenamn. Namnet som soldaten fick hörde alltid till roten.
Det pågår för närvarande ett registreringsprojekt; Dalregementets soldatregister. Länk till dess hemsida finns under Rötter och Dalarötter.
mvh Björn
1046
« skrivet: 2003-03-24, 17:39 »
Hej Kärstin!
Den äldre Olof Olsson med namnet Grabb på slutet är troligen en soldat. Soldatnamnen brukades efter patronymikonet (Olsson). Den yngre Olof hade däremot ärvt namnet Grabb som gårdsnamn - eftersom han och syskonen var soldaten Grabbs barn. I Lima ärvs ocg ärvdes gårdsnamnen från far till son och från far till dotter och aldrig från mödernet, dvs som våra släktnamn.
Namnet Grabb har använts vid fyra av Dalregementets kompanier; Överstelöjtnantens kompani nr 82 (Gustafs, Bomsarvet), Orsa kompani nr 137 (Älvdalen, Evertsberg), Mora kompani nr 102 (Sollerön, Bengtsarvet) och Rättviks kompani nr 46 (Rättvik, Lerdal). Alternativet med Orsa kompani är förstås sannolikast eftersom Olof Grabb kom ifrån Älvdalen år 1795 och anges också vara född där år 1756.
På Dalarötter som det finns en länk till här under Rötters hemsida finns bl.a. en sida med uppgifter om projektet Dalregementets Soldatregister. Där finns bl.a. uppgifter om kontaktpersoner och man har också möjlighet att efterlysa eller fråga något online.
mvh Björn
1047
« skrivet: 2003-03-06, 15:50 »
Hej Kärstin! Jag var klar med svaren ganska tidigt, tyvärr har jag inte förrän nu hunnit med att svara här. Uppgifterna om födelse-, vigsel- och dödsdatum kommer från husförhörslängderna om inte annat angivits. Så dem får du kontrollera förstås, då hfl uppgifter inte alltid stämmer. Svar på din första fråga: Jag menade bara att eftersom Grabb Olof Olsson hade en hustru med samma namn och födelseår och -ort (Ingeborg Olsdotter född 1803 i Husom) och dotter med samma namn och födelseår och ort (Anna Olsdotter född 1843 i Hammarsbyn som Gustaf Olof Olsson hade så måste det vara samma personer. Och det finns bara en sådan namnkombination på far, mor och dotter år 1843 i Hammarsbyn. Ingeborg Olsdotter var född den 29/4 1803 och inget annat. Inget barn överhuvudtaget föddes i Lima den 24/4 1803. Det visar födelseboken (C:4 1775-1816). Födelseboken ger: Ingeborg Olsdotter, född 29/4 1803, döpt den 1 maj (30 april står också i dopkolummen, men det är överstruket). Föräldrar: Olof Matsson och hustru Anna Matsdotter i Husom. Faddrar: Jan Jansson, drängen Per Ersson i Skålmo, hustru Ingeborg Matsdotter i Husom och pigan Marit Olsdotter i Skålmo. Vidare noteras barnet som född inom äktenskapet och att föräldrarnas ålder avrundas till närmaste femtal; 35 för fadern och 40 för modern. Modern blev kyrktagen den 12 juni 1803, d.v.s. genomgick den reningsprocess alla nyblivna mödrar måste genomgå för att åter kunna tas upp i den kyrkliga gemenskapen. Det odöpta barnet var ju en hedning. 1777-03-15 vigdes Olof Samuelsson i Skålmo med sin fästeqwinna Marina Olsdotter i Ungärde. I vigselnotisen antecknas korpralerna Flinck i Skålmo och Brus i Husom som hennes giftomän. De skulle ge sitt samtycke till brudens giftermål och var hennes förmyndare. Ofta var de far eller bror eller ibland en annan manlig släkting. Förutom att de fått betala den vanliga avgiften för prästens vigseltjänst har de fått betala 12 av något jag inte kunnat uttyda riktigt, till kyrkan, för otidigt sängelag. Tre lysningar för dem skedde i kyrkan enligt tidens sed, 23/2, 2/3 och 9/3 1777. Källa: E:1 vigselnotis no 1/1777. Denna Olof Samuelsson dog 1795. Jag har inte kollat när. Redan samma år gifter hon om sig, nu med drängen Olof Olsson Grabb. Jag har inte tittat efter deras vigsel. FAMILJ 1, boende i Skålmo: Familjesituationen i början av 1800-talet: Skålmo no 6 (numret är inget att lita på, är endast ett ordningsnummer och har inget med fastighet att göra) Olof Olsson Grabb, född 1756 i Elfvedaln, något döf, ankom ifrån Elfdalen 1795. arb. att (arbetsattest uttaget) den 20/3 -7 (det sista ett årtal eller ? - en kryptisk anteckning som jag själv gjort). Olof Grabb antecknas vara borta. Hans sista husförhör var 8/2 1810. Jag har inte kollat om han återkom hem senare. Hustru Marina Olsdotter, född 1756-07-10 i Ungärde, Lima; Deras gemensamma barn: Grabb Olof Olsson, född 1795-07-19. se FAMILJ 2. Grabb Elin Olsdotter, född 1798-09-07. Marinas barn med Olof Samuelsson: Ingeborg Olsdotter, född 1778-04-04. Ingeborgs dotter: Kerstin Larsdotter, född 1809-09-26. Britta Olsdotter, född 1780-10-12. Brittas dotter: Britta Karlsdotter, född 1807-01-18. Vilka som följande två bröder har som föräldrar är lite osäkert, jag vet ju inte om Olof Olsson Grabb varit gift tidigare. En av dem anges vara född i Elfdahlen. Erik Olsson, född 1783-02-00 i Elfdahlen, Soldat 1810. Lars Olsson, född 1786-11-29, vigd med följande person år 1812: Hustru Britta Olsdotter, född 1787-09-15, i Skålmo no 9. Sist har vi inhyses änkan Karin Ersdotter, född 1757-01-23 som anges vara inflyttad från just Skålmo no 9, troligen Britta Olsdotter (den yngres) mor. FAMILJ 2 (hfl 1825-ca1859, dva AI:8b, AI:9-AI:11). Under senare delen av 1850-talet har familjen drängar och pigor hos sig. Hushållet finns i Hammarsbyn, Lima: Grabb Olof Olsson, född 1795-07-19 (ej kollat, troligen Skålmo, se FAMILJ 1). Tillfäll. Uppsyningsman -48. Hustru Ingeborg Olsdotter, född 1803-04-29 i Husom. dotter Marina, född 1831-10-05, död 1844-09-23. son Olof, född 1834-05-28, död 1857. son Mattias, född 1838-06-06, död 1844-07-20. dotter Anna, född 1843-11-14. dotter Marina, född 1847-12-03, död 1849-10-03. Grabb Olof Olssons mor Marina Matsdotter, född 1756-07-10 i Ungärdet, finns i AI:9 hos dem i Hammarsbyn och tar nattvarden där 1840-05-17. Därefter vet jag inte hennes öde. OBS att det står Matsdotter, inte Olsdotter, kan alltså vara avskrivningsfel jag gjort. FAMILJ 3, bor i Husom , Lima, kollat AI:6 (sista hushållet i Husom i AI:6) och AI:7 (första hushållet i Husom i AI:7): Afskedade korpralen Olof Flink, född 1734-08-07, vigd år 1763 med : Hustru Karin Olsdotter, född 1726-01-28, död 1801-03-17. Son [Min anm: troligen fosterson] Olof Matsson, född 1766-09-28 Hammarsbyn, vigd 1:a gången 1795 med : Hustru Anna Matsdotter, född 1766-02-20, död 1808-05-19. och 2:a gången vigd år 1811 med : Hustru Marit Matsdotter, född 1782-08-17 i Risheden. Av mig kända barn till Olof Matsson, samtliga är barn från hans första äktenskap: dotter Ingeborg, född 1796-03-27, död 1799-05-03. dotter Kerstin, född 1798-05-07 (07-11 enligt AI:7). son Mattias Olsson, född 1800-10-31. dotter Ingeborg Olsdotter, född 1803-04-29. son Olof Olsson, född 1805-11-04. Enligt vigselboken E:1 och notis nr 3 för år 1795 vigdes 1795-06-07 drängen Olof Matsson i Hammarsbyn med pigan Anna Matsdotter i Husom. Vidare nämner den Brudens Giftoman Kyrkvärden fadren Mats Olsson i Husom. Vittnen: Per Persson i Skålmo. Olof Knutsson i Husom.. Lima och Transtrand - Ur två socknars historia rekommenderar jag som läsning. Läs en bok itaget. Det är ett bokverk i fyra delar som tar upp det berömda Limasmidet, Limamåleriet, om topografin, Limas medeltid, bebyggelse, författare etc. Kungliga biblioteket har en hemsida som är bra: www.kb.se. Nu får Du forska fram resten själv. Jag är bara nyfiken på varifrån Du har fått uppgiften om namnet Gustaf?
1048
« skrivet: 2003-02-17, 14:16 »
Vi har dels Mats Nilsson i Sillerö och dels Mats Finne (i mtl). Den senare kallas som rotebonde Mats Joanson Finne i 1695 års generalmönsterrulla och synes bara ha en dotter. Hustrun och dottern är känd i mtl i Sillerö 1701-1703 och 1704 och 1707 i Milsjön. Mats Finne är med sist i 1697 års mtl och är redan död när mtl för 1698 upprättades. Först vid 15 års ålder kom barnen med i mtl. Det är bara en liten sannolikhet att Mats Finne skulle kunna vara fadern till Olof Matsson. Därför skulle man behöva gå fram till 1717 för att bli hyfsat säker - det kanske inte kommer fram någon son. Ännu viktigare är att man kanske får se att Olof Matsson intar sin far Mats plats i mantalslängden.
Mats Nilsson finns i mantalslängden 1698 som först i senare tid har konserverats. Därför finns den på mikrokort istället för på rullfilm. (Samma förhållande gäller för mtl Kopparbergs län 1642 och 1679.)
Jag har följt Sillerö från 1685, men har bara antecknat finnen Mats Johansson och ytterligare en vardera ovanför och nedanför. Mtl 1702 och 1707 finns tolkad och tryckt i Skinnarebygd årgång 1983 resp. 1982 genom Täpp John Erik Pettersson. Däremot har jag skrivit av alla silleröbönderna i mtl 1703 och 1704.
Mats Nilsson : en man, en hustru och en son i mtl 1698 och 1702.
Mats Nilsson : en man, en hustru, en son och en piga i mtl 1703.
Mats Nilsson : en man, en hustru, två söner och en sonhustru i mtl 1704.
Mats Nilsson : en man, en hustru, två söner, en dotter och en sonhustru i mtl 1707.
mvh Björn
1049
« skrivet: 2003-02-01, 00:49 »
Hej, och tack för svaret om Lars Larsson i Lekaråsen! Ja, på biblioteket har jag tillgång till Äppelbos och Järnas mantalslängder i form av rullfilmer av Kopparbergs läns mantalslängder. De börjar ca 1642 för Västerdalarnas del, annars några år tidigare.
Jag misstänker att 1630-talets mantalslängder för Västerdalarna borde finnas i Västmanlands läns mantalslängder, vet du något om dessa existerar? Jag har tänkt att fråga länsbiblioteket i Västerås om saken, men har inte gjort detta.
För 1631-1640 hörde Västerdalarna administrativt under Västmanlands län och sköttes från Västerås. Jag känner bara till några mikrofilmade militära roteringsrullor för Västmanland inkl Västerdalarna, varav några upptar allt krigsdugligt manfolk och de övriga de enrollerade soldaterna.
Jag har skrivit av alla Äppelbo sockens mtl för 1600-talet och fram till ca 1703.
hälsningar /Björn
1050
« skrivet: 2003-01-23, 10:11 »
Blev den Lars Larsson som fanns i Lekaråsen 1640 (mantalslängd) kvar där och var han av släkten Hotakka?
1051
« skrivet: 2003-01-22, 03:20 »
Jessicas förfrågan om Tyris Larssons barn och barnbarn:
Jag har uppgifter om Johan Tyrsson och hans barn. I övrigt se mina gamla inlägg under Ovansjö.
Först en rättelse av ett inlägg under Ovansjö 15 aug 1999:
Den Hans Tyrisson från Högbo, Ovansjö som blev förmyndare för Johans barn som jag skrev om på Anbytarforum under Ovansjö den 15 aug 1999 hette Lars och inget annat. D.v.s. den Lars T. som var född 1667. Jag har dubbelkollat namnet. Jag anser nu att det är i princip klart att Johan och denne Lars var bröder. En studie i mantalslängderna skulle ev ge mer info?
Johan Tyrisson, f. 1685 enligt Sehlberg, men då Katarina Sohlborg meddelat här (Ovansjösidan) att ingen annan passande finns än en J. T. som passar, född år 1676, så det bör det vara samma person.
Författaren Erik Sehlberg (1794-1842) författade på 1800-talet ett stort genealogiskt samlingsverk som under titeln 'Gefle och dess Slägter' förvaras i Gävle stadsbibliotek i två tjocka folianter. [Finns en kopia i Sveriges nationalbibliotek Kungliga Biblioteket (KB) eller Sthlms stadsbibl.] Erik Sehlberg gick samvetsgrant igenom rådhusrättens protokoll från 1569 till 1712 och alla bouppteckningar och arvsskiften i stadens arkiv.. Uppgifterna om honom finns i ett mycket utförligt förord som skrevs om honom, där också vi får veta att volymerna räddades i sista stund, men att alla hans anteckningar som låg till grund till krönikan inklusive massor av originalhandlingar [!] tyvärr förstördes i den stora branden i Gävle (andra halva av 1800-talet). Så tyvärr finns en hel del som inte kan verifieras. Men Sehlberg har turligt nog visat sig ha en hög trovärdighet. jag hänvsiar till förordet ovan om hans karaktär etc.
Johan Tyrisson, alias Tyrsson, f. 1685 troligen i Tyrisses, Högbo - antagandet grundat på att en förmodad bror Lars Tyrisson från Högbo vid Johans död blev förmyndare för barnen (se min kommentar ovan; även om födelseår!).
I det följande normaliserar jag namnet till Tyrsson, så kallar sig tre av barnen till Johan Tyrsson 1731-11-26 och så får vi också en amrkering om att det inte längre är frågan om ett patronymikon utan ett släktnamn.
Johan Tyrsson dog d. 6 Mars (enl. Kyrkboken den 11 Mars) och begrafdes den 22 d:o 1716 i Gefle Kyrka hvarest dess Liksten ligger på fruntimmerssidan fram i gången vid Choret af nedanstående utseende [finns avritad]. Det är Sehlbergs avritning av gravstenen som upplyser om att Johan Tyrsson avled den 6 mars 1716, jag vet inte hur mycket som finns kvar av den idag!
Den 30 oktober 1699 blev Johan Tyrsson borgare i Gävle och han var handlande [=köpman] 1704. Dessförinnan hade han tjänat hos en Paul eller Pål Olofsson Printz, död 170801-05 och borgare i Gävle sedan 1655-12-08. Printz var fattig, då han för jämnan hade skulder och 1689-01-05 begärde han att få göra konkurs. Ett protokoll 1706-08-25 säger att Paul Olsson Printz då var 91 år gammal.
Johan Tyrsson blev invald som en av stadens 24 äldste och är känd som rådman 1710. Johan Tyrsson gifte sig 1704-10-13 med Marcus Holst och Judith Cambous dotter Judith Holst. Änkan Judith Holst, vars födelseår inte är känd, gifte om sig 1719-03-30 med en befallningsman från Ängermanland, Mattias Forell.
Sedan hon i sin tur dog 1730-03-21, gifte sig Forell om sig med Stina Holm 1739. Mattias Forell nämns som häradsskrivare 1732. Forells bror Michael hade inte hörts av sedan denne gått i tjänst år 1705 hos översten Stjernstråle för Björneborgska bataljonen. Deras mor, Anna Mathiedotter dog 1732-04-05.
Johan Tyrsson och Judith Holst barn [normaliserad av mig till Tyrsson]:
1. Anna Lisa Tyrsson f. 1705 27/8 g m Hökaren i Stockholm Nils Nilsson Forsberg.
2. Judith Tyrsson f. 1707 25/10 g. 1729 med Majoren vid Dahl. Reg. Otto Wilhelm von Knorring.
3. Tyris Tyrsson f. 1710 7/4 d. [inget dödår] Student Mönsterskrifvare i Stralsund [Svenska Pommern, Tyskland].
4. Margreta Tyrsson f. 1711 3/6.
5. Magdalena Tyrss. f. 1712 2/9 död ogift 1749 15/10.
6. Brita Tyrsson född 1713 11/11 [[eller 10/10, otydligt]; min egen kommentar vid avskrivningstillfället!] d. 1742 G. m. Mag. Georg Tillaeus [eller Tilldus?], prost och pastor [kyrkoherde] i Simtuna, död 1782. Tillaeus [Tilldus?] var i sitt andra gifte gift med Sara Cornelia v. Muyden Kongl Secr von Muydens dotter, vilken i sin tur senare gifte sig med en överstelöjtmant Fr. Adelhjelm. Tillaeus hade två barn i sitt andra äktenskap, inget barn är noterat för det första med Brita.
7. Johan Tyrsson född 1715 25/1.
8. Sara Jeana Tyrsson f. 1716 2/8. [Uppgiften säkerligen från födelseboken, där det brukar skrivas högtidligt, formen Sara Johanna Tyrsson ligger nog bättre till, som jag funnit hos Ätterna Knorring [se sist här nedan!]
Befallningsman Forells barn med Tyrssons änka var fem st. och med Stina Holm en :
1. Alexander Magnus Forell född 1719 27/12 Kropnobefallningsmanb, sist LandsCamrer, g. 1744 m Junfr. [sic!] Brita Justina Balk, d. 1757. A. M. Forell dog 1764 (Se p. 597). Barn: Reinholt Forell f. 1745; Maria Emerentis Forell f. 1749; Clara Erika f. 1750.
2. Anna Forell f. 1721.
3. Ulrika Eleonora f. 1723.
4. Anna Maria f. 1725.
5. Charlotte f. 1730 d. S år [antingen står det nog 1 år eller 5 år i originalet - siffrorna skrevs annorlunda förr].
1. Anna Stina f. 1734.
Kuriosa: Alexander Magnus Forell är uppkallad efter sin moster Anna Margareta Holsts man kapten Alexander Magnus Dahlbergh vid Västerbottens regemente som till sist blev stadsmajor i Malmö och riddare av Svärdsorden som avled i Karlshamn 1772-03-05, 87 år gammal. Han var för övrigt brorson till den berömde Erik Dahlbergh.
Se mer härom i Ennes : Carl XIIs krigare, I:567 och Peter Englund Minnet av Poltava. Ögonvittnesskildringar från Karl XII:s ryska fälttåg. I urval och med förord av Peter Englund (1998) som återger Dahlbergs egna dagbok, dramatiska, gripande händelser.
Systern Ulrika Eleonora har namn efter Karl XII:s syster U. E., som en kort tid efter borderns död 1718 var regerande drottning för att sedan överlåta den sysslan till sin man, kung Fredrik I.
Om Johan Tyrssons svärfar Marcus Holst finns en hel del information. Om hans svärmor är i stort sett endast namnet känt: Judith Cambou, men vi vet att hennes faders namn och yrke. Om någon önskar veta mer, så har jag mer info om Holst och Cambou än vad jag kort tecknar nedan:
Marcus Holst. Borgare och handlande i Gävle 1682, död 1725-05-28. Gift med Judith Cambou. Här anges bara barnen med namn och ev kända födelse- och dödsdatum, inget mer:
1. Elisabeth Holst, d. 1734 10/[4].
2. Magdalena Holst, f. 1683, d. 1752 21/12.
3. Judith Holst d. 1730.
4. Marcus Holst.
5. Jean Holst f. 1697 d. 1705.
6. Anna Margareta Holst f. 1699 14/6.
7. Lorents Holst f. 1707, 7 mars eller maj?; men födelsedatumet struket av Sehlberg, död 1753-05-24.
8. Johannes Holst. [Återfinns i ett tillägg, s. 195].
Om Johan Tyrsson och Judith Holst se sid. 191-192, 195; Judith Tyrsson omnämns även på s. 165 som Marcus Holsts hustru - se under rubriken Elias Hammar - i samband med ett mål på 1690-talet som slutade att en soldat för olaga försäljning av en pärla fick böta 200 daler silvermynt eller 5 gatulopp. Execution skedde 1694-10-13. ;
Om Brita Tyrsson och Georg Tillaeus [Tilldus?] samt Mathias Forell se sid. 192;
Om Marcus Holst och Judith Cambou se sid. 193-195, varav HÄR endast använts delar av den text som finns på sid. 195.
Om Anna Margareta Holst och Alexander Magnus Dahlbergh se sid. 195.
Om Pål Olofsson Printz se sid. 405-406.
Alla de angivna sidorna finns hos volym 1, alltså mikrokort CE7184, av E. Sehlbergs Gefle och dess slägter.
--------------------------------------------
Anna Lisa Tyrsson som ju blev gift med en hökare Forsberg i Stockholm har jag inte sökt uppgifter om på t.ex. Stockholms stadsarkiv som bl.a. har personregister på bouppteckningar. Här finns säkert mera att hämta.
----------------------------------------
I Erik Wickbergs bok Karl XII:s krigsfångar : anteckningar ur Gävle stads magistratsprotokoll och andra handlingar finns uppgifter. Ingår som nr 10 i titelserie Gefle Dagblads hembygdsbibliotek och har förekommit som artikelserie i Gefle Dagblad 1962-63. Förlagsort Gävle, tryckt 1964. På sidan 46 står följande:
En Johan Tyrsson, stadskapten nämns i samband med att nyheten om slaget vid Poltava [28/6 1709] blev känd i Sverige och fruktan för ryska anfall mot ostkusten växte sig allt starkare. I Gävle började man raskt vidta åtgärder till satdens försvar. ... Därvid utgjorde bl.a. de ryska krigsfångarna ett allvarligt problem, och stadskaptenerna Hindrich Schröder och Johan Tyrsson förmådde magistraten att hos landshövdingen ifrågasaätta, om icke krigsfångarna ' vid dessa svåra inlupna tidender borde hållas strängare och inte tillåtas att gå fritt eller under svag bevakning omkring i staden. [Svaret från landshövdingen var undvikande].
----------------------------------------
Det i Gävle församling förda volymen HI:3 Attest No 43 berättar för oss, citat: Att framlidne H. Rådmans Johan Tyrsson Enka Madam Judit Holst hafver för Magistraten upvist Arfsummerans af [svårläst ord] 1717 d. 17 Maj upprättat Inventarium af Arfförteckning varvid han fanns vid des ka[=kära?] barn, få att för den orsaken Fast önskan bra byggande ut Nya Hamn. Hindras eller förverkas kan, det varder härmed attesterat, Gefle dat. Mars 1719.
På Magistratens
vägnar. Gab. Osstenseger. Olof Pihl.
-----------------------------------------
B. Rud Hall: Till Gefle läroverkshistoria 1557-1850 (1944), se sidan 295 om Tyris Tyrsson då han bl.a. var anklagad för att med en sten ha sönderslagit ett fönster.
------------------------------------------
Till sist, i boken Ätterna Knorring återfinns de allra flesta av Judith Tyrssons och O t t o Wilhelm von Knorrings agnatiska ättlingar och även några cognatiska ättlingar på tabellerna O.1 - O.116, O.25A-25D och 31A, på sid. 210-271, dock ej cognatiska efter t.ex. O.23. Att han kallar sig för Otto och inte Otto Wilhelm har jag sett i hans egenhändiga skrivelser, därav den spärrade stilen O t t o, han är dock fortfarande döpt O. W. v. K.
Jag är en ättling till Judith Tyrssons sonsons dotter Christina Sophia (1794-1884). Hon gifte sig till Malung och bonden Pellanna Halvar Ersson (1796-1842). Se tab O.23.
Måste till sist nämna följande ur Ätterna Knorring : när Judith Tyrssons tredje son Carl Johan, f. 1731-11-25, tab. O.14, döps. Vid hans dop i Äppelbo 1731 26/11 var följande personer faddrar: Olaus Schulterus med hustru Greta Tronelia; bergsstud. Tyrie Tyrsson och Jungfru Sara Johanna Tyrsson ifrån Gefle.. Här ser vi att brodern Tyris och systern Sara Johanna omnämns som faddrar. Vilka Schulterus och Tronelia var vet jag inte, kanske var de bara gamla bekanta. I övrigt hänvisar jag till boken.
1052
« skrivet: 2003-01-15, 18:04 »
Rättelse till föregående inlägg:
Kärstin Bäckius! Jag läste fel! Hon hette Marina. Men hade det stått Karina så skulle det ha normaliserats till Karin.
Om namnnormalisering kan du läsa om i skrivelsen Så stavar du namnen (Alternativ titel Sveriges släktforskarförbunds namnlista). Den finns här på tidningen Rötters sidor och är författad av Håkan Skogsjö.
1053
« skrivet: 2003-01-15, 15:03 »
Det måste vara Grabb Olof Olsson, eftersom han har en hustru och dotter med samma namn och födelsedatum. Husförhörslängden från omkr 1843 ger oss året 1795 och födelseplats Skålmo. Födelseboken ger oss endast en Olof född 1795 och han har just en far Olof i Skålmo. Så det ska mycket till för att han INTE skulle vara följande gosse:
Olof var född 1795-07-19 i Skålmo, döpt 22 juli. Vid dopet var bl.a. prästen Godenius fadder. Ungefärlig ålder för föräldrarna avrundat till närmaste 5-år; fadern 40 år, modern 45 år. Föräldrar Olof Olsson och Charina Olsdtr (Karina Olsdotter).
1054
« skrivet: 2003-01-10, 20:26 »
Jan-Erik, har du tillgång till tidskriften Finnmarken Förr och Nu, nr 2 1999? Annars återkommer jag med mera om det. Där redogör Lars-Olof Herou, Ludvika, för släkten Rusainen i artikeln Finska släktnamn 24. Bl.a. nämns att Mats patronymikon var Clemetsson. Kristoffer och Mats Ruusan i Näsberget kanske var bröder? Detta sista påstående är dock bara en spekulation.
Här presenterar jag Henrik Matsson Rusainen i Mats Ericssons Säfsen personförteckning -1725 som sprids gratis med hans medgivande till andra forskare. Födelseårtal har Mats E. ibland bara uppskattat, vilket inte hindrat att personerna står i kronologisk ordning efter verkliga eller antagna födelseår. Jag citerar:
1684 Hindrik Matson Rusainen (Rosa) Fo Grums fs, Värmland Bott i Rosahöjden, Håenhöjden från 31; död 1764 av ålderdom; dödb; Mor: Katarina Olsdotter; GmI Katarina Göransdotter f.74 GmII Maria Ersdotter f.99 år 62; Barn: Malin 10
Enl domb 37 är han åbo under Fredriksberg Enl domb 52 är han skyldig Graves sterbhus 1934 daler Enl dödb 64 haft 2 barn med Katarina G och varit änkling i 4 år
1674 Karin Göransdotter Fo Malungs finnmark Bott i Håenhöjden, Flaten 31-58; död 1758 av hosta och bröstont; enl dödb gm H Matson i Malung 96; bodde i Flaten även 92; enl kyrkoherde Westblad häxar hon; Gm Hindrik Matson f.84
1699 Maria Ersdotter Fo Malung Bott i Rosahöjden, Håenhöjden, flyttat 64; Gm Hindrik Matson f.84 år 62
1710 Malin Hindersdotter Bott i Håenhöjden; död 1737; dödb; vb 31; Far: Hindrik Matson f.84; Gm Nils Larson f.10 år 31
1710 Nils Larson Fo Gråbergshöjden i Gåsborns fs Bott i Håenhöjden; ml 34-38; vb 31; Gm Malin Hindersdotter f.10 år 31; Barn: Maria 32 d.35, Katarina 33 d.33, Hindrik 32 d.34, Nils 35 ft Fernebo 54
Utdrag ur inledningen:
Säfsen personförteckning -1725
är en förteckning över de personer som bott i Säfsnäs församling och Nås finnmark och är födda fram till år 1725. Barn som dött i unga år är medtagna endast hos fadern eller modern.
Innehåll: personförteckning, personer sorterade efter födelseår
namnregister, personer sorterade i bokstavsordning
ortregister för platser utanför Säfsnäs fs och Nås finnmark
Förkortningar och förklaringar:
d. död
domb dombok; Nås tingslags dombok om ej annat anges
dödb dödbok
enl enligt
ev eventuellt
fb födelsebok
Fo födelseort
f.20 född år 1720; observera att alla i förteckningen har
fått ett födelseår men i många fall finns inte någon
källhänvisning som bekräftar uppgiften
fs församling
ft flyttat till
gm, gmI gift med, gift med första gången
hf husförhörslängd, Nås eller Säfsnäs fs där ej annat anges
jb jordbok eller begravningsbok
kb kyrkbok
ml mantalslängd, gäller Säfnäs om ej annat anges
vb vigselbok
xx uppgift saknas
Gottlund; Citat ur Carl Axel Gottlunds dagbok från hans resa i finnmarkerna år 1817
Gabriel J; GJ; Uppgifter hämtade från Gabriel Jonssons släktforskning över Nås församling
I namnregistret är personerna sorterade efter efternamn. Efternamnen och förnamnen har
av sorteringsskäl fått enhetlig förenklad stavning. Endast en bostadsort är angiven för varje namn.
Ortregistret är sorterat i bokstavordning och för varje ort är angivet det födelseår i personförteckningen där orten förekommer
Sigvard Montelius har beräknat att år 1735 var Säfnäsbruken endast till 56% självförsöjande
i fråga om arbetskraft. Det kan förklara varför många i personförteckningen inte är kyrkobokförda i Säfsnäs, endast mantalsskrivna då de bott i Säfsnäs kort tid.
Källor: Husförhörslängder Säfsnäs fs
” Nås fs
Mantalslängder
Domböcker Nås tingslag
Finntorpsinventering 9 nov 1725
Finntorpsinventering 1726
Torpvärdering 1744
Strömsdalsboken 1991
Finnmarken förr och nu
Födelsebok Säfsnäs fs
Dödbok Säfsnäs fs
Vigselbok Säfsnäs fs
Konstaterar att denna Henrik Matssson R., kan ju inte vara född 1684 i Grums församling och samtidigt vara son till Mats som enligt mantalslängden för Brunnberg var där 1682-1688. Då stämmer inte födelsedatum eller så vat Mats borta en tid mellan skattskrivningarna?
-----
mvh Björn
1055
« skrivet: 2003-01-10, 01:02 »
Det är Ekshärad AI:9 som avses, inte AI:8.
Det står ett dubbelnamn eller först ett ord och sedan ett namn. Ord nummer två har jag identifierat som Råda. Sökte under byn Råda och delvis under Rådatorp efter henne, men fann inte henne. Ord nr ett tycks inte vara torp. Ev. kan det vara Westra. Kanske flyttade hon till Västra Råda i Råda socken? Jag har tyvärr inte tillgång till Rådakorten.
mvh Björn
1056
« skrivet: 2003-01-10, 00:25 »
Jag har nogsamt granskat 1600-talets mantalslängder för Malungs finnmark. Jag missade tyvärr att notera ev. datumangivelser för mtl:s upprättande. (De äldsta är dock ibland odaterade.)
Under Millsjön redovisas denne finne i mantalslängderna för Malung 1685-1689. Först som Christopher Ruusan i mtl 1685-1686 och det är en man. Christopher Ruusa en man i mtl 1687. 1688 och 1689 års mantalslängder redovisar under Christopher Ruusa en man och en son.
Enligt Valter Berg i Den svarta piskan, s. 118, fanns en Christopher Rusan 1694 i Brunnberg, Ekshärad. I samma bok på sidan 117 anges en Mattes Ruus eller Rusan som vistades i Brunnberg 1682-1688. Mattes anses vara en trolig far till Britta och Malin Matsdöttrar, födda 1683-04-27 (Britta) och 1687-01-18 (Malin). Valter har angivit att Mattes flyttade till Näsberg.
Eftersom det är 1600-tal kan det bara vara frågan om Västra Näsberg, förutsatt att uppgiften om utflyttningsort är rätt förstås. I annat fall kanske Mattes är den son till Christoher som dyker upp 1688. Mtl 1688 i Ekhärad kan ju vara upprättad i början av året och den för Malung 1688 i slutet av året (tyvärr ej kollat).
Jag har på ett annat ställe tillgång till ett slags register över Säfsnäsbor. Där omtalas några med namnet Ruusan. Jag återkommer om jag hittar något väsentligt.
1057
« skrivet: 2002-11-15, 12:20 »
Birgitta Johansson, jag har förmodligen också anor från Petter Hasselroth och har några funderingar, men också några fynd att meddela. Jag härstammar från en hustru Sigrid Larsdotter i Branäs som var hustru till Per Jonsson. Sigrid var född 1718-03-31 i Hjellstad och dotter till Lars Pettersson och Kerstin Halvarsdotter.
De gamla husförhörslängderna från 1720-talet är ofullständiga, men jag har funnit att Lars Pettersson var husbonde 1726. 1733 återfinns en Pettersson, men han heter Jon. Brukar Jon Pettersson Lars Petterssons brukningspart av Hjellstad eller har t.ex. en måg tagit över?
Jag undrar om du kanske vet var Lars Petterssons hustru Kerstin Halvarsdotter kom ifrån och om Lars Pettersson var en son till löjtnanten Petter Hasselroth. Min förmodan om Hasselroth baserar sig på att jag har studerat Maj Fischers publicerade födelseregister för Dalby och husförhörslängden för Dalby åren 1719-21 där alla brukare i Hjällstad tycks vara med.
Uppgiften som finns här någonstans på Anbytarforum, att Hasselroth skulle ha avlidit i Sysslebäck är felaktig och härrör på en uppgift som gäller nästa person i 1720 års dödbok, änkan Karin Jonnsdotter.
Jag citerar Petter Hasselroths dödnotis: 1:a Augusto. 41. Lieutnanten för allmogen, Petter Hasselroth, dödde efter långsam sjukdom på sitt 55 ålders åhr.. 41. är bara hans ordningsnummer bland avlidna i Dalby 1720.
Har du uppgifter om Petters hustru, när och var hon föddes och dog och gifte sig med Petter Hasselroth. I husförhörslängden från 1726 fann jag under kolumnen för tjänstefolk, inhysta etc följande Most:n [Mostren] Kerstin Olofsd:r såsom [svårläst ord] och i yttersta kolumnen bortanför läs- och skrivförståelsekolumnerna står det dödde in aprilij.. Denna notering uppmuntrade mug att kolla i dödboken och det gav napp: P. Kerstin Olofsdotter i Hjellstad, född i Carlstadh, dödde af Wattusott d. 8 Aprilij, 65 år gamal. [förkortningstecken för dubbla konsonanter över m].
I vilken eller vilka domböcker finns Petter Hasselroth och/eller någon av hans släktingar med? Hoppas att inte alla dessa frågor är för mycket ...
vänliga hälsningar, Björn Sonesson
1058
« skrivet: 2002-11-11, 11:20 »
Jag fick nyligen reda av en bekant att Anders Dahlströms ursprung har klarats upp och meddelats Stefan Sundbäck.
I Malungs hembygdsförenings årsbok Skinnarebygd 1991 finns en utförlig artikel på sidorna 79-109 om brodern Olof Danielsson som senare kallade sig för Dahlström. Artikeln heter Malungsmålaren Olof Danielsson (1785-1832). Nils Olsgårdens målningar i Ekshärad och är skriven av Kajsa Bondpä och har utmärkta källhänvisningar sist i artikeln på sidorna 108-109. Största delen av artikeln gäller målningarna från Nils Olsgården i Ekshärad, men sidorna 104-106 gäller Olofs övriga målningar och sidorna 106-108 har biografiska uppgifter om bröderna Anders och Olof.
Anders nämns helt kort på sidorna 107-108, men det är tillräckligt för att man ska se att det är vår Anders. Anders var född år 1790, det var brodern Olof som var född år 1785.
1059
« skrivet: 2002-10-07, 20:46 »
Detta är skrivet med anledning av debatten mellan Casterud och Björk i oktober 2002 under Gustaf Adolfssidan (Gustava) som ett inlägg beträffande Näsbergs församlingstillhörighet.
Några ord först om ortnamnet: Näsberg - som är betydligt äldre än dalasidans Östra Näsberget - kallas alltid i de officiella kartorna för Västra Näsberget. Vad ortsbefolkningen kallar platsen för är jag inte den rätta personen att svara på.
Enligt SVAR-katalogens historik är Nyskoga församling en utbrytning ur Norra Ny församling och inte tvärtom. Västra Näsberg ligger därför fortfarande i Norra Ny. Pastoratet omfattar däremot både Norra Ny och Nyskoga.
Men detta kanske är föråldrade uppgifter, eftersom jag har sett någonstans att Karlstad stift har under de senaste fem eller tio åren beslutat om den del kyrkoadministrativa ändringar! Gäller det också Norra Ny och Nyskoga? Heter Norra Ny församling alltså Nyskoga (d.v.s. är hopslaget med Nyskoga) så som Jan-Erik Björk påstår under Gustaf Adolfssidan? Hoppas att någon vet besked!
med vänl hälsn/ Björn
1060
« skrivet: 2002-10-07, 20:32 »
Apropå Casteruds och Björks debatt här ovan måste jag säga att byn Näsberg fortfarande ligger i Norra Ny förutsatt att Björk INTE har sin uppgift genom någon dagsfärsk administrativ reform. Se mitt fullständiga svar på Norra Ny-sidan!
mvh Björn
1061
« skrivet: 2002-08-22, 23:26 »
Hej Mattias P!
Någon med namnet Elina har jag inte funnit i Dalby C:6 och C:7 - som varit född år 1849. Däremot finns flera Helga t.ex. 1848 och 1849. Kanske är hon ändå född i Värmland. Namnet Elin var vanligare i Västsverige än i t.ex. Dalarna. Anledningen var att helgonet Helena/Elin var särskilt betydelsefull i det medeltida Skara biskopsdöme som då omfattade bl.a. Värmlands socknar. Namnet har sedan tydligen levat kvar.
Hoppas någon annan kan ge dig bättre besked.
mvh Björn
1062
« skrivet: 2002-07-20, 21:48 »
Elaine Löfgren, uppgifter om personerna du frågar om finns på sidan 295, med undantag för de yngsta som är födda på 1800-talet, för de finns inte med. Boken är Joh. Ericksens Övre Älvdalen: Norra Ny och Nyskoga (tr. 1954). Men se boken som ett hjälpmedel att komma vidare i forskningen, allt stämmer inte i den! (Genom ditt hembibliotek ?har du ju rätt att få en kopia per brev eller fax. Exempelvis har Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm och Torsby folkbibliotek boken.
1063
« skrivet: 2002-07-13, 22:57 »
Till Evert Eriksson och Agne Sjödin och andra intresserade!
Följande är ur Joh. Ericksens bok Övre Älvdalen. Första delen. Norra Ny och Nyskoga, tr. 1954.
s. 291 : KARVALA (Södra Viggen)
OKÄNT GÅRDSNAMN
A.1. Anders Olsson. Har u.ä. barn m. Börrit Persdotter.
Barn: Filip f. 1720
A.II. Filip Andersson (f. 1720) g.m. Margaretha Schulsdotter (f. 1720).
Barn: Arne f. 1754 [det står Arne här!].
Schul f. 1756.
Berger f. 1760.
Olof f. 1765.
Anna f. 1769.
De flyttade till Bässeberg. (Se vidare denna gård.)
s. 254-255 BÄSSEBERGET
71 öres skatt, ursprungligen under Björkenäs. Finskt namn: Bassbärissa. Första led är bässe (gumse).
Äldste kände brukare är:
I. Filip Arnesson från Viggen (f. 1720, d. 1784 genom olyckshändelse i en bastu) g. m. Margareta. Barn: Arne (f.1754).
Berger (f. 1760) g. m. Johanna Jacobsdotter.
Olof (f. 1765) g. m. Anna Carlsdotter.
Anna (f. 1764) [obs!].
N.B. Filip Arnesson är o. ä. son av Arne Olsson och Börrit Persdotter, S. Viggen.
Filip Arnesson synes ha kommit till Bässeberg i slutet av 1750-talet, ty äldste sonen är född i Viggen.
II. Arne Filipsson (f. 1754 i Viggen) g. m. Karin Karlsdotter från Järpliden (f. 1755).
Barn: Anders (f. 1776, d. 1783).
Maria (f. 1777).
Carl (f. 1779, d. 1783).
Filip (f. 1787), kom till Björkenäs. Se Finnstugan.
Olof (f. 1785).
Maria (f. 1788), g. m. Per Danielsson, Flatåsen.
Carl2 (f. 1791, d. 1816).
Per (f. 1794), kom till Ambjörby. Se N. Mon, Munkebol.
Mattes (f. 1795, d. 1808).
III. Olof Arnesson (f. 1785) g. m. Karin Persdotter, Digerberget (f. 1795, d. 1830).
Barn: Per1 (f. 1816, d. 1816).
Karin (f. 1817).
Per2 (f. 1825).
Olof Arnesson gifter sig andra gången med Karin Henriksdotter från Södra Viggen (f. 1803).
Barn: Inget.
IV. Per Olsson (f. 1825) g. m. Karin Persdotter (f. 1828). Han kallades Klyp-Per.
Barn: Karin f. 1858.
Olof f. 1862.
Kerstin f. 1864.
Per f. 1867.
Han gick från gården [Ett kryptiskt påstående från författaren som på något sätt hänger samman med det faktum att hustrun gifte om sig med Per Danielsson här nedan].
V. Per Danielsson från Tjärnberg (f. 1848) g. m. Karin Persdotter (f. 1828).
Barn: Hustruns o. ä. Anna Maja Johansdotter f. 1867.
N.B. Per Danielsson uppförde åt sig den nuvarande gården.
Gården blev såld till skogsbolag.
s. 267 : SÖDRA FLATÅSEN & PEKKELA
V. Per Danielsson (f. 1786, d. 1823) g. m. Maria Arnesdotter Vaisinen Bässeberg (f. 1788). [första och hittills enda gången jag sett ett finskt släktnamn för Berger Filipssons släkt!]
Barn: Karin (f. 1812).
Maria (f. 1814).
Lisa (f. 1815) g. m. Anders Andersson.
Anna (f. 1817).
Per (f. 1820) fick gården.
Daniel (f. 1823).
VI. Per Persson (f. 1820) g. m. Kerstin Eriksdotter från Björntjärnshöjden, Östmark, (f. 1821).
Barn: Maria f. 1841 g. m. Olof Henriksson, Tysketorp.
Per f. 1844, kom till Änga, Mangen.
Kerstin f. 1847, d. ung.
Lars f. 1850, kom till Västerfall.
Karin f. 1858.
Lovisa f. 1862, utvandrade till Amerika.
Daniel f. 1865, utvandrade till Amerika.
Anna g. i Mangen [födelseårtal ej angivet].
Gården övergick till svärsonen:
VII. Nils Andersson från Berg, Digerberg, (f. 1851) g. m. Karin Persdotter (f. 1858).
Barn: Inga g. m. Emil Pettersson, Enås, St. Kil.
Gustav.
Hildeborg, d. ung.
Frida, d. ung.
Ellen, d. ung.
Annie f. 1901, g. i Hällefors m. skogvaktare Lars Lissfors från Ekshärad, f. 1889.
Alma f. 1886, g. i Väst, Flatåsen.
Vilhelm, d. ung.
Per.
Nils Andersson sålde gården, 700 tunnland skog, för 50.000:- kr till Göta AB. Inägojorden och en del av skogen återköptes 1934 av sonen Per Nilsson.
VIII. Per Nilsson (f. 1881, d. 1942) g. m. Maria Andersdotter från Berg, Digerberg, (f. 1877).
Barn: Algot f. 1909, är nuvarande brukare.
Gunborg f. 1920.
Gårdens gamla rökstuga kvarstår [1954].
s. 279 IGELSJÖBERG
Finskt namn Pallåmäk (palå brand, svedja) ursprungligen del av Björkenäs, Norra Ny.
SÖ[R]GÅRDEN IGELSJÖBERG
äldste kände brukare är:
I. Per Persson (f. 1734).
II. Pål Persson (f. 1771) g. m. Karin Henriksdotter (f. 1770).
III. Anders Danielsson från Mellangården, Flatåsen, (f. 1788) g. m. Karin Börjesdotter från Hålsjöberg (f. 1796).
Barn: Kerstin.
Mattes.
Anders.
Henrik.
Bengt.
Maria.
Övergick till sonen:
IV. Anders Andersson (f. 1824) g. m. Gertrud Henriksdotter (f. 1836).
Barn: Anders (f. 1859).
Henrik f. 1861, flyttade till Fryksände.
Johannes f. 1864, flyttade till Amerika.
Kerstin f. 1868, d. ung.
Kristina, flyttade till Bada, Fryksände.
Anna, utvandrade till Amerika.
Gården övergick till svärsonen:
V. Lars Olsson från Holmen, Hjällstad, Dalby, (f. 1856) g. m. Kristina Andersdotter (f. 1868, d. 1945).
Barn: Maria f. 1896, g. och bor i Öjeberg.
Gärda f. 1899 bor, i Torsby.
Olof f. 1901, d. 1938.
Karolina, f. 1904, bor i Badabruk.
Albin, f. 1906, död 1938.
Bertil, f. 1908, död 1926.
Gården blev 1926 delad mellan tre av barnen: Maria, Gärda och Karolina, de nuvarande äagarna [1954].
Arrendator: Oskar Johansson från Bässeberg, f. 1913, g. m. Astrid Johansson från Lämmibråten, f. 1918.
Barn: Anny, Gunhild.
-----------
Några kommentarer: Alla klamrar som ser ut så här [] är mina egna kommentarer eller funderingar som jag har lagt till i Joh. Ericksens text.
Återigen kan vi konstatera att Filips patronymikon inte är fastslaget. Kan någon svara på om Filips fars namn var Anders Olsson, eller var det Arne Olsson istället? En del av Filips ursprung klarläggs här ovan i alla fall. Filips mor kan vara från Norge, då hon heter Börrit.
Jag har också här visat på några av Karin Bergersdotter/Börjesdotters ättlingar, eftersom det var någon som tidigare undrade om några ättlingar fanns efter henne (under Tåsjösidan i anbytarforum kanske?). Ett tips: Observera att sökfunktionen för hela Rötter snabbt hittar alla ord, t.ex. Berger i Anbytarforum m.fl.
mvh Björn
1064
« skrivet: 2002-07-10, 20:15 »
Det finns fyra stycken Anders, som föds år 1785. Här kommer nummer och födelseort barn nr 37/1785 Myckelbyholn under Myckelbyn, nr 56/1785 Avradstjärn, nr 107/1785 Nordanåker och nr 109/1785 Bjuråker.
Jag har kollat efter dessa fyra barn och återfunnit tre av dem i husförhörslängden, men med resultatet att ingen av dem kan vara Anders Dahlström. För den fjärde som föddes i dec. 1785 är det antecknat ett kors och orden obiit 1786 26/12, alltså död 1786 26/12. Jag har inte heller funnit honom i Bjuråker.
Ta reda på Anders farsnamn om ni kan! Hette Anders t.ex. Nilsson så har ni en ledtråd. Jag skulle nog fortsätta att söka på födda 1784 och 1786 och se om man hittar något i husförhörslängderna. Kollade lite hastigt att det fanns en Anders född 1784 och fem stycken Anders födda 1786. Kollade inte ifall några obiit alltså död-anteckningar fanns bredvid.
Ett annat tips: Länsmuseerna i Karlstad (Värmlands) och i Falun (Dalarnas) har antikvarier som arbetar med allmogekonst. Kanske någon där vet om Dahlstöm?
Källäget: Flyttningslängder saknas tyvärr för Malung, däremot finns notiser om in- och utflyttningar i husförhörslängderna. Födelse-, vigsel och dödböckerna för Malung finns ju ännu bevarade från 1775 i tre separata volymer. Äldsta husförhörsboken som finns kvar börjar först 1803, några år efter prästgårdsbranden 1797 som ödelade nästan hela dåvarande kyrkoarkivet, frånsett då nyssnämnda dop- vigsel- och begravningsböcker och vissa räkenskapsböcker som för tillfället vid branden fanns i kyrkan. Även en del andra räkenskaper och kvittenser m.m. från 1600- och 1700-talet har senare överförts från kapellen i Yttermalung och Öje (mest 1700-tal och 1800-tal). Kyrkböckerna finns alla ännu i skrivande stund i Malung, men beslut är fattat av Malungs Kyrkofullmäktige att de ska överlämnas för att filmas och sedan förvaras på Landsarkivet i Uppsala där.
1065
« skrivet: 2002-07-05, 00:41 »
Hej, i Värmland finns ingen ort som börjar med Alt.... Jag har kollat i Värmlands ortregister som Värmlands Släktforskarförening utgivit, sept. 1999. Enheter mindre än hemman, dvs mindre än skattlagda byar och ensamgårdar är dock inte med, men det blir ändå cirka 5400 namn. Jag hade också en förteckning över en del torp i Fryksände och där fanns inga orter på Alt....
Det enda jag kan komma på är Altsarbyn - men den orten ligger inte i Värmland? Jag kollade i ett (gammalt) lexikon men fann bara en svensk ort som börjar på Alt... som också kan vara ett tips : församlingen Altuna som 1956 var en del av Fjärdhundra kommun i Västmanlands län.
1066
« skrivet: 2002-07-05, 00:01 »
Jag har lagt in en efterlysning om Anna Jansdotter Bläckbergs anor. Hon var född 1799 på en för mig okänd ort. Hennes föräldrar var
mästersvennen (ev. tidigare mästersmed) Jan Bläckberg, född 1763 som bortgick 1811 och ej sedan låtit höra af sig och Maria Landgren, född 1764 och död 1809. Familjen inkom till Molkoms bruk från ej angiven ort år 1808. Besvara inte här utan under Anbytarforum, Släkter, Smedsläkter och Bläckberg där också jag har lagt fram alla de uppgifter som jag har just nu.
1067
« skrivet: 2002-06-20, 23:43 »
Hej, här kommer mitt förtydligande till mitt inlägg 18 juni!
På Lassgården i Segenäs i Norra Ny var Bengt Larsson husbonde från 1629. Bengt var även soldat och deltog i trettioåriga kriget och hade med sig dottern Rosina när han hemkom från nyssnämnda krig.
Rosina Bengtsdotter anges vara född cirka 1644 i Tyskland. Rosina blev gift med Jöns Olsson i Södra Torp vars fädernesgård kom att få hustruns namn. År 1690 gör Jöns Olsson och hans hustru Rosina ägobyte på hennes arvejord i Segenäs. År 1699 avled Rosina på Rosgården i Södra Torp.
Jag hittar dock inga barn redovisade med namnet Rosina, varken på Lassgården eller Rosgården, men på Lassgården finns en Per Andersson (1703-1753) med hustru Ingeborg Jönsdotter (1714-1772) som kanske passar? Det stämmer inte alltid även det som är tryckt i böcker. Det gäller att kotrollera kyrkböcker och ev. domböcker ifall någom Rosina finns.
Källan är Joh. Ericksens Övre Älvdalen del 1 utgiven 1954 och sidorna 13-14, 42-43. Tyvärr tycks ingen databasregistering ha gjorts - så att man snabbt kunde ha sökt efter förnamnet Rosina.
1068
« skrivet: 2002-06-18, 20:34 »
Hej Laila!
Jag är en ättling till Gertrud Nilsdotter och Per Henriksson genom deras dotter Marit som var min farmors mor. Dessutom härstammar jag från Gertrud Nilsdotters oäkta dotter Lisa Stina Persdotter Nyström (oangiven fader).
Jag har sett din efterlysning ett tag men ville forska lite ytterligare innan jag svarade, då jag stod just i begrepp att forska på Gertrud Jonsdotters anor.
Det var märkligt att se din efterlysning under Kristinehamn efter släktingar. Bakgrunden till min kommentar är följande: Sedan 2 eller 3 år sedan har vi ett ca 100 år gammalt brev, avsänt från Regineborg till Ekshärad. Det blev återfunnet i trossbotten när vi gjorde om i vårt gamla hus i Ekshärad. Där får vi bl.a. veta att Karin Persdotter fick återse Ekshärad ännu en gång - tycks ha varit omkring 1897? Brevet är skrivet av en av hennes döttrar.
Brevet gjorde mig intresserad och jag hade i våras funnit familjen i Kristinehamn i SCB:s utdarg ur församlingsboken och hade bestämt mig för att ta reda på alla ättlingar efter Karin Persdotter - då jag fick se din förfrågan.
Jag har så pass mycket information att detta inte ryms inom anbytarforum. Skicka ett mejl istället till : bjorn.sonesson@spray.se
Kan också tillägga att jag funnit en annan släkting - en amerikan i Minnesota - som härstammar från en bror till Marit och Karin. Dessutom finns det ytterligare två släktforskare som härstammar från Marit.
Jag har därför lite lösa tankar att vi skulle träffa allihopa vid något tillfälle och utbyta erfarenheter och idéer.
mvh Björn
P.S. Per Henrikssons anor har jag utforskat tidigare - de leder t.o.m. till Västergötland och Mariestad och till finska släkter som t.ex. Hakkarainen!
1069
« skrivet: 2002-06-18, 20:10 »
Angående Rosina: pröva med Norra Ny i Älvdals härad, Värmland. På 1600-talet kom en soldat hem med sin tyskfödda hustru från det 30-åriga kriget. Hustrun eller dottern hette Rosina, därav fick gården sitt namn Rosgården. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad byn heter, det är i södra Norra Ny. Källan är här Joh. Ericksens bok Älvdalen. Kanske Rosinanamnet levt kvar i Norra Ny intill 1700-talet då er Rosina levde? Ev. har jag kanske just kopia på den - sidan har några få sidor av boken tillhands.
1070
« skrivet: 2002-05-14, 07:36 »
Svar på Anita Berglunds efterlysning 19 sept 2000:
På pagina 154 under Kärnberg (Konkari) i husförhörslängd 1820-25 återfinns Jöns Mattsson, hans föräldrar och syskon med namn och födelseår (datum för barnen). Dessutom en hon dem inhyses familj. C.A. Gottlund har därtill vid sitt besök lagt till i kyrkboken med deras finska namn. Föräldrarna var Mattes Henriksson Eskoinen, f. 1766 Digerberget och hustru Karin Jönsdotter Hämäläinen, född 1779 Kärnberg/Tjärnberg, död 1822. Olov Olovsson skriver på sidan 8 i hans bok Finska släktnamn i Sverige och Norge utgiven av Lions i Torsby 1979 Enligt Gottlund är detta en gren av släkten Hartikainen. En finne, Esko eller Eskil Hartikainens avkomlingar fingo namnet efter hans finska förnamn Esko.
Jag antar att du vid detta laget har forskat i husförhörslängderna och också har syskonens namn?
1071
« skrivet: 2002-05-01, 15:47 »
Hej Leif!
Med stor glädje läser jag din och Myrvolds brevväxling - både för egen del och för Malungs lokalhistorias del!
Jag är också en ättling till Lars Larsson Finne som levde på 1660-talet i Jägra - jag antar det är honom du syftar på?
Har du uppgifter på vilket år, vilken volym, ev. paginering och om det är den renoverade domboken som förvaras i Riksarkivet eller originaldomboken?
mvh Björn
1072
« skrivet: 2002-05-01, 15:06 »
Svar på Björn Anderssons (B.A.) fråga om Lellskog och Millskog alias Lilla Skoga och Mellanskoga under Norra Råda (landskap Värmland). Jag har utsträckt mig till att ta med även syskon och syskonbarn till de eftersökta. I ett fall även ett syskonbarnbarn (Per Persson född ca 1700).
Från Mats Hellgrens bok ”Ekshärad (S) församlingsbok 1665-1750” har följande uppgifter hämtats. Boken kan beställas från Värmlands släktforskarförening, där för övrigt också Hellgren är medlem. Boken är upplagd så att endast familjer med barn är medtagna. Hellgren har konstruerat familjetabellerna efter uppgifter från födelse-, vigsel- och dödböcker. Kompletterande uppgifter har också hämtats från mantalslängder, kyrkoräkenskaper, roteringslängder, generalmönsterrullor, bouppteckningar samt en mindre del från domböcker. Detta enligt Hellgrens eget förord i samma bok. Text inom klammer är emellertid BJÖRN SONESSONS egna kommentarer!
I Hellströms bok har jag bara funnit släkten under Lilla Skoga med undantag för Kjell Persson, född ca 1600. Jag kan inte Skogabyarnas historia, men det kan vara så att Lilla Skoga blir ett eget hemman, utbrutet från Mellanskoga under 1600-talet? Gårdarna som nu räknas under Lilla Skoga ska då i så fall räknats under Mellanskoga. Övriga existerande byar Skoga är Norra Skoga och Södra Skoga.
Här följer texten :
LILLA SKOGA
s. 109
PER KJELLSSON, född 1627 Lilla Skoga, död 10/9 1697 Lilla Skoga
Son till Kjell Persson
Bonde
Gift med fr N Råda sn
SIGRID
Son: Per född ca 1660
[varför finns inte Nils omnämnd här?]
PER PERSSON, född ca 1660 L Skoga
[Bror till Nils Persson]
Son till Per Kjellsson
Barn: Jöns, född ca 1685
Sigrid, född ca 1685
JÖNS PERSSON, född ca 1685 L Skoga
Son till Per Persson
Bonde. Bror till Sigrid.
Gift med
KERSTIN KRISTOFFERSDOTTER, född 21/10 1677 Hornäs, död 21/9 1749 S Skoga
Dotter till Kristoffer Andersson (född 1640/45 i Norge och Gertrud Elofsdotter, född 1652, död 17/5 1696 Hornäs, se Hornäs sidan 60 och Motorp sidan 90).
Barn: Per, född 24/6 1708
Anna, född 1714
Dotter, född ?
LARS NILSSON, född ?ca 1655 Lilla Skoga
Son till Nils Persson?
Bonde
Gift första gången med ?
Gift andra gången med
KARIN JÖNSDOTTER, född 26/8 1677 Näs
Dotter till Jöns Persson
Barn: Nils, född ca 1702
Karin, född 7/4 1704
Karin, född 9/4 1709
Jöns, född 7/1 1712, död 23/3 1718
? Ingeborg, född 26/12 1716
Britta, född ca 1698
Marit, född 12/2 1721
PER NILSSON, född 1652 Lilla Skoga, död 30/12 1716 Lilla Skoga
Son till Nils Persson och kusin med Jöns Persson [varför saknas N.P. i Skogabyarna inklusive Lilla S? Antagligen var P.N. bror till Jon Nilsson född ca 1644, död 1741. Den senare är omnämnd av Ulla Johansson & Björn Andersson i mars 2002 - se ovan!]
Bonde i Lilla Skoga
Gift med ? i första giftet
Gift i ? andra giftet 1/1 1688 med
INGEBORG JÖNSDOTTER född 10/3 1667 Näs
Dotter till Jöns Persson
Barn: Nils, född 1688
Jöns, född 11/8 1692, död 24/5 1696
Lars, född ca 1693
Anna, född ca 1694
Ingeborg, född ca 1696
Britta, född ca 1698
Jöns, född 1699
Per, född ca 1700
PER PERSSON, född ca 1700 Lilla Skoga
Son till Per Nilsson
Bonde
Gift med
ANNA PERSDOTTER, född ?1694 S Skoga
Dotter till Per Nilsson?
Barn: Per, född 1722
Nils, född 13/10 1726
Jöns, född 28/9 1729, död 23/12 1734
Ingeborg, född 17/11 1732, död 2/2 1734
AV NÅGON KONSTIG? ANLEDNING ÅTERFINNS KJELL PERSSON, född ca 1600 under SÖDRA SKOGA på sidan 120:
SÖDRA SKOGA
s.120
KJELL PERSSON, född ca 1600
Bonde i Lilla Skoga
Barn: Per född 1627
Marit född 1634
Ingeborg född 1650, död 9/10 1720
Faddernotiserna kan ge tidpunkter för när släktmedlemmar i Norra Råda levde. Säkert var de till släkten i Skoga som faddrar.
Jag UNDRAR om det skall vara några fler familjer egentligen i Hellgrens bok för Lilla Skoga? T.ex. paret Nils Persson och Anna Larsdotter? Har Mats Hellgren någon ev kommmentar?
P.S. Jan_Erik, jag är också intresserad av att köpa Din dombokssammanställning. Mitt mejl: bjorn.sonesson@spray.se D.S.
1073
« skrivet: 2002-04-25, 09:22 »
Svar på Björn Anderssons frågor om Millskog och Lellskog 28 mars:
Millskog och Lellskog är identiska med orterna Mellanskoga och Lilla Skoga i Ekshärads församling. Jag har också lite uppgifter om de sökta personerna som jag inom kort kommer att lägga in under Ekshäradssidan här på Anbytarforum.
1074
« skrivet: 2002-03-12, 09:30 »
Hej Lennart Eriksson!
Du vet inte hur och varför Petter Pihl kom till Prästgården i Sunne. På dig låter det som om han kom ensam? Hade han inte någon släkting med sig eller som bodde i prästgården? Hette han Pihl redan vid 12 års ålder? Om så är fallet bör fadern sökas bland lämpliga soldater! Se i så fall nedanstående resonemang!
Pihl fanns som soldatnamn vid två olika rotar vid Dalregementet. Nr 7 Livkompaniet från rotebyn Hinshyttan i Dala-Husby församling och nr 79 Majorens kompani från rotebyn Mon i Leksand. Observera att för Dalregementet brukas här i regel kompaninummer och inte regementsnummer i ltteraturen och bland släktforskare. Det beror på praktiska skäl och på den unika långa kontinuiteten i rotenamnens fortlevnad. Speciella avtal gjorde att vi ej hade några torp som i övriga landet. Se t.ex. boken Dalregementets sockenkompanier för historik.
Ordningsföljden för dessa kompanier i generalmönsterrullan 1714 var att Livkompaniet ibland kallat Överstens kompani kom först och som tvåa kom Majorens kompani som också kallats för Leksand kompani. Det förekommer mig veterligt att män från Västerdalarna under 1700-talet var soldater vid andra kompanier än just Västerdals kompani. Livkompaniet börjar 1691 med roten Björnunge, Majorens med Galle/Löf och Västerdals med Frimodig 1691. Tyvärr gäller kompaninumren troligen ANDRA namn FÖRE 1691. Västerdal har Trafvare i rullan 1687 som sitt första namn.
Fadern kan finnas för 1686 i Rulla 1686-90:1 på mikrokort KO2565 2/5 (Livkompaniet). Vilket av de fem korten i kortnumret KO2565 där Leksands kompani finns saknar jag tyvärr uppgifter om. Annars får du försöka med äldre rullor. Serien rullor 1620- är filmade kronologiskt, men det finns ett kortregister också det på mikrokort. Biblioteken har mer information om detta i SVAR-pärmen Miltaria.
mvh Björn
1075
« skrivet: 2002-01-24, 18:19 »
Tillägg till mitt svar 27 nov. 2001 till Göte Tylbrant :
På Dalarötter har forskaren Stefan Jernberg skickat in sina fynd av dalabördiga brudar och brudgummar i vigselboken för Ekshärad (E:1 t.o.m. 1733). Bland annat framgår det att Ivar Ivarsson, Millsjön Malung sn gifter sig med Sara Arvidsdotter, Laggåsen 1733-05-14. Jag har nu kollat vigselboken och där står också att brudens morgongåva var 12 lod silver.
Då namnet Ivar Ivarsson är mycket ovanligt framlägger jag hypotesen att Ivar Ivarssons (III)första hustru Ingeborg Nilsdotter dött och att han har gift om sig. Om hustrun t.ex. dött i samband med förlossningen av ett flickebarn tror jag det var vanligt att barnet fick moderns namn. Ingeborg Ivarsdotter som dog den 26 januari 1810 anges i dödboken vara född 23 juni 1732 som dotter till Ivar Ivarsson ochg Ingeborg Nilsdotter.
1076
« skrivet: 2002-01-23, 05:37 »
Rättelse :
Till Hålsjöberg flyttar Berger med familj någon gång 1785-1789. Sonen Olof föddes INTE där utan i Bässeberg 1785. Viktiga uppgifter har kanske gått förlorade eftersom det befintliga uppslaget 186 i AI:6 egentligen bara utgör en sida, alltså saknar en motstående sida samtidigt som det också utgör det sista bladet i volym AI:6.
1077
« skrivet: 2002-01-23, 04:50 »
Hej Agne!
Jag har tittat lite på familjen nu i dagarna och kan här komplettera med en hel del, särskilt då när det gäller Bergers bror Arnes familj och andra hustrus föräldrafamilj :
Det finns en födelsenotis i Norra Ny C:2, sidan 74 och Mikrokort 56021 1/3 där det står att den 17 maj döptes (födelsedatum saknas - född i maj) Oägta Barn Philipus Andersson i Wiggen föräld Anders Olofsson Böret [svårläst]dotter. (Även faddrar anges och jag har även deras namn.) Jag har tyvärr slarvat och inte noterat det aktuella årtalet - jag har för mig att det var just år 1720. Två gissningar varav nr 2 är närmast spekulation : (1) Anders är felskrivet och det ska vara Arne egentligen och (2) att ett barnbarn döps till Arne beror på att modern gifte sig senare med en man vid namn Arne [styvfar]. Det tredje alternativet är att födelsenotisen gäller en annan person än Bergers kommande far Philip.
Kanske är det inte en tillfällighet att Philips patronymikon Andersson stryks och ersätts av Arnesson i AI:6. Det var ofta regel hos prästerna att i samband med dödsfallet har prästen kontrollerat uppgifterna i husförhöret med de i födelseboken.
Födelsedatum för Margareta Schulsdotter anges vara 1725 i AI:3 - 25 med utelämnade av första årtalen. Rätta mig om jag tolkat fel.
Vad är det för årtal som återfinns till höger om Arne Philipsson 1761. Kan det vara året för familjens inflyttning till Norra Ny?
Arne Philipsson född 1754 gifter sig någon gång 1773-1779 enligt hfl AI:5 med Karin Carlsdotter - det står hust. pig. framför hennes förnamn. Jag vet inte säkert om pig. är struket? Med tanke på att svärföräldrarna var husfolk kanske hon tjänade hos en bonde i Norra Viggen?
Första sonen som Arne och Karin får, anges heta Anders Arnesson och vara född 1776. Denna Anders anges i AI:6 vara död i augusti 1783. Familjen bodde då i Bässberg. Anders kanske egentligen hette Arne - se ovanstående resonemang! I så fall kanske han är född oäkta p.g.a. äldsta sonen normalt sett enligt namngivningsseden INTE skulle få namn efter far utan efter en äldre manlig släkting - det varierar på olika platser. Mer om detta finns säkert på annat håll i Anbytarforum!
Till Bässeberg flyttade både Arnes unga familj och hans fars familj. Sista gången nattvardsgång finns antecknad i Norra Viggen var den 6/1 1777 för Philip Arnesson och hans hustru Margareta. 1776 fanns emellertid de flesta konfirmerade i familjen (15 och äldre) husförhör och nattvard). I Bässeberg noterades första husförhöret 20/1 1777 och då för Philip och hans söner Arne, Berger och Olof. Arnes barn Maria (1777) och Carl (1779) föds. Maria dör i augusti 1783 och Carl i september 1783. Arne får nya barn med sin hustru : Philip (1783), Olof (1785) och Maria (1788) i Bässeberg. För Arnes hustru Karin Carlsdotter finns det också noterat i AI:6, sida 183 intet födelseår i attesten från Dalby.
Brodern Olof Philipsson flyttas ned av prästen på sidan för Bässeberg eftersom han då gifter sig med Anna Carlsdotter. Anna anges vara född 176 utan någon mer siffra angiven. Det finns också ett par marginalanteckningar vid hennes namn: ?[svårläsligt ord] attesteras föd.år och t. Dalby. Den sistnämnda har väl gjorts i samband med hennes mans död. Olof dör nämligen 1786 i febr. Den första anteckningen har väl med att göra att ofullständiga uppgifter lämnats från Dalby och det är intressant om man vet att födelsenotiser för åren 1756-1777 inte finns bevarade. Kanske har de aldrig förts, då vederbörande husförhörslängd Norra Ny AI:6 är för åren 1780-1789?
Brodern Schul Philipsson flyttar t. Digerberget någon gång efter den 16 febr. 1686 då husförhör hålls med honom.
Berger Philipsson och Johanna Jacobsdotter flyttar från Bässberg efter nattvardsgång den 14 oktober 1781 till Tysketorp. Här antecknas de som inhyseshjon hos Hindrik Ersson. De är antecknade här för husförhör båda två 14 febr. 1783 och för nattvard 3 aug. 1783. Sedan har jag antecknat endast att han sist är noterad 30 maj 1784 och hon 24 juni 1784. En notering hänvisar oss tillbaka till Bässeberg och samma sida. Under Bässeberg är de ånyo antecknade den 20 febr. 1785. Äldsta sonen Philip har jag funnit under Bässeberg, men konstigt nog INTE i Tysketorp - har jag missat honom i min avskrift?
Tysketorp var ett torp under Södra Viggen - finns det kvar?
Till Hålsjöberg flyttar Berger med hustru och barn någon gång efter 1785-02-20 men före 1785 års slut. Barnet Olof (1785)och Marit (1789) anges ju vara födda där. Ytterligare en person finns med här i Hålsjöberg i AI:6 och AI:7 nämligen Inhyses Modren Annika Johansdotter som får avlösning absolution/abs. d.v.s. bikten av prästen. Hon borde vara mor till Johanna. Viktiga uppgifter kanske har gått förlorade, eftersom den befintliga uppslaget 186 i AI:6 bara utgör vänstra sidan. Den högra sidan där uppgifter om husförhör, nattvard och om anmärkningar och ev. in- och utflyttningar finns inte där. Idag är det det sista bladet i volymen AI:6. Utan Olof Bergerssons födelsenotis där ort anges vara 1785, hade det inte gått att se när Berger och Johanna flyttade dit.
För Johannas ursprung föreslår jag Dalby socken, eftersom där har Jakobsnamnet varit ganska vanligt. En annan möjlighet är att det kanske var Johanna som var från Äppelbo? I AI:7 anges att Annika Johansdotter flyttar: fl. abs. Inhyses Annika Johansdr till [?svårläsligt namn]. Det framgår på sidan i AI:7 att Hålsjöberget var ett oskattlagt torp.
Den nya hustrun Kerstin Persdotter återfinns inte förrän i AI:8 (1795-1800) och inte redan i AI:7 (1790-1795). Husförhör är antecknade 11/12 1795 och 23/12 1796. I kommande längd AI:9 (1800-1805) finns endast Berger och hans hustrus namn nedskrivna men inget mer. Istället har de strukits och andra personer skrivits på stället.
Istället finner vi familjen som inhyses i Igelsjöberg som anges vara ett oskattlagt torp. Här återfinner vi Kerstin för första och enda gången som gift och boende här i Norra Ny med sitt födelseår - 1756. Det är härifrån som familjen flyttar till Hälsingland 1802. Men inte alla, då dottern Kari Bergersdr finns upptagen hos värdfamiljen.
Denna värdfamilj visar sig vara Kerstins familj. Följande personer fanns under åren 1800-1809 : torparen Pål Persson, född i Igelsjöberg 1771, hustru Kari Hindricksdotter född 1770 i Flatåsen, fadern och änkemannen Per Persson född i Björkenäs 1734 och död 1812 [står så i AI:10 om jag ej misstagit mig], systern Kari Persdotter (född 1781 i Igelsjöberg) med sin i oäkta säng födda son Lars Jansson (1805 i Igelsjöberg) samt Kari Bergersdotter född i Hålsjöberg 1796. I AI:10 anmärks att Kari Hindriksdotter varit sjuklig i 13 år eft. barnsbörd. u. mantal. Det sistnämnda innebar att hon befriades från personskatten, mantalspenningen p.g.a. sin sjukdom. Pigan Britta Hindriksdotter som var född 1788 i Flatåsen bör vara en syster till Påls hustru eftersom Britta flyttar fram och tillbaka från och till Mellan Flatåsen (1805-1807, 1808-1809). Uppgifterna är hämtade från husförhörslängder AI:9 (1800-1805), sid. 132 och AI:10 (1805-1809), sid. 130 för Igelsjöberg.
Av ovanstående framgår att flickan Karin togs om hand av sin morbror och dennes hustru. Enligt AI:9 och AI:10 fick dessa inga barn. Hon måste då ha blivit fosterbarn efter att en överenskommelse gjorts med hennes föräldrar.
Husförhörslängden AI:7 (1790-1795), sidan 109, Igelsjöberg ger en del nya uppgifter, bl.a. att Kerstin Persdotter född 1767, hade sitt sista husförhör noterad den 13 dec. 1767. Hon bör väl vara utflyttad då brodern Pål och systrarna antecknas för husförhör också den 18 dec. 1794? Kerstins mor Karin Pålsdotter åtefinns här och anges vara född 1738 och avliden d. 19 Juli 1794. Systrarna heter Ingeborg, född 1778 och Karin, född 1781. Ingeborg flyttar bort under år 1792, men finns antecknad som återkomen, men är åter struken efter den 18 dec. 1794. För Karin anges i AI:8, sidan 113 att hon har flyttat fl. men inte varthän. Kanske någon notis finns på sidan om hennes sista husförhör eller nattvard hemma i Igelsjöberg som kan närmare bestämma flyttens datum?
Jag avslutar med att konstatera att uppgiften som Gunilla Axelsson vidarebefodrat om ett barn Ingeborg född 1799 som finns i boken Torp och torpare i Norra Ny konstigt nog inte finns i husförhörslängden AI:9. I förde prästerna in barnen i husförhörsboken, men misstag sker ju även i de lugnaste vatten? Nu blev det det här ett långt inlägg, men när andan faller på kan man skriva länge ...
mvh Björn Sonesson
1078
« skrivet: 2001-12-13, 16:40 »
Apropå Stig Gebers inlägg 24 nov:
Först en fråga till dig Stig, vet du när Lars Olsson flyttade från Malung?
Jag har tittat efter i födelseboken för åren 1823-1825. Flera Lars är födda under dessa år, men endast en Lars Olsson är född något av åren (1823). Denna Lars vet jag att han INTE är av släkterna Göllors, Göllö eller Göth/Göt.
Nedanstående uppgifter om släkterna kommer ifrån Josef Sjögrens Acta Genealogica Malungensia, sidan 22 där det också står om gårdsnamnens betydelser.
Göth eller Göt anges ha funnits i Myckelbyn, Backa, Holarna och Grimsåker.
Göllors fanns i Idbäck och fanns på 1960-talet i Tällbyn där den kanske finns kvar än idag.
Göllö heter en eller två olika släkter med ursprung i Utsjö och i Yttermalung. Sjögren svävar på målet om Göllö i Utsjö och Yttermalung är av samma släkt eller inte. Göllö i Utsjö ska ha flyttat ut till flera håll i Malung. Går man till J. Sjögrens bok Acta Genealogica Malungensia och den del däri han har publicerat dödboken i utdrag 1775-1895 gällande gifta personer med barn, finner man att Göllö fanns i byn Bjuråker i Yttermalung.
Det släktbegrepp som finns när det gäller gårdsnamnen och dess namnbärare är INTE agnatiskt för äldre tid utan följer efter var man bodde. Normalt sett fick man ett nytt gårdsnamn när man flyttade till en ny gård. Naturligtvis finns det undantag och det kan t.ex. bero på att den inflyttade var av en ansedd släkt.
I modern tid däremot har gårdsnamnsbruket glidit mot ett mer modernt bruk, d.v.s. blivit ett slags extra släktnamn som ärvs på farssidan. Från cirka 1950 har flera malungsbor ändrat namnen så att gårdsnamnen har blivit efterställda förnamnen dvs blivit släktnamn, exempelvis gäller detta Döhl och Lissjos. Samtidigt finns det namnbärare som har kvar gårdsnamn som t.ex. Lissjos framförställt sitt förnamn.
Dessa ord om släktbegrepp och bruk av namn är skrivna efter min egen kännedom - som återinflyttad malungsbo med rötter i orten - om Malungs släkter och namntraditioner.
1079
« skrivet: 2001-12-10, 20:10 »
Jag söker anorna för komminister Benedictus Andreae i Övre Ullerud och hans hustru Kerstin Hansdotter. Han skall vara född i Västergötland och hon i Mariestad som dotter till en remsnidare Hans. Ovanstående uppgifter är hämtade från några anteckningar som jag har gjort direkt från Anders Edestams bok Karlstads stifts herdaminne.
Jag har några xeroxkopior av de aktuella sidorna någonstans som jag inte återfinner just nu. Jag vet också att det i herdaminnet finns lite ANDRA uppgifter, bl.a. om när Benedictus tjänstgjorde i Övre Ullerud. Däremot finns inga ytterligare uppgifter om just deras ursprung i Västergötland som jag nu alltså önskar få klarhet i.
Makarna bör vara födda i början av 1600-talet. Detta då de har bl.a. en dotter Britta Ullberg, född ca 1660 i Övre Ullerud och gift med länsmannen i Ekshärads (S) socken Daniel Nilsson Bergenhem. Efter dessa makar finns massor med människor i Värmland och andra håll. Enbart Bergenhemarna är många - se deras släktsida under Anbytarforum!
mvh Björn
bjorn.sonesson@spray.se - använd denna adress i första hand ej teliaadressen!
1080
« skrivet: 2001-11-29, 22:30 »
Christina Stigbahr:
Den Olof som passar bäst in i födelseboken verkar vara Olof Halvardsson, född den 17 september 1824 i Tällbyn, döpt den 19 i samma månad. Observera att månaden här är september. Föräldrarna var Halvard Olsson och Marit Andersdotter. Även faddrar finns med i C:2. Tällbyn finns i husförhörslängd AI:2a 1815-1824 (mikrokort 11222).
Se AI:1-5 (med signum a i slutet, exvis AI:5a), AI:6a2, AI:7-9 (signum b i slutet) för Tällbyn.
1081
« skrivet: 2001-11-29, 22:10 »
Till Susanne Magnusson:
Det finns en Ingeborg som är född just den 25 mars 1879. Föräldrarna var Busk Lars Larsson och Marit Gabrielsdotter. Tyvärr anges inte födelseort i SCB:s födelseutdrag (det är de som finns på mikrokort).
Någon Karl Alfred finner jag inte i SCB:s födelsebok år 1879, däremot en Alfred, son till Nyhus Jonas Andersson och Karin Larsdotter. Födelsedatum : 3 juli 1879. Det KAN vara din Karl Alfred - se nedanstående resonemang:
I min norska del av släktträdet hade jag länge lite problem med en Karl Jon Olsen Nöst, innan det till sist gick upp för mig att Karl som det står i hans vigselnotis bara är ett epitet, en titel och inget egennamn. (Vanliga bönder födda för tvåhundra år sedan hade bara ett förnamn - därför var det så konstigt med denna man.)
Ett tips är att du kontrollerar i in- och utflyttningslängder (om sådan finns) efter hans namn.
Öje (Västra Öje och Östra Öje) finns i husförhörslängderna AI:1b, AI:2a, AI:3-6 (slutar på signum c), AI:7-9 (slutar på e). I mitt förra inlägg på denna sida ser du att jag skrivit att man kan beställa en sockenkatalog från SVAR.
Jag passar på och nämner att Malungs husförhörslängd redan är uppdelad i fem st volymer 1835-1880 och i sju stycken volymer 1881-1895. Ingeborg bör finnas i AI:8e sid. 1-22, 28-68 mikrokort 11903 1/3-3/3 förutsatt då att Din uppgift om födelseby stämmer.
1082
« skrivet: 2001-11-27, 14:56 »
Till Ulla Björn:
Det står Afradskärn. Platsen heter idag Avradstjärn och ligger mycket nära gränsen till Värmland.
Avradstjärn finns i husförhörsländgerna :
AI:1a kort 11220 5/5,
AI:2a kort 11222 12/13,
AI:3d kort 11227 3/4,
AI:4e kort 11232 2/5,
AI:5e kort 11237 3/6,
AI:6e kort 11245 3/3,
AI:7g kort 11898 2/2,
AI:8g kort 11906 2/2
och
AI:9g kort 11914 2/2.
Jag har hämtat dessa uppgifter ur en mikrokortkatalog som SVAR producerat. Det är den s.k. sockenkatalogen. Se för övrigt Svars hemsida, vilket bör finnas angiven under Släkttidningen Rötters Länktips.
mvh Björn
1083
« skrivet: 2001-11-27, 14:24 »
Petter Ivarsson hör till myten. Någon Petter Ivarsson har inte kommit hit till Finland. Möjligen skulle det vara någon i släkten som flyttat tillbaka till Finland och sedan återflyttat till Sverige. Det finns en Per eller Pekka Ivarsson i mantalslängderna för Malung från 1600-talets slut och framåt. Men Agneta hör till en äldre period. Jag känner till tre Ivar Ivarsson som jag här kommer att kalla för I,II och III. Deras släktnamn var Pasainen.
Jag har skrivit av mantalslängderna för finnmarken när det gäller 1600-talet och åren 1700, 1701 och 1703. I tryckt form finns mantalslängd 1702 i Skinnarebygd årsnummer 1983 och mantalslängd 1707 i Skinnarebygd 1982.
Som du kanske vet, blev Ivar Ivarsson (I) i Milsjön vid tinget i Malung 1660 vigd direkt i fjärdingsgården. Orsaken var att hon fått ett oäkta barn med honom år 1658. Han hade därför lovat att äkta henne men inte hållit sitt löfte. P.g.a. lägersmålet (otukt) och det avbrutna löftet dömdes han att gifta sig. Agneta, som anges ha tjänat som piga i Brunnberg 1658, flyttade efter vigseln 1660 direkt till Milsjöheden (Milsjön). Uppgifterna om tingsvigseln etc kommer från Valter Bergs bok Brunnberg, sidan 27.
Min hypotes är att Ivar Ivarsson (II) var detta oäkta barn. Detta eftersom namnet först togs av far- och morföräldrar och far- och morföräldrarnas föräldrar INNAN föräldrarnas n?mn kom ifråga. Undantag då för t.ex. oäkta barn för då fick barnet om det var en pojke som straff faderns namn. Straffet var riktat mot fadern som inte hade tagit sitt ansvar. Ivar Ivarsson (II) är den enda kända sonen och ovanstående resonmang med oäkta barn har jag kopplat ihop med att en vanlig sed är att äldste sonen tar över. En syster synes ha gift sig med den inflyttade Abraham Larsson Karjalainen från Laggåsen. Släktnnamnet har nyligen fastställts.
Ivar Ivarssons (I) far Ivar Larsson Pasainen var den som först kom till Milsjöheden, inte Ivarin Pekka eller Petter Ivarsson. Ivar Larsson omnämns så sent som 1670 i Malungs domböcker (s.24-25 i domboken). I Malungs dombok 1699 d. 15 februari omnämns ovannämnde Per Ivarsson och hans bror Mats som sonsöner till Ivar Larsson. Detta stämmer också med mantalslängderna. Ivar Ivarsson (I) dör någon gång 1686-1687 för i 1687 års mantalslängd står hans hustru som änka.
Ivar Ivarsson (I) var gift med Agneta Mårtensdotter. Sonen Ivar Ivarsson (II) påstås vara gift två gånger, första gången med Malin Tomasdotter), andra gången med okänd som blev mor till Ivar Ivarsson (III). Källan för att det andra giftet och att Ivar Ivarsson (III) var son till denna okända kvinna får jag återkomma till.
Malin Tomasdotter måste vara identisk med finnen Mats Johanssons i Sillerö efterlevande hustru som gifte om sig med Ivar Ivarsson omkring 1699. Just för den mantalslängd som är upprättad 1699 framgår att Ivars (II) namn i Milsjöheden är struket och att man vid Sillerö har tillagt att Matz finnes ä. är gift med Ifvar Ifvarsson. Se där ett exempel på när mantalslängderna är som bäst! Fadersnamnet Johansson finns i Västerdalarnas Generalmönsterrullor 1691 och 1695. Där återfinns bl.a. rotebonden Matz Joanson Finne och han tillhörde medel i inkomstligan i sillerö om man ser till avgifterna som erlades!
Mats Johansson kallas för Mats Jönsson i Sillerö kallas i Valter Bergs bok Brunnberg där jag har uppgiften att Malin var dotter till Tomas Henriksson Havuinen som flyttade till Kringsberg i gamla stora Dalby socken vintern 1693. En bror till henne var för övrigt en av Brunnbergs mest kända bebyggare, Kristoffer Tomasson Havuinen (f. ca 1648, död 1728-12-15).
Till sist Ivar Ivarsson (III). Han var gift med Ingeborg Nilsdotter (Sjögren: Acta genealogica malungensia). Jag kan inte säkert svara på vem han var son till. En genomgång av det tidiga 1700-talets mantalslängder med ev fynd i domböcker borde dock ge svaret.
En son till Ivar Ivarsson (III) måste vara den Nils som döptes i Äppelbo den 5 juni 1730. Gossen föddes den 27 maj 1730 som son till Ifar Ifarssons ifrån Millsiön. Han återfinns i Äppelbo födelsebok C:1 på pagina (uppslag) 36.
Lista:
Ivar Larsson Pasainen
Ivar Ivarsson Pasainen g.m. Agneta Mårtensdotter
Ivar Ivarsson Pasainen (II) gift en eller två gånger, i varje fall med Malin Tomasdotter Havuinen
Ivar Ivarsson Pasainen(III) g.m. Ingeborg Nilsdotter
Jag planerar att publicera min forskning i något tryck om 1600-talets finnar och kanske utvidga till år 1750. Delar av detta resonemang är vad som tycks som nya upptäckter som ingår i detta svar! Det tycks inte som att någon tidigare har gått igenom Malungs mantalsländger och Malungs finnmark. Inte såvitt vad jag vet.
Använd inte uppgiften om Ivar Ivarssons (II) två giften utan reservationer, då jag måste dubbelkolla detta! I övrigt vill jag bara be att Ni anger när Ni använder mina uppgifter om var de hämtats (detta inlägg). Detta är särskilt viktigt när jag ska publicera, så att förvirring undviks.
mvh Björn Sonesson
1084
« skrivet: 2001-11-26, 19:32 »
Hej Leif!
Mitt inlägg den 13 november blev skriven för att jag hade sanningsidealet för ögonen : skriv endast det som du är säker på. Branden har naturligtvis inget direkt med Tronestams fråga att göra. Jag gissar att du skrev i god tro att branden skedde 1774 eftersom böckerna än idag finns bevarade?
Denna fråga skulle jag ha ställt till dig från början istället. Jag borde själv ha läst Anbytarforums regler en gång till innan jag skrev inlägget som nu blev mer än lovligt skarpt i tonen. Den bästa kritiken man kan ge är inte detsamma som negativ kritik utan när man ger även positiv kritik eller förstås enbart positiv kritik - dvs ger en ärlig/balanserad kritik. Så nu vill jag säga vad jag hela tiden tyckt: att du Leif har gjort och gör en stor insats genom dina svarsinlägg på denna sida. Jättebra också att du i det här fallet tipsade om bouppteckningar och domböcker som källor som man kan komma vidare med.
Vi måste självklart respektera varandra. Jag lovar att hålla igen mig i fortsättningen! Hoppas vi kan sluta fred! Särskilt då som vi båda är släktforskare och kan hjälpa varandra med tips!
mvh Björn Sonesson
P.S. Ett tips till forskare som har vägen förbi Malung. I Malungs kyrkoarkiv finns en hel del gamla handlingar från Yttermalung (1600- och 1700-talet). Man tror att de fanns i en kista i Yttermalungs kapell vid tiden för branden 1797 i Malung. Senare har de sedan förts till moderkyrkans arkiv. D.S.
1085
« skrivet: 2001-11-14, 01:56 »
Hej Ulla! Ja, Edsvalla bruks arkiv finns på Värmlandsarkiv. På CD-skivan Smedskivan 2, vers. 2.0. som utges av Föreningen för smedsläktforskning (FFS) finns bl.a. en Erik Björn och en Lisa : Erik Björn. Bosatt i Geijersholms bruk, Norra Råda (S). Gift med Lisa Eriksdotter (äv. Andersdotter). Bosatt i Geijersholms bruk, Norra Råda (S). Barn: Johan Eriksson Björn, född 1768 1/5 Karin Eriksdotter Björn, född 1771 3/8 Lisa Eriksdotter Björn, född 1776 21/6 Kajsa Eriksdotter Björn, född 1779 4/9 Lisa Eriksdotter Björn, född 1782 7/11 Var Geijersholms bruks arkiv finns vet jag däremot inte. Smedsläktföreningen hittar du förresten på adressen http://www.smed.genealogi.se.
1086
« skrivet: 2001-11-13, 12:16 »
Jag är tvungen att säga till Leif följande uppmaning : Påstå inget som du inte vet säkert! Se för övrigt Anbytarforums diskussionsregler!
Större delen av det då befintliga kyrkoarkivet i Malung brann 1797. Då brann Malungs prästgård ned.
Vid branden hade prästgårdsdrängen glömt att gå tillbaka med födelse- vigsel- och dödböckerna. De fanns kvar i kyrkan! Därför finns de bevarade fr.o.m. år 1775. Därför kan den här efterfrågade Britta Andersdotters rötter kanske återfinnas i dessa böcker.
1087
« skrivet: 2001-10-11, 22:45 »
Tillägg till mitt inlägg tidigare 2001-10-11. Jan-Erik Björk stavade namnet Per Hackarei(t)an i sin artikel. Parentesen antyder att han haft svårt att läsa mikrokortet KO 4027 1/4, 2:5. Jag kan bekräfta att även jag har haft problem.
Jag hoppas att en proffsforskare vill avgöra frågan. Vi har ju flera skickliga sådana som skriver handböcker och föreläser i släktforskning och närliggande ämnen.
1088
« skrivet: 2001-10-11, 22:34 »
Per Hakkran är funnen! Det heter en artikel som står att läsa i tidskriften Finnmarken Förr och Nu nr 2 2001 som nyss har kommit ut. Det är Jan-Erik Björk i Källby som skivit artikeln.
Per Pålsson Hakkarainen eller Per Hakkran som han vanligen kallas i den rika sägenflora som finns har återfunnits i 1628 års roterings- och utskrivningslängd för Västmanland. På denna tid var Västerbergslagen och Västerdalarna införda under Västmanlands län.
Jag har tillgång till det aktuella mikrokortet KO 4027 1/4 och Hakkran finns på rad 2 och femte bildrutan. Roteringslängden kommer från Krigskollegii arkiv och utgör volym 159. (Kollegium i genusform stavas faktiskt Kollegii, eftersom det är ett latinskt ord!)
Jag vill passa på och varna för ortregistret som också finns på mikrokort. Det visade sig vara ofullständigt! Jag fann bara plats 1:8 där endast svenskbygden finns med. Personer från Nås finns på tre olika ställen i den aktuella längden, vilket kan förvirra. Nästan direkt efter plats 2:5 där Hakkran finns kommer för övrigt också det tredje stället med Nåsbor - en person i detta fallet.
Men på plats 2:5 finns alltså rubriken Nås Sochn driftesfolk - och sedan kommer namn på nio män och namn på deras vistelseort med ett undantag : För hemvisten för Peer Hackareitan finns inte angivet! Varför är en bra fråga. Jan-Erik Björk har sökt i efterföljande längder 1629-1634 utan att finna fler uppgifter från Nås.
Med den nya uppgiften får vi Gottlunds uppgift om att Per Hakkran bodde som inhyses i Kvarnberget i dåvarande Nås Finnmark bekräftad. För övrigt kan nämnas att alla de åtta ortnamnen är just från Säfsnäs/Säfsen församling som då fortfarande utgjorde södra delen av Nås församling.
Men fortfarande har vi inga säkra uppgifter att bygga på för åren före 1628 och 1629-1639 när det gäller Per Hakkarainen. Jan-Erik Björk betonar också att tidpunkten för Per Hakkrans ankomst till Nain och Ekshärad fortfarande är okänd för oss.
Till sist : Jag har läst namnet lite annorlunda än Jan-Erik Björk. Redaktören Lars-Olof Herou har intressant nog i sina gömmor en avskrift som heter Nåås sochn Driffteskarllar 1628-29. Den tycks enligt Herou (jag citerar) inte vara samma längd då namnen står i en annan ordning. Här stavas namnet Peer Hackariten.
1089
« skrivet: 2001-10-07, 21:12 »
Hej Leif! Många tack för svaren! Vill ändå fråga lite mera:
1. Vill du räkna upp de ställen i Mora dombok som Mats eller hans dotter Marit finns med i - alltså år och protokollsnummer?
2. Mats mark i Venjan - har du mer detaljer om detta?
3. 1631-1695 är det levnadsförloppet för Håll Elin Matsdotter?
4. Vilken by tillhör Hållgården? Eller är denna gård istället en ensamgård?
5. Har du mer uppgifter om försvinnandet av Karin Larsdotter och hennes son?
6. Det skulle vara kul att veta VARFÖR Mats Pålsson flyttade till Dalby! Vet du något? Hänger det ihop med att hans morbrors hustru Karin Larsdotters försvinnande till Värmland? Eller med kusinen Mats Björnssons försvinnande?
7. Bodde även gamle Halvar Matsson på Hållgården?
1090
« skrivet: 2001-10-06, 16:14 »
Hej! Jag har kört fast vad gäller Per Andersson. Enligt Segerstads husförhörslängd AI:8 så flyttade han från Blomskog till Segerstad år 1807. Flyttningslängder saknas för denna tid och även att läsa födelseboken för Blomskog år 1778 har varit svårt. Just omkring 1778 är det särskilt svårt, då prästen var så gott som blind. Ej heller har efterträdaren skrivit om notiserna, ty det gör han först med 1779 års födda barn. Endast uppgift om födelseår finns i Segerstad AI:8, pagina 33 mikrokort 56644 1/4.
Men det tycks som om endast ETT barn Per Andersson föds i Blomskog. Men jag har stora svårigheter att tolka det och skulle behöva hjälp. Jag är obekant med ortnamnen och undrar också om prästen i Nors moderförsamling döpte barnen i exempelvis Sillerud församling under denna tid? Här kommer uppgifter om var man finner OVANNÄMNDA PER :
Blomskog födelsebok C:4, pagina 107, barnnummer 4 av födda barn år 1778 (mikrokort 59437 2/5). Att födelsen anges till den 27 februari och att fadern heter Anders Persson kan klart utläsas av texten. Däremot vållar moderns namn, föräldrarnas vistelseort och faddrarnas personnamn och bostadsorter huvudbry för mig.
OM NÅGON KAN ORDAGRANT ÅTERGE HELA DENNA FÖDELSENOTISEN SÅ ÄR JAG MYCKET TACKSAM FÖR DETTA!
M v h /Björn.
1091
« skrivet: 2001-10-06, 15:21 »
Hej Leif!
Mats Pålsson och Börta Andersdotter i Vingäng vill jag gärna veta mera om. Jag har dock ännu inte hunnit med att fastställa att jag är en ättling till dem, men troligen är det så.
I Dalby kyrkoböcker står de däremot som Mattes Pålsson och Britta Andersdotter. Inget konstigt med det om man vet att namnen från början skrivs Birgitta och Matteus eller Mattias. Börta kommer från en längre form Börita.
Var har du hittat uppgiften om att Mats var ifrån Venjan? Vet du vilka föräldrarna var till Mats Pålsson?
Apropå finnar, så är det fastställt att två (eller var det tre?) finska familjer slog ner sina bopålar i Venjan i slutet av 1600-talet. Det är därifrån ortnamnet Finngruvan kommer. Tyvärr har jag ej litteraturen tillhands nu. Jag kan återkomma om detta under Venjanssidan i detta diskussionsforum.
1092
« skrivet: 2001-09-21, 21:32 »
Björn Bill,
jag har sökt efter din Jonas Eriksson i husförhörslängden Nor AI:9, pagina 9 (55915 1/7) 1820-1824. Jag fann honom inte i Gräsmyren som måste vara det som du kallar för Grämyra. 1820-1824 var en Bryngel Persson (f. 1784) arrendator av Gräsmyren.
Jonas Eriksson, född 1804 fanns tydligen inte kvar i Gräsmyra år 1820. Svaret finns i födelseboken och i de äldre husförhörslängderna. Dessa har jag tyvärr ej tillgängliga hos mig.
mvh Björn Sonesson
OBS! Jag har inte Nors mikrofilmade kyrkoböcker kvar, jag har lämnat tillbaks dem till SVAR. D.S.
1093
« skrivet: 2001-09-21, 21:14 »
Siv Johansson,
nu har jag tills helt nyligen haft hemma en mikrofilmad kopia av inflyttningslängden för Nor år 1811, nr 88.
Jag tyder nu texten på följande vis : Bokaregesälen Lars Lunberg fr. Skarstad. Jag kollade i SVAR-katalogen och det är med glädje som jag kan meddela att det finns ett Skarstad i förutvarande Skaraborgs län (dagens Västra Götalands län). Hoppas att din släktforskning går framåt nu!
mvh Björn
1094
« skrivet: 2001-06-15, 21:15 »
Tyvärr blev det ett fel i mitt förra inlägg:
Mikrofilmerna som innehåller de aktuella protokollen har naturligtvis nummer OE 1116 och OE 1117.
1095
« skrivet: 2001-06-15, 21:12 »
Hej Tomas Larsson, Anna-Lisa Göransson m.fl!
Liksom Tomas, så härstammar jag också från Per Gustavsson och Britta i Storbron.
Därför var jag nu i våras och skrev av allt om Storbron i Kjell G. Åbergs 'Register till Värmlands bergstingsrätter', daterat 1992. Registret finns bl.a. att läsa på Värmlandsarkiv i Karlstad. Originalprotokollen finns i 'Bergmästararkivet' i Riksarkivet i Stockholm eller på mikrofilm OE 116 och OE 1117.
Innan jag kommer med utdraget vill jag nämna att Åberg skriver i sin inledning till registret, att originalprotokollen eller målen saknar numrering. All numrering i Åbergs bok kommer istället ifrån hans uppräknande av varje mål.
Håll till godo! Av namnen att döma ser det ut som en släkt.
Efter Kjell G. Åberg, sidan 101 i 'Register till Värmlands bergstingsrätter' (1992):
Gård/Ort Förnamn Efternamn ÅrDagMån Mål
Storbro masugn 16801309 020
Storbrohyttan 16590706 005
Storbrohyttan 16872908 007
Storbrohyttan 16872908 008
Storbrohyttan 16881607 012
Storbron Bryngel Månsson 16751705 007
Storbron Erik Månsson 16690109 009
Storbron Hans Göransson 16641912 006
Storbron Lars Nilsson 16901206 020
Storbron Måns Bryngelsson 16661907 009
Storbron N. N. 16570206 004
Storbron N. N. 16661907 008
Storbron Nils Bryngelsson 16700906 005
Storbroroten 16690109 021
/slut på utdraget -
TYVÄRR DRAR TEXTEN I TABELLEN IHOP SIG! JAG KAN INTE GÖRA NÅGOT ÅT DET EFTERSOM DET NOG ÄR STYRT AV PROGRAMMET SOM VI SKICKAR INLÄGGEN I!
Obs! Jag har kollat min tabell en extra gång - den stämmer åtminstone mot de av mig avskrivna uppgifterna. Däremot har jag tyvärr inte själva registret, men jag brukar vara noggrann när jag skriver av.
För närvarande har jag tyvärr problem med min dator hemma, så jag har använt mig av den på jobbet, så mejlen hemma har jag inte tillgång till just nu.
1096
« skrivet: 2001-05-30, 11:35 »
Enligt det av Stefan Jernberg 1999-03-17 upprättade Vigselregister till Gåsborn C:1 :
vigdes 1700-09-30 Elias Gustafsson, Laggåsen, Ekshärads sn och hu. Brita Hermansdotter, Näsrämen [nuv. Rämen fs]
Av detta vigselregister finns ett exemplar tillgängligt på Värmlandsarkiv i Karlstad.
1097
« skrivet: 2001-05-30, 11:26 »
Svar till Siv Johanssons inlägg i nov. 2000:
Hej, jag har nu tillgång till in- och utflyttningslängden B:1 för Nor. Där står för
Bokaregesälm: Lars Lunberg att han är fr. Klövedal och att han har inflyttat till Höglund, d.v.s. Höglunda. Vid kontroll i den SVAR-pärm för kyrkoarkiv från Göteborgs och Bohuslän återfanns också Klövedal.
Det var svårt att läsa ortnamnet, eftersom r.et i prepositionen fr var slarvigt skrivet. Men det måste vara Klövedal. Lunbergs/Lundbergs yrke är jag mer osäker på - JAG är INTE helt övertygad om att det står Bokaregesällmakare - det låter lite konstigt. Kolla i husförhörslängden (eller i Anbytarforum under Yrken) efter lösningen!
1098
« skrivet: 2001-04-23, 00:57 »
Svar på Birgitta Nygrens fråga i sept. 2000:
Hej! Jag har några enstaka blad med vissa byar ur en bok - däribland då just Åstrand. Boken är Joh. Ericksens 'Övre Älvdalen's första del som gäller just Norra Ny och Nyskoga. Boken trycktes 1954.
s. 27 : Det framgår att Lars Nygren avled 1902 och hans Britta gick bort 1922. Det nämns att barnen var fem stycken: Emil, Anna Emilia (i Dalby), Ida Maria (i Väse), Johan Alfred (i Gävle) och Gustaf Adolf (i Fryksände).
Gården där de bodde hette 1954 Älvstrand, men hade tidigare hetat Grinna eller Staa. Det sistnämnda namnet vet jag betyder just färjeställe. Färjkarl 1954 var Lars Jonsson (f. 1877) som köpte gården/stället 1921 av Axel Andersson i Loffstrand och Ekshärad, vilken köpte av spekulant Johan Persson på Lundby i Loffstrand. Tidigare ägare var Lars Persson i Ljusnäs.
1099
« skrivet: 2001-04-23, 00:05 »
Till Rune Carlberg:
Svar på frågan (febr. 2001) om nämndemannen Johans Daniel Johansson :
Om Daniel och hans släkt och förfäder kan man läsa om i Josef Sjögrens bok 'Frögeliusättlingar - Komministern Lars Frögelius i Malung, hans barn och efterkommande fram till nionde generationen'.
Tyvärr utkom denna bok 'Frögeliusättlingar' i endast 425 exemplar. Skulle Du inte få tag i denna genom bibliotekens fjärrlåneservice eller på antikvariat får du väl utlysa ny efterlysning på Anbytarforum.
Jag kommer här att vidarebefodra till Dig NÅGRA av de uppgifter som finns i boken (s. 12, 51-52, 56-58, 60 :
proband
1. [Johans] Daniel Johansson-Frögelius, fjärdingsman sedan 1826 och nämndeman från 1827 och fram till 1840-talet. Daniel var född 1792-08-26 i Malung, död 1850-10-08 i Malung, gift 1819 med Kerstin Jonsdotter, född 1793-06-29 i byn Grimsåker, Malung, d. 1876-12-13 i Malung. Om makarnas barn och ättlingars öden omtalas det kortfattat på sidan 12. Barnen var åtta stycken, varav Sjögren skriver om sonen Jonas (D3) att han flyttade till Ovanåker och har ej kunnat följas.
1 generationen
2. Johan Fredric Frögelius, sockenskrivare och bonde, riksdagsman 1809. Johan Fredric var född 1745-11-21 i Malung, död 1826-02-06 i byn Storbyn i Malung, gift 1812 med ...
3. Lisra Anna Persdotter, född 1759-12-12, död 1817-05-08
2 generationen
4. Lars Andersson Frögelius. Utnämnd till skolmästare (pedagog) i Malung 1742-07-26 (Källa: Västerås domkapitels protokoll AI:40 pag 944). Lars Frögelius var född 1710-04-09 i Frösvi, i Romfartuna i Västmanland, död 1774-04-10, gift 1742 med ...
5. Anna Christina Abenius, född 1727, död 1802-05-21
6. Lisra Per Jonsson i Hole, gift med ...
7. Karin Matsdotter i Hole.
3 generationen
8. Anders Andersson i Frösvi i Romfartuna i Västmanland, död 1740 'över 63 år', gift med ...
9. Catharina Larsdotter, född 1680, död 1762 i oktober. Källa om dessa makar : Romfartuna födelse- och dopbok (C:2, pagina 56 w).
10. Hans Abenius, kyrkoherde i Järna
11. Hustru, ej nämnd av Sjögren till namnet , nämns som ättling efter frälsemannen Nils Hansson Svinhufvud på Ornäs. Hon har släktskap med släkten Bo?thius stamfar kyrkoherde Olaus Andreae Angermannus och kyrkoherde Elfvius i Älvdalen.
P.S. Tips på ytterligare litteratur : Josef Sjögrens 'Acta Genealogica Malungensia' (AGM) och Lars Furulands artikel om Malungsbibliografi i fjärde delen av sockenboken 'Malung - Ur en sockens historia'. D.S.
1100
« skrivet: 2001-04-22, 23:57 »
Hej Bo!
Boken Järna, Nås och Äppelbo beställs från Vansbro kommun och Kulturförvaltningen där. Den finns i två delar. Priset för en del tror jag ligger på ca 150 kr inkl moms.
1101
« skrivet: 2001-04-11, 00:38 »
Till Ann-Britt Sjödin och andra intresserade:
Jag har letat efter Borghild, Berit, Ingvald och Reidar Bakken i Malungs födelsebok. När inte Malung gav napp ville jag faktiskt även kolla i födelseböckerna för Rörbäcksnäs kyrkobokföringsdistrikt och dito för (gränsförsamlingarna) Särna, Lima och Transtrand som jag hade tillgängligt på nära håll.
Tyvärr fanns det inga barn Bakken med. Så det kanske ändå är i Norge som de är födda? Mvh Björn
1102
« skrivet: 2001-04-11, 00:24 »
I boken 'Järna, Nås, Äppelbo - Ur tre socknars historia' (1991) finns bl.a. Margaretha Hedbloms 'Tabeller över emigrationen'. Där finns det bara en som stämmer med namn och ålder : Pipar Halvar Nilsson som utvandrade till New York, N.Y., USA. Han står som född 1863-12-27 i Rågsveden.
Här kommer lite uppgifter om Halvar och hans föräldrar. (Jag har vid denna kollning inte kunnat röna något släktskap med mina anfäder.)
Pipar Halvar Nilsson, äkta född 27/12 1863 (dopdatum och uppgift om faddrar finns ej på de till SCB skickade födelseutdragen) av föräldrarna Hemmansägare och soldat Nils Nilsson Pipare och hans hustru Ingeborg Halvarsdotter (utan ortnamn). Källa: Äppelbo C-SCB barn nr 48/1863.
Tack vare att Hedblom omnämnde födelseorten kunde jag snabbt återfinna Halvar i Äppelbo husförhörslängd (AI:12a mikrokort 11859 6/9, rad 2, uppslag 2 fr. vänster, dv.s. sidan 187. Överst står byns namn - Rågsveden. Sedan framgår det att fadern Nils Nilsson dels var född 1825-06-07 i Rågsveden, dels att han var soldat i Västerdals kompani på soldatrote nr 63. Vi får också veta att modern Ingeborg Halvarsdotter var född 1829-08-12 i byn/gården 'Vid Bäcken' (kan ibland vara ihopskrivet : 'Vidbäcken').
Fadern Nils Nilssons (Pipare) födelse i notiser efter Äppelbo födelsebok 1825:
Nils född 7/6 1825 i Rågsveden, döpt 9/7 1825, föräldrar Ingrids Nils Ersson och dess hustru Anna Ersdotter i Rågsveden, föräldrars ungefärliga ålder (5-tal) anges till 30 á 35 (med mannen först) samt faddrar : Ingrids Nils Larsson och dess hustru Anna Ersdotter i Rågsveden och drängen Ingrids Lars Larsson och dess syster Brita ibidem (=samma ort).
Modern Ingeborg Halvarsdotters födelse i notiser efter Äppelbo födelsebok 1829:
Ingebor - står så i födelsebok, kanske dåtidens uttal av namnet? - född 12/8 1829 i 'Vid Bäcken', döpt 16/8 1829, föräldrar Halvard Larsson och Anna [svårläst fadersnamn]dotter i 'Vid Bäcken', föräldrars ungefärliga ålder (5-tal) anges till 35 á 40 (med mannen först) samt faddrar : Nirs Lars Ersson och dess hustru Anna Magnusdotter från Rågsveden och Oluf Persson och dess hustru Ingebor Persdotter på Opsaheden.
mvh Björn Sonesson
1103
« skrivet: 2001-02-18, 23:16 »
Hej Katarina Sohlborg!
Svar på ditt inlägg den 29 okt. 1999:
Jag har lånat hem Sehlberg's Gefles Slegter på mikrokort. Jag har skrivit av mikrokorten (utan att ha tillgång till mina xeroxkopior av exemplaret i Stockholm som jag f.n. ej finner).
Nu ser jag tydligt att Erik Sehlberg skriver ordagrant bo : Tyrisson måtte hafva varit född i Ovansjö och Högbo, emedan en (hans broder?) Lars Tyrisson från Högbo blef förmyndare för Barnen, äfven finnes ännu en bondgård i Högbo kallad för Tyrisses..
Min skrivning Hans Tyrisson var felaktig. Vi är således släkt! Jag ska snart lägga in de uppgifter som jag har funnit om Johan Tyrssons efterkommnade på data.
Den intresserade hänvisas till Katarina Sohlborgs inlägg den 29 okt. 1999 och mina två inlägg den 15 aug. och 29 okt. (Inläggen skulle givetvis ha ställts under denna sida istället. Det är väl nuvarande församlingstillhörighet för respektive byar som gäller?)
1104
« skrivet: 2000-12-22, 00:12 »
Lennart, det fanns en adlig släkt vid namn Klingspor i Kurland som idag motsvarar sydvästra Lettland och västra Litauen. Är det den släkten Du menar? Eventuellt fanns samma släkt även i Livland.
mvh Björn Sonesson (har uppgifter om en Catarina Klingspor i det medeltida Kurland som var gift med en Knorr)
P.S. Politiskt sett var Livland sedan 1620-talet (ungefär) delat i en sydvästlig polsk del och en nordöstlig svensk del. Den polska delen motsvarade väl dagens norra och centrala Litauen och västra Vitryssland. Den svenska delen var hela Lettland utom dess västra del plus nuvarande Estland södra halva. Gränsen löpte utmed floden Daugava (Dvina). D.S.
1105
« skrivet: 2000-12-15, 02:22 »
Vet någon historien bakom att bröderna Per (f. 1797), Håkan (f. 1799 och Jöns (f. 1802) Persöner lämnade Gamla Halvarsgården i Likenäs? Den är idag delad mellan två andra gårdar. I Dalbydelen av Joh. Ericksens bok Älvdalen,omtalas ordagrant bara att Det gick ut med Håkan Persson och gården blev såld till Olagården.. I husförhörslängderna synes det som bröderna har varit sambrukare eller åtminstone brukat olika delar av gården fram till cirka 1822-1824/25. Håkan synes ha lämnat gården 1822, medan Jöns tillträtt 1822 Håkans del. Om Jöns Persson har jag inte forskat framåt i tiden - det ser ut som han fanns kvar på gården 1825 då hfl AI:16 (1821-1825), pag. 17 inte har honom antecknad som utflyttad eller struken.
Per blev kvar till 1827. I sammanhanget ska nämnas att Per genom en olyckshändelse år 1825 blir arbetsoförmögen går på kryckor som det heter i en lite yngre husförhörslängd (AI:19, pag. 195, Norra Persby). Året därpå förlorar Per sin första hustru.
Även detta att Håkan Persson var björnjägare och ska ha varit med den kände storjägaren Llewellyn Lljoyd är högintressant och jag ser fram emot fler ev. uppgifter även i dessa frågor. Månne intresset för björnjakt ha ett samband med förlusten av gården?
hälsn. Björn Sonesson
1106
« skrivet: 2000-12-15, 01:40 »
Hej Mikael!
Enligt vad jag kan finna i husförhörslängderna (se nästa stycke här nedan) var det långt före Lars Olssons tid som gården förlorades. Familjen miste rätten att vara bönder på sin gård i Likenäs redan på Bengt Larssons tid, d.v.s under Lars Olssons styvfars tid. Anledningen tycks vara sjukdom. Om man sedan i släkttraditionen har glömt detta och sedan diktat ihop eller uppförstorat några eventuella förluster i kortspel låter jag vara osagt.
I början av 1810-talet övertog Lars Bengtssons son Bengt Larsson (1779-)husbondeväldet. Detta enligt husförhörslängd (i fortsättningen förkortat till hfl) AI:11 (1811-1815), pagina 7. I hfl AI:13 (1816-1820), pagina 17, står Bengt Larsson ännu som husbonde. Fadern Lars står noterad här som död 1820.
Men i nästa längd (hfl AI:15 1821-1825, pag. 25) står han som torpare. En första förklaring dyker först upp i hfl AI:16 (1826-1830), pag. 222. Där står noterat : Sjuklig och utfattig. Hu. Marit Bengt står även som torpare i AI:17 (1829-1834), pag. 124. Men i följande längd (hfl AI:18 (1835-1841) blir hans familj degraderad från torpare till inhyseshjon. I anmärkningskolumnen står nu Sjukl. ständigt för dels Bengt Larsson och dels hans hustru Marit Bengtsdotter. Bengts mor Marit Persdotter avlider den 1/7 1837 och kallas då fattighjon. I de följande hfl:na återfinns Bengt Larsson även i fortsättningen som inhyseshjon. Inte i någon hfl har jag kunnat se att Lars Olsson först står som bonde. Han står endast med som skomakare och inhyseshjon.
Mvh/Björn Sonesson
P.S. Är det någon som känner till vad denna gård hette/heter?
1107
« skrivet: 2000-11-21, 01:27 »
Anders Markusson i Likenäs var född 1680 enligt husförhörslängden Dalby AI:2. Anders var gift 2 gånger, 1:a gången 1717-06-24 med en Malungskulla Britta Erichsdotter, d. 172x, 2:a gången 1727-05-24 med Ingerd Pehrsdotter från N. Branäs född 169(  . Jag antar att Anders Markusson tillhör samma släkt. I AI:2 återfinns både Anders och hans hustru i andra äktenskapet samt Ingjerd Andersdotter som i födelseboken anges vara född 1717-09-17, men i AI:2 anges med år 1720. Jag har kollat i födelseboken och det finns bara en Ingegerd A. under åren omkring 1720. Ingegerd står inte ensam utan med maken Bengt Jonsson som står i AI:2 som född 1712. Detta par gifte sig 1741-01-01 enligt Maj Fischers vigselavskrift. De hade i sin tur Lars Bengtsson, f. 1754-01-28, vigd 1778-12-27 med pigan Marit Persdotter från N. Branäs, vilken var född 1766 enligt husförhörslängd. Om Lars Bengtssons ättlingar har jag forskat en del om, men inte allt. Bl.a. barnen Ingerd Larsdotter f. 1791 och Bengt Larsson. Den senare blev far till den Ingegerd Bengtsdotter, född 1820 som Mikael Johansson nämnde i sitt inlägg 1999-12-03. Mer om detta kommer senare. Min härstamning är fram till min morfar följande : Ingegerd Larsdotter född 1791, hennes dotter Marit Håkansdotter (1818-1902), Kerstin Klementsdotter (1860-1905)- blev 1888 utflyttad till Malung - och Pellanna Karl Eriksson (1905-1984).
1108
« skrivet: 2000-11-03, 16:38 »
Hej Sören Olsson!
Det finns bara en Anna Nilsdotter som föddes under 1845. Denna Anna föddes den 19 juni 1845 i byn Sillerö i Yttermalung (kapellförsamling till Malung). Hennes föräldrar var bonden Abbor Nils Larsson och hans hustru Brita Jonsdotter. Bland faddrarna finns en bonde Döhle Lars Jonsson och hans hustru Marit Olsdotter i Bjuråker, Yttermalung. Lars J. kan vara en morbror till Anna.
Lite svårtolkat var det med krumeluren sist i Döhle - det kanske inte är ett e efter Döhl utan bara en extra släng med pennan?
Jag har inte forskat på denna släkt - detta plockade jag fram nu ur födelseboken.
Lycka till med forskandet.
1109
« skrivet: 2000-10-01, 21:49 »
Marianne39!
Enligt Mats Hellgren var Erlands första fru en Gertrud Mårtensdotter som han gifte sig med år 1668. Uppgiften är från sidan 70 (Lindås) i Hellgrens bok Ekshärad (S) Församlingsbok 1665-1750.
Församlingens födelse-, vigsel- och dödböcker har varit Hellgrens främst nyttjade källor. Men han anger i sitt förord till Ekshärad (S) Församlingsbok 1665-1750 att han även använt sig av andra källor, bl.a. då bouppteckningar.
Kanske finns det en bevarad bouppteckning som nämner någon Gertrud Mårtensdotter?
P.S. Jag har användarkontot Sone, men återfinner just nu inte det lösenord som hör till det! D.S.
1110
« skrivet: 2000-10-01, 21:44 »
Marianne39!
Enligt Mats Hellgren var Erlands första fru en Gertrud Mårtensdotter som han gifte sig med år 1668. Uppgiften är från sidan 70 (Lindås) i Hellgrens bok Ekshärad (S) Församlingsbok 1665-1750.
Församlingens födelse-, vigsel- och dödböcker har varit Hellgrens främst nyttjade källor. Men i husförhörslängden anger att han även använt sig av andra källor, bl.a. då bouppteckningar.
Kanske finns det en bouppteckning bevarad som nämner Gertrud Mårtensdotter?
P.S. Jag har användarkontot Sone, men återfinner just nu inte det lösenord som hör till det! D.S.
1111
« skrivet: 2000-08-05, 17:35 »
Hej Anders!
Jag har några uppgifter som jag har fått genom en släktforskare (Mattias Lundell) som förutom kyrkböckerna, även har forskat i bl.a. domböcker. Jag har själv inte forskat på Äppelbo, men ska göra det framöver. Jag stammar från föräldrarna till dels Anna Larsdotter Lindgren, f. 1704, dels föräldrarna till Marit Nilsdotter, f. 1684. Syskonen till Anna nämns också med namnet Lindgren i källorna, t.ex. brodern länsman Nils Larsson Lindgren och systern Christina Larsdotter Lindgren (f. 1718-04-20 Storbyn, Äppelbo).
Här följer strax Anna Larsdotter Lindgrens anor. Annas farfar och farmor Nils Larsson och Anna Ersdotter var samtidigt far och mor till Marit Nilsdotter, så därför behöver inte Marit en särskild antavla denna gång.
Generation 4 inkl proband:
ff m Anna Larsdotter Lindgren
Hustru
f. 1704 Storbyn, Äppelbo
d. 1773-08-29 Ovanheden, Äppelbo
Generation 5:
ffmf Lars Nilsson
Yrke : länsman, bonde
f. 1679 Storbyn , Äppelbo
d. 1764-06-22 Storbyn , Äppelbo
Bodde i Storbyn, Äppelbo
gift 1702-02-02 med ...
ffmm Kerstin Nilsdotter
Hustru
f. 1682-01 Rågsveden, Äppelbo
d. 1749-05-16 Storbyn , Äppelbo
Bodde i Storbyn, Äppelbo
Generation 6:
ffmff Nils Larsson
Yrke : länsman, bonde
f. ca 1645 Storbyn , Äppelbo
d. 1709 Storbyn , Äppelbo
Bodde i Storbyn, Äppelbo
gift 1671-06-01 med ...
ffmfm Anna Ersdotter
Hustru
f. cirka 1650 Yttermalung, Malung
d. 1701 Storbyn , Äppelbo
Bodde i Storbyn, Äppelbo
NOT: Med Yttermalung menades förr ofta Nordanåker i Yttermalungs kapellförsamling. I Nordanåker finns Yttermalungs kapellkyrka.
ffmmf Nils Jönsson
Yrke : Bonde
f. cirka 1658 Nordibyn, Äppelbo
d. 1717 Rågsveden, Äppelbo
Bodde i Rågsveden
gift 1679-12-07 med ...
ffmmm Kerstin Persdotter
Hustru
f. Ovanheden, Äppelbo
d. Rågsveden, Äppelbo
Bodde i Rågsveden, Äppelbo
Generation 7:
ffmfff Lars Larsson
Yrke : Länsman, bonde
f. omkring 1615 Storbyn, Äppelbo
d. 1709 Storbyn, Äppelbo
Bodde i Storbyn, Äppelbo
gift 1641-10 med ...
ffmffm Kristina Andersdotter
Hustru
f. omkring 1620, Sälen, Äppelbo
d. Storbyn, Äppelbo.
Bodde i Storbyn, Äppelbo
ffmmff Kus Jöns Erichsson (gårdsnamnet återfanns i en källa enligt Mattias Lundell)
Yrke : Bonde
d. 1659-02 Nordibyn, Äppelbo
Bodde i Nordibyn
gift omkring 1650 med ...
ffmmfm Ragnil Erichsdotter
Hustru
f. 1630-07-1? Nordibyn, Äppelbo
d. 1700 Nordibyn, Äppelbo
Bodde i Nordibyn, Äppelbo
Generation 8:
ffmffff Lars Jönsson
Yrke : Länsman, bonde
begraven 1660-03-15 Äppelbo
ffmfffm Marit Olsdotter
Hustru
ffmffmf Anders Persson
Bonde
ffmmfmf Erik Halvarsson
Bonde
f. cirka 1600
Generation 9:
ffmfffff Jöns Larsson
Bonde
ffmffmff Per Eriksson
Yrke :Bonde, Nämndeman 1608
f. 1550-talet
nämnd 1578-1608
d. efter 1608
Bodde på Ovanheden, Äppelbo
NOTERING som Mattias Lundell gjort : Det finns ett dokument bevarat i Hanegården på Ovanheden som handlar om 'Per Eriksson på Ofvanhede Gård' som köpte en tredjedel av gården av sina kusiner i Uppsala 1593. Enligt uppgift jag fick av Lundell våren 2000 finns denna handling numera på Riksarkivet.
ffmmfmff Halvar
Hans syster var kanske en Sigrid Eriksdotter.
LYCKA TILL med forskningen!
1112
« skrivet: 2000-05-27, 21:21 »
Svar till Ann Liljemark;
Klockargården är känd från jordeboken från år 1600 och kallas då för kyrkopart. Nämns seddan som Klockargården 1610, Klockaretomten 1877 och sedan 1919 under sitt nuvarande namn : Kyrkheden. Kyrkheden har under 1900-talet växt till att bli en tätort och centrum i Ekshärad med ett mindre antal villor, lägenheter, butiker och tidigare också kommunalhus (numera ingår Ekshärad som en del i Hagfors kommun, men församlingen finns ju kvar).
Uppgifterna om namnen kommer från Joh. Ericksens bok Älvdalen. Värmlands älvdal och finnskogar. Dess odlings och bebyggelses historia. Del III. Nedre Älvdalen. Förlag : Natur och Kultur. Tr. 1964. I denna bok finns ingen Klockargård nämnd under de sidorna som reserverats för Västra Tönnet. (Sedan är det klart att det finns felaktigheter i denna bok, jag vet att det gör det för Norra Loffstrand då två torp troligen har blivit förväxlade.)
Enligt Hellgrens avskriftbok Ekshärad Födde 1665-1722, är Jonas Pålsson och hans son Magnus Jonsson födda på Klockargården. Uppgiften om Västra Tönnet är alltså felaktig - det skulle vara bra att veta var den uppgiften kommer ifrån?
1113
« skrivet: 2000-04-28, 02:21 »
Hej Nina och Leif!
Roligt att få höra ifrån en släkting i Norge, särskilt som det gäller borttappade släktingar. Tänk om Josef Sjögren hade fått vara med! Han var kantor här i Malung på 1950-talet. I boken Svedeliusättlingar omnämner han att Nils Persson och Anna Olsdotter först flyttat till Älgå och sedan till Arvika. Han konstaterar att paret har flyttat vidare, men att han trots eftersökningar inte funnit dem. - En tanke som slog mig var att det hände kanske något i Arvika så att de avvek därifrån utan att få utflyttningsattest? - Kanske att Nils ville slippa göra värnplikt eller beväring som det hette då?
Guckugårdar har funnits i Norra Mon, Idbäck och Grönland. I Norra Mon kanske gården är kvar i släktens ägo? Ett eventuellt samband Mon-Idbäck känner jag inte till. I Grönland finns den gamla gården inte alls kvar - där ligger nu Apoteket Hästhoven som borde heta Göken istället! Namnet kom till Grönland genom Gucku Per Halvarsson som var bror till Erik och Halvar Halvarssöner, söner till den Halvar Persson som Leif nämner.
Jag har forskat på Guckusläkten i Idbäck. Kanske var Gucku Halvar Persson och Gucku Pål Persson bröder (se Sjögrens AGM, sidan 225, nr 5 och 8. Gucku Pål är Ninas förfader genom följande led fram till Anna Olsdotter : Gucku Pål Persson (gift med Anna Olsdotter)- Gucku Erik Pålsson (g.m. Anna Gudmundsdotter)- Gucku Anna Ersdotter (g.m. Hi eller Gucku Olof Olsson - Anna Olsdotter g.m. Britt alias Gucku Nils Persson.
Britt Nils var son till Britt Per Olsson och Karin Halvarsdotter som bodde på en Brittgård i Hole.
Hi Olof som jag nyss nämnde var genom sin mor ättling till prästsläkten Svedelius. På så sätt är jag genom min morfars farmor Pellanna Anna Halvarsdotter släkt med Nina på två sätt : dels genom Pellanna Anna Halvarsdotters mor Christina Sophia von Knorring där till exempel flera präster finns bland anorna, dels genom Pellanna Annas far Pellanna Halvar Ersson som från början hade gårdsnamnet Gucku. Troligen kommer Pellanna av det gamla ordet för komminister - kaplan som förr skrevs med ett e i ordet capellan. Sophia kom nämligen vid vigseln 1818 närmast ifrån Malungs kaplansgård där hon bodde hos sin morbror kaplanen Daniel Heinstedt.
Efter denna utvikning ska jag nämna att Gucku Halvar Ersson i sin tur var son till en Gucku Erik och sonson till ovannämnde Gucku Halvar Persson. Min morfars far var Pellanna Erik Jonsson och min morfar Pellanna Karl Kalle Eriksson. Den Gucku Halvar Halvarsson som Leif nämner när han radar upp Gucku Marit Persdotters anor var bror till min Erik. Anorna till Marit anges korrekt - och det var denna Marit som lät dränka sig i Västerdalälven. Hon har kanske blivit förväxlad eller ihopblandad med följande Marit inte minst för att båda var av Guckusläkt. (Dessutom var det i varje fall före 1800-talets slut ovanligt med utom äktenskapet födda barn i Malung.)
Gucku Anna Ersdotter, alltså Nils Perssons svärmor, hade en faster som hette Gucku Marit Pålsdotter. Denna faster fick en oäkta son år 1819 som fick heta Per och som genom moderns gifte kom till Pellgården i Vallerås där han så småningom återfinns som husbonden Pell Per Olsson. Denna faster dör ej snart utan lever fram till år 1868. Uppgiften om kvinnan som tar självmord gäller säkert ursprungligen den Marit Persdotter som Leif talar om - som dock aldrig hade någon son Nils - endast en son Per och en i späd ålder avliden dotter.
Med detta för det räcka, i alla fall denna gång. En annan gång blir det mera årtal - jag har nämligen raderat den skrivna texten två, tre gånger i natt - och vill bli klar för att få sova!
Till sist: Lördagsöppet finns det inga medel för närvarande.
Dessutom är jag numera efter påskens slut, den enda personen vid arkivet. Jag meddelar i Malungsbladet när jag är borta från arkivet.
1114
« skrivet: 2000-04-27, 22:06 »
Till Jan Nilsson :
Jag har kollat i Acta Genealogica Malungensia (AGM) innehåller ibland en del fel, vilket förstås är naturligt med ett så stort verk, något som inte hindrar att man använder sig av det så länge vi anger att vi hämtat uppgifterna t.ex. från AGM eller direkt från primärkällor som mantalslängder (personskattelängder) eller kyrkböcker. I Vallerås förekom vid samma tid en Ingewalls Jonas Hansson, f. 1737, död (Vallerås nr 25, s. 351) och i Lillmon en Lim Olof Hansson, f. 1737, död 1809 (s. 407, Lillmon nr 51). Jag nämner bara detta eftersom det förekom praxis att ge samma namn två gånger i de fall man fick barn i båda äktenskapen.En av de bästa handböckerna som skrivits angående släktforskníng är Hildebrands Handbok i person- och släktforskning.
Jag rekommenderar att Du går igenom mantalslängderna och kollar efter män med namnet Hans. Hans-namnet är ganska ovanligt och är koncentrerat främst i Vallerås och Mobyarna, men det finns också i Fors, Jägra, Gärdås, Idbäck och kanske också i byarna söder om Lillmon (se också AGM s. 34-35 om namnskick).
Observera att barnen inte togs med i kolumnerna söner eller döttrar innan de var 15 eller i vart fall omkring 15 år. (Läs vidare t.ex. i en bok om mantalslängderna som Gösta Lext har skrivit som t.ex. kan köpas från Svenska Släktforskarförbundet.)
1115
« skrivet: 2000-04-27, 21:58 »
Till Jan Nilsson :
Jag har kollat i Acta Genealogica Malungensia (AGM) innehåller ibland en del fel, vilket förstås är naturligt med ett så stort verk, något som inte hindrar att man använder sig av det så länge vi anger att vi hämtat uppgifterna t.ex. från AGM eller direkt från primärkällor som mantalslängder (personskattelängder) eller kyrkböcker. I Vallerås förekom vid samma tid en Ingewalls Jonas Hansson, f. 1737, död (Vallerås nr 25, s. 351) och i Lillmon en Lim Olof Hansson, f. 1737, död 1809 (s. 407, Lillmon nr 51). Jag nämner bara detta eftersom det förekom praxis att ge samma namn två gånger i de fall man fick barn i båda äktenskapen.En av de bästa handböckerna som skrivits angående släktforskníng är Hildebrands Handbok i person- och släktforskning.
Jag rekommenderar att Du går igenom mantalslängderna och kollar efter män med namnet Hans. Hans-namnet är ganska ovanligt och är koncentrerat främst i Vallerås och Mobyarna, men det finns också i Fors, Jägra, Gärdås, Idbäck och kanske också i byarna söder om Lillmon (se också AGM s. 34-35 om namnskick). Bra att veta kan vara att bondens barn, dvs längdens söner och döttrar inte skrevs in förrän de hade fyllt 15 år.
1116
« skrivet: 2000-03-02, 01:02 »
Släktforskare!
Jag har nu själv forskat vidare i kyrkböckerna om torparen Per Jansson i Södra Kölbergstorp som jag frågade om på denna lista den 12 augusti 1999 och har löst frågan om hans ursprung.
Först vill jag säga att Per Jansson inte har någon Jan Finne som fader och ej heller var född i Norra Ny socken. Per Jansson var född i Norra Öjenäs i Ekshärad 1747-12-29. Likaså visade sig namnformerna inte utgöra säkra bevis för finskt eller svenskt namnskick. I Norra Ny var Jansson Pers farsnamn och i Ekshärad Johansson. Modern Lisa kallas Lisbet i Ekshärad och just Lisa i Norra Ny. Istället gällde för äldre tid : man skrev som man tyckte passade in i sammanhanget och ganska godtyckligt. (En mer allmän skriv- och namnnormering kom först på allvar kring 1800-talets mitt.)
Per Janssons mor visade sig snart vara Lisa Danielsdotter (Kukkoinen), f. 16 mars 1720 i Nain av värmlandsfinskt ursprung. Hennes fader Daniel Henriksson Kukkoinen skall vara född i Västra Näsberg Norra Ny 1693-09-25 (födelseuppgiften är en indirekt uppgift från Jarl Ericsons Finnar i Östmark, Vitsand, Nyskoga, Södra och Norra Finnskoga, ej direkt kyrkboken). Daniels släktnamn och faderskap finns belagt enligt Valter Berg i Bergs bok Den svarta piskan, genom domboken för Älvdals härad. Där står att läsa att redan före äktenskapet var föräldrarna till Lisa, Sara Henriksdotter Hakkarainen och Daniel Henriksson Kukkoinen förlovade eller näst intill. Vidare står det att Sara ångrade sig och blev ställd till tings för detta av hennes tilltänkta make och styvsvärfar och att hon ganska snart efter detta mål som ägde rum ca 1718, förlikades och gifte sig med denne Daniel. Hela detta resonemang visar att Lisa och några av hennes syskon som av prästen i Ekshärad, ömsom har försetts med en fader Daniel, eller en Daniel Persson eller med en Daniel Jönsson som i Lisas fall, kan säkert anses vara helsyskon med Daniel Henriksson som fader. Uppgifter om Daniel Henrikssons anor återfinns också i nyssnämnda bok av Jarl Ericson. Namnet Kukkoinen finns också belagt genom C. A. Gottlunds postumt tryckta dagbok för år 1817.
Elisabet Lisa Danielsdotter (Kukkoinen) var gift 2 gånger. I sitt andra gifte var hon gift med 1757-10-08 med Henrik Mårtensson under den lågtyska namnformen Lisken. (Henrik Mårtensson dog av tvinsjuka 1796-05-03 i Västra Näsberg. Lisa Danielsdotter dog 1797-12-16 i Västra Näsberg.)
I P.O. Bergmans databehandlade vigselregister för Norra Ny vigsellängder anges det till 1757-00-15.
Jag kanske har feltolkat datum -just kring 1756 och i viss mån 1757 - är vigselnotisernas text svårtolkad. Födelseuppgiften för Per Janssons halvsyster Annika Henriksdotter är dock fel- det skall vara senare och inte år 1752! Dessutom finns en notis om en fadder Hust. Lisa Danielsdr i Näsberg vid dopet 1757-04-10 av den nöddöpte Jöns Mattsson i Västra Näsberg. Någon annan Lisa Danielsdotter har inte kunnat återfinnas i husförhörsböckerna för samma tid. Trots att hon var gift i vart fall hösten 1757, så finns Lisa inte antecknad för husförhöret 1757-12-23. Kanske slapp hon detta första året?
Lisa Danielsdotter flyttade alltså någon gång mellan 1756-07-18 och hösten 1757 från Nain. Det förstnämnda datumet återgår på dopet av Maria Persdotter i Nain, där Lisa står som Enk. och hemmahörande i Nain.
Per Jansson var son till Lisa och hennes förste make, Johan Persson, sammanvigda till äktenskap i Ekshärad 1743-10-08. Johan Persson var född i Norra Öjenäs, Ekshärad 1720-02-21 av med svenskt ursprung. Efter Johan Perssons död 1751-02-28 flyttar änkan med sina kvarlevande två barn först till föräldrar föräldrahemmet i Nain och därefter till Västra Näsberget.
Per Jansson hade ett syskon - Kerstin Jansdotter, f. 1744-07-05 i Norra Öjenäs, Ekshärad, som uppnådde vuxen ålder. Hon återfinns fram till 1774 tillsammans med modern och Per. 1774 bor hon i Västra Näsberget, men detta år flyttar hon någonstans, men jag har inte tillgång till attesten som skulle ge svar på vart hon flyttade.
För mer om Per Janssons anor längre bak i tiden och med mera uppgifter om hans far och mor hänvisas till sidan för Ekshärad. Där planerar jag att lägga uppgifterna vid senare tillfälle.
1117
« skrivet: 2000-03-01, 23:17 »
Hej Leif Mörkfors och Marita Asp Tauni!
Mikrofilmshörnan är sedan början av februari flyttad till Tingshuset. Tingshuset är en stor tegelröd byggnad där förr Malungs tingsrätt huserade. Numera har Mora tingsrätt en del rättegångar i bland, men det är också allt. Istället har Malungs kommun flyttat in dit.
Sedan 1996 finns Malungs lokalhistoriska arkiv inrymt i Tingshuset och jag har jobbat på detta arkiv sedan 1997 som arkivarie. Anledningen till att mikrofilmerna flyttades är dels att Kommunbiblioteket är trångbott och har källarlokaler som har blivt utdömda av yrkesinspektionen, dels att jag som arkivarie (och släktforskare) besitter bättre kompetens än bibliotekspersonalen.
På tingshuset finns nu mikrofichekort från Malung, Lima, Transtrand och Tyngsjö samt Norra Ny. Den sistnämnda endast för vissa år. Malungsförsamlingarna saknar några av de senaste filmade SCB-utdragen, särskilt de efter 1910.
Dessutom finns på mikrorullfilm både mantalslängder och domböcker, den förstnämnda gruppen ganska fullständigt fram till ca 1810. Domböckerna för tiden ca 1540-1660 fattas dessvärre av en för mig oförklarlig orsak. Därutöver finns nästan alla s.k. Generalmönsterrullor och även någon enstaka mikrofilmrulle för andra församlingar; Ekshärad, (Dala-)Järna och Äppelbo.
1118
« skrivet: 2000-02-11, 00:14 »
Holly Evans!
I found this in A1:12 card 53375 2/4 page 54 Dalby sn:
Dependent tenant Lars Persson born 1778 3/6 in Ny sn.
Wife: Helja Jonsdotter born 1774 in N. Persby.
Children:
Per Larsson born 1805
Jon Larsson born 1807
Olof Larsson born 1810
Marit Larsson born 1815 19/9 Gunnerud.
[Larsson - Written just like that in book! - The right name to write was Larsdotter, as she is a daughter not a son!]
The family lived in Backa (page 54 in AI:12) 1815-1816. 1816 they travelled to page 7 in AI:12. The family was obviously in Backa before 1815, but unfortunately some books are destroyed. Next preserved book are from 1800-1805 (AI:9).
Good Luck Evans!
1119
« skrivet: 2000-01-07, 13:05 »
Det finns en kyrkoräkenskapsbok, LI:1 som sträcker sig längre tillbaka i tiden än år 1722. I den finns det kanske med gåvor eller avgifter till kyrkan i samband med dopen?
1120
« skrivet: 1999-12-11, 00:39 »
Katarina Sohlborg!
Tack för ditt meddelande den 29 oktober och framför allt för din forskarmöda att söka Tyrisar. Jag har försökt att finna källuppgiften för Hans T., men har inte funnit den. Jag är emellertid till 99 % säker att jag har hämtat uppgiften från Erik Sehlbergs Gefleslegter, dock inte från originalet i Gävle stadsbibliotek som jag har läst om ska vara något svårläst, utan från det exemplar som finns på Stockholms stadsarkiv eller Kungliga Biblioteket (troligast är det förra). Sehlberg anses vara pålitlig. Om den ursprungliga källan för Sehlbergs uppgift om Hans T. finns kvar är mig helt obekant. Någon skulle kanske kolla Sehlbergs originalexemplar i Gävle?
mvh Björn Sonesson
1121
« skrivet: 1999-12-06, 00:43 »
Hej Erik!
Det står att en del intressant att läsa i Carl Axel Gottlunds postumt utgivna Dagbok öfver Dess resor öfver Finnskogarne år 1817 på sidorna 302 och 303. Av namnen Ivar och Mats förstår jag att de du nämner måste vara släkt med de Ivar och Mats som Gottlund nämner.
Den första som kom till Milsjöheden var Ivarin Pekka, som han kallades d.v.s. Petter Ivarsson Pasainen, hemma från Pasala i Finland. Efter både missväxtår, stöld och brand under kort tid flyttade en av dennes söner, Ivar till Tyngsjö och en annan son Matts, till Milsjön. Det berättades för Gottlund att när folk senare kom till Milsjöheden, så ska de ha fått se människor som låg döda i stugan av svält. Därefter ska stället ha varit öde länge, allt intill dess den närvarande slägtleden der inträffade.
Den första som bodde i Milsjön var Mats Ivarsson Pasainen, vars son Matts hade minst två söner, Ivar och Erik. Erik flyttade till Rankfallet, medan Ivar gifte sig med änkan Annika Matsdotter Kansainen från Kvarnberget. Ivars dotter uppges ännu leva år 1817.
Mvh/ Björn Sonesson
1122
« skrivet: 1999-11-14, 11:54 »
Hej Katarina och tack för ditt svar den 29 oktober på mina två inlägg den 15 aug. och 29 okt!
Jag vet tyvärr inte varifrån Erik Sehlberg hämtat uppgiften om att Hans Tyrisson var förmyndare åt Johan Tyrissons barn. Vet någon annan om var man finner uppgiften? (Kanske i Gävle stads magistrats protokoll om dessa klarat den stora branden i Gävle på 1800-talet.)
Känner du (eller någon annan av läsarna) till några flera av Johan Tyrissons (f. 1676), anor än de jag har räknat upp i inlägget den 15 augusti eller känner du till något mera om dem än de uppgifter som jag har räknat upp för dessa anor?
Är det möjligt att spåra upp än tidigare generationer (mitten av 1600-talet och bakåt) genom att kombinera domböcker och mantalslängder eller är dessa källor för dåligt bevarade för Ovansjö/Högbos del? Tack på förhand!
1123
« skrivet: 1999-11-14, 10:43 »
En fråga om Kerstin Danielsdotter, f. 1722 i Nain till Mats Hellgren och andra som kan denna sak.
I Hellgrens rekonstruktion, Församlingsbok över Ekshärad 1665-1750 finns Sara Henriksdotter (f. 1687) omnämnd på två ställen på sidorna 90 och 91. Det angivna födelsedatumet visar att hon är samma person. Problemet är därför att hennes dotter Kerstin har blivit dubblerad. Kan Ni bekräfta att det är Daniel Jönsson som ska vara fadern eller föddes det två halvsystrar Kerstin? Kerstin Danielsdotter står som dotter till Daniel Jönsson i Hellgrens avskrift av födelseboken 1665-1722 som bl.a. efter databehandling sorterar alla födda barn i ortordning.
Är det någon förresten som känner till Daniel Jönssons finska släktnamn (för han var väl en finne)?
Vid kontroll i Hellgrens avskrift för födelsebok 1723-1799 dyker oklarheter upp. Två av barnen som i Hellgrens församlings bok anges ha Daniel Henriksson och Sara Henriksdotter står med en annan förälder??? 1. Henrik, född 1723-04-11 anges ha en Daniel Persson som fader. Per, född 1728-03-28 anges ha en Annika Henriksdotter som moder.
Eller är det så att Mats Hellgren har funnit källor som visar att prästen skrev fel? Särskilt i finnbygderna hade kyrkobokföringen en del brister, t.ex. ifråga om registreringen av döpta barn.
1124
« skrivet: 1999-10-29, 13:06 »
Anders Lindström!
Jag kan heller inte nå dig! Enligt meddelande från en webbansvarig så existerar inte denna algonetadress, åtminstone inte numera.
Har Du bytt webbadress?
Till Katarina Sohlborg!
Jag tror att Du, Katarina och jag är släktingar. Härstammar Du från släkterna von Knorring och Holst?
1125
« skrivet: 1999-10-08, 22:46 »
Hi Carolyn!
Do you know about any Bergström? One Karl Bergström, one of my grandfathers oncles went to America in 1903. He was born 9th July 1861. He was grown up in Halga, or actually in one of the crofter's holdings. An ironworks needs many people, and both he and his father (with same forname)were forresters. None of the crofter's holdings is left except for an about fifty year old cellar. The cellar and some old wildapple-tree is situated on the place Karl B. once lived -Östra Staa.
There seams to be a lot of Staa-names along the river Klarälven. Across the river lies Västra Staa - that was the destination for the ferry's route. Translated to english they mean ferry-place, there only the latter half of the word - ställe have been left. Västra Staa is a part of the village of Södra Loffstrand and Östra staa was a part of Halgå's boundaries, but today Östra Staa is jurisdical within the Stackerud village's boundaries. An important factor to the distinction of Halgå's crofter's holdings are that they never seems to have been bought free by its crofters, neither at the ironworks time or at the time of the latter wood-campany. Owner to Halgå were Uddeholm ironworks a great concern of some companies. In the 20th century the company went to be more and more a wood-company. Since about ten years ago the company has ceased. Austrian-owned Uddeholm Tooling in Hagfors today is a another company which has only taken over some employees, locals and equipment. The wood-company Uddeholm was bought by Billerud, Billerud bought by Stora and now Stora-Enso is its sucessor.
Maybe we could see each other when you came to Sweden! I live in Dalecarlia, in a community not far from Värmland and Ekshärad. I suggest that we discuss an eventually reality meeting directly by mail to mail and not by this site (because that would not have any connections with genealogy).
Greetings,
Björn
1126
« skrivet: 1999-10-02, 14:02 »
Hi Carolyn!
Greetings and thanks for the mail!
Your description about the roads is interesting. You don´t mention the old closed bridge over the river Halga. The road continues on the other side but the remains of the Halga ironworks is on the south side of the river Halga. So, I,m quite convinced that you have been just a few metres from the ruin of the ironworks! (The great dam is still there and also the Halga mansion.) Did you see any river by the gated road?
Before the bridge was closed down, you could reach Halga by to roads. The only road today to reach Halga is starting just south of the new bridge which crossing Halga. In the neightbourhood is Brattfallet and an old bridge. Did you pass Brattfallet and went southwards?
I did tell you about Bofastberg there my father is born. It is lokated north of Halga ironworks. To get to Bofastberg you have to take a northern road than the one who goes to Halga ironworks. But in yesteryears this road had a connection-road with the now closed bridge-way.
I do hope this description is to help.
Greetings
Bjorn
1127
« skrivet: 1999-09-01, 17:07 »
Till Marcus!
Fernows uppgifter måste du ta med en nypa salt. De är inte alltid tillförlitliga. 1700-talets och även de tidiga 1800-tals berättarna eller krönikörerna (och än värre 1600-talets berättare) hade inte vår källkritik. De fogade ofta ihop vad de tyckte var sådant som passade in och det kunde vara både fullt pålitliga uppgifter som annat mer suspekt material.
Fernow nämner bl.a. en historia om att Ekshärad skulle ha fått sitt namn av en man kallad Hök, därav Hökeshara som sedan skulle ha blivit Ekshärad. Denna historia hör dock helt sagan till. Namnforskarna har kommit fram till andra slutsatser -ungefär : bebyggarna kring sjön Ekiern /nuv. Mossbergssjön. En annan rimlig slutsats som gjorts av en kulturgeograf är att Ekshärad var Älvdals härads gamla häradsnamn under tidig medeltid. Vilken som är rätt eller mest rätt vet jag inte.
Beträffande Skoga och Marcus, fråga gärna någon på Värmlands släktforskarförbund. De kan eller känner säkert någon person som är bra på att bedöma denna fråga.
mvh/Björn Sonesson
1128
« skrivet: 1999-09-01, 16:38 »
Husförhörslängderna för Malungs socken börjar först fr.o.m. år 1803, vilket beror på en brand som ödelade nästan alla Malungs kyrkohandlingar. Även sockenstämmoprotokoll blev lågornas rov.
Jag vill meddela om ett undantag: Östra Näsberget i Malungs socken återfinns nämligen i Norra Ny sockens husförhörslängder för tiden 1773-1805. På kartan ser man att det är dubbelt så långt att ta sig till Malung som att ta sig till Norra Ny kyrka. Om folket i Östra Näsberget även finns i samma församlings födelse-, vigsel- och dödböcker är mig obekant.
Björn Sonesson
1129
« skrivet: 1999-08-30, 18:20 »
Hi Carolyn!
The cemetery of Eksharad with is ironcross is probably Eksharad's most famous thing. Many blacksmiths and prosperous peasants is buried there under the cross. Often the grave have became used in generations. Some is still used today. There are a few people which still make crosses.
In Sweden, we usually don't have bygdebocker. I don't know why, but maybe that have something to do with the late foundation of modern Norway (1905) after several centuries under the Kingdom of Denmark and later the Kingdom of Sweden since the 14th or 15th Centuries.
For Eksharad, we have a book named Eksharadsboken or something similar, which was editioned by Signe Borlind and issued about 1960.
Another book is in the serie Byar och gardar i ovre Klaralvdalen. I don't know its number.
Both books are probably available in Arkivcentrum, Karlstad.
There do exist some computer-based extract from Eksharads church-books. Two extract-books consists of christened children 1665-1799 and one another extract-book register married couples from the time the books begin to end of ther year 1860. They are to good help. They may have theese books in Arkivcentrum.
Greetings, from Bjorn.
1130
« skrivet: 1999-08-25, 18:03 »
Carolyn, I give you my greatest condolences for your sorrow. I know that doesn't help, but I can mentioned that a friend of mine, has recently lost both his mother and his mother in law nearly at the same time.
Carolyn and Eric, thanks for your letter.
Eric ,nor I or my father Stig Sonesson know anything about your Victor Skoog. But my father do know other persons with the name Skoog. As I have told before the neightbours to my grandparents family in Bofastberg have the name Skoog at the end of the 19th century and the first decades of the 20th century. But, other persons with this surname is also in Halgå,which is lockated just a few hundred meters from Bofastberg.
I am not a descendant of the Bjorn family. I just have the name as forename as the 1970-decade's swedish tennis-star Bjorn Borg. Funny, that you Eric has actually met Buzz Aldrin.
Thanks,
Björn Sonesson, Malung community, Dalecarlia county, Sweden
P.S. For the moment I have problem with my computer at home. I send from my work now. D.S.
1131
« skrivet: 1999-08-15, 20:54 »
Efterlysning om gården Tyrisses i Högbo och Johan Tyrsson/Tyrissons anor. (Inkluderar även vad jag känner till idag.)
Eftersom Högbo tidigare var en del av Ovansjö har jag lagt min förfrågan under Ovansjö socken. Vilken sida bör jag lägga min förfrågan på? Under Johan Tyrssons födelseår 1685 var inte Högbo egen socken.
Rätta mig om jag har misstagit mig. Tack på förhand!
1132
« skrivet: 1999-08-15, 20:38 »
Hej!
Tack för tillägget Pehr!
Sedan mitt förra inlägg har jag upptäckt att ännu en gård kan komma ifråga för Markussläkten. I Mats Hellgrens Andreas Piscator och Bengt Piscator. Anteckningar 1700-1758 Ekshärad (S). En kyrkoherdes vardag. finns uppgift om en annan gård som inte nämns under Likenäs hemman i Joh. Ericksens bok. För den nionde mars 1702 skriver prästen Andreas Piscator enligt Hellgren :
Förrättade jag gudtjänsten i Likenäs kapell och höll jämväl en liten likceremoni över salige Markus Håkansson i Uppegården: Texten 2 Tim: 4,7,8.
Nota bene: Uppgården nämns ej här uttalat att det ligger i Likenäs och anges ej i Ericksens bok men i persomregistret i denna skrift anges den till Uppgården, Likenäs, så Hellgren kan ha misstagit sig.
Dessutom fann jag genom ortsregistret att i Fryksdals domböcker finns Markusfolk i Likenäs (Se Almqvists Sammandrag) vid ett par tillfällen i domb. 1602-1740 :
1674 vt §20 Bonde Jönsson i Likenäs o. h. syster Marit Jönsdtr i Vadje.
1715 ht bröderna Anders och Jöns Markussöner i Likenäs omnämns.
1133
« skrivet: 1999-08-15, 01:34 »
Till alla som känner till gården Tyrisses i Högbo, Ovansjö och/eller Johan Tyrissons/Tyrssons förfäder :
Johan Tyrisson var en av Gävle stads rådman och han var gift med en Judith Holst (d. 1730). Johan Tyrsson avled i mars 1716 (Erik Sehlberg i sitt manuskript Gefle och dess slägter nämner att han dog den 6 mars, men sätter inom parentes uppgiften: Kyrkboken den 11 mars). När Johan Tyrsson dog blev strax Hans Tyrisson från Högbo, Ovansjö, förmyndare för Johans barn. Kan någon bekräfta att Johan och Hans Tyrisson är bröder och mitt på indicier antagande om att gården Tyrisses i Högbo är deras födelsegård?
I Gefle och dess slägter omnämns också en Johan Tyrsson som blev borgare i Gävle stad 1654-07-26 och som var död 1660. Denne äldre Johan Tyrisson hade en hustru Marina. Kanske han även var från Högbo och var han Johan Tyrissons (den yngre) fars farbror?
Hittills har jag dock inte sökt direkt i källorna. Men någon, kanske just Anders Lindström vet kanske mera än de uppgifter jag här har att förmedla om Johan Tyrssons anor som jag hämtat ur Svenska Antavlor, Band IV, häfte 7 (1998), Nr 240 Christina Odenbergs anor av Henrik Mosén och Gert Pålsson:
s. 308: 746 Johan Tyrsson f. 1685 i Ovansjö sn, d 1716 i Gävle, handelsman o borgare i Gävle, rådman.
s. 314: 1492 Tyris Larsson, d 1699 i Ovansjö sn, bonde i Högbo, Ovansjö sn - G m
1493 Anna Persdotter, d 1699 i Ovansjö sn.
s. 318: 2984 Lars Tyrisson, bonde i Högbo, Ovansjö sn. - G m
2985 NN, d 1675 i Ovansjö sn.
mvh Björn Sonesson
1134
« skrivet: 1999-08-13, 00:48 »
Britt Marie Wetterstrand!
Församlingen Kiika ligger längst västerut i det historiska landskapet Birkaland (tror det kallas Pirkala el liknande på finska - och gränsar i väster till Satakunta där staden Björneborg (fi. Pori) ligger. Administrativt hör Kiikka till Västra Finlands län.
En passus här angående Birkaland:
Från Birkaland tros de första av de så kallade birkarlarna ha kommit ifrån. De upptog skatt för den svenska kronans räkning (men behöll en hel del också för sig själva) hos samerna i lappmarkerna under senmedeltid och under 1500-talet. Detta medförde bland annat att den svenska statsmakten under 1610-talet kom göra anspråk på den nuvarande norska ishavskusten, något som Sverige för övrigt senare fick ge avkall på.
mvh Björn Sonesson
1135
« skrivet: 1999-08-12, 23:23 »
Hej!
Jag har en Karin Håkansdotter (f. 1782 enl. hfl) som i Ekshärads hfl uppges komma ifrån R-gård. En släkting till mig som också forskar har inte funnit henne under Råda gård, i Norra Råda. En pojke Håkan, f. 1820, uppges vara död i Ransäter 10/12 1820.
Karin var gift 1816-11-17 med Hindrik Persson, f. 1788 i Södra Kölbergstorp, Norra Ny (Hindrik var värmlandsfinne på sitt fäderne). De levde några år på Ginbergsängen, Ekshärad. Karin dog där 1826.
Kan R-gård vara Ransäters gård eller tar jag helt fel?
Tack på förhand / mvh / Björn Sonesson
1136
« skrivet: 1999-08-12, 22:50 »
Lennart Lindgren
Äldsta mikrofilmade volymen från kyrkoarkivet i Råda är LI:1 som omfattar åren 1673-1863. Denna volym innehåller räkenskaper för kyrka och räkenskaper för fattigvård. Inventarie- och arkivförteckningar finns noterade från år 1699 och år 1745 (där kanske framgår vilka kyrkoböcker som idag är förlorade).
Därutöver finns av mikrofilmade volymer före 1783:
Födelseböcker 1725-1769; 1770-1796; lysningsbok 1730-1792 (1789-1790 saknas, men ersättning finns kanske i Ekshärad E:2 för åren 1733-1791?(enligt SVAR))och till sist dödböcker 1729-1799.
mvh/ Björn Sonesson
1137
« skrivet: 1999-08-12, 22:39 »
Till Bengt Svensson:
Det finns idag ett Stjärn i Norra Råda som ligger strax norr om Uddeholm, nära norra sockengränsen.
mvh/ Björn Sonesson
1138
« skrivet: 1999-08-12, 22:16 »
Hej Marcus!
I den periodiska skriftserien Svenska Antavlor, rättelser och tillägg till band III (i register 1995 till Sv.Antavlor), s. 485 står :
Jöns Markusson, levde 1540 o. 1573, bonde i Likenäs, Dalby.
Apropå Pers anlista, så tror jag att Per tyvärr har blandat ihop far och sonson.
Det är Mats Hellgren som står för uppgifterna ang. Jöns Markusson i tillägget till sitt eget ursprungliga bidrag (Gunnel Rydeborg har hämtat sina uppgifter från Medlemstidning för Värmlands släktforskarförening, nr 1 1996).
Den gård som dessa Markus- och Jönssöner brukar är med största sannolikhet antingen Bondgården eller Bondmarkusgården. Båda gårdarna är numera borta. Bondgården låg strax väster den gård som idag kallas för Halvarsgården och ägdes i mitten av 1600-talet av Bonde Jönsson gift med Maggeli Jönsdotter från Stöllet, Norra Ny.
Bondmarkusgården låg mellan nuvarande Olagården och Skrufgården. På Bondmarkusgården finns följande personer:
1. Markus Jönsson (f. 1710 i Likenäs) gift med Karin Olsdotter (f. 1713).
2. dottern Kerstin Bond Markusdotter (f. 1750) gift med Olof Olsson från Amnerud (f. 1740).
3. sonen Olof Olsson Skruf (f. 1793) gift med Britta Håkansdotter från Gunneby (f. 1803).
4. dottern Ingjärd Olsdotter (f. 1843) gift med Per Andersson (f. 1843), var sista brukare av Bondmarkusgården.
Uppgifterna om gårdarna och deras ägare är direkt avskrivna ur Joh. Ericksen Övre Älvdalen. Gårdarnas och släkternas historia. 1. Dalby, Norra och Södra Finnskoga, utgiven av Nordiska Museet 1950 (och svår att få tag i).
mvh/ Björn Sonesson
1139
« skrivet: 1999-08-12, 21:32 »
Jag söker information om Per Jansson och hans ursprung med anledning av att en bekants bekant tänker ge ut en bok. Jag är för övrigt en ättling till denne Per Jansson
Per Jansson var enligt husförhörslängderna född år 1747 i Norra Ny och gift med Marit Elovsdotter (f. 1754 i Osebol och omgift m. Gustav Mattsson).
Per Jansson förefaller av dopnotiserna för hans barn och författaren C.A. Gottlund (se nedan ang. Gottlund)ha bott i Södra Kölbergstorp (jag har kollat Malungs Kölberg och där finns inte familjen - Kölberg i Norra Ny måste vara Kölbergstorp)från år 1785. Dessförinnan bodde familjen i Västra Näsberg (t.o.m. år 1785 om man ska tro Gottlund).
Av en släktforskare har jag fått höra att Pers far kallades för Jan Finne och att denne Jan inte är identisk med den mer kände och yngre Jan Finne som jagade med Llwellyn Lloyd på björnjakt. Enligt samme forskare är Västra Näsbergs hemman som Jan Finne bodde på en härva av släkter som flyttar in och ut och åren kring mitten av 1700-talet hör till de besvärligaste.
Per Jansson är tydligen otvetydigt en finne. Är det någon som eventuellt känner till några finska släktnamn på hans föräldrar eller känner till något mera om honom eller hans övriga anor?
Per Jansson omnämns för övrigt på sidorna 277-278 i C.A. Gottlunds Dagbok år 1817.
Tack på förhand!
med vänl. hälsningar / Björn Sonesson
P.S. Jag är medveten om att Gottlund inte alltid är tillförlitlig, men här tycks han vara säker. D.S.
1140
« skrivet: 1999-08-12, 20:57 »
Hi Carolyn!
The place Halga is an old smaller manor house and was founded as a iron works in the year of 1833. There they made bar iron (not the modern kind of iron). In 1884 a great part of the buildings were burned down and a few years later the production was layed down.
A few buildings are left there today from the great days of the iron works.You will found Halga only in a very good map because only one person are living there today.For about fifty, seventy years approximately fifty persons lived in Halga. Halga is lokated at the eastern riverside of the river Klarälven (the old name for the river is Klara).Halga don't lies under Loffstrand. Instead Halga is originally under the village of Stackerud.
Halga, Norra Loffstrand Norra and Södra Loffstrand och Stackerud is lokated in Eksharad (two spot in the first a)- Ekshärad not in the neighbouring parish Norra Ny, which church is in Stöllet (two spot in the o).
About the debate about Lofstrand: There are one Norra Loffstrand and one Södra (South) Loffstrand since 16TH century then the mothervillage Loffstrand was divided. But in the South Loffstrand will you found the farmyard Lövstrand which (probably by the name)is the oldest in these Loffstrand-villages. The farm in the village Ämtbjörk is unknown by me.
My father is born and grown up in a place near Halga (Bofastberg) and our neighbours in the early 20th was named Skoog.
But there is more than one family Skoog or Skog. The name Skoog is maybe originated by the soldiers rote (the word does´nt meaned roots in english). The swedish military system until about the end of 19th century were based on several rote For every rote some peasants have to pay money, get shoes and so on so they sould held a soldier ready for duty in war or military exercises. The name Skoog maybe is a name of a rote. The soldier get the rote-name when he became a soldier. Usually before 19th century, his children dropped this name and only called themselves with -son or dotter-names.
By the way, the second man on the Moon, Neil Buzz Aldrin is a descendent of the family Aldrin, blacksmiths at Halga!
At last, good luck on your research!
Greetings ,
Bjorn Sonesson
|
Visa inlägg
Cookie policy