ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Kristian Lagerström

Sidor: [1]
1
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2017-06-02, 13:52 »
Ja precis, namnet Blom förekommer ofta även på Ösel, såsom sedermera överstelöjtnant Johan Mathis von Blom 1645-1658.

Notabelt f.ö. att nämnda kusin Jacobina Appelgren, liksom Christina Eleonora Drakenhielm, förefaller ha stått Helena Johanna nära. Båda avlider 1712 resp. 1713 i Värmdö sn; Jacobina på just Ramsjö, Arvid Appelgrens gård, där H. J. vistades vid samma tid enligt tidigare nämnda "tiggarbrev", efter Johan Henrik Blomfelts försvinnande.

AIS är estniska riksarkivets utmärkta sökmotor, tipsad av Helene ovan: http://ais.ra.ee

Vänligen
Kristian Lagerström

2
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2017-06-02, 10:37 »
Kommissarie Erich Appelgren (död 1702) och Christina Eleonora bodde f.ö. på godset Werder (Virtsu) i Hanila sn (då Livland, nu Estland), på fastlandet inte långt ifrån Ösel, vilket förklarar resvägen. I socknens kyrkböcker (bestående av flera byar) noteras (s. 85) fru Christina Appelgren som dopvittne 1700-09-03 till löjtn. Heinrich Johann von Buddenbrocks son Herman Reinholdt i byn Moisaküll (OBS: ej att förväxla med socknen med samma namn, belägen söder om Pernau!). Familjen Appelgreen står även med i hfl under Werder (s. 151). Sannolikt förekommer de på fler ställen, men socknen är ovanligt stor och handstilen stundom svårläst. I AIS finns också ett flertal rättsfall rörande familjen och godset ifråga.


Vänligen
Kristian Lagerström

3
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2017-06-01, 22:47 »
Vad intressant att både Nils och Brita Appelgren var bosatta just på Norrmalm och just hos en Blom! Även om C.F. Blomfelt ej kunnat hittas i mtl (då de aktuella åren saknas) kan man anta att även han bodde där, med tanke på att rättsfallet ang. hans oäkte son utspelar sig just på Norrmalm.


Sannolikt rör det sig om Helena Johanna Appelgrens farbror (1630-1677) och faster (d. 1706). Apropå det, så fann jag vid genomgången av Överståthållarämbetets äldre passhandlingar en sådan utfärdad till jungfru Helena Johanna Appelgren. Enligt dokumentet (bifogat här) är resmålet hennes farbroders (bancokommissarien Erik Appelgren) hustru Christina Eleonora Drakenhielm på Ösel (Livland). Kanske var det där hon träffade Johan Henrik, innan han marscherade av mot Poltava. Fru Drakenhielm är f.ö. en spännande person, som bl. a. konverterade till katolicismen och levde som nunna i Tysk-romerska riket.


Som förmyndare står hennes salige farbrors (Johan Appelgren) änka Margareta Törnschiöld. Deras dotter Jacobina Appelgren (gm överstelöjtnant Magnus von Brömsen) är f.ö. ett av dopvittnena - tillsammans med kapten NN Blum (!) - till kapten Barthold Focks dotter Jacobina i Riga, St. Jacobi 1708-07-25 (s. 86). I samma fs får också som bekant Henrik Magnus von Buddenbrock sonen Ludwig Franciscus 1708-06-29.


Kapten NN Blum förekommer alltså ytterligare en gång, indirekt, i Riga, St. Petri via sin hustru Helena von Dornfeld eller Charlotta Helwig, dopvittne 1707-06-24 till löjtn. Daniel Heinrich Bökelmanns och Barbara Maria Martens dotter Brigitta Dorothea. Daniel Heinrich är f.ö. några år tidigare tidigare bosatt i Reval och förmodligen bror till Carl Fredrik Kiöppings sannolika mor, Margareta Bökelmann, nämnd tidigare i just Reval.


Vänligen
Kristian Lagerström

4
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2017-05-31, 22:18 »
Tack Carina!


Intressant att se hur de olika Stockholmssläkterna hänger ihop, varav i varje fall Casper Fredrik Blomfelts hustru, Brita von Garden / Groll tillhörde en. Av allt att döma verkar dock Casper Fredrik själv inte haft några nära släktingar i Stockholm under de år (1711-1718) han där bodde, förutom möjligen då hans trolige frände (och eventuelle far), Johan Henrik Blomfelt, som ju var skriven på Norrmalm 1710-12. Rimligen borde annars i varje fall någon av dessa gjort sig påmind som fadder vid den (officiellt sett) förstfödde sonen Johans dop 1718. Han fick ju som bekant redan året innan en "oäkta" son, Casper Fredrik, med Anna Elisabeth Ström.


Det som talar emot släktskap med både Florinus och Per Larsson Blomenfelt är inte bara namnskick, utan även heraldik; deras sköldemärken är sinsemellan helt olika. Däremot finns uppenbara likheter mellan Casper Fredriks och Johan Jacob Blomfelts identiska vapen och den livländska ätten Blums. Oavsett om det var Casper Fredrik eller hans far som antog namnet Blomfeldt, så förefaller det därtill i sig rimligt att det bildats av ett ursprungligt Blom/Blum, inte minst med tanke på att C.F. bär detta efternamn i gmr vid två (!) tillfällen 1711.


Vilken fantastisk sökmotor AIS är förresten! Är övertygad om när Lettland får en motsvarighet, så kommer Blomfeldtsnöten slutligen knäckas. En sak som klargörs av AIS är den gåtfulle major Bluhms identitet. Ett flertal suppliker från 1689-90 rör nämligen tidigare nämnde major Georg Ernest de Blome. I en av dessa framkommer att majoren i fråga, hans syster NN och hennes barn har godset Bilskenhof, beläget just i Smilten / Blumenhof sn. 


Vänligen
Kristian Lagerström


 


5
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2017-05-24, 23:34 »
Wow, vilket fantastiskt fynd!

Det mesta tyder ju på att det faktiskt är han. Enligt gmr skulle han ha varit född ca 1696 (dvs inom felmarginalen); han får sonen Jacob f. 1723 och kopplingen till släkten Böckelman stärker därtill misstankarna ytterligare; möjligen var han och kapten Georg Friedrich Böckelman kusiner. Enligt gmr skulle Kiöpping emellertid ha varit "livländare", men om jag inte missminner mig har jag även sett honom benämnd som "estländare" vid något tillfälle. Hursomhelst har jag stött på andra exempel på soldater som ömsom benämnts som det ena eller det andra; uppenbarligen kunde Livland stundom för somliga åsyfta hela det svenska Balticum. Casper Fredrik Blomfelt däremot benämns konsekvent som "livländare" och uppger sig själv vara född i Riga.

Vänligen
Kristian Lagerström

6
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2017-05-24, 18:44 »
Stort tack, Carina!


Ja, det försvåras dessutom av att det förmodligen rör sig om socknens tyska namn. Församlingarna i SAAGA är ordnade endast i enlighet med deras estniska namn. Däremot måste socknen vara en av dem som finns med i samma register över det nuvarande Estlands församlingsböcker (dvs SAAGA) och vars födelseböcker finns bevarade från år 1659. Har noterat, bl a betr. Diedrich Blomfelt och hans släktingar, att alla namnuppgifter i Törne-arkivet återfinns bland just dessa estniska (som ju även omfattar en del av dåvarande Livland, dock ej Jungfernhof) kyrkoböcker. Glädjande dock, i just detta avseende, att andelen socknar i registret med så tidiga födelseböcker bevarade är relativt få. Så förr eller senare kommer han påträffas.


Vänligen
Kristian Lagerström

7
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2017-05-23, 14:10 »
Hej gott folk!

Vad trevligt att Blomfelt-spåret blivit hett igen!   

Advokat Johann Friedrich Blum är onekligen intressant som släkting till syskonen Blomfelt, om än ej som far då han uppenbarligen redan 1677 var avliden. Sannolikt tillhör han då den estniska grenen av släkten (av vilka många var just jurister) och rimligen identisk med den framlidne "vällärde" juristen ("juris practici") med samma namn, vars ena dotter Margaretha Elizabeth vigs med Balthasar Dellingshausen 1695-04-16 och andra dotter Gertruta Sophia med löjtnant Johann Henrich Clostermann, båda i St. Olai fs, Reval. Sannolikt är han då också bror till Herman Blum som i St. Olai fs 1692-1700 får barnen Anna Magdalena, Medea Catharina, Johann Lorentz och Gertrud; samt till Thomas Blum, vid vars sons Hermans dop 1711 Herman Blum d.ä. är vittne.

Spännande för övrigt att J.F. av rättsfallet att döma verkar ha haft verksamhet i Dorpat, vilket ju ligger betydligt närmare den livländska grenens hemtrakter.

I Törne-arkivet (via Saaga) förekommer f.ö. en annan Johann Friedrich Blum f. 1659-04-11 i en för mig oläslig socken. Någon annan som har bättre syn? Förutsatt att denne uppnådde vuxen ålder, vore det ytterst intressant att veta mer om honom.

Vänligen
Kristian Lagerström

8
Långared / Långared
« skrivet: 2015-11-16, 13:49 »
Det förefaller onekligen så. Carl Gudmundsson d.y. (dräng i Mjönäs) är f.ö. dopvittne till Carl Gudmundssons (i Deragd.) yngste son, Anders 1790-06-05. Möjligen beror återvändandet av namnet Carl på att såväl brödernas farfar (Carl Carlsson), farfars far (Carl Carlsson) samt farfars farfar (Carl Svensson) bar det i fråga.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

9
24 Rekord / Vilken karolin tog avsked sist?
« skrivet: 2015-07-23, 13:30 »
Casper Fredrik Blomfelt var i tjänst 1710-60 och deltog både vid Halden 1718 och Pommerska kriget.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

10
Blomfelt / Blomfelt
« skrivet: 2015-07-22, 17:07 »
Tack Peder! Bra att ha med hans cv här i sin helhet. Vad gäller åren 1744-47 är C F också ersatt i mtl av hustrun, Brita Groll.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

11
Blomfelt / Blomfelt
« skrivet: 2015-07-21, 01:20 »
Casper Fredrik Blomfelt kan följas år för år i källorna 1711-68 med undantag för 1744-47, då han ej syns till någonstans. Enligt Kenneth Mossbergs Västerbottens regemente 1667-1752 ska han då ha befunnit sig (på permission?) i Livland (!). Med tanke på att han vid det laget ej besökt sin hembygd på över 30 år kan man tänka sig att det var just dit han begav sig. Frågan är om och i så fall var passhandlingen ifråga kan sökas? Oavsett vilket, kommer de ovan nämnda församlingarna i Livland att närmare granskas för åren ifråga. Blomfelts destination torde i så fall sannolikt peka ut hans egen födelseort.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

12
Blomfelt / Blomfelt
« skrivet: 2015-06-18, 01:19 »
Tack för vänliga ord, Carina!  
 
Både du och Leif R. Blom är ju värda beundran för era många och berikande bidrag till denna odödliga diskussion.
 
Vad gäller mitt senaste inlägg bör också förtydligas att samtliga socknar i Rigas krets - samt de som omger Sissegal (delvis tillhörande Wendens krets) - har luslästs med följden att många av dem kunnat avföras. Socknarna på listan ovan är således de som inte kunnat avföras. Förhoppningen är att denna granskning skall underlätta för den vidare jakten på syskonens ursprung, vilket med all sannolikhet står att finna bland dessa.
 
Just nu går jag igenom Riga stads kyrkböcker en andra gång med fokus på dopvittnena. Ottiliana von Berner förekommer som vittne i Riga Domkyrkofs tre ggr 1704 samt en gång 1709. Återkommer mera därom när övriga stadsförsamlingar granskats.
 
Nämnas bör också att Pommerns kyrkböcker (som Niclas Rosenbalck nyligen upplyst om) börjat digitaliseras och göras tillgängliga (gratis) online, däribland Kolberg, Stralsund och R?gen, vilka alla har kopplingar till namnet Blomfeldt. Väl värt en titt!
 
http://www.pommerscher-greif.de/kirchenbuch-online/articles/landkreis-kolberg.ht ml
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

13
Blomfelt / Blomfelt
« skrivet: 2015-06-10, 14:07 »
Efter en närmare granskning av de livländska kyrkböckerna kan följande konstateras:
 
Ottiliana von Berner agerar dopvittne i Kokenhusen sn. vid (åtminstone) två tillfällen: 1701-01-16 till Samuel Kleens son Caspar Bartholomeus (tillsammans med svärsonen, överste (Heinrich Gotthard) von Buddenbrock samt 1714-12-15 vid Christina Elisabeth Dornmanns dop.
 
Vidare är hon fadder vid (åtminstone) två tillfällen i Jummerdehns sn: 1711-12-15 vid Samuel Erdtmanns dotters Ottilianas dop samt 1714-03-01 vid Christoph Werfts och Margret Hedwig Wulfs vigsel.
 
Båda socknarna gränsar till Sissegals sn., där Ottiliana von Berner med all sannolikhet var bosatt till sin död hos nämnde svärson på godset Kaipen. Sissegals kyrkböcker är dock endast bevarade från 1725, då hon redan var avliden. Då hon ej påträffats i några andra kyrkböcker kan man utgå ifrån att hennes geografiska spännvidd såsom dopvittne vid tiden var begränsad till Sissegal och de omedelbart angränsande socknarna, vilket med tanke på hennes höga ålder föga förvånar. Det faktum att hon också fungerar som dopvittne till en icke-besläktad (?) namne talar för att släktskap inte nödvändigtvis måste ha motiverat barnets ovanliga namngivning, däremot geografisk närhet. Då just Kokenhusens kyrkböcker är bevarade från 1697 och helt saknar namnet Blohm/Bluhm under den aktuella tiden, kan följande anses vara de mest troliga födelsesocknarna (med påträffad relevant släktinformation bifogad) för syskonen Blomfelt:  
 
Sissegal
 
1760-03-20 förekommer en Anna Bluhm som vittne tillsammans en Maria Elisabeth Dellwig.
 
1760-08-07 förekommer som dopvittne Beata Christina Furubohm, änka efter von Wesseling.
 
Rodenpois
 
Kyrkböckerna börjar först 1740, men är intressant pga det geografiska läget samt av det faktum att kyrkoherden Michael Roggon bor och verkar här. Pastorn i Livland som agerar dopvittne i Piteå till ett av Friedeman Gotlieb Jacobis barn är f. 1701 i Lasken (Preussen). 1730-39 är han pastorsadjunkt i Rodenpois (Riga-distriktet) och 1739 till sin död 1756-06-26 pastor i samma fs. Han är gm Lovisa Margareta Jacobi, sannolikt en syster till Friedeman Gotlieb. Lovisa Margareta Jacobi avlider f.ö. i grannsocknen St. Matthäi 1771-04-08.
 
Lennewarden / Jungfernhof
 
Kyrkböckerna börjar först 1715, men indicierna talar för att detta är den mest troliga födelsesocknen för syskonen Blomfelt.  
 
I Katlakalns sn (omedelbart öster om Riga) förekommer år 1700 som dopvittne (på just Jungfernhof!) Johann Bluhm tillsammans med bl a Anna och Anna Elisabeth Wulff till Willum Masus och Agnetha Wulffs dotter Ann.
 
Här (i Lennewarden) lever och avlider (1737-12-11) Caspar Friedrich von Buddenbrock (Henrik Magni bror) och dennes hustru, Maria Elisabeth von Seiffert (1733-03-08).
 
1744-55 bor på Gross-Jungfernhof Otto Blum gm Anna Sophia Bernewitz. Den senares namn och förekomsten av kurländare bland barnens dopvittnen talar för kurländskt ursprung. Följande barn föds i socknen: Eva Christina 1745-11-29 (med Maria Christina och Christina Maria von Buddenbrock som vittnen), Hermann Heinrich 1749-01-12 (med Carl Eberhard samt nämnda systrar von Buddenbrock som vittnen), Friedrich Wilhelm 1751-01-02 (med kapten von Buddenbrock som vittne). Otto Blum agerar dessutom vittne 1745 tillsammans med Friedrich Heinrich von Buddenbrock (son till Caspar Friedrich von B.). Detta är första gången man ser en en direkt (och synnerligen tydlig) koppling mellan namnen Bluhm och Buddenbrock. Därtill är barnens namn intressanta, då tre av dem förekommer bland Ottiliana Blomfelts barn.
 
Kicholm/Uexk?ll
 
Här avlider änkan Anna Blom 1722-05-13, möjligen syster, faster eller ingift dito till Gerhard von Bluhmen (son till godsägaren Carl Blum i Pernigel sn), avliden i Kircholm 1758-02-04, 79 år. En Anna Blum (gm NN Jannius) får en son i gränssocknen Holmhof, (ca tre mil sydost om Riga) 1697. Samma år får i samma sn hennes sannolika syster, Agnetha Blum (dotter till nämnde Carl Blum och gm krigskommissarie Johann Wilhelm Pauffler). I nämnda sn (Holmhof) nämns också en Carl Blohm (sannolikt fadern ifråga) med sonen Carl. Informationen talar också för att denne Carl Blum är identisk med namnen som i kurländska (men Riga närbelägna socknarna) Windau resp. Pilten får följande barn: Sophia Gertruda 1675-05-19, Anna Alexandrina 1678-08-05 (Anna ovan?), Mathias Carol 1680-02-15 (sonen Carl ovan?) samt Friedrich Wilhelm 1681-01-05 (möjligen identisk med dopvittnet (soldaten...) i St. Mikaels fs, Reval 1700 och/eller sedermera fältväbeln (1704-06) vid Adam de la Gardies infanterireg. (dvs samma som mönsterskrivare Johan Hinrich Blum. Notera också Otto Blums son med samma namn ovan). Varken Carl är ngn annan Blum förekommer vare sig förr eller senare (1636-1710) i någondera socknen, varför man kan anta att han härstammade annorstädes ifrån. Med reservation för det fragmentariska källmaterialet är endast en samtida namne känd, pantherren ovan, vilken således kan vara samme man. Carl Blum tituleras f.ö. alltid Herr.  
 
Jummerdehn
 
Kyrkböckerna börjar 1711. Här nämns som ovan Ottiliana von Berner vid två tillfällen. 1712 nämns som dopvittne en madame Bloom, troligen mor till den Michael Hermann Blohm, som 1715 är dopvittne i samma sn. Michael Hermann Blohm är sannolikt identisk med sedermera disponenten (gm Barbara) på godset Pebalg-Neuhof (Neu-Pebalg sn). Paret får sönerna Friedrich Wilhelm (jfr ovan) 1734-08-22 och Carl Magnus 1737-08-03. Michael Hermann Bluhm avlider 1744-12-18, 46 år och 11 mån. gammal. Som ägare till godset ifråga nämns f.ö. 1583 och 1602 en Johann Blum, sannolikt sonson till namnen som 1530 sålde godset till Jacob von Tiesenhausen.
 
Alt-Pebalg
 
Kyrkböckerna börjar 1720. 1720-02-19 är Fräulein Bl?hm dopvittne, en sannolik syster till Michael Hermann Bluhm (nämnd som dopvittne 1731 som der Neuhoffer Verwalter) och troligen identisk med den jungfru. Blumin som agerar dopvittne 1723-04-01.
 
Katlakaln
 
Kyrkböckerna börjar 1693. Förutom ovan nämnda dop på Jungfernhof med Johann Blum (möjligen identisk med Johann Christoffer Blum nedan) som vittne nämns här en Anna Elisabeth Blohm som vittne 1697 till Peter Bergs son Christoffer. Anna Dorothea Bluhm gm Daniel Lehmann får 1706-11-25 dottern Engel (med pastorskan Engel Sternmann som vittne). 1707-06-07 är Carina Bluhm vittne till Hans Wigarts dotter Rosin-Maria. Den sistnämnda är sannolikt identisk med den Cathrina Schweden i grannsocknen Dahlen (se nedan), gm skolmästare Johann Christoffer Bluhm. Vid dottern Marias dop 1706-03-16 är Wigards fru Greta vittne och vid dottern Margaretas dop 1708-02-16 är Maria Wigard detsamma.
 
Dahlen  
 
Skolmästare Johann (Christoffer) Bluhm g 1703-05-19 m Anna Catharina Schweden får barnen Christopher 1704-11-07 (död 1704-11-13), NN 1706-03-15, Maria 1706-03-18 samt Margareta 1708-02-16. Denne Johann Bluhm är emellertid en mindre trolig faderskandidat till syskonen Blomfelt. Frånvaron av Casper Friedrichs och Ottilianas namn i socknen före 1711 resp. 1719 talar däremot liksom det faktum att syskonens mor i så fall skulle ha varit avliden redan 1703. Om så hade varit fallet, hade sannolikt syskonens resp. förstfödda dotter uppkallats efter henne, vilket ej skett. Ej heller förekommer varken Ottiliana von Berner eller ngn von Buddenbrock i socknen. Däremot är han troligen identisk med namne och löjtn. vid Wolmarska lantmilisbataljonen 1701. Wolmar är f.ö. en livländsk stad, 10 km nordost om Riga. Sannolikt är han den 19-årige adlige (!) kurländaren med samma namn, antagen till major Ernest Georg de Blomes (!) komp., Johann von Campenhausens reg. 1687. Om så är fallet är han också med all sannolikhet släkt med godsägaren Carl Blum, nämnd ovan.
 
Även följande socknar (vars kyrkböcker för den aktuella tiden saknas) förblir misstänkta födelsesocknar. Åren anger närifrån kyrkböcker finns bevarade.
 
Segewold (1747)
 
Pernigel (1787)
 
D?nam?nde (1731)

 
Vänligen,
Kristian Lagerström

14
Blomfelt / Blomfelt
« skrivet: 2015-04-19, 12:52 »
Jag hade fått för mig att uppgiften var felaktig (och sammanblandad med Casper Fredriks), men det visade sig alltså stämma och nu också bekräftas av bouppteckningen ifråga. Då finns följaktligen (minst) två bevarade exemplar av detta sigill.
 
Den spontana misstanken är att Casper Fredrik trots allt är en äldre halvbror till Jacob, vilket inte kan uteslutas då någon åldersangivelse för Johan Henrik ej kunnat noteras. Att två officerare med samma ovanliga efternamn och identiska sigill ej skulle vara släkt verkar osannolikt och något exempel därpå har i vart fall jag ej stött på.
 
Samtidigt förbryllar förstås det faktum att Johan Henriks eget sigill tydligen var annorlunda samt uppgiften från Västgöta-Dals räkenskaper 1711 om kompanibrodern Pattkull: lärer inga arfvingar hafva, äfven så Blomfelt. Vad gäller det förstnämnda skall jag vid tillfälle göra ett återbesök på Krigsarkivet för en dubbelkoll och se om det ev. finns fler exemplar. Det vore också intressant att veta mera om hur vanligt/ovanligt det var bland officerare med att far och son förde olika sigill och i så fall varför. Vad gäller det andra så indikerar både den kryptiska meningen i sig och det osäkra lärer att någon definitiv slutsats ej kan dras.  
 
Jacob Blomfelt börjar f.ö. sin militära bana redan som 15-årig volunteur år 1727 vid Drottningens livregemente i Stralsund, varför man kan anta att han och modern begav sig dit snart efter faderns försvinnande i samma trakt. Hans svärfar torde ha varit den gamle karolinen Erasmus Henrich Schneider, adl. von Weissmantel, generaladjutant vid samma regemente.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

15
Blomfelt / Blomfelt
« skrivet: 2015-04-17, 00:52 »
Märkvärdigt nog är Jacob Blomfeldts och Casper Fredrik Blomfeldts sigill heraldiskt identiska (!): Sköld: Delad, i övre fältet ett gående lejon i högra tassen hållande en värja, i nedre tre rosor på stjälkar uppväxande från en uppskjutande kulle. Hjälmprydnad: En uppskjutande harneskklädd arm svingande ett svärd. Jacobs sigill finns med i bouppteckningen år 1764 efter Eva Christina Appelgren gällande Ludgonäs säteri.
 
Källa: Svea hovrätt - Adelns bouppteckningar EIXb: 77 bild 1650.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
Casper Fredrik Blomfeldts sigill
 (165.6 k)

 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2015-04-17 00:54)

16
Tunhem / Ryttare Anders Gålberg
« skrivet: 2015-02-17, 13:25 »
Hej David,
 
Anders Jönsson Kållberg är född 1674 i Tunhem (P), gift i Horla (P) 10 nov. 1717 med Anna Bryngelsdotter och död 11 mars 1748 i Finnatorp, Horla (P). Trots det angivna patronymikon hette hans far troligen Johan, då detta namn ges två av sönerna samt flera sonsöner. Jöns förekommer däremot inte alls.
 
Barn födda i Finnatorp:
 
Älla f. 1718, Bryngel f. 1722, Johan f. 1724 (d. 1728), Anders f. 1728, Johan f. 1731, Lars f. 1734, Anna f. 1737 (död 1737).
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

17
Blomfelt / Blomfelt
« skrivet: 2015-01-24, 23:19 »
Tusen tack, Leif med förhoppning om snart återseende på ett Krigsarkiv nära dig.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

18
Blomfelt / Blomfelt
« skrivet: 2015-01-24, 22:44 »
Lotta, stort tack för detta!  Det får således bli ett besök på Krigsarkivet inom kort, vilket alltid öppnar nya dörrar.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

19
Blomfelt / Blomfelt
« skrivet: 2015-01-24, 19:21 »
Tack Stefan!
 
Leif R. Blom tolkar det som torgrätten, dvs en del av kämnärsrätten, varav det fanns tre i Stockholms stad: Staden, Norra förstaden (Norrmalm) och Södra förstaden (Södermalm). Dessvärre saknas just 1717 års kriminalmålsprotokoll för Norra och Södra förstädernas kämnärsrätter. Stadens är dock bevarad och kollad utan resultat. Så antingen föll ärendet under Södra eller Norra förstadens domsaga ELLER så föll den under militärmaktens egen domstol. Vet någon vilken motsvarande kämnärsrätt (lägste rättsinstans) som gällde för Livgardets bataljonsförsamlingar vid denna tid?
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

20
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 23 januari, 2015
« skrivet: 2015-01-14, 01:13 »
Tack Carina för dessa uppgifter!
 
Leif R. Blom upplyste mig idag om att furir Casper Blomfeldt anges vara far till oäkta sonen Casper Fredrik (mor: Anna Elisabeth Ström) döpt i Svea livgardes södra bataljonsfs 1717-09-18.  Faddrar: förare, Laurentz Falk,  Clas Berg, madame Inga Lund samt jungfru Elsa Maja Palmstierna. Således bör sannolikt Casper Fredrik Blomfeldt finnas angiven i aktuell dombok, beträffande denne oäkting såväl som ifråga om sonen Johan, född som bekant före faderns giftermål med Brita von Garden och därmed formellt föremål för otidigt sänglag. Vet någon vilken rättsinstans som tog upp mål för nämnda livgardets bataljonsförsamlingar?
 
Källa: Svea livgardes södra bataljonsförsamling C:2 (1717-1722) Bild 103 / sid 285.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

21
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 23 januari, 2015
« skrivet: 2015-01-13, 03:58 »
Apropå Holst, så agerar vid två tillfällen (1733-12-13 och 1734-09-11) en Valentin Holst (pga namnets ovanlighet antagligen identisk med Johan Blomfelts här tidigare diskuterade fadder 1718) i Riga domkyrkofs.
 
Tack också Carina för upplysningarna, inte minst om Johan Flohr i Mitau! Spännade och ovanligt efternamn!
 
Smilten är onekligen en intressant socken med tanke på ätten Blums historiska koppling till godset Blumenhof. Jag tolkar dock nämnda major Bluhm som Fr. majorin Bluhm, alltså hustrun alt. änkan. Majorens identitet är ett mysterium. I brist på andra kända kandidater torde det röra sig om Georg Ernst Blum, nämnd 1697 i Burtneck (norra Livland) och 1698 och sannolikt identisk med kaptenen Georg Ernst de Blomme vid Johan von Campenhausens värvade infanterireg. 1678-90. Smilten tillhör dock inte Riga-distriktet och är således troligen inte Casper Fredriks födelsesocken, även om nämnda Bluhmar där sannolikt är släktingar. Många av dessa landsortssocknar (där Casper Fredrik enligt egen utsago är född) saknar dessvärre kyrkböcker för den aktuella tiden och uppenbarligen så även hans egen födelsesocken. Därav svårigheten att bevisligen finna hans föräldrar. Jag har dock noterat att folk i dessa trakter (i synnerhet högreståndspersoner) ofta både flyttade mellan och/eller agerade dopvittnen i närbelägna socknar, vilket givetvis även torde ha gällt Casper Fredriks föräldrar. Samtidigt är jag övertygad om att fortsatta studier av såväl socknarnas kyrkböcker som av externa källor kan ge ytterligare upplysningar och förhoppningsvis även direkta bevis (såsom relevanta bouppteckningar vid Riga riksarkiv).
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

22
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 23 januari, 2015
« skrivet: 2015-01-10, 15:52 »
Spännande! Olof (Olaus) Bodin bör ha varit född 1727-29, vilket också stämmer väl med åldersangivelsen. Han finns ej med i kyrkböckerna för Piteå och Luleå, men då faderns fögderi även inbegrep Neder- och Överkalix, Råneå samt Luleå lappmark, kan han ev. finnas med i ngn av dessa socknars diton.
 
Mitau tillhör egentligen Kurland, men ligger samtidigt blott en dryg mil från Riga stad. Där får Heinrich Blohm barnen Margareta, Heinrich och Anna Catharina 1645-54. En sannolik bror (eller son till denne) är Diedrich Blohm som i samma sn får flera barn mellan 1662-81, bl a sonen Diedrich 1681 (Diedrich Blomfeldt?). I Mitau vigs som bekant också en korpral till fots Johann Blohm med Susanna NN. 1674. Gotthart von Buddenbrock är dopvittne i samma sn 1672. Till Kurland hör också det närbelägna Windau, där Herr (!) Carl Blum får barnen Sophia Gertruda, Mathias Carol och Friedrich Wilhelm 1675-81. Onekligen är denne Carl Blum en släkting till såväl Blohmarna i Mitau som till den adlige kurländaren (möjligen identisk med sedermera skolmästarnamnen i Dahlen sn) Johann Christoffer Blum, nämnd tidigare. Möjligen är Carl också identisk med namne och pantherren till Kulsdorf 1698. På kronogodset Kursiten i Kurland förekommer också Otto Johann Bluhm f. 1744.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

23
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 januari, 2015
« skrivet: 2015-01-10, 01:21 »
Ljuvliga nyheter, Niklas!
 
Apropå Ottiliana von Berner så är hon dopvittne (Fr. Oberst. Cronmann Ottilia Berner) i just Kokenhusen så sent som 1714-12-15. Fortsättning följer...
 
http://www.lvva-raduraksti.lv/en/menu/lv/2/ig/3/ie/1861/book/8882.html
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2015-01-10 01:22)

24
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 januari, 2015
« skrivet: 2015-01-09, 23:26 »
Stort tack för intressanta kopplingar, icke minst överstinnan Cronman och Johan Börner! Den förra kan ju mycket väl vara identisk med Ottiliana von Börner (sedermera gm) eller hennes dotter, Charlotta, mor till Henrik Magnus von Buddenbrock. I Kokenhusen sn (en av Rigas landsortsförsamlingar) förekommer både överst(-innan?) Cronman och överste von Buddenbrock regelbundet som dopvittnen ca 1697-1710.
 
Beträffande den sistnämnde fann jag idag på Riksarkivet en samling bevarade brev från denne (skrivna på franska 1716-36), adresserade till diplomaten Joachim Friedrich Preis i Haag, Holland. Av dessa framgår att hustrun och barnen bodde i Utrecht, där även H.M. själv befann sig till och från 1721-23, vilket förklarar hans långa tystnad i Piteås kyrkböcker under denna tid. Då breven är daterade och avsändarortsangivna upplyses man också om att han 1717 huvudsakligen befann sig hos kungen i Lund, därefter under 1718 (fram till fälttåget mot Norge) i Göteborg, för att 1719-08-03 befinna sig i Riga. Frågan är om Ottiliana Blomfelt blir hans husjungfru först då och följer med honom från Riga eller om jobbade hos honom redan i Göteborg. 1732 befann han sig i Söderhamn (för hur lång tid framgår ej) och 1736 i Philipsbourg (i Karibien!). Antagligen var han där i affärer då han i flera brev uttrycker sitt och broderns intresse för kaffe- och chokladproduktion. Just Söderhamns, Göteborgs och Utrechts kyrkböcker bör hursomhelst studeras närmare efter ev. spår av honom (och kanske även Ottiliana).
 
Glädjande nog förekommer i Kammarkollegiets befordringsakter meritlistor från såväl Olof Bodin (1727), brodern tillika häradsskrivaren Lars Bodin (1740), sonen, häradsskrivaren Wilhelm Bodin (1763), som från äldste sonen, kammarskrivaren Henrik Magnus Bodin. Dessvärre hann jag endast kika närmare på den senares, enligt vilken han redan 1743 blev ordinarie contoir-skrivare vid Västerbottens landskontor. 1753 blev han antagen som extra ordinarie kammarskrivare vid Kammarkollegium; 1755 placerades han på Likvidationskontoret vid samma myndighet och 1757 på Gamla staten, också den tillhörig Kammarkollegium. Den sista akten är daterad 1770, varför han ej kan ha avlidit dessförinnan. I en av akterna anges också Stockholm som avsändarort, rimligen också hans hemort. Då han emellertid ej finns med i bouppteckningsregistret för Stockholms stad och ej heller i de från tiden bevarade borgarlistorna för densamma, kan man anta att han var bosatt i någon av de omkringliggande socknarna, såsom Solna, Tyresö etc. Om han kan spåras, kommer sannolikt fler ledtrådar ges. Även en viss Nils Bodin (son till Lars, Wilhelm eller Henrik Johan?), häradsskrivare i Västerbottens fjärde fögderi, har en akt år 1770.  
 
Bifogar även Casper Fredrik Blomfelts sigill från hans meritförteckning.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 

25
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-31, 17:07 »
Stort tack, Carina!  
 
Det finns förvisso inget som tyder på att Casper Fredrik och Ottiliana Blomfelt haft en annan konfessionstillhörighet än den lutherska, men det kan givetvis heller inte uteslutas. Balttyskarna i Livland var ju huvudsakligen (om inte uteslutande) protestanter. I sammanhanget kan nämnas den schweiziska katolska adelsätten Imhof von Blumenfeld, bland vars medlemmar såväl namnen Caspar som Johann förekommer.
 
Synnerligen intressant om Bodin! Just Lars och Barbro heter ju som tidigare påpekats även två av Olof Bodins syskon. Trots den tidigare hänvisningen till att Olof Bodin skulle vara son till Olof Andersson i Djäkneboda (Bygdeå) är jag långt ifrån övertygad om att så verkligen  fallet. Frånvaron av namnen Anders, Olof (?) och Håkan (efter Olof Bodins förmente morfar) bland dennes och syskonens barn talar ju däremot.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

26
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-29, 17:43 »
Tack Carina! Denne Blomfelt var soldat, hade Persson som patronymikon och förflyttades tydligen till Finland redan 1721 enligt Runslingan.se. Möjligen kan det vara han som gett upphov till den finländska släkten med samma namn, vars äldste kände medlem är löjtnant Carl Blomfeldt f. 1765. Hans fortsatta öden i Finland (och ev. annorstädes) är dock höljda i dunkel. Möjligen är han far till den soldat Johan Johansson Blomfelt som 1745-11-10 i Iitti socken (Finland) vigs med pigan Malin Erichsdotter.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

27
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-19, 01:31 »
Tack Stefan! Jag håller med om att det är en högst rimlig hypotes och enligt denna framstår ju nämnde mönsterskrivare som den troligaste faderskandidaten. Intressant i sammanhanget är dessutom att tre av Olof Bodins och Ottiliana Blomfeldts söner valde den lärda banan. Henrik Johan blev bokhållare vid Kammarkollegiet (nämnd som sådan 1763 såsom dopvittne), Fredrik lantmätare och Wilhelm tullskrivare. All ny info kring bröderna Henrik Johans (som bör ha varit bosatt i Stockholm), Carls och Olaus (vilka alla försvinner tidigt från Luleå) vidare öden är givetvis av största intresse.
 
Beträffande Gustaf Blom rör det sig sannolikt om sedermera auditören, beskriven i Riksregistraturen: Aud. Gustaf Blom und. C.G. Skyttes bataljon i Livland 1698-03-24 (444): Ehrlig och förståndig, dittills mönsterskrivare vid Livkomp. vid samma reg. Som Carina påpekat tidigare är denne Gustaf son till besökaren Johan Blom (bosatt på Badstugugatan i Sthlm och d. ca 1680) och Barbro Gustafsdotter (död ca 1700), vars bou beskriver den förre enligt följande: Auditeuren Gustaf Blom wid Överste Schyts regemente, afrest med regementet til Dorpt, frånwarande wid boupteckningen 1704. Hans syskon var Helena Blom gm klädesmakare Johan Christiansson och Catharina Blom, f. ca 1680. Med all sannolikhet är han också identisk med den auditör Gustaf Blom nämnd i Rigas kyrkböcker som dopvittne 1699 och begraven i St Jacobi, Riga 1708-02-21.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2014-12-19 01:34)
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2014-12-19 01:41)

28
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-18, 18:10 »
Hej, vad roligt att Blomfeldt-spåret börjat hetta till igen!  
 
Icke minst registret över svenska arkivet i Riga är ju guld värt vid ett framtida besök där. Jag misstänker att om gåtans lösning finns någonstans, så bör det vara just där. Så länge får vi nöja oss med att underbygga alt. avfärda de indicier som står till buds. Enligt dessa är, åtminstone i min bok, Casper Fredrik och Ottiliana Blomfelt syskon och barn till en Johan Blom, tillhörig den livländska uradelsätten med samma namn och sannolikt död före 1718, samt en dotter NN (troligen Magdalena, Charlotta eller Anna) till Johan Nairn och Ottiliana von Börner, vilket gör dem till kusiner till Henrik Magnus von Buddenbrock. Casper Fredrik är vidare född 12 december 1690 i någon av Riga-distriktets landsortsförsamlingar (vars kyrkböcker dessvärre saknas för perioden ifråga).  
 
Här finns förresten en intressant länk (med ättens vapen), vars text jag dessvärre ej kan läsa (någon annan?):  
http://www3.acadlib.lv/lielbildes/sejums_NR9/BM09038Am.htm
 
Bifogar också en intressant variant av ättens vapen:
http://www.doerscheln.com/architektur/image/35-hombroich-7c-26-17-10-96
 
Följande bok ska också lånas och läsas inom kort:
Karina Kulbach-Fricke: Bürgerbuch Riga. Riga seine Bevölkerung vom 14. bis 19. Jahrhundert. CD, Merzhausen 2. Aufl. 2011, S. 5241–5245
 
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

29
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2014
« skrivet: 2014-10-31, 23:33 »
Stort tack för dessa intressanta uppgifter, Constantinus!  
 
Parallellerna med Casper Fredrik Blomfelt är flera och spännande. Båda livländare, båda nära i ålder, båda förflyttade som officerare från Livgardet till Västerbottens regemente vid ungefär samma tid. Joachim Cronman har också via båda sina arvegods Kaipen (Sissegal sn.) och Elkendorf koppling till Riga-distriktet, där som bekant Casper Fredrik var född 1690. Särskilt spännande i sammanhanget är godset Kaipen, som efter Hans Cronmans död innehades av dennes svärson Heinrich Gotthard von Buddenbrock (d. 1727 och gm Charlotta Cronman), där sannolikt också Henrik Magnus von Buddenbrock föddes 1685. Troligen var det också här såväl hans mor ca 1710 avled och hans mormor, tillika Casper Fredrik Blomfelts troliga far-/mormor, Ottiliana Börner, enligt Elgenstierna levde som änka ännu 1712. Varför godset hamnade i en så avlägsen släkting som Joachim Cronmans ägo och inte ärvdes av någon av Heinrich Gotthards söner/svärsöner kan man ju undra. Till skillnad från Henrik Magnus von Buddenbrock valde ju också Joachim Cronman att återvända till Livland, trots det nya ryska styret där.  
 
Vad gäller Joachim Cronman finns han antecknad som fänrik i db för Kodavere sn, Estland (dåvarande Livland) som avliden 1745-12-01 på sitt gods Allatzkiwwi.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

30
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2014
« skrivet: 2014-01-27, 02:13 »
Stort tack för upplysningen och vänligheten! Kristdala ämnas besökas med omnejd senare i vår och då vore det gamla båtsmanstorpet en synnerligen lockande anhalt. Då födelseböckerna dessvärre inga ledtrådar ger betr. vare sig båtsmannens eller hustruns ursprung, ställs hoppet till de för den aktuella perioden relativt lättlästa häradsdomböckerna.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

31
Bollebygd / Äldre inlägg (arkiv) till 23 december, 2014
« skrivet: 2014-01-27, 01:50 »
Hej Magnus,
 
Anders Olofsson (min mm fm ff ff) är döpt 1710-01-02 i Hoahult, Bollebygd.  
 
Föräldrar: Olof Hansson (f. 1669 i Hoahult, d. 1715-04-13 ibid.) & Anna Andersdotter, f. ca 1680 i Slätthult, St. Lundby (P) alt. Lerum (P), d. 1756-04-09 i Hoahult. Olof och Anna vigs i Bollebygd 1702-06-01. Övriga barn födda i Hoahult: Carin 1705, Sara 1712, Anna 1714.
 
Farföräldrar: Hans Jonsson (f. 1639-12-14, d. 1715-09-14 i Hoahult) & Cecilia Olofsdotter (f. 1625 i Mörjhult (?), Töllsjö (P), d. 1709-01-25 i Hoahult. Vigda 1659.  
 
Morfar: Förmodligen Anders Jonsson, brukare av Slätthult, Lerum (P) 1670 och troligen densamme Anders nämnd där i mtl för år 1680.  
 
Farfars mor: NN f. 1626-11-24 (!), d. 1690-07-01 i Hoahult.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2014-01-27 01:52)

32
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2014
« skrivet: 2014-01-21, 14:59 »
Tack för informationen!  
 
Jag glömde visst att skriva förnamnet. Det var just frånvaron i övrigt av namnet Håkan Bråman som åsyftades. Stavningsvarianten båßman för just båtsman har setts i andra sammanhang, varför jag har svårt att tolka det som något annat.
 
Vad gäller fadderskap har jag varken funnit Håkan A. eller Carin N. (vare sig som piga i Holmen (Misterhult) före 1702 eller hustru i Bankhult/Lillängen/Kristdala) i Misterhults födelsebok 1697-1712. Någon gift man/änkling Nils syns heller inte till i Holmen, däremot en Anders, varför man kan misstänka att Carin var född annorstädes. Möjligen kan senare fadderskap ge fler ledtrådar.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

33
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2014
« skrivet: 2014-01-21, 01:21 »
Hej Carina,
 
Tack, vilket bra teamwork! Intressant att efternamnet tolkats som Bråman. Själv har jag tolkat det som just Håkan båtsmans son. Namnet Bråman förekommer heller aldrig vare sig förr eller senare i Kristdala eller - såvitt jag kunnat se - i någon av de kringliggande socknarna heller. Anders Håkansson är f ö min ff fm ff ff. Låt oss även försöka reda ut föräldrarnas bakgrund!
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

34
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2014
« skrivet: 2014-01-19, 23:15 »
Guldstjärna till dig, Carina Carlsson!
 
Onekligen är det den efterlyste båtsmannen i fråga. Därtill läser jag vid vigseln Christdala och inte Eriksmåla som Håkan Anderssons hemvist. Carin Nilsdotter är således identisk med änkan från båtsmanstorpet med samma namn g i Kristdala m båtsman Olof Svensson (?) 1714-03-02. Troligen är hon också identisk med den Karin Nilsdotter, avliden i Malghult (inhyses hos sonen Anders?) 1744-08-26, 75 år.  
 
Tusen tack för att denna nöt äntligen kunde knäckas!
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

35
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-07, 02:37 »
Tack Carina!
 
Henrik Mårtensson Blom är förvisso den ende (genom sina döttrar Anna och Helena) i Stockholm med detta namn som överhuvudtaget kan kopplas till Casper Fredrik Blomfelt. Dock talar allt för att det är till Casper Fredriks sedermera hustru, Brita von Garden, kopplingen finns. Hennes far, Gabriel Mejnertsson von Garden, är som bekant en av faddrarna till Henrik Bloms son Henrik, döpt i Maria fs 1686-04-03, vilket f.ö. inte nödvändigtvis behöver tyda på släktskap dem emellan. Det faktum att båda är lärftkrämare och bor i samma stadsdel torde räcka gott som meriter därför. Någon direkt koppling mellan Casper Fredrik och Henrik Bloms barn finns heller inte.
 
Henrik Mårtenssons (Blom) och Helena Jacobsdotters båda döttrar döps f.ö. i Maria fs:
 
Helena 1683-02-11
 
Anna 1684-10-28  
 
Att Helena Jacobsdotter i båda fallen saknar efternamnet Blom talar ytterligare för att hennes far inte bar detta namn. Samtidigt kan man ju undra hur det kommer sig att Casper Fredrik hamnar bland just lärftkrämarsläkterna på Maria. Var det bara en slump eller fanns där sedan tidigare en släktmässig koppling? Om det senare är fallet, förblir där således Henrik Mårtensson Blom den ende misstänkte släktingen med detta efternamn.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

36
Slättman / Slättman
« skrivet: 2013-12-08, 17:14 »
Hej Annette,
 
Anders Haraldsson Slättman var gift med Sara Lisa (Danielsdotter) Lander. Betr. hans båtsmannaskap, se: http://diginpast.se/bmregister/databas/sm/p3fee898d.html. 1789- ca 1806 kan du också finna familjen i Brixslätt, Madesjö, därefter i Ljungby norra, Ljungby (H) på sidorna 244, 341 resp. 141 i hfl. Efter sin båtsmannatjänstgöring verkar han som smed och avlider 1822-03-15 i Ljungby. Bouppteckningen finns tillgänglig via Arkiv Digital.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

37
Bygdeå / Äldre inlägg (arkiv) till 04 februari, 2014
« skrivet: 2013-12-05, 02:34 »
Hej Jakob,
 
Lars Olofsson från Risvattnet (Nysätra sn) och st Olof Svensson och Dordi Larsdotter vigs i samma sn 1717 med Marieta (Margareta) Olofsdotter från Kruskroken, uppenbarligen felstavat. Kruskroken eller Krusgården kallades Gumboda nr. 1 (Nysätra sn), där hon förefaller vara född som dt Olof Jonsson Kruus och Brita Jönsdotter.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

38
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 18 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-16, 09:55 »
Nils Gustavsson i Möllekulla (ca 1705-1774) har förbryllat länge.  
 
Namnet återfinns varken i Kristdalas eller i Tunas födelseböcker 1695-1715. Allt tyder dock på att Nils är son till Gösta Nilsson (i Hökfors, Tuna) gm Marie Börjesdotter 1702-10-19, vilka snart därefter synes flytta från Tuna till Skräddaretorpet (Kristdala), där Gösta får en icke namngiven son döpt 1706-03-17 (sannolikt Nils) och ett icke namngivet barn döpt 1710-12-21. Förmodligen är det samme Gustav, vars dotter Brita och son Anders döps 1708-01-28 resp. 1712-03-13 i Långvik. Är Skräddaretorpet och Långvik samma torp?  
 
1713 verkar den ständigt flyttande Gustav åter vara bosatt i Tuna, då han bevittnar Hindrick Erikssons dop i Källehorfva. Senast 1720-12-22 är han sedan för en tid bosatt i Juxtorp, då dottern Anna (?) döps. Frågan är om det står Anna eller son före Gustav? Om det nu rör sig om ett dop, vem är då den Gustav i Qvarnäs som får dottern Ingeborg 1720-04-12, blir änkling där 1721-10-08 och gifter om sig med Anna Hindricksdotter 1722-10-16?  
 
Maria Gustavsdotter döps också hon i Juxtorp 1723-11 medan sonen Lars döps i Perstorp 1726-09-04. Därefter flyttar Gustav till Källehorfva, där dottern Ingeborg döps 1730-11-21. Enligt mtl bor Gustav där ännu 1734. Vid sin död 1740 (70 år gammal) är han dock åter bosatt i Juxtorp.
 
I Norrgränna CD:n står att läsa följande:1748 instämdes Per Olofsson och hans hustru Anna Nilsdotter i Dabbekulla (f. ca 1684)  till tinget av bland andra Annas syskonbarn Nils Gustavsson i Möllekulla, Lars Gustavsson i Gustavstorp, Maria Gustavsdotter i Gröndalen, Brita Gustavsdotter i Blixtorp. Således var Anna Nilsdotter i Dabbekulla syster till Gustav Nilsson. Vidare påstås de emellertid vara födda i Långvik som barn till Nils Isaksson. Kan detta verkligen stämma?  
 
För det första hade Nils Isaksson redan en dotter Anna (ca. 1651-1703), för det andra saknas Anna Nilsdotter den yngre i Kristdalas fb. för det tredje förekommer ej namnet Isak bland Gustavs (eller brodern Nils) barn och barnbarn, för det fjärde är Gustav Nilsson i den äldsta källan (dopvittne 1696) dräng i Grönlid, Tuna. Anna och Gustav ska ha ha haft en bror Nils, far till Sigrid Nilsdotter gm Olof Eriksson i Nästeshult, Hjorted; Erik Nilsson gm Annika Carlsdotter f. 1716 i Liljerum, Tuna; Per Nilsson gm Anna Svensdotter i Vasshorva, Tuna; Nils Nilsson i Hagedal, Tuna (f. ca 1719 i Misterhult, d. 27/3 Hagedal, Malmgrava, Tuna) samt till Ingeborg Nilsdotter, ca 1724 och d. i Kråkemåla, Misterhult 1806-05-28. Var föddes dessa barn?  
 
Vid vigseln med änkan Maria Jonsdotter 1743 står han som dräng i Möllekulla, men enligt Norrgränna CD kom han då som dräng från Tulunda, Mörlunda (H). Varifrån kommer den uppgiften?  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

39
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 18 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-16, 08:13 »
Hej Marianne,
 
Jag har ej haft anledning att kika närmare på just dessa soldater. Efter en snabbkoll kan dock konstateras att Nils Norman (Smålands kavallerireg. / Överstelöjtnantens komp. / Malghults rote nr. 49) är född ca 1736 i Småland. Då hans barns samtliga dopvittnen kommer från Kristdala (huvudsakligen från Malghult) kan man anta att även han var född i socknen. Troligen är han då den Nils Månsson, född i Malghult 1735-03-30. Bland barnens dopvittnen märks hustrurna Brita och Kerstin Månsdöttrar (systrar?) i Humlenäs. OBS: detta är endast indicier; vidare forskning krävs för att några slutsatser ska kunna dras. Eventuellt kan hfl ge mer info. Han verkar flytta från Klämstorp 1786. Här är hursomhelst bildid-numren (SVAR):  
 
A0028873_00084  
A0028874_00064
A0028875_00074  
A0028876_00079
A0028877_00088  
 
Vad gäller Carl Wimmergren (Smålands kavallerireg. (Husarregemente) / Överstelöjtnantens komp. / Malghults rote nr. 50) är han enligt rullorna född i Småland 1769. Dock finns ingen Carl Jonsson född i Kristdala kring denna tid. En närmare analys av de många barnens dopvittnen samt en titt på omkringliggande socknars födelseböcker kanske kan fler spår. Här är bildid-numren för honom:
 
A0028882_00070
A0052264_00065
A0052265_00046
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

40
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 18 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-07, 01:52 »
Tack Marianne och Birger för intressant information!  
 
Återkommer med förhoppningsvis fler upplysningar kring båtsman Håkan (Berg?) efter kommande besök på Krigsarkivet.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

41
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 18 oktober, 2013
« skrivet: 2013-09-27, 15:57 »
Hej Marianne,
 
Håkan i Sjökrok verkar efter närmare granskning ej vara identisk med båtsmannen ifråga. Den förre är tydligen den Håkan Davidsson (Hwenman) från Vena g i Kristdala m Anna Svensdotter i Bankhult 1710-01-02. Varken David eller Sven förekommer bland Anders Håkanssons eller de sannolika systrarnas Anna resp. Karin Håkansdotters söners namn. Håkan i Sjökrok nämns heller aldrig som båtsman.  
 
Båtsmannen Håkan (Andersson?) torde ha avlidit i tjänsten 1709 eller 1710. Han nämns sista gången då sonen döps i januari 1710 och redan 1710-03-13 heter båtsmannen i Bankhult Sven Persson, då gm Karin Jacobsdotter i Laggaretorp. Håkans troliga änka och dito mor till Anders, Anna och Karin är änkan från båtsmanstorpet Karin Nilsdotter, gm båtsman Olof Svensson (?) 1714-03-02. Möjligen är hon identisk med den Karin Nilsdotter, avliden i Malghult (inhyses hos sonen Anders?) 1744-08-26, 75 år.
 
Karin Håkansdotter gifter om sig med Gustaf Svensson i Malghult 1746-04-27 och avlider i Fagerhult 1792-07-22, 89 år gammal, vilket stämmer väl med Håkans dotter Karin i Lillängen (båtsmanstorpet i Bankhult), döpt 1704-11-27. Karins (och Carl Månssons) förstfödde får namnet Håkan 1737-07-17. Deras andre och yngste son får namnet Carl 1744-01-06, troligen döpt efter farfadern.
 
Anna Håkansdotter gm Olof Månsson Malmberg flyttar sannolikt ngn gång efter 1742, då de ej återfinns i db för Kristdala. Deras förstfödde son får f.ö. namnet Håkan 1730-07-11. Därefter får de sönerna Måns 1733 (döpt efter farfadern), Lars 1735 och Anders 1742. Frånvaron av namnet Lars hos de sannolika syskonens barn indikerar att båtsmannen Håkan hette Andersson.   En Anders Andersson i Malghult föds också 1752-07-21.
 
Anders Håkanssons dotter Maria (felaktigt angiven som född 1745-05-07) torde vara Maria Andersdotter f. i Malghult 1748-03-13 eller möjligen
Maja Andersdotter f. ibid. 1749-04-30.
 
Förhoppningsvis kan domböcker och båtsmansrullor ge ytterligare information.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-09-27 16:07)

42
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 18 oktober, 2013
« skrivet: 2013-09-24, 08:33 »
Ang. Anders Håkansson i Dörtorpet, senare i Malghult resp. Kvarnemåla (Mörlunda sn), så synes han vara den icke namngivne sonen till båtsman Håkan (Berg?) i Lillängen (Bankhults båtsmanstorp, Tjusts kompani nr. 118), döpt 1710.  
 
I fb förekommer Anders H. första gången 1728-12-26 som dräng i Malghult, enligt mtl då 16 år. Han stannar i Malghult till 1730, då han sannolikt vigs i Kristdala (vigselboken har luckor just det året) med Carin Börjesdotter från Systertorp och enligt mtl flyttar (alt. året därpå) till Dörtorpet. Då redan äldste sonen, döpt 1732-07-23, får namnet Håkan, kan man anta att Anders far då redan var avliden. Så är också fallet med Håkan i Sjökrok, död 1715-03-20 och sannolikt identisk med båtsmannen ifråga. Bland dopvittnena till Anders barn märks direkt eller indirekt två personer med samma patronymikon: Anna Håkansdotter, gift 1727-11-05 som piga i Laggaretorp (?) med Olof Månsson Malmberg, vilken bevittnar Håkans dop 1732 samt Carin Håkansdotter, gift 1734-11-24 som piga i Laggaretorp med Carl Månsson, vittnen var för sig vid sonen Pers 1735 resp. sonen Börjes dop 1739. De enda personer med dessa namn födda 1700-1720 i socknen är Anna Håkansdotter döpt 1703-07-09 i Bankhults båtsmanstorp, Carin Håkansdotter, döpt 1704-11-27 i Lillängen samt Carin Håkansdotter, döpt 1714-04-25 i Sjökrok. P. Carin Håkansdotter i Sjökrok är också dopvittne 1729-04-29.  
 
Håkan i Lillängen/Bankhults båtsmanstorp nämns i sin tur sista gången 1710, medan Håkan i Sjökrok nämns första gången 1711-09-24 som dopvittne till Agneta Svensdotter i just Bankhult. Har någon mer info kring denne Håkan? Dessvärre saknas så här tidiga rullor för Tjusts båtsmanskompani, i vart fall via SVAR. Av Anders söners namn att döma kan man dock anta att han hade Persson eller Nilsson som patronymikon samt var gift med en Maria eller Ingeborg. Såväl Anders som sonen Håkans båda resp. döttrar får dessa namn, vilka ej synes komma närmast från hustrun/modern Carin Börjesdotters sida.
 
Förutom åldersangivelserna i mtl 1728-30 (16, 17 resp. 18 år) uppges Anders i mtl 1772 för Målilla (Kvarnemåla) vara 68 år. Han bör således vara född ngn gång 1703-1712. Den enda kandidaten i Kristdala och omkringliggande socknar är just båtsmannen Håkans son 1710. I Vederhult, Vena föds visserligen 1708 en namne som bevisligen dock är en annan person.
 
Anders Håkansson avlider f.ö.  i Kvarnemåla ngn gång mellan 1771-11-08 och 1773-05-03. Dödboken består dessvärre av en lucka under denna tid.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

43
Åbo / Turku / Äldre inlägg (arkiv) till 24 september, 2013
« skrivet: 2013-09-24, 06:13 »
Väl forskat, Constantinus!  
 
Dessvärre är parets eventuella vistelse i Åbo och de tre yngsta barnens födelsedata mig obekanta, men kyrkoherden och äldste sonen är sannolikt identisk med Fredrik, son till Thomas Bothnerius och döpt i Pöytyä sn 1724-11-25. Bifogar även två länkar nedan kring släkten/-erna (?) i fråga. Förhoppningsvis kan något härav leda dig vidare i jakten.
 
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=U279
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nicolaus_Olai_Bothniensis
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

44
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2014
« skrivet: 2013-08-04, 16:18 »
Stort tack, Bengt!  Detta var ny och spännande information.
 
Fru Kruse var således gift tidigare med en herr Blum. Den ende (kände) person som passar in är J?rgen Ebert Blum (vars änkas namn hittills varit okänt), ägare av godset Blomenhof (Svaneborg sn, Dorptiska kretsen) till sin död 1686. Son till Melchior Blum och far till svenske löjtnanten Georg Gustaf Blum, d. 1712 på  Blomenhof (Svaneborg) och far till bl a en Dorothea Helena. Enligt Gösta Blum var även sedermera överstelöjtnanten Johan Blum (ca 1671-1740) barn till den förre, en uppgift som dock ifrågasatts, bl a av Leif R. Blom. Johan Blums vapensköld med den holsteinska hunden är emellertid enligt Gösta Blum hursomhelst identisk med Melchior Blums.
 
Vad gäller just släkten Kruse/Kruus finns f.ö. två andra kända kopplingar till släkten/-erna (?) Blom. Dels var Margareta Gertruda Blum (dotter till Georg Gustaf Blum ovan) gm Johan Friedrich von Kruse, vilken köpte Blomenhof 1740 av sin svåger Gotthard Georg Blum. Dels var löjtnanten vid Åbo reg., Johan Jacobi Blom (fallen i Pälkäne 1713-10-06), gm Anna Kruus. Som kuriosa var även Casper Fredrik Blomfelts makas (Brita von Gardens) farmor en Maria Kruus, gm Mejnert von Garden.
 
Casper Fredrik kan såklart ha fötts som oäkting. Dock finns överhuvudtaget ingen Casper, Fredrik eller Casper Fredrik i Riga stads födelseböcker, född 18 december eller veckorna däromkring, vare sig på det angivna året 1690 eller åren däromkring. Då Riga specifikt endast anges vid ett enda tillfälle (i hans meritförteckning), kan man anta att distriktet snarare än staden åsyftas. I övriga källor står Casper Fredrik alltid angiven som livländare, även där vissa av hans kompanibröder specifikt uppges vara födda i städer som Stockholm, Reval etc.
 
Menar du att Johan Blom, bokhållaren från Reval, fått syfilis eller var det furiren Johan Blom vid Björneborgs reg.? Det kände jag ej till. Intressant hursomhelst.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

45
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2014
« skrivet: 2013-08-01, 16:11 »
Det hade onekligen varit spännande. Dessvärre avled Casper Fredriks ende sons (Johan Blomfeldt) samtliga söner redan som barn.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

46
Hej Kristian!
 
De barn jag (hittills) noterat i källorna är:
 
Håkan (innehar Åkesgården 1703 med sin mor, änkan Ingeborg),  
 
Jöns (gift i Sjösås 1699 och vars son Åke dör i Hemmingstorp 1705),  
 
Johan (nämnd i fb och kyrkräkenskaperna),  
 
Per (innehar Åkesgården 1701-02 med sin mor, änkan Ingeborg och flyttar senare till Nottebäck),  
 
Anders (d. ogift i Pilås 1711-08-15, 24 år),  
 
Jonas (f. i Pilås 1693),  
 
Botilla (f. ca 1695, d. i Hyltekvarn, Åseda efter 1759),  
 
Karin (gift till Röje, Sjösås) och  
 
Kerstin (avliden i Pilås åkesgård 1768-04-10, 66 år).
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

47
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2014
« skrivet: 2013-07-17, 22:20 »
Stort tack!
 
Henrik Mårtensson Blom torde ej tillhöra den bremiska ätten nämnd ovan. Dels saknas namnet Martin/Mårten såväl tidigare som senare hos den sistnämnda, dels saknas fadderkopplingar dessa släkter emellan, dels tillhör de konsekvent olika församlingar; Maria resp. Tyska. Troligare då att Henrik Mårtensson faktiskt härstammar från Livland. Därtill saknar ätten Blomcreutz sköld heraldiska likheter med den livländska ätten Blums.  
 
Vad gäller Riga stad noteras i kyrkböckerna alltså två olika Johan Blom vid den aktuella tiden:
 
Soldaten sedermera konstapeln Johan Blohm gm Brita Catharina Berg 1696 (St. Jacobi) som i samma fs får barnen Anna Dorothea 1697-01-10, Barbara Maria 1700-08-04 och Hindrick 1701-11-24. Troligen är han identisk med Rådz frinnewerkaren (?) som i samma fs får barnen Lowisa 1703-03-11, Maria Elizabeth 1704-12-04 samt Catharina Elizabeth 1706-01-14.
 
Johan Blohm gm Anna Catharina Hendel (okänt datum/ort) får i St. Petri fs barnen Anna Dorothea 1699-03-13 och Anna Dorothea 1701-07-26. Sannolikt är denne Johan identisk med bokbindaren/boktryckaren Johan Blum f. ca 1660 i Reval, den ende förekommande Johan Blom i nämnda kontributionslängder över Riga 1703-05. Man känner igen flera dopvittnens namn i grannskapet: A0005167_00107 (1703), A0005167_00048 (1705), A0005169_00066 (1709). Boktryckaren ifråga har även en kort militär karriär 1689-96, då han får avsked, märk väl ännu ogift och barnlös: A0054197_00266 (1689), A0054277_00194 (1691), A0054327_00466 (1694), A0029610_00027 (1696). Då paret dyker upp först 1699 torde de således vigts annorstädes ngn gång 1696-99.
 
Det sistnämnda paret förekommer i Riga stads kyrkböcker (Domkyrkofs resp. St. Petri) ett tiotal ggr som faddrar, sista gången 1709-10-23, då de tillsammans med Simon Christopher Hahn, Anton Wegelin, J?rgen Henriksen, Anna Dorothea Hellwich, Jochim Ohm, Gottfried Poitsch, Ursula Bendtfeld och Ernst Tiedeken står som faddrar till Johan Ohms och Christina Hendels son, Johan Henrik, i St. Petri.  
 
Då emellertid denne Johan Blom aldrig explicit nämns bokbindare/-tryckare i kyrkböckerna kan man heller inte utesluta möjligheten - om än en mycket liten sådan - att Johan Blom i (någon av) nämnda kontributionslängder är en tredje person och därigenom en trolig far till syskonen Blomfelt, således inflyttad ngn gång mellan ca 1700-03. Notabelt är att den Johan Blom, nämnd i april 1706, är närmsta granne med överste Buddenbrock (1 kv., 8 roten): A0005169_00093.
 
PS. Numren är SVAR:s id-diton.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-07-17 22:28)
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-07-17 22:29)

48
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2014
« skrivet: 2013-07-16, 19:57 »
Stort tack för dessa spännande uppgifter!
 
Lärftkrämare Henrik Mårtensson Blom och Helena Jacobsdotter flyttar uppenbarligen till Stockholm strax före 1686, då sonen Hinrich döps i Maria fs 1686-04-03. Bland vittnen märks bl a lärftkrämare Gabriel Mejnertsson. Varken dottern Anna eller Helena förekommer i fb för samma församling, varför man kan anta att de är äldre. Förutsatt att Casper Fredriks släkt Blom även finns representerad i Sthlm vid denna tid - vilket inte förefaller så otroligt med tanke på att det var just hit han begav sig 1711 - talar allt för att det är just denna och ingen annan.
 
Någon Mårten/Martin Blom har heller inte påträffats tidigare i Sthlm, men väl en Marten Bluhm i Joeggis (?) och Oberpahlen, Livland 1688. Kopplingarna till familjen Wendt tyder just på livländskt ursprung.
 
I 1711 års lista över ståndspersoner (mtl) förekommer såväl Madame Helena Blom, som hennes dotter, lärftkrämaränkan med samma namn, const. Hans Gråll som skepparen Johan Bruno samt åtskilliga andra lärftkrämare, uppenbarligen inget lågstatusyrke.
 
Vad gäller matriklar har jag dessvärre ej funnit några på RA. Förhoppningsvis finns sådana på Riksarkivet i Riga, vilket vore ett synnerligen välkommet tillskott.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-07-16 20:00)

49
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-15, 11:28 »
Stort tack, Carina!
 
Uppenbarligen finns just här en koppling till Riga. Det finns i Sthlm ytterligare en koppling mellan Wendt, Blom och Brita von Garden, om än indirekt.
 
En av Brita von Gardens styvsystrar, Anna Hansdotter Groll, g 1706-12-02 (Maria fs) m lärftkrämare Erich Danielsson Hoffman, med vilken hon i samma fs fick barnen (intressanta faddernamn inom parentes): Elisabeth 1715-08-10 (kaptenskan Anna Lang, jungfru Anna Maria Delomell, handelsman Gustaff Drake, handelsman Johan Kåck), Rebecka 1716-09-23 (järnkrämaren Anders Westerman), Stina 1718-02-09 (Justina Gråll, mons. Lars Westerman), Erich 1719-07-05.  
 
Fadderskapen (ovan och nedan) visar att paret hade förbindelser med paret lärftkrämaren Anders Westerman g 1711-03-18 m hustru (!) Helena Blom, vilka fick följande barn i Maria fs: Maria Lisa 1715-08-16 (hustru Maria Gråhl, bryggare Olof Ström, herr Johan Grabbe), Hedvig 1717-05-18 (handelsman Sven Långs h., bokhållare Wendtz hustru, handelsman Erich Hörner, mons. Johan Westerman), Hindrich 1718-06-29 (gulddragaren hr Holms änka, handelsman Lars Swensson, mons. Lars Westerman.  
 
Helena Blom verkar inte tillhöra den ingermanländska släkten/-grenen, då fadderskap dem emellan saknas. Dhe Nyensche Blom synes också komma till Sthlm först året därpå, 1712. Troligtvis är hon lärftkrämaränkan (efter herr Scherich) med samma namn, bosatt i Maria 1710. En annan möjlighet är att hon är den kyrkoherdedotter, omnämnd i 1712 års lista över finländska och baltiska flyktingar i Sthlm: http://www.genealogia.fi/hakem/flykting/flykting34.htm. En tredje möjlighet är att hon (också?) är identisk med den piga Helena Michelsdotter Blom, gm coiff. sjöman Lars Matsson Holm 1709-12-28. I mtl 1711 (för året innan) för Maria västra nämns hursomhelst två personer med detta namn, en lärftkrämaränka och en Madame. Huruvida gulddragaränkan är en enda svala eller ett indicium på släktskap med guldsmeden Didrik Bloom låter jag vara osagt.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

50
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-14, 11:59 »
Stort tack, Carina och Bengt!
 
Nej, någon direkt koppling mellan Casper Fredrik och de i Sthlm samtida med efternamnet Blom låter sig nog inte göras. Om så hade varit fallet borde man ha stött på åtminstone något exempel på fadderskap dem emellan under de sju år som Casper Fredrik bodde där. Däremot är Anna Henriksdotter Blom, gm Jurgen Wendt, synnerligen intressant, då Wendt torde vara livländare av namnet att döma. Jättebra fynd!
 
Maria Caspersdotter är möjligen dotter till den tyskskrivande Caspar Blume, som i Ansökningar & meritförteckningar (Militaria) ansöker såsom sjuk om att få återvända till sin födelsestad Stralsund tillsammans med sin hustru och barn. Brevet är dessvärre odaterat, men av stilen att döma och det faktum att han befinner sig i just Prag kan man misstänka att året är 1648 eller strax därefter. Han upplyser vidare om att han i 11 år också bott i Sthlm där han verkat som hantverkare, med att bierbranden (?), troligen ölbryggare. Vad yrket beträffar noteras två yngre kolleger med samma namn i Stockholms stads mtl: Johan och Israel Blom, bryggare i Katarina södra 1711 (s. 278-279). I Livland har jag dock ännu ej stött på någon Casper Blom. Till Stralsund och Pommern i största allmänhet finns emellertid andra kopplingar, värda att nämnas.  
 
Peter Blum (adlad 1642), amiral stationerad i Stralsund, uppges vara född på R?gen. Hans sannolike son, artillerikaptenen Fredrik Blum i Stralsund, använder 1671 samma sigill - tre uppåtväxande blommor på en kulle - som den förre, vilket som bekant också är identiskt med huvudmotivet på Casper Fredriks dito.  
 
Johan Blom, en hittills ej nämnd, ännu oidentifierad dragon, gm Maria NN, avlider och begravs i Bergen, R?gen i feb. 1715, enligt en anteckning i ett av Riksarkivets exemplar av Karl XII:s officerare med hänvisning till Caa K. Verif. T. Mem. bok 1719, f. 124-28. Denne synes ej vara identisk med livdrabanten nämnd tidigare (som följde konungen till Bender), då den senare ska ha avlidit först i april 1716.
 
Jacob och Hans Hinrich Blohm, bröder födda på Wittow, R?gen, vilka sedermera flyttade till Amsterdam, varifrån de som sjökaptener for till Ostindien och Persien. De lämnade efter sig ansenligt arv ca 1764 (sju år tidigare), vilket den gamle borgaren i den närliggande staden Wolgast, Daniel Friedrich Wodtcke och dennes hustru Barbara Elisabeth Buchers gör anspråk på 1773. Då båda bröderna Blohm är tydligen den sistnämndas morfars bröder. Handlingen finns i Biographica (SVAR), bildid: A0069482_00240
 
Maria Blom, f. 1619 och d. i Riga 1642-07-27 (gm prästen ibid. Jeremias Agricola) är dt rådsherren i det närliggande Pasewalk (Vorpommern-Greifswald) Caspar Blom och Anna Welam.
 
Jacob Blom, handelsman i Stockholm använder samma sigill 1636 och 1647.
 
Med tanke på hur vitt och brett folk reste över Östersjön vid denna tid behöver inte den ena ortens släkt såklart utesluta den andra. Det faktum att samma vapen förekommer i Livland, Stockholm och Stralsund hos olika personer Blom visar detta. Att likheten skulle vara en ren slump förefaller drf mindre troligt, särskilt som andra samtida personer Blom för helt andra vapen, däribland löjtnant Johan Blom vid Åbo läns inf.reg. (d. 1713), Samuel Florinus (Blomfelt), Per Larsson Blomenfelt, Johan Henrik Blomfelt, Didrik Blom (adl. Blomcreutz) m fl
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-07-14 12:03)
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-07-14 12:06)

51
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-13, 14:08 »
Aha, tack för tipset! Ska kika närmare på det vid tillfälle. Du har förresten helt rätt ang. Johann Christoff. Beklagar missen. Det var dock just den volymen jag fann honom i.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

52
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-13, 13:15 »
Tack för tipset! Ja, Adam Lewenhaupt är dock ganska slarvig här och var. Exempelvis anger han felaktigt Riksregistraturen som källa till Johan Christoff Blom, där denne bevisligen ej finns med. Honom fann jag dock i en särskild akt i Militaria (RA) för just milistrupper. Han uppger vidare att Casper Fredrik Blomfeldt skulle ha inlett sin bana som volontär vid Estniska adelsfanan 1710, sannolikt sammanblandad med Diedrich Blomfeldt som den ende med detta namn tillhörig adelsfanan i fråga 1710/11. Enligt Casper Fredriks egen meritförteckning började han som volontär vid Buddbergs reg. (Nylands inf.reg.) i samband med belägringen av Riga samma år, varefter han först blev volontär och sedan korpral vid Livgardet till fot 1711.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

53
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-12, 07:52 »
Stort tack för dessa uppgifter!
 
Vi vet såklart inte om Casper Fredriks far var militär. Sökandet har heller inte endast utgått ifrån det antagandet. En sak som skulle kunna tala för att fadern EJ var militär är just barnens byte av efternamn. Man kan jämföra med prästen Henrik Florinus (latin för Blom), vars son som bekant adlades Blomfelt.
 
Beträffande Ottilianas efternamnsbyte visar just det samtida exemplet ovan från Jakobstad att sådant kunde förekomma. Fadern Erik Purmerus barn tog sig successivt namnet Blomerus när fadern ännu levde. Fadern avled också som just Erik Purmerus. Om nu Ottiliana - vilket rimligen kan antas - legalt sett möjligen redan 1711 hade sin äldre och sannolikt ende bror som förmyndare (då föräldrarna sannolikt var avlidna) blir ju också hennes nya efternamn fullt begripligt.
 
För att undvika ev. dubbelarbete följer här de källor och arkiv som hittills undersökts.  
 
Samtliga bevarade kyrkböcker tillhörande Rigas och Wolmars distrikt. (Raduraksti)
 
Samtliga hos SVAR bevarade rullor för armeerna i Östersjöprovinserna.
 
Samtliga bevarade räkenskapsböcker för Livgardet till fot, Västerbottens reg., Nylands inf. reg., Tavastehus läns inf. reg., Västgöta fyr - och femmänningsreg. och Björneborgs reg. (Krigsarkivet)
 
Biografica (SVAR)
 
Biographica (SVAR)
 
Karl XII:s officerare (Lewenhaupt, Adam)
 
Krigsarkivets samtliga namnregister
 
Die evangelischen Prediger Livlands bis 1918 (Baerent, Paul)
 
Släkten Blum (Blum, Gösta)
 
Geschichte des uradeligen Geschlechts der Herren und Grafen Blome (Hintze, Otto)
 
SAAGA - HerBalt
 
Riksregistraturens namnregister 1640-1718. (SVAR)
 
Livonica II (RA) - ett hundratal civila och militära volymer
 
Reduktionskontorets arkiv (RA)
 
Materialien zu einer Geschichte der Landg?ter Livlands (Hagermeister, Heinrich)
 
Dorpats universitets studentmatrikel
 
Åbo universitets studentmatrikel
 
Militaria (RA)
 
Eder (RA) - civila och militära
 
Elgenstiernas ättartavlor
 
Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften
 
Återstående arkiv är dels de som endast finns i Riga och Dorpat, dels nämnda generalers arkiv.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-07-12 08:00)
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-07-12 08:03)
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-07-12 08:05)
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-07-12 08:44)

54
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-11, 13:35 »
Stort tack för dessa klargöranden!  
 
Med tanke på Blums relativa ovanlighet i Baltikum är varje individ oavsett status med detta namn - som just löjtnanten ifråga - varmt välkommen till diskussionen, så att ev. mönster/skiljelinjer lättare kan urskiljas. Georg Gustav von Blohm måste ju rimligen vara identisk med namnen, löjtnanten och ägaren till Blomenhof (Svaneborg), d. 1712 och son till J?rgen Eberhart Blum (äldste st Melchior Blum) samt far till Gotthard Georg, Dorothea Helena och Margareta Gertruda. Varken Johann Christoff Blom eller Georg Gustaf von Blohm förekommer i Riksregistraturen. Var månne just dessa lantmilisbataljoner på något vis undantagna från denna? Däremot nämns kapt. Conrad Blohm vid Mengdens lettiska lantmilis 1703. Värdefullt också att veta att auditör Gustaf Blum - som förekommer i Riga kring år 1700 - verkar tillhöra den stockholmsbaserade släkten, som Carina nystat i ovan.
 
Samtidigt kvarstår namnmysteriet. Om nu Casper Fredriks far var militär/officer med efternamnet Blom, vad fanns det då för skäl för Casper Fredrik (1712) och systern Johanna Ottiliana (bevisligen senast fr.o.m. 1719) till att bifoga efterledet -felt? Ville man månne undvika förvirring då det samtidigt vid Livgardet redan fanns ett flertal soldater/underofficerare Blom med uteslutande svenskt (västmanländskt, sörmländskt resp. västgötskt) ursprung? Förekom sådant verkligen i fråga om släktnamn? Ville Casper Fredrik av estetiska skäl byta till ett mer adelsklingande/militäriskt namn? Om det sistnämnda var det enda möjliga skälet, måste väl fadern således ha varit icke-militär? Man hade vidare med lätthet kunnat anta att namnet (även det första Blom) var ett soldatnamn och att fadern således saknade ett släktnamn, om det inte vore för syskonens dubbla förnamn (i synnerhet systerns), deras sociala, geografiska och namnmässiga kopplingar till Henrik Magnus von Buddenbrock, Casper Fredriks sigills slående heraldiska likheter med livländska ätten Blums samt deras allmänna status av ståndspersoner.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

55
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-11, 00:25 »
Stort tack, Bengt! Synnerligen glädjande nyheter, även om de uppenbarligen kommer att kräva en framtida resa över Östersjön. Schlippenbachs fältarkiv låter spännande och ska undersökas närmare vid tillfälle.  
 
C. Bluhm är sannolikt identisk med kapten Conrad Bluhm vid Mengdens lettiska lantmilis, den mig veterligt då ende kände officeren C. Bluhm i den svenska armén. Om löjtn. Johan Christoff Bluhm är identisk med sin namne i Dahlen var dennes tilltalsnamn tydligen Johan, då han i kyrkböckerna endast undantagsvis skrivs som Johann Christoff.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

56
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-10, 12:32 »
Vad gäller Johan Nairen hade han uttryckligen inga manliga bröstarvingar, varför det eller de barn nämnda i hans meritförteckning av år 1656 sannolikt var döttrar. Ottiliana Berner kan således ha varit mormor (mest troligt), farmors - eller möjligen mormors mor. De köpegodshandlingar som på RA är kopplade till paret gäller uteslutande gårdar i Skaraborgs och Älvsborgs län, varav de flesta reducerades redan 1680. I synnerhet omnämns gården Solberga i Elings sn, Skaraborgs län, vilken änkan, välborna Ottiliana von Berner redan 1664 bytte mot gården Ljung i Grude sn, samma län. Just den gården förefaller ha förblivit i Ottilianas besittning, varför socknen ifråga också är en möjlig dödsort. Då ett av dokumenten är daterat 1712-11-07 kan man anta att Ottiliana då nyligen avlidit, även om ingen explicit sådan information ges. Övriga socknar i de två länen där översten ägde gårdar fr.o.m. 1650/51 är f.ö. följande: Forsby, Ryd, Skövde, Sventorp, Kyrketorp, Björke, Horla, Molla, Källby, Solberga, Härene samt Fullösa alt. Fåglum.  
 
Ottiliana torde ha flyttat (med sin dotter/döttrar?) från Västergötland till Ingermanland i samband med giftermålet med Fritz Cronman ca. 1660 (?), där de också förefaller ha stannat kvar även efter att de yngre barnen (Cronmännen) flyttat till Holland.
 
Beträffande Brita von Garden talar förresten även det faktum att hon i regel skrivs som Brita Blomfeldt ytterligare för hennes bördsmässigt lägre status gentemot maken. Man kan jämföra med Ottiliana Blomfeldt som i regel skrivs just så och endast undantagsvis Ottiliana Bodin.
 
Vad gäller Johann Christoff Blom, som alltså mystiskt försvinner från det militära 1688 för att åter dyka upp som löjtn. 1701 vid den iofs fragmentariskt dokumenterade Wolmars lantmilisbataljon är han möjligen identisk med den Herr Schulmeister Johann Christoff Blum som i Dahlen sn (strax utanför Riga stad) gifter sig 1703-05-19 med Anna Catharina Schwan. Om han då var änkling framgår dessvärre ej. Paret får hursomhelst barnen Christoffer 1704-11-07 (död 1704-11-13), NN 1706-03-15, Maria 1706-03-18 och Margareta 1708-02-18. Johann Christoff Blum är dopvittne fyra ggr, sista gången 1709-08-22, varefter fb har en lucka till 1715. Han hade f.ö. en egen knekt, Martin - des Schulmeisters Knecht - dopvittne 1703-06-0. Det faktum att Blum uppenbarligen i första hand var en civil tjänsteman skulle isf rimligen kunna förklara hans långa frånvaro från det militära. Wolmars lantmilisbataljon upplöstes också senast 1703, vilket kronologiskt stämmer väldigt väl, då han ej förekommer i Dahlens kyrkböcker - vilka börjar 1697 - dessförinnan.  
 
Vad gäller Wilhelm Bloom, artillerikonstapeln ovan, var han redan samma år han tog värvning - 1700 - lärkonstapel - alltså ej menig - för att alltså redan året därpå avancera till konstapel. A0029868_00352 (SVAR-id).  Detta kvicka avancemang antyder att han även var en ståndsperson.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-07-10 13:08)

57
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-09, 23:32 »
Stort tack för dessa uppgifter!
 
Ja, allting tyder på att Casper Fredrik Blomfelt var ensam eller möjligen i sällskap med sin minderåriga syster Ottiliana när han flydde till Stockholm 1711. Såvitt jag har kunnat se - då just nämnda Blomar (och Zilliaci) synades i fjol - finns inga tydliga kopplingar mellan honom och dessa flyktingar, huvudsakligen från Nyen. Vid ett tillfälle - 1714-11-21 (s. 101) är han visserligen dopvittne i Svea livgardes norra bataljonsförsamling tillsammans med den nyenska fru Maria Schraggenschiöld, men en svala gör ju som bekant ingen (indicie-) sommar. Desto tydligare besked ger ju då frånvaron av namnet Blom bland Johan Blomfelts faddrar 1718.
 
Secret. Herr Florin är sedermera Samuel Blomfelt som vid denna tid var just sekreterare och bodde på Norrmalm östra (ännu 1740), vilket både mtl och kronotaxeringslängder från denna tid visar. Möjligen är fosterdottern ovan identisk med den jfr Anna Catharina Frondelia som bodde hos honom 1729: A0057038_00037 (SVAR-id).
 
Att endast ett namn från Brita von Gardens sida verkar ha förts vidare tyder onekligen på bördsmässig statusskillnad makarna emellan, liksom fallet med Olof Bodin och Ottiliana Blomfelt. För en ensam, sannolikt barskrapad flykting och underofficerare fanns det där och då uppenbarligen ingen plats för sådan ståndsmässig kräsenhet vid valet av maka. Apropå Olof Bodin var han förresten sockenskrivare i och bosatt i Umeå lfs 1718-21: A0001815_00053 (SVAR-id).
 
Ja, kopplingen till Blomenhof-släkten är den enda som har rätt namnmässiga, heraldiska och livländska koordinater. Till min stora glädje fann jag igår en konstapel Wilhelm Bloom vid Kungl. Artilleriet i Riga 1701, f. ca 1656. Han står angiven som livländare, tjänstgörande sedan ett år (!), gift och med barn. Med andra ord hade han ett civilt yrke vid sidan om. Då han ej förekommer i Riga stads kyrkböcker bodde han således sannolikt i någon av de omkringliggande socknarna. Åldern och det ovanliga namnet gör honom till en särskilt trolig farbror till Blomfeltarna. Mig veterligt är han den enda kände livländske Wilhelm Bloom under denna och äldre tider. Dessutom kan han namnmässigt associeras till Gerhard Bloom (st Carl Bloom till godsen Lemsk?ll och Kuldorf, Pernigel sn nära Riga), vars äldste son fick namnet Gerhard Wilhelm (von Bluhmen), vars äldste (?) son i sin tur hette just Wilhelm von Bluhmen, sedermera rysk officer. Troligen är denne Wilhelm Bloom en yngre bror till nämnde Carl Bloom.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

58
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-08, 00:31 »
Jättebra fynd, Carina!  
 
I synnerhet blir man ju nyfiken på Brita von Gardens förmyndare, Isak Jöransson. Om bou efter honom finns bevarad, kanske ev. ny info kan komma i ljuset. Man torde också härav kunna dra den sannolika slutsatsen att syskonen Blomfelts mor ej hette just Catharina, då detta namn - vilket uppenbarligen kommer från Britas mor som uppenbart enda namn från hennes sida - endast gavs en av Casper Fredriks döttrar.
 
Van Garden antyder ju att namnet har holländskt ursprung, vilket f.ö. även gäller översten Johan Mathis van Blohm, som konsekvent förefaller stava sitt namn just så. Att detta skulle kunna vara orsaken till uppkomsten av Weingarten låter som en rimlig misstanke.
 
Även Ursula Börnerin är intressant. Kronologiskt skulle hon kunna vara en brorsdotter till Ottiliana Berner. Vad gäller kopplingen mellan von Berner (zu B?low) och von B?low är den mig okänd. Mig veterligt kallar sig dock medlemmarna av den förra konsekvent (von) Berner/Barner/Börner, stundom med tillägget zu B?low, dock aldrig endast B?low.
 
Per Larsson Blumenfelt kan nog avföras helt och hållet. Vapenskölden har inga likheter med Casper Fredriks, namnet Blomenfelt förekommer inte alls i Livland under den aktuella tiden, varken Per eller Lars förekommer bland syskonen Blomfelts barn, och Casper Fredrik heter bevisligen Blom i efternamn 1711.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-07-08 00:33)

59
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-05, 23:49 »
Stort tack Leif och Carina!
 
Ja, just Ottiliana Berners koppling till släkten von Knorring är uppenbar, om än - som Leif påpekar - delvis oklar. Det är i första hand Dorothea Lunetta von Knorrings mor, Anna Catharina Cronman, som spökar lite. Det fanns nämligen tre olika Anna Catharina Cronman (såvitt jag har kunnat se) och det låter sig i nuläget inte klart fastslås om hennes far var Frans, Fritz eller rentav Hans Cronman (far till Frans och Fritz. Skälet bakom intresset för denna Ottiliana Berner är inte bara hennes namn och dess synnerliga sällsynthet, utan också hennes koppling till just syskonen Blomfelt genom Henrik Magnus von Buddenbrock, hos vilken Ottiliana Blomfelt var husjungfru 1719-25. Dessa två omständigheter gör henne till en högst trolig släkting. Ännu återstår att undersöka ytterligare två dokument i hennes namn, liksom ev. ytterligare information ur de topografiskt ordnade dokumenten med anknytning till exempelvis godset Kaipen, där han sannolikt avled.
 
Intressanta namn med anknytning till Philip Blom! Just namnet Regina är relativt vanligt bland de livländska Blom-arna. Vad gäller Bodin fanns det ett flertal olika släkter med detta namn. Olof Bodin var själv st Olof Andersson och Brita Håkansdotter i Djäkneboda, Bygdeå, och tillhörde således en annan släkt än denne Jon Bodyn.
 
Den senaste tiden har ett mycket stort antal handlingar gåtts igenom tillhörande Livonica II. Ingen av våra faderskandidater har dessvärre hittills kunnat spåras, men man kan konstatera att efternamnet Blohm var ett högst ovanligt sådant. Dels har vi herrarna till Blomenhof: Melchior Blohm (levde ännu 1646-07-28), Johan Blohm (nämnd där 1626), Fredrik Blohm (nämnd ännu 1644). Dels noteras en Gerdt (Gerhard) Blohm i Pernau 1687, vilken troligen, med tanke just på namnets sällsynthet, är en farbror till Carl Blohm, herre till Kulsdorf och Lemsk?ll stamfar till ätten von Bluhmen samt far till Gerhard Blohm. Dels noteras en öselsk gren i Arenburg, repr. av J?rgen Blohm och dennes son David Johan Blohm (dock ej far till syskonen Blomfelt. Just på Ösel förekommer även Cordt (Conrad) Böckelmann, Henrich Böckelmann (präst i M?stel), Balthazar Jacobi (präst i Ansek?ll). Till just Ansek?ll kan f.ö. även en överstelöjtninnna von Blohm 1645 och tidigare nämnde Svante Blohm kopplas. Om syskonen Blomfelts far har just livländskt påbrå är han troligen sonson till Fredrik Blohm till Blomenhof och möjligen son till Herr Carl Blohm i Windau (Kurland).  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

60
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-03, 06:20 »
Tack själv!  
 
Ja, apropå Västgöta-Dal vistas där f.ö. den mig veterligt ende välborne Blom noterad i Egentliga Sverige under den aktuella tiden. Välborne Herr Philip Conrad Blom var gm Birgitta Fahnesköld, bodde 1690 på militiebostället Bärböle i Färgelanda sn och 1698 köpte säteriet Ivägsholm i Ödskölds sn av löjtn. Jöns Johansson Svinhufvud (A. Lignell, Beskrivning över grevskapet Dal (1851).). Han levde ännu 1699. Med all sannolikhet är han son till namnen och tidigare nämnde kaptenen (vid Dalregementet) Philip Conrad Blom, d. i Halden 1660 och gm Birgitta Bagge. Som tidigare noterats är denne Philip Conrad d.ä. i sin tur son till Melchior Blom till båda godsen Blomenhof (Smilten resp. Svaneborg sn.).  
 
Vad gäller kopplingen mellan Ottiliana Berner och släkten von Knorring misstänker jag att hennes andre make, Fritz Cronman, liksom hon själv varit gift en gång tidigare och då fått dottern Anna Catharina. Denna Anna Catharina gifte sig med Frans von Knorring, med vilken hon bl a fick dottern Dorothea Lunetta, gm Gustaf Lorentz von Numers och mor till Ottiliana Charlotta von Numers, döpt i Narva 1685. Det faktum att barnet inte bara namnges efter Ottiliana Berner utan att också denna där och då - för första och sista gången i Narva - agerar dopvittne förefaller klart rimligare om Ottiliana då hade rollen av ana såsom barnets mormors mor, legalt och känslomässigt, om än inte biologiskt. Till saken hör också att hon står antecknad som fru Ottiliana v. Berner, änka efter v. Cronman, som för att markera just detta formella släktskap.
 
Ovan nämnde Isak von Knorring skulle således i sin tur kunna vara en hittills okänd son till Frans von Knorring (alltså icke sin avlägsne släkting och sedermera överstelöjtnanten med samma namn), varför han därmed legalt sett - liksom Henrik Magnus von Buddenbrock - skulle ha intresse av arvet efter Ottiliana och/eller hennes förste make, Johan Nairn.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

61
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-02, 12:27 »
Stort tack Leif!  
 
Det låter högst rimligt, även om heraldik mången gång är snårig business, inte minst i fråga om blommotiv. Just i detta fall är skillnaden dock så tydlig mellan å ena sidan Samuel Blomfelts helt annorlunda och å andra sidan Fredrik Bloms mkt lika sköld.  
 
Intressant spekulation om namnet Julianas ursprung. Just exemplet med Ottiliana Charlotta Numers (dt löjtn. Gustav N.), vid vars dop i Narva (St. Johannis) 1685-07-10 Ottiliana Berner f.ö. är vittne, förefaller visa just detta, såvida inte också släktskap föreligger genom barnets moder. Att den sistnämnda fungerade som ett slags matriark tyder f.ö. också allt på. Om nu Ottiliana Berner ändå är syskonen Blomfelts mormor eller mormors (morfars/farmors) mor torde kopplingen gå via en dotter (eller son) från hennes äktenskap med Johan Nairn, då samtliga barn till Fritz Cronman synes kunna avföras. Fast helt hundra kan man ju som bekant (nästan) aldrig vara.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

62
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-02, 01:31 »
Lysande Carina! I synnerhet namnet Kiypping är intressant, då det är det ovanligast förekommande av Casper Fredriks livländska vänners diton. Dock förekommer det - om än sällsynt - även i Livland och i Riga. Den mest kända medlemmen torde ha varit sedermera kapten Gustaf Kiöpping vid generalmajor Horns reg. och krigsfånge i Ryssland: A0065207_0007 (SVAR).
 
Onekligen talar de heraldiska likheterna för släktskap. Sköldmotiv var uppenbarligen inget man bara kunde välja hursomhelst efter eget gottfinnande. Låt oss sammanfatta vad som talar för våra resp. huvudkombattanter!
 
JOHAN CARLSSON BLOME
 
1) Passande namn och patronymikon (Ottiliana Blomfelt fick en son Carl).
 
2) Passande ålder; f. ca. 1660.
 
3) Militär liksom Casper Fredrik och senare Caspers ende son Johan.
 
4) Stationerad i Riga-trakten i varje fall 1685-1692. Kan dock ej spåras senare.
 
5) Finländare. Båda syskonen har både tidigt och sent åtskilliga finländska dopvittnen, inte minst sergeant Valentin Holtz (från Fredrikshamn) vid Johan Blomfelts dop 1718.
 
6) Tillhör sannolikt - om än avlägset - samma ätt som Samuel Florinus, adlad Blomfelt 1719.
 
 
JOHANN CHRISTOFF BLOM
 
1) Passande namn.
 
2) Passande ålder; f. ca. 1668.
 
3) Officer liksom Casper Fredrik.
 
4) Kan kopplas till Riga-trakten 1687-88 resp. 1701-02, såvida det inte rör sig om två olika individer. Namnets ovanlighet, i synnerhet i av adeln dominerade officerssammanhang talar dock för att det är samme man.
 
5) Kurländare och balttysk. Gränsen mellan Livland och Kurland går en dryg mil väster om Riga, varför exempelvis andra staden Mitau också formellt tillhör Kurland. Det förefaller mer troligt att en balttysk ger sina barn dubbelnamnen Caspar Friedrich (som han själv stavar det i sitt CV) och Ottiliana Johanna, vilka namn överhuvudtaget inte syns till hos Johan Carlsson Blomes släkt.
 
6) Adelsman, om än uradlig utan lantdagsrepresentation. Den enda (ur-) adliga ätten Blum i Kur- och Livland vid denna tid var just de tre blommornas Blum, ursprungligen till Blomenhof i Smilten, vilket således gör honom till en högst sannolik släkting till nämnde Friedrich Blom ovan, vars sigill ju är påfallande likt Casper Fredriks, liksom till den Herr (!) Carl Blum som i Windau (Kurland) bl a får sonen Friedrich Wilhelm 1681-01-05. Vi känner visserligen ej till Johan Carlsson Blomes (eller hans fars) dito, men Samuel Blomfelts sköld har som jämförelse inga likheter alls med Casper Fredriks.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-07-02 01:41)

63
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-02, 00:02 »
Referensen Riga förefaller ju lite kryptisk. Förmodligen åsyftas stadens kyrkböcker. Har själv sett henne där i den egenskapen ngn gång runt 1710, om jag inte missminner mig. Förmodligen bodde hon då i slutet av sin levnad hos sin dotter Charlotta Cronman i Kaipen, Sissegal sn, strax utanför Riga. Kaipen var som bekant ett av svärsonen Henrik Gotthard von Buddenbrocks gods och sannolikt Henrik Magnus von Buddenbrocks födelseplats.
 
Frågan är varifrån det iofs betydligt vanligare (än Ottiliana) Juliana fått sitt namn. Möjligen härstammar det från Ursula von Knorrings sida (då inga av Frans syskon fört vidare namnet) eller så har det inget genealogiskt ursprung alls, vilket inte sällan saknas vid denna tid ifråga om just det namnet. Namnet Ottiliana verkar f.ö. ha två alternativa rötter. Ofta är det bildat efter en fader Otto (Otto Johan, Otto Heinrich etc), men i Ottiliana von Berners (Barner zu B?low) fall verkar det snarare vara en variant av Dilliane, vad just den ätten beträffar. En intressant sak i sammanhanget är att liksom Fritz Cronman och Ottiliana Berner ger en av sina döttrar namnet Lunetta (uppenbarligen tagit efter svägerskan Lunetta Mackeleer gm Joachim Cronman), skulle man ju också kunna tänka sig att Frans Cronman å sin sida lät sin svägerska Ottiliana Berner stå modell, om än blott delvis, vid nämnda dotters namngivning.
 
Ja, det måste vara överstelöjtnanten Isak von Knorring det här är tal om, då han är myndig redan 1719. Sedan framgår det inte av dokumentet ifråga om han själv är arvinge till Ottiliana och Johan Nairn eller blott en representant i detta fall för Henrik Magnus von Buddenbrock och dennes bröder. Hursomhelst var de ju närstående.
 
Vad gäller Casper Hansson Ekman blir man ju lite nyfiken på om denne ev. kan vara släkt med Johan Ekman, gm Magdalena Blomfelt. Casper var iofs ett vanligt namn, men Ekman var ju där och då ett inte fullt lika frekvent efternamn.
 
Fortsatte idag den systematiska genomgången av livländska dokument på RA utan att finna någon ny misstänkt faderskandidat. DÄREMOT finns tre brev bevarade från Friedrich Blom (även stavat Bluhm 1643) till Blomenhof (Smilten sn) från 1635 resp. 1643, varav ett glädjande nog även inkluderade hans sigill. Huvudmotivet är ett gående lejon hållande tre stjälkbeklädda blommor (oklart vilket slags blomma) i sin högra tass, vilket dels förekommer på själva den odelade skölden (krönt av en riddarhjälm), dels fristående (identiskt) över densamma mellan bokstäverna F resp. B. Inga övriga motiv förekommer. Det är slående att båda dessa motiv (liksom hjälmens form) är just de som förekommer på Casper Fredrik Blomfelts sigill ett drygt sekel senare, om än på en delad sköld och med en arm svingande ett svärd upptill istället för huvudmotivet kopierat. En ren slump?
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

64
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2013
« skrivet: 2013-06-29, 05:02 »
Jo, även Dunkeld, ett par mil norr om Edinburgh förefaller ha varit en centralort för klanen. Vilka bröderna Nairns föräldrar var är dock oklart, i varje fall så vitt nätet kan förtälja. Dock finns det säkerligen mer informativ litteratur i ämnet, vilket skall undersökas vid tillfälle. Enligt Skaraborgs regementes historia avled f.ö. John Nairn plötsligt i närheten av Warszawa redan i början av nov. 1656 med hänvisning till Riksregistraturen 1656-11-10. Bifogar nedan akten om Alexander Nairn från samma källa:
 
ALEXANDER NAIRN
 
Record ID: 3188
 
Surname   
NAIRN, NEEREN, NEREN, NERNE, NERRI, NEHREN, NELVEN   
 
First Name
ALEXANDER
 
Title/Rank   
LIEUTENANT COLONEL
 
Nationality
SCOT   
 
Region
MUKKERSY, PERTHSHIRE?   
 
Social Status
OFFICER
 
Education   
 
Religion
 
Service Record
COUNTRY   LOCATION   ARRIVED   RANK A   DEPARTED   RANK B   CAPACITY   PURPOSE
DENMARK-NORWAY   LIPPES FOOT   1627-01-01   LIEUTENANT   1628-10-28   CAPTAIN   OFFICER   MILITARY
SWEDEN   PATRICK/FRANCIS RUTHVEN   1634-01-01   REF. ENSIGN   1634-12-31   REF. CAPTAIN   OFFICER   MILITARY
SWEDEN   LIFEGUARD   1648-01-01   REF. CAPTAIN   1649-12-31   REF. CAPTAIN   OFFICER   MILITARY
 
After service in Denmark, Alexander Nairn served as a reformed ensign in Francis Ruthven's [SSNE 3404] infantry regiment. He was later a reformed captain in the Lifguard by 1648. He advanced to the rank of lieutenant colonel and received a pension from 24 September 1653. He was the brother of Colonel John Nairn [SSNE 3189], also of Swedish service
 
G. Lind, Danish Data Archive 1573; T. Riis, Should Auld Acquaintance Be Forgot (Odense, 1988), II, p.115; Swedish Riksarkiv, P. Sondén, Militärachefer i svenska arméen och deras skrivelser; Swedish Krigsarkiv, Muster Roll, 1634/22,23; 1648/1; 1649/1.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-06-29 05:08)

65
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2013
« skrivet: 2013-06-28, 04:22 »
JOHN NAIRN - Källa: St. Andrews university, http://www.st-andrews.ac.uk/history/ssne/item.php?id=3189&id2=3189
 
Record ID: 3189
 
Surname   
NAIRN, NEHRENS, NERN, DER DAEMPFENDE   
 
First Name
JOHN, JAN, JOHANN ERNST
 
Title/Rank   
COLONEL   
 
Nationality
SCOT
 
Region   
MUKKERSY, PERTHSHIRE?   
 
Social Status
OFFICER
 
Service Record
COUNTRY   LOCATION   ARRIVED   RANK A   DEPARTED   RANK B   CAPACITY   PURPOSE
 
SWEDEN   PATRICK/FRANCIS RUTHVEN   1627-01-01   LIEUTENANT   1636-12-31   MAJOR   OFFICER   MILITARY
SWEDEN   SKARABORG, GOTHENBURG   1642-01-01   LT. COLONEL   1657-12-31   COLONEL + CHIEF   OFFICER   MILITARY
SWEDEN   LEIPZIG   1648-01-01   COMMANDANT   1649-12-31   COMMANDANT   COMMANDANT   MILITARY
 
 
John Nairn of Mukkersy joined the Swedish army in 1627. He was the brother of Alexander Nairn [SSNE 3188]. By 1631 he had become a captain and served in Francis Ruthven's [SSNE 3404] regiment between 1633-5. By 1636 he had attained the rank of major and fought at the Battle of Wittstock under Baner. Nairn took part in the Bohemian campaigns of 1639-1640. He became a lieutenant colonel in Skaraborg's regiment in 1642. In 1648 he became a chief of a recruited infantry regiment which he maintained until 1657. He also attained the position of commandant for Erfurt and Leipzig around 1648-1649. He further became colonel of the Västgötadal regiment in 1648 until 1654.  
 
Nairn wrote to Queen Christina from Leipzig in 1649 After I had moved into your former quarters I had the wardrobe next to the door of the dining room opened, for your servant had the key. I found the knives. Concerning the plate I had the two men servants examined on their oath, but they pretend to know nothing whatever about it. At this period he became a member of the German political and literary organisation Der Fruchtbringenden Gesellschaft (October 1649) under the name Der Daempfende. In 1650 he was to recruit 60 men for service abroad, and his men appear to have been involved in being recruited for French service.  
 
John Nairn twice served as Commander in Chief of the Swedish forces at Warsaw during the Swedish-Polish wars. He was in Gothenburg when Bulstrode Whitelocke [SSNE 4438], the Cromwellian ambassador, visited the town. It appears he was the colonel of the Skaraborg regiment from 1654-58. He died during these campaigns c.1657.
 
Swedish Riksarkiv, Adolf Johans Arkiv i Stegeborgssamlingen, 13 letters from Colonel Johan Nairn to Duke Adolf Johan, mostly Gothenburg, 1652-1654; Swedish Krigsarkiv, Muster Roll 1633/11-22; 1634/12-23; 1635/20,22-26,29-31; 1636/17,18; 1642/7; 1643/8,9; 1644/9,10; 1645/10,11; 1646/8,9,19; 1647/9; 1648/9,26; 1649/5,16-18; 1650/4; 1651/4; 1652/4; 1653/2; 1654/3; 1655/2,5; 1656/5; 1657/3; DEAD; Swedish Krigsarkiv, katalog over rullor, vol. 2, pp.711, 716 and 733; Swedish Riksarkiv, P. Sondén, Militärachefer i svenska arméen och deras skrivelser; Numerous letters can be found in 'Krigskollegium Kancelliet; Adressatregistratur till Krigskollegiets Registratur 1631-1654' including gevärets forvaring angående och pardonspatenters publicerande 15/12/1649; angående kvarhållande av bevapning early Jan 1650; angående värvning av 60 män till ett reg att brukas i främmande land 21/3/1650; om varvningspenningar och dess utdelande 3/4/1650; om vissa rullor på värvningsfolket åt kronan Frankrike jämte underskrivna och förseglade rullor på hela sitt reg hit med forderligaste förskicka 23/4/1650; att inrymma och föreställa Erik Larsson Haard for lojt i Nils Nilssons ställe under Alexander Bettons komp 24/7/1650; angående uppskov med värvningen och värvningspenningarnas innehåll tillvidare order 1/5 1651?; att avlösa dem som i Göteborg ligga i garnison 12/5/1651; angående krigskollegii förklaring om majorsplatsen under hans reg att Betton håles därvid sedan om Zanitz går av må översten i stället taga sin kaptlojt eller ock Lennart Bock 5/6/1651; angående några knektar som sig motvilligtvis undanhålla 26/9/1651; varefter han skall låta hålla husesyn med krigsfolket hemma i landet och på vad sätt han den anställer 4/11/1652; att han laater krigskollegium veta vad gevar han har i forråd vid reg och vad han inlagt har 9/11/1652; The letters continue after these and include 10/1/1653, 28/6/1653, 9/7/1653, 12/7/1653, 16/7/1653, 21/7/1653, 21/1/1654, 6/5/1654, 29/7/1654, 22/8/1654, 23/9/1654; T. Fischer, The Scots in Sweden, (Edinburgh, 1907), p. 244; C. Conermann, Die Mitglieder Der Fruchtbringenden Gesellschaft 1617-1650 (Weinheim, 1985), III, no. 526; H.O. Prytz, Historiska Upplysningar om svenska och norska armeernas regementer och kårer jemte flottorna, II, (Stockholm, 1868), pp.391,528; Steve Murdoch, Network North: Scottish Kin, Commercial and Covert Associations in Northern Europe, 1603-1746 (Brill, Leiden, 2006), pp.369-373 ............................................................. FG Poem (Translated from German by Dr Kathrin Zickermann): The Pastinacksahm' (Pastinack seed) has, a power to calm when restlessness is rising. Therefore I was called the calming one: because a noble heart should have a tendency to calm, when uproar is going to be the norm: At he who is calm, high prudence will then show, and how he is minded to cultivate stillness.
 
Möjligen är han identisk med den kapten (!) Hans Neren som i Jakob och Johannes fs, Sthlm (AB) får dottern Christina 1647-12-14.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-06-28 04:33)

66
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2013
« skrivet: 2013-06-28, 02:01 »
Stort tack Constantinus!  
 
Synnerligen intressant synpunkt! Johan Nairn var överste redan 1648 och huvudsakligen stationerad i Tyskland (Erfurt, L?beck m.fl.), varför deras giftermål torde ha skett där. Låt oss därför söka finna deras vigselår, så att vi därmed kan bibehålla alt. utesluta just den möjligheten. Att Ottiliana Blomfelt fick och Casper Fredrik Blomfelt gav en av sina döttrar just mormors namn förefaller måhända mer troligt än att namnet ifråga togs efter morfars mor/mormors mor, men kronologiskt är det ju fullt möjligt. I sammanhanget bör också nämnas att av de två huvudmisstänkta fäderna är Johan Carlsson Blome f. ca 1660, medan Johan Christoff Blom är f. ca 1668. Vad gäller mönsterskrivaren Johan Blum vid Campenhausens reg. 1688 är denne sannolikt identisk med tidigare nämnde ännu 1695 ogifte och barnlöse bokhållaren från Reval med samma namn, tillhörig Blåa regementet 1687 samt 1689-95, dock ej just 1688.  
 
Dokumentet undertecknat H.M. von Buddenbrock är daterat 1725-10-04, alltså inte 1715. Beklagar felet! Däri beskrivs Ottiliana som sal. änka efter sal. översten Johan Nären. Uppgiften om Ottiliana som levande ännu 1712 har jag endast funnit i släktträd på nätet, vilket såklart måste tas med en nypa salt. Ämnar dock gå till botten med denna uppgift liksom all annan spännande info kring densamma. Intressant i sammanhanget är dock att dokumentmappen ifråga dels består av ett antal dokument/kontrakt från 1650- och 1660-talen (med Johan Nairn resp. Ottiliana Berner som avsändare), dels består av två dokument från 1719 resp. 1725 (nämnt ovan). Dokumentet från 1719 har Isaac von Knorring som avsändare gällande arvegods efter nämnde överste. Dock framgår ej om Ottiliana då redan var avliden (så vitt jag har kunnat tolka det). Det faktum att inga kronologiskt mellanliggande dokument förekommer kan således tyda på att Ottiliana avled 1719 eller strax dessförinnan.
 
Som Leif Persson just tipsade om torde bou efter Ottiliana kunna återfinnas i den dorptiska hovrättens arkiv, såvida hon inte dog i Holland, där ju hennes döttrar Cronman levde. Jag har hursomhelst ett starkt minne av att jag sett henne som dopvittne i Riga ngn gång runt 1708. Ska se om jag kan återfinna henne bland anteckningarna.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
Källa:
Riksens ständers kommission över reduktions- och likvidationsverken (år 1723-48). F1: 10 akt. 213 (Isak von Knorring och Ottilia von Berner).

67
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2013
« skrivet: 2013-06-27, 22:16 »
Självklart måste man vara klar över skillnaden mellan bevis och indicium. Där genealogiska bevis saknas kan dock indiciekedjor avsevärt öka eller minska sannolika släktskap. Det ena behöver heller inte utesluta det andra, vilket exemplet med det av H.M. von Buddenbrock undertecknade dokumentet ovan visar, där han explicit hänvisar till sin mormor Ottiliana Berner. Explicita släktskapsangivelser kan alltså förekomma i andra källor än i just kyrkböcker.
 
Vad gäller Ottiliana Berner finns i Biographica (SVAR) f.ö. ett bevarat dokument från 1656, vari överste Johan Nairn (sannolikt av skotsk börd) nämner sin hustru och barn: A0069939_00025 (ID-nummer). Nästföljande dokument från 1657 är undertecknat hans änka Ottilia Berner, varigenom vi också får hans dödsår. I gmr för Skaraborgs reg. finns han nämligen också med detta år. Ottiliana f. ca 1625 avled alltså ngn gång 1712-25. Det vore fantastiskt om man kunde lokalisera hennes dödsort och därmed förhoppningsvis finna en bouppteckning.  
 
Tack för länken om Wolmarska lantmilisen! Uppenbarligen existerade bataljonen endast 1701-03 och Riksarkivets akt är påfallande skral, även om officerslistan för 1701-02 tack och lov finns med.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

68
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2013
« skrivet: 2013-06-26, 23:44 »
Stort tack, Carina och Leif!
 
Serg. Johan Blom vid Tavastehus reg. hette f.ö. Persson (nämnd med patronymikon ett flertal ggr i Regementsräkenskaperna) och därför sannolikt bror till korpralen (vid samma reg.) Michael Persson Blom. Denna info gör honom följaktligen mindre trolig som fader Blomfelt. Som jag ser det står det nu mellan Johan Carlsson Blome och Johan Christoff Blom (stavat just så). Efter att idogt sökande efter den senare (av Lewenhaupt felaktigt refererad till Riksregistraturen) fann jag honom till slut idag i Riksarkivets Militaria (Övrigt: milistrupper) som löjtnant 1702 vid Reinhold von L?nows Wolmarska lantmilisbataljon. Intressant är att av regementets övriga nämnda officerare - sex kaptener och fyra löjtnanter - saknas med två undantag hos Lewenhaupt (Karl XII:s officerare) senare info än 1701/1702 års officersstatus vid den kortlivade bataljonen ifråga, vars ordinarie rullor dessvärre är förlorade. Sannolikt föll de således eller hamnade i rysk fångenskap 1702/03. Undantagen, kapt. Didrik Johan von Heidecken och löjtn. Ernst Johan von Ziesing, tillhörde nämligen båda redan 1703 resp. 1704 Mengdens lettiska lantmilisbataljon, till vilken samtidigt även tidigare nämnda kapt. Conrad Bluhm och löjtn. Gerhard Bluhm hörde. Tillsammans med Johan Christoff Bluhm var dessa båda ädlingar f.ö. de enda livländska officerarna Blum överhuvudtaget vid denna tid, vilket i allo starkt talar för släktskap de tre emellan. Hursomhelst fanns det endast en adlig liv-/kurländsk ätt Blum.
 
Det misstänkta släktskapet mellan syskonen Blomfelt och Henrik Magnus von Buddenbrock har också stärkts tack vare bevarade dokument på RA. För det första saknas det helt enkelt andra kända passande far-/mormödrar Ottilianor, för det andra var äktenskapet med Fritz Cronman Ottiliana von Berners (von Buddenbrocks mormor) andra (!). Hennes förre make var Johan Nären (Nern), överste vid Skaraborgs reg. och död 1657/58. Översten ägde också ett dussintal namngivna gårdar i Skaraborgs och Älsborgs län, vilka just Henrik Magnus å sina och sina bröders (!) vägnar gör anspråk på i ett dokument (på svenska) från 1715, adresserat till Riksens ständer med hänvisning till sin saliga mormor Ottiliana Berner. Märk väl att ingen av systrarna här nämns som arvingar. Man kan alltså mycket väl tänka sig att Ottiliana fick ett eller flera barn med överste Nären före 1658. Syskonen Blomfelts mor var troligen ett av dessa och i så fall en äldre halvsyster till Charlotta Cronman, Henrik Magni mor.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

69
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2013
« skrivet: 2013-06-24, 03:26 »
Intressanta kopplingar, Carina! I synnerhet Maria Carlsdotter Blom gm Jacob Hansson Root skulle kunna vara en geografisk sådan.
 
Vad gäller akademiker har samtliga universitets studentmatriklar gått igenom. Ingen kronologiskt intressant Johan Blom har noterats där, förutom - om än latiniserat - nämnde Johannes Henricius Florinus. Om fader Blomfelt hette Blom i efternamn (vilket allting ändå tyder på) var han således sannolikt ej akademiker. Även så gott som alla kända präster (civila och militära) med anknytning till Livland har namngranskats utan att någon lämplig kandidat påträffats.  
 
Följaktligen ökar därmed sannolikheten att fader Blomfelt trots allt var militär och troligen rentav någon av de fyra huvudmisstänkta ovan; förare Johan Carlsson Blome, löjtnant Johan Christoffer Blum, sergeant Johan Blom resp. mönsterskrivaren Johan Blum (1688). Man kan såklart inte utesluta att han hade ett borgerligt yrke (guldsmed, linvävare el. dyl.). Casper Fredriks och Ottiliana Johannas namn, yrkesval och allmänna sociala status talar dock däremot. Exempelvis gavs namnet Ottiliana där och då i stort sett alltid adelsmäns barn, om än med vissa enstaka undantag. Dock har Ottiliana som del av ett dubbelnamn aldrig påträffats i icke-adliga sammanhang. Vad gäller adelskap stämmer det att syskonen Blomfelt ej tillhörde en på Riddarhuset introducerad adelsätt. Däremot KAN de ha tillhört den uradliga livländska/kurländska adelsätten Blum (även den ointroducerad även i Livland till 1793), till vilken just Johan Christoffer Blum ovan hörde.
 
Det stämmer att det antagna syskonförhållandet mellan de båda ej bevisas i källorna. Dock förefaller den hypotesen mest trolig. Hade Casper Fredrik varit Ottilianas farbror, förutsätts då nämligen att även Ottilianas far, dvs Casper Fredriks bror, skulle ha bytt efternamn till Blomfelt. Någon sådan person synes dock ej ha funnits. Att Ottiliana skulle ha valt sin farbrors efternamn istället för sin (levande eller döde) fader NN Bloms verkar också osannolikt.  
 
Troligen fick fader Blomfelt på 1690-talet ytterligare barn, vilka dock sannolikt avled före eller i samband med pesten 1710. Bara farsoten i sig lär ha skördat halva Rigas befolkning (!). Troligen strök då även föräldrarna med. I det digra bouppteckningsregistret över Stockholms stad finns ingen av dem nämnd, vilket med största sannolikhet hade varit fallet om någondera eller båda föräldrarna följt med Casper Fredrik till Stockholm 1710/1711.  
 
Corpr. Casper Fredrik Johansson Blomfeldt (Livon. = livländare) står förresten med i hfl 1712-14 för Svea livgardes grenadjärbataljons församling: Svea livgardes grenadjärbataljons församling C:2 1735-40 Bild 17 samt Bild 21.
 
Sökandet fortsätter imorgon på Riksarkivet.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-06-24 03:50)

70
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2013
« skrivet: 2013-06-20, 16:33 »
Spännande, Leif!  Melcher Mickelsson Teit förefaller onekligen vara Carl Blommes svärfar. Förhoppningsvis kommer han att kunna spåras och följas in i 1630-talet, då Christina Melchersdotter Teit uppges vara född kring 1635.
 
Vänligen,
Kristian

71
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juni, 2013
« skrivet: 2013-06-20, 04:34 »
Stort tack Carina och Leif!
 
Välbehövligt klargörande av de annars lite kryptiska id-numren! SVAR är förvisso en guldgruva där man ständigt finner nya kammare. Som ett exempel kan nämnas ett rigiskt passregister från 1700, där bl.a. sedermera överstelöjtnant Johan Blum finns med: A0005165_00016.
 
Kopplingen mellan Böss och Pussi är också spännande. Jacob Böös förefaller tillsammans med Carl Friedrich Kiöpping ha varit den livländare som stod syskonen Blomfelt närmast.  
 
Von Uhlenbrock är f.ö. en livländsk adelsätt, bl a representerad av rigiska rådsherrar. Troligen är Elisabet den dotter till den rigiske rådsherren Gerhard von Uhlenbrock & Maria Zimmermann, nämnd här som hustru till kapten Jonas von Schmitten (d. 1701): http://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Maneken_nr_1346
 
Carl Pålsson Blume (far till Johan Carlsson Blume) är alltså genom sin mor, Elsa Thomasdotter Blom, släkt med Henrik Florinus. Det finns en del info härom på nätet.
 
En annan omständighet som f.ö. KAN tala för att i varje fall en av Blomfelts föräldrar haft svenska som modersmål - såsom Johan Carlsson Blume - är just Casper Fredriks val av detta språk i sin meritförteckning. Henrik Magnus von Buddenbrock skriver däremot som den balttysk han är alltid på tyska när han bl a adresserar Carl XII 1708-15 (Reg. chefers skrivelser till Kongl. Maj:t - Livgardet till fot 1708-15, Riksarkivets Militaria).
 
Johan Blom, bataljonsprästen vid Västgöta fyr- och femmänningsreg. till fot (d. 1718) torde f.ö. kunna avföras. Dels uppges han vara västgöte, dels antas han först 1709, dels är regementet förlagt i Sverige under hela perioden:  A0029437_00007 (1715) A0029438_00006 (1717) A0029439_00008 (1718).
 
Johann Hinrich Blohm, mönsterskrivaren vid Adam de la Gardies reg. 1705 (förlagt i Reval) är f.ö. sannolikt identisk med Henrik Florini son Johannes Henricius Florinus, student i Dorpat 1700, då beskriven som lat och och sällan visar sig vid akademien, borde gå till militären. Hursomhelst förefaller den senare vara för ung för att ha kunnat vara Casper Fredriks far. Därtill saknas koppling till Riga och kronologiska referenser före 1705 (beträffande den förre). Följaktligen är denne mönsterskrivare en mindre trolig faderskandidat.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-06-20 06:32)
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-06-20 06:49)

72
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juni, 2013
« skrivet: 2013-06-19, 19:27 »
Här följer den senaste uppdateringen av the main suspects. Den närmsta tiden kommer dessa individer att synas i sömmarna och - mot förmodan - utmanas av ytterligare kandidater. Mot förmodan, då i princip all geografiskt relevant militaria är genomgången.
 
Johan Carlsson Blume, förare vid Björneborgs reg. 1685. I regementsräkenskaperna för Björneborgs reg. förblir Johan Carlsson Blohm förare vid Conrad Jägers kompani ända till 1692-08-31, då han bekommit avsked utan angivet skäl. Med tanke på att han då endast var ca. 32 år kan man anta att han tillfogats något slags skada. 1688-1706 är detta kompani stationerat vid Riga. Kronologiskt kan man heller ej utesluta honom som far till Casper Fredrik, vilket ju hade varit fallet om han uppgetts som avliden före 1690. Då förare Blohm ej synes ha återvänt till sin hembygd kan man anta att han valde att stanna kvar i Riga-trakten. Jag ska även inom kort undersöka regementschefens skrivelser till Kong. Maj:t. där ev. officerares avskedsgrunder ofta anges samt ta en närmare titt på övriga återstående faderskandidater i resp. regementsräkenskap.
 
Johan Christoffer Bluhm, löjtn. vid Wolmarska lantmilisbataljonen 1701. Wolmar är f.ö. en livländsk stad, 10 km nordost om Riga. Sannolikt är han den 19-årige adlige (!) kurländaren med samma namn, antagen till major Ernest Georg de Blomes (!) komp., Johann von Campenhausens reg. 1687: A0054152_00270. Året därpå har han avancerat till korpral för att därefter försvinna spårlöst: A0054175_00283. Förutom hans ståndsmässigt dubbla förnamn är han också särskilt intressant som en av två möjliga kandidater (den andre Conrad Blum) till NN Blum, nämnd nedan. Glädjande nog finns denne kapten med i denna tabell från 1705 över Rigas borgerskap: A0005167_00024.  
 
Endast en annan Blum finns f.ö. med på listan i form av bokbindaren/boktryckaren Johan Blum f. ca 1660 i Reval. Den sistnämnde är nämligen med största sannolikhet identisk med tidigare diskuterade Johan Blum gm Anna Catharina Händel. Man känner också igen flera dopvittnens namn i grannskapet: A0005167_00107 (1703), A0005167_00048 (1705), A0005169_00066 (1709). Boktryckaren ifråga har även en kort militär karriär 1689-96, då han får avsked, märk väl ännu ogift och barnlös: A0054197_00266 (1689), A0054277_00194 (1691),  A0054327_00466 (1694),  A0029610_00027 (1696). Följaktligen kan bokbindaren ifråga slutligen helt avföras som misstänkt fader Blomfelt.
 
NN Blum, kapten nämnd i Riga stad indirekt vid åtminstone två tillfällen då hans hustru (änka?) agerar dopvittne: till commissarie Gustav Otto Strandmans och Margaretha Elizabeth Maas dotter Maria Christina, f. 1707-05-25 (Domkyrkofs.) samt 1707-06-25 (St. Petri) till Daniel Heinrich Bökelmanns och fru Barbara Martens dotter Birgitta Dorothea. Vid detta tillfälle uppges hon heta Helena von Dornfeld eller möjligen Charlotta Helwig, beroende på vilken läsordning som gäller. Kaptenskan avlider i St. Jacobi 1709-04-15. Maken är - möjligen - dopvittne vid ett enda tillfälle som kapten Bluhe (trol. slarvfel för Bluhm/Blume!) till kapten Bartholdt Focks dotter Jacobina, f. 1708-07-25 (s. 228). OBS: Dopprästen sägs här vara ifrån Burträsk och heta Philipp Nothelffer! Paret - eller änkan - är således bosatta i Riga stad ca 1707-09. Vad som talar emot honom som Blomfelts far är dels hans okända förnamn, dels hans hustrus kända dito. Rimligen borde Blomfelts förstfödda döttrar i så fall ha fått heta antingen Helena eller Charlotta. Dock kan ha självfallet ha varit gift tidigare, varför han också står med på listan.  
 
Johan Blum, mönsterskrivare 1688 vid Patkulls komp., Campenhausens reg. Dock ej vid regementet vare sig året före eller efter: A0054175_00294
 
Johan Hinrich Blohm, mönsterskrivare 1705-1706 (ev. längre) vid Adam de la Gardies reg.; kapt. Claus Johan Dannenfelts komp. Möjligen identisk med ovan nämnde mönsterskrivare. Kommenderad 1705-07-01: B0003861_00071 B0003861_00128 B0003861_00172 B0003861_00217 B0003861_00264 A0029645_00342. Såväl tiden, namnet som yrket gör honom till en särskilt trolig faderskandidat. Därtill tillhör han vid samma tid samma regemente som den tillika namn- och yrkesmässigt intressante fältväbeln Friedrich Wilhelm Blum.  
 
Johan Blom, svarvare värvd till Tavastehus läns regemente 1693: A0054300_00049. Avsked därifrån 1713-06-18 som sergeant: A0065771_00629. Under hela denna tid var regementet placerat i Riga med omnejd. Hans patronymikon röjs ej av rullorna, varför regementsräkenskaper skall undersökas inom kort. Troligen heter han Johan Persson, då en samtida kompanibroder är korpr. Michel Persson Blom. Även en korpr. Carl Blom (d. 1701-01-18) tillhör samma regemente vid denna tid. Om patronymikon visar sig vara Persson sjunker givetvis misstankegraden avsevärt.
 
Johann Friedrich Blum, f. 1659-04-11 i en för mig oläslig sn (Törne-arkivet). Möjligen är han identisk med den Joh. Fr. Bluhm, vars ena dotter Margareta Elisabeth vigs med Balthasar Dellingshausen i St. Olai, Reval 1695-04-16. Dottern Gertruta Sophia vigs där 1717-06-18 med löjtn. Johann Henrich Clostermann. Brudens ärborne och vällärde far (yrke: juris practici) uppges vara salig redan 1695. Sannolikt är han då bror/ till ovan nämnde Hermann Blum. Det faktum att han är avliden redan 1695 samt hans döttrars namn gör honom till en mindre trolig faderskandidat till syskonen Blomfelt. Dock förefaller den förstnämnde som en möjligen ngt ung far till Margaretha Elisabeth, varför han ej heller kan avföras helt som Blomfelts ev. far.  
 
Johan Blum (d. 1718-04-13), bataljonspräst vid Västgöta femmänningsreg.  
 
Johan Blum (OBS: ej sedermera överstelöjtnanten med samma namn!), kaptenlöjtnant vid Zweibrückenska infanteribataljonen 1713-07-21; konfirmerad 1714-05-07.  
 
**********
 
OM fader Blomfelt mot förmodan hade ett helt annat efternamn (vilket i nuläget ej kan uteslutas helt) finns följande bubblare:
 
Johann Heinsius, präst i Nitau sn (Riga) 1684 och regementspräst vid Livgardet till fot (!) ca. 1710-15.
 
Johann Gustaf Ottonis, präst i Smilten sn (Riga) 1660-98 och nämnd i Riga 1704 samt 1705. Förutom efternamnet (Ottilianas ursprung?) är orten (även kallad Blome) med dess Blomenhof intressant. Valet av soldatnamn skulle i så fall ha varit en hyllning till födelseorten.
 
Hans Floor, mönsterskrivare vid Nylands och Tavastehus kav. reg. 1679-1705 (då huvudsakligen stationerat i Riga), d. 1710. Far till Otto Floor f. 1681, sedermera kornett och krigsfånge i Ryssland: A0065208_00045 samt Johan Floor, student i Dorpat 1694/95 och mönsterskrivare vid Åbo, Björneborgs och Nylands reg. 1701: A0054515_00057. Intressant är att en Hans Fluur (1654-1709) ungefär samtidigt är präst i Burträsk resp. Skellefteå socknar.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

73
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juni, 2013
« skrivet: 2013-05-31, 15:33 »
Tack Constantinus!  Tydligen verkar detta vara en annan Wallenius-släkt utan känd koppling till den finländska.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

74
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juni, 2013
« skrivet: 2013-05-30, 22:39 »
Hej Carina! Vad tråkigt att du känner uppgivenhet! Jag tror dock att vi är närmare en lösning än någonsin. Många spår har blivit hetare, medan andra blivit kallare. Mången misstänkt släkting har också kunnat avföras, vilket i sig för forskningen framåt, om än ännu ej till en konkret lösning. Sedan består Rigas ursprungliga distrikt av endast 19 socknar (förutom Riga stad), vilka alla kommer att grundligt bearbetas i nästa vecka med fokus på tiden 1685-1718.
 
Just prästlängden ovan visar att syskonen Blomfelts far sannolikt ej var just sockenpräst. Däremot kan ha ha varit fältpräst eller haft ngn annan civilmilitär tjänst. Det lär även finnas lexika på Riksarkivet över dessa personer, vilka kommer att undersökas inom kort.
 
Vad gäller Andreas Wallenius (sannolikt far till ovan nämnde Andreas Wallenius) stod f.ö. följande i det livländska prästlexikon: Född i Västerås 1653-02-18 (d. i Dorpat 1680-04-14) som st Andreas Wallenius (lektor vid Västerås gymnasium, senare präst i Mora) och Anna Rhoman. Gm Birgitta Drysander. Diakon vid St. Mariens fs, Dorpat från 1677.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

75
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juni, 2013
« skrivet: 2013-05-30, 12:18 »
Stort tack för dessa uppgifter!  
 
Andreas Wallenius var regementspastor och som sådan underställd militärens behov. Det är således mycket troligt att det är samme man. Med all säkerhet finns han med i nämnda lexikon, vilket ska undersökas nämrare idag.
 
Intressanta uppgifter från Skåne. Vad gäller ryttaren Johan Blom är dels frågan om mellan vilka år han befann sig i Skåne, dels huruvida hans barn ärvde soldatnamnet. Officer var han sannolikt ej, då han ej förekommer i några sådana register. Sedan noteras hans barns enkla förnamn till skillnad från syskonen Blomfelts ståndsmässigt och tyskbaltiskt dubbla. Blomer förefaller f.ö. vara ett helt annat oftast romskt namn, stundom latiniserat som Blomerus, men mig veterligt aldrig som Blom. Kul teori om EJB! Jag känner inte till ngn ev. skånsk gren, men om det skulle visa sig att formen Baudin är förhärskande/endast förekommande i Skåne, kan det säkert vara en möjlighet. Exemplet Blom/Blohm/Blum/Blohm/Blume visar hur stavningen anpassades efter språk/dialekt. Baudin lär f.ö. också vara en vallonskt släkt.
 
Pihlfelts/Grönbergs koppling till Blomfeldt är helt klart spännande. Om inte annat, så var de onekligen mkt nära vänner. Jag har själv inte tittat närmare på just dem, men säg gärna till om du finner mer längs det spåret.
 
Axel de la Gardies reg. kallades 1705-07 även Adam de la Gardies reg. (till vilket mönsterskrivare Joh. Hinr. Blohm hörde) och var då förlagt i Reval. Dessvärre har jag ej funnit några räkenskaper för just detta regemente, men hoppas kunna finna mer info i Krigskollegium, Militiekontoret, Avlöningshandlingar.
 
Vad gäller drabanten Johan Blom var han menig ännu 1697 och uttryckligen bosatt i Arboga. Något patronymikon har ej noterats, men det finns hursomhelst goda skäl att avföra just honom som faderskandidat.
 
I Krigskollegii brevböcker finns en tysktalande Johan Friedrich Bluhme (Bluhmenau?) (svårtytt) år 1708. Det svårlästa dokumentet kan ses här: A0065986_01895. Även en predikant Johan Wallenius förekommer ibid. bl.a. år 1689: A0065750_00006
 
Riga-distriktets samtliga sockenpräster har gåtts igenom för perioden 1660-1730. Ingen Blom förekommer där, men för att låta alla dörrar förbli vidöppna bör samtliga med förnamnet Johan nämnas:
 
Johan Michael Jacobi, präst i Rodenpois sn 1712- efter 1730 samt 1713-20 i Lemburg sn.
 
Johan Hinrich Hinkeldey, präst i Segewold sn 1693-1711
 
Johan Hinrich Kibutz, präst i Sissegal sn 1711-1725 (?).
 
Johan Hinrich Hilde, präst i Jurgensburg sn 1706-11 och i Nitau 1711-18.
 
Johan Hinrich Meyer, präst i Schlock sn 1694-1710.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

76
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juni, 2013
« skrivet: 2013-05-29, 10:45 »
Bra jobbat Leif!  Just namnet Wallenius känns f.ö. igen bland dopvittnena i Piteå/Luleå. Sedan kan man ju undra varifrån det exotiska Zidonia kommer.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

77
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juni, 2013
« skrivet: 2013-05-29, 00:46 »
Tusen tack Carina!  
 
Intressant att överhuvudtaget ingen fadderkoppling finns i Mouhijärvi. Det kan såklart indikera icke-släktskap, om än inte nödvändigtvis så. I regementsräkenskaperna för Björneborgs reg. förblir Johan Carlsson Blohm förare vid Conrad Jägers kompani ända till 1692-08-31, då han bekommit avsked utan angivet skäl. Med tanke på att han då endast var ca. 32 år kan man anta att han tillfogats något slags skada. I varje fall 1686-92 är detta kompani stationerat vid Riga. Kronologiskt kan man heller ej utesluta honom som far till Casper Fredrik, vilket ju hade varit fallet om han uppgetts som avliden före 1690. Då förare Blohm ej synes ha återvänt till sin hembygd kan man anta att han valde att stanna kvar i Riga-trakten.  Jag ska även inom kort undersöka regementschefens skrivelser till Kong. Maj:t. där ev. officerares avskedsgrunder ofta anges samt ta en närmare titt på övriga återstående faderskandidater i resp. regementsräkenskap.
 
Livdrabanten Johan Blom (d. 1716) förefaller hursomhelst tämligen svag som faderskandidat. Livdrabanterna (konungens personliga kompani) var nämligen under den aktuella tiden bosatta i Köping och Arboga samt tillfälligtvis i Stockholm. Dock ska givetvis reg.räkenskaperna även för detsamma granskas inom kort.
 
I Likvidationsregistret förekommer även en furir Johan Blom vid Tavastehus läns reg., dock odaterad. Förhoppningsvis kommer han att kunna tidfästas imorgon.
 
En närmare granskning av det förträffliga lexikon Geschichte der Kirchen und Prediger in Livland har f.ö. gett en del ny intressant parallell info:
 
Michael Roggon (pastorn i Livland som agerar dopvittne i Piteå till ett av Friedeman Gotlieb Jacobis barn) är f. 1701 i Lasken (Preussen). 1730-39  är han pastorsadjunkt i Rodenpois (Riga-distriktet) och 1739 till sin död 1756-06-26 pastor i samma fs. Han är gm Lovisa Margareta Jacobi, sannolikt en syster till Friedeman Gotlieb. Lovisa Margareta Jacobi avlider f.ö. i grannsocknen St. Matthäi 1771-04-08.  Informationen gör således dessa socknar särskilt misstänkta som födelsesocknar för syskonen Blomfelt. Framöver kommer f.ö. en mera systematisk genomgång göras av Livonica II med utgångspunkt från de specifika socknarna i Riga-distriktet, som ett nödvändigt komplement till tidigare genomgångar  utifrån befintliga namnregister.
 
Maria Blom, f. 1619 och d. i Riga 1642-07-27 (gm prästen ibid. Jeremias Agricola) är dt rådsherren i Pasewalk (Vorpommern-Greifswald) Caspar Blom och Anna Welam.
 
Tre pastorer Böckelmann förekommer, alla med förnamnet Heinrich. H. B. I är f. ca 1598 på Ösel (d. i Riga 1649-03-08), gm Margareta Arens i Wolde (Ösel), där han också är pastor 1630-47 och far till pastor H.B. II f. i Arensburg på Ösel (d. 1692) samt till Sophie B., gm Michel Preuss, pastor i Wolde 1664-79. 1680 levde f.ö. änkan Sophie ännu i Dorpat. H.B. III (f. i Pommern) är 1677 till sin död 1692 pastor i Oberpahlen (Livland) och far till tidigare nämnda Dorothea Helena B., g 1700 m Johann Horning. Georg Friedrich Böckelmann är således sannolikt f. på Ösel eller i Dorpat-trakten, dit Oberpahlen hör.
 
Vällärde herr Leif Persson på Krigsarkivet upplyste f.ö. igår om att Biographica (ej identiskt med Biografica) nu finns tillgängligt via SVAR. Där finns bl.a. ett  dokument av år 1638, undertecknat Brita Bagge gällande hennes salige (!) svärfader Melchior Blohm till Blomenhof, Svaneborg sn (alltså icke Smilten). Brita Bagge är med all sannolikhet den Brita Bagge af Söderby (dt översten Johan Bagge och Christina Roos af Hjelmsäter), gm Philip Conrad Blum, kapten vid Dalregementet till sin död i Halden 1660-01-18. Melchior Blohms bror hette som bekant Philip och tidigare nämnde Conrad Blume (kapten vid Mengdens lettiska lantmilisreg. 1703) är således sannolikt tilhörig samma släktgren.
 
I samma samling finns f.ö. också ett dokument av år 1687 undertecknat Carl Blohme, vilken uppger sig ha varit befallningsman tjugo år tidigare (1667) i Halliko härad, Åbo län.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

78
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juni, 2013
« skrivet: 2013-05-26, 18:18 »
De finns på Krigsarkivet, dit jag ämnar bege mig imorgon. Somligt är dock tillgängligt via SVAR: http://www.svar.ra.se/winder.asp?uidObjectGUID={6587EEF0-3E98-4BE3-A404-E1938D3AEA68}&strType=
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

79
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juni, 2013
« skrivet: 2013-05-26, 12:43 »
Tack detsamma Carina! Alltid roligare att forska när man har ett bollplank. Jag är alldeles övertygad om att vi funnit Casper Fredriks och Ottilianas far bland dessa fyra. Frågan är bara vem av dem. Den enda som med säkerhet kan kopplas till Riga-distriktet är dock nämnde Johan Carlsson Blom.
 
Såvida inte Casper Fredrik blåljugit i sin egen meritförteckning kan vi vara säkra på att han är född i Riga-distriktet i Livland. I källorna uppges han alltid vara livländare, vilket f.ö. har en i första hand geografisk och alltså inte per automatik etnisk innebörd. Han kan alltså mkt väl ha fötts av en exempelvis finländsk far, så länge födelseorten varit livländsk. Under denna tid befann sig också just många finländare i just Livland. Man erinre sig i sammanhanget Johan Blomfelt (Casper Fredriks son) som uppges vara född i Stockholm i 1757 års rulla för Hamiltonska reg., även om han endast bodde där sitt första halvår i livet och kanske själv snarare såg sig själv som pitepalt eller lulebo.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

80
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juni, 2013
« skrivet: 2013-05-26, 12:27 »
Spännande forskning du gjort kring släkterna Björck och Gerden! Helt klart värt att kika närmare på. Apropå dopvittnen har vi ännu inte lyckats finna dopattesterna för Maria Catharina Blomfelt, f. ca. 1721 och Olof (Olaus) Bodin f. ca 1727. Troligen har de registrerats i ngn av Piteås grannsocknar.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

81
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-26, 12:08 »
Kul att du kikar närmare på Böckelmännen! Det kommer säkert att ge fler ledtrådar. Lars Blom är Anders Böckelmans styvfar, gift i Jakobstad 1731-05-16 med sal. råd. och handelsman Sebastian Böckelmans änka Maria Forssman. Man kan såklart inte utesluta möjligheten att Blomfelts far bar ett annat efternamn än Blom. Dock förefaller det mindre troligt, då det isf skulle innebära att Casper Fredrik bytte efternamn två ggr, först till Blom och sedan till Blomfelt. Ett specialfall är vissa adelssläkter som antagit helt nya namn i samband med adlandet. Dock har mig veterligt samtliga adliga Blom-ätter (Blomcreutz, Blomenschiöld, Blomfelt) utgått från släktnamnet Blom. Florinus är en latiniserad/prästerlig form av detsamma. Följaktligen är det rimligt anta att Casper Fredrik lade till -felt till sin fars efternamn. Men visst, helt säker kan man aldrig vara.
 
Framöver ska jag försöka att ta reda på mer info kring de fyra huvudmisstänkta Johan Blom (inkl. livdrabanten d. 1716). Finländaren Johan Carlsson Blom (st kapten Carl Pålsson Blomme och avlägsen släkting till Samuel Blomfelt) avancerar till förare vid sin fars kompani (Björneborgs reg.) 1685. Därefter saknas emellertid rullor för detta regemente. Man kan dock notera att brodern och fänriken Carl Carlsson Blom vid samma kompani flyttar tillbaks till Mouhijärvi - där också flertalet systrar förblir - efter sin långa vistelse i Livland. Johan återvänder dock till synes ej. Förmodligen har han stannat kvar i Livland, där hans regemente var stationerat (huvudsakligen i trakten kring Riga) under 1680- och 1690-talen. Just denna period var f.ö. en relativt fredlig sådan; lugnet före Stora nordiska krigets utbrott 1700, varför han sannolikt ej avlidit dessförinnan. Följaktligen är han också en synnerligen god faderskandidat. Förhoppningsvis kan likvidationsböcker ge ytterligare info härvidlag.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

82
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-26, 00:34 »
Tack Carina!  Det låter högst rimligt. På sistone har jag roat mig med att gå igenom Riksregistraturen, vilket gett en del intressanta upplysningar.
 
Claus Henrik Bökelman avancerar från fältväbel till fänrik 1690-05-15 (Överste Funcks reg., kapten Friburgs kompani), vilket kronologiskt stärker hans faderskandidatur till Georg Fredrik Bökelman. Som tidigare ovan påpekats tillhörde de sedermera även samma regemente. Namnet Bökelman/Böckelman var därtill tämligen ovanligt förekommande i Livland. A0039027_00239
 
Sedermera överstelöjtnanten Johan Blum förekommer som löjtnant 1701-06-04 resp. ryttmästare 1702-03-01 vid Livregementet till häst. A0039120_00052 resp. A0039124_00461. Hans namn stavas Blom båda gånger, men Blohm då han får permission till Königsberg 1704-01-27: A0039129_00321. Sannolikt är han identisk med den senare i Ryssland fångne ryttmästaren Johan Blohm: A0065206_00014 och A0065206_00018
 
Även finländaren Carl Carlsson Blome nämns som Carl Blohmen 1697-05-12, då han som sjuklig erhåller dimission från Björneborgs reg./Jägers kompani och att han ännu vid någon tid får förtöfwa i Liffland: A0039088_00153
 
Vad gäller Jacob Böös´ev. far kan han vara den (eller ngn av dem) Anders Buss nämnd här: Löjtn. Anders Buss - kapten 1707-07-11 - A0039139_00611. Jfr krigsfångar i Ryssland: A0065206_00005.  Jfr Livländska adelsfanan 1701: A0029708_00024 och A0029708_00033.  Jfr Anders Nilsson Buss vid Lewenhaupts reg 1688: A0029625_00033. Stavningen Böös har jag endast undantagsvis stött på i de baltiska källorna. Troligen är Buss en variant av samma namn.
 
Efter att ha gått igenom samtliga register 1675-1718 (där f.ö. Casper Fredrik själv förekommer), samtliga bevarade GMR, samtliga bevarade livländska kyrkböcker, samtliga namnregister i Livonica II, lexika över livländska präster och skriftställare, Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften mm kan konstateras att ingen ytterligare Johan Blom än ovan nämnda där förekommer, vilket stärker misstankarna om att mönsterskrivare Johan Hinrich Blohm - eller möjligen Johann Friedrich Blohm f. 1659 alt. finländske föraren Johan Carlsson Blom (vid Björneborgs reg., förlagt vid Riga under 1680- och 1690-talen) är fadern. Övriga Johan Blomar kan avföras på ett eller annat vis. Att fadern, såsom sannolikt varandes präst eller civil tjänsteman (häradsdomare, mönsterskrivare eller dyl.) och tvivelsutan en ståndsperson, skulle ha lyckats gömma sig under hela denna period från samtliga källor både direkt och indirekt förefaller vidare osannolikt.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-05-26 04:15)
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-05-26 05:28)

83
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-22, 19:48 »
I Piteå lfs fb, sid 49 står förvisso en piga Barbro Bodin som vittne 1724-01-24 till Jacob Böös´ son Anders. Onekligen är hon precis som Carina säger en syster till Olof Bodin.
 
I Skellefteå lfs fb, sid. 58 är vidare en monsieur Olof Bodin vittne 1748-02-05 till Carl Björcks son Carl. I samma fs på sid. 44 (1747-01-01) är f.ö. en jungfru Blomfelt vittne när Carl Björcks dotter Anna Margareta döps. Följaktligen är denne Olof Bodin sannolikt identisk med Ottilianas andre son, f. ngn gång 1727-29.
 
Beträffande blomvapnet nämnt ovan fann jag även bevis för att den revalska ättegrenen förde detsamma. I SAAGA:s sigillarkiv förekommer ett tillhörigt ovan nämnde Hermann Blum i Reval, daterat 1690: Vapensköld av tre blommor. Vapensköld ovanpå hjälm med tre blommor.  
 
Källa:  
 
http://www.ra.ee/pitserid/index.php/seal/view?id=5722&_xr=eNpLtDK0qs60MrBOtDKGMI qtDA2tlIpTE3P0gURRcoYSUMjUSim%252FPC%252B1CMpOyinNyAWxgSoLobShknVtLQC09Bd2
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

84
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-21, 04:08 »
Jaha, det låter spännande! Onekligen är hon isf en högeligen misstänkt syster till Olof Bodin. Jag är också medveten om att du har mkt att stå i, så känn absolut ingen stress kring detta. En av Blomfeltarnas fördelar är ju att de såsom döda förblir där de är, oavsett hur långt ifrån dem man kommer i tiden. Är själv ngt av en periodare när det gäller släktforskningen och för tillfället känns det inspirerande igen. Hursomhelst är jag mkt tacksam för ditt deltagande i diskussionen.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

85
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-20, 00:12 »
Tack Carina!  
 
Jag håller helt med dig om vikten av att hålla alla dörrar öppna. Likheterna mellan namnen Gart och Gertten kan såklart bero på släktskap längre bak. Von Gerttten har tydligen estniskt/revalskt ursprung. Jag har också noterat att av von användes av tyskspråkiga borgare såväl i Baltikum som i Sverige i synnerhet under 1600-talet, så även av Mejnert von Garten.
 
Vad gäller Blomfeldts ev. adelskap, så torde de vara både och. De förefaller onekligen tillhöra den uradliga tyskbaltiska ätten Blum, vilken dock introducerades (i Livland) först 1792 under namnet von Bluhmen. Anledningen till att de inte tituleras adligt - även om Casper Fredrik faktiskt tituleras wälborne åtminstone en gång på 1760-talet - beror således på att de ej tillhörde en introducerad svensk adelsätt.
 
Intressant med Olof Bodins syster i Sthlm. Är det Cecilia Olofsdotter? Detta var helt nytt för mig.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

86
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-19, 19:11 »
Intressant tanke! Johan G?nter kan förvisso inte helt uteslutas som Brita von Gardens exmake. Namnet von Gertten är onekligen det introducerade adelsnamn som närmast påminner om hennes. Tre saker talar dock däremot.  
 
För det första stavas hennes namn alltid med -a- (von Garden etc). Von Gertten däremot stavas alltid med -e-.  
 
För det andra kallas hon i mtl vid ett tillfälle Brita Groll, vilket följaktligen gör Justina Groll (vittnet vid Johan Blomfelts dop ) till en misstänkt släkting.  
 
För det tredje, hade Brita varit född von Gertten hade hon inte bara konsekvent (eller åtminstone någon gång) titulerats som fröken resp. wälborna Fru, utan sannolikt också funnits med i Adelns bouppteckningsregister.  
 
Att Brita von Gardens/Grolls första äktenskap ej har påträffats beror troligen på att detta har skett vid någon av Svea livgardes bataljonsförsamlingar, vars vigselböcker ju i stor utsträckning saknas före 1718.
 
För egen del är jag övertygad om att Brita von Garden är den Bryta döpt i Maria 1686-07-07, dt Gabriel Mejnertsson (Gard/Gart) och Catharina Pålsdotter. Gabriel von Gart avlider redan 1690, varefter änkan gifter om sig med Hans Groll (far till nämnda Justina ovan).
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

87
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-18, 16:31 »
Tack Carina!  
 
Spännande! En närmare analys av namnskicken kan säkert ge fler ledtrådar. Jag ska även undersöka ev. bevarade kyrkböcker för de aktuella socknarna lite närmare.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

88
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-15, 23:45 »
Här följer en uppdaterad kartläggning av den livländska släktgrenen Blum. Samtliga (hittills noterade) personer med koppling till Livland samt enstaka präster/officerare Blum utan känd hemvist har tagits med. Dels har jag gått igenom alla relevanta register på Krigs- resp. Riksarkivet, dels närmare studerat Gösta Blums Släkten Blum samt Otto Hintzes Geschichte des uradeligen Geschlechts der Herren und Grafen Blome.
 
I en heraldisk livländsk handskrift från början av 1600-talet konstateras att ätten/-erna Blome för tre olika vapen, varav de två första kan betraktas som varianter. Vapnens huvudmotiv är: 1) Tre växande rosor. 2) Tre växande liljor. 3) En halsbandsprydd springande hund.
 
Otto Hintze konstaterar vidare att båda motiven förekom parallellt redan hos den nedersachsiska ätten Blome på 1300-talet. Blommotivet konstateras vara det äldre, medan hundmotivet förefaller ha anammats under 1300-talet såsom arvegods via ingifte.
 
Blommotivet ifråga - vilket som bekant förekommer på Casper Fredrik Blomfelts sigill - finns mig veterligt belagt på följande nedan nämnda personers diton:
 
Jürgen Blum (gen. 5) 1523.
 
Peter Blume (gen. 8) 1643.
 
Friedrich Blum (b) (gen. 9) 1671.
 
Gerhard Blume (gen. 11) 1740 och 1751.
 
Hundmotivet ifråga finns representerat hos följande personer:
 
Melchior Blum (gen. 8) 1638.
 
Carl Blum (a) (gen. 9), enligt Hintze.
 
Gerhard Wilhelm von Bluhmen (st Gerhard Blume (gen. 11)) 1763 och 1783. Fr.o.m. 1780 används endast detta motiv av ätten von Bluhmen.
 
Gerhard Wilhelm valde alltså att begagna hundvapnet, medan hans far föredrog blomvapnet, vars far i sin tur åter begagnade det förstnämnda. Samma vapenväxling noteras mellan Jürgen Blum och dennes sonsons son Melchior. Följaktligen utesluter det ena vapnets bärare ej släktskap med det andra vapnets.
 
 
ÄTTEN BLUM
 
 
Dietrich Blome till Munzel i grevskapet Wunstorf (i släktens ägo till 1593), nämnd 1210-25. Farfars farfar till riddaren Didrik Blome, nämnd 1342 och 1355, vars sigill med den springande halsbandsprydda hunden är släktens äldsta kända. Denne var i sin tur farfar till den namne, nämnd 1406 och 1423, vilken ca 1406 kom till Holstein och blev stamfader till ättens holsteinska gren.
 
Gervinus Blum, nämnd i Baltikum 1244.
 
Johann Blum, nämnd i Baltikum 1330.
 
 
1
 
Johann Blum, drottning Margaretas sändebud i Riga 1393.
 
Hermann Blum, 1392 Ärzdominus i Revals råd. Sannolikt stamfader till den revalska patriciersläkten Blum, av vilken många yngre medlemmar får samma namn, bl a. Rechenmeister Herman Blum som i St. Olai fs 1692-1700 får barnen Anna Magdalena, Medea Catharina, Johann Lorentz och Gertrud. Sannolikt är vällärde juristen Johann Friedrich Blum (d. före 1695), vars döttrar vigs i samma fs 1695 resp. 1717 en bror till denne, liksom Thomas Blum (samma fs), till vars sons Hermans dop 1711 Herman Blum är vittne.
 
Enligt Otto Hintze och Gösta Blum nämns en Hermann Blum - far till Simon och Nicolaus nedan - samma år som rådsherre i Riga. Denne Hermann torde i sin tur vara st fogden i Malmö, Burchard Blome, nämnd 1375.
 
 
2
 
Nicolaus Blum, nämnd som riddare 1425 i ärkestiftet Riga. Övertog 1428 godset Stammer (Blomenhof), Smilten sn. Enligt Hintze st Hermann (gen. 1) och far till Herman (gen. 3)
 
Simon Blum, nämnd som riddare 1425 i ärkestiftet Riga. Övertog 1428 godset Stammer (Blomenhof), Smilten sn. Enligt Hintze st Hermann (gen. 1) och far till Fredrik och Hans (generation 3).
 
Heinrich Blum, D. O. Cointhur zu Reval 1435. Landhofmeister i Reval, nämnd 1433 och 1435.  
 
 
3
 
Hermann Blum, nämnd 1464 i Smilten och enligt Blum st Nicolaus (gen. 2) och far till Hans (gen. 4).
 
Friedrich Blum, nämnd 1513 som kyrkoherde i Fellin (Viljandi) i nuv. södra Estland. Enligt Blum st Simon (gen. 2). Kronologiskt kan dock den slutsatsen ifrågasättas.
 
Hans Blum, borgare i Pernau (d. 1501) och tillika st Simon (gen. 2). Kronologiskt kan dock den slutsatsen ifrågasättas.
 
 
4
 
Hans Blum, nämnd som ägare av Blomenhof (Smilten sn) 1494 och 1510. Död 1523. Enligt Blum st Hermann Blum (gen. 3) och far till Jasper, Jürgen, Johannes, Herman, Walburgis samt Bernt (gen. 5).
 
 
5
 
Jasper Blum far till Johann Blum (a) (gen. 6) och d. före 1545.
 
Jürgen Blum, nämnd 1523 som st Hans (gen. 4). Begagnade 1523 ej det holsteinska hundvapnet, utan ett föreställande tre växande blommor! Möjligen identisk med Georg (Jürgen) Blohme (gen. 6). Enligt Blum st Hans Blum (gen. 4) och far till Johann Blum (b), Barthold, Heinrich och Hartwich (gen. 6).
 
Johannes Blum, nämnd 1533 och enligt Blum st Hans (gen. 4). Troligen identisk med namnen (Johann Blum) och ägaren till godset Neu-Pebalg mit Kapershof (Würden), Neu-Pebalg sn (ca två mil söder om Smilten), sålt ca. 1530 av honom till Jacob Tiesenhausen.  
 
Herman Blum, nämnd 1523 och 1538.
 
Walburgis Blum, nämnd 1515 och 1516, gm Goswin Scmollingk, d. 1515.
 
Bernt Blum, nämnd 1524 samt 1552 i Pernau.
 
 
6
 
Johann Blum (a), salige Jaspers son (möjl. samme man) uppges 1545 vara Verwandter und Schwager (frände och svåger) till Johann Völkersam (Fölkersahm) till Kalkhunen (Mitau sn) 1515-45, gm Margareta Blum (gen. 6). Förekommer även tillsammans med sin svåger som brevskrivare i Ordensmästarnas arkiv 1546.
 
Möjl. identisk med namnen och ägaren till godset Neu-Pebalg mit Kapershof (Würden), Neu-Pebalg sn (ca två mil söder om Smilten), sålt ca. 1530 av honom till Jacob Tiesenhausen.  
 
Margareta Blum, dt Jasper Blum (gen. 5) och gm Johann Fölkersahm med vilken hon fick Elisabet gm Christoffer Ropp.  
 
Johann Blum (b), nämnd 1558 och 1566 i Smilten. Enligt Blum st Jürgen (gen. 5) och far till Georg (Jürgen) Blum, Johann och Anna (gen. 7).  
 
Barthold Blum, nämnd 1558. Förlänades i mitten av 1500-talet godset Blomenhof (Svaneborgs sn, Dorptiska distriktet) av ärkebiskop Wilhelm av Riga. Godset förblev sedan i släktens ägo till 1740 då Gotthard Georg Blum sålde det till sin svåger Johan Friedrich von Kruse. Enligt Blum st Jürgen (gen. 5).
 
Henrich Blum, nämnd 1558 i Lemsals sn (Livland), nio mil norr om Riga. Enligt Blum st Jürgen Blum (gen. 5).
 
Hartwich Blum, nämnd 1563. Enligt Blum st Jürgen (gen. 5).
 
Georg (Jürgen) Blohme, Landknecht 1555 i Tuckum (ca fyra mil v om Riga). Sannolikt identisk med brevskrivaren Jurgen Bloeme i Ordensmästarnas arkiv (1556). Möjligen identisk med Jürgen Blum (gen. 5).
 
 
7
 
Johann Blum, nämnd 1583 och 1602 som ägare av Neu-Pebalg. Enligt Blum st Johann Blum (b) (gen. 6) och far till Johann Blum (gen. 8). Möjligen identisk med Johann Blum (gen. 8).
 
Georg (Jürgen) Blum, ägare av Blomenhof (oklart vilket av dem), nämnd 1599 och 1601. Dräpt ibid. 1602 av Georg von Ungern. Enligt Blum st Johann Blum (b) (gen. 6) och far till Melchior och Philip (gen. 8).
 
Sannolikt identisk med Georg Blum (gen. 8), vilken 1599 köpte godset Jurckenhof/Koltu, Smilten sn för 1200 polska gulden och samma år gården Kolbratshof (Babetzky).
 
Anna Blum, (levde som änka ännu 1592), gm Michael von Rönne (Renne) till Ronneburg, Tauren och Serben (Livland), nämnd som ärkestiftlig vasall 1555 och stod senare i Heinrich von Tiesenhausens tjänst. Änkan förnyade samtliga godsägartitlar från 1439 och 1464 åt sig och sina sju barn, emedan titlarna i Ronneburg var förbrända. Enligt Blum dt Johann Blum (b) (gen. 6)
 
 
8
 
Johann Blum, nämnd 1599 som ägare till Blomenhof. Kusin till Melchior nedan. Enligt Blum st Johann Blum (gen. 7). Möjligen far till Peter Blume (gen. 8).
 
Melchior Blum, nämnd 1592 - 1641 som ägare till Blomenhof. Enligt Blum ägare av båda godsen Blomenhof. Blomenhof (Smilten) föll ur släktens ägo efter den polska invasionen av Livland i slutet av 1500-talet och skänktes senare av kung Gustaf II Adolf till greve Axel Lillie, vars ättlingar innehade godset till 1685.  
 
Sannolikt identisk med den Melchior Bluhm (gm Barbara Treppen), som 1627 innehade godset Treppen och Dussen och vars arvingar ännu 1696 gjorde anspråk på detsamma. Son till Georg Blum (gen. 7) och far till Jürgen Ebert och Anna (gen. 9).
 
Melchior begagnade sig 1638 av det holsteinska hundvapnet, vilket enligt Gösta Blum är identiskt med den förres påstådde sonson, överstelöjtnanten Johan Blums.
 
Philip Blum, yngre bror till Melchior och st Georg Blum (gen. 7).
 
Georg Blum, köpte 1599 godset Jurckenhof/Koltu, Smilten sn för 1200 polska gulden och samma år gården Kolbratshof (Babetzky). Sannolikt identisk med Georg (Jürgen) Blum (gen. 7).
 
I Törne-arkivet förekommer en Jürgen Blom nämnd 1616, oklart om det är fråga om födelse- eller dödsår. Jfr Jürgen (Georg) Blomfeld, menig 1710 i Jacob Hindrich von Schwengelm värvade inf-reg. A0054635_00066
 
Peter Blume, f. på Rügen, sedermera amiral och adlad 1642. Avliden 1649-12-25. Stamfader till adliga ätten Blume (nr. 303), vars vapen (tre växande blommor) utgör ett av motiven på Casper Fredrik Blomfelts sigill. Sannolik far till Friedrich Blum (b) (gen. 9).
http://www.adelsvapen.com/genealogi/Blume_(Blom)_nr_303
 
 
9
 
Friedrich Blum (a), nämnd 1635 och 1645 som arrendator på Blomenhof (sannolikt Svaneborg sn, Dorptiska kretsen) i Livländska överkonsistoriet (Livonica II). Troligen st Johann Blum (gen. 8) och den troligaste farfaders/-farfarsfaderskandidaten till syskonen Blomfelt.
 
Möjligen identisk med namnen och ägare av det baltiska godset Neuhausen (oklart vilket av dem) som 1631-07-23 ska ha överfallit en ryss och som 1631-08-15 bar en sköld föreställande ett lejon hållandes ett ting, ett motiv som f.ö. även förekommer på Casper Friedrichs och Johan Jacob Blomfelts sköldar.
 
Friedrich Blum (b), löjtnant vid artilleriet i Vorpommern 1653. Chef för artilleriet i Stralsund 1671. Sannolikt st amiral Peter Blume (gen. 10), då han begagnar sig av adliga ätten Blumes (nr. 303) vapen i sitt sigill (tre växande blommor), vilket f.ö. är ett av motiven i Casper Fredrik Blomfelts dito. Nämnd i rullorna sista gången 1677. Jfr Jürgen Blum (gen. 5), Gerhard von Bluhmen (gen. 11) samt kapten Johann Friedrich Blom som 1788-01-08 begagnar detsamma.
 
Johan Wilhelm Blume, löjtnant vid Didrik von Falkenbergs reg. 1630. Möjligen far till Carl Blum (a) (gen. 10).
 
Jürgen Ebert Blum, ägare av godset Blomenhof (Svaneborg sn, Dorptiska kretsen) till sin död 1686. Son till Melchior Blum (gen. 8) och far till Georg Gustaf Blum (gen. 10). Enligt Gösta Blum var även Anna Blum (gen. 10) samt sedermera överstelöjtnanten Johan Blum (ca 1671-1740) barn till denne, en uppgift som dock ifrågasatts, bl a av Leif R. Blom. Johan Blums vapensköld med den holsteinska hunden är vidare enligt Gösta Blum hursomhelst identisk med Melchior Blums (gen. 7). Möjligen även far till Carl Blum (a) (gen. 10).
 
Anna Blum (levde ännu 1663) g 1627 m prästen Georg Mancelius (1593-1654). Enligt Blum dt Melchior Blum (gen. 8).
 
Johan Mathis von Blom, 1658 utnämnd till överste och regementschef i Skåne. Möjligen make till överstelöjtninnan von Blom till Tirimess, Anseküll, Ösel, nämnd 1645.
 
Martin Blum, nämnd 1626-27 som fältskär vid Christoffer Pangewitz reg.
 
Martin Blume, nämnd 1658 som överstelöjtnant. Möjligen make till överstelöjtninnan von Blom till Tirimess, Anseküll, Ösel, nämnd 1645.
 
Confessor Concordus (Conrad?) Blum, nämnd 1642-43 som pastor i Zarnikau (ca en mil nordost om Riga), därefter nämnd 1643-46 som pastor i St. Petri am Strand.
 
Hans Blum, kornett 1632 vid von Baudissins kav. reg.
 
Eilart Blum, fänrik 1630 vid von Klyphausens (?)  reg.
 
Gertrud Blum, nämnd 1645 som änka efter Joachim Rossinius, pastor (confessor) i Theal och Fölks, därefter i Karolen (Dorptiska kretsen).
 
Sophia Blum, nämnd 1669 som änka efter Anders Olsson Dreffenfelt.
 
***
 
Heinrich Blum (d. 1661) i Trinitatis fs, Mitau, Kurland (ett par mil v. om Riga) nämns redan 1644 och får 1645 dottern Margareta. 1647 vigs han som nybliven änkling med Maja Valterin med vilken han får Henrich 1648, Elisabeth Dorothea 1649 samt Anna Catharina 1654. Sannolikt är han även far till korpral Johann Blum och snickaren Diedrich Blum (gen. 10).
 
Heinrich Blum är av allt att döma bror till den NN Blum gm Martin Witten, som får sönerna Martin 1644 och Johan 1650 samt till den Anna Blum som 1649 vigs med Christian Pfeil. Lehfert Blum, vars änka är dopvittne tillsammans med Henrich är sannolikt en broder eller farbroder. Samtliga personer Blum i Mitau verkar f.ö. ur dopvittnessynpunkt vara släkt med varandra.  
 
Socialt sett synes Heinrich Blums familj ha åtnjutit en lägre status än patricierna Blum. Ingen av medlemmarna omnämns heller i den annars mycket utförliga Genealogisches Handbuch der baltischen Rittershaften, varför de möjligen tillhör en annan släkt.
 
 
10
 
Carl Blum (a), ägare till godset Kulsdorf mit Kagesdorf (Pernigel sn.) 1698 (avliden 1712), stamfader till livländska adelsätten von Bluhmen och enligt Genealogisches Handbuch der baltischen Rittershaften släkt med Johann och Melchior Blum till Blomenhof. Hans mor NN uppges vara vid liv ännu 1709 liksom en syster, gm kornetten Johan Lagerström. Carl Blum var gm Dorothea Agnetha Bilcken (ca 1624-1717). Känd barn: Gerhard von Bluhmen (gen. 11) och Agnetha (d. 1710-07-12), gm krigskommissarie Johan Wilhelm Pauffler.
 
Troligast st Johan Wilhelm Blum (gen. 9) eller Jürgen Ebert (gen. 10). Sonsonen Gerhard Wilhelms ende son får nämligen namnet Wilhelm Eberhard (variant av Ebert), vilket ej synes komma från mödernet eller farmödernet.
 
Georg Gustaf Blum, svensk löjtnant, d. på Blomenhof (Svaneborg) 1712. Enligt Blum st Jürgen Ebert (gen. 9) och far till Gotthard Georg, Dorothea Helena samt Margareta Gertruda (gen. 11). Möjligen även far till Carl Blum (gen. 11) samt auditör Gustav Blum, nämnd 1699 och bosatt i Riga stad.
 
Diedrich Blum, snickare och sannolik son till Heinrich Blum (Mitau) som med Gertrud Engelbert får barnen NN 1662, Anna Maja 1663, Albartus 1667, Elisabeth Magdalena 1669 och Christina 1673. Med sin andra hustru Susanna Friedrichs får Diedrich sönerna Hinrich 1676, Johann Friedrich 1679 och Diedrick 1681. Möjligen är den sistnämnde identisk med tidigare nämnde Diedrick Blomfeldt.
 
Carl Blum (b) får i Windau resp. Pilten (Kurland) följande barn: Sophia Gertruda 1675-05-19, Anna Alexandrina 1678-08-05, Mathias Carol 1680-02-15 samt Friedrich Wilhelm 1681-01-05. Varken Carl är ngn annan Blum förekommer vare sig förr eller senare (1636-1710) i någondera socknen, varför man kan anta att han härstammade annorstädes ifrån. Med reservation för det fragmentariska källmaterialet är endast en samtida namne känd, pantherren ovan, vilken således kan vara samme man. Carl Blum tituleras f.ö. alltid Herr.  
 
Johann Blum en sannolikt äldre bror till Diedrich Blum och korpral till fots, vigd i Mitau 1674-04-16 med Susanna NN, vilka dock sedan försvinner ur kyrkböckerna.  
 
Georg Ernst Blum, nämnd 1697 i Burtneck (norra Livland) och 1698. Sannolikt identisk med kaptenen Georg Ernst de Blomme vid Johan von Campenhausens värvade infanterireg. 1678-90. Troligen far till Svante von Bluhm (gen. 11).
 
Anna Catharina Blum gm pastorn i Ihlen (Kurland, ca åtta mil sydväst om Riga) Barthold Penseleet (d. 1698).
 
 
11
 
Johann Henrik Blohm, mönsterskrivare 1705-1706 (ev. längre) vid Adam de la Gardies reg.; kapt. Claus Johan Dannenfelts komp. Kommenderad 1705-07-01: B0003861_00071 B0003861_00128 B0003861_00172 B0003861_00217 B0003861_00264 A0029645_00342. Såväl tiden, namnet som yrket gör honom till en högst trolig faderskandidat. Därtill tillhör han vid samma tid samma regemente som den tillika namn- och yrkesmässigt intressante fältväbeln Friedrich Wilhelm Blum.
 
Johann Friedrich Blum, f. 1659-04-11 i en för mig oläslig sn (Törne-arkivet). Möjligen är han identisk med den Joh. Fr. Bluhm, vars ena dotter Margareta Elisabeth vigs med Balthasar Dellingshausen i St. Olai, Reval 1695-04-16. Dottern Gertruta Sophia vigs där 1717-06-18 med löjtn. Johann Henrich Clostermann. Brudens ärborne och vällärde far (yrke: juris practici) uppges vara salig redan 1695. Sannolikt är han då bror/ till ovan nämnde Hermann Blum. Det faktum att han är avliden redan 1695 samt hans döttrars namn gör honom till en mindre trolig faderskandidat till syskonen Blomfelt. Dock förefaller den förstnämnde som en möjligen ngt ung far till Margaretha Elisabeth, varför han ej heller kan avföras helt som Blomfelts ev. far.
 
Johan Blom, livdrabant i juni 1688; sårad i Narva 1700; följde till Bender; d. i april 1716.
Drabant efter att ha varit i tjänst hos Lars Fleming, troligen Baronen Lars Fleming av Liebelitz, från 1680 lagman i södra Finland. Hans son Magnus tjänstgör då som löjtnant vid Drabanterna. Men Lars har haft uppdrag både i Dorpat och Sverige, så det är svårt att säga varifrån Johan kommer. Troligen är han född c:a 1670. Det torde under alla omständigheter vara en son av en god familj, vare sig han nu varit page, eller haft något
mer kvalificerat uppdrag. Som drabant var man väl också tvungen att själv hålla både häst och mundering. (Leif R. Blom) Jfr Jonas Blom 1716:  A0054701_00181
 
Johan Christoffer Blom, löjtn. vid Wolmarska lantmilisbataljonen 1701. Wolmar är f.ö. en livländsk stad, 10 km nordost om Riga.  
 
Johan Blum (OBS: ej sedermera överstelöjtnanten med samma namn!), kaptenlöjtnant vid Zweibrückenska infanteribataljonen 1713-07-21; konfirmerad 1714-05-07.  
 
Johan Carlsson Blume, förare vid Björneborgs reg. 1685.  
 
Johan Blum (d. 1718-04-13), bataljonspräst vid Västgöta femmänninsreg.
 
Major NN Blum, dopvittne i Smilten 1699-10-12. Troligen identisk med Georg Ernst Blum (gen. 10).
 
Kapten NN Blum, nämnd i Riga stad indirekt vid åtminstone två tillfällen då hans hustru (änka?) agerar dopvittne: till commissarie Gustav Otto Strandmans och Margaretha Elizabeth Maas dotter Maria Christina, f. 1707-05-25 (Domkyrkofs.) samt 1707-06-25 (St. Petri) till Daniel Heinrich Bökelmanns och fru Barbara Martens dotter Birgitta Dorothea. Vid detta tillfälle uppges hon heta Helena von Dornfeld eller möjligen Charlotta Helwig, beroende på vilken läsordning som gäller. Kaptenskan avlider i St. Jacobi 1709-04-15. Maken är - möjligen - dopvittne vid ett enda tillfälle som kapten Bluhe (trol. slarvfel för Bluhm/Blume!) till kapten Bartholdt Focks dotter Jacobina, f. 1708-07-25 (s. 228). OBS: Dopprästen sägs här vara ifrån Burträsk och heta Philipp Nothelffer! Paret - eller änkan - är således bosatta i Riga stad ca 1707-09. Vad som talar emot honom som Blomfelts far är dels hans okända förnamn, dels hans hustrus kända dito. Rimligen borde Blomfelts förstfödda döttrar i så fall ha fått heta antingen Helena eller Charlotta. Dock kan ha självfallet ha varit gift tidigare, varför han också står med på listan.
 
Troligen identisk med Conrad Blume (gen. 11), kapten 1703 eller möjligen med Johan Christoffer Blom (gen. 11), löjtnant 1701.
 
Friedrich Wilhelm Blum, dopvittne (soldaten...) i St. Mikaels fs, Reval 1700  och sannolikt identisk med sedermera fältväbeln (1704-06) vid Adam de la Gardies infanterireg. (dvs samma som mönsterskrivare Johan Hinrich Blum ovan): A0029645_00192, A0029645_00228  A0029645_00362 B0003861_00011 B0003861_00038  B0003861_00089 B0003861_00119 B0003861_00161 B0003861_00208
 
Gerhard Blume / von Bluhmen f. ca 1679 (son till Carl Blum ovan) och d. i Kircholm sn (Riga-distriktet) 1758-02-04. Herre till Kulsdorf 1712-48, därefter herre till Lindenberg, Üxkull sn, Riga-distriktet. Uppger sig ha fem söner 1725. Gift med Catharina Elisabeth Schlüter (dt Martin Schlüter). Kända barn: Catharina Elisabeth, Gerhard Wilhelm f. 1726, Anna Dorothea f. 1733 samt Johanna Eleonora.
 
Gerhard begagnar 1740 och 1751 motivet med tre blommor (blåklockor alt. tulpaner) som sigill, medan sonen, Gerhard Wilhelm begagnar det holsteinska hundmotivet 1763 och 1783.
 
Conrad Blume, kapten vid Mengdens lettiska lantmilisreg. 1703. Samma år tillhörde även Gerhard Blume ovan samma reg.
 
Gotthard George Blume (d. 1758-06-16), gm Agnetha Jaerttz (dt Jacob Jaerttz) i St. Johannis, Dorpat 1742-11-30. Far till Georg Jacob Blum 1744-07-22 (samma fs.). Enligt Blum st Georg Gustaf (gen. 10).
 
Dorothea Helena Blum, fånge i Moskva 1710. Enligt Blum dt georg Gustaf (gen. 10).
 
Margareta Gertruda Blum, g efter 1721 m Johan Friedrich von Kruse. Död 1736 på Blomenhof. Enligt Blum dt. Georg Gustaf (gen. 10).  
 
Carl Blum, g. i Dorpat 1735-10-10. Möjligen st Georg Gustaf (gen. 10).
 
Carl Johan Blohm i Walk (nära gränsen till dagens Estland) gm rådsherredottern Juliana Dorothea Hirsch 1731-11-25 och avliden där som Stadtältester 1750-10-04. En Simon Nordman avlider i Walk 1738 och uppges då ha varit tjänare hos Herr Blohm. En trolig son är Johan Gotthard Blohm gm Agneta Charlotta Forbus, vilka får flera barn i Walk 1765-88. Möjligen st Georg Gustaf (gen. 10).
 
Svante (ryska: Sawelin) von Bluhm (d. i Pernau 1755-02-25), sedermera rysköverstelöjtnant. Svante var gm Eleonora von Ropp med vilken han får sonen Georg Christopher 1751-06-17 (Riga Domkyrkofs.). Uppger sig 1754 ha sex söner och nämns 1756 (!) som ägare till godset Tirimess (jfs överstelöjtnantinnan von Blom 1645). Troligen st Georg Ernst Blum (gen. 10).
 
_________________________
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

89
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-15, 22:51 »
Hej Carina!
 
Intressant synpunkt om Ottiliana Blomfelts relativa självständighet. Faktum är att det finns brev bevarade från henne till dåtidens pensionsmyndighet. Hon levde ganska knapert men ändock på sin änkepension, vilken också beslöts höjas efter hennes klagomål. Att även fint folk vid denna tid levde i fattigdom var ett utbrett fenomen, icke minst i fråga om adliga balttyska flyktingar i Sverige, vilka ofta måst lämna allt de ägde till ryssen. Det var bistra tider för de allra flesta.  
 
Vad gäller Ottilianas efternamnsbyte, så visar exemplet ovan med släkten Blomerus att en faders efternamnsbyte inte var en förutsättning för en ogift dotters dito, ej ens om fadern - som i just detta fall - ännu var vid liv. Däremot förutsattes att en äldre bror antagit ett nytt efternamn för att en syster skulle kunna göra detsamma. Då Ottilianas far förmodligen avled redan kring 1710 blev Casper Fredriks dennes naturlige efterträdare, varför också Ottiliana fick heta Blomfelt fr.o.m. 1711.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

90
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-14, 22:10 »
Hej Carina!
 
Jag vet dessvärre intet mera om kaptenen ifråga. Allt tyder dock på att det rör sig om ett missförstånd och att det är just Samuel Blomfeldt som avses. Han blev ju som bekant adlad året innan. Det fanns dock i Bohuslän en soldat Hans Blomfelt (f. 1697) som dock ej verkar ha stigit i graderna. Annars stämmer det bra att Johan och Hans stundom är varianter av samma namn. Dock har aldrig Casper Fredrik Blomfelt haft Hansson som patronymikon, utan endast Johansson. Johan Henrik Blomfelt kallas också alltid Johan.
 
Idag har jag gått igenom Gösta Blums släktbok Släkten Blum, vilket gav en del intressanta upplysningar. Redogör för dessa i nästa inlägg.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

91
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-09, 23:41 »
Vad trevligt att du också fastnade just för mönsterskrivaren Johan Hinrich Blohm. Han torde vara den mest trolige fadern till syskonen Blomfelt, i varje fall av ovan nämnda personer. Om Blomfelts far varit officer under namnet Blohm, framstår ju barnens efternamnsbyte som omotiverat då det nya namnet just synes ha valts just för att militarisera det mer neutrala Blohm. Mönsterskrivare var däremot inte ett renodlat militärt yrke, utan ett slags civilmilitära tjänstemän, om än med fältväbels grad. Och just akademiker av detta slag förekommer ju som bekant flitigt i Blomfelts sociala kontaktnät, ja t o m som make (Olof Bodin).
 
Johan Hinrich Blohm verkar dock ej vara identisk med Johan Henrik Blomfelt, vilket - om så varit fallet - genast hade gjort honom mindre trolig med tanke på att inget tyder på att den senare haft ett tidigare äktenskap än det med Helena Appelgren. För det första har alltså Johan Hinrich Blohm fältväbels grad redan 1705, medan Johan Henrik Blomfelt är korpral (lägsta graden efter menig) ännu 1710. För det andra uppges den senare ha inlett sin militära karriär tidigast 1708 eller senast 1709.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

92
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-09, 19:21 »
Tack Carina!  
 
Bra synpunkt! Tack och lov är rullorna intakta fr.o.m. 1711, varför man också kan följa Casper Fredrik oavbrutet dit. Fredrik Johansson Blom kallas fr.o.m. 1712 Fredrik Johansson Blomfelt i rullorna. I samtida kyrkböcker kallas han omväxlande Casper, Fredrik eller Casper Fredrik Blomfelt.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

93
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-05, 22:31 »
Stort tack för dessa uppgifter, Stefan!
 
Arnold Adrian van Dorp ska tydligen ha avlidit 1718, varför denna Ottiliana / Juliana kan avföras som moderskandidat till syskonen Blomfelt. Maken är sannolikt identisk med den Arend van Dorp, vars dotter Ottiliana Philippina (d. 1719) var gift med översten Frederik Hendrik van den Boetzelaer.
 
http://www.historici.nl/retroboeken/heinsius/#source=11&page=413&size=800&access or=toc_1
 
http://www.historici.nl/retroboeken/willemiii/#source=1&page=471&size=800&access or=toc
 
http://books.google.se/books?id=I1JbAAAAQAAJ&pg=PA279&lpg=PA279&dq=Ottiliana+Phi lippina+van+Dorp&source=bl&ots=iouOiew7wr&sig=41TBsItWPRQaaO9YHy0bYaS0Yeg&hl=en& sa=X&ei=HMCGUfb5M4ny4QTQ4oDIBg&redir_esc=y#v=onepage&q=Ottiliana%20Philippina%20 van%20Dorp&f=false
 
http://www.wazamar.org/Familiewapens-in-de-Nederlanden/Familiewapens/Famwpns-ADE L/Van-den-Boetzelaer/Van-den-Boetzelaer.htm
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

94
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-03, 20:54 »
Genealogisches Handbuch der baltischen Rittershaften konstaterar å ena sidan att det för tiden fanns flera olika släkter Blum i Baltikum i alla samhällsklasser, å andra sidan att de allra flesta livländska ståndspersoner med detta efternamn förefaller vara släkt med varandra. Detta gäller även Carl Blum, pantherren till Kulsdorf 1698, vars släktskap med herrarna Johann och Melchior Blum till Blomenhof anses bevisad, om än utan släkttavla.
 
Nedan följer samtliga kända ståndspersoner med detta namn (än så länge), sannolikt tillhörande samma, ursprungligen nedersachsiska ätt. Två grenar kan urskiljas, den Revals-baserade Hermann-grenen och den livländska Johan-grenen. Vissa namn återkommer på den senare: Johann, Friedrich, Carl, Georg och Wilhelm, dock ej exempelvis Hermann och Thomas, såsom fallet är på den förra.  
 
Intressant är också att namnet Casper ej förekommer, så ej heller Ottilia/-na bland Blum-döttrarna. Förutsatt att syskonen Blomfelt tillhör den livländska Johan-grenen - vilket allting tyder på - bör dessa namn således återfinnas på mödernet. En hypotes är att fadern, Johan Blum, var gift med Henrik Magnus von Buddenbrocks moster, Ottiliana Cronman alt. med en till namnet okänd moster. Om den sistnämnda är (till skillnad från om hennes syskon) ytterst litet känt mer än att hon ska ha gift sig med en Dorp, ett namn utan relevanta träffar. En alternativ, rimligare (?) tolkning skulle vara vigselortens namn, dvs Dorpat, som ju saknar kyrkböcker för den aktuella tiden. Det till skillnad från Casper ovanliga namnet Ottilia/-na återfinns nämligen endast på Henrik Magni möderne, varför en hans moster är en troligare mor till Blomfeltarna än en hans faster. Fyra skäl talar för släktskap mellan Blomfelt och Henrik Magnus von Buddenbrock:  
 
1) Ottiliana var dennes husjungfru i Piteå (BD) och Segersta (X) 1719-25.
 
2) Det även hos adeln ovanliga namnet Ottiliana, liksom Casper Friedrich, återfinns hos båda släkter.  
 
3) Båda härstammar från Riga-distriktet i Livland.  
 
4) Liksom Buddenbrock var Blum vid 1600-talets slut en ointroducerad, uradlig balttysk ätt och således att betrakta som socialt sett jämbördig.  
 
Understrukna nedan är de troligaste direkta anorna till syskonen Blomfelt. Siffrorna är ungefärliga generationsmarkörer.
 
 
ÄTTEN BLUM
 
 
Gervinus Blum, nämnd i Baltikum 1244.
 
Johann Blum, nämnd i Baltikum 1330.
 
 
1
 
Johann Blum, drottning Margaretas sändebud i Riga 1393.
 
Hermann Blum, 1392 Ärzdominus i Revals råd. Sannolikt stamfader till den revalska patriciersläkten Blum, av vilken många yngre medlemmar får samma namn, bl a. Rechenmeister Herman Blum som i St. Olai fs 1692-1700 får barnen Anna Magdalena, Medea Catharina, Johann Lorentz och Gertrud. Sannolikt är vällärde juristen Johann Friedrich Blum (d. före 1695), vars döttrar vigs i samma fs 1695 resp. 1717 en bror till denne, liksom Thomas Blum (samma fs), till vars sons Hermans dop 1711 Herman Blum är vittne.
 
2
 
Simon Blum, nämnd som riddare 1425 i ärkestiftet Riga. Övertog 1428 godset Stammer (Blomenhof), Smilten sn.
 
Nicolaus Blum, nämnd som riddare 1425 i ärkestiftet Riga. Övertog 1428 godset Stammer (Blomenhof), Smilten sn.
 
Heinrich Blum, D. O. Cointhur zu Reval 1435. Landhofmeister i Reval, nämnd 1433 och 1435.  
 
3
 
( - )
 
4
 
Jasper Blum, far till Johann nedan.
 
5
 
Johann Blum, ägare av godset Neu-Pebalg mit Kapershof (Würden), Neu-Pebalg sn (ca två mil söder om Smilten), sålt ca. 1530 av honom till Jacob Tiesenhausen. Johann Blome, Jaspers son (möjl. samme man) uppges 1545 vara Verwandter und Schwager (frände och svåger) till Johann Völkersam till Kalkunen (Mitau sn) 1515-45.
 
Georg (Jürgen) Blohme, Landknecht 1555 i Tuckum (ca fyra mil v om Riga).
 
 
6
 
Johann Blum, nämnd 1599 som ägare till Blomenhof. Kusin till Melchior nedan.
 
Melchior Blum, nämnd 1599 som ägare till Blomenhof. Sannolikt identisk med den Melchior Bluhm (gm NN Treppen), som 1627 innehade godset Treppen och Dussen och vars arvingar ännu 1696 gjorde anspråk på detsamma.  
 
Georg Blum, köpte 1599 godset Jurckenhof/Koltu, Smilten sn för 1200 polska gulden och samma år gården Kolbratshof (Babetzky). I Törne-arkivet nämns Jürgen Blom 1616, oklart om det är fråga om födelse- eller dödsår. Jfr Jürgen (Georg) Blomfeld, menig 1710 i Jacob Hindrich von Schwengelm värvade inf-reg.A0054635_00066
 
 
7
 
Friedrich Blum (son till Johan ovan?) nämns 1635 och 1645 som arrendator på Blomenhof i Livländska överkonsistoriet (Livonica II). Den troligaste farfaders/-farfarsfaderskandidaten till syskonen Blomfelt och ev. identisk med namnen och ägare av det baltiska godset Neuhausen (oklart vilket av dem) som 1631-07-23 ska ha överfallit en ryss och som 1631-08-15 bar en sköld föreställande ett lejon hållandes ett ting, ett motiv som f.ö. även förekommer på Casper Friedrichs och Johan Jacob Blomfelts sköldar.
 
Johan Mathis von Blom, 1658 utnämnd till överste och regementschef i Skåne. Sannolikt make till överstelöjtninnan von Blom till Tirimess, Anseküll, Ösel, nämnd 1645.
 
Heinrich Blum (d. 1661) i Trinitatis fs, Mitau, Kurland (ett par mil v. om Riga) nämns redan 1644 och får 1645 dottern Margareta. 1647 vigs han som nybliven änkling med Maja Valterin med vilken han får Henrich 1648, Elisabeth Dorothea 1649 samt Anna Catharina 1654. Sannolikt är han även far till korpral Johann Blum och snickaren Diedrich Blum, nämnda nedan.
 
Heinrich Blum är av allt att döma bror till den NN Blum gm Martin Witten, som får sönerna Martin 1644 och Johan 1650 samt till den Anna Blum som 1649 vigs med Christian Pfeil. Lehfert Blum, vars änka är dopvittne tillsammans med Henrich är sannolikt en broder eller farbroder. Samtliga personer Blum i Mitau verkar f.ö. ur dopvittnessynpunkt vara släkt med varandra.  
 
Socialt sett synes Heinrich Blums familj ha åtnjutit en lägre status än patricierna Blum. Ingen av medlemmarna omnämns heller i den annars mycket utförliga Genealogisches Handbuch der baltischen Rittershaften, varför man kan anta att de tillhör en annan släkt.
 
 
8
 
Carl Blum, ägare till godset Kulsdorf mit Kagesdorf (Pernigel sn.) 1698 (avliden 1712), stamfader till livländska adelsätten von Bluhmen och enligt Genealogisches Handbuch der baltischen Rittershaften släkt med Johann och Melchior Blum till Blomenhof. Hans mor NN uppges vara vid liv ännu 1709 liksom en syster, gm kornetten Johan Lagerström. Carl Blum var gm Dorothea Agnetha Bilcken (ca 1624-1717). Känd barn: Gerhard von Bluhmen (1679-1758) och Agnetha (d. 1710-07-12), gm krigskommissarie Johan Wilhelm Pauffler.
 
Diedrich Blum, snickare och sannolik son till Heinrich Blum (Mitau) som med Gertrud Engelbert får barnen NN 1662, Anna Maja 1663, Albartus 1667, Elisabeth Magdalena 1669 och Christina 1673. Med sin andra hustru Susanna Friedrichs får Diedrich sönerna Hinrich 1676, Johann Friedrich 1679 och Diedrick 1681. Möjligen är den sistnämnde identisk med tidigare nämnde Diedrick Blomfeldt.
 
Carl Blum får i Windau resp. Pilten (Kurland) följande barn: Sophia Gertruda 1675-05-19, Anna Alexandrina 1678-08-05, Mathias Carol 1680-02-15 samt Friedrich Wilhelm 1681-01-05. Varken Carl är ngn annan Blum förekommer vare sig förr eller senare (1636-1710) i någondera socknen, varför man kan anta att han härstammade annorstädes ifrån. Med reservation för det fragmentariska källmaterialet är endast en samtida namne känd, pantherren ovan, vilken således kan vara samme man. Carl Blum tituleras f.ö. alltid Herr.  
 
Johann Blum en sannolikt äldre bror till Diedrich Blum och korpral till fots, vigd i Mitau 1674-04-16 med Susanna NN, vilka dock sedan försvinner ur kyrkböckerna.  
 
 
9
 
Johan Hinrich Blohm, mönsterskrivare 1705-1706 (ev. längre) vid Adam de la Gardies reg.; kapt. Claus Johan Dannenfelts komp. Kommenderad 1705-07-01: B0003861_00071 B0003861_00128 B0003861_00172 B0003861_00217 B0003861_00264 A0029645_00342. Såväl tiden, namnet som yrket gör honom till en särskilt trolig faderskandidat. Därtill tillhör han vid samma tid samma regemente som den tillika namn- och yrkesmässigt intressante fältväbeln Friedrich Wilhelm Blum.
 
Johann Friedrich Blum, f. 1659-04-11 i en för mig oläslig sn (Törne-arkivet). Möjligen är han identisk med den Joh. Fr. Bluhm, vars ena dotter Margareta Elisabeth vigs med Balthasar Dellingshausen i St. Olai, Reval 1695-04-16. Dottern Gertruta Sophia vigs där 1717-06-18 med löjtn. Johann Henrich Clostermann. Brudens ärborne och vällärde far (yrke: juris practici) uppges vara salig redan 1695. Sannolikt är han då bror/ till ovan nämnde Hermann Blum. Det faktum att han är avliden redan 1695 samt hans döttrars namn gör honom till en mindre trolig faderskandidat till syskonen Blomfelt. Dock förefaller den förstnämnde som en möjligen ngt ung far till Margaretha Elisabeth, varför han ej heller kan avföras helt som Blomfelts ev. far.
 
Johan Blom, livdrabant 1694; sårad i Narva 1700; följde till Bender; avliden i april 1716.  
 
Johan Christoffer Blom, löjtn. vid Wolmarska lantmilisbataljonen 1701. Wolmar är f.ö. en livländsk stad, 10 km nordost om Riga.  
 
Johan Blum (OBS: ej sedermera överstelöjtnanten med samma namn!), kaptenlöjtnant vid Zweibrückenska infanteribataljonen 1713-07-21; konfirmerad 1714-05-07.  
 
Johan (Carlsson?) Blume, förare vid Björneborgs reg. 1685.  
 
Johan Blum (d. 1718-04-13), bataljonspräst vid Västgöta femmänninsreg.
 
NN Blum, major och dopvittne i Smilten sn 1699-10-12.
 
NN Blum, kapten nämnd i Riga stad indirekt vid åtminstone två tillfällen då hans hustru (änka?) agerar dopvittne: till commissarie Gustav Otto Strandmans och Margaretha Elizabeth Maas dotter Maria Christina, f. 1707-05-25 (Domkyrkofs.) samt 1707-06-25 (St. Petri) till Daniel Heinrich Bökelmanns och fru Barbara Martens dotter Birgitta Dorothea. Vid detta tillfälle uppges hon heta Helena von Dornfeld eller möjligen Charlotta Helwig, beroende på vilken läsordning som gäller. Kaptenskan avlider i St. Jacobi 1709-04-15. Maken är - möjligen - dopvittne vid ett enda tillfälle som kapten Bluhe (trol. slarvfel för Bluhm/Blume!) till kapten Bartholdt Focks dotter Jacobina, f. 1708-07-25 (s. 228). OBS: Dopprästen sägs här vara ifrån Burträsk och heta Philipp Nothelffer! Paret - eller änkan - är således bosatta i Riga stad ca 1707-09. Vad som talar emot honom som Blomfelts far är dels hans okända förnamn, dels hans hustrus kända dito. Rimligen borde Blomfelts förstfödda döttrar i så fall ha fått heta antingen Helena eller Charlotta. Dock kan ha självfallet ha varit gift tidigare, varför han också står med på listan.
 
Friedrich Wilhelm Blum, dopvittne (soldaten...) i St. Mikaels fs, Reval 1700  och sannolikt identisk med sedermera fältväbeln (1704-06) vid Adam de la Gardies infanterireg. (dvs samma som mönsterskrivare Johan Hinrich Blum ovan): A0029645_00192, A0029645_00228  A0029645_00362 B0003861_00011 B0003861_00038  B0003861_00089 B0003861_00119 B0003861_00161 B0003861_00208
 
Gerhard Blum von Bluhmen f. ca 1679 (son till Carl Blum ovan) och d. i Kircholm sn (Riga-distriktet) 1758-02-04. Herre till Kulsdorf 1712-48, därefter herre till Lindenberg, Üxkull sn, Riga-distriktet. Uppger sig ha fem söner 1725. Gift med Catharina Elisabeth Schlüter (dt Martin Schlüter). Kända barn: Catharina Elisabeth, Gerhard Wilhelm f. 1726, Anna Dorothea f. 1733 samt Johanna Eleonora.
 
Georg Ernst Blum, nämnd 1698. Trolig far till Carl Blum g. i Dorpat 1735-10-10 samt till kapten Gotthard George Blume (d. 1758-06-16), gm Agnetha Jaert (dt Jacob Jaertt) i St. Johannis, Dorpat 1742-11-30. Barn till de sistnämnda: Georg Jacob Blum 1744-07-22 (samma fs.). Georg Ernst är vidare möjligen även far till:
 
Carl Johan Blohm i Walk (nära gränsen till dagens Estland) gm rådsherredottern Juliana Dorothea Hirsch 1731-11-25 och avliden där som Stadtältester 1750-10-04. En Simon Nordman avlider i Walk 1738 och uppges då ha varit tjänare hos Herr Blohm. En trolig son är Johan Gotthard Blohm gm Agneta Charlotta Forbus, vilka får flera barn i Walk 1765-88.  
 
Svante (ryska: Sawelin) von Bluhm (d. i Pernau 1755-02-25), sedermera rysköverstelöjtnant. Svante var gm Eleonora von Ropp med vilken han får sonen Georg Christopher 1751-06-17 (Riga Domkyrkofs.). Uppger sig 1754 ha sex söner och nämns 1756 (!) som ägare till godset Tirimess (jfs överstelöjtnantinnan von Blom 1645).
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
 
Källor:
 
http://dspace.utlib.ee/dspace/bitstream/handle/10062/16020/wappenbuch_siebmacher .pdf.txt?sequence=6
 
http://personen.digitale-sammlungen.de/baltlex/Blatt_bsb00000559,00335.html?proz ent=

95
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-02, 09:15 »
Efter genomgång av de befintliga lettiska kyrkböckerna samt Törne-arkivet kan följande uppdatering göras av Blohm-läget. Namnet Blohm är relativt ovanligt och därtill obefintligt i majoriteten av de svensk-baltiska församlingarna, vilket talar för att det rör sig om en eller några få olika släkter.  
 
Mitau, beläget endast ett par mil sydväst om Riga, har ovanligt tidiga kyrkböcker för St. Trinitatis fs. Henrich Blum (avliden 1661) nämns redan 1644 och får 1645 dottern Margareta. 1647 vigs han som nybliven änkling med Maja Valterin med vilken han får Henrich 1648, Elisabeth Dorothea 1649 samt Anna Catharina 1654. Sannolikt är han även far till Diedrich Blum som med Gertrud Engelbert får barnen NN 1662, Anna Maja 1663, Albartus 1667, Elisabeth Magdalena 1669 och Christina 1673. Med sin andra hustru Susanna Friedrichs får Diedrich sönerna Hinrich 1676, Johann Friedrich 1679 och Diedrick 1681. Möjligen är den sistnämnde identisk med tidigare nämnde Diedrick Blomfeldt. 1674-04-16 vigs i samma fs en sannolikt äldre bror till Diedrich d.ä., korpralen till fots Johann Blum (syskonen Blomfelts far?) med Susanna NN, vilka dock sedan försvinner ur kyrkböckerna.  
 
Henrich Blum är av allt att döma bror till den NN Blum gm Martin Witten, som får sönerna Martin 1644 och Johan 1650 samt till den Anna Blum som 1649 vigs med Christian Pfeil. Lehfert Blum, vars änka är dopvittne tillsammans med Henrich är sannolikt en broder eller farbroder. Samtliga personer Blum i Mitau verkar f.ö. ur dopvittnessynpunkt vara släkt med varandra.
 
i samma fs förekommer vid denna tid även släkterna Böös (Friedrich B.) och Groll (Daniel och Johan G.). Gotthart von Buddenbrock är f.ö. dopvittne 1672.
 
Johann Friedrich Bluhm f. 1659-04-11 i en för mig oläslig sn (Törne-arkivet). Möjligen är han identisk med den Joh. Fr. Bluhm, vars ena dotter Margareta Elisabeth vigs med Balthasar Dellingshausen i St. Olai, Reval 1695-04-16. Dottern Gertruta Sophia vigs där 1717-06-18 med löjtn. Johann Henrich Clostermann. Brudens ärbare och vällärde far (yrke: juris practici) uppges vara salig redan 1695. Törne-arkivet ägnar f.ö. ganska många läsvärda sidor åt just denna Revals-baserade släkt/-gren:
 
http://www.ra.ee/dgs/browser.php?tid=332&iid=200000120281&tbn=1&pgn=2&prc=100&ct r=0&dgr=0&lst=2&img=eaa4918_001_0000177_00010_m.png&hash=c8411fe1ea5ad381465db15 381768354
 
I St. Mikaels fs (Reval) får Hinrich Blom barnen Gertrud 1697-02-14, Maria 1698-07-27 samt tvillingarna Johan och Margret 1699-07-23. Den soldat Friedrich Wilhelm Blom som är dopvittne 1700 i samma fs är sannolikt identisk med sedermera fältväbeln (1704), vid liv ännu 1706: A0029645_00192, A0029645_00228 samt A0029645_00362. I sammanhanget bör också nämnas Johan Hind. Blom, regementsskrivare 1706 vid samma regemente: A0029645_00342. Inte otänkbart att den sistnämnde faktiskt är identisk med Johan Henrik Blomfelt.  
 
Hr Carl Blum får i Windau resp. Pilten (Kurland) följande barn: Sophia Gertruda 1675-05-19, Anna Alexandrina 1678-08-05, Mathias Carol 1680-02-15 samt Friedrich Wilhelm 1681-01-05. Varken Carl är ngn annan Blum förekommer vare sig förr eller senare (1636-1710) i någondera socknen, varför man får anta att han härstammade annorstädes ifrån. Med reservation för det fragmentariska källmaterialet är endast en samtida namne känd, pantherren till Kulsdorf och Lemsküll, vilken således kan vara samme man. Carl Blum tituleras f.ö. alltid Herr.
 
Beträffande Carl Blum till Kulsdorf och Lemsküll var denne alltså far till kapten Gerhard Wilhelm von Bluhmen d.ä., f. ca 1679 och d. i Kircholm sn (Riga-distriktet) 1758-02-04 och således farfar till Gerhard Wilhelm von Bluhmen, f. 1726. Änkan Anna Blum, avliden i Kircholm 1722-05-13, är sannolikt mor till Gerhard Wilhelm d.ä.
 
Smilten, där Johan Blume och senare Friedrich Blume huserade på Blomenhof, är en särskilt intressant socken, vilken dock endast bjuder på två träffar i form av dopvittnen före 1718: major Bluhm 1699-10-12 samt jfr. Bluhm 1713-05-20. Dessvärre saknas kyrkböcker före 1692. I sammanhanget bör även nämnas Georg von Blum (sannolikt släkt till Johann och Melchior på Blomenhof) som 1599 köpte godset Jurckenhof i samma socken samt en Johann Blum d.ä. som ca 1530 sålde godset Kapershof, beläget ett par mil söder därom.
 
Handelsmannen Carl Johan Blohm i Walk (nära gränsen till dagens Estland) gm rådsherredottern Juliana Dorothea Hirsch 1731-11-25 och avliden där som Stadtältester 1750-10-04. En Simon Nordman avlider i Walk 1738 och uppges då ha varit tjänare hos Herr Blohm. En trolig son är Johan Gotthard Blohm gm Agneta Charlotta Forbus, vilka får flera barn i Walk 1765-88.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

96
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-01, 15:28 »
Stort tack!  
 
Möjligen är Georg Friedrich bosatt i Bygdeå alt. Kalix före 1723, då han bl a tillhör Kalix kompani. OM nu det skulle visa sig att Fredric, f. 1744, var han förstfödde, tyder ju det på att detta också var Georg Friedrichs fars namn. Den baltiske Friedrich Bökelman nämnd ovan är således en stark faderskandidat. Friedrich heter ju även Bastian Böckelmans förstfödde i Jakobstad 1725. Återstår dock att se vad källorna mer har att förtälja.
 
Magdalena Rodelia är troligen identisk med Anna Magdalena Eriksdotter, änka efter visiteur Böckelman nämnd i listan över flyktingar 1719: http://www.genealogia.fi/hakem/flykting/flykting44.htm
 
En möjlig efternamnsvariant är Böckmann som förekommer i Narva från 1600-talets början: http://www.genealogia.fi/genos/4/4_1.htm
I Riga stad finns Johan Böckmann nämnd i mitten av 1600-talet och I Törne-arkivet nämns en Carl Friedrich Böckmann i St. Joh., Dorpat, vilken får barnen Helenora 1724-06-07 samt Walter Christian 1726-10-19:  
 
http://www.ra.ee/dgs/browser.phptid=332&iid=200000120291&img=eaa4918_001_0000183 _00002_m.png&tbn=1&pgn=1&prc=100&ctr=0&dgr=0&lst=2&hash=086abaa6535257b72b1ec5ac 9f84732c
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

97
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-01, 04:10 »
Tack Constantinus!
 
Här följer mina anteckningar kring släkten Böckelman:
 
Claus Hinrich Böckelman, löjtnant vid Axel De la Gardies rgm i Reval 1700, sannolikt fallen före 1704, då han saknas i rullorna. A0029645_00007 A0029645_00026, A0029645_00047, A0029645_00076, A0029645_00100.
 
Georg Friedrich inleder sin karriär vid samma rgm 1701, men kallas konsekvent Jürgen Friedrich Böckelman tills han kommer till Västerbottens rgm 1710. En tredje Böckelman tillhör år 1700 samma rgm, Claus Johan. Såväl Georg Friedrich som Claus Johan - sannolikt bröder - tillhör senare Bernd Johan Mellins rgm i Reval 1704: A0054576_00049, A0029645_00079, A0029645_00103. Troligen är de två söner till löjtnant Claus Hinrich.
 
Georg Friedrich gm Anna Lagerbom 1718-02-06 får mig veterligt endast ett barn, Fredric, i Bygdeå (AC) 1744-12-10. G F avlider f.ö. i samma sn 1750-04-14.
 
Dorothea Helena Bökelman från Oberpahlen sn (Livland, nuv. Estland) vigs 1700 med pastorn ibid. Johann Hornung. Oberpahlen ligger liksom Moisaküll, där Polydora Elisabeth Bokelman förekommer i slutet av 1600-talet, i nuv. Estlands södra delar, där släkten möjigen också har sin huvudsakliga hemvist. I kyrkböckerna för Riga stad förekommer endast tidigare nämnde Daniel Heinrich samt Jonas Böckelman (efternamnet stavas omväxlande med eller utan C), vilken i Domkyrkofs får barnen Jonas 1666-05-13, Nicolaus 1667-12-08, Anna Dorothea 1669-12-09, Helena 1671-07-04 och Elisabet 1672-05-25, vid vars dop en viss Nicolaus från Reval är vittne.  
 
Bastianus Buckellman vigs 1672-05-19 i Sthlm med Justina Larsdotter och får 1679-03-02 sonen Bastyan i Katarina fs, Sthlm.  
 
Bastian d.y. är sannolikt identisk med handelsmannen från Åbo med samma namn, vigd i Jakobstad 1712-01-23 med jfr. Maria Forssman med vilken han får följande barn: NN 1720-11-18 (Sthlm), Friedrich 1725-10-10, Johannes 1727-05-31, Gustafvus 1728-09-27 och Johan 1730-11-07, samtliga döpta i Jakobstad. Hr rådmannen Sebastian Böckelman avlider i Jakobstad 1730-07-09. En Hr rådman Böckelman avlider i samma stad 1730-05-29, möjligen Bastian d.ä.
 
Fyra möjliga syskon till Bastian d.y. är skepparen Henrik Böckelmann, vars änka Maria avlider i Åbo svenska församling 1742-12-04, 78 år;Brita Bökelman gm Erich Cornelius med vilken hon får tvillingarna Barbro Gretha och Christina 1720-02-08 i Stockholms finska fs;Anna Bekelman gm Mattias Lilliey i Sthlm 1723-10-04 samt Maria Böckelman gm Petter Berggren i Sthlm 1725-09-25 med vilken hon får sonen Petter 1727-01-17 i Maria fs.  
 
En sannolik bror till Georg Fredrik är Clas Böckelman gm Beata Norman, med vilkan han i Skeppsholms fs får barnen Johan Hindrich 1722-10-28, Maja 1725-05-11, Margreta 1727-10-21, Beata Stina 1729-05-04, Clas 1731-02-12, Carl Magnus 1732-02-18 samt Hans Christian 1737-08-24,  
 
Två sannolika bröder Bockelman vigs i Sthlms finska fs med tre veckors mellanrum: änkl. Michel Bockelman med Maria Thomasdotter 1734-02-14 och Thomas Sigfridsson Bockelman med Elisabeth Thomaedotter 1734-01-22.
 
En närmare granskning av vittnena vid ovan nämnda dop kommer säkert att bringa viss klarhet i ev. syskonrelationer.
 
Löjtnant Hans Böckelman står åtalad för brodermord på Ösel 1670.
 
Friedrich Bökelman (Brev till Magnus Gabriel de la Gardie. Från städer i Estland, Livland och Ingermanland), Heinrich Böckelman gm Margareta Arenss, samt Helena Böckelman gm handlanden i Sthlm Hans Bartels förekommer alla i Magnus Gabriel de la Gardies brevsamling under 1600-talet andra hälft.
 
Johan Böckelman (borgare i Nyköping?), 1612. Sköld: En stegrande hjort och dexter därom ett uppväxande träd, allt på gräsbevuxen mark. Hjälmprydnad: Två hjorthorn. Eder 5.
 
Martin Bokelmann (d. före 1525) förekommer under 1500-talets förra hälft i Reval. Möjligen är denne släkt till borgmästaren Anthonies Bokelman i Danzig (d. före 1509) och dennes son Hans samt till den år 1470 nämnde kaparen Eier B. i Danzig.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

98
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2013
« skrivet: 2013-04-30, 01:48 »
Fredrik Johansson Blom har inte bara en träff i Livgardets rullor för 1711 utan två: A0029173_00574 samt A0054644_00044. Detta talar för att efternamnet är korrekt och således ingen felskrivning. Vidare, att även systern Ottiliana följaktligen skulle ha bytt efternamn ngn gång före 1719 förefaller inte så osannolikt som tidigare varit fallet. Ett intressant jämförelseobjekt är den finländska släkten Purmerus i Jakobstad. Barnen till linnevävaren Erik Purmerus gm Catharina NN byter alla successivt efternamn till Blomerus/-a fr.o.m. 1745. Båda föräldrarna, avlidna 1759 resp. 1771 behåller dock sina ursprungliga efternamn. Detta, tillsammans med det faktum att namnet Blomfelt - trots ett idogt sökande - ej påträffats alls i Livland, indikerar starkt att syskonen Blomfelts far hette Johan Blom. Syskonens val av makar/dopvittnen, resp. titulering samt - inte minst - förnamn talar för att fadern var officer, präst eller akademiker, tillhörande en ofrälse ståndsfamilj eller troligare en i Sverige icke introducerad balttysk adlig ätt. Just namnet Ottilia/-na gavs nästintill uteslutande till adelsmäns/höga officerares döttrar vid denna tid.
 
Casper Fredrik är med all sannolikhet född i ngn av Riga-distrikets landsortsförsamlingar. I rullorna uppges han konsekvent vara livländare även när kolleger specifikt uppges vara från Riga. Då han själv uppger Riga som födelseort i sin meritförteckning åsyftas således sannolikt just distriktet ifråga. Endast en av Rigas fem dåvarande stadsförsamlingar - St. Gertrud - saknar dopbok för den aktuella tiden. OM han mot förmodan är född just där borde han dels ha kallats rigisk i rullorna, dels borde rimligen hans föräldrar med tanke på deras sannolika samhällsposition ha lämnat ngt spår som dopvittnen i ngn av de andra stadsförsamlingarna. Så har emellertid ej skett, då samtliga dopvittnen Blohm i Riga stad kan avföras som föräldrar, utom en:  
 
Kapten Bluhm nämns indirekt vid åtminstone två tillfällen då hans hustru (änka?) agerar dopvittne: till commissarie Gustav Otto Strandmans och Margaretha Elizabeth Maas dotter Maria Christina, f. 1707-05-25 (Domkyrkofs.) samt 1707-06-25 (St. Petri) till Daniel Heinrich Bökelmanns och fru Barbara Martens dotter Birgitta Dorothea. Vid detta tillfälle uppges hon heta Helena von Dornfeld eller möjligen Charlotta Helwig, beroende på vilken läsordning som gäller. Kaptenskan avlider i St. Jacobi 1709-04-15. Maken är - möjligen - dopvittne vid ett enda tillfälle som kapten Bluhe (trol. slarvfel för Bluhm/Blume!) till kapten Bartholdt Focks dotter Jacobina, f. 1708-07-25 (s. 228). OBS: Dopprästen sägs här vara ifrån Burträsk och heta Philipp Nothelffer! Paret - eller änkan - är således bosatta i Riga stad ca 1707-09. 1710 vet vi f.ö. att Casper Fredrik bevistar belägringen av samma stad som volontär i överste Budbergs regemente.
 
En eller möjligen två släkter Bluhm ger sig till känna i Livland under 1600-talet, vilket är ett ganska fragmentariskt kapitel. Namn- och statusmässigt är dock följande personer särskilt misstänkta släktingar i kronologisk ordning:
 
Gervinus von Blum, nämnd 1244.
 
Johann von Blum, nämnd 1330.
 
Heinrich von Blum, Landhofmeister i Reval, nämnd 1433 och 1435.
 
Samtliga ovan i Baltikum förekommande medlemmar av den westphaliska uradliga släkten von Blum: http://dspace.utlib.ee/dspace/bitstream/handle/10062/16020/wappenbuch_siebmacher .pdf.txt?sequence=6
 
Johan Blome, drottning Margaretas sändebud i Riga 1393: Diplomatarium Danicum. Raekke 4, Bd. 5. 1393 - 1395: - Volumes 4-5 - Page 9
 
Nicolaus Blum och Simon Blum, nämnda som riddare 1425 i ärkestiftet Riga, vilka övertog godset Stammer i Smilten sn (Wenden) 1428, av vilka godset fick sitt nuvarande namn, Blumenhof.
 
Johann Blum och Melchior Blum (kusiner och sannolika ättlingar till Nicolaus och Simon), nämnda där som ägare 1599. Den senare är sannolikt identisk med den Melchior Bluhm (gm NN Treppen), som 1627 innehade godset Treppen och Dussen och vars arvingar ännu 1696 gjorde anspråk på detsamma.
 
Friedrich Blum (son till Johan ovan?) nämns 1635 och 1645 som arrendator på Blomenhof i Livländska överkonsistoriet (Livonica II). Den troligaste farfaderskandidaten till syskonen Blomfelt.
 
Överstelöjtninnan von Blom till Tirimess, Anseküll, Ösel 1645. Sannolikt hustru till den tidigare nämnde Johan Mathis von Blom som 1658 utnämns till överste och regementschef i Skåne.
 
Carl Bluhmen, pantherre 1698 till godset Kulsdorf och Lemsküll, Pernigel sn, Riga distrikt. Far till sedermera kapten Gerhard Wilhelm von Bluhmen, f. 1726. Den senare förekommer med sin hustru som dopvittne i Uexküll-Kircholms sn (Riga distrikt) på 1750-talet. Möjligen är denne Carl farbror eller kusin till syskonen Blomfelt.
 
Friedrich Wilhelm Blume, präst i St Peter och Mattiaskyrka (hälften tillhörande Pernigel sn, hälften Kremon sn) 1768; till Sonzel 1772, d. i St. Jacobi, Riga 1780, 50 år.
 
http://dspace.utlib.ee/dspace/bitstream/handle/10062/16020/wappenbuch_siebmacher .pdf.txt?sequence=6
 
http://books.google.se/books?id=JUECAAAAYAAJ&pg=PA277&lpg=PA277&dq=%22melchior+b lum%22++livland&source=bl&ots=S2JyxTdKo2&sig=5UP9v56uoj2AH0fquLlgFGKQhGI&hl=en&s a=X&ei=1fp-UbCRDoWdtAa8m4DIDQ&redir_esc=y#v=onepage&q=%22melchior%20blum%22%20%2 0livland&f=false
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

99
03) Osorterat / Anders Anderssons födelse - Bälinge
« skrivet: 2013-02-14, 22:59 »
Spännande!  I Synnerhet släkten Blomfelts livländska ursrpung har sysselsatt mig till sinnessjukdomens gräns, dessvärre utan framgång. Noterar också att du är bosatt i min födelse - och uppväxtort, Sjövik. Förmodligen har vi således fler gemensamma släktgrenar.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

100
03) Osorterat / Anders Anderssons födelse - Bälinge
« skrivet: 2013-02-13, 23:36 »
Hej Peter,
 
Jag har själv tampats en hel del med nämnde person och vaskat fram följande:
 
Anders Andersson f. 17381119 i Torp, Bälinge, st Anders Andersson och Anna Andersdotter, g. i Bälinge 17371030.
 
F
Anders Andersson f. 170603-- i Vikaryd, Alingsås lfs, d. 17580613 i Torp, Bälinge. OBS: ej i fb för Alingsås lfs, förmodligen pga lucka. Dock finns han med i hfl till 1736.
 
M
Anna Andersdotter f. 170403-- i Torp, Bälinge, d. 17700916 ibid.
 
FF
Anders Ambjörnsson f. ca 1668 i Hjällnäs, Östad, d. 17321217 i Vikaryd. Gift i Alingsås lfs 16941226 med:
 
FM
Carin Andersdotter f. ca 1668 i Vikaryd (?), d. ibid 17430909.
 
MF
Anders Andersson d. 1709 i Torp.
 
MM
Ingrid Olofsdotter f. ca 1670, d. 17491003 i Övre Tokatorp, Bälinge. Inh. hos sonen Anders Andersson, tidigare bosatt i Torp, liksom modern.
 
FFF
Ambjörn Larsson d. efter 1681 och före 1698 i Hjällnäs Jönsesgård. I mtl 1666-81.
 
FMF
Anders NN f. ca 1625, d. 17050917 i Vikaryd. Sannolikt den Anders Jonsson i Vikaryd, omnämnd i kyrkoräkenskaperna för Östad socken.
 
FMM
( Ingrid NN d. före 1688.)
 
MMF
Olof NN, d. i Torp 1708. I mtl 1671-1708, sexman 1698.
 
FFFF
( Lars Andersson d. 1649 i Hjällnäs.)
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

101
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2013
« skrivet: 2013-01-31, 15:10 »
Hans Grolls fastebrev finns f.ö. att läsa här: A0054840_00049.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

102
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2013
« skrivet: 2013-01-31, 11:21 »
Ännu en tidig Blomfelt har noterats i form av J?rgen Blomfeld. Han tillhörde 1710 J H von Schwengelns värvade infanteriregemente, kapten Römmelings kompani, rote 5, nr. 18. Dessvärre har jag ej kunnat spåra honom vidare. Värt att notera är dock dels att värvningsorten (Pernau), hans eget samt flertalet av kompanibrödernas resp. namn talar för att han är liv- eller möjligen estländare, dels att Blomfeld här verkar vara ett familjenamn, då flertalet av de meniga kompanibröderna endast står med sina resp. förnamn och patronymika angivna.
 
Bildid: A0054635_00066
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

103
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2013
« skrivet: 2013-01-29, 22:29 »
Strålande!
 
Vad gäller syskonen Blomfeldt hoppas jag småningom kunna finna ytterligare information, i synnerhet genealogisk sådan, i domböckerna för Stockholms stad. Johan Henrik bodde där 1710-13 och Casper Fredrik bodde där i hela sju år (1711-18), varför i varje fall den senare sannolikt också bör finnas omnämnd någonstans.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

104
Jät / Jät
« skrivet: 2013-01-19, 20:42 »
Du talar sant och vist, Paul. Möjligheten finns såklart att en andra broder, Johan eller Per (?), är Knut Runnegrehns far.  
 
Runnegrehn-spåret har jag egentligen bara hunnit nosa på. Enligt en nätuppgift torde fänriken dock vara identisk med den Jöns Svensson Bolling (!), d. i Kalvsvik 1707. 78 år.
Återkommer så snart jag har mer på fötterna.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

105
Jät / Jät
« skrivet: 2013-01-18, 19:32 »
Imponerande forskning, Paul!  
 
Domboksplöjning är synnerligen tålamodskrävande, men ack så givande.
 
Helt säkra på att Knut Runnegrehn är rätt man kan vi såklart inte vara, men yrket och namnets ovanlighet talar starkt därför. Karlshamn verkar därtill ha varit en relativt populär flyttort för mer eller mindre äregiriga kinnevaldare - eller kronobergare över huvud taget - vid denna tid, inte minst för handelsmän.
 
Notabelt är att namnen Knut, Jon och Anders saknas bland barnen. Förmodligen var Knut Runnegrehns sannolike far, Bengt Knutsson, ännu vid liv 1719. Man kan också tänka sig att barnens namn av sociala skäl i första hand kommer från det av hävd borgerliga (finare?) mödernet. Har själv ett par exempel på detta bland mina anor, såväl mellan bonde/borgardotter som mellan borgare/adelsfröken. Däremot verkar makens faders namn även i sådana sammanhang i regel alltid ges sonen närmast född efter den förres död.
 
Bland dopvittnena märks f.ö. en möjlig broder, Nils Bengtsson, gift med Pernilla NN. Om så är fallet kan vi också anta att efternamnet Runnegrehn ej ärvts av fadern. Familjen Schaij verkar också vara kopplad till Knut, snarare än till någondera hustrun.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

106
Jät / Jät
« skrivet: 2013-01-17, 17:02 »
Stort tack till er båda!
 
Jag återkommer så snart jag finner någon ny info.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

107
Jät / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2013-01-16, 17:08 »
Hej Paul,
 
Tack för idel spännande uppgifter! En annan ana till mig, Jöns Svensson Runnegrehn, gm Maria Nilsdotter Bagge och d. 1707 (78 år) i Kalvsvik (G) kan eventuellt vara en släkting. Det ovanliga namnet Runnegren skulle i så fall möjligen kunna vara bildat av Rungeboda.
 
Mer om släkten Runnegrehn:
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/321251.html?1265830755
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

108
Jät / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2013-01-16, 03:10 »
Tusen tack för synnerligen intressanta uppgifter!
 
Det kan mycket väl röra sig om vår Jon, vilket i så fall skulle förklara sonens namn. Det faktum att Sven Månsson vidare ej förekommer i mtl efter 1675 stämmer också väl med Sven Jonssons ungefärliga födelsetid, före vilket den förre i så fall bör ha avlidit. Frågan är då vadan Måns. Kanske en okänd första son (f. 1700-02) fått heta Sven efter sin farfars far. Kanske en bror Måns till Gunnil avlidit före 1703. Intressant i sammanhanget är att just en dr. Måns i Rungeboda agerar dopvittne tillsammans med p. Gunnil ibid. 1693-06-04. Därmed skulle också Nilla ges ett troligt patronymikon i Månsdotter.
 
Sammanfattningsvis får gamle Jon heta Svensson i min bok. Belägg väger alltid tyngre än spekulation. Som bonus synes man dessutom få ytterligare en generation bakåt i form av Måns Jönsson och Ingeborg Månsdotter i Limme ( i mtl 1642), Sven Månssons troliga föräldrar.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

109
Jät / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2013-01-14, 21:28 »
Stort tack för din genomgång av jordeböckerna!
 
Även det faktum att den bevisligen äldste sonen i patriarkalisk ordning här får namnet Måns talar ytterligare för Sven Jonsson som Jon Månssons son. Någon ev. son Knut saknas det som bekant belägg för.
 
Vad gäller Gunnil Jonsdotter i Limme 1703 är hon sannolikt hustru till Håkan Månsson, sedermera (och sannolikt även tidigare) i Wästra Jät. Även Håkan Månsson återfinns bland dopvittnena till Måns Svensson och Kerstin Svensdotter. Håkan och Gunnil får vidare dottern Elin i V. Jät 1704, till vilken p. Sigrid (Jonsdotter) i Limme agerar dopvittne.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

110
Jät / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2013-01-14, 20:23 »
Hej Paul,
 
Jag tror att vi får göra ännu en rockad. Tre skäl talar för att Sven Jonsson kommer ifrån Limme och hustrun Gunnil från Rungeboda:
 
1) Vigselförsamlingen är som regel makans hemförsamling.
 
2) Någon dr. Sven i Rungeboda kan ej återfinnas i fb, däremot pigan Gunnil Jonsdotter vid fyra tillfällen 1693-06-04, 1694-08-09, 1695-05-30 samt 1698-08-17. Dr. Knut ibid agerar dopvittne vid fyra tillfällen under samma period, varav de tre senaste tillsammans med piga Gunnil ifråga.
 
3) H. Gunnil Jonsdotter i Limme (sannolikt Sven Jonssons syster) är ett av dopvittnena till Måns Svensson f. 1703.
 
Ett sannolikt syskon till Knut och Gunnil är pigan Sissela Jonsdotter i Rungeboda, nämnd 1689 och 1692. Troligen blir hon gift till Västra Jät ngn gång före 1697.
 
Karin Jonsdotter gm Elof Svensson i Kalvsvik är sannolikt ifrån Limme och således äldre syster till Sven Jonsson. Vid sonen Anders dop 1691-05-19 är nämligen pigan Sigrid Jonsdotter i Limme ett av vittnena.
 
Dessvärre har jag ej funnit Jon Knutssons hustru Nilla bland dopvittnena i Jät före 1698. Förmodligen var hon för sjuklig för att orka. Jon Knutsson däremot är vittnen vid två tillfällen: 1689-07-15 (tillsammans med nämnda piga Sissela Jonsdotter) till Olof Perssons och Kerstin Månsdotters dotter Kerstin i Ollaryd, Jät samt 1695-05-30 (tillsammans barnen Knut och Gunnil) till Ingemar Perssons dotter Elsa i Nöbbele.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

111
Jät / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2013-01-14, 17:14 »
Vilken lyxfrukost du just bjöd en obotlig nattuggla som undertecknad på!  Alldeles lysande, Paul!
 
Om man får spekulera lite kan man tänka sig att Knut Anderssons hustru hette Karin. Karin Jonsdotter gm Elof Svensson i Kalvsvik är av allt att döma syster till Sven och Knut och alla tre syskon får resp. döttrar Karin.  
 
Jon Knutsson har också en äldre syster Elin, nämnd i mtl som dotter till Knut Andersson.
 
Nilla bör således ha hetat Svensdotter, vilket jag ska försöka ta reda på under aftonen.
 
Stort tack!
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

112
Dänningelanda / Dänningelanda
« skrivet: 2013-01-14, 04:13 »
Tack Paul!  
 
Jag har just skrivit ett nytt inlägg under Tävelsås. Sven och Gunnil får nog göra en rockad.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

113
Tävelsås / Äldre inlägg (arkiv) till 06 februari, 2015
« skrivet: 2013-01-14, 04:08 »
Forts. av diskussion tidigare förd under Dänningelanda socken.
 
Sven Jonsson i Norra Limme är med all sannolikhet identisk med den S. J. från Rungeboda (Jät sn) gift i Jät 1700-06-17 med Gunnil Jonsdotter. De bor sedan på säteriet Jätsberg till 1706, där barnen Måns och Kerstin döps, 1703-09-13 resp. 1705-03-13. Bland barnens dopvittnen känns flera namn igen, däribland Knut Jonsson i Rungeboda (således Svens äldre bror), h Elisabet Jonasdotter ibid, piga Elisabet Jonsdotter i Limme (yngre syster till Gunnil).
 
Sven Jonsson bör alltså vara son till Jon Knutsson i Rungeboda, b. 1704-04-10, 70 år och Nilla (Pernilla) NN b. 1698-11-20, 66 år, medan hustrun Gunnil Jonsdotter följaktligen är äldsta dottern till Jon (Månsson?) och Sigrid Andersdotter i Norra Limme. Förmodligen föds även en son Knut ngn gång under luckan i fb 1700-1702. Möjligen föds även dottern Pernilla under samma period.
 
Förutom Måns, Kerstin, Pernilla och Karin får de sannolikt även Jonas Svensson b. i Norra Limme 1741-11-15, 30 år. Denne får dottern Sigrid, d. 1740-05-04, vars dopvittnen utgörs av nämnda Måns, Pernilla och Karin samt Nils Svensson i Torpa, gift med Kerstin i fråga.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

114
Dänningelanda / Dänningelanda
« skrivet: 2013-01-13, 19:40 »
Stort tack själv, Paul!  
 
Jag tror som du att Sven Jonsson och Gunnel flyttade till Norra Limme 1706 i och med Jons död, vilket i sig talar för släktskap dem emellan, i synnerhet som änkan Sigrid bodde kvar där till sin död 1720. Sannolikt bodde de på en gård (Gunnels födelsegård eller på något säteri?) i Tävelsås, Kalvsvik eller Jät, de tre socknar som finns representerade i dopvittnessammanhangen. Jag ska se om jag kan få fram ngt via jämförelser av mtl.  
 
Sven Jonsson kan såklart ha varit gift tidigare. Vad som talar för att samtliga kända barn även är Gunnels är dock det faktum att äldsta barnet, Kerstin Svensdotters (f. 1700 och gm Nils Svensson 1726), dotter Sissela Nilsdotter (f. 1726 och gm Per Jönsson) ger sin andra dotter, f. 1746, detta namn, vilket ej kommer från fädernet.
 
Då Måns Svenssons sannolika mor (Gunnel) ännu var vid liv 1734 (tack för upplysningen förresten!) fick dottern istället mormoderns namn. Oftast gjorde man så, men undantag finns såklart, ibland vice versa. Ett exempel på undantag är den stackars Karin Andersdotter gm Jöns Nilsson och med säkerhet mor till nämnda Per Jönsson. Hon avled redan 1738, men inget av hennes fyra kända barn lät uppkalla någon av sina döttrar efter henne. Oavsett vad var det vid denna tid ytterst sällsynt att ge barn namn efter en levande anfader/-moder.  
 
Troligen är piga Elin identisk med sedermera hustrun med samma namn och således en trolig syster till Sven Jonsson.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

115
Dänningelanda / Dänningelanda
« skrivet: 2013-01-13, 17:34 »
Hej Paul,
 
Tack för påminnelsen! Efter en närmare granskning av ärendet kan följande konstateras:
 
Sven Jonsson i Limme nordgård (ca 1670-1732) är sannolikt gm Gunnel NN. Hustru Gunnel Svens ibid. agerar dopvittne i Tävelsås 1716-04-23 samt i Rungeboda, Jät (P) 1710-12-28 till Knut Jonssons & Lisken Jonsdotters dotter Karin. Gunnel heter som bekant också Per Jönssons & Kerstin Svensdotters andra och yngsta barn; ett relativt ovanligt namn som inte synes komma från fädernet. Lisken Jonsdotter i Rungeboda (Gunnels syster?) är vidare dopvittne till Svens dotter Karin f. i Limme 1712 och får tidigare dottern Pernilla 1705. Dessvärre saknas Gunnel d.ä. i db för Tävelsås. Sven Jonsson och Gunnel får hur som helst följande barn:
 
Kerstin f. 1700, gm Nils Svensson fr. Torpa ng 1726, d. 1780 i Limme ng.
 
Måns f. 1701, gm Anna Jacobsdotter 1730 i Gatugården, d. 1756 ibid.
 
Pernilla f. ca 1709, gm Anders Hansson i Sörgården. 1733, d. 1744 ibid.
 
Karin f. 1714 i Limme ng, gm Matthis Jacobsson i Backegården 1739, d. 1790 ibid.
 
I mtl dyker Sven med h. upp på gården 1707 i samband med sin trolige fars, Jons NN, död 1706 (76 år gammal). Jon var gm Sigrid Andersdotter, 1639-1720. Sigrid heter f.ö. Måns Svenssons äldsta dotter f. 1734. Antingen bodde Sven Jonsson annorstädes fram till dess eller så var han s.a.s. fiskalt täckt av sin mantalsskrivne far; ett inte ovanligt fenomen.
 
Jon NN var sannolikt son till Måns Persson d. 1676-80 och Kerstin NN d. ca 1681, båda mantalsskrivna där sedan senast 1642. Sven Jonssons förstfödde son får således heta Måns efter farfars far, då farfar Jon ännu var vid liv och äldsta dottern får således farfars mors namn enligt samma resonemang. Någon Anders förekommer ej i mtl, varför hustrun Sigrid bör ha kommit annorstädes ifrån.
 
I mtl förekommer 1715 två Svennar på gården, dock ej varken förr eller senare. I hfl nämns också en h. Elin i Limme kring år 1708. Möjligen är det fråga om handelsmannen Swen Hielm och dennes hustru.
 
Vad gäller Gunnels ursprung erbjuds - med reservation för knapert bevismaterial - två alternativa socknar, såvida hon ej är född i Tävelsås. Antingen är hon syster/svägerska/dotter till nämnda Knut Jonsson i Rungeboda, Jät gm Lisken Jonsdotter ELLER syster/svägerska/dotter till Elof Svensson i Kalvsvik, vars hustru Karin Jonsdotter är dopvittne till Karin f. 1714 och till vars dotters, Anna Elofsdotters (gm Sven Påvelsson i Tävelsås) dotter Annas dop Gunnel är vittne för enda gången i Tävelsås 1716-04-23
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

116
Långared / Äldre inlägg (arkiv) till 18 maj, 2015
« skrivet: 2012-12-21, 15:31 »
Hej Barbro!
 
Den Gunnar Andersson (från Mellby socken!) som 1708 vigs med Karin Andersdotter i Lerbäcken, Långared är troligen identisk med G.A. gm Malin Pettersdotter. Det förstnämnda paret bosätter sig nämligen i Västergården, Bergstena, där dottern Ella döps 17100104. Malin Pettersdotters föräldrar har bott på samma gård (möjligen är Malins morfar, Fredrik NN bördig från socknen) och brodern Lars Pettersson kommer senare att göra detsamma. Karin Andersdotter bör således ha avlidit mellan 1710-16, dock ej i Lena pastorat (Lena, Långared, Bergstena samt Fullestad). Jag har även utan framgång kollat Magra och Mellby socknar, vilka dock lider av luckor såväl i vb som i db för nämnda period. Malins sannolika syster, Brita Pettersdotter i Ränna (Magra) bar Anders Gunnarsson 17160429: Långared C:1 (1705-1778) Bild 17 / sid 25. P. Brita Pettersdotter vigdes 1708 med bewis från Lena i Magra med Jon Andersson i Ränna. Lena syftar här på pastoratet ifråga. I mtl dyker Gunnar Andersson f.ö. upp i Sjötorp tidigast 1716.
 
God Jul!
 
Kristian Lagerström

117
Långared / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-11-27, 14:09 »
Hej Karl-Johan!
 
Sven Esbjörnsson är med all sannolikhet son till Esbjörn Andersson. Både platsen och det ovanliga namnet talar därför. Namnet Sven ges därtill även den troliga systerns, Ingierd Esbjörnsdotters, söner födda 1718 (död tidigt) resp. 1728. Namnet kommer förvisso ej från makens (Lars Carlsson) sida, varför man kan anta att morfadern till Sven och Ingierd bar samma namn.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

118
Långared / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-11-26, 09:07 »
Hej, jag bifogar här de anteckningar jag har:
 
f  
Lars Carlsson f. ca 1694  Västra Mölnemad, Långared, d. 1758-10-05 i Holmängen, Långared  
 
m  
Ingierd Esbjörnsdotter ca 1692 i Holmängen, d. ca 1773 i Långared (?). Barn: Kerstin f. 1716, Anna f. 1722, Maria f. 1723, Jacob f. 1723, Sven f. 1728
 
ff
Carl Ambjörnsson f. ca 1668 i Långared, d. 1737-09-28 i Västra Mölnemad.
 
fm
Kerstin Larsdotter d. 1708-02 i Västra Mölnemad.
 
mf
Esbjörn Andersson f. tidigast 1652, d. 1699 i Holmängen.
 
mm
Anna NN d. 1703 i Holmängen.
 
mff
Anders Esbjörnsson d. före 1698 i Holmängen.
 
mfff  
Esbjörn Jonsson d. 1652 i Holmängen.
 
_____________________________________________
 
f
Gunnar Andersson f ca 1674 i Sjötorp (?) d. 1742 i Sjötorp.
 
m
Malin Pettersdotter f 1694 i Trålanda, Långared.
 
ff
Anders Svensson d. före 1716 i Sjötorp.
 
fm
Ingeborg Nilsdotter d. före 1720 i Sjötorp.
 
mf
Petter Larsson f. ca 1646 d. 1737-09-13 i Trålanda.
 
mm
Kerstin Fredriksdotter f ca 1668 d. 1742-05-30 i Trålanda.
 
mff
Lars Thoresson d. ca 1676 i Trålanda.
 
mfff
Thore Larsson f ca 1580 d. 1650 i Trålanda.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

119
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 07 april, 2013
« skrivet: 2012-11-22, 17:06 »
Tusen tack, Sören!  
 
Detta var mer information än jag kunnat drömma om! Strålande!!  
 
I mtl 1642-43 finns en Per Ingemarsson med hustru Ingrid Gummesdotter, samt pigan Ingeborg Gummesdotter. 1644 nämns en Per med hustru Ingeborg. Om det nu helt eller delvis förelåg släktskap bakom flytten kan man tänka sig att Truls var bror till denna Ingrid och/eller Ingeborg. I mtl dyker f.ö. Truls upp första gången på gården 1653 och Tufve med hustru 1668.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

120
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 07 april, 2013
« skrivet: 2012-11-22, 05:52 »
Tack Sören!
 
Jag har beställt boken ifråga och hoppas kunna komma vidare i ärendet.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

121
Långared / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-11-20, 16:33 »
Hej Malin!  
 
Då är vi tydligen släkt. Bifogar lite info från Alingsås släktforskarförening:
 
Sjötorp 2   1/4 mtl

 
Gunnar Andersson f 1674    död 1742  
 
h(1) Karin Andersdotter f   i Lerbäcken  
 
h(2) Malin Pettersdotter f 1694  
 
s Anders f 1716 se nedan
 
d Ingeborg f 1720 g 40 m Bengt Andersson Trålanda
 
d Gunnur f g 45 m Lars Nyberg  
 
d Magdalena f 1728  
 
d Maja f 1733 g i Mölnemad
 
 
Anders Gunnarsson f 1716 i Sjötorp   död 1769 (Gunnar A o Malin Pettersdotter)
 
h Maria Larsdotter f 1724 i Holmängen död 1772 (Lars K o Ingrid Esbjörnsdotter)
 
s Gunnar f 1746 se nedan  
 
d Annika f 1749 g i Trålanda
 
d Daniel f 1751  
 
s Anders f 1753  
 
d Lena f 1758 g i Västergården Bergstena
 
d Kerstin f 1761 g i Tåbacken
 
d Anna f 1764
 
 
Gunnar Andersson f 1746 i Sjötorp död 1806  
 
h 73 Lisbeta Andersdotter f 1746 i St Loo    död 1809
 
s Anders f 1774 g i Tegelkärr, senare i Sjötorp 1
 
s Andreas f 1776 t Sävekärr
 
s Carl f 1779 se nedan
 
s Daniel f 1782 g i Björnås
 
s Nils f 1785
 
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

122
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 07 april, 2013
« skrivet: 2012-11-20, 16:14 »
Hej!
 
Jag har nyligen upptäckt en ana vid namn Tufwe NN, bosatt i Kvarterbo, Älghult (G) åtm. från 1668 till sin död i januari 1711, enligt db då 70 år. Denne är bevisligen far till Gumme f. ca 1670, Johan f. ca 1675 samt tvillingarna Truls och Elin, födda 1682, samt troligen till den dr. Per Tufwasson som bl a förekommer i 1699 års utflyttningslängd för Älghult.  
 
Tvillingarna är troligtvis uppkallade efter det framlidna äkta par, skrivet på just Kvarterbo 1655-1674, Truls emellertid ensam 1652-54. Mtl gör därefter ett uppehåll till 1679, då de båda ej längre står kvar. 1641-50 står en Truls Persson (utan hustru!) skriven på Krokshult, Älghult som son (!) till Olof Persson, på samma gård till 1646. Är det samme Truls?
 
1694-10-20 avlider på Kvarterbo den ogifta Kerstin Trulsdotter, enligt db född i Skåne 1634 och flyttad med sin far (!) till Småland 1645. Vidare berättas att Kerstins far avlidit i den senaste ofreden, dvs skånska kriget 1676-79. Samma information ges efter att hennes sannolika lillasyster, änkan Elsa Trulsdotter, avlidit 1699-06-10, även hon på Kvarterbo och enligt db född i Skåne 1646. Dels kan man undra vad som får Truls med barn att bege sig från Skåne till Älghult 1645, dels hur det kommer sig att denne gamling frivilligt eller ej hamnar i skottelden under skånska kriget. Det relativt avlägsna Älghult var väl annars tämligen förskonat från detta krig?  
 
Allt tyder alltså på att Truls (Persson?) och Elin är föräldrar till antingen Tufwe eller hans hustru, sannolikt den Ingrid som avlider 60 år gammal i Kvarterbo, liksom Tufwe i januari 1711. Frågan är bara till vem av dem. Märkligt nog anges (så vitt jag kunnat se) ingenstans deras patronymikon, vare sig i kyrkböcker, mtl eller i sockenstämmoprotokoll. De nämns överhuvudtaget inte i de digra och namntäta sockenstämmoprotokollen och agerar heller aldrig dopvittnen i socknen under tiden 1690-1711, då sådana anges i fb. Är det någon som vet?
 
Vad gäller Tufwe är ju hans namn minst lika danskklingande som sin sannolike faders/svärfaders. Jag har forskat i många småländska socknar, men aldrig stött på det namnet förut. Om Truls skulle visa sig vara svärfar till Tufwe, torde Månsson/Mogensen vara den senares troligaste patronymikon. Gumme Tufwassons förstfödde får nämligen namnet Måns och så även Johan Tufwassons andre son. Johans förstfödde, Per f. 1700, uppkallades sannolikt efter morfadern, som avlidit ett par är tidigare. Måns kommer f.ö. heller varken från Gummes eller Johans svärföräldrar eller dessas resp. föräldrar.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2012-11-21 06:47)

123
12: Skånes historia / Snapphanar
« skrivet: 2012-11-20, 15:56 »
Tack för en spännande diskussion!  
 
Jag har nyligen upptäckt en ana vid namn Tufwe NN, bosatt i Kvarterbo, Älghult (G) åtm. från 1668 till sin död i januari 1711, enligt db då 70 år. Denne är bevisligen far till Gumme f. ca 1670, Johan f. ca 1675 samt tvillingarna Truls och Elin, födda 1682, samt troligen till den dr. Per Tufwasson som bl a förekommer i 1699 års utflyttningslängd för Älghult.  
 
Tvillingarna är troligtvis uppkallade efter det framlidna äkta par, skrivet på just Kvarterbo 1655-1674, Truls emellertid ensam 1652-54. Mtl gör därefter ett uppehåll till 1679, då de båda ej längre står kvar. 1641-50 står en Truls Persson (utan hustru!) skriven på Krokshult, Älghult, som son (!) till Olof Persson ibid. till 1646. Är det samme Truls?
 
1694-10-20 avlider på Kvarterbo den ogifta Kerstin Trulsdotter, enligt db född i Skåne 1634 och flyttad med sin far (!) till Småland 1645. Vidare berättas att Kerstins far avlidit i den senaste ofreden, dvs skånska kriget 1676-79. Samma information ges efter att hennes sannolika lillasyster, änkan Elsa Trulsdotter, avlidit 1699-06-10, även hon på Kvarterbo och enligt db född i Skåne 1646. Dels kan man undra vad som får Truls med barn att bege sig från Skåne till Älghult, dels hur det kommer sig att denne gamling frivilligt eller ej hamnar i skottelden under skånska kriget. Det relativt avlägsna Älghult var väl annars tämligen förskonat från detta krig?  
 
Allt tyder alltså på att Truls (Persson?) och Elin är föräldrar till antingen Tufwe eller hans hustru, sannolikt den Ingrid som avlider 60 år gammal i Kvarterbo, liksom Tufwe i januari 1711. Frågan är bara till vem av dem. Märkligt nog anges (så vitt jag kunnat se) ingenstans deras patronymikon, vare sig i kyrkböcker, mtl eller i sockenstämmoprotokoll. De nämns överhuvudtaget inte i de digra och namntäta sockenstämmoprotokollen och agerar heller aldrig dopvittnen i socknen under tiden 1690-1711, då sådana anges i fb. Det kanske fanns anledning att ligga lågt...  
 
Vad gäller Tufwe är ju hans namn minst lika danskklingande som sin sannolike faders/svärfaders. Jag har forskat i många småländska socknar, men aldrig stött på det namnet förut. Om Truls skulle visa sig vara svärfar till Tufwe, torde Månsson/Mogensen vara den senares troligaste patronymikon. Gumme Tufwassons förstfödde får nämligen namnet Måns och så även Johan Tufwassons andre son. Johans förstfödde, Per f. 1700, uppkallades sannolikt efter morfadern, som avlidit ett par är tidigare. Måns kommer f.ö. heller varken från Gummes eller Johans svärföräldrar eller dessas resp. föräldrar.  
 
I ljuset av detta kan jag inte låta bli att betänka den av Stefan Persson beskrivne snapphanen Tue Monsen, som försvann efter en rymning från Kristianstad. Med reservation för spekulation (i frustrerande brist på annat) var det kanske till Älghult och inte Danmark han begav sig...  
 
Hursomhelst är all ny info om dessa individer varmt välkommen.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2012-11-21 06:52)

124
09 - Fader okänd / Oäkta barns (fördröjda) patronymikon
« skrivet: 2012-11-02, 03:20 »
Tack för svar, Ulf!  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

125
09 - Fader okänd / Oäkta barns (fördröjda) patronymikon
« skrivet: 2012-10-26, 04:28 »
Hej!  
 
Gustaf Ludvig Eriksson f. 1817-01-29 i Bure 4, Skellefteå lfs (AC) och hans hustru (g. 1845-10-05 i Skellefteå), Anna Lovisa Burstedt f. 1822-03-06 i Norrböle (Skellefteå) är båda födda med okända fäder. Gustaf Ludvigs mor var Maria Jonsdotter f. 17931210 i Hemmingsmark, Piteå (BD) och död ogift 1870-01-21 i Skellefteå lfs.  
 
En misstänkt far till den förre är sedermera furiren Gustaf Eriksson, f. 1793-09-19 i Skellefteå lfs, vilken är bosatt på samma gård (Frostkåge 7) som modern 1811-16, alltså även under tiden för befruktningen. Denne gifter sig med Maria Markstedt 1816-09-29.
 
En annan är Erik Olofsson Burstedt i Bure 7, hos vilken modern bor en kort tid då sonen föds.  
 
Frågan är vilket som är troligast utifrån gängse namngivningsbruk. Vilket var vanligast vid denna tid, att en oäkta son fick samma/delvis samma förnamn som sin biologiske far eller att sonens patronymikon togs efter faderns förnamn? Var det rentav undantagslöst så att oäktingens patronymikon togs av faderns förnamn? På mödernet finns här förvisso ingen Erik.
 
I sammanhanget bör nämnas att Gustaf Ludvigs patronymikon anmärkningsvärt nog omnämns först 1845, då han gifter sig.  
 
Anna Lovisas mor är Brita Stina Jonsdotter Burstedt f. 1785-10-09 i Skellefteå lfs. Avsaknaden av patronymikon gör det dessvärre omöjligt att här finna någon misstänkt far på namnbasis.  
 
PS. Jag har lusläst de aktuella domböckerna samt bouppteckningarna efter de båda misstänkta fäderna utan att finna några svar.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

126
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-10-15, 20:33 »
Hej!
 
Soldat Johan Matsson Frimodig i Fällfors, Skellefteå (AC) uppges vara född ca 1712 i Torneå. Efter att ha granskat samtliga Matsar i Torneå stad, Över- resp. Nedertorneå kring denna tid framstår Mats Johansson Toolainen (f. ca 1692) i Juoksengi som den mest trolige fadern. Denne ska ha blivit knekt 1712 och avlidit redan 1718-02-24. I mtl förekommer han 1712 och 1713. Är det någon som vet var dödsuppgiften kommer ifrån, var han dog och ev. om, när och med vem han var gift? Till saken hör att Johan Frimodigs äldste son, född 1730, får namnet Mathias, varför man får förmoda att Mats d.ä. då redan var död.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

127
Fröderyd / Fröderyd AI:2 (1739-1753) Bild 67 / sid 113
« skrivet: 2012-10-08, 03:56 »
Hej på er!
 
Skulle någon kunna hjälpa mig att tyda vilken gård/socken/härad som anges efter näst längst ned på sidan, svärmodern Lisbet ifrå?
 
Vore ytterst tacksam!
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

128
Dänningelanda / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2012
« skrivet: 2012-09-25, 14:23 »
Hej Peter och alla andra!
 
Det är sannerligen svårt att avgöra vilka som är Sissela Nilsdotters föräldrar med tvenne Nilsar på samma gård vid samma tid. Kopplingen till Limme norrgård i Tävelsås talar dock för att det rör sig om Nils Svensson (från Torpa) och Kerstin Svensdotter (från Limme), gifta i Tävelsås 1726-06-06. Nils Svensson avlider 55 år gammal i Torpa norrgård 1758-02-07 och Kerstin Svensdotter torde vara den änka Kerstin som avlider i Limme norrgård 17800123, 80 år gammal. Enligt Sisselas dödsattest skulle maken, Per Jönsson, ha varit född på Limme norrgård, vilket dock ej verkar stämma vare sig med fb eller mtl. Den ende barnaalstrande Jöns som förekommer i Tävelsås vid denna tid är nämligen  Jöns Nilsson på Tävelsås herregård (vid vigseln från Tofta (G)) gm Karin Andersdotter i Tävelsås 1710. Sannolikt är Sisselas make identisk med deras son Per, döpt i Tävelsås 1718-07-03.
 
Då Per Jönssons ponerade mor, Karin Andersdotter, begrovs redan 1738-04-30, borde ju rimligen hans förstfödda dotter, född 1744, fått detta namn, men så icke fallet. Att dottern istället får heta Kerstin stör här vän av ordning. Andra och yngsta dottern heter f.ö. Gunnil.  
 
I ljuset av detta kan man tänka sig att Per Jönssons mor var den änka Kerstin, avliden på Tävelsås herregård 1734-11-03. Frågan är då bara vem denne andre Jöns var. Någon sådan förekommer varken i kyrkböckerna eller i mtl, varför ovan nämnda hypotes trots allt får duga tills vidare, i varje fall i min bok.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

129
Bäckaby / Bäckaby
« skrivet: 2012-09-13, 17:33 »
Hej!
 
Jag söker info om ryttaren Sven Boberg, far till Annika Svensdotter gm sold. Måns Granbom. Allt jag vet om Boberg är att han var gift med Lisbeth Månsdotter, f. ca 1681 i Fröderyd, dt Måns Larsson och Gertrud Israelsson och d. som änka 1757-09-27 i Slageryd västergårds soldattorp. Han verkar dock ej ha varit bosatt vare sig i Fröderyd eller Bäckaby.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

130
Åseda / Äldre inlägg (arkiv) till 14 oktober, 2013
« skrivet: 2012-09-13, 17:15 »
Hej!
 
Vet möjligen någon varifrån mjölnaren Olof Johansson i Hyltekvarn ursprungligen kommer. Enligt hfl är han född 1720 och dyker upp i mtl på gården första gången 1751, vilket år han också får sitt första barn - Cathrina - med Elin Persdotter, f ca 1727, sannolikt f i Hemmingshem, Sjösås (G). Den enda kronologiskt lämpliga kandidaten född i Åseda är rytt. Johan Ranck(-felt)s och Ingierd Olofsdotters son Olof, f. i Tånga brömsegd. 1718-04-20. Tre omständigheter får mig dock att betvivla att denne är samme Olof: Dels uppges aldrig mjölnarens födelsedatum, såsom görs i hfl 1769-84 med flertalet inomsocknes födda omkring samma tid, dels saknas direkta kopplingar till Johan Rancks familj i fråga om fadderskap, dels förekommer ingen Olof johansson i mtl åren före 1751. Jag har även gått igenom ett stort antal omkringliggande socknars dopböcker, såväl i Kronobergs, Jönköpings, som Kalmars län utan framgång. Endast Moheda erbjuder en namne född 1721-07-24, vilken jag dock ej kan följa vidare. Vidare är han möjligen son till den Annika, f. 1704, som är inhyses på Hyltekvarn under 1750-talet samtidigt med Olofs svärföräldrar Per Danielsson och Botil Åkesdotter.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

131
Berga (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 13 oktober, 2013
« skrivet: 2012-08-31, 18:46 »
Hej!  
 
Efter en närmare titt följer här en uppdatering av läget kring tidigare efterlyste soldaten Sven Persson Strömbeck, d 1799-03-17 i Åby södergård. Han var g 1 m Märta (patronymikon okänt), d 1765-02-03 i Enetorp (und. Åby), med vilken han fick dottern Kerstin f. 1755 på okänd ort och Per f. 1764-08-26 i Enetorp (und. Åby).  
 
I Mtl dyker Sven upp på torpet första gången 1755 då som Sven Persson, studerande till soldat. 1756-03-30 antar han sitt soldatnamn då han ersätter sold. Jacob Strömbeck på Åby  rote, Norra Sunnerbo kompani: A0052136_00144. Här liksom fortsättningsvis i gmr står han alltid som smålänning, varför man får anta att uppgiften i Pommern (Berga AI:1 (0-1780) Bild 124/sid 233), tidigare tolkad som en födelseortsangivelse, snarare upplyser om att han deltog vid Pommerska kriget (1757-62).  
 
Dottern Kerstin, konsekvent angiven som född 1755, finns som sagt ej med i fb för Berga, men nämns såväl i mtl och hfl. Berga AI:6 (1818-1824) Bild 75/sid 64 anger också uttryckligen Enetorp und. Åby som hennes födelseort. I mtl för 1754 förekommer fyra Sven Perssöner, av vilka tre förblir på sina resp. gårdar även 1755. Undantaget är Sven Persson i Smitting 1754, vilken står skriven där endast detta år. Intressant i sammanhanget är att Sven Persson och h. Märtha i Smitting får en dotter Märtha 1754-04-08. Man kan därför hålla för sannolikt att denne Sven är identisk med Sven Strömbeck. Om den senare inflyttat från annan socken 1755 borde detta rimligen ha angetts i mtl, liksom om Sven Persson i Smitting lämnat Berga året innan. Av samma skäl återstår endast ett möjligt vigselpar i Berga, Sven Persson och Märta Håkansdotter, båda från Kvänarp/Torlarp (?) vid vigseln i Berga 1754-03-24.  
 
Vidare, då dottern Märtha varken finns nämnd i db, mtl eller hfl får man anta att namnet helt enkelt är fel, rimligen pga sammanblandning med moderns namn. I själva verket måste det vara Kerstins födsel det rör sig om. Att hon anges vara född på Enetorp och inte Smitting är föga förvirrande med tanke på att hon permanent bodde på Enetorp i varje fall från 1755 och framåt tills hon gifte sig första gången 1777.  
 
Vilka är då föräldrarna? Sven Persson uppges i hfl vara född 1733 och i db 1732. I gmr uppges han dock konsekvent vara f 1728, förutom vid två tillfällen, 1757 då han anges vara 24 år samt 1788, då han sägs vara 58 år. Om han är född i Berga, måste han vara döpt före 17280128. December 1725 - januari 1728 utgör nämligen en lucka i fb och samtliga Sven Perssöner födda därefter kan avföras. Med tanke på Sven Strömbecks barns namn framstår i så fall ett äkta par som särskilt lämpligt, änkl. Per Mathisson i Fallnaveka södergård gm pig. Kerstin Persdotter i Södra Torg 1721-01-01. Rusthållare Per Mathison i Fallnaveka begravs 1739-03-24 och änkan Kerstin 17510421, 62 år.  
 
Sven Strömbecks andra son - i äktenskapet med Ingeborg Bengtsdotter - får namnet Mathis (f 1771-03-15), vilket ej kommer från mödernet och därmed kan förmodas vara farfaderns namn enligt gängse namngivningsbruk. I mtl 1746 står endast sönerna Per och Mathis nämnda under änkan Kerstin i Fallnaveka södergård, varför man kan anta att Sven vid det laget hunnit flyga ut. Om någon har tillgång till mtl för tidigare år, får den gärna upplysa om någon son Sven finns omnämnd där.
 
Märtha Håkansdotters ålder är ännu mer svårtydd. Enligt hfl är hon född 1727, men enligt db var hon 47 år, alltså f ca 1717. Med tanke på makens ålder och sonen Pers födsel 1764 förefaller det förra ungefärliga alternativet mer sannolikt, varför man kan anta att även hennes födelsenotis tillhör ovan nämnda lucka i fb, förutsatt att hon är född i Berga. Om så är fallet verkar nämndemannen Håkan Svensson, bosatt på Åby norrgård till ca. 1750, vara en trolig far. Om någon vet mera härom, är jag tacksam för denna information.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

132
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2013
« skrivet: 2012-08-02, 17:32 »
Stort tack, Carina och Leif!  
 
Vide har jag stött på tidigare med betydelsen se, men det kan säkert ha haft fler innebörder.
Idag gick jag igenom de återstående uppgifterna om Johan Henrik Blomfelt. Följande kan konstateras:  
 
Enligt Livgardet till fot 1700-09, sid. 62 var Johan Henrik uttryckligen en av de sammanlagt 32 man ur Livgardet, vilka blev utväxlade och hemsända (under major Michael Törnflychts befäl) från Moskva 1710-02-22. Detta talar för att han deltagit vid Poltava föregående år.
 
I Västgöta-Dals räkenskapsböcker heter han sedan konsekvent Johan Hindrich Blomfelt, alltså inte Johan Henriksson Blomfelt. Vid ett tillfälle nämns han blott Hindrich Blomfelt, vilket i min värld talar för att Henrik var ett andranamn, snarare än ett patronymikon. Således kan Johan Henrik och Casper Fredrik mkt väl ha varit bröder.
 
I 1711 års räkenskaper återfinns även hans sigill, vilket underligt nog skiljer sig heraldiskt från sonen Johan Jacobs. Johan Henriks sköld är inte delad, utan hel och har två blommor (istället för tre) som motiv. Hjälmprydnaden består vidare av ett klot och inte en svärdssvingande arm! Detta visar alltså att officerares sigill var högst personliga sådana. Således behöver heller ej olikheterna mellan Johan Henriks och Samuel Blomfelts sigill nödvändigtvis utesluta släktskap. Dock förefaller det mer sannolikt att Casper Fredriks och Johan Jacobs identiska sigill beror på släktskap, snarare än slumpen.
 
Vad gäller kapten Hans Blomfeld måste denne (om han nu existerat) vara en annan person än Johan Henrik. I Västgöta-Dals regementes räkenskapsbok för 1713 återfinns ett dokument, undertecknat så sent som 1725-12-10, vilket bekräftar att Johan Henrik deserterat från Stralsund 1713-04-27 och därefter förblivit försvunnen.
 
Fältväbel Petter Lundh gifte sig f.ö. med jungfru Ingeborg Boman 1714-02-18, var förtäljer dock ej historien. Valentin Holtz gifte sig med Marta Catharina Lilliebruun 1718.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

133
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2013
« skrivet: 2012-07-31, 23:58 »
Johan Henrik Blomfeldt far torde ha hetat Henrik, en i så fall sannolik bror till syskonparets far, Johan Blom(-felt). Vart Johan Henrik tog vägen efter deserteringen vete gudarna. Själv lämnar jag nu diskussionen, då i varje fall inte jag kommer längre än såhär. Man skulle såklart kunna sätta tänderna i domböcker och liknande, men det kostar oftare mer än det smakar. Tid och energi saknas därtill.
 
Fortfarande återstår dock två viktiga frågor: Vem var kapten Hans Blomfeld? I vilken socken är Maria Catharina Blomfelt född ca. 1721? Jag har förgäves kollat igenom Luleå stad, Nederluleå, Piteå lfs, Piteå, Skellefteå, Umeå samt Lövånger.  
 
Tusen tack för en spännande diskussion!
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

134
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2013
« skrivet: 2012-07-31, 18:54 »
Tusen tack för intressanta uppgifter, Carina, Stefan och Peder!
 
Intressant att få en bild på kaptensbostället!
 
Adam Magnus Langman och Maria Catharina Blomfelt är enligt Rättelser och tillägg till tryckta arbeten, Släkt och hävd 1960:1, sid. 48 bosatta i Lövånger (AC) 1770-77, till synes sambos. I hfl står de överst under Krigsfolk (Maria Cath. f. 1721!): Lövånger AI:3 (1761-68) Bild 172/sid 168. Båda är faddrar i Lövånger 1770-12-07, Maria Cath. som jungfru! Adam Magnus förekommer därefter ett tiotal ggr som fadder -1777, medan Maria Catharina ej synes förekomma som fadder fler ggr.
 
Vad gäller Johan Jacob Blomfeldts sigill är detta identiskt med Casper Fredriks, efter en titt i Riksarkivets Eder nr. 235.
 
I räkenskaperna för Västgöta-Dals reg. 1711 står fänrik Joh. Hindr. Blomfält med. Han ska då ha tjänstgjort i armén i 3, 2/3 år. Vidare står det om hans kompanibroder Pattkull lärer inga arfvingar hafva, äfwen så Blomfelt. Jag tolkar det som att Johan Henrik då antogs vara barnlös, om än inte med säkerhet så. Någon som tolkar det på annat vis? I likvidationsboken för samma reg. 1727 (1727/2) nämns vidare endast att Johan Henrik deserterat från Stralsund 1713.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

135
Västanfors / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2014
« skrivet: 2012-07-29, 18:00 »
Ingen orsak! Vanligen återfinns den sökta socknen inom samma härad som den felaktigt angivna, så även i detta fall. Både Västanfors och Karbenning tillhör Gamla Norbergs bergslag: http://sv.wikipedia.org/wiki/Gamla_Norbergs_bergslag
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

136
Västanfors / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-29, 17:36 »
Hej Pernilla!  
 
Förmodligen är Isak Ersson Svanfelt den Isaac Ersson f. 1751-06-16 i Broarne, Karbenning (U), st Eric Jansson & Sara Jansdotter. Ett tips är att alltid kolla närliggande socknars födelseböcker, utifall att angiven födelsesocken visar sig vara felaktig.  
 
Ytterligare info finns här:
https://familysearch.org/pal:/MM9.2.1/MZ9P-CQS
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2012-07-29 17:42)

137
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-28, 19:31 »
Constantinus, uppgifterna kommer från en sökning här: http://genealogi.net/soh/soka.html
 
Blomfeldt Ottilia g Bodin 1965:2-3435 Kompletteringar och rättelser till genealogiska arbeten.1964/65:433-436  
 
Blomfelt Maria Catharina (?g Langman) 1960:148 Rättelser och tillägg till tryckta arbeten.1960/61:45-48
 
Jag ska också försöka få tag på artiklarna ifråga.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

138
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-28, 17:03 »
Jag har förresten stött på en uppgift om att Maria Catharina Blomfeldt (Casper Fredriks äldsta (?) dotter) gifte sig med en Langman. Hojta gärna eho som mera härom vet! Maria Catharina förekommer som fadder i Nederluleå, står med som dotter i hfl och indirekt i mtl (där Casper Fredrik står med fyra döttrar), men återfinns ej i fb för Piteå.
 
Vad gäller kopplingsnamn bifogar jag här ytterligare några från flyktinglistan:
 
 
84   Gertrud Grabke, Capitains fru
fr: Riga. gm: Craan, Capitain. _med 1 Jungf. och en piga.
 
105   Gertrud Martens, Proubste Enkia
l: nej. gm: Engellbrat Mathiaeus, Proubst. _med 1 piga.
 
187   Margareta Wulf, Förare Enkia
fr: Riga. p: 1. l: nej. gm: Nils Lillia, Förare.
 
432   Helena Christina Groot, Byggmästare Enkia
b: 4. l: nej. gm: Blom, Byggmästare. d: 1 term.
 
473   Brita Drake, Corporalshustru
d: 1 term.
 
603   Anna Elisabet Palmstrauck, Lieutnants Fru
d: 1 term.
 
622   Maria Drake, Fändrichs dotter
d: 1 term.
 
850   Brita Drake, Corporalshustru
fr: Riga. d: 1 kv, 2 kv, 3 kv, 4 kv.
 
1035    Helena Lundia, Amptmans Enkia
d: 2 kv, 3 kv, 4 kv.
 
1041    Sophia Catharina Pheil, Lieutnants Fru
fr: Riga. b: 1. gm: Ehrenreuter, Lieutnant. d: 3 kv, 4 kv.
 
1261    Christina Florina, Capellans Enkia
b: 5. l: nej. gm: Scheding, Capellan. d: 4 kv. _ett af barnen är en Krympling.
 
2078 Helena Lundia, Amptmans Enkia
fr: Dorpt. d: 1 utd, 2 utd.
 
2192 Brita Drake, Corporals hustru
fr: Riga. d: 1 utd, 2 utd.
 
4083    Christina Kock, Håppmans Enkia
fr: Riga. b: 3. l: nej. gm: Stigler, Hoppman.
 
4109    Johanna Maria Pheil, Lieutnants hustru
gm: Drake, Lieutnant.
 
4111  Gertrud Grabbe, Capiteins fru
gm: Crantz, Capitein. _för 2ne terminer.
 
4174     Margareta Hedwig Witting, Capiteins dotter
fr: Riga
 
4518  Petter Hahn, Professor
l: ja.
 
4887    Catharina Elisabet Groot, Capit: fru
fr: Riga. gm: Claes, Capitein. _för denne och förre dehlningen.
 
4978    Rebecka Lang, Borgare Enkia
_med dess dotter Margreta Lang Lieutnant Hahns Enkia och 2 barn.
 
5115    Patrick Krabbe, Cammarskrifware
fr: Livland.
 
5116    Ruut, Artollerie Bokhållare
fr: Livland.
 
5119  Dimberg, Lagman
fr: Riga. _niuter Assessors Lön.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

139
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-28, 14:31 »
Vad gäller löjtnant Johan Blom gm Anna Kruus har Leif R. Blom svarat följande:
 
Johan Blom, som avlider i slaget vid Pälkäne 1713 är son till Jacob Blom
och född troligen 1674-75 på Räpälä i Pemar, där far och farfar bor.
Jacob gifter sig med Maria Spencenia c:a 1673, då hon i alla fall första
gången noteras i mantalet där.
 
De här släktgrenarna Blom separeras redan under 1600-talets början, då
syskonen Kristina (Blom-Blum) och Simon Blom ger upphov till  
varsina grenar.
Johan i Nådendal tillhör Simons gren och Johan i Pemar, Kristinas gren.
 
Å andra sidan antas i artikeln ovan att denne skulle vara den Johannes Henrici, men mig veterligt finns ingen uppgift om löjtnantens patronymikon.  Av Helena Appelgrens ansökan till gen. guv. Gyllenstierna 1713 framgår att maken antas ha avlidit. Dock finns enligt Krigsarkivets kartotek en hänvisning till honom i rullorna så sent som 1727, vilket kan betyda att han då återvänt från ryssen. Jag är långt ifrån övertygad om att Johan Henrik Blomfelt är bror till Samuel Florin. Vad som talar emot är olikheten mellan Johan Jacobs och Samuel Blomfelts resp. sköldar och det faktum att Johan Henrik Blomfelt var korpral ännu så sent som 1710. Om han nu blev soldat redan ca. 1700 borde han rimligtvis ha avancerat längre än så, med tanke på hur snabbt han befordras efter 1711 (från korpral till fänrik på ett år). Å andra sidan kan man tänka sig att han 1700 gjorde ett första, kortare inhopp (vid Narva?) för att därefter ägna sig åt en civil karriär - möjligen en akademisk sådan med tanke på tidigare studier i Åbo - fram till ca. 1709.
 
Casper Fredrik uppger som bekant Riga som sin födelseort, men vid denna tid hände det att man därmed också kunde syfta på uppväxtort. Slutligen ö-l Johan Blume (d. 1740) antas ha varit född i Livland, då han i sin meritförteckning beskriver sig som där aufferzogen (uppfödd). Enligt Leif R. Blom tyder emellertid mer på att han var född i Nådendal och först i tioårsåldern efter föräldrarnas död hamnade på fosterhem i Dorpat. Således kan man också tänka sig att Casper Fredrik de facto var född i Finland, men växte upp/formades i Riga-distriktet.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

140
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-28, 05:43 »
Tusen tack, Carina! Känns det inte nästan som att syskonparet leker katt och råtta med oss?  
 
Högintressant med Huss/Clefberg! Detta spår bör följas så långt det bara går, i synnerhet med tanke på att frun bodde på samma adress som Ottiliana.  
 
Jag har haft samma huvudbry som du vad gäller syskonens mystiska efternamn. Vad gäller fader Blomfeldts yrke håller jag också med om att det finns mer sannolika än lärftkrämarens. Namnen Caspar Friedrich och Ottiliana Johanna indikerar onekligen adlig, eller i varje fall andlig frälsebakgrund. Vid denna tid förekommer namnen i fråga endast bland just dessa stånd. Att Brita von Gardens biologiske far däremot var lärftkrämare - och förmodligen en framgångsrik sådan - verkar dock sannolikt. Att syskonen tog moderns flicknamn är absolut en möjlighet, men då återstår frågan vilken släkt denna i så fall tillhörde och då erbjuds blott Blomenfelt. Då någon känd sådan person emellertid saknas och Casper Fredriks sköld därtill saknar likheter med Blomenfelts, verkar detta mindre troligt.  
 
Efter ett idogt dividerande tror jag på följande scenario:  
 
Den sannolike finländaren Johan Henriksson Blomfelt (den Johannes Henrici Florinus (bror till Samuel Florin) som 1700 ska ha gått in i det militära efter att tidigare ha studerat vid Åbo akademi?) får i ett första äktenskap - möjligen med en faster till Henrik Magnus von Buddenbrock - sonen Casper Fredrik i ngn av Riga-distriktets församlingar 1690-12-12.  
 
Hade Casper Fredrik varit född i själva staden Riga, hade man sannolikt också konsekvent angett just Riga - alltså inte Livland - som födelseort i generalmönsterrullorna. Andra samtida soldater/officerare, födda i Reval, Riga resp. Sthlm, anges nämligen oftast som födda just där. Jag har dessvärre ej funnit Casper Fredriks (eller Ottilianas) födelsenotis någonstans i Riga-distriktet, vars församlingars födelseböcker i allmänhet heller ej finns bevarade så tidigt. Några av dessa utmärker sig dock i fråga om namnkopplingar: Uexküll-Kircholm, Lemburg, Kokenhusen, Dahlen samt Allasch. Möjligen föds fler barn (Diedrik och Hans?) innan Ottiliana Johanna föds ca. 1700, ev. i Ingermanland eller Finland, dit många livländska ståndspersoner flydde redan i början av Stora nordiska kriget, inte sällan till sina ursprungliga hemtrakter.  
 
Förmodligen avled barnens mor, Magdalena (?), ngn gång 1700-10. Då Johan Henrik står antecknad som utväxlad krigsfånge, får man anta att han deltog i Poltava och därpå var i rysk fångenskap till 1710, då han ånyå blev värfd (som det står i rullorna). Ottiliana, då ännu ett barn, blev efter faderns tillfångatagande omhändertagen av Casper Fredrik och/eller av ngn annan närstående. Efter att Johan Henrik återvänt 1710 gifter han strax om sig, troligen i Svea livgardes norra bataljons fs, med Arvid Appelgrens äldsta dotter, Helena, f. ca 1680 (?). Att Ottiliana ej nämns i Helenas ansökan om änkepension 1713 beror i så fall antingen på att styvdottern vid det laget redan flugit ut och således är ett par, tre år äldre (f. ca 1697) än dödboken förtäljer (vilket inte är en ovanlig företeelse) ALT. att Johan Henrik i det då rådande kaoset (folk var allmänt på resande/flyende fot) inte vetat var eller ens om de äldre barnen ännu var vid liv. Helena kan dock under inga omständigheter vara mor till Casper Fredrik, då hennes mödernegård, Ludgonäs, i så fall rimligen borde gått i arv till honom.  
 
Sammanfattningsvis förefaller det helt enkelt mer sannolikt att Ottiliana hette Blomfelt efter sin far än att hon skulle tagit sin brors namn. Då erbjuds också blott en känd kandidat, nämligen Johan Henrik, vilken förutom namnet har alla de efterlysta kvalifikationer som övriga kandidater saknar: 1) Frälse eller i varje fall högreståndsbakgrund 2) Officerskarriär 3) Gift med adeln 4) Finländsk koppling 5) Bevisligen död i laglig mening 1713, vrf Casper Fredrik och senare Ottiliana lät uppkalla sina resp. förstfödda efter honom 1718 resp. 1726. Därtill får vi också förklaringen till Casper Fredriks och Johan Jacob Blomfeldts identiska sköldemärken och - ej att förglömma - en god anledning till att Casper Fredrik 1711 kom till just Stockholm OCH Livgardet till fot. För att parafrasera Leif GW Perssons visdomsord beträffande brottsutredningar: man behöver sällan gå över ån för att hämta vatten. Att Casper Fredrik vid ett enda tillfälle står som Fredrik Johansson Blom beror i så fall - som tidigare antagits - på slarv, möjligen förväxling med Johan Johansson Blom vid samma regemente.  
 
Följaktligen ska jag göra vad jag kan för att i nästa vecka samla in all återstående info om Johan Henrik Blomfelt.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

141
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-27, 16:27 »
Valentin Holtz är son till borgmästaren i Fredrikshamn, Baltzar Valentinsson (Holtz), bg. i Klara fs, Sthlm 1721-03-31 och Maria Herbst. Borgmästaren ifråga står också med på listan över finländska flyktingar som kommen från Veckelax, beläget 3 km väster om staden. Nedan nämns detta släktskap i samband med en arvstvist mellan löjtnant Valentin Holtz och en Gabriel Jöransson om en gård i Pyttylä (?). Medelst google translate förstår man huvuddragen, såvida man inte redan kan finska:
 
http://suku.genealogia.fi/archive/index.php/t-15399.html
 
http://www2.ssa.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K127.pdf
 
Vad gäller fältväbel Petter Lunds hustru, Ingeborg Boman skulle hon ev. kunna vara släkt med följande flyktingar i Stockholm 1712 från Riga:
 
156   Rebecka Boman, Fältskiärs kiäresta
fr: Riga. b: 2. gm: Jonas Boman, Fältskiär. _med 1 Piga med sin Moder, Borgaren Wikmans E.  
 
Möjligen är hon identisk med den Ingebor Boman döpt i Skuttunge (C) 1695-06-13.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

142
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-24, 21:44 »
Stort tack Carina!  
 
Ja, just skrå-faktorn finner jag särskilt intressant. Vad gäller Helena Blom (änka efter lärftkrämare Scherech), skulle hon i så fall kunna vara en faster till syskonen Blomfelt.  
 
Vad gäller faddern vid Johan Blomfelts dop, hust. Stina Bruno är hon med all sannolikhet den Christina Melchiorsdotter (dt Melchior Classon Hökare), f. i Maria fs och gm herr styrman Johan Brunau i Katarina fs 1697-06-13. Skeppare Johan Bruno är ju som bekant bosatt på samma adress som constapel Hans Groll såväl 1703 som 1711. Säkerligen fick de också barn mellan 1697 och 1715, vilket dessvärre utgör en lucka i dopböckerna för Maria fs. Hursomhelst kan de två kvinnliga dopvittnena (styvsystern Justina Groll och grannfrun Stina Bruno) därmed kopplas till Brita von Garden, medan de manliga (Valentin Baltzarsson Holtz och Petter Lund) representerar Casper Fredriks sida.  
 
Intressant är att ingen av dessa verkar vara släkt, eller i varje fall uppenbart så, med Casper Fredrik, utan är där som kompanibröder. Betyder det månne att Casper Fredrik vid tiden saknade nära släktingar i Sthlm? Om det nu ändå föreligger släktskap, pekar i varje fall Valentin Holtz (f. 1693 i Finland och gift i Finland med likaledes finländska Marta Catharina Lilliebrunn) entydigt i finländsk riktning. Petter Lund är född 1686 i Sörmland och gm Ingeborg Boman. Var dessa vigdes och varifrån hustrun kom är mig dock okänt.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

143
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-23, 03:05 »
Stort tack, Carina!  
 
Intressanta uppgifter om Krause! Bokelman och Böckelman verkar onekligen vara samma namn. Hökare var f.ö. en typ av detaljhandelsman och verkar ha åtnjutit ett relativt gott anseende av fadderskap att döma, men också med tanke på yrkets stora representation på mantalslängderna över Ståndspersoner.  
 
En av Brita von Gardens styvsystrar, Anna Hansdotter Groll, g 1706-12-02 (Maria fs) m lärftkrämare Erich Danielsson Hoffman, med vilken hon i samma fs fick barnen (intressanta faddernamn inom parentes): Elisabeth 1715-08-10 (kaptenskan Anna Lang, jungfru Anna Maria Delomell, handelsman Gustaff Drake, handelsman Johan Kåck, Rebecka 1716-09-23 (järnkrämaren Anders Westerman), Stina 1718-02-09 (Justina Gråll, mons. Lars Westerman), Erich 1719-07-05.  
 
Fadderskapen (ovan och nedan) visar att paret hade förbindelser med paret lärftkrämaren Anders Westerman g 1711-03-18 m hustru (!) Helena Blom, vilka fick följande barn i Maria fs: Maria Lisa 1715-08-16 (hustru Maria Gråhl, bryggare Olof Ström, herr Johan Grabbe), Hedvig 1717-05-18 (handelsman Sven Långs h., bokhållare Wendtz hustru., handelsman Erich Hörner, mons. Johan Westerman), Hindrich 1718-06-29 (gulddragaren hr Holms änka, handelsman Lars Swensson, mons. Lars Westerman.  
 
Helena Blom verkar inte tillhöra den ingermanländska släkten/-grenen, då fadderskap dem emellan saknas. Dhe Nyensche Blom synes också komma till Sthlm först året därpå, 1712. Troligtvis är hon lärftkrämaränkan (efter herr Scherich) med samma namn, bosatt i Maria 1710. En annan möjlighet är att hon är den kyrkoherdedotter, omnämnd i 1712 års lista över finländska och baltiska flyktingar i Sthlm: http://www.genealogia.fi/hakem/flykting/flykting34.htm. En tredje möjlighet är att hon (också?) är identisk med den piga Helena Michelsdotter Blom, gm coiff. sjöman Lars Matsson Holm 1709-12-28. I mtl 1711 (för året innan) för Maria västra nämns hursomhelst två personer med detta namn, en lärftkrämaränka och en Madame. Huruvida gulddragaränkan är en enda svala eller ett indicium på släktskap med guldsmeden Didrik Bloom låter jag vara osagt.  
 
Hursomhelst är hon den Blom i Stockholm vid denna tid som förefaller mest trolig som släkting till Casper Fredrik. Lärftkrämarens söner ärvde bevisligen ofta detta yrke (så även Hans son, Jacob Groll), medan döttrarna blev gifta med andra lärftkrämare. Tidigare nämnde lärftkrämare Johan Blom, nämnd som borgare i Sthlm 1707, är följaktligen en möjlig faderskandidat.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2012-07-23 03:07)

144
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-22, 19:11 »
Lysande, Constantinus!
 
Intressant med en skomakare med sådana prominenta bekantskaper. Onekligen var familjen von Gart att betrakta som ofrälse ståndspersoner.
 
Brita Gabrielsdotter (von Garten) föds förresten i Maria fs (Sthlm) 1686-07-07, vilket ju stämmer in perfekt på dödbokens åldersangivelse.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

145
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-21, 20:49 »
Strålande, Constantinus!
 
Vad jag vet förekommer namnet de Weingardten endast en gång, i Brita Blomfelts dödsnotis 1761, vilket rimligen är prästens tolkning av det skenbart adliga von Garten, vars närmaste adliga namn torde ha varit just de/von Weingarten. Att hon däremot står som von Gard/-ten både vid vigseln med Casper Fredrik och vid sonen Johans dop (dessutom så mkt tidigare) övertygar i varje fall mig om att hon är Gabriel Mejnertssons dotter. En alternativ tolkning av de Weingardten vore givetvis att det skulle vara hennes förste makes namn, men med tanke på att något sådant namn egentligen inte fanns (det hette isf Thumb von Weingarten), bristen i Sverige och Livland på passande makar med detta namn samt likheten med just von Garten gör att en sådan tolkning känns mindre trolig.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

146
Böös / Beus / Äldre inlägg (arkiv) till 11 maj, 2013
« skrivet: 2012-07-21, 16:14 »
Stort tack, Constantinus!  
 
Förmodligen avled hans far, Anders Böös (?), således mellan 1721 och 1724. Frågan är också om Böös är ett släkt- eller soldatnamn. Frustrerande hursom med konkurrerande födelseorter. Förhoppningsvis finns hans personliga meritförteckning (med angiven födelseort) bevarad på Riksarkivet. Ska kika därefter nästa gång jag är där.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

147
Böös / Beus / Äldre inlägg (arkiv) till 11 maj, 2013
« skrivet: 2012-07-21, 14:25 »
Intressant!  Vet vi att Jacob Böös hade Andersson som patronymikon? Om han vore son till nämnde kommendör (d. 1707) borde ju hans förstfödde son fått heta Anders, men denne får istället heta Fredrik (f. 1721). Son nummer två heter dock Anders (f. 1724). Notabelt är att barnets morfar hette Anders, men avled först 1743. Tredje sonen heter vidare Reinhold, ett namn som sedan går i arv. Med tanke på att Anders Jacobsson Böös därtill verkar vara född ca. 1635, är han kanske en troligare farfar. Jacobs far bör då ha hetat Fredrik eller Reinhold Böös.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

148
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-21, 02:12 »
Stort tack, Carina!
 
I Biografica finns ett brev anno 1658 skrivet av kung Carl X Gustaf till nämnde Johan Mathis von Blom, där den förre utnämns till överste över ett regemente i det nyss erövrade Skåne. När jag gick igenom meritförteckningar på Riksarkivet fann jag både honom och en Caspar Blume, vars brev var odaterat, men av stilen att döma såg ut att vara från 1600-talets andra hälft. Ska undersöka dessa närmre vid tillfälle.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

149
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-21, 00:26 »
Alldeles strålande, Carina!  
 
Liksom i Riga återkommer samma namn, varav vissa säkert kan vara dupletter eller t.o.m. tripletter. Wulff och Holst t. ex. verkar flera olika släkter ha hetat vid denna tid. Hur det förhåller sig med Fabricius resp. Blom vågar jag inte uttala mig om, men man slås av att det senare bars av så få personer i Livland vid denna tid. I hela Riga är det circus ett halvdussin vuxna personer i slutet av 1690-talet och början av 1700-talet, så även i Sthlm och - som du här visar - i Dorpat likaså. Möjligen rör det sig i Livland om en och samma släkt eller så är det fråga om en mix av den livländska adelsätten Blume, den finländska Blom/Florin-släkten och möjligen även den tysk-svenska stenhuggarsläkten Blom. Huruvida den ingermanländska släkten är att betrakta som ännu en eller ej, låter jag vara osagt. Några andra släkter Blom där och då känner jag hursom ej till. Intressant att den ingermanländska maffian verkar finnas även här i form av paret Hueck/Blom. Wasenberg/Wasberg förekommer även i Riga som faddrar till Johan Blohms barn.  
 
Vad gäller Schröder bor 1711 i Maria västra fs vaktmästare Franz Schröder, handelsman Jacob Schröder samt lärftkrämare Didrik Schröder. I Katarina bor vid samma tid även lyrkrämare Johan Schröder och Abraham Schröder.  
 
Vad gäller Carl Blomfelt verkar han vara född i Helsingfors enligt denna länk:  
 
http://kotisivu.suomi.net/picea/sotilas/henki/henki_kats_1785.html  
 
Slutligen en uppdatering (Böckelman och Hendricius mm) av finländska/livländska kopplingsnamn, vilka vi bör vara särdeles uppmärksamma på i vårt fortsatta sökande.
 
LIVLÄNDSKT URSPRUNG
 
Jacob Andersson Böös, f. i Livland ca. 1691. Den av fadderskap att döma den Casper Fredrik kanske mest närstående personen. Möjligen son/sonson till sedermera kommendören Anders Jacobsson Böös (d. 1707), underlöjtnant 20/2 1657, överlöjtn. 25/11 1663, kapt. 3/9 1672, kommendör 3/4 1676, chef för Blekinge och Skåne båtsmanskompani 8/11 1680. Nyckeln 1675, Nyckeln 1676, Spes 1677. Permitterad för sjöfart 1668-71. Avsked 9/3 1700.
 
Georg Fredrich Böckelman, f. i Livland ca. 1688 och fadder tillsammans med syskonen Blomfelt fyra ggr 1722-23!  
 
Carl Friedrich Kiöpping f. i Livland ca. 1690. Casper Fredriks vapendragare under större delen av sin karriär (inte minst under slaget vid Villmanstrand) och därtill grannar i Nederluleå.  
 
Friedeman Gotlob Jacobi, ev. från Ösel. Namnet förekommer även i Riga.
 
Urban Reinhold Palmstruch. Född 1726 17/4 i Riga. Död 1795 19/12 i Stockholm. Välborne kapten Georg Palmstruch är fadder (såsom bl.a. Inga Catharina Lagerborg) till Anders Böös son Carl Reinhold, f. Fröken Cath. Elis. Palmstruch är fadder till Fredrik Bodins dotter, Sophia Ottiliana, f. 1762-01-12.  
 
Rudolf Hahn (d. 1706 i Nederluleå), länsman, vars barn/barnbarn, rådman Benjamin Hahn, handelsman Isak Hahn, mons. Conrad Hahn samt jungfru Christina Hahn alla förekommer som faddrar i Nederluleå under 1750-/1760-talen. Rudolfs härkomst är okänd, men namnet Hahn är ganska vanligt förekommande i Riga, bl.a. i samband med Johan Blom.  
 
 
FINLÄNDSKT URSPRUNG
 
Henricius. Ulrika Henricia, dt mantalskommissarie Henrik Henricius i Viborg och gm Georg Johan Kranck, f. ca. 1698 i Uleåborg. Namnet har minst tre fadderkopplingar till syskonparet Blomfelt. I sammanhanget bör nämnas Johan Henricius, finsk pastor i Dorpat: http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=U1103  
 
Wallenius/Wallén. Komminister Anders Wallenius har flera fadderkopplingar till syskonen Blomfelt. Emanuel Wallén (gm Anna Elis. Hackzell 1758-02-02, d. 1767), klockare och en av socknens flitigaste dopvittnen. Tillhör sannolikt prästsläkten Wallenius/Wallén. Fadder tillsammans med mademoiselle Maria Blomfelt 1755-08-11.  
 
Catharina Frostera (f. i Uleåborg 1701-01-31, dt Anders Jacobsson Frosterus och Susanna Johansdotter Cajanus). Fadder till: Maria Brita f. 3/3 1736, Nederluleå, far Olof Bodin, mor Ottiliana Blomfeldt.  
 
Gabriel Calamnius f. 1695-09-20 i Haapajärvi och sonson till Anna Thomasdotter Florina. Flera fadderkopplingar till Blomfelts.  
 
Petter Nicander, välboren löjtnant och fadder (med Casp. Fredrik Blomfelt) till Anders Böös dotter Sofia Catharina, f. 1755-11-18, samt till Fredrik Bodins son, Olov Gustaf, f. 1763-10-16. Ulrika Christina Carpelan, f 10/1 1742 på Mätsäkylä i Reso, och avl 4/10 1814 i Viborg, var g 19/4 1770 m kapten Peter Magnus Nicander, f 10/9 1723 någonstans i Kymmenegårds län och avl 6/9 1790 på Sesta gård i Nastola (allt enl Elgenstierna). De vigdes på officersbostället Gran i Piteå sn men verkar ha levt separerade, han i Piteå sn och hon i Råneå (el möjligen Nederkalix) och senare i Finland. Makarna hade åtminstone två döttrar, ff på 1770-talet, varav den äldre vistades hos moderns släkt på Odensaari i Masku och den yngre bodde med modern.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

150
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-20, 19:05 »
Tusen tack, Carina!  
 
Namnen Caspar Friedrich och Ottiliana Johanna klingar onekligen nobelt. Om fadern var präst eller framgångsrik borgare kan han mkt väl ha varit gift med en adelsdam.  
 
Madame Ulrika Henricia hade även hon finländskt påbrå, dt mantalskommissarie Henrik Henricius i Viborg och gm reg. skrivare Georg Johan Kranck, f. ca 1698 i Uleåborg. En adjutant Hendritius är medfadder till Ottiliana Blomfelt och Gabriel Calamnius vid Anna Barbro Böös (dt Jacob Böös) dop i Piteå 1720-10-04. Vid densammes dotter Anna Sophia Böös dop 1730-12-08 är vidare Ulrika Henricia och Casper Fredrik Blomfelt medfaddrar, liksom vid sold. Mats Bullers son Johans dop 1726-08-06 (madame Kranck). I sammanhanget bör nämnas Johan Henricius, finsk pastor i Dorpat:
 
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=U1103
 
Olof Bodins syster, Cecilia Olofsdotter är sannolikt pigan i Håkansön med samma namn, vilken agerar fadder vid två tillfällen 1728, 1728-01-28 samt 1728-07-29. Vid samma tid är brodern Lars Bodin bosatt där.
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

151
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-19, 23:08 »
Hej Carina!
 
Spännande med alla tre namnen Wollgemouth, Lohrmann och Lundia i Uppsala! I synnerhet Wollgemouth verkar ha varit ett ovanligt namn i Sverige vid denna tid.
 
Vad gäller Erik Johan Bodin, tror jag som du att han på ngt vis är släkt med Olof Bodin. Att han flyttade med attest från Gävle 1768, men ej dessförinnan verkar återfinnas i Gävle stad, tolkar jag som att han vistades (och ev. även är född) i någon omkringliggande församling tillhörande samma län. Jag misstänker att prosten i Gävle utfärdade länspass för HELA Gävleborgs län och att Erik Johan således var i själva staden 1768 enkom i detta ärende.
 
Wälborne fick i princip bara adelsmän tituleras, men undantag förekom. Exempelvis kunde ibland en ofrälse tituleras så, om han var gift med en adelsdam. Den gamle karolinen Casper Fredrik, som tjänat armén i 50 år (!) var vidare - oavsett vad - till gagnet (i egenskap av kompanibefäl) att betrakta som en adelsman, om än nödvändigtvis inte till namnet. Ottiliana Blomfelt tituleras mig veterligt aldrig wälborna, vilket hade varit märkligt om han varit född adelsfröken. Noteras bör också att de adliga döttrarna Lagerborg alltid tituleras fröken, medan döttrarna Blomfelt/Bodin får nöja sig med mademoiselle.
 
Såvida inte fadern hetat Blomfeldt måste Ottiliana ha tagit sin brors (nya?) namn 1711/1712. Vad gäller sedermera tjuven och straffången, gardeskarl Erik Hansson Blomfelt, var han enligt gmr värmlänning, vilket tillsammans med den ofrälse vigseln (med Catharina Danielsdotter) samt bristen på övriga kopplingar till våra Blomfeltar tyder på att han ej var släkt med dessa. Vid samma tid förekommer f.ö. även andra soldater Blomfelt i Västmanland, bl.a. en Per Hansson Blomfelt (gm Margta Hansdotter) i Västanfors. Intressant är att deras förstfödde son heter Johannes, vilket verkar tala för att Hans/Johan/Johannes även där betraktades som varianter av samma namn.
 
Tack själv, Carina! Jag var också inne på fältväbel först, men vid en närmare titt verkar det i alla fall stå - weber med ett lin alt. lein före.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

152
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-18, 10:35 »
Hej Linnéa!
 
Tack för tipset! Intressant uppgift om Bodin. Erik Johan ska emellertid ha varit född 24 maj 1735. Födelsedatum verka stämma oftare än födelseår, men man ska förstås aldrig säga aldrig. Ska hursomhelst kika närmare på Haraker under dagen.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

153
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-17, 18:01 »
Det slog mig just att Diedrik Blomfelts yrke verkar ha varit linvävare (Lein Weber). Detta yrke hade även Jacob Wijkman (jfr Diedriks barns dopvittnen med detta namn), omnämnd i listan över finländska flyktingar i Sverige 1712-14. Ett närliggande yrke var f.ö. lärftkrämarens (försäljare av linnetyger), vilket Hans Groll och Brita von Gartens trolige far, Gabriel Mejnertsson [Gart] (begravd 1690 1/8) hade. 1711 bor även flyktingen (trol. från Riga) och lärftskrämaränkan, madame Helena Blom i Maria västra del.
 
Vad gäller Palmstruch delar f.ö. samma år en Fru Anna Palmstruch adress med stadsväktaränkan Maria Blom i Katarina församling, Stockholm, grannar med båtsmannen Johan Bloms änka, skeppskapten Hans Cronman och lackmakarmästaren Hindrick Bruno.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

154
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-17, 16:36 »
Tack för dina många och intressanta fadderanalyser, Carina! Jag har haft stor nytta av dem då jag försökt kartlägga dessa. Syftet har varit att ta reda på vilka som har livländsk/rigisk och/eller finländsk koppling. De flesta personer härstammar som bekant från nuvarande Sverige, främst från Norrbotten, Stockholm eller Gävleborg, men följande personer är eventuellt direkt eller indirekt släktingar eller bekanta från syskonparets barn-/ungdom:
 
 
LIVLÄNDSKT URSPRUNG
 
Jacob Andersson Böös, f. i Livland ca. 1691
 
Friedeman Gotlob Jacobi
 
Carl Friedrich Kiöpping f. i Livland ca. 1690. Casper Fredriks vapendragare under större delen av sin karriär (inte minst under slaget vid Villmanstrand) och därtill grannar i Nederluleå.
 
Urban Reinhold Palmstruch. Född 1726 17/4 i Riga. Död 1795 19/12 i Stockholm. Välborne kapten Georg Palmstruch är fadder (såsom bl.a. Inga Catharina Lagerborg) till Anders Böös son Carl Reinhold, f.  Fröken Cath. Elis. Palmstruch är fadder till Fredrik Bodins dotter, Sophia Ottiliana, f. 1762-01-12.  
 
Rudolf Hahn (d. 1706 i Nederluleå), länsman, vars barn/barnbarn, rådman Benjamin Hahn, handelsman Isak Hahn, mons. Conrad Hahn samt jungfru Christina Hahn alla förekommer som faddrar i Nederluleå under 1750-/1760-talen. Rudolfs härkomst är okänd, men namnet Hahn är ganska vanligt förekommande i Riga, bl.a. i samband med Johan Blom.
 
 
FINLÄNDSKT URSPRUNG
 
Emanuel Wallén (gm Anna Elis. Hackzell 1758-02-02, d. 1767), klockare och en av socknens flitigaste dopvittnen. Tillhör sannolikt prästsläkten Wallenius/Wallén. Fadder tillsammans med mademoiselle Maria Blomfelt 1755-08-11
 
Catharina Frostera (f. i Uleåborg 1701-01-31, dt Anders Jacobsson Frosterus och Susanna Johansdotter Cajanus). Fadder till: Maria Brita f. 3/3 1736, Nederluleå, far Olof Bodin, mor Ottiliana Blomfeldt.
 
Gabriel Calamnius f. 1695-09-20 i Haapajärvi och sonson till Anna Thomasdotter Florina.
 
Petter Nicander, välboren löjtnant och fadder (med Casp. Fredrik Blomfelt) till Anders Böös dotter Sofia Catharina, f. 1755-11-18, samt till Fredrik Bodins son, Olov Gustaf, f. 1763-10-16. Ulrika Christina Carpelan, f 10/1 1742 på Mätsäkylä i Reso, och avl 4/10 1814 i Viborg, var g 19/4 1770 m kapten Peter Magnus Nicander, f 10/9 1723 någonstans i Kymmenegårds län och avl 6/9 1790 på Sesta gård i Nastola (allt enl Elgenstierna). De vigdes på officersbostället Gran i Piteå sn men verkar ha levt separerade, han i Piteå sn och hon i Råneå (el möjligen Nederkalix) och senare i Finland. Makarna hade åtminstone två döttrar, ff på 1770-talet, varav den äldre vistades hos moderns släkt på Odensaari i Masku och den yngre bodde med modern.  
 
Mellan 1753 och 1766 är Casper Fredrik Blomfelt dopvittne vid hela 14 tillfällen. Jag har nedan noterat datumen ifråga, hans resp. titulering samt ev. andra intressanta medfaddrar (icke minst då grannen Sophia Elizabeth von Rohr). Notera att han vid två tillfällen tituleras wälborne och vid ett annat istället tituleras wälbördige. Att han vid övriga tillfällen endast står som Herr kan tyda på att han ej var född adlig, utan snarare betraktades som sådan i egenskap av kapten och för gammal och trogen tjänst, således en ofrälse ståndsperson.
 
Herr Capitain Casper Friedric Blomfelt, fourier Anders Böös vittnen till sold. Pål Staffansson Grönberg dotter Margareta f. 1753-07-19.
 
Herr Capitain Blomfelt, mms Maria Catharina B. och prostinnan Anna Sophia Lagerborg vittne till Ing. Esaias Hackzells och Marg. Mellins son Haquin 1754-11-16.
 
Herr Cap. Casper Blomfelt, fru cap. Brita Blomfelt, mms Anna Brita B., wästgiötske handelsmannen Åsberg, Petter Nicander och Justia Gerding till Anders Böös dotter Sofia Cath.  1755-11-18
 
Herr Cap. Casper Blomfelt, Sofia E. von Rohr, Inga Cath. Lagerborg m.fl. till reg. skriv. Johan Thalin och Mad. Maria Hellströms son Abraham, f. 1755-12-18
 
Herr Cap. Casper Blomfelt, Sofia Eliz. von Rohr, Johan Thalin, Hans Mellin, Inga Cath. Lagerborg m.fl.  till E Hackzells son Zacharias 1756-04-12
 
Herr Cap. Casper Blomfelt, Friedrich Bodin, A.S. Lagerborg, Elisabeth Kråka, fröken Inga Cath Lagerborg till serg. Jacob Lindbaum och Maria Rutströms son Jacob f. 1759-02-22
 
Herr Cap. Casper Blomfelt, S E v R, högvälborne Erland Lagerbom, madame Ottoljana Bodin,Ingenjör Herr Wallman,   Daniel Bodin 1760-11-01
 
Capitainen wälborne herr C.F. Blomfeldt, Brita Blomfeldt, mms MCB, mms ABB m.f.till trumslagaren Johan Andersson Öbergs dotter Maria Catharina 1761-05-19.
 
Capitainen wälborne herr C.F. Blomfeldt, Anna Sophia Renmarck, Lars Lang Carl Fredrik Blomfeldt 1763-02-27
 
Herr Cap. Casper Blomfelt 1764-02-11.
 
Capitainen wälbördige herr C.F. Blomfeldt, capten välborne herr Adama Magnus Langman, wälborna Sophia Magd. Kock, Johanna Magdalena Kock. Johan Bergmans och Elis. Plantins son Johannes1764-04-21
 
Herr Cap. Casper Blomfelt, enkefru Cath. Lastadia, förare Jo. Ekman, mad. Magd. Blomfelt. 1765-07-09
 
Herr Cap. Casper Blomfelt, prostinnan Elsa Lang, fänrik Friedrich Kiöpping, Maja Caisa Blomfelt,  Johan Ekmans dotter Elsa Britha, f. 1766-08-20
 
Herr Cap. Casper Blomfelt, Johan Thalin, Jean Pihlgren, Maria Hernodia, Erijanna Lang, jungf. Anna Cath. Levin: Hans Nordmark och Maria Plantins dotter Johanna Magdalena, f. 1766-09-18
 
Intressant är - som Carina tidigare påpekat - de många och återkommande kopplingarna till präster och andra intellektuella. Två av Casper Fredriks döttrar gifte sig också med prästsläkter (Jacobi resp. Hernodius) och tre av Ottilianas söner (de övriga sönerna, Olaus och Carl dog trol. redan som barn) valde alla den lärda banan. OM fader Blomfeldt varit i det militära, hade faddersammanhangen också förmodligen haft en mer militär prägel. Man kan jämföra med Daniel Lagerborgs och Sophia Eliz. von Rohrs barns dop i Forsa och Järvsö, vars faddrar närmast uteslutande består av officerare. Sönerna har också allt som oftast valt den militära banan. Jag tror följaktligen att fader Blomfeldt antingen var präst eller borgare och hette Johan Blom.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

155
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-16, 02:38 »
Tack för tipset, Linnea! Jag ska undersöka saken närmare vid tillfälle. Hojta gärna till om du mot förmodan skulle stöta på någon Blomfeldt i sammanhanget!
 
Carina, vad gäller kapten Hans Blomfeld ser jag än så länge ingen anledning att betvivla hans existens. Återstår bara att få den närmare definierad i tid och rum.
 
Betr. Hans Groll och grannen Johan Bruno skulle detta samband ev. kunna förklara hustru Stina Brunos fadderskap vid sonen Johans dop 1718. Samtidigt förbryllar namnet Brita Blomfeldt de Weingardten i db 1761. Vad som talar för att Brita Blomfeldt vad född eller gift von Weingarten är också hennes titulering i densamma: Wählähreborna och dygdädla, vilken knappast skulle ges en borgardottar. F.ö. nämns också att hon begrofs uti Ländzman Nils Pihlgrens och Gästgifvaren Johan Grönbergs graf i kyrkckan, vilket kan tyda på släktskap med dessa herrar. Weingarten är f.ö. betydligt vanligare förekommande i Livland/Riga än i Stockholm.
 
En systematisk genomgång av landsortsförsamlingarna (där bl.a. orterna Sudden och Sissegal ingår) i Riga-distriktet kommer säkert att ta oss framåt. Dessvärre saknas namnregister och mången kyrkbok börjar först efter den svenska tiden, men samtidigt finns en hel del bevarade redan från 1600-talets andra hälft. Efter att ha skummat igenom dessa lite snabbt, noterade jag bl.a. namnet Buddenbrock ganska ofta.
 
Fader Blomfeldt kan säkert ha varit en lärd man, icke minst om han tillhörde den månghövdat vittra Blom/Florin-släkten och isf troligen verksam vid Åbo och/eller Dorpat universitet. Riga hade vid tiden ännu ej ngt eget universitet.  
 
Att Hans Groll och Johan Bruno är en och samma person kan dock motbevisas av att de båda står angivna som separata individer med därtill olika yrken. Att två eller flera personer i mtl står angivna på samma adress är snarare regel än undantag.
 
Ja, kopplingen mellan Västerbotten, Gävleborg och Stockholm torde tyda på mer än bara slumpen. Som flykting i främmande land var det väl då liksom nu viktigt att hålla ihop gruppen, såsom den ingermanländska kolonien tydligt visar.
 
Vad gäller Casper Fredrik fann jag förresten en fullmakt anno 1718, utfärdad av Karl XII själv:
Bildid: A0039187_00116
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

156
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-15, 04:34 »
Då Casper Fredrik själv vid ett tillfälle uppger Riga som sin födelseort, men ej syns till i själva stadens födelseböcker, torde han vara född i ngn av dåvarande Riga-distriktets församlingar, vilka följer nedan. Misstanken stärks också av att han annorstädes uteslutande uppger Livland som sin hemvist. Det förefaller nämligen som om soldater/officerare födda i större städer som Riga, Stockholm etc i rullorna föredrog att specifikt och återkommande uppge dessa orter framför själva landskapet ifråga.
 
RIGA DISTRIKT UNDER DEN SVENSKA TIDEN:
 
Riga (Riga)
 
Daugavgriva (D?nam?nde)
 
Sloka (Schlock),  
 
Skulte (St. Matthäi),  
 
Allazi (Allasch),  
 
Aizkraukle (Ascheraden),  
 
Krimulda-Peterupe (Kremon-St. Peters Capelle),  
 
Dole (Dahlen),  
 
Daugavgriva (D?nam?nde),  
 
Jumprava (Jungfernhof),  
 
Jaunpils (J?rgensburg),  
 
Koknese (Kokenhusen),  
 
Malpils (Lemburg),  
 
Lielvarde (Lennewarden),  
 
Ledurga-Turaida (Loddiger-Treiden),
 
Nitaure (Nitau),  
 
Adazi-Carnikava (Neuerm?hlen-Zarnikau),  
 
Ropazi (Rodenpois),  
 
Sloka (Schlok),  
 
Sigulda (Segewold),  
 
Madliena (Sissegal),  
 
Suntazi (Sunzel),  
 
Akmensala (Steinholm),
 
Ikskile-Salaspils (Uexk?ll-Kircholm).
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

157
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 15 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-15, 00:33 »
Kapten Hans Blomfelt är förvisso ett mysterium. På en av Riddarhusets gula lappar i Blomfelt-mappen står klart och tydligt att denne kapten Hans betalt sköldebrevsavgift år 1720. På Vänersborgs museum finns emellertid ej något sådant, men väl originalsköldebrevet till Samuel Florin, daterat 1719-05-29 och undertecknat av drottning Ulrika Eleonora. Att ett på sköldebrevet synnerligen välformulerat Samuel av en till sin natur pedantisk Riddarhusgenealog skulle tolkats som Hans, att dateringen därtill skulle blivit fel samt att vederbörande adelsman helt plötsligt bytt yrke (Samuel B. var lagman) förefaller dock ytterst osannolikt. Riddarhuset bad mig återkomma i ärendet i augusti, då arbetet med Adelskalendern ska vara klart och den kryptiska hänvisningen till uppgiften ifråga (Sedergren II) förhoppningsvis kan spåras mer framgångsrikt.
 
Med utgångspunkt från ovan nämnda namn, förekommande i samband med syskonen Blomfelt, har jag gått igenom de bevarade mantals- och kronotaxeringslängderna (över stadens borgare och ståndspersoner) för Stockholms stad 1711. Den stadsdel som har överlägset flest kopplingar är Södermalm, och i synnerhet då Maria församling, vilket föga överraskande också är den församling dit merparten av de finländska och livländska flyktingarna kom efter 1710. Siffrorna anger dels sidonumret i originalförteckningen, dels gårdsnumret.
 
Ståndspersoner i Maria församling:
 
69/14: Capit. Johan Lang
 
70/26: Wachtmäst. Franz Schröder.
 
71/29: Krukomak. Lars Schragge.
 
71/39: Lärftskräm. Lars Husing (?). Ibid. Mad. Helena Blom
 
73/53: Jr. (?) Anthoni Holtz
 
74/65: Handelsman Jonas Öhrman
 
76/94: Uppbördzskrif. Jacob Kruus.
 
79/136: Joh. Grolls (?) änka.
 
79/139: Skepp. Gabriel Stenberg.
 
79/140: Handelsman Jacob Schröder.
 
81/158: Lärftskrämaränkan Helena Blom.
 
83/181: H. Brita Wulff.
 
84/198: Skepp. Joh. Bruno.
 
86/248: Petter Lund.
 
89/317 samt 91/398: Handelsman Michel Grubb.
 
90/348: Lärftskräm. Didrik Schröder.
 
Följande personer hör till samma församling, men administrativt felaktigt placerade under rubriken Huvudbok över ståndspersoner och borgerskapet. Norrmalms västra och övre del, Västra malmen, Kungsholmen, Kungsbacken och Kungsholmen:
 
251/115: Wälb. Claes Schraggenschiöld. Änkefru Maria Schraggenschiöld.
 
252/142: Wälb. fru Christ. Schraggenschiöld.
 
253/204: Sekr. Nordschiölds gård. (Sannolikt Samuel Blomfelts hustrus förre make).
 
254/19: Commiss. Wälb. H. Wattrang.
 
254/33: Bokh. Johan Brun.
 
254/56: Bokh. Johan Boding.
 
254/165: Sekr. Carl Wattrang. Ibid. Jacob Wattrang
 
254/166: Räntmäst. Johan Psilander.
 
255/173: Bokh. Skragge
 
255/196-7: Const. Hans Gråll. OBS: i mtl 1711 har Hans Groll/Gråll och skeppare Johan Bruno samma gårdsnr.!
 
255/332: Comm. Wattrang.
 
 
Ståndspersoner i Katarina församling:
 
44/387: Båtsman Johan Bloms änka.
 
52/90: Stadswäcktaränkan Maria Blom. Ibid. Fru Anna Palmstruch.
 
53/100: Skeppscapitain Hans Cronman
 
53/106: Lackmakarmästaren Hindrick Bruno.
 
56/146: Lyrkrämarn Joh. Schröder
 
56/160 samt 59/207: Brygg. Matz Noreen
 
58/190: Besökiaren And. Öhman
 
58/191: Uppbördzskrif. Jöran Öhmans änka.
 
66/351: Abrah. Schröder.
 
 
Följande två borgare har jag funnit endast i mtl 1711 för Maria västra del:
 
189/169: Konstapeln vid Rigiska ?? Jörgen Öhman
 
191/170: Köpman Johan Wolgemuth.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

158
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 15 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-13, 01:44 »
Strålande, Carina! Jättebra att du sorterar dessa ofta återkommande namn. Wollgemouth inte minst verkar vara ett spännande sådant.
 
Jag håller med om att Florin/Blom-spåret hettat till ngt av de nya uppgifterna. Casper Fredrik tillhörde Buddbergs reg. (Nylands inf. reg) 1710, Johan Henrik kom från Finland samma år och Diedrik Blomfelt vigdes i den finsk/svenska församlingen i Reval 1711. Heraldiskt finns emellertid inga likheter mellan Casper Fredriks/Johan Jacobs sköld och Samuel Blomfelts. Däremot finns likheter (tre rosor på en kulle) mellan de förras och adliga livländska ätten Blume (nr.303). Å andra sidan var Samuel en civil ämbetsman, vilket ev. kan ha påverkat sköldutformningen. Mina heraldiska kunskaper är dock alltför begränsade för att jag i nuläget ska kunna dra några definitiva slutsatser härav. Hursomhelst kommer åsynen av Hans Blomfelts sköld sannolikt räta ut ett och annat frågetecken.
 
Om man får spekulera vidare kan man tänka sig att Casper Fredrik föds i någon av Rigas förorter, för att sedan växa upp i Ingermanland (där också Ottiliana ev. föds), vilket skulle förklara den antydda kopplingen till den ingermanländska flyktingkolonien i Stockholm efter 1711. Ingermanland (numera en del av Ryssland) är också en betydligt tystare provins, vad kyrkböcker beträffar, än dåvarande Sverige i övrigt, varför en ev. fader Blomfeldt också skulle ha kunnat gömma sig mer framgångsrikt där under en längre tid. För övrigt var det faktiskt Sofia Elizabeth von Rohr själv som föddes i rysk fångenskap i närheten av Narva 1701.
 
På återforskande...
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

159
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 15 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-12, 20:45 »
Tusen tack, Carina och Olle!
 
Vad gäller kaptensänkan, Madame Schraggenschiöld (d. 1709) kan hon ej vara identisk med Casper Fredriks medfadder Maria Schraggenschiöld, som ju bevisligen lever ännu 1714. Möjligen var de systrar, gifta med var sin broder Nöttbom.  
 
Jag besökte Riddarhuset idag, där jag fick studera dess akt över adliga ätten Blomfelt. Såväl Casper Fredrik, Ottiliana, Johan Henrik, Johan Jacob, Hans (kaptenen som 1720 betalade sköldebrevsavgift), Johan (Casper Fredriks son), som Carl Blomfelt (löjtnanten d. 1832) står där antecknade som möjliga medlemmar, dock utan någon ny explicit information. Däremot fick jag veta att Hans Blomfelds sköldebrev lär finnas på Vänersborgs museum, vilket KAN tyda på att denne haft koppling till Västergötland/Dalsland. Hans är möjligen identisk med Johan Henrik, som ju tillhörde Västgöta Dals regemente och verkar ha återvänt från Ryssland, med tanke på att han förekommer i regementets rullor så sent som 1727. Eventuellt kan dennes hos Mårtenson nämnda ryska fångenskap gälla tiden EFTER slaget vid Gadebusch 1712, vilket i så fall skulle förklara motsägelsen till uppgiften att han 1710 kommit från Finland. Mången svensk officer frigavs först strax före eller i samband med freden i Nyland 1721.  
 
Sköldebrevsavgift betalades f.ö. som en engångssumma i samband med adlandet. Med tanke på att så skedde redan året efter Samuel Florins adlande, torde det också röra sig om samma släkt. Om det osannolikt nog (mot gängse bruk och förmodan) rört sig om en ny adelsätt med samma namn, hade ju denna onekligen registrerats, vilket som bekant ej skett. Man höll då som nu järnkoll på rikets adelsätter, varför ett sådant guldfiskeminne kring denna sak från Kungl. Maj:ts sida torde kunna uteslutas. Saken ska hursomhelst givetvis undersökas närmare vid tillfälle.
 
Vad gäller Schlegel & Klingspors uppgift om Johan Jacob Blomenfelts släktskap med Per Larsson Blomenfelt, verkar denna vara felaktig. Tre källhänvisningar ges: Riksregistraturen 1652: 1058 (vilken blott gäller den senares adlande), Post - och Inrikes Tidningar 1765 (Johan Jacobs dödsannons) samt Riddarhusgenealogierna, vilka jag idag tog del av utan att kunna finna någon sådan koppling. Inte heller Elgenstierna bekräftar uppgiftens riktighet. Missuppfattningen torde bero på Johan Jacobs långa vistelse i just Pommern och hans (på 1800-talet) okända, svenska förflutna. Att han även stavade sitt namn Blomenfelt har jag heller ej funnit något belägg för.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

160
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 15 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-12, 05:04 »
Synnerligen intressanta uppgifter!  
 
I primärkällorna har jag endast sett namnen Brita von Garten, von Garden resp. Groll. Weingarten heter hon dock hos både Adam Lewenhaupt och Steckzén. Huruvida den senare blott kopierat denna ev. missuppfattning (månne i brist på någon känd släkt von Garten) från Lewenhaupt eller ej låter jag vara osagt. Förbryllande hursom då Steckzén annars förefaller minutiöst källkritisk.  
 
Icke desto mindre är jag övertygad om att Gabriel Gart och Catharina Pålsdotter verkligen är svärföräldrarna ifråga. Mer än det mesta talar därför. Vi ges en förklaring till Britas varierande efternamn, emedan hennes biologiske far dog så pass tidigt. Att ett enstavigt efternamn kunde få efterledet -en var ganska vanligt (jfr Blum-en), liksom prepositionen von (jfr von Blohm). Däremot har jag aldrig sett namnet Weingarten utan Wein-. Att en sådan feltolkning överhuvudtaget skulle ha skett förefaller osannolikt och ännu mer så då detsamma isf skett två ggr (vid vigseln med Casper Fredrik samt vid sonen Johans dop). Om uppgiften trots allt stämmer, torde det röra sig om hennes förre makes efternamn.  
 
Hans Groll var vidare även han lärftskrämare (vid sidan av att vara konstapel) och bosatt i Maria församling. I sammanhanget bör även lärftskrämaren Johan Blom noteras, omnämnd 1707-12-19 i registret Borgare i Stockholm 1689-1750. Möjligen är denne identisk med den J.B. Carina nämner ovan 1679. Hans Groll är f.ö. mantalsskriven i Maria västra del (Lilla Bastugatan), såväl 1703 (s. 53) som 1711 (s. 169), liksom även skepparen J. Bruno 1703 (s. 53) och 1711 (s. 170). En lärftskrämaränka Helena Blom (g. Scherech) är även hon bosatt i samma stadsdel 1711 (ss. 22 och 124), liksom Maria Schraggenschiöld (änka efter Notebeck) 1703 (s. 13).  
 
Vad gäller Johan Blom i mtl har jag noterat fyra personer med detta namn 1711 (dock ingen 1703!): Johan Johansson Blom (möjligen Casper Fredriks kompanibroder) i Maria Magdalenas inre (s. 118), bryggaren J.B. i Katarina södra (s. 278-279), sadelmakaren J.B. i Norrmalms östra (s. 145-146) samt gardeskorpral J.B. ibid. (s. 183). Den sistnämnde är sannolikt Casper Fredriks kompanibroder och således ev. identisk med Johan Johansson Blom nämnd ovan.  
 
Johan Blomfelt är förresten även med på listan över ståndspersoner i Norrmalms västra övre del 1711: A0060253_00006 Så är f.ö. även grannen och cammarskrif. David Rohr. Vad gäller Johan Henriks ålder hoppas jag kunna få reda på detta genom att gå igenom de aktuella rullorna på Krigsarkivet vid tillfälle. Med tanke på att han påbörjade sin militära karriär 1709 kan man anta att han är i Casper Fredriks ålder. Om han varit far till Casper Fredrik och Ottiliana, borde dessa (i varje fall systern) rimligen ha nämnts i Helena Johanna Apelgreens (f. ca 1685) brev till generalguvernören Gyllenstierna 1713. Där nämns dock endast ett barn, en son (Johan Jacob). Men som sagt, helt säker kan man inte vara.  
 
Hans Grolls och Margareta Persdotters dotter Anna vigdes 1706 enligt Lennart Groll med Erich Hoffman och avled som änka 1732. Hans Grolls och Maria Cortmans son Hans flyttade vidare till St. Petersburg, medan brodern Jacob hamnade i Arboga.  
 
Jag tror som Carina, att Catharina Jacobi kan vara en släkting till Friedman Jacobi. Intressant också med Ösel -Öselhof var en av Heinrich Gotthard von Buddenbrocks (Henrik Magni far) sätesgårdar.  
 
Beträffande Johan Jacob Blomfelts med Casper Fredriks identiska sköld hänvisas till Kungl. Maj:ts arkiv, Eder nr. 235 (Riksarkivet), vilket bådar gott.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

161
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 15 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-11, 19:29 »
Tack Carina och Constantinus!
 
I Stadsarkivets samtliga personregister (med res. för luckor i mtl 1712-16) för Stockholms stad perioden 1683-1740 förekommer endast en Blomfelt, underofficeren Johan Blomfelt (dvs Johan Henrik Blomfelt), mantalsskriven 1711 med icke namngiven hustru och utan tjänstefolk på sid 14, Norrmalms västra övre del. På samma adress bor även rustmästardrängen Tomas Eskilssons änka, hust. Maria Andersdotter: Bildid: A0057017_00012
 
Vad gäller Ramsjö så är det trots allt Ramsö, Värmdö socken vi söker. Här begravs Arvid Appelgreen på stora gången i Kyrckian, mit för Ramsiö grafwen 1704-02-11. Vidare begravs här salig Fru Brita Apelgreen ifrå Ramsö 1706-06-01, 64 år. Ramsö stavades f.ö. omväxlande Ramsiö eller Ramsö vid denna tid. Då emellertid ingen vigselnotis mellan Johan Henrik Blomfelt och Helena Johanna Apelgreen står att finna i Värmdös vigselbok, kan man anta att de vigdes i Finland eller troligare i Svea livgardes norra bataljons församling 1710-1711 (vigselboken är ej bevarad före 1718).
 
Jungfru Justina Groll är med all sannolikhet dotter till konstapeln vid Kungl. Amiraliteten, ovan nämnde Hans Groll (d. 1712) och Margareta Persdotter (d. 1691). Enligt den senares bouppteckning hade paret fyra gemensamma barn: Anna (10 år), Ingeborg (8 år), Lars (6 år) och Justina (3 år). Hans gifte senare om sig med Catharina Pålsdotter (d. 1695) med vilken han ej fick några egna barn. Catharina Pålsdotter hade emellertid tre barn från ett tidigare äktenskap, enligt hennes bouppteckning (1697: nr. 1342). Ovan nämnda Maria Gråhl var Hans tredje hustru, f. Cortman och avliden 1740. De fick två söner, Hans och Jacob. Någon dotter Brita nämns alltså ej, varför man får förmoda att hon var en av Catharina Pålsdotters tre icke namngivna döttrar från sitt tidigare äktenskap och således Justina Grolls styvsyster.
 
Vad gäller finländska och livländska flyktingar i Stockholm 1712-1721 rekommenderas länken nedan. Jag bifogar här de personer jag särskilt noterat:
 
42 Okänd, Capitains fru
fr: Riga. b: 1. gm: Frans Wirgin, Capitain. _barnet litet, Mannen bortförd till Rysland.
 
57 Christina Blom, Gevaldiger Leutenants Enkia
fr: Riga. b: 2.
 
90 Maria Schraggenshöldh, Ryttmästare Enkie fru
b: 1. l: nej. gm: Nattbohm, Ryttmästare. _med ett barnabarn och 1 piga.
 
154 Catharina Jacobi, Secret. Enkia
fr: Ösel. b: 2. l: nej. gm: Wolstenius, Secreterare.
 
187 Margareta Wulf, Förare Enkia
fr: Riga. p: 1. l: nej. gm: Nils Lillia, Förare.
 
232 Annika Swan, Constapels Enkia
fr: Riga. b: 2. l: nej. gm: Lövendahl, Constapel. _Constapeln under Artolleriet i Riga.
 
299 Maria Schraggenschiöld, Ryttmästar Enkiefru
b: 1. l: nej. gm: Nötebom, Ryttmästare. d: 2 term. _med ett barnbarn.
 
369 Catharina Wickhardt, Sergiants Enkia
b: 1. d: 1 term.
 
469 Catharina Blumin, Constabels Enkia
l: nej. gm: Lycka, Constabel. d: 1 term.
 
547 Jacob Wijkman, Lijnwäfware
b: 2. l: ja. d: 1 term.
 
1041 Sophia Catharina Pheil, Lieutnants Fru
fr: Riga. b: 1. gm: Ehrenreuter, Lieutnant. d: 3 kv, 4 kv.
 
5024 Wilhelm Pihl, Häradsfogde
fr: Åland. _häfftar för swåre balance och annat answar Fögderiet och så af Fienden ödegjorts.
 
5177    Brommenstedt, Lagman
fr: Karelen. _Lagman uti Carelska Lagsagu.
 
5255 Johan Holst, Rådman
fr: Uleåborg.
 
5258 Blom, Rådman
fr: Uleåborg.
 
5259 Blom, Organist
fr: Uleåborg.
 
5278    Kråka, Stadstienare
fr: Jakobstad.
 
5338    Samuel Bark, LandsCammererare
fr: Nyl. Tavast.län. _niuter dess förra häradsskrifware Löhn fult uth.
 
5401    Pett. Watz, Landtfältskiär
fr: Österbotten.
 
5533    Jacob Wijkman, Borgmästare
fr: Borgå. d: 8.12.1720.
 
5955    Catharina Blumin, Constabels fru
 
6036 Elisabeth Grubb, Pastors dotter
fr: Åland. _Sal. Past. Nils Grubbs dotter.
 
6148 Schraggenskiöld, Capitens Enkia
l: nej. gm: Nöttbohm, Capiten. d: 23.8.1707.
 
6203 Anna Pehrsdotter Biöös, Piga
fr: Narva. d: 29.6.1708. _fattig, först flychting if. Narfwen och sedan if. Borgo.
 
6231 Schraggenskiöld, Madam
d: 27.1.1709.
 
6600 Gertrud Martens, Probstinna
i: Åbo stift. d: 4.8.1710.
 
6632 Stina Hultz, Räntmesterska
fr: Narva. i: Åbo stift. d: 24.11.1710.
 
6652    Walborg Nieroot, Skrifwar Enckia
fr: Viborg. i: Åbo stift. l: nej. gm: Bertill Lenki, Skrifware. d: 18.1.1711.
 
5431 Wargentin, Notarie
fr: Åbo.
 
7196    Anna Beatha Planting, Borgar änka
fr: Gamlakarleby. i: Järvsö sn. f: 1. l: nej. gm: Johan Thomasson Tast, Borgare. _uthfattig.
 
7296    Hans Henrich Barck, Häradzskrifvare
fr: Nyland. i: Vittinge. b: 6. l: ja. _barnen små omyndiga, utfattig, och har tillfälle at kunna förskaffa sig födan.
 
8910 Johanna Ottiliana Aminoff, Majors fru
i: Västerbotten. gm: Bernts, Major. d: 9.4.1715.
 
http://www.genealogia.fi/hakem/flykting/flykting33.htm
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

162
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 15 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-10, 01:58 »
Strålande insatser, Carina och Leif!  
 
Nu börjar det brännas på riktigt! Idag på Riksarkivet fann jag också Casper Fredriks personliga meritförteckningar från 1757 resp. 1760. Tack för tipset, Leif! Bara att få ta del av Casper Fredriks egna ord och handstil var en adrenalinkick av rang. Däri uppger han också 1690-12-12 som sitt födelsedatum och Riga som sin födelsestad. Vidare stavar han sitt namn Caspar Friedrich Blomfeldt och säger sig ha inlett sin militära karriär som volontär i Riga 1710 vid överste Buddbergs regemente. Som om inte detta vore nog hade han också bokstavligen förseglat CV:t ifråga med sitt personliga sigill, ett sigill som är identiskt med Johan Jacob Blom(en)feldts: sköld: delad, i övre fältet ett gående lejon i högra tassen hållande en värja, i nedre tre rosor på stjälkar uppväxande från en uppskjutande kulle. hjälmprydnad: en uppskjutande harneskklädd arm svingande ett svärd. Med andra ord tillhör Casper Fredrik och Johan Henrik Blomfelt bevisligen samma släkt (såvida inte heraldikern ifråga har tagit fel på person) och verkar heller ej tillhöra Blomenfelt, vars sköld ser helt annorlunda ut. Jag ska snarast försöka finna reda på källan till uppgiften om Johan Jacobs sköld.  
 
Utmärkt analys av dopvittnena, Carina! Spännande med Bruno-kopplingen mellan Didrik Blom och Casper Fredrik. Kanske dyker det upp fler exempel framöver. Maria Schraggenschildt är vidare identisk med Maria Schraggenschiöld, som även hon härstammar från Nyen, Ingermanland och således är en del av den ingermanländska flyktingkolonien i Stockholm, beskriven i den högintressanta Genos-artikeln ifråga.  
 
Jag tror som du, Carina, att Blomfelt och von Rohr har ett gemensamt förflutet och då ligger ju Ingermanland nära till hands som en misstänkt koppling; Sophia Elizabeth von Rohr, liksom hennes far var födda där. Fredrik Bodin och Inga Catharina Lagerborg är f.ö. mina fm ff mm ff/fm. Jag tror också att syskonparet är släkt med Henrik Magnus v. Buddenbrock, exakt hur återstår dock att se. Låt oss i vidsynthetens namn ånyo gå igenom de befintliga födelseböckerna i Riga 1688-92, för att se om det överhuvudtaget finns någon Casper, Fredrik eller Casper Fredrik född 12 december eller dagarna däromkring. Om så ej är fallet, är han antingen född i ngn av de stadsförsamlingar, vars födelseböcker ej finns bevarade (är dock osäker på vilka dessa i så fall är, om de ens finns), född i ngn närliggande socken eller född i samband med någon föräldrarnas tillfälliga resa annorstädes.  
 
Spännande uppgift om Johan Blom i Jakob och Johannes församling, inte minst då en Hindrik guldsmed bor där. Ovan nämnde Didrik Blom är guldsmed. I sammanhanget erinrar jag mig också Anna Catharina Blomfelt, omgift (som änka) 1773-03-21 i Svea artilleriregementes församling med kår-sappeur Niclas Sjöqvist , med vilken hon får en son Niclas 1776-07-15 (Svea artilleriregementes församling CI:3 Bild 174/sid 170) och strax därefter avlider i samma församling 1776-12-15, blott 36 år gammal. Ett av vittnena vid Niclas dop är nämligen guld- och silverarbetaren Carl Fjellström, ett efternamn vi tidigare stött på i samband med Blomfeldtar.  
 
Vad gäller Ottiliana fann jag också en ansökan om utökad änkepension från henne till Statskontoret, daterad 1757. Ansökan beviljades bl.a. med hänsyn till avsändarens gudfruktiga och dygdesamma leverne.  
 
Jag gick även igenom Adels bouppteckningar från 1736 och framåt. Den enda där förekommande Blomfeldt är Margareta Friedenreich, Samuel Blomfelts hustru, avliden 1748. Huruvida det förekommer Blomfeldtar i äldre bouppteckningar eller ej återstår att se.  
 
Betr. löjtnant Carl Blomfelt i Finland, begär denne avsked 1813 efter att ha varit i tjänst sedan 1783. Jag misstänker att han är identisk med den Coopv. capit. Carl Fredrik Blomfelt, omgift i Borgå 1820-02-13 med jungf. Sofia Holmström.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

163
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-08, 06:14 »
Lysande, Carina!
 
I Stockholms storkyrkoförsamling får Casper Händel och Barbara Berg barnen NN 1684-01-16, Anna Sara 1685-04-21, Barbara 1689-03-19 och Christian Fredrick 1691-02-18. Händel är ett ytterst sällsynt namn i Sverige/Finland vid denna tid, men förekommer inte sällan i Livland, där det företrädesvis stavas Hendel. Den i Rigas kyrkböcker förekommande, starkaste faderskandidaten Johan Blohms hustru heter som bekant Anna Catharina Hendel. Om Casper Fredrik Blomfelt ej fått sitt namn från von Buddenbrock, skulle denne möjlige släkting (morbror?) på mödernet kunna vara en namnlänk bakåt.  
 
Paret Johan Blohm/Anna Catharina Hendel förekommer i Riga stads kyrkböcker sista gången 1709-10-23, då de tillsammans med Simon Christopher Hahn, Anton Wegelin, Jürgen Henriksen, Anna Dorothea Hellwich, Jochim Ohm, Gottfried Poitsch, Ursula Bendtfeld och Ernst Tiedeken står som faddrar till Johan Ohms och Christina Hendels son, Johan Henrik i St. Petri.
 
Vad gäller kapten NN Blum i Riga är denne tydligen gm Helena von Dornfeld (?), vilken står som fadder i St. Petri församling 1707-06-25 och avlider i St. Jacobi 1709-04-15.
 
Slutligen vissa noteringar betr. Stockholm stads dopvittnen 1710-18:
 
Katarina CI:11 (1715-28): Capitain Blom till dragonen Jonas Lundström och Kerstin Olofsdotters dotter Christina, f. 1717-01-27 (s. 33). Hust. Catharina Blom, sjöman Jonas Hamberg och jungfru Catharina Berg till sjöman Mårten Bergs och Margaretha Stephansdotters son, Mårten, f. 1717-05-12 (s. 38). På samma sida vid två andra dop nämns jungf. Catharina Kråka resp. Johan Holtz och Maria Wulf. Hans Groll 1717-08-01 (s. 42).  Jungfru Justina Gråll och Hr Anthoni Prim till styrman David Wijnroth och Anna Wijnroths son David, f. 1717-08-31 (s. 43).
 
Tyska Sankta Gertrud CI:1b (1684-1734): Fru Marg. Blom, fru Anna Elisabet Siliachs, Hr Johan Huck och Hr Anthon Priem m.fl. till Hr Diedrik Blooms son Christian, f. 1713-09-01 (s. 899). Hr Didrik Blohm, fru Catharina Ruuth, fru Birgitta Margareta Pfilander m.fl. till Joachim Donner & Christina Röhlichs son Joachim, f. 1714-05-24 (sid. 905).  Herr Joachim Donner, Hr Auditeur Daniel Bloom, fru Hadwig Priem, Madame Catharina Bloom m.fl. till Diderich Bloom & Anna Christina Huncks dotter Catharina Elisabeth 1715-08-15 (s. 915). Jungfru Catharina Bloom och Hedwig Siliaks m.fl. till Jobst Hunck & Christina Siliaks dotter Hedwig Sophia, f. 1715-11-16 (s. 917). Fru Catharina Blohm, fru Maria Schraggenshildt, jungfru Johanna Pfilander, Hinrick Siliacks m.fl. till Jochim Donners dotter Anna Sophia, f. 1716-10-04 (927). Hr Anthon Priem, Hr Hacksche (?), Hr Johann Hueck m.fl. till Jobst Huck & Christina Siliacks son Jobst, f. 1717-08-03 (s. 931). Hr Jobst Huck, Hr Daniel Blohm, fru Margareta Blohm, fru Hedwig Siliacks, fru Anna Christina Huecks till Johann Hueck & Catharina Blohms dotter Catharina Elisabeth, f. 1717-08-12 (s. 931).  
 
Maria Magdalena CIa:5 (1715-29): H. Maria Gråhl. Hr Johan Grubbe m.fl. till järnkrämaren Anders Wästerman & Helena Bloms dotter, Maria Lisa, f. 1715-08-16 (s. 31). Hustru Catharina Silliacks, de Ruuth (!), jungf. Catharina Blom m.fl. till kiöpmannens från Wiborg, Herr Antoni Priem & Hedwig Siliachs son Johan Hindrich, f. 1715-09-17 (s. 37). Jungf. Catharina Bluhm till köpmannen Berend Johan Eschenburg & Anna Hultz´son Lorentz, f. 1715-11-24 (s. 47). Madame Catharina Bluhm, madame Hedwig Siliacks, köpmannen Hr Johan Priem m.fl. till handelsmannen från Wiborg, Christian Hoohschild & Anna Schmidtz son Christian, f. 1717-05-22 (s. 103).  
 
Riddarholmen CI:1 (1636-1735): Fru Capit:skan Blom till Hr Wilhelm Langmyhrs dotter Anna Christina, f.  1716-10-05 (s. 216).
 
Förutsatt att Casper Fredriks far hette Blom och att han hade släktingar i Stockholms stad efter 1711 hör ovan nämnda personer (Diedrich Bloom, Daniel Bloom, Catharina Bloom, Margareta Bloom) med största sannolikhet till dessa. Personernas inbördes släktskap är uppenbar, liksom deras koppling till Ingermanland/Wiborg, den finländska ätten Zilliacus resp. släkten Hueck.  
 
Notera även särskilt namnen Maria Wulf, Jonas Hamberg, Johan Hacksche (?), Johan Holtz, Anna Hultz, Justina Gråll, Maria Gråhl, Catharina Ruuth, Maria Schraggenschild (fadder tillsammans med Casper Fredrik 17141121), Birgitta Margareta Pfilander samt Johanna Pfilander. Möjligen är den sistnämnda en gren av den finländska släkten Pihl. Vid Diedrich Blomfelts dotter Anna Christinas dop i Märjamaa 1725-02-17 är en Maria Elizabeth Pihl fadder och i St. Trinitatis, Mitau (Livland) 1649 vigs en Anna Blohm med Christian Pfeil.  
 
Samtidigt finns kopplingar till Livland i allmänhet och ovan nämnde Johan Blohm i synnerhet. Pulck förekommer i nästintill samtliga ovan nämnda doptillfällen i Stockholms stad. Anna Pulck är fadder till Johan Blohms dotter Maria Christina, f. 1704-12-04 i St. Jacobi, Riga. N fru Hacksche är fadder till Johan Blohms barn, f. 1701-11-24 ibid. Flera personer Groll förekommer vidare i samma stad vid samma tid, bl.a. Johann Niclas, dopvittne i Jesus, Riga 1701 och möjligen identisk med den Nicolaus Groll gm Catharina Kock, bosatt i Storkyrkoförsamlingen (Stockholm) 1700-01-10. Justina Groll är f.ö. troligen f. 1687-10-14 i Sthlm som dt Hans Gråll & Margareta Persdotter. Daniel Blooms yrke, auditeur (advokat) hade även Gustav Blohm, d. i St Jacobi, Riga 1708-02-21.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

164
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-07, 03:56 »
Om man får spekulera lite och anta att syskonen Blomfelts far trots allt hette Johan Blom, skulle man ju kunna tänka sig att Casper Fredrik övertog förmynderskapet över sin lillasyster efter föräldrarnas bortgång (möjligen redan före eller vid ryssarnas anfall 1710) med följden att hon då också fick sin broders nya efternamn. Frågan är då bara var kapten Hans Blomfelt kommer in i bilden. Att syskonen skulle ha övergivit sina föräldrar i det av ryssen ockuperade Riga förefaller osannolikt. Man kan jämföra med tidigare nämnda lista över finländska flyktingar vid samma tid, vilka i regel kom familjevis, inte sällan i tre generationer. Samtidigt finns det inget som tyder på att ngn av Blomfelts föräldrar skulle ha följt med till Stockholm, varför man kan anta att de avlidit redan före Casper Fredriks (och Ottilianas?) flykt 1710/1711. Till saken hör dessutom att ingendera Johan Blohm i Riga stad syns till i kyrkböckerna efter 1708.
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

165
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-07, 03:33 »
Strålande, Carina! Många spännande namn du fått fram!
 
Kopplingen mellan Livland/Baltikum och Hälsingland/Västerbotten är mkt intressant. Fredrik Bodins svärfar, sedermera t.f. chefen för Västerbottens reg., Daniel Skragge Lagerborg, gm Sofia Elizabeth von Rohr, är adjutant vid Buddenbrocks reg. i Riga 1709-12-10 och flyr liksom denne och Casper Fredrik Blomfelt till nuv. Sverige året därpå. 1712 blir han kapten vid just Hälsinge regemente och är åtminstone 1726-34 bosatt i Järvsö (X), där i varje fall tre av deras sammanlagt nio barn föds, inkl. Inga Catharina (f. 1734), gm Fredrik Bodin och tvilling med en Juliana Lagerborg. 1739 blir Daniel befordrad till major vid Västerbottens regemente och bosätter sig småningom i Nederkalix (BD där han avlider 1751. Sofia Elizabeth avlider därstädes 1754. Likheterna med von Buddenbrock och Blomfelt är således ganska slående. Till saken hör dessutom att Sofia Elizabeth är född 1701-01-01 vid Narva och dotter till Jacob Gustaf von Rohr, f. i Ingermanland 1668, d. i Palikais, Somero, Finland 1735.
 
Betr. Böös, noterade jag förresten idag en Jonas Böös Gyldencrantz, sekreterare vid Finsk-livländska kontoret 1660.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

166
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-06, 22:28 »
Stort tack, Carina och Leif!
 
Att inga andra Blomfeldtar förekommer i syskonparets närhet som dopvittnen beror väl rimligen på att de var livländare och troligen föräldralösa redan när de dyker upp i källorna första gången. Om de nu hade ytterligare syskon, var ju även dessa geografiskt mycket avlägsna (Estland resp. Dalsland).  
 
Även adelns genealogier lider av luckor, beroende på förkomna kyrkböcker mm. Ett närliggande exempel är Per Larsson Blomenfelt, som hos Elgenstierna framstår som en ö utan kända barn. Uppgiften om sönerna Daniel Friedrich och Carl Wilhelm kommer från Neues Allgemeines Adels-Lexikon. Den ena handen vet alltså inte alltid vad den andra gör och släktforskningen är därför tack och lov långt ifrån fullständig. Nya uppgifter framkommer hela tiden.
 
Samtidigt, vi vet inte med säkerhet om syskonparet är adligt, även om mkt tyder på det. ÄR de adliga, så härstammar de per definition inte från släkten Blom/Florinus, utan från Per Larsson Blomenfelt.  
 
Betr. Johan Henrik Blomfelt, deltog han tydligen i Poltava, varefter han enligt Anteckningar om Livgardet till fot (Kongl. Maj:ts Lif Gardie till fot) 1700-1709 blev rysk krigsfånge i Moskva tills han blev utväxlad och insatt till rotemästare 1710-07-28. Ingenting nämns här dock om Finland, trots att samme författare (Mårtenson) lämnar denna uppgift i Biografiska uppgifter over underofficerskaren vid Kungl. Svea livgarde (livgardet till fot), 1700-1784. Enligt Krigsarkivets soldatregister ska uppgifter om honom finnas i Västgöta-Dals rullor 1712 (6), 1713 (3), 1714 (1) samt 1727 (2). I synnerhet det sistnämnda årtalet förbryllar, med tanke på att han försvann redan 1713. Möjligen kan det bero på att han då blivit utväxlad och/eller åter sökt jobb vid regementet ifråga. Det ska även finnas uppgifter i I 16-regementets historia.
 
Leif Persson visade mig idag ytterligare några intressanta register på Riksarkivet (bl.a. Biographica, ej att förväxla med det digitaliserade Biografica!), där namnet Blomfeldt förekommer. Tackar för det och ämnar undersöka dessa närmare i nästa vecka.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

167
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-05, 20:44 »
Ingen Blomfelt finns med i listan över finländska flyktingar i Sverige 1712-14, men väl följande personer:
 
Catharina Blom, gm capellan Jacob Ruth med fem barn (1714).
 
Christina Blom, Gevaldiger Lieutn. G. Samsings änka med 1 barn från Riga 1712; barnens antal är två 1713.
 
Catharina Blumen, const. Mickel Lyckas änka (1712).
 
Elisabet Jöransdotter Blomster, fogdeänka (1714).
 
Capt. Gotthard Wilhelm Budberg med dess fru och sex barn (1712).
 
Cath. Eriksdotter Florinus, probst. änka (1714).
 
Christina Florina, dt ovan nämnda Cath. Eriksdotter och capellan Schedings änka med fem barn. Christina avliden 1714.
 
Vad gäller Samuel Blomfeldt fann jag ett brev från honom i Riksarkivets sköldebrevssamling, daterat 1739-04-12, där han i brist på egna bröstarvingar ber Kungl. Maj:t att låta hans styfdotters son, Jeremias Wallén överta adelskapet. Styvsystern ifråga rör sig om Catharina Larsdotter Leerman (gm Jeremias Wallenius d.ä.), vars mor var Catharina Eriksdotter Pihl, Henrik Florini tredje hustru och Samuel Blomfeldts styvmor. Värt att notera är också att Samuel i nämnda brev liksom annorstädes stavar sitt namn BlomfelDt. I vissa andra brev stavar han det även Blomfelt.
 
Vad gäller kapten Hans Blomfelt, som 1720 betalade sköldebrevsavgift, blev jag hänvisad till Riddarhuset, dit jag ämnar bege mig inom kort.  
 
Har även fortsatt mitt sökande i Livonica efter Blomfelt utan napp. Dock fann jag en överstelöjtninna von Blom till Tirimess, Ansek?ll, Ösel 1645, en Friedrich Blom, arrendator på Blomenhof, Livland samt en Carol Bluhmen, pantherre 1698 i Livland.
 
Vidare, en möjlig bror till löjtnant Carl Blomfelt är gästgivaren och sedermera fjärdingsmannen Matts Blomfeldt, f. ca 1773, gm husjungfru Engel Maria Tollet (samma efternamn som Johan Blomfeldt första hustru!) i Borgå 1792-05-27 och d. 1819-01-03 i Svenskby, Strömfors. Vid vigseln är den förres hemort Pernå, Forsby sn, vilket torde vara en felskrivning av Forsby, Pernå socken. Liksom sin ponerade bror, står hans födselattest dock ej att finna i HisKi, varför man kan anta svenskt ursprung. Paret får fem barn:
 
Carl Johan 1795-11-15 i Svarfvars, Kyrkby, Pernå
 
Fredric 1798-07-16 i Svarfvars, Kyrkby, Pernå
 
Eva Christina 1805-01-07 i Svenskby, Strömfors
 
Adam Jacob 1807-12-24 i Svenskby, Strömfors
 
Gustaf Adolph 1810-09-26 i Svenskby, Strömfors
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

168
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-04, 20:36 »
Tack Carina!
 
Familjen flydde till Sverige 1712-14, så det kan mycket väl röra sig om döttrarna ifråga. Även madame Catharina Blom har jag noterat i Stockholm åren därefter. Jag har beställt den refererade listan över finländska flyktingar i Sverige och bör ha den imorgon.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

169
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-04, 04:43 »
Carl Blomfeldt f. 1765-12-07 gm Anna Elizabeth Wikman f. i Helsingfors 1771-03-26, d. 1812-04-01 i Pernå, dt Johan Simonsson Wikman och Anna Huchtberg. Barn:  
 
Anna Gustava Blomfeldt 1788-?  
Carl Fredrik Blomfeldt 1790-?  
(Namnlöst barn) Blomfeldt 1794-?  
Wilhelmina Albertina Blomfeldt 1796-1869  
Anna Lovisa Blomfeldt 1799-?  
Carolina Gustava Blomfeldt 1801-1801  
Bror Nils Blomfeldt 1802-1802  
Bernt Benjamin Blomfeldt 1803-1803  
Otto Wilhelm Blomfeldt 1805-1806  
Carolina Gustava Blomfeldt 1807-?  
Johanna Fredrica Blomfeldt 1810-1810  
 
Först fourir vid Savolax regemente i Sveaborg, sergeant vid Nylands Infanteriregemente i Helsingfors, sedan sergeant på Lillmars i Pernå Fasarby (4.11.1795-1810). Därefter arrendator på Sickos löjtnantsboställe i Labby. Kom från Borgå till Sickos, som änkling med dottern Wilhelmina och drängen Emanuel Blomfeldt. Härstammar möjligen från den svenska adliga ätten Blomfeldt, adlad Blomenfelt 16.7.1652 men icke introducerad på riddarhuset (enligt Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor I).  
 
Vad gäller Carl Blomfelts födelsedatum har jag ej funnit ngn träff alls i Sverige och blott en potentiell sådan (om än med stort frågetecken) på HisKi:  
 
Alahärmä - christened  
Years 1765 - 1765  
Father's first name: JOHAN => Johan, Johannes, Johane  
Child's first name: CARL => Carl, Carolina, Charlotta  
Born   Christened   Village   Farm   Father   Mother   Child  
8.12.1765    Mattila   Johan Carl (Johannis)  
original - MAKSU: 1:-  
original - MAKSUN_AIHE: barnchristning  
 
Eva Elisabeth Florin f. 1769-03-13 gm Johan Fredrik Lindeström Sneckenström får dottern Ottiliana Charlotta 1799-12-01 och dottern Ottiliana Sofia 1805-08-29. OBS: om namnet ärvts, kommer det ej från fädernet!  
 
Källor:  
 
http://gw3.geneanet.org/nystrogr?lang=en;pz=maria+wilhelmina+larsdotter;nz=oholm;ocz=0;p=carl;n=blomfeldt  
 
http://hiski.genealogia.fi  
 
http://www.algonet.se/~haklars/ewagen/per00108.htm#0

170
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 09 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-03, 23:52 »
Tack Carina!
 
Jag tolkar överstrykningen som du.
 
Olaus bör vara född mellan 1726 och 1730, dvs antingen i Nederluleå -1727 eller i Piteå 1727-. En annan möjlighet är att han är fosterson,  vilket dock i så fall borde ha noterats, kan man tycka.
 
Vad gäller Teet var Samuel Florins syster Anna gm en Johan Teet.
 
Vad gäller Roth/Ruth förekommer tillsammans med Casper Fredrik två faddrar med detta namn i Svea livgardes södra bataljons församling:
 
17130309 (s. 94): Korpralen vid K. Vergins kompani Christoffer Reinholdt och Elisabeth Håkansdotter får en son Christiern Jåstaf. Vittnen: Fältväbel Petter Lund, förare Hinric Loos (vid K. Vergins kompani), corp. Fredr. Blomfeldt (vid K. Vergins kompani), jungf. Cath. Ruth, jungf. Christina Ruth.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

171
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-03, 17:49 »
Tack Leif för högintressant länk! Trevligt också att träffa dig på Krigsarkivet häromdagen!
 
I synnerhet fann jag det faktum intressant att kapten Carl Pålsson Blume tog sin mors efternamn, vilket får mig att fundera kring om syskonparet Blomfelt ev. kan ha gjort detsamma. Möjligen är hustrun, Christina Teet, dotter till den Melker Teet nämnd bl.a. här: http://www.alfnilsson.nu/Webbkort/ps263/ps263_117.htm
 
Släktutredningen om Peter Larsson Blomenfelt gav dessvärre inget nytt, mer än att dennes ättling Johan Jacob Blom(en)felt med familj ska ha flyttat till Ludgonäs från Tyskland.
 
Jag har idag också bett Baltic Connections om hjälp att finna namnet Blomfelt/Blumenfeldt i Livland före 1718. Återkommer i frågan så snart jag vet mera därom.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

172
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-03, 15:23 »
Kapten Carl Blume och Christina Teet är troligen föräldrar till Lisbeta Carlsdotter Blom gm Michel Kuul 1679-09-30, Zidonia Blome gm H:r Hendrick Aukairus 1683-03-22 samt Maria Carlsdotter Blome gm Corp.af br.ofw.Lijfwens reg. Jacob Hanss. Root 1684-11-06.  Samtliga döttrar kommer från byn Tomula, Mouhijärvi.  
 
Carl Blomfelt och Anna Elisabeth Wijkmans vigsel har jag ej kunnat finna vare sig i Finland eller i Sverige. Med tanke på att de levde i Nyland åtm. from 1788 till sin död, kan man anta att de var finländare. Samtidigt kan man anta att Carl hette Blom/- i efternamn vid födseln. I väntan på att via generalmönsterrullor för Savolax reg. förhoppningsvis få reda på hans patronymikon förefaller följande dop mest sannolikt:
 
Tammisaari - Ekenäs - christened
Years 1760 - 1770
Father's last name: BLOM => Blom, Blomqvist, Blomster
Child's first name: CARL => Carl, Carolina, Charlotta, Carlona
Born   Christened   Village   Farm   Father   Mother   Child
14.10.1765   15.10.1765           Borg: Carl Blomster   h:u Hedvig Ekström   Carl Fridrich
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

173
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-03, 14:36 »
Bra jobbat, Carina!
 
Intressant med sonen Olaus i synnerhet med tanke på att Olof Bodins far, Olof Andersson, avled först 1749, 95 år gammal. Var finner du honom i hfl?
 
Böös kan således mycket väl vara en ärvd bekantskap från Livland. Intressant också att denna släkt ev. också har förgreningar i Finland. Ska hålla ett extra öga på detta namn i mitt fortsatta sökande.
 
Johan Blom och Anna Catharina Hendel kan förvisso vara föräldrar till Casper Fredrik och Ottiliana. Hursomhelst är de mig veterligt de enda kända föräldrakandidaterna i Riga stad. Vad som talar emot dem är det faktum att de ej får någon dotter Ottiliana under den tid de bevisligen bor i staden, ca 1694-1708 samt att inget tyder på att fadern bytte namn till Blomfelt.
 
Jag gick idag igenom Krigsarkivets officersregister t.o.m. 1700. Ingen Blomfelt förekommer där, men väl några andra intressanta herrar Blom:
 
Johan Blume, förare vid Björneborgs reg. 1685.
 
Carl Carlsson Blume, fänrik vid Björneborgs reg. 1685, troligen identisk med Herr fänriken med samma namn, död vid nära 80 års ålder 1737-12-11 i Pucara, Mouhijärvi. Möjligen är han son till den salig kapten Blomme, vars dygdesamma änka Christina Teet avled i just Mouhijärvi 1709-10-03, 74 år gammal. Mer om adliga ätten Teet kan läsas här:
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Teet
 
Efter att ha gått igenom namnet Blom- i Finland -1800, kan vidare följande noteras. Dragon Jöran Mattsson Blomfeldt i Kaulanperä, Pöytyä heter 1759 Jöran Mattsson Blomster! Sadelmakare Eric Blomendahl gm Justina Fjellström i Gamlekarleby 1728-10-20 heter 1730 bara Eric Blom! Jacob Blom (1745) i Jacobstad gm Anna Holmström heter fr.o.m. 1747 Jacob Blomerus. Antingen är det fråga om rena slarvfel eller så betyder det att efterledet betraktades som rörligt.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

174
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-02, 02:39 »
Tusen tack!
 
Vad som står efter kyrkan är en väldigt bra fråga. Står det de som andeliga före sig är(o) eller dr (=där) som oadeliga före sig är(o) eller månne ngt annat? I synnerhet det sista ordet är mig obegripligt. Hursomhelst indikerar även det faktum att Casper Fredrik begrovs i kyrkan att han var en högt aktad församlingsmedlem.
 
Herr H. J. Bodin, bokhollaren i Cammarcollegio och dopvittne vid Carl Fredrik Blomfelts dop 1763-02-27 måste rimligen vara Olof Bodins och Ottiliana Blomfelts förstfödde, Henrik Johan. Vore intressant att veta mer om honom.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

175
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-01, 19:38 »
Tusen tack, Constantinus!
 
Vilket osedvanligt tragiskt familjeliv Johan Blomfelt fick! Först förlora sin fru och förstfödde son, för att sedan förlora även nästa fru och deras två barn i späd ålder. Då har vi också förklaringen till varför bouppteckningen saknar namngivna arvingar.
 
Jag noterar att farfar Casper Fredrik Blomfelt vid Carl Fredriks dop 1763-02-27 tituleras adligt som Wälborne Herr, en titel jag ej sett honom inneha tidigare. Johan Blomfelt är då förare vid Liljeswerdska regimentet. Känner du till ngt mer om detta mystiska regemente?
 
Högintressant med jungfru Juditha Berner. Väl värt att undersökas närmare. Finns även de finländska kyrkböckerna digitaliserade?
 
Hittar ej någon vigsel i Nederluleå mellan Johan Blomfelt och  Catharina Stenberg 1763.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

176
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-01, 16:30 »
Att Samuel Florin fick barn finns det inget som tyder på. Det faktum att ätten slöts vid hans frånfälle är bevis för att han i i varje fall ingen son hade som då kunde föra ätten vidare.  
 
Att Samuel Florin hade en hittills okänd bror/kusin/syssling med namnet Blomfelt går inte att utesluta, men med tanke på hur väl utforskad släkten Florinus är förefaller det mindre troligt.  
 
Att Casper Fredriks far hette Johan kan vi också vara alldeles säkra på. Han står ju konsekvent som Johansson Blomfelt i rullorna för Livgardet.  
 
Fadern KAN ha hetat exempelvis Otto Johan (med Johan som tilltalsnamn), men detta förnamn var i sig ingen förutsättning för att dottern skulle få namnet Ottilia/-na. Jag har stött på fler exempel på Ottilianor vars fäder ej hetat Otto än vars fäder hetat detsamma. Exempelvis kan nämnas Casper Fredriks egen dotter. Troligare då att namnet är ett arv från Ottilia von Bärner.  
 
Vi kan slutligen också vara säkra på att i varje fall Casper Fredrik är född i Livland. Med tanke på att merparten av de livländska kyrkböckerna är bevarade först fr.o.m. den ryska tiden (efter 1720) är det inte så konstigt att denne Johan Blomfelt (som med största sannolikhet då redan var avliden) ej synts till. Hoppet står till de många icke-kyrkliga dokument som finns bevarade i Livonica-arkivet. Någonstans måste någon Blomfelt nämnas, frågan är bara var man ska börja leta.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

177
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-01, 15:52 »
Tack Carina och Peder!
 
Överhuvudtaget verkar dessa tyskbalter ha varit benägna att flytta på sig, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på krigssituationen som då rådde. Intressant med kopplingen just mellan Nyland och Piteå, den har jag inte sett förut.
 
Vad gäller breven till och från Samuel Florin har jag gått igenom dessa på Riksarkivet, dock utan att finna någon genealogisk ledtråd. Däremot kan man konstatera att han aldrig kallar sig Blomfelt före adlandet 1719.  
 
Vad gäller Blomfelt i Finland förekommer en corp. af Lif Comp., Hamiltonska regementet, Johan Blomfelt 1756-57. Han gifter sig med Maria Helena Tollet i Tavastehus 1756-06-10 och får sonen Carl Fredrik 1756-10-18 i Hamiltonska regementets församling, Helsingfors. Såväl hustrun som sonen ifråga avled dock strax därefter; Maria Helena i barnsäng 1756-11-01 och Carl Fredrik 1757-02-17. Då inte heller Johan Blomfelt syns till i de finländska kyrkböckerna därefter, får man förmoda att han följde med sin regementschef till Pommern och möjligen föll där. En annan möjlighet är att han är identisk med Casper Fredriks son, avliden i Luleå 1780-81. Vet någon förresten vid vilket regemente den senare låg under slutet av sin karriär? Jag har heller inte funnit honom i Nederluleås dödbok, trots att han bör ha avlidit där av bouppteckningen att döma. I generalmönsterrullan för Hamiltonska reg. 1757 har hans förnamn uppenbarligen blivit fel. Korpral no. 1 vid Livkompaniet Olof Blomfelt, f. i Stockholm, 39 år gammal, 9 1/2 års tjänstgöring, ogift, samt ett barn (?). Notera att såväl födelseort som ålder stämmer in på Casper Fredriks son Johan Blomfelt. Bildid: A0029249_00017
 
Vad gäller sedermera löjtnanten vid Nylands infanterireg. Herr Carl Blomfelt (f. ca 1766, d. 1832-05-19 i Labby, Lappträsk, Nyland) är han gift med Anna Elisabeth Wijkman (f. ca 1770), med vilken han får barnen Anna Gustava 1788-10-11 i Artilleriförsamlingen på Sveaborg (då furir vid Savolax reg., oklart vilket av dem), Carl Fredrik 1790-10-31 (Helsingfors), NN 1794-12-17 (Helsingfors), Wilhelmina Albertina 1796-12-03 (Helsingfors), Anna Lovisa 1799-02-10 (Pernå), Carolina Gustava 1801-01-05 (Pernå), Bror Nils 1802-04-25 (Pernå) samt Bernt Benjamin 1804-01-02 (Pernå).
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

178
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2012
« skrivet: 2012-06-30, 00:38 »
På en lettisk hemsida över Riga-distriktets herrgårdar finns tre av godsen nämnda med tyska resp. lettiska namn: Essenhof - Lielmuiza vai Esena muiza, Fehren - Verienes muiza samt Sissegal - Madlienas muiza. Lindenhof ligger vidare i Wenden, lettiska Livland. Oselhofs läge är mig okänt, även om det gissningsvis är/var beläget på Ösel. Ovan nämnda Knipen är sannolikt en felstavning av Keipen/Kaipen i Sissegals socken.  
 
Jag misstänker att Casper Fredriks födelsort gäller Riga distrikt (län), alltså inte Riga stad och då möjligen under någon av nämnda säteriers socknar. I Riga stad förekommer ju som bekant ingen Blomfelt överhuvudtaget mellan 1680-1711.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

179
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2012
« skrivet: 2012-06-29, 23:56 »
Strålande, Carina!
 
Högintressanta kopplingar du funnit mellan Piteå och Moisek?ll och jag håller också med dig om att syskonen Blomfelt sannolikt är släkt med Henrik Magnus von Buddenbrock, troligen kusiner. Henrik Johan von Buddenbrock var tydligen ofta på resande fot. Från hans bevarade brev förekommer flera avsändarorter: Riga 1686-06-11, nämnda Moisek?ll 1701-05-30 och Essen 1701-06-05. Det sistnämnda Essen torde vara identiskt med ett av de sammanlagt fem gods Henrik Gotthard v. Buddenbrock (Henrik Magni far och kusin till Henrik Johan) var herre till: Essen(-hof), Fehren, Knipen, Oselshof och Lindenhof. Därtill finns ett brev anno 1665 bevarat från Johann von Buddenbrock (oklart vilken Johann det rör sig om, det finns åtminstone två kronologiska kandidater med detta namn) med Audern, Pernau, Livland som avsändarort. Dessa orter bör därför lokaliseras och undersökas närmare. Henrik Gotthards farfars mor hette förresten Anna von Tiesenhausen!
 
Vid denna tid var det inte alls ovanligt att flera olika släkter bar samma namn, även adliga sådana, emedan namnpatent ej fanns. Alla dåtidens kända Blomfeltar kan delas in i två kategorier. Den ena består av personer vilka gifter sig högborgerligt/adligt, vars barns dopvittnen domineras av högreståndspersoner och vars samtliga barn ärver efternamnet. Johan Henrik, Casper Fredrik, Ottiliana och Diedrich Blomfelt tillhör alla denna kategori. Den andra kategorien består uteslutande av ofrälse soldater (med taget namn), vilka gifter sig med ofrälse pigor och vars barn endast undantagsvis ärver soldatnamnet ifråga. Dessa soldatnamn ärvs heller aldrig i sidled.
 
Intressant att nämna i sammanhanget är adelsmannen och kaptenen Hans Blomfelt, vilken så sent som 1720 betalade sköldebrevsavgift. Var denne kapten bodde är mig dock ännu okänt, men jag ska söka ta reda på saken snarast möjligen. Märkligt nog har han undkommit Adam Lewenhaupts radar, vilken å andra sidan är långt ifrån heltäckande och därtill full av sakfel, såsom uppgiften om Casper Fredriks volontärskap i Estniska adelsfanan. Hursomhelst är han knappast släkt med Samuel Blomfelt, vilken ju blev adlad ensam och inte heller hade någon bror med detta namn. Hans är således en trolig äldre bror till Casper Fredrik och Ottiliana, vilket därmed talar för att de alla sannolikt tillhörde en gren av Blomenfelt. Sköldebrev gick ju i arv till äldste sonen, vilket skulle kunna förklara varför Casper Fredrik och Ottiliana aldrig tituleras Wälboren, utan får nöja sig med högreståndstitlarna Herr resp. Jungfru och Madame.  Johan Henriks son, Johan Jacob Blomfelt tituleras dock Wälboren.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

180
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-28, 14:52 »
Sammanfattningsvis kan man anta att Casper Fredrik och Ottiliana Blomfelt antingen tillhörde en finländsk släkt och då troligast en gren av Florinus eller den svensk-pommerska ätten Blomenfelt, adl. 1652. Fadern bör nämligen ha burit samma efternamn, då även dottern ifråga bar detsamma. Om nu Blomfelt hade varit ett soldatnamn, hade ju detta knappast ärvts s.a.s. i sidled. Således återstår endast ovan nämnda släktkandidater.  
 
Vad talar för finländskt ursprung?
 
Casper Fredrik påbörjade sin militära karriär 1710 i Riga som volontär i Nylands regemente under överste Gotthard Wilhelm Budberg. De svenska trupperna där och då var vidare huvudsakligen finländare.
 
Johan Henrik Blomfelt ska ha kommit från Finland då han 1710 började vid Livgardet till fot enligt Martin Mårtensons Biografiska uppgifter över Underofficerskåren vid Kungl. Svea livgarde 1700-1784 (1959).  
 
Samuel Florin fick detta namn vid adlandet 1719.  
 
Vid Casper Fredriks förstfödde, Johans dop i Stockholm 1718 är två av sammanlagt fyra vittnen finländare, sergeant Valentin Holtz samt fru Stina Bruno, möjligen tillhörande den finländska släkten Brunou/-w.  
 
En Petter Nilsson Floryn vigs med Elisabeth Joachimsdotter Brunou 1694-02-25 i Katarina, Stockholm.  
 
Diedrich Blomfelt vigs 1711 med Annika Berman i St. Mikaels församling, Reval, en församling som vid denna tid huvudsakligen var finsk-svensk.
 
Peter Blomfelt, verksam vid Finska Staten avlider i Stockholm 1742.  
 
Korpral Erik Hansson Blomfelt har till dottern Christina f. 1722 i Stockholm, Svea livgardes norra bataljon, en fadder Peter Falck, möjligen identisk med Peter Falck, gift med en syster till Samuel Florin d y. Den adlige kapten Hans Blomfelt som 1720 betalade sköldebrevsavgift är möjligen Erik Hansson Blomfelts far och/eller bror till Casper Fredrik och Ottiliana.  
 
Vad talar för Blomenfelt?
 
Mig veterligt finns ingen annan släkt (förutom en katolsk, sydtysk) med detta namn 1711 då Casper Fredrik Johansson Blomfelt dyker upp i rullorna första gången.  
 
Enligt Schlegel & Klingspor ska Johan Henrik Blomfelt/Blomenfelt ha varit ättling till Per Larsson Blomenfelt.  
 
Florinus-släkten är relativt väl utforskad, men inga belägg finns för att någon av dess medlemmar hetat Blomfelt, förutom Samuel Florin, som f.ö. aldrig använde detta namn före adlandet 1719.  
 
Casper Fredrik och Ottiliana är genuint tyska namn som mig veterligt ej finns belagda hos Florinus-släkten.  
 
Per Larsson Blomenfelt fick åtminstone tre barn, alla med namn som återkommer hos Casper Fredriks och Ottilianas barn: Daniel Friedrich, Carl Wilhelm samt Margareta.  
 
Förutom den finska ätten Brunou, fanns även en pommersk sådan med förgreningar i Stockholm. Mer talar för att ovan nämnda Stina Bruno liksom Elisabet Joachimsdotter Bruno tillhörde denna ätt.
 
Bland Diedrich Blomfelts dopvittnen i Märjamaa, Estland märks huvudsakligen (balt-)tyskar, dock inga med känd finländsk anknytning.
 
Vilken släkt vinner denna batalj?  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

181
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-28, 00:59 »
Petrus Larsson Blomenfelt gifte sig 1642-12-19 med Sofia von Braunschweig (f. 1625), blev adlad 1652 och avled i Kolberg i okt. 1660, vilket kronologiskt gör honom till en möjlig farfar. Tre barn har hittills identifierats, alla (utom Daniel) med hos syskonen Blomfelts barn återkommande namn: Daniel Friedrich, Carl Wilhelm samt Margareta.  
 
Vidare, beträffande Diedrich Blomfeldts vigsel i St. Mikaels församling, Reval har Mikko Lagerspetz på www.heraldik.se påpekat att just denna församling vid tiden huvudsakligen var finsk-svensk, vilket i den förres fall indikerar ett finländskt ursprung.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

182
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-27, 16:53 »
Utmärkt idé, Carina!  
 
Jag är alldeles övertygad om att Casper Fredriks och Ottilianas far tillhör antingen ätten Blomenfelt eller Florinus, frågan är bara vilken. Somligt pekar i finländsk riktning, somligt i pommersk.  
 
Boken om släkten Groll finns f.ö. i Sverige endast på Stockholms stadsarkivs bibliotek och är tillgänglig först den 9 juli. Jag fortsätter under tiden att gå igenom mtl för Stockholms stad och söka efter Blomfelt i Livland/Estland.  
 
Vidare, vad gäller det mystiska Ramsjö bör detta trots allt ligga i Egentliga Sverige. Brevets adressat är nämligen Carl Gyllenstierna, generalguvernör för Hedvig Eleonoras livgeding, vilket omfattade Gripsholms, Eskilstuna, Strömsholms samt Vadstena län. Alla orter Ramsjö i Västmanland, Östergötland samt Södermanland är följaktligen värda att ses över.  
 
Vad gäller jungfru Charlotta Magdalena Bodin framgår av skrivelsen anno 1769 till Kungl. Maj:t att hon vid denna tid var svårt lungsjuk, utfattig och inneboende hos sin svåger i Björknäs, Nederkalix, lantmätare Anders Bergström, gm Maria Brita Bodin. Hennes ansökan om utökad pension beviljades.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

183
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-25, 13:32 »
Tack Carina och Constantinus!
 
Att Holtz och Gävle-släkten Holst kan ha med varandra att göra och kanske rentav utgöra grenar av samma släkt förefaller således inte omöjligt. Vad gäller von Ringenheim har jag noterat en livländsk dragonkapten Johann Hindrich med detta efternamn.
 
Intressant koppling också mellan Florinus och Wallenius. Kyrkoherde Mårten Arvidsson Florini (d. 1731 i Kangasala) dotter Susanna Florina var tydligen gift 1:o med Isak Mattsson Tammelin, d. 1742 och gift 2:o 1751 med Isak Josefsson Wallenius. Mårten Arvidsson Florinus i fråga är f. ö. brorson till kyrkoherde Henrik Mattsson Florinus och således Samuel Blomfelts kusin.
 
Vidare, apropå den sistnämnde har jag ej stött på namnet Blomfelt före 1719. I sina brev skrivna dessförinnan heter han uteslutande Samuel Florin/-us.
 
En annan intressant sak som framkom vid genomgången av registren till Livonica var att en Hindrick Johan von Buddenbrock befann sig i Moisek?ll 1701. Moisek?ll är en liten stad i Viljandi (södra Estland), alldeles vid lettiska gränsen och nämns även intill Diedrik Blomfelts namn i Estniska adelsfanan 1710. Orten som tillhör Abja socken återfinns i SAAGA under den aktuella tiden Poltsamaa socken, vilken därför bör undersökas närmare:
 
http://www.ra.ee/dgs/explorer.php?tid=15&iid=200220012268&tbn=1&lev=yes&lst=2&ha sh=857368ff2da6a827d4576a7e45aa4cfd
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

184
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-19, 04:15 »
I Neues allgemeines Deutsches Adels-Lexicon (Leipzig, 1929) nämns två söner till stadsmajoren i Kolberg och författaren Petrus Larsson von Blumenfeld: Daniel Friedrich och Carl Wilhelm von Blumenfeld, båda gardeskaptener i kurbrandenburgsk, senare i kunglig preussisk tjänst. Carl Wilhelm är onekligen identisk med den ovan nämnde kaptenen i Pommern. Med tanke på att Petri bevisliga dotter, Margaretha Persdotter (d. 1695) ej nämns kan man även misstänka fler syskon (läs: Johann). Vidare ska den tyska grenen ha slutits i och med Daniel Friedrichs icke namngivna barnbarns död 1793.  
 
Vad gäller vittnena till Johan Blomfeldts dop 1718 kan följande sägas delvis tack vare Martin Mårtensons Biografiska uppgifter över Underofficerskåren vid Kungl. Svea livgarde 1700-1784 (1959):
 
Sergeant Valentin Holtz är född i Finland 1693 och gm Märta Catharina Lilliebrunn 1717-04-19. OBS: mig veterligt stavas hans namn aldrig Holst!
 
Fältväbel Petter Lund är född i Sörmland 1686 och gm Ingeborg Boman. Han deltog liksom Casper Fredrik i slaget om Riga 1710.  
 
Jungfru Justina Groll är sannolikt en syster till Johans mor, Brita (Groll) von Weingarten och möjligen dotter till Nicolaus Groll/Catharina Kock, vilka 1700-01-10 får dottern Margareta i Storkyrkoförsamlingen. Det balttyska Groll är ovanligt i Stockholm vid denna tid, men förekommer desto ofta i Riga/Livland. I Finland har jag ej kunnat finna det alls vid denna tid. Följande bok bör hursomhelst kunna ge fler ledtrådar härtill: Groll, Släkten Groll i Stockholm, Stockholm 2009.  
 
Hustru Stina Bruno/-w tillhör möjligen den finländska, ursprungligen kurländska ätten Brunou/Brunow, alltså inte släkten Bruun. Förmodligen är hon identisk med Christina Brunou g 1714-01-17 m Johan Wix i Maria församling med vilken hon får dottern Maria Stina 1715-11-15 därstädes. Länkarna nedan ger en god inblick i denna ätts förgreningar. Vid samma tid fanns även en pommersk (!) ätt med samma namn, vilken hon troligare tillhör. Vad som talar härför är att ätten sedan åtminstone mitten av 1600-talet hade förgreningar i Stockholm; att hon ej stämmer in särskilt väl på någon av de Christinor Brunow som finns dokumenterade ur den finländska ätten nedan samt att samtliga dopvittnen vid dotterns födsel bär tysk-klingande namn.
 
Kopplingen mellan Brunow och Florin bör nämnas. 1694-02-25 vigs Elisabeta Joachimsdotter Brunou med Petter Nilsson Floryn (även stavat Floren/-t) i Katarina församling och får dottern Justina därstädes 1695-06-29.  
 
Även mellan Lilliebrunn och Brunow finns en koppling. Märta Catharinas farmor var Beata Brunow, dotter av amiral Jörgen Brynnielsson Brunow enligt Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden av Jully Ramsay (1909-16). Gabriel Anrep (1858-64) hävdar däremot att farmodern var Märta Christina Brunow, vars föräldrar var major Carl Brunow och Christina von Lodhe.  
 
Apropå Florin får en Johannis (Hans) Florin och Christina Ehrstadia en dotter Juliana 1719-03-11 i Håverö, Stockholm.
 
På agendan härnäst står att låna Släkten Groll i Stockholm, undersöka nämnda brev till och från Blomfeldtar samt kika närmare på Riksarkivets fantastiska Livonica-arkiv, vilka rymmer alla bevarade livländska dokument från svensktiden. Jag är övertygad om att vi snart är i mål.
 
http://runeberg.org/anrep/1/0343.html  
 
http://runeberg.org/frfinl/0063.html  
 
http://www.genealogia.fi/genos/7/7_34.htm  
 
http://www.genealogia.fi/genos/37/37_19.htm  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

185
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-17, 02:04 »
Tyskland kan idag måhända förefalla avlägset jämfört med Finland, men på den tiden var ju exempelvis Pommern (där också Peter Larsson Blomenfelt levde och verkade i Kolberg) en del av Sverige och avståndet därifrån till Riga var och är långt kortare än från Riga till Piteå. Den tidigare nämnde pommerske kaptenen och adelsmannen Carl von Blumenfeldt är onekligen son till den förre och således enligt resonemanget ovan en trolig farbror till syskonen Blomfeldt. 1692 ansökte han tydligen om medel för att kunna betala sin broders böter. Man undrar då så klart vem brodern var (Johann von Blumenfeldt?) och varför denne dömts till böter. Glädjande nog finns dokumentet bevarat i tyska Statsarkivet i Greifswald. Jag ska göra vad jag kan för att om möjligt få ta del av detta högoktaniga stoff vid tillfälle.  
 
Diedrich Blomfelt, Johan Henrik Blomfelt/Blomenfelt och möjligen även Peter Blomfelt (d. i Sthlm 1742) är således troliga syskon och/eller kusiner till Casper Fredrik och Ottiliana.  
 
Vigseln mellan de ponerade föräldrarna Johann von Blomenfelt och NN von Buddenbrock kan mycket väl ha ägt rum i dagens nätgenealogiskt sett tystlåtna Polen (dit bl a Kolberg och Elisabet Blomenfelts hemstad Köslin hör), vilket kan vara förklaringen till antavlans svarta hål och därmed denna diskussions längd.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

186
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-16, 21:01 »
Hej Carina!
 
Ju mer jag tänker på saken, desto mer misstänker jag att namnet Fredrik Johansson Blom är ett slarvfel. Skälen härtill är följande:
 
Att en ogift syster skulle ha övertagit sin brors soldatnamn verkar högst osannolikt. Namnet Blom förekommer bara en gång i samband med att Casper Fredrik 1711-11-30 avancerar till korpral nr. 106 vid Kapten Vergins kompani som ersättare till Jacob Eriksson Wittman. Om han nu bytte soldatnamn helt plötsligt, borde detta också ha noterats, vilket ej skett. Till samma kompani hörde också en Johan Johansson Blom (f. i Västergötland), vilket säkert kan ha bidragit till namnförvirringen ifråga.
 
Följaktligen tror jag som du att redan syskonens far hade namnet Blomfel(d)t/Blomenfelt och då återstår två möjliga kända släkter: Florinus/Blomfelt samt Blomenfelt. Vad gäller den sistnämnda, fann jag i ett tyskt adelslexikon på Krigsarkivet två tidigare ej nämnda söner (båda höga officerare) till Peter Blomenfelt med intressanta förnamn (varken Peter eller Lars, vad jag minns). Dessvärre var jag då för inriktad på Blom-spåret för att ens anteckna personerna ifråga, men detta skall göras redan nästa vecka. Uppgiften hos Schlegel & Klingspor att Johan Henrik Blomfelt tillhörde denna släkt samt namnet Peter Blomfelt (d. 1742 i Svea artillerireg. församling) håller den dörren fortsatt öppen.
 
Vad gäller Johan Henrik Blomfeldt så vet vi att han kom från Finland till Stockholm 1710, däremot inte om han var född där. Det kan mycket väl ha varit pga hans (blivande) hustru i Ramsjö (Ingå sn?) som han hamnade där. Det faktum att tiggarbrevet hade en generalguvernör som adressat stärker misstankarna att det rör sig om Finland. Endast Finland, Baltikum och andra ursprungligen icke-svenska provinser (Skåne, Pommern etc.) styrdes av generalguvernörer. Om Helena Johanna Appelgren befunnit sig i Egentliga Sverige, borde hon knappast ha vänt sig till en sådan. I brevet anno 1708 nämns f.ö. räntorna från Grimsholm. Det finns en ö i Helsingfors skärgård med detta namn.
 
Det ska bli spännande att se om vi bevisligen kan finna någon Florinus med Blomfelt som alternativt efternamn före 1719. Om så icke visar sig vara fallet, höjs i varje fall mina misstankar ännu ett snäpp mot den svensk-tyska ätten Blomenfelt. Tre omständigheter talar emot Florinus som stamätt. För det första är släkten en synnerligen väl dokumenterad sådan av Leif R. Blom och andra, enligt vilka inget belägg finns för att Blomfelt användes före Samuels adlande 1719. För det andra förekommer just de tyskklingande namnen Casper, Fredrik, Wilhelm eller Ottiliana ej hos generationerna bakåt. För det tredje verkar det osannolikt att Samuel Florinus skulle ha valt ett adelsnamn som redan burits av andra släktingar en generation tidigare.
 
Det mesta talar som bekant för att Casper Fredriks och Ottilianas far var militär. De var båda direkt och indirekt i krigsmaktens tjänst, så även Casper Fredriks äldste (och ende) son, Johan. Att Ottiliana tjänade som kammarjungfru hos överste von Buddenbrock pekar i samma riktning. Någon svensk (eller finländsk) faderskandidat under dessa omständigheter finns emellertid ej, men väl bland Peter Larsson Blomenfelts officerare till söner...
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

187
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-16, 04:34 »
Guldstjärna till dig, Carina, för din flit och imponerande associationsförmåga!  
 
Ju flera sådana här kopplingsnamn vi får, desto tydligare ser vi också vilka som s. a. s. kopplar mer än andra. Holst/Holtz, Bruun och Böös är ju onekligen exempel på sådana. En hel del av namnen du fann i Ljusdal förekommer även i Livland och Riga; Berents, Taube, Schröder, Warg och Falck synnerligen ofta.  
 
Jag tror som du att det är det finländska Ramsjö vi söker. Med tanke på Arvid Appelgrens prominenta ställning vore det ju högst besynnerligt om han inte nämndes alls i kyrkböckerna för den socken där han inte bara ska ha avlidit i febr. 1701 utan också bott sedan flera år dessförinnan.
 
Vad gäller Johan Henrik(sson) Blomfeldts ålder, finns den dessvärre ej angiven i generalmönsterrullorna. I hustruns brev anno 1713 nämns bara ett barn (Johan Jacob f. 1712), varför man kan anta att de gifte sig ett par, tre år tidigare. Med tanke på brevets natur hade hon ju säkerligen nämnt fler, om sådana funnits. Helena Johanna Appelgrens far ska ha varit född ca 1647 och en av hennes två kända systrar, Eva Christina föddes 1687-10-03 i Snesta, Spelvik (D). Då brevet anno 1708 är undertecknat Helena Johanna å hennes och hennes icke namngivna systrars vägnar, kan man anta att hon var äldst och därmed troligen född ca 1685.  
 
Johan Henrik Blomfeldt påbörjade sin militära bana tidigast 1709, varför man kan anta att han var i ungefär samma ålder. Men helt säker kan man ju inte vara. I annat fall är han onekligen en tacksam faderskandidat, ponerat att han också varit gift tidigare, gärna med en von Buddenbrock.
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

188
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-16, 02:40 »
Magdalenas broder, Wilhelm Bodin, var bosatt i Torneå och där verksam som tullskrivare åtm. 1751-64, vilket torde vara skälet till hennes flytt dit. De var tydligen kusiner till en Brita Klingberg, dotter till Olof Bodins syster Cecilia Olofsdotter. Deras farbror, tidigare nämnde häradsskrivaren Lars Olofsson Bodin, avlider i Nedertorneå 1757-01-14, 45 år gammal. Wilhelms vidare öden är mig dock okända.
 
Vidare, till min stora förtjusning noterade jag idag att det finns skrivelser till Kungl. Maj:t bevarade med såväl Casper Fredrik Blomfelt (1 st.), Olof Bodin/Ottiliana Blomfeldt (1 st.) och Samuel Blomfelt (13 st.) som avsändare. Dessa ska givetvis undersökas på Riksarkivet snarast möjligen. Två brev från den sistnämnde, daterade 1719-07-04 och 1755-04-06 verkar särdeles spännande. Dessa har nämligen förutom Samuel själv även hans rättsinnehavare som avsändare, vilket därför också med tanke på brevens dateringar och adresserad myndighet (Kammarkollegium) torde gälla hans adelskap. Därtill är fem brev daterade före adlandet, det tidigaste 1713-03-06.
 
Beträffande syskonen Blomfeldts ev. finländska ursprung må nämnas att Casper Fredrik enligt Steckzén inledde sin karriär som volontär i Nylands regemente (!) under överste Gotthard Wilhelm von Budberg som 1710 var stationerat först i Pernau, därefter i Riga som del av Rigiska garnisonsregementet. Till saken hör att de svenska trupperna där och då huvudsakligen ska ha bestått av finländare:
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Riga#1521_till_1721:_Kampen_om_Riga
 
Notabelt är också att samma namn ges de finländska Blomfeldtarnas barn på 1700- och 1800-talen som Diedrichs, Casper Fredriks resp. Ottiliana Blomfeldts: Henrik, Johan, Fredrik, Carl, Magnus och Wilhelm. En ren slump?
 
Även om det skulle visa sig stämma att Casper Fredrik och/eller Ottiliana faktiskt är födda i Riga eller i varje fall Livland, utesluter ju inte det i sig att föräldrarna härstammade annorstädes ifrån. Mina ögon förblir öppna...
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

189
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-15, 03:38 »
Tusen tack, Carina!
 
Man undrar just vad som fick Charlotta Magdalena att bosätta sig där. Att kusinen, Magdalena Blomfeldt, var bosatt och ogift i Nederluleå såväl 1760 (då hon som bekant bevittnade Daniel Bodins dop) som 1764 (se nedan) torde innebära att hon ej är identisk med namnen, gift i Sthlm med Jacob Schultz. Om den senare således ej var Casper Fredriks dotter, är ju frågan vems hon då var.  
 
Anders ANDERSSON  
 
Blev ett år.  
 
Far:   502 Anders NILSSON (1701 - 1772)  
Mor:   Catharina LARSDOTTER (1732 - )  
Född:   1764-02-11 Rutvik 8 Nederluleå Norrbotten 1)   Döpt till Andreas. Anteckningar om död i födelseboken. Dopvittnen: Capit. Herr Carl Fredrik Blomfeldt, Comminister Herr Hans Nordmark, Ländsman Olof Glad, Madame Maria Plantin, Mamsell Magdalena Blomfeldt i Gl Staden och hustru Brita Pärsdotter från Rutvik.  
Död:   1765-04-22 Rutvik Nederluleå Norrbotten 2)   1 år, 3 mån gammal. Död av okänd sjukdom.  
 
Vad gäller Ramsjö, finns det - förutom Ramsö, Vaxholm och Ramsjö (X) även ett finländskt Ramsjö i Ingå socken, Nyland. Vad som talar för Ramsö i Vaxholm är det faktum att det var där Arvid Appelgren dog i febr. 1701, i varje fall enligt Elgenstierna. Vad som talar däremot är stavningen och att varken någon Appelgren eller Blomfelt har noterats i kyrkböckerna och mtl för Vaxholms resp. Värmdö socken (där Ramsö återfinns i hfl). Ramsjö/Ljusdal (X) och - särskilt då - Ramsjö i Ingå socken bör därför undersökas närmare. Vi vet att Johan Henrik Blomfelt kom från Finland till Stockholm 1710-07-09, varför det är troligt att han också gifte sig i Finland. Någon vigselort på svensk mark står uppenbarligen ej att finna bland de många tänkbara socknar vi gått igenom. Till saken hör dessutom att Arvid Appelgren sannolikt var född i Finland (hans far var verksam där i varje fall 1632-1641) och därtill liksom sin far var herre till Malöholm i Finland. Var Malöholm ligger exakt är mig dock obekant.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

190
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-14, 21:28 »
Helena Johanna Appelgrens bevarade brev från 1708 resp. 1713 har idag undersökts. Det första handlar om arvet efter hennes far, Arvid Appelgren och är även signerat å hennes syskons vägnar, medan det andra är en personlig vädjan om utökad änkepension i och med hennes makes försvinnande. Hon beskriver sig häri som en ensamstående mor med en liten son, befinnande sig i ett ekonomiskt uselt och eländigt skick, efter att hennes make fallit i Pommern.  Dock ger ingetdera brevet någon uppgift om makens namn. I brist på andra då kända Blomenfeltar har man förmodligen antagit att Per Larsson Blomenfelt torde ha varit hennes make. En annan intressant sak är att det äldre brevet har Ramsiö som avsändarort. Frågan är om det är Ramsö, Vaxholm eller Ramsjö (X) det gäller.
 
Vidare, beträffande hennes make, sedermera sergeanten Johan Henrik Blomfelt, torde hans tilltalsnamn ha varit Johan, medan Henrik var hans fars namn. Han finns omnämnd sammanlagt fyra ggr i generalmönsterrullorna för Svea livgarde till fot 1710-11, varav två ggr endast som Johan Blumfelt resp. Johan Blumfeldt. En gång skrivs han också som Johan Henrikss Blomfält (s. 254).
 
I Svea artilleriregementesförsamling F:1 1735-85 Bild 27 står en Peter Blomfelt som begraven 1742-10-07. Före namnet står det hantg? af finska staten. Vet någon vad det första ordet är en förkortning av? Hursomhelst är det mest intressanta att även han, liksom Johan Henrik, verkar ha varit finländare. Samtidigt hävdar Elgenstiernas personregister att redan Henrik Mattsson Florin (d 1705) använde sig av detta efternamn. Hur det nu än var med det sistnämnda, så förekom namnet Blomfeldt/Blomfelt i Finland bevisligen redan 1710, alltså nio år före Samuel Florini adlande. Frågan är om någon känd Florinus, Samuel eller någon annan, bevisligen använde sig av detta namn redan före adlandet. Namnets ovanlighet vid denna tid får i varje fall mig att misstänka släktskap mellan Samuel, Johan Henrik, Peter och möjligen även Casper Fredrik samt Ottiliana.  
 
Anna Catharina Blomfelt, möjligen dotter till ovan nämnde Peter, gifter sig första gången med Petter Bergman och får med honom en son Johan Eric 1766-12-13 i Stockholm, församling mig okänd. Omgift (som änka) 1773-03-21 i Svea artilleriregementes församling med kår-sappeur Niclas Sjöqvist får hon en son Niclas 1776-07-15 (Svea artilleriregementes församling CI:3 Bild 174/sid 170) och avlider strax därefter i samma församling 1776-12-15, blott 36 år gammal. Ett av vittnena vid Niclas dop är f.ö. guld- och silverarbetaren Carl Fjellström, ett efternamn vi tidigare stött på i samband med Blomfeldtar.
 
Magdalena Blomfelt förekommer också i Sthlm 1757-60. 1757-02-04 får Johan Gyllen och Magdalena Blomfelt en oäkta son Johannes i Hedvig Eleonoras församling. Trots att de då ska ha avgivit äktenskapslöften gifter sig Öfverste Waktmästaren vid Kongl. Skatte Staten Johan Gyllen 1759-05-06 i samma församling med Maria Helena Teller. 1760-09-14 gifter sig Magdalena Blomfelt i sin tur i Stockholm med Jacob Schultz, församling mig okänd. 1760-11-03 föds i Sthlm ännu ett oäkta barn till M. B., dottern Anna Lovisa, församling mig okänd. Frågan är för det första om det rör sig om en och samma Magdalena Blomfelt och för det andra om hon är identisk med Casper Fredriks dotter.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

191
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-14, 00:11 »
Hej Carina och välkommen tillbaks!  
 
Tusen tack också för ditt idoga letande!  
 
Jag håller med om att man ogärna släpper taget om syskonen Blomfelt. Även om vi hittills inte funnit några bindande bevis för föräldrarnas identiteter, blir å andra sidan indicierna ständigt desto fler.  
 
På sistone har jag dels gått igenom Stockholms stads samtliga församlingar ca 1714-19 samt Rigas återstående från tiden befintliga dopböcker (Dom 1687-95 samt St Petri 1685-1711) på jakt efter intressanta fadderskap.  
 
Ottiliana har jag ej kunnat finna någonstans, men väl Casper Fredrik, som förutom vid tidigare nämnda tillfällen agerar dopvittne vid följande, samtliga i Svea livgardes södra bataljons församling:  
 
17120610 (s. 92): Soldaten vid K. Vergins kompani Anders Frisk och Lisken Carlsdotter får en son Petter. Vittnen: Borgaren Per Jönsson, corp. Casp. Blomfeldt, gardeskarl Anders Malm, ryttarhustru Catharina Olsdotter, sjömanshustru Lena Hansdotter, gardesänkan Catharina Jonsdotter.  
 
17130309 (s. 94): Korpralen vid K. Vergins kompani Christoffer Reinholdt och Elisabeth Håkansdotter får en son Christiern Jåstaf. Vittnen: Fältväbel Petter Lund, förare Hinric Loos (vid K. Vergins kompani), corp. Fredr. Blomfeldt (vid K. Vergins kompani), jungf. Cath. Ruth, jungf. Christina Ruth.  
 
17140812 (s. 99): And. Sundberg & Anna Greta Schmider får en son Andreas. Vittnen: Corp. P. Lund, Casp. Fredr. Blomfeldt, skepparänkan Anna Arnoldsdotter, jungfru Greta Andersdotter, barnmorskan h Ingrid Nilsdotter.  
 
17141121 (s. 101): Carl Stare vid Lovisins k. och Siri Månsdotter får sonen Carl. Vittnen: Corp. Fr. Blomfeldt, furir Eric Holm, rotm. Jacob Måni, ryttm. änkan fru Maria Schraggenschiöld, jungfru Catharina Nyman, h. Marg. Eriksdotter.  
 
17160730 (s. 108): Petter Waxberg och Elisabeth Johansdotter får en son Petter. Vittnen: Furir Blomfeldt, åkaren Anders Gillberg, Johan Conrad Weickert, borgarh. Maria Berg/Borg, änkan Elisabeth Moberg, jungfru Catharina Lind.  
 
17170428 (s. 45): Las Hök vid Lovisins kompani och Brita Larsdotter får en son Lars. Vittnen: Furiren Fredrik Blomfeldt, Sven Ågreen, hust. Elisabeth Aspgren, hust. Elisabeth Deppe, pigan Margreta Norman.  
 
Casper Fredrik förekommer tydligen endast som dopvittne i Svea livgardes norra resp. södra bataljoners församlingar och alltid då vid någon kompanibroders barns dop. Notera också att Casper Fredrik vid ett tillfälle - 17140812 - får hela sitt namn angivet!  
 
Ovan nämnde Johann Friedrich och hans hustru Annas efternamn torde vara Klemm:  
 
https://familysearch.org/search/records/index#count=20&query=%2Bbirth_place%3Ast ockholm~%20%2Bbirth_year%3A1700-1720~%20%2Bfather_givenname%3A%22johan%20fredrik %22~%20%2Bfather_surname%3Aklemm~  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

192
Långared / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-06-12, 13:23 »
Bifogar Gudmund Svenssons uppdaterade antavla:  
 
F  
Sven Carlsson f 1681 i Rafvelsbo, d 1752 i Frishulan, g 1719 med nästa ana  
 
M  
Anna Gudmundsdotter f 1700 i Hästhagen, Långared, d 1775 i Frishulan.  
 
FF  
Carl Carlsson f 1646, d i Rafvelsbo 1741.  
 
FM  
Carin Torstensdotter, f i Rafvelsbo, d i Rafvelsbo före 1700.  
 
MF  
Gudmund Jacobsson f ca 1659 i Hästhagen, d i Hästhagen 1726.  
 
MM  
Kerstin Andersdotter f 1668, d i Hästhagen 1729.  
 
FMF  
Torsten Gudmundsson d efter 1673 i Rafvelsbo.  
 
FMM?  
NN Helgesdotter f i Rafvelsbo, d i Rafvelsbo.  
 
MFF  
Jacob Gudmundsson d 1699 i Hästhagen. Nämndeman.  
 
MFM  
NN Andersdotter
 
FMFF
Gudmund Torstensson d efter 1639. Omnämnd i rotelängderna för Hästhagen 1627-39.
 
FMFM?
Kerstin (Andersdotter?) d 1657 i Hästhagen.
 
FMMF  
Helge Bengtsson d 1652 i Rafvelsbo.  
 
MFFF
Gudmund Torstensson d efter 1639. Omnämnd i rotelängderna för Hästhagen 1627-39.
 
MFFM?
Kerstin (Andersdotter?) d 1657 i Hästhagen.
 
MFMF  
Anders Larsson d 1660 i Hästhagen.
 
FMFMF
Anders NN i Hästhagen, omnämnd i Älvsborgs lösen 1571.
 
FMMFF
Bengt (Gunnarsson?) d efter 1626 i Rafvelsbo. Omnämnd i 1621-26 års rotelängder.
 
FMMFM?
Gunnilla Eriksdotter död ca 1641 i Rafvelsbo.
 
MFFMF
Anders NN i Hästhagen, omnämnd i Älvsborgs lösen 1571.
 
FMMFFF?
Gunnar NN i Rafvelsbo, omnämnd i Älvsborgs lösen 1571.

193
Långared / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-06-11, 21:19 »
Hej Birgitta!
 
Jag misstänker som du att Torsten är äldre bror till Jacob. Såväl namnen som kopplingen mellan Rafvelsbo och Hästhagen talar därför.
 
Dessvärre verkar de ej finnas på Arkiv digital, så jag skulle föreslå Riksarkivet/SVAR alt. Landsarkivet. En annan möjlighet är att uppgifterna kommer från Kullings häradsrätts domböcker. Vad gäller rotelängder återges dessa i John Winkvists ypperliga Bjärkebygden I-IV. Den finns till låns på Alingsås stadsbibllotek.
 
I vigselboken står följande: Copulerades Rättarn til Gräfsnääs Swen Carlsson i Friisholan och p. Anna Gudmundsdotter i Hästhagen. Gräfsnäs som ägde större delen av Långareds hemman, inkl. Frishulan, ålade sina undersåtar dagsverken. Rättare är en äldre titel för en förman vid ett större jordbruk.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

194
Långared / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-06-11, 13:45 »
Hej Birgitta!  
 
Enligt mtl hette nämndemannen Jacob Gudmundsson och dog 1699. Någon gång har hans namn felaktigt skrivits Benjaminsson, vilket torde vara roten till missförståndet ifråga. På Alingsås släktforskarförenings hemsida står han ej som död 1693, utan som omnämnd då, förmodligen i sockenstämmoprotokollen alt. i kyrkoräkenskaperna.  
 
Troligen var han son till Gudmund Torstensson i Hästhagen, omnämnd i 1627 års rotelängd, sista gången 1639.
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

195
Långared / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-06-04, 19:02 »
Hej Birgitta!
 
Birgitta Larsdotter begrovs 1786-01-07, varför man kan misstänka att hon avled i december 1785. Onekligen rör det sig om vår Britta. Hon står vidare angiven som änkja, död af colique. Att hon i hfl står angiven som född år 1716, men dog blott 68 år enligt db är väl att betrakta som en för tiden helt normal åldersuppskattning med 1-3 års felmarginal.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

196
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-04, 13:43 »
Tack Peder!
 
Förhoppningsvis är diskussionen ej över ännu. Bl a ska mantalslängderna för Stockholms stad 1711-18 undersökas. Glädjande namngavs häri inte bara husbonden, utan även övriga medlemmar av hushållet. Återstår bara att se exakt var vår Casper Fredrik Blomfeldt höll hus.
 
Vad gäller von Buddenbrock är alla nya uppgifter om denna ätt av intresse, då det finns goda skäl att anta släktskap med syskonen Blomfeldt. Ottiliana var Henrik Magni kammarjungfru 1719-25 och såväl hennes som Casper Fredriks namn (därtill relativt ovanliga sådana även i livländska sammanhang) är ofta återkommande hos ätten i fråga.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

197
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-03, 22:24 »
Carina, utan dig hade detta inte blivit någon diskussion överhuvudtaget.  Du har inte bara påbörjat den, utan bidragit med en imponerande energi och mången intressant synpunkt! Jag hyser vissa tvivel inför att kunna knäcka nöten, men jag ska i alla fall bearbeta de ledtrådar som ännu återstår.
 
Intressant att du har dina rötter i Småland! Faktum är att jag själv är mer smålänning än västerbottning, så förhoppningsvis kommer våra vägar att mötas även där.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

198
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-03, 21:06 »
Tack Carina och Peder!
 
Mycket intressanta uppgifter ni fått fram. Även om inte gåtan är löst, så öppnas ständigt fler dörrar. Möjligen är släkten Bruun identisk med den i Riga och Livland frekvent förekommande Bruhn / Bruno. Jag har dock inte stött på någon förväxling mellan namnen Blohm och Bruhn tidigare, men med tanke på deras likhet kan det säkert ha förekommit. Att man i generalmönsterrullorna skrivit in fel efternamn inte bara en gång utan permanent under hela Casper Fredriks militärtjänstgöring förefaller dock tämligen osannolikt. Att kaptenen ifråga vidare hette Christoffer torde väl därtill utesluta honom som far till densamme?
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

199
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-02, 16:55 »
En möjlighet skulle givetvis vara att Blom var ett soldatnamn (Casper) Fredrik Johansson fick då han inledde sin militärtjänstgöring 1710. Tre omständigheter talar dock däremot. 1) Om han nu redan fått ett soldatnamn, varför då byta detta redan som vicekorpral året därpå? 2) Hans och systerns (Otto Juliana) dubbla förnamn talar för att de, såsom var brukligt hos balttyskarna i Riga och Livland, var födda med ett släktnamn. Då och då stöter man på personer även där utan sådana, men detta är ytterst sällsynt och så gott som alltid personer med genuint svenska namn; Per Larsson, Johan Persson etc. 3) Att Ottiliana agerade kammarjungfru hos Henrik Magnus von Buddenbrock och sedermera tituleras mamsell tyder vidare på att de var, om inte adliga, så i varje fall ofrälse ståndspersoner. Vi vet alltså inte om de tillhörde en adlig släkt Blom eller ej. Som Leif R. Blom noterade så förekom vigslar mellan ofrälse officerare och adelsdamer även vid denna tid. Den senare efterlyser förresten din emailadress, Carina!  
 
Vi vet att Fredrik Johansson Blom och Casper Fredrik Blomfeldt är en och samma person, då man kan följa honom oavbrutet i rullorna. Fredrik var uppenbarligen hans tilltalsnamn. Varför han bytte namn från Blom till Blomfeldt tyder i min värld på att hans far ej var militär, i varje fall inte någon framstående sådan, utan troligare verksam i det civila. Man har uppenbarligen velat ge namnet en mera militär klang, vilket också torde förklara Samuel Bloms val av samma efterled. Adeln var ju som bekant i första hand ett krigarstånd. Hade redan fadern varit militär, hade det väl inte funnits nån poäng med att militarisera släktnamnet? I ljuset av detta tror jag också att fadern återfinns bland tidigare nämnda Johan Blommar i Riga.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

200
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2012
« skrivet: 2012-05-31, 14:37 »
Tusen tack, Carina!
 
Utmärkt genomgång av Stockholms församlingar!  
 
Jacob Blom är sannolikt tidigare nämnde borgaren och fadern (d. 1706)  till Diedrik Blom (adl. Blomcreutz). Skragge var helt korrekt Daniel Olofsson Lagerborgs värmländska släktnamn, vilket även förekommer i Riga.
 
Jag har gått igenom det mesta av de befintliga kyrkböckerna utom födelseböckerna för St. Petri och Riga Dom -1695, dvs ifråga om dopvittnen. Alla namnregister över döpta barn, deras föräldrar, vigda och begravna har redan undersökts i samtliga församlingar. Då varken Casper Fredrik eller Ottiliana finns med här, torde de vara födda i någon av de rigiska församlingar, vars kyrkböcker ej finns bevarade för perioden. Dock kan dopvittnena här icke desto mindre ge ytterligare ledtrådar. Jag hoppas inom kort också kunna finna Casper Fredrik Blom/Blomfeldt i mantalslängderna över Stockholms stad 1711-18 för att där finna ev. släktingar.
 
Vad gäller Johan Henrik Blomfeldt förefaller han vara den Johannes Henrici Blom omnämnd här:
 
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=4360
 
Den senare har här tydligen förväxlats med sin kusin, tidigare nämnde löjtnanten vid Åbo reg. Johan Jacobi Blom gm Anna Kruus och fallen i Pälkäne 1713-10-06.
 
Johan Henrik Blomfeldt kom som bekant till Sthlm från Finland 1710, varför hans vigsel med Helena Appelgren och ev. tidigare barn således bör sökas där. Det faktum att han gifte sig med en adelsdam tyder på att han själv kom från en frälsesläkt och den enda mig kända finländska är just Florinus. Att han ursprungligen hette Blom får man utgå ifrån, då någon släkt Blomfeldt överhuvudtaget ej fanns i Finland vid tiden. Förutom namnet Henrik verkar vidare sonen Jacobs namn komma från fädernet, vilket också var Henrik Florins brors namn.  
 
Vi vet att han kallade sig Blomfeldt redan vid värvningen 1710. Frågan är då om Samuel Blom eller någon annan Florin gjorde det samma redan före adlandet 1719. Valet av adelsnamn pekar hursomhelst på ett släktskap dem emellan. I ljuset härav bör man även fortsättningsvis hålla dörren åtminstone på glänt för ett ev. släktskap även med Casper Fredrik Blomfeldt.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

201
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2012
« skrivet: 2012-05-29, 18:27 »
Tack Carina och Peder!  
 
Carina, här finner du Rigas böcker:  
 
http://www.lvva-raduraksti.lv/en/menu/lv/2/ig/1.html  
 
Jag har idag varit på Krigsarkivet och fått en del intressant information. Casper Fredrik är född i Riga 1690-12-12 enligt Birger Steckzéns Västerbottens regementes officerare till 1841 (1955). Dessutom ska han ha varit volontär vid Överste Gotthard Wilhelm von Budbergs regemente i Riga 1710 och där bevistat den ryska invasionen. Värt att notera här förutom födelsestaden är det faktum att den föredömligt källkritiske herr Steckzén inte upprepar det gamla missförståndet (från Adam Lewenhaupt m. fl.) att Casper Fredrik skulle ha tillhört estniska adelsfanan 1710. Man får anta att Diedrich Blomfeldt tidigare misstagits för denne. Vi kan således idissla Rigas böcker även fortsättningsvis med gott släktforskarsamvete.  
 
Vad gäller Johan Henrik Blomfeldt ska han ha kommit från Finland och värvts 1710-07-09 enligt Martin Mårtenssons Biografiska uppgifter över Underofficerskåren vid Kungl. Svea livgarde 1700-1784 (1959). Vidare antas han vara son till Henrik Florin, adlad Blomfeldt. Dock stämmer som bekant ej det sistnämnda, emedan det var Henriks son, Samuel Blom, som blev adlad och det först 1719. Då hade fadern redan varit död sedan 13 år. Huruvida efternamnet fått Mårtenson att göra denna släktkoppling eller ej är mig obekant. Hursomhelst stärks härigenom sannolikheten ytterligare att Casper Fredrik och Johan Henrik ej var syskon.  
 
Om Casper Fredriks far nu var officer, vilket det mesta tyder på, torde han vara någon av följande personer:  
 
Johan Augustin Bluhme, fänrik vid Nieroths svenska regemente i Holland 1688-09-26; sekundkapten vid H. H. von Liewens Livländska infanteriregemente 1701-03-05; sekundmajor därstädes 1705-03-02; konfirmerad samma år; avliden 1706-02-29.  
 
Johan Blom, livdrabant 1700; sårad i Narva; följde till Bender; avliden i april 1716.  
 
Johan Christoffer Blom, löjtnant vid Wolmarska lantmilisbataljonen 1701. Wolmar är f.ö. en livländsk stad, 10 km nordost om Riga.
 
Johan Blum (OBS: ej sedermera överstelöjtnanten med samma namn!), kaptenlöjtnant vid Zweibr?ckenska infanteribataljonen 1713-07-21; konfirmerad 1714-05-07.  
 
Då Johan Christoffer Blom och Johan Augustin Bluhme är de enda med uppenbar koppling till Livland kan man också hålla dem för mest troliga. Fler pusselbitar behövs dock, varför sökandet fortsätter.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

202
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2012
« skrivet: 2012-05-27, 03:40 »
Tack, Carina!
 
Således bör Casper Fredriks dotter Maria Catharina vara född efter 1736, enligt samma resonemang. Men detta är givetvis högst spekulativt i nuläget.
 
Nedan följer en uppdatering av Blohm-läget i Riga. OBS: genomgången av samtliga dopvittnen 1685-1718 för St. Jacobi samt St. Petri församlingar återstår, vilket med all sannolikhet kommer att räta ut vissa frågetecken.  Denna information bygger på en genomgång av alla intressanta Blohmar i församlingarnas resp. register ifråga. Som det ser ut nu, figurerar vid den aktuella tiden två, eller rentav tre olika Johan Blohm. En jämförande analys av faddersammanhang kommer sannolikt att kunna bestämma antalet ifråga och tydligare gradera deras inbördes rangordning som faderskandidater. För helhetens skulle bifogar jag även information om den avförde Johan Blom, gm Brita Catharina Berg. Då originaltexten stundom är mkt svårtydd, ber jag ödmjukast om tolkningshjälp där så är angivet.
 
ST. PETRI
 
Johan Blohm gm Anna Catharina Hendel får i dottern Anna Dorothea 1699-03-13.  Vittnen: Georg Mathias Möller, Joachim Johan Woger, Anna Berger, Anna Margaretha Meyer, Emerenthia Woencke (s. 66).
 
Johan Blom gm Anna Catharina Hendel får dottern Anna Dorothea 1701-07-26. Vittnen: Johan Leyfart/Heyfart (?), Mons Hauswald, jungfru Margareta Hendel (trol. f. 1681-06-13 i St. Petri som dt Michel Hendel och en sannolik yngre syster till barnets moder), fru Catharina Liesen (?), Anna Dorothea NN (s. 104)
 
Peter Blom, Brandmeister in der Sleu (?), begraven 1736-04-14 (s. 222). Sannolikt identisk med den P B som gifter sig med Maria Sabina Holstein i St. Jacobi 1710 (se nedan!) och som agerar dopvittne i Riga Dom 1711 och 1715 (se ovan!).
 
Om nu Johan blom och Anna Catharina Hendel är syskonens Blomfeldts föräldrar, måste Ottiliana vara annorstädes född före 1699 eller ngn gång 1701-04. Därtill finns också möjligheten att föräldrarna fått Ottiliana år 1700 på annan ort, då troligast i eller vid Narva. Om det i födelseboken för St. Petri och/eller St. Jacobi visar sig att föräldrarna agerat faddrar kontinuerligt från 1695-1704, torde även de kunna avföras.  
 
ST. JACOBI
 
Maria Blom gm Martinus Luther 1677-06-01 (s. 18).
 
Catharina Blom gm Christian Syriach 1679-03-06 (s. 23).
 
Anna Blom (änka efter Christoff Raut) gm rådsm. Andres Hellwig 1694-06-12 (s. 53). Jfr Johan Blomen frau Catharina Hendel (s. 149, Riga Dom) vittne till Joachim Ohms och Anna Catharina Hellvigs dotter, Dorothea, f. 1705-04-20  
 
Johann Blom, Rigst. (?) soldat och Brita Catharina Berg får dottern Anna Dorothea 1697-01-10. Vittnen: Fr. Brusin (?), H. Renneus (?), Herr (?) Moll, Hans Diepenbrock, fabius (?) B. Dresses (s. 222).
 
Constapel Johann Blom får dottern Barbara Maria 1700-08-04. Vittne: Timmermanskan Barbara Blom bar barnet (s. 254).
 
Constapeln under Rådth. Johann Blom får sonen Hindrick 1701-11-24. Vittnen: köpmannen Johan Hendrick bar barnet, herr Ryskelou (?), herr Rebant, fru Hacksche, fru Wyngutsche (s. 263).
 
Notman Rådz Finnewerkaren (?) Johann Blom får dottern Lowisa 1703-03-11: Frau Capitainin Böning bar barnet, herr löjtnant Rydinger, fänrik Schalm, fru Fänrikskan (?), fru Borgmästarinnan (?) (s. 281).
 
Rådz Frinneverkaren (?) Johann Blom får dottern Maria Elisabeth 1704-12-04. Vittnen: Fru Elisabeth Wegner bar barnet, Wilhelm Lehfeber, Anders Blom,  Rubbert Watz, Anna Pulck, jungfru Lovisa Bruun (s. 303).
 
Rådz Frinneverkaren (?) Johann Blom får dottern Catharina Elisabeth 1706-01-14. Vittnen: Fru Diuss (?) bar barnet,  Jonas Aschelin, herr Sannman, öfverfinnwerkaren (?) Petter Pettersson (s. 200).
 
Capt. Henrik Magnus von Buddenbrock får sonen Ludwig Fransiscus 1708-06-29. Vittnen: Hans Excellens general Leijonhufwud (?) bar barnet, generalmajor Funcken, herr överstelöjtnant Budberg, herr överste Buddenbrock (s. 228).
 
Capitain Bloms hustru begravs 1709-04-14 (s. 560).
 
Peter Blom gm pigan (!) Maria Sabina Holstein 1710-04-03 (s. 25).
 
Brigitta Blohm begraven 1732-08-07 (s. 648).
 
Mest intressant torde vara det faktum att Henrik Magnus von Buddenbrock bevisligen bor i Riga 1708, vilket ytterligare talar för att även Casper Fredrik och Ottiliana gjort detsamma, om än ev. inte fötts här. Vad gäller den senare eventualiteten beror den också på att vissa av Rigas församlingar saknar födelseböcker för endera eller båda syskonens ungefärliga födelseår. Sedan bör man ställa sig frågan om Constapel Johann Blom (tveklöst J B gm Brita Catharina Berg) och Rådz finnverkaren (?) i fråga är en och samma person. Vidare, vem är kapten Blom och vad heter hans år 1709 avlidna hustru, jfr Frau Capitainin Bluhm vittne till commissarie Gustav Otto Strandmans och Margaretha Elizabeth Maas dotter Maria Christina, f. 1707-05-25? Förhoppningsvis kommer bilden klarna efter genomgång av alla dopvittnen.
 
Övriga noteringar: En jungfru Ottilia Juliana Jesperson gm Secund. lieutnant Andreas Gripunoff 1721-02-21 (s. 24). En fröken Jacobina Appelgreen agerar dopvittne, liksom en kapten Bluhe (trol. slarvfel för Bluhm/Blume!) till kapten Bartholdt Focks dotter Jacobina, f. 1708-07-25 (s. 228). OBS: Dopprästen är från Burträsk och heter Philipp Nothelffer! En Johann Niclas Groll står som fadder i Riga Jesu församling år 1700, sid. 119.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

203
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2012
« skrivet: 2012-05-26, 01:50 »
Tack, det stämmer bra! Casper Fredrik fick ju dels en dotter Anna Brita, dels en dotter Maria Catharina. Vi vet ej när eller var den senare var född, men om man får spekulera lite enligt hypotesen ovan kan man tänka sig att Maria Catharina var född efter 1734 (trol. i Skellefteå). Man kan också misstänka att den ponerade modern, Anna Catharina Hendel avled först efter 1734, sannolikt strax därefter. Catharina var ju hennes tilltalsnamn och seden bjöd att nästföljande dotter fick ärva den senast avlidna mor- eller farmoderns namn. Detta år (1734) föddes nämligen Olof Bodins och Ottiliana Blomfeldts yngsta dotter, Charlotta Magdalena. Hade barnets mormor således haft tilltalsnamnet Catharina och avlidit dessförinnan, hade ju barnet också tveklöst fått detta namn istället.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

204
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2012
« skrivet: 2012-05-25, 21:01 »
Tack Carina!
 
Strålande detektivarbete du gjort! Barnens namn och namnet Grip tolkar jag som att Cornelius - liksom Johan Blume (se Leif R. Bloms forskningsmaterial!) - tillhör en gren av Florinus-släkten. Inte minst Samuel är ju ett intressant namn, jfr Samuel Blomfeldt. Ju fler Blohmar vi samlar på oss, desto tydligare kan vi också urskilja ev. gemensamma nämnare medlemmarna emellan.
 
Personligen tror jag inte att Casper Fredrik och Ottiliana tillhör Florinus-släkten av följande skäl: 1) Inget av de tyskbaltiskt klingande namnen Casper, Fredrik eller Ottiliana förekommer bakåt i denna huvudsakligen Finlands-orienterade släkt, vilken därtill är en ovanligt väl utforskad sådan av Leif R. Blom m.fl.  2) Den ende kände Johan Blohm av Florinsk stam som rent kronologiskt skulle kunna misstänkas är just överstelöjtnant Johan Blume, d. 1740. Han kan dock avföras helt som faderskandidat. Till saken hör att det finns en gedigen dossier om honom, enligt vilken framgår att han ingalunda varit gift före vigseln med Eleonora Pfeiff, att han med största sannolikhet var född 1674-03-17 i Nådendal (vilket blott gör honom ca 16 år äldre än Casper Fredrik), att han varken hade någon son Casper Fredrik, Casper, Fredrik eller någon dotter Otto Juliana, Ottiliana, eller Ottilia, samt att han ej kan kopplas till Livland överhuvudtaget under den aktuella tiden. Han befann sig huvudsakligen i Polen och Ryssland tillsammans med Karl XII. 3) Att han därtill dog så sent som 1740 talar också emot honom, om än inte i sig med absolut säkerhet. Sammantaget kan han dock avföras enligt min mening.
 
Även Johan Blohm gm Brita Catharina Bergh 1696 kan avföras, då han oavbrutet bor i St Jacobi församling åtminstone fram till 1707 och under denna tid inte får någon dotter Ottilia/-na. Att han därtill ej står som änkeman vid vigseln talar också emot honom som möjlig fader.
 
Den ende kände Johan Blom (hittills) som inte kan avföras (i min bok) är just den sannolike kaptenen, gift med Anna Catharina Hendel. Det faktum att han verkar bo i Riga Dom 1704-1708 (av de många fadderskapen där att döma) utan att få egna barn under denna tid, tolkar jag också som att paret vid det laget redan hade fått sitt yngsta barn annorstädes, möjligen Ottiliana. Vore de nygifta, vore det ju märkligt om de inte fick något barn under denna period. Varken vigselböcker eller dödböcker finns dessvärre bevarade från denna tid och denna församling.
 
Om nu syskonen Blomfeldts far var militär (vilket förefaller troligt också med tanke på att båda syskonen kom att verka direkt och indirekt inom krigsmakten) kan vi dock känna hopp och tillförsikt, då det finns utmärkta källor (inte minst generalmönsterrullor) till de karolinska soldaterna, och då i synnerhet officerarna. Jag minns också att jag stötte på minst en Johan Blom i Adam Lewenhaupts Karl XII:s officerare. Dessvärre skummade jag bara förbi honom/dem vid det lånetillfället, då mina ögon vara helt upptagna med att söka efter Blomfeldtare. Men den ska givetvis lånas om redan i nästa vecka. Om någon annan har tillgång till denna bok innan dess, så informera gärna om vad som står om de där upptagna herrar Johan Blom.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

205
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2012
« skrivet: 2012-05-24, 23:55 »
Tack själv Carina!
 
Intressant med dessa ständigt återkommande namn. Mkt bra också att du kikat närmare på nämnda socknar. Tack också för länken!
 
Att man kunde ge sin förstfödde farfaderns namn innan denne var död, förutsatt att barnets farfars far bar detsamma, kände jag inte till. Men om det nu kunde förhålla sig så, öppnar ju detta för fler möjligheter.
 
Jag har också varit i kontakt med en expert på familjen Florinus/Blom, Leif Blom. Han menar att nämnde Johan Blohm gm Ann Catharina Hendel INTE kan vara identisk med överstelöjtnanten Johann Blume. Den senare var vid den här tiden bevisligen såväl ogift som på resande fot med Karl XII. Detta stärker också mina misstankar mot den förre som syskonen Blomfeldts far. Till saken hör att namnet Blohm/Blume/Blohmen var tämligen ovanligt i och kring Riga vid denna tid. Ovan givna personer är de enda jag stött på i Riga Dom.  
 
Vidare, om nu Johann Bluhm också var kapten (vilket förefaller sannolikt), så torde hans försvinnande 1708 bero på något av följande tre skäl. 1) Döden. 2) Poltava 1709. 3) Den ryska invasionen av Riga 1710. Det senare skulle också kunna förklara varför Casper Fredrik begav sig till det tryggare Stockholm senast året därpå, möjligen tillsammans med hela eller delar av sin familj. Därom kommer sannolikt mtl att kunna ge mer info. Riga och hela Balticum var ju vid denna tid en högst turbulent del av Europa.  Krigstillståndet tvang i synnerhet militärer att röra på sig mer än under fredstid, vilket kyrkböckerna också tydligt vittnar om. Få personer förekommer i böckerna under mer än ett decennium. Om man betänker att Ottilianas far var officer, är det ju heller inte otroligt att hon föddes förslagsvis i Narva (även om föräldrarna inte var bosatta där i egentlig mening), där vid denna tid (år 1700) en stor del av krigsmakten fanns koncentrerad under en kort men intensiv period.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

206
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2012
« skrivet: 2012-05-24, 03:10 »
Har gått igenom Biografica och fann där såväl Johan Jacob Blomenfelt (!) som Casper Fredrik Blomfeldt, dock utan ngn ny info. Däremot noterade jag ett brev anno 1658 skrivet av kung Carl X Gustaf till en viss Johan Mathis von Blom (!), där den senare utnämns till överste över ett regemente i det nyss erövrade Skåne. Min första tanke var att han ev. skulle kunna vara bror till Henricus Mathias Florin/Blom, men någon sådan uppgift har jag ej stött på. Där finns också en dossier över mantalskrivaren vid Wetgötha Lejonet, Carl Blom, daterad till 1693. Olof Bodins och Ottiliana Blomfeldts yngste son hette Carl och detta namn verkar inte ha kommit från fädernet, varför man kan misstänka nämnde Blom för en farbror till syskonen Blomfeldt.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

207
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2012
« skrivet: 2012-05-24, 00:18 »
Tack Carina och Leif för intressanta inlägg!
 
Högintressant länk till Biografica, Leif! Den ska omgående undersökas.
 
Vad gäller Casper Friedrich Blum kan det möjligen vara en släkting, kanske rentav kusin. Att fadern saknar namnet Johan, att sonen ej föddes i Livland och att födelsedatumet skiljer sig från det angivna 12 december talar dock i min värld för att det inte handlar om vår Casper Fredrik. Födelsedatum tenderar f.ö. att stämma oftare än födelseår, märkvärdigt nog.
 
Friederick Johan Blomerii var ett intressant namn. Frågan är om efternamnet hans var Blomerius eller det romska Blomerus. Har ej stött på den varianten av Blom förut, men det är inte omöjligt att så kan vara fallet. Har dålig koll på detta namn, men väl värt att undersökas närmare.
 
Hur som haver är alla sådana här tips välkomna bitar i Blom/Blume/Blomfeldt-pusslet. Jättebra att utreda med öppna ögon som du gör, Carina!
 
Jag håller som mest på och lusläser Riga-böckerna från ca 1685-1718. Det finns flera skäl till detta. Casper Fredrik var ju född i Livland och Riga var ju vid den här tiden inte bara Livlands, utan hela Sveriges största stad, varför sannolikheten också är större rent statistiskt att finna deras föräldrar just här. Därtill har vi nätryktet om Riga som Casper Fredriks och Ottilianas födelseort. Har för mig att jag även stött på det påståendet i En gammal Norrbottensbygd av Albert Nordberg, vilken också finns med i källförteckningen till släkthistorian SLÄKTFORSKNING - Med rötter i adelsläkten Lagerborg och von Rohr. Ska undersöka även detta närmare vid tillfälle. Dessutom är såväl Casper Friedrich von Buddenbrock och Gotthard von Buddenbrock bosatta här (Riga Dom) i varje fall under 1700-talets första decennium, liksom flera medlemmar av ätten Börner/Bärner samt Thumb von Weingarten. Även släkterna Baumgarten, Gertten och - inte minst -  Groll finns representerad, bl. a. av Gotthard Groll, dopvittne 1704.  Varken Groll eller Thumb von Weingarten har jag heller stött på annorstädes. Rådmannen i Nyköping Peter Groll (d. 1715) som mig veterligen är den enda kände Groll här i landet som kronologiskt skulle kunna göra anspråk på Brita Grolls (Casper Fredriks hustru) faderskap kan emellertid avföras, då hans bouppteckning ej nämner någon dotter Brita. Således kan man anta att även Brita hade livländskt och då sannolikt rigiskt ursprung.
 
Varken Casper Fredrik eller Ottiliana föddes i Riga Dom. Däremot förekommer mellan 1704 och 1708 en (eller mindre troligen två) Johann Blohm/Blomen/Bluhm (alla varianter av samma namn) vid fyra tillfällen och indirekt vid två tilfällen, 1705 och 1706, som dopvittnet Anna Catharina Hendels äkta man. Då ingen annan manlig Blohm finns med vare sig som förälder eller fadder förrän 1711 (då Peter Blom debuterar som det senare), kan man anta att Anna Catharina Hendel är den Frau Capitainin Bluhm som är dopvittne 1707-05-25. Sannolikt var denne Johann Bluhm således kapten. Märk väl att denne Johan Bluhm ej bör förväxlas med sin tidigare nämnde namne, soldaten gm Brita Catharina Bergh 1696-10-20 i St. Jacobi församling, Riga.
 
Johann Blohm (gm Anna Catharina Hendel) får dock inga barn i Riga Dom. Såvida de inte var sterila (mindre troligt), kan man anta att de antingen bodde i någon närliggande församling och/eller flyttade till Riga Dom efter att yngsta barnet fötts. Det faktum att Johan Blohm och Henrik Magnus von Buddenbrock sannolikt bodde i samma församling under Casper Fredriks, Ottilianas och Henrik Magni barn/-ungdom torde ju vara mer relevant för deras blivande relation än huruvida de råkade vara födda i samma församling. Att Johann Blohm och hustrun sedan försvinner ur böckerna 1708 torde betyda att de dog strax därefter. Syskonens far bör med all sannolikhet ha avlidit ngn gång före 1718 och med tanke på att Casper var ca. 10 år äldre än Ottiliana kan man anta att de då inte heller var alldeles purunga. Andra Blohmar som förekommer som vittnen i Riga Dom för den aktuella tiden är förutom nämnde Peter Blom (möjlig bror eller son till Johann i fråga och därigenom en intressant namnlänk till Blume-ättens stamfar, amiral Peter Blume!), Regina Christina Bluhm samt Judith Bluhm. Nedan följer de aktuella dopsammanhangen.
 
Johann Bluhm (s. 136) till Ludwich Moritz och Anna Catharina Steffens son Johann, f. 1704-04-10.
 
Johan Blomen frau Catharina Hendel (s. 149) till Joachim Ohms och Anna Catharina Hellvigs dotter, Dorothea, f. 1705-04-20
 
Johan Blohm (s. 155) till Friedrich Kauls och Gertruda Holtz son Johan Wilhelm, f. 1705-12-05.
 
Johann Blum (s. 158) till Albrecht Heintzens och Dorothea Barbara Haakelmannins dotter Lucretia, f. 1706-04-20. Även ovan nämnde Joachim Ohm är vittne vid samma dop.
 
Johann Blumen (s. 161) frau Anna Catharina Hendel till Anton Wegelings och Elizabeth Slutens son Anton, f. 1706-06-19.
 
Frau Capitainin Bluhm till commissarie Gustav Otto Strandmans och Margaretha Elizabeth Maas dotter Maria Christina, f. 1707-05-25.
 
Johann Bluhm till Anton Wegelings och Elizabeth Sluthens dotter Anna Margaretha, f. 1708-01-14.
 
Frau Christina Regina Bluhm (s. 181) till Pohls och Anna Teitmans dotter Catarina, f. 1708-09-10.
 
Peter Blom (s. 219) till Johann Michel Tiesens och Maria Elizabeth Hahns son Johann Joachim, f. 1711-07-24.
 
Regina Christina Blom (s. 240) till Caspar Rosensets (?) och Elizabeth Ottens dotter Johanna, f. 1714-08-05.
 
Peter Blohm (s. 247) till Johann Michael Tiesens och Elizabeth Hahns dotter Anna Margareta, f. 1715-03-27.
 
Judith Blum (s. 279)  till den från judendomen konverterade Johannis ex Marthers (?) dotter Judith, f. 1718-01-18. Judith Blum var f.ö. gm Johann Lorentz Eckstein.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

208
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 23 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-23, 00:42 »
Tack Carina för tipsen om församlingar!  
 
Har gått igenom de två längder som finns för 1717 (endast Norrmalm västra och östra) utan att finna Casper Fredrik där. Dessförinnan är det ett glapp till 1710, så jag ska se om jag kan komma över den cd som ska finnas över Sthlms 1600- och 1700-talsbefolkning alt. hoppas på att 1711-1716 finns bevarade på Stadsarkivet.
 
Intressant också med alla Helena Johanna Appelgrenar! Mormor Helena Silfverstierna var ju också den noblaste och troligen mest förmögna av deras närmaste ascendenter. Vad gäller den som skrivit breven ifråga tror jag nog att det ändå är Johan Henriks hustru, men att de vid kategoriseringen förväxlat maken med Per Larsson Blomenfelt, kanske i brist på andra Blomenfeltar. Brevet återfinns nämligen under just kategorien Blomenfelt. Till saken hör att Johan Henrik även ska ha använt denna namnvariant. Just dateringen 1713 är ju också året då han deserterar, varför man kan anta att brevet har med detta att göra. Men det återstår att se!
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

209
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 23 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-22, 15:52 »
Intressant synpunkt, Carina!
 
Vi har ju faktiskt ingen aning om när Johan Henrik var född, även om kan misstänka att han var i Casper Fredriks ålder med tanke på att hans militärtjänstgöring började först 1711. Även här fäster jag mitt hopp vid generalmönsterrullorna på Krigsarkivet (de kritiska åren finns nämligen ej tillgängliga hos SVAR). Det vore också mkt intressant att se om man kan följa dem i mantalslängderna. Svea livgardes norra bataljons församling var tydligen en icke-territoriell sådan, varför i princip hela Sthlm isf måste gås igenom, men det kan det vara värt. Ett par tre espressi till bara, så kör vi ;)
 
Vad gäller Casper Fredrik, gick jag i natt igenom meritförteckningshandlingarna för Västerbottens regemente. Vi kan nog avföra Estland, alltså dåvarande Svenska Estland (inkl. Reval och Märjamaa) som hans födelseort. C F står alltid som född i Livland (inkl. nuv. Estlands Dorpat, Pernau och Fellin m. fl.), medan en av hans officerskamrat står som född i Estland, varför man inte verkar ha blandat ihop dessa landskap från den till sin natur pedantiska militärens sida. Det finns heller ingen uppgift om att han 1710 skulle ha tillhört Estniska adelsfanan, däremot begynt sin militära bana som volontär vid Livgardet 1711. Hans mångårige truppkamrat Carl Fredrik Kiöpping/Köpping (som deltog i ovan nämnda hjältedåd i Villmanstrand) är även han född i Livland ca 1696. Har visst för mig att jag sett hans namn som dopvittne till ngt av C F:s barn.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

210
Tack för svar, Chris!
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

211
Hej!
 
Vet någon under vilken rote/stadsdel i mantalslängderna man finner Svea livgardes norra församling?
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

212
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 23 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-21, 22:31 »
Stort tack, Carina och Leif!  
 
Låt oss samla på Blommar, i synnerhet med förnamnet Johan, så att vi sedan kan lägga var och en av dem i forskningens vågskål!  
 
Jag har noterat två ursprungliga släkter Blom/Blume med reservation för att det givetvis kan finnas fler:  
 
Adliga ätten Blume nr. 303
 
Peter Blume, f. på R?gen; amiral i tysk tjänst 1628; tillgångatagen av svenskarna 1629; gick i svensk tjänst samma år; kapten vid flottan i Stralsund 1630-33; vice amiral 1634; befälhavare över flottan i Stralsund 1634-1650; förde befäl över en strussflotta i Frisches Hatt 1636; adlad 1652-05-10 (intr. 1643 under nr. 303); förde befäl över en lodje- och strussflotta vid Jutlands kust sommaren 1644; viceamiral i C. G. Wrangels höstflotta samma år; befäl över C. G. Wrangels flotta i Wismar vintern 1645; viceamiral i C. G. Wrangels eskader av Erik Rynings flotta sommaren samma år; förde befäl över sju skepp till Kalmarsund och Gotland i sept. samma år. Död 1649-12-25. Gm Margareta Berens, vid liv ännu 1655 i Stralsund. Barn: Margareta gm borgmästaren i Neu-Brandenburg Erasmus Crause; Maria g 1655-10-02 m Johan Kermes; Barbara g 1666-02-06 i Stralsund m Johann Christoffer Kannengiesser; sannolikt även Fredrik, artillerikapten i Stralsund, som 1671-09-01 begagnade adliga ätten Blumes (ovan nämnda) vapen i sitt sigill. Källa: Elgenstierna.  
 
Den från Bremen stammande borgarsläkten Blom
 
De fyra bröderna Henrik, Johan, Gert och Dirich (Didrik) Blom. Henrik Blom (d. i juli 1648 och gm NN Bolte från Kolberg) var en framstående stenhuggare och småningom en av arkitekterna bakom Jakobs kyrka i Sthlm. Han kom till Sthlm i början av 1620-talet, senare följd av nämnda bröder, varav Johan bosatte sig i Nyköping medan Gert (d. 1664) och Dirich (d. 1667) blev borgare i Sthlm. Möjligen var tidigare nämnde borgare Jacob Blom en fjärde broder.  
 
En yngre Didrik Blom (f. i Sthlm 1686-03-08 och den Carina nämner ovan), sedermera adlad Blomcreutz, gifter sig i Sthlm med Anna Maria Hins (dt rådmannen i Nyköping Johan Hins och Christina Luth). Didriks far var borgaren och åldermannen David Blom, d. i Sthlm 1706. David är i sin tur troligen en son till den högt respekterade stenhuggarmästaren Didrik Blom d. ä. dennes h. Maria (levde ännu på 1670-talet) och bror till Anders Blom, som drev föräldrarnas verkstad vidare till sin död 1687. Didrik Blomcreutz´ förstfödde fick f. ö. också namnet Didrik. Om man får spåna vidare, kan man ju också tänka sig att Diedrich Blomfeldt härstammade från denna släkt, möjligen också Johan Henrik Blomfeldt.  
 
///  
 
Vad gäller Johan Henrik Blomfeldt bör vidare nämnas att sonen Jacobs namn verkar komma från fädernet. Modern, Helena Johanna Appelgren är dt Arvid Johansson Appelgren (d. på Ramsö, Vaxholm i febr. 1701 och st Johan Eriksson, adlad Appelgren) och Margareta Brita Duréel (d. 1696 och dt Peter Nilsson, adlad Duréel och Helena Silfverstierna) och har mig veterligt ingen Jacob bland sina ascendenter. Arvid Appelgren var f.ö. herre till Branthäll i St. Nicolai (D), Ölmekog, Väse (S) samt Malöholm, Finland. Har vi tur kan vi således finna Johan Henrik Blomfeldt och Helena Johanna Appelgren i någon av dessa socknar före 1711. Varken Jacob eller Didrik förekommer dock bland Casper Fredriks och Ottilianas barn och barnbarn, vilket talar för att de åtminstone inte var syskon till Johan Henrik. Mig veterligen hette Johan Henrik heller aldrig Blom och därtill finns ingen uppgift om att han skulle ha varit född i Livland, vilket det sista iofs inte nödvändigtvis behöver vara fallet för ett ev. syskonskap med tanke på adelns rörlighet vid denna tid.  
 
Vad gäller Henrik Magnus von Buddenbrock var han kapten vid Livgardet 1711-04-11 (vid samma tid och regemente som Casper Fredrik och Johan Henrik Blomfeldtar!) och major därstädes 1714-11-08. Under en period däremellan var han dock tillsammans med Karl XII i Bender. I sammanhanget bör - med reservation för ev. faktafel hos författaren - nämnas en passus i Herman Lindqvists Storhet och fall, sid. 601-602 gällande kungens högkvarter i Lund, dit han kom efter Bender 1716:  
 
Vid universitetet fanns tolv professorer och knappt två hundra studenter. Höns och grisar sprang omkring på de inte särskilt rena och jämna gatorna. I själva verket klagade kungen många gånger på lukten från döda hundar och katter och på de vilt strövande grisarna, som helt respektlöst tog sig in även på kungens gård. Detta ledde till debatt i stadens rådstuga, vars protokoll fortfarande vittnar om hur stadens fäder försökte ta itu med problemet. Till slut anställdes den gamble, förafskedade soldaten Johan Blom med specialuppdraget att, beväpnad med lämplig påk, hålla undan tiggare och landstrykare samt köra ut lösa hundar från Kongl Maj:ts hof.  
 
Om man får spekulera lite kan denne Johan Blom, liksom H. M. von Buddenbrock, mycket väl ha följt med kungen till Bender och där - om inte förr - sannolikt lärt känna von Buddenbrock. Om det nu inte var blodsband, eller i varje fall inte bara på grund därav som Ottiliana Blomfeldt sedermera blev den senares kammarjungfru, skulle denna ev. karolinska vänskap kunna ha bidragit till att så blev fallet, ponerat att denne Johan Blom också var Ottilianas far.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

213
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 23 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-21, 16:00 »
Beträffande Ottiliana visserligen ett långskott men man ska aldrig säga aldrig:
 
Anna Ottilia Lisabeth Blomen Germany, Births and Baptisms, 1558-1898 christening: 27 Nov 1705 EVANGELISCH,​BARNTRUP,​LIPPE,​GERMANY parents: Johann Henrich Blomen
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

214
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 23 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-21, 15:54 »
Tack för synnerligen spännande uppgifter!  
 
Vad som talar emot Johan Blume d. 1740 är väl just hans sena dödsår. Att Casper Fredriks förstfödde son fick namnet Johan 1718 talar väl starkt för att fadern då redan var död? Hos allmogen var detta närmast en lag vid denna tid, men kanske frälse folk inte var lika nogräknade med sådant? Han gifte sig med Eleonora Pfeiff i Sthlm 1714-11-14. Vet ngn vilken församling? Vore intressant att veta om detta var hans första äktenskap.  
 
Det föds ju som bekant en Johan Blom 1674-03-17 i Nådendal. Frågan är bara om det är Johan Blume d. 1740 eller ovan nämnde löjtnant Johan Blom vid Åbo regemente, d. 1713.  
 
Ska idag se om jag kan få ytterligare information om Johan Henrik och Casper Fredrik i rullorna. Med tanke på att den senare var verksam som officerare vid Västerbottens regemente under flera decennier borde det ju rimligtvis finnas ngn mer upplysning kring hans bakgrund före 1711. Jag antar att uppgiften om Riga som födelseort finns där någonstans. Vore också intressant att se om det finns ngn proveniens angiven för Johan Henrik. Ska även kika på mtl för Svea livgardes församling.  
 
Vad gäller Rigas och Lettlands böcker har jag även noterat att registren är långt ifrån heltäckande, varför det finns all anledning att lusläsa varje församlings födelsebok ca 1685-1705. Bifogar dock här de anteckningar jag gjort hittills, såväl från estniska som lettiska Livland:  
 
Riga
 
En major Blom finns indirekt nämnd i St. Petri församlings dödbok, då en hans soldat Peter begrovs 1687-07-26.  
 
En soldat Johann Blom gm Brita Catharina Berg 1696-10-20 i St. Jacobi församling.  
 
Mitau, St. Trinitatis församling
 
Korpralen till fots Johan Blohm gm Susanna NN 1674-04-16.  
 
Henrich Blum gm NN Valterin 1647 (sid. 10)  
 
Henrich Blumen (trol. densamme) nämnd ännu 1661.  
 
Reval, St. Mikaels församling
 
Soldat Friedrich Wilhelm Blom nämnd 1700.  
 
En Hinrich Blom får barnen Gertrud 1697-02-14, Maria 1698-07-27 och tvillingarna Johan och Margret 1699-07-23.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

215
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 23 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-21, 03:31 »
Tusen tack Carina!
 
Dina efterforskningar är guld värda och avslöjar relationer som annars lätt förblivit osedda.
 
Blom/Blume verkar f.ö. vara helt rätt spår att fortsätta vår vandring på. Casper Fredrik kommer nämligen till Livgardet till fot, Kapten Vergins kompani som korpral nr. 106 1711-11-30 som Fredrik Johansson Blom (!): A0029173_00574 som ersättare till Jacob Eriksson Wittman och stannar där till 1712-01-26, då han istället - nu som Fredrik Johansson Blomfelt - ersätter Anders Andersson Barck som korpral nr. 91: A0029174_00126. Lovisin tillträder som kapten först 1713. Enligt Lewenhaupt var Casper Fredrik tidigare under 1711 volontär vid Svea livgarde och året dessförinnan volontär vid Estniska adelsfanan. Vilket kompani han tillhörde som volontär återstår att se. Det var i varje fall inte Vergins.
 
Fadern hette således Johan Blom/Blume och dog sannolikt före 1718-03-09, då CF:s son, Johan, föddes.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

216
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 23 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-20, 22:13 »
Tack Carina!
 
Ser verkligen fram emot att besöka Riks- och Krigsarkiven om en dryg vecka. Hoppas att det kan skingra mysteriet något iaf. Noterade förresten också två personer (eller en?) med intressant för-, efternamn samt hjälmprydnad:
 
Blom Jakob, handelsman i Stockholm, 1647. Sköld: Ett [här obeskrivet] bomärke. Hjälmprydnad: Tre uppväxande blommor. Eder 5.  
 
Blome Jacob, Stockholm 1636. Sköld: Ett [här obeskrivet] bomärke. Hjälmprydnad: Tre rosor på stjälkar. Stegeborgssamlingen E 18.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

217
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 23 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-20, 15:43 »
Håller med dig om att bristen på namnen Per och Lars bland JH:s och CF:s barn talar emot ett släktskap med Per Blomenfelt. Om det nu ändå förhåller sig så, så skulle det antingen kunna bero på Per Larssons uppgifte (jfr Olof Bodins anors tystnad bland descendenterna!) eller att det rör sig om en bror till honom. Nämnde kapten Carl von Blumenfeld torde rimligen vara en son eller möjligen brorson till Per Larsson. Namnet och Pommern talar därför. Den enda mig veterliga kända ätten Blumenfeld vid samma tid var den westphaliska (katolska), vars medlemmar dock verkar ha föredragit tilläggsnamnet gt Kerckerinck zu Borg.  
 
Vad gäller Johan Blom, d. i Åbo 1714 (OBS: redan 1713!), torde även han kunna avskrivas som fader enligt nedan:
 
IV. Johan Blom (son till Jakob, tab. 3). Fältväbel vid Åbo läns regemente, avancerade till fänrik 8.2.1711 och till löjtnant 4.4.1713 samt stupade vid Pälkäne 6.10.1713. Enligt husesyns protokoll [13] 16.7.1722 innehade Johan Blom 1711-1712 Majalais boställe i Wirmo under överstelöjtnantens kompani av ovannämnda regemente. - Gift med Anna Kruus, dotter till rusthållaren på Kruusila i Pemar, korpralen Petter Kruus och Margareta Jöransdotter Herenia, tydligen född före 1690. År 1733 är hon mantalsskriven i gården 45, Krukomakars i Södra kvarteret av Åbo stad som »sal. Capitain Godenhielms» änka. D. i Åbo svenska församling 1.6.1736, begraven i Nummis (St. Karins) kyrka 6.6. s.å., änka efter »vicekaptenen» Berendt Godenhielm. [10] [11]
 
Släktboken [2] uppgiver, att makarna Johan Blom och Anna Kruus haft 3 barn, som 1726 vistades hos Godenhielm. Ur likvidationsakterna efter Blom [14] och Godenhielm [15] framgår, att barn funnits i bägge äktenskapen, men i dem nämnas icke barnens namn. I samband med forskningarna har Bloms barns namn och antal icke kunnat fastslås. Frågan om huruvida löjtnanten Johan Blom efterlämnat barn, som skulle fört hans släktgren vidare, kan sålunda icke här besvaras. Utgående från hypotesen, att släktförteckningen (a) upptar alla efterkommande till Jacob Mattsson Blom, som voro i livet, när den uppgjordes 1756, skulle några efterkommande till hans son Johan icke dåmera ha levat.  
 
I sammanhanget bör även nämnas överstelöjtnant Johan Blume, f. ca 1671 i Livland, d. 1740 i Åbo. Intressant i sammanhanget är att han ägde Meldola säteri i Pemar sedan 1723, vilket kan tala för släktskap med den i Pemar verksamma släkten Florinus/Blom.
 
Om syskonen Blomfeldt nu föddes som Blom/Blume, torde det alltså röra sig om en tredje Johan Blom, möjl. Otto Johan Blom.
 
Efter att ha tittat igenom all info vi hittills fått i ärendet, är det i synnerhet fyra orter (med betoning på omnejd!) som bränns:  
 
Riga
 
Sannolik hemvist för Henrik Magnus von Buddenbrock vid denna tid med tanke på att hans äldre bror Casper Friedrich bevisligen bodde här 1704.
 
Under alla omständigheter Livland och därtill dess största stad.
 
Nätryktet som (förhoppningsvis) bygger på information från generalmönsterrullor eller liknande.  
 
Reval
 
Närheten till Märjamaa, Diedrichs vigselort.
 
Estlands största stad.
 
Vigselort för två herrar von Buddenbrock 1727.
 
Pernau
 
Den andra stora staden i närheten av Märjamaa.
 
En av Livlands fyra största städer.
 
Dorpat
 
En av Livlands fyra största städer.
 
Möjligen hemort för en herr Boomvels/Blomvels och dennes son Friedrich -1707.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

218
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 23 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-20, 03:58 »
Tack, spännande uppgifter!
 
Gick just igenom dödboken för Märjamaa 1715-29, dock utan att finna vare sig ngn Blom eller Blomfeldt, förutom Diedrich Blomfeldts son och han själv, som avlider 1729-03-02, sid 152. Han tituleras åter som Der Weber. Tidigare har han kallats Sin eller möjl. Fin Weber. Är dock osäker på tydningen. Bokstavligen översätts det ju vävaren, men huruvida det hade andra, ev. militära innebörder är mig obekant.
 
Har även gjort en ny genomgång av Rigas böcker och kollat upp alla Blomar, dock utan napp. Däremot återfinns Henrik Magni äldre bror, Casper Friedrich von Buddenbrock i Riga Domkyrkoförsamling, där sonen Friedrich Heinrich föds 1704-08-16 (sid. 123). Sannolikt är Casper Friedrich identisk med den kapten Budbrock, som året innan bär commissarie Johann Carlboms dotter till dopet i Rigas St. Jacobi församling (sid. 282).
 
Glädjande nog fann jag också via NAD att det ska finnas två brev från Helena Johanna Appelgren, kapten Per Larsson Blomenfelts hustru (!) till Carl Gyllenstierna, daterade till 1708 och 1713. En högst förbryllande uppgift, vilket torde kunna vara förklaringen till att Elgenstierna envisats med att hålla Johan Henrik Blomfeldt för en descendent till Per Blomenfelt. Antingen rör det sig om en Helena Johanna Appelgren d.ä. eller så har man tagit fel på person. Hursomhelst ska jag se om jag kan få ta del av breven på Riksarkivet vid tillfälle:
 
http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=blomenfelt&EndastDigitaliserat=false&Avanc eradSok=False&page=2&postid=Brev_159305&tab=post&FacettState=undefined%3Ac|
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

219
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 19 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-19, 18:31 »
Strålande, Carina!
 
Klokt att du tolkat Boomvels/Blumfels som möjliga namnvarianter. Har själv sett såväl Blumfelt, Blumfels, Blomfelt som Blomfeldt. Blomfeldt stavas f.ö. i mtl för Piteå stundom även Blomfeltz. Med tanke på att Casper Fredrik i den äldsta källan (Svea livgarde 1711) kallas bara Fredrik är det heller inte omöjligt att det faktiskt kan vara han som flyttar med sin far 1707. Var exakt finns den uppgiften? Intressant också att fadern var fältväbel. Jag misstänker att det är den titel, Sin Weber el. Fin Weber, Diedrich Blomfeldt har i Märjamaas böcker.  
 
Vad gäller Christina Maria (?) kan det ev. vara Diedrichs dotter Agnetha Christina f. i Märjamaa 1725-02-17. Hon gifter sig som Anna Christina med J?rgen (Johan?) von Koskull 1745-11-08 i Märjamaa. Avled hon månne i Märjamaa?
 
Johan Blom 29/9 1632, är det hans födelsedatum eller dödsdito? I vilken församling fann du honom?
 
Jag finner som du att mer tyder på att syskonen är födda i estniska Livland än i Lettland. Samtidigt pekar Henrik Magnus von Buddenbrock och nätryktet på Riga med omnejd, varför jag även ska kika närmare på alla däromkring bosatta kandidater Blohm/Blume.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

220
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 19 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-19, 17:55 »
Nedan följer min tolkning av de första två sidorna i akten. Kom gärna med synpunkter, inte minst på de understrukna orden!
 
..företrädde wår häradsskrivare, wälbetrodde Eric Claudelin och inlade en längd på mina stämde arf af de kronoutskylder i denna socken som nu mana afl. kronobefallningsmannen wälbetrodde Olof Bodin i lifstiden för innevarande (struket)/ inrättadt år, till upbörd haft under förmählan, som hade han , så wida honom icke wara meddelt pant af gultna upbördsboken, warit föranlåten besagda akt längd at uprätta, efter det utdrag der af, som häradsskrifvaren i det 4:e sagde nyet wälbetrodde Lars Bodin, såsom aflidne Befallningsmannen Olof Bodins sterbhus ombudsman, till honom afgifvit, anhålla ud härhoos, i följe av det aspective/respective Landzhöfding oinbetals itererade förandvarda, af 6:e ?? uträkna, som ock uplåtit wändt , det wille Häradsrätten beskaffansaken af samma Akter  undersöka, samt behörig eritiation der öfwer honom meddela.  
 
Och som af nämnden, på tillfrågan, wid handen gifvit wardt, at de för belagda akt debiterade, till förklaring där öfwer, till detta ting blifwit inkallade, jämwähl, i en myckenhet befinnes förhanden; altså blef ock werkande akts ransakning företagen samt under tecknad af mågen werkande Kronobefallningsmannen Olof Bodins sterbhus fullmäktiges närwaro här wid, krono länsmannen Petter Hamberg insagd () at kungiöra Bodins efterlåtna änka, dygdesamma Ottiliana Blomfelt, nödwändig saken häraf, såsom ock, at härhoos meddela part af upbördsboken, i fall häraf, en eller annan underrättelse skulle förekomma nödig at intaga, blifwandes i afsikt at minna lidne, uti en så widlyftig ransakning, som den ingifna Akt längden syntes föreställa, emedlertid med Aktransakningen börjat och för en och hwar frånkallad, en sådan underrättelse inhämtad, som in margine antecknad finnes, i uppsåt at här samma sedan sterbhusets ombudsman förelåta, och då intaga hennes hon här wid hufna Land at påminna; Nu/Må  jämwähl Länsmannen Hamberg wid sin återkomst föredraga månda, det hade bemälta Ottiliana Blomfelt anwändt.

221
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 19 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-19, 16:23 »
Hej igen!
 
Jag har nu gått igenom alla de för den aktuella tiden befintliga namnregistren från det lettiska Livland och även gått igenom ett stort antal icke-indexerade kyrkböcker. Inte EN Blomfeldt/Blumfeldt/Blomenfeldt har påträffats, men väl en hel del Blohm/Bluhm/Blume, liksom också är fallet med det estniska Livland. Intressant är att samma namn vi stött på i Estland ständigt återkommer även i dessa register, såsom Brandt, Berends, Fock, Holst, Budberg, Taube, och inte minst Blohm. Om det nu funnes en frälse eller i varje fall borgerlig släkt Blomfeldt, borde den ju rimligtvis också ha påträffats någonstans. Att så nu ej skett, övertygar i alla fall mig om att syskonen Casper Fredrik och Ottiliana ej föddes med detta namn, utan troligen just som Blohm/Blume. Adliga ätten Blume är ju också den enda av släkterna som har något slags likhet med Johan Jacob Blomfeldts sköld. Har också noterat ett par exempel på ofrälse personer Blom, som fått detta efterled som soldater. Varför så har skett i fallet Casper Fredrik, kan man blott spekulera i. Kanske man ville undvika sammanblandning med det i rullorna betydligt vanligare Blohm. Kanske man ansåg att Blomfeldt klingade än mer krigiskt.
 
Tack också Carina för din tapperhet med domboken! Har själv mkt svårt att tyda texten, men kanske vi kan knäcka den ihop? Förslagsvis kan jag lägga upp ett stycke i taget, som du sedan kan komma med dina synpunkter på eller vice versa.
 
Nu ska jag kika närmare på alla Blommar och Blommor i och kring Märjamaa.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

222
14 Heraldik och ordenssällskap / Blom / Blume / Blomfeldt
« skrivet: 2012-05-19, 01:02 »
Hej!
 
Frågan gäller det eventuella släktskapet mellan och anorna till fänriken vid Västgöta-Dals reg. Johan Henrik Blomfeldt, kaptenen vid Västerbottens reg. Casper Fredrik (Johansson?) Blomfeldt (f. 1690-12-12 i Livland, d. i Gamlestad, Nederluleå (BD)) och volontären vid Estniska adelsfanan 1710, Diedrich Blomfeldt (d. i Märjamaa,Estland 1729) samt madame Ottiliana (Otto Juliana) Blomfeldt (f. ca 1700, sannolikt i Livland, d. i Rutvik, Nederluleå (BD)). Ottiliana var f.ö. kammarjungfru till överste Henrik Magnus von Buddenbrock åtm. från 1719 till 1725, då hon gifte sig med häradsskrivaren Olof Olofsson Bodin i Mårdnäs, Segersta (X).
 
Min hypotes är att Johan Henrik är ett äldre syskon till Casper Fredrik och Ottiliana. Johan Henrik och Casper Fredrik är de enda officerarna Blomfeldt som tas upp i Adam Lewenhaupts Karl XII:s officerare, båda tillhörde Kungl. Livgardet till fot 1711, båda hade en förkärlek för namnen Johan och Henrik till sina resp. barn, båda gifte sig med adelsdamer (Johanna Helena Appelgren resp. Brita Thumb von Weingarten, sannolikt född Groll) och båda verkar av dopvittnen att döma allmänt ha betraktats som högreståndspersoner. Johan Henriks son, sedermera regementsadjutanten vid Drottningens livregemente i Stralsund, Johan Jacob Blomfeldt kallas också wälboren.
 
Dessa omständigheter skiljer också nämnda Blomfeldtar från sina samtida, uppenbart ofrälse namnar (Erik Hansson B., Hans B. m.fl.), vilka alla gifte sig med ofrälse pigor och vars barn allt som oftast ej ärvde soldatnamnet ifråga.
 
Frågan är då vilken ätt de tillhörde. Det fanns nämligen mig veterligt ingen ätt Blomfeldt, vare sig i Norden, Balticum eller i Tyskland före 1709. Den finskättade och barnlöse Samuel Florin (sedermera adlad Blomfelt, nr. 1585) fick detta namn först då han adlades 1719, varför släktskap med honom verkar mindre troligt. Enligt Elgenstierna var Johan Henrik Blomfeldt istället ättling till stadsmajoren i Kolberg, Per Larsson Blomenfelt, adlad 1652, vars efterkommande ska ha föredragit den mer komprimerade stavningen. Ovisst, skriver han sedan, är dock om Casper Fredrik hörde till denna ätt. Varifrån uppgiften om släktskapet till Per Blomenfelt kommer framgår dock inte.
 
Varken Johan Henriks eller Casper Fredriks ev. sigill/sköldar känner jag till. Däremot ska den förres ovan nämnde son, Johan Jacobs ha burit en med följande utseende: Sköld: Delad, i övre fältet ett gående lejon i högra tassen hållande en värja, i nedre tre rosor på stjälkar uppväxande från en uppskjutande kulle. Hjälmprydnad: En uppskjutande harneskklädd arm svingande ett svärd. Om nu Elgenstiernas uppgift om släktskap med Per Larsson Blomenfelt stämmer, borde det väl också finnas en motiv-koppling sköldarna emellan? Någon sådan finns dock ej. Blomenfelts sköld är kluven med en fembladig ros (?) och har en enhörning som hjälmprydnad, medan Blomfelts nr. 1585 är motivlöst kvadrerad (varannan blå, varannan vit) med fågelvingar som hjälmprydnad.  
 
DÄREMOT har livländska ätten Blom/Blume (nr. 303) sköld tre rosor (?) på stjälkar uppväxande från en uppskjutande kulle, såväl som sköldmotiv som hjälmprydnad. Vad gäller hjälmprydnaden - om än inte själva skölden - finns också en slående likhet med löjtnanten vid Åbo läns regemente, Johan Bloms (d. 1714) dito: En uppskjutande harneskklädd arm svingande ett svärd mellan två vingar. Då jag som sagt ej stött på namnet Blomfeldt överhuvudtaget i Baltikum före 1709 kan man tänka sig att de var födda Blom/Blohm/Blume, men valde att lägga till -feldt som soldater. Har stött på samma företeelse hos andra släkter Blom.
 
Vidare, enligt Lewenhaupt, var Casper Fredrik volontär vid Estniska adelsfanan 1710. Jag har gått igenom rullan för nämnda år, dock utan att finna honom. Däremot står en Diedrich Blomfeldt med (från Märjamaa socken, Estland) sedan 1709. Frågan är om Lewenhaupt blandat ihop dessa båda herrar eller om Casper Fredrik var upptagen i en andra, ej bevarad rulla från samma år, eller om volontärer där och då ej togs upp? Diedrich Blomfeldt var f.ö. bosatt i Märjamaa sn, Estland i varje fall från 1710-29, men gifte sig i St. Mikaels församling, Reval 1711-01-03. Dock finns det ingen annan Blomfeldt nämnd (förutom Diedrichs barn), vare sig i Reval eller i Märjamaa i de för tiden bevarade kyrkoböckerna, varför man får förmoda att han ej heller var född där.
 
Sammanfattningsvis är jag mycket tacksam för alla upplysningar om nämnda Blomfeldtar, i synnerhet Casper Fredrik, inte minst gällande ev. vapensköldar och sigill. På nätet har jag stött på uppgiften att den senare skulle varit född i Riga, men detta har jag ej fått bekräftat i källorna. I rullorna nämns han endast som livländare. Kanske någon här vet ngt mera härom?
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

223
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 19 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-17, 20:34 »
Henrik Magnus von Buddenbrock blev överste 1717 och deltog som sådan i fälttåget mot Norge 1717-19, varefter han bosatte sig på Öjebyn 1, Piteå. 1719 står det bara Öfverstebostället, men fr.o.m. 1720 står han där också nämnd. Just 1719 och är också det år Ottiliana Blomfeldt tidigast kan beläggas, som dopvittne vid två tillfällen. Man får anta att det också var året då hon kom till Piteå för att tjäna som överstens och kusinens (?) kammarjungfru.
 
Vad gäller Casper Fredrik, verkar din uppgift om Skellefteå stämma, då han förflyttades till Skellefte kompani 1742-01-02.
 
Vad som verkar vara Olof Bodins bouppteckning kan förresten läsas här: Piteå tingslags häradsrätt AI:a 9, Bild 458/sid 442. Svårläst text, men där framgår i alla fall att häradsskrivaren Lars Bodin var dennes broder.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

224
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 19 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-17, 18:02 »
Utmärkt sammanfattning, Carina!
 
Just de skäl du ovan anger får mig att även fortsättningsvis hålla EJB för en trolig son till Olof och Ottiliana, helt enkelt då mer tyder därpå än däremot. Klassdykningar var vid den här tiden en inte alldeles ovanlig företeelse. Exempelvis Inga Lagerborg (Fredrik Bodins fru) föddes i en mkt förmögen familj, men var trots detta mer eller mindre utblottad mot slutet av sin levnad.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

225
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 19 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-16, 19:49 »
Tack Håkan för redogörelsen av stavningen Baudin/Baudin! Ja, EJB är onekligen en gåta. Somt talar för ett släktskap med Olof Bodin, somt däremot. Har just kikat på Gävle stads mtl för 1767 och 1768, men även där lyser han med sin frånvaro. Den enda med detta namn är en lärling Michael Bodin på Andra kvarteret nr. 124 (1767) resp. 169 (1768). EJB bör således sökas i någon av grannsocknarna.
 
Vad gäller Casper Fredrik Blomfelt, har jag just gått igenom den 1710 års bevarade rullan för Estniska adelsfanan. Någon Casper Fredrik har jag ej kunnat finna, men däremot Diedrich Blomfeldt, som ska ha gått med där redan 1709 för Märjamaa socken. Antingen har Adam Lewenhaupt blandat ihop dessa båda herrar eller så var Casper Fredrik upptagen i en andra, ej bevarad rulla från samma år. Alternativ tre är att volontärer ej togs upp i rullorna där och då. Ska undersöka detta närmare på Krigsarkivet. Intressant dock att Diedrich redan då var bosatt här, varför man får förmoda att han härstammade från trakten. Därtill nämns vad som verkar vara ytterligare två orter: Mosak?ll och Kagoser (?), vilka jag ska undersöka närmare härnäst.
 
Tack också Carina för påminnelsen om jungfru Justina Grolls fadderskap, vilket i min värld betyder att Britas flicknamn var just Groll, men att hon tidigare var gift med en Thumb von Weingarten.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

226
Långared / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-05-15, 22:58 »
Hej David och Birgitta!
 
David: Troligen är det fråga om Anna Andersdotter f. 1743-10-23 i Kullen, Östad och dt Anders Andersson & Kerstin Toresdotter. En annan kandidat är Anna Andersdotter f. 1742-10-17 i Ålanda, Östad och dt Anders Persson & Kerstin Persdotter. Om du tittar närmare på barnens dopvittnen och deras härkomst kan du ev. få ledtrådar. Ett annat sätt är att titta i mantalslängderna, där uppgifter om flyttning ofta förekommer. Därutöver kan du söka i bouppteckningsregistret efter de båda kandidaternas föräldrar. Notera då att Ålanda fiskalt tillhörde Långared socken och Kullings härad, medan Kullen tillhörde Ale härad.
 
Birgitta: Ingeborg är dotter till Olof Andersson, kommen som dräng till Bratthall 1731 från Skaraborgs län och Britta Larsdotter. OBS: Fiskalt tillhör Bratthall Långareds socken, varför gården också återfinns under denna socken i mantalslängderna! Olof A. dör 54 år gammal 1758-04-16 och efterlämnar förutom änkan sex barn: två söner och fyra döttrar. Dottern Ingeborg nämns också i mtl för år 1758. Änkan uppges året därpå ha lämnat bruket, samtidigt som en dräng Anders Andersson flyttade hit från Hangå (?), Skövde socken. Man kan därför misstänka att även Olof härstammade från Skövde, såvida han inte är son till Anders Olofsson och Elin Gunnarsdotter i Bratthall. De senare får nämligen en dotter Ingeborg 1689. Olof och Britta hade därtill en dotter Elin. Namnmässigt förefaller Anders O. och Elin G. således som högst tänkbara föräldrar. Vart Britta Larsdotter sedan tar vägen, är mig obekant.  
 
Rafvelsbo och Ralsbo är samma gård.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

227
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 19 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-15, 21:13 »
Hej!
 
Stort tack, Carina, för genomgången av dopvittnena! Det är alltid intressant att se om man kan finna något mönster däri. Jag tror det primära för syskonen Blomfeldt var att anlita vänner och/eller bekanta, som betraktades som mer eller mindre jämbördiga ståndsbröder och -systrar. Livland låg /ligger ju trots allt en bra bit från Piteå, så sannolikheten att finna blodssläktingar bland de norrbottniska faddrarna känns därför ganska liten. Såväl Casper Fredrik som Ottiliana var ju båda underställda militärmakten, direkt resp. indirekt (såsom överstens kammarjungfru), så jag tror att det var fråga om att följa order snarare än familjeskäl till varför de hamnade i Norrbotten.
 
Nedan följer en genomgång av mantalslängderna.
 
Överste von Buddenbrock är 1721 skriven på Öjebyn no. 1 och ytterligare ett par år. Fr.o.m. 1724 står han som bekant på Mårdnäs, Segersta (X), där också en husjungfru nämns i hushållet 1725. Jungfru Ottiliana Blomfelt fanns ju bevisligen i Piteå 1723, så man kan anta att hon redan då var överstens kammarjungfru och sedan följde med honom till Segersta. Casper Fredrik flyttar till Piteå ca. 1720. Fru fändrikskan Blomfeldt står nämligen skriven på Håkansön no. 13 redan år 1721. Olof Bodin är vidare skriven för första gången i Piteå på Öjebyn no. 12 år 1723.
 
Casper Fredrik har därefter, med undantag för år 1725 på Kyrkobordet, Håkansön - no. 8 resp. 18 - som adress till 1745, då han lämnar Piteå för att sedan dyka upp igen i Kyrkobordet (Gamlestaden), Luleå ngn gång efter 1756. Var han befinner sig däremellan är mig ovisst.
 
Två saker bör här nämnas. För det första har Casper Fredrik inte mindre än fyra döttrar boende hos sig såväl 1758 som 1760. I hfl nämns också dottern Maria Catharina, som torde vara en ny bekantskap för oss alla. För det andra nämns hans hustru Brita Groll (!) såväl 1741 som 1742. Frågan är då om det är Groll eller Thumb von Weingarten (von Garden) som är hennes flicknamn. Den enda mig veterliga faderskandidaten enligt det förra torde i så fall vara Peter Groll, död i Köping 1715.
 
Olof Bodin bor i Öjebyn - no. 12 resp. 36 - till ca 1726. 1727-1735 är han också skriven på Kopparnäs, Piteå no. 4 resp. 7. 1736-38 bor han på Rutvik 10 för att sedan 1740-43 bebo Öjebyn no 7.
 
Änkan Ottiliana Blomfelt bor kvar på Öjebyn no. 7 till 1752, då hon flyttar till Öjebyn no. 48. Där stannar hon till 1757, då hon också bor hos sin son, Fredrik. Fredrik är därefter skriven på Sunderbyn no 8, Luleå fr.o.m. 1758. Ottiliana flyttar dit först 1759 (enligt hfl) och bor där till efter 1764. Någon gång 1764-67 flyttar hon sedan till Rutvik, vilket mtl dock ej vill kännas vid. Men enligt db är det ju där hon var bosatt.
 
Slutsatsen härav är att Olof Bodin och hans hustru ej verkar ha lämnat Piteå och Luleå. Enda möjligheten skulle i så fall vara år 1739, vilket ej täcks av mtl, men det förefaller inte särskilt troligt. Vidare finns det inget som tyder på någon Erik Johan som deras son, varken uttalat eller beträffande antalet inneboende söner angivna. Har lusläst de intakta födelselängderna för såväl Piteå och Luleå 1730-1743 utan att finna ngn deras son Erik, Johan eller Erik Johan född. Erik Johan verkar ju också stava sitt namn konsekvent Baudin, medan Olof Bodin alltid står som Bodin. Slutgiltigt besked bör vi kunna få av bouppteckningarna, vilka dessvärre ej finns tillgängliga via SVAR, men sannolikt på Landsarkivet i Härnösand.
 
Avslutningsvis, vad gäller Mr Blomfeldt i Brandhäll har jag stött på en liknande uppgift om ett ungefärligt giftermål år 1684 i Branthall, Ludgo (D). Har dock inte funnit något bevis för detta i mtl. Det verkar vara ett missförstånd. Jacob Blomfeldts mor, Johanna Helena Appelgren, kan ju knappast ha gift sig närmare 30 år före dennes födsel. Men samtidigt, ingen rök utan eld, varför man bör söka gå till botten även med detta spår.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

228
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 19 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-14, 20:53 »
Kul att det rör på sig i Blomfelt-landet!
 
Håkan: Jag känner dessvärre ej till någon sådan ättlig, men ska hålla ögonen öppna.  
 
Anders: Tack för intressant utläggning. Har själv haft svårt att förstå uppfattningen att man skulle vara mer släkt via fädernet. Generna är väl tämligen jämställda.
 
Carina: Stort tack för genomgången av Dorpat! Vet själv hur tidsödande det är att ta sig igenom alla aktuella böcker. Vet inte om du noterat det, men det finns ytterligare arkiv under rubriken Towns innehållande magistratsdokument etc. Fördelen med dessa är att de är betydligt mer lättlästa än exempelvis dödböckerna.
 
Vad gäller Erik Johan Baudin, har någon kollat mantalslängderna för Piteå? Kan ju ev. finnas upplysningar där om Olofs och Ottilianas flytt annorstädes under 1730-talet med tanke på att EJ ej finns med i Piteås födelsebok.
 
Vad gäller vapensköldar kikade jag idag i Svensk adelsheraldik.  En intressant sak är att ätten Blommenfelt (Per Larssons i Kolberg) har en helt annan sköld än adliga ätten Blomfelt (Samuel Florins).  Blommenfelts sköld är kluven med en enhörning som hjälmprydnad, medan Blomfelts är kvadrerad med fågelvingar som hjälmprydnad. Ingendera bär heller någon likhet med Johan Jacobs ovan beskrivna. DÄREMOT har ätten Blom /Blumes sköld tre rosor på stjälkar uppväxande från en uppskjutande kulle, vilket även hjälmprydnaden har. Frågan är om motivet är unikt eller förekommande även hos andra ätter.
 
Enligt Svenska män och kvinnor är ätten Blom/Blume en livländsk adlig ätt med ursprung från Holstein, vars äldste kände medlem är överstelöjtnanten Johan Blom (f. 1674 i Livland), som deltog i Karl XII:s polska krig och troligen avled i Finland. Enligt Elgenstierna är den år 1642 (nr. 303) adlade Peter Blom /Blume från R?gen ättens stamfader. Denne fick sannolikt bl.a. sonen Fredrik, artillerikapten i Stralsund, som 1671 1/9 begagnade adliga ätten Blumes vapen i sitt sigill.  
 
Därutöver finns ytterligare en släkt (borgardito) med detta namn, vars äldsta kända medlemmar är de från Bremen komna stenhuggarmästarna Henrich, Gert och Dirich (!) Blume. Heinrich avled i Stockholm i juli 1648, Gert 1664 och Dirich 1667.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

229
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-14, 16:11 »
Hej på er!  
 
Tack Håkan! Olof Bodin är min FM FF MM FF F. Kan ett sådant släktled indikeras DNA-mässigt eller måste det vara rakt via mödernet/fädernet?  
 
Tack också Carina vad gäller uppgiften om Annika Bermans omgifte! Diedrich och Annika bodde bevisligen i Märjamaa 1719 till 1727. Barnen Friedrich Magnus och Catharina föddes uppenbarligen i en annan socken mellan 1711 och 1719. Frågan är vilken? Finner också som du att allt tyder på att ätten har tyskt ursprung. Diedrich Blomfelt med familj står ju också omnämnd i registret över balttyskar:  
 
http://www.ra.ee/dgs/explorer.php
 
Beträffande Jacob Blomfelt finns hans vapensköld beskriven:  
 
Blomfeldt Jacob, regementsadjutant vid Drottningens livregemente i Pommern, 17(46-50) löjtnant där, 1746-50. Sköld: Delad, i övre fältet ett gående lejon i högra tassen hållande en värja, i nedre tre rosor på stjälkar uppväxande från en uppskjutande kulle. Hjälmprydnad: En uppskjutande harneskklädd arm svingande ett svärd. Eder 235. Det vore därför högintressant att få info om Casper Fredriks eventuella sköld, för att därmed förhoppningsvis kunna få släktskapet bekräftat. Ska även försöka få tag i Samuel Blomfelts sköld för att därigenom kunna få det ev. släktskapet uteslutet eller bekräftat.  
 
Intressant i sammanhanget är fänriken vid Åbo läns infanteriregemente Johan Bloms (död 1714) i varje fall textmässigt likartade hjälmprydnad:  
 
Blom Johan (död 1714), fänrik vid Åbo läns infanteriregemente, 1713 löjtnant där. 1712. Sköld: Kvadrerad, 1. en brinnande granat, 2. en uppväxande (trebladig) blomma, 3. [otydligt], 4. [otydligt]. Hjälmprydnad: En uppskjutande (harneskklädd) arm svingande ett svärd mellan två vingar. Eder 229.  
 
Tacksam för varje heraldisk ledtråd!  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

230
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-10, 15:16 »
Tack Carina!
 
Att Ottilias far hette Otto Johan är blott en hypotes, om än en ganska trolig sådan. Helt säker kan man ju inte vara, med tanke på att exempelvis Ottilia Blomfeldts d.y. far ju inte hette Otto +, utan Casper Fredrik.
 
Diedrich Blomfeldt gifte sig hursomhelst i St. Mikael, Reval 1711-01-03. Makan, Annika Henriksdotter Berman, står som kommen från Märjamaa. Har gått igenom samtliga böcker för St. Mikael fr.o.m. 1697 utan att finna någon annan Blomfeldt, varför man får förmoda att han inte heller kom därifrån. Dödboken är dock tämligen hopplös, då den till största delen består av anonyma uppgifter.  
 
Istället för att försöka finna en nål i en höstack, kommer jag nu invänta ev. info från Krigsarkivet innan jag söker vidare. Om någon annan skulle få ett jaktryck så kan jag rekommendera Pernau (Pärnu) och Dorpat (Tartu) som första anhalter, länkade nedan. De var vid sidan av Reval det estniska Livlands största orter och därmed sannolika födelseorter för syskonen.
 
http://www.ra.ee/dgs/explorer.php?tid=16&tbn=1&lev=yes&hash=5194267801cf97b21de7 e3bbab3b67e0
 
http://www.ra.ee/dgs/explorer.php?tid=14&tbn=1&lev=yes&hash=f2c8ed9f5e8fe6355929 6b48590ee2c1
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

231
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-08, 15:29 »
Tack Carina, du har gjort ett fantastiskt jobb!  
 
Casper Fredrik avled i Gamlestad, Nederluleå 1768-02-19, 77 år. Varken hans eller Ottilianas bouppteckningar finns på Arkiv digital (vars tidigaste sådana för häradet verkar börja först 1777), men med största sannolikhet på landsarkivet.  
 
Olof Bodin var väl dock inte född i Kopparnäs, utan i Djäkneboda (BC) som son till Olof Andersson och Brita Håkansdotter.  
 
Visst är det lite snårigt med Blomfeldtarna, men jag är övertygad om att vi kommer att hitta mer trots luckor i arkiven. Tänker därför uppdatera här i takt med att jag finner något av värde. Om inte annat, så kan det vara nyttigt för alla intresserade att kunna avföra vissa potentiella socknar/orter, för att därmed minska sökbördan något. Dessutom väntar snart ett förhoppningsvis givande besök på Krigsarkivet.  
 
Hursomhelst har jag gått igenom husförhörslängderna för Narva 1700-29 utan att finna någon Blomfeldt. Likaså har den av adel dominerade Revals (Tallin) domkyrkoförsamling gåtts igenom med samma resultat. En intressant notering dock är att samtliga Ottilianor som förekommer här är döttrar till fäder med namnet Otto + ett andranamn. Således torde syskonens far ha hetat Otto Johan Blomfeldt. Dessutom noterade jag två herrar von Buddenbrock som gifte sig här under tidigt 1700-tal.  
 
Didrik Blomfeldt är bosatt med sin hustru Annika Berman i Märjamaa socken, belägen mitt emellan Reval (Svenska Estland) och Pernau (Svenska Livland). 1715-1745 är han den ende Blomfeldtarn i socknen, varför man får förmoda att han ej är född där. I synnerhet Pernau kommer därför att ägnas mycken uppmärksamhet den närmsta tiden.  
 
Gemensamt för barnens faddrar är att de alla är adel/borgerskap. Ofta förekommande personer (och vice versa) är herr Pappiermacher Olof Brand och dennes fru Annika Borman, Diedrich Wickman och dennes fru Barbara Brunst, Hinrich Wickman och Carin Wickman. Andra dopvittnen är Agnetha Christina von Fischbach (vid dottern Agnetha Christinas dop 1725-02-17), Margaretha Elizabeth Callenis (vid dottern Margaretha Elizabeths dop 1722-11-18), Maria Elizabeth Pihl, Euphrosyne Asche, Birgitta Wasberg, Gustaf Schwan, fru Anna Margaretha Feige (sannolikt prästfrun), jungfru Gertruda Elizabeth Martens, en herr Geding samt Friedrich Bergman.  
 
Avslutningsvis ett långskott. Det finns en ätt Imhof von Blumenfeld i Schweiz under 1500-talet. Har stött på såväl en Johann som en Caspar med detta efternamn. Detta spår ska också undersökas närmare när tid gives. Mitt största problem med Per Larsson Blomenfelt är inte hans geografiska hemvist (adeln flyttade ofta och gärna långväga), utan hans namn och patronymikon. OM han nu är stamfader och då troligast syskonens farfar, torde ignoransen av hans namn i så fall kunna bero på hans uppgifte med Sofia von Braunschweig. Gammal adel ansågs noblare än nyadel, vilket också återspeglades i descendenternas val av namn till sina barn. Detsamma gällde exempelvis för just Olof Bodin och Ottilia Blomfeldt, vars barn (med möjligt undantag för Birgitta) alla fick namn från det ståndsmässigt finare mödernet. Olof Bodin var ju ofrälse, vilket gick i arv till sonen Fredrik. Detta lär också ha varit ett problem för dennes blivande svärföräldrar, adliga Daniel Lagerborg och Sophia Elizabeth von Rohr.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

232
Gertten, von / Gertten, von
« skrivet: 2012-05-06, 23:40 »
Hej Carina!
 
Enligt Adam Lewenhaupt var hennes efternamn Thumb von Weingarten. Man får därmed misstänka att hon är en okänd dotter till den tysk-baltiske officeren Christian Thumb von Weingarten (d. i Riga 1694-03-29) eller möjligen änka efter dennes son, Paul Fredric, som uppges ha avlidit i Livland:
 
http://runeberg.org/anrep/4/0378.html
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

233
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-05, 02:41 »
Tusen tack, Carina!  
 
Jag har gått igenom de befintliga böckerna för Riga och D?nam?nde, de två största städerna i den lettiska delen av Svenska Livland utan att finna ens skuggan av en Blomfeldt. Att syskonen skulle varit födda i Riga förefaller uteslutet, då födelseböckerna från den aktuella tiden är intakta.  
 
Livland bestod ju som bekant även av nuvarande Estlands södra delar, inkl. de viktiga städerna Pernau, Fellin och Dorpat, vars böcker finns digitaliserade här:  
 
http://www.ra.ee/dgs/explorer.php  
 
Jag misstänker att syskonen är födda i denna estniska del av Livland av följande skäl:  
 
Namnet Blomfeldt/Blumfeldt/Blomenfeldt har hittills ej kunnat knytas överhuvudtaget till det lettiska Livland. Uppgiften om att endera eller båda syskonen skulle varit födda i Riga har mig veterligt ej kunnat styrkas.  
 
I nuvarande Estland däremot, gifter sig en Didrik Blomfeldt med Anna Hindriksdotter Berman 1711-01-03. De får bl.a. barnen Bernhard Wilhelm (f. 1719), Anna Christina (f. 1725), Johan (f. 1727) och - sannolikt - även Catharina samt Friedrich Magnus (får en son Didrik). Anna Christina gifter sig med J?rgen von Koskull 1745-11-08. Friedrich Magnus får med sin första fru, Anna Margareta NN, barnen Christina Maria (f. 1746) och Henrik (f. 1747); med sin andra fru, Anna Magdalena NN, Didrik Magnus (1748), Christina (1750), Anna Margareta (f. 1753), Gertruda (f. 1755), samt tvillingarna Johan och Maria (f. 1760). Dessa uppgifter fick jag genom en enkel sökning i nämnda databas, där vigsel- resp. födelsenotiserna ifråga finns scannade under rubriken Blumfeldt. Kyrkoböckerna har jag inte ens hunnit kika på, men det känns ju ganska motiverat.  
 
Casper Fredrik tillhörde Estländska adelsfanan och inte dess Livländska dito.  
 
Vad som gör Didrik intressant förutom efternamnet, tiden och rummet är hans och hans barns val av frälse - eller i varje fall - borgerliga gemål. Detta i kombination med valet av namn till barnen gör honom i min bok till en trolig bror till syskonen.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

234
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-04, 00:10 »
Casper Fredrik och Ottiliana är tydligen av adlig börd. Casper Fredrik var nämligen volontär vid estniska adelsfanan 1710 (vartill endast ädlingar hade tillträde), enligt Karl XII:s officerare av Adam Lewenhaupt. Vidare uppges han vara född i Livland 1690-12-12. Därmed torde syskonen ej heller tillhöra Florinus-släkten. Den enda kände Blomfeldtarn i denna släkt var ju som bekant den barnlöse Samuel, adlad först 1719.  
 
Frågan är då vilken släkt? Har gått igenom i stort sett alla befintliga adelslexika över nordisk, baltisk och tysk adel utan att finna något svar.  Antingen stämmer uppgiften om Per Larsson Blomenfelt som anfader eller så får man misstänka en rysk, polsk etc. ätt med samma namn. Har emellertid ej stött på någonting som tyder på det senare, varför jag tills vidare håller den förra för mest sannolik.  
 
Noterbart är också att Casper Fredrik är en av endast två officerare Blomfeldt under Karl XII. Den andre är vår vän Johan Henrik, som till skillnad från hos Elgenstierna här beskrivs som deserterad från Stralsund 1713, såsom Constantinus också tidigare uppgivit. I sammanhanget bör också Johan Holst nämnas. Av en slump fann jag honom (eller en namne) med h. Helena Waldenström i Åkerström, Vassända-Naglum (P), en närliggande socken till ovan nämnda Ör. 1715-06-23 döps här dottern Dorothea.  
 
Casper Fredrik lär f.ö. ha varit en sann krigshjälte.  I En gammal Norrbottensbygd av Albert Nordberg står följande att läsa härom:  
 
Från slaget vid Villmanstrand, som ju i sin helhet blev ett nederlag för svenskarna, berättar hävden om väster- och norrbottningarnas tapperhet, hos en bataljon från detta landskap, sedan den svensk-finska hären av ryssarna kastats under eller flytt från slagfältet, ensam stannade kvar och fortsatte striden mot den tiodubbla övermakten. Först när större delen av befälet fallit och seger ej längre stod att vinna, slogo de sig, ledda av löjtnanterna Blomfeldt, Kiöpping och Furubohm samt sergeanterna Carlberg vid Livkompaniet och Böös vid Piteå kompani genom fiendens täta massor. De räddade därunder utom sina egna även två andra regementsfanor, som redan fallit i ryssarnas händer, varefter de hårt förföljda av ryskt gardeskavalleri i ordning banade sig väg till det svenska lägret i Martilla.  
 
Vad gäller syskonens släktskap med Henrik Magnus von Buddenbrock kan - som ponerats ovan - deras mor inte ha varit syster till denne, i varje fall inte Casper Fredriks mor. Överstens föräldrar gifte sig nämligen först 1678. Troligare då att de var kusiner. En möjlighet är att Casper Dionysos von Buddenbrock (överstens farfar) i ett mig ännu obekräftat - men likväl sannolikt - andra gifte är far till syskonens mor. Hans första fru, Margreta Gertruda von Klebeck, avled nämligen edan 1650, blott 21 år gammal. Casper Dionysos ska däremot ha levt till 1682.  
 
Med tanke på ätten von Barners närmast karakteristiska förkärlek för namnet Ottilia får man misstänka att syskonens mor (eller far!) härstammade från släkten ifråga, vem av dem kan man i nuläget dessvärre blott spekulera i. Måhända Casper gifte om sig med en okänd syster till Christina Ottilia von Barner (Henrik Magnus mormor)?
 
Känner någon förresten till om de livländska kyrkoböckerna från denna tid finns bevarade? Vi har ju ett födelsedatum för Casper Fredrik. Hursomhelst får det bli ett besök på Krigsarkivet snart.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

235
Frändefors / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-01-31
« skrivet: 2012-04-29, 07:05 »
Tack Ann-Britt och Britt-Marie!
 
Klefven och Klefverud är två olika gårdar, Klefven ligger i västra delen; Klefverud i den östra. I hfl upptas gården, men i mantalslängden för samma år lyser den med sin frånvaro. Funderar på om Klefverud kan ha tillhört en annan socken fiskalt. Har stött på denna företeelse på annat håll, exempelvis ifråga om gården Brobacka, som i kyrkligt hänseende tillhörde Östad socken, men fiskalt hörde under Långared.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

236
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2012
« skrivet: 2012-04-28, 01:25 »
Tack detsamma!  
 
Har ägnat dagen åt att söka litteratur på UB här i Lund och då erinrat mig tre intressanta lexika, vilka dock endast finns på Kungliga biblioteket i Stockholm: Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften, Genealogisches Handbuch des Adels samt Adeligen Häuser. Därutöver finns även ett par specialiserade lexika över grevliga, resp. friherrliga ätter. Har tidigare i ett annat ärende konsulterat dessa omfattande och stringenta verk med stort utbyte.  
Dock är jag ej i Stockholm förrän om två veckor, så om någon av er kan och vill förr, så finns de tillgängliga i Öppna samlingen på KB.  
 
Om ätten ej finns upptagen i någon av dessa (som även ska täcka den tyska adeln), lutar jag snarare åt att betrakta den som en prästsläkt, möjligen en ej känd gren av Florinus. Att ätten var frälse verkar ju stå tämligen klart. Skulle också vilja ta reda på var Elgenstierna fått upplysningen att Johan Henrik Blomfelt skulle tillhöra Blomenfelt-ätten, vilken även i den nya upplagan fastslås. Där nämns förresten också Casper Fredrik som möjlig släkting. Är högst medveten om att författarens källkritik inte alltid var optimal, men uppgiftens envishet gäckar icke desto mindre.
 
Har även gått igenom det svenska adelsståndets riksdagshandlingar för tiden ca 1680-1720, dock utan att finna någon Blomfelt omnämnd där. Antar att introduktion på Riddarhuset var nödvändig för att få tillträde dit. Ser hursomhelst fram emot morgondagen som innebär ett dussintal frambeställda titlar med fokus på det svenska Livland under 1600- och 1700-talen.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

237
Frändefors / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-01-31
« skrivet: 2012-04-27, 19:24 »
Hej!
 
Vet någon under vilken socken mantalslängden för Kleverud tas upp under 1800-talets första två decennier? Gården verkar ej finnas med under Frändefors dito.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

238
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2012
« skrivet: 2012-04-27, 01:48 »
Möjligen är det denna Helena Apelgreen:  
https://familysearch.org/pal:/MM9.1.1/FKNB-V2P
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

239
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2012
« skrivet: 2012-04-26, 23:43 »
Enligt Elgenstierna var kapten Johan Henrik Blomfelt medlem av adliga ätten Blomenfelt och fallen i slaget vid Gadebusch 9 dec. 1712, dock utan känt samband med ovan nämnde stamfader, Per Larsson Blomenfelt i Kolberg, Västpommern. Även sonen, Johan Jakob, omnämns under rubriken som stabskapten vid änkedrottningens livregemente och avliden på sin sätesgård, Lugdonäs i november 1765, 53 år gammal.  
 
Blomenfeltarna verkar därefter huvudsakligen ha hållit sig i Tyskland, om man ser till antalet google-träffar. Jag misstänker att Michael Schweders (f. 1 juli 1663 i Köslin,   död 15 sep 1729 i Berlin ) hustru, Elisabeth Persdotter Blomenfelt, var stamfaderns dotter och därmed - om Elgenstiernas och våra hypoteser stämmer - en trolig faster till Casper Fredrik och Ottiliana.
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

240
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2012
« skrivet: 2012-04-26, 21:13 »
Tack för all ny intressant info!  
 
Jag tror också att Johan Henrik är en broder till vårt syskonpar av nämnda skäl, namnets yttersta ovanlighet vid denna tid samt valet av förnamn till deras resp. förstfödde. Namnet Henrik stärker ju också kopplingen till överste von Buddenbrock.  
 
Nästa steg får bli att simma över Östersjön för att förhoppningsvis kunna finna föräldrarna ifråga. Har beställt en del litteratur om 1600- och 1700-talens Livland, som jag ska ge mig i kast med snarast möjligen.  
 
Om man nu vet att endast Samuel Florin antog namnet Blomfelt så sent som 1719 och heller inga barn fick, får man väl utgå ifrån att vår släkt är en helt annan? Namnet används ju här så tidigt som 1711.  
 
Har förstås googlat en hel del på namnet, dock utan att finna ngt av vikt. Däremot förekommer det snarlika Blumfeldt i Estland redan på 1700-talet. Funderar på om detta kan vara samma släkt.  
 
Var kommer förresten uppgiften om Riga som födelseort? Man vet väl bara att syskonen var livländare? Överste von Buddenbrocks föräldrar ska för övrigt ha bott i Kaipen, Sissegals socken, Livland, en bra plats att hugga första spadtaget i.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

241
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2012
« skrivet: 2012-04-26, 02:51 »
Tusen tack Constantinus! Stort tack också till dig, Carina, för upplysningen om dopvittnena vid sonen Johans födelse! Det börjar sannerligen brännas nu.  
 
Är ovan nämnde Fredrik Johansson Blomfelt och Casper Fredrik Blomfelt således en och samma person? Att två olika Fredrikar Blomfelt varit förare i samma kompani vid samma tidpunkt förefaller ju smått osannolikt. Samtidigt förbryllar namnskiftena och de olika uppgifterna om antagningsår (1711 resp. ca 1716).  
 
Vad gäller major Erik Blomfelt (gm Catharina Danielsdotter) har deras båda döttrar (även de födda i Svea livgardes norra bataljons församling) följande dopvittnen:  
 
Christina f. 1722-02-05:  
Peter Falck, Lars Bodin, hustru Catharina Bengtsdotter, h. Magdalena Larsdotter.  
 
Brita f. 1729-02-23: myntadrängen Olof Sundström, Jacob Lenberg bryggaredräng, hustru Brita Andersdotter, piga Stina Eriksdotter. Jag tycker mig läsa Per Gustafs kompani. Vet någon av er mera härom?  
 
Lars Bodin (eller en namne) är även dopvittne vid min ana, Fredrik Bodins, dop 1730-02-13 i Kopparnäs, Piteå lfs (BD)! Om man ponerar att Casper Fredriks och Ottilias far hette Johan och deras bror var denne Erik, förefaller ju den förlorade sonen Erik Johan Bodins namn som ett skolexempel på gängse namngivningsbruk.  
 
Vidare, rörande Jacob Blomfelt, f. i Ör (P) 1712, får denne (eller åter en namne) i Ludgo (D) 1750-06-00 sonen Johan Adolph - Lieutnanten Wälborne herr Jacob Blomfeldt, Ludgonæs, Wälborna fru Charlotta von Weismantell.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

242
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2012
« skrivet: 2012-04-25, 22:14 »
Tack Carina! Känner du förresten till vittnena till sonen Johans dop i Stockholm 9 mars 1718?  Vid ungefär samma tid finns i Sthlm även en Erik Blomfelt, vilken där får döttrarna Christina 5 feb. 1722 samt Brita 23 feb. 1729. Om du har tillgång till dopböckerna från denna tid och plats, får du gärna ta en titt där efter intressanta dopvittnen. Vidare får en fänrik Johan Hindrick Blomfält en son, Jacob Johan, i Tobräckan, Ör (P)  12 jan. 1712.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

243
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2012
« skrivet: 2012-04-25, 01:32 »
Hej på er!  
 
Tack för högintressant information!  
 
Noterar också att Henrik Magnus hade en bror vid namn Caspar Friedrich, vilken i sin tur också hade en dotter vid namn Ottilia. Han hade också en moster med detta namn.  
 
Om man ponerar att Casper Fredrik Blomfelt och Ottilia/-na Blomfelt inte bara är syskon, utan även släkt med Henrik Magnus, är det frestande att misstänka en äldre syster till den sistnämnde som Blomfeltarnas moder. Casper kom ju från H M:s farfar, medan Ottilia verkar vara arvegods från mormödernet. Någon som känner till någon sådan syster? Ett lämpligt namn vore isf Magdalena, vilket inte bara ges C F:s, utan även Ottiliana Blomfelts dotter Charlotta Magdalena, född 17340120.
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

244
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2012
« skrivet: 2012-04-23, 20:52 »
Hej Carina,
 
Enligt gängse namngivningsregler torde fadern ha hetat Wilhelm eller möjligen Fredrik Blomfelt/Florin. Har också stött på patrull här och därför frågat om tips på en baltisk släktforskningssida.  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

245
Långared / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-04-22, 14:30 »
Hej Birgitta,  
 
Frishulan bestod av två hemman. Vår gemensamma släkting Gudmund var född i Frishulan 1 som son till Sven Carlsson och Anna Gudmundsdotter. Uppgifter om nämndemän kan man få bl.a. via sockenstämmoprotokoll, som finns tillgängliga på Arkiv digital.  
 
Gudmunds antavla:  
 
F  
Sven Carlsson f. 1681 i Rafvelsbo, Långared (P), död 1752 i Frishulan, gift 1719 med nästa ana  
 
M  
Anna Gudmundsdotter f 1700 i Hästhagen, Långared, död 1775 i Frishulan.  
 
FF  
Carl Carlsson f. 1646, död i Rafvelsbo 1741.  
 
FM  
Carin Torstensdotter, född i Rafvelsbo, död i Rafvelsbo före 1700.  
 
MF  
Gudmund Jacobsson f. 1659 i Hästhagen, Långared (P), död i Hästhagen 1726.  
 
MM  
Kerstin Andersdotter f. 1668, död i Hästhagen 1729.  
 
FMF  
Torsten Gudmundsson död 1673 i Rafvelsbo.  
 
FMM  
NN Helgesson född i Rafvelsbo, död i Rafvelsbo.  
 
MFF  
Jacob Gudmundsson död 1699 i Hästhagen. Nämndeman.  
 
MFM  
NN Andersdotter  
 
FMMF  
Helge NN död 1652 i Rafvelsbo.  
 
MFMF  
Anders Larsson död 1660 i Hästhagen.

246
Fröskog / Fröskog
« skrivet: 2012-04-22, 01:40 »
Tack Olov! Misstankarna stärks således mot Maria från Fröskog. Till saken hör dessutom att en viss Olof Eriksson (Marias broder?) i Knarebyn, Fröskog agerar dopvittne till två av parets tre barn.
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

247
Gunnarsnäs / Gunnarsnäs
« skrivet: 2012-04-22, 01:24 »
Hej på er!
 
Jag undrar om ngn känner till paret Per Anderssons och Ingierd Andersdotters ursprung. De var bosatta i Hunnebyn, där dottern Britta Persdotter föddes 1767. Per avlider 1773, blott 30 år gammal, varpå Ingierd (Ingrid) gifter om sig med en viss Anders Olofsson i Norra Bäckebols stom 1774. Det hade legat nära till hands att identifera honom med den soldat Anders Olofsson Bäck som bor just där vid denna tid. Dock står den senare som gift med en Märta Larsdotter.  
 
Vet således ngn vart Anders Olofsson och Ingrid Andersdotter tar vägen efter vigseln och/eller var Per Andersson och Ingierd Andersdotter gifte sig?
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

248
Skata / Skata
« skrivet: 2012-04-20, 00:20 »
Hej!  
 
Jag släktforskar åt en vän vars anfader var en viss Peter Petersson Skata f. 9 dec. 1829 i Torsås (H). Dock hade ingen av föräldrarna eller mor/-farditon efternamnet ifråga. Ngn som vet mer om denne Skata?
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

249
Vänersborg / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2012
« skrivet: 2012-04-17, 16:06 »
Hej!
 
Jag söker info om paret Lars Lundström (stadsprofoss) & Margareta Nilsdotter i Vänersborg (P). De får döttrarna Sara f. 1779, Sara Caisa f. 1783 och Anna f. 1789. Ngn som vet var paret vigdes, kom ifrån och ev. tog vägen?
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

250
Lundström / Lundstrøm / Lundström / Lundstrøm
« skrivet: 2012-04-17, 16:05 »
Hej!  Jag söker info om paret Lars Lundström (stadsprofoss) & Margareta Nilsdotter i Vänersborg (P). De får döttrarna Sara f. 1779, Sara Caisa f. 1783 och Anna f. 1789. Ngn som vet var paret vigdes, kom ifrån och ev. tog vägen?  Vänligen, Kristian Lagerström

251
Fröskog / Äldre inlägg (arkiv) till 15 april, 2012
« skrivet: 2012-04-15, 14:55 »
Hej!
 
Jag söker info om paret i Byttan: Maria Eriksson f. ca 1725 och Nils Andersson f. ca 1731. De gifter sig i Tösse 11 november 1759 och flyttar strax därefter till Byttan, Fröskog, där de båda dör i tidig ålder 1771. Vid vigseln är Maria bosatt i Tösse och Nils i Tydje.  
 
Två misstänkta Marior har jag funnit: M E född 17260131 i Tranerud, Fröskog samt Malin E född 17261226 i Gunsbyn, Tösse (förutsatt att Malin kan betraktas som en variant av Maria).  
 
Den enda N A  i Tydje född i rimlig tid är Anders Nilssons och  Lisa Halvardssons son i Östansjö, född 17360214. Födda i Fröskog finns ytterligare några misstänkta. Dock har jag inte lyckats knyta någondera till paret ifråga. Ngn som vet mer?
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

252
Brålanda / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2012-04-15, 14:23 »
Hej!
 
Jag söker info om soldaten Enar Andersson Berg, död 1831 i Backa, Brålanda och hans hustru, Brita Persdotter, död 1819 i Låtsbyn, Brålanda. Enar har jag tidigast spårat honom till Berga soldatstom, Ör, men var han - och hustrun - ursprungligen kommer ifrån är ännu en gåta. Enars födelseår uppges till 1762 i de tidigaste källorna, medan han i de senare (inkl. dödboken) uppges vara född 1753. Brita uppges vara född 1762 eller 1767. Från Ör flyttar de sedan vidare till Korpås, Frändefors, därifrån till Björserud, Sundals-Ryr för att slutligen hamna i Brålanda ca 1808.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

253
Bäckaby / Bäckaby
« skrivet: 2012-04-14, 12:22 »
Tack Maritha! Det är den Annika jag söker. Dock är det ett mysterium varifrån hon (och maken) kommer. En misstänkt är Annika,  född i Hökhult, Fröderyd 1727 som dotter till Sven Larsson Holmquist och Ingre Persdotter. Familjen flyttar dock strax därefter till okänd ort.

254
Bäckaby / Äldre inlägg (arkiv) till 13 april, 2012
« skrivet: 2012-04-13, 15:54 »
Hej!
 
Jag söker info om soldat Måns Jonsson Granbom (f. 1724) och Annika Svensdotter (f. ca 1727) i Slageryd västergårds soldattorp, gifta 17521101 i Bäckaby. Enligt hfl kommer Måns från Kalmar 1749, medan Annika kan spåras tidigast till Doestorp 1745. Ingen Annika Svensdotter är emellertid född i Bäckaby 1720-1733.
 
Ngn som känner till deras föräldrar och härkomst?
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

255
Hej!
 
Jag undrar om ngn känner till vilka föräldrarna var till paret Johan Hansson (f. ca 1724) och Stina Jonsdotter (f. ca 1732) i Stora Hult.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

256
Västra Torsås / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2012
« skrivet: 2012-04-13, 00:13 »
Tack Åke! Jag ska kika närmare på paret ifråga.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

257
Västra Torsås / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2012
« skrivet: 2012-04-12, 23:27 »
Hej!
 
Jag undrar om ngn vet vart paret Jonas Jonsson (f. ca 1755, vid vigseln dräng från N. Ware, Blädinge) och Anna Nilsdotter (f. 17580730) i Kiöp tar vägen. De gifter sig i V. Torsås 17771210 och bor i Kiöp, där dottern Elin föds 1778. Ngn gång 1778-83 flyttar de annorstådes. Har sökt i KGF samt i andra närliggande socknar ej däri upptagna utan att finna några spår.  
 
Ett misstänkt par är Jonas Jo/-önsson och Annika Nilsdotter som flyttar till Kvarnagårds torp, Ryssby 1783. Enligt hfl är också deras födelseår desamma: 1755 resp. 1758. Frågan är dock om Anna och Annika där och då kunde betraktas som namnvarianter eller två skilda diton?
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

258
Pommern / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-11-29
« skrivet: 2012-04-09, 16:59 »
Hej!
 
Jag söker info om soldat Sven Persson Strömbeck f. ca 1733 i Pommern, död 17990317 i Enetorp und. Åby Norrgård. Han var gift med Märta (patronymikon okänt), död 17650203 i Enetorp, med vilken han fick dottern Kerstin f. 1755 på okänd ort. I Mtl dyker Sven upp på torpet första gången 1755. Ett misstänkt par är Sven Persson och Märta Håkansdotter, båda från Kvänarp (?), gifta i Berga 1754.
 
Vet ngn vilka deras resp. föräldrar var samt var dottern Kerstin är född?
 
 
Tacksam för tips!
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

259
Strömbeck / Strömbeck
« skrivet: 2012-04-09, 16:45 »
Hej!
 
Jag söker info om soldat Sven Persson Strömbeck f. ca 1733 i Pommern, död 17990317 i Enetorp und. Åby Norrgård, Berga (G). Han var gift med Märta (patronymikon okänt), död 17650203 i Enetorp, med vilken han fick dottern Kerstin f. 1755 på okänd ort. I Mtl dyker Sven upp på torpet första gången 1755. Ett misstänkt par är Sven Persson och Märta Håkansdotter, båda från Kvänarp (?), gifta i Berga (G) 1754.
 
Vet ngn vilka deras resp. föräldrar var samt var dottern Kerstin är född?
 
 
Tacksam för tips!
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

260
Berga (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juli, 2012
« skrivet: 2012-04-09, 16:42 »
Hej!
 
Jag söker info om soldat Sven Persson Strömbeck f. ca 1733 i Pommern, död 17990317 i Enetorp und. Åby Norrgård. Han var gift med Märta (patronymikon okänt), död 17650203 i Enetorp, med vilken han fick dottern Kerstin f. 1755 på okänd ort. I Mtl dyker Sven upp på torpet första gången 1755. Ett misstänkt par är Sven Persson och Märta Håkansdotter, båda från Kvänarp (?), gifta i Berga 1754.
 
Vet ngn vilka deras resp. föräldrar var samt var dottern Kerstin är född?
 
 
Tacksam för tips!
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

261
Fader okänd / Äldre inlägg (arkiv) till 10 april, 2012
« skrivet: 2012-03-17, 20:20 »
En skilling motsvarade 1/48 riksdaler. En daler 1820 motsvarar 79 kronor i dagens penningvärde. En stalldräng tjänade 7 daler i månadslön (!):  
 
http://www.sparbankenenkoping.se/om-banken/175-ars-jubileum/var-historia/index.h tm
 
1864 avkriminaliserades det slutgiltigt, men redan 1855 togs det allmänna åtalet bort. Är själv dock inte helt på det klara med vad som gäller här, mer än att lägersmål före 1855 definitivt var åtalbart.
 
Jag skulle absolut ögna mig igenom domböckerna för den aktuella tiden. Få kickar torde vara större för en släktforskare än att lyckas knäcka en oäkting.  
 
Lycka till!

262
Fader okänd / Äldre inlägg (arkiv) till 10 april, 2012
« skrivet: 2012-03-17, 19:21 »
Det handlade om 32 skilling, inte 32 daler.  Misstänker att det var det som åsyftades.
 
Det är sant, men även den i fallet utpekade fadern fick ju böta. Före 1855 föll ju formellt sett alla lägersmål under allmänt åtal, alltså vare sig modern ville eller ej.

263
Fader okänd / Äldre inlägg (arkiv) till 10 april, 2012
« skrivet: 2012-03-17, 18:55 »
I och med att modern betalat böter torde fallet ha tagits upp i domboken och pekat ut/dömt även fadern. Fadern hade nämligen att betala det dubbla. Men visst, fadern kan ju ha svurit sig fri eller tillhört någon annan domsaga eller av ngn annan anledning inte stå med.
 
Japp, de flesta bibliotek har dock mikrofilmsprojektorer. Det är i sanningens namn ett ganska träligt arbete, men desto roligare när man väl hittar nåt av värde. Helt klart värt ett försök för att förhoppningsvis bli några genealogiska grubblerier fattigare.

264
Fader okänd / Äldre inlägg (arkiv) till 10 april, 2012
« skrivet: 2012-03-17, 18:15 »
Hej igen!
 
Tack själv! Inte var dag man stöter på andra entusiaster som man dessutom är släkt med.
 
Ja, nu ser jag det. Skummade igenom med ett halv öga när jag kollade senast.
 
Förslagsvis kan du ju kika lite närmare på de ev. män som vid samma tid betalat det dubbla, alltså 64 daler. Troligen står fadern att finna bland dessa.
 
Jag har själv lånat hem domböckerna för Lövånger 1845 resp. Skellefteå 1817 samt 1822 på mikrofilm, så du kan säkert göra detsamma med Burträsks diton. Saköreslängderna finns längst bak.

265
Fader okänd / Äldre inlägg (arkiv) till 10 april, 2012
« skrivet: 2012-03-17, 17:32 »
Hej Anton!
 
Ja, jag har forskat rätt mkt på den grenen, så säg till om du behöver hjälp längre bak.
 
Såvitt jag kan se så var det bara Per Sandgren själv som flyttade till Danmark.
 
Visserligen avkriminaliserades lönskaläge 1864, men då och då förekommer fall även därefter, i händelse av att modern stämt den förmente fadern för uteblivet underhåll. Hur är det med kyrkoräkenskaperna? De måste läsas på plats på Landsarkivet eller finns de på SVAR?
 
Jo, det är sant men just denna period verkar också rent proportionellt ha varit en okristlig sådan i detta avseende.

266
Fader okänd / Äldre inlägg (arkiv) till 10 april, 2012
« skrivet: 2012-03-16, 23:58 »
Hej Anton!  
 
Tackar, jag ska kika närmare i nämnda arkiv vid tillfälle.  
 
Aha, då är vi således sexmänningar. Babsan är min farmors morfars mor. Kul!  
 
Vad gäller Per Persson Sandgren flyttar denne med familj till Ytterstfors (AC) 1856. Han återfinns i hfl på sidor 59 (AI:2) resp. 65 (AI:3). År 1868 flyttar han till Kungariket Danmark (OBS: svårtytt), där han tydligen dör samma år. Dessvärre finns ingen flyttningslängd för socknen detta år.  
 
Överstrykningen var ju nödvändig rent juridiskt, därav det uppenbara. Håller med dig om att själva inskrivningen av faderns namn ter sig lite märklig, även om jag stött på liknande fall tidigare. Min tolkning är att fadern var känd för prästen och att denne sin vana trogen plitade in även hans namn, för att strax därpå inse det olämpliga däri.  
 
Anmärkningsvärt är hur många oäktingar som föddes just i Skellefte-trakten under denna tid. Av fyra kända fall i hela mitt träd kommer inte mindre än tre därifrån. Var folk allmänt mer bångstyriga eller kanske rentav ärligare där?

267
Fader okänd / Äldre inlägg (arkiv) till 10 april, 2012
« skrivet: 2012-03-16, 18:30 »
Hej!
 
Gustaf Ludvig Eriksson f. 18190202 i Bure 4 och hans hustru (gifta 18451005 i Skellefteå lfs), Anna Lovisa Burstedt f. 18220306 i Norrböle är båda födda med okända fäder. Gustaf Ludvigs mor var Maria Jonsdotter f. 17931210 i Hemmingsmark, Piteå (BD)och död ogift 18700121 i Skellefteå lfs. En misstänkt far är Gustaf Eriksson, f. 17930919 i Skellefteå lfs, som bor på samma gård (Frostkåge 7) som modern under tiden för befruktningen. En annan är Erik Olofsson Burstedt i Bure 7, hos vilken modern bor en kort tid då sonen föds. Frågan är vilket som är troligast utifrån gängse namngivningsseder. Vilket var vanligast under denna tid, att en oäkta son fick samma/delvis samma förnamn som sin biologiske far eller att sonens patronymikon togs efter faderns förnamn?
 
Anna Lovisas mor är Brita Stina Jonsdotter Burstedt f. 17851009 i Skellefteå lfs. Avsaknaden av patronymikon gör det dessvärre omöjligt att här finna någon misstänkt far på namnbasis.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

268
Hej!
 
Gustaf Ludvig Eriksson f. 18190202 i Bure 4 och hans hustru (gifta 18451005 i Skellefteå lfs), Anna Lovisa Burstedt f. 18220306 i Norrböle är båda födda med okända fäder. Gustaf Ludvigs mor var Maria Jonsdotter f. 17931210 i Hemmingsmark, Piteå (BD)och död ogift 18700121 i Skellefteå lfs. En misstänkt far är Gustaf Eriksson, f. 17930919 i Skellefteå lfs, som bor på samma gård (Frostkåge 7) som modern under tiden för befruktningen. En annan är Erik Olofsson Burstedt i Bure 7, hos vilken modern bor en kort tid då sonen föds. Frågan är vilket som är troligast utifrån gängse namngivningsseder. Vilket var vanligast under denna tid, att en oäkta son fick samma/delvis samma förnamn som sin biologiske far eller att sonens patronymikon togs efter faderns förnamn?
 
Anna Lovisas mor är Brita Stina Jonsdotter Burstedt f. 17851009 i Skellefteå lfs. Avsaknaden av patronymikon gör det dessvärre omöjligt att här finna någon misstänkt far på namnbasis.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

269
Fader okänd / Äldre inlägg (arkiv) till 10 april, 2012
« skrivet: 2012-03-16, 17:56 »
Hej!
 
Nils Petter Eriksson föds i Uttersjön 18450918 som som till Barbro Christina Dyhr och okänd fader. Min fråga är om ngn känner till faderns identitet. Jag har ej funnit fallet i domböckerna för HT 1845. Kanske kyrkoräkenskaperna kan ge någon ledtråd? En misstänkt är Erik Anton Andersson f. 18240126, som är bosatt på samma gård som modern ifråga under tiden för befruktningen (Nolbyn sid. 258) och sedan flyttar vidare till samma gård som hon (Nolbyn sid. 269).
 
Modern gifter sig f.ö. två gånger: 1849 med Nils Jonsson och efter dennes död med Olof Persson 1857. Ingen av dessa har alltså givit upphov till Nils Petters patronymikon, så ej heller moderns far, som hette Per Persson Dyhr. Man kan således anta att fadern hette just Erik, eller möjligen NN Eriksson.
 
Under en kort period på 1870-talet (då bosatt i Skellefteå lfs) har Nils Petter också efternamnet Ahlbom.
 
PS. Efter att ha kikat på ditt fall, Anton, så tyder det mesta på att Per Anton Lundström är fadern: 1) Hans namn i fb, om än överstruket av uppenbara skäl. 2) Den geografiska och sociala närheten. 3) Det faktum att Hilma Johanna sedermera tar hans efternamn. Men visst, helt säker kan man ju inte vara. DS.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

270
Lövånger / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2012
« skrivet: 2012-03-16, 17:31 »
Hej!
 
Nils Petter Eriksson föds i Uttersjön 18450918 som som till Barbro Christina Dyhr och okänd fader. Min fråga är om ngn känner till faderns identitet. Jag har ej funnit fallet i domböckerna för HT 1845. Kanske kyrkoräkenskaperna kan ge någon ledtråd? En misstänkt är Erik Anton Andersson f. 18240126, som är bosatt på samma gård som modern ifråga under tiden för befruktningen (Nolbyn sid. 258) och sedan flyttar vidare till samma gård som hon (Nolbyn sid. 269).
 
Modern gifter sig f.ö. två gånger: 1849 med Nils Jonsson och efter dennes död med Olof Persson 1857. Ingen av dessa har alltså givit upphov till Nils Petters patronymikon, så ej heller moderns far, som hette Per Persson Dyhr. Man kan således anta att fadern hette just Erik, eller möjligen NN Eriksson.
 
Under en kort period på 1870-talet (då bosatt i Skellefteå lfs) har Nils Petter också efternamnet Ahlbom.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

271
Östad / Äldre inlägg (arkiv) till 01 maj, 2012
« skrivet: 2012-01-14, 00:56 »
Hej på er!  
 
Har forskat en del kring Hjällnäs och därmed stött på såväl Olof Andersson d. 1740 som Marit Helgesdotter d. 1758. Vad Olof beträffar hette hans hustu Börta Hansdotter enligt den förres bouppteckning. Hustru Börta Hansdotter i Hjällnäs Sörgård förekommer även som dopvittne, t ex vid Anna Larsdotters i Hjällnäs dop 1722. Dock har jag ej kunnat finna ngn Börta (Hansdotter) därifrån kommen i Db.  
 
Marit Helgesdotter står som änka (och mor till trenne söner!) vid giftermålet med Erik Månsson 19 april 1719. Sannolikt var hon tidigare gm bonden Joen Andersson i Hjällnäs Sörg., begraven 20 april 1718, 44 år.  
 
Erik och Marit fick enligt Fb två barn: Elin f. 1719 och Kerstin f. 1723. Mycket talar för att de även fick en son, Per, som 1744 gifte sig med Karin Börjesdotter i Brobacka. Per och Karin är nämligen återkommande vittnen vid Elins resp. Kerstins barns dop och vice versa. Några andra Erikssöner eller Eriksdöttrar finns heller inte representerade bland Pers och Karins sammanlagt fyra barns dopvittnen, vare sig direkt eller indirekt via make/maka. Enligt Db var Per 72 år vid sin död 28 nov. 1790 och således född ca 1718. Problemet är bara att ingen Per Eriksson står som född i Östad, vare sig då eller de närmsta åren före och efter. Det faktum att Erik Månsson står som dräng vid giftermålet 1719 indikerar starkt att Per isf skulle varit född därefter. Födelseboken synes därefter emellertid vara intakt, varför man får misstänka försumlighet att registrera sonens dop, vilket bör ha ägt rum 1719 (kanske som tvilling till Elin!) eller något av de närmsta åren därefter. Möjligheten finns givetvis att Per var född utsocknes, men det faktum att barnens samtliga faddrar är Östad-bor talar däremot.  
 
Tacksam för mer info om Per Erikssons ursprung.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

272
Ryssby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2012
« skrivet: 2012-01-12, 21:38 »
Hej Olle,
 
Tacka för tipset! Står det inte Jöns Truls(s)on?
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

273
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2012
« skrivet: 2011-12-27, 19:57 »
Tusen tack, Olle! Stort av dig att lägga ut dokumentet här!
 
God fortsättning!
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

274
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2012
« skrivet: 2011-12-27, 02:46 »
Hej Olle,
 
Det låter oerhört intressant!  Vet du hur man får tag i detta brev? Härstammar själv från flera gårdar i just Älghult.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

275
Ryssby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2012
« skrivet: 2011-12-18, 08:46 »
Hej på er!  
 
Här följer två Ryssby-knutar av gordisk typ.  
 
1) Den ena gäller paret Jonas Jönsson & Annika Nilsdotter, bosatta i Kvarnagårds torp från ca. 1783-1794, Tillfället, Ljunga mellangård 1794-98, Hylteboda 1798-99, Abrahamstorp 1799-1816, därefter på torpet Ängane und. Östarby arvidsgård (gäller endast JJ, då änkling). JJ är f. 1755 (enligt hfl) och d. 18240210, Annika f. 1758 (enligt hfl) och d. 18161016.  
 
Paret får en dotter Stina född på okänd ort 1782 och därefter ytterligare fyra i Ryssby födda: Anders 1784, Nils 1788, Elin 1789 och Petter 1792. Har förgäves sökt i KGF:s databas efter parets vigselort och dottern Stinas födelsort. Vidare är ingen av barnens faddrar utsocknes, förutom en hustru Lisbet Persdotter i Qvänarp, Berga sn.  
 
Någon Annika Nilsdotter finns ej i fb för Ryssby vare sig 1758 eller åren däromkring. Ponerat att maken däremot är född på orten förefaller Jonas Jonasson f. 17540908 på Klövaryd Nybygget vara den mest trolige kandidaten. Föräldrar är Jonas Jonsson & Karin Persdotter, vars namn s.a.s. tillåter JJ den yngres barns diton, förutsatt att den ponerade farfadern ännu är vid liv då den yngste sonen Petter föds. Dock flyttar hela familjen från Nybygget ngn gång 1772-1788 till okänd ort.  
 
2) Den andra knuten gäller en nygammal undran, nämligen trädgårdsmästare Jonas Holmquist, f. på okänd ort 1747 (enligt hfl), d. på Söderäng 18290919. Som nämnts i tidigare inlägg uppges vid ett tillfälle hans patronymikon vara Larsson vid sonen Nils födelse, vilket dock verkar felaktigt då ingen av Jonas söner eller barns söner kom att heta Lars. Felskrivningen beror isf rimligen på att trumslagare Lars Holmquist står som fadder vid detta dop. Denne Lars var i själva verket f. 1753 och alltså yngre än Jonas. Jonas egentliga patronymikon bör således ha varit antingen Andersson (äldste sonen hette Anders) eller Jonasson/Jönsson. Ingenting tyder dock på att han var född vare sig i Ryssby eller i Aringsås, där han bor på Engaholm en kort tid till 1774/75. Han gifter sig också här 17740101.  
 
Varifrån kom alltså paret Jonas Jönsson & Annika Nilsdotter och var/när föddes Jonas Holmquist? Vore oändligt tacksam för information som kan bringa klarhet i dessa mysterier. Utlovar också en hittelön till eho som kan bidra därtill.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

276
Agunnaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2012
« skrivet: 2011-12-18, 07:26 »
Hej på er!
 
Angående Blanting Nilsson har jag nu fått en del ny information efter en genomgång av Mtl fr.o.m. 1642. Blanting är född ca 1665 i Lönshult som son till Nils Frennesson f. i Lönshult & Elin NN, båda avlidna 1683/84. Nils är i sin tur son till Frenne Nilsson d. i Lönshult 16650820 & Karin Bengtsdotter d. 1644/45. Sannolikt är således Elins patronymikon Blantingsdotter och som sådan möjligen det barn till Blanting i Tiurkö fött 1619.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

277
Agunnaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2012
« skrivet: 2011-06-15, 02:21 »
Hej igen!
 
En genomgång av dopvittnena till Blantings samtliga barn kan konstatera följande.
 
Flertalet barn i B:s första äktenskap med Ingegerd Bengtsdotter bevittnas av en eller flera Bengtssöner/-döttrar. I hans andra äktenskap med Elin Erichsdotter minskar de förras frekvens nämnvärt, medan två Erichssöner (Jöns & Olof) istället dyker upp. Sannolikt är dessa personer att betrakta som mödrarnas representanter och lämnas därför därhän.
 
Bland övriga vittnen representeras två gårdar påfallande ofta: Ramsås och Grythult.  
 
RAMSÅS representeras (med vittnesfrekvens inom parentes) av:
 
Gumme i Ramsås (1), d. 17181102, 99 år.
 
Jöns (Gummesson?) i Ramsås (1).
 
Carl Jonsson i Elmtaryd (4), gm Kerstin Gummesdotter i Ramsås 16911226.
 
Esbjörn (Gummesson?)i Ramsås (2).  
 
 
GRYTHULT representeras av:
 
Nils Esbjörnsson i Grythult (1), bg. 17020518, 82 år.
 
Daniel Gummesson i Grythult (1), d. 17330324, 58 år.
 
Jöns (Gummesson?) i Grythult (3).
 
Kerstin i Grythult (1), d. 17180205, 60 år, sannolikt gm Jöns ovan.
 
Ingebor i Grythult (1), möjl. Rasmusdotter g 1710606 m Nils Jönsson i Rönnäs.
 
De båda gårdarnas gemensamma nämnare är onekligen gamle Gumme i Ramsås (ngn annan möjlig far till nämnda Gummessöner och -döttrar ger ej kyrkoböckerna), möjligen en farbror/morbror till Blanting i Lönshult. Omvänt kan man notera att minst tre av de sammanlagt elva dop B. själv bevittnade rörde barnbarn eller sannolika barnbarns barn (Jacob Gummessons (?) i Ramsås barn) till nämnde Gumme.  
 
Blantings andre son (moder: Ingegerd) döps till Frenne och dör i späd ålder, liksom är fallet med näste sonen (moder: Elin) och namnen, f. 1713 och d. samma år. Ännu en tredje son, f. 1722 som nummer fem i ordningen, får detta namn - f.ö. samme Frenne som sedermera adlas. Enligt namnregelverket fick väl andra sonen ofta farfarsfaderns alt. farmorfaderns namn? Med tanke på fixeringen vid just detta namn, kan man väl anta att ett sådant släktskap förelåg. Till saken hör dessutom att modern Elins far, Erich Jönsson samt farfar, Jöns (Johansson?), även de har fått namnge två andra söner till Blanting, dock födda först efter att Blantings far och mor/-farfar i traditionell patriarkalisk anda fått agera namngivare. Enligt detta resonemang torde man kunna utgå ifrån att Blantings mor hette Elin Frennesdotter (eller såklart vice versa att fadern hette Nils Frennesson).  
 
Intressant i sammanhanget är att två Frennar, den ene död 1621, den andre tidigast 1625, bebodde just Lönshult. Sex kända barn till Frenne (till båda eller blott den ene) föddes  här mellan 1613 och 1625, varav vi känner fyra till förnamnet: döttrarna Karin Frennadotter i Lönshult g 16340302 m Jons Månsson i Röshult och Ingebor Frennadotter i Lönshult g 16360228 m Bengt Skomakare samt Bengta f. 1623 resp. Bengt/-a f. 1625.  
 
Frågan är alltså om Blantings trolige far, den Nils i Lönshult, gift 1648 (med Elin?) och far till dottern Sara, f. 1652, var ett av dessa barn eller om hans hustru, Elin, var det. Kan mantalslängderna avslöja ngt mer om detta? Finns det vidare någon uppgift om Gummes i Ramsås patronymikon och födelsegård? Vad gäller Blanting d.ä. finns det nämligen tre kända kandiderande gårdar: Råsarna, Tiurkö samt Kråkveka.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

278
Hejsan!  
 
Finns det någon här som vet ngt om var, när samt ev. till vilka föräldrar trädgårdsmästaren och skomakaren Jonas (Larsson?) Holmqvist föddes?  
 
Enligt DB avled han 18290919 på Söderäng, Ryssby, 85 år gammal. Samtliga HFL uppger emellertid 1747 som hans födelseår!  
 
Hans namn dyker upp för första gången då han gifter sig 17740101 i Aringsås socken - bosatt på Engaholms gård - med Maja Johansdotter från Stora Hult, Aringsås. Paret flyttar sedan tämligen omgående till Fylleskog, Ryssby, där deras första barn, Anders föds 17750428.  
 
Därefter återvänder de till Engaholm, Aringsås, där andra barnet, Maria Christina föds 17790120.
 
Flyttar sedan åter Ryssby, denna gång till Hasjöbro, där sonen Johannes föds 17811129.  
 
Ytterligare en son, Nils, föds 17850225 på Jeppegårds torp, Ryssby.
 
Familjen beger sig sedan till Söderäng, där sista barnet, Anna Stina föds 18020202, död 18030113.  
 
Ev. hette Jonas far Lars, då den förres namn stavas just Jonas Larsson Holmqvist enligt sonen Nils födelseattest. Detta är dock enda gången namnet skrivs ut i sin helhet, varför jag inte helt vågar lita till dess riktighet. Nämnas i sammanhanget kan att makan Maja felaktigt står som Catharina Johansdotter från Stora Hult i Aringsås vigsellängd. Följaktligen har jag jag efter bästa förmåga lusläst FB för både Ryssby och Aringsås för tiden 1742-1749, utan att finna vare sig någon Jon/Jöns/Jonas Larsson eller, för den delen, någon annan misstänkt Jonas där född.  
 
Vad faddrar till barnen beträffar, förekommer en enda person mer än en gång: den i Ryssby bosatte trumslagaren Lars Håkansson Holmqvist, f. 1753 på okänd ort. Kan detta tyda på släktskap och i så fall hur? Det gemensamma efternamnet i sig behöver ju inte nödvändigtvis tyda på detsamma. Bara i Ryssby har jag funnit tre andra personer med detta namn utan inbördes släktskap.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

279
Agunnaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2012
« skrivet: 2011-06-11, 16:30 »
Hej Ingegärd!
 
 
Tack för ditt svar!  
 
Har gått igenom vigsellängderna i Agunnaryd och funnit följande misstänkta fäder (i brist på mödrar) till Blanting:
 
16340112: Nils Ingemarsson i Lönshult & Botill Jönsadotter i Roon, Ryssby.
 
1637: Nils Ingemarsson & NN i Lövingstorpet.  
 
16400223: Nils Bengtsson i Tranhult & Bengta Börjesdotter i Lönshult.
 
16480611: Nils i Lönshult & NN.  
 
Frågan är om den sistnämnde är ovan nämnde Ingemarsson - som isf gifter sig för tredje gången - eller ngn annan. Finnes således ytterligare info om vilka ägare/inhyses Lönshult haft under denna period?
 
I övrigt (Db) har jag dessvärre inte kunnat finna vare sig ngn Nils Blantingsson, Elin Blantingsdotter eller några andra med samma förnamn som kronologiskt eller geografiskt kan knytas till vår Blanting. Noterade dock  att Blanting i Råsarna förutom Erich och Kätil hade åtminstone två barn till:
 
Anna Blantingsdotter från Råsarna gift 16241107 med Olof Skomakarn.
 
Ingebor Blantingsdotter i Råsarna gift 16310102 med Anders Nilsson i Hogårdstorpet.  
 
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

280
Agunnaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2012
« skrivet: 2011-06-09, 17:10 »
Hej på er!
 
Finns ytterligare info om anorna till Blanting Nilsson i Lönshult (sannolikt död 1738-44): Nils och Elin? Kom de ifrån Agunnaryd eller annorstädes ifrån? Sannolikt hade antingen Nils eller Elin detta patronymikon, frågan är vem av dem. I Flogmyra, Västra Torsås finns paret Nils Blantingsson - död 17320520, 80 år - och Elin Persdotter. Dock föds Blantings förste son Nils redan 1707, vilket väl torde betyda att farfadern vid det laget måste ha varit död? En annan misstänkt moder är Elin Blantingsdotter död 17271204 i Palmeryd, Västra Torsås, 80 år.
 
I Agunnaryd kan namnet följas sedan 1613, då ett barn till en Blanting föds i Råsarna. Denne Blanting upptas, enligt Ingegärd Johansson, i mantalslängderna ännu år 1655 på gården.
 
En Nils Blantingsson föds 1618 i Agunnaryd, troligen st till den förre. Skulle denne kunna vara Blantings i Lönshult far?
 
Paret Blanting i Kråkveka & N. i Gydingatorpet, gifter sig 1618 och får ett barn 1619.  
 
En Blanting i Tiurkö blir änkeman 1618. Niclas Rosenbalck nämner även tidigare att denne Blanting fick barn mellan 1612 och 1631. Är det isf ovan nämnde Nils, född 1618? Kan nämligen ej finna någon annan i Fb. Vidare, kan denne Blanting rentav vara densamme som isf gifter om sig i Kråkveka samma år?
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

281
Ryssby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2012
« skrivet: 2011-06-07, 22:23 »
Tack Rune! Bra tips, även om ingen ytterligare info dessvärre gavs där.
 
Vänligen,
Kristian

282
Ryssby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2012
« skrivet: 2011-06-06, 03:51 »
Ärade genealoger!
 
Finns det månne någon här som vet ngt om var, när samt ev. till vilka föräldrar trädgårdsmästaren och sköldaren Jonas (Larsson?) Holmqvist föddes? Enligt DB avled han  18290919 på Söderäng, Ryssby, 85 år gammal. Samtliga HFL uppger emellertid 1747 som hans födelseår! Hans namn dyker upp för första gången då han gifter sig 17740101 i Aringsås socken - bosatt på Engaholms gård - med Maja Johansdotter från Stora Hult, Aringsås. Paret flyttar sedan tämligen omgående till Fylleskog, Ryssby, där deras första barn, Anders föds 17750428. Därefter återvänder de till Engaholm, Aringsås, där andra barnet, Maria Christina föds 17790120, varpå de ånyo flyttar till Ryssby, denna gång till Hasjöbro, där sonen Johannes föds 17811129. Ytterligare en son, Nils, föds 17850225 på Jeppegårds torp, Ryssby, varefter familjen beger sig till Söderäng, där sista barnet, Anna Stina föds 18020202, död 18030113. Ev. hette Jonas far Lars, då den förres namn stavas just Jonas Larsson Holmqvist enligt sonen Nils födelseattest. Detta är dock enda gången namnet skrivs ut i sin helhet, varför jag inte helt vågar lita till dess riktighet. Nämnas i sammanhanget kan att makan Maja felaktigt står som Catharina Johansdotter från Stora Hult i Aringsås vigsellängd. Följaktligen har jag jag efter bästa förmåga lusläst FB för både Ryssby och Aringsås för tiden 1742-1749, utan att finna vare sig någon Jon/Jöns/Jonas Larsson eller, för den delen, någon annan misstänkt Jonas där född. Vad faddrar till barnen beträffar, förekommer en enda person mer än en gång: den i Ryssby bosatte trumslagaren Lars Håkansson Holmqvist, f. 1753 på okänd ort. Kan detta tyda på släktskap och i så fall hur? Det gemensamma efternamnet i sig behöver ju inte nödvändigtvis tyda på detsamma. Bara i Ryssby har jag funnit tre andra personer med detta namn utan inbördes släktskap.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

283
Jörn / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-22
« skrivet: 2003-07-12, 00:29 »
Hejsan!  
 
Jag har just påbörjat min släktforskning och skulle först vilja veta om någon av er känner till något om min farmors föräldrars, Karl-Hugo Lundmark och Nanny f. Erikssons släkter. De kom båda Jörn repsektive Byske.  
 
Jag vore oändligt tacksam om någon kunde hjälpa mig fram.

284
Byske / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-17
« skrivet: 2003-07-12, 00:26 »
Hejsan!
 
Jag har just påbörjat min släktforskning och skulle först vilja veta om någon av er känner till något om min farmors föräldrars, Karl-Hugo Lundmark och Nanny f. Erikssons släkter. De kom båda Jörn repsektive Byske.
 
Jag vore oändligt tacksam om någon kunde hjälpa mig fram.

285
Ålem / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-21
« skrivet: 2003-07-12, 00:17 »
Hejsan!!
 
Jag har just påbörjat min släktforskning och skulle först vilja höra mig för om någon känner till eller har forskat om min farfar, Gustaf Elis STERN Samuelsssons  släkt. Han var född i Ålem den 11/7 1916 som son till Gustaf Adolf Samuelsson (f. -81) Josefina f. Andersson (f.-83).
 
Jag vore oändligt tacksam om någon kunde hjälpa mig!

286
Långared / Äldre inlägg (arkiv) till 21.11.2002
« skrivet: 2000-09-26, 13:20 »
Hejsan!
 
Jag har just börjat att släktforska på min morfars, Holger Johansson i Attholmen, sida, vilken delvis härrör från Långareds socken. Det har även visat sig att Deregården var hemvist för flera av dessa mina anfäder, vilket åtminstone lär intressera en viss herr Derefeldt.
 
Morfars farfars farmor, Maria Gunnesdotter, var född 3/8 1757 på nämnda gård, och gifte sig med hemmansägaren Carl Gudmundsson i Espenäs. De fick sonen Anders (morfars farfars far), född 1790, vilken i sin tur fick bl.a. två söner; Johannes (morfars farfar) och Karl (15/10 1832-2/11(?)1919). Den senare gifte sig 2/11 1854 med Anna-Lisa Andersdotter, med vilken han fick bl.a. dottern Ida. Denna Ida gifte sig med Janne Andr?asson på Deregården, och födde 1912 dottern Signe (morfars syssling), vilken jag f.ö. hade äran att besöka 1988.
 
Icke nog med detta, så härstammar också morfars farfars mormors far, Lars Andersson (f.1/1 1748), från ifrågavarande ställe. Denne var gift med Karin Andersdotter (f.5/1 1752), vilken 5/5 1781 födde Gunilla, morfars farfars mormor.
 
Jag skulle dels vilja veta om, och eventuellt hur, jag själv och Fredrik Derefeldt är släkt med varandra, dels om han, eller någon annan genealogiskt driven anförvant, skulle kunna komplettera mina uppgifter, såväl bakåt som framåt i tiden. Jag vore i så fall oerhört tacksam.
 
Mvh
Kristian Lagerström

287
Jag vore mäkta tacksam, ifall någon kunde upplysa mig om det finns litteratur, utgiven eller ej, vilken behandlar Gustaf I:s oäkta efterkomlingar -i synnerhet i Västergötland och Småland.

Sidor: [1]