ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Jan Johansson

Sidor: [1]
1
Svala / SV: Svala
« skrivet: 2022-12-03, 16:13 »
Hej,

I Stockholms Maria Magdalena församlings räkenskapsbok LIa1:61, sida 321, står att "en" Jöns Swalas hustru begravdes på kyrkogården i kyrkans grav den 19/10 1710 och på sidan 331 i samma bok står att hans son begravdes den 21/10 1710.

Länk till notiserna: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055296_00168#?c=&m=&s=&cv=167&xywh=1243%2C1897%2C1709%2C779 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055296_00173#?c=&m=&s=&cv=172&xywh=1223%2C2748%2C1818%2C829

Vänliga hälsningar,
Jan

2
Radou / SV: Radou
« skrivet: 2022-12-03, 14:23 »
Hej,

I Stockholms Maria Magdalena församlings räkenskapsbok LIa1:61, sida 108, står att Johan Radous barn begravdes på kyrkogården i salige Johan Klens grav den 15/8 1710.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055296_00061#?c=&m=&s=&cv=60&xywh=3066%2C2075%2C2284%2C1041

I samma bok, sida 449, står att bryggare Johan Radaus dotter begravdes på kyrkogården i kyrkans grav. Datumet bör ha varit 12/11 1710.

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055296_00232#?c=&m=&s=&cv=231&xywh=964%2C502%2C2657%2C1211

Vänliga hälsningar,
Jan

3
Feif / SV: Feif
« skrivet: 2022-12-03, 12:00 »
Hej,

I Stockholms Maria Magdalena församlings kyrkas räkenskapsbok LIa1:60 sidorna 67 och 68 (notis nr 252) står att guldsmed ålderman Donat Feif begravdes i kyrkan i salige Hindrich Insens grav (Donats svärfar?) den 23/6 1709. Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055295_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=3444%2C773%2C3101%2C1413

I sekundär källa om släkten Feif nr 1405 tycks Donat motsvara tabell 2B. Länk till sekundära källan:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Feif_nr_1405

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

4
Wiggman / SV: Wiggman
« skrivet: 2022-12-03, 10:02 »
Hej igen Olle,

Jag ser av mitt förra svar att jag förmodligen inte hade förstått din frågeställning när jag skrev det.

Kommer uppgiften om att trumslagaren var född 1750 i Långtora från en husförhörslängd?
Finns det inga födelseböcker i Långtora kyrkoarkiv för den tiden? Om årtalet 1750 kommer från en husförhörslängd kan man vara tvungen att leta några år före och några år efter 1750 efter dopnotisen.
Om furiren bodde i Långtora 1750 låter det i mina öron väldigt troligt att det var han som var pappa till trumslagaren.
Har du sett när furiren dog? Kan man leta efter en bouppteckning efter honom? I den borde det framkomma vilka hans barn var, åtmistone de som levde när bouppteckningen skrevs (samt de eventuella avlidna barnen som hade egna barn).

Vänliga hälsningar,
Jan

5
Hej!

Under diskussionsämnet Du Bois framkommer att ryttaren Hindrich Deboe och hustru Kierstin Persdotter vigdes i sekreterare Soltners änkas gård. Här nedan finns mina anteckningar om henne och om en viss gardeskarl Mårten Brun, som jag tycker låter lite intressant som pappa till Barbro Mårtensdotter le Brun. Det skulle vara kul att hitta Mårtens namn registrerat i andra volymer (tex GMR) för att se om det har "petats in ett litet le" någonstans.  ;D

Hoppas anteckningarna är "läsbara"! Eftersom de bara är "preliminära anteckningar" så kanske bara jag själv förstår dem!  :-[

Ormen nr 47 mot Hornsgatan enligt uppgift i mtl 1711 och vid Maria kyrka enligt bouppteckning (se nedan)

mtl 1705 (BA:9/1 bild 14): sekreterare Tobias Soltners änka Helena Brun bor i egen gård och bland hennes husfolk finns pådrivare(?) Johan Brun. Kvarteret Ormen ligger mellan Mullvaden, där inspektor (jfr ”pådrivare”) Johan Daniel Brun bodde enligt mtl 1702 (se nedan), och Kattfoten, där gardeskarl(?) Mårten Brun bodde enligt mtl 1705 (se nedan). Den 28/11 1706 begravdes pergamentmakare mäster Erik Soltners barn i Maria Magdalena enligt räkenskapsbok LIa1:57 sida 153 och den 22/4 1707 begrades han där själv enligt LIa1:58 sida 70. Den 25/8 1707 begravdes sekreterare saliga (dvs avlidna) Tobias Såltners piga, Christina Eriksdotter, i herr Ehrencrantzs grav enligt LIA1:58 sida 105.

mtl 1711 (BA:10/16 bild 30): sekreterare salige Tobias Såldtnehrs salige änkas gård äges av dess efterlåtne barn vilka alla tjänade borta, gården vaktades av en gammal fattig krigsmans(?)änka (om hon var gardeskarl Mårten Bruns änka (jämför med kvarteret Kattfoten nr 227 nedan) skulle Mårten Brun ha dött mellan 1704 och 1711, eller möjligtvis i slutet av 1704 alternativt i början av 1711) och hyrdes av klensmed mäster Oluf Pihlström som bodde åt Hornsgatan.
Enligt text i bouppteckning skriven den 6/12 1720 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:88 sida 115) hette sekreterare Tobias Soltners änka Christina Brun (och inte Helena som är skrivet i mtl 1705). Det står att Tobias dog för 15 år sedan (dvs 1705, men han var avliden redan då mtl 1705 skrevs) och att hans hustru Christina (Helena) dog 1710. Eftersom två olika uppgifter finns om hennes namn lägger jag in länkar här.

Mtl 1705: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057009_00014#?c=&m=&s=&cv=13&xywh=479%2C3705%2C2586%2C1195
Bouppteckning: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107569_01152#?c=&m=&s=&cv=1151&xywh=2543%2C129%2C4758%2C2199

Mullvaden nr 361 i mtl 1702 och nr 352(?) i mtl 1711

Numreringen av gårdarna i kvarteret Mullvaden ändrades rejält mellan mtl 1702 och mtl 1711. I mtl 1702 har kvarterets första gård nummer 360 och ägdes och beboddes av borgare och handelsman Johan Lampa. Nummer 361 ägdes av handelsmännen (Claes?) Wittmark(?) och (Henric?) König, och nummer 362 ägdes av klockspelare Johan de Crol. I mtl 1711 har första gården i kvarteret Mullvaden nummer 350, som ägdes av bryggarålderman Jon Lampa. Nummer 351 ägdes av brukspatron Jon Grots arvingar och beboddes av Grots måg brännvinsbrännare Abram Skröder. Två nummer efter Lampas gård, i nummer 352, finns åter namnet König: ”uti handelsman h: Henric Königs malm och trägård bor dess trägårdsmestare” och nummer 353 ägdes av klockspelare Crols arvingar. Vid jämförelse av dessa uppgifter i mtl 1702 och i mtl 1711 - hur uppstod brukspatron Grots gård? Vid vilket bruk var han brukspatron? Enligt biografi över ”Groth, släkter” leder tankarna till Norrby bruk i Fellingsbro, men det är förstås också möjligt att Jon var brukspatron vid en annan typ av bruk än ett järnbruk. Kan man misstänka att inspektor Johan Daniel Brun (se nedan) jobbade vid bruket där Jon Grot var brukspatron? Länk till biografin: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13233

mtl 1702 (BA:8/1 bild 60): inspektor Johan Daniel Brun bodde i handelsmännen Wittmark(?) och Königs gård. I digitaliserat register över döda i Maria Magdalena församling 1681-1700 framkommer att Johan Daniels hustru begravdes den 22/8 1693. I samma register framkommer att änkan till Johan David Schönman (senare Siönman) begravde sitt barn den 18/7 1689 i en grav som Johan Daniel Brun ägde (dvs troligen där hans hustru begravdes 1693). Det kan väl betyda att änkan var släkt med Johan Daniel Brun? Jämför med pådrivare(?) Johan Brun i kvarteret Ormen ovan. Jämför också med gardeskarlen Mårten Brun i kvarteret Kattfoten (se nedan), som ligger nära kvarteret Mullvaden. Kvarteret Ormen ligger mellan Kattfoten och Mullvaden.

mtl 1711 (BA:10/15 bild 152): i handelman Henric Königs gård bodde trädgårsmästare Carl Ersson.

Kan Johan (Daniel) Brun ha blivit bokhållare? I kvarteret...

Bocken nr 33 (kvarteret Bocken ligger vid Hornsgatan intill kvarteret Flygaren och därefter ligger kvarteret Ormen, där Tobias Soltners änka Helena/Christina Brun och (hennes bror?) pådrivare (= inspektor?) Johan Brun bodde enligt mtl 1705)

mtl 1705 (BA:9/1 bild 12): glashandlare Henrick Vernerts änka Scharlotta Vernert bebodde sin egen gård och hyrde åt senkel-makare Petter Loent(?).

mtl 1711 (BA:10/16 bild 23): bokhållare Johan Bruns gård stod öde. Han bodde själv på Hornsgatan i sin andra gård, men ingen bokhållare Johan Brun hittas i något av de andra kvarteren som låg/ligger utefter Hornsgatan. Enligt Maria Magdalena räkenskapsbok (LIa1:56 sida 67) begravdes bokhållare Johan Bruns hustru den 23/2 1705.

Sammantaget kan uppgifterna betyda, med stor spekulation, att inspektor Johan Daniel Brun i Mullvaden 362 (mtl 1702) är samma person som bodde hos sekreterare Tobias Soltners änka Helena/Christina Brun i Ormen 47 (mtl 1705) och att han sedan blev bokhållare.


Kattfoten nr 227

mtl 1705 (BA:9/1 bild 35): borgare Bertil Elkermans änkas gård hyrdes av bla (gardeskarl?) Mårten Brun. Kan det finnas mer uppgifter om honom i någon GMR? Kan det röra sig om kungliga majestäts garde (jfr kvarteret Överkikaren nedan). Vad är skillnaden mellan gardeskarl och drabant? Kan ”gardeskarl” i äldre sammanhan (i Stockholm) betyda att det var en form av vakt, utan att nödvändigtvis ha haft en militär koppling?  I digitaliserat register till döda i Maria Magdalena församling 1681-1700 finns en gardeskarl Måns Bruun vars barn begravdes den 24/10 1680. Enligt Maria Magdalenas räkenskapsbok (LIa1:55 sida 97) begravdes gardes-karl Mårten Bruns barn den 26/8 1704. Enligt dito bok (LIa1:57 sida 143) begravdes gardes-karl Mårten Bruuns barn den 13/10 1706.

mtl 1711 (BA:10/16 bild 99): dagakarlen Jonas Gunnarssons gård med fyra stugor disponerade av skräddare Salander och bebos av fyra gamla eländiga …


Eftersom krögare Carl Hellbom kaverade vid vigseln 1708 mellan ryttare Hendrick De Boo och hustru Kierstin Persdotter kan jag inte låta bli att nämna en troligtvis långsökt koppling. Krögare Hellbom hittas inte i register till Maria Magdalenas mtl 1711 (kanske död i farsoten?). Istället hittas i kvarteret Tofflan nr 179 gardesänkan Anna Joensdotter Halbom (kan stå Hälbom eller Helbom, se länk nedan). I samma Tofflan nr 175 har jag följande anteckningar:

mtl 1705 (BA:9/1 bild 30): bryggare salige Bruns hus stod öde. Det kan ha rört sig om bryggare Claes Bruun efter vilken bouppteckning skrevs den 24/4 1668 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:9 sida 716). I den står att dödsboet ägde en gård på Bastugatan. Kvarteret Tofflan ligger vid både Bastugatan och Lilla Bastugatan. I bouppteckningen står att Claes hade barnen: Claes (myndig), Anna 18 år (fc 1650), Margaretha 14 år (fc 1654), Johan 12 (fc 1656), Chatarina 10 år (fc 1658), Petter 8 år (fc 1660) och Maria 6 år (fc 1662).

mtl 1711 (BA:10/16 bild 88): bryggare Bruns gamla stenhus stod öde. I Tofflan 177 bodde skeppare(?) Bengt Grundels änka Catharina med dotter och barnbarn. Jämför Gerhard Grundel, som köpte Forsmarks bruk 1736 av Karl Wattrang enligt sekundär källa. Enligt MM:s räkenskapsbok LIa1:56 sida 143 köpte skeppare Bengt Grundel ett gravställe den 25/8 1705.


Länk till notis om Anna Joensdotter Halbom (Hällbom?) i mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059599_00089#?c=&m=&s=&cv=88&xywh=813%2C2466%2C2155%2C996

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: bifogar 1702-års karta i vilken ovan nämnda kvarter har markerats

6
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2022-12-02, 12:20 »
Hej igen,

Jaha, det var hans barn som begravdes och inte han själv. Det förklarar varför det inte stod "salige" vid hans namn i den senare begravningsnotisen.

Jag har just tittat igenom hela Livregementet till hästs GMR 1710, som innehåller ryttarnas födelseuppgifter, men tyvärr hittade jag inte namnet Hindrich Debous i den.

I vigselnotisen står att brudparet Hendrick De Boo och Kierstin Persdotter (som väl bör ha varit änka vid före vigseln?) vigdes i sekreteraren Soltners änkas gård. I mina anteckningar angående (den eventuelle) Mårten le Brun har jag anteckningar om henne (hon hade släktnamnet Brun), men det kanske är bättre om jag skriver mer om det under diskussionsämnet Barbro Mårtensdotter le Brun.

Vänliga hälsningar,
Jan

7
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2022-12-01, 16:49 »
Hejsan,

Enligt Maria Magdalena församlings räkenskapsbok LIa1:60 sida 54 (Stockholm) så begravdes där en ryttare Hindrich Debous den 20/2 1709. Kan han ha haft vallonskt ursprung? Länk till begravningsnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055295_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=3664%2C2920%2C1825%2C832

Med förhoppningen om att hitta honom vid Roslags kompani i Livregementet till häst (jfr ryttaren Olof Geting i mitt förra inlägg) letade jag igenom dess GMR 1707, men hittade tyvärr ingen Hindrich Debous i den.

I ovan nämnda räkenskapsbok, sida 65, finns en notis om begravning den 7/4 1709 av ryttaren Hindrich Debos barn. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055295_00038#?c=&m=&s=&cv=37&xywh=981%2C1370%2C2151%2C980

Vänliga hälsningar,
Jan

8
Pousette / SV: Pousette
« skrivet: 2022-11-30, 17:15 »
Hej Kjell,

Vad många likheter mellan Gottfred Pouset (tab 22) och Gotfred Dubois (tab 54)! Var bodde G. Pouset innan han flyttade till Stockholm?

Nyligen upptäckte jag att Maria Magdalenas räkenskapsböcker med begravningsnotiserna finns tillgängliga på internet. För närvarande håller jag på att leta efter "(le) Brunare" (och "Getingar") i dem, men jag ska hålla ögonen öppna efter guldsmeden Gottfred Pouset. Apropå guldsmeder fick jag se en yrkestitel, som jag tyckte såg kul ut: gullplättare och jag kan inte låta bli att bifoga en bild. Jag fick hjälp av SAOB för att få en betydelse av ordet "plätera".

Jag har aldrig gått någon släktforskarkurs och vet inte hur man skriver referenser rätt, men eftersom volym(?)nummer och sidnummer till Gothfrid Pousets hustrus begravningsnotis är den samma (59) påpekar jag det här, i den händelsen det blev ett missförstånd där. Men å andra sidan kanske inte volym(?)nummer behövs i referensen eftersom det bara finns en volym(?) för år 1708 bland räkenskapsböckerna (LIa1).

I vigselnotisen tycker jag att Catharinas efternamn är Dahlheim, och inte Dekeheim. Här är länk om du, eller någon annan, vill kolla: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00323#?c=&m=&s=&cv=322&xywh=3458%2C2170%2C2567%2C1214
En indikation om att det står Dahlheim är också att badaren hette Dahlheim, och det var förslagsvis Catharinas pappa, eller någon annan (nära) släkting.

Vänliga hälsningar,
Jan

9
Pousette / SV: Pousette
« skrivet: 2022-11-29, 17:34 »
Hej,

Kanske kommer här en uppgift som redan är känd...

Den 11/5 1708 begravdes en Gothfrid Pousets hustru i Maria Magdalena församling i Stockholm enligt räkenskapsboken LIa1:59 sida 59 (Riksarkivets bild 36). Vidare står att hon blev begravd i badaren herr Hans Didrick Dahlheims grav.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055294_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=896%2C1139%2C2310%2C1053

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

10
Wiggman / SV: Wiggman
« skrivet: 2022-11-28, 10:36 »
Hej Olle,

Ibland kan man ha tur att det står i mantalslängder vart en person flyttar, eller var ifrån en person kommer ifrån. Tyvärr händer det sällan enligt min erfarenhet, men det kan vara värt ett försök om du inte redan har gjort det.

Vänliga hälsningar,
Jan

11
Groth / SV: Groth
« skrivet: 2022-11-27, 16:04 »
Hej,

I Maria Magdalena församlings inre dels mtl 1711 (Stockholm, Överståthållarämbetet för uppgördsärenden BA:10/15 sida 292, Riksarkivets bild 152) står att i "Brukspatron sa [salige] Jon Grots arfwingars gård bebor dess måg Brenwinsbrennaren Abram Skröder". Vet någon vid vilket bruk Jon Grot hade varit brukspatron? Eventuellt var det inget bruk, som hade med metall att göra, men eftersom jag har sett att namnet Abraham förekommer i det här diskussionsämnet...

Länk till notis i mtl 1711:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=312%2C396%2C3725%2C1721

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

12
Groth / Grooth / SV: Groth / Grooth
« skrivet: 2022-11-27, 15:53 »
Jag fick se att det finns ett diskussionsämne Groth även under smedsläkter och flyttar min förfrågan dit.

/Jan

13
Hej,

Barbro Mårtensdotter le Bruns äktenskap blev inte långvarigt. Hon gifte sig 1709 och i mtl 1711 står att hon var änka. Ja, såvida det är samma person alltså… I mtl 1711 tycks det mig stå Barbara Bruijn. Förutom sina egna nedskrivna ord ”een högt bedröfvat fatig änkia” finns även information om hennes syster i mtl 1711. Hon hette Christina och var också änka, efter inspektor Hindrick Weber. Barbro bodde i sin systers ”i banquen graverade” gård i kvarter Draken nr 185 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Gården Draken nr 183 ägdes enligt mtl 1711 av brukspatron Joris De Besche och troligtvis är det samma gård, som har nr 184 i mtl 1702 (samma ägare och hyresgäst). Med samma förändring av gårdsnummer framkommer att det var sekreterare Walentin Bollhorn(?) som ägde Christina (le) Bruns gård då mtl 1702 skrevs. Kan brukspatron Joris De Besche ha motsvarat brukspatronen vid Forsmarks bruk i början av 1700-talet? Länk till Barbros/Barbaras nedtecknade ord i mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=934%2C3455%2C2279%2C1053

Länk till mtl 1702 och sida med troligtvis samma gård: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=350%2C150%2C3100%2C1432

Som jag har nämnt tidigare tycks det ha bott många personer, eller funnits många gårdsägare, med anknytning till Forsmarks (och andra?) bruk i Maria Magdalena församling i början av 1700-talet. Jag misstänker att det finns fler än de jag har lagt märke till och därför rekommenderar jag starkt att titta igenom mtl 1702 (BA:8/1), mtl 1705 (BA:9/1) och mtl 1711 (BA:10/15) för de som är intresserade av nordisk vallongenealogi kring sekelskiftet 1600/1700. 😉 Mtl 1711 innehåller dessutom ganska detaljerad information. Det finns register med sidhänvisningar till de olika kvarteren i alla tre mtl:er. Länk till register i mtl 1705: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057009_00005#?c=&m=&s=&cv=4&xywh=369%2C470%2C8384%2C3874 Mtl:erna 1702 och 1705 innehåller inte samma kvarter om jag minns rätt (församlingen är uppdelad i två delar).

Det som jag tycker tyder på att Barbara Bruijn var samma person som bruden Barbro Mårtensdotter le Brun är nedanstående resonemang.

I ett försök att få fram mer information, som eventuellt kan vara till hjälp för att leta efter Mårten le Brun (född före 1665), har jag tittat på de få uppgifter som finns om Maria le Brun (fc 1657) och Barbro Mårtensdotter le Brun, som var piga när hon gifte sig 1709 (troligen född omkr 1690). Kanske är det ett långsökt resonemang, men jag tycker det borde finns en möjlighet att Maria och/eller Barbro fick pigplats/ha vigsel på de platser och hos de personer, som är omnämnda i anslutning till deras nedtecknade namn, tack vare kontakter.

I mtl 1683 var Maria le Brun piga hos rådmannen Hans Kohlmäter, som hyrde av ryttmästare Stöltenhielm/Styltenhielm (bör ha varit Lorentz Gustaf, tabell 2 i släkten Stöltenhielm nr 630). Möjligen fick Maria tjänst som piga i familjen tack vare någon form av kontakter med Hans och/eller med Lorentz Gustaf. Enligt uppgift här på Anbytarforum (se diskussionsämnet Kahlmeter/Kohlmäter) dog Hans i början av 1686 och då (och eventuellt även tidigare) var hans son Petter (dp 11/3 1665) i tjänst hos häradshövdingen Erik Nerbelius i Norrland. Enligt annan sekundär källa bodde Erik då i Norrala socken, strax norr om Söderhamn och en bit söder om Njutånger. Lorentz Gustaf ska ha blivit ryttmästare vid Livregementet till häst år 1678 med ett eget kompani. På Riksarkivets hemsida finns GMR för ryttmästare Styltenhielms kompani för åren 1683-1688. Enligt tolkning av GMR tycks hans kompani ha haft rusthåll runtom i Närke men även österut i södra delen av Södermanland. Enligt sekundär källa hade Lorentz Gustaf en gård i Västra Vingåker sn där han dog 1719. Enligt register till Riddarholmsförsamlingens dopbok, i Stockholm, döptes Stöltenhielms dotter Christina där den 12/4 1684.

När Barbro Mårtensdotter le Brun gifte sig 1709 i Maria Magdalena församling i Stockholm kaverade bergsprängaren Olof Håkansson. Vigseln hölls i den avlidne bryggaren ”Pukens gård”. Enligt den lilla erfarenhet jag har (av släktforskning i Stockholm i början av 1700-talet) tror jag det är troligt att Olof hade koppling till brudgummen och att Barbro hade koppling till ”bryggare Pukens gård”; till någon/några som bodde där eller där i närheten. Eventuellt rör det sig om bryggare Lars Eriksson Puke, som dog vintern 1688/1689 enligt bouppteckning efter honom (F1A:42 sida 823). I bouppteckningen står att han/dödsboet ägde en gård ”uthi hörnet widh högbergs och fatburs bruns gränden belägen”. Med den informationen bör ”bryggaren Pukens gård” (såvida man avsåg bryggare Lars Eriksson Puke i vigselboken) ha legat i något av kvarteren Stören, Dykärret mindre, Marsvinet eller Fatbursbrunn. Tyvärr hittas inte någon ”bryggaren Pukens gård” i något av dessa kvarter i mtl 1702 eller mtl 1711, men i en bouppteckning troligtvis efter Lars Eriksson Pukes dotter Elisabeth Puke (F1A:45 sida 853, död 10/3 1693) framkommer att Lars Pukes änka, Margaretha Jöransdotter, tycks ha gift om sig med handelsman Jacob Murman. En kommissarie Murman står som ägare till två gårdar i kvarteret Marsvinet i mtl 1702 (men inte i mtl 1711), så möjligtvis var det där Barbro och Anders vigdes. Med förhoppning om att Barbro bodde kvar i närheten av kvarteret Marsvinet efter vigseln 1709 började jag leta i angränsande kvarter i mtl 1711 och fann alltså namnet Barbara Bruijn i kvarteret Draken nr 185. På den bifogade bilden har jag ringat in namnen Draken och Marsvinet på 1855-års karta. Vidare står i mtl 1683 (BA:6/1, Riksarkivets bild 26) att bryggare Lars Puke höll en ”krögerpiga” benämnd Karin Matsdotter i ett hus i Gamla Stan ägt av handelsman Christian Köhler och hyrt av notarius publicus Jacob de Joung med familj samt av kamrer Oloff Unger. Länk till notisen i mtl 1683: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=265%2C3922%2C3103%2C1434

Förhoppningsvis kan dessa ledtrådar vara till hjälp vid sökandet efter Mårten le Brun.

Vänliga hälsningar,
Jan

14
Hejsan!

Jo, jag tänke mest om Hans (tabell 21) kan ha haft en bror Paul eftersom han valde det namnet till ett av sina barn.

Vid letande i födelseböcker efter någon Mårten med en dotter Barbro fick jag se i Forsmarks fb C:1 ett dopvittne som ser ut att ha varit en arbetare med namnet Hans Persson Bruun (dop 25 eller 26 (?) februari 1687), men jag är lite osäker på om det verkligen står Bruun. [se PS nedan!] Ett annat vittne vid samma dop tycks ha hetat Sigrid Persdotter, som ju leder tankarna till tabell 17 Pierre le Bruns hustru Sigrid Persdotter, men de bodde väl vid Galtströms bruk då (och en eventuell dotter Sigrid borde ha varit för ung för att vara gift 1687, dvs Pierres hustru kan inte ha fått barn med ett så stort tidsomfång tycker jag).

Pierre le Brun (tabell 17) misstänker jag var släkt med le Brun vid Älvkarleö bruk. Mina misstankar baseras dels på sekundär information om Depken/Anckarströms koppling till både Älvkarleö samt Galtströms bruk, och dels på att min mamma och jag har en sk DNA-träff (dvs avlägsen "genetisk släkting"), som har anor vid Galtströms bruk. Bland min mammas anor finns Bonnevier och le Brun vid Älvkarleö bruk och när man titta på hennes och på DNA-träffens övriga anor tycks den gemensamma nämnaren luta åt just le Brun och dessa två bruk. Jag höll på att titta på detta för en tid sedan, men så kom jag in på några sidospår...  ;D

Länk till det eventuella namnet Hans Persson Bruun i Forsmark C:1 (Riksarkivet resp. Arkiv Digital):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047435_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=3679%2C1895%2C1782%2C842
https://app.arkivdigital.se/volume/v124347?image=20

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: efter en titt i Forsmarks vigselbok förstår jag att det står "Bruuks arbetare" och inte Bruun!

15
Grundel / SV: Grundel
« skrivet: 2022-11-24, 11:54 »
Hej igen,

Ryttaren Daniel Grundel, som jag nämnde i mitt förra inlägg, dyker upp första gången i GMR 1716 (livregementet till häst, roslags kompani, rusthålla nr 91) och i den står att han då var 20 år, vilket ger det beräknade födelseåret 1695 (och inte 1685 som jag skrev i mitt förra inlägg). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028795_00188#?c=&m=&s=&cv=187&xywh=475%2C906%2C2024%2C957

I Åkers födelsebok C:1 har jag lagt märke till en dopnotis där barnets pappas släktnamn kan vara Grundel, men jag är osäker på att jag läser rätt. Kan någon ge mig läshjälp? Jag tror det kan stå "anndag Juhl grundels dotter" (1691) och faddrarna "smeden ofwan ängarna"//"Måns vid jernbruket" och "Erik Jonssons hust i Vallsberga". Det bör röra sig om järnbruket i Åkers styckebruk med (tidigare) koppling till släkten de Besche. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005603_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=3069%2C3572%2C2139%2C1011

Vänliga hälsningar,
Jan

16
Hej,

Vid Åkers järnbruk finns i mtl 1681 en Mårten Påhlsson och i Åkers mtl 1680 finns både Hans Påhlsson och Mårten Påhlsson, men det är oklart i mtl 1680 var de arbetade, men eftersom de två personerna på raderna ovan den med Hans namn var uppsättare kanske de jobbade vid järnbruket.

Kan Hans och Mårten ha haft någon koppling till tabellerna 21 och 22, Hein/Hans respektive Paul Brun?

Länk till mantalslängderna 1680 och 1681:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006729_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=414%2C445%2C1586%2C750 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006730_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=651%2C1770%2C1324%2C626

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Enligt Åkers födelsebok C:1 fanns det en Hans Pålsson vid järnbruket och det kan vara samma Hans som i mtl 1680. Hans Pålssons barn föddes/döptes den 10/6 1683. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005603_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=903%2C1481%2C2340%2C1106

17
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2022-11-23, 14:25 »
En bouppteckning som möjligtvis har med släkterna Krabbe af Svaneby och Ankarklo att göra:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107536_01275#?c=&m=&s=&cv=1274&xywh=3318%2C888%2C6436%2C2974

Vänliga hälsningar,
Jan

18
Hej igen,

Kanske är jag hemmablind igen, men uppgiften att Anthoni Bruun var faktor vid Åkers bruk var lite intressant för mig. Det tycks mig ha varit en hel del kopplingar mellan Norrland, Södermalm, Forsmarks bruk och Strängnäs/Åkers bruk runt sekelskiftet 1600/1700 och även under första halvan av 1700-talet. Barbro Mårtensdotter le Brun och Anders Andersson Berg vigdes 1709 i Maria Magdalena församling på Södermalm. I bouppteckningen efter Anthoni Bruun frakommer att dödsboet ägde ett nybyggd hus i närheten av Södermalms glasbruk, som bör ha varit det som låg vid vattnet nedanför Katarina kyrka och jag misstänker att det var där familjen bodde (och inte i något av husen i Gamla Stan - de tycks alla ha varit uthyrda). Även om Anthoni inte har något med den vallonska släkten le Brun att göra, så tycker jag ändå att de ovan nämnda geografiska kopplingarna kan tyda på att Barbro Mårtensdotter le Brun kan ha något att göra med Forsmarks bruk, Galtströms bruk och/eller Åkers bruk. Nedan kopierar jag in mina anteckningar om dessa geografiska kopplingar. Anteckningarna har utgångspunkt från mina undringar hur/varför trädgårsmästare Mathias Gimström flyttade från Gimo bruk, Stockholm, Ärla socken, Stockholm och sedan till Irsta socken. När jag började titta på släktförhållandet mellan bryggarna Johan Dubois och Johan Wessman, gm Margareta Geting, tycks det mig finnas samma geografiska kopplingar då man tittar på släkten/släkterna Geting. Mycket av informationen nedan är hämtat från sekundära källor...

"Lars Ekorn (1704-1768) var inspektor vid Gimo bruk ca 1732-1768.
Lars bror, Per Ekorn (fc 1730, bg 28/3 1795 i Maria Magdalena församling Sthlm) blev direktör vid Forsmarks bruk efter 1750. Han flyttade senare till Strängnäs.

Petter Enander var direktör i Forsmark enligt mtl 1737 AD sida 170.

Forsmarks bruk såldes 1735 av de Besche-ättlingar till Karl (Johan?) Wattrang (1689-1749, TAB 3 i Wattrang #848. Karls pappa Johan köpte Löta→Jakobsberg i Björnlunda sn 1676 och blev häradshövding i Frösåkers härad 1680 och i Sjuhundra, Väddö och Bro härad 1692. Karl Wattrang, som gifte sig 2:a gången 1/1 1730 i Stockholm med Christina Maria Steuch (1708-1739, se TAB 2 i Steuch #1582; jfr Stöök i bryggarsläkterna Lampa och Westman/Wessman bla i Maria Magdalena församling), sålde Forsmark redan 1736 till Gerhard Grundel (1690-1743, se TAB 2 i Grundel #174 gm Brita Gust. Duwall#64 tab3), som sålde bruket 1738 till familjen De Geer, som var ägare till 1751. Gerhards morfar var Georg de Besche (tab 2 i De Besche nr 944), som tillsammans med sin bror äde bla Forsmarks bruk. OBS! se också ryttare Daniel Grundel fc 1685 i Norrtälje enl GMR 1736 Livreg. t häst/Roslags komp/rusthåll nr 91. Några få år tidigare (avsked 1729) var Olof Andersson Geting ryttare vid samma kompani, i rusthåll nr 92, som ägdes av Georg de Besches arvingar. Enligt uppgifter i mtl:er flyttade Olof Geting till Forsmarks bruk 1725.

Gerhards pappa, Jacob Grundel, var landshövding i Västerbotten (friherreliga ätten #174) och var gift med Georg de Besches dotter Maria Beata De Besche. Jacob och Maria Beatas barn Jacob döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm den 1/11 1687 (fadder var bla Adam Leijels änka). Gerhards syster Margareat Beata var gift med Jakob Cronstedt (1668-1751), som var bror till Matthias Gimströms arbetsgivare Carl Cronstedt och granne med bryggålderman Johan Lampa i kvarteret Hästhuvudet i Stockholm."

Jag ser nu att det saknas kopplingar till Åkers bruk i mina anteckningar. Där kommer släkten Wattrang nr 848 in i sammanhanget. I den släkten finns kopplingar till samtliga ovan nämnda geografiska platserna och ett fåtal bröder/kusiner/sysslingar. Jakob Wattrang (TAB 6) lär ha fått arrenderätt till Åkers bruk 1676 och skrev en beskrivning över Lappland. Hans son, Karl Henrik (TAB 10) ägde flera gårdar/hus i Maria Magdalena församling. Se också bild nedan.

Kan man kanske fundera över eventuella kopplingar mellan släkten le Brun och dessa geografiska platser i sökandet efter Barbro Mårtensdotter le Bruns pappa? Jag tänker främst på Pierre le Brun (tabell 17) vid Galtströms bruk och vem hans föräldrar kan ha varit. Kan han ha haft en bror som hette Mårten? Simon le Brun (tabell 6) hade en son med namnet Pierre (tabell 7), så om Pierre (tabell 17) hade en bror Mårten skulle inte Simon ha varit pappa till Mårten.

Hoppas jag inte har rört till tankarna!  ;)

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: några länkar till sekundär information om de ovan nämnda släkterna
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wattrang_nr_848
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Grundel_nr_174
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Steuch_nr_1582

PS2: jag blev för ivrig igår att skriva mitt inlägg; vid närmare kontroll var Daniel Grundel och Olof Geting ryttare samtidigt 1715-1729 vid samma kompani - Daniel vid rusthåll 91 (ägt av bokhållare Abraham Westbergs arvingar) och Olof vid rusthåll 92 (ägt av Georg de Beschs arvingar, dvs bla Jakob Grundel).

19
Hejsan!

Då fick jag svar både på vad Anthoni Bruns änka hette och var de bodde! Ja, jag misstänkte väl att det skulle finnas fler uppgifter om dem. Jag brukar bli förvånad över hur bra svar man kan få här på Anbytarforum med många uppgifter från register och arkiv som jag inte ens har hört talas om. Därför blir jag också förvånad när man hittar något nytt i något så "simpelt" som i en vigselbok eller i en mantalslängd (Barbro Mårtensdotter le Brun och Maria le Brun).

När jag hittade pigan Maria le Brun i mtl 1683 letade jag egentligen efter släktnamnet Geting. Anledningen till att jag letar efter "getingar" är att jag fick se i några kronotaxeringslängder att bryggare Johan Dubois och bryggare Johan Wessman var släkt med varandra. Johan Wessmans hustru hette Margareta Geting. Johan Dubois mamma och pappa, Anna Meijer och Gotfred Dubois, var dopvittnen till två av Johan Wessman och Margareta Getings barn vilket tycks mig tyda på att släktskapet bör ha varit nära. Nu kommer vi ifrån ämnet "le Brun", men jag hoppas det går bra att fortsätta skriva om Dubois här. Vad jag letar efter är tecken som kan tyda på att Margareta Geting var syster till Anders Geting gm Anna Martinell. Om så är fallet öppnas möjligheten att Margareta Getings bror Anders var gift med en eventuell syssling till Johan Dubois, dvs Anna Martinell. Jag vågar inte fråga min mamma att gå till biblioteket igen, för att låna NV, så jag har inte kollat om Anna Martinell var dotter till Maria Mårtensdotter Dubois och Frans Martinell, men jag hoppas att så var fallet. För att kunna få Johan Dubois och Anna Martinell att bli sysslingar  ;D måste man göra Mårten Dubois (tabell 57) och Clas Dubois (tabell 53) till bröder (och då bör Johan Dubois tabell 52 inte ha varit pappa till Clas). Mårten och Clas tycks ha flyttat till Forsmarks bruk ungefär samtidigt...

Den i mitt förra inlägg utlovade schematiska bilden är nu klar och bifogas här nedan.  :)

Vänliga hälsningar,
Jan

20
Hej igen,

OK, då vet jag var du (Kjell) menar med ”möjlig son/dotter till”. Tack för svar!!

Av innehåller om släkten Bevi i NV blev jag överraskad av tre saker; 1) förekomsten av släktnamnet Anthoni, 2) Anna Anthonidotters svärmors släktnamn de Pré, och 3) tabell 37 Bertil Beves gård i kvarteret Järnlodet.

Nedan gör jag ett försök att förklara varför jag blev överraskad.

1) När jag fick se namnet Anthoni tittade jag igen på uppgifterna i mtl 1683 om den Anthoni Bruun, som jag nämnde i mitt inlägg här, den 2022-11-14. Anthonis änka ägde hela sex stenhus i Gamla Stans östra del: nr 116, 117, 121, 126, 128 och 129. Hus nr 118 ägdes och beboddes av Jacob Leijels änka Barbara (Barbro) Dress (se mina funderingar kring detta nedan). Länk till sida med hus nr 116: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=188%2C2337%2C3771%2C1719

Östra kvarterens hus nr 116 ägdes av Antoni Bruuns änka och hyrdes av salige löjtnant Samuel Bergs änka krögerskan Kirstin Berg (jfr Barbro Mårtensdotter le Bruns make Anders Andersson Berg) med sina två döttrar (12 resp 10 år gamla) samt med de två pigorna Lisbeta Albrechtsdotter (jfr Albreckt Hartman nedan) och Lena Hindrichsdotter. Familjen hade de återkommande gästerna; en kommediant med sin hustru, en jungfru och ryttmästaren Henning(?).

Östra kvarterens hus nr 117 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av vinskänken Frantz de Moij med sin hustru, en 20 år gammal dotter (fc 1662), de två pigorna Annicka Svensdotter och Karin Mårtensdotter och källarpojken David Johansson 15 år (fc 1667). Familjen hade en stadig gäst, bokhållare Samuel Drefman(?), och en återkommande gäst, borgmästare Schmit(h?) från Viborg.

Östra kvarterens hus nr 118 ägdes och beboddes av handelsman Jacob Leijells änka Barbara Dress, hennes två döttrar (18 resp 17 år, födda ca 1664 resp 1665), bokhållare Johan Fleijell(?), pigorna Maria Andersdotter och Lisbetha Noesdotter (Dandenell?). Denne Jacob Leijel bör väl ha varit samma person, som den engelska brukspatronen vid Älvkarleö bruk? Om jag minns rätt blev någon med släktnamnet le Brun (ofta stavat Broun i Älvkarlebys kyrkoböcker – detta pga brukspatroners engelska härkomst eller kom tabell 10, Jean le Brun, från England?!) mäster vid Älvkarleö bruk då han var förvånansvärt ung (eller var det syskonen Öbrinks pappa?). ”Han var väl duktig” säger min mamma, men jag misstänker att det kan ha funnits någon annan anledning (också). (Med det vill jag spekulera i att Anthoni Bruun var släkt med le Brun vid Älvkarleö bruk och att någon blev mäster där i ung ålder pga släktskap med den rike Anthoni i Stockholm.) Jag ser också i mina anteckningar att släktnamnet Leijel tycks förekomma mer frekvent bland dopvittnena då syskonen Öbrinks barn döptes än vid dop av andra pars barn. I samma hus bodde också notarius publicus Isaac Ferenström/Fernström med sin hustru och ett litet barn om 6 veckor, amman Kirsten Samuelsdotter(?), pigan Beata(?), tjänstepojken Oloff Joensson, 18 år (fc 1664) samt en brorson om 14 år (fc 1668).

Östra kvarterens hus nr 119 ägdes av Niels/Niclas Jönsson och där bodde bla handelsmannen Gottfried Anthoni (Anthonisson?) med sin hustru, köpgesällen Herman Lütkens, pigan Elsa Simonsdotter samt tjänstepojkarna Jöns Malenberg(?) 15 år (fc 1667) och Erich Adam (Adamsson?) 16 år (fc 1666).

Östra kvarterens hus nr 120 ägdes av kommissarie Lydert Bertill (Bertilsson? - jfr Bertil Beve nedan) och hyrdes av krögare Johan Reichel(?), som den stadiga gästen drottningens lakej Antoni Frijs.

Östra kvarterens hus nr 121 ägdes av Anthoni Bruuns änka och hyrdes av vinskänken Petter Bergman med sin hustru, en dotter 8 år (fc 1674), pigan Maretta Eriksdotter och källarpojken Johan Pettersson(?) 12 år (fc 1770).

Östra kvarterens hus nr 126 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av sekreterare Thomas Polus med sin hustru och åtta barn (8,7,6,5,4,3,2 och 1 år gamla) samt fruns syster, pigorna Brita Hansdotter, Lena Crantz, Annicka Peersdotter, Marretta Johansdotter och Marretta Nielsdotter, samt drängarna Simon Simonsson 18 år (fc 1664) och Erich Daahl(?) 16 år (fc 1666).

Östra kvarterens hus nr 128 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av; 1) hovrådet i Pommern Gewalter Greg/Greig med sin fru, en son om 11 år (fc 1671), pigan Annicka Andersdotter och tjänstegossen Hans Post(?) 11 år, och 2) Isaac(k) Mumma/Momma med hustru, pigan Annicka Schappera(?) och en återkommande gäst, Jacob Andersson Höök(?), som var borgmästare ifrån Borgh(?).

Östra kvarterens hus nr 129 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av vinskänk Jochim Oloffsson med sin hustru och två barn (1½ resp ½ år) samt pigorna Annicka och Lena Peersdotter, amman hustru Brita och källarpojken Erik Ehrsson, 15 år (fc 1667). Familjen hade en stadig gäst, drottningens lakej Niels Matsson, och en återkommande gäst, Johan Myrman.

Vad hette Anthoni Bruuns änka och var bodde hon?

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

2) Släktnamnet de Pré, eller du Pré, är antecknat i Gamla Stans södra del mtl 1683. Det rör sig om en ung fransos de Pré bland kammarrådet Anders Lindehielms tjänstefolk. Länk till listan (som är en bilaga i mtl 1683): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=3408%2C139%2C3104%2C1434
Kammarråd Anders Lindehielms bostad var hus nr 74 i Gamla Stans södra del. I hus nr 76, som tillhörde skräddarämbetet, hade Lars Wessman ett vinskänkeri och i husen nr 70 och 86 bodde skräddare(?) Mårten Hartman respektive Albreckt Hartman. Kan denne Lars Wessman ha varit en ana till tabell 20 Carl Bewijs måg, bryggare Lorens Westman (gm Margareta Bewij)? Enligt sekundär källa (se TAB 3 här: http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Westman_-_Bryggarsl%C3%A4kten) gifte sig Lorens och Margaretas dotter Magdalena med bryggare Johan Hartman, vars pappa (bryggare Johan Ernst Hartman i Maria Magdalena församling) var g1 m Beata Mårtensdotter (död 8/5 1729 i Stockholm, troligen i Maria Magdalena församling – jämför Barbro Mårtensdotter le Brun som gifte sig i Maria Magdalena församling 1709 med Anders Andersson Berg, som kan jämföras med ovan nämnda löjtnant Samuel Bergs änka Kirstin Berg i Anthoni Bruuns änkas hus nr 116 enligt mtl 1683). Länk till hus nr 74: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=517%2C3390%2C3103%2C1434

3) Kvarteret Järnlodet och Bertil Beve (tabell 37) fångade min uppmärksamhet eftersom jag tidigare har letat i det kvarteret och samma tidsperiod. Konstigt nog blir det här åter en koppling till släkten Ankarklo (jämför mitt förra inlägg om klensmeden Mårten Schwensk Schlesser/Schlosser), men denna koppling till släkten Ankarklo är bara mina spekulationer baserade på en rad noteringar, som jag har gjort tidigare.
Bertil Beves namn finns i Järnlodet 73 i mtl 1730 och i mtl 1736. I mtl 1736 (och frammåt i tiden), men inte i mtl 1730, finns i Järnlodet 63 vinskänken Zacharias Hellberg och hans käresta (Anna) Dorothea Beijer (vigda 18/9 1736 i Maria Magdalena församling) vars pappa var gördelmakare och hette Abraham Beijer. Se bouppteckning efter honom här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107566_00574#?c=&m=&s=&cv=573&xywh=2508%2C283%2C4531%2C2065 . Möjligen finns en koppling mellan Beve och Beijer, men kanske mer intressant är att Zacharias Hellberg var kautionist när Matthias Gimström (trädgårsmästare i Gäddeholm i Irsta sn) och Maria Ström gifte sig i Ladugårdslandet 1750. Länk till lysningshandling: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054341_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=1912%2C1872%2C6522%2C2972 . I Irsta hfl:er står att Matthias var född i Skäfthammar (troligen vid Gimo bruk där väl andra ur släkten Bevi bodde?) år 1722, men eftersom han hade titeln trädgårdsmästare redan i en flyttlängd 1749 (Ärla socken) misstänker jag att han var född lite tidigare. Efter ett lång(sökt) och krångligt resonemang har jag presenterat en spekulation om att Maria Ströms mormors pappa var Ingemund Axelsson Hägg (TAB 5 i adliga släkten Ankarklo nr 1101) – se mitt inlägg den 2021-12-27 under diskussionsämnet Krabbe af Svaneby här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1631318#new .  Troligtvis är jag ”hemmablind” i detta resonemang, men den eventuella kopplingen mellan klensmeden Mårten Schwensk och Ankarklo gör att jag ändå nämner det här.

Det tycks mig också finnas möjliga kopplingar mellan Bevi och Dubois och jag håller på att göra en schematisk bild, som förhoppningsvis visar dem. Jag återkommer när jag är klar! 😊

Vänliga hälsningar,
Jan

21
Den där klensmeden Mårten Schwensk Schlesser (eller står det Schlosser, som betyder låssmed på tyska enligt Google translate?) kanske man borde kolla lite bättre. Kanske är det helt långsökta observationer, men jag har lagt märke till att:

1) Mårten med familj bodde i fru Maria Christina Strijks hus enligt Stockholm mtl 1683 (BA:6/1). Länk igen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=3241%2C1321%2C2215%2C1010

2) I Stockholm mtl 1702 (BA:8/1) finns i Maria Magdalena församling och kvarteret Gripen (men jag läser Grisen i mtl:er från början av 1700-talet) i gård nr 347 kamrer Andreas Streuts, som bebodde sin egen gård; och i gård nr 337 hustru Christina Stöök som bodde hos Ingemund Heggs änka. I mtl 1711 framkommer att Andreas (där skrivet Anders) Streuts bör ha avlidit eftersom hans änka finns i kvarteret Gripen, men jag har inte lyckats hitta bouppteckning efter honom. (Det tycks ha varit en farsot i Stockholm runt 1710.) Länkar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00057#?c=&m=&s=&cv=56&xywh=544%2C3542%2C2586%2C1195 , https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00059#?c=&m=&s=&cv=58&xywh=551%2C342%2C2586%2C1195 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=490%2C2573%2C3105%2C1435

Enligt sekundär uppgift finns en adlig släkt Steuch (nr 1582) vars släktnamn ursprungligen var Stök. Ingemund Hegg/Hägg tycks mig ha varit ett ganska ovanligt namn i början av 1700-talet och jag misstänker att han kan ha varit släkt med släkten Geting i Sundsvall, Vaxholm och i Stockholm (och med den adliga släkten Ankarklo nr 1101). Vidare misstänker jag att en medlem i nämnda släkten Geting var en viss Margareta Geting, som var gift med bryggare Johan Wessman. I Stockholms kronotaxeringslängder åren 1744, 1745 och 1746 står att Johan Wessman var släkt med, den då blivande bryggaren, Johan Dubois (son till guldsmed Gotfred Dubois). Här kommer vi så äntligen till ämnet le Brun och ditt förslag, Kjell, om att den svårfunne Mårten le Bruns mamma kan ha tillhört släkten Bevi!  :D

Utan att ens veta att Bevi är ett släktnamn med vallonsk härkomst har jag hittat en viss Margareta Bewi, vars mamma hette Anna Krus och eventuellt hade de (med mycket mycket stor osäkerhet) ett långsökt släktband med bryggare Johan Dubois och hans mamma, Anna Meijer. Jag såg sedan att det står på din hemsida, Kjell, under tillägg NV, att Margareta Bevis pappa (tabell 20) blev bryggare senast år 1712. Slutligen har jag noterat att bryggare Johan Dubois farfar (Clas tabell 53) var en möjligt son till Johan (tabell 52), som var gm Catherine Bevij. Om det inte blir för omständigt att skriva, skulle det vara intressant att veta resonemanget kring att Clas var en möjligt son till Johan. Finns någon artikel om det? Min mamma har varit till biblioteket idag för att låna, för 100:de gången  ::) , Nordisk Vallongenealogi, så att jag ska kunna läsa mer om släkten Bevi. Hon har mycket mycket närmare till ett svenskt bibliotek än vad jag har.  ;D

Mina funderingar är ganska ostrukturerade än, men det tycks finnas många kopplingar mellan alla dessa personer. Det kanske inte ens är så troligt att klensmeden Mårten Schwensk Schlesser/Schlossers (Låssmed) hyresvärd Maria Christina Strijk tillhörde samma släkt Streuts/Steuch/Stöök i kvarteret Gripen/Grisen, och även om så var fallet är resonemanget ovan självklart långsökt. Jag bifogar en bild som visar på några av mina resonemang (kring släktskapet mellan bryggare Johan Dubois och bryggare Johan Wessman 1717-1762). I den finns även Margareta Bewi (1722-1776), ungefär i mitten av den röriga bilden.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Bevi är föresten ett lämpligt namn på en bryggare. Bevi betyder "drick!" (i "du-form") eller "du dricker" på italienska.  ;D

22
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Bjugg
« skrivet: 2022-11-17, 08:50 »
Hej Gunilla,

Nedan ett par äldre uppgifter om personer med släktnamnet Bjugg/Biugg. Kanske de inte hade något släktskap med spiksmed Anders Bjugg, men man vet aldrig.  :)

I Stockholms mtl 1683 (BA:6/1) över Gamla Stans östra del finns i hus nr 142 (sida 77, Riksarkivets bild 47) bla "Uti samma huus logerar Silvester Biugg med sin hustru*, sampt 1 tienstpiga ben:d  [benämnd] Karin Staphansdotter om 14: åhr, en tienstpojke Petter Andersson om 16 åhr tiena bägge för kost och kläder". I marginalen står "*hwilcka innom kort änna [ämna?] reesa till Brehmen". Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00047#?c=&m=&s=&cv=46&xywh=343%2C2701%2C3104%2C1434

I Stockholms mtl 1721 (BA:12/10) över Maria Magdalena församlings inre del finns i kvarteret Grisen(?, jag läser Grisen, men på gamla kartor hittar jag kvarteret Gripen) i fastighet/gård nr 332 (sida 125v, Riksarkivets bild 131) "Commissarien Roling änkia Madame Anna Biugg äger och beboor denne gård, med sin syster Christina Biugg ifrån Öhregrund flychting"//"ibm Capitein af Sörmelands Regemente H:r Johan Hederschiöld utan tient folck [tjänstefolk]". Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057035_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=567%2C2861%2C2947%2C1361

I mina anteckningar har jag skrivit att Gripen/Grisen nr 332 i mtl 1721 troligtvis motsvarar nr 337 i mtl 1711 (BA:10/15 se Riksarkivets bild 148) och nr 134 i mtl 1730 (BA:13/4 se Riksarkivets bild 173). Släktnamnet Bjugg/Biugg finns dock inte i dessa två andra mantalslängder, men det finns några kronotaxeringslängder mellan 1721 och 1730 i vilka mer uppgifter eventuellt kan hittas om systrarna Biugg.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

23
Hejsan!

I den där mtl 1683 (BA:6/1) framkommer att en Anthoni Bruun ägde en mängd hus i Gamla Stan. Anthoni låter lite engelskt tycker jag, så kanske inte alla personer med släktnamnet Brun (utan le) hade svenskt ursprung på den tiden. Inga regler utan undantag! 😊 Är det en alltför vild gissning att Anthoni Bruun egentligen hette Anthony Brown?

Jag har tittat igenom mtl 1683 igen, lite snabbt, för att leta efter Mårten (Simonsson och/eller le Brun) och olika släktnamn, som hittas i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Tanken med vallonska släktnamn var att pigan Maria le Bruun skulle bo i närheten av någon släkting och förhoppningen var att hitta släktnamnet Bevi. Kvarteren som finns i mtl 1683 är dock bara Gamla Stans östra och södra kvarter, så eventuella släktingar kan ha bott någon annan stans i närheten av Maria le Bruun. Det här är vad jag fann:

1)   Mäster Mårten Kopparslagare i södra kvarterens hus nr 10, som ägdes av Hindrich Egger(s) från Vasa. Maria le Bruun var piga i hus nr 58 i södra kvarteren. Enligt Storkyrkförsamlingens födelsebok (CIa:1/4) hette han Mårten Lange/Langh och var gm Britta Ericksdåtter – åtminstone när barnet Johan föddes den 2/1 1686 (och i födelsenotisen framgår att familjen bodde på Järntorget). Ett annat barn var Anna f/dp 27/1 1684. Länkar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00062#?c=&m=&s=&cv=61&xywh=3255%2C234%2C3152%2C1456 , https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056411_00137#?c=&m=&s=&cv=136&xywh=468%2C3305%2C2809%2C1328 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056411_00232#?c=&m=&s=&cv=231&xywh=3070%2C1730%2C2835%2C1340

2)   Mäster Marten (men ”Mårten” på sista raden) Swenkell(?) (undertecknat ”Marten Schwensk Schlesser”?) klensmed i södra kvarterens hus nr 49 (Maria le Bruun i hus nr 58), som ägdes av välborna fru Maria Christina Stryk(s). I mtl 1683 är följande barn omnämnda: Maria 5 år, David 3 år och Frantz ½ år. Barnen hittas inte i register till aktuell Storkyrkoförsamlingens födelsebok. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=3320%2C1337%2C3151%2C1456

3)   Mäklare(??) Michael le Blon (undertecknat ”Michael Lebon”) i södra kvarterens hus nr 50, som ägdes av Claes Wicken. I huset bodde också Michaels hustru och en moster (hustru Catharina Wicken över 60 år, moster till Claes Wicken), men inga barn. Däremot Claes Wickens barn, 22 resp. 9 år gamla. Man kanske kan gissa att Michael var måg till Claes. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00080#?c=&m=&s=&cv=79&xywh=321%2C261%2C3781%2C1747

4)   Krukmakare Jean Tibous änka Elisabeth Balliet (undertecknat ”Elisabet Baillet nenne  [dvs ”benämnd”] De Thiboust") i södra kvarterens hus nr 104, som kan ha ägts av hovskräddare mäster Jonas Lund. Hos Elisabeth bodde hennes syster Maria Balliet, 35 år gammal (dvs fc 1647). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00104#?c=&m=&s=&cv=103&xywh=382%2C2306%2C4535%2C2096 I samma hus, men i ett annat hushåll, var "singeln" bokhållare Hindrick Forsmark (eller Forsinark?) en stadig gäst hos Jonas Lund. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00103#?c=&m=&s=&cv=102&xywh=3645%2C3204%2C2660%2C1212

5)   Bokhållare Jacob Raddou i södra kvarterens hus nr 92 vid Nygatan. Jacob tjänade för kläder, kost och diskretion(??). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00098#?c=&m=&s=&cv=97&xywh=3612%2C2167%2C3149%2C1455

6)   Pojke Gillius Radou, 18 år (fc 1674) i Gamla Stans östra dels hus nr 159, som ägdes av barberare mäster Valentins änka Susanna de Mert/Merl. Gillis bodde hos kungliga majestäts barberare mäster Michel Heijn (undertecknat ”Michell Heijen [eller Heyen]”). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=3820%2C2996%2C3148%2C1455

I Maria Magdalena församlings mtl:er och ktl:er har jag lagt märke till några Radou i början av 1700-talet (bla bryggare/brännvinsbrännare). De tycks mig ha haft någon form av koppling till bryggaren Johan Dubois, vars pappa var guldsmeden i Stockholm Gotfred Dubois från Forsmark (TAB 54, jfr Hindrick Forsmark ovan). I några mantalslängder står att Johan Dubois var släkt med bryggare Johan Wessman, då gm Margareta Geting som tycks ha tillhört samma släkt Geting i Sundsvall på den tiden. Det är detta släktskap jag höll på att titta på när jag fick se pigan Maria le Bruun i mtl 1683. (Se också diskussionsämnet Dubois.)

Vänliga hälsningar,
Jan

24
Bailliet / SV: Bailliet
« skrivet: 2022-11-13, 16:27 »
Hej,

Vid genomgång av Stockholm mtl 1683 (BA:6/1) hittade jag ett par systrar Baillet: Elisabeth och Maria.
Elisabeth var änka efter perukmakare Jean Tibou/Tibous, så kanske finns en koppling till perukmakare Daniel Baillet, som Staffan Bengtsson omnämnde i sitt inlägg 2005.

Här är länk till sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00104#?c=&m=&s=&cv=103&xywh=336%2C2404%2C4540%2C2098

Vänliga hälsningar,
Jan

25
Radou / SV: Radou
« skrivet: 2022-11-13, 13:00 »
Hejsan,

Jag håller på att leta efter ett annat släktnamn i Stockholm mtl 1683 (BA:6/1, riskarkivets bild 98) och hittade då en bokhållare Jacob Raddou. Min misstanke är stor att har var en ättling till Jacob Radou och Helena de Besche.

Länk till sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00098#?c=&m=&s=&cv=97&xywh=3732%2C2296%2C2625%2C1213

Senare, i början av 1700-talet, har jag lagt märke till några bryggare med släktnamnet Radou i Maria Magdalena församling i Stockholm.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

26
Hej igen!

Här kommer en till piga Le Brun i Stockholm! Hon hette Maria le Bruun (25 år, fc 1657) och var piga hos rådman Hans Kohlmäter. Enligt Stockholms mtl 1683 bodde de i hus nr 58 (i Gamla Stan mot Slussen om jag har tolkat informationen i mtl:en rätt). Huset ägdes av ryttmästare Stöltenhielm. Hus nr 57 ägdes och beboddes av vinhandlare Anders Bruun och hos honom bodde bla Anders barn; Anders 8 år, Johan 7 år, Maria 6 år, Catharina 4 år, Mårten 3 år och Hindrick 1 år, samt Anders brorsbarn Maria Bruun 13 år och Catharina 10 år. Under våren 1683 skulle de (brorsbarnen eller hela familjen?) resa till Polen. Vid genomgång av Stockholms mtl 1683 har jag noterat flera personer med släktnamnet Brun/Bruun, så det kanske inte är så troligt att de sistnämnda tillhörde vallon-smed-släkten Le Brun, men pigan Maria le Bruun däremot kanske kan ha haft vallonskt påbrå, eller?

Länk till sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=315%2C2131%2C3714%2C1716

Vänliga hälsningar,
Jan

27
Smed- och/eller vallonsläkter / Waron
« skrivet: 2022-11-12, 12:55 »
Hej,

Vid genomgång av Stockholms mtl 1683 (BA:6/1) fick jag se mäster Marcus Waro, smed vid myntet. Han tycks har skrivit sin namnteckning Marcus Waron. Det finns uppgifter om hans barn i mtl:en.

Kanske dessa uppgifter redan finns i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi om släkten Waron, men istället för att gå till biblioteket för att kontrollera i boken lägger jag upp en länk till sidan i mtl:en här:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=2966%2C275%2C3725%2C1721

Vänliga hälsningar,
Jan

28
Övriga släkter - A / Auxin
« skrivet: 2022-10-24, 13:33 »
Hej,

Som släktforskande växtfysiolog kan jag inte låta bli att vara nyfiken på hantlangare Johan Auxin, vars namn finns i några av Vaxholms mantalslängder på 1700-talet. Auxin är ju namnet på ett växthormon. Enligt några mantalslängder (se bifogade bilder) bör han ha varit gift och haft döttrarna Lena och Maja. Dessutom står i ett par av de mantalslängder, som jag har tittat i, att Johan satt i arrest. Vad var han anklagad för?

I Vaxholms mantalslängd 1744 (men inte i mtl 1742) tycks han ha varit avliden, men efter en (alltför?) snabb sökning i Vaxholms dödbok hittade jag honom inte där.

Vid sökning på släktnamnet Auxin i geneanet.org tycks personer med det släktnamnet ha funnits i Frankrike på 1700-talet. Länk: https://en.geneanet.org/surnames/AUXIN

Det skulle vara roligt om någon hade mer information om Johan Auxin!

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

29
Sturk / SV: Sturk
« skrivet: 2022-10-24, 13:12 »
Hej,

Ett par personer Sturk som kanske kan vara av intresse:

1) piga Helena Sturk fc 1740 i Grangärde enligt Irsta AI:3 sida 57.
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009324_00068#?c=&m=&s=&cv=67&xywh=610%2C1958%2C1244%2C576

2) konstapelänka Maria Sturck i kvarteret Skvalberget nr 17 i Ladugårdslandet/Hedvig Eleonora församling i Stockholm enligt kronotaxeringslängd där 1751 (AA:54 sida 228 - Riksarkivets bild 294).
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060288_00294#?c=&m=&s=&cv=293&xywh=3385%2C951%2C2232%2C1035

Appropå Sturk i Ore/Grangärde: kan inte namnet Sturk ha något med Storvik att göra?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

30
Meijer / Mejer / Meyer / Meijer och Forsmarks bruk
« skrivet: 2022-10-21, 19:06 »
Hej,

Enligt ett par sekundära källor hade ett par personer med släktnamnet Meijer mer eller mindre långsökta kopplingar till Forsmarks bruk. Jag undrar om de var släkt med varandra.

Det rör sig om:

1) Gottfrid Dubois svärfar kamrer Fredrik Meijer (se TAB 4 här: http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Dubois) och

2) Georg de Besches måg handelsman Conrad Meijer (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_944)

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

31
Svala / SV: Svala
« skrivet: 2022-10-21, 18:57 »
Ytterligare en Svala funnen av en slump!

Skrivaren Mats Svala vid Berkinge masugn finns i några av Forsmarks mantalslängder.
Bifogad bild = mtl 1737
Länk till mtl 1736: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005327_00170#?c=&m=&s=&cv=169&xywh=3301%2C1842%2C2091%2C992
Länk till mtl 1740: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005328_00122#?c=&m=&s=&cv=121&xywh=2365%2C2946%2C1894%2C898

Vänliga hälsningar,
Jan

32
Grundel / SV: Grundel
« skrivet: 2022-10-21, 15:19 »
Hej,

Jag undrar om (och eventuellt hur) kamrer Martin Grundel, som dog den 10/2 1726 i Frötuna socken, var släkt med den friherrliga ätten Grundel nr 174. På https://www.adelsvapen.com/genealogi/Grundel_nr_174 hittar jag inte namnet Martin.

Länk till dödnotis i Frötuna FI:1 sida 34
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=308%2C3245%2C2334%2C1107

Samma fråga om ryttare Daniel Grundel som var tjänare vid rusthåll nr 91 vid Roslags kompani vid Livregementet till häst. I dess GMR 1736 (RA:s bild 353) står att Daniel då var 51 år (dvs fc 1685), född i Norrtälje, gift och att han kunde läsa och skriva.

Länk till sida i GMR 1736:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0034486_00353#?c=&m=&s=&cv=352&xywh=685%2C1612%2C1839%2C872

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

33
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2022-10-20, 14:06 »
Hej!

Kan anledningen till din observation, Per, vara att Mattias Lomans släktutredningar eventuellt främst är byggda på uppgifter tagna ur bouppteckningar? Jag har dock ingen aning om så är fallet!

Eftersom bryggare Johan Dubois pappa, Gottfrid, var född (och förmodligen uppvuxen) vid Forsmarks bruk enligt Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV) (se Tabell 54 i släkten Dubois) började jag leta efter släktnamnet Geting där. Johan Dubois släkting bryggare Johan Wessman var ju gm Margareta Geting. Av fynden byggde jag upp ytterligare ett möjligt släktband mellan de båda bryggarna Johan. Jag är dock tveksam om hypotesen kan stämma, men eftersom släktbandet i sådant fall skulle kunna ge en antydan om släktskap mellan (tabellnummer och info tagna ur NV):

TAB 53 Clas Dubois vid Forsmarks bruk 1679-1697 (död där)

och

TAB 57 Mårten Dubois vid Forsmarks bruk 1682-1708 (död där)

...så tänkte jag att det kanske kunde vara av intresse att dela med mig av det eventuella släktbandet.

Mårten Dubois barnbarn Anna Martinell gifte sig nämligen 1731 vid Forsmarks bruk med Anders Geting. Om TAB 53 Clas Dubois och TAB 57 Mårten Dubois vore bröder skulle Anna Martinell och bryggare Johan Dubois ha varit sysslingar (se bifogad bild).

Anders Getings troliga pappa var ryttare Olof Geting (fc 1675), som dyker upp första gången i Forsmarks bruk mtl 1726. Eventuellt (troligen) motsvarar han ryttaren Olof Geting vid Roslags kompani vid livregementet till häst. Vi ska se om han hade fler barn än de troliga två, funna vid Forsmarks bruk, men åldersmässigt skulle han kunna vara pappa till Margareta Geting gm bryggare Johan Wessman.

Det som "haltar" i ovan nämnda spekulation är att Anna Martinell avled redan 1734, och även om hon fick ett barn (Olof f 1733) då hon var gm Anders Geting så låter det väl lite långsökt att Johan Dubois och Johan Wessman tio år senare, i Stockholms ktl:er 1744-1746, av den anledningen kom att kallas släktingar, eller?

Vänliga hälsningar,
Jan

34
Ekorn / SV: Inspektor Petter Ekorn i Strängnäs
« skrivet: 2022-10-18, 13:40 »
Vid letande efter "Getingar" vid Forsmarks bruk hittade jag inspectoren Petter Ekorn där i mtl 1730:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005325_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=2694%2C1102%2C2354%2C1116

Vänliga hälsningar,
Jan

35
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2022-10-18, 11:45 »
Hej,

Gamla artilleriänkan hos Millberg, Ingrid Kragge 78 år gammal, begravdes i Vaxholm stad den 18 (januari?) 1750.
Hon bör alltså ha varit fc 1671. Länk till begravningsnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049289_00183#?c=&m=&s=&cv=182&xywh=3236%2C1320%2C2567%2C1218

Tyvärr kan inte Ingrids efternamn bekräftas i Vaxholm hfl AI:1 (1748-1757). I alla fall hittas hennes namn inte hos Anders Millberg på sidan 55. Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049264_00069#?c=&m=&s=&cv=68&xywh=434%2C739%2C2145%2C994

Ingrid bör ha bott i Vaxholm samtidigt som kaptenen Ingemund Hägg och en viss hustru Link/Linck bodde där.
Se mitt inlägg 2022-10-18 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=181526.msg1631318#new
Eftersom hustru Linck och Ingemund Hägg möjligtvis har med Frötuna socken och släkten Ankarklo att göra undrar jag om Ingrids
efternam kan ha blivit felstavat i begravningsnotisen, och alltså skulle ha varite Krabbe istället för Kragge.
I släkten Ankarklo gifte sig två bröder med varsina två systrar i släkten Krabbe af Svaneby. Den ena systern hette Ingrid enligt
den här sekundära källan (se TAB 5, som även har koppling till Vaxholm): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101

Vänliga hälsningar,
Jan

36
Introducerad adel - A / SV: Ankarklo
« skrivet: 2022-10-18, 11:13 »
Hej,

I Vaxholm stad begravdes den 8/6 1748 kaptenen vid kungliga artilleriet Ingemund Hägg 66 år gammal (dvs fc 1682). Länk till begravningsnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049289_00181#?c=&m=&s=&cv=180&xywh=3261%2C3051%2C2567%2C1218

Enligt Vaxholm hfl AI:1 sida 25 hette hans änka Beata och var 64 år gammal (år 1748? i sådant fall fc 1684). Länk till sida 25 i Vaxholm hfl AI:1: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049264_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=538%2C693%2C2576%2C1194

I Vaxholm mtl 1749, vars innehålls riktighet intygades den 23/12 1748 (men i kopian som hittas på ArkivDigital står 23/12 1749 - se bifogad bild), står att Ingemund Häggs änka var 63 år gammal (dvs fc 1685). Under "Ingemund Häggs änka" står Kajsa som kan vara namnet på pigan, som/bör vilken mantalspenning betalades. Hon kan motsvara Catharina Möller (26 år) i ovan nämnda hfl (kom ifrån Ladugårdslandet i Stockholm?). Ett par rader under "Kajsa" i mtl 1749 står hustru Link (stavat Linck i mtl 1748) gammal och utfattig. Släktnamnet Link/Linck förekommer vid den här tiden vid faktoriet i Norrtälje och i Frötuna socken där ju hauptman Ingemund Axelsson Hägg bodde när han dog 1705. Länk till sida i Vaxholm mtl 1749: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005333_00378#?c=&m=&s=&cv=377&xywh=280%2C1327%2C2322%2C1101

Kan kapten Ingemund Hägg ha varit ett barnbarn till Ingemund Axelsson Hägg (tex son till någon av bröderna Lorentz eller Erik, som båda var gifta några år med döttrar (Ingrid respektive Annika) i släkten Krabbe af Svaneby)?

Vänliga hälsningar,
Jan

37
Övriga släkter - G / SV: Gimström
« skrivet: 2022-10-16, 15:07 »
Ja, det blev många flyttningar för Mattias Gimström; 18/1 1749 från Stockholm till Rinkesta i Ärla socken, senare år 1749 från Ärla socken till Stockholm, (ännu senare år) 1749(?) från Stockholm till Stenkvista socken och vintern 1749/50 från Stenkvista till Irsta socken (troligtvis/förhoppningsvis  ;) till Gäddeholm). Man kan undra om flytten från Ärla till Stockholm istället blev en flytt från Ärla till grann-socknen Stenkvista. Var Mattias bodde och jobbade i Stenkvista går kanske inte att få reda på, men det är en kul tanke att han var trädgårdsmästare i nuvarande Rothoffsparken i Eskilstuna. Enligt sekundär uppgift tillträdde kapten Carl Reinhold Vult von Steijern officersbostället i Torsberga i Stenkvista socken i augusti 1750 (se Per Axson Hambrungers inlägg 1012-07-10 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=66322.msg1443740#new).
En möjlig förklaring till Mattias korta uppehåll i Stenkvista kan därför kanske vara att den tidigare personen (Krook om jag minns rätt) i officersbostället i Torsberg plötsligt försvann därifrån. Det tycks mig dock mer troligt att Mattias jobbade i den, av Fredrik Rothoff anlagda, engelska parken som kom att kallas Rothoffsparken, men det är min personliga uppfattning.

I Irsta husförhörslängder står att Mattias var född 1722 i Skäfthammar socken och av åldersuppgift i dödboken är hans beräknade födelseår 1720. Troligtvis går det inte att följa honom bakåt i tiden, från den hittills tidigaste kända uppgiften om honom (dvs inflytten 18/1 1749 i Ärla socken då han blev benämnd trädgårdsmästare) till uppgifter om honom i Skäfthammar socken, för att på så vis få reda på vilka hans föräldrar var. (Som parentes undrar jag om det inte låter otroligt att en person i 20-årsåldern blev kallad trädgårdsmästare i mitten av 1700-talet.) Uppgiften om flytten från Stockholm till Rinkesta i Ärla socken har dock varit till stor hjälp för att bygga upp en hypotes om hur/varför han flyttade från Skäfthammar till Stockholm. Tack Ulf!! OBS OBS: texten nedan är alltså bara en arbetshypotes!

Mattias lär ha varit född i Skäfthammar socken och där finns orten Gimo. Mattias efternamn Gimström kan tyda på en koppling till Gimo/Gimo bruk.

Enligt mantalslängder var Lars Ekorn inspektor vid Gimo bruk 1732-1768.

Enligt sekundär källa var Lars bror Per/Petter Ekorn direktör vid Hargs och Forsmarks bruk. Enligt Forskmark mtl 1737 (ArkivDigitals sida 170) var dock direktören då Petter Enander. Var Petter Ekorn kanske inspektor som sin bror Lars? Petter blev registrerad första gången i Strängnäs mantalslängder i mtl 1745 och tycks sedan ha bott där resten av sitt liv, så om han var direktör/inspektor vid Forsmarks bruk bör han ha varit det före 1745.

Enligt sekundär källa såldes Forsmarks bruk 1735 till Karl Wattrang (TAB 3 i Wattrang nr 848 gift 1730 med Christina Maria Steuch dotter till Jöns TAB 2 i Steuch nr 1582, ursprungligen Stök). Karl Wattrang var syssling med Karl Henrik Wattrang, som bodde i Rinkesta i Ärla socken då Mattias Gimström flyttade dit 1749. Karl Henrik och hans syster Maria Charlotta (gm Hans von Psilander nr 146) ägde, som arvingar, några gårdar/tomter i Maria Magdalena församling i Stockholm på 1740-talet enligt uppgifter i kronotaxeringslängder.

Enligt sekundär källa såldes Forsmarks bruk 1736 till Gerhard Grundel (TAB 2 i Grundel nr 174), som sålde bruket till familjen De Geer 1738. Gerhards syster, Margareta Beata, var gm Jakob Cronstedt och han var bror till Carl Cronstedt som bör ha anställt Mattias Gimström som trädgårdsmästare på Gäddeholm i Irsta socken vintern 1749/50. Enligt mantalslängder och kronotaxeringslängder var Jakob Cronstedt och Margareta Beata Grundel på 1730- och 1740-talen hyresgäster åt och grannar med bryggåldermannen Johan Lampa. Johan Lampas sonhustrus mamma hette Catharina Stöök (jfr ovan nämnda släkten Steuch nr 1582) enligt denna sekundära källa: https://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Lampa. Kanske en långsökt observation...

Ett par andra kanske långsökta observationer...

Vid genomgång av Maria Magdalena/Stockholm ktl 1744 (AA:43) hittades pigan Maria Gimberg (möjlig koppling till Gimo bruk) hos mantalskommissarie Carl Sperling Danielsson i kvarteret Suggan nr 108 (sida 972v). I samma kvarter, vid Suggan nr 113 (sida 973v), står: "Secreteraren wid Gen: Tullarrend: societet:n" herr Johan Julius Vult. Han skulle kunna motsvara TAB 1 i släkten Vult von Steijern nr 384. Tyvärr har jag inte lyckats hitta eventuellt släktskap med ovan nämnda kapten Carl Reinhold Vult von Steijern i Stenkvista socken (såvida Carl Reinhold inte ska vara Johan Julius son Otto Reinhold).

Eftersom Mattias Gimström hade titeln trädgårdsmästare när han flyttade från Stockholm till Ärla socken i januari 1749 borde det inte vara helt osannolikt att han var omnämnd med både för- och efternamn i Stockholms mantals- eller kronotaxeringslängder innan han flyttade till Ärla. Eftersom Karl Henrik Wattrangs syster bodde i Maria Magdalena församling 1749, och eftersom det tycks ha funnits många stora parker där i början av 1700-talet, har jag letat efter Mattias där (i ktl 1744 och i ktl 1748), men inte hittat vare sig hans fulla namn eller någon trädgårdsdräng/-mäster med förnamnet Mattias/Mats. Sökandet fortsätter! Mattias gifte sig ju i Hedvig Eleonora församling (Ladugårdslandet), så jag börjar där...

Vänliga hälsningar,
Jan

38
Skattelängder / SV: Kronotaxeringslängder
« skrivet: 2022-10-16, 07:32 »
Tack Peter och Nils för era svar!

Vi får hoppas att någon har mer information om vid vilken tidsperiod under året kronotaxeringslängderna sammanställdes och vilken tidsperiod deras beskrivna förhållanden speglar.

Anledningen till min fråga är att jag har sett i en flyttlängd att en person flyttade in i en socken den 18 januari 1749 och att personen då kom ifrån Stockholm. Jag behöver därför veta om jag ska leta efter personen i Stockholms ktl 1748 eller i dito ktl 1749. Troligtvis blir svaret "leta i båda!"!    :o .. :D

Vänliga hälsningar,
Jan

39
Wattrang / Wattrangius / SV: Wattrang / Wattrangius
« skrivet: 2022-10-15, 21:12 »
Hej,

Jag har nyligen letat i Stockholms kronotaxeringslängder (ktl) 1744 och 1748, närmare bestämt i Maria Magdalena församling (AA/43 respektive AA/50). I dem har jag hittat arvingar efter kammarrådet Johan Wattrangs änka Johanna/Dinna (Wattrang). Arvingarna tycks vara Hans von Psilander och Carl Hindrich Wattrang.

Det som gör mig förvirrad är att det i sekundära källor (Riddarhusets Originalgenealogier 15.W-Ö (se länk nedan) och https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wattrang_nr_848#TAB_10) hittas kammarrådet Carl Henric Wattrang (f. 14/8 1674) gm Johanna Scharenberg och med en son Carl Henric. Länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v910860?image=590

Är det två olika personer, eller har det blivit fel i ktl:erna eller i Riddarhusets originalgenealogier?

Länkar till sidor i ktl 1744:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060277_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=2519%2C935%2C4457%2C2066
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060277_00181#?c=&m=&s=&cv=180&xywh=426%2C2781%2C3714%2C1722
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060277_00181#?c=&m=&s=&cv=180&xywh=3267%2C1227%2C3095%2C1435

Länk till sida i ktl 1748:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060284_00266#?c=&m=&s=&cv=265&xywh=3264%2C331%2C2579%2C1195

I ktl 1748 hittas även, i Maria Magdalena församling, "Ordinarie kammarskrifwaren uti kong. cammar Collegio" Petter Wattrang, men han hittas inte i de sekundära källorna om släkten Wattrang nr 848. Vet någon något om honom? Länk till sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060284_00208#?c=&m=&s=&cv=207&xywh=959%2C1665%2C2579%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

40
Skattelängder / Kronotaxeringslängder
« skrivet: 2022-10-15, 20:05 »
Hej,

Baserat på datum i slutet av mantalslängder (mtl), dvs datum då personer intygade att mtl:nas innehåll var riktigt, skrevs de omkring varje årsskifte och mtl:nas benämnda år motsvarade det kommande året. Till exempel kunde mtl 1750 ha blivit tecknad i december 1749.

Då jag letade i en kronotaxeringslängd (ktl) fick jag se noteringar om brev daterade samma år som kronotaxeringslängdens benämnda år. I exemplet till länken nedan är ett brev daterat 21 maj 1744 omnämnt i Stockholms ktl 1744 (Maria Magdalena församling). Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060277_00188#?c=&m=&s=&cv=187&xywh=677%2C3399%2C2579%2C1195

Nyss blev jag klar med genomgång av motsvarande ktl 1748 och längst bak står att undertecknad person levererade pengar till kungliga statskontorets disposition, och datumet vid underskrift är 22 november 1748.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060284_00330#?c=&m=&s=&cv=329&xywh=1552%2C85%2C7683%2C3562

Betyder det att ktl:er fördes mot slutet av de år med vilka de är benämnda?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

41
Ekorn / SV: Inspektor Petter Ekorn i Strängnäs
« skrivet: 2022-10-13, 12:52 »
Tackar för svar!!

Enligt den sekundära källan i mitt förra inlägg hade direktören Petter Ekorn även sonen Pehr (f. 1730) och Johan Jacob. Den senare finns i Strängnäs AIa:6 (se länk i mitt förra inlägg). På samma sida i AIa:6 tycks det framgå att inspektor Peter också hade dottern Althea gm apotekaren Pladecius, men sidan är lite rörig så jag är osäker om Althea var Peters dotter.

Uppgiften om att Petters hustru hade släktnamnet Manquer, samt uppgifter i Harg födelsebok att familjen bodde i Sandika, var till hjälp för att möjligtvis ha hittat honom, som måg, i Harg mtl 1736-1739. I mtl 1740 finns även hans namn, men sedan lyckas jag inte spåra honom (se länkar nedan). Min ursprungliga fråga blir därför: var blev direktör/inspektor Petter Ekorn mantalsförd 1741-1744?

Petters pappa bör ha hetat Christopher, som kanske inte är så vanligt namn. I Strängnäs stad mtl 1745 (se länk i mitt förra inlägg) finns Petter Ekorns namn registrerad vid gården/fastigheten nr 28. I gården/fastigheten nr 27 finns borgaren Nils Christophersson. Slump?

Kanske jag får "stoppa in" en annan fråga här, när jag ändå förhoppningsvis har experter på tråden.
Eftersom jag misstänker att Petter Ekorn bodde i Maria Magdalena församling i Stockholm innan han flyttade till Strängnäs har jag letat efter hans namn i Stockholms kronotaxerinslängd 1744, men så fick jag se att det, i den, fanns anteckningar som tydde på att ktl 1744 blev förd i slutet av 1744 istället för i början av 1744 (eller i slutet av 1743 - så som mtl:er brukade skrivas). Är det någon som vet ungefärligt datum för när Stockholm ktl 1744 skrevs?

Mantalslängder i Harg socken

mtl 1736 (Manquers änka med 2 döttrar och 1 måg):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005327_00155#?c=&m=&s=&cv=154&xywh=416%2C2216%2C2946%2C1397

mtl 1737 (Manquers änka med 3 döttrar och 1 måg):
https://app.arkivdigital.se/volume/v431897?image=1590

mtl 1738 (Ma(n)quers arvingar med 2 döttrar och 1 måg):
https://app.arkivdigital.se/volume/v431900?image=1150

mtl 1739 (Manquers arvingar med 2 döttrar och 1 måg):
https://app.arkivdigital.se/volume/v431903?image=1110

mtl 1740 (Petter Ekorn med hustru "i ett matlag" med Manquers arvingar):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005328_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=-77%2C2093%2C2725%2C1292

mtl 1741 (Manquers arvingar med 1 dotter men ingen måg):
https://app.arkivdigital.se/volume/v431907?image=1020

mtl 1742 (Manquers arvingar med 1 dotter men ingen måg):
https://app.arkivdigital.se/volume/v432159?image=650

mtl 1743 (Manquers arvingar med 1 dotter men ingen måg):
https://app.arkivdigital.se/volume/v432160?image=1140

mtl 1744 (Manquers arvingar med 1 dotter men ingen måg):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005329_00121#?c=&m=&s=&cv=120&xywh=101%2C1151%2C2656%2C1260

Vänliga hälsningar,
Jan

42
Ekorn / Inspektor Petter Ekorn i Strängnäs
« skrivet: 2022-10-11, 12:05 »
Hej,

Inspektor Peter Ekorn finns registrerad i Strängnäs stadsförsamling AIa:5 Riksarkivets bild 142 (1745-1746) och i dito AIa:6 sida 52 (1745-1754). Vidare finns Petter Ekorn registrerad i Strängnäs stad mtl 1745 vars riktighet skrevs under den 28/11 1744. Namnet Ekorn hittas inte i Strängnäs stad mtl 1744 vars riktighet skrevs under den 7/11 1743. Jag misstänker att det betyder att Petter Ekorn med familj flyttade till Strängnäs 1744.

Var bodde inspektor Peter Ekorn innan han flyttade till Strängnäs med sin familj? Alternativt: i vilken mtl 1744 finns hans namn? Troligtvis rör det sig om samma person som, enligt sekundär källa, var direktör för Hargs och Forsmarks bruk (men jag hittar inte hans namn där i mtl:er 1744).

Länk till sida i Strängnäs stadsförsamling AIa:5:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0007602_00142#?c=&m=&s=&cv=141&xywh=-666%2C154%2C7701%2C3570

Länk till sida i Strängnäs stadsförsamling AIa:6:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0007603_00061#?c=&m=&s=&cv=60&xywh=541%2C22%2C4457%2C2066

Länk till sida i Strängnäs stad mtl 1745:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006097_00287#?c=&m=&s=&cv=286&xywh=-92%2C1368%2C4203%2C1994

Länk till sida i Strängnäs stad mtl 1744:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006096_00298#?c=&m=&s=&cv=297&xywh=163%2C2458%2C2430%2C1153

Länk till sekundär källa:
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15897

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

43
Tack Karin för informationen!!

I protokollet står att (bryggar) åldermannen Johan Lampa var kautionist för bryggare Johan Larsson. Enligt sekundär källa var Johan Lampas barn Per gift med Catharina Stööks dotter Catharina Sifvert (se TAB 12 i länk nedan).

https://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Lampa

Vilket är den andra kautionistens släktnamn i protokollet? Ullman?

Om Johan Lampa, som alltså tycks ha haft en koppling till Catharina Stöök, var kautionist till bryggare Johan Larsson kanske man vågar sig på att påstå att det är troligt att bryggare Johan Larsson motsvarar Johan Larsson Wästman gm Catharina Andersdotter, och att omnämnda bryggare Andreas Berg och Christina Stöök i bouppteckningen i mitt förra inlägg verkligen var Johan Larsson Wästmans svärföräldrar.

I en anna sekundär källa står att Christina Maria Steuch (tycks vara "adelsform" av Stök) var gift med lagmannen Carl Johan Wattrang (se TAB 2 i länk nedan).

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Steuch_nr_1582

I ytterligare annan sekundär källa (ursäkta alla dessa sekundära källor!) framkommer att släkten Wattrang hade en hel del kopplingar till Björnlunda socken (Jakobsbergs säteri) och medlemmar av den famlijen bodde också i Maria Magdalena församling i början av 1700-talet - denna gång enligt primära källor (dvs mantalslängder, kronotaxeringslängder och kyrkoböcker). Kan det ha varit den eventuella kopplingen mellan bryggare Johan Larssons eventuella svärmor Christina Stöök och Christina Maria Steuch, gm lagmannen Carl Johan Wattrang, samt Carl Johans Wattrang-släktingar i Maria Magdalena församling i Stockholm som bidrog till att Johan Larsson (Wästman) (och Catharina Andersdotter) flyttade från Björnlunda till Stockholma?

Länk till källa angående Wattrang och Björnlunda:
https://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Wattrang_nr_848

...diskussionen börjar leta allt mer åt släktnamnet Stök/Steuch!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: se också min bild "anteckningar" i mitt inlägg den 2022-10-02 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67426.msg1629841;boardseen#new

44
Förslagsvis är det här bouppteckning efter bryggare Johan Wessmans morfar Andreas Berg gm Christina Stöök.
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107536_01176#?c=&m=&s=&cv=1175&xywh=3046%2C681%2C5349%2C2479

I bouppteckningen står att dödsboet ägde en gård på S:te Påvels gata (Sankt Paulsgatan), som började/slutade där kvarteret Krukomakaren ligger (se bifogade kartor).

Vänliga hälsningar,
Jan

45
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2022-10-02, 15:33 »
Hejsan,

Eventuellt har ett släktskap mellan bryggare Johan Dubois och bryggare Johan Wessman funnits, men stor osäkerhet råder huruvida släktskapet stämmer och dessutom är det långt ifrån ett nära sådant, så det är kanske tveksamt om det är detta eventuella släktskap som åsyftades i kronotaxeringslängderna. I den bifogade bilden "eventuellt släktskap..." har jag tagit med så få personer som möjligt i syfte att få en tydlig schematisk bild.

Det eventuella släktskapet bygger bla på information i de här två bouppteckningarna: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107584_01735#?c=&m=&s=&cv=1734&xywh=2309%2C75%2C4455%2C2065 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107593_01260#?c=&m=&s=&cv=1259&xywh=2075%2C344%2C5348%2C2479
Dessutom bygger det på sekundära källor, som jag har nämnt tidigare.

Om hypotesen stämmer skulle släktskapet finnas på Johan Dubois mormors sida och på Johan Wessmans eventuella/(troliga?) sysslings svärmors sida. Med tanke på att Johan Dubois båda föräldrar var faddrar, var och en för sig, till två av Johan Wessmans barn skulle jag ha förväntat mig ett närmare släktskap, men kanske det fanns något annat motiv än släktskap till fadderskapen (tex "vägen in i bryggeribranchen" för sonen Johan Dubois?). Hur som helst tycker jag det är en spännande hypotes att Johan Wessmans hustru, Margareta Geting, kan ha något med släktskapet att göra. I den bifogade filen "anteckningar" har jag lagt in några kopplingar tex till Norrland. Enligt sekundär källa var Claes Danielsson Lampa född 1727 i Medelpad. Se TAB 2 i den här länken: https://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Lampa (I bilden finns mina anteckningar som rör ett annat projekt.)

Den i ktl 1739 omnämnda bryggaren Petter Strömans brorson Lampa, som jag nämnde i föregående länk, kan nog ha förklaringen att  barnet Lampa var en brorson till Petter Strömans hustru. Den 8/5 1715 vigdes nämligen bryggaren Petter Ströman och Elisabeth Lampa i handelsman Sperlings hus på Götgatan enligt notis i Maria Magdalena lysning- och vigselbok EI:1 sida 171. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00090#?c=&m=&s=&cv=89&xywh=3277%2C155%2C3025%2C1435

Även bryggare Olof Brun omnämndes i mitt förra inlägg. En Anders Bruns arvingar omnämns i bouppteckning efter Andreas Berg, som jag tror kan ha varit Johan Wessmans morfar (se förklaring i bilden "anteckningar"). Med tanke på att bouppteckningen skrevs 1698 och på förnamnen Andreas och Olof misstänker jag att de inte hade något med släkten le Brun att göra. Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107536_01176#?c=&m=&s=&cv=1175&xywh=2725%2C728%2C5349%2C2479

Vänliga hälsningar,
Jan

46
Svala / SV: Svala
« skrivet: 2022-10-01, 15:29 »
Hej igen!

Vid letande efter annat fick jag av en slump (!) se namnet Petter Svala i en bouppteckning. Möjligtvis är det den förmodade sonen Petter till den Jöns Persson Svala, som jag skrev om i mitt förra inlägg i den här tråden.

Länk till bouppteckningen (justitiekollegium 1637-1856, förmyndarkammaren 1667-1724, rådhusrätttens 1:a avdeling 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F A/107 (1733), sida 960: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107588_00260#?c=&m=&s=&cv=259&xywh=2927%2C3330%2C2577%2C1195

Jag ser i mina anteckningar att jag har fått fram en hel del mer information om Jöns Persson Svala och hans troliga son Petter sedan jag skrev mitt förra inlägg. Bland annat står i en domprotokoll skrivet den 26/9 1706 att Petter "böndagsafton klädt sig i qvinfolks kläder". Tyvärr är dessa anteckningar blandade med information om en annan min ana, så texten är väldigt lång och därför undrar jag om det gör något om jag kopierar och klistrar in texten här på Anbytarforum. Annars skickar jag gärna en pdf-fil till den som är intresserad.

Vänliga hälsningar,
Jan

47
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2022-09-30, 17:05 »
Hej igen,

Angående släktskapet mellan bryggare Johan Dubois och bryggare Johan Wessman/Westman har information om Johan Wessman/Westmans närmaste familjemedlemmar hittats.
Mer om dem finns här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=188406.msg1629685#new

Eftersom bryggare Johan Dubois var förmyndare åt Johan Wessmans barn Erik (se mitt förra inlägg) och eftersom det troligtvis var Johan Dubois mamma och pappa som var faddrar åt Johan Wessman och Margareta Getings andra respektive tredje barn, tycker jag att det borde finnas ett ganska nära släktskap mellan Johan och Johan. Emellertid hittas ingen direkt koppling mellan familjerna, när man tittar på Johan Wessmans närmaste familjemedlemmar. Därför återkommer jag till min misstanke att Johan Dubois kan ha varit (icke-ingift) släkt med Margareta Geting. I mina anteckningar om Galtströms bruk har jag hittat namnet Geting. Konstigt nog höll jag på att leta i register från Galtströms bruk när jag kom in på det här sido-sido-spåret, som släktskapet mellan Johan Dubois och Johan Wessman har inneburit för mig.  :D I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi har jag sett att Johan Dubois pappa, Gotfred (tab 54), var född 1688 i Forsmark. Om jag minns rätt har jag läst någon stans att ett flertal bruksarbetare vid Forsmark flyttade till Galtströms bruk på 1680-talet. I letandet efter information om Johan Wessmans familj och liv stötte jag på namnet Ziegried (Sigrid?) Gieting i Maria Magdalena mtl 1730. Där står, om jag har lyckats tolka texten rätt, att hon var 21 år (dvs fc 1710, men kanske tidigare...) i Norrland.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057043_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=2856%2C581%2C3535%2C1526

Lustigt nog höll jag på att leta efter spår efter eventuella vuxna barn till en le Brun och Sigrid vid Galtströms bruk innan jag som sagt kom in på det här sido-sido-spåret.  :o Ännu mer chockad blev jag, när jag fick se att Johan Wessmans bryggeri tycks ha blivit sålt efter hans död till en bryggare Olof Brun!

Enligt Maria Magdalena mtl 1730 bodde Sigrid Gieting i kvarteret Saturnus mindre nr 44 (eller möjligtvis i kv. Östergötland som enligt ktl 1729 har nummer 44) och i samma fastighet/gård och på samma sida, längre ner, hittas kaptenen vid Södermanlands regemente herr Lampa (ogift).

I Stockholm ktl 1739 framkommer att bryggaren Petter Ströman, vars namn jag nämnde i mitt inlägg här den 25/9, hade en brorson med släktnamnet Lampa. En möjlig förklaring är Petter Ströman och brodern Lampa hade samma mamma, men olika pappor. Troligtvis finns andra möjliga förklaringar!

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057050_00071#?c=&m=&s=&cv=70&xywh=461%2C983%2C3987%2C1721

Åter till mtl 1730! I den hittas namnet Niclas Geting, 14 år (dvs troligtvis född något år före 1716). Han är "gosse" hos bagare Hans Reimert i kv. Gripen nr 125.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057043_00170#?c=&m=&s=&cv=169&xywh=328%2C609%2C3983%2C1720


I kvarteret Krukomakaren, där Johan Wessman (då 13 år) bodde i nr 147 (med sin plastpappa Erich Sundström), fanns i nr 153 bryggaren Adam Radon och hans hustru Margareta, vars namn också har varit omnämnd(a) i sammanhanget angående släktskapet mellan Johan och Johan. De hade då en barnflicka, som hette Helena Reimert (jfr bagare Reimert ovan).

Länkar:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057043_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=2459%2C2686%2C4778%2C2063 och
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057043_00180#?c=&m=&s=&cv=179&xywh=346%2C2123%2C3980%2C1719

Var Johan Wessmans blivande hustru, Margareta Geting bodde då mtl 1730 skrevs har jag inte lyckats bli klar över med 100%. Eventuellt var hon redan då gift med Anders Johansson Norman, som med säkerhet hittas i kv Kattrumpan nr 154 i ktl 1735. (Margareta Geting var alltså gm bryggare Anders Johansson Norman innan hon gifte sig med Johan Wessman/Westman. Mer om detta finns i mitt inlägg omnämnt i början av detta inlägg.)

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060267_00459#?c=&m=&s=&cv=458&xywh=3272%2C1834%2C3318%2C1433

I Maria Magdalena mtl 1731 motsvarar eventuellt Anders Johansson Norman den gifta gardist-karlen Norman på samma adress, dvs Kattrumpan 154.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057045_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=346%2C664%2C4125%2C1912

I samma mtl 1731, på nästa sida, finns i Kattrumpan 166/167 möjligtvis namnet Anders Geting, men vad står det ovanför hans namn??

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057045_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=3107%2C3036%2C3437%2C1593

Anders (Geting??) hyrde i alla fall av Petter Åberg, vars släktnamn tycks mig ha florerat när jag letade efter information om Johan Wessman.

I min förvirring av alla dessa släktnamn, som blir fler och fler(!!!), tog jag en paus och roade mig att markera de inblandade kvarteren på en karta från 1733 över Maria Magdalena församling (se bifogad bild).

På återskrivande!  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

48
Hej,

I Stockholms kronotaxeringslängder (ktl) 1744, 1745 och 1746 står att bryggare Johan Wessman och Johan Dubois var släkt med varandra. För att ta reda på släktskapet har en del information hittats om denne bryggare Johan Wessman, vars släktnamn ibland stavades Westman. Tyvärr har jag inte (ännu) lyckats klura ut släktbandet, så om någon vet något skulle jag vara tacksam för uppgifter.

Enligt sekundär källa (se länkar nedan) gifte sig Johan Dubois son Johan Fredrik (1761-1811) med bryggare Johan Westmans brors barnbarn (se bifogad bild*). Därför trodde jag till en början att släktingen bryggaren Johan Wessman i ktl 1744-46 och bryggaren Johan Westman i den sekundära källan var en och samma person. När jag insåg att så inte var fallet tänkte jag fråga om släktskapet mellan Johan Wessman och Johan Dubois under diskussionsämnet "Wessman" här på Anbytarforum, men efter mer sökning fick jag se att Johan Wessmans pappa hette Johan Larsson Wästman enligt vigselnotis i Maria Magdalena församling i Stockholm och att han var brännvinsbrännare (men det står bryggare i bouppteckning efter hans hustru). Enligt den sekundära källan var bryggare Johan Westmans farfar bryggare Erik Larsson Westman (1650-1720). Eftersom Erik Larsson Westman och Johan Larsson Wästman hade flera gemensamma nämnare (yrke, geografisk och tidsmässig verksamhet, patronymikon samt släktnamn) vågar man kanske svagt spekulera i möjligheten att de var släkt med varandra. Nedan delar jag den information jag har funnit om bryggaren Johan Wessman.

Länk till sekundär källa om bryggarsläkten Westman: http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Westman_-_Bryggarsl%C3%A4kten
Länk till sekundär källa med bla bryggaren Johan Dubois (se TAB 6): http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Dubois#TAB_8

* Av utrymmesskäl har endast, för innehållet väsentliga, personer tagits med i den bifogade bilden.
______________________________________________________________________

Johan Wessman/Westman

Döpt: 3/3 1717 i Maria Magdalena (MM) församling i Stockholm (CIa:5, sida 94). Föräldrar: brännvinsbrännaren Johan Larsson och hustru Catharina Andersdotter. Faddrar: hustru Annica Nyman och jungfru Maria Casberg. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00055#?c=&m=&s=&cv=54&xywh=3256%2C-54%2C3005%2C1327

Johans föräldrar, borgaren och bränvinsvrännaren Johan Larsson Wästman och hustru Catharina Andersdotter, vigdes den 12/4 1713 "på Gambla Prästgårdsgatan [ https://stockholmskallan.stockholm.se/post/6861 ], uti Bryggaren Oluff Anderssons gård" (se MM EI:1, sida 132). Besökare Anders Edman var kautionist. Eftersom Catharina står som hustru kan hon ha varit gift tidigare. Var Oluff och Catharina syskon? Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00071#?c=&m=&s=&cv=70&xywh=620%2C3250%2C2800%2C1328

Johans storasyster Catharina döptes i MM den 10/3 1715 (se MM CIa:5, sida 8 ). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=529%2C685%2C2800%2C1328

Johans lillasyster Annika döptes i MM den 23/8 1719 (se MM CIa:5, sida 168). Pappans efternamn är stavat Westman. Fadder: bryggare Erich Wästman. Enligt den sekundära källan om bryggarsläkten Westman (se ovan) avled bryggare Erik Larsson Westman den 29/9 1720, så faddern bryggare Erich Wästman kan ha varit han. Om så var fallet kan det tolkas som ytterligare en indikation om släktskapet mellan Erik Larsson Westman och Johan Larsson Wästman. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00092#?c=&m=&s=&cv=91&xywh=3235%2C1631%2C2799%2C1327

Johans pappa, Johan Larsson, begravdes i MM den 24/3 1720. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055229_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=369%2C1123%2C2865%2C1266

Johans mamma, Catharina Anderdotter, gifte sig den 16/4 1721 i MM med bryggare Erich Sundström (MM  EI:1, sida 240). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00125#?c=&m=&s=&cv=124&xywh=3371%2C4001%2C2800%2C1328

Den 9/7 1740 gifte sig Johan i köpmannen Grubbs malmgård vid sjön på Skinnarviksgatan i MM med hustru Margareta Geting. Kautionister var Johans styvfar Erich Sundström och bryggaren herr Petter Ströman. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055218_00089#?c=&m=&s=&cv=88&xywh=333%2C169%2C3005%2C1327

Vid vigseln 1740 var Margareta Geting (troligen) änka efter bryggaren Anders Johansson Norman, död 16/1 1736 enligt bouppteckning efter honom. I bouppteckningen står att dödsboet var skyldig handelsman Wellam Grubb 1/2 års hushyra. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107596_01280#?c=&m=&s=&cv=1279&xywh=1432%2C-35%2C5349%2C2479

Johan Wessman och Margareta Geting fick följande barn tillsammans (se MM CIa:6):
•   Johan dp 3/6 1741 i MM (fadder Anna Margareta Norman)
•   Erich dp 5/2 1744 i MM (fadder madame Dubois och Jacob Ströman)
•   Carl dp 19/2 1745 i MM (fadder herr Duboes och madame Paulin)

Johan Wessman (stavat Westman) dog i bröstvärk, 45 år gammal, den 24/4 1762 och begravdes den 3/5 1762 i MM. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055230_00238#?c=&m=&s=&cv=237&xywh=613%2C2071%2C2355%2C1040

Johans plastpappa Erik Sundström dog/bg den 10/9 1746 i MM och var då 48 år, dvs fc 1698. Länk till bouppteckning efter honom: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107623_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=2209%2C-3%2C4457%2C2066

Johans mamma Catharina Andersdotter dog den 19/10 1762 i MM 73 år gammal, dvs fc 1689. I dödsnotisen står att hon var född i Södermanland. Länk (notis 470): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055230_00247#?c=&m=&s=&cv=246&xywh=3492%2C1241%2C2333%2C1107
Länk till bouppteckning efter Johans mamma Catharina Andersdotter: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107676_00463#?c=&m=&s=&cv=462&xywh=2489%2C311%2C4456%2C2066

Nedan följer information i Stockholms ktl och mantalslängder (mtl) om Johan Wessman (1717-1762). Referenserna avser överståthållarämbetet för uppbördsärendens register.

mtl 1721 (BA:12/10, sida 129v): gården i kvarteret Krukomakaren nr 344 ägs av järnkrämaren Anders Westermans änka och hyrs och bebos av brännvinsbrännare Johan Wessmans änka Catharina med tre små barn. Johan Larssons Wästmans släktnamn är här stavat Wessman. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057035_00135#?c=&m=&s=&cv=134&xywh=244%2C2959%2C4215%2C1954

ktl 1725 (AA:27, sida 277v): Johans plastpappa Erich Sundströms namn finns vid kvarteret Krukomakaren nr 344 i MM. Erik bör alltså ha flyttat till gården, där Johan bodde med sin mamma. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060261_00333#?c=&m=&s=&cv=332&xywh=936%2C2315%2C2579%2C1195

mtl 1730 (BA:13/4, sida 341): Johan fyllde 13 år 1730. Erich Sundström med familj i kv Krukomakaren nr 344. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057043_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=2459%2C2686%2C4778%2C2063

ktl 1735 (AA:33, sida 421): Johans blivand hustru bör ha varit gift med Anders Johansson (Jansson) Norman (död 16/1 1736 enligt bouppteckning efter honom), vars namn hittas i kv Kattrumpan nr 154 i MM. En väldigt vild gissning är att Anders dräng Jan i ktl 1735 var Johan Wessman, som fyllde 18 år 1735. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060267_00459#?c=&m=&s=&cv=458&xywh=3489%2C1917%2C2305%2C995

ktl 1736 (AA:34, sida 318): brännvinsbrännare-änkan Greta Norman, som bör motsvara Johans blivande hustru Margareta Geting, finns i kv Kattrumpan nr 159. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061269_00363#?c=&m=&s=&cv=362&xywh=3098%2C1648%2C2578%2C1195

mtl 1739 (BA:16/1, sida 410): Kattrumpan 159+160 ägdes av handelsman Welam Grubb. Enligt bouppteckning efter Margareta Getings make, bryggare Anders Johansson Norman, var dödsboet skyldig honom 1/2 års hushyra. I samma gård finns artilleri-karlen Jan Wessman, som troligtvis var Johan Wessman. Det bör ha varit här som Johan Wessman och Margareta Geting vigdes 1740. (En mycket vild gissning är att murdrängen Jean Wissman i ktl 1738 (AA:36, sida 160v) i Kattrumpan 133 var Johan Wessman.) Länk till mtl 1739: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057050_00221#?c=&m=&s=&cv=220&xywh=2847%2C1555%2C3947%2C1705

mtl 1740 (BA:17/6, sida 505): Kattrumpan 159+160 ägdes av handelsman Welam Grubb. Gården betalades/hyrdes av brännvinsbrännare-änka Greta Broman (Norman bör vara felstavat). Hennes syster Anna 18 år (fc 1721 - jfr syster Anna i ktl 1744 nedan) bodde i samma gård och dessutom två stycken gardessoldater, varav den ene skulle kunna ha varit Johan Wessman. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057056_00269#?c=&m=&s=&cv=268&xywh=60%2C654%2C4781%2C2065

ktl 1741 (AA:39, sida 536): i Kattrumpan 159+160 finns för första gången bryggare Jan Wessmans namn. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0062511_00591#?c=&m=&s=&cv=590&xywh=3038%2C1752%2C3094%2C1434

ktl 1744 (AA:43, sida 1086): för första gången dyker släktingen Johan Dubois namn upp hos bryggare Johan Wessman (här stavat Westman) i Kattrumpan 159+160 där också Johans svägerska Anna (Geting?) 23 år (jfr mtl 1740 ovan) tycks ha bott då. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060277_00219#?c=&m=&s=&cv=218&xywh=3076%2C1123%2C3711%2C1720

ktl 1745 och 1746 (AA:45, sida 870v resp. AA:47, sida 804 (704 överstruket)), länk till Kattrumpan 159+160: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060279_00352#?c=&m=&s=&cv=351&xywh=-116%2C429%2C5737%2C2477 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060281_00334#?c=&m=&s=&cv=333&xywh=2901%2C1419%2C3084%2C1430

ktl 1752 (AA:55, sida 667 resp. sida 596): vid Kattrumpan 159+160 är skrivet "förenämnde husägares [Welam Grubb] aldelse afbrände 2dra gård". Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060289_00751#?c=&m=&s=&cv=750&xywh=3571%2C1023%2C2377%2C1027 och vid kvarteret Krukomakaren nr 146+147, där Johans mamma bodde, står "Bryggaren Johan Wessman undergick 1751 års olyckeliga wådeld på Södermalm, då han mist all sin egendom". Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060289_00677#?c=&m=&s=&cv=676&xywh=2761%2C1318%2C3423%2C1478

Johan med familj och hans mamma Catharina Andersdotter (gift Sundström) bodde kvar i Krukomakaren 146+147 resten av sina liv (båda döda 1762). I mtl 1755 (BA:20/10, sida 86) och i mtl 1760 (BA:21/12, sida 178) finns åldersuppgifter. Länkar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057071_00200#?c=&m=&s=&cv=199&xywh=147%2C3192%2C3984%2C1720 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057084_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=-108%2C745%2C4783%2C2065

Gården tycks sedan ha blivit köpt eller hyrd av bryggare Olof Brun. Johans änka, Margareta Geting, tycks ha flyttat till kvarteret Mullvaden 148, på andra sidan Krukmakaregatan, där hennes namn är registrerat i ktl 1764 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060301_00706#?c=&m=&s=&cv=705&xywh=3134%2C454%2C3318%2C1433 men inte i ktl 1765 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060305_00484#?c=&m=&s=&cv=483&xywh=629%2C2135%2C3981%2C1719 . Tyvärr har jag (ännu) inte lyckats ta reda på vart hon tog vägen eller var och när hon avled. Har någon uppgifter om det? Johans halvsyster Hedvig blev däremot registrerad i Krukomakaren 146+147, hos bryggare Olof Brun, i mtl 1765 (se samma sida i länken ovan).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

49
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2022-09-26, 13:54 »
Ursäkta om jag stör genom att lägga upp enskilda fynd, istället för att göra en sammanställning av släktskapet mellan bryggare Johan Dubois och bryggare Johan Wessman (jag hade tänkt vänta...), men jag kan inte låta bli att dela en bild på Johan Dubois namnteckning. Den finns i bouppteckningen efter Johan Wessmans mamma (Catharina Andersdotter) av den anledningen att Dubois åtog sig förmyndarskapet av Johan Wessman (avliden) och Margareta Getings son Erik. Jag börjar luta åt att Johan Dubois var "ingift" släkting till Johan Wessman och istället "icke ingift" släkt med Margareta Geting.

Här är länk till notisen om Johan Dubois fyrmyndarskap:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107676_00463#?c=&m=&s=&cv=462&xywh=3233%2C2439%2C2577%2C1195

Här är länk till Johan (Jean) Dubois namnteckning:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107676_00467#?c=&m=&s=&cv=466&xywh=4146%2C1458%2C2147%2C995

I bouppteckningen framkommer (om jag tolkar texten rätt) att Margareta Radon var skyldig dödsboet pengar. Släktnamnet Radon misstänker jag är kopplat till det i Sällskapet Vallonättlingar omnämnda släktnamnet Radou (https://vallon.se/slaktlista/). Eftersom Johan Wessmans mamma, Catharina Andersdotter, tycks ha lånat ut pengar till Margareta Radon, kanske det är på hennes sida det finns ett släktskap med Johan Dubois (??). Tacksam för synpunkter!  :)

Länk till notis om Margareta Radon i bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107676_00466#?c=&m=&s=&cv=465&xywh=638%2C2210%2C2576%2C1194

50
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2022-09-26, 11:35 »
Vi får se vad jag kan hitta på!  ;)

I Maria Magdalena (västra) ktl 1746 (kvarteret Kattrumpan 159+160) tycks det i alla fall vara bekräftat att bryggare Johan Wessman och Johan Dubois var släkt med varandra (och att Johan Dubois använde peruk trots sin låga ålder). Nu gäller det bara att försöka reda ut hur de var släkt med varandra. ...inte så bara kanske! Jag ska skriva och fråga om mer information om bryggaren Johan Wessman under diskussionsämnet "Wessman", men om jag får fram något mer om släktförhållandet lägger jag upp det här (med schematisk bild - jag lovar!  ;D ). Det gäller nog att få fram vem Wessmans pappa var.

Länk till sida med Kattrumpan 159+160 i ktl 1746:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060281_00334#?c=&m=&s=&cv=333&xywh=2901%2C1419%2C3084%2C1430

Nu ska jag leta upp adressen i ktl 148 och i ktl 1749. Förhoppningsvis finns där information om hur Johan och Johan var släkt med varandra.

51
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2022-09-26, 08:32 »
Tack Stefan för länken!

Jag glömde nämna att bryggaren Johan Dubois var gift med Sara Helena Radou enligt sekundär källa (se TAB 6 i länken nedan).

http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Dubois#TAB_8

Den 25/7 1749 döptes bryggare Peter Lampa och Sara Elisabet Radouns dotter Sara i Maria Magdalena församling i Stockholm. Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055200_00090#?c=&m=&s=&cv=89&xywh=239%2C45%2C4030%2C1911

För att försöka ta reda på det eventuella släktskapet mellan bryggaren Johan Wessman/Westman och Johan Dubois börjar det bli så många personer inblandade (jag syftar på de dåtida samtida personerna förstås!  :D ) att jag nog måste göra en schematisk bild.

Vänliga hälsningar,
Jan

52
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2022-09-25, 17:10 »
Bryggaren Johan Wessman/Westman, som eventuellt var släkt med bryggaren Johan Dubois, hade samma namn och yrke som bryggaren Johans Westman, som föddes 1727 enligt den sekundära källan (se mitt förra inlägg). Den förre (eventuellt släkt med Johan Dubois) var fc 1718 enligt ålersuppgift i mtl 1755 (kvareret Krukomakaren nr 146/147 i Maria Magdalena församling i Stockholm):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057071_00200#?c=&m=&s=&cv=199&xywh=250%2C3307%2C3981%2C1719

Enligt samma källa hette hans mamma Catharina Sundström, född (ca 1690) Andersdotter enligt bouppteckning efter Johan Wessman/Westmans plastpappa (Eric Sundström):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107623_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=2167%2C412%2C4783%2C2065

Johan gifte sig den 9/7 1740 i Maria Magdalena församling med Margareta Geting:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055218_00089#?c=&m=&s=&cv=88&xywh=437%2C169%2C2799%2C1328

Paret fick (bla?) följande barn i Maria Magdalena församling:
  • Johan dp 3/6 1741
  • Erich dp 5/2 1744 (madame Dubois bland faddrar)
  • Carl dp 19/2 1745 (herr Duboes bland faddra)

Bryggaren Johan Westmans hustru (oklart vilken Johan Westman!   :-\ ) var fadder vid dop av barn i Maria Magdalena församling den 24/3 1742.

Bryggaren Erik Sundström (kanske Johans plastpappa?) och jungfru Anna Brita Sundström var faddrar vid dop den 3/11 1743 i Maria Magdalena församling av myntdräng Herman Nyhmans och hustru Catharina Westmans son Johan Axel.

Länkar till alla ovan nämnda dop (i samma ordning):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055199_00247#?c=&m=&s=&cv=246&xywh=2956%2C189%2C4187%2C1850
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055199_00299#?c=&m=&s=&cv=298&xywh=3247%2C1029%2C2927%2C1293
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055199_00321#?c=&m=&s=&cv=320&xywh=359%2C2291%2C2691%2C1277
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055199_00263#?c=&m=&s=&cv=262&xywh=3187%2C3733%2C2908%2C1284
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055199_00293#?c=&m=&s=&cv=292&xywh=92%2C2319%2C4215%2C1862

I den sista dopnotisen nämns bryggaren Claes Lampa. Om jag minns rätt vid genomgång av dopnotiserna i Maria Magdalena var en annan bryggare Lampa gift med person med släktnamnet Radou, som också förekommer i den sekundära källan om bryggarsläken Dubois.

Bryggaren Johan Wessman och (hans släkting?) Johan Dubois i ktl 1745 bodde i en fastighet ägd av Grubb.  Den 7/9 1742 döptes i Maria Magdalena församling krögare Petter Fredrich Grubbs och Margareta Godes son Petter Fredrich och bland faddrarna hittas jungfru Eva Helena Westman och bryggaren Petter Ströman.

53
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2022-09-24, 12:24 »
Åldersuppgifter i mantalslängder (och kronotaxeringslängder) på ungdomar stämmer ofta inte har jag läst, och jag har också själv lagt märke till detta när jag har släktforskat. Anledningen lär ha varit att undvika betalning av mantalspengar/skatt för personer yngre än 16 år. Enligt Kjell Lindblom var Johan Dubois född 1727 och bör därför ha fyllt 18 år 1745. Kan man kanske gissa att Johan redan hade börjat att få vara med i "affärs-sammanhang"? Hur som helst kvarstår min osäkerhet huruvida Johan Dubois och Johan Wessman/Westman var släkt med varandra.

Det lär finnas en bryggarsläkt Westman och i den fanns medlemmen Johan, också född 1727 enligt sekundära uppgifter, men det tycks mig osannolikt att en 17-18 åring redan kom att kallas "Bryggaren Johan Wessman" 1745 (även om han tillhörde en "bryggarsläkt"). Här är en länk till de sekundära uppgifterna (t.o.m. med en målning av bryggaren Johan Westman! (TAB 18)!):
http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Westman_-_Bryggarsl%C3%A4kten

För att göra kopplingen till Gimo bruk mer "aptitretande" kan nämnas att, på samma sida i ovan nämnda ktl 1745, är antecknad "KammarRådet Wattrangs arfwingar" (nr 161 i samma kvarter). Denne kammarråds farbror, Zakarias Wattrang, lär ha blivit häradshövding 1677 i Olands härad, som inbegriper bla Skäfthammar socken med Gimo bruk. Uppgiften om Zakarias Wattrang är tyvärr också sekundära uppgifter (se TAB 1):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wattrang_nr_848#TAB_10

Trädgårdsmästaren Matthias Gimström, som förmodligen var född vid Gimo bruk ca 1720, flyttade från Stockholm till kammarrådet Wattrangs son i Ärla socken i januari 1749, men senare samma år flyttade han tillbaka till Stockholm. Sonen och hans syster, som lär ha dött 12/12 1745, var alltså arvingarna, som ägde tomten nr 161, som omnämns på sidan i ovan nämnda ktl 1745.

Vänliga hälsningar,
Jan

54
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2022-09-23, 12:36 »
Hej,

I Stockholms kronotaxeringslängd (ktl) 1745 står, om jag har tolkat texten rätt, att Johan Dubois (1727-98, son till Gotfred TAB 54 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi) var släkt med bryggaren Johan Wessman.
Det tycks mig stå (på två olika rader):

"1. Peruqve för slacktingen ___ 20"
"Johan Dubois på 16de året ___2"

Min osäkerhet är om peruken gäller Johan Dubois, som i sådant fall bör ha varit en släkting, eller om peruken gäller en annan släkting, vars namn inte är omnämnt. Om de var släkt, vet någon hur de var det?

Länk till sidan i ktl 1745:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060279_00352#?c=&m=&s=&cv=351&xywh=921%2C513%2C2579%2C1195

I bouppteckningen efter Johans pappa Gotfred/Gottfried står att Johan då var i lära hos bryggaren Johan Westman. Släktnamnet är alltså skrivet på två sätt i de två dokumenten: Wessman respektive Westman. I mina anteckningar, som rör en person (trädgårdsmästaren Matthias Gimström född (enligt uppgifter i Irsta kyrkoböcker) omkring 1720 i Skäfthammar - troligtvis vid Gimo bruk), förekommer båda släktnamnen Wessman och Westman. I Kjell Lindbloms bok framkommer att Gottfrids farfar var Johan Dubois (TAB 52). Finns det möjlighet att han var släkt med (tex bror med) Mårten du Bois (TAB 42), som hade flera söner verksamma vid Gimo bruk i slutet av 1600-talet enligt Kjells bok (tabellerna 44, 47, 49 och 50)? Den eventuella kopplingen mellan TAB 42 och TAB 52, via släktnamnet Wessman/Westman, har gjort att jag har funderat över den möjligheten. Därför skulle det vara kul att veta om, och eventuellt hur, Johan Dubois och bryggaren Johan Wessman/Westman var släkt med varandra.

Länk till bouppteckning efter Gottfried Dubois:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107621_00074#?c=&m=&s=&cv=73&xywh=3617%2C3004%2C2579%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan

55
Övriga släkter - G / SV: Gimström
« skrivet: 2022-09-19, 14:28 »
Hejsan,

Ursäkta att jag inte har svarat på länge i den här tråden! För en tid sedan måste jag har kommit åt en inställning så att jag inte fick e-brev med information om nya kommentarer i diskussionsämnen som jag följer.

Åke: Frågetecknen i bilderna symoliserar osäkerheter. När det gäller alla frågetecken i "rutan" med uppgifter om Mats, född 29/1 1715 vid Gimo bruk, har jag lagt in dem helt enkelt av den anledningen att det råder osäkerhet om denne Mats verkligen motsvarar trädgårdsmästaren Matthias Gimström, som uppgavs ha varit 49 år då han avled 1769 (dvs född ca 1720 precis som du skriver Åke) och som uppgavs ha varit född i december 1722 (i Skäfthammar socken) i Irsta hfl AI:2 sida 61. Länk dit:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009323_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=541%2C1695%2C1492%2C691

Ett annat frågetecken gäller vigseln mellan Mats/Matthias Gimström och Maria Ström. Då jag skrev inlägget hade jag förmodligen inte hittat primärkällan om deras vigsel, men nu är den funnen. De vigdes den 18/10 1750 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm (HVa/6 Riksarkivets bild 131). Länk till bilden:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054341_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=2826%2C1126%2C4457%2C2066

Jag har skrivit mer om Maria Ström under diskussionsämnet Krabbe af Svaneby (introducerad adel); se tex 2021-12-27. Länk dit: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1612995#new

Tack Åke för länken!!

Ulf: Tack för tipset om att Matthias Gimström blev omnämnd 1749 i Ärla socken! Han tycks ha flyttat dit den 18/1 1749 från Stockholm och sedan flyttat därifrån, tillbaka till Stockholm, senar samma år (1749). Länk till uppgifter i Ärla AI:1, båda uppgifterna finns på sida 194 (avlösningslängd):

Inflytt (notis nr 4):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005635_00206#?c=&m=&s=&cv=205&xywh=652%2C3349%2C3091%2C1433

Utflytt (notis nr 24):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005635_00206#?c=&m=&s=&cv=205&xywh=3277%2C1090%2C3091%2C1433

Vänliga hälsningar,
Jan

56
Forsmark / SV: Vad står det? Henrik Bayar
« skrivet: 2022-09-12, 11:27 »
Här är bild på första sidan om släkten Bayard i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi.
Det står något om konversion och kanske kan man gissa att anteckningen om att vara "saligh i Herranom" kan ha något att göra med det. Men det är bara en vild gissning från min sida!
Vänliga hälsningar,
Jan

57
Forsmark / SV: Vad står det? Henrik Bayar
« skrivet: 2022-09-12, 10:55 »
Ja, jag tolkar ordet som "Massmestar", dvs masmästare.
Det står säkert mer om Henrik i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi.
Min mamma lånade den från biblioteket för några dagar sedan och om vi har tur har hon den fortfarande hemma. Om du vill kan jag be henne ta ett kort på sidan, som innehåller information om honom.
Vänliga hälsningar,
Jan

58
Forsmark / SV: Vad står det? Henrik Bayar
« skrivet: 2022-09-09, 08:12 »
Ja, vi får verkligen hoppas att ingen begravdes levande!  :D

Javisst, det är mycket tydligare att det står "saligh i Herranom" i notisen nr 5 i vänsterspalten på samma sida! Kan Herranom betyda ungefär "Hos Herren" eller "Herrens plats", dvs paradiset? Kanske notieringen "salig i herranom" gjordes för de som genomgick den sista smörjelsen eller dyligt, så att de med säkerhet kom till paradiset? Man kan bara gissa gissar jag.  ;)

Vänliga hälsningar,
Jan

59
Forsmark / SV: Vad står det? Henrik Bayar
« skrivet: 2022-09-08, 08:35 »
Hej igen Anette!

Om Henrich jobbade vid Forsmarks bruk* (hans begravning blev ju registrerad i Forsmarks kyrkobok) var han nog "salig" (som ev. betyder ungefär "bodde") där i närheten, trolivtvis på någon plats som hör/hörde till Forsmark eller Valö socken. Skäfthammar är en annan socken och låter inte så troligt i mina öron (men jag är ingen expert!). Skoby vet jag däremot inte var det ligger. På karta (se bifogad bild) har jag sett platserna Skärnå och Hermansbo, som båda ligger nära Forsmark. Om man jämför H:et i Henrich kan platsens namn eventuellt börja med ett H. I Valö mantalslängd 1682 har jag hittat torpet Skiälröö(?) (se länk här nedan).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003525_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=3879%2C3060%2C2248%2C1066

*I Kjell Linbloms bok Nordisk Vallongenealogi står det säkert mer om Henrich.

Vänliga hälsningar,
Jan

60
Forsmark / SV: Vad står det? Henrik Bayar
« skrivet: 2022-09-01, 11:49 »
Hej Anette,

Jag tippar på att det står Henrich Bayar saligh i ...
...men namnet på platsen har jag inte lyckats tyda. Det ser ut att börja med Sk. Har du tittat om det finns någon plats i Forsmark socken vars namn börjar med Sk?

På italienska betyder "ore" "timmar", "mattina" betyder "morgon" och "mattutina" är ett adjektiv som beskriver att något finns/sker på morgonen, så kanske "morgontimmarna" skulle kunna vara en annan översättning till svenska av "hora matutina", eller varför inte "om morgonen" så som texten är skriven i dödsnotisen.

Här är en länk till SAOB och dess beskrivning av ordet "salig":
https://www.saob.se/artikel/?unik=S_00217-0099.xvd2&pz=3

Vänliga hälsningar,
Jan

61
Hej,

I en vigselnotis i Galtström C:1 står:

Anno 1689
Febr. 3. Jon Jonsson Giädda, född i hässiö, med Pigan
Annika Pärsdotter, född wid Forsmarks Bruk
i Roslagen
.

Är det någon som har förslag på, eller vet, vem hennes föräldrar var?
Bör det inte vara troligt att hon inte flyttade ända upp till Galtströms bruk själv?

Länk till ovan nämnda vigselnotis i Galtströms C:1:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032800_00172#?c=&m=&s=&cv=171&xywh=830%2C3120%2C2333%2C1106

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

62
Galtströms bruksförsamling / SV: Galtströms C:1
« skrivet: 2022-08-31, 13:08 »
Tack Karl Göran för all information om Cecilia Nilsdotter!

Algot Hellbom skrev många böcker har jag sett. Vad heter den i vilken du har hittat informationen om Cecilia?

I Galtström C:1 tycks vigselnotiser för åren 1690-1696 saknas. Finns de i någon annan av Galtströms kyrkoböcker, eller i någon annan församlings kyrkobok (tex Njurunda)?

Vänliga hälsningar,
Jan

63
Galtströms bruksförsamling / SV: Galtströms C:1
« skrivet: 2022-08-30, 18:22 »
Tack Kalle och Maud! Man kan alltid lita per er!  ;D

Kanske Sissla var Nisses sambo eller plastmamma eller något annat modernt!  :D

/Jan

64
Galtströms bruksförsamling / Galtströms C:1
« skrivet: 2022-08-30, 17:14 »
Hej,

Vad står om fjärde nämnda faddern till Henric Olofsson och Sara Staffansdotters barn Måns, döpt 13/5 1697? Det ser ut som "Nils Margretas sissla". I SAOB har jag hittat ordet sisse, men det tycks mig inte vara det ordet som står i dopnotisen.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032800_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=443%2C4091%2C2334%2C1107

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

65
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2022-08-27, 07:16 »
Hej,

Jag undrar om det finns uppgifter om vilka som var föräldrar till Pierre Le Brun (tabell 17 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi) och var han var född. Vidare undrar jag om det finns uppgifter om, eller som tyder på, att Pierrre (och hans hustru Sigrid Persdotter) hade något barn som bodde kvar vid Galtströms bruk när han/paret flyttade därifrån. Anledningen till min fråga är att min mamma och jag har en DNA-träff och vid sökande efter våra gemensamma anor, som bör finnas ganska många generationer bakåt i tiden, leder en av trådarna till Galtströms bruk. Alla mina anor på min mammas sida till och med sjätte generationen (generellt födda i mitten av 1700-talet) var födda i Roslagen och bla finns personer vid Älvkarleö bruk (Bonnevier och Le Brun). Vår DNA-träff, däremot, har inga (kända) anor födda i mitten av 1700-talet ifrån det geografiska området. Med risk för att det blir en ledande fråga  :D : finns något som tyder på att Pierre Le Brun (tab 17) kom ifrån Roslagen, eller kanske till och med ifrån Älvkarleö bruk?

Le Brun-anorna på min mammas sida kan härledas till Jean Le Brun, tabell 10 i Nordisk Vallongenealogi, och i Kjells bok står att han gifte sig den 12/6 1681 i Ovansjö socken (till min förvirring finns en ort vid namn Ovansjö i närheten av Galtströms bruk). Enligt uppgifter i boken fanns Pierre, tabell 17, vid Galtströms bruk 1681-1697. Var Jean (tab 10) och Pierre (tab 17) släkt med varandra? PS: denna koppling gjordes av mig tidigare, när jag trodde att Jean (tab 10) gifte sig i Övansjö nära Galtströms bruk.  ::)
Förresten, kan det inte stå Karin Jockomsdotter istället för Karin Johanssdotter i vigselnotisen när Jean (tab 10) gifte sig med henne 1681 i Ovansjö socken (se bifogad bild)?

Vänliga hälsningar,
Jan

66
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2022-08-26, 18:38 »
Hej!

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi om släkten Douhan tolkar jag texten som att det endast finns indikation om att Mårten (tab 2) är son till Jan (tab 1), och om att Mårten (tab 7) är son till Mårten (tab 2). Kanske har resultat av ett par DNA-test givit ytterligare indikation om dessa släktförhållanden.

Min DNA-träff och jag delar 39 cM arvsmassa över två segment. Samma person delar 31 cM arvsmassa (över ett segment) med min mamma. Detta bör innebära att jag, på min pappas sida, delar 8-39 cM arvsmassa (över ett eller två segment) med min DNA-träff. Resultaten betyder att de gemensamma anorna sannolikt hittas många generationer bakåt i tiden. I släktträd med mig som proband finns födelseuppgifter om alla anor till och med sjätte generationen om man räknar mina föräldrar som första generationen. I sjätte generationen var alla mina anor födda på 1700-talet (mellan 1728 och 1794 enligt en snabb kontroll). I släktträd med min DNA-träff som proband saknas information om endast fyra anor i sjätte generationen och de övriga var födda under ungefär samma tidsomfång som mina anor i sjätte generationen. Trots att arbete pågår för att säkerställa födelseplatser av DNA-träffens anor i sjätte generationen vågar jag påstå att det inte förekommer någon geografisk överlappning mellan våra släktträd bakåt i tiden, till och med sjätte generationen. I DNA-träffens släktträd dök släktnamnet Debeau upp redan i fjärde generationen (född 1829) och eftersom jag själv har släktnamnet Dubois bland mina anor koncentrerade jag mig på den grenen av min DNA-träffs släktträd med övertygelsen att det var bland Dubois-släkten, som jag skulle hitta våra gemensamma anor. Konstigt nog tycks det inte vara där de hittas, men kanske har jag fel(?). Istället ledde spåret till släkten Douhan och eventuellt också till släkten Guillaume. Det senare beror på huruvida Anna Michelsdotter Guillaume och Clas Classon Guillaume var släkt med varandra (se bifogad bild). Deras uppgivna patronymikon tyder förstås på att de inte var syskon.

Den bifogade bilden visar schematiskt hur min DNA-träff och jag är släkt med varandra och utgår, av sekretesskäl, från respektive sjätte generation. Vår(a) gemensamma ana/anor hittas alltså tidigast i elfte(!) generationen (Jan de Han (och hans hustru)). Det vore jätteroligt med återkoppling!

Självklart återstår väldigt många andra anor att jämföra mellan sjätte och elfte generationerna. Det är därför möjligt (och kanske troligt) att min DNA-träffs och mina närmaste gemensamma anor hittas någon annanstans i våra släktträd. Kanske kan man ändå se de här resultaten som bidragande indikationer om bekräftelser av de släktförhållanden inom släkten Douhan, som i Kjell Lindbloms bok tycks beskrivas som osäkra (dvs släktbanden mellan tabellerna 1, 2 och 7).

Det återstår nu att hitta min DNA-träffs och mina gemensamma anor, som vi bör ha också på min mammas sida. I min DNA-träffs släktträd finns väldigt många personer vid järnbruk och jag misstänker att de gemensamma anorna kommer att hittas bland dem, på min mammas sida, som hade vallonska släktnamn (Bonnevier och Le Brun vid Älvkarleö bruk). Jag har lagt märke till att släktnamnet Le Brun har förekommit vid Galtströms bruk, men jag ska fråga vidare om dem under diskussionsämnet Le Brun.

Vänliga hälsningar,
Jan

67
Wiggman / SV: Wiggman
« skrivet: 2022-08-23, 10:59 »
Hejsan Jörgen och tack för all information!!

Informationen i GMR 1788 att Jöns var västgöte låter pålitligt tycker jag och det var en användbar information för mig.

Jag håller på med "den omöjliga uppgiften" att leta efter gemensamma anor som jag och en DNA-träff har. Vi bör ha gemensamma anor både på min mammas sida och på min pappas sida. DNA-träffen och min mamma delar nämligen 31 cM DNA/arvsmassa över ett segement, men med mig delar DNA-träffen 39 cM DNA/arvsmassa över två segment. DNA-träffen har många smeder bland sina anor och på min farmors sida har jag anor ifrån Kalmar-trakten. Därför hade jag förhoppning om ett släktskap mellan Jöns Wigman, som är min DNA-träffs ana, och smeden Wiggman i Kalmar. Det släktskapet kanske kan finnas, men eftersom Jöns beskrivs som västgöte är det nog mer troligt att smeden Wiggman också hade rötter i Västergötland, såvida de var släkt alltså, än att Jöns kom ifrån Kalmar.

Eftersom DNA-träffen delar ganska lite arvsmassa med mig och min mamma bör de gemensamma anorna finnas ganska många generationer bakåt i tiden. Eftersom jag har anor med vallonska släktnamn både på min mammas sida och på min pappas sida, och min DNA-träff har många smeder bland sina anor, är det nog troligt att "den gemensamma nämnaren" hittas bland dessa av mina anor. Ett exempel på en sådan koppling har jag redan hittat (se bifogad bild), men efter fem generationer med min DNA-träff som proband har jag ännu inte sett något som tyder på att det är denna koppling som förenar oss. Spännande och kul tycker jag!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Ytterligare andra DNA-träffar är involverade i den här "röran" och om intresse finns delar jag gärna information om det (utan namn förstås), men det borde kanske göras under något diskussionsämne där genetisk släktforskning diskuteras.

68
Wiggman / SV: Wiggman
« skrivet: 2022-08-22, 16:10 »
Hej,

Korpral Jöns Wigman / Wiggman avled den 25/2 1811 i Södra Säm socken i Västra Götalands län (C:1 sida 401, se länk nedan). Han var då 56 år gammal vilket ger 1754 eller 1755 som beräknat födelseår.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0044003_00215#?c=&m=&s=&cv=214&xywh=460%2C1557%2C2567%2C1218

På Centrala Soldatregistrets sida står istället att Jöns var född 1760 (se länk nedan).
https://soldat.elektronikhuset.it/soldatregister/dbrecord.sv.aspx?id=421126

Vet någon något mer om denne Jöns Wigman / Wiggman? Hade han möjligtvis koppling till smeden i Kalmar?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

69
Gammalstorp / SV: Läshjälp Måns Andersson?
« skrivet: 2022-07-23, 18:52 »
Hej Anna,

Är det den här dopnotisen du undrar över (se bifogad bild)?

Här är mitt försök att göra en avskrift (men jag är ingen expert!):

Dom: 22 p: Trinit: [domenica 22 post Trinitatis, dvs 22 söndagen efter trefaldigheten (1709), dvs 15 november 1709 enligt:
https://www.slaktingar.se/historisk-kalender/1709 )
Bapti: [döptes] drengb: [drängbarn??] John födt i Augrum d: 13 nov:
k: [klockan?] 9 f: pr: [kanske fader parentis, dvs föräldrer?] Swen Måns: [Sven Månsson] mr: [moder?] Kierst: Jöns dot[?]
ter[?] [Kerstin Jönsdotter?], guddmodren hust Brita i Augrum,
faddrer Lage[?] Nils: [Nilsson] Oluf och Nils bängts
söner i Augrum.

För mig är det ganska tydligt att barnet som döptes i bifogade dopnotis hette John, men vi får se om någon kommer med annan tolkning av texten.

Vänliga hälsningar,
Jan

70
Hej Sten!

Här är tre länkar som förhoppningsvis ger svar på dina frågor:
https://familytreemagazine.com/websites/ancestry-help/download-raw-data-ancestrydna/
https://familytreemagazine.com/dna/transfer-dna-results/
https://www.familytreedna.com/autosomal-transfer

Eftersom Family Tree DNA tycks analysera autosomalt DNA, precis som Ancestry, bör det vara möjligt att göra det du eftersöker. Enligt den nedersta länken tycks det vara gratis att låta analysera en uppladdad fil på Family Tree DNA, men man vet aldrig om det finns någon hake... Jag har inte själv provat!  :D
I texten till länk nr 2 ovan står: "The transfer to Family Tree DNA till provides you with all the tools you need without payment...", men man kan ju undra vad de menar med "all the tools you need", och hur de kan veta vad vilka verktyg du behöver!  ;)

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

71
Malsta / Bergby i Malsta sn
« skrivet: 2022-07-23, 13:53 »
Hej!

Min morfars farfar, Per Mattsson Ögren, blev registrerad som nybyggare i Bergby från det han gifte sig 1841. Jag försöker ta reda på var i Bergby deras nybygge låg.

Per och hans hustru Brita Stina blev registrerade första gången i Bergby i Malsta hfl AI:9 (1841-1845) på samma sida (sida 25) som hemmanet "Bergby 1 och 2". Betyder det att nybygget låg på det hemmanets (avstyckade?) mark? Hemmanet "Bergby 1 och 2" bör senare ha haft fastighetsbeteckningen "Bergby 1:5 2:5".
Länk till Malsta AI:9 sida 25:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048189_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=-1161%2C433%2C9241%2C4284

Möjligen låg Per och Brita Stinas nybygge på dagens adress Malstavägen 330. Med Google Maps ser man, från Malstavägen, att det finns ett gammalt bostadshus där (se bifogad bild taget från Google Maps). Känner någon till något om det bostadshusets historia?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

72
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2022-07-07, 10:58 »
Hejsan Ylva!

Tack till dig också, för att du startade det här diskussionsämnet!
Dessutom är det jättetrevligt att få så positiv återkoppling! :)
Hoppas sjukdomen är över!

Vänliga hälsningar,
Jan

73
Tackar Lennart!

Det här tror jag är Finlands Riksarkivs referens till volymen, som innehåller protokollet:
KO a:3 Varsinaisten asioiden pöytäkirjat (1669-1672)

Här är mitt försök till avskrift:

bild 34/sida 55/uppslag 28
feldtes Bertil Ersson i Strubbsckog till 3 P. för
stängening för sittiande emot sah. Petter Thor[-]
wörstens erfuinger I[..?]m/en Class Ersson i dieckenkulla

bild 35/sida 56/uppslag 29
Desse efterskrefne for[a?]feltes hwurom skick
till af[?] emot sah. Petter Thorwörstees arfuinger
Thomos Matsson i Leikola, Bertill Ersson i Kikala
Nils Kulki i Niemoskyla, Lieut. Enekia
i Loilamby, Lars Fredricksson i Pojorfwi

På bild 33/sida 53/uppslag 27 framkommer att protokollet skrevs den 4:e och (et) 5:e oktober 1669 vid ordinarie härads höstting.

Vänliga hälsningar,
Jan

74
Aha! Tack Lennart!

Att rusthåll nr 62 vid Rasborgs kompani motsvarade Joenpelto, där Petter Beckman och Maria Torvest/Tohrwöst fick barn 1712, tyder också text i jordebok 1722 på. I den står vid ett av hemmanen i Karstu:

"Erich Olofss: Joenpäldo e.r [eller]
Samuell Abramsson
Mårten Jönsson" med klammer som förenar de två undre raderna (dvs med namen Samuell Abramsson och Mårten Jönsson).

I marginalen på de två undre med klammer förenade raderna står:
"Ryttare Sto[..?]b af Rassborgs Compag. No 62.".

Länk till sidan: https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5939725878&aineistoId=1778228865

Det som förvånar mig lite är att Raseborgs kompani tycks ha varit ett kompani vid Nylands och Tavastehus läns dragonregemente och inte vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente (eller fördubblingskavalleri).

Eftersom Petter och Maria tycks ha bott vid ett rusthåll, och eventuellt var Petters pappa rusthållare vid det rusthållet, när de flyttade (flydde?) till Sverige, har min tanke varit att det var tack vare kopplingen till ett kavalleri som de fick möjlighet att arrendera ett ryttmästareboställe där. Av den anledningen har jag letat efter släktnamnen Beckman/Bäckman/Bekman och Torvest/Tohrwöst i Nylands och Tavastehus läns kavalleriregementes GMR 1712 i syfte att leta efter eventuella andra släktingar till Petter och Maria. Bifogat finns bild av tabell med resultatet av sökningen ("bild #" refererar till Riksarkivets bildnummer - länk till deras version av nämnd GMR 1712: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029138_00005#?c=&m=&s=&cv=4&xywh=-1309%2C274%2C5211%2C2472 ).

Jag bifogar också en bild, som egentligen inte hör hemma så mycket i det här diskussionsämnet, över några släktförhållanden i trakterna kring Joenpelto och under den tidsperiod som Petter och Maria bör ha bott där. Det jag egentligen är ute efter är nämligen inte Petter Beckman och Maria Torvest, utan en dräng som de hade i Estuna: min troliga ana Anders Hindrichsson. I alla Estuna mantalslängder där Petter Beckmans namn hittas vid ryttmästarebostället Vitsjö, finns i marginalen namnen på pigor och drängar, och namnet Anders finns bland dem i alla dessa mantalslängder. Jag misstänker att alla dessa namn "Anders" kan vara namnet på en och samma person (Anders Hindrichsson) och att han flyttade/flydde med familjen Beckman-Torvest från Finland till Sverige. Tror ni detta låter troligt?

Vänliga hälsningar,
Jan

75
I en jordebok (maakirja) 1680, Finlands Riksarkivs referens 8028 Maakirja (1680-1680) bild 128 står i högermarginalen, på raderna till två olika hemman:
salige Petter Tohrwösts arvingars frälse possideras av sonen

Tyvärr lyckas jag inte tolka namnet på socknen/"bohlet", vilket står skrivet på bilden innan (127).

Länk till bild 128: https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5940477164&aineistoId=1775402039

76
Tack Åke för länken!

Min tolkning av jordebok (maakijat) 1712 är att rusthåll nr 62 i Karsto/Karstu var Joenpelto. I jordeboken är skrivet "Rytt...[?]" och "af Rassborgs Comp: No 62." i alla fall skrivet i marginalen intill det hemman (tyvärr utan namn) där namnet "mt. Commiss: Beckman" är antecknat. Ovanför "mt. Commiss: Beckman" står "Erich Ohlofsson e.r[eller]" och under står (vid samma hemman?) "Marten Jorensson". Vem kan ha varit ägare av detta hemman, som bör ha varit Joenpelto i Karstu by?

Länk till sidan (men för säkerhets skull bifogare jag också ett par bilder): https://digihakemisto.net/item/1778091248/5940554320/200

I Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente GMR 1712 hittas rusthåll nr 62 i Karsto/Karstu under Ryttmästare Carl Gustaf Göös kompani och inte under "Rassborgs Comp:", men det kanske var två olika namn för samma kompani. Något kompani med namnet Rasborgs kompani hittas inte i GMR 1712, men det kanske fanns ett fördubblingskavalleri.

Länk till sidan i GMR 1712: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029138_00296#?c=&m=&s=&cv=295&xywh=-12%2C2960%2C2810%2C1333

Vänliga hälsningar,
Jan

77
Längs ner till höger på kartan, som finns bifogad i mitt förra inlägg här, står "Revid. 1712".
Innebär det att informationen på kartan gällde även 1712, och att ägaren av rusthållet Elimo, Erick Beckman levde 1712?

Då Petter Bäckmans och Maria Thorwösts son Jacob Johan döptes i Lojo socken september 1712 finns bland faddrarna "Arr: Er. Bäckm:" (arrendatorn Erik Bäckman?).

Enligt information i Nylands och Tavastehus läns kavalleriregementes två generalmönstserullor 1712 besiktigades ryttmästare Carl Gustaf Göös kompani den 31/3 1712 och den 6/9 1712. Båda gångerna står att rusthållare för ett av de två rusthållen i Karsto, nr 62 (förslagsvis Joenpelto), rustades av arrendator Erich Pehrson (med tjänaren Lars Lampa(?)). Denne Erich Pehrson misstänker jag var samma person som faddern "Arr: Er. Bäckm:", men det borde kanske bekräftas på annat sätt. Min fråga är istället: "arrendator" borde väl betyda att det inte var rusthållaren Erich Pehrson som ägde rusthållet, så vem var ägaren? Går det att ta reda på det? Finns tex jordeböcker i Finland?

Länk till sida med rusthållet nr 62, Karso, vid besiktningen gjord den 6/9 1712: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029138_00296#?c=&m=&s=&cv=295&xywh=149%2C3042%2C2530%2C1200

Vänliga hälsningar,
Jan

78
Hej igen,

På finska Riksarkivets hemsida finns en karta, gjord 1694, över rusthållet Elimo i Pojo socken i Finland.
Referens enligt finska Riksarkivet: B40:22/1-2 Elimo: Egokarta med beskrifning (1694-1694).
På kartan står "Beskrifning uppå Erick Beckmans hemman" (se bifogad bild och länk nedan).

https://astia.narc.fi/uusiastia/digitarkastelu.html?id=2530049226

Petter Beckman och Maria Thorwöst fick barn 1712 i hemmanet Joenpelto (som var ett rusthåll åtminstone år 1764) i byn Karstu i Lojo socken.
Referens enligt finska Riksarkivet: B25:16/1-4 Karstu: Karta öfver egorne med beskrifning (1764-1764).
Här är länk till karta, gjord 1764, över byn Karstu och dess ägor:

https://astia.narc.fi/uusiastia/digitarkastelu.html?id=2530762396

Till den senare kartan finns en ganska lång text. Här är länk till mitt försök att skriva av den texten:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=186782.0

Vänliga hälsningar,
Jan

79
Rennerfelt / SV: Rennerfelt
« skrivet: 2022-06-21, 17:23 »
Hej igen,

Till en karta från 1764 finns en lång text i vilken det står bland annat:

...upwisar Herr Capitain-
en af framledne häradshöfdingen
Nicolaus Rinius den 17. Martii 1682.
utgifwen dom, som förmäler, at then-
ne äng, blifwit återdömder ifrån Öf-
werste Lieutenanten Rennerfeldt
under
Karsto, och som ängen warit häfdad under
Joenpeldo allena, så tror Herr Capitain
at Hämmilä theruti icke bör äga någon
dehl

Kartan och texten gäller byn Karstu i Lojo socken i Nyland i Finland.
Om jag har förstått texten rätt fanns två rusthåll i Karstu: Joenpelto och Hemmilä.
Den ovan nämnde kaptenen hette Johan Fabian Nihrberg och var "innehavare" av Joenpelto enligt texten till kartan.
Därför, och baserat på citatet ovan, misstänker jag att överstelöjtnant Rennerfelt var ägare/innehavare (jag är inte så säker på att de två orden har/hade samma betydelse) av Hemmilä.

Var den omnämnde överstelöjtnant Rennerfelt samma person som "Carl Remain eller Rennier", som enligt adelsvapen.com om släkten Rennerfelt nr 572 adlades år 1652? Det står vidare på adelsvapen.com att han dog den 22/12 1696 och att han begravdes i Lojo kyrka, men var bodde han när han dog. Var det i Hemmilä i Karstu by? Jag har sett att det finns en bok om släkten Rennerfelt. Hoppas någon har läst den och att det finns svar på mina frågor i den!

Länk till mitt försök av avskrift av texten till kartan (även Jacob Gustav Munck är omnämnd):
https://forum.rotter.se/index.php?topic=186782.0

Länk till adelsvapen.com om släkten Rennerfelt nr 572 (Carl Remain eller Rennier under TAB 1):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Rennerfelt_nr_572

Vänliga hälsningar,
Jan

80
Finland / Landskap: Nyland
« skrivet: 2022-06-21, 16:54 »
Hej,

Här nedan finns mitt försök till avskrift från en karta från 1764.
Det gäller byn Karstu och dess ägor i Lojo socken, men i kartans text står att byn då låg i Karislojo socken.

Referens enligt finska Riksarkivet: B25:16/1-4 Karstu; Karta öfver egorne med beskrifning (1764-1764).

Länk: https://astia.narc.fi/uusiastia/digitarkastelu.html?id=2530762396

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

bild 5, text sida 1
E[f]ter thet innehafwaren af Hämmilä Rusthåld,
i Karsto By, KarisLojo sochn, Raseborgs Wästra
härad, och Nylands Lähn belägit, sig utwere-
kat högwälborne herr Landshöfdingens och
riddarens af Kong. Majts Swärdsorden Hans
Hindrich Bojes höggunstiga förordnande af dn
19. Februari innewarande åhr [1767], at ägorne i then-
ne by, borde hemmanen emellan läggas i stor-
skifte; har underskrefwen Landtmätare på ne-
danstående tid, sig uti Karsto by infunnit, at
thetta skifte förrätta: och äro altså närwaran-
de samtelige hemmans innehafwarena, som i
följande uträkning antecknas, såsom och fore[?] Joen-
peldo Rusthåld, och för Kronohemmanet Biku [Pekki?]
Länsmannen Wälarhtad Carl Orren, och inkallad
nämbd, Johan Johansson Pussi ifrån Ilmoniemi
och Abraham Eriksson Marcko i Lönhammar [Lönnhammar i Lojo sn],
haferandes hwarje Cattägare blifwit tillagt
the jordstycken som följande uträkning och Be-
skrifning förmäler.
[Under ovanstående text följer en tabell med beskriving av varje hemman/gård i Karstu by. Avskrift gjord endast av gårdens namn, storlek och dess ägare.]
No 1
Hämmilä 1 1/3 mant. skatte 5 str
3 1/2 alnar jord innehafwes af Rust-
hållaren Hindrich Sk[?]ylberg.
No 2
Pohijalain [Pohjola?] 2/3 mant. skatte 3. str
1 aln jord innehafwes af Bon-
den Johan Eriksson.
No 3
Säppä [Seppä] 1/4 mant. skatte 1 1/2 stång
jord Innehafwes af Bon-
den Johan Jacobsson
No 4
Mickola [Mikkola] 1/4 mant. skatte 1. st:
4 1/2 alr jord, innehafwes af
Bonden Johan Andersson.
No 5
Niko 1/4 mant. krono 1. stång
3. alr jord innehafwes af
Bonden Johan Johansson
No 6
Heika 1/4 mant. skatte 1 1/2 stång
jord, innehafwes af Bond-
den Erik Johansson.

bild 6, text sida 1v
No 7
Joenpeldo [Joenpelto] 2/3 mant. Krono.
Rusthåld 3. stånger jord, inne-
hafwes af Capitain Herr
Johan Fabian Nihrberg.
[Under tabellen finns följande text.]
Hwad för öfrigit thetta Karsto Byalag och ägor
angår: så är under synegången befunnit at å-
krarne bestå af then jordmåhn som antecknat
är. Hafwandes Myllyrindapeldo[?] blifwit
enkylt[enskilt] brukat under Hämmilä Rust-
håld, hwaremot grannarne haft Kåtå-
peldo, Latopeldo och Kydepeldo, samt me-
ra jord i Gälipeldo, och har Isolmmenpeldo[?]
äfwen warit en stångfällsåker, hwil-
ka allesamman och nu tagas til jemt
skifte efter hemmanens alnetal, men
alla the öfrige smärre åkrar, äro en-
skilte utåkrar: och ehuru Joenpäldo
Rusthåld finnes ligga innom Karsto bys-
sens Rågång, samt förmäles af gam-
malt skola warit bygt, ther öfrige gran-
narne nu bo, äger doch Joenpäldo nu sär-
skilte åkrar, och säges tegarne wara sam-
manbytte, så at thetta Rusthåld nu me-
ra icke äger någon stångfalls[-]åker-
jord med sine grannar, uti först
nämbde åkrar; men ängarna som
enligit förestående uträkning för
stångfallsjord äro antecknade, fin-
nas alt wara brukade i tegskifte,
emellan alla hemmanen.
   Enskilta ängar finnas och under går-
darne, doch med någon olikhet mot alne-
talet, i synnerhet för Rusthållen, så at
Hemmilä är lidande uti Rödjor 3 5/8 P.r[?]
hö, som wid jämn fördehlning borde ut-
gå ifrån Joenpäldo, hwilket Herr Ca-
pitain Nihrberg icke will medgifwa,
fast och under hans Rusthåld befinnes
then öfwerskattsjord, som afräkningen
utwisar: och althenstund Kyndalho[?] äng,
som Joenpeldo brukar är wälväxande,
och utgiör jemte the öfrige ängarne öf-
werskottet, ty upwisar Herr Capitain-
en af framledne häradshöfdingen
Nicolaus Rinius den 17. Martii 1682.
utgifwen dom, som förmäler, at then-
ne äng, blifwit återdömder ifrån Öf-
werste Lieutenanten Rennerfeldt under
Karsto [och alltså Hemmilä?], och som ängen warit häfdad under
Joenpeldo allena, så tror Herr Capitain
at Hämmilä theruti icke bör äga någon
dehl, hwarvid thette Rusthålds innehafware
anmärcker, at som han är i wärckelig
saknad af sin rätta ägolott, och Joenpäldo
är samfält granne, herarunder ei kan swa-
ras mera än thes andehl efter 3. stänger,
hwaremot Hämmilä Rusthåld tilkommer
jord för 5. stänger 3 1/2 aln, ty bör alt uplåtas
til dehlning, hälst thet ei är någon rättwisa
at Joenpäldo besitter höland 26 11/16 Parmar[?]
när Hämmilä har allenast 35 7/16 Parm[?],
och må sedan Hämmilä få Kyndalho[?]
eller någon annan äng från Joenpel-
do, hälst nu så inhägnat är, at rödning[-]
land som kan fylla alla grannarnes
brist icke gifwes på skogsmarcken.
  I thenne Karsto by har Hämmilä Rust-
hållaren skifte sökt, öfwer både skog,
äng och åker: och som ändamåhlet bordt

bild 7, text sida 2
wara at få alla et hemmans ägor i möjeli-
gaste måtto sammandragne; Ty kunna the
både stångfals och enskilte åkrar och ängar
som ligga närmast intil och nordan före
sidstnämbde Rusthåld icke skiljes therifrån
hwaraf följer, at mera stångfalsjord til-
faller ale fem hemmanen som ligga tilsam-
mans emellan hwilcka stångalsåkrarne
äro så jänkade, at Kåtåpeldo som pröfwes
wara then bästa jordmåhn, är samman-
slagen med Wanhapeldo[?], whilcken är swa-
gare lera; och blifwer således thesse åkrar til-
slagne Heika[?] och Rikus[?] hemmanen, hwilcka och
få Kydypeldo[?] emot the utåkrar som Hämmi-
lä blifwit pådelte, thermed och thetta Rust-
hålds innehafware förklarar sig åtnöjas,
ehuru hans ägolott mer än grannarnes, kom-
mer at bestå i åtskillige smärre åkrar och
ängar, hälst Rusthållets ägolott efter belä-
genheten ei annorlunda til enskilt kan
utfalla.
   Pohjalainen [Pohjola?] hemmanet, som utan något
mera obyte, än at Rusthållets Dragone
åker tages på lotten, emot twenne andre
enskilte åkrar, behåller sina förr inne-
hafde utåkrar, är för stångfalls åker-
jorden tilldelt i Wälipeldo mäst god jord,
och Latopeldo[?] såsom något swagare lägges
thertill, tå[då?] Säppe hemmanet, som och blir wid
sina gamla enskilta åkrar, får hela sin
stångfals åkerlott i Wälipeldo, äfwen
så och Mickela hemmanet, som och i thenne
åker får ärsättning för afträdnade
utåkrar, hwarwid är observerat at Rohja-
lamen brister 3. kap.r Säppe[?] 7 9/20 kap.r och
Mickola 2. kappor, ther af Hämmilä, som
til Pohjalain[?] afträder en bättre utåker,
Dragon åkern niuter 5 7/8 kappa, och Heika hem-
manet som innehaft minsta utåkrarne 7 3/10 kapr
til någon liten förbättring på sin lott; och
som HämmiläRusthåld af nyo i Myllyrinda[?][-]
peldo upbrukat 12. kappors land, ty är thetta
nybruk och så mycket mera ansedt för en-
skilt, som Rusthållet annars har litet åker-
jord, för sitt alnetal, warandes thesse 12.
kappor intagne uti stångfals åkerjorden
under 3e[?] Graden i sidstnämbde åker.
   The små åkertäppor och hållnes[?] som fem
hemmanen hwilcka bo tilsammans inhäg-
nat på sine Tomter, och hwarigenom åbyg-
nadsplan blifwit mycket trängder, hwilcken
och annors är lågländig, äro lemnade
at tilhöra Tomterne, och är i thesse täp-
por sådan särskilt jämkning förrättat, at
en hwar fått lott, doch som icke är bygt i god
ordning och ingen will häfwa sin byggnad,
så har någon mera ordentelig indehlning
härwid icke kunnat winnas.
   Widrörande härnäst stångfalls ängarne
så åro the samma ei allenast öfwersedde och
synte, utan och om höafkasningen på thet no-
gaste undersökt, hwarwid befunnits, at Laha-
denpärä[?] och Kajolanitu[?] äro någorlunda wä-
xande, allenast betande icke förderfwar gräs-
wallen och bära thesse ängar någorlunda godt
höslag. Rueistonsuo[?] är til största widden
sänck och måsgången, samt mager ängeswall
warandes långsmed skogsbredden någon
bättre wäxt. Kerto och Rati intu[?] är och hel
swag gräswall något sänck, och bär således
efter widen rätt ringa hö af mager starr,
mot södra ändan tåtulblandat[tåtelblandat]. Hinhtnie[?]-
mi är bättre wäxande äng särdeles når-
ra dehlen, ther bäcken löper igenom ängen,
och är äfwen höslaget i thenne äng finare
starr Tåtulblandat. Koiwisto[?] kan säjas
wara then bäst wäxande äng i thenne
by, särdeles ömsesidor om bäcken, mitt
uti ägne, och åt wästra ändan, men mot
södra kanten, är och thenne äng sämbre
måsbunden starrwall, finnes til någon
dehl wara nyligen rödjader, och är nu
mästadels slåter. Talerisilda[?] och Sufrisilda[?]
ängar äro mot bäcken någorlunda wäl-
wäxande, men åter åt skogsbacken är än-
geswallen mera torr, bära Tåtulblandat
smått starrhö, och är Talwisilda[?] som räk-
nas skiäligen en Byssens medelwäxte
äng något bättre än som Sufwisilda[?].
Nitaro är til en dehl god och wäxande
äng, särdeles längs med bäcken, och söderom
et i öster och wäster löpande dike, men
i wästra ändan är åter Kiällsprång
och dels någon sänka, såsom och på några
ställen litet skog, warandes södra kanten
af ängen torrländig, och bär således Tåtul-
blandat smått starrwallshö. Käckhiuhta[?]
är och någorlunda ängeswall, en dels torr-
ländig, och en dels åter något sidländiga-
re. Alhonpä[?] som Joenpaldo blifwit på-
fördt är af medelwäxte äng, kastar af
sig Tåtulblandat starrwalshö, och fin-
nes mot nårra ändan wara här på
något skog, warandes then andehl, som
hemmanen tilfallit någon sänk, och myc-
ket skoglupen. Ängesstycket Ajox[?] Lit.n[?]
är torrwall wäxande gådt höslag och har
för thetta blifwit brukat mäst i hopstyc-
ken, men hörer doch under stångfället.
   Sedan behörig werdering föregått öf-
wer thesse ängar, så at alla thervid
icke haft något at påminna, och åborne
gemensamt medgifwa, at alla the öfri-
ge smärre och större ängessycken blifwit
höfdade enskild, är befunnit at Joen-
peldo Rusthåld innehafwer thet öfwer-
skatt i åker och äng, som uti repartiton
blifwit infört; och som Herr Capitain
Nihrberg bestrider, at til skifte uplåta
the enskilte ängar, som innehafwits,
med förmälan at the äro upodlin-
gar på utmarcken, hwaremot öfrige
grannarne kunna hålla sig til röd-
ningsland, ty är slik lägenhet efter-
frågat, hwarwid synt blifwit, at på
södra sidan om Hauklammi[?] Träsk,
finnes et stycke skoggångit kiärr, som synes
genom dikande och rödning kunna blif-
wa äng af wid pass 1 1/4 Parm[?] afkast-
ning, hwarutom Herr Capitain Nihrberg

bild 8, text sida 2v
anmärker at Papin[?] alho[?] kiärr skulle kunna
giöras mera fruchtbart än til then under
Hämmilä uptakne höafkastningen, som här
och ther sankast wid laggarne; men som
thetta kiärr befunnes mycket mäslupit[?]
och sänkt, warandes släten mager måssa,
hwarwid om någon förbättring skulle skie,
kostnaden synes öfwerstiga nyttan, ty pröf-
wes thetta kiärr utom thet hö som theraf
redan är uptagit icke kunna anses för tien-
ligit, eller mot Joenpaldo utängar swaran-
de rödningsland; och som Byamännen anmärckt
at på Joenpäldo sidan af marcken i Mättensuo[?]
finnes sådan lägenhet til rödning, som emot
kiärret wid Hauklammi[?] Träsk swarar,
ty böra thessa rödningslägenheter wid skogens
skiftande komma at swara emot hwarandra,
men icke wara ärsättning för brukbare öf-
werskatts[-]ängar, som Joenpäldo nu innehafwer.
   Härwid är och efterräknat hwad rödnings[-]
lägenhet borde gifwas, så i åker som äng, innan
Joenpäldo wore berättigad til öfwerskottet,
och som thetta Rusthåld på tre stänger innehaf-
wer åker öfwerskott fyra tunnor 13. kappor,
och höland när åker och ängeshö öfwer alt är
räknat 6 457/720 Parm[?], ty borde theremot för Häm-
milä och öfrige grannarne, som utgiöra fem-
ton stänger wara lägenhet at tilbruka 22. t.r
och 1. kappa åker, samt 32 9/16 Parm[?]land äng,
hwartil utrymme icke gifwes, hälst hwad
ängen angår.
   Hwad nu thetta angår: så aldenstund Joen-
peldo i åker för thetta är skild ifrån andra
Karsto hemmanen, och hafwa ei heller byamännen
på åker öfwerskattet giordt särdeles talan, ty
blifwer then åker, som thetta Rusthåld innehaft,
thet samma och nu påfördt: och som twist yppes
om Kyndalho[?] enskilta äng, om och huru wida then
samma bör anses wara tildömd, Karsto alla gran-
narne, eller Joenpäldo enskilt, Ty är wäl en
hwar nu wid skiftet til godo beräknat så mycket
enskilta ängar som innehafwits, hälst ingen
ännu lagliga sökt sin granne för öfwerflöds
inhägnad, och lemnas til behörig domstols
utlåtande, om och huruledes Hämmilä af Jo-
enpäldo må få sin ärsättning, emedan röd-
ningslandet wid Hauklammi[?] träsk skiäligen
synes böra tilfalla Heika[?] och Mickola[?] hem-
mans åboerne, som äga the minsta rödjor.
   Härefter äro nu ängarne utdelte på sätt som
förestående uträkning utwisar, och som storskif-
tet icke lägliga kunnat utfalla, utan at sam-
manslå äfwen the ägnesstycken som beqwäm-
ligare kunna tilhöra et hemman, ty har och
Joenpäldo enskilta ängar Isohuhta[?] och Tulwi-
tie[?] blifwit tillagde andre grannarne, hwar-
emot doch thetta Rusthåld niutit full ärsättning
i stångfallsängarne, och Hämmila enskilta
äng Ondelax[?] som icke kunnat skiljas från Joen-
peldo, uti hwars skog thenne äng blifwer be-
lägen, och som therpå äfwen hafwits afseende,
at en hwar af grannarne måtte få något af
then bättre, och en dehl af sämbre änges-
wallen, ty hafwa hemmans delarne icke
med allone[?] kunnat dragas under et stycke.
   Skogs Råskilnaden omkring Karsto by är
och uti närwaro af samtelige thenne
byssens åboer och omliggande gran-
nars upgången, och hwarwid Råmär-
ken befunnits af följande beskaffenhet.
Först är börjat på then sidan Ratis byss[en?]s
ägor wedertaga och infunno sig alt therföre
Herr Fältwäbelen Petter Graf, som inne-
hafwer Boställe i thenne by, samt åboerne
Johan Sipilä och Henrik Pakanen[?]. Och som Råstrecket
bör taga sin början wid bäcken ther Karsto
byssens äng Puristensuo[?] möter emot Ratis
äng, ty är efterfrågat om härstädes kan wisas
någon lagder Rå, hwarwid Karsto boerne
swara, at en Påla Puristonstolpa[?] benämd
skall warit wid bäckbranten för Råskelnad
nedsatt, men then samma nu mera icke fin-
nes, så hålles ängesskilnaden No 1. för thet rät-
ta stället, herarifrån skogs Rålinien bör utlöpa,
hälst skogen therefter blifwit häfdad, och
ehuru Ratis boerne härmed icke wela
wäl åtnöjas, är doch skilnaden utsatt,
efter Karsto byarmännens anwisning, e-
medan någon närmare uplysning på Ra-
tis sidan nu icke kunnat meddelas.
   Och som åboerne ömsesides äro therom
ense at på
No 2. Laviamäcki [...mäki?] bör wara Rå, hwarest och Karsto
boerne på et högt berg uperist en tämmelig
stor Jättkastsamling i hwilcken stenhög mitt
uti är en grop, och hwar inwid finnes en
i barckader[? bark...?] furu, ty kan icke ungås at
anse thetta röse för Lawiamäki[?] Rå, hwar
intil Rå[-]linine ifrån Piristonsuo[?] bör dra[-]
gas, uti en räter linia, efter hwilcken
Linie en ända af Ratis åker blifwer
inpå Karsto marck, therwid sidstnämbde
åboer anmärcka at thenna åkerdehl woro
instängsel af Karsto marck, hwilcket förme-
nas kunna bewisas, men å Ratis sidan
bestridas som antecknas, warandes icke all-
then widd som åkergierdesgården inhäg-
nar upbrukad åker, utan en dehl skogs-
backar, samt någre små ängesfläckar.
   Ifrån Lariamäki[?] Rå utwisa Karstu [ej Karsto!]
byamännen åtskilnaden bör gå til
No 3. Mickelpyky, som är et wäl sammansatt sten-
röse af större och smärre stenar, på et intet
icke särdeles högt berg 370 alnar nordanom
Mickola[?] hemmanets Pitkenitu[?] äng, och
som Ratis ägor ändas och Oitla[?] skog weder-
tager wid thenne Rå, ty äro och nu tilstädes
komna sidstnämbde byss åboer Erik Eriksson och
Anders Hindersson, hwilcka jemte Ratis och Kar-
sto byamän ärkiänna then nu upwiste Rån för
ostridig, hwarifrån skilnaden emellan Karsto
och Oitla enigt upgifwes i en räter linia til
No 4 Walleriw[?]aka som är en stor sten i södra
hällningen af en hög och stenig backe, wa-
randes på denne sten för Rå samman-
lagde 13. stycken smärre stenar. Härstädes
ändas åter Oitla skogsmarck och Talpela
ägor wedertaga, hwarföre och thenne bys
åboer Thomas Thomasson Juti[?], och Johan
Bäpsän[?] äro härwid  hörde och tilstädes, samt
iemte Karsto boerne förmäla at Maikala
skogsmarck med en Udd skall stöta inpå
Walteriwaha[?] Råstället, som och är belägit
140 alnar nordan om Hiukonlammi
Träskändan, kommandes Råskilnaden
at gå emellan Karsto coh Talpela uti en
räter sträckning til
No 5. Lakimäki Råställe, som är lagt på et högt berg
och består af en hel hoper wäl sammanlagde
stenar, hwarest åter Paloniemi[?] Rusthålds

bild 9, text sida 3
ägor möta, och Talpela ändes/ändas, och är skilna-
den härifrån emellan Karsto och Paolniemi
i rätt råstreck til
No 6. Kustinkangari en rundachtig berghympel nå-
got hög, och lik en omstielpter båt belägen nära
söder utmed wägen som drager ifrån Karsto
til Paolniemi, och äro thesse byar widare
rågannar[?] til
No 7. CarlenKalio, en i thesse dagar genom sine/Sine rätts
dom faststälter Rå emellan thesse byar
och Outamo Rusthåld, samt Kajola hemman,
warandes och af domhafwanden widhål-
len sin/Syn nedsatt med en hiertesten af 1 1/4
alns högd, och fyra ther omkring lade, samt
wäl omskalade stenar på låg berghälla
belägne.
   Herr Capitain och Riddaren Otto Mauritz
Jägerhorn såsom ägare af Paloniemi har
och härwid förklarat sig anse redan be-
skrefne trenne Råer för richtige och gam-
la skiljemärcken; och som Kajola skogsmarck
härifrån kommer at åtskilja Karsto, ty
är och nu tilstädes berörde hemmans å-
bor Johan Christersson, och upwisar en härads[-]
dom af d.n 30. Martii 1732. hwarutinnan
Råstrecket fastdömmes ifrån Karlenkal-
lio til
No 8. Talvitiensu som icke är något lagt råmärcke
utan en dåld i Träskstranden, ther winter
wägen går neder på siön; och stadgas äf-
wen i thenne dom, at om Kajola kunde
bewisa häfd på någre ängar öfwersagde
Råstreck, skulle the samma förblifwa
wid Kajola, warandes nu wid Råstrec-
kets upgående befunnit, at Kajola, i Kajola-
nitu[?] äng bergan/borgar[?] höwäxten intil et ige-
nom samma äng löpande dike, samt åt öster
längs med winter[-]wägen, hwarpå Karsto
åboerne giöra någon talan, emedan Råstrec-
ket går öfwer diket på Kajola sidan, hwar-
jemte en åkertäppa wid thetta hemman,
och trenne små åkerstycken utmed Träsk-
stra[n?]den äfwen äro innom Karsto Råstreck,
doch som Kajola åboen med Skattläggning
af d.n 10. Januarii 1729, wisar at sagde åker-
stycken äro hemmanet pårefwade för 8.
Kappors land, ty lemnas thetta alt på när-
mare utrednande wid domstol som we-
derbör.
   Ifrån Talwitiensie[?] bör Råskilnaden wi-
dare gå til
No 9. Pallivaha som är en stor sten eller hympel
af et berg just wid Träskstranden, och e-
huruwäl af the skrifter som Herr Capitain Nehr-
berg innehafwer kan dragas någon anledning
at Råstrecket borde gå härifrån til et Råställe
Läppensilda, weta dock Karsto åboerne icke
gifwa tilkänna hwarest Läppensilda må
wara belägen, utan förmäla sig hållit skil-
naden i en räter Linie från Palliwaha til
No 10. Tironkari No 10. som är en hel liten holma
i Karstosiön, och skall då någre uddar på Kajola
sidan om träsket tilfalla Karsto, hwilka doch
Kajola swedjat, men Wähäsari[?] holmen til-
kommer Karsto by, och har blifwit therunder häfdad.
   Härwid är anmärckt, at emedan Kajola
ägor icke komma at sträcka sig til Tironkari[?],
utan skall Outamo Rusthåld förr afskiä-
ra Kajola, ty har berörde Rusthålds inne-
hafware blifwit inkallad, at lemna
beskeed om Rågränsen, men som han sig ick
infunnit, ty blifwer och dhet anteckenat,
samt Råstrecket utsatt efter then utwisning,
som af Karsto boerne är lemnat.
   Härnäst förekommer nu Råskilnaden
emellan Karsto by och Kaukola, och äro altså
sidstnämbde byemän nämb. Johan Lassila[?], och
Jacob Keimo[?] närwarande, samt upwisa först et
grefwe hogenskild Bielckes och Knut Knutssons
Konunga Råfsts[?] dombref af d 31. Maii
åhr 1564 hwarutinnan för Råmärcken
thesse byar emellan fastställes, Pichtpätäjä9[?],
therifrån til Ridankallio[?], och så til sto-
ra furun, samt så til Orawaniemi[?],
i anledning hwaraf
No 11. Oravaniemi som är et litet näs och kullig
backa blef upwist, hwilcket och af Karsto bya-
männen för Orawaniemi[?] ärkiännes,
men därom har Herr Capitain Nihrberg
welat förmera någon twist hwarest
sielfwa Rå[-]puncten borde wara, emedan
thetta när innefattar någon bredd, och
har Herr Capitain förment, at sielfwa
södra udden, eller en ther innemot belägen
liten berghälla borde wara skilnaden;
hwilcket åter Kaukola bestrider: och som
then synes närmast öfwerens komma
med dombrefwet, at Råstrecket infaller
mitt på back[-]kullen, ty är skilnaden och ther-
städes aftecknat, hwarifrån Rågränsen
är uti en räter linia upgånen til
No 12. Isoachte som är en hög och stenig backa wha-
rest emot wäster hällningen och nära utom
Kaukola ängeshag upwises twenne stora
och några smärre stenar, utmed en rutnad
furustubba, hwar öster om tretton alnar i-
från Råstållet, som ärkiännes för ostridigt,
finnes en stor sten, och hålles thetta Råstället
för thet samma som i dombrefwet under namn
af stora furun omförmäles; och hafwa Karsto
grannarne under Rålinien til Ridankallio wid
No 13. upwist en stor sten belägen på en sandmalm
350. alnar ifrån Joenpäldo Dragone[-]åker, hwilcken
förmäles wara hållen för en Rå[-]wisare, e-
huru dombrefwet icke någon derom för-
mäler, och Namngifwes thenne Råsten för
Raumostenmäki[?][-]wisare, hwilcken och så fast-
mera kan antecknas, som Råstrecket efter
dombrefwet härwid framstryker.
No 14. RidanKallio Rå är någre sammanladge ste-
nar på et litet berg wäst[-]söderom en liten
wäg, och ärkiännes äfwen thenne Rå för o-
stridig, ehuru then icke äger särdeles Rå an-
seende, med förmälan på ömse sigor at Rå-
skilnaden bör härifrån wara uti en räter
sträckning til.
No 15. Pichtpätäjä hufwud[-]Rå therest Karsto, Kaukola
 och Niemis [Niemi], samt som thesse byamän wid han-
den gifwa, äfwen Kohilameni[?] och Herjon[?]-
wassa byars ägor skola tilstöta, warandes
thenne Rå belägen på en Malmås, litet
wäster om et ställe, hwarest äro en dahl o-
rörlige stora stenar, och finnes lagd med
en hel hoper väl samman röste stenar,
som äga Rå anseende, fast icke någon wis-
ning i wäderstreck, härstädes äro nu och
Niemis åboerne, hwars skog sammanstöter
med Karsto, tilstädes komne, Nämb. Abram

bild 10, text sida 3v
Johansson Malla, Johan Johansson Oino,
Isak Johansson Kulcka, och Simon Jacobsson
Matlen: och althenstund Rågången
emellan Karsto och Niemis medgif[-]
wes böra gå i en räter Linie och u-
tan någon medelrå til Kåtalehäd[?]
Råkälla, hwarest och Myllykylä[?]
ägor wedertaga, ty är mätning
först häremellan förrättad, hwar[-]
efter sidstnämbde byemän äf-
wen [ordet "äfwen" igen och överstruket?] tilstädes kommit,
nämbligen fändrichen Wälborne
Herr Jacob Gustav Munck, som i
thenne by innehafwer Boställe,
och Jacob Hindersson Isopouso[?], Jo-
han Olofsson Lätta, Erik Matsson
arfwe/Arfwe, samt Erik Larsson Wähäpouso[?].
   Härstädes har wälbemälte herr
fändrich upwist et lika ljelande [gällande?] elom[?][-?]
bref med thet som här förut är
förmält af Kaukola åboerne
upgefwit, hwaraf äfwen befin-
nes, at Råskilnaden emellan Kar-
sto Niemis och Myllykykä fast döm-
mes ifrån Puhtpätäjä til Kåta-
lähäde, och så rå rätt/rårätt til Kolmen-
joenhara; I andening/anlening häraf äro
alla byamännen therom ense at
Kåtalähäde bör wara Råställe,
Men twist finnes i så måtto yppas,
at Karsto upwisa en Kiälla wid
No 16. No 16. som the hålla för Kåtalähäde-
Råkiälla, och Niemis med Myllykylä
No 17. upgifwa åter wid No 17. en annan
kiälla med förmälan at then sam-
ma är then rätta Råkiällan, hwil-
ken befinnes belägen uti en låg-
ländig granskog eller kiärr, och är
en märckelig och stor kiälda å sex
alnar bredd, warandes Karsto up-
gifne kiällan belägen nära nårra
bredden af Niemis äng, in emot Mal[-]
men eller backen, är och en något stor
kiälla, och som dombrefwet förmår
Råstrecket bör gå rätt fram til
Kolmenjoenhara, ty förmäler Herr
fändrichen Munck samma ågren
No 18. wara wid No 18. whilcket åter
Karsto boerne bestrida, och upwisa
No 19. Kolmenjoenhara wid No 19. hwa-
rest en liten bäck sammanlöper
med then större bäcken, och gifwa Kar-
sto boerne thetta ställe namn af
Kolmenojanhara, hwarwid Herr
fändrichen Munck anmärcker,
at emedan uti thet åberopade dom-
brefwet står Kolmenjoenhara som
betyder ågren, och icke Kolmenojan-
hara, som åter är dikesgren, ty an-
ser Herr fändrichen Myllykylä
upwista ställe, wara så mycket me-
ra rätta råstället, som therstädes
werckeligen sammanflyter åar,
eller större wattendrag, än som på
thet rum Karsto byamännen utwist.
   Wid eftersynande och utwisning
är, befunnit at Myllynkylä häfdar
ängarne på Norra sidan alt efter bäc-
ken, ifrån then af Karsto utwiste
No 20. bäckesgren til No 20. hwarest in på
Nitaro ängen, och är en bäckesgren, och
ligga Karsto ängar långs med samma
bäck på södra sidan, och förmäler nu
Herr fändrichen, at diket som går
No 21. ifrån No 20. til No 21. är af Karsto
åboer i senare åren upgräfwit, och et
stycke af Myllynkylä läng söder utmed
diket, hwarest är god och wäxande
ängeswall intagit hwilcket Herr
fändrichen [Munck] med flere witnen tiltror
sig kunna utreda och bewisa at Myl-
lykylä bergat ängen, tils Herr Capitain
Nihrberg under thet han warit innehaf-
ware af fändrichs Bostället i sidst-
nämbde by, och tillika ägt Joenpeldo
Rusthåld, tilkommit en förening
om thenne änges skilnad, hwarme-
delst häfden blifwit dragen under
Karsto ifrån Myllykylä, och påstår
Herr fändrichen at berörde förening
skall finnas hos Herr Capitain Nihr-
berg, whilcken på efterfrågan nu
doch icke är upwist, hwartil Herr
fendrichen will anse för ordsak, at
Herr Capitain utan Regements full-
mächtiges närwaro, til wäga kom-
mit samma förlikning, såsom olag-
lig; men härwid har Herr Capitain
upgifwit et utdrag, af härads[-]Rät-
tens Protocoll, för några år sedan
utfiwit af Herr Häradshöfdingen
SacKleen[?], hwaruti thenne förening
om änges[-]skilnaden åberopes, och til
efterlefnad stadsfästes, hwilcket Herr
fendrichen MuncK anser wara
skiedt Myllykylä til skada, dock blif-
wer skilnaden wid then dehlning, som
nu förehafwes, såsom af Rätten påbu-
den, efter omförmälte dike uptagen,
hwilcket dike drar watn [vatten] ifrån
Kåtalähäde Kiällor och Kiärret
där omkring, hwarest och gifwes åt-
skillige större och mindre Kiällor,
utom the twenne som för Kåtalä-
häde äro upviste.
   Niemis byamänner hwars Rå-
gräns med Myllynkylä utlöper,
ifrån et af them nu upvist råmärc-
No 22. ke wid No 22. giöra med sidstnämbde
by therutinnan et at Kåtalähäde
bör wara Kiällan som under No 17.
är upgifwen, hafwandes Niemis en
änges[-]rödja, som härstädes gränsar
mot Myllynkylä äng, och betyga Nie-
mis boerne sig brukat marcken in[-]
til dhen å theras sida upwista Råkiäl-
lan, samt efter en räter linie therifrån
til Puhtpätäjä, och som annan Kiälla af

bild 11, text sida 4
en räter Linie ifrån Mickelpyty[?] Råstäl[-]
le til Myllyrindapeldo[?] åkerhörnet af-
skild, ifrån the smärre hemmanen, i
hwilcket åkerhörn, wäl och kiänbart,
sammanlades et stenröse, som beteck-
25. nes med No 25.
   Skillnaden för Pochjalainen hem-
manets skogs andehl utlöper ifrån
No 18. åkeren No 18. och går rätt fram til
No 27. Tåget/Taget No 27. samt widare med wägen
som löper til byn emellan Latopaldo
och Märapäckikoppeli[?]; och som thetta
hemman på södra sidan gränsar med
Joenpeldo skogslott, ty är skiljegår-
den wid Julckajoenpeldo[?] antagit
No 28 för skilnad, och therwid No 28. samman[-]
lagt en stenrå som wisar Linien til
No 29. No 29. som är en liten höger berghympel
österut med Ondelux[?] ängeshaget, hwarpå
sammanlades en Rå af fem stycken ste-
nar från whilcka Joenpäldoo skiljes med
Pochjalain[?] til Raumostenmäki.
   Thet skogsstycke, som åtföljer Hämmila
Rusthållets ängar, afskiljer sig igen om
en Linie från Pitkesilda, som är en gam[-]
mal Bro öfwer ängeswallen emellan
No 30. Alhempä  och Kouwisto ängar wid No 30.
samt Ridankallio Råställe, och följer
sedan Hämmilä med Kaukola Rå-
No 31. strecket 430. alnar til No 31. hwarest
och Kiänbart[?] Råmärcke sammanläg-
ges, tädan skilnaden med Joenpeldo
No 32. skog at/åt Puhtpätäjä[?] går til No 32. hwa-
rest är en stor gran stående, ther
Nitaro[?] och Sufwisilda[?] ängar åtskiljas,
 och hwilcken gran nu äfwen utmärcktes.
   Pochjalainen[?] hemmanets skogs-
stycke wid Lakimäki Råställe af-
skiljer sig efter Charta[-]ritningen
och skulle thenne marck lägligast
warit för Rusthållet Hemmilä,
men som förstnämbde hemman,
tå icke fått någon Timmer och torf-
skog: Hämmilä Rusthållets stora
skogsdahl, theremot synes innehål-
la mindre swidje[-]lägenhet, ty
är til nödig jämknings win-
nande i skogsförmånerne skogs-
stycket wid Ridankallio Hämmi-
lä tilslagit, hwarmed och thesse
twenne åboer, som thenne indehl-
ning kan angå, förklara sig nögde.
   Härwid anmärckes äfwen, at Häm-
milä Rusthåld, som synes fått nog
berg uti sin skog, blifwen läm-
nat Pappinalho Kiärr endast för
then höafkasning som antecknat är
i uträkningen, och thet i afsicht på
skogslotten, ägandes thetta Kiärr
ingen skog, men kan wara något
Mulbete.
   The skogsuddar, som råstrecket in-
tager på Kajola[-]sidan om Karsto Lax,
samt Wähäsari[-]holma, äro oberäk-
nade wid thenne dehlning, och Am- [Äm-?]
nas tils närmare utredande kan[-]
skie om Läppesilda Rusthållets läge,
hälst thessa uddar åro af ringa wär-
de, och säja äfwen Karsto boerne,
at Kapola åboern nyttiat the samma,
men icke holmen, hwarwid är litet
fiske, hwilcket äfwen som fiskewat-
net i alt öfrigit uti Träsket förblif-
wer samfält och nu odelt.
   Karstu byamännen som hafwa an-
tagit på sine ägor en smed och säja
sig hielpt til at för honom upbygga
hus, wid Joenpäldo Dragone Torp,
wela nu at thenne för byn nödige
handtwärckare må få behålla then
inhägnad, bestående af någre ny-
brukade åkerstycken, och litet swe-
dieskog, som han innehafwer, hwilc-
ket och för then skuld, therwid för-
blifwer, och är således thenne in-
hägnad, som then nu finnes stängd,
icke beräknat på Joenpäldo an-
dehl, utan anses för byssens sam-
fälta.
   För byssens soldat hafwa åboerne
upbrukat någre åkerfläckar wid
Torpet betecknat med Lita A. hwil-
ka och lemnas i sitt förra stånd.
   Således wara synt skiftat och af-
giordt intyges Karsto dn 1. September 1764.
Hans Fattenborg.

bild 12, text sida 4v
Karsto blifwit påstått, ty blifwer nå-
gon skog stridig emellan Karsto och Nie-
mis; warandes thet mästa af then
jord, som åter Karsto och Myllykylä
wela omtwista ängar, ther utinnan
häfden nu så mycket mera måste an-
ses, som then utinnan ingen Laga Rätte[-]
gång är börjat.
   Ifrån Kolmenojanhara[?] som the Kar-
sto boer upwist wid No 19. åtskiljas
Karsto och Myllynkylä ängar, alt
No 23. med watnet eller bäcken til No 23.
hwarest Karsto höbergning sträcker sig öf-
wer bäcken intil en i många Krök-
ningar löpande liten däld, som åter
kommer tilsammans med en bäck
No 24. wid No 24. hwarifrån wattuferden
giör åtskilnad emellan Karsto och Myl-
lynkylä ängar, intil Råskilnaden
No 1. wid Pyristensuo ängesändan.
   Sedan Karsto byssens skogsmarck
således blifwit afskild ifrån näst-
gränsande grannar, är then sam-
ma til sin godhet och skogwäxt ta-
gen under öfwerseende, hwarwid be-
finnes, at mäst hela skogwidden består
af swidjelands jordmohn, fastmer och
mindre stenbunden, och gifwes therpå
rätt ringa dugelig Timmerskog[.?] Wa-
randes thet bästa som til timmer
kan tiena tilfinnandes emellan Pa-
loniemi rågräns och Papinalho, samt
wid Ratis råskillnaden, och i öfrigit långs
med stranden söderom Joenpäldo, hwar-
utom här och ther gifwes någon tall-
skog, och kan härwid wara at anmär-
kas, at skogen på östnårra sidan om
byn och omrking Hiukonlammi träsk
är något berg blandat, hwaromkring
och gifwes litet Timmer.
   Härnäst är hela skogens widd ut-
räknat och befinnes med alla skogsbackor
som gifwes i åker och äng, hwarwid
twistmarcken som antecknat är med
Niemis blifwer såsom stridig uteläm-
nat, innehålla Twå Tusende Siuhundrade
Siuttiio fem Tunneland, hwaraf
belöper för
[följer en tabell]
I anledning af thenne uträkning äro
hemmanens skogslotter, efter thet be-
lägenheter fordrar utsatte och som Häm-
mila Rusthåld icke kan skiljas ifrån then
marck, som omkring thes åkrar och ängar öst-
nårrut ifrån gården är belagen; altså til-
slås af thenne skog, hwarpå pröfwes och finnas
så mycket Timmer och granskog, som för
alnetalet sig belöper .....772.24 4/9
   Wid Talvisilda och Sutvisilda än-
gar föreslås för Rusthållet en
marck, bestående mäst af god swi-
dieskog, samt kan lägliga åtfölja
Rusthållets ängar, och innehåller ....88.
s. [summa]..........860.24 4/9
Pochjalainen[?] hemmanet til-
deles gent[?] för then hemmanet til
detta åkeren och ängen des skogslott,
på hwilcket stycke icke gifwes något
Timmer eller granskog, utan består
af swidjeskog med Biörck...........407.6 2/9
   Härtil lägges af marcken wid Palo-
niemi rågränts et stycke skog som in-
neslutes af Pappinalho Kiärr, och en
derifrån til Haukamain Nitu löpan-
de bäck och däld, som sluter sig til Pa-
loiuemi[?] Rågång, och synes på thenne
skogstract wara så mycket Timmer
och granskog som på detta hemman
kan belöpa, hwarigenom jämnwicht
i skoslaget för hemmanet tyckes så-
ledes såsom enda utwägen wara
wunnen; warandes härwid at
anmärckas, at emedan hemma-
nets skogslott närmast byn finnes wa-
ra mäst uthuggen, ty åtföljer thenne
andehl en förbättring af 8. tunnor,
hwaremot hemmanen Säppe Mikela,
Niko och Heika, hafwa en lika brist,
och innehåller skogssycket wid Pa-
loniemi Rågräns.........88.
s[summa?]..........495.6 2/9
Säppe Miekola Niko och Heika
hemmanen, som alla fyra äro mäst
af lika storlek, äro efter hem-
mans åboernes begiäran lem-
nade i skogslott tilsammans, e-
medan thesse hemman tå lägli-
gast mot Ratis råskilnaden kun-
na äga något timmer och granskog,
och är thenne marck i storlek....955.17 1/3
Joenpeldo Rusthåld som för thette
häfdat skogen närmast omkring
gården och åt Orawaniemi, tilde-
las och nu thenne skog, som inne-
håller godt och nyttigt swedjeland,
hwarpå och giwes här och ther
i synnerhet långs med siön Tim-
merskog, och thet för...327.24.
   Härtil lägges skogen åt Pichtpä-
täjä Råställe, hwilcket jordstyc-
ke är til mästa delen god swedje-
skog, och gifwes här äfwen litet
gran och Tallskog, hafwandes
Herr Capitain Nihrberg och förkla-
rat tig nögder, at på sin skogslott
taga thetta stycke som innehål-
ler utom [ordet "utom" igen och överstruket?] twistiga skogs-
stycket med Niemis.....134.24.
s[summa]...........462.16.
Efter thet hemmanens an-
dehlar i skogen således blifwit utsatta,
äro skilje[-]linierne och utmärckta på
sätt som af ritningen förmäler:
och blifwer Hämmilä Rusthåld genom

81
Hej igen,

I länken, som (du) Åke lade upp i det här diskussionsämnet den 2022-06-10 kl 19:01, till information om Petter Beckmans svärfar Johan Thorwöste d.ä. (länken finns även här nedan), står bland referenserna (Viitteet) "22.10.1685 f. 559 (Till Bergz Collegium om dhen turbation som Brukzförwalterne Billsten och Torwesten skole tillfoga Öfwersten Wellingk på Eknäs gårdz lägenheter)". Eftersom jag undrar var denna Eknäs gård låg/ligger tog jag fram Bergskollegium, Huvudarkivet (o) AI:25 (1685) och skrivelser gjorda den 22/10 1685 (börjar på sidan 985), men tyvärr hittar jag inte den refererade texten. Är det någon som kan hjälpa mig?

Hoppas det går bra att ställa frågan i det här diskussionsämnet, även om den snarare rör "geografi" eller "tillvägagångsätt".

Länk: https://akatemiasampo.fi/en/people/page/p582/table
Länk till ovan nämnda Bergskollegium 1685-10-22: https://app.arkivdigital.se/volume/v884545?image=5380

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: På kartor har jag hittat ett Eknäs ett par mil sydost om Åbo och ett annat Eknäs (Tamminiemi) 1,5 mil norr om Borgå.

82
Ekestubbe / SV: Ekestubbe
« skrivet: 2022-06-18, 09:36 »
Hej,

Enligt Nylands och Tavastehus fördubblingskavalleris GMR 1678 fanns, vid ryttmästare Hammels kompani och i Borgå socken, rusthållet "Eknääs". Rusthållare där var Catharina Ekestubbe. Var denna Catharina Ekestubbe samma person som Märta Catharina, dotter till Henrik Ekestubbe TAB 2 enligt nedanstående länk (adelsvapen.com).
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ekestubbe_nr_285

Om svaret på min fråga är nej, vem var då rusthållare Catharina Ekestubbes pappa (och mamma)?

Länk till sida i GMR 1678: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029856_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=195%2C576%2C2826%2C1341

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

83
Rennerfelt / SV: Rennerfelt
« skrivet: 2022-06-17, 17:51 »
Hej,

I Nylands och Tavastehus läns kavalleriregementes två GMR 1712 hittas ryttmästare Anders Rennerfält som rusthållare av rusthåll nr 39 (Vivola) under ryttmästare Carl Gustaf Göös kompani, som besiktigades den 31/3 1712 och den 6/9 1712. Eftersom jag har sett, i sekundära källor, två olika dödsår (1705 och 1715) för Anders Rennerfält benämnd TAB 2 i släkten Rennerfelt nr 572 undrar jag om det är han, eller hans son, som avses i GMR 1712. Vid samma kompani och GMR står att fru Beata Liustres arvingar var rusthållare för rusthåll nr 40 (Mäntsälä). Enligt sekundära källor var hon gift med Anders Rennerfält benämnd TAB 2 i släkten Rennerfelt nr 572 och därför misstänker jag att ryttmästare Anders Rennerfält vid rusthåll nr 39 var hennes son, och inte hennes make.

Länk till en av de två sidorna i GMR 1712:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029138_00294#?c=&m=&s=&cv=293&xywh=150%2C1%2C2291%2C1087

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

84
Falkenberg / SV: Falkenberg
« skrivet: 2022-06-17, 15:21 »
Hej,

Vet någon om Catharina Falckenberg, som blev registrerad som rusthållare (rusthållets namn: Mansikaniemi?) åt Carl Ruuts kompani enligt Nylands och Tavastehus fördubblingskavalleris två GMR 1712 (besiktigat 1/2 1712 och 6/9 1712), tillhörde någon av de vid Riddarhuset registrerade släkterna Falckenberg? Jag har inte hittat någon post i "Riddarhuset: Originalgenealogier (4,E,F)" som jag tycker riktigt passar in...

Länk till sida i GMR 1712a:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029138_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=10%2C1189%2C2625%2C1245

Länk till sida i GMR 1712b:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029138_00285#?c=&m=&s=&cv=284&xywh=236%2C1478%2C2187%2C1037

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

85
Titlar och befattningar / SV: Ryttmästare
« skrivet: 2022-06-17, 10:41 »
Tack för svar Eva!

Det föll mig inte in att en militär tjänstegrad/rang kunde användas som titel av en person, som tagit avsked ifrån sin militära tjänst. Det kan nog vara en förklaring åtminstone till en del av de många registrerade rusthållare, som hade titeln ryttmästare i Nylands och Tavastehus läns kavalleriregementes GMR 1712. Jag misstänker att det var en sådan självklarhet att det kan ha varit svårt att tolka min ursprungliga fråga.  :)

Det finns alltså två möjliga förklaringar till de många ryttmästarna:
1) personen var i tjänst som ryttmästare vid ett annat regemente (eller vid ett annat kompani i samma regemente - vilket inte är fallet med berörda regemente)
2) personen hade titeln ryttmästare men hade slutat sin tjänst som ryttmästare, eller möjligtvis som löjtnant

I de fall en person blev registrerad med benämningen "ryttmästare" som tjänstegrad var dess namn alltid registrerade bland officerare vid det kompani där personen tjänstgjorde. En person som inte tjänstgjorde, eller hade tjänstgjort, som ryttmästare (eller möjligtvis som löjtnant) kunde heller inte använda, eller ha fått, titeln ryttmästare. Endast vid kavallerier, och inte vid någon annan typ av truppslag, användes tjänstegraden ryttmästare.

Hoppas jag har summerat informationen rätt!

Vänliga hälsningar,
Jan

86
Titlar och befattningar / SV: Ryttmästare
« skrivet: 2022-06-16, 18:57 »
Hej Lennart,

Tack för ditt svar!

Bara för att bekräfta och för att förtydliga min fråga:

Var den person, som blev kallad ryttmästare, alltid i tjänst vid ett regemente (eller dyligt), eller kunde han bli kallad så ändå (tex som rusthållare utan tjänst vid något regemente)? I Riddarhusets genealogier har jag stött på uttryck som blev kallad ryttmästare, om jag minns rätt under släkten Rennerfelt. En annan möjlig tolkning, kanske, av uttrycket "blev kallad ryttmästare" är att personen var anställd vid ett regemente, som inte var ett kavalleriregemente, men ändå blev kallad ryttmästare av någon anledning. Finns den möjligheten?

Vänliga hälsningar,
Jan

87
Titlar och befattningar / SV: Ryttmästare
« skrivet: 2022-06-16, 10:58 »
Hej,

När jag har tittat i GMR från omkring 1700 har jag hittills fått uppfattningen att ryttmästare var chefer över kompanier (med ryttare). När jag nu tittar i GMR 1712 för "Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente" (citatet är taget från Riksarivets hemsida, men i själva rullan står "Rulla uppå Öfwersten högvälborne h. Anders Erich Ramses Regemente") har jag sett att de flesta kompanier har namn efter olika ryttmästare (som bör ha varit chefer för respektive kompani), men ofta dyker namn på andra ryttmästare upp bland rusthållen(?)/ryttarna vid de olika kompanierna och jag har tolkat dessa ryttmästare som rusthållare med tjänare/ryttare. Jag undrar om dessa ryttmästare var chefer över kompanier vid andra regementen än det ovan nämnda regementet. Besiktningen för GMR 1712 gjordes under krigstid. Har det något att göra med användningen av titeln ryttmästare (dvs eventuell var vissa ryttmästare inte chefer för kompanier)?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

88
Jag slutar aldrig att förvånas över vilken fantastisk hjälp man kan få här på Anbytarforum!!

Stort TACK Åke för all information!!!

Vänliga hälsningar,
Jan

89
Tack Karin för ditt svar!

Vänliga hälsningar,
Jan

90
Hej,

Var kom kommissarie Petter Beckman ifrån innan han tycks ha flyttat till Vitsjö i Estuna socken, där han blev registrerad som arrendator i Estuna mantalslängder 1715-1722? Enligt Estuna födelsebok var han gift med Maria Torvest och paret fick ett barn i Estuna den 25/9 1720. En av faddrarna vid barnets dop var professorn vid Åbo akademi Johan Torvest, som jag misstänker var släkt med Maria.

Vitsjö var på denna tid ryttmästareboställe (Roslags kompani vid Livregementet till häst) och Petter Beckman tycks ha börjat arrendera Vitsjö två år innan byte av ryttmästare (den 20/10 1716 enligt uppgifter i kompaniets GMR 1716 och 1720), men trots försök har jag inte hittat Petters namn vid något annat boställe kopplat till de två ryttmästarna. Den "nya" ryttmästaren, Hindrick Falckenberg, var fånge i Ryssland och flydde därifrån 1715 enligt uppgifter i register kopplade till stora nordiska kriget, och i samma register har jag hittat namnet Petter Beckman på två olika ställen, men min tolkning är att de var två olika personer och att de båda troligtvis var krigsfångar omkring 1714, då kommissarie Petter Beckman flyttade till Vitsjö enligt uppgifter i Estuna mantalslängder (såvida han inte redan var där, men hans namn inte blev noterat i Estuna mtl 1714).

Den 23/7 1721 i Estuna var bla inspektör Erich Bäckman i Vitsjö och madam Maria Torvest i Vitsjö faddrar vid dop av Per Nilsson och Margareta Andersdotters barn Carin i Sjötorpet. Eventuellt kan det betyda att Petter Beckman och Erik Beckman var släkt med varandra.

Den 19/8 1722 i Estuna var bla inspektör Erich Bäckman i Vitsjö och hustru Hedvig Bäckman i Vitsjö faddrar åt "finske dragon Göstaf Achtmans och hust: Anna N. då förtides wistandes på Hwitsjö, dotter Maria".

Den 26/4 1727 i Länna socken i Södermanlands län föddes eller döptes ett barn vars fadder/dopvittne var bokhållare P. Torvest.

Det finns ett par kopplingar till Finland i ovanstående information. Är det troligt att kommissarie Petter Beckman kom därifrån? Ryttmästaren (Olof Skragge adlad Lagerborg), som eventuellt valde Petter Beckaman som arrendator av Vitsjö, hade ett par barn som tycks ha flyttat till Finland enligt adelsvapen.com (har ej kontrollerat denna sekundäruppgift).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

91
Bonde af Björnö / SV: Bonde af Björnö
« skrivet: 2022-06-07, 21:38 »
Ulrica Bonde bör ha bott i Haga i Svinnegarn socken när hon avled 1724.

92
Bonde af Björnö / SV: Bonde af Björnö
« skrivet: 2022-06-07, 21:19 »
Hej,

I vilken socken/församling bodde Ulrica Bonde, gm Hindrik Falckenberg, när hon dog (den 30/8 1724 enligt uppgift i TAB 13 om "Falkenbergske atten under num. 18 och 105 bland Ridders och adelsman" i Riddarhuset: Originalgenealogier (o) 4.E,F, sida 188)?

Länk till sida 188:
https://app.arkivdigital.se/volume/v910849?image=1870

I Riddarhuset: Originalgenealogier (o) 2.B, sida 151b, om släkten "BONDE // GREFVE. NR: 41" står att hon dog 1724, men inte heller där står var hon avled.

Länk till sida 151b:
https://app.arkivdigital.se/volume/v910847?image=2140

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

93
Generalmönsterrullor / GMR Görtz dragonregemente
« skrivet: 2022-06-05, 18:41 »
Hej,

I posten "Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar 14B:1, och i register därtill, hittas "Lieutnant Petter Beckman i Wekaturia" vid "Öfwersten Giörtz" värvade dragonregemente ("Görtz dragonregemente" i registret).

Rör det sig om Georg Heinrich von Görtz?

Finns GMR för detta regemente? Var? Jag har inte hittat det i "Generalmönsterrullor - Värvade kavalleri- och dragonregementen" år 1716.

Egentligen är jag intresserad av en person, som registrerades som kommissarie Petter Beckman (med stavningsvarianter av släktnamnet). Hans namn dyker upp i Estuna mtl:er första gången i mtl 1715 och blir sedan registrerat vid ryttmästare-boställe, som jag misstänker hörde till Roslags kompani vid Livregementet till häst, fram till och med mtl 1722 (varefter dåvarande ryttmästaren, Hinrich Falckenberg, ersattes med en annan person, Gustaf Berendt Hastfert). Vi mönstring av detta kompani den 20/10 1716 lär ryttmästaren Olof Skragge (senare adlad Lagerborg) ha blivit dimitterad och ersatt av Hindrich Falckenberg, som år 1715 flydde från fångenskap i Ryssland (staden Vologda?) enligt ovan nämnda post (sida 25). Namnet Petter Beckman tycks mig inte särskilt ovanligt (det fanns till och med en annan löjtnant Petter Beckman, vid Amiralitets-staten, fången i Ryssland under Stora nordiska kriget), så det kan nog vara troligt att löjtnant Petter Beckman vid Görtz dragonregemente och kommissarie Petter Beckman, som arrenderade Roslags kompanis ryttmästare-boställe, var två olika personer. Jag undrar dock om det rent tidsmässigt finns möjlighet att det rör sig om samma person.

Kommissarie Petter Beckmans namn dyker upp i Estuna mtl:er första gången i mtl 1715 (datum saknas, men troligtvis intygad omkring den 1/2 1715 enligt jämförelse med andra socknar i samma härad).

Löjtnant Petter Beckman vid Görtz dragonregemente är registrerad, utan annotation, i handlingar över krigsfångar i Ryssland, och jag har inte lyckats tolka om detta innebär att löjtnanten Beckman var krigsfånge i Ryssland vid tidpunkten då kommissarie Beckman blev mantalsskriven i Estuna socken.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

94
Estuna / SV: Koludden på Vämlinge ägor
« skrivet: 2022-05-28, 07:50 »
Tack för ditt svar Lennart!!

Vänliga hälsningar,
Jan

95
Estuna / SV: Fornboda
« skrivet: 2022-05-26, 15:59 »
Stort tack Maud för hjälpen!!

Vänliga hälsningar,
Jan

96
Estuna / Fornboda
« skrivet: 2022-05-25, 11:07 »
Hej,

En av mina troliga anor var torpare i mitten av 1700-talet i Fornboda, som jag tror låg på Stjärnholms ägor (i Estuna socken förstås). I Estuna hfl AI:4 sida 131 står både namnet "Tarf" (Tarv) och "Fornboda", men det är också skrivet annan text, som jag inte lyckas tyda (se bifogad bild och länkar nedan). Till vänster om "Fornboda" tror jag det står "el:", dvs "eller".

Min troliga ana hette Anders Hindricksson, fc 1689 och död i Fornboda den 19/9 1766. Om någon vet vem hans föräldrar var, och/eller var han var född  skulle jag bli glad av få ta del av den informationen.

Länk till Riksarkivets version av Estuna AI:4 sida 131:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047357_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=661%2C421%2C1520%2C705

Länk till ArkivDigitals version av samma sida:
https://app.arkivdigital.se/volume/v84713?image=136

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

97
Estuna / Koludden på Vämlinge ägor
« skrivet: 2022-05-22, 08:37 »
Hej,

En av mina anor var torpare i Koludden på Vämlinge ägor i mitten av 1700-talet.
På nutida kartor har jag sett att Vämlinge ligger söder om sjön Erken och att det finns en ort med namnet Koludden norr om samma sjö. Är det denna ort, som avses i kyrkoböckerna från 1700-talet, eller har det funnits ett torp med namnet Koludden närmare Vämlinge?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

98
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2022-05-19, 07:08 »
Tillkommer till den kronologiska listan i mitt förra inlägg (2022-04-07):

I Uppsala läns jordebok 1686 (1686:1) finns i Estuna socken, under rubriken "Frälsehemman hela" (sida 428, Riksarkivets bild 443):

Håff Tomas Andersson

I marginalen intill detta hemman står:
Skattelagt till krone och ansla-
git eftterskrevne Ryttare undher
H. Bredtholtz Compag till boställe.
Ryttaren Johan Mehmer 1/2
Rytt. Jöran Kohlberg 1/4

Länk till sidan i jordebok 1686:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055179_00443#?c=&m=&s=&cv=442&xywh=3183%2C2106%2C3094%2C1434

*********************************************************

I Uppsala läns jordebok 1688 (1688:2:3) finns i Estuna socken, under rubriken "Frälsehemman hela" (sida 2847, Riksarkivets bild 86):

Håff Tomas Andersson

I marginalen intill detta hemman står:
Länsman Lars Nilsson på
Rustning under Ryttmest.
Bedtholtz Compagnie -- 1/4
Rytt: Jöran Kohberg Dito 1/4
Rytt Johan Mimer Dito 1/2

Länk till sidan i jordebok 1688:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055185_00086#?c=&m=&s=&cv=85&xywh=3210%2C2843%2C2627%2C1218

Johan Mimmer i Hååf, Estuna hade ett barn (Magnus) som döptes i juli 1690 (jämför Karin Uhrviks inlägg 2016-05-07).

Vänliga hälsningar,
Jan

99
Lampa / SV: Lampa
« skrivet: 2022-05-16, 17:18 »
Hej,

Av en slump har jag hittat ett släktnamn, som kanske är en variant av Lampa: Lampadie (lite osäkert om namnet slutar med bokstaven e). Det gäller en fadder vid ett dop i Estuna socken den 8 oktober 1731; Madame Christina Lampadie i Pgden [prästgården?].

Länk till födelse- och dopnotisen i Estuna CI:2a:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047382_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=3179%2C1982%2C2875%2C1364

Vänliga hälsningar,
Jan

100
Blom / SV: Blom, Gabriel f ca 1655
« skrivet: 2022-05-14, 20:48 »
OK! Tack igen för svaret!
/Jan

101
Blom / SV: Blom, Gabriel f ca 1655
« skrivet: 2022-05-14, 08:53 »
Tack Åke för hjälpen!!

Efter att ha klickat på länken ser jag att det rör sig om Svea Hovrätts huvudserie, som finns i Riksarkivets läsesal, men inte digitalt på deras hemsida. Inte heller har jag hittat den digitalt på ArkivDigital. Om du, eller någon annan, har lust att bekräfta det, eller ge information om annan källa för digital version, vore jag tacksam.

Vänliga hälsningar,
Jan

102
Blom / Blom, Gabriel f ca 1655
« skrivet: 2022-05-13, 18:08 »
Hej,

I min mammas anteckningar om ryttaren och kronolänsman Gabriel Blom (fc 1655, d 22/8 1734 i Söderby sn (idag Söderby-Karls sn)) står att han hade fyra barn:

- Mårten f 8/11 1682 i Söderby sn
- Johan f 6/2 1685 i Söderby sn
- Kerstin f 16/10 1687 i Söderby sn
- Margreta f 10/5 1693 i Söderby sn

Vid Lyhundrad härads extraordinarie laga ting den 22/4 1709 blev dottern Kerstin dömd till döden för barnamord. Jag undrar om målet togs upp senare vid Svea hovrätt och om hon verkligen blev avrättad. I vilken bok/post ska jag leta efter det eventulla ärendet vid Svea hovrätt? Lyhundra härad bör ligga i landskapet Uppland, men i Stockholms län.

Gabriel Blom gifte sig den 28/6 1682 med Karin Hansdotter Mimer i Söderby sn. Han var då ca 27 år och tillräckligt gammal för att eventuellt ha varit gift tidigare. Eftersom det tycks mig konstigt att han inte hade något barn med namnet Gabriel lade jag märke till en Gabriel Gabrielsson, som var dräng åt fisk-köparen ålderman Mats Bengtsson, i Stockholms mtl 1705 (Maria västra, sida 62, kvarteret Kattryggen nr 251). Anledningen till detta framkommer förhoppninsvis av den i kronologiskt ordnade informationen nedan. Det är formodligen näst intill omöjligt att få reda på, men jag undrar om någon har mer information om drängen Gabriel Gabrielsson. Gabriel Bloms son Mårten blev registrerad 14/2 1702 med patronymikonet Gabrielsson (se nedan) och sonen Johan blev registrerad som "Johan Gabrielsson Blom", så möjligtvis kan en eventuell annan son också ha blivit registrerad med patronymikonet istället för med släktnamnet Blom.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Information i kronologisk ordning:

1702 14/2:
Vid ordinarie laga ting med allmogen i Lyhundra häradsrätt (AIa:1b) berättade kronolänsman Gabriel Blom att hans son Mårten Gabrielsson (född 8/11 1682, dvs 19 år gammal) hade åkt till Stockholm för att lära sig bagar-yrket. Länk (se mål/ärende nr 18): https://app.arkivdigital.se/volume/v477661?image=2510

1705:
I Maria västra mtl 1705 (Södermalm i Stockholm) framkommer, på sidan 62, att fisk-köpare ålderman Mats Bengtsson ägde och bodde i en gård i kvarteret Kattryggen nr 251 och hade drängarna Anders Johansson, Erik Larsson, Jonas Larsson, Gabriel Gabrielsson samt pigan Annika Ersdotter. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057009_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=-750%2C2046%2C5447%2C2525

1706 30/1:
Kronolänsman Gabriel Bloms son Johan Gabrielsson Blom (född 6/2 1685, dvs nästan 21 år gammal) gifte sig med hovslagar-änkan Helena Andersdotter Jäder i Söderby socken i Stockholms län. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048907_00015#?c=&m=&s=&cv=14&xywh=2904%2C98%2C2800%2C1328

1709 22/4:
I protokoll fört vid extraordinarie laga ting med Lyhundrads härad (Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Stockholms län EXIe:25 uppslag 627) framkommer att kronolänsman Daniel Bergudd anklagade länsman Gabriel Bloms dotter Kierstin Gabrielsdotter (21 år gammal) att hon ska ha mördat sitt barn. Vidare framkommer av samma protokoll (uppslag 628 och 629) att Gabriel Bloms son Johan Gabrielsson tjänade hos en fisk-köpareSödermalm i Stockholm omkring den 9/3 1709. Text ur protokollet:

... "den 9 för-
leden Marti [1709], då han [Gabriel Blom] fölgt Båtsmännerne
till Stockholm, har dotteren Kierstin fölgt in
med faderen, att uttaga en sin broders, Johan
Gabrielssons barn med sig uth på landet, som
tiänar hoos En fiskie kiöpare på Södermalm,"...

Länk till protokollets uppslag 628: https://app.arkivdigital.se/volume/v494059?image=6570

1710 9/1:
Kronolänsman Gabriel Bloms son Johan Gabrielsson Blom (född 6/2 1685, dvs nästan 25 år gammal) gifte sig med Lisabetta Ambiörnsdotter i Söderby socken.

1711:
I Maria västra mtl 1711 (Södermalm i Stockholm) står följande information om gården i kvarteret Kattan nr 147 (sidorna 114 och 115):
"Palmättaren[?] Hans Bruuns gårdh"
"hyrer och bebor"//"50 ["1:a" saknas troligen] Copferdeifararen Hans Deh.[?] med sin h:u är sielf frånwarande i fremmande Landh med skeppet Lilla Fortuna har intet tienstefolk 1 eldrum e:r [eller] eldstade [eller: eldstede]"
"2 [ska vara "2:a"?] item [?] Borgaren ock Bagaren Mest:r Hans Jeders [jämför Helena Andersdotter Jäder 1706 ovan] med dhr[? dess?] styfdott:r har intet tienst: folck ähr flykt: från Reuel bor inne[?] i sama [samma?] stuga som siöömans hustr:u under samma hyra"
"30 3:e itim[?] Borgaren ock Bagaren flykting från Revel mest: Johan Bergutt [står "Bergien" i registret till mtl:en, jämför kronolänsman "Bergudd" ovan] med sin dott:r uthan piga 1 eldstelle"
"26 4:e Nåk[? eller Nuk?] styrmannen Sa: [salige] Carl Nertas Enka har intet tienstefolk hafwer i sitt rum 1 eldstede"
"20 5:e sammaledes Ryttarhustrun h:u Maria har intet tienstefolk (Gabriel Blom var ryttare på 1680-talet), 1 eldstede är myket fattig har intet att betala medh"//"dhe öfriga eldsteder som stå ödhe ock uthdödde kommer Pallnettaren swara före 3 eldsteder".

I Maria västra mtl 1711 (Stockholm) står följande information om gården i kvarteret Kattryggen nr 251 (sida 186):
"den andra gården bebor
Mats Bengtsson sielf [i nr 250 framkommer att han var saltfisk-köpare ålderman]
nemb: [nämligen] sohnen Matthis Mattsson och dåttren jungf
Catharina Söderman
hafwa intet tienst. elr [eller]
huusfolk emedes[?] der
öfwergifwit hanteringen[?]
--
Een gammal gumma
Anna Jonsdr som aktar
gården"

(I Maria västra mtl 1705 finns i samma kvarteret Kattan nr 147: "styrmans änkan Brita Hindersdotter bor i egen gård."//"Huusfolk"//"1 förare Hans Brants änkia"//"2 Gardie karln Hans Mur".)

Bifogad bild: karta från 1855 med kvarteren Kattryggen, Katten större och Katten mindreSödermalm i Stockholm. Av äldre kartor framkommer att kvarteren Katten större och Katten mindre tycks ha varit endast ett kvarter, vilket kan ha kallats "Kattan" (jfr mtl:er 1705 och 1711 ovan).

103
Hempel / SV: Guldsmed Lorents (Hempel?) i Väddö sn 1650-tal
« skrivet: 2022-04-09, 19:08 »
Tack Ulf!

Det var roligt att höra att det står Hempell!


Vänliga hälsningar,
Jan

104
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2022-04-07, 15:02 »
Hej igen,

Nedan finns lite information om släktnamnet Mimer 1651-1700 i (någorlunda) kronologisk ordning. Mycket av informationen har funnits tack vare Karin Uhrviks inlägg under det här diskussionsämnet. Tack Karin!! Ett namn, som inte har nämnts tidigare i den här diskussionstråden, har hittats: Magnus(?) Mimmer i Broby i Söderby kyrkoarkiv C:1 (se bifogad bild). Texten nedan är mina anteckningar och de flesta saknar tydlig käll-/referenshänvisning, men jag hjälper gärna till om någon skulle ha problem att hitta någon post/några poster.

Vänliga hälsningar,
Jan

Avskrift ur Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län EKIe:667 (1670)

sida 621:

Anno 1670 dhen 9 Juni hölts Rätt Laga Ting medh all:
mogen [allmogen] och menige man aff Lyhundrads heradt uti Estuna
sochnestufva, närvarande inspectoren och hauptman velb:[..]
Ingemundh Axelsson Hägg, med vanligh herads nembdh: [häradsnämnd]

sida 623:
Efter föregångit laga upbudh och laga st[...]rdande sampt
utgifvit fastebref, så och uppå handelsmannens och Aren:
datorens [arrendatorens] vällb:dde Johan von den Hagens giorde ansöchningh
blefvo lensmannen Nils Erichsson i Norby, domaren Lars
Erichsson i Penningeby, sampt tolfmännen Oluff Persson
i Hiersiö Mats Larsson i Ekeby, Lars Nilsson i Svanbergia,
och Mats Marcusson i Skarbergia, uthaf Rätten nembde
och förordnade vid anfordran och med förderligaste[forderligaste?] resa
till Broby uti Söderby sochn, lagligen till att skatta och
verdera sahl: Probstens M:r Johans i Väddön heman [hemman] i för-
bem:te Broby, till huus och jordh sampt allom till ägom[?],
antächnades der brede vid [bredvid?] noga och granneligen, Hvadh
löösören som dhen sammahledes finnes, och för betalningh

sida 624

kan vara att tilgå hustru Kirstin Simonsdotter och hen:
nes [hennes] dotter Meimers enckia, lembnes och så i dheres frie
skiöhn[?] och vilkohr att vilia och ombedia tvenne utaf före:
skrevne [föreskrivna] gode män, på dheres sidha, til företalde verderning
beställningh.


Information hämtad ur jordeböcker (jb), mantalslängder (mtl), kyrkoarkiv (ka), generalmönsterrullor (gmr) och annat (a)

a 1650: enligt uppgift på adelsvapen.com om släkten Leijel nr 1531 föddes Jacob Leijel 1650.

a 1651: vigda (november?) i S:t Nikolai församling (Storkyrkoförsamlingen) i Stockholm Caspar Kohl och Elisabeta Mimer (ur S:T NIKOLAI KYRKAS I STOCKHOLM VIGSELBOK 1609-1650 utgiven av F. U. Wrangel i Svenska autografsällskapets tidskrift (Personhistoriska samfundet) 1894, finns på sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K175.pdf)

ka ca 1657: Karin Hansdotter Mimer var född cirka 1657 enligt åldersuppgift när hon dog (död 34 år gammal den 6/12 1691 i Söder Råda i Söderby socken, Söderby kyrkoarkiv C:1). Hon var alltså ungefär jämngammal med Jakob Leijel född 1650. Karins make Gabriel Blom var född cirka 1655.

jb 1666: Ett hemman om 7 öresland i Broby i Söderby socken brukades/ägdes av Erich Nilsson. I marginalen intill detta hemman står "hans exell:s[?] sal. [salige] G: [greve] Lenardt Torstenson donerat under Ortahla". Enligt adelsvapen.com dog Lennart Thorstensson 1651 och hans barn Anders blev sedan greve till Ortala fram till 1674.

jb 1667: Ett hemman om 7 öresland i Broby i Söderby socken brukades/(ägdes) av Erich Nilsson. I marginalen intill detta hemman står "Donerat undher Ortahla Grefveskap".

jb 1668: Ett hemman om 7 öresland i Broby i Söderby socken brukades av Hans Mihmer och Joackim Petter. I marginalen intill detta hemman står "Donerat undher Ortahla Gref- weskap", ...men i mantalslängder hittas istället följande information:

mtl 1666: I Broby i Söderby socken finns bla "hust: Kirstin" med en piga, men utan etta i kolumnen för man/make.

mtl 1667: I Broby i Söderby socken finns bla "Hans Mimer" med hustru och mantalspenning betalades för båda.

mtl 1668: I Broby i Söderby socken finns bla "Hans Memer" med hustru och en piga, men mantalspenning betalades endast för hustru och piga. (Varför betalades inte mantalspenning för Hans?)

mtl 1669: I Broby i Söderby socken finns bla "Hans Meumer" med hustru och mantalspenning betalades för båda, men det är ingen etta antecknad i kolumnen med titeln "hemman" (kanske var hemmanet fortfarande donerat till Ortala grevskap). Eftersom Hans Meumer betalade mantalspenning, bör han ha varit yngre än 63 år 1669 och alltså varit född tidigast 1606.

mtl 1670: saknas

a 1670: I Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län EKIe:667 sida 623 och 624 (Lyhundra häradsrätts laga ting med allmogen den 9/6 1670) är "Meimers enckia" omnämnd i ett ärende angående värdering av ett hemman i Broby i Söderby socken (jämför avskrift ovan).

mtl 1671: I Broby i Söderby socken finns bla "Hans Meumers enka". Troligen avled Hans 1669 eller under första halvåret 1670. (Bland Ortala bruksfolk (sida 1003) finns Johan Hansson, med betald mantalspenning för två personer (hustru?).)

mtl 1672: I Broby i Söderby socken finns bla "hustru Cirstin" utan make och på raden ovanför "Jochim Petter" vars hustru, men inte han själv, är registrerad för betalning av mantalspenning. I marginal på raden med namnet Jochim Petter står "gl skepsleutnant" (dvs "gammal skepps-löjtnant", kanske antecknat som förklaring till varför han själv inte behövde betala mantalspenning). Enligt jb 1668 brukade Hans Mihmer och Joackim Petter ett hemman tillsammans. Kan Hans Meumer också ha varit kopplad till flottan e.dy. (tex borta på fartygsresor) och av den anledningen inte behövde betala mantalspenning enlig mtl 1668 (...men behövde göra det enligt mtl 1669 och därför troligen inte var "skattebefriad", som andra personer med militär anknytning var)? (Bland Ortala bruksfolk (sida 1553) finns Johan Hansson utan hustru.)

mtl 1673: finns ej

mtl 1674: I Broby i Söderby socken finns bla "hustru Cirstin" utan make. (Vid Ortala Bruk i Väddö socken finns bla "Johan Hansson" utan hustru.)

mtl 1675+1676: finns ej

mtl 1677-1680: Vare sig namnet Meumer/Mimer eller "hustru Cirstin" finns i Broby i Söderby socken, men bland Ortala bruksfolk i Väddö socken finns hammarsmeden Johan Hansson (jämför ryttaren Johan Memmer i Väddö socken, Karin Hansdotter Mimer och Annika Hansdotter Mimer nedan).

jb 1680: Hemmanet i Broby i Söderby socken med värdet 7 öresland saknar (namn på) brukare. I marginalen intill detta hemman står "Sahl. [salige] h. [herr] Oluf Staren- flycht bekommit i underpantt och dess arfwingar i possession". På sidan 2443, under Väddö socken, står ungefär (texten är svårläst) "Öhn[?] Uthgår men[?] Skatte hara[??] [...?] häfweröö sochn Åhre efter skrefne Byiar Lageh[? lagda?] till Wäddöö haaffärian[?] medh deras Uthlegor // nembn [nämligen] // Ortahla Johan von der hagen". I marginalen intill detta hemman(?) står "h:s [hans?] Exell:ts ["exellents?] gref Andreas Thorstenson i under- pantt, men G. [greve] Johan Stenbock i possession".

ka 1682: Vigda i Söderby socken den 28/6 1682 "Ryttaren Gabriel Blom med Karin Hansdotter Mimer" enligt Söderby kyrkoarkiv C:1.

ka 1683: Vigda i Söderby socken den 1/6 1683 "Rytt:n Nils Frisk med Annika Hansdotter Mimer" enligt Söderby kyrkoarkiv C:1.

gmr 1683-1688: Johan Memmer var registrerad vid ryttmästare Breidtholtz kompani vid Livregementet till häst och var ryttare (och/eller rusthållare?) vid Broby i Söderby socken. Samtliga år har han en "tjänare", som bör ha varit den "egentliga ryttaren"; 1683-1684 ryttare nr 79 Adam Bille och 1685-1688 ryttare nr 87 Lars Larsson Alm. I gmr 1683 och i gmr 1684 finns också följande ryttare vid samma kompani: nr 57 Gabriel Blom (då gm Karin Hansdotter Mimer) för Vämblinge i Estuna socken, nr 73 Johan Blom för Ekeby i Söderby socken, nr 77 Jacob Leijels tjänare Olof Friskopp för Broby i Söderby socken, nr 78 Jacob Leijels tjänare Anders Bergh för Väsby i Söderby socken, nr 86 Johan Memmer för Byholma i Väddö socken, nr 95 Nills Frisk (då gm Annika Hansdotter Mimer) för "Norresundh" (Norrsund) i Väddö socken "med stadgan" (där) samt för Söderby i Häverö socken och nr 96 van der Hagens änkas (jämför Johan von der Hagen som ville få Broby värderat 1670) tjänare Jöns Bergh (jämför Jacob Leijels tjänare Anders Bergh ovan) för Mälby i Väddö socken. (Mälby ligger bara ca 1 km norr om Norrsund på Väddö.). I gmr 1685 och i gmr 1686 finns också följande ryttare vid samma kompani: nr 85 Jacob Leijels tjänare Anders Bergh för Väsby i Söderby socken, nr 86 Jacob Leijels tjänare Oluf Friskopp för Broby i Söderby socken, nr 88 Johan Blom för Ekeby i Söderby socken och för Glåttsta i Alunda socken, nr 95 Nills Frisk för Norrsund i Väddö socken med stadgan (där) och för Fingarn(?) i Estuna socken, nr 96 von der Hagens änkas tjänare Jonas Bengtsson Våghals för Mälby i Väddö socken, nr 98 Johan Memmer för Byholma i Väddö socken och nr 99 Gabriel Blom för Trästa i Häverö socken. I gmr 1687 och i gmr 1688 finns också följande vid ryttare vid samma kompani: nr 86 Jacob Leijels tjänare Oluf Friskopp för Broby i Söderby socken, nr 88 Johan Blom för Ekeby i Söderby socken och för Glåttsta i Alunda socken, nr 95 Nills Frisks tjänare Nils Andersson Gröm för Norresundh i Väddö socken och för Fingarn i Estuna socken, nr 96 von der Hagens änkas tjänare Jonas Bengtsson Våghals för Mälby i Väddö socken, nr 98 Johan Memmers tjänare Mats Matsson From för Byholma i Väddö socken, nr 99 Gabriel Blom (tjänare Erik Johansson Sellingh i gmr 1688) för Trästa i Häverö socken och nr 118 Jacob Leijels tjänare Anders Bergh för Eldesta i Knutby socken.

a 1684: Enligt uppgift på adelsvapen.com om släkten Leijel nr 1531 arrenderade Jacob Leijel (född 1650) Ortala bruk i Väddö socken av kronan 1684-1700 (jämför information ur gmr ovan).

jb 1685: Vid ett hemman med värdet 7 öresland i Broby i Söderby socken finns namnet Mats Persson (troligen åbo/brukare). I marginalen intill detta hemman står "Ryttaren Johann Mihmer på Rust- tienst undher Rytt- mäster Bredtholtz Compagnie". Vid ett "halfwe hemman" med värdet 4 1/3 öresland i Norrsund i Väddö socken finns namnet Oluf Nilsson. I marginalen intill detta hemman står "Ryttaren Nils Frisk på Rustning undher Ryttmester Bredtholtz Compagnie". Det kan röra sig om Nils Frisk, som var gm Annika Hansdotter Mimer (vigda 1683 i Söderby socken). I marginalen intill fyra stycken "halfwe hemman" i Björnholma i Väddö socken står "Ryttaren undher Ryttmester Bredt- holtz Compagnie Johan Mimehr på Rustning". Brukarna till dessa fyra hemman hette Per Andersson (postbonde enligt jb 1680 sida 2446), Jacob Andersson, Mats Olufsson och Oluf Johansson. I marginalen intill en utjord i Hogan(?) i Väddö socken står (ryttaren?) "Johan Mimer" (på?) "Rustning under "[R]yttmester Bredt- holtz Compagnie". I marginalen intill ett skattehemman i Bornetorp i Väddö socken, brukat av Anders Olsson, står "Ryttaren Johan Mimer på Rustning under h. Berdt- holtz Compagnie". Ryttaren Johan Mimer i Väddö socken tycks alltså ha varit ryttare för flera hemman (som tillsammans utgjorde ett rusthåll? - jämför information i gmr 1685).

jb 1688: Vid ett hemman med värdet 7 öresland i Broby i Söderby socken finns namnet Lars Persson (troligen åbo/brukare). I marginalen intill detta hemman står "Rustningshållaren Johan Mimehr på rusttienst undher ryttmästare h. Bredthotz compagnie". Vid ett "halfwe hemman" med värdet 4 16 [?] öresland i Norrsund i Väddö socken finns namnet Oluf Nilsson. I marginalen intill detta hemman står "Ryttaren Nils Frisk på Rustning undher Ryttmester Bredtholtz Compagnie". I marginalen intill fyra stycken "halfwe hemman" i Björnholma i Väddö socken står "Rustningshållaren Johan Mihmer på Rustning undher Dito Compagnie" (dvs ryttmästare Bredtholtz kompani). Brukarna till de tre sist omnämnda hemman hette Jacob Andersson, Mats Olufsson samt Anders Andersson och Israel Bertilsson. I marginalen intill en utjord i Baltzarboda(?) i Väddö socken står "Johan Mimer" till Aug. [augment] på Brooby i Söderby Sochn.".

ka 1691: "Johan Mimmers moder i Broby" var dopvittne enligt Söderby kyrkoarkiv C:1 den 5/7 1691 och den 26/12 1691.

ka 1691: "Johan Mimmer" var löftesman enligt Norrtälje kyrkoarkiv C:1 (sida 300) vid vigsel mellan gesäll Nils Svan och hustru Kiärstin Matsdotter den 26/7 1691.

ka 1692: "Mangnus[?] Mimmer i Broby" (se bifogad bild) var dopvittne enligt Söderby kyrkoarkiv C:1 den 1[?]/5 1692.

ka 1693: "Johan Mimmers moder i Broby" var dopvittne enligt Söderby kyrkoarkiv C:1 den 26/2 1693, men:

jb 1693: Namnet Mimer/Mimmer hittas inte i Broby i Söderby socken. Vid Brobys första hemman, som tidigare har motsvarat hemmanet med värdet 7 öresland, finns namnet Erich Olofsson antecknat och istället för hemmanets värde i öresland tycks det stå "Ränttar" under namnet Erich Olofsson. I marginalen intill detta hemman står "Kungl. Maj:tt och Chronan förbehållet medh dess räntta". Namnen Mimer eller Frisk hittas inte heller i Väddö socken, men jb 1693 är skadad och mycket text har förlorats.

mtl 1694: I Broby i Söderby socken finns bla, med klammer två förenade rader: 1) "hust: Kierstin" med en etta antecknad i kolumnen för hustru och 2) "Johan Mijmer [Mimer]" med hustru, en dräng, en piga och en inhyst person. Det tycks troligt att "hust: Kierstin" var Johan Mimers mamma, som var dopvittne den 26/2 1693 i Söderby socken. Kirstin Simonsdotter, som nämdes i tingsärendet 1670, hade en vuxen dotter. Hon bör därför ha varit minst 40 år gammal då och behövde troligtvis inte behöva betala mantalspenning 1694 (över 63 år gammal). På raden under namnet Johan Mimer finns namnet Erik Olsson (två inyhsta personer) och på nästa rad finns Nills Frisk med hustru.

ka 1694: "Johan Mimers hust syster [dvs svägerska] i Tellie [Norrtälje]" var dopvittne enligt Söderby kyrkoarkiv C:1 den 16[?]/12 1694. Kanske var hon Kerstin Matsdotter, som gifte sig den 26/7 1691 i Norrtälje med Nils Svan.

mtl 1695: I Broby i Söderby socken finns bla "Johan Mimmer" med hustru och en inhyst person (hans mamma?) och, på raden under, Nills Frisk med hustru och en inhyst person.

ka 1695: Gabriel Blom var dopvittne vid dop av Johan Mimmers son Johan enligt Söderby kyrkoarkiv C:1 den 18/8 1695. Gabriel hade gift sig (tredje(?) gången) några dagar innan, den 13/8 1695 i Söderby socken med hustru Malin Pärsdotter i Norr Marjum i Söderby socken. Hans första(?) hustru, Karin Hansdotter Mimmer, dog den 6/12 1691 i Söderby socken.

a 1696: vid ordinarie laga ting med allmogen av Lyhundrad härad den 20/2 1696 upp-bjöds "K. Majtt och Cronan till- handa Johan Mimers och dess swågers Nills Frisks hemman i broby och Söderby Sochn för uthlagors rest". Såvida Nils Frisks hustru Annika Hansdotter Mimer inte hade dött (vigda 1683) var hon och Johan Mimer syskon. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län EXIe:706 sida 790 och sida 791.

jb 1696: I Söderby socken finns en klammer som förenar två hemman med värdena 5 öresland respektive 7 öresland och i marginalen, vid klammern, står "Kongl. Majtt och Cronan förbehåller med dess räntta". Hemmanet om 5 öresland tycks höra under Ekeby och har namnet Mats Larsson antecknat (som åbo/brukare). Hemmanet om 7 öresland hör under Broby och har namnen Johan Mimmer (1/2) och Nills Frisk (1/2) antecknade (jämför Nils Frisk och Annika Hansdotter Mimer vigda 1/6 1683). Namnet Erich Olofsson (jfr jordebok 1693) hittas inte vid Broby.

mtl 1697: I Broby i Söderby socken finns bla "hust: Kierst: Melander" med en son och, på raden under, Nills Frisk med hustru.

mtl 1697: I Ekebyholm i Rimbo socken vid Crister Horns "säterie" finns bla Johan Miuemer(?) med hustru. I marginalen står "afkort." [avkortningslängd?].

mtl 1698: I Broby i Söderby socken finns bla "hust: Kierst: Melander" med en son vid ett hemman om 1/2 mantal. Mantalspenning betalades för båda. På raden under finns Nills Frisk med hustru.

mtl 1698: Ohra i Farine socken (jfr "befallningsmannen Johan Mimer på Ohra" hösten 1697 enligt Karin Uhrviks inlägg 2016-04-21) ägdes av Olof Winblad.

ka 1698: "hustru Kerstin Mimmer i Broby" var dopvittne enligt Söderby kyrkoarkiv C:1 den 9/10 1698.

mtl 1699: I Broby i Söderby socken tycks de tidigare små hemmanen nu ha blivit ihopslagna till ett om 3 mantal. På översta raden står "Hr Lars Wett[?] låter bruka med samma folck som på dägarö äro skrefne". (I Degarö i Malsta socken finns Hr Lars Wett med 6 drängar och 4 pigor, men deras namn är inte antecknade i mtl 1699.) På raden under, i Broby, står "hustru Kirstin Melander" och det är en tvåa i kolumnen för  inhysta personer. På de övriga två raderna tillhörande Broby finns "Mats Persson hust" och "Lars Västbergh" endast med siffror i kolumnen för inhysta personer (en etta respektive en tvåa). Möjligen betyder detta att det fanns två personer i Kirstin Melanders hushåll/bostad och att de var inhysta av Lars Wett(?). Under dessa personers namn i Broby finns "Backstuf:" [backstuga] med ryttaren Mats Ericksson Fager och hans hustru.

ka 1699: "hustru Kerstin Melander ibid [dvs i Broby]" var dopvittne enligt Söderby kyrkoarkiv C:1 den 21/9 1699.

mtl 1700: I Broby i Söderby socken finns bla "hust:r Cherst:n Miland" med två söner, men det finns ingen siffra i kolumnen där hemmantes storlek (mantal) angavs. På raden ovan, vid ett hemman om 3 mantal, står "Hr Lars StiernCrona" och i marginalen till den raden "Brukas med sama folk som äre upförde på de // garö [Degarö] i Malsta sochn". Inga andra namn finns i Broby. OBS: Cherstin betalade själv mantalspenning (jfr mtl 1699 i vilken hon inte betalade mantalspenning). Eftersom hon betalade mantalspenning var hon yngre än 63 år och alltså född efter 1636. Karin Hansdotter Mimer var född cirka 1657.

jb 1700: Vid hemmanet om 7 öresland i Broby i Söderby socken finns namnet "h:r Lars Stierncrona" registerat. I marginalen intill detta hemman står "häradshöfdingen herr Lars Stiernecrona på tiänst".

mtl 1701: I Broby i Söderby socken finns endast namnet Lars Stierncrona med fyra dränga och två pigor. Namnet Cherstin Milander saknas. På raden med backstugan står "Clemet Bondes Enka" med en etta i kolumnen för inhysta personer.

jb 1702: jfr jb 1700.

105
Hempel / Guldsmed Lorents (Hempel?) i Väddö sn 1650-tal
« skrivet: 2022-04-05, 08:36 »
Hej,

Tack vare läshjälp här på Anbytarforum kanske släktnamnet Hempel (Lårens) har hittats i Väddö mtl 1656, men jag är inte 100% övertygad att det står Hempell. Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=3506%2C2745%2C1914%2C845

I Väddö mtl 1654 finns "Lorents gulsmedh" i orten Toftinge, som ligger söder om Ortala bruk och även i Väddö mtl 1653 hittas "Lorentz Gullsmedh".

Länk till mtl 1654:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003513_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=2630%2C3810%2C1544%2C732

Länk till mtl 1653:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005316_00248#?c=&m=&s=&cv=247&xywh=1657%2C2064%2C1505%2C714

Kan det röra sig om samma person i de tre mtl:erna?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

106
Ja, det har du rätt i Kalle, att det ju faktiskt står att laga uppbud hade utförts! Jag var för snabb med min kommentar!  :-[

Efter mycket nedlagd tolkningsenergi tror jag mig ha förstått att Johan van der Hagen hade ansökt om en värdering av hemmanet. För detta blev sex personer utsedda. Förutom värderingen av hus och jord skulle dessa personer anteckna vilka lösören som fanns. De som brukade/bodde i hemmanet, Kirstin Simonsdotter och hennes dotter (troligen änka efter Hans Mimer/Meumer, som bör ha dött 1669 eller första halvåret av 1670), fick "välja" två personer bland de sex utsedda att "föra deras talan" vid detta arbete. Slutledningen blir att ingen av Kirstin Simonsdotter, hennes dotter eller Hans Mimer/Meumer nödvändigtvis hade någon koppling till vare sig mäster Johan eller till Väddö socken. Därmed drar jag mig (lite skamset) undan från det här diskussionsämnet under Väddö socken.   ;D

Tack än en gång för hjälpen Kalle!

Vänliga hälsningar,
Jan

107
Jag vet inte om begäran av värderingen av hemmanet innebar en bouppteckning.
Det är liksom den frågan jag är ute efter, dvs om man kan tolka ärendet vid tinget 1670 som att det fanns ett släktskap mellan pastor mäster Johan och de som önskade får hemmanet värderat.

Brukaren (eller snarare delbrukaren) av hemmanet i Broby, Hans Mimer/Meumer, bör ha dött 1668/1669/1670 (men före 9/6 1670), men texten i domboken säger inget om när pastor mäster Johan dog, så det kan kanske röra sig om Johannes Petri Roslagius. Men det låter ganska lång tid att kalla hemmanet för salige pastor mäster Johans hemman om han hade dött 15 år innan hemmanet blev kallat så. Men arvingen/arvingarna (förslagsvis Johannes Petri Roslagius änka utan barn) kanske hade kvar hemmanet så länge innan hen/de önskade sälja det. Men vid försäljning till "icke släktingar" var man väl tvungen att först göra en sk "upbjudan" så att eventuella släktingar kunde få förtur till ett köp (till ett mer förmånligt pris)? Om inget "upbjudan" blev gjort, kan man då dra slutsatsen att det fanns ett släktskap mellan pastor mäster Johan och de som ville få hemmanet värderat?

/Jan

108
Tack Kalle! Det var ett snabbt svar!
Jag tänkte tillföra mer information i min ursprungliga fråga efter lunchen, men du hann svara före. :)

Ja, det är förvirrande med den salige prosten mäster Johan nämnd 1670 och att det sedan tycks ha blivit en ny prost i Väddö som också hette Johan och benämndes mäster Johan, utan efternamnet Halenius i mtl 1672 och i mtl 1674 (i den senare med titeln kyrkoherde istället för pastor). Det är nästan så man tror att det rör sig om samma person och att det felaktigt skrevs salige i domboken 1670.

Tingsärendet den 9/6 1670 gällde, om jag har tolkat texten rätt, en värdering av prosten mäster Johans hemman i Broby i Söderby socken. De som önskade få värderingen gjord var hustru Kirstin Simonsdotter och hennes dotter Meimers änka (se sida 624 i nämnda dombok). I jordbok 1668 hittas ett hemman om 7 öresland där åborna/brukarna tycks ha hetat Hans Mihmer (Myhmer/Mijhmer, två prickar ovan y) och Joackim Petter. I högermarginalen till detta hemman står

"Donerat undher
Ortahla gref-
weskap."

Enligt adelsvapen.com om släkten Torstensson nr 7 var greven till Ortala då Lennart Torstenssons barn Anders.

Jag misstänker att hemmanet, som brukades av Hans Mimer och Joakim Petter och som var värderat till 7 öresland i jordebok 1668, är/var det som Kirstin Simonsdotter och hennes dotter önskade få värderat 1670.

Länk till sida i jordebok 1668:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055173_01033#?c=&m=&s=&cv=1032&xywh=2967%2C1692%2C3093%2C1434

I jordebok 1672 (Uppsala län), som är tämligen skadad, tycks hemmanet om 7 öresland i Broby i ha varit åbott/brukat av Hans Jonnsson/Joensson. Förnamnet kan tyda på att det rör sig om Hans Mihmer, som var omnämnd i jordebok 1668, men i Söderby mtl 1671 finns i Broby Hans Meumers änka, så Hans Jonnsson/Joensson bör ha varit en annan person. Dessutom var ju Kirstin Simonsdotters dotter (Hans?) Meimers änka vid tinget den 9/6 1770. (Varför hade alla personer som jag är intresserad av samma förnamn?!  ::) ) Högermarginalen i jordebok 1672 är svårläst pga skada, men jag tycker mig kunna läsa

"dess ...[?]
...[?]
till Cron... [Cronan?]
af H:r Sta-
renflycht
becomte
wederlagh
emoth af-
skudde/skädde[?] godh/gods[?]
I lijka måtto un-
der ortahla gref-
weskap Donerat.
i Elfsborg
och Ulfsunds
läh efter
remisser[?]
af d. ..[?] Decem
Ao 1675"

Länk till sida i jordebok 1672:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055174_00011#?c=&m=&s=&cv=10&xywh=1246%2C3351%2C2577%2C1195

I lika måtto under Ortahla greskap donerat är skrivet med annan stil än den övriga texten i högermarginalen, som jag misstänker har skrivits dit senare (december 1675 eller senare).

Enligt adelsvapen.com var Lennart Torstenssons barn Anders tvungen att avstå Ortala grevskap år 1674.

Baserat på ovansående information, kan man dra någon slutsats huruvida:
1) Kirstin Simonsdotter och/eller hennes dotter Meimers änka hade något släktskap med pastor mäster Johan?
2) Hans Mimer/Meumer och/eller hans hustru hade koppling till Väddö socken? Senare fanns kopplingar mellan Broby i Söderby socken och Väddö socken/Ortala via Jacob Leijel (d.y.) och ryttmästare Berdtholtz kompani vid Livregementet till häst.

Vänliga hälsningar,
Jan

109
Hej,

I Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län EXIe:667 står, tror jag, på sidan 623
..."resa till Broby uti Söderby sochn, lagligen till att skatta och verdera sahl: Probstens M:r Johans i Väddön heman [hemman] i för-
bem:te Broby"... (se bifogad bild).

Protokollet bör vara skrivet efter ett laga ting med allmogen hållet den 9/6 1670 (se sida 621 i samma post).

Länk till sida 623:
https://app.arkivdigital.se/volume/v420484?image=4430

Av texten gör jag tolkningen att prosten mäster Johan fanns i Väddö socken och att han hade dött före den 9/6 1670 (eftersom det står salige prosten mäster Johan). Är det någon som vet vad han hade för efternamn? I Väddö mantalslängder hittas prosten mäster Johan, utan efternamn, i mtl:er 1666-1669. Mtl 1670 tycks tyvärr saknas, men i Väddö mtl 1671 hittas "pastor M:r Johan Salenius" eller kanske "Halenius" och i mtl 1672 står (tror jag) "Pastor M:r Johann".

I Väddö mtl 1656 hittas "Pastoris Enckia" och "Comminister" tyvärr utan namn. På rad mellan "Comminister" och "Pastoris Enchia" finns namnet Lårens. Vad är hans efternamn/yrke? På raden under "Lårens" står "Matz skomackare".
Länk till sida i mtl 1656:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=3535%2C2594%2C2139%2C1015

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

110
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2022-03-31, 23:18 »
Jag glömde...

I Söderby socken mantalslängder hittas följdande:

1694: (med klammer som förenar två rader) "hust: Kierstin" samt "Johan Mimer" med hustru i Broby (jämför Karin Uhrviks inlägg 2016-05-07)
1695: "Johan Mimmer" med hustru och 1 inhyst person i Broby
1696: Lyhundra härad tycks saknas i denna mtl
1697: "hust: Kierst: Melander" med 1 son i Broby
1698: "hust: Kierst: Melander" med 1 son i Broby
1699: "hustru Kirstin Melander" med 2 inhysta personer i Broby, betalade ej själv mantalspenning
1700: "hust:r Cherst:n Miland" med 2 söner i Broby
1701: namnet Kerstin i Broby finns ej

/Jan

111
Smed- och/eller vallonsläkter / Billet
« skrivet: 2022-03-31, 22:59 »
Hej,

I generalmönsterrullor (GMR) 1683 (sida 297) och 1684 (sida 211) för "ryttmästare Bredtholtz kompani" vid "Livregementet till häst" hittas ryttaren/tjänaren nr 79, Adam Bille. Om jag har tolkat informationen rätt blev han rustad av Johan Memmer* i Broby i Söderby socken i Uppland (Stockholms län) - norr om Norrtälje. Johan Memmers namn hittas kopplat till Broby också vid samma kompanis GMR 1685-1688, men inte Adam Billes namn. I samtliga samma GMR (dvs 1683-1688) hittas namnet Jacob Leijel, även det kopplat till Broby i Söderby socken. Kopplingen mellan Adam Bille och Jacob Leijel är förstås lite långsökt, men eftersom släktnamnet Billet hittas i Sällskapet Vallonättlingars Släktlista blev jag nyfiken över huruvida ryttare Adam kan ha haft vallonskt ursprung.

*Längre bak i tiden hittas namnet Hans Meumer i Broby.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

112
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2022-03-31, 22:08 »
Stort tack Ylva!!

När jag läser eller på annat sätt hör talas om liknande händelser slår det mig alltid hur stark skam kan vara och hur den kan driva personer att begå handlingar, som de inte skulle drömma om att göra ifall de inte kände skam och/eller rädsla. Samhället idag har kanske lyckats radera många av de orsaker som förr var anldening till att känna skam, men jag tror det fortfarande finns mycket kvar att göra. Kanske skam också kan ha en värdefull funktion i vissa fall...

Avskriften var lite svår att förstå, så jag var tvungen att leta upp orginaldokumentet, som jag hittade tack vare svar på ditt inlägg under diskussionsämnet barnamord (om jag minns rätt).
Bifogat hittar du: 1) ditt Word-dokument med mina "revisions-förslag", och 2) förgående dokument i vilket "revisions-förslagen" har "godkänts". I dokumentet med revisions-förslagen kanske det förekommer italienska ord. Det beror på att jag använder en italiensk version av Word. Om du öppnar dokumentet med en svensk version av Word kanske det inte står på italienska. Jag har aldrig provat... Observera dock att jag inte är någon expert på något vis, så mina förslag bör tas med en stor nypa salt.  :) Det tycktes mig dock ganska tydligt att det ofta förekom två typ av fel, som ger upphov till "motsatta betydelser". 1) Ordet "ej" stavat "ei" tror jag aldrig blev avskrivet rätt (enligt min mening). 2) Ofta blandades "han" och "hon" samt "henne" och "honom" ihop. Den viktigaste missen (tror jag) förekommer mot slutet av texten där avskriften har ordet "erkände", men jag läser det ordet "nekade", och det kunde ju ha varit fatalt för Kerstin (även om jag fruktar att domen blev som den blev oberoende av huruvida hon nekade eller erkände). Jag undrar hur det gick för henne, om målet togs upp vid Svea hovrätt och hur det i sådant fall gick där. Om jag har förstått rätt är den avskrina texten en kopia av målets protokoll sänt från Lyhundra häradsrätt till Svea hovrätt.

Johan Mimer, som tycks ha bott i Broby i Söderby socken (åtminstone) på 1680-talet finns med i generalmönsterrullor för "ryttmästare Bredtholtz kompani" vid "Livregementet till häst" enligt följande:
1683: sida 297, ryttare nr 79 (tjänare Adam Bille)
1684: sida 211, ryttare nr 79 (tjänare Adam Bille)
1685: sida 726, ryttare nr 87 (tjänare Lars Larsson Alm)
1686: sida 683, ryttare nr 87 (tjänare Lars Larsson Alm)
1687: sida 659, ryttare nr 87 (tjänare Lars Larsson Alm)
1688: sida 275, ryttare nr 87 (tjänare Lars Larsson Alm)

Samliga ovan nämnda år är hans släktnamn tydligt skrivet Memmer, och dito år var både hans och Jacob Leijels namn kopplade till Broby i Söderby socken.

Vänliga hälsningar,
Jan

113
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2022-03-30, 11:57 »
Hej igen!  ;D

Ytterligare indikation om att Hans Meumer, eller åtminstone släktnamnet Mimer, hade koppling till järnbruk tycks mig information i Söderby sn jordebok 1688 vara. Där framkommer, om jag har tolkat innehållet rätt, att Johan Mimehr (ev. Hans Meumers son) var rusthållare både i/för ett hemman i Broby (jfr Karin Uhrviks inlägg den 2016-04-21, 09:31) och i/för ett hemman i Igelsta, båda i Söderby socken samt att han var "på rustning" vid/för(?) kvarnen i Broby. Vid samma platser finns namnet Jacob Leijel antecknat. Det bör ha varit den Jacob som, enligt information om Vällnora på Wikipedia, grundade Vällnora bruk 1684 och som då sedan tidigare "hade" Ortala kronobruk samt Skebo bruk. Jämför texten "Donerat undher Ortahla grefveskap" i jordebok 1668. Enligt uppgifter i jordebok 1688 var både Johan Mimehr och Jacob Leijel kopplade till ryttmästare Bredtholtz kompani (vid Livregementet till häst) ("rustninghållare" respektive "på rustning under" - vad nu skillnaden var...  :-\ - Dessutom: Jacob Leijel blev antecknad som "arrendator". Betyder det att han "arrenderade av ägare" eller att han var ägaren som "arrenderade ut"?).

Länk till första sidan för Söderby socken i jordebok 1688:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055185_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=2109%2C478%2C4838%2C2243

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Ylva! Eftersom du skriver om rättsfallet att Stadsarkivet hjälpte dig misstänker jag att det finns i en dombok i Stockholm. Den dombok som jag nu har läst klart var från Lyhundra härad.

114
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2022-03-29, 22:34 »
På Geneanets hemsida kan man söka efter geografisk utbredning av släktnamn under vald tidsperiod. Vid sökning av Meumer och tidsperioden 1600-1800 eller 0-2022 blir resultaten enligt bifogade bilder. Kan Hans Meumer ha haft ett vallonskt ursprung? I jordebok 1668 står i högermarginalen "Donerat undher Ortahla grefveskap" och i Ortala har väl funnits ett "vallonbruk"?

Länk till nämnda text i högermarginalen i jordebok 1668:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055173_01033#?c=&m=&s=&cv=1032&xywh=4314%2C1818%2C2189%2C1015

Länk till Geneantes sida för sökning:
https://en.geneanet.org/surnames/MEUMER

115
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2022-03-29, 22:18 »
Hej igen,

Eftersom Hans Meumers änka är registrerad i Broby i Söderby mtl 1671 (se bifogad bild) och han själv tycks ha betalat mantalspenning enligt Söderby mtl 1669 (se länk nedan) bör han ha dött 1669/1670 och han bör ha varit yngre än 63 år 1669, dvs född efter 1606.
Länk till sida med Broby i Söderby mtl 1669 (utan "etta" i kolumnen för "hemman"):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003520_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=3909%2C4223%2C2471%2C1172

Länk till sida med Broby i Söderby mtl 1668 (med namnet stavat Memer(?) och utan mantalspenning):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003519_00181#?c=&m=&s=&cv=180&xywh=101%2C1948%2C2139%2C1015

Länk till sida med Broby i Söderby mtl 1667 (med namnet stavat Mimer(?) och med mantalspenning):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003518_00207#?c=&m=&s=&cv=206&xywh=918%2C3700%2C2450%2C1162

Länk till sida med Broby i Söderby mtl 1666 (utan namnet Hans Mimer, men med hans eventuella hustru "hust: Kirstin"):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003517_00197#?c=&m=&s=&cv=196&xywh=1048%2C2250%2C1701%2C807

Länk till sida med Broby i Söderby mtl 1656 (utan namnet Hans Mimer, men med hans eventuella hustru "hr Kirstin" och med en "etta" i kolumnen för "hemman"):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00205#?c=&m=&s=&cv=204&xywh=991%2C963%2C2471%2C1172

Länk till sida med Broby (tror jag  ::) ) i Söderby mtl 1555 (utan vare sig namnet Hans Mimer eller hustru Kirstin):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003514_00235#?c=&m=&s=&cv=234&xywh=207%2C1286%2C1767%2C838

Observera namnet Joakim Petter (med stavingsvarianter) Falck(?) i Broby i ovan nämnda mtl:er. I mtl 1668 tror jag det står "leutnant" i högermarginalen med Joakims (Jochim?) namn. Hans namn saknas i mtl:erna 1655 och 1656, men dyker upp i mtl 1666 (med släktnamnet Falck e.dy. i mtl:er 1666 och 1667, och utan det i mtl:er 1668 och 1669).

Information i jordebok 1668 tycks mig tyda på att "Hans Mihmer" och "Joackim Petter" delar på ett 7 öresland stort hemman i Broby. Länk till sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055173_01033#?c=&m=&s=&cv=1032&xywh=3152%2C1777%2C2627%2C1218

Trots att namnet Hans Mimer hittas vid Broby i Söderby socken i mtl:er före 1668 hittas det inte i Broby i jordebok 1667. Länk till sida i jordebok 1667:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055172_01110#?c=&m=&s=&cv=1109&xywh=657%2C2617%2C3710%2C1720

Kan kopplingen mellan Hans Mimer och Joakim Petter (Falk?), som var löjtnant om min tolkning av texten i mtl 1668 stämmer, tyda på att Hans Mimer hade militär koppling? Skulle det kunna förklara varför Hans Mimer inte betalade mantalspenning enligt mtl 1668, och sedan gjorde det igen enligt mtl 1669 (naturligtvis finns andra möjliga förklaringar)?

Vänliga hälsningar,
Jan

116
Övriga släkter - S / Siffer
« skrivet: 2022-03-29, 11:58 »
Hej,

Såvida jag har läst rätt hittas namnet Brita Siffer i Lyhundra häradsrätt dombok AIa:1b. Hennes dotter vid Vira bruk ägde en del av ett hemman(?) som hembjöds vid tre tillfällen, den sista gången vid ordinarie laga ting med allmogen den 2 juni 1704 (se bifogad bild). Släktnamnet tycks mig vara stavat på samma sätt alla tre gånger. Kan det röra sig om en stavningsvariant av släktnamnet Scheffer?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

117
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2022-03-29, 09:21 »
Hejsan Ylva!

Hua, vad otäckt om barnamordet och Kerstins straff! En syster till en annan min ana, på min pappas sida (Gabriel Blom är en ana på min mammas sida), blev dömd för samma brott och fick samma straff 1758 i Lena socken. Jag skulle verkligen vilja veta vad som låg bakom i de två händelserna.  :( Domboken som jag håller på att läsa sträcker sig till 1707, så jag skulle vara tacksam om du skickar mig mer information om Kerstins dom 1709.

Däremot var det roligt att läsa att du också är en ättling till Gabriel och Karins barn Johan. Då provar vi med nästa generation hitåt i tiden!  ;D Bland Johans tre barn är min ana hans äldsta son Gabriel, född 2/7 1710.

Vet du något mer om Johans hustru Lisabetta Ambiörnsdotters bakgrund? Deras gemensamma barn var ju födda i Norr Marjum i Söderby socken och Lisabettas första och sista barn i äktenskapet efter Johan var också födda där, så jag undrar om hon inte var därifrån.

Vänliga hälsningar,
Jan

118
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2022-03-28, 15:19 »
Hej,

I Lyhundra häradsrätt dombok AIa:1b (1692-1707) finns ett mål i vilket "Catharina Hansdotter Mimmer" är omnämnd. Om min tolkning är rätt  ;) gäller det en anhållan om vittnesbörd angående hennes son Mårtens härkomst och hederlighet med anledning av att han önskade lära sig bagareyrket i Stockholm. Målet togs upp vid ordinarie laga ting med allmogen den 14/2 1702 och finns på ArkivDigitals bild 2510, mål nr 18.

Här är mitt försök till avskrift:
"18. Androg cronones länsman välld Gabriel Blom huruledes en hans son Mårthen Gabrielsson vid nampn skall uti Stockholm angifvit sig att lära det lofl bagare-embetet, anhållandes till så mycket storre [större?] befordran af hans lycka och upsåt om tingsrättens vittnesbörd att han är här kammen [kommen?] af ärliga föralldrar [föräldrar] och äckta säng. I anledning hvar af och alldenstund kyrckioherden uti Söderby vällärde Hr Carl Printzius medelst dess d. 28 sidstförflutne november utgifne skrifteln attest betygadt hånom Mårthen Gabrielsson blifvit född af hederliga förälldrar och ächta säng i Söderby sockn, varandes fadren nu för tiden cronones länsman och modren för långst genom döden afgången sahl hust: Catharina Hansdotter Mimmer, utom hvilcket han sonen under sitt tillhålld hoos förälldrarne altid fördt ett dygdigt och skickeligit lefverne det alt nämbden jämbväll viste enhällel. att besanna ty kunde rätten intet förvägra att där öfver bevillja och meddela sitt attestatum."

Länk till ArkivDigitals sida:
https://app.arkivdigital.se/volume/v477661?image=2510

Se också bifogad bild.

Karin/Catharina Hansdotter Mimer/Mimmer och Gabriel Bloms barn Johan (född 6/2 1685) är en av mina anor. Det skulle vara kul att få information om ursprunget till släktnamnet Mimer/Mimmer.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

119
Skragge / SV: Skragge
« skrivet: 2022-03-28, 14:20 »
Hej,

I Lyhundra häradsrätt dombok (AIa:1b, 1692-1707) omnämns bröderna Anders Skragge och kornetten Johan Skragge. På ArkivDigitals hemsida har bilden nummer 2500. Det är mål nr 14 vid ordinarie laga ting med allmogen den 13 februari 1702, fullföljt den 14 februari samma år.

Länk till sidan för de som har abonnemang på ArkivDigital:
https://app.arkivdigital.se/volume/v477661?image=2500

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

120
Roos / Ros / SV: Roos / Ros
« skrivet: 2022-03-27, 12:30 »
Information om skeppare Mats Larsson Roos, som bör ha avlidit före 22 februari 1700 (eventuellt i Stockholm), finns i Lyhundra häradsrätts dombok AIa:1b.

Ur protokoll från ordinarie laga ting med allmogen den 22 februari 1700 (mål nr 15, ArkivDigitals bild 1990):

"kommo för rätten hust Kirstin Månsdotter ifrån Stockholm uppå sina omyndige barns vägnar efter hennes afledne man skepparen Mats Larsson Roos och båtsmannen Johan Persson för sin stiufmoder sahl Per Larssons efterlefverska hustru Margeta Persdotter, andragandes, att de skola vara arfstalldne/affalldne[?] uti det hemmanet i Öfver Nåtsta och Frötuna sockn, som Johan Larsson i Väster Eka och hust Karin Rasmusdotter innehafva , för hvilken jord de påstå vedergiällning hvar emot framvistas en skrift dat. d 8 februari 1677 af innehålld det bem_te Mats Larsson Roos sampt Per Larsson hafva updragit till kiöps åt sina bröder Erick och Johan Larssöner"...

Länk till sidan (abonnemang tror jag behövs):
https://app.arkivdigital.se/volume/v477661?image=1990

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

121
Introducerad adel - A / SV: Ankarklo
« skrivet: 2022-03-24, 10:50 »
Hej igen,

Målet i mitt föregående inlägg togs upp igen vid ordinarie laga ting med allmogen i Lyhundra häradsrätt den 5 juni 1695 (AIa:1b ArkivDigitals bild 900, se länk nedan).

I mål nr 23 står (om min avskrift stämmer):

"Emellan Erick Mattsson i Sättra och Lohärad sn kiärande, och hauptmannen välbet. Ingmund Axelsson Hägg svarande, angående 500 [valuta...] som ber_de hauptman skall hafva uppburit, på det skattehemmanet i Vämblingeby och Estuna sn, som möllnaren Johan Mattsson för detta inehaft inbördande, är detta tingsrättens uth/lag.
Det föregifver hauptmannen vällbet_de Ingmunde Axellsson Hägg, det han förmedelst een assignation [tilldelning?] af framl. Kl. rådet högvälb_ne grefve Anders Thorstensson varit befogad till att uppbära dee 500 [valuta...] som Erick Mattsson hafver uthgifvit till den andan att inbörda ofvan skrefne skattehemman, men som häradsrätten d. 2 juni [1]693 utlåtet sig, det hufvud saken intet kom definitive afslutas, förän hauptmannen visar den påberopade assignationen, ty åligger honom till nästa ting att sådant efterkomma, och då gifva de skiähl vid handen, hvar med han kan mena sig vara berättigad till samma post på det rätten sedan må kunna träffa det sluut i saken, som med lag och Kungl. förordning_r kan pröfvas enligit."

Vid Lyhundra häradsrätt ordinarie laga ting med allmogen den 20 februari 1696 gav tingsrätten ett utlag, mål nr 28:

"Emellan bonden Erick Matsson i Sättra och Lohärad socken kiärande och hauptmannen välbet_de Ingemund Axelsson Hägg svaradne, angående en post penningar som skall blifvit utlagde till ett skattehemmans i Vämblingby och Estuna socken inbördande och nu fordras igen är detta tingsrättens utslag.
Det bärättar Erick Matsson huruledes han skall hafva d. 1 november 1677 fått tillstånd af hauptmannen vällbet_de Ingemund Axelsson Hätt att till inbördandet af halfva Vämblingby skattehemman lefvera hånom fämhundrade dal_r [valuta...], havr på och af hauptmannen fölgt en värkelig immission i samma halfva hemman, upvisandes till bestyrkande där af, en häradsrättens resolution d. 6 april 1678, sampt hauptmannens d. 9 januari 1689 meddelte attest, hvar i han tillstår sig hafva d. 1 november [1]677 undfått uppå sin resterande löön och till Vämblingby bördsrätts inlösen 500 dal_r [valuta...], hvilka penningar Erick Matsson påstår, måtte honom med upslupet interesse åter[?]ällas af hauptmannen alldenstund han intet blifvit bibehållen af jorden, som han emot ber_de summas är läggande tänckt att blifva egar af, hällst som hauptmannen intet skall kunnat fullgiöra denna rättens resolutioner af d. 2 juni [1]693 och d. 5 juni [1]695, som pålägga hånom att bevisa, det han varit berättigad till desse penningar, och att han haft tillstånd, som han föregifvit, att uppbära dem: hvar emot hauptmannen skriftel andragit, det han i detta måhl intet skall vara Erick matssons man, hafvandes allenast af framl_ne Kongl rådet sahl[.] högvällborne frefve Anders Thorstensson haft en assignation till sahl[.] befallningsmannen Svante Wellt, att han skulle tillstäla hånom 2000 dal_r uppå dess resterande löns fordran, af de medel, som han kunde finna vara behålldne uti grefveskapet, under hvilken post desse 500 dal_r skola varit begrepne, som af dess i det grefl contoiret inlefverade [eller: inlefrerade] lönings räkning skall finnas, uptagandes och det, att häradsrätten kunnat reolvera att han på nästa ting skulle upvisa assignation om han var beordrad att upbära några penningar såsom det skulle dragas till hånom en grof misstanka beriktet intet skall stå till lida, efter det skall gripa hans ärliga nampn alt för när [förnär], därföre som han intet skall upburit några penningar af Erick Matsson icke häller haft med hånom något att giöra i ofvan bent_e jordehandel, anhåller att blifva ifrån hans tilltahl befriad hvilcket allt rätten taget i öfvervägande och oansedt hauptmannen vill förebära, det skola röra hans ärliga nampn, att hånom blifvit pålagt upvisa hvad tillstånd han haft till desse 500 dal_rs upbärande, och huru med dem månde vara beskaffat, har rätten likväll i afseende på för berörde [1]678 års resolution, som för mälar, att han icke allenast tillstadt Erick Matsson hemmanets inlösen, utan ocks immiteradt hånom där uti jämbväll siälf undfått penningarne därföre, som dess egenhändige attest utvisar, funnet nödigt och ländande till uplysning i detta måhl, att hauptmannen med någon efterrättelse och den påberopade assignationen el_r något document utur det grefl:e Thorstensson i ske [?] contoiret, gifvit rätten vid handen, att ofta ber_de summa blifvit anslagen till afräkning på dess lön, och att densamma i räkenskaperne är upförd och observerad: men som han sådant antingen intet velat el_r förmåt efterkomma, har rätten i betracktande till ofvand nämbde skiähl, intet annat kunnat än förklara hånom hauptmannen skylldig, att återställa Erick Matsson de uppburne 500 dal_r [valuta...] med pålöpande interesse a 6 procento ifrån den tiden han blef drifven ifrån possessionen af Vämlingby skatträttighet, dock det såvida som hauptmannen, med fullkommel_r documenter intet gitter bevisa, att samma påst medelst afräkning på dess föregifvne återstående lön kommet för vällbem_te sahl Kongl rådet el_r dess högvällbornde fru grefvinna på något sätt till godo"

Länk till berörda sidor i dombok på ArkivDigitals hemsida:
https://app.arkivdigital.se/volume/v477661?image=900
och
https://app.arkivdigital.se/volume/v477661?image=1090

Vänliga hälsningar,
Jan

122
Hej,

Jag har en rad undringar gällande GMR vid ryttmästare Brettholtz/Bredthotz kompani vid livregementet till häst. Huvudfrågan gäller dock huruvida två ryttare vid samma kompani, men olika korpralskap, kände varandra. De två ryttarna, Jöns Svala och Gabriel Blom, är mina anor; Jöns på min morfars sida och Gabriel på min mormors sida. Det skulle vara kul att veta om mormor och morfars respektive anor umgicks med varandra mer än tvåhundra år innan de själva träffades och gifte sig. Som exempel tar jag GMR 1685, mönstring gjord den 25/8 1685 (Livregementet till häst 768 (1685)). I den finns bla:

Ryttare nr 18 (sida 402) Jöns Svahla för: (på fyra separata rader därunder) Himmine i Lohärad sn, Ekeby i Malsta sn, augment Råda i Väddö socken och på fjärde raden står "stadgan". Fråga 1: betyder detta att Jöns tjänade som ryttare både vid Himmine och vid Ekeby och att dessa två hemman var två olika rusthåll (eller var de ihopslagna till ett och samma rusthåll?), som (båda) fick bidrag från Råda? I jordebok för samma år (1685, Uppsala län, SE/RA/55202/55201.03/76) finns Jöns namn vid alla de tre omnämnda orterna: 1) Himmine i Lohärad socken (Riksarkivets bild 879), där det framkommer (tror jag) att Jöns Svala och Mats Ersson brukade ett hemman tillsammans och att, som det står i högermarginalen, "åbon Jöns Svala håller rustning der [under?] dito compagnie" (dvs ryttmästare Bredtholtz kompani), 2) Ekeby i Malsta socken (Riksarkivets bild 885), ett hemman som brukades av Mats Persson, där det i högermarginalen står "ryttaren Jöns Svala på rustningh under dito compagnie", samt 3) Råda i Väddö socken (under rubriken "halva hemman", Riksarkivets bild 1002), ett hemma som brukades av unga Per Ersson, där det i högermarginalen står "ryttaren Jöns Svala till aug. på Ekeby i Malstad socken". Till höger om de fyra raderna i GMR 1685 finns en klammer som förenar dem och till höger om den står "gl:". Fråga 2: "gl:" misstänker jag betyder "gammal", men hänför det till Jöns ålder eller till antal år han har tjänat som ryttare? (Anteckningen "gl:" vid hans namn finns redan i GMR 1683, samma kompani.) Till höger om "gl:", i högermarginalen, står "rustar för räntan, styfbarnen ega halfva skatte rättigheeten". Utifrån information i jordeböcker, mantalslängder och kyrkoböcker har jag dragit slutledning att Jöns, åtminstone från 1683, bodde i Himmine i Lohärad socken, där han dog 1708, men i dombok har jag sett att han 1692/1693 önskade köpa ett hemman i Ekeby i Malsta socken. Fråga 3: vilken skatterättighet ägdes till hälften av Jöns bonusbarn: Himmine eller Ekeby?
Länk till sida med Jöns Svalas namn (ryttare nr 18) i GMR 1685:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028774_00418#?c=&m=&s=&cv=417&xywh=613%2C1489%2C3969%2C1883

Ryttare nr 99 (sida 431) Gabriel Blom för: (på fem separata rader därunder) Trästa ("Treesta") i Häverö socken, en kvarn i Trästa, augment Råda i Väddö socken, stadgan och Svinninge i Estuna socken. Till höger om de fem raderna finns en klammer som förenar dem och till höger om den står "gl:". Till höger om "gl:", i högermarginalen, står "rider för ränttan bostellet Svininge befrias för båtsman". "Bostället Svinninge" kan leda en att tro att Gabriel bodde där, men hans namn hittas inte vid Svinninge i Estuna socken i jordebok samma år (1685, Uppsala län, Riksarkivets bild 866). Istället hittas namnet Gabriel Blom i samma jordebok (1685, Uppsala län) vid: 1) Trästa i Häverö socken (Riksarkivets bild 1022), hemmanet i Trästa som brukades av Oluf Matsson där det står i högermarginalen "ryttaren Gabriel Blom på rustning under dito compag:" (dvs ryttmästare Bredtholtz kompani"), och 2) Råda i Väddö socken (Riksarkivets bild 991), vid hemmanet i Råda som brukades av Per Ersson och Erik Bengtsson där det står i högermarginalen "ryttaren Gabriel Blom eller[?] bondson Johan Olsson på rustningh undher dito compagnie" (dvs ryttmästare Bredtholtz kompani). I kyrkoarkivs födelseböcker framkommer att en ryttare Gabriel Blom fick barn i Södra Råda i Söderby socken under åren 1682-1693. Såvida det inte fanns två ryttare Gabriel Blom rör det sig om samma person. Han dog i Söderby socken 1734. Fråga 4: var Gabriel Blom ryttare även vid Svinninge, eller bara vid rusthållet Trästa, som fick bidrag från Råda (där Gabriel tycks ha bott)? Fråga 5: betyder "bostellet Svininge" att det var rusthållarens boställe (Oluf Knutsson enligt jordebok 1685, Uppsala län, Riksarkivets bild 866, men med ryttaren Jöns Högman enligt anteckning i högermarginalen)? Fråga 6: Gabriel, till skillnad mot Jöns Svala, hittas inte antecknad som brukare/åbo i jordeboken 1685. Kan man av det dra slutsatsen att han (och/eller Jöns) omkring år 1685 inte ägde något hemman? Fråga 7: enligt nämnda GMR och jordebok låg Råda i Väddö socken, men det ortsnamnet hittas inte på dagens kartor över Väddö socken och enligt kyrkoarkiv från samma tid fanns Norr- och Söder- Råda i dåvarande Söderby socken (idag Söderby-Karl socken). Kan samma ort ha blivit placerad under två olika socknar i kyrkoarkiv respektive GMR och jordebok?
Länk till sida med Gabriel Bloms namn (ryttare nr 99) i GMR 1685:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028774_00449#?c=&m=&s=&cv=448&xywh=566%2C2112%2C3969%2C1883

Fråga 8: baserat på ovanstående information, är det troligt att Jöns Svala med familj och Gabriel Blom med familj kände varandra?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

123
Tack Marcus!!

Ja, det rör sig om Magnus Breitholtz och jag har hittat min ana i hans kompani i Livregementet till häst!
Jag tyckte nog det lät konstigt med Berthold som efternamn, och jag försökte också med "Bertholdssons kompani".  :D

Vänliga hälsningar,
Jan

124
Hej,

I en jordebok (Uppsala län, SE/RA/55201/55201.03/77 (1686:1), se även länkar nedan) från 1686 står att vissa personer var under rustning under "ryttmästare Berdtholds compagnie".
Se här tex (sida 436, Riksarkivets bild 451):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055179_00451#?c=&m=&s=&cv=450&xywh=178%2C2778%2C3093%2C1434

På samma sida, högre upp, är "ryttmestaren Magnus Berdthålt" omnämnd och jag misstänker att det rör sig om samma person som i "ryttmästare Berdtholds compagnie".
Se här:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055179_00451#?c=&m=&s=&cv=450&xywh=239%2C913%2C3093%2C1434

Eftersom jag är intresserad av en person, som senare bör ha varit ryttare vid Berdtholds kompani skulle jag vilja titta i generalmönsterrullor om det finns sådana bevarade för detta kompani och runt 1700, men jag vet inte i vilket regemente jag ska leta.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

125
Hej,

Vid genomgång av en dombok från Lyhundra häradsrätt hittade jag födelseuppgifter om bokbindare Johan Nilsson Norman i Stockholm. Protokollet, från ordinarie laga ting med allmogen, var skrivet 2 juni 1693, så han bör ha funnits i Stockholm vid den tiden. Nedan finns mitt försök till avskrift, men för säkerhets skull bifogar jag också bilder av texten, som är taget ur Lyhundra häradsrätt AIa:1b, sidorna 90 och 91.

"S d [samma dag?] Begärade Johan Nillsson Norman, som har i Stockholm lärdt bookbindare embetets ting rättens vittnesbörd om sin födelse och uppfostring, hvarföre som nembden enhällel_n viste att betyga det denne Johan Nillsson Norrman är född af hederlige och ärl. föräldrar i Nora by och Estuna sn sampt af dem till dygd och det som hederl. är upfostrad. [?] kunde rätten intet förvägra, att meddehla honom här öfl_r vederbörl. attestatum"

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

126
Introducerad adel - A / SV: Ankarklo
« skrivet: 2022-03-19, 16:32 »
Hej,

Vid ordinarie laga ting med allmogen i Lyhundra häradsrätt den 2 juni 1693 (AIa:1b sidorna 87 och 88) nämns hauptman Ingemund Axelsson Hägg i ett mål. Nedan ett försök till avskrift, men för säkerhets skull bifogar jag också bilder av texten.

"S d Emellan Erick Mattsson i Sättra, och hauptmannen väbet_d Ingmund Axellsson Hägg resolverades, att alldenstund ber_de hauptman föregifver sig medelst framl. Kongl. rådets högvälb_ne grefve Anders Thorstenssons order[?] till dess då varande befallningsmannen sahl. Svante Carsson Welt, kommet i afrådning på löön, att åtniuta af Erick Mattsson 500 dal_r för Vemblingby hemmans inbördande, ty åligger honom upvisa sådane order[?] då rätten vill vidare utlåta sig i detta måhl skolandes dess utan Erick Mattsson framskaffa den resolutionen som fallet i Kl. hoffrätten emellan[?] välbem_r sahl. herres grefvinna och Johan Mattsson i Vemblingby"

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

127
Svala / SV: Svala
« skrivet: 2022-03-17, 11:52 »
Svala fr Uppland

Hej,

Nyligen fann jag också en Svala bland mina anor.  ;D
Nu är jag förstås nyfiken och vore jätte-tacksam om någon skulle ha, och skulle vilja dela med sig av, mer information angående honom/släkten. Det jag har fått fram hittills är följande:

Namn: Jöns Persson Svala
Född: ca 1642 (baserat på att hans namn försvinner från och med mtl 1705 (dvs fyllde 63 år 1704/1705), på att han dog några år senare och baserat på att han inte är noterad som sjuklig i mantalslängder före eller efter mtl 1704)
Död: 5/2 1708 i Himmine i Lohärad socken (Stockholms län, Uppland)
Gift: registrerad med en hustru i Lohärad mantalslängder 1694-1704 (mtl 1696 och mtl 1703 tycks dock saknas, men Jöns Svala gifte sig inte de åren, i alla fall inte i Lohärad socken, och hans hustru hittas heller inte de åren i Lohärad socken dödbok, som tyvärr tycks sakna notiser om en del avlidna personer)
Barn: 1) Anna Jönsdotter (min ana), dotter till Jöns Svala i Himmine enligt vigselnotis i Lohärad sn den 21/1 1712, 2) dotter död 1693 i Himmine i Lohärad socken, 3) i Lohärad mtl 1704 är Jöns Svala registrerad med en son och två döttrar (en av döttrarna var ev Anna), och 4) i Lohärad mtl 1705 är Jöns Svalas namn ersatt med Per Jönsson, som är registrerad med "moder" i mtl:er 1705-1711 (troligtvis med felaktiga uppgifter i mtl 1707) och därefter med hustru. Troligen var Per Jönsson barn till Jöns Persson Svala.

Jöns Persson Svalas namn finns i Lohärads mantalslängder (Lyhundra härad) 1694-1704 vid orten Himmine och ett hemman/en gård som var 1/2 mantal stor. I mtl 1694 har han efternamnet Persson och i de övriga mtl:erna har han efternamnet Svala med olika stavingsvarianter (tex Swala och Swahla). Tillgänglig mantalslängd tidigast före 1694 är mtl 1680 och i den finns inte hans namn i socknarna: Lohärad, Malsta, Husby-Sjuhundra, Skederid, Frötuna eller Rimbo; ej heller i Norrtälje stad mtl 1680. Var kom han ifrån? Om han var född ca 1642 bör han ha betalat mantalspenning 1680. Äldsta bevarade anteckningen om att Jöns Svala bodde i Lohärad socken är en födelse-/dopnotis daterad september 1690 då bla "Jöns Svala och Lars Matsson i Kragsta" var faddrar till Nils M:s son Erik i Himmine. Att Jöns Svala istället bodde i Himmine antyder födelse-/dopnotis daterad 1 eller 11 november (9ber) 1691 då bla "Jöns Swala och Erick Knutsson i Himmine" var faddrar till Johan Matssons dotter Anna i Himmine.

Vid Lyhundra härads ordinarie laga ting den 19/5 1692 lät Jöns Persson Svala upp-bjuda Anders Larssons hemman i Ekeby i Malsta socken (Lyhundra häradsrätt (AB) AIa:1b (1692-1707) sidorna 19 och 20). Tack vare hjälp här på Anbytarforum och ämnet Dombok bör detta betyda att Jöns Svala och Anders Larsson inte var släkt med varandra. Ekeby ligger ca 5 km från Himmine, fågelvägen, och man kan undra om Jöns Svala ändå inte hade någon form av koppling till Anders Larsson.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

128
Stålbröst / SV: Stålbröst
« skrivet: 2022-03-17, 10:43 »
Hej Christina,

Den 23 mars 1793 föddes Nils Peter Olsson Stålbröst i Innanbäcken i Nederkalix socken.
Hans son Nils Fredrik (född 31 december 1822 i Innanbäcken i Nederkalix socken) hade släktnamnet Bröst och så förblev släktnamnet tills min morbror flyttade till USA på 50-talet, för då blev prickarna över bokstaven Ö borttagna. Han och min moster (min mammas syster) fick två döttrar, som nu är gifta och har andra efternamn.

Vet du om "din" Erik M Stålbröst var släkt med Nils Peter Olsson Stålbröst?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

129
17 Juridik / SV: Dombok
« skrivet: 2022-03-16, 17:07 »
Hej igen,

Efter lite grunnande har jag förstått att Jöns Svala och Anders Larsson troligen inte var släkt med varandra.

/Jan

130
17 Juridik / SV: Dombok
« skrivet: 2022-03-16, 16:44 »
Tack Jörgen för svar!!

Kan man alltså utgå från att Jöns Svala och Anders Larsson var släkt med varandra?

/Jan

131
Hej Douglas,

Tyvärr har jag inga svar på dina frågor, och kanske har du redan hittat svar på andra sätt, men här är en länk till en artikel om mantalslängder på hemsidan släktforskningsskolan:

https://blogg.slaktingar.se/slaktforskningsskolan-att-forska-i-mantalslangder/

Före 1841 skulle alla mellan 16 och 63 år betala mantalspenning. Undantagna var tex sjukliga personer, soldater och båtsmän. Ibland, men inte alltid, har jag sett att dessa undantag har antecknats i högermarginalen och det  tolkar jag som att personen var i mantalsförd ålder och därför blev omnämnd (med namn och/eller med en etta) i mantalslängden trots att hen befriades från mantalspenningen. Om personen inte var i mantalsförd ålder omnämndes hen inte. Angående Jonas och Samuels mamma: tänk på att hon förmodligen inte var över 45 år när hon fick sitt sista barn.

Jag har ett liknande ärende. Hoppas det går bra att ställa mina frågor här!
I vigsel-, födelse- och dödbok framkommer att Jan Ersson, hans hustru Märta Persdotter och deras barn Erik bodde på ett visst ställe en viss tidsperiod, men ingen av dem är registrerade där i mantalslängder för motsvarande år. Vid samma plats och tidsperiod finns en dräng vid endast ett av hemmanen där, troligtvis med samma ägare (samma namn Per Persson) och den enda möjligheten jag finner möjlig är att Jan Ersson var dräng hos denne Per Persson. Jag misstänker också att Märta var Per Perssons dotter, trots att hon och Jan Ersson inte är registrerade i kolumnerna för dotter respektive måg (dessa kolumner finns). Kan detta vara möjligt? Kan det ha funnits någon ekonomisk anledning till detta, om det var möjligt. I sammanhanget kan nämnas att Per Persson var med och dömde vid ordinarie laga ting vid åtminstone ett tillfälle.

Det tycks mig vara ganska säkert att Jan Ersson var dräng hos Per Persson. Jag undrar då: hur registrerades drängars hustrur i mantalslängder? De betalade väl också mantalspenning om de var mellan 16 och 63 år gamla?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

132
17 Juridik / SV: Dombok
« skrivet: 2022-03-16, 15:33 »
Hej,

Jag vore tacksam för både läshjälp och tolkning av text i en dombok.
Det rör sig om, tror jag  ::) , ett ordinarie laga ting daterat 19 maj 1692 vid Lyhundra häradsrätt (AIa:1b, sidorna 19 och 20) och ett ärendet där Jöns Pehrsson Swala är omnämnd, längst ner på sidan 19 och högst upp på sidan 20 i bifogade filer.

Mitt försök till avskrift lyder:
SD [= samma dag?] Lädt [= lät?] Jöns Pehrsson Swala upbiuda [upp-bjuda?] Anders Larssons hemman i Eekeby och Mahlsta sockn för 80 d:r [= daler?] _ 1 g:r [??]

Vad betyder texten? Är det bara ett erbjudande om att köpa/sälja hemmanet i Ekeby, eller kan man tolka texten som att köpet/försäljningen verkligen blev av? Det borde väl vara Jöns Svala som gör det eventuella erbjudandet, men ville han köpa eller sälja hemmanet? Namnet Anders Larsson, men inte namnet Jöns (vare sig Persson eller Svala) finns vid ortsnamnet Ekeby i Malsta mtl 1680 (se länk nedan). Närmaste datum efter ovanstående ting med tecken på att Anders Larsson (samma eller annan) bodde i Ekeby är 18 mars 1693 då Anders Larssons son Lars i Ekeby avled (se länk nedan). Denne Anders Larssons namn finns i Malsta mantalslängder 1694, 1695 och 1697 (mtl 1696 tycks inte finnas). I mtl 1694 (troligen tecknad omkring årskiftet 1693/1694) är Anders Larsson registrerad med hustru vid ett halvt mantal stort hemman, men i mantalslängderna 1695 och 1697 tycks Anders Larsson och hans hustru(?) vara inhysta i Ekeby, men det är inte vara klart för mig hos vem (kanske hos Mats Hansson och hans hustru, vilka är registrerade på raden ovan den med Anders Larssons namn). Jöns Persson Svala var själv mantalsförd i Himmine i Lohärad socken dessa år. Uppskattningsvis är det ca 5 km mellan Himmine och Ekeby "fågelvägen".

Med tanke på att Anders Larsson i Ekeby tycks ha blivit inhyst ett par år efter datumet för laga tinget frestas jag att tolka detta som att Jöns Svala köpte hans hemman, men eftersom jag inte är säker ställer jag frågan här.

Länk till sida i Malsta mtl 1680:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003524_00180#?c=&m=&s=&cv=179&xywh=2160%2C584%2C2308%2C1109

Länk till sida i Malsta dödbok (Anders Larssons son i Ekeby, Lars, död den 18 mars 1693):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048199_00045#?c=&m=&s=&cv=44&xywh=950%2C3137%2C2354%2C1116

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

133
Hej igen,

Angående fråga och svar ovan (nr 1) rörande anledning till att Mats Olssons mamma blev noterad med en etta på raden med Mats Olssons namn istället för på raden under, där namnet på hans troliga pappan är antecknat i mtl:er 1739-1742, har jag:

a) tittat igenom tillgängliga mantalslängder (alla år finns på AD) från 1721, då Mats Olsson föddes, till mtl 1739 för att leta efter tecken på att hans pappa Olof Johansson dog och att hans mamma Anna Matsdotter gifte om sig med en annan man med namnet Olof Johansson, dvs Mats Olssons styvfar vilket skulle kunna förklara det beskrivna i fråga/svar nr 1 (jfr Michael Lundholms förslag i inlägg den 2022-03-06). Det enda tecken som kan tyda på detta är att namnet Olof Johansson finns i Dyvik i mtl:er 1720 och 1721 (och även 1714-1719) och fr.o.m. mtl 1722 finns istället namnet Olof Jansson. Jag misstänker att patronymikonet kan ha två stavningsformer.

b) tittat igenom vigselböcker från 1721, då Mats Olsson föddes, till 1739 för att leta efter brudpar med namnen Olof Jansson och Anna Matsdotter, men inte funnit något.

Det tycks alltså som att den Olof Jansson, vars namn är antecknat under Mats Olssons namn i Dyvik i Vätö mtl:er 1739-1743, var Mats Olssons pappa.

Kan anledningen till att Mats Olssons mamma blev registrerad på samma rad som Mats Olsson och att hans pappa istället blev registrerad på raden under (med anteckningen "utan bruk") ha varit att Mats Olsson i form av gårdens/brukets ogifta ägare betalade skatt för sin mamma, men inte för sin pappa (utan bruk), som betalade skatt för sig själv men inte för sin hustru? Man kan undra hur anteckningarna i mtl:erna skulle se ut om Mats Olsson hade varit gift...
Ett annat alternativ är att de observerade anteckningarna hade samma betydelser som siffror i kolumnen "inhyses", vilken saknas åtminstone i Vätö mtl 1740, men då tycks det mig konstigt att Mats Olssons mamma inte blev registrerad som en etta på raden med hennes makes namn. Båda borde väl i sådant fall ha blivit betraktade som "inhyses-hjon" (även om de tillhörde familjen).

Idag är det internationella kvinnodagen...

Vänliga hälsningar,
Jan

134
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: Fader okänd 1841
« skrivet: 2022-03-07, 11:32 »
Hejsan Leo,

Att du, X och Maja Rosentråles ättling inte är triangulerade (på MyHeritage om jag har förstått rätt) behöver inte betyda att gemensamma anor saknas. En möjlighet är att X och Maja Rosentråles ättling uppvisar för lite gemensamt DNA för att du ska se dem som "externa DNA-träffar" (dem emellan alltså). Jag har noterat på Ancestrys hemsida, tack vare att både jag och min mamma har lämnat in prov för analys där, att Ancestry visar externa DNA-träffar, men endast de som uppvisar minst 20 cM gemensamt DNA. Som exempel: jag har en DNA-träff, låt oss kalla henne Anna, med vilken jag delar 10 cM DNA. Anna och min mamma delar 18 cM DNA. Om jag tittar på vilka gemensamma DNA-träffar Anna och jag har visas inte min mamma eftersom Anna och min mamma (som för mig är externa DNA-träffar) uppvisar mindre än 20 cM gemensamt DNA (18 cM). Om du har kontakt med X kan du fråga hen om Maja Rosenstråles ättling finns bland hens DNA-träffar. Alternativt kan du fråga Maja Rosenstråles ättling om X finns bland hens DNA-träffar. Eller också frågar du båda två!  ;)

För att reda ut var ditt DNA, som uppvisar likhet med en judisk etninsk grupps "genom", kommer ifrån skulle det vara till hjälp att veta huruvida Anders Brandins ättlings "genom" respektive Maja Rosenstråles ättlings "genom" uppvisar likhet med (samma) judiska etniska grupps "genom". Dessutom skulle det vara till hjälp att veta storleksordningen på likheten/likheterna. Är X och din "största judiska matchning på 39cM" DNA-träffar med varandra? Även om det inte går att bekräfta dess ursprung kanske man kan få fram indikationer.

Angående vem som var Kristinas biologiska pappa kvarstår mitt svar att det troligtvis var Sven Andersson eller någon nära släkting till honom. I sammanhanget önskar jag nämna att jag brukar misstänka att biologiska föräldrar ofta har mindre betydelse för en person än de vuxna som personen hade i sin närhet när det växte upp (eller har i sin närhet när det växer upp om vi pratar om en person som fortfarande är ett barn) i de fall en person växer upp med andra personer än sina biologiska föräldrar. Man kan därför överväga vilka personer man vill ha med i ett släktträd.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: hoppas du vet vad ordet "genom" betyder inom genetiken! I annat fall, byt ut det ordet med "DNA".

135
Tack Michael för dina svar!

1) Nedan finns länk till dopnotis om Oluf Johanssons barn i Dyvik Mats (den 29/6 1721 i Vätö sn):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049432_00170#?c=&m=&s=&cv=169&xywh=3008%2C281%2C2800%2C1328

Men du har rätt i att Olof Jansson som är omnämnd i mantalslängder kan ha varit en annan person. Jag kan kolla i alla tillgängliga mtl:er från 1721 och se om det finns tecken på att det rör sig om två olika personer.

2) Kan anledningen till att Olof Janssons namn blev skrivet i mtl 1743 utan ettan i kolumnen för "man" ha varit att han var yngre än 63 år (dvs egentligen skulle ha betalat skatt), men att han slapp det av medicinska skäl (inte arbetsför)? Varför blev hans namn annars skrivet om han ändå inte behövde betala skatt? Alternativt: kan hans son/styvson (Mats Olsson på raden ovanför) ha fått någon form av skattelättnad för att han "inhyste" sin pappa/plastpappa och att Olof Janssons namn därför skrevs i mtl:en trots att han inte behövde betala skatt?

Vänliga hälsningar,
Jan

136
Hej,

Rubriken till det här diskussionsämnet passar bra till några frågor som jag har. Hoppas det går bra att ställa dem här.

Det gäller mantalslängder för Vätö socken i Stockholms län åren 1738-1749 och orten heter Dyvik. I kronologisk ordning finns följande information (om min tolkning är rätt) om de personer jag är intresserad av:

  • mtl 1738: gamla Olof Jansson med hustru, son Mats, dotter Mareta och måg Mats
    mtl 1739: Mats Olsson med moder och på raden under Olof Jansson (etta i kolumnen för man men ej i kolumn för hustru) och i högermarginal står "utan bruk"
    mtl 1740-1742: samma information som i mtl 1739
    mtl 1743: Mats Olsson med moder och på raden under finns namnet Olof Jansson, men utan etta i kolumnen för man (ej heller etta i kolumnen för hustru) och i högermarginalen står "gammal sjuklig"
    mtl 1744 ("godkänd" den 8 dec 1743): Mats Olsson med moder, men på raden under finns ej längre namnet Olof Jansson (han avled/begravdes 6 dec 1743)
    mtl 1745-1747: Mats Olsson med moder
    mtl 1748: Mats Olsson utan moder och på samma rad står "ogift"
    mtl 1749: Mats Olsson med hustru (de vigdes i Vätö sn den 29 jan 1748)
Mina frågor är:

1) gamla Olof Jansson bör vara Mats Olssons pappa (Mats Olsson född i Dyvik i Vätö sn den 29/6 1721), men varför blev Olof Janssons hustru (= Mats Olssons mamma) inte registrerad på raden med namnet Olof Jansson i mantalslängderna 1739-1743?

2) kan man dra slutsats om Olof Janssons ålder med tanke på informationen i mtl 1743 (dvs hans namn är antecknat, men ingen etta i kolumnen "man", dock "gammal och sjuklig")

3) kan man dra slutsats om Mats Olssons mammas ålder? Enligt åldersuppgift i dödbok var hon fc 1687, men eftersom hon inte längre tycks ha varit skattepliktig i mtl 1748 (hon avled 1766) bör hon ha fyllt 63 år 1747/1748 och alltså ha varit fc 1684/1685 enligt den uppgiften

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

137
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: Fader okänd 1841
« skrivet: 2022-03-05, 17:06 »
Hej Leo,

Eftersom du har två eller tre DNA-träffar (20cM, 19cM och 19cM, eller 20/19cM och 19cM?) med vilka du har Anders Rosenstråle som närmaste gemensamma ana tycks det mig troligt att Sven Andersson (eller någon av hans bröder/halvbröder) var Kristinas pappa. Vet du om din DNA-träff om 98cM (kallad X) också har dessa två eller tre personer som DNA-träffar?

Angående den del av ditt genom som har likhet med DNA från en judisk etnisk grupp ser jag två möjligheter (men säkerligen finns ännu fler möjligheter):
1) Det härör från anor längre bakåt i tiden än de anor som du känner till.
2) Du och X har fått detta DNA från olika anor.

Vet du om de två eller tre andra DNA-träffarna har genom som uppvisar likhet med (samma) judiska etniska grupp?

Vänliga hälsningar,
Jan

138
Stefan, det är bara att fortsätta gruppera och sortera DNA-träffarna, och hoppas att det dyker upp nya sådana som kan leda till ett svar på gåtorna.

Till stor hjälp är när andra har byggt släktträd och när personerna i det kan jämföras med personerna i det/de släktträd man själv finns representerad i. Åtminstone på Ancestry finns en sådan funktion, men det känner du säkert redan till.

Lycka till!

/Jan

139
Vad roligt att se inslaget med och om dig Stefan!  :D
Ni tre genetiska släktingar tycks ha samma humor, men inte Malou.  ;D
/Jan

140
Hej,

I senaste- numret av "The American Journal of Human Genetics" (AJHG, mars 2022, volym 109, nr 3, sid 486-497) finns
en artikel med rubriken "Family secrets: Experiences and outcomes of participating in direct-to-consumer
 genetic relative-finder services
" (Christi J. Guerrini et al.). Som rubriken antyder redovisas resultatet av en enkät-undersökning
 angående söknings-service av så kallade DNA-träffar, dvs genetiskt påvisade släktingar, utförd av ett av de
 DNA-analysföretag som använder sig av inskickade prov från privatpersoner. Tillgången till artikeln är gratis
 och nedan finns en länk till den.

https://www.cell.com/ajhg/fulltext/S0002-9297(22)00013-1#%20

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

141
Segerberg / SV: Segerberg
« skrivet: 2022-02-24, 18:23 »
Hej,

Här nedan klistrar jag in information om några Segerbergare som bodde i Rådmansö socken öster om Norrtälje på 1700-talet. Det skulle vara kul om någon har kompletterande uppgifter, rättelser och/eller andra kommentarer.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

TAB 1

Sven Segerberg född cirka (fc) 1648, död 19/12 1721 i Rådmansö socken (sn) (men dödsnotis Frötuna sn dödbok FI:1 sida 31) och bodde då i torpet Ålnäset öster om Norrtälje. Gift med N.N.

Sven Segerbergs namn dyker upp första gången i Frötuna mantalslängd (mtl) 1694 då det framkommer att han och hans hustru var arrendatorer i Svinö (Rådmansö kungsgård), som då ägdes av den (sedan 1693?) troligen utomlands vistandes Carl Gustaf Sperling (1660-1708). Mantalslängder mellan 1680 och 1694 tycks inte finnas tillgängliga på internet. Sven Segerberg var därefter mantalsskriven omväxlande i Gillberga (by), torpet Ålnäset och i Svinö (se bifogad karta), hela tiden med en hustru i tillgängliga mantalslängder, fram till mtl 1713 i vilken det för första gången står "man huvudsvag" i marginalen på raden med Sven Segerbergs namn i Gillberga. Han bör då ha varit ca 64 år gammal. Året därpå såldes Svinö av Carl Gustaf Sperlings arvingar (dvs hans mamma Märta Posse och hennes nya make Per Fleming) till assessoren Johan Wattrang, vars brors änka Catharina Rosenfelt bytte, enligt Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige (1859-1870), Svinö mot Fiholm i Västmanland (se koppling till Fiholm i TAB 4 nedan). Av mantalslängder och volymer i kyrkoarkiv framkommer att Sven Segerberg var bokhållare i Svinö (åt familjen Sperling). I notis om hans son Svens bortgång (den 3/7 1768 i Stora Rytterne sn, Rytterne CIa:2) står att hans pappa, dvs Sven Segerberg (TAB 1), sades ha varit bokhållare hos fru Wattrang Rosenfeldt.

Sven Segerbergs troliga/möjliga barn (inget har hittats i någon födelsebok):

- Christopher fc 1688  (se TAB 2)

- Anna Stina fc 1690 (se TAB 3)

- Peter "Sven Segerbergs son Petter" var fadder 23/11 1712 åt Olof Holms (och hans hustrus, Anna Stina Svensdotter Segerberg, som troligen var Peters syster) barn Carl Johan i Gillberga vid dop i Rådmansö sn, "Petter Svensson i Gillberga" var fadder 17/1 1714 åt Per Erssons barn Erik i Näbbo i Rådmansö sn och "Peter Segerberg i Gillberga" var fadder 14/8 1714 åt Johan Perssons barn Margta i Gillberga vid dop i Rådmansö sn

- Sven fc 1695 i Rådmansö sn (se TAB 4)

Sven (TAB 1) och/eller hans hustru var fadder/faddrar åt följande barn:
- Mats Larssons barn Engela i Maren i Rådmansö sn (döpt (dp) 24/7 1698)
- Tomas Axelssons barn Helena i Nykrogen i Rådmansö sn (dp 13/1 1707)
- Päder Gudmundsson barn Erik i Åkrö i Rådmansö sn (dp 27/1 1707, både Sven och hans hustru var faddrar)
- "bokhållarens hustru i Gillberga" och hennes måg Olof Holm var faddrar åt Sven Svenssons barn Anna i Gillberga i Rådmansö sn (dp 22/11 1713).


TAB 2

Christopher Segerberg trolig son till Sven Segerberg (TAB 1). Född ca 1688, död i Ålnäset (jfr TAB 1) den 12/2 1758 (notis i Frötuna dödbok FI:1). Christophers namn är registrerat i Ålnäset i Frötuna husförhörslängder AI:2 (sida 544) och AI:3 (sida 199). Gift med Elisabet Persdotter Insulander, född ca 1694/1697/1698 (i Ovansjö sn enligt uppgift i Rådmansö AI:2 sida 17; eventuellt nämnd, i vigselnotis den 15/8 1779 i Rådmansö sn (CI:2 sida 431), som mamma till brudgummen Herman J: S: (Johansson?) Sundberg (enligt vigselnotisen avskedad båtsman född i september 1719 vid Högbo bruk i Ovansjö sn, men hans föräldrar, rustmästare Johan Karsman / Carsman (fc 1691) vid Nylands regemente (Överstelöjtnantens kompani, se generalmönsterrulla (GMR) 1719 och GMR 1720) och pigan Lisbet Pärsdotter vid Högbo Östanb: (Östanbyn?), vigdes den 8/11 1720 i Ovansjö sn), död 18/10 1767 i Rådmansö sn (med släktnamnet Insulander i dödsnotis (Rådmansö CI:2) samt i dottern Eva Marias vigselnotis 1778 (se nedan); jämför adjunkt/komminister Johan Insulander i Rådmansö sn vars namn dyker upp i Frötuna mtl 1720 (och eventuellt tidigare, men inte i mtl 1716) - dvs eventuellt var Elisabet och Johan Insulander släktingar (syskon?)). I dödsnotisen står att Elisabet dog/bodde i  Myntarby, men i Rådmansö husförhörslängd (hfl) AI:2 sida 17 finns hennes namn och notis om hennes bortgång i Ålnäset, hos sin son Sven Christophersson. Förklaringen kan vara att hennes son Sven i Ålnäset dog 16/1 1767, dvs ungefär ett halvår innan hon själv dog, och att hon själv då flyttade till Myntarby, där sonen (Sven Olofsson) till hennes troliga svägerska Anna Stina (TAB 3) då bodde. Sven Olofsson var då avskedad kronolots och hade blivit änkling den 20/9 1766 (efter Kerstin Persdotter fc december 1712, se Rådmansö hfl AI:1 sida 103 och dödsnotis i Rådmansö CI:2), men omgift i Rådmansö sn den 2/8 1767 med Margta Eriksdotter, som då var piga i Rådmansö kungsgård/Svinö.

Christophers barn:

- Sven dp 20/6 1724 i Ålnäset i Rådmansö sn (faddrar: Sven Segerberg (troligen Christophers bror), arrendatorens hustru på Svinö gård madame Augusta Ekman (troligen gift med Hans Björkman, jämför lotsen Carl Ekman i Myntarby fc 1727 var namn finns bla i Rådmansö AI:1 sida 105 och mjölnare Mathias Ekman ifrån Rådmansö krog, fc 1729, drunknad 24/4 1779  i Rådmansö sn), Olof Holms hustru i Berghamn (hon var troligen Christophers syster Anna Stina) och klockarens dotter Anna. Eventuellt var det denna Sven (Christophersson) som var dräng på Svinö/Rådmansö kungsgård omkring 1740 hos paret Bergholtz/Funck (se Frötuna AI:2 sida 459). Den 28/6 1752 i Rådmansö sn "vigdes torparen Sven Christophersson i Åhlnäs med pigan Marita Ersdotter ifrån Gilbärga" (Margta/Margreta Eriksdotter fc juni 1724, död 10/9 1779 i Ålnäset i Rådmansö sn (men hennes namn hittas inte där i aktuell hfl, Rådmansö AI:3)). Sven dog den 16/1 1767 i Ålnäset i Rådmansö sn.

- Ebba dp 10/12 1726 i Ålnäset i Rådmansö sn (faddrar: rättaren på Rådmansö kungsgård (Svinö) Erik Matton(?), komminister Berg i Örn, Petter Insulins (Insulander i Frötuna mtl 1727) hustru i Röllingen och klockarens dotter Brita Andersdotter

- Carl Jan  dp 25/4 1729 i Ålnäset i Rådmansö sn (faddrar: Erik Ersson i Gillberga, klockaren Anders Andersson, komministerns hustru i Örn Margareta Grönberg och Margareta Persdotter (Pädersdotter) på Svinö

- Anna Greta dp 16/11 1731 i Ålnäset i Rådmansö sn (faddrar: Per Ersson i Näbbo, Per Ersson i Gräddö, Mats Matssons hustru i Röllingen och mjölnare (Lars) Insulins dotter Anna Greta vid kvarnen - troligen på Rådmansö kungsgårds ägor), enligt vigselnotis då hon gifte sig i Rådmansö sn den 25/3 1760 med Johan Larsson Fröman (se nedan) hette hennes föräldrar Christopher Svensson och Elisabet Persdotter. Omgift den 31/11 1787 i Rådmansö sn (CI:2 sida 447) med Peter Bartram (kyrkvaktmästare, fc 1723 till klockare Jan Peter Bartram och Karin Persdotter i Trova(?) (se Rådmansö AI:4 sida 11 = fattigstugan på Rådmansö Kungsgårds ägor), död 5/3 1810 i Rådmansö sn (CI:3 sida 147). I vigselnotisen 1787 står att Anna Greta då bodde i klockargården. Anna Greta dog den 11/1 1811 i fattigstugan på Rådmansö kungsgårds ägor i Rådmansö sn (CI:3 sida 149).

Anna Greta, då kökspiga på Sidö (Riddersholm) i Rådmansö sn, gifte sig den 25/3 1760 i Rådmansö sn med  Johan Larsson Fröman (enligt vigselnotis i Rådmansö CI:2 var han född i juni 1724 i Björknäsfjällen i Frötuna sn, son till torparen Lars Eriksson och hustru Kerstin Jansdotter, död 2/5 1779 i Myntarby i Rådmanö sn), i vigselnotis registrerad som fiskare på Håtö och i dödsnotis som fiskare på Riddersholm. Enligt uppgifter i mantalslängder bodde paret Anna Greta Segerberg och Johan Fröman i Gäddeholm i Irsta sn (Västmanlands län) 1766-1774. Johan var fiskare även där och paret flyttade därifrån, tillbaka till Frötuna/Rådmansö sn. Då Anna Greta och Johan flyttade till Gäddeholm var hennes troliga farbror Sven Segerberg (TAB 4) inspektor vid Fiholm i Rytterne sn, ca 3 mil från Gäddeholm. Möjligtvis kan Sven och den geografiska närheten mellan Fiholm och Gäddeholm ha varit inblandade i parets flytt från Frötuna till Gäddeholm. Ytterligare en möjlig koppling är att Svens dåvarande "arbetsgivare" (ägaren av Fiholm, Karl Johan Ridderstolpe) lär ha varit hovrättsråd 1757-1772, och att Gäddeholms dåvarande ägare Jonas Cronstedt hade en lillebror Fredrik, som var hovrättsråd 1763-1793. Båda dessa personer var alltså hovrättsråd (och kände förmodligen varandra) omkring år 1766, då Anna Greta och Johan flyttade till Gäddeholm.

- Eva Maria fc 1730 enligt uppgift i Irsta hfl:er AI:3 sida 58 samt AI:4 sida 87, fc 1736/1737 enligt åldersuppgift i Frötuna hfl AI:2 sida 544 och fc juli 1735 enligt vigselnotis (se nedan). Eva Maria bodde i Gäddeholm samma år som hennes storasyster Anna Greta och flyttade därifrån till Stockholm 1774. Gift den 26/10 1778 i Rådmansö sn (CI:2 sida 429) med Lars Persian (fiskare och rättare - se Rådmansö AI:3 sida 77). Enligt vigselnotisen var Lars Persian änkling (tidigare gm Christina Eriksdotter, vigda den 29/9 1766 i Rådmansö sn och sedan gift med Christina Andersdotter (enligt hans dödsnotis (se nedan) hade han varit gift tre gånger); han då lakej på Sidö (troligen Riddersholm) och hon hushållerska på Håtö. Vidare framkommer av vigselnotisen att Lars Persian var född 1744 vid Nysätra kvarn i Vätö sn till mjölnaren Petter Persian och hustru Margreta Insulin (jämför mjölnare Lars Insulin, vars dotter Anna Greta (dvs möjligtvis Petter Persians hustru Margreta Insulin) var fadder till Eva Marias syster Anna Greta). Lars Persian dog den 4/6 1781 vid Riddersholm i Rådmansö sn.

Christopher Segerberg och/eller hans hustru Elisabet Persdotter Insulander var faddrar bla åt följande barn:
- org-dragare Adam Erssons barn Erik döpt i Rådmansö sn den 6/2 1737


TAB 3

Anna Stina Svensdotter Segerberg trolig dotter till Sven Segerberg (TAB 1). Hon kan ha motsvarat Sven Segerbergs dotter, som mantalsfördes första gången i Frötuna mtl 1706 och bör i sådant fall ha varit född ca 1690. "Jungfru Anna Stina Segerberg i Ålnäs" var fadder 13/1 1707 åt Tomas Axelssons barn Helena i Nykrogen vid dop i Rådmansö sn.

Anna Stina var gift med krono-lotsen Olof Holm: Olof Holm i Tjockö och Anna Stina Svensdotter vigda 11/3 1712 i Rådmansö socken. När deras son Sven gifte sig 2/8 1767 i Rådmansö står i vigselnotisen att han var född i Gillberga (i Rådmanö socken) av krono-lotsen Olof Holm och hustru Anna Stina Segerberg

Olof Holms och troligen även Anna Stinas barn:

- Carl Johan döpt 23/11 1712 i Gillberga i Rådmansö sn (faddrar: Sven Segerbergs son Petter (troligen Anna Stinas bror), Erik Larsson i Gillberga, Johans hustru i Örn (kan ha varit komminister(?) Johan Molstadius hustru) och Per Håkanssons hustru i Koholmen)

- Casper döpt 14/8 1714 i Gillberga i Rådmansö sn (faddrar: komminister(?) Johan/Johannes Molstadius i Örn, befallningsmannen på Svinö och Erik Larssons hustru i Gillberga)

- Sven född circa 1718 (se Rådmansö hfl AI:1 sida 103 och dito AI:2 sida 72 "avskedade [krono-]lotsen Sven Olofsson i Myntartorpet), gift 1:a(?) gången med Brita Persdotter (fc 1713, död 20/9 1766 i Myntartorpet i Rådmansö sn) och sedan gift (2:a gången?) med Margta Eriksdotter (fc 1729 i Lågarö i Rådmansö sn, dotter till bonde Erik Andersson och hustru Margta Eriksdotter) vigda den 2/8 1767 i Rådmansö sn

Efter att ha gift sig med varandra var Olof Holm och/eller Anna Stina faddrar till följande övriga barn:
- Johan Holms* barn Erik på Tjockö döpt 18/4 1712 i Rådmansö sn (Johan och Brita Ersdotter i Maren vigda 16/7 1711 i Rådmansö sn)
- Sven Svenssons barn Anna i Gillberga döpt 22/11 1713 i Rådmansö sn (denne Sven var troligen inte Anna Stinas bror)
- Per Perssons barn Brita i Gillberga döpt 4/9 1715 i Råsmansö sn

* Johan Holm på Tjöckö kan ha varit Olofs bror (eller hans "kollega"). Han var fadder i Rådmansö sn den 17/12 1711 åt Johan Olofssons barn Ebba i Närninge. Denne Johan Olofssons hustru var troligen Olof och Johans syster: Johan Olofssons hustru i Närninge var fadder åt Johan Holms barn Erik döpt 18/4 1712 i Rådmansö sn (jämför ovan). Johan Holm kan ha varit båtsman: båtsman Johan Holm  i Sidö hade ett barn Johan, som döptes 29/9 1715 i Rådmansö sn. Troligen samma Johan Holm på (ön) Granhamn (intill Tjockö) var fadder i Rådmansö sn den 17/4 1719 och Johan Holm på Granhamn hade en dotter Brita som döptes 19/5 1720 i Rådmansö sn.


TAB 4

Sven Segerberg trolig son till Sven Segerberg (TAB 1). Född ca 1695 i Rådmansö sn, död 3/7 1768 i Fiholm i (Stora) Rytterne socken i Västmanland (notis i Rytterne dödbok CIa:2). Gift med Christiana Dorothea Bisp(?) från Stockholm/Kolbäck (död ca 1732 troligen i Fiholm i (Stora) Rytterne socken): vigda den 26/11 1729 i (Stora) Rytterne (Rytterne CIa:1) "befalning mannen herr Swen Segerberg på Fiholmen tillsammans med fatebursjungfru ifrån Stockholm jungf Christiana Dorothea Bisp[?] hwilken hade godt besked ifrån Kollebeck [Kolbäck] och lystes derför här [eller: der som här]". Christiana Dorothea bör ha avlidit mellan 1729 och 1735. Baserat på information i mtl 1734 och i mtl 1735 bör Sven (TAB 4) ha gift sig med Ingrid Margareta Kortman / Cortman (född 30/12 1709 i Stockholm, död 4/2 1744 i Fiholm i (Stora) Rytterne sn enligt uppgifter i Stora Rytterne dödbok CIa:2) mellan 17/1 1734 och 14/12 1734. Båda Svens hustrurs namn är antecknade i Rytterne hfl 1684-1742 (AIa:1/AIa:1-2 sida 98/17). Den senare hustruns namn är antecknat i Rytterne AIa:3 sida 35 och endast Sven Segerbergs namn är antecknat i samma hfl sida 36.

Sven var fadder åt sin (troliga) bror Christoffers barn Sven, som döptes den 21/6 1724 i Rådmansö sn. Det är därför troligt att Sven bodde "hemma" i Rådmansö socken då (dvs 21/6 1724). Svens namn dyker upp vid Fiholm i (Stora) Rytterne socken första gången i mtl 1726 i vilken det är antecknat vid Fiholm "capit Blidberg flyttat till Stockholm[?]" och "Ammeralinan fru Catharina von Rosenfeltz fålk och åhrstienare som niuta des disk och duk, fougden Segerberg, fem drängar och fyra pigor" (men ingen deja antecknad). Att innehållet i Rytterne mtl 1726 var riktigt intygades den 17/11 1725, så möjligtvis blev bytet "Svinö mot Fiholm" (se TAB 1 ovan) gjort år 1725 och förmodligen var det av den anledningen Sven (då ca 30 år gammal) flyttade från Rådmansö sn till Fiholm i Rytterne sn. I Stora Rytterne mtl 1727 är istället Catharina von Rosenfelts dotter, fröken Ewa Wattrangs folk och årstjänare (med bla fogden Sven Segerberg och dejan Margreta Andersdotter) nämnda vid Fiholm. I mtl 1728 är, förutom Sven, dejan hustru Margreta Larsdotter (endast hennes förnamn tecknat i mtl 1729) nämnd vid Fiholm och eventuellt var hon Svens (första?) hustru. Margareta Larsdotters namn är skrivet också i Rytterne AIa:1 /AIa:1-2 sida 98/17. I mantalslängderna 1730-1732 är det Ewa Wattranks make (vigda 21/8 1729) hovjunkare von Berckners folk och årstjänare som är nämnda vid Fiholm, bla gårdsfogden Sven Segerberg och dejan hustru Christina / Christiana Bisp, vars namn försvinner från och med mtl 1733. (Innehållets riktighet i mtl 1732 intygades den 9/12 1731, så Christiana Bisp bör ha levat då och hon bör därför ha varit mamman till den dödfödda sonen 1731 (se nedan).) Enligt bouppteckning efter Sven jobbade han som inspektor vid Fiholm, som då (1768) ägdes av Karl Johan Ridderstolpe (han lär ha blivit hovrättsråd år 1757 och riksråd år 1772).

Svens barn:

- dödfödd son begravd 16/10 1731 i (Stora) Rytterne sn, mamman bör ha varit Christiana Dorothea Bisp

- Sven född 2/4 1735 i Fiholm i (Stora) Rytterne sn, döpt på Långfredagen den 4/4 1735, mammans namn var Ingrid Margareta Kortman (faddrar: hovjunkare Georg Thomas von Berckner på Fiholm frånvarande, i dess [ställe - texten slutar efter ordet "dess"]...)

- Margareta Catharina född 1/6 1736 i Fiholm i (Stora) Rytterne sn, mammans namn var Ingrid Margareta Kortman (faddrar: pastor Petrus Fahlsteen, Adam Radon[?] Bred...[?] var i Stockholm i dess ställe befallningsmannen Wallin, hustru Christina Holm, herr Po...[?] vid västerkvarnen, jungfru Margareta Fahlsteen i prästgården, västerkvarne ...[?] stod i stället för herr Segerbergs svägerska jungfru Catharina Törnbom[?] ifrån Stockholm)

- tvillingarna Petter och Carl födda 15/8 1739 i Fiholm i (Stora) Rytterne sn, döda i november (8 respektive 18) 1739 i (Stora) Rytterne sn, mammans namn var Ingrid Margareta Kortman (faddrar: sacellan Daniel Sundbeck, Erik Fahlsteen i prästgården, kammarherre von Berckners hustru fru Ridderstolpe i dess ställe madam Christina Reuter...[?],  jungfru Anna Maria Törnbohm i dess ställe jungfru Hedvig Friess[?] vid Strömsholm, post[?]mästaren vid Strömsholm Petter Friessen[?], Jan Törnbom/Fernbaum[?] i dess ställe befallningsman Hofman[?] vid Tidö[?], hustru Anna ...[?] sacellani[?, ev hustrun till sacellanen] och jungfru Elsa Radon[?] ifrån Stockholm i dess ställe trägårdsdottern vid Wikus[?] jungfru Stina Lindström)

- Ulrica född 18/2 1743 i Fiholms sätesgård i (Stora) Rytterne sn, mammans namn var Margareta Kortman (faddrar: apotekare Gustaf Wester/Wesser i Västerås, mantalskommisarie och bokhållare vid Tidön herr Ridmarck, länsman Flygares hustru Maria Westbom och jungfru Helena Zimmerman ifrån Västerås)

- Johanna Elisabeth fc 1748 (se Rytterne AIa:3 sida 36)

142
Matton / SV: Matton
« skrivet: 2022-02-21, 18:50 »
Om jag har läst rätt var "rättarn på Kongsgården [Rådmansö Kungsgård även kallad Svinö] Erich Matton" fadder åt Christopher Segerbergs barn Ebba vid dop i Rådmansö socken den 10/12 1726 (Rådmansö CI:1 sida 62). Länk till sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=552%2C1439%2C2800%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

143
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2022-02-20, 18:53 »
Hej igen,

I mitt inlägg 2021-12-27 nämnde jag fiskaren Johan Fröman, hans hustru Anna Greta Segerberg och
hennes syster Eva Maria Segerberg, som alla flyttade till Gäddeholm före den 29/8 1767 (från Frötuna
socken) och att denna deras flytt eventuellt kunde ses som en indikation om att Anna Maria Ström
(gm trädgårdsmästaren vid Gäddeholm, Mathias Gimström) var dotter till Sara Krabbe och Olof Ström.
Nu har jag dock hittat mer information som kan ge en annan förklaring till varför de tre från Frötuna
flyttade till Gäddeholm i Irsta socken.

Enligt information i Irsta mantalslängder flyttade Johan Fröman och hans hustru Anna Greta Seberberg
till Gäddeholm år 1766. Då fanns i Rytterne socken inspektorn Sven Segerberg vid Fiholm, som ligger
ca 3 mil från Gäddeholm. Det är troligt att Sven var Anna Gretas (och Eva Marias) farbror. Jag kommer att
skriva mer om detta under diskussionsämnet Segerberg. Sven och den geografiska närheten mellan
Gäddeholm och Fiholm kan ha spelat en roll i flytten från Frötuna till Gäddeholm. Dessutom lär Svens
dåvarande "arbetsgivare" (Fiholms ägare Karl Johan Ridderstolpe) och Gäddeholms dåvarande ägare Jonas
Cronstedts lillebror Fredrik båda ha varit hovrättsråd omkring år 1766, men det kanske är mer osäkert om
detta har något med flytten att göra.

Vänliga hälsningar,
Jan

144
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2022-02-19, 10:37 »
Hej Constantinus,

Min gissning är att Johan Duhan, som du nämner i ditt inlägg den 2022-02-18, var barn till Jean Duhan (Tabell 34 i Kjell Lindbloms bok Vallongenealogi).
Om Jean står i boken bla "Han är i skomakarlära i Stockholm 1718." och
"Barn: Johan dp 1/7 1726 i Maria fs i Stockholm". Hoppas Kjell svarar!

Vänliga hälsningar,
Jan

145
Introducerad adel - S / SV: Soldan, von
« skrivet: 2022-02-17, 13:42 »
Hej,

Vem var Carl Soldan vars namn hittas i Livdragonregementets (yngre) generalmönsterrullor 1733, 1739 och 1753? Var det den Carl Gustaf (von) Soldan (1706-1777), som är registrerad som barn till Gustaf Soldan (TAB 2 i släkten Von Soldan nr 1460) i nedanstående länk? Han bör dock ha varit kapten vid polska krongardet, men det framkommer inte av texten i länken nedan när han var det.
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Soldan_nr_1460

Carl Soldan vid Livdragonregementet (yngre) var kornett vid Majorens kompani redan 1733 och avancerade den 10/6 1740 till löjtnant i Masko härad kompani vid samma regemente. Den 3/11 1743 erhöll han avsked, men tyvärr står inte vart han tog vägen sedan.

Länk till gmr 1733 Majorens kompani vid Livdragonregementet (yngre):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/K0000769_00171#?c=&m=&s=&cv=170&xywh=-239%2C27%2C6875%2C3261

Länk till gmr 1739 ovan nämnda kompani (noterad som sjuk på bostället):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029131_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=115%2C1144%2C4825%2C2289

Länk till gmr 1753 ovan nämnda kompani:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029132_00176#?c=&m=&s=&cv=175&xywh=456%2C1682%2C2803%2C1330

Länk till gmr 1753 Masko härad kompani vid Livdragonregementet (yngre) (se löjtnanter):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029132_00479#?c=&m=&s=&cv=478&xywh=639%2C1967%2C2760%2C1309

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

146
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2022-02-17, 09:34 »
Hej,

Vid Nedre Satagunda (Satakunda) härads kompani (i Finland) tillhörande Livdragonregementet (yngre) var
trumslagare Henrick / Hindrich Krabbe verksam under tidsperioden 1739-1748. I gmr 1739 står att
han var 24 år gammal, dvs fc 1715, och att han var född i Tyrvis socken (i Finland) och Kika(?) by
(= Kiikka?, se bifogad karta).

Länk till gmr 1739:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029131_00551#?c=&m=&s=&cv=550&xywh=3035%2C2373%2C1923%2C912

Länk till gmr 1753:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029132_00409#?c=&m=&s=&cv=408&xywh=231%2C1727%2C2755%2C1307

Han tillhörde förmodligen inte släkten Krabbe af Svaneby, men eftersom det ibland förekommer namnet
Lars Bengtsson Krabbe till Kula (Kulho) och Rejkylä (Reijkylä) i samband med denna släkt gör jag denna post om honom här.

I Almquists artikel om släkten Krabbe nr 46 står på sidorna 38 och 39 att ovan nämnda Lars Bengtsson Krabbe påstår sig
ha haft föräldrar i Finland. Kan ortsnamnet Kula/Kulho motsvara ortsnamnet Kuula (se bifogad karta)?

/Jan

147
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2022-02-17, 08:23 »
Tack för svar Kjell!

Enligt information på Wikipedia ligger Ulvsby (stad) i landskapet Satagunda vilket väl bör lägga ännu mer tyngd på att det rör sig om samma person.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ulvsby

/Jan

148
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2022-02-16, 18:00 »
Hej!

I 1733-års generalmönsterrulla förd vid Livdragonregementet (yngre) och Nedre Satagunda härads kompani framkommer att Noach Douan blev antagen där den 28/5 1731 som hovslagare. Han finns även med vid samma kompanis generalmönsterrullor förda år 1739 respektive år 1753.

Länk till sida i gmr 1733:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/K0000769_00547#?c=&m=&s=&cv=546&xywh=537%2C174%2C3334%2C1581

Länk till sida i gmr 1753:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029132_00409#?c=&m=&s=&cv=408&xywh=69%2C36%2C2755%2C1307

I Kjell Lindbloms bok Vallongenealogi finns i släkten Douhan Tabell 19 barnet Noe (1709-64). Var det han som var hovslagaren vid ovan nämnda kompani? Han tycks mig ha varit ganska ung för att ha blivit anställd som hovslagare redan 1731 (då endast 22 år gammal).

Vänliga hälsningar,
Jan

149
Korsman / SV: Korsman
« skrivet: 2022-02-16, 14:55 »
Hello Georgina,

I have followed Anders in registies and, yes, he did marry and he got one daughter. His father's name was Carl Fredrik Korsman and according to a house hold registry he was born 1772 in Finland. Anders had a second name, Wilhelm, and his family name was incorrectly written Wilhelmsson in registries during the last years of his life, but in the death registry it is written Carlsson Korsman (but only Carlsson in today's registry). Also, his name was written Andreas instead of Anders in registries during the last years of his life.

Anders Wilhelm Carlsson Korsman was born 4 Jan 1822 in Fränninge parish, but according to birth registry he was born in Starrarp (not in Bjelkhult/Bjälkhult). However, Bjälkhult might have been a place on the lands of Starrarp. There is only about 1000 meters between Starrarp and Bjälkhult, and they are situated in the south of Sweden in a region called Skåne (see maps below). In the birth notice it is written that Anders Wilhelm's father was a soldier (at that time). Link to page in birth registry: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0064851_00069#?c=&m=&s=&cv=68&xywh=1069%2C352%2C2334%2C1107

Anders Wilhelm's mother seems to have died when he was only a child. In Fränninge parish house hold registry 1836-1839 it is written that his father was a widower and that he had (at least) two children: Anders Wilhelm (born 1822) and Sven Axel (born 10 Apr 1826 in Bjälkhult in Fränninge parish). Link to page in the above mentioned house hold registry: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0064824_00356#?c=&m=&s=&cv=355&xywh=664%2C176%2C3714%2C1721

1837: Anders Wilhelm, 15 years old, moved away from his father to Starrarp in Fränninge parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0064824_00216#?c=&m=&s=&cv=215&xywh=588%2C155%2C3095%2C1434 , see also Starrarp in Fränninge parish house hold registry 1839-1841: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0064826_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=867%2C885%2C2579%2C1195

1840: Anders Wilhelm moved from Starrarp in Fränninge parish to Rönås #6 in Östra Kärrtorp parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071221_00143#?c=&m=&s=&cv=142&xywh=704%2C2224%2C2579%2C1195

1841: Anders Wilhelm moved from Rönås #6 in Östra Kärrtorp parish to Ulatofta #2 in Östra Sallerup parish (see line 8 ): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071242_00179#?c=&m=&s=&cv=178&xywh=-31%2C358%2C3714%2C1722

1846: Anders Wilhelm (with family name Carlsson) moved from Ulatofta #2 in Östra Sallerup parish to Farboret #2 in Västerstad parish ("dräng" (old/wrong spelling: "dreng") means "farm-worker"): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0070467_00222#?c=&m=&s=&cv=221&xywh=1163%2C2325%2C2577%2C1195

1847: Andreas Wilhelm (incorrectly with name Andreas and with family name Wilhelmsson) moved from  Farboret #2 in Västerstad ("Westerstad") parish to Årred #3 in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071244_00208#?c=&m=&s=&cv=207&xywh=452%2C2527%2C3093%2C1434

1853: Anders Wilhelm (incorrectly with family name Wilhelmsson) moved from Årred #3 in Östra Sallerup parish to Ulatofta #2 ("utsockne frälse") in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071244_00187#?c=&m=&s=&cv=186&xywh=727%2C2358%2C2578%2C1195

1854: Andreas Wilhelm (incorrectly with family name Wilhelmsson) moved from Ulatofta #2 ("utsockne frälse") to Ulatofta #2 in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071244_00213#?c=&m=&s=&cv=212&xywh=389%2C2927%2C3094%2C1434

1855: Andreas Wilhelm (incorrectly with family name Wilhelmsson) moved from Årröd #5 in Östra Sallerlup parish to Ulatofta #2 in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071244_00185#?c=&m=&s=&cv=184&xywh=544%2C2973%2C3095%2C1434

1856: Andreas Wilhelm (incorrectly with family name Wilhelmsson) moved from Ulatofta #2 to Ulatofta #5 in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071244_00198#?c=&m=&s=&cv=197&xywh=434%2C1933%2C3095%2C1435

1858: Andreas Wilhem (family name Vilhelmsson is corrected to Vilhelm) moved from Ulatofta #5 in Östra Sallerup parish to Årröd #3 in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071245_00276#?c=&m=&s=&cv=275&xywh=551%2C2089%2C2627%2C1218

1859: Andreas Wilhlem (incorrectly with two family namnes: Wilhelmsson and Korsman) moved from Årröd #3 to Årröd #4 in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071245_00280#?c=&m=&s=&cv=279&xywh=573%2C2063%2C2627%2C1218

1860: Anders Wilhelm (family name Korsman changed to the incorrect Wilhelmsson) moved from Årröd #4 in Östra Sallerup parish to Bessinge #2 in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071245_00252#?c=&m=&s=&cv=251&xywh=518%2C2628%2C2627%2C1218

1861: Anders Wilhelm (incorrectrly Wilhelmsson) moved from Ulatofta #2 in Östra Sallerup parish to Bessinge #2 in Östra Sallerup parish (in house hold registry 1858-1861): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071245_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=374%2C2025%2C2627%2C1218 (in house hold registry 1862-1868, line 10): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071246_00092#?c=&m=&s=&cv=91&xywh=176%2C2198%2C3710%2C1720

1862: Anders Wilhelm (incorrectly Wilhelmsson) moved from Bessinge #2 in Östra Sallerup parish to Årröd #2 in Östra Sallerup parish (line 15): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071246_00306#?c=&m=&s=&cv=305&xywh=83%2C3203%2C3711%2C1720

1863: Anders Wilhelm (incorrectly Wilhelmsson) moved from Årröd #2 in Östra Sallerup parish to Ulatofta #3 in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071246_00289#?c=&m=&s=&cv=288&xywh=345%2C2772%2C3711%2C1720

1866: Anders Wilhelm (incorrectly Wilhelmsson) moved from Ulatofta #3 in Östra Sallerup parish to Köinge #1 in Hörby parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0066275_00248#?c=&m=&s=&cv=247&xywh=394%2C3241%2C3714%2C1721

24 Oct 1868: Anders Wilhelm moved from Köinge #1 in Hörby parish to Benarp #1 in Äspinge parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071012_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=355%2C4045%2C3713%2C1721

28 Nov 1868: Anders Wilhelm married widow Anna Carlsdotter (born 5 Sep 1828 in Äsphult parish, died 15 Feb 1889 in Hörby parish) in Benarp #1 in Äspinge parish. Line/couple 6 in wedding registry (Anders incorrectly registered with family name Wilhelmsson): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00104249_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=-78%2C687%2C3460%2C1641

24 Oct 1873: Anders Wilhelm and Anna moved from Benarp #1 in Äspinge parish to Huggelseke #3 in Hörby parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0066276_00389#?c=&m=&s=&cv=388&xywh=255%2C247%2C3714%2C1722

10 Dec 1874: Anders Wilhelm and Anna's first (and only) child, daughter Anna, was born in Huggelseke #3 in Hörby parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00103867_00190#?c=&m=&s=&cv=189&xywh=167%2C2715%2C2023%2C959

2 Sep 1876: Anders Wilhelm and Anna's daughter Anna died (line 21 in Hörby parish death registry): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00103896_00092#?c=&m=&s=&cv=91&xywh=-119%2C2342%2C2414%2C1145

Anders Wilhelm died in Huggelseke #3 in Hörby parish on 21 Mar 1878 (line 16 in death registry, "Åbo" means "farmer"): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00103896_00099#?c=&m=&s=&cv=98&xywh=-31%2C1662%2C2415%2C1145

His wife re-married in 1880 and died in Huggelseke #3 on 15 Feb 1889.
Georgina, do you by any chance have a photograph of Anders?

Kind regards,
Jan Johansson

150
Yxkull / SV: Yxkull
« skrivet: 2022-02-14, 15:51 »
Hejsan!

Jag undrar om någon av er Yxkull-experter kan hjälpa mig att identifiera en Yxkull som omnämns i en generalmönsterrulla. Det gäller 1762-års gmr för Livregementet till häst och Roslags kompani. I rubriken står att generalmajoren Bernt(?) Otto Stackelberg var biträdd bla av "majoren och riddaren baron Ykskull". Min fråga är vem denne Yxkull var. Jag misstänker att svaret är Carl Otto Yxkull (1727-1769, TAB 3 i släkten Yxkull nr 203), men jag skulle vara tacksam för en eventuell bekräftelse.

Länk till sida i generalmönsterrullan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028808_00361#?c=&m=&s=&cv=360&xywh=248%2C12%2C4680%2C2220

Om någon vet om Yxkull i den ovan nämnda generalmönsterrullan hade koppling till Roslags kompani även före 1762 vore jag också tacksam för den uppgiften.

Bakgrunden till min fråga är att jag försöker förstå varför en fiskare flyttade ca 1763 från Frötuna/Rådmansö socken öster om Norrtälje till Gäddeholm i Irsta socken öster om Västerås. I Rådmansö var fiskarens "arbetsgivare" Peter Ridderstad (som hade koppling till Roslags kompani) och i Gäddeholm var hans "arbetsgivare" Jonas Cronstedt, som lär ha varit gift med Helena Dorotea Yxkull (syster till ovan nämnda Carl Otto om information i denna länk stämmer (tabellerna 2 och 3): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Yxkull_nr_203 ).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

151
Krabbe / SV: Krabbe
« skrivet: 2022-02-01, 08:23 »
Den 19/7 1741 flyttade Christina Olofsdotter och hennes make mäster Nils Krabbe från Östanfors (bruk) i Hed socken till Hedemora enligt uppgift i Hed hfl AI:2 sida 79. Länk till sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009199_00091#?c=&m=&s=&cv=90&xywh=242%2C194%2C4456%2C2066

I Hedemora inflyttninslängd (BI:1 Riksarkivets bild 34) står att Nils var hammarsmed och att hans hustru hette Cherstin Olofsdotter (kan ha varit samma person som ovan nämnda Christina Olofsdotter misstänker jag). Länk till sida i flyttlängd:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012963_00034#?c=&m=&s=&cv=33&xywh=3259%2C3574%2C2799%2C1328

I Hedemora husförhörslängd (AI:4b sida 151) står att paret flyttade ifrån Hedemora. Länk till sida i husförhörslängd:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012897_00162#?c=&m=&s=&cv=161&xywh=3562%2C1669%2C1791%2C830

I Hed mtl 1741 är Nils släktnamn stavat Grabbe, men eftersom det är stavat Krabbe på flera ställen i olika kyrkoarkiv kan kanske den senare stavningen var mer trolig.

Vänliga hälsningar,
Jan

152
Hägg / SV: Hägg
« skrivet: 2022-01-04, 18:38 »
I bouppteckningen efter Zacharias står att han var tornväktare på Brunkeberg (se bifogad bild). Jag antar att han var tornväktare vid vårdtornet på Brunkeberg. I sådant fall kan man säga att han jobbade inom "försvaret" (se information i länken nedan) och det är därför jag tycker att han yrkesmässigt "passar in" bland de andra i släkten Hägg/Ankarklo på den här tiden. Förresten, vi kanske ska kalla Zackarias för Jeppe på berget!  ;D

Här är en länk med lite information om vårdtornet vid Brunkeberg:
https://stockholmskallan.stockholm.se/post/27146

I Stockholms mtl 1730 finns oftast ganska bra beskrivningar över gårdarna/fastigheterna. Bland annat framkommer ibland vid vilken gata de låg (och även om det inte framkommer, så kan man ändå "räkna ut" vid vilken gata de låg genom att läsa beskrivningar av "grann-gårdarna"). På det viset har tex jag sett att en del personer som var mantalsförda i det som kallades kvarteret Riddaren i (alla?) mantalslängder på 1700-talet inte bodde i det som är markerat som kvarteret Riddaren från och med kartan från 1855. Jag har skrivit om det här under ett annat diskussionsämne (Krabbe af Svaneby om jag minns rätt), men jag förtydligar det gärna om någon är intresserad.

Ja, mina "indicier" ligger där i bakhuvudet och vi får se om det blir napp här på Anbytarforum så småning om. Nu har jag agnat här, under diskussionsämnet Hägg i alla fall.  :) Tack för svar och tips Yvonne!

Vänliga hälsningar,
Jan

153
Hägg / SV: Hägg
« skrivet: 2022-01-04, 11:54 »
Säkerligen har ni/du (Niklas) redan sett att det skrevs en annan bouppteckning, som också innehåller information om Hägg/Ankarklo/"Krabbe"-släktmedlemmar, samma datum (31/8 1698) som den efter Lars Bengtsson (ref. 6 i Niklas inlägg 2022-01-02), men för eventuell annans intresse följer här info och länkar. De båda bouppteckningarna finns på sidorna efter varandra i boken med bouppteckningar från 1698 i Stockholm (1698 Åhrs Inventarij Book, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/55); den efter Lars Bengtsson på sida 1220 och den efter Elizabet Bengtsdotter på sida 1224.

Det framkommer av de två bouppteckningarna att var och en av syskonen Lars och Elizabet ägde/hade ägt 1/8 av en gård på Grevgatan i Stockholm. Min tolkning av den uppgiften är att antalet syskon var fyra stycken (då levande) vid pappa Bengt Larssons bortgång (Lars, Elizabet, Anna gm Erik Hägg och Ingrid gm befallningsman Lars Hägg); var och en ärvde 1/8 av gården och att deras styvmoder/plastmamma, Rebecca Schilt, ärvde 1/2 av gården. Tror ni det kan stämma?

Länk till bouppteckning efter Lars Bengtsson:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107536_01271#?c=&m=&s=&cv=1270&xywh=3537%2C496%2C5746%2C2481

Länk till bouppteckning efter Elizabet Bengtsdotter:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107536_01275#?c=&m=&s=&cv=1274&xywh=3476%2C542%2C5746%2C2481

Tack igen Niklas för denna, och mycket annan, värdefull information!

Vänliga hälsningar,
Jan

154
Hägg / SV: Hägg
« skrivet: 2022-01-03, 16:47 »
Hejsan!

Vilken fin början på det nya året att ha fått kontakt med personer som är intresserade av, och har uppgifter om, släkterna Hägg/Ankarklo och Krabbe af Svaneby. Det var väldigt mycket ny information för mig på kort tid. Tusen tack! Bouppteckningen efter kofferdi-fararen Lars Bengtsson är som en guldskatt för mig! :) Kaptenen vid artilleriet Igmund Hegg (Ingemund Hägg?) i punkt 2 i mitt inlägg 2022-01-01 misstänker jag bör motsvara sonen till Lorentz Hägg: "Ingemund Hägg, född ca. 1682" i ditt inlägg 2022-01-02 Niklas. Delar ni min misstanke Yvonne och Niklas?

Här följer några observationer från min sida.

Den Axel Hägg som omnämns, oplacerad, av Åkerstein (ref 5 i Niklas inlägg 2022-01-02) var "lärfyrvärkare vid artiller: i Stockh:" (såvida jag har läst texten rätt) och Jonas Hägg i punkt 3 i mitt inlägg 2022-01-01 var också registrerad som fd fyr-värkare i mtl 1741.

I bouppteckningen efter Jonas Hägg (punkt 3 i mitt inlägg 2022-01-01) står att hans systrar Sara och Anna Helena bodde tillsammans på Skeppargatan i Stockholm (den 3/10 1748), men tyvärr framkommer inte i vilket kvarter. Enligt bouppteckningen ägde Jonas Hägg och hans hustru Elisabeth Wancke en tredjedel av en gård på stadens grund under nr 124 i kvarteret (Gamla) Kyrkogården. Detta kvarter bör bla ha legat vid Skeppargatan, men enligt beskrivning i mtl 1730 (BA:13/2 Riksarkivets bild 247) låg dock nr 124 vid Riddargatan. (För att bekräfta att nr 124 motsvarade samma gård i mtl 1730 som i ktl 1748 (AA/50 Riksarkivets bild 115) jämfördes personers namn i de två böckerna. På det sättet fick jag se att Johan Otto Åkerstein troligtvis bodde hos sina föräldrar i kvarteret (Gamla) Kyrkogården nr 123, både i mtl 1730 och i mtl 1741 (BA:18/1 Riksarkivets bild 177). :) Hans pappa kan nog ha varit slottsproviantmästare Nils Åkerstein. Otto Åkerstein tycks alltså ha varit granne med Jonas Hägg i sin ungdom.)

I Stockholm ktl 1748 (AA/50 Riksarkivets bild 59) framkommer att löjtnantfru Ankarklo ägde en gård i kvarteret Havssvalget nr 5. Kvarteret Havssvalget ligger också bla vid Skeppargatan, men baserat på beskrivningar i mlt 1730 (BA:13/2 Riksarkivets bild 184) låg nr 5 mot Artillerigatan (nr 5 var då ägd av skomakare Haltman :) ). Av mtl 1754 (BA:19/1 Riksarkivets bild 43) framkommer att löjtnantfru Ankarklo hette Britta och att hon då fortfarande ägde gården i Havssvalget nr 5. I samma mtl 1754 och i samma kvarter Havssvalget nr 11, ägd av hökare Göran Hult*/Heldt (Hult: jämför nedan), var då en Greta Lisa Hägg (fc 1719) mantalsskriven. Det står i mtl 1754 att hennes man tjänade hos herrskap på landet. Kuriosa: kanslist Otto Åkerstein (troligen vår vän släktforskaren) tycks också ha bott i kvarteret Havssvalget enligt ktl 1748 (bild 60), men han i nr 19, och baserat på information i mtl 1730 bör den gården däremot ha legat mot Skeppargatan. (Så det skulle inte förvåna mig om han där och då var granne med systrarna Sara och Anna Helena, som ju bodde vid Skeppargatan enligt bouppteckningen (1748) efter deras bror Jonas Hägg. :) ) Sara och Anna Helena var mantalsskrivna 1730 och 1731 i kvarteret Blasieholmen nr 101 (BA:13/2 Riksarkivets bild 265 respektive BA:14/2 Riksarkivets bild 253), och 1740 + 1741 var de mantalsskrivna i Ladugårdslandets kvarteret Riddaren nr 6+7 (grannar med Olof Ström och Sara Krabbe, som då bodde i nr 5 - Sara Krabbe var Ingemund Axelsson Häggs dotter Annas barn) (BA:17:3 Riksarkivets bild 238 respektive BA:18/1 Riksarkivets bild 115).

Angående (torn-)väktare Zacharias Hägg i punkt 1 i mitt inlägg 2022-01-01 hållar jag med dig Yvonne att Hägg är ett ganska vanligt släktnamn. Yrket tycker jag ändå på något vis "passar in" (åtminstone lite) bland de övriga familjemedlemmarna Hägg/Ankarklo vid den här tiden, men även av några andra anledning önskar jag envisas med honom. 1) I bouppteckning efter honom, skriven den 9/12 1731, står att hans dotter Helena Hägg var gift med franska ministerns lakej Gabriel Hult* (Hult: jämför Göran Hult/Heldt ovan). 2) I mtl 1721 står att Zacharias Hägg och hans hustru bodde på samma gård i kvarteret Friggan som (torn-)väktaren Anders Erling och hans hustru. Släktnamnet Erling, som i och för sig också är ganska vanligt, förekommer (ofta) hos grannar till personer tillhörande släkterna Hägg/Ankarklo och/eller Krabbe (af Svaneby) i Ladugårdslandets mantalslängder och kronotaxeringslängder i början av 1700-talet. 3) (Här blir det ännu mer långsökt och mer invecklat att förklara...) I en bouppteckning (13/9 1728) efter traktör Johan Martin Bours/Bauers hustru Susanna Sjöberg framkommer att de ägde en gård i kvarteret Friggan där ju Zacharias Hägg bör ha bott då. Dessutom står i bouppteckningen att dödsboet var skyldig köpman Olof Ström pengar. Ingemund Axelsson Häggs dotter Annas måg hette Olof Ström (jämför Olof Ström och Sara Krabbe ovan) och han lär ha varit kryddkrämare (dvs köpman) och/eller besökare vid den här tiden. Eventuellt gifte sig Olof Ströms dotter Anna Maria med en trädgårdsmästare hos Carl Cronstedt, som vid den här tiden hade en anställd kock vid namn Christian Bauer/Baur (dvs samband mellan traktör och kock samt mellan (stavningsvarianter av samma släktnamn?) Bour, Baur och Bauer). Självklart inser jag att alla tre ovanstående "anledningar" är tämligen lånsökta, men ibland griper man efter ett halmstrå (och då är det risk att man ser indicier i nästan allt). :) Jag inser också, Niklas, att jag har skrivit om ungefär samma saker under andra diskussionsämnen.

Länk till bouppteckning efter Zacharias Hägg:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107584_01460#?c=&m=&s=&cv=1459&xywh=2462%2C164%2C4783%2C2065

Länk till bouppteckning efter Susanna Sjöberg:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107578_00317#?c=&m=&s=&cv=316&xywh=2396%2C672%2C4774%2C2062

Vänliga hälsningar,
Jan

155
Hägg / SV: Hägg
« skrivet: 2022-01-02, 13:12 »
Hej Yvonne,

Tack så mycket för ditt svar!

Angående syskonen som du inte har kollat upp; har du sett släktforskaren Åkersteins anteckningar om släkten/ätten Hägg-Ankarklo? Tyvärr har jag inte hittat dem på Rikarkivet hemsida, bara på ArkivDigital som kräver ett abonnemang. Här är länk dit (eventuellt måste du "snurra" bilden för att se tabell 2 (Ingemund Axelsson Hägg) rättvänd):
https://app.arkivdigital.se/volume/v910862?image=1420

Jag bifogar en bild av sidan, men jag är rädd att texten är för liten och att den förlorar upplösning vid förstoring.

I texten i tabell 2 framkommer bla att Ingemunds dotter Anna var gift med Jonas Larsson. Åkerstein lade in Jonas Larsson under släkten/ätten Krabbe af Svaneby, men det finns en artikel (skriven 1966 av Jan Eric Almquist) som ifrågarsätter om det är riktigt. Om du är intresserad kan du läsa mer om detta under diskussionsämnet introducerad adel - Krabbe af Svaneby här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1606611#new

Vidare framkommer av Åkerteins tabell 2 att Erik Ingemundsson Hägg var gift första gången med Anna Bengtsdotter Krabbe och att hans bror Lorentz var gift första gången med Ingrid Bengtsdotter Krabbe. Enligt Åkerstein anteckningar om släkten/ätten Krabbe af Svaneby (indirekt bekräftat i Jan Eric Almquists artikel) var Anna och Ingrid systrar och brorsbarn till den ovan nämnda Jonas Larsson.

Det framkommer i tabell 2 att Ingemund Axelsson Hägg hade en son vid namn Ingemund. Om denna sonen Ingemund står att han var född på Björnö (bör vara Frötuna/Rådmansö socken) den 22/8 1654, att han gifte sig den 8/10 1695 med Adriana Ross(?) och att han dog den 23/5 1697. Om detta dödsdatum stämmer kan det därför inte ha varit han, som var kaptenen vid artilleriet Ingemund Hägg i min fråga nr 2 i mitt förra inlägg. Man kan undra om kapten Ingemund Hägg istället kan ha varit ytterligare ett syskon till de i min fråga nr 3, men i sådant fall borde han eller hans barn ha varit omnämnda i bouppteckningen efter Jonas (såvida inte alla i kapten Ingemund Häggs familj var döda då bouppteckningen skrevs).

Vänliga hälsningar,
Jan

156
Hägg / SV: Hägg
« skrivet: 2022-01-01, 13:43 »
Hej,

Jag undrar om någon vet huruvida det finns något samband/släktskap mellan alla, eller några av, nedanstående personer med släktnamnet Hägg och som bodde på Norrmalm eller i Ladugårdslandets församling (nu Hedvig Eleonora) i Stockholm i början av 1700-talet. Dessutom undrar jag om de/några av dem var släkt med medlemmar av ätten Ankarklo (adel nr 1101).

1) väktare (troligen i vårdtornet på Brunkeberg) Zacharias Hägg mantalsförd med hustru (samt väktare Anders Erling med hustru) i mtl 1721 i kvarteret Friggan/Frigga nr 25, länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057030_00030#?c=&m=&s=&cv=29&xywh=299%2C870%2C3407%2C1579

2) kapten vid artilleriet Igmund Hegg (kapten Hägg på samma adress i ktl 1729; eventuellt stavningsform av Ingemund Hägg) mantalsförd med hustru (fru) och dotter 15 år (fc 1714) i mtl 1730 i kvarteret Havssvalget/Havssvallet nr 8 (tidigare nr 98) där det också står "son constapeln wid art. är wid Waxholm" (son kontapel vid artilleriet är vid Vaxholm), länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00191#?c=&m=&s=&cv=190&xywh=2720%2C555%2C3987%2C1721

3) Syskonen: Jonas Hägg, Sara Hägg (fc 1688), Anna Helena Hägg (fc 1690) och Carl Hägg, som är omnämnda i bouppteckning den 3/10 1748 efter Jonas (död 24/5 1748). I bouppteckningen står att Jonas och Carl var inspektorer vid gruvor, men i Stockholm mtl 1741 står att Jonas hade varit fyr-värkare (då mantalsförd i kvarteret Gamla Kyrkogården nr 124 i Ladugårdslandets församling i Stockholm). Länk till bouppteckning:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107624_00805#?c=&m=&s=&cv=804&xywh=2382%2C218%2C4781%2C2065
Länk till mtl 1741:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057057_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=3349%2C1917%2C2579%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

157
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2021-12-31, 18:44 »
Hej igen,

I något som tycks mig vara en bilaga till en bouppteckning skriven den 7/3 1749 efter "inspectoren Jonas Häggs afledna änka hustru Elisabeth Andersdotter Wancke" (död 26/2 1749) står, om min tolkning stämmer, att en viss Hindric Frank hade gjort diverse betalningar åt den avlidna änkan Elisabeth. En av betalningarna tycks ha gjorts till herr Stiernbiellke "diverse gånger till begrafning omkostnader". Möjligtvis gällde begravningen hennes make, som hade dött nio månader tidigare enligt information i bouppteckning efter honom. Om denne herr Stiernbielke var Gustaf Stiernbielke (1695->1758) eller hans son Samuel Gustaf Stiernbielke (1715-1764 gm Anna Sara Krabbe) kan detta kanske ses som ytterligare ett tecken på att det finns/fanns en koppling mellan släkten Krabbe (ev Krabbe af Svaneby) och släkten Cronstedt (jämför mitt inlägg 2021-12-27 ovan). Både Gustaf och hans son Samuel Gustaf bör ha bott/vistats i Stockholm på 1740-talet. I ktl 1745 hittas namnet Gustaf Stiernbielke i kvarteret Svanen nr 3 i Norrmalm västra nedre och i ktl 1750 hittas auskultanten i rådstugan Samuel Gustav Stiernbielke som måg hos fd kapten Jonas Krabbe (67 år) i kvarteret Sporren nr 43 i Norrmalm västra övre (AA/53 Riksarkivets bild 286). Som nämnt i mitt förra inlägg gifte sig, enligt sekundära källor, Gustaf Stiernbielke 1749 med Catharina Ingeborg Wijnbladh. Hennes kusin, Nils Wijnbladh, var gift med Carl Cronstedts systerdotter Margareta Catharina Strokirch (se schematisk bild i mitt förra inlägg).

I bouppteckningen efter Jonas Hägg, skriven den 3/10 1748, framkommer att han hade två systrar; "jungfru Sara Hägg om sina 60 år" och "jungfru Anna Helena Hägg om sina 58 år". Enligt Stockholm mtl 1740 och 1741 var de då grannar med Olof Ström, Sara Krabbe och deras två barn Anna Maria och Axel i kvarteret Riddaren (eller kvarteret Rännilen enligt mitt resonemang i mitt förra inlägg). Sara Krabbe med familj var mantalsskrivna i nr 5 och systrarna Hägg var mantalsskrivna i nr 6+7.

Länk till bouppteckning efter Jonas Hägg:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107624_00805#?c=&m=&s=&cv=804&xywh=1713%2C117%2C5737%2C2477

Länk till bouppteckning efter Elisabeth Andersdotter Wancke:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107626_00425#?c=&m=&s=&cv=424&xywh=2188%2C158%2C4773%2C2061&r=

Länk till "bilaga" i den senare bouppteckningen (med namnet Stiernbiellke):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107626_00434#?c=&m=&s=&cv=433&xywh=1563%2C60%2C3977%2C1717&r=

Vänliga hälsningar,
Jan

158
Hej Åsa,

Ja, det var en ganska stor förändring av värdena, men det nya resultatet tycks i alla fall ha klarnat släktskapet. Att det kan vara på din morfars sida är både synd och intressant. Även om det förmodligen är svårt, eller kanske näst intill omöjligt, så kanska kanske du kan lyckas reda ut åtminstone vem en av papporna var till din morfars mamma eller pappa tack vare DNA-testet och släktskapet du och din morbror har med kvinnan och med hennes pappa.

Lycka till och gott 2022!
/Jan

159
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2021-12-27, 15:22 »
Hej,

Som nämnt i mitt inlägg i det här diskussionsämnet 2021-12-07 blev ämnet Krabbe af Svaneby ett sidospår för mig när jag försökte ta reda på vilka som var föräldrar till Anna Maria Ström, som var gift med trädgårdsmästare Mathias Gimström i Gäddeholm i Irsta socken på 1750- och 1760-talet. Olika indicier tycks mig tyda på att hennes föräldrar var Sara Krabbe och Olof Ström, som finns omnämnda i Åkersteins släkttavla över ätten Krabbe till Sväneby nr 46 i TAB 12. Var indicium för sig upplevs förmodligen som svagt, men sedda tillsammans kanske de blir tillräckliga för att bygga en hypotes om detta släktförhållande. Det vore väldigt roligt med kommentarer!

Jungfru (Anna) Maria Ström och Mathias Gimström vigdes i Hedvig Eleonora församling i Stockholm den 18/10 1750 (HVa/6 Riksarkivets bild 131). I lysningshandlingen står Maria Ström, inte Anna Maria Ström, men i bouoppteckning efter Mathias Gimström framkommer att Maria även hade namnet Anna (Siende häradsrätt FII:2 sida 148). Vidare framkommer av lysningshandlingen att Mathias arbetsgivare hette Carl Cronstedt (enligt information i sekundära källor bör han ha varit TAB 1 i ätten Cronstedt nr 136) och att (Marias) kautionist var källarmästare Zacharias Hellberg, som då bodde i kvarteret Järnlodet nr 62+63 i Hedvig Eleonora församling (fd Ladugårdslandets församling) enligt Stockholm ktl 1750 (AA/53 Riksarkivets bild 514).

På sida 61 i Irsta hfl AI:2, gällande åren 1749-1760, är det äldsta datumet för Marias husförhör/nattvard den 24/2 1751 och för Matthias är motsvarande datum 6/4 1750 och det står också att Maria kom från Stockholm 1750. Marias födelseuppgifter i nämnda hfl är: född (8 = augusti?) 1724 i Stockholm. Sara Krabbe och Olof Ströms dotter Anna Maria var född 4/10 1709 i Norrtälje (Norrtälje CI/1 sida 416), men utifrån åldersuppgifter i Ladugårdslandets mtl 1730 (BA:13/2 sida 199 Riksarkivets bild 231) blir 1714 hennes beräknade födelseår. Om det verkligen var Sara och Olofs dotter Anna Maria, som var gift med Mathias Gimström kanske en vild gissning kan vara att ettan i 14 blev en tvåa när hennes data fördes in i Irstas kyrkoböcker. Den stora skillnaden mellan födelseuppgift i Norrtälje dopbok och i Irsta hfl är, emellertid, naturligtvis ett viktigt faktum som motsäger hypotesen att det rör sig om samma person. Indicierna som möjligtvis kan peka på att det istället rör sig om samma person följer här nedan. I syfte att förenkla texten utgår den från antagandet att Maria Ström, gift med trädgårdsmästare Mathias Gimström, var Sara Krabbe och Olof Ströms dotter.

1) Kautionist vid Maria Ström och Mathias Gimströms vigsel 1750 var vinskänk Zacharias Hellberg. Enligt uppgifter i tillgängliga mantalslängder och kronotaxeringslängder bodde Zacharias i kvarteret Järnlodet nr 62+63 i Stockholm åtminstone under tidsperioden 1735-1759. Baserat på beskrivningar i Stockholm mtl 1730 (BA:13/2 Riksarkivets bilder 171-174) och på historiska kartor bör adressen ha motsvarat hörnet Nybrogatan/Riddargatan i kvarteret Järnlodet. Maria Ström, registrerad endast som dotter och ålder (dvs utan namn), var mantalsskriven enligt Stockholm mtl 1740 (BA:17/3 Riksarkivets bild 238) och mtl 1741 (BA:18/1 Riksarkivets bild 117) i kvarteret Riddaren nr 5. På karta från 1885 tycks den fastigheten/gården ha legat på andra sidan Nybrogatan sett ifrån kvarteret Järnlodet, men av uppgifter i mtl 1730 jämförda med person-namn i mtl 1740 så bodde Maria och hennes föräldrar omkring 1740 förmodligen i kvarteret Rännilen vid Smala gränd, som inte heller låg långt ifrån kvarteret Järnlodets hörn Nybrogatan/Riddargatan. I Stockholms mtl 1736 (BA:15/1 Riksarkivets bild 22) är det troligtvis Marias pappa Olof Ström, vars namn är registrerat i kvarteret Skravelberget nr 41, som också var nära kvarteret Järnlodet enligt karta från 1733. Enligt Åkerstein dog Sara Krabbe den 18/2 1751, så det bör vara hon som var Olof Ströms hustru i mtl 1741 (hustruns namn saknas). I mantalslängderna 1740 och 1741 var Marias bror Axel mantalsskriven på samma adress, men som separat (hushåll?). I mtl 1740 står att Maria födde sina föräldrar med kläders tvättande. Eftersom hon då jobbade för att försörja sina föräldrar kan det kanske vara troligt att hon jobbade även 1750, förslagsvis hos vinskänken Zacharias Hellberg och att han därför var kautionist vid bröllopet. Marias bror Axels namn, men inte hennes eget eller hennes föräldrars, är registrerat på adress Riddaren nr 5 även i Stockholm ktl 1750 (AA/53 Riksarkivets bild 509), så även om Maria inte själv bodde kvar där när hon gifte sig 1750 så bodde förmodligen åtminstone hennes bror i närheten av Zacharias då. (Kuriosa: på karta från 1733 ser man att närmaste vägen att gå mellan kvarteret Rännilen och kvarteret Järnlodets hörn Nybrogatan/Riddargatan var via gatan Sperlingens backe, som enligt Wikipedia var uppkallad efter pappan till personen som lät bygga Rådmanö kungsgård, där ju Sara Krabbes pappa och/eller mamma var arrendatorer ca 1696-1701 enligt uppgifter i Frötuna mantalslängder - se också tidigare inlägg i det här diskussionsämnet.)

2) I Stockholm mtl 1754 hittas Axel Ströms namn i kvarteret Havssvalget (Havssvallet) nr 5 där han hyrde, ogift, av löjtnant änka Britta Anckarklo (som kan ha varit dotter till Axels mormor Anna Häggs bror och syster till Axels blivande svärfar, se dotter Brita Christina i TAB 6 och måg Axel Ström i TAB 7 i Ankarklo nr 1101 https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101). Av Stockholm mtl 1730 (BA:13/2 Riksarkivets bild 191), och delvis av Stockholm ktl 1729 (AA/31 Riksarkivets bild 253), framkommer att två kaptener vid artilleriet bodde i samma fastighet/på samma gård i kvarteret Havssvalget: Mårten Mannerheim och Igmund (Ingemund?) Hegg/Hägg. Namnet Igmund Hegg (i mtl 1730) misstänker jag kan vara en stavningsform av Ingemund Hägg, som i sådant fall starkt tycks mig tyda på ett släktskap med ätten Ankarklo nr 1101, men tyvärr har jag inte hittat information som bekräftar det. Enligt sekundär källa (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Mannerheim_nr_1260 ) var Mårten Mannerheim son till Carl Cronstedts syster. I den sekundära källan står att Mårten blev tygmästare vid artilleriet 1734, att hans hustru hade släktnamnet Grissbach och att hans svärmor hade släktnamnet Blixencron. Av Stockholm mtl 1736 (BA:15/1 Riksarkivets bild 46) framkommer att Mårten Mannerheim i kvarteret Havssvaglet var tygmästare vid artilleriet och vid samma fastighet/gård står också "majors enkan fru Grisback, har hoos sig fröken Blixencrona begge 60: åhr". Som nämnt ovan var Carl Cronstedt arbetsgivare åt Maria Ströms blivande make, trädgårdsmästaren Mathias Gimström i Gäddeholm i Irsta socken. Enligt Stockholm ktl 1726 (AA/28 Riksarkivets bild 284) var Carl Cronstedt för övrigt registrerad i samma fastighet/på samma gård som kapten (Mårten) Mannerheim i kvarteret Havssvaglet/Havssvallet nr 97 (och i nr 91, som kuriosa, bodde Carls kock Christian Bauers/Baurs (blivande) svärföräldrar). Om ovan nämnda kapten vid artilleriet, Igmund Hegg/Hägg, tillhörde släkten Hägg/Ankarklo bör Carl Cronstedt alltså ha varit bekant med medlemmar av den släkten, som ju Maria Ström tillhörde via sin mormor Anna Hägg. Anna begravdes den 17/12 1726 i Hedvig Eleonora församling och i dödboken är hon nämnd som Olof Ströms svärmor. Dessa två uppgifter kan tyda på att hon bodde (hos Olof Ström) i Stockholm när hon avled 1726, men var Olof Ström med familj då bodde är för mig ännu okänt (men se fotnot nedan*). Sara Krabbe och Olof Ströms son Axel var dock född 8/7 1718 i Hedvig Eleonora (Ladugårdslandets) församling i Stockholm. Enligt Stockholm mtl 1730 (BA:13/2 Riksarkivets bild 231) och mtl 1731 (BA:14/2 Riksarkivets bild 210) var Olof Ström med familj då mantalsskrivna i kvarteret Styrmannen nr 86. I samma mantalslängder står att Carl Cronstedt då bodde i (eller åtmstone nyttjade alla rummen i) kvarteret Edelmannen nr 117 (BA:13/2 Riksarkivets bild 244 respektive BA:14/2 Riksarkivets bild 223). Kvarteren Styrmannen och Edelmannen ligger intill varandra och Olof Ström med familj och Carl Cronstedt med familj bör alltså ha bott nära varandra åtminstone åren 1729 och 1730. Enligt Svenska Gods och Gårdar 1940 köpte Carl Cronstedt Gäddeholm 1733, där ju Maria Ström och hennes make Mathias Gimström bodde på 1750- och 1760-talet, men han fortsatte att vara mantalsskriven i kvarteret Edelmannen nr 117 till och med år 1740 varefter han blev registrerad (i kronotaxeringslängder) i kvarteret Bryggaren nr 42 på Kungsholmen fram till sin död 1750. Att Carl Cronstedt var bekant med medlemmar ur släkten Hägg/Ankarklo kan också misstänkas då man ser på datum då ätterna Cronstedt, Strokirch och Ankarklo adlades. Carls plastpappa (adoptivfar?) Mårten Gavelius > Cronstedt (nr 1104) adlades 1686-12-17, Carls syster Christinas make Lorentz Strokirch (nr 1082) adlades 1686-09-15 och Sara Krabbes morbror Axel Hägg > Ankarklo (nr 1101) adlades 1686-11-13 (alla enligt sekundära källor). Carl Cronstedt och Olof Ström bör ha varit jämngamla; Carl född 1672 enligt sekundära källor och Olof fc 1672 efter åldersuppgift i mtl 1730 (se ovan).

3) Utöver den eventuella bekantskapen mellan Carl Cronstedt och familjemedlemmar i släkten Hägg/Ankarklo finns kopplingar mellan Gäddeholm och Rådmansö kungsgård i Rådmansö/Frötuna socken, där Sara Krabbes pappa och/eller mamma var arrendatorer ca 1696-1701 enligt uppgifter i Frötuna mantalslängder. Märta Posse (enligt sekundär källa barn till TAB 8 i ätten Posse nr 14) blev ägare av Rådmansö kungsgård när hennes make Gustaf Sperling avled 1660. Hon lär sedan ha blivit ägare av Gäddeholm när hennes bror Nils dog ogift 1669. Som nämnts tidigare i detta diskussionsämne (2021-12-12) var Sara Krabbes pappa bokhållare redan 1663 åt Märta Posses dåvarande make Per Fleming. (Enligt sekundära källor var Märta, för övrigt, fyrmänning/brylling med Carl Gustaf Oxenstierna, vars gods i Estland pantsattes till dödsboet efter Carl Cronstedts biologiska pappa Anders Olderman.) Ett av Märtas barnbarn, Christina Gustaviana Fägerskiöld (nr 97), bör ha bott/vistats på Gäddeholm när det såldes till Carl Cronstedt 1733. Christina Gustaviana födde i alla fall barnet Gustaf Adolf där den 11/1 1725 enligt en notering i Irsta födelsebok (C/1 Riksarkivets bild 99) och hennes make, Conrad Gustaf (von Siegroth nr 455 TAB 3), blev registrerad 1731 i Gäddeholm i Irsta hfl AI:2 sida 43. Att det förekom  en viss kontakt mellan de förra ägarna av Gäddeholm, med historisk koppling till Rådmansö kungsgård, och Carl Cronsted efter försäljningen 1733 kan man kanske misstänka eftersom "barnet Gustaf Adolf" (von Siegroth nr 455 barn i TAB 3) efterträdde Carl Cronstedts son Jonas som chef för Södermanlands regemente 1771 enligt Hans Högmans hemsida om detta regemente. Ett i sammanhanget kanske mer intressant, men mer avlägset, släktband hade skapats mellan Carl Cronstedt och Maria Ström året innan hon gifte sig 1750 med Carl Cronstedts trädgårdsmästare Mathias Gimström. Marias kusin Anna Sara Krabbes (blivande?) svärfar gifte sig 1749 med Catharina Ingeborg Wijnbladh (nr 447, barn i TAB 16). Hennes kusin Nils (Wijnblad nr 447 TAB 3) var gift med Carl Cronstedts systerdotter Margareta Catharina Strokirch (nr 1082). Både Nils och Margareta Catharina var visserligen döda 1749, men inte Nils bror Carl (Wijnbladh nr 447 TAB 4), och han lär dessutom ha varit samtida arkitekt med Carl Cronstedts brorson Carl Johan (Cronstedt nr 83 TAB 2). Carl Johan Cronstedts dotter Anna Beata var gift med Fredrik Fleming af Liebelitz (nr 17 TAB 12) vars farmors mamma var syster till ovan nämnda Märta Posse, som ju en tid ägde både Rådmansö kungsgård och Gäddeholm. Dessa mer eller mindre krångliga släktskap och kopplingar mellan Rådmansö kungsgård och Gäddeholm har jag försökt sammanställa i ett par figurer, som bifogas till det här inlägget (se nedan). Källorna till uppgifterna i bilderna är sekundära (främst från adelsvapen.com) och dessutom har inte kontrollerats var, geografiskt, de berörda personerna höll till 1750 och åren innan Maria Ström och Mathias Gimström gifte sig, så kopplingarna kan vara utan betydelse.

4) Förutom ovanstående tämligen långsökta kopplingar, som tycks ha funnits mellan Carl Cronstedt/Gäddeholm och Krabbe/Rådmansö/Frötuna innan Maria Ström och Mathias Gimström gifte sig med varandra, har jag noterat en mer direkta koppling mellan Gäddeholm och Rådmansö kungsgård under perioden när Maria och Mathias bodde på Gäddeholm. I Irsta hfl AI/3 sida 58 framkommer att Johan Fröman (född 1724 i Frötuna), hans hustru Anna G. Segerberg (född 1732 i Frötuna) och Maria Segerberg (född 1730 i Frötuna) flyttade till Gäddeholm före den 29/8 1767 (Mathias Gimström dog där den 10/10 1769 varpå Maria Ström flyttade därifrån med sitt gifta, enda, barn). Carl Cronstedts son Jonas ägde och bodde då på Gäddeholm. I Irsta hfl AI/4 sida 87 framkommer att Johan Fröman var fiskare, att Maria Segerberg även hade namnet Eva och att hon var Johans svägerska och att alla flyttade ifrån Gäddeholm år 1774. Anna G. Segerberg bör ha varit Anna Greta Segerberg, döpt den 16/11 1731 i Rådmansö socken i vars dopbok står att Anna Gretas pappa var Christoffer Segerberg i Ålnäset. Han var troligtvis son till Sven Segerberg, som enligt uppgifter i mantalslängder arrenderade Rådmansö kungsgård åren innan Sara Krabbas föräldrar gjorde det. Dagens bilavstånd, enligt Google maps, mellan Gäddeholm och Rådmansö kungsgård är ca 17 mil. Det tycks mig därför vara troligt att det fanns något annat än en geografisk närhet som motiv till flytten från Rådmansö till Gäddeholm ca 1767.

*Fotnot: I en bouppteckning skriven i Stockholm den 13/9 1728 efter traktör Johan Martin Bours (eventuellt stavningsvariant av Bauer/Baur, dvs eventuellt släkt med Carl Cronstedts kock Christian Bauer/Baur) maka Susanna Sjöberg framkommer att dödsboet var skyldig handelsman Olof Ström (troligen Maria Ströms pappa) pengar och att dödsboet ägde en gård i Odens gränd i kvarteret Friggan. Vid kontroll i kronotaxeringslängder omkring 1728 bekräftas inte detta ägandeskap, men istället framkommer av mtl 1721 (BA:12/5 Riksarkivets bild 30) att vice(?) väktaren Zacharias Hägg med hustru då var mantalsskrivna i kvarteret Frigga nr 25, som tycks ha motsvarat vårdtornet på Brunkeberg. Eventuellt var Zacharias Hägg släkt med Marias mormor Anna Hägg. Bouppteckning efter tornväktare Zachrias Hägg finns här (död 30/12 1730): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107584_01460#?c=&m=&s=&cv=1459&xywh=1960%2C0%2C5737%2C2478 Tyvärr saknas kvarteret Frigga/Friggan i den detaljrika Stockholm mtl 1730, som enligt registret är defekt (BA:13/1 Riksarkivets bild 91).

Vänliga hälsningar,
Jan

160
Hedvig Eleonora / Kvarteret Riddaren i mtl 1730 och i mtl 1740
« skrivet: 2021-12-22, 14:00 »
Hej,

I Stockholm mtl 1730 (BA:13/2) finns beskrivningar av de införda gårdarna/fastigheterna.
Tack vare detta framkommer det tex att Riddaren nr 1 var en gård vid Riddargatan (som jag misstänker kan ha varit Sperlingens backe på karta från 1733) och att Riddaren nr 3 och nr 5 var byggnader vid Smala gränd. På första sidan med kvarteret Riddaren i mtl 1730 tycks någon ha skrivit in "(kv. Rännilen)" under "Qvarteret RIDDAREN" och på kartan från 1733 ser man att kvarteret Rännilen då låg vid gatan Smala gränd.

I Stockholm mtl 1740 (BA:17/3) framkommer att det var samma familjer som då bodde i/ägde kvarteret Riddaren nr 1+2 samt Riddaren nr 4 som bodde på/ägde de gårdarna/fastigheterna i mtl 1730 (dvs kvarteret Riddaren/Rännilen nr 1+2 samt nr 4). På karta från 1751 tycks Smala gränd och kvarteren där omkring ha befunnits på samma platser som på kartan från 1733.

Kan man utifrån ovanstående information dra slutsatsen att personer som var mantalsskrivna på "adressen" kvarteret Riddaren nr 5 i mtl 1740 i själva verket bodde i kvarteret Rännilen i en fastighet (eller på en gård), som låg vid Smala gränd (som beskrivet i mtl 1730)?

Länk till kv Riddaren i mtl 1730:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=-953%2C234%2C9210%2C4270

Länk till kv Riddaren i mtl 1740:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057053_00236#?c=&m=&s=&cv=235&xywh=-1045%2C65%2C9241%2C4284

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

161
Vieweg / SV: Vieweg
« skrivet: 2021-12-20, 14:30 »
Hej,

Nedan ett par länkar till sidor på vilka släktnamnet Viweg (Vieweg?) är skrivet i Skinnskattebergs kyrkoarkiv.

hfl AI:6a (1771-1774) sida 157 i kyrkobyn mäster gamla Gottfr: Wiveg f 2/12(?) 1694/1699:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020368_00165#?c=&m=&s=&cv=164&xywh=106%2C244%2C1788%2C829

På de fyra följande sidorna i ovanstående hfl finns släktnamnet Viweg/Wieveg på första raden.

EI:1 Riksarkivets bild 12 vigda 1/10 1775 mästersven dräng Eric Hansson Forsberg och Johanna Christina Viweg. Hennes giftoman fadren mäster Johan Gottfried Viweg i kyrkobyn (sida 158 i ovanstående hfl): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020418_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=666%2C1216%2C2800%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

162
Introducerad adel - A / SV: Ankarklo
« skrivet: 2021-12-19, 23:00 »
Hej,

Jag återkommer till kvarteret Havssvalget (Havssvallet) i Stockholm.

I Laudgårdslandet nedre mtl 1730 finns i kv Havssvallet nr 8 bla kapten vid artilleriet Igmund (Ingemund?) Hegg, vars släktnamn är skrivet Hägg i ktl 1729 på samma adress.
Länk till mtl 1730: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00191#?c=&m=&s=&cv=190&xywh=434%2C355%2C5741%2C2479
Länk till ktl 1729 (nr 98 istället för nr 8 ): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060265_00253#?c=&m=&s=&cv=252&xywh=582%2C718%2C4457%2C2066

Namnet Ingemund Hägg tycks tyda på ett släktskap till Ankarklo, men jag har inte lyckats hitta vem han var i Åkerhielms släkttavla över ätten Ankarklo nr 1101. Är det någon som vet om han var släkt med personerna i Ankarklo nr 1101?

På samma adress finns bla:
- i ktl 1726 (adress nr 97 istället för 8 ): Carl Cronstedt och kapten Mannerheim (som bör ha varit Carls systerson, se nedan), länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060262_00284#?c=&m=&s=&cv=283&xywh=-723%2C843%2C6888%2C2975
- i ktl 1728 (adress nr 98 istället för 8 ): Olof Cronstedt och kapten Mannerheim (som bör ha varit Olofs kusin), länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060264_00294#?c=&m=&s=&cv=293&xywh=623%2C701%2C4783%2C2065
- i mtl 1730: kapten Mårten Mannerheim (son till Carl Cronstedts syster), se länk ovan, och
- i mtl 1736: tygmästare vid artilleriet Mårten Mannerheim och majorsänka Grisback, som troligen var Mårtens svärmor gm major Georg Fredrik Grissbach (1661-1702), länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057049_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=1705%2C994%2C5741%2C2479

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: kapten Jacob Fabrittius i kvarteret Havssvalget/Havssvallet (i länkarna ovan) var Carl Cronstedts kock Christian Baurs svärfar.

163
Introducerad adel - A / SV: Ankarklo
« skrivet: 2021-12-18, 19:16 »
Hej,

I en bouppteckning skriven i Stockholm den 3/10 1748 framkommer information om några syskon Hägg:

- gruvinspektor Jonas Hägg (den avlidne personen) i kvarteret Gamla Kyrkogården nr 124 gm Elisabeth Wancke
- jungfru Sara Hägg 60 år (fc 1688)
- jungfru Anna Helena Hägg 58 år (fc 1690) boende med ovanstående syster på Skeppargatan i Stockholm (eventuellt i kvarteret Havssvalget*)
- Carl Hägg, inspektor vid Långskärs(?) gruva (i Väddö socken?)

Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107624_00805#?c=&m=&s=&cv=804&xywh=1899%2C92%2C5345%2C2478

Förmodligen var det systrarna Sara och Anna Helena som bodde tillsammans i kvarteret Blasieholmen nr 101 enligt mtl 1730 och 1731 (Ladugårdslandet nedre i Stockholm).
Länk till mtl 1730: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00278#?c=&m=&s=&cv=277&xywh=3523%2C3089%2C2578%2C1195
Länk till mtl 1731: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057046_00253#?c=&m=&s=&cv=252&xywh=3472%2C2122%2C2578%2C1195

Och förmodligen var det dem som bodde i kvarteret Riddaren nr 6+7 enligt mtl 1740 och 1741 (Ladugårdslandet nedre i Stockholm).
Länk till mtl 1740: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057053_00238#?c=&m=&s=&cv=237&xywh=3092%2C688%2C3095%2C1435
Länk till mtl 1741: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057057_00118#?c=&m=&s=&cv=117&xywh=582%2C1209%2C2578%2C1195

I de senare mantalslängderna (dvs 1740 och 1741) bodde i kvarteret Riddaren nr 5 avskedade besökare Olof Ström med familj. Han var gift med Sara Krabbe, vars mamma hette Anna Hägg och var syster till Axel Hägg adlad Ankarklo/Anckarklo (nr 1101).

Kan syskonen, som omnämns i bouppteckningen, ha varit släktingar till Sara Krabbe? Axel och Anna Hägg lär ha haft två bröder Erik (f 1648-03-25) och Lorentz (f 1649-07-06). Kan en av dem ha varit pappa till syskonen?

*I Stockholm mtl 1754 (BA:19/1 bild 43) och i Stockholm mtl 1760 (mtl BA:21/8 bild 43) hittas släktnamnen Ankarklo och Hägg i kvarteret Havssvalget nr 5 respektive nr 11. I mtl 1760 hittas namnet Axel Ström i Havssalget nr 5. Han bör ha varit barn till Olof Ström och Sara Krabbe.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

164
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2021-12-14, 16:59 »
Hej,

Enligt Almquists artikel (se mitt förra inlägg ovan) bodde (TAB 7) Lars Bengtsson i Grimmarp i Småland åtminstone när hans son (TAB 12) Jonas föddes 2/5 1637.
Han tycks ha bott där åtminstone till och med 1648 enligt (avskrift ur) Sunnerbo dombok. Han tycks ha varit inblandad i några konflikter (se 1646 och 1648 i nedanstående länk).
Kanske dessa konflikter kan ha varit en bidragande orsak till varför det blev flytt till Frötuna socken, såvida han själv flyttade dit förstås.
Länk: https://www.sunnerbo.nu/orter?tagId=566

I information om Barnhusförsamlingen i Stockholm på Wikipedia står att Laurentius Matthiae Lundius var predikant där 1641-1644, och att Anders Hagberg var kyrkoherde där 1694-1697. Både släktnamnet Lundius (bla Anders Lundius - var han son till Laurentius Matthiae?) och släktnamnet Hagberg (Anders Hagberg) förekommer bland de Krabbe i Frötuna/Rådmansö socken som har omnämnts i tidigare inlägg. TAB 12 Jonas Larssons dotter Sara Krabbe och Olof Ström vigdes i Barnhusförsamlingen den 28/1 1702.
Länk till Wikipedia och barnhusförsamlingen: https://sv.wikipedia.org/wiki/Barnhusf%C3%B6rsamlingen

Med hjälp av uppgifter i ovan nämnda Almquists artikel och i mitt förra inlägg har jag gjort en schematisk bild, som bifogas, över (TAB 7) Lars Bengtsson och Lars Olofsson Krabbe (även kallad Lars Krabbe till Kulho och Reijkylä), som enligt Almquist var två olika personer, och några av deras (troliga) barn och barnbarn.

Vänliga hälsningar,
Jan

165
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2021-12-12, 15:53 »
Hej igen,

Här följer mina kommentrarer, som hobby-släktforskare, av Jan Eric Almquists artikel Den äldsta kända släkttavaln över adliga ätten Krabbe (nr 46), utarbetad under 1740-talet av genealogen Johan Otto Åkerstein (Släkt och Hävd 1966 nr 1-2). Eftersom det här är ett diskussionsforum har jag tagit mig friheten att göra spekulationer, främst i sista delen av det här inlägget, baserade på mer eller mindre långsökta indicier. Ibland skenar tyvärr(?) min fantasi iväg.  ;D Spekulatoner kan ofta leda till felaktiga slutsatser och min förhoppning och rekommendation är att de (i den här texten) ses endast som arbetsmodeller för eventuell fortsatt sökning efter uppgifter som bekräftar eller förkastar dem. Använda TAB-nummer nedan motsvarar de som användes av Åkerstein (se tex mitt inlägg den 2021-12-04 ovan). För mina kommentarer är den viktigaste informationen i Almquists artikel att det, enligt honom, saknas belägg för att (TAB 4) Bengt (Andersson?) Krabbe hade ett barn vid namn Lars (TAB 7).

En övergripande reflektion till Almquists artikel är att författaren ifrågasätter Åkersteins arbetssätt med kommentarer såsom "av honom själv hopdiktade bidrag" eller, som mer specifikt exempel, att Åkerstein "tämligen omotiverat" gjorde (TAB 18) Jonas Krabbes farfar (TAB 7) Lars Bengtsson till lagläsare i Sunnerbo härad 1690. Dessa kommentarer görs utan att reflektera över möjligheten att Åkerstein kan ha haft underlag för detta utan att hänvisa till källan. Avsaknad av källhänvisningar behöver inte alltid betyda att uppgifter saknar källor. Finns inte möjligheten att det på 1700-talet kan ha funnits mer skrivet källmaterial än på 1900-talet? Vidare står i artikeln att von Stiernman, samtida genealog med Åkerstein och hans förman vid riksarkivet, fann att (TAB 7) Lars Bengtsson (Krabbe) inte kunde ha varit lagläsare i Sunnerbo 1630, men det tycks inte finnas närmare förklaring till detta i Almquists artikel (möjligtvis i ref. 94).

Avsaknade av belägg för att (TAB 4) Bengt (Andersson?) Krabbe hade ett barn vid namn Lars, tolkar jag som att påståendet att Bengt hade en son Lars vare sig kan förkastas eller godtas.  Av den anledningen har jag svårt att släppa tanken om osannolikheten att följande sammanträffanden, sedda tillsammans, är slumpmässiga: 1) (TAB 18) Jonas Krabbes pappa (TAB 12) Jonas Larsson var född på Grimmarp i Småland, relativt nära det Sveneby som (TAB 4) Bengt (Andersson?) Krabbe blev ägare till den 27/3 1587 (inte 1605 enligt Almquist), 2) (TAB 18) Jonas farfar (TAB 7) Lars hade patronymikonet Bengtsson precis som (TAB 6) Eric Bengtsson Krabbe, och 3) att Jonas farfar Lars tidsmässigt sett skulle kunna ha varit son till (TAB 4) Bengt (Andersson?) Krabbe.

I Almquists artikel står att Grimmarp blev sätesgård 1649 till annan person. Längre fram i artikeln står att "det är å andra sidan riktigt, att Lars Bengtsson bott på Grimmarp i Sunnerbo hd (Smål.), där hans son Jonas blivit född" den 12/5 1637 (felaktigt skrivet 2/5 1637 i mitt inlägg den 2021-12-04 ovan). Vidare står att (TAB 18) Jonas Krabbes farfar Lars Bengtsson var "enskild tjänare" (troligen fogde) åt Nils Siöblad, som fritt lät Lars disponera ett frälsehemman i Grimmarp. Denna information tolkar jag som att uppgifterna tillsammans bekräftar att (TAB 12) Jonas Larsson var född på Grimmarp före 1649, men att hans pappa, Lars Bengtsson, inte var adlig (eftersom Grimmarp då var ett frälsehemman och inte en sätesgård). Stämmer min tolkning? Det är synd, tycker jag,  att det inte framkommer i korrespondensen mellan Åkerstein och (TAB 18) Jonas Krabbe vad anledningen var till att släkten hamnade i Frötuna socken och om det var hans pappa eller hans farfar (med familj) som flyttade dit från Småland (när?). Men Jonas kanske medvetet höll låg profil med förhoppningen om att "halka in i riddarhuset på ett bananskal". Eftersom han inte påstod, åtminstone inte i sin (inledande?) korrespondens med Åkerstein, att vare sig hans pappa eller farfar hade släktnamnet Krabbe kan man, emellertid, i alla fall inte påstå att han (då) medvetet hade som uppsåt att försöka missleda Åkerstein.

Almquist skriver "Det tycks alltså ha varit sonsonen [(TAB 7) Lars Bengtssons sonson] Jonas, som utan vidare usurperat namnet, då han började sin militära bana, och eftersom adliga ätten då ansågs vara utdöd på svärdssida, har han väl icke ansett sig ha förfarit oriktigt på något sätt". Jonas (TAB 18) uppges ha varit född 17/7 1682*. De två äldsta funna dokumenten i vilka släktnamnet Krabbe/Krabba har skrivits vid Jonas troliga familjemedlemmars namn härör från senare delen av 1697. Jonas var då 15 år och man kan undra om han började sin militära bana så ung. De två dokumenten är 1) Förtuna mtl 1698 där namnet Lorentz Krabbe för första gången är skrivet på raden med ort-namnet Humlö, vilket kan betyda att Lorentz flyttade dit då och eventuellt sammanfaller denna händelse med att han började använda/bli kallad vid släktnamnet Krabbe (länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v402078a?image=3210 , se också resonemang om Lorentz släktskap med Jonas nedan), och 2) Rådmansö födelsebok CI:1 och dopnotis den 30/9 1697 i vilken jungfru Sara Jonsdåtter Krabba är antecknad (länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=2925%2C956%2C3361%2C1594 ). Jonas uppgav att hans pappa (TAB 12 Jonas Larsson (Krabbe)) hade tjänstgjort som arrendator på kungsgården Rådmansö (även kallad Svinö) och att han avled den 13/7 1698, dvs mindre än ett år efter att de ovan nämnda dokumenten skrevs. Konstigt nog hittas inte Jonas Larssons dödsnotis i Frötuna dödbok (FI:1, 1690-1803), men det kan bero på att notisen skrevs i Rådmansö dödbok, som saknas för år 1698. I nämnda Frötuna dödbok finns emellertid notiser om andra personer, som bör ha tillhört Rådmansö socken när de avled under samma tidsperiod (och därför kan man tycka att även notis om Jonas Larssons bortgång borde ha blivit införd i Frötuna dödbok). Uppgiften om datumet för Jonas Larsson bortgång bekräftas dock delvis av Frötuna mantalslängder; i mtl 1698 (som bör ha skrivits i slutet av 1697, men datum har inte hittats och på första sidan av Petter Haags fögderi står "ankom medh kyrckioherden i Söderby d 22 sept: 698" och "uttogs af Olof Bergudd d 22 octob: och inkom å nyo d 3 novemb: 698 emedlertidh collationerat medh originalet af mantalscommissarien Karl[?] Bergh") är "Arrendatoren Jonas Larsson" (under "Svinöö") själv mantalsförd (med bla hustru och 2 döttrar), och i mtl 1699 (som bör ha skrivits i slutet av 1698, men datum har inte hittats) är "Arend.n Jonas Lars enk [änka]" (under "Svinöö") själv mantalsförd (utan make eller barn). Kanske kan man löst spekulera att Jonas Larssons barn började använda släktnamnet Krabbe strax innan (eller efter) Jonas Larssons död och att det finns en koppling mellan händelserna, men det är naturligtvis troligt att datumen sammanfaller av en slump eller att barnen började använda/bli kallade vid släktnamnet Krabbe långt före pappans bortgång. Tanken har i alla fall varit orsak till att min fantasi har byggt upp ett scenario där Jonas Larsson var emot användandet av släktnamnet Krabbe och att notisen i Norrtälje dödbok CI:1 om att en Jonas Larsson "med ähra förde sina grå hår i grafen" (död 7/11 troligtvis 1697) hade något att göra med denna "hopdiktade tvist" mellan pappan och barnen. :) (Förmodligen är det dock denne Jonas Larssons änka Karin Andersdotter, som dog den 16/11 troligtvis 1697 (Norrtälje dödbok CI:1), och alltså rör det sig troligtvis om andra personer. Länk till notiserna i Norrtälje dödbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00214#?c=&m=&s=&cv=213&xywh=3193%2C2367%2C2800%2C1328 ) Man kan kanske ändå leka med tanken att det förekom menings-skiljaktigheter gällande användandet av släktnamnet Krabbe även om (TAB 12) Jonas Larssons pappa, (TAB 7) Lars Bengtsson, mot (Almquists) förmodan var bror till den adlade (TAB 6) Eric Bengtsson Krabbe. Var det inte så att endast den adlade personens ättlingar (på den sk svärdsidan) hade rättighet att använda sig av det adliga släktnamnet? Enligt uppgifter i Åkersteins släktavla över ätten Ankarklo tycks det ha förållit sig så med denna adliga släkt. TAB 12 Jonas Larssons hustru Anna Hägg hade en bror, som blev adlad med släktnamnet Anckarklo, men ingen av hans syskon tycks ha använt sig av det släktnamnet. Åkerstein skrev också, troligtvis efter uppgift av (TAB 18) Jonas, att (TAB 12) Jonas Larsson "lefde för sig sjelf och utan någon tjenst" vilket kanske kan tolkas som att Jonas önskade ge en bild av sin pappa Jonas Larsson som en ödmjuk person.

Förrutom (TAB 18) Jonas ovan nämnda låga ålder (15 år) då släktnamnet Krabbe senast började användas (1697) av/om hans syskon Sara och Lorentz/Lars finns en annan detalj, i Almquists artikel, vilken jag tolkar som ett möjligt indicium på att släktnamnet Krabbe kan ha haft en äldre bakgrund än att det var Jonas som hade "usurperat namnet, då han började sin militära bana". Jag syftar på begravningsverserna, tryckta 1707, till syskonen Krabbes faster Rebecka Schilts jordfästning (gm pappa (TAB 12) Jonas Larssons bror (TAB 10) Bengt Larsson) i vilka hon lär sägas ha varit änka efter Bengt Larsson Krabbe. Det tycks mig svårt att tro att Jonas (då 25 år gammal), eller hans syskon, påverkade vad som skulle skrivas i verserna. Almquist anser istället i sin artikel att detta förefaller vara sannolikt. Två av Rebecka Schilts döttrar var gifta med två bröder till Axel Anckarklo, som hade blivit adlad 1686 och introducerad 1689. Dessa två döttrar och åtminstone en av mågarna hade avlidit innan begravningen, men den adlade Axel levde och var då 52 år gammal och kan ha haft ett finger med i spelet vid utformingen av begravningsverserna (liksom hans bror, dvs den eventuellt då fortfarande levande mågen till Rebecka Schilts). Man bör förstås ta hänsyn till var de inblandade personerna geografiskt befann sig och tyvärr framgår det inte av Almquists artikel var Rebecka bodde innan hon dog eller var hon begravdes. Oberoende av vem eller vilka som var inblandade i valet att använda släktnamnet Krabbe i begravningsverserna 1707 bör de ha skrivits (långt) innan Åkerstein påbörjade utredningen av den introducerade adliga ätten Krabbe från Västergötland, vilket han beslöt sig göra vid 1740-talets början enligt Almquist. Åtminstone bör verserna ha skrivits långt innan Åkerstein kontaktade Jonas om uppgifter om dess släkt, och därför bör beslutet av att använda släktnamnet Krabbe i begravningsversen inte ha varit ett försök att missleda Åkerstein såsom Almquist spekulerar. Dessutom står i artikeln, i anslutning till texten om begravningsversen 1707, att det är möjligt att Jonas "sökt missleda Åkerstein genom att i sina till honom överlämnade släktanteckningar anakroniskt kalla sina förfäder för Krabbe". Detta framkommer dock inte av artikelns första del, där det står att Jonas uppgav "bl. a., att hans far hetat Jonas Larsson" ... "och hans farfar Lars Bengtsson". Om (TAB 18) Jonas kallade sina förfäder för Krabbe i senare brev till Åkerstein kan det i och för sig tolkas som att han ville missleda Åkerstein, men det tycks mig bevisat med begravningsverserna 1707 att någon/några redan då har kopplat släktnamnet Krabbe till Jonas farbror Bengt, dvs en generation före Jonas och hans syskons generation, och att användandet av släktnamnet Krabbe den gången inte bör ha varit ett försök att missleda Åkerstein (men kanske någon annan stackars släktforskare  :D ).

*Enligt Niklas inlägg den 2121-12-05 i den här tråden var Jonas Jonasson Krabbe (kanske) född den 17/7 1682 kl 11 om morgonen på herrgården Sundby på Ornö i Österhaninge sn [kan eventuellt vara Ornö socken]. Enligt information på Wikipedia om Sundby på Ornö ( https://sv.wikipedia.org/wiki/Sundby,_Orn%C3%B6 ) köpte Erik Axelsson (Tott) gården 1467. I Åkersteins släktavla över ätten Ankarklo står att Anna Häggs pappa Ingemund Axelsson Hägg var befallningsman över Åke Totts gods i Livland 1638-1639. Även om det är många år mellan dessa händelser kanske informationen är intressant nog för att kontrollera om det finns en koppling mellan dessa uppgifter. Nedan finns länkar till Sundby i Ornö socken mantalslängder åren kring 1682, då Jonas Jonasson Krabbe var född.
Sundby i Ornö mtl 1672 (det finns dock också "slåttet"(?) på sidan innan): https://app.arkivdigital.se/volume/v402151?image=6370
Sundby i Ornö mtl 1677 (det finns dock också "slåttett" på sidan innan): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003522_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=788%2C3440%2C3237%2C1536
Sundby i Ornö mtl 1689 (det finns dock också "slottet"(?) på sidan innan): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006059_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=597%2C1317%2C1783%2C845

Vad gäller (TAB 18) Jonas syskon tycks det mig finnas indicier om att han hade (åtminstone) två syskon utöver de tre nämnda i Almquists artikel. Det ena var Lars (Jonsson) Krabbe, vars namn dyker upp första gången i Frötuna mtl 1698 (som nämnts ovan) på raden med ort-namnet Humlö. I en födeslenotis i Rådmansö födelsebok den 29/4 1698 bör det vara han (pappan till tvillingarna Anna och Brita) som där kallas Lars Jonsson i Rådmansö (kungsgård), även om han då bör ha bott i Humlö, baserat på uppgift i mtl 1698 (troligen skriven i slutet av 1697). Enligt åldersuppgift när han dog (i Humlö den 16/12 1723) var han född circa 1670 och i dödsnotisen (Frötuna FI:1) är hans namn skrivet med både patronymikonet Jonsson och med släktnamnet Krabbe (länk till dödsnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=162%2C3628%2C2800%2C1328 ). Den andra personen som kan ha varit Jonas syskon var Magdalena Krabba (Krabbe; då jungfru), som var fadder åt ovan nämnda tvillingen Brita, dvs Lars Jonsson Krabbes dotter, enligt dop i Rådmansö socken den 29/4 1698 (länk till dopnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=-687%2C277%2C5808%2C2755 ). Anledningen till att Jonas inte nämnde dessa två personer i sin korrespondens med Åkerstein kan ha varit att de var döda då den inleddes. I det fallet bör brevväxlingen ha inletts efter 1723.

Som nämndes ovan är det synd att det inte framkommer när och varför (TAB 18) Jonas pappa och/eller hans farfar flyttade från Småland till Frötuna socken. När Jonas pappa och mamma, (TAB 12) Jonas Larsson och Anna Ingemundsdotter Hägg, gifte sig står i lysning- eller vigselnotisen (Jakobs församling i Stockholm den 6/9 1663) att Jonas Larsson var Peder Flemings bokhållare. Denne Peder bör motsvara Per (TAB 20) i släkten Fleming nr 4. Per/Peder Fleming lär ha gift sig i november 1661 med Gustaf Sperlings änka Märta Posse, som hade fått Rådmansö kungsgård i morgongåva av Gustaf när de gifte sig 6/2 1659. Enligt uppgifter i mantalslängder var Gustaf och Märtas barn Carl Gustaf Sperling ägare av Svinö (dvs Rådmansö kungsgård) de år (TAB 18) Jonas föräldrar/mamma (som änka) var antecknade som arrendatorer vid gården, ca 1696-1702. Tolkningen av dessa uppgifter kan lätt bli att (TAB 12) Jonas Larsson och Anna Hägg hamnade i Frötuna socken, och blev arrendatorer vid Rådmansö kungsgård, ett antal år efter deras vigsel i Stockholm eftersom Jonas arbetsgivares bonusbarn var gårdens ägare. Anna hade dock koppling till Rådmansö kungsgård sedan tidigare eftersom hennes pappa, enligt Åkersteins tabeller om släkten Ankarklo, blev arrendator där den 1/5 1647 (https://app.arkivdigital.se/volume/v910862?image=1410 ). Anna var då tre och ett halvt år gammal. Enligt samma källa blev hennes pappa arrendator av Björnö gods (troligen i Frötuna sn) den 1/5 1652 och sedan av Penningby (i Länna socken) den 6/7 1666 (se bifogad bild). Med andra ord växte Anna förmodligen upp i Rådmansö/Frötuna socken/socknar (på Rådmansö kungsgård och på Björnö gods). Även om det framkommer av Almquists artikel att (TAB 12) Jonas Larsson var född på Grimmarp i Småland är det oklart var han växte upp eller var han bodde åren innan han gifte sig (1663) med Anna Hägg. Eftersom hans dåvarande arbetsgivare hade gift sig (1661) före Jonas och Anna med Rådmansö kungsgårds ägare, Märta Posse, finns möjligheten att Jonas Larsson också hade koppling till (bodde i?) Rådmansö/Frötuna redan innan han gifte sig och att han och Anna lärde känna varandra där (och inte i Stockholm där de gifte sig/vigseln lystes).

Varning: här följer spekulationer!  :o
TAB 12 Jonas Larssons namn dyker upp första gången i Frötuna mantalslängder 1697 (Frötuna mtl 1696 tycks saknas), då som arrendator vid Svinö (Rådmansö kungsgård) med hustru och tre mantalsskrivna barn (1 son och 2 döttrar). Eftersom åtminstone hans hustru Anna Hägg hade koppling till Frötuna/Rådmansö redan innan paret gifte sig (1663) finns möjlighet att de bodde där även innan de flyttade till Rådmansö kungsgård (omkr 1696). I Frötuna mtl 1695 hittas inte namnet Jonas Larsson, men i mtl 1694 hittas det i anslutning till ort-namnet Görla. Denna Jonas Larsson har dock vare sig hustru eller något mantalsskrivet barn. Möjligheten finns kanske att eventuell hustru var mantalsskriven (med barn) på annan ort och att Jonas Larsson i Görla var samma person som tycks ha blivit arrendator på Svinö ca 1696. Det som är intressant med Görla är att det bör ligga på bara ett par kilometers avstånd från Björnö (gods), där ju Anna Häggs pappa hade varit arrendator några år tidigare (och han hade också varit arrendator på Svinö/Rådmansö kungsgård tidigare - se bifogad bild). Tyvärr kan Jonas Larsson i Görla inte följas väl bakåt i tiden i mantalslängder eftersom det tycks saknas sådana för Frötuna mellan 1680 och 1694. I mtl 1680 finns i och för sig namnet Jöns Larsson i Görla, men denne Jöns kan följas (troligtvis) i mantalslängder till 1655 (i mtl 1656 med namnet skrivet Johns istället för Jöns) och redan då hade han en mantalsskriven hustru. Om (TAB 12) Jonas Larsson var född 12/5 1637, som Åkerstein skrev, var han bara 17 år när mtl 1655 skrevs (förmodligen i slutet av 1654).

Den enda informationen som framkommer i Almquists artikel om (TAB 12) Jonas Larssons pappa är att han hette Lars Bengtsson, att han var Nils Siöblads "enskilde tjänare" och att han av Nils fått fritt disponera Grimmarp (i Småland) där Jonas var född (den 12/5 1637 enligt Åkerstein). Baserat på detta födelsedatum bör (TAB 12) Jonas Larssons pappa Lars Bengtsson ha varit född senast omkr 1615, blivit "pensionär" (dvs ej längre mantals-skriven) senast omkr 1678, och kan ha levat till senast omkr 1715. I Frötuna mantalslängder före 1678 hittas namnet Lars Bengtsson endast i en ort: Nordrona (då Nordron). Det eventuellt intressanta med honom är att det står "fougde" (fogde) om honom i Frötuna mtl 1671, vilket också är den mantalslängd i vilken namnet dyker upp första gången i Nordron. (länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v402150?image=4960 ). Nordrona ligger 5-6 km från Björnö, så kanske han var fogde där. I sammanhanget bör nämnas att Björnö (gods) lär ha köpts 1672 av änkan efter Gustaf Bonde (TAB 2 i släkten Bonde nr 20, gm Anna Christina Natt och Dag). Lars Bengtsson i Nordron hittas i Förtuna FI:1, begravd den 10/7 1698 vid en ålder av 65 år. Enligt åldersuppgiften skulle han alltså ha varit född ca 1633 och kan därmed inte ha varit pappa till (TAB 12) Jonas Larsson, som ju var född 1637 enligt Åkerstein. Uppgifter i mantalslängder pekar också åt att han var född ca 1633; Lars Bengtsson i Nordron är mantalsskriven i Förtuna mtl 1695 (då 61 år gammal om han var född 1633), men i mtl 1697 (skriven två år innan han avled) är hans hustru (ej änka) mantalsskriven i Nordron, men inte han själv. Det finns dock ett svagt indicium (förutom patronymikonet), som kanske kan berättiga en spekulation om en koppling mellan Lars Bengtsson i Nordron och (TAB 12) Jonas Larsson. Lars Bengtssons namn i Frötuna mtl 1698, jämfört med dito mtl 1697, tycks vara ersatt med namnet Nils Larsson i Nordron. Detta tillsammans med patronymikonet Larsson tycks tyda på att Nils var Lars barn. Enligt en födelsenotis den 9/11 1700 i Frötuna CI:1 hette Nils Larssons hustru Maria Sperling (länk till födelsenotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0024508_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=398%2C3554%2C2334%2C1107 ). Jonas Larsson levde inte år 1700, men enligt Frötuna mtl 1701 var hans änka Anna Hägg arrendator av Svinö/Rådmansö kungsgård, som då ägdes av Carl Gustaf Sperling (se bifogad bild). Tyvärr har jag dock inte hittat information huruvida det finns koppling mellan Maria Sperling och Carl Gustaf Sperling. Är det någon som vet?

Till sist önskar jag dela mina observationer angående en viss "Bengt Finne". I tillgängliga Frötuna mtl:er 1669-1674 finns i anslutning till ort-namnet Gillberga namnet Bengt Finne (i mtl 1672 Finnie). Tyvärr tycks Frötuna mtl 1675 och mtl 1676 saknas, men i mtl 1677 ser det ut som att namnet Bengt Finne i Gillberga är utbytt mot namnet Danil Bengtsson och gissningvis var Danil son till Bengt Finne. I Frötuna mtl 1678 hittas namnet Danil Bengtsson istället vid ort-namnet Åhlnäs, som idag bör motsvara Ålnäset, bara några hundra meter norr om Gillberga. Dessa två orter ligger på "simavstånd" från Rådmansö kungsgård. Arrendatorn av Svinö/Rådmansö kungsgård före (TAB 12) Jonas Larsson och Anna Hägg hette Sven Segerberg. I Frötuna mtl:er 1694 och 1695 står Sven som arrendator på Svinö. Därefter blev han omväxlande mantalsskriven i Gillberga och i Åhlnäs/Ålnäset fram till och med mtl 1710, men i mtl 1711 är han åter mantalsskriven i Svinö, nu som bokhållare där. Svinö ägdes då av Carl (Gustaf) Sperlings arvingar (han avled den 13/10 1708). Av denna information tycks det mig ha funnits en koppling mellan Ålnäset och Svinö/Rådmansö kungsgård, men jag håller med om att det blir en alltför spektakulär spekulation  :D att ens misstänka en minst sagt långsökt koppling mellan Bengt Finne, Danil Bengtsson, Ålnäset, Svinö och Jonas Larsson (Krabbe). Det är blott en observation som eventuellt kan ligga till grund för vidare sökningar i antika och mindre gamla dokument.

Vänliga hälsningar,
Jan

166
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2021-12-07, 12:53 »
Åhå! Uppgiften om att "din" Anna Maria Ströms make Jacob var verksam inom artilleriet precis som Axel Hägg ger ett (för mig) intressant indicium om att "din", och inte "min", Anna Maria Ström var dotter till Sara Krabbe och Olof Ström. Jag höll på att samla in uppgifter, som skulle kunna tyda på att "min" Anna Maria Ström var deras dotter, när jag kom in på sidospåret angående "Krabborna i Frötuna" och deras eventuella adliga ursprung. Det senare blev alltså som en parentes i det som jag ursprungligen höll på med, dvs vem som var föräldrar till "min" Anna Maria Ström. Förhoppningsvis kan jag snart börja sammanställa dessa uppgifter, och efter det skulle det vara roligt att föra en diskussion om huruvida indicierna är starkast för att "din" eller "min" Anna Maria Ström var dotter till Sara Krabbe och Olof Ström. (Min Anna Maria Ström gifte sig med trädgårsmästare Matthias Gimström i Irsta socken i Västmanlands län, men det stora "problemet" med henne är att hennes uppgivna födelseår är 1725, och dottern till Sara Krabbe och Olof Ström var ju född 1709, men åldersuppgifter i mantalslängder ger 1715 som beräknat födelseår.) Frågan är under vilket diskussionsämne den diskussionen ska göras; enligt Almquists artikel hörde ju Sara Krabbe inte till släkten Krabbe af Svaneby.

Den Axel Hägg du nämne i ditt senaste inlägg, Niklas, var det han som blev adlad 1686 (farfar till Margareta Christina Ankarklo, som gifte sig med Axel Ström), eller var det Margareta Christina Ankarklos pappa (Ingemund Axel som väl använde släktnamnet Ankarklo istället för släktnamnet Hägg?)?
Vi skriver alltså om två personer: Axel Hägg verksam inom artilleriet, och Axel Ström amiralitetkompani-skrivar. Är det korrekt?

Jag läste lysningsnotisen i Skeppsholmens bok för snabbt och tyckte det stod "...man lyst..." istället för "...men lyst...", trots att jag en sekund reflekterade över att det lät konstigt att "en man kunde bli lyst".  :D Därav min tolkning att det var Jacob som bodde på Skeppsholmen.

Vänliga hälsningar,
Jan


167
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2021-12-06, 17:23 »
Olof Ström och Sara Krabbes son Axel döptes 8/7 1718 i Hedvig Eleonora församling (Ladugårdslandet) i Stockholm.

168
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2021-12-06, 11:49 »
Tack igen Niklas! Denna gång för tipset om Anna Maria Ström vigd i Visby 1742. Om jag förstår lysningsnotisen i Skeppsholmens församling rätt var det Anna Maria Ströms (blivande) make som bodde där då. Anna Maria bodde därför i Visby när de vigdes misstänker jag. Åldersuppgift när hon dog ger fc 1719, vilket är ett närmare födelseår till Sara Krabbes och Olof Ströms dotter Anna Maria, som var född 4/10 1709 i Norrtälje, än den Anna Maria Ström som jag sedan en tid försöker reda ut om hon var/kan ha varit Sara och Olofs barn. Jag ska titta närmare på Anna Maria Ström i Visby.

I Ladugårdslandet nedre mtl 1760 hittas en Axel Ström, som bör ha varit den som var gm Margareta Christina Ankarklo (kvarteret Havssvalget nr 5, se länk nedan). (I mtl:en är Axels svärmor Greta Ankarclo omnämnd, men enligt sekundära källor ska hon ha hetat Maria Öhman.  ??? Viss teksamhet kvarstår...) I mtl:en är Axels titel och ålder nedtecknat: kompaniskrivare vid kungliga amiralietet, 41 år gammal (fc 1718). Enligt mina anteckningar har Axel i längderna 1740 och 1741 titeln amiralitetkompani-skrivare. Olof Ström och Sara Krabbes son Axel döptes 8/7 1718. Åldersuppgiften (och det "ovanliga" namnet) tyder på att Axel Ström i mtl 1760 var Olof och Saras barn. Titeln (och det "ovanliga" namnet) tyder på att Axel Ström i mtl 1760 var samma person som Axel i längderna 1740 och 1741, dvs Olof och Saras barn.

Länk till sida i mtl 1760:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057080_00045#?c=&m=&s=&cv=44&xywh=207%2C347%2C4456%2C2065

Länk till sida med ritning (från 1742) eventuellt över ett grann-hus till det hus/den gård där Axel Ström bodde i kvarteret Havssvalget enligt mtl 1760: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/11924

Jag har nu läst artikeln som du skickade till mig. Det var en väldigt lärdomsrik artikel för mig som hobbysläktforskare, samtidigt som det var roande att läsa om alla turer (och "oturar") kring alla utredningar. Det blev några anteckningar, som jag nu håller på att sammanställa, så snart kommer mina kommentarer i den här tråden.

Vänliga hälsningar,
Jan

169
Hej igen,

Efter ändringen, som anbytarvärd Eva tipsade om, fungerar nu aviseringarna bra! Tack för hjälpen!

Vänliga hälsningar,
Jan

170
Lundius / SV: Lundius
« skrivet: 2021-12-05, 07:37 »
Hej Hans,

Tack för ditt svar!

Tyvärr har jag inte någon uppgift om Maria Lundia (1688-1724), men hennes födelseår kan vara ett tecken på att hon var barn till Anders Lundius och Brita, gifta 1688. Om Marias födelseår stämmer (på ett ungefär) borde hon vara Anders och Britas första barn. Vet någon vad Anders mamma hette? Det tycks mig ha varit vanligt förr att de första barnen fick namn efter sina mor- eller farföräldrar, så om Anders mamma hette Maria kan man nog räkna det som ett tecken på att Maria Lundia var barn till Anders och Brita. Eventuellt (här är det fråga om en gissning/spekulation!) var Brita släkt med (dotter till) Ingemund Axelsson Hägg, som ju var pappa till den som adlades Ankarklo. I information om släkten Ankarklo på https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101 hittar jag dock inte namnet Maria bland personerna i Ingemunds nära familj (hustrur, mamma, svärmor). (Däremot tycks Ingemund ha gift sig 24/2 1658 med Brita Emanuelsdotter, och Brita Lundia som dog 1730 i Humlö var fc 1657... Var Brita Lundia deras barn? Enligt Åkersteins genealogier fick Ingemund och Brita barnet Emanuel, född 21/11 1758... Se här (abonnemang på Arkiv Digital krävs): https://app.arkivdigital.se/volume/v910862?image=1420 )

Har du sett om Maria Lundia någon gång är antecknad med ett patronymikon? Enligt min erfarenhet kan patronymikon dyka upp ibland, även om en persons namn vanligtvis skrevs endast med släktnamn. Jämför Margareta Lundia vars namn blev antecknat även med ett patronymikon då hon var fadder (se här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00127#?c=&m=&s=&cv=126&xywh=528%2C2978%2C3005%2C1327 ).

Hans, du har säkert redan haft tanken, men släktnamnet Wandel tycker jag tyder på att släkten kom ifrån Vendel socken.

Vänliga hälsningar,
Jan

171
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2021-12-04, 18:36 »
TACK!! Det vore jättesnällt! Jag var precis på väg att fixa betalningen, men som tur är läste jag ditt svar innan.
Om du har information om Axels syster Anna Maria (f 4/10 1709 i Norrtälje, men felaktig åldersuppgift i mtl ger beräknat födelseår ca 1715) skulle jag bli väldigt glad!
PM på väg! /Jan

Ladugårdslandet mtl 1730: BA:13/2 bild 228 kvarteret Styrmannen nr 86
dito mtl 1740: BA:17/3 bild 238 kvarteret Riddaren nr 5
dito mtl 1741: BA:18/1 Riksarkivets bild 115 Riddaren nr 5

172
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2021-12-04, 16:59 »
Hej Niklas!

Stort tack för visat intresse och tips!!

Din fråga om källor och Axel Ström vet jag inte om jag ska tolka som om du verkligen ställer en fråga till mig, eller om du har uppfattat det som om jag har ställt frågan angående Axel Ström i mina tidigare inlägg. Jag ber om ursäkt om jag har uttryckt mig felaktigt tidigare (och jag inser att främst mitt första inlägg i den här tråden blev rörig), men jag har inte ställt mig frågan huruvida Axel Ström, som gifte sig med Margareta Christina Ankarklo, var son till Olof Ström och Sara Krabbe. Jag har tagit för givet att Axel Ström var en och samma person och eftersom det egentligen är hans syster som jag är intresserad av har jag inte letat efter kopplingen som du eventuellt efterfrågar (än). En god indikation på att det är samma person tycker jag det borde vara om man kan hitta en (ungefärlig) åldersuppgift på den Axel Ström som gifte sig med Margareta Christina Ankarklo. Olof Ström och Sara Krabbes son Axel Ström döptes i Hedvig Eleonora församling i Stockholm den 8/7 1718. Olof Ströms son Axel hittas senast ogift i Ladugårdslandets mtl 1741 (BA:18/1 Riksarkivets bild ca 115) där han bor hos Olof Ström och hustru (bör vara Axels mamma Sara Krabbe eftersom hon dog 1751 enligt Åkerstein) i kvarteret Riddaren nr 5. Axel bodde på samma adress enligt Stockholms kronotaxeringslängd (ktl) 1750 (AA/53 Riksarkivets bild ca 509). (De ungefärliga bildhänvisningarna beror på att de bör, enligt mina anteckningar, hänvisa till första sidan med kvarteret Riddaren.) Efter ktl 1750 har jag inte följt Axel Ström vidare.

Över till min undran i mitt förra inlägg i den här tråden (2021-11-26). Tack vare Niklas hittade jag rapporten i Åkersteins genealogier bland Riddarhusets arkiv.
Länk till rapporten (Arkiv Digital): https://app.arkivdigital.se/volume/v910867?image=5440
Min fria avskrift av texten (med reservationer för fel):
Utdrag av protokoll hållit i riddarhusdeputationen den 13 augusti 1756
Sedan deputationen idag till slutligt avgörande föresatt kammaren herr Partick Krabbes på egen och sin brors, överstelöjtnant och riddare Engelbrecht [Engelbrekt] Adam Krabbe, härstädes omhängiga sak angående att återfå säte och stämma på Riddarhuset, som honom blivit bestridd; så stannade deputationen i det slut, att deputationen inte finner de skäl gällande, varmed herrar Krabbe ifrån denna förmån hittills varit uteslutna, utan provar härmed billigt det må bemälte herrar Krabbe såsom till säte och stämma berättigade, nu njuta denna förmån till godo; vilket genom utdrag av protokollet skulle expedieras ut supra [såsom ovan (beslutat)].
ad mandatum [efter uppdrag/på befallning]
Pehr: von Christeirnson

Niklas, du skrev i ett annat inlägg att Åkerstein felaktigt uppgav att två personer tillhörde släkten Krabbe af Svaneby (nr 46) (länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=180185.msg1603896;boardseen#new ) med referens till Jan Eric Almquists artikel "Den äldsta kända släkttavlan över adliga ätten Krabbe (nr 46)" i tidskriften Släkt och Hävd (1966:1). I väntan på att få artikeln tillgänglig har jag försökt förstå vad som ligger bakom det påståendet. I Svenska adelns ättartaflor, afdelning 2. Granfelt från Dal - Mörner af Tuna / 498 (1858-1864) (se TAB 3 i länk: http://runeberg.org/anrep/2/0502.html ) står om adelätten Krabbe af Svaneby (nr 46) TAB 3 att Bengts son Lars dog ogift enligt (Anders Anton) von Stiernman (1695-1765). Enligt Johan Otto Åkerstein (1713-1766) hade samma Bengts son Lars tre söner (bland annat de två personer som Åkerstein felaktigt uppgav tillhöra släkten Krabbe af Svaneby) och en dotter. Det tycks alltså ha förekommit motstridiga uppgifter mellan dessa två samtida släktforskare.  :D Det ska bli intressant att läsa hur Jan Eric kom fram till att den ene hade rätt och den andre fel. Det tycks i alla fall ha varit en rörig soppa på sin tid. Nästan lika rörig som mina inlägg!  :D

Vad har jag förstått hade ovan nämnda Lars två barnbarn, bröderna Patrick och Engelbrecht Adam Krabbe (och kanske även deras pappa/farfar?) blivit uteslutna (från säte och stämma) ur släkten Krabbe (nr 46). Efter riddarhusdeputationens beslut/rådan den 13 augusti 1756 återinfördes bröderna. Efter detta tycks de ha blivit uteslutna igen, kanske pga Anders Anton von Stiernmans forskning, eftersom Engelbrecht Adams tre barn Engebrecht Adam, Carl Fredrik och Reinhold adlades den 7/2 1779 (de två sista introducerade 1789) till "Krabbe nr 2149" (källa: Svenska adelns ättar-taflor utgifna: Graufelt från Dal-Mörner af Tuna, länk: https://books.google.it/books?id=v_EnAQAAMAAJ&pg=PA496&lpg=PA496&dq=gertrud+catharina+von+b%C3%A5hr&source=bl&ots=zNt6UTBi0H&sig=ACfU3U3mYgB6s0ZcAqFZZgVamg95KftAiw&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjf_Ontlsj0AhXygP0HHUJVCj8Q6AF6BAgZEAM#v=onepage&q=gertrud%20catharina%20von%20b%C3%A5hr&f=false ).

För övrigt: borde inte släkten Krabbe af Svaneby egentligen heta Krabbe af Sveneby eller Krabbe till Sveneby? När jag läste Åkersteins anteckningar om släkten tycks det mig stå "KRABBE til Sväneby" och platsen Sväneby misstänker jag motsvarar Sveneby herrgård i Sveneby socken i Västra Götalands län. Länk till hans anteckningar:
https://app.arkivdigital.se/volume/v910867?image=5300

Fri avskrift av Åkersteins anteckningar (omskrivet till dagens stavning samt egna tolkningar och kommentarer inom hakparentes, med serveration för fel) av text om släkten Krabbe af Svaneby (Riddarhusets nr 46) i Riddarhuset: Åkersteins genealogier 7.H,I,K ("ÅKERSTEINS GENEALOGIER ÖVER INTROD: ÄTTER LITT. H, I, K,"),  Johan Otto Åkerstein (1713-1766).


KRABBE till Sväneby

TAB 1
Anders Krabbe till Eke, väpnare 1470
Barn:
•   Bengt Andersson Krabbe, se TAB 2
•   Kerstin
•   Anna, gm Thord Björnsson Store till Högalid och Torestorp [Store nr 79], år vapen 1485, 1486

TAB 2
Bengt Andersson Krabbe (barn till TAB 1) till Eke, år vapen 1505, 1510
Barn:
•   Bengt Bengtsson Krabbe till Eke, fogde i Södermanland 1530, slottsloven på Stockholms slott den 17 september 1542
•   Anders Bengtsson Krabbe, se TAB 3 [troligen son till Bengt Bengtsson Krabbe ovan]

TAB 3
Anders Bengtsson Krabbe (barn till TAB 2) till Eke, förseglade beslutet om hyllning 1560 av kung Erik XIV, gm N.N. Lilliehök (dotter till Knut Svensson till Istrum [Istrum socken i Skara kommun])
Barn:
•   Bengt Andersson Krabbe, se TAB 4
•   Knut Andersson Krabbe, se TAB 5
•   Pähr Andersson Krabbe, dess änka levde år 1580
•   Anders Andersson Krabbe, levde år 1588

TAB 4
Bengt Andersson Krabbe (barn till TAB 3) till Sväneby [Sveneby] och Klefwa [jfr Kleva gruva i Alseda socken i Jönköpings län], jägmästare i Västergötland, fick "förläning på en äng" [troligen störr ängsmark med dåtidens betydelse av begreppet äng] i Eggby socken i Valla härad [Skara kommun] i gåva av hertig Carl den 8 mars 1587, bytte till sig Swäneby [Sveneby] gods [i Töreboda kommun i Västergötland] mot andra gårdar 1605, gm Anna Roos (dotter till Eric Gustafsson till Hjälmsäter [herrgård i Götene kommun] och Korpgården [Järpås, Lidköping] Roos till Hjälmsäter [Roos af Hjelmsäter nr 51])
Barn:
•   Karin, gm Björn Store
•   Kerstin, gm Ivar Store
•   Eric Bengtsson Krabbe, se TAB 6
•   Margretha, död ogift
•   Gustaf Bengtsson Krabbe till Sväneby [Sveneby], 1635 gm Karin Soop (dotter till Hans Åkesson till Stora Bjurum [herrgård i Västergötland vid Hornborgasjön] och Mälsåker [slott i Strängnäs kommun]
•   Märta, gm Lars Nilsson Kafle till Häggetorp [Kafle nr 70]
•   Lars Bengtsson Krabbe, se TAB 7
•   Barbro, gm Carl Abrahamsson Lilliestielke [Lilliestielke nr 120]
•   Brita, död ogift
•   Anna, död ogift

TAB 5
Knut Andersson Krabbe (barn till TAB 3) till Eke, bytte till sig Eks gård i Ekers socken [kan vara Stora Ek herrgård i Eks socken i Mariestad kommun] i Wasbo/Wadbo [Vadsbo] härad mot en sin gård i Istrum i Eggby socken [i Skara kommun] i Valla härad av hertig Carl den 20 mars 1588, gav sitt leversal[?] av Hägnetorp den 5 april 1588, hövitsman [huvudman] över en fännika [bataljon/kompani] smålandsknektar i Sunnerbo, Östbo och Västbo härader [i Småland] den 14 maj 1593, couf:[?] av kung Sigismund den 12 mars 1594, gm . . . .
Barn:
•   Kerstin, gm Anders Engelbrechtsson Bureus [Andreas Engelbertsson Bureus, Bure nr 126]
•   Barbro, g 1613 m Anders Claesson Ekeblad till Fröslunda [Ekeblad nr 35], död 1614

TAB 6
Eric Bengtsson Krabbe (barn till TAB 4) till Swäneby [Sveneby], kung Karl IX:s kammarjunkare 1607, ståthållare på Svartsjöhus och Väntholmen den 26 augusti 1610, jägmästare i drottning Christina [Karl IX:s änka Kristina av Holstein] furstendöme 1613, jägmästare i Värmland och Närke samt Wassbo [Vadsbo] och Valla härader den 29 januari 1623, agent i Danmark 1628, född den 8 maj 1582, introducerad 1625 (nr 46), död 13 augusti 1634, gm Kerstin Ekeblad (dotter till Johan Andersson till Stola [Ekeblad nr 35])
Barn:
•   Johan Ericsson Krabbe, se TAB 8
•   Gustaf Ericsson Krabbe, se TAB 9
•   Elin, gm Pähr Ericsson Rosensköld, president i Göteborg
•   Kerstin, gm Nils Staffansson Hjulhammar till Kärsgård [Hjulhammar nr 302], major
•   Märta, gm Carl Lake till Kuta[?] [Lake nr 53], ryttmästare för en fana [skvadron/kompani] västgötaryttare
•   Brita, gm Thore [Tore] Jönsson Reuterberg [Reuterberg nr 535], ryttmästare

TAB 7
Lars Bengtsson Krabbe (barn till TAB 4) till Swäneby [Sveneby] och Grimmarp [Grimarps gård i Ljungby kommun i Småland?], lagläsare i Sunnerbo härad i Småland 1630 [död ogift enligt Anders Anton von Stiernman (1695-1765), ref: Svenska adelns ättartaflor, afdelning 2. Granfelt från Dal - Mörner af Tuna / 498 (1858-1864), se TAB 3 i länk: http://runeberg.org/anrep/2/0502.html ]
Barn:
•   Bengt Larsson Krabbe, se TAB 10
•   Söfring [Severin] Larsson Krabbe, se TAB 11
•   Jonas Larsson Krabbe, se TAB 12
•   dotter, gm Heinoch [Heinrich?] Von Felden, häradshövding

TAB 8
Johan Ericsson Krabbe (barn till TAB 6) till Swäneby [Sveneby], haltade illa av ett hugg i låret, död 16.., gm Anna Lake
Barn:
•   Bengt Johansson Krabbe, död den siste [manliga medlemmen i denna familj?]

TAB 9
Gustaf Ericsson Krabbe (barn till TAB 6) till Swäneby [Sveneby], Uddetorp [säteri i Borås kommun] och Brandstorp [gård i Daretorps socken vid Vätterns västra strand], major 1645, död 16.., gm Anna Lilliestielke (dotter till Carl Bengtsson till Olstorp) [Lilliestielke nr 120]
Barn:
•   Margretha
•   Märta, gm Carl Johansson Hård till Halebo, löjtnant
•   Brita

TAB 10
Bengt Larsson Krabbe (barn till TAB 7), adelsb...[?] vid kungliga amiralietet 1649, underlöjtnant vid kungliga amiralitetet den 1 juli 1654, löjtnatn 1660, kapten 1661, kommendör vid amiralitetet 1675, död den 28 januari 1676, gm Schildt
Barn:
•   Ingrid, död på Svartjö [slott] den 14 juni 1686, gift september 1679 med Lorentz Ingemundsson Hägg, drottning Hedvig Eleonora befallningsman över Svartsjö slott och län, död 1693, se Anckarklo [Ankarklo nr 1101]
•   Elisabeth, död ogift
•   Anna, död i barnsäng juli 1683, gift den 21 september 1682 med Eric Ingemundsson Hägg, inspektor, se Anckarklo [Ankarklo nr 1101]

TAB 11
Söfring [Severin] Larsson Krabbe (barn till TAB 7), arrendator och hauptman på Kattila gods i Ingermanland [svenska Ingermanland var område kring Sankt Petersburg], född 1636, död i Viborg [stad 14 mil norr om Sankt Petersburg] 1705, gm Gertrud Catrina von Båhr/Bähr[?], född 1644, död 1737
Barn:
•   Simon Adam, död ung
•   Söfring [Severin] Söfringsson Krabbe, se TAB 13
•   Jürgen [Jörgen] Söfringsson Krabbe, se TAB 14
•   Lars Söfringsson Krabbe, se TAB 15
•   Patrick Söfringsson Krabbe, se TAB 16
•   Dorothea, gm1 Bartholomeus Itimaeus [Ithimaeus], kyrkoherde i Jautsena[?] socken [Joutseno socken i sydöstra Finland, ca 6 mil norr om Viborg?], gm2 Carl Fries, regementskvartermästare vid Viborg läns infanteri, gm3 Eric Löfwing, kapten
•   Engelbrecht [Engelbrekt] Adam Krabbe Sofringsson, se TAB 17
•   Gotskalk Söfringsson Krabbe, underofficer vid Viborg läns infanteri, ogift, slagen på ett parti av ryssarna 1716
•   Johan, död ung

TAB 12
Jonas Larsson Krabbe (barn till TAB 7), född på Grimmarp [Grimarps gård i Ljungby kommun i Småland?] den 2 maj 1637, arrendator av kungsgården i Rådmansö [socken i Norrälje kommun], levde för sig själv och utan någon tjänst, död den 13 juli 1698, begravs i Frötuna kyrka i Uppland den 17 juli 1698, gm Anna Hägg (dotter till hauptman Ingemund Axelsson Hägg) [se Ankarklo nr 1101]
Barn:
•   Sara, född den 15 september 1679, död den 18 februari 1751, gm Olof Ström, handelsman och kryddkrämare i Stockholm
•   Jonas Jonasson Krabbe, se TAB 18
•   Anna Maria, född den 2 februari 1686, gm Erik Hultman, kornett vid livregementet

TAB 13
Söfring [Severin] Söfringsson Krabbe (barn till TAB 11), handelsman i Dorpt i Livland [Dorpat, sedemera Tartu i Estland], död 1737, gm ... von Lietzen (dotter till handelsman i Dorpt ... von Lintzen)
Barn:
•   Carl Alexander Krabbe Söfringsson, handelsman i Dorpt
•   Sewerin [Severin] Söfringsson Krabbe, arrendator

TAB 14
Jürgen [Jörgen] Söfringsson Krabbe (barn till TAB 11), rådman och geriests[?] boigt[?] i Dorpt [Dorpat, sedemera Tartu i Estland], gm Catrina Gertruda Moresien
Barn:
•   Petter Jürgensson Krabbe, verbi divini minister ['det gudomliga ordets tjänare', dvs präst]
•   Carl Jürgensson Krabbe, handelsman i Dorpt
•   Anna Dorothea

TAB 15
Lars Söfringsson Krabbe (barn till TAB 11), inspektor över hämphandeln [handel med hampa?] i Petersburg [Sankt Petersburg], död 1739, gm ... von Lintzen (dotter till handelsman i Dorpt von Lintzen)
Barn:
•   Jacob Larsson Krabbe, handelsman i Dorpt
•   Lars Larsson Krabbe, handelsman

TAB 16
Patrick Söfringsson Krabbe (barn till TAB 11), extraordinär kammarskrivare vid ekonomikontoriet i Livland [fd svenska Livland] 1701, ordinarie kammarskrivare därsammastädes den 15 augusti 1705, bokhållar-karaktär [bokhållar-titel/-grad] den 29 maj 1714, kontrollör och jaktlöjtnant på kungliga tulljakten vid Dalarö den 28 mars 1718, kammarskrivare vid general-sjötullskontoret den 5 juni 1722, häradsfogde i
Lång-, Semings- [Seming-] och Ärling-hundra härader i Uppland den 19 november 1722, vice landskamrer på Gotland den 12 maj 1730, ordinarie landskamrere därsammastädes den 26 september 1734, född den 6 april 1686, död i Stockholm juni 18765 gift 1712 med Eva Eleonora Sturtzenbecker (dotter till inspektor vid sjötullen och accisen i Wolgast [stad i norra Tyskland] Hinric Sturtzenbacker), född den 5 augusti 1695, hon död i maj 1765
Barn:
•   Eleonora, född blind den 11 april 1713
•   Patrik Friedric Krabbe Söfringsson, kadett vid artilleriet 1740, styckjunkare vid artilleriet 1741, född den 24 januari 1716, död ogift i Stockholm den 13 november 1742
•   Engelbrecht [Engelbrekt] Adam, född den 21 oktober 1718, död den 27 augusti 1719
•   Helena Elisabeth, född blind den 7 januari 1721, död 15 december 1742
•   Severin Hinric [Henrik] Patricksson Krabbe, se TAB 19
•   Eva Dorothea, född den 28 september 1726, död 18 maj 1727
•   Anna Maria, född den 24 oktober 1727, död den 2 maj 1729
•   Catrina Beata, född den 3 januari 1729, död den 12 oktober 1734
•   Engelbrecht [Engelbrekt] Adam Krabbe Patricksson, född blind den 13 november 1730, var snäll[?] i åtskilliga instrument, död den 28 november 1743
•   Eva Margaretha, född blind den 20 november 1731
•   Johan Gotskalk, född den 30 juni 1733, död 8 oktober 1734
•   Johan Siedric, född i Visby den 12 januari 1735, död därsammastädes den 10 september 1739
•   Magdalensa Catrina, född den 16 maj 1739, död den 27 maj samma år

TAB 17
Engelbrecht [Engelbrekt] Adam Krabbe Söfringsson (barn till TAB 11), volontär vid Nylands fördubblingsinfanteri 1707, underofficer  vid Åbo läns infanteri 1708, adjutant vid Åbo läns infanteri 1711, fänrik vid Viborg läns infanteri 1711, illa blesserad [sårad] i slaget vid Storkyro [ort i Finland] 1714, löjtnant vid Kymenegårds [Kymmenegårds] läns infanteri [i Finland] den 9 april 1714, kapten vid Kymenegårds [Kymmenegårds] läns infanteri [i Finland] den 4 april 1717, major vid Kymenegårds [Kymmenegårds] läns bataljon [i Finland] den 8 februari 1740, blesserad [sårad] i huvudet i en aktion med ryssarna vid Hussula by i Finland i juni 1742, död[?] den 7 november 1748, född den 6 juni 1692, gift 1:a gången i Nora prästgård i Ångermanland den 16 februari 1721 med Elisabeth Asp (dotter till prosten i Nora, Andrea Asp), död i Stockholm den 9 september 1742, begravd i Solna kyrka, gift 2:a gången den 3 oktober 1745 med Helena Margretha Costian (dotter till Johan Costian, assessor i Åbo hovrätt), född den 20 november 1705.
Barn:
•   Andrietta Magdalena, född den 3 december 1721, död den 24 december 1721, bg den 26
•   Severin Anders Krabbe Engelbrechtsson, korpral vid Kymenegårds [Kymmenegårds] läns bataljon, född den 9 juni 1723, rustmästare[?] 1738, ...[?] ibidem 1740, fången av ryssarna vid Wilmanstrand [stad i sydöstra Finland] den 23 augusti 1741, död på vägen emellan [Sankt] Petersburg och Moscaw [Moskva] samma år
•   Catrina, född tvilling den 7 september 1724, död den 4 februari 1725, bg den 9 dito
•   Magdalena, född tvilling den 7 september 1724, död ogift den 24 maj 1742
•   Hedvig Elilsabet, född den 2 oktober 1726, död den 14 januari 1727, bg den 19 dito
•   Beata Juliana, född den 4 februari 1728
•   Elisabet Eleonora, född den 11 november 1729, död den 8 september samma år
•   Engelbrecht [Engelbrekt] Adam Krabbe Engelbrechtsson, född den 20 februari 1733, korpral vid Kymenegårds [Kymmenegårds] bataljon 1740, mönsterskrivare 1743 [adlad den 7 februari 1779]
•   Elsa, född den 23 november 1734, död den 20 december samma år
•   Charlotta, född den 20 [eller den 29?] augusti 1731, död den 8 september samma år
•   Eva Elisabeth, född den 21 maj 1736, död den 28 dito
•   Carl Friedric [Fredrik], född den 11 mars 1738 [adlad den 7 februari 1779, introducerad 1789]
•   Reinhold, född den 26 december 1740 [adlad den 7 februari 1779, introducerad 1789]

TAB 18
Jonas Jonasson Krabbe (barn till TAB 12), mönsterskrivare vid överste Dükers värvade dragoner den 1 maj 1705, sergeant vid överste värvade dragoner den 15 mars 1706, fältväbel den 18 maj 1707, adjutant vid överste Dükers värvade dragoner den 1 oktober 1707, kornett vid överste Dükers värvade dragoner den 20 februari 1708, löjtnant vid överste Dükers värvade dragoner den 2 juni 1709, fången i Poltava den 29 juni 1709, efter hemkomsten ur fångenskapen kaptenskaraktär den 26 juni 1722, kunglig livdraband i december 1723, avled 17.., född den 17 juli 1682, gm Maria Magdalena Blanck
Barn:
•   Carl Friedric, född i Stockholm den 12 september 1730, död den 26 juli 1736
•   Ulrica, född i Stockholm den 18 februari 1734, död i Stockholm den 8 mars samma år
•   Anna Sara, född den 10 december 1726

TAB 19
Severin Hinric [Henrik] Patricksson Krabbe (barn till TAB 16), född den 12 juni 1725, kadett vid kungliga artilleriet den 10 augusti 1741, furir vid kungliga artilleriet den 24 november 1742, sergeant vid kungliga artilleriet den 27 april 1745

Vänliga hälsningar,
Jan

173
Introducerad adel - A / SV: Ankarklo
« skrivet: 2021-12-02, 15:35 »
Tack vare Niklas L Kants inlägg 2021-12-01 under diskussionsämnet Lundius (länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=180185.msg1603889#new ) har information om Anna Hägg hittats. Enligt "Riddarhuset: Åkersteins genealogier" hade Ingemund Axelsson Hägg en dotter Anna född i Stockholm den 10/11 1643. Länk till sida med hennes födelseuppgifter (enligt Åkerstein, abonnemang på AD krävs, PS: efter kontrollering av länkens funktion har jag sett att sidan eventuellt måste vridas 180 grader för att inte behöva läsa texten upp-och-ned  :D ): https://app.arkivdigital.se/volume/v910862?image=1420

Troligtvis var det hon som var gift med arrendator Jonas Larsson på Rådmansö (Rådmansö kungsgård/Svinö).

Ny fråga:
Enligt Åkersteins genealogier var Ingemund Axelsson Hägg befallningsman 21/10 1638 - november 1639 på Åke Totts gods i dåvarande (svenska) Livland.
I en artikel på Wikipedia om "Hägg (Gotlandssläkten)", med referens till svenska släktkalendern 1918, står istället att Ingemund Axelsson Hägg blev befallningsman 1638 på Åke Totts gods i Finland.
Har någon läst om detta i svenska släktkalendern 1918? Vilket stämmer?
Länk till sida med info i Åkersteins genealogier (abonnemang på AD och 180 graders vridning krävs): https://app.arkivdigital.se/volume/v910862?image=1410
Länk till sida med info på Wikipedia:
https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4gg_(Gotlandssl%C3%A4kten) )
PS: tyvärr lyckas jag inte få till länken till Wikipedias sida om "Hägg (Gotlandssläkten)".  :-[

Vänliga hälsningar,
Jan

174
Lundius / SV: Lundius
« skrivet: 2021-12-02, 12:55 »
Mycket stort tack Niklas för all information och de väl gjorda referenserna! Nu har jag mycket att läsa!
Vet du förresten om även Berghammarsamlingen, som Lennart Altin skrev om i sitt inlägg 2021-11-30, finns, eller kommer att finnas, på Arkiv Digitals hemsida?

För att inte störa läsare som önskar information om Lundius, och inte om Hägg/Ankarklo/Krabbe, gör jag en kort kommentar här. Eftersom jag är intresserad av just ätten Krabbe (nr 46, af Svaneby) kommer jag nog att skriva mer under diskussionsämnet introducerad adel - Krabbe af Svaneby. Länk dit: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1603405#new

Där har jag bla efterlyst en undersökning som riddarhusdeputationen lär ha startat 1756 angående huruvida "medlemmar av den sedemera adliga ätten Krabbe" tillhörde ätten Krabbe af Svaneby (nr 46) och jag har ställt mig frågande till vilka dessa medlemmar var. Kanske jag nu får svaret tack vare ditt inlägg Niklas! Det kvarstår dock huruvida man ska betrakta källor som sekundära eller inte. Niklas, du skriver att Johan Otto Åkerstein uppgav att Jonas Larsson och Bengt Larsson tillhörde ätten Krabbe (nr 46) och att detta är felaktigt, dvs felaktig enligt Släkt och Hävd 1966. Kan man inte betrakta båda dessa referenser som sekundärkällor? Min fråga är naturligtvis prematur (jag borde studera referenserna först!) och jag hoppas den inte upplevs som provokativ, för det är inte min mening. Förhoppsningsvis får jag större klarhet i denna frågeställning efter att ha studerat innehållet i referenserna.  :)

Klarheten angående användandet av begreppet måg har tyvärr fått inslag av dimma (igen!).  :-\ Jag antar att det kan finnas många olika möjliga förklaringar till varför Lars Jonsson kom att kallas salige Ingemund Axelssons måg i räkenskaperna för Penningby slott. Enligt hittills framkommen information under det här diskussionsämnet, emellertid, misstänker jag att det bör vara mest troligt att Lars Jonsson var Ingemund Axelsson Häggs (biologiska) barnbarn. Lars Jonsson Krabbe i Humlö var född circa 1670 enligt åldersuppgift i Frötuna dödbok (FI:1), dvs efter vigseln mellan Jonas Larsson och Anna Ingemundsdotter Hägg (1663). Länk till denna notis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=243%2C3751%2C2332%2C1106

En sista fråga: står det "Mr (mäster) Simon sadelmakar (sadelmakare)" till höger om Jonas Larssons och Anna Ingemundsdotter Häggs vigsel-/lysningsnotisen? Denne Simon(?) var kautionist misstänker jag. Hoppas det framkommer av referenserna vem han var! ...eller har någon (Niklas) redan svaret?  ;)

Tack igen till alla!!
Vänliga hälsningar,
Jan

175
Lundius / SV: Lundius
« skrivet: 2021-12-01, 09:02 »
Ja, om Anna Hägg var Lars Jonsson Krabbes plastmamma skulle det kanske kunna förklara varför han kallades måg till Ingemund Axelssons i räkenskaperna för Penningby slott. Då kommer också förklaringen av ordet måg i SAOB i ett annat ljus för mig. Lars skulle ju i sådant fall ha varit "befryntad" med Ingemund genom giftermål.

Tack för din kommentar Constantinus!

Anna Hägg blev registrerad som "styvmor" till visitören/besökaren Olof Ström i notis om hennes begravning (den 17/12 1726) i Hedvig Eleonora församlings dödbok FI:2.
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054327_00054#?c=&m=&s=&cv=53&xywh=3315%2C2086%2C2800%2C1328

Kan Anna Hägg ha blivit registrerad som Olof Ströms svärmor även om hon inte var Olof Ströms hustru Sara Krabbes biologiska mamma? Jag har misstankar om att hon inte var biologisk mamma till vare sig Sara Krabbe eller till Lars Jonsson Krabbe. (Ursäkta att jag inte tänkte på att skriva om det i mina förra inlägg!) Mina misstankar baserar sig på observationer i mantalslängder och i födelseböcker (kopplingar mellan föräldrar och faddrar), så de är ganska "lösa".
För den som är intresserad: Lars Jonsson Krabbes och Sara Krabbes pappa tror jag var "Jonas Larsson i Görla" i Frötuna socken (i mantalslängder före 1695). I mantalslängder är denne Jonas Larsson i Görla omväxlande registrerad med eller utan hustru. Om han vore Lars och Saras pappa skulle han ha gift sig med Anna Hägg mellan 1693 och 1697. Lars och Saras pappa Jonas Larsson dyker upp som arrendator vid Svinö/Rådmansö kungsgård första gången i Frötuna mtl 1697. (Jag har inte hittat Frötuna mtl 1696. Finns den?) Min spekulation är att giftermålet med Ingemund Axelsson Häggs dotter Anna bidrog till att Jonas Larsson blev arrendator av Svinö. Sara Krabbes första barn var född 25/2 1703 i Norrtälje och om hennes pappa gifte sig med Anna Hägg mellan 1693 och 1697 kan/bör Anna inte ha varit Saras biologiska mamma.

Vänliga hälsningar,
Jan

176
Lundius / SV: Lundius
« skrivet: 2021-11-30, 17:12 »
Hej igen,

Efter diskussion med min mamma har kanske en lösning hittats på den senaste av mina undringar.  ;D

Om Anna Hägg var Lars Jonsson Krabbes mamma och Ingemund Axelsson Häggs syster, så borde Lars Jonsson Krabbe ha varit gift med sin kusin (dvs morbror Ingemund Axelssons dotter). Kan det stämma tro?

/Jan

177
Lundius / SV: Lundius
« skrivet: 2021-11-30, 16:47 »
...jag har lärt mig att "syskonbarn" förr hade betydelsen av dagens begrepp "kusin".

178
Lundius / SV: Lundius
« skrivet: 2021-11-30, 16:43 »
Tusen tack Lennart för tips och information!!
Jag börjar samla på mig så pass mycket anteckningar om läsesaldokument att det nog får bli ett besök i Stockholm vid något sverigebesök framöver (jag bor i Milano).

Med risk att komma bort från ämnet Lundius:

Jag blev dock förvirrad av informationen att Lars Jonsson Krabbe var Ingemund Axelsson Häggs måg. Min tolkning av information, bla i en dopnotis den 29/4 1698 i Rådmansö CI:1 (se länk nedan), är att Lars Jonsson Krabbes mamma hette Anna Hägg. Hennes släktnamn (mm) tycks mig tyda på att hon var släkt med Ingemund Axelsson Hägg; antingen var de syskon men jag lutar åt att Anna var Ingemunds dotter. Mina misstankar har hittills varit att Lars Jonsson Krabbe var Ingemunds barnbarn (dvs dottern Annas son). Anna Hägg bör ha varit gm Jonas Larsson, arrendator av Svinö/Rådmansö kungsgård som då ägdes av Carl Gustav Sperling.

Enligt SAOB är måg "benämning på manlig person i förh. till ngn med vilken han är befryndad gm giftermål". Kan den beskrivningen av ordet måg, kring år 1705, ha kunnat inbegripa "en mågs/svågers barn"? Förr tycks samhället ha varit så patriarkalt att det inte skulle förvåna mig om en dotters barn snarare sågs som en mågs barn.  ::)

Länk till dopnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=429%2C284%2C2800%2C1328

Kapten Axel Ankarklo i dopnotisen bör ha varit den av Ingemund Axelssons barn som adlades.

Vänliga hälsningar,
Jan

179
Lundius / SV: Lundius
« skrivet: 2021-11-30, 12:54 »
Glömde:
Hans, på vilket sätt har du stött på Andreas Johannes Lundius i din släktforskning? Är något av hans barn din ana?

Dessutom:
Resonemanget runt tvillingar kanske bör förtydligas. Ärftligheten att få tvillingar bör (alltid?) ha med ägglossningen att göra. Det skulle alltså tyda på ett släktskap mellan kvinnorna Margareta Lundius/Lundea, Sara Krabbe (syster till Lars Krabbe i Humlö) och Lars Krabbes hustru (Brita Ersdotter?). Det blir därför ett ganska långsökt antagande...

180
Lundius / SV: Lundius
« skrivet: 2021-11-30, 12:39 »
Hej,

Av misstag har jag också skrivit ett inlägg i den andra sidan/tråden med diskussionsämnet Lundius, men jag inser nu att denna tråd bör handla om den Lundius som jag också är intresserad av.

Enligt Frötuna dödbok var Andreas/Anders Lundius 42 år när han avled före 6/1 1692 (begravningsdatum), så han var alltså född ca 1649. Som Lennart har skrivit gifte han sig i juni 1688 med husjungfru Brita i Penningby i Länna socken. Penningby arrenderades då, eller hade arrenderats några år tidigare, av Ingemund Axelsson Hägg. Av tolkning av uppgifter i mantalslängder tycks Ingemund samtidigt (åtminsone vissa år) ha varit hauptman vid Humlö i Frötuna socken.

Den 26/6 1712 vigdes i Humlö Lars Larsson maior/Meier (ev maior i betydelsen senior) och jungfru Margreta Lundea. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047520_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=398%2C4507%2C2166%2C957

Troligtvis är det denna Margreta/Margeta som var fadder i Norrtälje vid dop där den 25/2 1722 och i notisen framkommer att hon hade patronymikonet Andersdotter. Troligtvis var hon Anders Lundius dotter. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00127#?c=&m=&s=&cv=126&xywh=631%2C2978%2C2800%2C1328

Det bör vara samma Margreta/Margareta som fick barn i Humlö den 8/1 1721. I notisen framkommer att Margaretas make var mäster Lars Meier. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0024508_00045#?c=&m=&s=&cv=44&xywh=2398%2C3216%2C2334%2C1107

Enligt (födelse-/)dopnotis i Norrtälje den 10/4 1718 var Lars Meier pistolsmed mäster (vid gevärsfaktoriet) och av notisen framkommer att paret hade fått tvillingar. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00244#?c=&m=&s=&cv=243&xywh=950%2C2683%2C2333%2C1106

Troligtvis var Lars Meier son till Lars Krabbe på Humlö. Lars Krabbe bör ha varit barnbarn (eller syskonbarn) till Ingemund Axelsson Hägg och han fick själv tvillingar som döptes i Frötuna den 29/4 1698. (Även Lars Krabbes syster fick tvillingar vilket tyder på något ärftligt.) Lars Meier var född ca 1683 enligt åldersuppgift en lista, daterad 12/8 1713, över hantverkare vid Norrtälje faktori. Länk (abonnemang ArkivDigital krävs): https://app.arkivdigital.se/volume/v903686?image=840 . Hans födelseår ger ytterligare indikationer på att Margareta Lundia var dotter till Anders Lundius (fc 1649).

Den 19/10 1730 avled hustru Brita Lundia i Humlö. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=2353%2C915%2C2355%2C1117
Som framommer av dödboken var Brita då 73 år och bör alltså ha varit född ca 1657.

Med alla ovanstående bakgrundsuppgifterna tycks det mig troligt att Brita, som dog i Humlö, var den husjungfru som Anders Lundius gifte sig med i juni 1688. Det som talar emot denna tolkning är att hon blev antecknad med släktnamnet Lundia i dödboken. Det vanliga var väl på den här tiden att hustrur inte fick makens släktnamn (förrutom i Stockholm där det i stället tycks ha varit vanligt)?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

181
Tack Eva för svaret!

Ändringen är nu gjord och jag hör av mig igen här med info hur det har fungerat. :)

Vänliga hälsningar,
Jan

182
Hej igen,

Är det så att man får avisering via e-post endast när någon har gjort ett inlägg direkt efter ens eget inlägg (i ett och samma ämne)? Idag fick jag nämligen en avisering via e-post och kom då att tänka på denna förklaring.

Vänliga hälsningar,
Jan

183
Sebenius / SV: Sebenius
« skrivet: 2021-11-29, 14:31 »
Det står alltså att de flyttade till Långtora 1799 i Östhammar hfl AI:3. Ett till mysterium löst!  :)

Såvida du/någon inte redan har hittat, länk till Långtora hfl AI:8 och sida med parets namn:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004487_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=307%2C207%2C2578%2C1195

Länk till Gamla Uppsala inflyttningslängd B:1 (1801) med parets namn:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0003618_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=113%2C-75%2C3360%2C1594

Länk till sida i Gamla Uppsala hfl AI:9 med parets namn:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0003603_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=437%2C235%2C2189%2C1015

God fortsättning på Advent!
Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Denna gång fick jag meddelande med e-post och jag tror mig nu har förstått att dessa meddelanden skickas endast när någon har skrivit ett inlägg direkt efter ens eget inlägg.

184
Hej,

Jag har liknande, men motsatt, fråga som den Ann-Mari ställde 2016.
Tidigare har jag fått aviseringar via e-post när någon har gjort ett inlägg under ett ämne där jag själv har skrivit inlägg, men nu har de upphört. I bifogad bild ser man de inställningar jag har. Under de inställningar som visas i den bifogade bilden finns en lista över ämnen som jag prenumenerar på. Hur ska jag göra för att få aviseringarna såsom jag fick förr?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

185
Sebenius / SV: Sebenius
« skrivet: 2021-11-28, 13:50 »
Här finns Sven Magnus i Spånga AI:14 sida 12
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055412_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=270%2C305%2C3095%2C1434

och sida 13 i samma bok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055412_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=269%2C304%2C3095%2C1434

Han tycks ha kommit från Gamla Uppsala till Spånga 1844/1845. Hoppas det går att följa honom bakåt i tiden! Lycka till!!

Vänliga hälsningar,
Jan

186
Sebenius / SV: Sebenius
« skrivet: 2021-11-28, 12:19 »
Hej Erik,

Tyvärr måste jag ha kommit åt någon inställning här på Anbytarforum, för jag får inte längre e-brev när någon har gjort ett inlägg under ett ämne som jag följer. Om du, eller någon annan, har tips om hur jag kan få tillbaka den funktionen skulle jag vara tacksam för upplysning!

Jag misstänker att du, Erik, redan har letat efter Sven Magnus Fahlström i Spånga eller i Järfälla 1814. Jag har just tittat igenom (kanske för snabbt) dessa två sockars mantalslängder 1814, men inte hittat släktnamnet Fahlström där. I båda socknar tycks endast kvinnor vara mantalsskrivna i prästgårdarna (men som sagt: jag kollade väldigt snabbt!) så det verkar nästan som om prästerna själva inte var mantalsförda. ...nu får jag säkert protester på den kommentaren!  ;D Hur som helst vore en väg, för att leta efter när och var Christina Maria Sebenius avled/begravdes, att följa Sven Magnus Fahlström bakåt i tiden från det att han gifte sig 1814.

Det ser inte riktigt ut att stå Lungsund tycker jag, men jag har ingen annan tolkning. Har du, Erik, kontrollerat om det finns en ort/plats i Östhammar eller dess närhet (eller åtsminstone närmare Östhammar än Lungsund socken) som har ett liknande namn? Kan det börja med Lång... istället för med Lung...?

Ursäkta om jag kommer med tips, som du tycker är självklara och som du redan har kollat upp!

Vänliga hälsningar,
Jan

187
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2021-11-26, 14:31 »
Hej,

På hemsidan adelsvapen.com står om släkten Krabbe af Svaneby nr 46 att "på grund av okunnighet om att ätten då var utdöd, representerades den vid riksdagarna på 1740- och 1750-talen av medlemmar av den sedermera adliga ätten Krabbe, till dess riddarhusdeputationen vid 1756 års riksdag igångsatte en undersökning av saken" (hämtat 26/11 2021).

Länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Krabbe_af_Svaneby_nr_46

Vet man om denna undersökning gav upphov till en skriftlig rapport, och om denna rapport är arkiverad någon stans?

Vänliga hälsningar,
Jan

188
Norrtälje / SV: Norrtälje faktori
« skrivet: 2021-11-19, 12:38 »
Hej igen,

Tyvärr innehöll inte volymen den information jag letade efter, men det var ändå kul läsning förstås. Därmed kvarstår min fråga angående mantalslängder (eller dyligt) före år 1677.

Om någon är intresserad finns, i volymen i fråga, åldersuppgifter i en lista över hantverkarna vid Norrtälje faktori. Listan är daterad 12/8 1713 och finns på Arkiv Digitals bild 840 och frammåt.
Länk till bild 840:
https://app.arkivdigital.se/volume/v903686?image=840

Vänliga hälsningar,
Jan

189
Norrtälje / SV: Norrtälje faktori
« skrivet: 2021-11-18, 12:44 »
Hoppsan!

Jag har just hittat volymen på Arkiv Digital! Ursäkta mitt förra inlägg som visst var lite "prematurt".  :D

För intresserade - länk till volymen på Arkiv Digitals hemsida:
https://app.arkivdigital.se/volume/v903686?image=10

Vänliga hälsningar,
Jan

190
Norrtälje / Norrtälje faktori
« skrivet: 2021-11-18, 12:38 »
Hej,

Jag efterlyser information om volymen "[Handlingar rörande övriga städer i länet]" som finns i Landsarkivet i Uppsala enligt NAD (tidsomfång 1662-1808).

Länk till information om volymen i NAD:
https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=norrt%C3%A4lje+faktori&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&AvanceradSok=False&typAvLista=Standard&page=1&postid=Arkis+CABD703D-49D8-11D5-A6ED-0002440207BB&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab

I volymen, tillgänglig i Uppsala Landsarkivs läsesal, bör finnas handlingar rörande Norrtälje faktori (1662-1808 om jag har förstått rätt) och jag undrar om någon här på Anbytarforum vet vilken typ av information som finns i dem. På en hemsida (se länk nedan) finns information om personer vid Jönköpings faktori och jag undrar om liknande information finns i volymen i fråga.

Länk till hemsida (Jönsköpings faktori):
https://fredriksslaktforskning.se/ovrigt/mantalfaktoriet.html

I Norrtälje mantalslängder (fr o m 1677 till åtminstone 1709) finns namnen på personerna vid faktoriet  samlade under rubriken "Faktoriet". I tillgänglig mtl tidigast före 1677 (mtl 1674) och i mtl 1672 har jag inte hittat namnen på personerna vid Norrtäljes faktori samlade på samma sätt. Finns de registrerade någon annan stans i dessa två mantalslängder, finns dessa personers namn bland övriga personers namn (i Norrtälje), eller finns/fanns separata mantalslängder för Norrtälje faktori före 1677?

Personen jag är främst intresserad av hette Erik Bengtsson. Enligt uppgifter i Norrtälje mantalslängder var han ålderman (redan) 1677 (troligtvis samma persons namn utan efternam i mtl 1677, men med efternamn fr o m mtl 1678). Han begravdes på kyrkogården i Norrtälje på midsommardagen 1696 (24/6 1696) och uppges då ha varit 68 år gammal (fc 1628). Jag undrar om det kan finnas fler/andra födelseuppgifter om Erik i volymen i fråga och bor så långt ifrån Uppsala att jag önskar mer information om volymen innan jag eventuellt åker dit.

Länk till notis om Erik Bengtssons (i notisen tycks det stå "Benestson" e dy) begravning i Norrtälje CI:1:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00212#?c=&m=&s=&cv=211&xywh=3098%2C2467%2C2800%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

191
Introducerad adel - S / SV: Sperling
« skrivet: 2021-11-17, 10:31 »
Hej Jörgen,

Din tolkning av texten tycks mig riktig! Tack!

Apropå namnen Engela, Sperling och Larsson kan jag inte låta bli att dela med mig också av följande information.

På femte söndagen efter Trefaldighet 1698 (tror jag..., och som bör ha motsvarat 24/7 1698) föddes/döptes Mats Larssons barn Engela i Maren (Marn) i Rådmansö socken. Faddrar var bla överstelöjtnant Carl Sperling (då ägare av Svinö/Rådmansö kungsgård och även här antecknad med endast namnet Carl istället för hela hans namn Carl Gustaf) och bokhållare Sven Segerberg, som står som arrendator av Svinö i Frötuna mantalslängder 1694 och 1695 varför han antagligen var bokhållare vid den gården även 1698.

Länk till notis i Rådmansö födelsebok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=3085%2C181%2C2826%2C1340

I Frötuna dog/begravdes den 2/7 1699 Mats Larssons barn Mahlin(?) i Maren 11 månader gammal. Eftersom det finns endast en Mats Larsson mantalsförd i Maren 1697-1700 (och Mats Larssons änka i Frötuna mtl 1701) bör barnet Malin ha varit samma person som Engela född 1698 antar jag. Blev hon registrerad med två olika namn av misstag, och blev notis om hennes bortgång insatt i Frötuna dödbok istället för i Rådmansö dödbok pga den nära kopplingen mellan de två församlingarna, eller finns andra möjliga förklaringar till dessa två observationer? Maren bör ligga i Rådmansö socken. Frågan hör egentligen inte ihop med diskussionsämnet Sperling, men jag hoppas det går bra ändå.

Länk till notis i Frötuna dödbok (Maren, se Marn):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=2348%2C2723%2C2356%2C1117

Vänliga hälsningar,
Jan

192
Introducerad adel - S / SV: Sperling
« skrivet: 2021-11-16, 11:36 »
PS: vid närmare granskning ser jag att Carl Gustafs mamma och pappa gifte sig 1659-02-06 och att hans mamma gifte om sig, som änka, 1661-11-12. Eftersom Carl Gustaf var född 1660 låter det kanske osannolikt att han hade en (hel-)syster...

193
Introducerad adel - S / SV: Sperling
« skrivet: 2021-11-16, 11:23 »
Hejsan,

Man får hoppas att man inte blir inkallad till förhör om huru man kommer att kalla sig med sitt efternamn!  ::)

Unrar hur man ska tolka att mostern Catharina inte var "wetandes hennes mans namn" (Catharinas systers mans namn antar jag) "som han 18 åhrs tijd tillfören warit döder"? Moster Catharina tycks ha varit död vid förhöret 1720, så man kan undra om hon blev förhörd/tillfrågad (av Engela eller av någon annan?) när Engela var 18 år, eller strax över 18 år. Vid förhöret 1720 uppger Engela att hennes (sin egen) pappa hette Sven Sperling, så på något sätt hade hon fått reda på pappans namn. Kanske jag inte har förstått texten rätt... Kanske jag inte har lyckats klargöra min förvirring angående texten... Det är inte alltid lätt att göra sig förstådd med skriven text!

Över till min egen fråga:
I Frötuna socken föddes den 9/11 1700 Nils Larsson och Maria Sperlings barn Brita i Nordron. Länk till födelsenotis (nr 21):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0024508_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=359%2C3717%2C2332%2C1106

Hustru Maria Sperling (stavat Spärling) i Nordron var fadder i Frötuna socken den 14/5 1701. Länk till födelse-/dopnotis (nr 16):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0024508_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=402%2C3834%2C2332%2C1106

Jag undrar vem Maria Sperling var. Runt år 1700 ägdes Rådmansö (kungsgård), även kallad Svinö på den tiden, i Frötuna/Rådmansö socken av Carl Gustaf Sperling. (I Frötuna mtl:er 1697-1700 står för övrigt endast Carl Sperling vilket kanske kan betyda att han kallades Carl.) Carl Gustafs pappa hette Gustaf Sperling, se TAB 2 i följande länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Sperling_nr_43 . Efter sökning på internet har jag hittat endast en möjlig person som kan ha varit Maria Sperling gm Nils Larsson. Det rör sig om Carl Gustafs kusin Maria Magdalena Sperling, född 1671. Hennes pappa hette Göran Sperling (Gustaf Sperlings bror), se TAB 1 i följande länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Sperling_nr_28 . Enligt denna länk var dock Maria Magdalena gm Bengt Ribbing (död 1722) och de bör ha haft ett barn (Göran) fött 1696, se TAB 11 i följande länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ribbing_nr_15 . Maria Magdalena Sperling bör alltså ha varit gift med Bengt Ribbing omkring år 1700 och av den anledningen kan hon inte vara den Maria Sperling som var gm Nils Larsson. Kan Maria Sperling istället ha varit syster till Carl Gustaf Sperling, som ägde Rådmansö kungsgård/Svinö omkring år 1700? Maria Sperlings dotter född 9/11 1700 hette Brita. Ingen av Carl Gustaf Sperlings närmaste anor hette Brita. Kanske namnet kommer från Nils Larssons släkt.

Om någon har mer information om Maria Sperling och Nils Larsson skulle jag vara tacksam att få ta del av den. (Egentligen är jag mer intresserad av Nils Larssons släktingar. Arrendatorn av Rådmansö kungsgård/Svinö runt år 1700 hette Jonas Larsson. Eventuellt kan kopplingen mellan dessa två Larsson och släkten Sperling tyda på ett släktskap mellan Jonas och Nils (bröder?). Jonas Larssons hustru hette Anna Hägg och hon var troligtvis dotter (eller syster) till Ingemund Axelsson Hägg, som hade ett barn som blev adlad Ankarklo (se TAB 5 och TAB 6 i följande länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101 ). Jonas Larssons (alla?) barn tog(?) släktnamnet Krabbe. Eventuellt var Jonas Larsson (och Nils Larsson?) kopplad(e) till den adliga släkten Krabbe af Svaneby och för närvarande letar jag efter tecken som kan tyda på det. Det lär har förekommit en utredning om detta redan (på 1700-talet), så mer än tecken lär det inte gå att få fram.  ;)

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

194
Lundius / SV: Lundius
« skrivet: 2021-11-14, 13:18 »
Tack Ulf och Jörgen för era svar!

Här är en länk till samma sida (hoppas jag) på Arkiv Digital:
https://app.arkivdigital.se/volume/v84937?image=10

Om det står "maior/major" misstänker jag att det här kan ha betydelsen senior (motsats till minor/junior). Vid Humlö finns (endast) namnet Lorentz (Lars) Krabbe skrivet i mantalslängder från 1698 till åtminstone 1720. Troligtvis var det hans barn Lars som döptes i Rådmansö socken den 2/1 1700, även om barnets pappa är antecknad som Lars Jonsson i Humlö (och inte Lorentz Krabbe). Skulle Lars Larsson maior(?) kunna vara en son till Lorentz Krabbe, med samma namn som barnet döpt 1700? Dvs kan Lars Krabbe ha haft två barn med samma namn (Lars)?

Jag passar på att ställa en till fråga.
I Länna CI:1 sida 7 står att Anders Lundius komminister i Frötuna gifte sig med Brita husjungfru(?) i Penningby i juni 1688.
Länk till Arkiv Digitals sida:
https://app.arkivdigital.se/volume/v88357a?image=11
Länk till Riksarkivets sida:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048170_00014#?c=&m=&s=&cv=13&xywh=853%2C2968%2C1750%2C830

Enligt SAOB betyder/betydde husjungfru tjänarinna, husa, städerska eller hushållerska, men det tycks mig konstigt att en komminister gifte sig med en tjänarinna. Kommentarer?
Jag misstänker att Lorentz Krabbe i Humlö hade en koppling till Penningby i Länna socken; eventuellt var hans morfar Ingemund Axelsson Hägg (död 1705 på Humlö) som var arrendator av Penningby 1666 (enligt sekundär uppgift) till åtminstone 1671 (enligt Humlö i Frötuna mtl 1672). Kanske var han arrendator vid Penningby även 1688, då Anders Lundius gifte sig med Brita i Penningby. Frågan är vem husjungfru Brita kan ha varit. Finns det möjlighet att hon var släkt med (dotter till) Ingemund Axelsson Hägg? En Brita Lundia i Humlö dog 73 år gammal (fc 1657) den 19/10 1730 enligt Frötuna dödbok. Kan hon ha varit husjungfrun Brita (som blev registrerad med släktnamnet Lundia som gift), eller är det mer troligt att hon var tex en syster till Anders?

Jag tycks mig ha sett äldre inlägg där barn till komminister Anders Lundius har eftersökts. Ett möjligt barn är en hustru Margeta Andersdotter Lundia, som var fadder/vittne vid dop i Norrtälje den 25/2 1722 (hoppas mina anteckningar stämmer!). Det är möjligt, förmodar jag, att hon var samma person som gifte sig 1712 med Lars Larsson maior(?).

Vänliga hälsningar,
Jan

195
Myra / SV: Myra
« skrivet: 2021-11-12, 11:42 »
Hej,

Jag håller på att titta igenom Frötuna dödbok FI:1 och har hittat en soldat Mats Myra (Mijra) ifrån Värmland, död i Frötuna socken (Stockholms län) den 1/7 1716.

Länk till notis i dödbok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=410%2C283%2C2100%2C996

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

196
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: En liten undran....
« skrivet: 2021-11-12, 08:18 »
Med "testa" menade jag jämföra DNA från en person med DNA från andra personer.
Vid användande av gedmatch misstänker jag att det är nödvändigt att eventuella biologiska släktingar till barnet också har använt sig av gedmatch, eller?

/Jan

197
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: En liten undran....
« skrivet: 2021-11-12, 07:53 »
Hej Bengt,

Eftersom barnet bör vara fött på 1940-talet misstänker jag att barnets mamma inte finns i livet längre. Det skulle underlätta sökandet om man kunde testa DNA:t från någon släkting till barnet på barnets mammas sida (förrutom barnets eget DNA förstås). På så vis kan man i viss mån "sålla ut" sk DNA-träffar (=biologiska släktingar) som barnet har på moderns sida. Det bästa vore att testa DNA från en så nära släkting som möjligt på moderns sida. Bäst vore förstås att testa mammans DNA, därefter en mosters eller morbrors DNA och efter det en kusins DNA (helst ett barn till moderns eventuella syster - så att man undviker eventuell överaskning av faderskap till kusinen).

Vid användning av kusins DNA: kom ihåg att de DNA-träffar barnet inte har gemensamma med kusinen inte automatiskt betyder att de är släkt med barnet på barnets faders sida. Med säkerhet kan man bara sålla ut de DNA-träffar som barnet har gemensamt med kusinen. De  bör vara släkt med barnet på barnets mammas sida.

Om det inte finns möjlighet att testa DNA från någon nära släkting till barnet på barnets mammas sida tror jag ändå att det finns möjlighet att lista ut vilka DNA-träffar barnet har på dess pappas sida. Om pappan var tysk är förmodligen barnets DNA-träffar, som har tyskt klingande namn, biologiska släktingar till barnet på dess pappas sida. Som redan har påpekats bygger det hela naturligtvis på att släktingar till barnet på dess pappas sida har testat, eller kommer att testa, sitt DNA vid samma företag. För att öka chansen att hitta DNA-träffar bör barnets DNA testas vid så många företag som möjligt. Alternativt bör ni välja det/de företag som hittills har testat flest tyskars DNA (dvs det företag som är "vanligast"/"störst" i Tyskland).

Vänliga hälsningar,
Jan

198
Här en möjligt son till Mattias Laurentii Smaraeus att lägga till i ansedeln i Per Sundins inlägg den 2021-10-29:

Dög/Begravd i Frötuna socken den 21/9 1698 Johannes Sma(r)eus 22 år (fc 1676) i Örn.

Länk till notis i dödbok (se "Örn"):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00025#?c=&m=&s=&cv=24&xywh=2256%2C3899%2C2334%2C1107

Vänliga hälsningar,
Jan

199
Lundius / SV: Lundius
« skrivet: 2021-11-11, 07:53 »
Hej,

Den 26/6 1712 i Frötuna socken vigdes Lars Larsson (major?, tacksam för kommentar/bekräftelse) och jungfru Margreta Lundea(?) i Humlö.

Länk till vigselnotis (nr 5):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047520_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=431%2C4451%2C2166%2C957

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

200
Frötuna / SV: Läshjälp mm Frötuna vigselbok EI:1
« skrivet: 2021-11-09, 17:08 »
PS:

I Frötuna mtl:er 1712 och 1713 finns inget mantalsfört barn på raden med Lars Krabbe i Humlö. Drängarnas och pigornas förnamn är antecknade, men namnet Lars finns inte vare sig i mtl 1712 eller i mtl 1713. I båda mtl:er finns namnet Maria i högermarginalen, troligen piga. Troligen är det samma person, men det kan vara pigan Maria i mtl 1712 som gifte sig 26/6 1712 (även om det låter mer troligt att det är samma person, och dessutom låter det mindre troligt att hennes namn blivit felstavat i mtl:en (Maria) eller i vigselboken (Margreta).

I Frötuna mtl 1713 finns namnet Lars Larsson antecknat endast två gånger; klockare Lars Larsson som bör ha varit en annan person, och båtsman Lars Larsson ("ogift"). Kanske Lars Larsson som gifte sig 26/6 1712 flyttade ifrån Frötuna, eller också blev han registrerad som personal (utan namn) vid något av stäterierna...
?????  :'(

201
Frötuna / Läshjälp mm Frötuna vigselbok EI:1
« skrivet: 2021-11-09, 16:08 »
Hej,

Den 26/6 1712 vigdes i Humlö i Frötuna socken (par #5 år 1712) Lars Larsson, men vad står efter hans namn? Kan det stå major eller minor? Jag undrar också vad bruden Margreta har för efternamn. Står det "Lundea", "Lunder" eller något annat?

Länk till vigselnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047520_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=355%2C3951%2C2399%2C1138

I Frötuna mantalslängder 1711 och 1716 finns i Humlö namnet Lorentz Krabba/Lorens Krabbe. Han har patronymikonet Jonsson då tvillingarna Anna och Brita döptes i Rådmansö sn den 29/4 1698 och då barnet Lars döptes i Rådmansö sn den 2/1 1700. Möjligtvis är det denne Lars Jonsson Krabbe som gifte sig i Rådmansö sn den 5/7 1696, men eftersom det där står patronymikonet Olsson råder viss tvekan. Pappan till Lars Krabbe på Humlö bör dock, enligt mina tolkningar, ha varit Jonas Larsson - arrendator på Rådmansö kungsgård/Svinö.

I en bouppteckning efter en viss Jonas Krabbe framkommer att Lars Jonsson Krabbe hade flera barn än de födda 1698 eller 1700, men inga fler barn hittas i Frötuna eller Rådmansö dopböcker efter år 1700. Det tycks mig tyder på att de andra barnen var födda före 1698, möjligtvis i ett av Lars Jonsson Krabbes tidigare äktenskap. Kan det kanske vara en bidragande orsak till att Lars Jonsson Krabbe eventuellt hade två söner med samma namn (Lars "major" resp "minor"?) men i två olika äktenskap? Liknande händelse har jag stött på i "vallon-sammanhan".

Om det står "minor" i vigselboken: kan brudgummen Lars Larsson vara en lillebror (halvbror? felaktigt patronymikon?) till Lars Jonsson Krabbe?
Eller: det eventuella "major" eller "minor" kanske inte behöver innebära något släktskap alls?

Vänliga hälsnignar,
Jan Johansson

202
Hedsin / Hedsinius / SV: Hedsin / Hedsinius
« skrivet: 2021-11-09, 14:40 »
Hej,

Förmodligen är det Mårten Hedsins dotter Greta (född 1682-06-12 i Söderhamn enligt Per Sundins inlägg den 2012-06-23) som gifte sig i Björnö i Frötuna socken den 14 (maj?) 1705 med magister Steenfält/Stenfält(?)? Länk till vigselnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047520_00011#?c=&m=&s=&cv=10&xywh=336%2C1613%2C2333%2C1107

En Mårten Hedsin står som arrendator av Björnö, som då ägdes av släkten Bonde, i Frötuna mantalslängder 1702, 1704-1706 (finns Frötuna mtl 1703?).

Eftersom Lars Hedsin också vigdes i Frötuna socken (den 28 oktober 1702 med faktor Olof Salans änka Anna Palmström) misstänker jag att det borde finnas något släktskap mellan Lars Hedsin och Greta Hedsin. Kanske Mårten och Lars var syskon?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

203
Övriga släkter - P / Palmbom
« skrivet: 2021-11-07, 14:26 »
Hej,

Jag undrar om det finns något släktskap (vilket?) mellan Ambrosius Palmbom, vars dotter Anna var gm Lars Bengtsson Krabbe till Kula och Rejkylä (son till TAB 3 i släkten Krabbe af Svaneby, länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Krabbe_af_Svaneby_nr_46 ), och kapten Jakob (Zakris?) Palmbom, som var gm Kerstin (dotter till TAB 3 i släkten Lillie af Aspenäs, länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lillie_af_Aspen%C3%A4s_nr_109 ).

Om jag har förstått informationen i nedanstående länk rätt var Ambrosius Palmbom inblandad i ett högmål. Jag undrar vad det högmålet gällde.
http://runeberg.org/svallmforf/0553.html

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

204
Insulin / SV: Insulin
« skrivet: 2021-11-04, 18:59 »
Hej,

I Rådmansö födelsebok CI:1 hittas namnet Lars Insulin (om jag har läst rätt) på 1730-talet. Han tycks ha varit mjölnare, kanske vid väderkvarnen på Rådmansö (kungsgård)/Svinö ägor, men det bör bekräftas med mantalslängder. Samtidigt finns en komminister Johan Insulander i Rådmansö socken. Kan Insulin kanske vara en stavningsform av Insulander?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

205
Norrtälje / Läshjälp mm Norrtälje CI:1
« skrivet: 2021-11-01, 13:08 »
Hej,

I en dödsnotis i Norrtälje 1698 står att borgaren Jon(as) Larsson avsomnade den 7 november (1697) och att han begravdes den 20 februari (1698). Vad står efter hans namn?
"...som med ähra(?) förde(?) sina grå hår i grafen..." ???

Länk till notis i dödbok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00214#?c=&m=&s=&cv=213&xywh=3225%2C2462%2C2800%2C1328

Nästa avlidna person i dödboken är salige Jonas Larssons änka Karin Andersdotter, som dog den 16 november (1697) och begravdes samma dag som Jonas ovan (20/2 1698). Kan man vara säker på att hon var hustru till den Jonas Larsson som begravdes samma dag?

Kan ovanstående Jonas Larsson vara arrendatorn på Rådmansö (kungsgård)/Svinö i Frötuna socken? (I kyrkoböcker under den här tiden tycks Svinö ha varit benämnt Rådmansö, men i mantalslängder användes namnet Svinö under samma tidsperiod.) Arrendatorn Jonas Larsson i Svinö finns i Frötuna mtl 1698, men i Frötuna mtl 1699 finns i Svinö "arrend Jonas Lars enk" (arrendator Jonas Larssons änka - se bifogade bilder). Det som talar emot att det är samma person är att Jonas Larsson i Norrtälje dödbok var 70 år och därför bör ha varit för gammal för att ha varit mantalsförd. Dessutom finns arrendator Jonas Larssons änka i Frötuna mtl 1699 (se bifogad bild). Det som talar för att det är samma person är att arrendator Jonas Larsson inte finns i Frötuna dödbok. År 1698 dog endast "en tiggare gosse Anders 8 åhr" i Rådmansö. Länk till notis i Frötuna dödbok FI:1:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=249%2C4184%2C2332%2C1106

På sidan innan hittas "Rådma" som bör vara Rådmansö-by. Arrendator Jonas Larsson hittas heller inte i Frötuna dödbok 1697, men istället hittas Jöran Larssons barn Jöran i Rådmansö (Svinö) som begravdes i Frötuna den 27/3 1697. De som dog i Rådmansö/Svinö finns alltså i Frötuna dödbok FI:1, så notis om arrendatorn Jonas Larssons bortgång borde ha blivit införd i Frötuna sockens dödbok, tycker jag, och inte i Rådmansö sockens dödbok (som saknas för de aktuella åren).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

206
Norrtälje / SV: Stockmakare Anders Enberg
« skrivet: 2021-11-01, 12:31 »
Hej igen,

Anders Enberg hittas i Länna mtl 1744 i Vettershage. Se länk nedan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005329_00253#?c=&m=&s=&cv=252&xywh=2163%2C1393%2C2177%2C1033

Vänliga hälsningar,
Jan

207
Rådmansö / SV: Läshjälp Rådmansö CI:1
« skrivet: 2021-11-01, 11:22 »
Tack Staffan!!
/Jan

208
Rådmansö / Läshjälp Rådmansö CI:1
« skrivet: 2021-10-31, 18:01 »
Hej,

Det första antecknade paret i 1719-års vigselbok tycks ha hetat Jonas Norstrand och Anna Krabbe, men vilka titlar står före Jonas Norstrands namn? Jag får det till "ehreborne och konst-wefarne/-wefaren mästaren och stockmakaren i Tellie" (Norrtälje), men det tycks mig en konstig kombination att vara konstvävare och stockmakare.  ::)

Länk till vigselnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=3296%2C1605%2C2567%2C1218

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

209
Johan Bonde och Catharina Smarea fick ett till barn i Norrtäljde, döpt där den 19/5 1721. Bland faddrarna finns studenten Nils Smaraeus och eftersom Catharina också har patronymikonet Larsdotter (och barnet har namnet Lars) kan det kanske vara troligt att Catharina, Greta och Nils var barn till den Lars Smaraeus som har omnämnts i tidigare inlägg.

Länk till dopnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00126#?c=&m=&s=&cv=125&xywh=3159%2C2201%2C2334%2C1107

Vänliga hälsningar,
Jan

210
Kan det vara en stavningsvariant av Smaraeus (Smare?) i dopnotisen i Norrtälje den 28/2 1718?
Pistolsmed Johan Bondes och hu Catharina Smares barn Johannes.
Kristnades av herr Johan Insulander.
Faddrar: herr Johan Molstadius, borgare Anders Matsson, gesäll Carl Bonde, hustru Greta Grönberg, hustru Margareta Norelia och piga Greta Smar(e?)a.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00244#?c=&m=&s=&cv=243&xywh=837%2C198%2C2333%2C1107

Vänliga hälsningar,
Jan

211
Hej Lennart,

Tack för uppgiften om Örn! Det finns anknytning dit till de som jag egentligen släktforskar kring.

Alldeles nyss tog jag fram Frötuna lysnings- och vigselbok EI:1 (1693-1803) och vilket namn kan läsas på första sidan: jo, Lars Smaraeus förstås! Enligt boken vigdes han och Ingrid Nilsdotter den 2/3 1693.

Länk till notis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047520_00008#?c=&m=&s=&cv=7&xywh=2431%2C1038%2C2334%2C1107

Vänliga hälsningar,
Jan

212
Hej,

Då ser jag att det redan finns information om släkten Smaraeus! Eftersom jag träffade på namnet Lars Smaraeus ville jag gärna dela med mig av informationen.

Lars Smaraeus bör ha varit Mattias Laurentti Smaraeus son Laurentius * circa 1666. Lars dog/begravdes i Örn i Frötuna socken den 24 juni(?) 1701 och var då 36 år gammal. Det ger beräknat födelseår 1665.

Länk till dödsnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=283%2C5056%2C2333%2C1106

Vänliga hälsningar,
Jan

213
Talking about the family name Smaraeus with a friend with some knowledge in Latin, he said Smaraeus could mean something like "from the sea" or "found in the sea". Does anyone have a comment about that?

In Italian "smarrito" means "lost".

More about the family name Smaraeus surely can be found in this book:

Unander-Smaræus : genealogi med biografier
Unander, Wiktor, 1872- (författare)
Publicerad: Stockholm : Bröderna Lagerström, 1914
Svenska 96 s. [probably means "Swedish 96 pages"]

Link: https://libris.kb.se/bib/1640880

Best regards,
Jan

214
Smaraeus in Örn seemed to have been called Lars. His name is found in Frötuna tax-registry 1694 (see attached picture). The earliest tax-registry before 1694, available on-line, is from year 1680 and in that the name Lars Andersson (with a wife) is written on the line with Örn. In tax-registry from 1678 the name Lars Andersson is also written on the line with with Örn, but without any wife.

Tax registry 1678: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003523_00239#?c=&m=&s=&cv=238&xywh=3531%2C4036%2C2248%2C1066

Tax registry 1680: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003524_00182#?c=&m=&s=&cv=181&xywh=102%2C2788%2C1899%2C901

Kind regards,
Jan

215
Introducerad adel - A / SV: Ankarklo
« skrivet: 2021-10-26, 13:24 »
Hej igen,

I Frötuna dödbok FI:1 framkommer att hustru Brita Manuelsdotter (Emanuelsdotter) Frank(?) i Humlö begravdes den 27 juni 1697. Länk till notis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=432%2C804%2C2333%2C1107

Denna Brita bör ha varit Ingemund Axelsson Häggs andra hustru (se TAB 5 i länken nedan).
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101

Anna Hägg, som jag nämnde i mitt förra inlägg, var gift med arrendator Jonas Larsson på Rådmansö (Rådmansö kungsgård, Svinö/Svinnö) enligt notis i Rådmansö dopbok CI:1 (dop den 30/9 1697, se länk nedan).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=3079%2C1025%2C2800%2C1328

Rådmansö kungsgård kallas/kallades också Svinö enligt Wilhelm Thams Beskrifning öfver Stockholms län, 1850 (sid 222). Länk: http://runeberg.org/thamstoc/0226.html

Anna Hägg var förmodligen dotter till Ingemund Axelsson Hägg och Brita Emanuelsdotter (Frank?), men hon skulle kanske kunna ha varit Ingemunds syster. Finns mer information om detta, eller åtminstone tecken som tyder på det ena eller det andra? Anna begravdes i Hedvig Eleonora församling den 17/12 1726, men tyvärr saknas åldersuppgift vilket gör det svår att avgöra släktskapet mellan henne och Ingemund Axelsson Hägg. Länk till notis i Hedvig Eleonoras dödbok FI:2 (se visitör Olof Ströms svärmor):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054327_00054#?c=&m=&s=&cv=53&xywh=3347%2C2243%2C2800%2C1328

Det tycks som om (de flesta av) Anna Häggs barn/bonusbarn är skrivna med släktnamnet Krabbe som vuxna, men jag har inte sett hennes make Jonas Larsson skriven med det släktnamnet i någon kyrkobok/mantalslängd. Har någon annan uppgift om hans namn? Jonas Larsson bör ha dött 1698, eller i slutet av 1697, enligt uppgift i mantalslängder (se bifogade bilder) och eftersom han var mantalsförd 1698 bör han ha varit yngre än 64 år vid sin bortgång.

Vänliga hälsningar,
Jan

216
Norra Sandsjö / SV: Norra Sandsjö hfl AI:3 - läshjälp
« skrivet: 2021-10-26, 11:22 »
Tack snälla för hjälpen!!
Vi hade kommit fram till "almes å kra" (dock inte "sokn"), men utan geografisk kunskap hade vi aldrig kommit på att lägga ihop de, som vi trodde var tre ord, till ett ord.  ;D
Vänliga hälsningar,
Jan

217
Norra Sandsjö / Norra Sandsjö hfl AI:3 - läshjälp
« skrivet: 2021-10-25, 17:51 »
Hej,

Kan någon hjälpa mig med en skrift i nämnda hfl, sida 54 (Riksarkivet)/sida 51 (Arkiv Digital).
Det gäller pigan Annika i Perstorp, född 1736. Vad står till höger om hennes namn och födelseår?

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0022672_00034#?c=&m=&s=&cv=33&xywh=315%2C1451%2C2579%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

218
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2021-10-22, 08:27 »
Hej Per!

Tack för ditt svar! Det känns verkligen kul att någon läser ens inlägg och om ens funderingar, och ännu roligare är det när någon svarar!

Ett längre tag har jag funderat på hur allt hänger ihop med Olof Ström och Sara Krabbe, som jag hade noterat i Ladugårdslandets mantalslängder och kyrkoböcker i Stockholm. De uppgifter jag hade var att Olofs svärmor hette Anna Hägg och att Olof (eller Sara) hade en systerdotter som hette Anna Hultman (fc 1725 enligt åldersuppgift i två mtl:er). Jag har trott att Sara gifte sig, efter Olofs död, med stockmakare Anders Enberg i Norrtälje och i Vettershage i Länna socken, men så igår fick jag se att det bör ha funnits två Sara Krabbe; en med patronymikonet Jonsdotter (fadder vid dop i Rådmansö sn den 30/9 1697) och en annan som bör ha varit dotter till Lars Jonsson Krabbe på Humlö i Frötuna sn (omnämnd i bouppteckningen efter Jonas Krabbe). Förvirringen har inte underlättats av att det troligen fanns två Olof Ström i Norrtälje i början av 1700-talet. Olof Mårtensson Ström bör ha varit gift med Kerstin Jonsdotter (se Norrtälje födelsebok 6/2 1713 och 29/6 1715). Olof Ström och Sara Krabbes barn Hedvig döptes den 3/12 1715 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Däremot hade jag inte noterat Olof Ström (inte Olof Mårtensson Ström) och Sara Krabbes son Ingemund född 1706 i Norrtälje! Stort TACK för det!!!

Nu när det börjar klarna lite mer om "stockholmarna" Olof Ströms och Sara Krabbes ursprung ska jag titta mer noggrant i kyrkoböckerna i Norrtälje, Frötuna och Rådmansö socknar (...och Länna socken). Jag misstänker att Anna Hägg och Ingemund Hägg var syskon, men jag har inte hittat något riktigt bevis för det än. Namnet på Sara Krabbes son Ingemund tyder dock på ett släktskap. Andra tecken på släktskap är: 1) Ingemund Hägg var arrendator på Rådmansö kungsgård (Svinnö) innan Anna Häggs make Jonas Larsson blev det, 2) Anna Häggs son (eller styvson?) Lars Jonsson Krabbe flyttade till Humlö och bodde där samtidigt som Ingemund Hägg bodde där, och 3) Anna Häggs barnbarn Axel Ström gifte sig med Ingemund Häggs barnbarns barn Margareta Christina Ankarklo. Jag har börjat skissa på ett schema över släktskapen och jag bifogar det här, men jag vill betona att det bara är en preliminär bild. Fortsättning följer! Det är tex fortfarande oklart för mig huruvida Sara Krabbe (gm Olof Ström) och hennes syskon tillhörde släkten Krabbe af Svaneby (eller om de tog namnet Krabbe utan släktskap med den adliga släkten). :)

Vänliga hälsningar,
Jan

219
Better late than never - I hope!

I've jumped into a Smaraeus in Rådmansö parish in Sweden (Stockholms län, but see also earlier in Uppsala län; in tax registries (mantalslängd) see Frötuna parish). He seemed to live in a place called Örn. His wife's name could have been Karin Fast.

Please see attached pictures.

Kind regards,
Jan Johansson

220
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2021-10-21, 12:08 »
Hej,

I mitt inlägg den 2021-10-16 skrev jag att Lars Krabba på Humlö med tiden fick sitt släktnamn skrivet Krabbe, men efter att ha upptäckt att Frötuna mantalslängder också finns under Uppsala läns landskontors arkivs mantalslängder har jag sett att hans släktnamn var skrivet Krabbe de första åren efter att hans namn börjar finnas i Humlö (mtl 1698, se bifogade bilder). Han har redan då en mantalsförd hustru. I mtl 1697 och tidigare finns namnet Ingemund Hägg antecknat på raden med ortnamnet Humlö (se bifogad bild). I nedanstående länk (om släkten Ankarklo) står att TAB 5 Ingemund Axelsson Hägg dog i Humlö år 1705. Det är två av hans söner som, enligt samma hemsida, gifte sig med två kvinnor (systrar?) ur släkten Krabbe af Svaneby.
Länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101

En annan person som möjligtvis kan ha tillhört släkten Krabbe af Svaneby hette Anna Maria Krabbe.
Hennes namn förekommer som fadder i Rådmansö födelsebok 1705 och 1706, och hon är då antecknad som jungfru. Rådmansö socken bildades, enligt information i Wikipedia, som ett kapellag utbrutet ur Frötuna socken (där ovan nämnda Lars Krabbe var mantalsskriven på Humlö vid samma tid). Den 3 mars 1710 gifte sig en Anna Maria Krabbe (kan vara samma person) i Norrtälje med korpral Erik Hultman. I Faringe socken födelsebok hittas deras barn:
Helena döpt 10/1 1711
Carl döpt 16/9 1712
Erick döpt 29/12 1714
*Anna Maria döpt 30/10 1722

I Faringe mantalslängder hittas namnet (Erik) Hultman under ortsnamnet Solvalla. Han har titeln korpal fram till (åtminstone) mtl 1715. I mtl 1720 står "kvartermästare" framför hans namn och i mtl 1723 och 1724 har han titeln kornett. I mtl 1724 står "till Stockholm" i högermarginalen, men jag har inte funnit honom där (än). Det bör finnas information om Erik Hultman i generalmönsterrullor och titeln kornett bör tyda på att han tillhörde ett kavalleri.

*Eventuellt är det Anna Maria som bodde/vistades hos Sara Krabbe och Olof Ström i Ladugårdslandets mantalslängder 1740 och 1741. Där är en systerdotter Anna Hultman antecknad hos familjen. Kan en omnämnd systerdotter i en mantalslängd vara släkt med hustrun i familjen, eller är det alltid makens släkting man syftar på? Kan systerdotter ha haft en annan innebörd på 1700-talet? Jag har lärt mig att "syskonbarn" förr hade dagens betydelse "kusin". Åldersuppgift ger ett beräknat födelseår 1725 för systerdotter Anna Hultman, men efter vad jag har läst uppgavs ofta/ibland en lägre ålder än den verkliga för att undvika betalning av skatt. Det som motsäger att Anna Hultman var Sara Krabbes systerdotter (och inte Olof Ströms systerdotter) är informationen i den tidigare nämnda bouppteckningen efter Jonas Krabbe. I den är hans syskon omnämnda, men namnet Anna Maria Krabbe finns inte bland dem. Kan oegentligheter ha förekommit i bouppteckningar i mitten av 1700-talet (i Stockholm)?

Vänliga hälsningar,
Jan

221
Krabbe / SV: Krabbe
« skrivet: 2021-10-21, 10:31 »
Tecken tyder på att Anna Maria Krabbe gm kornett Erik Hultman kan ha tillhört släkten Krabbe af Svaneby.
Mer information om dem hittas där (introducerad adel).
Vänliga hälsningar,
Jan

222
Krabbe / SV: Krabbe
« skrivet: 2021-10-19, 07:51 »
Mer information om Lars Krabbe på Humlö, och om hans barn, hittas under diskussionsämnet "Krabbe af Svaneby" under "Introducerad adel". Länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1599665#new

Olof Ströms änka Sara Krabbe tycks ha gift om sig med en stockmakare Anders Enberg i Norrtälje (och med koppling till Länna socken). De vigdes ca 1742 enligt mantalsuppgifter om Anders Enberg. I Norrtälje fanns lite tidigare, på 1710-talet, en annan stockmakare vid namn Sven Hultman. Olof Ströms (eller Sara Krabbes?) systerdotter hette som sagt Anna Hultman (fc 1725) enligt mantalslängderna.

/Jan

223
Krabbe / SV: Krabbe
« skrivet: 2021-10-19, 07:34 »
Hej igen,

I den här diskussionstråden har Christina Nordback ställt ett par frågor den 2006-12-15. En av frågorna är huruvida Paul Krabbes änka Anna Maria Gjös (gift Krabbe) omgift med Fredrik Hultman i Roslagen är samma person som Anna Maria Krabbe gift med cornett Erik Hultman. Information i Norrtälje vigselbok (i födelse- dopbok C:1) tyder på att svaret är nej. Den 3 mars 1710 vigdes i Norrtälje "corporalen Erik Hultman och jungf: Anna Maria Krabba". Troligvis är det samma par som Christina Nordback omnämnde i sitt inlägg den 2006-12-15 och eftersom denna Anna Maria Krabba* är skriven som jungfru bör hon inte ha varit gift tidigare.

Länk till vigselnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00147#?c=&m=&s=&cv=146&xywh=2859%2C2171%2C3053%2C1448

* Krabba tycks vara en tidig stavningsvariant av släktnamnet Krabbe inom denna släkt Krabbe i Norrtälje/Frötuna/Rådmansö - jfr Lorentz/Lars Krabba/Krabbe på Humlö i Frötuna mantalslängder i början av 1700-talet.

I Ladugårdslandets (Stockholm) mantalslängder 1740 och 1741 står att fd besökare Olof Ström (gm Lars Krabbes dotter Sara Krabbe) hade en systerdotter vid namn Anna Hultman (fc 1725 enligt åldersuppgifter i mantalslängderna). När jag nu läser i Christina Nordbacks ovan nämnda inlägg att Erik Hultman och Anna Maria Krabbe hade en dotter vid namn Anna Maria blir jag osäker på om systerdotter Anna Hultman kan vara Sara Krabbes systerdotter (och inte Olof Ströms systerdotter). När (och var) föddes Erik Hultman och Anna Maria Krabbes dotter Anna Maria?

Länk till notis i Ladugårsförsamlingens mtl 1740:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057053_00238#?c=&m=&s=&cv=237&xywh=673%2C492%2C2579%2C1195

Länk till notis i Ladugårsförsamlingens mtl 1741:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057057_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=545%2C1609%2C2579%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan

224
Enberg / SV: Enberg
« skrivet: 2021-10-18, 18:44 »
Tack Karin för uppgiften!!

Anders Enbergs senare hustru (såvida det är samma Anders Enberg), Sara Krabbe, bör också ha varit från Frötuna socken. Hennes pappa, Lars Krabba senare Krabbe, bodde på Humlö i Frötuna socken på 1710-talet enligt Förtuna mantalslängder.

I Norrtäljes kyrkoarkiv (1710-tal) har jag hittat namn på tre stycken kvinnor med släktnamnet Enberg: Catharina, Margareta och Maria (se bifogade bilder). De har också patronymikonet Johansdotter. Eventuellt var de Anders Enbergs systrar.

År 1701 vigdes i Norrtälje Maria Eliasdotter Linck (se bifogad bild). Hon skulle kunna vara släkt med Margareta Linck i Nordron (hennes faster?).

Vänliga hälsningar,
Jan

225
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2021-10-17, 07:59 »
Hej igen,

Jag önskar komplettera mitt förra inlägg under det här diskussionsämnet.

I födelseboken med notisen om dopet av tvillingarna Anna och Brita står att Brita dog den 5/10 1774. I Rådmansö dödbok framkommer att hon då hade släktnamnet Krabbe och att hon var gift med klockaren Herman Södergren.
Länk till dödbok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048338_00260#?c=&m=&s=&cv=259&xywh=700%2C3504%2C2800%2C1328

I en bouppteckning, tecknad i Stockholm den 20/1 1743, efter krögare (och troligen fd myntdräng) Jonas Krabbe (död 8/12 1742) framkommer bland annat att hans syster var ovan nämnda Brita Krabbe. Alla syskon nämnda i bouppteckningen bör därför ha varit barn till Lars Jonsson Krabbe på Humlö i Frötuna socken. Möjligen kan han ha varit gift fler än en gång under den tidsperiod han fick barn.
Länk till bouppteckning:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107612_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=2907%2C451%2C3983%2C1720

I bouppteckningen nämns också Jonas syster Sara, då gift med stockmakare (Anders) Enberg i Norrtälje. Tidsmässigt finns en möjlighet att denna Sara Krabbe är samma person som den Sara Krabbe som var gift med Olof Ström i Stockholm (se vidare under diskussionsämnet om Anders Enberg under "övriga släkter - Enberg"). Sista funna "livstecken" efter Olof Ström (vars namn inte har hittats i någon dödbok) hittas i Ladugårdslandets mtl 1741. Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057057_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=537%2C1573%2C2579%2C1195

I mantalslängden är Olofs systerdotter Anna Hultman omnämnd. I Norrtälje fanns en stockmakare Sven Hultman i början av 1700-talet (se bifogad bild), och det tycks inte vara omöjligt att han kan vara kopplingen till att Olof Ströms förmodade änka Sara Krabbe sedan gifte sig med stockmakare Anders Enberg.

Vänliga hälsningar,
Jan

226
Krabbe af Svaneby / SV: Krabbe af Svaneby
« skrivet: 2021-10-16, 22:39 »
Hej Bengt,

Margareta Krabbe finns antecknad som dotter i TAB 3 i länken nedan (tyvärr ingen primärkälla och jag misstänker att det du redan har sett denna hemsida):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Krabbe_af_Svaneby_nr_46

Jag är också intresserad av släkten Krabbe af Svaneby. På adelsvapens hemsida om  släkten Ankarklo (nr 1101) står att två stycken söner i TAB 5 gifte sig med två stycken kvinnor i släkten Krabbe af Svaneby. Eftersom båda kvinnorna är antecknade med patronymikonet Bengtsdotter misstänker jag att de var systrar. Tyvärr tycks inte systrarna finnas i adelsvapens sida om släkten Krabbe af Svaneby. Den ena systern, Annika Bengtsdotter Krabbe af Svaneby uppges ha varit född ca 1659, och TAB 3 (Bengt Andersson till Sveneby) uppges ha dött 1625, så hon bör inte kunna ha varit dotter till TAB 3 i släkten Krabbe af Svaneby.
Länk till sida om släkten Ankarklo (nr 1101):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101

I Förtuna socken och i Rådmansö socken tycks det ha funnits en del personer med släktnamnet Krabbe i slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet. De tycks också ha haft en koppling till släkten Ankarklo. Det finns tex en födelsenotis i Rådmansö födelsebok den 29/4 1698 då tvillingarna Anna och Brita döptes. Bland faddrarnas namn hittas Axel Ankarlo, Anna Hägg (släktnamnet Hägg är kopplat till släktnamnet Ankarklo enligt länken ovan) och Magdalena Krabba (OBS! inte Krabbe). Länk till födelsenotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=274%2C313%2C3361%2C1594

Pappan till tvillingarna uppges i födeseboken ha varit Lars Jonsson i Humlö (i Frötuna socken). I Frötuna mtl 1709 hittas i Humlö Lorentz Krabba, vars namn skrevs Lars Krabbe i senare mantalslängder (Humlö i Frötuna socken). Länk till Frötuna mtl 1709:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003528_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=-6%2C1006%2C1978%2C938

En annan koppling, som jag har hittat, mellan släkten(/släkterna) Krabbe i Frötuna/Rådmansö och släkten Ankarklo är att en annan dotter till Lars Krabbe i Humlö, Sara Krabbe, hade en son Axel Ström som gifte sig med Margareta Christina Ankarklo (dotter till Ankarklo TAB 7 i länken ovan). Sara Krabbe var gift med Olof Ström i Stockholm, och hon tycks ha gift sig senare med Anders Enberg i Norrtälje, sedan (och även tidigare) mantalsförd i Vettershaga i Länna socken. En ana (Anna Maria Ström) i ett av de släktträd jag jobbar med just nu skulle kunna vara dotter till Sara Krabbe och Olof Ström. Det är det jag håller på att försöka reda ut, och därav mitt intresse för släkten Krabbe, men jag vet inte om jag ens är inne på rätt Krabbe-släkt (!).  :D

Med förhoppning om att inte röra till det så finns eventuellt ytterligare en koppling mellan släkterna Krabbe af Svaneby och Ankarklo. I en av Hedvig Eleonoras dödböcker framkommer att Olof Ströms svärmor, dvs Sara Krabbes mamma ...eller plastmamma?, hette Anna Hägg. Eventuellt är hon samma person som den Anna Hägg som var dopvittne till en av tvillingarna omnämnda ovan.

Hoppas mitt inlägg inte blev rörigt!!  8)

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Mer information om ovanstående kan hittas här på Anbytarforum under diskussionsämnena om "introducerad adel - Ankarklo" och om "övriga släkter - Enberg".

227
Enberg / SV: Enberg
« skrivet: 2021-10-16, 21:25 »
Hej igen,

Mer information om stockmakare Anders Enberg i Norrtälje hittades i Norrtälje mtl 1724. Där står att han då bodde i Länna socken. Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005320_00225#?c=&m=&s=&cv=224&xywh=3133%2C1067%2C2481%2C1177

I Länna mantalslängder hittas Anders Enberg i Vettershaga.

I Norrtälje mtl 1743 är en mantalsförd hustru noterad på raden med Anders Enbergs namn och i Norrtälje mtl 1744 hittas inte Anders Enbergs namn.
I Länna mtl 1743 hittas inte Anders Enbergs namn och i Länna mtl 1744 hittas hans namn i Vettershaga, men utan mantalsförd hustru. I Länna mtl 1745 hittas Anders Enbergs namn också i Vettershaga, men detta år är en mantalsförd hustru noterad på raden med hans namn. Jag misstänker att denna information kan betyda att hans hustru avled i slutet av 1742 eller under år 1743, men hon (bör vara Sara Krabbe) hittas inte i vare sig Norrtälje dödbok eller i Länna dödbok. Inte heller hittas Anders Enberg i Länna vigselbok 1743-1744. Eventuellt kan den avsaknade noteringen av Anders Enbergs hustru i Länna mtl 1744 vara en miss, men den saknas både i Riksarkivets och i Arkiv Digitals varianter av Länna mtl 1744.
Länk till Riksarkivets variant av Länna mtl 1744 och Anders Enbergs namn i Vettershaga:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005329_00253#?c=&m=&s=&cv=252&xywh=2173%2C1496%2C2177%2C1033
Länk till Riksarkivets variant av Länna mtl 1745 och Anders Enbergs namn i Vettershaga:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005330_00138#?c=&m=&s=&cv=137&xywh=2436%2C838%2C1541%2C731

Fråga: kan avsaknaden av Anders Enbergs hustru i Länna mtl 1744 bero på att hon var mantalsförd någon annan stans?

Stockmakare Anders Enberg i Vettershaga begravdes den 19/7 1752 i Länna socken (se bifogad bild och länk nedan).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048170_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=4345%2C2480%2C1620%2C768

Han uppges i dödboken ha blivit 57 år och 5 månader vilket ger det beräknade födelsedatumet februari 1695. I Länna födelsebok hittas barnet Anders i Vettershaga och han döptes den 24 maj, juni eller juli 1694. Om jag tyder texten rätt hette hans pappa Anders Johansson. Det är naturligtvis osäkert om detta barn Anders i Vettershaga är samma person som stockmästare Anders Enberg. Länk till notis i Länna födelsebok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048170_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=1186%2C953%2C2334%2C1107

Vänliga hälsningar,
Jan

228
Introducerad adel - A / Ankarklo
« skrivet: 2021-10-15, 09:33 »
Hej,

I en bouppteckning tecknad den 30/7 1777 i Stockholm efter Axel Ström står att han dog den 12/2 1777 och att han var gift med Greta Christina Anckarklo. Bland kvarlåtenskapen fanns en bok "Flavii Josephi Judiska historia på tyska" (om jag har tolkat texten rätt, se bifogad bild). Jag undrar om detta kan betyda att Axel och/eller Greta Christina hade någon judisk koppling inom sina släkter. Vid släktforskning kring Axels familj tycks vissa uppgifter om den saknas i kyrkböcker till de församlingar familjen bodde i, och jag ställer mig frågande till anledningen och om det möjligen kan ha att göra med en koppling till andra församlingar.

Enligt tabell 7 i denna länk https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101 var Greta Christinas föräldrar Ingemund Axel Axelsson Anckarklo och Maria Öhman (dotter till skräddare mäster Erik Öhman i Gävle).

Axel Ström var född 8/7 1718 i Ladugårdslandets församling (Hedvig Eleonora) i Stockholm och hans föräldrar var Olof Ström (i kronologisk ordning: tobaksspinnare, myntdräng och besökare) och Sara Krabbe. Olofs svärmor begravdes i Ladugårdslandets församling den 17/12 1726 och där framkommer att hon hette Anna Hägg (men tecken tyder på att hon inte var Saras biologiska mamma utan Saras pappas hustru i ett senare äktenskap). I länken ovan framkommer att släkten Anckarklos släktnamn innan introduktion var Hägg, men jag har inte hittat någon koppling mellan Anna Hägg och släkten Anckarklo på hemsidan. Vidare framkommer av länken att två bröder i släkten gifte sig med två (troligtvis systrar) ur släkten Krabbe af Svaneby, så jag misstänker att Axels mamma Sara Krabbe kan ha tillhört den släkten. Vid dop den 29/4 1698 i Rådmansö socken av tvillingarna Anna och Brita var bland annat Axel Anckarklou, hustru Anna Hägg (samma som Olof Ströms svärmor ovan?) och jungfru Magdalena Krabba faddrar. Enligt födelseboken var Anna och Britas pappa Lars Jonsson på Humblö (Humlö). Det står också att Brita dog den 5/10 1774 och i Frötuna dödbok framkommer att hon då hade släktnamnet Krabbe. I Frötuna mantalslängder framkommer att det fanns en Lorens Krabba 1708 och 1711 på Humlö. Hans namn skrevs senare Lars Krabbe och denne Lars misstänker jag var Axel Ströms morfar. (Eventuellt var Olof Ströms svärmor Anna Hägg gift med en annan Krabbe med vilken hon hade en dotter Sara Krabbe.) Av information i Frötuna mantalslängder framkommer att Lars Krabbe på Humlö dog 1722, eller i slutet av 1721.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

229
Hej,

I letande efter andra namn stötte jag på namnet Johan Sebelius i Frötuna mtl 1719. Han tycks då ha varit en ogift fördubbling-båtsman och var mantalsskriven i Sika (se bifogad bild).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

230
Malsi / SV: Malsi
« skrivet: 2021-10-12, 15:45 »
Hej,

I Norrtälje mtl 1718 står att en Johan De Maltzi var faktor vid (gevärs-)faktoriet.
I Norrtälje mtl 1719 står att en Isak De Maltzi var faktor vid (gävers-)faktoriet.
Eftersom namnet på den person jag egentligen söker, stockmakare Anders Enberg, dyker upp i Norrtälje mtl samma år som Isak tycks ta över jobbet som faktor undrar jag om någon vet var Isak befann sig innan han började jobba i Norrtälje.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

231
Hejsan Kjell!

Tack för svar både här och på ämnet Le Brun (Mårtensdotter)!

Efter mitt senaste inlägg i den här tråden angående kopplingar mellan Östergötland och Uppland/Roslagen på 1600-/1700-talet har jag funderat ytterligare en runda över mina DNA-träffar. Resultatet av mina funderingar är att det inte bör ha varit (åtminstone inte i mitt fall) vare sig de Bonnevier eller de Le Brun som hittas bland mina anor, som kopplar ihop Östergötland och Uppland/Roslagen. Men jag misstänker att det fanns många andra personer med vallonskt påbrå, och även andra personer kopplade till järnbruk, som kan ha flyttat mellan dessa två regioner på 1600- eller 1700-talet. Det blir nog en näst intill omöjlig uppgift att ta reda på vilka de personerna var bland mina anors släktingar.

Vänliga hälsningar,
Jan

232
Hej Kjell,

Tack så mycket för svaret!

Då bör det alltså finnas en (trolig  ;) ) koppling mellan Östergötland och mina Bonnevier-anor i Älvkarleby via Lorens Bonivier (tabell 9).

På en karta (se bifogad bild) har jag klistrat in namn och år till de, bland mina äldsta funna anor i Östergötland (på min farmors mammas sida), som skulle kunna ha en genetisk koppling till Uppland (Bonnevier och/eller Le Brun?). På samma karta har jag klistrat in information om Lorens Bonivier (tab 9) och tre stycket "Le Brun" som fanns i Östergötland på 1600-talet (tabellerna 12, 13 och 15). Min äldsta kända Le Brun-ana är Jean Le Brun (tabell 10) vid Öns bruk i Älvkarleby i Uppland. Bilden ger en överblick över de geografiska och tidsmässiga fördelningarna av dessa personer i förhållande till varandra. Min tolkning av resultatet är att det tycks vara störst sannolikhet att det skulle kunna finnas en koppling mellan mina berörda anor i Östergötland och en av (eller båda?) Le Brun vid Översums bruk. Om det stämmer skulle de, eller en av dem, eventuellt kunna vara ana till Jean Le Brun (tabell 10). Det skulle vara kul om man hittade indikationer på ett släktskap mellan Jean Le Brun (tabell 10) och någon Le Brun i Östergötland med hjälp av modern DNA-analys!  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

233
Brott och straff / SV: Brott och straff
« skrivet: 2021-10-08, 08:17 »
Varsågod Stefan!  ;D

Ja, det är en historia som skulle kunna vara värd en artikel, men min magkänsla säger mig att det finns något samband mellan bagare Schultzs brott och de två parens båda utomäktenskapliga sexuella umgängen. Det var ju trots allt två händelser med väldigt allvarliga följder, som bör ha inträffat i närheten av varandra, både i tid och rum. En för mig svårbegriplig detalj är hur de båda parens brott upptäcktes och anmäldes. För att ta reda på om min magkänsla stämmer överens med verkligheten, åtminstone med den juridiska versionen av verkligheten, skulle man kunna försöka hitta de där kopiorna som skickades från Glanshammars häradsrätt till Svea Hovrätt. Det skulle vara jätteintressant att läsa vad bagare Schultz hade att säga om motivet till sitt brott, men också vad de två paren och eventuella vittnen hade att säga. Utan detta försök skulle det kännas som om man skriver en artikel som kanske baseras på för lite material, och att man eventuellt missar en viktig poäng i händelseförloppen. Vi får hoppas att någon har lust att leta!!

234
Brott och straff / SV: Brott och straff
« skrivet: 2021-10-06, 15:35 »
Haha! Jag ser att du har samma ordvits-humor som jag Stefan! (...se min kommentar till ditt senaste inlägg i Fb:s Vallonättlingar)   ;)

Det var många inblandade i de här händelserna i Götlunda (och i Arboga?) och jag har bara följt de som förekommer i släktträdet som jag håller på och grejar med. Men jag har letat fram även de andra personerna i husförhörslängder som täcker åren runt 1765, då brotten bör/lär ha begåtts, och kopierar in länkar till dem här nedan.

Bonden Lars Larsson, som hade haft sexuellt umgänge (jag blir lite generad av att skriva "dubbelt hor"!) med soldat Petter (Pehr Jonsson) Hasts hustru Brita Jonsdotter ankom till arrestet i Örebro slott den 11/7 1765 och i väntan där på utslag från Svea Hovrätt dog han i arrestet den 19/7 1766. Det finns ett par olika födelseuppgifter om honom: född 1707 eller 1717.

Anna Ersdotter, Lars Larssons hustru, som hade haft sexuellt umgänge med soldaten Petter Hast, ska ha varit född 1719 enligt hfl. I Götlunda hfl 1758-1767 står ett "NB" i kolumnen "levnad" på raden med Lars Larssons namn, men inte på raden med Anna Ersdotters namn. Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0000558_00147#?c=&m=&s=&cv=146&xywh=126%2C228%2C4032%2C1913
Anna Ersdotter hittas i nästa hfl (1774-1794) boendes hos sin son Daniel i Hasta, där familjen bodde redan 1765. Hon dog där den 2/9 1782 och bör då ha varit lite drygt 60 år gammal. Länk till hfl:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0000559_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=383%2C433%2C3359%2C1594
Länk till dödbok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0000575_00113#?c=&m=&s=&cv=112&xywh=336%2C1437%2C3361%2C1594

Soldaten Petter Hast, som hade haft sexuellt umgänge med hustru Anna Ersdotter, tror jag är soldaten Pehr Jonsson Hast, som hittas Hasta soldatstuga i Götlunda hfl 1758-1767. Länk dit:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0000558_00153#?c=&m=&s=&cv=152&xywh=175%2C304%2C3361%2C1594
Där framkommer att Petter kom till Götlunda 1759 ifrån Arboga, där bagare Schultz då bodde sedan några år tidigare (från Stockholm 1754). Det finns ingen kommentar i kolumnen "levnad", vare sig på raden med Petter Hasts namn, eller på raden under (hustru).

Enligt "Handlingar rörande Örebro slottshäkte" (GVIIa:3, arkivbildare Länsstyrelsen i Örebro län. Landskontoret 1624-1900) hette Petter Hasts hustru Brita Jonsdotter (Arkiv Digitals bild 1420, se också bifogad bild). Vare sig Petter Hast eller Brita Jonsdotter finns i Hasta soldatstuga i nästa hfl (1774-1794).

Bonden Eric Olsson, som blev ihjälslagen av bagare Schultz, bodde i Norra Lunger i Götlunda socken. Enligt uppgifter i kyrkoböcker (ej födelsebok) var han född omkring 1720 och han dog alltså på Tomasdagen (21/12) 1764 och bör då ha varit ca 44 år gammal, men det står 40 år gammal i Götlunda dödbok. Länk till hfl 1758-1767 (där Eric Olssons namn inte är med av någon anledning, se istället hans hustru Carin Jacobsdotter och dotter Elsa):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0000558_00162#?c=&m=&s=&cv=161&xywh=245%2C459%2C4030%2C1912

Eric Olssons hustru, Carin Jacobsdotter född omkring 1727, gifte om sig och flyttade med sin nya make till Säby i Säterby socken. Hon begravdes i Säterby, men i dödboken där står att hon dog i Götlunda den 26/3 1810. Hon bör då ha varit drygt 80 år gammal. Länk till dödbok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020575_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=467%2C1816%2C2800%2C1328

Eric och Carins dotter Elsa gifte sig alltså med Lars och Annas son Daniel. Daniel dog 30/10 1727 och Elsa dog 4/10 1729, båda i Hasta i Götlunda socken (där Daniel var född).

Bagare Schultz, som slog ihjäl Eric Olsson den 21/12 1764, hittas i Arboga hfl 1753-1775:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008656_00064#?c=&m=&s=&cv=63&xywh=670%2C2157%2C2149%2C996
Där framkommer att hans förnamn var Johan och att han var född 1726 i Stockholm. Förutom uppgifter om hans hustru, hittas också på samma sida uppgifter om hans syster, bror och moster.

Hoppas att jag har klistrat in rätt länkar på rätt plats!  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

235
Hej,

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del I står att Hindrich Bonivier tabell 27 troligen var son till Lorens Bonivier tabell 9 och att Hindrich var Lorens barn i första giftet. I boken står också att Hindrich gifte sig i Österlövsta 1686 och att han dog i Älvkarleby 1744.

På Kjell Lindbloms egen hemsida finns uppdaterad information om många vallonsläkter (se länken "Tillägg N V del I och II" i länken nedan). Bland annat står där om Bonnevier Tabell 9 "Barn i 2. giftet: Hindrich dp i december 1689". Kan man dra någon slutsats baserat på denna nya uppgift huruvida tab 9 Lorens var tab 27 Hindrichs pappa? Med andra ord: finns möjligheten att tab 9 Lorens hade två söner (halvbröder) med samma namn (Hindrich)? Eller: kan man utesluta tab 27 Hindrich som son till tab 9 Lorens?

Länk till den uppdaterade informationen om bla Bonnevier:
https://web.archive.org/web/20171216161901/http://web.comhem.se/kjelltan/

Enligt Kjells bok flyttade Lorens Bonivier tabell 9 från Gusums bruk i Östergötland till Skebo/Skeboholms bruk i Uppland (eventuellt via något annat bruk) på 1660-talet. Resultat från analys av mitt DNA, och sk DNA-träffar (3 st av dem), tyder på gemensam/gemensamma koppling/kopplingar (anor) mellan Östergötland och Uppland på min farmors och på min mormors sidor. På min mormors sida har min mamma hittat, genom traditionell släktforskning, anor med släktnamnen Bonnevier och Le Brun vid Öns bruk i Älvkarleby i Uppland. Alla andra funna anor på min mormors sida bodde också i Uppland och i Roslagen. På samma sätt har min mamma sett att alla min farmors funna anor bodde i Östergötland. När den första DNA-träffen med kopplingar både till min mormors sida och till min farmors sida dök upp tog jag för givet att det var en rolig slump att tex någon av mina anors syskon flyttade från Östergötland till Uppland (eller vice versa), likaså med den andra DNA-träffen. När så den tredje "mormor/farmor DNA-träffen" dök upp, som dessutom har koppling till min farmors morfars sida istället för hennes mormors sida (som de två första DNA-träffarna hade koppling till) började jag misstänka att det finns någon "större koppling" och eventuellt fler personer bland anorna som flyttade mellan Östergötland och Uppland. De tre DNA-träffarna har kvantitativt så lite gemensam arvsmassa med mig att våra gemensamma anor bör hittas i början på 1700-talet eller tidigare (tidigare också eftersom vi tycks ha fått våran gemensamma arvsmassa från två håll). På den tiden misstänker jag att det inte var så vanligt att flytta så långt bort, och bland dem som gjorde det fanns tydligen vallonerna/vallonättlingarna. Eftersom vallonska efternamn har funnits på min mormors sida (och jag har också andra DNA-träffar som har dem som gemensamma anor med mig) har jag tänkt att det nog finns en stor möjlighet att det var just någon med ursprung från Vallonien som flyttade mellan Östergötland och Uppland bland mina anor, och som har gett upphov till de tre DNA-träffarna som bör ha gemensamma anor med mig både från Östergötland och från Uppland.

Om någon är intresserad förklarar jag gärna närmare vad mina misstankar baserar sig på, och jag delar också gärna med mig av information om mina anor. Främst vore det skoj att se om det går att koppla några anor på min farmors mammas sidor till släktnamnen Bonnevier och/eller Le Brun. Vad gäller Le Brun har jag noterat i Kjell Lindbloms bok att det fanns några personer med det släktnamnet i Östergötland på 1600-talet (Le Brun, tabellerna 12, 13, 15 och 16), men det tycks inte finnas någon känd koppling mellan dem och Uppland.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

236
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2021-10-06, 11:13 »
OK! Tack för svaret Kjell!

Med hjälp av en kombination mellan traditionell släktforskning och DNA-test har jag noterat något som eventuellt skulle kunna tyda på (hoppas jag uttrycker mig tillräckligt vagt...  ;D ) en koppling mellan valloner som fanns i Östergötland på 1600-talet och  valloner som fanns i Uppland/Roslagen på 1700-talet. Det gäller släktnamnet Le Brun och Bonnevier. Jag ska ställa en fråga, som har med det att göra, i diskussionsämnet Bonnevier.

Vänliga hälsningar,
Jan

237
Hellberg / Hällberg / SV: Hellberg / Hällberg
« skrivet: 2021-10-04, 17:11 »
Hej,

Jag undrar om det finns något släktskap, eller annan koppling, mellan vinskänken/källarmästaren Zacharias Hellberg, som bodde i kvarteret Järnlodet i Ladugårdslandets församling (Hedvig Eleonora) i Stockholm i mitten av 1700-talet och följande personer (samtliga i Ladugårdslandets mantalslängder nämnda år):

1) amiralitets-skeppare Mats/Mattias Hellberg, gm Lisken enligt mtl 1730, omnämnd med hustru i kvarteret Styrmannen nr 88 i mtl 1730, mtl 1731, och i mtl 1736 - sedan i kvarteret Krabaten 148 i mtl 1741.

2) artilleri-soldat Amund (tilltalsnamn saknas i mtl 1731) Hellberg, omnämnd med hustru i kvarteret Styrmannen nr 84 i mtl 1731 och i kvarteret Styrmannen nr 107 i mtl 1736.

3) artilleri-soldat Daniel Hellberg, omnämnd med hustru i kvarteret Havssvalget nr 14 i mtl 1736 och i kvarteret Lindormen nr 77 i mtl 1741.

4) gamla kopverdisjöman Erik Hellberg, omnämnd med hustru i kvarteret Valfisken nr 37 i mtl 1736.

Ingen av dessa är helbror med Zacharias enligt bouppteckning efter Zacharias mamma:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107590_00098#?c=&m=&s=&cv=97&xywh=2006%2C200%2C5730%2C2475
och
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107590_00308#?c=&m=&s=&cv=307&xywh=2003%2C-228%2C5732%2C2475
men möjligen kan de/någon vara halvbroder (olika mammor) (?).

Zacharias Hellberg var fc 1706 (enligt åldersuppgift i en mtl) och hans föräldrar var vinskänken Petter Hellberg och Margareta Åberg (enligt bouppteckningen ovan).
Zacharias var gm Anna Dorothea Beijer och han dog i Hedvig Eleonora församling i Stockholm den 21/6 1760. Vid vigsel i Hedvig Eleonora den 18/10 1750 var han brudens kautionist. Bruden (Maria Ström) gifte sig med en trädgårdsmästare (Mattias Gimström) och eftersom jag har sett i den här diskussionstråden att släktnamnet Hellberg är kopplat till yrket trädgårdsmästare hoppas jag att det ska finnas någon koppling till detta även i det här fallet.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

238
Enberg / SV: Enberg
« skrivet: 2021-10-04, 15:55 »
Hej,

Har någon information om stockmakare Anders Enberg i Norrtälje? Enligt en bouppteckning skriven den 20/1 1743 i Stockholm var han då gift med Sara Krabbe och bodde/vistades/arbetade i Norrtälje.
Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107612_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=3473%2C2427%2C2766%2C1194

I Norrtälje mantalslängder hittas Anders Enberg utan mantalsförd hustru i mtl 1742 och med hustru i mtl 1743. Hans namn hittas inte i Norrtälje mantalslängder 1741 eller 1744 och hans namn dyker upp i mtl 1742 samtidigt som faktoren (vid gevärsfaktoriet) Petter Sebenius, så eventuellt kom de till Norrtälje från samma plats. Jag är mest intresserad av vart Anders tog vägen efter 1743. Var och när dog han till exempel? Var och när var han född?

Namnet Anders Enberg/Eneberg hittas också i Norrtälje mtl 1720 (utan mantalsförd hustru) och i mtl 1725 (med mantalsförd hustru). I mtl 1720 står namnet under rubriken "Sockmakare gesäller" vilket jag misstänker kan vara stockmakare gesäller.

Bifogat finns bilder ur mantalslängderna 1720, 1725, 1742 och 1743.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

239
Krabbe / SV: Krabbe
« skrivet: 2021-10-04, 12:57 »
Hej,

Här är ytterligare un efterlysning!  :D

Jag undrar om någon har information om Sara Krabbe som, enligt mtl 1730, då var gift med besökare Olof Ström i Ladugårdslandets församling (Hedvig Eleonora) i Stockholm. Länk till sida i mtl 1730:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00231#?c=&m=&s=&cv=230&xywh=-2%2C496%2C4456%2C2066

På sidan står bla "dott: 15 år gl." och vidare, på samma rad, "anna mar. ström". Jag har tagit för givet att den 15 år gamla dottern hette Anna Maria Ström, men är osäker eftersom hon bör ha varit född ca 1714, och i Hedvig Eleonora dopbok framkommer att Sara Krabbe och Olof Ström hade följande barn:

Sara Elisabet döpt 27/8 1712, begravd 6/11 1712 i Hedvig Eleonora
Catharina döpt 27/8 1712, begravd 6/11 1712 i Hedvig Eleonora
Hedvig döpt 3/12 1715, död 6/7 1717 i Hedvig Eleonora
Axel döpt 8/7 1718

Olof Ströms svärmor Anna Häg (Hägg?), eventuellt Sara Krabbes mamma, begravdes i Hedvig Eleonora den 17/12 1726.

Jag har lyckats följa Olof Ström och hans hustru, som kan fortgå att vara Sara Krabbe, fram till mtl 1741 då deras dotter (nu 26 år) fortfarande bodde hos föräldrarna (eller åtminstone hos pappan) medan sonen Axel bor på samma adress, men enligt min tolkning har ett eget hushåll. I mtl 1741 framkommer också att Olof Ströms systerdotter Anna Hultman (13 år) då bodde/vistades hos familjen. Länk till sida i mtl 1741:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057057_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=561%2C1623%2C2579%2C1195

Tyvärr har jag inte lyckats följa Olof Ström och hans hustru, som jag hoppas fortfarande var Sara Krabbe, efter mtl 1741. Deras son Axel bodde dock kvar flera år på samma adress som i mtl 1741 (Riddaren nr 5 i Ladugårdslandets församling i Stockholm).

I en bouppteckning skriven 20/1 1743 (i Stockholm) finns information om några syskon vars släktnamn var Krabbe:

Jonas Krabbe (den döde) gm Märta Edin
Ingrid Krabbe gm skräddare Magnus Runman i Strängnäs
Sara Krabbe gm stockmakare Enberg i Norrtälje
Brita Krabbe gm klockare Herman Södergren i Frötuna sn

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107612_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=1449%2C287%2C6883%2C2973

I Norrtälje mtl 1742 framkommer att stockmakare Anders Enberg var mantalsförd utan hustru (se bifogad bild).
I Norrtälje mtl 1743 framkommer att stockmakare Anders Enberg var mantalsförd med hustru (se bifogad bild).
I Norrtälje mtl 1744 hittas inte längre Anders Enbergs namn.

Det finns alltså en möjlighet att Sara Krabbe gm stockmakare Enberg i Norrtälje var samma person, som den Sara Krabbe som var gift med Olof Ström i Stockholm. Ett möjlighet att ta reda på det är eventuell information om Enbergs hustru då hon dog (dödbok/bouppteckning). Därför undrar jag om någon vet vart Anders Enberg och hans hustru flyttade när de lämnade Norrtälje 1743.

Informationen om Sara Krabbe och Olof Ström är mig hjälplig för att reda ut om de var föräldrar till min svågers ana: Anna Maria Ström född ca 1724 i Stockholm enligt uppgifter i Irsta sn hfl:er, gm trädgårdsmästaren Mattias Gimström vid Gäddeholm (anställd av Carl Cronstedt, som var näst intill granne med Olof Ström och Sara Krabbe enligt mtl 1730, kvarteret Styrmannen nr 86 respektive nr 117).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

240
Brott och straff / SV: Brott och straff
« skrivet: 2021-10-04, 09:54 »
Hej igen,

Jag kan inte låta bli att berätta om ytterligare en detalj angående de två paren som begick "dubbelt hor" (se mina tidigare inlägg i det här diskussionsämnet).

Lars Larsson i Hasta i Götlunda socken och soldaten Petter Hast ankom till arresten i Örebro slott den 11/7 1765, så brotten misstänker jag bör ha begåtts högst ett år tidigare. (Jag vore tacksam för rättelse eller bekräftelse!) Lars Larssons son Daniel var då 11 år gammal.

Den 21/12 1764, dvs knappt sju månader tidigare, blev Eric Olsson i Norra Lunger i Götlunda socken "slagen till döds af bagaren Schultz i Arboga" enligt Götlunda dödbok (begravd 10/2 1765):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0000575_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=357%2C-70%2C5804%2C2753
Eric Olssons dotter Elsa var då 6 år gammal.

Lars Larssons son Daniel och Eric Olssons dotter Elsa kom sedan att gifta sig med varandra och de levde sina liv som par i Hasta i Götlunda socken.

Om någon har mer information om, eller tankar kring, dynamiken till händelserna skulle det vara roligt att få ta del av dem.

Den bifogade kartan visar de geografiska förhållandena mellan (Norra) Lunger, Hasta, Götlunda och Arboga.

Vänliga hälsningar,
Jan

241
Hej Marcus,

Min mamma och jag har låtit Ancestry testa våra arvsmassor. De har redan delat upp bla Sverige i olika regioner och resulten av DNA-analyserna av våra arvsmassor stämmer förvånansvärt bra överens med den traditionella släktforskningens resultat.

Vänliga hälsningar,
Jan

242
Autosomalt test (för alla släktskap) / SV: Okänt släktskap
« skrivet: 2021-10-03, 14:28 »
Hej Fredrik,

Det enklaste är att du bygger din mammas släktträd (utan att plocka bort några män!  ;D ) och den andra personen bygger sitt eget släktträd. Då ska ni se att era gemensamma anor snart dyker upp! De bör inte vara så många generationer ifrån er.

Vänliga hälsnignar,
Jan

243
Autosomalt test (för alla släktskap) / SV: Okänd morfar
« skrivet: 2021-10-03, 14:18 »
Hej Jan!

Har någon frågat A:s mormor (såvida hon finns tillgänglig)? Det kan vara en känslig fråga, men ibland (ofta?) kan det underlätta för en person att tala om ett svårt ämne (tex pga av skam) om någon annan börjar prata om det. Självklart bör man också ta hänsyn till hennes eventuella önskan om att låta bli att söka efter A:s morfar.

Ett annat tillvägagångsätt är att ta reda på var A:s mormor befann sig när hon blev med barn (med A:s mamma) och sedan leta bland B:s släktingar och var de befann sig under samma tidsperiod (egen bostadsort, vänners/släktingars bostadsorter, yrkesresor, semestrar etc) med en samtidig uppskattning av huruvida åldrarna kan stämma med ett förälderskap.

På Ancestry har min kusin och jag 955 cM långt gemensamt DNA över 39 segment, och mina två kusinbarn har 449 cM respektive  312 cM långt gemensamt DNA med mig (24 respektive 18 segment). Uppskattningsvis låter alla dina alternativ möjliga, men kom ihåg att A och B kan vara släkt med varandra även tex på A:s pappas sida eller på B:s mammas sida. Bäst vore om A och B skulle utbyta information om varandras nära släktingar.

Lycka till!

Vänliga hälsningar,
Jan

244
Hej Jonas,

Om herr A, fru B och fru C alla hade en gemensam ana, eller ett gemensamt "an-par", så skulle de troligtvis ha fler än ett block/segment gemensamt med varandra. Utan denna information har herr A all rätt att misstänka, men man kan inte dra någon slutsats. Herr A kan vara släkt med fru C tex på sin pappas sida eller på sin mormors sida, och fru C kan vara släkt med herr A tex på sin mammas sida eller på sin farmors sida. Man kan alltså inte dra någon slutsats av den enda informationen om det 37 cM långa gemensamma DNA:t på samma ställe och på samma kromosom som fru B enligt min mening.

Vänliga hälsningar,
Jan

245
Hej Lars,

Själv har jag använt Ancestry för att analysera mitt och min mammas DNA, men troligtvis har det inte betydelse för mina svar.

Fall a)
Tyvärr kan man inte dra slutsatsen att ni alla tre har en gemensam ana (eller par anor), men möjligheten finns och själv skulle jag räkna det som mer sannolikt att det ligger till på det sättet än att det inte ligger till på det sättet.

Fall b)
Hur många block/segment delar du med modern respektive med dottern? Generellt kan man säga att små skillnader kan ligga inom felmarkinalen för analysen, men skillnaden mellan 69 cM och 53 cM bedömer jag inte direkt som liten och jag är osäker på om den kan förklaras av felmarginalen. Därför kan du kanske hitta gemensamma anor både på dotterns mammas sida och på hennes pappas sida. Eventuellt kan information om antal segment hjälpa...

Vänliga hälsningar,
Jan

246
Hej Åsa,

Hoppas du har lyckats reda ut släktskapet, men jag försöker mig ändå på ett svar.

Utefter informationen om att längsta blocket/segmentet är 11 cM och på kromosom X finns (ett?) segment om 7,24 cM, så drar jag slutsatsen att du och kvinnan har gemensamt DNA på fler än 6 segment. Kan det stämma? Eftersom 7,24 cM är ett ganska kort DNA-segment finns möjligheten att det funna gemensamma DNA:t på kromosom X är en "falsk positiviet". Om det inte är en falsk positivitet så resonerar du helt rätt enligt min bedömning. Du bör alltså kunna hitta gemensamma anor, på din mammas sida, både på hennes pappas sida och på hennes mammas sida. Det som talar för det är att du har mer gemensamt DNA med kvinnan (51 cM) än med hennes pappa (49 cM), men skillnaden är så liten att den troligen faller inom felmarginalen. Det som talar emot ovanstående tolkning är att din morbror har mer gemensamt DNA med kvinnans pappa (77 cM) än med kvinnan (66 cM). Både skillnaden och själva värdena är högre vid analys av din morbrors DNA än vid analys av ditt DNA, och det bör betyda att din morbrors värden är mer pålitliga. Detta gör att min gissning blir att du och din morbror är släkt med kvinnan på hennes pappas sida, men inte på hennes mammas sida.

Min brasklapp blir: den indirekta uppgiften om att du och kvinnan tycks ha många små segment gemensamt DNA (jfr min tolkning ovan) kan ändå tyda på att ni har gemensamma anor både på mammans och på pappans sida (både dina och hennes föräldrar, eller bara hennes föräldrar).

Tyvärr går det inte att ge ett enkelt svar! Hoppas att jag inte har rört till allt för mycket! 77 cM är ganska mycket gemensamt DNA och förhoppningsvis kan ni, med hjälp av traditionell släktforskning, hitta gemensamma anor inte alltför många generationer bakåt. Lycka till!

Vänliga hälsningar,
Jan

247
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Problem med triangulering
« skrivet: 2021-10-03, 09:35 »
Hej igen!

Tekniskt kan det uppstå falska positiva och falska negativa DNA-träffar och ju lägre värdet är på det delade DNA:t desto högre är risken att detta kan ske skulle jag tro. Man får hoppas att företagen använder sig av, och analyserar, de mest lämpliga segment vid jämförelser av olika individers arvsmassa för att upptäcka DNA-träffar. Att använda sig av fragment som är delade av många låter vanskligt i mina öron eftersom det borde öka risken för att falska positiva DNA-träffar registreras, men jag är inte insatt i analysernas detaljer.

Som exempel på hur Ancestry presenterar värdet på delat DNA bifogar jag två bilder. Den ena är värdet på min mammas och mitt delade DNA (högsta värdet, 50% delat DNA) och det andra är värdet på en till mig "avlägsen" släktings och mitt delade DNA (lågt värde, <1% delat DNA).

Vänliga hälsningar,
Jan

248
Sebenius / SV: Sebenius
« skrivet: 2021-10-03, 07:30 »
Hej,

Nu har jag läst personalia-delen i likpredikan efter Petters pappa Johan Sebenius, men tyvärr framkommer inte var Petter befann sig då, 1737. Innehållet stämmer överens med informationen i Hülphers genealogiska samling med undantag av antalet barn i Johan Sebenius andra gifte. I likpredikan står att de fick tre barn; 1 son och två döttrar som var tvillingar (se bifogad bild). I Hülphers genealogiska samling står att paret fick fyra barn.

Vänliga hälsningar,
Jan

249
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Problem med triangulering
« skrivet: 2021-10-02, 14:47 »
Glömde...

Med samma resonamang behöver ditt resultat inte betyda att personerna i grupp 2 är släkt med dig på din pappas sida.

250
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Problem med triangulering
« skrivet: 2021-10-02, 14:45 »
Hej Simon!

Jag har använt Ancestry för DNA-test, både för mig själv och för min mamma. Tyvärr känner jag inte till hur MyHeritage presenterar sk DNA-träffar och jag är inte säker på vad som menas med triangulerad träff. Det jag kan berätta är att både jag och min mamma har väldigt många DNA-träffar, och ibland händer det att det bland våra DNA-träffar finns de som är DNA-träffar även med varandra. Tex: personerna A, B, C, D och E är mina DNA-träffar. Personerna A och B är DNA-träffar med varandra, men vare sig A eller B är DNA-träffar med personern C, D eller E. Detta kan hända även om alla personerna A till E är släkt med mig på min mammas sida (vilket visas genom att hon också har dem som DNA-träffar). Två förklaringar till att detta kan ske är:

1) för att vara DNA-träff med varandra måste man ha minst en gemensam ana. De två personerna i din grupp 1 har gemensam ana/anor med dig (och även med varandra?) på din morfars morfars sida, men med person 5 är du släkt med på din morfars mors sida. Kan det hända att person 5 är släkt med dig på din morfars mormors sida? I sådant fall har person 5 inte någon gemensam ana med personerna i grupp 1, som ju har gemensamma anor med dig på din morfars morfars sida.

2) åtminstone Ancestry har jag märkt, visar endast "externa" DNA-träffar (tex A och B med varandra) som har minst 20 centimorgan (cM) gemensam arvsmassa. Kanske person 5 har för lite gemensam arvsmassa med personerna i grupp 1 för att det ska visas (medan personerna i grupp 1 har tillräckligt mycket gemensam arvsmassa med varandra för att de ska visas som "släkt med varandra").

Vänliga hälsningar,
Jan

251
Öbrink / SV: Öbrink
« skrivet: 2021-10-02, 13:18 »
Hej igen!

Jag önskar återkomma till diskussionen om släktnamnet Öbrinks ursprung och orten Ambricka, som bör ligga drygt 1 km söder om Älvkarleö.

Uppgifter i Älvkarleby hfl AI:4 (1774-1785) och Ambricka (sida 109) tolkar jag som om skogvaktare Johan Bonnevier, född 1735, flyttade till Ambricka med sin familj ca 1780. Det tycks inte ha flyttat in i en bostad där en tidigare skogvaktare bodde. Johan Bonnevier bör ha varit Lars Larsson Bonnevier och Catharina Larsdotter Öbrinks barn fött 25/12 1735 vid Öns bruk. Det finns alltså en koppling mellan släktnamnet Öbrink och orten Ambricka, men ganska många år efter det att släktnamnet dyker upp första gångerna i skrivna och bevarade dokument (1726/1727).

Länk till hfl:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002897_00123#?c=&m=&s=&cv=122&xywh=517%2C-176%2C5733%2C2476

I ett tidigare inlägg skrev jag om SAOB:s beskrivning av ordet "brink", men om man istället läser på SAOB:s hemsida om ordet "bräcka" står där (om jag tolkar texten rätt) att synonymer till bräcka är brink, brick och bricka. Beskrivningen av ordet "bräcka" är, förutom brant backe eller sluttning, både strandbädd och "kring nedre Dalälfven (under formen brick) äfv. benämning på de af svämlera bestående små vallformiga upphöjningar som älfven afsatt på holmar o. stränder". Om man tittar på dagens kartor ser man att det tycks vara en sankmark mellan orten Ambricka och Dalälven (se bifogad bild). Det tycks mig troligt att ortnamnets slutled -bricka har något att göra med denna lera snarare än med en sluttning. Vad dess förled Am- kan betyda har jag inte lyckats lista ut. I anslutning till ordet "bräcka" står också följande i SAOB: "BRICK-LERA. af befolkningen i trakten, stundom äfv. af geologer, använd benämning på den svämlera som Dalälfven afsatt på holmar o. stränder inom sitt nedre lopp".

Länk till "bräcka" i SAOB:
https://www.saob.se/artikel/?unik=B_4445-0001.WD56&pz=3

Kopplingen mellan Catharina Öbrinks son Johan och Ambricka behöver naturligtvis inte betyda att släktnamnet Öbrinks ursprung har något med orten Ambricka att göra, men informationen om ordet "bräcka" i SAOB öppnar i alla fall för en ny möjlig tolkning: att "brink" i släktnamnet Öbrink kan ha något att göra med de små upphöjningarna, bestående av svämlera, på stränderna och på öarna i närheten av Älvkarleö, snarare än med en sluttning. En annan tanke jag har haft är huruvida personer kan ha blivit mantalsförda vid bruket eftersom de jobbade där, även om de bodde på en annan plats (i närheten, tex Ambricka). Kan det hända att syskonen bodde i och växte upp i Ambricka trots att deras pappa Lorents Jansson var mantalsförd vid Öns bruk?

Vänliga hälsningar,
Jan

252
Brott och straff / SV: Brott och straff
« skrivet: 2021-09-27, 07:34 »
Aha! Då får jag se om det blir fotograferade så småning om.
Tack ingen för hjälpen Kalle!!
/Jan

253
Brott och straff / SV: Brott och straff
« skrivet: 2021-09-26, 11:51 »
Tack Kalle för ditt svar!

Min tolkning av "hor med hwars annars hustrur" var den samma som din förklaring, men jag kunde inte drömma om att det var ett brott som kunde bestraffas med döden. I samma bok, GVIIa:3, finns förteckningar över arestanter på Örebro slott under fler månader än juni, år 1766 och där framkommer lite mer information. Lars Larsson och soldaten Hast tycks ha inkommit till arresten på Örebro slott den 11 juli 1765, men tyvärr tycks det inte finnas domböcker från Glanshammars härad för åren runt 1765. Om jag har fel skulle jag uppskatta en rättelse!

Vänliga hälsningar,
Jan

254
Brott och straff / SV: Brott och straff
« skrivet: 2021-09-25, 17:53 »
Hej,

I Örebro län landskontoret GVIIa:3 (fångrulla 1731-1810) ArkivDigitals bild 1460 (se bifogad bild) finns en text som jag undrar över. Min avskrift lyder:

Häktet i Örebro, Juni månad 1766
1765 Juli 11 Inkommo från Glans hammars härad och Giötlunda socken Bonden Lars Larsson och soldaten Petter Hast för hor med hwars annars hustrur och af härads rätten dömde then föra at mista lifwet och then sednare at straffas med fyratio par spö men domen under stäld kongl hofrätten

Jag undrar vilket/vilka brott personerna var beskyllda för, samt varför domarna var så olika för de två personerna.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

255
Sebenius / SV: Sebenius
« skrivet: 2021-09-24, 17:18 »
Hej igen!

Döm om min förvåning när jag stötte på släktnamnet Sebenius igen, när jag letade efter en ana som har med ett helt annat projekt att göra än det som jag har skrivit om tidigare! Efter en snabb kontroll tycks det mig vara en helt annan släkt än den ovan nämnda.

Här är en summering av vad jag hittade:

Anders Sebenius (dagkarl och fd smed) född 30/11 1804 i Falun (Stora Kopparberg socken) fanns i Hovgården i Sura socken omkring 1860:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020472_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=412%2C2021%2C3714%2C1722

Han flyttade dit 1856 ifrån Ramnäs socken där han var hammarsmed mäster vid Ramnäs bruk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020040_00219#?c=&m=&s=&cv=218&xywh=313%2C2452%2C2147%2C995

Till Ramnäs kom han 1837 ifrån Binsjö-Dådran (Rättvik) där han var mästersmed vid Dådrans bruk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012158_00062#?c=&m=&s=&cv=61&xywh=513%2C271%2C3711%2C1720

Till Dådrans bruk kom han 1836 ifrån Hässjö socken där han var mästersmed(?) vid Åvike bruk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033024_00212#?c=&m=&s=&cv=211&xywh=389%2C1513%2C2189%2C1015

Till Åvike bruk kom han 1833 ifrån Västerlövsta socken där han var smed vid Molnebo bruk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020876_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=538%2C48%2C3095%2C1435

Till Molnebo bruk kom han 1831 ifrån Hedemora där han var smed i Lågfors (Prästhyttan):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012920_00193#?c=&m=&s=&cv=192&xywh=400%2C4616%2C3095%2C1434

Till Lågfors kom han 1829 ifrån Norns brukförsamling där han var dräng vid bruket:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013364_00015#?c=&m=&s=&cv=14&xywh=185%2C235%2C3711%2C1720

Till Norns bruk kom han 1827 ifrån Söderbärke socken där han var koldräng vid Larsbo bruk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0014203_00116#?c=&m=&s=&cv=115&xywh=802%2C3318%2C3095%2C1435

Till Larsbo bruk kom han 1825 ifrån Ludvika, men där saknas flyttlängd...

I Stora Kopparbergs födelse- och dopbok står att Anders mamma hette Anna Sebenius, som då bodde i Östanfors:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013756_00146#?c=&m=&s=&cv=145&xywh=192%2C3385%2C3714%2C1722

Annas pappa Johan Andersson Sebenius (gruvdräng/-arbetare) dog i Östanfors i Stora Kopparberg socken den 31/7 1782 och i dödboken står att han var född 1720 i Gunsarvet:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013809_00073#?c=&m=&s=&cv=72&xywh=359%2C1609%2C2800%2C1328

Eventuellt blev Johan Andersson Sebenius döpt den 22/7 1720 i Stora Kopparberg socken. I födelse-/dopboken står att det barnet Johans pappa var Anders Nilsson i Gunsarvet:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013798_00081#?c=&m=&s=&cv=80&xywh=3096%2C1470%2C2800%2C1328

Om antagandet stämmer bör det alltså ha varit Johan Andersson Sebenius, född 1720 i Gunsarvet, som tog släktnamnet Sebenius i den släkten.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Johan Andersson Sebenius född 1720 i Gunsarvet gifte sig första gången, enligt uppgifter om honom i dödbok, med pigan Anna Jansdotter/Johansdotter i Östanfors. I Stora Kopparbergs vigselbok framkommer att de vigdes (eller lystes för andra gången?) den 11/5 1752 och att Johan redan då hade släktnamnet Sebenius.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013805_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=410%2C1440%2C2567%2C1218

Enligt Hülphers genealogiska samling var Georg Sebenius (född 1707) lärare i Falun. Dessutom står i samlingen att han drunknade i Runn-sjön, söder om Falun, den 6/11 1733 eller 1734. Johan Andersson Sebenius var då ca 14 år. Kanske finns där en koppling mellan de två släkterna Sebenius.

256
Sebenius / SV: Sebenius
« skrivet: 2021-09-22, 11:24 »
Stort TACK Niklas!!!

Det är otroligt vad man kan hitta! Jag har beställt en kopia av likpredikan, så vi får hoppas att det framkommer i den var Petter befann sig 1737/1738. Det kan ta upp till 20 dagar att få kopian, men jag lovar att höra av mig i den här tråden igen när jag har läst den.

Tack igen för all hjälp och visat engageman Per och Niklas!

Vänliga hälsningar,
Jan

257
Sebenius / SV: Sebenius
« skrivet: 2021-09-21, 16:34 »
Petter Sebenius vigdes i Frötuna socken, strax söder om Norrtälje, den 8/8 1742 med jungfru Inga Green.
Eventuellt/Troligen var hon släkt med (dotter till) Eric Green, som bör ha varit faktor vid Norrtälje gevärsfaktori innan Petter Sebenius (enligt uppgifter i mantalslängder - se bild ur mtl 1741 i mitt tidigare inlägg ovan).

Länk till vigselbok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047520_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=356%2C3291%2C2334%2C1107

Petter och Inga bodde sedan i Simpbyle i Frötuna socken enligt hfl (se länk nedan).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047496_00145#?c=&m=&s=&cv=144&xywh=522%2C319%2C1791%2C830

Vänliga hälsningar,
Jan

258
Sebenius / SV: Sebenius
« skrivet: 2021-09-21, 10:43 »
...bilderna i mina förra inlägg är tagna ut Norrtälje mantalslängder, inte Norrköping (som filernas namn felaktigt indikerar).

259
Sebenius / SV: Sebenius
« skrivet: 2021-09-21, 10:35 »
Stort tack Per för ditt svar!!

Ja, det kan nog vara samma person. Faddern, gesällen Anders Enberg bör ha varit stockmakare-gesäll enligt Norrtälje mtl 1720. Det tycks i och för sig stå "Sockmakare Gesäller" i mantalslängden (se bifogad bild), men jag misstänker att det är en stavningsvariant av "Stockmakare Gesäller". Dessutom var gesäll Anders Enberg fadder åt en stockmakares barn fött eller döpt 28/5 1719 i Norrtälje. Vet du, eller någon annan, om gesäll Anders Enberg också var född i Norrtälje? Vilket år?

Jag håller för närvarande på att leta efter stockmakare Anders Enberg, ffa efter 1743, i andra ordet där det också fanns gevärsfaktorier på 1740-talet. Enligt Wikipedia rör det sig om: Söderhamn, Örebro, Norrköping, Jönköping (med Huskvarna), Ronneby och Hedemora. Förhoppningsvis finns han där Petter Sebenius fanns innan han flyttade till Norrtälje. Det är av den anledningen jag har gjort min förfrågan under denna tråd om släktnamnet Sebenius. Om någon har tips om andra orter, än de ovan omnämnda, där gevärsmakare kan ha arbetat på 1740-talet tar jag mycket tacksamt emot det/dem.

Tyvärr skrev jag felaktigt, i mitt förra inlägg, om en Sara Krabbe, änka efter avskedade besökare Olof Ström. Jag har lyckats följa Olof Ström fram till och med Ladugårdslandets mtl 1741 i Stockholm (BA:18/1, Riksarkivets bild 117) där han är registrerat bla med hustru, som bör ha hetat Sara Krabbe. Hon var alltså inte änka då.

Vänliga hälsningar,
Jan

260
Norrtälje / Stockmakare Anders Enberg
« skrivet: 2021-09-20, 15:58 »
Hej,

Enligt en bouppteckning tecknad den 20/1 1743 (se länk nedan) var Sara Krabbe då gift med stockmakare Enberg i Norrtälje. I Norrtälje mantalslängder har jag hittat namnet Anders Enberg i Verkstadskvarteret. Han var mantalsförd utan hustru i mtl 1742 och med hustru i mtl 1743. Hans namn hittas inte Norrtälje mtl 1741 och inte heller i mtl 1744. Anders Enbergs namn dyker upp första gången i samma Norrtälje mantalslängd som Petter Sebenius, faktor för gevärsfaktoriet. Därför har jag förhoppning om att Anders och Petter kom ifrån samma ställe när de flyttade till Norrtälje, och att Anders Enberg flyttade tillbaka dit efter sin vistelse i Norrtälje. I Söderhamn bör det också ha funnits ett gevärsfaktori vid den här tiden, men jag har inte hittat vare sig Anders Enbergs eller Petter Sebenius namn i Söderhamns mtl 1741 eller mtl 1744. Eftersom jag misstänker att Sara Krabbe var samma person som Sara Krabbe i Ladugårdslandets församling i Stockholm har jag också sökt i diverse längder i Stockholm efter namnet Anders Enberg och Petter Sebenius, tyvärr utan gott resultat.

Alla tips om var Anders Enberg kan ha kommit ifrån innan han flyttade till Norrtälje, och vart han kan tänkas ha flyttat efter sin vistelse i Norrtälje tas mycket tacksamt emot.  :)

Länk till bouppteckning:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107612_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=3365%2C2320%2C3319%2C1433

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

261
Sebenius / SV: Sebenius
« skrivet: 2021-09-20, 15:18 »
Hej,

Vet någon var Petter Sebenius, faktor för gevärsfaktoriet i Norrtälje i mitten av 1700-talet, kom ifrån innan han flyttade till Norrtälje? Hans namn hittas första gången i Norrtälje mlt 1742 och bör alltså ha flyttat dit 1741, eller i slutet av 1740. Eftersom jag misstänker att han var släkt med Samuel Sebenius, som var bokhållare vid Skebo bruk under mitten av 1700-talet (se Eddie Bjärrenholts inlägg i denna tråd 1999-09-22), har jag kontrollerad Ununge mtl 1741, men där har jag inte hittat hans namn. Samuels pappa hette Per Sebenius, och det gör att jag misstänker att faktor Petter Sebenius kan vara bror till Samuel.

Petter Sebenius tycks ha efterträtt Eric Green som faktor vid gevärsfaktoriet i Norrtälje.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Egentligen är jag intresserad av stockmakare Anders Enberg (därav de bifogade filernas namn), som dyker upp i samma mtl som Petter Sebenius och därför kanske kan komma från samma plats. Anders är mantalsförd utan hustru 1742 och med hustru 1743. Enligt information i en bouppteckning bör han ha gift sig med Sara Krabbe och eventuellt var hon samma person som Sara Krabbe, änka efter avskedade besökaren Olof Ström i Ladugårdslandet i Stockholm.

262
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2021-09-18, 15:35 »
Hej,

Vet någon vilka föräldrarna var till Anna Gode, som blev avstraffad i Jakob/Johannes församling i Stockholm den 12/2 1738? Var det möjligtvis Wilhelm Gode och Anna Catharina Reiners, som vigdes i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm den 21/7 1715, enligt Kjell Lindbloms inlägg i den här tråden den 19/3 1921?

Länk till källa (Jakob och Johannes kyrkoarkiv CIa:14):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054700_00448#?c=&m=&s=&cv=447&xywh=3330%2C3082%2C2827%2C1341

Vänliga hälsningar,
Jan

263
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Poncelet
« skrivet: 2021-09-04, 09:53 »
Hej igen,

I Berg socken hfl AI:2 sida 7 finns sergeant Jean Ponjet och det tycks som om han konverterade från katolsk till luteransk trosbekännelse. Vidare tycks han ha flyttat till Berg socken år 1742 och gift sig där år 1743. I Berg sn lysning-/vigselbok C:3 sida 17 framkommer att hans föräldrar hette Francois Poniet och Jeanne Juliane de Bellos (Delalande?).

Länk till hfl:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008842_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=3143%2C3019%2C1126%2C704

Länk till lysning-/vigslebok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008855_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=477%2C1072%2C1414%2C640

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

264
Smed- och/eller vallonsläkter / Poncelet
« skrivet: 2021-09-02, 17:31 »
Hej!

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnet Poncelet.

I Rallsta i Berg socken i Västmanlands län fanns en fänrik på 1750-talet och dess nedtecknade namn har jag tolkat som Johan Ponjet (mtl 1751), Johan Ponjett (mtl 1753) eller Jean Poniet (Bergs kyrkoarkiv C:2 sida 135).

Kan hans släktnamn vara en stavningsform av Poncelet?

Länk till mtl 1751:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006484_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=244%2C1976%2C1477%2C674

Länk till mtl 1753:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006486_00071#?c=&m=&s=&cv=70&xywh=2347%2C773%2C1533%2C700

Länk till C:2:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008854_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=1023%2C1567%2C2182%2C996

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

265
Tack Nils för svaret!

"Örnbergska samlingen" på Riksarkivets hemsida är en nyhet för mig, så det var en verkligt bra information som jag tackar mycket för.

I mina anteckningar har jag en bryggare Lars Malmborg, som jag misstänker var samma person som bryggare Lars Malmberg. I Stockholms kronotaxeringslängd (ktl) 1745 (AA/45 Riksarkivets bild 108) framkommer att en av bryggare Lars Malmborgs gårdar (kvarteret Valfisken nr 40+41) hyrdes bla av "vaktmästare vid bryggare-accisen Claes Lampa". En tid har jag försökt lista ut vem denne Claes Lampa var (inlägg under släktnamnet Lampa här på Anbytarforum), så information om släktbandet mellan Ingrid Ek och bryggare Lars Malmberg/Malmborg var till stor nytta för mig.

I kvarteret Valfisken nr 33 bodde Jacob Ek, lakej vid kungliga hovet, åtminstone fram till mantalslängd 1741, och hans änka Catharina Ek från ktl 1744. I Stockholms ktl 1745 hittas också skeppstimmerman Gutav Malmberg (Malmborg?) i kvarteret Valfisken nr 32, där han tycks hyra av kopverdi-timmerman (Petter Ström enligt äldre ktl'er) änka Anna Ström. Kombinationen mellan släktnamnen Ek och Malmberg/Malmborg samt bostäder i samma kvarter under samma tidsperiod kanske kan tyda på släktskap.

Länk till sida i Stockholms ktl 1745 (AA/45):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060279_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=897%2C3309%2C2149%2C996

Vänliga hälsningar,
Jan

266
Eek / Ek / Eke / Ech / Eck / bryggare Cornelius Andersson (Ek?)
« skrivet: 2021-08-13, 14:09 »
Hej,

I 1730-års mantalslängd över Ladugårdslandet nedre (Stockholm) framkommer att bryggare Cornelius Anderssons barn Anna Brita (26 år) och Johan (21 år) hade släktnamnet Ek. Vidare är Cornelius Andersson och jungfru Anna Brita Ek (kanske dottern ovan) faddrar i Hedvig Eleonora församling (Ladugårdslandets församling) den 23/12 1724 åt bryggare Claes Lampa Danielsson och madame Ingrid Eks dotter Elisabeth. En annan fadder vid samma dop var bryggare Sperlings hustru, som hette Anna Lampa (åtminstone 6/4 1736 när bryggare Jacob Sperlings hustru Anna Lampa dog enligt bouppteckning efter henne). Finns det något släktband (vilket?) mellan Cornelius Andersson och Ingrid Ek?

Länk till mantalslängd:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00260#?c=&m=&s=&cv=259&xywh=486%2C2032%2C5348%2C2479

Länk till dopnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054293_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=450%2C129%2C4033%2C1913

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

267
Lampa / SV: Lampa
« skrivet: 2021-08-13, 13:30 »
Hej igen!

Jag önskar återkomma till informationen om släkten Lampa i följande länk https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lampa och ffa sonen Daniel Lampa i tabell 2.
Har någon mer information om honom? Är det han som var bryggare i Stockholm och gift med Elisabet Sperling? I mantalslängd över Ladugårdslandet nedre år 1721 hittas änkan Elisabet Sperling i kvarteret Krabaten nr 247, där också deras son mältare Claes Lampa omnämns, men jag undrar om Daniel hade fler barn än denne mältare Claes Lampa.
Länk till sida i mantalslängden:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057032_00175#?c=&m=&s=&cv=174&xywh=217%2C634%2C4457%2C2066

I en bouppteckning (daterad 21/7 1736) efter bryggare Jacob Sperling framkommer att han var gift med Anna Lampa. Vet någon vem hennes föräldrar var? (Av bouppteckningen framkommer också att deras dotter Magdalena Sperling var gift med bryggare Anders Norman.)
Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107596_00913#?c=&m=&s=&cv=912&xywh=2546%2C231%2C3984%2C1720

Vid dop den 23/12 1724 i Hedvig Eleonora (Ladugårdslandets) församling i Stockholm var bryggare Sperlings hustru (Anna Lampa?) fadder åt bryggare Claes Lampa Danielsson (samma som mältare Claes Lampa ovan?) och madame Ingrid Eks dotter Elisabeth. I kombination med det gemensamma släktnamnet Lampa kan detta tyda på ett (nära) släktskap mellan Claes Danielsson Lampa och Anna Lampa. Vid samma dop var också bryggare Cornelius Andersson och jungfru Anna Brita Ek faddrar. Enligt mtl 1730 hade bryggare Cornelius Andersson en dotter som hette Anna Brita Ek (fc 1704) och en son som hette Johan Ek (fc 1709), men han själv tycks aldrig vara antecknad med släktnamnet Ek. (För mer information, se mitt inlägg om bryggare Cornelius Andersson (Ek?) under "övriga släkter Eek/Ek...".)
Länk till dopnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054293_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=301%2C129%2C4329%2C1912

Vänliga hälsningar,
Jan

268
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2021-07-25, 15:47 »
Hej!

Här kommer kompletterande information om fältväbeln Frants Dubois (se Kjell Lindbloms och mina inlägg gjorda i april 2021 i det här diskussionsämnet).

I Katarina församling södra (Stockholm) mantalslängd 1731 (BA:14/4) hittas han på sidan 4, i kvarteret Bonden den större nr 10, som ägs och bebos av skräddare Anders Norman och dess hustru. Om jag har läst rätt tycks det stå "Bor förafskädade fältwäbelen Frantz Deboii/Deboij/Deboy med hustrun". Fältväbel Frans Dubois tycks alltså ha varit avskedad vid skrivandet av mtl 1731.

Länk till sidan i mtl:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057048_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=-426%2C682%2C5030%2C2332

Vänliga hälsningar,
Jan

269
Werre / SV: Werre
« skrivet: 2021-06-15, 21:09 »
Hej,

I Stockholms mantalslängd 1736 hittas i kvarteret Styrmannen fastighet nr 106 bland annat Maria Werre 60 år gammal (se länk nedan). Hennes dotter Mallena var gift med rotebåtsman Gabriel Dandanell, vars släktnamn bör härröra från Vallonien. Eftersom Werre för mig låter franskt blev jag blev nyfiken på dess ursprung. Släktnamnet Werre finns inte med i Vallonsällskapets namnlista, så förmodligen har det inte koppling till järnbrukens valloner, men enligt information funnet på geneanet.org (se bifogad bild) tycks släktnamnet ha varit, och är fortfarande, koncentrerat till två geografiska zoner; södra Belgien och Bergslagen/södra Dalarna. Det vore intressant om någon har mer information att dela med sig av angående den här frågeställningen.

Länk till Stockholm mtl 1726:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057049_00091#?c=&m=&s=&cv=90&xywh=3062%2C780%2C3282%2C1521

"föder sig roende om sommaren"  :)

God fortsättning på sommaren,
Jan Johansson

270
Eek / Ek / Eke / Ech / Eck / SV: kunglig lakej Jacob Eek
« skrivet: 2021-06-15, 10:46 »
Tack Mattias!!

Synd att inga andra släktingar omnämns i bouppteckningen.
Jacobs eventuella släktning (syster?) Ingrid Ek/Eek fick också barn, så förmodligen är tex inga syskon nämnda i bouppteckning efter henne heller - såvida boet inte hade skulder eller så...

Vänliga hälnsningar,
Jan

271
Eek / Ek / Eke / Ech / Eck / SV: kunglig lakej Jacob Eek
« skrivet: 2021-06-14, 14:14 »
Enligt uppgifter i Stockholms mantalslängder och kronotaxeringslängder bör lakejen Jacob Eek ha avlidit mellan 1741 och 1745 (dödbok saknas, Hedvig Eleonora församling), och under samma tidsperiod bör Ingrid Ek/Eek och hennes make bryggare Claes Lampa ha flyttat till samma kvarter där Jacob Eek bodde, och där hans änka Catharina Eek bodde kvar; dvs kvarteret Valfisken. Jacob och Catharina Eek bodde i nr 33 och Ingrid Eek och Claes Lampa bodde i nr 40+41 enligt kronotaxerinslängd 1745.

Länk till nr 33:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060279_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=3279%2C1808%2C2578%2C1195

Länk till nr 40+41:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060279_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=915%2C3288%2C2148%2C996

272
Lampa / SV: Lampa
« skrivet: 2021-06-14, 13:45 »
Tack för svaret Ulf!
Vänliga hälsningar,
Jan

273
Lampa / SV: Lampa
« skrivet: 2021-06-06, 06:56 »
Tack Ulf för ditt svar!

Du har rätt i att Claes Lampa Danielsson troligtvis var son till Daniel Lampa, barn nr 2 i tab 2 i länken https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lampa! En miss från min sida!

Utan att reda ut de exakta inbördes förhållanden, som jag var ute efter i mitt förra inlägg, kanske man ändå kan utgå från att alla personer med släktnamnet Lampa i Stockholm på 1700-talet var (nära) släkt med varandra. Det jag egentligen är ute efter är sannolikheten att bryggarålderman Johan Lampa (i kvarteret Hästhuvudet) hade kontakt med den, eller de, vaktmästare/bryggare Claes Lampa (Danielsson) som jag nämnde i mitt förra inlägg. För enkelhetens skull borde jag ha ställt min fråga på det sättet redan från början!

Vänliga hälsningar,
Jan

274
Bergman / Bergman i Stockholm på 1700-talets första hälft
« skrivet: 2021-06-04, 17:00 »
Hej,

Vet någon möjligtvis om nedanstående tre personer med släktnamnet Bergman var släkt med varandra? De bodde i norra delen av Stockholm (Norrmalm/Ladugårdslandet) (åtminstone) under första halvan av 1700-talet.

1) Anna Bergman gift med gördelmakare Abraham Beijer
2) Maria Bergman gift med skeppare Magnus Ström
3) Catharina Bergman gift med bagare mäster Anders Kyhlberg/Kylberg/Kihlberg/Kilberg

Vänliga hälsningar,
Jan

275
Eek / Ek / Eke / Ech / Eck / kunglig lakej Jacob Eek
« skrivet: 2021-06-04, 15:41 »
Hej,

Vet någon om kungliga lakejen Jacob Eek, som bodde i kvarteret Valfisken nr 33 enligt Stockholms kronotaxeringslängd 1739, var släkt med Ingrid Ek/Eek (gm bryggare Claes Lampa)?

Länk till ktl 1739:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060271_00262#?c=&m=&s=&cv=261&xywh=3460%2C2069%2C2149%2C996

Vänliga hälsningar,
Jan

276
Lampa / SV: Lampa
« skrivet: 2021-06-04, 12:10 »
Hej,

Jag undrar om 1) vaktmästare Claes Lampa, som bodde i kvarteret Styrmannen 88 enligt Hedvig Eleonora hfl AIa:6, 2) vaktmästare vid bryggare accisen Claes Lampa, som bodde i kvarteret Valfisken nr 40/41 enligt Stockholms kronotaxeringslängd (ktl) 1745, och 3) bryggare Claes Lampa Danielsson, gm Ingrid Ek och som döpte ett antal barn i Hedvig Eleonora församling (tex den 22/5 1723 och den 23/12 1724) var samma person.

Länk till hfl AIa:6:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054169_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=2937%2C676%2C5348%2C2479

Länk till ktl 1745:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060279_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=759%2C3247%2C3095%2C1435

Länk till dop den 23/12 1724:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054293_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=465%2C100%2C4033%2C1913

Om det rör sig om samma person undrar jag vidare om denne Claes Lampa (Danielsson) var son till bryggare Claes Lampa (trots patronymikonet Danielsson), som dog i Stockholm på tredjedag Jul 1719 enligt bouppteckning efter honom. Om jag har förstått rätt var bryggare Claes Lampa, som dog 1719, barn till TAB 2 (Claes Danielsson Lampa) i denna länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lampa.

Länk till bouppteckning efter bryggare Claes Lampa, som dog 1719:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107569_01025#?c=&m=&s=&cv=1024&xywh=2792%2C515%2C3714%2C1722

Till slut undrar jag om bryggarålderman Johan Lampa, som bodde i kvarteret Hästhuvudet på 1730- och 1740-talen, var samma person som TAB 9 i länken https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lampa. Om mina gissningar stämmer bör han ha varit farbror till vaktmästare Claes Lampa, som min ursprungliga fråga handlade om.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

277
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2021-05-25, 14:04 »
Hej,

Sekreteraren herr Johan Godes fru Catharina Gode var dopvittne/fadder i Hedvig Eleonora församling den 28/1 1725.
Länk till födelsebok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054293_00187#?c=&m=&s=&cv=186&xywh=519%2C1498%2C4027%2C1910

Jag misstänker att Johan och Catharina ovan tillhörde någon annan släkt, men N V tabell 17 i släkten Godou passar in med namn och årtal. Om det är Johan och Catharina i N V tabell 17 som omnämns i dopnotisen ovan kan man undra vad de hade för koppling till barnet som döptes.

Vänliga hälsningar,
Jan

278
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-05-22, 07:42 »
Hejsan Tobias och Kjell!

Enligt era gemensamma uppgifter levde Mårten (f 6/10 1737 i Västland) 1765 då han dök upp som mjölnare i Sättna socken (dvs senare än "lever 1749"). Kjell, det är ju Tobias uppgifter du kan komplettera med, inte mina!  ;D

Trevlig helg!
/Jan

279
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-05-21, 07:58 »
Hej Tobias!

På ArkivDigital finns Tierp mantalslängder (se bifoga bild). Om du inte har abonnemang letar jag gärna efter Mårten Douhan där. Du har väl kollat i Tierp födelsebok om dottern Maria var född där omkring 1764?

Vänliga hälsningar,
Jan

280
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2021-05-17, 11:14 »
Hej Kjell,

Det var roligt att det fanns nya uppgifter för dig! När jag läste Mats Karlssons text, som finns i en bifogad pdf-fil i hans inlägg 2020-04-30 i diskussionsämndet DuBois/Duboe (länk i mitt förra inlägg), blev jag imponerad av hans forskning och tack vare den fick jag reda på, och blev övertygad om, att jag har vallon-anor även på min pappas sida.

Dubois-släkten i Lena socken härör ju från Francoy du Boy, alias Frans Kolare (tabell 27 i N V), som lär ha utvandrat till Sverige 1633. För en tid sedan började jag titta på den belgiska versionen av Riksarkivets hemsida - ett arbete som har blivit avbrutet både av annan släktforskning och (kanske mest) av insikten om svårighetsgraden. Främst av en slump fick jag då se ett dokument som jag tror är ett kontrakt eftersom jag gjorde en sökning efter kontrakt (tror jag i alla fall  ;D ), och som bör ha blivit skrivet mellan 1627 och 1631. Dessutom tror jag att det ungefärliga italienska ordet "comparire" (på svenska ungefär "dyka upp"/"inställa sig") finns i inledningen av stycket. Om jag har förstått rätt finns kontraktet nu i Kortrijk, som ligger några få km norr om gränsen mellan Vallonien och den flamländska regionen, men det är för mig otydligt om det också var skrivet där eller någon annan stans. Det som fångade mitt intresse i kontraktet var ett namn: Franchois du Bossagh (se bifogade bilder). Bois betyder ju skog eller trä (eller också möjligtvis ved) på franska. Det italienska ordet för skog är bosco. Kanske kan man misstänka att bossagh kan vara/ha varit en dialektal form av ordet skog.

Jag inser förstås att kontraktet förmodligen inte alls gäller någon resa till Sverige och arbete där, men jag tycker det ändå är bästa att ställa frågan om någon kan tyda texten.

Vänliga hälsningar,
Jan

281
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-05-12, 19:07 »
Hej Kjell!

Vad bra att det ser korrekt ut! Din förfrågan om kompletterande uppgifter blev en bra läxa för mig eftersom mina anteckningar var bristfälliga och jag var tvungen att läsa på igen.

Eftersom Brita tillhörde släkten Godou har jag skrivit om henne under diskussionsämnet Goude / Gode / Godhe / Godet.
Här är länk dit (mitt inlägg 2021-05-12): https://forum.rotter.se/index.php?topic=67525.msg1586020#msg1586020

Britas son Jacob gifte sig med NN Dubois: mer information under diskussionsämnet Dubois (mitt inlägg 2021-05-12).
Länk dit: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67426.0

Vänliga hälsningar,
Jan

282
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2021-05-12, 19:04 »
Hej,

Efter önskemål om kompletterande uppgifter om Jacob Godos (tabell 18 i boken Nordisk Vallongenealogi (N V)) barnbarn (via dottern Brita) Jacobs vigsel med en tjej från Dubois-släkten ska jag göra ett försök att summariskt återge hur Mats Karlsson kom fram till de uppgifterna (se också hans inlägg den 2019-03-08 i diskussionsämnet DuBois/Duboe här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=159719.msg1498079#msg1498079). Om jag minns rätt har han skrivit en artikel om detta, kanske i Wattholma Kultur- och Hembygdsföreings tidskrift Änglabygden, men tyvärr har jag inte hittat information som bekräftar det. Följande uppgifter är alltså hämtade ur Mats Karlssons text, som han vänligen har delat med sig av. Med reservation för feltolkningar och felaktig avskrift!
PS: se också Mats Karlssons inlägg 2020-04-30 i diskussionsämndet DuBois/Duboe (samma länk som ovan).

Jacob Godos (tabell 18 i N V) dotter Brita hade bla sonen Jacob Andersson. För mer information om Brita, se mitt inlägg den 2021-05-12 under diskussionsämnet Goude / Gode / Godhe / Godet här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67525.msg1586020#msg1586020.

Jacob Andersson gifte sig  16/10 1757 i Lena socken med Catharina Pehrsdotter, och det är hon som var en Dubois-tjej enligt Mats Karlssons släktforskning.
Länk till hfl där paret Jacob Andersson och Catharina Pehrsdotter finns i Björhammar i Lena socken:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004377_00102#?c=&m=&s=&cv=101&xywh=260%2C91%2C2579%2C1195

När Catharina Pehrsdotter dog 19/10 1777 står i dödboken att hon då hade åldern 42 år, 8 månader och 17 dagar vilket ger beräknat födelsedatum 2/2 1735.
Länk till dödbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004401_00121#?c=&m=&s=&cv=120&xywh=3070%2C3069%2C2826%2C1341

Enligt Lena socken födelsebok föddes Catharina Pehrsdotter den 2/2 1735 i Slässby, exakt samma datum som det beräknade utefter åldersuppgift i dödboken. I födelseboken står att hennes föräldrar hette Per Isacsson och Eva.
Länk till födelsebok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004399_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=3009%2C-38%2C2962%2C1405

Per Isacsson hade en halvsyster Anna (se information om deras pappa Isaac Pehrsson nedan) som i kyrkböcker är antecknad med släktnamnet Duboe. Det bör vara ett tecken på att deras gemensamma pappa Isaac Pehrsson tillhörde släkten Dubois. Ett annat sådant tecken, som Mats Karsson har hittat, är en arvstvist i Rasbo härad september 1697 mellan Isaac Perssons moder Karina Michelsdotter i Slässby och hennes bror. Enligt N V bodde tabell 35 Petter Frantzson i Släfsbyn/Slässby och även om han dog 1691 misstänker jag att det är troligt att Isaak Perssons mamma i Slässby 1697 kan vara tabell 35 Petter Frantzsons änka som bodde kvar i Slässby efter makens död. Själv har jag sett i Lena sn C:1b sida 24 att Eva Dubboue(?) fick barnet Daniel i Slässby den 23/2 1735. Denna Eva kan ha varit Isaac Perssons dotter född 28/6 1707 i Slässby (se Lena sn C:1a sida 14 Arkiv Digital). (Pappan till Daniel sades vara Eva Horns(?) lakej Daniel Brun. Kan han ha varit av en vallonsläkt Le Brun?) I samma bok (Lena sn C:1b sida 145) står att barnet Isac Persson från Slässbyn begravdes 28/12 1739 på Wattholma gravställe, vilket bör tyda på en koppling mellan familjen i Slässby och Wattholma bruk. I Slässby dog också Johan Frantzson Duboe (Johan du Bois, tabell 30 i N V) den 5/8 1740, så familjen Dubois hade en koppling dit. (Enligt N V hette Johan du Bois hustru Kierstin Nilsdotter, och inte Karina Michelsdotter, som enligt arvstvisten 1697 var Isaac Perssons mamma.)

 Enligt uppgift i Lena sn dödbok var Per Isacsson född 10/9 1702 och han dog 5/5 1775 i Björhammar i Lena socken.
Länk till dödbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004401_00101#?c=&m=&s=&cv=100&xywh=3110%2C3643%2C2800%2C1328

Han hittas också i Lena (födelse-)bok C:1a, sida 7 (Arkiv Digital), född i Slässby 10/9 (1702?) och pappans namn var Isaac Pehrsson.

Enligt uppgift i dödbok var Isaac Pehrsson född 1674 i Björkhagen i Lena socken och han dog den 14/8 1729 i Slässby i Lena socken.
Länk till dödbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004399_00080#?c=&m=&s=&cv=79&xywh=777%2C2660%2C2491%2C1182

Möjligtvis har jag missat någon väsentlig information ur Mats Karlssons text, men enligt resonemanget ovan bör alltså Isaac Pehrsson ha varit son till Petter Frantzson (tabell 35 i N V).
Baserat på information i Mats Karlssons text finns följande data till Isaac Pehrssons ansedel:

Född: 1674 i Björkhagen i Lena socken
Föräldrar: Petter Frantzson (tabell 35 i N V) och Karin Mickelsdotter
Gift tre gånger; 1) 26/4 1696 i Lena socken med Maria Hansdotter (död mars 1698), 2) 7/10 1700 i Tensta socken med Anna Nilsdotter (dotter till Nils Persson i Botarby, död i juli 1710 i Lena socken), och 3) 10/1 1711 i Lena socken med Anna Ingelsdotter från Baggbol (dotter till Ingel Tomsson i Baggbol, som var körare i Wattholma bruk).
Barn:
  • Helena Isaacsdotter - piga i Slässby 1735
  • Margareta Isaacsdotter - gm Mickel Larsson i Hagberga torp i Lena sn
  • Per Isaacsson - 1701-1775 (se också info ovan)
  • Maria Isaacsdotter - f 23/10 1703 i Slässby i Lena sn, gm Anders Andersson i Wattholma (bland dopvittnen: Johan Fransson (Dubois) i Koltorpet)
  • Gabriel Isaacsson - f 26/1 1705 i Slässby i Lena sn
  • Nils Isaacsson - f 1/5 1706 i Slässby i Lena sn
  • Eva Isaacsdotter - f 28/6 1707 i Slässby i Lena sn (troligtvis hon som fick barn i Slässby 23/2 1735 och är där registrerad med efternamnet Dubboue)
  • Anna Isaacsdotter Duboe - f januari 1715 i Slässby i Lena sn, gm hammarsmed Mårten Gaude i Wattholma bruk, avrättad 18/1 1758 för begånget barnamord

Se också bifogad schematisk bild för kopplingen mellan Jacob Godo (tabell 18 i N V) och Petter Frantzson (tabell 35 i N V).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

283
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2021-05-12, 18:49 »
Hej,

Här följer lite information om Brita Jacobsdotter Gaude, dotter till Jacob Godo (tabell 18 i boken Nordisk Vallongenealogi (N V)).

Brita har hittas med släktnamnet Gaude första gången då hon gifte sig 1746, 40 år gammal, med en smed vid Wattholma bruk (se nedan). Hon var registrerad som hustru i vigselboken vilket har tolkats att hon hade varit gift tidigare. Före 1746 hittas en Brita Jacobsdotter i Lena socken (men inte vid Wattholma bruk). Bland annat patronymikonet gör att vi misstänker att hon var tabell 18 Jacob Godos dotter. Dessutom var Brita Jacobsdotter piga i Edshammar när hon gifte sig första gången och flyttade sedan med maken till torpet Björkhagen, som ligger/låg på Edshammars ägor. Fogden vid Edshammar var vid den tiden gift med Brita Gaudes moster Brita Duhan (dotter till Mårten Duhan, tabell 7). Det är dock tack vare Anbytarforum-medlemmen Mats Karlssons släktforskning som koppling mellan Brita Jacobsdotter och Brita Gaude över huvud taget började sökas och kanske han/du Mats har bättre information angående detta.

Brita föddes 1706 i Ullfors bruk i Tierp socken (ref: N V)

Hon gifte sig tre gånger i Lena socken; 1) 29/9 1728 med Anders Andersson (de jobbade då båda i Edshammar i Lena socken, Anders dog 23/11 1732 i Björkhagen i Lena socken), 2) 28/12 1733 med "drängen och torparen vid Edshammar Israel Johansson i Björkhagen", och 3) 20/7 1746 med smeden Anders Norman i Wattholma. Vid sista vigseln var hon registrerad med släktnamnet Gode i vigselbok och det står "hustru" vilket förslagsvis betyder att hon hade varit gift tidigare. Israel Johansson i Björkhagen hette Israel Hansson enligt mtl 1734 (sida 1271 i AD) och mtl 1735 (sida 1566 i AD). Han hittas inte i Lena socken eller i Wattholma bruk i mtl 1736, och han hittas heller inte i Lena dödbok 1734-1746, så förmodligen flyttade han och Brita Jacobsdotter till en annan socken.

Brita Jacobsdotter Gaudes barn:
  • Karin f 8/7 1732 i Lena socken
  • Anna f 18/10 1734 i Lena socken
  • Pätter f 20/10 1746 i Lena socken (Brita har släktnamnet Gode i födelseboken)

Brita dog 66 år gammal den 15/6 1772 (dvs fc 1706). Hon bodde då i en backstuga på Kunsta ägor i Lena socken.
Länk till dödbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004401_00082#?c=&m=&s=&cv=81&xywh=373%2C2126%2C2800%2C1328

Uppgifter i Lena hfl AI:1b tyder på att hon flyttade till backstugan på Kunsta ägor någon gång mellan 1755 och 1759. Tidigare bodde hon i en backstuga, troligen på Prästgårdens ägor.

Backstuga före 1759: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004375_00066#?c=&m=&s=&cv=65&xywh=349%2C2979%2C2248%2C971

Backstugan smedjan på Kunsta ägor 1759: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004375_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=3099%2C2859%2C1979%2C855

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

284
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-05-09, 11:58 »
Hej Kjell!

Tack för svaret!!

Då ska vi se om jag har fått det rätt om ett möjligt släktskap mellan tobaksspinnaren Jacob Gode och tobaksfabrik-vaktmästaren Petter Douhan. Jag misstänker att både Jacob och Petter var kusiner till min ana Brita Jacobsdotter Gaude (1706-1772); Jacob på hennes pappas sida och Petter på hennes mammas sida. Jag bifogar en schematisk bild som förhoppningsvis visar det eventuella släktskapet.

Brita Jacobsdotter Gaude kopplar också in släktnamnet Dubois bland mina anor i och med att hennes son Jacob gifte sig med en Dubois-tjej (som dock hade patronymikon istället för släktnamn).

Vänliga hälsningar och god fortsättning på helgen!
/Jan
PS: som kuriosa - min doktorsavhandling handlade om nikotin och dess receptor alpha7  ;D

285
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-05-04, 15:33 »
Hej,

I bouppteckning den 21/1 1765 i Stockholm efter vaktmästaren vid Norströms tobaksfabrik Petter Duans / Douhans hustru Anna Söderberg (död 8/7 1764 enligt bouppteckningen i Stockholm 1765 del 1 sida 745, se länk nedan) framkommer dels att Petter Douhan själv tycks ha stavat sitt efternamn Douhan och att han hade två barn i ett tidigare äktenskap med Maria Christina Sandberg (sida 748).

Den 28/10 1739 gifte sig tobaksspinnaren Jacob Gode och Stina Sandberg i Katarina församling i Stocholm (se mitt inlägg 2021-04-30 under diskussionsämnet Goude / Gode / Godhe / Godet här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67525.0 ).
Jag misstänkte då att tobaksspinnaren Jacob Gode var son till Claes Godou, tabell 13 i N V, men med informationen i ovan nämnda bouppteckning har jag blivit tveksam. Är det inte troligt att tobaksspinnare Jacob Godes hustru Stina Sandberg är samma person (Maria Christina Sandberg) som hade barn med tobaksfabrik-vaktmästaren Petter Douhan, vars andra(?) hustru dog 8/7 1764? Tabell 13 Claes Godous son Jacob dog enligt uppgift i N V år 1770, så om han gifte sig 1739 med den Maria Christina Sandberg, som fick barn med Petter Douhan, bör han ha dött före 1764 då Petter Douhans andra(?) hustru dog. Antingen är Stina Sandberg och Maria Christina Sandberg två olika personer, eller också är det samma person - och då var hon inte gift med tabell 13 Claes Godous son Jacob (som i sådant fall inte är tobaksspinnaren Jacob Gode i Stockholm). Alternativt skiljde sig Jacob och Stina, varpå hon gifte om sig med Petter, men det låter inte så troligt (tror jag i alla fall).

Hoppas jag inte har rört till mitt resonemang ovan!
Mina frågor är alltså:
1) Vet någon hur vaktmästare Petter Douhan passar in i släkten/släkterna Douhan i Nordisk Vallongenealogi? Den enda möjliga person jag har hittat i boken är tabell 27 Mårten Duhans son Petter (1713-1789), men kanske jag har missat någon.
2) Var Stina Sandberg, gm tobaksspinnare Jacob Gode, samma person som Maria Christina Sandberg, gm vaktmästaren vid Norströms tobaksfabrik Petter Douhan?

Länk till bouppteckning (NB: Petter Douhans namnteckning på sidan 749): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107682_00765#?c=&m=&s=&cv=764&xywh=2525%2C-7%2C4535%2C2102

Vänliga hälsningar,
Jan

286
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2021-05-01, 13:54 »
...jag glömde en anteckning i mitt förra inlägg!

I Vendel socken hittas trädgårdsmästaren Jacob (Wellamsson?) Godou på Örby gård i mantalslängder enligt följande:

  • mtl 1705 Jacob Wellam s: Godou (Wellam s: = Wellamsson?)
  • mtl 1706 Jacob Godou
  • mtl 1707 Jacob Gadd
  • mtl 1708 Jacob Godor
  • mtl 1709 "bortrest"

Det bör ha varit denne Jacob Godou som var fadder vid dop av Erik Matssons dotter Brita född 11/1 1705 i Hummeltorpet i Vendel socken.

Vänliga hälsningar,
Jan

287
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2021-04-30, 15:00 »
Hej igen,

Nedan finns några anteckningar som jag har samlat på mig när jag har stött på släktnamnet Gode (utan bekräftat vallonskt påbrå). Jag misstänker att mycket redan är känt (och jag har varit för lat för att leta efter fler eventuella sekundärkällor än de omnämnda i texten  :-[ ), men förhoppningsvis finns också ny information för någon. I ungefärlig kronologisk ordning (med länk till primärkällan, och med reservation för fel vid avskrift):

1) knappmakaren mäster Gode dog/bg 16/12 1738 i Jakob eller Johannes församling i Stockholm https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054719_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=305%2C-118%2C3360%2C1594

2) vigsel 28/10 1739 i Katarina församling i Stockholm: tobaksspinnaren Jacob Gode och Stina Sandberg; var Jacob son till Claes Godou (tabell 13 i N V)?; har någon information om kautionisten Petter Hultman och hans relation till Jacob och/eller Stina?; (se också nr 6 och nr 9 nedan) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055786_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=410%2C2682%2C2805%2C1328

3) mönsterskrivaren Nils Gode 46 år dog 18/3 1763 i Svea artilleriregementes församling i Stockholm https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055514_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=3376%2C3565%2C2826%2C1341
Förmodligen är det samma Nils Gode som var kammartjänaren Nils Gode hos baron Herman Cedercreutz enligt Norrmalms östra övre del mtl 1740 (Stockholm), sida 45(1/2).

4) Mårten Gode född 25/3 1719 (enligt uppgift i hfl i länk nedan) med hustru och två barn finns i Västra Vingåker hfl AI:2b (1766-1783) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008255_00118#?c=&m=&s=&cv=117&xywh=329%2C2529%2C2579%2C1195

5) Nyköping mtl 1768: tobaksfabrikören Isac Gode (utan mantalsförd hustru) i nr 34 Första Kvarteret; finns koppling till tobaksspinnaren Claes Godou (tabell 13 i N V), som hade ett barnbarn med namnet Isac (barn i tabell 14 i N V)? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006104_00179#?c=&m=&s=&cv=178&xywh=700%2C2685%2C1702%2C807

6) Nyköping mtl 1771: tobaksfabrikören Isac Gode (nu med mantalsförd hustru) och ogifta (tobaks-)arbetaren Johan Gode i nr 34 Första Kvarteret; finns koppling till tobaksspinnaren Claes Godou (tabell 13 i N V) - exempelvis var Johan son till Jean Gode (tabell 14 i N V)?; har någon information om arbetaren Eric Hultman vars namn står under Johan Godes namn (jämför nr 2 ovan)? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006107_00182#?c=&m=&s=&cv=181&xywh=2750%2C96%2C2715%2C1288

7) tobaksspinnaregesällen Godes hustru 40 år dog/bg 22/10 1759 i Maria Magdalena församling i Stockholm; i bouppteckning omnämnd i N V tabell 14 framgår att hon hette Helena Lund och att hon dog 20/10 1759, och här är notis i död- och begravningsbok (nr 443) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055230_00185#?c=&m=&s=&cv=184&xywh=544%2C2603%2C2826%2C1340

8 ) tobaksspinnaregesäll Johan Gode 66 år dog 13/5 1761 i Maria Magdalena församling i Stockholm; i N V tabell 14 framgår att han dog 12/5 1761 enligt bouppteckning, och här är notis i död- och begravningsbok (nr 204) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055230_00221#?c=&m=&s=&cv=220&xywh=3204%2C1039%2C2852%2C1353

9) tobaksarbetaren(?) Jacob Godes hustru Stina Gode 68 år dog/bg 16/7 1762 i Katarina församling i Stockholm; Jacob och Stina misstänker jag motsvarar paret som gifte sig 28/10 1739 (se nr 2 ovan), dödsnotis nr 343 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055805_00221#?c=&m=&s=&cv=220&xywh=225%2C3779%2C3025%2C1435

10) båtsmans(?)änkan Maria Gode dog/bg 28/8 1762 i Katarina församling i Stockholm, dödsnotis nr 468 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055805_00223#?c=&m=&s=&cv=222&xywh=285%2C844%2C3025%2C1435

11) vigsel 5/4 1761 i Katarina församling i Stockholm: kakelugnsmakare gesällen Jacob Gode och jungfru Maria Catharina Ström, lysnings(?)nummer 28 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055787_00151#?c=&m=&s=&cv=150&xywh=-17%2C3544%2C4032%2C1913

12) Maria Ströms man, kakelugnsmakare gesäll Jacob Gode 30 år dog/bg 31/3 1763 i Katarina församling i Stockholm, dödsnotis nr 185 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055806_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=301%2C1120%2C3025%2C1435

13) hantlangare(?) Clas Peter Gode 18 år dog 9/5 1771 i Svea artilleriregementets församling i Stockholm (tygkompaniet eller tygmästare Hjärnes kompani) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055514_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=530%2C3235%2C2800%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

288
Skomakare / SV: Hallskomakare
« skrivet: 2021-04-30, 08:37 »
Tack Ben för svar och länk till intressant artikel!

Man får mycket "bonus-kunskap" när man släktforskar.  :)

Vänliga hälsningar,
Jan

289
Skomakare / Hallskomakare
« skrivet: 2021-04-29, 13:43 »
Hej,

I ett par av Katarina och Maria Magdalena församlingar (Stockholm) död- och begravningsböcker i mitten av 1700-talet har jag stött på titeln "hallskomakare". Hittills har jag varit osäker på min tolkning av svårläst text, men i den bifogade bilden tycker jag det är tydligt att det står just "hallskomakaren" (jämför bokstaven h i ordet "hustru" ett par rader under ordet "hallskomakare"). Vad är/var det för typ av skomakare (eller eventuellt annat yrke)?

I digitaliserade arkiv har jag sett exempel på att det står Hall som släktnamn/efternamn och därefter skomakare som titel. Eventuellt ska det kanske snarare vara hallskomakare i vissa av de fallen.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: I SAOB finns bland annat denna beskrivning av ordet HALL:
"(i fråga om äldre o. utländska förh.) galleri l. övertäckt gång o. d. (urspr. framför skråhus) för utställning o. försäljning av (skråets) varor; särsk. i fråga om klädeshandel l. köttförsäljning; äv.: skråhus o. d.".
Kan "hallskomakare" ha varit skomakare som höll till i ett skomakares skråhus? Ett annat alternativ är skomakare som höll till i ett galleri, men enligt min tolkning av SAOB:s text användes ordet HALL endast om galleri (ungefär "taktäckt marknadsplats"?) i utländska förhållanden, och inte i svenska förhållanden.

290
Yrken K / SV: Kaffe-skänk
« skrivet: 2021-04-29, 13:29 »
Hej igen,

Jag svarar mig själv.  ;D

Enligt andra källor infördes kaffeförbud i Sverige 1756, och "ett andra" förbud 1766. Det är därför möjligt att det inte rådde kaffeförbud då bouppteckningen (se mitt förra inlägg) skrevs i september 1761.

Dessutom har annan källa gett information om att kaffeskänken Johan Petter inte var född i Film socken och att Petter inte  var något tillagt namn. Han är också omnämnd som "kaffekokare", bland annat i Katarina församling (Stockholm) död- och begravningsbok FI:5, se notis nr 202 i nedanstående länk:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055806_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=362%2C3103%2C3025%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

291
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2021-04-29, 11:34 »
Hej åter igen!

Den där fältväbeln Frans Dubois hustru/änka hette visst Lisa Duboi de Örn enligt Katarian församling (Stockholm) död- och begravningsbok FI:5. Hon dog/bg den 8/4 1963 och var då 84 år gammal. Begravningen betalades av kaffekokaren Johan Petter Duboi.

Länk till notisen (nr 202):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055806_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=315%2C2906%2C3025%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

292
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2021-04-28, 11:21 »
Hej igen!

I Katarina församling (Stockholm) död- och begravningsbok FI:4 hittas kattunsarbetaren(?) Joh. Dubois hustru Maria Duboi, som dog av ålderdom(-sbräcklighet) 70 år gammal den 15/2 1759 (nr 71).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055805_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=3133%2C1572%2C2800%2C1328

Är denne Johan Dubois son till Clas, tabell 53 i N V? Jag har sett i tillägg till N V att det till släkten/släkterna Dubois finns en ny tabell 53A: Johan Duboij vars hustru hette Maria Debou enligt Katarina församlings födelseböcker, men där står inte något om eventuellt annat yrke än sjöman i Stockholm. Undrar om det verkligen blev någon rymning till Ryssland för Johan Duboij (tabell 53A).  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Då Johan Dubois själv dog är skriften tydligare för mig, och det står "cattuns arbetaren" (kattuns-/bomullsarbetaren). Han dog eller begravdes i Katarina församling den 5/5 1760 (nr 205) och var då 87 år gammal, dvs född ca 1673. Tabell 53 Clas Dubois son Johan var född 1685, men kanske ålderuppgiften i dödboken är inom "felmarginalen". Vidare tycks det i notisen stå "af dess måg hallskomak: Johan Barck", som kanske betyder att mågen betalade för begravningen. Vad betyder hallskomakare???

Länk till notis om Johan Dubois död/begravning:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055805_00198#?c=&m=&s=&cv=197&xywh=3091%2C81%2C2799%2C1328

293
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2021-04-26, 11:11 »
Hejsan Kjell!

Synd att du inte känner för en ny upplaga av N V! Jag har dock sett att det finns uppdaterad information på internet. Jag får nöja mig med det!  :)

Efter lite mer sökande om kaffeförbud har jag sett andra källor uppge att det första kaffeförbudet infördes 1756 och det andra 1766. Det senare förbudet upphörde 1769, men när det första förbudet upphörde har jag inte lyckats hitta, så det är nog troligt (eller åtminstone möjligt) att det inte rådde något förbud 1761 när Jean Petter nämns som kaffakokare/kaffeskänk eller kaffe..? i bouppteckningen respektive i dödsannonsen (den om Frantz Dubois bortgång).

Vänliga hälsningar,
Jan

294
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2021-04-25, 08:43 »
Det var spännande läsning! Tack Kjell!

Tabeller 9601 och 9631?!!  :D Betyder det att du har minst så många tabeller nu?! Om det kommer ut en ny upplaga av N V blir det en väldigt tjock bok!

Konstigt sammanträffande med de två brödraparen Frans och Johan (Petter), som var födda ungefär samma respektive år. En uppgift, som jag själv tycker är intressant och som saknas om (Jean) Pierre i din text om honom är att han har titeln kaffeskänk/kaffekokare i bouppteckningen efter hans andra hustru Margareta Helena. Den skrev ju 1761, och om jag har hittat riktig information rådde ett kaffeförbud då. Man kan undra hur han kunde bli registrerad som kaffeskänk under rådande kaffeförbud. Hade kanske personer tillhörande fransk-luterska församlingen ett undantag? ...min fantasi skenar lätt iväg med mig!  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

295
B / SV: Bödelstrapporna
« skrivet: 2021-04-23, 18:02 »
Ja, det låter både logiskt och "stockholmskt"!  ;D

296
B / Bödelstrapporna
« skrivet: 2021-04-23, 15:57 »
Hej!

I Katarina församlings lysning- och vigselbok EI:1 har jag sett i en vigselnotis att en bruds förra make drunknade "här wid de så kallade bödels trapporna". Efter sökande på internet hittade jag att det i Katarina församling ska ha funnits en bödel vid namn Michael Reissuer, kallad Mäster Mikael. Enligt samma källa ska Sista Styverns Trappor, som lär finnas mellan Fjällgatan och Stigbergsgatan, ha haft namnet Mäster Mikaels Trappa/Trappor efter bödelns smeknamn. Det verkar dock vara svårt att tänka sig att någon kan ha drunknat vid den trappan, som ju ligger högt över havsnivån. Så var kan Bödelstrapporna ha legat?

Paret vigdes den 1/9 1723 och här är länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055785_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=2916%2C369%2C4033%2C1913

Länk till källan om Mäster Mikael:
http://sodermalm.one/mastermikael/exkursmmikael.html

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

297
Italienska / SV: Kan nån översätta Italienska?
« skrivet: 2021-04-23, 15:37 »
Hejsan!

Bättre sent än aldrig hoppas jag!

"Prof" kan vara en förkortning av "professore" och används ofta av elever (men kanske inte av de yngsta) när de tilltalar sin lärare. "Prof ti prego" misstänker jag kan betyda "magistern/fröken, jag ber dig".

"la caccia al tesoro" betyder bokstavligt översatt "jakten på skatten", men det betyder samma sak som leken "fågel, fisk eller mitt-emellan".

"esecutore" kan betyda lite olika saker: 1) inom civilrätt "esecutore testamentario" är en jurist som läser upp ett testamente, 2) inom straffrätt är "esecutore" den person som har utfört en olaglig handling, 3) inom musik är "esecutore" den som tolkar ett musikstycke, och 4) inom IT är "esecutore" den/det som översätter en algoritm så att den blir förstådd av datorn (eller annan -hm... apparat). Generellt kan man säga att "esecutore" är person eller sak som utför något.

Min översättning av:
"Prof ti prego: non mi far fare la caccia al tesoro: indica quando puoi gli esecutori! 
in questo caso?
gratissimo"

blir alltså ungefär:
"Magistern/Fröken, jag ber dig (eller "jag bönar och ber")! Tvinga mig inte att leta! Ge mig en ledtråd, när du kan, vilka "gli esecutori" (="esecutore" i plural och med bestämd artikel - tex "tolkarna av en melodi") är!
I detta fall?
Jätte-tacksam"

Vänliga hälsningar,
Jan

298
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2021-04-23, 08:26 »
Hej,

Johan Dyboe som bodde på tomt/fastighet nr 6 eller nr 31 i kvarteret Forman enligt Katarina södra mtl 1755 i Stockholm (se mitt förra inlägg) var fd kattuns-arbetare. Enligt SAOB är/var kattun = bomull alt. ett slags bomullstyg.

Guldsmedsänkan Anna Dubois (också i mitt förra inlägg) har jag nu förstått bör ha varit Gotfred Dubois (Dubois tabell 54 i boken Nordisk Vallongenealogi) hustru Anna Meijer.

Vänliga hälsningar,
Jan

299
Hej,

Jag undrar om kompani-/regementsnummer i generalmönsterrullor alltid är kopplade till en geografisk plats.

Anledningen till min fråga är följande:

  • I GMR 1726 regementet livgardet till fots och kapten Pipers kompani framkommer att en soldat blev förflyttad den 1/8 1724 från kompani-nummer 82 till nr 6. Samma soldat finns sedan kvar vid nr 6 till och med GMR 1737, men i GMR 1740 står ett annat namn vid nr 6.
  • I Katarina församling (södra) i Stockholm mtl 1731 hittas samma soldat och det står att han och hustrun bebor egen gård (tomt/fastighet nr 65/53 i kvarteret Postmästaren/Beijers trädgård), men i Katarina södra mtl 1726 framkommer att en annan person bor och äger fastigheten på samma adress (kvarteret Postmästaren nr 65). Soldaten ovan hittas inte heller i registret till Katarina södra mtl 1726, och tyvärr saknas övriga Stockholms mtl:er 1726.

Min fråga är alltså: är det troligt att soldaten flyttade till Stockholm när han blev förflyttad från kompani-nummer 82 till nr 6 (dvs 1724)?

Länk till GMR 1726:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0003582_00446#?c=&m=&s=&cv=445&xywh=1010%2C1922%2C2605%2C1235

Länk till Katarina södra mtl 1726 (se nr 65):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057037_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=-266%2C462%2C5347%2C2479

Länk till Katarina södra mtl 1731 (se nr 65/53):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057048_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=2261%2C666%2C5349%2C2479

Det är ett lustigt sammanträffande att soldaten i fråga hette Beijer i efternam och bodde sina sista år i kvarteret Beijers trädgård/Postmästaren, trots att han troligtvis inte hade någon koppling till postmästaren Johan von Beijer.  :D

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

300
Yrken K / Kaffe-skänk
« skrivet: 2021-04-20, 20:26 »
Hej,

I en bouppteckning daterad 17/9 1761 i Stockholm tycks stå att den efterlämnade maken var kaffe-skänk (se bifogad bild och länk nedan). Jag vore tacksam för läshjälp! Om det stämmer att han var kaffe-skänk undrar jag hur det kan ha varit möjligt då det väl rådde ett förbud att dricka kaffe vid tidpunkten för bouppteckningens nedteckning.

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107673_00362#?c=&m=&s=&cv=361&xywh=2918%2C105%2C3320%2C1433

Den efterlämnade maken hette Johan Petter Dubois enligt bouppteckningen. Det är troligt att han döptes med enbart namnet Johan (i Film socken den 13/4 1705). Med anledning av det möjligtvis tillagda namnet Petter undrar jag varför namnet Petter används i ordet kaffepetter. Har det enbart att göra med att Petter var förknippat med svart/sotig, som i en sotig kaffepanna, och varför har namnet Petter förknippats med dessa adjektiv?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

301
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2021-04-20, 17:23 »
...som parentes: vad kommer det sig att man använder namnet Petter i ordet kaffe-petter? Kan kaffekokaren Johan Peter, som enligt information i boken Nordisk Vallongenealogi endast tycks ha haft namnet Johan då han döptes, ha något med det att göra?  ??? ;D

Tack vare läshjälp bör det stå kaffeskänk i bouppteckningen efter Johan Petter Dubois hustru. Kan det stå så även i dödboken (se bild i mitt förra inlägg)?

Frantz de Boj bodde på tomt/i fastighet nr 15 i kvarteret Höken enligt uppgift i Katarina södra mtl 1755:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057070_00123#?c=&m=&s=&cv=122&xywh=671%2C2088%2C2579%2C1195

I samma mtl (dvs Katarina södra mtl 1755) hittas även några andra namn med släktnamnet Dubois/Dyboe.
- på tomten/i fastigheten nr 6 eller nr 31 (?) i kvarteret Forman bodde Johan Dyboe (69 år) med svårtydbar titel, som kanske kan ha med kaffe att göra (?) samt pigan Cajsa Dyboe (27 år):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057070_00113#?c=&m=&s=&cv=112&xywh=717%2C2146%2C2578%2C1195
- på tomten/i fastigheten nr 26 i kvarteret Fatburen bodde guldsmedsänkan Anna Dubois (70 år):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057070_00423#?c=&m=&s=&cv=422&xywh=647%2C3017%2C2578%2C1195

Eftersom de bodde i samma område av Södermalm kanske de var släkt med varandra.

Vänliga hälsningar,
Jan

302
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2021-04-19, 17:26 »
Hejsan!

Kan det vara Frans Clason Deboir, tabell 10 i Nordisk Vallongenealogi, som dog/begravdes 67 år gammal (dvs född ca 1694) i Katarina församling i Stockholm den 25/5 1761?
I dödboken står (tror jag) "afsked. fältwäb. Frantz Dubois gift" (se bifogad bild).
Om jag har förstått informationen i dödboken rätt bekostades begravningen av (titel?) Johan Peter Dubois. I Stockholms mtl 1760 (stadens södra och västra kvarter) hittas handelsman Jean Peter Duois, 54 år och gift. Han bör alltså ha varit född omkr 1705. Kan Jean Peter ha varit Frans bror Johan, som var dansmästare i Stockholm 1727 enligt boken Nordisk Vallongenealogi?
I Kjell Lindbloms "Tillägg N V del I och II" står att Dubois tabell 10 flyttade från Sparrsätra sn (där jag gick i en liten landsbygds-skola intill kyrkan på 1970-talet  :) ) till Stockholm eller till Film sn med sin familj omkr 1727.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Johan Peters titel har nog något med kaffe att göra. I registret till bouppteckningar i vilken man finner den efter Johan Peters hustru Margaretha Helena står att han var kaffekokare. Länk dit: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107673_00008#?c=&m=&s=&cv=7&xywh=464%2C477%2C2578%2C1195

303
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2021-04-16, 13:50 »
Hej!

I Stockholms Storkyrkoförsamling död- och begravningsbok (FIa:2 sida 271, ArkivDigital) hittas Christina Falck, död (eller begravd?) där den 8/7 1773.
I notisen tycks det stå att hennes make Michael Gode var hovkock. Enligt denna uppgift, tillsammans med tidigare funna uppgifter, var två av tabell 13 Claes Godous barn hovkockar i Stockholm: Anders och Michael/Michell.

Åldersuppgiften på Christina Falck vid hennes bortgång är detaljerad. Kan det stå 89 1/2 år gl?
Hon bodde då på Skärgårdsgatan 110, som enligt Wikipedia var fd och nuvarande Själagårdsgatan. Kanske bodde hon på det tidiga äldreboendet Själagården. Länk till Wikipedia:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%A4lag%C3%A5rdsgatan

Vänliga hälsningar,
Jan

304
Tegelberg / SV: Tegelberg
« skrivet: 2021-04-13, 10:28 »
Tack Åsa för svaret och för tipsen!
Det blir till att leta vidare.  ;)
Vänliga hälsningar,
Jan

305
Tegelberg / SV: Tegelberg
« skrivet: 2021-04-12, 14:43 »
Hejsan,

Finns uppgifter om föräldrarna till:

klensmedsgesällen Erik Tegelberg, som gifte sig i Österlövsta socken (Lövsta bruk) den 1/5 1727 med Margareta Gabrielsdotter (troligen dotter till urmakaren vid Lövsta bruk Gabriel Blomberg)?

I Österlövsta mantalslängder hittas hans namn (första gången? - se nedan för förklaring till frågetecknet) i mtl 1728 (Lövsta bruk, sida 1230 i ArkivDigitals version) och jag tror han där har titeln dräng (trots att han har titeln klensmedsgesäll i vigselboken), men tycks också själv ha en dräng.

I Österlövsta mtl 1727 (sida 966 i ArkivDigitals version) hittas i Löten (under Lövsta bruk?) namnet Erich M: Tegel: (alt. Tegels:) registrerad själv med hustru och en dräng. Eventuellt är det Erik Tegelberg ovan, men eftersom hustrun till Erik i mtl 1727 inte hittas i Österlövsta dödbok i slutet av 1726 eller i början av 1727 (och Erik Tegelberg gifte sig alltså 1/5 1727) så är förmodligen Erich M: Tegel: (alt. Tegels:) en annan person.

Vänliga hälsningar,
Jan

306
Tegelberg / SV: Tegelberg
« skrivet: 2021-04-12, 10:32 »
Tackar Åsa för ditt svar!!

Jo, jag tror också att "min" Olof Tegelberg kan ha ursprung från Tegelsmora socken, som gränsar till Vendel socken där Olofs namn hittas i mtl 1702 i Bergby (och om jag minns rätt liggar Bergby nära gränsen till Tegelsmora). Tack också för tipset om att dina Tegelbergare flyttade till Österlövsta socken. Samtidigt som Olof var fogde i Bergby fanns där "hustru Duan" som förestånderska (enligt mtl 1702). Eventuellt var hon och Olof gifta med varandra. Duhan/Douhan bör vara ett vallonskt släktnamn och därför blir kopplingen till Österlövsta socken intressant för mig. Kanske dina Tegelbergare och "min" Olof Tegelberg var släkt med varandra på något sätt.  :)

Om du (eller någon annan) är intresserad har jag skrivit om Olof Tegelberg (och Anna Duan) under rubriken Douhan den 18/3 2021, här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67418.msg1581973#msg1581973

Vänliga hälsningar,
Jan

307
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2021-04-10, 09:55 »
Hej Åsa!

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi står födelse- och dödår på Olofs bröder, men på honom själv står bara födelsedatum. Min ana är Olofs storebror Johan/Jan. Han flyttade från Älvkarleby till Forsbacka bruk i Valbo socken när han var strax över 50 år (1774/1775). Min misstanke är att det finns döduppgifter om Olofs bröder eftersom de jobbade vid (järn-)bruk, och att Olofs döduppgifter saknas eftersom han hade ett annat yrke, men naturligtvis kan det finnas andra orsaker till att hans döduppgifter saknas. Jag skulle i alla fall rekommendera dig att ta reda på var hans syskon och kanske andra nära släktingar bodde och leta i de socknarna. Om han försvann ifrån Öns bruk redan som ung kanske han började jobba på ett annat bruk (innan han eventuellt fick en annan typ av arbete). Ta reda på vem som var hans pappas och hans bröders arbetsgivare (ägarna av bruken) och leta sedan i alla de bruk som de ägde.

Om man söker på "Olof" och födelseåret 1740 på Centrala Soldatregistrets hemsida får man 55 träffar. Bland annat finns en Olof Blomberg som var soldat i Skäfthammar socken (där ju Gimo bruk ligger) 1759-1763. Enligt boken Nordisk Vallongenealogi flyttade Olofs syster Ingrid till Gimo bruk omkring 1761. Kanske hon flyttade dit eftersom Olof Blomberg var hennes bror?

Lycka till med letandet!
Vänliga hälsningar,
Jan
PS: Åsa, har du möjligtvis en ana som hette Olof Tegelberg och var (gårds-)fogde, bland annat i Vendel socken? Jag är nyfiken var han kom ifrån, vart han tog vägen och vem han eventuellt var gift med. I Vendel mtl 1702 finns han som fogde i Bergby.

308
Övriga släkter - G / SV: Gimström
« skrivet: 2021-04-09, 21:29 »
Hej!

Jag söker föräldrar till, alternativt övrig ursprungsinformation om, Erik och Lars Gimström, som hittas i Uppsala domkyrkoförsamling hfl 1780-1790, sidorna 35 (kronobränneriet) respektive 164 (Ånäbben 4&5). I denna hfl står att Lars var född 1737 i Gimo, men tyvärr saknas födelsebok i Skäfthammar sn för det året.

Efter jämförelse mellan information i hfl och information i Uppsala stads mantalslängder är min tolkning att både Erik och Lars kan ha arbetat vid kronobränneriet (Uppsala Regale Bränneri), men inte samtidigt. Vidare kan Erik Gimström eventuellt ha varit en stadsbåtsman. Stadsbåtsman Gimströms änka dog i Uppsala domkyrkoförsamling i juli 1797.

Vänliga hälsningar,
Jan

309
Allmänt / Bruk i Stockholms läns mantalslängder 1773
« skrivet: 2021-04-08, 15:56 »
Hej,

I 1773-års mantalslängder förda över socknarna i norra Stockholms län (Uppland) står ofta ungefär "personal vid bruket införda i separat/bifogad lista". Det kan gälla både järn- och tegelbruk, och förmodligen fler typ av bruk.

Kan man hitta dessa listor i något arkiv?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

310
Bailliet / SV: Bailliet
« skrivet: 2021-04-08, 15:24 »
I Östhammar stads mtl 1773 hittas bläckslagaren Abraham Bajlette med hustru och pigan Lovisa (se bifogad bild). Även om ingen har frågat om honom kanske han kan vara en ledtråd till något annat...
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

311
Pilo / SV: Pilo
« skrivet: 2021-04-08, 15:08 »
Hej,

I Norrtälje stads mtl 1773 är målaren N. Pilou registrerad utan hustru eller barn (se bifogad fil).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

312
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-04-01, 17:38 »
Hejsan,

I Uppsala domkyrkoförsamlings vigselbok hittas skattebonden Eric Waxbom och madam Johanna Duham. De gifte sig där den 24/6 1774. Är Duham en stavningsvariant av Douhan? Om Johanna tillhör släkten Douhan, finns det mer information om henne?

Länk till vigselbok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004346_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=3042%2C3014%2C2800%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

313
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-03-28, 10:02 »
Hej igen!

Vad står till höger om ordet dräng och till vänster om namnet Douhan i den bifogade bilden?
Bilden är tagen ur Uppsala stads mtl 1787. Kan det stå "Mich:", dvs förkortning för Michel/Michael?

Vänliga hälsningar,
Jan

314
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-03-26, 10:35 »
Tack igen för svaren och för all information Kjell!!

Tur att jag frågade om släktskapet mellan Hans och Martin istället för att försöka lista ut det själv!
Enligt bouppteckningen efter Martin hade han 31 st vinglas. Hoppas det betyder att han hade ett socialt liv och att han trivdes med det.  :)

Vänliga hälsningar,
Jan

315
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-03-25, 14:11 »
Hej igen,

Efter att ha läst mina tidigare inlägg om Anna Duhan i Bergby i Vendel socken önskar jag förtydliga att hon och fogden Anders Håman båda dyker upp samtidigt första gången i Bergby och Venedel socken i mtl 1701. Denna uppgift, samt andra exempel på där gårdsfogde och förestånderska var gifta med varandra, gör att jag misstänker att Anna och Anders kan ha varit gifta med varandra. Släktnamnet Håman tycks senare vara kopplat till Göteborgsregionen. Kanske det eventuella paret Anna och Anders flyttade dit. En eventuell åldersuppgift i en dödbok skulle kunna vara värdefull information om henne.

I boken Nordisk Vallongenealogi står att tabell Hans Duhans (tab 33) hustru hette Kerstin, men i Ö-L fb står att hans hustru hette Sara då sonen Hans föddes/döptes 29/6 1739. Länk till födelseboken:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004804_00045#?c=&m=&s=&cv=44&xywh=30%2C217%2C3360%2C1594

Möjligtvis är det ett fel i födelseboken, men när (samma?) Hans Douhan var dopvittne i Ö-L till Julius Douhan och hustru Margaretas dotter fick hon namnet Sara (född/döpt 16/11 1735, dvs tre och ett halvt år innan Hans son Hans föddes).

Fråga 1: Finns en möjlighet att det förekommer en koppling mellan val av barnets namn (Sara) och Hans mammas namn, som enligt födelsebok var Sara?

Förmodligen var det sonen Hans som gifte sig den 11/12 1763 med skräddaränkan Greta Stribolz i Enköping. Han var då själv skräddarmästare.
Länk till vigselnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0003393_00239#?c=&m=&s=&cv=238&xywh=3084%2C1698%2C2824%2C1340

Paret hittas i Uppsala domkyrka hfl AIa:3a (1780-1790) sida 294 (=kvarteret Domen nr 5) där det står att de hade flyttat dit den 6/3 1780 ifrån Strömsberg. Enligt samma hfl var deras dotter Hedvig Sophia född 1770 i Tolfta socken.
Länk till hfl:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004214_00315#?c=&m=&s=&cv=314&xywh=529%2C-25%2C3153%2C1461

Margareta Stribholz/Stribholt dog i Uppsala domkyrkoförsamling den 12/6 1794. Hans gifte sig sedan med Maria Goffeng (den 8/10 1795).
I Uppsala domkyrkoförsamling vigselbok tror jag det står: "Borgaren och skräddaren mäster Duhan samt jungfru sammanvigda d 8 oct (1795) af Comm Thuring", samt: "lystes i Danmarks socken där äfven cartan finnes". I Danmarks lysnings- och vigselbok framkommer att det var Hans Duhan som gifte sig med Maria Goffeng.
Länk till lysningsnotis i Danmark socken:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0075449_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=640%2C1983%2C2334%2C1107

Skräddaren Duhan och hh Anna Maja Påffeng fick barn (Christina Johanna) i Uppsala domkyrkoförsamling den 24/9 1796.

Skräddaren Douhan dog i Uppsala domkyrkoförsamling den 10/4 1800. I dödboken står att han då var 63 år gammal, dvs han var född ca 1737. Namn och ungefärligt födelseår stämmer överens med uppgifter om Hans Douhans (tab 33) son Hans.
Länk till dödsnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004349_00057#?c=&m=&s=&cv=56&xywh=3430%2C2279%2C2800%2C1328

Enligt uppgifter i Uppsala stads mantalslängder flyttade skräddaren Hans Douhan ganska ofta under de år han bodde där. Vidare framkommer av samma mantalslängder att det bodde ett par andra personer med efternamnet Douhan i Uppsala vissa år, under samma tidsperiod som Hans Douhan vistades där.
I mtl 1791 (sida 20, ArkivDigital) står att glasmästaregesällen Dohan med hustru bodde hos postiljon Söderling, men "är antagen vid Skokloster och skall genast ur staden dit".
Namnet Douhan hittas dock inte vare sig i hfl eller mtl i Skokloster socken, inte i Uppsala domkyrkoförsamlings utflyttningslängd 1790-1791, och heller inte i dödbok oktober 1790 - december 1791, vare sig i Uppsala domkyrkoförsamling eller i Skokloster socken.
I mtl 1797 (sida 13, ArkivDigital) hittas glasmästaregesäll Duhans änka på adressen kvarteret Rosendahl nr 1. Glasmästaregesällen Douhan bör alltså ha dött mellan 1790 och 1797. Änkan hittas inte någonstans i Uppsala stads mantalslängder 1796 eller 1798.  Hon hittas heller inte inte, åtminstone inte registrerad som glasmästaregesäll Duhans änka, i Uppsala domkyrkoförsamlings dödbok from oktober 1796 tom december 1797.
Fråga 2: Vem var glasmästaregesällen Douhan?

I Uppsala stads mtl 1792 dyker kryddkramaren/kryddkrämaren/handelsman Douhan upp för första gången. Han tycks ha varit ogift och bott hela tiden i kvarteret Hjorten, åtminstone fram till år 1820 (sista mtl = år 1820). I mtl 1794 står att hans förnamn var Martin (Mårten i mtl 1797) och att skräddaren Hans Douhan också bodde i kvarteret Hjorten. Eventuellt kan det tyda på ett släktskap mellan Hans och Martin/Mårten.
I (åtminstone) mantalslängderna 1812-1815 står Mårten Douhans ålder och utefter det bör han ha varit född ca 1763. Under samma period bor bla bodgossen Eric Peter Douhan hos Mårten och i mtl 1820 står att Eric Peter var född 1799. Troligen tyder det också på ett släktskap mellan Martin/Mårten och Eric Peter.
I Uppsala domkyrkoförsamlings hfl AIa:7c (1831-1835) sida 215 (kvarteret Hjorten nr 11) står att ägarna till gården var kryddkramhandlaren M. Douhans arvingar. Mårten Douhan bör alltså ha dött mellan slutet av 1819 och början av 1831. Han hittas dock inte (med reservation för miss) i Uppsala domkyrkoförsamlings dödbok 1819-1832, och heller inte i församlingens utflyttningslängd 1819-1832.
Fråga 3: På vilket eventuella sätt var kryddkramaren Martin/Mårten Douhan och skräddaren Hans Douhan släkt med varandra?

Vänliga hälsningar,
Jan

316
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-03-20, 08:30 »
Hejsan!

En hel uppsjö av mantalslängder från Uppsala län hittas på ArkivDigital när man letar fram arkivbildare "Länsstyrelsen i Uppsala län" (se bifogad bild). På Riksakrivets hemsida tycks det mig dock finnas fler mantalslängder från 1600-talet (Uppsala län).

De två år Anna Duan var registrerad som förestånderska i Bergby var där två olika (gårds-)fogdar registrerade: Anders Håman (mtl 1701) och Olof Tegelberg (mtl 1702). Eventuellt hade Anna något samröre (läs: gift ;D) med en av dem, eller båda. Släktnamnet Tegelberg kan kanske tyda på att Olof kom ifrån Tegelsmora socken, som gränsar till Vendels socken. Jag har letat efter namnen Håman och Tegelberg i Tegelsmora mtl 1704 (sidorna 391-393 i Olands härad) men inte hittat dem. Istället såg jag i mtl 1704 att det fanns en masugn i Tegelsmora: Tobo. Med "hypotesen" att Anna Duans pappa skulle finnas vid Tobo masugn tog jag fram Tegelsmora mtl 1680, men där hittade jag tyvärr inte Tobo. Kanske masugnen är registrerad på annan sida i boken. Enligt uppgifter i nedanstående länk anlades masugnen 1676:

http://leufstabruksarkiv.se/tobobruk/arkivinfo.htm

Vänliga hälsningar,
Jan

317
/ Skola/Fotograf
« skrivet: 2021-03-19, 13:44 »
Hej!

Min mormor och hennes syster finns med på ett skolfotografi. Efter uppskattning av deras åldrar bör bilden vara tagen 1900 eller 1901. Finns möjligtvis information om vem som var fotografen, eller vilken fotograf-ateljé som användes, de åren?

På den bifogade bilden är min mormors syster och min mormor första respektive fjärde barnet från vänster i den nedre raden. De hörde till familjen Gustafsson i Gullbergby.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

318
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-03-19, 12:08 »
Vad kul att Anna är/var en "ny" medlem av släkten Douhan för dig Kjell!

Hon hittas som sagt i Bärby (=Bergby?) i Vendel mtl 1701 och mtl 1702 hos assessoren Insenstierna. I mtl 1700 står Henrik Insenstierna, och förstånderskan hette då Johanna Hibbing. Enligt sekundära uppgifter dog Henrik den 6/12 1701 i Lena socken.

Tyvärr tycks mtl 1703 saknas,  :-\ och sista uppgiften om att Anna fanns i Vendel är alltså den då hon var dopvittne där den 3/7 1702. Anders Håman var dopvittne den 9/8 1701 och Olof Tegelberg var dopvittne den 3/4 1702. Kanske Anders gick i pension 1701 (Olof dyker upp som fogde i mtl 1702) - han hittas i alla fall inte i Vendel dödbok 1701/1702.

I mtl 1704 står sekreteraren Carl Broman som ägare(?) av Bärby/Bergby och förestånderskan hette Johanna Jansdotter. Enligt samma sekundära uppgift som ovan bör släkten Insenstierna ha köpt tillbaka Bärby/Bergby, för enligt den källan dog Henriks son Anders i Bergby i mars 1736. Kanske Anna Duan bodde hos någon i släkten Insenstierna efter 1702?

Vänliga hälsningar,
Jan

319
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2021-03-19, 11:35 »
Hej Kjell och tack för svaret!

Eftersom Jacob var trädgårsmästaren redan 1704 (mtl 1705) och fadder till ett barn 1705 bör han ha varit född före 1688 misstänker jag. Om Jacob var son till Welam Welamson Godhe bör det betyda att Welam hade varit gift med någon annan innan han gifte sig med Brijta Månsdotter.

Hoppas det dyker upp mer uppgifter om trädgårdsmästaren Jacob!

Om vi har svårt att särskilja släktena Godou och Godet kan man tänka sig att prästerna på 1600- och 1700-talen hade det också.  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

320
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2021-03-18, 21:09 »
Hej,

I Vendel socken hittas en trädgårdsmästare vid Örby gård i mantalslängder 1705-1708 (förmodligen samma person som är "bortrest" enligt mtl 1709). Hans förnamn är Jacob och efternamnet har olika stavningar i de olika mantalslängderna: Godou (1705 och 1706), Gadd (1707) och Godor (1708). I mtl 1705 tycks det stå "Wellam s:" mellan förnamn och efternamn (se bifogad bild). Kan det betyda Wellamsson?

Jacob hittas också som fadder/dopvittne i Vendel socken födelsebok, dop den 15/1 1705, och där tycks efternamnet vara skrivet GoDo. Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005414_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=3049%2C2102%2C1996%2C947

Hörde trädgårdsmästaren Jacob Godou till vallonsläkten Godou? Finns han representerad i boken Nordisk Vallongenealogi?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

321
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-03-18, 20:45 »
Hejsan!

Ja, Dekant kan det nog stå!

I Vendel socken födelsebok hittas förestånderska vid Bergby, hustru Anna Duan som är fadder/dopvittne (åtminstone) den 16/12 1700 och den 3/6 1702.

Länk till dop 16/12 1700: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005414_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=648%2C1957%2C1997%2C947

Länk till dop 3/6 1702: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005414_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=2955%2C1797%2C2396%2C1136

Hon hittas också i Bärby/Bergby i Vendel mtl 1701 (endast med förnamnet Anna), där fogdens namn är Anders Håman (se också dop 16/12 1700), och i Vendel mtl 1702 (endast med släktnamnet Duan), där fogdens namn är Olof Tegelberg. Anders Håman var fadder i Vendel den 16/12 1700 (tillsammans med bland annat Anna Duan, se ovan) och den 9/8 1701. Olof Tegelberg var dopvittne i Vendel den 3/4 1702. Eventuellt var hon gift med en av dem (troligen Anders?).

Finns Anna i boken Nordisk Vallongenealogi? Förhoppsningsvis tillhör hon släkten Douhan!  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: I Vendel mantalslängder hittas också trädgårdsmästaren Jacob (Wellamsson?) Godou, som jag också undrar om han är representerad i boken Nordisk Vallongenealogi. Jag ska nu skriva om honom under diskussionsämnet Godou.

322
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-03-12, 11:12 »
Aha, Anders flyttade hem till Österlövsta från Stockholm innan han flyttade till Vendel socken.
Tack för den intressanta informationen Kjell!

Om någon har lust att hänga med till Gävle, så har jag där noterat en Christ: Dehant i mtl 1725 med hustru och en mantalsförd son. Någon Christian eller Christoffer Douhan har jag inte hittat i boken Nordisk Vallongenealogi, men kanske efternamnet Dehant inte är en stavningsvariant av det vallonska efternamnet.

Länk till mtl 1725 (2:a kvarteret Scholan):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005642_00500#?c=&m=&s=&cv=499&xywh=2320%2C2845%2C2412%2C1144

Vänliga hälsningar,
Jan

323
Beijer / Beyer / SV: Beijer / Beyer
« skrivet: 2021-03-06, 08:38 »
Hej,

Jag undrar om följande personer med efternamnet Beijer var släkt med varandra (och i sådant fall hur):
Anna Dorothea Beijer (gift 18/9 1736 i Maria Magdalena församling i Stockholm med källarmästaren/vinskänken Zacharias Hellberg), och
Christina Beijer (gift den 19/6 1763 i Maria Magdalena församling i Stockholm (efter lysning i Katarina församling i Stockholm) med packhuskarlen/packhusbetjänten Anders Ström).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

324
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-03-03, 16:04 »
Tack för alla svar Kjell!

Mitt sökande (egentligen efter annan släkt än Douhan) tog mig från Stockholm till Vendel socken. Till min förvåning tror jag att skomakaren Anders Duann/Douhan, som gifte sig den 15/10 1727 med Stina Nilsdotter i Maria Magdalena församling i Stockholm, också tog sig till Vendel socken. En gift uppländsk skomakare Anders Jansson Douhan med "rätt" ålder skrevs in vid livkompaniet i Upplands regemente (Österrike rote i Vendel socken) den 18/6 1732.
Länk till generalmönserrulla:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0014971_00034#?c=&m=&s=&cv=33&xywh=203%2C1289%2C2382%2C1130

Avskedade soldaten Anders Douhan dog i Vendel socken den 3/5 1772 och i dödboken står att han då var 66,5 år gammal.
Länk till dödbok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005416_00129#?c=&m=&s=&cv=128&xywh=2864%2C3336%2C3360%2C1594

I Vendel mtl:er stötte jag dessutom på en torpare Nils Duhan/Douhan. I hfl är han registrerad med efternamnet Andersson och man kan undra om han är Stina Nilsdotter och Anders Douhans son. Det står att han var född 1730 i Vendel socken, men han hittas inte i födelsebok där (och inte heller i Maria Magdalena församling i Stockholm där Anders Douhan och Stina Nilsdotter vigdes 1727).
Länk till en hfl:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005361_00126#?c=&m=&s=&cv=125&xywh=202%2C-56%2C4456%2C2066
Att Nils Andersson motsvarar Nils Douhan framkommer av födelseboken då hans dotter Helena föddes 1770.
Länk till födelsebok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005416_00054#?c=&m=&s=&cv=53&xywh=3019%2C1659%2C3361%2C1594

Nils Douhan dog den 27/12 1796 i Vendel socken enligt hfl och dödbok.
Länk till hfl:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005370_00120#?c=&m=&s=&cv=119&xywh=573%2C257%2C3095%2C1434
Länk till dödbok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005417_00282#?c=&m=&s=&cv=281&xywh=3259%2C2630%2C2799%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

325
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-03-02, 16:33 »
...jag glömde skriva:
I 1750-års kronotaxeringslängd i Stockholm hittas namnet Lena Duan. "håller krog för inspectoren Bahrman"
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060287_00784#?c=&m=&s=&cv=783&xywh=626%2C994%2C4454%2C2065
/Jan

326
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-03-02, 14:20 »
Hej,

Som jag skrev i ett tidigare inlägg har jag letat i bouppteckningar i Stockholm, bland annat efter namnet Gillius Duhan. Tyvärr har jag inte hittat det åren 1723-1771. Istället har jag hittat en bouppteckning efter vaktmästaren vid Norströms tobaksfabrik Petter Duans hustru Anna Söderberg, som sägs ha dött den 8/7 1756. Länk till bouppteckning efter henne:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107682_00765#?c=&m=&s=&cv=764&xywh=2283%2C60%2C5347%2C2479

Kan denne Petter vara son till Mårten Duhan, tabell 27 i boken Nordisk vallongenealogi?

Konstigt nog hittas inte Petter Duan i registren till 1754/1755-års mantalslängder i Stockholm.
Istället hittas två andra personer med släktnamnet Duan (eller möjligtvis Duun): löndrängen Anders Duan (21 år) och lärgossen Hans Duan (14 år). Kan de vara söner till Hans Douhan, tabell 33 i Nordisk vallongenealogi? Länk till mantalslängden (1755):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057063_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=528%2C816%2C3322%2C1435

Med hjälp av sökmotor har jag också hittat en "egenproducerad kyrkobok" av Stockholms stadsarkiv i vilken det finns namn på ett antal personer med släktnamnet Duhan/Duan. De hittas också i Maria Magdalenas församlings lysning- och vigselbok (1700-tal - dock inte alla vigda i Maria Magdalena församling). Här följer en lista:

1) sockenskomakaren Anders Duann och Stina Nillsdotter, vigda den 15/10 1727:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00164#?c=&m=&s=&cv=163&xywh=483%2C2245%2C3025%2C1435
Var Anders Duann son till Johan de Han, tabell 32 i Nordisk vallongenealogi?

2) pigan Johanna Michaelsdotter Duan och kofferdifararen Johan Cron, vigda den 3/7 1733:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055218_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=3342%2C2632%2C3247%2C1434
Johanna Michaelsdotter Duan är omnämnd (med namnet Jena) i Nordisk vallongenealogi som dotter till Michel Duhan, tabell 28. Där står att hon gifte sig andra gången med sjömannen Peter Berg. Kan han vara son till Barbro Mårtensdotter Le Brun och herrtjänaren Anders Andersson Berg, som gifte sig i Maria Magdalena församling i Stockholm den 14/10 1709? Länk till mitt inlägg om dem:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.msg1578483#msg1578483

3) Johanna Duan och kofferdifararen Johan Höök, vigda den 12/8 1739:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055218_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=474%2C1789%2C3247%2C1434
Vilka var hennes föräldrar?

4) rotebåtsmannen vid Södermanlands kompani Jacob Johansson Duan och pigan Elizabet Laxberg, vigda (i Norrmalm) den 19/10 1740:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055218_00092#?c=&m=&s=&cv=91&xywh=3306%2C2009%2C3025%2C1435
Var Jacob Johansson Duan också son till Johan de Han, tabell 32 i Nordisk vallongenealogi?

5) jungfru Catharina Duhan och borgaren Carl Hardelin, vigda den 13/4 1746:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055218_00142#?c=&m=&s=&cv=141&xywh=657%2C945%2C2706%2C1195
Kan Catharina också ha varit en dotter till Michel Duhan, tabell 28?

Vänliga hälsningar,
Jan

327
Le Brun / Barbro Mårtensdotter Le Brun gift 1709 i Stockholm
« skrivet: 2021-03-02, 13:28 »
Hej,

I Maria Magdalenas församlings lysnings- och vigselböcker (Stockholm) står att pigan Barbro Mårtensdotter Le Brun och herr-tjänaren Anders Andersson Berg gifte sig den 14/10 1709. I boken Nordisk vallongenealogi har jag inte hittat någon Mårten eller Barbro under släkten le Brun. Har någon mer information om dessa personer?

Länk till lysnings- och vigselboken:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=362%2C1152%2C3005%2C1327

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

328
Sparling / SV: Sparling
« skrivet: 2021-03-01, 13:47 »
Hej Kristin,

Vid letande efter en ana i bouppteckningar fick jag se efternamnet Sparling och när jag sökte vidare på det efternamnet tycks det inte vara/ha varit vanligt. I Stockholm mantalslängd 1760 hittas trädgårdsdrängen Anders Sparling (21 år, dvs född ca 1738) i Klara församlings västra nedre del. Här är länk till sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057076_00063#?c=&m=&s=&cv=62&xywh=309%2C4793%2C3713%2C1721

Den Sparling jag hittade i bouppteckningen hette Erik och han var uppsyningsman vid bränneri-staten/brännvins-staten i Stockholm. (Tyvärr vet jag inte vad bränneri-staten är/var.) Honom har jag också hittat i Stockholm mantalslängd 1770, då han bodde i kvarteret Brandmästaren nummer 784 på Ladugårdslandets övre del. Det står att han då var 39 år, dvs född ca 1728). Här är länk till mantalslängden:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057095_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=594%2C865%2C3191%2C1378

Och här är länk till bouppteckningen (han var gift med en syster till den avlidne personen):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107703_00218#?c=&m=&s=&cv=217&xywh=3155%2C2453%2C3321%2C1434

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

329
Okej Kjell!  :)

Tack för informationen!

Vänliga hälsningar,
Jan

330
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-02-26, 14:14 »
Hej igen Kjell!

Det tycktes mig lite konstigt att Gillius Duhans hustru skulle stå som gardessoldat-änka. Tack för information om Johan Fransson Duhan! Finns han inte med i Svea Livgardes GMR som skrevs efter den som skrevs 1735? Händelser som skedde mellan två generalmönsterrullor brukar vara antecknade enligt min erfarenhet, men jag har inte tittat i någon så gammal GMR förrut.

Bouppteckning efter Gillius Duhans hustru har hittats! I den står att hon dog den 19/5 1736 och att hon då var änka. Eftersom de gifte sig den 28/12 1727 bör Gillius ha dött mellan 1727 och 1737. Jag har tittat i registren till bouppteckningarna de åren, men tyvärr inte hittat någon bouppteckning efter honom. Eftersom det står att hans hustru var änka när hon dog misstänker jag att det inte kommer att dyka upp någon boupteckning efter honom de år som kommer efter bouppteckningen efter henne, men jag ska fortsätt hålla ögonen öppna.

Länk till bouppteckning efter Margareta Eriksdotter (Gillius Duhans änka):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107597_00053#?c=&m=&s=&cv=52&xywh=2899%2C542%2C4455%2C2065
 
Eftersom Johan Fransson Duhans änka bodde, enligt mtl 1740, i ett kvarter som angränsade till kvarteret där Gillius Duhan bodde enligt mtl 1730 kanske det finns möjlighet att de var släkt med varandra (och att de visste det). Enligt boken Nordisk Vallongenealogi tycks dock Johan Fransson Duhan inte ha haft någon (nära) släkting som hette Gillius.

Vänliga hälsningar,
Jan

331
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-02-26, 11:34 »
Hej Kjell!

Det kan nog vara troligt att det var han som gifte sig med Margareta Ericksdotter. I mtl 1730 hittas båtsman Gillius Duhan boende med hustru Margeta (men inga barn eller tjänstefolk) i kvarteret Väderkvarnen nr 28. Det står också att han var bortrest på köpmansskepp. Om "båtsman" betyder att han var militär, trots att han tycks ha arbetat på (eller åtminstone varit på resa med) ett köpmansskepp, så kanske man kan hitta mer information om honom i arkivet "stora nordiska kriget".

Länk till mtl 1730:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=234%2C1462%2C3710%2C1720

Eventuellt är det hans hustru "hustru Duan" (då änka) som hittas i mtl 1740 boende i kvarteret Vätan nr 52. Det står där att hon var gardessoldat-änka vilket kanske inte stämmer med uppgiften om att Gillius Duhan var kofferdifarare och förmodligen båtsman. Kvarteren Vätan och Väderkvarnen ligger hörn i hörn med varandra i närheten av Johannes kyrka i Stockholm.

Länk till mtl 1740:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057053_00150#?c=&m=&s=&cv=149&xywh=3082%2C2214%2C3094%2C1434

Efternamnet Duhan/Douhan hittas inte i registret till kronotaxeringslängder för år 1735 i Stockholm.

Jag har ögnat igenom Jakob och Johannes församlings dödbok 1730-1740, men tyvärr inte hittat Gillius Duahan där. I Stockholm stads bouppteckningar håller jag för närvarande på att leta efter uppgifter om några andra anor, och samtidigt jag ska hålla ögonen öppna efter eventuell bouppteckning efter Gillius Duhan. Det är nog troligt att Gillius Duhan hade någon ana, som hette Gillius. I mitt letande i bouppteckningar har jag stött på namnet Stephan Bonnevier och han bör ha varit född på 1600-talet. Namnet Stefan har jag inte sett bland de som tillhörde släkten/släkterna Bonnevier i boken Nordisk Vallongenealogi. Jag har skrivit om Stephan Bonnevier under diskussionsämnet Bonnevier här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=176675.msg1577935#msg1577935

I mitt förra inlägg skrev jag att man hittar släktnamnet Duhan relativt ofta i Stockholms arkiv från 1700-talet, men jag blandade nog ihop släktnamnet Duhan med släktnamnet Dubois.  :-[

Vänliga hälsningar,
Jan

332
Hej,

Vem kan stadstjänaren Stephan Bonnevier, död 10/3 1726 (i Stockholm) enligt uppgift i bouppteckning efter honom, ha varit tro? Vidare står i bouppteckningen att han var gift med Catharina Wretman och att han hade sonen Petter (på sitt 13:de år). Eftersom Petter var född ca 1713 bör Stephan ha varit fött på 1600-talet.

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107576_01287#?c=&m=&s=&cv=1286&xywh=2180%2C230%2C4783%2C2065

Vänliga hälsningar,
Jan

333
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-02-25, 14:51 »
Hej!

När man letar i arkiv som rör Stockholms stad ser man att det fanns ett antal personer med efternamnet Douhan/Duhan i Stockholm på 1700-talet. Bland annat hittas en bouppteckning, som upprättades 19/6 1723, efter Margareta Henriksdotter Heije/Heie/Heje/Heye. I den framkommer att hon dog redan i mars 1717 och att hennes make hette Gillius Duhan och att han var coopverdiefarare/kofferdifarare. Om jag tolkar texten rätt så upprättades bouppteckningen några år efter Margaretas bortgång eftersom Gillius då var fånge i Ryssland (stora nordiska kriget?). De bör alltså ha gift sig 1717 eller tidigare vilket troligtvis betyder att de båda var födda på 1600-talet. Gillius tycks inte finnas med i boken Nordisk Vallongenealogi och jag är nyfiken på om han tillhörde någon av släkterna Douhan, som omnämns i den boken.

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107572_01569#?c=&m=&s=&cv=1568&xywh=2090%2C319%2C5049%2C2341

Vänliga hälsningar,
Jan

334
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-02-19, 08:37 »
Hejsan Kjell!

Det var roligt att höra att det var samma person som du hade fråga om!  :)

Vänliga hälsningar,
Jan

335
Sandmark / SV: Sandmark
« skrivet: 2021-02-16, 14:20 »
Hej,

Jag önskar återkomma med en fråga angående Per (Petter) Sandmark.

Enligt information funnen på internet hölls rekryteringsmöten i anslutning till generalmönstringar, och till dessa möten skulle den ansökande "visa upp ett intyg från prästen om god frejd". Om födelsebeviset/"prästbeviset", som jag bifogade bild av i mitt förra inlägg i den här diskussionstråden, istället var ett intyg om god frejd borde kanske dess datum (9/1 1768) tyda på att Petter Sandmark deltog vid ett rekryteringsmöte, som eventuellt hölls i samband med Södermanlands regementes generalmönstring. Mönstringen tycks ha utförts den 22/9 1768 i Nyköping (se bifogad bild). Min fråga är om det finns arkiverade dokument från detta eventuella rekryteringsmötet. På Riksarkivets hemsida har jag hittat rekryteringsrullor vid Södermanlands regemente, men "bara" för åren: "1811-1901 Avser 1801, 1866, 1876-1901".

Enligt Södermanlands regementes generalmönsterrulla 1774 antogs Petter Sandmark, utan lega, vid Västerrekarnes kompani i Södermanlands regemente den 12/3 1770 (men blev samma år också/egentligen(?) volontär och lakej hos Jonas Cronstedt enligt uppgifter i Irsta mtl och hfl).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028118_00244#?c=&m=&s=&cv=243&xywh=239%2C2614%2C2796%2C1326

Jonas Cronstedt var vid den här tiden regementeschef/kompanichef över Södermanlands regemente och Livkompaniet där.

Vänliga hälsningar,
Jan


337
Hej,

I Jönsköpings regementes generalmönsterrulla 1761 och 1764 finns i början av boken något som jag tolkar som en lista över de personer som blev mönstrade/kommenderade till Pommern 1761. Se här:https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028355_00005#?c=&m=&s=&cv=4&xywh=2336%2C412%2C3451%2C1637

Det är inte klart för mig om alla personerna i denna lista tillhörde Jönköpings regemente då de blev kommenderade till Pommern (om nu min tolkning av listans innehåll stämmer).

Det jag undrar är om det finns motsvarande lista/listor för de personer som deltog i Gustav III:s ryska krig.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

338
Södermanlands regemente / SV: Regementschefer tjänstebostad
« skrivet: 2021-02-14, 18:02 »
Då borde jag ha använt mig av ståndsgård istället för tjänstebostad som ämnesord i denna tråd!  :)
Tack för era svar! Och, ja Jörgen, jag såg ditt svar - men bara efter att jag hade postat mitt senaste inlägg.

Vänliga hälsningar,
Jan

339
Södermanlands regemente / SV: Regementschefer tjänstebostad
« skrivet: 2021-02-14, 09:57 »
Efter kontroll i 1764-års och 1765-års jordeböcker och mantalslängder är min tolkning av informationen att bruket av Helgesta gårdar togs över av Jonas Cronstedt 1764 (från Johan Lindbladh och Per Larsson). Enligt Jonas Cronstedts meritförteckning, som hittas tex i arméns pensionskassa E5:5 sida 318, blev han regementschef för Södermanlands regemente den 9/5 1763, men han tycks alltså inte ha tagit över bruket av kronogårdarna Helgesta förrän 1764. Se bifogade bilder.
Vänliga hälsningar,
Jan

340
Södermanlands regemente / SV: Regementschefer tjänstebostad
« skrivet: 2021-02-14, 08:59 »
Hej igen Jörgen,

Att Jonas Cronstedt inte bodde i Helgesta, utan i Gäddeholm i Irsta socken, framkommer av Stigtomta mantalslängder (åtminstone i de tillgängliga för åren 1766-1771 på Riksarkivets hemsida). Det kanske inte framkom tydligt i mitt första inlägg i den här tråden, då jag skrev "...boende i Gäddeholm...". Under samma tidsperiod omnämns inte i mantalslängderna någon som arrenderade de två gårdarna Helgesta (såvida inte regementschefen själv (dvs Jonas Cronstedt) automatiskt kan ha ansetts varit arrendatorn). Eftersom ingen annan tycks ha brukat Helgesta gårdar under denna tidsperiod, borde det då inte vara möjligt att Jonas Cronstedt ibland kan ha vistats i/besökt (inte bott i) Helgesta, tex för besiktningar och/eller möten. Det jag undrar är om han personligen ibland/någon gång träffade drängarna Per, Sven, Anders, Nils och Jonas, samt pigorna Stina, Anna, Anna och Anna, som alla omnämns i 1771-års mantalslängd. Förlåt att jag envisas med denna frågeställning!  ;D

I 1754-års mantalslängd, som finns tillgänglig på ArkivDigital, framkommer däremot att båda Helgesta gårdar arrenderades av Johan Lindbladh. I sökandet i boken som innehåller 1755-års mantalslängd hittade jag av "misstag" 1755-års jordebok istället (åtminstone på ArkivDigitals hemsida). Jordebok finns också i boken som innehåller 1771-års mantalslängder (åtminstone på ArkivDigitals hemsida). Eftersom man måste ha abonnemang för att se ovanstående böcker på ArkivDigitals hemida bifogar jag några bilder som visar fynden. Hoppas man får göra det! I annat fall räknar jag med att moderator tar bort bilderna, eller ber mig ta bort bilderna.

Vänliga hälsningar,
Jan

341
Södermanlands regemente / SV: Regementschefer tjänstebostad
« skrivet: 2021-02-13, 16:39 »
Tack igen för ditt svar Jörgen!

Det jag egentligen är intresserad av är om Jonas Cronstedt kan ha vistats vid Helgesta kronogård ibland, under den tid han var regementschef för Södermanlands regemente, men jag misstänker att det kan vara svår att svara på den frågan. Tyvärr har jag inte hittat honom bland dopvittnen 1760-1770 i Stigtomta dopbok, men det behöver förmodligen inte betyda att han aldrig vistades där. Kanske kan man hitta något daterat militärt dokument, tex med nämnd ort och med Jonas Cronstedts underskrift. I tex generalmönsterrulla och meritförteckning framkommer förstås att han var regementschef för Södermanlands regemente en viss tidsperiod, men jag undrar om det innebär att man kan ta för givet att han ibland vistades vid Helgesta kronogård.

Vänliga hälsningar,
Jan

342
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-02-13, 10:05 »
Hej!

På nyårsaftonen 2017 ställde Kjell Lindblom en rad frågor på den här tråden om släkten Douhan.
Fråga nummer fyra gällde: Maria Duhan, avlidne trädgårdsmästaren Petter Nybergs änka, dör 28/8 1788 i Hedvig Eleonora fs vid 48 års ålder.

Möjligtvis är det denna Maria Duhan som finns i Torsåker socken (Södermanlands län) hfl AI:1, sidorna 45 och 80. Enligt uppgifter i den hfl var denna Maria Duhan född 1741 och var gift med trädgårdsmästaren Nils Nyberg, född 1727. Det framkommer också att de hade dottern Maria Scharlotta, född 1767, samt in- och utflyttår.

Vänliga hälsningar,
Jan

343
Södermanlands regemente / SV: Regementschefer tjänstebostad
« skrivet: 2021-02-12, 12:27 »
Hej Jörgen,

Tack för ditt svar och för att du preciserar att Helgesta inte var ett riktigt säteri.
Jag var intresserad av åren runt 1770 och som exempel har jag nyss kontrollerat 1771-års mantalslängd (Stigtomta socken i Södermanlands län) och där står i kolumnen längst till vänster "Helljesta sät:" (såvida jag har läst rätt) och under det "Ibidem" för den andra gården.

Länk till 1771-års mantalslängd:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006107_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=415%2C944%2C2563%2C1216

Tre sidor fram i samma mantalslängd (fortfarande Stigtoma socken) finns rubriken "Säterier". Redan innan jag skrev mitt förra inlägg funderade jag över varför Helgesta inte hade förts in under rubriken Säterier, men nu har du alltså gett en förklaring. Tack för informationen! Fortfarande tycker jag dock att det är konstigt att det står Helgesta säteri i mantalslängderna runt 1770, för förkortningen sät: betyder väl säteri?

Allmänt har jag sett i mantalslängder att det ibland står "brukas under" (eller kanske "brukas av") i anslutning till vissa gårdar. Betyder inte det att gården arrenderades? I de mantalslängder jag tittade i (1766-1772 - de tillgängliga på Riksarkivets hemsida) har jag för mig att det aldrig stod något om arrende eller "brukades under" i anslutning till de två gårdarna Helgesta. Kan det betyda att Jonas Cronstedt, som jag är mest intresserad av, ibland vistades där?

Efter att jag hade skrivit mitt förra inlägg slog det mig också att dess rubrik kanske inte är helt rätt med tanke på ordvalet "tjänstebostad". Är det rätt att använda ordet "tjänstebostad" för att beskriva Helgesta gård runt 1770 (om de inte arrenderades/brukades av andra)?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Kan det hända att gårdarna kallades säteri eftersom de som var skrivna där/ägde dem, men inte bodde där, var adliga? Också: vad betyder det att en viss persons namn är skrivet i anslutning till en gårds namn i en mantalslängd? Med andra ord: med begreppet "tjänstebostad" bör det betyda att staten/armén var ägaren, men så kanske det inte var. Var Jonas Cronstedt ägaren av Helgesta gårdar de år hans namn är skrivet i mantalslängder i anslutning till gårdarnas namn?

344
Cronstedt / Jonas Cronstedt född 1711
« skrivet: 2021-02-11, 15:13 »
Hej,

I arkivet Arméns pensionskassa E5:5 sida 352 hittas Jonas Cronstedts födelseattest.
Med reservation för fel - nedan en avskrift:

Högädle och wälborne herrens, herr Carl Chronstedts,
Öfwerste Lieutenants af artilleriet, son Jonas är
född i Husby-prästgård, klockan 12 om dagen, d. 7 Febr.
1711 hvilket, genom extract ur kyrkans Barn-Qrist-
nings book, härmed attesteras. Husby d. 14 Novembr.
1771

Med stor osäkerhet om underskriftens efternamn tycks det mig stå
Joh. Sverus
Pastor

På sidan 318 i samma arkiv (E5:5) hittas Jonas Cronstedts meritförteckning skriven 30/11 1771.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

345
Södermanlands regemente / Regementschefer tjänstebostad
« skrivet: 2021-02-11, 14:55 »
Hej,

I Stigtomta socken mantalslängder tycks det framkomma att Helgesta säteri var (en typ av) tjänstebostad (?) åt (åtminstone) följande regementschefer; Jonas Cronstedt (boende i Gäddeholm i Irsta socken i Västmanlands län), och Gustaf Adolf von Siegrot / Gustaf Adolph von Siegeroth (boende i Kappsta i Lid socken i Södermanlands län). De bör ha varit regementchefer för Södermanlands regemente 1763-1771 respektive 1771-1792. Boplatserna nämns i mantalslängder, men samtliga tjänsteår har inte kontrollerats.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

346
Irsta / SV: Gäddeholm
« skrivet: 2021-02-10, 13:48 »
Hej igen!

Tack vare information om militära arkiv har jag hittat födelseuppgifter till Per Sandmark.
I arkivet "arméns pensionskassa" hittas en del officerares och underofficerares ålders-/födelsebevis. Dessutom hittas där en del meritlistor/-förteckningar, och några av dem tycks vara skrivna av personen själv, som innehållet i meritlistan rör. Rekommenderas varmt! Förmodligen blev de flesta av volontärerna, som tycks ha bott i Gäddeholm, officerare eller underofficerare.

Per Sandmark (Petter enligt födelse-/dopbok) var född den 30/7 1747 i Vireda socken i Jönköpings län. Jag har skrivit mer om det under diskussionsämnet Sandmark, här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=73915.0

Vänliga hälsningar,
Jan

347
Sandmark / SV: Sandmark
« skrivet: 2021-02-10, 13:35 »
Hej,

Med hjälp av information om militära arkiv har jag hittat ett slags födelsebevis/"prästbevis" med Per Sandmarks födelseuppgifter. Det hittades i "Arméns pensionskassa" (E5:20, sida i602), dvs Västmanlands regementes förteckning och "prästbevis" som medföljer 1780 års meritlista. Se bifogad bild.
Enligt födelse-/dopbok döptes Per med namnet Petter och hans föräldrar hette Måns Arvidsson och Mageta Persdotter. Han var född den 30/7 1747 kl 7 på morgonen i Vireda socken i Jönköpings län. Länk till födelsebok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0023506_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=3105%2C652%2C2800%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

348
Öbrink / SV: Öbrink
« skrivet: 2021-01-27, 14:20 »
Hej!

Jag ville bara tipsa om ett fotografi av ett av "Öbrinks-syskonen" Maria Öbrinks barnbarnsbarn. Den Maria jag avser var alltså ett av syskonen som började använda efternamnet Öbrink.
Fotografiet lades upp den 22/1 2021 på Facebook-gruppen Vallonättlingar.

Vänliga hälsningar,
Jan

349
Irsta / SV: Gäddeholm
« skrivet: 2021-01-27, 11:38 »
Hej Calle!

Tack igen för ditt engagemang och för din vänlighet!

Jo, jag har märkt att både namn och andra ord stavades olika på, låt oss säga, 1700-talet. Till och med samma person tycks ha kunnat stava på olika sätt, har jag sett tecken på. Det var kanske bland annat av den anledningen som Svenska Akademin grundades. Anledningen till att jag skrev Claes efternamn med olika stavningsformer var för att öka chansen att de hittas vid eventuell framtida sökning med sökmotor.

Jag håller med om att det förmodligen var omöjligt för Jonas Cronstedt att personligen vara inblandad i urvalet av alla soldater, men eftersom jag misstänker att lakejer (och kanske även kuskar) hade en representativ betydelse för deras arbetsgivare som person håller jag möjligheten öppen för att Jonas Cronstedt åtminstone hade personligen träffat dem innan de blev anställda (eller vad man nu ska kalla det). Dessutom antar jag att lakejer hade tillgång till arbetsgivarens hem, till och med dess mer privata/intima delar, och då kanske urvalet vid anställningen också rörde sig om en mer personlig säkerhetsfråga både för arbetsgivaren själv och för arbetsgivarens eventuella familj, som fanns i samma hem.

Din rekommendation att inte låsa sig i endast en sökväg, utan istället vara öppen för andra alternativ, håller jag 100-procentigt med om! Tanken om sambandet mellan Jonas Cronstedts förflyttningar och anställningar av lakejer, volontärer och kuskar är bara den senaste jag har haft, i en rad av andra tankar och "hypoteser". Eftersom temat har kommit upp önskar jag dela med mig av mina andra hypoteser i mitt sökande efter Per Sandmarks ursprung, med förhoppningen om att få fler kommentarer och tips. (Den sista meningen är naturligtvis inte personligen riktad till dig Calle!) Nedan följer alltså olika infallsvinklar i mitt sökande efter sergeant Per Sandmarks (född ca 1747) ursprung.

1) Eventuellt släktskap med (regements-)pastorn Lars Sandmark. Både Lars Sandmark och Jonas Cronstedts pappa Carl lär ha blivit krigsfångar i Poltava 1709. Jag har dock endast hittat Lars Sandmark omnämnas som krigsfånge i arkivet "Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar", men det kanske kan bero på att Carl Cronstedt var högt uppsatt officer, eller att han ska ha blivit befriad redan efter ett år.

2) Eventuellt släktskap med länsman Olof Sandmark i Harg socken i Uppsala län (född 1708 enligt uppgift i hfl). Han tycks ha haft en piga från Gimo i Skäfthammar socken i Uppsala län. Per Sandmarks svärfar var född i Gimo och förmodligen också uppvuxen där.

3) Eventuellt släktskap med bokhållaren Olof Sandmark i Floda socken i Södermanlands län (konstigt nog var även denne Olof Sandmark född 1708 enligt uppgift i hfl). Enligt uppgift i mtl hade han åtminstone en bror, Jan. Med denne Olof Sandmark är kopplingarna till Per Sandmark mer "röriga". Volontären/lakejen, som Per Sandmark tycks ha efterträtt i Gäddeholm hette Per Wedholm (född 1747 enl fb). Hans farbror Jonas Wedholm var adjunkt och kan ha varit lärare åt Olof Sandmarks arbetsgivares barn (släkten Duwall) på 1750-talet då de alla bodde i eller strax söder om Katrineholm. Jonas Wedholm bör ha bott i Katrineholm på 1750-talet, åtminstone var han dopvittne ett antal gånger där då. En i släkten Duwall var dessutom dopvittne i socknen där Jonas och Per Wedholm var födda (Råby-Rönö nära Nyköping i Södermanlands län). Två av Olof Sandmarks söner flyttade till Uttersbergs bruk i Skinnskattebergs socken i Västmanlands län, och samma år (1777) flyttade en annan "Wedholmare": Harald Wedholm också dit (alla deras namn finns till och med på samma sida i en hfl). Tyvärr har jag inte hittat någon koppling mellan Harald Wedholm och Jonas/Per Wedholm. Harald Wedholms svärföräldrar (Hans Hertell och Maria Printz) lär ha varit krigsfångar i Solikamsk i Sibirien samtidigt som regementspastorn Lars Sandmark var krigsfånge där. Genom släktnamnet Wedholm finns därför (väldigt) långsökta kopplingar mellan regementspastorn Lars Sandmark, bokhållaren Olof Sandmark och Per Sandmark.

4) När ett av Per Sandmarks barn döptes i Nora socken i Uppsala län var ett av dopvittnena sekreteraren Eric Rolén (senare med adelsformen af Rolén) från långväga Stockholm. Eric var född i närheten av Nyköping och ska ha studerat som barn i Nyköping. Adjunkten Jonas Wedholm bör ha bott i Katrineholm på 1750-talet (se ovan), men sedan var han adjunkt i Nyköping. Det finns alltså en möjlighet att han var lärare åt Eric af Rolén då han studerade i Nyköping. Enligt ett par släktforksarsidor (men förmodligen uppgifter från samma släktforskare) gick Eric sedan på gymansium i Strängnäs och därefter studerade han vid Uppsala universitet. Jag har dock inte hittat honom i Strängnäs gymnasium elevmatrikel (1731-1790), kanske pga att han hade ett annat efternamn då. På det som tycks vara matrikelns originalpärm står "CATALOGUS CIV: GYMN:". Kan det där "CIV:" betyda att det fanns en annan typ av gymnasium (eller helt enkelt ett annat gymnasium) i Strängnäs på 1700-talet?

Man kan kanske summera ovanstående information  med att flera av mina sökningar efter Per Sandmarks ursprung har resulterat i spår, som leder till Södermanlands län. Troligvis kommer jag att forsätta leta efter honom där ett tag, men om jag inte hittar honom kommer jag att söka i socknarna runt Ununge socken, där Clas Baude föddes. Alla tips och kommentarer välkomnas!

Vänliga hälsningar,
Jan

350
Irsta / SV: Gäddeholm
« skrivet: 2021-01-26, 11:32 »
Hejsan Calle! Tack snälla för tipset och för lyckönskningen!  :)

Kanske är min tanke långsökt, men eftersom Claes och Elias "chef" vid Gäddeholm, Jonas Cronstedt, hade anställt föregående kusk, lakej och volontär som alla var födda söder om Mälaren (bland annat enligt uppgifter i Irsta husförhörslängder), har jag misstanken om att Claes och Elias också var födda söder om Mälaren, eller åtminstone kom därifrån då de flyttade till Gäddeholm. Jonas Cronstedt var kapten vid livkompaniet i Södermanlands regemente både då "föregångarna" och då Claes och Elias själva fick anställning vid Gäddeholm. Efter perioden av anställningar av personer med dokumenterat ursprung från området söder om Mälaren, närmare bestämt den 10/1 1771 flyttade Jonas Cronstedt från livkompaniet i Södermanlands regemente till livkompaniet i Västmanlands regemente enligt generalmönsterrullor. Åren efter flytten 1771 kom de nya kuskarna, lakejerna och volontärerna ifrån området norr om Mälaren. Det tycks mig därför finnas ett samband mellan var Jonas Cronstedt var kapten och varifrån personalen i Gäddeholm kom ifrån.

Claes Bodem/Baude/Baudie (den senaste varianten tycks mig mest trolig i omnämnda hfl, med reservation om bokstaven u som saknar strecken ovanför det) hittas i Irsta mtl 1771, men inte i Irsta mtl 1770, vilket betyder enligt min tolkning att han flyttade till Gäddeholm 1770 då Jonas Cronstedt fortfarande var kapten vid livkompaniet i Södermanlands regemente.

Elias Skogsberg hittas i Irsta mantalslängder 1770-1775. I Centrala Soldatregistret hittas också en soldat vid namn Elias Skogsberg, inskriven 1769 vid Östra Rekarne kompani i Södermanlands regemente och utskriven därifrån 1774 (tyvärr utan födelseuppgifter). Det är förstås inte säkert att det är samma person, som Elias Skogsberg i Gäddeholm, men både namn och årtal stämmer överens. Det finns dessutom ett annat exempel på volontär/lakej i Gäddeholm som var skriven "på två olika ställen samtidigt", dvs enligt hfl och mtl skriven i Gäddeholm och enligt generalmönsterrulla och Centrala Soldatregistret skriven, under samma tidsperiod, som soldat vid en helt annan plats "utan lega". Om det är samma Elias Skogsberg som hittas i Irsta hfl samt mtl, och som hittas i Södermanlands regemente enligt Centrala Soldatregistret, så kanske det finns ytterligare anledning att misstänka att Elias kom ifrån området söder om Mälaren.

Anledningen till min förfrågan angående Claes och Elias är egentligen att jag försöker spåra en annan volontär/lakejs ursprung: Per Sandmark. Enligt olika uppgifter började han jobba som lakej/volontär vid Gäddeholm 1770, då "chefen" Jonas Cronstedt alltså fortfarande var kapten vid livkompaniet i Södermanlands regemente. Uppgifter om Claes och Elias ursprung skulle kanske kunna ge vidare indikation om varifrån Per Sandmark kom. Hoppas min "sökstrategi" inte är alltför långsökd! Jag tar gärna emot, och skulle uppskatta, kommentarer och tips!

Vänliga hälsningar,
Jan

351
Irsta / Gäddeholm
« skrivet: 2021-01-25, 14:55 »
Hej!

Jag söker ffa födelseuppgifter, men självklart är jag också intresserad av all övrig info, om:
1) kusken Claes Bodem/Baude? vid Gäddeholms säteri - se Irsta AI:4 sida 82 samt Irsta mtl 1771 sida 61, och
2) lakejen Elias Skogsberg också vid Gäddeholms säteri - se Irsta AI:4 sida 82.

Länk till sida i hfl på vilken båda personernas namn bör finnas i samma vy: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009325_00091#?c=&m=&s=&cv=90&xywh=461%2C2838%2C1492%2C692

Länk till sida 61 i mtl 1771: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006504_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=2139%2C1675%2C2121%2C1006

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

352
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-01-17, 09:25 »
Ja, det stämmer att Anna Gretas mamma bör ha varit syster till Gustaf Skogman, och inte syster till Elisabeth Duan.
När det står släktskap i husförhörslängder (och mantalslängder) hänvisar släktskapet oftast, om inte alltid, till "huvudmannen" i familjen (han som "står längst upp" bland familjemedlemmarna). (Förmodligen finns det en bättre term än "huvudmannen"...)

I vissa fall har jag sett släktskap skrivna i familjer, där levande "huvudman" saknas, och där det står till exempel bara "Jan Johanssons änka" (dvs utan änkans egna namn) om personen som "står längst upp" bland familjemedlemmarna. I de fallen är jag osäker på om släktskapet hänvisar till den döda mannen eller till änkan. Hoppas någon som vet bättre har lust att skriva ett svar!

Juhani, jag är inte säker på vad du menade med din sista fråga om husförhörslängder/kommunionbok. Enligt min erfarenhet innehåller husförhörslängder oftast (men inte alltid) uppgifter både om när en person tog nattvarden (=kommunion) och uppgifter om när personer deltog i husförhör. Enligt synonymer.se är memoarer synonym till livsbok, och det har inte något med husförhörslängder att göra.

Juhani, jag undrar också om du har fått mitt privata meddelande genom Anbytarforum. Eftersom jag såg att Anna Greta kom ifrån Stockholm när hon flyttade till Vaxholm 1790 så letade jag lite efter efternamnet Tid(e)blad i Stockholm 1790. Eftersom det inte har något med släkten Douhan att göra, så skrev jag ett privat meddelande till dig om mina fynd. Efter att ha skickat iväg det finns dock inte meddelandet bland mina skickade meddelanden, så jag misstänker att du inte har tagit emot det. Bland annat hittade jag en Olof Tideblad i en mantalslängd i Stockholm 1790. Han var i Anna Gretas ålder och därför tänkte jag att han kanske var hennes bror.

Jag önskar dig också, och alla andra, en hälsosam avslutning på vintern och ser fram emot ett slut på pandemin under 2021!
/Jan

353
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-01-16, 13:59 »
Hej Juhani,

På ArkivDigitals hemsida är bilden på sidan i Vaxholms hfl lite tydligare tycker jag.
Kanske står det att Anna Greta var född i Björbo, som är en tätort i Gagnefs kommun enligt Wikipedia:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rbo

Jag bifogar bild från ArkivDigital så får du se hur bilden ser ut där.

Cirkeln i bokstaven å i namnet Bjärtrå tror jag är bokstaven d (förkortning av "den") i datumet när Anna Greta flyttade till Vaxholm ifrån Stockholm "d 3 Nov 90", dvs den tredje november 1790.

Det är intressant att det tycks framgå av informationen på samma sida i Vaxholm hfl att Anna Greta hade en (ingift) moster med efternamnet Duan: Lisa Duan född 1729. Jag har dock stött på efternamnet Duan några gånger och är osäker på om det motsvarar vallonsläkten/vallonsläkterna Douhan.

Vad de olika stavningsformerna av efternamnet Douhan beror på vet jag inte, men jag har sett många exempel på att även andra ord än egennamn stavas på olika sätt, till och med i samma kyrkobok och med lika skrivstil (dvs förmodligen av samma person vid ungefär samma tidpunkt). Kan det vara så att det inte fanns stavningsregler förr? Svenska akademin grundades väl (bland annat) för att arbeta med (och standardisera) det svenska språket? Enligt Wikipedia grundades Svenska akademin 1786 och man kan kanske misstänka att det gjordes pga att det fanns ett behov...

Min tolkning av informationen om släkten/släkterna Douhan i boken Nordisk Vallongenealogi är att det är svårt/omöjligt att reda ut huruvida alla Douhan, som fanns i Sverige på 1600- och 1700-talet, härstammade från en och samma person. Samtidigt tyder informationen i boken, enligt min tolkning, på att det var fler än en person med efternamnet Douhan, som utvandrade från Vallonien till Sverige i slutet av 1500-talet/i början av 1600-talet. Till exempel omnämns i boken Jan de Han, som hittas tidigast i Leufsta räkenskapsbok för året 1634, och en annan person Gillius Duhan, som tidigast hittas som smältare i Österby (bruk?) 1638-1644. Eftersom det finns anteckningar om att Jan och Gillius jobbade i Sverige så tidigt som 1634 respektive 1638 tror jag att det kan vara troligt att de var födda i Vallonien och inte i Sverige. De bör nog ha varit födda före, låt oss säga, år 1615. De kan förstås ha varit släkt med varandra oberoende av var de var födda, och i sådant fall skulle det röra sig om en släkt.

Vänliga hälsningar,
Jan

354
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-01-15, 18:45 »
Hej!

Av en slump har jag "hittat" soldaten Julius Douhan i Alunda socken hfl AI:1 (1752-1764). På sidan 130 (Marma) står att han var född 1705, och på sidan 267 (register över soldater?) står (årtalet?) 1710 i en kolumn utan rubrik till höger om hans namn.

Sida 130: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002787_00145#?c=&m=&s=&cv=144&xywh=682%2C3732%2C2625%2C1217

Sida 267: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002787_00287#?c=&m=&s=&cv=286&xywh=711%2C2548%2C2625%2C1217

I mantalslängder hittas Julius (ibland stavat Gille) bland soldater i Alunda socken från och med mtl 1750, och till och med mtl 1758.

Barnen som finns på sidan 130 i hfl AI:1 hittas i Alunda födelsebok:
- Julius född 4/2 1752 i Sprötslinge torp
- Maja (samt en dödfödd dotter) födda 23/5 1753 i Marma soldattorp
- Johan född 26/3 1756 i Marma

Gissningsvis är det dottern Maja Douhan som hittas i Marma i Alunda hfl AI:2 (1772-1778) på sidan 239, där det står att hon kom ifrån Ekeby (socken?) (år 1773?):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002788_00256#?c=&m=&s=&cv=255&xywh=559%2C1786%2C3093%2C1434

I Centrala Soldatregistret står att Julius Douhan var född 1705, att han dog 1760 och att han skrevs in i Olands kompani i Upplands regemente 1737. Jag har dock inte hittat Olands kompani i generalmönsterrulla i Upplands regemente de aktuella åren. Vidar står i Centrala Soldatregistret att Julius släktnamn var Georgsson.
http://soldat.elektronikhuset.it/dbrecord.sv.aspx?id=489315

I boken Nordisk Vallongenealogi tycks de personer som närmast passar in på beskrivningen av Julius Douhan ovan vara:
1)  Gielgus (c 1708-), son till Jacob Duhan (tabell 24)
2) Gillius (1712-72), son till Johan de Han (tabell 32)

Ett annat alternativ är att Douhan i det här fallet är ett soldatnamn och att Julius i Alunda inte hade vallonska anor.

Vänliga hälsningar,
Jan

355
Sandmark / SV: Sandmark
« skrivet: 2021-01-15, 11:56 »
Tack Katarina för värdefull informationen om komminister Sven Sandmark och hans hustru Katarina Westberg!

Jag har hittat dem i följande husförhörslängder i Stora Kil socken:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0038878_00095#?c=&m=&s=&cv=94&xywh=-101%2C188%2C3714%2C1722
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0038879_00167#?c=&m=&s=&cv=166&xywh=-345%2C161%2C4454%2C2065
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0038880_00168#?c=&m=&s=&cv=167&xywh=152%2C242%2C3713%2C1721

Enligt Stora Kil dödbok C:11 dog Sven Sandmark den 29/10 1765 (men begravdes inte förrän den 14/12):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0038914_00080#?c=&m=&s=&cv=79&xywh=3080%2C781%2C2332%2C1106
I Stora Kil födelsebok C:8 finns även dödsnotiser med lite mer utförlig information om de avlidna personerna, men trots att den innehåller döda år 1765 har jag tyvärr inte hittat Sven Sandmarks dödsnotis i den. Efter vad jag kan se i C:8 förrättade Sven en begravning sista gången den 11/8 1765:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0038911_00091#?c=&m=&s=&cv=90&xywh=2036%2C747%2C4835%2C2294

Tack igen! För mig är det också intressant information att Katarina Westberg härstammade från Uppland.

Vänliga hälsningar,
Jan

356
Frösthult / SV: Släktskap
« skrivet: 2021-01-12, 14:41 »
Hej,

Tyvärr har jag inga uppgifter om Anna Andersdotter död 1871, men ämnesområdet "släktskap" i Försthult socken passar bra till mitt inlägg, så jag hoppas det går bra att utnyttja det.

Den 5/2 1895 i Frösthult socken föddes ett barn som fick namnet Johan Elis. Vare sig i SCB:s eller i kyrkoarkivets kyrkobok står namnet på hans pappa. Enligt information i kyrkoarkiv fick han senare en "bonuspappa". När min mamma började släktforska på 80/90-talet såg hon tecken som tydde på att Johan Elis biologiska pappa skulle kunna ha varit min farfars pappa. När min mamma frågade min farfar sa han att han "nog hade hört talas om" att det skulle finnas en halvbror till honom. Typiskt för honom, och kanske typiskt för den generationen, så blev det hela inte mer utrett än så.

Min farfar hade inga (i övrigt kända) syskon och jag tycker det skulle vara roligt att komma i kontakt med eventuella släktingar på den sidan. Därför hoppas jag, och ser fram emot, att någon har intresse av att kontakta mig. Naturligtvis skulle jag vara tacksam även för information som visar att min farfars pappa inte var Johan Elis biologiska pappa.
För min del går det bra att öppet dela information om detta, men det går också bra att skicka mig ett privat meddelande till min e-postlåda här på Anbytarforum.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

357
03 - Hur hittar jag... / SV: Mantalslängder
« skrivet: 2020-12-15, 21:22 »
Tack igen, Jörgen, för ett informationsrikt svar!!

Att "mod" kan betyda svärmoder hade jag inte tänkt på, och det kan förklara de observationer jag har gjort. Inte tänkte jag heller på att det naturligtvis inte var av vikt vid beskattning huruvida någon var gravid eller inte.  :-[  ;D

I länken, som du klistrade in, står att bland annat studenter var befriade från mantalspenningen under kortare eller längre tid.

Vänliga hälsningar,
Jan

358
03 - Hur hittar jag... / SV: Mantalslängder
« skrivet: 2020-12-15, 09:42 »
Tack Jörgen för informationen!

Hoppas jag kan få passa på att ställa en till fråga angående mantalslängder.

Jag har noterat att det ibland står skrivet "mod" till höger om ettan som bör indikera hustru. Frågan om detta har ställts tidigare här på Anbytarforum (bla? av mig), men svaret att det betyder moder till personen vars namn är skrivet på samma rad har inte övertygat mig. Mitt tvivel bygger på observationer där det tex kan finnas, i samma mantalslängd, en mantalsförd pappa till personen på vars rad det står "mod". Bör inte mamman vara mantalsförd på samma rad som pappan i de fallen? (...såvida det inte fanns skäl för mamman att bo hos sonen istället för hos maken.)

Jag har funderat på om "mod" kan betyda att hustrun/kvinnan antingen var gravid eller hade fått barn (nyligen) under föregående år. Det skulle naturligtvis vara möjligt att kontrollera denna "hypotes" genom att jämföra "mod" i mtl med information i födelseböcker, men det är ju enklare att ställa frågan här på Anbytarforum. ;)

Vänliga hälsningar,
Jan

359
03 - Hur hittar jag... / SV: Mantalslängder
« skrivet: 2020-12-14, 16:58 »
Tusen tack Eva!!
/Jan