Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Annika Ericsson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-02-24, 16:36 »
Ett par av de uppgifter som jag lämnade ovan (https://forum.rotter.se/index.php?topic=137496.msg1598780#msg1598780) är från Hede höstting 1719 (30/11-). I paragraferna 6-7 framgår att Johan Höks mor var Helena Drake och att hans mormor Maria Blix avled 1717.
Tack! Minst två av Marias syskon, Hans och Sara, kallades Blix, men jag har tidigare inte sett Maria med namnet. Lite extra kul för mig som är ättling till Maria och kartlägger just hur namnet Blix användes!
2
« skrivet: 2024-02-03, 11:43 »
Stötte på en Drage i Trondheim som jag lägger in här ifall någon (jag själv exempelvis) vill kolla upp honom framöver: https://media.digitalarkivet.no/view/16890/36Peder Andersen Drage och Elen Larsdatter döper sonen Anders i domkyrkan i augusti 1716.
3
« skrivet: 2024-01-25, 20:28 »
Han skulle exempelvis kunna vara barnbarn till klockaren med mera Olof Månsson (Blix) i Bjursta, Multrå, där vi idag endast känner en dotter Marit, gift med Simon Olofsson som tog över gården.
Just det föreslagna släktskapet var mindre sannolikt, eftersom det skulle ha gjort klockaren till kusin till herr Måns Simonsson Blix, kh i Tuna i Medelpad. Han i sin tur var far till Råneås kh Gullich Månsson Blix från vars hand vi har bevarade brev till Elias Palmskiöld där herr Gullich beskriver diverse Blixar han har stött på bland annat under 1660-talet i Härnösand. Om Gullichs far hade en Blix-kusin som var klockare där under den perioden, så borde Gullich ha känt till och nämnt detta. Så tillbaka till ritbordet.
4
« skrivet: 2024-01-25, 12:48 »
Tack för det! Det var inte meningen att ifrågasätta dig, men har tagit för vana att alltid kolla upp sånt, hur mycket jag än litar på sagesmannen. Jag har exempelvis en gäckande sockenskrivaren Halvar Mårtensson Blix, som jag efterlyser belägg för tidigare i denna tråd, trots uppgiften kommer från Karl Göran Eriksson, som jag litar mer på än mig själv när det gäller personhistoria i Jämtland! Tills jag har sett källan (som Karl Göran tyvärr inte har kunnat återfinna ännu), så utgår jag från att det är ett samtida belägg, men att det finns en liten risk för att det kan ha varit i ett sammanhang där någon annan har refererat till sockenskrivaren som "Blix" baserat på att den personen visste att han var farbror till en Mårten Olofsson Blix. Förmodligen är jag onödigt försiktig  Men med dina belägg (får läsa sen) så har vi ett äkta litet Blix-kluster som härmed döps till Klockar-klustret (och förmodligen egentligen är en gren av Undersåker-klustret, som hunnit bli väl etablerat i Ångermanland vid denna tid). Spännande! Allt du kan hitta om Johans familj är välkommet, för jag vill förstås lista ut hur han är relaterad till andra Blixar.
5
« skrivet: 2024-01-25, 09:13 »
Tack Per!
När syns klockaren Johan Olofsson i längder och andra källor? Står han uttryckligen med namnet Blix? (Det finns så pass många exempel på att namnet ärvts via mödernet att det annars kan ha varit klockarhustrun Brita Eriksdotter som var en Blix.)
Om Olof Persson klockare inte syns efter 1603, så törs jag inte koppla samman Johan med honom, om det inte finns något som indikerar att Olof Persson var Blix-ättling eller gift med en sådan.
I en ung stad som Härnösand måste en stor del av befolkningen som syns under andra halvan av 1600-talet ha varit född i de omkringliggande socknarna, och vi vet att det fanns Blix-ättlingar i bland annat Styrnäs, Torsåker, Vibyggerå och Multrå. Jag tror att det är i någon av dessa familjer vi hittar Johan Olofsson Blix.
Han skulle exempelvis kunna vara barnbarn till klockaren med mera Olof Månsson (Blix) i Bjursta, Multrå, där vi idag endast känner en dotter Marit, gift med Simon Olofsson som tog över gården.
6
« skrivet: 2024-01-24, 20:25 »
Jag är nyfiken på ett syskonpar, Katarina Johansdotter Blix och Olof Johansson Blix. De ska vara barn till Johan Olofsson, klockare i Härnösand, och dennes hustru Brita Eriksdotter. Brita benämns "klockaränka" när hon figurerar som vittne i ett mål i Härnösands rådhusrätt 1696-07-06 §1, så Johan hade dött innan dess. Betalning för Britas begravning bokfördes räkenskapsåret 1714/15. Katarina var gift med Olof Persson Lööf (ca 1663-1753) i Härnösand med rötter i Lövvik, Nora socken, med vilken hon åtminstone hade sonen Johan Lööf (ca 1703-1768). Själv dog hon 1725 ( begravd i Härnösand i mars). Olof står med i Per Sundins användbara register över elever vid trivialskolan i Härnösand, av vilket det framgår att Olaus Johansson Blix föddes ca 1665 och gick i trivialskolan 1675-1682. Och det är ungefär allt jag vet om denna familj, så jag hoppas att någon kan fylla på med mer information! Tack till Constantinus Lindfors (och indirekt Per Sundin som ska ha hjälpt honom på traven) för hjälp att hitta ovanstående.
7
« skrivet: 2024-01-13, 19:51 »
Vilket jobb du gör.
Tack!
8
« skrivet: 2023-12-03, 11:33 »
Måhända passar denne Drake in här?
Bokbindaren Daniel Larsson Drake anges i Hedbergs Stockholms bokbindare 1460-1880. Band 2, tiden ca 1700 - 1880, såsom varande född i Falun år 1729 och död i Riddarholmen 1802. Han gifte sig 1764 i Klara med Anna Margaretha Collvin. Tyvärr har jag inte koll på denna Drake, men banden till Collvins gör det väldigt troligt att han på något vis är ättling till Göran Drake i Falun. Dock fanns det åtminstone två andra Drakfamiljer i Dalarna vid denna tid. Den ena är ättlingarna till madame Maria Henriksdotter Drake (född på 1670-talet kanske, och avlägset släkt med Göran Drake i Falun) och hennes make konststigare Hans Mattsson Öhlbom. Har inte koll på om Maria fick några barn, men hon kan ha haft en son Lars eller en dotter gift med en Lars som bokbindaren är son till. Den andra Drak-familjen är ättlingar till en rådman i Säter, Daniel Andersson Drake (1632-1674). Om, och i så fall hur, han var befryndad med de Drakar som denna tråd handlar om vet jag inte. Att en Daniel Andersson Drake i Säter kan vara anfader till en Daniel Larsson Drake född i Falun tre mil norrut hundra år senare, är fullt möjligt i alla fall. I sekundärkällan Förteckning på de som blivit antagna till borgare i Säter stad 1646, 1651-1712, 1716-1738 ser vi att en Anders Drake fick burskap 1646, vilket jag förmodar är Daniel Anderssons far. Daniel själv blev borgare 1664 enligt samma källa. Enligt Stefan Jernberg, som gjort sammanställningen över borgare i Säter, hade Daniel och hans hustru Malin Ingvaldsdotter tre kända barn: Margareta, Daniel och Ingvald, se denna släktutredning i Anbytarforum.
9
« skrivet: 2023-12-03, 10:56 »
Att Göran Jonsson Drake var från Hudiksvall, gör det mycket troligt att han var ättling till Ursula Persdotter (Drake) och Jon Eriksson Jämte. Kanske en sonson? Paret hade en son Jon som var rådman och som i sin tur hade en son Jonas Drake, som finns i Hudiksvalls mantalslängd åtminstone från 1678. Jonas och Göran kan vara bröder.
Jag har senare varit övertygad om att stadssekreteraren Göran Jonsson Drake i Falun och köpmannen Jonas, eller Jon, Jonsson Drake i Hudiksvall var bröder, men har inte sett det bevisat förrän nu, när Hälsinge-forskaren Thomas Sverker tipsade om detta belägg från 1681, där Joen Drake uppträder i rätten å sin bror Jöran Drakes vägnar. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3164 (1681) Bild 4540 / sid 455 (AID: v421958.b4540.s455, NAD: SE/RA/42042202)Dessa bröder var sonsöner till Ursula Pedersson [Drake], en syster till prosten herr Olof Drake i Brunflo, Jämtland.
10
« skrivet: 2023-10-18, 12:50 »
Fint grävt! Nils Björnssons förra hustru skulle ( enligt mig själv högre upp i tråden, baserat på någon annan forskare, vilket jag bedömde som trovärdigt - men tydligen inte ens angav källan för) vara dotter till en "Olof Jonsson Biäcks". Jag har saknar lokalkännedom för Falun med omnejd, och vet därmed inte om "Biäcks" är en by eller gård som går att identifiera, eller om det rent av är ett släktnamn. Jag tänker mig Nils Björnssons första hustru som "N.N. (Olofsdotter?)". Jag delar din uppfattning att hon bör vara nära släkt eller besvågrad med Daniel Ström.
11
« skrivet: 2023-08-13, 10:21 »
En "Ziri Blix fra Kulstad" var dopvittne i Vefsn 1737: https://media.digitalarkivet.no/view/16540/78Var denna Sigrid/Siri nära släkt med Jens Mickelsen i Mosjøen, som hade både söner, bröder och brorsöner som kallade sig Blix? Pappan till den döpta var en skräddare Ole Kristoffersen. Tre av Jens Mickelsens bröder gick i skräddarlära, och minst två av dem blev skräddarmästare. I Kulstad bodde det i början av 1700-talet andra personer som kom från Ström. I norska Arkivverkets forum finns det trådar om skräddaren Ole och hans familj: Ole Kristoffersen skredder og Dorthea Hansdatter Glückner, Vefsn 1700-tallet(Relaterade trådar finns länkade på den sidan) Jag har inte möjlighet att följa upp detta spår själv just nu, så att jag skriver om det är delvis för att jag själv ska kunna hitta det framöver 
12
« skrivet: 2023-08-06, 15:11 »
Tack för tipset!
13
« skrivet: 2023-08-05, 17:03 »
Hej igen!
Möjligen fanns det en person med namnet David Blix i Stockholm på 1690-talet.
Stavningen "David Blicks" (står det så?) ger en viss osäkerhet, men eftersom en annan fadder, vid samma dop, var (enligt min tolkning av texten) barberare Johan Kraners (Kramers) hustru kanske den eventuella stavningen Blicks kan ha varit en form av Blix. Vad tror ni? Jag har fått uppfattningen att släktnamnet Kramer är kopplat till släktnamnet Blix.
Dopnotisen finns längst ner på sidan 725 i tyska Sankta Gertrud församlings volym CI:1b (dop daterat 31/7 1693, men född ("nata") den 26 (juli?)). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=2970%2C4113%2C3035%2C1435
Vänliga hälsningar,
Jan
Jag, och framförallt min värdefulla "läshjälpare" Christer Kalin, läser också "H. David Blicks". Och det gör att han kvalar in som ett nytt fynd i min kartläggning av personer som är belagda med namnet Blix fram till år 1700. Jag kan inte pussla samman honom med någon annan känd Blix. Den enda David jag känner till vid denna tid som var Blixättling, är David Tomasen i Norge (1658-1731), son till Ellen Eriksdotter Blix (prästdotter från Hammerdal i Jämtland) och köpmannen Tomas Davidsen vid Insets koppargruva, men varken denne David T. eller hans syskon kallade sig Blix eller verkar ha fört namnet vidare. Och jag kan inte tänka mig att han var i Stockholm och dopvittnade 1693 ... Så dopvittnet David Blicks sorterar jag in i det jag kallar "Lösblixar", personer som använde namnet utan att vi känner till något släktskap med andra Blixar. De andra Blixarna som är återfunna den senaste tiden hade jag redan dokumenterat, men det är verkligen värdefullt att få bättre koll på deras sociala nätverk.
14
« skrivet: 2023-06-12, 20:27 »
I målet i Norrala hösten 1678 träffar vi på " Befallningzmans skrifware Nilss Andersson såsom fullmächtig af Sahl. Pell Pers Sone hustro hust. Brita Blix". I Söderhamns rådhusrätt i juli 1680 träffar vi på Lars Persson Bältares måg Nils Andersson Berg. Jag tror att det är samme Nisse. I och med att Brita och Lars Person Bältare gifte sig 1671 (brudfolksgåva), kan Nils Anderssons hustru N.N. Larsdotter inte vara född i Lars äktenskap med Brita Blix. Thomas Sverker har i artikeln Några borgmästarsläkter i Hudiksvall 1582-1680 (Släktforskarnas årsbok 1999) skrivit om Lars Persson Bältares bror Erik Persson Bandler och dennes son Petter Bandler. Petter avled troligen mot slutet av 1692. I bouppteckningen, som upprättades den 15 februari 1693, uppgavs arvingarna ha varit två kusiner och en kusins make med medarvingar (där var och en även representerade sina syskon.) Att ingen kusin på pappans sida nämns, tolkar jag som att det saknades arvingar. Petters kusin som var dotter till Lars Persson Bältare och gift med Nils Andersson Berg bör således vara död utan efterlevande barn vid det laget.
15
« skrivet: 2023-06-11, 22:47 »
Jörgen, ville bara tacka för att du delade detta domboksutdrag! Det är den här typen av texter som verkligen kan hjälpa andra forskare vidare. Jag har tidigare kikat på denna Ursula ( tråd i en grupp på Facebook), eftersom samma ovanliga namn förekommer i ett par familjer i Jämtland, och en hypotes är att namnet etablerades där med landsprosten Erik Anderssons (första?) hustru N.N. som kan vara en fränka till Nora-Ursula. (Jag har lite för många andra trådar att nysta kring just nu, men hoppas att jag kan återkomma till Olof Laurenti och hustru Ursula framöver!)
16
« skrivet: 2023-06-11, 18:45 »
Sidofynd när jag letade efter mer info om Brita Blix: En dotter till borgmästaren Johan Eskilsson och dennes första hustru Anna Mårtensdotter hette Ingrid och gifte sig den 28 nov. 1658 med Abraham Momma, nobil. Reenstierna. Ingrid dog i april 1689: Abraham Reenstierna, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7567, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kenneth Awebro) Deras barn finner jag här: Reenstierna nr 818, tabell 2 (adelsvapen.com)
17
« skrivet: 2023-06-11, 10:48 »
Spännande! I de länkar som du har delat i Lars Persson Bältares personakt, refererar du till rådhusrätten 1680, där LPB:s relation till olika personer framgår: [20] Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3163 (1680) Bild 2160 / sid 206 (AID: v421957.b2160.s206, NAD: SE/RA/42042202)
[21] Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3163 (1680) Bild 2340 / sid 224 (AID: v421957.b2340.s224, NAD: SE/RA/42042202) Där får vi veta att Magnus Blix var befryndad med en av parterna i målet, LPB:s änka hustru Brita. Han blev ersatt som rättens ordförande vid just det målet för att undvika jäv. Att änkan i fråga är identisk med Sahl. Pell Pers Sone hustro hust. Brita Blix är tydligt. Lars Persson Bältares bror Erik Persson Bantler var (enl. Bromans Glysisvallur) student i Uppsala redan 1632 och kan därmed inte vara född senare än 1610-talet. Kan vi ringa in om Lars och han var jämngamla? Brita och LPB gifte sig först 1671, och vi vet inte om Brita var i hans ålder eller betydligt yngre, vilket gör att det är svårt att veta hur hennes skyldskap med välborne herr Magnus Jonsson Blix, född 1635, ser ut. Att rätten skriver att det fanns "någon skyllskap" mellan Magnus och sterbhuset (och preciserar att det är med LPB:s efterlevande änka), gör att vi helt kan utesluta en nära relation som syster eller dotter, och att det mer troligt är ett släktskap som det inte fanns en enkel term för på 1600-talet.
18
« skrivet: 2023-06-08, 20:16 »
Enligt den personakt Anders Olsson har sammanställt skall det av dödsnotisen framgå att Gertrud Larssdotter Bältare var född 1679-08-16, vilket vore omöjligt med en far död senast juni 1678. Lars Persson Bältare hade dock minst två döttrar. En dotter eller styvdotter syns i mantalslängden från 1660. Sedan försvinner denna dotter efter 1663 men innan 1667. Därefter dyker det upp en dotter 1673 och syns två döttrar och en måg 1678. Mågen troligen identisk med den måg Nils Andersson Berg som Anders Olsson har hittat. Allt enligt Lars P:son Bältares personakt och med denna relaterade akter. Brita och Lars verkar ha gift sig i mars 1671 (brudfolksgåva till kyrkan). De döttrar vi skymtar ovan är födda innan dess och är troligen döttrar till Lars och den hustru N.N. som dog på 1660-talet. Den dotter som var gift med Nils A:son Berg bör vara Lars dotter, men den andra som skymtar i mtl 1678 kunna vara Britas från ett hypotetiskt tidigare äktenskap. Jag tror dock att även hon var Lars dotter från första giftet. Om Brita och Lars fick gemensamma barn, vet vi ännu inte. Det rör sig i så fall om Larsbarn födda mellan 1671 och början av 1679.
19
« skrivet: 2023-06-07, 23:48 »
Rättelse: Brita Blix var inte gustru till salig Per Persson Bältare, utan sonhustru. Anders Olsson föreslår i en annan tråd att hon var gift med Lars Persson Bältare, vars efterleverska hette just Brita: Personakt för Lars Persson BältareRelationen mellan denna Brita Blix och Norrala blir därmed väldigt avlägsen. Att hon var gift med en man vars far köpte jord i Löthåkern, säger förstås inget om hennes eget ursprung.
20
« skrivet: 2023-06-07, 21:53 »
Du har helt rätt. Det står sonhustru, och den av dig föreslagna Lars Persson Bältare är absolut den mest trolige potentielle maken, och verkar rätt mycket äldre än Malin. Lars var redan gift 1653 (men inte med Brita Blix).
Därmed blir steget mellan Brita Blix och den "Ingrid Hansdotter från Norrala" som är anmoder till en hoper Blixar ännu längre, både i tid och på andra vis. Brita var gift med en man vars far hade köpt Lötåkern. Hennes eget ursprung har vi idag inte några ledtrådar till, men det kanske kommer.
21
« skrivet: 2023-06-06, 20:14 »
... Den femte sonen fick istället namnet Augustinus, som vi inte vet varifrån det kommer. Om det är ett namn från familjen, vilket är högst sannolikt med tanke på den konsekvens som visats upp innan, kan det ha hämtats från "näste man på tur" som var mormors far, vilket skulle innebära att fogden Hans Anderssons hustru hette Elin Augustinsdotter.
Ett annat alternativ är att namnet togs från "näste man på den överhoppade farmors fars sida", alltså farmors farfar, vilket skulle ge att pappan till Ingrid Hansdotter från Norrala, hustrun till herr Måns Karlsson i Undersåker, skulle ha hetat Hans Augustinsson. Ett tredje alternativ är att Ingrid Hansdotter hade en styvfar Augustinus.
Thomas Sverker har påmint mig om att Augustinus kunde användas som en latinsk form av namnet Östen, så det finns skäl att misstänka att Peder Månsson Blix svärmor hette Elin Östensdotter - alternativt att Peders Månsson Blix morfar var en (ännu inte återfunnen) Hans Östensson i Norrala. Vilket alternativ som är mest sannolikt, vet jag inte.
22
« skrivet: 2023-06-05, 21:22 »
Vid hösttinget i Norrala 1678 får vi veta att "en Jordelått liggiandes wti Löf[?]åkern om 4 måhl 5 f.r" ca 20 år dessförinnan (runt 1630) antingen hade bortpantats eller försålts (vilket är en tvistefråga) från det hemman jorden tidigare hade hört samman med, Ingsta 2 i Norrala, se Urban Sikeborgs transkript och referenser här: Personakt för Nils Persson på (part i målet 1678)Köpare (eller den som erhållit "Löfåkern" i pant) var Per Persson Bältare, som åtminstone från 1650 till sin död 1668 bodde i Söderhamn. Han hade alltså varit död i drygt 10 år vid detta mål, men hans änka, företrädd av befallningsmannens skrivare Nils Andersson, levde. Änkan hette Brita Blix. Jag forskar på släkten (släkterna?) Blix och denna Brita Blix har mig veterligt inte uppmärksammats av tidigare Blix-forskare. Vad mera är: Hon är potentiellt väldigt viktig för att förstå denna släkts ursprung! En stor det av de Blixar som jag har kartlagt härstammar nämligen från ett prästpar i Jämtland: herr Måns Karlsson i Undersåker och hans hustru, den "gudfruchtiga Matrona och danneqwinnan h. Ingrid Hansdotter barnfödder i Helsingland i Norralfua sochn". (Ingrid Hansdotter var mor till landsskrivare Peder Månsson Blix i Styrnäs, 1542-1632, men hans syskon som också kallades Blix eller förde detta namn vidare behöver hon inta vara mor till. Peder hade troligen både äldre och yngre syskon.) Med utgångspunkt från Anders Olssons släktbok över Söderhamn och de uppgifter Olsson har sammanställt om Per Persson Bältare, får jag intryck av att änkan Brita Blix var född 1600/1625 (Per Bältares hustru var ännu synlig i mantalslängden 1663 där den övre åldersgränsen väl var 63 år, deras dotter föddes ca 1640 i och med att hon syns i mantalslängden från 1655). Kan Brita Blix - med sin förbindelse till Norrala - vara en frände till Ingrid Hansdotter? Kanske ett barnbarns barn? Ingsta 2 är en mycket intressant gård, som under 1500-talet delvis ägs av Anders Sigfridssons släktkrets (se Sikeborgs artikel " Anders Sigfridsson (Rålamb) och hans släktkrets i Hälsingiand"), som hör till det sociala skikt som Ingrid Hansdotters son Peder Månsson Blix (måg till fogden Hans Andersson i Ångermanland) gifte in sig i på 1570-talet. Kan vi hitta mer information om detta "Löf[?]åkern"? Det finns senare en äga i Norrala som kallas Lötåkern. Kan det vara samma jord? Se bebyggelseregistret.
23
« skrivet: 2023-06-05, 17:54 »
Tack för att du delar med dig av din värdefulla forskning, Anders! En av individerna som nämns är Per Persson Bältare. Vid hösttinget i Norrala 1678, när Per Bältare hade varit död i över tio år, klandrade en Nils Persson i Ingsta (Norrala) en jordaffär som Per Bältare skulle ha varit involverad i 50 år dessförinnan, där "en jordelått liggiandes wti Löf[?]åkern om 4 måhl 5 f.r" enligt Nils skall ha bortpantats från det hemman, Ingsta nr 2 i Norrala, som jorden ursprungligen hade legat under. I målet yttrar sig (om jag tolkar det hela rätt) Per Bältares efterleverska Brita Blix och menar att jorden i fråga hade köpts loss, samt att affären borde ha klandrats långt tidigare när de inblandade parterna ännu var vid liv. Se domboken för Hälsingland 1678, Norrala ting 1678-11-14, p. 404-405, HLA, samt Urban Sikeborgs transkript av målet i personakten för Nils Persson i Ingsta (Sikeborgs ambitiösa Norrala-forskning). Att Per Bältares hustru hette Brita Blix har tidigare inte uppmärksammats inom Blix-forskningen. Parets beröring med Norrala är väldigt intressant, eftersom en oidentifierad "Ingrid Hansdotter från Norrala", gift med herr Måns Karlsson i Undersåker socken i Jämtland (ca 1500-1570), är anmoder till många Blixar. Om den nedre gränsen för mantalsskrivning var 15 år och den övre 63 år, så bör Per Bältares hustru Brita Blix vara född tidigast år 1600 (ännu med i längden 1663) samt deras dotter Malin vara född ca 1640 (debut i längden 1655).
24
« skrivet: 2023-05-11, 22:00 »
Så trevligt det är att du delar med dig av "sidofynd" på detta vis, Jan! Mårten Blixencron skrev dagboksanteckningar som delvis finns bevarade, se PHT 1929. I dessa anteckningar skriver han rätt ofta om sin trägård (sic!) som han, ofta kvällstid, besöker både själv och med familj och vänner. Även om det säkert delvis var en odlingsplats för kål och rovor, verkar trädgården av Blixencron själv ha varit en lustfylld plats för återhämtning. Och nu vet jag var den låg, så det tackar jag för!
25
« skrivet: 2023-04-23, 22:33 »
När Elsa Embdeman dog vet jag fortfarande inte, men tidigare har jag bara haft en grov uppfattning om att det var ca 1700. Nu fann jag att hon ännu levde i augusti 1705, när hennes salig makes brorsdotter Elisabet Henriksdotter Drake med maken herr Östen Hamberg döpte sin son Olof i Myssjö:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035928_00013 (vänster)
Elsa Embdeman levde ännu 1706. Jag såg fel. Olof Hambergs dop skedde inte i augusti 1705, utan 1706.
26
« skrivet: 2023-04-22, 11:11 »
Rättelse: Jag skrev ovan Jens Mikkelsen Braf/Blix och Jens Mikkelsen Blix. Jag har inte sett Jens Mikkelsen kallas Blix, och därmed skall han inte påföras det namnet! De skräddare Mickelsen (Blix) som jag sett i Trondheim och tror är bröder till Jens Mickelsen Braf är: - Mickel Mickelsen Blix från Jämtland, utan närmare födelseort (men han kallas Strøm i enstaka samtida källor, troligen för att han var från Ström), avslutade 1701 sin lärlingstid hos skräddarmästare Christen Jacobsen. I september 1710 var han mästersven hos skräddaränkan Belle Svensdsdatter (1668-1751), och fick tillstånd att göra sitt mästarår hos henne. De gifte sig i samma veva. Hon hade innan dess varit gift med två skräddare, först Esten Pellers, sedan Olof Pedersson Strøm från Jämtland (kan alltså vara en bekant från Ström, vilket kanske bidrog till att Mickel blev gesäll i just deras verkstad). Mickel och Belle fick två söner, Esten Mickelsen Blix (ca 1710) och Mickel Mickelsen Blix (ca 1712). Mickel Mickelsen Blix den äldre dog ca 1641. Skifte i april 1751 efter Beile Svendsdatter Lund, sal. Michel Blixes efterleverska
- Christen Mickelsen Blix, var skräddarsven i Trondheim 1710 och uppges vara barnfödd i Hammerdal (Ström låg i Hammerdals tingslag och ingick i Hammerdals pastorat). Han blev godkänd efter sitt mästarår i november 1712 och bör ha fått burskap därefter, för Christen Michelsen schredder står med i en mantalslängd över Trondheims borgare 1614/15, och tillhör då en grupp som hade så dålig ekonomi att de inte behövde bidra till en extra ordinarie skatt. Därefter kan jag inte urskilja honom. (Det fanns en samtida skräddare i Trondheim, Christen Eriksen Blix från Sunne pastorat, Frösön, som försvårar möjligheten att urskilja mäster Christen M. i källorna.)
- Peder Mickelsen, var 1707-1710 lärling hos skräddarmästare Christen Jacobsen, ser därefter inte till honom i Trondheim. Kan han vara identisk med Peder Mickelsen som var dopvittne när Jöns Mickelsen i Vefsn 1712 döpte sonen Hans?
27
« skrivet: 2023-04-16, 19:01 »
Först ett mycket senkommet (18 år) tack för denna tråd och ett extra tack till Georg Hansson för att du så generöst delar med dig av din forskning om bland annat familjer i Ström, som jag har stor glädje av i min egen forskning om släkten eller släkterna Blix. I det jag kommer att skriva nedan kommer jag att återkommande referera till Georg Hanssons skrift Familjer i Ström 1500 – 1820 (framöver kallat Familjer i Ström). ... Födelseåret 1630 är en gissning, det finns inga uppgifter om hans ålder ...
Här kan vi ringa in åldern något. I koppskattelängden från 1645 nämns nämligen fyra Jöns-barn: Mickel, Ingegärd, Kerstin och Anna (se https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0056688_00132). Dessa fyra Jönsbarn måste vara födda innan 1630, eftersom längden endast visar barn över 15 år. Dessutom brukar barn i denna längd alltid räknas upp i åldersordning. Eftersom Mickel hade tre yngre systrar som var födda innan 1630, är det svårt att tro att han kan vara född mycket senare än 1625. Två av dessa systrar känner vi dessutom födelseåret för. Systern Kerstin är identisk med hustru Kerstin Jönsdotter i Grelsgård som dog i augusti 1705, 78 år gammal, alltså född ca 1627 (se Familjer i Stöm, familj 72), medan systern Anna bör vara den Anna Jönsdotter som begravdes i mars 1703 och då var på sitt 74:e år, alltså troligen född 1629 (se Familjer i Stöm, familj 100 + 181). Intressant nog hade även Kerstin Jönsdotter en son som använde namnet Blix, dragonen Jöns Persson Blix. Därmed bör Blix vara ett namn som kom från Jens Mikkelsen Braf/Blix pappas sida av familjen. Jag har även hittat fler troliga bröder till Jens Mikkelsen Blix, bröder som saknas i Familjer i Ström. Dessa bröder var verksamma som skräddare i Trondheim och använde namnet Blix i vissa sammanhang. Jag återkommer till dem!
28
« skrivet: 2023-04-06, 21:59 »
Ok, nu förstår jag vad det rör sig om. I Beskrifning öfver Styrnäs socken i Ångermanland (sidan 70-71), återger Nordlander (rättat från Colleen*) uppgifter från Jonas Bångs släkttavla från 1745. Denna Bång var bra på att leta fram långa anträd med en en eller annan, ofta fiktiv, adelsman i grunden. Detta gjorde honom populär i samtiden, men det jag har sett från honom känns mer kreativt än korrekt, kan man säga. Den släkttavla han ritade upp här, har vissa brister. Men låt oss vara rättvisa mot Bång! Colleen Nordlander nämner ingen "Sweno, capellan i Sunne". Han skrev: Sweno; hans son Magnus Swenonis capellan i Sunne i Jämtland 1650, stamfar för Blixar i Finland och Västerbotten Kaplanen hette alltså, enligt Colleens Nordlanders citat från Bång (i sak korrekt återgivet) "Magnus Swenonis". Bång har fel namn, men kaplanen går tillbaka på en verklig person, herr Magnus Simoni Blix, sist kyrkoherde i Tuna. Honom har vi skrivit om högre upp i tråden. Pappan var bonde i Multrå och hans mamma var brorsdotter till Peder Månsson Blix i Styrnäs. Den kanslist Olof Pedersson Blix som dog ogift etc enligt Bång (genom Colleen Nordlander) har existerat, men han var inte son till Peder Månsson Blix, utan dennes sonson. Om honom skriver Heyman: OLAUS PEDERSSON, kanslist uti stora kansliet, dog ogift i Warschau 1656 om sommaren. I Bångs antavla nämns "åtta söner i det andra äktenskapet": - Mårten
- Salomon
- Peder
SwenoOlof- Samuel
- Magnus
- Jonas
Två av de söner han räknar upp är alltså fel, men annars prickade han in sex av de sju sönerna i det äktenskapet. Den han inte fick med är Elias, vilket får mig att tro att Elias är ett av de tre barn från andra äktenskapet som, enligt likpredikan, dog innan sin far. ----- * Författare till Beskrifning öfver Styrnäs socken i Ångermanland är Carl Georg Colleen, men de uppgifter som återges här ingår i ett tillägg som är skrivet av Johan Nordlander
29
« skrivet: 2023-04-06, 19:15 »
Även Samuel kommer innan Jon. Denna namnanarki bland sönerna gör att vi inte kan utgå från att namnen på döttrarna är i den ordning "man kan förvänta sig". Utom för Elisabet, som alltså har fått just det namn hon borde ha
30
« skrivet: 2023-04-06, 19:06 »
Men det finns ett annat namn som bättre kan besvara den ursprungliga frågan, vem är Sophia Pedersdr Blix moder?
Oavsett vem som gett namn åt Elisabeth så varifrån fick Sophia sitt namn? Om hon är född i andra äktenskapet borde hon fått namn efter Anna Jonsdr Nortmans mor. Med tanke på att likpredikan efter Peder Månsson nämner sju barn i första äktenskapet och tretton i det andra, känner jag ingen tveksamhet inför att Sofia var född i äktenskap nummer två, men dina frågor är lika relevanta för det. Att veta att mamman hette Anna Jonsdotter, säger ju inte så mycket om vem hon var. Finns det någon bra tråd här på Anbytarforum där jag kan läsa mer om Jon Klasson på Nordvik? Namnen i kull nummer två (Elisabet, Elias, Sofia, Maria, Samuel, Jon, Mårten, Karin, Salomon, Peder, Anna, Sara, Måns nr 2) ger inte alls samma tydliga bild av bunden namngivning, men där har ju de närmaste namnen på Peder Månssons sida redan "gått åt" till första kullen, och Annas familj har jag alldeles för dålig koll på för att kunna gissa. Att Elisabet fått sitt namn efter första hustrun, att Jon hade morfaderns namn och att Måns född 1607 kan ha fått namn efter sin drygt 30 år äldre bror (som jag tror hade dött relativt nyligen dessförinnan), är rimligt. Men vem är den Elias som smugit sig in före morfar Jon i räckan av namn? Enda förklaringen som skulle funka med bunden namngivning, vore om Anna Jonsdotter hade varit änka efter en Elias, men likpredikan antyder inget sådant. Det gör att jag tror att andra kullen inte har en strikt bunden namngivning. Dock är Sofia ett bra alternativ som namn på Annas mamma. Salomon var kanske ett namn från Peders sida av släkten, eftersom det återfinns även hos hans kusin på fädernet, herr Salomon Lauritsen Blix, prost i Lit, Jämtland och född i Undersåker ca 1695. (Namnet är annars mycket ovanligt i Jämtland på 1600-talets första hälft.) Namnet Maria undrar jag över. Användes den namnformen i Ångermanland på 1500-talet? Eller är det en senare förvanskning av Marit? Eller rent av Marin/Malin? I "Beskrifning öfver Styrnäs socken i Ångermanland" och på flera ställen på nätet nämns Sven (Sweno, capellan i Sunne) och Olof. De bör ha existerat, men var de söner till Peder Månsson?
Sweno i Sunne är en helt fiktiv person. Olof existerade, men hette inte Blix - om jag minns rätt. Jag har tåtat ihop någon form av förklaring till dessa individers ursprung för ett år sen eller så, men minns inte på rak arm vad jag då kom fram till. Eftersom även helt felaktiga uppgifter har ett visst kulturhistoriskt värde (att förstå hur felen har uppstått kan ge ny kunskap) så återkommer jag. Hjälp mig gärna genom att berätta vilken sida jag hittar uppgiften om Sweno och Olof!
31
« skrivet: 2023-04-06, 10:08 »
I likpredikan framgår att Peder Månsson hade sju barn i sitt första äktenskap och tretton i det andra. Från det senare äktenskapet var tio i livet när predikan skrevs. Med bunden namngivning menas att barnens namn valdes efter vissa regler. Reglerna var verkligen ingen absolut sanning. Även i familjer där bunden namngivning förekom, fanns det ofta undantag, men ungefär så här uppfattar jag reglerna: - Son född efter pappans död respektive dotter där mamman dött vid födseln, fick den döda förälderns namn.
- En änka/änkling som bildade ny familj, namngav första sonen/dottern i nästa gifte efter den döda partnern (om detta namn inte getts till ett barn enligt punkt 1)
- Därefter (eller om punkt 1 och 2 inte var aktuella) gavs namn efter barnets far- och morföräldrar. Den förste sonen uppkallades vanligen efter farfar och nästa son efter morfar medan den första dottern uppkallades efter farmor och nästa efter mormor
- Därefter är det mer varierat, men namnen valdes i allmänhet relativt jämt fördelat från båda sidor av släkten. Anhöriga som på något vis hade gynnat föräldrarna prioriterades, liksom nära anhöriga som nyligen hade dött.
Strikt bunden namngivning var nog ovanligare i verkligheten än vad det är i våra släkttabeller, för om vi inte vet ordningen på barnen i en syskonskara, drar vi ju gärna till med att de med farföräldrars och morföräldrars namn är bland de äldre ... Min erfarenhet (med fokus på 1600-talet, så hur den håller på 1580-talet går jag inte i god för) är att punkterna 1 och 2 var mycket väl etablerade. Att Annas första dotter fick samma namn som Peders avdöda hustru är därför helt förväntat. Intressant nog verkar denna familj, åtminstone för första kullen, verkligen ha bunden namngivning. Den äldsta dottern är Ingrid, och vi vet att hennes farmor hette Ingrid Hansdotter. Dotter nummer två hette Elin, vilket nog var mormoderns namn, i och med att morfadern, fogden Hans Andersson, tycks ha haft en änka med detta namn, se " Beskrifning öfver Styrnäs socken i Ångermanland", De fyra äldsta sönerna har fått namn efter: - farfar Måns Karlsson
- morfar Hans Andersson
- farfars far Karl Larsson
- morfars far Anders N.N.
Den femte sonen ska, enligt bunden namngivning, få farmors fars namn, men han hette Hans N.N. - och Hans var ju redan använt för son nummer två, efter morfadern. Den femte sonen fick istället namnet Augustinus, som vi inte vet varifrån det kommer. Om det är ett namn från familjen, vilket är högst sannolikt med tanke på den konsekvens som visats upp innan, kan det ha hämtats från "näste man på tur" som var mormors far, vilket skulle innebära att fogden Hans Anderssons hustru hette Elin Augustinsdotter. Ett annat alternativ är att namnet togs från "näste man på den överhoppade farmors fars sida", alltså farmors farfar, vilket skulle ge att pappan till Ingrid Hansdotter från Norrala, hustrun till herr Måns Karlsson i Undersåker, skulle ha hetat Hans Augustinsson. Ett tredje alternativ är att Ingrid Hansdotter hade en styvfar Augustinus. Med ett ovanligt namn som Augustinus bör det finnas förutsättningar att hitta vilken av dessa kopplingar som är mest sannolik. Men, som jag skrev, är bunden namngivning troligen vanligare i släktforskares databaser än vad det var i verkligheten, så även om namnet Augustinus är ett lockande spår att följa upp, kan det vara ett namn pojken fick av helt andra anledningar än släktskap.
32
« skrivet: 2023-04-04, 19:33 »
/.../ Kyrkoherden Måns Karlsson omnämns ej i Karl Laurenssons arvskifte från 1538. Varför?
Kan det möjligtvis bero på att kostnaderna för hans prästutbildning räknades som hans del i arvet?.
Det tror jag spelar in. Även deras bror herr Jöns, som levde 1537 åtminstone, saknas. Samtidigt framgår det av brevet 1538 att Karl Larsson på Klockåsen hade mer än en son, trots att endast sonen Olof är omnämnd. Vi känner även till jord som Karl ägde som inte omnämns i detta brev. Vi måste tänka om här. Brevet är en arvsuppgörelse, men det är inte ett komplett skifte, utan ett testamente som omfattar en del av Karls egendomar. Olof Holm skrev 2021-10-23 (ovan)Kommentar om barnen:
År 1538 uppgjorde Karl Larsson i Klocksåsen sitt testamente eller, som det sägs i det enda bevarade brevet härom, ett ”byte millom mynom barnom sønom ok døtrom”. Pluralformerna visar att han hade flera söner och flera (två, visar det sig) döttrar. Av sönerna nämns dock endast Olof i detta brev, vilket kommer av att brevet enbart rör Olofs del i arvskiftet. Olof och dennes barn skulle få överta och ärva faderns gård Klocksåsen, mot att han försörjde fadern fram till att denne dog, står det. Vad den andra sonen/de andra sönerna skulle få ärva eller redan hade erhållit i förskottsarv nämns inte och hur Karls jord i Skute och Håvdsjö m.m. skulle fördelas tas inte upp.
Endast en av sönernas namn framgår alltså av detta brev 1538. En annan son utpekas emellertid i yngre källor: kyrkoherden Måns Karlsson i Undersåker. Den äldsta, nu kända källan synes vara en marginalanteckning som gjorts av kh. i Undersåker 1663–77 P. N. Berghemius intill en avskrift av ett brev om Undersåkers kyrkas fasta egendom 1532, ett brev som kan antas ha utfärdats när herr Måns var nytillträdd. Anteckningen lyder: ”Herr Måns i Undersåker war född uthi Klaxåhsen och Nääs sochn. Hans sönner woro: 1. Herr Lars effter honom pastor i Undersåker. 2. Peder Månsson landzschrifware i Ångermanland. 3. Herr Bengt pastor i Gummundrådh. 4. Oluff Månsson, laxfougde i Ångerman[lan]dh och Soletta sochn.” (ÖLA Undersåker N I:1). – Oberoende av denna källa är en uppgift i "De Blixers Slegte-Register", en anonym genealogisk sammanställning författad i Tröndelag på 1690-talet, där det står att herr Måns far hette Karl och var ”boende i Bryndflod Sogn i Næs Annex” (en utgåva av den senare källan förberedes).
Ytterligare en son blir då herr Jöns Karlsson, som omtalas som vittne i ett brev 1537 vid sidan av sin bror herr Måns Karlsson i Undersåker. Det finns mer som knyter herr Måns Karlsson och hans eftersläkt till Karl i Klockåsen: BREVET 1593: FARSARV I HOVDSJÖDet ska, senast för 100 år sedan, ha funnits ett brev från 1593 som tyvärr saknas idag. Detta brev "ser vi konturerna av" eftersom senare forskare (Behm, Setterdal, Sollied och Bygdén) refererar till uppgifter från det, men ingen återger brevet i sin helhet. Det är samma brev som bland annat nämner att herr Måns hade en son Karl, vilket vi ser visst stöd för i domboken, samt en dotter gift med Olof Jonsson i "Kläppe i Lit", vilket är den icke bevisade, men mycket sannolika, mamman till Ölandsfogden Simon Olofsson Blix. "Kläppe i Lit" vill jag placera i byn Kläpp i (Ådals-)Liden, Ångermanland, där det vid mitten av 1500-talet fanns en kyrkoherde herr Jon Eriksson som är en möjlig far till Olof Jonsson. En som har haft tillgång till brevet från 1593 är Viktor Behm (död 1915). Han nämner 1891 i "Bidrag till matrikel öfver Jemtlänningar och Härjeådalingar" att laxfogden Olof Månsson levde 1593, och är, vad jag vet, den första, men inte sista, forskaren som nämner detta årtal i samband med Undersåker-Blixarna. I skriften "Hackås och Näs socknar i bilder" sid. 196, skrev Behm 1913 att Måns Karlsson Blix var son till Karl i Klockåsen i Näs, samt refererar till ett "dokument af 1593" där Hovdsjö kallas herr Måns Karlssons "fasta fäderne". Vi kan inte kontrollera källan eftersom vi saknar brevet. Behm var en flitig men slarvig läsare av äldre källor och bör hanteras med försiktighet, men varför skulle Behm fabricera (alternativt hur skulle han kunna feltolka) en sådan uppgift? (Olof Holm misstänker, baserat på andrahandsuppgifterna om detta brev, att årtalet 1593 är fel och föreslår att det egentligen ska vara 1573, om jag minns rätt på grund av att en person som var död 1593 tycks omnämnas som levande.) TIDIGA KÄLLORAtt Undersåker-Blixarna härstammar från en karl som hette Karl och bodde i Klockåsen, finns med i flera tidiga källor, om än inte de källor som de svenska adelsgenealogierna byggde på. Berghemius skrev runt 1670 (?) i " Undersåkersboken" att herr Måns kom från "Klaxåhsen och Nääs sochn", men inte att pappan hette Karl. Från norskt håll finns uppgiften med dels i Blix-registret från 1600-talets slut (Karl placeras i korrekt i Näs men byn Klockåsen saknas) och, i formen "Carl Klingaasen", i Lassens familjeregister som här baseras på "Bernhofternes Familiebog", av Hans Borch (d. 1765) med tillägg av Ebbe Carsten Tönder (d. 1785). Att Blix-registret har rätt församling men saknar by, medan Lassen saknar församling men har ett namn som torde vara en version av Kluxååsen, ger intryck av att den yngre Lassen inte kan bygga direkt på Blix-registret. Behm skrev på 1890-talet att Karl i Klockåsen nämns i flera brev åren 1487-1538. Behm och Setterdahl (troligen baserat på Behm) skrev senare att "Karl i Kluxås" var far till Peder Månsson Blix med flera. Ingen av dem hade något farsnamn på Karl. KOPPLINGEN TILL LARS SVENSSON OCH MARGARETA JONSDOTTERSollieds kartlade i sin gedigna artikel "Blix'erne av Jemtland" både Undersåker-Blixarna och andra Blix-familjer, som han ansåg var en och samma släkt (en tolkning även jag ansluter mig till för majoriteten av de Blixar jag har undersökt - men det återstår att bevisa). Han visade att Karl i Klockåsen var son till Lars Svensson och Margareta Jonsdotter därstädes. Bygdén var först med att publicera uppgiften att Lars Månsson Blix i Undersåker med syskon härstammar från "Karl Larenson i Kluxås, en förmögen odalman, som omnämnes i flera handlingar från åren 1513-38 och utom Mogens hade sönerna Jens och Olof", men det finns skäl att misstänka att Bygdén kom fram till detta med Sollieds hjälp.
33
« skrivet: 2023-04-01, 10:51 »
När det gäller det av Burman runt år 1800 omtalade porträttet av prosten Olof Pedersson Drake med hustru Anna Roaldsdotter som ska ha hängt i Ovikens kyrka, så är det dokumenterat att det i Brunflo kyrka under mitten av 1700-talet fanns porträtt av herr Olof samt av hans efterträdare Jakob Holst. (En kyrkbok 1757 - ev. räkenskapsboken? Jag har läst källan, hittar inte tillbaka just nu).
Båda dessa prästporträtt från Brunflo saknas idag och verkar inte ha funnits kvar på Burmans tid, eftersom han beskrev andra porträtt i kyrkan utan att nämna dessa herrar. Är det Brunflo-porträttet som senare hamnade i Oviken och antingen då eller senare kom att associeras med sonen herr Hans Drake?
34
« skrivet: 2023-04-01, 10:24 »
En Hans Nilsson född i Jämtland 1701 ... Om det stämmer, bör han vara född i en församling där kyrkböcker saknas eller är bristfälliga. Eftersom den forumtråd vi är inne på här nog är den mest heltäckande sammanställning som existerar över jämtländska Drakar och Drak-ättlingar, så har jag skummat igenom det vi har skrivit och hittat åtminstone två Nils som tycks vara af Drak slägten och rent kronologiskt skulle kunna bli fäder 1701: Ingen av de Nilsarna har ett bevisat släktskap med den jämtländska prästsläkten, men i båda fallen tycker jag att det är mycket sannolikt, i synnerhet för Nils Månsson, eftersom han hade släkt med jord i byn i Grytan, där Olof Persson Drake också hade arvejord. Men mörkertalet av personer som tillhör samma släkt utan att det märks i källorna, är förstås stort så Hans Nilssons pappa kan vara någon hel annan person. Hans Nilsson i Västanbäck, Hede, var änkling efter Agnes Jonsdotter (1694-1777) från Sörgård i Hede. De gifte sig, enligt hennes nekrolog, 1725 och fick endast en son, Jon Hansson i Västanbäck (1731-1802). Jon Hanssons nekrolog berättar att han fick sju barn, varav tre söner levde 1803. PS (och off topic): Karl Göran: Jag vill ha kontakt med dig om en helt annan fråga, se här: Sockenskrivaren Halvar Mårtensson Blix
35
« skrivet: 2023-03-30, 00:38 »
Min teori har jag redan skrivit om i post #50, Porträtt som inte föreställer Hans Drake och Elsa Embdeman i Oviken, där jag har delat två porträtt från Ovikens kyrka som påstås föreställa Hans Drake och Elsa Embdeman. Det kan inte stämma. Den avbildade prästen bär en krage som var helt rätt på en präst i Jämtland innan 1645, när landskapet både världsligt och kyrkligt var norskt. I svenska kyrkan, som Jämtland tillhörde på Hans Drakes tid, var denna krage däremot helt otänkbar. Dessutom var kvinnans dräkt högsta mode runt 1640 och kan inte ha burits av Elsa Emdeman, född 1642. Detta är ett prästpar från deras föräldrageneration! Historikern Olof Holm har föreslagit att porträtten föreställer en tidigare pastor i Oviken, Jöns Hemmingsen med hustru Ingeborg Andersdotter (Blix). Själv menar jag det troligen är de porträtt av Olof Pedersson Drake och Anna Roaldsdotter, Hans Drakes föräldrar, som enligt herdaminnet för Brunflo ska ha hängt i Ovikens sakristia. Även om herr Olof var pastor i Brunflo, inte i Oviken, så var han prost över hela Jämtland med Oviken som huvudkyrka. Vi har tyvärr inga bevarade porträtt av Olofs nära släktingar att jämföra med, men Anna Roaldsdotters bror Anders är ju avbildad på det där familjeporträttet som jag har delat ovan. Jag tycker nog att den oidentifierade prästhustrun i Oviken har viss likhet med honom, se bifogad bild.
36
« skrivet: 2023-03-29, 21:20 »
Då jag såg namnet "Embdeman" nämnas här, kan jag nämna att jag vill påstå att jag har identifierat systrarnas farfar. Denne var änkedrottning Sophias mundkok på Nykøbing Slot Gert Endemand, som år 1604 fick en gård i Sørup Halsted Lolland. Han var hämtad från Tyskland och bör ha hetat Endemann ett namn som är vanligt i Tyskland. Det är tänkbart att Jon Gertsson borgare i Trondheim, följt i sin faders fotspår och var ärkebiskopens mundkok, men om detta vet jag inget. En djärv, men felaktig identifiering. Som jag skrev ovan: Mammans identitet var alltså fastslagen och pappan hade fått ett farsnamn - nu gällde det att ta reda på vilka de var ... Och det blir jag förstås aldrig färdig med, även om jag har hittat Marias och Elsas syster Clara, deras farföräldrar, pappa Johans syskon och deras farbror guldsmeden Arnt Johansen - för att inte tala om att jag har samlat på mig närmast skrattretande nördig kunskap om systrarnas Blix-släkt på mödernet. Men detta är lite väl avsides från ämnet om prästsläkten Drake, så jag hänvisar till en tråd på Facebook (denna kommentar och de följande handlar om just Embdeman-systrarna, tråden i sin helhet om systrarnas morföräldrar herr Erik Lauritsen Blix, Marit Jensdatter Bull och det parets eftersläkt) för mer info. Eller skicka PM! Jag har förstått att det är svårt att ta del av innehållet på Facebook, trots att detta ligger i en "öppen tråd", så jag sammanfattar forskningsläget. (Vill ni ha källor till något så fråga, detta blir långt nog som det är): Johan Giertsens anor är alltså kända. Johans pappa Giert Janson var handelsman, troligen från Nederländerna. Han var även rådman i Trondheim en tid. I vissa samtida källor kallas han Johanssøn, men själv undertecknade han konsekvent handlingar som "Gerridt Janssonn", och vi utgår från att han själv hade koll på den saken. Giert tycks ha etablerat sig i Norge senast 1612/13 och bör varia född tidigast på 1580-talet. Han dog senast våren 1633. Vid skiftet efter honom i oktober 1634 hade hans änka, Elsa Embdemans farmor Else Christensdatter, ingått ett nytt äktenskap med Laurits Jensen Schifue. Gierts bror Arendt Johansson var guldsmed. Denne bror var död 1645/1649 och hade då testamenterat 100 riksdaler till Trondheims bostadslösa. Johan Giertsen och hans bror samt styvfar lovade att betala ut beloppet, men detta regleras tydligen först efter Johans död, när änkan Mette Eriksdatter (Blix), Else Embdemans mamma, i mars 1663 hade betalat hela summan. Mette var för övrigt en yngre syster till Lucie Eriksdatter (Blix), hustrun på bilden i inlägg #39. Johans mamma hette alltså Else Christensdatter. Tillsammans med Giert hade hon barnen Johan, Christen och Grete. I nästa äktenskap med Laurits fick hon sönerna Svend, Peder och Jens. Detta om Elsa Johansdotter Embdemans farfar Gert, farmor Else, farfars bror Arent och farbröder och fastrar. Jag passar på att berätta att Elses morfar var herr Erik Lauritsen Blix (ca 1570-1633) i Oppdal (född i Undersåker, Jämtland). Mormodern var Maren Jensdatter Bull. Herr Erik och Maren hade tio barn. Minst hälften av dem hade i sin tur egna barn som jag har kartlagt efter bästa förmåga. Herr Eriks och Marens anor är också delvis kartlagda - men vi har nog redan kommit för off topic som det är.
37
« skrivet: 2023-03-29, 20:41 »
Föreställer bilden i inlägg 39 Olaus Petri Drake, Anna Roaldsdatter och deras barn? Nej, tavlan föreställer en familj i Oppdal där en av Olofs och Annas äldsta döttrar bör ha vistats 1645: Herr Anders Roaldsen, pastor i Oppdal och bror till Anna, med maka Lucie Eriksdatter (Blix) - och deras många barn. om någon kunde posta namnteckning eller sigillavtryck gjorda av Olaus, Per Andersson och Andreas Petri, skulle jag bli riktigt glad. Väl bekomme, den här letade arkiv-detektiv Christer Kalin fram åt mig för bara några veckor sedan!
38
« skrivet: 2023-03-23, 00:39 »
... så noterar jag att maken Dahlström deltog i ett husförhör 1798 - två år efter sin död ... Det felet var enkelt att reda ut. Han dog inte alls 1796 utan 1798, ser jag nu när jag granskade gravstenen. Kan vi hitta honom i dödboken någon gång efter den 19 mars 1798, när han var med om det där husförhöret?
39
« skrivet: 2023-03-23, 00:19 »
Makarna Dahlström och Drake finns i /.../ AI:10c bild 199 i AD. Det är i den sistnämnda hfl som det står att Anna Drake var född 1699.
För oss som inte har AD finns en länk här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013016_00190Förutom att madame Anna Drake var 26 eller 32 år äldre än sin make och enligt gravstenen blev 102 år gammal, så noterar jag att maken Dahlström deltog i ett husförhör 1798 - två år efter sin död ... Här ligger en hund begraven. Eller en Drake. Om de dog barnlösa (vilket bör vara fallet om hon verkligen var 50+ när de gifte sig), så kanske det går att hitta en bouppteckning?
40
« skrivet: 2023-03-22, 17:50 »
Det var en spännande Drake som jag inte har någon aning om var hon bör placeras! Varifrån kommer uppgiften om att hon kanske var född 1699? Oavsett om det är 1692 eller 1699, så blir det en rejäl åldersskillnad mellan henne och maken, född i januari 1725. Åldersskillnaden är förstås möjligt (men ovanlig), i synnerhet om hon vore en rik och myndig änka. Vid vigseln 1749, när hon alltså var 50 eller 57 år, står hon dock som jungfru, en titel som jag inte sett på äldre ungmör (men 1700-talet är å andra sidan inte min hemmaplan). Att hon blev 102 år är även det möjligt, men mindre vanligt ... Jag vill gärna se fler belägg för hennes ålder än gravstenen, för där kan de ju ha huggit i sten rejält! Den Anna Drake i Falun som jag har nämnt ovan kan vi bortse ifrån. Hon var inte från Härjedalen utan född i Falun, hon levde ca 1678-1764 och hon hade en annan make. Den socken i Härjedalen som har starkast band till släkten Drake, är Hede, med kyrkoherden Henrik Olofsson Drake (1635-1726) och hans barn Olof (faderns efterträdare), Elisabeth (gift med herr Esten Hamberg), Helena (gift med Carl Höök) och Maria (gift med Hans Mattsson Öhlbom). De två senare har jag dålig koll på, men Marias bouppteckning hittar vi här, intressant nog i Falu rådhusrätt och magistrat. Det finns en annan socken att kolla upp. I Ytterhogdal fanns det fram till ca 1690 en komminister Lars Månsson Drake, se Familjer i Norrala av Urban Sikeborg: Laurentius Magni DrakeLycka till och berätta gärna vad du kommer fram till!
42
« skrivet: 2023-03-18, 21:16 »
Måns Drakes svåger Lars Olofssons bostadsort handlar inte så mycket om att kunna tyda den än om att dess namn delvis är dolt. Kanske är hela namnet läsbart på den renoverade domboken, som torde finnas på Arkiv Digital.
Ja, det är mer läsbart, se bifogad bild. Måns Drakes svåger Lars Olofsson bodde 1667 i Grytan - den by där salig herr Olof Pedersson Drakes barn samma vår hade sålt 8 tunnlands arvejord till befallningsman Daniel Bertilsson. Min hypotes blir därför att Olof Drakes barn hade gemensamma rötter med Måns Nilsson Drake och hans syster, Lars Olofssons hustru N.N. Nilsdotter? [Drake] och att Lars Olofssons och herr Olof Drakes respektive intressen i Grytan berodde på att gården i ett tidigare skede hade delats mellan två syskon. Om vi kan förstå hur Lars Olofsson hustrus + ryttaren Måns Drakes anor löper samman med herr Olof Drakes anor, så skulle det tillföra viktig kunskap om denna Drak-släkts rötter. De gemensamma anorna kan finnas redan i Olofs föräldrageneration. Måns Nilsson Drake skulle exempelvis kunna vara son till herr Olofs syster Elisabet Pedersdotter [Drake] i Härnösand. En första orientering om Grytans historia finns på Brunflo hembygdsförenings hemsida, men här vill jag (omsider, just nu forskar jag på annat och vill inte tappa fokus) gå igenom källorna själv, eftersom mycket verkar vara fel. Bland annat står det på sidan jag länkade till att Olof Drake hade en syster Anna Persdotter, gift med länsman Erik Kjellsson, vilket inte stämmer!
43
« skrivet: 2023-03-18, 16:11 »
Tidigare har Christer Kalin tipsat mig om en rekordtidig Drake, Las Drage (som han oftast får heta) i Svensåsen, som vi bland annat ser i Sölvskattelängden 1611 (överst på höger sida). Tyvärr har vi inte lyckats hitta något patronymikon på honom. Är skattskriven där åtminstone åren 1611-1614. I räfsten med jämtarna 1613 fick han böta, men står då inte med bland de jordägare vars gårdar konfiskerades, så Lars Drake i Svensåsen verkar ha brukat någon annans gård.
44
« skrivet: 2023-03-18, 15:31 »
Måns Nilsson Drake rymde ur tjänsten 24/3 1664 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053781_00063#?c=&m=&s=&cv=62&xywh=3373%2C582%2C3237%2C1978)
Forskaren Björn Berg tipsade mig om ett mål från Brunflo tingsrätt i september 1667 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/Z0000180_00107). Där framgår att ryttaren Måns Drake rymde med hustru och barn på grund av att han dessförinnan hade begått någon stöld. Målet 1667 gällde att Måns Drake hade haft en smärre skuld till Brunflo-prosten magister Jacob Holst och när han rymde hade han lämnat kvar en del persedlar hos sin svåger Lars Olofsson, i en bostadsort jag inte lyckas uttyda. Rätten beslutade att Lars skulle betala den del av svågern Måns skuld som motsvarade värdet av de kvarlämnade persedlarna. Ordet svåger hade 1667 en vidare innebörd än idag, så svågerskapet mellan Måns och Lars innebär inte automatiskt att den ene var gift med den andras syster, men detta är ändå en konkret ledtråd för att framöver kunna identifiera Måns Nilsson Drake! (Själv forskar jag för närvarande på släkten/släkterna Blix, även de med rötter i Jämtland, och gör inget av detta den närmaste tiden.)
45
« skrivet: 2023-02-19, 18:36 »
Jag har en del kompletteringar beträffande den information om epitafiet i Styrnäs kyrka som Sten Lindqvist delade i höstas. Avskrift från 1667 av epitafiets textPå epitafiet över Peder Månsson Blix med makar i Styrnäs kyrka finns spännande latinsk text. Tavlan skall, enligt genealogen Jonas Bångs avskrift 1745, ha donerats 1654 till föräldrarnas minne av sonen Magnus Pedersson Blix, landssekreterare i Uppland. Något här, årtalet eller donatorn, stämmer inte, för landssekreteraren föddes 1641, och donatorn torde inte ha varit 13 år. Denne Magnus Pedersson Blix är dessutom inte en son, utan sonson, till Peder Blix och Anna Jonsdotter på epitafiet. (Bång har i det släktträd som finns vid avskriften dock förväxlat landssekreteraren MPB med en farbror med samma namn, bokhållaren Magnus Pedersson Blix, född 1607.) Ifall det är bokhållaren Magnus Pedersson Blix som donerade epitafiet, kan årtalet 1654 stämma, men det ger nya problem. Den latinska inskriptionen innehåller flera fel som vore konstiga ifall de kom från en sonson, men är helt otänkbara om de härrör från en son: - Peder Månsson Blix föddes enligt tavlan 1532, i likpredikan står det att han föddes den 14 maj 1542
- Peder Blix sägs på tavlan ha haft 21 barn, 16 söner och 5 döttrar. I likpredikan står det att de var 20. Av andra källor framgår att sönerna var 12 och döttrarna 8.
- Den vanligaste läsningen av epitafiet ger att Peder skulle ha levt i 96 år, trots att han egentligen blev knappt 90 år
- (Ett förment adligt ursprung i Norge, där släkten närmast utplånats men Peders anfader hann fly undan Kristian Tyrann är fel i sak. Jag betvivlar dock inte att en son till Peder Blix trodde - eller ville ge sken av - att det var sant.)
Att bokhållaren Magnus Blix inte vetat när pappan föddes, hur gammal pappan blev eller ens hur många syskon han själv hade kan inte stämma! Dessa uppgifter måste vara "rättade" i efterhand. Men av vem? Och varför? Ett starkt stöd faktiskt stod rätt ursprungligen, finns i en avskrift från 1667 i poeten Samuel Columbus minnesskrift efter salig Mårten Blixencron. I hans avskrift är antalet söner och döttrar korrekt, och Peder Blix födelseår anges som 1542. I en parentes efter avskriften kommenterar poeten även den märkliga åldersuppgiften: ... cum vixisset annos nonaginta' (non annos supra nonagesimum sex, ut habet per errorem lapis sepulchralis) Alltså ungefär: ... efter att ha levt 90 år' (inte över 96 år som gravstenen felaktigt anger) Att Columbus har kommenterat detta misstag, men inte det problematiska födelseåret och barnens antal, ger intryck av att poeten inte har rättat de andra uppgifterna (men kanske inte heller har läst texten själv, eftersom han skriver om en gravsten, inte en minnestavla). Helt säkert är det dock inte. Columbus, eller den som skrev av minnestavlan, var nämligen inte helt trogen originalet, utan har lagt till en (felaktig!) uppgift om att Peder Blix dog 1632, vilket inte nämns på minnestavlan. Samma felaktiga dödsår står i Hernodius likpredikan, uppenbart inskrivet senare än den övriga texten. Av likpredikan framgår inte könsfördelningen på barnen, bara det totala antalet. Runt 40 år senare blev samma text dokumenterad i Palmskiölds samling av "Blixiania". Redan då har Peders dödsår ändrats och det är fel antal barn. I Palmskiölds avskrift står det dock inte "annos nonagesimum sex" med bokstäver, utan (vilken nästan går att läsa än idag) "annos 90-mum 6" med siffror. Det blir skillnad! Det förra är "96 år", men det andra kan alternativt läsas 90 ("nonagesimum") plus 6 (månader). Det blir också fel, eftersom Peder Blix inte hade fyllt 90 när han dog. Den ursprungliga lydelsen kan istället ha varit "90 minus 6". Det där -mum eller minus är yttepyttigt och svårt att läsa idag - och det var ju uppenbarligen svårbegripligt även 1667! Även "90 år minus 6 månader" ger problem med kronologin! Om han föddes i maj 1542, så var han 89½ år i november 1631, vilket gör gravhällens begravningsdatum 29 juli 1631 rätt olustigt! Där är likpredikans uppgift om att begravningen ägde rum i augusti 1632 mer tilltalande. Minst en uppgift är alltså fel: - född maj 1542
- levde 89½ år
- begravd juli 1631
Jag tror inte att vi kan lista ut vilken, och det har kanske ingen större praktisk betydelse. Död är han sedan länge oavsett! Bokhållaren Magnus Blix tycks alltså ha haft koll på familjen, och de märkliga faktafelen ska vi inte beskylla honom för. Någon gång mellan den dokumentation som Samuel Columbus utgick från och tidigt 1700-tal har texten förvanskats, troligen för att den redan då var otydlig. Att födelseåret ändrats till 1532, är begripligt. Om den som "förbättrade" texten läste att han blev 96 år samt såg födelseåret 15*2, är det naturligt att han skrev 1532, inte 1542. Att barnens antal förändrats har jag inga direkta teorier kring. Gissningsvis såg det helt enkelt ut att stå 16 respektive 5. Den femma som nu finns på tavlan kan i alla fall lätt tänkas vara en felaktigt ifylld åtta.
46
« skrivet: 2023-02-19, 17:48 »
Kul med lite dialog i detta forum! ... och att hon hade dött (utan då levande barn) då bouppteckningen efter Gabriel Blix skrevs den 4/11 1680? Jo, om bouppteckningen vore efter en Gabriel Blix - men den var ju efter Greger Blix. Gabriel Blix känner jag inte till någon under 1600-talet. Det närmaste jag finner är att borgmästarhustrun Maria Simonsdotter Blix i Kalmar begravde en son Gabriel 1653 (tror att hon och hennes make Johan Rosenlund sedan gav ytterligare en son detta namn) och att en Petter Gabriel Blixencron (en adlad Blix-gren) dog, 16 år ung, under slutet av 1670-talet.
47
« skrivet: 2023-02-19, 09:07 »
Om jag har förstått innehållet rätt är tolkningen att:
Anna Blix gm1 husgerådmästare Samuel Nilsson och gm2 bryggare Jochim Ahlstedt, samt
Anna Blix gm senkel-makare Greger Blix
var två olika personer med samma namn. Just så, förutom att Anna Pedersdotter Blix hade ytterligare en make innan Samuel. Constantinus Lindfors skrev högre upp: Anna Persdotter Blix, döpt 23/10 1633 i Nikolai fs. Död 2/1 1709 i Nikolai fs.
Gift första gången 20/10 1655 i Nikolai fs med Baltzar Rochus, död (bg. 26/11) 1657 i Tyska fs? Husgerådsmästare.
Gift andra gången med Samuel Nilsson, död (bg. 15/8) 1669 i Nikolai fs. Klädskrivare.
Gift tredje gången med Jockim Ahlstedt, död 1680 i Nikolai fs (bg. 9/2 i Maria fs). Bryggare. Blixarna i Stockholm, tabell 4Minst två av Anna Pedersdotter Blix döttrar, Margareta och Helena Samuelsdöttrar Blix, tog upp mammans släktnamn. Det fanns ytterligare ett par samtida Anna Blix, men ingen av dem passar som nålmakarens hustru. Jag hittade för övrigt en Anna Gabrielsdotter, gift med nålmakaren Johan Nilsson, som bodde på Norrmalm i Stockholm. Skifte efter Johan 1672. Eftersom jag inte känner någon passande Gabriel Blix eller Gabriel gift med en Blix, ser jag det dock som osannolikt att det var nålmakarhustrun på Norrmalm som var fadder vid sumpfiskar-dopet på Södermalm, utan håller mig till teorin att Anna, senkelmakaren Greger Blix hustru på Södermalm, råkade kallas nålmakarhustru.
48
« skrivet: 2023-02-18, 17:32 »
Jag skulle tro att en senkelmakares jobb, att tillverka spännen och beslag, var så pass likt en nålmakares, att "nålmakarens hustru Anna Blix" kan referera till Greger Blix hustru Anna Henriksdotter. Änkan kallas åtminstone Anna Blix i bouppteckningen efter Greger Blix, som jag hittade tack vare att SAOB hänvisade till en BoupptSthm 1680, s. 1083 b. vid ordet senkelmakare-verktyg. Det var ett för mig nytt sätt att hitta en bouppteckning, som jag hoppas att fler forskare kan få nytta av framöver! Greger uppges vara född i Köningsberg och inga släktingar till honom hade hört av sig vid bouppteckningen. Prel. bedömer jag därmed att han inte är släkt med de andra Blixarna som vi har skrivit om här.
49
« skrivet: 2023-02-18, 13:30 »
Men så spännande med lite mer information om Greger Blix! Honom har jag skrivit lite om våren 2021 i en tråd på Facebook där jag dokumenterar vilka individer som har kallat sig Blix fram till ca år 1700 - och förstås försöker utröna om och i så fall hur de var relaterade inbördes. (Om nålmakarens hustru Anna Blix kan passa in bland någon av de ca 200 individer jag hittills har hittat belägg för, vet jag ännu inte.) Detta var vad jag då skrev: GREGER BLIX (senkelmakare i Stockholm) En Blix som jag inte sett att andra forskare har uppmärksammat, är senkelmakaren Greger Blix, som enligt kyrkoräkenskaperna för Maria församling i Stockholm begravde ett barn 1659 och då var mästare inom sitt skrå. En senkelmakare tillverkade snörband, remmar med järnbeslag och liknande. Jag tror att detta var ett skrå med förhållandevis låg status. Greger bekostade 1667 begravningen av en ung senkelmakarmästare i en grav som tillhörde krukmakaren David Ungerman. Det var en murad grav långt framme i kyrkan. Även andra använde graven, och ofta rör det sig om namnlösa främlingar ("en tysk student", "en främmande hustru" etc). Att Greger kunde nyttja den graven betydde kanske att han var befryndad med krukmakaren, men jag tror annars att den senare har köpt en flott grav och tjänade pengar på att erbjuda ett ståndsmässigt vilorum till dem som inte kunde köpa en egen grav. Lite som en andelslägenhet för sista vilan. Det enda namn jag hittat och kan koppla till Greger Blix familj, är att begravningen av Greger i september år 1679 bekostades av hans svåger Hindrich Lijlo. Observera att ordet svåger hade en vidare innebörd än idag och kunde innebära till exempel måg eller hustruns kusin. På något vis tillhörde iallafall Hindrich till Gregers "ingifta familj". Jag har även sett att Greger Blix år 1677 var indragen i en rättsprocess med en Elisabet Nilsdotter. --- Senare tillägg: Christer Kalin har tipsat mig om en artikel i Släkt och Hävd 1985 häfte 2, "Om släkten Lilo under 16- och 1700-talet" av Björn Rosendal. Där står det en hel del om Greger Blix hustrus familj. Hustrun ska ha hetat Anna Henriksdotter och Greger var hennes förste make av tre. De två följande makarna var garvare. Svågern Henrik Lilo, som betalade för Gregers begravning, ägde värdshuset Hamburg på Götgatan i Stockholm. Tyvärr innehåller inte denna artikel något som egentligen kastar ljus över senkel- eller snörmakaren Greger Blix bakgrund, så han får stanna bland de mystiska Lös-Blixarna ett tag till. Bilden är från artikeln i fråga.
50
« skrivet: 2022-12-09, 16:09 »
I juni 2009 skrev Karl Göran Eriksson: ... även den i Georg Hanssons inlägg ovan den 15 juni nämnde Olof Mårtensson i Grelsgård [pappa till dragonen Mårten Olofsson Blix] hade en bror, sockenskrivaren Halvar Mårtensson Blix, utan känd anknytning till några tidigare Blixar. Halvar och brorsonen Mårtens bruk av namnet Blix intresserar mig. Halvars mamma, Mårtens farmor, var Agnes Olofsdotter från Offerdal i Jämtland, dotter till kh herr Olof Nilsson (ca 1575-1656). Hon har tio till namnet kända syskon och många syskonbarn, där namnet Blix inte är dokumenterat. Herr Olof hade däremot två kända syskon som också hade eftersläkt där namnet Blix förekommer. Dels en till namnet okänd syster Nilsdotter som var gift med prosten herr Erik Månsson i Oviken, Jämtland, (död ca 1611). Deras son herr Erik Eriksson, sist kyrkoherde i Hammerdal, Jämtland som hade flera barn i två äktenskap som kallade sig Blix. Dessutom hade herr Olof en äldre bror herr Anders (död ca 1620), som också var kyrkoherde i Offerdal, som med stor sannolikhet var far till prästhustrun Ingrid Andersdotter i Hede - gift med herr Olof Jonsson därstädes och mamma till åtminstone två barn som skrev sig Blix. Ur detta perspektiv är det förstås mycket intressant att både sockenskrivaren Halvar och hans brorson Mårten kallades Blix. Jag har emellertid inte själv sett något belägg för att Halvar brukade detta namn, och tar tacksamt emot en referens för att se i vilket sammanhang detta skedde! Även om Karl Göran Eriksson är en väldigt trovärdig sekundärkälla när det gäller Jämtland på 1600-talet, så vill jag kolla upp detta! (Dessutom vill jag gärna få lite mer information om sockenskrivaren, som jag än så länge endast vet flyttade till Norge någon gång mellan 1684 och 1693. Vad hände med honom?) Tack på förhand!
51
« skrivet: 2022-07-08, 10:43 »
Den likpredikan över Peder Månsson Blix som citeras ovan finns numera digitaliserad här: https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0135&pid=alvin-record:3721155. Lik-Predikan öfver Månsson /Peder /, Landsbokhållare öfver Nordlanden; af Jo. Joh. Hernodius, Angerm. 1632. Ms. OBS att likpredikan är nedskriven 1634 och att Peder dog 1631, vilket anges på hans och hustruns gravsten. Om begravningen hölls 1631 eller 1632, vet jag inte. Personalierna, som kanske är mest intressanta ur genealogiskt hänseende, börjar på "Alvin-bild 164".
52
« skrivet: 2021-11-20, 18:37 »
Senkommet svar med tack för de intressanta tankarna om Karl Månsson Blix och hans familj! KlusterJag kartlägger hur namnet Blix användes innan ca år 1700, och har delat upp de familjer där namnet förekommer i kluster snarare än släkter eller grenar. Beteckningen olika "Blix-släkter" antyder nämligen att det saknas gemensamt ursprung, medan termen "Blix-grenar" förutsätter att det finns ett sådant. Jag vill undgå att vi låser oss vid någondera alternativen, innan vi faktiskt vet hur det ligger till. De individer det står om ovan i denna tråd, tillhör, på några få undantag när, det kluster jag kallar "Undersåker-Blixar". De största klustren är: - Undersåker-Blixar, ättlingar till herr Måns Karlsson i Undersåker, Jämtland, med hustru Inga Hansdotter från Norrala i Hälsingland (mor till Peder Månsson Blix i Styrnäs, men ev. inte mamma till alla herr Måns barn)
- Rödön-Blixar, ättlingar till herr Lars Månsson Blix och Gullov Månsdotter i Rödön, Jämtland
- Oslo-Blixar, ättlingar till köpmannen Gunder Olsen och Inger Hansdatter i Oslo. Släkten tog upp ett vapen med en åskvigg, snarlikt det vapen som Undersåker-Blixarna förde. Jag tror dock är att detta skedde för att de trodde att de var, eller ville ge sken av att de var, befryndade - men att det inte måste vara korrekt
- Hammerdal-Blixar, ättlingar till herr Erik Eriksson i Hammerdal, Jämtland, från barn i dennes båda äktenskap. Rödö-Blixarnas Lars Månsson Blix är farbror till herr Erik i Hammerdal, men tills vidare ser jag Hammerdal-Blixarna som ett separat kluster
- Hede-Blixar, ättlingar till herr Olof Jonsson och hustru Ingrid Andersdotter i Hede, Härjedalen (makarna kom dock från Offerdal, Jämtland)
- Ölands-Blixar, ättlingar till fogden Simon Olofsson på Öland. Dennes son Simon Simonsson Blix kallar enl. Palmsiöld Mårten Blixencron (en Undersåker-Blix) för "frände". Stor likhet mellan fogdens vapen och Undersåker-Blixarnas vapen. Hur är Ölands-Blixar och Undersåker-Blixar släkt?
Förutom klustren, finns det även enstaka "Blix-nedslag", personer som brukade namnet Blix utan att jag kan placera dem i något kluster. I några av fallen, som för en del soldater som tilldelats namnet, saknas förmodligen tillhörighet till någon Blix-släkt. (Andra soldater tilldelades namnet Blix samtidigt som de faktiskt hade rötter i ett av klustren.) Ambitionen att finna ett gemensamt ursprung för både klustren och de lösryckta individerna har präglat en stor del av tidigare Blix-forskning. Flera helt fiktiva mellanled har konstruerats för att binda samman olika personer. Även om den forskare som ursprungligen framlagt en teori har varit tydlig med vilka led som varit konstruerade, har hypotetiska led smugit sig in i många antavlor. Exempelvis hittar jag antavlor där den prästen Peder Eriksen i norska Lødingen helt utan belägg blir son till prosten Erik Månsson i Oviken (bror till Rödöns herr Lars Månsson Blix och farfar till en mängd Blix-barn i Hammerdal),och dessutom blivit far till prästen Hans Pedersen Blix i Ofoten, även detta utan tillstymmelse till stöd i källorna, som en förklaring till varför prästen i Ofoten bar namnet Blix. Denna strävan efter att hitta förbindelser är lockande. Jag tror själv att dessa kluster, kanske med undantag av Oslo-Blixarna, har ett inbördes släktskap. De gemensamma anorna ligger dock i tiden innan släktnamn användes och i en tid när källorna är få och ofta svårtolkade. Samtidigt finns det idag, med allt fler lätt åtkomliga källor, DNA-forskning och hög möjlighet till utbyte med andra forskare, långt större möjlighet att reda ut hur saker egentligen hänger samman än vad det gjorde på exempelvis Sollieds tid. Det kluster jag fokuserar på just nu är "Hammerdal-klustret" och jag kommer att berätta lite om dem, vars ättlingar som har fört namnet Blix vidare i huvudsak återfinns i Norge.
53
« skrivet: 2021-10-31, 23:33 »
Vi känner fem barn till herr Roald, varav endast två står med i Herdaminnet. Familjen har jag skrivit om högre upp i tråden. Minst fyra av barnen använde namnet Drake. Den inbördes ordningen är osäker: - Olof Drake var bonde i Söre, Lit. Dog, 50 år gammal, 1708
- Anna, gift med en dragon Elias Köhn, sen med Per Enarsson i Klösta
- Hans Drake var mönsterskrivare 1688-1695, vidare öden okända
- Barbro Drake fick ett oäkta barn - och syfilis - av en man som lovat att gifta sig med henne, men inte uppfyllde detta löfte. Senare gift med en ryttare i Brunflo, med vilken hon fick flera barn.
- Jöns Drake, dragon som dog vid Karolinernas dödsmarsch nyåret 1719
54
« skrivet: 2021-10-31, 19:23 »
Prosten Olof Pedersson Drake och hans Anna Roaldsdotter ( om hennes släkt, se här) fick tio kända barn, samt ett elfte barn som vi inte har något namn på. (Fler barn kan ha funnits men har i så fall dött unga.) När Brunflos domböcker finns transkriberade (förhoppningsvis inom något år), kommer min kunskap att växa, och jag misstänker att det då finns saker jag vill ändra i bilden, exempelvis ordningen på barnen. Den är inte helt säker, i synnerhet inte för döttrarna. Barnen är: - Herr Roald Drake i Lit, vars gren blir en egen bild
- Per Drake, som vi kan läsa om här. Hade en dotter Rakel, som han fått med en oidentifierad Elisabet Klasdotter, av allt att döma utan att de varit gifta
- Elin, gift med Hans Larsson Noraeus, vars gren blir en egen bild
- Anna, gift med prästsonen Christoffer Andersson Blix i Rödön, barn nämnda i dombok men inte identifierade, mer om henne här (samt i ett par senare inlägg)
- Herr Hans Drake i Oviken, vars gren blir en egen bild
- Herr Henrik Drake i Hede, vars gren blir en egen bild
- Fru Brita Drake, gift med Nils Curry, adlad Treffenberg. Om fru Brita Drake med familj, se här.
- Herr Johan Drake i Berg, vars gren blir en egen bild
- Elisabet, som enligt norskt släktregister var gift med en prost i Rödön - vilket är fel, utan att vi vet hur felet har uppstått. Mer om henne här.
- Länsmannen Anders Drake, vars gren blir en egen bild
- Den elfte Draken, vars existens framgår av en arvsfördelning
Alla söner använde namnet Drake, men av döttrarna har jag endast sett det på fru Brita Drake. Eftersom hon använde namnet har jag grönfärgat hennes gren, trots att barnen inte kallade sig Drake. Sex av dessa syskon får egna bilder med sina grenar. Det är för svårt att redovisa herr Olofs barnbarn på en och samma bild.
55
« skrivet: 2021-10-31, 14:30 »
Här ett försök att illustrera ättlingarna till Erik Pedersson i Överbyn, Mariebys socken. Honom har jag skrivit en del om här. Hans maka Elisabet Knutsdotters bakgrund kan ni läsa mer om här. Paret kan ha haft fler barn än de jag har hittat, som är (ovanligt nog i rätt säker åldersordning): - Margareta, som förde namnet vidare. Läs mer här.
- Elisabet, endast känd från koppskattelängden 1645
- Anna, endast känd från koppskattelängden 1645
- Sigrid, f. 1627/8 som förde namnet vidare. Läs mer här.
- Knut, f. 1628/30. Läs mer här.
- Erik Drake f. ca 1635, är den enda i skaran som jag sett med namnet Drake. Mer om honom, se bland annat här. (Dottern Maria afrättades för att ha avlat barn med sin styvson.)
En (änka) Ingeborg Eriksdotter i Överbyn 1684, nämnd i db för Sunne på tinget i maj 1685, som jag inte har kunnat placera, ser jag som en sannolik syster. Nämns i detta inlägg. Det kan finnas fler syskon än så, och några av de dragoner Drake som inte gått att placera, tror jag kan höra hemma i denna gren.
56
« skrivet: 2021-10-31, 11:17 »
Att herr Peder Anderssons dotter Ursula blev gift till Hudiksvall har varit känt sedan länge, men först under senare år, 2019, har Thomas Sverker identifierat henne som hustrun till Hudiksvallsborgaren Jon Eriksson, en man med ännu inte klarlagt ursprung i Jämtland, se Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall (Svensk Genealogisk Tidskrift 2019:1), och min sammanfattning högre upp i tråden av de argument han redovisat. Denna gren har jag inte forskat speciellt mycket kring, och Ursula och Jon kan ha haft fler barn än de tre jag ritat in i trädet. Så vitt jag vet, är det endast deras son Jon Jonsson som har fört namnet Drake vidare, och alltså fått lite grönt ludd på sin gren. (Denna visualisering är missvisande, eftersom "grön gren" kan tolkas som att den är mer livskraftig än de utan grönska. Jag vill därför poängtera att de andra grenarna kan vara nog så livskraftiga, trots att namnet Drake inte har återfunnits i dessa grenar!) För den här grenen finns det ytterligare ett namn som går att följa, och det är spridningen av namnet Ursula. Namnet är inte unikt för denna släkt, men det var mycket ovanligt utanför just denna familj. Bild nummer två är en skiss som Thomas Sverker har delat på Facebook över fynd av detta namn bland ättlingar till Ursula Pedersdotter. Ortsnamnen Åkre, Frölland och Blästa på denna bild, är alla byar i Rogsta sn utanför Hudiksvall. Barnen till Ursula Pedersdotter och borgaren Jon Eriksson är (utan någon medveten ordning): - Ursula, om vilken jag inte vet mer än det som framgår av Thomas Sverkers bifogade bild över förekomsten av just namnet Ursula. Att hon var dotter i denna familj är troligt (namn, jordinnehav), men inte helt säkerställt
- Jon, vars änka hette Karin och som bör ha haft sönerna Jon Drake och Göran Drake. Fler barn kan ha funnits.
- Elisabet, vars make Olof Persson i Åkre vittnade om att hans "hustrus mors mormor" var hustru Barbro
Jon Jonsson med sönerna Jon Drake och Göran Drake kom att sprida namnet Drake vidare. Se posten Hudiksvalls Drakar ovan. Via Göran Jonsson Drake, som var stadssekreterare i Falun, kom släkten till Dalarna. I Falun fanns det även andra Drakar, bland annat den madame Maria Drake, dotter till herr Henrik i Hede, som Karl Göran har uppmärksammat oss på och som hör hemma i denna familj, samt en rådman i Säter, Daniel Andersson Drake (1632-1674), där jag inte har funnit någon koppling till den här aktuella släkten. Även i Hälsingland finns det Drakar som inte gått att knyta samman med Ursula Pedersdotters familj. Detta är intressant i och med att båda hennes föräldrar, herr Peder Andersson i Brunflo och hans hustru Anna Olofsdotter, så vitt vi kunnat bedömma, har ursprung i Hälsingland. Kan dessa "oidentifierade Hälsinge-Drakar" ha ett äldre gemensamt ursprung med denna familj? En sådan "oidentifierad" Drake i Hälsingland går via korpralen Måns Olsson Drake med arvejord i Kolsta, Norrala socken i Hälsingland, som var far till prästen Laurentius Magni Drake, se denna post med referenser. En annan är en Margareta Göransdotter Drake i Söderhamn, som jag först trodde var dotter till Göran Jonsson Drake, stadssekreteraren i Falun, men där källorna inte håller. (Jag har inte helt uteslutit att hon var dotter till Falun-Göran, men har heller inget som pekar åt det hållet, utom hennes farsnamn och den relativa närheten mellan Hudiksvall och Söderhamn.) Om henne, se slutet av detta inlägg.
57
« skrivet: 2021-10-30, 21:55 »
Tips: Eftersom diskussionen heter Bure (Zebråzynthius), hoppas jag att det är i sin ordning att anknyta till Christopher Hansson i Helgum, Säbrå (som inte var en Bure-ättling) och hans familj. Christopher Hanssons räkenskapsbok har varit på tapeten tidigare. Jag fann igår att denna räkenskapsbok numera finns digitaliserad på Alvin: https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record:340750För att vara handskrift från 1600-tal är den relativt lättläst och den var värd att stava sig igenom även för mig som ännu inte läser äldre handskrift flytande. I boken finner vi flera arvsskiften och andra personhistoriska uppgifter, i första hand när det gäller Christophers stora familj. Vi får emellertid även lära känna många bönder och ståndspersoner, företrädesvis i Ångermanland, som Christopher hade affärer ihop med och som därför figurerar i hans bok. Trevlig läsning!
58
« skrivet: 2021-10-30, 21:06 »
Den här bilden ska illustrera barnen till herr Peder Andersson i Brunflo och hustru Anna Olofsdotter. De gröna grenarna innebär att jag anser det bekräftat att namnet Drake fördes vidare till ättlingar. Utan säker inbördes ordning (men Ursula är äldre än Elisabet) var dessa, från vänster till höger på min bild: - Ursula i Hudiksvall, vars gren blir en egen bild
- länsmannen Erik i Marieby, vars gren blir en egen bild
- Elisabet, levde i Härnösand 1629, vidare öde osäkert, men i denna tråd lanseras en teori om att hon var gift med 1. Jon Persson i Gene och 2. med Kristoffer Kristoffersson i Härnösand och hade barn i båda desa giften, se Per Sundins tabell från 4 september och anslutande diskussion
- Samuel, som dog relativt ung och överlevdes av hustru Mette Fredriksdotter och ett barn, men där även barnet hade dött innan 1637. Hade även ett äldre utomäktenskapligt barn, se inlägg den 1 augusti 2021
- Berit var gift med lagmannen Jöns Mickelsson och de hade minst fyra barn, se inlägg den 1 augusti 2021, men enda barnet vi återfunnit hittills är Mette Jensdatter Drage, 1625-1695, som kom till Bergen
- prosten herr Olof Drake i Brunflo, vars gren blir en egen bild
Herr Olof är det enda av syskonen som jag har sett belagd med namnet Drake hittills. Joseph Persson i Dynäs, Gudmundrå, är föreslagen som ännu en bror. Någon koppling till Dynäs finns, eftersom herr Olof frågade efter ett arv därifrån 1647, arvsanspråk som avfärdades för att de var för gamla. Denne Joseph levde 1621, men om han är en bror, måste han ha dött utan bröstarvingar innan 1629, se inlägg från 29 augusti och flera följande. Återkoppla gärna här eller i PM om mitt försök till grafisk presentation och den här typen av kors-länkning underlättar. (I och med att jag har rätt tydlig bild av hur den här familjen hänger samman och jag själv har skrivit en så stor del av inläggen, har jag lätt att navigera på sidan och kan inte bedöma om bilder underlättar eller inte.)
59
« skrivet: 2021-10-30, 18:35 »
Väl bekomme! Här är ett försök att visa Drakarnas rotsystem. Jag har inga årtal, i och med att det faktiskt saknas i de flesta fall, och inser att det blivit lite inkonsekvent med herr-titeln, som borde ha funnits även på herr Peders far Anders Pedersson och på hans troliga morfar Erik Andersson. Personerna här (minus en del av de gubbar som bara står med förnamn och jag bara känner genom deras barns farsnamn) kan ni läsa översiktligt om i mitt inlägg från den 4 oktober, där det framgår någorlunda i vilken mån de är säkra anor eller baseras på bedömningar. En sonsons son till herr Peder Andersson och Anna Olofsdotter, Anders von Drake, adlades. När han 1720 ansökte om adelskap, skrev han "att hans förfäder i de fyra närmaste leden varit, ehuru präster, av de gamla adliga släkterna Drake och Hand". Att de var präster i fyra led är korrekt, men vi vet inte om det finns någon sanning bakom att den här Drak-familjen är befryndad med de adliga släkterna Drake/Hand.
60
« skrivet: 2021-10-30, 16:51 »
Jag missade att återge slutet av brevet! Efter iagh gudh befallat aff Gielle den 22 November Anno 1702 /Måns Jonnsson, kom ett tillägg där Måns redogör för vilken lön han ska få: Och huad han vil gifva mig i Kleder och mynt så är det nu först 3 dahler i lön och dertil vil han gifva mig en vallmars råck och vallmarsbyxor, men han lofva mig ät par skinbyxor skiortor, en grann och två grofvare, 3 par skor, 1 par strumper, vantor och hanskor och en halsduk, mera så får jag inte. 1 karulin gaf han mig i fördel och än skiorta hafver iagh fåt. Tyvärr har jag inte något förslag på var i det stora Drakpusslet vi ska placera in Måns kamrat Per Drake, men han är troligen nära släkt med någon av de Drakar som nämnts tidigare i denna tråd, det vill säga antingen (mest troligt) en ättling till herr Peder Andersson i Brunflo och hustru Anna Olofsdotter, eller son till någon av de Drak-soldater som verkade i Jämtland, men som inte var födda där och som kanske inte tillhörde samma släkt. Av detta enda brev är det förstås svårt att dra några bra slutsatser, men det går att spekulera. Både Per Drake och hans brevskrivande kamrat Måns Jonsson verkar tillhöra den breda allmogen. De var inte rika - då hade de inte tagit tjänst som drängar - men de var inte helt barskrapade. När de saknade pengar löste Per Drake den akuta situationen genom att sellia bort sina hansker, att han skulle få något til att lefwa medh, så lenge at det skule falla någon förtjenst. Måns själv hade pengar i en kista hemma i Jämtland, som han bad föräldrarna att ge skräddaren för att sy upp en finare rock - med knappar i - för kyrkobesök. Han har visserligen fått en svart vadmalsrock av sin husbonde, men iag vil icke hafva honom til kyrckan di heller. Det kan alltså inte vara frågan om samhällets lägsta skikt. Både Per Drake och Måns Jonsson kan förmodas vara bondsöner. Ingen av dem tycks ha någon närmare släkt i den del av Hälsingland där de tjänade, för då hade de troligen vänt sig dit och tagit ett lån när pengarna tog slut, åtminstone Måns som ju hade pengar hemma. Det finns inte heller någon antydan i brevet om att Måns träffat någon släkting eller vän till familjen. Även i ett kort brev skulle en hälsning från en bekant hälsing troligen ha klämts in. Per Drake är den enda kamrat som nämns vid namn, men det framgår att det var ett något större sällskap, som kom till "socknen" (namnet på denna socken framgår tyvärr inte, men min gissning är alltså Jättendal) den 12 oktober 1702 och där iagh och mina kamrater till att börja med arbetade på gården Wij. Så, varför tog sig ett sällskap av unga jämtar till Hälsingland? Jag vet inte, men tror att det var lättare att få jobb där än på hemmaplan och att lönerna för en dräng var högre (utom hos den snåle bonden i Wij). Det här är inget jag har sett några studier kring, och det vore intressant att jämföra det Måns skriver med lönenivån i Jämtland vid denna tid. Att jag tror att lönerna var högre i Hälsingland beror på tillgång och efterfrågan. Under denna tid var Sverige i krig, det Stora nordiska kriget (1700-1721). Många män skickades ut till fronten och dog, i de flesta fall av sjukdomar. De ersattes av nya män och det blev ett underskott på män i arbetsför ålder i stora delar av riket. Jämtland drabbades inte på samma vis, eftersom jämtarna 1688 hade skrivit ett kontrakt med svenska kronan, Brunflotraktaten, om att jämtska styrkor enbart fick användas till att försvara det egna landskapet. Jämtarna skickades därför inte ut till fronten. De påverkades av kriget, skansar förbättrades och beredskapen var säkert hög, men de dog inte av difteri på ett lerigt fält i Polen. Jämfört med andra landskap, fanns det förhållandevis många arbetsföra män kvar i landskapet. (När kriget drog ut på tiden försökte den svenska regimen mönstra även jämtar för tjänstgöring i Tyskland, men de vägrade såväl 1712 som 1713 eftersom Brunflotraktaten fastslagit att de skulle försvara just Jämtland. Karl XII rev upp avtalet 1718, och vid det fatala fälttåget till Norge samma år var det många jämtar som dog på fjället.) Jag tror alltså att en anledning till att unga jämtar sökte sig till andra landskap för tillfälliga arbeten under början av 1700-talet, var att det där rådde brist på arbetskraft och att Per Drake, Måns Jonsson och deras kamrater därmed fick bättre betalt än om de tagit tjänst som drängar på granngården där hemma. Men detta är endast en gissning. Jag har skummat i kyrkböcker från Jättendal anno 1702 och 1703 för att se om Måns Jonsson eller Per Drake skymtar förbi som dopvittnen eller i annat sammanhang, men har inte sett dem. Jag har inte letat senare än så, i och med att jag inte vet om de stannade i denna socken (eller ens är säker på att det var i Jättendal de befann sig). I mitt skummande kan jag dock ha missat något och det finns förstås domböcker och andra källor där någon av dem skulle kunna dyka upp, som jag inte kollat på, så möjligheterna att hitta mer om denna Drake är inte uttömda alls. Att de var någonstans i Hälsingland och arbetar på en av de gårdar som under denna tid byggde upp ett välstånd genom linodling, känns dock rätt säkert. Måns skrev att när folcket begynder til at fellas emellan Jemptelan och Helsingland i vinter så skal iagh ful skicka äder något trå lin. Vad kan vi mer ana om Per Drake genom hans kamrats brev? På sidan där brevet återges, står det att Måns sannolikt inte var skrivkunnig utan anlitar kamraten Per Drake som skrivhjälp. Det kan stämma, för i Måns brev står det att huad min lön och kleder abelangar så är det skrifat nedan före her, Ty iagh kommes icke skrifa up det ner iagh skref det mera ty her [fel avskrivet för Per?] Drache, var iche til stedes ty han skal skencka migh kleder och lön och huad iagh skal hafva der.Passusen är dock inte entydig. Båda kan vara skrivkunniga och det kan ha varit Per som satt inne med detaljerna om arbetsvillkoren. Dock verkar det klart att Per Drake kunde skriva. Fler uppgifter än så lyckas jag vrida ur detta brev. Vem Per Drake och de övriga som nämns i brevet var, förblir obesvarat. Han är den sista av de Drakar jag har med i kartläggningen (men fler kan dyka upp). Det finns visserligen en mängd båtsmän Drake vid Norrlandskusten som absolut kan ha gemensamt ursprung med Drakarna i Jämtland, men att räkna upp dem skulle endast bli en lista med namn på personer som jag inte har förutsättning att hitta ursprunget för idag, så det står jag över. Härnäst tänker jag rita lite släktträd över denna släkt, där jag placerar in de individer som vi, med mer eller mindre stor säkerhet, trots allt har viss koll på. Av praktiska skäl kommer jag då inte att gå bortanför herr Peder Anderssons och hustru Anna Olofsdotters barnbarnsbarn. Eller, det är vad jag tänker nu, innan jag börjat rita. Vi får se vad jag mäktar med
61
« skrivet: 2021-10-29, 23:50 »
Tack! Kerstin Hansdotter hade en bror Christopher som förde en räkenskapsbok som ska innehålla mycket information utöver ren räkenskap. Jag har nu ikväll sett att den finns digitaliserad här: https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record:340750Denna skrift har jag varit nyfiken på länge - inte bara för att jag är ättling till Christopher - och jag utgår från att den kan ge oss mer information om Christophers syster Kerstin och hennes makar, Jag fann faktiskt något användbart, bara genom att söka efter boken. Carl Szabad citerar nämligen denna källa på Anbytarforum 2004-08-20. Citatet rör en bodelning mellan hustru Anna Segersdotter och hennes barn: Anno 1626 den 16 januari wore wij efhter skrefne Christopher Hansson[,] Måns Erichsson, och Pedher Hansson i Brunes /.../ medh wår kiäre Modher H[ustr]u Anna öfuerens ....Och därmed är det helt säkert att din analys är korrekt, Per Sundin. Måns Eriksson är med vid denna uppgörelse i egenskap av måg till Anna Segersdotter. Eftersom Måns i januari 1628 var gift med Kerstin Hansdotter, medan Carl Pedersson Blix har en dotter född 1608, måste Carl ha varit den förste av Kerstins två makar. Det finns stort hopp om att vi, i denna räkenskapsbok, kan hitta mer om systern Kerstin och hennes makar och barn, samt annat matnyttigt, så trevlig läsning allesamman!
62
« skrivet: 2021-10-28, 21:31 »
En Blix jag hoppas kunna få hjälp med, är landsskrivaren i Ångermanland Carl Pedersson Blix, född i mars 1579 i Peder Månsson Blix första äktenskap med Elisabeth Hansdotter. Jag har inte sett något belägg där han står med namnet Blix utskrivet, men Peter Sjölund, som dokumenterat hundratals sigill med koppling till Ångermanland, har delat en bild av landsskrivarens sigill i en tråd på Facebook (se bifogad skärmbild för er som inte kan läsa inlägget i sitt sammanhang), och med initialerna CPB är det ingen tvekan om att han definierade sig som en Blix. I herdaminnet för Säbrå står det under Carls svärfar, Johannes (Hans) Laurentii (felaktigt kallad Bure) att en dotter Kirstin Hansdotter var g. 1) m. Måns Ericsson, 2) m. Carl Persson, landsskrifvare i Ångermanland. Det har Per Sundin, högre upp i tråden, väl underbyggda invändningar emot. Yes, you have interpreted the text right. But, as you can see, my opinion about in what order Kerstin Hansdr married her husbands differs from Hernösands Stifts Herdaminne. If Elisabeth's age from the death-register in Själevad is correct she is born 1608. Måns Erichsson had a daughter Karin married to the tailor Peder Stigsson (RR 1692 25/4 §6), first mentioned 1646. They had two sons Stig and Jacob who attended the trivial-school 1662-70 and 1671 respectively. Jacob was appointed burgher in 1681. I think he is born in the early 50's and thus his mother is probably younger than Elisabeth.
Nu till mina frågor om denna familj: Under vilken tid är Carl Pedersson Blix verksam som landsskrivare? Kan vi ringa in när han dog? Vilka barn fick Carl och Kristin, förutom Elisabeth Carlsdotter Blix, som kallas så när hon begravdes i Själevad 1696? (Elisabet bör för övrigt ha fått sitt namn efter sin farmor, och kan därmed tänkas vara den äldsta dottern.) Vilka säkra respektive troliga barn fick Kristin i äktenskapet med Måns Eriksson, förutom den av Per Sundin ovan nämnda Karin? Vad vet vi om Måns Eriksson?
63
« skrivet: 2021-10-28, 09:55 »
Korrigerar mig själv omgående: ... men troligen inte från samma ort som Måns, eftersom Måns är noga med att förklara att Per är en schysst kille som han går i god för, det vill säga att ifall föräldrarna ens kände till honom sedan tidigare, så var det troligen ingen närmare bekantskap. Jag kom på att en annan tolkning är att föräldrarna mycket väl kan ha känt till Per Drake, men att hans rykte inte var det bästa, och att Måns därför ville kratta manegen för sin kamrat och påtala att han var en bra kille.
64
« skrivet: 2021-10-28, 09:41 »
Jag har inte kunnat knyta dragonen Nils Önnesson Drake, nämnd ovan, till den släkt vi skriver om här. Det betyder inte att sådan koppling saknas. Tvärtom tror jag att han på något vis var ättling till herr Peder Andersson i Brunflo och dennes maka Anna Olofsdotter från Rogsta i Hälsingland, men kan inte bevisa det. Även här kanske jag får anledning att återkomma i frågan när Brunflos domböcker i transkriberad version finns tillgängliga genom Jämtlands läns fornskriftsällskap. Därmed är jag färdig med dragonerna för denna gång och vill istället presentera en Drake som jag endast känner för att han nämns i ett mycket fint brev som enligt uppgift ska ha funnits som en avskrift utan ytterligare kommentarer i A J Hanssons efterlämnade samlingar. Brevet finns återgivet här: http://www.busvebacken.se/Bring%C3%A5senBrevJag kopierar för enkelhetens skull in avskriften, men inte den tolkning av brevet som finns återgiven på samma sida: Hälsan medh gudh alzmechtige kerälskelige fader och moder.
Såsom min skrifvelsse till äder är att iagh wil bedh äder få höra huru det hafver gåt för mig i vegen och sedan iagh komme in i sochen iagh komme in i sochnan den 12te Oktober och så komme wij uthi än gård som kallas Wij, och der var iagh och mina kamrater lenge och ingen förtienst wanckas. Maten wart alt för mig såå vel som di lisle penningarne iagh hade, och licka så med min kamrat Pehr Drache wart och så alt, han hade och ingen annan råd än han måste sellia bort sina hansker, att han skulle få något til att lefwa medh, så lenge at det skule falla någon förtjenst. Och iagh hade ingen annan rådh än iagh måste taga tienst af Olof Larsson i Gielle och icke annat iagh kan förnimma än iagh hafwer fåt een godh husbonde och matmoder så got som han hafver så får iagh och huad min lön och kleder abelangar så är det skrifat nedan före her, Ty iagh kommes icke skrifa up det ner iagh skref det mera ty her Drache, var iche til stedes ty han skal skencka migh kleder och lön och huad iagh skal hafva der.
Kiera mor var så godh och gif Per Drache än gång dricka och än bit matt om i hafver någon rå till ty han hafver varit än godh kamrat mot mig. Och i fader att i ville giöra migh än råck. så är det ful för vel giort om i hade så råå til, och är det så at jag får rååck valmaret hema hos eder så vil jag gierna bidia äder att i ville lodh giöra til honom så vore det myckijt vel, och peningarne tager i min kista och betalar skredaren, och är det något mera så tager ni i betalning för valmaret och så tager i dermedh Brita i Bringåssen, och så ventar iag ful at iag skal koma hem ann vinter så skal iag ful koma öfver äns med äder då om råcken iag får, kiera fader och moder ville i vara så god och let giöra knapar uti honom, ty iagh får en suart valmarsråck hos min husbonder och men iag vil icke hafva honom til kyrckan di heller. Di förste som i vinner fli til honom och i finge någon til at senn honom hit medh så vore det vel och så vil iag bidiia äder att i ville senn hit mina små skin byxor ty iagh får ful ret för dem her, och mina finger hansker och stickstrumper och min suarta mysa som i gaf migh vil iagh bidia äder att i skickar hit. Om far vill hafva min strige han, får han taga honom för den iagh feck åf honom, min skiorta som grofvare är den skal Samuel få ty iagh nötar hene inte iag får vel skiorter der jag är så mycki som iagh sliter.
Jagh hade fuller mera til at seia, men iag har inte nogot til at skrifva på. Kiera fader och moder var så godh och skrif mig til ner som i får något til at senda med, så får iag höra huru i lefver När som folcket begynder til at fellas emellan Jemptelan och Helsingland i vinter så skal iagh ful skicka äder något trå lin då iahg skule ful hafue til skickat äder nu men si det var omöeligit Pehr Drake råde mera med än det lisla han hade sielfver. Ieg helsar äder och mina syskon mång tusende goda nätter om det så vel vore att i ville bedh Samuel gå i Bringåsen i några dagar så skul iagh ful förlicha Samuel
iagh gudh befallat aff Gielle den 22 November Anno 1702
Måns Jonnsson Brevskrivaren Måns Jonsson var 1702 troligen en ung person, kanske född i slutet av 1680-talet. Hans föräldrar levde och bodde i närheten av (men troligen inte i) Bringåsen, Ås socken. Samuel, som kanske var Måns bror, nämns. Han ska dels få en grövre skjorta som Måns inte behöver, och dels vill Måns att föräldrarna ville bedh Samuel gå i Bringåsen i några dagar så skul iagh ful förlicha Samuel. Det fanns fler syskon som tycks ha bott hemma, eller så pass nära hemmet att Måns hälsar till dem. Bringåsen nämns i samband med att Måns ville få en finare rock uppsydd. Föräldrarna uppmanades att ta pengar ur Måns kista ... och betalar skredaren, och är det något mera så tager ni i betalning för valmaret och så tager i dermedh Brita i Bringåssen. Riktigt vad Brita i Bringåsen har för relation här, är oklart. På sidan där brevet återges föreslås att hon kanske skulle anlitas som skräddare, men det är osäkert menar jag. Däremot är det möjligt att Samuels ärende till Bringåsen har med denna Brita att göra. Det framgår att Måns varit i lag med flera kamrater, troligen från Jämtland, och att de har tagit sig till Hälsingland och först tjänade, utan att få bra betalt, på än gård som kallas Wij, men att Måns därefter städslats som dräng hos Olof Larsson i Gielle, som verkar vara en bra husbonde. Helt säker är jag inte, men jag tror att vi hamnar i byarna Vik och Gärde i Jättendal, Hälsingland. Andra förslag mottages gärna! http://www.sockenbilder.se/jattendal/Den namngivna kamraten Per Drake var från Jämtland, men troligen inte från samma ort som Måns, eftersom Måns är noga med att förklara att Per är en schysst kille som han går i god för, det vill säga att ifall föräldrarna ens kände till honom sedan tidigare, så var det troligen ingen närmare bekantskap. Låter det som rimliga slutsatser så här långt? Och kan vi identifiera Per Drake eller någon av de övriga personer som nämns i brevet? (Jag fick tips om brevet i en diskussion på Facebook från en forskare som heter Jan Anders Nilsson, och passar på att tacka för detta även här!)
65
« skrivet: 2021-10-26, 09:25 »
Men för dig är det tydligen viktigast att det svaras snabbt, och får du inte snabba svar, så dömer du ut forumet som icke värt att diskutera i. Inte alls. Jag tog upp Olofs inlägg för att det kändes lite förmätet att påstå att mina egna inlägg inte fått den uppmärksamhet de borde ha fått ... Men faktum är att jag tycker att jag har bidragit med ny kunskap, utan att det väckt så många frågor eller kommentarer (med Constantinus och ytterligare några forskare som undantag där jag har fått givande återkoppling - tack alla ni). Exempelvis borde uppgiften att "lappfogden Jon Pedersson" egentligen var "laxfogde" (där jag uttryckligen bad om återkoppling eftersom min läsförmåga är rätt låg ännu) kunna ha fått någon form av svar på två månader. Dessutom finns det ju möjlighet att återkoppla när en ny medlem dyker upp i ett forum. Ord som "välkommen hit" eller "tack för att du delade de här spännande uppgifterna" skulle troligen främja diskussionen och göra det lättare för oss som är nya att förstå att det vi bidrar med är uppskattat. För det utgår jag från att det är. Vi som skriver här delar ett intresse. Vad kan vi göra för att bidra till ökad dialog om detta och förbättra kunskapsspridningen?
66
« skrivet: 2021-10-26, 06:36 »
Förlåt. Jag ber om ursäkt. Det var inte min avsikt att vara oförskämd och jag passar på att på nytt tacka för att du visat att jag har haft fel. De länkar jag har delat tidigare är inte tillgängliga för alla. Att det blivit en metadiskussion om Facebook är i hög grad mitt fel, samtidigt har jag frågat om det finns någon bättre del av Anbytarforum för den frågan. I så fall fortsätter jag gärna en dialog om problemet där, eftersom frågan är viktig. Vill du inte diskutera släktforskning i ett släktforskningsforum ... Naturligtvis vill jag det, annars hade jag inte skrivit här. Problemet är att det inte uppstår speciellt mycket dialog härinne och det är tråkigt, eftersom jag vet att många av oss har kunskap som skulle växa och frodas i utbyte med andra forskare. Det är förstås oschysst av mig att trampa in i ett befintligt forum och påtala att detta inte fungerar som jag önskar – men det är en förklaring till att ditt förslag om att flytta över diskussionen hit är orealistisk. Jag skriver inte i ett forum i första hand för att andra ska få del av det jag forskat fram, utan för att få respons på detta och lära mig mer. Och då kanske jag skriver på fel sätt. Istället för att berätta det jag vet mycket om, kanske jag bidrar mer till diskussionerna genom att ställa bra frågor om det jag inte vet, där jag hopas att andra Blix-forskare kan hjälpa mig. Jag får tänka till lite och pröva mig fram. Tack för intressanta synpunkter kring ett viktigt problem, som gör det extra angeläget att förbättra informationsflödet mellan Facebook och Anbytarforum!
67
« skrivet: 2021-10-25, 23:37 »
Varför inte göra tvärtom? Alltså ha den egentliga forskningsdiskussionen i ett svenskt släktforskningsforum som kan läsas av alla, och sedan ge 'smakprov' eller sammanfattningar på Facebook för att locka folk till forumdiskussionen. För att dialog uppstår där människor möts och utbyter tankar, och det har i alla fall jag inte sett så mycket av här i Blix-tråden. Och för att det jag ägnar mig åt inte är släktforskning i traditionell betydelse. Jag forskar på släkter, men är inte släktforskare utan någon form av personhistorie-nörd. Och jag gillar dialog. De familjetabeller Olof Holm delade härinne den 23 oktober, mötte nästan ingen respons, trots att det där finns uppgifter som är i högsta grad relevanta i en tråd om Blix. Tabellerna kastar nytt ljus över gamla problem (exempelvis frågan om Karl Lauritsen verkligen var far till herr Måns Karlsson, och varför i så fall endast en annan son, Olof Karlsson, nämns i arvsuppgörelsen 1538). Karl Göran Eriksson och du och jag är de enda som över huvud taget kommenterat Olofs inlägg efter två dygn, och dina kommentarer har enbart handlat om att Facebook är en dålig plattform. Det må vara viktigt och riktigt, men speciellt givande ut forskningshänseende är det inte. Jag hoppas och tror att vi kan förvänta oss mer släktforskning i ett svenskt släktforskningsforum. Mina egna kommentarer var inte heller någon dialog om ämnet i sig (men Olof har redan fått min återkoppling på Facebook), utan skrevs i syfte att klargöra delar i familjetabellerna som jag tror kräver förtydligande för er som inte har följt denna diskussion. Med Karl Görans inlägg uppstod mer konstruktiv dialog om de Blixar som härstammar från Hedes kyrkoherde herr Olof Jonsson. Men om detta är den enda frågan som uppstår när en historiker presenterar sin forskning, så är det ju lite tamt. När samma forskning presenterades på Facebook, möttes den av ett helt annat intresse. Så, om en familjetabell som presenteras på Anbytarforum knappt givit någon respons, medan samma forskning på Facebook leder till konstruktiv kritik och nya inspel som tar forskningen vidare, är det rätt lätt att förstå varför diskussionen sker på Facebook och inte på Anbytarforum. Men motbevisa mig gärna genom att ge någon form av återkoppling som rör släkten (släkterna?) Blix. Det är ett ämne jag är intresserad av och kan en del om. Bidra till stimulerande dialog istället för att klaga på att vi för sådan i ett forum du inte vill delta, så kanske det går att ändra på saken. Så länge återkopplingen kring relevant forskning reduceras till en metadiskussion om var dialogen ska hållas, kommer dialogen att ske på andra arenor än här. Det är rätt självklart, tycker jag.
68
« skrivet: 2021-10-25, 21:25 »
Jag använder Linux och har en vanlig webläsare, och har prövat flera olika (bl.a. Firefox) utan att det blir någon skillnad på Facebook. Och jag har använt privat fönster, och tillåtit cookies och skript. Intressant. Kan det vara specifikt för Linux? Syftet med dessa "smakprov" är troligen, från Facebooks sida, att några "gästbesökare" ska bli så lockade av innehållet att de skaffar ett konto. Kanske har Facebooks algoritmer sett att "konverteringsgraden" för besökare med Linux är så pass låg att det inte är någon idé att ge just er några smakprov ...? Finns det någon med Windows, Android eller Apples produkter som har stött på samma problem, alltså att länkarna Olof och jag har delat till Facebook inte leder till innehåll, utan blockeras för att ni uppmanas att logga in? Även om problemet är specifikt för Linux (eller rent av vissa versioner av Linux), så är det viktig kunskap. Det jag trott varit svårt att hitta till men möjligt att ta del av, är inte tillgängligt för alla. Det påverkar naturligtvis hur jag delar detta innehåll framöver. Vad tror du, Jörgen? Är det vettigt att ge utförligare sammanfattningar om "Facebook-forskningen" som en service till er som inte kan följa länkarna? Eller är det bortkastat arbete? Den återkoppling jag har fått sedan jag först skrev här i somras har varit sparsam och har inte tytt på något direkt nyfikenhet på den kunskap Olof Holm, jag och "övriga forskare på Facebook" har samlat på oss om släkten Blix. Frågan är i vilken mån det är värt att försöka sprida denna kunskap, om det kräver omfattande referat för att det ska bli begripligt för er som inte har möjlighet att ta del av resonemangen annars. I en tråd här på Anbytarforum om en annan jämtländsk prästsläkt, Drake, har jag försökt återberätta forskningsrönen tydligare och mer fristående. Där har det blivit ett spännande kunskapsutbyte och en dialog ur vilken nya forskningsuppslag fötts. Vad behövs för att samma sak ska hända härinne? Att den intressantaste dialogen den senaste tiden handlar om Facebook, inte om släkten Blix (som jag personligen är mer kunnig om och betydligt mer intresserad av att diskutera), ser jag som ett misslyckande. EDIT: Jag har raderat bilder som inte hörde ihop med det jag skrev
69
« skrivet: 2021-10-25, 09:59 »
Kort sagt: Det du publicerar på Facebook ska du räkna med att bara andra Facebook-användare kan se. Facebook är alltså inget som man kan använda som en 'hemsida' där man publicerar sådant som man vill att alla ska kunna läsa. Jag håller med, och det är ju en av anledningarna till att vi försöker få den forskning som trots allt sker på Facebook att sippra ut till Anbytarforum. I den aktuella gruppen på Facebook finns en kritisk massa av hjälpsamma, kunniga och kritiska forskare som gör att den på många vis fungerar bra - men den skulle fungera bättre om det vore enklare att ta del av det vi skriver, och om det blev enklare att ge återkoppling utan krav på att vara medlem. Hur löser vi detta utan att kopiera in långa resonemang? Min tanke är att det går att göra genom att sammanfatta resultat och hänvisa till öppna Facebook-trådar där ni som inte använder denna tjänst kan ta del av hur resonemanget går. Eftersom jag aldrig själv stött på problemet att nå detta innehåll som utloggad, har jag utgått från att de länkar jag delat här har fungerat. Så stort tack för att du visar att det inte stämmer, Jörgen. Vilken plattform är du på när du får detta inloggningsformulär? Är det Facebooks app (som jag inte använder själv och inte vet hur gränssnittet ser ut) eller en webbsida? (Som sagt är jag lite tveksam till om vi bör ta frågan om "innehåll på Facebook för icke användare" i någon annan del av Anbytarforum. Den är relevant för Blix-forskningen i och med att viktiga rön ligger på Facebook, men frågan är större än så och delvis utanför ämnet.)
70
« skrivet: 2021-10-25, 09:32 »
Privat fönster (eller inkognitofönster) innebär bara att det som den besökta sidan placerar på din dator (cookies m.m.) inte sparas när du stänger fönstret. Annars är det ingen skillnad. Är det inloggningskrav på en sida, så gäller det oavsett om det är privat fönster eller inte. Det stämmer, men genom att använda webbläsarens privata läge, kan jag förhindra att sidan blockeras efter ett tag med någon motivering att jag nu har fått ett smakprov, men för att fortsätta behöver jag vara inloggad. (Vet inte om Facebook fungerar så, men en del andra medlemstjänster har sådan funktion, så därför har jag antagit att det kan vara så även i FB). Så här blir det för mig i webbläsaren Edge, normalläge, där jag aldrig varit inloggad i Facebook. Efter en cookie-fråga kommer jag vidare till Facebook och kan se hela tråden utan att det mörknar (och här är det frågan om en väldigt lång diskussion) och inga krav på inlogg dyker upp (däremot en uppmaning att logga in och en om att gå med i den aktuella gruppen, som förvisso blockerar en del av sidan, men inte saboterar möjligheten att läsa). Det är dock mitt första besök. Om inloggningsruta dyker upp vid tredje besöket eller så, eller efter att jag surfat runt en tid, vet jag inte, men skulle det ske, kan alltså privat läge göra så att jag "upplevs som förstagångsbesökare". Här har jag alltså endast följt Olofs länk och sedan valt "visa mer", det vill säga jag är rent faktiskt inne på en och samma sida. Det är möjligt att jag blockeras om jag börjar följa olika länkar till andra delar av Facebook (om min misstanke stämmer att det är först efter ett tag krav på inlogg dyker upp).
71
« skrivet: 2021-10-25, 07:48 »
Facebook är ett företag som vill stimulera till att fler blir medlemmar. Hur vi kan ta del av innehåll utan att logga in är därmed otydligt och undangömt, men det går.
Jag arbetar med support av webbtjänster och lämnar gärna tydligare "manualer" för hur vi kan nå de intressanta diskussioner Olof och jag har tipsat om utan Facebook-konto. Det är inte svårt, däremot är det otydligt hur man gör, och skiljer sig lite beroende på vad man använder för plattform.
Finns det någon annan del av Anbytarforum där den typen av tips är bäst lämpade? Att forskningen kommer i skuggan av teknisk support blir ju olyckligt.
72
« skrivet: 2021-10-25, 07:21 »
På Iphone kan jag inte öppna en länk i Safaris privata läge genom långtryck. Däremot kan jag kopiera Olofs länk (om den börjar med m eller med www spelar ingen roll) och klistra in i privat fönster. Då blir det som på bilden, det vill säga jag når innehållet.
73
« skrivet: 2021-10-25, 06:38 »
Då är det ju ett reellt problem.
På PC, testa att högerklicka på länken och välj öppna i inlognito-fönster (privat läge i en del webbläsare). Det gjorde jag med Olofs länk igår, och kunde läsa utan att vara inloggad.
På mobil eller surfplatta "långtryck" på länken och välj "öppna med" samt webbläsarens privata läge.
74
« skrivet: 2021-10-24, 23:43 »
... men kanske måste man vara medlem i JLS-gruppen för att kunna läsa allt? Rekommenderar det isf, för det känns onödigt att skriva om samma sak på två ställen. Här är direktlänk:
https://www.facebook.com/groups/106244836070417/posts/4762511607110360
För att läsa krävs inget medlemskap i denna grupp, inte heller att man har ett Facebook-konto. Inläggen vi citerat här är dessutom fullt sökbara via exempelvis Google. Däremot finns det andra inlägg som sökmotorer inte finner och dessutom verkar de filer som laddats upp i gruppen inte gå att nå utan att vara medlem. Bland filerna finns Sollieds artikel om Blixarna i NST 1931 samt likpredikan över Peder Månsson i Styrnäs, för att nämna det spom är extra intressant för diskussioner om släkten Blix. (Den förra kan man förstås nå på biblioteket och den senare finner ni här i Alvin. I gruppen finns den dock som mer hanterbar PDF där endast denna likpredikan ingår, medan den i Alvin ligger tillsammans med flera andra "LIK-PREDIKNINGAR ÖFVER PRIVATA PERSONER" från samma arkiv i en gigantisk PDF.)
75
« skrivet: 2021-10-24, 20:06 »
Min huvudsakliga poäng var emellertid, utan att jag direkt påpekade det, att den ”Jon Olsson Blix … länsman i Ofvandal” Bygdén omtalar, bör ha varit länsmannen i Änge och Offerdal. Helt överens. Även Hasselberg skrev i "Supplement till L. Bygdén, Härnösands Stifts Herdaminne, för pastoraten i Jämtland och Härjedalen" (Forum Theologicum, Årsbok för Härnösands stifts teologiska sällskap, XXI, 1964): "OLUF JOENSSON BLIX (1642-1652) var icke född i Skåungs menighed i Trondheims län, som Tunaeus uppgivit, utan i Offerdal, son till länsmannen där Jon Olufsson i Änge, som levde än 1637 och hade tolv kända barn." Förutom namnet Blix, som jag alltså menar är ohistoriskt, har jag inget att invända i denna del av artikeln. Jag passar dock på att revidera Hasselbergs supplement, som fortsätter: "Oluf Joensson var troligen den Olaus Ionae Iemptlandus ex schola Arbogensi, som inskrevs som student i Köpenhamn 18/5 1616, och den Olaus Ionae Isogaeus Norvegicus, som fick testimonium publicum 1618." Här tror jag att Hasselberg misstog sig. Varför skulle sonen till Jon i Änge studera i Arboga? "Vår Olof" bör vara den som skrevs in i maj 1618 som "Olaus Ion. Iemptus". (Namnen "Olaus Ionae Iemptlandus" som kom via Arboga till Köpenhamn 1616, var sannolikt son till domprosten Jonas Andreæ Jemtius i Västerås, även kallad "Jon Jämte".) Vidare skrev Hasselberg: "År 1622 var han herr Olofs i Offerdal kapellan. Senare var han, sannolikt 1633-1642 kapellan i Skogn i Trondheims amt. År 1652 skrev han sig Olaus Jonae Isogaeus pastor Heidensis (Grønli, Sollied):" Inga invändningar (däremot en påminnelse om att jag ska ta reda på vad vi vet om tiden i Skogn). "Hustrun hette Ingrid Andersdotter, vilket styrker att hon var företrädarens i Hede Anders Olsson dotter. De voro gifta före sept. 1622, då herr Oluf Joensson på Offerdals ting åtalade en kvinna, som skulle ha kallat hans hustru 'en Hore och en Kiaetter thig'. (JDL I s. 81)." Att hon var dotter till någon Anders är tydligt, men det finns inget som visar att hon var dotter till just herr Anders Olsson i Hede. (Min hypotes är att hon är dotter till herr Anders Nilsson i Offerdal, och därmed brorsdotter till herr Olof Nilsson som var kyrkoherde i Offerdal när Olof Jonsson själv var kapellan där. Jag tror även att det är från Ingrid Andersdotters sida, och inte från herr Olof Jonssons, som barnen tog namnet Blix. Dessa antaganden behöver jag dock hitta belägg för innan jag kan presentera dem ordentligt, så se det som en arbetshypotes.)
76
« skrivet: 2021-10-24, 15:58 »
Olof Jonsson i Kapp/Kläppe, som 1593 ska ha varit gift med en dotter till herr Måns i Undersåker, kan eventuellt ha synts i saköreslängden 1567, även detta en uppgift Olof Holm uppmärksammat. Nedanstående uppgifter i saköreslängden för Jämtland 1567 har jag inte sett någon kommentera i litteraturen. Vid den tiden hade Lars Månsson ganska nyss tillträtt som kyrkoherde i Undersåker efter herr Måns. På prästgården i Undersåker bodde enligt denna källa en gift [rättelse: var nog ogift] person Karl Månsson, som bötfällts för utomäktenskapligt könsumgänge [mökränkning], samt en ogift Olof Jonsson, som bötfällts för könsumgänge med en ogift kvinna [lönskaläge, d.v.s. med en kvinna som han sedan gifte sig med?]. De senare kan tänkas ha varit trolovade vid tidpunkten för händelsen (det skulle isf också betecknas lönskaläge). Jag tycker att det verkar ganska troligt att Karl var en son till herr Måns och således en bror till Lars, med tanke på hans namn och herr Måns farsnamn och med tanke på att han bodde på prästgården. Men helt säkert är det förstås inte - det skulle ju kunna tänkas ha funnits en dräng i prästens hushåll som hette just så. Olof Jonsson skulle möjligen kunna vara den mystiske "Olof Jonsson i Kapp/Kläppe" som enligt en obekräftad uppgift (som vi diskuterat tidigare i denna tråd) senare skulle ha varit gift med en dotter till herr Måns. Med ett så vanligt namn som Olof Jonsson ska vi vara försiktiga med att dra slutsatser, men jag tycker att det är en fullt möjlig hypotes att den Olof Jonsson som 1567 bötade för lönskaläge är identisk med den man som 26 år senare var gift med en dotter till herr Måns. Saköreslängden finns transkriberad i Jämtländska räkenskaper 1564–1571. II. Räkenskaper 1568–1571. och de två männen på prästgården i Undersåker finner vi på sidan 258.
77
« skrivet: 2021-10-24, 15:35 »
Herr Olof Jonsson i Hede är en av de individer som av eftervärlden kallas Blix, men där jag ännu inte har sett något samtida belägg för detta namn hos honom - men väl för ett par av barnen (åtminstone sonen Hans och den troliga dottern Sara). Om barnen ärvde namnet från herr Olofs släkt eller om det kommer från hans hustru Ingrid Andersdotter (heller aldrig belagd med namnet Blix), är ännu oklart. I herdaminnet förmodas hustrun Ingrid vara dotter till företrädaren som kyrkoherde i Hede. Mer talar för att hon, liksom sin make, var från Offerdal. Herr Olof var nämligen gift redan 20 år innan han blev pastor i Hede, medan han ännu var kaplan i Offerdal. I september 1622 åtalade herr Oluf Joensson en kvinna som hade kallat hans hustru Ingrid Andersdotter för "en Hore och en Kiaetter thig". Förtalsmålet gör det sannolikt att hustrun var från trakten. Hade hon kommit från Hede eller Trondheim, så hade Offerdalsborna kunnat anse att hon vore högfärdig eller korkad, men de skulle mycket till för att påstå att en ung prästhustru de inte riktigt kände vore en hora (i dåtida betydelsen) och "kåt tik". Mer troligt att detta rör grannflickan som man grälat med förr, som plötsligt gått och blivit den unge prästens maka, anser jag. Som jag skrev har vi av kronologiska skäl strukit teorin att "Olof Jonsson i Kapp" skulle vara far till Jon Olofsson i Änge. Så här skrev Olof Holm om ämnet i april i år i Jämtlands lokalhistoriker och släktforskares forum på Facebook, som svar på en kommentar jag skrivit som inleds "Prästfamiljen i Hede bestod av ..." (länken ska gå att följa utan att vara inloggad på Facebook): Att länsmannen Jon Olofsson i Änge, Offerdal, skulle ha varit son till den där "Olof Jonsson i Kapp/Kläppe" som ska ha levt 1593 och varit gift med en dotter till kh. Måns Karlsson i Undersåker, den idén kan du begrava tror jag. Den håller knappast kronologiskt, för Jon fick barn redan på 1570-talet. Dottern Karin, som var g.m. Erik Månsson i Stavre, finns med i Olof Bertilssons kyrkobok, vilket Vincent Lunge [aktiv i samma Facebook-grupp] uppmärksammat mig på. Hon dog 1646 och åldersuppgiften säger att hon var född 1575/76. Sonen Lasse fick tillsammans med sin far arrenderätten till halva Könsta i Offerdals sn år 1599, och då kan han inte gärna ha varit yngre än 20 år. Jons änka Ingeborg Gregersdotter var född 1551/52 enligt åldersuppgiften då hon dog 1645. Pseudonymen Vincent Lunge kompletterade: Jag har också avskrivit Olof Jonsson i "Kapp", som möjlig far till länsmannen i Änge. De två hemmanen i Kläppen (Offerdal) hade under början av 1600-talet Jon Olofsson ingen antydan till intresse i. Han ägde visserligen slåttergodset Högkläppen och det låg under Änge, men det var just bara höglänt slåtteräng.
Det enda Kläppe som skulle kunna återstå i min mening är Marbys Kläppe, som vid tiden tycks ha inbegripit ett flertal tunnland åkermark, betydligt större än snittgården. Så frågan hur Olof Jonsson eller Ingrid Andersdotter var relaterad till andra Blixar, är ännu obesvarad, som jag ser det.
78
« skrivet: 2021-10-24, 11:09 »
Jag vill förtydliga även här: Ett par författare i äldre tid (Setterdahl 1913, Sollied 1931, möjl. även Behm 1891) hänvisar till ett brev "1593" som uppges handla om Måns fädernearv och där flera av barnen ska ha omtalats. Inga närmare uppgifter om denna källa har än så länge gått att få fram. Den närmaste hänvisningen är att Sollieds uppgift om detta brev ska ha kommit från en "Laborator Blix i Uppsala", det vill säga en Gunnar Blix. Av allt att döma är detta brev källan Sollieds (och därmed indirekt Bygdén, som korresponderade med Sollied när han skrev herdaminnet över Undersåker) uppgift att laxfogden Olof i Sollefteå levde 1593, samt att det fanns en son Karl som levde då (som bär den förmente farfaderns namn och vars existens styrks av att, som Olof skrev ovan, Karl Månsson i prästgården i Undersåker nämns i en saköreslängd 1567) och för att det skall ha funnits en Månsdotter som 1593 var gift med en Olof Jonsson i Kapp/Kläppe. Den ort som Bygden kallar "Kapp" och som Sollied kallar "Kläppe i Lit" har vi inte lokaliserat. "Lit" kan vara en killgissning från Sollieds sida, men om Lit har någon täckning i denna oidentifierade källa, så finns det ett Kläppe i Kyrkås, som ingick i Lits pastorat och tingslag. Somliga forskare har kopplat samman "Olof Jonsson i Kläppe" med fadern till en Jon Olofsson i Kläppe i Marby Änge (rättat), en identifiering som vi av bland annat kronologiska skäl har avfärdat i diskussioner på Facebook. (Fråga gärna om ni vill ha en sammanfattning av detta, eller få länkar där ni själva kan följa resonemangen!) Själv är jag öppen för att "Kläppe" kan ligga i Ångermanland. I och med att minst tre söner i familjen (Peder Blix i Styrnäs, herr Bengt i Gudmundrå och laxfogden Olof i Sollefteå/Multrå) kom till detta landskap, kan även en dotter ha gift sig dit. Fogden på Öland, Simon Olofsson Blix, kan ha varit en son till Olof Jonsson och Månsdottern, alternativt till laxfogden Olof Månsson.
79
« skrivet: 2021-10-24, 10:27 »
Tack, Olof! Anmärkningsvärt är att en dotter till Lars Månsson Blix i Undersåker, Margareta, fick ett barn med en son till Lars Månsson Blix i Rödön, Måns, men de gifte sig aldrig. Källan till denna uppgift är "De Blixers Slegte-Register" som Olof nämnde ovan, alltså en anonym genealogisk sammanställning författad i Tröndelag på 1690-talet. Registret brukar tillskrivas Gerhard Schøning (1722-1780). Det ingår nämligen, tillsammans med fyra andra släktregister, i Schønings efterlämnade papper och Olof Holm, som arbetat med materialet, menar att det är Schønings handstil. Det går emellertid att ringa in att registret tillkom under tidigt 1690-tal, det vill säga 30 år innan Schøning föddes. Svårlästa inskanningar och "bruks-transkribering" av registren finns på Simon Ellefsens hemsida. Uppgifterna i dessa släktregister går, när det gäller norska förhållanden, till stor del att belägga i samtida källor (men uppfattningen om släkten i Sverige bortanför Jämtland är vag). Det finns därför anledning att lita på uppgiften att Margareta Larsdotter Blix från Undersåker, senare gift med kyrkoherden herr Hans Nielsen i Ragunda, fick en utomäktenskaplig dotter Ellen tillsammans med magister Mogens Lauritsen Blix, senare kyrkoherde i Trondheims domkyrka och gift med Öllegård Hansdatter. Att släktregistrets författare skulle pådyvla kyrkoherden i Trondheim ett utomäktenskapligt barn utan att ha på fötterna, tror jag inte, men samtidigt är Blix-registret en sekundärkälla och jag har ännu inte funnit något som styrker uppgiften (men har ännu inte undersökt Ellen Mogensdatters gren). Jag tror att ett utomäktenskapligt barn mellan två så väl synliga personer har gett avtryck i fler källor - men det återstår att finna dessa!
80
« skrivet: 2021-10-16, 00:32 »
Anna Drake
En fråga angående prostinnan Anna Drake som står (som ägare till?) Fastgården 1, Oviken 1715 i Röklängden.
Bör vara en dotter till Ovikens kyrkoherde herr Hans Olofsson Drake. Fast vilken? Den dotter som var gift med en prost hette Barbara Drake, gift med Daniel Touscher, Skön. En dotter Anna Drake fanns också, men hennes make Johannes Unæus, kh i Luleå, var inte prost. Vet inte om namnet eller titeln är mest central här. Touscher nämns här i Fastgården-sammanhang: https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+a27a6969-48f7-11d5-a6ed-0002440207bb
81
« skrivet: 2021-10-11, 22:07 »
Tredje alternativet var att det står fel i rullan.
82
« skrivet: 2021-10-11, 19:27 »
Kristoffer Andersson i Härnösand? Jo, men det är ju redan diskuterat, bl.a. i ett inlägg av dig 3 augusti. Enda möjligheten är en som var borgare 1628-58 enligt mantalslängder. Han finns i kyrkoräkenskaperna åtminstone 1643 och torde ha dött före 1670 då "hustru Anna, Christopher Anderssons" finns i mantalslängden.
Tack! Det var klargörande. Jag har avfärdat att Kristoffer Andersson Blix är identisk med Erik Cristophersson Hellbergs far samt uttryckt starkt tvivel kring att han, om han var borgare, höll till i Sverige. Detta tvivel har varit just tvivel, och med den för mig nya uppgiften att en Kristoffersson Blix var ångermanlänning, ville jag pröva om den ende Kristoffer Blix jag känner i passande ålder, en jamtsk bonde som i norska sekundärkällor sägs ha varit borgare, kan ha varit borgare i Ångermanland, det vill säga Härnöand. Det kan han inte ha varit. Din uppgift om att det endast fanns en dåtida borgare Christopher Andersson och att han var död senast 1670, gör att jag går från tvivel till visshet. Den jamtske bonden (och förmente borgaren) Kristoffer Andersson Blix var nämligen vid liv 1674, när han i februari utfärdade en obligation. Tre alternativ återstår därmed: - Johan Kristoffersson Blix var son till någon annan Kristoffer i Ångermanland
- Johan Kristoffersson Blix har fått rätt far av mig, men kallas ångermanlänning för att var född i (eller hade bott i) Ångermanland
- ett tredje alternativ som jag tänkte ut när jag skrev att det fanns tre möjliga tolkningar, men hann glömma innan jag formulerat alternativen ovan (gissningsvis ett dåligt alternativ, med andra ord)
Skönt att gå från övertygelse till visshet om att det rör sig om två namnar. Johan Kristoffersson Blix hör inte hemma i denna tråd (om vi inte kan fastslå att alternativ 2 är det rätta)!
83
« skrivet: 2021-10-11, 09:36 »
Vilka var barnen? Jag vet inte. Det fanns en dragon Johan Kristoffersson Blix som jag har tänkt mig hör hemma här, liksom eventuellt en Nils Kristoffersson på Dvärsätt, men jag inser att det finns en hel del kvar att undersöka. Kanske är det någon som sitter på kunskap om Anna (Drake) och Kristoffer Blix, som vet vilka barn de fick, vad som urholkade parets ekonomi, om han var borgare och i så fall var eller något annat som ger oss en bättre bild av paret ...
När det gäller den jämtländska dragonen Johan Kristoffersson Blix, som jag alltså misstänkte var son till Anna Olofsdotter (Drake) och Kristoffer Andersson Blix, byn Byn (Bye, By) i Rödöns socken, så har jag nu sett i rullorna att han var från Ångermanland. För övrigt den ende soldaten med namnet Blix i Jämtland på 1600-talet som har en registrerad härkomst utanför Jämtland. Han kanske har sitt ursprung i någon av de Blix-syskon från Undersåker som etablerade sig i Ångermanland på 1500-talet: Peder Månsson Blix i Styrnäs, herr Bengt Månsson Blix sist i Gudmundrå och laxfogden Olof Månsson (ej belagd med namnet Blix) i Sollefteå/Multrå. Eller också var han son till det par jag förmodade, och de bodde en period i Ångermanland? I ett släktregister från 1700-talet sägs Kristoffer Andersson ha varit borgare, utan angiven plats. Där har jag tänkt att det antingen är fel, eller också var han det i en norsk stad. På 1670-talet flyttade han till Norge, och var då väldigt skuldsatt. Men kanske var han borgare i Härnösand? OBS att han ändå inte var kan vara far till kyrkoherde Erik Christoffersson Hellberg, som Constantinus har fastslagit ovan: Annika: Stort tack för din utförliga beskrivning av källor rörande Christoffer Andersen och Anna Drake i Rödön. Först nu ikväll konstaterar jag att makarna, ännu ogifta sommaren 1651, kan omöjligen bli föräldrar till Erik Christoffersson Hellberg som var student vid trivialskolan i Härnösand åren 1651-1662.  (Möjligheten att han fick/tog Blix som ett soldatnamn utan relation till övrig Blixar finns också, förstås. Men prel. tror jag att det är mer sannolikt att han på något vis hade en relation till andra Blixar, något jag undersöker i en lång och mycket nördig tråd på Facebook, där jag kartlägger alla fynd av namnet Blix fram till 1700. Går att läsa utan att vara inloggad och är sökbar med Google och andra sökmotorer.)
84
« skrivet: 2021-10-08, 21:42 »
Jag lämnar tillfälligt Nils Önnesson Drake och hans fränder och sticker emellan med en fråga som dök upp i en släktforskargrupp på Facebook. Vet vi när prosten Olof Pedersson Drakes hustru Anna Roaldsdotter dog? Historikern Olof Holm har uppmärksammat en lista i ett tingsprotokoll från Ragunda november 1671 (sidan 60) över män och änkor som åtnjutit skattefrihet i Jämtland. Av denna lista kan vi dra slutsatser om vilka som ännu levde, och till dem hör Sal. h:r Olufz änkia i Brundflodh, som står skriven för en skattefri rök på 6 ⅙ tunnland, vilket var gården Lund. Anna var då 68 år, vilket vi vet i och med att hennes far, herr Roald Andersen i norska Ytterøy, antecknat att hon föddes den 25 april 1603. Men vet ni hur länge hon därefter levde? Vid tinget i Brunflo i november 1696 var hon död. Befallningsman Hans Larsson Noraeus, änkling efter Anna Roaldsdotters och herr Olofs dotter Helena Olofsdotter (Drake minns jag inte om det står i samtida källa), kärade då till sin svåger Anders Olsson Drake i Lund efter sin del av arvet efter modern och efter brodern Per. Den senare hade då varit död i nästan åtta år (begravd den 7 februari 1689), men hur lång tid Anna Roaldsdotter då hade varit död, vet jag inte. Jämtlands domsagas häradsrätt 1696, ht (Arkiv Digital, v407029.b2220.s405) Jag har inte lagt så mycket krut på att ringa in Anna Roaldsdotters frånfälle, eftersom jag har hoppats att det klarnar när jag kan ta del av Brunflos transkriberade domböcker framöver. Men någon av er andra kanske vet mer?
85
« skrivet: 2021-10-08, 09:10 »
En medarvinge till gården i Östersem var förmodligen hustru Märit på Frösöns kyrkobord, som till tinget i Rödön i februari 1691 hade stämt Nils Önesson "för jordepenningar", förmodligen sin andel av pengarna efter försäljningen Nils farsgård. Hon uteblev från tinget och fick böta för det. Och det var ju trist för oss, eftersom ett sådant mål potentiellt kunnat berätta mycket om hur folk var släkt med varandra ... Se den transkriberade domboken för Rödöns tingslag, sid 237 Så vem var hustru Märit? Hon var änka 1691, annars hade det varit hennes make som agerade å hennes vägnar. På sidan 273 i den transkriberade domboken för Sunne tingslag, dit Frösön hörde, träffar vi vid hösttinget 1689 på henne, Märit Larsdotter. Hon var änka efter Bengt Olofsson på Frösö kyrkobord. Länsmannen Alexander Pollack erkände att han hade kallat Bengt Olsons nu warande änckia hustro Märitt Larsdotter kåhna, som aff sådant tillfälle icke kan skyhlas under titul aff hustro, utan för hoora. Några fler pusselbitar, men hör de bitarna hemma i Drak-pusslet, eller ska de sorteras in i en annan låda?
86
« skrivet: 2021-10-07, 22:29 »
Tack för mer kött på benen om paret i Falun! Vad beträffar Maria Olofsdotter (Blix) dödsår 1717, så är jag lite extra nyfiken på var den uppgiften är hämtad, i och med att hon är min anmoder (genom dottern Elisabet Drake, gift till Myssjö). Nu tillbaka till Nils Önesson Drake. Som jag tidigare skrev, var han ca 30 år när han år 1689 värvades som soldat i Sörby, Ås socken. Jag tror att han innan dess var bonde i byn Östersem i samma socken. En sådan har funnits. Vi hittar Nills Öndeson i Seem som bonde på en gård på 1⅓ tunnland i en förteckning över bönder som betygas wara så uthfattige och oförmögne, at dee intet förmå uthgöra 1688 åhrs rijkzdags bewillningh, förordsakat af många oåår och misswexter, och dee för sädeskorn och födhan förythrat all sin ringa ägendom, och hafwa allenast legoboskap. Så att intet kan wäntas at dee blifwa mechtige någon rest betalla, uthan befruchtes meera blifwa skyldige, om änskönt dee skulle blifwa besådde, och niutha godh åhrswexst, se den transkriberade domboken för Rödöns tingslag, sid 200 f Det var för sin fattigdoms skull han skrev sig som soldat. Han kunde inte behålla sin gård. Vid vårtinget 1693, sid 282, samma domboksversion som ovan, besvärar sig Erich Gelofson i Looke och Låchne sochn över Nills Öndeson i Österseem i så måtto at han 1689 månde sitt hemman ib:m af 1 ⅓ tunlandh sällia såsom skatte för 25 dahl. silf:rm:t. Erik hade sedan, i god tro, sålt detta hemman till en annan man. Det visade sig att Nils hade såldt dhet han intet ägde, för endast en tredjedel av gården var fri skattejord. Större delen var i jordeboken registrerat som kronojord. Nils fick betala tillbaka 2/3 af opburne penningar, men i och med att han själv inte visste hur det låg till, så slipper han böta för ohemult sälliande. En klen tröst för den fattige dragonen ... Genom andra domboksnotiser vet vi att Nils Önnessons företrädare på gården i Östersem hette Önne Eskilsson. I målet om olaglig försäljning av kronojord, framgår att gården tillhört Nils Önnessons salig far, som jag utgår från är identisk med denne Östen Eskilsson. Kan Önne Eskilsson i Östersem eller hans hustru på något vis gå att koppla till Drakarna, eller får vi parkera Nils Önnesson Drake bland de personer som bar namnet utan att vi kan visa att de var ättlingar till herr Peder Andersson i Brunflo och hustru Anna Olofsdotter?
87
« skrivet: 2021-10-06, 22:29 »
... madam Maria Drake, boende i Kopparberget, gift med ”konstsnidaren Hans Mason Höllbohm”. (se Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv AI:46 s.105r).
[Efter de båda sistnämnda finns en bouppteckning från 1735 (Falu rådhusrätt och magistrat F2:4 s. 92)].
Tack, det var ett för mig okänt par och bra att veta så att jag inte av misstag kopplar samman Maria Drake med den avlägsna fränden i Falun, Göran Jonsson Drake (Faluns stadssekreterare som var från Hudiksvall). Är Maria alltså ytterligare en dotter till herr Henrrik Drake i Hede och hans Maria Olofsdotter (Blix)? (Har inte möjlighet att kolla de källor du refererar till, tyvärr.) Att det fanns en ättling till den dotter som dog på 1690-talet och var gift med bruksbokhållare Carl Höök, visste jag inte. Inte heller att Hööks hustru hette Helena, så tack! (Däremot kände jag till att det fanns en Henriksdotter gift Höök, vilket jag förstått av Erik J. Bergströms "Bruksanvisning: Ljusnedals bruk och dess torpare genom 200 år" (sidan 12). Spännande med Magnus Drake, som förblivit så okänd, samtidigt som han har satt spår i källorna! Jag håller på att även Hanebo-Magnus är samma individ. Jag har tänkt mig Drakarna som förhållandevis väl kartlagda, ändå dyker det ofta upp nya individer som vi lyckas placera in i släkten. Fascinerande.
88
« skrivet: 2021-10-04, 23:42 »
I generalmönsterrullan för Livkompaniet 1692 står det, på rote nummer 102, Sörby i Ås socken, att dragonen har rymt 1689, och ersatts av Nils Önnesson Drake. Om det fanns någon relation mellan rotebonden Per Åkesson (?) och den nye dragonen, vet jag inte, men Nils Drake var jämte, så det är fullt möjligt. Enligt åldersuppgift i 1707 års husförhörslängd var han född ca 1659 och ca 30 år när han rekryterades. I Ås fanns det flera Önnessöner och Önnesdöttrar som verkar jämngamla med Nils På denna rote rotade han sig en tid, men vid årsskiftet 1694/1695 förflyttades han enligt databasen "Jämtlands fältjägare ..." till rote nummer 81, Ope i Brunflo. Rotebonden där hette Olof Stensson. Nils Drake blev kvar i Ope till 1701, och har tydligen gift sig, oklart om det skedde i Ope eller medan han bodde i Sörby, med den 13 år yngre Märit Eriksdotter. I september 1699 döpte de en dotter Kerstin i Brunflo. Dopvittnen var Nils Jonsson i Ope och en hustru Märit i Gusta: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035502_00026 (höger) Nils Önnesson Drake återkom till Ås 1701, först på rote 93, därefter på rote 94. År 1709 tog Nils Drake avsked från det militära. Han var då ca 50 år. Fortsättning följer
89
« skrivet: 2021-10-04, 21:59 »
Under slutet av 1600-talet och något år in på 1700-talet fanns det en stenhuggare i Jämtland som hette Jöns Persson. Han är mästaren bakom i princip alla bevarade gravhällar i landskapet under denna tid, och den praktfullaste av dessa beställdes av Hans Olofsson Drake i Oviken, död 1701 och begraven 1702 och hans hustru Elsa Embdeman (som jag inte vet när hon dog).
När Elsa Embdeman dog vet jag fortfarande inte, men tidigare har jag bara haft en grov uppfattning om att det var ca 1700. Nu fann jag att hon ännu levde i augusti 1705, när hennes salig makes brorsdotter Elisabet Henriksdotter Drake med maken herr Östen Hamberg döpte sin son Olof i Myssjö: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035928_00013 (vänster) En notis jag fann när jag egentligen letade efter något helt annat ...
90
« skrivet: 2021-10-04, 19:54 »
Äsch, att Stina var identisk med Anders Barks maka Kristina var ju känt redan under efterlysningen i SoH! Jag som kände mig lite mallig ett tag
91
« skrivet: 2021-10-04, 19:37 »
Olof Henriksson Drakes barn anno 1730: - Stina, död 5/11 1743 i Ljusdal, 48 år (född ca 1695)
- Maria, f.1698 i Hede, d.1769 28/4, klockarhustru i Själevad
- Henrik, f.1700, d. 1749, komminister i Ramsele
- Olof, läste i Frösön: Vidare öde okänt
- Magnus (död med bröstarvingar 1730), ev identisk med en Magnus Drake som dog i Gävle 26/5 1728; kanske var sockenskrivare i Segersta med två barn
Ang. Magnus, så tycker jag att barnens namn, hans yrke etc gör det troligt att du har hittat rätt. Låter fullt rimligt att han är identisk med Magnus som dog i Gävle 1628, men kollar upp de där Hälsingedrakarna (Ursula Pedersdotters ättlingar) som jag delat info om högre upp i tråden, så att det inte finns någon känd Magnus Jonsson Drake eller så i det gänget som han kan förväxlas med. Tillägg: Ingen Magnus i det utdrag från Glysisvallur jag delat högre upp. Stina i Ljusdal tror jag är identisk med den soldathustru Kristina Drake som nämns i denna tråd på Anbytarforum. Olof Olofsson (Drake) har jag inte koll på. Hoppas att någon annan har det! (Kanske kan Stina Drakes barn ha dopnotiser som ger en ledtråd? Jag nystar inte vidare här, utan släpper familjen.)
92
« skrivet: 2021-10-04, 19:00 »
Apropå äldsta anfadern Per Andersson i Älvsta ...
Tack för sammanställningen och hoppas att du får napp så att vi kan se texterna mer i deras sammanhang. Jag påminner att vi inte vet att det var från denna gren som (eller snarare rot) som Drak-identiteten ärvts. Det vi kunnat ringa in är att hans (antagna) sonson och namne, herr Peder Andersson i Brunflo hade minst fyra barn som förde namnet Drake vidare, så jag tror att antingen herr Peder eller hans hustru Anna Olofsdotter på något vis tillhörde en "Drak-släkt". Om det var herr Peder, så kan han i sin tur ha fått namnet från antingen sin far herr Andres Pedersson, eller sin mor som troligen var en dotter till Jämtlands reformator, prosten Erik Andersson i Oviken. Mer troligt herr Anders, i och med att eftersläkten till två av Eriksdotterns systrar är relativt väl kartlagd och namnet Drake helt lyser med sin frånvaro. Om det istället var herr Peders hustru Anna Olofsdotter som var Draken, så kan hon vara besläktad antingen genom sin mor hustru Barbro i Åkre, Rogsta, eller genom sin far, fogden(?) Olof Eriksson. Någon av dem var troligen släkt med (ättling till?) underlagmannen i Ångermanland (och spridda år för Medelpad och Hälsingland) Olof Eriksson i Åkre som är belagd 1487–1519, se Thomas Sverker i Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall (Svensk Genealogisk Tidskrift 2019:1). Om herr Peders far herr Anders Pedersson var Draken, kan det antingen vara ett arv efter hans far - som vi tror är identisk med Peder Andersson i Älvsta, eller hans mor, kanske den Olofsdotter från Uppland(?) som träder fram ur tänkeböckernas brus. (Peder i Älvsta kan dock ha varit gift fler gånger!) Så Peder Andersson i Älvsta är en trolig anfader till denna Drak-familj, men behöver personligen inte ha haft ett dugg med någon samtida Drak-släkt att skaffa, om skillnaden är begriplig. Det kan exempelvis ha varit hans sonsons hustrus mormor som är förbindelsen mellan Peder Andersson i Älvsta och Drakarna. Om det ens fanns en sådan förbindelse, alltså! Det vet vi ju inte.
93
« skrivet: 2021-10-04, 17:46 »
Ska kolla upp om jag på något litet vis kan bistå när det gäller de saknade styvbarnen, men passar på att slänga in en angränsande fråga:
Har någon (tittar på dig, Karl Göran, eftersom din kunskap om 1600-talets persongalleri i Jämtland-Härjedalen är oöverträffad!) sett herr Henrik Drakes maka Maria Olofsdotter med namnet Blix i en samtida källa?
Jag betvivlar inte att hon "identifierade sig som en Blix" och ett par av hennes syskon har jag sett med släktnamnet - men inte henne själv. Å andra sidan har jag ännu inte gjort något djupgående försök att hitta belägg för det i exempelvis domkapitlets arkiv ...
94
« skrivet: 2021-10-03, 21:52 »
Tack för dessa klargöranden, som indirekt även blev en påminnelse om att Lars Olofsson Drake redan har undersökts! (Det börjar bli väldigt många individer att hålla isär nu.) Intressant med de två Lars Drake i samma kompani! Att Lars O. Drake bytte namn 1707 kan säkert delvis förklaras av att det fanns en samtida Lars S. Drake (som jag - inom parentes sagt - inte kan placera in i Drakfamiljen, men som jag tror kan höra hemma där). Det blir den här typen av missförstånd med två namnar! I Kapten Ulfsparres kompani på 1680-talet fick korpral Erik Eriksson Drake och hans systerson korpral Erik Olofsson Drake båda ha kvar namnet Drake, med följden att det ofta blir otydligt vem som avses. Det senaste exemplet jag stött på är i Sunne tingslags domboksprotokoll 1649–1690, vars transkriberade version publicerats nu i veckan (!). Från tinget i maj 1685: Corporalen Erick Drake angaf Swän Larsson i Tann hafwa caverat för sin mågh Hemming Eekeström, som resterade på ett hästekööp, nembligen tålff daler silf:rmyntt: begärandes att han må dem betala, emedan som Hemming haar rest bortt till Norie. Swän Larsson bekänner honom säija deth Hemming war sig skyldig sex stycken sex dalers plåtar för een häst, men aldrig begärtt löffte af sigh derföre, och fast mindre derföre löfftatt. Corporalen oppwiste een attest daterat d. 3 aprill 1684, gifwen aff Joon Persson i Såhlberg, corporalen Erich Ersson Drake och hustru Ingri Ersdotter i Öfwerbyen, att Swän låfwatt på Gregori marknad 1684 hålla sitt löffte för Hemming, och derpå rächt honom handan, huar emoth Swän exciperade och föregaf sigh då allenast låfwa honom ett lass staar, och därpå gifvit honom sin hand men aldrig gått i löffte för bemälte tolf dal. s:rm:tt.
Så wijda Swän Larsson nekar aldeles sigh gått i löffte för sin måg Hemming Ekeström för tolff daler silf:rmynt, och corporalen Erich Drake honom dertill binda med wittnen som icke tillstädes äre; altså måste saken denne gången differeras. Det står alltså inte vilken av korpralerna målet gäller, men i och med att det talas om en attest från Erik E. Drake, kan vi utesluta honom och inser att det är Erik O. Drake som kräver full betalning för en såld häst. I detta mål nämns även en Ingrid Eriksdotter i Överyn som jag inte har koll på. Att hon attesterar bör innebära att hon är myndig, det vill säga änka. Och en änka Eriksdotter i Överbyn får mig att tro att vi kan ha funnit ännu ett barn till länsmannen Erik Pedersson (Drake) och hans hustru Elisabet Pedersdotter, en dotter som i så fall antingen redan var utflugen 1645 (som Erik O. Drakes mamma Margareta Eriksdotter) eller som var under 15 år (som Erik E. Drake), i och med att hon inte nämns i koppskattelängden. (Se detta inlägg från 28 juli 2021, om koppskattelängden som källa till kunskap om denna familj.) Nu återstår endast Nils Önnesson Drake av de militära Drakarna på 1600-talet. De militära Drakarna utanför landskapet vågar jag inte ens ge mig in på, men några norrländska båtsmän kan mycket väl ha koppling till samma släkt. Jag vill även presentera ytterligare någon Drake som jag har stött på, samt - välbehövligt även för min egen förståelse - rita en förhoppningsvis begriplig presentation av hur jag menar att de olika Drakarna hänger ihop. Därefter anser jag att jag har gjort vad Constantinus bad mig om i ett privat meddelande i somras, när han vänligt uppmanade mig att: ... bidra med vad du hittills känner till om din anfader Olof Erikssons (belagd med Drake?) föräldrar i denna tråd
95
« skrivet: 2021-10-03, 17:38 »
Jon Rafwelsson Drake, enligt Jämtländska fältjägare 1645–1901 placerad vid Ubyn i Revsund, kommer jag inte heller att lägga så lång tid på. Det framgår inte om han var jämte eller ej, men i och med att hans patronymikon Rafwelsson (som jag kanske bör normalisera till Rafaelsson eller Ragvaldsson?) var väldigt ovanligt i Jämtland, tror jag att han inte var från bygden. I exempelvis Västernorrland verkar namnet ha varit betydligt vanligare. (Helt okänt var namnet dock inte heller i Jämtland vid denna tid. Det fanns exempelvis en Per Rafwelsson i Lorås, Hammerdal och namnet verkar också förekomma inom en familj i Järpen, Undersåker.) Jon Rafwelsson Drake var, fortfarande enligt Jämtländska fältjägare 1645–1901, aktiv som dragon från januari 1672 tills han deserterade i Tyskland fyra år senare. Jag finner inget om Jon Drake i domböckerna, det är för tidigt för att han ska ha hunnit ge avtryck i kyrkböckerna och jag tror inte att jag kan finna speciellt mycket matnyttigt om honom i de militära rullorna - men vi har ytterligare ett namn att hålla utkik efter. Ovanliga namn har förstås en stor fördel. Om vi stöter på en lämplig N.N. Drake gift med en Rafael (Ragvald etc) eller en Rafael (Drake), så lär det vara en förälder, så vi får hjälpas åt att hålla ögonen öppna - både i Jämtland och annorstädes! Men tills vidare får Jon Rafwelsson Drake sälla sig till gruppen av Drakar med okänt ursprung.
96
« skrivet: 2021-10-03, 15:52 »
Ryttaren Håkan Nilsson Drake uppges i Jämtländska fältjägare 1645–1901 vara från Småland, vilket gör att jag inte misstänker någon närmare koppling med släkten Drake i Jämtland, och därmed inte tänker lägga krut på att leta upp honom i källorna. Han ska enligt samma källa ha varit aktiv åren 1661-1678, bland annat i Kyrkås. De adliga släkterna Drake ska ha sitt ursprung i Småland och Östergötland. Om ryttaren Håkan Nilsson Drake har gemensamt ursprung med någon av dessa, ligger utanför vad jag har möjlighet att kartlägga, men omöjligt är det förstås inte. Därmed återstår tre två militära Drakar under 1600-talets Jämtland: - Joen Rafwelsson Drake
- Nils Önnesson Drake
Lars Olsson Drake
(Missade att jag redan hade skrivit om Lars Olsson Drake, mannen som senare hette Trots!) Vad kan vi hitta om dem?
97
« skrivet: 2021-10-03, 14:52 »
Under rubriken " Den elfte Draken" skrev jag den 26 augusti i år att prostparet i Brunflo, herr Olof Pedersson Drake med hustru Anna Roaldsdotter, hade elva barn, men att endast tio är kända. Identiteten på denna elfte Drake är alltså okänd, men jag gav förslag på ett par Drakar i passande ålder som vi inte vet så mycket om. En var ryttaren Måns Drache i Alsen: Det finns ett par "oidentifierade jämtländska Drakar" i lämplig ålder, där någon skulle kunna vara identisk med Den elfte Draken. En ryttare "Måns Drache" i Alsen döper sonen Nils den 30 november 1662. Kanske kan vi kan hitta mer om honom i GMR (men jag är rätt skral på att forska om militärer). Honom kan vi nu stryka från listan, eftersom han, enligt registret Jämtländska fältjägare 1645–1901, hette Måns Nilsson Drake. Farsnamnet gör det troligt att sonen Nils, döpt 1662, var en av Måns Drakes äldsta söner. På det antagandet bygger jag ännu ett antagande, nämligen att Måns var född på 1630-talet. (Den förmodade födelsetiden bygger alltså på en svajig grund.) Enligt Jämtländska fältjägare 1645–1901 var Måns Nilsson Drake aktiv som ryttare under en kort period, åren 1662-1665, varefter han tog avsked. Han ska ha varit placerad i rusthåll 120 i Brunflo tingslag/socken. Den senare uppgiften kan stämma trots att sonen Nils döptes i Alsen, men tyvärr hittar jag inte källan till att Måns Nilsson Drake ska ha varit ryttare under denna period. Det kanske det finns någon annan som gör? Så här pass tidigt var tilldelade soldatnamn ovanliga och i rullorna står de flesta soldater endast med ett patronymikon. Att Måns Nilsson Drake står som just Drake (bland annat i dopnotisen som jag ju har funnit) gör det troligt att han tillhörde en Drak-släkt. Men kanske inte den jämtländska? Det finns en samtidig Håkan Nilsson Drake som uppges ha varit smålänning. Möjligen kan Måns ha varit hans bror? Mer än så har jag inte om Måns Nilsson Drake, men bara att kunna stryka honom som "den elfte Draken" är ett litet steg mot en mer korrekt bild av släkten Drake!
98
« skrivet: 2021-10-03, 13:27 »
En av de Drakar som jag fann via registret Jämtländska fältjägare 1645–1901 visar sig vid närmare granskning inte alls ha varit en Drake. Han finns med i en mönsterrulla från 1672 där det framkommer att han var född i Hogsta (Högsta) i Hallens socken och egentligen hette Jon Eriksson Brask, se femte raden uppifrån här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/90002304_00026Innan jag insåg det hann jag, med hjälp av en annan forskare, ta reda på en del om folket i Högsta. Jon Brasks far hette Erik Bengtsson och hans svärfar hette Gunnar Hemmingsson. Jon Brask förekommer flitigt i domboken för Hallen och i viss mån för Sunne. Bland annat ska Jon och hans broder Bengt ha misshandlat svärfadern Gunnar svårt. Jon Eriksson Brask verkar ha dött i Tyskland 1676, men mer om honom skriver vi inte här. Det finns ju ett par Drakar kvar att kartlägga som förmodligen verkligen hette Drake! En är Måns Nilsson Drake om vilken jag igår jag skrev att vi troligen inte hade nämnt honom högre upp i tråden. Detta "troligen" var motiverat. Jag har nämligen nämnt honom - men visste då inte att han var en Nilsson! Mer om honom i nästa inlägg.
99
« skrivet: 2021-10-03, 01:18 »
Jag har hittat dragonen Lars Olsson, utan vare sig Drake eller Trots, i begravningsboken för Myssjö 1712, där det står att han bodde i Ede, vilket stämmer med GMR. Det står även att han blev 44 år och alltså var född 1667 eller 1668. Han var således ca 18 år när han först blev soldat och ca 40 när han gifte sig med änkan Sigrid, som inte behöver ha varit hans första hustru. Finns det någon känd Olof (Drake) eller N.N. (Drake) gift med en Olof som passar in? Kanske. Margereta Eriksdotter (Drake), en av de äldre döttrarna (utflugen och möjligen nygift 1645) till länsmannen Erik Pedersson (Drake) i Marieby var av allt att döma gift med en Olof Persson i Änge och föräldrar till korpral Erik Olofsson Drake, samt troligen till Knut Drake, Margareta var troligen i barnafödande ålder 1667/8. Dessutom var bodde hon som änka åtminstone åren 1693-1685 i Överbyn, troligen gos systern Sigrid. Det kan passa bra att en tonårig son då söker egen försörjning i det militära. Men eftersom Olof var ett av de absolut vanligaste namnen finns det inget som säger att det är just detta par som var dragonen Lars Olsson Drakes föräldrar. Utan mer att gå på, placerar jag honom tills vidare med jämten Jon Carlsson Drake och de två upplänningarna Elias Mickelsson Drake och Jacob Mattson bland de Drakar vi ännu inte identifierat.
100
« skrivet: 2021-10-02, 22:46 »
Jag kom på ytterligare ett tecken på om en soldat brukar namnet Drake som ett tilldelat namn, snarare än som ett släktnamn. Om en soldat växlar namn med tiden, som det gjorde med dragonen Lars Olsson Drake, som 1707 bytte namn till Lars Olsson Trots, kan det vara ett tecken på att namnet inte var ett släktnamn. Så vad vet vi om denne Lars Olsson Drake? Han var jämte och rekryterades 1685 som dragon nummer 76 i Kapten Lilliecrantz kompani, med placering i Månsåsen, Sunne socken. Rotebonden hette Anders Ersson, om jag läster rätt ur 1686 års generalmönsterrulla. Där framkommer att han ersatts av Erik Mattsson Dunder, vilket enligt databasen Jämtländska fältjägare 1645–1901 skedde den 4 juni 1686. Han återkom till det militära 1692, lejd för att ersätta en soldat Olof Gunnarsson Hägg som antagit hemmansbruk, se generalmönsterrullan 1692. Lars Olofsson Drake verkar sedan ha haft lite olika placeringar inom Kapten Lilliecrantz kompani. I mars 1707 gifte han sig med änkan Sigrid Jönsdotter från Högen i Mörsil. Samma år bytte han namn, från Drake till Trots. Av generalmönsterrullan 1715 framgår att Lars Olsson Drake hade dött i april 1712. Men vad kan vi säga om Lars Drakes/Trots rötter? Kan han pusslas ihop med de andra Drakarna?
101
« skrivet: 2021-10-02, 19:44 »
Jag har delat upp de 18 soldaterna jag sållade ut ovan i tre grupper. Först en grupp med de ryttare och dragoner som kvarstår att undersöka: - Joen Rafwelsson Drake, inte nämnd ovan
- Joen Eriksson Drake, inte nämnd ovan
- Måns Nilsson Drake, troligen inte nämnd ovan
- Håkan Nilsson Drake, inte nämnd ovan
- Nils Önnesson Drake, nämnd men ännu inte undersökt
- Lars Olsson Drake, nämnd men ännu inte undersökt
Därefter en grupp som vi undersökt utan att kunna finna belägg för att de är släkt med de Drakar denna tråd handlar om. - Jacob Mattiesson Drake, fr. Stockholmstrakten, okänt om koppling finns till Drakarna från Brunflo
- Elias Mickelsson Drake, fr. Uppland, okänt om koppling finns till Drakarna från Brunflo
- Johan Carlsson Drake, eg. Jon, fr. Jämtland, okänt om koppling finns till Drakarna från Brunflo
Till sist den gupp som vi undersök och säkert, eller med stor sannolikhet, kan säga är ättlingar till herr Peder Andersson i Brunflo och hustru Anna Olofsdotter: - Henrik Drake, regementspräst, senare kh i Hede
- Erik Eriksson Drake, korpral från Överbyn i Marieby
- Olof Roaldsson Drake, son till herr Roald i Lit
- Jöns Roaldsson Drake, son till herr Roald i Lit
- Andes Andesson Drake, trolig systerson till korpralen Erik E. D.
- Per Ersson Drake, uä son till korpralen Erik E. D.
- Knut Drake, troligen Olofsson och systerson till korpralen Erik E. D.
- Erik Olofsson Drake, korpral, trolig bror till Knut Drake
- Hans Drake, Roaldsson, regementsskrivare, son till herr Roald i Lit
Vi kan konstatera att minst hälften av soldaterna Drake i Jämtland var ättlingar till prosten Peder Andersson och hustru Anna Olofsdotter. Bland de soldater som var födda i Jämtland är det hittills endast Jon Carlsson Drake som inte gått att identifiera som en ättling till detta par, men de knepigaste återstår att kartlägga, så han får snart sällskap!
102
« skrivet: 2021-10-02, 17:33 »
Anders Andersson Drake, som jag med frågetecken placerat som son till Anders Andersson och Sigrid Eriksdotter (Drake) i Överbyn, Marieby, var ryttare för ett rusthåll i just denna by åren 1687-1690.
Därmed skingras mina tvivel. Detta bör vara Sigrids son, och därmed en dotterson till länsmannen Erik Pedersson (Drake) i Marieby, som var prosten Olof Drakes bror. Ännu ett frågetecken uträtat.
103
« skrivet: 2021-10-02, 17:11 »
Här har jag dragit ett rött streck över de poster som rör "rekrytering efter 1700". I några fall rör det sig om individer vi ändå har nämnt ovan, exempelvis Hans Andersson Drake, som troligen är son till länsmannen Anders Olofsson Drake. Därefter har jag strukit dubbletter, så att varje individ endast ska räknas med en gång. Kvar blir då 18 stycken Drakar: - Henrik Drake, regementspräst, senare kh i Hede
- Erik Eriksson Drake, korpral från Överbyn i Marieby
- Joen Rafwelsson Drake, inte nämnd ovan
- Joen Eriksson Drake, inte nämnd ovan
- Måns Nilsson Drake, troligen inte nämnd ovan
- Håkan Nilsson Drake, inte nämnd ovan
- Olof Roaldsson Drake, son till herr Roald i Lit
- Jöns Roaldsson Drake, son till herr Roald i Lit
- Andes Andesson Drake, trolig systerson till korpralen Erik E. D.
- Per Ersson Drake, uä son till korpralen Erik E. D.
- Knut Drake, troligen Olofsson och systerson till korpralen Erik E. D.
- Erik Olofsson Drake, korpral, trolig bror till Knut Drake
- Hans Drake, Roaldsson, regementsskrivare, son till herr Roald i Lit
- Jacob Mattiesson Drake, fr. Stockholmstrakten, okänt om koppling finns till Drakarna från Brunflo
- Elias Mickelsson Drake, fr. Uppland, okänt om koppling finns till Drakarna från Brunflo
- Nils Önnesson Drake, nämnd men ännu inte undersökt
- Johan Carlsson Drake, eg. Jon, fr. Jämtland, okänt om koppling finns till Drakarna från Brunflo
- Lars Olsson Drake, nämnd men ännu inte undersökt
Phu! För några av de filurer jag redan har skrivit om, har jag, via detta register, funnit nya ledtrådar, så ni får stå ut med att ett par soldater kommer i repris ...
104
« skrivet: 2021-10-02, 16:21 »
Jag skrev igår: Jag har mycket kvar att lära när det gäller soldatforskning, och tar gärna emot förslag på fler källor för just militärer. Detta har hörsammats av en forskare som tipsade mig om att Jämtlands läns länsstyrelses landskontor har tidiga generalmönsterrullor här. Dessutom fick jag tips om en databas som jag sett refereras till men inte letat i förut, Jämtländska fältjägare 1645–1901. Den går att ladda hem här: https://riksarkivet.se/psidata/jamtlandska-faltjagareDär man man välja mellan två versioner, en Csv (betyder "comma-separated values") och en Excel. Jag valde den förra och fick då hem en zip-fil som, komprimerad, är på knappt 2 MB. I den finns en fil som handlar om chefer, en om rotarna och den som är mest intressant här, som handlar om själva dragonerna - och som fångar upp ett par individer som jag inte har hittat via Centrala soldatregistret. På min Windows 10-dator öppnas filerna i Excel, och den som kan det programmet bättre än jag, kan säkert använda registret till väldigt många saker, som att sålla fram en viss rote eller se vilka soldater som var aktiva under en viss period. Jag har främst intresserat mig för vilka soldater som hette Drake, och börjar med att visa dessa, som jag delat upp på tre bilder. Obs att en soldat som förflyttats till en annan rote förekommer flera gånger, men att det då ska framgå av individ-numret, kolumn D, att det är samma gubbe. Registret har med ett par soldater Drake som rekryterats för sent för att jag ska gå in på dem, eftersom jag har satt år 1700 som en gräns. De soldater som mönstrat på därefter lämnas i stort utanför det jag undersöker. Men även med vetskapen att en hel del av namnen kommer att tas bort, blir det en rätt lång lista ...
105
« skrivet: 2021-10-02, 11:01 »
Tack för dessa spännande pusselbitar, Karl Göran! Det är, som så ofta, i domböckerna den intressantaste informationen gömmer sig! Jag hittar inte paret Jon Carlsson + Karin Olofsdotter i husförhörslängden för Vattviken, trots att den täcker in åren 1695-1699, men jag har endast skummat igenom, så jag kan ha missat dem. Rotebonden i Bergsbyn hette Joen Persson enligt generalmönsterrullan 1692. Vid en transport som denna, tror jag att personliga band spelade mindre roll än vid den första rekryteringen till det militära. Jon Carlsson Drake blev kvar i Bergsbyn under två år, och fick avsked för hemmansbruk sommaren 1694. Troligen var det ungefär då han äktade Hans Classons änka Karin Olofsdotter. (Jag ansluter mig alltså till Karl Görans antagande att Jon Carlsson i Vattviken, Berg, är identisk med Jon Drake samt svåger till Sven Olofsson Wassberg. Det är visserligen endast indicier, men starka och samstämmiga.) Jon Drake verkar sedan ha återkommit till det militära. Enligt det centrala soldatregistret skall han år 1698 ha antagits i Livkompaniet. Åren 1698-1708 ser han ut att vara dragon nummer 73, med placering i Odensala, Brunflo. Han ska sedan ha förflyttats till rote 75 i Torvalla, Brunflo, där han återfinns i generalmönsterrullan 1715. Hans rotebonde var då Erik Eriksson. Om jag inte missförstått det hela fanns det märkligt nog en samtida ryttare Jöns Roaldsson Drake, i just Odensala (ändrat från Torvalla). Han antogs 1695 och blev kvar till sin död i katastrofen på Öjfjället nyåret 1619. Ryttaren Jöns Roaldsson Drake var son till pastor Roald Olofsson Drake i Lit och bror till bland andra Hans Roaldsson Drake, det vill säga regementsskrivaren Hans Drake. Ryttaren Jöns Drake och dragonen Jon Drake bodde alltså (om jag inte missförstått) en tid i samma by, men tillhörde olika kompanier. Som ryttare tillhörde Jöns Drake Jämtlands kavallerikompani, medan Jon Drake var dragon (soldat som stred till fots men förflyttade sig till häst) i Livkompaniet. Med Karl Görans fynd av en trolig hustru och svåger, samt möjligheten att Jon hade styvbarn som var Hanssöner och Hansdöttrar, ökar möjligheten att finna Jon i fler källor, exempelvis som dopvittne. Men kommer det att hjälpa oss att bedöma om han var en del av den Drak-släkt vi skriver om här? Tveksamt. Var namnet Drake i hans fall tilldelat eller ett släktnamn? Jag håller på släktnamn. Visserligen vet jag inte om det fanns andra Drakar i kapten Plantings kompani (Bergs kompani) när han skrevs in där 1684, men namnet var väl etablerat eftersom kyrkoherden i Bergs socken då var Johan Olofsson Drake (han som i herdaminnet felaktigt kallas Jöns). Det verkar helt enkelt lite udda att tilldela en ung rekryt det namn som pastorn bar. Samtidigt upphör jag inte att förundras över en del av de namn som soldater kunde få av befäl med udda sinne för humor, namn som till exempel Onykter och Dyster. Ifall det fanns något drag hos den unge rekryten Jon Carlsson som påminde om pastor Drake, exempelvis att båda läspade eller var lite kutryggiga, kanske Jon kunde få namnet Drake av sådana skäl? Det mest troliga, anser jag, är dock att jämten Jon Carlsson Drake tillhörde samma släkt. Det finns gott om "ej återfunna barnbarn" till dessa Drakars anor, herr Peder Andersson och hustru Anna Olofsdotter i Brunflo, som kan vara en förälder till Jon. Vi söker då ett barnbarn Carl (Drake) eller N.N. (Drake) gift med en Carl. Kanske kan vi framöver hitta något som fastslår sambanden, men tills vidare får Jon Carlsson Drake sälla sig till den rätt stora grupp av Drakar vi inte kan placera.
106
« skrivet: 2021-10-01, 22:25 »
Dragonen Jon Carlsson Drake kan jag inte placera in i den familj tråden handlar om, trots att han var från Jämtland. Jag har mycket kvar att lära när det gäller soldatforskning, och tar gärna emot förslag på fler källor för just militärer. Jag har i huvudsak använt mig av generalmönstringsrullorna från 1686, 1692, 1711 och 1715Enligt centrala soldatregistret skall denna dragon ha hetat Johan Carlsson Drake, vilket han mycket riktigt gör i rullan från 1686, men i de övriga heter han, som Karl Göran skrev, Jon. Soldatregistret uppger att han var aktiv som soldat i 34 år, 1684-1718. Han bör då ha inmönstrats när han var runt 20 år och avslutat karriären när han var över 50 år. Sålunda var född runt 1665 eller strax därefter. För frågan om ursprunget är de äldsta rullorna viktigast, eftersom det finns stor möjlighet att dragonen Jon Carlson Drake började sin militära bana antingen i hembyn eller som dragon för en rote där en släkting var rotebonde. I rullan för kapten Plantings kompani (andra kompaniet eller Bergs kompani) 1686 hittar vi honom i Österåsen, Bergs socken, som soldat nummer 104, med rotebonden Olof Jönsson. I de husförhörslängder för Bergs socken som startade 10 år senare, 1695, framgår att det fanns många Carl och Carls-barn i byn, men jag kan inte pussla ihop någon av de familjerna med Jon Carl sson Drake eller de andra Drakarna. Fortsättning följer ...
107
« skrivet: 2021-09-30, 21:56 »
Jag hittade honom, det där befälet Hans Drake! I generalmönsterrullan anno 1692 finns han med i sjunde kompaniet, även kallat kapten Ulfsparres kompani eller Brunflo kompani: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028709_00280Han trädde in som mönsterskrivare efter Daniel Larsson Sidenius, som dog 1686, om jag läser rätt (vilket jag verkligen inte kan garantera - jag är rätt ny på att läsa sextonhundratalska). Och en mönsterskrivare behövde absolut inte rekryteras från adeln. Företrädaren var son till Sidensjös kyrkoherde Laurentius Nicolai Sidenius. Jag tror att även denna Hans Drake var son till en kyrkoherde, nämligen Roald Olofsson Drake! Dennes son Hans Roaldsson Drake har flimrat förbi högre upp i tråden, när han 1687 ansåg att vården av den syfilis-sjuka systern Barbro blivit onödigt dyr. När jag nu läser detta mål på nytt, inser jag att salig regementsskrivaren Daniel Larsson på något vis är involverad - men jag får inte rätsida på hur. Målet börjar: Hanss Roaldson Drake inlade en kåsträkningh för Elias Köhn, bestående först i tolff dahl. k:rm:t som han känt sigh skylldigh, och gifwit address till sahl. regementzskrifwaren Daniel Larsson af sin löön på pastoris wägnar till Petter att betalla, som intet skiett är, och bewijses aff Daniel Larssons änkias breff af den 7 septemb. sidstleden. Resp. Att han gaf wäll zedell der å effter begäran, men dee äre icke i någon kåsträkningh opp eller afförde och eij heller war han dem skylldigh, utan effter h:r Roaldz begäran giorde den addressen och bör eij graveras der medh. Nåväl: Även om jag inte förstår sammanhanget, exempelvis vad det är för en Petter som kastas in i leken utan förklaring, är jag rätt säker på att jag identifierat befälet Hans Drake. Det var skönt, eftersom jag annars inte tycker att jag får någon rätsida på de militära Drakarna, förutom dem jag "redan kände".
108
« skrivet: 2021-09-29, 09:05 »
I samma kompani som dragonen Elias Mickelsson Drake, Majorens kompani (Hammerdal) fanns under åren 1681-1692, det vill säga vid samma tid, en dragon Jakob Mattiesson Drake. Som Karl Göran skrev, uppges han i en mönsterrulla vara född i Stockholm, medan en senare rulla anger att han var född i Uppland.
Båda uppgifterna kan stämma. Gränsen mellan Uppland och Södermanland gick redan på 1600-talet vid Slussen, så större delen av den tidens Stockholm låg i Uppland. Samtidigt är den oprecisa uppgiften Uppland lite konstig om han verkligen var född i huvudstaden, så jag gissar att han inte var född i själva Stockholm, men i dess närhet.
Var Jakobs namn Drake ett släktnamn eller ett rent tilldelat soldatnamn? Det vet jag inte. Jag skrev att förekomsten av ett namn på två dragoner i samma kompani indikerade att namnet inte var tilldelat och här finns ju Jakob och Elias i Majorens kompani. Men Elias kom dit senare, 1684, och även om han tog namnet för att han hade "Drakar i släkten", kan Jakob ha fått namnet 1681 som ett soldatnamn.
Fast med tanke på att det kryllade av Drakar i Stockholmstrakten vars relation till Drakarna vi skriver om här, ättlingarna till herr Peder Andersson och hustru Anna Olofsdotter i Brunflo, inte gått att påvisa, är det fullt möjligt att även Jakob Mattsson tog namnet Drake för att det fanns i hans familj. Vi får därmed hålla ögonen öppna efter någon Mats (Drake) eller N.N. (Drake) gift med en Mats i Stockholm ...
109
« skrivet: 2021-09-28, 21:55 »
Elias var gift med Märit Persdotter från Strand i Ström. Hon nämns i Georg Hanssons skrift Familjer i Ström 1500 - 1820, Familj 339: ... MÄRETA PERSDOTTER, född 1659 i Strand, Ström (J), död 1727 3/9. Märit kräver arv efter sitt "syskonebarn" Sjul Andersson i Strand (Domb 1688 Ht §14). Gift 1687-07-25 i Hammerdal (J) med ELIAS Mickelsson DRAKE, född 1655? Dragon i SOLBERG, Hammerdal (J). I Hfl med hustru och barn, A I:1/103. Var dragon 1684 - 1704, förflyttad till Livgardet (SoldReg). I kyrkoarkivet hittar vi fyra barn födda i Hammerdal: - Johan 1/7 1688, troligen soldaten Johan Eliasson Drake, dragon för Håxås, död i januari 1719
- Peder 22/3 1691, troligen soldaten Per Eliasson Drake, dragon för Sikås, död i januari 1719
- Carl 21/5 1693
- Elias 4/10 1700
En son till Elias Drake begravs i september 1706. Elias Drake var alltså en Mickelsson från Uppland, troligen född runt 1655. Jag tycker att förekomsten av namnet Drake även hos minst två av Elias söner - som inte var vid samma rote som deras far - tyder på att Drake var ett släktnamn, snarare än ett tilldelat soldatnamn. Men finns det någon passande Mikael (Drake) eller NN (Drake) gift med en Mikael? Ingen som jag känner till ... Men vi vet att lagmannen Jöns Mickelsson gift med Berit Pedersdotter (Drake) hade minst fyra barn och att dessa barn bör vara födda på 1620- och 1630-talet. Av dessa har vi endast återfunnit dottern Mette Jensdatter Drake i Bergen, 1625-1695. En son i den familjen kan mycket väl få namnet Mikael Jönsson (Drake) och kronologiskt skulle denne hypotetiske Mikael (Drake) kunna bli far på 1650-talet. Vi har dock inga bevis för att det fanns en son Mikael och inget som knyter Elias Drakes hypotetiska farföräldrar Berit (Drake) och lagmannen Jöns Mickelsson till Uppland, så även om denna hypotetiska relation är kronologiskt möjlig, är det just en hypotes. Tills vidare får därför Elias M Drake placeras i skaran av "Drakar med okänd bakgrund".
110
« skrivet: 2021-09-27, 21:58 »
CS:s register för Jämtland är dessvärre behäftat med otaliga felaktigheter.
Tack, jag vet. Trist! Trots bristerna har jag ofta nytta av att använda CS för att grovt sålla fram individer, som sedan kan eftersökas i militära rullor, kyrkoarkiv och domböcker ... Här är det bara att tacka och ta emot för att du redan letat upp grund-information om flera av dessa mystiska Drakar! När det gäller Anders Andersson Drake, så har jag sett att han var dragon i Galhammar, Berg, och att hans dotter Lisbeta, f. 1686, dog i Revsund 1697. Min hypotes är att han är identisk med sonen till Anders Andersson och hans hustru Sigrid Eriksdotter (Drake) i Överbyn, men där vill jag gärna hitta något som bekräftar den hypotesen - alternativt visar att den inte stämmer. Majorens kompani, visst är det Hammerdal? Där skulle någon soldatrote (men inte flera samtida, antar jag) ha fått sitt namn efter "Drakekiälen", ett berg (?) jag sett omnämnt i domboken för Hammerdals tingslag. Något befäl vid namn Hans Drake kan jag inte påträffa. Jag har inte heller påträffat någon stark kandidat för denna individ i de olika Drak-släkterna som finns med i adelsvapen.com. Den mystiske Hans Drake ska enligt (det som sagt var inte helt tillförlitliga) centrala soldatregistret ha varit aktiv som befäl i Bergs kompani åren 1688-1694. Just honom sätter jag på paus, så får vi fundera över de andra Drakarna. Elias Mickelsson Drake exempelvis ... I den familjen verkar det som om namnet Drake var (eller blev?) ett släktnamn. Dragonerna Johan Eliasson Drake och Per Eliasson Drake, som båda dog i fjällen under Karolinernas dödsmarsch nyåret 1719, bör ha varit hans söner.
111
« skrivet: 2021-09-26, 23:35 »
På den här bilden har jag kompletterat med farsnamn och gulmarkerat de soldater jag skrivit om tidigare i tråden, som jag vet, eller på god grund tror, hör till den Drak-släkt vi undersöker i denna tråd. - Anders Andersson Drake: gissningsvis son till Anders Andersson i Överbyn, Marieby, med hustru Sigrid Eriksdotter (Drake), och i så fall dotterson till länsmannen Erik Pedersson (Drake)
- Korpral Erik Olofsson Drake: son till Olof Persson i Börön, Lockne med hustru Margareta Eriksdotter (Drake), dotterson till länsmannen Erik Pedersson (Drake)
- Korpral Erik Eriksson Drake: son till länsmannen Erik Pedersson (Drake) i Överbyn, Marieby
- Knut Drake utan farsnamn, troligen identisk med den Knut Olofsson som ärvde jord som tillhört länsmannen Erik Pedersson (Drake), jord som låg i Optand, Brunflo. Troligen en yngre bror till korpral Erik Olofsson Drake ovan
- Ryttaren Olof Roaldsson Drake var son till kh Roald Olofsson Drake i Lit, sonson till prosten Olof Pedersson Drake i Brunflo.
Befälet Hans Drake, utan farsnamn, tror jag kommer från någon av de adliga Drak-familjerna, så honom avstår jag tillsvidare från att fundera kring. De individer på denna blid som jag däremot vill försöka placera in, blir därmed: - Elias Mickelsson Drake
- Jacob Mattsson Drake
- Johan Carlsson Drake
- Lars Olsson Drake
- Nils Önesson Drake
Hänger någon av dem ihop med övriga Drakar? Hur i så fall?
112
« skrivet: 2021-09-26, 19:09 »
Hittills har de Drakar vi kikat närmare på främst varit präster, tjänstemän och borgare. Enstaka bönder har nämnts, som Per Olofsson Drake, son till pastor herr Olof Pedersson Drake i Brunflo - men i och med att bönder ytterst sällan använde släktnamn på 1600-talet (när tyngdpunkten i denna kartläggning ligger), finns det få sådana belägg. En annan bred grupp har jag mest snuddat vid, delvis för att jag tycker att den är svår att få grepp om: De soldater som använde namnet Drake. Några sådana har vi redan nämnt, men det finns många fler. Drake förekommer som soldatnamn i olika delar av landet, och för att avgränsa det hela börjar jag med ryttare och dragoner från Jämtland fram till cirka år 1700, en tidsgräns jag ibland kommer att passera för att exempelvis undersöka om en viss soldat Drake hade söner som blev dragoner och om dessa då kallades Drake eller inte. Ett soldatnamn som andra?Jag kan tänka sig två förklaringar till att en soldat tog sig - eller tilldelades - namnet Drake. Det kan vara ett rent soldatnamn i stil med Lantz eller Modig. Alltså ett namn de blev tilldelade utan att det fanns något släktskap med andra Drakar. Indikationer på att det rör sig om den typen av soldatnamn är - om deras barn inte ärvde namnet
- om det tidigare har funnits andra, obesläktade, soldater Drake vid samma rote
Soldat under släktnamnet?Drake kan även vara ett släktnamn från endera förälderns sida (kanske dessutom från hustrun?), som plockats upp när "Drak-ättlingen" tog värvning. Indikationer på att det är ett släktnamn: - om barn använder namnet (exempelvis som soldatnamn - i annan rote än fadern
- om det finns andra soldater med namnet Drake i samma kompani och dessa tillhörde Drak-släkten. Fanns det redan någon soldat Drake som bar detta som ett släktnamn, tror jag inte att ytterligare en soldat, helt orelaterat, skulle tilldelas detta namn
På den bifogade bilden har jag, i det användbara Centrala soldatarkivet, sållat ut alla Drake som antogs under 1680-talet i hela Jämtland. Några namn är dubbletter, på grund av att en soldat förflyttats. Jag återkommer till deras farsnamn (en uppgift som brukar vara korrekt i CS). Troligen kan vi identifiera de flesta.
113
« skrivet: 2021-09-19, 10:00 »
Vilket jobb! Var ska denna diskussion föras?Detta sidospår är spännande, men om vi vill gräva vidare, bör det nog ske antingen i Övriga släkter - B -> Bjugg eller i Introducerad adel - L -> Lilliestierna (i och med att det tycks finnas flera släkter Bjugg och detta rör ursprunget till den adliga ätten Lilliestierna nr 888, som har - eller trodde sig ha - gemensamt ursprung med den Bjuggfamilj som den kortlivade adliga ätten Lilliestierna nr 427 härstammade från. Relation till Dorotea JönsdotterDen fråga jag hade, om (och i så fall hur) rådmannen Johan Bjugg var befryndad med Dorotea Jönsdotter, tycks besvarad. Ifall Bjuggs maka var Helena Hård af Segerstad och han endast var gift en gång, ser jag ingen sådan koppling. Jag har inte Arkiv digital och kan därmed inte testa hållfastheten i N W Marcks von Würtembergs genealogier. Det behöver jag dock inte, för jag tror inte längre att det fanns något svåger- eller släktskap mellan rådmannen Johan Bjugg och änkan Dorotea. I det du, Constantinus, skrev ovan, finns en enkel förklaring till att Johan Bjugg var en av de tre förmyndarna: Den 13/9 1603 utsåg rådhusrätten tre förmyndare - kammarskrivaren Christoffer Jönsson (barnens kusin på fädernet), vägaren Henrik Hansson (ingift på mödernet) och oskylde rådmannen Mickel Hansson. Skiftet efter Per Ivarsson skedde visserligen nästan 80 år senare, men principen med tre förmyndare, fäderne + möderne + obesläktad, låter klok och kan vara skälet till att en orelaterad och redbar representant för staden, Johan Bjugg, blev en av de tre gode männen. Den yngre kullens möderne behövde ju ingen representant i och med att deras mamma, en myndig änka, levde och kunde bevaka sitt eget och barnens intressen i förhållande till styvbarnen! Johan Bjuggs förmenta syster ChristinaVi kan (om inte annat dyker upp) släppa Bjuggspåret i denna tråd - men jag kommer vid tillfälle att forska vidare! Så här skrev jag på Facebook för två år sedan: Erik Fluur var gift två gånger. Först med min anmoder Kristina Bjugg, som sägs vara dotter till en prominent Stockholmsborgare och dotterdotter till slottsfogden Nils Bjugg på Tre kronor, men jag vill kolla upp det bättre innan jag skriver mer om det.
Kristina dog någon gång innan 1664, när den 47-årige änklingen Erik gifte om sig med prästdottern Magdalena Stecksenia från Lövånger. Om jag räknar rätt var Magdalena bara fjorton år när hon blev styvmor till ett halvt dussin Fluur-filurer och de äldsta styvbarnen var äldre än hon. Jag har alltså sedan en tid tillbaka planer på att undersöka prästhustrun Kristina Bjuggs ursprung. Jag passar på att länka till Släkt och Hävd nr 3-4 1989, där vi på sidan 167 finner Sten Möllers artikel Kyrkoherde Erich Fluur och hans hustru Christina Bjugg. I artikeln, som jag inte sett förrän igår, framkommer många bra tankegångar, men det finns två fel som är så principiellt viktiga och vanliga att jag vill ta upp dem. Det står att Kerstin (i SoH Kristina, vilket är samma namn) Nilsdotter (Bjugg) skulle vara gift med sin kusin Olof Persson ( Bjugg). Fel 1: Fäder skall inte namnges efter sina barnArgumentet är att "Anders kallade sig Bjugg, alltså måste hans pappa Olof Persson komma från den släkten". Det kanske inte var lika uppmärksammat när Möller skrev denna artikel på 1980-talet, men idag borde det vara välkänt att släktnamn på 1600-talet ofta upptogs från mammans sida av släkten. Tyvärr genomsyrar den gamla idén om att släktnamn kom från fädernet en stor del av den etablerade litteraturen. Ett exempel här i Edhelius-tråden, är att Bygdén i herdaminnet för Härnösand stift kallar herr Anders Henriksson, morfar till Dorotea Jönsdotter (aktuarien Per Ivarssons änka), för Anders Henricson Blix, vilket är direkt fel. Att minst tre söner till herr Anders i Rödön brukade namnet Blix, beror på att de ärvt det från mor och morfar. Fel 2: "Kusinäktenskap" på 1600-talet betyder (nästan) alltid forskningsfelDet finns alltså inget behov av att trycka in Kerstin Nilsdotter (Bjuggs) make i Bjuggsläkten. I synnerhet inte genom att låta Olof och Kerstin begå ett så allvarligt brott som blodskam, vilket ett kusingifte i början av 1600-talet hade inneburit. Det förekom enstaka och mycket kontroversiella kusinäktenskap inom kungahuset (se artikel i SBL om prinsessan Maria Elisabet) och inom högadeln, men dessa undantag har ingen som helst bäring på vad som var moraliskt och juridiskt möjligt för en borgare vid samma tid. Kusiner var helt enkelt tabu! Så snart vi ser ett förment kusinäktenskap innan 1715, utan att det finns en dokumenterad dispens eller någon form av samtida dokument som klargör att det verkligen var frågan om två kusiner, bör vi leta efter forskningsfelet. Mer att göra, men på annan platsArtikelns argument om att Erik Fluurs hustru Christina Bjugg kan ha tillhört Stockholms-Bjuggarna faller dock inte för att författaren tagit miste på Olof Perssons identitet. Det finns utrymme för fler syskon till Johan Bjugg, Anders Lilliestierna och Margareta Bjugg! Mer forskning krävs här. Varifrån kommer exempelvis Bygdéns uppgift om att hustrun hette Christina Bjugg och kom från Gästrikland? (Bygdéns herdaminne är bra, men lika snålt på källor som övriga herdaminnen!)
114
« skrivet: 2021-09-18, 22:35 »
Gustaviana Gustavsdotter Drake, som enligt faderns bouppteckning 1627 var på det tredje året, född ca 1624, är nu upphittad som brud i Storkyrkan i Stockholm den 20 mars 1644 ( första lysning den 4 mars), alltså ca 20 år gammal, under namnet Gustava Johanna Drake. Brudgummen hette Aron Emporagrius, och det var knasigt nog egentligen hans släkt jag ville orientera mig kring när jag snubblade över henne i detta inlägg på Anbytarforum av Jonas Magnusson. Jonas anger datum för barnens dopnotiser och nämner ett par vittnen med bäring på Emporagrius-forskningen. Jag kollar upp dessa notiser och ser vilka andra vittnen som finns - och håller tummarna för att det finns någon Collvin eller annan person som gör mig helt säker på att Gustava (och därmed Gustav) var en "Falun-Drake".
115
« skrivet: 2021-09-18, 20:00 »
När det gäller Bjugg så har jag gjort flera fynd, och ber att återkomma i ärendet. Spännande! (Samma omdöme gäller bilderna, som jag inte sett när jag svarade.)Per Ivarssons första hustru, Helena Persdotter (Blix), blev föräldralös som barn, och hennes farbror Mårten Blix, adlad Blixencron, kom därmed att bli något av "ställföreträdande svärfar" för Per. Jag har tittat i Blixencrons almanacksanteckningar (Personhistorisk tidskrift, häfte 1-3/1929 - går att ladda ned här) och där finns, förstås, både Helena och Per Ivarsson med. Helena nämns med sin syster (oftast kallad Anna, men här i namnformen Annica) i november 1645, en månad efter deras pappas död. Helena var då 10½ år och Anna 12: Annica och Helena hadhes til Niels Pedherssons och Hind[rich] Hanss[on]s. Vem den Henrik Hansson som vi kan förmoda att Helena sedan fick bo hos en tid var, vet jag inte. I september 1651, när Helena var på det sjuttonde året, vet vi dock var hon hamnade. Farbror Mårten skriver: Helena Ped[er]sdotter reeste af til Biömeklous Och Björnklou fanns det rimligen endast en, Mattias Mylonius, adlad Björnklou. Det finns en lucka i Blixencrons almanacks-samling där åren 1652-1658 saknas. Det har funnits fler almanackor och den från 1653 fanns kvar på 1700-talet, i och med att Palmskiöld refererar till den i sina "Blix-anteckningar". Jag tror att det på Palmskiölds tid även funnits en almanacka för år 1657, och att det är från denna som Palmskiöld hämtat uppgiften att Helena och Peder Ivarsson gifte sig "2 Cal:Maij" detta år, det vill säga när Helena var 22. Den första bevarade anteckningen där Per Ivarsson nämns, är sorglig och från augusti 1659, drygt två år efter bröllopet: Om afton[e]n opfölgde Ped[her] Ifwarss[on]s barns lijk, som sattes i Klöst[re]t Detta barn är troligen inte känt sedan tidigare. (En Ivar, månne?) Sedan nämns Per Ivarsson vid tre tillfällen om samma ärende i november 1659. Mårten och Per arbetar ihop med rådmannen Johan Eriksson (Furubom), som var gift med Helenas syster Margareta. Men med vad? 14 nov 1659:
N. Okt, efter middaghen jagh til Johan Ersson, tilkom Per Jfwarsson, wij taltes wedh om Göstaf Bergz fordring och Conditioner. Och quar til afton måltijdh.
18 nov:
Johan Erichsson och Per Ifwarsson hoos oss och gofwo swar på Göstaf Bergz.
21 nov:
Johan Ersson och Pehr Ifwarsson åter hoos migh, och inladhe Räkningerna. Gustaf Berg, adlad Palmqvist, var svåger till Mårten Blixencrons bror Salomon Blix (död 1643). Fordringarna och conditionerna kan ha rört arvet efter den barnlöse Salomon och hans änka (som hade hunnit både gifta om sig och dö innan 1659), men det kan förstås ha varit något helt annat det rörde sig om ... Kanske går det att hitta ärendet på annat vis? Senare almanackor än från 1659 finns tyvärr inte bevarade. Däremot är det möjligt att vi kan hitta fler uppgifter som tangerar släkten Edhelius i de almanackor som finns (1633-1659, med omfattande luckor i synnerhet på 1650-talet), en enormt spännande källa!
116
« skrivet: 2021-09-18, 16:34 »
Elias Andersson kallas skrivare 1646 och bodde då på "Stacmacare Grenden". Registratorn Elias Anderssons änka, Malin Abelsdotter, upplät 1685 25/5 ett hus vid Smedjegatan till sadelmakaren Mikael Erhard. Enligt en karta (i Stadsingeniörskontoret) från omkring 1700 ägde sadelmakaren Erhard vid Salviigränd en tomt, som skulle motsvara den nuvarande tomten n:r 3, kvarteret Cephalus med adressnummer 3 Västerlånggatan. Länkar ovan går till Fredrik Ulrik Wrangels bok STOCKHOLMIANA, ett verk som på olika vis belyser Stockholm och stadens invånare under 1500- och 1600-talet.
117
« skrivet: 2021-09-18, 14:46 »
Jag missade att den Elias-dotter som döptes i februari 1632 faktiskt hette Margareta!
Känns mycket troligt att du har hittat magister Jonas hustru, som därmed var knappa 19 år vid vigseln i november 1650! Margareta Eliasdotters mamma, som dog hos Helena Edhelia och Petter Dijkman 1692 var alltså i sådana fall identisk med Malin Abelsdotter.
Det låter mycket troligt att hon i sin tur var dotter till kamreraren Abel Eriksson och N.N.
Kan vi hitta någon Malin Jonsdotter (Edhelia) som var verksam i Vendel-trakten under slutet av 1600-talet? (Kan ha funnits en Malin som dog innan hon satte spår i källorna.)
118
« skrivet: 2021-09-18, 14:08 »
Visst är det kul med många pusselbitar, där ett problem brukar vara att sålla ut vilka bitar som verkligen hör till det pussel vi lägger. De två bitarna skräddare Källmans hustru Helena Johansdotter Edelia och bokbindaren Jacob Ivarsson Edhman känner jag mig i alla fall trygg med. Jacob Edman och hans tidiga gynnareVisserligen står det inte uttryckligen att bokbindaren var son till prästen Ivar Olofsson, men i och med att namnet Ivarus Olai är latiniserat medan mäster Bendicht Larsson Thuring, Jacob Iwersson själv och kanslisten Elias Andersson inte latiniserats, kan vi utgå från att det gäller prästen - vilket förstås stöds av att Jacob använder namnet Edhman. Jag håller med om att Elias Andersson är en stark kandidat som svärfar till magister Jonas Ivarsson Edhelius, som ju äktade en Eliasdotter året efter detta omnämnande. Vi får vända och vrida lite på den pusselbiten och se om han även har ett finger med i spelet vid Per Ifvarssons yrkesval. Någon form av nära relation till familjen Edhelius hade ju Elias Andersson redan 1649, annars skulle han inte ha en sådan roll. Jag vill även veta mer om mäster Benedikt Larsson Thuring, eftersom det rimligen bör finnas en koppling till herr Ivars familj innan prästens pojk blev hans lärgosse. Det står att BLT kom till Uppsala, och att Jacob 1668 lämnade Stockholm. Kan Jacob ha följt efter sin gamle mästare? (Se BLT på sid 175 f Stockholms bokbindare 1460-1880.) Varför köpte en kyrkoherde på landsbygden en fastighet i staden?Det är en mycket intressant fråga. Motsatsen, att en stadsbo behövde en fastighet på landsbygden för sin försörjning, är fullt logiskt - men vilka fördelar var det för en präst att investera i "en övernattningslägenhet"? Köpte han ut sina/hustruns släktingar eller saknas det en relation mellan prästen och säljarna? Vem hyrde han ut den till och vad hände sen med fastigheten? Frågor vi kanske kan besvara (men jag är inte helt bekant med hur man forskar på Stockholm vid denna tid). Johan Bjugg och hans styvfar Hans IsraelssonMen vad är känt om Johans förmodade styvfader Hans Israelsson utan känd vistelseort - skulle denne kunna passa in som fader till Ivar Ivarsson Edhelius första hustru Maria Hansdotter, måtro...? Spontant känner jag att det inte finns något som talar emot det - men heller inget som direkt pekar åt det hållet. Hans var ett mycket vanligt namn och jag skulle tro att Ivars första svärfar var kyrkoherde i en grannförsamling eller en högre präst i ärkestiftet. Det band som jag tror fanns mellan Johan Bjugg och Edhelius-släkten går via Per Ivarssons änka Dorotea Jönsdotter. Det var tre gode män vid skiftet efter Per Ivarsson: Petrus Carling var där för att den äldre kullens intressen skulle bevakas (deras ingifte morbror) och herr Ivar var från Pers sida (farbror till barnen i båda kullarna). Den tredje gode mannen bör ha varit utsedd för att i första hand bevaka den yngre kullens, Dorotea Jönsdotters barns, intressen. Dorotea Jönsdotters familjDoroteas familj är dåligt kartlagd. Hennes far Jens Hemmingsen var "från Norge", och var i början av karriären verksam i Beitstad (Tröndelag). Ungefär där tar kunskapen om honom slut. På hans sida kan det finnas kopplingar som sträcker sig till Johan Bjugg i Stockholm, men det är mer troligt att vi ska leta antingen på Doroteas mammas sida, eller genom ett syskon till henne som gått under radarn. Mamman Ingeborg Andersdotter var dotter till en likaledes dåligt kartlagd präst "från Norge", Anders Henriksen, och hans hustru Ingeborg Larsdotter (Blix). Hon hade minst en syster och tre bröder, som alltså var Dorotea Jönsdotters moster och morbröder. Ordningen på dessa syskon är osäker: Ingeborg Andersdotter, d. 1656. Gift med kh Jens Hemmingsson i Oviken. Rika. Förutom Dorotea hade de en son Hemming/Henning som jag tror dog som student. Kan ha funnits fler barn. Margareta Andersdotter, d. 1675. Gift med faderns efterträdare som kh i Rödön, Ericus Claudius Holbeccius (dansk). Förmögna. En till namnet okänd dotter var gift med Holbeccius efterträdare Israel Eliæ Thelaus, och hamnade omsider i Arnäs. Kan ha funnits fler barn än denna dotter. Erik Andersson Blix d. 1642, så vitt jag vet barnlös, som faderns hjälppräst. Porträttgravsten finns bevarad. (Spana in de snygga skorna!) Hans Andersson Blix, vid tullen i Duved. Gift. Omnämnd i Palmskiöldska samlingens Blix-akt, bild 13 - pagineringens 619 (tillgänglig på Alvin tack vare forskaren Constantinus Lindfors) där det står att han blev tillfångatagen vid en av de frekventa svensk-danska konflikterna. Hustrun och eventuella barn tror jag är okända. Kristoffer Andersson Blix, bosatt i Rödön, gift med prostens dotter Anna Olofsdotter (Drake), hade barn i plural, lämnade Jämtland för Norge på 1670-talet (om jag minns rätt) på grund av ekonomi körd i botten. Trolig son dragonen Johan Kristoffersson Blix. Alltså många mycket lösa trådändar att nysta från, men om någon av dessa leder åt Bjugg-hållet, så är det av stort intresse för min Blix-forskning!
119
« skrivet: 2021-09-17, 21:19 »
Magister Jonas Ifvarsson och hans maka Margareta Eliædotter gifte sig i Storkyrkoförsamlingen den 13 november 1650. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056410_00024Han ska en tid innan han 1659 blev kyrkoherde i Vendel, ha varit lektor i grekiska i Stockholm och jag förmodar att de äldsta av parets barn föddes där. ------- Ett annat Stockholmsfynd är skräddarhustrun Helena Johansdotter Edelia som var gift med mäster Erik Källman. Paret döper dottern Helena i Storkyrkoförsamlingen den 6 december 1691. Bland faddrarna finner vi två av Per Ivarssons (tabell 6) barn från andra kullen, bokhållaren Anders Rohnberg och jungfru Ingeborg Röhnberg, samt skolmästarens hustru i Maria församling Maria Ifvarsdotter (tabell 5). Med minst tre dopvittnen som hörde till denna släkt, är det ingen tvekan om att även skräddarhustrun Helena Johansotter Edelia är ättling till herr Ivar Olofsson i Sollentuna och Ed - men på vilket sätt ska vi passa in henne?
121
« skrivet: 2021-09-17, 17:08 »
... jag vill hitta mer om bokhållaren Jonas Ekwald och Anna Edhelia innan jag går från att tycka att det är sannolikt, till att påstå att det är sant. Det är nu bekräftat att författarens farfars morfar hette Jonas Ekwald. Farfadern, professor Erik Jonas Almqvist skrev biografiska anteckningar, och han skrev bland annat att han vid dopet fick namnen Erik och Jonas efter farfar och morfar ("in memoriam avi paterni et materni"). Och vidare: ... Jonas Ekvaldh, qvondam a rationibus in collegio Regio Militari Ungefär: " ... Jonas Ekvaldh, fordom verksam vid Kungliga Militärakademin" Den översättningen är tveksam. Kungl Krigsvetenskapsakademiens föregångare Svenska Krigsmanna Sällskapet grundades först 1796, så det måste vara något annat som avses. Men i alla fall ... Farfaderns morfar hette Jonas Ekvaldh!
122
« skrivet: 2021-09-17, 16:27 »
Om internet har rätt (vilket ibland händer), ska Ivar Ivarsson Edhelius ha haft en dotter Anna Ivarsdotter Edhelia, som tillsammans med sin make bokhållaren Jonas Ekwald (född 1671) fick en dotter Anna Magdalena Ekvaldh f. 1705 d. 1784 (en sons stavning av namnet). Härifrån är det bara att plocka uppgifter från Svenskt Biografiskt Lexikon: Almquist, släkt (SBL)Anna Magdalena gifte sig med kontraktsprosten Abraham Almquist (f. 1699, d 1760), och de är föräldrar till professor Erik Jonas Almquist (f. 1729, d.1808). Erik Jonas hade en son, krigskommissarien Karl Gustav Almqvist (f. 1768, d 1846) som i sin tur fick en son som vi känner som författaren Carl Jonas Love Almqvist (f. 1793, d. 1866). Författarens farfars mormor var alltså en Edhelia om jag räknar rätt och de uppgifter jag hittat på webben stämmer. I det här fallet verkar det mycket sannolikt, men jag vill hitta mer om bokhållaren Jonas Ekwald och Anna Edhelia innan jag går från att tycka att det är sannolikt, till att påstå att det är sant.
124
« skrivet: 2021-09-17, 13:43 »
Johan Thomsson med hustru Margareta Edhelia med en gravsten från 1706 i Sollentuna kyrka blir svåra att sammanlänka med Johan Modahl, som begravdes i Solna den 24 november 1716 med hustrun Margareta som begravdes, även hon i Solna, den 6 december 1715. Helt uteslutet är det i och för sig inte, i och med att det inte står att paret vilar i Sollentuna eller dog 1706, bara att graven tillhör dem och deras barn. Men varför skulle de bekosta en dyr gravsten i Sollentuna kyrka, när de gifte sig, döpte barnen och själva gravlades i Solna? Mer om traktören Johan Modahl här, på webbsidan Traktörer och traktörskor vid Ulriksdals värdshus 1696-1789. Enligt Armin Tuulses Kyrkor i Sollentuna härad: södra delen ... (1958), sid 647, ska Johan Thomsson i ett sockenstämmoprotokoll ha kallats bokhållare, "möjligen hos Berndes". Ätten Berendes (en stavning som gör det enklare att hitta korrekt information) ägde bland annat Sollentunaholm i Sollentuna. Jag har sett en äldre återgivning av gravstenens text, Anteckningar under resor i Uppland av Carl Arvid Klingspor, Upplands fornminnesförenings tidskrift II (1872) sidan 57, där det sägs stå: Denna graf hörer Johan Thomsson och hustru Edhelia och barn till. 1706. Namnet Margareta finns alltså inte med här, men jag ser det som mer sannolikt att ett på denna plats förväntat förnamn har fallit bort hos Klingspor, än att Tuulse av misstag lagt till Margareta, trots att det saknats täckning för det.
125
« skrivet: 2021-09-17, 12:15 »
Stamfadern antog aldrig namnet Edhelius, däremot hans vuxna barn... åtminstone bland dessa som hörde till prästståndet, Per Ivarsson undantagen. Där är ändå namnet begripligt, eftersom de kom från Eds socken - vilket fadern (kallad Noræus) inte gjorde. Att Per Ivarsson, som rör sig i både akademiska kretsar och i Stockholm, miljöer där olika särskiljande namn tidigt började användas, hittills inte är belagd med namnet Edhelius (eller, för den delen Rönbeck eller Rönberg) är intressant. Jag har undersökt om han kan vara felplacerad alternativt helt brutit med familjen, men de spåren är avfärdade genom att Pers bror, pastorn i Edh herr Ivar Edhelius, enligt Pers bouppteckning från 1680 var en av tre gode män De andra två var rådmän i Stockholm: Petrus Carling och Johan Bjugg. Petrus Carling var gift med Margareta Blix, som var moster till barnen i den äldre kullen. Johan Bjugg kan därmed ha varit en (troligen ingift) släkting på mödernet till den yngre kullen. Det är intressant eftersom jag sedan tidigare endast känner en bror till Dorothea Jönsdotter, nämligen Henningius Joannis Isogæus, som jag tror dog som student ca 1660 (behöver kolla upp källan där). Om Johan Bjugg vet jag att han dog 1681 (gravverser hos Uppsala universitetsbibliotek) och att han bör höra hemma i samma Bjugg-familj som Anders Bjugg adlad Lilliestierna nr 888 (Johans bror?), i och med att Anders Lillienstiernas söner skrivit en av gravverserna. Att jag blev intresserad av Constantinus kartläggning av familjen Edhelius beror på att jag kartlägger Blix-släkter. Båda Per Ivarssons hustrur stammar från personer som skrev sig Blix och hade rötter i Jämtland - Blixar som vi idag inte finner något släktskap mellan. Det kan vara två orelaterade Blix-familjer, men min hypotes är att de har ett gemensamt ursprung på 1500-talet. Mitt primära intresse är därmed familjen i tabell 6, i synnerhet vad vi kan finna om Per Ivarssons hustrur.
126
« skrivet: 2021-09-16, 23:44 »
I sin artikel Herrskap och prästefolk: Den lokala elitens påverkan på några stormaktstida kyrkoherdetillsättningar skriver Joakim Malmström om turerna kring tillsättningen av tre kyrkoherdar, 1654, 1689 och 1703, i socknarna Ed och Sollentuna, tillsättningar som alla involverade familjen Edhelius. År 1654, när den frånlidne herr Ivar Olofsson Noræus skulle ersättas, var det den mäktiga änkan grevinnan Ebba Brahe som i februari skrev till ärkebiskopen. Hon ville "till det bästa recommendera" herr Ivars son Olof som näste kyrkoherde, vilket han alltså blev. Herr Olof dog efter fem år och efterträddes 1659 av sin yngre bror Ivar. Hur den tillsättningen gick till framgår inte av Malmströms uppsats, men när herr Ivar Ivarsson Edhelius hade dött år 1688, kom domkapitlet att utse en präst som den lokala eliten inte uppskattade, magister Gabriel Nicolai Thegner. Eller, de hade tyckt att magister Gabriel verkade vara bra till en början, i synnerhet som herr Ivars änka Anna Rhalambia var nöjd och gifte sig med magistern. Magister Gabriel var således styvfar till flera Edhelius-barn, de äldstamax 20 år, eftersom herr Ivar och Anna Rhalambia gifte sig 1668 (bröllopsdikt hos Uppsala universitetsbibliotek). Men sedan backade de två största godsägarna på orten, Christina De la Gardie och Gustaf Adolf Oxenstierna, som menade att magister Gabriel var en oskicklig predikant, inte höll tiden för gudstjänster och dessutom hade vägrat att avlägga de prov på sin förmåga som de begärt av honom. Det blev lite stridigheter mellan domkapitlet och den lokala eliten, som till och med lanserade en egen kandidat. Domkapitlet vann dock och magister Gabriel blev kvar. När magister Gabriel hade dött (1703?) var det högadelns favoritkandidat, Christina De la Gardies hovpredikant herr Olof Törnboum, som utsågs - och som konserverade prästhuset genom att gifta sig med magister Gabriels styvdotter Helena Ivarsdotter Edhelia. I Sollentuna kyrka finns för övrigt herr Olofs och Helenas gravhäll kvar, bild här: https://www.pinterest.se/pin/774478467146193935/Texten på den lyder, enligt Armin Tuulses Kyrkor i Sollentuna härad: södra delen : konsthistoriskt inventarium, 1958 (sid. 649 f)I. N. I.
SEPULCHRUM
QVONDAM PASTORIS HUIUS LOCI
NEC NON ADIACENTIS DISTRICTUS
PRAEPOSITI PLm REVERENDI DOMINI
OLAI O. TÖRNBOUM ROSLA-
GlI SIMUL AC CONIUGIS SVAVISSI-
MAE MATRONAE HELENAE !VARI
EDHELIAE HAEREDUMQUE PROPRIUM
(= l Jesu namn. Graven tillhör förutvarande kyrkoherden i denna ort, därjämte prost över kringliggande trakt, den högvördige herren Olaus O. Törnboum från Roslagen jämte hans maka, den högt älskliga fru Helena lvarsdotter Edhelia, och deras arvingar).
HERDEN SOM I DENNA KYRKAN
TAGIT MÅNGEN TRÖTTER STUND
LÄRT DEN STORA GUDENS STYRKAN
ÄLSKAD FÖR SIT VACKRA VUND
HWILAR HÄR l RO OCH HEDER
IBLAND FÅREN DEM HAN FÖDT
LAGT SIN HERDE-STAF SÅ NEDER
LEFWAT VÄL OCH SALIGT DÖDT.
NATUS AO 1669.
ORDINAT. 1695
PASTOR: 1705
PRAEPOS: 1718.
DENATUS 1743.
PHIL: I: CHRISTUS VITA MEA
MORS LUCRUM MEUM
S(OLI) D(EO) G(LORIA)
(= Kristus är mitt liv och döden är min vinning. Gudi allena äran) Tuulse skriver vidare bland annat att herr Olof var gift andra gången med en Margareta Smaraea. På sidan 647 i samma skrift står det om en annan Edhelius-gravsten, vars text lyder: DENNA GRAF HÖRER
JOHAN THOMSON OCH HUS:
MARGARETA EDHELIA OCH
BARN TILL
ANNO 1706 Vem hon var vet jag inte - men gissningsvis en dotter till herr Ivar Ivarsson Edhelius. Maken Johan Thomsson ska ha varit bokhållare.
129
« skrivet: 2021-09-15, 14:51 »
Elias Ivari Edhelius studerade ännu i Uppsala 1692. Han hade emellertid varit frånvarande på grund av sjukdom under ett helt år och höll på att mista sin plats trots att det bara återstod två terminer innan han skulle ha blivit klar, eftersom han inte meddelat universitetet något giltigt skäl. Elias fick komma tillbaka, delvis genom ingripande av självaste universitetskanslern greve Bengt Oxenstierna. Sidorna 182 f och 230 här: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1077244/FULLTEXT01.pdf
130
« skrivet: 2021-09-14, 22:45 »
Dottern Margareta, som var 20 år 1680, blev änka efter sin make Lars Höök 1692. I bouppteckningen 1694 kallas hon Rönberg, alltså som sina yngre halvsyskon 20 år senare, inte Rönbeck som helbröderna 14 år dessförinnan: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107530_00490
131
« skrivet: 2021-09-14, 22:27 »
Jag fortsätter att klura kring namnet Rönberg. Vilka källor finns för att alla barnen kallade sig Rönberg? I Per Ivarssons bouppteckning år 1680 kallas de tre efterlevande sönerna från första äktenskapet, Petter, Johan och Magnus, inte Rönberg utan Rönbeck!
Döttrarna från båda äktenskapet och de två söner ur andra äktenskapet som levde 1680, ser jag inte med vare sig namnet Rönberg eller Rönbeck i Pers bouppteckning, men i bouppteckningen efter Dorotea Jönsdotter år 1714 står hennes barn, Anders och Ingeborg, som Rönberg.
132
« skrivet: 2021-09-14, 01:26 »
Spännande!
Har du någon teori om varför barnen i Per Ivarssons (tabell 6) båda giften tog sig namnet Rönberg? Kan familjen ha bott på någon ort med förleden Rönn-, som Rönninge sn?
Ett befintligt släktnamn tycks det ju inte ha varit, i och med att det i så fall torde ha kommit från Pers sida, och namnet saknas bland hans syskon.
Varför föredrog Per Ivarssons barn i så fall att bilda sig ett nytt namn framför att ta de redan etablerade namnen Edhelius eller Blix?
133
« skrivet: 2021-09-08, 20:30 »
Den där skalden von Bobergen som hade fått så dåligt eftermäle, vars långsökta gåtor och krystade lekar med brudparens namn "tillhöra det enfaldigaste och oaptitligaste, som denna tids tillfällighetsdiktning har att bjuda på", skrev alltså ett opus när kongl. may:tz trotienare och inspector öfver landz-tullarne i Kopparbergz län samt häradsskrifvare därsammastådes, ehreborne och välbetrodde Herr Elof Skragge och ehreborne och dygderijke jungfru, Jungfru Anna Drake uti ett linfligt echtenskap lyckeligen sammanfogades i Stockholm den 27 Martij 1706. Den dikten kan ni ta del av här, en samlingsvolym från 1800-talet av Per Hanselli om och med svensk litteratur från stormaktstiden. Jag tycker inte att dikten är påfallande enfaldig eller oaptitlig, trots gåtan och namnlekarna, men jag har kanske låga krav på tillfällighetsdikter. Tyvärr innehåller den dock få biografiska ledtrådar, utom det som framgår av titeln. Personbeskrivningen av Anna Drake är schablonmässig, så jag vågar inte utgå från att det stämmer att hon hade en ängels sinne trots en drakes namn. Det mest matnyttiga är kanske att Hanselli skriver i en fotnot att Elof Skragges sigill hade omskriften "Virtus animi superat omnia", det vill säga "ett dygdigt sinne övervinner allt" (något som parafraseras i dikten). Alltid något.
134
« skrivet: 2021-09-05, 15:46 »
Jag missade att berätta om ytterligare ett argument, om än svagt, för att köpmannen Gustaf Drake var son till Göran Jonsson Drake i Falun. Det är, konstigt nog, namnet Gustaf! Göran Drakes far hette alltså Jon eller Jonas. Om han, som jag menar, var bror till Jonas Jonsson Drake, hette hans mor (möjligen styvmor) Karin. Göran var vid sin död gift med Margareta Collvin. Hennes föräldrar hette Constans och Anna, hon död 1719 enligt detta inlägg på Anbytarforum (där det emellertid står att Margareta dog barnlös 1702 - årtalet stämmer, men barn hade hon ju). Margareta Collvin var, enligt trovärdig uppgift från annan forskare (saknar bra referens för detta), änka efter borgaren Nils Björnsson i Falun, som erhöll burskap den 16 februari 1658. Nils ska ursprungligen ha varit från Växjö och var i sin tur änkling efter en dotter till "Olof Jonsson Biäcks". Vi vet att Margareta Collvin var mor till (i osäker ordning) Johan f. ca 1675, Anna f. 1678, Karl f. 1684 och Kristina. Anna har fått namn efter sin mormor, Johan efter en morbror och Christina efter en moster - men i skaran saknas namnen Jon (farfar), Karin (farmor), Constans (morfar) och Nils (mammas förre make). Istället fanns det en Karl. Det slog mig att Karl kan vara uppkallad efter Karl XI. Om Göran och Margareta var influerade av kungahuset, så kan även namn som Hedvig, Eleonora, Ulrika och Gustaf Drake finnas med i barnaskaran. De tre förra har jag inte hittat - än - men en Gustaf Drake har Karl Göran nämnt ovan. Eftersom Gustaf Drakes maka hade rötter i Falun, kändes han värd att undersöka. Jag fann hans begravningsnotis från februari 1727. Han blev enligt den 54 år, och var alltså född ca 1672. Det passar bra för en son till Göran Drake, då ca 30 år, och gjorde att det fanns stort hopp om att jag tänkt rätt. Om Göran Jonsson Drake var far till Margareta Göransdotter Drake, se Släktbok över Söderhamns Stad (1670 - 1780) av Anders Olsson (med föredömlig redovisning av källor och resonemang!), så bör han, innan han äktade Margareta Collvin, ha varit gift med en syster till Sven Nilsson Berg, rådman i Söderhamn. Sven kallas nämligen uttryckligen för Margareta Drakes morbror här, i ett mål från 1719: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXId:799 (1717-1735) Bild 1140 (AID: v404296.b1140, NAD: SE/RA/42042202) Eller ska vi tolka "morbror" på annat vis (ingift morbror, t ex), och inte låsa oss vid att Margareta Drakes mamma var Svens syster, utan mer försiktigt stanna vid att de var nära släkt (eller besvågrade)? Och var denna Göran i Falun ens Margaretas far? Om inte - varifrån fick hon sin "identitet som Drake"?
135
« skrivet: 2021-09-05, 12:09 »
En tänkbar är handelsmannen Gustaf Drakes (död 1727 i Maria Magdalena) dotter Catharina. Hon uppges på 13:e året i faderns bou s.å. Hans änka Magdalena Waxmuth avled 1732. Förutom barnen nämns hennes anhöriga bokbindaren Gustaf Nybohm och lärftkrämaren Johan Drake (Stockholms rådhusrätts 1:a avd. sid. 830).
Jag tror att handelsmannen Gustaf Drake är son till stadssekreteraren Göran Jonsson Drake i Falun, och alltså en mycket trolig ättling till Ursula Pedersdotter i Hudiksvall! Gustafs hustru, Magdalena Waxmuth (född i Stockholm 1690-08-16, döpt i Tyska St Gertruds Församling, Stockholm) var dotter till Valentin (II) Waxmuth, bokbindare (gesäll 1670) som var mästare i Stockholm 1675-1712. Valentin var från Falun och son till bokbindaren Paul Waxmuth. En initierad tråd om familjen Waxmuth finns på Anbytarforum, där jag funnit mycket av det jag bygger mitt resonemang på. Gustaf Drake, som jag tyvärr ännu inte har funnit med farsnamn, och Magdalena gifte sig i Tyska kyrkan i Sthlm i januari 1710: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00069Som Karl Göran skrev finns en bouppteckning efter Gustaf Drake från mars ( tillgänglig digitalt - lyx!), och i den framkommer namn och ålder på barnen: - Anna Maria Drake, på det 17:e året (född 1710, det år föräldrarna gifte sig)
- Catarina, på det 13:e året (född 1714)
- Johan, på det 12:e året (döpt den 3 augusti 1715 i Maria Magdalena förs.)
- Gustaviana, på det 3:e året (född 1724)
Karl Göran nämner en frände, troligen farbror, lärftskrämaren Johan Drake. Att Göran Drake i Falun hade en son Johan är dokumenterat. Gustaf Drake och Magdalena hade fler barn. En son Göran (!) döptes den 30 maj 1717, även detta i Maria Magdalena, vars dopböcker tyvärr har en lucka fram till 1715. Om familjen bodde i Maria Magdalena 1710-1715 saknas alltså notiser för de äldsta barnen, och det är ju synd i och med att dopnotiser indikerar släktskap, och jag vill hitta mer som kopplar Gustaf till Göran Jonsson Drake i Falun, än att hans svärfar var från denna stad och att en son fick namnet Göran! Vi borde kunna hitta Gustaviana - och kanske fler syskon som dog innan bouppteckningen, samt även begravningsnotiser för lille Göran och dessa potentiella syskon. (Jag har just börjat med familjen och har bara hunnit skumma.) Det finns mer som kopplar samman familjerna. Magdalena var år 1717 fadder när hennes brorsdotter Anna Margaretha Waxmuth döptes i Tyska kyrkan. Den 21 maj 1633 gifte sig Anna Margareta med Johan Carlsson Drake, och vid deras barns dop är bland andra Gabriel Skragge, son till Anna Göransdotter Skragge, en fadder. Att denna Johan Carlsson Drake är son till Carl Göransson Drake, han som dog i Vika 1751, och att det alltså är en kusin till barnafadern som vittnar, är den troliga förklaringen. Det bevisar inte att handelsmannen Gustaf Drake i Stockholm var son till stadssekreteraren Göran Jonsson Drake i Falun, som var från Hudik och trolig ättling till Ursula. Jag hade å andra sidan ingen aning om Göran Drakes existens förrän jag började kartlägga Uppsalastudenterna för ett par dagar sen. Det finns stor möjlighet att leta fram "bindande bevis" i domböcker eller annorstädes Därmed tycker jag att jag har fått lite koll på några av Stockholms Drakar. Även dessa hör till samma släktkluster som Brunflo-Drakarna (men det gäller förstås inte alla Drakar i Stockholm, som torde hav varit en spretig skara.)
136
« skrivet: 2021-09-05, 11:51 »
Snyggt! Det låter som du hittat rätt man. Christopher Christophersson var troligen gift med denne Jons änka.
Nu gäller det att se om änkan var Elisabet från Brunflo.
137
« skrivet: 2021-09-05, 09:49 »
Brita var hustru 1656, så hon kan inte vara född mycket senare än 1640, däremot betydligt mycket tidigare.
I den enda källa vi har för Elisabets existens, nämns hon efter sin syster Ursula, så hon var troligen den yngre. Det hjälper förstås bara om vi vet hur gammal Ursula var. Det vet vi inte. Men eftersom en Jon Eriksson från 1608 stod skriven för samma gård som hennes mormor Barbro tidigare ägt, var Ursula och Jon förmodligen gifta vid det laget. Hon verkar föda barn fram till åtminstone 1624. Ursula var då född 1575/1593, mest troligt runt år 1590.
Elisabet var alltså född senare, men gift senast 1629.
Jag vet inte vad källorna håller för, och lär mig gärna. Syns hustru och barn i de längder där Christopher Christophersson finns med? Om han först är solo, och året därpå har hustru och flera barn, så är det ju rimligen styvbarn och något som kunde ringa in giftermålet.
Från vilken ålder redovisas barn i längderna?
Finns det tidiga bevarade bänklängder från Härnösand, eller har de gått upp i rök?
138
« skrivet: 2021-09-05, 08:47 »
Tack!
Då tänker vi ett varv till kring Genefelt. Bygdén har återgivit namnet "Grene". Jag har inte möjlighet att kolla om det finns substans bakom och namnet skrivs så i det mål han refererar till eller annorstädes, men om karlen kallade sig Grene/Grenefelt eller rent av Greme/Gremefelt, så skulle både tingsskrivare och andra i Härnösand kunnat "hyperkorrigera" namnet till den för dem välbekanta Gene-formen.
I Gudmundrå finns en ort, Gremesta. Bodde det någon Jon där, som var gift och som dog runt år ... Eh ... Kan vi bedöma när Christopher C från Undrom gifte sig med Peder Jonsson G(r?)enefelts mamma (oavsett om hon är identisk med Eisabeth Pedersdotter från Brunflo eller ej)?
139
« skrivet: 2021-09-04, 17:32 »
Jag har fått lite hjälp av Thomas Sverker att hitta information om Göran Drakes familj. Jag var osäker på om hans hustru Margareta Collvin var mamma till Görans barn. Det var hon, åtminstone till döttrarna Anna och Christina Drake, för när föräldrarna dött blev deras förmyndare borgmästare Collvin, som var bror till Margareta Collvin: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Kopparbergs län (W) EXId:115 (1704-1705) Bild 3830 (AID: v403604.b3830, NAD: SE/RA/42042202) Ytterligare en son är återfunnen, Carl Drake (1684-1751) på gården Diskarvet, i Vika socken, Dalarna som enligt nekrologen är son till Göran Drake och Margareta Collvin. Carl var gift två gånger och hade många barn. Även en son Johan, troligen identisk med Johannes Drake, Cuprimontanus (han som skrevs in i Uppsala 1693) är bekräftad som son till Göran Drake enligt denna domboksnotis: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Kopparbergs län EXId:115 (1704-1705) Bild 170 (AID: v403604.b170, NAD: SE/RA/42042202) Detta är alltså samma släkt som de många jämtländska prästerna Drake. Och nu börjar det bli så pass rörigt att jag vill rita lite
140
« skrivet: 2021-09-04, 14:33 »
Min hypotes är alltså att rådmannen och sekreteraren Göran Drake i Falun, aka Georgius Jonæ Drake från Hudiksvall, tillhör samma släkt som Brunflo-prosten Olof Drake med flera och att han var sonson till herr Olof Drakes syster Ursula Pedersdotter, gift till Hudiksvall. Ursula var gift med Hudiksvallsborgaren Jon Eriksson, som tycks ha varit från Jämtland och dog ca 1630 (nämnd i längder fram till 1629, därefter borta). Paret hade en son Jon och en dotter Elisabet, samt troligen en dotter Ursula. Jag utesluter inte att det kan ha funnits fler barn, och bollar en del tankar med Thomas Sverker, vars artikel Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall i Svensk Genelogisk Tidskrift 2019:1 är källan för det mesta i detta inlägg. Hur som helst är min hypotes att Ursula Pedersdotters son Jon, som vid sin död 1654 kallas rådmannen Jon Jonsson, är far till Georgius Jonæ Drake från Hudiksvall. Namn, tid, plats och samhällsklass stämmer. Som jag nämnt högre upp, hade Ursulas son Jon Jonsson en son som hette Jonas Jonsson Drake. Han var köpman i Hudiksvall och gifte sig 1680 med Sara Larsdotter Frisk med vilken han fick barnen Lars, Catharina och Jonas. Hustru Sara dog 1686, och 1689 gifte sig köpmannen Jonas Drake med Anna Larsdotter Törne. Två bröllopsdikter ska finnas bevarade. I det äktenskapet fick han en son och tre döttrar som alla dog tidigt. Själv drunknade Jonas Drake 1695, men har eftersläkt genom sonen Jonas från det första äktenskapet. Mycket av detta framgår under en passus om familjen Frisk på sidan 587 f i Olof Joh. Bromans Glysisvallur : och övriga skrifter rörande Helsingland. D. 2 som går att ladda ned här. Bifogar bilder på den del av familjetabellen som rör köpmannen Jonas Drake.
141
« skrivet: 2021-09-04, 10:28 »
Johannes Drake, Cuprim[ontanus], alltså från Kopparberg, som skrevs in i Uppsala 1693 var troligen en son till Göran och född i början av 1670-talet. Backar på den punkten. Det fanns fler Drakar i Dalarna, bland annat en rådman i Säter, Daniel Andersson Drake (1632-1674), som tillhörde den klass som kan ha låtit söner studera. Vet ej om han hade koppling till någon av de Drakar som figurerat innan. Apropå de Draksläkter som figurerat tidigare, så har vi nämnt de tre adliga Drak-ätterna Drake af Hagelsrum, Drake af Intorp och Drake af Torp och Hamra. Det finns en artikel, De introducerade ätterna Drakes gemensamma ursprung, om dessa släkter, skriven av Jan Eric Almquist, Släkt och Hävd 1957, sid. 149-171. I och med att Anders von Drake menade sig vara befryndad med Drake och Hand, vore det intressant att skumma igenom Almquists uppsats för att hitta beröringspunkter med "våra Drakars" (till vilka von Drake hör) tidiga antagna rötter, som inte var kända när artikeln skrevs! OBS att jag verkligen inte utgår från att det finns gemensamma rötter. Drake är rimligen ett namn som uppkommit parallellt på flera håll ... Men det är värt att undersöka!
142
« skrivet: 2021-09-04, 10:02 »
Tack, Per.
En liknande skiss har jag som en möjlig hypotes (men i mitt huvud är det en del streckade linjer som visar att det är just en hypotes).
Vi får pröva om argumenten för detta håller! Dels krävs en förklaring till varför Christopher ska företräda sin förmente svåger herr Olof Drake och inte sig själv (som arvtagare genom hustrun) eller sig själv och medarvingarna. Var det inte ett gemensamt arv för dessa två syskon? Kan det i så fall bero på att detta var herr Olofs morsarv och Elisabet inte var dotter till Anna Olofsdotter? Eller företrädde han både sin svåger och sig själv, men endast det förra kom till protokollet tack vare fullmakten? I så fall skulle det kunna vara arvet efter en broder Joseph.
Frågor:
- Namnet på Elisabets förmente son Peder Joensson Genefelt, indikerar att han var från, eller hade rötter, i Gene, Själevad. Teorier om vem pappan var?
- Var Britta Christophersdotter hustru till herr Erik Nicolai Stigzelius i Revsund? När?
- Hade Peder Genefelt eller Brita Christophersdotter någon känd dotter Elisabeth?
- Peder Joensson Genefelts mamma hade begravts på bekostnad av magister Nenzelius. Syns hon i kyrkans räkenskaper?
- Hon var änka under sina sista år. Syns hon i domböcker, bänklängder, som skattebetalare eller annan källa? Om inte - när var man så gammal att man inte var skattepliktig? (Kan ringa in hennes ålder.)
143
« skrivet: 2021-09-03, 22:15 »
Jag har i så fall större hopp om att kunna passa in Hälsinge-Draken Georgius Jonæ Drake, Göran Jonsson Drake, från Hudiksvall, som började läsa i Uppsala 1663 och därmed bör vara född ca 1640-1645 (även om det förekom variation bland studenternas ålder). Han var från 1675 rådman i Falun och senare stadssekreterare. När han dog, 1702, var han gift med Margareta Collvin, och även hon gick bort i samma veva. Makarna begravdes tillsammans. I samma grav vilar en del andra personer, och åtminstone Elof Skragge var en måg, se "Gravar Kristine kyrka" som går att ladda hem här, där det står: Secret. och Rådm. Göran Drakes, Insp. Elof Skragges, Casseuren Anders Bengtsons, Bokhol. Moraei Ä., och Carl Östberg. (Göran Drake född i Helsingland, Rådman 1675, dog 1702.) Däremot kanske inte Margareta Collvin var Göran Drake första hustru - eller mor till Göran Drakes barn. Enligt Annika Engström Collvin i denna diskussion var den Margareta Collvin som dog 1702 barnlös, men hur detta framgår, vet jag inte. Bouppteckning efter henne själv eller modern? Utan källa blir det förstås bara spekulationer, men det finns annat som tyder på att mamman till (åtminstone något av) Göran Drakes barn inte var Margareta Collvin, utan en syster till en man som hette Sven Nilsson Berg. Här finns forskning, välförsedd med referenser, om Margareta Göransdotter Drake i Söderhamn. Det framgår att Margaretas morbror var denna Sven Nilsson Berg. Margareta gifte sig första gången med Lars Larsson Gäfverstad. I hans likpredikan, återgiven här, framgår det att han och Margareta Göransdotter Drake gifte sig i februari 1687, varför det är rimligt att tro att hon var född ca 1675. Andra gången var hon gift med Johan Werfving. Hon dog senast 1728. Johannes Drake, Cuprim[ontanus], alltså från Kopparberg, som skrevs in i Uppsala 1693 var troligen en son till Göran och född i början av 1670-talet. Något yngre (1678-1764 enligt uppgift på webben som verkar rimlig men saknar källor - och där jag tror att Anna har fel mamma) var Anna Göransdotter Drake, gift med Elof Skragge. Kristina Georgsdotter Drake, död 1726 och enligt denna skrift gift 1708 med Erik Mattsson Nohrström, sägs vara dotter till Margareta Collvin, men det saknas källor för detta påstående. Fler barn kan ha funnits. Jag ska bland annat undersöka om det finns fler mågar än Elof Skragge bland de personer som ligger i Göran Drakes grav. Att Göran Jonsson Drake var från Hudiksvall, gör det mycket troligt att han var ättling till Ursula Persdotter (Drake) och Jon Eriksson Jämte. Kanske en sonson? Paret hade en son Jon som var rådman och som i sin tur hade en son Jonas Drake, som finns i Hudiksvalls mantalslängd åtminstone från 1678. Jonas och Göran kan vara bröder. Mer om denna Jonas Jonsson Drake i Hudiksvall kommer framöver!
144
« skrivet: 2021-09-03, 19:48 »
Hej Björn!
Jag blir lite intresserad av Per Hansson Plix från Svärdsjö, genom namnlikheten med släkten Blix.
Var i Hälsingland återfinns de? Och i vilka källor? Och hur framkommer det att Per var från Svärdsjö?
Ett riktigt långskott:
En av de bäst dokumenterade Blix-släkterna härstammar från den jämtländska kyrkoherden herr Måns Karlsson i Undersåker med hustrun Inga Hansdotter från Norrala i Hälsingland. Deras son Per Månsson Blix i Styrnäs, Ångermanland, hade en son Hans Persson [Blix], född 1577, vars öde vi inte känner. Kan han ha sökt sig till sin farmor Ingas hembygd?
145
« skrivet: 2021-09-03, 19:29 »
Tack Per! När jag började söka efter "gardeskarl" och "drake", poppade det upp flera namn. Bara bland dem som nämns i begravningsboken för Maria församling (transkriberad version, bör kollas!) finner vi gardeskarlen Petter Drake begravd 1684, gardeskarlen Hans Eriksson som begravde ett barn 1692, gardeskarlen Hans Drake som begraver barn så tätt (fyra barn åren 1693 och 1694) att det förefaller vara två Hans Drake, där den ena rimligen var Erikssonen ovan och en gardeskarl Jöran Drake, vars barn begrovs ihop med barnet till en annan gardeskarl (Henrik Bussman) år 1697. Samt en Drake som hette Johan och inte var gardeskarl, utan krukmakare. Lite variation kan ju behövas ... Och det var alltså bara begravningarna i en av Stockholms församlingar! Det kryllar helt enkelt av Drakar i Stockholm, och de låter sig inte på något snabbt och enkelt sätt kopplas samman med vare sig den Drak-släkt jag intresserat mig för, eller med de adliga Drak-familjerna. Eller inbördes, för den delen. Det betyder inte att kopplingen saknas eller är omöjlig att hitta - utan att det kräver en del efterforskningar att hitta rätt. Någonstans i detta myller, kan vi kanske placera in Catharina Drake med den jamtska bröllopsversen, hon som dog i Sundsvall 1783, som Constantinus nämnde högre upp (kanske identisk med kammarpigan i Huddinge/Botkyrka som Ulf föreslog, samt handelsmannen Gustaf Drake och lärftkrämaren Johan Drake som Karl Göran har skrivit om i något inlägg nedanför. Kan vi placera någon eller några av dem får vi liksom en väv i vilken vi kan placera in de andra, men när de har namn som Hans, Per, Erik och Catharina, är de tills vidare väldigt svåra att placera. (Dessutom kan någon eller några av dessa Drake ha fått namnet som ett soldatnamn, utan släktband till andra Drakar.)
146
« skrivet: 2021-09-01, 23:04 »
Och då tantgissar jag att Johannes Drake, Kopparberg, som skrevs in 1693, var en son till rådmannen Göran Drake i Falun - vilket skulle medföra att det endast är Petrus Erici Drake, Stockholm, 1698, jag inte kan placera alls än. Men honom kanske någon annan har stött på?
147
« skrivet: 2021-09-01, 22:39 »
Hälsinge-Draken Georgius Jonæ Drake, som skrevs in år 1663, blev rådman och sekreterare i Falun och dog 1702. Makan Margareta Colvin begravdes samtidigt, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012371_00147. Graven finns inne i Kristine kyrka i Falun. En begravningsdikt över makarna ska finnas, skriven av Georg Tillæus. En annan författare av begravningsverser, hyllningstal och bröllopsdikter hette Henrik Georg von Brobergen som var verksam från 1600-talets slut och fram till sin död 1708. Henrik Georg blev knappt 39 år. Författaren gav, en kort tid innan han dog, ut sina samlade alster anonymt med den modesta titeln "Ledige Stunders Poetiske Tijd-fördrif". Boken blev populär, trots att kvaliteten på hans dikter är diskutabel. Poeten Samuel von Triewald, tjugo år yngre än Henrik Georg von Brobergen, skrev: Förgäfs, förnuftet hörs åt Broberg rådet gifwa,
Du mycket bättre giordt att aldrig verser skrifwaLitteraturvetaren Martin Lamm skrev att bröllopsdikternas krystade lekar med parens namn och de gåtor som dessa avslutas med "tillhöra det enfaldigaste och oaptitligaste, som denna tids tillfällighetsdiktning har att bjuda på." ( Samlaren 1907, sid. 163) Denna Brobergen skrev 1706 en bröllopsdikt till Göran Drakes dotter Anna och hennes brudgum Elof Skragge. Den innehåller just den typ av krystade skämt om parets namn och en långsökt gåta om vad som Elof har främst, Skragge har bak och Drake “i ändan på sin swautzu: “Den som eij hittar på hwad jag är för en saak, Skall eij på åhr och dag få gå i någon dantz“. Wrangel: Det carolinska tidehvarfvets komiska diktning, sid 129 fElof Skragge var Inspektor över tullen i Falun samt Notarius Publicus i Stockholm. Anna Drake (ca 1678-1764) var hans andra hustru. En annan dotter hette Kristina och blev 1718 gift med änklingen Erik Nohrström. Hon dog 1726 och över henne finns det en bevarad gravskrift. Om Erik Nohrström med familj fann jag en del info här: Mats Ersson Nohrmans ättlingar vid KopparbergetSå jag har hittat lite info om Göran Jonssons eftersläkt, men ännu inte något om Görans bakgrund, mer än att han är från Hudiksvall, se bild som enligt uppgift är från Hälsinge nations matrikel. Det är å andra sidan en extremt intressant uppgift. Kan han vara släkt med Ursula Pedersdotter (Drake) och hennes make borgaren Jon Eriksson i Hudiksvall, nämnda 1608–44? Troligen är Georgius född i början av 1640-talet. Det är väl sent för att vara deras son, för det verkar som om Ursula och Jon var gifta senast 1608, men han kanske var ett barnbarn?
148
« skrivet: 2021-09-01, 18:49 »
Vi kan även stryka dessa två Drakar - Fredricus Johannis fil[ius] Drake, 1681
- Johannes Christierni Drake, Södermanland, 1656
Fredricus är klart identifierad som en Drake af Torp och Hamra (tabell 4) https://www.adelsvapen.com/genealogi/Drake_af_Torp_och_Hamra_nr_361#TAB_4Fredriks far hette Johan Christersson Drake, men kan inte vara identisk med studenten 1656, Johannes Christierni Drake. Fredriks pappa Johan gick i krigstjänst 1635 och hade 1656 hunnit bli överste. Jag tror dock att Johannes Christierni Drake tillhör denna släkt, och kanske var en äldre kusin till Fredrik. Jag bedömer att hans identitet inte kan ge oss bättre förståelse för den Draksläkt som vi skriver om här och sållar bort även honom. Därmed återstår denna lista: Georgius Jonæ Drake, Hälsingland, 1663 Johannes Drake, Kopparberg, 1693 Petrus Erici Drake, Stockholm, 1698 Dessutom är jag förstås inte färdig med den ovan nämnde Laurentius Magni, Hälsingland, 1683 och hans far Måns Olsson Drake från Norrala!
149
« skrivet: 2021-09-01, 16:55 »
De två västgötska Axelsönerna Drake är omöjliga att förväxla med någon annan. De hör till den adliga släkten Drake af Intorp, se tabell 8: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Drake_af_Intorp_nr_82#TAB_8Det är en Drak-ätt som inte tillhör de släkter som Anders von Drake sade sig vara befryndad med. Laurentius Magni Drake från Hälsingland vet vi en del om, inte minst genom sidan Familjer i Norrala av Urban Sikeborg: Laurentius Magni DrakeHans far hette Måns Olsson Drake och var korpral, med arvejord i Kolsta, Norrala socken i Hälsingland. Vi vet att herr Peder Andersson och hustru Anna Olofsdotter, föräldrar till "Jämtlands-Drakarna" herr Olof Pedersson Drake och hans syskon, båda hade rötter i Hälsingland, och jag misstänker att någon av dem är släkt med denne Måns. Jag har frågat forskaren Thomas Sverker, som skrivit om Ursula Pedersdotter (Drake)s familj, se ovan, om han kände till någon sådan koppling, men det gjorde han inte. Däremot har han hjälpt mig att få bättre koll på andra Hälsinge-Drakar, och jag tror att Georgius Jonæ Drake, Hälsingland, 1663, är en av dem! Jag återkommer om Georgius och de andra studenterna vi inte har placerat än. Den återstående listan ser alltså ut så här: Fredricus Johannis fil[ius] Drake, 1681 Georgius Jonæ Drake, Hälsingland, 1663 Johannes Drake, Kopparberg, 1693 Johannes Christierni Drake, Södermanland, 1656 Petrus Erici Drake, Stockholm, 1698
150
« skrivet: 2021-09-01, 16:12 »
Jag är i första hand intresserad av "de okända Uppsala-Drakarna", så jag börjar med att sålla bort de fyra sönerna till herr Olof Drake i Brunflo, vilka är de som skrevs in under namnet "Draco": - Roaldus Olai Draco, Jämtland, 1647, kh i Lit (Roald)
- Johannes Olai Draco, Jämtland, 1655, kh i Oviken (Hans)
- Henricus Olai Draco, Jämtland, 1656, kh i Hede (Henrik)
- Johannes Olai Draco, Jämtland, 1658, kh i Berg (Johan)
Sedan tar vi bort herr Olofs sonsöner. Roalds söner läste inte vid Uppsala, men Hans, Henrik och Johan hade söner där: Herr Hans söner: - Olaus Drake,
Ångermanland, 1684: inskriven i Ångermanlands nation, bytte 1687 till den nya Medelpado-Jämtländska nationen, amiralitetspred. i Karlskrona (Olof) - Osäkert: Joannes Drake, Jämtland, 1686: bör vara son till Hans, vars svärfar hette Johan, ej nämnd i herdaminnet för Oviken. I Matrikel öfver i Upsala studerande Norrlänningar kallad "Johannes J. Drake" (Johan?)
- Andreas Drake, Jämtland, 1699: sedan adlad von Drake, se här (Anders)
Herr Henriks son: - Olaus Drake, Jämtland, 1689: Kh i Hede (Olof)
Herr Johans söner: - Osäkert: Olaus Drake, Jämtland, 1687: bör vara son till Johan, ej nämnd i herdaminnet för Berg. I Matrikel öfver i Upsala studerande Norrlänningar kallad "Olaus J. Drake" (Olof)
- Joannes Draka, Jämtland, 1691: Kh i Berg (Jöns)
- Salomon Drake, Jämtland, 1691: Kh i Rödön (Salomon)
Sedan tar jag bort dem som bör vara sonsöner till herr Olof Drake (alfabetisk ordning): - Haquinus Drake, Jämtland, 1720: son till herr Jöns Drake i Berg, kh i Indal
- Henricus Drake, Jämtland, 1720: son till herr Henrik Drake i Hede, komminister i Ramsele
- Johannes Drake, Jämtland, 1720 son till herr Jöns Drake i Berg, regementspastor i Jämtland
- Johannes Sal[omonis] Drake, Jämtland, 1719: son till herr Salomon Drake i Rödön, auskultant i Kommersekoll., hofmästare hos öfverste von Burger
När jag nu har avlägsnat dessa ättlingar till herr Olof Drake i Brunflo, har de återstående Drakarna reducerats betydligt. Vilka var de Drakar som, åtminstone vid första anblick, inte är herr Olofs ättlingar? - Fredricus Johannis fil[ius] Drake, 1681
- Georgius Jonæ Drake, Hälsingland, 1663
- Johannes Drake, Kopparberg, 1693
- Johannes Christierni Drake, Södermanland, 1656
- Laurentius Magni, Hälsingland, 1683
- Olaus Alexij Drake, Västergötland, 1622
- Johannes Alexij Drake, Västergötland, 1622
- Petrus Erici Drake, Stockholm, 1698
151
« skrivet: 2021-09-01, 14:18 »
I registret för Uppsala universitets matrikel för åren 1595-1817, som utkom 1971, finns det många med namnet Drake. Där finner vi både pappa Johan, den Johannes Olai Drake som skrevs in 1658 (under sin bror hans, den Johannes Olai Drake som skrevs in 1655) och sonen Jöns, den Joannes, utan h, som skrevs in 1691, se bilden! Jag har ritat dit ett grönt streck framför alla studenter Drake (Draco etc) som skrevs in till och med år 1720, sammanlagt 23 namn. De flesta av dem kan vi placera - men några är jag inte bekant med. Jag börjar med själva listan, utan kommentarer om vilka detta kan vara. Flera av dem, i synnerhet på jämtarna, har vi redan presenterat ovan: - Andreas Drake, Jämtland, 1699
- Fredricus Johannis fil[ius] Drake, 1681
- Georgius Jonæ Drake, Hälsingland, 1663
- Haquinus Drake, Jämtland, 1720
- Henricus Olai Draco, Jämtland, 1656
- Henricus Drake, Jämtland, 1720
- Joannes Drake, Jämtland, 1686
- Joannes Draka, Jämtland, 1691
- Johannes Drake, Jämtland, 1720
- Johannes Drake, Kopparberg, 1693
- Johannes Christierni Drake, Södermanland, 1656
- Johannes Olai Draco, Jämtland, 1655
- Johannes Olai Draco, Jämtland, 1658
- Johannes Sal[omonis] Drake, Jämtland, 1719
- Laurentius Magni, Hälsingland, 1683
- Olaus Drake, Ångermanland, 1684
- Olaus Drake, Jämtland, 1687
- Olaus Drake, Jämtland, 1689
- Olaus Alexij Drake, Västergötland, 1622
- Johannes Alexij Drake, Västergötland, 1622
- Petrus Erici Drake, Stockholm, 1698
- Roaldus Olai Draco, Jämtland, 1647
- Salomon Drake, Jämtland, 1691
152
« skrivet: 2021-09-01, 13:21 »
Tack, Maud! Jöns Drake är alltså kyrkoherde nummer 6 i herdaminnet för Berg, men kallas där "Johan Drake". I den vigselnotis du länkar till, liksom i barnens dopnotiser, står det dock tydligt Jöns Drake, och det var ju rimligen det han hette, uppkallad efter sin morfar, Bergs kyrkoherde nummer 2, herr Jöns Sjulsson. Namnen på far och son har helt enkelt förväxlats. Johan Olofsson Drake är det rätta namnet på kyrkoherde nummer 3 och Jöns Johansson Drake är det korrekta namnet på hans son, kyrkoherde nummer 6.
153
« skrivet: 2021-08-31, 19:46 »
Jag har letat upp jordabalkens 18 kapitel i Kristofers landslag: https://archive.org/details/codexiuriscommun00swed/page/112/mode/2upJag tolkar lagtexten som att jordöverlåtelse vid köp eller arvskifte måste klandras inom tre år. Det fanns några undantag, exempelvis för personer som vistats utrikes. Den som återkom efter utrikes vistelse behövde klaga på överlåtelsen inom tre år efter hemkomsten för att klandret skulle beaktas. Herr Olof Drake hade dock frågat efter arvet i Dynäs inom tre år efter Jämtlands nationsbyte, så jag antar undantaget för personer som befann sig utrikes inte var aktuellt om man bott i danska Jämtland som nu hade blivit svenskt. Det verkar inte finnas något i lagtexten som hindrar att målet rör en jordöverlåtelse på 1620-talet, så hypotesen att Joseph i Dynäs var bror till herr Olof Drake med flera och att målet gällde arvet efter honom bör undersökas vidare. Jag tycker emellertid fortfarande att formuleringen "ährendet uar gammalt och Uhrminnes hefd kommen" pekar på ett tidigare skifte än 1620-tal. Ni andra får gärna kolla upp lagtexten ni med, och se om ni gör samma tolkning!
154
« skrivet: 2021-08-31, 12:34 »
Dock befinnes utav en räkning, som i Rätten inlades, att Mäst: Peder haver förrän han gården till köps antog, bekostat en god del på gårdens Reparation, som eljest på Päder Joenssons Sal: moders begravning Vet vi varför magister Nenzelius (f ö min mormors farfars morfars mormors morfar) bekostade begravningen av Peder Jonssons mamma? Var det endast en del av själva affärsuppgörelsen, där sytning av Kristoffer Kristofferssons änka kan ha ingått - eller fanns det andra skäl? (Jag kollar upp vad jag har hittat om magister Nenzelius och hans närmaste familj och ser om det ger någon ledtråd.)
155
« skrivet: 2021-08-31, 12:11 »
Tack Jörgen och Per för både dombokscitat och mer kunskap om Dynäs! Att Joseph inte t.ex. skulle kunna vara bror till Olof Persson Drake av orsak att namnet annars inte finns i släkten kanske inte är ett bärande argument. När Bibeln översattes till svenska blev den tillgänglig inte bara för läskunniga, utan även för andra som fick höra hela avsnitt från det översatta originalet. Min gissning är att det revolutionerade synen på Bibeln, och nya namn hämtade från Bibeln började användas: Abraham, Daniel, Elias, Esaias, Zacharias osv. Josef bör ha varit ett sådant namn. De nya namnen märks framför allt bland allmogen. Kanske gäller det även präster. Därför är det inte omöjligt att Peder Andersson kallade en son Joseph trots att namnet inte fanns i släkten. Men å andra sidan levde Joseph Persson 1618, ja t.o.m. 1621 (jag hittade honom i mtl). Kan det verkligen varit omöjligt att utreda arvet efter honom?
Joseph är inte avfärdad som frände till herr Olof Drake. Din reflektion om att många bibliska namn debuterar under denna tid håller jag med om. Mitt intryck är att det, i alla fall i Jämtland som jag mest kikat på, är i synnerhet bland prästernas barn namn som Sara, Daniel och Elias först slår rot. Om Joseph i Dynäs var en bror till herr Olof, så måste han ha dött utan bröstarvingar innan 1629, annars hade även hans arv tagits upp när frågan om arvet till "svensksystrarna" Ursula i Hudiksvall och Elisabet i Härnösand var uppe i rätten, juli 1629, vilket inte motsägs av det du skriver. Joseph ska i så fall ha dött mellan 1621 och 1629, och hade alltså varit död i kanske 25 år när herr Olof genom ombud efterfrågar arvet efter honom. Men stämmer det med formuleringen ährendet uar gammalt och Uhrminnes hefd kommen? Ingen mindes längre hur det låg till, alltså. Utan att ha konsulterat jordabalkens 18 kapitel, säger min magkänsla att äldre arvsfördelningar än så åtminstone togs upp till förhandling vid tinget, men därefter kan ha lagts ned för att arvet inte hade klandrats i laga tid. Jag skulle tro att vi har med en betydligt äldre arvsfördelning att göra, men det är verkligen inget jag egentligen vet. Vilken relation Kristoffer Kristoffersson hade till herr Olof framgår ju inte, men min tolkning är att Kristoffer själv inte kan ha varit en medarvinge, utan företrädde Brunflo-prästen av andra skäl. Och då funderar jag över om det spelar in att Jämtland hösten 1645 kommit att tillfalla Sverige, så att detta var ett arv herr Olof antingen inte varit medveten om, eller inte hade trott sig ha möjlighet att få del av, medan Jämtland var danskt. Spekulation: Kan herr Olof relativt nyligen blivit medveten om att han möjligen hade arv att utfordra i Dynäs? Våren 1647 utbröts Härnösands superintendentia från Uppsala ärkestift, och i samband med detta bör herr Olof, som prost över Jämtland, ha vistats mycket i Härnösand. Kanske kom han där att prata med Kristoffer Kristoffersson, som av något skäl kände till herr Olofs familj och att det fanns en koppling till Dynäs? Och kanske erbjöd han sig att åtminstone kolla upp den saken, varpå herr Olof gav honom en fullmakt. Det vill säga att relationen mellan Kristoffer i Härnösand och herr Olof inte var närmre än att de var bekanta. Prosten hyste så pass stort förtroende för Kristoffer (alternativt så låg förhoppning om att det verkligen fanns ett arv att hämta) att K fick en fullmakt att fordra efter "något arv", men detta är inget som herr Olof och hans medarvingar har lagt ned så mycket möda på. Det var herr Olof ensam som frågade efter arvet, inte hans syskon (jag tror att Ursula ännu levde) eller syskonbarn, som borde ha varit medarvingar till detta arv, oavsett om det var en bror eller tidigare generationer som arvet kom från.
156
« skrivet: 2021-08-31, 01:07 »
Som jag skrivit den 1 augusti var en dotter till herr Peder Andersson och Anna Olofsdotter gift med lagmannen Jöns Mickelsson, eller Jens Mickelsen som han heter i danska och norska källor. Denna Pedersdotter (Drake) hette troligen Berit, men tills nu har jag satt ett frågetecken efter detta namn, för det har funnits en lucka mellan januari 1624 när "Jens Mickelssens Berritte" nämns i och januari 1629, när det tydligt framgick att Jöns Mickelssons hustru var dotter till herr Peder i Brunflo. Det skulle potentiellt ha kunnat vara två olike individer, först en Berit N.N-dotter och därefter med N.N. Pedersdotter (Drake). Frågetecknet stryker jag, för luckan har krympt betydligt med en nyss upphittad Drake! Jöns och Berit (utan frågetecken) hade minst fyra barn vars namn och öden varit okända, men där vi vet att barnen bör vara födda på 1620- och 1630-talet. De kan ha använt sin mammas släktnamn Drake. Jag har därför letat efter någon passande Jensen eller Jensdatter Drage/Drake/Drache i Norge-Danmark samt Jönsson eller Jönsdotter Drake etc i Sverige. Jag fann då Mette Jansdotter Drage som begravdes i Korskirken i Bergen i februari 1695. Hon var född i Jämtland den 28 november 1625. Bingo! Jag läste först "Jansdatter" i begravningsnotisen, men historikern Olof Holm menar bestämt (länk till Facebook) att det står Jensdatter och visade på hur skrivaren skrev bokstaven e i ordet ”den” i nästa post, 3:e raden. Eftersom jag hyser större tilltro till en erfaren historikers läsning av handskrift än till min egen, så vågar jag lita på att det står Jensdatter. En Drake född i Jämtland på 1620-talet är sannolikt barnbarn till herr Peder Andersson och Anna Olofsdotter. Som Jensdatter är hon då Berits och lagmannen Jöns/Jens dotter. Risken att Berit inte är samma hustru som Pedersdottern (Drake) har krympt rejält, men föreligger om Berit dog strax efter omnämnandet 1624 och Jöns då, så snart det gick (efter ett halvår?) äktade prostens dotter, och att just Mette är parets första gemensamma barn. Inte helt omöjligt, men så osannolikt att jag bortser från den. Därmed har fyra av sex kända syskon, Erik, Ursula, Berit och herr Olof, eftersläkt som använde namnet Drake! Saknas gör Samuel, som inte hade bröstarvingar (men kan ha eftersläkt genom ett oäkta barn, troligen fött på 1610-talet) och Elisabet i Härnösand, vars öden vi ännu inte känner.
157
« skrivet: 2021-08-30, 23:06 »
Som jag skrev högre upp, finns det stor möjlighet att herr Peder Anderssons mamma, kanske född runt 1530, hade mitokondrie-DNA som tillhör haplogruppen U5a1a1b. Arvsmassan i mitokondrier ärvsi princip helt intakt, från mor till barn, så herr Peder tillhörde samma haplogrupp som sin mor, men förde inte vidare detta DNA till sina barn, eftersom de ärvde hans hustrus mitokondrier. Men en hypotetisk syster till herr Peder, en N.N. Andersdotter, kan ha fört vidare detta DNA till sina barn, och om hon fick döttrar, så kan de i sin tur ha fört det vidare. Herr Olof Drakes anspråk på arv i Dynäs bör komma från hans föräldrar. Om det var från fädernet, var herr Olof Drakes hypotetiska faster N.N. Andersdotter också bördig till Dynäs. Det är fullt möjligt att hon bodde i Gudmundrå. Och dessutom är det fullt möjligt att hon hade en dotterdotter, född i Gudmundrå runt 1635, med mitokondrie-DNA från haplogrupp U5a1a1b. Rent hypotetiskt kan denna kvinna, som då var ett kusinbarn till herr Olof Drake, ha hetat Kerstin Evertsdotter och gift sig med Daniel Klementsson i Öd, Gudmundrå. Om pappersforskningen här håller, ska nämligen hustru Kerstin Evertsdotter i Öd tillhöra haplogrupp U5a1a1b och på ett eller annat vis ha en gemensam kvinnolinje med herr Anders Pederssons hustru, Eriksdottern från Oviken. (Eller åtminstone med hustruns yngre syster Kristina i Undersåker - vi vet ju ännu inte om herr Anders hustru och hon hade samma mamma.) Det är ett rangligt bygge av spekulationer och hypoteser, men det är ett fullt möjligt scenario.
158
« skrivet: 2021-08-30, 19:12 »
Hur känner vi till prostens måg Christopher Andersson?När Leonard Bygdén publicerade herdaminnet för Brunflo 1923, kände han inte till att herr Olof Drake hade en dotter Anna, gift med Christoffer Andersson. Den uppgiften fick han från den norske forskaren Henning Sollied, som hittat den i Lassens samling. Denna samling är ett hav av genealogisk information, där jag ännu inte har lärt mig att navigera: https://media.digitalarkivet.no/db/browse?archives%5B%5D=no-a1450-01000000007473 I herdaminnets rättelser och tillägg 1926, skrev Bygdén: Ett i Norska Riksarkivet förvaradt slägtregister (Lassens saml.) upptager bland prosten Ol. Drakes barn: Elen, g. m. Hans Noræus; Ane (Anna), g. m. en förnämlig borgare Christopher Andersen; Lisbeth, g. m. N. N., prost i Rödön (enl. meddel. af stud. jur. Henning Sollied, Oslo). Jag tror att Lassens uppgifter här bygger på 1700-talsprästen Tønder (eller på en källa som antingen utgår från Tønder, eller var smma källa som Tønder har använt). Tønder har dock inte med ordet "förnämlig" eller liknande omdöme. Hos honom står det endast Ane Olsdatter gift med Christopher Andersen Borger. Det finns dock ett annat norskt släktregister, De Aaboers Slegte-Register, där Anna finns med: Ane Olsdotter fik Christopher Her Anders i Rødøen hans Søn og bodde der. Anna är den enda av herr Olofs döttrar som finns med registret. Bland sönerna nämns de fyra prästerna men bonden Peder och länsmannen Anders saknas. (Dock visste den som sammanställt registret att det fanns fler syskon, så mellan prästbröderna och Anna står det og f uden andre flere.) Av de tre norska sekundärkällor jag nämnt är alltså Lassens samling och Tønder samstämmiga, men inte fristående från varandra: Anna var gift med en borgare Christopher Andersen, vars härkomst och bostadsort inte nämns. Den tredje källan är fristående. Den uppger också att Anna var gift med en Christopher Andersen, men vi får även veta att han var prästson från Rödön. Där står inget om burskap utan tvärtom att paret bodde i Rödön. De uppgifter om Annas make som står med i De Aaboers Slegte-Register har visat sig stämma. Däremot har vi ännu inte funnit en borgare (förnämlig eller ej) som passar in på Christopher Andersson. Den uppgiften kanske är fel, med tanke på att den saknas i det annars korrekta De Aaboers Slegte-Register? Saknas i svenska släkttavlorBorgaren Christopher Andersson i Härnösand är en namne. Innan jag förstod det, funderade jag över varför dennes son Erik Christophersson Hellberg, kh i Ljustorp, som student tog ett nytt namn (eller två, först kallade han sig Hellman) och inte brukade något av släktnamnen Blix eller Drake, namn som rimligen borde ha öppnat dörrar för en ung akademiker. Att Hellberg inte alls tillhörde dessa släkter, förklarar saken! Christopher Andersson, maken till herr Olof Drakes dotter Anna, är som sagt osynlig i svenskt genealogiskt material innan Bygdéns "tillägg och rättelser" 1926, men finns med i olika norska källor. Om han var borgare, bör det ha varit i Norge. Det är helt klart att en dotter till herr Olof Drake var gift med prästsonen Christopher Andersson Blix (ett släktnamn han är belagd med) i Rödön, son till herr Anders Henriksson (som inte var en Blix) och Ingeborg Larsdotter (Blix). Det framgår av Rödöns dombok, november 1676, där ett köp klandras af kyrckioheerden wördig h:r Hans Drake och ländzman Anders Olufson på sine systerbarns wägnar, sal. Christopher Andersons hustrus om bördzrättigheten. Hennes namn framgår inte i domboken, men de sinsemellan tämligen olika släktregistren är överens om att hon hette Ane/Anna, så det bör stämma, i synnerhet som Anna var hennes mors och - i detta sammanhang viktigare - farmors namn. Något om De Aaboers Slegte-RegisterDetta, på denna punkt alltså helt korrekta, släktregister ingår, ihop med ett par andra register (däribland De Blixers Slegte-Register), i papper som historikern Gerhard Schøning (1722-1780) efterlämnat och som nu finns på Det Kgl. Bibliotek i Köpenhamn. Äldre, svårlästa, inskanningar av dessa släktregister finns utlagdea på forskaren Simon Ellefsens hemsida nose.dk och finns även transkriberade, om än i en version som mer läskunniga forskare än jag inte är tillfreds med. Detta synnerligen intressanta material, som är förvånansvärt korrekt utom när det gäller svenska förhållanden, bidrog till att jag löste "gåtan med systrarna Embdeman" ( se högre upp). Registret förtjänar att lyftas fram bättre. Historikern Olof Holm planerar därför att publicera i första hand själva källorna, men även en del av den forskning som han och vi i "JLS på Facebook" har bedrivit om registren. Vi har bland annat funnit att uppgifterna inte är sammanställda av Gerhard Schøning själv. Genom att jämföra vilka uppgifter som finns med och vilka som saknas, går det att datera registren tämligen säkert till tidigt 1690-tal, det vill säga trettio år innan Gerhard S. föddes! Denna källa ligger alltså mycket nära den tid Anna och Christopher levde (vilket jag ännu inte ringat in helt). Och Christopher Christophersson?Christopher Christophersson har inget med Christopher Andersson Blix att göra - vad jag kan förstå. Märkligt nog har båda "koppling till Undrom", men det är två olika orter med detta namn. CAB har ett hemman i Undrom, Rödön, medan CC har koppling till Undrom i Boteå. Förvirrande. Och båda hade en relation till herr Olof Pedersson Drake. CAB var prostens måg - men vilken relation hade CC? Jag vill ta del av den där domboksnotisen från Gudmundrå i sin helhet, för det är centralt om Christopher har fullmakt att företräda herr Olof och dessutom själv var en medarvinge, till exempel som svåger, gift med Elisabet Pedersdotter (Drake), som du föreslog Constantinus [rättat från Per, slarvläste vem av er som bidrog med vad - men är tacksam för all återkoppling], eller om han inte verkar ha personligt intresse i denna arvsfråga utan endast var herr Olofs ombud. Det vore bra om vi även kan ringa in vilken av enheterna i Dynäs det gäller. Vilka var de övriga Dynäsprofilerna vid Älvsborgs lösen, förutom Joseph Persson? Honom har jag inte uteslutit som frände till herr Olof Drake, men inte heller omfamnat med öppna armar. Det relativt ovanliga namnet Joseph förekommer inte i herr Olofs idag kända släkt.
159
« skrivet: 2021-08-30, 11:28 »
Wow, det var många pusselbitar på en gång! Herr Anders Pederssons potentielle far, Peder Andersson i Älvsta, har jag tänkt låta vila personligen (medeltidsforskning är lite för svårt för min smak!), men tack Constantinus för länk där jag hittar till Stockholms tänkeböcker. De blir garanterat ett kaninhål jag får svårt att komma loss från, när jag väl hoppar ned i det, för jag har stött på många personer som jag vill kolla upp där Du hittade själv det ställe (1512) där det framgår att Peder i Älvsta var gift med en Olofsdotter. Vill du ändå att jag frågar "Vincent Lunge" (en mycket duktig forskare som jag har bra kontakt med, så det är inget besvär) vilka tänkeboksställen det är han refererar till och vilka slutsatser han dragit? Om ni (eller vi, jag lär väl få svårt att hålla mig borta) nystar vidare i detta spår, så finns det en sak som kan vara värd att ha i bakhuvudet: Uti presidenten Anders von Drakes ansökan till kungl maj:t av år 1720 om adelskap, säger han, att hans förfäder i de fyra närmaste leden varit, ehuru präster, av de gamla adliga släkterna Drake och Hand, för vilket påstående dock inga bevis finnas. Adliga Draksläkter finns det ett par, men i och med att Anders von Drake, riktigt eller ej, åberopade släktskap med släkterna Drake och Hand, är det dessa släkter som Anders von Drake själv menade sig stamma från. Hans egen uppfattning (som inte måste vara korrekt, även om ett släktskap faktiskt fanns) var att han stammade från dem på svärdssidan, det vill säga att herr Anders Pederssons anor tangerar dessa släkter: Drake af Hagelsrum, släkt (SBL)Drake släkter (SBL, Västbo-Drakarna)Hand, släkt, adlig (SBL) Den första uppgiften, att de fyra närmsta leden varit präster, stämmer åtminstone: Hans, Olof, Peder, Anders. Visserligen fanns det alla skäl att konstruera adligt ursprung 1720 - men min magkänsla säger att vi inte ska avfärda detta utan att skrapa lite djupare. Om det finns kopplingar mellan de personer som nämns i tänkeböcker och i pergamentbrev och de personer som tillhörde de tidiga frälsesläkterna Drake och Hand, så vill vi ju hitta det! Även Anna Olofsdotters anor kan vara värda att undersöka med detta i åtanke, för Anders von Drake kan ju ha missförstått hur han var släkt med Västbo-Drakarna, men ändå ha rätt när han menar sig ha varit deras frände. Namnet Drake "finns på plats" från början i denna familj. Varför tog de upp detta namn? Per och Constantinus: Kristoffer-frågan återkommer jag till, när jag hunnit vända och vrida på pusselbitarna. Jag kommer även att leverera ytterligare en gren som härstammar från herr Peder och Anna Olofsdotter där jag nu har hittat namnet Drake! Den löper in i Norge
160
« skrivet: 2021-08-29, 23:35 »
Det brev anno 1576 som jag refererade till ovan kommer från Vitterhetsakademiens deposition av N. J. Ekdahls samling; från Skottgården i Ovikens sn. Sigill saknas. Skottgården hade landsprosten Erik Andersson, trolig morfar till herr Peder i Oviken, förvärvat år 1535. Sonen Hans Eriksson Jämten i Stockholm säljer alltså gården till sin systerson och till systerns måg. De var arvingar till den syster som var gift med herr Nils i Offerdal. Allom som thette öpne breff nu eller i framtyden kan hende förekomme, gör iagh Hans
Erichson witterligit, och härmedh bekenner och fulkomligen tilstår, att iagh wälbetäncht
och medh fry wilie haffuer såldt och vplatidt, såsom iagh och nu vthi thette brefz craft sälier
och vplather hederligh man her Erich prowst i Owyken som min käre systerdotter åger till
hustru, och her Nilsses sson i Offerdal försichtig man Oluf Nilsson såsom min systersson,
en min gårdh1 belägen i Jämptelandh i Norige vthi Owyke sochn, sampt medh all then deel
som vnder Skåttgården hörer, och serdelis Halffuars backen, för tryhundrede daler, huilken
summa iagh bekenner migh af förnämpde her Erich och Oluf Nilsson till godh och fulle
nöye bekommet och vpburitt haffue then sidzte peningh medh then förste, huarföre
afhender iagh migh förberörde gårdh, och tilegner honom samme her Erich och Oluff
Nilsson och theris erffuinger och eftherkommende medh all then deel som till Skåttgården
lyder och synnerligen Halffuarsbacken såsom förbemeltt är, medh hws, jordh, tompter,
tomptesteder, åker, ängh, hager, fämarck, vthiorder, fiskewattn, skogh och skiul, vthi wåte
och tårre, närby och fierren, inthet vndentagendes, som ther nu til ligger och af ålder tilläget
haffuer och the gamble köpebref förmälle och innehålle, till lyken deel till att niuthe, bruke
och behålle till ewerdelige äger, oclandred, quitt och fry för alle åthalere både födde och
ofödde til ewigh tydh, Thesse till yttermere wisse och högre förwaringh haffuer iagh
wenligen begärett vdaf wälbyrdige, ärlige, wälwyse och förståndige männ, Anders
Sigfridson till Broo, Blasius Olufson fordom borgmestere vthi Stockholmz stadh, Nilz
Hansson nu på thenne tydh borgmestere, Tileman Abraham, stadzschriffuer och Erich
Nilsson borgere thersammestedz, att, the till witnesbyrdh thette bref medh theris signeter
sampt medh mitt eiget haffue förseglet och bekreftiget, Giffuid vthi then kongligh
huffuudstadh Stockholm then sextende dagh vthi aprilis månedh åhrett efther Chrjstj wår
frelssers byrdh ett twsendh femhundrede siwtye vppå thett siette,
___________
1 Härefter skulle man ha väntat Skåttgården. Transkribering är gjord av historikern Olof Holm i ett arbetsmanus om landsprosten Erik Andersson och hans barn och barnbarn från 2019.
161
« skrivet: 2021-08-29, 19:37 »
Jag måste berömma. Hur länge har du samlat material om släkten Drake? Din berättarstil är ett föredöme, här får vi veta lite om personerna ifråga, och turligt nog finns det tydligen mycket att återberätta om dessa tidiga jämtar. Jag väntar nu på nästa del i Drake-historien.
Tack! Jag har inte hållit på med personforskning mer än ett par år, men "mina" slutsatser är ju, vilke jag hoppas framgår, ofta ett resultat av ett samarbete, så om vi ska räkna ihop den tid var och en av oss lagt ned blir det betydligt längre tid. Att jag har fastnat för just Jämtland på 1600-talet beror till stor del på att det finns transkriberade domböcker, och att det är i domböckerna historierna i historien finns. Nästa del av Drakhistorien är kort och utspelades, enligt uppgift jag fått från annan forskare, vid tinget i Gudmundrå, Ångermanland, den 20 januari 1647: Jon Mickelsson ska ha lagt in en fullmakt från herr Olof i Brunflo, Jämtland, så att Kristoffer Kristoffersson i Härnösand fick möjlighet att fordra efter något arv i Dynäs. Målet avskrivs dock enligt jordabalkens 18 kapitel, eftersom arvsanspråket var för gammalt. Det ger oss flera frågor: - Vem var Kristoffer Kristoffersson i Härnösand? Hade han någon känd relation till herr Olof Drake? - Hade Jon Mickelsson en roll (länsman eller liknande) där han å ämbetets vägnar lämnade in en fullmakt, eller bör vi söka en koppling till Drakarna? - Var det arv från pappan herr Peder Andersson eller mamman Anna Olofsdotter? Hur? (Herr Olofs norska hustru Anna Roaldsdotters släkt utesluter jag tillsvidare). - Vad vet vi om Dynäs? Kopplingar till Jämtland och Hälsingland är av intresse! - Står det något mer av vikt i detta mål? (§12, vt 1647, verkar inte finnas hos SVAR) Tack på förhand för hjälp att följa detta spår, inte minst från dig, Per Sundin, med din goda kännedom om forna tiders Ångermanland och dess invånare!
162
« skrivet: 2021-08-29, 15:27 »
Farfadern till Olof Pedersson Drake och hans syskon var alltså, med stor sannolikhet, Brunflos kyrkoherde herr Anders Pedersson. Han var kyrkoherde i Brunflo från 1548 till någon gång efter februari 1581, när han alltså ännu hade denna position enligt det brev jag refererade till ovan. (Originalet förvaras i Östersunds kommuns arkiv och foto finns på Facebook.) Innan herr Anders kom till Brunflo skall han, åtminstone från 1540, ha varit kaplan i Oviken och torde därmed ha varit född senast på 1510-talet. Kyrkoherden i Oviken var själve landsprosten herr Erik Andersson ("Jämtlands reformator", se artikel i Svenskt biografiskt lexikon). Anders blev, okänt när, dennes måg, vilket framgår av att herr Eriks son, den senare mördade diplomaten Hans Eriksson Jämten, år 1564 skrev ett brev till sina tre svågrar herr Anders i Brunflo, herr Nils i Offerdal och herr Mikael i Rödön. Brevet med kommentarer av Johan Nordlander finns publicerat i Festskrift till Carl J. E. Hasselberg på hans 75-årsdag, som går att ta del av hos JLS, Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare, på Facebook. (Länken fungerar även utan att vara inloggad på Facebook.) Namnen på de Eriksdöttrar som Hans Jämtens svågrar var gifta med känner vi inte. En fjärde syster hette Kristina och är inte omnämnd i detta brev. Hon var ännu ogift 1564, men kom något senare att gifta sig med herr Lars Månsson Blix i Undersåker. Om Hans Jämten, de tre namnlösa prästhustrurna och hustru Krstina var helsyskon vet vi inte. Vi vet inte heller om herr Anders enda kända hustru, Eriksdottern från Oviken, var mamma till Jämtlands-Drakarnas anfader herr Peder (som jag tror är född runt år 1550, en högst osäker uppskattning). Herr Anders kan ha varit gift fler gånger, men rent kronologiskt passar det bra att herr Anders gifte sig med chefens dotter ungefär i den veva han befordrades ill kyrkoherde, 1548, och att Peder, som av namnet att döma var född tidigt i syskonskaran, hade Eriksdottern till mamma och alltså landsprosten till morfar. I och med att herr Anders nämns först av Hans Jämtens tre svågrar i brevet, har forskare menat att hans hustru var herr Eriks äldsta dotter, vilket är en slutsats som källan inte håller för. Herr Anders var däremot troligen äldst av svågrarna - vilket ju inte är samma sak! Vi vet, genom ett annat brev (återgivet i opublicerat arbetsmanus av historikern Olof Holm - ska leta upp en bättre referens!), där Hans Jämten år 1576 säljer jord till sin systerson, bonden Olof Nilsson, och till sin systerdotters make, herr Erik Månsson i Oviken, att den syster som var gift med herr Nils i Offerdal hade vuxna barn 1576. Med tanke på att herr Anders son Peder var kyrkoherde i Brunflo från 1581, var troligen dessa systrar relativt jämngamla. Mer än så vet jag inte om herr Anders hustru idag. Eller ... Om hon var helsyster till den yngre Kristina Eriksdotter i Undersåker, så har hon mitokondrie-DNA som tillhör haplogrupp U5a1a1b. Det är verifierat genom ättlingar på raka kvinnolinjer till två av Kristina Johansdotter Drakes (gift med herr Anders Oldberg i Lit) döttrar. Kristina Drake var dotterdotters dotterdotter till hustru Kristina Eriksdotter i Underåker. Haplogrupp U5a1a1b var tidigt etablerad i Ångermanland, men det innebär inte att det var därifrån anorna till Kristina Eriksdotter (och än mindre den Eriksdotter som var gift med herr Anders i Brunflo) kom. Herr Anders själv verkar ha band till byn Älvsta i Jättendal. Herdaminnet för Brunflo: Han begärde år 1551 att få tillbyta sig det gamla kyrkogodset Södergård i Brunflo, som indragits till svenska kronan, mot en honom tillhörig gård i Alfversta uti Jättendal i Helsingland Enligt Stefan Brinks skrift Hälsinglands äldsta skattelängd: Hjälpskattelängden "Gärder och hjälper" från 1535 sid. 87, var anders persßon, dock utan herrtitel, en av de män, varav ytterligare två var perssöner, som 1535 skattade för Elffwestadhe. Det ligger nära till hands att tro att detta var arvingar till den Peder Andersson från Älvsta som nämns i Stockholms tänkeböcker och andra tidiga källor (se Monika Fogelqvists inlägg här i Anbytarforum). Pseudonymen Vincent Lunge skriver på Facebook: Herr Anders är svår. Skulle man anta att han är sonen till den Peder i Jättendal som nämns under 1530-talet, finns det dock mer att rota i Stockholms tänkeböcker. Peder i Jättendals hustru var en Olofsdotter, sannolikt från Uppland. Hennes 3-4 syskon nämns i olika sammanhang i Sthlm under 1510-30-tal.Vi kan inte fastslå att herr Anders var son till denna Peder Andersson i Älvsta, men det verkar åtminstone som om denna Peder tillhörde den elit som kunde tänkas låta en son studera till präst. I Hildebrands artikel på Svenskt biografiskt lexikon om Anders von Drake, son till herr Hans Olofsson Drake i Oviken och Elsa Embdeman, står det: Hans börd var i grunden helt norsk, ty även modern var av norsk prästsläkt. Detta stämmer alltså inte riktigt. Anders von Drakes mamma var norska med en far av holländsk börd och en morfar från Jämtland. Den jämtländska Drak-släkt vi talar om här härstammar från paret herr Peder Andersson och hustru Anna Olofsdotter. Båda hade rötter i Hälsingland. Om vi ska leta efter släkten Drakes rötter, är det alltså snarare där än i Jämtland vi bör söka. Återkommer nästa gång om ett Drak-spår i Ångermanland som jag gärna tar emot hjälp att förstå!
163
« skrivet: 2021-08-28, 15:02 »
Prosten herr Peder Andersson i Brunflo och hans hustru Anna Olofsdotter hade alltså minst tre barn vars ättlingar använde namnet Drake: - länsmannen Erik Pedersson i Marieby
- Jämtlandsprosten herr Olof Pedersson Drake i Brunflo
- Ursula Pedersdotter i Hudiksvall
När flera syskon för ett namn vidare, kan det möjligen ha varit ett nytt släktnamn som inte använts tidigare, och som av något skäl togs först i denna generation (på samma vis som exempelvis flera syskon i det som blev släkten Hofverberg antog sitt släktnamn på 1600-talet). Min hypotes är dock att Drake var ett "befintligt släktnamn" och att det bör finnas personer som tillhör samma Drak-släkt, utan att härstamma från herr Peder och hustru Anna. Jag vet inte om namnet i så fall kom från mamman Anna Olofsdotters sida (det vill säga troligen Hälsingland, se min tidigare post Ursula Pedersdotter - och hennes möderne), eller från pappan herr Peder Anderssons sida, men om vi kan hitta Drakar som inte härstammar från prostparet i Brunflo, kanske det går att hitta samband. Om herr Peder Andersson kan vi läsa i herdaminnet för Brunflo, och jag koncentrera mig på uppgifter som där blivit fel eller saknas. Det första gäller en fotnot i herdaminnet: I de förteckningar öfver Brunflo kyrkoherdar, som Tunæus och Biberg meddelat,
förekommer en Peder Olai Drake i ordningsföljden före denne Peder Andersson. I hittills
kända handlingar har han ej igenfunnits, och troligt är, att han är identisk just med
denne Peder Andersson, ehuru intet bref mellan 1572-81 anträffats, som upplyser om hvem
som under dessa år varit khde i Brunflo. Vi vet numera, genom en avskrift av ett dokument från februari 1581 (som är mycket intressant för Skanke-forskare), att "anders person sognepriest ij brunfloo" då ännu levde (se bild). Det finns alltså inte utrymme för en Peder Olai Drake mellan herr Anders Pedersson och herr Peder Andersson. Vi vet även, som jag skrev högre upp (under dottern Ursula) att en bonde i Rogsta, Hälsingland, år 1652 återlöste en äng i Lönnånger som varit förpantad till herr Peder i Brunflo, alltså i den by där herr Peders svärmor, hustru Barbro, hade ägt jord. Herr Peder var inte från Rogsta, utan verkar ha varit född i Jämtland. En forskare, "Vincent Lunge", har skrivit på Facebook: Lund synes enligt JR bestått av 2 bruksenheter under 1560-talet, där herr Anders Pedersson separat skattade för dem båda. Har för mig att under 1600-talet, att dessa enheter betraktas som ett och samma hemman.
Berge består åtminstone under 1600-talet ut av två gårdar varav herr Anders Pedersson tillskansar sig såsom jag kan se Berge nr. 2 mellan 1568-71, möjligen ursprungligen någon av dem bestående till del av grannbyn Gärde. Lund och Berge var gårdar som sedan ägdes av herr Peder (och därefter av hans arvingar). Herr Peder var alltså prästson från Brunflo i Jämtland, gissningsvis född runt år 1550, verksam som präst senast 1581, kallas "gammelprosten" år 1620 och död ca 1628. Hans far herr Anders Pedersson verkar däremot inte ha varit jämte. Vad vi vet om honom återkommer jag till i nästa post.
164
« skrivet: 2021-08-26, 17:06 »
Den elfte Draken låter som titeln på en fantasybok, men är vad jag kallar den Drake vars existens jag känner till tack vare att syskonen 1663 sålde jord för 130 riksdaler. Med syskonlotter på 11,75 riksdaler, går det endast ihop om syskonen var elva stycken. Och det är ju en rätt tunn grund att bygga på. Han eller hon levde eller hade levande barn i februari 1663. Den elfte Draken blev utlöst tillsammans med de fyra prästbröderna och de två gifta systrarna Anna och Helena, medan bonden Per, den blivande länsmannen Anders och de, år 1663 troligen ännu ogifta, systrarna Brita och Elisabet fick vänta på pengarna tills köpesumman var erlagd. Jag tänker mig Den elfte Draken som en syster som var gift 1663, eftersom det är mer sannolikt att en syster gått helt under radarn än en bror. Kvinnor lämnade färre spår i mantalslängder, domböcker och övriga källor. I herdaminnet för Brunflo räknar Bygdén upp åtta barn. Alla de sex söner jag räknat upp ovan är med (även om herr Johan Drake i Berg kallas "Jöns"). Bygdén kände dessutom till döttrarna Brita och Helena/Elin, fast den senares namn kände han inte, endast att en dotter till herr Olof Drake var gift med Hans Larsson Noræus. I de svenska källor som Bygdén utgått från, har helt enkelt inte fler syskon varit kända. Tunaeus prästkrönika från 1700-talet räknar inte upp några barn. I Bibergs herdaminne från 1800-talet finns enbart de fyra prästsönerna (och en sonson) med. I Norge har de haft bättre koll på denna familj! I herdaminnets rättelser och tillägg kompletterar Bygdén med namnet på Noræi hustru och med systrarna Anna och Elisabet, uppgifter som han fått från den norska forskaren Henning Sollied, som i sin tur funnit uppgifterna i Lassens samlingar. Grunden till denna del av Lassens samlingar är troligen en skrift om prästerskapet i Trondheims stift, till vilket Jämtland hörde fram till 1645, som sammanställts av den norske prästen Ebbe Carsten Tønder, 1726-1785. Tønders 1700-talspärla finns på webben (bifogar även en bild): Catalogus imprimis pastorum dioeceseos Nidrosiensis (bild 211) Tönder är långt ifrån ett facit. Per, troligen näst äldste sonen, har placerats sist av sönerna och sägs ha dött ung. Han blev ca 60 år, och "ung" i dessa sammanhang brukar betyda innan 30 år, är min erfarenhet. Biografin om överstelöjtnant Treffenberg med söner innehåller flera fel. Och den där prosten i Rödön som Elisabet var gift med, har inte existerat. På det hela taget är tabellen dock imponerande korrekt. Döttrarna Anna och Elisabet, som först var okända för Bygdén, har vi hittat i domböcker och andra källor. Den inbördes ordningen på söner (utom Per, då) respektive döttrar ligger nära den ordning jag nu tror är korrekt, betydligt närmre än den lista jag själv sammanställde den 1 augusti ovan. Hans var äldre än Henrik och Brita var äldre än Elisabet. Nåväl, att Den elfte Draken saknas hos Tønder, gör att jag tror att han eller hon inte gjort karriär eller varit gift med någon framstående person i Norge. Det finns ett par "oidentifierade jämtländska Drakar" i lämplig ålder, där någon skulle kunna vara identisk med Den elfte Draken. En ryttare "Måns Drache" i Alsen döper sonen Nils den 30 november 1662. Kanske kan vi kan hitta mer om honom i GMR (men jag är rätt skral på att forska om militärer). Bör vara "Erik Plantings regemente till häst" som från december 1659 hade tre kompanier i Jämtland. En annan jämtländsk Drake är endast känd från en sons nekrolog 95 år senare. När mässingssmeden Christier Olofsson Winberg dog i Bygdeå 1759, står det att han var född 1664 i Norige på Qvikne Bruk (det vill säga kopparverket i Kvikne) och att hans föräldrar var Olof Winberg ifrån Stockholm och Gresilia Drake, född på Frösön. (Förutom denne son Christier har det föreslagits att en Mickel Olofsson med dotter Grisilla kan vara son till Gresilia Drake.) Kan Gresilia vara den saknade Olofsdottern? Om inte, är hon då befryndad med den familjen? Se denna diskussion på Anbytarforum. Självfallet kan Den elfte Draken vara en person som aldrig brukade släktnamnet. Och hur vi då kan ana att en Olofsson eller (som sagt mer troligt) Olofsdotter hör hemma i denna syskonskara, vet jag inte. Men nu är vi fler som vet om att detta syskon har funnits och som därmed kan hjälpas åt att hålla utkik efter honom eller henne!
165
« skrivet: 2021-08-25, 19:28 »
I Fägres kyrkoarkiv var välborna fru Brita Drake, ibland med makens namn Treffenberg, ett frekvent dopvittne, men sista gången jag hittar hennes namn är i december 1706 (se bifogad bild), när även maken herr Nils och Arfvidus Kiellander också var faddrar. Arvid är förstås identisk med den "Arvid Johan Kjellander" som jag nämnde i förra posten, han som sen gifte sig med jungfru Brita Treffenberg. Fast så verkar han inte ha hetat. Han hette Arvid Johansson (eller Hansson) Kjellander, vilket framgår av hans akt på en samlingssida om studenter vid Åbo universitet. Märkligt nog saknas en herr-titel på dopvitnet Arvid Kjellander, trots att han var prästvigd, och arbetade som hjälppräst i Fägre. Britas make överstelöjtnanten herr Nils Treffenberg stod fadder även i januari 1707, tillsammans med brorsdottern jungfru Britta Treffenberg. Om hon nu inte var en dotter? Jag vet inte om tidigare forskning har uppmärksammat att Brita Treffenberg bodde i Fägre, men det kan hon som sagt ha gjort även o hon var dotter till Nils Treffenbergs bror Anders. Att herr Arvid Kjellander, komministern i Flistad, i juni 1711 gav en son namnet Andreas, ger visst stöd åt att Brita var en Andersdotter, snarare än en Nilsdotter. Både dop- och begravningsböcker i Fägre har en beklaglig lucka åren 1708-1731, men det bör vara i början av denna period som både fru Brita Drake och herr Nils Treffenberg dog. Jag har försökt hitta dem i kyrkans räkenskaper, och ser att herr Treffenberg hade dött (kanske långt) innan en visitation i juli 1714 (där det står att en tennflaska som salig herr Treffenberg ska ha donerat till kyrkan var bortsåld - om jag läser det korrekt). Paret har lämnat andra, mer bestående, bidrag till Fägre kyrka, nämligen en praktfull predikstol ( bild hos Wikipedia), donerad 1705. Den kostade 100 daler silvermynt. Ytterligare ett dopvittne i Fägre som troligen var en nära släkting till Brita, är jungfru Anna/Annika Drake, som var dopvittne i februari 1700 samt samma månad året därpå. Vid det första tillfället var de övriga vittnena Brita Drakes söner Olof och Hans Treffenberg (se bild). Att en fullkomligt obesläktad jungfru Anna Drake skulle dyka upp och vittna ihop med Brita Drakes söner, tror jag inte på. Anna bör ha varit en brorsdotter eller liknande. Kanske den då nyligen frånlidne länsmannen Anders Olofsson Drakes dotter Anna, född ca 1680 och ännu ogift 1701.
166
« skrivet: 2021-08-25, 12:36 »
Om Brita Drake och hennes make Nils Curry, född 1637 och adlad Treffenberg (n:o 1113) år 1687, kan vi läsa i Gustaf Elgenstiernas Den introducerade svenska adelns ättartavlor, men jag har gjort det enkelt för mig och hämtat informationen från den lättillgängliga sajten adelsvapen.com, som i stort bygger på Elgenstierna. Vissa saker på den sidan skiljer sig dock från Elgenstierna, t ex skriver Elgenstierna att släkten Curry kom från Polen, men ursprunget torde, som det står på sidan jag länkar till, ha varit skotskt. Det är ett par uppgifter i ovan anförda källor som jag vill komplettera eller korrigera. Jag har inte lagt ned så mycket tid på denna gren, så se det som en början. Med tid och nyfikenhet kan man säkert hitta mycket mer om paret! Brita Olofsdotter Drake var, som jag skrivit tidigare, ogift när hon i början av år 1663 fick ut sin elftedel av försäljningen av gården Grytan, men år 1664 var hon, enligt adelsvapen.com, gift. Gissningsvis var hon då ca 20 år och alltså född på 1640-talet. Brita var ett av de yngsta Drak-barnen, men äldre än systern Elisabet. Tidigt i äktenskapet började Britas make Nils göra karriär. Han blev kvartermästare 1665, korpral 1671 med boställe i Palleråsen, Lits socken Jämtland, kornett 1675 och därefter löjtnant och regementskvartermästare, fortfarande placerad i Jämtland. Fast han var inte hemma mycket. Han var nere på kontinenten och i Skåne. En tid var han tillfångatagen i Küstrin i dagens Polen. År 1678 förflyttas han till, fortfarande som löjtnant, till Livregementet till häst, och omsider kom han och familjen till Fägre socken i norra Västergötland. Han blev kaptenslöjtnant 1680, ryttmästare 1687 och fick år 1700 avsked med överstelöjtnants grad. På adelsvapen.com nämns tre söner, vars inbördes ordning är osäker: - Olof, sist överstelöjtnant vid Nylands kavalleriregemente. Död ogift 1702-04-06 vid Vilna.
- Hans, född i Östergötland, sist löjtnant vid livregementet till häst. Stupade ogift 1702-07-09 vid Klissov.
- Nils, född ca 1672, korpral i Fägre, död 1699 (se Magnus Lindskog på Anbytarforum)
Av detta får vi intrycket att Brita Drake inte hade någon eftersläkt, men det kanske inte stämmer? Olof dog visserligen ogift, men inte barnlös. I mars 1695 framträdde Juliana Bremer inför domkapitlet i Stockholm. Hon berättade sig på landet wijd Upsala belägrad wara under ächtenskapslofwen af Corneten Oluff Treffenberg, hafwandes hon födt barnet här i Staden och sedan angifwit saken i Consistorio Scarensi under hwilket hans fader boor och hon förmeent honom hafwa sitt tillhåld ... Magnus Lindskog i Anbytarforum Dessutom finns det i Fägres kyrkoböcker en jungfru Britta Treffenberg, som är dopvittne upprepade gånger från juni 1705 fram till januari 1707. Efter 1707 har dop-och begravningsböckerna i Fägre tyvärr en lucka fram till 1732. Jungfru Britta Treffenberg bör vara identisk med en Brita Treffenberg född ca 1691 som blev gift med Arvid Johan Kjellander, komminister i Flistad i Skara stift. På adelsvapen.com (och av Elgenstierna) kallas hon Beata och står som dotter till Nils (halv?)bror Anders Treffenberg. Att namnet är fel behöver inte betyda att föräldrarna blivit fel. Hon kan absolut ha vistats hos sin farbror. Men jag skulle inte sätta in hennes anor i mitt eget släktträd utan att noga kolla upp hur man vet att hon var dotter till Anders och inte till Nils! Jag återkommer till en annan jungfru jag hittat bland Fägres dopvittnen, liksom till frågan om när Brita Olofsdotter Drake och hennes överstelöjtnant dog.
167
« skrivet: 2021-08-21, 18:55 »
Apropå arrende av kronofiske, ska två av Jons bröder, Mårten Blixencron och Peder Blix ha haft kronans lax-, ål- och nejonögonfisken i Ångermanland på arrende och fingo d. 29 okt. 1644 förlängning af detta på två års tid. Beträffande fiskeriernas byggning skulle allmogen, därefter som dittills, bygga och hålla allt vid makt, men arrendatorerna sörja för nät, not, salt och annat, som därtill hörde. Afgiften till staten bestämdes till 650 daler s. m. och skulle denna erläggas i febr. Äfven efterläts dem torpet Gidbacka i Grundsunda, hvilket brukades under fiskeriet i Gideå åhn. https://digital.ub.umu.se/relation/452292 och följande sida.
168
« skrivet: 2021-08-21, 18:51 »
Till er övriga: Elias Palmskiölds akt om Blix, Blixenstierna och Blixencrona (volym 195, sida 607-832) är nu tillgängligt hos portalen Alvin.
https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record%3A435870&dswid=3331
Intressant! Christer Kalin har skrivit (på Facebook): Jag studsade till över Jon Pedersson som lappfogde.
Bokstäverna p och x var snarlika vid denna tid.
En tanke: Kan han ha varit laxfogde? Finns det primärkälla på benämningen lappfogde?
Lappfogde låter på intet sätt otroligt, men jag studsade till. På sidan 25 i Palmskiöldska samlingen (gul markering på bifogad bild) tycker jag att det ser ut som om Elias Palmskiöld, gift med en sondotter till Jon Pederssons bror Mårten Blixencron, skrev laxfogde, inte lappfogde. Absolut ingen primärkälla, förstås, men intressant! a) Läser jag rätt? b) Vilka källor finns som stödjer respektive alternativ? Har kompletterat bilden med hur jag uppfattar att denna gren av Blixsläkten ser ut (rött klotter, har dock inte införlivat den öländske fogden Simon Olofsson Blix, som troligen är son till antingen laxfogden Olof Månsson eller hans syster gift med Olof Jonsson i Kapp/Kläppe). Lars Månsson Blix och Kirsten Eriksdotter i Undersåker och deras barn är den gren jag främst forskat på. Har ni frågor om dem eller andra delar av mitt röd-klotter, så berättar jag gärna mer.
169
« skrivet: 2021-08-19, 20:25 »
Var det inte tidigt 1580-tal snarare än tidigt 1680-tal som Gullov Månsdotter gifte sig med Lars Månsson Blix? Tack, nu rättat! Kanske kunde Annika tänka på att alla här på Forumet inte är några Facebook-fans, även om många släktforskare numera tycks föredra FB framför AF, vilket ju är tråkigt för dom som googlar efter släktuppgifter. Att Facebook är en problematisk plattform är jag fullt medveten om, vilket är en av anledningarna till att jag här försöker redovisa en del av de uppgifter som vi, ofta genom ett nära samarbete mellan flera olika forskare, har kommit fram till i en aktiv Facebook-grupp för lokalhistoriker och släktforskare. De länkar jag har delat ska gå att följa utan att vara med i Facebook. De är också fullt sökbara med Google eller andra sökmotorer, se bifogade bilder. Att jag hänvisar till dessa Facebook-trådar är för att den som är intresserad ska få möjlighet till fördjupning bortanför vad jag har möjlighet att serva med, men har du någon specifik fråga i anslutning till det jag skriver, så bistår jag mer än gärna! Min text om de två prästerna Lars Månsson Blix och deras söner Måns, Hans, Måns och Hans kan du läsa i JLS-Nytt nr 1, 2019, som kanske går att få tag på via biblioteket. Kanske kunde Nils fundera på om det finns ett bättre sätt att få en ny medlem i detta forum att känna sig välkommen än att i tredje person patronisera över att dett sker forskning han inte tagit del av för att det är i ett annat forum? Till exempel (som flera gjort, i synnerhet i privata meddelanden) genom att visa ett intresse för den forskning som redovisas. Jag tror nämligen själv att jag har en del att bidra med när det gäller det aktuella kunskapsläget om släkten Blix. Och det kan jag förstås fortsätta att göra i en Facebooktråd där jag får massor av återkoppling och konstruktiv kritik, men jag hoppas och tror att det är bättre att jag försöker sprida forskningsresultaten även hit ... (Förlåt det lite syrliga tonläget, men jag blev faktiskt sårad!)
170
« skrivet: 2021-08-19, 11:07 »
Annika: Tack för ditt påpekande! Jag hade aldrig reflekterat över att det funnits två samtida Lars Månssöner Blix. 
För säkerhets skull vill jag höra efter om Rödön-Lars hustru Gullov Mogensdatter. Ingen risk att hon kunde vara en Blix i stället? De dubbla Lars Månsson Blix, som dessutom hade varsin son Måns Larsson Blix och Hans Larsson Blix, har ställt till det för många forskare. (Samma problem finns med de två, delvis samtida, prästerna Måns Pedersson Herdal i Sveg respektive i Sunne ... Men det är off topic här!) Här försöker jag reda ut vem som är vem av de dubbla LMB, MLB och HLB och redogör lite för vilka följdfel förväxlingen lett till: Jag har två anfäder som hette Lars Månsson Blix ...(finns även i tryck, om någon behöver en annan källa än Facebook så kan jag leta upp var) Eftersom herr Lars Månsson Blix i Rödön kallas Blix (länsräkenskaperna 1607), ligger det nära till hands att tänka sig att det var han, och inte hans maka Gullov Månsdotter, som var "Blixen". När de gifte sig, tidigt 1580-tal (rättat från 1680-tal, tack Nils Hård af Segerstad för att du såg felet i tid för att tätta direkt i posten), var hon änka efter länsmannen Jöns Pedersson (Skanke) i Hackås. Ingen av hennes kända barn i det giftet tog upp namnet Blix vad vi har sett, medan de tre säkra barnen med herr Lars kallade sig Blix eller förde namnet vidare. Mer om Gullov i denna tråd på Facebook: Familjetabell för Gullov Månsdotter, d. 1629
171
« skrivet: 2021-08-18, 07:38 »
Stort tack för de akter som gjorts tillgängliga på detta vis!
Och tack för sammanställning av olika forskningsrön – inklusive mina egna, där jag vill rätta ett missförstånd som förekommer hos många Blix-forskare.
Dorotea Jönsdotters mormors far var kyrkoherden Lars Månsson Blix i Rödön (död den 21 juni 1621). Han är, förvirrande nog, inte identisk med den samtida kyrkoherden herr Lars Månsson Blix i Undersåker (död ca 1612 hos sonen herr Erik Lauritsen Blix i Oppdal, Norge, på flykt från svensk ockupation av Jämtland). Båda kyrkoherdarna kallas Blix vid enstaka tillfällen i samtida källor och båda har väl dokumenterade barn som använde namnet, eller förde det vidare. Dorotea hade exempelvis minst tre morbröder Andersson Blix: Erik, Hans och Kristoffer.
Relationen mellan dessa två kyrkoherdar är idag okänd, även om många forskare (jag tillhör dem) tror att det finns ett släktskap mellan LMB i Rödön och LMB i Undersåker.
Det är herr Lars Månsson Blix i Undersåker som var bror till Peder Månsson Blix i Styrnäs, laxfogden Olof Månsson i Sollefteå, herr Bengt Månsson Blix i Grundsunda samt – enligt källor vi idag inte kunnat lokalisera – Karl Månsson och N. N. Månsdotter (gift med oidentifierade Olof Jonsson i obestämda Kapp/Kläppen).
Lars Månsson Blix i Rödön hade en bror som var prost i Oviken, Erik Månsson (ej belagd med namnet Blix). Herr Erik hade många kända barn, däribland två präster, som inte har dokumenterats med namnet Blix. En son, herr Erik Eriksson i Hammerdal, hade dock barn som använde namnet Blix. Herr Erik i Hammerdal var gift två gånger och i båda äktenskapen fanns Blix-barn.
Dorotea Jönsdotter var alltså inte tremänning till makens första hustru Helena Persdotter (Blix minns jag inte om jag sett belägg för på henne – men en Blix var hon ju!).
172
« skrivet: 2021-08-11, 22:04 »
Jag undrade tidigare om länsmannen Anders Olofsson Drake och hans hustru Ingrid Persdotter Fræstadia fick fler barn än Anna och Olof. Det fick de. En hjälpsam forskare tipsade om att paret hade sonen Hans Andersson Drake, som 1709 blev ryttare för Grönviken i Näs - där hans egen mor, änkan Ingrid Persdotter, var rusthållare. Att det var mor och son framgår här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028712_00022 (Generalmönsterrulla) Ryttaren Hans Drake dog i katastrofen på fjället i december 1718 och kvarlämnade änkan Agnes Larsdotter och (tror jag) två barn, Dordi knappt fem år och Anders knappt två år.
173
« skrivet: 2021-08-09, 09:17 »
Namnet Elisabet verkar vara överrepresenterat bland ättlingar till herr Peder Andersson i Brunflo (död ca 1628) med hustru Anna Olofsdotter. Dessa känner jag till som kan tänkas ha brukat namnet Drake, men det kan ha funnits fler:
- dottern Elisabet Pedersdotter, bodde i Härnösand 1629, i övrigt okänd
- dotterdottern Elisabet Jonsdotter i Rogsta, dotter till Ursula i Hudiksvall, se Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall av Thomas Sverker
- sondottern Elisabet Eriksdotter, bodde med (styv?)modern Elisabet Knutsdotter i Marieby 1645, i övrigt ökänd
- sondottern Elisabet Olofsdotter, 1667 framgår det att hon fyra år tidigare fått betalt för arvedel i gården Grytan, enl. norska sekundärkällor var hon "gift med en prost i Rödön"
- sonsons dotter Elisabet Henriksdotter Drake, 1676-1729, dotter till herr Henrik Drake i Hede
- sonsons dotter Elisabet Eriksdotter, ca 1680–1766, dotter till dragonen Erik Eriksson Drake i Marieby
- (ej fastslagen relation) sondotters sondotter Elisabet Andersdotter Drake, 1686-1697, dotter till dragon Anders Drake och Kerstin Karlsdotter, han eventuellt son till Sigrid Eriksdotter i Överbyn, Marieby
OBS att Ursula i Hudiksvall, Erik i Marieby och herr Olof i Brunflo - de barn till herr Peder och hustru Anna som har kända döttrar - alla har en dotter Elisabet! Elisabet kan vara namnet på herr Peder Anderssons mamma.
Hypotetiskt är det möjligt att Lisken Drake, dopvittnet i Fägre 1705, var identisk med Elisabet Eriksdotter från Marieby och kusin till fru Brita Drake, i så fall en kvinna på drygt 80 år. Mer troligt är att hon, som jag föreslog ovan, var fru Britas syster Elisabet Olofsdotter, och ca 60 år, eller en tidigare okänd brors- eller systerdotter. (Den enda kända brorsdottern Elisabet Henriksdotter Drake torde vara utesluten, för hon var då gift med komminister Hamberg i Myssjö.)
174
« skrivet: 2021-08-08, 22:42 »
Vid försäljningen av gården Grytan nämns Brita Olofsdotter före Elisabet, så troligen var Brita den äldre. Jag fortsätter att presentera Olofsbarnen Drake i den ordning jag först valde och berättar om Elisabet innan jag berättar om Brita (fast det blir lite om henne även här). I en norsk sammanställning från 1700-talet över präster i Trondheims stift, Catalogus imprimis pastorum dioeceseos Nidrosiensis av Ebbe Tönder, finns Elisabet med bland Olof Drakes barn. Det står att hon "blev gift med en prost i Rödön": https://ntnu.tind.io/record/107934#?cv=211Det fanns dock ingen prost i Rödön. Inte heller någon passande pastor eller kaplan som kan ha varit gift med en dotter till herr Olof Drake, så vitt jag kan bedöma. Jag har funderat över om det istället kan handla om Rødøy i Helgeland, Norge, men inte heller där har jag funnit någon lämplig präst att para ihop Elisabet Olofsdotter (Drake) med. Kanske är det en förväxling med systern Anna, som ju var gift med Kristoffer Andersson Blix, son till en pastor i Rödön? Det enda säkra samtida omnämnandet av Elisabet som jag känner till är alltså från Jämtlands domsagas häradsrätt 1667, där det står att denna syster Elisabet Olofsdotter, tillsammans med den förmodligen något äldre systern Brita Olofsdotter och brodern Per i januari 1663 fick pengar från försäljningen av gården Grytan. Det verkar som om både Brita och Elisabet år 1663 ännu var ogifta, men åtminstone Brita ska, enligt Elgenstiernas Den introducerade svenska adelns ättartavlor (länk till adelsvapen.com), ha varit gift 1664. En försiktig gissning är att dessa systrar var födda runt år 1645 och var yngst i syskonkullen. I början av 1700-talet var Brita och hennes make, överstelöjtnant Nils Treffenberg (mer om dem kommer), bosatta i socknen Fägre, Västergötland. Där uppträder båda som dopvittnen och hon kallas både "välborna fru Brita Drake" och "välborna fru Brita Treffenberg". Intressant nog dyker det i samma socken upp ett dopvittne "jungfru Anna/Annika Drake" februari 1700 och 1701, samt en "Lisken Drake i Riddarehagen", utan titel, i april och oktober 1705. Vem jungfrun Anna Drake kan vara återkommer jag till, men den senare tror jag kan vara välborna fru Brita Drakes syster, som flyttat med till Fägre. Möjligen skulle hon kunna vara en frände på annat vis. Att det är en helt orelaterad Lisken Drake, är också möjligt, men jag tror mer på att det var en släkting. Jag återkommer med lite tankar namnet Elisabet Drake och Elisabet (Drake) (alltså av "släkten Drake", men utan att namnet är belagt) och ser om någon annan släkting än dottern till herr Olof Pedersson Drake skulle kunna vara identisk med Lisken Drake på Riddarhagen! Lisken Drakes som dopvittne finner vi här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0050357_00024
175
« skrivet: 2021-08-06, 17:23 »
Den yngsta av de kända sönerna är Anders Drake, som under åren 1672 - 1682 var länsman i Rödön, och då hade ett tjänsteboställe på Häste. Samtidigt står han skriven på gården Lund i Brunflo, men den brukades troligen av hans bror Per. Jag vet inte mycket om Anders, och hoppas att någon annan kan fylla på med information (och att transkriberingen av Brunflos domböcker snart är publicerad, för där lär det finnas en del om hela Drak-familjen)! Jag vet att Anders gifte sig med sin bror Henrik Drakes styvdotter Ingrid Fræstadia (ca 1650-1722). De fick en dotter Anna född ca 1680 som gifte sig med en Jon Håkansson och bodde i Hissmon, där mamma Ingrid bodde sina sista år, och en son Olof född ca 1683, gift först med en Gunilla Bengtsdotter - som drunknde - och sen omgift med Ingeborg Jonsdotter månaden innan han själv dog. Men fick de fler barn? År 1663, långt innan Anders blev länsman, sålde han och syskonen arvejord i byn Grytan, fem tunnland för 130 riksdaler, till befallningsman Daniel Bertilsson. År 1667 redogjorde Daniel Bertilsson för hur betalningen gått till. Vilka penningar äre på efterföljande sätt betalda och levererade, nämligen till Anders Olofsson Drakes 2nne creditorer i Norge, Böij Petersson och hustru Helena Augustini 82 riksdaler 3 ort, och till honom själv 12 riksdaler, är tillhopa 94 riksdaler 3 ort. Men till Per Olofsson Drake och systrarna Brita Olofsdotter och Elisabet Olofsdotter, tillställt varsina 11 riksdaler 3 ort äre tillhopa 35 riksdaler 1 ort, belöper summan som bemält är 130 riksdaler som deras köpebrev av den 23 februari 1663 klarligen utvisar. Jämtlands domsagas häradsrätt 1667, vt (SVAR Z0000180_00096) Anders Drake hade alltså lånat pengar av två personer i Norge. Helena Augustinusdatter var tremänning till Anders och hans syskon, och var 1663 änka efter den förmögne George Ritzi. Boye Pedersen var en rik rådman. Troligen hade pengarna använts för att lösa ut sju syskon, medan han själv, brodern Per och de två systrarna Brita och Elisabet fick vänta med sin betalning. Att det var sju utlösta syskon framkommer genom att summan till kreditorerna, så när som på två ort (en halv daler), motsvarar sju poster på 11 riksdaler och 3 ort, alltså detsamma som Per, Brita och Elisabet senare fick. Först blev jag förbryllad av att systrarnas andel var lika stor som brödernas. I Jämtland vid denna tid gällde Kristoffers landslag, där systrar ärver hälften mot bröder. Men den lagen gällde inte gällde arv efter präster. Prästers barn ärvde efter stadslagen, så döttrarna ärvde lika mycket som sönerna! Och därmed vet jag att det bör ha funnits elva syskon som levde (eller hade bröstarvingar) 1663, trots att jag bara har namnet på sex bröder och fyra systrar. Men om Anders, länsmannen i Rödön, vet jag inte så mycket. Vet ni?
176
« skrivet: 2021-08-05, 22:47 »
Om vi utgår från att Johan hade samma studietakt som Roald, Hans och Henrik, vilka samtliga verkar ha börjat läsa i Uppsala när de var 21 år, föddes Johan år 1637. Han blev 1678 kyrkoherde efter sin frånlidne svärfar herr Jöns Sjulsson i Berg. Även Johan Olofsson Drake kallas Jöns i herdaminnet, men i samtida källor och att döma av barnens farsnamn, hette han alltså Johan. Hustrun Margareta Jönsdotter Hofverberg var, beräknat efter nekrologen, född hösten 1638. Namnet Hofverberg var inget släktnamn, utan blev det. Margareta och hennes syskon verkar ha varit den första generationen. Namnet är taget "efter det berg, som öfverskuggar prästhemmet och kyrkoplatsen". Jag känner endast till de barn som nämns i Herdaminnet: - Christina, f. 1669, g. m. khden Anders Oldberg i Lit n. 19 (nämnd i rättelser och tillägg) - Johan, f. 1671, khde här i Berg, n. 6; - Salomon, f. 1673, khde i Rödön; - Anna, f. 1676, g. m. khden Erik Ol. Huss, n. 6 i Berg; - Margareta, g. 1) 24/8 1699 m. regementsfältskären Adam Werner, 2) m. khden Jöns Bremming i Ljustorp; d. i Sundsvall 16/12 1740; - Helena, g. på Stenhammar 15/8 1709 m. kapten Carl Treffenberg, begr. i Lit 26/10 1755. Dottern Christina är min anmoder. Denna Christina ska ha fått hela 16 barn. Även om flera dog som små, är vi många som härstammar från Brunflo-Drakarna genom henne.
177
« skrivet: 2021-08-05, 13:47 »
När jag ändå har Maj Nodermanns artikel framme, passar jag på att berätta om ännu en Drak-nära gravhäll som är stenhuggaren Jöns Perssons verk. Länsmannen Erik Pedersson i Överbyn hade, som jag försökt redovisa, en sonson Olof Eriksson Drake (kallad Drake som fadder i en dopnotis). Olof var gift med Barbro Thordsdotter från Bringåsen, Kyrkås. Hennes far är den Thord Oleson, död 1702, vars sten (bilden lånad från Nodermanns artikel) står i vapenhuset i Kyrkås gamla kyrka, och finns beskriven på sidan 72 (pagineringen) i Nodermanns artikel. Och eftersom stenen uttryckligen tillkommer Thords arvingar, är jag en delägare. Jag härstammar nämligen från Barbro och Olof Eriksson Drake.
178
« skrivet: 2021-08-05, 13:27 »
Under slutet av 1600-talet och något år in på 1700-talet fanns det en stenhuggare i Jämtland som hette Jöns Persson. Han är mästaren bakom i princip alla bevarade gravhällar i landskapet under denna tid, och den praktfullaste av dessa beställdes av Hans Olofsson Drake i Oviken, död 1701 och begraven 1702 och hans hustru Elsa Embdeman (som jag inte vet när hon dog). Hällen beställdes medan makarna levde, för dödsåren är utlämnade (men märkligt nog har stenhuggaren inte lämnat utrymme nog för årtalen, vilket jag annars sett i dessa sammanhang). Inskriften längst gravstenens kant lyder: "Sub hoc tumulo dormiunt vir. rev. dn. Johannes Drake, olim pastor in Owiken natus 1634, denatus /.../ et matrona pia Elsa Emdeman nata 1642, denata /.../" (Ungefär: Under denna gravvård vilar den högvördige Hans Drake, fordom pastor i Oviken född 1634, död /.../ och den fromma matronan Elsa Embdeman född 1642, död /.../) Om Jöns Persson Stenhuggare, se Maj Nodermanns artikel, från vilken jag lånat bilden av gravhällen: Jöns Persson stenhuggare: en smålännings verksamhet i JämtlandDen latiniserade formen Johannes för Hans är lite lurig, för även Hans bror herr Johan i Berg var en "Johannes Drake", men just i detta sammanhang finns ingen risk för förväxling! Hans Drake föddes alltså 1634. I och med att vi vet att hans bror Henrik föddes i april 1635, kan vi dessutom utgå från att Hans föddes under första halvan av 1634. Om hans verksamhet i stort kan ni läsa i herdaminnet för Oviken där Hans var kyrkoherde från 1678 till sin död 1701. Men informationen om Elsa Embdeman är inte korrekt. I herdaminnet för Oviken respektive Lit (där systern Maria var gift med kh Elias Oldberg) har Bygdén placerad dem som döttrar "af khden Johan Embdeman i Opdalen i Norge". Någon sådan kyrkoherde har dock inte existerat. Någon källa bör Bygdén ha haft - och missförstått. Systrarna var nämligen dotterdöttrar till en kyrkoherde i Oppdal, Erik Lauritsen Blix, och döttrar till borgaren Johan Giertsen. I Anbytarforum har frågan om "prästen Johan Embdeman" varit föremål för diskussion, till exempel här, där Karl Göran Eriksson skrev: "Eftersom Bygdén var bibliotekarie på Uppsala universitetsbibliotek (Carolina) är det mycket tänkbart att hans källa finns bland handskrifterna där." Jag tror det stämmer. Utan att ha läst de minnesverser över Maria Embdeman som två sonsöner och en dotterson skrev till hennes begravning 1716, låter det mycket troligt att det är därifrån Bygdén fått uppgiften att hon stammade från en präst i Oppdal, även om han trodde att prästen var hennes far, och andra detaljuppgifter utan källan angiven (som året hon och Elias O. gifte sig och hennes dödsdatum). Redan 1898 skrev Victor Örnberg i Svenska Ättartal (s. 365) att systrarna Emdeman förmodligen inte alls var döttrar till "Johan Embdeman", utan till Anders Elufsen och Barbara Blix i Oviken. Anders hade varit kaplan i Oppdal och systrarna gifte sig med prästmän som stod Anders nära. Dessutom står "probstänckian Hustru Barbru Blix" skriven för en gård i Side, Oviken i 1688 års kontributionslängd. Enligt röklängden 1692 besitter Hans Drake, Elsa Embdemans make, samma gård. Den teorin faller dock på att det är helt säkert att systrarnas far hette just Johan! I Anbytarforum lanserades teorin att döttrarnas biologiska far hette Johan, men att de var fosterdöttrar till det barnlösa paret Barbara Blix och herr Anders Elefsen. Nära sanningen, men inte helt korrekt. De var Barbara Blix systerdöttrar, och deras föräldrar levde av allt att döma fram tills flickorna var giftasvuxna. Att de stod nära sin moster Barbara och den ingifte morbror Anders utgår jag ifrån, eftersom båda gifte sig med unga och lovande präster i morbroderns närhet och döpte barn efter prosten med hustru. Så hur kom jag fram till vilka föräldrarna är? Diskussionerna fick mig att misstänka att det fanns ett släktskap mellan systrarna och prostparet Andreas Elevi och Barbara Blix. Hypotesen stärktes av namnen på de två systrarnas barn. Elsa och Hans Drake hade enligt herdaminnet dessa barn: - Olaus, stud. i Upsala, disp. De opinione præs. J. Bilberg 1688, amiralitetspred. i Karlskrona - Anna, f. 15/12 1670, g. 23/7 1695 m. khden i N. Luleå Joh. Unæus, n. 25 - Barbara, g. 23/7 1695 m. prosten i Skön Dan. Touscher - Mätta, f. maj 1677, d. ogift 20/12 1732 i Luleå gamla stad - Anders, f. 5/5 1682, fil. mag., president i Kommersekoll., adlad 22/2 1720 von Drake, d. 2/8 1744 i Sthm Namnen Olaus och Anna kommer från barnens farföräldrar, Anders och Barbara är prostparet. Dessutom finns en Mätta. Maria Embdeman och hennes make Elias Oldberg hade enligt herdaminnet dessa barn: - Anders, här [Lit] efterträdare - Johan, nämnes fältskärsgesäll 1706, provincialmedicus »på Vlieland» - Olaus, stud. i Upsala 1699, d. i Sthm 1702 - Brita, f. 1672, g. m. komm. Nicolaus Salenius i Hammerdal-Ström, omg. 1706 med kapten Johan Bergklyft; d. 3/4 1746 i Myssjö - Barbro, g. 29/10 1695 m. komm. Dan. Hammarin i Brunflo-Lockne - Elisabeth, (Lisken), g. m. komm. Hans Klockhoff i Ragunda; d. i Hsand 1725 - Maria, g. i Brunflo 1/12 1707 m. khden Petrus Sundius i Undersåker; d. 1710 - Mätta, f. 2/6 1674, g. 10/9 1708 m. komm. i Hsand Lars Staaff och omg. m. khden Joh. Lidin i Sidensjö, d. där 14/3 1745 Olaus och Brita är uppkallade efter farföräldrarna, Johan efter sin morfar och Anders och Barbro efter prostparet. Därutöver finns Elisabet, Maria och Mätta. I båda systrarnas barnkullar förekommer alltså namnet Mätta, eller Mette. Det är inget unikt namn, men det är så pass ovanligt att det bör finnas i systrarnas släkt. Kanske var det namnet på deras mor? Jag hade alltså en säker far Johan, en möjlig mor Mette och hypotesen att en förälder var nära släkt med Barbara Blix eller med Anders Elefsen. Sedan gick det lätt att ta reda på att Barbara Eriksdotter Blix enligt bland andra Sollied hade en syster Mette, gift med "Jon Gjertssøn, Borger i Trondhjem". (Uppgiften kommer i sin tur från ett 1700-talsregister.) Mammans identitet var alltså fastslagen och pappan hade fått ett farsnamn - nu gällde det att ta reda på vilka de var ... Och det blir jag förstås aldrig färdig med, även om jag har hittat Marias och Elsas syster Clara, deras farföräldrar, pappa Johans syskon och deras farbror guldsmeden Arnt Johansen - för att inte tala om att jag har samlat på mig närmast skrattretande nördig kunskap om systrarnas Blix-släkt på mödernet. Men detta är lite väl avsides från ämnet om prästsläkten Drake, så jag hänvisar till en tråd på Facebook ( denna kommentar och de följande handlar om just Embdeman-systrarna, tråden i sin helhet om systrarnas morföräldrar herr Erik Lauritsen Blix, Marit Jensdatter Bull och det parets eftersläkt) för mer info. Eller skicka PM! Hur som helst var Elsa Embdeman alltså systerdotter till prostens hustru Barbara Eriksdotter Blix. Prostparet var barnlösa och Elsa och hennes syster Maria tycks ha stått dem nära - vilket förstås var gynnsamt för "nästan-mågen" Hans Olofsson Drakes karriär. Bilden på gravstenen föreställer den segrande frälsaren (som ser nöjd ut - och har mycket korta armar), som nedtrampar ett odjur. Inte en drake, som det står i exempelvis herdaminnet och i Nodermanns artikel jag länkat till ovan. På vilket vis skulle en nedtrampad drake vara en passande symbol på Hans Drakes gravhäll? Detta är snarare Storsjöodjuret
179
« skrivet: 2021-08-04, 22:58 »
I Ovikens gamla kyrka finns det fyra porträtt över två 1600-talspräster med hustrur (i sällskap med porträttet av 1700-talsprästen Samuel Huss). Trots att 1600-talsporträtten saknar text har det ena paret, åtminstone sedan Fale Burman besökte kyrkan 1793, uppgivits föreställa Andreas Elevi med hustru. De porträtten går jag inte närmare in på här. Jag har skrivit mycket om dem ("... En kombination av proffsighet och amatörmässigt utförande som förbryllar") och än mer om det par de föreställer på Facebook ( denna kommentar och flera följande). Det andra paret, se bild, skulle enligt Fale Burman föreställa "pastor Drake med hustru". I Oviken-sammanhang innebär det Hans Olofsson Drake (1634-1701) och Elsa Johansdotter Embdeman (f. 1642), vilket är de namn som står på de ramar från 1900-talet som porträtten har idag. Det kan inte stämma. "Pastor Drake" bär en dansk rund prästkrage, vilket i sig får mig att vilja placera det innan 1645, men det skulle kunna förklaras på andra vis, till exempel att porträtten målats i Norge. Det som gör identifieringen helt otänkbar är att kvinnan på porträttet som sägs föreställa "pastor Drakes hustru" bär kläder som var moderna i Danmark när Elsa Embdeman föddes. (Kvinnomodet förändrades mer än vad prästernas ämbetsdräkt gjorde, så hans porträtt skulle kunna vara målat på 1670-talet - men inte gärna i Sverige.) Så, vilka föreställer tavlorna? Jag vet inte. Historikern Olof Holm har föreslagit att det är Anders Elufsens företrädare som pastor i Oviken, Jöns Hemmingsen med hustru Ingeborg Andersdotter (hon syster till Kristoffer Anderssom Blix som jag skrivit om ovan). Olof poängterade att detta par var konstintresserade, förmögna och fåfänga. Det är fullt tänkbara kandidater, men jag har ett alternativt förslag. I herdaminnet för Brunflo står det, märkligt nog, att porträtten av Hans Drakes föräldrar, Olof Pedersson Drake och Anna Roaldsdotter "hänga i Ovikens sakristia". Och varför inte? Även om herr Olof Drake var kyrkoherde i Brunflo, så var han prost över hela Jämtland, så även Oviken var "deras kyrka"! Om det är herr Olof och Anna, stämmer dateringen bättre. Han är född runt år 1600 och hon 1603. Paret på porträttet, som troligen målades runt år 1640, ser ut att vara i fyrtioårsåldern. (Jag menar dessutom, på stilistisk grund, att konstnären är den Revsundsbördige Seth Knutsson, som troligen var bror till Olof Pedersson Drakes svägerska Elisabet Knutsdotter i Överbyn.) För information om hur kvinnodräkten förändras (och skiljer sig åt mellan Sverige och Danmark-Norge) under 1600-talet, rekommenderas sajten https://livinghistory.dk/ - i synnerhet bilderna i slutet av Camilla Luise Dahls uppsats Klædt i rigets borgerdragt - stand, status og national identitet udtrykt i borgerskabets dragt i reformationstidens Danmark-Norge og Sverige Vilka porträtten föreställer kanske vi aldrig kan bli säkra på, men klart är åtminstone att detta inte är Hans Olofsson Drake och Elsa Johansdotter Embdeman.
180
« skrivet: 2021-08-04, 19:39 »
Tack, en liten pusselbit till. Över till herr Henrik, morbror till Hans "Häst-Hasse" Noræus: Jag skrev att jag var osäker på i vilken ordning Olof Drakes och Anna Roaldsdotters barn föddes. För sönerna föreslog jag ordningen Per, Roald, Henrik, Hans, Johan och Anders. Den ordningen är fel. Dels kan Roald (Uppsalastudent 1648) vara äldre än Per (trivialskolans tredje klass 1647), men det är inte helt säkert. Däremot har jag nu kommit fram till att Hans, enligt gravstenen född år 1634, var ett år äldre än Henrik, inte tvärtom, som jag trodde. Felet berodde på att det i herdaminnet för Hede står att Henrik Drake föddes 1633 och att han "afled pingsttiden 1726 på gården Landsom 93 år gammal". I herr Henriks dödsnotis står det emellertid att han avled den 7 maj 1726, och blev 91 år och en månad. Den uppgiften bedömer jag som tillförlitlig. Henrik föddes därmed i april 1635, inte år 1633, och var därmed ett år yngre än Hans Drake. Att Hans började i Uppsala 1655 och Henrik 1656, tyder också på att Hans var något äldre än Henrik. Jag presenterar ändå barnen i den ordning jag först valde, och skriver dörför om min anfader Henrik Olofsson Drake innan vi kommer till herr Hans. För herr Henrik har vi något så ovanligt som ett (kort) samtida personporträtt! Geologen med mera Urban Hjärne gjorde år 1685 en resa i Jämtland och Härjedalen, och skrev då en resedagbok dör vi träffar på herr Henrik: 1 Septemb. reste vi ut et stycke vid Elfven och omsider vadade deröfver, var mycket strid, och djup nog, och sedan half mil från nattlägret til Hede Prästegård derest vi samteligen åto middagsmåltid. Presten het Herr Henrich Drake, en liten lustig man, som fägnade oss mycket väl. Ladda hem och läs dagboken (med Eric Festins presentation av Urban Hjärne och hans resa) här. Henrik var alltså, i likhet med sin far herr Olof Drake och många i släkten, påfallande kortvuxen. När Urban Hjärne besökte Hede, hade Henrik varit Hedes herde i 18 år. Att superintendenten (motsvarar biskop) utsåg en jämte som Henrik till kyrkoherde i Härjedalen 1667, trots att det fanns en ambition att successivt ersätta prästerna i dessa landskap med "riktiga svenskar", kritiserades av lektorerna i Härnösand. Superintendenten förklarade sig: Biskopen förklarade dersammastädes wäret enn Änkia medh många små Barn, och för deras Soulagement befordrat enn till Pastoratet som togh änkian Nils Beltzén: Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen, sidan 78Innan han "togh änkian" hade Henrik Drake varit regementspräst. Att en ny präst gifte sig med sin företrädares änka kallades "att konservera änkan". Ett praktiskt arrangemang, då församlingen slapp försörja en änka och hennes faderlösa barn. (Vad det äkta paret ansåg framgår sällan.) Ibland var åldersskillnaden mellan den tillträdande prästen och den änka han gifte sig med stor, men i det här fallet verkar änkan Maria Olofsdotter (Blix) inte ha varit så mycket äldre än herr Henrik själv. Maria var dotter till en tidigare kyrkoherde i Hede, herr Olof Jonsson, och dennes maka Ingrid Andersdotter. I herdaminnet kallas hennes far Olof Jonsson Blix, men detta släktnamn har jag inte sett för honom i samtida källor. (Jag tror dessutom att namnet Blix kommer från Marias mamma Ingrids familj, men det återstår att bevisa.) I koppskattelängden 1645 saknas Maria och två av hennes kända syskon: Hans och Sara, båda med namnet Blix i samtida källor. De var antingen under 15 år eller bodde på annan plats. Däremot står en son Olof och en dotter Berit i längden, så de föddes innan 1630. Maria födde barn mellan ca 1650 och 1675, och bör vara född 1625/35. Hon gifte sig ca 1650 med Petrus Johannes Fræstadius, faderns efterträdare - och herr Henrik Drakes företrädare. När herr Henrik ätade änkan Maria blev han styvfar till flera Fræstadie-barn. De äldsta var giftasvuxna. Henriks styvdotter Ingrid gifte sig med Henriks yngre bror Anders Olofsson Drake, så henne återkommer vi till. Henrik Drake och Maria Blix fick även minst två gemensamma barn: Olof (faderns efterträdare, se herdaminnet) och min anmoder Elisabeth, gift med komminister Östan Hamberg i Myssjö. Enligt Erik J. Bergström i Bruksanvisning: Ljusnedals bruk och dess torpare genom 200 år, sidan 12, hade Henrik Drake dessutom en dotter som dog på 1690-talet och var gift med bruksbokhållare Höök. Fler barn kan ha funnits. Urban Hjärne besökte alltså Maria, herr Henrik och barnen 1685. Ett annat celebert besök skedde i juni 1686, när Karl XI var på genomresa. Henrik Drake ställde upp alla församlingsbor efter ålder och kön vid prästgården. När kungen kom sjöng de en psalm med ord som "Att öfverheten, så ock de, På gemene mans nytta se, Fly girighet och högfärd." Djärvt. Karl XI var även med under en gudstjänst. Den "lustige lille prästen" bör ha gjort gott intryck, för kungen erbjöd herr Henrik att bli kyrkoherde i en rikare socken. Henrik Drake hade tackat och sagt att han var nöjd med Hede, "hvars får han bäst kände". Karl XI medverkade dock till att Henrik Drake slapp avlöna sin hjälppräst ur egen ficka.
181
« skrivet: 2021-08-04, 12:25 »
Tack, Jörgen!
Vet du något mer om "unge Hans Noreus" (som han kallas i domboken)?
182
« skrivet: 2021-08-03, 22:56 »
PS:
Mårten Mört är ett fantastiskt namn! Namnet låter som huvudpersonen i en barnbok, men herr Mårten var präst i Söderhamn.
183
« skrivet: 2021-08-03, 22:50 »
Kanske var det Annas syster Helena som gifte sig den 9 april 1651? Hon var gift med kronofogden i norra Hälsingland Hans Larsson Noræus, son till kyrkoherden Laurentius Johannes Noræus i Sollefteå, Ångermanland. Olof Broman skrev under 1700-talets första hälft mastodontverket Glysisvallur om Hälsinglands historia, natur, geografi och annat. Där finns biografiska uppgifter om kronofogdar och detta står om Hans Larsson Noræus: Hans Larsson Noræus född i Biertå Sockn 1628; Proviant-Skrifware i Jämtland ifrån 1653 til 1656; Postmästare i Umeå, ifrån 1656 til 1670, och ther jämte Tullnär. 1670 Blef Cronofogde här i Contractet [Hälsinglands norra kontrakt], til 1681; Bygde Norholm [idag kallat Nordenholm], ock på sistone Tullnär i Hudicksvall; dog i Tuna på Finflo 17.. PDF av Olof Joh. Bromans Glysisvallur : och öfriga skrifter rörande Helsingland. D. 1 sidan 60 Det cirkulerar en del uppenbarligen helt knasiga släktträd kring Hans Noræus familj. Eftersom jag egentligen inte har tittat på paret Hans Noræus och Helena Drake tidigare, har jag inte möjlighet att reda ut det så grundligt som jag inser att man behöver göra. Ett vanligt fel verkar vara att förväxla befallningsmannen Hans Larsson Noræus, född på 1620-talet och "gift med en dotter till prosten Olof Drake", med dennes egen farfar, kyrkoherden Hans Larsson i Nora (troligen död 1609), som var gift med Karin Olofsdotter. Följden blir en del helt orimliga skutt mellan generationerna! Att befallningsmannens hustru kallas Karin Olofsdotter Drake i en del sekundärkällor är således begripligt, och likafullt fel. Helena, Ellen eller Elin Olofsdotter (Drake) är det korrekta - på första hustrun. Enligt Thomas Sverker, Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall, ska Hans ha blivit änkling och då ha gift om sig med regementsskrivaren Erik Isacssons änka - som hette Karin Mårtensdotter Svinfot - och sedan ha bosatt sig på hemmanet Finflo 2 i Hälsingtuna socken. Barn fick de säkert många fler än de jag hittat: - "unge Hans Noræus", alltså Hans Hansson Noræus, som år 1688 hade tagit emot en häst från sin morbror Anders Olofsson Drake som delbetalning för ett arv Jämtlands domsagas häradsrätt 1696, ht (Arkiv Digital, v407029.b2220.s405) - Katarina Hansdotter (1658–1737), enligt Thomas Sverker (anfört arbete) gift med Mårten Mört och en tid boendes på en gård som tillhörde sina fränder arvingarna efter Ursula Persdotter (Drake) Kompletteringar och rättelser välkomnas!
184
« skrivet: 2021-08-03, 17:39 »
En präst vid namn Olof Bertilsson, som först var verksam 1636-1641 i Svegs socken, Härjedalen, och 1642-1668 i Offerdal, Jämtland. Han bokförde under denna period vigslar, dop, begravningar och andra kyrkoförrättningar, vilket är en ovärderlig källa för kunskap, med start 50 år innan det 1686 kom en svensk lag om kyrkobokföring. Framförallt är det invånarna i prästens egna pastorat vi möter, men vi får även glimtar från andra socknar. År 1651 har Olof Bertilsson antecknat att han den första söndagen efter påsk, den 6 april, var på bröllop hos prosten. Det troligaste är att det var en av de äldsta Olofsdöttrarna som gifte sig. Men det var förmodligen inte Anna, för hennes tillkommande, Kristoffer Andersson Blix från Bye i Rödön, var ogift i juni 1651. I domboken för Rödön (sidan 13 i den transkriberade versionen) läser vi: Christopher Andersson i By för lägersmål 40 marker, för Märith i Wijke. Will icke äckta, kan eij undfly henne medh en äreskiänck för neso sin lofwat hafwer För en diskussion om Kristoffer Anderssons ursprung, se denna tråd i forumet, där Karl Göran Eriksson reder ut begreppen, vilket jag passar på att tacka för drygt 16 år senare. Anna Olofsdotters make Kristoffer använde släktnamnet Blix i samband med försäljningen av ett hemman i Undrom som ägde rum 1664. Även två av Kristoffers bröder, Erik (som ni kan se på den fina porträttgravstenen, hjälppräst i Rödön) och Hans (tjänsteman i Medstugan i Undersåker) använde namnet Blix. Det har fått tidigare forskare, som Bygdén i herdaminnet för Rödön, att tro att deras pappa herr Anders Henriksson i Rödön (född 1576/77, död januari 1643) var en Blix, men det var deras mamma Ingeborg Larsdotter (född 1582/83 och begravd den 10 december 1648 enligt Olof Bertilssons notis) som var Blixen. Något bevarat belägg för att hon brukade namnet finns inte, men hennes far och hennes två bröder som blev prostar i Norge, använde namnet. Kristoffer Andersson i Bye skulle återkomma gång på gång i domboken, men inte för sedlighetsbrott eller våldsbrott, utan för skulder. Kristoffer lånade pengar och satte sin jord i pant. Hur hans skulder uppkommit, vet jag inte, men vid tinget i november 1673 ( sid 79 f) står det: Christopher Andersson i By tilstod sigh wara kommin utj stoor fattigdoom, derföre godwilligen all sin ägendoom utj löst och fast opbödh creditorerna til afbetahlningh, så långt det kan tilräckia. Året därpå (sidan 84, samma länk): ... och han sökie sin man, Christopher Anderson (hwilken för sin fattigdomb til Norrigie hafwer booflyttiat) om betahlningh, det bäst han gitter I olika norska släktregister nämns Anna. I " De Aaboers Slegte=Register" från 1690-talet som jag refererat till tidigare, står det "Ane Olsdotter fik Christopher Her Anders i Rødøen hans Søn og bodde der". I ett annat register, som Bygdén citerar i herdaminnets " rättelser och tillägg" står det att hon var gift med en förnämlig borgare Christopher Andersen. Jag har sett ett förslag på att Kristoffer Andersson i Rödön ska vara identisk med en borgare med samma namn i Härnösand, som ska ha haft en hustru Anna (som jag är ättling till via en deras son herr Erik Kristoffersson Hellberg, kyrkoherde i Ljustorp), men tror inte att det stämmer. Om Kristoffer var borgare, tror jag att det var i Trondheim eller Bergen, med tanke på att han flyttade västerut på 1670-talet. Att hans hustru var en Olofsdotter (Drake) framgår av tinget i Rödön i november 1676, där det står: Leutnamptens Erich Halfwarsons hemman i Rödöns gården opbödz första gången, som
han af h:r actuarien wälb:de Pehr Ifwarson för 250 r.d:r s.m:tt kiöpt hafwer, men klandras af
kyrckioheerden wördig h:r Hans Drake och ländzman Anders Olufson på sine systerbarns
wägnar, sal. Christopher Andersons hustrus om bördzrättigheten, sampt och aff sal. hustro
Margaretas i Rödöns gården creditorer Aktuarien Pehr Ivarson var gift Dorotea Jönsdotter, dotter till Kristoffers syster Ingeborg Andersdotter och herr Jöns Hemmingsson i Oviken, och salig hustru Margareta var en annan av Kristoffers systrar, så de två morbröderna herr Hans och Anders bevakar sina systerbarns farsarv. Jag är inte helt säker på om både Kristoffer och hans hustru var saliga här, men det framkommer att de hade mer än ett omyndigt (eller icke närvarande?) barn. Vilka var barnen? Jag vet inte. Det fanns en dragon Johan Kristoffersson Blix som jag har tänkt mig hör hemma här, liksom eventuellt en Nils Kristoffersson på Dvärsätt, men jag inser att det finns en hel del kvar att undersöka. Kanske är det någon som sitter på kunskap om Anna (Drake) och Kristoffer Blix, som vet vilka barn de fick, vad som urholkade parets ekonomi, om han var borgare och i så fall var eller något annat som ger oss en bättre bild av paret ...
185
« skrivet: 2021-08-02, 16:46 »
Om herr Roald kan vi läsa mycket i Herdaminnet för Lit. Han föddes ca 1627 och skrevs in vid Uppsala universitet 1648. Han blev 1653 adjunkt hos kyrkoherden Hans Claudius Klockovius i Lit, vars dotter Anna han senare gifte sig med. Detta skedde troligen i början av år 1655, för den 21 mars detta år skrev Hans Klockhovius ett brev och tackade prosten herr Anders Elefsson i Oviken och hans hustru Barbara Blix för att de besökt det Klockofska huset i samband med en dotters bröllop (uppgift från Olof Holm i denna tråd på Facebook). Anna är den enda dottern till Hans Klockovius med hustru Barbara Skunk som nämns i herdaminnet, men paret hade fler döttrar. Från norska källor känner vi dottern Karen, gift 1682 med änklingen herr Hans Pedersen Bernhoft, pastor i Klæbu. Roald uppvisade länge en "oskicklighet uti ämbete och lefverne". Han riskerade straff för att han "ej förer något prästelefverne". Roald stadgade sig med tiden och blev omsider kyrkoherde i Lit. Han dog 1687 "efter att i 34 år varit kaplan och endast 3 år sutit vid pastoratet, såsom hans änka omtalar". Förutom de två söner som nämns i herdaminnet, Jöns Roaldsson Drake och Olof Roaldsson Drake, hade Anna Klockovia och herr Roald Drake en dotter Barbro, som under äktenskapslöfte blev gravid med ryttmästaren Magnus Gabriel Willenssens tjänare Erik Eriksson Kålling ( sidan 153 i transkriberade domboken). Förmodligen var det i detta sammanhang hon ådrog sig "fransosen", könssjukdomen syfilis. Hon var så illa däran "at hon kunde hwarken gå eller stå, och ansichtett opswullit. In summa, hon syntes obotelig och war sådan elack stanck, att många skydde för henne." I samband med att fältskären krävde rätt betalning, får vi namnet på en broder Hans Roaldsson Drake, ( sidan 167 i transkriberade domboken). Barbara gifte sig senare och fick barn med en ryttare Norman. Ännu en dotter, Anna Roaldsdotter, är känd. Gift först med Elias Köhn, sen med Per Enarsson. Mer skvaller än så har jag inte att bjuda på när det gäller herr Roald Drake i Lit.
186
« skrivet: 2021-08-02, 13:38 »
Jag kom på att jag, tack vare släktforskaren Monica Fogelqvist, faktiskt vet lite mer om Per Olofsson Drake. För ett par år sedan bollade hon och jag tankar om den mystiska Elisabet Klasdotter. Hennes namn framgår av vigselnotisen mellan Pers och hennes dotter Rakel Persdotter och Erik Kjellsson från Öd i Marieby (Oviken i oktober 1689).
När jag igår kollade upp de många domboksnotiser Monica har letat upp med anknytning till Per Olofsson Drake, reagerade jag över ett mysterium som vi tidigare lämnade olöst. Vid tinget i Brunflo i november 1696, när Per hade vart död i nästan åtta år (begravd den 7 februari 1689), kärade befallningsman Hans Larsson Noraeus, änkling efter Pers syster Helena Olofsdotter Drake, till sin svåger Anders Olsson Drake i Lund efter sin del av arvet efter salig Per.
Jämtlands domsagas häradsrätt 1696, ht (Arkiv Digital, v407029.b2220.s405)
Att det var syskonen, och inte den då livs levande dottern, som ärvde Per Olofsson Drake kom vi inte på någon vettig förklaring till. Men nu har jag en idé: Den rimligaste förklaringen är nog att dottern Rakel var utomäktenskaplig!
Per Olofsson Drake och Elisabet Klasdotter var aldrig gifta, tror jag. Och med detta över till Roald!
187
« skrivet: 2021-08-01, 21:13 »
Av de sex kända sönerna blev fyra stycken kyrkoherdar. De söner som inte blev präster är Per och Anders. Per började studera som sina bröder, och läste först vid katedralskolan i Trondheim ( tror jag, baserat på ovan nämnda uppgift i koppskattelängden), en stad där bröderna hade släktingar på mamma Annas sida. När Härnösand blev stiftsstad 1647 och trivialskolan där drog igång, var Per en av de första elever som skrevs in, under namnet Petrus Olai Draco, se det register över skolans elever som Teo och Per Sundin sammanställt. I Härnösand hade Per troligen också släkt. Hans faster Elisabet Pedersdotter hade i alla fall bott i staden 1629. Att läsa i Härnösand istället för i Trondheim var inte ett självklart beslut, men detta bör ha varit en viktig symbolisk fråga för herr Olof Pedersson Drake. När Jämtland blev svenskt 1645 gick han från att vara prost i den danska kyrkan till att vara det i den svenska, och bör ha varit mån om att visa svenskarna att det jamtska prästerskapet var tillmötesgående. Ett av de stora problem som den svenska kyrkan brottades med, var att de jämtar som studerade traditionellt hade gjort detta i Norge och sedan läst vid Köpenhamns universitet. Om en försvenskning av Jämtland och Härjedalen skulle lyckas, var just svensk skolgång avgörande. Snart startade en svensk barnskola i Oviken och med tiden även en trivialskola på Frösön. Petrus Olai Draco kom nu denna son inte att kallas annat än som skolgosse. Han blev bonde. Om honom vet jag inte mycket mer än det Karl Göran Eriksson skrev som svar på en fråga om hans dotter Rakel Persdotter Drake (för övrigt det enda av hans barn som jag känner till) här i forumet för mer än 20 år sedan: Enligt Bygdéns herdaminne var prosten Olof Drakes son Peder bosatt i Berge 1665. Vid Brunflo ting 14/6 1675 omtalas att Per Olofsson Drake pantsatt Bergehemmanet. Fadern Olof Drake ägde förutom Berge även hemmanet Lund (inte Lunne, som Hasselberg hävdar i sitt herdaminnessupplement 1964) och där avled sonen Per år 1689 (begravd 7/2). Det kan förvåna att dottern Rakel blev gift i Oviken (både hon och blivande maken var ju från Brunflo pastorat), men sannolikt var hon då bosatt hos farbrodern Hans Drake, kyrkoherde i Oviken. Rakels mamma hette Elisabet Klasdotter. Jag har inte hittat hennes bakgrund, men tycker att de ovanliga namnen Klas och Rakel borde kunna vägleda oss, så är jag nyfiken! OBSERVERA att nekrologen över Olof Eriksson i Överbyn, död 1758, har gett Olof en far Erik Persson Drake i Överbyn, istället för den verklige fadern Erik Eriksson Drake därstädes, samt en farfars far prosten Olof Pedersson Drake, istället för dennes far prosten Peder Andersson. Ledet mellan Olof Drake och den icke existerande Erik Pedersson Drake i Överbyn, blir att den senare bör vara son till Per Olofsson Drake. Fullt logiskt, men fel (enligt den sammantagna bedömning jag gör där Erik Persson Drake inte syns utanför denna nekrolog).
188
« skrivet: 2021-08-01, 18:07 »
Ordningen och åldern på Drak-barnen är på intet vis exakt, så den ordning jag presenterar syskonen i blir väldigt ungefärlig. De två äldsta sönerna, som alltså inte bodde hemma 1645, var troligen Per, uppkallad efter farfar, och Roald (född runt 1627), efter morfar. Dottern som bodde i Oppdal skulle jag tro var Anna, med namn efter farmor, som jag av andra skäl har antagit var född cirka 1630. Med denna bundna namngivning, är det inte förvånande att det även finns en syster Ellen/Helena efter mormor. Ordningen på Anna och Helena kan vara den omvända. Oavsett vilket, så vet vi vem dottern i Oppdal bodde hos. Hon bodde med morbror Anders Roaldsson, pastor i Oppdal, och hans maka Lucie Eriksdotter (Blix) - och med alla kusinerna. Det är dem ni ser på bilden. (Mer om detta dubbelexponerade familjeporträtt och om Lucies föräldrar Erik Lauritsen Blix och Maren Jensdotter Bull och deras eftersläkt kan ni läsa i denna tråd på Facebook.) Efter dessa fyra, är ordningen på namnen mindre självklara, och det är heller inte helt uppenbart efter vem de olika barnen uppkallats. Sonen Henrik verkar vara född runt 1633. Han har fått sitt namn efter en farbror till Anna Roaldsdotter, pastorn herr Henrik Andersen i Størdalen (ca 1575-1617). Sonen Hans är är född 1634. Han har ett alldeles för vanligt namn för att fastslå vem han uppkallats efter. Samma sak gäller för Johan, född ca 1635 (i herdaminnet kallad Jöns, vilket historikern Olof Holm har uppmärksammat mig på att han aldrig har kallats i samtida källor), liksom för Anders, Lisbet och Berit/Brita. Deras namn finns helt enkelt på flera håll i rotsystemet. Därutöver finns det en okänd Drake, vars namn jag inte sett i någon källa än, men vars existens jag är övertygad om genom en arvsfördelning. Nu lite gott och blandat om var och en av de elva syskonen Drake (ett namn som flera av dem brukade).
189
« skrivet: 2021-08-01, 17:01 »
Den där koppskattelängden från 1645 har en särskild del för präster, och i vissa prosterier, som Jämtland och Härjedalen, står det rätt mycket information om kyrkans folk. Den norska släktforskaren Grete Singstad har lagt upp koppskatten 1645 for Geistlige i Trondheims stift på Googles photos. Om herr Olof i Brunflo kan vi läsa att han år 1645 inte hade några barn över 15 år som bodde hemma, men två pojkar i skolan i Trondheim och en dotter i Oppdal - och att han skattar för barnen på de orter där de vistas (se bild). Anna Roaldsdotter och Olof Pedersson hade alltså två söner och en dotter som var födda senast 1630, och det är troligt att paret gifte sig runt år 1625.
190
« skrivet: 2021-08-01, 13:54 »
Lite om Olofs hustru Anna: Hennes föräldrar var herr Roald Andersen, kyrkoherde på Ytterøy, med hustru Ellen Hansdatter. Pappa Roald hade den trevliga vanan att skriva notiser om familjehändelser (pdf), och vi vet därför att Anna föddes den 25 april 1603. Vi känner hennes syskon och, från äldre norska släktregister med förhållandevis hög trovärdighet, kan vi följa hennes släkt några led tillbaka i tid, vilket dock blir lite utanför detta ämne. Hojta till om ni är intresserade. Dessa släktregister vet jag att historikern Olof Holm planerar att ge ut i transkriberad version inom en relativt snar framtid. En äldre och inte helt pålitlig transkribering finner vi här, där det även pixliga och svårlästa skannade versioner av dessa register. Släktregistren ingår i 1700-talshistorikern Gerhard Schønings (1722-1780) efterlämnade papper, men tycks vara sammanställda runt år 1690, det vill säga innan hans tid: http://nose.dk/GerhardS/ (Det register som rör herr Roalds anor kallas "De Aaboers Slegte=Register" och det som rör Ellens anor kallas "De Johanssoners Slegte=Register". Ellen är dotter till person nummer 2, Hans Johansson, men har utlämnats av den som sammanställt registret.)
191
« skrivet: 2021-08-01, 13:18 »
Bäst dokumenterad av syskonen är prosten Olof Pedersson Drake. I och med att det finns god kunskap om honom, kommer jag att koncentrera mig på att berätta om hans hustru Anna Roaldsdotter och deras elva arvsberättigade barn. Eller, elva är vad jag fått dem till genom en arvsfördelning, men jag har endast namnet på tio och för ett par av dessa har jag kunskapsluckor som jag tacksamt tar emot hjälp att fylla ut.
Men jag börjar med att klargöra ett missförstånd jag stött på om herr Olof i Brunflo. Det cirkulerar en uppgift att Olof Pedersen Drake en tid skulle ha varit residerande kaplan vid Inderøn i Nord-Trøndelag. Det är en förväxling med en annan präst från Jämtland som också hette Olof Pedersson. Den Olaus Petri Isogæus (betyder "från Jämtland") som hamnade på Inderøy hade arvejord i Opne, Revsunds socken, i den gård hans bror Per Persson brukade 1613. Han hade då även en bror Kjell i Nordlanden, samt två systrar som Per hade köpt ut.
192
« skrivet: 2021-08-01, 12:20 »
Den prostson som hette Samuel Pedersson (Drake), har vi inte mycket kunskap om. Det tidigaste fyndet är från tinget i Brunflo, september 1623. Två kvinnor är tilltalade för upprepade fall av skörlevnad. Den ena av kvinnorna var Märit Olofsdotter i Torvalla, och hennes kända förseelser räknas upp. Jag misstänker att alla dessa synder är kända för att de resulterat i barn, men är inte helt säker: - första gången, uti skörlevnad avlat barn med Samuel Pedersen
- andra gången med herr Hans Fallster (präst, tydligen)
- tredje gången med Jon Olsson, Berge
- nu, fjärde gången, med Jon Broddesson i Ope
http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs3.pdf sidan 96 Om tolkningen att det rör sig om fyra barn med olika fäder är korrekt, har Samuels utomäktenskapliga son eller dotter fötts runt 1615. Barnets vidare öden är helt okända, och vi kan nog utgå från att Samuel föddes innan år 1600. Därefter ser vi honom vid Brunflotinget i januari 1624, där han ber om, och får ett gott "skodzmaal" (sidan 152, ovan anförd länk). Sen gifte han sig med Mette Fredriksdotter, som jag inte har mer än ett namn på, de fick ett barn och Samuel dog. Vi träffar på hans namn 1637, när även barnet hade dött och herr Olof Pedersson vill reda ut om hans svägerska Mette skulle ärva någon del av Lunde efter detta barn. Det skulle hon inte: http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs4.pdf sidan 88 f Och mer än så vet jag alltså inte om denna Samuel Pedersson - men det är å andra sidan rätt mycket med tanke på att han föddes på 1500-talet ...
193
« skrivet: 2021-08-01, 11:45 »
Vi vet att Jens Mickelsson, död 1644, var gift med en dotter till herr Peder Andersson i Brunflo innan han gifte sig med den efterlevande Elsa Knutsdotter. Elsa var syster till Erik Pederssons hustru Elisabet Knutsdotter. Som jag förstår det, var denna Pedersdotter ännu vid liv i början av 1637. Vi vet även att Jens år 1624 var gift med Berit. Men är denna hustru Berit identisk med Pedersdottern, eller kan han ha hunnit med ännu ett äktenskap? Låt oss bena ut vad vi känner till om Jens Mickelsson och hans äktenskap! Till att börja med vet vi att Jens Mickelsson blev lagman i mars 1639, efter att hans företrädare, Claus Lauritsen, begått en mängd tjänstefel och fått sparken. Jens Mickelsson tjänstgjorde från senast 1606 till 1637 (med uppehåll för Baltzarfejden) som tings- eller så kallad sorenskrivare i Jämtland, och från 1639 till 1644 som lagman (boken Böter och fredsköp, sidan XXV) och hade, som sockenskrivare, ett boställe i Södergård, Brunflo - som dock lagmannen Claus Lauritsen lade beslag på. Året 1622-23 nämns hans hustru anonymt i ett mål (Böter och fredsköp sidan 65). En kvinna blev fälld för att ha sagt att Jens Mickelssons hustru låtit sig "knäppa opp av herr Augustinus", en anklagelse som inte kunde styrkas. I januari 1624 nämns "Jens Mickelssens Berritte" som ägare till två slaktade svin. Slakten bör ha skett i oktober 1623, och det troligt Jens Mickelssons Berit är identisk med den hustru vars ära tidigare hade kränkts. http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs3.pdf s. 151 I juli 1629, när arvet för de utrikes gifta systrarna Ursula och Elisabet avhandlades, nämns "Jenns Michelßøn sornne schriffueren" som en arvinge till salig herr Peder i Brunflo. Jens var då alltså gift med Pedersdotten. Det är dock inte helt säkert att hustru Berit, nämnd 1624, är identisk med denna Pedersdotter, även om det är ett högst rimligt antagande. På tinget i oktober 1635, http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs4.pdf sidan 17 f. träffar vi på både Jens hustru och ett par av deras barn. Det rör sig om en serie oförrätter mellan lagmannen Claus Lauritsson i Södergård och Jens Mickelsson med hustru, alltså Berit? Pedersdotter, som tyvärr inte nämns vid namn. Lagmannens hustru hade lovat att Jens Mickelssons barn skulle få bo hos dem i Södergården och att hålla uppsikt över dem tills Jens hustru återkom från Norge. Dock inte alla barn, för några syskon var under samma tid på gården Lund (en gård jag återkommer till, eftersom herr Olof Pedersson Drake hade ärvt den). Trots detta rymde två barn från Södergården: ...probde Erich Kieldssön i grötten, At hand fandt thuende Aff Jenns Michelssöns börnn i en Snee fand, Saa den enne gick och bar den Annden och gred, Saa tog hand denom och baar denom thill Lunden till Sine Andre Södshinde och börnen Sige Sig Komme i fraa Sörgaard Samme thid: der thill Suaarede Lagmanden huercken hand eller hans höstrue war pligtig till At thage ware paa hans börnn... Jag får det till att det 1635 fanns minst fyra barn, ett så pass stort och ett så pass litet att det större barnet försökte bära det mindre, samt minst två syskon i Lund. Berit? Pedersdotter levde ännu i januari 1637, när Jens Mickelsson är med bland de arvingar som fördelar de gårdar salig herr Peder tidigare ägt. Jens Mickelsson bodde på gården Berge, som hade tillhört svärfadern, men var även arvinge till Lund, som uttryckligen var odel (det vill säga med andra arvsregler än "vanlig fri jord"). Om hustrun hade varit avliden hade Jens inte varit arvinge till herr Peders odel, men han hade kunnat föra talan å sina barns vägnar: http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs4.pdf sidan 87 Vi vet inte exakt när Berit(?) Pedersdotter dog, men det bör ha skett senast 1643, eftersom Jens Mickelsson hann gifta sig med Elsa Knutsdotter (sin "svågers svägerska") innan han själv dog 1644, och det bör ha gått 6 månader mellan första hustruns frånfälle och hans nästa äktenskap. Någon gång under perioden 1637/43 alltså ... Lagmansänkan Elsa Knutsdotter stod sedan noterad för gården i Berge till 1653, när hon troligen dog. Innan dess, troligen 1646/47 hann hon gifta om sig med stiftsskrivaren Lars Nilsson Reest, med vilken hon fick en son Knut och troligen en dotter. (Denne Knut hade en ättling som på 1700-talet skrev ned en kreativ och ärofylld, men till största delen falsk släkthistoria, vilket gör att felaktiga uppgifter slagit rot om den norsk-danska släkten Rist. Det är spännande, men helt utanför ämnet om de jamtska Drakarna. Om någon är intresserad, så PM:a mig!)
194
« skrivet: 2021-07-31, 19:27 »
Det jag skriver nedan kommer från Thomas Sverkers forskning, presenterad i Svensk Genealogisk Tidskrift 2019:1, "Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall". (Artikeln är förstås värd att läsa i sin helhet. Här koncentrerar jag mig specifikt på Ursula och de slutsatser Thomas drar som rör Drak-familjen, men i artikeln finns mycket spännande som jag inte återger.)
I artikeln undersöker Thomas vem en hustru Barbro, som ägde hemman i både Åkre och Lönnånger i Rogsta socken i Häsingland, var. Denna Barbro var nämnd 1570–1607, men hennes namn dyker dessutom upp långt senare, 1652, i samband med en marktvist. Det framgår att hon var "hustrus mors mormor" till den dåvarande bonden Olof Persson i Åkre.
Genom att sammanställa information från flera källor, visar Thomas att bonden Olof var gift med Elisabet som bör ha varit dotter till Hudiksvalls-borgaren Jon Eriksson (vid ett tillfälle med tillnamnet Jämte!) och hans hustru Ursula. Det framkommer även att Elisabet har en bror Jon Jonsson - och en brorson Jon Jonsson Drake!
Ursula i Hudiksvall var alltså dotterdotter till hustru Barbro. En Jon Eriksson efterträdde år 1608 hustru Barbro på hemmanet i Åkre. Om han är identisk med Ursulas make, har Ursula och han alltså gift sig innan dess.
Med ett så ovanligt förnamn, ett barnbarn som kallar sig Drake och en make från Jämtland, är det närmast säkert att borgarhustrun Ursula i Hudiksvall är identisk med herr Peder Anderssons dotter. Sambandet mellan hustru Barbros gårdar i Rogsta och Drakarna stärks ytterligare av att en bonde i Rogsta år 1652 återlöste en äng i Lönnånger som varit förpantad till herr Peter i Brunflo, alltså det Lönnånger där Ursulas mormor Barbro hade ägt ett hemman.
Herr Peder Andersson i Brunflo var alltså gift med en dotter till hustru Barbro i Rogsta. Hypotetiskt kan han ha varit gift fler gånger, först med Barbros dotter som var mamma till Ursula, därefter med den efterlevande Anna Olofsdotter, mamma till bland andra Erik Pedersson och prosten herr Olof Pedersson Drake. Vi vet dock att Barbro i Rogsta var änka efter Olof Eriksson (nämnd 1560–69, död innan februari 1571) och därmed är det mycket troligt att Barbros dotter (Ursulas mamma) är en Olofsdotter - och identisk med Anna Olofsdotter.
Thomas Sverker föreslår att Barbros make Olof Eriksson är identisk med fogden Olof Eriksson i Ångermanland, nämnd 1555–56. Han argumenterar även för ytterligare en dotter till Olof och Barbro i Rogsta, Malin, som var gift med underlagmannen Mats Sigfridsson i Västerbotten och sedan omgift med fogden Hans Bjugg - som under två år stod för hemmanet i Åkre.
195
« skrivet: 2021-07-31, 18:54 »
För två år sedan skrev jag på Facebook om de två systrarna Ursula och Elisabet: Systrarna är än så länge borttappade i historiens brus, men med tanke på att det bara i den här tråden framkommer så pass många tidigare okända släktingar till denna familj, skulle jag inte bli förvånad om de dyker upp. Ändå är jag förvånad över att Thomas Sverker strax därefter publicerade en artikel där han har hittat Ursula Pedersdotter i Hudiksvall - och dessutom har hittat syskonens (eller åtminstone Ursulas) morföräldrar! Jag återkommer till Ursula och Thomas artikel, men börjar med vad vi tidigare kände till om dessa systrar i Sverige. Det var inte mycket. De nämns i en bilaga till saköreslängden 1628/29 som ingår i Böter och fredsköp, sidan 121. Wij effterschreffne /.../ giør for alle vitterligtt att anno 1629 den 24 jullij, paa Locknne thingh, thill sporde Konngens fougd Chrestenn Rasmußøn, sallig her Peder i Brønndflodz hanns arffuinger, som nu thill stede war, nemblig Jenns Michelßøn sornne schriffueren och Erich Perßøn bunde lenßmand i Brøndflodzs thinglaugh, huor meegit thet kunde beløbe sig som de wdlennske thuende søstre wed naffn Aarßill Pedersdatter paa Huußuolld och Lißebet Peders datter paa Hernøßannd thillfalltt j schiffte eptter deris forschreffne salig fader, huor aff den siette paart schulle her igenn ladis, och føris Kongelig Maijestætt thill regenschaff, huor thill bleff suarrett, at huer søster lod der wdj beløber sig allt i pennge andslagen (som kom thill schiffte) thill femtten daler, er thillhobe paa forschreffne søster loder 30 daler, huor aff Kongens den 6 part daa beløb sig femb daler /.../ Och detta var allt vi visste. Två systrar fanns i Sverige 1629. En sjättedel av deras arv tillföll danska kronan. Och mer än så vet jag fortfarande inte om Elisabet Pedersdotter i Härnösand. Jag har i och för sig lekt med tanken att hon var gift med en borgare eller prästman i Härnösand redan 1611, och att Erik Pederssons officiella ärende när han sändes till Sverige med den danske kungens patenter var att besöka sin syster och svåger, men det är absolut inget jag har belägg för.
196
« skrivet: 2021-07-31, 16:15 »
I en del litteratur (och de otaliga webbsidor som bygger på denna litteratur) förekommer detaljer om Erik Pederssons aktiviteter vid Baltzarfejden (1611-1613) som inte stämmer. FångenskapenDen främsta källan för kunskap om detta är de inlagor till Bjelkekommisjonen 1632 som vi hittar i Danske Kanselli, Skapsaker: Skap 8, pakke 152A: Jens Bjelke og Pros Knudsens kommisjon av 1632 om landets tilstand, Lit: S där Peder Grumb 1612 redogjorde för förhållandena och Lit:T, med Eriks egen supplik (troligen inte länsmannens egen handstil). Det framgår att dåvarande fogden Peder Grumb hade sänt Erik Pedersen till Sverige med danske kungens "patenter" två gånger innan Kalmarkriget bröt ut. Den sista gången Erik Pedersson gav sig in i Sverige var 14 dagar innan fejdebrevet blev publicerat i Jämtland, och då blev han tillfångatagen i Härnösand och förd till en annan stad, samt torterad. Han skriver över 20 år senare att han aldrig helt återhämtat sig. Hans fångenskap inträffade alltså 1611, precis vid krigsutbrottet, inte 1612-1613 som det står på många håll. Om det har någon betydelse idag? Vet inte, men möjligheten att t ex hitta information om detta i fler källor ökar förstås om vi vet när det skedde! Det står inte något om att Erik skulle ha bortförts till Ryssland, en uppgift som Janrik Bromé återger i band 2 av Jämtlands och Härjedalens historia (enligt uppgift, jag har inte kontrollerat det själv). Detta verkar alltså vara ett missförstånd. Vid återkomsten till Jämtland var all Eriks egendom bortrövad och hans hälsa förstörd. Han fick så småningom viss kompensation. År 1623 hade länsherren (Tage Thott) beslutat att alla män i Jämtland skulle ge Erik Pedersson i Överbyn två skilling var för att han "bleff fangen och lidde stor elendighed i fegdenn". http://fornskrift.se/pdf/jlfs5.pdf sidan 6 Gift när?Första uppgiften jag sett om att Erik Pedersson var gift, är från 1627, men namnet på hustrun framgår tyvärr inte. En granne i Överbyn, Jon Olsson, påstår att Erik har fuskat till sig gården i Överbyn, som han själv menar borde tillkomma hans egen son Olof. I målet framkommer att Jons dotter Meritte har kallat Eriks hustru "itt hynne och en theffue". http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs3.pdf sidorna 229 och 251 Eftersom Sigrid Eriksdotter, född 1627/8 förmodligen fått sitt namn efter sin mormor, herr Knut Pederssons hustru i Revsund, bör den hustru som förolämpats vara Elisabet Knutsdotter. Sigrid hade minst tre äldre systrar, Margareta, Elisabet och Anna. Om mitt antagande att dragonen Knut Drake är identisk med Knut Olofsson som en tid stod skriven för en "Drak-gård" i Optand, och att Knut Eriksson (Drake?) var son till Margareta Eriksdotter, vuxen 1645 och förmodligen det äldsta av barnen, borde även Margareta vara dotter till Elisabet Knutsdotter. Min hypotes är att Elisabet var Erik Pederssons enda hustru och att de gifte sig runt år 1620. (Denna hypotes vilar på svajig grund. Margareta skulle kunna ge en son namnet Knut som en hedersbetygelse till sin bror med detta namn ..., utan att själv vara ättling till herr Knut i Revsund.) Om OptandDen gård i Optand, Brunflo, som jag nämnt flera gånger, köpte Erik 1633. Han fick fastebrev på densamma i mars 1636: http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs4.pdf sidan 77 Redan följande sommar ansökte han att med kronan skifta denna gård mot halvparten i Överbyn nr. 2, som vid denna tid var kronogods. Då gårdarna ansågs likvärdiga, gillades mageskiftet: Hr. Oluf Parsberg fik Brev, Erik Pederssøn i Offerby, et Mageskifte anlangendes.
C. IV. V. s. G. t.
Eftersom Erik Pederssøn i Offerby i Jæmteland underdanigst af os begjerer Halvparten af en heel Gaard i for:ne Offerby, som han paabor, til Mageskifte og derimod underdanigst erbyder en hans fri Odelsgaard, i Optand i for:ne Jæmteland liggendes, hvilke begge skal være lige gode paa Sæd og Afgift: da bede vi eder og ville, at I begge for:ne Gods's Leilighed forfarer, og dersom det Gods, han begjerer, for Beleilighed eller anden Herligheds Skyld kan mistes fra Kronen og det gaar lige op med det andet, I da paa vores naadigste Ratification med samme Mageskifte til Ende gjører.
Cum claus. consv. Kjøbenhavn 30 August 1636. T. VI. 199. Källa: Norske Rigs-Registranter VII s.236f Jag (och mer erfarna forskare) tolkar det som att bytet innebar att Erik först ägde Optand och bygslade kronogården i Överbyn, och därefter ägde Överbyn och bygslade gården i Optand. I skattelängder står nämligen Erik Pederssons änka (alltså Elisabet Knutsdotter) för en gård i Optand fram till 1663. År 1676 är änkans andel i jordeboken om 3 1/6 tunnland i Optand övertagen av Knut Olofsson. (Åren däremellan har jag tyvärr inte koll på.) För Överbyn stod Erik Pederssons änka för 4 tunnland i jordeboken 1663, men i specialjordeboken för samma år är hennes namn överstruket och ersatt av mågen Anders Andersson. Gissningsvis dog Elisabet Knutsdotter alltså runt år 1663. En okänd syster
För övrigt kom jag igår på att det, förutom länsmannen Erik, Samuel i Lund, herr Olof Drake, lagmanshustrun Berit(?), Ursula i Hudiksvall och Elisabet i Härnösand, bör ha funnits ytterligare ett dotter. Mer om det i nästa inlägg.(Ändrade mig, den "okända systern" var en tankevurpa från min sida.)
197
« skrivet: 2021-07-30, 15:02 »
Om Erik Pedersson i några sammanhang kallades Drake, så har jag inte sett något bevarat belägg för det. Det är dock inte så konstigt, för han dog i början av 1640-talet och släktnamn användes extremt sparsamt på landsbygden under denna tid.
Historiken Olof Holm hade, när vi diskuterade saken för ett år sen, inte funnit något belägg för att Eriks mest kände bror, prosten herr Olof Pedersson Drake i Brunflo, brukade detta släktnamn förrän Jämtland blivit svenskt, alltså efter 1645. Det vore förstås mycket spännande att försöka leta upp det tidigaste belägget!
Erik Pedersson förde däremot namnet Drake vidare till sonen Erik Eriksson Drake, sonsönerna Per Eriksson Drake och Olof Eriksson Drake, samt dottersonen Erik Olofsson Drake, dennes son Erik Eriksson Drake och till Knut (Olofsson?) Drake (som jag tror var en dotterson) samt eventuellt till Anders Andersson Drake (i så fall en dotterson). Förutom Olof Eriksson Drake, är detta militärer. De ättlingar som blev pigor och drängar eller bönder och bondmoror kan mycket väl ha känt en identitet som "Drake" och varit medvetna om att de härstammade från en prästfamilj. Att Olof Erikssons nekrolog nämner att Olofs fars farfar var prost (även om det sen står fel prost!), tycker jag tyder på att det bevarades någon form av "bördsstolthet" åtminstone inom några av släktträdets grenar.
Länsmannen Erik Pedersson (Drake) var son till prosten herr Peder Andersson i Brunflo och dennes maka Anna Olofsdotter från Rogsta i Hälsingland, om vilka jag ska berätta mer senare. Jag tror att Anna Olofsdotter är mor till alla de kända barnen, men kommer att kolla upp om vi kan säga detta helt säkert.
Erik hade, förutom den bror herr Olof Drake som blev prost senast 1640 och som förde namnet Drake vidare, en bror Samuel som dog relativt tidigt och vars enda barn inom äktenskapet hade dött 1637 men som även fick ett barn utanför äktenskapet vars öde vi inte känner. Potentiellt kan detta barn ha kallat sig Drake, jämför Erik Eriksson Drakes son Per Eriksson Drake, född utom äktenskap.
Erik hade även tre systrar, Berit(?) gift med lagmannen Jens Mickelsson, Ursula i Hudiksvall och Elisabet i Härnösand. Dem återkommer jag till, men kan redan nu berätta att Ursula Pedersdotter hade en sonson vid namn Jonas Drake, vilket Thomas Sverker skriver om i Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall (Svensk Genealogisk Tidskrift 2019:1).
Ordningen på syskonen är osäker.
Med en bror som var prost (den högsta kyrkliga befattningen i Jämtland-Härjedalen) och en svåger som var lagman (det främsta civila ämbetet), kan vi konstatera att Erik Pedersson hade ett imponerande lokalt kontaktnät. Dessutom hade han svågrar i både Sverige (systrarnas makar) och Norge (hustruns bror).
Och hos den danska överhögheten låg han på plus, sedan han fängslats och torterats i Sverige under ett uppdrag på den jämtländske fogdens vägnar strax innan krigsutbrottet 1611. Med tanke på detta uppdrags natur, att leverera viktiga "patenter" (brev), skulle jag tro att Erik var åtminstone 20 år, och därmed var född senast i början av 1590-talet.
Mer om Erik Pedersson (Drake) kommer!
198
« skrivet: 2021-07-30, 00:22 »
Erik Pedersson (Drake)s änka Elisabet Knutsdotter, mamman till Erik Eriksson Drake med flera, var prästdotter från Revsund, dotter till herr Knut Pedersson och hustrun Sigrid. Förutom att Elisabet Knutsdotter var gift med Erik Pedersson (Drake), finns det ytterligare en koppling mellan denna familj och Drakarna i Jämtland. Elisabets syster Elsa Knutsdotter var i sitt första äktenskap gift med lagmannen Jens Mickelsson (död 1643/44). Jens hade tidigare varit gift med Erik Pederssos syster, alltså en dotter till herr Peder Andersson i Brunflo och Anna Olofsdotter, Drakarnas anfader och anmoder. (Vem av dem - om någon - som kom från "släkten Drake" vet vi inte idag). Jag återkommer till Jens Mickelssons första hustru, som jag tror hette Berit Pedersdotter och till övriga Brunflo-Drakar, men skriver inte så mycket mer om Elisabet Knutsdotters familj, för det blir lite utanför ämnet. Ni som är intresserade av dem, hittar en familjetabell på Facebook med en tillhörande diskussion. I Revsunds kyrka finns bevarade porträtt av Elsabets föräldrar Knut Pedersen och Sigrid N.N. - målade av konstnären Seth Knutsson, en trolig bror till Elisabet. På pappan herr Knut Pederssons porträtt finns det en tavla i tavlan som föreställer Revsunds kyrka och prästgård, vilket alltså är alltså Elisabets föräldrahem. Porträtten är fotograferade av Michael Eriksson. På grund av placeringen är perspektiven något fel. Ett foto av Knut-tavlan i bättre vinkel finner ni i denna uppsats av historikern Olof Holm: Ett monogram från barockens tid och målaren Set Knutsson.
199
« skrivet: 2021-07-29, 17:39 »
Erik Eriksson Drakes syster Sigrid bodde också i Överbyn och var gift med bonden Anders Andersson. Om detta par har jag tyvärr inte så mycket att tillägga till det Karl Göran skrivit på Anbytarforum för snart 15 år sen, som svar på en fråga om Sigrids och Anders dotter Marit, gift med en Ismael Tax (fantastiskt namn!): Anders Andersson i Överbyn avled 1698 och hans änka Sigrid Eriksdotter 1704.
Några födelseuppgifter för deras barn existerar inte. Sonen Anders Andersson finns i skattelängderna t.o.m. 1704, men omnämns 1709 som boende i Trondheim.
Ismael (Tobiasson) Tax , född i Norge av tyska föräldrar enligt mönsterrulla, flyttade till Trondheim tidigast 1699 och senast 1709. Av hans barn finns endast fyra upptagna i födelseboken. Om det som föddes 1698 var det yngsta, torde väl hustru Marit vara född någon gång på 1650-talet.
Anna Ismaelsdotter blev gift med bonden Måns Olofsson i Sörviken, Brunflo. Med honom hade hon åtminstone fem barn, av vilka två fick efterkommande /.../Jag har funderat över om sonen Anders Andersson kan vara identisk med dragonen Anders Andersson Drake, som var knekt några år under slutet av 1680-talet, men det finns andra möjligheter. Att han på ett eller annat vis är befryndad med drakarna i Brunflo - Marieby - Lockne, utgår jag närmast från. Om honom vet jag inte heller så mycket. I en dödsnotis i Revsunds kyrkoarkiv november 1697 för den knappt tolvåriga Lisbeta Andersdotter Drake, född 1686 i Galhammar, Bergs socken, står att hennes föräldrar var dragonen Anders Drake med hustru Kerstin Karlsdotter. Sigrids och Anders Måg Ismael Tax är däremot omöjlig att förväxla med någon annan, och att han var dragon 1680-1692 vet vi. Ismael kom från en norsk-tysk bergsmannasläkt. Släkten Tax på norska WikipediaEn Lisbeta Andersdotter som gifte sig med Nils Olofsson år 1697 tycker jag, utan att ha undersökt saken så noga, låter som en trolig dotter. Har vi mer information om Sigrids Eriksdotters familj, så är jag nyfiken!
200
« skrivet: 2021-07-29, 15:45 »
Denne dragon Knut Drake skulle annars kunna vara identisk med den från koppskattelängden bekante Knut Eriksson ... Vid närmare eftertanke är det helt uteslutet att dragonen nummer 120 Knut Drake i Kapten Ulfsparres kompani är identisk med Erik Eriksson Drakes äldre bror Knut Eriksson, född ca 1629. Denna 120 Knut Drake rekryterades nämligen så sent som 1684, när Knut Eriksson var ca 55 år. Dragonen tillhör en yngre generation, och passar bättre in som son till Knut Erikssons syster Margareta Eriksdotter och hennes Olof Persson. Knut Drake tillhörde det 6:e korpralskapet, och när han värvades hade han korpralen Erik Eriksson Drake som sin överordnade. Av GMR 1686 framgår att Knut Drake gick för Anders Olssons hemman i Kallsta, Lits socken. Vi vet inte mycket om Knut Eriksson från Östergården i Marieby. Framöver tror jag att Brunflos domböcker ska publiceras i en transkriberad och sökbar version, och hoppas jag kunna finna mer om både honom och hans syskon. Idag har vi dessa nedslag: - 1645: nämnd som son på änkan Elisabets gård i Överbyn, 15-17 år gammal - 1653: Knut Eriksson noterad i tiondelängden för gården i Överbyn, knappa 25 år gammal - april 1709: nämns i en markaffär, ca 80 år gammal och ännu vid liv [Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Jämtlands län (Z) EXIe:3825 (1709) Bild 2280 / sid 222 (AID: v494182.b2280.s222, NAD: SE/RA/42042202)] Omnämnandet 1709 lyder på ett ungefär: "Olof Ersson i Överbyn tillika med sin moder Kerstin Persdotter lät 3e gången uppbjuda de Erik Olofsson Drake med sin hustru till fadern afl. Erik Eriksson d 30 oct 1688 försålda 2 tunnland jord som belöpande arvsjord, på deras morbroder Knut Eriksson, och det utan någons klander." Här är det ett par saker som skaver lite. Det viktigaste är att Knut Eriksson kallas "deras morbror". Han var nämligen bara morbror till säljaren Erik Olofsson Drake (därutöver var han bror till köparen anno 1688 Erik Eriksson och farbror till Olof Eriksson). Det andra är att jag inte förstår varför Erik Olofsson Drakes hustru nämns i detta sammanhang, eftersom det rimligen var hennes makes arvejord. Antingen vill jag få en bra förklaring till detta, eller också är jag öppen för att "hustru" är fel och det egentligen skulle ha stått "syster" (vilket dessutom skulle göra "deras morbror" korrekt). Utöver detta har jag inte hittat belägg för Knut Erikssons verksamhet. Än
201
« skrivet: 2021-07-28, 23:33 »
Observera att den bild av Överbyns Drakar som jag presenterar här är ett resultat av kollektiva ansträngningar där vi är många som bidragit med att leta fram och sammanfoga olika pusselbitar under en längre tid. Som jag varit inne på tidigare, känner vi namnet på fyra systrar och en bror till Erik Eriksson Drake (ca 1635-ca 1691): Margareta, Lisbet, Anna, Sigrid och Knut. Lisbet och Anna har vi inte återfunnit, men det är fullt möjligt att någon av dem är anmoder till "Drakar vi inte lyckats placera", både innanför och utom Jämtland, som den Gresilia Drake som , diskuteras här på AnbytarforumMargareta Eriksdotter dyker upp i röklängden för Överbyn år 1683, där hon står tillsammans med sin svåger Anders Andersson (gift med Sigrid Eriksdotter) och sin bror Erik Eriksson Drake. Tre brukare var ett tillfälligt arrangemang. Överbyn 2:s fyra tunnland förslog inte till tre rökar egentligen. När Erik Eriksson Drake 1686 tagit avsked från det militära löste han, formellt år 1688, ut Margretes lott, som då hade övertagits av hennes son Erik Olsson Drake, enligt hfl född ca 1645 (vilket stämmer bra med att Margareta inte bodde kvar i Överbyn när koppskattelängden sammanställdes; hon var nygift eller skulle snart gifta sig med en Olof). Av ett tingsprotokoll från maj 1685 framgår det att Margareta var syster till hustru Sigrid Eriksdotter i Östergården, det vill säga att hon var dotter till Erik Persson (och till Lisbet Knutsdotter - om inte Erik P. var gift med någon annan innan äktenskapet med Lisbet). Det finns bevarade husförhörslängder för Lockne från 1695. I Borön, där Erik Olofsson Drake bor från åtminstone 1691 (även om han, enligt en uppgift jag inte har kollat upp, ska ha haft ett boställe på annan ort i Lockne med noteringen "vistandes på annan gård"). Familjen såg då ut så här: Erich Drake 50 H. Sigri Håkansdr 54 Son Erich Erichss 12 Dott. Margareta 30 Dott. Maren 14 Sonen Erik Eriksson blir omsider militär med namnet Drake. Hemmadottern Margareta ,uppkallad efter farmodern, var född ca 1665, när Erik O Drake var ca 20 år. Hon är betydligt äldre än sina syskon. Om de är helsyskon bör det finnas fler syskon mellan Margareta och Maren, syskon som kanske var gifta till granngårdar eller tjänade som pigor och drängar. (Tyvärr är Eriksdöttrar och Erikssöner utan släktnamn svåra att säkert koppla till rätt familj utan hjälp av domböcker.) Men vilken Olof var far till Erik Olofsson Drake? Och hade de fler barn? Av ett mål, Jämtlands domsagas häradsrätt AI:13 (1689-1690) Bild 1490 / sid 143, får vi veta att Erik Olofsson Drake var son till Olof Pedersson och ägde hemmanet Änge till och med 1662, när han sålde detta (minus en knapp tunnland åker i Viken) till kapten Anders Harder. Olof Pedersson hade sedan bott i Åkre. Olof Pedersson omnämns inte som "salig" i detta mål, men jag tycker att det framgår att han var död. Efterträdare på Åkre var en Jon Kjellsson från Hovdsjö. Var han måg till Olof P. och hustru Margareta Eriksdotter (och därmed svåger till Erik O. D.)? Eller enbart en köpare utan relation? En potentiell son är Knut Olofsson, som någon gång mellan 1664 och 1676 tog över ett hemman i Optand som först länsmannen Erik Pedersson (död första halvan av 1640-talet) och därefter hans änka Elisabet Knutsdotter ska ha skattat för. Namnet Knut var så pass ovanligt att denna Knut Olofsson bör ha varit en ättling till Elisabet, och då är det sannolikt, om än inte bevisat, att Knut Olofsson var bror till Erik Olofsson Drake. Sannolikt men obevisat är även att Knut Olofsson i Optand var identisk med en dragon Knut Drake (utan farsnamn), som "för ålderdoms och bräcklighet fått avsked sept. 1688". Denne dragon Knut Drake skulle annars kunna vara identisk med den från koppskattelängden bekante Knut Eriksson, som jag ovan hävdade bör vara född 1628/1630. I så fall fick han avsked först som 60-åring, vilket är i senaste laget.
202
« skrivet: 2021-07-28, 19:54 »
Jag kan andas ut lite. Erik Eriksson Drakes styvson Per Persson tycks vara född ca 1678 (beräknat enligt ålder vid mönstring 1721), så notisen 1682 om Eriks son, det elvaåriga vittnet Per, kan inte gälla Eriks styvson med samma förnamn. Kerstin Persdotter var alltså från Valne i Lockne och föddes runt år 1648 (78 år hösten 1726). En viktig källa till kunskap om Kerstins första äktenskap är ett domboksnotis från 1704: Jämtlands domsagas häradsrätt AI:25a (1704-1704) Bild 1980/sid 193 – Bild 2000/sid 195 Kerstin Persdotters två söner från ett tidigare äktenskap, Per och Nils Persson, kärar till sin faster Agnes Nilsdotter i Vålbacken och hennes barn, alltså Perssönernas kusiner, om arvet efter fadern (som inte namnges men bör ha hetat Per Nilsson). Ungefär så här blir det (med viss anpassning till dagens språk): Per Persson i Överbyn och Nils Persson i Böle kärar till sin faster Agnis Nilsdotter i Vålbacken och hennes barn, om deras fädernehemman Vålbacken. De anser att de genom fadern har arvsrätt framför fastern, eftersom deras farfar lämnade Vålbackens besittningsrätt till honom. Fadern bodde där under farfaderns änkas livstid och därefter från 1670 till 1680 och utstod därför allehanda besvär under det svåra kriget. Senare kom hustru Agnes med sin man Olof Persson av en god vilja in på halva hemmanet för att hjälpa deras moder hustru Kerstin, som blivit änka. Efter två år, när deras moder gift om sig med Erik Ersson Drake, som hade ett hemman i Överbyn, blev dock deras moder genom hustru Agnes stämplingar vräkt och utan laga dom driven från hemmanet. Därefter har Agnis ensam besuttit detta hemman och uteslutit sin svägerska Kerstin och brorsönerna. Eftersom detta skedde medan de kärande ännu var omyndiga, så anhåller de nu om att få det de har rätt till, och vill kompensera fastern för hennes utgifter minus faderns anpart. De har betalt sin faster Märit Nilsdotter 24 silverdaler samt Nils Stark och hans syster 6 daler silvermynt vilket kvitterats den 28 februari och 25 dito. Hustru Agnis Nilsdotter menar att hennes moder hade detta hemman till…(?) och att de kärandes moder blivit vräkt därifrån genom två gode män, Olof Jonsson i Bleka och Olof Jönsson i Rossbol. Agnis blev kvar vid hemmanet och har köpt ut släktingar som de andra inte "ville förnöja", nämligen Erik Ellersson och Olof Nilsson med 27(?) daler 16 silvermynt, och dessutom betalt Nils Nilsson i ...? och Olof Nilsson i Haga 11 daler 22 silvermynt och till Pär Dunder 2 daler – totalt 41 daler 14 silvermynt. Ifall någon fått betalt av Per Persson i Överbyn, så har det skett utan hustru Agnis kännedom. Detsamma gäller jordbytet mellan Per Persson och dennes farbror Jon Nilsson i Nordanberg. Agnes anhåller om besittningsrätt vid det hemmanet där hon bott under så lång tid. Per Persson hänvisade till ett tingsprotokoll den 11 november 1696 där de klandrat detta, men ärendet hade då skjutits upp till dess att arvet /.../ likviderats i både Vålbacken och Nordanberg. Han hänvisade även till ett jordbyte mellan honom själv och hans farbror Jon Nilsson i Nordanberg från den 25 februari i år i vilket de bytte jord i äger i Vålbacken mot ägor i Nordanberg. Olof Jonsson i Bleka, som påstås ha vräkt den kärandes moder från Vålbacken, berättade att eftersom hustru Agnis make, som tillsammans med den kärandes moder satt på halva hemmanet, hade menat att detta hemman inte kunde försörja dem bägge, så hade rätten befallit (  ) och Olof från Rossbol att inspektera Vålbacken, men de hade aldrig vräkt hustru Kerstin. Strax därefter, 1680 eller 1681, hade hon flyttar därifrån. De kärandes moder sade att hon aldrig blivit vräkt utan snarare bortdriven av Agnis, och i oförstånd hade hon inte anmält detta. Nämnden äldsta ledamöter vittnade om att de kärandes fader blev satt som bonde på gården av sina föräldrar. Han bodde sedan där livet ut, liksom hans änka efter honom. Därefter kom H. Agnis in på halva gården, bakgrunden kände de inte till, och när de suttit två år tillsammans hade hon ... Kerstin. Agnis "stodo gården wäl(?) före", men hade aldrig köpt ut sina syskon eller fått lagfart på gården. Därför menade de kärande "tanquam in re integra" [i själva verket] att de som söner hade större rätt till gården än Agnis hade som syster. Saken överlades av nämnden, som enhälligt instämde som följer /.../" Personerna som nämns i detta mål, i den ordning de nämns. Det står om de inblandade är faster etc. Det angivna släktskapet gäller vilken relation personen har till Per och Nils Persson, de kärande: - Pär Pärsson i Överbyn (kärande) - Nils Pärsson i Böle (kärande) - Deras far (Per Nilsson, ej namngiven) - Farfadern (Nils [Svensson?] i Wårdbacken, ej namngiven) - Agnis Nilsdåtter i Wårdbacken (faster) - Agnis barn (kusiner) - Änkan efter Nils i Wårdbacken (farmor eller möjligen farfars hustru) - Olof Persson (Agnis frånlidne make) - Modern hustru Kerstin - Erik Ersson Drake i Överbyn (styvfar) - Märit Nilsdotter (faster) - Nils Stark (okänd relation, troligen Nils Olofsson Stark ca 1669–1726) - Nils Starks syster (okänd relation) - Olof Jonsson i Bleka (värderingsman) - Olof Jönsson i Rossbol (värderingsman) - Erick Ellersson (släkting) - Olof Nilsson (släkting) - Nils Nilsson i (okänd relation) - Olof Nilsson i Haga (okänd relation, identisk med namnen ovan?) - Pär Dunder (okänd relation) - Jon Nilsson i Nordanberg (farbror) Kerstin Persdotters förste svärfar var en Nils i Vålbacken. En sådan, Nils Svensson i Vålbacken, vittnar juni 1669 i ett mål om en död häst. Om detta är rätt Nils, så torde han avlidit strax därefter. "Fadern (Per Nilsson) bodde där under farfaderns (Nils) änkas livstid och därefter från 1670 till 1680 och utstod därför allehanda besvär under det svåra kriget."
203
« skrivet: 2021-07-28, 18:33 »
I det mål 1671 där Erik Eriksson i Överbyn och konan Kerstin Jonsdotter dömdes för lägersmål, står det att hon tillförne varit lägrad av Petter trumpetare, men märkligt nog står det inte något som antyder att han dött hastigt och olustigt bara några veckor dessförinnan.
Jag undrar hur livet var för Helsinge-Kerstin och hennes två oäkta barn (om nu det första barnet överlevde - det vet vi nämligen inte). Och hur var det för Per att växa upp som horunge till en ogift kvinna i Brunflo-bygden på 1670-talet? Om hon nu var ogift – kanske gifte hon sig senare?
Som jag skrev ovan skulle pappan ansvara för ett barns fostran när det fyllt tre år. Våren 1674 borde därmed lille Per Eriksson ha flyttat hem till sin pappa, Erik Eriksson Drake. Men Erik var dragon i Anders Plantings Regemente och kapten Lars Danielssons kompani, som mot slutet av år 1674 var förlagda till Stettin, i Svenska Pommern. Det krig vi kallar Skånska kriget (1675-17679) var snart i full gång.
De flesta soldater som ursprungligen ingick i Lars Danielssons kompani dog. Några dog i strid, rymde eller tillfångatogs, men sjukdomarna var den värsta fienden. Erik Drake överlevde och avancerade till korpral.
Kanske fick då lille Per växa upp med sin faster Sigrid Eriksdotters familj i Överbyn? Det vet vi inte. Men det blev fred och ett fåtal av de män som skickats till fronten återkom, däribland korpralen Erik Eriksson Drake. Vi behöver skriva Eriksson, eftersom det från 1681 finns en samtidig korpral Erik Olofsson Drake i Kapten Ulfsparres kompani (som det nu hette), EOD var son till EED:s äldre syster Margareta.
Erik Eriksson Drake återkom till Marieby och gifte sig runt år 1680 med änkan Kerstin Persdotter. Familjen bodde i Överbyn, och bestod av korpralen Erik Eriksson Drake, hustru Kerstin Persdotter, Kersitins söner Nils och Per och Eriks som Per, som var cirka nio år när hans pappa återkom från Svenska Pommern.
Att Per Eriksson är identisk med det barn Erik fick tillsammans med Kerstin Jonsdotter vet vi tack vare en domboksnotis 1682, där korpral Erik Eriksson i Överbyn vittnar om att hans son Per om 11 år ... Det vill säga att Erik hadeen son Per som var född ca 1671:
Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, Domböcker (och landstingsprotokoll).
1621-1741., SE/ÖLA/10822/A I/9 (1681-1682), bildid: Z0000185_00250
Fast nu när jag återberättar det, inser jag att jag behöver kolla upp hur gammal Eriks styvson Per Persson var och se om det finns någon som helst risk att det kan ha varit honom detta gäller ... Men det får vi ta i en ny post, där jag berättar lite mer om Kerstin Persdotter!
204
« skrivet: 2021-07-28, 16:43 »
Av länsmannen Erik Perssons barn är det endast sonen Erik som jag har sett med namnet Drake, men åtminstone två av Eriks systrar, Margareta och Sigrid, förde namnet Drake vidare till söner som var militärer. Erik Eriksson Drake i Överbyn värvades till det militära 1672, och min bedömning (baserad på att han hade fått avsked av åldersskäl 1686) är att han då var drygt 25 år. Året dessförinnan fick han plikta för ett oäkta barn som han fått tillsammans med konan Kerstin Jonsdotter (alltså inte att förväxla med hans blivande hustru Kerstin Persdotter). Tinget i Brunflo i november 1671: Erik Eriksson i Överbyn bekänner sig hava haft lägersmål med konan Kerstin Jonsdr som tillförne lägrader är av Petter Trumpetare, och nu avlat tillhopa barn vilket föddes förleden våras, dy sakfälles Kerstin til 20 m:k S.m:t efter K(ung)l. hovrättens resolution, men som hon andra resan återkommer, dy fördubblas böterna til 40 m:k efter Högbe:te resolution och Erik allenast pliktar 3 m:k S.m:t efter sedvanan. Eriks och Kerstin Jonsdotters barn, vars kön inte framkommer i målet, föddes alltså våren 1671. Det var en son som fick namnet Per och som år 1692 tog värvning som dragon Per Eriksson Drake, jämtlänning. Han gifte sig 1699 med Kerstin Isaksdotter från Söre, Lit och de fick barnen Kerstin och Isak. (Kanske fler, jag har inte följt denna familj). Vid årsskiftet 1718/1719 frös han ihjäl på fjället. Åtminstone efter Isak finns det ättlingar än idag. Som framgår av målet var Kerstin J. "tillförne lägrader" av "Petter Trumpetare". I utredningen kring detta äldre barns födsel, får vi veta att Kerstin var från socknen "Norefva" i Hälsingland, vilket jag tolkar som Norrala. Barnet föddes den 24 november 1668, så hon blev gravid i början av 1668, och den ogifte trumpetaren Petter Olsson från Vänersborg erkände (efter viss tvekan) faderskapet. Kerstin var tjänarinna hos ryttmästare Berfeldt, vilket hon bör ha varit åtminstone från vårvintern 1668, tills en tid innan barnet föddes, men i juni 1669 var hon inte längre kvar hos ryttmästaren, kanske på grund av barnet. Kerstin och Petter tycks ha varit ett halvt om halvt etablerat par, men Petter misstänkte att Kerstin och den gifte löjtnant Lorentz Wandskier hade en affär. I rätten tog Petter tillbaka diverse beskyllningar mot löjtnanten, men sa att många män var intresserade av Kerstin. Löjtnant Lorentz erkände att han gett Kerstin ½ tunna korn och ett "5 m:k stycke" för "att sig och sin barn föda och uppehålla", vilket ger mig intryck av att Kerstin antingen var föremål för löjtnantens sympati eller åtrå. Enligt löjtnanten hade Kerstin fått dessa dusörer "uti Ryttmästarens närvaro, i Överbyn" och att inget otillbörligt skett, medan trumpetaren menade att "Löjtnanten Wanskier har skickat efter henne in i kammaren uti Överbyn, medan hon var i Ryttmästarens tjänst". Oavsett hur relationen mellan trumpetaren Petter och tjänarinnan Kerstin hade varit tidigare, var deras relation helt förstörd efter de misstankar han hade framkastat om hennes affärer med andra karlar. (Senare fick han fler oäkta barn på kort tid och figurerar i många mål som ger intryck av en person med dålig impulskontroll. Brunfloborna bad att han skulle förflyttas från deras grannskap för att han var en sån skojare.) Enligt lagen på 1600-talet skulle ett oäkta barn bo med mamman de första tre åren och därefter hos pappan i fyra år. (Kanske ansågs barn därefter som mer närande än tärande, så att det fortsatta ansvaret inte reglerades i lagen?) Kerstin Jonsdotters och Petter Trumpetares barn skulle alltså bli Petters ansvar mot slutet av år 1671, men vid det laget hade trumpetaren dött, mördad av en annan trumpetare. Den historien har ju mycket lite med Drakarna att göra, men är intressant. Vill ni veta mer, kan ni läsa här: https://www.facebook.com/annika.ericsson.33/posts/10155889843397849Fortsättning följer
205
« skrivet: 2021-07-28, 15:18 »
Erik Eriksson Drake var alltså son till länsmannen Erik Persson (Drake) med hustru Elisabet Knutsdotter. En källa som är oerhört värdefull vid personforskning i Jämtland under 1600-talet, är "koppskattelängden" från 1645, en längd där vi finner alla personer över 15 år. Vi hittar bönder och deras hustrur, barn (över 15 år), tjänstefolk och husfolk (vilket i Jämtland vid denna tid både kan vara åldriga föräldrar och unga familjer med ett eget hushåll som inte är en "egen skatteenhet", ofta barn eller yngre syskon till bonden/bondhustrun). En övre åldersgräns tor jag inte finns i koppskattelängden. Karl Göran: korrigera mig om något är fel eller bör förtydligas! Denna koppskattelängd finns avfotograferad hos både Riksarkivet (ful version, börjar här https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0056688_00078) och hos Arkiv Digital. Dessutom lär en transkriberad version vara på gång att publiceras på fornskrift.se, vilket kommer att bli enormt värdefullt, i synnerhet för oss som är bättre på att ställa frågor än vad vi är på att läsa handskrift ... I koppskattelängden saknas Erik Eriksson Drake, som då var under 15 år (alltså född tidigast mot slutet av år 1630). Förmodligen var han född cirka 1635. I en mönsterrulla från 1686 står det nämligen att korpral Erik Eriksson Drake "af översten för ålders skull fått avsked", vilket brukar innebära 50 +. Även pappa Erik Persson saknas, för han hade dött innan 1645. Familjen bestod av änkan Lisbet samt barnen (som i dessa sammanhang räknas upp i åldersordning) Lisbet, Anna, Sigrid och Knut. På gården fanns även drängen Peder Olsson (se bild, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0056688_00093). Av de fyra barn över 15 år som nämns här, vet jag inte vad som skedde med Lisbet eller Anna. Sigrid, som vi kommer in på närmare framöver, är den enda jag har en åldersuppgift på. Hon begravdes i april 1704 ("Anders Anderssons moder i Sörviken, Sigrid Eriksdotter, 76 år gammal"). Hon bör därmed ha varit född 1627 eller 1628. I och med att Knut var yngre än så men gammal nog att stå med i koppskattelängden, bör han vara född 1628/1630. Från andra handlingar vet vi att det även fanns en syster Margareta. Hon var redan utflugen 1645. Även henne återkommer vi till. Fler barn kan det ha funnits, som antingen var under 15 (som Erik) eller hade lämnat hemmet (som Margareta), men dessa har i så fall gått under min radar ... Om vi ska se till namnen, så har barnen fått namn efter farmor Anna, mormor Sigrid och morfar Knut, men vi saknar en Peder efter farfar. En sådan bör ha funnits, men var i så fall antingen utflugen eller död 1645.
206
« skrivet: 2021-07-28, 13:28 »
Tack!
Kerstins bakgrund har jag tidigare bara andrahandsuppgifter om, från "en vanligtvis välinformerad släktforskare". Enligt henne var Kerstin mycket riktigt från Övergården i Valne, Lockne. Hennes far hette Per Persson och mor Ingeborg Olofsdotter (från Bodsjö).
I oktober 1717 ska Kerstin ha kvitterat jordalösen från sin broder Lars Persson efter faderns hemman i Valne med 18 Dr Srmt:
Jämtlands domsagas häradsrätt (Z) AI:44 (1723) Bild 4310 / sid 425 (AID: v407069.b4310.s425, NAD: SE/ÖLA/10822)
Det stämmer att Kerstin var änka när hon gifte sig med Erik Eriksson Drake i Överbyn, Marieby. Hennes första make hette Per Nilsson (sönerna Per och Nils från detta gifte var därmed Perssöner, inte Nilssöner som jag felaktigt skrev i ett tidigare inlägg) och var från Vålbacken i Lockne.
Dem och Erik Eriksson Drakes utomäktenskapliga son Per Eriksson Drake återkommer jag till framöver. Det finns ett par intressant mål som rör hur änkan Kerstin trängdes bort från Vålbacken av sin svägerska Agnes Nilsdotter, och genom dessa får vi reda på en hel del om Kerstins första makes familj - vilket kanske blir något off topic i denna tråd, så det kommer jag endast att redogöra för lite svepande.
207
« skrivet: 2021-07-28, 00:12 »
Protokollen från målet där den 36 år gamla änkan Maria Ersdotter och hennes styvson Albrekt Dulfier, 25 år, döms till döden för att "emot guds och naturlig lag med hvar andra haft sängalag" finns här: Jämtlands domsagas häradsrätt (Z) AI:42 (1721) Bild 4730 / sid 467 (AID: v407067.b4730.s467, NAD: SE/ÖLA/10822) Med lässvårigheter när det gäller handskrift är jag oerhört tacksam över att Thony Ahlander, som forskat på denna släkt, har hjälpt mig med en avskrift av dessa protokoll. Hans version finner ni i denna Facebook-tråd, uppdelat på flera svar på min kommentar från den 20 juni 2019, "Olof Holm: Ser att jag var förutseende nog ...": https://www.facebook.com/groups/106244836070417/permalink/2228745947153618/?comment_id=2973931162635089
I domen nämns båda Maria Ersdotters kända helsyskon. Maria hade bott hos sin bror Olof Eriksson i Överbyn när barnet avlades, och sedan, under hösten 1720, flyttat till sin syster hustru Lisbeta i Fugelsta. Senare den hösten föddes alltså lille Lars, som var styvbror till sin far. "Maria Ersdotters syster hustru Lisbeta Ersdotter i Fugelsta, hoos hvilket Maria sig gifvit till hus ifrån broderen i Öfverbyn 8 eller 14 dagar efter Micaelis i denna höst hördes." Hon hade, i likhet med övriga grannar och släktingar, inte förstått att Maria var havande förrän värkarna satte in. Vi får namnen på de två pigor som arbetade hos brodern Olof Eriksson i Överbyn: Brita Mårtendotter och Märit Ersdotter. Dessutom framgår att Marias mor (Kerstin Persdotter, dock inte nämnd vid namn i detta mål) ännu levde. Det gjorde hon ytterligare en tid. Thony Ahlander har noterat att det betalades testamentspengar 1 Dr Smt efter hustru Kerstin Persdotter i Överby (som jag tolkar det bokfört år 1733). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035905_00069Dessutom har Thony uppmärksammat ett mål där denna gamla änka 1722 skulle vittna, men sade att hon inte mindes så väl, eftersom hon ”den tjden var uti stoor sårg öfver sin dåtter som undergådt dödsstraffet och qvälde sig mycket”. Jämtlands domsagas häradsrätt (Z) AI:43 (1722) Bild 1940 / sid 187 (AID: v407068.b1940.s187, NAD: SE/ÖLA/10822) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035905_00069Att Elisabet, Maria och Olof var barn till Erik Eriksson Drake och Kerstin Persdotter, är alltså tydligt!
208
« skrivet: 2021-07-27, 21:38 »
Så, hur framkommer det då att Elisabet (ca 1681-1766), Maria (ca 1684-1721) och Olof (1686-1758) var syskon? För Elisabet och Olof framgår detta av följande domboksställen (hoppas att det är rätt, jag har inte Arkiv Digital, och litar här på andra forskare som jag hyser stort förtroende för):
- Jämtlands domsagas häradsrätt AI:55a (1734-1734) Bild 2170 / sid 212 (AID: v407087.b2170.s212, NAD: SE/ÖLA/10822)
- Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Jämtlands län (Z) EXIe:3850 (1734) Bild 5930 / sid 586 (AID: v494765.b5930.s586, NAD: SE/RA/42042202)
- Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Jämtlands län (Z) EXIe:3850 (1734) Bild 2790 / sid 272 (AID: v494765.b2790.s272, NAD: SE/RA/42042202)
Det hela ska handla om att Olof Eriksson får fasta på två tunnland i Överbyn 2 (samt en halv ryttarmundering, gården är ett rusthåll för kavalleriet). Det framgår att Olof i april 1732 löste ut sin syster Lisbetta Ersdotter för 32 daler silvemynt plus 13 daler för munderingen. Det ska även framgå att pappan hette Erik Ersson och mamman Kierstin Pärsdotter
Inga andra arvingar till Överbyn nämns, men Maria var vid det laget avrättad och hennes enda levande ättling var den oäkta sonen Lars Albrektsson (senare dragon Forsmark), född 1720. Däremot ska det vara tal om att moderns andel i denna ryttarmundering ska tillfalla barnen från båda hennes (mamman Kerstin Persdotters) äktenskap, men i och med att jag inte läst detta själv och har hittat andra belägg för halvsyskonen, är det nog bäst att jag inte snurrar mig in i dessa arvsuppgörelser.
Det finns nämligen fler domställen som belyser familjen. Ett viktigt är dödsdomen över Maria Ersdotter och hennes styvson/älskare Albrekt Nilsson Dulfier ...
209
« skrivet: 2021-07-27, 09:37 »
Jag tvivlar på att bonden Olof Eriksson egentligen kallade sig "Drake", men i ett högtidligt sammanhang som när han är 1715 var vittne vid ett dop, försågs han med detta namn (se bild).
Bönder använde i allmänhet inte släktnamn på det vis borgare gjorde. Däremot hade knektar behov av särskiljande namn, och i flera fall blev det då ett namn som redan fanns i släkten. De dragoner som använde namnet Drake (lite tårta på tårta med Drak-dragoner?) i socknarna närmast Brunflo på 1600-talet går samtliga att koppla till prästsläkten Drake, även om vi i något fall saknar det avgörande beviset för att vi tänkt rätt kring dragonens identitet.
Därutöver finns det även Drakar bland soldater från Hammerdal-Ström som jag ännu inte har lyckats placera, och där det vore synnerligen intressant med era infallsvinklar, så jag kommer att återkomma till ämnet "Drake som soldatnamn".
211
« skrivet: 2021-07-26, 23:16 »
[Nu går jag off topic. Detta gäller en familj som inte har med Drakarna i Jämtland att göra - men som felaktigt fogats samman med Knut Eriksson (Drake) från Överbyn.]
Jag passar på att avliva myten om "Gunilla Knutsdotter Drake" när jag ändå är i farten. Roger de Robelin, en forskare som skrivit ett mycket ambitiöst verk med namnet Skanke ätten, har ibland inkluderat uppgifter som inte håller. Även om han inte själv legat bakom uppgifterna och återger dessa med viss reservation, har de genom hans bok fått mer tyngd och spridning.
En sådan uppgift är den om Gunilla Knutsdotter Skanke (japp, hon kallas så i bouppteckningen), gift med Peder Fastesson i Røros och mamma till en del barn som hette Skanke, eller förde namnet vidare.
I boken kallas hon Gunilla Knutsdotter Drake, och hennes make kallas Peder Fastesson Skanke. Båda släktnamnen är lika felaktiga. Enda belägget för att hon var "en Drake" är en feltolkad bokstav på en silversked, så vitt jag förstår saken. I skiftet efter henne ska det nämligen ha funnits en sked med initialerna PFS (Peder FastesSon) och GKD (Gunilla KnutsDotter), där någon, logiskt men fel, tänkte sig att S stod för Skanke och D för Drake.
Att hennes far skulle vara Knut Eriksson från Överbyn, är ett synnerligen löst antagande. Jag har inte sett något belägg för att hennes far Knut ens var son till en Erik (men har inte undersökt annat än diskussioner på webben) så att para ihop henne med en hytteknekt Knut Erikssen i Innset 1644–1650 (som kan vara hennes far - men det är endast en gissning), och att sedan para ihop denna hytteknekt med en tonårig Knut Eriksson [Drake] som under samma period (koppskattelängden 1645) bodde med mamma och syskon i Överbyn, nämnd därstädes även i tiondelängden 1653, håller inte.
Så, en "Drake" vi inte behöver försöka pussla in i familjen ... Men det finns rätt många kvar!
212
« skrivet: 2021-07-26, 22:37 »
Erik Persson (Drake) och Elisabet Knutsdotter hade dessa kända barn:
* Margrete: levde på 1680-talet som änka i Överbyn. Levde i maj 1685. Placeringen i syskonskaran osäker. (Troligen maka till Olof Persson och mor till Erik Olofsson Drake samt Knut Olofsson Drake.)
* Lisbet: nämnd i koppskattelängden 1645 (okänt öde)
* Anna: nämnd i koppskattelängden 1645 (okänt öde)
* Sigrid: ca 1627–1704, gift med Anders Andersson i Överbyn. Flera barn kända.
* Knut: född ca 1630, omnämnd 1709 (föreslås i viss litteratur vara identisk med en hytteknekt vid Innset nämnd 1649 - vilket inte verkar stämma - och därtill far till Gunilla Knutsdotter f ca 1652. Denna kvinna hette inte Drake, det är ett rent forskningsfel)
* Erik: född efter 1630 (troligen ca 1635) och död ca 1690. Fick våren 1671 utom äktenskap sonen Per med Kerstin Jonsdotter. Fick senare Lisbet ca 1682, Maria ca 1684 och Olof ca 1686 med makan Kerstin Persdotter. Dragon 1671–1686. Bodde i Överbyn.
Jag tror, men vet inte säkert, att Elisabet Knutsdotter, dotter till prästparet Knut Pedersson och Sigrid (utan känt farsnamn) i Revsund, var mamma till alla Erik Perssons barn. Med tanke på namnen bör hon åtminstone ha varit mamma till Elisabet, Sigrid och Knut, och av kronologiska skäl - hon överlevde maken - bör hon även vara mamma till minstingen Erik.
213
« skrivet: 2021-07-26, 22:08 »
Jag kastar mig in i Draknästet, för jag har varit delaktig i ett par mycket givande trådar i Facebook-gruppen "JLS Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare" om ättlingarna till länsmannen Erik Pedersson (aldrig belagd med Drake, vad jag vet) i Överbyn, Marieby och hans hustru Elisabet Knutsdotter från Revsund. Den viktigaste tråden för detta sammanhang är tyvärr mycket ostrukturerad, så jag ska försöka filtrera fram de viktigaste slutsatserna samt källor för dessa. Orkar ni inte vänta på att jag sållar fram det matnyttiga, så finns hela tråden här: https://www.facebook.com/groups/106244836070417/posts/2228745947153618Precis som Karl Göran Eriksson skriver, finns det två viktiga nekrologer som är sinsemellan motstridiga, och där båda dessutom skiljer sig från den bild som växer fram om vi ser till domböcker, skattelängder och andra källor. Jag börjar med att förklara hur jag menar att nekrologerna egentligen borde ha formulerats, och lovar att komma argument för detta framöver. I nekrologen över Olof (som jag sett belagd med namnet Drake i en källa - återkommer om detta) tycks felen vara två. Dels fick Olofs far, rustmästaren Erik, fel farsnamn, Pärsson istället för Eriksson. Det andra felet kan ha uppstått genom att antingen den som lämnade biografiska uppgifter eller prästen som skrev ned dessa 1758, kände till att Olof Erikssons far, Erik i Överbyn, var sonson till "prosten i Brunflo", men trodde att det var prosten Olof Pedersson Drake. Olof Erikssons far Erik Eriksson Drake var dock inte sonson till Olof Pedersson Drake, utan till dennes far, "gamell prousten" Peder Andersson. Med fel patronymikon på pappan och fel farfars far fyller eftervärlden sedan i med en farfar "prostsonen Pär Olofsson" där den korrekta farfadern var prostsonen Erik Pedersson. Det är mänskligt att ta miste på far och son, när fadern var född nästan 200 år innan nekrologen skrevs, men detta fel har ställt till det för dagens forskare, i synnerhet som det faktiskt funnits en prostson Per Olofsson. (Per Olofsson var kusin till Olof Erikssons pappa Erik Eriksson Drake.) När det kommer till Olofs syster Lisbethas nekrolog åtta år senare, har Erik Eriksson Drake fått ytterligare ett felaktigt farsnamn, rusthållaren "Erik Olofsson i Överbyn". Det namnet kommer sig troligen av att det fanns en Erik Olofsson Drake som en period var i Överbyn. Denna Erik Olofsson Drake var (med så stor sannolikhet att jag betrakta det som sant) kusin till Olof och Lisbeta. Erik Olofssons mamma hette Margareta Eriksdotter och var en äldre syster till Erik Eriksson Drake. Även detta fel är helt rimligt att begå. Olof och Lisbeta hade en helsyster Maria Eriksdotter. Hon blev tidigt änka eftersom hennes make Nils Dulfier frös ihjäl på fjället under Karolinernas dödsmarsch. Med på detta fatala fälttåg var även Nils son Albekt Dulfier, Marias styvson. Han överlevde dödsmarschen utan att mista vare sig armar eller ben, men några år senare miste han och Maria huvudet för att de avlat barn ihop, ett tydligt brott mot den tidens lag och moral - och mycket tragiskt. Maria Eriksdotters öde återkommer vi också till. En orienterande version av denna historia kan ni höra i Släktband: https://sverigesradio.se/avsnitt/1650862Lisbeta, Maria och Olof hade dessutom två äldre halvbröder, Nils och Per Nilssöner, från mamman Kerstin Persdotters första äktenskap, samt en äldre halvbror Per Eriksson Drake född 1671, i en tillfällig förbindelse mellan den ännu ogifte Erik Eriksson Drake och konan Kerstin Jonsdotter från Norrala(?) i Hälsingland. När det gäller den där bröllopsdikten, så skulle jag gärna se att någon som verkligen kan jamtska granskar den översättning som Constantinus återgav: Brågåmen e Jamt född å stöft /
Män Brurä e i Ståkålm döft
Brudgummen är jamt född och stöpt /
Men bruden är i Stockholm döpt Det är jag som ligger bakom den "svenska översättningen" - och eventuella fel ligger på mig. Jag har helt enkelt tantgissat
214
« skrivet: 2021-07-19, 22:54 »
Apropå Nils Johan Ekdahl, nämnd ovan, så vill jag tipsa om detta dokument med gott & blandat från Ångermanland: https://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/4/0/0/97332_ca_object_representations_media_40046_original.pdfPå sidan 69 (enl. pagineringen) står det om stora kyrkklockan i Boteå, som ska vara skänkt (1634? lite oortodoxa romerska siffror) av kyrkoherden herr Steno Danielis Medelpadius och komministern herr Jonas Johannis Hernodius, den präst som något år tidigare hade hållit likpredikan över Peder Månsson Blix i Styrnäs. Därutöver nämns fyra donatorer utan titel, vilka är i högsta grad relevanta här: - Martin Pederson
- Mans Pederson
- Salomon Pederson
- Peder Pederson (Blix)
Det är de fyra yngsta sönerna till Peder Månsson Blix. Några år senare skulle Mårten Pedersson Blixencron och Måns Pedersson inte längre gå ihop om några kyrkklockor. Det finns ett mycket intressant brev som Heyman citerar i "Pehr Månsson Blix och hans släkt" (1931). Heyman skriver: "Blixencrons förhållande till sina bröder Salomon och Peder var synnerligen hjärtligt, såsom synes av almanacksanteckningarna och av de bevarade personalierna. Den yngste brodern Måns förekommer däremot påfallande sparsamt bland de senare årens anteckningar. Hans hustru förekommer icke alls efter 1645, ehuru hon överlevde sin man. I riksarkivets samling av brev till Magnus Gabriel De la Gardie finnes ett brev, daterat den 7 maj 1656, från Måns Blix, som verkligen ej skräder orden, när han talar om sin broder." Bakgrunden är att kanslisten Måns Blix flera år tidigare hade fått sparken från Amiralitetet eftersom det påstods att hans kassaböcker "som iagh för 9. åhr ifrån Anno 1632 til Anno 1642 giordt och inlagdt hafwer, intet wore så godha och richtighe, som de wara bordt". Nyligen hade Måns fått "en arrest opå min person och fattigha ringa eghendom". Därför kunde han inte resa till Riga med några handlingar som greve Magnus de la Gardie hade bett honom om, vilket var anledningen till att han skrev till greven. Själv menade han att både granskningen i sig och hans arrestering berodde på att "Satan genom sitt redhskap, Commissarien Mårten Pedhersson Blixencron, som är min kiötzlighe brodher" hade spelat sitt fulaste spel. Blixencrons "omilda, ja ochristelighe ahngifwande" hade inte skett för att brodern var en nitisk tjänsteman som såg till rikets bästa trots att det drabbade hans egen bror. Alltsammans var iscensatt "för Blixencrons eghennyttigheet skuld". Måns menade att brodern ville "förhindra migh excecution på min på honom laghwundne dom, at han skule betala migh 720 ducater". När det gäller kyrkklockan i Boteå undrar jag även över varför inte åtminstone Jon Pedersson (Blix), som bodde i Styrnäs, var med och bekostade klockan - men det lär vi väl inte kunna få svar på ...
215
« skrivet: 2021-07-10, 15:47 »
Kan det vara en feltolkning av disp = disparauit (från gymnasiet)? Kanske, eller också kanske disponent innebär det jag skulle kalla disputant och beror på en sammanblandning med namnen från Stockholm, den blivande Gävle-lektorn, som disputerade 1668. Två gånger till och med, se artikeln om Petrus Blix i Gösta Thimons nationsmatrikel för Stockholm, bd 1 (1982) s. 46 f (se bifogad bild). Så vad kan ha hänt med den Petrus Magni Blix som läste i Härnösand? Gymnasiestudier innebar på 1600-talet vanligen att hans avsikt var att studera vidare. Kan han ha studerat på annan ort eller dött strax efter 1668? Han hade inga bröstarvingar 1733, vid arvsskiftet efter systern Christina i Luleå. Jag borde ha tänkt på att denna arvshandling utesluter att prästsonen Petrus Magni Blix som läste i Härnösand skulle vara identisk med båtsmannen Peder Månsson Blix i Borgsjö. Den senare har nämligen eftersläkt. Vi har alltså (minst) tre olika män med samma namn vid ungefär samma tid. - en var son till herr Måns Simonsson Blix i Tuna och född ca 1647, studerade i Härnösand
- en var son till Måns Pedersson Blix i Stockholm, född 1648 och gjorde akademisk karriär
- en var kanske tio år äldre med okänd bakgrund och blev gemen soldat (först dragon sedan båtsman), ev. identisk med bonden Per Månsson i Borgsjö, nämnd från 1663
Bonden/soldaten kan ha fått namnet Blix som ett soldatnamn utan relation till andra Blixar, men jag tror att även han tillhörde samma släkt.
216
« skrivet: 2021-07-09, 10:28 »
Mer om trivialskolans Petrus Magni Blix. Jag misstänker att åldersuppgiften "född cirka 1646" är avrundad så att han blivit lite för gammal. Eftersom han och hans bröder har så olika uppgifter om faderns sysselsättning (Petrus: "född cirka 1646 Härnösand, kollegason"; Gulich: "född 1648-05-12 Ragunda, komministerson"; Magnus: "född cirka 1663 Tuna, kyrkoherdeson"), verkar dessa baseras på vad herr Måns ägnade sig åt när respektive son föddes. Om Petrus föddes medan fadern var kollega i Härnösand, bör det ha varit 1647-1648. På sidan 100 i Hernösands stifts historia och herdaminne av Jacob Fredrik Biberg (1876) står Magnus Sim. Blix uppförd under Collegæ Secundæ classis dessa år: https://digital.ub.umu.se/node/591404Och då är det förstås än mindre sannolikt (om än biologiskt möjligt) att denne Petrus Magni Blix var far till Anna Persdotter Blix, född i mars 1663. (Den åldersuppgiften, från husförhörslängden långt senare, behöver självfallet inte vara riktig.)
217
« skrivet: 2021-07-08, 21:00 »
Ekdahl är en spännande man vars metoder inte alltid var så sympatiska. https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16792, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand. G. Westin.) När det gäller kollegasonen Petrus Magni Blix, född cirka 1646, som läste vid Härnösands trivialskola åren 1661-1665, har jag fått ett hugkott som ni gärna får hjälpa mig att bedöma värdet av. Det finns en fråga på Anbytarforum om en Peder Månsson Blix och hans dotter, Anna Persdotter Blix: https://forum.rotter.se/index.php?topic=13359.msg196279#msg196279Leif Boström: "Anna Persdotter var enligt husförhörslängden Revsund AI:1 född 1663-03-25 i Bårgsjö Näs. I hennes dödsnotis i Revsund C:1 1729-03-28 kallas hon Blix. Uppgifterna om födelseort i Revsund AI:1 brukar stämma. Om uppgiften stämmer är troliga föräldrar Per Månsson, nämnd 1663-1679 i Östernäset 1, Borgsjö, enligt K I Ångströms gårdssammanställning, och hans hustru Gölug. Jag skulle tro att Annas far tillhörde prästsläkten Blix. Om namnet varit ett soldatnamn tror jag inte att dottern hade kallats Blix i dödsnotisen." Karl-Ingvar Ångström fyllde i: "... det finns en båtsman i Borgsjö 1687-1689 som heter Peder Månsson Blix. Denne avlider i november 1689. (Källa H Mohlund) Enligt de uppgifter som jag har var Per Månsson bonde på Östernäset 1 ca 1663-1679. Hans efterträdare Anders Persson (född ca 1654) var bonde ca 1683-1718. Det är således sannolikt att Annas far slutade som båtsman" Själv fyller jag på med att det mellan gårdsbruket 1663-1679 och tiden som båtsman 1687-1689 finns utrymme för en tid som dragon, så han kan vara identisk med dragonen Per Månsson Blix i Hammerdals kompani 1681-1686 (enligt centrala soldatregistret). Jag delar Leifs uppfattning att dottern Anna mer sannolikt har fått namnet Blix för att detta varit faderns släktnamn, inte ett taget soldatnamn han inte hade någon relation till innan det militära. Kan han vara identisk med kollegasonen Petrus Magni Blix? Kronologiskt tveksamt att han skulle ha brukat gården och fått en dotter redan 1663 - det vill säga samtidigt som Petrus Magni Blix läste i Härnösand. Men vem är i så fall Peder Månsson Blix i Borgsjö? Och vad blev det av kollegasonen Petrus Magni Blix?
218
« skrivet: 2021-07-07, 00:10 »
Så bra jobbat! Borgmästare Olof Genbergs relation till Sven Daielsson är nog ett blindspår. Genberg tog över en vret som hade tillhört Daniel Svensson Sundström, Svens son från första äktenskapet. I målet i Sundsvalls rådhusrätt den 9 juni 1680 talas det visserligen om "sin styffadher well:tt Swen Danielßon", men det är nog ett skrivfel eller ett missuppfattning. Det borde nog ha stått "fadher". Av sammanhanget passar det bättre om det är Daniels Sundströms "styvfar" och inte Olof Genbergs. Att Sven Danielsson själv hade en styvfar som hette Daniel Svensson, kanske bidrog till missförståndet? Den yngre namne det är tal om här, Daniel Svensson Sundström, omnämns som Sven Danielssons son i rådhusrätten den 22 augusti samma år Med namnet samt det faktum att Svens hustru ett och två båda var ogifta innan de gifte sig med honom, finns det inget utrymme för att någon av dem förde med sig barn från ett tidigare gifte i boet. Vi kan alltså stryka borgmästare Genberg ur ekvationen, menar jag. Familjen är komplex nog ändå Tack till forskaren Christer Kalin som hjälpt mig att läsa rådhusrättens protokoll!
219
« skrivet: 2021-07-04, 10:39 »
220
« skrivet: 2021-07-01, 17:33 »
En Jonas Blix, som dopvittnade för Anna Blix dotter Margareta 31/5 1665 i Nikolai fs, förmodar jag var en kusin tillika son till lappfogden Jon Persson Blix i Styrnäs sn. Sitter någon händelsevis på ytterligare information om denne Jonas Blix...?
Denna Jonas är en okänd förmåga. Vet vi när Annas farbror Jon Persson (Blix), "arrendator av kronofiskerierna i Ångermanland", dog? Om inte, så kanske det är han, som i så fall hade fyllt 70 år en månad innan dopet. Jag har annars inte sett honom med namnet Blix. Ett vittne utan farsnamn, kan vi förstås bara spekulera kring.
221
« skrivet: 2021-06-30, 18:28 »
Nåja. Bra att jag kan härmed avföra skrivaren Simon Simonsson Blix såsom bror till Måns Simonsson Blix. Om den öländske fogden Simon Olofsson Blix, som av allt att döma är Simon Simonsson Blix far, finns det en rad inlägg under Norra Möckleby, Öland: https://forum.rotter.se/index.php?topic=46918.msg712767#msg712767 Jag tror att den öländske fogden Simon Olofsson Blix var en nära släkting till de Blixar som nämns ovan. Kanske rentav en son till Olof Månsson, laxfogden? Vapenbilden på hans gravhäll, liksom det vapen hans dotter Maria Simonsdotter Blix använde, är avtecknade här, och jag tycker att det finns påfallande likheter med det vapen exempelvis Blixencron använde: https://digitaltmuseum.se/021017074545/norra-mockleby-kyrka-undersokning-februari-1954/media
222
« skrivet: 2021-06-30, 01:01 »
Tack, jag har misstänkt att postmästaren Sven Danielssons biografi kan gömma sig i den så kallade Ekdahlska samlingen på ATA/Vitterhetsakademin: https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+10273FBD-DAE6-4009-A86A-712BFE4AB950&s=Siv I all hast delar jag med mig av ytterligare ett par källor som är av intresse för Blix-forskningen. Henning Sollieds artikel "Blix'erne av Jemtland. En norsk-svensk storslegt", som ingår i Norsk slektshistorisk tidsskrift bind 3, publicerat 1932. Inte helt ny, således, men i synnerhet för de norska Blixarna (som jag, till skillnad från Sollied, för övrigt tror utgörs av mer än en släktkrets) är detta ett standardverk. Harald J. Heymans artikel "Peder Månsson Blix och hans släkt" i Personhistorisk tidskrift häfte 3-4, 1931 fördjupar och följer upp en annan artikel av samma författare, "Mårten Pedersson Blixencrons almanacksanteckningar i Uppsala universitetsbibliotek", Personhistorisk tidskrift häfte 1-3, 1929. Mycket intressant ur fler aspekter än rent prersonhistoriska. Därutöver har Heyman gjort bokanmälningar om bland annat Sollieds verk (även det i häfte 3-4, 1931). Allt tillgängligt från denna sida: http://personhistoriskasamfundet.org/1920-1949/På samma tema är Curt Haijs artikel, "Kompletterande kommentarer till Mårten Blixencrons almanacksanteckningar" Personhistorisk tidskrift häfte 3 - 4, 1973, som ni hittar här: http://personhistoriskasamfundet.org/1971-1998/Mer problematisk, men ett verk som jag kommer att referera till i jakten på ett brev från 1593, är Setterdahls "Östgöta Nation i Lund 1668-1913" sidan 471 f. Den boken finns här: http://cognatus.se/index.php?page=skannade-boeckerI korthet är detta ett brev som både Setterdahl och Sollied nämner (och Bygdén verkar referera till i herdaminnet för Undersåker, men utan at nämna att det är just ett brev som är hans källa). Historikern Olof Holm har i en tråd på Facebook framfört att brevet kan vara fel daterat och föreslår att det kan vara från 1573, eftersom det omnämner någon person som var avliden 1593. Ingen av dessa källor som direkt eller indirekt refererar till brevet förtäljer var detta finns. Setterdahl skriver: I ett permebref af 1593 angående hans fäderarf kallas han Måns Carlsson ...Han skriver vidare att herr Måns hade diverse söner (där Simon och Erik bör utgå, som jag ser det), däribland två som tycks ha detta brev som källa: Olof (laxfogde i Ångermanland, lefvde 1593) och Carl (lefvde 1593) Att Olof var laxfogde i Ångermanland är en uppgift som finns med i en kyrkobok i Undersåker, där en senare präst, Berghemius (sent 1600-tal) antecknat: H:r Måns i Undersåker war född uthi Klaxåhsen och Nääs sochn. Hans sönner woro:
1. H:r Lars, effter honom pastor i Undersåker
2. Peder Månsson, landzschrifware i Ångermanland
3. H:r Bengt, pastor i Gummundrådh.
4. Oluff Månsson, laxfougde i Ångermandh och Soletta sochnSe sidan 188 här: http://fornskrift.se/wp-content/uploads/2021/04/Unders%C3%A5ker-NI_1.pdfSollied och Bygdén hade kontakt med varandra så den ena kan ha fått information från den andra. De upprepar Setterdahls information om att Olof och Karl (som alltså inte är nämnd av Berghemius) levde 1593, med tillägget att laxfogden Olof bodde i Sollefteå, en uppgift de alltså inte kan ha fått från Setterdahls skrift, men väl från Berghemius. Men dessutom tar de upp en dotter, som Setterdahl (kategoriskt ointresserad av vilka döttrar folk hade, som jag tolkar det) inte nämner. Bygdén: en dotter g. m. Olof Jonsson i KappSollied: ... Mogensdatter Blix, var 1593 gift med Olof Jonsson i Kläppe i LitMen vad är det för brev anno 1593?
223
« skrivet: 2021-06-27, 18:06 »
"Marta Blix", tabell 4Att Sven Danielsson verkligen var gift med en dotter till Måns Simonsson Blix, och att han i detta äktenskap hade de barn du angivet är vi överens om. Jag har inte hittat några belägg för hennes namn ännu (men har rätt nyligen börjat leta i denna gren). För "Martas" syskon finns det belägg för att de använde namnet Blix, så det är ett rimligt antagande. Och namnet Marta efter farmodern är också rimligt, i synnerhet som minst ett barnbarn fick detta namn. Även de föreslagna tidpunkterna för giftermål och dödsfall är fullt sannolika - men jag vill se dessa bekräftade! Biografi efterlysesPå nätet cirkulerar förvånansvärt många väldigt exakta biografiska uppgifter om både "Marta" och Sven själv och dessa kan mycket väl baseras på den biografiska text från 1702 som även jag är mycket intresserad av. På samma nätsidor saknas emellertid för det mesta uppgifter om Svens övriga äktenskap, vilket gör det troligt att dessa sidor kopierat varandra och ursprungligen bygger på att en enskild forskare har tagit del av denna källa och då endast återgivit en del av denna. Hade de som skrivit in uppgifterna haft tillgång till biografin, borde de haft kunskap om Sven Danielssons övriga hustrur. (Jag har svårt att tro att en biografi endast skulle nämna en av fyra hustrur, så att säga.) Sven Danielsson har jag inte sett belagd med namnet Sundström under sin livstid, men i hustrun Brita Langs nekrolog 1715, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036218_00153, tre år efter hans död, kallas hennes salig make för Sven Danielsson Sundström, så det torde ha varit ett namn som var etablerat under hans livstid. Jag har funderat över om namnet kommer från Sunne eller från Sundsvall. Ditt fynd av sonen Daniel Svensson Sundström i Stockholm gör att jag stryker alternativet Sunne, eftersom denna äldre son saknar koppling till Jämtland. Tack! Sonen Daniel och Sven Danielssons två första hustrur hade jag inte hittat själv och vill kolla upp innan jag kan ge någon återkoppling, men jag har noterat att Sven var gift långt innan han "ska ha varit det" med Månsdottern från Tuna, och misstänkte ett tidigare äktenskap. Brita Lang (kanske lite off topic)Brita Lang och hennes familj är jag lite extra intresserad av, delvis för att Petrus Lang är en anfader till mig. Jag tror också att Brita är Petrus syster (eller möjligen en nära släkting på annat vis). I domboken för Sunne i oktober 1691 står det: Påstmestaren well:t Swän Danielsson påminte om ett äntelligit sluth om sin hustrus rättmätige ingifne fodran af sahl. Peder Holsts lembnade ägendom, hwarom in februario 1690 agerades, der emot pastor wyrdig herr Jonas Salijn såsom fullmechtigh på herr Peders effterlåtnes wengnar quæstionerade, om dee små opförde påster icke kunna wara och räknas för begåfningh emellan bekanta persohner? Swän Danielsson föregaff sig eij behöfwa discurera där om, uthan håller sigh widh rättens resolution däröfwer den 22 februarij 1690, och för den ordsaken skuldh är hans hustru nu tillstädes, at edelligen besanna dee difficulterlige poster. Till hwilken ända hustru Brita Lang framkallades, och tillspordes om hon samma påster, bestående af 31 d. 12 öre k:rm:t kan med trygdt sambwette besanna och edelligen betyga, deth sahl. herr Peder Hålst dem af sig länt, och icke betallningh af honom derföre bekommit, hwar till hon beiakade, och sade sig dhet tryggeligen kunna göra, hwar med herr pastor Salijn war nögder, och rätten tillijka med honom, som 24 cap. Tingmålabalcken tallar, eden efftergaf. Altså niuther hustro Brita af sahl. Holsts ägendom sin betallningh som är 31 d. 12 öre k:rm:t. Den salig Peder Holst som det är tal om här, var styvson till Petrus Lang, och att de var "ingift familj" kanske kan förklara att Brita ("styvfaster" enligt vårt antagande att Brita var Petrus Langs syster) hade lånat ut pengar till salig Peder Holst. Att namnet "Lang" härrör från Långsele låter rimligt, men notisen i Brunflos series pastorum visar inte att Erik Markusson var från Långsele, bara att sonen Petrus "extractio" (ursprung) sägs vara Långsele. Det kan ju ha varit Erik Marcussons hustru som var därifrån. (Hon blev sen omgift med Ragunda-prästen Olof Rahm, med tiden avrättad som landsförrädare. Detta slapp dock Lang-mamman vara med om eftersom hon var död vid det laget ...)
224
« skrivet: 2021-06-27, 13:39 »
Måns Simonsson Blix, tabell 3
Vi har nått samma slutsats kring att tullnären Simon bör utgå och förmodligen baseras på Simson Blackstadius. Simon är visserligen ett förväntat namn på en son till Måns Simonsson Blix, så en sådan kanske har funnits - men i så fall dog han innan han hann sätta spår i källmaterialet.
Vi är också överens om att "disponenten 1668" Petrus Månsson Blix är identisk med den senare Gävle-lektorn. Han lade fram två avhandlingar 1668 (och en 1665). Jag har skummat igenom dedikationer och sådant i dessa, och alla tre skrifterna verkar ha tydlig koppling till Måns Persson Blix son, med tack till släkt på hans möderne.
Petrus Magni Blix har funnits
Dock tror jag att Måns Simonsson Blix hade en son Petrus, vilket jag baserar på att Petrus Magni Blix studerade vid Härnösands trivialskola åren 1661-1665 (samtidigt som Gulich). Namnen som blev lektor i Gävle var vid denna tid redan inskriven i Uppsala. Han skrevs in där som elvaåring i februari 1659, tillsammans med sina bröder Olaus och Johannes. (Att fadern dött 1658 kanske bidrogtill denna tidiga inskrivning?)
I det register som Teo och Per Sundin sammanställt över elever i trivialskolan i Härnösand, uppges Petrus Magni Blix vara kollegason född ca 1646 i Härnösand. (Den relativt jämngamla brodern Gulicius Magni Blix uppges vara komministerson född i Ragunda och deras yngre brodern Magnus Magni Blix står i samma register som kyrkoherdeson från Tuna, så det är inte uppenbart att det rör sig om tre bröder!)
"Marta Blix" kräver bättre belägg
Att en dotter fick namnet Marta, efter Måns Simonsson Blix mor, bondhustrun i Multrå, låter mycket rimligt, och vi vet att postmästaren Sven Daniels döttrar, systrarna Sundström, var systerdöttrar till Christina Blix i Luleå, vilket framgår genom den senares arvsskifte - men jag har ännu inte hittat annat än nätuppgifter om att denna Månsdotter (Blix) ska ha hetat Marta.
Jag återkommer till henne och de övriga syskonen framöver i samband med respektive tabell.
225
« skrivet: 2021-06-26, 19:12 »
Tack för denna midsommar-present, Constantinus! Jag håller själv på att kartlägga Blix-släkter, primärt genom att kartlägga vilka personer fram till ca år 1700 där vi har belägg för att namnet användes under samtiden, men självfallet försöker jag då se hur dessa individer är släkt med övriga Blixar, se denna tråd på Facebook (som bör gå att ta del av utan att ha ett konto där): https://www.facebook.com/groups/106244836070417/permalink/4736805073014347När det gäller Olof Månssons ättlingar har vi en rätt samstämmig bild (delvis för att jag tagit del av diskussioner i detta forum där en del av de saker du sammanställt här framkommer). Några smärre skillnader och kompletteringar finns dock som jag gärna vill stämma av med dig och andra intresserade. Olof Månsson, tabell 1Till att börja med gäller det Olof Månsson själv, som är väldigt anonym, och som jag inte sett belägg för med namnet Blix. Däremot är hans tre kända bröder, herr Lars i Undersåker, Peder i Styrnäs och herr Bengt i Gudmundrå, belagda med detta namn. Förutom som ägare av Bjursta, Multrå, så finns det andrahandsuppgifter (bland annat hos Sollied) om att han nämns i ett brev från år 1593 som rör ett arvskifte, och att han då var bosatt i Sollefteå. Den källan är vi nog många som skulle vilja ta del av, eller åtminstone få mer information om! Har du eftersökt den? Det finns en underfogde Olof Månsson som nämns i landskapshandlingarna för Ångermanland 1585. Är det "vår Olof Månsson"? Vad talar för respektive emot detta? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044324_00063Fogden Simon Olofsson BlixEn föreslagen son till Olof Månsson är Ölandsfogden Simon Olofsson Blix. Det finns åtminstone indicier på att han är släkt med denna gren av Blixarna (av mig kallad "Undersåker-Blixar"). Han och hans son Simon Simonsson Blix umgås med Mårten Blixencron (brorson till Olof Månsson) och Ölandsfogdens sigill (även avbildad på gravstenen) visar ett vapen med viss likhet. Ett eventuellt släktskap behöver dock inte betyda att fogden Simon Olofsson Blix var son till Olof Månsson. Det skulle kunna gå genom exempelvis en syster till Olof Månsson, som enligt det ovan nämnda brevet från 1593 var gift med en "Olof Jonsson i Kapp/Kläppe". Marit Olofsdotter, tabell 2Bland barnen till Marit och Simon Olofsson i Multrå, tror jag Simon Simonsson Blix ska strykas. Måns Simonsson Blix var, enligt sonen Gullichs egen beskrivning, äldste son i en bondefamilj som inte hade möjlighet att bekosta utbildning för Måns. Denne Simon Simonsson Blix är förmodligen son till Ölandsfogden Simon Olofsson Blix. Som sagt, tack för en väldigt fin sammanställning. Jag återkommer med fler tankar om dessa personer.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy