Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Per Bäckström
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-10-30, 10:00 »
Riksarkivet har UDs handlingar, men det var inte alltid UD som förmedlade arv, svarar de. JAg ska vid tillfälle upp, men vet någon här hur arv kunde förmedlas om det inte var genom UD?
2
« skrivet: 2024-10-09, 16:18 »
Enligt familjemyten så ärvde min anmoder sin ”halvbror” från Liverpool när han och hans fru dött, då de ej hade några barn. Någon sådan halvbror kan jag inte finna, vare sig i farfars mors led eller ledet innan henne (dvs hennes mor och far). Det finns dock en Peter Lindström född 1817 som försvinner, dvs aldrig noteras död i Sverige. Det fanns inga gravstenar i min släkt, men enligt myten fick min farfars far nu råd med en sådan. I samband med att jag nu köpt tillbaka det hus han köpte 1889, så läste jag hans (död 1938) och hennes bouppteckning, och när hon dör 1917 finns det en fordran på banken om 2.109kr. Med tanke på den fattigdom de levde i, så indikerar detta att det ligger något i familjemyten, och att arvet borde ha kommit strax innan hennes död (annars hade pengarna gått åt). Jag har dessutom ett visitkort från en grönsakshandlare i Liverpool vid namn William Dossor. Jag har dessutom engelskt porslin som sägs ha tillhört ’halvbrodern’.
Min undran är nu hur man kan finna denna halvbror, för på något sätt borde väl ett arv från Liverpool ha dokumenterats på något sätt juridiskt, åtminstone om det kom så sent som 1916–17? Om inte annat borde ju banken ha information om arvet, eftersom det ju måste ha kommit i brittiska pund och sedan växlats in till svenska kronor?
3
« skrivet: 2023-07-31, 15:44 »
Här finns Jonas Gummesson Glader antecknad som båtsman i Madesjö, finner dock inte Björstorp idag där (finns ett i Bräkne Hoby) men kanske det skrevs Bjorstorp, samt antecknad i Madesjö husförhör, där det står ungefär ’finns i Carlskrona”. Svårt se med allt prästkludd. Så han vara båtsman i Madesjö, samt finns i Flottans arkiv vid uprepade tillfällen. Som du skriver, Marie, dock ej i Södra Möres båtsmän vilket är märkligt. Kanske det finns en gräns vad gäller år för detta register? Cecilia Bengtsdotter är till 99% den jag funnit i Måstad, dock tror jag aldrig jag fann henne i Karlskrona, men det troliga är att hon jobbade som piga där och träffade Jonas. Han var uppenbarligen en charmör, med tanke på det tidiga giftet med Eljan, detta ’missöde’ och det snabba omgiftet efter Cecilias död 1807.
4
« skrivet: 2023-07-31, 09:00 »
Hej Marie,
Trevligt att ’se’ dig igen! Jonas finns med i Madesjö 1755 och framåt, samt antecknad i flottans rullor vad jag kan se i Björstorp. Det ligger kanske i Madesjö. Har bara klippen så för att kolla måste jag göra om söket, då klippen är för små för att ge mer info. I flottan står det också ung stationerad i Karlskrona. Det troliga är därför att han träffat Cecilia där, gör henne gravid och tvingas gifta sig. Jag ska följa upp uppgifterna om skilsmässan när jag får igång datorn, som du vet fann jag inget i Vadstena men hann heller inte mer än tror jag 1770-1771/2.
5
« skrivet: 2023-07-12, 17:29 »
Hej Lars,
Såvitt jag minns var Jonas aldrig på plats utan bodde i Susingsborg. Jag återkommer när jag får på datorn vilket kan dröja. Har för mig jag sett någon rulla, men kan ju ha varit för Gräflingen i Greveshult. Han var dock i Karlskrona, träffade Cecilia Bengtsdotter och gjorde henne havande med Gumme. Och tvingades antagligen gifta sig mer henne på grund av detta. De flyttade så till Susingsborg där Gumme föddes. Återkommer!
Bästa Per
6
« skrivet: 2023-02-20, 17:53 »
Hej Ulrika,
då är vi släkt, Frans Wilhelm Namnkunnig, båtsman i Resmo men bodde nog i Lunda, Kastlösa, var min farmors mormor. Märkligt nog behöll han namnet, vilket inte är märkligt då båtsmanssystemet upphörde så även min farmors far behöll namnet Logg, utan det märkliga är att barnen inte tar det – såvitt jag kan se. Som man skrivit innan så hade man sina vägar inom flottan och militären, och namnen var inte alltid beskrivande. Min farfars farfar hette som båtsman Bäckström Galeja, där det senare var båtsmansnamnet, men den som kom efter fick heta Bäckström. Man ska nog inte kräva logik inom det militära, men däremot vara tacksam för alla härliga namn som ärvts. Tråkigt nog inte Namnkunnig.
Med vänlig hälsning, Per
7
« skrivet: 2023-01-17, 09:04 »
Som någon skrev tidigare verkar inhyses ha olika betydelse, i mitt fall köpte min ana ett torp 1889 men står ändå listad som ”inhyses”. Det måste alltså betyda att han inte äger jord. I nästa kyrkbok (från 1891) står han under ”Lunda malm” (Öland) och då nummer 3 som är torpet. Det verkar alltså som om ordet ”inhyses” används pejorativt av prästen för folk som inte äger jord, och inte nödvändigtvis för folk som är ”inhysta” hos andra. Kan det stämma?
8
« skrivet: 2021-09-23, 16:22 »
Jag var otydlig, det står Gumme Nilsson och Sigrid Jönsdotter som föräldrar till Jöns, men med tre rätt av fyra, så borde det väl vara Gumme Matsson som avses? Och hennes efternamn indikerar ju Jöns som ett släktnamn. Det är svårt när prästerna skriver fel... Om det nu är fel, men vad jag sett finns det ingen Gumme Nilsson i Måstad vid den här tidpunkten. Enbart de två barnaproducerande Gumme Månsson och Gumme Matsson.
9
« skrivet: 2021-09-23, 08:26 »
Jag tolkar ditt svar som att även Jöns var Gummes son, och kan det då vara så att han är ”dottern” som dör sex år senare? JAg såg senare att en Elin Gummesdotter gifter sig i Måstad, och tolkade det som Gummes Elin.
Jag letade efter Sigge Svensson, far till Sigge Siggesson Syrak Ahlgren) och han gifter sig tydligen, och får några barn i Boasjö som jag funnit. Antar han gifte sig utanför Tving, då han inte finns med bland gifta i Tving. Har tänkt mycket på de två brutna äktenskapslöftena, Mats Bengtssons och Sigge Svenssons, kan det ha varit så enkelt att de inte ansågs ”fina nog”? Så sent som början av 1900-talet fick min farfar inte gifta sig med sin förälskelse, för att han inte var ”fin nog”.
10
« skrivet: 2021-09-21, 20:18 »
Hade Mats gummesson en son som hette Anders Matsson i första äktenskapet, denne dyker nämligen upp i Måstad ibland? Då det både finns en Måns och en Mats, verkar prästen skilja på Månsson och Matsson.
Det borde vara av intresse att följa Mats Gummessons arvtagare (den ene) i Måstad, Gumme Matsson, men en del oklarheter finns när det gäller Gummes barn. Gumme Mattson och Sigrid Jönsdotter får följande barn, men är det verkligen alla – det verkar finnas utrymme för fler helst i början? Jag har ännu inte följt fyra av dem till graven (markerat ”död när?”), men såvitt jag kan se finns inget om första Sissa. Ej heller födelsen av den förste sonen 1735.
Son 6 år gammal alltså född ca 1735, död 4 okt 1741 Bengt Gummesson 1740–1778 Elin Gummesdotter 28 aug 1742, död när? Dotter 6 år gammal alltså född ca 1744, död 18 feb 1750 (är detta föregående dotter?) Sissa Gummesdotter 28 sep 1746, död ung 1749–1751 Sigrid Gummesdotter 28 feb 1749, död när? Sissa Gummesdotter 31 okt 1751, död 1756 Sissa Gummesdotter 2 nov 1757, död när? Mats Gummesson 20 jun 1760, död när?
Det finns också en notering, som troligen är felskriven, som då gäller Gumme och Segred ovan: 17440325 Jöns Gumme Nilsson Sigrid Jönsdotter Måstad Frågan här är om det är en dotter som dör sex år gammal 1750, och det i så fall är Elin ovan, eller om det (återigen) är en felskrivning nu av kön och denne Jöns som åldersmässigt passar in?
Och slutligen finns två barn till noterade, är dessa Gummes i det andra äktenskapet? 17751212 Måns 17820213 Kerstin
11
« skrivet: 2021-09-21, 19:31 »
Erik Torbjörnsson Holmberg föddes enligt hfl 16 juni 1771, gifte sig 1822 med min anmoder Catharina Jansdotter i Sandby, Öland. 1824 reser de, med CJs oäkta dotter Catharina (1811) till ”Bohuslän”, men spåren upphör den 21 maj 1824 i Vittsjö, Skåne, då hon nedkommer med den gemensamma sonen Nils. Kvar på Öland lämnade de hennes oäkta tvillingar Lotta och Johan födda 1816, som hamnar i fosterhem, och hon blir min morfars mor. Johan försvinner, som det verkar, snart, kan han ha anslutit till modern och styvfadern? (Han är inte noterad som död, men kan ju ha dött ändå).
Idag fann jag Erich Thorbjørnsen Holmberg, som den 1 februari 1804 gifte sig med Olea Jacobsdotter, i Larvik, Norge. Det är tvärs över ’fjorden’ från Bohuslän. Var Erik från Bohuslän, eller var han norrman, det kan man fråga sig? Hur går jag vidare (med tanke på att kyrkböckerna i Bohuslän är i ett sorgligt skick, dvs saknas i många socknar runt 1824 och tidigare).
Frågan gäller allt som rör honom, och deras gemensamma öde (och de barn som följde med) efter den 21 maj 1824.
12
« skrivet: 2021-09-21, 18:45 »
Jag har letat efter en anmoder: Catharina Jansdotter född 1781 i Dalarna, som försvinner riktning ”Bohuslän” 1824. Hon är gift med sjömannen Erik Torbjörnsson Holmberg född 1771 okänt var, och får på vägen en son med honom: Nils (i Vittsjö, Skåne). Min anmoder får en oäkta dotter Catharina 1811 i Nora, Dalarna, och tvillingarna Lotta och Johan 1816 i Alunbruket, Öland. Lotta blir kvar och blir min morfars mor. Både Johan och Lotta blev 1824 fosterbarn, men Johan försvinner, troligen ansluter han, trots sin ringa ålder, till föräldrarna.
Nu fann jag att denne sjöman, Erich Torbjørnsen Holmberg, gifter sig den 1 februari 1804med enkan Olea Jacobsdotter i Larvik. Men jag finner inget mer. Vem var hon änka efter, hade hon barn med denne, när var hon född etc. Och vad hände efter giftemålet med Erik, bodde de i Larvik (förutom sjön). Och hade hon dött när Erich gifte sig med Catharina tidigt 1820-tal? Hur går man vidare för att finna uppgifter om honom och Olea, och deras eventuella barn. Och ffa i förlängningen om Erik och Catharina tog med sig sina barn (Nils) och två styvbarn Catharina och Johan till Norge? Och med stavningarna, var Erich/Erik svensk matros eller norsk?
En möjlighet är att han kom från Bohuslän, men ingen av mina fem släktingar återfinns någonstans i Sverige, i de källor som är sökbara. Det troliga är därför att han/de återvände till Norge, ev Larvik, kanske det fanns ett arv eller något som fick dem att resa? Frågor, frågor, frågor, som följt mig under flera år - all hjälp mottages med tacksamhet!
13
« skrivet: 2021-09-18, 11:00 »
Wow, det var viktig info. Och hans fru fick Sigge Siggesson med Sigge Svensson, som också lovade giftemål. Och i båda fallen bröts löftena, enormt märkligt. Mats levde ju vdare, men vad som hände med Sigge Svensson vet jag inte, dvs varför han bröt sitt löfte. Sigge junior i sin tur blev ju Syrack Ahlgren och kopparsmed i Karskrona, gifte sig med en äldre änka som inte hade några bröstarvingar enligt bouppteckningen, och väl var för gammal för att få några med Syrack. Syrack gifte om sig inom (alltför) kort tid, och fick tre söner till (minst), de första två dödfödda. Carl Fredric Ahlgren levde däremot vidare i Ronneby. Och namnet Carl Fredric finns dessutom vid två tillfällen i ättelinjen från Sissa Bengtsdotter (för att anknyta till vår diskussion i Piga i Karlskrona 1776). Vilket gör det än tydligare att det är rätt Sissa jag (dvs du) funnit. Gumme Mattsson, som övertar Måstad, får mängder med barn men har otur med sina Sissor, som han får tre stycken av. De första måste ha dött tidigt. Vilket också bekräftar namnet Sissa som starkt närvarande i släkten. Jag ska sammanställa hans barn, och redovisa här med fråga om allt stämmer senare (fann dem igår). Superkul, stort tack!
Har spårat Nils till Hasslö, och han gifter sig med Gertrud Åkesdotter föd 1760 i Hasslö. Märkligt.
14
« skrivet: 2021-09-10, 08:54 »
Tack Jörgen, otroligt! Marias barn hade jag funnit även om jag inte checkat om det var alla (vilket det alltså var), men inte Kerstins, dock sett namnet Botill men inte verifierat det. Med din hjälp ska jag nu ge mig in i längderna, och stolslängden, men långsamt - behöver en kurs i krumelurtolkning. Mats Gummessons far, som du skriver, var Gumme Månsson, okänd levnadstid), som enlgt Lars ovan var gift med Agnes. Vad betyder det du skriver: (jb 1685)? Död då? Stort tack för bildanvining för rotationslängden för Tving!
Enligt domböckerna så blir både Olof Månsson och Gumme Månsson instämda i en arvstvist 16830716, där dock relationerna är väldigt oklara till Måns Larsson som stämmer in och som har både styvfar och -mor (märkligt, får inte någon ordning på den biten), och det tyder väl på att Olof och Gumme är bröder?
”Måns Larsson i Skrävsmåla hade instämt Olof Månsson i Tvings by och Gumme Månsson i Måstad angående hans faders och systersarv och begära av dem som dess förmyndare att framvisa skiftebrevet, men de berättar att skiftebrevet var i krigstiden bortkommet men de framvisade en kvittens att de hade betalt, men Måns Larsson säger skett i hans ungdom när han var 20 år och blivit därtill lockad. Olof Månsson säger att han inte lockade utan skedde med hans styvfaders och styvmoders vetskap och goda minne. Nämndemannen Lars Pålsson i Bröstorp berättade, omnämndes Nils Trulsson i Tvingelshed, Måns Svensson i Nävragöl”
15
« skrivet: 2021-09-09, 16:57 »
Hej Lars,
tack för uppklarande! Får se om jag hittar stolslängden, men ska väl gå, är altså på SVAR om jag förstår dig rätt. Otroligt viktigt med lokalkunskap, har själv inte mött Agnes, men alltså vanligt i Blekinge. Om det är Agnes eller Kerstin som är frun får jag se, Kerstin finns dock i släkten, men vet inte om det är före eller efter Sissa. Vad gäller Bengt får jag kolla upp det, finns ju också en myndighetsperson av något slag, som finns där samtidig som Gummesson. Bengt Mattssons fru hette dessutom Maria Bengtsdotter, ska se om det är ingiftet du talar om. Än en gång stort tack!
mvh Per
16
« skrivet: 2021-09-07, 09:24 »
Hej igen,
jordeböckerna gav mig ledtråden till mantalslängderna, dvs tidigare uppdelat på gårdens omfång och inte vilken by de tillhör. Är det alltså denna bilaga du tolkar som Gumme och Agnes i Måstad 1661? Vad jag kan se finns det isåfall en Gumme till i byn, med annan fru, dock har jag svårt att få initialen till ett ”G”. Och, jag vet, jag måste gå en kurs i att läsa handskrifter…
Allt väldigt spännande, men fortfarande flera frågetecken, så jag hittar rätt längder.
Bästa Per
17
« skrivet: 2021-09-07, 08:49 »
Jordeböckerna ger vid handen att Mats Gummesson är samma person 1679 som 1726, då han står som ägare till hemmanet både 1686 och åren efter, samt när det närmar sig och är 1700. Toppen, tack!
Hur söker man i roteringslängderna på SVAR, det är en ny bekantskap, och varje bok har ca 1500 bilder. Svårsökt, när man inte känner systemet, hamnade på Fridlevstad, men sedan är frågan om Tving står före eller efter. Och stolslängd finner jag inte alls, det låter väldigt intressant. Finns detta också i ArkivDigital?
Bästa Per
18
« skrivet: 2021-09-07, 08:24 »
Hej Lars,
och tusen tack, då vet jag vad jag ska leta efter innan Mats Gummesson. Agnes, högst ovanligt namn. Kan det möjligen vara Agneta, som jag finner vid den här tiden+
Något som var ovanligt, för mig, var att mantalslängden verkar lista byarna flera gånger. Det gör det lätt missa namn. Men det var kanske praxis så tidigt? Jag har huvudsakligen letat sent 1600-tal och framåt. Ser nu att 1661 saknar byangivelse, hur fann du Gumme Månsson?
Den stora frågan är ju varför Mats G inte finns med, när han nämns i domboken 1679 som bosatt i Måstad.
Jag ser nu också i gifta Tving att det finns en Bengt Matsson som gifter om sig 1756, vilket ju passar bra med fruns dödsfall i februari detta år (om än ej sorgeår…). Men bosatt i Liatorp. Kan det vara Mats Gummessons son som gifter om sig, eller ligger liatorp för långt bort? Har sökt i PLF, och det finns en dräng Bengt Mattsson i Liatorp, som dör drygt en månad efter sitt bröllop. Det var alltså inte ’min’ BM, så frågan är fortfarande vad han dör av, var han dör och när.
Det är härligt med hjälpsamheten här, innan fann jag inte ens min anmoder Cecilia Bengtsdotter 1753, men nu är jag, med din och Jörgen Axelssons hjälp, långt bak i 1600-talet :–)
Med vänlig hälsning Per
19
« skrivet: 2021-09-06, 16:37 »
Enligt listningen över födda i Tving socken, så fick Mats Gummesson fyra barn till: Elin, Sissa, Bengt och Måns. Enligt döda verkar båda flickorna ha dött, Bengt dog såklart, då MG fick en Bengt till 1722, och också Måns kan ha dött (17250826 Mats Gummessons dotter Måstad, 17271226 Mats Gummes barn Måstad). Det figurerar också en Anders Matsson i Måstad, som ju kan ha varit en son i första giftet. Mantalslängderna är få och svårtolkade, men vad jag kan se finns inte Mats Gummesson med på 1600-talet och en bit in på 1700-talet, så frågan är om han gifte till sig gården i Måstad i andra giftet? All hjälp att lösa dessa svårlästa/-lösta knutar tas emot med tacksamhet. Gifta/döda saknas förrän en bra bit in i 1700-talet, och födda bara från 1712.
20
« skrivet: 2021-09-04, 14:29 »
Mats (ibland Måns) Gummesson i Måstad, som troligen är en anfader, finns omtalad redan 1679 i Medelstads dombok. Sista omnämnandet finns 1726, och han dog ca 1728. Kan det vara samma Mats 1679 som 1726? Isåfall levde han mycket länge, men ett omnämnande 1723 kan tyda på just det:
”1723 gamle mannen Mats Gummesson i Måstad hade gjort följande disposition av sin fasta egendom att barn i giftet med Kerstin Andersdotter skall ha den östra halvan och barnen med Maria Bengtsdotter den västra halvan”.
Mats fick minst tre barn: Gumme 1714, Olof 1721 och Bengt 1722 (sista är far till Sissa Bengtsdotter, min farmors farmors farmor). Känner någon till mer om denne Mats och hans Matssöner/-döttrar? Med två fruar borde han ha lagt grunden till en del ättlingar i Tving och Blekinge. Gumme tar över gården, vilket tyder på att alla tre bröder ovan kan ha samma mor, vilket troligen är Maria Bengtsdotter (då en son döps till just Bengt).
21
« skrivet: 2021-09-04, 14:21 »
Ja, precis, det var i mantalslängderna för Tving jag såg att Bengt inte finns med särskilt mycket i mantalslängderna förutom 1750 och något år och ställde frågan om honom, eftersom jag är ny på Blekinge, dvs det finns många som ser mönster mellan byar etc som jag inte gör. Frågan är därför vart han tar vägen? Det är ju tiden efter fruns död som intresserar mig mest, dvs vart han reste och när han dog.
För mig rör frågan fortfarande Sissa, men du har helt rätt, Tving-gruppen ökar nog chanserna för svar. Helst som en man som Mats Gummesson, med många barn och trol två fruar, borde generera en del ättlingar i Tving och Blekinge. Jag för diskussionen dit.
22
« skrivet: 2021-09-02, 09:02 »
Stort tack för svar, som bekräftar mina misstankar om Bengts död, dvs att barnen ’utackorderades’ vid faderns död. Vore intressant finna Maria och Sigge, som väl kom till andra familjer, där både faderns och moderns sida kan komma ifråga helst moderns för Sigge. Och du övertygar mig helt om Sissa, konstaterade själv att åldern stämde hos Olof, som du skriver. Hann inte gå in i mantalslängderna i Tving för att se om faderns död, men då är det alltså inte Matthis Gummesson, vilket väl gör att det lär finnas en Gumme i Jemsunda också vars barn dött. Detta är väldigt kul att följa, och det lär ju finnas många fler syskon med tanke på åldersskillnaden mellan Gumme och Bengt/Olof (eller ett omgifte). Det märkliga är dock att Bengt Matsson inte finns med i mantalslängden, Alnaryd törnefors, förutom 1750. Arbetade han verkligen där, så borde han ju finnas med (även om det är en lucka 1753–1758)?
Fick precis Medelstads härad-databasen, och där finns Mats Gummesson med redan 1679. Om det är Gumme/Bengt/Olofs far är det tidigt, kan det vara han? Isåfall var han gammal när barnen föddes, så det är väl troligare att det är en dubbelgångare?
Däremot borde ju detta väl med säkerhet gälla ’vår’ Mats Gummesson, då också en Bengtsdotter finns med (dvs namnet Bengt finns i släkten): ”1723 gamle mannen Mats Gummesson i Måstad hade gjort följande disposition av sin fasta egendom att barn i giftet med Kerstin Andersdotter skall ha den östra halvan och barnen med Maria Bengtsdotter den västra halvan”. Det kan ju isåfall förklara diskrepansen i ålder mellan Gumme och Bengt och Olof.
23
« skrivet: 2021-08-29, 11:52 »
Hej igen Jörgen,
allt du skrivit stämmer, toppen. Olof Matsson dog 1784 i Möljeryd, men Bengt Matsson måste ha flyttat från Alnaryd, då han inte dör där. Prästen måste ha varit gravt alkoholiserad, men jag har kollat min läsning av kyrkans dödsbok mot den förteckning som finns 1712–1799. Du verkar veta det mesta om Blekinge, så därför dristar jag mig att fråga om du vet vart han flyttade? (Apropå kyrkbokens tillstånd, kände jag igen Sissas födelseanteckning när jag såg den, när jag läste igenom alla Blekinges socknar för året 1753, men avfärdade denna anteckning då jag knappt fick det till Sissa och absolut inte till Bängt. Vilken handstil.
Fader till bröderna var Mats Gummesson, Måstad, troligen den Mattis Gummesson som dör i Jemsunda 1744 70 år gammal? Fanns det en förbindelse mellan Måstad och Jemsunda, tror du, så det kan vara denne Mattis?
Det finns också en Anders och en Gumme Matsson i Måstad, den senare verkar ta över efter fadern. Kan det vara bröder till Olof och Bengt? Gumme har en förbindelse till Jemsunda också, dvs ett barn dör där.
Sissa finns enligt mantalsföreteckningen i Möljeryd nov 1775, men inte 1776, det stämmer bra. Ska kolla så hon inte dyker upp senare nu.
24
« skrivet: 2021-08-27, 22:14 »
Tur du gjorde det, för jag litade på hfl-anteckningarna om att han var född 1781, och fann därför ingen passande. Som sagt, i soldatrullorna såg jag nu att det är han. TAck. Axor, axor, slutar som Anders Ax i Dödboken, men märkligaste stavningen är väl ungefär (som jag minns den) Hatchet.
Har följt Sissa genom Ronneby hfl, hon verkar finnas hos farbrodern så sent som 1775 (även om hfl här inte är så precis, och hon inte finns antecknad för förhör 1771 och 1773 även om hennes namn står där de åren). Det finns någon anteckning 1775, men det gäller nog en kusin av olika bläck att döma, dvs Olofs barn, ska försöka tyda det när jag skrivit ut imorgon. Dock intet om att hon drar till Karlskrona, tyvärr. Hann med mantalslängd 1769 och 1775, ska fortsätta med övriga i helgen. Spännande! Än roligare vore det att kunna följa bröderna Matsson bakåt, vad jag kunde se i hfl verkar det finnas fler Matssöner, dock var förnamnet otydbart på en, och en annan hette Nils. Jag vet dock inte om det är en tillfällighet, eller om de stammar från samma far och mor (eller någon variation däremellan, dvs omgiften etc).
Marie Petersson-Engnell i Vissefjärda fann faderskapsmålet i domboken (eller liknande), en Sigge Svensson som avlade Sigge Siggesson med Kerstin Svensdotter. Märligt nog förklarar han sig villig till gifte, men som vi båda vet, gifte hon sig inte med honom utan Bängt Matsson. Så, även om det förklarar Sigges namn, får vi inte veta vad som hände.
Stort tack, helgen är räddad!
25
« skrivet: 2021-08-26, 22:13 »
Jag ser nu att alla hfl listar Anders Axor som född 1781, möjligen en felläsning någon gång mellan en etta och en sjua, för i soldatrullorna står hans ålder som att han är född 1786–88. Det är däför troligt att du har rätt, och att prästerna har fel, för själv borde han ju ha reagerat på sex års ålderskillnad. Också i Dödboken står 1 okt 1781 i Algutsboda, så där är det noll rätt. Det kräver lite undersökning, om det går, av hfl i Vissefjärda eller troligare mantalslängd - tror inte det finns hfl där förään 1800-tal. Hur visste du, Jörgen, allt detta? Då det stått 1781 har det helt gått mig förbi att han föddes i Susingsborg... Så han var väl lägligt på plats, däremot märkligt att han som är mycket yngre representerar barnen? Gräflingen orsakar mig mycket mycket huvudbry (också hans första fru och skilsmässan från denna, Eljan).
26
« skrivet: 2021-08-26, 17:16 »
Du är ju helt otrolig, hur kunde jag missa det… Då är ju Sissa och han inte släkt öht, utan släktskapet är på gräflingens sida (dvs Jonas Glader, vars far var Gumme Andersson). Som jag letat (på fel ställen). Då stämde ju noteringen om Vissefjärda om Anders Ax trots allt. Stort tack, du har löst många mysterier! Men enligt KGF föddes en Anders 1768, som antagligen dog, för nästa kom 1787. Anders Ax ska dock vara född 1781, enligt hfl:s?
Är du släkt med Månssons också, eftersom du vet detta?
Vet du mer om Bengt och Olof Matsson, så är jag intresserad, då kyrkböckerna i Tving och Ronneby inte är att leka med. I Tving saknas de (brand?) och i Ronneby verkar någon slags olycka ha hänt, eller bristande förvaring, då de är renoverade. Ska in och söka mer sedan.
27
« skrivet: 2021-08-26, 11:09 »
Vet du om Olof Matsson också har en son som heter Anders född ca 1781? I bouppteckningen efter Cecilia Bengtsdotter så tillvaratas nämligen barnens rätt av deras kusin Anders Axor, patronymikon Olsson. Soldat i Algutsboda. Kusin kan betyda mycket, men med tanke på Olsson-familjen kan ju här finnas en länk? Denne mystiske Axor/Axor/Ax dyker nämligen också upp bara huxflux utan kopplingar bakåt, mer är att det någonstans står Vissefjärda, men det är nog prästens vilda gissning.
28
« skrivet: 2021-08-26, 08:59 »
Än en gång tusen tack, zoom-möten idag, men vill bara sätta igång med detta :-) Min första träff på släkt i Blekinge, förutom alla båtsmän från Öland och Småland som vistats i Karlskrona, från farfars farfar och på farmors sida. Om allt stämmer är då min farmors farmors farmor från Blekinge, vilket jag ju misstänkte då hon var piga i Karlskrona.
29
« skrivet: 2021-08-25, 22:18 »
Suveränt, tusen tack! Trodde farbrodern flyttade till Ronneby senare, men då är allt på plats. Har beställt bouppteckningen till Kerstin. Och ladat ner SVARs digitalisering. Sökte i ArkivDigital, men de verkar inte ha digitaliserat bakåt i Medelstad, så det var därför jag inte fann den. Så spännande, än gång stort tack! Fann du detta när du sökte själv, dvs är det också din släkt, eller var det för att hjälpa mig?
30
« skrivet: 2021-08-25, 20:45 »
Hej Jörgen,
detta var ju alldeles tacknämligt! Det verkar ju verkligen vara ett spår att följa, helst detta med kusinen Augustinus. Har du exakt data för Svensdotters bouppteckning, jag får inte fram den, antar stavningen av namnet är tokigt. Däremot Maria Bengtsdotters. Det saknas också hfl för Tving så tidigt, men du skriver att du funnit att hon vistas hos sin farbror på Törnefors bruk, men jag antar jag missförstår dig?
Som du skriver, det är väldigt mycket som pekar mot denna Sissa. Stort tack!
Bästa Per
31
« skrivet: 2021-08-21, 13:35 »
Hej Peter,
stort tack! Kombinationen Bengt och silla/Cicilia/Coecilia etc finns inte i KGF, och inte PLFs södra heller, men där beror ju allt på stavningen. Så det är kyrkböcker som gäller, där sådana finns. Och som du skrev, hon kan ju vara från Skåne... Men då kan jag utesluta Ramdala iallafall.
Trevlig helg! Per
32
« skrivet: 2021-08-20, 15:45 »
Hej Peter,
tack för svar! Jag har avsökt lämpliga socknar, men inte alla har födelseböcker, och frågan är om man kan lita på födelseåret 1753. Vilket jag koncentrerade första söket på.
Den gode gräflingen (glader vid denna tid) var kvinnotjusare, vars första söner tog efter sin far och slog honom, då Jonas Glader fyra månader efter giftemålet fick sin första son (sönerna däremot fick barn två månader efter sina giftemål...) Så, även om Cicilia titulerades piga, så var hon med barn. Om fadern tog sitt ansvar och gifte sig, antar jag att det inte avsatte avtryck i arkiven, eller kan det finnas anteckningar om detta någonstans?
Bästa Per
33
« skrivet: 2021-06-22, 17:15 »
Tack! Och om detta är rätt läst (Karsahult), så finns det 1707 en Nils med hustru som precis dött där. Problemet med Algutsboda är att också mantalslängderna är fåtaliga, så nästa finns först för 1717, då Truls Nilsson i så fall flyttat därifrån. Men kanske jag har läst fel i mantalslängden, det är svårläst.
34
« skrivet: 2021-06-22, 15:13 »
Hej Manuela,
från 6 juli 1776 har jag ’full’ koll på henne, det är innan som det är problem. I Algutsboda skrevs hon f 1753, men det är ju ett ungefärligt värde. Inget i bouppteckningen, däremot lite mer i den efter Jonas Gräflings andra fru, där Anders Axon kusin är förvaltare för barnen. Han måste vara kusin på hennes sida, men återigen, kusin är ungefärligt, och han går inte att spåra bakåt heller. Cecilia behöver ju inte ha varit från Blekinge, men det är ju troligt, man reste inte så långt. I Kalmar län var det ju Kalmar som lockade, i Kronoberg Växjö, så var det för andra släktingar. Jonas Gräfling var också ett mysterium innan, fanns bara hösten 1777 då han blev soldat, men sedan förstod jag att han var båtsman i Madesjö pga giftemålet. Jag tror jag sett på in/ut, men är inte säker nu, det var ett tag sedan. Problemet med Karlskrona är ju att 1. hon kan vara från trakten, men 2. fadern kan vara båtsman och då från övriga landet (dvs Kalmar län och delar av Kronoberg som Vissefjärda etc. Eller Öland). Jag har KGFs databas, där finns inget, vilket är synd då den är normerad. Har sökt lite i PLFs databaser, och ska se på några fynd, men inget egentligen. Bengt och Cecilia är vanligt i t.ex. Fridlevstad, som har mkt kontakter med Kronoberg, men fann inget där. Det verkar som om herr och fru Gräfling/Glader inte tycke om släktforskare :-)
35
« skrivet: 2021-06-22, 12:10 »
Jaen Trulsson är inte en bror, utan son till Truls Jonsson i Ljuder.
Truls Nilsson köper del i Östra Hällasjö 1716, och sägs då vara från ”Karsahult”. Han finns inte där enligt mantalslängder, men dessa tar ju bara upp ’huvudpersonerna’. Bynamnet är svårläst, men såvitt jag kan se står det ”Karsahult” i alla tre lysningarna av köpet. Karsahult ligger dock i Almundsryd, vilket verkar vara väl långt bort. Finns det fLer Karsahult?
36
« skrivet: 2021-06-22, 12:10 »
Hej igen,
min fråga gällde ju också Cecilia (i diverse stavningar) Bengtsdotter, gift som ”piga” i Karlskrona amiralitetsförsamling. Född ca 1753 (plus/minus beroende på präst), och troligen från Blekinge då hon är piga där. Hur finner man en kvinna i Blekinge med Bengt som far, och med endast dessa uppgifter? Jag har mycket på mannen och familjen men henne vet jag nästan inget om. Hon dog 1807 i Fiskesjö, Algutsboda.
Mvh Per
37
« skrivet: 2021-06-22, 10:30 »
Hej,
min Jonas heter, med Gumme som far, Jonas Gummesson Glader, och han finns inte med i registret. Han var båtsman för Madesjö, Kalmar län, kan det vara orsaken?
mvh Per
38
« skrivet: 2021-06-21, 17:01 »
Den 6 juli 1776 gifter sig båtsman Jonas Glader med pigan Cecilia Bengtsdotter i Karlskrona Amiralitetsförsamling. Hon är född ca 1753. De flyttar sedan till Greveshult, Algutsboda, där Glader blir soldaten Jonas Gräfling. Han är son till Gumme Andersson, Susingsborg, Vissefjärda, men varifrån kom hon? Hfl saknas för stadsförsamlingen, och anledningen till giftemålet i Amiralitetsförsamlingen torde väl vara att han var båtsman. Hon nedkom senare med en son i sep 1776, så giftemålet var tvunget, pga omständigheterna. Ni som forskar på Blekinge, hur finner man uppgift om en piga som väl troligen kommer från Blekinge eller möjligtvis var dotter till någon båtsman stationerad i Karlskrona. De Bengt som finns registerade i båtsmansregistret, saknar huvudsakligen en dotter med namn Cecilia/Sissa, men några saknar uppgift om familj. Hur går man tillväga?
39
« skrivet: 2021-06-10, 18:08 »
Vet någon något om Elisabeth Svensdotter ca 1691–1751 och hennes man Truls Nilsson som dör 1722? Det är inte bekant varifrån han kom när han kom till Östra Hällasjö (eller om det var han som fanns där), och inte heller när ha var född. Elisabeth gifter om sig med Jöns Håkansson född 1697 (eller ca 1702 enl dödsanteckning) och död 1776. Han gifter om sig med Elin Persdotter på 1750-talet, de brukar Susingsborg, Vissefjärda ett tag, tills Elisabeths dotterdotter Ingeborg Gummesdotter tar över, dvs har växt upp till rätt ålder och gift sig med Olof Månsson. Både Elisabeth och Truls är väldigt svåra att spåra, då ju kyrkböcker saknas i Algutsboda. Om någon har mött dem i sin forskning så är alla ledtrådar varmt välkomna.
Det finns också en Jaen Trulsson, som skulle kunna vara en son i tidigare gifte av Truls Nilsson, men det beror på när Truls föddes och varifrån han kom.
Elisabeth och Truls får två döttrar, minst, Ingrid Trulsdotter min anmoder, mor till Ingeborg Gummesdotter och min anfader Gumme Andersson, och dessutom en nyupptäckt syster Brita Trulsdotter som 1799 ska hålla till i Korpahultsmåla (Korpahult?), enligt bouppteckning efter halvbrodern Per Jönsson 1799.
40
« skrivet: 2021-05-21, 09:37 »
En lätt korrigering, Gumme Andersson gifter om sig med Ingrid Trulsdotter. Det är ett väldigt kludd i vigselanteckningen, prästen måste ha varit full, men en expert har sett på det och det står snarare Trusdotter, och det är dessutom Ingrid Trulsdotter som dör i Susingsborg senare.
41
« skrivet: 2021-05-10, 14:20 »
Suveränt, tack! Då hade jag rätt att Sissa var Gummes första fru, han gifter om sig med Ingrid Jönsdotter november 1747. Se Anders och Gummes barn i listan här från KGF:s databas över Kronoberg.
Jonas Gummesson Gräfling, var grävling resten av livet, då han var soldat i Greveshult 1777–1791 och behöll namnet. det var oerhört svårt finna honom bakåt, men det visade sig att han var båtsman först 1771–1777 och hette Jonas Glader. Han fick Gumme 1776 i Susingsborg, efter att ha gift sig två månader tidgare med Cecilia Bengtsdotter Karlskrona. Hfl saknas där, så vet inget om henne. Hon dog 20 okt 1807 Fiskesjö, Algutsboda, Kronoberg. Augustinus (Ahlgren) 17780910, Anders (Ahlgren) 19 sep 1782(min anfader), Inga Stina 17890101, Maria 17940508. Flickorna strök med tidigt, männen levde länge utom Anders som dog drygt femtio år gammal ca två veckor innan sin äldsta son, båda i rödsot = dysenteri. Du har ingen ledtråd bakåt, dvs om Ingeborg Månsdotter var Gummes mor, eller åtm Anders Håkonssons fru? Och var gifte sig Cissi och Gumme, finner dem ingenstans? Likaså, var fick Anders Håkonsson sina två söner: Gumme och den utan namn som dog 1717? Gräflingen har orsakat mycket huvudbry...
42
« skrivet: 2021-05-09, 15:52 »
Angående Jonas Glader, även om det är ett väldigt gammalt inlägg, eftersom jag jagat denna man genom arkiven. Jonas Glader var båtsman i Karlskrona, nr 153 för Madesjö, men avgick i förtid januari 1777 och blev soldat Jonas Gummesson Gräfling i Greveshult 1777–1791. Det jobbytet var inte lätt att finna. Dessutom gifte han sig med Cicilia Bengtsdotter i Karlskrona, där han bodde istället för i Madesjö, bildade familj och de blev så anfäder till mig.
43
« skrivet: 2021-05-09, 12:52 »
Hej,
jag har gått igenom mantalsregistren 1690–1757, 1722-1747 fullständigt, och i Susingsborg, där Anders Håkonsson tillträder efter en Per Nilsson 1791, och hans son Gumme Andersson 1725–1756, finns det nästan uteslutande det par som ’äger’ gården. Anders står som inhyses med fru en del år efter övertagandet. Men kvinnorna är osynliga (förskräckligt århundrade 1600-talet vad gäller kvinnor, in på 1700-talet med vissa präster…). Det gör det svårt matcha fruar mm. 1. Ingeborg Månsdotter dör i Susingsborg 17401102, 80 år gammal, medan Anders är 87. Kan det vara hans fru, och är det Gummes mor? 2. Sissa Gummesdotter dör 17460309, 46 år gammal, kan det vara Gummes första fru, ev pigan på gården 1724 (ett av enda år med piga), eftersom han är gift 1725 när han tillträder? 3. Hans son Olof föds iochförsigredan 17241004, kan det ändå passa med ovanstående?
Anders måste ha gift sig på 1600-talet, men Gummes giftemål runt 1725 finns inte noterat. Han gifter om sig i Algutsboda 17471130 med Ingred Jönsdotter, mor till min anfader, Jonas Gummesson (Gräfling).
4. Gumme född ca 1704 enligt dödsanteckningen 1756 (52 år), men födelsen finns inte i Vissefjärda. Inte heller hans namnlöse bror som dör 1717, 12 år gammal, dvs född ca 1705. Hur kan det vara möjligt? Kan det vara modern, som kom från annan socken, som reste ’hem’ för att föda?
Finns det någon som har råd om hur man går vidare? Finns det t.ex. andra register där fruar kan finnas antecknade? Det finns inga bouppteckningar förrän 1766, och sedan ca 1780 och framåt, annars hade Gummes död med säkerhet genererat en sådan. Tacksam för all hjälp.
44
« skrivet: 2020-08-28, 17:12 »
Hej,
jag letar efter en släkting i Kastlösa, som var sjöman och försvann efter 1865. Han heter Nils Peter Bäckström, och var son till Pehr Carlsson. Och nils Peter var också bror till Sven Peter Bäckström, sjökapten som flyttade till Kalmar. Pehr Carlsson var äldste bror till min anfader, Anders Bäckström, Gripmans backe, och också till Sven Bäckström som flyttade till Gynge. Nils Peter fick attest till Stockholm 1838, men jag vet inte om han utnyttjade den, åtminstone verkar han ha kommit tillbaka vid husförhören. I 1861–1870 års husförhör står det att han flyttade 28/11 1865. Därefter slutar spåren, och han finns inte med i Dödboken. Som sjöman kan han ju ha hoppat av utomlands, drunknat eller hamnat i fatalt slagsmål. En vän har inte hittat något i USA. Är det någon som känner till något om Nils Peter?
Efter att Anders Bäckströms son Carl Gustaf Bäckström slutade som båtsman i Karlskrona 1874, Ölands 2:a båtsmanskompani, så fick efterföljarna på nr 82 i rullan namnet Bäckström, så det finns flera släkter i Kastlösa. 1877 står Nils Olof Nilsson i rullorna, och tog namnet, eventuellt också Anders Johan Eriksson Bäckström – jag har dock inte sett i rullorna (om någon vet är jag intresserad, på grund av familjemyten om namnet). Nils Peter hör alltså till den äldre släkten, Sven Bäckström föddes 1790 (och var alltså först med namnet såvitt jag vet) och Anders 1796. Detta för att ni ska veta vilken Bäckström-ätt det rör sig om.
Med vänlig hälsning Per
Sidor: [1]
|