Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Göran Ekberg
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2023-05-11, 09:22 »
Från Gunnilbo 1721-
Gunnilbo (U) C:3 (1707-1737) Bild 87 / sid 85 (AID: v72163.b87.s85, NAD: SE/ULA/10346)
den 28 9br begrofs här, förr avskedade mästermans från Falun, Lars Matssons Lundbergs hustru Maria Eriksdotter som här blev död 26 9br
2
« skrivet: 2022-01-15, 21:16 »
Det här gör ju varken till eller från rörande Herr Ingolfs hustrus ursprung men kan ju ändå vara intressant.
Västerås domkapitel 16 mars 1597: Erik Germundsson i By socken vart uti vårt capitel förlikt med sin äkta hustru, Abluna herr Ingolfs efterleverska, och lovades sig vilja kristligen uti alla måtto emot henne sig hålla vid detta straff och ( ) om elies annorlunda kan finnas, först att skjutas ifrån församlingen och där till med att böta till domkyrkan 4 skeppund stångjärn: Hustru Abluna uti lika måtto på sin sida, kristligen troligen och from emot honom, med samma vite och straff tillgörande, såsom deras bekännelse här inlagd utvisar detta allt så bekänt uti dessa goda mäns närvaro ( )
3
« skrivet: 2021-12-13, 21:08 »
Vet ej om någon är intresserad av Johan Hindersson Slårf och hans hustru Elisabet Larsdotter men deras skilsmässa avhandlas i domkapitlet 1661 /Västerås domkapitel 1656-1661 sidan 359 http://gorek.se/domkapitel/1656-1661.djvu
4
« skrivet: 2021-10-15, 09:26 »
Här är ett av de dokument som sannolikt är källan till de uppgifter som anges här ovan. Det barn som här anges, Kerstin, är kanske inte dotter till Lars Västgöte. Modern anges ju vara "halvgången" och kanske var hon redan gravid med sin man när Lasse Västgöte rövade med sig henne till Örebro. Kronologin i berättelsen är inte heller linjär.
Kungliga arkiv, Hertig Karl av Södermanland m.m., SE/RA/710003/03/005/K 349, bildid: A0073744_00134
Om Lasse Västgöte som fursten höllt så mycket av och var så länge brukat för ståthållare på Nyköping:
Förenämnda Lars Wästgöte var först en av hertig Karls hingstridare och blev på sisto stallmäster och var hos de unga hästar i Örebro, drog så till Stockholm och lockade där äkta mans hustru, och medan mannen än levde förde han henne med sig till Örebro, och låg där i uppenbar hor så hon var halvgången med barn, som Anders Nilsson sedan fick till äkta, förr än hennes äkta man dödde, sedan äktade han samma vitterliga hora den fete kånan hustru Anna, som levde honom ut och hade allenast två döttrar efter sig med samma horkåna, först flydde? Han sköldemärke av kong Johan och fick Skädvi och några fler gods där neder i (tomt) socken i Södermanland.
/Därefter följer an antavla där endast ena dottern är nämnd/
Kerstin, Anders Nilssons som sedan var stallmäster, hon brådde uppå sig och var en hora med en bårdskärare som ( ) kom och han försköt henne ifrån allt det de åtte, hade 3 döttrar tillhopa han fick och frälse nu på senaste av kongen
(Barn)
Maria den försköt han med modern / Brita / Lisbet var liten
5
« skrivet: 2019-03-18, 12:20 »
rogerwilco - Vad heter paret du söker?
6
« skrivet: 2011-06-27, 18:08 »
Här är hela bilden. Jag var lite angelägen om att ingen skulle hitta på något utifrån de andras huvudbonader. Dessutom tycker jag att pipbruket bland drängarna tyder på en relativt sen datering, d v s efter 1915. Lite arbetaraktigt uppstudsigt Men jag kanske bara läser in något som inte finns
7
« skrivet: 2011-06-26, 17:20 »
Är det någon som kan datera denna mössa? 
8
« skrivet: 2011-05-07, 10:12 »
Ninnie. Uppslag 116 i Svar. Föräldrar är Olof Andersson och Sara Eliasdotter.
9
« skrivet: 2011-02-15, 21:22 »
Det ska vara Stråningstorp
10
« skrivet: 2011-01-16, 09:08 »
I landskapshandlingarna förekommer endast ett fåtal av de byar som senare (husförhörslängder m m )redovisas under Floda socken. Bland annat saknas Tallriset, Syrholn och Forsgärde. Till vilken socken kan dessa ha hört tidigare? Eller har byarna helt enkelt tillkommit efter 1630?
11
« skrivet: 2010-07-15, 12:29 »
Svar till Ing-Mari
Margareta Wernicksdotter
* 1662-03-02 Skinnskatteberg Flohammar
? 1745-06-29 Skinnskatteberg Kyrkbyn
Fam 1:
Olof Ersson Gjörling
g: 1684 Söderbärke
1 Magdalena * 1685 Söderbärke
2 Erik * 1687-09-18 Söderbärke
3 Maria * 1690-01-28 Söderbärke
Fam 2:
Anders Persson * 1649 Skinnskatteberg
g: 1700
4 David * 1701-11-15 Skinnskatteberg
5 Margareta * 1703-08-03 Skinnskatteberg
6 Anna * 1705-06-02 Skinnskatteberg
12
« skrivet: 2007-10-14, 11:08 »
 Vad står det efter svärfadren och heter denne Niels Eriksson.
13
« skrivet: 2006-11-14, 15:56 »
Vernick Ersson hade troligen ytterligare en son, Franz Wernicksson, hammarsmed som blir halshuggen år 1700 efter ett dråp i Skinnskatteberg. Några bergtingsprotokoll och husförhörslängden pekar i alla fall i den riktningen. - Hfl A1:1 Skinnskatteberg 1684: Ängsö smeder, Mr Wernick hu Marina sn Johan, dr Kerstin sn Franz
Bergsting i Gränge (Grangärde)sn 2/9 1687: Järsjö hammare Mäster Wärnick Ersson Mäster Johan Ersson Lärdräng Frantz Wärnicksson
Bergsting Skinnskatteberg 1691- 1698: Prästhammaren Mäster Wernick Ersson drängar Frantz och Johan Wärnicksson
14
« skrivet: 2006-08-15, 18:23 »
Pinsamt.... men så kan det bli i hastigheten. Denna bouppteckning tycks tillsammans med en (1) uppgift i husförhörslängden vara de enda källorna som bevisar släktskapet mellan dessa personer, såvitt jag känner till. Tack återigen.
15
« skrivet: 2006-08-15, 07:06 »
Tack för uppgifterna. Några syskon kände jag till men inte så här många. Varifrån kommer uppgiften om en broder Erik?
16
« skrivet: 2006-08-14, 07:22 »
På min hemsida har jag lagt ut en liten uppsats om Anders Salholm (1717-1790) från Sala samt en tabell över ättlingarna i några led. Länk till dokumentet
Salholm.pdf
Jag tar gärna emot uppgifter om ytterligare ättlingar i denna släkt.
17
« skrivet: 2006-05-11, 08:35 »
Jodå det är klart att det ska vara Sandtorp. Själv läser jag Sjökapten Knäckenfeldt.
Jag har följt Nils Jansson från början till slut men kan inte någon stans se att han sysslat med sjöfart. Han står ju här antecknad som inhyses och kanske då hos en sjökapten men någon sådan hittar jag inte i Karlskoga. Jag funderar på om det kanske rentav är så att han gått omkring och kallat sig för detta namn och att prästen lagt till namnet som en rolig anmärkning. Han dömdes för fylleri 1826 och möjligen kan man i domboken få lite mer detaljer om denna person.
18
« skrivet: 2006-05-10, 09:35 »
Jag undrar om det inom parentesen verkligen står vad jag tror. Och om det är så - vad menas?  Karlskoga AI:16A sidan 363
19
« skrivet: 2006-03-21, 21:03 »
Upplysningar rörande Annika Andersdotter apropå Kurt Gustafssons frågor. Såvitt jag kan förstå är hon densamma som 1786 gifter sig med Erik Olsson från Finnebäck. Hon är då antecknad som piga i Brattforsen. Dottern Britta föds i Nysund 1786 och om Annika uppges att hon är från Asplund och fadern är skomakaren Erik Olofsson. från Karlskoga. Hon är dock inte antecknad vid Asplund i husförhörslängden
I Karlsdals husförhörslängd för 1790 hittar jag Annika på två ställen. Först som änkan Annika Andersdotter tillsammans med dottern Britta vid Brattforsen och vidare vid Lobergsfallet gift med Nils Nilsson född 1771. När Nils och Annikas dotter Anna föds 1798 är hon antecknad som Annika Matsdotter och jag tror att prästen har gjort en förväxling med hennes fars patronymikon, nämligen Anders Matsson i Brattforsen. Vid dottern Marias födelse 1804 är hon antecknad som Annika Larsdotter och här har prästen möjligen förväxlat patronymikon med hennes svärmoder, Maria Larsdotter. Att det verkligen är fråga om samma Annika framgår av
husförhörslängden.
I Karlskoga husförhörslängd 1777-82 finns vid Brattforsen en torpare Anders Matsson f 1714 och hans hustru Brita (Jönsdotter) f 1724. De har också en dotter Annika f 1758 och jag misstänker att denna Annika är densamma som senare är gift med Nils Nilsson. Anders Matsson kommer till Brattforsen ungefär 1768. Dottern Sara f 1767 är inte född i Karlskoga medan dottern Greta f 1769 är antecknad i Karlskogas födelsebok.
Tyvärr har jag inte tillgång till inflyttningslängden men förhoppningsvis kan man här se varifrån Anders Matsson med familj kom ifrån och den vägen få fram säkrare uppgifter huruvida Annika är dotter till denne.
20
« skrivet: 2005-12-29, 08:37 »
Simon Frunck hade följande barn: Karl 1627,
Elsa 1622, Johan 1624, Kristian 1629 , Adam 1631, Johan 1634 , Henrik 1636 , NN ? 1647. Jag tror att du helt enkelt får sätta dig med kyrkböckerna och reda ut hur det fortsättningsvis förhåller sig. Att Kristian Frunck som dog 1736 skulle vara son till den första Simon Frunck är väl möjligt men inte troligt eftersom han då skulle ha varit 107 år gammal.
21
« skrivet: 2005-12-15, 09:58 »
Ett tips är att titta i de renovationer (avskrifter) som har sänts in till Göta hovrätt. Har du tur kan du täppa igen luckorna denna väg. Jag har ingen erfarenhet av Göta hovrätts arkiv men misstänker att renovationerna här liksom hos Svea hovrätt har blivit mikrofilmade.
22
« skrivet: 2005-12-15, 07:50 »
Känner någon till en Daniel Olofsson bosatt i Boleby? eller liknande ortnamn i mitten av 1600-talet. Han gifter sig troligen 1653. Jag har genom ett domboksprotokoll uppgifter om var och när han är född men skulle gärna vilja veta om han fick några efterlevande.
23
« skrivet: 2005-06-30, 15:45 »
Jag har nu gjort ett register över de äldre kyrkoräkenskaperna i Västermo. Möjligen kan detta vara en liten hjälp i denna kyrkboksfattiga socken. Hör gärna av er om ni hittar något som är tokigt. Adress till registret är: http://web.telia.com/~u19504888/ Därefter rubriken Register.
24
« skrivet: 2004-04-05, 13:48 »
Olof Betulander omnämns i domboken som Herr och vyrdige vid några tillfällen så det är väl inte otroligt att Olof själv skulle kunna ha varit präst eller kaplan. Titta i Strängnäs stifts herdaminne för där borde han finnas med om det är så.
25
« skrivet: 2003-06-10, 08:18 »
Hej Kurt
Jag kan inte erinra mig att jag har stött på denna person. Å andra sidan vill jag minnas att jag bara som hastigast har skummat igenom domböckerna för Norrbo häradsrätt. Ett arkivtips är Bergskollegium, Advokatfiskalens kontor. Detta hittar du på riksarkivet. I detta arkiv finns både längder över smeder och domböcker plus lite annat smått och gott. Jag är lite osäker på hur mycket material som finns om Skultuna bruk men det är väl värt ett försök.
26
« skrivet: 2003-06-07, 11:32 »
Hej Anders
Vi har uppenbarligen gemensamma anor. Nedan kan du se vad jag har hittat om Frunckarna. Däremot har jag gått bet på Johan Söderberg som Greta var gift med. Har du kommit längre där?
VII:25 Johan Söderberg Fellingsbro ? 1797-01-23 Arnö Ingeby g: 1763 Skogvaktare
VII:26 Greta Frunck * 1738-01-13 Skultuna
Var före vigseln huspiga på Grönsö
VIII:51 Karl Kristiansson Frunck * 1706-09-17 Skultuna ? 1781-12-17 Skultuna Skultuna bruk
Trådmästare och sexman. Avgick från denna syssla 1757.
1767 undertecknar han med 39 andra bruksabetare en handling där brukspatron förbinder sig att i stället för beslagtagen
jord ersätta denna med en tunna råg, en tunna korn, tvenne tjog råghalm och en kål eller kryddtäppa om tre kappland av
god jordmån samt att de tilläts att beta sina kreatur på de vanliga ställena.
VIII:52 Margareta Persdotter * 1709 Sala ? 1785-12-12 Skultuna
IX:101 Kristian Frunck * 1662 Skultuna ? 1736 Skultuna Skultuna bruk
Inventering 1693: Christian Frunck, tråddragare, stuga med kammare i stugan spis med bakugn. En bod med källare under
och nytt fähus
IX:102 Karin Persdotter Näbb * 1666-04-04 Skultuna ? 1736 Skultuna Skultuna bruk
X:201 Karl Frunck * 1627-02-05 Skultuna
Inventering av bruksarbetares hus 1693. Karl Frunck bor ungefär 1/2 mil utom bruket som han skall löpa morgon och afton
Nattvardspengar 1670. Wijnpenningar för 2 år 24 öre
X:202 Karin * 1633 ? 1712-03-09 Skultuna Skultuna bruk
X:203 Per Persson Näbb ? 1703-01-11 Skultuna Skultuna bruk
Norrbo häradsrätt 1700-06-05
Kärade Per Nebb vid Skultuna bruk till samtliga Lars Erssons arvingar i Brunnsby angående det han uppå Lars Erssons trägna anmodan lånt honom Ao 1684 en silverskål och bägare om 14 lod inalles .... en spann råg vorden leverert av Lars Ersson själv och efter hans död 2 lass hö av mågen Johan Johansson i Brunnsby... tillika med svågern Erik Larsson i Håfmanstorpet att ingen egendom funnits efter fadern och att de intet här av njutit, dock övertygade dem Näbbs hustru å dess mans vägnar tillstädes att Erik lovat 10 daler och Johan 5 så ock att både kläder ko och häst varit som de åt andra creditorer givit i betalning och därmed efter behag disponerat. Res. De skall betala Per Näbb 22 daler 16 öre kmt.
1702-02-11
Smeddrängen vid Svanå Anders Olsson vid namn besvärade sig över bruksmästaren vid Skultuna Päder Näbb som denna vinter olovligen för honom borttagit 3nne lass hö ..... Per Näbb förklarade sig att smeddrängen gått in på den skog som han i många års tid oklandrat nyttjat
X:204 Maria Pålsdotter
Norrbo häradsrätt 1707-03-11
Arrendatorn vid Gillfors Jean du Pont tilltalade krögarens vid Skultuna mässingsbruk Nils Schults hustru Maria Pålsdotter angående betalning av en tunna och två fjärdingar sädeskorn som hennes förre man Peder Näbb efter dess skrivelse av d 6 april 1696 som nu in originale uppvisade av hans sal anticessor matrimoni fogde Lars Olofsson till låns bekommit åt Lars Johansson i Skultuna byn item bekräftade vedergällning för 2 tunnor råg som Peder Näbb för sig själv d 3 juli 1701 av Lars Olsson borgat vilket finnes uti han cladd annoterat .... havandes Lars Olsson några månader förrän han vart död varit med på arvskiftet efter salig Näbb men på efterfrågan om någon gäld funnes icke det ringaste nämnt därom.
XI:401 Simon Frunck Tyskland ? 1673-09-14 Skultuna Skultuna bruk
7/10 1620 Examination om namn hemort och tro; Simon Frunc Hessus äst uppfödd här i Sverige
1622 Gåva till kyrkans iståndsättande i form av målningar
25/6 1623 Nyköping: Simon Frunck kommit från Västerås och arbetat 5 veckor med sin dräng
1632 arrenderades Skultuna bruk av S F och Kort Helms. Kontraktet gällde 5 år och arrendet var 100 Rd Specie per ugn. De kunde dock inte driva bruket mer än ett halvt år. Frunck tycks ha vistats utomlands och Helms saknade kapital 1633 Skänkte de båda tillsammans med Hindrich Krop och Christopher Forman en ljuskrona av mässing till kyrkan.
19/2 1636 Boskapslängd; 2 kor 2 gamla svin 2 unga svin
Troligen bror till Hannes Fruncken verksam som brännugnsmästare vid Nyköpings mässingsbruk 1622-1624
XI:402 Katarina
27
« skrivet: 2002-12-12, 16:24 »
Det känns som en evighet sedan jag sysslade med Karlskoga och jag har inte en aning om var Anders Matsson kommer från. Kontakta hembygdsarkivet och hör om de kan hjälpa dig med att leta i sina kortlådor. Det finns minst en, mer omfattande samling om Karlskogabor på arkivet och om du har tur kan det finnas någon uppgift om Anders M. Telefonnumret är 0586-57505. Om du har möjlighet att besöka arkivet så gör det i stället. Det finns en hel del intressant att bläddra i.
28
« skrivet: 2002-12-12, 08:27 »
Jag har själv kört fast på Gunilla Larsdotter men kan bidra med ett underhållskontrakt från 1727.
Karlskoga häradsrätt 1727
Klagade Anders Matsson och hu Gunilla Larsdotter i Bregårdstorp det de ej njuta sin vederbörliga försörjning hos
hennes son Olof Andersson där sammastädes likmätigt den förening som de gjort sig emellan den 19 mar 1726. Olof
Andersson däremot besvärade sig det hans moder och styvfader icke vilja vara förnöjda med den kost han kan åstadkomma ty sades emellan parterna efter deras samtycke således det skola det gamla folket hädan efter hava sitt matlag för sig själva och bör Olof Andersson lämna dem husrum samt giva dem i år och framledes årligen till underhåll, halvannan tunn råg 1 1/2 tunna blandkorn 2 lispund torrt kött salt låta dem så födan åt 2 st kor och 2 st får, bruka en kålsäng och så 2 kannorlinfrö. Varmed det gamla folket skola förnöjda vara och bör där emot göra åt sonen till dess hushåll det arbete som de förmå.
29
« skrivet: 2002-06-20, 12:05 »
Min farmor hette Skuldfrid. Hennes förklaring till namnet var att hon var född utom äktenskapet och modern ville med namngivningen visa att dottern var utan Skuld. Men jag har för mig att namnet Skuld förekommer i fornnordisk mytologi och kan ha inspirerat till namnet. En broder till Skuldfrid döptes till Aladin (dock alltid kallad Allan)och här lär väl ursprunget stå att finna i Tusen och en natt.
30
« skrivet: 2002-02-12, 19:32 »
Jag har i domböckerna hittat två exempel på att det spelades. I det andra exemplet kan det möjligen röra sig om en musikalisk yttring.
Sköllersta häradsrätt 13-15 juni 1625
hadhe alsomoftast warit i Lidstorp och spelat kort medh hans sälskap
Arboga rådhusrätt 1674
berättar att hos Harald hålls ett förargeligt leverne med dans och spel....
31
« skrivet: 2001-10-01, 13:29 »
Eftersom det inte är fråga om ett register över dina egna släktingar utan en registrering av samtliga personer inom en församling och då ett stort antal av dessa kan förväntas vara i livet, är det olagligt. Om jag förstår lagen rätt så är det olagligt även om du skulle hantera registret i pappersform. Man skulle eventuellt kunna tänka sig att du åberopar nedanstående paragraf. 6 ? Denna lag gäller inte för sådan behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur. Begreppet privat natur finns nämligen inte definierad i lagtexten. Jag tror nog ändå att du skulle få svårt att hitta ett godtagbart skäl att föra detta register. Om du tittar på datainspektionens hemsida under Kunskapsbanken, så hittar du en del frågor&svar som kanske kan vara till hjälp. www.datainspektionen.se Den rubrik som Bo Berndtsson hänvisar till existerar säkert men jag kan banne mig inte hitta den. Den måste förekomma under någon huvudrubrik.
32
« skrivet: 2001-08-27, 08:26 »
Ann Den Betty som du söker är möjligen Elisabet Karlsson född 25 okt 1871 i Frogesta, Ekeby s:n. Hon utvandrade 27 sept 1889. Jag har en känsla av att jag har sett brev från henne eller hennnes syster men är inte alldeles säker. Kontakta mig privat via email så ska jag under tiden undersöka saken. Du kanske även kan hitta något på min hemsida. http://go.to/ekeby
33
« skrivet: 2001-06-11, 08:49 »
Mantalslängder m m för Karlskoga socken ca 1580-1713 finns nu utlagda på Forskarkällans hemsida. http://go.to/forskarkallan
34
« skrivet: 2000-11-07, 15:28 »
På Riksarkivet, i Bergskollegium och advokatfiskalens arkiv hittar du dels rättegångshandlingar och även redovisningar över anställda smeder vid de olika bruken. Om jag inte minns fel berättas här också om mästar- och gesällbrev. Jag har framför allt tittat på 1660-talet och hittat en hel del matnyttigt. På landsarkivet i Uppsala finns ett arkiv som vid ett första påseende verkar innehålla samma uppgifter, nämligen Bergmästaren i Kopparberg och Västmanland. (tror jag att det heter).
Du hittar också uppgifter i de olika brukens räkenskaper. Oftast förekommer smederna i avräkningsböckerna men ibland finns även husesyner och andra handlingstyper bevarade.
35
« skrivet: 2000-10-06, 08:48 »
Efter vad jag har kunnat utröna är Marit Eskilsdotters anfäder/mödrar dessa.
Samtliga uppgifter sammanställda ur Karlskoga härads domböcker.
Marit Eskilsdotter
f Eskil Jonsson, Stråbergsmyren d ca 1689
m Kerstin Larsdotter
ff Jon Björnsson Stråbergsmyren
fm Karin Månsdotter
mf Lars Påvelsson, Gräsholmen
mm Marit Tomasdotter, Gräsholmen
mmf Tomas Andersson, Sialsjön, Visnum sn
mmm Karin Arvidsdotter
36
« skrivet: 2000-08-15, 08:48 »
It´s a while since I found this but I will remember there was a hammarsmed Siliakus in Fellingsbro parish. The dates when he occured corresponded well with Henrik Siliakusson in Karlskoga and I assumed then that this was his father.
37
« skrivet: 2000-07-31, 08:19 »
Nej det gör vi inte. Som privatpersoner är vi nämligen undantagna. Däremot är det säkert så att uppdragsforskning, d v s om man tar betalt, faller under PUL.
Undantag för privat behandling av personuppgifter
6 § Denna lag gäller inte för sådan behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur.
38
« skrivet: 2000-03-14, 13:16 »
Lite hjälp kanske du får på Datadux hemsida. Där finns nämligen födelse- och andra böcker renskrivna. Adress www.datadux.se
39
« skrivet: 2000-02-12, 22:58 »
Nu har jag läst igenom lite gamla inlägg om Karlskoga och har en fråga och två förtydliganden 1/ Håkan Karlsson frågar den 23/10 om Karin Bryngelsdotter i Immen. Själv har jag antecknat att hon är gift med Hindrik Jonsson i V Kärne och dör 1756 på samma ställe. Fadern till Karin är möjligtvis Bryngel Asmundsson i Immen som nämns vid något enstaka tillfälle i mantalslängderna. Har jag gjort något misstag?  2/ Bengt Nordstrands inlägg 30/8. Kerstin Eskilsdotter i Åsbergsviken gifter om sig med Johan Erssson efter Olof Arvidssons död. Häradsrätten 1695; Masmästaren Anders Olsson uti Åsbergstorp klagade över sin grannhustru Kerstin ibidem för det hon uti häftighet kallat honom skälm. Denna Kerstin var nu intet tillstädes utan hennes man Johan Ersson svarade för henne viljandes neka att hans hu kallat Anders skälm. Därför Anders begärde att Johan ville härutinnan befria sin hustru med själv sin ed. Vilket Johan varken ville eller kunde göra. För den skull skall Kerstin Eskilsdotter...... 3/ När det gäller Jordanssönerna i Brickegården har jag hittat följande skattebrev på landsarkivet i Uppsala. ...göra vitterliget att oss hava Mattias Jordansson i Brickegården i underdånighet föredragit låtit hava såsom han tillika med sin broder Arvid Jordansson haver icke allenast ao 1631 köpt ett fjärdel i Brickegården i Karlskoga socken utan ock ao 1635 bägge desslikes en halv gård Brickegårdstorp benämnt under skattemanna börd och rättighet sig tillhandlat uti vilka gårddelar de allt här till hava vardera sin halvpart roligen possidera..... i stället för Mats Jordansson är Måns Jordansson infört ..... att han halva delen med sin broder köpt haver.
40
« skrivet: 2000-01-28, 13:12 »
Hej Anders
Jag såg Erik Pedersson i Bår bland anorna här ovan. Om det är så att du inte redan har upptäckt det kan jag meddela att fadern är Per Jacobsson i Bår, såvida det rör sig om samma Erik.
Övertjurbo häradsrätt 1672
Erik Persson i Bor uppvisar ett köpebrev från 3 januari 1625 som berättar att fadern Per Jacobsson tillika med sin svåger Nils Larsson inlöst av sin syster deras hus och jord i Bor.
41
« skrivet: 2000-01-18, 20:24 »
Hjulmakarebo - Finns någon som har uppgifter om smeden Per Jöransson och hu Margareta Pålsdotter som 1651 får dottern Anna?
42
« skrivet: 1999-09-27, 12:41 »
Det finns en Bratt-släkt vid Hällefors silverbruk som jag stötte på för ett antal år sedan när jag råkade felforska. Jag vill minnas att det fanns en gruvdräng f någon gång på 1640-talet som hette Johan Bratt vars barn hamnade i Grythyttan. Bl a i Fisklösen. Kanske är det härifrån dina Brattar stammar.
43
« skrivet: 1999-09-25, 11:45 »
Ekebyforskare! Jag har nu lagt ut en hemsida som kommer att handla om Ekebys historia. Redan idag finns avskrifter av domböcker, sockenstämmoprotokoll, årliga räntan och en hel del annat. Hör gärna av er om ni har synpunkter. Däremot kan jag inte svara på rena släktforksarfrågor eftersom detta ämne inte har varit syftet med sidan. http://go.to/ekeby
44
« skrivet: 1999-09-19, 17:18 »
Anneli
Kanske har du gjort samma felläsning som jag gjorde. Möjligen är det Gunnilbo socken som avses. Där hittade jag nämligen den person som jag i flera år sökt i Funbo sn (Uppland) och jag tror jag letade i en Tumbo sn i Sörmland också. Om jag minns rätt hade man i hfl förkortat Gunnilbo till Gunbo.
Lycka till.
45
« skrivet: 1999-06-21, 18:37 »
Ock det gör jag också. Nämligen Johan Söderberg död 1797-01-23 i Ingeby, Arnö socken. Enligt uppgift i hfl ska han vara född i Fellingsbro. Han gifter sig 1763 med Greta Frunck från Skultuna.
46
« skrivet: 1999-06-09, 13:05 »
SVAR har naturligtvis inte upphovsrätt till innehållet (texten) på mikrokorten. Däremot tror jag att man kan hänvisa till upphovsrättslagen §49 och därmed begränsa användandet av mikrokorten.
Framställare av kataloger m.m.
49 § Den som har framställt en katalog, en tabell eller ett annat dylikt arbete i vilket ett stort antal uppgifter har sammanställts eller vilket är resultatet av en väsentlig investering har uteslutande rätt att framställa exemplar av arbetet och göra det tillgängligt för allmänheten.
Rätten enligt första stycket gäller till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet framställdes. Om arbetet har gjorts tillgängligt för allmänheten inom femton år från framställningen, gäller dock rätten till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet först gjordes tillgängligt för allmänheten
47
« skrivet: 1999-06-08, 07:18 »
Samzeliussamlingen redovisar endast byar och gårdar i Kumla socken. Det Björka i Ekeby socken som du nämner är alltså ett helt annat än det i Samzeliussamlingen redovisade Björka i Kumla socken.
48
« skrivet: 1999-06-04, 15:34 »
Jag vet inte om jag riktigt förstått alla inlägg i denna debatt men kastar väl in ett tyckande ändå.
Begreppet landskap saknar idag funktionen som politisk eller administrativ avgränsare. Det är mer att betrakta som en historisk relikt. Däremot är länsbegreppet i högsta grad levande med fortsatt tänkbara förändringar av gränser. Även sockenbegreppet måste betraktas som en relikt då det inte längre har någon funktion. - Men både socken- och landskapsnamnen är relativt väl kända av medborgarna (undantaget socknar i nuvarande stadsdelar). Några geografiska förändringar av landskap eller socknar är inte att vänta. Folkbokföringsmyndigheten använder fortfarande församling ( eg. län-kommun-församling-fastighet) för att identifiera födelseort och kommer även att göra så efter kyrkans avskiljande. Detta borgar för att använda begreppen landskap-socken-by i redovisningar. Jag kan inte se någon som helst orsak att använda län förutom vid källhänvisningar. Att en person redovisas i en jordebok ingående i Örebro LÄNS räkenskaper är en fråga om proveniens inte om bostadsort. Arkivbildaren är länsstyrelsen, landskansliet etc, och det är dess arkiv som redovisas. Personerna är liksom i kyrkans arkiv redovisade under den socken de är bosatta i. Om de kyrkliga arkiven hade tillkommit under andra administrativa former så skulle kyrkoböckerna kanske ha redovisats under respektive stift och då hade vi även fått överväga om en person var boende i t ex Frogesta-Ekeby-Strängnäs stift. Att kyrkoböckerna på landsarkiven redovisas under respektive län måste betraktas som en efterkonstruktion från landsarkivens sida och har ingenting med verkligheten att göra.
Så länge det handlar om person- och släktforskning tycker jag att det är naturligt att använda sig av den kyrkliga proveniensen eftersom det här vi hittar grundstommen till våra forskningsresultat. I andra historiska sammanhang är det naturligtvis relevant att använda län, stift o s v beroende på vad man vill berätta med sin forskning.
49
« skrivet: 1999-05-28, 09:50 »
Jag är ingen expert på namnetymologier men tänkte bidra med en gissning. Det kan vara så att Ander kommer från grekiska Andros vilket betyder man. Jämför efternamnen Chronander=Tideman Insulander=Öman.
50
« skrivet: 1999-05-23, 17:22 »
Från vilken källa kommer uppgiften att Thomas smed skall ha avlidit i Ljusnarsbergs församling??
51
« skrivet: 1999-04-22, 10:12 »
Tommy
När det gäller moderna kartor har Lantmäteriverket upphovsrätt. Man menar också att man har upphovsrätt till de digitala kartbaserna över historiska kartor. Däremot står det oss fritt att använda kopierade kartor så länge det inte gäller ekonomiska kartor o likn. Upphovsrättslagen likställer kartframställning med annan bildframställning så även om kartorna är tillkomna hos en myndighet och är allmän handling kan myndigheten hävda upphovsrätt och därmed ta ut avgifter för publicering.
Själv sysslar jag också både med släktforskning och arkeologi/bebyggelsehistoria men har funnit att kartorna i ett släktforskarsammanhang mer blir dekorativa element än fördjupad information. Den största nyttan har man i så fall av akterna till kartorna och ska även detta digra material scannas då kostar det.
Själv tycker jag att det skulle vara intressantare att kunna köpa en CD med ett härads alla domböcker, en församlings alla kyrkböcker eller ett läns jordeböcker. En dator har många i dag däremot mer sällan en microkortsläsare. Frågan är vilken strategi man ska välja. Är det de stora gruppernas behov eller de mer specialinriktade. Jag tror inte att det finns resurser att tillgodose alla intressen.
52
« skrivet: 1999-04-21, 22:08 »
Tommy har rätt...Lantmäteriverket har just den uppgiften att vara vinstdrivande. Jag pratade med lantmäteriverket i dag och fick uppfattningen att man hade för avsikt att så småningom publicera det historiska kartmaterialet på internet. Men endast som thumbnails. Tanken är väl då att man ska hitta sin by eller sin socken och beställa en kopia av kartan. Om priset för denna kopia kommer att bli billigare än i dagsläget d v s allt ifrån ett par hundra till några tusen kronor, förtäljer inte historien.
Delar av det historiska kartmaterialet finns mikrofilmat, nämligen de geometriska jordeböckerna, möjligen även andra kartserier, dessutom förekommer häradskartor, både de från 1600-talet och de från 1860-talet i nytryck. I hembygdsarkiv, kommunarkiv o s v förekommer storskiftes- och laga skifteskartor. Detta material skulle kunna användas för att lokalt eller regionalt skapa en kartdatabas. Scanna in och digitalisera - upphovsrätten till dessa kartor och kopior ligger inte hos lantmäteriet. Förutsättningen är naturligtvis att arkivet/förvararen är med på noterna. - Men uppriktigt sagt - vilken nytta har man av detaljkartor inom släktforskningen - området tillhör väl snarare disciplinen agrarhistoria.
53
« skrivet: 1999-04-20, 08:40 »
Ytterligare ett belägg - Brun Larsson på Skattegården i Västerplana socken vid mitten av 1600-talet. Följande är ett utdrag ur häradsrättens protokoll från juli 1682.
Skräddaren Erik Leek å sin hustru Maria Brunsdotters vägnar klagade till Jon Andersson i Skattegården Västerplana att han å sin hu vägnar jämte hennes syskon besitter han hu faders arvejord i bemälte gård, begärandes att Jon Andersson och de (sine adrehenter) måtte bevisa huru och med vad rätt de samma jord possiderar...
54
« skrivet: 1999-04-18, 22:43 »
Franz Wernicksson gifter sig 3/10 1690 i Skinnskatteberg med Malin Andersdotter. År 1700 hamnar han inför tinget efter att ha dräpt en dräng och blir troligen avrättad kort därefter. Jag undrar om någon har stött på denne Franz och kanske hittat hans fader. Själv misstänker jag att denne är Wernick Ersson som förekommer vid Prästhammaren under 1680-talet. Några andra förslag?
55
« skrivet: 1999-04-13, 12:25 »
Anna Persdotter Berg var enligt hfl och dödbok i Silvberg, född 11 april 1727. Någon födelseort är däremot inte angiven. Hon var jungfru på Grängshammars gård då hon 1762 gifte sig med smeden Erik Paulsson Granholm. När hon avled i Silvberg 1812 benämndes hon Anna Granholm. Är det någon som har stött på henne eller hennes förmodade fader Per Berg i omkringliggande församlingar eller på annat håll?
56
« skrivet: 1999-03-30, 15:54 »
Hej Hans Din tolkning är korrekt, de nämns i domboken detta år. Däremot vet jag inte varför de befann sig vid tinget. Uppgifterna är hämtade från ett register till Karlskogas domböcker som jag gjorde för några år sedan. Tyvärr gjorde jag bara ett begränsat antal noteringar - namn, tingstillfälle, by och ytteligare några uppgifter. Excerpter från domböckerna har däremot Kjell Nordqvist i Karlskoga gjort och dessa återfinns hos hembygdsföreningen därstädes. Personregistret har jag lagt upp på min hemsida http://hem.passagen.se/gekberg/dombcker.htm men om du är intresserad av den tryckta skriften som även är sorterad på byar med lite kompletterande uppgifter, kan du vända dig till Karlskoga hembygdsförening. Adressen hittar du på hemsidan. Jag är medveten om att alla uppgifter i registret inte är korrekta men jag hoppas att det kan komma till nytta ändå.
57
« skrivet: 1999-03-30, 12:52 »
Hej Jan
Vad bra! Jag har bland anorna en Lars Ludvig Hultberg född i Västerås 3/4 1836 och död 1920 troligen i Fläckebo. Har du några ytterligare uppgifter om honom.
58
« skrivet: 1999-03-30, 12:37 »
Hej Hasse m fl
Här är några uppgifter ur Karlskoga härads domböcker, årtalet inom parentes. I Björkmo hittar jag en Hindrik Hansson gift med Elin Nilsdotter (10/10 1700). En Hindrik Lang möjligen densamme förekommer vid tingen 1704, 1706, 1707 och 1715. Nämnda Elin Nilsdotter kan misstänkas vara dotter till Nils Bertilsson i Björkmo som i sin tur är son till Bertil Simonsson i Agen (1652). Nils var gift första gången med Brita Hindriksdotter från Tällekullen (1670) och hon i sin tur var dotter till Kerstin Nilsdotter på Tällekullen (1657) och troligen Hendrik Andersson bördig från Strömtorp (1652).
59
« skrivet: 1999-03-22, 17:44 »
Jag har upptäckt att det finns många med namnet Näbb i Västmanland under 1600-talet. Själv har jag bland mina anor en tråddragare Per Persson Näbb som dör vid Skultuna bruk 1 november 1703. Han var gift med (Marja). Är det någon som har närmare upplysning om hans och hustruns härkomst? Finns det någon som har forskat närmare på detta namn?
60
« skrivet: 1999-03-17, 08:35 »
Naturligtvis har Madeleine rätt. Det är endast anor på mödernet som är säkra, eller i varje fall någorlunda säkra. I konsekvensens namn bör därför alla släktforskare med självaktning och en sant källkritisk hållning till disciplinen begränsa sin forskning till mödernet. Det gör vi nu inte av den orsak att sannolikheten trots allt är ganska stor att vi verkligen har hittat rätt fader. Dessutom skulle våra forskningsresultat bli tämligen begränsade till omfånget om vi enbart forskade på mödernet. Vi gör alltså avkall på den kritiska granskningen till förmån för fynd av fler anor. I genealogiska sammanhang görs annars omfattande utredningar med jämförande av källor och samlande av indicier för att belägga ett påstående. Så är inte fallet när det gäller kärnfamiljen. Här förutsätter vi att allt går rätt till. Jag kan inte direkt peka på vad som skulle bevisa ett troget par men nog skulle man med en djupare analys av en familjs liv kunna hitta indicier på att vissa fäder är mer troliga som äkta än andra.
När det gäller den sociala kontrollen är det mycket tveksamt om den var större förr ifråga om sexuella relationer. Lönskalägen och hor är några av de största grupperna av mål som tas upp vid häradstingen. Dessutom är det så att lönskaläget i de allra flesta fall har blivit uppenbarat genom att kvinnan har blivit med barn. Sexuella relationer mellan ogifta torde därför inte ha varit någon ovanlighet, i synnerhet om man betänker det faktum att tämligen få samlag resulterar i barn och att man kanske också använde olika preventiva metoder. När det gäller hor d v s då en eller båda parterna är gifta har jag funnit att det är väldigt vanligt att det är en soldathustru som har blivit med barn. Soldaten ifråga har då ofta varit i fält under flera år. Barnet har alltså även här gjort brottet uppenbart. En slutsats blir att en hustru mycket väl kunde ha en sexuell relation med någon annan och föda hans barn utan att det blir uppenbarat såvida inte den äkta mannen misstänker något. Att den äkta mannen vid en sådan misstanke skulle göra saken offentlig tillhör säkert ovanligheterna.
Blodsbandet är självklart den bärande delen i släktforskningen men utan det kulturella och sociala sammanhang som Göran Johnsson talar om skulle det bli en tämligen tråkig historia. Själv tycker jag att det är intressantare att veta att en gren i min släkt har varit bergsmän än att ge sig in på den omöjliga uppgiften att undersöka om varje uppgiven fader är den rätta. Meningen med släktforskning är för mig mer ett sätt att lära mer om hur människor levde och den samtid de levde i än att samla anor. Därför kan jag kosta på mig att acceptera alla uppgivna fäder, utan dem skulle nämligen min förhistoria vara tämligen knapphändig på uppgifter.
61
« skrivet: 1999-03-11, 08:24 »
Paul Ersson Granholm hette en smed som enligt Grangärde hfl föddes 4 december 1764 i Stora Tuna socken. I Grangärde fick han sonen Anders 1787 och han gifte sig i Norrbärke 1786 med Catharina Abrahamsdotter från Aspmora, Norrbärke. Jag har förgäves sökt igenom födelseböckerna i Stora Tuna och misstänker att han kanske inte är född där. Finns det någon vänlig själ som har stött på namnet och kan lämna upplysningar om honom.
62
« skrivet: 1999-03-01, 12:47 »
Hej
Tyvärr kan jag inte hjälpa till med att verifiera kopplingen Sigfrid Andersson - Anders Olofsson. Skulle det vara så att den är rätt, kan jag lämna den upplysningen att Anders Olofsson var gift med NN Sigfridsdotter från Mosserud. Hennes far var Sigfrid Persson g m Karin Halvardsdotter. Allt hämtat från Karlskoga häradsrätts domböcker 1685 andra tinget. Vidare berättas 1663 i samma härads domböcker att Sigfrid Persson var son till Pär Simonsson i Mosserud.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy