Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Tage Bergström
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2006-09-05, 15:24 »
Hej, Bojan!
Jag kommer inte på lång tid framåt att leta efter kopplingar till Höffner. Eftersom ingen har påvisat Höffneranknytning i Tyskland, Polen etc ser jag detta som en hypotes att utgå ifrån, inte något fastställt ursprungsland.
Höffner har genom andra forskare här i Rötter tillfogats som en av mina anor. Jag är inte så långt fram i min egen forskning att jag ens har kollat om detta är korrekt.
De källanvisningar jag rabblat är endast det jag snubblat över i egen litteratur. Det får vara upp till var och en att värdera om ett eventuellt spår är värt att följa och jämföra med det som poppar upp längs de egna sökvägarna.
Med vänliga hälsningar
Tage Bergström i Kallhäll
2
« skrivet: 2006-05-17, 23:08 »
Öbyn låter mer naturligt och korrekt, men boken säger Ö-byn. Troligen vill författaren på detta sätt visa att Öjebyn aldrig har kallats Öbyn.
Tyvärr är Piteå en av de norrlandsorter som inte över hövan begåvats med beskrivande litteratur.
Men givetvis finns det en och annan tolkning till ortsnamnet Öjebyn. I mitt begränsade bibliotek har jag dock bara några få böcker om Piteåbygden, och i ingen av volymerna förklaras namnet Öjebyn förutom i den redan nänmda.
Hälsn
Tage Bergström, Kallhäll
PS
Om jag hittar ngn bättre förklaring, återkommer jag här. På fredag kväll åker jag med hustru, barn och barnbarn till Berlin. Det tar nog därför ett bra tag innan jag kan leta i fler källor. DS
3
« skrivet: 2006-05-17, 19:32 »
Ö-byn är inte ett begrepp som jag myntat. Så står det ordagrant i bokens text. En ö med några gårdar kallas ju kort och gott Ö-byn om man inte har några andra egenskaper med dessa gårdar att hänga upp namnet på. En kunnig antroprolog eller någon annan med dylik sakkunskap kan troligen spinna vidare på Öjahemmanet, Ö-byn osv.
Hälsn
Tage Bergström, Kallhäll
4
« skrivet: 2006-05-17, 14:32 »
Christina
Öjebyn betyder troligen Ö-byn enligt sidan 49 i boken Öjebyn i centrum, 1951 av J. Valfrid Cederlund. Där anges också som stöd för antagandet att;
1408 Del av Öjahemmanet donerades s56
1481 var stavningen Öijaby (enl Dr Artur Bygd?n) s46
1539-1776 I sammanställning om antalet rökar var namnet Öyebyn s48
Öje mosse kan eventuellt ha liknande ursprung?
Hälsn
Tage Bergström, Kallhäll
PS
Apropå Eva Carlssons fråga om urmakaren torde svaret enklare vaskas fram ur arkiven om Jonas Peter Lundbergs födelse-, dödsdata (datum/platser), boplatser, sysselsättning (-ar) etc anges. DS
5
« skrivet: 2005-11-15, 14:47 »
11/11-05 uppger Anders Ellerstrand att; Det har t.o.m funnits medlemmar som anmält sig för att hjälpa till - frivilligt och ideellt.
Var tog dessa initiativ vägen?
Dessutom verkar det klia i fingrarna på Håkan att få hjälpa till!
Måste det till en medlemsförening för att engagera frivilliga och oavlönade entusiaster?
Och/eller är utrustningen per värd så dyrbar att det dessutom måste till pengar för inköp av utrustning?
Säkert vill ingen fylla sitt hem med mer dataprylar? Många har säkert redan flera datorer med massor av program, bredband, skanner, digitalkamera etc förutom att de är noggranna, kunniga och flitiga.
Förankra frågan i Rötterrådet och ställ upp de krav som de frivilliga ska uppfylla - annonsera i Rötter, - borde väl vara gratis för dylikt ändamål! Vidtala givetvis först de Rötteranvändare tidigare anmält sitt intresse.
Det där med att medlemsföreningar ska ställa upp - med vad för något -? Vad slags resurser ska medlemsföreningarna ställa upp med? När frivillig gratis arbetskraft använder egen utrustning och det egna bredbandet för att exempelvis ge Porträttfynd rätt ansikte - vad ska det då till för ytterligare resurser?
Specificera problemen så tror jag att det finns flera som kan ge förslag till lösningar. I Rötterkatalogen ser det ut att finnas många kunniga inom området ekonomi, datateknik och datorprogramvara. Dessutom används Rötter av än fler presumptiva problemlösare o/e värdar; de som inte är registrerade i Rötterkatalogen.
Hälsningar
Tage Bm, Kallhäll
6
« skrivet: 2005-09-09, 17:15 »
Hjärtström med olika förnamn omnämns på några ställen i boken: Drömmen om det goda samhället av Arne Isaksson, Bollstabruk, 1994. Boken handlar om arbetarrörelsens historia i Norrbotten. Bibliotek bör kunna ordna så att den går att låna. 70-årsregeln gör att få av uppgifterna får läggas ut i Rötter.
mvh
Tage Bm
7
« skrivet: 2005-06-01, 18:09 »
Huden på händernas översida blir torr, narig och sprucken. Påminner lite grann om hudsjukdomen psoriasis. Min kompis (omkring 1950 i Luleå) blev ofta utsatt på senvintern. Jag kan inte påminna mig om det röda, men även det stämmer nog, eftersom det är isigt vatten, snö och kyla som orsakar problemet.
8
« skrivet: 2005-04-25, 14:43 »
Navigera dig fram via start, program och TILLBEHÖR i åtminstone datorer med Microsofts operativsystem, då finner du en nyttig teckenuppsättningstabell där det dels går att kopiera respektive tecken dels också ingår varje teckens särskilda skrivkod. Några få koder har ju redan ovan angivits. Tecknen visas i olika länders/världsdelars system, men för de vanligaste ändamålen torde unicode gälla.
9
« skrivet: 2005-04-21, 09:32 »
Åtta av Lea:s bilder med hög kvalitet finns på hemsidan; norrbottensmuseum.nu/bildarkiv.html, plus ett foto på Lea med en kortkort text om henne, som exempel ur BD-museets bildsamling. Tyvärr är fotografierna publicerade utan bildtexter! Via en ePostadress där kan dock ytterligare information erhållas om museets Lea- & övriga bildsamlingar.
Under min uppväxt bodde jag granne (på V Järnvägsespl) med Lea:s bror Elof och hans familj. Men först efter det att jag flyttat hemifrån fick jag reda på grannflickan Evas släktskap med Lea, som är en väl känd BD-fotograf.
10
« skrivet: 2004-02-18, 00:59 »
1. Joachim Höppener, bryggare köpte 1725 i juni en gård i kv Vildmannen (numera Villman). Han hade före 1729 flyttat därifrån. Källa: Grönwalls bryggeri, N?rnbergs bryggeri och Wienerbryggeriet, Sthlm 1956 i avsnittet Bryggeriet vid Jakosbergsgatan 1676 - 1868 av Samuel E. Bring, s187. Med angivande av primärkällorna a) Uppbudsprotokoll av den 21 juni 1725 och b) Mantalslängden 1729 för Norrmalms östra.
2. Tituläre hovrättsassessor Per Johan Höppener ohh Rebecka f Amn?i med 9 barn beskrivs och finns på s20, 109-110. PJ:s samt R:s porträtt på s116 i boken Anteckningar om släkten Amn?us jämte några med denna familj befryndade familjer, två förf, 4:e upplagan, Linköping 1948 (nr 6 av 100 numrerade ex.), 111 sidor + bildgalleri. Som källor anges Biografiskt lexicon, Riksarkivets biografica och Nordisk Familjebok. Dessutom redovisas deras nionde barns, GA Höppeners tre barn och den andre av dessa, JF Höppeners sex barn och två uä barnbarn. Frans, det tredje barnet uppges att ha varit gift två gånger men barnlös i bägge äktenskapen. Fosterson till Frans var aktören Viktor Holmqvist. Bokens 45 sidors bildgalleri består av cirka 250 porträtt, några familje- och gruppbilder samt ett mindre antal exteriörvyer.
3. Per Johan Höppener beskrivs även som slug partigängare, en av frihetstidens publicister, sakförare och stridbar, advokatoriskt anlagd, häftig samt deklamatorisk skriftställare, som älskade drapera sig i den oegennyttiga folktribunens toga. S194 och 481 upptar vardera några rader om denna besynnerliga person i källan: Illustrerad Svensk Litteraturhistoria, Sch?ck och Warburg, Gebers förlag, Stockholm 1897, del 2.
4. Per Johan och brodern Claes Höppeners busliv i Lund beskrivs på s462-467 i Svenska folkets underbara öden, VI, Carl Grimberg, 1922 (min utgåva 1985). Här anges Litteratur: Från stångpiskans dagar, Otto Sylwan.
Ovanstående är nedslag i några egna böcker. Tillsammans med dina inlägg kan ev. fler Höppenersläkternas anor o/ ättlingar lyftas fram i ljuset?
Mvh Tage Bm, Kallhäll
11
« skrivet: 2004-02-18, 00:54 »
1. Niclas Höpner, guldsmed, sålde i sept 1674 en gård i NÖ hörnet av kv Vildmannen (nu Villman) vid Biblioteksg. I Stockholm. Höpners namn stavas lika både i personregister och på sidan 186. Källa: Grönwalls bryggeri, N?rnbergs bryggeri och Wienerbryggeriet, Sthlm 1956 i avsnittet Bryggeriet vid Jakosbergsgatan 1676 - 1868 av Samuel E. Bring, s186.
2. Niclas Höffner, ämbetsman i juveleraryrket, har troligen värderat och förseglat div värdepaket med pantgods under åren 1692-1693. Källa: S:t Eriks årsbok, 1929, uppsatsen Det stora Juvelsveket i Riksbanken av Carl Hallendorf, s41. På s49, 50 och 73 nämns Niclas Höffner även i samband med identifiering av falska förseglingar på inlämnade panter.
3 Johan Fredrich Höffner, Garnis:Soldat bebor N:o o. Strömborg [!] kallat, gift 26 år, [hustrun] 24 år 1 son 1 år (gäller årsslutet 1759). Källa: S:t Eriks årsbok 1926, utdrag av taxerings- och mantalslängder 1760 för Klara Wästra Nedre. Qv Rosenbad.
Ovanst. mtr har jag vaskat fram ur egen litt. Förhoppningsvis kan någon med ledning av yrken, adresser etc komma vidare om fler publicerar kända och okända källor.
Hälsn. Tage Bm, Kallhäll
12
« skrivet: 2004-02-18, 00:50 »
1. J.C.F Hæffner kommenteras och citeras på fem rader samt ses i ett porträtt bland 8 yt-terligare samtida musiker på s86 respektive 87 i källan: S:t Eriks årsbok 1965 i en uppsats om Du Puy, två Berwald och ett musikliv av Åke Brandel.
Årsboken 1937, s70-71 berättar att konungens kapellmästare Haeffner ledde musiken un-der hela den mässa, 1799-12-19, som man höll till minne av påven Pius VI, ur uppsats av Dagmar Anckarsvärd.
2. 1:a upplagan av JCF Hæffners CHORAL-BOK, utgiven 1808, till salu (för 600 kr) år 1977 i Björck & Börjessons katalog nr 471, Femhundra svenska böcker.
3. Hæffner, krukmakare, tyskt namn och tysk yrkesbeteckning enligt källan s 132 i Svens-ka Personnamn, Ivar Modéer, Lund, Almqvist & Wiksells AB, Uppsala 1964.
4. Per Fredrik Heffner, handelsman, kom till Sundsvall1820 efter att mellan 1912-1819 ar-betat i Hull och Liverpool. Han räknas som en av portalfigurerna inom träindustrin. Källa: s150, 157 - 159 och 164 i Medelpad, drag ur bygdens historia (lärarhandledning), 1959, /redaktionskommitté.
5. T.F. Heffner, ursprungligen en fattig hantverkspojke från Blekinge, som efter att ha vis-tats i England några år och där knutit förbindelser med en trävaruimportör i Hull, vilket gav de exportmöjligheter 1840-talets förutsättningar medförde. Källa: s87-88 i Svensk trävaru-export under 100 år, Ernst Söderlund, Stockholm 1951. S109, P.A. Heffner blev med tiden en förmögen man ……. S111 Heffner valde ångsågen ……… (T.F. resp. P.A. trol. pga då-lig korrekturläsning, min anm., eller KAN det ha funnits tre olika personer Heffner inom samma näring?)
6. Heffners lastageplats med tvenne sågverk (vid Sundsvall i Medelpad) inköptes år 1900 af Wifstavarfs AB. Källa: Kultur- och personhistoriska anteckningar af Kapten Oscar Fred-rik Strokirk, Lindhska boktryckeriet, Örebro, 1920, tredje delen, s154. På s151 Heffners ångsåg.
7. PF Heffner, inflyttad tysk, verkade som skogsuppköpare i stor skala inom skogsnäring-ens huvuddistrikt Indalsälvens dalgång i Medelpad s103. Kartskisser som visa läget (åren 1880, 1910 och 1938) för Heffners och kollegornas/ konkurrenternas sågar/ lastageplatser, träsliperier etc finns på s124 i källan: STF:s årsskrift 1939.
På s130 noteras utländska klingande namn, bland andra Hæffner. Vilket är orsak till att jag placerat Heffner under Hæffner. Om fel, kanske anbytarvärden kan lägga uppgifterna rätt eller i papperskorgen?
Ovanstående ur mitt material plus flera av dina källor kan eventuellt leda vidare till anor o/e ättlingar för en eller flera H-släkter?
Hälsn Tage Bm, Kallhäll
13
« skrivet: 2003-10-17, 02:50 »
Henric Nording föddes 1783 i Nora söder om Nordingrå. Dog 1850 i .....?
19 år gammal kom han som glasblåsarlärling från Sandö glasbruk 27/10 1802 till Långviks glasbruk (1798-1879) i Norrbotten (då Västerbotten).
1:a giftet 1804 med Greta Maria Nilsdotter från Stenkulla i Trundavan. Dog 1825. Med henne fick Henric 9 barn
2:a giftet 1826 med Gretas syster Maria född 1794. Dog 1830. Maria och Henric fick 3 barn tillsammans.
I min källa (NorrbottensKuriren 2002-11-05, typ större notis, hopträngd artikel till 2 spalter ? 15 cm) finns flera namngivna efterkommande, till Henric och hans fruar. Tyvärr har min mor som furnerat mig notisen ej medtagit ev skribent.
Mitt intresse i Nordingsläkten har inte hunnit ikapp min sega forskningstakt, så jag är ej underkunnig om kopplingen mellan släkterna. Troligen är det ngn i min farmors anor som gift sig med en Nording. Efter 2:a värlskriget vistades jag ett par somrar på den bondgård som ligger strax bortom forna det glasbruket. Min farfar tog också med mig dit vid bärplockning etc. Det fanns många spännande skärvor, djur och gården är vackert belägen med utsikt över vattnet. Gustaf Nording född 1905 drev jordbruket i liten skala och arbetade samtidigt vid LKAB i Luleå med malmlastningen. Om ngr år eller så ska jag leta i denna släktgren.
Sök i Ångermanland så lär du finna fler i denna släkt. Till att börja med ger Anno 1890, Folkräkningen en massa namn med ortsangivelser i hela norra sverige, som ev leder dig rätt.
Har du redan funnit resp hittar ngt om Nordings anor, tipsa i denna diskussion. Vill du ha notisen per post, E- eller snigel-, ge mig då din adress. tagebm@tiscali.se
Hälsn och lycka till med Nordingsläkten!
Tage Bergström, Kallhäll
14
« skrivet: 2003-09-08, 02:50 »
Jag hittade följ. vid sökning efter fadern till min morfar med det snarlika namnet Israel Byström. Kanske kan en kontroll i nedanstående omtalade volymer hjälpa dig att få svar på diktens upphovsman. Lycka till.
Arkiv Isak Byströms minnesanteckningar
Referenskod: SE/ÖLA/11395
Datering:
Institution: Landsarkivet i Östersund
Inledning (äldre form): Isak Byströms minnesanteckningar - Historik Arkivet är en gåva av professorn i litteraturhistoria Olof Byström i Stockholm och förmedlad genom Ruben Turhagen, Sidensvansvägen 81, 192 55 Sollentuna. Arkivet utgörs av Olof Byströms fader Isak Byströms minnesanteckningar skrivna 1937 och 1942. Författaren till anteckningarna härstammar på fädernet från Sunne i Jämtland och på mödernet från släkten Falck från Alsen men växte upp i Ångermanland, bland annat i Eds församling. Isak Byström tycks ha flyttat till Stockholm där han verkade inom flera banker. I arkivet återfinns även en släktutredning med professor Olof Byström som proband och ett fotoalbum med kabinettsfotografier
2 volymer om tot 0,1 hyllmeter. Plac Skattehuset.
Arkivbildare Byström, Isak SE/ÖLA/1665.
15
« skrivet: 2003-04-05, 02:58 »
Kjell-Ove Martinsson!
Ring och prata med de sju personer i Sverige som är namne med din efterlysning. Du finner telefonkatalogen på bl.a. Alta Vistas söksida. MVH Tage Bergström
16
« skrivet: 2002-07-26, 02:01 »
Lassinantti och Bergström fångade mitt intresse för detta trevliga anbytarsnsack. Pga att vår son genom min fru är släkt med Lassinanttisläkten och att vår son dessutom heter Johan Henrik Bm dock utan känt släktskap med övr namn i diskussionen.
Torneå-valfritt resmål:
Dessa frågor har också jag ställt mig för ett antal år sedan.
Jag kom fram till att man gick, red eller seglade. Segelfartygsbyggen på många olika varv, resor, redare, hamnsjåare, stapelläggare, kolmilarens träfat etc beskrivs i hembygdsböcker mfl för alla sjöstäder över hela Svea rike i samband med segelfarten. Åland hade en period så kallade vedskutor osv.
Det fanns också så kallade snallare som körde ett slags kälkekipage året runt. Kälkåkning som på sommaren är lika fosterfördrivande som MC i skogsterräng. På asfalt dånar kälkmedarna som om åskan går och lämnar ett veritabelt gnistregn efter sig. Jag hade för några år sedan turen att få se en jubileumsfärd några personer gjorde från Ångermanland till Stockholm när de passerade Kallhäll på gamla E18.
Dessutom klövjade ju samerna sina renar. Järnmalm transporterades med renar året runt från malmfälten i Malmberget, Gällivare etc åtminstone tills tåget tog över.
Både snallarresor och sametransporter finns beskrivna i ett flertal norrlandsböcker. Övriga trspmedel beskrivs väl så bra i Uppfinningarna c:a 1927 mfl dylika fackböcker.
Även när, vad vi idag kallar, vägar saknades hade nog vårt forntida vägnät stora mängder hästtransporter. Jag vill minnas att Linne mfl än tidigare resande tog sig fram över hela världen med en kombination av seglatser och ren-/hästskjutsar/-ryggar, på kamel etc.
17
« skrivet: 2001-05-16, 11:14 »
Tage Bergström
18
« skrivet: 2000-07-05, 00:29 »
Hej igen!
Carl-Fredrik
Precis vad jag avsåg att påvisa. Invandrade nu eller i forntid och må så vara här boende sedan äldre stenålder etc torde antal släkter bli mycket svåra att beräkna. Om man nu ska försöka sig på en beräkning eller grov gissning måste i alla fall definitionerna slås fast; vad är en avgränsad släkt, är en ny släktlinje som du själv tar upp verkligen att betrakta som en ny släkt osv? Att jag nämnde släktnamn beror på att ngn under diskussionens gång frågat efter dessa uppgifter. Tycker dock att det trevligt med de försök som görs av förhoppningsvis i statistik väl insatta släktforskare.
God fortsättning med ett bra semesterväder önskar Tage
19
« skrivet: 2000-07-01, 20:27 »
Sveriges Släktnamn, 1965 utarbetad av Patent- & Registreringsverket i Sthlm. 1:a och förra utgåvan utgåvan kom 1920 varför ngn ny trol inte hunnit fram. Dock kan man kolla med Pat.verket om nytillkommande släktnamn efter den senaste upplagan av detta verk.
Huvudförteckningen upptar fram tom år 1965 150000 st släktnamn (inkl Andersson, Pettersson, Lundström och lilla jag) med de olika stavningsvarianter som finns. Mellan 1/1 1958 (då senaste supplementet till 1920 års utgåva kom ut) tom 1963 tillkom 2500 st, vilka tillagts 1965-års utgåva. Kanske kan dyl uppgifter bidra till en mer realistisk beräkning av i Sverige befintliga släkter. Vad är en strikt avgränsad släkt? När flyter olika släkter in i varandra? Anförluster är ju dessutom förekommande, om ej i så stort antal.
Hälsningar Tage,
med hopp om bra resultat i släktberäkningarna!
20
« skrivet: 2000-05-03, 20:07 »
Tack alla för många spännande data.
Samtliga uppgifter borde dock vara försedda med källanvisning. Det verkar som om någon, icke så noggrann, forskare försett flera av ovanstående deltagare med samma, något vriden information utan att uppge källan?
Per Bondessons fru Marit Olofsdtr är bara 69 år när hon skulle ha fött Nils Persson år 1692. Hur det än gick för Sara i Bibeln måste nog denna uppgift tas med många nypor salt! OM barnets mor är rätt mor platsar hon som en av världens äldsta mödrar i Guinness! Möjligen kan den Rellingen refererar till tro på detta! 105 år gammal vid sin död är bara det en anmärkningsvärd uppgift som påvisar en krutgumma i Marit, om född 1623 respektive död 1728 är korrekt?
Här påvisas nödvändigheten med att ALLTID ange källa! Snälla medforskare ovan, ange källorna till åtminstone denna uppgift och skälet till varför du inte redan tidigare ifrågasatt om detta är rätt mor!
Kusin, syskon (mest troligt) etc, ett snedsteg av far med släktings, grannes alternativt någon bygdepamps fru, eller kanske en fattig ung piga är den sannolika modern i detta fall? Ja, inte ens rätt far ligger kanske sanningen närmast? Paret Marit & Per är kanske fel föräldrar? Man kan ju hoppas på att det är en ren felskrivning från någon!
Det verkar som om några erfarna och/eller flitiga forskare i denna bygd behöver gripa in. Har någon uppgifter om fler barn till Marit och Per, föräldrar, var de bott, arbetat etc? Dessa data kan leda till fastställande, förkastelse av anorna alternativt till var rätt mor är att söka.
Hälsningar Tage Bergström
21
« skrivet: 2000-03-15, 17:28 »
Hej, Monica, Maggan, Urban och Thage!
Tage Erlanders anor har nu börjat växa under rubriken Kändisanor. Än så länge har inte några väsentliga data visats. Vi får hoppas att fler data hittar in till Erlanderska antavlan, vilket ju gynnar också våra led. Hälsn. Tage Bergström
22
« skrivet: 2000-01-31, 19:58 »
Hej Thomas L.
Min frus farmor föddes 1870-11-26 i Helgum och dog 1958-05-10 i Munksund, Piteå, HELMA Josefina Molin.
Hon fick med sin make (Knut Stenman *1875-04-23, Byske) sonen Sigge 1903 i Gudmundrå och flyttade til H-sand där fyra döttrar föddes. Runt 1915 flyttade fam. till Furugrund (BD eller AC?). Knut var verkmästare i en maskinverkstad i Furusund, Piteå. Av Helmas bakgrund vet jag bara att fadern troligen hette Pethrus och att hon var kusin till Pelle Molin. Pelles familj har jag till vissa delar lyckats klura ut medan Helmas fortfarande är dimhöljd.
Vilka är Helmas föräldrar och har någon uppgifter om övriga förfäder?
Källor är Knut & Helmas två döttrar (två har emigrerat till Kanada) i Piteå och litteratur om Pelle Molin. Hälsn. Tage
23
« skrivet: 2000-01-31, 12:50 »
Lili-Anne R.
Hej! Läskedrycksfabriken Sandström lär ha funnits på Sandviksgatan i Luleå åtminstone några år efter 1910-talet. Kan ju då också ha funnits i Boden? Hälsn. Tage
24
« skrivet: 2000-01-21, 16:37 »
Hej Monica H.
Jag känner ej till fler förfäder än vad Maggan anger på sin hemsida. På vilket sätt är du kopplad till denna släktgren? Den upplysningen kan leda ngn annan att lämna ifrån sig nyttiga data för oss båda och troligen några till som har samma frågor. Hälsn Tage.
25
« skrivet: 2000-01-12, 17:21 »
1) Monica och britt uppge era efternamn enl. regler så kanske får ni bättre respons på inlägg.
Monica;
2)Eric Nilsson *1730-05-15, Lysvik, S är farfars far till 1:a Bergström i min släkt. Enligt Maggans hemsida (se inlägg 16/5-99 ovan) var han gift med Ellika Persdotter *1731 (1 och 7 förvxbara vid läsning).
3) Vilken källa uppger Lysvik som efternamn resp. anger datum för Erics död?
4) I övrigt är släktkopplingar och övriga namn obekanta för mig. Vi får väl hoppas att Bo Lindwall sitter inne med fler och korrekta data, eftersom många fler än vi verkligen är nyfikna på Tage Erlanders anor i detta sammanhang. Vet ngn var dyl. svar ev. kan inflyta?
Hälsningar Tage Bergström
26
« skrivet: 1999-10-03, 02:42 »
Larv inte Vara ska första ortsnamnet lyda i mitt föregående meddelande.
Tage Bergström
27
« skrivet: 1999-10-03, 02:38 »
Olaf Juell-Skielse
Hej!
Per Erikssons anor; se Maggans hemsida med adress enligt inlägg 1999-05-16 ovan.
Vara är ett ortsnamn, en kommun, socken och församling, lierad med diverse andra namn i Västergötland, Skaraborgs län (R) cirka 10 km sydöst om Vara. Om du önskar fler uppgifter bör du starta upp en ny efterlysning under rubrik Västergötland.
Hälsn Tage Bergström
28
« skrivet: 1999-08-31, 20:14 »
Se svar under rubrik Norrbotten: Efterlysningar: Släkten Hvitman Råneå
Hälsn
Tage
29
« skrivet: 1999-08-31, 14:23 »
Se svar under Norrbotten: Efterlysningar: Släkten Hvitman Råneå.
Hälsningar
Tage
30
« skrivet: 1999-08-31, 14:19 »
Se svar under Norrbotten: Efterlysningar: Släkten Hvitman Råneå
Hälsningar
Tage
31
« skrivet: 1999-08-31, 14:13 »
Jan Wikström, Dalagatan 14, 972 42 LULEÅ forskar på innevånarna och gårdarna genom tiderna i Råneå sn (särskilt Jämtön), numera inom Luleå kn (BD). Han har inte kopplat upp sig till Internet varför du/ni måste skriva ett ordinärt brev. Ett bra prov på Jans forskning, men enbart med namn kopplade till hans egen släkt, kan du se på kusinen Sven Wikströms hemsida: www4.torget.se/users/r/ReDa/
Ju mer intelligenta frågor som du ställer desto mer sannolikt att Jan tar sig tid att svara. Uppge också alla av dig redan kända data om det/dem du vill veta mer om. Ett bifogat kuvert med returporto sitter nog inte i vägen heller. Min son J. Henrik är kusin till ngr Wikströmmare.
Hälsningar
Tage
ps glöm inte att Rötters regler säger att svar(-en) ska publiceras i Anbytarforum, i detta fall under rubriken ovan. ds
32
« skrivet: 1999-08-31, 09:19 »
Har du kollat om de har ngn koppling till Erik Persson Edin *1839-05-07 i Ed (Y)? Se http://home.swipnet.se/magrob/maggans.htm Min farfar Johan Valdemar Bm finns med i Maggans anor. Hälsningar Tage
33
« skrivet: 1999-05-19, 20:28 »
Hej Maggan!
Hulda och min farfar Johan Valdemar är syskon. Epostadressen är korrrekt men eftersom jag kör mest med bip använd denna adress istället tage.bm@mail.bip.net
Du och min son Johan Henrik är tremänningar.
Vi hörs och syns framöver för mtrutbyte och fotoid.
hälsningar
Tage
ps utredningen postades i eftermiddags ds
34
« skrivet: 1999-02-03, 11:30 »
Min fars farfars far är brodern till tidigare nämnda Jan Persson f1833-04-13:
Erik Pers Bergström f1821-04-05, Östra Berga, Lysviks sn g1842-12-26, Lysvik m
Brita Cajsa Hultenberg f1815-04-28, Stora Häggevik, Eds sn.
Mina uppgifter stammar från en utredning gjord 1958(?) av en för mig okänd Kjell Nordquist
Jag har anor 2-3 generationer tillbaka i tiden och är därför intresserad av mer info.
Hälsningar
Tage Bergström, Kallhäll, Järfälla
ps I Sv Antavlor -93/7 s327-336 finns en Lars Johansson f1750 d1787, Lungsunds sn g1772 m
Maria Gustafsdtr f1754, Lungsunds sn. Har detta par med denna släkt att göra? ds
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy