ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Bertil Turesson

Sidor: [1]
1
Spinerus / SV: Spinerus
« skrivet: 2024-02-15, 17:33 »
Tack för utförligt svar.
Jag har som ana dottern Maria. Men jag har också intresse i en dotter jag benämnt ”Regina”, gift med länsman Jöns Bengtsson, Långaryd. Kan detta vara samma person som dottern Rachel Eriksdotter?
Kan alltså Regina och Rachel vara varianter på samma namn?
/Bertil

2
Holst / SV: Holst
« skrivet: 2020-08-10, 14:01 »



Jag sitter i exakt samma situation som Berit Havås ovan år 2013 ang Löjtnanten Anders Holst. Enligt andrahandsuppgift från privat antavla, vars upphovsman är avliden, har jag uppgiften att Anders Holst, f. omkr 1680, skulle vara son till Carl Fredrik Holtz (1637-1703). Tyvärr har jag inga källuppgifter som bekräftar. Åldersmässigt är ju uppgiften helt möjlig. Det kan ju tänkas ett tidigare gifte än det Carl Fredrik ingår 1689, men det borde ju varit dokumenterat. En oäkta son är väl andra alternativet, vilket väl mycket väl kan tänkas odokumenterat i ättartavlorna. Men bevis?

3
Björlanda / SV: Björlanda
« skrivet: 2018-12-18, 07:38 »
Någon med tillgång till "Gods och Gårdar" som kan hjälpa mig med angivet byggnadsår för mangårdsbyggnaden på Lexby Östergård (ägare Hilbert Johansson) i Björlanda socken?

4
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2018-02-22, 10:28 »



Kanske är detta lösningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054974_00135?c=0&m=0&s=0&cv=0#?cv=134&z=839.619%2C2483.3764%2C2994.8397%2C1782.9113


Jag tyder att det står "Knecht Håkann Mårthenssonn". Bland de angivna skattehemmanen i Villstads socken som håller denna soldat återfinner vi "Kruffuebo" på tredje raden från slutet på sidan.

5
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2018-02-21, 18:55 »
Att namnskicket är det normala för soldater är ju klart. Jag vågar ändå påstå att ingen av bröderna Jöns och Lars varit soldater. De uppträder i mtl som "dräng" och som skattebönder. Jag har övervägt om möjligen fadern Håkan skulle kunnat vara soldat.
Håkan dyker upp i mtl plötsligt år 1643, med hustrun Kirstin. Redan året därefter tycks Håkan vara död, eftersom hustrun då är änka. Tyvärr finns det två änkor som båda heter Kirstin, men den ena refereras faktiskt som "Knekthustrun Kirstin".
Tänk om det gick att belägga en soldat Håkan [Brun] i roteringslängder från början av 1640-talet. Jag bladade just igenom roteringslängden från 1643 utan att hitta något.

6
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2018-02-21, 13:44 »
Under andra halvan av 1600-talet förekommer i Norra Kruvebo, Villstads socken, Västbo härad två bröder Jöns och Lars Håkansson. De, liksom övriga boende på gården, nämns upprepade gånger i en serie på fem domboksprotokoll angående ett förment barnamord i gården.

Jöns benämns i dessa protokoll 1683-85 omväxlande Jöns Håkansson och Jöns Brun.
I en annat domboksprotokoll från 1670
"... Högwälb Greven [Gustaf] Lillies bokhållares tillsägelse som ock rättaren Jöns Bruns i Krufvebo."
Brodern Lars Håkansson förekommer under beteckningen "Lars Brun" som dopvittne.
Fadern Håkan nämns i mtl enbart vid förnamn. Inget av barnen tycks ärva efternamnet Brun, varför det inte tycks ha roll som släktnamn.


Hur förklara det skiftande efternamns-bruket?


Kan "Brun" möjligen ha med rollen som rättare/förman/uppsyningsman att göra?

7
Burseryd / SV: Burseryd
« skrivet: 2017-12-23, 19:55 »
Knut Andersson i Norra Kruvebo var gift två gånger. Första gången med Gunnil Persdotter, som dör 10 jan 1689 (Villstad C:1 sid 53). Knut Andersson gifter om sig redan 6 okt 1689 (Villstad C:1 sid 56). Jag vill återvända till den vigselnotisen för att säkerställa tolkningen av andra hustruns namn. Jag har tolkat att hon heter "Ingebor Larsdotter", medan du tolkar "Ingebor Carlsdotter". Jag har försökt jämföra begynnelsebokstaven i efternamnet med närliggande skrivningar i boken av t ex "Lars" och landar då i att det är samma bokstav, "L". Kanske kan även andra ögon hjälpa till med korrekt tolkning.


I första äktenskapet tror jag föds sonen Jöns Knutsson och döttrarna Elsa Knutsdotter och Märta Knutsdotter. Jag saknar födelsedata för dessa, men deras vigselnotiser pekar på att de måste vara födda tidigare än 1689.

8
Burseryd / SV: Burseryd
« skrivet: 2017-12-23, 17:26 »
Fredrik!


Jag har en Anna Carlsdotter döpt 16 dec 1693 (Burseryd C:1 sid 83) som ett möjligt ytterligare barn i familjen.
Ett dopvittne är "Bruns H. i Krufvebo". Det finns m a o en koppling till Norra Kruvebo, vilket jag tagit som indikation på att det kan vara ovannämnda Anna Carlsdotter som återfinns så småningom i N Kruvebo som piga. Pigan blir gift med den från Lalabo hemvändande sonen på gården Jon Larsson 19 juli 1724 (Villstad C:2 sid 102). Vid första barnet Annas födelse 25 dec 1724 (Villstad C:2 sid 104) återfinns en "Hust Britta Carlsdotter" som vittne. Kan möjligen vara ditt barn nr 1 i familjen i Långhult Skattagård.


Har du på din gren Anna Carlsdotter och Jon Larsson från N Kruvebo som dopvittnen någon gång? Det skulle ju kunna styrka min något bräckliga hypotes att "min" Anna Carlsdotter verkligen kommer från Långhult Skattagård.

PS: Jag noterade så småningom att du anger som källa angående dottern Ingeborg Villstad AI:1 sid 205, vilket ju är hfl för just N Kruvebo. Hur har du slutit dig till att den "Ingeborg" som finns där boende hos Jon [Larsson] är Ingeborg från Skattagårds-familjen?

9
Sandahl / SV: Sandahl
« skrivet: 2017-12-14, 10:17 »
Tack Karin, flera uppgifter Du ger är nya och intressanta för mig!


Den rätta tolkningen av "Marja Wetter" och den påföljande bevisningen från noteringar om familj och tidigare äktenskap, inkl barn därifrån, saknade jag helt.
Det är extra intressant att Petter Sandahl tycks "konservera kopparslagar-mästar-änkan" på maner som var klassiskt för unga präster för att komma åt ett pastorat.


Det känns helt möjligt att Patter Sandahl kommer "utomsocknes". Hfl från sent 1700-tal anger födelseåret till 1722, liksom hans dödsnotis. Den ende med namnet Petter som föds i Jönköpings Kristina år 1722 är en Petter som är son till smeden Anders Svensson. Inget, förutom namnet Petter, tyder på att detta kan vara rätt person. Det tycks dock vanligt att söner, då fadern har ett patronymikon, tar helt nya efternamn. I en parallell diskussion har vi exemplet Runblad, där fadern heter Gudmund Samuelsson. Varifrån idén till Runblad kom är outrett. Man skulle möjligen kunna spekulera att personen Petter, med en fader Anders Svensson skulle kunna hitta på att kalla sig Sandahl analogt. Men mot det talar, tycker jag, att namnet Sandahl redan förekommer i Jönköping. Att ta ett efternamn som redan är i bruk känns avlägset.


Kanske kan en ledtråd finnas genom att tolka titeln på den Bengt Sandahl som förekommer som dopvittne vid sonen Petters födelse i Jönköpings Kristina (F) C:5 (1755-1779), sid 38. Jag har en osäker tolkning "Swogern". Eller möjligen helt enkelt "Borgarn Bengt Sandahl". Vad läser Du det till?



10
Sven-Ove,


Tacksam om jag kan få födelsedatum alt. källhänvisningarna (om du har kvar dem) för Gudmund Samuelssons fyra barn under perioden 1711-18. Jag har hittills bara koll på det jag tror är de två första: Zachris döpt 20 okt 1711 och Sven döpt 14 jun 1713.


Från den intressanta hfl-noteringen i AI:1 sid 323, där vi om sönerna Sven och Jöns får veta att de "gå i Schol: och kunna wäl läsa", vet vi ju att det åtminstone finns en Jöns också. Kan de två övriga vara döda vid tillfället eller enbart för unga för att noteras i hfl?


Jag funderar också på hur man helt vilt kan byta namn, helt utan anknytning till något tidigare i familjen. På landsbygden var det minsann patronymikon som gällde till nästan 100%. Även soldaterna behöll ju även, eller återgick, ofta till sitt ursprungliga patronymikon.


Redan i fallet Lallerius/Lalleria blev jag förvånad att denna typ av latinisering kunde nyttjas av andra än präster. En bok jag skummade om Trivialskolan i Jönköping påpekade dock att det var vanligt att eleverna på skolan efter inskrivning latiniserade sina namn. Kanske var det också vanligt att där försköna sin fasad genom att bättra på efternamnet till något mer statusfyllt än ett patronymikon. Har du stött på detta tidigare?

11
Vore intressant om Rödingarnas samband kunde klarläggas!


Extra nyfiken på hur du slutit dig till födelsenotisen för Sven Runblad. Inte uppenbart för mig. Jag hade förväntat mig indicium genom att någon från hans sida skulle varit dopvittnen för de två av hans barn jag har noterade. Men jag kan inte se några. Däremot flera från mödernet; Tobis, Röding, Lallerius.


Återstår då hfl och mtl, men där jag inte kan lokalisera Gudmund Samuelssons familj.

12
Sandahl / SV: Sandahl
« skrivet: 2017-12-11, 16:48 »
I Jönköping dör Kopparslagaråldermannen Petter Sandahl 13 maj 1808 (Jönköpings Kristina F:2 sid 48). Han var gift tre ggr med resp "Margaretha", Helena Maria Runblad och Elsa Rådberg. Enl db 86 år och därmed född ca 1722.
Någon som har födelsedatum/plats för Petter Sandahl (d.ä.) och möjligen föräldrar?

13



Enastående Brattis!!
Bugar djupast för lösningen på det för mig fullständigt osannolika förhållandet att två makar (Sven Runblad och Margareta Maria Lalleria) båda har mödrar med samma namn - Margareta Röding. Utan att det rör sig om ett syskonäktenskap!


Vågar jag gissa att du hade detta utrett sedan länge? I så fall kanske du har mer intressant information kring dessa personer. Exv födelse/dödsdata för persongalleriet, ytterligare barn, kanske t o m ytterligare en generation bakåt.


Jag är också nyfiken på om det går att belägga hur Sven Runblad/Runneblad ändrar från sitt patronymikon. Du har sannolikt mer bakgrund som möjliggjort att fastställa födelsenotisen för Sven Runblad. Kanske går det att följa i de tidiga husförhörslängderna? Jag är dock dåligt förtrogen med kvartersindelningen i staden liksom var de aktuella familjerna bodde.


Extra roligt vore att veta hur de båda olika Margareta Röding relaterar. De är väl sannolikt släkt, men på vilket avstånd, tro?


Jag snubblade på ett intressant brev från Margaretha Röding (den MR som var gift med Lallerius och Tobis) till Kgl Majt, skrivet strax efter förste makens död. Jag har publicerat en avskrift under rubriken "Övriga släkter - Röding". Har du någon information om hur hennes "bön/begäran" fortsättningsvis ev finns dokumenterad i källorna?




14
Röding / SV: Röding
« skrivet: 2017-12-11, 11:26 »



Fredrik!


Riktiga godbitar du serverar. Stort tack!


Tyvärr har just mitt abonnemang på ADOnline gått ut, så jag förlitar mig just nu på SVAR. Dock finns inte Jkpg's domböcker digitaliserade där. Möjligen att den finns bland de renoverade domböckerna, men jag har inte enkelt hittat dem.
Kan du möjligen citera/tolka lite mer vilken info om Margareta Röding som finns där?


Är du ättling till Margareta Röding?


Själv är jag ättling till Margareta Röding och förste maken Petter Lallerius. De hade två döttrar, varav den första dog ett år gammal. Strax efter föddes den dotter, Margareta Maria Lalleria, som blir min ana i nästa generation.


Det finns ett intressant brev från Margareta till Kgl Majt daterat 11 april 1729, dvs bara några veckor efter Petter Lallerius död 16 mars 1729.



Riksarkivets ämnessamlingar, personhistoria SE/RA/756/756.1/L/II Supplement/L II 1, bild 186.
"
"Stormecktigste Allernådigste Konung


Inför Eders Kongl Majts höga Konungsliga Thron, nederfaller jag fattiga och betryckta änkia, med diupaste underdånighet berättandes, huruledes min Sal. Man, Borgare och Handelsman i Jönkiöping - Petter Lallerius, efter dess nyligen timade dödsfall förmerckes, hafwa uti åtskillige giäld och skuld sig fördiupat, hwaraf en del förr och en del under warande äcktenskap ådragits, till hwilkas afbetalning en och annan Creditor torde söka att så mycket mer angripa den fasta ägendom, hwilken jag uti boet inbrakt, som jag uti manhens lifstid, under dess målsmanskap stående, icke dristat eller så egentligen förstått, att bruka då vågar, som til slik af mig inärfd fast ägendoms räddande warit trouliga, utan enfaldeligen trott, som jag och ännu underdånigst förhoppas, att både lag och Eders Kongl Majts nådigste förordningar lärer skydda den efter mina Sal. föräldrar arffallna fasta ägendom, ifrån all sådan giäld och skuld, som antingen för äcktenskapet yppats och contraherade äro, eller flykta af manhens enskilda förwållande, then jag af försyn må böra låta onemnd, hälst det för mig och mitt omyndiga barn är smärtefult nog, och af utanbittra tårar påtenkias kan, att hwad i lösören arffallit, och enfaldeligen sig bestiget, redan uti Mahnens lifstid åthgånget, få ut ganska litet eller alls intet till hugnat öfrigt är. Allthså Allernådigste Konung jag underdånigst bönfaller om Eders Kongl Majts allernådigste bekiernelse (?), att Creditorerne icke måge genom några auktioner få angripa stärbhusets redan inventerade lösa och fasta ägendom, förrän jag under wederbörande Curatorers bestrida får inför den behöriga domstol lagligen utföra den ... huru ... förbemelte af mig inärfde fasta ägendom i anledning af Lag och Eders Kongl Majts nådigste förordningar, må eller bör häfta för någon sådan skuld, som min Sal. Man, antingen för inträdet uti äcktenskapet sig öfwerdragit, eller genom her... (?), då dess enskilta förseelser, sig sedermer påsamkat. Uti afwacktande av Nådigste bönhörelse, är med diupaste underdånighet,
Stormäcktigste Allernådigste Konung, Eders Kongl Majts.


Allerunderdånigste undersåte
Margareta Rödingh
En högstbedröfwad änkia


Upsatt af Abrah: Lundberg"."


Det finns passager i ovanstående transkribering som behöver tolkningshjälp. Tacksam för rättelser.


Av brevet framgår att Margareta endast hade ett barn vid tillfället, min ana.


Vet du om Zachris Tobis son, som nämns i ett av dina domboksfall, var från äktenskapet med Margareta eller om det var från ett tänkbart tidigare gifte? Den refererade domboken tycks vara från 1730, vilket jag då tolkar att sonen är från ett tidigare gifte. Zachris Tobis och Margareta Röding gifter sig ju först år 1731.


Hälsningar, Bertil

15
Växjö stift / SV: Växjö stift
« skrivet: 2017-12-09, 09:27 »
På Rötter finns dokumenterat:


"K-B Sveningsson[/color] har skannat in Herdaminnen för Västbo kontrakt, Forsheda pastorat. Omfattar alla präster från början av 1300-talet till slutet av 1930-talet. [/size]Klicka här[/size][/color] (Länk till sida utanför Rötter) 20 jun 2012."[/font][/color][/size][/color][/size]Den befintliga länken är "www.retrace.se", vilken nyligen upphört att existera/fungera.[/color][/size]1. Känner någon till vem rubricerade K-B Sveningsson är och vem/vilka som legat bakom web-adressen ovan?[/color][/size]2. Någon som vet varför länken slutat fungera?[/color][/size]3. Finns någon aktivitet att göra herdaminnen, som inte skyddas av copyright, tillgängliga på nätet (Google Books, projekt Runeberg e liknande)? [/color][/size]4. Kan någon bekräfta min tro att Växjö stifts herdaminnen författade av G Virdestam är "public domain" eftersom det är mer än sjuttio år sedan Virdestam avled?[/color]

16
Röding / SV: Röding
« skrivet: 2017-12-08, 17:21 »
Min ana Margaretha Röding blir gift med Handelsmannen Petter Lallerius 28 dec 1714 (Jönköpings Kristina EI:1 sid 47).
De får åtminstone döttrarna Maria Elisabeth Lalleria, f. 5 aug 1716 och Margareta Maria, f. 18 nov 1717.

Maken dör 16 mars 1729 (F:1 sid 179).


Margaretha Röding gifter om sig med rådmannen Zachris Tobis 14 april 1731.


Har någon födelse- och dödsdata för Margaretha Röding och för Zachris Tobis? Kanske t o m föräldrar.


Finns det fler äktenskap och barn för de nämnda personerna?

17
Lallerius / SV: Lallerius
« skrivet: 2017-12-08, 12:55 »
Den refererade "Köpmannen Lallerius i Jönköping" kan möjligen vara min ana Petter Lallerius (1691-1729). Jag förmodar att han är bror till khe Arvid Lallerius, Svarttorp, som i sin tur är far till din ana Magnus Israel Lallerius.


Petter Lallerius var gift (1715) med Margaretha Röding. Efter makens död 1729 skrev hon ett (bevarat) brev till Kungl Majt för att söka skydd från makens kreditorer för den hennes fasta egendom som hon fört in i boet som arvegods. Makens affärer tycks av brevet att döma inte varit lysande.


Jag har länge trott att det varit förbehållet prästerskapet att latinisera sina namn, exempelvis Arvidus Lallerius. Men det tycks också varit tradition för eleverna vid Jönköpings Trivialskola. Det förklarar i så fall hur handelsmannen Petter Lallerius kan ha latiniserat sitt namn. I dödsnotisen skrivs han t ex "Petterus Lallerus".

18
Jönköping / SV: Jönköpings Kristina EI:1 bild 50 / sid 84
« skrivet: 2017-12-08, 12:37 »
Den "dygderika Margareta Maria Lalleria" är sannolikt dotter till Petter Lallerius och Margareta Röding enligt fb Jönköpings Kristina C:3 sid 120.


Vidare diskussion med samband till detta under "Jönköpings Kristina" resp "övriga släkter - Lallerius".

19
Det tycks vara mer komplicerat än så. Jag har långt ifrån ännu fått ihop bilden, men några fakta har jag hittat:


Margaretha Röding blir första gången gift med Handelsmannen Petter Lallerius år 1715. De får åtminstone barnen Maria Elisabeth (f 1716) och Margareta Maria (f. 1717).


Petter Lallerius dör redan 1729 blott 38 år gammal. För fortsatt diskussion om honom se tråd under "Övriga släkter, Lallerius".


Margaretha Röding gifter om sig 1731 med rådman Zachris Tobis.


Petter Lallerius' och Margaretha Rödings dotter Margareta Maria Lalleria blir gift med Sven Runblad år 1735, då alltså hon ej ens är 18 år gammal. Vid deras första barns dop 1736 är Margareta Röding och hennes andre make Zachris Tobis första-vittnen.


Det är alltså så att Sven Runblad blir svärson till Margareta Röding, men först år 1735. Tyvärr är ju hfl-bilden ovan för perioden 1729-33. Så att han redan då skulle varit svärson stämmer inte.


Jag har inga ytterligare notiser för Sven Runblad/Runneblad förutom vigselnotisen. Jag vet alltså inte något om hans födelse och död.


Inte heller har jag hittat något samband till Magnus Hamell (förutom hfl-utdraget som ju snarast indikerar att Margareta Röding skulle varit gift med honom en tredje gång. Det skulle ju kunnat vara fallet om hfl-utdraget varit från senare tid än 1729-33.


Utredningen fortsätter. Bidrag för att reda ut mysterierna välkomnas.

20
Jönköping / SV: Jönköpings Kristina EI:1 bild 50 / sid 84
« skrivet: 2017-12-07, 21:42 »
Tack för tipset!


Detta gör ju tolkningen "Lalleria" helt tänkbar. Hon kan ju tänkas varit syster till khe Arvidus Lallerius, eftersom de gifter sig samma år och till råga på allt får båda barn året därpå, 1736.


Jag noterar också att under ämnet "Lallerius" ligger en fråga från 2012 ute utan svar. Där nämns en köpman Lallerius från Jönköping som skulle kunna vara en möjlig far till ovanstående.


Du har inte tillgång till herdaminnet för Svarttorp?

21
Kan det verkligen stämma att Sven Runblad är son till Magnus Hamdell och Margreta Röding?? Jag blir helt förbryllad att det är möjligt att en son ges efternamn helt utan samband till föräldrarnas.


Samtidigt finns även andra indikationer på att Sven är son i familjen. Han gifter sig 4 okt 1735 (Jönköpings Kristina EI:1 sid 84 och han får första barnet i juli 1736. Då uppträder faktiskt Madame Margreta Röding som första kvinnliga vittne, vilket ju kan tyda på att hon är farmor till barnet.


Jag hittar förvånansvärt nog även flera andra exempel på att det finns familjer med söner/döttrar med helt annorlunda efternamn än föräldrarnas. Kunde det vara brukligt i städerna?

22
Jönköping / Jönköpings Kristina EI:1 bild 50 / sid 84
« skrivet: 2017-12-07, 21:05 »
Vad heter Sven Runneblads hustru, den "dygderika jungfru Marg: Maria L??????" från vigselnotisen 4 oktober 1735?
Min tydning till "Lallerie" verkar helt omöjlig. Jag kan inte heller hitta ett liknande namn vid genomgång av hfl i Jkpgs Kristina från 1730-talet. Däremot hittar jag ett ortsnamn "Lalleri torp" bland stadens torp.
Kan det finnas ett samband? Eller skall namnet tydas helt annorlunda?

23
Villstad / Skattehemmanet Norra Kruvebo i Smål Handl 1599
« skrivet: 2017-11-10, 07:40 »
Behöver hjälp att tyda:
1. Kommentaren för hemmanet "Kruboda"
2. Sortangivelsen till "S:öre 14"

24
Burseryd / SV: Burseryd
« skrivet: 2017-05-03, 20:47 »



De båda sockenböckerna för Burseryd från 1980-talet är ganska knapphändiga om Götsbo soldattorp. Men de talar bara om ett enda soldattorp under Stora Götsbo.


Boken "Burseryd i svunnen tid" anger:


"På södra sidan av vägen innan man går över Yxabäcken på väg mot Villstad låg Jössatorpet som var soldattorp. ...".





25
Villstad / Norra Kruvebo i jordeböckerna 1538 och 1542
« skrivet: 2017-03-13, 14:17 »
Tacksam för bokstavstrogen tydning av bifogade skattenoteringar för "Nils i Kruvebo" från landskapshandlingarnas jordeböcker 1538 resp 1542.
Jag är alldeles extra intresserad av tolkning av siffror och sorter för de olika skattepersedlarna.

26
Äldre ord L - Ö / SV: Syta / Syting / Sytning
« skrivet: 2017-01-25, 17:24 »
I en skifteshandling för utmarker (ett s k skogelag) i Villstads socken, Västbo härad, Jönköpings län år 1815 används ordet "syta/sytor" som substantiv som benämning på ett par markområden. Se nr 35 och 37 i bifogad bild.
I området, som varit oxbete, och troligen dessutom svinaskog (bokollonskog) kallas dessutom backstugan/torpet/gården så småningom "Sytan".


Har någon stött på denna användning av ordet och kan ge en förklaring?


Det är värt att notera att områdena ges grad 5 resp 6 som "taxeringsvärde", vilket alltså är de två högsta värderingsgraderna vid skiftet.






27
Burseryd / SV: Burseryd vigselbok C:1 1736 sid 323 ADO bild 165
« skrivet: 2017-01-17, 19:54 »
"Guaström", även om omöjligt att tolka texten fram till "-ström".
Burseryd AI:3 sid 72 ger hustruns födelsedatum, varefter Villstad C:1 sid 237 har födelsenotisen.


28
Villstad / SV: Villstad AI:14 sid 155
« skrivet: 2017-01-10, 15:00 »
Stort tack! "Oenig" var det jag inte klarade.

29
Villstad / Villstad AI:14 sid 155
« skrivet: 2017-01-10, 14:54 »
Att personen i fråga är "nära blind" liksom att han är "död d. 13 Juni 1858". Men jag behöver hjälp att tyda vad som skedde den 8 augusti 1856.

30
Jag försöker förstå de olika grunderna för ”skatts utgörande” för hemman i Västbo härad från Gustav Vasas tid och framåt liksom mekanismen att identifiera en hemmansdel i t ex köpehandlingar.
Äldsta jordeboken för jag kan finna i Smålands landskapshandlingar för Västbo är från 1538 (SE/RA/5121/5121.05/1538:2 bild A0046649_00007).


I den lilla ”undervisningen” (till vänster i bilden) kan vi läsa
”I Vestbo härad göra de icke skatten efter öretal … Uti det häradet äro de icke lagda i öretal, och därför göra de icke deras skatt ut, liksom de göra i Sunnerbo … Men härefter skall deras jord läggas i öretal, och sedan skola de göra den efterskrifne skatt, liksom de göra i Sunnerbo härad”
Andra källor talar om en skattläggning i Västbo 1540, vilken bör vara den som förutskickas ovan i jb från 1538. Inom parentes kanske skall tilläggas att den innebar en väsentlig skattehöjning som väckte Västbo-böndernas ilska och var en av flera orsaker till att de slöt upp på Nils Dackes sida.
 
Hur som helst, denna ”öre-läggnings” resultat återfinner vi definitivt i jordeböckerna (årliga räntan) där det för det hemman jag följer är ”14 skattöre” ((SE/RA/5121/5121.05/1547:9 bild 53).). Det finns åtminstone noterat i längderna från 1547 till 1628.


[size=78%]Är det öretalet redan synligt i längderna 1542/43 som noteringen allra längst t v [/size][/size][size=78%](SE/RA/5121/5121.05/1542:8 bild 109). [/size][/size][size=78%], trots att där då anges xiii (=13) snarare än det 14 som är noteringen från 1547 och framåt?[/size]


Så till frågan om hur ”öretalet” relaterar till dels det medeltida ”man-talet”, dels det mantal som vi känner från senare tider:
1.[/size][size=78%]Kan det dras någon slutsats om hemmanets storlek/bärkraft 1540 med det angivna öretalet=14?
2.[/size][size=78%]Det tycks variera (inom Sverige) hur många öre som går på en mark. Då får jag problem med hur många öreland det går på ett markland. Och i förlängningen att förstå den tänkbara areal som det angivna 14 skatt-öre motsvarar. Någon som kan kommentera?
3.[/size][size=78%]Till råga på allt noteras skatten i Västbo åtminstone på 1530/40-talen i danska mark och skilling (se exempel i bilden ovan från jb 1538). Hur konvertera mellan dansk och svensk valuta vid tiden? Kan man åtminstone hoppas att de inte hade enheten öre även i Danmark?
[/size]


31
Allmänt / SV: Säterier/Frälsegods i Småland
« skrivet: 2016-11-19, 14:56 »
Jag vill gärna komma i kontakt med dem som har forskat på säterierna Arnåsholm och Hällabäck i Västbo härad av Småland.
Båda säterierna är avhandlade i Almqvist.
Gårdarna nämns också i Curt Härenstams avhandling som ingående i arvskiftet efter Abjörn Ulfsson år 1346. Hällabäcks ägarlängd alltsedan dess anser Härenstam vara hyggligt säker, medan Arnåsholms ägande under medeltiden är mer hypotetisk.


Kan någon ha intresserat sig för dessa båda gårdars ägande under tiden fram till friköp 1811?

32
35 Äktenskap / SV: Charta sigillata
« skrivet: 2016-11-12, 07:35 »
Lars-Olof!
Mycket intressant.
Kanske är detta en guldgruva, som hittills är dold för flertalet i landet som inte har möjlighet att besöka RA i Stockholm. Såvitt jag förstår är ingenting digitaliserat på SVAR.
[size=78%]http://forum.genealogi.se/index.php?topic=63180.msg883475#msg883475[/size] och inläggen runtomkring får jag dessutom intrycket att det rör sig om "volymer som är 60 cm upp till 1 m tjocka". Kan du kommentera?
Den enda digitaliserade volym från Länsräkenskaperna jag sett är AD Online's "Länsräkenskaper 1631-1820: Jönköpings län Vol:19 Ver:a (1640-1640)". Den är synnerligen prydlig, ordnad och katalogiserad häradsvis med t ex rubriken "Boskaps- och utsädeslängder samt mantalslängder till Kvarntullens utgörande för socknar i xxxx härad. 1640".
Är det månne vanligt att volymerna är så enastående prydliga och ordnade?? Jag får ju från ovan refererade diskussion i stället intrycket att de enorma verifikationsböckerna är oordnade, okatalogiserade och därmed svårtillgängliga.
MEN ... om i materialet finns uppgifter om lysningar från 1660 och framåt så skulle det ju ge ovärderliga personuppgifter inte bara för socknar som av olika anledningar saknar tidiga fb/vb/db, som t ex Bosebo, utan också ge personuppgifter från några årtionden innan ens kyrkobokföringen var påbjuden från sent 1680-tal.

33
35 Äktenskap / SV: Charta sigillata
« skrivet: 2016-11-11, 12:33 »
Har någon erfarenhet från länsräkenskaperna för Småland alt Jönköpings län att hitta vigseldata så som beskrivs för Bohuslän på
http://blog.slaktdata.org/arkiv/2011-02/vigsellangder-i-goteborg-och-bohuslans-lansrakenskaper/
Jag är speciellt intresserad av socknar i Västbo härad.

34
Villstad / SV: Mtl Södra Kruvebo 1700, 1702 och 1703
« skrivet: 2016-11-09, 17:11 »
Superbra Anneli! Det stämmer perfekt för situationen. Kanske går pusslet ihop så småningom.

35
Villstad / SV: Mtl Södra Kruvebo 1700, 1702 och 1703
« skrivet: 2016-11-09, 17:06 »
Tack Anneli!
Jag kan möjligen tolka den längre texten till "G[aml]e lars utan bruk". Rimligt?
Får se om jag kan få ordning på de boende vid tiden. Det är många Per, Jöns och Lars i gården Södra Kruvebo samtidigt, tyvärr.

36
Villstad / Mtl Södra Kruvebo 1700, 1702 och 1703
« skrivet: 2016-11-08, 17:49 »



Jag behöver hjälp att tyda de inramade texterna i bifogade utdrag från mtl för Södra Kruvebo från 1700, 1702 och 1703.
Epitetet för Per Larsson som därefter upprepas för (sonen?) Lars förbryllar mig. Jag kan inte hitta motsvarande någon annanstans i längderna för Villstad.


37
Villstad / SV: Villstad
« skrivet: 2016-10-19, 10:19 »
I salubrev från första halvan av 1800-talet ser jag konsekvent att köpeskillingen anges med mycket "ojämna" belopp. Exv säljs en gård för 444 Rdr 18 Shilling Banco. Förekommer t o m en angivelse för delar av shilling.
Varför dessa ojämna belopp? Kan det vara så att man gjorde överenskommelse i annan valuta (exv Rdr specie, Rdr riksgälds) medan formkrav fanns att i salubrev officiellt myntslag skulle användas?
Jag konstaterar att omräkningen mellan de myntslag jag nämner ovan är synnerligen "ojämn" och komplicerad.


38
Spinerus / Spinerus
« skrivet: 2016-04-07, 09:08 »



Ericus Gislonis Spinerus är präst i Reftele enligt nedanstående utdrag från Växjö stifts herdaminne:


13.[/size] Ericus Gislonis Spinerus[/size], 1627- 71. Broder till kh. i Hultsjö Sven Spinerus. Stud. i Uppsala. disp. där 1625 (de philosophiæ natura & sobrio in s. s. theologia. pres. M. Gestrinius). magister (ultimus 1626.) lärare i Växjö s. å. ( ? ) kh. här 1627. häradsprost 1634 (?) riksdagsman 1650. S. erhöll 11 röster vid biskopsvalet 1651.[/size]
[/size]I ett bevis, utfärdat av häradsrätten 22/5 1652 och intygande prästgårdens ringa villkor och kyrkoherdens tunga gästning i danska fejden 1643-45 heter det, att S. då han reste omkring i häradet och styrkte allmogen att vara överheten trogen. 1655 anhöll han hos regeringen om skattefrihet; han säger sig ha många barn, som han hållit i skola och vid akademien. (Eckl. saml. RA) Av kyrkan upptog han ett lån med pant av några böcker som vid visitation 1710 var så fördärvade av mögel att biskop Alstrin befallde skuldens avskrivnde. Ett. 7/8 1637 daterat brev Från S. till Axel Oxenstierna finnes i serien Svenska prästers skrivelser. R. A. Död 1671 (före okt. månad):
[/size]
[/size][/size]Gift:
[/size]4) med Rachel Krok dott. till kh. i Villstad David Krokius d. ä. Levde 1639.
2) med Catharina Bohlm som uppgives ha varit kh.-dotter från Bolmsö (Fors.). Hon levde 1675.


Barn:
- Dantiel, Adjunkt hos fadern
- Josua stud. i Uppsala 1662.
- Israel skol. i Växjö 1655.
- Maria 29/3 1689, gift med klockaren Börje Nilsson.
- Rachel
- Ingeborg.


Dottern Maria, d.29/3 1689 (Reftele EI:1, sid 72) är min ana. Kan någon hjälpa mig med i vilket av Ericus Gislonis Spinerii äktenskap Maria är född?


39
Villstad / Jordebok 1650 bild 454 SVAR
« skrivet: 2016-02-27, 13:03 »
Anneli!
 
Trevligt att se även dig i denna konversation.  
 
Du är lika bra som Google som hävdar att de har svaret innan frågan är ställd. Så ser det väl ut nu i denna tråd eftersom vi skrev inlägg parallellt.
 
Du tror alltså att man gjorde hemmanet till ett tjänstemannahemman, dvs att jordeboksräntan skulle gå direkt till landsfiskalen. Tänk om man hade haft en uppfattning om hur många mantals räntor som var en rimlig lön. Eftersom Gustaf Lillie ägde många gårdar i grannskapet skall jag nog undersöka om fler av dessa har samma anteckning.
 
Dessutom, psss det för frälsegårdar ofta står vilken adelsperson räntan skall tillfalla borde ju rimligen motsvarande notering återfinnas för en kronotjänare som här. Jag får följa upp det också. Kan inte påminna mig ha sett något sådant.

40
Villstad / Jordebok 1650 bild 454 SVAR
« skrivet: 2016-02-27, 12:41 »
Irene, Din hjälp är ovärderlig!
 
Nu tycker jag nog själva tydandet är klart. Sunt som ger betydelsen [Åboarna] är ... ger ju precis den innebörd vi ville se. Jag undrar dock fortfarande vad anteckningen Landsfiskal alt. Länsman  innebär i sammanhanget. Var det han som hade verkställt  indragningen av hemmanet i sin roll som kronofogde/utmätningsman??  
Andra förslag eller synpunkter välkomna.
 
Jag vill gärna föra över diskussionen till ämnet Leuhusen nu för att kanske få napp från personer som haft anledning att intressera för hans jordinnehav. Kan någon tipsa om man själv kan flytta en hel konversation?

41
Villstad / Jordebok 1650 bild 454 SVAR
« skrivet: 2016-02-26, 21:14 »
Tack igen, Irene!
 
Innebördsmässigt är de två återstående frågetecknen intressanta. Cnut (?) borde ha annan betydelse än att vara ett åbonamn. De tre följande namnen stämmer med de från GMR kända tre åboarna på hemmanet. Sista fjärdedelen av hemmanet är enligt noteringar öde. Om någon från sammanhanget kan föreslå annan betydelse än ett mansnamn vore det intressant.
 
Skrivningen Gevaldiger på lähn kan jag inte heller tolka innebörden av. Jag finner att Gevaldiger bör betyda polisman på landsbygden, aka Länsman. Men vad är då innebörden av uttrycket?

Frågetecknet för krumeluren före 4½ procent tolkade jag som någon sorts ränteangivelse.  
 
Hur Rein Leuhusen haft anledning att köpa hemmanet kan möjligen förklaras av följande notering från SBL
 
 I sitt första äktenskap var Leuhusen gift med en dotter till finansmannen Mårten Wewitzer, adlad Rosenstierna, ...... Genom detta gifte hade han även blivit delägare i .... och i fordringar på kronan. De senare gjorde att Leuhusen 1649 kom i besittning av nära trettio kronohemman i Östergötland, Småland o Dalsland samt räntorna av mer än sjuttio skattehemman i samma landskap  

Ovanstående citat kan vara bakgrunden till hans åtkomst till den gård jag bearbetar. Kanske någon har kunskap om denna eller andra gårdar i sammanhanget?
 
Jag är väl medveten om att dessa frågor knappast är läshjälp, men eftersom bakgrundsmaterialet finns här tar jag mig friheten att fortsätta diskussionen även med dessa frågor.

42
Villstad / Jordebok 1650 bild 454 SVAR
« skrivet: 2016-02-25, 10:43 »
Jakten på gårdens ägare går vidare!
Jag behöver hjälp med att fylla i luckorna och kontrolläsning av följande

”[Norra Krufvebo] 1698 indragit till Kongl. Maijt och Cronan för Gref Lillies gravationer efter Kongl. Red. Coms. Bref af d: 18 Nov. samma åhr. ............... Knut (?), Lars, Knuth och Håkan”
 
 
”Sal. Reiner Leienhuus kiöpt ifrån Kongl. Majt. och Cronan och såsom gammalt Militiehemman ................. 638 och 652 Rta (?) 4½ pro Cento efter Commer Collegii bref af d. 22 Decemb åhr 1649. och ty Kongl Majts lösen förbehålles, possid: nu af Sal. Gref. Gustaf Lillies Erfwingar”

43
Villstad / Jordebok 1650 bild 454 SVAR
« skrivet: 2016-02-24, 07:22 »
Bingo, Irene! Stort tack.
Med denna tolkning tycker jag de många anteckningarna med hans namn stämmer. Eftersom jag dessutom vet att åtminstone några av gårdarna är i andra händer bara några år senare styrks saken eftersom han dör 1655.
Förvånas ständigt av dessa stockholmare som handlade vilt med jord i de småländska obygderna. Hur kunde de bedöma rimligheten av det de köpte?
/Bertil

44
Villstad / Jordebok 1650 bild 454 SVAR
« skrivet: 2016-02-23, 18:10 »
Mja, hittar ingen svensk adelsman med det namnet. Det måste ju röra sig om en adelsman, eftersom han tituleras Wälborne. Det är lite snopet att inte lyckas tyda detta, eftersom personen i fråga förekommer som köpare/ägare till åtminstone ett tiotal gårdar på sidorna före och efter den inklippta bilden.
Jag spekulerade länge Leijonhufvud, men hittar definitivt ingen med namn Rein(hold) i den släkten.  
 
Tacksam för fler tolkande ögon!

45
Villstad / Jordebok 1650 bild 454 SVAR
« skrivet: 2016-02-23, 10:23 »
Vem är personen som köpt dessa två gårdar?

46
Anderstorp / Anderstorp
« skrivet: 2016-01-17, 14:39 »
Tack Niklas!
 
1. Min okunskap att syskonebarn betydde kusiner gjorde att jag inte fick ihop dina slutsatser från domboken. Tack för lärdomen.
 
2. Ditt resonemang är väl underbyggt. Jag var väl medveten om brasklappen om Erland Månssons dödsuppgift stämmer. Jag håller med om att den kan vara felräknad. Jag är tveksam till avrundning om slutar på nolla. Däremot har jag tidigare stött på felräkning på 10 år, vilket jag här skulle hålla för mer troligt. Födsel för EM 1687 kolliderar ju inte heller med andra barn enligt de uppgifter jag tagit från denna tråd. Möjligen är det misstänkt att det skulle gå fem år från gifte till första barn. Föräldrarna producerar ju senare barn sådär vartannat år. Men möjligen finns något tidigare okänt (dött?) barn.
 
3. Katekismilängden 1691 tycks enbart ha barnen Svenxxx, alltså de från Ingiers första gifte. Erland dyker upp som första Månsxxx 1692. Han bör ju då rimligen vara äldst i det nya giftet, såvida inte tidigare ev barn dött.
 
4. För ditt resonemang talar också att vi inte i krk hittat vare sig tänkbar tidigare vigsel för Måns och inte heller testamentspengar för den förmodade första hustrun. Med såpass inringat tidsspann och att krk tycks välförda kanske denna avsaknad också är väsentlig för att avskriva hypotesen om tidigare gifte.
 
/Bertil

47
Anderstorp / Anderstorp
« skrivet: 2016-01-17, 11:13 »
Niklas!
 
Du skriver 9 jan 2016 att ... och även att Erland Månsson är son till Inger Ingemarsdotter.  
 
Hur ser du då på resonemangen i Annelis post av 25 aug 2015 ovan där slutsatsen i stället är att Erland bör vara född i ett tidigare Måns' äktenskap.  
 
Tveksamheten jag har med domboksutdragen du redovisar är hur syskonebarn skall tolkas. Måste ju i ditt resonemang vara hans frus syskonebarn, eller ?
 
/Bertil

48
Anderstorp / Anderstorp
« skrivet: 2015-12-08, 20:06 »
Anneli!
Jag läste hindersdag (med anspelning på sena tiders hindersprövning) och trodde det betydde lysningsdag, varav jag drog slutsatsen att det gällde vigsel i Kulltorp. Speciellt kombinerat med den tydliga notisen om betalt för (brud)kronan några rader längre ner. Så trots att jag läste fel så blev slutsatsen om vigsel rätt. Men nu vet jag bättre. Stötte också på termen hedersdag alldeles nyss när jag försökte läsa på om kyrkoräkenskaperna. Så tack, Anneli.
 
Det har ju i denna diskussion visat sig att kyrkoräkenskaperna i såväl Anderstorp som Kulltorp tillför god kunskap om i synnerhet gifte och begravning. Jag blir däremot inte klok på motsvarande böcker i Villstad. Där finns hundratals sidor med inkomster för kyrkan och en rad per gåva som talar om vem som gett. Men efter att ha skummat kanske hundra sidor har jag inte hittat en enda som anger skälet till gåvan (testamente, ...). Dessutom är de sorterade efter rubriken kopparmynt och därefter ett par sidor med namn och belopp. Därefter samma sak med rubrik silvermynt. Frågan är då om det ändå går att få någon släktforskningsinformation ur dessa böcker. Det intressanta är att de finns redan från 1639.
 
Och sist: Vad betyder Föll i pungen? Uttrycket förekommer ju flitigt. Vågar jag gissa att det syftar på kollekthåven? Eller blir den gissningen lika fel som hindersdag?
 
/Bertil

49
Anderstorp / Anderstorp
« skrivet: 2015-12-07, 21:14 »
Bo!
Tack för alla dina uppgifter, som bekräftar en del som jag tvekat om, men som dessutom ger mig några helt nya tillskott.
 
1. Jag tvekar inte om att Lars Persson och Nils Persson är bröder. Katekismilängd 1692 anger detta explicit. Året före står ju Lars som gift och därunder finns enkan Karin Svensdotter med sonen Nils Persson. Den vägen ansåg jag bevisat att Lars Perssons moder var Karin Svensdotter.
 
2. Noteringen om Testament efter Per Nilsson i Östra Bohult 12 öre ger ju förutom namn även datering av hans död till 1676. Inte illa.
 
3. Fr o m mtl 1689 återfinns i (Östra) Bohult Lars och hustru. Dessförinnan finns där 2 drängar, Lars och Nils. Även detta kan ju tolkas som att de är bröder.
 
4. Jag kan inte exakt återfinna notering runt 1688 om en gåva från Lars Persson i Boalt i Kulltorps kyrk.räkenskaper. Det jag hittar i Kulltorp LIa:1 sid 49 (SVAR bild 32) är nästan ännu bättre:
Lars i Bohullt på sin hindersdag   1 dlr
och några rader längre ned
Lars i Bohullt  betallt för Cronan  8 öre.
Kerstin Jönsdotter bör m a o vara född i Kulltorp.
 
Mvh Bertil

50
Anderstorp / Anderstorp
« skrivet: 2015-12-05, 10:39 »
Barbro!
 
Tänk om långskottet kan bli stolpe-in! Det finns redan diskussioner här på Aforum som kan stödja hypotesen att Lars Persson i Bohult är Lars Larssons far.
 och angränsande inlägg i debatten om Philip'ar och Philipssöner i Kalset involverar ju även bitvis Lars Persson i Bohult.
 
Lars Persson med hustru Kertin Jönsdotter återfinns ju i Östra Bohult i katekismilängderna 1691-92. Flera av deras barn finns också i Anderstorps fb de första åren av 1690-talet (obs bara att det också samtidigt finns en Lars Persson i Bråarp att icke förväxla med). Lars förekommer också flitigt som dopvittne åtminstone fram till 1694.
 
Som framgår av diskussion refererad ovan tycks familjen dock bosätta sig i Kalset vid mitten av 1690-talet. Jag har svårt att tolka detta från mtl, eftersom där samtidigt förekommer en annan Lars, Lars Philipsson. Men jag finner att Lars Persson nämns i krk första gången i september 1695, inklusive efternamn. Därefter med enbart förnamn oktober 1696. Detta rimmar väl med citatet från ovanstående diskussion:
 
Den Lars som förekommer i Kalset 1698 och 1699 heter Lars Persson och nämns första gången i krk 1696. Han dör 1710 och hans änka heter Kerstin Jönsdotter (~1664-1763) .
 
En fråga blir då om vi kan tro att Lars Perssons gåvor till kyrkan kan ha samband med födelse av hans barn. Lars Larsson anges ju i hfl vara född 20 aug 1696. Kan det vara rimligt att gåvan i oktober har samband?? Och skulle kanske gåvan ett år tidigare ha samband med ett ytterligare barns födelse? Det känns lite tveksamt, men inte helt omöjligt.
 
Krk LIa:2 bild 111 ger besked om Lars Perssons död i mars 1710. Db Kulltorp har hustruns dödsnotis 1763, 99 år gammal. Helt enligt citatet ovan. Det gör ju att hennes ålder är högst rimlig för barnafödande hela 1690-talet.
 
Så, frågan är nu om det går att hitta ytterligare indikationer omkring Lars Larssons födelse 1696 för att stärka hypotesen att Lars Larssons föräldrar skulle vara Lars Persson och Kerstin Jönsdotter.
 
Som jag ser det så är en stark indikation att vi har enkan Kierstin Jönsdotter, född 2 mars 1664, inneboende hos Lars Larsson och Britta Erlandsdotter enl Kulltorp AI:1 sid 62.  
 
/Bertil

51
Anderstorp / Anderstorp
« skrivet: 2015-12-04, 10:29 »
Tack Anneli och Marcus!
 
Fynden om Måns moder liksom giftet för Lars L och Britta E visar ju att dessa kyrkoräkenskaper är väldigt användbara i Kulltorp. Det stör mig bara att vi inte kan hitta notering om testamentspengar för Måns Erlandssons första hustru.
 
Jag ser med spänning fram emot Bengt Rydhs kommentarer om Philipssönerna i Kallset.  
 
Uppslaget att granska ev släktskap med förmyndarna till Lars Larssons barn är ju bra. Jag har försökt lite, men inte kommit nånvart. Det är ju anmärkningsvärt att Magister Johan Nylander förekommer. Att han tituleras Magister betyder ju att han disputerat. Herdaminnet bekräftar detta. Han är uppenbarligen son till khe Magnus Nylander i Åker och hh Ulrika Lohm. Johan gifter sig 1774 med prästdottern  Elisabet Catharina Börsell i Kulltorp. Det framgår inte i herdaminnet var Johan arbetar vid tiden då han utses till förmyndare. Det kan ju vara så att han tjänstgör i Kulltorp. Senare blir han komminister i  
Det går säkert att hitta mer om honom i Kulltorp, men jag ser inte hur denne dignitär relaterar till Lars/Britta.
 
Anders Bengtsson i Lanna Sörgård ger inte heller direkt någon ledtråd. Han är visserligen gift med en Elin Erlandsdotter, f 1742 enl hfl. Hennes namn kunde ju peka mot Erland Månsson, men uppgivet födelseår omöjliggör att hon t ex skulle vara syster till Britta. 30 års åldersskillnad är väl omöjligt.  
 
/Bertil

52
Anderstorp / Anderstorp
« skrivet: 2015-11-28, 09:01 »
Hej Marcus, Anneli, Bengt och Niklas!
 
Erland Månsson, hans dotter Britta Erlandsdotter och därefter hennes dotter Ingrid Larsdotter, alla med sina resp partners, är mina anor. Jag tycker personkretsen är extra intressant med sin kamerala tjänstemannainriktning som är unik i mitt släktträd. Detta återspeglas ju inte minst i ett flertal intressanta bouppteckningar.
 
Några funderingar:
 
1. Den ursprungliga frågan huruvida Erland Månsson och Kerstin Larsdotter var föräldrar till den Britta Erlandsdotter, som gifter sig med Lars Larsson och flyttar ut till Kulltorp har ju i diskussionen blivit med ett mycket välgrundat ja besvarad.  
 
2. Den omfångsrika BoU efter Kerstin Larsdotter (Västbo Häradsrätt FII:2 sid 119) bevisar ju också, via arvingarnas underskrift, att Erland och Kerstin hade de två barnen Carl Erlandsson och Britta Erlandsdotter.
 
3. Erland benämns ju omväxlande Inspektor, Frälsefogde, Uppbördsskrivare på Bråarp. Bråarp omnämns i Rosengren et al: Ny Smålands Beskrifning sid 717-718 såsom ägt av släkten Fleetwood vid denna tid. Månne det finns någon med information från Bråarp som kan kasta ljus över Erland Månssons roll vid säteriet?
 
4. Skarpögt av Marcus att hitta vigselnoteringen för Måns Erlandssons andra gifte med Ingier Ingemarsdotter i Anderstorp LIa:1 sid 43 (finns på SVAR, ej AD). Denna volym tycks ha åtskilliga noteringar om gåvor vid vigslar liksom testamentspengar. Jag har hittat några tillfällen då Måns i Hult ger till kyrkan, dock ej något uppenbart tillfälle i samband med hans första hustrus frånfälle. Jag söker förstås namnet på Erlands mor. Någon som hittat?
Som jag förstår Annelis kommentar så antas såväl Måns som hans andra hustru Ingier bott i Hult redan under sina resp första giften.
 
5. Katekismilängderna 1691-92 redovisar hos Måns Erlandsson och Ingier Ingemarsdotter ett antal barn från Ingiers första gifte (Svensson/Svensdotter) men endast Erland med efternamn Månsxxx. Det pekar, som jag ser det, på att Måns kanske endast hade sonen Erland i första giftet. Hur som helst är det intressant att klarlägga första hustruns namn och gärna om det ev fanns fler barn än Erland.
 
6. Jag har inga uppgifter om Måns Erlandssons föräldrar. Någon som har indikationer från mtl att Måns skulle vara född i Hult?
 
7. Jag har tidigare trott att Kerstin Larsdotters föräldrar var Lars Persson och Märit Persdotter i Bråarp. Marcus' födelsenotiser för barn till Lars Persson i Bråarp med motsägelsen från Märthas dödnotering i katekismilängden sätter myror i huvudet även på mig. Här fortsätter sökandet.
 
8. Åter till Britta Erlandsdotter och hennes man Lars Larsson från Kalset i Kulltorp. Efter Lars finns en gedigen bouppteckning (Västbo Häradsrätt FII:4 sid 138). Paret var välbärgat. Men föräldrarna för Lars då?  
Domkapitlet i Växjö FII:12 sid 576 har i Kalset Lars Philipsson med hustrun Kirstin  och sönerna Lars och Anders. Man frestas ju tro att sonen Lars skulle vara vår Lars, men åldersuppgiften stämmer inte. Han skulle ju enl katekismilängden vara 10 år, dvs född omkring 1682, medan Kulltorp AI:1 anger vår Lars Larssons födelsedatum 20 aug 1696. Har du Marcus (eftersom det är vi som har Lars som ana) tittat närmare på detta?
Och Bengt: Jag hittade alldeles nu din långa dialog från 2006 under Kulltorp ang Philipssönerna i Kalset och Målskog. Den Lars Philipsson i Kalset som i Domkap Växjö FII:12 sid 576 anges vara 35 år gammal är kanske en av de Lars Philipsson som avhandlas i den debatten? Vet du i så fall något om sonen Lars Larsson då 10 år gammal, som kan avskriva eller bekräfta om det är den Lars Larsson som blir gift med Britta Erlandsdotter?
 
Hälsningar, Bertil  
 
(Meddelandet ändrat av Bturesso 2015-11-28 11:30)
 
(Meddelandet ändrat av Bturesso 2015-11-28 11:32)

53
Bäckseda / Bäckseda
« skrivet: 2014-08-09, 17:55 »
Av dottern Sara Pärsdotters födelsenotis 18 aug 1701 (Bäckseda BI:1sid 123) framgår att modern, dvs Peter Widmundssons hustru heter Elisabeth (i Sandåkra).
/Bertil

54
Burseryd / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-27, 15:32 »
Gert  
Mycket intressanta uppgifter. Dessutom underbyggda, till skillnad från mitt bonna-förslag.
Speciellt intressant tycker jag exemplet med åkrök verkar. Eftersom det finns två närliggande torp, båda med namnet Eneveken, tycker jag det tyder på att benämningen mycket väl kan syfta på en närliggande företeelse snarare än en egenskap på just platsen för torpet.
Till saken hör dessutom att den ganska betydande Västerån flyter bara några hundra meter bort. Man kan t o m spekulera i att prästgårdens läge på det näs som bildas av en rejäl krök som ån gör kan ha betydelse. Det aktuella Eneveken var torp just under prästgården.

55
Burseryd / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-27, 11:52 »
Ang Eneveken
I hembygdsboken Burseryd i svunnen tid - Torpens och Backstugornas folk från 1984 finns Eneveken ganska utförligt behandlat. Dock ej någon etymologi.
Jag är född i Burseryds socken, men har ej någon speciell kunskap om Eneveken. Men dialektkännedomen bör jag ju ha. Har lite svårt att tro på tolkningen viken. Närliggande uttal veken stämmer ej enligt min bedömning.
Låt mig i stället testa en annan hemsnickrad tolkning.  
I gamla tider, före de flätade bomullsvekarnas tid för stearinljus, gjordes vekarna av smala textilremsor. Kan möjligen Eneveken tolkas som en smal (land)remsa bevuxen med enar??

56
Villstad / Villstad
« skrivet: 2013-05-29, 19:05 »
Jag arbetar på gårdshistorik för landbohemmanet Södra Kruvebo under Arnåsholms säteri.
 
Arnåsholms säteris ägarlängd innehåller en minst sagt intressant samling svensk adel och ägandet finns väl redovisat långt tillbaka i tiden i  
Träff, Uno: ”Bidrag till Villstads historia” (Villstads kommun, 1973)
liksom i  
Almquist, Johan Axel: ”Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden”, 4:e delen, band 3 (1976).
 
Jag försöker nu gå tillbaka till källorna, exv jordeböcker, för att illustrera det som ovanstående författare redovisar.
 
Vore intressant att få kontakt med någon på forumet som har kunskaper om Arnåsholms säteri, dess historia, dess ägare eller åbor.  
 
/Bertil Turesson

57
Äldre ord L - Ö / Ladugårdsgods / Ladegårdsgods
« skrivet: 2013-05-29, 11:55 »
Tack Irene och Marcus!
 
Genom att kombinera era respektive utdrag från SAO (och konsultera SAO) besvaras den ursprungliga frågan med att såväl LADUGÅRD som LADUGÅRDSGODS har betydelsen gård [...] tillhörande ypperligt frälse avsedd att stödja t ex säteri.
Jag förundras dock över att inte LADUGÅRDSGODS även i gammal tid då uppfattades som en tautologi.
 
Tack också för tolkningen av Fru Britta Pontusdotter .... Jag skulle inte klarat den tolkningen även om jag kunnat tyda bokstav för bokstav.
 
Med ledtrådarna Årlige- och Konungs-hästar finner jag god kunskap om detta i http://www.genealogi.se/grs/skatter_och_gamla_uttryck_2011-04-06.pdf  
 
Fodernötspenningar.
Ersättning till kronan för en tidigare skyldighet för allmogen att i tur ta emot konungens och vissa högre tjänstemäns hästar till utfodring. Denna skatt kallas ibland också Kungshästar, Slottshästar, “Årliga hästar” etc..
 
Tolkar jag rätt att det som då bokförs i jordeboken är dessa ursprungliga in-natura-skattepersedlar som värderas enligt de angivna beloppen? Jag undrar också om jag tolkar rätt då jag tror att beloppen är angivna i daler/ören/penningar kopparmyntfot. Jag får då åtminstone summeringen att stämma. Kanske kan krumeluren beteckna myntslaget??
 
Nästa fråga blir då hur dessa skatter betalades. Är det så att, trots att skatten inte skulle betalas till kronan (gården var ju skattebefriad), kronan bokförde i jordeboken det belopp som landbobonden i stället skulle betala till ägaren/adeln?
Och dessutom, hanterade verkligen allmogen kontanter så tidigt? Jag har fascinerats av att så sent som in på 1800-talet tycks mina anors bouppteckningar mycket, mycket sällan redovisa några kontante penningar.
 
Hälsningar, Bertil

58
Äldre ord L - Ö / Ladugårdsgods / Ladegårdsgods
« skrivet: 2013-05-27, 19:59 »
Tack! Bara bra med detta förtydligande.
 
Jag tycker faktiskt att SAO's definition pekar i riktningen ladugårds-hemman/gård, dvs den betydelse som jag hittar på danska (och norska) språken.
Eftersom mina exempel kommer från Småland, nära dåvarande danska gränsen, kan sådan tydning ligga nära till hands. Men det förbryllar mig att jag tycker mig se många exempel i jordeböckerna där sammanhanget snarare pekar på betydelsen av skattepersedlarna (råg etc.).
 
/Bertil

59
Äldre ord L - Ö / Ladugårdsgods / Ladegårdsgods
« skrivet: 2013-05-27, 17:14 »
I jordeböckerna från första halvan av 1600-talet stöter jag på ordet Ladegårdsgods. Ibland tycker jag att det verkar ha betydelsen hemman och ibland gods som skattepersedel.
 

 
I bilden ovan från 1631 återfinner vi notering om Birgitta Pontusdotter ägande sin sätesgård Arnåsholm. På raden ovanför kan jag läsa Kruffbo (Kruvebo), vilket är gården jag är intresserad av. Tacksam för tydning av det som står där-
 

 
Nästa bild från 1635 noterar Jonas i Kruvebo ladegårdsgods under Arnåsholm. Det kan kanske tolkas som att Jonas betalar med ladegårdsgods till säteriet Arnåsholm. Men kan möjligen också tolkas som att Kruvebo är ett ladegårdsgods under Arnåsholm
 

 
År 1660 ägs Arnåsholm av en Bielke och för Jöns i Kruvebo finns noteringen L.g.gods.
 
När jag googlar på ladegårdsgods får jag från danska källor klart besked att ladegårdsgods i danskan betyder de frälsegårdar som ligger under ett säteri.
 
Tacksam om någon stött på problematiken. Vill också få hjälp att tyda vad det är för tre skattepersedlar som levereras in natura och om de siffror som följer är motsvarande penningsbelopp. I så fall också hjälp med vilka myntslag detta angivits i.
 
/Bertil Turesson

60
Långaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 06 april, 2013
« skrivet: 2012-11-06, 15:52 »
Kan någon med lokalkännedom hjälpa mig att hitta rusthållet Kråkås/Kråxås i Långaryds socken i hfl (fjerding och sida för något år i slutet av 1700-talet). Och var ligger gården geografiskt i socknen?

61
Villstad / Äldre inlägg (arkiv) till 08 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-05, 22:02 »
Jag tycker mig i födelsenotisen läsa att fadern heter Arwid Jönsson och modern Karin Persdotter. Villstad AI:1 sid 42 har i Södra Släthult Arvid Jönsson m h Karin. Ser ut som att de bor kvar hos det som rimligen kan vara Arvids föräldrar, Jöns Arvidsson o h Botill.
Jag tycker Villstad AI:2 sid 104 bekräftar genom att då finns Arvid Jönsson m h Karin och en son Håkan.
 
Jag gissar alltså att Arvid är född i Södra Släthult. Jag har just nu inte tillgång till Arkiv Digital, men där bör katekismilängderna (Växjö Domkapitel) kunna ge besked om huruvida Jöns, Botil (och kanske sonen Arvid) då finns i S Släthult.

62
Bure (Zebråzynthius) / Bure (Zebråzynthius)
« skrivet: 2012-05-05, 17:14 »
Urban!
Så bra med denna information direkt från källan. Jag, och säkert många andra, ser fram emot att Din  säkerligen fantastiska bearbetning blir publicerad.
Det skulle vara intressant att veta vilken den fotograferande tredje parten är. Precis som Du påpekar blir det säkert svårt för någon kommersiell aktör att få tillgång till skriften för ytterligare en avfotografering. Det var av detta skäl jag föreslog att befintligt material borde doneras för publicering. Man kan ju hoppas att den som gjort fotograferingen inte har skäl att utnyttja monopol-situationen för egen vinning. Eller?

63
Bure (Zebråzynthius) / Bure (Zebråzynthius)
« skrivet: 2012-05-03, 09:22 »
I Urban Sikeborgs artikel i Släkthistoriskt Forum 2011/3 står  ... Den är nu avfotograferad ... och  ... Avsikten är att kunna publicera en kommenterad sammanställning av alla avvikelser, på Nättidningen RÖTTER eller i Släktforskarnas årsbok.
 
Vet någon hur läget är när det gäller ovanstående?
 
Vore det inte en fantastisk gärning om det avfotograferade materialet kunde erbjudas via Internet, antingen direkt på exv RÖTTER eller via donation till de kommersiella aktörerna, så att vi i landsbygden (Göteborg i mitt fall) kunde få läsa originalet?

64
Reftele / Äldre inlägg (arkiv) till 20 januari, 2012
« skrivet: 2012-01-06, 09:27 »
Lorents föds i Jonsboda under Kållerstad Bredgd (Kållerstad C:2 sid 23).
 
Familjen återfinns därefter på torpet Jonsbo enl t ex Kållerstad AI:2 sid 222 (med såväl oäkta dottern Cristina som sonen Lorents).
Likaså i Kållerstad AI:3 sid 82 med info om flytt till Reftele för Catarina år 1828.
 
Din förmodan om att Jöns Larsson varit gift tidigare besannas i vigselnotisen Reftele AI:9 sid 247 där anges Enklingen Jöns Larsson från torpet Hultsbråta i Kållerstad socken. Notisen pekar också ut var Catrina tjänar i Kållerstad före giftermålet.
 
Kållerstad AI:2 sid 96 ger ledtråd till att hans föregående hustru bör vara Ingierd Danielsdotter, f 5 dec 1758.
 
Jöns och Ingierd finns på Hultbråte enl Kållerstad AI:1 sid 534, dock ej de tidigare uppslagen för Hultbråte i samma volym. Men uppgiften i Kållerstad AI:1 sid 534 att dottern Martha är född 26 dec 1786 tar oss till Kållerstad C:1 sid 161 som ger upplysningen att Jöns och Ingierd bor i Skalleved år 1786. Deras vigselnotis återfinns i Kållerstad C:1 sid 289 (28 mars 1785). Lite osäkert om man skall tolka att enbart Ingierd kommer från Skalleved eller om även Jöns kommer därifrån.
I varje fall återfinns Ingierd i Skalleved enl Kållerstad AI:1 sid 162 (bevisas av födelsedata). Lite inklämt finns en Jöns ovanför hennes namn. Är det maken? Sannolikt så eftersom följande Kållerstad AI:1 sid 292 har dem (med notering om flytt år 1790).
Om vi backar i hfl till Kållerstad AI:1 sid 96 återfinner vi Ingierd med föräldrar. Slutsatsen blir att hon med säkerhet kommer från Skalleved, men återstår att spåra Jöns vidare. Dopvittnen brukar vara metoden, men jag gör paus här.
 
Hälsningar, Bertil

65
Reftele / Äldre inlägg (arkiv) till 20 januari, 2012
« skrivet: 2011-03-16, 20:11 »
Roligt att höra att Du kommit till visshet!
/Bertil

66
17 Juridik / Medborgerligt förtroende
« skrivet: 2011-03-16, 16:14 »
Ingela!
 
Vilken utomordentlig redogörelse!
 
Jag måste nu gå tillbaka till min fars noteringar för att med Din nya information se hur omyndigförklaring skulle stämma på mitt fall. Det rör sig om en speciell person i min hemby. Men han undertecknade både ett lägenhetskontrakt (vid den tiden snarast en torp-tomt) och han gifte sig. Så flera myndig-ageranden gjorde han.
 
Jag får också lägga på att göra-listan att leta efter domboksanteckningar förutom den hfl-anteckning jag redan känner till.
 
F ö hör till saken att personens eftermäle inte alls är negativt! Arbetsam, humoristisk m fl positiva omdömen är det jag fått mig till livs.
 
/Bertil

67
17 Juridik / Medborgerligt förtroende
« skrivet: 2011-03-16, 14:13 »
Jag har i husförhörslängder funnit anteckningen dömd att mista äran för en viss person. Noterat sent 1800-tal.  
Jag har hittat medeltida förklaringar att man dömdes att mista äran vid helt oförlåtliga brott. Tycks normalt inkludera dödsstraff.
Vår 1734 års lag anger vilka brott (exv förfalskningsbrott) som skall leda till domen mista äran. Har också hittat exempel från domböcker där just förfalskningsbrott lett till böter och att mista äran.
 
Men ingenstans kan jag finna vad det innebar att mista äran. Jag har fått förslag på att det kanske var att mista väsentliga medborgerliga rättigheter. Men i så fall konkret vilka rättigheter?
 
Jag kan ju spekulera i att man miste rösträtten, att man inte kunde inneha vissa förtroendeuppdrag etc. Men ingenstans har jag hittat en exakt definition.
 
Att det finns samband till det som i hfl och flytt-sedlar benämns Frejd är väl klart. Men återigen söker jag förklaringar.
 
Jag misstänker alltså starkt att dömas till att Mista äran är synonymt med att dömas Förlustig medborgerligt förtroende. Men skulle bli glad om någon kan ge en förklaring till exakt innebörd av detta straff!

68
Reftele / Äldre inlägg (arkiv) till 20 januari, 2012
« skrivet: 2011-03-14, 19:34 »
Markus!
Jag har inga uppgifter framåt för Abraham.
Men om Du skulle komma fram till att denne Abraham i Galtås är Din ana så kan det intressera att jag, efter det att mitt tidigare inlägg skrevs, lyckats komma två fulla generationer bakåt för såväl Anders Larsson som hans hustru Elisabeth Arvidsdotter.
/Bertil

69
Register och databaser / Struktur på foton och dokument
« skrivet: 2011-03-02, 11:33 »
Intressant frågeställning!
 
Jag har gjort ett otal försök att hitta en struktur för att namnge skärmdumpar för notiser från kyrkoböcker. Har haft ambitionen att kunna infoga sådana bilder i släktforskningsprogrammet och dess rapporter för att kunna förse släktingar och andra intresserade med källmaterialet även om de inte har ett abonnemang på en bilddatabas.
 
Kraven jag då har är:
 
1. Det skall vara snabbt, enkelt och robust att namnge filerna från skärmdumpsverktyget.
2. Det skall vara snabbt och enkelt att hitta filerna när de skall klistras in i släktforskningsprogrammet.
3. Det skall vara flexibelt att distribuera bilddatabasen till en rapportmottagare.
 
 
Jag har prövat varianten att göra en mapp-struktur som bygger ungefär på NAD-strukturen och att sedan namnge filerna med individnamn, händelsedatum och någon klassificering för notistyp (födelse, ...)
Min erfarenhet av detta är att det snabbt blir oöverskådligt och ej stödjer något av mina grundkrav ovan ! Så jag har övergett konceptet djup mappstruktur.
 
Jag har också prövat att hitta en namngivningsstandard med individnamn, händelsedatum, notistyp, källhänvisning. Betydligt mer positiva erfarenheter av detta, trots att det blir långa filnamn. Undrar om någon har en bra namngivningsstandard att dela med sig av!
 
 
Relaterat till ovanstående är frågan om till vad man kan koppla sina bilder. Det är ju ingen tvekan om att när det gäller exv fotografier på personer, att sådana bilder skall kopplas till individ(er). Det stödjer alla släktforskningsprogram.  
Men när det gäller bilder på källcitat tycker jag att sådana bilder borde jämställas med textcitat. Men varken GEDCOM eller släktforskningsprogram tycks stödja detta! Någon med erfarenheter av detta?

70
Anderstorp / Äldre inlägg (arkiv) till 31 januari, 2015
« skrivet: 2011-02-24, 12:31 »
Tack Anneli!
 
Det som förbryllat mig i den tolkningen är att han dock inte är äldre än att han lyckades gifta om sig år 1719 och därefter producerat åtminstone tre barn åren 1720, 1723 och 1725. Så helt förbrukad verkar han ju inte varit.
Jag gissar att hans första gifte ligger före 1688 eftersom jag tror mig hittat barn från tidigare äktenskap 1688, -90, 92 och -94. Åtminstone!
 
Men som Du vet så har vi ju tidigare hittat liknande krutgubbar bland mina anor.
 
Hälsningar, Bertil

71
Anderstorp / Äldre inlägg (arkiv) till 31 januari, 2015
« skrivet: 2011-02-23, 14:13 »

 
I mtl 1720 bild 519 för Norra Törås i Anderstorps socken hittar vi enl bild ovan Jon och hustru Britta. Kan någon hjälpa mig att tolka den fullständiga noteringen för dem i marginalen?

72
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2011
« skrivet: 2011-02-17, 09:41 »
Intressant vinkling, Jerry!
 
Lustigt nog bor, när hfl i Hagshult börjar 1738, en (annan) Pehr Andersson i Kushult. Tycks finnas redan i mtl 1715. Jag bedömer just nu ändå att detta omöjligen kan vara min Per Andersson.
 
Ta gärna en titt på hur Kläfzhult skrivs i mtl för Klevshult, Åker år 1717 (bild 265) med hur skrivningen är i mtl för Kulltorp Norregård år 1717 (bild 310 alt min kopia i tidigare inlägg).  
Jag tycker nog att likheten är slående.
 
Ändå, tacksam för alla tips. Kommer just nu inte vidare med Per Anderssons härkomst.
 
I vänlighet, Bertil

73
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2011
« skrivet: 2011-02-16, 20:01 »
Tack Martin!
 
1. Jag lutade också åt Klevshult, eftersom det var den enda rimliga gård jag hittade i Åkers hfl som slutade på -hult. Efter att tittat i mtl för Åker från 1710-talet är det tydligt att stavningen där är väldigt närliggande den i min bild från Kulltorp.
 
2. Stämmer precis att min bild är från mtl 1717. Dock är den för gården Tyngel Norrgård i Kulltorps socken.
 
3. Kulltorp C:1 sid 423 har vigselnotisen för mina anor Per Andersson och Maria Bengtsdotter från Tyngel (26 maj 1717).
 
4. Maria är född 1695 (Kulltorp AI:1 sid 119). Död 18 dec 1766. Åldersangivelsen där, 71 år, är i samklang med hfl. Hon är född på Tyngel Backegård, Kulltorp.
 
5. Paret bor från giftermålet livet ut i Tyngel Norrgård, Kulltorp. Per dör 7 okt 1743 (Kulltorp C:1 sid 566). Tyvärr ingen åldersangivelse. Själva ålderssiffran är utelämnad, vilket jag tyder till att prästen saknat födelseuppgift. Detta tyder väl också på att Per är utsocknes.
 
6. Jag har tidigare letat efter Per Anderssons rötter i Kulltorp utan att lyckas. Dagens fynd var alltså noteringen i mantalslängden 1717.
 
7. Efter Ditt tips letar jag nu vidare på spåret att den dräng Per som finns i Klevshult på 1710-talet kan vara min Per Andersson. Mtl 1717 för Klevshult, Åker indikerar att Per kommer från Käfsiö Östergård (??) Kanske kan leda någonstans.
 
8. Tyvärr indikerar Åker AI:1 sid 178 att denne Per nog snarare heter Per Jönsson. Till råga på allt tycks han enl hfl lämna gården just år 1717!
 
/Bertil
 
(Meddelandet ändrat av bturesso 2011-02-16 20:35)

74
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2011
« skrivet: 2011-02-16, 16:13 »
Kan någon med lokalkännedom hjälpa mig med varifrån Per Andersson kommer. För jag tolkar väl rätt att han kommer från ...... och Åker socken?
 

 
/Bertil

75
Kolumnrubrikerna varierar säkert mellan socknarna, men för just Villstad har vi:
 

 
Dina antaganden stämmer väl!
 
/Bertil

76
Domkapitlet i Växjö F II:11 sid 210  
 


 
 
1. Den inringade kolumnen till höger har rubriken Spörsmål just för Villstads socken där exemplet är hämtat. I andra socknar förekommer rubriken Spörsmål och Hustavlan.
Vad betyder förkortningarna i kolumnen och varför har endast vissa personer noteringar?
 
2. Personernas titlar uppvisar exv M(annen), H(ustrun), Inhys(es) mm. Men vad kan den inringade bokstaven (B ??) betyda? Dessutom tror jag att den Håkon som nämns i exemplet två gånger är samma person. Lars och Jöns är sannolikt bröder.
 
/Bertil

77
Våthult / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2013
« skrivet: 2011-01-13, 20:13 »
Längst till höger står gårdsnamnet, ej barnets namn.
sid 101: Norr Wåthult
sid 105: N. Wåthult.
I båda fallen tycks det röra sig om dödfödda barn som aldrig blev givna namn.
Korsen till vänster indikerar ju dödsnotis.
/Bertil

78
Våthult / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2013
« skrivet: 2011-01-03, 18:27 »
Bengt!
 
Som liten julklapp till oss alla som är intresserade av Västbo Härads domböcker publicerade Arkiv Digital just på julafton Göta Hovrätts renovationer av bl a Västbo Härads domböcker.  
De återfinns under Advokatfiskalen i Jönköpings län med beteckningar EVIIAAAC:6-12,45-50 åtminstone.
 
Vore roligt om någon kan hjälpa mig att förstå systematiken i beteckningarna i förhållande till årtal resp till originaldomböckernas beteckningar.
 
/Bertil

79
Kulltorp / Äldre inlägg (arkiv) till 16 december, 2011
« skrivet: 2010-12-19, 09:42 »
Jag letar uppgifter om den Ingrid Larsdotter, som vid vigsel 24 juni 1753 (Kulltorp C:1 sid 440) anges komma från Kallset, Kulltorp.
Hon gifter sig med Anders Månsson från Draftinge, Ås och paret bosätter sig sannolikt på Draftinge Börjagård i Ås (Ås AI:1 sid 108) där samtliga fyra barn föds från 1754 och framåt.
 
Ingrid Larsdotter anges född 1734 enl hfl Ås. Hon dör i Börjagården, Ås 29 sept 1803 (Ås C:3 sid 289).
 
Äldsta dottern Kerstin Andersdotter gifter sig 5 juni 1775 med den betydligt äldre Jacob Persson (f 1737 i Tyngel Norrgård) som vid vigseln anges komma från Kallset. Paret bosätter sig i Kallset där flera barn föds. De flyttar 1791 till Karaby Lunnagård i Ås.
 
Ser alltså ut att finnas släktkopplingar till Kalset, men jag har ej lyckats återfinna Ingrid Larsdotters födelsenotis i Kulltorp. Varken år 1734 eller tidigare år. Ej heller har jag kunnat verifiera en uppgift från Ås Hembygdsförening att Ingrid Larsdotter skulle vara född i Hult, Anderstorp.
 
Någon som har kännedom om frälsegården Kalsets boende vid tiden?

80
Reftele / Äldre inlägg (arkiv) till 20 januari, 2012
« skrivet: 2010-11-07, 08:10 »
Vi delar föräldrarna Anders Larsson och Elisabeth Arvidsdotter som anor.
 
Jag har en hel del anteckningar från mina försök att finna deras härkomst. Dock ej några säkra slutsatser.
 
Jag bedömer det troligaste spåret för Anders Larsson vara att han är född 16 juni 1715 i Haga (Reftele C:2 sid 113). Då heter ju fadern Lars Nilsson. I Haga finns paret Lars Nilsson och Ingierd/Ingridh Jönsdotter (Reftele AI:1 sid 83, Reftele AI:2 sid 47, Reftele AI:3 sid 85). Reftele AI:3 sid 85 anger deras födelseår till 1683 resp 1690. Möjlig vigselnotis är Reftele EI:1 sid 42.
 
Det som stör mig är att jag ej i någon hfl kan hitta en son Anders!  
 
Vad gäller Elisabeth har jag inte ens ett spår. Hon tycks ej vara född i Reftele. Jag har förgäves letat födelsenotis såväl som vigselnotis. Även i omgivande socknar.  
 
Kanske kan vi gemensamt komma vidare!
 
Mvh Bertil Turesson

81
Tack för intressanta synpunkter!
 
Jag tolkar Din rekommendation på primärfrågan är att man bör ange gatuadress (vilket då normalt är folkbokföringsadressen) vid händelsen. Rimligt, tycker jag, för då får man ju en detaljeringsgrad som är ganska motsvarande gårdsbeteckningarna.
 
Att jag anger länsbokstav är självklart inspirerat från kyrkoarkivens beteckningar (i äldre tider). Tacksam om tips var man kan lära sig om hur arkivens beteckningar ändrar sig i nyare tid. Är NAD stället att leta? Och hur långt fram i tiden finns arkivbeteckningarna standardiserade i NAD? Och vad händer när folkbokföringen går över från kyrkan till profana institutioner?
 
Visst är länsindelningarna ostabila. Och jag vet faktiskt inte, som kuriosum, vilken länsbeteckning exv dagens Västa Götaland skulle ha! Det är ju ett tag sedan begreppet P-bönder avskaffades som skällsord för lantisar i Göteborgstrafiken -
 
Möjligen kan man ju hävda att varje händelse inträffar vid en viss tidpunkt och att det får vara den indelning som gäller då som anges. Exempelvis har jag fallet att min födelseby bytte sockentillhörighet år 1909. Jag ser inge problem med att jag får ange Kruvebo Södra, Villstad (F) före 1909 och Kruvebo Södra, Burseryd (F) därefter. Man inser nog att det rör sig om samma gård, och det hjälper faktiskt att gå till sätt församlingsarkiv om man nu skulle slarvat med källhänvisningen.
 
Som sagt, jag behöver nog läsa på arkivbeteckningarnas förändringar under 1900-talet.
 
/Bertil

82
Nyttjar denna rubrik, även om min fråga är lite utanför det som tidigare debatterats här.
 
Hur detaljerat bör man ange födelseort? Hela min släkt i äldre tider är född i landsorten och jag har alltid angett ,  () som ort för födelse och död.  
 
Men hur bör man göra när man bor i en stad med gatuadress? Är det lämpligt att ange boendeadressen eller skall man nöja sig med församlingsnamn + stad ? Alltså, skall man söka samma detaljeringsgrad som tidigare gårdsnamnen representerade och därmed ange , ,  ()?

83
Villstad / Villstad C:1 sid 171
« skrivet: 2010-06-09, 20:50 »
Tack för tolkningen/innebörden.  
 
Skulle också vara roligt med någon latinare som kan ge bokstavstolkning. Med mina obefintliga latinkunskaper kan jag bara gissa ..... homines ........... est. Och kanske inte ens det är rätt.

84
Villstad / Villstad C:1 sid 171
« skrivet: 2010-06-09, 14:07 »

 
Jag kan tolka  
D. 6. jan wigdes Måns Nilsson i Erlandsboda och pigan Börta Bengtsdotter i Assaregård Fållinge ..., men för latinharangen på slutet behöver jag hjälp !

85
Södra Unnaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 07 september, 2010
« skrivet: 2010-05-11, 17:16 »
Du har en fascinerande tid framför Dig när Du nu får tillgång till allt som andra publicerat på DISBYT! Jag har haft oändlig glädje av material den vägen, som ingång till att gå tillbaka till källorna.
 
Vad gäller litteraturreferenserna är de ganska svåra att få tag i. I mitt fall (boende i Göteborg) är normalt enda institution där de kan hittas på Universitetsbiblioteket, som ju får pliktexemplar av allt tryck i Sverige.  
Ibland kan man ha tur att få tag i någon entusiast på hembygdsförening e motsv, men i detta fall har jag ej försökt.

86
Södra Unnaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 07 september, 2010
« skrivet: 2010-05-10, 20:40 »
Den hopkopplingen har jag ju inte gjort för eget behov. Men det finns ju folk på DISBYT som har publicerat precis det Du efterfrågar:
 
Abraham Bolin-Jonasson (f 1792, Källeryd (F)) gift med Anna-Britta Zachrisdotter
 
Hans föräldrar är
Jonas Bolin-Andersson (1762-1818, Källeryd (F)) g m Katarina Andersdotter (1762-1814)
 
Hans föräldrar är  
Anders Bolin (f 1727, Kulltorp (F); d 1798 Källeryd (F)) g m Kristina Råbäck-Nilsdotter (f 1733 Källeryd (F))
 
Hans föräldrar är
Jonas Bolin (f 1691, Forsheda (F); d 1733 Kulltorp (F)) g m Anna Elisabeth Thun  
 
Hans föräldrar är
Andreas Bolinus (1643-1698) g m Elsa Gumelia Jonasdotter (1665-1727)
 
 
Detta bör vara den hopkoppling Du efterlyser. Alla data på DISBYT från Lilian Jansson, Falköping.
 
 
Mitt tidigare inlägg handlade om att Andreas Bolinus' förfäder finns kartlagda ytterligare några generationer bakåt. Bäst dokumenterat av Pehr Skrede i de skrifter jag refererade tidigare.
 
F ö hittade jag idag dödsnotisen för min ana Ingeborg Andersdotter, syster till Andreas Bolinus (Femsjö C:1 sid 219). Den var dessutom ovanligt utförlig, innehållande uppgifter som möjliggör att beräkna hennes födelseår såväl som vigselsår. Dessutom notering om att i hennes grav lades även ett dödfött barn.
 
/Bertil

87
Södra Unnaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 07 september, 2010
« skrivet: 2010-05-10, 09:57 »
Jag är ättling till Anders_Bengtsson/Elin_Gudmundsdotter, men på systern Ingeborg Andersdotters gren. Jag söker data för henne. Jag vet bara att hon var gift med Rusthållaren Sven Bengtsson i Hökhult, Femsjö.
 
När det gäller Anders_Bengtsson/Elin_Gudmundsdotters anor finns det mycket uppgifter att hämta i Pehr O. Skredes publicerade artiklar i Södra Unnaryd och Jälluntoftas Hembygdsförenings årsskrifter från första halvan av 80-talet, liksom i hans antavla nr 102 Unnarsbo-anor.
 
Hälsningar, Bertil

88
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / De lambert, Umeå
« skrivet: 2010-02-20, 14:19 »
Stig Rådahl och andra Lambert-ättlingar!
 
Ett decennium efter att denna tråd initierades är jag intresserad av att få tillgång till den skrivning av Stig Rådahl som omnämns först 15 jan 2000 ovan.
Om Du Stig fortfarande följer detta forum eller om någon av er alla som fått den kan dela med er är jag tacksam!
 
Bertil.Turesson@gmail.com

89
Äldre ord A - K / Avangerad / Avancerad
« skrivet: 2010-02-07, 18:00 »
Per!
Låter mycket trovärdigt. Intressant att Du upplevt det främre sje-ljuds-uttalet. Har svårt att se att beteendet skulle vara grundat i motsvarande utveckling av franskans uttal av ordet, utan det är väl ett utslag av att låna fransk anstrykning lätt felplacerat.
Kanske kan man dra paralleller till av svenskar vanligt galet uttal av ord där vi t ex uttalar ett tonande-s där det skall vara ett icke-tonande-s eller nasal-ljud där det inte skall vara nasal-ljud (exv Citroën) i ambitionen att det skall låta lite finare franskt.

90
Äldre ord A - K / Avangerad / Avancerad
« skrivet: 2010-02-07, 12:07 »
Jag har ju umgåtts med den tanken, men ville gärna se om det fanns en mer avancerad [] förklaring.
Tack för intresset, Elisabeth!

91
Äldre ord A - K / Avangerad / Avancerad
« skrivet: 2010-02-07, 09:06 »
I Generalmönsterrulla Jönköpings Regemente 367 (1716-1717) på bild 208 (enl ADOnline, sidnumrering saknas) finner jag för min ana Anders Lindeblad följande
 

 
Av sammanhanget tolkar jag att avangerad här har innebörden befordrad till.
 
Längre ner på samma sida används ordet återigen.
 

 
Googlande ger bara en handfull träffar. Nästan alla från sammanhanget Karl XII's officerare. Bl a några gånger i Arthur Stilles bok Karolinska Officerares Tjänsteförteckningar. 
 
Exempelvis:

och 

Har någon en förklaring till betydelse och härledning?

92
Jag vill spara bokmärken till jordeböckerna. Exv till registersidan för socknarna i ett visst Härad.  
 
Jag trodde att det skulle vara så enkelt som att bläddra fram till önskad bild och där klicka fram käll-informationsfönstret och kopiera URL-länken till bilden. Därefter klistra in den i adressfältet och hoppas att det ger direktadressering till bilden.
 
Låt mig ta ett exempel:
 
Jag navigerar mig fram i volymen Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1616: 10 till bilden A0048162_00085. Källinformationsfönstret anger dess länk till http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=A0048162_00085 .
Klistrar jag in den i adressfältet hamnar jag inte direkt på bilden, men bra nära. På ett sökresultat där det bara återstår ett klick på BILD-ikonen. Och så är jag framme.
 
Jag kan alternativt klistra in länken m h a filhanteraren (i rätt mapp under Favorites). Därmed blir bokmärket också synligt i IE's meny. Ger samma resultat. Helt OK.
 
MEN . om jag försöker bokmärka inifrån IE får jag en helt annan URL http://www.svar.ra.se/?strType=Redirect , som fungerar ibland, ibland inte.
 
Kan någon förklara URL-parametermekanismerna i de två länkarna ovan.

93
Reftele / Äldre inlägg (arkiv) till 20 januari, 2012
« skrivet: 2009-11-26, 18:18 »
Då har Du säkert noterat att hon är inflyttad från Gryteryds socken. Och följaktligen finns hennes födelsenotis i Gryteryd (F) C:2 sid 11. Och familjen återfinns i hfl exv Gryteryd (F) AI:2 sid 175. Där framgår också att familjen 1766 flyttar från soldattorpet under Norra Röshult (där Elin föddes) till Bäck.
N Röshult hittas på http://hitta.se/LargeMap.aspx?var=gryteryd%2c+gislaved . Liksom sannolikt det Bäck som åsyftas.
Ovanstående är ju mer intressant än att hon vid vigseltillfället kom från L:a Segerstad.

94
Reftele / Äldre inlägg (arkiv) till 20 januari, 2012
« skrivet: 2009-11-25, 13:26 »
Jag tror det står Lilla Segerstad. Följ upp på hitta.se (sök på Lilla Segerstad, Gislaved)
Bertil

95
Våthult / Våthult (F) C:2 (1737-1815) sid 24
« skrivet: 2009-11-13, 12:43 »
Tack Siv!
Den tolkningen övergick min vildaste fantasi. Har aldrig sett/hört det namnet, varken som patronymikon eller som egennamn.
Google gav dock 27.100 träffar på helje. Anbytarforum-sökning gav 91 träffar. Bouppteckningsregistret för Västbo Häradsrätt (dit Våthult hör) har en enda person med efternamnet Heljesdotter. Så namnet, som definitivt är väldigt ovanligt i min landsända, kanske är vanligare annorstädes? www.svenskanamn.se indikerar att det nu huvudsakligen förekommer i Dalarna.
I vänlighet, Bertil

96
Våthult / Våthult (F) C:2 (1737-1815) sid 24
« skrivet: 2009-11-13, 08:53 »

 
Tolkningsförslag på Ingrids efternamn, tack!

97
Haurida / Äldre inlägg (arkiv) till 11 augusti, 2011
« skrivet: 2009-10-28, 13:42 »
Bengt!
Har också funderat på orsaken till brödernas exodus. Har ingen vettig teori. Och man kan ju tycka att de drog åt fel håll. Att söka nya möjligheter i de härjade gränstrakterna ner mot Danmark borde ju framstå som tveksamt jämfört med att gå åt det rakt motsatta hållet. Och inte kan det väl funnits släktingar åt det hållet, eller?
 
Jag har ej i mitt bibliotek en skrift som refererats som Fyra generationer klockare i Villstad (eller något liknande). Däremot har jag en ärvd skrivning av en annan, nu avliden, ättling, Bengt Blomstrand. Han skriver en hel del om det bohemiska draget hos Lagerstedt'arna. Mattias var tydligen duktig fiolspeleman. Jag gissar att det var som bygdespeleman han stannade i Villstad. Den rollen var sedan avgörande i den långa striden vid tillsättandet av den ordinarie klockare-tjänsten i slutet av 1750-talet. Mattias hade då i ryggen ett sockenstämmobeslut att han, när gamle klockaren skulle avgå, vilket alltså dröjde ca 8 år, så skulle Mattias få tjänsten. Så blev det, trots väldigt många turer med överklaganden och motstånd från kyrkoherden. Ursprunglig källa för detta skeende är Uno Träff (som var rektor i Smålandsstenar på den tiden jag växte upp i Burseryd).
 
Sista spekulationen: Om man nu hade bestämt sig för att dra sydväst, så var ju Nissastigen en naturlig farled. Historien har ju många exempel på hur även kungar och drottningar färdats den vägen. Villstad ligger ju utmed Nissastigen. Liksom Gislaved, där Mattias ju hämtade sin hustru, dotter till nämnde Hans Vilhelmsson ( se t ex http://www.hotellnissastigen.se/swedish/om-hotellet/E3AAC89780E24492967823F9AD97 12A6 )
 
Jag skall småningom ta ett varv igen i fars efterlämnade skrifter och se om jag hittar några bättre försök till förklaringar.
 
Tills dess, hälsningar, Bertil

98
Haurida / Äldre inlägg (arkiv) till 11 augusti, 2011
« skrivet: 2009-10-28, 10:11 »
Bengt!
 
Lars Nilssons födelsenotis 10 Apr 1696 i Haurida C:2 sid 237 är tydlig med att fadern heter Nills Mattisson. Dödsnotisen i Haurida C:2 sid 371 är likaledes tydlig med namnet (och åldern!). Med lite tur kanske det skulle gå att pussla ihop en fader Mattis (?) med alla de fantastiska uppgifter Olle presenterar!
Jag mail'ar Dig separat i ärendet Gästgivaren Hans Vilhelmsson, eftersom det ej berör Haurida.
 
Olle!
Återigen fin-fina fynd, nu från kyrkoräkenskaperna. Vad tror Du om den galna hypotesen att Nils Mattissons far skulle kunna vara den Mattes som gifter sig (lånar kronan) 1652? Skulle ju kunna stämma med att Nils sedan föds 1657 (beräknat från dödsuppgifterna).  
 
Jag menade inget negativt med att jag hade svårt att ta till mig. Kände mig bara lite överväldigad, och kanske lite frustrerad över att inte ha tillgång till mantalslängderna. Och samtidigt är jag förvånad över att inte dessa Laggarebo-uppgifter varit kända bland såpass många som intresserat sig för Lagerstedt'arna i Villstad/Burseryd. Jag blir bara mer och mer övertygad om att det finns mycket nytt att upptäcka. Som tur är!
 
Bertil

99
Haurida / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-27, 15:47 »
Hej igen!
 
Jag har svårt att ta till mig all den information som ges ovan, eftersom jag helt saknar erfarenhet från mantalslängder o likn. Jag har endast tillgång till ADOnline. De saknar i stort sett mantalslängder i sitt utbud, tyvärr, tyvärr!
Men det är fantastiskt att all denna information nu ligger ute som underlag för framtida letande. Stort tack!
 
Men en slutsats drar jag: Laggarebo har en lång, lång självständig historia, exemplifierat av detaljerna från Almkvist. M a o ett rejält hemman (1/2 mantal oförmedlat?) och inget torp som jag trott tidigare.
 
Och, för att svara på min egna fråga tidigare, Lars Nilssons BoU från 12 dec 1774 återfinns i Norra Vedbos Häradsrätt F II:10 sid 203.  
 
/Bertil

100
Haurida / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-27, 09:31 »
Hej Olle!
Intressant uppsättning källor som Du refererar i fallet Laggarebo! Inte minst Almqvist, Frälsegodsen med uppgiften att Laggarebo var frälse under säteriet Södraholm.
 
Det ger en slående likhet med min födelsegård som också var frälse/landbohemman under ett närliggande säteri. Detta säteri's ägarhistoria kan följas tillbaka till slutet av 1400-talet (dels Almqvist, dels Uno Träff) och i materialet dyker då och då landbohemmanet Kruvebo upp. Jag skall så småningom gå till botten med Uno Träffs material och se om hans grundmaterial har mer information än det han publicerat i böcker. Och man kan kanske drömma om att hitta något mer om gårdens åbor där också.
En annan källa som gett mycket om mina rötters gårdar är Rosengren et al: Ny Smålands Beskrifning liksom Jonas Allvins Beskrivning över Västbo Härad. Kanske finns det en volym av Ny Smålands Beskrifning som behandlar Haurida?? Eller var volymerna begränsade till delarna Växjö stift av Småland? Och t o m kanske den ursprungliga Smålands Beskrifning är relevant?
 
Men mest spännande kanske ändå vore att rota i säteriet Södraholms historia. Vet Du någon med dess historia i bagaget?
 
Hur är det sedan med de olika Älvsborgs lösen; var även frälsehemman uppbördsskyldiga där, eller endast skattehemman?
 
Slutligen: Laggarebo har jag sett refererat i någon skrivning som torp. Såvitt jag förstått är torp en relativt sentida konstruktion. Vore intressant att förstå vilken status (torp, frälsehemman, ...) som Laggarebo hade sent 1600-tal.
 
Mvh Bertil

101
Haurida / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-26, 20:17 »
Jag är ättling till Mattias/Mattis Lagerstedt, som ju småningom blev klockare i Villstad. F ö den förste i raden av fyra generationer far-son som besatte denna syssla i Villstad. Det finns en hel del skrivet om detta, bl a av Uno Träff som skrivit flera Villstads-böcker.
Hur det gick till när Mattias Lagerstedt fick klockar-sysslan är en historia med dråpliga poänger!
 
Jag bugar för de nya uppgifter jag fick ovan om t ex Lars Nilssons hustru. Liksom bilden på Laggarebosjön.
 
Det har förekommit lite diskussion tidigare på Anbytarforum om Lagerstedtarnas ursprung i Haurida, dels under egen rubrik under Andra släkter och naturligtvis under Villstad/Burseryd. Där har bl a läget för Laggarebo angivits med intill sjön Ruppen. Men Laggarebosjön ligger ju förstås närmare ... (säger jag helt utan lokalkunskap, bara efter att ha tittat på kartan).
 
Litet komplement till Mattias Lagerstedts familj:
Han gifte sig första gången 18 Dec 1757 med Margaretha(Gretha) Hansdotter, dotter till gästgivaren Hans Wilhelmsson i Gislaved. De fick sex barn. Hustrun Gretha dog 1775.
Mattias gifte sedan om sig med Sara Johansdotter Bjugg. Inga barn i det äktenskapet.
 
Mattias Lagerstedts BoU finns i Västbo Häradsrätt F II:22 sid 1061. Finns möjligen någon BoU efter hans förfäder i Haurida?
 
I vänlighet, Bertil

102
Disgen 8 / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2009
« skrivet: 2009-09-17, 10:24 »
Christer!
Uppmuntrande att höra att generell URL-mekanism finns på agendan. Kan man få ansluta sig till något diskussionsforum e likn för kommande DISGEN-utveckling?
/Bertil

103
Disgen 8 / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2009
« skrivet: 2009-09-15, 20:45 »
Jag skulle ha stor glädje av att från DISGEN's källhänvisningsfönster kunna länka direkt till dokument/bilder som är kopior på källans innehåll.
 
Det tycks mig att det finns ett special-fall implementerat i DISGEN som ger möjlighet att länka till en Genline-bild. Jag kan ej pröva, eftersom jag ej har Genline-abonnemang. Dokumentationen till DISGEN 8.2 säger att det pågår diskussioner med övriga kommersiella bilddistributörer, exv Arkiv Digital.
 
Har ett generellare URL-koncept (URL Universal Resource Locator) diskuterats? Då skulle man ju kunna hänvisa till bilder på hårddisken, till DISBYT-uppgifter på Internet och självklart till bilddatabaser som Genline, SVAR och Arkiv Digital.
 
Det föresvävar mig inte att DISGEN skulle inkludera mängder av olika bild/format-tolkare, utan snarare en fil-ändelse-styrd uppstart av applikation för det specifika formatet. Inklusive Genline och ADO.
 
Vad hindrar detta generellare koncept som är så väl etablerat?
 
/Bertil Turesson

104
Redslared / Redslared
« skrivet: 2009-09-08, 13:13 »
Hej!
 
Min ana Johannes/Jonas Benjaminsson föds i Öja, Redslared 9 Okt 1774 (Redslared C:2 sid 117):
 

 
Fadern kommer från Norra Hedenstorp, Båraryd (F) och föräldrarna flyttar tillbaka till N Hedenstorp ca 1784. Faderns rötter har jag bra kunskap om, medan jag ej har någon kunskap om modern Ingegerd Jönsdotter. Jag vet att hon dog 4 Jan 1822 i N Hedenstorp, Båraryd(F) och hfl i Båraryd anger hennes födelseår till 1745.  
Jag misstänker att orsaken till att familjen bor en period i Öja, Redslared kan vara att hustrun härstammar härifrån. Någon som kan hjälpa mig med information om Ingegerd Jönsdotter/Jonsdotter (1745-1822)?
 
/Bertil Turesson

105
Ambjörnarp / Ambjörnarp
« skrivet: 2009-09-04, 18:05 »
Åter hej Anneli!
 
Tackar och bugar för alla dessa uppgifter/kommentarer. Synnerligen intressant!
 
Jag dokumenterar indicie-kedjan när jag ändå gör en halv inkludering av Erik Johansson som trolig far till Nils Eriksson. Det är ju trots allt en möjlig generation utöver så långt jag hade kommit hittills.
Och med tanke på hur gammal gubben (f´låt) blev, så vill man ju gärna ha någon promille gener från en sådan krutgubbe. Förnekar inte viss del önsketänkande.
 
Jovisst talar jag om Sven Andersson 1710-90. Korsas våra vägar där också? Fantastiskt. Den enda kontakten jag haft ang honom är med en person i USA. Jag skickar ett mail i ärendet, eftersom vi förflyttar diskussionen från Ambjörnarp till Sjötofta.
 
I vänlighet, Bertil

106
Ambjörnarp / Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2009
« skrivet: 2009-09-04, 09:39 »
Anneli!
 
Vilka pärlor Du serverar!
 
1. Visste ej att mantalslängderna kunda dateras med datum-noggrannhet. Men Din slutsats att giftet mellan Erik och Nils' änka bör skett mellan 3 jan 1711 och 5 febr 1712 ökar ju sannolikheten att Erik kan vara far till min Nils Eriksson. Till råga på allt så tycks det (åtminstone i min släkt) vara mer regel än undantag att första barnet inträffar mindre än nio månader efter vigsel. Och, ve och fasa, jag har både präster och prästdöttrar i släkten som har första barnleverans inom några månader efter vigsel. Men man vet ju av egen erfarenhet att det inte alltid är lätt att leva som man lär.
 
2. Går det av mtl 1709-10 bedöma när Nils dör? Det fanns ju en oskriven regel att nytt äktenskap ej borde inträffa förrän ett år gått efter föregående make/makas död. Om noteringen om Nils' död finns i 1711 års mtl blir det ju lite ont om tid att både klara karens-året och ledtiden för nytt barn.
 
3. Denne Erik Johansson verkar ju varit en riktig krutgubbe. 99 år gammal och giftemål vid 94 års ålder!! Det luktar rekord. Jag tyckte jag hade en annan duktig ana (från L:a Perstorp, Sjötofta). Han gifte sig tredje gången vid 62 års ålder.
 
4. Genom att Erik levde in på perioden när det finns födelseböcker, så kanske det går att leta fram hustruns namn genom födelsenotiser. Du har inga notiser för barn till Erik? Och hur kommer det sig att Du har så gott material för Erik Johansson. Egen ana?
 
 
Håller helt med om att det inte är klarlagt att min ana Nils är son till Erik. Men några indicier finns ju onekligen. Har Du någon åsikt om huruvida hypotesen stärks eller försvagas av att förste sonen i det nya äktenskapet ges samma namn som den avlidne förre maken?
 
Sist: Har Du tillgång till Grill-CD'n för att möjligen hitta Erik som soldat där? Och kan Du från Torp-boken från Ambjörnarp gissa om Slättåsen varit soldattorp för roten?
 
Många frågor, tyvärr. Men tacksam för de intressanta uppgifterna! Ser fram emot domboksuppgifterna.
 
Mvh Bertil

107
Ambjörnarp / Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2009
« skrivet: 2009-09-03, 20:45 »
Hej och tack Tina!
Har tyvärr inte själv tillgång till mantalslängderna, men har tidigare fått hjälp med precis det Du just grävt fram. Det är ju frestande att hoppas att Drängen Erik Johansson är fadern. När tolkar Du att Nils änka gift om sig med Erik? Jag har ingen bestämd uppfattning, men har trott på 1712. Om man tänjer till att tro på 1711 så kan vi ju få det att gå ihop med angivet födelsedatum för sonen. Men det känns så långt tveksamt.
 
Soldatspåret för Erik Johansson är intressant (och nytt för mig)! Har redan bett hembygdsföreningen (=utgivare av refererad bok) om hjälp. Skall bli intressant att höra resultatet. De har dessutom en torp-bok som kanske kan ge ytterligare information om Slättåsen.
 
Att bläddra efter uppbud/köpekontrakt i domböcker har jag ingen erfarenhet av. Skall se om möjligen ADOnline erbjuder materialet.
 
Tack så här långt!               /Bertil

108
Villstad / Äldre inlägg (arkiv) till 08 januari, 2011
« skrivet: 2009-09-01, 21:27 »
Min ana Jacob Pärsson, Jordsbo, Reftele (F) dör i Maj 1747 (Reftele(F) C:4 sid 143)
 


 
 
Bara noteringen att han var ... en besfärlig man är ju något ovanlig (eller läser jag fel?)
 
Med angiven ålder 52 år bör han då vara född 1695. Hittar ingen Jacob Pärsson född i Reftele det året.  
Fortsätter då i grannsocknarna, och hittar en möjlig notis för Bäckegården Åtterås, Villstad (F) d. 20 Maj 1695(Villstad C:1 sid 120)
 


 
 
Min tro är att denne Pär Trummeslagare är Drag. Pär (vilket jag tolkar som Dragon) i hfl Villstad(F) AI:1 sid 27. Dock finns ingen son Jacob i familjen, vilket grumlar teorin.
 
Kan någon hjälpa mig vidare på traven? Hur styrka eller avfärda min hypotes att detta är min ana Jacob Pärssons födelsenotis?
 
Mvh Bertil Turesson
 
(Meddelandet ändrat av bturesso 2009-09-01 21:31)

109
Ambjörnarp / Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2009
« skrivet: 2009-09-01, 20:33 »
Min anfader Nils Eriksson gifter sig 13 Juni 1739 i Båraryd (F) (Gislaved C:3 sid 7):
 

 
Jag tror att det Slätåsen han anges komma från är torpet Slättåsen under Hallabo, Ambjörnarp (P).
 
Han dyker efter vigseln upp i hfl i N Hedenstorp, Båraryd (F) där födelsedatum anges till 1 Nov 1711 (Gislaved AI:3 sid 28):
 

 
Födelsebok Ambjörnarp saknas 1711, så jag kommer inte längre.
 
Någon som har kunskaper om Slättåsen som kan hjälpa mig?
 
Mvh Bertil Turesson

110
Västra Karup / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-02-02
« skrivet: 2007-03-24, 17:01 »
Hej Eivor.Drängen John Erik Birger Nilsson flyttade från V.Karup till Örsjö Nr6,Örsjö (M)den 17 december 1935.  
Hälsar Lennart.

Sidor: [1]