ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Andreas Jansson

Sidor: [1]
1
Stora Åby / Lars Svensson boendes i Åby 1610 - slumpfynd
« skrivet: 2020-02-12, 20:54 »
Detta är bara ett slumpfynd, som jag delger er i denna grupp med intresse av Åby, eftersom det torde vara svårt att hitta det annars, i en dombok från Västergötland. Det är vid Ås häradsting som hölls i Varnum den 4 juni 1610 som en man vid namn Lars Svensson boendes i Åby socken i Östergötland, nämns:

1610-06-04    [andra ärendet]   
Samma dagh Komm för rettenn Lars i Staffuare [Stavared, Fänneslunda eller Rångedala?] och bekiennde och witnedhe att ... benembd Lars Suennsonn [Lars Svensson] boendes i Åby sochnn i Östergiötlanndh, på sinn hustrues wegner hadhe wpburitt aff hustru Anna[?] för denn gårdenn i Steensredh [Stensered, Södra Ving] En oxe, och peninger så gott som till sex tyske daler[?]. Enn koo om tree daler[?] för enn siuende part i halffua gårdenn, Och består för:de hustru Anna till att bruka samma gårdedeell till deß hann anntingenn giffuer henne skafft och Skääll [=lagfart], eller och hon får sine wthlegde penninger igienn.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län (P) EVIIAAAB:2 (1613-1623) Bild 660 (AID: v190165.b660, NAD: SE/VALA/0382503)

Håll tillgodo!

2
Bollebygd / SV: Bollebygd Hfl AI:1 s.3
« skrivet: 2019-12-26, 14:11 »
Den äldre av de båda Ambiörn Jonsson borde väl vara han som dog 1751, sockenskomakaren med "hufwudsiuka"?
Jag har skrivit så här om min anfader, den äldre Ambjön Jonsson av de två som vi diskuterat här: "sannolikt den Ambjörn som föds 1723-01-29. Ålder i husförhör antyder dock att han borde vara ett par år äldre och vara född omkring 1721."
Hans död har jag inte hittat i dödboken, men i Ambjörns bouppteckning 1771-02-06 räknas barnen upp och han ska då ha avlidit "nyligen":

Bouppteckning efter Ambjörn Jonsson
================================
Åhr 1771 den 6 Februari uppå anmodan företogs efter åboen Ambiörn Jonsson i giällingsås, som nyl. med
döden afledit, och efter sig lemnat med Hustrun Börta Anders dotter 5 barn,
dottren Gunla 20 år,
Anna 18 år,
Yngebor 16 år,
Ingrid 12 år,
och Son Lars 10 år,
på hwilka omyndiges wägnar instälte sig den aflednas närmaste skyldemän Pär Jöransson i
Fiällastorp och Gustaf Larsson i Nätthult, då Enkan framgaf ägendomen som följer
[...]
Fordringar Hos Swen Larson på Hult    3
Skyldig till dräng Nils i Häksbol    8
Till ambiörn i Nätthult    [Ambjörn Torgelsson i Nässelhult, född 1710 i
Kappered, Bollebygd] 8
Til Gustaf i Holmen    9
Til dräng Jonas Andersson från Hestra nu i möndahl    3
[...]
Källa: Bollebygds häradsrätt FII:3 (1770-1779) Bild 57 / sid 107 (AID: v142670.b57.s107, NAD: SE/GLA/11153)

Peter Benjaminsson: Tack för ditt inlägg också, släkting!

3
Bråkenhusen (Brockenhuus) / SV: Bråkenhusen (Brockenhuus)
« skrivet: 2019-01-21, 19:34 »
Skabo ligger i Varnum (Västergötland), och Örjan Hill har skrivit följande om Skabo och Bråkenhusen:
Citera
Skabo byggdes till säteri av Jost Bråkenhusens änka på 1640-talet. Bråkenhusen hade bosatt sig på Skabo redan i mitten av 1620-talet. För sina insatser i 3trettioåriga kriget fick han viss skattefrihet både på Skabo och Trädet, men det var inte förrän efter hans död – han stupade 1644 vid intagandet av Landskrona – som gårdarna donerades som frälse till hans arvingar. Därmed var det möjligt för änkan Elin att göra Skabo till säteri. Trädet blev en underlydande gård till Skabo.
Källa: Örjan Hill, Torparna – Utmarksfolk och landskapsförändringar i Varnums socken, s. 291, Varnums hembygdsförening (2005).

Jag råkade på namnet i jordeboken 1637, där det för en av Esperedsgårdarna i Gingri socken, Ås härad, står "Enn Knecht Under Bråkenhuß".

4

Hej!

Visserligen 15 år senare, men detta kan eventuellt vara av intresse för "Bark-forskare":http://bada.hb.se/handle/2320/10677

I "Borås Julen 1896-1967", ett register av Ingrid Andersson och Agneta Larsson (Bibliotekshögskolan 1979) finns namnet Bryngel Bark med:


Olovson, Emil: "Bryngel Bark : en berättelse fran ödemarken". - (1910, s. 10-11).

Huruvida det är något skönlitterärt eller det bygger på något verkligt vet jag inte, det behöver man nog få tag på "Borås Julen" från 1910 för att kontrollera.

5
Förkortning i husförhörslängd / SV: Förkortningen b.b.
« skrivet: 2018-11-06, 15:59 »
Ja, då förstår jag din ingång i detta! Jag svarade braa med min egen initiala fråga i åtanke, och trodde det var den du refererade till, men ämnet på sidan är ju faktiskt förkortningen b.b. så ditt inlägg är ju också helt relevant här, i och med att det är en annan uttydning av samma förkortning!I ditt fall låter det ju mycket troligt att det betyder barnhus- eller barnhemsbarn.
För den specifika frågan om din anmoder är det bättre att föra den diskussionen på en separat tråd, förslagsvis under
Anbytarforum → Forum → Särskilda ämnen & övrigt → Övriga ämnen → 06 Barn →  00 - Barnhem
 Men ett tips är att du tittar på https://stadsarkivet.stockholm.se/hitta-i-arkiven/i-arkiven/barnhemsarkiv/ där det finns sökbara register.

6
Förkortning i husförhörslängd / SV: Förkortningen b.b.
« skrivet: 2018-11-06, 07:54 »
Jag tror det betyder BarnhusBarn
Det är nog inte så troligt, med tanke på antalet förekomster. Min första aning om att det betydde "bådas barn" fick medhåll av såväl Kenneth som Ulf här ovan, där det framgår att åtminstone Kenneth stött på förkortningen tidigare. Jag hittar ingen god anledning att betvivla detta längre.

7
Djäkne / SV: Ärkedjäkne
« skrivet: 2018-07-21, 19:03 »
För mig, som inte vet vad "NA" är, tillför ett sådant här uppslagsord absolut ingenting.
Man bör aldrig ta för givet att en förkortning är känd av alla.En beskrivning av ärkedjäkne borde väl läggas in här, om det nu finns en fullgod sådan någonstans?

8

Det var intressant Ann-Mari!
Sena svar är lika bra som omedelbara (en del blir nästan arga om man svarar på gamla "trådar" men det är ett beteende som måste bort(!); det är som att de inte förstår att internet kommer att bestå och vara en kunskapsbank för framtiden).

Jag läste nu även om mitt eget originalinlägg och vill tillägga följande: Jag vet inte varför jag skrivit just 1880-tal. Det borde nog stå 1870-tal, eftersom kvinnan på bilden till höger ska vara Augusta Sofia Pehrsdotter (f. 1849-05-14 i Södra Ving), som gifte sig 1871-07-08. Maken finns på ett snarlikt foto, samma ateljé, fotot insatt bredvid hennes i ett album och namn inskrivna under dem.
Därför har vi även tänkt att de var gifta eller skulle gifta sig, när fotografierna togs.
Hon fick sitt första barn 1872-02-12.

9
Hej!


Jag har haft mejl-kontakt med en man vars anor är just dessa ni nu nämner. Hans mor hade berättat för honom att de skulle vara släkt med Mamie Eisenhower. Sådant kan ju ibland vara skrönor (när folk råkar heta vanliga svenska namn), men jag kollade upp det häromdagen och det stämde utmärkt. Jag har lagt upp en liten text om det här: http://notiser.xn--trby-loa.se/mamie-eisenhowers-fjaras-anor/ och ett släktträd genererat med Disgen här: http://xn--trby-loa.se/mamie/


Om ni vill ha kontakt med den amerikanske släktingen, så mejla mig eller meddela mig så kan jag förmedla kontakt. Ni kan klicka på den lilla mejl-ikonen under mitt namn här vid inlägget, så bör ni kunna skriva till mig, den vägen.


(Jag är för övrigt troligen inte släkt på denna "linje", men är på något sätt släkt med amerikanen jag mejlat med – det har utvisats genom DNA-test.)


M.v.h. Andreas

10
Fryksände / SV: Gårdar i Rådom
« skrivet: 2017-09-04, 09:36 »
Ah, tack!
Sade man då att "han / hon bodde i Rådom där fram", när man använde det i en mening?

Det skulle även vara intressant om någon visste exakt var detta "Rådom (Fram)" låg. Jag har varit i kontakt med en amerikansk familj som har sina anor här.
Jag får intrycket av att det var väldigt fattigt i slutet av 1800-talet; det är utifrån husförhörslängderna på 1860-70-talet som jag gissar så.

11
Fryksände / Gårdar i Rådom
« skrivet: 2017-09-03, 09:28 »
I byn Rådom fanns uppenbarligen ett antal gårdar och torp under 1800-talet. Jag är inte hemma alls i den trakten och behöver litet hjälp att förstå följande:
Det står ibland "tillnamn" efter Rådom, t.ex. "Rådom (Fram)" på Fryksände (S) AI:27 1866-1870 Bild 347 / Sida 343 (AID: v10924.b347.s343, NAD: SE/VA/13131) eller "Rådom (Busk)" på sidan därefter.
Är dessa tillägg inom parentes namn på gården (så att det hette "Fram-Rådom" resp. "Busk-Rådom"?), eller är det något slags släktnamn för personerna som bodde där?

12
Förkortning i husförhörslängd / SV: Förkortningen b.b.
« skrivet: 2017-08-29, 08:33 »
Jag skulle vilja hålla fast vid att det står b.b. även vid min andra markering. Barnen hör dock till ett annat par, längre upp på sidan.

13
Förkortning i husförhörslängd / Förkortningen b.b.
« skrivet: 2017-08-26, 19:05 »
Jag hittade idag förkortningen b. b. eller bb. Den är allmänt förekommande i Kimstad (Östergötland), t.ex. Kimstad (E) AI:11 (1856-1860) Bild 15 / sid 16 (AID: v26190.b15.s16, NAD: SE/VALA/00182)

Jag tolkar b.b. som "bådas barn". På något ställe hittar jag ett enkelt "b", där barnets namn följs av "oäkta", men på ett annat ställe står det bara ett enkelt b, så helt säker är jag inte. Jag bifogar en bild där såväl bb som b finns med.

14
Allmänt / SV: Begreppet \
« skrivet: 2017-08-26, 17:06 »


Jag observerar att i husförhörslängden för Kärna (E) är det yrkesmän som Vagnsmakare, sergeant och arbetare som föregås av begreppet "till hus".
Källa: Kärna (E) AI:12 (1881-1885) Bild 34 / sid 22 (AID: v24932.b34.s22, NAD: SE/VALA/00208).


Min "magkänsla" är att det därigenom finns en skillnad i hur begreppen inhyses och till hus används. Som jag tänker innebär inhyses medellösa inhyseshjon, men man blir ju aldrig fullärd, så det kanske är en missuppfattning från min sida.

15
Ullström / SV: Ullström
« skrivet: 2017-02-08, 19:15 »
Är det någon som träffat på ynglingen Sven Nilsson ULLSTRÖM, som var född den 13 oktober 1826 (gissningsvis i Västergötland eller Dalsland)...
Delar med mig av ett slumpfynd: Jag har inte hittat just den Ullström du nämner, men stötte på en Sven Ullström (åtminstone tror jag att det står så) vars son på 3 månader avled i Alboga 1751-05-14. Kanske kan det vara en ledtråd för var du kan leta vidare, om det är en ana till din namne. Sven Ullström i Alboga var gift med Maria Olufsdotter. Den lille pojkens dödsnotis återfinns här: Alboga C:1 (1688-1810) Bild 146 / sid 283 (AID: v42923.b146.s283, NAD: SE/GLA/13002).
De tillhör inte min släktforskning, så jag känner inte till något mer om dem.

16
Eriksberg / SV: Eriksberg
« skrivet: 2017-02-08, 19:04 »
Hej! 
Caspar Fläderbom gift 1725 med Catrina Blidberg bosatt i Ulftorp Albolga .De fick 9 barn Måns f 1728-04-22,Margareta f 1730-03-22 d 1745 Nils f 1733 d 1733 Nils f 1734-06-22 Elisabet f 1736 Petter f 1739 d 1739 Lisa f 1741 d 1741 Barbro f 1743-07-04 Anders f 1745.Jag undrar om det finns någon som vet något om barnen Fläderbom och även Caspar.Familjen flyttar 1751 till Eriksberg
Mvh Rigmor

Hej Rigmor Andersson, du önskade för snart sex år sedan uppgifter om en Casper Fläderbom. Jag råkade på honom för en tid sedan.

Casper Fläderbom var skyldig pengar till min anfader Per Andersson i Kortered, Alboga, enligt dennes bouppteckning 1748. I.o.f.s. inte mycket till uppgift (och jag gör inga anspråk på skulden!), men från rubriken fordringar har jag skrivit av följande från bouppteckningen i Gäsene häradsrätt FII:1, sid 417 (AID: v142709.b215.s417):


Fordringar
==========================
Her Förare [Herr Förare] Jacob Unge 5:-
Handelsman Anders Jählman 80:-
Casper Fläderbom 4:-
Anders i Hängna 1:8
Gustaf Browell [?] 0:26
ion i qvarabo[?]   0:8
änkian hustru Kari i wemble [Vimle] 2:-
...
Swen i Bogared 11:-
Oluf i Halsa 10:-
==========================


Strax därefter såg jag åter namnet Fläderbom:
4 Anders Flederbom, Ufv?astorp [ska troligen vara Ulfvastorp] f[ram]h[ölls] af h[ustru] Kari Rhyzelia -- Joh. Ådahl.
Källa: Alboga C:1 (1688-1810) Bild 116 / sid 222 (AID: v42923.b116.s223, NAD: SE/GLA/13002)

17
Bollebygd / SV: Bollebygd Hfl AI:1 s.3
« skrivet: 2016-08-02, 12:48 »
Hej!

Roligt att hitta just den fråga jag tänkt att ta upp här, om samma namn på de två bröderna Ambjörn Jonsson.
Min fm mm fm mf var den Ambjörn som föddes 1723-01-29 i Gällingsås, Bollebygd. Hans dotter Gunilla Ambjörnsdotter har vid dopet som fadder den man som torde vara hennes farbroder; samma namn och ort som fadern, d.v.s. Jon Ambjörnsson i Gällingsås.
Gör det oss till släkt, Peter?
Mycket lustigt detta, att två bröder kunde heta samma sak!
Om man ska vara petig tror jag att det står "Sönerne" som första ord i understrykningen (jämför "ne" i det första ordet med "ne" efter tvåan).

M.v.h. Andreas Jansson

18
Köhler, von / SV: Köhler, von
« skrivet: 2016-06-23, 21:18 »
Slumpfynd i Albogas kyrkobok, som jag delar med mig av här:

1767-02-02 / 03 föds resp. döps gossen Carl. Hans fader har verkar först ha uppgivits vara Oluf Jonsson, men detta har sedan rättats till och den verklige fadern, Baron Jean Köhler, har fått sitt namn inskrivet. Källa: Alboga C:1 (1688-1810) Bild 125 / sid 241 (AID: v42923.b125.s241, NAD: SE/GLA/13002)

1767-05-25 i dog samme oäkta gosse, Carl, i "barnmässel". Hans mor levde som inhyses på Storegården i Örums by i Alboga socken (Älvsborgs län).
Även här uppges Baron Jean Köhler som fader.
Källa: Alboga C:1 (1688-1810) Bild 149 / sid 289 (AID: v42923.b149.s289, NAD: SE/GLA/13002)

Det hade tidigare funnits en friherre vid namn Johan Didrik von Köhler på Sämsholm i Södra Säms socken men denne dog redan 1758. Han hade en son vid namn Johan (som skulle kunna vara "Jean"), men jag har inte hittat uppgifter om på vad sätt släkten Köhler stannar kvar på Sämsholm: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_K%C3%B6hler_nr_167#TAB_19
Eftersom Sämsholm på kartan synes ligga bara 3 km från Örum låter det för mig sannolikt att det är en Köhler av denna släkt som det handlar om ändå.

19
Grotte / SV: Grotte
« skrivet: 2016-06-23, 20:11 »
Jag råkade stöta på en Grotte som jag inte tror att har tagits upp här. Det är en Nils Grotte som 1767-03-12 avlider 30 år gammal på gården Hallåkra i Alboga (P). Hans föräldrar var komminister Olof Grotte och hans hustru Barbro Blidberg (eller som det står: Oluf Grotte och Barbro Bliberg).
Källa: Alboga C:1 (1688-1810) Bild 149 / sid 289 (AID: v42923.b149.s289, NAD: SE/GLA/13002)

20
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Öppet liv (Öpit lif)
« skrivet: 2016-06-20, 21:13 »
Dödsorsaken "Öpit lif" (Öppet liv) innebär uppenbarligen en diarrésjukdom.
Källa: Alboga C:1 (1688-1810) Bild 149 / sid 289 (AID: v42923.b149.s289, NAD: SE/GLA/13002)
Jag lägger med det som uppslagsord här, om någon mer letar efter det.

Jag hittar i en förteckning "löst liv" med förklaringen diarré (http://ddss.nu/swedish/means/causeOfDeath.aspx).

Öppet liv förekommer även i "positivare" mening, med avsikt att nå eller upprätthålla detsamma. T.ex:
"... undfly salt mat, win, specerier m. m., äta föga köttmat, underhålla öppet lif, igenom diät af grönsaker och waßla med honung blandad."
Källa: Herr Tissot, "Underrättelse huru Landtmän böra, I brist på förfarne läkare, förhålla sig uti de mest gängse Sjukdomar", s. 392.

eller som åstadkoms av stolpiller (se bifogad bild ur tyskt lexikon).

21
Jag har nu även hittat ett exempel på Kiekhosta, där prästen skrivit tydligare och enhetligare (Grava CI:4 (1756-1774) Bild 136 / sid 255 (AID: v4895.b136.s255, NAD: SE/VA/13155)).

Rätt svar: Kiekhosta

22
I mitt exempel finns ordet "månaden" med. Jag kan inte se att "rundeln" som man drar upp efter att ha skrivit stapeln inleds längre upp på e:et. När man skriver i en rörelse utan att lyfta pennan förstår jag inte att det kan bli en skillnad, så jag antar att jag missuppfattar dig. Kan du förklara mer ingående vad du menar med "mittendelen"?

Jag bifogar en ny bild (gjord av den förra), med två säkra bokstäver till vänster (e och n) och den osäkra bokstaven från sjukdomen upprepad två gånger, till höger för lättare jämförelse.

23
04) Feltolkade ord / Kiekhosta eller Kinkhosta (för Kikhosta)
« skrivet: 2016-05-07, 19:13 »
Det är flera barn som har dött av kikhosta i Alboga kring 1750-1755, men det står inte Kikhosta, utan antingen Kinkhosta eller Kiekhosta.
Se t. ex. Jean död 1754-11-22 i Alboga C:1 (1688-1810) Bild 147 / sid 285 (AID: v42923.b147.s285, NAD: SE/GLA/13002)

En del av e:na kring denna tid skrivs på "gammalt sätt" och är i den skepnaden nära nog identiska med n:en i samma dödbok. Där förekommer på samma rader även e:n utformade på modernt sätt och därför har jag svårt att veta hur ordet ska utläsas.

Även Velinga har exempel på samma svårighet, t.ex. 1753-07-07. Velinga C:1 (1711-1755) Bild 125 / sid 243 (AID: v26697.b125.s243, NAD: SE/GLA/13619)

Kiekhosta med "tyskt" uttal (ie = långt i) kan verka bra... men om man slår upp ordet kikhosta i SAOB nämns en "medelnedertysk" form av ordet där det har ett "n" i sig (kink) och det belägget gjorde att jag inte kunde avfärda "kinkhosta" som den rätta formen.

-HOSTA, r. l. f. (kik- 1640 osv. kike- 1578) [fsv. kyke hosta; jfr d. kighoste, nor. kikhoste, nt. kuchhōst, t. keuchhusten, ävensom mnt. kinkhōste, eng. chincough]
http://www.saob.se/artikel/?seek=kikhosta&pz=2#U_K873_48554

Jag hittar inget sätt att se om det är n eller e i detta ord och skulle därför behöva hjälp med belägg av kinkhosta/kiekhosta från böcker där blandning av n-liknande e / modernt e inte förekommer.

Jag bifogar en bild från Alboga 1754, där jag strukit under ett e (i ordet 6 manader) och där ordet Ki(n/e)khosta står längst till höger.

24
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / SV: Livsjuka
« skrivet: 2016-05-07, 18:37 »
Jag hittade också en person med dödsorsak v42923.b147.s285Öppna, NAD: SE/GLA/13002)]Lifsiuka och sökte efter vad det var. Hamnade här och kompletterar även med vad SAOB skriver om "livsjuka" – det stödjer snarare Viktorias ursprungliga tanke om orsak än ordboken för släktforskare:

(1940 utdöd betydelse): magsjukdom

Eller annan betydelse, "i vissa trakter, mindre brukligt": dödlig sjukdom.

Källa: http://www.saob.se/artikel/?seek=livsjuka&pz=2#U_L799_106551

25
Alboga / Alboga C:1 (1688-1810) sid 273
« skrivet: 2016-05-06, 09:00 »
Alboga C:1 (1688-1810) Bild 141 / sid 273 (AID: v42923.b141.s273, NAD: SE/GLA/13002)

Det är Ingel i Ulvastorp i Alboga som har dött, 1699, men vad inleds meningen med (se bif. bild) för ord?

[...es Jon], Ingel i Ulfuastorp

Jag misstänker att Versala I och J skrivs identiskt, och att det är något slags hjon som det handlar om.

26
Hottenberg / Hottenberg
« skrivet: 2016-04-24, 12:07 »
Slumpfynd i Albogas dödbok 1724 av ett namn som tycks ovanligt; Hottenberg om jag läser rätt.
Jag registrerar det med tanken att det kan det hjälpa någon att komma tillrätta med något i framtiden.

2ne främblingar dödde i Halåkra vid tenna tid [1.] en g:l
Boråsdr Nils Hottenberg på Småland och Holta. [...]

Källa: Alboga C:1 (1688-1810) Bild 143 / sid 277 (AID: v42923.b143.s277, NAD: SE/GLA/13002)

Uppenbarligen var denne Nils Hottenberg en handelsresande (knalle) som fick varor från och kanske även var skriven i Borås.
Att han handlade "på Småland" kan jag förstå, men vilket Holta det kan vara har jag ingen aning om. Det fanns ju Norgehandlare, och i Norge finns det orter som heter Holta... men skulle det ha varit så känt med just denna norska ort att man skrev in den istället för "Norge"?

Se historik om knallarna: http://www.boras.se/forvaltningar/stadskansliet/stadskansliet/omboras/omboras/borashistoria/handelochtextilbyggdeboras.4.7243a9a4125d5ad4db1800032736.html

27
Ullared / Ullared
« skrivet: 2015-10-26, 14:02 »
Roligt att höra att du har koll på var gården låg / ligger!
 
Jag tänker att det skulle kunna vara dess skattenatur som givit namnet ändå, om denna skattegård var den enda skattegården i byn Ullared (motsatt till hela socknen) och / eller om denna Skattegård var den första så att det namnet haft längre tid att sätta sig, även om fler tillkommit efteråt. Bara för att komma med fler teorier :-) Det är nog svårt att säkert reda ut vad som är rätt.
 
Jag hittade en karta med handlingar från storskiftet av Ullareds bys inägor 1801-1805, som handlar om just denna gården / dessa gårdar.  
(Man kan notera att handlingen av Lantmäteriet benämns Storskifte på utmark/utägor 1801 men på kartan och i texten noterar jag att det står Storskifte på inägor.  
 
https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor
Välj Avancerad sökning / Lantmäteristyrelsens arkiv
Välj sedan: Hallands län, Ullareds socken, Ullared nr 1-3  
Handlingens namn: M75-22:2
Handlingens år: 1801
 
Där står det i alla fall svart på vitt (eller brunt på grågrönt): Börje Jeppesgården eller Skattegården.

 
(Meddelandet ändrat av andreas1974 2015-10-26 14:04)

28
Ullared / Ullared
« skrivet: 2015-10-26, 09:38 »
Förstår jag dig rätt att du håller med om att det när det endast står Ullared Skattegården ändå alltid är samma gård som Ullared nr 1 / Börje Jeppesgård?
Det är den frågan jag är mest intresserad av, så att jag inte registrerar någon på fel gård.
 
[Tillägg:] Men just det... du skriver ju ovan att Ingelsson stod för en 1/6 av Börje Jeppesgården redan år 1800. Kom han dit då?
Husomhelst kan jag nu vara säker på att det är samma gård, där hans barn föds när det bara står Skattegården.
 
Att Börje Jeppesgården var en skattegård måste från början endast haft med räntor och skatteuttag att göra, men på många håll har det kommit att bli själva gårdsnamnet också, med tiden. Jag antar att man kunde använda olika namn i det här fallet, eftersom det är variation i födelse och husförhörsböckerna, under samma tidsintervall.
 
Vad kallas gården idag av sockenborna?
 
(Meddelandet ändrat av andreas1974 2015-10-26 09:54)

29
Yrken B / Bördegumma
« skrivet: 2015-10-26, 09:22 »
Jag antar att bördegumma betyder samma sak som bärkvinna (snarare än jordegumma).  
 
Börd är (åtm. i en betydelse?) ursprungligen vbalsbst [verbialsubstantiv?] till BÄRA, så rent etymologiskt ligger bära och börd nära varandra.
Källa: SAOB, Uppslagsordet Börd (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/)
 
Intressanta närliggande ord
[jfr sv. dial. (Smål.) bäragumma, äfvensom bäramor, bäragudmor]
(numera bl. i skildring af ä. förh.) kvinna som bär ett barn till dopet; gudmor. Barnet artar sig efter bäragumman. RÄÄF Ydre 1: 124 1856; fr. Ydre).
Källa: Svenska Akademiens Ordbok (SAOB), uppslagsordet Bärgumma (http://g3.spraakdata.gu.se/saob).
 
Om bärgummor
Bärgumman skulle alltid vara gift. Även änka fick dock bära barnet, men icke en ogift kvinna. Det borde vara en hederlig och välmående gumma. Hennes egenskaper gick ofta i arv på barnet. Till faddrar var bärgumman självskriven samt en pojk och en tös, gärna ett fästefolk. Bärgumman hade stor myndighet över barnet och blev ofta dess rådgivare vid giftermål. De ansågo sig även stå i en viss frändskap till dem.
Källa: http://bjellum.se/9hjilmer/80Folklore/barnen.htm (Folktro Kring Det Späda Barnet) och jag tror att även detta (inramade) stycke om det späda barnet hör till det som överst på samma sidan anges Berättat av F.d. soldat Alexander Björk Ålderdomshemmet Örgryte f Brodde torp 1856 Upptecknat av Ragnar Nilsson 1944.

30
Ullared / Ullared
« skrivet: 2015-10-25, 12:29 »
Jag slant in på litet släktforskning i Ullareds socken och undrar om en gård. I födelsenotiserna och i den äldsta husförhörslängden Ullared AI:2 (1811-1829) Bild 6 (AID: v93663.b6) från 1811 förekommer namnet Skattegården.
 
Vid nästa bevarade husförhör (1813, s. 22 i samma häfte, AID v93663.b22) finns det fem st N:o 1 Börje Jeppesgården, där innevånarna på de två tidigare Skattegårdarna återfinns (två familjer, den ena med Sven Ingelsson f. 1761).
 
Har man styckat upp de gamla Skattegårdarna eller vad har hänt, någon som vet?
 
Ska man betrakta Ullared Skattegården som samma gård som Ullared N:o 1 d. (el. 4) Börje Jeppesgården?
 
[Raderade ovidkommande felläsning: Lillared var naturligtvis Ullared :-)]
 
(Meddelandet ändrat av andreas1974 2015-10-25 13:01)

31
01) Allmänt / Husförhörslängd
« skrivet: 2015-10-25, 07:20 »
Eftersom denna tråd heter just Husförhörslängd är det lämpligt att vi låter översättningen framkomma här (också), istället för att alla, som först hittar hit, ska leta upp översättningen bland allt annat under Översättning till engelska (f.n. 17 olika meddelandetrådar).
Återger istället nedan vad som framkommer:
 
Elisabeth Thorsell skriver:  
Den vanligaste varianten av översättning av detta ord är  
clerical survey eller  
household examination rolls.
Carl-Erik Johansson använder det första i sin bok Cradled in Sweden,  
som är den mest spridda boken om svensk släktforsknig i USA.
 
Man hänvisar även till följande sida:
http://www.osterlen.com/slaktforskning/ordlista.htm
 
Där skriver man:
husförhör    catechetical meeting [detta är alltså själva husförhöret, ej längden/boken]
husförhörslängd   clerical survey, household examination roll
 
(Meddelandet ändrat av andreas1974 2015-10-25 07:21)

32
Yrken B / Bördegumma
« skrivet: 2015-10-24, 16:08 »
Jag stöter på ordet Bördegumma överallt i en dopbok för Länghem (P), så Bert Dahlgren läste säkert rätt för 10 år sedan, när han skrev frågan här. Ordet finns :-)
Se t.ex. Länghem C:3 (1756-1814) Bild 126 / sid 243 (AID: v7741.b126.s243, NAD: SE/GLA/13354)

33
Kjellström / Källström / Kjellström / Källström
« skrivet: 2015-09-13, 20:36 »
Slumpfynd bland bilagor till flyttningslängden (inflyttningsattester), rörande Göteborgs garnisonsförsamling:
 
Pigan Annika Kjellström, som är född uti Mellby Pastorat i Västergötland, har under 6 år vistande här i staden fört ett ärligt och stilla leverne vid Domkyrkoförsamlingen  
[...]
Göteborg den 27 januari 1785

 
Göteborgs Garnisonsförsamling HII:3 (1785-1788) Bild 1970 / sid 196 (AID: v204660.b1970.s196, NAD: SE/GLA/13183)

34
Wallgren / Wallgren
« skrivet: 2015-09-13, 20:09 »
Hej! Jag delar med mig av ett slumpfynd från inflyttningsattesterna i Göteborgs garnisonsförsamling:  
 
Jungfru Margreta Wallgren, som är född uti Uddevalla, år 1747, kom ifrån Färgelanda Pastorat  
[...]
Göteborg 11 februari 1785.
 
Källa: Göteborgs Garnisonsförsamling HII:3 (1785-1788) Bild 380 / sid 37 (AID: v204660.b380.s37, NAD: SE/GLA/13183)

35
Äldre ord L - Ö / Lägerstad
« skrivet: 2015-04-05, 19:55 »
Kompletterar. Jag hittade ord ni skriver om här i en bouppteckning från 1770.
 
Under rubriken Gield och Skuld, långt ned till höger på högersidan av Ås häradsrätt FII:7 (1769-1772) Bild 142 / sid 271 (AID: v143402.b142.s271, NAD: SE/GLA/11128) står det:
 
Lägerstaden ... 5
 
Det är uppenbarligen något slags gravkostnad.
 
Jag ser nu även att det stämmer även med vad SAOB skriver (sista) vilorum, gravplats, grav.
Källa: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/145/146.html#L%C3%84GER-STAD

36
Äldre ord A - K / Danneman
« skrivet: 2015-03-10, 10:58 »
Carl-Fredrik: Har du exempel på kyrkböcker eller bouppteckningar där alla bönder betecknas med titeln Dannemannen? Eller vad får dig att dra den slutsatsen?

37
Hej Elizabeth!
 
Jag ser inflyttningslängder för Göteborgs Domkyrkoförsamling från 1762 till 1941, i ArkivDigital online, men det tycks vara ett glapp i längderna, så att det saknas böcker mellan 1829-82.
 
Det finns dock inflyttningsattester i separata volymer, 1867 ligger i HIIa:65 till HIIa:65. De tycks vid en snabb kontroall vara inlagda i datumordning. Om du vet det exakta datumet från förra församlingens utflyttningsbok, kanske du kan bläddra dig fram till rätt.

38
Titlar och befattningar / Förstärkningskarl
« skrivet: 2014-10-26, 12:25 »
Här finns en sammanfattning om förstärkningsmanskapet, som tydligen endast fanns under ett år, i början av 1810-talet (1811?): http://www.algonet.se/~hogman/bevaringen.htm
Där står även bl.a. att syftet var att komplettera de ordinarie regementena till full styrka utan att betunga rotarna.
 
Litet om hur det gick till vid uttagningen, enligt sockenstämmans protokoll från Rångedala i Älvsborgs län (Västergötland). Där skrev man den 26/5 1811 som följer:
§2 Beslutades att alla de, som denna dag bevisligen varit hemma; men icke infunno sig vid de till nästa Piges- och Annan-Dag utlyste sockenstämmor; utan då höllo sig undan, på ett eller annat sätt, voro sjelfskrifne förstarkningskarlar, innan man skred till Lottning, om den skulle behövas.
50 Rd:r R.G. lofvades för det närvarande i Leja åt hvar och en, som frivilligt och utan lottning angifver sig, att blifva förstärkningskarl.

Källa: Rångedala KI:1 (1769-1843) Bild 1120 / sid 216 (AID: v69438.b1120.s216, NAD: SE/GLA/13441)
 
Man kan väl gissa att ett sådant hot fick de flesta att infinna sig! (och Pigesdag, ska väl vara pingst, gissar jag.)
 
Vid nästa sockenstämma, den 27 juni 1811 (Rångedala KI:1 (1769-1843) sid 216 (AID: v69438.b1120.s216), anges hur mycket var och en (mantalsskrivna personer - överåriga, undantagsmän etc. undantagna) skulle betala enligt förordningen om förstärkningsmanskapet, så man kan kanske fundera på vad sätt denna inrättning inte belastade rotarna, för de utgjordes väl och underhölls väl av samma personer? Jag antar att det fanns andra kostnader för en vanlig roteknekt, men helt kostnadsfritt var förstärkningsmanskapet uppenbarligen inte för lokalbefolkningen.

39
Masthugg / Äldre inlägg (arkiv) till 28 februari, 2015
« skrivet: 2014-10-19, 09:19 »
Tack LarsO!
Överst på sidan du lotsade mig till återfann jag till min stora förvåning även en annan släkting - Selma Björlins kusin - Emma Josefina Carlsson, gift med Birger Bergendahl, som jag kände igen, och i mitt källträd i Disgen visade det sig att jag varit inne på just denna sida (701) tidigare, när jag följt henne framåt i tiden. Tänk så det kan vara.
Då bodde de väl grannar.

40
Masthugg / Äldre inlägg (arkiv) till 28 februari, 2015
« skrivet: 2014-10-14, 20:42 »
Hej!
 
Jag har följt en släkting, en flicka från Landvetter född 1871, framåt i tiden till 1891. De sista åren innan hon och hennes lilla familj ger sig iväg till Amerika flyttar de runt i Göteborg och en del anteckningar på dessa sidor förstår jag inte. Frågan borde kanske ligga någon annanstans, men det var i Masthuggsförsamlingen som jag hittade detta som jag vill fråga om.
Här bor familjen på 6te roten 6/4 Z, och de står som utflyttade till Amerika. Men varför finns det även en klammer runt familjemedlemmarna som anger till 6r 3/4 D?
Jag har letat efter den platsen, utan resultat och förstår inte vad det skulle kunna innebära.

Masthuggsförsamlingen / Göteborgs Oscar Fredrik AI:25 (1886-1893) Bild 137 / sid 4229 (AID: v34574.b137.s4229, NAD: SE/GLA/13189)
 
(Meddelandet ändrat av andreas1974 2014-10-14 20:53)

41
Tack Leif, för att du hjälpte mig vidare!
 
Familjen flyttade också vidare, till Masthugget, och sedan till Amerika. Det var litet det jag hade misstänkt, eftersom varken mor, far eller barn kunde återfinnas i Sveriges dödbok 1901...

42
Hej!
 
När det står att en familj är inflyttad till Land. 52, var hittar man det?
Ska det betyda Landala, hus 52?
 
Jag bifogar bilden från inflyttningslängden 1891:

Källa: Göteborgs Domkyrkoförsamling BI:3 (1890-1894) Bild 142 / sid 272 (AID: v50445.b142.s272, NAD: SE/GLA/13180)
 
Förutom Sven Edvard Johansson, vars namn visas på inflyttningssidan, är de övriga familjemedlemmarna: Selma Björlin Augustsdotter f. 1871-06-23 och parets son Alex Julius f. 1890-09-27
 
M.v.h. Andreas Jansson

43
Porträttfynd (enskilda bilder) / #2290 - Ring i örat
« skrivet: 2014-07-25, 21:43 »
Gubbarna hade ring i örat mot gikt, berättade en 89-årig dam för mig för några månader sedan, när jag nämnde en man i min hemsocken Tärby, Älvsborgs län, som grannarna minns hade det. Han dog 1961.
Damens morfar eller farfar hade också haft ring i örat. Det var mycket tunna ringar, förklarade hon vidare, och jag fick uppfattningen att de inte var mycket tjockare än trådar.
Ringen på bild #2290 ser också ut att vara tunn.
Men det är klart... hade man det knapert köpte man ju knappast någon guldring (och hade väl heller inte råd att fotografera sig) så något slags välståndsmarkör kunde det ju säkert innebära ändå.
 
Jag sökte litet på Guldringar och Giktringar och hittade annonser om att sådana såldes. Man kunde ha dem antingen på finger eller i örat. Det var väl något slags mirakelprodukt:

 
Källa: Blekingsposten 1878-03-26 (magasin.kb.se)

44
Sorteras / Var köpa CD skivor?
« skrivet: 2014-07-24, 20:59 »
Tips på var köpa CD/DVD...
Man kan köpa Sveriges befolkning 1970 till ett lägre ordinariepris på Riksarkivet (495 kr + 26 kr frakt), än medlemspriset som man får i DIS nätbutik (500 kr + 30 kr frakt).
Kanske idé för DIS att se över sin prissättning. Jag har just beställt från Riksarkivet nu.

45
Nej, tyvärr kom jag inte vidare alls med dessa. Jag har för litet att gå på. De är fortfarande två okända personer i fotoalbumet.

46
Ugglum / Ugglum
« skrivet: 2014-03-19, 12:50 »
Det ligger för närvarande ett lagfartsbevis ute till försäljning på Tradera, på vars bild jag tycker mig se att det står Backgården Ugglum. Om lagfarten avser just den gården, eller om det bara är så att den som skrivit under (Johan Johansson) befann sig på Backgården vid underskriften kan jag inte se. Jag tänkte bara tipsa om detta, eftersom jag själv skulle tycka att det varit ett fynd att hitta något sådant här, om det gällt mina hemtrakter.
http://www.tradera.com/item/2024/203753375/gamla-handskrivna-dokument-2-lagfarts bevis-etc-1887-1889

47
Titlar och befattningar / Beväring
« skrivet: 2013-01-10, 16:38 »
Vid sökning på ordet beväringsnamn (med citationstecken) får jag flera träffar på google, så jag tror du är på rätt spår!

48
Närtuna / Närtuna AI:4 (1776-1790)
« skrivet: 2012-03-18, 16:37 »
Ja, det kanske står och. Att sista bokstaven ser ut exakt som ett gement h tidigare i texten, håller jag med om.
 
Jag infogar här en bild från AD, men den var dessvärre osedvanligt dåligt avfotograferad, även om det troligen beror mycket på originalet också (jag har gjort den ljusare):
 

49
Närtuna / Närtuna AI:4 (1776-1790)
« skrivet: 2012-03-17, 12:44 »
Hej!
 
En gissning: kan det stå IB Torpet, d.v.s. att torpet heter samma sak (ibidem) som socknen? Det finns ett torp med namnet Lund i socknen Lunda.
 
M.v.h. Andreas

50
Tärby / Tärby, Husförhör, 1820-26
« skrivet: 2012-03-17, 12:34 »
v betyder ju vaccinerad, kom jag på nu.
Men K... inte kan det väl stå det för Koppor, eller? (Att de haft kopporna?)

51
Tärby / Tärby, Husförhör, 1820-26
« skrivet: 2012-03-17, 12:27 »
Vad betyder tecknen som liknar bokstäverna v resp. k i nedanstående bild?
 
Tärby AI:6 (1810-1826) Bild 45 / sid 79 (AID: v44631.b45.s79, NAD: SE/GLA/13589)

52
Lit / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2013
« skrivet: 2011-12-30, 16:25 »
Bok tryckt 1827. Jag råkade av en slump se en bok på Tradera, som någon här kanske är intresserad av. Säljaren skriver Tydligen har en av ägarna bott i Ringsta, Lit, Jämtland.
På bilden av pärmens insida ser man att ägarens namn var Jonas Andersson.
Sök på 1827. Omvandlingstabeller. på Tradera, så hittar ni den, om den finns kvar.
 
Jag har inget med varken Lit eller boken att göra, men vet att jag skulle uppskatta om någon tipsade mig om något liknande från min hemsocken eller rörande min släkt dök upp.

53
Människor / Farfars far med familj - söker originalfotot
« skrivet: 2011-11-21, 17:56 »
Hej Morgan!
 
Det bästa sättet brukar vara att höra med de äldre släktingar som finns i livet. T.ex. någon av din fars kusiner (på hans fars sida) skulle kunna ha ett gammalt fotoalbum.
 
M.v.h. Andreas

54
Tack så mycket för hjälpen, Ann-Mari och Hans - med er hjälp kan jag avfärda min gissning som felaktig.
 
För att förtydliga: Jag hade ingen aning om åldern på personerna på kortet, allt jag hade att gå på var att kortet skulle ha behövt varit taget som senast i mitten av 1880-talet, för att min gissning skulle kunna stämma, eftersom kvinnan dog strax därefter (1886 om jag minns rätt - jag har inte uppgifterna här och nu).
Med uppgifterna om klädmodet och uniformen, så skulle de inte vara 50 år gamla på kortet (om det var tidigt 1870-tal), och så unga har jag svårt att se dem som. Nej, det är nog snarare frågan om ett annat soldatpar då (okänt).
 
Hans, du skrev menig soldat tidigare, kan det även innebära en helt vanlig knekt från ett soldattorp?
 
Jag bläddrade för skojs skull igenom generalmönsterrullorna för det tidiga 1870-talet, utan resultat... Finns det något annat system än att bläddra igenom alla sidor? (Vi kan ta det som en separat fråga under lämplig rubrik om du känner till något). Även torpsyneprotokollen har gäckat mig... jag hittar inga, eller letar kanske på fel ställe. Det finns torp jag gärna skulle vilja hitta en beskrivning av som inte har med denna fråga att göra.
 
Ann-Mari: Hur snabbt förnyade man sina kläder på ett ungefär? Jag gissar att finkläderna blev arbets/vardagskläder med tiden, och nya finkläder syddes upp när de gamla blivit för dåliga.
Användes finkläder endast när man gick till kyrkan och vid festliga tillfällen?
 
M.v.h. Andreas

55
Hans, tack så mycket! Mycket intressant och detaljerat!
Uniformen säger innan 1872, med andra ord.
 
Sergeanten som jag gissade på var född 1825 och blev f.d. Sergeant någon gång mellan 1871 och 1879.  
 
Vet du vad som hände efter att en soldat blivit f.d.?
Fick han behålla sin uniform och använda den vid högtidstillfällen, så att kortet kan vara senare än -72? Eller fick de lämna tillbaka allt sådant när de avtackades?
 
Stefan: ja sabeln kanske kan vara ett intressant spår också.
Och hunden: ett trevligt inslag i kortet, men mycket undanskymd :-)
 
Man tar med hela kortet.
Jag tog bara med mannen eftersom jag inte ville förminska kortet i den händelse det fanns detaljer i uniformen som gick att se bättre på en stor bild. Jag önskade heller inte att bilden skulle gå utanför textytan med horisontell rullningslist som effekt på 1024 pixlar breda skärmar.
 
Men det är väl inte värre än att jag dessutom lägger till hela kortet i mindre version. Här kommer det:
 

56
Tack Hans!
 
Då kan jag avslöja att min gissning står som sergeant (f.d. Sergeant vid Kongl. Elfsborgs Regemente) i husförhörslängden.  
 
Skiljer sig sergeantens uniform från den meniges, så att det går att se tydligt? (Jag vill bara vara helt säker innan jag avskriver min gissning.)
 
M.v.h. Andreas
 
(Meddelandet ändrat av andreas1974 2011-11-12 15:17)

57
Jag har bara en tämligen ogrundad gissning på vem det skulle kunna vara, så jag skulle helst inte vilja avslöja det än. Men den man som jag gissar på har en militär grad, så om någon som kan begripa vilken grad mannen på kortet har, så skulle det kunna stärka eller försvaga min gissning. (Jag vill inte komma med  ledande frågor genom att avslöja den militära graden på min gissning.)
 
Jag kan dock tillägga att om min gissning stämmer tror jag att bilden behöver vara tagen omkring 1885, när mannen var 60 år och hans hustru ännu levde (hon sitter bredvid, men jag beskar kortet innan jag laddade upp det).
 
Namn på atlejé eller fotograf saknas helt på detta kort i visitkortsformat.

58
Jag har en liten förhoppning om att någon ska kunna säga vilken grad denne man har, även om det kanske inte är mycket att gå på? Hur det ser ut ovanpå axlarna brukar väl vara viktigt, och de syns knappt alls. Men går det att avgöra något utifrån andra attribut, kanske?
M.v.h. Andreas

59

Gustaf Nilsson f.d. Leverin. Borås.

60
Jag tittade igenom Leverins bilder av kvinnor på Porträttfynd. De var bara 17 stycken (inte stort fler än jag har själv - antalet män är tiofalt) men jag hittade inga kvinnor i likadana klänningar.
 
Vi tror att kvinnorna står varandra nära på något sätt. Gissningen som finns är att kvinnorna på korten är svägerskor, så troligen skulle de ha kunnat låna av varandra, om den möjligheten fanns hos fotografen. Med tanke på ärmlängden tror jag att det är en och samma klänning (innan jag såg det hade även jag den funderingen att de kunde fått likadana uppsydda åt sig).  
 
Finns det inga fotografers dagböcker som kan berätta om hur det verkligen gick till bakom kulisserna? Eller någon gammal ateljéfotograf eller kanske klädintresserad som kan ge sin syn på saken?  
 
Jag har nog föreställt mig att de flesta kvinnor som inte var utfattiga ändå hade en klänning eller dräkt, som de hade till kyrkan och när de åkte till stan e.d. Inte nödvändigtvis så utsmyckad och snygg som exemplet ovan, men hel och ren. Många kvinnor har ju också mer alldagliga kläder på sina fotografier, i stil med denna: http://www.genealogi.se/portratt/comment.php?id=112207 eller denna http://www.genealogi.se/portratt/comment.php?id=112374. De fattigaste lade knappast egna pengar på ett fotografi över huvud taget och originalen har fotograferats i egenskap av just sådana (original).
 
När finkläderna blivit tillräckligt slitna övergick de till att bli vardags/arbetskläder och nya finkläder införskaffades (jag tror det var vanligt på landsbygden, åtminstone till och med första halvan av 1900-talet).
 
Lustigt med standardutklädningarna du beskriver! Men är det säkra belägg? D.v.s. att det inte verkligen är fiskare etc, som ville att deras yrke skulle framgå och lät sig fotograferas som de var?
 
Om jag förstått rätt fanns det dessutom ett sjömansmode på 1800-talet, och sjömansmössor/krage på barn var inte ovanligt. Det behöver alltså inte ha varit fotografens, ej heller utklädning.
 
M.v.h. Andreas

61
Jag har en fråga som rör fotografering på 1880-talet.
 
Förekom det att fotografen hade lånekläder till dem som blev fotograferade? T.ex. klänningar och smycken (halsband + halssmycke)?
 
Anledningen till att jag frågar är att vi hittat två foto-par, tagna i samma ateljé, identisk interiör, och kortens utformning likaså. Det ena paret är identifierat med namn som en man och hans hustru, hemmahörande på en gård i Ås härad, Älvsborgs län. I och för sig tycker jag att kvinnan (till höger) ser yngre ut än de 22 år hon var när hon gifte sig, men ålder är ju så svår att bedöma. Hon verkar ha ett stöd på bordet för att nå ned med armen... tyder det på att hon sitter på en kudde?
 
Det andra paret är strikt sett okänt (gissning finns).  
Det som förvånade mig var upptäckten att den okända kvinnan (kvinnan till vänster i fotot nedan) har samma klänning, halsband och halsspänne som den identifierade unga kvinnan.
 
Om det är samma kvinna på de två fotona skulle hon ha förändrats en del, och det måste ha gått flera år vilket även borde gjort att korten inte tagits exakt likadant i ateljén.
 


 
 
En gissning är då att det fanns låneklänningar hos fotografen, som båda kvinnorna lånat. Kan man inte ana att ärmarna är något för korta för kvinnan till vänster?
Vet någon om det förekom lånekläder på detta sätt? Jag skulle vilja få det belagt.
 
Ateljén är C. A. Leverins fotografiska atelier, Borås
 
M.v.h. Andreas
 
(Meddelandet ändrat av andreas1974 2011-11-06 21:04)
 
(Meddelandet ändrat av andreas1974 2011-11-06 21:09)

62
I det s.k. Snabb-registret efter upphovsmannen står följande:
Leverin, C.A.  Atejé, fanns redan 1868 och minst till 1890-talet.  
 
Från baksidan av en del kort framgår att denne fotograf fått en utmärkelse av Älvsborgs läns kungliga hushållnings sällskap år 1870: Till C. A. Leverin vid Utställningen i Borås 1870, står det i ett emblem.
 
Jag bifogar några olika stilar som förekommer under korten på framsidorna. Jag är inte bekant med hur man använde dessa, men jag funderade på om det gick att tidsordna dem, med hjälp av folk som har årtal skrivna på sina fotografier saknas här. Jag tog inte med hela fotona nu, eftersom det tar för mycket plats, de skulle snarare behöva läggas in och göras en genomgång i Porträtt-fynd.
 

Brun med monogram
 

Ljusröd raka hörn
 

Lila
 

Guld på mörkbrunt
 

Brun ram liten text raka hörn
 

Brunt på ljusbrunt
 

Rundskuret guldbrunt
 

Rundskuret rött
 

Stansat
 
Samtliga kort är lika breda skillnader i bredd var oavsiktlig.
 
M.v.h. Andreas Jansson

63
Titlar och befattningar / Beväring
« skrivet: 2011-10-07, 18:06 »
Vad innebär det om det står så här:
 
1 års bevär 78
 
Jag förstår ju att det har med beväringsinrättningen att göra, alltså ett slags värnplikt, men vad innebär 1 års? Var det första året de fullgjorde denna plikt, eller tog det hel det året i anspråk??
(78 är årtalet 1878).
 
Så står det på flera av drängarna på denna sida: Molla AI:5 (1861-1879) Bild 19 / sid 10
(AID: v44168.b19.s10 )

64
Camilla: Du skriver att 1850-talet var så pass sent att Eriksson troligen uppfattades mer som ett efternamn (släktnamn) än ett patronymikon.  
Det är kanske olika på olika ställen och landsbygd/stad - det känner jag inte till - men jag tycker att det låter som för tidigt med patronymikon som släktnamn redan på 1850-talet.
Kan det inte vara som så att de helt enkelt kände sig som barn i den nya familjen och ville visa det med styvfaderns namn, eller att styvfadern ville att de skulle känna sig som hans barn? (För de adopterades aldrig?)
 
Jag har försökt att undersöka när patronymikonseden upphörde i min egen hemsocken, Tärby i Västergötland, och här tycks man ha övergått till att med automatik ge faderns efternamn till barnen (som vore det ett släktnamn) år 1875. Det har jag kommit fram till genom sökningar i Födda i Sjuhärad - Ås härad (där uppgifterna från födelseböckerna finns inmatade, inklusive föräldrarnas namn) och jämfört vilka av männen som i Sveriges dödbok 1901-2009 vid sin död anges med ett efternamn bildat på faderns förnamn. En stark skiljelinje för min socken går just vid 1875: 1874 fick pojkarna ännu sina fäders förnamn+son som efternamn, men 1875 blev det faderns efternamn som fördes över rakt av.
 
Man kan göra på ett enklare sätt också (utan födelsebok), genom att leta efter kvinnor i dödboken på CD (t.ex. Sveriges dödbok 1901-2009), och där söka på efternamn som slutar på *dotter. På så vis hittar man de gifta kvinnor som matats in med uppgift om född xxx-dotter eller som dött ogifta, alltjämt med -dotternamnet. För min hemsocken synes skiljelinjen gå vid samma tidpunkt som för männen (dock finns tre undantag med *dotter för tre kvinnor som är födda efter 1874).
 
Gustafsson, Johanson, Johnson, Jansson
Angående originalfrågan är den mycket intressant för mig också, eftersom min farfars far och hans bror bytte namn från Gustafsson till Johansson. Min fff var född 1856 och namnbytet verkar ha skett i samband med deras respektive emigrationsresor till Amerika, då de innan dess hetat Gustafsson. Deras far hette Gustaf Johansson, så vi har gissat det det varit hans efternamn som bröderna av okänd anledning bytt till när de emigrerade (vid olika årtal). På passagerarlistan ut från Sverige 1882 står det för min fff Johanson (med ett s). Väl i USA blev det till Johnson, vilket låter som en naturlig förändring. När han kom tillbaka till Sverige och uttalade det som Jannson så fick det en försvenskad stavning i namnet Jansson (vilket jag ännu heter). Min farfar och farmor uttalade dock fortfarande efternamnet som Jannson (alltså närmare det amerikanska Johnson), vilket är litet kul.
 
Den släkt som blivit kvar i USA efter min fff:s bror hade hört att deras förfader emigrerade för att slippa från värnplikten/krigstjänsten (som tycks ha blivit alltmer omfattande under 1880-talet). Så ett tag tänkte jag att det var för att svenska myndigheter inte skulle hitta dem lika lätt, men jag har senare hittat en anteckning om frikallad från beväringstjänst för deras anfader (så stod det i samma husförhör som notisen om utflyttning till Amerika var införd, så nu funderar jag på om man blev officiellt frikallad med anledning av just emigration).

65
Börstig / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2011
« skrivet: 2011-07-22, 19:38 »
Tillägg till ovanstående: Jag följde nu denne Jonas (född i Börstig 1775) framåt i tiden. Han tog över föräldrastället, Kronoskatterusthållet Mussla (Sandhems rote), bildade familj och dog på samma plats den 18/3 1849. Så han tycks aldrig ha hetat Spak, vad jag kan se.
 
Vet du var din Jonas bodde senare i livet?

66
Börstig / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2011
« skrivet: 2011-07-22, 12:45 »
Hej Helena!
 
Jo, där finns en Jonas född den 17 juni 1775 i Börstig. Fadern skulle då heta Anders Gabrielsson. Vet du om Jonas benämns Andersson någonstans?
 
I soldatregistret finns några knapphändiga uppgifter om en Jonas Spak i Od (Galtholmen Storegården), om det kan vara samma? Gå in på http://soldat.dis.se/soldater.php och sök.
 
I så fall kan du ju alltid beställa en akt på den personen, så kanske det kan framkomma något mer.
 
M.v.h. Andreas Jansson

67
Hällstad / Äldre inlägg (arkiv) till 03 oktober, 2014
« skrivet: 2011-07-22, 11:09 »
Hej!
 
Är det någon som vet var man hittar husförhörslängderna för Hällstad under åren 1817 till 1824?
Hällstad AI:3 slutar 1816 och Hällstad AI:4 börjar 1826.
 
(Motsvarande glapp tycks gälla för Södra Vånga, som ibland ingår i Hällstads-böckerna.)
 
M.v.h. Andreas

68
Kjerrulf von Wolffen / Kjerrulf von Wolffen
« skrivet: 2011-02-26, 10:07 »
Hej igen och tack för svaret!
Jag kan tillfoga att jag sen hittade en liten biografi (tre sidor) om Martin Carl:
Martin Carl Kjerrulff von Wolffen förekommer nämligen i boken Vi följer solen - Herrgårdar och människor i Fänneslunda och Grovare av Örjan Hill (1996), s 71. Detta med anledning av att M. C. under en tid var ägare till Fänneslunda gård, som är en av herrgårdarna som avhandlas i boken.
M.v.h. Andreas
 
(Meddelandet ändrat av andreas1974 2011-02-26 10:08)

69
Skattelängder / Rökar och matlag
« skrivet: 2011-02-19, 13:54 »
Hej!
 
Kan någon förklara vad skillnaden mellan en rök och ett matlag är? De två begreppen verkar i de förklaringar jag hittar vara utbytbara, vilket jag inte tycker stämmer med mantalslängden som jag tittat på (Åhs härad i Älvsborgs län, 1835). Där förekommer båda begreppen som rubriker.
 
För gården jag tittar på har de vanliga hemmansdelarna har en etta under såväl Matlag som Rökar, medan en man som står som undt. (undantag) endast har en etta i kolumnen Rökar - hans hushåll saknar innehåll i kolumnen med namnet Matlag.
 
Mannen ifråga har tidigare blivit av med sin gård i byn och jag misstänker starkt att det är på den, i Laga skifte, så kallade Undantagsbacken som han med fru och barn har fått uppföra en liten stuga.  
Men frågan är: hur förhöll sig begreppet rök till matlag?
 
SAOB skriver ett exempel Hålla egen eld och rök för att hava eget hushåll. Kan man det vara så att det var hus med skorsten som räknades som rök, men att matlag kräver ytterligare något?
 
(En faktor - som jag kanske inte skulle komplicera ovanstående fråga med eftersom jag är tveksam till om det har betydelse men som jag ändå nämner - är att mannen på undantaget i husförhörslängd uppges vara död redan 1833, han saknas i dödboken som jag gått igenom c:a 5 år bakåt och framåt. Om mantalslängden för år 1835 togs fram under 1834 (som verkar vara fallet), så skulle det ändå ha funnits tid att rapportera honom som död, tycker jag.)

70
Äldre ord L - Ö / Rökar
« skrivet: 2011-02-19, 12:51 »
Jag kanske är helt fel ute med denna information (Gotland vet jag ingenting om!), men svarar ändå eftersom jag råkade på din fråga som gällde just ordet rökar som även jag söker information om just nu:
Om det är en rubrik i mantalslängder som du tittat på så rör det sig snarare om något som angränsar till begreppet matlag, hushåll. Svenska Akademiens Ordbok ger exemplet: Hålla egen eld och rök för att hava eget hushåll. Rökar är plural av rök. I mantalslängdena jag har undersökt (Ås härad Västergötland 1835) förekommer dock såväl matlag som rökar, så överallt och i alla tider har begreppen inte varit utbytbara.

71
Eksjö / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2010
« skrivet: 2010-11-15, 21:27 »
Hej!
 
Jag läste en Albert Engström-berättelse som utspelade sig i hans ungdom, nämligen februari 1887.  
Berättelsen heter En hundrafemåring och återfinns i Hemma och på luffen, s. 155.  
 
Engström skrev:  
En dag läste vi i någon tidning att en gumma i en socken ett par mil från Eksjö nyss fyllt 105 år. Min älskvärde och mycket impulsive värd - han kunde ibland vara som eld i en raketkista - föreslog genast att vi skulle göra ett besök hos gumman [...]
Senare:
Se mormor går litet i barndom, sade den unga hustrun i stugan. Hon hade en nyfödd planta vid bröstet. Mormor säger vi men hon är mormors mormors mor till den här.
Sista meningen lyder:  
Ett par månader senare var gumman död.
 
Är denna gumma och familj känd för släktforskare (eller kanske Engström-entusiaster)? Fortsatte de att leva ovanligt länge i familjen?
 
Nyfiken västgöte...

72
Kjerrulf von Wolffen / Kjerrulf von Wolffen
« skrivet: 2010-10-21, 10:49 »
Hej!
 
Jag stötte på en Kjerrulff von Wolffen i en skifteshandling för Finnekumla by i Rångedala socken, Västergötland och blev nyfiken. Finns det några trevliga kända uppgifter om denne man?
 
Af angränsande jordegare från Rångedala by
Herr Majoren och Riddaren M. C. Kjerrulff von Wolffen
[...]
 
M.v.h. Andreas

73
Disgen 8 / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juli, 2008
« skrivet: 2007-08-25, 09:40 »
Ja då fungerade det! Tack så mycket för hjälpen! Nu har jag förresten, efter mycken beslutsvånda och tester av många program, äntligen bestämt mig för och beställt Disgen (i fullversion och med medlemsskap).

74
Disgen 8 / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juli, 2008
« skrivet: 2007-08-21, 20:59 »
Hej!
 
Hur gör jag för att få bilder i utskrifterna, t.ex. i släktmatrikeln. Det står i manualen att det ska gå, och jag har lagt in bilder på personer i programmet (porträtt är ibockat, och bilden visas på själva posten, iredigeringsläget) men de visas inte i utskrifterna har provat både med granska och att skriva ut på riktigt till en pdf-skrivare, men inga fotografier visas. Är det någon inställning som jag inte hittat?
 
M.v.h. Andreas Jansson
Ön Tärby
Fristad

75
I programmet GenBox Family History kan man ta ut Everyone Charts, d.v.s. grafiska framställningar med rutor och linjer och alla personer i ens databas. För att göra det möjligt att visa, delas makarna upp och får varsina rutor i de fall det behövs med makans/makens namn i sin ruta + ett prickat streck till den andra (ibland delas de upp även när det inte behövs, vilket troligetvis är en liten bugg i utritningen / någon inställning).
 
Programmet är lite svårt att hantera eftersom man kan mata in barn på ett ställe och s.k. childbirth-events på ett annat. Liknande gäller för make/maka och deras gifermål etc. Lätt att göra fel alltså, men det verkar som att man kan göra vilka inställningar som helst. Möjligheten att mata in olika typer av namn samt vilket namn som ska visas är utmärkt!
 
Trots sina svårigheter är det ett av de bästa programmen.
 
Det var just för de avancerade utskrifterna som jag valde att titta närmare på det.
 
(Programmet har dessutom avancerade mall-möjligheter, för att mata in hur vissa data ska presenteras när man tar ut rapporter i text. Vet dock inte om översättningen till svenska är på gång, eller om det är möjligt att lägga in översättningar av allting själv, man kommer lätt en bra bit på vägen, men vissa ord som in hamnar alltid före datum.)
 
Det finns en demo att ladda ner - min tid är snart ute.  
 
Tittar för övrigt närmare på Disgen just nu. Släktmatrikeln var ju bra, men jag fick inte bilder att visas trots att jag följde manualens anvisningar (de visas inne på person-posten, men inte i utskriften). Nu fick Disgen-demon dessutom för sig att låta bli att starta p.g.a. av 50-personsspärren - och jag har inte matat in någon mer än de 50 jag importerade från en GEDCOM-fil.
 
Ett som är säkert är att det känns mycket svårt att bestämma sig för ett program.
 
Andreas Jansson
Ön Tärby, Fristad

76
Tack för tipset om att använda kyrkobokföringsorten + kommentar om ev. annan ort - så får det bli när jag väl fastnar för något program, jag är inte riktigt nöjd med något jag hittat ännu. Fullständiga släktkartor, där alla inmatade personer visas verkar ovanligt (men det hör väl till en annan diskussion).
 
Angående namn, verkar det svårt att registrera bra och entydligt. Det blir nog till att använda kommentarsfältet där också + någon lösning med VERSALER :-), asterisker eller dylikt.
 
Det verkar i alla fall vara vanligt bland de namn som fortfarande finns i folkminnet (sent 1800-tal ->), att de inte överensstämmer helt med namnet som står i kyrkoboken - och i synnerhet när det gäller dessa namn vill man ju att de kända varianterna kommer ut i rapporter och listor från programmet.  
 
En person kan ju vara känd under sitt efternamn, en annan under ett öknamn, och en tredje under en mer eller mindre vedertagen förändring av det verkliga namnet. Förnamn + i Xgården är en annan vanlig konstruktion, åtminstone in på 1900-talet. Fast då är jag väl inne på något annat än tilltalsnamn... och namnalternativ brukar nog finnas i programmen.
 
Märkligt det här med att amerikanare inte kan tänka sig annat än första namnet som tilltalsnamn, och att de inte ens infört stöd för markering av tilltalsnamn i sina släktforkningsprogram. Med alla emigrerade svenskar från slutet av 1800-talet och in på 1900-talet bör det väl finnas gott om fall där de har lika stort behov för det som vi.
 
Hälsningar Andreas

77
Hej!
 
Jag har samlat en del material och börjar nu att titta på att mata in det i något program. Har testat Legacy 6.0 som är gratis, men med ens uppträdde två metodfrågor vad gäller inmatning.  
1. När man ska mata in födelseort, är det då den plats som man blir skriven på, d.v.s. oftast där man växer upp. Eller är det orten där man fysiskt verkligen föddes, barnmorskans eller sjukhusets ort?
2. När det gäller att mata in namn hittar jag ingen möjlighet att ange vilket som är tilltalsnamnet - brukar det gå, eller finns det något sätt som är praxis, att t.ex. med hjälp av GEMENER ange vilket som är tilltalsnamn?
 
M.v.h. Andreas

78
Vi har en vag aning om att morteln kan komma från min fars farmors sida, men mer vet vi inte. Det *kan* ju vara ett auktionsfynd också.
Om det är tillverkarens signatur som står på, så går det ju inte mer än att gissa efter vilka som levde just då (jag tror inte att någon i släkten tillverkat den).
Tackar så mycket för alla kloka inlägg!!

79
Hej!
 
Vi har i familjen en gammal mortel i gul tung metall. Den har följande inskription på sidan:  
 
M.S.S.
1839
 
Vi vill gärna få reda på vad man kan utgå från när vi söker bland släktens namn efter någon trolig ursprungsägare, med ledning av detta.
 
Funderingar:
Gav man en mortel som present vid något särskilt tillfälle (dop, bröllop, 50 årsdag etc)? Till man eller kvinna?
Jag läste i en annan diskussion att monogram som utgjordes av initialer kunde inkludera ett avslutande S för Son eller D för Dotter. Gäller det även när initialerna står som vanliga bokstäver?

80
Hej Therese!
 
Min e-postadress fungerar, men e-postleverantören @homes automatiska spam-filter hade sorterat bort ditt brev, så jag var tvungen att gå in på deras web-mail för att kunna godkänna och läsa det!  
 
Jag har alltså fått adresserna, och är mycket tacksam! (Jag skickar även ett privat tack som e-post!)
 
Stort tack även till dig Bo!

81
Tack så mycket Bo!
 
J:et för Lillies andranamn verkar ju vara fel, men allt annat stämmer perfekt! Lewis ursprung och yrke kände vi inte till.
 
Lillie Elvira ska enligt våra handskrivna anteckningar här hemma, ha varit född den 17/1 1892, vilket innebär att åldern 38 år 1930 stämmer och att den sista posten från SSDI-posterna skulle kunna vara en match.
 
Hon skulle då blivit 101 år och dött i Florida..! När min far och farfar sökte kontakt med farfars kusiner på 1980-talet inriktade de sig på den yngsta dottern (Effie), och fick ett brevsvar, men hon var tråkigt nog inte intresserad av kontakt och förstod inte vad vi ville henne. Vi kunde då inte tro att Effies äldre syskon var i livet.
 
Det fanns inget i det vi fått fram tidigare som tydde på att Effie och hennes man Rev. Rudplph Carl Hwass hade några barn.  
 
Det låter som en hög ålder att skaffa första barnet vid 38 år som Lillie var 1930... så den chansen minskar också, känns det som.
 
De hade en bror också; John Valter, som ska vara född den 2 september 1893, men av honom ser jag ingenting när jag söker i olika databaser.
 
Något tips?
 
M.v.h. Andreas

82
Hej!
 
Jag söker efter ättlingar till min farfars fars bror John Johnson, som utvandrade till, och blev kvar i USA (Chicago Illinois).
 
Jag har bl.a. ett announcement som rör en av Johns döttrars giftermål. Dotterns namn var Lillie Elvira (Johnson) och mannens Gerhardt Lewis Hanson. De gifte sig den 20 december 1919, At home, 4130 North Harding Avenue. (John var död vid det laget, brevet kom från hans fru Emma.)
 
Jag får en träff på G Lewis Hanson i ancestry.com, på 1930 års folkbokföring, som skulle kunna vara denne man.  
 
Kan man genom censusen på ancestry.com se om Mr Hanson hade barn? Eller hur går jag bäst tillväga för att spåra eventuella barn till de gamla släkningar vars namn vi känner till.  
M.v.h. Andreas Jansson

83
Valloner? / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-16
« skrivet: 2002-06-04, 17:36 »
Hej!
Enligt min far så härstammar hans släkt ifrån vallonerna. Han heter Forsström, och är tydligen ett taget vallonnamn. Min fars släkt, med hans far som den siste verksamme i släkten, skall ha verkat som sadelmakare på svanå-bruk, västmanland. Är det någon som kan förtäla mig något om detta. Skulle vara tacksam!
 
Mvh
 
Andreas Jansson

84
Smed - allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-05
« skrivet: 2002-04-19, 12:50 »
Tack Kent.
 
Mvh Andreas Jansson

85
Smed - allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-05
« skrivet: 2002-04-17, 12:36 »
Någon som vet någonting om böcker om sadelmakare, framförallt på svanå bruk, utanför Västerås. Även namnet Forsström är av betydelse.

86
Ström, af / Ström, af
« skrivet: 2001-11-07, 21:33 »
Carl-Fredrik!
 
Ditt inlägg förefaller som att vara ett tecken på, vad man brukar kalla, en viss portion av arogans. Vad mig anbefaller, kan jag inte annat än le, och lyfta på hatten åt ett så intetsägande inlägg. Hrm...men som sagt, jag är ganska ny vad gäller släktforskning, och det är inte namnet Jansson jag bad om att få en förklaring till!! Jag är döpt efter min mors efternamn, då det fanns förhållanden som pekade på att det vore bäst så!!
Enligt min far, Hans Emanuel Forsström, så är de från en invandrande del vid namn valloner, de var hantverkare som togs till sverige för att utföra göromål, som det i sverige på den tiden inte fanns tillräckligt med folk till. Och enligt min farmors systers man, som släktforskar anno dato, lär det ha funnits personer i vår släkt som jobbade åt kungen, på stockholmsslott, men blev av med sin titel på något sätt, som inte står förklarat någonstans. Det är just det jag vill ha svar på!!
 
Mvh
 
Andreas

87
Förnamn - B / Bricken
« skrivet: 2000-12-11, 22:50 »
En teori är att namnet skulle kunna ha tyskt ursprung. Torgny nämner att namnet förr stavades Britken och därifrån är steget inte långt till Britchen, en tänkbar tysk smeknamnsform.

Sidor: [1]