Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Urban Bäckström
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2010-07-14, 19:03 »
Hej Marie!
Jäss, om jag inte tar helt miste, så är Skrivaregården och Västergården Sventorp samma ställe. Gården var mönsterskrivarboställe under Västgöta regemente och kallades/kallas i folkmun just Skrivaregår´n.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
2
« skrivet: 2010-06-14, 08:49 »
Hej Thomas!
Jo, jag känner dem Du efterfrågar. Lars Jonsson från Sventorps socken gifte sig 1712 med Ingeborg Andersdotter i Grönhult. Ingeborg var dotter till rusthållaren Anders Arvidsson i Grönhult. Tyvärr känner jag inte till namnet på Anders hustru men det bör gå att få fram genom att noggrant studera Kyrkefallas äldsta kyrkoböcker.
Anders hade en bror (Lars) och en syster (Ingeborg). Lars var åxå rusthållare i Grönhult och gift med sin svägerska Anna Svensdotter från Gäre, Kyrkefalla. Och Ingeborg var således gift med sin svåger, Annas bror, rusthållaren Lars Svensson i Gäre (från vilka jag härstammar).
Anders, Lars och Ingeborg var barn till kronobonden Arvid Eriksson i Grönhult o h h Eva Larsdotter. Eva var dotter till kyrkoherden Herr Lars i Kyrkefalla, dvs Lars Jonsson Silvius, i dennes första äktenskap. Den mycket skicklige släktforskaren Olle Elm har påvisat att Herr Lars´första hustru (jag tror hon hette Britta) hade sina rötter i Lommaryds socken i närheten av Jönköping där familjen ägde andelar i Svinesöle Skattegård (underbart gårdsnamn!).
Lycka till i Dina fortsatta efterforskningar! Du har mycket intressant och spännande att gräva fram ur kyrkoböcker och domstolsprotokoll...
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
3
« skrivet: 2009-07-03, 15:52 »
Hej igen!
Jag har hittat inspektor Anders Wallin med familj. Han och hustrun Christina nämnes som dopvittnen i Ås kyrkobok 1794 då barn till folk på Ottenby döps. Anders W nämnes som inspektor (på Ottenby?). Men efter 1794 kan jag inte hitta honom. Familjen måste ha flyttat någon annanstans, men vart? Någon som vet?
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
4
« skrivet: 2009-04-18, 12:18 »
Hej Thomas!
Britta i Sörfröstorp har redan gett Dig ett svar. Men har Du inte nått kontakt med henne, så kan Du ringa mig på telefon 0142-15697. Så får Du namnet på den dam som nog har lite kunskap i detta ärende.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
5
« skrivet: 2009-04-09, 17:40 »
Hej!
Är det någon som har uppgifter om Christina Rydbergs födelseplats och föräldrar?
CR skall enl Tystbergas kyrkoböcker ha varit född i Malma 1778. Hon var gift med inspektoren, sedermera klockaren Erik Wallin i Tystberga, Södermanland.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
6
« skrivet: 2009-04-04, 14:51 »
Hej!
Jag söker inspektoren Anders Wallin (Walin) med familj, som 1793 flyttade från Hyltinge socken (Södermanland) till Öland. Är det någon som träffat på familjen någonstans i Ölands kyrkoböcker?
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
7
« skrivet: 2009-02-02, 05:19 »
Hej Olle!
Tack för snabbt svar. Jag skall försöka ta reda på vem hr Jakob kan ha varit. Om han hade något släktskap med hr Lars´s hustru.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
8
« skrivet: 2009-01-31, 20:15 »
Hej Lommaryds-forskare!
Olle Elm har i ett inlägg 2005 meddelat en tingsprocess 30 jan 1635 vid tinget i Hullared. Vid detta tillfälle klandrar herr Lars i Kyrkefalla på sin hustrus och hennes systers Ingefreds vägnar på en systerlott i Svinesöle skattegård i Lommaryd socken som de äro bördige till...
Vet Olle E eller någon annan mer om detta?
Kyrkefalla ligger i nuv Tibro kommun, mellan Skövde och Hjo.
Jag härstammar på min farfars sida från herr Lars, dvs kyrkoherden Lars Jonsson Silvius. Han var gift två gånger och det är i hans första gifte, det med flickan från Svinesöle, som jag har min ana. Det vore därför spännande att få veta mer om Svinesöle Skattegård på 1600-talet.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
9
« skrivet: 2009-01-23, 20:10 »
Hej igen Monica!
Hm, jag skriver ibland lite för snabbt... Linnar Brant och hans familj bodde inte i Sörgården utan i Nolgården i Svebråta, Mofalla sn.
En ättling till Linnar B, Petter Jonsson, flyttade i början av 1800-talet från Årebolet, Kyrkefalla, till Hönebolet (Hönebo), Kyrkefalla sn. Petter var där rusthållare på 1/4 mtl och han var morfars far till hembygdsvårdaren August Carlsson som lade grunden till de samlingar som finns på Tibro Museum. I sina omfångsrika dagboksanteckningar berättar August C ofta om sina förfäder, ibland t o m om så avlägsna personer som Petter Jonsson. Men jag tror inte August C visste att han härstammade från Linnar Brant i Svebråta - och ännu mindre, att han på 1600-talet hade anor i den tyska släkten von G?tersloh. Även om August C kallades Tyskes-August - men det är en helt annan historia.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
10
« skrivet: 2009-01-23, 19:57 »
Hej Monica!
Även här har jag svar (jmfr Gäre under Kyrkefalla). Den Linnar Du efterfrågar, är rusthållaren Linnar (Lennart) Brant i Sörgården Svebråta. Om han var så viktig, vet jag ej, man han var min mf mf ff mf f. Han var son till sergeanten Johan B (se mer under släkten Brandt här i Anbytarforum). Linnar var gift till gården i Svebråta. Hans hustru var släkt med adl fam Feltstierna som hade sitt ursprung i Atteby, Mofalla. Linnars son Johan Linnarsson var väl vad man kan kalla en viktig person i Mofalla. Han var bl a kyrkvärd under den period då Mofalla kyrka fick de takmålningar, altartavla mm som kyrkan har än idag.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
11
« skrivet: 2009-01-23, 15:52 »
Candace,
Well, it is two years ago since we were e-talking about the Nyberg-family. If You still are interesting to find facts about the family, send an e-mail-message to me, e-mail: ekalindo@hotmail.com
Urban Bäckström
Kyrkefalla
12
« skrivet: 2009-01-23, 15:35 »
I think I gave You some information about the Nyberg family for about two years ago. Anna Josefina Bäckström was my grand grandmother. Her sister Louise (Lovisa) was married Carl Gustaf Nyberg, the son of Johannes Nyberg. If You read this and if You want to have some more information about this family, You can send an e-mail-message to: ekalindo@hotmail.com
Urban Bäckström
Kyrkefalla
13
« skrivet: 2009-01-21, 10:28 »
Hej igen!
En korrigering: Lars Henrikssons och Eva Ambjörnsdotters son, som var kvartermästare, hette Erik Brandt, inte Olof som jag skrev i föreg inlägg.
Mvh
Urban Bäckström
14
« skrivet: 2009-01-20, 18:32 »
Hej alla Bran(d)t-forskare!
Jag har läst igenom inläggen om släkten/släkterna Brandt eller Brant. Och kan tillföra följande till diskussionen. Kanske kan något ge någon att nysta vidare på?
Det har under årens lopp funnits flera svenska släkter som kallat sig Brandt eller Brant utan att var inbördes släkt. Den släkt Brant (alltså oftast stavat B utan d) som jag härstammar ifrån har sitt ursprung på 1600-talet. Den förste kände B var kaptenen Lars Henriksson, död på 1670-talet. Han var gift med Eva Ambjörnsdotter, dotter till kaptenen Ambjörn Petersson o h h Eva v Gütersloh. I slutet av 1600-talet var släkten bosatt i trakten av Hjo i Västergötland, på gårdarna Svärtan och Åsen.
Lars Henriksson B o h h Eva Ambjörnsdotter hade flera barn av vilka följande är kända:
Johan B, kallas sergeant och var i slutet av sitt liv bosatt i Kårtorp, Kyrkefalla sn. Han hade sönerna Emanuel, Olof och Linnar (Lennart). Emanuel var gift men dog utan barn. Linnar var gift och rusthållare i Svebråta. Mofalla sn. Från Linnar leder jag mina anor. Vart Olof tog vägen,vet jag inte. Kan han vara den fältväbel Olof Johansson Brandt som efterfrågats tidagare här i Anbytarforum?
Olof B, kvartermästare, stupade trol i slaget vid Lund 1676. Var gift med en brorsdotter (systerdotter?) till överstelöjtn Olof Bröstfeldt på Erlandstorp, N Fågelås sn. Olof Brant hade trol inga barn.
Petter B, sergeant, var gift och hade barn, bl a en son som hette Henrik.
Maria B, död 1732 på Gärde i Breviks sn, g m regkvartermäst Mattias Tisensten (adl släkten T).
Britta B, g m mönsterskrivaren Jonas Gadd på Åsen, Hjo lf (också min ana), en dotter g m länsman Lars Ullström, en dotter g m gästgivaren Johan Svensson, Tibro Skattegården, Kyrkefalla sn.
Eva B, g m ryttaren Olof Ingemarsson, stupade i slaget vid Lund 1676.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
15
« skrivet: 2009-01-16, 21:30 »
Hej igen Monica!
Ja, jag kom på att jag ju åxå kan nämna detta:
Per Larsson hörde troligen till den gamla släkten i Gäre som av någon okänd anledning sålde halva gården på 1640-talet. I mantalslängderna från 1600-talets första hälft kan man hitta tidigare bönder i Gäre som sannolikt var Per Larssons far och farfar: Lars Håkansson (fadern) och Håkan Ambjörnsson (farfadern). Räknar man baklänges kommer man därmed ner på 1500-talet. Håkan A bör ha varit född omkr 1570/1580.
I Kåkinds äldsta domböcker från omkr 1610 nämnes en nämndeman som kallas Joen i Gäre. Det är mig obekant hur/om han var släkt med Per Larssons förfäder.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
16
« skrivet: 2009-01-16, 21:17 »
Hej Monica Matsson!
Nils Håkansson Friberg var kommen från skattehemmanet Gäre i Kyrkefalla. Jag har träffat på hans släkt då jag sökt efter mina förfäder som kom till Gäre på 1640-talet. Min förfader Sven Larsson köpte då ett halvt mantal Gäre - och sedan dess har hans ättlingar bott i Gäre och gör så än idag, 2009!
På 1640-talet ägdes den andra hälften av Gäre av en skattebonde som hette Per Larsson. Han och Sven Larsson var troligen inte bröder, vilket man annars skulle kunna tro då ju båda hette Larsson i efternamn.
Under slutet av 1600-talet inköpte Sven Larssons barn ytterligare delar i Gäre och ägde därmed 3/4 av hemmanet. En fjärdedel var dock i Per Larssons (eller hans barns) ägo. Den Håkan Persson, som omkr 1700 nämnes (Generalmönsterrullan) som rusthållare på 1/4 mtl, bör ha varit son till Per Larsson. På 1690-talet inlöste Håkan P sina syskons andelar i gårdsparten och då nämnes att egendomen var ärvd.
Och, av allt att döma, var Din Nils Håkansson Friberg son till Håkan Persson. Håkan P dog omkr 1704 och då var Nils bara en pojke. Modern gifte om sig med en man som hette Carl Andersson (om jag minns rätt), som brukade gårdsparten under ganska många år. Nils Håkansson flyttade bort från Gäre och var ryttare vid ett indelt regemente. Först vid ganska hög ålder återkom han till Gäre och tillträdde sin fäderneärvda gård som han sedan ägde och brukade till sin död.
Man kan fundera en del över namnet Friberg. Vid sekelskiftet 1600/1700 hette kyrkoherden i Kyrkefalla Nils Friberg. Hans far hette Håkan Friberg och även denne hade varit pastor i Kyrkefalla. Av namnskicket att döma kan kanske Nils Håkansson Friberg i Gäre ha varit släkt med prästfamiljen men jag har inte kunnat hitta någon uppgift som styrker detta antagande.
Håkan Persson hade en bror som hette Anders Persson och denne hade en son som hette Henrik Andersson. Henrik blev i likhet med sin kusin (Nils Håkansson) ryttare och befordrades under Karl XII:s krig till befäl och officer; han slutade som löjtnant vid ett s k tremänningsregemente och hade då lagt sig till med namnet Hjerpe. Henrik var gift med Ingrid Larsdotter, som var sondotter till den ovannämnde Sven Larsson.
Henrik Hjerpes släkt var i flera generationer sedan bosatta på hemmanet Nolkärr i Breviks socken.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
18
« skrivet: 2007-07-17, 17:57 »
Hej alla krum:are!
För en tid sedan googlade jag på sökorden Krum family och hittade en amerikansk (?) website som handlar just om Krum family. Där finns bl a uppgiften om att släkten härstammar från Schlesien eller Böhmen. Och släktens heraldiska vapenbild återges, en fågel.
Så till det märkliga, nästan otroliga...
På Tibro museum finns två små metallföremål, hittade i ett trädgårdsland på den gamla Krum-gården Backen någon gång omkr 1940. Det ena föremålet är ett litet solur, daterat (om jag minns rätt) år 1809.
Det andra föremålet är en ring, en signetring.
Ringen är av mässing och liten till formatet. Har den burits av en man, har den burits på lillfingret. Eller också har mannen, som ägt ringen, haft tunna, smala fingrar.
Ringen har initialer som möjligen kan tydas IMS eller IMK - som i båda tänkbara alternativen kanske kan utläsas I(ohan) M(ånsson) eller I(ohan) M(ånsson) K(rum). Johan Krum använde ju både namnformerna, ibland skrev han sig Johan Krum, ibland Johan Månsson (men aldrig såvitt jag vet Johan Magnusson).
Ringen har också en fullt tydlig vapenbild, en fågel.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
19
« skrivet: 2007-05-03, 12:59 »
Hej benlil!
Det är länge sedan Du hade en fråga om länsman Ullström o h h Beata Gadd. Jag har sett frågan just nu och kan bekräfta att Beata G var dotter till mönsterskrivaren Jonas Gadd på Åsen, Hjo lf, o h h Britta Brant. Jag härstammar från Beatas syster Maria G som var gift med gästgivaren Johan Svensson i Tibro Skattegården, Kyrkefalla sn.
Mvh
Urban Bäckström
20
« skrivet: 2007-04-26, 15:38 »
Hej!
Vi är några som testar hur denna blogg fungerar. Finns det någon som vet något om gästgivarna i Tjällmo under 1700-talet?
Mvh
Urban Bäckström
Tjällmo bibliotek
21
« skrivet: 2007-02-16, 16:49 »
Hej Anders!
Jag tror, att Johan W omkr 1745 var bosatt i Stockholm. Familjen ägde åtm en större fastighet på Regeringsgatan. Alternativt bodde han på Hacksta (i Enköpings-Näs socken) som fadern Jonas hade gjort till fideikomiss för ätten W. Däremot är det inte troligt att han redan i jan 1745 var bosatt på svärföräldrarnas gård (Johan W gifte sig 6 juli 1745 med Hedvig Leijel, dotter till landshövdingen mm Adam Leijel ohh Hedvig Lucia Lohe, Hällefors bruk).
Johan W var en skicklig ämbetsman men ansågs i yngre dagar något yster (vad som nu menades med det). Han var också musikalisk, nämns som en av de violinister som på 1730-40-talet gav s k kavaljerskonserter på Riddarhuset i Stockholm.
Du hittar nästan alla biografiska uppgifter om ätten W i Elgenstiernas sista band (Svenska Adelns ättartavlor).
Mvh
Urban
22
« skrivet: 2007-01-02, 18:13 »
Hej Swen-Erik!
Jag håller med Anders Olin i tolkningen att texten skall tydas obligation given av unga kammarrådet... eller något däråt (jag har dock inte sett originalhandlingen.)
Av Jonas W:s (1681-1762) alla barn var det bara dottern Anna Beata (gift Adlermarck) som överlevde fadern. Övriga barn dog i späd ålder med undantag av Gustaf och Johan, som dock båda dog före fadern.
Det finns nog inget släktskap mellan Sahlstens och Wulfvenstiernorna men de har bevisligen haft ekonomiska affärer sins emellan.
Johan W kallas ofta unga kammarrådet Wulfvenstierna för att skilja honom från gamla kammarrådet Wulfvenstierna, d v s fadern Jonas (det har f ö hänt, även i samtida papper, att man förväxlat far och son, väl beroende på att de även hade förnamn som kunde förväxlas). Johan W utsågs till kammarråd 1747 och fadern Jonas avgick som kammarråd först 1749.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
23
« skrivet: 2006-12-08, 15:44 »
Hej Karin!
Det är nog så att man skrivit fel på epitafiet i Hogstad kyrka. Möjligen sattes det upp ganska många år efter ryttmästarens död (1702). Och då kan man, det är åtminstone min teori, ha rört ihop åren eller t o m slarvat.
Såvitt jag kan erinra mig finns det ingen anteckning i kyrkoboken om ryttmästarens död (vilket kan förklaras av att han ju inte dog i Hogstad eller Appuna socken). Jag har för övrigt inte heller hittat någon döduppgift om Anders änka, Hanna Krum som överlevde maken med ganska många år. Möjligen kan hon ha avlidit hos sonen Mårten som var bosatt i Västergötland.
Att ryttmästaren Anders (Andreas) Blomensköld stupade vid Dorfnicki (även andra namn/stavningar förekommer i litteraturen) styrks av andra källor som även finns i litteraturen. Striden vid Dorfnicki blev berömd då Blomensköld, som då var nära 60 år!, utförde en otrolig bragd i spetsen för sin skvadron. De stred mot en mångdubbelt större polsk kavalleriavdelning men fick till slut ge upp. Många av de svenska ryttarna, inkl ryttmästaren, stupade.
Kung Karl uppskattade Blomenskölds och hans mannars insats så högt så att kungen ur egen kassa bekostade de dödas svepning. Kungen och alla hans generaler lär också ha övervarat begravningen av de stupade. Hela denna historia finns f ö med i utkanten av en av de berättelser som Heidenstam skriver i sin bok Karolinerna, den berättelse som heter En ren, vit skjorta (det var i rena, vita skjortor som de döda sveptes).
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
24
« skrivet: 2006-10-19, 11:45 »
Candace
I will try to help You but my english is not so good. Gustaf Nyberg was a painter (decorator). His father, Jonas Nyberg, and his brother Johannes Nyberg were also painters in parish Kyrkefalla.
Jonas Nyberg also had the first store in parish Kyrkefalla (about 1800).
In the Archive of Lidköping City You can find Gustaf Nybergs painter-test, which he made when he was about 20 years old.
The son of Johannes Nyberg, Carl Wilhelm Nyberg (also a painter) married Louise Andersson, daugther of inspector Janne Andersson at manor Ingelsby, Kyrkefalla. Louise Andersson?s sister Anna Bäckström (1853-1908)was my old-grand-mother.
My parents still have some furniture painted by the Nybergs, for exemple a grandfathers?s clock, a rocking chair and a great dining-room cupboard.
Urban Bäckström
Mjölby
25
« skrivet: 2006-08-23, 13:20 »
Hej Kerstin!
Jag ser att Du åxå här har en fråga om Adlermarck (jag har tidigare svarat under Kyrkefalla). Familjen A var adlig och Carl Magnus?s gren blev friherrelig efter Jonas Wulfvenstiernas död. Jonas W överlät alltså sin friherre (baron) titel till svärsonen Carl Magnus A.
I Elgenstiernas Svenska Adelns Ättartavlor hittar Du alla biografiska uppgifter om släkten Adlermarck m flera befryndade familjer.
I olika svenska arkiv och bibliotek finns det lite papper bevarade efter dessa släkter. Jag har hemma i en låda bl a en kopia av den levnadsbeskrivning som skrevs över Carl Gustaf Adlermarcks död (han var den siste i släkten som bar namnet A, om jag minns rätt). När det gäller Hedvig Margareta A (syster till Carl Gustaf) så var hon som jag nämnde i svaret under Kyrkefalla gift med Gustaf Silfverstråhle. Gustaf S var bl a en inte oäven amatörtecknare, hans teckningar (ett hundratal) finns på Konstakademiens bibliotek i Stockholm. Teckningarna är i regel landskapsbilder men också illustrationer av arbetsliv mm; en del bilder är säkert porträtt av S:s anhöriga men porträtten kan idag tyvärr ej identifieras. Miljöer, som finns i S:s portfölj, är främst Lindö men också Ruder i Kyrkefalla socken och Granhammar i södra Dalarna.
Mvh
Urban Bäckström
26
« skrivet: 2006-08-14, 08:09 »
Hej Kerstin Farm!
Jäss, det är samma Anna (Beata) Wulfvenstierna. Dottern, som Du nämner, Hedvig Margareta A, var gift med hovjunkaren Gustaf Silfverstråhle på Lindö utanför Västerås - i ett med tiden ganska stormigt äktenskap. Gustaf S finns ganska många gånger omnämnd i prosten Muncktells dagböcker, beskrivs av prosten som en ganska knarrig gubbe, begiven på kortspel och i stort behov av sällskap. Gustaf S:s svärsöner förslösade det ganska rika arvet så redan omkr 1830 fick släkten gå från gård och grund, d v s Lindö. Genom omständigheternas tur kom dock en av S:s döttrar att ärva sin kusin, som ägde Hacksta som fideikommiss och så kom man återigen på grön kvist, åtminstone under några generationer (om jag förstått saken rätt).
I Kyrkefalla kyrka finns två kandelabrar i s k argent hach?; dessa är försedda med wulfvenstiernska vapnet och troligen skänkta till kyrkan av S:s arvingar.
Mvh
Urban Bäckström
27
« skrivet: 2006-08-14, 08:01 »
Hej Britt-Marie Jedmo!
Jag har långsemester och är tillfälligt inne och tittar i rötterna. Den Anders Larsson Du har i Din släkt är nog inte densamme som min, som var född redan på 1720-talet som son till rusthållaren i Asketorp Lars Andersson o h h Kerstin Olofsdotter.
Mvh
Urban Bäckström
28
« skrivet: 2006-05-12, 13:41 »
Hej Eva!
Jo, jag har sett mäjl-adressen men tyvärr har jag just nu ganska trångt om tid. Arbetet tar det mesta av timmarna så släktforskning och annat får stå tillbaka.
Mvh
Urban
29
« skrivet: 2006-04-04, 19:18 »
PS
Anders Larsson i Asketorp var kusin till min ff ff ff f (Olof Sjöbom), inte min ff ff ff ff(Ambjörn Sjöberg) som jag skrev i föregående inlägg. Min ff ff ff f var f ö också min mm ff ff f. Han var också Stures mm ff ff f.
Urban
30
« skrivet: 2006-04-04, 18:08 »
Hej Eva! Jag skriver lite till Dig direkt om jag får Din epostadress. Här nöjer jag mig med (jag har lätt för att bli mångordig) att berätta att vi Bäckströmar räknar vårt ursprung i Forsby socken, strax utanför Skövde. Släktens första kända personer är kronobonden Olof Svensson och hans hustru Karin Bengtsdotter, bosatta i Asketorp, Forsby. Olof Svensson nämnes för första gången 1613, i Älvsborgs lösen. Asketorp (Östergården) var kvar i släktens ägo fram till omkring 1870, alltså i nästan 300 år. Det gick upp och ner för bönderna i Asketorp. Höjdpunkten nåddes i slutet av 1700-talet med rusthållaren Anders Larsson (kusin till min ff ff ff ff) som var riksdagsman mm. Med hans sonson, Anders Johansson, tog allt ett förskräckligt slut. Han hamnade på fästning, förlorade medborgerligt förtroende mm annat elände. Din make Stures och mina förfäder lämnade dock Asketorp redan omkr 1700 och bodde i ett par-tre generationer i Forsby Mellomgården, Västergården Igelstorp i Sventorp, i Jubberyd i Kyrkefalla och i Tolshult, Grevbäck. Tills 1818 då Olof Jonsson och hans hustru Cajsa Jonsdotter slog sig ned i Lunnahult, Kyrkefalla. Sen dess har vi varit Kyrkefalla-bor med allt vad det innebär. Olof och Cajsa var Din makes mormors farfars föräldrar. Bland alla Olof Jonssons märkvärdigheter kan nämnas att han var trollkunnig och att han aldrig tappade sina mjölktänder (  !!!). Mvh Urban
31
« skrivet: 2006-04-04, 17:50 »
Hej Eva!
Jag skriver lite under Kyrkefalla.
Mvh
Urban
32
« skrivet: 2006-03-25, 12:36 »
Hej Bo!
Mantalslängder och domstolsprotokoll (Kåkinds häradsrätt) finns i mikrofilmad form, att beställa från Riksarkivets sektion SVAR i Ramsele. Vänd Dig till närmaste bibliotek, så får Du hjälp med beställningen som brukar kosta 20:- eller däromkring per volym. Såvitt jag vet, kan man ännu inte söka dessa typer av arkivalier på exvis Genline eller liknande databaser men det är väl en tidsfråga innan det också blir möjligt.
Mvh
Urban
33
« skrivet: 2006-03-22, 15:05 »
Hej Johan!
Jag tror att det rör sig om två helt olika släkter Krum. Krum/Chytraeus är en släkt, troligen av ursvenskt ursprung. Och den Krum-släkt, som vi pratar om i denna blogg, har troligen ett utländskt ursprung. Vi har spekulerat kring varifrån stamfadern (Mårten Krum även kallad Mårten Taleman eller Mårten Crommert) kom och fört fram olika hypoteser, Tyskland,Polen, Skottland, Flandern?
Någon i denna diskussion har noterat att namnet Taleman också kan vara en yrkestitel, den betyder på gammalsvenska tolk, vilket alltså kan utvisa att Mårten var språkkunnig. Han kunde åtminstone tala tyska (dokumenterat bl a vid ett krogslagsmål i Stockholm omkr 1620), vilket väl inte var så ovanligt under denna tid, men i alla fall...
Jag har i en av Kyrkefallas husförhörslängder sett en notering om Magnus Jonsson Krum, att han var av judiskt ursprung. Den lokala traditionen om oss hemma i Kyrkefalla säger f ö att en riktig Krum skall vara mörklagd och ha krusigt hår (vilket inte i något fall stämmer om mig själv...)
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
34
« skrivet: 2006-03-21, 11:59 »
Hej igen Bo Lindberg!
När jag kom hem igår afse så grävde jag i mina gamla anteckningar och hittade där att Christiern Anderssons hustru Sara Jönsdotter var dotter till Jöns Olofsson i Baggebo, Kyrkefalla socken. Under 1700-talet var familjerna i Baggebo, Graven och Karlshaga Sörgården ingifta i varandra både kors och tvärs. Det verkar som om man medvetet valt att gifta sig inom släkten, av vilken anledningen kan man ju alltid fundera över.
Mvh
Urban
35
« skrivet: 2006-03-20, 09:57 »
Hej Bo Lindberg!
Tackar för uppgiften om Christierns hustru; den skall jag föra in i mina om än något röriga släktanteckningar. Vet Du varifrån hon kom? Namnet Sara Jönsdotter kan peka åt gården Baggebo i Kyrkefalla; där fanns det under 1600-1700-talen ganska många både saror och jönsar.
Mvh
Urban
36
« skrivet: 2006-03-17, 13:57 »
Hej Samuel Simonsson!
För att hitta folkbokföringsuppgifter om Kyrkefallabor före 1704/05 så är mantalslängderna de bästa källorna. Stundtals (mitten av 1600-talet) är dessa längder hyfsat utförliga; det går att hitta fullständiga namn på bonden, hans hustru, några barn och ibland även tjänstefolket.
Häradsrättens protokoll (Kåkinds härad) innehåller också då och då uppgifter som går att översätta till rena släktdata. Understundom är dessa tingsprotokoll, som med ett fåtal luckor finns bevarade från omkr 1610, riktigt välskrivna, men ibland är de svåra att läsa. Jag har hittat mycket spännande i domstolsprotokollen som gäller alla mina förfäder i Kyrkefalla socken.
En annan källa som är användbar, åtm när det gäller sent 1600-tal, är generalmönsterrullorna. Har man rusthållare i släkten, kan man hitta en del i dessa rullor, vilka som ägde rusthållet, hur stora andelar de ägde och ibland också uppgifter om hur rusthållarna var släkt med varandra (typ Lars Svensson är avliden och i hans ställe är som rusthållare insatte sonen Sven Larsson och mågen Olof Larsson).
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
37
« skrivet: 2006-03-17, 13:43 »
Hej Bo!
Christiern och Måns Anderssöner var söner till rusthållaren Anders Persson i Sörgården Karlshaga. Anders P dog omkr år 1700. Han var troligen gift två gånger. Hans troligen första hustru (eller han själv) var på något sätt släkt med Ingeborg Larsdotter i Flottebo (se mitt långa inlägg ovan).
Måns Andersson var gift med Sigrid Persdotter (Påfve) från Kråkhult i Ransbergs socken. Sigrids far hette Sven Persson och var rusthållare i Kråkult, farfadern Per Påvelsson (därav namnet Påfve ?) benämnes uppbördsskrivare och bodde också i Ransbergs socken.
Vad Christierns hustru hette kan jag just nu inte erinra mig; minns jag rätt har jag haft svårt att hitta uppgifter om henne.
Måns och Christiern hade flera bröder som har försvunnit; jag har hittat uppgifter om både en Sven och en Anders. Från någon av dessa två steg släkten upp på en lite högre samhällsnivå; den släktgrenen kallade sig Söderqvist (efter Sörgården = Södergården?) och en kronokommissarie Anders S nämnes ännu vid mitten av 1700-talet som delägare i rusthållet Sörgården Karlshaga.
Mina anor från Karlshaga finns via Måns Anderssons son Anders Månsson, med honom började den släktgrenen att kalla sig Storck. Anders Månsson S var gift med sin släkting Annika Andersdotter från Graven, faster till den Johan Christiernsson i Graven som vi talat om i tidigare inlägg.
Mvh
Urban
38
« skrivet: 2006-03-14, 18:30 »
Hej Bo Lindberg igen!
Jag ser nu att det snarare är Johan Christoernsson i Karlshaga, eller hans hustru Karin Persdotter, som Du inte kan hitta i kyrkoböckerna, om jag förstår Dig rätt. Men båda finns med åtm i dödböckerna. Jag tror dock att Johan K dog ganska ung, eller i 40-50-årlsåldern, så han finns inte med i Kyrkefallas äldsta hurförhörslängd. Men leta i döböckerna från 1760-talet så tror jag Du hittar Johan K. Hans hustru var, om jag minns rätt från torpet Oxhagen. Hon kan ha levt längre än Johan och kan återfinnas i hfl Karlshaga Sörgården 1770-80-talet. Titta på det uppslag där rusthållaren Lars Jaensson (Johans son) står inskriven med familj; där kan det också finnas en gammal änka Karin Persdotter (om jag minns rätt).
Mvh
Urban
39
« skrivet: 2006-03-14, 18:25 »
Hej Bo Lindberg!
Johan Christiernsson i Sörgården Karlshaga, son till Christiern Andersson därstädes, och Johan Christiernsson i Graven, son till Christiern Andersson därstädes, var två olika personer även om de och deras respektive fäder hade identiska namn. Men de var släkt med varandra, båda Johan Christiernssönerna.
Din Christiern Andersson i Karlshaga var bror till min ana, Måns Andersson i Sörgården Karlshaga. Christierns hustru har jag inte heller lyckats hitta något ursprung på, möjligen var hon från en gård i Grevbäck men jag kan minnas fel.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
40
« skrivet: 2006-02-09, 19:33 »
Hej Britta!
Kommer jag på något mer så skriver jag några rader här på rötterna. Och jag är ju hemma i Kyrkefalla då och då så jag hälsar gärna på cirkeln om det passar i tiden. När brukar ni ha cirkelträffarna? Eller planerar ni någon Karlshagavandring fram åt vårkanten?
Mvh
Urban
41
« skrivet: 2006-01-29, 11:47 »
Hej Marita, Kaj, Britta och Kalsa-cirkeln!
Jag har nu haft tid att rota bland mina gamla anteckningar från 1970-talet, om bl a stormoran Ingeborg Larsdotter i Flottebo och hennes släkt. Följande kan kanske kasta en del ljus över bl a Maritas fråga om Algot Hanssons koppling till släkten.
Vi börjar med uppdelningen av Ingeborgs egendom. Jag har nog tidigare sagt, att den skedde 1655, men rätt år är 1654. I Kåkinds härads dombok inskrevs 5-6 juni 1654 (här med moderniserad stavning):
Blev andraget huru såsom hustru Ingeborgs barn i Flottebo haver sins emellan ingått en god och kärlig förlikning om deras möderne arv både i löst och fast i så måtto att Anders Svensson i Frökärr låter sig nöja med den del han redan fått haver och intet mera vill hava att efterfråga. Anders Persson i Karlshaga skall hava till på 20 lod silver eller dess värde, Lars Eriksson i Karlshaga skall ock hava på 20 lod silver, Hans Johansson i Karlshaga skall hava 10 lod silver eller dess värde. Sven i Axtorp på sin styvdotters vägnar skall hava 30 lod silver eller dess värde och en kviga på två år och därtill alla moderns gångkläder som till delo gjorde äro.
Vad sedan övrigt är kommer välborne Lars Jonsson Björnhufvud och hans samsysters barn till både i löst och fast.
Belangandes Torsten Svensson i Graven så haver han för sin person ingen förlikning ingått denna gång utan förbidar sin moders frånfälle då han pro quota skall hava sin arvpart så stor han falla kan i första ...?... det han nu av modern fått haver med de omständigheter som de då kunna förlikas om.
Härpå fästes dom till vite ett par oxar eller 12 riksdaler vilka som denna förlikning bryter och där välborne Lars Jonsson Björnhufvud eller Per Carlssons barn något kunna igenspana av det bortstulna gods, då skall det dem allena tillhöra.
Av denna domstolstext kan man utläsa både det ena och det andra.
Ingeborg Larsdotter benämnes hustru, alltså inte änka vilket hon skulle ha kallats om hon inte gift om sig efter Jon Månssons död 1640. Hon torde således ha varit gift en tredje gång, med en man som var i livet men som inte omnämnes i samband med arvsuppdelningen. Enligt alla dåtidens regler borde mannen ha stått som Ingeborgs juridiska ombud (hustrun skulle vara sin man underdånig, all hustruns egendom var mannen tillhörig). Men maken, som troligen var en f d länsman vid namn Lars Andersson, finns alltså inte med. Kan detta tolkas som bevis på Ingeborg Larsdotters starka ställning? Att det var hon som bestämde på Flottebo säteri?
Sen är frågan, hur de i arvsuppdelningen omnämnda personerna i släkthänseende skall knytas till Ingeborg.
Helt klart är att Torsten Svensson i Graven är Ingeborgs son. Det är också klart, att Lars Jonsson Björnhufvud (att han är Ingeborgs son styrks också av Riddarhusgenealogierna) och hans samsyster (dvs helsyster) är Ingeborgs barn. Samsystern är dock död 1654 så det är hennes barn som ärver mormodern. Den i slutet av domstolstexten omnämnde Per Carlsson är av allt att döma samsysterns efterlämnade make.
Men hur är de övriga släkt med Ingeborg? Min teori är, att Anders Svensson i Frökärr är Ingeborgs son och alltså helbror till Torsten. Det har funnits ytterligare en helbror men han är död 1654. Hans änka lever dock 1654 och är omgift med Sven i Axtorp som i arvsfördelningen bevakar sin styvdotters (Ingeborgs sondotter) intressen. Lite oklart är det, att texten säger att styvdottern skall ärva moderns gångkläder, det borde ha stått farmoderns. Men den som skrivit protokollet har i det avseendet inte varit så nogräknad, antar jag. Ingeborg är modern i relation till alla berörda (ytterligare ett bevis på hennes status?).
Och sen är det de tre männen i Karlshaga. Hur kommer de in i släktträdet? Min teori, är att också de representerar släktled två, de är gifta med son-/dotterdöttrar till Ingeborg. Bl a kronologin talar för ett sådant förhållande. Ingeborg Larsdotter torde ha varit född omkr 1580 och alla hennes barn i de två första giftena mellan 1600-1620 cirka. Det är helt klart att Karlshagagrenen tillhör släkten via Ingeborgs första gifte, med Sven Jonsson i Årby. En dotter i detta äktenskap, troligen Sigrid Svensdotter, kan ha varit Anders Perssons, Hans Johanssons och Lars Erikssons svärmor. Att Sigrid inte var gift med någon av dessa tre styrks av att exvis Anders Perssons söner Måns och Christiern föddes så sent som 1661 resp 1671. Men Sigrid kan ha varit Måns och Christierns mormor.
En fråga till Marita: vet Du när trumpetaren Hans Tiberg var född? Och när hans pappa Algot Hansson var född? Om Hans Tiberg var född cirka 1685/90 och Algot omkr 1660 så funkar tidsmässigt Sigrid som mormor även i det sammanhanget.
Och hur vet jag att Sigrid Svensdotter verkligen fanns och att hon kan kopplas till släkten och att hon var född förhållandevis tidigt på 1600-talet?
Jo, som jag nämnt tidigare, så var våra kära förfäder lite självsvåldiga och hamnade då och då inför rätta, även i tvistemål som var av erotisk karaktär. Sigrid Svensdotter i Graven var således 23 april 1628 instämd till häradsrätten för hor med sin frände Anders Larsson i Öttum, Skånings härad. Hon bör då ha varit åtminstone 16-17 år och alltså född senast omkr 1610. Att brodern Torsten var i ungefär samma ålder styrks av att han 7 maj 1627 besökte häradsrätten i ett liknande ärende; han var åtalad för att ha, som det hette, mökränkt pigan Ingeborg Olofsdotter i Friggesby.
Så sammanfattningsvis kan Ingeborg Larsdotters familj ha sett ut på detta sätt:
Ingeborg Larsdotter, född omkr 1580, levde 1654, dotter till borgmästaren Lars Jonsson i Skövde o h h Margareta Hartmansdotter.
Gift I med Sven Jonsson i Årby, Fröjereds sn, död på 1610-talet.
Gift II med Joen Månsson, död vid Chemnitz, Tyskland, 1640, ryttmästare vid Västgöta reg.
? Gift III med länsmannen Lars Andersson.
Barn i första giftet:
1) Torsten Svensson,nämnes f f g 1627, levde 1675 men var död 1679. Kronobonde i Graven, Kyrkefalla sn. Gift med Anna Larsdotter, levde 1679.
2) Anders Svensson, levde 1654, kronobonde i Frökärr, Breviks sn.
3) NN Svensson, var död 1654, änkan omgift med Sven i Axtorp.
4) Sigrid Svensdotter, levde 1628, var död 1654. Gift med NN. Döttrarna gifta med Anders Persson, Lars Eriksson och Hans Johansson.
Barn i andra giftet:
5) Lars Jonsson, adlad Björnhufvud, död 1655. Korpral vid Västgöta reg. Gift med Britta Larsdotter, död 1655.
6) Algot Jonsson, död vid Vä, Skåne, 1644. Löjtnant vid Västgöta reg. Troligen ogift.
7) NN Jonsdotter, troligen död 1654, gift med Per Carlsson, levde 1654.
Det här blev ganska mycket text och jag vet inte hur mycket man egentligen får breda ut sig på den här bloggen. Men utrymmet, rent tekniskt, lär väl vara gigantiskt, så jag hoppas det är ok.
Mvh
Urban
42
« skrivet: 2006-01-27, 13:05 »
Hej Britta!
Det går alldeles utmärkt. Titta också i Ransberg. Där började Marita, Kaj och jag tala om bl a Karlshaga med anledning av en fråga kring en trumpetare, som jag trodde möjligen var identisk med trumpetaren Hans Tiberg i Karlshaga Tyskagården. Men det var en annan trumpetare - men vi kom i alla fall i gång med pratet...
Mvh
Urban
43
« skrivet: 2006-01-26, 18:28 »
Hej Marita och Kaj igen!
Det slog mig att vår Ingeborg Larsdotter nästan kan beskrivas som en stormora (för att använda ett norrländskt (?) begrepp). Genom sina två (tre?) giften blev hon anmoder för flera släktgrenar, som alla blev mer eller mindre bemärkta, åtminstone i den egna bygden. Släktens karaktärsdrag tycks ha varit - pinsamt nog - en viss sturskhet kombinerad med bullriga later. Men vi får hoppas att det också fanns de som var hyggliga.
Den adliga grenen av släkten hette Björnhufvud men den dog ut redan i början av 1700-talet. Titta i Elgenstierna så hittar ni personalia. De bondska grenarna förmerade sig via Karlshaga by och Graven och kom under 1700- och 1800-talen att räkna både fattiga småbönder (mina anor) och rika storbönder (andras anor). Jag har mina anor/fränder i den här släkten på min mormors sida. Men på sätt och vis också på farfars. Min farfars farfars farfars fars kusin, rusthållaren Olof Larsson i Graven var gift med Maria Christiernsdotter, dotter till rusthållaren Christiern Andersson i Graven ohh Cecilia Johansdotter.
Mvh
Urban
44
« skrivet: 2006-01-26, 17:53 »
Hej Kaj och Marita!
Här följer alltså en fortsättning på samtalet vi påbörjat i Ransberg. Vi har alltså virtuellt gått över sockengränsen, och häradsgränsen också för den del.
Vill ni läsa lite mer om våra fränders framfart på 1600-talet, kan ni exvis läsa en artikel i Tibrobygden 1972. Jag skrev den artikeln i mycket gröna år så det finns en del brister i artikelns språkliga stil etc. Men den går att läsa. Den handlar om det våldsamma barndopet i Flottebo på 1670-talet, då ryttaren Christiern Torstensson i Graven gick bärsärkagång bland barndopsgästerna hos Björnhufvud på Flottebo. Öl och brännvin gick Christiern åt huvudet och därefter gjorde han rent hus i gästabudssalen. Flera av våra släktingar finns med i dramatiken, som så här trehundratrettio år senare har sina komiska poänger.
Christiern Torstensson var bror till min betydligt stillsammare förfader, Anders Torstensson i Graven. Christiern och Anders var söner till Torsten Svensson och alltså barnbarn till Ingeborg Larsdotter.
Mansnamnet Christiern finns f ö också i Karlshaga-grenen av släkten, ytterligare ett belägg för att familjerna i Graven/Flottebo och Karlshaga var befryndade med varandra (jmfr namnet Algot som också förekommer både i Karlshaga och i Flottebo).
Mvh
Urban
45
« skrivet: 2006-01-26, 17:43 »
Hej Kaj och Marita!
Jag har flyttat över samtalet kring Ingeborg m fl till Kyrkefalla. Även om släkten också har förankring i Ransbergs regala pastorat. En av mina Karlshaga-anor, Måns Andersson, var gift med Sigrid Påfve från Kråkhult i Ransberg. Påfvarna är en genuin Ransbergs-släkt.
Så titta under Kyrkefalla.
Mvh
Urban
46
« skrivet: 2006-01-25, 11:33 »
Hej Marita och Kaj!
Tack för att ni uppskattar det jag skriver. Men jag tycker det är roligt att formulera mig i text och tal och har sysslat med sådant ganska länge. Och släktforskning har jag också hållit på med ganska länge, i nästan 40 år faktiskt. Så jag har träffat gamla släktingar vars föräldrageneration (åtm pappan) var född på Gustaf III:s tid!
Hallar Andersson och Rangulla Gunnarsdotter känner jag inte till om inte Rangulla hör till den släkt som hörde hemma i Marhult? Mansnamnet Gunnar är i det sammanhanget knutet till en liten sjö (eller rättare sagt damm) som kallas Gunnarsflon och som ligger långt upp i skogen, på gränsen mot Brevik. Sjön skall ha fått sitt namn efter en tragisk händelse, en liten pojke med namnet Gunnar (från Marhult) skall ha drunknat i flon - för mycket länge sedan.
Mvh
Urban
47
« skrivet: 2006-01-24, 18:40 »
Hej Marita!
Egentligen skulle väl allt detta skrivas under Kyrkefalla, men ändock... Karlshaga gränsar i alla fall till Ransbergs socken.
Tyskagården anses ha sitt namn efter en Olof Tysk som lär omnämnas i en skattelängd eller liknande från 1500-talet. Gården, liksom de två övriga i byn (Östergården och Sörgården), var under medeltiden troligen kyrkogods men drogs under reformationen in till kronan; de var på vardera 1 mantal. I slutet av 16oo-talet blev de indelade som rusthåll till Västgöta regemente. Under loppet av 1700-talet friköptes de av bönderna som brukade gårdarna. Stora delar av byn hörde dock under 1700-1800-talen till Årebergs bruk; det finns mycket skog på ägorna.
Namnet Karlshaga har inte med något mansnamn att göra. I de äldsta skriftliga beläggen nämnes byn Kalffshagen, d v s kalvhagen (jmfr det som gårdsnamn inte helt ovanliga Hästhagen). Byn är alltså uppkallad efter en inäga som inte är helt ovanligt varken i gamla eller nyare gårds-/bynamn. Det troliga är att byn uppodlades under 11-1200-talen.
I Kyrkefalla är Karlshaga unikt såtillvida att Karlshaga är den enda egentliga byn i socknen. Övrig bebyggelse är s k enstakahemman eller byar på endast två gårdar (exvis Tibro Skattegården och Lillegården; Ruder Sör- och Nolgården etc).
Om Hartman Andersson vet jag egentligen ingenting mer än han med all sannolikhet var Lars Jonssons svärfar. När Lars J var verksam i Bogesund var Hartman A stadens rådman. Jag har dragit den kanske lite vågsamma slutsatsen att Hartman också var Margaretas far. Hartman omnämnes lite då och då i domstolsprotokollen från slutet av 1500-talet. Vid ett tillfälle var han inblandad i en tvist om en tung halskedja av guld. Tyvärr vet jag inte om han vann tvisten eller ej. Och för oss hans sentida ättlingar torde arvsrätten vara uttömd för länge sen...
I likhet med Lars Jonsson och andra borgare i 1500-1600-talens småstäder var Hartman säkert mest engagerad i affärer med oxar. I en källa (Skövde stads dombok) har jag dock också träffat på uppgiften att Lars Jonsson var delägare i åtminstone ett skepp som var stationerat i Nya Lödöse och som seglade på L?beck och andra nordtyska städer. Så lite utanför landskapsgränsen tycks deras affärsförbindelser ha sträckt sig.
Mvh
Urban
48
« skrivet: 2006-01-22, 10:57 »
Hej Marita!
Jag skriver dessa rader på mitt arbete och har därför inte tillgång till mina anteckningar som fortfarande, på gammalt sätt, bara finns på papper. Tyvärr finns det inga säkra belägg vad avser Ingeborg Larsdotters och Sven Jonssons barn (förutom Torsten Svensson). Men i domstolsprotokollet från 1654 (då Ingeborg delar upp sina kvarvarande ägodelar) nämnes bl a en Anders Svensson i Frökärr (Breviks sn); han kan ha varit en son i huset. Dessutom spökar en Sigrid Svensdotter i handlingarna. Hon kan ha varit en dotter i syskonskaran och möjligen gift med någon av de övriga männen som nämnes i arvsdelningen 1654; förutom Hans Johansson omnämns, om jag minns rätt, en Lars Eriksson i Karlshaga. Sigrid kan också ha varit mor/svärmor till båda dessa män. Frågetecknen är alltså många och det lär nog vara svårt att få exakt klarhet i släktskapen. Det enda vi med säkerhet vet, är att det fanns ett släktskap.
Och på tal om gravstenen i Kyrkefalla kyrka. I tidigare litteratur kan man träffa på uppgiften att stenen tillhör kyrkoherden Lars Silvius? grav. Men det stämmer inte. I en uppteckning från tidigt 1800-tal, då det fortfarande hjälpligt gick att läsa stenens inskription, står det att gravstenen tillhör Lars Jonsson och hans hustru Margareta Håkansdotter (obs att upptecknaren dock läst hustruns efternamn fel, rätt namn är Hartmansdotter. Hon var dotter till rådmannen Hartman Andersson i Bogesund).
Mvh
Urban
49
« skrivet: 2006-01-20, 11:41 »
Hej Britta!
Hälsa tillbaks till alla Kalsabor från mig. Det är fantastiskt att det går att få ihop 16 personer till en cirkel! Lycka till i utforskandet av Karlshaga; där finns mycket spännande att upptäcka.
Mvh
Urban
som har mina Kalsarötter i den gren av sörgårdssläkten som under 1700-1800-talen kallade sig Stårck
50
« skrivet: 2006-01-18, 19:00 »
Hej Britta och Karlshaga-cirkeln!
I Tibrobygden 1972 (eller om det var 1974) har framlidne Arne Arodell en lång artikel om Karlshaga by. Den känner säkert många till men artikeln är värd att studeras ingående. Sörgården (och Brogården) är verkligt gamla släktgårdar (men det vet de som nu bor där). Båda gårdarna har sin ägarlängd från rusthållaren Anders Persson, som dog omkr 1700. Brogårdens nuvarande ägare härstammar i rakt nedstigande led från denne Anders P! Jag har nyligen skrivit (under Ransberg) om släktkretsen kring skövdeborgmästaren Lars Jonsson (död omkr 1620). Till den släkten hörde också Anders Persson även om det ännu är outrett på vad sätt. Hans mor (svärmor?) var möjligen en kvinna vid namn Sigrid Svensdotter och hon var barnbarn till borgmästaren Lars Jonsson.
Sen finns det ganska mycket skrönor om Karlshaga by men det är kanske denna plats inte rätt forum för. Men fråga cirkeldeltagarna om det känner till torparen som ställde sin svärfar (som var stendöd och stelfrusen) framför rusthållarens ytterdörr... Historien om skatten under trädet på Östergårdens gärde är väl också bekant... Och Kampavall och vad där ha timat... Och trebrödrale´t...
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
51
« skrivet: 2006-01-17, 17:56 »
Hej Ingrid!
Datafilen Krum-ättlingar som Du nämner kanske inte är fullständig? Ett tips är att Du tittar i grundkällan som i fallet Bohlin är framlidne Brynolf Svensson utredning rörande släkten Bohlin från Kyrkefalla/Mofalla. Utredningen finns åtm i ett stencilxemplar, som idag finns antingen på Tibro bibliotek eller på Tibro museum.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
52
« skrivet: 2006-01-17, 12:45 »
Hej igen Marita!
Det gick lite fort när jag skrev det ovanstående inlägget - så jag måste göra en rättelse:
Lars och Anund Jonssons bror hette inte Joen utan Hans (eller Johan). Lars Jonsson gjorde konkurs någon gång omkr 1615 men jag har inte hittat några officiella papper som berättar något om denna konkurs. Men som tur är, så skrev folkskolläraren Gideon Lindgren (Tibro) på 1950-talet av diverse gamla papper som fanns på Ingelsby säteri, Kyrkefalla, papper som gick all världens väg då det gamla mangårdshuset på Ingelsby brann ner 1961. Lindgrens avskrifter finns på Tibro museum, bl a en avskrift som berör Lars Jonssons konkurs. Lindgren har bara delvis kunnat tyda dokumentet med det rör sig sannolikt om en privat uppgörelse inom släkten. I dokumentet redovisas bl a de fordringar som Anund Jonsson har på sin bror Lars och de fordringar som brorssonen Joen Hansson har på sin farbror Lars. Det handlar om ganska mycket pengar. I dokumentet benämnes Anund borgmästare i Mariestad och Joen Hansson kallas rådman. Joens far, d v s Anunds och Lars? bror, hette alltså Hans (Johan), möjligen är han den Hans Bratt som nämnes i bl a Elgenstierna som stamfar för släkten von Bratt.
Mvh
Urban
53
« skrivet: 2006-01-17, 12:31 »
Hej Marita!
Först nu är jag åter inne i Ransberg och tittar, om man så säger. Jag har inte full koll på Algot Hansson och hans hustru (men det är rätt att Hans Tibergs far hette Algot Hansson och att denne Algot H var bosatt i Karlshaga, troligen i Tyskagården). Det jag vet är att Algot på något sätt hörde till släktkretsen kring borgmästaren Lars Jonsson i Skövde (han dog omkr 1620 och ligger begraven i Kyrkefalla kyrka under en ännu bevarad porträttgravsten). På 1650-talet delade Lars J:s dotter Ingeborg, bosatt i Flottebo, Kyrkefalla, upp sin egendom mellan barn och barnbarn. En av arvtagarna heter Hans Johansson (Algots far?)och nämnes bosatt i Karlshaga. Släktskapet styrks av att Ingeborg Larsdotter hade en i relativt unga ur avliden son som också hette Algot, ett i bygden f ö ovanligt namn. Troligen är Hans Johansson Ingeborgs son- eller dotterson i hennes första gifte (med Sven Jonsson i Årby, Fröjereds socken, död omkr 1610). I sitt andra gifte var Ingeborg gift med ryttmästaren Joen Månsson, adlad Björnhufvud. Ingeborg kan f ö ha varit gift med en tredje man, mellan Sven J och Joen M.
Jag medger, att allt det här verkar mer än måttligt tillkrånglat och det är det också. Men att släktskapet finns styrks av domstolsreferat från 1650-60-talen.
Ingeborg Larsdotters föräldrar var alltså Lars Jonsson och Margareta Hartmansdotter. Förutom Ingeborg hade de, såvitt jag kunnat utröna, barnen Joen (adlad Björnberg), Helena (g m kyrkoherden Sveno Andori i Dala), Hartman (benämnes uppbördsskrivare)och en till namnet okänd dotter, gift med borgmästaren Didrik v Bremen i Mariestad.
Lars Jonssons två bröder Anund och Joen var båda borgare i Mariestad. Möjligen har brödraskaran samma ursprung som den adliga släkten Bratt af Höglunda.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
ps jag härstammar bl a från Ingeborgs son Torsten Svensson, som var rusthållare i Graven,Kyrkefalla.
54
« skrivet: 2006-01-09, 16:08 »
Hej Bo igen!
Jag har tittat lite extra i mina Brant-papper och där ser jag bl a att Johan Linnarssons bror Lars 1756 var bosatt i Kaggelstorp, Sventorps sn. Så det är ingen tvekan om att det är en och samma Lars Linnarsson vi talar om.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
55
« skrivet: 2006-01-07, 10:51 »
Hej igen NMattson!
Jag har nu varit inne i Kyrkefalla och läst att Du fått hjälp av min släkting Karl Bergstrand att hitta Ingierd Eriksdotter i Sörsvebråta. Utan att kolla i mina papper vet jag att hon inte tillhör släkten Brant (som ju hörde hemma i Nolgården). Däremot är jag nästan säker på att hon är barnbarn till kyrkvärden Jonas Eriksson.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
56
« skrivet: 2006-01-07, 10:44 »
Hej MMatsson!
Nej, jag tror inte att det fanns någon Erik bland Linnar Brants barn i Nolgården Svebråta. Men jag skall kolla hemma. Dock fanns namnet i släkten, en farbror till Linnar hette Erik Brant, var kvartermästare och dog i unga år på 1670-talet.
I Sörgården Svebråta fanns det dock erikar i början av 1700-talet, bland annat en kyrkvärd som hette Jonas Eriksson. Kanske han på något sätt är släkt med Din Erik?
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
57
« skrivet: 2006-01-05, 11:23 »
Hej Bo!
Då är vi alltså släkt! Det namn, Du inte kan tyda, är möjligen Zackarias. Det fanns ett barn i familjen med det namnet som inte var så vanligt bland 1700-talets Kåkindsbönder. Familjen hette alltså ursprungligen Brant, möjligen med finskt ursprung.
Johan, Lars? och Zackarias pappa, Linnar(t) Brant, var rusthållare i Nolgården Svebråta. Linnars far, sergeanten Johan Brant, var vid sin död troligen bosatt i Kårtorp, Kyrkefalla; han hade tidigare bott i Svärtan, Hjo landsförsamling. Johan hade flera syskon, som jag kan berätta mer om i ett annat sammanhang. Syskonen var på 1670-80-talet inblandade i en ganska vidlyftig process om arvet efter mormodern, den från Tyskland inflyttade Eva von G?tersloh. Har Du tid och möjlighet, rekommenderar jag att Du läser i bl a Kåkinds härads domböcker från tiden omkr 1640 och framåt. Du kommer att hitta mycket intressant om våra gemensamma förfäder.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
ps jag härstammar på min morfars sida från Johan Linnarsson, på min farfars och mormors sida härstammar jag från Johan L:s syssling, Maria Gadd i Tibro Skattegården
58
« skrivet: 2005-12-22, 12:24 »
Hej Bo!
Ett tips är att Du kollar i Kyrkefallas annex Mofalla. Där kan Du möjligen hitta en Lars Linnarsson. Minns jag rätt hade min förfader Johan (Jan) Linnarsson en bror som hette Lars och de var båda födda omkr 1720, söner till rusthållaren Linnar Brant i Nolgården Svebråta, Mofalla. Gården övertogs av sonen Johan men vart Lars tog vägen vet jag ej; kanske är han densamme som Din Lars Linnarsson?
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
59
« skrivet: 2005-11-29, 16:50 »
Hej Anna m fl!
Jo, klockaren Erik Holm gick ner sig på Ransbergssjön (dvs sjön Örlen) på väg hem från marknaden i Skövde. Det är åtminstone vad gamla (mycket gamla) Ransbergsbor visste att berätta när jag var liten. Och jag tror, att det står något liknande i Mölltorps dödsbok. Onormalt många ransbergsklockare har f ö gått ner sig i Örlen, jag tror ett par-tre stycken sedan 1600-talet. Erik Holm var visserligen inte klockare i Ransberg utan i annexet Mölltorp. Men räknar man alltså in även Holm i statistiken så blir det några klockare på Ransbergssjöns botten.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
60
« skrivet: 2005-10-12, 18:36 »
Hej Lennart!
Möjligen är jag ute och seglar med dessa uppgifter:
Runt sekelskiftet 1600/1700 fanns det en Hans trumpetare som bodde i Tyskagården Karlshaga, Kyrkefalla. Hans fullständiga namn var Hans Tiberg, hans far hette troligen Algot. Kan han möjligen vara identisk med Din Hans trumpetare? Bankebolet var väl indelt som militärboställe så Hans kan ju ha haft den gården som löneboställe? Tyskagården var ett vanligt rusthåll.
Hans Tiberg hörde till den släkt som bl a hade sina rötter hos borgmästaren Lars Jonsson i Skövde o h h Margareta Hartmansdotter, båda döda på 1620-talet och begravda i Kyrkefalla kyrka.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
ps hade Greta i Söroset levt hade hon nog haft svar på Din fråga
61
« skrivet: 2005-10-12, 17:53 »
Hej!
Finns det någon som forskar i gården Vallhovs historia? Jag söker främst uppgifter om den tid då Vallhov beboddes av släkten Leijonsköld, ett par generationer i början/mitten av 1700-talet.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
62
« skrivet: 2005-10-12, 17:51 »
Hej!
Finns det någon som forskar kring gårdarna Bryggholm(en) och Hornö? Jag söker uppgifter om dessa ställen under den tid (1700-talet) då medlemmar av släkten Leijonsköld bodde där.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
63
« skrivet: 2005-10-12, 17:45 »
Hej!
Är det någon med anknytning till Enköpings-Näs som forskar kring gården Hacksta? Det jag söker och är intresserad av är ägarhistorien fr o m Jonas Wulfvenstierna, som inköpte H någon gång på 1730-talet. Och fram till att gården gick ur släkten, vilket, tror jag, skedde i slutet av 1800-talet.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
64
« skrivet: 2005-09-20, 17:57 »
Hej!
Minns jag rätt, så har Stumpatorp också kallats Vägen. Och möjligen går det att hitta något av intresse även under Nybygget. Den äldsta husförhörslängden i Kyrkefalla är, som flera inlägg konstaterat, ofullständigt bevarad. Men titta på högersidan på varje uppslag. Där kan man ibland hitta diverse saker som egentligen inte hör hemma där.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
65
« skrivet: 2005-08-30, 12:00 »
Hej Helena!
I Kyrkefallas äldsta husförhörslängd, under Språttebo, finns Kerstin antecknad som född i Grevbäck 1750 (eller möjligen 1752); alltså den Kerstin som sedan gifte sig med Carl Magnusson i Björkenäs.
Måns Arvidsson och hans familj flyttade 1755/56 från Munkebo till Språttebo. Måns hade då gift om sig för tredje gången, med Catharina Persdotter. Såvitt jag har kunnat utröna hade Måns i de tre giftena följande barn som nådde vuxen ålder: Cajsa (gift med rusthållaren Elias Jonsson i Salen, Kyrkefalla), Kerstin, Arvid (rusthållare i Språttebo), Britta (gift med rusthållaren och nämndemannen Petter Svensson i Smuleberg, Kyrkefalla), Bengt (rusthållare i Språttebo) samt Johannes och Petter, de två sistnämnda dog ogifta i relativt unga år.
När Måns Arvidsson inköpte Språttebo gjorde han det i kompanjonskap med en bonde vid namn Jonas Svensson, också han kommen från Grevbäck. Någonstans har jag sett (kan dock inte komma på var) att Måns och Jonas var svågrar; det troliga är då att Måns andra hustru, Ingeborg Jonsdotter, var syster till Jonas Svenssons hustru. Någon annanstans har jag också sett att åtminstone Jonas Svensson var svåger med frälsefogden Petter Strandberg på Ruder, Kyrkefalla. Denne Petter S kan alltså ha varit bror till Ingeborg Jonsdotter och Jonas Svenssons hustru.
Med vänlig hälsning
Urban Bäckström
Mjölby
66
« skrivet: 2005-07-05, 17:37 »
Hej Barbro!
Nu ser jag åxå Din fråga här under Sventorp. Jag plockar ihop lite uppgifter och sänder till Dig (Din epostadress ligger i Ditt namn ovan). Men som jag berättat under Kyrkefalla var Maria Charlottas far Anders Magnusson hemmansägare i Stockerhult, Sventorp. Hans andel i gården (eller rättare sagt hustruns) var 1/4. Svärmodern, Märta Lisa Jonsdotter, hade dels ärvt, dels köpt sammanlagt 5/8 i gården. Maria Charlottas mor (vars namn jag just nu inte kan erinra mig, tyvärr) var dotter till Märta Lisa i hennes gifte med Johannes Olofsson; efter Johannes död gifte Märta Lisa om sig med nämndemannen Gustaf Bohlin. Stockerhult ägs än idag av bohlin-ättlingar. Huset är en vacker byggning, typisk för kåkindsböndernas gårdar omkr 1860/70.
Utöver de Maria Charlottas systrar (Matilda och Elise) som Du nämner, kan jag tillfoga den som var gift Strömberg och som bodde i Stockerhult. Och en till som var gift med hemmansägaren August Andersson i Grönhult, Kyrkefalla. August kallades murarn i Grönhult; förutom bonde och murare var han även auktionist och lite av brännvinsadvokat, d v s han hjälpte andra bönder att skriva ihop inlagor till häradsrätten mm. Det finns ganska många historier om murarn i Grönhult.
Till avdelningen kuriosa kan fogas Märta Lisa Jonsdotters äldsta syster, Maria Fogelström, kallad jungfru Fogelström. Hon förblev ogift men klarade sig galant ändå. Hon blev t o m myndigförklarad av Karl XIV Johan. Att en bondflicka blev myndig var ingalunda vanligt under denna tid. Som myndig kunde hon själv råda över sin egendom och en sådan hade också jungfru Fogelström; bl a ägde hon det lilla mönsterhemmanet Kvarntorp 1/4 mantal i Sventorps socken. Efter hennes död 1850 visade det sig att hon testamenterat gården till sin dräng. Och detta lär släkten inte riktigt ha funnit sig i utan gnissel och gnäll. Allra mest lär bröderna Petter och Johannes Andersson i Balteryd ha ondgjort sig över förlusten av Kvarntorp.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
67
« skrivet: 2005-07-05, 15:52 »
Hej Barbro igen igen!
Porträttet på Din anmoder vore intressant att få se. Det är inte så vanligt med porträtt (målningar) i släkten men detso vanligare med porträtt i form av s k kabinettfotografier. I mitt föräldrahem finns många gamla släktingar (bl a från Balteryd och Ingelsby) samlade i album och på Tibro Museum finns det album som en gång tillhörde Lina och Petter Andersson i Balteryd. I det kortalbumet finns bl a Märta Lisa Jonsdotter i Stockerhult och hennes syster Stina Jonsdotter i Ingelsby kvarn. Märta Lisa var Maria Charlotta Magnussons mormor. Stina var min farfars mormors mor.
Jag måste också justera ett fel i mitt första svar till Dig. Maria Charlotta Magnusson var syssling till min pappas farmor, inte kusin till Maria Sofia Carlsdotter, min pappas farmors mor. Maria Charlottas mor och min Maria Sofia var kusiner. Rätt skall vara rätt, även om det blir tillkrånglat.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
68
« skrivet: 2005-07-05, 09:47 »
Hej Barbro igen!
Är Du intresserad av mer uppgifter kring Anders Gustaf J:s anor och dito hans hustrus? Någon gång i sommar kan jag hoppeligen få lite tid att åtminstone summariskt sammanställa mina anteckningar. På Anders Gustafs farmors sida har jag kunnat följa släkten till mitten av 1600-talet (Björkenäs i Grevbäck). På Maria Charlottas sida har jag inte kommit så långt bakåt i tiden men har desto mer om hennes 1800-talssläktingar, som bodde i Stockerhult, Lilla Långaskede, Lunden, Stommen (alla i Sventorp), Balteryd, Assarby, Ingelsby, Friggesby, Lilla Tolsby, Grönhult, Mickelstorp med flera ställen i Kyrkefalla.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
69
« skrivet: 2005-07-01, 16:29 »
Hej Barbro!
Johannes Andersson (Anders Gustafs far) och min mormors mormor var syskon. Deras far, Anders Olofsson, ägde och brukade torpet Gastås som ligger inklämt mellan hemmanen Häggetorp och Älgarås i Kyrkefalla socken. Anders Olofsson, som kallades Gasten (efter torpets namn?), på dialekt uttalat Gåsten, skall ha varit en riktig kraftkarl som mer eller mindre med bara händerna brukade upp torpets åkrar från tomma intet. Hans släkt kallas Gåstens; gamla Kyrkefallabor säger så än idag.
En bror till Anders Gustaf, Johan Fredrik (se Karl B:s sammanställning ovan) blev snickarmästare i Tibro; hans söner kallade sig Fredriksson och hade sin verkstad vid nuv Smedjegatan i Tibro (verkstaden revs för två-tre år sedan och var då en av de äldsta verkstadsbyggnaderna i Tibro).
Och Anders Gustafs hustru var kommen från Stockerhult i Sventorp; hon var kusin till min farfars mormor, Maria Sofia Carlsdotter (1821-88). Kusinernas morföräldrar var rusthållaren o mjölnaren Jonas Eriksson i Stockerhult o h h Märta Jonsdotter.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
70
« skrivet: 2005-06-25, 13:36 »
Hej!
Är det någon som har kunskap om vad som kan ha hänt frälsebrukaren Nils Gustaf Ersson i Kläfsta Norrgård? Efter att hans hustru avlidit tycks han ha invecklats i diverse trubbel och fick omkr 1840 gå från gård och grund. Ungefär samtidigt fick hans åldrige far i Stora Brunna, Sättersta, också lämna allt han ägde och hade.
Nils Gustaf Ersson bodde en tid i T:s fattighus men flyttade efter ett par år tillbaka till Kläfsta där han till sin död bodde inhyses. Hans son Anders Gustaf Nilsson gick det dock väl i händer; han blev gift med klockare Eklunds Hedda och ägare till Lilla Långbro.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
71
« skrivet: 2005-06-25, 13:23 »
Hej Wanja!
I Kyrkefallas kyrkoböcker hittar Du mycket mer om Gäre-släkten och dess utbredning. I Kåkinds häradsrätts arkiv finns åxå många intressanta bouppteckningar som berättar om Gäre-släktens materiella villkor; Gäresläktens bönder tillhörde vad man kan kalla Kåkindsallmogens medelklass. I häradsrättens domstolsprotokoll finns dock inte så mycket om Gäre-bönderna. De tycks, vilket hedrar deras minne, ha levt ett stillsamt liv, och hamnade ytterst sällan i träta med sina medmänniskor. En rättsprocess var de dock invecklade i och det var en process som hette duga. När Årebergs bruk, beläget nedströms Gäres slåtterängar vid ån Tidan, anlades på 1720-talet, förorsakade bruksdammen att slåtterängarna översvämmades och Gärebönderna förlorade sitt värdefulla foder. De började därför en process mot ägaren till Åreberg om ersättning för de förstörda slåttermarkerna. Denna process blev mycket utdragen i tiden och avgjordes inte förrän 1813, på kungens bord på Stockholms slott. Kungen (Karl XIII) avgjorde tvisten till Gäre-böndernas fördel; bruksägaren ålades att varje år ersätta bönderna med sex tunnor salt eller dess värde. Denna avgift betalar Årebergs ägare än idag till Gäre!
En annan notis som jag hittat i domböckerna rör just Din anmoder Maria Svensdotter. Efter sina föräldrar ärvde hon 1/3 i 1/4 mantal Gäre men hennes svågrar (Sven Olofsson och Måns Andersson) löste ut hennes andel och köpte i stället 1/8 mantal Fågelviken (Kyrkefalla) åt sin svägerska. Hon tycks också ha bott i F en tid men återflyttade snart till Gäre där hon köpt en annan åtting, d v s den som sonen Lars Eliasson senare ägde innan han flyttade till Nolfröstorp.
Och så till sist en skröna: Lars Eliassons ena svärson, Anders Jonsson i Anderstorp, var den som i Kyrkefallas hävder kallas Spängarn. Han var känd (ökänd?) för sina mer en normala insikter i saker och ting. Han skall i sin ägo t o m ha haft en svartkonstbok... Detta hindrade dock inte att Anders Jonsson var kyrkvärd och en tämligen burgen karl (eller också just därför?).
Med midsommarhälsningar från
Urban Bäckström
Mjölby
72
« skrivet: 2005-06-16, 15:43 »
Hej Wanja igen!
Som Karl B konstaterat så är Din Anna Larsdotter utan tvekan densamma som finns bland mina släktanteckningar. Hennes pappa Lars Eliaesson (eller Eliasson, stavningen varierar) var rusthållare först i Gäre, sedan i Nolgården Fröstorp, båda i Kyrkefalla sn.
Lars var son till Elias Svensson och Maria Svensdotter som var bosatta i Gäre. Maria var född och uppvuxen i Gäre där hennes far, Sven Larsson (1679-1729) var rusthållare. Elias var troligen kommen från Tubberyd i Kyrkefalla; hans dödsår är mig obekant men han torde ha avlidit i ganska unga år.
Sven Larsson i Gäre tillhör den släkt som ägt Gäre sedan åtm 1640-talet - och än idag äger en av gårdsdelarna! Sven Larssons föräldrar var rusthållaren Lars Svensson o h h Ingeborg Arvidsdotter (sannolikt från Grönhult, Kyrkefalla). Sven Larssons farfar, som också hette Sven Larsson, är sannolikt identisk med den bonde som 1644 fick laga faste på halva gården i Gäre.
För att återgå till Maria Svensdotter, så hade hon två syskon som uppnådde vuxen ålder, systrarna Elisabeth och Ingrid. Jag härstammar från Ingrid, som dog 1798, och som var gift med kyrkvärden Sven Olofsson i Gäre.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
73
« skrivet: 2005-06-13, 09:11 »
Hej Wanja!
Hette Anna Larsdotters far Lars Eliaesson? I så fall vet jag en del om hans anor.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
74
« skrivet: 2005-06-07, 18:39 »
Hej Carl Gustaf Axelsson!
Jo, jag känner de Du söker! Erik var min farfar osv. Ivar och Emma var kusiner, det är riktigt. Ivars pappa, alltså min farfars far, tog sig namnet B omkr 1878 (då han gifte sig med Anna); innan dess hette han Andersson. Och Emmas mor, Lovise i Gärdhem var alltså hans syster. De var barn till snickaren o hemmansbrukaren Anders Olofsson o h h Anna Charlotta Johansdotter. Bland deras barn fanns också min mormors far, Anders Petter Andersson i Skogshyddan, Kyrkefalla (mina föräldrar är alltså sysslingar).
Emma Bäckströms pappa, Johan Gustaf Johansson, var först rättare, sedan förvaltare på Ruder. Som pensionär bosatte han och hustrun sig i Gärdhem, Tibro.
Utan att skryta vågar jag påstå att jag har ganska mycket anteckningar, bilder etc om dessa och deras anor, som jag i rakt nedstigande led följt till slutet av 1500-talet. Min ff ff ff ff ff f var kronobonden Olof Svensson i Asketorp, Forsby sn; han nämnes f f g i Älvsborgs lösen 1613. Får jag Din epostadress kan jagsända över lite mer uppgifter men jag vågar inte säga när jag får tid.
Mvh
Åke Urban Gabriel Bäckström
Mjölby
75
« skrivet: 2005-06-07, 08:58 »
Hej!
Är det någon som vet något om organisten och rådmannen Franz Oscar Eklund och hans hustru Engla Gustafva, född Björklund. De var i slutet av 1800-talet/början av 1900-talet bosatta i Strängnäs, först vid Ulfhäll och sedan på gården nr 14 i Strängnäs stad. Jag söker exvis foton, brev, uppteckningar mm om Eklund och hans maka.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
76
« skrivet: 2005-05-27, 18:05 »
Hej Cina m fl!
Först nu är jag inne och tittar på Mölltorp. Och ser att det är flera som nappat på min fråga om klockare Holm. Jo, Greta och Margareta Eriksdotter måste vara en och samma person; Greta är ju en kortform för Margareta på samma sätt som Bolla för Ingeborg, Lisa/Lisken för Elisabeth etc. Och Jacob är Gretas bror, så mycket har också jag kunnat hitta. Men tyvärr har jag inte kunnat spåra mer om de tre kvinnoödena. Får se vad jag hinner under instundande sommarledighet.
Mvh
Urban Bäckström
77
« skrivet: 2005-04-15, 16:59 »
Hej Helena Rohlin!
Ang Måns Arvidsson. Jag förmodar att det är den MA som var bonde i Munkebo och kyrkvärd i Grevbäck. I så fall är han identisk med min Måns Arvidsson som efter åren i Grevbäck flyttade till Kyrkefalla och där inköpte halva rusthållet Språttebo. Han var gift tre gånger; första gången med den Ingeborg som Du nämner. Måns dog i början av 1780-talet och hemma har jag en hoper anteckningar om honom och hans släkt. Jag återkommer senare med lite mer uppgifter. Måns hade i alla fall sitt barndomshem på Stommen i Säter socken (strax norr om Skövde).
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
78
« skrivet: 2005-04-12, 18:10 »
Hej alla Krum:re!
Jag tycker som Lotta K att det vore trevligt om diskussionen kan komma igång igen. Kanske kan alla hypoteser leda till att vi till slut hittar svaret.
Jag har tidigare skrivit att stamfadern Mårten Taleman aldrig själv kallade sig Krum, men där har jag fel. Någonstans har Pirkko hittat (i Stockholms stads tänkeböcker?) att Mårten bl a kallas/kallar sig Krum. I tänkeböckerna framgår också att Mårten talade tyska. Kanske får vi alltså skrota spekulerandet att han var skotte? Eller också var han det, men kunde tala tyska? Namnet/ordet taleman lär ju i gamla tider betyda tolk. Vad anser ni andra?
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
79
« skrivet: 2005-03-29, 13:11 »
Hej alla som skriver om Segerberg...
Nog är det så att Carl Johan Carlsson Segerberg (född 1838) är densamme Carl Johan Carlsson som var far till August Carlsson? Dvs den August C som var med och grundade Kyrkefalla hembygdsförening och som skänkte hela sin museisamling till föreningen. August Carlsson (1874-1960) var ganska förtegen om sin fars ursprung. Han tyckte inte om när han kallades Tyskes-August; förklaringen till detta öknamn är säkert farssläktens koppling till Tyskatorpet.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
80
« skrivet: 2005-03-21, 10:02 »
Hej Britta!
Som vanligt har jag inte mina anteckningar tillgängliga utan svarar, så gott det går, ur minnet. Kommer alltså inte ihåg när Jonas Carlsson var född men det bör ha varit på 1750/60-talet. Han var gift med en flicka från Pickatorp. Deras son Petter Jonsson blev brukare i Pickatorp, gift med Inga Stenholm från Götene. Deras son, möbelsnickaren Johan August Pettersson (1840-1934) bosatte sig i Hörnebo och blev stamfader för alla petterssöner i Hörnebo med omnejd. Johan August var min morfars morfar.
Och jäss, Svaneberg ligger utmed Breviksvägen.
Mvh
Urban
81
« skrivet: 2005-03-21, 09:53 »
Hej Stefan!
Kyrkefallabon, som berättade om Jean Svensson, är död sedan mer än tjugo år. Men hon var mycket minnesgod. Jag har försökt mäjla direkt till Dig men den epostadress Du uppger funkar inte.
Mvh
Urban
82
« skrivet: 2005-03-19, 13:59 »
Hej Stefan!
Nix, jag är inte den f d ishockeyspelaren i Tibro IK. Men vi har samma namn och är dessutom nästan lika gamla. Det händer då och de att vi blir förväxlade. En gång fick jag hans tänder lagade...
Tro?t eller ej, men jag har träffat en gammal tibrobo, som kunde berätta att en av hennes förfäder ( = Din Jean Svensson) någon gång i slutet av 1700-talet, under pågående torkperiod, brukade klättra upp på lagårdstaket för att kunna se bort mot Billingen, om det syntes några regnmoln på himmelen.
Mvh
Urban
83
« skrivet: 2005-03-19, 09:37 »
Hej Birgitta!
Kontakta mig på min epostadress urban.backstrom@motala.se så fortsätter vi samtalet via privat epost.
Mvh
Urban
84
« skrivet: 2005-03-17, 17:59 »
Hej Marita!
Är det samme Carl Svensson Du söker som jag brottats med i många år, så är det en svår nöt att knäcka? Är det den Carl Svensson som var gift med Maria Jansdotter från Nolgården Svebråta? Och som en tid var hemmansbrukare i Fröstorp?
I så fall föddes han i Mofalla (annex till Kyrkefalla), där föräldrarna var bönder i Ebbetorp (eller om det var i Bosgården, minns ej så noga). Men jag har också gått bet på att spåra deras ursprung. Såväl Sven som Maria avled dock i Mofalla, ungefär samtidigt, då barnen var små. Jag härstammar från Carl Svenssons ena son, Jonas Carlsson som också var brukare av en gård i Nolfröstorp innan han på gamla dar blev torpare i Svaneberg, Kyrkefalla.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
85
« skrivet: 2005-03-17, 16:57 »
Hej Birgitta Persson (igen)!
Lite mer om Tibro: Byn Tibro (Skattegården och Lillegården) är känd sedan 1400-talet. Idag finns knappast något kvar av byn eller dess odalmarker. Järnvägssamhället Tibro, som tillkom 1876 och blev köping 1947 är uppbyggt på byns marker (och täcker idag också arealer som förr hörde till hemmanen Språttebo, Smuleberg, Gäre m fl).
Av Tibro bys bebyggelse kvarstår dock (om än i omändrat/renoverat) skick fyra mangårdsbyggnader: Lillegårdens från omkr 1860/70, och de tre hus som hörde till de tre gårdar som under andra hälften av 1800-talet s a s ingick i hemmanet Skattegården, nämligen 1/2 mantal Gästgivaregården, 1/4 mantal Skattegården eller Manes och 1/4 mantal Lell-Annersa.
I mycket gröna år skrev jag en artikel om Tibro by. Minns jag rätt finns den införd i årsboken Tibrobygden 1973. Årsboken finns att låna via närmaste folkbibliotek eller också kan Du kontakta Tibro Museum.
Hemma i min hall hänger tre originalkartor över hemmanet Tibro Skattegården. Den äldsta, från 1695, omnämner att hemmanet Tibro Skattegården ägs och brukas av twenne flitiga bönder, d v s bröderna Sven och Håkan Johanssöner. Från Håkan härstammar Du - eller den du forskar åt - och från Sven härstammar jag (både på min farfars och min mormors sida).
Mvh
Urban
86
« skrivet: 2005-03-17, 15:53 »
Hej Birgitta Persson!
Ja, det stämmer Sven Jonsson var son till gästgivaren Jonas Håkansson i Stora Tibro o h h Maria Jonsdotter. Stora Tibro hette formellt Tibro Skattegården och kallades sedan 1600-talets mitt även Tibro Gästgivaregård.
Sven Jonsson var liksom sin far gästgivare i Tibro, Sven ägde 1/4 i gården. Sven Jonssons farfars far, nämndemannen Johan Andersson inköpte 1/2 mantal i Tibro Skattegården på 1640-talet och sedan dess har gården gått i släktens ägo. Det finns alltså ättlingar som än idag äger obebyggda markplättar mitt inne i Tibro centrum.
Johan Anderssons hustru hette Elin Svensdotter, båda var bördiga från Tåstorp i Hagelbergs socken (utanför Skövde). Troligen var Johan, eller hans hustru, på något sätt släkt med den på 1600-talet avlidne gästgivaren Lars Andersson av vars sterbhus de köpte sin andel i gården.
Sven Jonssons mor, Maria Jonsdotter, var dotter till den lätt (?) alkoholiserade komministern Jonas Petri Ophinus i Korsberga o h h Maria Johansdotter. Maria tillhörde den s k Väbjörntorpssläkten, hennes farfar var kronobefallningsmannen Isak Andersson Mogren.
Själv härstammar jag från en av Jonas Håkanssons kusiner, Johan Svensson, som också var gästgivare i Tibro Skattegården.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
87
« skrivet: 2004-11-18, 19:27 »
Hej Britta och gubbarna i Tolsby!
Nu är Aska Hembygdsförening på Motala bibliotek och tittar på bla Nättidningen Rötter. Ni är välkomna hit om ni har vägarna förbi; titta bl a på Birgittakammaren i V Stenby kyrka och utsikten från Hagebyhöga kyrka. Därifrån ser man 1/8 av Västergötland.
Mvh
Aska hembygdsförening och Urban B
88
« skrivet: 2004-11-17, 18:54 »
Hej Britta!
Ja, i den roten finns det mycket att rota i. Min ffm Anna Josefina Andersson (Andrén) bodde i unga år i Lilla Tolsby (gården bakom granhäcken, för den häcken finns väl kvar?). Hennes bror Gustaf, som sen blev klockare i Kyrkefalla, hade redan som tjugoåring privatskola i salen i Lilla Tolsby.
På tal om Flottebo så erinrar jag mig att jag sett ett mycket gammalt foto på en av de gamla mangårdsbyggnaderna i F. Fotot ifråga ägs av en bekant i Trollhättan; jag kan per telefon ge närmare besked. Bilden visar en stuga dubbelt så stor som den som ännu står kvar i Balteryd! Under 1800-talet hörde Flottebo-gårdarna till de bättre bemedlade men bönderna som bodde där ansågs som hum hum hum. Öknamn var legio och det snällaste var väl Räva-pärs...
Mvh
Urban Bäckström
89
« skrivet: 2004-11-16, 14:20 »
Hej alla igen!
Jo, Britta, skogvaktaren i Laggartomten hör också till släkten B från St Tolsby. Och Brita Maria Gravander, som var gift med Lars Beckius, var kommen från rusthållet Graven i Kyrkefalla. Hon var dotter till korpralen Anders Andersson Gravander o h h Anna Maria Björnhufvud )de var sysslingar). Korpralen avled under fälttåget mot Norge 1718.
Jag tror att Britta Maria G var gift två ggr, förutom med Lars B även med en präst som hetter Kinberg eller något liknande.
Tills för cirka tio år sedan stod det kvar ett mycket gammalt boningshus i Tolsby. Det benämndes Beckius?es och var säkerligen sen slutet av 1700-talet.
Det finns än idag ättlingar till släkten B. Jag känner bland annat en tibro-dam som i sin ägo har en mycket gammal guldring som tillhört en 1700-tals-Beckius.
Mvh
Urban Bäckström (som är släkt med korpral Gravander)
90
« skrivet: 2004-11-12, 13:27 »
Hej Thord!
Släkten Beckius bodde i ett par århundraden i Stora Tolsby. Minns jag rätt, var den förste B i Kyrkefalla en mönsterskrivare Nils Beckius; han levde i början av 1700-talet. Hans far var kyrkoherde; om honom hittar Du uppgifter i Warholms Herdaminne.
Mvh
Urban Bäckström
91
« skrivet: 2004-07-28, 17:48 »
Hej Viola igen!
Lite mer kan jag berätta om Wulfvenstierna med familj även om jag inte bör breda ut mig för mycket i detta forum. Men vill Du ha mer fakta kan jag mäjla direkt till Dig.
Men kortfattat alltså:
Johan Larsson Wulff, adlad Wulfvenstierna, tjänade upp sig under Karl XI:s krig på 1670-talet, från menig ryttare till ryttmästare vid Västgöta kavalleriregemente. Hans bana kröntes med adelskapet och äktenskapet med Anna Björnberg. Det var förmodligen genom giftet som han kom i besittning av sätesgården Ruder i Kyrkefalla. Fram till sin död, om jag minns rätt 1710, utökade han avsevärt ägorna i Kyrkefalla. Ende sonen, Jonas Wulfvenstierna (1682-1761) förvaltade framgångsrikt det ärvda pundet och dog som en förmögen man. Sista året av sitt liv blev Jonas friherre (baron) men han tog, som det heter, inte introduktion som sådan på Riddarhuset. Han överlät istället friherretiteln till sin svärson, lagmannen Carl Magnus Adlermarck.
Jonas W förvärvade omkr 1730 säteriet Hacksta i Enköpings-Näs socken (Uppland) och där bodde han och familjen. Ruder och de andra västgötagårdarna sköttes s a s på distans och någon gång då och då gästade Wulfvenstierna också sitt gamla hem. I de två äktenskapen (det med Anna Steuch var barnlöst) hade han flera barn men det var endast dottern Anna, gift Adlermarck, som överlevde fadern. Det var också Anna och hennes familj som ärvde hela förmögenheten. Västgötagårdarna var i släktens ägo till 1778 (Ingelsby m fl) resp 1815 (Ruder med underlydande). Hacksta gick i släkten på krokiga vägar fram till slutet av 1800-talet.
Jonas Wulfvenstierna var en av mösspartiets ledande politiker (som sådan allmänt aktad), han var en skicklig jurist och tjänade i många år som Riddarhusets sekreterare och direktör. Han var alltså en andra rangens makthavare i 1700-talets Sverige. Även hans två söner Johan och Gustaf, som båda dog i förhållandevis unga år, gjorde sig kända som mösspolitiker och dugliga ämbetsmän. Gustaf W var envoy? vid hovet i Berlin och var på väg att avancera till en liknande post i S:t Petersburg. Den ryska kejsarinnan var förtjust i vackra karlar och Gustaf W skall ha varit en dylik varför den svenska regeringen av om man så säger taktiska skäl gärna såg att han kom till Ryssland. Kejsarinnan lär dock ha genomskådat svenskarnas planer och låtit meddela att visserligen var hon karltokig men hon lät sig inte luras hur lätt som helst.
Nåväl, Gustaf dog i Berlin, balsamerades och forslades hem som ett vackert lik. Han ligger begravd i en ståtlig grav inne i Enköpings-Näs kyrka. Bland Gustafs kulturinsatser kan bl a nämnas att han tog väl hand om arkitekten Jean Eric Rehn då denne var på studiebesök i Berlin.
I bouppteckningen efter Jonas W kan man bl a läsa att det på Hacksta fanns ett dussin stolar som Karl XII nyttjat då han vistades i Lund åren närmast före 1718.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
92
« skrivet: 2004-07-26, 13:31 »
Hej Viola!
Såvitt man vet (Elgenstierna) hade Anna Björnberg och Johan Wulff/Wulfvenstierna bara sonen Jonas. Det var åtminstone bara Jonas som nådde vuxen ålder. Anna Björnberg hade i ett tidigare äktenskap varit gift med ryttmäst Arvid Månsson Dahlsköld (stupade vid Lund 1676) men det äktenskapet var barnlöst (åtm nådde inga barn vuxen ålder).
Enligt Elgenstierna var Johan W kommen från Stallerhult i Korsberga sn där hans far var ryttare och kronobonde.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
93
« skrivet: 2004-07-19, 16:30 »
Hej Ralf!
Jäss, jag kom på det i helgen. Att jag felaktigt kallade Knut Magnusson Cecilias far och han var ju, som Du påpekar, Cecilias morfar. Och Jon Hafthorsson var dotterson till den kung Håkon Magnusson som inte härstammade från Birger Jarl och Arn. Vilket däremot den yngre kung Håkon Magnusson gjorde, han som var syssling till Cecilia och Brunjulf/Brynolf.
Mvh
Urban
94
« skrivet: 2004-07-16, 16:37 »
Hej alla Arn-vänner!
Exakt ett år efter Anders P:s inlägg kommer här lite spekulationer kring Jan Guillous romanfigurer och namngivningen av desamma.
Cecilia Blanka har naturligtvis funnits men med annat namn; kung Knut Eriksson hade rimligtvis åtminstone en hustru, som Jan G med författarens rätt att fabulera har valt att kalla Cecilia Blanka, en namnform som dock är ohistorisk (vilket flera påpekat).
Möjligen har Jan G skapat namnet i analogi med en annan av Arn-världens kvinnor, nämligen Cecilia Rosa (Arns mamma? farmor?), som författaren placerar på gården Forsvik i Västergötland. Här kan Jan G faktiskt ha utgått från historiska källor - åtminstone i ett avseende, nämligen: gården Forsvik ägdes bevisligen i början av 1400-talet av adelsdamen Cecilia Jonsdotter, tillhörande den ätt som senare kom att kallas Roos af Hjelmsäter. Cecilia Jonsdotter (Roos af Hjelmsäter) kan Jan G alltså mycket väl ha kokat om till Cecilia Rosa och flyttat från tidigt 1400-tal till tidigt 1100-tal.
I Forsvik finns idag ett museum (mycket välbesökt) där bl a Länsmuseet i Skara hjälpt till med uppbyggnaden av en Arn-utställning. Det är min innerliga förhoppning att man korrigerat ett flagrant fel som funnits (finns?) på museets släkttavla över Arn-figurernas historiska förebilder. I släkttavlan säger man nämligen att Cecilia Jonsdotter härstammade från den norske kungen Håkon Magnusson, son till kung Magnus Eriksson, och därmed alltså ättling till Birger Jarl - och till Arn. På så sätt kan man knyta gården Forsvik till den kungliga grenen av Folkungaätten. Men nu är det så att Cecilia Jonsdotter härstammade från den norske kungen Håkon Magnusson, son till kung Magnus Lagaböter. Släkttavlan på museet har alltså blandat ihop de två norska kungar som båda bar namnet Håkon Magnusson. Och därmed också fått ihop en märklig kronologi. Barnen gifter sig innan förädrarna är födda!Det är beklagligt om förväxlingen är medveten. Man får givetvis inte mixtra till historien bara för att få ett turistkoncept att stämma.
Gården Forsvik var förmodligen Cecilias farsarv, fadern hette Knut Magnusson och var befryndad med en icke-kunglig gren av folkungaätten.
Själv är jag en av många västgötar som på mer eller mindre säkra grunder härstammar från Cecilias bror Brynolf. Kanske är jag alltså t o m släkt med Arn. Häpp!
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
95
« skrivet: 2004-07-12, 10:49 »
Hej Ulf!
Jo, det är samma Erik Holm! Hans hustru hette Lind som familjenamn och svärmodern var född Fogel/Vogel. Skrönan jag åsyftar är något så orealistiskt som en spådom som handlar om tre kvinnoöden i släkten ifråga. Spådomen säger egentligen endast att det funnits tre generationer av märkliga kvinnoöden och jag vill undersöka om det är Erik Holms hustru, svärmor och dotter. Får se vad jag kan hitta.
Mvh
Urban
96
« skrivet: 2004-07-12, 10:41 »
Hej Stig!
Tack för Ditt svar. Nu skall jag själv nysta vidare på Idas anor.
Mvh
Urban
97
« skrivet: 2004-06-24, 18:13 »
Hej Johan!
Tack för de intressanta uppgifterna. Som tur är var det ju en och annan som gjorde konkurs även i gamla tider och de lämnade i regel ganska mycket papper efter sig, typ Augustin Leijonsköld. Tack också för upplysningen att Landsarkivet i Lund har papper som berör L; det visste jag inte. När jag blir pensionär hoppas jag kunna fördjupa mig i den leijonsköldska historien - men till dess är det tack och lov ännu ett antal år...
Mvh
Urban
98
« skrivet: 2004-06-24, 18:05 »
Hej!
Är det någon som vet vem som var far till Anna Göransdotter (kallas också Göransson), född u ä i Norra Boda, Nysund, 25 mars 1817? Hon var gift med spiksmeden Erik Gustaf Bjurström vid Ölsboda bruk.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
99
« skrivet: 2004-06-24, 17:32 »
Hej!
Är det någon forskare i Vagnhärad med omnejd som vet något om en släkt Skog/Skogh som var bosatt i V kring sekelskiftet 1900? En flicka i familjen, Ida, var gift med hemmansägaren Arvid Andersson i Lilla Långbro, Tystberga.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
100
« skrivet: 2004-06-24, 17:18 »
Hej!
Är det någon som vet något om klockaren Erik Holm, hans hustru och deras anor? Holm levde under 1700-talets förra hälft och gick ner sig på sjön Örlen då han var på återfärd från marknaden i Skövde. Kring hans hustru, hans svärmor och dotter finns en spådom eller skröna som jag försöker reda ut (om det nu går, 1700-talet är avlägset ibland).
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
101
« skrivet: 2004-06-24, 16:31 »
Hej alla örneklou-forskare!
Det är ett tag sedan diskussionen var igång kring släkten Örneklou men här kommer en fråga: hade Peder Larsson Örneklou en bror? Är det någon som träffat på uppgifter som kan styrka att Jonas Larsson Alebeck (latiniserat Jonas Laurentii Alebeckius) var Peders bror?
Jonas Larsson Alebeck var kyrkoherde i Källby, Skaraborgs län, och avled på 1660-talet.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
102
« skrivet: 2004-06-23, 16:21 »
Hej Rune Börjesson!
Det är länge sedan Du frågade om Maria Olofsdotter i Skattegården, g m Johan Eriksson. Jag skall kolla i mina papper men jag är nästan säker på att den Maria Du söker var dotter till skattebonden Olof Svensson i Forsby Skattegården som genom sin hustru var släkt med namnen Olof Svensson i Forsby Mellomgården (han var min ff ff ff ff f). Den sistnämndes mor, Elin Gunnarsdotter (som ägde 1/4 i Skattegården), var om jag minns rätt moster till Olof Svenssons i Skattegården hustru - och denna och Elin var döttrar till skattebonden Gunnar Andersson, son till dito Anders Gunnarsson i Forsby Skattegården.
Mvh
Urban Bäckström
103
« skrivet: 2004-06-18, 14:15 »
Hej Erika-Arnes pojk i Skallhult
Det var nog lite si och så med intyget, flyttningsattesten. Ibland fanns det en sådan och ibland inte. Mig veterligen är det åtminstone ovanligt att flyttningsattester finns med (exvis som bilagor) i flyttningslängder eller husförsböcker.
Och så en annan sak: förstår jag rätt, bor Du i Skallhult. i närheten av Älgarås? Har Du hört något berättas om mordet i Älgarås cirka 1850-60? Två bröder slog ihjäl sin styvfar. Mordet finns redovisat i domstolsprotokoll men jag söker den muntliga berättartraditionen kring denna händelse.
En min släkting, en flicka från Björsjön, blev gift med den ene av bröderna när han efter cirka 20 år blev utsläppt från fästningen.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
104
« skrivet: 2004-06-14, 09:56 »
Hej Johan!
Det slog mig att jag någonstans sett en uppgift om att Augustin Leijonsköld gjorde konkurs. Uppgiften finns inte med i Elgenstierna så jag måste ha läst det någon annanstans men tyvärr kan jag inte erinra mig var. Det troliga är att ev papper kring denna konkurs finns i Göta Hovrätts arkiv.
Mvh
Urban
105
« skrivet: 2004-06-14, 08:48 »
Hej Johan och Micha?l!
Jo, som Johan skriver så finns det flera grenar av släkten L men släkten är/var inte så stor. Det som föranledde mig att skriva ner ovanstående var Johans andra fråga: Finns det någon anbytare som forskat på släkten Leijonsköld?
Hittar Johan uppgifter om Augustin L så är jag nyfiken på dem också.
Och som Micha?l skriver så skall namnet L uppfattas som ett förnamn i fallet Mårten Gabriel Leijonsköld Oxenstierna - men MG själv uppfattade nog också namnet L som ett familjenamn som denna gren av släkten O fick i och med arvet av Ingelsby. Den lokala traditionen i Kyrkefalla talar alltid om författaren under namnet Leijonsköld Oxenstierna. Och sedan var Mårten Gabriels far släkt med de äkta Leijonsköldarna; Mårten Wilhelm L:s hustru var född Oxenstierna. Nåväl, allt det här är detaljer men det är trevligt att på denna webbplats få tala lite om Leijonsköldarna.
Mvh
Urban
106
« skrivet: 2004-06-11, 15:43 »
Hej igen Johan!
Och märliga saker hända! När jag surfar omkring på nätet runt namnet L hittar jag en länk till en antikhandel i Stockholm - som har en liten oljemålning av Mårten Gabriel Bengtsson Leijonsköld Oxenstierna! Han hette faktiskt så men var egentligen född bara Oxenstierna (1834). Han var son till den Bengt Oxenstierna som var huvudarvinge till Ingelsby när de gamla L:arna gått ur tiden. En av hans söner, Mårten Gabriel, fick på köpet också namnet L. Han var författare och åxå ganska habil amatörmålare, till yrket tullinspektor i Ängelholm och en sagolik berättare (han ljög ganska friskt). Som gammal gästade han nästan varje sommar sin gamla hembygd och bodde då hos min farfars morbror, kantor Carl Gustaf Andrén i Kyrkefalla. Baron Oxenstierna var mycket angelägen att få kalla kantorn sin frände, men det tyckte kantorn var genant.
Baron O:s kremerade kvarlevor finns i en liten urna i L:a gravkoret invid K kyrka. Och tavlan, som jag hittade på nätet, köpte jag bums.
Mvh
Urban
107
« skrivet: 2004-06-11, 13:54 »
Hej Johan igen!
Ja, det finns ju ganska mycket att samtala kring när det gäller Leijonsköldarna. Några av dem blev porträtterade men jag är osäker på var konterfejen finns idag. På Statens porträttarkiv finns dock fotografier av målningarna. Minns jag rätt är den Augustin Du efterfrågar förevigad i bild liksom hans bror Axel (1640-1712), farfar till den Mårten Wilhelm vars käpp (ett stadigt spanskrör) min far nu använder. De sista generationerna L ligger begravda i ett ännu bevarat gravkor invid Kyrkefalla kyrka. Enligt muntlig tradition skulle fröken Johanna Lovisa L ha gett min farfars morfar (Janne Andersson) rätten att också få sitt sista vilorum i detta gravkor men Janne valde att få bli begravd vid sidan av sin hustru, i den s k Rudersgraven på Kyrkefalla kyrkogård. Bland Kyrkefalla kyrkas inventarier finns än idag en vacker oblatask i silver som frk Leijonsköld skänkte till kyrkan omkr 1835.
I den relativt nyligen utgivna boken om Nils Bielke omnämns Axel Leijonsköld då och då. Axel L var officer vid Bielkes kavallerireg och herrarna umgicks uppenbarligen på ganska jämbördig fot. Kanske går det att hitta mer fakta om Axel L i Bielkes bevarade papper?
Mvh
Urban Bäckström
108
« skrivet: 2004-06-10, 18:21 »
Hej Johan!
Här kommer några rader från en som också söker efter data om släkten Leijonsköld. Släkten dog (till namnet) ut 1833 resp 1845 då Mårten Gabriel Leijonsköld resp hans syster Johanna Lovisa avled. De bebodde och ägde det gamla säteriet Ingelsby i Kyrkefalla socken (Skarab). Min farfars mor föddes på Ingelsby 1853; hennes far, Janne Andersson (1809-1894) var i många år inspektor och arrendator på Ingelsby. I mitt föräldrahem finns en än idag matsalsskåpet från Ingelsby och en syssling till pappa har i sin ägo en vacker sekretär och stolar som en gång stått i gamle barons kammare på Ingelsby. Min far har också löjtnanten Mårten Wilhelm Leijonskölds kommenderkäpp mm. Det vi fortfarande har är delar av det arv som Janne Andersson fick när det gamla Ingelsby-hemmet splittrades 1856. På Nordiska Museet finns en del äldre gårdshandlingar från Ingelsby. Dessa papper donerades till museet redan för cirka hundra år sedan. I det gamla huset på Ingelsby fanns ännu för femtio år sedan mycket gammalt kvar - men allt förstördes när huset brann ner till grunden 1962. Jag har svaga minnen av interiören i det gamla huset, minns blodfläckarna i trappan...
Mvh
Urban Bäckström
109
« skrivet: 2004-05-12, 20:47 »
Hej Bengt-Arne
Registret finns, om jag minns rätt, i slutet av hfl. Vad är det annars Du letar efter? Jag kan kanske på ett ungefär säga var Du ska leta då jag ofta vandrat på gamla Kyrkefalla-vägar.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
110
« skrivet: 2004-02-12, 15:03 »
Hej Barbro!
Näe, tyvärr, jag kommer inte ihåg om det finns några brev till och/eller ifrån Jöns Larsson. Att jag kommer ihåg MJ:s brev beror på att jag fann dem så ovanligt personliga, rentav underhållande.
Mvh
Urban
111
« skrivet: 2004-01-02, 09:16 »
Hej Sven!
Tack för all hjälp i sökningen efter Märta M. Har ännu inte tagit mig till Vadstena landsarkiv för att forska vidare, men skall försöka hinna detta någon gång i januari.
Mvh
Urban
112
« skrivet: 2003-12-19, 13:25 »
Hej Sven! 1000 tack för hjälpen. Jag skall kolla vidare om det är min Märta som föddes i G 19 nov 1782. Det är inte osannolikt att så är fallet. Gällaryd är väl socknen (och inte gården Gålleryd i N Sandsjö) Jag har också en uppgift att hon kom från Ekesjö 1818; har tolkat detta Ekesjö som E Hofgård (alltså inte Eksjö stad); kan det stämma? Mvh Urban Bäckström Mjölby
113
« skrivet: 2003-12-17, 16:05 »
Hej!
Är det någon som vet något om skomakaren Gabriel Nyberg o h h Märta Månsdotter och deras barn. Sonsonen Johan August fick namnet Törn när han blev grenadjär på 1870-talet.Hans ättlingar har jag grepp om. Men hans syskon och deras ättlingar, var finns de? Gabriel N kom från Näsby socken men varifrån kom Märta ? Släkten bodde från 1820-talet på olika platser i Norra Sandsjö.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
114
« skrivet: 2003-12-16, 13:15 »
Hej!
Finns det någon som känner till något om fanjunkaren Bohlin och hans hustru, född Westerlind, och deras barn? Familjen bodde i Varberg under 1800-talets andra hälft.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
115
« skrivet: 2003-12-12, 09:58 »
Hej Barbro Peterson!
Ang Magnus Jönsson Hane. Ett tips är att Du kontaktar Landsarkivet i Vadstena och ber att få titta på Magnus Jönssons efterlämnade papper. På landsarkivet förvaras nämligen en del av MJ:s korrespondens, som för många år sedan hittades i trossbottnen i en gammal skänninge-gård. Det är några år sedan jag läste igenom breven men minns att de är mycket intressanta, bl a framgår att MJ var storhandlare inom spannmålsbranschen. Breven innehåller också en del av rent personhistoriskt värde, bl a ett rörande brev från en fru Horn som tackar MJ för de goda päronen!
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
116
« skrivet: 2003-12-04, 12:48 »
Hej Mona!
Jäss, Kulebäck är namnet på ett par gårdar vid sjön Örlens västra strand i Ransberg. Den Gustaf Nilsson, som Du söker, och hans söner torde vara de som kallades pôjka i Brôtale´t (pojkarna i Bråtaledet), när de bodde i Kyrkefalla (grannsocknen till Ransberg). Dessa gossar hade rykte om sig att vara urstarka och en av dem var, som Du skriver, med i OS i Stockholm (var med och vann guld i dragkamp?).
Ett tips är att Du kontaktar Tibro museum; där finns om jag minns rätt en del tidningsklipp mm om Brôtale´tspôjka.
Mvh
Urban Bäckström
117
« skrivet: 2003-12-02, 13:10 »
Hej Olof!
Detta är ju otroligt intressant, d v s uppgifterna om bataljen vid Tenhult 1612. Var har Du hittat uppgiften att Mårten K var med? Mig veterligen är det i så fall det tidigaste belägget för hans existens här i Sverige.
Mvh
Urban Bäckström, Greta Krums i Backen sondotters dottersons dotterson.
118
« skrivet: 2003-11-25, 14:00 »
Hej Ingegerd Johansson!
Jättebra, om Du vill hjälpa mig att titta efter släkten (dvs min svågers) i Kläfsta Norrgård. Stort tack!
Mvh
Urban Bäckström
119
« skrivet: 2003-11-17, 14:54 »
Om Margareta Krum/Krumme.
I äldre litt kallas hon Margareta Krumme men rätteligen hette hon Krum. Hon var dotter till kaptenen Mårten Krum på Spännefalla. Belägget för detta finns i Kåkinds härads dombok, 1690-talet, där kvartermästaränkan Sara Mårtensdotter Krum i Språttebo, Kyrkefalla, testementerar sin egendom till systersonen Mårten Hammarhjelm. Som vanligt sitter jag långt från mina anteckningar, så jag kan tyvärr inte ge exakt källhänvisning till domboken.
Mvh
Urban Bäckström, Mjölby
120
« skrivet: 2003-09-22, 12:54 »
Till Lena T.
Näe, det är inte rätt August B, han var född i Kyrkefalla eller Sventorp. Men tack i alla fall.
Mvh
Urban
121
« skrivet: 2003-07-18, 10:13 »
Hej!
Jag söker uppgifter om rättaren Johan Gabriel Andersson på Aspetorp o h h Josefina Bernhardina Andersson. Johan var anställd på Aspetorp under andra hälften av 1800-talet. Vet någon när och var han och hustrun dog? Vart tog deras barn vägen?
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
122
« skrivet: 2003-07-18, 10:06 »
Hej!
Är det någon som vet något om garvaren August Bergstrand, född omkr 1830/40 och son till rusthållaren Lars Olofsson o h h Cajsa Jonsdotter i Stockerhult? Vart tog August vägen?
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
123
« skrivet: 2003-07-14, 10:24 »
Hej Stig!
Stort tack för snabbt svar! Ligger Kläfsta i Tystberga? Vet Du något om Heddas bakgrund? Eller finns det någon hembygdsförening i Tystberga som kan ha uppgifter om socknens klockare?
Mvh
Urban Bäckström
124
« skrivet: 2003-07-11, 12:56 »
Hej!
Är det någon som träffat på kyrkvärden Anders Gustaf Nilsson i Lilla Långbro o h h Hedda, född Eklund. Det levde under 1800-talet. Hedda var dotter till klockaren i Tystberga; hennes mor, född Wallin, var också klockardotter. Tacksam om Du hör av Dig då jag kört fast på klockaranorna; de slutar i ett tomrum redan i slutet av 1700-talet.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
125
« skrivet: 2003-07-09, 16:34 »
Hej M Mattsson!
Även om det är länge sedan Du ställde frågan om Torsöö torp så tror jag att jag har ett svar. På Ransbergsdialekt (di talar lite konstigt) uttalas Torsrud Torsö när man menar Västra Torsrud och Törsö när man menar Östra Torsrud. Så det torp Du söker bör alltså ha legat under Västra Torsrud, ett hemman i västra Ransberg, väster om ån Tidan.
Mvh
Urban Bäckström
126
« skrivet: 2003-07-08, 16:11 »
Hej Christine!
Var i Sventorp var Fredrika Melina född? Av det relativt ovanliga namnet att döma bör hon ha haft någon koppling till gården Stockerhult som vid mitten av 1800-talet ägdes av nämndemannen Gustaf Claesson Bohlin o h h Märta Lisa Jonsdotter. De hade bl a en dotter som hette Fredrika Melina, uppkallad efter sin äldre kusin Fredrika Melina Carlsdotter i Balteryd, Kyrkefalla sn. Är det händelsevis samma Fredrika Melina G vi talar om, har jag en hoper uppgifter om hennes släkt (min ff mm m var henns moster).
Mvh
Urban Bäckström
127
« skrivet: 2003-07-08, 16:04 »
Hej Lena!
Jäss, jag vet något. Hon bör ha varit dotter till kyrkoherden Henrik Jacobi i Varola o h h NN Svensdotter. Deras barn kallade sig Löfman; en bror till Sara adlades Adelstierna, om jag minns rätt.
Mvh
Urban Bäckström
128
« skrivet: 2003-06-13, 16:58 »
Hej Marianne!
Ledstugan är nog en förfinad omskrivning av Lerstufvan eller Lerst?va på västgötska. L är ett litet ställe som ligger längst upp i Grevbäcks nordvästra hörn, på gränsen mot Kyrkefalla.
Mvh
Urban Bäckström
129
« skrivet: 2003-04-02, 18:49 »
Hej Lena igen!
PS Jag glömde att Lars J och Margareta H hade ytterligare en dotter, Margareta?, g m borgmästaren Didrik v Brehmen i Mariestad.
Mvh
Urban
130
« skrivet: 2003-04-02, 18:47 »
Hej Lena Lundgren!
Om Sveno Andori o h h Helena Larsdotter. Helena var dotter till borgmästaren Lars Joensson i Skövde o h h Margareta Hartmansdotter. Lars J hade två bröder, Anund och Hans, båda borgare i Mariestad. Margareta H var troligen dotter till rådmannen Hartman Andersson i Bogesund (Ulricehamn).
Lars J och Margareta H ligger begravna i Kyrkefalla kyrka, Tibro, under en ännu bevarad porträttgravsten. Lars J dog omkr 1621; han var då bosatt på Ingelsby i Kyrkefalla.
Lars och Margareta hade, såvitt jag vet, två söner: Joen (adlad Björnberg) och Hartman, och två döttrar: Helena g m Sveno Andori och Ingeborg, g 1 m Sven Jonsson i Årby och 2 m Joen Månsson, ryttmästare.
Mvh
Urban Bäckström, Mjölby
131
« skrivet: 2003-02-20, 13:12 »
Hej igen Majbritt!
Ang Carl Andersson. Fram till 1961 var Vad, Sveneby och Mo annex till Hjälstad. Om Du inte hittar Carl Andersson i Hjälstad (moderförsamlingen), kan han alltså möjligen finnas i Vad, Sveneby eller Mo.
Mvh
Urban
132
« skrivet: 2003-02-20, 11:13 »
Hej Majbritt!
Johanneberg (som finns kvar än idag) är en fristående torplägenhet som ligger utmed gamla landsvägen mellan Kyrkefalla och Mofalla. Lunnahult och Bäcken (mitt efternamn är taget efter Bäcken) var under 1700-1800-talen gårdar/torp som hörde till säteriet Ruder. Olof Jonsson och hans hustru Cajsa Jonsdotter och svågern Johannes Svensson och dennes hustru Inga Jonsdotter (som alltså var syster till Cajsa) flyttade 1817 från Snabolet till Lunnahult, där de blev brukare av varsin åttondel. Lunnahult ligger i Kyrkefallas s k skogsrote, på gränsen mot Grevbäck; det är promenadavstånd till Snabolet. I slutet av 1800-talet friköpte Olofs och Johannes? barn gårdarna i Lunnahult.
Olof Jonsson var gift två gånger (i andra giftet hette hustrun Cajsa Magnusdotter); han hade, om jag minns rätt, 16 barn av vilka alla utom ett (sonen Olaus) nådde vuxen ålder, alla blev dessutom mycket gamla. Av de yngre barnen förblev flera ogifta (Karl, Emanuel, Lotta) och dessa bodde till döddagar kvar i Lunnahult. De blev med tiden lite originella. Min mammas morbror (Samuel i Skogshyddan) kommer ihåg Karl och Mane (dvs Emanuel) när gubbarna kom gåendes till kyrkan. De var klädda i svarta smällpiskerockar, höga slätborstade skorstenshattar och smorlärsstövlar; de rökte alltid på långa kritpipor. Gubbarna i Lunnahult ansågs rika vilket de möjligen var efter sin tids mått. Deras uppväxt var dock fattig, det var nog inte lätt för Olle och hans hustru att reda sig på en liten, mager arrendegård.
Om jag får Din adress, kan jag sända lite mer uppgifter direkt till Dig. Min epostadress är urban.backstrom@folkbildning.net
mvh
Urban
133
« skrivet: 2003-02-19, 08:07 »
Hej Majbritt igen!
Du måste alltså vara ättling till Karl i Johanneberg och hans hustru Maja Cajsa? Dvs Carl Andersson och Maria Cajsa Olofsdotter. Och ättling till deras son Johan i Nolsågen? Maja Cajsa var syster till min farfars/mormors farfar Anders Olofsson (1825-1910) i Bäcken. Som jag skrev i föregående inlägg kan Anders och Maja Kajsas släkt följas långt bakåt i tiden; ett tips är att Du exvis tittar på uppgifterna om rusthållaren Olof Larsson i Graven (död 1797) i Kyrkefalla. Denna Olof L var kusin till Olof Sjöbom.
Anders? och Maja Kajsas mor, Cajsa Jonsdotter, var kommen från Snabolet i Grevbäck. Denna gård var i hennes släkts ägo åtm sedan slutet av 1600-talet.
Anders? och Maja Kajsas far Olof Jonsson (1792-1878), Olle i Lunnahult, hade rykte om sig att vara trollkunnig, kunde fixa tillbaka stulna föremål, kunde binda folk mm. Han lär dessutom ha fötts med tänder, som han aldrig tappade. På gamla dar, bodde han på undantag i Lunnahult. Stugan, som han bebodde, finns kvar än idag, kallas Lotta-stugan.
Som barn (även om jag inte minns det) träffade jag Olles och Kajsas yngsta dotter, Lovisa i Johanstorp, som då (i slutet av 1950-talet) var närmare 100 år. Det är onekligen lite märkligt, att idag kunna skriva, att jag träffat ett person, vars far var född på Gustav III:s tid.
Som sagt, det finns mycket att berätta om dessa våra gemensamma förfäder. Min far gjorde i början av 1950-talet en ljudupptagning med Anna i Johanneberg (som var sondotter till Anders? och Maja Kajsas äldre bror Johannes); Anna kom bl a ihåg Olle i Lunnahult och annat intressant från 1800-talets Kyrkefalla.
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
134
« skrivet: 2003-02-18, 18:59 »
Hej Majbritt!
Angående Jonas Hult. Han var min farfars farfars farfar (och min mormors dito dito). Hans far hette Olof Ambjörnsson Sjöbom, knekt för Jubberyd rote i Kyrkefalla. Hans hustru hette Catharina Svensdotter, född i Svebråta i Mofalla. Lycka till i forskningen efter Olof Sjöboms förfäder! Du har mycket spännande att hitta (släkten går att spåra till slutet av 1500-talet).
När Olof avlidit (han dog innan sonen Jonas föddes), gifte änkan om sig med soldaten Anders Fröling. Denne Fröling deltog i kriget i Pommern på 1750-talet och skadades genom ett skott genom halsen. Skadan gjorde att det uppstod en öppning mellan munhålan och örat. Fröling överlevde märkligt nog och dog först i 90-årsåldern. När han rökte, kunde han puffa ut röken genom örat. Allt enligt sanningsenliga vittnen från min västgötska hemsocken Kyrkefalla. Det finns fler skrönor om Jonas Hult och hans släkt, närmare bestämt en hel hoper (alla sanna).
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby
135
« skrivet: 2003-01-09, 18:34 »
Hej Bo! Jag har tittat i Genline (några Kyrkefallaböcker finns redan på nätet, bl a vigselböcker från sekelskiftet 1700/1800). Det jag kan hitta är att Drängen Johan Jansson, 26 år, 30 dec 1807 gifte sig med pigan Cajsa Larsdotter, 24 år, båda från Bengtstorp (som är ett kvartshemman i Kyrkefalla). I vigselboken sägs också att paret blir hemmansbrukare i Nolfröstorp; så långt stämmer det med Dina uppgifter. Din Johan är dock inte son till den Jon Torstensson, som jag skrivit om i tidigare inlägg; Jon T var rusthållare i Sörfröstorp. Genline ( www.genline.com) är väl redan upptäckt av de flesta som använder Rötter. Kolla med Ditt bibliotek så att man verkligen köper in databasen Genline! Den är fantastisk, tycker jag. Mvh Urban Bäckström
136
« skrivet: 2002-12-13, 16:25 »
Hej Carlbergare!
Kan tillägga att Esbjörn Carlberg var fogde på Ruder i Kyrkefalla, i tjänst hos kammarrådet Jonas Wulfvenstierna, som ärvt Ruder m fl gårdar efter föräldrarna Johan W och Anna Björnberg. Som vuxen bodde Jonas W på sin sätesgård Hacksta utanför Enköping och torde endast sporadiskt ha besökt sitt fädernehem i Västergötland. Esbjörn Carlberg var uppenbarligen välsedd av sin husbonde och tjänade i många år; han ihågkoms i Wulfvenstiernas testamente med en summa pengar.
Mvh
Urban Bäckström, Mjölby.
137
« skrivet: 2002-11-27, 13:03 »
Hej igen igen!
Och dessutom har jag för mig att silversmeden Arvid Bohlin, som hade sin verkstad i Hjo, hörde till den släkt Bohlin som kom från Svekhult i Mofalla sn och som finns utredd av postm Brynolf Svensson i Trollhättan.Bohlinarna var nära släkt med Krum. En (1) bok om Bohlinsläkten finns på Tibro bibliotek och jag tror också på Länsbibl i Skara.
Mvh
Urban
138
« skrivet: 2002-11-27, 13:00 »
Hej Britta etc igen!
Jag glömde nämna, att Jon T var ingift i den gamla fröstorpssläkten (samma som Arves), som brukat/ägt Sörfröstorp sedan mitten av 1600-talet. Den av mig första kände medlemmen av släkten var rusthållaren Anders Svensson, som dog omkr 1695. Från hans sonsöner Arvid och Johan Ingemarssöner härstammar alla gamla fröstorpsbor.
Mvh
Urban
139
« skrivet: 2002-11-27, 12:57 »
Hej Britta, Tore, Bo och Dick!
Rusthållaren Jon Torstensson var gift till en hemmansdel i Sörfröstorp. Jon var bror med bl a mjölnaren Lars Torstensson i Kronkvarn, Kyrkefalla, o h h Ingrid Carlsdotter, vilka var min ff mm farföräldrar. Lars och hans hustru ägde också en del i rusthållet Brobolet, Kyrkefalla. Lars T och hans syskon, alltså bl a Jon T, var söner till mjölnaren Torsten Svensson i Kronkvarn o h h Maria Nilsdotter, vilka härstammade från Fredsberg resp Skövde lf. Innan Torsten S kom till kronkvarn hade han på 1730-40-talen varit mjölnare i Hasslums kvarn, Forsby sn.
Mvh
Urban
140
« skrivet: 2002-11-27, 12:49 »
Hej Lars
Den hypotetiska kopplingen till Cromerty/Cromertie beror på att Mårten Talleman C själv kallar sig Cromert eller Crommert, mig veterligen aldrig Krum. Namnet Krum skulle således vara en svensk förenkling av ett utländskt (skotskt?, tyskt?) namn. Men, som sagt, allt är hypotetiskt. Jag skall dock försöka få tag på Fischers bok; den kan innehålla ngt av intresse. Tack för tipset.
Mvh
Urban
141
« skrivet: 2002-07-15, 10:28 »
Hej Lena!
Som Pirkko skriver, för vi en dialog om Krum-släktens ev skotska ursprung under rubriken Krum på denna webplats. Det vi talar om där, är hypoteser, som vi hoppas få bekräftade - eller avföra som inte godtagbara. Mårten Krum d ä kan ju ha kommit även från Tyskland, som Du nämner. Jag har t o m lekt med tanken, att han var polack (det fanns på 1500-talet en polsk släkt Cromer; en av medlemmarna hette Marcin Cromer) och då kopplat det till den påstådda uppgiften (i en hfl, Kyrkefalla socken) att släkten Krum hade judiskt ursprung. Så det finns många trådar att nysta i.
Mvh
Urban Bäckström, Mjölby
142
« skrivet: 2002-07-12, 16:16 »
Hej Pirkko!
Jag bör kanske nämna ang mina anor inom Macdouall och Cromertie/Krum att de så att säga går ihop hos mina föräldrar. På fars sida har jag Macdouall-blod och på mors sida Cromertie/Krum. Så det finns alltså ingen koppling mellan dessa släkter redan på 1600-talet, vilket jag kanske lite slarvigt uttryckte i ett tidigare inlägg. Men har Du grepp om huruvida det finns någon skotsk adelskalender typ Elgenstierna eller hur man bär sig åt för att söka uppgifter om skotsk adel? Det verkar ju som om Cromertie var blåblodig.
Mvh
Urban
143
« skrivet: 2002-07-10, 13:21 »
Hej Pirkko!
Intressanta rön, som Du har med från Skottland. Men jag tror inte, att vi skall söka våra eventuella skotska rötter i några släkter som heter Crum ellr Cromb; min teori är att vi skall följa spåren efter namnet Cromerty eller Crommertie.
Mvh
Urban
144
« skrivet: 2002-06-05, 18:39 »
During genealogy research, I found that one of my ancestresses Alida Thomasdaughter Crommetie (1671-1749), Bergen, Norway is mentioned to be of ancient Scottish nobility family. Several spellings occur in the records of Bergen (a o Crometi, Cromety, Crometie) In Orkney records I see cromertie, and cromerty. The Norwegian-Danish spelling without r is natural as the r is not pronounced. Her Father Thommes Crommetie was buried 1734 inside the Cathedral (a nobility privilegiie). I have not yet been to Bergen to investigate if there are any tombstones left or any coat of arms, there. But I will within the next year, as it is only 2 hours by air from Uppsala, Sweden where I live.
From other sources I have experienced that Two Cromartys emigrated from Orkney to Bergen: William Thomason C (1631) and Thomas C (1639).
Detta har jag också hittat, skrivet av en Lars Maersk Hansen i Uppsala (det föregående var skrivet av en Susan Cromarty).
Det kan kanske löna sig att kontakta Lars och höra vad han kommit fram till? Och är det någon som vet om det finns någon skotsk motsvarighet till Elgenstierna?
Mvh
Urban
145
« skrivet: 2002-06-05, 18:28 »
My research indicates that all people with the name Cromarty are related and that the name began around 1450 with a John Urquhart who went to South Ronaldsay, Orkney. He would have been known as John O'Cromarty, which is still the tradition in Orkney, with the O' eventually dropped. Old Cromarty headstones show the three boars heads, the crest of Clan Urquhart. The current Urquhart Chief has officially recognised Cromarty as a sept of Clan Urquhart. I would be pleased to hear from other Cromartys.
Ovanstående har jag hittat när jag via den suveräna sökmotorn alltheweb sökt på namnet Cromertie. Jag återkommer med mer upplysningar.
Mvh
Urban
146
« skrivet: 2002-06-05, 17:39 »
Hej alla krum-ättlingar! Kanske en ledtråd: titta på www.cursiter.com/Cromarty.txt Där finns en radda uppgifter om personer med namnet Cromarty/Cromertie. Ganska många av dessa bodde på Orkney, South Ronaldsey, där den förste C i födelselängden omnämnes 1624. Omkr 1660 föds många gossar på South Ronaldsey, söner till Alexander, John, Patrick, Edward och Duncan. Gossarna har det gemensamt, att de alla döps till Martin. Medlemmar av släkten hette f ö bla Margaret (vilket ju inte är ovanligt) och många män hette Magnus. Mvh Urban
147
« skrivet: 2002-05-16, 16:40 »
Hej Anita, Pirkko och alla andra Krummens ättlingar!
Håller med Anita! Nu börjar det bli spännande. Hoppas Rutherford hade ordning på sina papper!
Mvh
Urban
148
« skrivet: 2002-05-10, 13:36 »
Att vi hamnar i Skottland är förstås än så länge bara en teori. Men det jag bygger på, är att Gustaf II Adolf lät importera åtskilliga skottar som legoknektar. Mårten Talman Krum/Crommert kan ha varit en sådan, medföljt exvis James McDougle (Jacob Duwall) från Skottland till Sverige och sedan i likhet med många andra kvarstannat här, bildat hjonelag etc etc. Det finns f ö skotska släkter som heter Crum/McCrum, som (om jag läst rätt) hör till den stora klanen McDougle. Och i västra Skottland finns ett landskap som heter Cromerty. Och i England omkr 1650 fanns det bevisligen en flicka som hette Sarah Crommert, enligt vad Pirkko L-M tagit reda på. Så jag håller fortfarande en (1) krona på våra skotska anor:-)
Mvh
Urban
149
« skrivet: 2002-05-10, 13:24 »
Först ett tack till Johan, som återger domstolsprotokollet om Mårten Krums affär med glasmästaren i Hjo. Historien kanske inte var så dramatisk, men man kan ju alltid undra. Ingen rök utan eld.
I vilket fall som helst blev äktenskapet mellan Svenborg Månsdotter och Mårten Krum upplöst, om genom S:s död eller på annat sätt är mig obekant. Därefter var MK gift möjligen två gånger; i det sista äktenskapet med Britta Svensdotter, om vilken Pirkko hittat uppgifter med anknytning till familjens ägande av hemmanet Spännefalla i Kyrkefalla socken (Skarab). Enl Pirkko torde Britta Svensdotter ha avlidit senast 1684 men BS återfinns i mantalslängden ännu 1690.
MK hade sex, kanske sju kända barn, samtliga förmodligen i giftet med BS: Margareta, Sara, Elisabeth, Hanna och Gustaf och troligen också den Birgitta Mårtensdotter Krum, som var gift med befallningsmannen Bryngel Månsson. Ett sjunde barn dog i späd ålder tre veckor före jul 1641. Dödsfallet finns omnämnt i Kåkinds härads dombok 18 sept 1643; barnet blev under sömnen kvävt till döds av sin amma (båda två låg i samma säng). I domstolsprotokollet nämns också, att BS hade en syster i Stönstörp, med vilket förmodligen avses Stenstorp mellan Falköping och Skövde. Går det att belägga någon NN Svensdotter i Stenstorp omkr 1640, är det kanske en ledtråd till Brittas härkomst?
Vid samma ting 18 sept 1643 blev f ö Krums tjänare Per Andersson sakfällt för att han lägrat löskekonan Marit Esbjörnsdotter.
5 juni 1646 (Kåkinds härads dombok) är MK invecklad i en process med kapten Lars Månssons arvingar angående 50 daler kpm, som MK påstås ha lånat av LM. MK bedyrar dock att han aldrig behövt låna dessa pengar, med sin ed så högeligen bepliktade på all sin salighets vägnar uti denna värld och hans förväntade evighet och att Gud skulle giva tecken androm till eftersyn och ..?.. låta komma eld och brand uti hans gård och uppbränna honom, hans hustru och barn och allt de ägde ..?.. om han inte hade rätt berättat.
MK kunde tydligen vara mycket vältalig och häradsrätten trodde också på honom, helst emedan han och på sitt ärlige, manhaftige ämbetes vägnar är till en åtskillnad ära uti högre grad och trovärdig eminens än gemen vara (knölig svenska, men det står så).
Och så till sist, den där Sara Crommert borta i England som Pirkko spårat upp. Henne vore det intressant att få veta mer om! Hon är nog ett starkare kort än den andra Sara, dvs den tjocka.
Mvh
Urban
150
« skrivet: 2002-05-08, 15:38 »
Hej Ingrid!
Ibland går uppgifterna runt. Jag tycker mig känna igen eleven, som skrivit om gården Källeryd. När jag för ett par år sedan arbetade på biblioteket i Mjölby, hjälpte jag en flicka från Hogstad med fakta om Källeryd och de släkter som bott där. Men i vilket fall som helst var Källeryd under Blomensköldarnas tid ett kronohemman. I bouppteckningen efter Bleckert A Blomensköld upptages ingen fast egendom vilket borde ha skett, om han varit ägare till gården. På annan plats (Krum) finns det mer uppgifter om släkten, bl a Pirkko Lencker-Matssons inlägg som kastar en del nytt ljus över de äldsta släktleden. Det skall bli spännande att se, om det nu går att lösa stamfadern Mårten Krums ursprung. Jag tror nog, att vi till slut hamnar i Skottland???
Mvh
Urban
151
« skrivet: 2002-05-08, 15:24 »
Hej Pirkko!
Jag skall hem till Kyrkefalla till pingst och skall då försöka rota lite i papper som finns i mitt föräldrahem. Där finns bl a avskrifter ur domböckerna från Kåkinds härad; det är i en sådan bok som Mårten förekommer i historien med glasmästaren från Hjo.
Mårten Krum tycks ju ha varit i Narva cirka 1618 och kan ha varit med Jacob Mac Duwall (som jag f ö också härstammar ifrån men på min farfars sida; Mårten är min morfars förfader). Brynolf Svenssons ena teori, att Mårten var skotte (Martin Crum eller McCrum) kan alltså vara möjlig. Han kan ha följt med McDuwall till Sverige f v b Narva etc etc.
Det är också intressant att notera :-), att Mårtens upplevelser med Margareta Henriksdotter och tjocka Sara uppenbarligen fastnade i Mårtens minne. Två av hans döttrar hette så, d v s Margareta (gift Hammardahl/Hammarhjelm) och Sara (gm kvartermäst Anders Matsson i Språttebo, Kyrkefalla sn).
Kanske är vi nu äntligen Mårten Krums förflutna på spåret! Tack vare Dig Pirkko, som hittat ett par nycklar.
Mvh
Urban
152
« skrivet: 2002-05-07, 14:41 »
Det är mycket intressanta uppgifter som Pirkko L-M meddelar ovan! Jag har länge sökt en förklaring till namnet Talman och uppgiften av namnet användes på tolkar är spännande. Likaså kopplingen till Narva och att Mårten K tydligen var tysktalande. Brynolf Svensson, som jag personligen har träffat, spekulerade i Mårtens härstamning, tyskbaltisk, holländsk, skotsk, polsk? I en husförhlängd i Kyrkefalla nämns om en av mina Krum-förfäder att han var av judisk (!) härkomst. Kanske kan Pirkkos uppgifter vara en trådända att nysta i?
Mvh
Urban Bäckström, Mjölby
153
« skrivet: 2002-01-16, 10:16 »
Hej Björn Sonesson!
Kanske kan Hans Remsnidare vara identisk med den Hans Bratt, som i slutet av 1500-talet nämnes som borgare och köpman i Mariestad. Han var stamfar för släkten von Bratt och hörde troligen ihop med släkten Bratt af Höglunda (enl Elgenstierna). Jag har en teori om att Hans Bratt var bror till borgmästaren Anund Joensson i Mariestad (samtida med Hans B) och borgmästaren Lars Joensson i Skövde, död 1621. De två sistnämna var bevisligen bröder. Anund och Lars hade bevisligen en brorson, rådmannen Joen Hansson, som nämnes som en av fordringsägarna i farbrodern Lars Joenssons dödsbo. Joen Hanssons far bör alltså ha hetat Hans, kanske identisk med Hans Bratt och/eller Din Hans remsnidare.
Mvh
Urban Bäckström, Mjölby
epost snabolet@hotmail.com
154
« skrivet: 2001-11-08, 12:45 »
Hej Owe Jacobsson!
Nej, Västankyrke och Eneskogen är inte samma sak. Västankyrke var ett torp under Kyrkefalla prästgård (det fanns/finns också ett Östankyrke). Västankyrke låg strax väster om Kyrkefalla kyrka (utmed nuv vägen till Hörnebo). Torpet ansågs som det bästa av prästgårdstorpen och var under slutet av 1700-talet boställe åt prästgårdens arrendator.
Eneskogen (som idag är helt borta) ligger i Kyrkefallas s k skogsrote och hörde från slutet av 1600-talet och fram till omkr 1925 till säteriet Ruder som utgård. Eneskogen är på 1/8 mantal (om jag minns rätt). På Tibro museum finns fotografier på Eneskogen, som gården såg ut i början av 1900-talet. Vid Eneskogen fanns också cirka 1880-1940 en småskola.
Mvh
Urban Bäckström, Mjölby
155
« skrivet: 2001-10-23, 13:14 »
Svar till Owe Jacobsson:
Kontakta Tibro museum/Kyrkefalla hembygdsförening, tfn 0504-10923, fax 0504-10523. Grundaren av museet, August Karlsson (död 1960) härstammade från släkten Brahm och det finns en del föremål från släkten på museet; minns jag rätt bl a en guldring från 1700-talet.
Vänligen
Urban Bäckström, Mjölby
156
« skrivet: 2001-06-26, 15:52 »
Hej Eric Rolkert
Jag skriver dessa rader utan att ha tillgång till mina anteckningar om släkten Påfve, som Sigrid Svensdotter tillhörde. Men ur minnet kan jag plocka fram, att hon tillhörde en Ransbergssläkt, som fr o m 1700-talets början kallade sig Påfve.Släkten hörde hemma på gårdar som Kråkhult och Kroppetorp. Sigrids pappa hette Sven Persson och var rusthållare i Stora Kråkhult, hans far var Per Påfvelsson (varav namnet Påfve?) i Kroppetorp, han kallas uppbördsskrivare.
Mvh
Urban Bäckström, Mjölby
PS Uppgifterna om släkten Påfve härrör från Lars-Gunnar Carlssons (Borås) forskningar från 1970-talet.
157
« skrivet: 2001-06-14, 14:39 »
Hej Eric Rolkert
Jag tror, att Maria Olofsdotter, som var gift med Anders Andersson Stork d y i Karlshaga Sörgården, var kommen ifrån Ransbergs socken,dvs den socken som ligger norr om Kyrkefalla. Karlshaga by gränsar till Ransberg.
mvh
urban bäckström, mjölby
158
« skrivet: 2001-06-14, 14:36 »
Hej Karl B
Jag tror inte att Krummarna från Spännefalla hade någon anknytning till den gamla frälsesläkten Krumme. Mårten Krum på Sp hade nog, som Brynolf Svensson också menar i sin stora Krum-bok, utländskt påbrå (Skottland, Flandern eller Polen???)
mvh
Urban Bäckström, Mjölby
159
« skrivet: 2001-01-15, 14:56 »
Hej Kent!
Du och jag tycks ha en hel del gemensamma anor i Kyrkefalla. Annika Persdotter i Balteryd var i sitt andra gifte gift med Torbjörn Joensson, som jag tror avled 1712; från Torbjörn och Annika härstammar en gammal kyrkefallasläkt, vars medlemmar än idag äger en hemmansdel i Balteryd. Kyrkefalla hembygdförenings gammelgård i Balteryd var fram till mitten av 1940-talet i släktens ägo. Den siste bonden på stället, Gustaf Pettersson, var kusin till min farfars mor. Och Gottfrid Pettersson i Fågelviken var en intressant figur; han var linnevävare.
Vänligen Urban Bäckström i Mjölby
160
« skrivet: 2001-01-09, 14:36 »
Hej Kent ! Lite ytterligare uppgifter om Sturck (Stårck) från Karlshaga i Kyrkefalla socken, Skarab. län: Släkten kommer från Sörgården Karlshaga, 1 mtl kronoskatte, varav en hemmansdel än idag är kvar i släktens ägo - i rakt nedstigande led från den förste kände bonden, Anders Persson, som avled omkr år 1700. Han var gift flera gånger, i ett av äktenskapen med en dotter (dotterdotter ?) till Sven Joensson i Årby, Fröjereds socken, o h h Ingeborg Larsdotter, i andra giftet gift med ryttmäst Joen Månsson (deras söner adlades Björnhufvud). Ingeborg var dotter till borgm Lars Joensson i Skövde (död omkr 1621) o h h Margareta Hartmansdotter, som bland många barn även hade sonen Joen (Jonas), adlad Björnberg. För att återgå till Anders Persson i Sörg Karlshaga, så hade han, såvitt jag vet, två söner, Christiern och Måns Anderssöner. Från dessa två delar släkten upp sig i två grenar, som bodde kvar i Karlshaga fram till mitten av 1800-talet och på en gren (Christierns) alltså än idag. Det är Måns?gren som i två-tre generationer kallar sig Sturck eller Stårck, varför vet jag inte. Måns hade i sitt äktenskap med Sigrid Svensdotter Påfve åtminstone två söner, Anders (från vilken jag härstammar) och Christiern, som väl är identisk med Din CM. Om jag nu minns rätt, levde Anders Månsson Sturck cirka 1680-1760 och han var rusthållare på en fjärdedel Sörg Karlshaga. I sitt äktenskap med Annika Andersdotter från Graven, Kyrkefalla socken, hade han tre barn, som nådde vuxen ålder; sonen Anders som övertog föräldragården, dottern Britta, som var gift med hemmansbrukaren Gunnar Andersson i Häggetorp, Kyrkefalla, och dottern Sigrid, som var gift med rusthållaren Lars Svensson Hall i Kateryd, Kyrkefalla sn. Det finns mycket mer att berätta om deras ättlingar mm, men det får väl ske i ett annat forum. Men här kan tilläggas, att Anders Månsson Sturcks hustru Annika var släkt med maken, dotter till rusthållaren Anders Torstensson i Graven, Kyrkefalla sn, o h h Britta Persdotter. Anders Torstensson var sonson till de ovannämnda Sven Joensson i Årby o h h Ingeborg Larsdotter. Även gården Graven var under lång tid - till mitten av 1800-talet - i släktens ägo; den siste bonden på gården hette faktiskt Christiern Larsson och han avled, om jag minns rätt, någon gång på 1850-talet. Bönderna i Karlshaga och - som man sa - på Graven, var ganska sturska (därav namnet ) och en del av dem också tämligen förmögna. Vänligen Urban Bäckström
161
« skrivet: 2000-12-29, 10:33 »
Svar till Kent Andersson.
Igår skrev jag några rader om Christiern Månsson Sturck, men jag vet inte vart de raderna tog vägen. Så därför repeterar jag här: Christiern Månsson Sturck torde ha varit den ryttare som i början av 1700-talet tjänade för rusthållet Sörgården Karlshaga i Kyrkefalla socken (Skarab). Jag har träffat på honom i Kyrkefallas kyrkoböcker. Med all sannolikhet är han bror till rusthållaren Anders Månsson Sturck i Karlshaga (från vilken jag härstammar) som var son till rusthållaren Måns Andersson o h h Sigrid Svensdotter (av släkten Påfve från Ransberg). Måns och hans äldre bror Christiern (obs namnet) var söner till rusthållaren Anders Persson (död omkr 1700) i Karlshaga Sörgården o h 1:a h NN. Anders Perssons hustru NN var dotter eller barnbarn till Ingeborg Larsdotter på Flottebo (Kyrkefalla) som vid mitten av 1650-talet delade upp sin egendom på sina barn i två giften, bland arvingarna nämnes bl a Anders Persson i Karlshaga. Ingeborg Larsdotter, som var dotter till borgmästaren Lars Joensson i Skövde o h h Margareta Hartmansdotter, hade i första giftet bl a sonen Torsten Svensson, som blev stamfar för en ansedd bondesläkt på Graven (Kyrkefalla); i denna släkt nyttjades mansnamnet Christiern ännu i början av 1800-talet. Torsten Svenssons sondotter Annika Andersdotter blev f ö gift med sin frände Anders Månsson Sturck i Karlshaga. I sitt andra gifte hade Margareta Larsdotter bl a sönerna Algot och Lars, som adlades Björnhufvud p g a faderns, ryttmästaren Jon Månsson, förtjänster. Det finns mycket mer att berätta om Kyrkefalla-Sturckarna och deras släktingar men det kan jag kanske återkomma till i ett annat sammanhang. Varifrån namnet Sturck kommit vet jag inte, men det vore onekligen intressant att få veta.
Vänligen
Urban Bäckström, Mjölby
162
« skrivet: 2000-12-28, 17:03 »
Hej Kent !
Christiern Månsson Sturk torde ha varit ryttare för rusthållet Karlshaga Sörgården, Kyrkefalla sn. Är det den CMS, som jag tänker på, levde han dock något senare än 1670-1705; han torde ha varit i tjänst omkr 1720. Jag härstammar från Anders Månsson Sturk, som var rusthållare i Karlshaga Sörgården cirka 1710-1750. Anders (och väl trol också Christiern) var son till rusthållaren Måns Andersson i Karlshaga o h h Sigrid Svensdotter (deras släkter är mycket intressanta !).
Vänligen
Urban Bäckström, Mjölby
163
« skrivet: 2000-12-16, 10:48 »
Hej Maj Hansson och Börje Hillfelt m fl !
På min morfars sida härstammar jag från den urspr judiska (?) släkten Krum, i äldsta tid Crommert. Släkten finns till stora delar utredd av framlidne postmästaren Brynolf Svensson, Trollhättan. Hans utredning finns i två exemplar, en på länsbiblioteket i Skara och en på kommunbiblioteket i Tibro. Brynolf S har dock inte fått med alla uppgifter om släkten K och dess äldsta medlemmar (av förståeliga skäl då källmaterialet är mycket stort och Brynolf gjorde sina forskningar på 1950-60-talen). Sålunda dyker det fortfarande upp personer, som med all sannolikhet kan knytas till släkten Krum från Spännefalla i Kyrkefalla socken (Skarab). Som nu senast Birgitta Mårtensdotter Krum, gift med befallningsmannen Bryngel Månsson, föräldrar till den 1685 födde Erik Stenman. På, som jag tror goda grunder, misstänker jag att Birgitta Mårtensdotter Krum var dotter till kapten Mårten Krum (även kallad Crommert eller Talleman) och hans andra hustru Britta Svensdotter. De bodde på donationshemmanet Spännefalla i Kyrkefalla socken. Mårten K dog 1650 och hans andra hustru Britta avled omkr 1695. Tidigare kända barn är Gustaf, löjtnatnt vid Vg kavreg, stupade vid Landskrona 1677, Hanna (g.m. ryttmäst Anders Blomensköld), Margareta (g.m. ryttmäst Peter Hammarhjelm), Sara (g.m. kvartermästaren Anders Matsson) och ytterligare en dotter (vars namn jag f n inte kan erinra mig). Av ovanstående barn torde Sara och Margareta vara de äldsta. Gustaf och Hanna föddes troligen så sent som i slutet av 1640-talet. Under detta årtionde torde väl också Birgitta Mårtensdotter Krum ha varit född. Kan min teori om Birgittas härstamning vara riktig ? Har Börje, Maj eller någon annan källfakta som styrker mitt antagande ?
Vänligen
Urban Bäckström, Mjölby
164
« skrivet: 2000-12-15, 12:23 »
Hej Marianne Fröding m fl !
Jag måste göra en korrigering efter att ha konsulterat Elgenstierna. Den Helena, som gifte sig med Olof Skragge, adlad Hermelin, var en något senare Helena. Nämligen Helena Brehmsköld, dotter till Jonas Brehm, adlad Brehmsköld, o h h Barbara Wagner. Denne Jonas B kan ju på något sätt ha varit släkt med Didrik von B och NN Larsdotter, men ovisst hur. NN Larsdotter och hennes syskon var alla födda på 1570-1580-talen.
Vänligen
Urban Bäckström, Mjölby.
165
« skrivet: 2000-12-15, 10:56 »
Hej Marianne Fröding m fl !
Diskussionen kring Didrik von Brehmen och hans släkt verkar intressant. På min mormors sida härstammar jag från borgmästaren Lars Joensson i Skövde o h h Margareta Hartmansdotter. Lars Joensson dog omkr 1621 på gården Ingelsby i Kyrkefalla socken, cirka 2 mil öster om Skövde. Lars J:s porträttgravsten finns, om än i slitet skick, ännu kvar i koret i Kyrkefalla kyrka. Lars Joensson och Margareta Hartmansdotter (som jag f ö tror var dotter till borgaren Hartman Andersson i Bogesund) hade såvitt jag vet sonen Joen, adlad Björnberg, sonen Hartman (bodde på Kristinetorp i Svenstorps socken, tituleras uppbördsskrivare) och döttrarna Ingeborg (gift 1. med Sven Jonsson i Årby, Fridene sn, 2. med ryttmäst Jonas Månsson på Flottebo, Kyrkefalla sn; sönerna i andra giftet adlades Björnhufvud), Helena, gift med kyrkoherden Sveno Andori i Dala och så slutligen NN, gift med Didrik von Brehmen. En teori är att den Helena von Brehmen som blev gift Skragge, var dotter till den nämnda NN och således uppkallad efter sin moster (Helena Larsdotter i Dala).
Och är det någon som vet något om borgmästaren Lars Joenssons härstamning ? Jag vet, att han var bror till borgmästaren Anund Joensson i Mariestad. Och jag har en teori om, att Lars och Anund var bröder till borgaren Hans Joensson i Mariestad, vars sonson Jakob adlades von Bratt. Enligt Elgenstierna skall denna släkt härstamma från den värmländska ätten Bratt af Höglunda, som ju då också är Lars? och Anunds ursprung.
Vänligen
Urban Bäckström, Mjölby.
166
« skrivet: 2000-12-14, 14:31 »
Hej Anette Stjernström !
Som Krum-ättling är jag nyfiken på var Du har hittat uppgiften om stamfaderns bordellbesök hos Tjocka Sara ! Alla sådana historier gör ju forskningen så mycket roligare. Kapten Mårten Krum utförde f ö en del liknande eskapader även hemma i Kyrkefalla - av häradsrättens protokoll att döma. Vilket inte hindrade, att han själv ställde till ett hiskligt buller när han upptäckte sin hustru i sänghalmen tillsammans med glasmästaren från Hjo. Har Du träffat på uppgiften, att släkten Krum skulle ha haft judiskt ursprung ?
Vänligen
Urban Bäckström, Mjölby
167
« skrivet: 2000-12-14, 12:14 »
Hej alla brattar !
Jag kastar in lite mer ved i den livliga diskussionsbrasan om släkten/släkterna Bratt. Mariestadssläkten Bratt skall enligt uppgift (Elgenstierna?) härstamma från den värmländska släkten B. Och vilka var då de första medlemmarna av släkten B i Mariestad ? Jag har en teori om att borgmästaren Anund Joensson i Mariestad, som levde omkring år 1600, och hans bror Lars Joensson, död omkr 1621 på Ingelsby i Kyrkefalla sn (Skarab) var bröder till rådmannen Hans Joensson (Bratt) i Mariestad. Och att dessa tre bröder i slutet av 1500-talet inflyttat i det då nyanlagda Mariestad och där etablerat sig som köpmän. Lars J flyttade sedan till Bogesund och därefter till Skövde, där han på 1610-talet var borgmästare. Han är stamfar till bl a släkten Björnberg. Är bröderna Anund, Lars (och Hans ?) söner till någon Joen Bratt ?
Tilläggas kan, att enligt Elgenstierna skall medlemmar av ätten B af H sjunkit ned i borgarståndet och slagit sig på handel och köpenskap. Denna utveckling stämmer ju in på brödernas livsöde ?
Urban Bäckström, Mjölby.
168
« skrivet: 2000-12-14, 11:16 »
Hej Ingrid och Karl-Göran !
Tack för alla upplysningar om Anders Blomensköld i Jämtland !
Släkten B och en del av dess (även ofrälse) ättlingar finns utredda av den på 1980-talet bortgångne postmästaren Brynolf Svensson i Trollhättan. Släktutredningen (som handlar om släkten Krum) finns mig veterligen endast i två exemplar, ett på länsbiblioteket i Skara och ett på kommunbiblioteket i Tibro.
I Hogstad kyrka (utanför Mjölby i Östergötland) finns förutom Anders B:s epitafium även hans (rostiga) värja, prydd med numera cirka 300 år gammalt sorgflor. En bror till den till Jämtland bortrymde Anders, löjtnanten Gustaf B, hemkom från rysk fångenskap omkr 1720 och bodde de sista åren av sitt liv i Källeryd i Hogstad. Förutom blessyrer av allehanda slag, skall han även ha blivit tung till sinnet p g a upplevelser i kriget. Hans bror Mårten, som också satt fången i Ryssland, blev med tiden överstelöjtnant och Bleckert B, Anders?och Hanna Blomenskölds yngste son, slutade sin militära bana som major. Han dog på Källeryd, om jag minns rätt 1762. Är det någon som vet vart Hanna Krum tog vägen ? Dvs bröderna B:s mor och änka efter ryttmäst Anders B. Jag har följt henne i Göstrings härads domböcker till omkr 1720 men sedan är hon borta. Hon finns inte med i dödböckerna från Hogstad, Appuna, Hov eller andra socknar i Hogstads närhet. Flyttade hon till sonen Mårten i Västergötland ? Och vet någon något om släkten Krums ursprung, dvs mer än det som Brynolf S tagit fram ? I en hfl från Kyrkefalla (cirka 1810) sägs att släkten Krum hade judiskt påbrå. Är det ngn som vet mer om detta ?
Då jag bor i Mjölby, i vilken kommun Hogstad är beläget, har jag intresserat mig bl a för karolinerna från Källeryd. Och via släkten Krum är jag också, om än på långt håll, befryndad med dem.
Vänligen
Urban Bäckström, Mjölby
169
« skrivet: 2000-12-12, 16:01 »
Hej Ingrid !
Fantastiskt, att den förrymde Anders nu äntligen verkar komma till rätta. Varför han rymde, vet jag ej, men i min släkt har man alltid sagt, att krumblodet är hetlevrat. Och Anders? mamma var ju född Krum, dotter till kaptenen Mårten Krum på Spännefalla i Kyrkefalla sn (Skarab.).
Ryttmästaren Anders B stupade som nämnts vid Dorffnicki i Litauen. Han och hans ryttare stred här mot en mångdubbelt överlägsen fiende styrka. När han begrovs, hedrades ryttmästaren med kung Karls och hela generalitets närvaro. Till ryttmästarens svepning skall kungen t o m ha skänkt en ny, ren och vit linneskjorta. Detta har Heidenstam skrivit om i sin roman Karolinerna.
Vänligen
Urban Bäckström, Mjölby
170
« skrivet: 2000-12-12, 15:30 »
Hej Jan-Erik !
Vet Du om, att Din ff mm f är en i högsta grad litterär figur ? Han är nämligen förebilden till kaptenen Uggla på Berga i Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga.
Vänligen
Urban Bäckström, Mjölby
171
« skrivet: 2000-12-12, 15:24 »
Hej Bengt !
Jag tror inte att Beata Gadd och Israel Gadd var släkt.
Beata Gadd, gift Ullström, och hennes ogifta syster Eva var döttrar till mönsterskrivaren Jonas Gadd på Åsen i Hjo lf och hans hustru Eva Brant. Jonas G o h h Eva hade bland många andra barn även dottern Maria (från vilken jag härstammar), gift med gästgivaren Johan Svensson i Tibro Skattegården, Kyrkefalla sn.
Jonas Gadd var son till landbofogden Olof Haraldsson i Björkenäs, Grevbäcks sn, o h h Margareta Nilsdotter. Varifrån Olof H kom, vet jag ej, men Margareta var dotter till kyrkoherden Nils Jonae Katt i Skarke (=Varnhem).
En bror till Jonas Gadd var kornetten Algot Gadd på St Röå i Breviks sn.
Jonas Gadds hustru Eva Brant var dotter till majoren Lars Henriksson B o h h Eva Ambjörnsdotter, som i sin tur var dotter till kaptenen Ambjörn Petersson på Svärtan, Hjo lf, o h h Eva von Gutersloh, som i sin tur var dotter till en tysk överstelöjtnant vid namn Peter von G.
Vänligen
Urban Bäckström, Mjölby
172
« skrivet: 2000-09-21, 13:53 »
Hello Patt !
Perhaps I can help you. My G-G-G-Grandmother was named Inga Stenholm; she was born in Götene 1799.
Our family-papers are in my parents house in Kyrkefalla. In a few weeks I will visit my parents and then I will try to find some facts about Emanuel Stenholm.
Urban Bäckström
Mjölby
173
« skrivet: 2000-09-21, 13:32 »
Hej Lennart !
Släktnamnet Hjerpe finns även på rusthållet Gäre, granngården till Åreberg. Namnet Hjerpe är i detta fall sannolikt taget efter gårdsnamnet Gäre.
Henrik Andersson Hjerpe var son till skatteägaren Anders Persson i Gäre. Henrik Hjerpe tjänade i Karl XII:s arm? och slutade som löjtnant. Han var gift med Ingrid Larsdotter, dotter till skatteägaren Lars Svensson i Gäre o h h Ingeborg Arvidsdotter.
Henrik Hjerpe och hans hustru dog båda cirka 1740. De var då bosatta i Nolkärr, Breviks socken (Skarab län). Nolkärr ärvdes i ett par generationer av Hjerpes ättlingar.
Vänligen
Urban Bäckström
Mjölby
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy