ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Anders Ryberg

Sidor: [1] 2 3 ... 6
1
25 Religion och kyrka / Sekulariseringen
« skrivet: 2010-03-19, 22:58 »
Vad gäller kloster brukade min farmor berätta om ett besök i Vadstena på sen 30-tal. Hon besökte där ett katolskt Vilohem för trötta själar. Dock kunde hon konstatera att det på insidan hängde en skylt Claustrum...

2
När man källhänvisar bör man vara intelligent.
 
För att ta ett exempel: Om jag i en diskussion om Valla, Bohuslän skriver: Sven Olsson är född 1774-04-14 i Uteby enligt födelseboken. så kan var och en med elementär lokalkännedom lista ut att det är Uteby i Valla han är född i, och tar man sedan en titt på vilka källor som finns så förstår man att man bör titta i Valla C:2. För egen del vet jag att denna födelsebok är pedagogiskt uppställd med födslarna i god kronologisk ordning; alltså är det i detta fall inte nödvändigt att ange sida. Åtminstone brukar jag kunna hitta fram till en uppgift ganska snabbt i välorganiserade böcker.
 
Om vi däremot antar att Sven flyttat till Istorp i Västergötland så skulle jag nog specificera orten så att det framgick att det var Uteby i Valla, Bohuslän.
 
Så långt de enkla fallen.
 
Om jag däremot skulle arbeta med att spåra Svens eventuella flyttningar genom landet så skulle jag nog ange mer specifika källor, som att han i Istorp AI:X, s 111 uppges vara född på Tjörn, och att jag därför kunnat spåra honom. Och om jag läst en flyttatest så skulle jag nog ange vilket nummer denna har. Däremot är jag nyfiken på hur Sven skulle ställa sig om attesterna var onumrerade i en volym?
 
Med andra ord, ju klurigare och mindre självklart det är att få tag på källan eller källorna som en uppgift bygger på, desto mer bör man ange.

3
Jag ser en stor poäng med att gå över till Internetbaser, nämligen långsiktiga intäkter. Med en CD får man pengar en gång, sedan aldrig mer. Med ett abonnemang får man i sig mindre pengar per gång, men under en längre tid. Dessutom blir det lönsamt att löpande bättra på en databas, vilket alla vinner på.

4
Bureätten / Källäget
« skrivet: 2009-11-18, 23:01 »
Om sidan ligger öppet på nätet är det fritt att ange var du hittat den. Annars är det tämligen meningslöst att diskutera det hela.

5
Bureätten / Källäget
« skrivet: 2009-11-16, 19:39 »
Och vem är det du citerar? När skrevs detta?

6
Material där författaren varit död i 70 år är fritt att publicera. Annars krävs i princip tillstånd.

7
02 Arkivväsende / Medeltida arkiv
« skrivet: 2009-10-27, 20:21 »
Om man läser om Svenskt diplomatarium så finner man att de sakta men säkert arbetar sig framåt.
 
Din senare fråga rör väl snarast forskning om medeltida genealogi. Viktigast vid sidan av ÄSF är Svenskt Biografiskt Lexikon, men det publiceras även avhandlingar och forskningsartiklar i ämnet. Min erfarenhet är att det största problemet med medeltidsgenealogi är bristen på källor, och att få överblick över vilka dokument som finns, inte minst utanför Riksarkivet. Dock så går det att lära sig hyggligt.

8
02 Arkivväsende / Medeltida arkiv
« skrivet: 2009-10-26, 20:22 »
Medeltida arkiv handhas i huvudsak av Riksarkivet, även om material finns på många håll. En utmärkt ingång är Svenskt Diplomatariums huvudkartotek, som finns här.

9
DISBYT är en databas, som knappast innehåller rapporter från ordförandekonfrenser... Och Ted är inte med i Förbundsledningen sedan något år.
 
En förening där alla gör allt lika mycket har lite svårt att fungera. För egen del tycker jag att det är utmärkt att Förbundet på senare tid börjat sätta gränser för hur ohyfsad man får vara i umgänget mellan släktforskare. Intressant nog har jag observerat att bara ett fåtal har varit generellt kritiska till systemet med moderatorer, och att dessa samtliga har varit sådana som helt plötsligt upplevt att deras rätt att vara oförskämda på Anbytarforum inskränkts. Ytterst märkligt.

10
Det gör Förbundet redan. Var ser du problem?

11
Även om till exempel Åsle distrikt låter väldigt byråkratiskt, så kan jag se fördelen i ha en annan term än den som använts inom kyrkliga sammanhang. Och så länge som distrikten är stabila, så är det ju inget problem att uttala distrikt som socken i våra sammanhang...

12
Om du menar att moderatorer skall gå igenom alla gamla inlägg och komplettera dem med källor, så kan jag (som även är moderator), säga att det är ogörligt. Nej, men får ta gamla inlägg som uppslag, och sedan får man som användare gå vidare utifrån de uppgifter som finns och kontrollera. (Står det i ett inlägg att någon är född i Valla 1777-10-05 så är det inte så svårt att räkna ut vilken källa som gäller.)

13
Träslöv / Träslöv AI:11, s 22
« skrivet: 2009-08-21, 14:14 »
Tack!

14
Träslöv / Träslöv AI:11, s 22
« skrivet: 2009-08-20, 22:04 »
Träslöv AI:11, s 22, bild från AD OnLine
 

 
Denna notering finns i kanten av husförhörslängden när Magnus Holmström drunknat med två av sina söner 1855-10-18. Namnen i mitten och datumet har jag inga problem med, men resten får jag inte ihop.

15
Ja, moderatorer kan stryka inlägg som är skräp, inklusive personangrepp på sig själv. Normalt brukar detta diskuteras på moderatorforum, och så har även skett i det fall jag misstänker att Göran syftar på. Jag har inte sett något fall då en moderator manipulerat ett inlägg, som Göran antyder.
 
Min slutsats är att de som upplever ökad moderering som ett problem i allmänhet är de som ägnar sig åt personangrepp och dessutom har som hobby att kasta sten i glashus.

16
Att modereringen fungerar bättre nu än innan tror jag att de flesta är överens om, med undantag av vissa som drabbats av att det finns fler ögon som håller koll på vad som skrivs och fler fingrar som kan snabbt rycka in och rätta till problem. Tidigare upplevde jag och många andra att problem ofta inte åtgärdades snabbt nog, om inte annat eftersom Anna-Lena hade lite svårt att vara tillgänglig dygnet runt året runt, och dessutom hade andra uppgifter. De som uttryckt synpunkter på den ökade modereringen är i första hand de som moderatorerna slagit ner på när de skrivit olämpliga inlägg, som tidigare passerat...
 
För vad är det för fel att ett antal frivilligt och utan ersättning håller koll på sina specialområden?
 
Vad det gäller anonyma moderatorer är jag också tveksam, men tyvärr kan jag förstå varför ibland. Jag ser dock snarare det som en lösning att stänga av dem som orsakar behovet.

17
Och så har vi gått från äpplen till päron Lotta...
Vad man som moderator lovar att göra är att hålla koll på det som skrivs inom sitt ämnesområde på Anbytarforum. Därutöver kan man om man vill ägna sig åt att städa äldre inlägg, men det är högst frivilligt och tar en hel del kraft. En del har den tiden och orken, andra inte, men även utan att göra det så anser jag att de sköter sin syssla alldeles utmärkt.
 
Själv har jag börjat städa äldre efterlysningar i Bohuslän, men inte orkat så långt än. Tids nog...
 
Vad det gäller Görans kommentarer så kan jag inte hjälpa att jag tycker att det känns märkligt om en diskussion om en adelsätt som råkat hamna som en efterlysning i Bohuslän inte kan flyttas till Adel. Vad det gäller städningen av efterlysningar så påverkar den i allmänhet inte länkar ett dyft, eftersom den bara flyttar till sockendiskussioner (=samma länk till inlägg). I övrigt flyttas det mesta till Släkter, med som jag ser det goda skäl. För övrigt håller jag inte med om att AF:s sökfunktion är bra, jag trivs bättre med att hitta olika ämnen i någotsånär logiska träd framför att söka efter var inlägg finns begravda under för gåtfulla rubriker.
 
En positiv bieffekt av den ökade modereringen är ju också att kampanjer mot personer kan stoppas på ett tidigare stadium än tidigare, då vissa skribenter kunde hoppa på folk som inte behagade dem tämligen friskt. En del gamla påhopp försvinner också vid genomgångar, vilket bara är positivt.

18
Lotta,
Det jag ser som problem med ditt resonemang är främst att en moderator, så länge allt är frid och fröjd, inte behöver logga in alls, om personen inte vill kolla moderatorforum. Det går alldeles utmärkt att hålla koll ändå. Så din statistik är inte riktigt relevant för hur uppmärksamma olika moderatorer är. De som inte har några problem att åtgärda behöver som sagt inte synas. (Att jag sedan tycker att man bör läsa moderatorforum, som de flesta verkar göra, är en annan sak.)
 
Jag för ingen statistik på hur mucket jag kollar på AF, och jag tror detta gäller de flesta. Därför känns det lite svårt att ta reda på exakt hur mycket moderatorer arbetar. Som jag ser det är det viktiga att det funkar. Det gör det numera oftast. Om det sker någon miss, försök att kontakta någon annan moderator vid behov.

19
Jag loggar bara in som moderator om jag behöver fixa något, eller om jag vill läsa något på moderatoravdelningen. I övrigt läser jag AF som vanligt, med enda skillnden att jag numera läser allt under Bohuslän. Och som sagt, det är god ordning på nya inlägg där, så jag behöver sällan agera. Ser du något fel i detta?
 
Vad det gäller gamla inlägg så städar jag bland dem när andan faller på, jag har tid och ork. Just nu har jag en hel del annat, och har föjlaktligen inte städat på ett tag. Men jag kommer nog göra det igen.

20
Vad det gäller inaktiva moderatorer så läser jag alla inlägg under Bohuslän, men då jag sällan ser något att agera mot så ser jag ingen anledning att moderera för sakens skull. Misstänker det finns fler ställen där det är så.
 
(Av princip skriver jag alltid under eget namn när jag inte agerar moderator, inklusive när jag svarar på frågor under Bohuslän. Detta för att tydliggöra vad jag gör privat respektive officiellt).

21
Jag har också följt diskussionen, och vad jag tycker kommit bort lite är det övriga innehållet. Claes Malmberg är bara med på ett par sidor, och AD tar inte heller upp alla 49 återstående sidor. Vad var bra, vad var mindre bra, vad vill ni se mer av?
 
Vad det gäller korrektur och liknande kan jag bara instämma med Michael, vi måste hitta bra former för det, ingen var glad att det blev som det blev.

22
Jag är ytterst tacksam att Ted inte längre har möjlighet att förlöjliga släktforskarrörelsen i sina veckobrev, utan bara skriver här, på ett stängt forum. Han gjorde sig ju alltid känd för sina balanserade och välövervägda uttalanden och för sin vilja att uppmuntra fri diskussion som förbundsordförande.
 
Självklart skall tanken vara fri. Jag och Michael har tagit oss friheten att utnyttja våran fria tankeverksamhet till att fundera över valet av föredragshållare, och konstaterat att det är mindre lämpligt, om man vill framstå som en seriös rörelse. Vi har även utnyttjat vår fria tankeverksamhet till att granska Bägerfält, och konstaterat att han inte tycks ha något stöd för sina teorier. Ted får acceptera att vi tycker att han och övriga arrangörer gjort ett skadligt val här.

23
Det Michael skriver berör indirekt ett större problem, nämligen släktforskningens trovärdighet. Som Ted väl känner till är det inte alltid helt lätt att få gehör från myndigheter, och föredrag av den här typen ökar sannerligen inte trovärdigheten, hur frivillig närvaron än är. Så jag instämmer i Michaels frågor.

24
Jag kan hålla med om att det kunde vara bra med lite återkoppling om varför vissa beslut inte genomförts. i synnerhet som det för 2008 angavs vara huvudmål att vidareutveckla Rötter och ShF. Det finns trots allt ett stämmobeslut om att styrelsen skall göra detta, och jag tror att ökad återkoppling är bra. Förmodligen bidrar det också till mer realism i framtida verksamhetsplaner och i de förslag som föreningar lämnar till stämman.

25
Vad det gäller informationen i Angeläget så finns det ett problem med denna. De bokslut som skickades ut under tidigare kassörer var i allmänhet felaktiga, och nya, korrigerade versioner brukade varje år presenteras inför sittande stämmor. Det kunde vara bra om dessa korrekta versioner någon gång blev tillgängliga, om de finns bevarade.

26
Förkortningar / Domb.
« skrivet: 2009-05-28, 22:57 »
Det står för dombok.

27
Borde inte det gå att lägga till en vara Gåva till Sveriges Släktforskarförbund i Rötterbokhandeln? På så sätt skulle gåvor den vägen kunna hanteras smidigt.

28
Vad som är solklart är däremot vikten av god handhygien, att tvätta sig både före och efter att man hanterar gamla handlingar.

29
22 Mått, mynt & stämplar / Kubikfot
« skrivet: 2009-04-23, 07:09 »
En kubikfot är, om jag inte räknar fel ca 0,009 kubikmeter, det vill säga 9 liter.

30
Jag håller med, men samtidigt så tycker jag att det inte skadar att tänka på om man kan göra något annorlunda. Jag är till exempel fundersam till om det verkligen är lämpligt att som vissa föreningar ha sina aktiviteter dagtid vardagar. Och för egen del är det kul att springa på någon jämnårig ibland...

31
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 07 september, 2010
« skrivet: 2009-04-01, 16:33 »
Jag tror tyvärr att enda sättet att komma till rätta med det hela är hårdare moderering, och större möjligheter att tillfälligt eller i grova fall permanent stänga av folk som beter sig illa. Samtidigt är det väldigt viktigt med en bra ton från Förbundshåll. Som jag ser det har varken Ted eller Crister bidragit till detta, medan Barbro har haft en helt annan förmåga att vakta sitt tangentbord och hålla saklig ton.
 
Med ett antal moderatorer bör någon i allmänhet hinna att snabbt släcka de flesta brasor innan det tar fart. Men för att detta skall fungera behövs ett tydligt och aktivt stöd till moderatorerna uppifrån. Även om jag i viss mån kan förstå argumenten för anonyma moderatorer, så tror jag det är bättre om åtminstone de som hanterar de mer komplicerade fallen uppträder med namn. Detta då det är bättre med att en person med kända åsikter står för ingreppet, än att en hel grupp misstänks.

32
Förbundsforum / Släktforskningens dag
« skrivet: 2009-03-24, 08:31 »
Stefan är inne på en spännande idé. Kunde inte den som uppdaterar Rötter även få i uppdrag att posta uppdateringar till Rötter i en stängd tråd på Anbytarforum? Det är inte ens nödvändigt att posta hela nyheten där, bara en sammanfattning plus länk.

33
Om min farfar hade suttit i fängelse hade det varit pinsamt, så jag är glad han var laglydig. Om däremot hans farfarsfar hade suttit inne hade det varit intressant. DI var förvisso ett tag inne på linjen att brott långt tillbaka i antavlan kunde vara olagliga att skriva om enligt PUL, men efter att ha konfronterats med verkligheten så drog de tillbaka den propån.
 
Man får använda sitt omdöme, men sådant som inträffat före 1900, eller i alla fall före 1850, är att betrakta som publicerbart utan betänkligheter. Vad det gäller händelser i närtid är det upp till de närmsta berörda att bestämma om det skall vara offentligt eller ej. Jag brukar ta min mamma som exempel. Eftersom jag, min bror och min pappa är överens om att vara öppna om att hon dog i cancer vid dryga 40 års ålder så har vi rätt att skriva det, och ingen annan har rätt att försöka hyscha ner oss. Eftersom det knappast finns något allmänintresse för henne, och hennes död fortfarande ligger så pass nära i tid, så bör vi också ha rätt att ha synpunkter på om folk publicerar andra uppgifter om henne.

34
Jag kan bara instämma med Kenneth. Du behövs, Urban!

35
Jag hör till dem som bestämt mig att fortsätta på AF oavsett om det är avgift eller ej. Likaså tänker jag fortsätta betala Rötters Vänner oavsett om det ger rätt att skriva på AF eller ej. Däremot så är jag inte säker på att jag i längden vill fortsätta som obetald moderator på en betalsite (även om det verkar som om vi åtminstone kommer att få var RV-avgift efterskänkt, eller lite mer.) Som ledamot i ett par styrelser för medlemsföreningar ser jag det också som problematiskt att det inte går att hur som helst hänvisa personer med frågor vi inte omedelbart kan besvara till AF, det var mycket enklare när det var gratis. Många med mig saknar denna service.
 
Samtidigt är jag medveten om att Förbundets ekonomi under tidigare ledning kördes i botten, och att vi fortfarande lider av de skador som till exempel Sundbybergsatsningen orsakade. Jag är också medveten om att flera föreningar ifrågasätter nyttan av att betala till Förbundet. Alltså är det viktigt att inget inkomstbortfall sker, eller i varje fall inte mer än att det går att kompensera för.
 
Mitt förslag är att ta ett beslut om att avskaffa avgiften för grundmedlemskap på AF, helst vid kommande årsskifte, men senast vid utgången av 2010. Inför avskaffandet skall det vidtas åtgärder för att göra det attraktivt att ändå vara med i RV. Exempel på åtgärder är tillgång till fler fördelar på AF, tillgång till fler databaser under Rötter och liknande. Exempel på produkter som skulle kunna ingå i Rötter för betalade är OCR:ad Elgenstierna, möjlighet att söka i Grill och Rosenberg och andra databaser. Om ett par år skulle även till exempel möjlighet att söka i Begravda i Sverige kunna ingå.
Även om avgiften inte kan avskaffas direkt så ser jag en poäng i att beslut fattas redan i år.

36
Rättare / Gymnasierättare
« skrivet: 2009-03-13, 09:52 »
Wikipedia:
Rättare är en äldre titel för en förman vid ett större jordbruk.
 
Det stämmer att folk med gymnasie-titlar i Bohuslän oftast var knutna till Hvitfeldtska stipendieinrättningen.

37
Jobbar gruppen som skall utvärdera avgiften på AF också med delfrågan om moderatorer skall behöva betala för att gratis få hjälpa Förbundet med AF? Om avgiften behålls, och systemet med frivilliga, ideelt arbetande moderatorer likaså, så kan det vara värt att överväga om inte åtminstone dessa skall få gratis användarkonton som tack för sin insats.

38
Jag ser det också som olyckligt med anonyma moderatorer. En av anledningarna att införa användarkonton var trots allt att undvika anonyma inlägg, och jag tycker inte att den funktionen bör återinföras bakvägen.

39
02 Arkivväsende / Märkliga arkivfynd
« skrivet: 2009-02-24, 10:57 »
Nej, det låg vid närmare eftertanke bland skattepapper hos häradsrätten, i ett kuvert som bar någon frökens namn...

40
02 Arkivväsende / Märkliga arkivfynd
« skrivet: 2009-02-24, 07:23 »
Pressade växter finns i en del kyrkböcker. Jag har även stött på ett kuvert fyllt av hår i någon domstolsbunt från 1800-talet...

41
Det är artigt att berätta vem man citerar, Göran. Citat ett och tre står jag för. Citat tre har jag redan konstaterat inte stämde helt, andra frillobarnsättlingar till kung Erik var där, även om jag fortfarande inte tror att man bjöd någon för att han var frilloättling till kung Erik.
 
Sedan, eftersom du är så nogrann att påpeka att Göran Stenberg anser att likpredikan bryter mönstret kan vi ju komplettera med vad han skrev 2008-12-15 05:10, där han instämmer i vad Urban skriver om likpredikningar:
 
Om det står att Margareta d ä är dotter till en kyrkoherde skulle jag aldrig tro annat än att hon verkligen är dotter till en kyrkoherde. Detta hör till de fakta och data som man inte ljuger om. Det är det som är skillnaden mellan stormaktstida likpredikningar och oscariansk dubbelmoral.
Om hon hade uppfostrats av en kyrkoherde men avlats av en kung, hade man nog inte berört saken. Man hade kanske förtigit förhållandet men inte ljugit och vilselett.

42
Lots / Lots
« skrivet: 2009-02-06, 19:25 »
Personalförteckningar för 1800-talet ligger i Västra lotsdistriktets arkiv på GLA. Det enda som finns digitaliserat hos Arkiv Digital är än så länge en rulla från 1774. Det mesta från 1700-talet ligger annars på Krigsarkivet.

43
Lots / Lots
« skrivet: 2009-02-05, 14:57 »
Det fanns lotsstationer på Hättan, Klädesholmen och Kyrkesund för Tjörns del. Varje lotsstation leddes av en lotsålderman. Under honom fans ordinarie lotsar och sekundlotsar (lotsdrängar). Det fanns även lärlingar. Det finns lite texter hos Tjörns släktforskare om lotsningen där.

44
31 Släktskap och släktrelationer / Vem är man släkt med?
« skrivet: 2009-02-01, 16:56 »
Jag räknar min fru, min svägerska och min styvmor till min släkt, inte för att vi förmodligen har gemensamma anor på 1400-, 1500- eller 1600-talet, utan för att de känns som närstående på samma sätt som min far och min bror.

45
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Tvingsjuka
« skrivet: 2009-01-15, 21:51 »
Var det samma präst 1749 som efter 1775? Det har också betydelse för om det kan vara frågan om en präst med egendomlig stavning. I Botilsäter, som jag råkade hitta en avskrift av hos Släktdata, förekommer ett stort antal fall av tvinsjuka före 1800. Efter 1800 upphör tvinsjukan helt, och istället börjar folk dö av tvingsjuka, som de varit förskonade från fram till dess. Av detta drar jag slutsatsen av att de båda diagnoserna i Botilsäter betydde samma sak, och därmed att det är tänkbart att samma sjukdom åsyftas även här. Jag är inte säker, men jag lutar mot att Marit kan ha haft någon tvinande sjukdom.

46
Tyvärr upplever jag ofta att Förbundets anseende skadas av oförsiktiga och ogenomtänkta uttalanden av Crister Lindström. Förutom de exempel som nämns ovan kan läggas hans kampanj för kraftigt höjd förbundsavgift i redaktörsspalten i ShF, som i9 åtminstone ett fall inspirerat krav på utträde ur Förbundet, och även hans uttalande i samma spalt att Riksstämman i Malmö borde välja valberedningens kandidater och inga andra; en fråga en Förbundsanställd enligt min mening helst inte bör utala sig i, och då absolut inte på en sådan plats. Jag hoppas att den nya Förbundsstyrelsen nu när den börjar få styrsel på ekonomin även styr upp denna punkt.

47
Utmärkt arbetsgång av styrelsen i denna fråga; ta fram ett ordentligt underlag och låt stämman besluta. Hade den rutinen funnits tidigare hade det förhoppningsvis skett en bättre genomlysning av kostnaderna för en del projekt.

48
Fogde / Saköresfogde
« skrivet: 2008-11-28, 09:12 »
Sakören var böter man kunde dömas till för olika brott. Han samlade in dessa böter.

49
Projekt / Emibas
« skrivet: 2008-11-06, 22:35 »
EmiWeb jobbar en hel del med immigration och håller på med registering.

50
Vad jag reagerar mot är detta med besvarad. Frågor som intresserar mig är ofta sådana att de inte besvaras med ett kort inlägg, utan snarare sådana som diskuteras lite mer ingående.

51
Vad det gäller enkla frågor, typ, Vem var far till August Johansson i Brutustorp, född 1806-06-06?, kan det tyckas rationellt med underrubriker under socknarna. Det är bara att svara Johan Larsson i Odensmåla., så är det klart. Men om diskussionen sedan fortsätter och behandlar Augusts härstamning längre tillbaka, var man hittar domboksanteckningar om lägersmål och andra saker, då blir rubriken missvisande. Antingen tvingas man hacka sönder diskussionen, eller så riskerar man att många missar en intressant diskussion där de kan bidra. Jag tycker att det är bättre med färre, öppnare rubriker, och hörde till dem som applåderade när möjligheten att göra efterlysningar under egen rubrik försvann. För övrigt var det en kategori jag alltid hoppade över.

52
17 Juridik / Frälsejord och ofrälse giftermål
« skrivet: 2008-09-26, 21:51 »
Att en adlig person gifter sig med en oadlig.

53
Från mitt föreningsperspektiv ser jag inte individualister som ett problem, men som en utmaning. Jag blir glad och stolt om min förening kan erbjuda dem tillräckligt av intresse för att motivera dem att gå med. Däremot kan det, med den struktur Förbundet har, vara ett problem om individer kräver inflytande utan att vara med i någon förening.

54
I det referat jag skriver åt ShF kommer formuleringarna att vara tydligare, hoppas jag. Åtminstone tror jag att jag är vaknare nu...

55
Håkan nominerades inför sittande stämma av SGS. I voteringen fick han endast ett trettiotal röster. Texten du läst skrevs sent igår kväll, och jag skriver krångligare ju tröttare jag är...

56
Förbundsstämman / Äldre inlägg (arkiv) till 01 juni, 2009
« skrivet: 2008-09-02, 22:55 »
Jojje!
Jag uppfattade det som att du nominerade mig till valberedningen. Och jag heter inte Mats...
Anders

57
Projekt / Elgenstierna
« skrivet: 2008-09-02, 22:53 »
Jag arbetar på en rapport åt ett bolag som sysslar mede marknadsanalyser. Jag har i kontrakt överlåtit all copyright och dylikt. Jag kommer likväl att anges som författare, företaget kommer att kunna åberopa mina meriter, medan jag kommer att kunna ha den i mitt CV. Samma sak för många tidningsjournalister som signerar sina alster. Så förfarandet känns helt normalt för mig.

58
Mycket bättre idé att samla info om bloggar på Rötter, än att försöka fösa in alla i Rötterfållan.

59
Varje medlemsförening borde tilldelas ett användarkonto på Förbundsforum automatiskt, som sedan föreningen kunde välja vem som skall få sköta. När jag skriver inlägg skriver jag alltid som privatperson, både här och på AF. Skälet till detta är enkelt, jag vill kunna skriva fritt vad jag tycker, utan att fråga andra om lov, och jag vill inte att någon skall förväxla mina åsikter med till exempel Tjörns släktforskares. Men det finns läge då de föreningar jag sitter i styrelsen för önskar föra fram åsikter, och i sådana lägen vore ett föreningskonto bra för att kunna föra fram officiella åsikter, och att lätt kunna se i vems namn ett uttalande görs.

60
Archive - Swedish geography / Fort Isberg
« skrivet: 2008-08-08, 15:08 »
I have the impression that people often took a part of the name of a place, and then added a generic ending like -berg or -dal or -man. I am not sure he contemplated the deeper meaning of his name that much when he took the name, just like my great-great-grandfather certainly had no more thoughts concerning Ryberg than that it sounded good...

61
Archive - Swedish geography / Fort Isberg
« skrivet: 2008-08-07, 12:44 »
Öland is flat, very flat.

62
Om man har ett litet program för registrering av register så skulle man där kunna välja måltyp, t ex lönskaläge, våldsbrott, arv, uppbud, och andra vanliga typer + övrigt. Det skulle gå rätt snabbt.

63
Men vad jag förstår så kan man få ett minimivärde genom att tillämpa formeln utan att anta att förfäderna i sin tur är inavlade. Det kanske skulle ge något?

64
Här finns inavelsberäkningen förklarad med hästar som exempel: http://www.ihbc.se/app/servlets/inavel.html
 
Vore intressant om någon med kunskap om kungahus kunde beräkna den för olika personer.

65
Jag har konstaterat att jag och min fru sannolikt är släkt. Senaste gemensamma ana levde på slutet av 1400-talet, så jag upplever inte det som något problem...
 
Min farmors antavla är däremot lite intressant, då det finns dubbelt så många positioner i den som är fyllda som personer som ingår i den... Dock beror det på att hon har en massa släkt på Öckerö, som är lite isolerat och mycket välutforskat, och där man ofta kan följa släkter till tidigt 1600-tal eller sent 1500-tal.

66
Täcks inte en del av den perioden av Gustaf I:s registratur?

67
Tillåtet eller ej / Tillåtet eller ej
« skrivet: 2008-07-16, 12:13 »
Det är onekligen viss skillnad på uppgifter man väljer att publicera själv, och om andra gör det. Om någon skulle fått för sig att här på AF uppmärksamma att jag lagt ut på tjsf.org att jag inte skulle uppdatera den sidan på ett par veckor pga bröllopsresa hade det varit okej, jag hade trots allt publicerat det själv. Om jag däremot gift mig tyst och stilla utan att annonsera det någonstans hade jag sett det som onödigt att publicera.
 
Sedan har vi ju den klassiska frågan om nyligen döda. Slår man upp min mor i Sveriges dödbok hittar man uppgift om senaste civilståndsändring. Den uppgiften berör även en nu levande person, min far, som blev änkeman när hon dog. Samma sak gäller många andra. Man bör ta hänsyn till sådana saker när man publicerar uppgifter om döda.
 
Samtidigt så är det de närmsta anhöriga som avgör hur mycket de vill berätta om sina döda. I min familj är vi överens om att det är helt okej att tala om att mamma dog i cancer. Det är vårt val. (För övrigt skulle jag indirekt antyda något annat om jag skrev att min styvmor härstammar från Falbygden t ex, vilken är den vanligaste anledingen att man får en styvförälder?)
 
Å andra sidan finns det döda släktingar på lite längre håll, som familjen pratar väldigt lite om. Dessa nämner jag inte, oavsett att det är lagligt. Vad som kan bli knepigt är om de närmast anhöriga är oeniga om vad som får sägas och inte. Jag tycker att ingen skall tvingas tiga helt om den förlorat en förälder eller ett syskon, även om man inte behöver gå in på detaljer i onödan.

68
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 09 oktober, 2008
« skrivet: 2008-06-18, 11:41 »
Att Lars Sundell presenterat en realistisk budget är något jag ser som mycket positivt, och inget jag vill kritisera. Jag hoppas också att det finns en medvetenhet hos Förbundsstyrelsen att det inte finns några möjligheter till ytterligare höjningar av medlemsavgiften frramöver på ett antal år, utan att man bör nöja sig med att de mer eller mindre dubblats på några år. Nu gäller det att stärka Förbundets övriga intäktskällor, Rötter och ShF, genom uppryckning och offensiva satsningar. Det är här den största potentialen finns. Och då vill jag betona att jag fortfarande är emot en avgift för AF, men däremot mycket väl kan tänka mig att Rötter byggs ut med andra databaser, som Sveriges dödbok, och att man tar betalt för denna del (istället för att skänka den till Ancestry mot en länk...) Det skulle verkligen motivera folk att betala.

69
Medlemsavgifter / Äldre inlägg (arkiv) till 02 augusti, 2008
« skrivet: 2008-06-16, 16:44 »
Jag tror att det skulle vara bra om det slutgiltiga, rättade bokslutet blev tillgängligt på Rötter. Om inte annat för att nästa år kunna se exakt hur stora ytterligare förbättringar den senaste styrelsens saneringsarbete efter tidigare år försyndelser lett till.
Dessutom undviker man då den känsla som uppstod framförallt under Kurt Modigs år som kassör, då boksluten så vitt jag minns aldrig var korrekta, utan rättelser presenterades för sittande stämma, utan att någonsin publiceras på Rötter.

70
Medlemsavgifter / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juni, 2008
« skrivet: 2008-05-29, 17:54 »
Förbundsstyrelsens svar på motionerna om avgiften för AF tyder på lite väl dåligt självförtroende. För innan avgiften blev obligatorisk för att skriva här var det många som betalade. Tyvärr så är det nog så att man genom att göra avgiften obligatorisk minskat viljan att betala frivilligt, men ett antal 100 000 skulle nog flyta in ändå.
 
Vidare är svaret en usel förhandsreklam för de databaser som enligt uppgift skall tillkomma, Förbundsstyrelsen har tyvärr formulerat sig på ett sätt som antyder att ingen skulle vilja betala för att få tillgång till dem. Jag tror faktiskt att de kan komma att motivera en del att betala.
 
Så den ekonomiska aspekten på avgifterna hit måste analyseras ytterligare, det är långtifrån säkert att det skulle leda till något större bortfall.

71
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 06 maj, 2008
« skrivet: 2008-04-16, 22:53 »
Det börjar kännas som att delegater på Riksstämman i Malmö bör ta med sig en liten checklista för att kontrollera om nominerade styrelseledamöter är lämpliga. Exemepel på relevanta frågor:
 
Vill du regelmässigt radera alla inlägg på Förbundsforum?
Vill du kraftigt höja avgiften till Förbundet från medlemsföreningarna?
 
Sedan är det bara att undvika att rösta på dem som svarar ja på frågorna...

72
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 16 april, 2008
« skrivet: 2008-04-15, 21:31 »
Jag tycker nog också det är intressant att kunna läsa äldre inlägg. Bra idéer har oftast lång hållbarhet.

73
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 13 april, 2008
« skrivet: 2008-04-12, 20:34 »
Mats!
Det är olika i olika fall, FUB är till exempel ett riksförbund, medan frikyrkor är fristående. De har dock det gemensamt att man inte antas vara dubbelansluten.
 
Ingemar!
Ett tillägg vad det gäller dit scenario är att det skulle kräva stadgeändringar i alla föreningar om ett servicepaket skulle vara obligatoriskt.

74
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 13 april, 2008
« skrivet: 2008-04-12, 15:34 »
Idén att man är med i en lokalförening och sedan får en tidskrift från riksförbundet genom detta fungerar utmärkt i många sammanhang. Till exempel inom kyrkovärlden, politiken, vad det gäller diverse intresseorganisationer osv. Den fungerar utmärkt i alla sammanhang där man förväntas vara medlem i endast en lokal förening. Så är det inte inom släktforskningen. Här ses det som helt normalt, som uppmuntransvärt att vara med i flera föreningar. Dessutom kan folk ha diverse olika kombinationer av medlemskap. Vid en ibladning skulle detta ställa till bekymmer, i och med att det finns så många olika möjliga kombinationer av bilagor. Trycket skulle kanske bli billigare, men ibladningprocessen skulle förmodligen äta upp vinsten. Dessutom kvarstår grundproblemet; nämligen att det i så fall krävs ett sätt att se vilka som är med i flera föreningar.

75
Släktforskare / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-04-12
« skrivet: 2008-04-12, 15:22 »
Jag håller med Ted, centrala medlemsregister är inte önskvärda. De är inte heller gratis.

76
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 04 april, 2008
« skrivet: 2008-03-18, 08:03 »
Ted skrev en gång att han tyckte det vore en fördel med radering efter tre månader på FF, så att saker man (han) skrev i affekt rensades bort efter hand. Nu kanske han önskar att det fanns samma funktion vad det gäller veckobreven...
 
Jag minns en debatt för några år sedan där Ted länge försvarade ett olämpligt ordval, och där jag med flera blev anklagade för bristande ordkunskap, men som resulterade i att det omdebatterade veckobrevet, som bland annat valts ut för tryck i Angeläget, drogs in.  
 
När någon lärt av sina misstag ser jag ingen anledning att orda om dem, men när de upprepas behövs de tyvärr påminnas om.

77
Att föra en dialog kring ett förslag och försöka förbättra det är alltid enklare om även förslagsställaren deltar, och är beredd att ta feedback. Så av det skälet är det bra om även Crister deltar.
 
Vad det gäller Bengts kalkyl så är den intressant, och visar på många möjligheter. Dock ser jag två svagheter. Dels misstänker jag att antalet unika medlemmar är lägre än 57 000, i till exempel Tjörns släktforskare uppskattar jag att över 50 % är dubbelanslutna, om inte mer. Så om man räknar med att 1/3 av alla medlemskap är dubbleringar, det vill säga med kanske 47 000 medlemmar tror jag man kommer närmare, även om jag är rädd att även den siffran är för hög. Detta ger ett bortfall på 0,5 miljoner.
 
Däremot visar Bengts budgetförslag på en intressant möjlighet: även om det förmodligen kommer att bli ett försäljningsfall på grund av färre nya produkter så bör det ändå gå att sänka priserna i bokhandeln, och ändå ha en lönsamhet i ekonomin. Den biten tycker jag man bör ta fasta på.
 
(Sedan är det kanske lite onödigt att helt avskriva Rötters vänner. Jag är långtifrån ensam med att kunna tänka mig en frivillig sponsring med en hundring, och de pengarna kan man ju använda.)

78
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 04 april, 2008
« skrivet: 2008-03-13, 15:04 »
Att försöka öka den ideela insatsen, såsom Daniel är inne på, är en mycket attraktiv idé. Sedan kan man förstås förse dessa med mindre morötter, till exempel något abonemang eller gratisbiljett till stämmomiddagar.

79
Bengt har en intressant tanke, att få ner priset på Förbundets produkter. Den är mycket sund. Dock tror jag att en hel del går att uppnå på denna punkt om dessa produkter inte längre behöver finansiera dyra lokaler, fina datasalar och en stor personalstyrka. Jag tror det är där vi måste fortsätta. Städa kostnaderna så att vi vet att vi har ett trimmat Förbund. Om det sedan, efter att dessa åtgärder vidtagits, visar sig att det behövs en högre central avgift, så är det en fråga värd en diskussion, men jag vill se en redovisning av behoven först.
 
Släktforskarrörelsen påminner idag mer om idrottsrörelsen, än om Naturskyddsföreningen eller för den delen frikyrkorörelsen. Precis som inom idrottsrörelsen kan man vara med i flera föreningar, utan att det är något konstigt med det, och det är inte Riksidrottsförbundet som driver de lokala idrottsföreningarna. Ingen skulle heller komma på tanke att Mora Hockey skulle betala en tredjedel av sina intäkter till varken Hockeyförbundet eller RF. Vad det gäller Naturskyddsföreningen är den en riksorganisation som skaffat lokala avdelningar. Frikyrkorörelsen är inte heller ett bra jämförelseobjekt, då man i allmänhet förväntas vara medlem i endast en församling.  
 
Precis som Chris skriver behöver släktforskarrörelsen en nationell inkörsport, och för de lokala föreningarna vore ett välfungerande AF, och dito Rötter en ypperlig tillgång. Men 600 000-700 000 räcker långt.
Vad det gäller tidningar, databaser och annat så bör dessa vara så pass attraktiva att folk är beredda att betala lite för dem, det sporrar till bättre kvalitet.

80
Av de lokala föreningar jag är med i så har alla utom möjligen en alltid läsvärda artiklar i medlemsbladet.
Det Jojje och Bengt är inne på är att vända hela organisationen från ett riksförbund som styrs av sina delar, till en centralorganisation som styr sina delar. Är det verkligen en önskvärd likriktning?

81
Heter jag Mats?
För övrigt, i min värld börjar man med att presentera vad man skall ha pengar till, och kommer sedan med förslag på anslagstilldelning, inte höjer anslagen och försöker fylla dem med innehåll.
 
Har jag sagt något annat än att dina förslag missgynnar i synnerhet engagerade släktforskare, och om förmätenheten i att svepande klaga på att föreningar du inte är med i inte tillvaratar sina medlemmars intressen? Vet inte medlemmarna det bäst själva?
 
Och som vanligt uttalar jag mig här som privatperson, inte i egenskap av styrelseledamot i Tjsf.

82
Bengt!
Vad är det för slags verksamhet som du anses drivs bättre och billigare genom ett centralt förbund än i lokala föreningar?
Vilka kostnader anser du att ett centralförbund skall ha?
Du bemöter inte alls mina invändningar om vilka kostnader som är nödvändiga, så jag antar du håller med mig på den punkten.
Vad det sedan gäller att göra avgiften till Förbundet personlig, som ditt förslag mycket riktigt kräver, så finns det ett stort administrativt problem. Hur skall de lokala föreningarna veta vilka de skall ta ut en extra 50-lapp av? Skall vi tillsätta en ny tjänst i Förbundet, som skall hjälpa till med denna funktion? Idag jobbar i stort sett alla föreningskassörer ideelt, en sådan funktion skulle inte vara gratis.
 
Sedan, en sak till. det är lite förmätet att hävda att föreningar visar ett makalöst förakt för sina medlemmars intressen om man inte själv är medlem i någon av de lokala föreningar som man vill skall betala för ens idéer om ett framtida Förbund. Det är till exempel genom ideelt arbete i dessa som Förbundet kunnat genomföra Namn åt de döda - jag tar för givet att du inte bara anser att Förbundet skall kunna ta ordentligt betalt av medlemsföreningarna för sina tjänster, utan att du även anser att Förbundet skall betala för alla de timmar av oavlönat arbete som olika föreningar utför runtom i landet - ett arbete med hjälp av modern teknik inte är bundet till en ort, utan kan ske var som helst, många föreningar har viktiga eldsjälar långtifrån verksamhetsorten.
 
Och för att ta mig själv som exempel. Jag lägger åtskilliga timmar på Tjörns släktforskares hemsida. Det är jag inte ensam om. Vi är ett antal som gör det, gratis, bara för att vi tycker det är kul. Åtminstone min entusiasm skulle vara mycket mer begränsad om arbetet istället skulle vara inriktat på att förse en centralorganisation med material till en databas, där jag reducerades till en liten underleverantör. En sak är att bidra till ett enskilt projekt, men i längden behövs de mindre sammanhangen där individen syns. Det finns all anledning att fundera över detta när man presenterar storskaliga visioner.

83
Vad man främst bör ifrågasätta är hur mycket pengar Förbundet behöver. Anställda inom organisationen är naturligtvis parter i målet, i och med att de gynnas av att deras arbetsgivare får mer pengar på andras bekostnad. Så frågan, som Crister väljer att undvika är:
 
Vilken är Förbundets kärnverksamhet?
 
Mitt svar är att driva ett litet kansli, att driva en webbsida som uppdateras varje vecka, och att driva ett forum, som med fördel kan övervakas av ideela moderatorer, såsom sker hos så många andra föreningar.
 
För detta krävs en heltid, plus lokal. Säg att lokalen kostar 50 000, server bör vara billigare. Vid en lön på 26 000/månad till kanslisten blir årskostnaden ca 600 000. Lägg på diverse utgifter, 50 000 kr/år, och du hamnar i storleksordning på samma belopp som föreningarna betalar idag. Kanske det behövs höjas ett par kronor, men värre är det inte. Det innebär förvisso krympt kostym för Förbundet, men det är det som är kärnverksamheten.
 
Sedan är det naturligtvis fritt att utöver detta driva olika projekt som får bära sina egna kostnader (till exempel årsbok och ShF), och som kanske rent av kan ge överskott som kan återinvesteras i annat. Men detta skall ligga utöver kärnverksamheten.

84
Att skapa stora centrala kolosser är ett mycket effektivt sätt att slå ihjäl idéelt engagemang, samt att avlöna personal inom centralorganisationen. Det mesta arbetet inom släktforskarrörelsen sker inom medlemsföreningarna, inklusive arbetet med projekt som Namn åt de döda, där medlemsföreningarna ställer upp med gratis arbetskraft åt Förbundet. En drastisk avgiftshöjning skulle missgynna medlemsföreningarna, då förmodligen en hel del medlemmar skulle försvinna.
Medlemsföreningarna har förvisso en utmaning. Men den är inte att förse Förbundet med ett par miljoner till. Den är att bli attraktiv både lokalt, och för sådana som Bengt Isacsson, som inte är medlemmar i någon lokalförening, utan bara drar nytta av alla små föreningar som bär upp Förbundets verksamhet, som förser Sveriges dödbok med innehåll, som gratis arrangerar Släktforskardagar och som över hela landet utgör rörelsens grund.

85
Cristers förslag verkar utomordentligt ogenomtänkt. Inte nog med att långtifrån alla är intresserade av ShF överhuvudtaget. Det slår dessutom hårdast mot dem som är med i många föreningar, i mitt fall minst fem. Jag skulle enligt detta förslag få betala 600 till Förbundet. Dessutom är det oftast de som har stort intresse och gör stora insatser i sina föreningar som är med i många, så det är verkligen att försöka klå dem som bär upp verksamheten på pengar...

86
Jag har aldrig hört någon som påstått att avgiften skulle förbättra AF. Däremot en del som sagt att den skulle bidra till uppstädning av tidigare ekonomiska snedsprång.

87
Förbundets medlemmar är föreningarna...
 
Det enda resultatet jag ser av Bengts förslag är att de som (i likhet med mig) är med i flera medlemsföreningar skulle utnyttjas ännu mer som mjölkkossor. Det är av en ren tillfällighet inget ovanligt att de som är medlemmar i flera föreningar oftare är aktiva i någon av dem, och därmed är de som tar mest ansvar för den verksamhet som hela rörelsen vilar på. De som gynnas av Bengts förslag är de som bara är medlemmar i en förening, och som därmed skulle få tillgång till alla förmåner för en liten insats.
 
Och ja, de flesta medlemmar i den lokalförening där jag är mest aktiv vill att vi satsar med lokal fokus, på vårt område. Detta innebär del aktiviteter på plats, dels en hemsida där vi gratis sprider massor av information. Det är genom de lokala föreningarna man kan skapa mest engagemang.

88
Jag tror också att extravärdar/undervärdar/hjälpvärdar skulle bidra till att öka kvaliteten på forumet ytterligare, och att det vore en god reklam att kunna säga att man har ett antal mycket kunniga personer knutna till forumet.

89
Skulle man inte kunna ha ett system där man kunde anmäla sig som moderatorskandidat, och Forumgruppen sedan gjorde en bedömning om man var känd som en vettig skribent, och att man i så fall fick bli undermoderator, och själv ta ansvar för att lära sig?
 
Som jag tolkar det du skriver så måste kostnaden för att administrera anbytarforum ha sjunkit när det numera mest är att hålla reda på kontoansökningar, inte till exempel städa så mycket dumheter och anonyma inlägg?

90
Jag håller med Ted, på många sätt är det inte en så stor förlust om enkla förfrågningar minskar. Problemet är om det leder till att fler aldrig hittar hit. Problem skulle det vara om vi tappar mer avancerade diskussioner, men hur det ser ut vågar jag inte uttala mig om.
 
Jag vill när vi ändå har en styrelserepresentant på tråden passa på och fråga om det i styrelsen diskuterats möjligheten att införa frivilliga hjälpvärdar med ansvar för olika områden, med Anbytarvärden endast som ytterst ansvarig (=frigjord tid, tex för Namn åt de döda).

91
Det jag och Anders efterfrågar har varit på gång länge. Det har omtalats i officiella framtidsplaner för AF. Inget hade hindrat det från att genomföras tidigare, mer än viss turbulens runt Anbytarforum och runt Förbundets ekonomi.
Bokföring möjliggör att man sätter kostnader under olika rubriker, och vi skall inte utgå från att varje kostnad som hänförs till AF faktiskt hör hemma där.
Fördelen med att driva AF via Förbundet är att det inte konkurrerar med medlemsföreningarna, utan att dessa istället kan se det som en del av deras verksamhet.
 
Så jag tror att lösningen bör börja i den änden att man får rätsida på administrationen.

92
Anbytarforum är, om det fungerar, en resurs för alla Förbundets medlemsföreningar. Jag tror att de allra flesta av dessa INTE är intresserade av en avknoppning av forumet där de tvingas betala för annonser.
Däremot är alla intresserade av att få ner kostnaden, till exempel genom frivilliga moderatorer.
Då blir kostnaden mycket lägre, och bara en liten rest av svårartade fall kan behöva hanteras av anställd personal.
Så jag är väldigt skeptisk till en forumförening.

93
Habo / Habo - dödsnotis 1771
« skrivet: 2008-02-22, 15:19 »
Carl var son till Agneta Hindriksdotter och dog av Vattusot, om jag inte läser fel.

94
Om det är så at nu stängda diskussioner inte är med i statistiken så är den tyvärr lite missvisande, eftersom det skedde en hel del inlägg under Ordet är fritt, och många av dem rörde släktforskning.

95
På en punkt skulle Förbundsstyrelsen lätt kunna visa lyhördhet, och därmed öka sitt förtroendekapital. Detta är genom att dra tillbaka beslutet om automatisk radering på detta forum efter 90 dagar. I ett läge då många uppfattar styrelsen (med rätt eller orätt) som benägen att sopa kritik under mattan, så skulle detta vara ett bra sätt att markera att konstruktiv kritik uppmuntras och ett sätt att uppmuntra dem som skriver konstruktiva inlägg här.
 
Sedan vad det gäller medlemsrapporter så råder det tyvärr i åtminstone Tjörns släktforskare, osäkerhet om inmailade medlemssiffror kommit fram. Detta i och med att det tyvärr saknats en rutin på kansliet att skicka någon slags mottagningskvitto på mail om detta. Jag tror att en sådan rutin skulle kunna ge ett positivt intryck om den infördes.

96
En fördel med att lägga register på Internet som Excelfiler är att man då kan sprida dem gratis, utan nämnvärda kostnader. Jag upplever det som tämligen okomplicerat att spara ner ett register en gång via modem och sedan läsa det offline.
 
Vad det gäller centrala sökdatabaser så är det lätt hänt att vi lokalföreningar som gör jobbet inte syns så särskilt tydligt, och att man glömmer vem som skapat dem. Då en välfylld hemsida är ett effektivt sätt att dra medlemmar är det tråkigt om centrala register leder till att folk aldrig ser den. För det är i första hand i de lokala föreningarna man kan få folk att känna engagemang, om inte annat på grund av småskaligheten. Jag tror inte att den på pappret mest effektiva lösningen är den som ger bäst utdelning vad det gäller människor.
 
En lösning vore om det överst i varje sockendiskussion fanns en länk till eventuell lokalförenings hemsida.

97
Min erfarenhet är att det kräver ett väldigt stort engagemang för att jobba med den typen av projekt, och att det tar väldigt mycket resurser.
 
Vad man kan göra som utombys är ju först och främst avskrifter. Vidare kan man skriva artiklar, till vilka det nog skulle vara käckt att koppla diskussioner, även om jag i nuläget inte känner till några bra lösningar för att göra det snyggt. (Jag är övertygad att de finns.)

98
Så tänker även jag.
Problemet är att lokala forum sällan drar så mycket folk, helt enkelt därför att det är väldigt svårt att på ett lättöverskådligt sätt presentera vilka som härstammar från vem, och att det inte heller finns något större intresse att mata in tusentals personer i en gemensam databas. För hur ska man hitta vilka som har en gemensam ana med en själv?

99
På vilket plan?
Hur kan de organisatoriska skotten hindra en robot?

100
Får väl skryta lite:
Tjörns släktforskare
Hemsidor av denna typ är ett mycket effektivt sätt att serva medlemmar både i närområdet och långt bort, kan jag säga av egen erfarenhet.

101
Valstad / Valstad - dödsnotis 1738
« skrivet: 2008-02-12, 15:23 »
På SOFI:s hemsida, under Ortnamnsdatabasen: http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/socken1.htm, kan du hitta förteckning på samtliga gårdar under Bäck: http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2rx001/229127b1/p3/0000161a.pdf
Jag gissar på Hovmansgården, det påminner om det namnet.

102
Yllestad / Yllestad - födelsenotis 1701
« skrivet: 2008-02-12, 10:19 »
Inledningen lyder:
d 19 Maj blef gårdsfogden Lars Essbiörnss ächta barn Catarina
Sedan är jag inte säker, men tycker det verkar som om hustru och gård följer.

103
Medlemsavgifter / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juni, 2008
« skrivet: 2008-02-12, 09:46 »
Jag ser inte att varken en hemsida eller ett medlemsblad, som är de poster som drar mest vid sidan av ren administration, bara är till nytta för folk på orten. Det är sådana saker en förening måste väga mot kostnaden för en centralorganisation.
Vad det gäller AF så har det länge funnits en diskussion om frivilliga undermoderatorer som skulle avlasta den centrala administrationen, och kunna hålla denna på en låg nivå.
 
Jag instämmer helt med Chris om att centralorganisationen skall komplettera med saker som är för komplicerade att sköta lokalt, men vi skall akta oss för att (åter) få en topptung organisation.
 
Vad det gäller min position i Halmstad så röstade jag mot styrelsen i ansvarsfrågan, och ställde en del frågor om vissa i mitt tycke överdrivna budgetposter. I Stockholm var jag däremot lika tyst som de flesta.
 
PS
Jag kanske ska tillägga att jag, precis som Eva (och alla andra?) skriver som privatperson här på forumet.
DS
 
(Meddelandet ändrat av ary den 12 februari, 2008)

104
Men om roboten får ett användarkonto, precis som jag har, och förmås att skriva i medelandefältet, vilket tidigare spamrobotar har klarat av, borde det inte gå på det sättet?
Klumpigt, ja, men kanske möjligt?

105
Skulle inte det gå att till Litteratur-sök koppla en liten robot som, när en ny bok läggs in, skapar en ny diskussion på AF om denna bok?

106
Medlemsavgifter / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-11, 16:10 »
Jag sitter i styrelsen för Tjörns släktforskare, och brukar vara stämmorepresentant för dem, så helt tyst från den sidan är det inte.
Jag anser att mina föreningar bör svara mot sina medlemmars intressen. På Tjörn innebär detta att vi lägger resurser på medlemsblad, årsbok och hemsida, samt att vi har lokala träffar. Inget av detta är gratis. Alla föreningar har begränsad ekonomi, och jag tror att det är många som ser bättre användningsområden för 25 kr/medlem än att betala en stor centralorganisation. Jag ser det inte som korttänkt av föreningarna att verka mot en allt för expansiv centralorganisation, jag ser det tvärtom som klokt att prioritera att driva en bra verksamhet som lockar så många som möjligt, och den vägen ge Förbundet intäkter.
För vad händer om Förbundet stärks för mycket på lokalföreningarnas bekostnad?
Jo, allt fler tycker att det är onödigt att vara med i en eller flera lokala föreningar, och Förbundet tappar intäkter.
Nej, det är en fördel med en begränsad centralorganisation med stor lyhördhet neråt.

107
Medlemsavgifter / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-11, 13:44 »
Min poäng, om den var otydlig, var att de flesta medlemsföreningar inte vill ha ett dyrt Förbund, utan att det bör klara sig på en lägre avgift.

108
Medlemsavgifter / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-11, 11:53 »
Medlemsföreningarna i Förbundet driver en hel del verksamhet på egen hand. De ser oftast Förbundet som ett komplement till denna verksamhet, inte som något huvudsyfte. De har själva kanske lokaler på plats där de verkar, vilket är bättre för deras syften än centrala lokaler. Ett centralt Förbund skall komplettera med det medlemsföreningarna inte klarar själva. Det kan sedan driva självfinansierande utgivning av olika produkter, driva resurser som medlemsföreningarna har nytta av som Anbytarforum, och samordna. Dock skall fokus ligga på de enskilda föreningarna.

109
Härja / Härja - dödsnotis 1789
« skrivet: 2008-02-10, 19:43 »
Källan till bilden är Arkiv Digital.

110
Jag vet att det kräver resurser, men det bästa vore väl att fråga ett antal prenumeranter, och kanske även icke-prenumeranter.
De senare kanske man skulle kunna nå via en enkät man skickar med Diskulogen, kombinerad med att man lottar ut något bland de svarande för att öka svarsfrekvensen?

111
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 09 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-09, 17:07 »
Vad det gäller arkivering finns det argument både för och emot.
 
Vissa inlägg av typen Ted spelar alla psalmer baklänges och är därför en apa! förtjänar inte att sparas. Inte alls. De bör avlägsnas omedelbart.
 
Vissa diskussioner, som i huvudsak innehåller dagsaktuella frågor, till exempel vad som egentligen gällde med olika fakturor, är i längden umbärliga.
 
Men vissa diskussioner, till exempel om långsiktiga utvecklingsplaner, om olika projekt förbundet skulle kunna genomföra, idéer om hur framtida stämmor kan fungera bättre och rätt mycket annat, kan vara fruktbart att titta på under en längre tid. Därför bör i mitt tycke det mesta sparas tills vidare.
 
Ted skriver också att succesiva raderingar drar en barmhärtig slöja över vad man skrev i affekt. Och visst, jag kan hålla med, en del jag skrivit är inte roligt att läsa i efterhand. Men å andra sida. Det faktum att man vet att det man skriver sparas för överskådlig tid bidrar nog till att personer som i bland kan skriva i affekt, som jag och Ted, ändå tänker efter en gång till. Och med eftertanke brukar ett bättre debattklimat komma. Så även av detta skäl bör beslutet omprövas.
 
PS
Jag uppskattar att styrelsen utnyttjar detta forum för en saklig diskussion. Även om jag inte håller med om allt Ted skriver, uppskattar jag att, och hur han skriver.
DS
 
(Meddelandet ändrat av ary den 09 februari, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av ary den 09 februari, 2008)

112
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 08 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-07, 16:13 »
Jag finner ett visst trovärdighetsproblem med att Förbundsstyrelsen beslutar att inlägg i ett forum, som med stor sannolikhet delvis kommer att användas för att framföra synpunkter på dennas arbete, skall raderas efter 90 dagar. Det är väldigt lätt att uppfatta detta som ett beslut om att kritik skall döljas och sopas under mattan, och att det inte skall gå att belägga att till exempel samma löfte givits flera gånger utan att uppfyllas.

113
Ja, beslutet är demokratiskt fattat.
Ja, jag tycker det är fel.
Ja, det kommer att väljas fler Förbundsstyrelser (om den nuvarande lyckas undvika konkurs), och dessa har rätt att fatta andra beslut.
Ja, det kommer att hållas fler årsstämmor där det kan förekomma nya motioner om att avskaffa avgiften.
Ja, åtminstone i de sammanhang jag är aktiv lyfts medlemsförslag i styrelsen.

114
Jag är mot avgiftsbeläggningen, men kommer sannolikt att betala och sedan verka mot avgiften inom systemet.

115
Men bara för att täcka avskrivning av datorer, abonemang, lokalkostnad för själva datasalen, personal etc kommer vi lätt upp i 100 000, även bortsett från övriga onödiga lokaler. Och det behövs 100 besökare om dagen för att täcka detta.
 
Jag är med i en lokalförening som har en massa material på sin hemsida som är gratis för så väl medlemmar som icke medlemmar, och som i övrigt svarar på förfrågningar över telefon och mail helt gratis. Dock kallas den för lokalförening eftersom den har verksamhet på en ort och specialkunskap om samma ort.
 
Om inte GF fick några extra besökare av all den marknadsföring som skedde av Släktforskarcentrum så visar det bara vilken total felsatsning det var, om det inte ens drog folk dit...

116
Vad det gäller ekonomi så har väl Sundbyberg medfört extrakostnader på 500 000 - 1 000 000 om året, lågt räknat.
Om man tog 50 kr i inträde hade det behövts minst 10 000 besök per år, det vill säga 400 besök per dag för att få det hela att gå ihop.
Så en felsatsning var det definitivt.
 
Och rent principiellt så anser jag att Förbundet inte skall ge så kraftigt organisatoriskt stöd åt vissa lokalföreningar som skett i Göteborg och Stockholm på senare år. (Ja, jag räknar de föreningar som satt i Sundbyberg som de facto lokala, i och med att man för att delta i deras verksamhet var tvungen att besöka Stockholm.) Likaså känndes det alltid märkligt att Stockholmsföreningarna fick sådan draghjälp vad det gällde sina föredrag, men att motsvarande inte skedde för övriga landet.
 
Ett riksförbund måste vara noggrannt med att alla medlemsföreningar har ungefär lika mycket nytta av dem, annars riskerar det att förlora sin trovärdighet och därmed sina medlemmar, vilket ordentligt kan skada ekonomin.

117
Jag antar att vi framåt mitten av mars kommer att få rapport om hur många som faktiskt betalat pengar till Rötters Vänner, av de som fakturerats?
Det skulle kunna ge en snabb indikation om hurvida avgiftsbeläggningen var lönsam eller ej.

118
Som jag ser det är det lokalföreningarnas sak att hålla i forskarstugor o dyl Därför har jag tyckt att Släktforskarcentrum har varit ett onödigt sätt att koncentrera resurser på stockholmare, därför har jag inte förstått varför Förbundet skulle driva en forskarstuga i min hemstad.

119
En annan liten intressant aspekt att fundera över är att intäktsposten Sajter skall ge 650 000 nästa år, en post Ted försvarde som högst realistisk när jag ifrågasatte den i Halmstad.  
I nuläget finns 3400 konton på AF, och jag är inte säker på att alla kommer att betala. Sedan tillkommer visserligen reklamintäkter, men så dyr är inte en plats på Rötters förstasida, eller?
Det känns som det behövs ordentlig medlemsvärvning hit, om den posten skall uppfyllas. Och detta i en budget som redan ligger farligt nära minus.
 
Är det någon som har mer koll på detta?

120
Jag håller helt med om det idiotiska i att ta betalt för att få svara på frågor. (Jag svarar gärna på frågor, jag ger gärna 100 kronor till Förbundet, men det känns fel att behöva betala för att få hjälpa andra.)
 
På stämman i Halmstad hade jag och Ted en liten diskussion om hurvida budgeten för RV-intäkter var en glädjekalkyl eller ej. Hans argument för att inkomsterna skulle fördubblas var inte övertygande.

121
Tappet av stödjande medlemmar/prenumeranter till ShF har alltså lett till att Förbundet tappat 500 000 kr om året.

122
Poäng, Per!
Vad det gäller inlägg på FF så bör alltså det framgå att Förbundet övertar mina rättigheter att ta betalt för att få läsa mina alster. Annars är det ytterst osäkert om konstruktionen håller.

123
Nu tänker de väl i sig inte ta betalt för att andra skall få läsa det jag skrivit, utan bara för möjligheten att hjälpa till ytterligare...

124
Detta är precis vad Släktdata försöker göra redan, fast de gör allt gratis. Deras problem är främst att de ibland misslyckats med kommunikation och någon gång är väl heta på gröten och frågar efter de lagt ut saker...
För egen del är jag webbmaster åt en förening, Tjörns släktforskare, som sätter en ära i att publicera så mycket källmaterial som möjligt på nätet, gratis för alla. Jag vet många fler som gör så, och jag tror inte att dessa vore intresserade av att någon annan fick dra in pengar på att sälja vad de brukat sprida gratis. I synnerhet som en bra hemsida är bra reklam för en förening och ett effektivt sätt att nå nya medlemmar.
 
Jag tror att ett första kriterium för att ett projekt skall vara lämpligt bör vara att det inte slår undan benen för medlemsföreningars egna verksamhet eller bygger på att dessa skall överge verksamhetsgrenar.

125
Projekt / Elgenstierna
« skrivet: 2008-01-23, 10:15 »
Förbundet äger copyright på Elgenstierna till 2018...

126
Namnnormering / Namnnormering
« skrivet: 2008-01-15, 09:41 »
Sedan är det ju värt att komma ihåg att födelseboken av praktiska skäl är den källa som säger minst om vad en person kallade sig själv, i och med att det oftast är den enda bevarade källa som omtalar personen innan h*n lärt sig prata...

127
Namnnormering / Namnnormering
« skrivet: 2008-01-14, 17:10 »
Hur resonerar du kring patronymikon Stefan? Och hur skulle du göra om du kom till Stenkyrka på Tjörn, där kyrkoböckerna innan 1779 brunnit upp? Vilka stavningar skulle du välja i en sådan situation?

128
Namnnormering / Namnnormering
« skrivet: 2008-01-14, 11:25 »
En intressant effekt av att använda onormerad stavning är att man, om man är konsekvent, får olika patronymikon på olika barn i samma familj (om man väljer att följa stavningen i respektive födelsenotis) eller tvingas använda stavningen i faderns födelsenotis, även om denna aldrig förekommer senare. Ingetdera är bra.
 
Jag jobbar dessutom mycket i socknar med brunna kyrkoböcker, och vilken källa skall jag gå efter där när jag väljer stavning?
Själv har jag valt att ha en egen namnlista för varje område jag jobbar med, som jag normalt följer, om inte det finns speciella skäl som talar för motsatsen. Jag har även valt att konsekvent stava namnen på svenska även före maktskiftet 1658. För var skall jag dra gränsen? Någonstans runt 1850 börjar jag ta mer hänsyn till den officiella stavningen, men jag rör mig mer i äldre tid.

129
Jag håller med Anders helt.
Vitsen med ett forum är att diskutera med flera, och att utomstående kan ta del av diskussionen.
 
Vad det gäller programvaran tycker jag att det centrala är att man får med ALLA tidigare inläg, så att man inte tappar all information som finns publicerad här.
Det kan ofta vara guld värt att läsa gamla diskussioner.

130
Dubbelkommando åter igen. / Dubbelkommando åter igen.
« skrivet: 2007-10-09, 15:37 »
Vad det vilket år som århundraden börjar var det en debatt om detta kring år 2000. Många konstaterade att det nya milleniet i teorin kanske började 2001, men jag vill minnas att bara Fidel Castro drev den linjen på allvar... Det är kanske inte så vanligt att en person född 1950 kallar sig 40-talist...
Men, något datum måste vara gräns, så det är upp till Förbundet att besluta.

131
Ryssby (G) / Ryssby, Kronobergs län
« skrivet: 2007-10-07, 11:34 »
Sedan samma volym sidan 41.
 

 
Britta Nilsdotter i Tranhult (Simons första hustru) begravs 1 april 1710. Har fått ut det mesta, men vilket var moderns efternamn?

132
Ryssby (G) / Ryssby, Kronobergs län
« skrivet: 2007-10-07, 11:28 »
Jag har frågor om två bilder, som jag på grund av nuvarande regler om bildstorlek har fått försämra och måste lägga i två inlägg. (Bilder från AD OnLine).
 
Först och främst Ryssby CI:3 s 170:

 
Simon Jönsson på Tranhult begravs 28 december 1727. Fadern heter Jöns Simonsson, modern Elin Persdr, men varifrån kommer de? Och vad står om andra hustrun och därefter?

133
(Vad det gäller när århundraden börjar och slutar kan jag rekommendera Steven Jay Goulds Myterna om milleniet.)

134
Förnamn - K / Kristensa
« skrivet: 2007-10-04, 16:31 »
Som jag ser det är det rimligt att prästerna tidvis kom att påverka namngivningen i bygden på två sätt.
Dels så finns och har det alltid funnits viss tendens att beundra och apa efter framgångsrika och framstående människor, vilket än idag märks på hur ett namns popularitet kan ökas av filmer och liknande... Prästerna var trots allt åtminstone tidvis sedda som förebilder i lokalsamhället, och deras namnskick och sätt att tala påverkade självklart övriga, i synnerhet som de var tvugna att lyssna på dem regelbundet.
 
Dels påverkade det förmodligen att man hörde Bibeln på svenska och i den mån man inspirerades av denna var det de svenska namnformerna...

135
Bureätten / BURE(And.Olofsson)
« skrivet: 2007-09-26, 22:18 »
Mitt svar var bara tänkt som en upplysning med tanke på att jag pratat med Urban om sådana här saker.  
 
Vad det gäller just denna släkt finns det många sägner, men med lite sunt förnuft kan man få bra hyfs på sina anor.

136
Bureätten / BURE(And.Olofsson)
« skrivet: 2007-09-26, 19:42 »
Jag kan lova att Urban själv inte skulle ange födelseår på det sättet...

137
Bureätten / BURE(And.Olofsson)
« skrivet: 2007-09-25, 22:23 »
Något födelseår för Anders är definitivt inte känt, ej heller något dödsår. (Det är mycket sällsynt att födelseår är kända för medeltida personer i Sverige, men tyvärr konstruerar många sådana för att fylla hålen i släkttavlor.)
 
Vilka han var gift med är också okänt, däremot verkar han anses ha fått 6 barn som nådde vuxen ålder.
 
Läs mer här:
http://home.swipnet.se/leifbostrom/Buretankar.htm
och här:
http://home.swipnet.se/leifbostrom/bure1.htm
 
Läs även Urban Sikeborgs artikel i Släktforskarnas årsbok 1996.

138
28 Sexualitet och sexualbrott / Gustav III:s läggning
« skrivet: 2007-09-20, 18:45 »
Att det förekommit rykten om herr Munck som hjälpreda åt kungen har jag hört, men jag vill minnas att ingen historiker kunnat bekräfta dessa, varför jag ställer mig frågande till dagböckerna.

139
28 Sexualitet och sexualbrott / Gustav III:s läggning
« skrivet: 2007-09-17, 19:02 »
Inget i denna riktning är känt om honom. det gick rykten om impotens, men det är något annat...

140
Tord i Byr ... en saga? / Tord i Byr ... en saga?
« skrivet: 2007-08-23, 09:06 »
Kaj Janzon, som jobbar på RAÄ, har tidigare påpekat att det är RAÄ som regelbundet låter måla i röd färg på runstenar o dyl.

141
02 - Namnnormering / Brita
« skrivet: 2007-08-20, 21:58 »
Jag håller helt med dig, det var nog Bijta prästen ville skriva, men de skrev ju lite si och så även då.

142
35 Äktenskap / Kyrkbröllop
« skrivet: 2007-08-15, 10:23 »
Till att börja med vill jag påpeka att min hänvisning kanske kan vara fel. Det kan vara så att Jarrick skrivit om ämnet i Kärlekens makt och tårar och inte Odygd och vanära. Båda är dock läsvärda skildringar av vanligt folks liv på 1600- och 1700-talen.
 
Jarricks bok, vilken av dem det nu är, bygger på studier av dels kyrkoböcker, dels konsortieprotokoll. Den kritik som en släktforskare möjligen skulle kunna rikta mot honom är att vigslar i städer, enligt min erfarenhet, kunde ske i olika församlingar i städerna, och inte alltid var så hårt territoriellt bundna. Detta skulle möjligen kunna påverka hans slutsatser i viss mån.

143
35 Äktenskap / Kyrkbröllop
« skrivet: 2007-08-14, 11:48 »
Arne Jarrick har skrivit en del om sånt här i Odygd och vanära.

144
00 - Flyttning / Varför flyttade de omkring?!
« skrivet: 2007-08-07, 10:16 »
Vad det gäller emigrationen finns ju en hel del forskning om pushfaktorer, som fick folk att vilja lämna en plats, och pullfaktorer som fick dem att vilja komma någonstans. Även om dessa naturligtvis inte i alla stycken är tillämpliga för flyttar inom landet, så bör de ändå kunna ge lite id?er om vad som kunde driva folk att flytta. Jag har inte så mycket i huvudet, men om man läser till exempel Sveriges historia under 1800- och 1900-talen av Lars i Andersson bör man hitta en del.
Överhuvudtaget är denna typ av historieböcker för högskola att rekommendera, då de innehåller förhållandevis mycket om levnadsförhållanden och liknande som lätt försvinner i populärhistoriska verk. Dessutom är de väl uppdaterade vad det gäller aktuell forskning, utan att vara tunglästa.

145
000 Osorterat / Hur blir man medlem i ÖGF?
« skrivet: 2007-08-01, 14:38 »
Min erfarenhet är att enklaste sättet är att betala in medlemsavgift direkt, man måste ändå göra det förr eller senare...

146
15 Historia / Danmarks Historia & Islands Sagor!
« skrivet: 2007-07-31, 09:25 »
1658, inte 1648

147
Bureätten / Siggo Falenis, Medelpad
« skrivet: 2007-07-19, 15:42 »
Av rubriken framgår att den påbörjades 1756, vilket inte gör den direkt samtida med herr Sigge. Den är inte heller direkt skriven i samma landsända.

148
Bureätten / Siggo Falenis, Medelpad
« skrivet: 2007-07-19, 09:37 »
Frågan är, hur säker kan man vara på en uppgift från minst 200 år efter en persons påstådda födelse?
Denna fråga är minst lika viktig att besvara, då det är väl känt att man redan på 1700-talet rört till dessa släktkretsar kraftigt.

149
Bureätten / Johan Bureus vs Farde Unge
« skrivet: 2007-07-17, 13:33 »
Att ingen svarar beror förmodligen på att du är den ende som finner skrivningen besynnerlig...

150
Förnamn - B / Böret
« skrivet: 2007-07-12, 19:06 »
På västkusten är den vanliga formen Börta. Namnet Britta förekommer parallellt, och verkar vara en separat form. Birgitta är så vitt jag kan se på till exempel 1600-talets Tjörn förknippat med högre stånd.

151
Äldre ord L - Ö / Pigobarn / Pilt / Piltebarn
« skrivet: 2007-06-27, 19:45 »
Pigebarn och liknande är vanligt förekommande och betyder just flickebarn.

152
Äldre ord A - K / Hundsfott
« skrivet: 2007-06-18, 09:37 »
Hundsfott var en fin gammal svordom, som syftade på den genitala anatomin hos dessa djur, se http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/99/25170.html

153
27 Rosor och hälsningar / En anbytarvän är borta
« skrivet: 2007-05-22, 09:44 »
Hade mina duster med Rune, ansåg inte att allt han skrev var bra. Inte desto mindre så är han en saknad profil inom svensk släktforskning.

154
Nordtman / Nordtman
« skrivet: 2006-10-30, 11:30 »
Utan att ha detaljerna framför mig så har jag för mig att jag haft lite svårt att få kronologin att stämma mellan Jöns Christensson och Jöns Jönsson, JC:s karriär börjar ungefär samtidigt som JJ:s och varar nästan lika länge.
 
Har du läst Havet var vårt liv av Henrik Karlsson?

155
46 Ordet är fritt om släktforskning / Dyslexi!
« skrivet: 2006-10-01, 11:04 »
Jag känner åtminstone en väldigt duktig släktforskare med dyslexi. Jag håller med om råden ovan, skriv alltid upp källorna. För även om du skulle råka läsa fel så går det att dubbelkolla enkelt, och det är oändligt enklare att kolla om man vet var man skall kolla.
 
Så kämpa på, för du kommer att ha kul!

156
Obligatoriskt användarkonto / Obligatoriskt användarkonto
« skrivet: 2006-09-25, 09:44 »
Klimatet på Anbytarforum är väl en av anledningarna att även jag varit lite tyst på sistone. Är trött på alla tillmälen man får från olika personer bara för att man har åsikter om vikten att kolla fakta och tänka efter.
 
Tidigare, på Peters tid, var bland andra jag utsatta för en kampanj från en person. Efter viss dialog med Peter blev han avstängd. (När jag vid något tillfälle uttryckte tacksamhet över att slippa hans påhopp blev jag grundligt kritiserad från en del håll.)  
 
Problemet är inte bara att det är enstaka som driver kampanj mot personer de uppfattar som otrevliga (senaste offrena är Jörgen Tollesson och Per Thorsell). Problemet är också den svans som kampanjledarna får av supporters, som verkar ogilla förslag om hur man kan göra saker bättre och alternativa tolkningar. (Vanligen kallar de det för elitism.)
 
Det är nog nödvändigt med någon slags jour vad det gäller övervakning av forumet, då och då dyker det ju upp inlägg som kräver omedelbar radering, något som tidigare fungerat mycket bra. (Till exempel när det stod något om förintelseförnekare i ett inlägg som var negativt till mina åsikter om källkritik.) Jag har också haft en känsla av att misstänkta diskussioner följts rätt noga, och att man kunnat påpeka när nålstick utdelas från olika håll, eller i olika diskussioner.
 
Som jag tidigare har påpekat. Det klagas ofta, som jag ser det grundlöst, över att forumet är för elitistiskt och ordnat, och skrämmer bort frågare, men det enda de som klagar bidrar med är att jaga bort svarare...

157
Det finns i mitt tycke två sorters problematiska inlägg.  
 
Dels de ohyfsade, typ Dra åt helvete din jävla elitist. De som skriver sådana kan varnas och vid behov placeras på en tids avkylning av anbytarvärd, utan större problem. Jag tror att de flesta skulle kunna enas om vad som skall tas om hand här. Den som var missnöjd skulle kunna överklaga till RötterRådet.
 
Dels de som in absurdum driver motbevisade teser, och som mer eller mindre gör sig själva till åtlöje. Vad det gäller dessa anser jag att anbytarvärden skall ha rätt att, efter att ha fört dialog med personen, kunna föreslå RötterRådet att stänga av personen. Jag tror inte att denna typ av avstängningar skulle behöva vara vanligare än att RötterRådet kan konsulteras i samtliga fall.

158
02 - Namnnormering / Normering av namn
« skrivet: 2006-09-13, 15:52 »
Vad det gäller bohuslänningar så normerar jag, med enstaka undantag, namnen på svenska hela vägen bakåt, men försöker att ange att jag gjort så. Detta för att slippa gränsdragningsproblem.

159
Debatten har handlat väldigt mycket om attityden till frågeställare, men väldigt ofta glömmer man bort attityden till svararna. Ger man fel svar kan man utsättas för tillmälen. Föreslår man forskningsvägar kan man vara en besserwisser som ger pekpinnar. Om man bara svarar kort på grund av tidsbrist är man oartig. (Jag har råkat ut för allt detta, och långtifrån alltid på grund av att jag ibland kan vara rak och koncis.)
 
Självklart så får inte nybörjare skrämmas bort från Anbytarforum. Men inte heller kunniga veteraner, som nu verkar ske. Man får inte glömma att man aldrig kan kräva svar, bara hoppas på, och att man skall se varje svar som ett tecken på visat intresse. Man måste acceptera att man kan få upplysningar om hur man kan lösa problem själv (det är inte alltid jag har tid ens med egen släktforskning, och alltså inte heller andras). Man måste acceptera att den som försöker hjälpa kan behöva ställa följdfrågor för att kunna hjälpa till med lösningen. Och man måste acceptera svar av typen modern forskning har visat att källstöd för personens existens saknas.
 
Tyvärr så har fler erfarna forskare skrämts bort härifrån av personer som hoppat på dem. Jag kan inte se någon som gagnas av denna utveckling. Och de som skadas mest är nybörjarna, de som skulle ha nytta av alla dessa svar. Så vårda inte bara nya besökare. Vårda också återkommande.

160
Att inlägg ibland kan bli lite korta är inte så underligt. Sitter jag på en kafferast på jobbet och ögnar igenom Anbytarforum så ser jag ibland frågor jag tror jag vet var man kan hitta svaret på. Jag har inte böckerna på jobbet, är inte säker på att hinna svara hemma, och har inte tid att skriva annat än ett snabbt svar. Jag har då valen:
 
1 Ge lite hjälp, till exempel Har för mig det finns lite skrivet om dem. Läs i Prästsläkten Gudlösson från Odenskyrka av Björn Ursunius eller Har du kollat grannförsamlingarna? eller Det finns ett register till den kyrkoboken på www.hemsida.se.
 
2 Inte svara.
 
Alternativ 1 kan ibland uppfattas som korthugget och oartigt, men vem hade haft mer hjälp av alternativ 2?

161
Det är väl en generationsfråga hur långt man kan komma hemma i familjen.
Är man ung, och har ett par generationer bakåt vid livet, så kan man komma en 4-5 generationer bakåt genom att prata med folk.

162
Förnamn - O / Olu
« skrivet: 2006-07-25, 22:32 »
I till exempel Bohuslän var det en skrivform av kvinnonamnet Olug.

163
10 Folkliv / Alkoholism
« skrivet: 2006-06-02, 09:46 »
Har stött på en kantor som enligt Rääfs bok om organister i Skara stift fick sparken då han var full och spelade fel lite för ofta... Detta på andra hälften av 1800-talet. I detta fall avhandlades hans supande på sockenstämman, men han var väl ett specialfall genom sitt uppdrag.

164
En sak jag ser fram emot i den verksamhetsplan som kommer att presenteras i augusti är hur man skall åtgärda de organisatoriska problem som lite försiktigt omtalas i verksamhetsplanen för 2006. Där framgår nämligen att Förbundet, tack vare att Släktforskardagarna ska hållas i Stockholm, är säkra på att kunna ha en rik och mångfacetterad verksamhet. Jag inser att det inte är lätt att vända skutan snabbt så att problemet avhjälps, men jag hoppas att det finns planer för att under 2007 öka möjligheten att kunna bedriva en rik och mångfacetterad verksamhet oavsett var Släktforskardagarna hålls, och att rent allmänt minska den slagsida mot Stockholm som man just nu brottas med.

165
Man ärver kromosomer, mer eller mindre hela, en från mamma och en från pappa. Det är slumpmässigt vilken i varje par hos föräldern man får, så man kan teoretiskt sätt komma att inte ärva en enda från sin morfar. Därav det begränsade användningsområdet, de funkar på rakt fäderne för män och rakt möderne för alla.
I övrigt kan man inte använda dem för mer exakt spårning.

166
Allmänt om DNA i släktforskningen / Kritik mot DNA-genealogin
« skrivet: 2006-05-14, 23:33 »
Jag är ingen anti-DNA-fundamentalist. Jag drar ibland nytta av resultat av ärflighetsforskning i min medicinska forskning.
 
Jag har däremot dragit vissa slutsatser av det jag läst, i form av hur svårt det är att genetiskt identifierar grupper. Man kan alldeles utmärkt identifiera en individ med DNA, men det är inte användbart för att göra mer allmäna gruppindelningar bland människor. Där har vi snarare en glidande skala mellan olika platser.
 
Och, med tanke på hur DNA ärvs så är användningsområdet kanske inte så stort som man kan tro vid en hastig anblick.

167
Allmänt om DNA i släktforskningen / Kritik mot DNA-genealogin
« skrivet: 2006-05-03, 23:10 »
Visst har jag rört ihop dem. Ser inte på sådant själv, och förväxlade ett par av de vanligaste namnen i farten. Men ingen av dem har några finska anor, trots O?Briens likhet med Halonen, vilket var poängen. Det finns inga typiska drag som alla från ett ställe delar, och alla andra saknar...

168
Allmänt om DNA i släktforskningen / Kritik mot DNA-genealogin
« skrivet: 2006-05-02, 07:30 »
Vad det gäller Tarja Halonen så konstaterades det nyligen stora likheter med den amerikanske pratshowvärden David Letterman, som så vitt känt inte har några finska anor. Slutsatser?

169
Allmänt om DNA i släktforskningen / Kritik mot DNA-genealogin
« skrivet: 2006-05-01, 22:32 »
En person i taget.
Först angående valloner. Ja, det finns många med vallonska anor som har sådant utseende. Men det finns även många utan en enda vallon i släkten som ser sådana ut. Så utseendet kan komma från andra håll också. För övrigt. Stämmer detta utseende med en typisk person från Vallonien idag? Och hur ser en typisk finne ut, eftersom du kan känna igen dem?
Klart att generna sätter spår i utseendet, men man glömmer lätt att man har väldigt många olika gener och ser bara den stackars vallonen.
Vad det gäller genetiken så läste jag en del om detta för ett halvår sedan, men har tyvärr inte tillgång till referenserna hemma.
 
Vad det gäller Björn så vill jag påpeka att för mig betyder dalslänning, i fallande skala:
1 Person boende i Dalsland, oavsett härkomst.
2 Person som bott i Dalsland, och räknar anknytning dit.
3 Person som av andra skäl själv räknar anknytning till Dalsland.
 
Min definition har alltså inte mycket att göra med var ens anor bott, så vida personen inte upplever det som viktigt. Följaktligen ser jag inget problem att kalla dig före detta dalslänning. Du var dalslänning med anor som i senaste generationen bott i Hälsingland, och med åtminstone en del anor längre tillbaka som var från Västsverige. Men du var fortfarande, bland annat, dalslänning så länge du bodde i Dalsland.
 
Det antagande jag gjorde ovan var att en dalslänning i genomsnitt hade fler anor som också bott i Dalsland, än en icke-dalslänning. I genomsnitt. Vidare så påpekade jag att det i en genomsnittlig antavla för en dalslänning dyker det upp fler östfoldingar, personer boendes i Östfold, än hälsingar, personer boendes i Hälsingland.
 
Vi är i grunden eniga om att man inte ska betrakta grupper som homogena, men vi använder ord i olika betydelser.

170
Allmänt om DNA i släktforskningen / Kritik mot DNA-genealogin
« skrivet: 2006-05-01, 19:27 »
Vad genetiska studier visat är just att kärleken är ett t6ämligen universiellt språk, och att språkgränser och dylikt inte spelat alls så stor roll som många kan ha föreställt sig.
 
Den dalslänska invandringen till Hälsingland är försumbar jämfört med det genutbyte som ständigt skett emellan grannlandskap. Så många dalsläningar flyttade alldrig till Hälsingland.
 
Vad det gäller vallonerna så var de aldrig så värst många och deras bidrag till genpoolen i Bergslagen var därmed inte så stort. Dessutom, det där med att man kan se att en person är vallonättling har aldrig någon kunnat visa i praktiken, inte efter hundratals år av blandning. (Och hur ser man på en person att hon kommer från Belgien?)
 
I Bohuslän har det förekommit stor inflyttning, inte minst under sillperioderna. Hela tiden har dessutom folk envisats med att gifta sig över landskapsgränserna.
 
Och vad det gäller mina halländska anor så bodde de på båda sidor av språkgränsen, men kom ändå överens tillräckligt bra för att få barn med både varandra och västgötar.
 
Så gensamhörigheten är i första hand proportionell mot hur lätt det historiskt sett var att ta sig från en säng i A till en säng i B. Oavsett språk. (Detta är den generella regeln. Sedan har naturligtvis kulturella tabun påverkat. Men inte ens under apartheid lyckades man upprätthålla lagarna mot mot som sågs som oönskat umgänge helt...)

171
Allmänt om DNA i släktforskningen / Kritik mot DNA-genealogin
« skrivet: 2006-05-01, 16:13 »
Björn, nu missuppfattar du mig rätt rejält... Jag har ovan påpekat att jag inte anser det möjligt att på ett objektivt sätt olika klassificera människor i olika grupper, utan att vi rör oss längs glidande, multidimensionella skalor, med ansamlingar runt vissa områden. Det som var min poäng var att en människa som bor i Dalsland, om man gör ett grovt statistiskt medelvärde, är mer släkt med en människa som bor en fem mil bort, än en som bor femtio mil bort, oavsett hur riksgränser råkar gå och ha gått.
 
Med tanke på att du på motsvarande sätt skrev om skåningar trodde jag du skulle kunna undvika att missuppfatta.
 
Jag ser inget fel i att man förenklar, om man bara är medveten om det, och inte drar för stora växlar på de resultat man når med förenklingarna. Men i grunden visar genetisk forskning bara på en (i stort sett) helt klar grund att dela upp människor på, nämligen kön. Inget annat duger på den biologiska nivån.

172
Allmänt om DNA i släktforskningen / Kritik mot DNA-genealogin
« skrivet: 2006-05-01, 11:09 »
Vad det gäller Skåne och samerna så var det en liten studie som tittat på enstaka gener hos enstaka individer, och funnit att frekvensen var likartad i Skåne och hos samer. Studien hade dock inget större värde att visa släktskap.
 
Vad genetiska studier brukar visa är att människor som bor nära varandra, och vilka släkt bott nära varandra ett antal hundra år, är mer släkt än folk som bor långt ifrån varandra, oavsett kulturell samhörighet.
 
Så en dalslänning är statistiskt mer släkt med en Östfoldbo än med en hälsning, oavsett om den ene råkar vara svensk och den andre norrman.

173
Allmänt om DNA i släktforskningen / Kritik mot DNA-genealogin
« skrivet: 2006-04-30, 14:55 »
Sedan är det väl en annan sak att det inte går att ställa upp några objektiva, invändningsfria, definitioner för norrman, svensk, spanjor eller bolivian som inte är baserade på antingen bostadsort eller medborgarskap. Åtminstone har jag aldrig sett några... Däremot kan man komma en bit på vägen med lite generaliseringar, men objektivt går det inte, då det inte finns klart avskiljda grupper på det sättet, utan snarare rör sig om ojämna, glidande skalor.

174
46 Ordet är fritt om släktforskning / Förbundets nya symbol
« skrivet: 2006-04-27, 19:58 »
Håller med Jojje, i detta fall. Detta är en styrelsefråga. Styrelsen har fattat beslut. Bra!
Att de sedan råkar ha fattat ett beslut jag gillar är på ett sätt sekundärt, det har skett på rätt sätt i vilket fall.
Och jag tycker faktiskt att det är kul att se att det finns talang även på detta fält inom släktforskarrörelsen, och då hör jag då inte alltid till Jojjes fanclub.

175
Gardell / Gardell
« skrivet: 2006-04-27, 07:46 »
Däremot var JG mycket riktigt född på Gotland, i Gerum.

176
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-24
« skrivet: 2006-04-24, 17:01 »
En mycket förtjänt pristagare!
Grattis!

177
Modh / Modh
« skrivet: 2006-04-07, 11:57 »
Lucia var i sig ett inte helt ovanligt namn i Göteborgs skärgård vid denna tid, och kan även varit så på andra håll.
Är själv Modh-ättling för övrigt, fast på annat håll.

178
Västervik / Västervik, födelsebok 1657
« skrivet: 2006-04-01, 12:55 »
Då är detta i alla fall inte ett barn till borgaren Anders Classon, om man förutsätter att båda barnen var äktenskapliga.
(Och fnutten över n kan mycket väl vara ett abbrevationstecken.)

179
46 Ordet är fritt om släktforskning / Samernas efternamn
« skrivet: 2006-03-23, 19:09 »
Är det inte också så att en del av sanningen är att prästerna skrev ner vad de ansåg att samerna hette, och inte vad samerna själva ansåg att de hette?

180
Förnamn - G / Gullbrand
« skrivet: 2006-03-14, 23:49 »
En del av mina bohuslänska Gullbrandar levde i Norge, det vill säga i Bohuslän före 1658...

181
Förnamn - G / Gullbrand
« skrivet: 2006-03-14, 15:11 »
I Bohuslän förekom det också, jag har en känsla av att det var vanligt i Norge också.

182
46 Ordet är fritt om släktforskning / 11 miljoner ?
« skrivet: 2006-03-14, 10:32 »
Kan konstatera att texten är borta nu.
Bra.

183
46 Ordet är fritt om släktforskning / 11 miljoner ?
« skrivet: 2006-03-14, 07:52 »
Jag tror inte det är 11 miljoner unika IP, för varje gång jag uppdaterar sidan ökar räknaren, och så ofta skiftar man väl inte IP vid fast uppdatering.

184
46 Ordet är fritt om släktforskning / 11 miljoner ?
« skrivet: 2006-03-13, 23:30 »
Jag upplevde inte heller att jag blev en ny människa för varje gång jag tryckte på reload. Dock så ökade räkneverket...
 
11 miljoner besök ligger närmare sanningen, har jag en känsla av. Vilket inte är illa.

185
Krabbe / Krabbe
« skrivet: 2006-03-09, 19:02 »
Problem is, in Scandinavia you can't talk about the Krabbe family. Because there are several non-related Krabbe families. I'm a descendant from two distictly separated Krabbe families, and have done research into two more just in Bohuslän. (They weren't related either.)
So most probably you will end up with a Krabbe forest rather than a Krabbe tree.
 
(Regarding your site, the USSR didn't exist in the 19th century. And it didn't make it into the 21st century either, so I see no reason to say that someone was born in St Petersburg, USSR in the 19th century.)

186
Förnamn - T / Tequila
« skrivet: 2006-03-08, 00:23 »
Har ibland mina anor påträffat ett par kvinnor vid namn Guru. Ej att rekommendera.
För att inte tala om en ännu ej ingift släkting, i vars släkt namnet Nero förekommer, om än som syskon till en ana...
Och jag hoppas verkligen inte att ättlingarna till den i Svenska knektar omtalade soldaten Fyllehund tar upp det efternamnet.
 
Så släkten kan ibland vara värst.

187
Tror nog inte att 75 % av innehållet skulle försvinna om man valde en hård linje. Av de 175 aktiva trådarna just nu verkar kanske 160 innehålla ren släktforskning i samtliga nya inlägg, en 10 har nya inlägg som mest är tack och en 5 gäller delvis saker som kanske skulle drabbas av närmare granskning.

188
Jag kommer in på dem, och det kan inte vara via min chache, för jag har aldrig studerat azerisk genealogi innan...

189
Bara för att klarlägga så förekom frågan om han inte var riktigt klok endast vid ett tillfälle, nämligen från en kvinna som saknade förståelse för Ulf uttalanden om menstruationscykeln och hur lång tid det tar att upptäcka att man är gravid...

190
Om man nu ska jämföra med tidningsvärlden kan man ju alltid titta på GP. Ansvarig för Ledare, Debatt och Fria Ord är Anders Wettergren. (Han pensioneras visserligen på tisdag, men ändå.) På Ledare har han idag en krönika. På Fria Ord bemöter han ett inlägg. Så det finns uppenbarligen exempel på personer som kombinerar olika funktioner utan att ifrågasättas. (Efterträdare kommer att ha precis samma funktion.) Dock så har man naturligtvis ett speciellt ansvar vid en sådan kombination.
 
Däremot så kan man inte framföra vilka åsikter som helst privat så länge man har ett jobb. För att ta ett exempel så kan knappast en TV4-chef hävda att SVT är Sveriges bästa kanal privat, ej heller kan en s-talesman gå ut och berätta att han röstar på c...
 
Så jag tycker allt att Yvonnes policy verkar sund och väl avvägd.

191
Inte girig, bara passionerad släktforskare!

192
Jag håller med dig Lars, om att ju officiellare position man har, desto mer måste man tänka. Det är den exakta gränsen vi verkar ha delvis delade meningar om.

193
Jag är aktiv inom ett par föreningar. Eftersom att en del har försökt att hindra mig från att kalla strunt för strunt med motiveringen att jag är föreningsrepresentant har jag följande mening i min profil: Dock hoppas jag att alla förstår att jag uppträder som privatperson på Anbytarforum, så länge jag inte specifikt anger något annat.
Naturligtvis kan man inte framföra åsikter som strider mot ens uppdragsgivares ändå, men man kan åtminstone hysa åsikter.

194
Det är väl just det som är min poäng, att ämbetsinnehavare skall få lämna lämpliga och relevanta råd ibland, och att de skall få uttrycka en del åsikter, i synnerhet sådana som Förbundet står för.
 
Eller menar du att vi skall ha en Anbytarvärd som alltid håller sig neutral in absurdum, i alla spörsmål som diskuteras här?

195
Rent principiellt måste väl även en Anbytarvärd få uttala sig om lämplig metodik inom släktforskning och få uppmana personer att utöva god vetenskaplig metodik?

196
Risberg / Risberg
« skrivet: 2006-02-11, 23:48 »
På Göteborgs Landsarkiv finns register över personer i kyrkböcker med släktnamn innan 1800 för hela GLA:s region. Du kanske kan få fram något via dessa?

197
Rötter / Rötter
« skrivet: 2006-02-11, 18:03 »
Nu är väl i sig anledningen till att Kaj lämnar forumet att ett inlägg där han gav en tämligen förgiftad ros är borttaget. Den gavs med motiveringen att en person för första gången på länge ägnat sig åt att hjälpa andra släktforskare och inte debattera...  
Det märkliga var att den tilltänkte mottagaren dagligen hjälper personer med släktforskningsproblem, medan Kaj väl hade gjort det en tre gånger senaste veckan... Så det var nog ett fall av att slänga rosgödning (gödsel) på andra, snarare än en ärligt menad blomma. Och jag kan inte tycka annat än att det förbättrar stämningen att sådant tas bort.
Den trend jag noterat här på sistone är att om man inte får skriva oförskämdheter så ropar man Censur! och hoppas att ingen tänker på varför inlägget togs bort.

198
Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-10
« skrivet: 2006-02-09, 23:45 »
Det mesta, inklusive hanteringen av en del insändarartade inlägg på sistone, tyder på att debatten håller på att tillåtas återgå hit. Jag skulle välkomna en sådan utveckling. Samtidigt så kräver detta ett visst hyfs av samtliga debattörer för att fungera.  
Det har under årens lopp skrivits olämpliga debattinlägg från samtliga sidor, inklusive min egen. En sak är stenhård, saklig kritik. Sådan är i princip bra. En annan är ständiga nålstick och sabotage av debatter, slag under bältet och förvrängande av andras inlägg. Sådant måste undvikas. Alla som deltar på ett sakligt sätt måste bemötas med respekt. God kommunikation är av yttersta vikt, och ribban sätts ofrånkomligen av Förbundet. Men samtidigt så måste alla vi övriga se till att själva hålla god och saklig ton.

199
Klädesholmen / Klädesholmen vigselbok 1796
« skrivet: 2006-02-05, 00:17 »
Och heter denne änkeman verkligen Hans Werniksson eller läser jag fel?
 

200
Klädesholmen / Klädesholmen vigselbok 1796
« skrivet: 2006-02-05, 00:04 »
Bernt Lindholm och Gertrud Jonsdotter gifter sig, men vilken vik kommer Gertrud från?
 

 
(Bild: Arkiv Digital)

201
Rönnäng / Rönnäng födelsebok 1802
« skrivet: 2006-02-04, 19:26 »
Hon heter kanske Ros. Hittade ett tidigare barn:
 

 
Men å andra sidan, det ser inte riktigt rosigt ut...
 
Skrivet samtidigt som Anna-Carins. Tänkte inte så långt först.

202
Rönnäng / Rönnäng födelsebok 1802
« skrivet: 2006-02-04, 18:41 »
Och vad heter Hans Nordbergs fru Maja Lisa på Risön i efternamn?
 

 
Båda bilderna från Arkiv Digitals avfotograferingar.

203
Rönnäng / Rönnäng födelsebok 1802
« skrivet: 2006-02-04, 18:30 »
Olof Kristiansson och Anna Rasmusdotter får dottern Malena, men var?
 

204
Förnamn - S / Selvida
« skrivet: 2006-02-04, 15:21 »
Detta namn uppträder på Tjörn på sent 1800-tal. Är det någon som har en aning om vad det är frågan om?

205
Förnamn - B / Beria
« skrivet: 2006-02-03, 22:44 »
Så långt hade jag inte tänkt.
 
Att det förekommer i Turkiet kan vara förklaringen till ett par av de nio fall som finns i landet idag.

206
Genetiska varianter är mer heltäckande, eftersom det kan omfatta allt möjligt, både farligt och ofarligt. I vissa fall är det nog dumt att inte kalla något för en genetisk sjukdom, till exempel cystisk fibros. I andra fall är det totalt olämpligt, till exempel krulligt hår...
 
Det verkar mycket troligt att foundereffekter kan ligga bakom koncentrationer av sjukdomar på vissa ställen.
 
Vad det gäller laktos så är jag inte säker på om det är toleransen eller intoleransen som är en avvikande mutation, i ett genhistoriskt perspektiv.

207
Förnamn - B / Beria
« skrivet: 2006-02-03, 21:15 »
På Tjörn förekommer detta kvinnonamn på sent 1800-tal. Varifrån kommer det? (Enda associationen jag får är till en av Stalins närmaste män, men namnet förefaller ha kommit ur bruk innan han blev känd...)

208
Moderpassion / Moderpassion
« skrivet: 2006-02-03, 18:51 »
Anledningen till att jag inte tror att den tidens präster förknippade moderpassion med livmodercancer är enkel, de saknade kompetens inom medicin. Över huvud taget hade man mycket dimmiga begrepp om hur saker hängde ihop på denna tid. Så i den mån en och annan kvinna som dog i livmodercancer fick dödsorsaken moderpassion så berodde det inte på att prästen förstått sammanhanget, utan snarare på att hon var kvinna.

209
Moderpassion / Moderpassion
« skrivet: 2006-02-03, 15:23 »
Annki är inne på rätt spår. Sedan får vi inte glömma en sak. En präst, i synnerhet på 1700-talet, hade mycket begränsade kunskaper att ställa medicinska diagnoser. Han antecknade vad som syntes, inte nödvändigtvis vad som dödade. (Även om det naturligtvis fanns ett samband i många fall.) En präst vid denna tid kunde knappast ställa diagnos om det var fel med andra inre organ än mag-tarmsystemet, och tidvis hjärta-lungor.

210
Den inplanterade väduren är naturligtvis ingen slump, det är bara foundereffekt. Men om du läst sista stycket också så hade du förstått sammanhanget. Man kan nämligen inte få med hela det genetiska urvalet i en stor population om man bara plockar ut en liten grupp individer. Och dessutom slumpar det sig alltid så att de på något  sätt är annorlunda...
 
Del av inlägget borttaget.
 
Mvh
Yvonne Carlsson
Anbytarvärd

211
För mycket fackbegrepp.
Foundereffekt är grundareffekt.
 
Ett enkelt, konkret exempel är att du har en isolerad, kaninfri ö. Där planterar du in några kaniner, varav hanen är en vädur. Då får du en ö som är befolkad med en ovanligt hög andel slokörade kaniner.
 
Rent allmänt så bygger det på att om en ny population grundas av en lite grupp så avviker denna rent statistiskt på någon punkt från den grupp de kommer från, och den nya populationen blir därmed på något sätt annorlunda.

212
Del av inlägget borttaget.
 
Mvh
Yvonne Carlsson
Anbytarvärd
 
Slumpen brukar anses som en väldigt tråkig förklaring, vilket gör att många söker efter något mer intressant. Men inom populationsgenetik och evolutionsbiologi så har man sedan länge kommit att anse att den har stor betydelse, till exempel genom foundeereffekt.

213
Feltolkade yrken / Hypman
« skrivet: 2006-02-03, 01:44 »
Inte Kypman, det vill säga kypare, tunnbindare?

214
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-01
« skrivet: 2006-02-02, 17:28 »
Längre upp under Datorprogram och teknik: Register och databaser: Personuppgiftslagen (PUL).

215
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-02
« skrivet: 2006-02-02, 12:11 »
Om man skall förse kvällspressen med veckobrevet, varför inte klistra fast det på framsidan av deras teleobjektiv? Så gör det dubbel nytta...

216
Slumpen jag talar om är att det råkade bli så att de som bosatte sig på olika ställen hade lite olika blandning av blodgrupper. Inte någon biologisk/evolutionär orsak. Variationen inom grupperna visar som vanligt att det knappast någonsin förekommit några helt skarpa gränser mellan olika grupper, i alla fall inte i sänghalmen.

217
Jag har en känsla av att det enkla och tråkiga svaret om varför B är ovanlig här är att det är en slump. Jag har åtminstone aldrig hört talas om några biologiska fördelar med den ena eller andra blodgruppen.

218
På Tjörn finns ett rätt omtalat dokument från någon gång på 1500-talet som dokumenterar två släktlinjer från den man som ägde en lite finare allmogegård ända tillbaka till sent 1300-tal. Så intresse att av det skälet hålla reda på släkten har funnits längre. Och för mig tycks det som om folk ofta hade bättre koll på släkten i sidled förr än idag.

219
Det borde vara fullständigt självklart att rätta sig själv när man har fel. Ett förslag är att du i så fall inte skriver att jag luras framöver...

220
46 Ordet är fritt om släktforskning / Fråga
« skrivet: 2006-01-27, 17:21 »
Vad hon skriver är nu inte vad du påstår utan Hur kan någon begära att jag ska betala abonnemang på Genline och SVAR, köpa CD-skivor för att ”hjälpa” någon som inte ”orkar” leta själv eller ”har lust” att själv betala för sin hobby?
 
Det vill säga att andra ibland mer eller mindre begär att hon ska skaffa dessa för deras skulle.
Och vänligen visa mig på vilket sätt hennes inlägg är riktat mot nybörjare? Så vitt jag kan läsa är det riktat mot kravmaskiner, oavsett erfarenhet.

221
Kan väl tillägga att min miss än en gång visar vikten av att inte vara auktoritetstroende utan att själv studera det primära materialet. Det visar även hur lätt felaktiga uppgifter kan smyga sig in i en text omedvetet och av misstag.

222
Vad jag har skrivit är:
SSH: Strängnäs Stifts Handlingar  
Detta beror på att jag missförstod Marcs inlägg. SSH är naturligtvis Strängnäs stifts herdaminne. Och i herdaminnet hänvisas till Palmsköld. Tyvärr upptäckte ingen min tankelapsus förrän nu. Men att kalla det att jag luras bara för att jag inte tänker efter någon gång ibland är att ta i...
 
Och sedan en sak till. Ovan skriver Marc att en person endast i sekundär källor skriver han sig som Bure. Att en källa är sekundär vad det gäller ett namn innebär att personen inte skrivit den själv. Formuleringen är vilseledande alternativt bygger på en ordentlig missuppfattning av vad en sekundärkälla är.

223
Men ett i övrigt trevligt inlägg att läsa vill jag tillägga.

224
Hos allmogen fanns i sig ett funktionellt intresse för släktutredningar, ty man kunde få ärva eller få företräde att köpa gårdar via släktskap...
I övrigt har väl intresset tilltagit succesivt under 1900-talet, jag känner till allmogeutredningar från 1930-talet i min släkt.

225
Oanständiga ortnamn / Oanständiga ortnamn
« skrivet: 2006-01-27, 00:41 »
Namnet hade vid olika tider i olika landsdelar olika betydelser... Uppfördes det nödbostadsområden i Dalarna på tidigt 1900-tal? Vad kom de att kallas i folkmun?

226
Oanständiga ortnamn / Oanständiga ortnamn
« skrivet: 2006-01-26, 22:01 »
Tja, nu fanns det områden med nödbostäder i till exempel Majorna, som väl varit mer eller mindre stad i ett par hundra hundra år, som också fick detta namn. Okej att det så vitt jag kan se i mitt fönster, växer ett och annat träd där även idag, men någon skog var det rakt av inte.

227
Jag moraliserar inte, men påpekar däremot att man i så fall riskerar att få fel anor. Jag vänder mig även mot det indirekta påståendet att det är omodernt att vara noggrann och driva källstudier. För den som säger att han jobbar på ett modernare sätt brukar ju därmed antyda att det är en bättre metod, vilket det rakt av inte är.

228
Detta med att någon skriver om att släktforska på ett modernt sätt får alltid larmklockor att ringa för mig. Min erfarenhet är nämligen att det betyder att man tror att man i dessa nya krya tider inte behöver ägna sig åt källstudier, källkritik och andra tidsödande övningar, utan bara slå i databaser och fråga andra om hjälp. Den som vill ägna sig åt sådan modern släktforskning brukar inte uppskatta mina svar om hur den genom egna källstudier kan komma framåt. Men den som ägnar sig åt modern släktforskning allt för mycket får finna sig att hamna långt ner på min priorioriteringslista över vilka som får hjälp.
 
Nej, tacka vet jag gammal hederlig släktforskning, men med moderna hjälpmedel som avfotograferat källmaterial.
 
/En omodern 27-åring

229
När jag svarar i form av rekomendationer om vad man ska göra är de ofta av typen låna den boken, där har jag för mig det står en del om Brutus Augustusson i knivstorp i Odenkyrka eller om du följer personen i Pingvinmålas husförhör så bör du kunna se när han flyttar in, eller i mantalslängden för Fasstorps socken kan du se när han tillträder gården, sedan bör köpet gå att hitta i uppbuden för Knektbygds härad. Det vill säga lite mer avancerade saker. Är det bara en person som vill ha en uppgift uppkollad, och det är utanför mina specialsocknar så konstaterar jag bara att jag inte har tid i allmänhet, och skriver inget alls. Det finns oftast andra som besvarar de frågorna bättre.

230
Jag tillämpar regeln att jag försöker hjälpa till så gott jag kan, men att den som får hjälp får acceptera mina svar för vad de är. Inte sällan så har jag inte tid att leta upp svaret själv, men har däremot en id? om var man kan hitta det. Då skriver jag var man kan hitta det. Det var lite debatt om detta att ge hjälp till självhjälp i våras, men jag tycker det är en utmärkt id?.

231
De hör hit. Läs Urban Sikeborgs artikel i Släktforskarnas årsbok 1996. Den är standardverket.

232
Tja, skröna är kanske fel att säga, individerna har ju oftast existerat, och är oftast släkt med varandra på uppgivet vis. Däremot så finns det en del som verkar tro att det fanns en mycket stark sammanhållning inom denna ätt, snarare än att de olika individerna hade olika intressen för olika släktingar och ingifta... Det är den heliga kon jag vill slakta.
 
Men det glädjer mig att se att du är kvar, och kommer med inlägg som faktiskt för det hela framåt genom att påpeka när jag uttrycker mig oklart.

233
Jo, jag är helt överens om med dig om att en hel del gamla sanningar om Norrland, inklusive sådana som odlas av norrlänningar, behöver avskrivas. En av dessa är Bureätten, men den är visst en helig ko som inte får ifrågasättas...

234
Vad det gäller tomrumshypotesen så har jag inte koll på arkeologin, förutom att jag tror att vi alla kan enas om att de områden som tillkommit via landhöjning inte befolkats förrän de hamnat i övervattensläge...
 
Men för egen del har jag inget problem med tankar på att nya kulturbärande grupper dök upp och kom att förändra språkbruket i ett område. Det är inte alltid nödvändigt att det är så stora grupper som flyttar sig, hamnar de bara på rätt plats i samhället kan de förändra kultur och språk ändå.
 
Jag är faktiskt osäker på om det finns källmaterial nog för att avgöra vilket språk som talades i Österbotten på tusentalet, eller för den delen innan. Sambanden mellan fynd och språk är inte helt självklara inom arkeologin.

235
I den mån de svensktalande i Österbotten inte skall ha någon härstamning från dem som bodde i Österbotten för ett par tusen år sedan krävs att det inte förekommit något som helst avlande av barn mellan de inflyttade svensktalande och tidigare invånare i området. Inte heller får det ha förekommit någon assimilering av lokalbefolkning till den svensktalande gruppen. Jag känner inte till ett enda samhället där sådana barriärer upprätthållits. Dessutom så tyder genetiska studier på att det inte existerar några skarpa genetiska gränser mellan olika delar av Finland, utan att det snarare är så att man är mer släkt med folk i närheten än folk långt bort.
 
Allt tyder med andra ord på att han har fel. (Men det har för den delen sannolikt alla som talar om de olika folkgrupperna som separata enheter utan att se till de ständiga kontakterna och glidningarna mellan grupperna...)

236
Sigill och monogram / Sigill och monogram
« skrivet: 2006-01-06, 15:59 »
Jag tror att de idag bevarade bomärkena finns redovisade i Bergstens bok.
 
Och i övrigt tror jag att det är slöseri med tid att diskutera med dig.

237
Sigill och monogram / Sigill och monogram
« skrivet: 2006-01-06, 15:21 »
Är det fult av mig att uppmana dig att forska lite själv, samt att tipsa dig hur du kan göra?!  
Vad det gäller din spekulation om Viken, klart att jag blev svarslös, precis som man ibland blir när man ser teorier så helt gripna ur luften. Vad ska man säga?
 
Och jag kan lika lite som dig vad det gäller vilka bomärken de använde i Viken. Men jag vet var jag kan ta reda på det om det skulle intressera mig, och skulle aldrig få för mig att börja spekulera innan jag tagit reda på det... Och absolut inte utgå från mina fördommar om vad de bör föreställa...

238
Sigill och monogram / Sigill och monogram
« skrivet: 2006-01-06, 14:03 »
Göran. Du bor i en universitetsstad. Där finns ett Universitetsbibliotek. Gå dit och beställ boken. Läs den när du får den. Ta det lungt med spekulationerna tills du är klar.
 
Mjau!

239
46 Ordet är fritt om släktforskning / Släktforskaramatör
« skrivet: 2006-01-06, 11:35 »
Det här är ett inlägg som verkligen glädjer, bland alla okritiska inlägg!
 
Och, ja, jag står själv i tacksamhetsskuld till dem som en gång vande mig av från okrit?sk tro på Drottningätten och annat.

240
Lennart, så imponerande ditt svar är. Det kan sammanfattas som Jag har inga bra svar, därför låtsas jag inte om Anders Rybergs invändningar. Ja, ja, ja. Med andra ord ger du mig rätt, det finns inget som talar för att Bureätten kan uppfattas som en sammanhållen släktgruppering, utan den bör snarast betraktas som en efterhandsförenkling av de komplexa norrländska släktnätverken skapad på den grunden att det råkar finnas ett mycket omfattande verk som beskriver just dessa släktskapslinjer.
 
Kom med sakargument istället är du snäll.

241
Lennart, du verkar fortfarande inte ha studerat basen i hela ditt teoribygge, nämligen om Bureättens presumtiva medlemar uppfattade denna som en relevant släktgruppering, eller om de snarare var och en hade olika individuella släktnätverk som ju naturligtvis delvis överlappade, som släktnätverk inom sociala grupper i ett begränsat område tenderar att göra, men som ändå hade olika intressen på grund av vilken position de befann sig i och vilka släktrelationer den enskilde hade. Innan du kan påvisa denna form av extra samhörighetskänsla så kan du inte påstå att du studerar Bureättens samhällsposition, utan på den höjd Gävles borgarklass sociala nätverk. För övrigt finns det en god regel när enskilda händelser framhävs som en förklaring till ett stort skeende. Den förklaringen är allt för enkel.

242
Rudskoga i Värmland fanns inte utlagt, nej, men om man skickar ett mail dit så kan man säkert få ett svar vad som står i deras kortsamling...

243
Min hypotes är att namnet dykt upp i sen tid, efter att någon läst en bok om Fale Bure... Den som vill ta reda på när detta namn dyker upp kan fråga SOFI, www.sofi.se

244
Det är två saker jag skrivit som diskuteras.
 
1. Det går ej att PUL-skydda Anbytarforum.
Jag studerade frågan i höstas. Anbytarforum faller ej under Tryckfrihetsgrundlagen i och med att ingen ansvarig utgivare kan styras vad som publiceras. (Relevant lag är Lagen om elektroniska anslagstavlor.) Om varje inlägg godkändes av ansvarig utgivare (eller någon hon delegerat ansvaret till) skulle Anbytarforum kunna lyda under Tryckfrihetsgrundlagen, till exempel som bilaga till ShF, och PUL skulle bli irrelevant. Jag vet inte hur det ligger till med tidingarnas debattfora, det är möjligt att dessa räknas som journalistiska projekt eller samhällskritik och därför slipper undan. (Men jag vill inte testa.) Tolkningen att Anbytarforum inte är en journalistisk produkt är däremot, så vitt jag kan se, DI:s egen.
 
2. Mitt förslag om att snarast möjligt ta reda på om en persons farfar lever eller är död är att betrakta som ett förslag på hur man rent praktiskt kan klara sig undan att allt för många diskussioner stryps, i synnerhet när det gäller yngre frågeställare. Det är definitivt ingen önskelösning, men en sådan rutin är kanske det bästa som går att åstadkomma i den situation vi nu befinner oss i. Att vi alla på olika sätt bör verka för en rimligare lagtolkning är en annan sak, men vi måste också komma ihåg att det faktiskt finns en poäng i att ta hänsyn i många fall, i synnerhet när det gäller okända.

245
Då innehållet på anbytarforum inte är förhandsgranskat är det tyvärr omöjligt att PUL-skydda genom koppling till ShF.

246
Nu borde man med lite fingerfärdighet kunna undvika problem rörande ungas frågor om genealogi. Varje person som ställer en fråga om min farfar Tor Odinsson, född 1899, bör snarast få frågan om han är död. Är svaret ja gäller inte PUL. Detta bör då påpekas för diskussionens fromma. Man bör kanske rent av lägga in en uppmaning att alltid påpeka att en person man frågar efter född efter 1896 är död, om så är fallet. Vad det gäller levande kan frågeställaren ju alltid inhämta dessas tillstånd.
 
Så jag tror det går att undvika PUL.

247
Inte ens DI kan hävda att jag inte har godkännt det jag skriver om mig själv...

248
Barnafödande / Barnsäng
« skrivet: 2006-01-01, 18:42 »
Barnsäng används för att beskriva att en kvinna dött i samband med en förlossning. Alla tänkbara dödsorsaker ingår i beskrivningen. Det är viktigt att komma ihåg att forna präster inte ställde diagnos, utan bara beskrev vad som hänt vid dödsfallet. I vissa fall träffade de rätt, men man kan inte ta för givet att det finns skarpa gränser.

249
Göran, du menar alltså på fullt allvar att bara för att Urban Sikeborg anför samma svaghet för flera misstänkta glädjegenealogier kan man bortse från dessa synpunkter? Eftersom du inte resonerar varken lungt eller sansat så får du vara så god att acceptera att svaren blir därefter.
 
Vilka skäl finns att tro att Utter egenhändigt inhämtat uppgifter om denna släkt från andra än Bureus?

250
Incest / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-01
« skrivet: 2005-12-31, 10:28 »
Ulrika, även om man får fråga vad man vill, och jag, som du märkt försöker svara ibland, så skulle det ändå vara trevligt om du kunde kolla upp om svaret redan har lämnats, samt i vissa fall - där svaren är komplicerade och du har många frågor inom samma område - uppsöka ett bibliotek.
 
Försök att koncentrera dina frågor lite med andra ord, till sådant du inte redan kan hitta efter att ha letat lite. Och läs gärna lite böcker om till exempel medicinhistoria. Du får förmodligen mycket mer detaljerade svar så.

251
03) Sjukdomar och dödsorsaker, allmänt / Dödsorsak okänd
« skrivet: 2005-12-31, 10:20 »
Slag; ålderdom om de var gamla; okänd. De berodde på vad prästen tyckte. Och någon medicinsk utbildning hade de inte...

252
Incest / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-01
« skrivet: 2005-12-30, 12:02 »
En sak jag är böjd att hålla med om är att det är bra om man läser igenom tidigare inlägg i en tråd innan man ställer en fråga. Då får man ofta reda på svaret.
Sedan bör man inte ställa om mer eller mindre samma fråga på flera ställen. Ibland är det dessutom enklare om man besöker ett bibliotek och läser lite där, i synnerhet om man frågar om mer komplexa ämnen som kräver omfattande svar.

253
00 - Behandlingsmetoder / Istället för antibiotika
« skrivet: 2005-12-30, 11:58 »
Nej, det var det som var problemet. Fanns ett antal mer eller mindre ineffektiva behandlingar. Det var därför så många livsfarliga sjukdomar blev rätt harmlösa när antibiotikan kom.

254
Göran, du kan gott bekväma dig att berätta varför du inte köper Urbans förklaring...inklusive resonemang kring relevanta källor och relevant litteratur. Och Carl och Urban har förklarat - i artiklar du är för lat för att läsa. Å andra sidan, som Carl skriver, det spelar ingen roll om du läser, för du ser bara det du vill se, och går till personangrepp mot alla som är otrevliga nog att inte dela dina åsikter.
 
Och, som sagt, om man lägger ut en text inklusive kommentarer, får man vara bra naiv om man inte tror att någon skall framföra åsikter om detta...

255
Vid närmare eftertanke ingen id? att kommentera vissa personer... Vill däremot tacka Urban, Carl och Peter för mycket informativa inlägg.
 
Om ändå alla kunde läsa på lika bra som er innan de försökte sig på att identifiera personer...

256
Till Urbans lästips kan jag lägga ett till. Den där boken om vett och etikett du hänvisar till... Jag vill inte se fler förvrägningar eller orimliga tankekonstruktioner här, utan konstruktiva och sakliga inlägg, byggda på fakta och inte vad man vill se...

257
Cancer / 01) Hur benämndes cancer?
« skrivet: 2005-12-28, 22:31 »
Det som Anna-Carin avslutar med är mycket viktigt. Det var långt ifrån alltid man förstod dödsorsaken.

258
I dag lever alla, inklusive små barn, i en värld av skrift. Tänk bort den!
Tänk istället på hur många människor idag uppfattar en melodi. Åtminstone jag ser inga noter framför mig när jag just nu lyssnar på Gunnar Idenstams Aria II. Jag kan inte noter. Jag kan inte tolka dem. De har ingen större mening för mig än andra bilder. Jag kan inte se skillnad på Du gamla, du fria och Born to run. Så såg en icke läskunnig bonde sannolikt på sin bys namn i skrift. När en präst skulle skriva ner ett ortnamn utgick han från vad folk sa och tolkade sedan detta till bokstäver, precis som en kunnig person gör när hon tecknar ner en melodi hon hör. De tog inga omvägar över runrader eller annat. Språket utgick vid denna tid från det muntliga, det skriftliga var bara en biprodukt. Idag är situationen snarast den omvända...
Värt att komma ihåg är också att inga bänklängder fanns på 1520-talet. Överhuvudtaget finns det ingen anledning att vara säker att en gård någonsin omnämnts i skrift före Gustav Vasas fogdar upprättade jordeböcker...
 
Sedan så tycker jag att du bör skärpa dig lite. Bristande ödmjukhet och raljans leder ingen vart. Så skriver du.
Är det därför du om mig och Carl skrivit så här?:
När det gäller er så kan man uppenbarligen inte vara tydlig nog.
Och detta om Carl?:
Carls bristande förmåga att inse han var på god väg vilseleda Anbytarforums läsare...
Och detta om Urban?:
Även om just Du tydligen inte utnyttjar detta privilegium. Skulle du kunna tänka dig en utlokalisering av Riksarkivet inklusive Krigsarkivet och alla andra underavdelningar till Göteborg eller varför inte till Malmö eller kanske Visby? Sannolikt inte!
Det skulle bli ett ramaskri om frågan fördes på tal. Men varför inte - Släktforskarförbundet, all spetskompetens och alla andra intressenter kunde ju flytta med.
 
Nej, skärp dig och ta och läs på lite innan du slänger ur dig nästa ogrundade spekulation.

259
Göran, du skall nog akta dig för att kalla saker vilseledande och liknande, med tanke på hur du härom veckan fick backa från dina anklagelser mot Peter om grav förvanskning.
 
Ta nu och i lugn och ro läs vad Carl och jag skrivit. Ta sedan och läs in dig på ämnet. Återkom sedan när du väl gjort det. Det vore skönt att slippa fler ogrundade spekulationer som urartar i personangrepp.

260
Eftersom det på 1660-talet ännu påpekas att en person är skrivkunnig så tror jag inte man skall vara allt för säker på att en bonde på tidigt 1500-tal kunde känna igen sin egen by i skrift. Och vad har en analfabet för anledning att använda sig av sin bys initial i ett bomärke?
 
(Och för övrigt, det finns utmärkta böcker även om detta.)

261
För den enkle bonden torde de flesta bokstäver varit förknippade med en konst han inte behärskade, nämligen läsning. Analfabetismen torde ha varit rätt utbredd i denna tid, då knappt några böcker tryckts i Sverige... Skrivning var en konst som vid denna tid behärskades av en liten skara personer - framför allt präster...

262
Äldre ord L - Ö / Stupid
« skrivet: 2005-12-24, 09:49 »
Om vi nu skall gå över till språkhistoria, vilka ord är ursprungligen svenska? Mycket få, förutom ord vi vet hittats på här... Med ett etymologiskt lexikon kan man nog konstatera ursprunget för de flesta ord i Ingelas inlägg. Spontant hittar jag att 15 av 150 ord helt säkert är lånade, och detta utan att gå in särskilt djupt. När man börjar titta närmare på de enskilda orden i SAOB finner man till exempel att ordet ord är av indoeuropeiskt ursprung...

263
God Jul! / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-23
« skrivet: 2005-12-23, 12:48 »
God Jul och Gott Nytt År!
 
(((Står inte gm för gift med för släktforskare?        )))

264
SSH: Strängnäs Stifts Handlingar
Alltså inte Palmsköldska samlingen som ligger på Uppsala UB.

265
Om man tittar på Burediskussionerna, där jag har något slags koll på ett antal deltagare, kan jag bekräfta att de flesta av dessa är lite yngre än den genomsnittliga släktforskaren. Vad det gäller formell utbildningsnivå är den dock nog blandad, åtminstone bland dem jag känner och tenderar att hålla med...

266
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-12
« skrivet: 2005-12-21, 10:30 »
Gäller det Sve?rige är det lite mer förståeligt, plus att jag inte tänkte på sonen...

267
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-12
« skrivet: 2005-12-20, 19:06 »
I mitt tycke är det lite märkligt att på detta sätt plocka undan allmänt kända, och för den berörda tämligen harmlösa uppgifter. Jag skulle personligen förespråka lite friare tolkning i fall som detta.
 
Däremot tycker jag att Yvonnes agerande är föredömligt på en punkt. Hon skickar mail till dem som berörs av hennes åtgärder. Det är mer än hennes redaktörskollega gör i många fall...

268
Göran
Det finns ingen som helst anledning att inte lägga lite tid på att själv lägga lite tid på att läsa in sig på de ämnen man diskuterar - om man nu har ett intresse för frågorna...
 
Jag sitter själv i Göteborg, men vet att om jag vill ha tag på dokument så går det att med olika metoder ordna fram kopior, inklusive med hjälp av snälla vänner i Stockholm.

269
21 Medicin och sjukvård i äldre tid / Allergier
« skrivet: 2005-12-19, 22:44 »
Man måste skilja på två saker inom genetik. Anlag och uttryck.
Förenklat kan man säga så här:
Anlagen är en samling möjligheter som kan inträffa under olika omständigheter, med olika sannolikhet.
Uttryck är när en möjlighet inträffar, när en sak utvecklas på ett visst sätt.
 
Väldigt många kan bära anlag som ökar sannolikheten för säg allergi, utan att allergin kommer till uttryck eftersom omständigheterna är sådan att sannolikheten för att bli allergisk trots anlagen minskar.
 
Gener innebär alltså sällan ett bestämt öde, däremot att sannolikheten för vissa saker ökar eller minskar, ibland väldigt drastiskt.

270
02 - Namnnormering / Botil
« skrivet: 2005-12-18, 20:55 »
Vad det gäller att Botil är den normering som är att föredra kan jag bara instämma, hade inte så bra koll på frekvenserna.
Naturligtvis finns det ett visst samband mellan stavning och uttal, men det är inte så stort som man kan tro. Jag gick nyligen igenom hur namnet Ingeborg stavats i norska länsräkenskaper för Tjörn på tidigt 1600-tal, och kunde konstatera att det förelåg ett stort antal varianter, som av stavningen att döma borde ha uttalats olika, och att dessa ofta gällde samma kvinna. (Se diskussionen om namnet Ingebor.) Naturligtvis kan det vara påkallat att normera olika i olika trakter, men man skall inte hysa överdriven respekt för prästernas och klockarnas stavningsvarianter... Och framförallt skall man vara medveten om att många inte hade någon egen uppfattning om hur deras namn stavades.

271
02 - Namnnormering / Botil
« skrivet: 2005-12-18, 10:28 »
Botil kan normeras till Bodil. Stavningen av namn i kyrkoböcker hr oftast mest att göra med hur prästen tyckte det skulle stavas, inte med namnbäraren själv. Uttalet varierade sannolikt med lokala dialekter, men det är inte på grund av dessa som prästernas stavning varierar mellan Botil och Bodil...

272
Förnamn - B / Bengta
« skrivet: 2005-12-18, 10:25 »
Det varierade. Har en del i min släkt på Öckerö, men inga på Tjörn...

273
00 - Havandeskap och förlossning / Sena missfall
« skrivet: 2005-12-17, 17:27 »
Det fanns knappast några exakta gränser förr, uppfattade man det som att ett barn fötts sattes det upp som dödfött i kyrkoboken.

274
00 - Levnadsvillkor och uppfostran / Inlärningsproblem
« skrivet: 2005-12-17, 17:25 »
I stort sett inte. Och man behöver inte alls gå långt tillbaka i tiden för att finna att fysiska fel var väldigt illa sedda som förklaringar till psykiska och intellektuella tillkortakommanden...

275
00 - Medicin / Medicin mot psykisk sjukdom
« skrivet: 2005-12-17, 13:21 »
Alkohol och diverse hallucinogena saker har funnits länge...
En länk av intresse kan vara denna:
http://www.rci.rutgers.edu/%7Elwh/drugs/psypharm.htm
 
Vidare kan Arvid Carlsson Hjärnans budbärare förmodligen innehålla en del av intresse.
 
Mer detaljerade svar på frågan är svåra att lämna detta forum, det är svårt att veta vilken nivå man skall välja, hur mycket man ska gå in på detaljer (det kräver ett antal sidor för att förklara grunderna) och diskutera skillnader i verkningsmekanism och så vidare är också svårt. Jag föreslår därför att du studerar böcker i ämnet.

276
10 Folkliv / Sjukdomar
« skrivet: 2005-12-16, 18:28 »
Och man kan nog utgå från att dåtidens präster hade lika lite utbildning i medicin som dagens, om inte mindre. Alltså får man ta deras utlåtanden med en nypa salt ibland.

277
28 Sexualitet och sexualbrott / Vad visste nyblivna makar?
« skrivet: 2005-12-16, 08:51 »
Med tanke på att en rätt stor andel av alla kvinnor var gravida när de gifte sig får man nog utgå från att åtminstone dessa hade någon slags praktiska kunskaper i ämnet...

278
Netikett / Netikett
« skrivet: 2005-12-12, 17:46 »
Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta åt Görans sista inlägg. Kan i alla fall trösta mig med att det uppenbart saknar verklighetskontakt...
 
Kan någon med ett litet barns intelligens förklara vad det är för fel på Peter Sjölunds rekonstruktion, för jag ser det då inte, tvärtom...

279
Netikett / Netikett
« skrivet: 2005-12-12, 15:57 »
Jag kan bara instämma med Kaj. Senast Göran förvrängde fakta på detta forum var klockan 15.11 idag...

280
Netikett / Netikett
« skrivet: 2005-12-11, 19:35 »
Om man har varit till den milda grad dum att man med avsikt skrivit ett antal inlägg under Burerubriken med det uttalade syftet att förleda diskussionen, och dessutom presenterat väldigt långt dragna tolkningar av meddelade data, rent av förvrängt fakta, ja då får man, som jag skrev till Göran, skylla sig själv om man får kommentarer i en del fall. Felskrivningen Månesköld -> Minnessköld har nämligen använts av en del används för att bygga upp synnerligen spekulativa genealogier, och om den görs av en person med sådan ovana, ja då är det lika bra att mota Olle i grind.
 
Netiketten innebär bland annat att man inte skall skriva inlägg man inte står för där man medvetet förvränger fakta, att man skall förvränga andras inlägg och att man inte i onödan skall skriva inlägg bara för att provocera. Om man nu har brutit mot dessa regler får man faktiskt acceptera att bli behandlad därefter, och inte börja kasta stenar i glashuset... Jag har full förståelse för Kaj Janzon, som på grund av Görans uppträdande avslutat sitt deltagande i åtminstone en diskussion där han tidigare lämnat mycket värdefulla bidrag.

281
För den som vill läsa mer om användningen av åderlåtning kan man till exempel läsa i Kirgurgins historia av Knut Haeger.
 
(Sedan är en annan sak att de allra flesta läsare här noterar att referensen till sidan 8 hos Hansson enbart handlar om åderlåtningens försvinnande, som jag ju också skriver... Detta står också beskrivet på sidan 8, vilket var vad jag uppgav. Att sedan detta är ett exempel i en vetenskapsfilosofisk text, tja, de flesta tar ingen skada av att bläddra förbi lite sådant också, vissa blir kanske rent av intresserade. Men det är väl genom att väcka intresse av denna art som jag är smått samhällsfarlig?)

282
00 - Flyttning / Flyttning
« skrivet: 2005-12-10, 19:27 »
Om två personer inom den vanliga landsbefolkningen träffades så bodde de i allmänhet på så pass nära håll att de besökte samma kyrkor, marknader, ting eller liknande. Om de kom från orter på längre avstånd så hade minst en av dem oftast flyttat till annan ort för att arbeta, och därmed kommit inom den andres upptagningsområde.

283
06 Barn / Utvecklingsstörda barn
« skrivet: 2005-12-10, 19:24 »
Ulrika. Det är viktigt att komma ihåg att ord inte nödvändigtvis hade samma betydelse förr som idag. Ordet idiot var då en beskrivning på en viss sorts utvecklingsstörning, och inte så nedsättande. Det är andra saker vi måste studera om vi ska bedöma hur man såg på utvecklingsstörda förr.
 
Jag tror Jojje har rätt i att de flesta bodde kvar hos familjen, husförhörslängder tyder på det. Hospital fanns dock, liksom placering på fästning och så. Hospitalsförsamlingars husförhörslängder är fyllda med utvecklingsstörda.

284
Åderlåtning och kräkmedel passar inte vid lunginflamation, vilket inte hindrar att det användes i ett par tusen år. Hur det slutligen försvann, se:
http://www.infra.kth.se/~soh/konstenatt.pdf , sidan 8

285
Arne Jarrick har skrivit en del om detta att inte överskatta skillnaden i reaktion på ett barns död, förmodligen i Kärlekens makt och tårar.

286
02) Efternamn på män / Efternamn efter faderns förnamn?
« skrivet: 2005-12-10, 19:04 »
Systemet var att man hette Anders, Torstens son, eller Ingrid, Davids dotter. Detta var det normala fram till 1700/1800-talet. (Den första släkt som konserverade ett patronymikon (fadernamn) var adliga ätten Torstenson på 1600-talet.) Ända fram till år 1900 var patronymika vanligast på landsbygden, även om systemet ersattes med släktnamn tidigare i städerna.
 
I enstaka fall kan barn fått namn av styvfäder, men det har jag aldrig stött på.
Så utgå från att patronimikon alltid användes, så länge inget släktnamn kom i bruk.

287
Farmor brukade berätta att hennes mamma fick brännvin när farmor föddes, och att det verkade vara rätt vanligt. Det verkar för övrigt också som att även barnmorskan fick brännvin för att stanna...

288
00 - Havandeskap och förlossning / Aborter förr
« skrivet: 2005-12-10, 16:11 »
Var det inte så tragiskt att fosforen, som framkallade grava skador på fabriksarbeterskorna i form av käknekros och annat inte förbjöds på grund av detta, men väl när man kom på att den kunde användas för aborter?

289
Sorgen uttrycktes nog väldigt olika även i forna tider. Att döma av dagböcker och liknande sörjde man  lika mycket förr.

290
06 Barn / Utvecklingsstörda barn
« skrivet: 2005-12-10, 16:07 »
I äldre tider kunde dessa hamna på hospital eller andra mindre trevliga anläggningar.

291
Övrigt om förnamn / Förnamn - skillnad i olika socknar
« skrivet: 2005-12-08, 12:08 »
Min tanke är att det beror på att prästen skrev namnen olika, det var inte alltid så att han lyssnade på vilken variant församlingsborna själva använde, utan han gjorde tidvis namnen lite finare... Så vad sockenborna hade för influenser spelar inte alltid så stor roll...

292
Att den inte är granskad heller, och att man inte skall använda den som referens utan gå till relevant litteratur där man redovisar forskningsresultat direkt. Mycket enkelt.
 
Och detta borde en medeltidshistoriker mycket väl veta, men eftersom du fortfarande inte verkar ha så bra kunskaper i källvärdering upprepar jag frågan, sedan när är du medeltidshistoriker, och på vilka meriter? Jag är, som du vet, inte mycket för titlar, men om man lägger sig till med en ska man kunna motivera den.
 
I övrigt, det vore fortfarande mycket enklare att hålla reda på personer om du, istället för att fixera dig vid troninnehav, kande se hela personernas kända levnad, och redovisa mellan vilka år en person är känd. Detta skulle även leda till att du skulle kunna sätta ut årtal på till exempel Rikissa, samt att man skulle kunna se om kronologin är rimlig i släktkedjor. I Wikipedia, som du ju uppskattar så, redovisar man uppgift om levnadsår först, liksom i varje annat verk som behandlar människor, och inte bara begränsar sig till titelexercis. Om du vill markera regeringsåren kan du ju sätta dem efter titeln, för denna innehades ju förvisso bara mellan dessa år...

293
Kan tillägga att den av Benny citerade SBL-artikeln är skriven av Hans Gillingstam och Bengt Hildebrand.
Vill också påpeka att det, som alltid är mer eller mindre totalt ointressant vad som står i Wikipedia, då denna inte är granskad och vem som helst kan lägga in felaktigheter där. (Sedan när har du blivit medeltidshistoriker Ralf? Härom månaden var du fortfarande historiestudent på grundnivå.)

294
Tack och adjö / Tack och adjö
« skrivet: 2005-12-01, 09:22 »
Bara ett snabbt tillägg. Med I Förbundsstyrelsen är det väl Ted som är den som sköter, och skall sköta de snabba kommentarerna å Förbundets vägnar vid behov. menar jag att Ted skall göra dessa snabba kommentarer när han ser behov, med hans uppdrag följer ett förtroende att avgöra när behov föreligger mellan styrelsemöten, och sedan ta upp frågan med styrelsen på nästa möte eller, vid behov, per capsulum.

295
Tack och adjö / Tack och adjö
« skrivet: 2005-11-30, 21:57 »
Jag har för min del inget problem med att förtroendevalda håller isär sina olika roller. Jag sitter själv i styrelsen för ett par föreningar, men, som det framgår av min profil, på Anbytarforum skriver jag som privatperson. En förtroendevald skriver som privatperson så länge den inte antingen meddelar vad som har beslutats eller fått delegation att uttala sig i ett ärende. I Förbundsstyrelsen är det väl Ted som är den som sköter, och skall sköta de snabba kommentarerna å Förbundets vägnar vid behov.
 
I övrigt så hoppas jag på bättre kommunikationskanaler, och även bättre tonläge. Det finns uttalanden både uppifrån och nerifrån som kunnat formuleras bättre. Jag kan förstå att man som förtroendevald blir less om man kritiseras vad man än säger. Samtidigt så måste man försöka söka vägar så att direktkomminikation kan ske på ett konstruktivt sätt.
 
Vad det gäller Torbjörns beskrivning så har jag har jag en känsla av i vilken av grupperna jag oftast hamnar, även om jag väl inte har frekventerat forumet mer än 6 år, forumet fyller faktiskt 7 snart...

296
46 Ordet är fritt om släktforskning / TACK
« skrivet: 2005-11-29, 22:13 »
Jag är nog böjd att hålla med, jag föredrar beröm från personer jag vet vad de heter.

297
Nu skriver i sig Torsten ovan om avsaknaden om elevmatriklar för 1615, men du kanske tänker att det finns andra, tidigare okända handlingar om herr Sigge i Linköpings stifts arkiv?
 
Däremot vore det höst sensationellt om Växjö bibliotek förvarade gamla arkivalier av denna typ.

298
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-09
« skrivet: 2005-11-29, 13:38 »
Lätt hänt... Gjort så själv ett par gånger...

299
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-09
« skrivet: 2005-11-29, 12:30 »
Men Gustav III dog väl inte på hemväg från Aachen? Jag har alltid trott att han dog ett par veckor efter att han blev skjuten på en maskeradbal i Stockholm?
Någon annan kung kan ha dött där, men inte han.

300
46 Ordet är fritt om släktforskning / Sveriges Dödsbok
« skrivet: 2005-11-28, 21:55 »
Får väl tillägga att jag anser att principen gäller omvänt också, om jag, min bror och min far är överens om att en uppgift om min mor ska publiceras så bör inte Anbytarforums regler stoppa detta, inom rimliga gränser.
 
Och vill pappa berätta om sina vigseldatum så ska han få det. Poängen är att var och en ska få styra sitt om mer sentida uppgifter
Och då blir en konsekvens att eftersom vissa uppgifter på SvDb är olämpliga att sprida, så bör man för enkelhetens skull hänvisa alla till att kolla själva eller fråga på mer diskret sätt.

301
46 Ordet är fritt om släktforskning / Sveriges Dödsbok
« skrivet: 2005-11-28, 21:13 »
Jag begränsar diskussionen till vad som är relevant här, men rent principiellt tycker jag inte man skall publicera listor på vilka släktforskare som skiljt sig sedan förra numret i ShF heller...
 
Och jag vill betona att jag inte argumenterar utifrån vad PuL säger, utan utifrån hänsyn till dem som omnämns. Slår du upp min mor i SvDb hittar du när hon gifte sig med min far, som fortfarande lever. Det är en uppgift som jag, min pappa och min bror avgör om och var den skall publiceras, och vi gör det gärna själva.

302
46 Ordet är fritt om släktforskning / Sveriges Dödsbok
« skrivet: 2005-11-28, 14:44 »
Människor ska själva kunna avgöra om deras vigsel- och skiljsmässodatum kommer ut på nätet. Problemet jag påtalat gäller som sagt om ena parten fortfarande lever.
 
Sedan så kan man faktiskt generellt vara lite försiktig med vad man skriver om nyligen avlidna, speciellt om man inte hör till närmast anhöriga.
 
Detta har inget att göra med vad den allmäna uppfattningen om barns födelse i förhållande till bröloppsdag är, utan om att vissa uppgifter inte behöver spridas i onödan.

303
Titlar och befattningar / Enrolleringskarl / Enrolleringsman
« skrivet: 2005-11-28, 13:24 »
Flottan höll sig med enrolleringsregementen med sjövant folk runt kusten, utöver rotebåtsmännen. Många rullor med åldersuppgifter och annat finns bevarade.

304
Tack och adjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-28
« skrivet: 2005-11-27, 14:48 »
När jag söker på Sök på ord - Sök i: Författare - Rune Edström får jag 1922 träffar.

305
Göran, nu har ju du deklarerat att alla dina tidigare inlägg i denna diskussion var ett (i mitt tycke mycket dåligt) skämt, och följatligen tolkar jag det som att dina invändningar att det skulle stå bVRE i sigillet är en del av detta skämt. Alltså kan det inte vara något fel på detta fastslående?
 
Så låt oss nu, utan några utflykter, försöka få fram vad som är kännt om herr Sigge i de bygder han verkade. I den mån något misstänkt relevant källamterial finns vid GLA medverkar jag gärna, säg bara till.

306
Tack och adjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-28
« skrivet: 2005-11-27, 13:05 »
Jo, jag är en ond och elak man som har den fruktansvärt otrevliga ovanan att påpeka bristande källstöd i diverse påståenden, bristande hållbarhet i diverse teorier och övertro på auktoriteter i diverse diskussioner. Mycket Ondskefullt.  
Och vet ni vad det värsta är? Jag tänker fortsätta med det.

307
Tack och adjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-28
« skrivet: 2005-11-27, 09:45 »
Nu förs den här diskussionen baserat enbart på ena sidans version, och baserat på en del antaganden.
Enligt Rune har han fått ett mail där han varnas för att fortsätta med en del inlägg. Hur detta mail var formulerat i övrigt vet vi inte, det kan mycket väl varit skrivet i en trevlig ton i övrigt. Mailet var enligt Rune skrivet av Yvonne, men enligt vad Rune skriver så verkar det ha skett på Förbundsstyrelsens eller dennas lednings uppmaning.
 
Sedan är det sannolikt att samma sak skett nu som jag vet skett tidigare, att de inlägg som ansågs över gränsen raderats. Detta har Rune råkat ut för tidigare, och det kan mycket väl ha skett igen.
 
För i mitt tycke är det som Peter Karlsson skriver, en del av Runes inlägg är mest onödiga tjuvnyp, som i längden är väldigt tröttsamma. Sedan skriver han en hel del väldigt bra inlägg också, men tjuvnypen skadar ofta andras dialog.
 
Så jag tror inte att det är så bra att i detta fall döma bara utifrån ena sidans version.

308
46 Ordet är fritt om släktforskning / Sveriges Dödsbok
« skrivet: 2005-11-26, 23:22 »
Så länge någon av kontrahenterna lever så är det definitivt olämpligt. Ett barn kan trots allt inte hjälpa hur det kom till, men föräldrarna kan däremot sägas ha deltagit mer aktivt i den delen av processen, och därmed ses som direkt ansvariga.
 
Och ja, jag tycker att man gott kan ta lite hänsyn till vad barn tycker om att man skriver om deras föräldrar.

309
Visst gör jag reklam för kritiskt tänkande. Det är inget jag skäms för, tvärtom! Ingen med båda fötterna i denna världen kan väl missuppfatta vad jag gör när jag skriver att det skulle vara bra om fler läste lite på VoF:s hemsida...
 
Men om du betraktar mig som lätt samhällsfarlig bara för att jag delar den föreningens ideologi, ja då får du stå ut med lite samhällsfaror här då och då...

310
Naturligtvis inte, men de skall ha credit för sitt arbete med att granska pseudovetenskapare, och skall naturligtvis anges när jag citerar texter från dem... Att du sedan ogillar att de tillämpar denna metod på saker du tycker står över granskning, ja det är faktiskt ditt problem. Om fler på detta forum läst lite där tror jag mycket skulle vara vunnet.

311
Tack och adjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-26
« skrivet: 2005-11-26, 17:06 »
Glädjande nog har jag fått besked om att jag har fel på en punkt ovan. Yvonne jobbar för tillfälligtvis heltid.  
Däremot är det en viss myndighet som tar en del tid att hantera...

312
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-20
« skrivet: 2005-11-26, 16:53 »
En god variant vore då att vicevärdarna vidtog akuta, temporära åtgärder, samt att Yvonne sedan fick rapport om vad som skett, samt fick godkänna åtgärder. Men, men, men, allt kan inte ske på en gång. Jag bara skriver detta för att så ett frö till en id?, så får vi se om detta är genomförbart framöver...

313
46 Ordet är fritt om släktforskning / Sveriges Dödsbok
« skrivet: 2005-11-26, 15:42 »
Allmänheten vet naturligtvis inte vem Hilding Svensson, död 1988-01-25 i Brutustorp, Odenskyrka, var gift med. Däremot vet nog folket i Brutustorp om det. Och det är inte säkert att änkan Olena Svensson är förtjust i om det kommer ut på nätet att de gifte sig 1946-01-11, när alla vet att deras son Rolf är född 1945...
 
Det är sällan lika problematiskt med barn, vet man att någon har barn, vet man oftast åldern på dem.
 
Men just vad det gäller vigslar så är det ett potentiellt problem i mitt tycke.
 
Jag förespråkar försiktighet med uppgifter om nyligen levande, endast de närmast anhöriga skall ha rätt att avgöra vad man kan skriva om dem förutom det de aktivt offentliggjort själva. Å andra sidan ska anhöriga ha rätt att i samråd avgöra att saker ska vara offentliga utan att andra ska kunna invända. (Inom rimliga gränser; det är de anhöriga och arvingarna som företräder den dödes rättigheter.)

314
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-02
« skrivet: 2005-11-26, 15:01 »
En ros till Crister för det kloka agerandet att ha lyssnat på argument, konstaterat att vissa nog hade bättre id?er och vågat skriva detta.
 
(Hoppas att det där med att du åtminstone har tid att läsa detta på AF )

315
VoF! VoF!
 
Vetenskap är det systematiska sökandet efter sådan kunskap som inte beror på den enskilda individen, utan som envar skulle kunna återfinna eller kontrollera. Pseudovetenskap är utsagor som inte är baserade på vetenskap men som framförs på ett sådant sätt att de skall ge intryck av att vara vetenskapligt grundade.
 
www.VoF.se
Denna text borde kanske ingå i instruktionen för AF...

316
46 Ordet är fritt om släktforskning / Sveriges Dödsbok
« skrivet: 2005-11-26, 12:48 »
Frågan kompliceras av att det finns uppgifter om levande på skivan. Det framgår nämligen när en person senast gifte eller skiljde sig, och eftersom att båda dessa handlingar kräver två medverkande så gäller informationen även potentiellt levande...

317
Tack och adjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-26
« skrivet: 2005-11-26, 11:09 »
Jag är böjd att hålla med Peter.
 
Tycker för övrigt att Yvonne är ett gott föredöme i kommunikationsväg, som många på olika håll borde låta sig inspireras av. Att sedan hon bara har en halvtid som även omfattar en massa administration leder ju tyvärr till att allt inte hinns med, men det är inte hennes fel. Och man får faktiskt ha förståelse för att hon tillämpar arbetstider...  (Att det sedan i mitt tycke skulle vara bra med jourhavande moderatorer är en annan sak, men det är en fråga för Förbundsledningen att fundera på.)

318
Eftersom Rålambsinläggen inte har något med herr Sigge att göra så kan de flyttas till Rålambsdiskussionen saklöst...

319
Göran. Det är DU och dina gelikar som försvårar framtida Bureforskning genom ert intellektuellt ohederliga beteende och desperata försök att välja ut just de faktaförvrängningar som passar era älsklingsteorier.
 
Men för all del. Jag lämnar denna diskussion fri åt er så ni slipper irriterande vetenskapliga och källkritiska inlägg. Så kan ni som sett sanningen uppenbarad tumla runt här bäst ni vill, totalt frikopplade från verkligheten. Det är ju onödigt att studera sådana petittesser som källbelägg och annat. Med ett bildbehandlingsprogram och selektiva urklipp kan man alltid få fram det man vill se.

320
Ja, men nu har du klippt ut delarna ur helheten. Kaj har helt rätt, även om jag till och med lutar mot ett ord som börjar på lur- efter att ha studerat din vinkelförvridning förut idag... För att kunna bedöma vad som står i sigillet räcker det nämligen inte att studera de urklippta bitar du finner lämpliga, man måste ha med hela sigillet så man ser hur delarna sitter i förhållande till varandra. Metodiken påminner, om än att skalan är mycket mindre, om hur man skapar böcker med bibelkoder. Man plockar ut de ord som man vill ha med i en profetia. Går alldeles utmärkt med Moby Dick också...

321
Om man heter Peter Karlsson och inte bor i Bromma får man kanske komplettera med ort, liksom om man till exempel heter Anders Ryberg, men inte bor på Gråberget...

322
Om man tar sakerna ur sitt sammanhang så är det ofta lättare att få ihop teorierna...

323
Göran, hur mäter du viklar?
 


 
 
Jag tog ett utsnitt av vinkeln, där kanterna ingår och lade in en figur i vinkeln. För mig ser det väldigt mycket ut som en i princip rät vinkel.
 
När du sedan mäter armvinklar ser du ut att välja in- och utgångspunkter lite som det passar dig. Som vanligt med andra ord.
 
Sedan antar jag att du bara driver med oss när du skriver att Johan Siggesson i Svartingstorp var farbror till Siggo Christopheri Bure. Därom råder numera ingen tvekan., då detta påstående saknar varje som helst grund.
 
Men du har så rätt Leif, idag skulle man talat om ounderbyggda myter som nästlat sig in i den svenska historieskrivningen...

324
14 Heraldik och ordenssällskap / Heraldik på svenska
« skrivet: 2005-11-21, 20:01 »
Jesper Wasling och Magnus Bäckmark har skrivit en bok i ämnet, Heraldiken i Sverige.

325
På tal om RötterRådet så gick väl ledamöternas mandat ut vid riksstämman, vilka är med där nu? Är det samma?
 
Informationen saknas på FörbundsRötter, men det gör å andra sidan aktuell info om Förbundsstyrelsen också, för att inte tala om att det enligt sidan Uppdaterat inte hänt något sedan 17/6...

326
Och vad har den böjda armen att göra med den räta vinkeln?
Vad grynvällingen till höger föreställer går inte att se.
Jag ser ingen som helst likhet mellan den räta vinkeln i Sigges vapen, som enbart består av två raka streck, och den böjda armen med ett föremål i handen.
 
Vad som däremot syns tydligt är en man som väldigt gärna vill se en Bureanknytning, och därför tar till vilka halmstrån som, även om halmstråna i sig inte har något känt släktsamband med Burarna...

327
Varför måste inflyttningen av folk till Gävle tolkas som släktkontakter? Kan det inte ha varit så att avlägsna släktingar flyttade dit oberoende av varandra för att tjäna pengar, om de ändå var vana vid att dra in pengar på handel?

328
Kaj, finns det något i formuleringen som antyder om Sigge har bördsrätten själv eller genom sin hustru?

329
Göran, om du klockan två har kommit fram till att Jämtlandsplaceringen var en parantes i Jakobs liv, varför var du tvungen att triumferande framhålla den klockan tolv?
 
Om det nu är så att ingen kan se ett R, kan vi inte då enas om att det inte står BVRE? Och eftersom att detta var enda samtida beviset för en Bureanknytning, kan vi inte sluta att desperat leta Bureanknytning?
 
Och visst kan man hitta oväntade saker i alla arkiv, men sannolikheten att hitta något om en sörmlänsk präst i länsräkenskaperna för Jämtland torde vara mikroskopisk. Varför inte istället lägga energin där vi vet att han levde?

330
Jag föreslog i mail att adressen inte var nödvändig att sprida. Jag vet inte om andra tyckte samma sak, men uppenbarligen vidtogs denna åtgärd. Dock är det helt normalt att i tidningar stryka identitetsuppgifter i officiella dokument, om de inte omfattas av allmänintresse, vilket jag inte kan se att denna persons adress gör.
 
(Skrivet av en person som också blivit DI-anmäld av samme person, då han efter att ha saknat argument här på Anbytarforum istället valde att anmäla att tjsf.org har harmlösa födelseregister fram till 1920.)

331
Göran. Elemäntärt är att man anger källan när man hittar något på nätet... Men uppenbart har du hittat uppgiften här: http://biphome.spray.se/jojken/3_2048.HTM
Om du sedan istället studerar Leif Boströms mer nogranna hemsida om Burarna (http://home.swipnet.se/genealog/bure/11-301_2034.htm) så kan du konstatera att Jacob kallade sig själv Burman. Vidare kan du konstatera att Jacob var svensk statstjänsteman som hade olika fogde- och skrivaruppdrag åt den svenska kronan. Ett av dessa var att vara fogde i Jämtland under en svensk ockupation, ett annat var att vara fogde i Österbotten. Att militärer ibland hamnar som fogdar på ockuperade platser är helt normalt, men detta visar inte på någon som helst anknytning till Jämtland...
 
Så sidan bör inte avlägsnas, däremot så bör du lära dig att vara lite mer noggrann med att studera bakgrunden till de uppgifter du stöter på, istället för att omedelbart tolka dem så de passar dina älsklingsteorier.
 
Så jag tar mig friheten att upprepa mina frågor.
Kan du visa en renritning av sigillet som visar hur man kan utläsa Bure där?
Kan du förklara varför man nödvändigt måste söka herr Sigges härkomst i Norrland och inte i Smålandd?
Kan du förklara vad Norge har med saken att göra?

332
Göran. Du har natruligtvis rätt i att det bara är 3,5 mil mellan Jämtland och Härnösand. Men nu är det inte Härnösandstrakten som du söker desperat anknytning till, utan Skeleftetrakten. Dit är det en 14 mil ödemark, vilket är det relevanta avståndet i sammanhanget.
 
Sedan är det naturligtvis så att Medelpadsforskare har intresse av att studera lennsregnskaperna for Jemtland i Köpenhamn, liksom det överhuvudtaget finns ett större behov av gränsöverskridande genealogi, men varför skulle det vara särskilt intressant om de innehåller sigill som tillhört medlemmar av släkten BURE? Jag trodde att du inte var Bureist...
 
Sedan behöver man inte komma dragandes med auktoritetsargument om vad professor Plåtskåp eller någon annan storhet i forna tider tyckt sig skåda. Om du vill komma någonstans, presentera en renritning av sigillet där det framgår varför det skall stå B och inte b, samt var R:et befinner sig. Du har nämligen inte lyckats visa det.
 
PS
Det måste finnas bättre platser än Norrland att leta belägg för en man som vad vi vet aldrig varit norr om Uppsala... Eller är det en religös dogm att Sigge måste ha någon anknytning dit?
DS

333
Vad har Burarna med saken att göra?
Vad har Norge med saken att göra?
 
Du skriver Sigilltolkningen ovan är ett försök att visuellt tolka de föremål eller den text som man kan tro sig se.
Detta med man kan tro sig se stämmer väldigt väl med dina resonemang...

334
Solveig, det är mycket värdefullt att du postat säkert 20 inlägg om att man inte skall diskutera organisatoriska och juridiska frågor. Du verkar verkligen inte ha något bättre att göra...

335
Som jag ser det är denna fråga ställd direkt till Ted. Och om han inte slutat läsa Anbytarforum sista veckan så lär han se den, och förhoppningsvis svara på lämplig plats.

336
Och vad gör dig så säker på att det står BUE?
Det kan teoretiskt sätt stå bVE, men jag är osäker på om vinkeln kan tolkas som ett V eller ännu mindre ett U.
Kan du utveckla?
Och varför ett norskspråkigt sigill?

337
Vid snabba slagningar i Hallands vigselregister på http://www.ddss.nu/ kan jag inte återfinna dem.

338
Och flytta den, kanske bäst till Introducerad adel- Falkengren...

339
Broberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-23
« skrivet: 2005-11-18, 07:26 »
Tyvärr är Gustavi Domkyrkoförsamlings böcker aningen svårkontrollerade, då de brann upp för en 200 år sedan...

340
Och om någon undrar var jag brast var det enkelt. Jag studerade bara frågan snabbt på nätet och hade dessutom en uppfattning om hur det borde vara... Låt min blunder tjäna som ett gott exempel av vikten att läsa på och att inte hänga upp sig på sina egna eller andras teorier.

341
Då får jag be om ursäkt för andra stycket i mitt förra inlägg, jag var felunderrättad. Alltså är det jag skriver där helt fel.
 
Dock, fortfarande kan jag inte se vad det skall ha för betydelse att han var rektor där, och för den delen inte varför det är nödvändigt att så desperat leta en Bureanknytning.

342
Nej, vi kan inte vara säkra på att alla Burar är kända, men däremot är ovanligt många det... Visst kan Jakob Andersson ha en son Kristoffer, precis som vilken svensk bonde som helst vid den här tiden, men vad säger det oss?
 
Rektorn på Kalmar skola var för övrigt INTE Nicolaus Petri, och inte heller hans far var rektor där vid denna tid. Varför för du fram sådana oriktiga uppgifter som underlag för dina teser? (Han var däremot skolmästare i Linköping...)
 
Jag förstår inte varför en del anser att herr Sigge måste ha en Bure-koppling, och så desperat söker den, med stöd av oriktiga uppgifter vid behov.

343
Det föreligger lite äktenskapsförbindelser mellan dessa släkter, ja.
Men jag ser absolut inte hur man kan börja bygga en teori om härkomsten för en präst i Kalmar på att en biskopsdotter, bosatt i Linköping, var gift med sonen till förre superintendenten i Kalmar.
 
Kan någon förklara för mig på vilket sätt detta skulle vara relevant?
Om man nu väljer att tro Burmans ounderbyggda utsagor så skulle detta vara en släkting sådär 8 led bort, och knappast någon man brytt sig om överhuvudtaget, mer än vilken annan prästelev som helst...

344
Följ honom i församlingsböckerna från födseln och framåt. Dessa finns oftast kvar på pastorsexpeditionerna.

345
Låt mig se, hur visar väpnaren Fales gravsten att soldaten Kristoffer Siggesson var släkt med honom?
Och hur visar den att herr Sigge var släkt med Kristoffer?
Och vad visar att Johan Siggesson och Kristoffer Siggesson var bröder, förutom namnet?
 
Som du själv skriver: Ingenting.

346
Men nu är det så att JB har reda på ett antal bröder till Johan Siggesson, dock ej någon Kristoffer... Och denne skall väl enligt de teorier som förekommit ovan ha levt i Medelpad?

347
Vad det gäller Per-Åkes Fardeätt så får den stå för honom, jag vill inte minnas att någon annan övertygats av hans argument, och sist jag tittade på dem vill jag minnas att jag inte såg någon anledning att tro på dem. Varför Sigge skall in i denna icke-existerande släkt är för mig en gåta, då ju varje form av argument saknas för att knyta honom dit.
Utan att ha tillgång till någon genealogisk litteratur så är jag tämligen säker på att Johan Siggessons sigill är känt. Och ingen har någonsin påtalat någon likhet med Sigges bomärke, vilket gör att jag, med reservation för att jag inte sett det, finner det otroligt att en likhet föreligger. Men detta kan andra svara på mer definitivt.
Och som Roger Axelsson påpekat är ingen bror Kristoffer känd till Johan Siggesson. Johan Bureus nämner för övrigt inget om Sigge Kristoffersson, trots att de var rätt samtida...

348
Var förekommer de solklara belägg i andra källskrifter som du talar om Göran?
Vem har inte tagit Niclas på allvar? Jag har då gjort det, och jag har då inte märkt att någon annan inte gjort det, även om en del funderat på om det verkligen är bokstäver eller om det bara är delar av ett bomärke.

349
Skillnaden är, förutom närvaron av bevis om hans släkttillhörighet, att han hade en vase i sitt vapen.

350
Om man byter bomärkesstamp så kan förändringen ske rätt abrupt. Och det är fullt möjligt att byta stamp.
 
Vad det gäller sigillen så är det nog bäst att presentera sina tolkningar på renritningar, pilar i massor ger bara kaos.
 
Men sedan måste man vara vaksam mot bias, mot viljan att se det man vill se. Att till exempel se en böjd arm bara för att en 1300-talsadelsman hade en sådan i sitt vapen, och andra adelsmän på 1600-talet upptog den är ett sådant exempel.

351
Jag föredrar för min del Peters expertarbete framför gryniga bilder som den ovan, som för övrigt innehåller otroligt mycket mer tolkningar och försök att se saker än Peters stiliseringar.
 
Varför skulle Sigge inte ha kunnat byta märke i sitt sigill? Jag har hört talas om andra fall där så skett.

352
Jag tror inte att någon skulle se något större samband mellan Sigges bomärke och Vikens bomärke om inte en väldigt stor vilja förelåg.
 
Kristoffer Siggesson kan mycket väl vara en orsak till att Sigge dök upp i Burehärvan, men troligen som inspirationskälla snarare än något annat.

353
Bra jobb av Förbundets representanter.
 
Bara en fråga för tydlighetens skull. Jag antar att DI ansåg det OK att diskutera lagöverträdelser i äldre tid?
 
Var det någon som påpekade att svenskar också är en etnisk grupp ur ett perspektiv?

354
Helt överens om detta.

355
Har några tidningar eller andra informerats om DI:s osanningar?

356
Jag håller med Johan om att släkttavlor till 100 % skall motsvara det bästa tillgängliga källmaterialet. Vill dock tillägga att där källmaterialet inte räcker, där skall man inte gå vidare med släkttavlan.

357
Vad det gäller nyare dödsfall bör väl regeln snarare vara att de närmsta anhöriga (barn, barnbarn, partners och möjligen syskon) skall vara de som avgör hur mycket som får skrivas. Dessa skall ha rätt att avgöra vad som får publiceras eller inte, och ingen annan.

358
Låt mig se.
Den knutna armen har aldrig kunnat kopplas till Buresläkten.
Det är ett litet b och ett stort E. Något egendomligt att börja sitt namn med versal och sluta med gemen.
Jag har aldrig hört talas om detta sätt att förkorta namn. Jag vet inte om Peter, som är oändligt mycket kunnigare än mig vad det gäller ofrälse sigill, har det.
Varför kan det inte ha stå för bRÄNDE eller vad som helst annat som börjar på b och slutar på E?
Och varför måste det ha en bokstavlig betydelse?

359
Visst har Kaj rätt. Skall man vara exakt så är det så att vi inom släktforskning helst vill veta vilka som var föräldrar till en person, men i brist på det vilka som ansågs som föräldrar. Här och var avviker säkerligen en antavla från biologin, men den får aldrig avvika från det andra villkoret också.
 
Vad det gäller Johan så är en möjlig skillnad mellan oss att jag anser att verkligheten finns, och inte är en konstruktion.

360
Men nu är släktforskning på ett sätt en mycket konkret biologisk vetenskap, som rent krasst kan sägas bestå av vem tog vem, om man får vara riktigt brutal i språket. (Men berätta inte för DI att vi i grunden utreder människors sexuella beteenden...) Och dessa biologiska förhållanden försöker vi sedan utreda så gott det går med hjälp av källmaterialet. Det går ofta rätt bra att få en rimlig, sannolik bild av vad som hänt.
Kom ihåg, vi studerar en fysisk verklighet, bortom alla postmoderna konstruktioner.
Och jag tycker Kajs exempel är utmärkt.
 
PS
För att citera signaturen Torbjorn på Vetenskap och Folkbildnings forum (www.vof.se):
För att diskutera grundfrågan: om någon pappskalle ifrågasätter verkligheten så brukar jag hänvisa till de de facto experiment som lätt avgör saken. Senast hävdade en postmodernist dylika tankar (att man inte kan vara säker på något, etc). Jag inbjöd honom givetvis till Göteborg för att hoppa ner från skyskrapan Läppstiftet och bevisa sina teser, men fegisen backade ur.
I själva verket kan alla de som tvivlar på sina sinnens vittnesbörd om universums existens botas med piskrapp.
DS

361
För egen del så föredrar jag att inte skriva in mina dagdrömmar i min antavla. Däremot kan det vara intressant att studera hur en tradition har uppstått, till exempel hur traditionen om att individen i Drottningätten var släkt med varandra uppstod runt förra sekelskiftet, och hur den sedan kom att kompletteras med en kunglig härstamning på 1950-talet. Sådana fakta hjälper ju vid bedömningen av hur trovärdig en genealogi är, eller hur?
 
Man kan naturligvis påstå vilka orimligheter som helst, men jag tycker att det finns bättre forum för att diskutera skönlitterära konstruktioner...
 
Nej, jag ser ingen anledning att sluta bemöta diverse fantasier när de dyker upp, även om jag anklagas för att vara auktoritär om det råkar vara så att jag påpekar logiska brister och bristande underbyggnad i form av källor, eller när jag påpekar att källorna talar i annan riktning...
 
För det är lätt att visa att jag har fel. Leta bara upp samtida källmaterial som visar det, istället för att hänga upp er på vad som står i diverse helig sekundär litteratur.  
Släktforskare borde veta bättre än bokstavstroende predikanter, men det finns tyvärr många bokstavstroende även bland oss.

362
Men som sagt, inom genealogi finns i grunden rätt och fel, och bara en sanning.
Vad vi gör är att försöka hitta denna sanning.

363
Eller så står det om honom i Dalslands handlingar. Där finns det också män vid namn Kristoffer... Det är bara det att det är mindre sannolikt, och framförallt helt obevisat. Och jag skrev för övrigt bara att en person som första gången uppträder i Småland, honom skall man i första hand leta efter i Småland. Du bör nog fundera lite till vad det betyder, för du verkar inte ha förstått vad jag skrivit.
 
Men uppenbarligen har du fastnat för Johan Siggesson, trots att ingen bror Kristoffer är känd för honom... Och menar du att man kan anta släktskap bara för att en person jobbar hos en annan, ja, ja, sådana argument finns det väl ingen anledning att bemöta, de bemöter sig själv...

364
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-22
« skrivet: 2005-11-12, 15:55 »
Nej, tankesättet att man inte bara ska gå på hörsägen och fördommar, utan kräva mer handfasta bevis för att saker är trovärdiga är ju väldigt förkastligt.
 
Och jag tänker fortsätta att begå den stora synden att tänka själv, och inte tro på allt bara för att det skrivits, utan bedöma om det är rimligt, hoprört eller felaktigt.

365
Dock handlar genealogin om att utforska en högst konkret verklighet, för att vara krass i grunden vem fick vilka barn med vem?
Och för varje person finns det bara en korrekt fader och en korrekt modder. Det är dessa vi försöker hitta.
(Bra att påminna om den handfasta biologi vi jobbar med ibland...)

366
Knytningen mellan Johan Siggesson och Sigge Kristoffersson är alltså att Johan, tillsammans med ett antal andra krigsherrar, en gång plundrat Sigges granne...
 
Det glädjer mig att Kaj har ett lika enkelt sinnelag som jag, och att också han anser att en person som första gången uppträder i Småland, honom skall man i första hand leta efter i Småland, i synnerhet som han inte har någon känd anknytning någon annanstans...

367
Bara en lite fråga.
Gift i Nya Sverige 1704.
Kallades det fortforande så på den tiden? Både Holland och England hade väl hunnit errövra det då?

368
Det finns ett påstående, ja. Det finns många påståenden. Men om någon nu kunde underbygga dessa påståenden med källhänvisningar skulle de genast bli mer intressanta, i synnerhet om källhänvisningarna mot förmodan skulle röra samtida källor...
 
Dessutom är det grundligt utrett ovan att han inte var släkt med sin påstådda farbror i Kalmar, och alltså näppeligen bör ha skickats till honom.
 
Så börja med att spalta upp vad som är känt om honom i samtida källor.
Avlägsna alla senare, obelagda påståenden, inklusive Burman.
Leta mer källmaterial.
Sedan kan man börja bedöma om Burman och andra har något att tillföra...

369
Det är liksom det jag försökt antyda rätt länge, Niclas...  
Jag vet mycket väl att det krävs ansträngning för att hitta källor, Leif. Men det är det som krävs, det finns inga genvägar. Och så snart du kan visa på samtida material som visar varifrån Sigge kommer, då stämmer inte längre mitt påstående om att vi idag inte vet varifrån han kommer... Men i grunden  är problemet enkelt. Vi känner inte till några samtida källor som visar varifrån Sigge kommer. För att få en aning måste vi hitta källor.

370
Ja, något samtida källmaterial krävs allt för att jag skall bli lite mer övertygad. En notering i en dombok, något i domkapitlets arkiv, vad som helst från hans egen tid...
Burman visste säkert saker vi inte vet idag, men bevisligen har han rört ihop en hel del också, och verkar ha dragit väldigt stora slutsatser på väldigt bristande underlag. Han är alltså inget sannigsvittne.
Och äldre genealoger har ofta rört till saker.
 
Som sagt, det är lätt att visa att jag har fel. Bara leta upp samtida källmaterial som påvisar släktskapet. Tills dess kommer jag att hävda att vi inte vet, men att han första gången dök upp i sydöstra Småland.

371
Det finns inga hänvisningar till samtida källor, mer än detta sigill, vad det gäller eventuell Medelpadsanknytning, som ju helt bygger på Burespåret. Lätt kollat med andra ord...
För vad knyter Kristoffer till Sigge mer än namnet. Varför skulle just han vara mer intressant än alla andra Kristoffer Siggesson, som säkerligen fanns vid denna tid, eller för den delen alla Kristoffer? (Ser jag kastade om namnen i mitt förra inlägg.) Att det sedan fortfarande finns en teoretisk möjlighet att denne man är hans far är en annan sak, men vänligen leta upp källmaterial som visar det i så fall...
 
Jag har inget emot om det stämmer i något herdaminne eller hos Burman, eller någon annan. Jag bara är av den uppfattningen att den som hävdar ett visst förhållande, till exempel att Sigge är från Medelpad, är den som har bevisbördan gentemot dem som inte vet.
 
Pseudoskeptiker är ett skällsord som brukar användas när pseudovetenskapare har slut på argument, och jag känner mig snarast hedrad av att klassas som så pass nogrannt vetenskaplig av dig...
 
Som sagt, upp till bevis. Och inga fler påhitt om att saker står hos Bureus.

372
Men Leif, kan du, nu när du vet att Kristoffer inte kopplas till Burarna hos Bureus, skall ha någon anknytning till Medelpad, och varför inte Småland, där han bodde i ungdomen, är huvudspåret?
För bara för att ett av hans barnbarn gifte sig med en annan prästs dotter (det var extremt vanligt med giften mellan prästbarn) så behöver detta inte betyda att han hade anknytning till just denna svärdotterdotters hemtrakter. Skall vi använda den metoden bör vi undersöka samtliga barns och barnbarns äkta hälfters hemtrakter...
 
Vad jag som sagt saknar är ett enda samtida belägg som knyter honom till Medelpad. Visst är Sigge Kristoffersson en teoretisk möjlighet, men det är alla Siggar i hela Sverige som var fertila vid den tiden.

373
Jag skulle bli mycket glad om någon kunde presentera argument varför denna smålänning skulle komma från Medelpad.
Jag skulle endast dra en slutsats om en Kristoffer påträffades i Medelpad, nämligen att han kan ha förvirrat någon sentida forskare. För den enda koppligen mellan Sigge och Medelpad som är känd är att det skulle ha stått Bure i hans sigill, vilket det inte gör...
För Sigge står inte omnämnd i Bureus släktbok alls. Det är först senare genealoger som fantiserat in honom där..
 
Herr Sigge kan lika väl vara född i Dalsland eller Finland som i Medelpad. Men vi vet att han första gången dyker upp i Kalmar.

374
Och om det finns en Kristoffer Siggesson i Dalsland är han lika trolig. Det finns absolut inget, förutom detta sigill och sentida spekulationer, som tyder på att Burarna har något med Kristoffer att göra.
 
Och vad det gäller en rät vinkel med spetsen neråt, har jag för mig att heraldikerna kallar det för spets. Och det finns otal släkter med spets i vapnet. Varför just jämföra med Faretegns böjda arm, som inte ens är samma sak? Och Faretegn är sedan länge utmönstrad från Burarna...
 
Nils Faretegnsson var en norrländsk lågadelsman på 1300-talet, om jag inte minns fel.

375
Det stämmer att det viktigaste beviset för att Sigge skulle höra till Burarna varit sigillet.
 
Naturligtvis tar man ofta bort några bokstäver om man vill få plats med ett namn i ett sigill.

376
Eftersom att namnet Bure med största sannolikhet är taget efter Bureå, varifrån släkten kom, så är det väl så gott som säkert att det inte har med bue att göra.
 
Och i mitt tycke som fritidsforskare så verkar det underligt att börja sitt namn med en gemen, sedan framhäva mittbokstaven som en jätteversal, hoppa en bokstav och avsluta med en gemen.
 
Min slutsats är att i den mån det står något står det VbE eller bE med en rät vinkel över.

377
17 Juridik / Häxeridomar
« skrivet: 2005-11-09, 17:52 »
Gatlopp innebar att det stod folk på båda sidor och slog med käppar mot den dömde. I detta fall 80 man. Normalt skulle man springa ett stort antal gatlopp.
 
Har för mig att jag läst någonstans, troligen i en bok av Arne Jarrick, att allmogen inte var så förtjust i medverka till gatlopp, utan att det kunde inträffa att endast barn infann sig för att stå och slå, vilket gjorde straffet något mindre inhumant.

378
Jag håller helt med om att V:et är det centrala. Dock så kan det också stå för en ort, eller helt enkelt vara en 90 graders vinkel.

379
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-19
« skrivet: 2005-11-09, 13:15 »
Första gången jag tycker att Anbytarvärden lika väl kan radera ett av dina inlägg, Eva...

380
Nu är det väl i sig så att de fem nationella minoritetsspråk vi har inte nödvändigt svarar mot grupper som behöver separat behandling. De som talade tornedalsfinska bodde stationärt som alla andra i sina trakter, och kan hanteras inom sina socknar lika bra som skåningar och smålänningar. Samer behöver däremot speciell hantering genom att de var mer rörliga. (Dessutom vill jag minnas att två samiska språk är klassade som minoritetsspråk, medan samisktalande i äldre arkivmaterial behandlas på samma sätt oavsett språk.) Resandeforskning omfattar rent generellt personer som levde på ett visst sätt, oavsett om de talade romani eller svenska, däremot föreligger speciella problem. Långt ifrån alla judar talade jiddisch, men ändå föreligger vissa gemensamma saker vad det gäller mosaiska trosbekännare. De språk vallonerna talade är inte ens klassade som minoritetsspråk, ändå finns det behov av att diskutera vissa speciella problem.  
Så låt inte regeringens beslut om minoritetsklassning styra rubriksättning.

381
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-10
« skrivet: 2005-11-08, 11:40 »
Torsten skall ha all heder för sina föredömliga inlägg, där han lämnar relevanta upplysningar och utreder problemen ordentligt.

382
Bohuslän är ett av de landskap som utmärks av en stor mängd bokstavstroende präster. Att diskutera trosfrågor med dessa kan vara tröttande, då de inte är mottagliga för sakargument, utan bara hänvisar till vad som står skrivet i just den skrift de anser helig, även om den är en senare partsinlaga, istället för att försöka ta in samtliga relevanta texter i frågan och bedöma dessas trovärdighet.
 
Jag blir alltid lika sorgsen när jag stöter på släktforskare som har dessa präster som förebild i sin argumentation, som sker här.

383
Även om jag i sak håller med om att anmälaren orsakat stor skada, och jag har betckat mig från kontakt med denne, så vill jag påpeka ett par saker.
 
Förbundet har enbart föreningar som medlemar, inte enskilda. Alltså kan enskilda ej uteslutas därifrån.
Förbundet äger inte rätt, och skall inte äga rätt, att förelägga medlemsföreningar att vidta åtgärder av något slag. Däremot kan Förbundet naturligtvis kritisera medlemsföreningar.
Mycket få, om någon, medlemsförening, har uteslutningsparagrafer, och kan alltså inte utesluta medlemmar. (Det kan inte Förbundet heller.)
 
Sedan är det upp till varje medlemsförening att fundera över vilka som är lämpade representanter, men det är en annan sak.
 
Jag vill inte att principen att medlemsföreningarna styr Förbundet, och aldrig tvärtom, skall rubbas. Denna anmälan har orsakat stor skada redan, låt den inte bli större genom att dessutom kraftigt förskjuta makten inom Släktforskarsverige till Sundbyberg.

384
Peters tolkningsförslag verkar mycket troligt, då det ju utgår från vad man faktiskt ser, inte från vad andra tror sig ha sett eller skulle vilja se.
 
Om sedan bokstavskombinationen VbE eller bVE betyder något är en annan fråga.

385
Jag måste instämma med Kaj, vad talar för att ägaren tänkt sig att det skall stå Bure? För mig känns det som om vi har ett cirkelbevis, ägaren är av Buresläkte, eftersom det står Bure i hans sigill, och det står Bure i hans sigill eftersom han är av Buresläkt.
 
För mig är det väl många linjer som saknas för att jag skall kunna hålla det spåret som sannolikt. Dessutom, vad säger att det är just dessa linjer som saknas och att till exempel inte tecknet nere till höger är ett B, med tanke på att det i den nedre delen finns en rätt tydlig upphöjning till höger, och att en sådan, med samma resonemang kunnat finnas på den övre delen?

386
Gustav Vasa gifte sig 1531 med en kvinna, som blev Sveriges drottning. Denna kvinna kom från ett annat land, och tillhörde alltså en etnisk minoritet i Sverige. Med denna kvinna fick Gustav bland annat sonen Erik. Denne son har efterlämnat ett stort antal ättlingar, både i Sverige och utomlands, även om jag är osäker på om jag får berätta hur detta gått till. I vilket fall, måste jag spåra upp samtliga ättlingar till drottning Katarina, innan jag får skrriva här att hon kom från Tyskland?
 
I så fall så blir i princip varje diskussion om historia på nätet förbjuden...

387
Tidskrifter där en ansvarig utgivare styr innehållet och bestämmer vad som kommer in (i teorin, personen kan ha delegerat besluten, men har ändå ansvaret) skyddas av Tryckfrihetsgrundlagen även på nätet. Forum där ingen kontrollerar vad som skrivs i förväg skyddas inte.

388
Glädjande nog så får fotografer ofta hjälp att städa sina äldre arkiv av mus?er. Mycket finns alltså kvar. Jag vet att LarsOlof Lööf arbetar med fotosamlingarna på Stadsmus?et i Göteborg, och han har enbart varit positiv i sina kommentarer till Porträttfynd.

389
Det går inte att komma runt PuL för diskussionsfora. Tyvärr. Rötter är PuL-skyddat, men Anbytarforum är det inte.

390
Rasist är i mitt tycke en person som anser att raser existerar, och att dessa spelar roll för hur man skall behandla och värdera folk, eller person med närliggande värderingar. Att sedan termen borde vara inaktuell är en ljuv dröm...

391
Yrken A / Auskultant
« skrivet: 2005-10-31, 22:51 »
Skulle inte helt förvåna om han studerade juridik i Lund.

392
Sedan en annan fråga till DI. Är inte svenskar att btrakta som en etnisk grupp, på samma sätt som de andra? Lika omöjlig att definiera, lika luddiga gränser, men dock den största etniska gruppen här i landet, och därmed mest omdiskuterad... Möjligen kan man tycka att instruktionstexterna borde ändras så att det framgår att man under Etniska grupper diskuterar specialproblem andra etniska grupper än svenskar, då detta är den överlägset vanligaste gruppen bland dem som levt i Förbundets verksamhetsområde, och därför diskuteras på andra ställen...
 
Jag är i princip kritisk till varje etnisk eller rasmässig klassificering av människor, då jag anser att det rör sig om glidande skalor. Däremot kan det vara funktionellt att arbeta utifrån att olika människor mer eller mindre tillhört en grupp som erbjuder vissa specifika forskningsproblem. Men eftersom att DI verkar arbeta utifrån ett grupptänkande av detta slag så bör de väl ta konsekvenserna.

393
Diverse knepiga diskussioner har väl tenderat att poppa upp under Ordet är fritt, och kändisarna skulle väl kunna återuppstå där om inte annat... Jag har länge förespråkat att diskussionerna under denna rubrik skall föras in under olika, i en del fall nya, rubriker under Övriga ämnen (gärna omdöpt till Närliggande ämnen eller något sådant), och att det som blir kvar skall få rubriken Övrigt om släktforskning.
 
SvDB innehåller faktiskt uppgifter om levande under förutsättning att man vet lite kringfakta. För om en person efterlämnat en ännu levande änka eller änkeman, så ser man när dessa gifte sig. Oftast harmlöst, men gäller dock levande.
 
Att rasbegreppet lagts till så sent som 1991 är anmärkningsvärt, ovetenskapliga begrepp borde inte få förekomma i lagtexter. Staten skall väl motverka fördomar och föregå med gott exempel. Det borde gå att beskriva det hela bättre...

394
Jag finner det för egen del mycket märkligt att det i en lagtext talas om en människas ras. Redan på 1930-talet kunde genetiker konstatera att människor inte kunde indelas i raser, även om det tyvärr tagit tid för dessa slutsatser att få genomslag.
Kungliga VetenskapsAkademin har också dragit slutsatsen att begreppet inte går att använda om människor, vilket gör det hela anmärkningsvärt...
 
Mer läsning här:
http://www.physto.se/~vetfolk/Folkvett/20002raser.html

395
46 Ordet är fritt om släktforskning / Tack för hjälpen!
« skrivet: 2005-10-26, 23:44 »
En god variant är att man tackar och på samma gång lämnar lite info om vad man hittade när man kom vidare. På så sätt så kan man dessutom glädja andra, och kanske rent av hjälpa till lite själv.

396
46 Ordet är fritt om släktforskning / Tack för hjälpen!
« skrivet: 2005-10-26, 21:14 »
Ett tack är aldrig fel, även om jag hjälper ändå.

397
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2005-10-26, 17:12 »
Jag förstår helt enkelt inte vad Carl Milles staty har för relevans i sammanhanget. Förklara!
 
Vad det gäller sakinnehållet i ditt inlägg så har Kaj Janzon redan grundligt visat hur fel du har, finns ingen anledning att gå mer in på det.
 
Och vad det gäller min doktorandutbildning, så länge statyerna inte saliverar är den inte direkt relevant, förutom att den ju ger goda kunskaper i vetenskapligt tänkande, och hur man känner igen dålig forskning.

398
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2005-10-25, 13:36 »
Kan någon vänlig själ förklara för en oförstående vad man kan dra för slutsatser om släktskap med folkungaätten av likheten mellan en runsten och en Carl Milles-staty???

399
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2005-10-25, 09:34 »
Jag antog att testamentet utställdes innan hans död. Om Karl Ulfsson testamenterade godset måste han ha gjort det före sin död... Eller? Du skriver i sig annorlunda...
Vad talar för att godset var fäderne?

400
Var bara medveten om att folkräkingarna 1890 och 1900 innehåller en hel del fel, och inte bör användas som annat än ledtrådar var man skall kolla. Detta gäller för övrigt i varierande grad även andra CD-skivor, men speciellt dessa.

401
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2005-10-24, 16:30 »
Möjligt är också att Karl Ulvsson förvärvat godset vid vilken helst fram till den 28 maj 1269. Vi vet inte. Vi lär aldrig få veta. Vi saknar underlag för spekulationer.

402
Krabbe / Krabbe
« skrivet: 2005-10-22, 23:55 »
Det finns en Krabbesläkt på Tjörn på 1600-talet. Kan för stunden inte sambanden, men det är ett spår värt att kolla.
 
PS
Tjörnkrabbarna är lågadel.

403
Bara som kuriosum, kan någon hitta vigseln, och när man började lysa för dem?

404
Exakta datum för vigseln saknas knappast i kyrkoböckerna. Jag tror att det är en mycket god id? att studera sådana detaljer innan man börjar spekulera om en persons ev utomäktenskapliga börd.
Uppgiften om avsaknaden av tradition är rätt talande.
 
Vad det gäller arvsgången för x-kromosomen var det bara en komplettering av Ralfs inlägg jag gjorde. Jag ser inte vad en DNA-expert har att tillföra, förutom att det förekommer överkorsningar mellan kromosomer, så anlag ibland flyttar sig. Jag bara drog lite basal genetik.

405
Bara en detalj. X-kromosomen ärvs så här:
En man får sin från sin mor.
En kvinna får en från varje förälder, och lämnar vidare en av sina två till ett barn.
 
Alltså kan en kvinna ha fått sin x-kromosom från sin farmors far, farmors mor, morfars mor, mormors far och mormors mor.
En man kan ha fått den från morfars mor, mormors far och mormors mor.
 
Däremot ärver man oftast mitokondrie-DNA på raka mödernet, men detta är mindre och därför mindre exakt för släktskapsbestämning.
 
Vad det gäller det påstådda släktskapet har jag inget att tillägga.

406
Som jag skrev ovan går det alldeles utmärkt att som ÄSF gör, skriva om en ätt som en samling besläktade individer.  
 
Däremot så krävs det rätt mycket mer för att kunna hävda att en ätt har agerat på ett visst sätt, att ätten som kollektiv eftersträvat vissa saker, så behöver man visa att de vid ett givet tillfälle individerna inom ätten antingen upplevt att de hörde samman och utgjorde en grupp, eller att det inom en ätt finns en mystisk kollektiv själ.
 
Det är alltså inte frågan om att vi skall förändra det namn vi av bekvämlighetsskäl har valt. Det är däremot frågan om att man skall vara mycket försiktig att tänka på en ätt som ett kollektiv med medvetande om just den ättens intressen.
 
Snarare bör vi vara medvetna om att varje person som sorteras in i Bureätten, eller vilken annan ätt som, hade olika intressen, och hade olika nära släktingar, med olika härstamning, som han eller hon på olika sätt samarbetade med, gynnade, etc.
 
Jag kan inte inse var skillnaden mellan mig och ÄSF ligger i. Inte heller ÄSF betraktar ätter som något annat än besläktade individer. Där finns inga tankar om att ätterna nödvändigtvis agerat som kollektiv, utan tvärtom att de olika personerna agerat som individer inom de specifika släktnätverk som just de ingick i.

407
På ett sätt har Per-Åke helt rätt, det är irrelevant huruvida Bureättens medlemmar räknade sig som en grupp eller inte, om man bara betraktar begreppet som en ren sorteringsfunktion och biologisk koppling. Om man däremot talar om Bureättens maktpostition, baser och liknande så är det relevant, eftersom sådana diskussiner antyder ett samband mellan personerna på ett socialt plan. Om man vill leda i bevis att Bureätten var en maktgruppering så måste man alltså först påvisa att individerna inom gruppen betraktade just denna som en grupp, kännde extra samhörighet med andra som vi idag betraktar som medlemmar i Bureätten.

408
Vad jag efterfrågar är i detta fall inte så ofta belägg för biologiskt släktskap, det är vi i allmänhet överens om. Vad jag efterfrågar är om någon kan visa att dessa personer uppfattade sig som en grupp.
 
Det är märkligt vad mycket personangrepp som sker här, och vad lite sakargument.

409
Och jag frågar med en dåres envishet. Hur kan vi veta att en enda av dessa personer ansåg sig höra till Bureätten?  
Du behöver bara ge ett enda vettigt svar Lennart, så slipper du den frågan.
 
Självklart så var man då intresserad av vilka som var ens släktingar. Självklart hade dessa släktband betydelse. Men ingen har framfört argument för att Bureätten såg sig själv som en grupp, snarare än att varje enskild ättling till Herse ansåg sig ha ett antal olika släktingar av olika härstamning.  
 
Anledningen att man betonar Bureättens betydelse tycks mest vara bekvämlighet. Släktrelationerna finns utredda...
 
Det är tvärtom mycket sannolikt att det fanns en massa icke-buriska släktrelationer som var lika viktiga eller viktigare, men att dessa inte finns dokumenterade idag.

410
Snabbt tillägg. Frågan om varför dessa personer skall betraktas som en enhet besvaras inte, jag ser inte varför de inte kan betraktas som ett antal individer som ingår i olika nätverk, baserade på bland annat släktskap, även om de råkar ha en fjärran gemensam anfader...

411
Det är svårt att föra diskussionen framåt om det hela tiden behöver rensas bort missförstånd, historiska missuppfattningar och så vidare.
 
Om det är en ovidkommande sidofråga vilka vi pratar om, ja, ja, ja, tyck det då. Och fortsätt prata om folk som du inte vet vilka det är. Säkert mycket givande.
 
Och jag kan lova dig en sak. Så länge brister i källkritik och historisk metod förekommer kommer jag att påpeka dessa. Jag kommer att envisas att påpeka hur väl olika tankar stämmer med vad som tidigare är känt, vilka jämförelser med andra delar som är relevanta, och vilka brister som finns i argumentationskedjorna.
 
Och jag noterar som sagt med intresse att du inte väljer att svar på min fråga, utan istället angriper mig. Uppenbarligen har du mycket gott om sakargument vad det gäller varför man skall betrakta Bureätten som en enhet.

412
Lennart. Du får gärna bevisa att det du kallar Bureätten var en grupp som uppfattade sig själva som en enhet, och inte ett antal individer med diverse släktband åt olika håll.
 
Innan du har gjort detta är det inte meningsfullt att föra diverse hypotetiska resonemang om basområden, inflytande och så vidare...

413
Låt mig se. Som Kaj skrivit under Övriga ämnen-Medeltiden-Styresholm. Det finns ett av riksrådet utfärdat brev från 10 oktober 1398 som är utfärdat från Almare-Stäket, där ett antal slott i Nordlanden omnämns, bland dem Styresholm. Detta brev förvaras idag, som Carl påpekat ovan, på danska Riksarkivet. Det är detta brev som biskop Rhyzelius läst fel i 1744, och tolkat Styresholm till Birisholm. Den som vill återuppväcka Birisholm bör alltså börja med att visa att detta brev är feltolkat...
 
PS
Märker att både Kaj och Carl satt och skrev samtidigt som mig...

414
Låt oss ta en sak i taget. Vad det gäller ett riksrådsbrev som omnämner Birisholm är saken enkel. Leta upp brevet. I original. Det finns sannolikt på Riksarkivet. Visa att där står Birisholm och inte Styreholm.
 
På samma sätt som alla orter som heter något på Ols- eller Olof- är uppkallade efter samma person så måste naturligtvis alla orter som heter något på Fal- vara uppkallade efter samme Fale.
 
Sedan vad det gäller adliga gravstenar så vill jag inte minnas att jag skrev någonstans att de bara fanns i Norrland, de finns i hela Norden. De ser ofta ut som den Ulf skriver om, och ligger ofta över lågadelsmän. Det enda gravstenen visar är att där någon gång begravts en man som var finare än en vanlig bonde.

415
Den stenen visar att en person med adligt vapen begravts där. Det finns ett förhållandevis stort antal gravstenar av denna typ, vars ägare är identifierade och namngivna på stenarna som högst ordinära lågadelsmän. Stenen finns naturligtvis. Men de historier som berättas runt den är oftast ogrundade. Konkreta belägg i form av samtida dokument skulle nog vara mer användbara, om sådana nu finns.
 
Det glädjer mig Lennart, att du helt håller med Kaj om det fullständigt orimliga i tolkningen om Birisholm, liksom du till exempel helt hållit med honom om att även professorer måste ange källor. (Även om du på något sätt lyckades formulera dig aningen otydligt så att det tycktes som att du ansåg att om man uppnått något så beundransvärt som professorsvärdighet så slapp man sådana petitesser.)

416
Jag vet inte, men jag har för mig att det till att börja med brukar hjälpa att redovisa vilka samtida källbelägg som finns för att Norrland styrdes från Birsta om man vill ha någon undersökning.

417
Bråck / Bråck
« skrivet: 2005-10-17, 23:51 »
Bråck. Stavningen var inte så konstant förr...

418
Som framgår av Kajs inlägg är detta inget genombrott utan ett missförstånd. Sådana är vanliga inom Bureforskningen.

419
Kan du friska upp mitt minne Kaj, och berätta vem mer som ser det som en fördel för digitaliseringssatsningar med flytten av RAÄ?

420
Jag tror att alla här vill ha mer digitalt arkivmaterial. Men jag tror inte att någon annan här ser det som fördelaktigt för att nå framgång i den frågan att flytta RAÄ till Gotland... Ingen annan ser något samband alls mellan frågorna...
 
Däöremot kanske man skulle kunna förlägga en del av denna hypotetiska digitaliseringsverksamhet där, till exempel indexering och annat. Det vore bra både för kulturvården och Gotland.

421
Tack för upplysningarna. Bör nog skaffa den boken.
Jag jobbar inte med orginalen, utan med maskinskrivna avskrifter jag gör register till, men dessa avskrifter brukar vara välgjorda, så jag ska kolla upp om det står ort.
 
För övrigt är det möjligt att vi har ett visst intresse av samarbete vad det gäller att hitta vilket norskt material som är av intresse från denna tid.

422
Framförallt startas det varje år ett antal nya myndigheter (vilket man i sig kan diskutera.) Varför inte placerta dessa nya myndigheter på Gotland etc? Och varför inte välja myndigheter med något bredare rekryteringsbas? Jag är övertygad om att det finns myndigheter med ett bredare urval av mindre specialicerade tjänster som hellre kan flyttas. (Vilket dels skulle innebära att det gick lättare att hitta nya anställda, dels att det gick lättare att få jobb för dem som inte vill flytta med, eftersom deras arbetsmarknad vore större...)
 
Och Kaj. Du har inte specificerat hur man snabbt ska få tag på den kompetens som behövs... Eftersom du nu är så övertygad att det går.

423
Jag sitter och går igenom  länder över gårdstagor från Bohusläns norska tid. Det är före 1631 oftast daler, därefter riksdaler, men även örtuggar och skilling dyker upp.
Hur hänger de ihop?
Är det för övrigt någon som har klart för sig systemet för beräknig av treårstaga och förstataga?

424
Det kan inte vara Ersson? Är dock osäker på första bokstaven...

425
Du tolkar helt rätt.
SAOL:
liderlig: Osedlig, otuktig
Kan möjligen antyda att du bör hålla utkik efter andra barn också...

426
Snabbt få kompentens.
Kaj A! Jag skulle vilja välkomna dig till verkligheten lite. Börja på en arbetsplats där det krävs att man är disputerad och har tio års erfarenhet inom den typen av verksamhet för att kunna ta en hel del tjänster. Försök att med ett par månaders erfarenhet fylla platsen efter en person som haft platsen i tio år. Det skulle gå käpprätt åt ...
Jag jobbar själv på en kunskapsintensiv arbetsplats, en universitetsavdelning. Jag kan intyga att de som avslutat fem års doktorsutbildning inte ligger i närheten av att behärska det fält de doktorerat inom. Det krävs en fem, tio år till för att behärska det bra. Naturligtvis är det fullt möjligt att lära upp enstaka nya om det finns erfarna kollegor, men att snabbt få kompetens är omöjligt.

427
Redan fast i beroendet? ;)

428
Förnamn - I / Ingeborg / Ingebor
« skrivet: 2005-09-25, 12:00 »
Ett exempel på hur namnet Ingeborg kan variera från länsräkenskaperna för Bohuslän 1601-1657 i Danska RA.
1601 Jngeborch
1602 Ingeborrich
1603 Ingeborg
1612 Ingeborrig
1613 Ingeborre
1613 Ingeborig
1626 Ingebaar
Som ni märker varierar stavningen kraftigt på 25 år, variationer som knappast beror på ett svajigt uttal, då alla exempel är från Tjörn, och många gäller samma person.

429
Varken Niklas, Niklas eller Jonas har till skillnad från Ingegerd och jag användarkonton, vilket fullständigt eliminerar risken för förväxlingar. Skaffa sådana istället för att ständigt göra inlägg om vem som skrivit vad, så slipper ni alla problem! Enda kraven är att man finns, är medlem i någon medlemsförening i Förbundet och betalar 100 kr. Och det är det väl värt att slippa detta tjat?

430
Niklas: Om du skaffar ett användarkonto går det åtmintone att se när det är du som skriver...

431
Och varför bry sig om nya län? Jag använder fortfarande gamla hederliga Älvsborgs och Skaraborgs län för att ange socknars läge, det passar mig utmärkt i det fallet. (Och det behöver inte ha något med min åsikt om Västra Götalandsregionen att göra...)

432
46 Ordet är fritt om släktforskning / Namn som rebus?
« skrivet: 2005-09-19, 13:49 »
Jag har sett en man med modersnamn på 1800-talet på Tjörn.

433
46 Ordet är fritt om släktforskning / Namn som rebus?
« skrivet: 2005-09-19, 07:29 »
Patronymikon brukades allt bland bönder på medeltiden. Däremot var det inte så vanligt att skrivarna satte ut det, men det är en annan sak. För att ta ett hastigt exempel så är min ofrälse ana Simon Dyresson belagd 1377 med detta namn. (DN III:413).

434
46 Ordet är fritt om släktforskning / Namn som rebus?
« skrivet: 2005-09-18, 22:55 »
Vad hade modern för patronymikon?

435
Sannolikt. Jag har skrivit om det hela tidigare här:
Anbytarforum: Ordet är fritt!: Reklam från Hans Ankarstjerna

436
Jag vill minnas att jag fick reklam för denna sida av en person som av namnet mailet var undertecknat med att döma var en kvinna, men som av avsändaradressen och avsändarnamnet att döma var baron Bertelsen... Frågan är om han lider av vacklande könsidentitet, eller om det bara var ett sällsynt klumpigt misslyckat försök att göra reklam för hans sida genom att låta någon annan tipsa om den...

437
Förnamn - I / Ingeborg / Ingebor
« skrivet: 2005-09-16, 20:03 »
Och vad kallar du mannen i mitt exempel och varför?
Och vad kallar du hans barn, om en kallas Oluff Pährsson i födelseboken och en Oleana Persdotter? Det är, så vitt jag kan se det, omöjligt att vara konsekvent i valet av stavningsvarianter, i synnerhet som samma namn tidvis kan stavas olika i samma dokument. Hur gör du då?

438
Förnamn - I / Ingeborg / Ingebor
« skrivet: 2005-09-16, 18:36 »
Dessutom så uppträder det lite problem när Pehr Pehrsson föds i Odenskyrka, flyttar som Pär Pärsson till Brutustorp, gifter sig där som Pähr Pährsson, och dör som Per Persson. I synnerhet om man vet att han har en symbol som bomärke och alltså inte kunde skriva sitt namn...

439
Förnamn - I / Ingeborg / Ingebor
« skrivet: 2005-09-14, 22:29 »
Det var inte direkt så att prästen bad folk bokstavera sina namn, han stavade som han tyckte det lät bra. Naturligtvis avspeglar stavningen bland annat uttalet, men det var även så att man tidvis dekorerade text med lite extra bokstäver... Även idag finns det många namn där stavning och uttal skiljer sig åt.
 
För övrigt, det är väldigt vanligt att i viss mån normalisera stavning av namn även om vi vet hur namnbäraren stavade det. Gustav I stavade aldrig sitt namn varken Gustav eller Gustaf så vitt jag vet...

440
Förnamn - I / Ingeborg / Ingebor
« skrivet: 2005-09-14, 19:25 »
Det är samma namn. Forntida stavning i kyrkoböcker varierar starkt. Eftersom att de som omtalas långt ifrån alltid själva hade en uppfattning om hur deras namn stavades, och än mer sällan tillfrågades, behöver man inte ta särskilt hårt på vilken variant en präst föredrar.
 
Härstammar själv från Ingeborg Huvudsdotter.

441
Visst blev det fel... Jag kollade via Excel ungefärliga antalet församlingar i Sveriges församlingar genom tiderna på Skatteverkets hemsida, men läste fel. Chansen är då 1/1000, vilket innebär goda ods om man avverkar ett par hundra svenskameriakner...

442
Det stämmer, melatonin kan användas för att lindra jetlag.
(Denna upplysning får väl betraktas som information om ett hjälpmedel vid släktforskning...)
Vad det gäller sannolikheten att springa på någon som har anor i ens hemsocken. Sverige har ca 40 000 socknar. Säg att genomsnittssvenskamerikanen har koll på anor från 4. Då blir chansen 1/10000, vilket inte alls innebär usla odds om man träffar ett par hundra svenskamerikaner.

443
Nån nytta ska man la göra...

444
Jag tror att församlingsboken finns på ULA, annars vet de var den finns... Han borde stå antecknad där, var han bor, vart han ev flyttat, när han dött om han var skriven i församlingen då. I så fall finns ha även i församlingens dödbok, med anteckning om hur och var han dött.

445
Har du kollat i hans hemförsamlings församlingsbok? (Alltså i originalet, ej SCB:s avskrift?)

446
Jag skulle vilja säga att det bästa vore att ersätta Efterlysningar med Socken okänd eller något liknande för dem där man verkligen bara känner landskap eller härad.

447
Som sagt. Ditt förslag är en effektiv lösning på problemet med äldre efterlysningar. Stöder det helt.
Dock har jag fått svar på urgamla efterlysningar...

448
Jag tolkade bara dig som att man var extra nogrann med sina närmaste, vilket jag tyckte lät helt naturligt, Ingrid...
 
Och Håkan har en poäng. Dödförklara inte folk i onödan.

449
Man är restriktiv när man skriver om sina nära, ja. Samtidigt så kan jag skriva en del saker om till exempel hur min mamma dog, som inte så många andra kan skriva. Och i sådana fall så skall, i mitt tycke, de närmast anhöriga skall ha rätt att avgöra att en del saker kan publiceras (jag ogillar i högsta grad tvång att till exempel hyscha ner att människor kan dö unga), medan andra inte skall det (vill man inte att det skall spridas att ens far var alkoholist skall man kunna hindra det, åtminstone så länge fadern inte var en offentlig person.)

450
Denna fråga har diskuterats flera gånger, men detta är ett mycket intressant förslag. Min utgångspunkt är att de i möjligaste mån skall in under socknarna, och att kvarvarande diskussioner skall få annan rubrik, men detta är en effektiv lösning på hur de gamla efterlysningarna skall hanteras, de hade annars kunnat ge problem.
 
PS
Har mailat länk till RötterRådet för att undvika att de missar diskussionen. Tycker däremot att de själva skall ta del av de olika synpunkter som framförs, och att det är bättre än att skicka färdiga svar.
DS

451
Håller med Kenneth. Skilj på levande och döda, inget annat. Möjligen kan man också ha lite olika riktlinjer om vad man kan skriva beroende på hur lång tid som förflutit sedan en persons födelse.

452
Jag inledde den här tråden med att deklarera att jag stöder beslutet. Jag kanske skall specificera lite mer vad jag stöder.
 
*Att kändistrådarna begränsas. Det har blivit allt för mycket frågor som kommit att beröra nu levande icke-offentliga personer. En offentlig person, som valt offentligheten vet att den måste tåla lite mer, men det finns gränser för vad dess anhöriga skall behöva gå med på.
 
*Att man inte kan sprida data från 1970 och 1980-skivorna på nätet. Man kan på detta sätt lätt röja uppgifter som personer ej önskar röjda, både om familjebild och annat.
 
*Att man inte hur som helst kan publicera stora släkttavlor över ett antal nu levande, för en själv mer eller mindre okända, personer. Jag skulle själv inte vilja dyka upp i en sådan. Dessutom kan de röja oönskade uppgifter, vare sig de är rätt eller fel.
 
Jag vill däremot fortfarande ha rätt att inom rimliga gränser avgöra vad jag kan skriva om folk jag känner väl, kunna gratulera Crister när han fyller år och kunna berätta hur gammal en person är, OM det är relevant i sammanhanget.

453
46 Ordet är fritt om släktforskning / Heder åt Ted
« skrivet: 2005-09-01, 10:44 »
En annan aspekt på det hela är den att detta senaste veckobrev också måste publiceras i Angeläget, då Att lyssna publicerats i denna publikation också. Och det vore nog bra om det även i PDF-versionen av aktuellt nummer av Angeläget infogades en not att detta veckobrev är numera tillbakadraget.
 
Och jag tror fortfarande att veckobreven inte passar som officiell Förbundsinformation, som Angeläget skall innehålla. Det bästa vore om det senaste veckobrevet blev det sista som publiceras i Angeläget, och att denna skrivelse mer renodlat blir ett organ för texter som hela Förbundsstyrelsen aktivt står bakom.
 
Jag hoppas precis som Jörgen att senaste veckobrevet är startskottet för ett nytt tonläge från Ted, att han faktiskt tagit intryck av en del synpunkter. Detta är värt uppmuntran. Men jag har inte ändrat uppfattning om hur det är lämpligt att skriva när man företräder tiotusentals medlemmar, och är fullt beredd att framföra mina åsikter när så är påkallat.

454
Relevant lag rörande Anbytarforum torde, som min namne påpekar, vara denna:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990523
 
Av intresse är också detta:
Den registeransvarige skall se till att oriktiga, ofullständiga eller föråldrade personuppgifter inte behandlas (felfrihetskrav). När den registeransvariges skyldigheter bedöms, skall avseende fästas vid ändamålet med behandlingen av personuppgifter samt vid den betydelse behandlingen har för den registrerades integritetsskydd.

455
Om det är hänvisning till PuL och sekretesslagen som gäller så blir pudelns kärna alltså hurvida det är harmlöst när en person är född?
 
Det här är en konkret fråga där det behövs förtydliganden.

456
Så jag får alltså skriva till exempel när en person är född, om det är en relevant person att omnämna, till exempel gratulera någon som fyller år, eller berätta när en person dog?
 
I så fall låter det bra.
 
Jag kan faktiskt tycka att det är olämpligt att publicera omfattande släktträd som omfattar ett stort antal levande och för en själv okända personer...
 
Och visst, jag har tidigare skrivit om att Förbundet är i behov av en betydligt bättre kommunikationsstrategi (fikonspråk för lära sig att säga saker så folk förstår). Det behovet kvarstår. Skriv tydligt och rakt vad som gäller och vilka regler som är absoluta och i vilka fall omständigheterna kan påverka. Det går alldeles utmärkt att vara både rak och saklig.

457
46 Ordet är fritt om släktforskning / Heder åt Ted
« skrivet: 2005-08-30, 21:22 »
Jag och Ted Rosvall har tidvis olika åsikter, vilket ibland märks här på Anbytarforum. Jag vill dock oförbehållsamt berömma honom för att han i sitt senaste veckobrev ber om ursäkt för en del mindre nyanserade saker han skrivit tidigare. Att fela är mänskligt, att erkänna fel är berömeligt. Och det är att ta det ansvar som följer med maktpositioner.
 
Jag vill också passa på att be om ursäkt för en del mindre välbetänkta och mindre välformulerade saker jag skrivit genom åren.
 
Jag kommer även framöver att framföra kritik när jag finner det motiverat, framföra avvikande åsikter, och räknar med att själv bli kritiserad ibland. Men jag hoppas att både jag och mina motståndare kommer att diskutera på ett sakligt sätt och dra lärdom av varandras synpunkter.

458
Jag inser, som sagt, varför beslutet behövs och stöder det fullt ut vid en rimlig tillämpning, och mina frågor rör inte stängningen av kändissidorna, utan just gränsdragningen, och det faktum att det i vissa fall kan vara aktuellt att en person till exempel höll på att utreda Odenkyrkas präster under 1500-talet innan hon avled 1979...
 
Cristers födelsedag hittade jag på hans hemsida, och jag skrev inte varken år eller dag han var född, bara månad... Alltså tyckte jag det var ett harmlöst exempel.

459
Jag tycker att denna regel i grunden är mycket sund och behövs, så att man inte kan sprida uppgifter om okända hur som helst, men jag undrar lite var gränserna går.
 
Presentationen är aningen kort och det framgår inte riktigt om gränsen är absolut, det vill säga att man inte ens får skriva att kungen är född 1946, eller om den är mer mjuk, det vill säga att man skall undvika irrelevanta och inte allmänt kända uppgifter, men att det fortfarande är möjligt att gratulera jubilarer, eller att omnämna att JE Almqvist levde 1894-1976, om det är relevant för diskussionen. Är tillämpningen för övrigt mer tillåtande rörande vad man får skriva om sin egen familj, i synnerhet egna mer nyligen avlidna anor?
 
Sedan undrar jag om reglerna även omfattar spridning av uppgifter från Sveriges dödbok? Det tycks som det, även om det inte framgår klart av nyhetsnotisen.
 
Personligen hoppas jag att det är en mjuk gräns, en rekomendation, som ger Anbytarvärden rätt att strama upp kändisspalterna och stoppa spridandet av uppgifter från Sveriges Befolkning 1980, men som inte hade hindrat mig att grattulera Rötterredaktören härom veckan, utan låtit Yvonne använda sitt sunda förnuft....

460
Visst, ett Pommac-pris vore en minst lika kul variant, dessutom så skulle problem om motttagaren var under 20 kunna undvikas. Det var mest ett infall jag drabbades av på väg hem idag att man borde uppmuntra medlemsföreningarna att bredda sin bas, och på något roligt sätt dra uppmärksamhet till det hela. Och en notis varje år Pommac-priset inte kunnat utdelas borde sporra föreningar att försöka hinna först. (Tanken var väl närmast att flaskan skulle få stå i Förbundets monter år för år, tills dess den kan utdelas. Prisets exakta art är alltså även en livsmedelsteknisk fråga, det måste vara en dryck med flerårig hållbarhet.)
 
Även jag har varit yngst i forskarsalen på Göteborgs Landsarkiv en gång, även om enstaka i samma genertaion titt som sätt skymtade... Även om jag verkligen hoppas att jag inte nått mitt livs middagshöjd än, så har jag redan börjat notera att jag inte alltid är yngst, vilket tyder på att saker har förbättrats sedan 1970-talet...

461
Nästa år fyller Släktforskarförbundet 20 år. Vad upplever de flesta svenskar som det viktigaste med att fylla 20? Jo, man får besöka Systemet. Man får till exempel köpa champange själv.
 
Jag tycker att det skulle vara en kul id? om Förbundet vid sin 20 årsdag inköpte en flaska champang? som sedan, tillsammans med ett diplom, skulle delas ut till första förening som sänder en delegat till Riksstämman som är yngre än Förbundet... Det kanske skulle kunna kallas Champang?priset. Detta skulle, förutom att vara en kul grej, även tjäna som ett sätt att uppmärksamma att släktforskning är en hobby för alla, oavsett ålder. Jag har absolut inget emot att många äldre släktforskar, men jag skulle gärna se fler jämnåriga och inte alltid vara bland de yngsta.

462
Faddrar / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-12-22
« skrivet: 2005-08-23, 13:04 »
Absolut värd att kolla.

463
Faddrar / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-12-22
« skrivet: 2005-08-23, 12:09 »
De kunde vara närstående på olika sätt. Grannar, släktingar, prästfruar, etc...
 
De mest intressanta faddrarna är ofta de som kommer från mer avlägsna platser, de är ofta släktingar som man inte har koll på innan.

464
03) Osorterat / Kan nån tyda detta?
« skrivet: 2005-08-19, 14:42 »
Det är en andra upplaga, kompletterad efter Anderös död. Ännu bättre.

465
03) Osorterat / Kan nån tyda detta?
« skrivet: 2005-08-19, 13:01 »
Om man släktforskar i den normala meningen att man studerar primärkällor, och inte enbart utför insamlar tryckta uppgifter, då är Anderö oumbärlig.

466
Uhr / Äldre inlägg (arkiv) till 29 januari, 2006
« skrivet: 2005-08-19, 12:59 »
Ingvar Eriksson kan mycket väl ha fått fram åldern genom att utgå från födelseuppgiften. Och Historien om Årby är ju ingen primärkälla här.

467
Uhr / Äldre inlägg (arkiv) till 29 januari, 2006
« skrivet: 2005-08-19, 11:54 »
Som jag påpekat på annan plats, vad som saknas är bevis att Georg Schildts hustru är dotter till Christer Zelow.
Inget annat. Jag kan inte fallet, men antar att studier av källmaterialet till Historien om Årby skulle kunna klargöra vad den bokens författare faktiskt hittat, respektive, av mer eller mindre goda skäl, antagit.

468
Uhr / Äldre inlägg (arkiv) till 29 januari, 2006
« skrivet: 2005-08-19, 10:32 »
Benny!
Vad Bo skrev var att Ingeborg Zelow, gift med Georg Schildt inte var dotter till Christer Zelow, men däremot hette samma sak som hans dotter. Hon var alltså yngre än 48.

469
03) Osorterat / Kan nån tyda detta?
« skrivet: 2005-08-18, 22:42 »
Om du inte har Anderös bok så rekommenderar jag den för inköp snarast. Den är ett mycket bra hjälpmedel om man skall börja släktforska, eller ägna sig åt äldrehistorisk forskning. Där finns på s 10 exempel på v och 18 på w.

470
Båtsman / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-02
« skrivet: 2005-08-18, 10:32 »
Så brukade det vara, ja.

471
03) Osorterat / Kan nån tyda detta?
« skrivet: 2005-08-16, 19:55 »
Ett par läsövningar finns här. http://www.genealogi.se/texter.htm
Och Henrik Anderös Läsebok för släktforskare kan du beställa här: http://www.genealogi.se/texter.htm

472
Äldre uttryck / Guds hus
« skrivet: 2005-08-15, 20:11 »
Jag tror vi kan vara fullständigt säkra på att det var statskyrkans lokaler han uppmanats besöka...

473
00 - Släktbok / Släktkrönika / Bokbindning
« skrivet: 2005-08-15, 19:11 »
Ett alternativ är kanske digitaltryck i format som en doktorsavhandling. Se till exempel:
http://www.docusys.intellecta.se/templates/Intellecta/Report.aspx?id=1131
(Långt ifrån säker på att de är bästa valet, men de ger en uppfattning om vad det rör sig om.)

474
46 Ordet är fritt om släktforskning / EMIBAS
« skrivet: 2005-08-15, 18:44 »
Alternativet aningen krånglig EMIBAS verkar på något konstigt sett mer tilltalande än alternativet ingen EMIBAS... Undrar varför?
 
(Inte för att jag är emigrantforskare själv, men dessa är väl unnade EMIBAS.)

475
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1808
« skrivet: 2005-08-15, 18:21 »
Kolmonoxidförgiftning verkar mycket rimligt, och kan förklara behovet att utreda.

476
Äldre uttryck / Guds hus
« skrivet: 2005-08-15, 16:48 »
Gå till kyrkan...
 
Drar mig till minnes en flyttsedel jag så för ett par år sedan om en man som varken besökt Guds bord eller hus på länge. Mellanrummet mellan bord och eller var dock minimalt, varför jag undrade vad detta var för ett teologiskt fenomen för en sekund...

477
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1808
« skrivet: 2005-08-15, 07:18 »
Tack!
Står det några bokstäver till efter af?

478
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1808
« skrivet: 2005-08-15, 00:18 »
Självmord eller?

479
Bureätten / Karl BERTIL Buhre (1863-1930)
« skrivet: 2005-08-14, 21:08 »
SBL finns på de flesta större bibliotek.

480
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1788
« skrivet: 2005-08-13, 18:33 »
Ett par uslingar till, det första en plats man bor på, den senare vid...
 


481
Vore det inte möjligt att skapa en rubrik som Anders föreslår ovan, och att använda den så att förslag kan diskuterad mellan användare av Anbytarforum och RötterRådet? För jag ser faktiskt inte problemet med att hålla reda på vad som skrivs under en rubrik, däremot ser jag stora fördelar i att olika synpunkter kan diskuteras mellan Anbytarforums användare direkt. För id?er dyker upp löpande.
 
Och alla id?er är inte alltid så konkreta, utan utvecklas efter hand i dialog mellan olika användare.

482
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1788
« skrivet: 2005-08-13, 14:03 »
Har också lutat mot huvudsvag. Ännu ett bevis på att det kanske inte alltid är den reela dödsorsaken som förekommer här.
Jag skickar värstingarnan hit...

483
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1788
« skrivet: 2005-08-13, 13:26 »
Jag håller som sagt på med ett register, de svåraste hamnar här...

484
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1788
« skrivet: 2005-08-13, 13:25 »
Ett par bilder till. De första tre dödsorsaker, sista ett efternamn. Foto Mikael Karlsson, www.arkivdigital.com
 



 

485
Vad det gäller testlandskap kanske Medelpad vore en bra id?. Varför? Inte för att jag har något emot dem där uppe... Däremot så har landskapet få socknar och en lagom trafik, samt både en stad (Sundsvall) och landsbygd. Därmed blir det representativt.
 
Jag tror också att det är viktigt att det, när förändringar väl börjar testas, finns en tydlig hänvisning till vart man skall diskutera förändringarna.
 
(Jag är tämligen säker på att RötterRådet redan uppmärksammat och arkiverat vad jag skrivit tidigare.)

486
Förnamn - K / Klave
« skrivet: 2005-08-13, 01:25 »
Jag har stött på en Malin Klavesdotter i Stenkyrka (O) dödbok 1786.
Har någon någonsin stött på en man vid namn Klave?

487
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1786
« skrivet: 2005-08-13, 01:23 »
Får väl bli Klavesdotter...

488
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1786
« skrivet: 2005-08-12, 23:31 »
Nyttförsök:

489
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1786
« skrivet: 2005-08-12, 22:33 »
Malin dör på Klädesholmen. Men vad heter hon i efternamn. (Jag håller på att korrekturläsa register till den här dödboken.)

 
Och vad är detta för dödsorsak:
 
Foton av Mikael Karlsson (www.arkivdigital.com)

490
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1782
« skrivet: 2005-08-12, 18:36 »
Det stämmer nog.
Jag var allt för oskuldsfull i mina tolkningsförsök...

491
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1782
« skrivet: 2005-08-12, 17:17 »
Att Helena Berntsdotter dör 44 år och 4 dagar gammal i Sibräcka har jag inga problem med, men vad dör hon av?

Foto av Mikael Karlsson (www.arkivdigital.com)

492
Finns det några planer på att testa detta i något mindre landskap först? Det skulle överhuvudtaget kanske vara en god id? att utnämna ett landskap till lekstuga och testa förändringar där?
 
En gräns runt 1800 kanske kan vara en id? då de flesta socknar har husförhörslängder därefter, vilket brukar ändra forskningens karaktär.

493
32 Tideräkning / Oftast jämn ålder?
« skrivet: 2005-08-12, 12:09 »
När jag i dagarna har gått igenom enrolleringskommisionen på västkustens rullmaterial från 1700-talets första år så slås jag av hur påfallande vanligt det är att åldrar anges som jämna tal som 22, 34, 46, snarare än udda tal som 21, 33, 47. Är detta ett fenomen som andra har stött på också?
(Jag har för mig om att jag läst att detta var rätt allmänt på medeltiden och 1500-talet, men är inte säker.)
 
(Enrolleringskommisionens handlingar (Göteborgs och Bohusläns landskontor GId:1-3 är för övrigt ett väldigt trevligt material, omkring år 1700 tog man reda på åldern på alla brukare och de flesta torpare, samt en hel del andra man kunde ha nytta av i Bohuslän och norra Halland, samt inventerade sjövant folk ända ner i Skåne. Mycket användbart. Rullorna har också fotats, se www.arkivdigital.com.)

494
Eftersom jag nu råkar ha halva Rötterrådet på tråden kan jag inte avhålla mig från att fråga hur förslaget om att dela upp i tidsepoker ser ut rent konkret?
 
Jag är personligen i nuläget inte övertygad om fördelarna med detta, gentemot nackdelen att det blir fler underdiskussioner att hålla reda på. Jag är själv flitig postare under Stenkyrka i Bohuslän som i nuläget har 930 poster, och att döma av mina erfarenheter så innehåller en del frågor bitar som rör flera tidsepoker, och det finns snarare en tendens att hela Tjörn diskuteras under denna rubrik eftersom folk inte hade förstånd att gifta sig inom församlingen utan hittade partners över hela ön...
 
Frågan är också om de äldre inläggen i så fall skulle tidssorteras och vem som skulle göra det?
 
Å andra sidan, jag skulle nog klara mig utan problem även om socknarna var tidsindelade.
 
PS
Stefan: Du har glömt att ange mailadress i ditt inlägg, det är lite svårt att maila synpunkter till dig då. Kanske en användarprofil med både privat mail och Rötterrådsmail vore bra? (Eva ser ut att vara utomlands och snarast ha glömt lösenordet till sin profil, hon brukar ha mail.)

495
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-19
« skrivet: 2005-08-12, 09:43 »
Tack Eva!

496
Jag tycker också att efterlysningarna är extremt svårnavigerade, det är därför jag vill ha över dem till socknarna. Dock så tar det emot att radera för mig...

497
Förnamn - B / Bamse
« skrivet: 2005-08-11, 17:34 »
Detta ovanliga förnamn, som väl rimligen betyder något björnartat, uppträder på Tjörn och Orust fram till 1700-talet. Det har en viss kopling till olika halvfrälsesläkter. (För en liten introduktion, se Folke Almegius Jöns Gulbrandsson i Vräland s 51-53.)
 
I vilket fall undrar jag om detta namn är använt utanför Bohuslän? (Den ende namninnehavare jag kan komma på med detta namn i övrigt kan knytas till nordvästra Skåne, även om han föddes på Sicilien och var andlig son till en utvandrad göteborgare...)

498
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-11
« skrivet: 2005-08-11, 11:05 »
Jag börjar nog bli tjatig. (Det finns nog de som skulle föredra att jag aldrig hade fräckheten att uttrycka mina åsikter), men vill åter påpeka:
 
Jag har inget emot sociala diskussionsfora för släktforskare i sig, men jag anser att det finns andra som är bättre lämpade för att hålla reda på dem än Förbundet, i synnerhet som att skälet att KP stängdes var att det tog tid och energi från annat arbete.
 
Alltså skulle jag absolut inte ha något emot en länk till Släktforskarpuben eller vad den nu skulle heta, om bara någon kunde åta sig att sköta den. Jag skulle kanske göra ett och annat inlägg där också, men det finns andra som är bättre lämpade att sköta den...
Så om mina damer och herrar slutar skriva spaltmeter om intolerans här, och istället agerar konstruktivt och kollar upp detta!
Eller rent av ser till att Anknuten får en länk härifrån?

499
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-11
« skrivet: 2005-08-11, 01:24 »
Släktforskarförbundets portalparagraf, den om vad det sysslar med, kan man få förändrad genom att föreslå stadgeändring. Jag tror dock att intresse saknas.
Och visst. Jag deltar i andra diskussioner också. Dock har frågan Vad ska Förbundet syssla med? mer direkt relevans än frågan Vilken färg har din katt?...
Jag har inget emot dumma frågor, men jag har något emot dem som vill förbjuda mig att ge bra svar!

500
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-11
« skrivet: 2005-08-11, 00:47 »
Visst kan man oformulera ords betydelse på ett oändligt antal sätt för att få saker att betyda det man vill. Jag är dock allt för jordnära för att tycka annat än att släktforskning betyder något annat än att forska på personers släktskap och på sina eller andras anor... Jag drar mig inte för att skämta även på detta forum, och att diskutera sidospår, men det är sidospår, och inget som skall ta resurser från huvudverksamheten här.
Tja, jag är väl allt för rationell för en del. Jag tycker ju inte man skall stoltsera med uppdiktade anor heller. Vilken tråkmåns jag är...
 
PS
Och att Jojje tycker om att ge pekpinnar om hur fult det är att ge pekpinnar är välkänt.
DS

Sidor: [1] 2 3 ... 6