ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Jan Johansson

Sidor: [1] 2 3 4
1
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-10-15, 11:47 »
Hej Carina,

Arboga och släktnamnet Barckman har jag nyligen nämnt i ett inlägg i tråden om släktnamnet Schick, här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=73998.msg1685982#msg1685982.

Ryttare Olof Andersson Berg låter intressant! Jag tänker på ryttare och tobaksrullare Petter Olofsson Berg, som jag nämnde exempelvis i Svar #91. Petters relation till Groth/Groot tror jag också kan vara intressant.

Vänliga hälsningar,
Jan

2
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-10-15, 11:34 »
Hejsan,

I mitt förra inlägg borde jag nog ha nämnt att Elisabet Castens gård låg intill (”bakom”) handelsman och brännvinsbrännare Olof Grås gård 1679 i kvarteret Överkikaren i Maria Magdalena fs i Stockholm (se bifogad bild).

Olof Grå gifte sig ”ca 168.” (Svar #5) med Elisabet Schick. Möjligen gifte de sig redan före 1676; dvs de var möjligen gifta 1679 då Olof Grå ägde en tomt ”bakom” Elisabet Castens tomt. I Stockholms mtl 1676 blev nämligen grosshandlare och brännvinsbrännare Olof Grå mantalsskriven med hustru och ett barn i kvarteret Överkikaren (G1 BA:5/1, sida 335). Den 8/4 1676 var han (eller åtminstone en ”herr Olof Gråå”) dessutom fadder vid dop av ett barn till Elisabet Schicks bror, skinnare/buntmakare (och guldsmed?) Johan Schick, och hans hustru Sara Claesdotter Lampa (Svar #42).

I Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1) framkommer att guldsmed Johan Schick (troligen skinnarens pappa eller skinnaren själv, som även ska ha varit guldsmed) och bryggare Claes Lampa bodde med sina familjer i hus 104 i rote 11 i Gamla Stan (sida 93). I hus 101 i rote 10, som jag misstänker låg i närheten av rote 11, bodde då paret Anders Barckman adlad Leijonkloo (ca 1639-1719) och Magdalena Lefler (1628-85). Magdalena ska ha varit dotter till faktor i Arboga Hans Hansson Lefler och Christina Erlitz (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonkloo_nr_841). Carina, under tiden jag har ”filat” på den här texten har jag sett att du har nämnt släktnamnet Barckman här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1685901#msg1685901. Och nu har jag ”Schick-at” dig hit istället!  ;D

Elisabet och Johans bror, Petter Schick (född 1655), ska ha gift sig 1689 med Judit Bagge (Svar #5). Möjligen var hon släkting till de ”Bagge i Uddevalla omkring 1720-talet”, som du nämnde i det här inlägget, Carina: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674413#msg1674413. Är det någon som vet något mer om denna Judit Bagge?

Carina, Olof Grå ska ha dött 1698 i Sällinge i Fellingsbro (Svar #5), som ju ligger ganska nära Arboga. Paret Olof Grå och Elisabet Schick hade troligtvis koppling till både Fellingsbro och till Arboga innan de eventuellt flyttade till Sällinge;

1) Elisabet Schicks bror eller pappa, guldsmed Johan Schick, bodde 1676 i närheten av Magdalena Lefler, som var dotter till faktor i Arboga Hans Hansson Lefler (se ovan).

2) Guldsmed Henric Feif ägde 1679 en tomt, vid Hornsgatan, bakom Olof Grås tomt i kvarteret Överkikaren (se bifogad bild – till vänster om Elsa Castens tomt). Henrics bror, David Feif (1644-95), var brukspatron vid Sörbyholms bruk i Fellingsbro (Feif(f), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15207, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-10-15). På andra sidan Hornsgatan bodde 1676 Petter Feif i kvarteret Jupiter det mindre (mtl 1676, sida 376). Han var troligen son till Jacob Feif, som skilde sig 1648 från Elsa Grundel. Även Elsa Grundel ägde 1679 en tomt i kvarteret Överkikaren vid Hornsgatan (Holms tomtbok). Jacob Feifs son, Petter Feif, gifte sig 1661 med Maria Hoff, dotter till vinskänk Casten Hoff. Möjligen ger detta en antydan om att ovan nämnda Elisabet Casten också var dotter till Casten Hoff. Jag har tidigare varit inne på den möjligheten när det gäller Lucia Casten (Svar #29).

3) Rysstolk Olof Barckhusen ägde 1679 en tomt intill Olof Grås tomt i kvarteret Överkikaren (se bifogad bild). Olof hade då troligen släktingar i Arboga (borgmästare Hans Barckhusen fadder i Arboga 1676, se ditt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1685224#msg1685224). I samma inlägg nämnde du också att Robert PetreJäders bruk vistades i Arboga på 1670-talet. Troligen var denna Robert Petre pappa tillRobert Petrie den yngre" (1669-1716) som ska ha varit gift med Eva Maria Leijel (källa: https://www.leijel.se/index.php/sv/personer/9-svenska/115-eva-maria-leijel). I källan står, i och för sig, att Robert Petre d.ä. drev Hofors järnverk tillsammans med sin bror Welam, men det tycks mig ändå troligt att ”Robert Petre på Jäders bruk” var samma person som Robert Petre den äldre. I Stockholms mtl 1705 framkommer att ”brukspatronen Robert Petre” bodde i sitt eget hus i nämnda kvarteret Överkikaren, nr 5 (G1 BA:9/1, sida 3). Jag gissar att det rör sig om Robert Petre den yngre, som ska ha gift sig 1686 med Eva Maria Leijel.

På hemsidan jadersbruk.se står att Jädersbruk 1551 blev ett vapenfaktori och min tolkning är att Arboga faktori är annan benämning av Jädersbruk (https://jadersbruk.se/historia/). Några släktnamn som nämns i källan är Krusbart, Schaeij, Neuman och Mannerstråle, men inte det ovan nämnda Lefler. Jag skriver ibland att jag ofta har fel när jag gissar, och släktnamnet Neumans koppling till Arboga är ett exempel på en fel-gissning från min sida. Här är en länk till vad jag skrev för två veckor sedan: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1684889#msg1684889. Några dagar senare skrev jag, i samma diskussionstråd, att det skulle vara kul om släkten Dress hade varit i kläd-branschen, men så tycks inte ha varit fallet (Dress, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17648, Svenskt biografiskt lexikon (art av Å. Kromnow.), hämtad 2024-10-15). Två(?) bröder Dress ska ha varit delägare i Vedevågs bruk, som inte ligger så långt ifrån Arboga.

Med risk att komma lite ifrån ämnet Schick skickar jag med en kommentar om släktnamnet Noraeus, som du nämnde i ditt inlägg Carina. I mina anteckningar om släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700 har jag hittat Christian Noraeus (död 1737). Som vanligt återkommer här björn-temat, som jag brukar komma in på i våra diskussioner Carina. Christian Noraeus ska nämligen ha drivit 1721-31 vinkällaren Björngårdskällaren (även kallad Björngården) på Sankt Paulsgatan 27, i kvarteret Vattumannen, som ligger fem kvarter ifrån kvarteret Överkikaren i samma församling. Christian Noraeus grundade 1720 vinkällaren Gröna Jägaren, som senare drevs av Casper Winteros och Judit Dufva. Det har jag skrivit om här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1684889#msg1684889. Gunnar Hellström skriver att Christian Noraeus var född 25/12 1693 i Nora i Uppsala län och att hans pappa var kyrkoherde där Elias Noraeus (Vinskänkar och källare på Södermalm under Karl XII:s tid och frihetstiden i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1960, sida 68).

Vänliga hälsningar,
Jan

3
Svala / SV: Svala
« skrivet: 2024-10-11, 17:17 »
I mitt inlägg den 2023-01-27 nämnde jag Jacob Hindersson Svala, som var fadder vid dop den 23/11 1669 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Av en slump fick jag se bouppteckningen efter honom (daterad 25/12 1680, Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning vol F1A:30, sida 1260). I den framkommer att han var stadsvakt, att hans efterlevande hustru hette Gertrudh Mårtensdotter och att dödsboet ägde en gård vid Besvärsgatan "gent emot blecktornet". På sidan 1261 framkommer att Jacob Hindersson Svala och Gertrud Mårtensdotter levde 11 år i äktenskap. De bör alltså ha gift sig ca 1669. På sidan 1263 finns deras namnunderskrifter på ett testamente vilket bekräftar att han hette Jacob, trots att det står Jonas på första sidan av bouppteckningen.

Länk till första sidan (1260) av bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107511_01310#?c=&m=&s=&cv=1309&xywh=3236%2C280%2C4464%2C2063

Hej,

I Stockholms mtl 1676 finns lite mer information om Jacob Svala (troligen samma som Hindersson). Han tycks ha ägt två gårdar i kvarteret Ormen och Gropen (som egentligen bör ha varit tre olika kvarter; Gropen, Ormen den mindre och Ormen den större). Han ska ha varit ryttare, sedan stadsvakt men enligt uppgift i mtl 1676 var han då utan tjänst (G1 BA:5/1, sida 341v).

I hans gårdar bodde 1676 ett antal personer (med reservation för fel):

- Jöns Larsson "barbeer" och snickare
- Lorens Kreuts båtsman "vintertigger" ligger sjuk
- greve Axel de la Gardies kock även hen sjuk
- Rosencrantz:s tjänare "även så" (dvs sjuk?)
- Anders Hindersson sumpfiskare
- Pär Harpleekar(e)(?) stadsvakt
- Sven stadsvakt
- Pär Pärsson järnbärare

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00263#?c=&m=&s=&cv=262&xywh=-84%2C986%2C4567%2C2070

Vänliga hälsningar,
Jan

4
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-10-11, 16:55 »
Släktnamnet Utter och Utterklo har ju nämnts några gånger i den här tråden.

I Holms tomtbok 1679 framkommer att salige landskamrer Erik Utter ägden en (ganska stor) tomt i kvarteret Ormen den större i Maria Magdalena fs i Stockholm (folio 5). Tomten sträckte sig genom hela kvarteret så att den låg både vid Hornsgatan och vid Besvärsgatan (se bifogad bild).

En annan, mindre, tomt i samma kvarter ägdes då av Jochim Bruno, som jag har några anteckningar om, men det kanske mest intressanta i sammanhanget är att Christina Toorrsesdotter Brun och hennes make Tobias Soltner bör ha ägt en gård i detta kvarter senast 1705 (med lite osäkerhet huruvida deras gård låg i Ormen den större eller i Ormen den mindre). Christina hade, som du säkert kommer ihåg, relation till området kring Västervik/Västra Ed.

Vänliga hälsningar,
Jan

5
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-10-11, 14:18 »
Hej!

I Svar #33 nämnde jag Elisabet Johansdotter Casten (död före 1684), som möjligtvis samma person som var fadder den 12/7 1682 i Riddarholmen fs i Stockholm och/eller (se Svar #48) den 16/5 1681 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm.

Jag har nu sett att hustru Elsa (Elisabet) Casten(s) 1679 ägde en tomt vid Hornsgatan i kvarteret Överkikaren (Holms tomtbok, fol. 1, se bifogad bild). Tomterna på var sida om hennes tomt ägdes av guldsmed Pheiphen (Feiff) respektive av Michel Sperling. I Stockholms mtl 1676 framkommer att gården/huset mellan guldsmed mäster Hindrich Pheiff och Michel Sperling ägdes av Abram (Abraham) Kittners(?) änka som levde av hyran/hyror (G1 BA:5/1, sida 334v). Tyvärr har jag inte hittat någon bouppteckning efter Abram Kittner, så man kan nog inte helt säkert säga att hans änka var Elsa (Elisabet) Casten.

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00256#?c=&m=&s=&cv=255&xywh=445%2C867%2C2626%2C1226

Guldsmed mäster Hindrich Pheiff misstänker jag var släkting till notarie Carl Pheif, som 1676 bodde i samma hus som guldsmed Greger Schick (se Svar #49).

Vänliga hälsningar,
Jan

6
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-10-11, 10:53 »
Hejsan igen!

I inlägget du nämnde, Carina, fanns en länk till Nyköpings mtl 1649 och ett uppslag med sidorna 9v och 10.
På sida 9v finns namnen:

- borgmästare Jöran Classon Rising
- borgmästare Andreas Bergius

och några rader längre ner:

- Gilius Willemodt
- U (unga?) Hybberth De Besche

I mina anteckningar har jag hittat Gustaf Villemot, som var fadder vid dop av kamrer Johan de Besche och hustru Maria de Besch(e)s son Daniel den 11/7 1689 i Maria Magdalena fs i Stockholm (tyvärr har jag inte antecknat volym eller sida). Vid samma dop var Christina Berg också fadder.

I von Schantz genealogier om släkten de Besche skulle jag tro att "unga Hybbert de Besche" där motsvarar  "Hubert De Besche föd: 1617. ägde f: Ingeborg Wachtorn död i Frankrike utan lifsarvingar".

Huberts storasyster, Catharina de Besche (född 1615) var gift med Henrik De Try.

Huberts lillasyster, Elisabet de Besche (1628-1700), var gm1 postmästare i Norrköping Albert Tillman (död 1667) och gm2 postmästare i Norrköping Anton de Witten. (Postmästare är intressant för mig i "Brun-sammanhang och släktnamnet Tillman finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista och sägs där ha vallonskt ursprung, precis som de Besche.)

Huberts lillebror, Gillis de Besche (1624-1709) var "till Nävekvarn" (troligen brukspatron vid Nävekvarns bruk, där den första masugnen ska ha blivit byggd 1623 av Hubert de Besche d.ä. och Gillis de Besche d.ä. (Det var vid Nävekvarns bruk som Hindrik Dubois (tab 24 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 202) var masmästare 1676. Det var han som hängde sig 1692 och ska då ha "yrat" något om en brand. Jag har för mig att jag har nämnt detta i sammanhanget kring Tore Brun och branden i hans gård.)

I biografi över Henrik De Try står att han möjligen tillhörde en "nederländsk gren av den i Aachen under 1500- och 1600-talen verksamma, framstående mässlingsmakare-, klockgjutare- och styckgjutarefamiljen von Trier (de Try, de Trij), inom vilken förnamnet Henrik var vanligt" (Henrik De Try, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17499, Svenskt biografiskt lexikon (art av F. Wernstedt.), hämtad 2024-10-11). I "Brun-sammanhang" är Aachen intressant eftersom släkten (de) Bruyn ska ha haft rötter där. Jag har misstankar om att Barbro Mårtensdotter Le Brun tillhörde släkten (de) Bruyn. Hon gifte sig 1709 i Maria Magdalena fs i Stockholm med herrtjänare Anders Andersson Berg.

Vänliga hälsningar,
Jan

7
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-10-10, 18:59 »

Den Erik Gustafsson Natt och Dag i Strömsberg, där Anders Tornerus (variant av Tourneur?) 1724 var dräng, gissar jag kan ha varit Erik Gustaf (Eriksson) Natt och Dag (1693-1730). På adelsvapen.com står nämligen om hans son ”Carl Gustaf till Strömsberg”. Erik Gustafs dotter, Charlotta, ska ha dött 1779 i Jonsberg sn, som ligger vid östkusten och 14 mil norr om Västervik. Erik Gustafs mormor, Christina, hörde till ätten Cruus af Edeby (därav krusningarna på vattenytan). I Svar #48 har jag nämnt denna ätt. Christinas pappa, Jesper Cruus till Edeby (1576-1647), ska ha varit/blivit (hör och häpna!) hövitsman för Tavastehus knektar år 1600. Ätten Cruus af Edebys (ursprungliga?) koppling till Tavastehus i Tavastland (och kanske även till Tavastgatan på Södermalm i Stockholm?) hittas hos Jespers farbror, Mats Larsson (död 1606). Han ska nämligen ha varit/blivit ståthållare på Tavastehus 1603 och gissningsvis fick han jobbet eftersom han var gift med Anna Björnsdotter, vars släkt hade starka kopplingar till Tavastland och till (hör och häpna igen!) ...björnar! Ja, kanske avses ett släktnamn då ”björnlår” nämns i TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lepas%C3%A4tten. Många personer i släkten hade i alla fall förnamnet Björn och kanske du minns att jag tidigare har skrivit om en eventuell koppling till ordet ”björn”. Jag blev i alla fall förvånad (som vanligt!) när jag såg ”björnlår” nämnas i texten om Lepasätten;D


Hej igen,

Idag när jag bläddrade i von Schantz genealogier fick jag se (den medeltida?) släkten Biörnelåår eller Frötuna-släkten. Det är nog bara (igen!) ett konstigt sammanträffande, men i beskrivningen av släkten omnämns en Knut Larsson i Västervik i Österhaninge.

För enkelhets skull bifogar jag ett par bilder (där referenserna syns hoppas jag).

Vänliga hälsningar,
Jan

8
Schultz / SV: Schultz
« skrivet: 2024-10-09, 13:47 »
Hej,

I en bouppteckning, daterad 3/3 1680 i Stockholm, framkommer att bruksarrendator Philip Skults var gift med Sophia Cron, dotter till vinhandlare Hans Jörgen (Georg) Cron (död ca 1670) och Sophia Holtman (död november 1679). Källa: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:20, sida 892.

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107510_00954#?c=&m=&s=&cv=953&xywh=3180%2C367%2C2582%2C1193

Sophia Crons hel-syskon var:

- bardbärare(?) gesäll Johan Cron (född ca 1656)
- Eva Cron gift med kapten Jacob Brun som 1680 vistades i England
- jungfru Christina Cron (född ca 1664)
- Adam Cron (född ca 1666)
- Maria Cron (född ca 1670)

Sophia Holtmans syster var gift med bardbärare(?) mäster Hans Michel Hoffman (som var närvarande vid bouppdelningen troligen i Stockholm).

På sida 898 finns en specifikation som tycks vara underskriven av Philip och i sådant fall stavade han sitt släktnamn Schultz.

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107510_00960#?c=&m=&s=&cv=959&xywh=3446%2C2926%2C2581%2C1192

Är det någon som vet vilket bruk nämnda Philip Schultz arrenderade?

Jag har sett att Laxå bruk har nämnts i den här tråden.
På adelsvapen.com om adliga ätten Nordencreutz nr 1697 står att en Filip Schultz, adlad 1719 Nordencreutz, var född 24/12 1682 vid Nykvarns bruk i Turinge socken (Södermanland), men hans pappa ska ha hetat Joakim Schultz.

Länk (se TAB 2): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Nordencreutz_nr_1697

Hans Georg Cron ska 1664 ha köpt ett hus vid Österlånggatan 39 i kvarteret Glaucus nr 1 och ska i det ha öppnat en vinkällare, som han kallade Pelican (Gunnar Hellström, Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid till frihetstiden i Samfundet Sankt Eriks årsbok, 1957, Stockholm, sida 108). Dagens Pelikansgränd ska ha fått sitt namn efter vinkällaren Pelican och det är nog därför troligt att Pelican låg vid den gatan. År 1702 ska Pelican ha varit ägt av Abraham Biörn (Björn), som hade fått burskap som handelsman i Stockholm den 20/2 1696.

Vänliga hälsningar,
Jan

9
De Flon / SV: De Flon
« skrivet: 2024-10-08, 20:07 »
Tack för svar Erland!

Vänliga hälsningar,
Jan

10
De Flon / SV: De Flon
« skrivet: 2024-10-08, 17:03 »
Hej igen,

I Stockholms mtl 1676 (igen!) tycks det mig framkomma att "Johan De Adlercrona" bodde med sin hustru, men inget barn, i ett hus ägt av Drakenhielm (BA:5/1, sida 61, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00017#?c=&m=&s=&cv=16&xywh=3245%2C3160%2C2162%2C996).

Finns det något (känt) släktskap mellan De Flon/Adlercrona och Drakenhielm?

Paret tror jag då bodde inte långt ifrån huset där Egidius Pincier bodde med hustru och 6 barn (sida 61v) och det är egentligen information om honom/dem jag var ute efter när jag fick se uppgiften om "Johan De Adlercrona". Har släktnamnet Pincier möjligen något att göra med De Flon?

Vänliga hälsningar,
Jan

11
Monie / Monier / SV: Monie / Monier
« skrivet: 2024-10-08, 11:44 »
Hej åter igen,

Åter igen av en slump, fick jag se namnet Jean Munie i något som tycks mig vara en bilaga till en bouppteckning efter Eva Persdotter i Arboga. På bilagan står "1693 in Nov. // Sah. Eva Persdotters begrafning(s-)omkostnadh efter öfwergifwen rechningh af mons:r Jean Munie och mons:r Swen Ingewalsson ähr contant till dem betalt".

Källa: Arboga rådhusrätt och magistrat, Bouppteckningar och arvskiften, SE/ULA/10021/F 2/4 (1689-1696), bildid: U0000140_00185.

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/U0000140_00185#?cv=184&c=&m=&s=&xywh=624%2C622%2C1811%2C823

Vänliga hälsningar,
Jan

12
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-10-08, 11:34 »

Jag får inte ihop det med Per Andersson Berg med någon släkt Berg i Arboga, trots att här finns både Berg och Wintroos. Om Per Andersson Berg är en son till Anders Laurentz Bergius f. 1617, borgmästare i Nyköping, så har Per Andersson Berg varken namnen, Engel, Michel, Lars, Catharina till något av sina barn. jag tycker att något av dessa namn som förekommer i Anders Laurentz Bergius släkt skulle han döpa något av sina barn med.


Hej igen Carina,

Angående icke förekomst av namn på barn (se citatet ovan) tänkte jag på namnen på de fyra barnen (Niclaes (Claes/Nils), Cathrina, Maria och Greta) i bodelningen efter Daniel Wintroos avlidna hustru Malin Berg. Är det namn som förekommer bland Daniels och/eller Malins föräldrar och/eller bland deras mor-/farföräldrar?

Om borgmästare i Nyköping Anders Laurentz Bergius vore pappa till din Per Andersson Berg, skulle det då innebära att kommendanten i Tavastehus Anders Berg blir bortsållad som pappa till Per Andersson Berg? Anknytningen till släkten Natt och Dag, som hade koppling till Tavastehus, tycker jag pekar åt att kommendant i Tavastehus Anders Berg var pappa till din Per Andersson Berg.

Vad roligt att läsa att avskriften (som nog inte var den bästa) var till hjälp!  :)

Vänliga hälsningar,
Jan

13
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-10-07, 16:01 »
Hej Carina,

Det skulle inte förvåna mig om pannkakor introducerade i Sverige av valloner. Frankrike är ju känt för crêpes i alla fall.  ;D

Angående Petré hittade jag information om bruksägare och riksdagsman Johan Theodor (Thore) Petré (1793-1853), son till brukspatron och bergsråd Robert Fredric Petré och Christina Elisabeth Nordenadler här: https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/7162.

Borgare Isaac Siwertz (död 1681) omnämnd i ditt förra inlägg misstänker jag var släkting till bryggare Lars Sivertz, som 1712 var gm Catharina Stöök (syster till Christina Stöök gm skräddare/bryggare Anders (trol Olofsson) Berg). Se bild i Svar #50. Hoppas någon hittar information om brukssmed Olof eventuellt Berg (se Svar #93) för det tycks mig luta åt att han var släkting till Anders eventuellt Berg, dvs pappan till din Per Andersson Berg (såvida han inte tog släktnamnet Berg efter sin hustru, men om jag minns rätt hade hon patronymikonet Andersdotter – så i vilket fall som helst skulle det vara intressant med information om brukssmed Olof eventuellt Berg).

Arvsskiftet som du nämnde och länkade till står på sida 191B och tycks mig likna en bilaga till en bouppteckning.

Texten på sidorna 191B-192v tycker jag också är svårläst, men jag försöker göra en avskrift. Hoppas någon vill kontrollera!

Sida 191B (sidnummer 720 är överstruket)

”Såsom förmedelst den aldra
högstas gördome.(?) försyyn(?) och
al..ysa(?) skickelse iagh underteck-
nadt Daniel Wintroos är sin-
nadt migh uthi ett annat echten-
skap och giftermåhl begifwen med
ehreborne och dygderijke jungfru
j. Margaretha Utter, och fördenskull(?)
i ...kedningh af s...ringes(?)
lagt och åfligh(?) praxin åh-
ligger at först lag:n [lagligen]
afwittra mine fyra dy:n(?) barnØ theras
them anfallande arf och tilhörigheet ..ar(?) till
dhe efter sin moder fordomb
ehreborna matrona sah. hust:u
Malien Berg – äro
berättigade wördne i (eller ”;”?) ...erföre(?) så i
föllie den af som all faderlig plicht
och åhuga som deras wäl-
färdh och här under verserande
rätt och rättigheet, hafwer iag
med mine swågrar dheras här nedanskrefne
k. [kära?] mosters man (namnet Olof Ahlström är överstruket)
och”

I marginalen: ”Ø som äro sohn:n [sonen] Niclaes med dott:r [döttrar] Maria(,) Cathrina och Greta”.

-------------------------------------

sidnummer 721 är överstruket

(namnet Johan Israelsson är överstruket) ”tillika medh dhe flera
underskrefne gode herrar och män
sammanträdt(,) at till(-)
ser huruledes bem:e [bemälde] barns möder-
nes arf kunde på bequämligaste
sättet afskilldt blifwa så wähl till
derasØ nytta och säkerheet
i framtiden som till conservation
och sammahållande af mitt och huu(s-)
håld# [hushåll]. Aldenstundh barnen hwil-
ka ännu alla små och omyndige äro icke
pröfwas för tiden wara tienlige
någon fast el:r [eller] löhs egendom
in natura som den samma kund(e)
dem till dehlning anståå, hwilken
dhe intet mächta sielfwa
at disponera el:r till någon frucht-
barheet omkända(?), icke heller
om den samma så säkre giöras kunno till
deras (o?)fullmyndige åhr (eller ”ähr”?) infulla(?)
...en(?) fordre i medlertidh wara ve-
derkastadh hwariehanda olycke
och ...de(?) eldswåda”

I marginalen: ”Ø bästa påfinnande” samt ”#at dhet icke skingras ell:r distribueras måtte hwar med dhe slätt intet äro betiente,”.

-------------------------------------

sida 196 (sidnummer 722 är överstruket)

”altså har man
för bästa expedient påfunnit, at
dem anslåå det som redobart(?) är nbl. [nämligen] afgift uthi p....ar(?)
för bem:e [bemälte] deras arf blifwandes# af
alle närwarande särdeles dhe förber:de omyn-
digas skylde...(?)
som wid detta tilfälle*
härmedh slutit och
fulkombligen förafskiedat at bem:te
4 barn skola i ett för alt-
för theras mödernes arf
både uthi fast- och löhs egendomb
ehwadh nampn(?) dem hafwa kan åth-
niuta och bekomma hwardera
1000 (valuta) som giör tilsam-
mans fyra tuusendhe dah:r [daler] enkelt
kopparmynt, hwilka fadren sig för-
obligerar til dem fult uth och afkortadt at
betala widh deras fulmyndige
åhr och ålder, sampt i medler-
tidh in till des dhe äro blefne myndige
niuta hoos sin fader en frij
upf:”

I marginalen: ”#sedan huusets wilkor och förmögenheet war inb: (i?) noga consideration och betänkiande tagit” samt ”*sig härwidh  infunnit och bemd. omyndigas skull i acht tagit och påtalt”

-------------------------------------

sidnummer 723

”upfostringh och underhåld medh nödtorftig kläde och föda iempte
annan nödwändig information
och exercitia uth: det som dem* (*i deras unga åhr) nödigt
och anständigt wara kan(?)**, (**jempte tienlig brölop kost för döttrarna efter husets wilkor och då warande t...flige(?) bruuk) hwilket på
bem:te uthfäste kunna inte(t)
skull beräknas ell:r afdragas, *** (***uthan fult opp denne förskrifning och transaction uthbetalas, whar medh dhe nöijachteligen och som wederbör häru...(?) -skilde deh afdeehlte äro nu och i framb:ebet hwilket) sålunda som förmählt är wara
om barnens mödernes arf
och egendomb slutit och afgiort
dhet warder
til större stadfästelse bekräftat
medh egne händers och signeten
undertryckiande, som skiedde i
Arboga d. 4 januari a:o 1694”

Eftersom Daniel Wintroos och Malin Berg hade en son, Claes, kan det nog vara värt att leta efter mer information om ryttare Claes Berg, som du nämnde i ditt förra inlägg Carina. Det kan ha rört sig om samma person, som var ryttare vid bruket. Mer information kan hittas i jordeböcker, exempelvis vilket kompani som hade rusthåll i Arboga landsförsamling omkring 1690. Därefter kan man leta upp eventuellt bevarade generalmönsterrullor och i dem leta efter mer information om ryttare Claes Berg.

Vänliga hälsningar,
Jan

14
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-10-07, 15:10 »
Hej,

I Svar #42 nämnde jag färgare Gustaf Olofsson Geting gm Sara Gabrielsdotter vars dotter, Anna, döptes 1682 i Stockholm (länk till Svar #42: https://forum.rotter.se/index.php?topic=70456.msg1651910#msg1651910).

I en bouppteckning/arvskifte daterad 5-7 1694 i Arboga, efter rådman i Arboga Gabriel Milihertz(?), framkommer att sabelfärgare i Stockholm salige Gustaf Gietings två barn (Gabriel och Anna) fanns bland arvingarna (Arboga rådhusrätt och magistrat, Bouppteckningar och arvskiften, SE/ULA/10021/F 2/4 (1689-1696), bildid: U0000140_00188). Barnen bodde då hos sämskmakare i Stockholm mäster Daniel Zander och (borde ha varit ”respektive”?) målare i Stockholm mäster Olof Månsson Kihl.

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/U0000140_00188#?cv=187&c=&m=&s=&xywh=2030%2C27%2C3289%2C1496

Vänliga hälsningar,
Jan

15
De Flon / SV: De Flon
« skrivet: 2024-10-07, 10:20 »
Hej Erland,

Tack för rättelsen! Jag misstolkade texten på adelsvapen.com.
Hoppas det inte har skapat felaktigheter i någons släktforskning!

Om jag har förstått rätt var alltså Magdalena Moyale halvsyster till de tre syskonen de Flon, som är beskrivna på adelsvapen.com om släkten Adlercrona nr 868 (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Adlercrona_nr_868).

Magdalena Moyale tycks 1676 ha bott i hus nr 10 i 5:e roten i Gamla Stans östra kvarter.
Guldsmed Jutinus Johannes Flon(?) bodde då i hus nr 7 i 6:e roten i samma östra kvarter.

Vänliga hälsningar,
Jan

16
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-10-05, 15:09 »
Hej Carina,

Först måste jag bara berätta att stället där jag fiskade som barn kallades Pannkaksbruket. Lite annat än järnbruk! :)

Jag såg att du skrev (igen) Erik Gustafsson Natt och Dag i ditt förr-förra inlägg och då var jag tvungen att kontrollera i Riddarhusets originalgenealogier (se bifogad bild – det bör alltså vara Erik Gustaf Eriksson Natt och Dag). Men det var bra att jag fick tillfälle att kontrollera, för då fick jag se att Erik Gustafs svärfar, Hans Johansson Stålhandske, var kommissarie i Riksens Ständers Banco. Jag vet inte om jag har nämnt det, men jag har en del personer som bör ha jobbat vid Riksens Ständers Banco under (ungefärlig) samma tidsperiod. Om du tycker det är värt det kan jag göra en sökning i mina anteckningar och göra en sammanställning.

Angående faddern Anders Tornrosare i Arboga 1673 upprepar jag mitt råd att titta på släkten Tourneur. Emellertid tror jag det står Tornresare i dopnotisen daterad 14/12 1673 i Arboga C:1, sida 7. Jag minns att jag har sett namnet (eller yrket?) Tornresare ganska nyligen, men tyvärr hittar jag det inte vare sig bland mina anteckningar eller bland mina inlägg här på Anbytarforum. Enligt SAOB var en tornresare en tornbyggare, men det har även förekommit som tillnamn (det senare med exempel så sent som 1901 vilket tycks mig tyda på att det då var ett efternamn – inte ett tillnamn som avsåg den personens yrke).

En mycket vild tanke om släktnamnet ”de la Grange” är att det kan komma av Grangärde eller något annat svenskt ortsnamn som har blivit ”förfranskat” av löjtnanten. I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnet Gransier (men inte ”de la Grange”). Kan det eventuella s-ljudet i Gransier med tiden ha omvandlades till ett eventuellt tj-ljud i Grange kanske?

Olof Grå skulle jag tro var bror till Elisabet Hansdotter Grå, som var gift med vinskänk Georg Brun (min tabell 18) i hans första(?) äktenskap. I en dopnotis, daterad 15/9 1678 i Maria Magdalena fs i Stockholm, står att Oluf Hansson Grås hustru var fadder. Barnets pappa, lärft-krämare Gustaf Ambiörnsson (textil-branschen), bör ha varit samma person som tidigare hade varit gift med Anna Danielsdotter Brun (död senast 2/10 1674, min tabell 27). Oluf Hansson Grå bör ha varit gift med Elisabeth Johansdotter Schick och i tråden om Schick hittar du mycket mer information om den släkten.

Albrecht Petre i Arboga 1676 kan ha varit samma person, eller kanske mer troligt - pappa till, den brukspatron Albrecht Petre i Arboga, som i mitten av 1700-talet skänkte en takkrona till Ervalla kyrka enligt uppgift på svenskakyrkan.se om Ervalla kyrka. Brukspatronen var sannolikt släkting till brukspatron Robert Petre, som ska ha varit gift med Eva Leijel (dotter till Jacob Leijel och Barbara Dress (von Schantz genealogier om Leijel), se vidare nedan om Dress).

Christina Persdotter Brun (min tabell 12) var ju gift med kopparslagare Johan Petre i hans andra(?) äktenskap och hans styvdotter, Christina Stöök, var gift med den där ”skräddaren sedan bryggare Anders (troligen Olofsson) Berg” som jag nämnde i mitt förra inägg. Se också Svar #50 där det framkommer att Christina Persdotter Brun (min tabell 12) gifte sig 22/6 1710 med skeppare från Västervik Petter Lorentsson Holm. I Katarina fs volym CI:10 står ”fransöska Praeceptorn Petter Holm [betalade] för [begravning av] sin son” den 23/4 1709 (AD:s bild 256, notis nr 176). Det låter som det rör sig om två olika personer med samma namn, Petter Holm, och jag vet inte om ”fransöska praeceptorn” betyder att den senare Petter hade rötter i Frankrike eller om han var en lärare i franska språket (med okända rötter). Eventuellt rör det sig om samma person, som tidigare hade varit skeppare i Västervik, men nu var lärare/preceptor (i franska?) i Stockholm (eller tvärt om).

Anknytningen till Arboga leder mig tillbaka till ovan nämnda Dress och till ovan nämnda vinskänk Georg Brun (min tabell 18). Huset han ägde i Gamla Stan låg nämligen intill ett hus, som var delägt av lantmätare Hans Barckhusens hustru Elisabet Dress. Hans Barckhusen var troligen släkting till borgmästare i Arboga Johan Barckhusen (men jag har inte kontrollerat detta). Likaså har jag inte kontrollerat det eventuella släktskapet mellan Elisabet Dress och systrarna Margareta och Barbara Dress vilka var svärmor respektive hustru till två bröder Leijel. Den ena syster, Margareta Dress, var mamma till ovan nämnda Eva Leijel, som var gift med brukspatron Robert Petre.

Huset som Elisabet Dress ägde en andel av hade, enligt min tolkning av uppbjudnings-notis, tidigare varit ägt av Hinrich Lemmens (emellertid död redan 1657). Hinrichs dotter, Christina Lemmens, var gift med Otto Dress (Hinrich Lemmens, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11211, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Kromnow), hämtad 2024-10-05). Gissningsvis var Otto bror till Hans Barckhusens hustru Elisabet Dress. Enligt von Schantz genealogier om Leijel var Barbara Dress (död 1694) från Holland och dotter till brukspatron Andreas Dress. Därför blir min gissning att Andreas Dress köpte huset, som tidigare hade ägts av Hinrich Lemmens (död 1657). Det skulle kunna vara förklaringen till varför Elisabet Dress ägde en del av detta hus (hon hade ärvt sin del av avlidna pappa och/eller mamma).

Hinrich Lemmens ska först ha varit köpman inom tyg- och klädbranschen, men ska senare ha kommit in på järnbruksbranschen. (Han bör också ha haft relation till Johan Skytte, som ska ha varit elev till min ”Olle”.) Som jag nämnde i Svar #60 var Hans Barckhusen måg till Hans Hansson Leffler, som var faktor i Arboga. Jag skulle tro att det rörde sig om ett bruk i textilbranschen, men släkten Leffler var även den verksam inom järnbruksbranschen (Leffler, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11119, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-10-05), men kanske inte inom pannkaksbruksbranschen;D

Det skulle vara passande om brukspatron Andreas Dress var patron vid ett textilbruk (om det fanns sådana). Jag tänker förstås på engelskans dress. :)

Slutligen en kommentar om björnarna. När man söker ”Björnram” på adelsvapen.com kommer tre ”förslag” upp; 1) Björnram, 2) Björnram af Helgås nr 204 (med koppling till ”Hesslebysläkten”, som har koppling till Kalmar län), och 3) Björnram Isnässläkten (med kopplingar till Finland och till Bure-ätten/Grubb - liksom min "Olle").

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I sekundär källa har jag sett att Elisabeth Dress (gm Barckhusen) ska ha varit dotter till Otto Dress och Margareta Lemmens. Det skulle förklara, på ett mycket enklare sätt, varför hon hade ärvt del av ovan nämnda hus.

17
Hej,

Jag har nyss gjort ett inlägg angående Barbro Mårtensdotter Le Brun (eller (de) Bruyn?) i tråden om smed-släktnamnet Berg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1685136#msg1685136.

Vänliga hälsningar,
Jan

18
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-10-04, 15:58 »
Hej igen Carina,

Ja, det lät lite långsökt att ryttare/tobaksrullare Peter Berg skulle ha varit son till din Per Andersson Berg.

Eftersom Peter Olofsson Berg bör ha haft relation till Johanna Brun (min tabell 25) och till Helena Groth/Grooth* (vars släktnamn jag har omnämnt i Svaren #42 och #43 plus i bild i Svar #51), och eftersom hans pappa var brukssmed Olof eventuellt Berg, gör jag ändå en efterfrågan om mer information om hans pappa i den här tråden. I Svaren #38, #39 och #50 har jag nämnt skräddare sedan bryggare Anders (troligen Olofsson) Berg, som ska ha haft en syster Maria Olofsdotter Berg (gm Peder Eriksson Hentzig). De bör ha bott i Katarina fs på Södermalm i Stockholm omkring 1700 och de skulle eventuellt kunna ha varit syskon till ryttare/tobaksrullare Peter Olofsson Berg i Maria Magdalena fs på Södermalm i Stockholm i början av 1700-talet. I Svar #51 har jag skrivit att skräddare/bryggare Anders (troligen Olofsson) Berg hade koppling till Västervik och eventuell koppling till Nyköping.

* Möjligen samma släkt som beskriv här: Grooth, von, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13230, Svenskt biografiskt lexikon.

Carina, jag läste igen att din farmor alltid sa att ni är valloner. Om du inte redan har gjort det rekommenderar jag dig starkt att läsa om släkten Tourneur i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi, del 2 (såvida släktnamnet finns i boken förstås!). Förhoppningsvis hittar du något i (den eventuella) beskrivningen av släkten som du känner igen från din egen släktforskning.

Ibland är det motvind i släktforskningen, men igår fick jag riktig medvind när jag tittade på släkten Natt och Dag. Det blev nämligen ett stort napp, så det blev ett riktigt Cruus på vattenytan, när jag tittade på familjen som ska ha bott/ägt Strömsberg i närheten av platsen där jag fiskade ibland som barn i Sagån. Nästan som en saga faktiskt! :)

Den Erik Gustafsson Natt och Dag i Strömsberg, där Anders Tornerus (variant av Tourneur?) 1724 var dräng, gissar jag kan ha varit Erik Gustaf (Eriksson) Natt och Dag (1693-1730). På adelsvapen.com står nämligen om hans son ”Carl Gustaf till Strömsberg”. Erik Gustafs dotter, Charlotta, ska ha dött 1779 i Jonsberg sn, som ligger vid östkusten och 14 mil norr om Västervik. Erik Gustafs mormor, Christina, hörde till ätten Cruus af Edeby (därav krusningarna på vattenytan). I Svar #48 har jag nämnt denna ätt. Christinas pappa, Jesper Cruus till Edeby (1576-1647), ska ha varit/blivit (hör och häpna!) hövitsman för Tavastehus knektar år 1600. Ätten Cruus af Edebys (ursprungliga?) koppling till Tavastehus i Tavastland (och kanske även till Tavastgatan på Södermalm i Stockholm?) hittas hos Jespers farbror, Mats Larsson (död 1606). Han ska nämligen ha varit/blivit ståthållare på Tavastehus 1603 och gissningsvis fick han jobbet eftersom han var gift med Anna Björnsdotter, vars släkt hade starka kopplingar till Tavastland och till (hör och häpna igen!) ...björnar! Ja, kanske avses ett släktnamn då ”björnlår” nämns i TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lepas%C3%A4tten. Många personer i släkten hade i alla fall förnamnet Björn och kanske du minns att jag tidigare har skrivit om en eventuell koppling till ordet ”björn”. Jag blev i alla fall förvånad (som vanligt!) när jag såg ”björnlår” nämnas i texten om Lepasätten;D

Hur är då detta relaterat till kommendant i Tavastehus Anders Berg (som eventuellt kan ha varit pappa till din Per Andersson Berg och/eller till ”min” Anders Andersson Berg – som emellertid inte är min ana)? Jo (se bifogad bild!), Erik Gustaf (Eriksson) Natt och Dag ska ha varit syssling till Maria Elisabet Gripenhielm (1681-1748). Hon ska ha varit gift med Per Meurman (adlad Mannerstedt) och han var trolig kusing till den Anna Maria Meurman (född ca 1666) som ska ha varit gift med kommendant Anders Berg i Tavastehus. Per Meurman är också den person som skulle kunna ha starkt bidragit till att ”min” Anders Andersson Berg” gifte sig 1709 med Barbro Mårtensdotter Le Brun. Innan Per gifte sig med Maria Elisabet Gripenhielm ska han nämligen ha varit gift med Maria Toutin (född ca 1667, dvs jämngammal med Anna Maria Meurman). Hon ska tidigare ha varit gift med Isak Reenstierna, vars (ingifta) faster var Maria (de) Bruyn, syster till (den av mig ofta omnämnda) Antony (de) Bruyn (se bild i Svar #44). Men inte nog med detta släktskap mellan Maria Toutin och släkten (de) Bruyn! Hennes syster ska nämligen ha varit gift med en bror till Isak Reenstierna, och som om inte det räckte(!); hennes moster, Johanna Uttenhofen, ska ha varit gift med Antony (de) Bruyn den yngre (se bild i Svar #44).

Resonemanget kring varför kommendant Anders Berg i Tavastehus eventuellt skulle kunna ha varit pappa till ”min” Anders Andersson Berg är ganska långt och finns här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.msg1644979#msg1644979. (Där nämner jag för övrigt Anthoine Hoffman och Johan Hoffman gm Elisabet de Besche. Altartavlan i Bred kyrka (i Bred sn där ”Natt och Dags” Strömsberg ligger) är en arbetskopia (hörde jag som barn) av altartavlan i Klara kyrka i Stockholm. Den senare ska vara målad 1766 av Jonas Hoffman. Kan det finnas ett släktskap där tro?)

Kommendant Anders Berg ska alltså ha varit gift med Anna Maria Meurman. Per Meurmans starka släktskap, genom sin första hustru Maria Toutin, till släkten (de) Bruyn tycks mig tyda (såvida ovan nämnda resonemang stämmer) på att Anders Andersson Bergs hustru, Barbro Mårtensdotter Le Brun, hörde till släkten (de) Bruyn. Carina, tack vare att du nämnde min hem-socken Bred i ett inlägg fick vi nu också en ganska tydlig, om än lite långsökt, koppling mellan din Per Andersson Berg och Tavastehus. Anledningen till att jag från början fick misstankar om att din Per Andersson Berg (i Hallingeberg) kunde ha varit bror till ”min” Anders Andersson Berg (i Stockholm) var funna indikationer om kopplingar (nu stärkta) mellan Christina Toorrsesdotter Brun (gm Tobias Soltner) och områden kring Västra Ed, norr om Hallingeberg. Med ovan nämnda koppling till Tavastehus i Tavastland**, via släkterna Natt och Dag samt Cruus af Edeby, tycks mig ”hypotesen” angående släktskapet mellan ”min” Anders Andersson Berg och kommendant Anders Berg i Tavastehus ha blivit stärkt rejält. Vad tycker du?

** Se också bifogad bild.

Vänliga hälsningar,
Jan

19
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-10-03, 18:37 »
Hejsan,

Ja, vissa perioder har man flyt med släktforskningen och under andra perioder går man i motvind.  ;D
Synd att det inte gick att få fram ett enkelt svar angående släktskapet mellan de olika Natt och Dag!

Tobaksrullaren Petter Olofsson och fd ryttaren Petter Berg bör ha varit samma person kom jag på efter att ha lagt ner några timmars sökande efter information.  ;D Då kom jag nämligen på att det framkommer i bouppteckningen efter tobaksrullare Petter Berg att hans dotter (Anna Christina Berg), med Elisabet Gabrielsdotter Engel, var född ca 1707. Dessutom är patronymikonet Olofsson bekräftat i Stockholms stad Stadsarkivets "Fastighetsregister 1675-1875" (se länk nedan). Det är i och för sig en sekundärkälla, ibland med referenser till primärkällor vilka jag inte har kontrollerat (men säkerligen stämmer det med Olofsson Berg). Emellertid framkommer i Fastighetsregistret (och i mtl:er) en mängd annat intressant - i alla fall för mig. I kvarteret Katthuvudet förekommer nämligen, förutom Brun, släktnamnen Levin, Groth/Grooth och Blom. Bland dina inlägg, Carina, har jag sett att du också har nämnt varianter av Grot (Grothusen och Grothian (Johan)) samt Blom med varianten Blomfelt.

I fastighetsregistret framkommer att hustru Helena Groth protesterade när tobaksrullare (fd ryttare) Petter Olofsson Berg 1709 skulle köpa gård (eller tomt?) av Judita Göransdotter Groth. Men jag har även sett en mängd annan intressant, bara i kvarteret Katthuvudet, så det kommer att ta tid att reda ut det hela! Johanna Brun i Katthuvudet och dess kopplingar till nämnda släktnamn gör att misstänker att Johanna var släkting till (de) Bruyn, men bland dessa kopplingar finns även en Brun från Bohuslän (eller Båhuslän om man vill  :) ). Dessutom har jag sett konstsmed Anders Berg i kvarteret Katthuvudet. Honom har jag kikat på tidigare.

Som du märker är det för närvarande en stor röra i mitt huvud angående Katthuvudet!  ;D
Jag hoppas jag kan reda ut den!

Länk till Fastighetsregistret (se bilderna 359 och 360):
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildvisning/Default.aspx?app=fastighetsregister-1675-1875&indexvarde1=Maria&indexvarde2=Katthuvudet#bild359

Vänliga hälsningar,
Jan

20
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-10-03, 11:51 »
Hej igen Carina,

OK, då kan vi nog inte avfärda möjligheten att tobaksrullare Peter Berg var son till din Per Andersson Berg.

Att tobaksrullare Petter Olsson (i mtl 1711) eventuellt var en annan person än tobaksrullare Peter Berg styrks möjligen av att Peter Berg blev registrerad som fd ryttare i mtl 1721. Jag ska ta och leta i kronotaxeringslängder för att se om man kan få ut något mer där.

Länk till post i mtl 1711:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059599_00098#?c=&m=&s=&cv=97&xywh=2954%2C3172%2C2627%2C1195

Länk till post i mtl 1721 (se även gård nr 218 på föregående sidan):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057036_00123#?c=&m=&s=&cv=122&xywh=263%2C504%2C3779%2C1719

I gård nr 219 (i mtl 1721) finns sjöman Petter Skansberg registrerat. Det var han som gifte sig 1714 med Johanna Brun och tyvärr ska ha dött samma år enligt bou efter honom (med hans släktnamn felregistrerat som Berg istället för Schansberg/Skansberg).

Länk till bou efter sjöman Petter Berg:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107574_00551#?c=&m=&s=&cv=550&xywh=3048%2C436%2C3783%2C1721

Den Anders Berg som möjligen skulle kunna ha varit pappa till din Per Andersson Berg och/eller min Anders Andersson Berg (han som gifte sig 1709 med Barbro Mårtensdotter Le Brun) var gift med Anna Maria Meurman. Hon skulle alltså kunna ha varit mamma eller styvmor till våra Anderssöner Berg.

Anna Maria Meurman var trolig kusin till Peter Meurman (1656-1739).

Peter Meurman gifte sig 1688 med Maria Toutin. Hennes moster var gm Antony (de) Bruyn den yngre.
Peter Meurman gifte sig 1710 med Maria Elisabet Gripenhielm (1681-1748). Hon var barnbarn till Anna Christina Persdotter Natt och Dag (dotter till TAB 20 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Natt_och_Dag_nr_13).

Anna Christina Persdotter Natt och Dag (jag skrev först Dag och Natt ;D ) var troligen släkting till den Natt och Dag (i Bred), som du har nämnt. Har du lust att titta på hur de var släkt?

Vänliga hälsningar,
Jan

21
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2024-10-03, 10:31 »
Hej igen,

Wolfgang Pezoldus och Margareta Lemons dotter, Dorothea (1611-33), gifte sig 1630 med Kordt Meurman.
I von Schantz genealogier blev Dorotheas släktnamn stavat Besoldin (se bifogad bild).
Dorothea hade bl a bröderna Mattheus och Johannes. Mattheus fick sin del av arvet efter sina föräldrar (utav Kordt Meurman) den 26/8 1644. Det var då okänt huruvida Johannes levde (Gunnar Hellströms nämnda herdaminne, sida 559).
Den 2/9 1649 vigdes i tyska fs ”Claus Bruen, Brauer [bryggare], mit J. [jungfru] Catharina Baselins, Johan Baselins, Bürgers und Brauers in Rostock nachgelessenen [efterlämnade] ...(?) tochter [dotter]” (se bifogad bild).
Wolfgang Pezoldus (Besoldin) var född i Rostock, men hans härkomst var okänd (se bifogad bild).

Med dessa uppgifter, kan man skriva att bryggare Claes Bruns svärfar, bryggare Johan Baselins i Rostock (död före september 1649), var ”trolig son” till kyrkoherde Wolfgang Pezoldus (född i Rostock)?

Bryggare Claes Brun (Braun) gifte sig den 10/10 1641 med jungfru Dorothea Spandavei (Spandow) i tyska fs (CI:1a, sida 2). I vigselnotisen står att Claes var från Lübeck.

Vänliga hälsningar,
Jan

22
Kungligt / Johan III
« skrivet: 2024-10-03, 08:58 »
Hej,

I Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951) nämns "Johan III:s officer Johan de la Mogne, som var bördig från Bryssel" (sida 559). Angående Johan III misstänker jag att det finns en mängd primärkällor. Jag undrar om uppgiften om Johan de la Mognes börd är omnämnd i någon av dessa, eller andra, primärkällor.

Vänliga hälsningar,
Jan

23
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-10-02, 15:21 »
Hej Carina,

Skulle din Per Andersson Berg kunna ha varit född så tidigt som på 1660-talet? Vet du exempelvis när han dog?

Anledningen till min fråga är information i en bouppteckning, daterad 30/8 1723, efter tobaksrullare Peter Berg i Stockholm (död november 1722). Hans änka hette Elisabeth Gabrielsdotter Engel och de hade den gemensamma dottern Anna Christina Berg (fc 1707). Dödsboet hade ägt två gårdar, men den ena gården hade sålts efter Peter Bergs död till skomakare Gustaf Lax. Emellertid hade Peter Bergs pappa, ”Bruks Smeden” ... (och så fattas namnet – typiskt!  ::) ), varit emot denna försäljning.

Länk till bouppteckning efter tobaksrullare Peter Berg:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107572_01253#?c=&m=&s=&cv=1252&xywh=1219%2C24%2C5364%2C2479

Jag såg i ditt inlägg här den 2024-08-23 (Svar #53) att din Per Andersson Berg hade en son, Peter Berg, som var född 1723. Min tanke/hypotes var att din Per Andersson Berg var pappa till tobaksrullare Peter Berg och att han gav sin son, född 1723, samma namn (Peter) som på sin nyligen avlidne vuxna son i Stockholm. Eftersom tobaksrullaren hade en dotter född ca 1707 bör han ha varit född senast 1687. Därför undrar jag om din Per Andersson Berg skulle kunna ha varit född på 1660-talet (eller möjligen tidigare även om det låter mindre sannolikt eftersom han fick barn 1723).

Gården som änkan inte hade sålt till skomakare Lax kom (senare?) att vara ägd av Johanna Brun (tabell 25 i tråden om Brun i Stockholm omkr 1700) – alternativt var hon redan ”delägare” av gården och det tycks därför som om hon var släkting till paret Peter Berg och Elisabeth Gabrielsdotter Engel. Igår hittade jag en bouppteckning efter Johanna Bruns första(?) make (död 1714) och när jag började titta närmare på information kring henne hittade jag bouppteckningen efter tobaksrullare Peter Berg (och fick se att hans pappa 1723 var bruks-smed).

Båda nämnda gårdar låg vid den ”spännande” gatan Tavastgatan (som jag nämnde, tidigare idag, i tråden om Barbro Mårtensdotter Le Brun) och i kvarteret Katthuvudet enligt uppgifter i mtl:er (men det står felaktigt Kattryggen i bouppteckningen). Flera av de personer Brun, omnämnda i tråden om Brun i Stockholm omkr 1700, bodde och/eller ägde gårdar vid Tavastgatan, men i olika kvarter (jag måste göra en sammanställning av detta!). Att gatans namn har anknytning till Tavastland i Finland styrks eventuellt av en uppgift i Stockholms mtl 1711 (BA:10/16). I den finns gårdarna i kvarteret Katthuvudet, som bland annat ligger vid Tavastgatan, registrerade på sidorna 176-184. Vid gård nr 215 står att den hade ägts av Isa Walla(? låter det finskt?), men att den ”nu” ägdes av kyrkoherden i finska församlingen. Jag vet dock inte om denna gård låg vid Tavastgatan. (Enligt uppgift i mtl 1721 ägdes gården då av kann-gjutare mäster Beck.)

I nämnda mtl 1711 bör tobaksrullare Peter Bergs (då enda) gård i kvarteret Katthuvudet ha haft nr 220 eftersom namnet Elisabet Engel är registrerat vid denna gård. Emellertid tycks hennes make då ha varit tobaksrullare Petter Olsson. Om mina ovan nämnda tanke/hypotes angående din Per Andersson Berg ska stämma bör Petter Olsson antingen ha varit en annan (tidigare) make till Elisabet Engel, eller så blev Petter registrerad med fel patronymikon (jämför ovan nämnda fel i bou, och även Johanna Bruns makes efternamn blev felregistrerat i bou efter honom (Berg istället för Schantzberg/Skantsberg som det står i vigselnotis respektive i mtl 1721)).

I nämnda mtl 1711 noterade jag att fiskköpare Gillius Gilliusson bodde i Katthuvudet nr 218 med sin hustru Eva Andersdotter. Där bodde också sjömansänka Christina Gilliusdotter. I letande efter inlägg, här på Anbytarforum, om din Per Andersson Berg fick jag se att Kjell Lindblom nämnde (i tråden ”Hero / Herou / Henrot / Henrotte”) Gillius Andersson i Hallingeberg i början av 1700-talet.

Länk till Kjells inlägg där han nämnder Gillius Andersson i Hallingeberg:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67614.msg1671287#msg1671287

 Emellertid var det inte av den anledningen jag noterade fiskköparen Gillius Gilliusson. Istället mindes jag att jag hade ett par anteckningar om honom (eller ”möjligtvis om honom” ...eller hans pappa?);

1.   Sumpfiskare Gillius (troligen Gilliusson)s hustru (Karin Matsdotter enl dop 10/10 1669 i Maria fs) var fadder vid dop av besökare vid tyska tullen Bengt Fenix och hustru Kerstin Jonsdotters barn Brita den 12/10 1679 i Maria fs. (Anteckningen gjordes eftersom en annan fadder var inspektor Baltzar Bremer, vars släktnamn jag ”var inne på” då angående Barbro Mårtensdotter Le Brun.)

2.   I bou, daterad 8/3 1676, efter sumpfiskare Gillius Gilliussons hustru Karina Matsdotter (F1A:21, sida 466), framkommer att båtsman Johan Springer var skyldig pengar till dödsboet. Den sista notisen jag har hittat om Catharina Beslijn, hustru till/änka efter bryggare Claes Brun (”min” tabell 1), är en dopnotis daterad 29/6 1682 i Maria fs då hon var fadder till skeppare Johan Springer och hustru Kerstin Persdotters barn Petter. Troligen hade båtsmannen 1676 blivit skeppare 1682.

Vi får springa vidare och leta efter mer information om Anderssönerna Berg! :)

Nu ska jag försöka göra en sammanställning av den nyligen funna informationen om Johanna Brun (”min” tabell 25).

Vänliga hälsningar,
Jan

24
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2024-10-02, 11:49 »
Jag bifogar resten av texten om M. Wulff.

25
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2024-10-02, 11:40 »
Hejsan,

Nej, tyvärr finns inga källreferenser alls. Eftersom M. Wulff var kh i tyska fs kommer uppgiften kanske från någon kyrkobok. Jag bifogar bild av texten och tillägger att en son till "Margareta Lemon" troligen var guldsmed i Stockholm.

Vänliga hälsningar från ett mulet Milano (där Johan III:s svärmor hade sina anor  ;) ),
Jan

26
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2024-10-02, 10:59 »
Hej igen,

Efter ett tips kommer en fråga!

I Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951) står att Wolfgang Pezoldus (död 1624), som var kyrkherde 1602-24 i tyska Sankta Gertrud fs, ofta kallades M. Wulff och att han var gift första(?) gången "okänt var och när, men före 1604 9.5 med Margareta Johansdotter de la Mogne eller Lemon, född och död okänt var och när, dotter av Johan III:s officer Johan de la Mogne, som var bördig från Bryssel" (sidorna 558 och 559).

Är det här några som har med släkterna Lemoine eller le Maigre att göra?

M. Wulff blev prästvigd 20/10 1602 av min troliga ana Olaus Martini, som då nyligen hade blivit ärkebiskop. Olaus ("Olles") pappa blev avsatt som biskop omkr 1580 av nämnda Johan III (Olaus Martini, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7682, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stefan Östergren), hämtad 2024-10-02). En del av Olles ättlingar, via sin yngsta dotter Anna (gm Simon Nauclér), hade en del att göra med gruvor (Nauclér (Nauclerus), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8806, Svenskt biografiskt lexikon (art av AW H G-m), hämtad 2024-10-02) och med åtminstone ett järnbruk - Ortala (se diskussionstråden Mimer här på Anbytarforum).

M. Wulff var gm2 Magdalena Schepperus (1600-84), dotter till Ericus Schepperus och Catharina Persdotter Rask. Ericus var kyrkoherde i Enköping när han dog och ersattes där av nämnda Simon Nauclér (gm Olles yngsta dotter Anna).

Summering: Det tycks mig ha funnits en långsökt koppling mellan Margareta Johansdotter de la Mogne eller Lemon och gruv- och järnbruksbranschen.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag blir nog tvungen att tillägga att M. Wulf och Margareta Lemons dotter, Dorothea (1611-33), gifte sig 1630 med handelsman i Stockholm Cort (Kordt) Meurman (som sedan ska ha varit gm Elsa Grundel). Jag ser att jag nämnde Anna Maria Meurman i mitt förr-förra inlägg här (Svar #76). Kordt Meurmans bror, Henrik Meurman, var farfar till Anna Maria (se bifogad röriga bild).

27
Wigelius / SV: Wigelius
« skrivet: 2024-10-02, 08:53 »
Hej Carina,

Vi kommer ifrån ämnet Wigelius, så jag svarar under ämnet Barbro Mårtensdotter Le Brun!

/Jan

28
Tackar tackar! Jag har svarat där!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Carin, kommissarie mm Mårten Brun hade en bror, Johan Daniel Brun (tabell 19 i tråden om Brun i Stockholm omkr 1700). Johan Daniel avled barnlös den 6/2 1713 enligt bou daterad 20/3 1713 efter honom. I den nämns Mårten Bruns dotter Catharina, men inget annat barn till Mårten. Om Barbro Mårtensdotter Le Brun var dotter till Mårten i ett äktenskap före Dorothea Dargeman (som du nämnde i ett annat inlägg), bör hon ha dött barnlös innan bouppteckningen uppfördes den 20/3 1713.

Här är länk till bouppteckningen som du tipsade om Carina. Den är efter Jörgen Dargemans hustru Karin Persdotter Bergbom/Beerbaum, också kallad Catharina Dargeman (död ca november 1710) och är daterad 16/11 1711 (F1A:74, sida 993): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107555_01039#?c=&m=&s=&cv=1038&xywh=2329%2C140%2C4997%2C2273.

Emellertid har jag, i mina anteckningar, två andra Mårten Brun i Stockholm som skulle kunna ha varit pappa till Barbro Mårtensdotter Le Brun. Om jag minns rätt har jag resonerat mig fram till att kommissarie mm Mårten Brun var den troligaste pappan (av de tre Mårten Brun) till Barbro. En av de tre Mårten Brun kan möjligen ha bott på Tavastgatan i Maria Magdalena fs på Södermalm i Stockholm. Gatans namn kan ha att göra med Tavastland, där Tavastehus (och kopplingen till Anders Andersson Berg), ligger och "tavastelänning" ska ha förekommit "i äldre tiden" i Stockholm enligt artikel på Wikipedia om Tavastgatan. Där står också att namnet är dokumenterat redan 1649 som ”Taweste gathan”, dvs inte många år efter att en ny stadsplan och gatunät utformades på 1630- och 1640-talen. Jag får nog ta mig en titt på de tre Mårten Brun igen!

29
Wigelius / SV: Wigelius
« skrivet: 2024-10-01, 20:27 »
Hejsan Carina,

Jo, jag har noterat dessa uppgifter och de ger mig lite huvudbry.
Barbro Mårtensdotter Le Brun gifte sig 1709 (med Anders Andersson Berg) och om hon dog i pesten 1710 skulle det kanske inte vara så konstigt om hon inte hade något barn då (eller att det lilla barnet också dog i pesten).

Vänliga hälsningar,
Jan

30
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-10-01, 20:19 »
Hej Magnus,

Tack för informationen! Vi får se om Carina Widell har någon kommentar.
Om det rör sig om Lillkyrka i Uppsala län kan jag bara nämna att det ligger någon mil söder om Enköping.
Carina har tidigare nämnt Bred socken, som ligger ett par mil nordväst om Enköping.

Vänliga hälsningar,
Jan

31
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2024-10-01, 15:34 »
Hej Kjell i Stockholm!

Tack för svar!

Anledningen till min fråga angående vilket år namnet Sigrid Persdotter dyker upp första gången har att göra med en eventuell koppling mellan vinhandlare/vinskänk Anders Brun i Stockholm (min tabell 2) och Älvkarleö bruk. Den eventuella kopplingen är (som vanligt) både väldigt långsökt och väldigt svag, men jag låter den vara ”kvar på hyllan” ända tills jag med säkerhet kan ”sålla bort” Pierre le Bruns hustru, Sigrid Persdotter, som den Sigrid Persdotter som fick barn i Stockholm 1687.

Det här är den långsökta kopplingen (för den som orkar läsa):

Den 9/7 1671 vigdes i Maria fs skräddare Petter Cleman/Clemen och jungfru Sigrid Persdotter.

Den 13/11 1687 döptes i Maria fs båtsman Michel Börilsson och Sigrid Persdotters barn Helena. En av faddrarna var tornvaktare Nils Jönsson.

Den 14/1 1689 döptes i Maria fs tornvaktare Nils Jönsson och Kerstin Larsdotters barn Anna. En av faddrarna var vinskänk Anders Bruns hustru, som hette Gunilla Brink.

Anders Brun och Gunilla Brink vigdes 5/5 1672 i tyska fs (CI:1a, sida 50). I notisen står att Gunillas pappa, Lars Brink, var död och att han hade varit bokhållare i Kungliga räkenskapskammaren (min översättning från tyska).

Sven Brink (död 1712) blev kassör vid riksens lånekontor den 1/11 1671 (adelsvapen.com om Leijonbrinck nr 1550). Med samma tidsperiod, samma släktnamn och liknande yrke tycks mig troligt att Sven var (nära) släkting till Gunilla och hennes pappa Lars Brink.

Sven Brink var gm2 Maria de la Vallée (ca 1659-1693). Deras son, Gabriel Brink (1680-1724), gifte sig 1710 med Elisabet Mörling (1676-1747), dotter till revisionssekreterare Lars Månsson Mörling (liknande yrke igen).

Lars Månsson Mörlings bror, Nils Mörling (fc 1632) var landssekreterare i Falun och gm Catharina Depken (von Schantz genealogier om Mörling). Catharina Depken misstänker jag var släkting till Depken, som anlade Älvkarleö bruk med Leijel.

Den 10/8 1736 döptes i Älvkarleby länsman Svante Kindberg och Christina Winos barn Johan Gustav. En av faddrarna var bergsrådinna Greta Mörling, som dock inte tycks ha varit närvarande och i hennes ställe fanns jungfru Caisa Lena Leijel. Greta är tyvärr inte omnämnd i von Schantz genealogier om släkten/ätten Mörling, men där är heller inget barn till Nils Mörling omnämnt. Emellertid tycks det mig troligt att Greta Mörling var dotter till Nils Mörling och Catharina Depken, samt att hon var kusin till Elisabet Mörling, som var gm Gabriel Brink (adlad Leijonbrinck).

Vänliga hälsningar,
Jan i Milano (där Johan III:s svärmor ska ha haft sina rötter, se släkten Sforza)

32
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2024-10-01, 13:29 »
Hej igen,

På sida 10 i de här dokumentet (https://arkis2dok.riksarkivet.se/vala/2073/lundberg.pdf) är Maria Lemoon omnämnd. Enligt intyg utfärdat den 11/9 1691 av pastor vid Barnhusförsamlingen i Stockholm, Anders Hagberg (som hade koppling även till Norrtälje och/eller Frötuna socken om jag minns rätt), ska Maria ha tillhört nämnda församling.

Vänliga hälsningar,
Jan

33
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-10-01, 13:06 »
Hej igen,

Som jag skrev i mitt förra inlägg noterade jag släktnamnet Neuman och Arboga i diskussions-tråden om släktnamnet Wigelius. Jag tyckte då att jag kände igen släktnamnet Neuman från något av dina inlägg, Carina. Nu fick jag emellertid se att det var jag själv som hade nämnt släktnamnet Neuman!   :-[  ;D

Släktnamnet Neuman är också inblandat i både textil- och järnbruksbranschen (precis som Leffler och Momma/Reenstierna).

Här är länk till det inlägget:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67728.msg1684719#msg1684719

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag skulle tippa att eventuell Neuman i Arboga hade med textilbranschen att göra, men jag är inte så insatt i ämnet.

34
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-09-30, 18:37 »
Hej Carina,

I ett inlägg under släktnamnet Wigelius har jag frågat om linkrämare Mattias Fredrik Berg (1758-1838). Han ska ha varit född i Arboga och hans mamma hette Hedvig Neuman (född 1733). Jag har sett att du har nämnt både Arboga och Neuman i tidigare inlägg, men jag har inte satt mig in i huruvida de är kopplade till din sökning efter information om "din" Per Andersson Berg. Här är länkar till inläggen:

Arboga:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=66450.msg946489#msg946489
https://forum.rotter.se/index.php?topic=66450.msg946490#msg946490

Neuman:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=66432.msg945947#msg945947

Anledningen till att jag skrev under Wigelius är att den Mårten Brun, som möjligen skulle kunna ha varit pappa till Barbro Mårtensdotter Le Brun, hade en ingift svåger som hette Wigrelius (med bokstaven R inklämd där). Som påminnelse: Barbro var gm Anders Andersson Berg, som eventuellt skulle kunna ha varit bror till ”din” Per Andersson Berg.

Här är länk till min fråga under Wigelius: https://forum.rotter.se/index.php?topic=75710.msg1684824#msg1684824. Kanske hittar du andra släktnamn som du känner igen i bouppteckningen, som jag har nämnt där.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: En koppling mellan Arboga och tygbranschen är släkten Leffler, som även var verskam inom järnbruks-branschen (Leffler, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11119, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-30).

35
Wigelius / SV: Wigelius
« skrivet: 2024-09-30, 18:23 »
Hej,

Tack Magnus för svar! Arboga och Neuman tror jag kan vara intressant för en person som letar efter anor till en Per Andersson Berg. Vi brukar tipsa varandra eftersom det möjligen kan vara så att Per och Anders Andersson Berg (som jag nämnde i mitt förra inlägg) var bröder.

Vänliga hälsningar,
Jan

36
Wigelius / SV: Wigelius
« skrivet: 2024-09-30, 13:30 »
Hej,

Kan en stavningsvariant av Wigelius möjligen vara (ha varit) Wirgelius?

I en bouppteckning, daterad 16/2 1694, efter guldarbetare/guldsmed Jörgen Dargeman står att en av hans mågar var herr Johan Vigrelio (sida 115), eller Johan Wigrelius (sida 115v). Källa: Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/48 (1694), bildid: C0107529_00139.

Länk till "Vigrelio": https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107529_00139#?c=&m=&s=&cv=138&xywh=4266%2C1880%2C2162%2C999

Länk till "Wigrelius": https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107529_00140#?c=&m=&s=&cv=139&xywh=1658%2C3584%2C2162%2C999

Vid sökning med Google hittar jag inget om Wigrelius. Titeln "herr" (och även själva släktnamnets ändelse -ius) antyder möjligen att Johan var präst eller dylikt.

Johans svärmor hette Karin Persdotter Bergbom, eller Beerbaum som det står i Svenska Ättartal (1896) 11:e årgången (Svensk Slägtkalender, volym 11, sida 128). Länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v773684?image=73. Där är Johans släktnamn stavat Vigrelius (sida 129). Släktnamnet Bergbom tycks ha rötter i Finland vid sökning på Geneanet och funktionen "Geografisk fördelning av släktnamn över tid", länk: https://en.geneanet.org/surnames/BERGBOM.

En annan måg till Jörgen Dargeman och Karin Persdotter Bergbom hette Mårten Brun (död ca 1694). Jag har misstankar om att denna Mårtens eventuella dotter var gift med Anders Andersson Berg, som jag vidare misstänker kan ha varit son till en Anders Berg i Finland (Tavastehus). Eftersom jag har sett att Finland, Berg och prästyrke har nämnts i den här tråden blev jag nyfiken på Wigelius och möjligheten att Johan Wirgelius kan ha blivit registrerad med en stavningsvariant av Wigelius. Mest nyfiken blev jag av det första inlägget här, av Marianne Fröding den 2000-01-13. Där nämns linkramhandlare Mathias Fredric Berg (1757-1838). Vet man vem hans föräldrar var och/eller var han var född?

Vänliga hälsningar,
Jan

37
Winterros / Vinterros / SV: Winterros / Vinterros
« skrivet: 2024-09-29, 12:28 »
Jochum Brandts bror brukspatron Georg Brandt omnämns, bröderna har båda del i järnbruket Riddarehyttans hedhammar i Skinnskatteberg. En av Georg Brandts hustru var Elisabeth Brink, som du har nämnt om här i Anbytarforum, Jan.

Hejsan,

Carina, vad intressant att Elisabeth Brink hade med släkten Winterros att göra!
Du ska se att vi är släkt med varandra!  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

38
Rask / SV: Rask
« skrivet: 2024-09-29, 12:02 »
Hejsan,

Tack Carina!

Vid närmare titt fick jag dessutom se att Petrus Erici Rolagius ("3d" i mitt förra inlägg), som var kyrkoherde 1613-44 i Klara fs i Stockholm, ska ha ägt en gård i kvarteret Björnen i samma församling (Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951), sida 310). Hans söner hade släktnamnet Clarman (Klarman), som jag har anteckningar om (men inte hunnit titta närmare på).

Altartavlan i Bred kyrka (där jag konfirmerades) är en "arbetskopia" av originalet som hänger i Klara kyrka.
Peder Pedersson Rask, vars son Simon Isogaeus var kyrkoherde i Klara fs, tycks mig ha varit en "trolig bror" till Catharina Persdotter Rask - hon som var gm kyrkoherde Schepperus i Enköping. Schepperus hade en medarbetare (kaplan) som var en av mina anor på min pappas sida. Efter Schepperus var Simon Nauclér kyrkoherde i Enköping och han var en trolig ana på min mamma sida.

Mitt efternamn skulle ha varit soldatnamnet Rask om inte min farfars mamma, som var en ättling till nämnda Kaplan i Enköping, hade fått sin vilja igenom att ändra Rask till Johansson. Tyvärr gillade hon visst inte släktnamnet Rask.  :(

Konstiga sammanträffanden, eller hur?! (...och ännu fler konstiga sammanträffanden har jag stött på i min släktforskning, så visst är kul att släktforska!!)  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

39
Hej,

Tack Mikael för information om Springer!

Jag hade skrivit "troligt släktskap" mellan vinskänk Anton Springer och skeppare Johan Springer eftersom de hade koppling till varsina personer, med (det ganska vanliga) släktnamnet Brun, vilka jag också har betecknat med ett "troligt släktskap" - så jag får nog ändra till ett "möjligt släktskap" mellan Anton och Johan.  ;D

Gunnar Hellström skrev tre artiklar om vinskänkar och vinkällare i Stockholm. De handlar alla om samma tidsperiod, men är indelade i olika stadsdelar. Eftersom vinskänkarna (och deras källare) då flyttade runt ganska mycket i Stockholm rekommenderar jag att beställa alla tre artiklar samtidigt (se bifogad bild).

Vänliga hälsningar,
Jan

40
Melander / SV: Melander
« skrivet: 2024-09-29, 10:44 »
Tack Staffan!

Vänliga hälsningar,
Jan

41
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2024-09-28, 19:03 »
Hej igen,

Inledningstexten till Pierre le Brun (Tabell 17 i NV del 1, sida 111, med ny version i den här tråden i Svar #58) lyder "Pierre le Brun, trol son till Pacquet (tab 2), är ogift hammarsmed vid Galtströms bruk 1679 men finns 1681-97 där med sin hustru Sigrid Persdotter.".

Fråga 1: Skulle Pierre le Brun (Tabell 17) kunna ha varit "trolig son till" Pacquet le Brun (Tabell 4 i NV del 1, sida 107), som var gift åtminstone från 1656?

Fråga 2: vilket är det äldsta belägget för att hustrun till Pierre le Brun (Tabell 17) hette Sigrid Persdotter?

I Stockholms kyrkoböcker har jag sett en jungfru Sigrid Persdotter som gifte sig med skräddare* mäster Petter Cleman, eller Clemen (möjligen Clement Breda), den 9/7 1671 i Maria Magdalena fs. Samma, eller en annan, Sigrid Persdotters dotter Helena döptes den 13/11 1687 i Maria Magdalena fs (och av den anledningen undrar jag om namnet på Pierre le Bruns hustru, Sigrid Persdotter, var känt redan 1687).

Sigrid var säkerligen inget ovanligt namn i Stockholm på den här tiden, men det tycks mig inte heller ha varit bland de vanligaste. Jag fick också se att Pacquet le Brun (Tabell 4) hade en dotter, Jeanne, som var gm Hecken (Clement) Breda (Tabell 6 i NV del 1, sida 123) omkring 1690.

* Skäddar-yrket kan kanske "passa in" i ett par släkter som förknippas med både "textil-branschen" och med järnbruk (Leffler och Momma/Reenstierna). Även släktnamnet Neuman tycks vara inblandat i både textil- och i järnbruksbranschen. Dessutom är Arboga omnämnt i båda dessa länkar (men inget släktskap mellan respektive Neuman tycks vara kännt):

1: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lummelunds_bruk
2: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9060

Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=241%2C1199%2C2818%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag borde nog har lagt till följande:

Sebastian Clement (Tabell 11 i NV del 1, sida 124), brorsbarn till ovan nämnda Hecken (Clement) Breda , var gm Maria Johansdotter Kierkhoff (född omkr 1680 i Hedesunda sn, Söderala EI:1, SVAR:s bild 44, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032170_00044#?c=&m=&s=&cv=43&xywh=2966%2C2107%2C2809%2C1328).

Pierre le Broun (Tabell 11 i NV del 1, sida 109), son till Jean le Brun (Tabell 10, som har "ny version" i den här tråden*), var svärfar till Anna Körkhoff (född ca 1723 i Hedesunda sn, Älvkarleby AI:2, sida 126, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002895_00100#?c=&m=&s=&cv=99&xywh=630%2C1283%2C2586%2C1195).

* Enligt den nya versionen av Tabell 10 var Jean le Brun trolig son till Pacquet le Brun (Tabell 2 i NV del 1, sida 106). Enligt de nya versionerna av Tabellerna 10 och 17 var alltså Jean le Brun trolig bror till Pierre le Brun, som var gm Sigrid Persdotter (och den person frågan egentligen handlar om).

Jag har skrivit lite om bl a Anna Körkhoff här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=71685.msg1650171#msg1650171

PS2: Innan tiden gick ut för ändringar av inlägget hann jag med att göra en schematisk bild.  ;D

42
Melander / SV: Melander
« skrivet: 2024-09-28, 14:03 »
Hej,

Jag har nyss skrivit ett inlägg under släktnamet Wendelin. Eftersom jag där nämnde "bröderna Melander" (från Väddö) ett par gånger, lägger jag upp en länk till inlägget här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=179288.msg1684684#msg1684684

Vänliga hälsningar,
Jan

43
Hej,

Jag har nyss gjort ett inlägg där jag har nämnt ditt inlägg, Ann-Marie, angående Nils (Niclas) Wandelin.

Inlägget finns under diskussionsämnet om släktnamnet Wendelin och här är länk till det:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=179288.msg1684684#msg1684684.

Vänliga hälsningar,
Jan

44
Övriga släkter - V W / SV: Wendelin
« skrivet: 2024-09-28, 13:51 »
Hej,

Tack vare hjälp här på Anbytarforum har jag hittat Västland/Wesslan (se PS i mitt förra inlägg) i Uppsala stifts herdaminne (i tredje delen – 1845). På sida 397 finns information om kyrkoherde (nr 9) Abrahamus Matthiae Wendelin med en son Matthias (Wendelin), som var student (se bifogad bild). Abraham Wendelin (död 1677) ska ha blivit prästvigt 1638 och blev kyrkoherde i Västland senast på 1670-talet.  Både Abraham och hans föregångare tycks ha haft konflikt(er) med (järn-)bruket och därmed också, skulle jag tro, med brukspatron Welam Wervier (död 1654), som jag nämnde i mitt förra inlägg.

Abrahams föregångare var Laurentius Petri. Han blev kyrkoherde i Västland 1636 (se bifogad bild, sida 396 i nämnda herdaminne) och var gift med en dotter till föregående kyrkoherde i Västland, Petrus Pauli (död 1636). Laurentius Petri var 1613 huspredikant hos Christopher von Wernstedt (Warnstedt), som då var gift med Lukretia Magnusdotter, som jordfästes 19/9 1624 i Roslags-Bro kyrka, där ju Matthias Wendelin blev kyrkherde 1696. (Källa om Lukretia: se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Warnstedt_nr_78). Lukretia ska ha varit ”naturlig dotter” till hertig Magnus av Östergötland, som var bror till Johan III och Karl IX (hertig Karl). Jag nämner hertig Magnus här eftersom ”bröderna Melander” (se PS i mitt förra inlägg) var barnbarnsbarn till ärkebiskop Olaus Martini, som ska ha haft en ”varierande” relation till Karl IX (och Olaus pappa hade en konfliktfylld relation till Johan III). Källa: Olaus Martini, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7682, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stefan Östergren), hämtad 2024-09-28.

Under diskussionsämnet om släktnamnet Wandalin / Vandalin / Vandelin har jag noterat ett inlägg som nämner Nils (Niclas) Wandelin, som ska ha varit född 1672 i Marstrand och hospitalföreståndare i Malmö (länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=75422.msg1048748#msg1048748). Kopplingen till Marstrand och hospital tycks mig påminna om information om en moster till ”bröderna Melander” - Sara Simonsdotter Nauclér. Hon ska nämligen ha varit gm1 bokhållare vid Danviks hospital Peder Pedersson Rask. Han var möjligen släkting till Jens Rask, som ska ha varit borgmästare (mycket långt tidigare) 1502 i Marstrand. Mer information om detta finns i ett inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=73425.msg1684604#msg1684604.

Vänliga hälsningar,
Jan

45
Rask / SV: Rask
« skrivet: 2024-09-28, 11:04 »
Hej igen,

Ett eventuellt släktskap mellan bokhållare Peder Pedersson Rask (nr 3 i mitt inlägg ovan, död efter 1643) och inspektor Johan Rask (nr 8, död före 1713) kan möjligen svagt antydas av innehållet i ett inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176879.msg1684632#msg1684632.

Vänliga hälsningar,
Jan

46
Hej igen,

Lustigt nog har jag nyligen nämnt släktnamnet Lexelius (jfr Katarina Lexell gm Per Melander i ditt/Jörgens inlägg här ovan) i ett inlägg om släktnamnet Rask. Länk dit: https://forum.rotter.se/index.php?topic=73425.msg1684604#msg1684604.

Där har jag också kopplingar till bröderna Melander, som jag nämnde i mitt förra inlägg i den här tråden.

Lexelius är omnämnt ett flertal gånger i Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951).
Nedanstående "koppling" mellan Lexell och Melander kommer från den källan. Tyvärr är det inte någon egentlig koppling eftersom den länkas samman med två personer Rask, vars inbördes eventuella släktförhållande är okänt för mig. Kanske någon har en pusselbit att lägga till?

De två syskonen Christina (mamman till bröderna Melander) och Olaus Nauclér, som jag nämnde i mitt förra inlägg, hade en syster, Sara (Simonsdotter) Nauclér. Hon var gm bokhållare vid Danviks hospital Peder Pedersson Rask. Eftersom deras son, Simon Isogaeus, var född 1643 var de själva troligen födda i början av 1600-talet (sida 317 i nämnda herdaminne)

Johannes Jonae Lexelius (1683-1765) var g1713m Magdalena Pahl i hennes andra gifte (gm1 inspektor vid rekognitionen i Riga Johan Rask. Denna uppgift bör komma ifrån Gunnar Hellströms herdaminne eftersom Johannes Jonae Lexelius var komminister i Katarina fs i Stockholm 1712-25 (sida 291 i nämnda herdaminne).

Vänliga hälsningar,
Jan

47
Rask / SV: Rask
« skrivet: 2024-09-27, 13:55 »
Hej igen,

På hemsidan ”Tjörns Släktforskare 1999” finns ”Antavla för släkten Månesköld på Tjörn” (https://www.tjsf.org/slakter/kpm2.htm). Där nämns Jens Rask, som ska ha varit borgmästare 1502 i Marstrand och gm Sigrid Jonsdotter (tabell VII:22 i länken).

Jag håller på att titta på släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700 (främst 1600-tal) och viss information ger en svag antydan om ett släktskap mellan vissa av dessa Brun i Stockholm och (medeltida?!) släkten/släkterna Brun på Västkusten (Bohuslän/Göteborg). Dessutom är jag intresserad av ärkebiskop Olaus Martini (som hörde till Bure-ätten) och av släktnamn, som omnämns i Sällskapet Vallonättlingar släktlista. Dessa tre intressen har påverkat texten nedan, och mitt urval av information i den, angående personer med släktnamnet Rask.

Fråga: Jag undrar om någon vet huruvida det fanns ett släktskap mellan nedan nämnda personer med släktnamnet Rask och personer (främst Rask, men även andra släktnamn) på Västkusten under ungefärligt motsvarande tidsperiod.

1)   Per Rask (bör ha levat, åtminstone, under andra halvan av 1500-talet), borgmästare i Nyköping (Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951), sida 421). Jämför ovan nämnda Jens Rask, borgmästare i Marstrand 1502. Rask är ju förknippat som soldat-namn, men på 1500-talet tycks det ha varit ett borgmästar-namn.  ;D

2)   Catharina Persdotter Rask (död 23/4 1618 i Enköping, dotter till nämnda borgmästare Per Rask) g1618m Ericus Olai Schepperus (1555-1620, död i Enköping) kyrkoherde 1593-1599 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (nämnda herdaminne (1951), sida 421). Ericus efterträddes i Enköping av Simon Olai Nauclér, som var gm Anna Olsdotter (Uppsala stifts herdaminne del 1 (1842), sidor 340 och 341). Hon var yngsta dottern till ärkebiskop Olaus Martini, som bodde i Nyköping i slutet av 1500-talet.

Catharina Rask och Ericus Schepperus dotter Magdalena Schepperus (1600-84, en av döttrarna på den bifogade bilden, fotografi av tavla i Vårfrukyrkan i Enköping) var gm1 (vigda 1618) Wolfgang Pezoldus ofta kallad M. [mäster?] Wulff (född i Rostock, död 1624 i Stockholm) prästvigd 1602 av ärkebiskop Olaus Martini och kyrkoherde 1602-24 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (nämnda Stockholms stads herdaminne, sidor 558 och 559). Magdalena Schepperus var gm2 (vigda 1625 i Uppsala) professor i grekiska i Uppsala Johannes Stalenus (född i Ölmstad, Jönköping kommun), 1631 och 1638 rektor vid Uppsala universitet, död 2/11 1651 i Växjö, blev biskop där 1650 – efterträdd av Zacharias Lundbergius*). Magdalena Schepperus och Johannes Stalenus dotter, Christina, ska ha varit gm sysslomannen i Uppsala domkyrka Erik Berg (https://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes_Laurentii_Stalenus).

* Zacharias Lundebergius (1602-67) var son till biskop i Växjö Petrus Jonae Angermannus (1559-1630) och blev rektor för Växjö skola 1626 eller 1627 (Lundebergius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9795, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-09-26).

Magdalena Schepperus första make, Wolfgang Pezoldus (M. Wulff), hade tidigare var gm (vigda före 5/9 1604) Margareta Johansdotter de la Mogne eller Lemon, dotter till Johan III:s officer Johan de la Mogne (bördig från Bryssel). Wolfgang och Margaretas dotter, Dorothea Pezoldin/Besoldin** (1611-33) var g1630m handelsman i Stockholm Kordt Meurman (f 1580-tal) i hans 1:a gifte, gm2 Elsa Grundel, dotter till borgmästare i Stockholm Jacob Grundel och Elisabet Depken (von Schantz genealogier, 2.G-P, ArkivDigitals sida 190b). Kordts bror, Henrik Meurman (ca 1584-1651), ska ha varit föreståndare för tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm och gm Maria, dotter till Johan III:s köpman, rådman Anders Larsson. Wolfgang och Margareta hade en son med namnet Mattheus Pezoldus (Pezold). Han var troligen guldsmed i Stockholm (dotter dp 20/9 1648 i tyska Sankta Gertrud fs).

** Jämför Besoldin med de eventuella systrarna Catharina Baselins/Beslijns (gm bryggare Claes Brun, död 1668) och Margareta Bezelia/Besel (g1644m bagare Michael Hobe, död ca 1675), som var vittne till piga Margreta Bengtsdotter då hon skulle vigas med mjölnare Lars Carlsson (född vid Ortala bruk), lysning 2/5 1670 i Katarina fs i Stockholm (CI:2, sida 275).

3)   Peder Pedersson Rask, bokhållare vid Danviks hospital, gm Sara Simonsdotter Nauclerus i hennes första gifte (gm2 komminister i Skinnskatteberg Matthias Isogaeus). Peder och Saras son, Simon (1643-1709), tog sin styvfars efternamn (Isogaeus) och var kyrkoherde 1693-1709 i Klara fs i Stockholm (nämnda Stockholms stads herdaminne, sida 317). Sara Simonsdotter Nauclerus var dotterdotter till ovan nämnda ärkebiskop Olaus Martini och dotter till kyrkoherde i Enköping Simon Olai Nauclér (död 1638) - jfr Catharina Persdotter Rask död 1618 i Enköping (se nr 2) ovan).

Tidigare kykoherdar i Klara fs (urval ur nämnda Stockholms herdaminne):

a) Joannes Elai Terserus (född 1605 i Leksand, son till Anna Danielsdotter Svinhufvud i Västergötland), hade relation till Rudbeckius i Västerås (jfr Depken), rektor där 1637, biskop i Åbo 1658 (jfr e) nedan), biskop i Linköping 1671, död 1678 i Söderköping, men bg i Linköpings domkyrka, g1638m dotter till Margareta Zebråsynthius (Bure) och g1657m Maria Grubb, dotter till kyrkoherde i Normlösa Petrus Clementis Grubb (troligen Bure),

b) Samuel Petri Brask (jfr Rask!) (1613-68), son till Elisabeth Larsdotter Brask (”ättling till biskop Hans Brasks bror”). Samuel avböjde jobb i Risinge 1646, g1644m Helena Eriksdotter Wallerius (död 1647, dotter till kyrkoherde i Högsby på Öland Ericus Haquini Wallerius) och gm2 Anna Pedersdotter, dotter till Anna Eriksdotter Bagge av Berga (adlig ätt nr 118), som möjligen hade anknytning till släkten ”Bagge (från Marstrand”) vars äldsta kända medlem var borgmästare i Marstrand Fredric Nilsson Bagge, pappa till borgmästare i Marstrand Nils Bagge (1610-68), se Svenska ättartal 1887, sida 14 (jämför med ovan nämnda Jens Rask borgmästare i Marstrand 1502!),

c) Stefan Gallius (möjligen son till ståthållare Claes Galle i Finland, jfr också Galle/Galan i Sällskapet Vallonättlingars släktlista), huspredikant hos Axel Oxenstierna, drunknade med två av sina barn på Ulvsundasjön den 8/9 1647,

d) Petrus Erici Roslagius (död 1644 i Stockholm), hovpredikant hos Karl IX 1609 eller 1610, kyrkoherde på Norrmalm 1613. Olaus Martinis barnbarn, Kerstin Simonsdotter Nauclér, var gm prost i Väddö fs Johannes Petri Roslagius (ca 1598-1655) vars föräldrar idag tycks vara okända (pappan skulle eventuellt kunna ha varit Petrus Erici Roslagius, men släktnamnet Roslagius betyder förmodligen endast ungefärligen ”från Roslagen”). Notera emellertid: Olaus Martini (död 1609) och hans pappa ska ha haft relation till Karl IX.,

e) Henricus Johannes Opsopaeus (död 1612 i Stockholm), ”har kanske ursprungligen haft namnet Kock [jfr Kock/Koch i Sällskapet Vallonättlingars släktlista], som latiniserats till Opsopaeus” (nämnda Stockholm stads herdaminne, sida 309), gm Ingeborg Grubb, dotter till kyrkoherde i Nederluleå Andreas Petri Grubb (troligen Bure-ättling). Henrik och Ingeborgs dotter Anna Kock (1606-74) var gm biskop i Åbo (jfr a) ovan) AEscillus Olavi Petraeus)., och

f) Ericus Erici (död 1606) var hovpredikant hos hertig Karl (Karl IX). Ericus Erici ”insattes 1596 4.8 till kyrkoherde å Norrmalm i närvaro av ärkebiskopen”, som bör ha varit Abraham Andreae Angermannus (död 1599). Olaus Martini blev (vald till) ärkebiskop 1601.

4)   Den 2/3 1636 döptes Jon Rasks son, Johan, i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (CIa1:2, SVAR:s bild 73, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056409_00073#?c=&m=&s=&cv=72&xywh=4102%2C156%2C2341%2C1107). Faddrar var; Nils Nilsson, sekreterare Johan Månsson, sekreterare Nils Thomasson, Jacob Hofs hustru (släkten Hoff? – se nr 6) nedan), Claes Allers hustru (släkten Öller?), Johan Christopherssons änka och Jacob Barkmans hustru. Möjligen kan Jon Rask ha varit släkting (pappa/bror?) till Elias Jani Rask (död 29/8 1671), som blev pastor i Höör församling i december 1643 (Severin Cavallins Lunds stifts herdaminne 3 (1856) Frosta härad). Elias hade två döttrar med namnen Pernilla respektive Anna (se Svar #4 i den här tråden).

5)   Catharina Rask, dotter till kamrer Johan Rask, var gm Johan Nilsson adlad 1666 Ehrenskiöld (född ca 1631 i Finland), kamrer i bergskollegium 6/7 1657, landshövding i Österbotten 1694, död 1706 på Korsholm (2 mil söder om Höör i Skåne? – jfr Elias Jani Rask i Höör i Skåne, se nr 4) ovan). Deras son, Johan, var 1697 kapten vid Adam Lewenhaupts regemente i Nederländerna dit han flyttade. Deras son, Carl (död 1707), var gm Beata Bjugg (1681-1708 båda i Vasa i Finland), dotter till prost Jöran Bjugg och Beata Jesenhaus (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrenski%C3%B6ld_nr_783). Troligen var dessa Bjugg släktingar till Gunilla Bjugg (1665-99), som var gm Jonas (Magnusson) Livijn (1663-1733), se mitt inägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1684335#msg1684335.

Johan Nilssons troliga bror, Erik Nilsson adlad 1675 Ehrenskiöld (1634-84), blev; 1666 krigskamrer över hela Finland, 1676 överkommissarie vid amiralitetet, 1681 ståthållare i Kalmar län och lagman i Närke, 1684 begraven i Kalmar stads kyrka (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrenski%C3%B6ld_nr_877).

Jämför Ehrenskiöld med Arensköld, vars ursprungliga släktnamn ska ha varit Arends (Joakim Arends, adlad 1689 Arensköld, överinspektör över salpetersjuderier i Livland). Den 3/6 1690 döptes Johan Arent och hustru Eva Elisabet Meurmans son, Johan Conrad, i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:4, sida 315, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=374%2C1629%2C2809%2C1328). Faddrar var: hustru Elsa Grundel (gm Konradt Meurman – se nr 2 ovan) som även bar barnet, biskopinna Anna Grundel, assessor Nohlanvehr och sekreterare Jons Tyrsson. Eva Elisabet var sondotter till nämnda Konradt Meurman. Hennes make, Johan Arendt, var assessor i Kungliga kammar-revisionen (von Schantz genealogier, volym 2, sida 189v, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=3840).

6)   Välborna Gustaf Rask, död 3/4 1690 hos vinhandlare Anders Brun i Gamla Stan i Stockholm (bouppteckning 16/4 1690, F1A:42, sida 596, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107523_00638#?c=&m=&s=&cv=637&xywh=3536%2C458%2C4470%2C2065). Anders Brun var då gm Gunilla Brink, dotter till bokhållare vid Kungliga räkenskapskammaren Peter Brink (död före 5/5 1672 då Anders och Gunilla vigdes i tyska fs i Stockholm). Anders och Gunillas dotter, Maria, blev 1693 svägerska till Catharina Steenberg, som då var gm kamrer i riksens ständers Banco Lars Lundberg (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lundenstierna_nr_1687). Inget släktskap mellan Lars Lundberg och ovan nämnda Zacharias Lundebergius (se nr 2) ovan) tycks vara känt. Catharina Steenbergs mamma, Maria Standaert (död ca 1712) var svägerska till Margareta Hoff (1638-1717). Hon var möjligen släkting till den Jacob Hof (Hoff?), vars hustru var fadder 1636 vid dop av Jon Rasks son Johan (se nr 4) ovan). Anders Bruun och Gunilla Brink bör ha varit bekanta med släkten Hoff, innan deras dotter gifte sig 1693 med Maria Standaert son; Catharina Hoff (troligen hustrun (död 1684) till Casten Hoff (död 1670)) var nämligen fadder 1675 vid dop av Anders och Gunillas son Johannes (dp 20/12 1675 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm, CI:1a, sida 587).

Gustaf Rasks släkt och arvingar ska 1690 ha varit ”vistandes” i hertigdömet Bremen (norra Tyskland nästan vid gränsen till Danmark). Vid inventeringen av dödsboet närvarade kapten Anders Wagner, välborna Christoph(er) Daniel von Arenschild (jfr ovan nämnda Arensköld och Ehrenskiöld), sekreterare Dauver, rådman Johan Wettegrå och handelsman Hindrich Könich. Dödsboet hade infordrande skuld hos Christoph(er) Daniel von Arenschildt samt betalande skuld bland annat hos värden Anders Brun (troligen hushyra), handelsman Carl Brander, sockerbagare Christian Friederich Ziervogell och hos madam Maria Le Fevre (jämför; a) Lefebvre i Sällskapet Vallonättlingars släktlista, och b) ”Leffler, släkt”, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11119, Svenskt biografiskt lexikon, Band 22 (1977-79), sida 422).

7)   Besökare Johan Christopher Rask (död 1689 enligt register över döda i Maria Magdalena fs i Stockholm), gm1 Maria Hindrichsdotter (död 1685 enligt samma register) och gm2 Kerstin Persdotter (nämnd i bouppteckning, daterad 9/4 1692 i Stockholm, efter Johan Christopher Rask, F1A:44, sida 393, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107525_00422#?c=&m=&s=&cv=421&xywh=3416%2C130%2C4469%2C2065). Johan Christopher Rask och Kerstin Persdotters dotter, Anna Johansdotter, var född ca 1687. Kerstin Persdotters svåger (i nytt äktenskap?), advokat Anders Norinus, blev Annas förmyndare. Dödsboet ägde en gård vid Tavastgatan på Södermalm i Stockholm (Maria Magdalena fs) och hade betalande skuld till bagare mäster David Köpke (troligen begravningskostnader).

8 )   Johan Rask, inspektor vid rekognitionen i Riga (död före 1713), gm Magdalena Pahl i hennes första gifte (vigda 16/11 1708 i Riga). Magdalena var gm2 (vigda 1713, lysning i Spånga) Johannes Jonae Lexelius (född 1683 nära Gävle, död 1765 troligen i Öregrund, kyrkoherde där 1734), som var komminister 1712-25 i Katarina fs i Stockholm (nämnda Stockholms stads herdaminne, sida 291). Magdalena var dotter till sekreterare i kammarkollegium Hans Pahl (adlad Pahl 1689) och Anna Snack.

Johannes Jonae Lexelius hade företrätts som komminister i Katarina fs av (år som komministrar, och urval ur nämnda Stockholms stads herdaminne);

a) Anders Möller (1695-1710), son till mjölnare Abraham Eriksson och möjligen hans hustru Catharina Strandberg (dotter till kyrkoherde i Danviks och Sicklaö fs Petrus Jonae Strandbergius, som var kyrkoherde där 1665-82, se nämnda Stockholms stads herdaminne, sida 639), gm Margareta Engelbrechtsdotter Bure (dotter till skolmästare i Katarina fs sedan komminister där Engelbrecht Rolandi Bure). Jämför med Peder Pedersson Rask, som var bokhållare vid Danviks hospital omkring 1650 och som var gm ett barnbarn till Bure-ättlingen Olaus Martini (se nr 3) ovan),

b) Laurentius Petri Tuscierus (1686-93), som ”tillhörde säkerligen vallonsläkten Touscher” (nämnda Stockholms stads herdaminne (1951), sida 290), och

c) nyss nämnda Engelbrecht Rolandi Bure (1682-84), son till kyrkoherde i Nora Roland Olai Bure.

9)   Den 11/3 1684 döptes borgare Petter Puke och hustru Maria Matsdotters barn Mathias i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:4, sida 59, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=3420%2C2787%2C2567%2C1214). Faddrar var; borgare och brännvinsbrännare Lars Jonsson (troligen Geting), lärftkrämare Petter Rasks hustru Maria och (hans/deras) son. Lärftkrämare Petter Rask är registrerad i register till Maria Magdalenas dödbok; i) hustrus begravning (bg) 1682, ii) barn bg 1690, iii) sitt barn bg 1693, och xi) en fattig änka Elisabeth Hansdotter bg 1695. I Holms tomtbok (1679) framkommer att brännvinsbrännare Lars Puke (trolig släkting till nämnda borgare Petter Puke) ägde en tomt och gård 1679 i kvarteret Marsvinet i Maria Magdalena fs i Stockholm (folie 55). Troligen i denna gård vigdes, den 14/10 1709, herr-tjänare Anders Andersson Berg och piga Barbro Mårtensdotter Le Brun (vilket var anledningen till att jag började släktforska kring "släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700" - dvs, jag började inte släktforska omkring 1700, även om det börjar kännas så!  ;D ).

Vänliga hälsningar,
Jan

48
Rask / SV: Rask
« skrivet: 2024-09-26, 16:18 »
Hej Carina!

Tack för förklaringen!

Vad bra att du svarade här! Då hoppas jag att du automatiskt får meddelande när jag återkommer med min sammanställning. Den är nästan klar och jag tror det kan finnas intressant ("special-utvald") information för dig i den.

Vänliga hälsningar,
Jan

49
Öbrink / SV: Öbrink
« skrivet: 2024-09-26, 13:47 »
Hej,

Jag har just noterat en koppling mellan Älvkarleby (och troligen även till Öns bruk där) och släkten Brinck (med
Gabriel Brinck som 1718 adlades Leijonbrinck). Kanske kan det vara en hypotes att denna släkt bidrog till att
syskonen Öbrink vid Öns bruk började använda släktnamnet Öbrink på 1730-talet (eller redan i slutet av 1720-talet).

Här är mina anteckningar angående kopplingen mellan Älvkarleby och släkten Brinck/Leijonbrinck:

Född 10/8 1736 i Älvkarleby sn: Johan Gustav, föräldrar: länsman Svante Kindberg och Christina Wino i Länsmyra(?)
(C:1, sida 40v, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002924_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=469%2C2546%2C2809%2C1328).
Vittnen: direktör David Leijel, inspektor Georg Malmstedt, komminister Lars Edin, bergsrådinna Greta Mörling i hennes
ställe jungfru Caisa Lena Leijel, pastorns hustru Margeta Gestrinia och dess dotter jungfru Agneta Printz.

Greta Mörling var troligen släkting till Elisabet Mörling (1676-1747), som ska ha gift sig 1710 med överstelöjtnant Gabriel
Brinck
adlad 1718 Leijonbrinck (1680-1724) (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonbrinck_nr_1550). Elisabet Mörlings
föräldrar var Lars Månsson Mörling adlad 1688 Mörling (1630-89) och Carina Wulf (1644-1724) i hennes andra gifte (gm1
notarie i Svea horvätt Lars Svensson Lundius, död 1667), dotter till vinskänk* i Stockholm Anders Larsson Wulf och Elisabet
Mikaelsdotter (von Schantz genealogier, volym 2, sida 201v, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=4040).
Elisabet Mörlings farbror, landssekreterare i Falun Nils Mörling (f 1632) var gm Catharina Depken.

* Vinhandlare i Stockholm Anders Brun var gm Gunilla Brink, dotter till bokhållare vid Kungliga räkenskapskammaren Peter Brink
(död före vigsel mellan Anders och Gunilla). Anders (då tunnbindare?) och Gunilla vigdes den 5/5 1672 i tyska Sankta Gertrud fs
i Stockholm (CI:1a, sida 50, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=538%2C191%2C3035%2C1435).

Gabriel Brincks/Leijonbrincks föräldrar var kommissarie vid riksens ständers banco Sven Brinck (död 1712) och Maria de la Vallée
(ca 1659-93), dotter till borgmästare i Stockholm Jean de la Vallée och Anna Maria Böös. Deras dotter (och Gabriel Brincks syster),
Elisabet Brinck (f 1684) var gm1 brukspatron Georg Brandt (död 1713), gm2 brukspatron Elizer Svedenborg (död 1716) och gm3
assessor i Kungliga bergskollegiet och bergmästare Anders Swab (von Schantz genealogier, volym 2, sida 137v, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=2770).

Vänliga hälsningar,
Jan

50
Rask / SV: Rask
« skrivet: 2024-09-26, 11:29 »
Hej,

I Severin Cavallins Lunds stifts herdaminne 3 (1856) Frosta härad står att Elias hette Jani Rask (sida 39). Möjligen betyder det att han pappa hette Jan eller Jon. Han ska ha blivit prästvigt (och tillsatt som prost i Höör församling?) den 13/12 1643. Elias dog, troligen i Höör socken (eller åtminstone begravd där), den 29/8 1671. Hans dotter Pernilla var gm1 Jöns Cervin(?) och gm2 Jöns Frisenbeck - båda pastorer i Björnekulla. En anna dotter, Anna, "blef konserverad" (konfirmerad?) vid Höörs pastorat. Se bifogad bild.

Jag håller på att göra en sammanställning över några Rask, som levde på 1600-talet och återkommer.
Där kommer jag att nämna Jon Rask, vars son Johan döptes 2/3 1636 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (CIa1:2, SVAR:s bild 73). Möjligen var Jon Rask pappa, eller bror, till Elias Jani Rask, men det baserar jag bara på namnet Jon och på tidsperioden.

Vänliga hälsningar,
Jan

51
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-09-25, 13:32 »
Hej,

För dem som inte redan har sett den, ville jag bara tipsa om en hemsida med uppgifter, uppladdade av Anders Ryberg, om släkten Månesköld på Tjörn. https://www.tjsf.org/slakter/kpm2.htm

Hemsidan innehåller namnet Brun, både som för- och släktnamn om jag har förstått rätt. Även namnet Torsten Brunsson är omnämnt.

Lustigt nog fick jag fram nämnda hemsida när jag sökte på släktnamnet Rask (som alltså också hittas där) och nu ska jag raskt försöka skriva ett inlägg i diskussionstråden om detta släktnamn.  :)
...men jag nämner här att jag har haft några väldigt vaga tankar om ett släktförhållande mellan Brun och Rask (utan att känna till Rask på Tjörn) via Bure-ätten. Därför blev jag otroligt förvånad när jag fick se en bouppteckning efter Gustaf Rask, som tydligen hyrde bostad av vinhandlare Anders Brun. Vinhandlare Anders Bruns dotter, Maria, var svärdotter till Didric Steenberg, som var svåger till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn. Antony har jag nämnt ett flertal gånger i den här tråden, och kanske har jag också nämnt vinhandlare Anders Brun. Maria blev svärdotter till Didric 1693, dvs efter uppförandet av nämnda bouppteckning. Antony (de) Bruyn dog ca 1679.

Länk till bouppteckningen (1690:596 i Stockholm): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107523_00638#?c=&m=&s=&cv=637&xywh=2503%2C281%2C6436%2C2974

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Carina, även namnet Björn tycks vara nämnt både som för- och släktnamn på hemsidan. Jag har nämnt det namnet tidigare i sammanhanget kring ditt sökande efter information om Per Andersson Berg.

52
Uppsala ärkestift / SV: Uppsala ärkestift
« skrivet: 2024-09-24, 14:29 »
Tusen tack Mattias - för båda de värdefulla länkarna!!

Vänliga hälsningar,
Jan

53
Med tanke på Agneta Brun i Växjö och att du skrev om Torne bruk, 2 mil från Växjö ligger Huseby bruk i Skatelöv

Kanske en slump, men jag fick se att det var ovan nämnda Karl Karlsson Gyllenhielm som lät 1629 anlägga Huseby bruk 2 mil söder om Växjö (https://www.husebybruk.se/1400-1800/).

Ett annat (slumpmässigt?) sammanträffande rör ovan nämnda Bure-ätten (angående koppling i mtl 1711 mellan Agneta Brun och president i Göta hovrätt Hans Clerck, måg till Jonas Bure och Märta Bonde, se Svar #75). En annan Bure-ättling, Martinus Olai Gestricius, blev 1577 avsatt av som biskop i Linköping av Johan III och blev då "räddad" till Nyköping av Karl Karlsson Gyllenhielms biologiska pappa, hertig Karl/Karl IX (bror till Johan III), i just Nyköping. Karl Karlsson Gyllenhielm var född 1574 i Nyköping.

Vid tidpunkten då Agneta Brun bodde i Växjö tycks släkten Rudbeck har drivit Huseby bruk.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag ser nu att Torne bruk också ligger strax söder om Växjö, så det var nog inte någon slump angående Karl Karlsson Gyllenhielm och Huseby bruk. Däremot är det kanske troligtvis endast en slump att Agneta Brun flyttade till Växjö omkring 1720.

Carina, du har säkert gjort associationen mellan Torne och "ditt" Torneros! ...eller var det Tornerus? "Tornerus" tycks mig låta som ett möjligt släktnamn till en präst från Torne.

54
Hej Carina,

Ja, det blev nog lite överdrivet många namn och lång text!  ;D
Vad trevlig att du nämner min uppväxt-socken Bred igen!

Eftersom du också nämner Växjö "slänger jag in" en kommentar här om det. Jag har nämligen sett något i Stockholms mtl 1676 (volym G1 AB:5/1) som jag fastnade vid, men inte kan bena ut riktigt.

I kvarteret Sankt Jakob det mindre (inte "det större" den här gången!) tycks mig några intressanta personer vara nämnda (uppslag med sidorna 193v och 194).

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00135#?c=&m=&s=&cv=134&xywh=-60%2C-156%2C6513%2C2999.

I nr 5, ägt av rådman Hörner, finns vinskänk Johan Hoff (tror jag). Han var gissningsvis son till Casten Hoff, som har med Brun och de Bruyn att göra.

Nr 9 tycks ha varit ägt av kungliga apotekare Daniel Roberg. Enligt sekundär källa ska hans bror, Johannes Laurentii Stalenus, ha varit född ca 1604 i Ölmstad (Jönsköpings län) och död 11/2 1651 i Växjö (https://www.geni.com/people/Johannes-Stalenus/6000000013301324406).

Nr 12 beboddes av salige Bengt guldsmeds måg, guldsmed Hans Richter, som konstigt nog inte tycks ha varit pappa till Catharina Hansdotter Richter, som var gm krögare Daniel Johansson Le Brun (Tabell 0 i denna tråd). Guldsmedsläkten Richter är utredd i Svenska ättartal 1896 (https://app.arkivdigital.se/volume/v773684?image=182), men där hittas tyvärr inte Catharina Hansdotter Richter. Salige Bengt guldsmeds änka ägde också nr 11, och möjligen också nr 10.

Nr 13 ägdes av myntmästare Georg Wagners änka och där bodde bl a bläckslagare Christopher. Georg ska ha varit myntmästare 1658-64 och både före och efter honom var flera medlemmar av den vallonska släkten Kock/Koch/(adlad) Cronström myntmästare (https://sv.wikipedia.org/wiki/Myntm%C3%A4stare).

(Även namnet Apelroot i nr 8 tror jag kan vara av vikt...)
Bra! Nu kan jag gå vidare i mtl 1676!  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

55
Smed- och/eller vallonsläkter / Espeche / de l'Espeche
« skrivet: 2024-09-23, 16:54 »
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (2019) finns släktnamnet de l'Espeche med "Simon de l'Espeche, skogshuggar från Sedan". Här på Anbytarforum finns, under Smed- och/eller vallonsläkter, diskussionsämnet Esping / Äsping. Kan det vara en stavningsvariant av det franska(?) släktnamnet de l'Espeche?

I Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1) står, om jag har läst rätt, att går-kock Isaack de Läspie (eller de Läspin) och hans hustru bodde i salige postmästare Beijers gård nr 11 på Kungsholmen(s brändmästareskap?) nr 6 kallat Murmästaren (sida 191). Kan Isaack ha haft det franska(?) släktnamnet de l'Espeche?

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=3275%2C1200%2C2162%2C996

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Gård nr 8 på samma, ovan nämnda, sida ägdes av Catharina de la Gardie - om det kan vara av betydelse för utvärdering av går-kockens släktnamn.

56
Hoff / SV: Hoff
« skrivet: 2024-09-23, 16:29 »
Hej,

I Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1) tror jag det står namnet Hans Fredrich Hoff vid en gård (bör vara nr 5) i "Numero 5: Garffwaren" (5:e brandmästareskapet som kallades Garvaren?) på Kungsholmen (sida 190). Han ägde gården och bodde där med sin hustru. Kasten Hoff (död 1668) ska ha haft en son Fredrik (https://sv.wikipedia.org/wiki/Kasten_Hoff), så Hans Fredrich Hoff kan kanske ha varit denna person.

Länk (se sista raden): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=3183%2C3559%2C2595%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: På nästa sida är namnet Hans Friedrich Hoff tydligare. Även gård nr 25 i samma brandmästareskap(?) var tydligen hans gård och där bodde en hustru till en trädgårdsmästare (och förslagsvis även trädgårdsmästaren själv).
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=522%2C2799%2C1802%2C830

PS2: I samma, ovan nämnda, mtl 1676 tror jag det står vinskänken Johan Hoof. vid kvarteret Sankt Jakob det mindre nr 5 (sida 193v), som tycks då ha varit ägt av rådman Hörner (adelsfolk), som även bodde där med sin hustru, svägerska (och troligen svägerskan make eftersom två manliga adelsfolk är registrerade). Kvarteret Vinstocken, där Kastenhof ska ha legat (https://sv.wikipedia.org/wiki/Kastenhof), och kvarteret Sankt Jakob det mindre ligger på var sida om dagens Regeringsgatan. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00135#?c=&m=&s=&cv=134&xywh=318%2C737%2C2617%2C1205

57
Näf / SV: Näf
« skrivet: 2024-09-23, 16:18 »
Hej,

I Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1) tycks det stå att hökare Niclas de Näfs mamma bor i hans gård, som var nr 8 i 5:e brandmästareskapet(?), kallat Garvaren, på Kungsholmen (sida 190v). I samma gård blev skutskeppare Simon Blids änka mantalsförd. I nr 9 finns släktnamnet Soop och i nr 10 Christer Horn.

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=486%2C891%2C1802%2C830

Eftersom det är dålig bildkvalitet i länken bifogar jag en annan bild.

Vänliga hälsningar,
Jan

58
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-09-23, 11:48 »
"Erik Sondell. Född 28 augusti 1700 i Värmdö socken. Död 30 oktober 1751 i Hovförsamlingen;  taffeltäckare  vid  Kungliga  hovet. Gift med Gunilla Bruhn, med oklara uppgifter kring hennes födelse, död 2 eller 3 december 1753 i Klara församling.87 Bägge avlidna utan arvingar.88

87 Gift: Klara kyrkoarkiv FIa:1 (s. 85). Död: Klara kyrkoarkiv FIa:1 (s. 85) och Hovförsamlingens kyrkoarkiv CI:3 (s. 489). I dödsnotisen i Hovförsamlingen står det att hon avled »på sitt 48de år«, medan det i Klara församlings notering står att hennes ålder vid döden var »60 åhr«.
88 Posttidningar (25 juni 1759).

https://publicera.kb.se/shs/article/view/11515/18985

Tack Stefan för tipset om Niclas Kant och Jonas Magnussons artikel!  :-*  ;D
Jag har nyss anat ett släktskap mellan Gunilla Bruhn och en viss Agneta Brun.
Se "PS" i det här (långa) inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1684336#msg1684336

Vänliga hälsningar,
Jan

59
Hökare Anthoni Mineur tycks ha bott i en gård, som låg på samma tomt som Agneta Bruns gård. I bou efter Agnetas make, predikant Petrus Levin, står att båda gårdarna förr tillhörde nu framledna byggmästare Petter Hansson Hambraeus. Detta kan möjligen innebära ett släktskap mellan Agneta och Anthoni. Det här är vad jag vet om Anthoni Mineur:

Anthon Mineur (tabell 14 i NV del 2, sida 120) gm Catharina Eriksdotter Hambraeus (död 1752), som ska ha varit brorsdotter till nämnda byggmästare Petter Hansson Hambraeus (död <1723). Anthon dog 1736 med bou 1737/1:604, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107597_00666#?c=&m=&s=&cv=665&xywh=1508%2C18%2C5382%2C2478. Anthon var son till Anthoine Mineur (tabell 12 i NV del 2, sida 119), vars troliga (OBS: ”troliga”!) pappa och bror var (nämnda i mitt förra inlägg) Anthoine Le Minneu (tabell 1 i NV del 2, sida 116) respektive kolare/skrivare Jacques Mineur (tabell 2, samma sida). Eftersom Anthons troliga (nära) släktingar, Anthoine och Jacques, hade yrkesmässig relation till Karl Karlsson Gyllenhielm, som i sin tur hade relation till släkten ”Liewen (von), Liwen, Lyue”, finns kanske möjligheten att Agneta Bruns make, predikant Petrus Levin, tillhörde denna släkt. Till detta långsökta resonemang påminner jag om informationen att hökare Mathias Stolpe (som kan ha varit den som bodde i Agneta Bruns gård) bodde 1730 i samma kvarter där kammarherre Livens arvingar ägde en gård (troligen ättlingar till de som hade relation till Karl Karlsson Gyllenhielm).

Anthon Mineurs syster, Cathlin Mineur (1683-1754), var gm klädmakare mäster Bertil Ortman (NV del 2, sida 119). Han var möjligen släkting till (klädmakare?) mäster Lambert Ortman, som var fadder vid dop av klädmakare Arvid Karlsson och Anna Maria Bertilsdotters barn, Anna Lisken, den 16/3 1688 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 199). En annan fadder vid samma dop var rådman Roselin (troligen Hans Rosslin nämnd här med en mängd gissningar: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674212#msg1674212, se också prosten Roselij nämnd här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675383#msg1675383).

-------------------

Att kyrkoherde i Riddarholmen fs, Johan Posiet, skulle ha bäst kunskap om ”den övriga kvarlåtenskapen” i dödsboet efter Agnetas make Petrus Levin behöver nog inte betyda något släktskap. I egenskap av kyrkoherde kan han ju ha haft kunskap om predikant Petrus Levin av andra anledningar. Emellertid fick jag några intressanta uppslag när jag läste om släkten Pouset i Kjell Lindbloms NV del 2 – och det är här jag änligen kommer till le Clerc.

I NV del 2 framkommer (om jag har tolkat rätt), på sidorna 218 och 219, att kyrkoherde i Riddarholmen fs, Johan Possieth (1667-1728, tabell 46) var son till Johan Posset (död 1674), som var bokhållare vid Ortala bruk 1666-71. Han var trolig (OBS: ”trolig”!) son till Michel Påset (tabell 44, sida 218), gm Catharina von der Hagen. De bör ha blivit vigda i början av 1640-talet – då kolare Jacques Mineur (tabell 2 i NV del 2, sida 116) blev skrivare vid ett bruk. Michel Påset (och troligen även Catharina von der Hagen) hade en son med namnet Arnold (dc 1684, borgare i Stockholm). Därför vågar man kanske gissa att Catharina var en släkting (syster?) till bröderna Arnold van der Hagen (1618-69) och Jan van der Hagen (1621-77), vilka 1651 började arrendera grevskapet Ortala där Ortala bruk ligger (Hagen, van der, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13502, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-15).

Vidare framkommer i NV del 2 att kyrkoherde Johan Possieth (tabell 46) var gm Catharina Bonde, som var änka efter logarvarålderman Hans Knutsson Berg. En av Kjell Lindbloms referenser i NV del 2 om släkten Pouset är ”Svenska Ättartal del XI (1896): Släkten Berg (Possieth)” och här är länk dit: https://app.arkivdigital.se/volume/v773684?image=39 (Svensk Slägtkalender volym 11, sida 61). I släktbeskrivningen finns tyvärr inte någon av ”våra” Per och Anders Anderssöner Berg, men istället finns annan intressant information i ”Brun- och vallon-sammanhang”:

1)   Logarvarålderman Hans Knutsson Berg (ca 1648-1711) var nämligen gm1 Elsa Langmühr (1662-90), dotter till mäster vid sockerkompaniet Wilhelm Langmeur och änka efter vinskänk Jonas Godu (död 1688) vars släktnamn påminner om de två olika släktnamnen Godet (franskt ursprung) och Godou (vallonskt ursprung) vilka båda finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Wilhelm Langmeur (eller möjligen hans son) och vinskänk Joachim Frick (gm Anna Maria Brun – ett par du kanske känner igen Carina) hade infordrande skuld hos (tidigare nämnda) bokhållare Lars Lundberg enligt uppgift i bou (1684:144) efter hans första hustru Elisabet Johansdotter Castens. Lars gifte sig sedan, den 4/11 1684, med Catharina Steenberg och blev då måg till Didric Steenberg, som var svåger till Antony (de) Bruyn. Några år senare, 1693, gifte sig Lars Lundbergs svåger, Didric Steenberg, med Maria Andersdotter Brun (dotter till vinhandlare Anders Brun, Tabell 2 i denna tråd). En annan dotter till Wilhelm Langmeur, Margareta Langmeur, var gm vinskänk Johan Malmberg (död 1712). De drev en vinkällare, Stiernan, i kvarteret Argus nr 1 samtidigt som Georg Brun (Tabell 18 i den här tråden) drev sin vinkällare, Lilla Solen, i kvarteret Argus nr 5 (Gunnar Hellströms artikel ”Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid och frihetstiden” i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957, sidorna 108 respektive 103). I samma kvarter ägde tidigare Hinrich Lemmens ett hus (se Tabell 18 i denna länk, Svar #19). Möjligen var det samma Hinrich Lemmens (död 1657), som började arrendera Ortala bruk senast 1629 (Hinrich Lemmens, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11211, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Kromnow), hämtad 2024-09-21), dvs före bröderna van der Hagen.

2)   Några av barnen till logarvarålderman Hans Knutsson Berg tog släktnamnet Possieth (efter sin styvfar, kyrkoherde Johan Possieth, får man förmoda). Ett av dessa, Margareta Possieth (1699-1777), var g1725m Johan Stricher (1695-1730) och g1732m prost i Ålem i Småland Anders (Danielsson) Svebilius (1694-1783) (Svensk Slägtkalender volym 11, sida 63). Johan Stricher var bror till hökare Jeremias Strickert (död 1728), som var g<1718m Anna Catharina Bruno (död 1728, Tabell 13 i denna tråd).

Änligen kommer nu kopplingen till Le Clerc!

Släkten le Clerc ska ha en stor släktgren, som utgick från Filipstad i Värmland. Jämför ovan nämnda Magnus Botvidsson Liwijn (1653-81), som var arrendator av Kroppa järnbruk och Storfors hammare i Värmland. Se också kopplingar till Värmland här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675383#msg1675383. I släkten le Clerc fanns många grytgjutare på 1600-talet. Jämför med kann-gjutare Levin, som jag omnämnde i början av de här tre inläggen.

Martin Poncet (tabell 23 i NV del 2, sida 212 – släkten/släkterna Pouset), död 1651, var gm Jeanne Mineur. Tyvärr tycks inte något släktskap mellan, vare sig Martin Poncet och kyrkoherde Johan Possieth, eller mellan Jeanne Mineur och hökare Antoni Mineur, vara känt. För utredningen om Agneta Brun skulle det vara jättespännande att veta huruvida det fanns släktskap mellan dessa personer. I Brun-sammanhang är det också spännande (tycker jag :) ) att Martin Poncet och Jeanne Mineurs troliga (OBS: ”troliga”!) son, Mårten Puse (tabell 36 i NV del 2, sida 216), jobbade under tre perioder vid Älvkarleö bruk (från 1670 till sin död 1702) och att han var gm Catharina (Påkesdotter) Le Broun (fc 1644, bg 1732 i Älvkarleby sn).

Nämnda Martin Poncet (tabell 23) och hans bror, Godefroid Poncet (tabell 1 i NV del 2, sida 205), ska ha flyttat från Vallonien till Sverige tillsammans. Godefroids dotter, Jeanne, gifte sig omkr 1652 med Liège-födda grytgjutare Thomas le Clerc (tabell 9 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 127). Han blev 1675 borgare och linhandlare i Stockholm, men dog där samma år (bg dec 1675 i Katarina fs). Thomas och Jeannes dotter, Annika, var gm klädmakare Hans Nilsson Lundberg (död 23/5 1701). I bou efter Hans (1708:684) framkommer att dödsboet hade sålt en gård i Katarina fs till tunnbindare mäster Johan Holm. Vid dop, 28/4 1713 i Katarina fs, av hökare Olof Lundberg och Maria Linds son, Johan, var (samma?) Johan Holm fadder. Möjligen hade Olof patronymikonet Mårtensson; vid dop den 12/8 1721 i Katarina fs var Olof Mårtensson Lundberg fadder. I sådant fall var han troligen bror till systrarna Elisabet och Margareta Mårtensdöttrar Lundberg vilka bör ha bott på Södermalm (där Katarina fs ligger) i början av 1700-talet. Elisabet var gm1 borgare och bryggare Olof Matsson Broman (död juli 1719). Han var möjligtvis släkting till assessor Broman, som var fadder vid dop av ovan nämnda bokhållare Lars Lundberg och Catharina Steenbergs barn den 9/8 1687 i Storkyrkoförsamlingen i ”Oluff Hansson Törners hus”. Margareta Törne, dotter till Olofs bror (Nils Hansson Törne), var gm Johan Brun, son till Nicolaus Brun (fc 1617 i Fagerhult sn ganska nära Kalmar) – se adelsvapen och adliga ätterna Törnflycht och Brauner (nr 320). Nämnda Margareta Törne var kusin till tidigare nämnda Sara Margareta Livijn (född 1697), som var gm Henric (de) Bruyn (se släkten Andersen i Svensk Slägtkalender volym 11, sidorna 41 och 42).

Sorry för utelämnade källor angående alla ovan nämnda Lundbergare! Om någon är intresserad svara jag gärna på frågor!

Vänliga hälsningar,
Jan

60
I ett försök att hitta förnamnet till hökare Stålpe, som 1723 ”någon tid” hade bott i Agneta Bruns gård i kvarteret Ångermanland på Norrmalm i Stockholm (och en del av Norrmalm som då tycks ha kallats Kungsbacken och Sanden) tog jag fram uppgifter om detta kvarter i Stockholms kronotaxeringslängder (ktl) 1722-1723 (G1 AA/25) och 1724 (G1 AA/26), men tyvärr tycks inte alla gårdar ha blivit registrerade i dem. I båda finns dock skomakare Jönas Törnquist/Ternqvist i kvarteret Ångermanland nr 200 och myntdräng Johan Berg i nr 204. Länkar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060259_00194#?c=&m=&s=&cv=193&xywh=1041%2C3291%2C2879%2C1326 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060260_00271#?c=&m=&s=&cv=270&xywh=670%2C985%2C3279%2C1510.

Tyvärr har jag inte hittat kvarteret Ångermanland i någon av Stockholms/Norrmalms mtl:er 1721, som i övrigt tycks täcka näst intill hela Stockholm/Norrmalm. Min förhoppning i sökandet var att Agnetas hyresgäst, hökare Stolpe, skulle ha haft förnamnet Mats/Mathias. I sådant fall skulle han ha kunnat vara samma person som den hökare Mathias Stolpe, som troligen* var gm Brita Uhr (fadder vid dop, av besökare Johan Bruun och Annica Wahlmans son Johannes, den 14/1 1731 i Jakob och Johannes fs i Stockholm, och vars släktnamn Uhr jag vet att du, Carina, är intresserad av. * Efter närmare titt på dopnotisen har jag varit tvungen att lägga till ”troligen”).

Hökare Matias Stolpe hittas istället i två andra kvarter på Norrmalm;

1) mtl 1721 med hustru och två barn i kvarteret (sankt) Jakob det större nr 13 där även fiskal i Åbo hovrätt, Jonas Hindricksson då bodde med sin käresta (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057029_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=-129%2C1441%2C5379%2C2477),

2) ktl 1722-1723 i kvarteret (sankt) Jakob det större nr 13 (vilket möjligen kan betyda att hökare Matias Stolpe inte var den hökare Stolpe som 1723 bodde i Agneta Bruns gård såvida uppgiften i ktl 1722-1723 inte avser var Stolpes kommersiella verksamhet blev registrerad) (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060259_00231#?c=&m=&s=&cv=230&xywh=1141%2C2919%2C2683%2C1216),

3) ktl 1724 i kvarteret (sankt) Jakob det större nr 13 (vilket möjligen kan betyda att hökare Matias Stolpe inte var den hökare Stolpe som 1723 bodde i Agneta Bruns gård såvida uppgiften i ktl 1724 inte avser var Stolpes kommersiella verksamhet blev registrerad) (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060260_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=1126%2C657%2C2747%2C1245),

4) ktl 1725 i kvarter (sankt) Johannes nr 19, som troligen ägdes av häradshövding Olof Olivenstierna** (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060261_00196#?c=&m=&s=&cv=195&xywh=432%2C2448%2C3736%2C1720), och

5) mtl 1730 fortfarande i kvarter (sankt) Johannes nr 19 (fortfarande troligen ägt av Olof Olivestierna) nu med hustru samt sex barn, och i samma hus/gård bodde brukspatron Christian Christiernin(?).

Det intressanta med uppgiften i mtl 1730 är att kvarteret (sankt) Johannes nr 16 var ett hus, som ägdes av kammarherre Livens arvingar (länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057040_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=3006%2C3092%2C3114%2C1434). I mtl 1711 (G1 BA:10/6) bör samma hus ha haft nr 17, då ägt av baron Liewens änka, hovmästarinna Hedvig Lisa Horn (sida 32). Hus nr 18 ägdes av kommissarie Carl Hedman och beboddes av kann-gjutare mäster Levin Caspar (och? Schönfelt?) (länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057015_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=2877%2C1304%2C3102%2C1433). Släkten Le Clerc, som jag kommer till i nästa inlägg, var under 1600-talet huvudsakligen en lodstöpar- och grytgjutarsläkt (NV del 1, sida 124). Jungfru Christiana Schönfelt var fadder vid dop 1688 av nedan nämnda Lars Lundberg och Catharina Steenbergs dotter Beata (kallad Brita i von Schantz genealogier om Lundenstierna nr 1687). Catharina var dotter till Antony (de) Bruyns svåger.

I ovan nämnda mtl 1711 finns också madam Agneta Stolpe, som ägde och bebodde ett hus i kvarteret Norrebro nr 5 (sida 12), som då var bebott även av; 1) stalldräng Petter Lundberg med hustru, och 2) änkefru Christina Margaretha Ekensköld, som ”i dessa daga hijt flyttat och tilförene hus N:o 17 uti Qvarteret St. Jacob det Större”, samma kvarter där hökare Mathias Stolpe bodde 1721. Gissningsvis fanns någon slags relation mellan Agneta Stolpe, hökare Mathias Stolpe, Agneta Brun, predikant Petter Levin, kann-gjutare Levin och/eller möjligtvis med baron Liewen.

Den i mtl 1730 nämnda kammarherre Liven (jfr Livijn och Levin) bör ha varit Carl Gustaf Lieven (1695-1722, se mtl 1721, G1 BA:12/3, sida 33), son till Hedvig Lovisa Horn af Björneborg och Bernhard Lieven (1651-1703) och sonson till Reinhold von Liuen (1621-65) (Liewen (von), Liwen, Lyue, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11365, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-09-19). Reinhold von Liuen var troligen sonson till Reinhold Life (död tidigast 1628) vars sannolika son, Hinrich Lyue (död 1605), var hertig Karls kammarjunkare 1598-99 och deltog i krig 1601 som överste under (hertig Karls ”oäkta” son) Karl Karlsson Gyllenhielms befäl. I nästa inlägg nämns Anthoine Le Minneu (Mineur, tabell 1 i NV del 2, sida 116). Han arbetade under andra halvan av 1630-talet vid Torna bruk, som då ägdes av nämnda Karl Karlsson Gyllenhielm (1574-1650) och arrenderades av borgare och handelsman i Göteborg Michel Werlet. Samtidigt värvades Anthoines son, Jacques Mineur (tabell 2, samma sida), av Jacob de la Gardie, som då var kompanjon till Karl Karlsson Gyllenhielm (Karl Karlsson Gyllenhielm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13376, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Granstedt), hämtad 2024-09-19). Jacques Mineur var först kolare, men blev skrivare vid ett bruk i början av 1640-talet. Vid samma tidsperiod som värvningen av kolare Jacques Mineur (dvs mitten av 1630-talet) värvades kolare Jadin le Brun (tabell 12 i NV del 1, sida 110) av Jacob de la Gardie, men till ett annat bruk.

** Enligt sekundär källa var häradshövding Olof Olivestierna (1669-1739) gm Anna Berg (född 24/8 1645 i Falun, död 30/10 1710). Henne kanske man borde försöka hitta mer information om! Länk till den sekundära källan: https://www.geni.com/people/Olov-Olivestierna/6000000013248674752.

PS: Olof Olivestierna hette visst också/tidigare Sondell och med hjälp av den informationen hittade jag Stefan Simanders tips (här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674169#msg1674169) om Niklas Kant och Jonas Magnussons artikel "Sundelius och Sondell från Örsunda i Gryta socken - Nya uppgifter om släkten och adademiska avhandlingar som genealogisk källa (i Släkthistoriska studier 2024:103). I deras artikel framkommer att; 1) Anna Jonsdotter Berg tidigare hade varit gm borgmästare i Härnösand Olof Abrahamsson Gene, 2) Olofs bror, Johan Sondell, var gm Catharina Roslin, dotter till rådman i Stockholm Hans Rosslin (nämnd i tredje/nästa inlägg om Agneta Brun) och Dorotea Geting, 3) Olofs bror, Erik Sondell, var gm Gunilla Bruhn (trolig släkting till Agneta Brun anar jag), och 4) Olofs syster, Catharina Sondell, var gm kyrkoherde i Veckholm fs Andreas Magni Leufstadius. Han ska ha varit son till kyrkoherde i Österlövsta fs Magnus Ivar Leufstadius (död 1671), som i sin tur var son till kyrkoherde i Österlövsta Ivarus Matthiae (https://sv.wikipedia.org/wiki/Magnus_Ivari_Leufstadius). Vilken tur att jag lade märke till släktnamnet Olivestierna i ktl 1725 och i mtl 1730!  ;D Observera att hökare Mathias Stolpe flyttade till Olof Sondell/Olivestiernas hus/gård endast ett eller två år efter inventeringen av predikant Petter Levins dödsbo (vilket kan betyda att Petters gård blev såld efter inventeringen och "hökare Stålpe" då var tvungen att flytta därifrån).

PS2: Olof Sondell/Olivestiernas svågers bror, Ivar Magni Leufstadius (1641-1705), ska ha varit 1667(-1669?) huspredikant hos grevinna Agneta Horn af Björneborg (1629-1672) (https://sv.wikipedia.org/wiki/Ivar_Leufstadius). Hon var halvsyster till ovan nämnda Hedvig Lovisa Horn (1655-ca1715/16) (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Horn_af_Bj%C3%B6rneborg_nr_9), vars ättlingar "von Liewen" bör ha varit granne med Olof Sondell/Olivestierna på 1720-talet (och kanske fler "-tal") då hökare Mathias Stolpe bodde där. Eventuellt kan det tyda på ett släktskap mellan Agneta Bruns make, predikant Petrus Levin, och släkten "von Liewen". Hedvig Lovisa Horns barn var (halv-)kusiner med Agneta Horns barn, som hade släktnamnet Cruus (af Gudhem) vilket för oss (om jag kommer ihåg rätt!) till trakterna kring Edsbruk, Ankarsrum och Västervik. Släkten Horn af Björneborg för oss till släkten Oxenstierna, som har anknytning till Veckholm där Andreas Magni Leufstadius var kyrkoherde. Predikstolen i Veckholms kyrka var en gåva av Johan Pontusson de la Gardie, som var gm1 Catharina Oxenstierna och gm2 Görvel Posse (https://sv.wikipedia.org/wiki/Veckholms_kyrka). Min syster gifte sig med en bonde i Veckholm och bodde där många år.  :)

61
Hej Carina,

Tack för att du påminde mig om Agneta Brun gm predikant Petrus Levin! Jovisst har jag noterat inventariet av Petrus dödsbo (död 1716)! Information om Agneta finns i Tabell 17 här ovan (Svar #18). Jag ser nu (om jag har läst och tolkat text rätt) i en bilaga till inventariet, att Agneta 1723 var gm Jonas Hagelberg (i Växjö får man förmoda) sedan några år (sida 1541). Vidare ser jag att byggmästare Petter Hansson Hambraeus tidigare hade ägt tomten och/eller gården, som Agneta nu ägde. Enligt en sekundär källa (https://www.rotter.se/norrala/data/p129e5042.html) hade byggmästaren en bror, som hette Erik Hansson (död före 1680) och jag gissar att han var pappa till Catharina Eriksdotter Hambraeus, som var gm hökare Anthoni Mineur (tabell 14 i NV del 2, sida 120).

Din påminnelse om Agneta stimulerade mig till att leta efter mer informationen om henne, och min kommentar har blivit så lång att jag delar upp den i tre inlägg. Förkortningen ”NV” i detta och i de två nästföljande inläggen betyder Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi, del 1 eller del 2.

I Stockholms mtl 1711 (G1 BA:10/7) framkommer att Petter Levin (här Pehr Lewin) redan då ägde gården i kvarteret Ångermanland nr 205 (sida 67, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057016_00038#?c=&m=&s=&cv=37&xywh=2994%2C285%2C3724%2C1721), men den stod då öde. I en annan volym av mtl 1711 (G1 BA:10/11) blev Petter (här Petter Levijn) registrerad som boende med hustru (troligen Agneta Brun) i kvarteret Blasieholmen (tycks mig stå Blåsjöholmen!, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057020_00078#?c=&m=&s=&cv=77&xywh=514%2C371%2C2189%2C1011) nr 279 (sida 161, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057020_00085#?c=&m=&s=&cv=84&xywh=3146%2C2031%2C2584%2C1194). Blasieholmen nr 269 ägdes då av kungliga rådet och president [i Göta hovrätt] Hans Clerck, som också tycks ha bott där fram till epidemin/pesten 1710. Det bör röra sig om denna person (se TAB 1): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Clerck_nr_82, vars föräldrar (Hans Clerck och Brita Svan) finns i en bifogad bild i ett inlägg angående Älvkarleö bruk, här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=199582.msg1681262#msg1681262. President Hans Clercks svärföräldrar (Jonas Bure d.y. och Märta Bonde) har jag omnämnt angående Christina Toorrsesdotter Brun (Tabell 3, Svar #4). Jag återkommer till Clerck, eller rättare sagt släktnamnet le Clerc, längre fram i texten! Här på anbytarforum har jag ”envisats” de senaste månaderna med släktnamnet le Clerc (länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=159894.0).

Vi fortsätter med mtl 1711 och flyttar tillbaka till kvarteret Ångermanland där Petter Levins gård hade nr 205. I nr 204 blev skoflickare Anthoni Minöhr registrerad (samma person som ovan nämnda hökare Anthoni Mineur) och i nr 202 framkommer att hans hustrus troliga farbror, byggmästaren, då var död. I Ångermanland nr 201 hittar vi åkare Nils Berg och gamla jungfru Catharina Helena Ankarfiehl (Anckarfjell). Hennes ”styvfarmor” ska ha hetat Elsa Duwall (se TAB 3 och TAB 4 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Anckarfjell_nr_221#TAB_3). Elsa var gm2 Gustaf Grubbe och hans brorsdotter, Margareta Christina Grubbe var g1702m överstelöjtnant och kommendant på Nyslott (i sydöstra Finland) Johan Antonius de Bruyn (1665-1739) (se TAB 18 och TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Grubbe_nr_335). Johan Antonius var son till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn och Catharina Steenberg (Svensk slägtkalender volym 11, sida 112 – där endast Johan Antonius första hustru är nämnd). Här fick vi möjligen en ledtråd till Barbro Mårtensdotter Le Brun! De nämnda Grubbarna misstänker jag var från Bure-ätten, men det baserar jag bara på kopplingen till det långsökta släktskapet med ovan nämnda Jonas Bure, som hörde till Bure-ätten.

Petter Levin tycks (officiellt) ha blivit predikant, eller egentligen kyrkoherde, vid Skeppsholms församling 1712 (men se också mtl 1711 ovan); i församlingens inventarieförteckning, volym LIa:3, står på sida 4 (SVAR:s bild 10) ”Inventarium öfwer de saker som finnes i Kong: Ammiraliets Holm-Kyrkian d:n 1 maij Ao 1712: då kyrkioherden H:r Pehr Levin den emottog, efter min sahl: man fordom kyrkioherden dersammastädes H:r Anders Bohm” (länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0065012_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=2878%2C-95%2C3641%2C1677). På sida 9 framkommer att Anders Bohms änka hette Helena Gravander (se också mtl 1711). Petrus Levin dog i juni 1716 och den 9/9 1723 blev Eric Tolstadius (1693-1759) kyrkoherde i Skeppsholms fs (Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951), sida 192). Eric var son till hustru Anna Magdalena Snack och kyrkoherde i Almunge, Andreas Tolstadius, som troligen var samma person som den Andreas Tolstadius, som var fadder 1688 vid samma dop i Stockholm som två(!) döttrar till Antony (de) Bruyn (omnämnt här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1684232#msg1684232). Detta ger möjligen en antydan om ett eventuellt släktskap mellan Agneta Brun (tabell 17) och släkten (de) Bruyn (se också ”Grubbe-kopplingen” ovan). Den nya kyrkoherden, Eric Tolstadius, var gm Margareta Arosius (bg 2/11 1755 i Jakobs kyrka i Stockholm) i hennes andra gifte. Hon hade tidigare varit gm bruksfogde Lars Lewin (död <1724 eftersom Eric och Margaretas ska ha vigts den 13/2 1724 på Blasieholmen i Stockholm) och det tycks mig en inte alltför vild gissning att Lars Lewin var en släkting (bror?) till Agneta Bruns make Petrus Levin (död 1716). Före Petrus Levins tillträde 1712 som kyrkoherde/predikant i Skeppsholms fs fanns där Johannes Ekendahl, ”prästvigt i Uppsala 1695 19.7 till pastorsadjunkt i Skeppsholmen”. Han var åtminstone 1699 och 1701 huspredikant hos Christina de la Gardie (nämnda herdaminne, sida 537).

Frågan är vid vilket bruk Lars Lewin var fogde. Har någon anteckning om honom?

Som du ser i Tabell 17 i den här tråden har jag nämnt en handelsman Levin, som var fadder 1688 vid dop av Christina Toorrsesdotter Brun (Tabell 3) och Tobias Soltners dotter Helena. Så har vi också Sara Margaretha Levin gm handelsman Hindrich Bruun (Tabell 15), som jag nu har sett också var son till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn. Även här finns alltså en antydan om ett eventuellt släktskap mellan Agneta Brun (Tabell 17) och släkten (de) Bruyn eftersom hennes make hade samma släktnamn som hustrun till Hindrich (de) Bruyn (Tabell 15). Antydan om ett släktskap, baserat på faddern ”handelsman Levin”, med Christina Toorrsesdotter Brun (Tabell 3) är så svag att inte ens jag  ;D lägger någon vikt vid den – i alla fall inte utan andra antydningar (vilket jag i och för sig nämnde ovan angående president Hans Clercks svärföräldrar).

I Svenska Ättartal 1889 (5:e årgången) finns släkten ”Livijn (Östgöta grenen)” beskriven (Svensk Slägtkalender, volym 5, sidorna 312-319, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v773678?image=164) och i Svenska Ättartal 1908 (14:e och sista årgången) finns ”Liwijn Falu-grenen” av samma släkt Livijn beskriven (Svensk Slägtkalender, volym 14, sidorna 108-115, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v773687?image=59). Släktens anfader, Jon Månsson, var borgare i Söderköping i början av 1600-talet och gm Catharina Johansdotter. Deras söner, Magnus (1622-1681) och Botvid (död mellan 1668 och 1678), ska ha varit de första att bli registrerade med släktnamnet Livijn. Magnus gav upphov till släktens Östgöta-gren och Botvid gav upphov till Falu-grenen. Ovan nämnda Sara Margaretha Levin, gm Antony (de) Bruyns son Hindrich (Tabell 15 i denna tråd), tillhörde Falu-grenen. I Brun-sammanhang har jag noterat en del andra intressanta uppgifter i båda grenarna. Dessutom har jag hittat viss information i ” Livijn, Livin, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10772, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m)”. Här nedan är mitt personliga urval (och det är verkligen synd att Agnetas make, predikant Petrus Levin, inte är omnämnd!).

•   Magnus Livijn (1622-1681) var rektor i Norrköping och blev sedan prost i Säby i Småland. Uppgiften om att Agneta Brun bodde i Växjö 1723 kan kanske ge en svag antydan om ett släktskap till prosten Magnus Livijn i Småland, men eftersom han dog 1681 bör det i sådant fall röra sig om hans, eller hans bror Botvids, eventuella ättlingar i Växjö. Magnus Livijn gifte sig 1658 med Margareta Prytz, dotter till prost i Norrköping Claes Prytz* och Catharina Holm, som tillhörde släkten ”Upplänning-Stjernfelt”, som ska ha gemensamt ursprung med bl a adliga ätten Törnecrantz* (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stiernfelt_eller_Grubbe_nr_171). Claes Prytz bör ha tillhört adliga(?) ätten Prytz nr 702 (se TAB 7 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Prytz_nr_702) i vilken det fanns ett par rådmän. Därför gissar jag att rådman Hans Prytz, som var gm Anna Klerck, var släkt med ätten Prytz nr 702, men tyvärr har jag inte lagt ner så mycket tid (som jag borde) på att titta på detta eventuella släktskap. Jag nämnder Hans och Anna eftersom jag återkommer till Klerck/le Clerc i det tredje inlägget. Jag har skrivit lite om Hans Prytz och Anna Klerck under ”övriga släkter Brun/Bruun/Bruhn” (Svar #65, men se också Svar #105 i samma tråd) här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674682#msg1674682. En ”rådman Pryss”, som skulle kunna ha varit Hans Prytz, var fadder vid dop 1680 av Christina Toorrsesdotter Brun (Tabell 3) och Tobias Soltners dotter Maria.

•   Magnus Botvidsson Liwijn (1653-81) var arrendator av Kroppa järnbruk och Storfors hammare i Värmland. Han var g1677m Christina (Ewersdotter) Strokirch (1658-79). Enligt uppgift i Stockholms mtl 1676 bodde vinhandlare Anders Brun (Tabell 2 i denna tråd) i ett hus ägt av Johan ”Strookerck” (Gamla Stans södra kvarter, 4:e roten, hus nr 41), som troligen var; 1) släkting till Christina, och 2) samma person som faddern kanslist/kamrer Johan Strokich vid dop av Anders Bruns son, Hindrich, den 6/11 1681 i tyska Sankta Gertrud församling. Johan Strokirch var även fadder vid dop av handelsman Lorentz Gahn (troligen/möjligen Gahm) och Helena Normans son, Lorentz, den 14/6 1688 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. (Vid samma dop var, den för mig jätteintressanta, brukspatron Reinhold Tersmeden fadder, men det finns inte utrymme här för att kommentera det.) Troligen/Möjligen var Lorentz Gahn/Gahm, eller sonen Lorentz (f 1688), samma person som senare gifte sig med handelsman etc Mårten Bruns dotter, Catharina, som möjligen var syster till Barbro Mårtensdotter Le Brun (info i Tabell 19 i denna tråd). Slutligen var kamrer (Johan?) Strokirck och Magdalena Brun (Tabell 37, då gm bagare Hans Smertz – se bifogad bild) faddrar vid samma dop den 11/12 1688 i Katarina fs i Stockholm.

•   Jonas (Magnusson) Livijn (1663-1733) g1686m Gunilla Bjugg (1665-99).

•   Claes (Magnusson) Livijn (1666-1732) g1698m Helena Margareta Dyk (1682-1762), som möjligen var släkting till; 1) hustru Magdalena von Dyk/Dijk, som var fadder vid dop den 28/11 1686 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, sida 107), och/eller 2) kamrerska Brita Dyk/Dijk, som var fadder vid dop den 18/9 1698 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, sida 146) – båda barn till Johan Schick och Sara Claesdotter Lampa.

•   Margareta Livijn (1701-78) g1724m Israel Melander, skolrektor i Norrköping (jämför Magnus Livijn ovan och se mitt inlägg om Israel här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=72673.msg1684056#msg1684056 och eventuell koppling till Melander från Väddö, där Ortala bruk låg).

•   Catharina Livijn (född 1711) g1730m handlande i Västervik Anders Maechel (1709-80).

•   Maria Liwijn (16(50)-1712) g1668m Thomas Rycker (1624-1669), som hade en syster gm Hobe (släktnamnet Hobe har kopplingar till Tabellerna 1 och 37 i denna tråd, till släktnamnet Berg och till Ortala bruk, se bifogad bild).

•   Brita Liwijn (16(60)-1726) g1678m handelsman i Stockholm Parman (Parment?) Hilcke (1649-94). Deras dotter, Maria Magdalena (1685-1754), var gm brukspatron Paul Timm.

•   Helena Liwijn (död 1721) g1681m handelsman i Stockholm Hans Hansson Kröger (död 1714). Samma(?) Hans Kröger och Anna Maria Bruning, dotter till kapten Carl Brauning och g1672m handelsman/vinskänk Jochim Frick, var faddrar vid dop den 5/5 1685 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm. Hans och Helenas dotter, Maria (f 1696) var gm kryddkrämare Petter Milliander (troligen släkt med präst- och skolrektor-släkten på Södermalm i Stockholm, Myliander/Meliander, som liknar ovan nämnda Melander).

•   Johan (Hans) Liwijn (165(2)-1703) g1683m Sara (Thomasdotter) Andersen (1665-1703). Saras syster, Christina (ca 1670-1738), var gm2 biskop i Göteborg Johan Tingwall (1667-1702) och gm3 prost i Nyköping Crispin Insulander (1660-1713). Släkten Andersen är ”full av” Törne och Törnflycht (se Svensk Slägtkalender volym 11, sida 41)! Jämför också med ovan nämnda Törnecrantz! Det var Johan (Hans) Liwijn och Sara Andersens dotter, Sara Margareta Liwijn, som var gm Henric (de) Bruyn (Tabell 15 i denna tråd), son till Antony (de) Bruyn. Här har jag skrivit lite om släkten Andersen: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675974#msg1675974.

* Claes Prytz var måg till ”Anna Persdotter, Se Rosenholm nr 586” och min långsökta association förde ihop, i samband med honom nämnda, Törnecrantz och Rosenholm till ett Törneros/Tornerus;D En mer sansad observation är att Claes Prytz hade en halvsyster, Ingrid Hansdotter Prytz, som var gm kyrkoherden i Mogata M. Uhr, samma släktnamn som Brita Uhr gm hökare Mathias Stolpe (se mer om honom nedan). Troligen avses Mogata strax söder om Söderköping, där ju släkten Livijns anfader bodde i början av 1600-talet.

Claes Prytz hade tre andra svågrar/halv-svågrar med intressanta släktnamn;

1) kyrkoherde i Hällestad Botvidus Risingius (Rising),

2) kyrkoherde i Vreta J. Brask (möjligen släkting till Anna Brask gm skeppare och rådman i Öregund Philip Boivie (troligen död omkr 1715, tabell 21 i NV del 1, sida 50), vars troliga (OBS: ”troliga”!) bror, Benoit Boivie (död 1742, tabell 23, samma sida), var gm2 Margaretha Svan), och

3) ”pastoris svåger” Ställan Holst (bg 21/5 1668 i Östra Ny), som möjligen var släkting till Trina Jensdotter Holst gm kyrkoherde i Kungälv Jakob Rattrey (vars dotter Katarina (felaktigt skrivet Rattere av mig), dp 1699 i Kungälv, var gm Jean Georg Bagge (1697-1781) af Berga nr 118) enligt Kenneth Bengtssons inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1683138#msg1683138).

62
Leffler / SV: Leffler
« skrivet: 2024-09-21, 20:18 »
Hej,

I Stockholms kronotaxeringsläng 1722-1723 (G1 AA/25) finns hustru Catharina Leffler registrerad på sida 261v. Min tolkning är att hon var änka efter kann-gjutare Harald Broman. Hon blev registrerad i kvarteret (sankt) Jakob det större nr 9 i Norrmalms östra övre del.

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060259_00231#?c=&m=&s=&cv=230&xywh=1293%2C1019%2C2236%2C1013

Vänliga hälsningar,
Jan

63
Uppsala ärkestift / SV: Uppsala ärkestift
« skrivet: 2024-09-21, 14:34 »
Hej,

Tack Britta för länken i förra inlägget! Den leder till "Upsala ärkestifts herdaminne - första delen" (hft [häfte?] 1-7), Uppsala 1842. I den har jag tyvärr inte hittat Wessland/Västland församling. Därför undrar jag om det finns, på internet, tillgång till en eventuell del 2 av samma herdaminne. Mer specifikt undrar jag vem som var kyrkoherde i Västland församling när Welam Wervier gravsattes där 1654 (efter hans begravning den 28/7 1654 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm).

Vänliga hälsningar,
Jan

64
Övriga släkter - V W / SV: Wendelin
« skrivet: 2024-09-21, 13:17 »
Hej igen,

I Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951) står att Eric Hageman (trol f i Estuna sn på 1670-talet, d 23/6 1742 i Häverö) var styvson till kyrkoherde i Roslagsbro, Mathias Wendelin (sida 642). Jag ska se om jag hittar mer information om Mathias Wendelin i, exempelvis, Uppsala stifts herdaminne och återkommer i sådant fall.

Det lustiga (tycker jag) med Eric Hageman är att han var kyrkoherde 1700-1719 vid Danviks och Sicklarö församling (Gunnar Hellström). Till samma församling fanns kopplingar, på 1600-talet, till släktnamnen Myliander och Melander. Nyligen skrev jag om dessa kopplingar under diskussionsämnet Melander (se länk i mitt förra inlägg).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Ovan nämnda Matthias Wendelin (död 1711, slag 1709) blev prästvigt 1677 och var kyrkoherde i Roslags-Bro 1696-1709 (Uppsala stifts herdaminne, sida 168, se bifogad bild). Hans pappa ska ha varit kyrkoherde i Västland (Wessland). Där ska graven till vallonen och järnbrukspatron Welam Wervier (död 1654) finnas (https://sv.wikipedia.org/wiki/Welam_Wervier). Tyvärr har jag inte lyckats hitta Västland/Wessland i Uppsala stifts herdaminne, men det borde finnas en möjlighet (rent tidsmässigt) att Matthias Wendelins pappa var kyrkoherde i Västland när Welam Wervier gravsattes där.

Roslags-Bro gränsar till socknarna Söderby-Karl och Väddö (se bifogad bild). De jag har kallat "bröderna Melander" (se länk i mitt förra inlägg) bör ha varit uppvuxna i Väddö och deras pappa, eller åtminstone hans änka (och eventuellt deras mamma), samt deras (halv?-)syster (änka efter Hans Mimer, se diskussionsämne om släktnamnet Mimer) blev ombedda 1670 att utse två personer som skulle se till deras intresse när hemmanet Broby i Söderby-Karl skulle värderas på begäran av järnbrukspatron vid Ortala bruk, Jan van der Hagen.

65
Melander / SV: Melander
« skrivet: 2024-09-21, 12:13 »
Hej,

Igen fick jag av en slump se information, som möjligen ger en svag antydan om att Laurentius Matthiae Myliander (1580-1674), som var kyrkoherde i Maria Magdalena församling på Södermalm i Stockholm 1633-74 (se mitt förra inlägg) eventuellt skulle kunna ha varit släkting till bröderna Melander från Väddö (se bifogad bild i mitt inlägg den 2024-09-18).

I Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951) står att Olaus Magni (bg 11/8 1657 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm) var kyrkoherde 1649-1652 vid Danviks och Sicklaö församling (sida 637). Där står också att "konsistorium uppdrog 1649 31.10 åt kyrkoherden på Södermalm Myliander att introducera honom".

Då Olaus Magni blev introducerad 1649 var troligen Peder Pedersson Rask bokhållare vid Danviks hospital. Han bör i alla fall ha varit bokhållare där 1643 när hans son, Simon Isogaeus (1643-1709), föddes där (källa: Simon Isogæus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11995, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Edvard Normann), hämtad 2024-09-21). Peder var gift med Sara Simonsdotter Nauclér, som var moster till bröderna Melander från Väddö (och Simon Isogaeus var därmed kusin till bröderna Melander från Väddö).

Min mamma var nyligen och tog några bilder på Simon Nauclérs (och möjligen även hans hustru Anna Olsdotters/Olausdotters) gravhäll (båda döda 1632) i Vårfrukyrkan i Enköping. På den bifogade bilden syns namnen på Simon och Annas barnbarn, Magnus Melander och Simon Isogaeus, ganska bra. De lät tillverka gravhällen 1692.

Vänliga hälsningar,
Jan

66
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-09-20, 21:02 »
Hej Carina,

Jag stolpar in med en ny liten observation!  ;D

Av en anledning fick jag se namnet Catharina Nilsdotter Berg i mina anteckningar. Hon var hustru och fadder vid dop av skaffare(?) Jöns Nilsson Qwast(?) och hustru Anna Johansdotters son, Johannis, den 9/12 1688 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 324, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00175#?c=&m=&s=&cv=174&xywh=334%2C115%2C3382%2C1594). Som du ser var även Barbro och Elisabet Brun faddrar vid samma dop. De bör ha varit döttrar till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn (även om jag har skrivit i min anteckning att ”det inte stämmer riktigt” med uppifter om släkten (de) Bruyn i Svenska ättartal). Emellertid var det istället faddern herr Andreas Tolstadius, som intresserade mig den här gången (angående Agneta Brun och hennes make, predikant Petter Levin, vilka du tipsade om för några dagar sedan under ett annat diskussionsämne).

Eftersom jag tyckte mig minnas att du har nämnt Nilsdotter Berg gjorde jag en sökning i dina inlägg och hittade:

1.   Nils Larsson Bergs döttrar; Malin (gm rådman Daniel Winterros), Karin och Maria Nilsdöttrar Berg), länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=75795.msg1684076#msg1684076.

2.   Catharina Nilsdotter Berg gm hammarsmed Henrik Gustafsson vars barn är födda på 1710-talet i Hallingeberg, länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1682928#msg1682928.

3.   Piero Lemonines hustru Johanna Nilsdotter Berg, dotter till Nils Jönsson Berg (fc 1649), som var verksam vid Överums bruk, länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1605908#msg1605908.

Självklart behöver inte de två ovan nämnda Catharina Nilsdotter Berg ha varit samma person, men tidsperioden är ungefär den samma (hustrun 1688 skulle kunna ha varit i 40-årsåldern på 1710-talet) och både patronymikon samt släktnamn är ju de samma (men tyvärr också ganska vanliga).

Jag passar på att be om läshjälp! Hade skaffare(?) Jöns Nilsson släktnamnet Qwast (som fanns på Södermalm på den tiden ovan nämnda dop hölls där)?

Vänliga hälsningar,
Jan

67
Winterros / Vinterros / SV: Winterros / Vinterros
« skrivet: 2024-09-20, 10:33 »
Hej Carina,

Tack vare dina senaste två inlägg här, ser jag nu bättre relationerna mellan släktnamnen Winterros, Walleria, Utter, Rising och Berg. Det enda jag kan tillföra är en annan person med släktnamnet Wretman; besökare vid stora sjötullen Petter Wretman i en av Stockholms mtl:er 1721. Honom har jag nämnt i ett inlägg här (se Svar #25): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647102#msg1647102.

Länk till posten med Petter Wretman i mtl 1721:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057036_00068#?c=&m=&s=&cv=67&xywh=520%2C3360%2C3102%2C1433

Vänliga hälsningar,
Jan

68
Övriga släkter - V W / SV: Wendelin
« skrivet: 2024-09-19, 17:12 »
Hej Staffan,

Jag har nyss skrivit och gjort några funderingar kring Christina Milander, gm Petter Wendelin (din Tab. 2), här (släktnamnet Melander): https://forum.rotter.se/index.php?topic=72673.msg1684146#msg1684146.

Vänliga hälsningar,
Jan

69
Melander / SV: Melander
« skrivet: 2024-09-19, 17:08 »
Hej igen,

Av en slump fick jag idag se att Lars Leijel (1698-1763) ska ha varit svärson till handelsman och brukspatron Petter Wendelin och hustru Christina Melander (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijel_nr_1532). Eftersom Lars pappa, David Leijel (1660-1727) ska ha varit bergmästare i Uppland 1691-1722 (och även brukspatron vid Älvkarleö bruk) hade jag tanken att Christina Melander tillhörde släkten Melander/Segerfelt, som jag nämnde i mitt förra inlägg. Anledningen till denna tanke var att anfadern i släkten Melander/Segerfelt, Johannes Roslagius, var svåger till Olof Simonsson Nauclér (1626-1706), som var markschejder (gruvmätare) över rikets bergslager (Nauclér (Nauclerus), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8806, Svenskt biografiskt lexikon (art av AW H G-m), hämtad 2024-09-19). Olof var, precis som Johannes hustru, barnbarn till ärkebikop Olaus Martini och gm en dotter till rådman i Falun Petter Lohrman. Svärfadern till Israel Melander (omnämnd i mitt förra inlägg), prost i Norrköping Claes Livijn (1666-1732), var brorson till rådman i Falun Botwid Liwijn (se ref i mitt förra inlägg samt Svensk Slägtkalender volym 14, sida 109, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v773687?image=59). Dessa två kopplingar till rådmännen i Falun kan kanske också tyda på ett släktskap mellan Israel Melander (1685-1732) och släkten Melander/Segerfelt (från Väddö).

I Staffan Berghs inlägg under diskussionsämnet Wendelin framkommer att (Lars Leijels svärmor) Christina Melander (där stavat Milander) var döpt 7/11 1687 i Norrbärke sn och att hon var dotter till befallningsman Daniel Milander och Catharina Depken (länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=179288.msg1588983#msg1588983). Ovan nämnda Älvkarleö bruk anlades 1659 av Claes Depken och David Leijel (Lars Leijels farfar). Släkten Melander/Segerfelts anfader, Johannes Roslagius, var kyrkoherde i Väddö socken där Ortala bruk ligger. Johannes, eller åtminstone hans änka och dotter (Melander?, gm Hans Mimer, se diskussionsämne om Mimer, länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=135879.0), bör ha haft kontakt med brukspatronen vid Ortala bruk, Jan van der Hagen. Vissa av arbetarna vid dessa två bruk på 1600-talet var släkt med varandra (därav mitt intresse – bland annat).

Staffan Bergh tipsade om en bouppteckning, daterad 5/4 1734, efter Christina Milanders bror, kryddkrämare i Stockholm Daniel Milander (död 24/3 1734) (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:111, sida 257, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107592_00300#?c=&m=&s=&cv=299&xywh=2821%2C290%2C3723%2C1720). I den finns uppgifter om Daniel Milanders syskon:

- Christopher Milander, bergsman i (ovan nämnda) Norrbärke sn.
- Margaretha Milander, jungfru 34 år (dvs fc 1700), i tjänst hos brukspatron Tersmeden vid Larsbo bruk.
- Christina Milanders barn med borgaren i Köpings stad Petter Wendelin:
1.   Anna Catharina Wendelin gm bruksinspektor Malmstedt vid Älvkarleö bruk
2.   Maria Wendelin ”ska vara” gm en köpman i Filipstad
3.   Margaretha Wendelin jungfru vistandes hos sin svåger Malmstedt
- Petter Milander, handelsman i Stockholm

Möjligen, eller troligen, fanns också en bror Nils Melander;

I Norrbärke mtl 1713 framkommer att (bröderna) Petter och Carl Wendelin blev mantalsförda i Byhammar.
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007256_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=2159%2C2715%2C1893%2C895

I Norrbärke mtl 1719 hittas i nämnda Byhammar namnen Carl Wendelin och Nils Melander (utan hustru, OBS: inte stavat Milander), men inte Petter Wendelin. Framför namnet Nils står, om jag läser rätt, ”P:” vilket möjligen kan betyda pojke (över 16 år, dvs i mantalsförd ålder). (På raden ovan Nils Melander står, tror jag, herr Loo/Low vilket är intressant men kanske i annat sammanhang.)
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007262_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=2142%2C445%2C2701%2C1277

Syskonen Milanders pappa ska alltså ha varit befallningsman Daniel Milander. I bilden, bifogad i förra inlägget, framkommer att Simon Melanders svärfar hette Daniel Diurberg och att Simon hade en son Daniel. Sonen Daniel ska emellertid ha varit född 1726 och blivit adlad 1777 med släktnamnet Melanderhielm (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Melanderhielm_nr_2119). En annan Daniel (f 1625, ”död troligen 1667”) var son till Laurentius Matthiae Myliander (1580-1674), som var kyrkoherde i Maria Magdalena fs i Stockholm 1633-74 (Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne, 1951, sidorna 363 och 364). Denna Daniel (f 1625) ska dock ha kallat sig Molin och ska ha varit klockare i Maria Magdalena församling (inte Milander och inte befallningsman alltså). Hans bröder, Isak och Abraham, ska ha varit födda omkring 1620 och ska ha kallat sig Molinus, men av Gunnar Hellströms text framkommer att det bör ha funnits åtminstone en till bror.

Kanske en irrelevant observation, men i den bifogade bilden i mitt förra inlägg förekommer de ovan nämnda namnen Petter, Nils, Abraham och Daniel (samt Carl), men inte Isak eller Christopher.

Vänliga hälsningar,
Jan

70
Parment / SV: Parment
« skrivet: 2024-09-19, 11:28 »
Hej,

Den 23/6 1713 föddes, och den 28/6 döptes Anna, "oäkta" dotter till "ryssen Paraman" och Karin Ersdotter i Narfgården(?) i Norrbärke socken. Kan ryssen ha något att göra med Johan Grönfelts svåger, Eprahim Parment (fången i ryssland enligt ett protokoll 1712 i Göta Hovrätt, advokatfiskalen i Kalmar län), som Niklas Kant har omnämnt i sitt inlägg den 2012-06-15 (Svar #13)?

Länk till Annas födelse- och dopnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013428_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=3352%2C3137%2C2809%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

71
Mineur / SV: Mineur
« skrivet: 2024-09-18, 17:06 »
Hejsan Kjell,

OK, jag är nöjd och tackar för svaret!
Jag håller också med om ditt resonemang!

Vänliga hälsningar,
Jan

72
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-09-18, 14:07 »

•   Hökare Mathias Stolpes* hustru Brita Uhr var fadder vid dop 14/1 1731 i Jakob och Johannes fs i Stockholm av Johannes, son till besökare Johan Bruun (ingen av mina tabeller trots att det bland dem finns två besökare Johan Brun – tabell 23 och tabell 24) och hustru Annica Wahlman**. Övriga faddrar var: kryddkrämare Anders Elfström*** (jfr Älvkarleby), bildhuggare Ekenberg, juvelerare N: Berg (N: betyder troligen att man inte kände till juvelerarens förnamn) och jungfru Brita Elisabet Gren, som möjligen var släkting till skräddare Gustaf Gren som jobbade vid Älvkarleö bruk på 1730-talet.

.......

•   Hans Uhr var vittne vid dop i Älvkarleby av Catharina (f. 2/2 1731), dotter (”av oäkta säng”) till fänrik Lars Leijel och Catharina Mårtensdotter Puse (Pousette?). Ett annat vittne var dräng Erik Puse.

Hej igen,

Min mamma har nyligen fotat av sidorna med information om släkten Pouset i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 2. Jag skulle tro att Catharina Mårtensdotter Puse och dräng Erik Puse, vilka nämns i citatet ovan, var barn till mästersven vid Öns/Älvkarleö bruk Mårten Puse (tabell 37, sida 216) och hans hustru Margareta Ericksdotter (död 1741 i Älvkarleby). Det intressanta (för mig) är att Mårten Puses föräldrar var Mårten Puse (tabell 36, sida 216) och Catharina (Påkesdotter) Le Broun.

I citatet ovan har jag också tagit med hökare Mathias Stolpe, som var gm Brita Uhr. Han skulle eventuellt kunna ha varit hökare Stålpe, som du (Carina) nämnde angående ditt inlägg om Agneta Brun och hennes make predikant Petrus Levin här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1683842#msg1683842. Jag håller på att skriva en kommentar till detta inlägg och återkommer där med mer information om hökare Stålpe, eller åtminstone om hökare Mathias Stolpe.

Per Sundin har skrivit lite om ett par söner till Hans Uhr vid Älvkarleö bruk i ett inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=75218.msg1684037#msg1684037.

Vänliga hälsningar,
Jan

73
Melander / SV: Melander
« skrivet: 2024-09-18, 13:27 »
Hej,

I "Skånska Nationen 1833-1889 biografiska och genealogiska anteckningar" av Carl Sjöström (Lund 1904) framkommer att (skol-)rektor i Norrköping, Israel Melander (född 1686) var son till Sveno Petri Melander (student i Åbo 1666, kyrkoherde i Vena, död 1706) vars pappa var bonden Per i Mellansjö i Malexander socken (sida 504, länk: https://runeberg.org/skn1833-89/0516.html).

I Svenska Ättartal 1889, 5:e årgången, står att samma(?) Israel Melander (1686-1732) gifte sig 1724 med Margareta Livijn (1701-1778), dotter till prost i Norrköping Claes Livijn (1666-1732) och Helena Margareta Dyk (1682-1762) (Svensk Slägtkalender, 5, sida 314, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v773678?image=165).

Har någon bekräftat ovan nämnda information i sekundära källor med någon primär källa?

Anledningen till min fråga är att Måns Melander (född 1630), farbror till den som adlades Segerfelt (nr 1595 och nämnd här i tråden), enligt ytterligare en annan sekundär källa (Riddarhuset: von Schantz genealogier, 3.R-Ö, sida 71b, se bifogad bild), var kyrkoherde i Nyköping, som ju ligger i närheten Norrköping där Israel (född 1686) var skolrektor. Av den anledningen trodde jag först att Israel var son, eller barnbarn, till Måns. Fanns möjligen ett släktskap mellan dem (även om det tycks mig vara osannolikt baserat på uppgifterna i de sekundära källorna)?

I Staffan Bengtssons inlägg den 2008-02-11 (Svar #11) står att Petrus Johannis Melander (född 1626) var kyrkorde i Odensala och pappa till Nils, Alexander och Jakob, enligt uppgifter i Elgenstierna. I den bifogade bilden (som också är en sekundär källa) står (om jag har läst rätt) att (samma?) Petrus Melander var född 1628, att han var prost och kyrkoherde i "Husby Odensee" och att han hade sönerna Petter, Magnus, Johan, Nils, Jacob och Abraham (men ingen Alexander).

Vänliga hälsningar,
Jan

74
Hej Mikael,

Tyvärr har jag inget direkt svar angående Brita Maria Melander, men ett tips kan vara att hon möjligtvis var släkting till de adliga ätterna Segerfelt (nr 1595) och Melanderhielm (nr 2119). Anledningen till att jag kom att tänka på dessa ätter är att Christina (Simonsdotter) Nauclér, mamma till de som tog namnet Melander i ätten Segerfelt, hade en bror (Olof/Olaus Simonsson Nauclér) som var "markscheidern" (har ej kollad vad det är!) över rikets bergslager (Nauclér (Nauclerus), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8806, Svenskt biografiskt lexikon (art av AW H G-m), hämtad 2024-09-18) och du har skrivit att Brita Maria Melanders make, Carl Springer, var kammarskrivare i Bergskollegium.

Eftersom du tycks ha tillgång till ett släktträd över en släkt Springer passar jag på att fråga om det finns följande person-namn i det släktträdet:

1) Skeppare Johan Springer gm Kerstin Persdotter (deras son Petter dp 29/6 1682 i Maria Magdalena fs i Stockholm). Möjligen var han samma person som båtsman Johan Springer, som omnämns i en bouppteckning, daterad 8/3 1676, efter sumpfiskare Gillius Gilliussons hustru Karin Matsdotter (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, volym F1A:21, sida 466).

2) Vinskänk Anton Springer (gift med Anna Catharina Lokens) som hösten 1747 övertog driften av vinkällaren Den Gyldene Freden i Stockholm (Gunnar Hellström, Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid och frihetstiden, i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957). Anton dog 17/7 1759 (sida 128 i Gunnar Hellströms artikel) och han drev då vinkällaren Amsterdams Beurse vid Lilla Nygatan 19 i Stockholm.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag glömde bifoga en länk och en bild! I bilden visas tre söner (till Christina Nauclér och Johannes Roslagius) som tog namnet Melander, men i länken är bara två av dem nämnda.
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Segerfelt_nr_1595

75
Uhr / SV: Uhr
« skrivet: 2024-09-18, 11:11 »
Hej och tack Per för informationen om Hans Uhr vid Öns/Älvkarleö bruk i Älvkarleby socken!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Här är länk till mitt inlägg med mina anteckningar om släktnamnet Uhr (se Svar #73): https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1683817#msg1683817.

76
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-09-17, 20:36 »
Hej igen,

Jag fick nyligen se att släktnamnet Uhr finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista (version 2019). Som kommentar står "Förekommer vid finska och svenska järnbruk. Okänt ursprung.". Kanske finns mer information om släkten/släkterna Uhr i den sk Smedskivan (som man kan beställa på Rötter tror jag). Tyvärr har jag inte den.

Anknytningen till Finland låter intressant med tanke på min "hypotes" om att pappan till "min" Anders Andersson Berg skulle kunna ha varit kommendant vid Tavastehus i Finland (se mitt förra inlägg).

Vänliga hälsningar,
Jan

77
Mineur / SV: Mineur
« skrivet: 2024-09-17, 20:23 »
Hej igen,

I din/Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 2 framkommer, om jag har tolkat rätt, att Martin Poncet (tabell 23, sida 212), eller åtminstone smältare i Västland 1644 Martin Poussart (död 1651 vid Hillebola bruk), var gift med Jeanne Mineur. I samma bok finns släkten/släkterna Mineur beskriven/-na, men där har jag inte hittat någon uppgift om denna Jeanne Mineur. Vet man, eller finns tankar kring, vem som var hennes pappa (eller bror/bröder)?

Vänliga hälsningar,
Jan

78
Religion / SV: Martini, Olaus (1557 - 1609), ärkebiskop
« skrivet: 2024-09-14, 15:22 »
Hej,

Min svägerska, som är pensionerad lärarinna, har latin i sin italienska lärarexamen. Även om hon aldrig har undervisat i latin (bara i italienska) hoppas jag hennes översättning, till italienska, av texten på Olaus Martinis gravhäll stämmer. Från den italienska översättningen har jag sedan gjort en amatörmässig översättning till svenska.

Enligt min svägerska framkommer det, av den latinska texten, att gravhällen (och/eller texten på den) är en dedikation till Olaus Martini. Det är förstås en självklarhet, men jag nämner detta som en förklaring till varför de flesta meningar börjar med ordet ”till”. Inom parentes har jag lagt till kommentarer eller ord, med förhoppningen att göra texten mer förståbar.

Vänliga hälsningar,
Jan

-------------------------------------------------------------------------------------------------


Till den ärevördige fadern i Kristus (namn),
Till herr mäster Olaus Martini,
Till sonen till Linköpings biskop Martino,
Till den upphöjde (dvs den upplyste/den utbildade) i Rostock,
(universitet-) utexaminerad på sin femte femårsperiod
(dvs ”som tog universitet-examen vid 25 års ålder”)
Till rektorn vid Nyköpings skola först i tio år,
sedan, dess trogna kyrkoherde i sju år.
Till den allra vördigaste ärkebiskopen i Sveriges rike,
säkert i över sju år.
Till mannen, ärevördig för sin kapacitet av mänskliga och gudomliga studier,
samt (ärevördig) för sin ojämförliga fromhet och ärlighet.
Till den framstående försvararen av den evangeliska läran,
både muntligt och skriftligt, (som var) mycket väl accepterad
av prinsarna och mycket omtyckt av alla andra goda (personer).
Som till slut från denna tjänst, med bibehållen tro och gott samvete,
(lämnade) sin trogna ”flock” till sin efterträdare,
ärevördige herr mäster Pietro Choenicii Bothniensi.
Båda lämnar en värdig ära för familjen Bure och
ett välsignat minne av deras goda gärningar till alla.
Till den besegrade den 17 mars, 1609 (ettusen sexhundranio) år sedan
Kristus föddes till världen.

-----------------

TILL DEN UTMÄRKTA OCH FÖRTJÄNTA FÖRE
DETTA LÄRAREN, ALLTID SÅ KÄR.
JOHANNES SKYTTE FRÅN ÄLVSJÖ.
PÅ ÅRET AV HERRENS FÖDELSE. 1610.
LIV I MÄNNISKANS TJÄNST.

79
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-09-14, 12:00 »
Hej Carina,

Jag håller på att samla på mig lite information om Älvkarleö bruk (där mina anor Le Brun bodde) och om Ortala Bruk i Väddö socken (där mina troliga anor "Olle" ;) bodde).

Om Älvkarleö bruk har jag skrivit om ett par Svan (kusiner om jag minns rätt) här (se den bifogade bilden): https://forum.rotter.se/index.php?topic=199582.msg1681262#msg1681262.

I mina anteckningar om Älvkarleö bruk har jag skrivit en del om släktnamnet Uhr. Jag klistrar in mina anteckningar här nedan.

Uhr

•   Hökare Mathias Stolpes* hustru Brita Uhr var fadder vid dop 14/1 1731 i Jakob och Johannes fs i Stockholm av Johannes, son till besökare Johan Bruun (ingen av mina tabeller trots att det bland dem finns två besökare Johan Brun – tabell 23 och tabell 24) och hustru Annica Wahlman**. Övriga faddrar var: kryddkrämare Anders Elfström*** (jfr Älvkarleby), bildhuggare Ekenberg, juvelerare N: Berg (N: betyder troligen att man inte kände till juvelerarens förnamn) och jungfru Brita Elisabet Gren, som möjligen var släkting till skräddare Gustaf Gren som jobbade vid Älvkarleö bruk på 1730-talet.

* Johan Michelsson (död 1689 i Svanås), vars barn hade släktnamnet Svan, var gm2 Maria Stråle af Ekna (död 1660), som var dotter till Olof Stråle af Ekna och Märta Stolpe (källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Swaan).

** Möjligen var Annica Wahlman släkting till hustru Elisabeth Wahlman, som var dopvittne ett flertal gånger i Älvkarleby på 1730-talet.

*** Perukmakare Johan Benedicti Elfströms son, Augustus, döptes 29/8 1731 i Uddevalla (C:3, sida 76v). En av faddrarna var jungfru Anna Elisabeth Bruun.

•   Hans Uhr var vittne vid dop i Älvkarleby av Catharina (f. 2/2 1731), dotter (”av oäkta säng”) till fänrik Lars Leijel och Catharina Mårtensdotter Puse (Pousette?). Ett annat vittne var dräng Erik Puse.

•   Hans Uhr var vittne vid dop av Maria (f. 7/2 1735), dotter till Pär Andersson från Ön i Älvkarleby och Karin Andersdotter.

•   Uhrs son Jacob från Ön i Älvkarleby var vittne vid dop av Catharina (f. 17/12 1735), dotter till Lars Olofsson och Margeta Olofsdotter i Glamsen(?) i Älvkarleby.

•   Piga Catharina Uhr var vittne vid dop av Petrus (f. 4/9 1736), son till smältare dräng Per Andersson och Karin Andersdotter från Ön i Älvkarleby.

•   Dräng Jacob Uhr från Harnäs i Älvkarleby var vittne vid dop av Brigitta (f. 27/11 1738), dotter till Jacob Bayard och Johanna Persdotter från Harnäs. Ett annat vittne var piga Anna Jagare från Harnäs.


Om Ortala bruk har jag antecknat en kapten Carl Brun, men han var kapten redan 1676 och löjtnant lär vara en lägre militär-grad än kapten, så "din" löjtnant Carl Brun gm Karin Pährsdotter i Kalmar bör ha varit en annan person (kanske son till kapten Carl Brun?). Kapten Carl Bruns dotter, Anna Maria Brun, var gm vinskänk Joachim Frick och deras dotter, Anna Margareta Frick, ägde och drev vinkällaren Gröna Jägaren tills den nya ägaren blev handelsman Casper Winteroos. Jag har skrivit om det här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=75795.msg1683517#msg1683517.

Här klistrar jag in mina anteckningar angående kapten Carl Brun och Ortala bruk (Jan van der Hagen var brukspatron vid Ortala bruk och önskade köpa ett hemman av "Olles" barnbarn):

Jan van der Hagen bodde, enligt mantalsskrivning den 21/1 1676 (Stockholms mtl 1676, G1 BA:5/1, datum på sida 87), med hustru och sex barn i hus nr 62 i rote nr 6 i Gamla Stans södra kvarter. I samma rote (= kvarter?) bodde då i hus nr;

53) borgare och vinskänk Joachim Frick med hustru (g1672m Anna Maria Brauning, dotter till kapten Carl Brauning (död <1668), se vigselnotiser i tyska fs den 28/1 1668 och den 29/10 1672)) och ett barn,

54) borgare och sidenkrämare Andreas Olderman med hustru (Anna Gerdes) och sex barn (se adliga ätten Cronstedt nr 1104),

55) borgare och grosshandlare (direktör vid tjärkompaniet) Claes Wittmack med hustru (Anna Maria Daurer, dotter till apotekare Georg Christian Daurer – Wikipedia om Claes Wittmack) samt borgare och grosshandlare Johan Krabbenhoeft (Krabbenhöft) med hustru,

56) kunglig vinskänk Werner Smer (jfr Hans Schmertz gm Magdalena Brun) med sju barn, men ingen hustru,

57) drabant Peter Fries med hustru och tre barn samt (husets ägare) sekreterare Hoghusens piga och dräng (Carina, släkten Hoghusen tror jag också är inblandad "på något vis", men jag har inte satt mig in i den släkten än...),

58) sockerbagare Johan Fries med hustru och fem barn (i doktor Wattrangs hus),

59) borgare och grosshandlare Joachim Köpke med hustru och tre barn (i Daniel Hanssons hus),

60) borgare och mäster Peter Nieman(?) med hustru och ett barn samt två jungfrur (i Lars Bengtssons hus),

61) borgare och guldsmed (hovjuvelerare) Valentin Toutin* (död 1679) med hustru (Gertrud Uttenhofen, fc 1644) och fyra barn (i eget hus), konterfejare Sincjack(? Sinclair?) med hustru och sex barn samt en fransk tapetmakare med hustru och två barn,

62) nämnda Jan van der Hagen,

63) landsråd Sassen(?) samt grosshandlare Johan Kupper med hustru och ett barn (i Henrik Meurmans* hus), och

64) bokhållare Conrad Müller med hustru och två barn samt borgare och sidenhandlare Baltasar Grill med hustru och ett barn (i Johan Grans hus).

* Hovjuvelerare Valentin Toutin och Gertrud Uttenhofens döttrar, Maria Toutin (fc 1667) och Magdalena Toutin (fc 1670), var gifta med två bröder, som var söner till Jacob Momma adlad Reenstierna. Han var svåger till Maria (de) Bruyn (syster till ovan nämnda Antony (de) Bruyn). Maria Toutin (fc 1667) var senare gm Peter Meurman adlad Mannerstedt (1656-1739), son till Catharina Hanssen och Henrik Meurman (född 1625), som troligen var samma person som ägaren av hus nr 63. Catharina Hanssen var möjligen (självklart med mycket stor osäkerhet!) syster till ägaren av hus nr 59 (Daniel Hansson) där grosshandlare Joachim Köpke bodde. Henrik Meurman (född 1625) var farbror till Anna Maria Meurman (fc 1666), som var gm1 kommendant vid Tavastehus Anders Berg (möjligen pappa till ”min” Anders Andersson Berg och till ”din”, Carina, Per Andersson Berg) och gm2 Arvid Stierncrantz (född 1662 i Narva).

Vänliga hälsningar,
Jan

80
Hej igen,

I mitt inlägg, den 2024-06-09 (Svar #48), nämnde jag språkmästare Bonuvel som bodde 1676 i samma hus som löjtnant Lillieström (och hans bror?). Nu har jag lagt märke till att adliga ätten Danckwardt-Lillieström (nr 408) ursprungligen hade (endast) släktnamnet Danckwardt.

I biografi över vallonska järnbrukspatronen, i Sverige, Gerard de Besche framkommer (om jag har tolkat texten rätt) att ett konsortium, lett av Joakim Danckwardt, tog över förvaltningen av de s. k. Nyköpingsverken1620-talet, efter Willem de Besche och att konsortiet med tiden blev Willem de Besches och Louis De Geers farligaste medtävlare i styckehandeln (Gerard de Besche, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17309, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boёthius med bidrag av A. Rahr.), hämtad 2024-09-12).

Kan möjligtvis denna information om Joakim Danckwardt påverka bedömningen av språkmästare Bonuvels släkttillhörighet?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Länk till sida med information om Joaki Danckwardt (se TAB 3) https://www.adelsvapen.com/genealogi/Danckwardt_nr_711.

81
Guillaume / SV: Guillaume
« skrivet: 2024-09-10, 18:21 »

Kopparstickare Johannes van den Aveelen och Anna Maria de Haans barn (alla döpta i Maria Magdalena församling i Stockholm):

•   Jacobus Janson dp 6/3 1705, faddrar: Peter Sterrebus(?), Matthias Bürckmann, hustru Maria Porteus(?) och (troligen jungfru) Wendelina von der Haagen
•   Johannes Wilhelm dp 18/11 1706, faddrar: herr Bremer(?) och hustru Cranerin/Cramerin (möjligen var faddrarna paret Hans Bremer och Catharina Kramer vars barns fadder var Frantz de Moijs svåger, Berendt Koch (vallonska släkten Kock/Cronström?), vid dop nov/dec 1688 i tyska fs)
•   Anna Margareta dp 23/10 1708, fadder: Matthias Mejendorff (Meijendorff)
•   Catharina dp 5/6 1711, faddrar: Johann Real, Matthias Berckmann, hustru Wendelina Bonnåå (samma Wendelina som ovan, nu gm Abraham Boneau, han död 1722, se bou 1743:879) och Maria Werners(? Wernersdotter?)
•   Jacobus dp 7/4 1713, faddrar: Arnold Rieser(?), Matthias Biörkmann, Henderina(?) Carree och Anna Catharina Wreet

Hej,

Ortala bruk i Väddö sn drevs 1651-77 av Jan van der Hagen (och hans bror Arnold, tills han dog 1669). (Källa: Hagen, van der, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13502, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-10.)

Det tycks mig ganska troligt att Wendelina von der Haagen (se citat ovan) var en ättling till en av bröderna van der Hagen.


I Väddö mtl 1709 och mtl 1711 finns de gifta smältardrängarna Johan Duhan respektive Jacob Duhan vid Ortala bruk. Möjligen borde det ha varit Jacob i båda mtl:na eftersom Jacob Duhan (tabell 24 i NV del 1, sida 187) tycks mig "passa in" som smältardrängen vid Ortala bruk. Han ska ha varit trolig son till Johan Duhan (tabell 23, sida 186), som hade barn med okända namn födda på 1660-talet. Fråga 1: Anna Maria de Haan (se citat ovan) kan nog inte ha varit född på 1660-talet, men kan hon möjligen ha varit släkting till de ovan nämnda Duhan?

Anna Maria de Haan hade, som jag har nämnt tidigare, flera kopplingar till Catharina Guillaume i Stockholm.

I nämnda Väddö mtl 1709 och mtl 1711 står namnet Johan Gille vid raden för smältaren (mäster skulle jag tro) vid Ortala bruk. I mtl 1711 står något om pesten (och jag kan inte låta bli att spekulera om sannolikheten att smittan kom från Stockholm). Jag har sett att släktnamnet Gille diskuteras separat som smedsnamn här på Anbytarforum, men denna (mäster?-)smältare Johan Gille tyck mig kunna "passa in" som mästersmältare Johan Gillian (tabell 4 i NV del 1, sida 298). Han var son till den Johan Giliuum (tabell 3, sida 297), som jag har funderat över om han begravdes i Stockholm.

Fråga 2: Vet man vem (mäster-)smältare Johan Gille vid Ortala bruk 1709 var?

Om Anna Maria de Haan exempelvis vore syster till Jacob Duhan (tabell 24) i Ortala bruk, och om Catharina Guillaume vore syster till (mäster-)smältaren vid Ortala bruk Johan Gille (eventuellt Johan Gillian, tabell 4), skulle Anna Maria de Haans många "gemensamma nämnare" med Catharina Guillaume förklaras (genom deras respektive bröder vid Ortala bruk).

Länk till mtl 1709:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003528_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=-88%2C279%2C2377%2C1124

Länk till mtl 1711:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003530_00173#?c=&m=&s=&cv=172&xywh=2990%2C3032%2C3010%2C1423

Vänliga hälsningar,
Jan

82
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-09-09, 21:51 »
Hej igen,

Här kommer information, som utlovat (se Svar #69), om några jurister "på samma uppslag" i Stockholms mtl 1676 med information av en liten del av Kungsholmen. För enkelhet skull kopierar och klistrar jag in mina anteckningar, som kanske innehåller ointressant information i sammanhanget Berg, men jag hoppas det går bra ändå.

Länk till uppslaget i Stockholms mtl 1676 med nedan nämnda information (och mycket mer så klart!):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00130#?c=&m=&s=&cv=129&xywh=-2061%2C-236%2C11123%2C5140

I Stockholms mtl 1676 (G1BA:5/1) framkommer på sidorna 188v och 189 (ett och samma uppslag) att:

1)   Gård nr 5 i (brandmästareskapet?) Glasmästaren (G1BA:5/1, sida 188v) ägdes av vice lagman(?) Daniel Eijman, som bodde där med sin hustru och ett barn. I samma gård bodde vaktmästare på sjötullen Barckhusen med hustru och tre barn, samt högbåtsman Nils Persson med hustru och två barn.

2)   ”Anthonii Bruus gård” (möjligen Antony (de) Bruyn) låg på Kungsholmen, och var gård nr 11 i (brandmästareskapet?) Glasmästaren (G1BA:5/1, sida 188v). I gården bodde en mjölnare Carl (eller ”en mjölnarekarl”?) med sin hustru.

3)   Gård nr 15 i Glasmästaren ägdes av Anders bryggare. Där bodde bl a herr Johan Gyllenstierns kusk, Lars Torbjörnsson med sin hustru. Johan kan ha varit Johan Gyllenstierna af Lundholm (född 1617, friherrlig ätt nr 3), som blev president i Svea hovrätt den 26/6 1668 och som dog 20/9 1690 i Stockholm. Presidentens farfar, Nils Göransson friherre Gyllenstierna af Lundholm (död 1601), hade en bror (Erik), som var gm Anna Månsdotter Natt och Dag (död 1555). Bröderna Nils och Eriks farmor hette Anna Arvidsdotter Trolle (jag har anteckningar om en viss Staphan Trolle).


4)   Gård nr 17 i Glasmästaren var salige ”herren Gripenhielms lilla gard [gård]” där smed Måns (ev form av Magnus) Ersson bodde med sin hustru, ett barn och en piga, samt försvarskarl Oluf Danhare (eller dantsare, dvs dansare?) med sin hustru och ett barn bodde. Troligen hade gården ägts av Edmund Frigrelius adlad och friherre Gripenhielm (1622-75), som var gm1 Barbro Lenaea adlad Clo (nr 653, död före 1674) och gm2 friherrinna Anna Rålamb (1649-91). Barbros syster, Christina (död 1719) var gm1 överhovpredikant (och vallonen) Abel Markusson Kock (1627-68, se adliga ätten Cronström (nr 786) från Liége) och gm2 borgmästare Peter Trotzig adlad Trotzenfelt (1613-79). Abel var svåger till Jakob Momma adlad Reenstierna, som i sin tur var svåger till ovan nämnda Antony (de) Bruyns syster Maria (de) Bruyn. Systrarna Barbro och Christinas pappa var Johannes Canuti Lenaeus (1573 – 1669), som blev ärkebiskop 1647 och deras mamma var dotter till ärkebiskop Petrus Kenicius och Margareta Hansdotter.

5)   Gård nr 18 i Glasmästaren ägdes av herr Marcus Cronström, som bör ha varit brorsbarn till nämnda Abel Markusson Kock, dvs Markus Kock adlad (1667) Cronström (nr 786, bg 1680 i Storkyrkan i Stockholm). I gården bodde en snickare med sin hustru och ett barn.

6)   Gård nr 19 i Glasmästaren ägdes av kassör Lars Mallard, som bodde där med sin hustru och två barn samt en dräng och två pigor. I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnet Maillard med stavningsvarianten Malliar och med F (Frankrike?) som ursprung. Som kommentar till Maillard står ”André Maillard tecknar ett kontrakt som skogshuggare i Sedan 1621”.

7)   Saliga ”Dirick Steenbergs” änka ägde gård nr 1 i nästa brandmästareskap(?), Muncken och N...(?). Dirick bör ha varit Didric Steenberg (1628-69), som var; 1) svåger till ovan nämnda Antony (de) Bruyn, och 2) ”svärfar” till Maria Brun (fc 1677, dotter till vinhandlare Anders Brun, ”min” tabell 2), men Didric (död 1669) hann aldrig bli Marias svärfar eftersom hon inte gifte sig förrän 1693 med Didrics son Didric (ca 1665-99).

8 )   Gård nr 2 i Muncken och N... ägdes av Johan von Bremen, möjligen samma person som Johan Brehmer adlad von Brehmer (nr 1837, 1650 - 1707), som var tullnär vid stora sjötullen och drottning Hedvig Eleonoras kamrer då mtl 1676 skrevs. Hans pappa hade varit gift tidigare med Maria Du Rées (född 1617 i Amsterdam, död 1639 i Stockholm), dotter till justitiepresidenten i Göteborg Jakob Du Rées och Maria von Sommern. I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnet ”de Rees” med stavningsvarianterna Du Rees och du Rèes. Denna släkt har ursprunget N (Nederländerna?) och kommentaren ”Förmodligen ett holländskt namn, enligt Erik Appelgren”.

9)   Gård nr 4 i Muncken och N... ägdes av borgmästare Trotzenfelt. Det bör ha varit Peter Trotzig adlad (1669) Trotzenfelt (nr 819, 1613-79), som hade gift sig 1671 med ovan nämnda Christina Lenaea adlad Clo (nr 653). Hon var då änka efter vallonen Abel Kock (död 1668). I gården bodde en gammal hustru.

10)   Gård nr 8 i Muncken och N... tycks ha varit ett hus ägt av ovan nämnda salige Gripenhielms arvingar. Där blev 6 tjänare och 3 pigor mantalsskrivna.

Vänliga hälsningar,
Jan

83
Winterros / Vinterros / SV: Winterros / Vinterros
« skrivet: 2024-09-09, 21:11 »
Hej Carina,

Vid det här laget borde jag sluta bli överraskad, men jag kan inte låta bli att bli det ändå.   ;D

Med hjälp av namnregister till Stockholms kronotaxerings- och mantalslängder var det inte svårt att hitta Casper Winteros och (hans måg tydligen) vägare Willhelm Pauli. På 1730-talet bodde de i kvarteret Småland nr 127 i Maria Magdalena fs på Södermalm (där det tycks mig ha vimlat av personer med kopplingar till järnbruksverksamhet omkring 1700). I Småland nr 124 bodde samtidigt konstsmed mäster Anders Berg8) Om du tittar igenom kvarteret Småland är jag ganska säker på att du hittar andra namn, som du känner igen.

Länk till ktl 1735 (G1 AA/33, sida 386):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060267_00422#?c=&m=&s=&cv=421&xywh=3582%2C2570%2C2586%2C1195

Länk till mtl 1739 (G1 BA:16/1, sida 87):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057050_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=133%2C2545%2C4466%2C2064

I Gunnar Hellströms artikel "Vinskänkar och källare på Södermalm under Karl XII:s tid och frihetstiden" (Samfundet Sankt Eriks årsbok, 1960, Stockholm) finns inte bara information om Casper Winteros och Judit Dufvas vinkällare Gröna Jägaren (sidorna 68-70); det finns till och med ett fotografi från 1890-talet på träbyggnaden, som ska ha stått intill källaren Gröna Jägaren (om jag har gjort rätt tolkning). Fotografiet ska finnas i Stockholms stadsmuseum, men eftersom jag inte känner till hur det förhåller sig med rättigheter vågar jag inte lägga upp bilden här.

Det jag blev mest överraskad över var informationen i Gunnar Hellströms artikel om själva vinkällaren Gröna Jägaren (S:t Paulsgatan 23). Den öppnades 1720 av vinskänk Christian Noraeus, som tillhörde "den stora prästsläkten Noraeus och var född i Nora i Uppland 25 december 1693". Han lämnade Gröna Jägaren redan 1721 för att ta över Björngårdskällaren (S:t Paulsgatan 27, dvs nästan intill Gröna Jägaren). Efter ett par andra ägare blev handelsman Berendt Kocks änka, Anna Margareta Frick, ägare 1727 av Gröna Jägaren. Hon hade inte fått tillstånd att ta över nämnda Björngårdskällaren efter sin mamma död 1717, men eftersom hon var dotter till en av Vinskänkssocietetens stiftare (Jochum Frick, som (enligt mina anteckningar) självklart var gm en Brun(!), Anna Maria Brauning, dotter till kapten Carl Brauning) spekulerar Gunnar Hellström att hon därför fick tillstånd att driva Görna Jägaren. Anna Margareta Frick lämnade Gröna Jägaren 1732 och direkt efter henne  blev handelsman Casper "Winteroos" ägaren. (Man kan därför spekulera kring ett eventuellt släktskap mellan Anna Margareta Frick och Casper Winteros tycker jag.) Casper var gift sedan 1728 med Judit Dufva, dotter till en annan av Vinskänkssocietetens stiftare, Jacob Dufva på Kvarnhuskällaren. Efter Caspers bortgång, den 7/12 1739, gifte Judit sig med; 1) spannmålshandlare Petter Wittstock, och 2) vinskänk Henrik Semelin. Judit drev Gröna Jägaren till 1744 och nästa ägare blev vinskänk Nicolaus Christian Gnospelius' änka, Maria Elisabeth Hartman, vars släktnamn jag har antecknat ganska många gånger angående Brun i Stockholm omkring 1700.

Det jag blev överraskad över var kombinationen av prästsläkt och släktnamnet Kock. Det påminner ju mycket om vallonen Abel Kock (död 1668), som var måg till ärkebiskop Johannes Canuti Lenaeus (död 1669), som i sin tur var måg till ärkebiskop Petrus Kenicius! (Det har jag skrivit om här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1683317#msg1683317.)

Vänliga hälsningar,
Jan

84
Winterros / Vinterros / SV: Winterros / Vinterros
« skrivet: 2024-09-08, 15:57 »
Hej Carina,

Tunnbindare, vinskänk och tobaksarbetare – yrken som jag har i mina anteckningar (som i och för sig är många vid det här laget). Jag måste erkänna att jag också börjar misstänka, alltmer, att ”din” Per Andersson Berg hade något att göra med personerna Brun i Stockholm omkring 1700, tex Barbro Mårtensdotter le Brun och Anders Andersson Berg som gifte sig i Stockholm 1709.

I bou efter Anna Tomasdotter Le Klers (le Clerc (och Clerck?  ;) ) igen!!) make, klädmakare Hans Nilsson Lundberg, framkommer att dödsboet hade ägt en gård vid Sillpackargatan i Katarina fs i Stockholm, men den hade sålts till tunnbindare mäster Johan Holm. Bou är daterad 18/ 1708 och finns på sida 684 i volym F1A:67. Anna var dotter till grytgjutare Thomas le Clair och Jeanne (Gottfridsdotter) Pousette enligt Kjell Lindbloms inlägg här (se svar nr 2 på min fråga nr 2 i inlägget före Kjells inlägg: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67874.msg1673552#msg1673552, men se också Kjells bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 127 och tabell 11).

Vinskänk Caspar Winterros änka hette Juditha Dufva (se föregående inlägg).
En annan Lundberg än ovan nämnda klädmakare Hans Nilsson Lundberg, nämligen Erik Lundberg, var gm Kirstin Dufva. Deras son, Daniel, döptes 9/2 1708 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (CIa1:6, SVAR:s bild 75). (Carina, du nämnda rådman i Arboga Daniel Winterros, men man ska nog inte dra för stora växlar av samma namn Daniel.) Eventuellt var det samma Erik Lundberg, som gifte sig med jungfru Catharina Cruus den 1/8 1727 efter lysning den 8/7 1727 i Maria Magdalena fs i Stockholm (EI:1, sida 315).

Carina, vet du ungefärligen var i Stockholm Caspar Winterros och Juditha Dufva hade sin vinkällare? Jag tänkte se om det finns mer information om den i Gunnar Hellströms artiklar om vinskänkar samt vinkällare, och det skulle underlätta om jag fick reda på i vilken stadsdel den låg.

Vinskänk Caspar Winterros var svåger till tunnbindare mäster Hindrick Stentzler.
När vinskänk, eller vinhandlare, Anders/Andreas Brun och jungfru Gundela Brinck vigdes, den 5/5 1672 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (CI:1a, sida 50) tror jag hans dåvarande yrke blev antecknat (på tyska) i vigselnotisen. Det tycks mig stå ungefär ”fassbinder”, som ska betyda tunnbindare enligt Google translate.

Tre (andra) tunnbindare i mina anteckningar om släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700:

1.   Tunnbindare Daniel Mårtensson bodde i egen gård vid Urvädersgränd i Katarina fs i Stockholm på 1670-talet enligt dopnotiser i volym CI:3, sida 136 (se dopnotis nr 32) och sida 153. I Holms tomtbok 1674 finns namnen Mårten Olufsson och Lars Mårtensson i två tomter vid Urvädersgränd. Tomterna låg intill, respektive en tomt ifrån, en annan tomt, som då ägdes av skeppare Jakob Gris. Han var då gm Anna Brun (vigda 22/6 1669), dotter till bryggare Claes Brun (”min” tabell 1).

2.   En tunnbindares hustru (Maria Wije tror jag) var fadder vid dop, av vaktmästare Mathias Henricksson och hustru Catharina Danielsdotters barn Henrick, den 1/8 1690 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 537). Familjen bodde i bagare Joachim Wittenbergs gård vid Björngårdsgatan i Maria Magdalena fs (notera björn!). Vid samma dop var bl a följande personer faddrar: hustru Christina le Kler (le Cleer eller le Clerc igen!! - två olika släktnamn enligt Sällskapet vallonättlingars släktlista) och bagare mäster Hans Smertz hustru (dvs Magdalena Brun, ”min” tabell 37). Nämnda bagare Joachim Wittenberg gifte sig med jungfru Catarina Brun, dotter till ”salige Claus Braun” (troligen bryggare Claes Brun, ”min” tabell 1), den 18/5 1676 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (CI:1a, sida 57). I bou efter bryggare Claes Brun framkommer att hans svåger var ”bagare Baltzar”. I Holms tomtbok 1679 står ”Bagaren mester Batlzars arfwingar” på en tomt i kvarteret Småland (fol. 50). Tomten låg i hörnet av Sankt Polvelsgatan och Björngårdsgatan (som också kallades Fateburesbrunns gatan). Det tycks mig därför troligt att bagare Joachim Wittenberg hade ett bageri där hans hustrus morbror, bagare Baltzar, tidigare hade haft ett bageri.

3.   Tunnbindare mästare Hans hustru, Susanna, och nämnda bagare mäster Hans Smertz (gm Magdalena Brun, ”min” tabell 37) var faddrar vid dop av sillpackare Olof Jonsson och hustru Margareta Olofsdotters son Jonas, den 26/4 1689 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 437). Förutom kopplingen till Magdalena Brun har jag antecknat denna dopnotis eftersom den gav mig information om en annan Anders/Andreas Brun, än ovan nämnda vinhandlaren. Han var amiralitetskrivare på 1670-talet, men blev sedan skrivare vid tobakskompaniet och slutligen blev han troligen faktor där. Han hade patronymikonet Carlsson och lite mer information om honom finns på tobakshistoria.com. Mjölnare och byggmästare Johan Laban/Labant hade en styvson, Erik Eriksson (son till Johans hustru Anna Mårtensdotter), som var kassör vid tobakskompaniet, möjligen samtidigt som Andreas Brun var skrivare, inspektor eller faktor där. (Johan Laban gifte sig senare med Elisabet Olofsdotter Barkhusen.) Eftersom jag har nämnt Hans Smertz och hans hustru Magdalena Brun (”min” tabell 37) ett par gånger passar jag på att nämnda att Johan Labant och Hans Smertz båda var faddrar vid dop av stadsvakt Samuel Olofsson och hustru Maria Persdotters dotter, Maria, den 14/5 1690 i Katarina fs (CI:4, sida 525). Men där stoppar jag, för annars blir inlägget alldeles för långt!  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

85
Pousette / SV: Pousette
« skrivet: 2024-09-08, 13:58 »
Hej,

I Svar #41 nämnde jag bokhållare vid Ortala bruk Johan Possieth (pappa till Johan Possiet, 1667-1728) och släktnamnen Molin, Myliander och Meliander (med Laurentius Matthiae Myliander, som var kyrkoherde 1633-74 i Maria Magdalena fs i Stockholm).

När jag nu läste Svar #41 inser jag att där finns paralleller med följande:

Vid tidsperioden, då jag misstänker att Johan Possieth var bokhållare vid Orala bruk, var (min troliga ana) Johannes Roslagius prost och kyrkoherde i Väddö socken (där Ortala bruk låg). Hans tre kända söner hade släktnamnet Melander, som jag tycker påminner om nämnda Meliander/Myliander/Molin (von Schantz genealogier om adliga ätten Segerfelt nr 1595, se bifogad bild).

Änkan efter Johannes Roslagius, Kerstin Simonsdotter (Nauclerus), tycks ha sålt (eller: "tycks ha ämnat sälja" eller "tycks ha varit tvungen att sälja") sitt hemman Broby 1670 till Jan von der Hagen (Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Uppsala län, EXIe:667, sidorna 623 och 623v). Jan var brukspatron vid Ortala bruk och omkring 1673 blev han kompanjon med Johan Daniel Brun, som möjligen var samma person som "min" "Brun-tabell 19" (Hagen, van der, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13502, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-07).

Johan Daniel Brun ("min" tabell 19) i Maria Magdalena fs kan möjligtvis ha varit släkting till släkten (de) Bruyn (syskonen Antony (de) Bruyn och Maria (de) Bruyn från Aachen). Jag bifogar bild från min text om detta eventuella släktskap.

Vänliga hälsningar,
Jan

86
Barkhusen / SV: Barkhusen
« skrivet: 2024-09-08, 11:24 »
Hejsan,

Svaret som innehåller anknytningar till Västervik skulle jag vilja säga räcker för min del. Det var det ungefär det jag var ute efter.  :) Även kopplingen till Nyköping var intressant för mig! Tack Carina och Ulf för svaren!

Det "gömmer sig" mycket information om släkten (eller släkterna?) Barkhusen under Geografiskt relaterade diskussionsämnen här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=44147.0. I Svar #2 där, finns flera tabeller. I tabell 2 finns släktnamnet Palmgren, som jag inte har bland mina anteckningar men kanske du har det Carina? Det låter lite bekant för mig. I tabell 9 (Margareta Barkhusen, dotter till tabell 2 och Margareta Palmgren) finns spännande information om att Margareta Barkhusen var gm1 Anders Low/Leijonhoff och gm2 slottsfogde i Örebro Hans Clerck (död 1707). Släktnamnet Low/Lou/Loo förekommer i mina anteckningar om Brun i Stockholm omkr 1700 och slottsfogden Hans Clerck var son till Tomas Clerck, som var måg till vallonen Dorotea de Besche (som var "styvmormor" till slottsfogen Hans, dvs mamma till Hans styvmor). Dem har jag skrivit om här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1683317#msg1683317 och mer information om slottsfogde Hans Clerck gm3 Margareta Barkhusen finns här (se TAB 5): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Clerck_nr_433. Slottsfogde Hans Clerck var gm1 Elisabeta Wetzel vars efternamn kanske liknar lite det Meltzer, som du (Carina) nämnde här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1683257#msg1683257.

Vänliga hälsningar,
Jan

87
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-09-07, 19:27 »
Hejsan!

Först en kommentar om Johan Meltzer, som var fadder till ett av Per Andersson Bergs barn.
Hustru Maria de Maltz (kanske lite likt Meltzer?) och ”den där” Gottfrid le Cler (med flera) var faddrar vid dop av vinskänk Niclas von der Houff (Huff) och hustru Margareta Spinners dotter, Anna Maria, den 23/7 1691 i Katarina fs i Stockholm (tyvärr har jag inte antecknatvare sig volym eller sida - hoppas det stämmer!).

Ja, visst är det spännande information om släktnamnet Clerck och dess koppling till hovrätter?!

Hovrättspresident Hans Clerck (1639-1711) var president 1710-11 vid Göta hovrätt (se friherrliga ätten Clerck nr 82) och hovrättsråd Jakob Clerck (1667-1735) var assessor 1709-18 vid Göta hovrätt och sedan hovrättsråd i Stockholm 1728-35 (vid Svea hovrätt?). De tillhörde två olika adliga ätter Clerck (nr 433 respektive nr 1363), men med tanke på att båda ätterna hade koppling till Göta hovrätt under (delvis) samma tidsperiod (1710-11) kan man undra om de inte var släkt med varandra. I diskussionsämnet om smedsläkten le Clerc har jag nämnt en observation, som möjligen antyder ett släktskap mellan ätten nr 1363 (vars anfader var guldsmed) och släkten le Clerc, som ska ha (haft) vallonskt ursprung (https://forum.rotter.se/index.php?topic=159894.msg1682720#msg1682720.

Ännu mer spännande tycker jag det är att hovrättspresidenten Hans Clercks svåger, Jakob Bure (död 1709), var måg till Brita Björnklou* (död 1676) och Johan Olivecrantz** (död 1707). Brita Björnklous svåger, Jakob Clo (död 1700), var svåger till vallonen Abel Kock (död 1668). Tidigare har nämnts att Hans Clercks farbror, Tomas Clerck (nr 433 alltså), var måg till vallonen Dorotea de Besche. Den adliga ätten Clerck (nr 433), med ursprung från Skottland, hade alltså släktskap med två vallonsläkter (Kock och de Besche). (Kanske har jag redan nämnd detta... I sådant fall hoppas jag det upplevs som värt att upprepas! :) )

* Brita Björnklou var dotter till Mattias Mylonius adlad Björnklou och Margareta Wallia adlad Wallenstedt (dotter till en biskop), som jag nämnde i mitt förr inlägg. (Också värt att upprepas hoppas jag!)

Ännu mer spännande (om möjligt) tycker jag det blir av att Johan Olivecrantz** (död 1707) var son till en ärkebiskop, och Abel Kock (död 1668) var måg till en annan ärkebiskop, som själv var måg till en tredje ärkebiskop. Det finns alltså ganska nära släktskap mellan vallonsläkterna Kock samt de Besche och tre ärkebiskopar! En fjärde (!) ärkebiskop, min troliga ana Olaus Martini (som min mamma och jag brukar kalla Olle  ;D ), hade också ett släktskap, om än mer avlägset sådant, till hovrättspresident Hans Clerck. Om mina tolkningar av artikel om Bureätten (Wikipedia) stämmer var Olle femmänning till Engelbertus Laurenti (död 1621). Han var farfars far till syskonen Anna Christina Bure (gm Hans Clerck) och Jakob Bure (död 1709).

Anna Christina Bures mamma (och ev även Jakob Bures mamma), Märta Bonde (1626-1705), var dotter till Ulf Bonde (1585-1657). De tillhörde den adliga ätten Bonde (nr 11). I den förekommer även släktnamnet Puke, som är inblandat i mitt resonemang kring Barbro Mårtensdotter Le Brun och hennes make Anders Andersson Berg. (Tur att jag fick med släktnamnet Berg (igen) i det här inlägget!  ;D ) De vigdes den 14/10 1709 i bryggare salige Pukens gård, troligen i Maria Magdalena fs i Stockholm (Maria Magdalena fs EI:1, sida 46). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=379%2C1081%2C3004%2C1398.

Anna Christina och Jakob Bures pappa, Jonas Bure d.y. (död 1686) ska vara begravd i Knutby kyrka. I Knutby socken ligger den tidigare nämnda orten Sotter (jfr släktnamnet Soltner).

Jättespännande för mig är att ärkebiskop Olles barnbarn (och min troliga ana), Kerstin Simonsdotter (Nauclerus), tycks ha sålt (eller: tycks ha ämnat sälja) hemmanet Broby till Jan von der Hagen 1670 (Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Uppsala län, EXIe:667, sidorna 623 och 623v). Jan var brukspatron vid Ortala bruk och omkring 1673 blev han kompanjon med Johan Daniel Brun, som möjligen var samma person som ”min” tabell 19 (Hagen, van der, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13502, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-07). Emellertid rörde kompanjonskapet en fyr, inte något järnbruk.  ::)

Nu blir det extremt spännande (tycker jag):

Ett (troligt) barnbarn, Karin Hansdotter Mimer (min ana), till ovan nämnda Kerstin Simonsdotter (Nauclerus) hade en dotter, Kerstin Gabrielsdotter (syster till min ana), som blev dömd till döden (då hon var 21 år gammal) av Lyhundra härads extraordinarie laga ting den 22/4 1709 för mord av sitt nyfödda barn (Advokatfiskalen Stockholms län, EXIe:25, sidorna 627-636). Det lär ha varit troligt att ett sådant allvarligt fall, med en så allvarlig dom, sedan togs upp vid Svea Hovrätt. Gabriel Falkenberg (1646-1714) ska ha varit hovrättspresident 1703-14 vid Svea hovrätt (dvs troligen då Kerstin Gabrielsdotters ärende eventuellt togs upp i Svea hovrätt) enligt uppgift på Wikipedia om Svea hovrätt (https://sv.wikipedia.org/wiki/Svea_hovr%C3%A4tt). Gabriel Falkenbergs mamma, Catharina Bonde (1617-52), var kusin till ovan nämnda Märta Bonde, gm Jonas Bure d.y., som var barnbarn till Olles femmänning Engelbertus Laurenti. Med detta jäv, pga släktskap (som de inblandade personerna kanske inte ens kände till), kan man hoppas att Kerstin Gabrielsdotters dom blev mildare.  :(

** Johan Olivecrantz (död 1707) var dessutom svåger till biskop Ericus Emporagrius (i Ericus andra äktenskap, gm3 Anna Simonsdotter Depken, som troligen var släkting till brukspatron Claes Depken adlad Anckarclo). Ericus var troligen den doktor Emporagrium, som jag nämnde i samband med Hieronymus Barkhusen. Kämnär Erik Brun (”min” tabell 10) var gm Margareta Emporagria.

Jag hade egentligen tänkt skriva mer om Barkhusen och andra namn kopplade till Svea hovrätt (eller dylikt) vilka jag har hittat i Stockholms mtl 1676, men jag får nog återkomma om det. Dessutom ska jag försöka göra en bättre sammanställning över släktskapen mellan ärkebiskoparna och vallonerna. För ett par dagar sedan gjorde jag den bifogade röriga bilden, som jag hoppas inte innehåller alltför många felaktigheter.

Vänliga hälsningar,
Jan

88
Barkhusen / SV: Barkhusen
« skrivet: 2024-09-04, 14:09 »
Hej,

Jag har några frågor om Barkhusen i Stockholm på 1600-talet:

1) Namnet Hans Barkhusen (med stavningsvarianter av släktnamnet) finns 1620-26 och 1630-39 i en list över härbärgare och gästgivare i Stockholm (Wrangel F. U. i Stockhomiana I-IV, Norstedt & söners förlag, Stockholm 1912, sidorna 229 - 233). Länk till sida 229: https://runeberg.org/wrangsto/0251.html.

2) Grosshandlare Hieronymus Barkhusen var löftesman enligt Handelskollegiets protokoll i Stockholm den 6/7 1669 (AI:10, sida 77). "Salomon Harman barnfödd widh kopparberget i Garpenbergs sochn [socken] för detta tient hoos h:s [hans] Ehrewyrd:et [ärevördighet?] Doct: Emporagrium och nu sedermehra hoos Skultuna Bruuks participanter ährligen och wäll wart nu uppå Borgmest:ns h:tt(?) Tegners recommendation antagen till Borgare och saltfiskhandlare här i Staden och hade till löfftesmän för sigh Arfwedh Larsson klädesCrämare och Hieronymus Barkhusen [Barckhusen] grosshandlare, gaf till staden tolff D:r sölfwermt [silvermynt] i Caroliner”. Länk till sida 77: https://app.arkivdigital.se/volume/v818237?image=440. Eftersom abonnemang behövs bifogar jag också en bild.

3) I Stockholms mantalslängd 1676 framkommer att vaktmästare på sjötullen Barkhusen bodde på Kungsholmen och brandmästareskapet(?) Glasmästaren i gård nr 5 (G1 BA:5/1, sida 188v). Vaktmästare Barkhusen blev mantalsförd med hustru och tre barn. Gården ägdes av (vice lagman?) Daniel Eijman och hans hustru vilka bodde i samma gård med ett barn. Där bodde också högbåtsman Nils Persson, hans hustru och två barn. Länk till uppgifter om gård nr 5: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00130#?c=&m=&s=&cv=129&xywh=622%2C1412%2C2586%2C1195.

Fråga a: Känner någon till vaktmästare Barkhusens förnamn?

Fråga b: Känner någon till om det fanns ett släktskap mellan ovan nämnda personer och borgmästare i Arboga Hans Barkhusen?

Fråga c: Slutligen undrar jag om det fanns släktskap mellan borgmästaren och Henrik Barckhusen, som var måg till vantmakare Hans Leffler (död 1621 eller 1622) enligt biografi över släkten Leffler (Leffler, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11119, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-04).

Vänliga hälsningar,
Jan

89
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-09-04, 11:01 »
Hejsan,

Tack Kenneth!!

Vänliga hälsningar,
Jan

90
Religion / SV: Martini, Olaus (1557 - 1609), ärkebiskop
« skrivet: 2024-09-03, 16:59 »
Hej,

Olaus Martinis måg, Simon Nauclér, var kyrkoherde i Vårfrukyrka församling i Enköping.
I augusti fotograferade jag några gravstenar inne i Vårfrukyrkan utan att då veta (säkert) om Simon och/eller hans hustru, Anna (yngsta dottern till Olaus Martini), var begravda där. Vid senare titt på fotografierna tycks ett av dem vara taget på Simon Nauclérs gravhäll (se bifogad bild, som tyvärr har ganska dålig kvalitet). Eftersom namnen Magnus (Måns) Melander (kyrkoherde i Nyköping) och Simon Isogaeus (hov-predikant och kyrkoherde i Klara fs i Stockholm) syns på gravstenen bör det vara "den rätta". De ska nämligen ha varit barnbarn till Simon Nauclér.

I den här sekundära källan finns en avskrift av texten på gravhällen: https://ancestry.rodstrom.se/ppl/9/3/e9cd60d931e29971aab37efa239.htm.

Eftersom källan hänvisar till en annan web-sida, som tyvärr inte finns tillgänglig längre, är jag rädd att även länken ovan kanske inte kommer att "fungera" om en tid. Därför bifogar jag en skärmdump av texten.

Markus, jag hoppas du läser det här!

Jag undrar om det möjligen finns en äldre avskrift av texten på Simon Nauclérs gravsten - liknande den som finns i Johan Peringskiölds Monumenta Ullerakeresia cum Upsala nova illvstrata av Olaus Martinis gravsten. Texten i den ovan nämnda sekundära källan misstänker jag måste komma från någon äldre avskrift. Idag är nämligen gravhällen väldigt nött och det är omöjligt att se vad som står där (i alla fall för mig).

Vänliga hälsningar,
Jan

91
Pelikan / SV: Pelikan
« skrivet: 2024-09-03, 14:54 »
Hej,

Jag skrev nyss om Pelikan under ett annat diskussionsämne.

Här är länk dit:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1683090#msg1683090

Vänliga hälsningar,
Jan

92
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Clerc
« skrivet: 2024-09-03, 14:52 »
Hej,

Jag skrev nyss en del om le Clerc under ett annat diskussionsämne.

Här är länk dit:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1683090#msg1683090

Vänliga hälsningar,
Jan

93
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-09-03, 14:40 »
Hej,

Vad intressant att släkten Wallerius (finns ej i mina anteckningar) har koppling till släktnamnet Pelican!

Det finns ett kvarter i Katarina församling på Södermalm i Stockholm, som heter Pelikanen, men vid titt i historiska kartor tycks namnet ha uppkommit under 1800-talets andra hälft. Det har också funnits en vinkällare, med namnet Pelican, i Gamla Stan i Stockholm (Gunnar Hellströms artikel Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid till frihetstiden i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957, Stockholm, sida 108). Den låg vid Österlånggatan 39 från 1660-talet till 1720-talet och ska ha gett namnet till Pelikanens gränd. De som drev vinkällaren Pelican i Gamla Stan var (i kronologisk ordning, men alla kanske inte är kända); Hans Georg Cron (grundaren), Abraham Biörn (släktnamn som innehåller ordet björn tror jag kan vara intressanta för oss, tex Björnklou*), Conrad Wirgers och Johan Hornstein, som flyttade vinkällaren Pelican 1720 till Svartmangatan 17 i Gamla Stan. Hans änka, Elisabeth Hünemeur, gifte sig med kyparen Johan Wilhelm Jacob Bleumortier, som sedan drev källaren Pelican. Han flyttade först Pelican till Svartmangatan 29 och sedan, 1733, till sitt (genom giftet med Elisabeth) hus vid Brunnsbacken och kvarteret Järngraven nedre nr 18 i Katarina fs på Södermalm (nära Slussen och inte så nära kvarteret Pelikanen). Bleumortiers lillebror, Georg Christian Bleumortier, drev vinkällaren Pelican till år 1742. Det finns ganska detaljerad information, från 1755, om vinkällaren Pelican i Gunnar Hellströms artikel Vinskänkar och källare på Södermalm under Karl XII:s tid och frihetstiden (i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1960, Stockholm) på sidorna 74-76 och på sida 75 finns en bild av källaren Pelicans skylt, som ska finnas på Nordiska museet. Idag finns restaurang Pelikan på Södermalm, men där stoppar jag eftersom det blir risk för reklam.  :-X

Man kan undra om släktnamnet Pelican eventuellt gav upphov till namnen på kvarteret och vinkällaren, eller tvärt om.

* Mattias Mylonius adlad Björnklou gifte sig 1640 med Margareta Wallia adlad Wallenstedt, dotter till biskopen i Strängnäs stift Laurentius Olai Wallius (Carina, jämför med ”din” Wallerius) och Catharina Tidemansdotter (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Bj%C3%B6rnklou_nr_31). Deras dotter, Catharina (död 1678), var gm Jakob Lenaeus adlad Clo (1621 – 1700). Jakobs syster, Christina Lenaea adlad Clo, var gm1 överhovpredikant Abel Markusson Kock (se Cronström med rötter i Liége i Vallonien precis som nedan nämnda de Besche) och gm2 borgmästare Peter Trotzig adlad Trotzenfelt (två släktnamn som jag har nämnt ett antal gånger i Brun-sammanhang).

I Maria Magdalena församling fanns skinnare mäster Johan Pelikan i kvarteret Överkikaren enligt uppgifter i mtl 1705 och i mtl 1711. I samma kvarter bodde då Robert Petre. Han var gm Eva Leijel, dotter till brukspatron vid Älvkarleö bruk Jacob Leijel. Kopparslagare Johan Petru (Petre?) bodde då i samma kvarter. Även släktnamnet Berg förekommer i samma kvarter och samma mtl:er (Stina respektive Anna, men de bör ha bott i två olika gårdar).

I diskussionsämnet ”Barbro Mårtensdotter Le Brun...” har jag nämnt Eric Pelican, som var gm Johanna Guillaume (dotter till Jean Guilheame, tabell 2 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 297).

Barbro Pelikan i Burvik i Knutby gifte sig där den 3/1 1715 med Anders Mårtensson i Sotter i Knutby. Jag har funderingen om orten Sotter i Knutby sn kan ha gett upphov till släktnamnet Soltner.

Slutligen har jag sett att en Kerstin Pelican (gm skrivare Andreas von Boda i slutet av 1600-talet) är omnämnd ett par gånger i Tore Hållanders avhandling Vägen in i sockenkyrkan – De uppländska vallonernas religiösa assimilation 1636 – 1693 (Uppsala universitet, 1999).

Bland mina anteckningar har jag hittat följande om ”hovrätt:

1)   Hovrättspresident (med mera) Hans Hansson Clerck (1639 – 1711) var son till amiralitet-råd Hans Clerck, som gifte sig 1665 med Margareta Hartman (änka och ”fd” svägerska till Brita Sneckenfelt, som var gm Mårten Leijonsköld friherre till Älvkarleby (död 1656)). Älvkarleby socken är intressant för mig eftersom bruket, Älvkarleö bruk/Öns bruk (anlagt 1659), där mina anor bodde och jobbade låg där. Amiralitet-rådets bror, Tomas Clerck (1614-82), var gm Anna Geier (1636-73) vars släktnamn ska betyda gam på tyska (jfr pelikan). Hennes mamma var Dorotea de Besche (med rötter i Liége i Vallonien – jfr Kock/Cronström ovan). I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnet le Clerc med vallonskt ursprung, men bröderna Hans och Tomas ska ha haft rötter i Skottland enligt uppgifter om deras släkt på adelsvapen.com (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Clerck_nr_433). Där hittar du bl a släktnamnet Barckhusen eftersom brorsan Hans var gm2 Margareta Barckhusen, dotter till borgmästaren i Arboga Henrik Petersson Barckhusen. Det har funnits en annan adlig ätt Clerck (nr 1382), som också ska ha haft rötter i Skottland (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Clerck_nr_1382).  Anfadern i den var guldsmed i Stockholm. Under diskussionsämnet om vallonsläkten le Clerc har jag skrivit en del om denna adliga ”guldsmeds-ätt” och möjligheten att de kanske tillhörde samma släkt som den vallonska le Clerc.

2)   Hovrättsråd Jacob Clerck (1667 – 1735) tillhörde den nämnda adliga ”guldsmeds-ätten” Clerck. Eftersom det finns kopplingar till hovrätten i båda de adliga ätterna Clerck misstänker jag att det fanns ett släktskap dem emellan (men det har jag nog inte har skrivit än under vallonsläkten le Clerc). (En annan spekulation är att Jacob fick jobbet som hovrättsråd tack vare sitt släktnamn, som ju var samma som hovrättspresidentens släktnamn, utan att vara släkt med varandra.)

3)   Linkrämare Gottfrid Le Kler” var gm (vigda 1689) Christina Fought (Vougt), änka efter hovrättsadvokat Jonas Rotman (troligen död 1677 enligt info i bou 1677, sida 1572). Han var möjligen släkting till Jacob Rotman, vars hustru (Elisabet Smitt) bar advokat Tobias Soltner och Christina (Toorrsesdotter) Bruuns barn, Elisabet, när hon döptes den 23/12 1690 i Maria Magdalena fs i Stockholm. Gottfrid är omnämnd i Kjell Lindbloms tillägg till NV del 1 och del 2 (som hittas här (se menyn till vänster): https://web.archive.org/web/20171216161901/http://web.comhem.se/kjelltan/) under släktnamnet le Clair, som är/var en stavningsvariant av det vallonska le Clerc enligt uppgift i Sällskapet Vallonättlingars släktlista.

I le Clerc-sammanhanget kan jag inte låta bli att nämnda racerförare Charles Leclerc (f. 1997), som vann en tävling i förrgår i mina hemtrakter.  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

94
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Rousseau
« skrivet: 2024-09-02, 20:51 »
Det verkar mycket troligt att Hans Wessel och Eva Elisabeth Hecht hade en son som var döpt till Hieronymus Wessel i Tyska församlingen.

I mitt förra inlägg missade jag att skriva att även Eva Elisabeths pappa hette Hieronymus (inte bara hennes bror). Om det stämmer är du ju inte alls konstigt om hon hade en son som hette Hieronymus (Wessel).

Carina, om du går till bibblan för att läsa Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (del 1 och del 2) så skulle det vara intressant att höra om den eventuella informationen om släkten Tourneur ger antydningar om släktskap till "din" Tornerus.

Skulle ändelsen -us i Tornerus inte kunna vara en typ av latinisering, så som ofta präster latiniserade sina släktnamn? Det vill säga, i det här fallet; från Tourneur till det latiniserade Tourneurus, som har förenklats till Tornerus. Tyvärr kommer jag inte ihåg; fanns det präster inom släkten Tornerus?

Vänliga hälsningar,
Jan

95
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista står att smedsläkten Verme är/var från Värmland.

På adelsvapen.com om adliga ätten Örncrona (nr 1643) framkommer att Nils Håkansson Werme, son till Håkan Werme (död 1558), bodde i Värmland.

Länk (se TAB 1):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/%C3%96rncrona_nr_1643

Fanns släktskap mellan smedsläkten Verme från Värmland och adliga ätten Örncrona?

Vänliga hälsningar,
Jan

96
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Rousseau
« skrivet: 2024-09-02, 13:06 »

"Varde ljus! Och det vart ljus."  :)

En önskan om att bli (eller "varda"?) upplyst har vi nog alla släktforskare.  8)
Efter mer än 40 års terroriserande (från min sida) av mina familjemedlemmar om "blev, inte vart!" får jag nu tänka om!  :-[  ;D

Vänligaste hälsningarna vart det här,
Jan

97
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Rousseau
« skrivet: 2024-09-01, 16:12 »
Hej Carina,

Tack för svar och kommentarer här också!  :)

Angående kaplanen i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm har jag skrivit något om föreståndare (och annan titel) där, här  ;D : https://forum.rotter.se/index.php?topic=75795.msg1682963#msg1682963.

Angående släktnamnet Tourneur: Inte vågar jag väl skriva att jag ser en viss likhet med Törner, som kanske kan ha vidareutvecklats till Törnerus/Törneros?  :-X

Kan man tänka sig att Hans Wessel och Eva Elisabeth Hecht (syster till Hieronymus Hecht) hade en son med namnet Hieronymus? Vid dop, den 8/10 1685 i tyska fs i Stockholm, var nämligen Hieronimus Westels (eller Wessel?) hustru fadder. (En annan fadder var vinhandlare Jochim Fricks hustru, Anna Maria Brauning/Brun.) Barnet hette Hans Carl och barnets pappa hette Joachim Mecketz eller Merketz, men tyvärr har jag inte antecknat volym eller sida.

Sadelmakare Niclas Wessel och hans hustru Catharian Wessels barn, Margreta, döptes den 2/6 1688 i Jakob och Johannes fs i Stockholm (CIa:10, sida 181) och självklart fanns en Brun (Anna Bruhn, möjligen dotter till bryggare Claes Bruun) med bland faddrarna.

två Hieronymus bland mina anteckningar:

Grosshandlare Hieronymus Barkhusen (trolig släkting till rysstolk Olof Barckhusen, vars dotter gifte sig med mjölnare och byggmästare Johan Laban) och klädkrämare Arvid Larsson var löftesmän när Salomon Harman (möjligen, men inte troligen, felstavning av Hartman) "barnfödd widh kopparberget i Garpenbergs sochn [socken] för detta tient hoos h:s Ehrewyrd:et Doct: Emporagrium och nu sedermehra hoos Skultuna Bruuks participanter ährligen och wäll wart(*) nu uppå Borgmest:ns h:tt (?) Tegners recommendation antagen till Borgare och saltfiskhandlare här i Staden" (Handelskollegiets protokoll den 6/7 1669, AI:10, sida 77).

* Använde man "vart" istället för "blev" redan då?!  :o

Assessor Petrus Hieronymus, Anders Wästerman (bokhållare hos Leijonhufvud), Magnus Grimsten(?) (hovmästare hos greve Gösta Oxenstierna) och jungfru Maria Cruus bodde i samma kvarter (kvarteret Oden, troligen på Norrmalm i Stockholm) som kämnär Erik Brun ("min" tabell 10 om "Brun i Stockholm omkr 1700") och hans familj (hustru och fyra barn) enligt uppgift i Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1, sida 158).

Vänliga hälsningar,
Jan

98
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-09-01, 15:15 »
Hejsan,

Ja, Johan Laban i Stockholm misstänker jag var släkting till Jon Laban (bg 1675). I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV) del 2, finns information om Jon Laban på sida 36 (tabell 3). Han sägs där vara trolig son till la Bende (tabell 1) och ska ha dykt upp första gången i Nävekvarns mtl 1652. Hans första hustru hade det "intressanta" namnet Barbro Mårtensdotter och hon kan möjligen ha tillhört släkten Monier. (Jag blir nu påmind - om jag minns rätt! - om att ha skrivit ganska nyligen något om Monier eller Munier i Stockholm här på Anbytarforum.) Släkten la Bendes anfader, tabell 1 (utan förnamn), "kallas helt enkelt Laban kolar i Risinge kyrkobok" (sida 35). Han ska ha funnits vid Finspång 1629-42. Jadin le Brun (tabell 12 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 110) ska ha kommit till Sverige och Finspång 1633, men redan året därpå fick han tjänst hos Jacob de la Gardie och fanns vid Högfors bruk 1636-38.

Adam Carl de la Gardie, som du nämnde i ditt senaste inlägg här, ska ha haft en faster, Maria Sofia de la Gardie (gm Gustaf Gabrielsson Oxenstierna), som bodde i Tyresö där "Johan Laban i Stockholm" bodde innan han flyttade till Stockholm (om jag minns rätt - jag har skrivit om detta under smedsläkten "la Bende" här på Anbytarforum).

Vänliga hälsningar,
Jan

99
Winterros / Vinterros / SV: Winterros / Vinterros
« skrivet: 2024-09-01, 14:29 »
Hej Carina,

Intressant att Catharina Winterros och löjtnant Johan Rosenberg bodde i Närpes i Finland, även om det ligger ganska långt ifrån (ca 30 mil) Tavastehus, där Anders Berg (möjligen pappa till ”min” Anders Andersson Berg och kanske även pappa till ”din” Per Andersson Berg) ska ha varit kommendant och gm Anna Maria Meurman, som sedan gifte sig med änklingen Arvid Stierncrantz (nr 854, TAB 2). Jag kollade källorna i ditt senaste inlägg, Carina, och de två sista stämmer inte (sidorna tycks vara fel och volym F1A:115 innehåller bouppteckningar år 1736). Precis som du skriver, skulle vara viktigt att se om Catharina Winterros dog barnlös före sin eventuella pappa, rådman Daniel Winterros (död 1718 i Arboga).

Angående släktnamnet Utter har jag, som du vet, gjort ett inlägg under smedsläktnamnet Berg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1682858#msg1682858.

I ditt inlägg här ovan har du nämnt släktnamnen Nyman och Gran. De florerar kring släkten/släkterna Brun i Stockholm omkring 1700, men jag upplever dem som så vanliga att jag inte gör någon kommentar kring dem. Du nämner också släktnamnet Geller. Kan det möjligen vara en variant av släktnamnet Galle/Gallan, som ska vara varianter av det vallonska släktnamnet Galan enligt Sällskapet Vallonättlingars släktlista (2019)? (Jag misstänker att Galan/Galle har att göra med Gallien och galler.) Till sist har jag noterat släktnamnen Rosenberg, Brandt och Wretman i ditt senaste inlägg. De var kanske också vanliga i Sverige omkring 1700, men om dem gör jag några kommentarer.

Rosenberg

Krigsråd Simon Rosenberg ägde hus nr 105 i Gamla Stans södra del enligt uppgift i Stockholms mtl 1683 (G1 BA:6/1, sida 88 i volymens ”del 2”). I huset var hovjunkare Isaac Reenstierna och Jacob Reenstierna ”stadiga gäster”. De bör ha varit barn till Elisabet Cronström och Jakob Momma, adlad Reenstierna, som var svåger till Maria (de) Bruyn (syster till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn).

Brandt

Georg Brandt (möjligen samma person som brukspatronen och brorsan till skeppare Jochum Brandt (död 1706), som var ingift morbror till Catharina Winterros i Finland) var fadder vid dop den 8/2 1682 i tyska fs i Stockholm (CI:1a, sida 621) av Johan David, son till kapten Johan Daniel Broun (möjligen min tabell 19 i ”Brun i Stockholm omkr 1700”). Övriga faddrar var Peter Hagen, Salomon Otter, Joachim von(?) Feife(? Feiff?), fru grevinna(?) Christina Oxenstierna, fru Maria Elisabeth Bikerfonum(?) och jungfru Eleonora ...(?).

Skräddare mäster Peter Brandt ägde och bodde i hus nr 18 i Gamla Stans västra kvarter enligt uppgift i Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1, sida 106). Han bodde troligen i samma kvarter som kamrer Henrik Piper, som bodde i hus nr 22. Det ägdes då av guldsmed Georg/Jürgen Dargeman, som kom att bli svärfar till Mårten Bruun (bror till ”min” ovan nämnda tabell 19 och eventuellt pappa till Barbro Mårtensdotter le Brun gm "min" Anders Andersson Berg). G/J Dargeman hade en titel vid tyska fs i Stockholm (Carina, du har nämnt en kaplan i tyska fs och jag ska ta en närmare titt på det snart). Henrik Meurman (ca 1584-1651) och rådman Hans Kohlmäter (1626-86) var båda föreståndare för tyska fs i Stockholm. Den senare hade en piga med namnet Maria le Bruun enligt uppgift i Stockholms mtl 1683.

Carl, son till fiskal Sven Brandt, döptes den 31/8 1679 i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:3, sida 35). Faddrar vid dopet var bl a Bryngell (Brynolf?) Cronström och Elsa Grundel. Bryngell var troligen släkt med kammarråd Isak Kock, adlad Cronström, även om Bryngell inte är omnämnd i von Schantz släktträd över adliga ätten Cronström. Isaks dotter, Hedvig, var gm Henrik Piper (troligen ovan nämnda kamreren) i hans andra gifte, och Isaks syster, Elisabet Cronström, var gm ovan nämnda Jacob Momma, adlad Reenstierna. Elsa var gm Cordt Meurman, som var bror till ovan nämnda Henrik Meurman.

Länk till Carls dopnotis för kontroll av namnet Bryngell Cronström:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=3191%2C1718%2C3371%2C1594

Sergeant Johan Brandt var hyresvärd, enligt uppgift i Stockholms mtl 1721 (G1 BA:12/10, sida 89v/uppslag 90), åt skoflickare Tussin Gilliam, som jag tror var samma person som tabell 36 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 308.

Wretman

Petter Wretman var gift besökare vid stora sjötullen och paret hyrde bostad i Maria Magdalena fs i Stockholm av torgskrivare Carl Brun enligt uppgift i Stockholms mtl 1721 (G1 BA:12/11, sida 60v). Carl var möjligen pappa eller bror till; 1) besökare Johan Brun (”min” tabell 24 om ”Brun i Stockholm omkr 1700”), och/eller 2) amiralitetskrivare och troligen senare skrivare vid tobakskompaniet Andreas/Anders Carlsson Brun, vars barn döptes i Katarina fs i Stockholm på 1670- och 1680-talen. Skrivare Andreas/Anders är inte omnämnd i diskussionsämnet om ”Brun i Stockholm omkr 1700” och jag borde leta efter fler uppgifter om honom. Länk till sekundär källa med lite mer information om ”tobaksskrivaren” Anders Bruun (där beskriven som inspektor och sedan faktor): https://tobakshistoria.com/?portfolio=bruun-anders.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Carina, kom alltid ihåg att mina kommentarer baserar sig väldigt mycket på anteckningar om släktnamnet Brun i Stockholm omkr 1700 och därför blir "vinklade", eller påverkade, av det. Om någon annan jämför dina nämnda släktnamn med egna anteckningar kanske helt andra infallsvinklar blir belysta.

100
Smed- och/eller vallonsläkter / Rousseau
« skrivet: 2024-08-31, 14:31 »
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (2019) finns släktnamnet Rousseau med stavningsvarianterna Rouseau och Rousiau. Släkten tycks ha okänt ursprung och den var ”en kolarsläkt, som delvis koncentrerades kring Gusum bruk”.

I Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1) finns namnet Fredrich Rossau.

Sivert Persson, stadstimmerman Per Nilsson och en änka efter en snickare hyrde bostad av Fredrich Rossaus änka (sida 168v). Hennes gård låg på Norrmalms västra del och på sida 168 står att brandmästareskapet hette Barnhuset i vilket kvarteren Islandet, Svärdfisken och Tranhalsen ingick.

Länk till sida 168v:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00111#?c=&m=&s=&cv=110&xywh=665%2C2046%2C3104%2C1434

Finns namnet Fredrik i släkten Rousseau, som hittas i Sällskapet Vallonättlingars släktlista?

Det som möjligen kan tyda på att Fredrich Rossau tillhörde ”kolarsläkten” Rousseau är en koppling till släktnamnet Brask i mtl 1676. Gården som blev registrerad direkt under ovan nämnda gård ägdes och beboddes av Anna Persdotter och hennes tre barn. Om jag har tolkat texten rätt var hon änka efter mäster Samuel Brask.

Släktnamnet Brask har jag noterat vara kopplat till ett par andra ”järnbruk-släkter”:

1)   Anna Brask var gm (enligt mtl:er 1694-1714) skeppare och rådman i Öregrund Philip Boivie (Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV) del 1, sida 50, tabell 21).

2)   Måns Brasks änka, Elisabeth Holm, gifte sig (troligen 1698) med (fd skeppare och) rådman i Öregrund Michel Poulin/Poulain (tabell 5 på Kjell Lindbloms tillägg till NV här: https://web.archive.org/web/20171216161901/http://web.comhem.se/kjelltan/).

Gissningsvis var Anna Brask och Måns Brask släkt med varandra.

Möjligen kan Braske vara en stavningsvariant av Brask.
Den 14/10 1688 döptes borgare Olof Olofsson Braske och hustru Catharina Samuelsdotter Palms dotter Brita i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sid 306-307).

Fredrich Rossaus änka ägde ytterligare en gård i brandmästareskapet Barnhuset enligt uppgift i mtl 1676 (längst ner på sida 169). Där inhystes Per Andersson (registrerad som ”löskarl”) och hans hustru (dock två ”löskvinnor” registrerade). Där bodde (hyrde?) även gatuläggare Mats Ersson med hustru och ett barn.

Vänliga hälsningar,
Jan

101
Grabbe / SV: Grabbe
« skrivet: 2024-08-31, 11:50 »
Hej,

I Stockholms mantalslängd 1676 framkommer att vaktmästare Jahan/Johan Grabb, eller åtminstone hans troliga hustru och ett barn, bodde i en gård ägd av ryttare Erik Hansson (G1 BA:5/1, sida 164). Gården låg i kvarteret Vinkelhaken vid Hötorget.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00106#?c=&m=&s=&cv=105&xywh=3468%2C2555%2C2624%2C1213

Vänliga hälsningar,
Jan

102
Winterros / Vinterros / SV: Winterros / Vinterros
« skrivet: 2024-08-30, 16:24 »
Tack för era svar Carina och Jörgen!

"Betiänte" förklara saken!

Jörgen, när du ändå är "på tråden", har du lust att kontrollera min avskrift av det som står ovanför Johan Winteros?

"Arnt bagare
Gabriel Steen-
bärgh bagare, M. [mäster]
Arnt bagares
son"

Vänliga hälsningar,
Jan

103
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-08-30, 15:43 »
Hejsan,

Det konstiga med Johan Winteros i Stockholms mtl 1676 är att han och hans troliga hustru blev registrerade som adelsfolk, eller möjligen ”förlänat” folk (om det finns skillnad mellan adel och förlänad), men jag hittar ingen adelsätt med släktnamnet Winterros. En fråga om detta är ställd under släktnamnet Winterros och vi får se om någon svarar.

Carina, har du hittat fler sekundära källor än geni.com angående Anders Andersson Berg, son till Anders Laurentius Bergius? Som jag nämnde i mitt inlägg, när jag tipsade om geni.com, finns fel i uppgifterna om dessa far och son Anders, och därför ska man nog ta informationen om dem med en nypa salt. Avsaknad av en uppgift (”ingen son Per”) kan också helt enkel bara betyda att skrivaren/släktforskaren inte har hittat information om person, som i själva verket existerade.

Vad spännande, Carina, att du redan har uppgifter som möjligen tyder på att ”din” Per Andersson Berg hade relationer till personer med rötter i Stockholm. Jag har inte hittat Walleria eller Wallerius i mina anteckningar om Stockholm (och släktnamnet Brun) omkring 1700. Däremot har jag nämnt släktnamnet Utter (egentligen Utterklo) i Svar #42 (Stockholms mtl 1683 med assessor Johan Utterklo och hans hustru Ingrid Boijs hus, i vilket musketör Johan Michelsson Berg bodde).

Ingrid Boij var fadder och bar barnet vid dop, den 13/8 1681 i Maria Magdalena fs i Stockholm, av bokhållare Johan Debäs (troligen de Besche) och hustru Anna Andersdotters barn Christina. Vid samma dop var även assessor vid hovrätten, Magnus Utter, fadder. Eftersom Ingrid Boij ska ha varit gm Johan Utterklo vid tidpunken för dopet, är min gissning att det fanns ett släktskap mellan assessor Johan Utterklo och assessor Magnus Utter. Troligen fanns ett släktskap även till ”din” Margareta Utter gm rådman i Arboga* Daniel Winterroos. Daniels första(?) hustru, Malin Berg, vågar man kanske gissa var släkting till nämnda musketör Johan Michelsson Berg.

Ytterligare en Utter:

Anna Utter och bokhållare Johan Lilliebladhs barn, Alexander, döptes den 17/3 1680 i Maria Magdalena fs i Stockholm. (Som kanske märks har jag koncentrerat mig på denna församling.) Gösta Sparres fru var fadder vid detta dop. Gösta var greve enligt uppgift i dopnotis i Maria Magdalena fs daterad 22/8 1680.

* Arboga i mina anteckningar (kortfattad summering):

1)   Borgmästare i Arboga Johan Barckhusen var fadder, vid dop av Hindrich Zedrid (möjligen Henrik Zedritz, myntmästare 1700-06) och Sara Lefflers barn Carl, i Maria Magdalena fs i Stockholm den 28/10 1688. Borgmästaren var troligen släkting till Henrik Barckhusen (måg till vantmakare och arrendator Hans Hansson Leffler, som var faktor (vid vantmakeri?) i Arboga) och till rysstolk i Maria Magdalena fs Olof Barckhusen, vars dotter, Elisabetha, gifte sig mellan 1690 och 1696 med mjölnare och stadsbyggmästare Johan Laban (född vid Nacka bruk och hade möjligen det vallonska släktnamnet la Bende).

2)   Brukspatron i Arboga Albrecht Petre skänkte, i mitten av 1700-talet, en takkrona till kyrkan. Släktnamnet Petre förekom på Södermalm i Stockholm omkring 1700 (kopparslagare mäster Johan Petre gm Christina Bruun, samt Robert Petre gm Eva Leijel, dotter till (järn-)brukspatron Jacob Leijel).


Jätteintressant information att ”din” Per Andersson Berg var fadder vid samma dop som jungfru Beata Rising, dotterdotter till Henrik Gyllenbreder (se TAB 4 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gyllenbreider_nr_936)! Det var Thore Bruun (möjligen samma person som Tore Jönsson i Nocketorp) som tjänade vid ryttmästare Gyllenbreders kompani på 1680-talet (och namnet Tore Jönsson finns i generalmönsterrulla vid ryttmästare Gyllenbreders kompani vid samma tidsperiod, vid rusthåll nr 72 – och vid rusthåll nr 73 finns då namnet Peter de Try).

Har du fler anknytningar till Stockholm i dina anteckningar, Carina? Det vore spännande och roligt att jämföra med mina anteckningar!

Vänliga hälsningar,
Jan

104
Winterros / Vinterros / SV: Winterros / Vinterros
« skrivet: 2024-08-30, 12:07 »
Hej,

Står det möjligen Winteros eller Winteross på sidan 139 i Stockholms mantalslängd 1676 (G1 BA:5/1)?

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=3573%2C1255%2C1529%2C695

Länk till nämnda sida 139 på ArkivDigital:
https://app.arkivdigital.se/volume/v367093a?image=100

Johan Winteross(?) och troligen hans hustru blev registrerade under rubriken "adel och belänte", men jag har inte hittat någon adelsätt med släktnamnet Winteros eller Winterros.

Vänliga hälsningar,
Jan

105
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Turin
« skrivet: 2024-08-29, 16:58 »
Hej,

Tidigare nämnda vinskänk Petter Turin blev mantalsförd 1676 som boende, med hustru men inget barn, i ett hus ägt av bryggare Oluff Andersson (som bodde med hustru men inget barn i samma hus) i kvarteret Adam och Eva i Stockholm (Stockholms mtl 1676, G1BA:5:1, sida 160v). I kvarteret ligger idag Hötorgspassagen (med en italiensk kaffebar  :) ) och när jag läste om passagen på Wikipedia blev jag överraskad över att den tidigare kallades Grytgjutargången och att Grytgjutargränden, känd sedan 1670-talet, användes som en del av Jakobsbergsgatan. Överraskad blev jag eftersom jag igår skrev om grytgjutarsläkten le Clerck här på Anbytarforum.  ;D Emellertid tycks ingen grytgjurare ha bott i kvarteren vid Grytgjutargränd (Putten respektive Uppvaktaren) då mtl 1676 uppfördes (sidorna 158v - 160). Bara en guldsmed och en klensmed med flera "icke smeder".

Länk till ArkivDigitals bild av sida 160v/sida 161:
https://app.arkivdigital.se/volume/v367093a?image=122

Vänliga hälsningar,
Jan

106
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-08-28, 18:22 »
Hej igen,

Carina, i Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1) har jag sett ett namn och jag tror det står Johan Winteros (sida 139), men jag är osäker. Han och hans hustru är registrerade som adelspersoner med ett barn och en piga. De tycks bo i ett hus ägt av borgare Arnt bagare där även bagarens son (tror jag igen!), borgare och bagare mäster Gabriel Steenbärgh(?), bor med sin hustru. Jag är osäker också på släktnamnet Steenberg, men skulle det stå det är det kanske intressant eftersom jag har en del anteckningar om Steenberg (angående Brun i Stockholm). Jag har också anteckningar om en bagare Arendt i Stockholm i slutet av 1600-talet, men hans släktnamn var Köster. Undrar om bagare Arnt i mtl 1676 var Arendt Köster och hans son tog släktnamnet Steenberg!

Länk till posten i mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=3079%2C355%2C3153%2C1457

På adelsvapen.com finns lite information om släkten Winteroos (som du säkert har sett) och där står att Sofia Magdalena Wintroos var gm Daniel Petri Stenius (jfr Steenberg).

Länk:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Winteroos

Vänliga hälsningar,
Jan

107
Clement / SV: Clement
« skrivet: 2024-08-28, 17:34 »
Hej och tack Martin för svar och all information om bröderna Kleman!

Vänliga hälsningar,
Jan

108
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2024-08-28, 15:26 »
Hej,

Jag hittade just släktnamnet Nortman i Stockholms mtl 1676 (G1BA:5:1, sida 128).

Sekreterare Erich Nortman bodde med hustru, en dräng och två pigor i egen gård i kvarteret Hägern. Om texten på sida 122 gäller även för sida 128 bör kvarteret Hägern då ha legat i Norrmalms västra del.

Länk till ArkivDigitals bild av sidan (Erich Nortmans namn på andra raden):
https://app.arkivdigital.se/volume/v367093a?image=89

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Efter att ha tittat på några fler sidor i samma brandmästareskap gör jag tolkningen att sekreterare Erich Nortman och hans hustru hyrde bostad hos borgare samt bryggare Oluf Nielsson och hans hustru. Erich blev registrerad som åtskillig (övrig?) ståndsperson.

109
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Clerc
« skrivet: 2024-08-28, 14:18 »
Hej,

Jag fortsätter att envisas om guldsmed Alexander Clerck och uppgifter i Stockholms mtl 1676.

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 står att släkten le Clerc var huvudsakligen en lodstöpare- och grytgjutaresläkt under 1600-talet samt att en stor släktgren finns (ska vara fanns?) i Värmland (sida 124).

I Stockholms mtl 1676 har jag nu lagt märke till att borgare Abraham Durant hyrde bostad med hustru och två barn i ett hus, som är registrerat på samma sida som huset ägt och bebott av Alexander Clercks änka.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=635%2C1885%2C2586%2C1195

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (2019) står om släkten Durant (Durent) att den är känd från Värmland, bl.a. Kroppa under 1600-talet.

Vidare har jag noterat i Stockholms mtl 1676 att ett par kann-gjutare blev registrerade på samma sida där Alexander Clercks son, guldsmed Hans Clerck, blev registrerad som boende i eget hus (längst ner på sidan).

Länk till kann-gjutare nr 1:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00008#?c=&m=&s=&cv=7&xywh=3324%2C2427%2C1247%2C576

Länk till kann-gjutare nr 2:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00008#?c=&m=&s=&cv=7&xywh=3655%2C2790%2C1247%2C576

Kan uppgifterna om borgare Abraham Durant och de två kann-gjutarna indikera ett släktskap mellan guldsmed Alexander Clerck och den vallonska släkten le Clerc?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I mina anteckningar har jag sett att Maria Durant bör ha varit gm Jacob Paravicino. Deras son, Johan Jacob, döptes den 31/8 1699 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm. Vid dopet var Johan Goeding/Göding fadder. Han var möjligen den Johan Göding som gifte sig 1697 i Stockholm med Magdalena Lefever (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=70456.msg1668370#msg1668370). Lefever låter misstlänkt likt Lefebvre, som finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista version 2019 (franskt ursprung).

110
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-08-27, 17:00 »
Hejsan,

I Carina Widells två inlägg den 2024-04-13 (Svar #57 och Svar #58) nämns släktnamnen Bagge (i Uddevalla) respektive Trotzig (Anton Trotzig gm Maria Lemmens, som kanske inte hade något att göra med släkten Lemmich/Lemmiche i Uddevalla, omnämnd i Kenneth Bengtssons inlägg = Svar #59, som jag har missat att tacka för – förlåt Kenneth!).

I Stockholms mtl 1676 (BA:5/1) har jag sett, om jag har läst rätt, att dessa två släktnamn förekommer (Trotzig i adelsformen Trotzenfelt) på sidorna med uppgifter om Helgeandsholmen. Kopplingen mellan Brun i Uddevalla till dessa personer Bagge eller Trotzig i Stockholm är självklart mycket osäker, men jag nämner ändå mina observationer. Förhoppningsvis kan de leda till mer kunskap om släkterna Brun.

Bagge (sida 117):

Kammarherre Per Bagge var gäst i ett hus ägt av barber (barberare) mäster Mathias. I samma hus bodde då borgare och sadelmakare mäster Christian Smir(?) med sin hustru. Per Bagge blev registrerad som adelsperson utan hustru. Troligen rör det sig om Peder Bagge (1636-1712), som gifte sig 1696 med Elsa Ebba Fleming, dotter till Christina Cruus af Edeby, enligt uppgift på adelsvapen.com om adliga ätten Bagge af Berga nr 118 (se TAB 26 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Bagge_af_Berga_nr_118#TAB_26). Där står också att denna ätt hade gemensamt ursprung med adliga ätten Bagge af Söderby (nr 147). I text om denna ätt står att Jean Georg Bagge (1697-1781) var gm1 Catharina Ratterej, som var köpmansdotter från Uddevalla. Möjligen ger denna koppling till Uddevalla en svag antydan om ett släktskap mellan Peder Bagge (1636-1712) i Stockholm och Bagge i Uddevalla och/eller med andra personer Bagge nämnda i den här tråden.

Länk till posten med Per Bagge i mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00065#?c=&m=&s=&cv=64&xywh=3350%2C1842%2C1796%2C830


Trotzig / Trotzenfeldt (sida 117v):

Borgmästare Trotzenfelt bodde med hustru och två barn i eget hus. Titeln borgmästare syns på ArkivDigitals bild av samma sida. Borgmästaren och hustrun är registrerade som adelsfolk och det bör röra sig om Peter Trotzenfelt (1613-79), som blev handelsborgmästare i Stockholm 1666 och adlades 1669 (adelsvapen.com om Trotzenfelt nr 819, TAB 3), samt hans andra hustru, Christina Lenaea, adlad Clo (d. 1719). Hon var dotter till ärkebiskop (1647-69) Johannes Canuti Lenaeus och hade tidigare varit gm Abel Kock (1627-68). Abels storebror, Daniel Kock, var gm Anna Trotzig, som ska ha varit dotter till Peter Trotzenfelts bror, Johan Trautzig. Det fanns alltså ett starkt band mellan familjerna Trotzig och Kock på 1600-talet.

I von Schantz genealogier (volym 3, R-Ö) finns släkten Trotzigs släktträd (ArkivDigitals sida 183b). Där framkommer bl a att släktens anfader, Mårten Trautzig (1559-1617), var gm Karin Svan (dotter till Hans Ulfsson). Karins brorsdotter, Brita Svan, var gm Hans Clerck (se Svar #134 i den här tråden samt Svar #4 och Svar #5 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=199582.0). Vidare framkommer några dramatiska dödsfall i släktträdet; 1) Peter Trotzenfelts brorson, Gillius Trotzig, ”reste uth til Holland därest han olyckel. omkom i det, då han skulle håppa uhr en dragskuta som geck i sand, rände han en påle mitt igenom sig”, 2) Peter Trotzenfelts brors måg, bokhållare Christopher Depken*, ”blev ihielstångader af en oxe”, samt 3) Peter Trotzenfelts brorson, Petter Trotzig, var förlovad ”men kom olyckel. om på warpan(? fångstredskapet?), då hans häst stegrade sig med honom på isen 1683”. Samtliga tre personer var söner, eller måg, till Peter Trotzenfelts bror, ovan nämnda Johan Trautzig (pappa även till Anna Trotzig gm Daniel Kock).

* Claes Depken adlad Anckarström (1627-1702), som anlade Älvkarleö bruk (med David Leijel), var dotterson till bergsfogde Christoffer Olsson Gyllenknoster till Forssnäs (se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Anckarstr%C3%B6m_nr_897). Det tycks mig därför troligt att ovan nämnda Christopher Depken var bror till Claes Depken adlad Anckarström (och att han hade samma förnamn som sin morfar).

Länk till borgmästare ”Tråtzenfält” i mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00066#?c=&m=&s=&cv=65&xywh=656%2C2919%2C1824%2C829

Länk till Trotzigs släktträd på ArkivDigital:
https://app.arkivdigital.se/volume/v910621?image=3670

På sida 116 i Stockholms mtl 1676 framkommer att borgare och urmakare Johan Kåck bodde, med hustru och ett barn, i eget hus/gård på Helgeandsholmen. I Svar #88 nämnde jag Anton (von?) Kock, vars dotter var gm Johan Brauner (1713-73). Inget släktskap till bröderna Abel och Daniel Kock har hittats vare sig för Anton (von?) Kock eller urmakare Johan Kåck.

Länk till urmakare Johan Kåck i mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00064#?c=&m=&s=&cv=63&xywh=3274%2C1102%2C1285%2C584

Längst ner på sida 118 i samma mtl 1676 står att ”Axel Leijonskyldh är förrest” vilket jag tolkar som att han också bodde, eller hade bott, på Helgeandsholmen. Axel bör ha varit son till Mårten Leijonsköld friherre till Älvkarleby (d. 1656), som jag omnämnde bl a i mitt senaste inlägg.

Det blev mycket text om släkten Trotzig, som kanske inte hade någon koppling till släkten Lemmich/Lemmiche i Uddevalla.  :-[ Istället ska den ha haft indirekt koppling till släkten (de) Bruyn, via släkten Kock, eftersom Maria (de) Bruyn var svägerska till Jacob Momma adlad Reenstierna, som var svåger till ovan nämnda Abel och Daniel Kock. Dessutom hade släkten Trotzig indirekt koppling till Älvkarleö bruk (via nämnda Svan och Depken) där mina anor le Brun jobbade i tre generationer från slutet av 1600-talet till en bit in på 1800-talet.

Hoppas jag kan kompensera den långa texten om Trotzig med ett par bilder. Då mtl 1676 skrevs ska det ha funnits ett nybyggt hovstall på Helgeandsholmen. I den här länken finns en bild (från 1690?) av stallet: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/32275. En av de två konstnärerna var Johan van den Aveelen (d. 1727), som jag omnämnde i Svar #116 och i Svar #124 (eftersom hans son, Jacob, var gm Johanna de Broen (1710-35)). Några av hästarnas foderbord finns fortfarande kvar på Helgeandsholmen och för ett par veckor sedan var jag där och tog en bild (bifogad).

Vänliga hälsningar,
Jan

111
Bayard / SV: Bayard
« skrivet: 2024-08-25, 15:08 »
Hej,

Efter att ha tittat igen på dopnotisen daterad 25/4 1677 i Riddarholmen fs är jag tveksam om det står "Lucas Bayars dåtter" eller "Lucas Bagars dåtter.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Lucas Bayars dotter var fadder den 25/4 1677 vid dop av Erik Eriksson Löks/Höks(?) barn Erick i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 85).

Var Lucas en av vallonerna Bayard?
I sådant fall, vad vet man om honom?

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00085#?c=&m=&s=&cv=84&xywh=3141%2C80%2C3141%2C1481

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

112
Hej,

För några dagar sedan var jag till biblioteket och tittade i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 2. På sidorna 299 och 300 finns information om Jacob Dewall (tabell 19), som jag misstänker var samma person som den Jacob, omnämnd i Marianne Elfströms inlägg den 2024-02-01 (Svar #33).

Här är en avskrift:

Tabell 19

Jacob Dewall, trol son till Johan (tab 1), är nämnd i mtl för Avesta 1671 med sin hustru. Han torde vara identisk med den trumpetare Jacob Devalt, som i januari 1681 tar tjänst vid 4. kompaniet av Riksänkedrottningens Livregemente. Med sin familj bosätter Jacob sig vid Hanhalsby i Hanhals före sekelskiftet 1700. Han begravs där 1/6 1710. Med tanke på året för sista barnets födelse bör han ha varit gift två gånger.

Barn i 2. giftet:

Anna fc 1680, d 3/7 1743 i Hanhals, gm Olof Persson Hall 28/6 1708 i Hanhals
Lina fc 1683, gm Anders Andersson 31/3 1714 i Hanhals
Fredrik fc 1690, d 15/1 1703 i Välinge
Petter (tab 20)
Maria fc 1693, gm trumpetare Gottfrid Ylke 21/10 1716 i Hanhals
Jacob dp 11/2 1700, bg 26/5 1701 i Hanhals
dotter dp 24/7 1702
Kirstin dp 20/3 1708, bg 19/7 1708

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I efterhand har jag sett att du, Marianne Elfström, har nämnt Jacob och Hanhals i Svar #23 och i Svar #29.

113
Svala / SV: Svala
« skrivet: 2024-08-25, 12:32 »
Hej,

Vid genomgång av dopnotiser från 1730-talet i Älvkarleby socken har jag sett att postmästare Arvid Svala var dopvittne några gånger. Även postmästarens hustru, Christina Norrström (Norström eller Nordström), var dopvittne ett par gånger. Hon var troligen gift med Arvid Svala.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

114
Hej,

Stort tack Carina för informationen om Christina Soltner och Arvid Persson Brun i Vimmerby!
Det ligger ju inte långt ifrån Ankarsrum, Västervik och Västra Ed!

I bou efter Tobias Soltner och Christina Brun i Stockholm står att deras dotter, Anna Catharina, då var änka efter arrendator Jacob Knag. Han var troligen samma person som mjölnare Jacob Knabb i Norrsunda mtl 1720*. I Västra Ed sn fanns på 1680-talet en ryttare vid namn Nils Svensson Knabb. Han var fadder vid dop av ett barn till Tore Jönsson (troligen Brun) i Nocketorp i Västra Ed den 27/5 1688. I Västervik döptes i oktober 1701 ett barn, Petter, till Nils Erlandsson och Catharina Soltner. Tillsammans tycks mig dessa uppgifter tyda på att det fanns ett släktskap mellan paren Soltner-Brun i Stockholm respektive i Vimmerby.

Namnet Arvid associerar jag till adliga ätten Stierncrantz (nr 854). I den fanns den Arvid Stierncrantz, som var gm2 Anna Maria Meurman "i hennes 2:a gifte (gift 1:o med kommendanten på Tavastehus Anders Berg)". När jag tittade, för femtioelfte gången, på informationen om adliga ätten Stierncrantz (nr 854) på adelsvapen.com reagerade jag över "Västervik i Varnums socken, Värmlands län??? och släktnamnet Danckwardt, som jag svagt har för mig att du har nämnt tidigare Carina. Här är länk dit: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stierncrantz_nr_854. PS: Längst ner på sidan är även släktnamnet Natt och Dag omnämnt.

* Se mer om det här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67776.msg1672603#msg1672603.

Vänliga hälsningar,
Jan

115
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-08-25, 10:59 »
Hej igen!

Ja, Strömsberg ligger inte alls långt ifrån där jag växte upp! Vad festligt! Det ligger vid Sagån där jag metade fisk många gånger som barn. Som vuxen metar jag istället anor hemma vid en dator!  ;D

Släktnamnet Natt och Dag har jag kommit i kontakt med några få gånger i släktforskningen kring Brun i Stockholm omkring 1700, men tyvärr tycks jag aldrig ha gjort några anteckningar om det.

Att en man (på 1600-talet) började använda ett släktnamn som fanns i hustruns släkt har jag sett exempel på tidigare (exempelvis Göding som jag tror jag nämnde igår), men det har säker du också Carina.

Vet du något om släktnamnet Winterroos? Bland mina anteckningar (om Brun i Stockholm omkr 1700) har jag hittat följande, som eventuellt kan ha något att göra med släktnamnet Winterroos:

Den 19/6 1706 vigdes i Katarina fs i Stockholm "Johan Simonsson Graan hökare, födder i Nericke och Vineråsa socken, hans förra hust: ... här döder för 1/2 åhr sädan" och "pigan Christina Pärsdotter Brun, födder i Nikiöpingh hafw. tient här i staden hos von Schewens" (CI:10, SVAR:s bild 60).

Vänliga hälsningar,
Jan

116
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-08-24, 10:30 »
Hej igen Carina,

I ditt senaste inlägg reagerade jag över två platser: Bred (C) och Ovansjö (X).

I Bred växte jag upp (!) och därför blev jag självklart jättenyfiken på var i Bred (och när) Margareta Torneras släkt fanns där.

Anders Andersson Berg (som inte är min ana) var ju gift med Barbro Mårtensdotter le Brun. Min anfader* med släktnamnet le Brun, Jean le Brun, gifte sig den 12/6 1681 i Ovansjö (Kjell Lindbloms bok NV del 1, sida 109, Tabell 10). Jag har nämnt honom och Ovansjö i ett inlägg här (Svar #62): https://forum.rotter.se/index.php?topic=67728.msg1666670#msg1666670.

Jag har även nämnt Ovansjö i ett inlägg här (Svar #81, se Hans Giödings syster Christina): https://forum.rotter.se/index.php?topic=70456.msg1668370#msg1668370.

* I en senare version av Tabell 10 har Kjell bedömt Jean le Brun som trolig son till Pacquet le Brun (Tabell 2, NV del 1, sida 106), men eftersom det endast är ett troligt släktskap har jag fortsatt att betrakta Jean som min anfader på "le Brun-sidan". Dessutom hade han ju näst intill samma namn som jag.  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

117
Mineur / SV: Mineur
« skrivet: 2024-08-23, 18:14 »
Hejsan!

Jaha, tack för svar! Jag vågar nästan inte fråga  :D , men är det möjligen en stavningsvariant av Monier?

Vänliga hälsningar,
Jan

118
Religion / SV: Martini, Olaus (1557 - 1609), ärkebiskop
« skrivet: 2024-08-23, 16:21 »
Hej igen,

Jag fick just se att även bokstaven C har större typsnitt och att det är skrivet ungefär så här:

DOMINICÆ NATIVITATIS

Talet/året 1600, MDC, finns alltså. Sedan har vi fem ettor (I) och en femma (V) = summa 10.
Totalt ger det 1610 med lite mindre långsökt tolkning än i mitt förra inlägg.  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Med lite ansrängning kan man, med de nämnda bokstäverna, skriva det latinska "imividici" som G. Translate översätter till det svenska "osjälvisk". Man kan också skriva "imivicidi" med bokstäverna, men översättningen är mindre sympatisk.  :-X

PS2: Enligt en person med italienska som modersmål och med lite latinska kunskaper är "imivicidi" igenkännbart, men inte "imividici".

119
Religion / SV: Martini, Olaus (1557 - 1609), ärkebiskop
« skrivet: 2024-08-23, 15:41 »
Stort tack igen för all hjälp Markus!!!

Jaha, var Johannes Skytte från Älvsjö! Jag som fantiserade om Schweiz!  ;D

Ja, min misstanke är (också?) att prinsarna och striden har att göra med bröderna Johan III (med "önskan" om återinförande av katolska tron) och Karl IX (med "önskan" om införandet av kalvinismen*) - en "strid" som även Olaus Martinis pappa ska ha deltagit i.

Angående de romerska siffrorna är det kanske möjligt att sifferordningen är... låt oss säga "omgjord". Eftersom jag bor i Italien har jag hört att talet 17 (XVII) är ett oturstal här eftersom man kan läsa det latinska ordet "vixi" (jag levde) om man kastar om siffrorna.

I "DOMINICÆ NATIVITATIS" finns:

D, MI, I, IVI, och I.

1600 med romerska siffror lär vara MDC, men kanske vågar man leka med tanken att D, M och I fick bli en "nödlösning" för att skriva 1600 (D=500, M=1000 plus "en etta att lägga till femman"). Nja, det kanske låter lite långsökt... Kvar blir då fyra I (4) plus ett V (5) = summa 9. OK, det låter långsökt, men för mig är vixi ur XVII näst intill lika långsökt.  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Lustigt nog bor jag i Milano där Johan III:s svärmor lär ha haft släktingar.  :)

*PS2: Att Olaus Martini stred även mot kalvinismen framkommer av hans predikan, skriven 1606 (tryckt samma år?). Bifogat finns ett par sidor ur den.

120
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-08-23, 14:57 »
Hej,

Carina, om jag minns rätt har jag tipsat om "hypotesen" att din Per Andersson Berg var bror till min Anders Andersson Berg, som möjligen var gm Anna Maria Meurman. På geni.com (som jag tyvärr inte har fullgod erfarenhet av) har användaren Jouni Johannes Ruohonen lagt upp information om Anna Maria Meurmans make Anders Andersson Berg. Det bör dock finnas fel i uppgifterna eftersom det står att Anders Andersson Berg dog 1726, att Anna Maria Meurman dog 1725 (upplagt av samma användarnamn) och att Anna Marias andra make, Arvid Persson Stierncrantz, dog 1740 (också upplagt av samma användarnamn). Det är ju inte möjligt att båda Anna Marias makar dog efter henne, såvida hon inte var gift med två män samtidigt. Möjligen kan det ändå finnas tips för dig, Carina, att hämta på geni.com.

Här är länk till sidan med information om Anders Andersson Berg (död 1726): https://www.geni.com/people/Anders-Andersson-Berg/6000000015323576565.

Vänliga hälsningar,
Jan

121
Mineur / SV: Mineur
« skrivet: 2024-08-23, 14:35 »
Hej,

Den 15/5 1697 registrerades betalning till Klara församling i Stockholm för bänkrum (LIaa:18, SVAR:s bild 22). Om jag har läst rätt var betalaren (tyg?-)färgare mäster Petter Miniu. Kan det röra sig om en stavningsvariant av Mineur? Jag har lagt märke till anknytningen till Stockholm i slutet av 1600-talet samt Cathlin (Mineur), som var gift med klädmakare Bertil Ortman, i Kjell Lindbloms inlägg den 2016-03-11 (Svar #15).

Länk till betalningsnotisen (nr 118):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056210_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=739%2C1839%2C1824%2C843

Vänliga hälsningar,
Jan

122
Lohe / SV: Lohe
« skrivet: 2024-08-23, 14:02 »
Tack Carina för tipset om Cornelius Loos!

Collas och Povel Henriksson Dubois misstänker jag var söner till Hindrik Dubois (tabell 24 i Kjell Linsbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 202). Det fanns en annan, samtida, Henrik Dubois i Sverige (tabell 12 i samma bok, sida 199). Han nämns i ett faderskapsmål 1684 och mamman till barnet hette Helena Kempe. Flera gånger har jag noterat detta och letat efter Kempe eller Kämpe i mina anteckningar, men inte hittat något (betydelsefullt, tror jag). Släktnamnet Kempe låter dock bekant för mig och därför tänkte jag bara tipsa om det här.

Vänliga hälsningar,
Jan

123
Religion / SV: Martini, Olaus (1557 - 1609), ärkebiskop
« skrivet: 2024-08-23, 13:28 »
Hej Markus,

Tusen tack för hjälpen och ditt nattarbete!!!

Jag misstänkte att gravskriften skulle finnas publicerad, men hittade inget genom sökning med Google. Nu ska vi se om G. Translate lyckas göra en begriplig översättning, annars ber jag om hjälp av någon som kan latin.

Tack igen!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Bokstäverna med större typsnitt i "DOMINICÆ NATIVITATIS" misstänker jag "symboliserar" år 1609 eller 1610.

124
Religion / SV: Martini, Olaus (1557 - 1609), ärkebiskop
« skrivet: 2024-08-22, 21:49 »
Hej,

För några dagar sedan amatör-fotograferade jag Olaus Martinis gravsten i Uppsala domkyrka (se bifogade bilder). Jag har försökt göra en avskrift, men undrar om någon kan hjälpa mig räta ut mina många frågetecken.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Gravstenen ligger i högkorets norra sida.

Mitt försök till avskrift:

HS   MEMORIA SACRUM   CHS

Vener · i · C · pri · D · M · Olavo M · Martini Epi · Linc(?) · filio
eraeto(?) Rostochij laurea ornatis(?) 5 suo lustro
Nycopij p…(?) 10 an Scholæ Rectori a’ni(? anni?) 7 · a · past · si..(?)
Regni [eller “Regin”?] a’nni(? anni?) Svec · ultrasepteu’ Archicpo dignis’
viro ob leāe huin 7 divinarperitia venerabili
ob pietatein 7 iňocentiam [innocentiam] incomparabili
egregio drine(?) Evāgel · voce 7 script (·?) a'fēsori (afesori/affeesori?)
principiv acceptis bonio reliqio gratis
…aniem(?) er hac militia reterafiœ(?) 7 b · …se(?)
ovile successori vener(?) D · M · Petro Cœnicii B ·
merqe celsum(?) Bureae decus familiæ
7 beatam fui vonis omniv memoriā relinqēs
7 Mare(?) victoper Care(?) aňos [annos] 1609 naeū(?) mudo
in cœlescem patriam læcus redijc.

PRÆCEPTORI · UTOPTIME · QONDAM
MERITO · ITA · SEMPER · CARISSIMO
TITVIUM(?) HUNC POSUIT 7 TUMULUM
IOHANNES SKYTTE AB ELUESIO
ANNO DOMINICÆ NATIUITATIS

125
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2024-08-22, 21:34 »
Hej,

Nortman kanske inte är/var ett helt ovanligt namn, men det kanske kan vara värt att titta på de olika personerna Nortman nämnda i Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951). Bifogat finns bild över registret och släktnamnet Nortman.

En annan, senare Nortman ska ha varit en handlande, troligen i Stockholm, gm Katarina Trotzig som sedan gifte sig med amiralitetsbagare Peter Lorentz omkring 1669. Peter var amiralitetsbagare i Stockholm 1669-1675 och hans föregångare, Hans Schmeer, var dito 1664-1669. Jag har för mig att släktnamnet Schmeer/Schmertz har något att göra med släktnamnet Blix. Uppgifterna är tagna ur Jonas Bergs artikel Amiralitetsbagare i Stockholm (Forum Navale, nr 47, Sjöhistoriska Samfundet, sidor 27-33).

Katarina Trotzig kan möjligen ha varit släkt med de som tillhörde den adliga ätten Trotzenfelt nr 819, men jag har inte hittat hennes namn eller släktnamnet Nortman här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Trotzenfelt_nr_819.

Kan man kanske få fram mer information om Anna Jonsdotter, alias Anna Nortmans, i någon bouppteckning efter någon Nortman och/eller Trotzig?

Vänliga hälsningar,
Jan

126
OK! Det var synd, för annars hade det varit jätteintressant tycker jag.  :)

Tack för upplysningen!

Vänliga hälsningar,
Jan

127
Hej Carina!

Tack för tipsen till mina reflektioner!  :) Du har alltid spännande kommentarer som inspirerar till nya idéer. Jag är hos min mamma och har inte tagit med min dator så att jag kan leta i mina anteckningar efter släktnamnen Ehrencrona och Uhr, som låter bekanta för mig. Ehrencrantz har jag sett att jag har nämnt i tråden om Brun, ev. le Brun, i Stockholm omkring 1700.

Vi sitter just nu och tittar i min mammas anteckningar och hon har skrivit om testamentpengar 1694 efter Jean le Brouns hustru och barn, men inga namn på dem. Vid koll i din referens (Älvkarleby LIa:2, 1694, sida 14) har jag hittat notiserna som min mamma har antecknat - dvs utan namn på hustrun. Här är länk dit: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002930_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=365%2C264%2C3213%2C1435. Har du möjligen länk till notisen där det står Catharina Erncrona?

Vänliga hälsningar,
Jan

128
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Favre (Dubois)
« skrivet: 2024-08-08, 16:23 »
Hej igen,

I Stockholms mantalslängd 1676 (volym G1 BA:5/1) framkommer att monsignor le Febvre hyrde bostad av en perukmakares arvingar (sida 112v). Tyvärr är jag osäker angående perukmakarens namn; Sillij, Silly?

Monsignor le Febvre blev registrerad som borgare och hade hustru, fyra barn, två gesäller, en dräng och en piga. I samma hus bodde perukmakare monsignor Tibous (borgare med hustru, sex barn, en dräng och två pigor) samt monsignor Baillet (borgare med en dräng).

Huset låg i Gamla Stans västra kvarter och hade nummer 20.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00061#?c=&m=&s=&cv=60&xywh=457%2C1589%2C3104%2C1434

Själv lade jag märke till husen nummer 17 och 18 som ägdes av grevarna Erik respektive Axel Oxenstierna.

Vänliga hälsningar,
Jan

129
Courtehou / Korthou / SV: Courtehou / Korthou
« skrivet: 2024-08-08, 16:06 »
Åhå! Tack för informationen Jörgen!

Vad förvirrande med vantmakare, som tillverkade tyger, och tygmästare som arbetade med vapen eller annat militärt material!

Vänliga hälsningar,
Jan

130
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-08-08, 15:44 »
Med augusti-Lampor har jag tagit mig till sida 112 i Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1).
Där framkommer, enligt min tolkning, att skinnare mäster Johann Schick hyrde bostad av salige rådman Holmenij, eller av hans arvingar får man väl lägga till. Skinnare Schick blev registrerad som borgare med hustru, ett barn, en gesäll, en dräng och en piga. I samma hus hyrde Zacharias Kruuse bostad och han blev registrerad som "övrig" ståndsperson och hade en dräng.

Se hus nr 7 i Gamla Stans västra kvarter här:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00060#?c=&m=&s=&cv=59&xywh=3290%2C2319%2C2586%2C1195

Jag är inte tillräckligt Schick-lig för att minnas om skinnaren var pappa eller son till guldsmed Johan Schick, som jag nämnde i mitt förra inlägg.
PS: Efter hastig titt i tidigare inlägg har jag kommit fram till att guldsmed Johan Schick var pappa till skinnare Johan Schick. Hoppas det stämmer!

Vänliga sommarhälsningar,
Jan

131
Richter / SV: Richter
« skrivet: 2024-08-08, 15:31 »
Hej,

Jag har just skrivit ett inlägg under rubriken "Clement" (smedsläkt) och där möjligen nämnt den guldsmed David Richter (död omkring 1660), som Arne Wieslander önskade mer information om (Svar #3).

Länk:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67362.msg1681635#msg1681635

Vänliga hälsningar,
Jan

132
Clement / SV: Clement
« skrivet: 2024-08-08, 15:24 »
Hej igen,

I Stockholms mtl 1676 framkommer att skräddare mäster Lorentz Kleman ägde husen nr 1 och nr 2 i västra kvarteren i Gamla Stan i Stockholm (G1 BA:5/1, sida 112).

I hus nr 1 bodde konterfejare Jochim Berg, advokat Salomon Cröning(?) (gäst) och guldsmed Johann Rölefinck (borgare med hustru och en piga).

I hus nr 2 bodde nämnda skräddare mäster Lorentz Kleman (borgare med hustru, två barn, en dräng och en piga, men ingen gesäll) samt guldsmed David Richter (borgare med hustru, tre barn, en gesäll, två drängar och två pigor).

I hus nr 8 (samma sida) bodde salige David Richters änka med en gesäll, två drängar och två pigor samt en sondotter registrerad som ett barn (kanske dotter till guldsmed David Richter i hus nr 2).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00060#?c=&m=&s=&cv=59&xywh=2298%2C1255%2C4470%2C2065

Ovan nämnda skräddare Lorentz Kleman bör ha bott i Stockholm samtidigt som skräddare Petter Cleman (vigd 1671 med jungfru Sigrid Persdotter i Stockholm), som jag nämnde i mitt förra inlägg. Lorentz hade 1676 två hyresgäster som var guldsmeder vilket möjligen kan ge en svag liten antydan om släktskap med hammarsmedsläkten Clement. Förresten, uttalas möjligen Clement ungefär som Kleman (med ett a-ljud som i Jan  ;) )?

Vänliga hälsningar,
Jan

133
Courtehou / Korthou / SV: Courtehou / Korthou
« skrivet: 2024-08-08, 12:15 »
Hejsan,

Utan att veta skillnaden mellan tygmästare och tygvaktare kanske en tyglad gissning är att tygvakt Kempe och boktryckare Kempe hade något att göra med rådman Hans Kohlmeter (1626-1686). Enligt mina anteckningar kan han ha varit tygmästare i Maria Magdalena församling i Stockholm innan han blev rådman (eller hade båda yrkena samtidigt). Tyvärr har jag inte någon exakt källhänvisning till min gissning om att han var tygmästare, men troligen noterade jag en tygmästare Hans Kohlmeter i exempelvis Maria Magdalenas födelsebok och notiser från 1600-talets andra del.

Hans Kohlmeter ska ha varit plastpappa (fosterfar eller adoptivfar) till Christian Kohlmeter (1648-1726), adlad Riddersköld (nr 1006). Christians svärmor var Sara Maria Waxmouth och i hennes Waxmouth-släkt lär det ha funnits bokbindare.

Inom tyg-braschen i Stockholm i slutet av 1600-talet var nog en hel del personer med franskt eller vallonskt ursprung inblandade. Lite hastigt klistrar jag in länkar här nedan utan att närmare förklaringar, men de har att göra med kopplingar mellan tyg- och järnbranschen samt kopplingar till "valloner". Om du/ni inte redan vet; tänk på att vantmakare tillverkade tyger (och kanske även vantar).

Vänliga hälsningar,
Jan

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12309

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11211

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lummelunds_bruk

https://sv.wikipedia.org/wiki/Leijonancker

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17384&forceOrdinarySite=true#Arkivuppgifter

134
Allmänt / SV: Vallonsläkter i Storbritannien och Irland?
« skrivet: 2024-08-06, 16:47 »
Hej,

Familjen i Vallonien på 1500-talet, omnämnd av dig Maria - vilket/vilka släktnamn förekom i den?

Jag undrar också om det finns belägg för invandring i Vallonien från Storbritannien (jag ändrade just stavningen i rubriken :) ), främst från Skottland, innan utvandringen därifrån i slutet av 1500-talet/början av 1600-talet. Med andra ord: Kan vissa "vallonsläkter i Sverige" ha haft rötter i Skottland?

Vänliga hälsningar,
Jan

135
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Clerc
« skrivet: 2024-08-06, 15:48 »
Hej igen,

Här kommer mer information om guldsmederna Nicolas och Alexander Clerck (se mitt förra inlägg) samt en fundering huruvida de var släkt med den vallonska släkten le Clerc.

Guldsmedernas stamfader, guldsmed Jacob Clerc (död ”antagligen omkr.” 1615), ska ha kommit från Skottland då han flyttade till Stockholm (Clerck, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14880, Svenskt biografiskt lexikon (1929) band 8 ). Enligt denna källa från 1929 hade Jacob (åtminstone) en son; guldsmed Alexander Clerck (död mellan 1666 och 1676). Enligt samma källa hade Alexander (åtminstone) två söner i Stockholm; rådman Jakob Clerck (ca 1636-79) och hov-guldsmed Hans Clerck (ca 1640-79). Enligt adelsvapen.com  (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Clerck_nr_1382#TAB_2) ska Alexander ha haft fler barn, bland annat guldsmed Nicolas Clerk som jag nämnde i mitt förra inlägg.

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (ver 2019) står att släkten le Clerc har ursprunget ”V”, som väl betyder Vallonien? Som kommentar står att ”en stamfader kom till Sverige redan i slutet av 1500-talet”.

I Stockholms mtl 1676 (volym G1 BA:5/1), som jag har nämnt tidigare, framkommer att guldsmed Alexander Klercks änka ägde två registrerade hus i Gamla Stans inre del (sidorna 46v och 47). I det ena bodde hon själv med bl a ovan nämnda sonen, rådman Jakob Clerck (sida 46v). Hennes andra hus, som kallades ”baakhuus” (troligen bakre delen av nyss nämnda hus), hyrdes av ”Rijksänkedrottningens skräddare” mäster Melcher Beisener med hustru, fyra barn, tre gesäller och en piga. I samma hus blev även tre gäster registrerade. En av dem var ”hennes maij:s kökeskrifware” utan hustru eller barn (sida 47). Nästa registrerade hus var Hans Klercks ”baakhuus”. Ägaren bör ha varit Alexanders son, guldsmeden Hans Clerck, som själv bodde i ett hus registrerat längst ner på sida 46 i Stockholms mtl 1676.

Länk till ”änkias baakhuus”:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=3101%2C925%2C2584%2C1211

Nämnda kök-skrivaren misstänker jag var Gustaf Lundberg, som gifte sig med jungfru Sabina Richter den 7/2 1686 i Storkyrkoförsamlingen, eller (mindre troligt) hans pappa, Lars Lundberg (från Östergötland), som ska ha varit köksmästare hos Karl X och Karl XI (von Schantz genealogier om Lundenstierna, vol 2, AD:s sida 182b). Gustaf ska ha varit bror till kamrer i riksbanken Lars Lundberg (adlad Lundenstierna). Kamrer Lars var måg till den Didric Steenberg, som jag nämnde i mitt inlägg den 2024-02-24 (Svar #3).

Den 26/1 1678 angav sig till äktenskapet klädmakare mäster Hans Nilsson Lundbergh (född i Norrköping i Östergötland) till Katarina fs i Stockholm (CI:3, sida 556). Två dagar senare gifte han sig med jungfru Anna Thomasdotter de Kler / le Clerc (född i Kurland, hertigdömet Kurland, idag del av Lettland). I Kjell Lindbloms tillägg till böckerna Nordisk Vallongenealogi (del 1 och del 2) är Anna/Annika registrerad under släktnamnet le Clerc (barn till Tabell 9). Länk (se länken ”Tillägg N V del I och II”): https://web.archive.org/web/20171216161901/http://web.comhem.se/kjelltan/.

Släktnamnet Lundberg var troligen inte så ovanligt i Stockholm i slutet på 1600-talet, men nämnda Hans Nilsson Lundbergs yrke (klädmakare), ursprung i Östergötland och vigsel 1678 i Stockholm med Anna le Clerc kan kanske indikera ett släktskap mellan honom och kök-skrivare Gustaf (Larsson) Lundberg, som hade rötter i Östergötland och var gäst 1676 i ett hus i Stockholm ägt av Alexander Clercks änka där hyresgästen då var riksänkedrottningens skräddare.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Undrar om en av de tre ovan nämnda skräddare gesällerna i mtl 1676 kan ha varit klädmakare mäster Hans Nilsson Lundberg, som gifte sig i januari 1678.

136
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-08-05, 15:03 »
Hej igen,

Jag tänkte återkomma till informationen om kryddrämare Jochim Brun/Bruno, nämnd i Svar #124 och Svar #129 (mitt respektive Carina Widells inlägg), och guldsmed Georg / Jürgen Dargeman (svärfar till Mårten Brun), nämnd i Svar #60 och Svar #132. Enligt min tolkning av, och resonemang kring, information i Stockholms mtl 1676 var Jochim Brun då granne med brukspatron Hinrich Lemmens änka, Margreta Hansdotter Meijer (Svar #124), och Jürgen Dargeman var då måg till Peter Beerbaums änka, Margareta (Svar #132), trolig dotter till brukspatron Henrik Lohe (d. 1666 eller 1667).

Kryddkrämare Jochim Bruns dotter, jungfru Magdalena Brun, gifte sig den 13/5 1679 med bagare mäster Hans Schmertz (vigda i tyska Sanka Gertrud fs i Stockholm, CI:1a, sida 61). Han var gissningsvis släkting till ”Gustaff Schmets” som bodde, 1676, i hus nr 21 i Gamla Stans västra kvarter i Stockholm (mtl 1676, G1BA:5:1, sida 106). Hus nr 22 och hus nr 23 ägdes då av (guldsmed) Jürgen Dargman (Dargeman).

Hans Schmertz var amiralitet-bagare 1664-69 (Jonas Bergs artikel Amiralitetsbagare i Stockholm i Sjöhistoriska Samfundets tidskrift Forum navale nr 47 (1991), s 27-33). Han efterträddes av Petter Lorentz, som hade tjänsten 1669-75. Petters syster, Maria Lorentz, var då gm hovguldsmed Hans Clerck (ca 1640-1679) vars bror, rådman i Stockholm Jakob Clerck (ca 1636-1679), var pappa till hovrättsrådet Jacob Clerck (1667-1735) som adlades 1699 (nr 1382).

Enligt biografi över de tre släkterna Clerck (i Sverige) anses de ha ett gemensamt ursprung (Clerck, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14880, Svenskt biografiskt lexikon (1929), hämtad 2024-08-04). Det är därför troligt att guldsmed Hans Clerck var släkting till amiralitet-råd Hans Clerck (1607-79), som; 1) adlades 1648 (nr 433), 2) deltog i stormningen av Köpenhamn den 10/2 1659, och 3) gm1 Brita Svan, som dog 1662 (Hans Klerk (Klärich), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19154, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-08-05).

Amiralitet-råd Hans Clerck gifte sig 1665 med Margareta Hartman (d. 1688). Vid tidpunkten för vigseln 1665 var; 1) Margareta Hartman änka och (fd) svägerska till änkan Brita Sneckenfelt, som bör ha haft titeln ”friherrinna till Älvkarleby” eftersom hennes make, Mårten Leijonsköld (d. 1656), var friherre till Älvkarleby, och 2) amiralitet-råd Hans Clercks bror, Tomas Clerck (1614-82), gift med Anna Geier (1636-73) vars syssling, Helena Radou (d. 1701) då bör ha varit gm Adam Leijel (1623-86). Adam var bror till David Leijel (1621-76), som 1659 anlade Älvkarleö bruk med sin ingifta (1655) svåger Claes Depken/Anckarström. Schematisk bild över dessa personers släktskap finns här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=199582.msg1681262#msg1681262.

Ovan nämnda amiralitet-råd Hans Clerck var pappa till hovrättspresident mm Hans Hansson Clerck (1639-1711). I G. Jacobsons biografi över hans liv (Hans Hansson Clerk, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14884, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-08-04) framkommer en del information, som tycks mig kunna vara intressant för oss Brun-forskare. Bland annat blev han, 1683, landshövding i Kalmar län. I texten nämns skeppet Solen ett flertal gånger och självklart kan jag inte låta bli att långsökt associera skeppets namn till (vin)källaren Lilla Solen, som troligen låg i ett stenhus med samma namn (se mitt inlägg 2024-04-10, Svar #50).

Skeppet Solen lär ha blivit färdigbyggt i omkring 1670. Sjökriget med Danmark började 1675 och Hans Hansson Clerck var då befälhavare på det nya skeppet Solen, som ska ha byggts under hans ledning (G. Jacobsons biografi). Hans Hansson Clerck och Solen var tillsammans med i ett antal sjöslag åtminstone 1675-76. Enligt artikel på Wikipedia om regalskeppet Solen var fartyget Hans Clercks flaggskepp även 1677 och det sänktes 1694 utanför Karlskrona (https://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Solen_(1669). Se också Jim Hanssons arkeologiska utredning ’Regalskeppen ”Solen” och ”Victoria” skiner igen' (Sjöhistoriska museet, arkeologisk rapport 2016:8, länk: https://www.vrak.se/globalassets/dokument/marinarkeologi/rapporter/2016/t_vrak_rapport_2016_8_regalskeppen-solen-och-victoria.pdf).

Källaren Lilla Solens ägare var Jöran Brun/Georg Broun (d. 1722). Han blev vinskänk senast 1689 och bör därför ha varit född före 1669 (Gunnar Hellströms artikel Vinskänkar och källare på Södermalm under Karl XII:s tid och frihetstiden i Samfundet Sankt Eriks Årsbok 1960, sida 78). En grosshandlare Jöran Brun fick burskap i Stockholm den 30/3 1693 (Handelskollegiet DIa1:1, sida 123). Jöran köpte 1707 ett hus i Tullgränd i Gamla Stan och öppnade där källaren Lilla Solen. Namnet Lilla Solen i Gamla Stan bör dock ha funnits redan 1688; konstapel Anders Christiernsson, ”boendes i staden [troligen Gamla Stan] på Lilla Solen”, var nämligen kautionist den 15/9 1688 när kompanistyrman från Amland (ön Ameland?) i Holland, Hans Paulsson, angav sig, eller äktenskapet med piga Kierstin Israelsdotter, till Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 230). Troligen avsågs ett hus, eller gård, med namnet Lilla Solen.

Jöran Brun var gm1 Elisabeth Hansdotter Grå - vigda omkring 27/12 1690 då köp- och handelsman Jörgen Broun angav sig, eller äktenskapet med jungfru Elisabeta Hansdotter (f. i Katarina fs och dotter till fd kyrkvärd Hans Svensson Gråå*), till Katarina fs. Möjligen var Elisabeth syster till Oluf Hansson Grå**, som bodde på Bastugatan i Stockholm (troligen i Maria Magdalena fs) enligt dopnotis daterad 21/4 1676 i Katarina fs (CI:3, sida 98). Barnets pappa var åkare David Mårtensson och familjen bodde i åkare Rachels gård på Kocksgatan i Katarina fs. I Holms tomtbok (1674) hittas endast en åkare vid Kocksgatan; Thomas Andersson i kvarteret Båtsmannen Mindre. Snett emot Båtsmannen Mindre låg då kvarteret Oron. Där bör kryddkrämare Joachim Bruns dotter, Magdalena, ha bott efter att ha gift sig 1679 med ovan nämnda bagare mäster Hans Schmertz.

* Möjligen släkting (pappa?) till; 1) kompanisjöman Hans Gråå vars änka, Lisabeta Jöransdotter, fick ett utomäktenskapligt barn, Anders, dp 1/4 1669 i Katarina fs (CI:2, sida 150), och 2) skrivare Mårten H. Grå vars barn, Olof (dp. 21/4 1688 i Katarina fs, CI:4, sida 236), föddes hos gardeskarl Clas Gillion i styrman Erik Bondes gård vid Rådmansgatan (idag Folkungagatan). Möjligtvis var Clas Gillion son till Johan Giliuum (Tabell 3 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 297), men jag misstänker att sannolikheten är låg att så var fallet.

** Troligen den Olof Grå som var gm2 Elisabet Schick, dotter till guldsmed Johan Schick (se släktnamnet Schick här på Anbytarforum). Oluf Hansson Grå på Bastugatan var fadder vid dop, den 15/9 1678 i Maria Magdalena fs, av ett barn till lärft-krämare Gustaf Ambiornsson. Han hade tidigare varit gm Anna Danielsdotter Brun (d. före 2/10 1674), Tabell 27 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647105#msg1647105.

Jöran Bruns måg, Carl Fredrik von Braun (1697-1738), lär ha tillhört den adliga ätten von Braun (nr 2347). Hans pappas femmänningar (om jag har räknat rätt!), systrarna Maria (f. omkr 1660) och Anna Dorotea (f. ca 1661) von Braun, ska ha varit gifta med två bröder; Joakim Christoffer respektive Mattias Adolf, söner till Matthias Hartmann (1641-90), som adlades 1683 med namnet von Hartmansdorff (nr 1861). Deras släktnamn påminner om Hartman, som har omnämnts några gånger i den här tråden, men namnen i släkten Hartmann/Hartmansdorff (adelsvapen.com) är inte nämnda i beskrivningen av släkterna Hartman i Svenska ättartal 1894 (10:e årgången, sidorna 228-239). I 1967 års upplaga ska, emellertid, släktnamnet Hartmann vara nämnt (Svensk Slägtkalender, volym 17, sida 10).

Mer information om Jöran Brun (Georg Broun) finns här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647095#msg1647095. Där framkommer bl a att tomten med Jöran Bruns stenhus (Lilla) Solen i Gamla Stan troligen låg intill en tomt, som hade ägts av ovan nämnda brukspatron Hinrich Lemmens, vars änka 1676 var granne med kryddkrämare Jochim Brun.

Länk till Åke Kromnows biografi över Hinrich Lemmens liv:
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11211

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag lyckades glömma en (viktig?) detalj!

Elisabet Clerck (d. 1662), dotter till holmamiral Johan (Hans) Clerck (d. 1644), var mamma till den ryttmästare (Jakob) Sinclair (adlig ätt nr 444) vid vars kompani Thore Brun var kompaniskrivare 1680 och 1681 (se mitt inlägg 2024-04-15, Svar #62). I "Clerck, släkt" (se ovan) framkommer tyvärr inte det exakta släktskapet mellan holmamiral Johan (Hans) Clerck (d. 1644) och ovan nämnda amiralitet-råd Hans Clerck (1607-79), men det tycks alltså vara troligt att de var släkt med varandra.

137
Älvkarleby / SV: Älvkarleö bruk
« skrivet: 2024-08-03, 14:54 »
Hej Yvonne,

Tack för informationen!! Nu förstår jag varför släktnamnet Trotzig dyker upp då och då!  ;D
Lustigt nog har jag nämnt släktnamnet Wattrang i ett par inlägg tidigare idag. En Wattrang ska ha varit gm en dotter till handelsman och brukspatron Henrik Lohe (som ska ha haft en yngre bror med samma namn).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Släkterna Hartman och Clerck tycks mig vara dåligt utredda i de gamla källor jag har tillgång till (Svenska Ättartal 1894 respektive den ännu äldre von Schantz genealogier). Finns nyare utredningar av dem?

PS2: Släkten/Släkterna Hartman är bra utredd/utredda i Svenska Ättartal 1894 såg jag vid bättre kontroll. Sorry! Jag har också hittat en nyare (1929) beskrivning av släkten/släkterna Clerck (Clerck, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14880, Svenskt biografiskt lexikon (art av
), hämtad 2024-08-04).

138
Hej,

Jag måste återkomma till (guldsmed) Jürgen Dargeman och mtl 1676 (se mitt förra inlägg och Svar #41).

Det tycks mig nu vara troligt, eller till och med mycket troligt, att Jürgens svärmor var dotter till handelsman och brukspatron Henric Lohe. Se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=72356.msg1681290#msg1681290. (I mitt förra inlägg nämnde jag Claes Wittmack. Han och hans två ingifta släktskap med släkten Lohe är omnämnda i inlägget till länken.)

I NV del 1, sida 112, står att Hein Brun (Tabell 21) troligen värvades av Henric Lohe. Hein var hammarsmed liksom en del personer i släkten le Brun.

Henric Lohes dotterdotter (gm Jürgen Dargeman) blev 1680 svärmor till kommissarie mm Mårten Brun.
Han var; 1) trolig släkting till syskonen Antony de Bruyn och Maria de Bruyn (gm Welam Momma), och 2) trolig pappa till Barbro som registrerade som "le Brun" när hon gifte sig 1709.

Man kan självklart inte dra någon slutsats baserat på enbart en notis med "le Brun", men om man lägger till informationen, att släkten de Bruyn ska ha varit från Aachen, som inte ligger långt ifrån Liège, och att den kom till Sverige 1640, ungefär samtidigt som Hein Brun och endast 13 år efter att Jean le Brun (Tabell 1, NV del 1, sida 106) skrev kontrakt i Liège (med LDG) kanske man vågar börja fundera över ett släktskap mellan släkten de Bruyn och släkten/släkterna le Brun. Dessutom har vi släkten Lohes ovan beskrivna koppling till Hein Brun, som var hammarsmed liksom en del personer i släkten le Brun. Vad tror du?

Vänliga hälsningar,
Jan

139
Lohe / SV: Lohe
« skrivet: 2024-08-03, 11:52 »
Hej igen,

I mitt förra inlägg nämnde jag Henrik Piper och hans första hustru Elisabet Lohe.
I von Schantz genealogier står istället att Hindrich Piper (bör vara samma som nyss nämnda Henrik Piper) var gm1 Catharina Loos (se bifogad bild).

Är det någon som vet hur det ligger till?

Kan släktnamnen, Loes, Loos, Loo och Low möjligen vara/ha varit stavningsvarianter av Lohe?

I von Schantz släktträd över släkten Lohe framkommer att Petronella Lohe (f. 1696) var gm handelsman Clas Wittmack i hans andra gifte. I Stockholms mtl 1702 (Maria Magdalena fs) framkommer att inspektor Johan Daniel Brun hyrde bostad av handelsman Witmak, som skulle kunna ha varit Clas Wittmack. Johan Daniels bror, Mårten Brun, var blivande måg till ägaren av huset där Henrik Piper bodde 1676 (se Anna "Loes" i mitt förra inlägg och länken i meningen där Anna nämns). Möjligen ger Petronellas äktenskap (efter 1702) med Clas Wittmack, som var hyresvärd 1702 till inspektor Johan Daniel Brun, en antydan om att Annas släktnamn var Lohe (inte Loes) och att Henrik Pipers hustru hade släktnamnet Lohe (inte Loos). Eller tvärt om?  :-\

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag fick just se att ovan nämnda handelsman Clas Wittmacks dotter, Johanna Wittmack (1687-1708), var gm Karl Henrik Wattrang (1674-1733). Karl Henriks mamma, Jakobina Lohe (1639-76), var dotter till handelsman Henrik Lohe (den äldre av de två bröderna Henrik Lohe) och Jakobina von der Plaes.
Se TAB 6 och TAB 10 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wattrang_nr_848.

Samma(?) Clas Wittmack gifte sig själv, i sitt (minst) andra äktenskap med ett barnbarn till den yngre brorsan Henrik Lohe - om jag har tolkat uppgifter rätt...

Handelsman Henrik Lohe (den äldre brorsan) bör ha varit den, vars barn är antecknade som "verte" i von Schantz släktträd över släkten Lohe (se Fråga 3 i mitt förra inlägg). I H G-m:s biografi över släkten Lohe framkommer att en av döttrarna till handelsman Henrik Lohe (storebrorsan av de två bröderna Henrik Lohe) var "gift Wattrang". Handelsman Henrik Lohe ska alltså ha haft fler än en dotter.

Källa: Lohe, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9647, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-08-03.

140
Oudart / Audar / SV: Oudart / Audar
« skrivet: 2024-08-03, 11:04 »
Ja, det har du rätt i Ulf!

Tack för hjälpen!!

Vänliga hälsningar,
Jan

141
Älvkarleby / SV: Älvkarleö bruk
« skrivet: 2024-08-02, 16:43 »
Hej åter igen,

Efter lite mer sökning hittade jag ett mer direkt släktskap mellan friherrliga ätten till Älvkarleby och David Leijel, som var "den andra" anläggaren av Älvkarleö bruk 1659. Detta släktskap uppstod dock efter att bruket anlades. Möjligen kan det säga något om relationerna mellan berörda personer, men jag är osäker. Lustigt nog är ett par sysslingar inblandade även i detta släktskap (jfr sysslingarna Mårten Leijonsköld och Johan Trozig), nämligen sysslingarna Anna Geier (1636-73) och Helena Radou, som var gm Adam Leijel (1623-86), bror till nämnda David Leijel. Till min förvåning är dessutom två olika(?) släkter Svan inblandade!

I efterhand såg jag här (https://www.leijel.se/index.php/sv/9-svenska/44-david-leijel-1621-1676) att David Leijel och Claes Depken var gifta med två systrar Honnon (dvs de var "ingifta" svågrar med varandra). Möjligen kan man hitta ett närmare släktskap mellan dem och Mårten Leijonsköld, och/eller till hans änka Brita Sneckenfelt, om man letar i släkten Honnon i Gävle eller systrarna Honnons mamma i Gävle, Anna Grubb (och man kan ju undra om hon inte tillhörde Grubbe/Bure-ätten eftersom hon bodde i Gävle).

Uppgifterna i den bifogade bilden är tagna ur sekundära källor såsom von Schantz och Åkersteins genealogier.

Vänliga hälsningar,
Jan

142
Oudart / Audar / SV: Oudart / Audar
« skrivet: 2024-08-02, 09:45 »
Tackar Maud!!

Vi får sålla på bland anorna!  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

143
Oudart / Audar / SV: Oudart / Audar
« skrivet: 2024-08-01, 16:49 »
Hej,

I NV del 2, sida 155, står att Michel Oudart (Tabell 19) var vid Älvkarleby bruk 1667-78.
Möjligen började han jobba vid Öns bruk lite tidigare.
I Älvkarleby församlings räkenskapsböcker står att Michil Udhar gav pengar till församlingen 1664 (LIa:1, SVAR:s bild 36).

På raden ovan är namnet Daniel Baiar (Bayard) registrerat.

Den näst sista notisen på samma sida rör Olof som drunknat, men hans efternamn har jag inte lyckats tyda. Ser någon vad som står?

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002929_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=314%2C1696%2C3152%2C1456

Vänliga hälsningar,
Jan

144
Anckarström / SV: Anckarström
« skrivet: 2024-07-31, 12:55 »
Hej och tack för svar Johannes!

Jo, jag såg Pontus Möllers artikel "Släkten Anckarström från Kungälv och dess samband med Bohussläkten Ström", men jag har inte läst den.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Str%C3%B6m_fr%C3%A5n_Kung%C3%A4lv står att Severin Jacobsson (TAB 25 i släkten Ström från Kungälv), född 1718 och död 1788, var måg till Anna Schöneman (död 1737). Hennes släktnamn förekommer i Stockholm (mer specifikt i Maria Magdalena fs på Södermalm) i slutet av 1600-talet när även Depken ("Döpken") och Anckarström förekommer där (dvs Maria Magdalena fs). Det var därför jag började fundera.

Vänliga hälsningar,
Jan

145
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-07-31, 10:52 »
Hej åter igen,

Den här gången vänder jag mig till er med information om släkten Brun i Båhuslän.
Jörgen Tollesson, jag har sett att du nyligen har varit inloggad här på Anbytarforum!  :)
Ni känner säkert till släkten Ström från Kungälv. I den släkten ska Severin Jacobsson (f. 24/7 1718 i Kungälv) ha varit måg till Anna Schöneman (d. 1737).

Se TAB 25 här:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Str%C3%B6m_fr%C3%A5n_Kung%C3%A4lv#TAB_25

Vet man vem Annas pappa var?

I mina anteckningar har jag ett par kopplingar mellan släktnamnet Schöneman/Schönman och Brun/(de) Bruyn och därför ställer jag frågan här istället för att skapa ett nytt diskussionsämne om släktnamnet Schönman.

Min misstanke (eller min önskan kanske?  ;D ) är att Annas pappa var major Mårten Schiönman/Schöneman, som 1679 ägde en tomt i kvarteret Draken i Maria fs på Södermalm i Stockholm (Holms tomtbok 1679, folie 53).

Här är Mårtens släktnamn stavat Schöneman:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066934_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=2235%2C-80%2C4555%2C2087

Möjligen och förhoppningsvis var Mårten Schönman släkting (bror/kusin?) till vinhandlare Hans Jacob Schönman som var gm(1?) Christina Hartman (d. 1688). Paret hade nämligen en son, som hette Mårten (fc 1679) och Christina Hartmans dödsbo ägde en trädgård, som låg på Södermalm precis som majorens tomt, men trädgården låg i Katarina fs (bou 2/10 1689 i Stockholm, F1A:41, sida 855). Släktnamnet Hartman har en stor mängd kopplingar till släktnamnet Brun, enligt mina anteckningar.

Länk till bou efter Christina Hartman:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107522_00887#?c=&m=&s=&cv=886&xywh=2709%2C286%2C6561%2C3031

Vinhandlare Hans Jacob Schönman dog i oktober 1708 enligt uppgift i bou efter honom (Stockholm 22/12 1708, F1A:76, sida 89). Han hade då varit änkling 17 år efter Christina Johansdotter och sonen Mårten Schönman var "stadder" i Ostindien. Hans Jacob Schönman hade ingen dotter med namnet Anna.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Släktnamnen Schönman och Hartman är nämnda i Svar #105 (länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675974#msg1675974).

PS2: Resonemang om att inspektor (och vinskänk) Johan Daniel Braun / Brun (nämnd bl a i Svar #105) kan ha tillhört släkten (de) Bruyn finns här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.msg1680557#msg1680557.

146
Anckarström / SV: Anckarström
« skrivet: 2024-07-31, 09:58 »
Hej,

Vet man om det finns ett släktskap mellan "adliga ätten Anckarström, sedermera Löwenström (nr 897)" och "släkten Anckarström från Kungälv"?

Vänliga hälsningar,
Jan

147
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-07-30, 21:36 »
Hej igen Carina,

Det verkar som vi är synkroniserade! Hade du inte nämnt Rousseau skulle jag absolut inte ha lagt märke till släktnamnet Rossow i en bild som jag var på väg att slänga. Även om jag inte kan franska anar jag mig här till ett namn, som är ännu mer fonetiskt likt Rousseau. Vad tycks? Konstigt nog leder informationen om denna Fredric Rossow också till två städer vid riksgränser och dessutom var han släkt med Mårten Brun, som möjligen (och jag börjar luta åt ”troligen”) var pappa till Barbro Mårtensdotter le Brun. Vad mer kan man begära?!  ;D

Fredric Rossow är omnämnd i Svenska ättartal 1896 (11:e årgången), sida 128. Han ska ha varit från Szczecin (Stettin på svenska), som ligger vid dagens gräns mellan Polen och Tyskland. Fredric var guldsmed i Stockholm och ska ha gift sig 1654 med Margareta Beerbaum (eller Bergbom) i hennes andra gifte (gm1 [vigda 1648] skräddare i Stockholm Henric Mein från Flensburg, som ligger vid dagens gräns mellan Tyskland och Danmark).

Margareta Beerbaums syster, Catharina Beerbaum (d. 1710) var gm guldsmed i Stockholm Georg (Jürgen) Dargeman (d. 1688). Deras dotter, Dorothea Dargeman, var gm handelsman och kommissarie (och bokhållare) Mårten Brun.

Margareta och Catharinas föräldrar var Peter Beerbaum (d. omkring 1650) och Margareta (d. efter 1680). Enligt resonemang kring information i Stockholms mtl 1676 kan Peter Beerbaums hustru, Margareta, ha haft släktnamnet Lohe. Länk till resonemanget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65796.msg1680429#msg1680429.

Länk till sidorna 128 och 129 i Svenska ättartal 1896:
https://app.arkivdigital.se/volume/v773684?image=73

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Länk till biografi över släkten Lohe:
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9647

148
Hej igen,

I mitt inlägg 2024-07-21 (Svar #41) nämnde jag Stockholms mtl 1676 och Jürgen Dargmans hus (nr 22 i Gamla Stans västra kvarter) med hyresgästerna Henrik Piper och hus-fruns syster Anna Loes. Guldsmed Jürgen (Georg) Dargeman blev 1680 svärfar till handelsman/kommissarie/notarie Mårten Braun, eventuellt (le) Brun eller (de) Bruyn.

I Stockholms mtl 1676 framkommer att Jürgen ägde även hus nr 23 i de västra kvarteren (G1:BA:5/1, sida 106v). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00058#?c=&m=&s=&cv=57&xywh=416%2C205%2C3101%2C1454. Där bodde Anders Skeders änka med en dräng och en piga.

Troligen var Anders samma person som befallningsman på Stockholms slott Anders Scheder, vars bouppteckning upprättades den 27/10 1659 (F1A:4, SVAR:s bild 248). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107485_00248#?c=&m=&s=&cv=247&xywh=3766%2C698%2C3558%2C1644. Hans efterlevande änka hette Magdalena Haraldsdotter och dödsboet ägde en imponerande samling böcker (vilken säkert kan ge nyttig information – t ex boken Mars Gallicus, som är omnämnd här (Wikipedia om författaren Cornelius Jansen): https://en.wikipedia.org/wiki/Cornelius_Jansen.

Anders Scheders hustru, troligen nämnda Magdalena Haraldsdotter, var fadder vid dop av:

•   Johannes dp 24/6 1656 i tyska fs i Stockholm, son till bryggare Claes Bruun (”min” tabell 1) och Catharina Baselin. (I tyska fs:s volym CI:1a stavas Claes släktnamn ofta Bruen.) Vid samma dop var även salige J. Haraldis änka fadder. Möjligen var J. Haraldi(s) bror till Magdalena Haraldsdotter. (PS: Haraldi tycks ha varit en "präst-variant" av Haraldsson. PS2: "J. Haraldi" skulle kanske kunna ha varit kyrkoherde Johannes Wallerius (d. 1653) vars bror hette Magnus Haraldi Wallerstadius, se här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Haraldus_Petri. Men det är bara en vild gissning!)

•   Kirstin dp 29/4 1658 i Riddarholmen fs i Stockholm, dotter till notarie Johan Bjugg. Vid samma dop var Måns Brink också fadder. Han var troligen brännvinsbrännaren, som 1679 ägde två tomter på var sida om änka (efter bryggare Claes Brun) Catharina Baselins tomt i Maria fs i Stockholm.

När bryggare Claes Brun och Catharina Baselins son Johannes döptes, 1/1 1652 i tyska fs, var slottsvakt Johan Scheder(?) fadder. (OBS: sonen hade samma namn som barnet döpt 1656, se ovan.) Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00151#?c=&m=&s=&cv=150&xywh=627%2C1700%2C2809%2C1328.

Eftersom jag har bara två anteckningar om namnet Harald (jfr Magdalena Haraldsdotter) nämner jag också att:

Håkan Haraldsson, köpman Antony (de) Bruyns hustru Catharina Brun (född Steenberg) och Hans hovkonterfejares hustru, Gertrud Welamsdotter, var faddrar vid dop av Hybert Welamsson och Brita Johansdotters son, Johannes, den 20/3 1670 i Maria fs i Stockholm.

Uppgiften i Stockholms mtl 1676 om Anders Skeders änka, troligen Magdalena Haraldsdotter, som bodde i Jürgen Darg(e)mans hus ger möjligen en antydan om ett eventuellt släktskap mellan Mårten (le) Brun (måg till Jürgen Dargeman och bror till Johan Daniel Braun – ”min” tabell 19) och bryggare Claes Bruun (”min” tabell 1).

Ett par andra uppgifter som indikerar samma släktskap:

•   När bryggare Claes Bruns dotter, Catharina, döptes 9/11 1658 i tyska fs var Hans Marschalck fadder. Hans Marschalck blev svärfar den 27/7 1669 (vigsel i tyska fs) till Mårten (le) Bruns bror, Johan Daniel Braun.

•   Bryggare Claes Bruns dotter Anna, registrerad som hustru Anna Gris, var fadder vid dop i tyska fs 10/4 1690 då även Claes Wittmack var fadder. Johan Daniel Brun hyrde bostad 1702 av handelsman Witmak, som troligen var Claes Wittmack.

En uppgift som styrker det tidigare nämnda eventuella släktskapet mellan (de) Bruyn och Mårten (le) Brun:

Nämnda Claes Wittmacks hustru var fadder vid dop av vinskänk Heinrich Weber och Christina (de) Bruyns barn, Carl Wilhelm, den 21/10 1689 i tyska fs. Christina var dotter till Antony (de) Bruyn d.ä. och syster till Henric (de) Bruyn.

Nämnda Henric (de) Bruyn var gm Sara Margareta Liwijn, dotter till Hans Botwidsson Liwijn vars kusin, Jonas Livijn (1663-1733) var prost i Linderås och gm1 Gunilla Bjugg (1665-99). Enligt tolkning av sekundär källa* var Gunilla trolig dotter till Peder Jönsson Bjugg (1634-92), som var kyrkoherde i Linderås i Östergötland. Möjligen var Peder Jönsson Bjugg släkting (bror/kusin?) till ovan nämnda notarie Johan Bjugg vars barn var födda omkring 1660.

Då (notarie) Johan Bjuggs dotter, Elisabet, döptes 6/3 1661 i Riddarholmen fs, var sekreterare Anders Bjugg Lilliestierna fadder. Anders Bjuggs morfar, Nils Bjugg, ska ha varit befallningsman på Stockholms slott (se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lilliestierna_nr_888), dvs samma speciella yrke som ovan nämnda Anders Scheder hade.

Då (notarie) Johan Bjuggs dotter, Helena, döptes 8/4 1662 i Riddarholmen fs, var sekreterare Johan Skeder fadder.

Yrket befallningsman på Stockholms slott och dess koppling till bryggare Claes Bruun gör det också troligt att slotts-uppsyningsmannen, med det knepiga namnet Johan Brun, var släkting till bryggare Claes Bruun. Johan Brun blev dock registrerad även med det trevliga  ;) patronymikonet Johansson i betalningsnotisen daterad 26/10 1700 i Maria fs (LIa1:51, sida 141). Möjligen var han ett barnbarn till Claes, som hade en son Johan (fc 1656). Jag får nog ta mig en funderare över ”min” tabell 5!

* Länk till sekundär källa: https://forum.rotter.se/index.php?topic=68720.msg977065#msg977065.

Vänliga hälsningar,
Jan

149
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-07-30, 10:47 »
Hej Carina!

Tack så mycket för komplimangen! Den är ömsesidig!  :)

På adelsvapen.com om Wernle nr 874 står att sonen till TAB 1 hette Baltasar Wernie, men eftersom alla andra personer med släktnamnet har det stavat Wernle är Wernie troligen en felstavning. När jag såg den troliga felstavningen kunde jag inte låta bli att se en viss likhet med staden Verviers namn.

Carina, du skriver om "Mattias Dittmars andra hustru Elisabeth Rosen som han gifter sig med 1661, köpman Georg Rosens dotter". Hoppas att jag inte upprepar mig nu, men kan man tänka sig att de (och "svägerskan jungfru Maria Ross") var släktingar till Catharina Rossio (död 1704) som var gm Henrik Insen, pappa till Henrik Insenstierna - han som var gm de två Evorna (Leijel resp Hök)? (Jag tror att jag kanske har nämnt det i diskussionen om smedsläkten Berg.) En annan tanke (varning för "hjärnsläpp"!  :D ): "Rosso" på italienska betyder röd och självklart tänker jag då på släktnamet Brun (...och på min svärmor som hade släktnamnet Rossino som ogift  :) ).

Se TAB 1 här:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Insenstierna_nr_1421

Bonus-information om Mathias Dittmar:

I Gunnar Hellströms artikel "Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid till frihetstiden" (Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957) står att Mathias Ditmar (död 1699) ägde, 1685, vinkällaren Drufvan, som troligen låg på Österlånggatan 29, i kvarteret Apollo nr 1. Huset kallades då Drufvan.

För intresserad av källaren Drufvan (och av urmakare Besck  ;) ) finns en artikel på Wikipedia om den (egentligen "om dem"):
https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4llaren_Drufvan

Vänliga hälsningar om en god fortsättning på sommaren!
/Jan

150
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-07-28, 11:23 »
PS2 (till mitt inlägg ovan):

I mitt förra inlägg nämnde jag också staden/orten Couvin. Bara ett par kilometer från Couvin ligger orten Pesche (inringade på den bifogade bilden). Jag associerade ortens namn till släkten de Besche, vars anfader ska ha bott (först) i Liège (de Besche, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17302, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2024-07-28). En av bröderna de Besche som flyttade till Sverige, Hubert, ska ha haft ett släktvapen med tre fiskar på (https://sv.wikipedia.org/wiki/De_Besche). Fisk på italienska är pesce, som uttalas "peshe" (ursäkta min okunskap om fonetisk skrift!). Det skulle vara intressant att veta hur man uttalar namnet på den nämnda orten Pesche!

(På italienska betyder "pesche" pärsikor och uttalas "peske" - med ett k-ljud alltså.)

På den bifogade bilden har jag även ringat in staden Chimay, som jag har för mig är involverad i vallon-sammanhang.

151
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-07-28, 10:43 »
Tackar tackar Ulf och Christer för era kommentarer!

"Inte särskilt ovanligt" och "lite ovanligt" kan kanske tolkas som varianter med samma betydelse.
På Historiska museets "Nomina" står att äldsta belägg i Sverige av namnet Frans är från år 1476 och att Frans är en tysk form av det latinska namnet Franciscus som betyder fransman, men det behöver självklart inte betyda att de två nämnda Frans Brun i Sverige under andra halvan av 1600-talet hade franska rötter.

Jag håller med om att spekulationer, eller hypoteser, om eventuella släktskap inte bör baseras på endast ett släktnamn när det är vanligt - såsom släktnamnet Brun. Det är min förhoppning att det framgår av mina inlägg, att jag försöker hitta andra gemensamma nämnare mellan personer (med samma vanliga släktnamn Brun) i försök att hitta indikationer om eventuella släktskap dem emellan. Ibland (kanske ofta) blir de gemensamma nämnarna långsökta vilket är min främsta självkritik.  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I mitt förra inlägg nämnde jag Louis de Geer och släktnamnet Vervier samt städerna Liège, Maastricht och Aachen. Jag fick nyss se att de tre städerna ligger nära städerna/orterna Geer och Verviers i Vallonien (se bifogad bild).

152
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-07-27, 15:41 »
Hej igen Christer Rosenbahr,

Äntligen har jag läst din artikel om Marco de Broen! Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge! :) Tack igen för intressant information!

I artikeln finns ett par uppgifter som fångade mitt intresse; 1) Marcos troliga pappa, Pieter Brun (d. 1646), var kryddkrämare, och 2) från ca 1694 bedrev Marco gränshandel (vilket väl borde inbegripa tull-ärenden) i Kleve, som ligger vid dagens gräns mellan Tyskland och Nederländerna.

Jag börjar dock med en kommentar om namnet Frans, som kanske var lite ovanligt i Sverige på 1600-talet. I din artikel framkommer att Marcos bror, borgmästare Claes Brun (d. 1697), hade en son Frans Brun (d. 1693) som var inspektor. I Stockholm fanns, på 1680-talet, en hattmakare Frantz eller Frank Braun/Brun. Gissningsvis var han släkting till hattmakare Jacob Brun, som bör ha bott i Stockholm på 1670-talet. Möjligen var det denna Jacob Brun vars gård och tomt, i kvarteret Jupiter på Södermalm i Stockholm, uppbjöds en gång 1653 respektive tre gånger 1664. Skeppare Samuel Brun (d. 1713), från Göteborg, ägde en gård i samma kvarter Jupiter i början av 1700-talet. Se också ”Jacob de Bruine, dansk generalmajor & gm Karen Krabbe” i Svenska ättartal 1896 (Svensk Slägtkalender volym 11, sida 111) vilken jag misstänker inte var både generalmajor och hattmakare (eller har jag en fördom?). En annan Frans var tobaksspinnare Frans Tielman, som ska ha blivit arbetsledare vid tobakskompaniet i Stockholm 1668 och ska ha kommit från Maastricht, som ligger vid dagens gräns mellan Belgien och Nederländerna, och bara tre mil norr om Liège i Vallonien.

Bland mina anteckningar om Brun (i Stockholm) har jag en hel del kryddkrämare. För att göra texten nedan lättläst (hoppas jag) skriver jag kortfattat och utan referenser. Fråga gärna om mer information önskas!

•   Kryddkrämare Jochim Bruns barn, Peter, döptes 5/1 1673 i tyska fs i Stockholm. Samma(?) Jochim Bruno bodde, 1676, med hustru och sex barn i hus nr 3 i Gamla Stans östra kvarter. Hus nr 2 och nr 4 ägdes och beboddes då av Margreta Lemmens. Hon var troligen Margreta Hansdotter Meijer (ca 1601-84), änka efter brukspatron Hinrich Lemmens (1590-1657). Se mer om honom nedan! Kryddkrämare Joachim Bruno bodde, 1686, på vallen vid Södersluss (dagens Slussen i Stockholm). Vallen var egentligen två vallar och låg intill järnvågen. Intill den ena vallen låg Stockholms södra stadsbrygghus. Änkan efter bryggare Claes Bruun (d. 1668 troligen i Stockholm) ägde, 1679, en tomt ett par hundra meter ifrån detta brygghus.

•   Kryddkrämare Mats Björkman bodde, 1702, i samma gård som kopparstickare Johan van der Aveelen (d. 1727 i Stockholm) vars son, Jacob van der Aveelen (f. 1713) var gm Johanna de Broen (ca 1710-35).

•   Johanna de Broens bror, Isac de Broen (ca 1717-62), hade en svärdotter Anna Henrica Höijer (ca 1748-1833) vars pappa var kryddkrämare i Stockholm Henric Lorensson Höijer (d. 1763). Möjligen var han släkting till kryddkrämare/kryddhandlare i Stockholm Peter Höijer (d. mellan 1711 & 1721), som var gm Maria Bruun (ca 1662-1733), dotter till nämnda bryggare Claes Bruun.

•   Bryggare Claes Bruun hade en son, Petter (f. ca 1660). Troligen var han, 1682/83, gatuboddräng Petter Brun, 21 år (f. ca 1661), hos kryddkrämare Hindrick Mack.

•   Då Christina Toorrsesdotter Brun och Tobias Soltners dotter, Anna Catharina, döptes 1686 var tullnär Daniel Stockenström fadder. Han bodde, 1702, i samma ovan nämnda gård som kryddkrämare Mats Björkman och kopparstickare Johan van der Aveelen.

•   Kryddkrämare Didrik Stenbergs son, vinhandlare Didrik Stenberg (ca 1665-99), var gm Maria Brun (f. ca 1677), dotter till vinhandlare Anders Brun (d. mellan 1703 & 1711), som jag har bedömt som trolig bror till ovan nämnda bryggare Claes Bruun. Kryddkrämare Didrik Stenberg var dessutom svåger till handelsman och faktor Antony de Bruyn d.ä. (d. 1679).

•   Kryddkrämare Erik Björkman (bror till ovan nämnda kryddkrämare Mats Björkman) var gm Sabina Lundberg, trolig dotter till kökskrivare Gustav Lundberg och Sabina Richter. Gustav var bror till kamrer Lars Lundberg (d. 1707), som var måg till nämnda kryddkrämare Didrik Stenberg. När Erik och Sabinas dotter, Anna Maria, döptes 1721 var Oluf Sagström (möjligen Sågström) fadder. Han var möjligen släkting till ryttare Pär Sågström gm Helena Bonnevier vars barn döptes på 1730-talet i Älvkarleby sn (äldre dopbok finns ej där). I Sågarbo i Älvkarleby bodde, på 1730-talet, major Claes Anckarström och hustru Charlotta Insenstierna.

•   Kryddkrämare Anders Elfström (möjligen taget efter Älvkarleby) var fadder 1731 då besökare Johan Bruun och hustru Annica Wahlmans son, Johannes, döptes i Stockholm.

•   Kryddkrämare Michael Sperling och hustru Christina Marschalck var faddrar vid samma dop den 11/7 1675 i Katarina fs i Stockholm. Christina var då gm handelsman, vinskänk och inspektor Johan Daniel Braun (d. 1713) från Frankfurt am Main. Anfadern i adliga ätten Braun (nr 1091), Johan Bruyn (alt Hans Brun), ska ha kommit till Göteborg 1611 från Frankfurt am Main.

•   Inspektor mm Johan Daniel Brauns bror, handelsman mm Mårten Bruun, hade en måg (såvida Mårten levde då) som hette Lorentz Gam. Han var handelsman i Stockholm omkring 1713. Möjligen var han samma person som, eller släkting till, perukmakare Lorens Gahm (bou 1736), som hade barn födda på 1720-talet. Perukmakaren hade en bror, Sebastian Gahm, som var kryddkrämare. När en annan Gam, Jacob Jacobsson Gam, angav sig till äktenskapet 1672 var rådman Mårten Bunge hans vittne. Jacobs blivande svärmor hette Rebecka Bunge. Mårten Bunges svärfar, Hindrich Leijel, var brukspatron vid Harnäs och Älvkarleö bruk och bror till David Leijel d.ä., som anlade dessa två bruk, 1659, med Claes Depken (Anckarström). Harnäs ligger på dagens gräns mellan Norrland och Svealand.

I följande länk har jag resonerat lite över möjligheten att bröderna Johan Daniel Braun och Mårten Bruun hörde till släkten Bruyn / de Bruyn: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.msg1680557#msg1680557. Den ska ha kommit till Sverige omkring 1640 från Aachen, som ligger vid dagens gräns mellan Tyskland, Nederländerna och Belgien, bara några mil öster om Liège i Vallonien. I din artikel, Christer, står att kryddkrämare Pieter Brun (d. 1646) flyttade till Köpenhamn i början av 1640-talet. Vet man, eller finns indikationer om, var han kom ifrån när han flyttade till Köpenhamn? Flytten sammanfaller tidsmässigt väldigt väl med informationen om släkten Bruyn / de Bruyn och dess ”inkommande” till Sverige omkring 1640 – från Aachen.

Jag påminner också om resan till Göteborg, som Willem (Welam) Momma, svåger till Antony de Bruyn d.ä., ska ha gjort 1621. Några år senare, den 28/6 1627, skrev räckare mäster Jean Anthoine de Couin (från Couvin, som ligger vid dagens gräns mellan Belgien/Vallonien och Frankrike) kontrakt i Liège med Louis de Geer för arbete i Sverige (Sällskapet Vallonättlingar, Vallonkontrakt 2, svensk översättning av kontrakt nr 066). Jean Anthoine framträdde för sina två drängar; Jean le Brun och Jean Guilheame, vilka lovade att resa till Sverige med honom. I kontraktet står att de tre männen tillförsäkrades en summa pengar av köpman Laurens Vervier i Liège. Ett av de närvarande vittnena var en son till Colleard le Bouij de Froijdmont. Möjligen var han från den belgiska staden Froidmont, som ligger vid dagens gräns mellan Belgien/Vallonien och Frankrike.

I Åke Kromnows biografi över ovan nämnda Hinrich Lemmens (se kryddkrämare(?) Jochim Bruno ovan) står att han, Villem Vervier och Peter Rochet slöt ett kontrakt med kronan 1629 om ett arrende, som nämnda Louis De Geer försökte komma åt (Hinrich Lemmens, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11211, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-07-27). Villem Vervier och hans kompanjoner ska tidvis ha varit ekonomiskt beroende av Louis De Geer. Möjligen var denna Villem Vervier släkting till ovan nämnda köpmannen i Liège, Laurens Vervier, som också bör ha haft någon form av relation till samma Louis De Geer. I sådant fall ger det en svag liten antydan om ett släktskap mellan (kryddkrämare?) Jochim Bruno, som 1676 var granne med Hinrich Lemmens änka, och Jean le Brun (Tabell 1 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 106). Jean le Bruns troliga son, Pacquet le Brun, emigrerade till Tyskland 1666 och skulle vara jätteintressant att veta var i Tyskland han tog vägen.

Börjar ett eventuellt släktskap med den vallonska(?!) släkten le Brun skönjas?!
Det är därför jag har gjort lite ansträngda kopplingar till Älvkarleby i texten ovan. Där bodde nämligen mina egna anor med släktnamnet le Brun.  ;)
Hoppas jag inte är alltför provocerande med min fråga!

Vänliga hälsningar,
Jan

153
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2024-07-26, 16:58 »
Hej,

Efter att ha börjat notera, i mina anteckningar, många släktnamn med anknytning till fåglar (trana, gam (Geier), pelikan, svala och svan) letade och hittade jag en internetsida där det står att De Haan betyder tupp på holländska (och Hahn tupp på tyska). Andra tupp-namn i listan är Kock och Gallo. Det senare kanske kan jämföras med Galan / Galle. På Valloniens flagga finns väl en tupp?

Här är länk till sidan:
https://surnames.behindthename.com/names/tag/birds

Se också Daube (Taube) med betydelsen duva.

Vänliga hälsningar,
Jan

154
Hudiksvall / SV: Hudiksvall
« skrivet: 2024-07-24, 18:06 »
Hej igen,

Enligt min tolkning av text i dopnotis i Älvkarleby födelsebok (C:1) var ett antal personer från Hudiksvall i Älvkarleby juli 1735 (sida 38). Hette barnets pappa möjligen Anders Stenberg (notis #12, barnets namn Petrus)? I sådant fall; har någon mer information om Anders? Jag har sett en annan födelse-/dopnotis, från 1730-talet i samma bok, i vilken jag tror det framkom en koppling till släkten Steenberg i Stockholm.

Länk till AD:s bild av sida 38:
https://app.arkivdigital.se/volume/v127408?image=36

Jag bifogar en bild också!

Vänliga hälsningar,
Jan

155
Björnklou / SV: Björnklou
« skrivet: 2024-07-24, 08:36 »
Hej och tack för information Ulf!

Eftersom Björnlundas namn fanns då Mattias Erici (Eriksson) Arosiander-Mylonius :) adlades 1646, några år efter att Willhelm Momma blev delägare (1641) av ett järnbruk i närheten av Björnlunda, föll mig tanken in att släktnamnet Björnklou skulle kunna ha något att göra med ortens namn.

Den indirekta relationen mellan Mattias Björnklou och Willhelm Momma (se mitt förra inlägg) baserar jag på information i Holms tomtbok från 1679. Den innehåller information om tomter och dess ägare i Maria Magdalena församling på Södermalm i Stockholm. I den framkommer att Mattias arvingar då ägde en trädgård i kvarteret Vattumannen intill rådman Karckmans gård (folio 51). Karckman ägde också nästa gård, som kallades Björngården och låg vid Björngårdsgatan (se bifogad bild). Intill kvarteret Vattumannen låg kvarteret Suggan och där låg det då nybyggda Reenstiernska palatset. Det ägdes av Jakob Momma, adlad Reenstierna, som var bror till Willhelm Momma.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Mattias Björnklou ska ha dött 1671 och Reentiernska palatset byggdes på 1660-talet (https://sv.wikipedia.org/wiki/Reenstiernska_palatset).

156
Björnklou / SV: Björnklou
« skrivet: 2024-07-23, 09:10 »
Hej,

Har någon stött på information, som skulle kunna tyda på att orten/socknen Björnlundas namn har något med släktnamnet Björnklou att göra?

Anledningen till min fråga är att:

1) Mattias Mylonius, adlad Björnklou, ska ha varit ägare till Ellmahof i Vansö socken, som inte ligger så långt ifrån Björnlunda i Södermanlands län (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Bj%C3%B6rnklou_nr_31).

2) Mattias Mylonius, adlad Björnklou, bör ha haft (indirekt) relation till Willhelm Momma, som ska ha blivit delägare ca 1641 (om jag har tolkat rätt) av Krampa bruk i Gåsinge socken, som gränsar till Björnlunda socken (Lohe, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9647, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-07-23).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

157
Älvkarleby / SV: Älvkarleö bruk
« skrivet: 2024-07-22, 15:50 »
Hej igen,

Efter lite sökning hittade jag ett släktskap mellan nämnda Mårten Leijonsköld, friherre till Älvkarleby, och Claes Depken (adlad Anckarström), som ska ha varit en av de två, som anlade Älvkarleö bruk 1659. Släktskapet är dock ganska avlägset* och baseras också på sekundära källor, så jag är osäker på om det stämmer.

* När man läser texten på adelsvapen.com om Mårtens liv inbillar man sig lätt att Mårten troligen hade en nära relation till sin syssling Johan Trotzig (se bifogad bild ...som innehåller anteckningar om det släktnamn, Brun, som jag "håller på med").

Vänliga hälsningar,
Jan

158
Tack Kjell för kommentarerna!
God fortsättning på sommaren!
/Jan

PS: I mitt förra inlägg nämnde jag släktskapet mellan familjen Kock och Mårten Leijonsköld, friherre till Älvkarleby. Igår fick jag se att det finns ett släktskap (om än avlägset) mellan Mårten och Claes Depken, som anlade Älvkarleö bruk 1659 tillsammans med David Leijel.
Se här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=199582.msg1680620#msg1680620.

Jag nämnde också Elisabet Lohe i mitt förra inlägg. Hon var troligen kusin (eller möjligen syster) till Johan Lohe (1643-1704) vars dotter, Hedvig Lucia Lohe (1684-1770), var gm Adam Leijel (1669-1744). Adam var brorsbarn till "Älvkarleö bruk-anläggaren" David Leijel (1621-76).

David Leijels farmor hette Piera Brown(!) enligt info på adelsvapen.com om Leijel nr 1531, så det tycks ha funnits, redan då, väldigt många personer med efternamnet Brown/Brun/Braun.
Länk till adelsvapen: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijel_nr_1531.

159
Lohe / SV: Lohe
« skrivet: 2024-07-22, 15:18 »
Hej,

På adelsvapen.com om adliga ätten Piper nr 1899 står att Henrik Piper (f 1640-tal, d 1704) var gm1 Elisabet Lohe. Hon ska bl a ha fött sonen Carl 1672, så Elisabet bör ha varit född senast (låt oss säga) 1655.

Fråga 1: Vet någon om Elisabet var dotter till en av bröderna Henrik och Henrik Lohe (ca 1594-1666/7 respektive 1599-1653) nämnda i Stefan Simanders inlägg här den 2012-11-24 (Svar #11)?

Se TAB 1 här:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Piper_nr_1899

I ett inlägg här (https://forum.rotter.se/index.php?topic=65796.msg1680429#msg1680429) har jag spekulerat kring möjligheten att Elisabet Lohe var syster till Anna Loes” och till hus-frun där Anna blev mantalsförd 1676 i Stockholm.

I ett annat inlägg (här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.msg1680557#msg1680557) har jag friskt spekulerat vidare och i en bifogad bild finns Elisabet Lohe och hennes änklings (Henrik Piper) senare ingifta släktskap med Wellam Momma, som skulle kunna vara den omnämnda Willem Momma i Stefan Simanders inlägg (Svar #11). Det ingifta släktskapet mellan Henrik Piper och Wellam Momma tycks mig indikera ett släktskap mellan Elisabet Lohe och den Henrik Lohe, som blev arrendator av Åkers järnbruk 1639 (dvs store-brorsan som var född 1594).

Fråga 2: Jag passar på att fråga om texten ”von Fördens besittningar kom snart att tillhöra Willem Momma” i Svar #11. Betyder det att Henrik Lohe (1594-1666/7) då blev ”kompanjon” med Willem Momma istället för von Förden (hälften var av järnbruket Krämpa i Gåsinge)?

I von Schantz genealogier (arkivbildare: Riddarhuset) finns ett släktträd över släkten Lohe. I det är de två bröderna Hindrich Lohe stam-fäder. Den ena (lille-bror) är antecknad som herr Johan Hindrich Lohe (pappa till sockerbruksdirektör Johan Lohe, död 1704) och den andra (store-bror) som Hindrich Lohe till Loheberg. Enligt texten i Stefan Simanders inlägg (innehållsrika Svar #11) ska Åker och Länna bruk en tid ha kallats Loheberg. Som ”barn” till store-bror Hindrich Lohe till Loheberg står ”verte”, som betyder ”grön” på franska (Google translate).

Fråga 3: Har någon kunskap om vad man menade med ”verte” i nämnda släktträd? Utan barn, eller utan son/söner?

Länk till släktträdet i von Schantz genealogier:
https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=3640

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I Karl-Gustaf Anderssons biografi om nämnda Willem (Welam) Momma står att han reste till Göteborg 1621 i sällskap med "den holländske affärsmannen Samuel Loot" (Willem (Welam) Momma, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9444, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Gustaf Andersson), hämtad 2024-07-23).

Fråga 4: Vågar man gissa att Samuels släktnamn är en "stavningsvariant" av Lohe i biografin?

160
Törnberg / SV: Törnberg
« skrivet: 2024-07-22, 11:33 »
Tack Ulf!!

161
Hej Kjell,

För några månader sedan (Svar #36) ställde du en kontrollfråga, om jag hade hittat Barbros pappa, Mårten de Bruyn, angående min fundering att Barbro Mårtensdotter le Brun skulle kunna tillhöra släkten de Bruyn. Någon dopnotis eller annat direkt bevis för vem som var Barbros pappa har jag inte hittat än, men här är i alla fall några nyheter i ämnet.

 Tidigare har jag skrivit om;

1) Barbros troliga koppling till släkten Meurman (med bl a Johan Meurman (född 1659), som var kommissarie i riksens ständers bank (von Schantz genealogier)),

2) släktskapet mellan de Bruyn och Meurman via Maria Toutin, som var; a) dotter till en svägerska till Antony de Bruyn d.y., b) gm1 Maria de Bruyns svågers son (vars mamma var Elisabet Kock – se mer om henne nedan), och c) gm2 Peter Meurman, bror till nyss nämnda kommissarie Johan (se bilden ”de Bruyn och Uttenhofen” i Svar #35), samt

3) att det är troligast, enligt mina funderingar, att kommissarie Mårten Brun var Barbros pappa.

I Svenska Ättartal 1896 (11:e årgången) har jag nu sett att det står att Mårten Brun (din tabell 1001 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1653167#msg1653167) var både handelsman och ”kmsarie”, som jag tolkar som kommissarie (sida 128). Min gissning är att den uppgiften baseras på (bland annat) att betalning för begravning av en kommissarie Mårten Brun registrerade i tyska fs den 22/12 1693*, och bara tre månader senare, den 26/3 1694, registrerades betalning till Jakob och Johannes fs för begravning av ”Dagermans mågh Marten Brun”, som hade ”stådt bisatt 12 weckor”, dvs tre månader (Digitaliserade register, register till kyrkoarkiven, Stockholms län, volym 136, sida 25 respektive LIa:53, sida 36). Emellertid bör det ha varit samma Mårten Brun, som blev registrerad som bokhållare (”buchhalter”) när hans dotter Catharina döptes den 12/9 1681 i tyska fs (CI:1a, sida 625). ”Bokhållare Mårten Brun” var också fadder vid dop den 3/12 1689 av skräddare Olof Perman (Parment?) och hustru Maria Michelsdotters dotter, Brigitta, i Riddarholmen fs (CI:1, sida 122). (Vid samma dop var notarie Gödings käresta också fadder. Gissningsvis var notarien släkting till Olof Olofsson Gieting (dc 1665) vars änka, Margareta Hoff, senare blev svägerska till Didric Steenbergs hustru Maria Standaert. Didric ska ha varit svåger till Antony de Bruyn (d.ä.). Uppgifterna är tagna ur Svenska Ättartal 1696.)

* Kvarstår dock kommissarie Mårten Bruun, som var skyldig pengar till dödsboet efter Olof Sivertz enligt uppgift i bou daterad 14/5 1704 (se Svar #18). Möjligen avsågs kommissarie Mårten Brun, som hade dött drygt 10 år tidigare, men det låter lite osannolikt att man ”glömde” skriva ”salige” i bouppteckningen.

Häromdagen fick jag se, i Stockholms mtl 1676, information som, enligt min tolkning och resonemang kring den, tycks mig styrka (men självklart inte bevisa) hypotesen att bröderna Mårten (le) Brun och Johan Daniel(sson) Bruun (”min” tabell 19 och din tabell 1011) tillhörde släkten de Bruyn. Det jag fick se var att ”huus fruuns syster: Anna Loes” bodde i ett hus ägt av Jürgen Dargman. Han bör ha varit svärfadern till handelsman/kommissarie/bokhållare Mårten Brun (din tabell 1001). Efter resonemang kring informationen i mtl 1676 (se här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65796.msg1680429#msg1680429) tycks det mig troligt att Mårten Bruns svärmor, Catharina Beerbaum, var systerdotter till Elisabet Lohe (se bifogad bild). Elisabet Lohe ska ha varit gm Henrik Piper (död 1704), som senare var gm2 Hedvig Cronström (1664-99). Hedvig var brorsdotter till Elisabet Kock vars makes svägerska var Maria de Bruyn (syster till Antony de Bruyn). Förhoppningsvis ser man släktskapen tydligare i den bifogade bilden. Utöver uppgiften i mtl 1676 kommer informationen från sekundära källor.

Lustigt nog har jag noterat en koppling mellan familjen Kock och Älvkarleby, där ”Öns bruk” anlades 1659. Elisabet Kocks bror, Daniel Kock (1616-50) var gm Anna Trotzig (1628-63). Hennes pappa, Johan Trotzig (1597-1647), var syssling till Mårten Leijonsköld, som var friherre till Älvkarleby. Enligt information på adelsvapen.com om släkten Leijonsköld var Mårten född 1600 och han dog 1656, bara tre år innan Öns bruk anlades (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonsk%C3%B6ld_nr_53). När Mårten var 18 år dog hans styvfar och året därpå dog hans mamma Anna Svan. Hemkommen från studier i Hamburg (och troligen i samband med styvpappans död) fick Mårten jobb som bokhållare hos sin mamma kusin, Carin Svan, mamma till Mårtens tre år äldre syssling Johan Trotzig. Den nyligen föräldralösa och unga Mårten gjorde sedan raket-karriär; endast 19 år gammal fick han jobb som handskrivare hos rikskansler Axel Oxenstierna och 1620 blev han kassör på Axels ambassad ”till” (i?) Brandenburg. 1622 blev han kansliskrivare och kassör på Axels brors, Gabriel Oxenstierna (svåger till Jacob de la Gardie – jfr info om Jadin le Brun (tabell 12 i NV del 1, sida 110)), legation till Danmark och 1623 fick han uppdraget att hjälpa kamrer Erik Trana att skriva jordeböcker i Ingermanland och i Karelen. Möjligen var Erik släkting till murgesäll Johan Trana, vars dotter Stina (dp 28/8 1723) hade en fadder, jungfru Barbara Berg (se mitt förra inlägg).

Mårten Leijonskölds arbeten med bröderna Oxenstierna sammanfaller tidsmässigt med det brev som Maria de Bruyns make, Willem Momma, ska ha skrivit ca 1621 (tillsammans med holländska affärsmannen Samuel Loot) och skickat till Axel Oxenstierna angående idén att anlägga ett mässingsbruk i Mölndalsån (Willem (Welam) Momma, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9444, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Gustaf Andersson), hämtad 2024-07-20). I Stockholms mtl 1676 framkommer också att Mårtens änka, Brita Larsdotter Sneckenfelt (död 1690 enl adelsvapen.com), ägde ett hus i vilket Gabriel Oxenstierna bodde (hus nr 97 i Gamla Stans södra kvarter) då hon själv bodde i huset bredvid (nr 96) (G1:BA:5/1, sida 92v). Denna Gabriel bör inte ha varit Mårtens arbetsgivare 1622, men det visar ändå att åtminstone Brita hade relation till släkten Oxenstierna även 1676.

Självklart behöver ovanstående information om Mårten Leijonsköld, friherre till Älvkarleby, inte ha något att göra med vare sig anläggningen av Öns bruk, eller förekomsten där av personer med släktnamnet Le Brun (bl a mina anor). En ännu mer långsökt association (om möjligt!  ;D ) har jag gjort mellan Mårtens mammas släktnamn, Svan, och värdshuset Svanen, som (”min” tabell 19) Johan Daniel Bruns hustru, Christina Marskalckia, drev efter sin pappas död ca 1660 (Wrangel F.U., Stockholmiana I-IV, 1912, sidorna 297 – 300). Information om värdshuset finns även på Wikipedia (där det felaktigt står att Johan Glock var Christinas son i tredje äktenspaket): https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rdshuset_Svanen. Svanar förekommer också i informationen om vinskänk Göran Bruun (”min” tabell 18). Stenhuset Tre Svanar tycks nämligen ha legat på samma tomt där Görans stenhus Lilla Solen låg. Göran köpte Lilla Solen 1707 och Tre Svanar köptes (eller såldes?) 1711 av hustru Maria Brun (som inte var Görans hustru).

Hoppas du, Kjell, och/eller någon annan har kommentarer!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I augusti kommer jag att vara några dagar i Stockholm, men jag har lovat att guida ett par kompisar så tyvärr blir tiden knapp.

PS2: Vågar jag lägga till en tredje fågel? Jag tänker på Eric Pelican, som var gm Johanna Guilheame, dotter till Jean Guilheame (tabell 2 i NV del 1, sida 297). Johannas brorsdotter, Anna, var gm Anthon Maniet...

162
Manderstierna / SV: Manderstierna
« skrivet: 2024-07-19, 14:17 »
Hej,

I Stockholms mantalslängd (mtl) 1676 står, om jag har läst rätt, att hus nr 22 i Gamla Stans västra kvarter var Jürgen Dargmans stora hus (G1:BA5/1, sida 106).

Länk till Riksarkivets version:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00057#?c=&m=&s=&cv=56&xywh=3117%2C3870%2C1796%2C830
Länk till ArkivDigitals version (där skriften i marginalen, och ordet ”stora”, syns bättre):
https://app.arkivdigital.se/volume/v367093a?image=67

I Svenska Ättartal 1896 (11:e årgången) står, om släkten ”Dargeman (Manderstjerna)”, att guldsmed Georg (Jürgen) Dargeman dog 1688 (Svensk Slägtkalender, volym 11, sida 127) och jag misstänker att han var samma person som omnämns i mtl 1676. Han ska ha gift sig 1644 med Catharina Beerbaum (eller Bergbom, död 1710), dotter till Peter Beerbaum (död ca 1650) och Margareta, som levde 1680 (sida 128).

I Jürgen Dargemans stora hus (nr 22) bodde kamrer Hinrich Piper med hustru och två barn samt ”huus fruuns syster: Anna Loes”. Hinrich Piper misstänker jag var samma person som Henrik Piper, som blev drottning Kristinas kamrer 1669 (se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Piper_nr_1899). Han ska ha gift sig 21/1 1670 med Elisabet Lohe (död före 1684). Likheten mellan släktnamnen Loes och Lohe samt kopplingen till samma hus tycks mig tillräckligt för att gissa att det rör sig om samma släktnamn (Lohe).

På saob.se beskrivs ordet ”hus-fru” som ”matmoder, ’fru i huset’, värdinna”. Min tolkning är därför att den omnämnda ”huus fruun” i mtl 1676 var Jürgen Dargemans hustru, mamma, eller svärmor. Jürgens hustru ska ha hetat Catharina Beerbaum (död 1710) och eftersom Jürgen ska ha flyttat till Sverige ca 1640 från Wollgast i Pommern/Tyskland tycks det mig troligt att hus-frun inte var Jürgens mamma, utan hans svärmor, Margareta (levde 1680), vars syster alltså hette Anna Loes/Lohe. Gissningsvis var de systrar till Elisabet Lohe, som var gift med Henrik Piper. Kan den gissningen stämma?

På samma sida 106 i mtl 1676 står att sidenhandlare Cornelius Lohs (möjligen ytterligare en stavningsvariant av Lohe) bodde i hus nr 7, som ägdes av Anders Jöensson/Joensson (vars yrkestitel(?) jag inte har lyckats läsa).

På nästa sida, 106v, i mtl 1676 står att hus nr 23 ägdes av ”Jürg Dargmann” och jag förmodar att det var hans lilla hus. Där bodde Anders Skeders (Scheder) änka.

Vänliga hälsningar,
Jan

163
Krabbe / SV: Krabbe
« skrivet: 2024-07-18, 14:11 »
Hej,

Tack Marianne för intressant information om kopplingen till Karlstad och Värmland!

På adelsvapen.com om Lilliestråle nr 1987 står att Ingemund Bröms-Lilliestråle var gift (vigda 1705) med Magdalena Elisabet Wetzler, dotter till överstelöjtnant Peter Wetzel och Dorotea Clerck (en anteckning bara). Länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lilliestr%C3%A5le_nr_1987

Tyvärr känner inte jag till någon bouppteckning eller testamente, som du frågade om Marianne. Hoppas någon annan har mer information om det!

Istället känner jag till tidskriften VärmlandsAnor. Kanske det finns någon artikel i den om Ingemund Bröms-Lilliestråle och hans föräldrar. Länk till dess hemsida: https://start.varmlandsrotter.se/varmlandsanor/

I mina anteckningar om släktnamnet Brun har jag en anteckning om släktnamnet Bröms, som kanske inte är/var så ovanligt och därför kanske inte har med nämnda Bröms att göra. Hur som helst, det här är min anteckning:

Den 9/3 1671 döptes mäster Jacob Eriksson Stöök och hustru Kirstin Davidsdotters (Schultz) dotter, Maria, i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1, sida 137). Faddrar var: apotekare mäster Samuel Sirfogel (Ziervogel), Mikil Nilsson Bröms, ”mest [mäster] Adam skinnare Pål Nilsson”, salige borgare Anders Holländares änka hustru Ingrid Larsdotter, hökare Hans Svenssons hustru Brita Nilsdotter, hökare Per Erikssons hustru Anna Davidsdotter (trol Schultz och moster till barnet), skinnare mäster Mikil Skren(?)s hustru Maria Skren(?).

Här på Anbytarforum, under rubruken "introducerad adel", har jag skapat diskussionsämnet Ankarklo där jag (och tyvärr ingen annan  :D ) har skrivit några inlägg. Här är länk dit:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=181526.0

Jag måste erkänna, lite pinsamt  :-[ , att jag har sett släktnamnet Krabbe i någon bok från Stockholm och troligen från slutet av 1600-talet, utan att ha tipsat om det i den här tråden. Om jag inte minns fel var det dopvittne(n) i Riddarholmens församling (eller var det de två nedan nämnda notiserna i Jakob och Johannes församlings dopbok?  :-\ ), slutet av 1600-talet (1680-tal/1690-tal). Det finns register till Riddarholmens dopböcker, men i det har jag inte hittat släktnamnet Krabbe. Däremot har jag gjort två "skärm-klipp" ur Stockholms Jakob och Johannes församlings dopbok, volym CIa:10. För enkelhetens skull bifogar jag bilderna. Säg till om läs-hjälp behövs!

Vänliga hälsningar,
Jan

164
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Turin
« skrivet: 2024-07-18, 11:59 »
Hej,

Vet man om Turisia kan vara en stavningsvariant av släktnamnet Turin?

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 står att Johan (le) Bruun (tabell 18, sida 111) var gift med Maria Turisia och att de bodde i Finland.

Vänliga hälsningar,
Jan

165
Smed- och/eller vallonsläkter / Bary
« skrivet: 2024-07-17, 18:50 »
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista ("Nya_släktlistan_190213_komplett.xlsx") finns släktnamnet Bary (franskt ursprung) med kommentaren "Skogshuggarna Johan och Sevais Bary förekommer 1633. Det finns en koppling till Johan i Sedan 1631.".

I Stockholms mtl 1676 framkommer att skräddare och borgare Tolle Bary/Barij (även Tolle: Barry/Barrij) ägde och bodde i hus nr 16 i Gamla Stans västra kvarter (G1:BA:5/1, sida 106). Han blev mantalsförd med hustru, fyra barn, fyra gesäller, två drängar och tre pigor. Om jag har tolkat texten rätt står det att Tolles svärfar från Paris var gäst i samma hus.

I samma hus nr 16 blev också följande registrerat:
- danska Niels: Crus
- Johan Sahlberg een schrifuare (en skrivare)
- Lars Trostlint (eller Trosklint?) krydekrämer (kryddkrämare)

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00057#?c=&m=&s=&cv=56&xywh=3273%2C3345%2C1708%2C803

Vet någon om skräddare Tolle Bary var släkting till skogshuggarna Johan och Savais Bary?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

166
Le Grand / SV: Le Grand
« skrivet: 2024-07-17, 17:05 »
Hej,

I Stockholms mantalslängd (mtl) 1676, sida 102v, framkommer att mäster Johan de Gran bodde i ett hus, i Gamla Stans västra del (ev. Riddarholmen), ägt av skräddare(?) Bengt Kätt(?). Johan blev mantalsförd som borgare med en hustru, men inget barn (volym G1:BA:5/1).

Eftersom jag inte kan franska undrar jag om franskans "grand" uttalas som trädet "gran" på svenska och så undrar jag förstås om någon har mer information om Johan, eller om någon Johan le Grand som skulle kunna vara Johan de Gran.

Det som jag tolkar som två hus ifrån Johans bostad, i mtl 1676, bodde monsignor Bailet med hustru och tre(?) barn. I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnen Bailli och Ballet.

Länk till posten i mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00054#?c=&m=&s=&cv=53&xywh=599%2C1120%2C2050%2C964

Vänliga hälsningar,
Jan

167
Kahlmeter / Kohlmäter / SV: Kahlmeter / Kohlmäter
« skrivet: 2024-07-17, 15:54 »
Hej,

I Stockholms mtl 1676 tror jag det står, på sida 101 (Gamla Stans västra kvarter, ev. Riddarholmen), att ett hus blev kallat "Rådman Kohlmätarens huus" där rådmannen också bodde (registrerad som borgare) med två barn, men utan hustru (volym G1:BA:5/1). I samma hus bodde Wolter Classon (borgare) med hustru och "hans svåger" (registrerad som gäst och utan hustru eller barn). Om svågern var svåger till rådman Kohlmäter bör han ha varit hovmästare Georg M?ller, eller hur?

Länk till post i mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00053#?c=&m=&s=&cv=52&xywh=3144%2C1301%2C2952%2C1389

I Stockholms mtl 1683 står att rådman Hans Kohlmäter var gift och hade tre barn (volym G1:BA:6/1, SVAR:s bild 83, se hus nr 58). Hos familjen jobbade piga Maria Le Bruun, 25 år, och det är egentligen henne och hennes bakgrund jag är intresserad av.

Länk till post i mtl 1683:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=330%2C2247%2C3535%2C1625

Vänliga hälsningar,
Jan

168
Törnberg / SV: Törnberg
« skrivet: 2024-07-17, 15:07 »
Hej,

Med lite osäkerhet tror jag det står Törnberg i Stockholms mantalslängd 1676, sida 101v (volym G1 BA:5/1).
Det rör sig om skinnare mäster och borgare Samuel Törnberg, som bor med hustru och ett barn i Oxenstiernas hus i Gamla Stans västra kvarter (möjligen Riddarholmen). På Riksarkivets hemsida är det Bild 53. Om jag inte minns fel finns register till Riddarholmens födelsebok.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00053#?c=&m=&s=&cv=52&xywh=568%2C279%2C2460%2C1157

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

169
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Turin
« skrivet: 2024-07-17, 13:45 »
** Tillägg till anteckningar om kommerskollegium:

e) Daniel Young (1627-88), adlad Leijonancker (nr 778), var kommissarie i kommerskollegium 1669-74 (adelsvapen.com). Hans svärmor hette Catharina de Flon. Hennes släktnamn finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. I Stockholms mtl 1676 (vol G1 BA:5/1, sida 98) framkommer att kommissarie Leijonancker bodde i salige borgmästare Anders Jöns(son)s hus, nr 2 i Gamla Stans västra kvarter (Riddarholmen).

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=3201%2C2664%2C2586%2C1217

Vänliga hälsningar,
Jan

170
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-07-17, 12:58 »
Hej igen,

Nu har jag kommit fram till sida 93 i Stockholms mtl 1676 (se mitt förra inlägg) och där står att bryggare Claes Lampa ägde, och bodde i, hus nr 104 i Gamla Stans södra kvarter. Han blev registrerad med hustru (Lucia Schick väl?) och sju barn samt tre drängar och två pigor. I samma hus blev guldsmed Johan Schick mantalsförd med hustru och ett barn. Huset låg i 11:e roten och Claes Lampa var rotmästare där.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00047#?c=&m=&s=&cv=46&xywh=2947%2C242%2C3104%2C1434

Vänliga hälsningar,
Jan

171
Courtehou / Korthou / SV: Courtehou / Korthou
« skrivet: 2024-07-17, 11:53 »
Hejsan Stefan!

Svaren blir mindre och mindre kort-a ser jag!

Fransosen Niclas Kårt och skomakare Claes Courtehou höll till på samma sida av Stockholm i alla fall och båda var nog betraktade som "fransoser" misstänker jag. Dessutom samma förnamn; Niclas och Claes är, eller var, väl två former av Nicolas har jag för mig. Synd att Niclas Kårts yrkestiteln inte blev nedpräntat!

I bouppteckningen efter skomakare Claes Courtehou står att tygvaktare Adolph Kempe tog på sig förmyndarskapet för dottern Maria. Jag kämpar på med följande i mina anteckningar (men det har nog inget att göra med Niclas Kårt eller med Claes Courtehou):

Den 20/4 1689 döptes holländska skepparen Kämpe Lubert och hustru Anna Correls dotter Elisabeta i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 435). Familjen hyrde bostad i Marie gränd. Faddrar var: Arfwid Cronbergh, herr Påvell Bruin, skeppare Petter Arfweman, Anders Christian, hustru Christina Scharenberg, hustru Sophia Suderman (Söderman?), hustru Anna Norberg och jungfru Catharina Steenlag.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00230#?c=&m=&s=&cv=229&xywh=2847%2C2914%2C3642%2C1722

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns Corell som en stavningsvariant av släktnamnet Couvrel.

Vänliga hälsningar,
Jan

-----------

PS: Jag fick just se, i Kjell Lindbloms NV del 1, att Henrik Dubois (tabell 12, sida 199), son till masmästaren vid Forsmarks bruk Simon Dubois, var inblandad i ett faderskapsmål i september 1684. Han ska ha "besåfwet" Helena Kempe, som var piga hos kommendant Daniel de Beschs hustru*. Om jag tolkar texten i NV rätt var resultatet av "besåfwandet" och av faderskapsmålet att Elizabeth, som föddes den 1/7 1684 i Forsmark, var dotter till Henrik Dubois. Kjell har skrivit "Barn före giftet" om Elisabeth, så kanske Henrik Dubois och Elisabeth Kempe gifte sig med varandra.

Släktnamnet Dubois förekommer i Stockholm, men om jag minns rätt dyker det upp där lite senare (dvs efter 1680-talet).

* Catharina Regina Lillieberg (adlig nr 726) gifte sig 31/1 1683 med Daniel de Besche (adelsvapen.com). Hon dog 1708.

--------------

PS2: I NV del 1, sida 275 står:

Tabell 21
Johan Thomasson (Goffing), son till Thomas (tab 18), begravs 20/4 1751 i Film som hammarsmed vid 54 års ålder. Dödsorsaken är lungsot.
Hans första hustru heter Maria Claesdotter Dubois. Hon avlider 1731 i Film. Johan gifter om sig 24/1 1732 i Film med Elisabeth Göransdotter, som dör 24/3 1743 i Film. I hans tredje äktenskap med änkan Margareta Jansdotter Kämpe (född Wahlgren) sker lysning 27/8 1743 i Film. Hon avlider 28/10 1769 i Film.

När jag fick se namnet Wahlgren trodde jag först att det var samma släktnamn som skomakare Claes Cortorus hustru, Helena (Matsdotter), hade - men det var ju det snarlika Wahlberg. Det är i alla fall intressant att släktnamnen Dubois och Kämpe förekommer tillsammans i "Goffin tabell 21"! Undrar vilken Kämpe Margareta Wahlgren hade varit gift med, innan hon gifte sig med Johan Thomasson (Goffin).

Vi får kämpa på med denna utredning!  ;D

172
Courtehou / Korthou / SV: Courtehou / Korthou
« skrivet: 2024-07-16, 15:13 »
Hej,

Ett "kort"  ;) inlägg:

Den 28/5 1697 registrerades betalning för gravöppning på Klara kyrkogård i Stockholm (Klara fs LIaa:18, sida 19v/20). Notisen, nr 127, har texten "frantsosen Niclas Kårts Barn".

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056210_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=713%2C2428%2C1823%2C842

Kan det möjligen röra sig om en stavningsvariant av Courtehou?
I Stefan Simanders inlägg den 2004-01-11 (Svar #6) nämns en KLAS (NIKLAS, CLAUS, CLAUDI) GÖRANSSON-KORTHOU, född ca 168. (1680-talet?) och död eventuellt i Stockholm (barn i Tabell 5). Om han istället var född på 1670-talet skulle han kunna ha varit Niclas Kårt i notisen ovan. Vad tror ni? ...eller vet ni?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Bland mina anteckningar (om släktnamnet Brun) hittade jag "herr Christopher Cortt", som var fadder vid dop, av borgare Melchior Classon och hustru Catharina Hansdotters son Jacob, den 8/5 1688 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 263). Barnets föräldrar bodde i egen gård "här straxt på Tiäruhofsgatan" (dvs troligen i närheten av Katarina kyrka). Övriga faddrar vid dopet var (om jag har läst rätt): magister Benedictus Littorinius, herr Gobert Indebeto, herr Christian Rugg(?), herr Petter Muncks hustru Elsa Bök, stadskassör Jacob Gambs (Gam?) hustru och bagare mäster Hans Smerts (Schmeer) hustru (som hette Magdalena Brun).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00144#?c=&m=&s=&cv=143&xywh=3072%2C208%2C3401%2C1608

PS2: Bouppteckningen "1711 3:28" (nämnd i Tabell 5: barn KLAS (NIKLAS, CLAUS, CLAUDI) GÖRANSSON-KORTHOU, född ca 168.) har jag inte lyckats hitta...

173
Lampa / SV: Lampa
« skrivet: 2024-07-16, 14:49 »
Hej,

Den 3/9 1697 registrerades betalning för bänkrum åt bryggare Lampa och hans hustru Christina Wästman till Klara församling i Stockholm (LIaa:18, sida 22v/23).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056210_00025#?c=&m=&s=&cv=24&xywh=571%2C1313%2C2189%2C1011

Elisabeth Westerman har omnämnts här, men inte Christina Wästman/Westman.

Vänliga hälsningar,
Jan

174
Thorin / SV: Thorin
« skrivet: 2024-07-16, 14:06 »
Hej,

Kan släktnamnet Thorin, omnämnt i den här tråden, möjligen ha något att göra med Torestorp, som ligger några mil söder om Göteborg?

Jag har nyss skapat diskussionsämnet "Turin" under smed- och/eller vallonsläkter här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=199744.0

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

175
Smed- och/eller vallonsläkter / Turin
« skrivet: 2024-07-16, 12:14 »
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (version 2019) finns släktnamnet Turin med kommentaren ”Nicolas Turin är omnämnd 1627 med koppling till Liège”. Släktnamnet Turin förekommer i kyrkoböcker mm från Stockholm omkring 1700. Nedan finns mina anteckningar (gjorda i sökande efter annat), men det finns säkerligen mycket mer information att hitta. Det skulle vara roligt att veta huruvida någon av de nedan nämnda personerna var släkting till Nicolas Turin, som hade koppling till Liège. Anteckningarna är ”vinklade” så att relationer, till andra personer med släktnamn i nämnda släktlista, blir belysta. De nämnda personerna behöver inte ha varit släkt med varandra och därför har jag ”vinklat” anteckningarna så att vissa ”gemensamma nämnare” också blir belysta.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

14/5 1683 betalning för gravöppning på Klara kyrkogård för vinskänk Petter Turins barn (Klara fs vol LIaa:4, sid 21/22).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056197_00015#?c=&m=&s=&cv=14&xywh=608%2C2922%2C2586%2C1195

12/7 1683 betalning för gravöppning på Klara kyrkogård mm för vinskänk Petter Turins barn (Klara fs vol LIaa:4, sid 25/26).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056197_00017#?c=&m=&s=&cv=16&xywh=353%2C569%2C2587%2C1195

30/3 1686 betalning för gravöppning på Klara kyrkogård mm för vinskänk Petter Turins svärmor (Klara fs vol LIaa:6, sid 29/30).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056199_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=399%2C2111%2C3104%2C1434

6/3 1690 herr Peter Turin var dopvittne vid nöddop av vinhandlare Anders Brun och Gunilla Brinks dotter Margaretha (tyska Sanka Gertrud fs vol CI:1b, sida 689).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00015#?c=&m=&s=&cv=14&xywh=3059%2C3849%2C2809%2C1328
Dopvittnet Peter Turin var troligen ovan nämnda vinskänken, men han kan istället ha varit kanslisten/notarien Petter Turin, som hade en (långsökt) relation till vinhandlare Anders Brun (se nedan).

27/12 1690 döptes båtsman eller ammiralitetsbetjänt Olof Torin och hustru Maria Meys/Meijs* son Carl Johan i Katarina fs (vol CI:4, sida 569). Familjen hyrde bostad på Sillpackargatan (västra delen av dagens Åsögatan). Faddrar var: skeppskapten Michael Hall, notarie Bisellsten, klädmakare mäster Adam Struense, mäster Hans Christian Schultz, monsignor Wilhelm Ditmar, monsignor Detloff Mörck, monsignor Matthias Dygman, hustru Catharina Brun, hustru Anna Kolling, hustru Brita Hansdotter och jungfru Brita Andersdotter.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00297#?c=&m=&s=&cv=296&xywh=3184%2C1432%2C2567%2C1214
* Möjligen var Maria Mey/Meij släkting till Johan Baltzar Mey/Meij, som var fadder vid dop av stadsvakt Samuel Olofsson och hustru Maria Pärsdotters dotter Maria den 14/5 1690 i Katarina fs (CI:4, sida 525). Vid samma dop var bl a mjölnare mäster Johan Labant fadder. Hans efternamn kan möjligen vara en stavningsvariant av la Bende, som finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista (okänt ursprung).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00275#?c=&m=&s=&cv=274&xywh=2996%2C3022%2C3081%2C1457

14/7 1694 betalning för begravning av kanslist Petter Turins barn i egen grav på Maria Magdalena kyrkogård (Maria Magdalena fs vol LIa1:45, sid 179).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055280_00112#?c=&m=&s=&cv=111&xywh=621%2C659%2C3105%2C1434

19/12 1695 upprättades bouppteckning efter notarien i kungliga kommerskollegium** Petter Thorijn (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning vol F1A:52, sida 882). I den framkommer att Petter avled den 15/8 1695 (”olyckeligen ... uthi siöhn omkommen”). Petters arvinge var hans syster, Anna Catharina Thorijn, som då var gm major Baltzar Kronacker och på sidan 887 framkommer att Petters mamma hette Anna Sijltman/Syltman.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107533_00920#?c=&m=&s=&cv=919&xywh=2378%2C167%2C4466%2C2064
Enligt information på adelsvapen.com om Cronacker (nr 983) var Anna Siltman gm Jonas Torinus, som var prost och kyrkoherde vid Gustavi kyrka (domkyrkoförsamlingen) i Göteborg (se PS nedan).
Niklas Cronacker, bror till Baltzar enligt information på adelsvapen.com om Cronacker (nr 980), var fadder vid dop av ett barn till ovan nämnda vinhandlare Anders Brun och Gunilla Brink, den 11/9 1687 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm. Niklas Cronackers dotter, Dorotea Elisabet Cronacker, var gm Christian Kohlmäter (1648-1726), som var adoptivson till rådman Hans Kohlmäter (1626-86) enligt information på adelsvapen.com om adliga ätten Riddersköld (nr 1006). I Stockholms mtl 1683 framkommer att Hans Kohlmäter hade en piga som hette Maria Le Brun (fc 1657) och att han var granne med nämnda vinhandlare Anders Brun och Gunilla Brink (vol G1 BA:6/1, SVAR:s bild 83).

30/12 1695 betalning för begravning av notarien i kungliga kammar- och kommerskollegium** Petter Turin ”begrafwen in uthi kyrckian, i kyrckians graf, men andra dagen sattes neder på kyrckiogården uthi kyrckians lägerstadh” (Maria Magdalena fs vol LIa1:46, sid 192-193). Kanslist/notarie Petter Turin blev inte registrerad med titeln ”herr” i någon av de tre nämnda notiserna.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055281_00113#?c=&m=&s=&cv=112&xywh=3172%2C3363%2C2155%2C995

10/8 1698 betalning för en grav i Klara kyrka av vinhandlare herr Petter Turin (Klara fs vol LIaa:19, sid 20-21).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056211_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=126%2C3091%2C2627%2C1214

30/8 1698 betalning för en liksten av herr Petter Turin (Klara fs vol LIaa:19, sid 22-23).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056211_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=543%2C1687%2C2189%2C1011

21/2 1701 troligen begravning av (utan betalning, ”fritt”) salige Petter Turiin ”efter Reso: [resolution?]” (Klara fs vol LIaa:22, sid 29).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056214_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=332%2C2985%2C3104%2C1434

7/9 1701 upprättades bouppteckning efter vinhandlare Petter Thurin (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning vol F1A:59, sid 715). I den framkommer att Petter avled den 24/1 1701 och att hans familj då bestod av: hustru Margreta Westman, sonen Gabriel Thurin (myndig men boendes hos sin mamma) och dottern jungfru Margreta Elizabet Thurin på det 17:e årets ålder (dvs född ca 1685). Dödsboet ägde ett stenhus vid Drottninggatan på Norrmalm, ett mindre hus i hörnet av Hötorget samt en gammal sjöbod vid slutet av Mäster Samuels gränd.

28/10 1710 betalning för gravöppning på Klara kyrkogård för Petter Turins änka (Klara fs vol LIaa:31, sid 83-84).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056223_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=393%2C3082%2C3104%2C1434

** Några anteckningar om kommerskollegium:

a) Mårten Augustinsson (1600-56), adlad Leijonsköld (friherre nr 53) och friherre till Älvkarleby, blev assessor i kommerskollegium 1651 och vice direktor där samma år (adelsvapen.com). Kommerskollegium skapades 1651 (https://www.kommerskollegium.se/om-oss/uppdrag/historia/kommerskollegiums-historia-i-artal/).

b) Gabriel Oxenstierna (1647-1700) af Croneborg (grevlig nr 10) blev assessor i kommerskollegium 1667 (adelsvapen.com). Troligen var det denna Gabriel Oxenstierna som bodde i ett hus ägt av änkan efter ovan nämnda Mårten Augustinsson/Leijonsköld enligt uppgift i Stockholms mtl 1676 (hus nr 97 i Gamla Stans södra kvarter).

c) Bröderna Abraham och Jakob Momma (döda 1690 resp. 1678), båda adlade Reenstierna (nr 818), blev extra ordinarie kommissarier i (general-)kommerskollegium i Stockholm på 1660-talet (1667 resp. 1665).

d) Johan Silfverström (adel nr 781, död 1710) blev assessor i kommerskollegium 1688. Han var gm1 Anna Maria Hauber (bg 1697 i Klara kyrka), dotter till handelsman Johan Christoffer Hauber, och gm2 Altea de Besche (född 1670), dotter till bruksägare Georg de Besche och Altea Bothler. Anna Maria Hauber (registrerad som Anna Maria Silfverström) var fadder vid dop av faktor och handelsman Hans Westman (jfr vinskänk Petter Turins hustru Margreta Westman) och hustru Ursilla Erensts son Carl den 31/5 1691 i Katarina fs (se ovan). Familjen Westman/Erenst bodde vid Hammarby sjötull***. Anna Marias pappa, Johan Christoffer Hauber, blev troligen registrerad som Johan Haubert i Stockholms mtl 1676 sida 50 (vol G1 BA:5/1) då han bodde med hustru och sju barn i ett eget hus i Gamla Stan (jämför bouppteckning, daterad 11/7 1701 (vol F1A:6, sida 13), efter handelsman (Johan) Christoffer Hauber i vilken sex barn och två hus är nämnda). Nästa hus i mtl 1676 gästades av kamrer Gillius Bossard vars släktnamn hittas i Sällskapet Vallonättlingars släktlista och i samma hus fanns mågen Staffan Beer (möjligen le Ber i nämnda släktlista). Två hus därifrån var Peter de Tri hyresgäst med hustru och fyra barn enligt uppgift i samma mtl 1676. Peters släktnamn är misstänkt likt de Try, som även det hittas i Sällskapet Vallonättlingars släktlista (där även, det för latinska språk ”Hauber-liknande”, släktnamnet Auber är nämnt).

*** Ovan, eller vid, Hammarby sjötull bodde på 1600-talets andra halva bland annat:

1) paret Noah Verlaine (klädmakare) och Margareta le Marinier (Kjell Lindblom 2023-09-26 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=191015.msg1658641#msg1658641).

2) paret Hans Schultz (klädmakare/överskärare) och Catharina Jacobsdotter vars dotter Catharina döptes den 13/5 1688 i Katarina fs (vol CI:4, sida 264) då bl a mäster Mårthen Brun var fadder. Troligen var Hans Schultz samma person som ovan nämnda faddern mäster Hans Christian Schultz (se dop 27/12 1690 i Katarina fs av båtsman eller ammiralitetsbetjänt Olof Turins son Carl Johan).

3) paret Hans Westman (faktor och handelsman) och Ursilla Erenst (Ernstsdotter?) vars son Carl döptes den 31/5 1691 i Katarina fs (vol CI:4, sida 716). Anna Maria Hauber/Silfverström var en av faddrarna (se ovan).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00359#?c=&m=&s=&cv=358&xywh=337%2C1290%2C3035%2C1435

PS: Kyrkoherde Jonas Petri Torinus var född 1610 i Torestorp (ca 7 mil sydöst om Göteborg) enligt uppgift i Göteborgs stifts herdaminne (1672) (se bifogad bild).

176
Monie / Monier / SV: Monie / Monier
« skrivet: 2024-07-15, 22:12 »
Hej igen,

Av en slump fick jag se bouppteckning efter färgare mäster Petter Munie (död 5/4 1718).
Den finns i Stockholms rådhusrätt 1:a avdelnings arkiv, volym F1A:85, sida 94.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107566_00115#?c=&m=&s=&cv=114&xywh=2432%2C167%2C4467%2C2064

Vänliga hälsningar,
Jan

177
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-07-15, 16:52 »
Hejsan,

Den 27/5 1691 döptes spelman Jeremias Getin och hustru Margareta Ausias(?) son Alexander Magnus i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 716). Familjen hyrde bostad vid Götgatan. Faddrar var: sekreterare Johan Monschman(?), Gottleff Fetelius, hustru Margareta Lindman och hustru Maria Olofsdotter.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00359#?c=&m=&s=&cv=358&xywh=96%2C133%2C3642%2C1722

Namnet Jeremias har nämnts några gånger i den här tråden (se tex Svar #1) och kopplingen till Götgatan gör att jag misstänker (men fråga mig inte varför!  :-[ ) att Jeremias efternamn var Geting (och inte Getin).

Vänliga hälsningar,
Jan

178
Monie / Monier / SV: Monie / Monier
« skrivet: 2024-07-11, 16:02 »
Hej,

Jag har tittat i Stockholm och Klara församlings kyrkoräkenskapsböcker 1687 - 1698 och noterat ett par sidenfärgare, Petter och Isak, vars släktnamn är registrerat som Munier, Mynier, Mijnier eller Minie (det sista möjligen Miniu). Jag vet inte om det rör sig om den kolarsläkten Monier, som ursprungligen etablerades i Södermanland och senare spred sig till Uppland enligt Sällskapet Vallonättlingars ”Nya_släktlistan_190213_komplett.xlsx”.

Tidigare har jag ”kommit i kontakt med” silkesvävarna/sidenfärgarna Niclas le Marinier och Noa Verlaine, som tycks ha haft franska rötter men som bör ha bott i Stockholm/Södermalm i slutet av 1600-talet. Se här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=191015.0. I diskussionstrådens Svar #20 har jag skrivit om färgarna Johan Möne/Munie/Meunier och Andreas Mynier/Meunier (länk dit: https://forum.rotter.se/index.php?topic=191015.msg1659648#msg1659648).

Här är mina anteckningar från Klara församlings kyrkoräkenskapsböcker i kronologisk ordning:

Den 23/7 1689 registrerades betalning/faktura för bänkrum nr 59 åt sidenfärgare mäster Petter Muniers dotter (LIaa:10, sida 38v/39). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056203_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=557%2C-219%2C5365%2C2479

Den 12/12 1690 registrerades betalning/faktura för bänkrum nr 65 åt färgare mäster Isack Munier (LIaa:11, sida 42v/43). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056204_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=439%2C266%2C5362%2C2478

Den 15/12 1690 registrerades betalning/faktura för gravöppning på kyrkogården åt sidenfärgare Petter Muniers barn (LIaa:11, sida 42v/43). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056204_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=439%2C266%2C5362%2C2478

Den 8/5 1692 registrerades betalning/faktura för gravöppning på kyrkogården åt färgare mäster Petter Myniers två söner (LIaa:13, sida 41/42). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056206_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=533%2C292%2C5364%2C2479

Den 2/1 1693 registrerades betalning/faktura för bänkrum nr 4 åt färgare Isach Myniers hustru (LIaa:13, sida 65/66). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056206_00038#?c=&m=&s=&cv=37&xywh=509%2C153%2C5365%2C2479

Den 15/5 1697 registrerades betalning/faktura för bänkrum åt färgare mäster Petter Minie (eller möjligen Miniu) (LIaa:18, sida 19v/20). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056210_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=603%2C129%2C5365%2C2479

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

179
Introducerad adel - R / SV: Rosenlindt
« skrivet: 2024-07-10, 21:28 »
Tack igen Johannes för all information!

Jätteintressant (för mig) med kopplingen mellan Roselius, Meurman, Boij och Grill!

Vänliga hälsningar,
Jan

180
Indebetou / SV: Indebetou
« skrivet: 2024-07-09, 17:54 »
Hejsan,

Den 19/5 1696 registrerades betalning, till Klara församling i Stockholm, för begravning i kyrkan av Johan in de Beto (LIaa:17, sida 22v). Han var visst stärkelse-makare.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056209_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=570%2C1996%2C1823%2C842

Vänliga hälsningar,
Jan

181
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2024-07-09, 17:37 »
Hej igen,

Ytterligare en notis i Klara församlings kyrkoräkenskaper:

Den 24/3 1696 registrerades betalning för gravöppning på kyrkogården för begravning av "fergst"(? färgare?) mäster Petter Mijmers lilla dotter (LIaa:17, sida 20v).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056209_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=446%2C1561%2C2189%2C1011

I mitt inlägg den 2023-01-01 (Svar #22) nämnde jag en herr Petter Mijnner vars hustru var fadder vid dop den 27/12 1689 i Stockholm (Maria Magdalena fs på Södermalm). Möjligen rör det sig om samma person.

Vänliga hälsningar,
Jan

182
Bossart / SV: Bossart
« skrivet: 2024-07-09, 15:25 »
Hej,

Den 12/10 1692 registrerades betalning till Klara fs i Stockholm (LIaa:13, sida 55, SVAR:s bild 33) för gravöppning på kyrkogården där, får man förmoda, "Cam:n [kamreren?] Jacob Bossards lijk" begravdes.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056206_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=547%2C1588%2C3152%2C1456

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

183
Övriga släkter - T / SV: Thede
« skrivet: 2024-07-09, 14:09 »
Hejsan,

I Svenska ättartal 11:e årgången (1896) finns lite information om snörmakare ålderman Elias Thede på sidorna 354 och 355. Jag gör en "fri" avskrift:

David Davidsson (Richter) född 1638, död 1711; guldsmed i Stockholm den 15/1 1668 - 1700; gm1 Ingrid Baldauff född 1654, död 1678 (vigda 17/5 1668); gm2 Maria Rebecca Thede född 1662, död 1724 (vigda 1680).

Maria Rebeccas pappa: Elias Thede (Zach.son), död 3/10 1679; snörmakare ålderman och hovsnörmakare; gm1 Dorothea Bördes död 1672 (vigda 1651); gm2 Anna Hanne död 16/12 1679 (dotter till handelsman Joh. H.) (vigda 1673).

Elias Thede hade 16 barn; 11 i första giftet och 5 i andra giftet, "af hvka märkas:"

2. Cath. Magd., f. 1654, död 1675, gift 1674 med kontrollör Carl Michael Schweitzerberg
6. Maria Rebecca (nämnd ovan).
8. Frans Zacharias Thede f. 1664, dc 1710 (mellan 1707 och 1712); snörmakare i Stockholm, gm Margareta Richter f. 1672, död som änka efter 1724 (kom på änkehuset 1725), dotter till ovan nämnda David Richter och Ingrid Baldauff
9. Eva Dor. f. 1666 gm organist Michael Dedich
10. Elias f. 1669, blev guldsmed lärling 1685 hos sin svåger David Richter och gesäll 1690, var mästare 1700
12. Johan Adam f. 1674
13. David f. 1675
14. Jacob f. 1676, blev guldsmed lärling 1693 hon sin svåger David Richter och gesäll 1697, sedan guldsmed i Stockholm, gm Maria Emporagria; Jacob levde fortfarande 1745
15. Anna Elisab. f. 1678
16. Isac f. 9/12 1679, död barnlös 1732, var sergeant

Den 31/8 1688 registrerades betalning till Klara fs i Stockholm (LIaa:9, sida 53) för gravöppning i kyrkan och, får man förmoda, begravning i den av mäster David Richters hustrus mormor.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056202_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=495%2C2389%2C2583%2C1193

Om jag har resonerat rätt var mormodern mamma till Dorotha Bördes/Båhr.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

184
Boij, von / SV: Boij, von
« skrivet: 2024-07-09, 12:01 »
Hej,

Den 3/6 1688 registrerades betalning till Klara fs i Stockholm (LIAA:9, sida 49) för gravöppning på kyrkogården etc för begravning av "smeden Albrächt [Albrekt] Boijs [Boys] hustru".

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056202_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=365%2C1457%2C2583%2C1193

Var Albrekt släkting till medlemmarna av den adliga ätten von Boij?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

185
Parment / SV: Parment
« skrivet: 2024-07-09, 11:04 »
Hejsan,

Den 2/5 1688 registrerades betalning för (förenklat) begravning av assessor Permanders lik i Klara kyrka i Stockholm (LIaa:9, SVAR:s bild 30, sidorna 47 och 48).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056202_00030#?c=&m=&s=&cv=29&xywh=519%2C75%2C5357%2C2475

Permander är kanske inte så likt Parment, men tre gånger har i alla fall assessorer nämnts tidigare i den här tråden.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Den 19/5 1696 registrerades betalning, till Klara fs i Stockholm, för gravöppning i kyrkan mm för begravning av kryddkrämare salige Johan Parment (LIaa:17, sida 22v, SVAR:s bild 23).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056209_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=567%2C2018%2C1823%2C842

186
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2024-07-08, 16:40 »
Hejsan,

I sökande efter annat fick jag se en notis om husgerådsmästare Jonas Mimmer i Stockholms Kara församlings kyrkoräkenskaper (LIaa:12, SVAR:s bild 24).

Den 6/4 1691 registrerade betalning för begravning av husgerådsmästare Jonas Mimmer. (Egentligen betalning för bisättning av lik i likhuset, gravöppning samt för päll, bår och bårkläder.)

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056205_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=415%2C766%2C3100%2C1432

Det rör sig förmodlinge om "Jonas Memer, änkedrottningens kammartjänare, död före 1699", som Karin Uhrvik nämde i sitt inlägg här den 2016-05-07 (Svar #4).

Eftersom Jonas tycks ha fått jobb vid hovet är min gissning att han var son till Hans Mimer (död ca 1669) och Kerstin Johansdotter, som ju troligen (vågar man använda "troligen"?) var barnbarns barn till ärkebiskop Olaus Martini. Olaus lär ju ha känt Karl IX och änkedrottningen, som tyck ha varit Jonas arbetsgivare, bör ha varit änka efter Karl X Gustav, som ju var barnbarn (väl?) till Karl IX.

I släktforskande om annat har jag kommit i "kontakt med" ett par andra husgerådsmästare/köksmästare vid hovet under ungefärlig samma tidsperiod (slutet av 1600-talet):

1) Lars Lundberg, se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lundenstierna_nr_1687

2) Anders Andersson, adlad Drakensköld, se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Drakensk%C3%B6ld_nr_1028

Vänliga hälsningar,
Jan

187
Älvkarleby / SV: Älvkarleö bruk
« skrivet: 2024-07-08, 14:20 »
Tack Mikael för svar!

På den här hemsidan (https://alvkarleobruk.tripod.com/) står att järnframställning förekom vid (ungefärliga?) platsen för Älvkarleö bruk innan bruket anlades. Vidare står "Tidigare hade ankare smidits för hand vilket varit besvärligt och begränsat ankarens storlek. Depkens idé var att i stället smida ankaren under vattenhammare.", men det behöver självklart inte betyda att ankare hade smidits på platsen där Älvkarlsö bruk senare anlades. De två ankarna i Leijonskölds vapensköld gör mig dock undrande (och det skulle förvåna mig mycket om de bara är en utsmyckning utan betydelse). Tidigare läste jag något om Älvkarleby, eller Älvkarleö, och sk förbjudna orter (https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rbjudna_orter), men tyvärr har jag inte hittat den iformationen igen och jag kommer inte ihåg om det rörde släktnamnet Leijonsköld eller släktnamnet Depken (eller båda, eller inget av dem).

Vänliga hälsningar,
Jan

188
Introducerad adel - R / SV: Rosenlindt
« skrivet: 2024-07-05, 12:05 »
Hejsan Johannes,

Ja, jag har haft samma tanke kring Roselius istället för Roselin.

Tack igen!

Vänliga hälsningar,
Jan

189
Grill / SV: Grill
« skrivet: 2024-07-05, 11:37 »
Hej igen,

Angående Faltz (se PS i mitt förra inlägg) fick jag just se, på Wikipedia, att Karl X Gustav (regeringstid 1654-60) var son till "pfaltzgreve" Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och Katarina Karlsdotter Vasa.

Länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_X_Gustav

Information om pfaltzgreve: https://sv.wikipedia.org/wiki/Pfalzgreve

Vänliga hälsningar,
Jan

190
Älvkarleby / Älvkarleö bruk
« skrivet: 2024-07-04, 21:48 »
Hej,

På Wikipedia står att Älvkarleö bruk anlades 1659 av Claes Depken och David Leijel d.y.
Finns mer detaljerad information om anläggandet av Älvkarleö bruk (tillstånd etc)?

På adelsvapen.com står att Mårten Augustinsson Leijonsköld var friherre till Älvkarleby och att han dog 27/10 1656.

Länk (se son i TAB 1):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonsk%C3%B6ld_nr_53

Hade Mårtens bortgång hösten 1656 något att göra med anläggandet av Älvkarleö bruk 1659?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Jag kan inte låta bli att påpeka att det finns ett par ankare på Leijonskölds vapensköld.

191
Pousette / SV: Pousette
« skrivet: 2024-07-04, 21:29 »
Hej igen,

I Kjell Lindbloms bok NV del 1 står att Catharina (fc 1644), dotter till Pacquet le Brun (tabell 2, sida 106) gifte sig omkr 1671 med Mårten Pouset och att hon blev bg 30/7 1732 i Älvkarleby. Informationen om Catharina är den samma i en nyare version av "le Brun tabell 2" om jag har förstått rätt.

Bodde möjligtvis paret Catharina le Brun och Mårten Pouset i Älvkarleby? Hade Mårten Pouset någon släkting som hette Arendt? Jag tänker förstås på mäklaren(?) Arrent Posett som jag nämnde i mitt förra inlägg.

En ny detalj, som jag har lagt märke till i Stockholms mtl 1676 är att Mårten Leijonskölds änka (Brita Larsdotter Sneckenfelt) ägde två hus (nr 96 och nr 97) i samma södra kvarter i Gamla Stan där mäklaren(?) Arrent Posett då bodde i hus nr 31. I hus nr 97 bodde Gabriel Oxenstierna.

På adelsvapen.com står om Mårten Leijonsköld "Friherre 1654-03-10 och skulle skriva sig friherre till Älvkarleby, som han fick till friherrskap (introducerad 1655 under nr 53)." och att han dog 27/10 1656. Älvkarleö bruk anlades år 1659 av Claes Depken (Anckarström) och David Leijel den äldre enligt uppgift på Wikipedia. Man kan undra om Mårtens död 1656 och anläggningen av Älvkarleö bruk 1659 hade något med varandra att göra. Det blir en fråga under landskap etc tror jag!

Länk till adelsvapen.com med inforamtion om Leijonsköld:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonsk%C3%B6ld_nr_53

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag misstänker (och har ofta fel) att ovan nämnda Gabriel Oxenstierna var TAB 6 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Oxenstierna_af_Croneborg_nr_10#TAB_6. Han blev guvernör över Gotland 1673 enligt texten i länken. Fanns några personer med släktnamnet Pousette på Gotland under andra halvan av 1600-talet?

192
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-07-04, 17:20 »
Hejsan,

På sidan 92v i Stockholms mtl 1676 finns Gamla Stans södra kvarters tionde rote (G1 AB:5/1). Där har jag noterat följande:

Hus nr 94 ägdes av kamrer Pähr Pährsson och beboddes av kansliråd(?) Jurgen Berg (utan hustru eller barn) och av Michaell Hansson Törne med hustru och ett barn.

Hus nr 96 ägdes och beboddes av Mårten Leijonskölds änka. Enligt information på adelsvapen.com om friherrliga ätten Leijonsköld nr 53 hette änkan Brita Larsdotter Sneckenfelt (död 1690) och var dotter till tullnären vid stora sjötullen i Stockholm Lars Bengtsson och Brita Danielsdotter Svinhufvud. Mårten (1600-56, friherre till Älvkarleby i Älvkarleby socken) jobbade som skrivare och sedan kassör hos greve Axel Oxenstierna 1619-20 och dito hos greve Gabriel Oxenstiernas legation till Danmark 1622. Mårtens pappa, Augustinus Hansson (död 1602) var kämnär i Jönköping 1576 och borgmästare (där?) 1596. Han var gm1 Kerstin Töresdotter (död 1590) och gm2 Anna Svahn (död 1619 och dotter till borgmästaren i Vadstenda Mårten Ulfsson Svahn).

Hus nr 97 ägdes även det av Mårten Leijonskölds änka och där bodde Gabriel Oxenstierna registrerad med tre adelspersoner; en man och två kvinnor.

Hus nr 101 ägdes och beboddes av sekreterare Anders Leijonkloo registrerad som adelsman troligen med hustru och ett barn. På adelsvapen.com om adliga ätten Leijonkloo nr 841 står att Anders Barckman, adlad Leijonkloo, gifte sig 1670 med Magdalena Lefler (1628-85), dotter till faktor i Arboga Hans Hansson Lefler och Christina Erlitz. Det står också att Anders var Extra ordinarie envoyé till Danmark 1684 och hemkallad (därifrån?) 1693. Anders dog barnlös 1719, så det registrerade barnet i mtl 1676 bör ha dött före detta år.

Länk till sida 92v i Stockholms mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00047#?c=&m=&s=&cv=46&xywh=-264%2C226%2C4470%2C2065

Vänliga hälsningar,
Jan

193
Dandanell / Dandanelle / SV: Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2024-07-04, 14:04 »
Hej igen,

Av en slump fick jag se information som får mig att gissa (OBS! endast en gissning!!) att hyresvärden, "Rådtsh: [rådsherre?] Niels Nielsson", till skomakare mäster Matheijs Dendeler, enligt uppgift i Stockholms mtl 1676 (se mitt förra inlägg) kan ha varit son till rådman och handelsborgmästare Nils Nilsson (död 1664), vars biografi finns i Gustaf Elgenstiernas artikel Stockholmssläkter i Personhistorisk Tidskrift, häfte 2-3/1915, sidorna 179 - 186. Rådman och handelsborgmästare Nils Nilsson hade en son med namnet Nils, som nämns med namnet Nils Nilsson Holmström i arvsfördelningen (daterad 11 och 16 januari 1673) efter sin styvmor.

Länk till sida där nämnda häfte kan laddas ner:
https://personhistoriskasamfundet.org/1879-1919/

Vänliga hälsningar,
Jan

194
Introducerad adel - R / SV: Rosenlindt
« skrivet: 2024-07-04, 10:54 »
Hej,

Tack Johannes för svar!

I mitt nämnda inlägg den 2023-10-14 undrade jag också om handelsman Johan Roselij och hans dotter Anna Roselia (död 1730), som var gift med kommissarie Johan Meurman (född 1659). Enligt information på adelsvapen.com om Roselindt nr 489 hade rysstolk Bengt Matsson en son, som hette Johan Bengtsson Roselin (1617-57) och var rysstolk, kansligt mm (dock inte handelsman), men han hade ingen dotter vid namn Anna enligt denna information. Om informationen stämmer bör alltså handelsman Johan Roselij och rysstolk mm Johan Roselin (adlad Rosenlindt) ha varit två olika (och troligen samtida) personer. Om de var släkt med varandra skulle det vara jätteintressant att veta på vilket sätt de var släkt.

Vänliga hälsningar,
Jan

195
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2024-07-03, 16:45 »
Hejsan,

I Stockholms mtl 1676 står att "Johann Haan stempeler" bodde med två barn, men utan hustru, i ett hus (nr 71) ägt av biskop Johann Pfeiff (G1 BA:5/1, sida 91).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00044#?c=&m=&s=&cv=43&xywh=3170%2C2424%2C2627%2C1214

Enlig information i sekundär källa var biskop Johan Jakob Pfeiff (1613-76) gift med Anna Grundel, dotter till borgmästare Jakob Grundel och Elisabet Depken (två släktnamn kopplade till järnbruksverksamhet).
Se barnbarn i TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Pfeiff_nr_945

För nästan precis ett år sedan nämnde du, Kjell, silkesspinnare Johan de Haan (se Svar #138). Kan han ha varit samma person som ovan nämnda stämplare(?) Johan Haan?

Vänliga hälsningar,
Jan

196
Sinclair / SV: Sinclair
« skrivet: 2024-07-03, 16:05 »
Hej,

I Stockholms mtl 1676 (volym G1 BA:5/1) står att en konterfejare bodde i ett hus ägt av guldsmed Valentin Toutin (sida 90v). Konterfejarens namn/släktnamn tycks ha varit Sinejack, Sincjael eller dylikt. Kan det vara en "stavningsvariant" av Sinclair? Känner man till några konterfejare och/eller andra typer av konstnärer i släkten Sinclair?

Länk (se hus nr 61):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00044#?c=&m=&s=&cv=43&xywh=518%2C2459%2C2189%2C1011

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

197
Dandanell / Dandanelle / SV: Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2024-07-03, 13:36 »
Hej,

I Stockholms mtl 1676 står, om jag har läst rätt, att hus nr 42 i femte roten i södra kvarteren i Gamla Stan ägdes av "Rådtsh: [rådsherre?] Niels Nielsson". I huset bodde perukmakare och borgare Jonas Strutz med hustru, ett barn och en piga samt "meist:r Matheijs Dendeler schoemach", dvs skomakare mäster (och registrerad som borgare), med hustru, fyra barn, en gesäll, en dräng och en piga (sida 90).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=3242%2C288%2C2586%2C1195

Rör det sig om en (redan känd?) Dandanell, eller är det ett annat släktnamn?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Efter att ha tittat närmare på sidan 90 i nämnda mtl 1676 och gjort jämförelser med mina anteckningar (om Lundberg) gissar jag att skomakare Matheijs Dendeler (i hus nr 42) var släkting till Christina Noachsdotter Darnell, som gifte sig med mätare Anders Lundberg den 29/12 1719 i Maria fs (se Svar #45). Jag fick nämligen se att advokat Gustaf Tanck ägde och bodde i hus nr 43 och att bokbindare Valentin Waxmut* bodde i hus nr 44 (där även någon slags smed (”hös-schmidt”??) bodde).

Advokat Gustaf Tanck var farbror till Annicka Jürgensdotter (fc 1669 och dotter till bagare mäster Jürgen Wellam Tanck) enligt uppgift i bou, daterad 4/11 1674, efter nämnda bagare Tanck (F1A:17, sida 1244). Dödsboet ägde en gård ”öfwerst wid Beswährs gatun”, som ligger i nämnda Maria fs. Troligen var Annicka samma person som hustru Anna Jöransdotter Tanck, som gifte sig med bagare mäster Johan Nyman den 26/11 1707 på Kungsholmen, efter lysning den 10/11 1707 i Maria fs (CI:1, sida 25). Johan Nyman var styvfar till bryggare Johan Lind, som gifte sig med hustru Elisabet (Mårtensdotter?) Lundberg i hennes gård i den 21/5 1720 i Maria fs (EI:1, sida 230). Enligt uppgift i Maria fs (västra) mtl 1721 ägde bagare Johan Nyman en gård/tomt i kvarteret Viggen nr 334, men bodde med sin hustru i Viggen nr 344. Denna information i Maria fs mtl 1721 uppgavs av Anders Lundberg (troligen ovan nämnda mätare Anders Lundberg gm Christina Noachsdotter Darnell – vigda 1719 i Maria fs).

* Advokat Gustaf Adolph Tancks dotter, Christina, gifte sig den 7/10 1680 med Olof Waxmuth enligt mina anteckningar (tyvärr utan församlingens namn).

198
Grill / SV: Grill
« skrivet: 2024-07-02, 14:09 »
Hej,

I Stockholms mtl 1676 (volym G1 BA:5/1) har jag noterat släktnamnet Grill vid två hus i södra kvarteren i Gamla Stan.

I hus nr 40 (ägt av "fru Bartolina") i fjärde roten bodde Bartolina själv med ett barn och en piga, samt "Anthony [eller Anthonij] Grill goldtschmidt [guldsmed]", registrerad som borgare, med hustru 6 barn, 2 gesäller, 1 dräng och 3 pigor (sida 89v).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=363%2C3049%2C3104%2C1434

I hus nr 64 (ägt av Johan Graan) i sjätte roten bodde "buchhalt" (bokhållare?) Conradt Muller med hustru och två barn samt "sieden hand:r" (sidenhandlare?) Baltasar Grill, registrerad som borgare, med hustru, ett barn, en dräng och en piga.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00044#?c=&m=&s=&cv=43&xywh=401%2C2967%2C3104%2C1434

På hemsidan grilliana.wordpress.com har jag sett, i släktförteckningen 2024, att det fanns en guldsmed Anthony Grill d.ä. (Tab 3), men han dog 1675 och bör därför inte ha blivit registrerad i mtl 1676. Han hade en son med samma namn, Anthony Grill d.y. (1640 - 1703) (Tab 4), och jag misstänker att det var han som bodde i ovan nämnda hus nr 40 med sin familj. I släktförteckningen 2024 står att han var riksverdie.

Om jag har tolkat släktförteckningen rätt hade Anthony Grill d.ä. (Tab 3) en son vid namn Balthazar (Tab 27). Om honom står att han avled 1697 och att han var verksam vid Kungsholms Glasbruk och Sala Silververk, men att han aldrig var riksverdie. I Svensk Slägtkalender  står om Tab 27 (Balthasar) att han var son till Anthony (Tab 3), att han var juvelerare och riksvardie. Jag misstänker att det rör sig om samma person och att uppgifterna om honom i släktförteckningen 2024 är "de rätta", men jag skulle vilja ha en bekräftelse på det av någon. Stämmer min tolkning att Tab 4 och Tab 27 var bröder? Dessutom undrar jag om sidenhandlare(?) Baltasar Grill i nämnda hus nr 64 var samma person som Tab 27.

Det jag egentligen är ute efter är uppgift om vem som kaverade vid en lysning i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm den 9/6 1701 (EII:1, SVAR:s bild 209). I lysningsnotisen står nämligen bara att det var "Ricks-Werdin H: [Herr] Grill" som kaverade. Jag misstänker att det var Anthony Grill d.y. (Tab 4). Stämmer det?

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056451_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=546%2C1696%2C2809%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Hans Sander önskade information om Baltzar Grills hustru Elisabeth Faltz (se Svar #26). Jag har ingen information, men en observation att bidra med. Den är ganska långsökt och har kanske inte något att göra med Elisabeth Faltz.

I ovan nämnda mtl 1676 framkommer att Anthony Grill bodde i hus nr 40. Hus nr 41 (samma sida) ägdes (om jag har läst rätt) av "Johan Strookerck", som jag misstänker var assessor Johan Strokirch (1645 - 1719), se barn i TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Strokirch_nr_1059.

I den inledande texten om den adliga ätten von Strokirch nr 1059 i ovanstående länk står:
"Enligt äldre uppgifter skall släkten Strokirch härstamma från en tysk friherrlig ätt Rothkirch i Pfalz, av vilken en medlem under kejsar Karl V:s tid skulle flyttat till Livland och där ändrat namnet till Strokirch. Härför finnas dock inga som helst bevis."

Min observation rör alltså Elisabeths släktnamn Faltz, som jag tycker påminner om Pfalz.

199
Pousette / SV: Pousette
« skrivet: 2024-06-30, 14:35 »
Hejsan,

Kan det möjligen stå "Posett", eller kanske "Poxett" eller "Poqett", i Stockholms mtl 1676 sida 89v (BA:5/1)?

Det tycks gälla en mäklare ("mäkler") med förnamnet Arrent (Arendt) som blev registrerad som borgare utan hustru eller barn i Gamla Stans södra kvarter, fjärde roten och hus nr 31, som ägdes av biskop Johan Pfeiff.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=579%2C798%2C2155%2C996

Enligt information om adliga ätten Pfeiff nr 945 på adelsvapen.com var biskop Johan Jakob Pfeiff (1613-76) gm Anna Grundel (död 1704), dotter till borgmästare Jakob Grundel och Elisabet Depken.

Se Barn-Barn i TAB 1 här:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Pfeiff_nr_945

Båda Annas föräldrars släktnamn väl är (indirekt) kopplade till järnbruksverksamhet? Annas bror, Jakob Grundel (1657-1737), gifte sig 1685 i Stockholm med Margareta Beata de Besche (1667-1749), dotter till bruksägare Georg de Besche och Altéa Bothler (se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Grundel_nr_174).

Vänliga hälsningar,
Jan

200
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-06-30, 06:48 »
Tack Ulf för hjälpen!
Det finns väldigt mycket att lära!

Vänliga hälsningar,
Jan

201
Hej igen,

Jag försöker med en annan eventuell stavningsvariant av Bonnevier!  ;D

I Stockholms mtl 1676 (G1BA:5:1) står, om jag har läst rätt, att Gustaf Jonsson Bonnier ägde hus nr 1 i Södra kvarterens första rote (sida 88). Där bodde salige "Dirrick Steenbergs Wittis [Witwe?, dvs änka]". Möjligen var hon krydd-krämerska ("krudt krämershe?"), eller han hade varit krydd-krämare . Siffran 1 är registrerad i kolumnerna för "giäster", "hustru" samt för "dräng", och det fanns fyra barn samt två pigor i hushållet.

Eftersom "Dirrick Steenberg" troligen var Didric Steenberg (1628-69), som var svåger* till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn (dc 1679) tycks det mig lite sannolikt att husägaren Gustaf Jonsson Bonnier tillhörde den vallonska släkten Bonnevier, men jag har inte hittat någon information om honom. I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 står att tabell 1 i släkten Bonnevier hette Johan Bonvery och att han kom till Sverige år 1608 (sida 68). Kan Gustaf möjligen ha varit en son till honom?

* Se information om släkterna Bruyn/De Bruyn och Standaert i Svenska Ättartal 1896 (11:e årgången) (Svensk Slägtkalender volym 11).

Länk till posten i mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=3190%2C244%2C2627%2C1214


I nämnda mtl 1676 framkommer att Casten Hoffs änka ägde och bodde i hus nr 9 i sjätte roten i östra kvarteren i Gamla Stan (sida 83v). Castens (och änkans?) dotter, Margareta Hoff, var svägerska till nämnda Didric Steenbergs hustru, Maria Standaert.

De två nämnda husen är registrerade på mantalslängdens sidor, nästan efter varandra, vilket möjligen betyder (men självklart med stor osäkerhet!) att änkorna bodde i närheten av varandra. Många personer med järnbrukskopplingar bodde i, eller ägde, hus i Gamla Stans östra kvarter enligt uppgifter i mtl 1676.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I nämnda mtl 1676 framkommer att Jacob Leijel ägde och bodde i hus nr 2 i fjärde roten i östra kvarteren i Gamla Stan (sida 82). Husen 3, 9 och 12 i samma fjärde rote ägdes samtidigt av nämnda Antony (de) Bruyn.

Länk till sida 82 i Stockholms mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=2874%2C181%2C3782%2C1779

Jacob Leijel (död 1678 i Stockholm) var brukspatron vid Älvkarleö och Harnäs bruk enligt information om adliga ätten Leijel nr 1531 på adelsvapen.com (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijel_nr_1531). Denne Jacob var bror till David Leijel, som anlade Älvkarleö bruk 1659 tillsammans med Claes Depken (Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84lvkarle%C3%B6).

Eftersom mina "vallonska anor", på min mammas sida, hade släktnamnen Bonnevier respektive Le Brun och jobbade just vid Älvkarleö bruk är jag förstås nyfiken på om ovan nämnda uppgifter om Bonnier, Leijel och (de) Bruyn i Stockholms mtl 1676 kan ha något att göra med mina anor vid Älvkarleö bruk.

202
De Flon / SV: De Flon
« skrivet: 2024-06-29, 13:19 »
Hej,

I Stockholms mtl 1676 tycks det mig stå ”Item [dvs bebor] En gulsmedh [guldsmed] bdh [benämnd] Jutinus [Justinus?] Johannes [Johannesson?] Flon” vid hus nr 7 i sjätte roten i (Gamla Stan) östra kvarteren (B1BA:5:1, sida 83). Han blev registrerad som borgare med hustru, en gesäll, en dräng och en piga, men inget barn.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=3092%2C2912%2C2586%2C1195

Är han känd för er De Flon-forskare?

Huset ägdes av herr Stiernhök, som bodde där med sin hustru. De blev registrerade som adel. I samma hus bodde även en (borgar-)änka (efter salige skeppare(?) Paul Skultz/Schultz?) med sitt barn och en piga. Förslagsvis var herr Stiernhök assessor, häradshövding och brukspatron (Ullfors bruk) Andreas Stiernhöök, som var gift sedan 1669 med Anna Lemmens. Troligtvis var det nämligen Annas mamma, registrerad som ”hustru Margreta Lemmens” (Hansdotter Meijer som ogift), som ägde två hus (nr 2 och nr 4) i femte roten i samma östra kvarter i samma mtl 1676 (sida 82v). Hon, hennes måg och Casper Sparre (vem var han?) bodde i hus nr 2, men hus nr 4 var helt(?) ledigt. Margretas make, Hinrich Lemmens, avled 1657 varefter döttrarna fick ärva ovan nämnda Ullfors bruk - och Hillebola bruk (Hinrich Lemmens, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11211, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Kromnow), hämtad 2024-06-29). Se också TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stiernh%C3%B6%C3%B6k_nr_471.

Hus nr 10 i femte roten (samma mtl 1676 och samma östra del av Gamla Stan) ägdes av Hegerstierna, som blev registrerad som adel och bodde där med hustru, en måg med hustru, herr Ekeebladh med hustru och Johan Möller med hustru (alla registrerade som adel). Ägaren var troligen Claude Rocquette (död 1682), som adlades 1654 med namnet Hägerstierna (nr 652). Enligt uppgift på adelsvapen.com var han gift med Magdalena Moijal (död 1685), som tidigare hade varit gift med Jean de Flon. Deras dotter Christina (1646 – 1693) gifte sig 1662 med Johan Ekeblad (1629 – 1697) och förslagsvis var det han som blev registrerad som ”herr Ekeebladh” i mtl:en. Mågen var förslagsvis Tomas von der Noth (död 1677), som gifte sig 1662 med Maria Hägerstierna (född 1644). Nämnda adelsmannen Johan Möller kan ha varit kapten Johan Möller (kapten 1654) vars hustru, Eva Stieglitz, blev änka senast 1686 (se TAB 4 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/M%C3%B6ller_nr_454), men man kan undra om inte Johan Möller, nämnd i mtl 1676, också var en måg till Hägerstierna (och/eller till Moijal).

Information om Hägerstierna: https://www.adelsvapen.com/genealogi/H%C3%A4gerstierna_nr_652.

Vänliga hälsningar,
Jan

203
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: la Bende / Labansson
« skrivet: 2024-06-29, 10:51 »
Hej,

Står det möjligen "boor Jürgen Laban skreddare" (med ett "alternativt" L i det eventuella namnet Laban) i Stockholms mtl 1676, östra kvarteren, sjätte roten, hus nr 2 som ägdes av bokhållare Arfwid Andersson (G1BA:5:1, SVAR:s bild 37, sida 83)? Jag är inte själv så övertygad att det står Laban, men eftersom andra personer med anknytningar till järnbruk (tror jag) fick sina namn registrerade i samma östra kvarter i samma mtl ställer jag frågan här.

Skräddaren blev mantalsförd med hustru, fem barn, en dräng och en piga.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=2671%2C187%2C3724%2C1720

Vänliga hälsningar,
Jan

204
Övriga släkter - K (se även C) / SV: Kabb/Cabb
« skrivet: 2024-06-29, 10:33 »
Hej Ingela,

Kan Kabb/Cabb ha något att göra med Kaga socken i Östergötland? I död-/begravningsnotisen har du skrivit att Catharinas efternamn, som ogift, blev registrerat som Kagg.

Ett annat alternativ är att Kabb/Cabb möjligen är en stavningsvariant av släktnamnet Knabb. Här har jag skrivit lite om det: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675421#msg1675421.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Ingela, troligen känner du redan till den adliga ätten Kagg nr 68. Här är i alla fall länk till information om den: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Kagg_nr_68.

205
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-06-27, 15:44 »
Hej,

Sakta men säkert(?)  ;D håller jag på att gå igenom Stockholms mtl 1676, som nämndes i mitt förra inlägg. Nu har jag kommit fram till uppslaget med sidorna 81v och 82, som innehåller uppgifter om husägare eller invånare i tredje respektive fjärde roten i Gamla Stans östra kvarter. Vid ett av huset tycker jag att det möjligen kan stå "Anthony Bruns lilla huus", men eftersom jag är osäker skulle jag bli glad om någon ville kontrollera (se bifogad bild, men även länkar nedan).

Länk till Riksarkivets bild:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=3126%2C914%2C1520%2C702

Länk till ArkivDigitals bild (se högra sidan = sida 82):
https://app.arkivdigital.se/volume/v367093a?image=43

Det jag tycker är intressant är att huset registrerat på "raden ovan" ägdes och beboddes av Jacob Leijel. I huset "ovan" Jacobs hus bodde Frans De Moy/De Moij och i huset före det (längs ner på vänstra sidan, dvs sida 81v) bodde vinskänk Mathias Ditmar och proberar-mästaren vid bergskollegiet Egidig (Egidius?) Rodhe. Mathias Dittmar har jag flera anteckningar om eftersom han exempelvis var dopvittne då barn, till ett flertal personer med släktnamnet Brun, döptes.

Mer information om Mathias Dittmar finns här (se Svar #42 och "staden östra hus nr 107"):
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1675598#msg1675598

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag undrar också vad den inringade pilen betyder (se bifogad bild).

PS2: Lite längre ner på samma ovan nämnda sida 82 är jag ganska säker på att det står "Anthony Bruns stoora huus" och ännu längre ner på samma sida står troligen (tycker jag) "Anthony Bruns baakhuus".

206
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-06-26, 16:51 »
Hej igen,

I Stockholms mtl 1676 (BA:5/1, sida 74v och sida 75) har jag noterat några namn och hus, som är registrerade i följd (och därför kanske låg i närheten av varandra). Emellertid är jag ganska osäker på min tolkning av texten. Det rör sig om:

•   ”borghmest”(?) [borgmästare?] från Torn(s) Petter Johanssons hus där Erik Erikssons änka bodde och där hans majestäts (dvs Karl XI:s) taffel-täckare, Erik Wing(s), gästade. Torn kan ha varit (men självklart med stor osäkerhet!) den polska staden Torun´, som förr hette Thorn på svenska (Wikipedia). I Carina Widells inlägg den 2024-04-24 (Svar #90) är Kristina Margareta Tornera samt hennes pappa, krögare och körare Anders Tornerus, nämnda och jag kan inte låta bli att fundera över möjligheten att de hade rötter i den polska staden Torun´.

•   salige Daniel Hindrichssons nedre(?) hus där Petter Gris bodde. Petter kan ha varit skepparen Petter Pettersson Gris, som var vittne vid lysning den 18/3 1671 i Katarina fs i Stockholm (se mitt inlägg den 2024-04-09, Svar #47). Vid samma lysning var hustru Anna Brun också vittne. Hon var troligen bryggare Claes Bruns dotter, som gifte sig den 22/6 1669 med skeppare Jacob Jacobsson Gris (Svar #47).

•   salige Arfwedh Josts hus där hans änka och Anders Grubbe gästade. Möjligen var Anders sekreteraren Anders Grubbe, som ägde en tomt strax öster om Katarina kyrka på Södermalm i Stockholm enligt uppgift i Holms tomtbok från år 1674. Sekreterarens änka hette Karin Andersson enligt uppgift i dopnotis daterad 26/4 1689 i Katarina fs (CI:4, sida 437). En vild gissning(!) är att hon var dotter till rådman Anders Larsson, som var svärfar till Hindrich Meurman (bror till tidigare nämnda Cordt Meruman gm Elsa Grundel, se Svar #85), men det är som sagt en gissning och tidsmässigt är det lite ”ansträngt” för att gissningen kan stämma.

•   herr rådman Nicodemus Tessins hus där han själv, hans systerdotter (vet någon vad hon hette?) och hans bror (Jöran Tessin) bodde samt där mäster Rudolf gästade. Enligt information på adelsvapen.com om adliga ätten Tessin nr 859 var Nikodemus Tessin (1615-1681) rådman i Stockholm 1667-1680, men han var även arkitekt. Där framkommer också att hans farfars mamma hette Apollonia von Braun och att hennes make, Valentin Tessin, var rådman i den nord-tyska staden Demmin (ca 7 mil öster om Rostock och ganska rakt söder om Köpenhamn och Malmö) i mitten av 1500-talet (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tessin_nr_859).

•   Hindrish Larssons hus där han bodde själv och där ”Welam debes”, Johan Vestius och Olaus Unner gästade. Welam var troligen Vilhelm de Besche (1628-82), som blev byggmästare vid Sveriges faktorier 1676, men som även ägde järnbruk i Nyköping. Hans pappa, Gillis de Besche (född 1579 i Liège i Vallonien, död 1648 i Nyköping), var barnbarn till en arkitekt och blev anställd 1603 vid ”slottsbyggnaden i Nyköping under såväl svärfadern som brodern” (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_763). Ovan nämnda Nicodemus Tessin var pappa till arkitekt Nikodemus Tessin, som ritade nuvarande Stockholms slott (och som var omtyckt av ovan nämnda Karl XI). Yrkeskategorierna arkitekt och byggmästare associerar jag till; 1) masmästare Hindrik Dubois (se PS i Svar #67 och man kan undra om han inte var släkting till Margareta Dubois vars dotter, Anna Henrica Höijer, var gm Johan Goffried De Broen (se bild i Svar #116)), och 2) stadsbyggmästare Johan Laban/Labant (se här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=195753.0).

Länk till nämnda uppslag i Stockholms mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00029#?c=&m=&s=&cv=28&xywh=-1624%2C-248%2C10241%2C4732

Jag skulle vara tacksam för eventuella rättningar av ovanstående tolkning av texten i mtl 1676.

Vänliga hälsningar,
Jan

207
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-06-25, 18:30 »
Hejsan och tack igen Christer för information om Marcus Petersen Brun, alias Marco de Broen ...etc.  ;D

Idag beställdes en kopia av din artikel vid "Sveriges närmaste bibliotek".  ;)
Det ska bli jättespännande att läsa den!

Vänliga hälsningar,
Jan

208
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-06-23, 15:07 »
Hejsan,

Jag önskar återkomma till Christer Rosenbahrs spännande inlägg den 2024-06-13 (Svar #112). Tack igen Christer! Tack också till Karin Uhrvik, som så ofta hittar intressant och (nästintill) avgörande information (se Svar #45)! Utan att ha läst din artikel än, Christer, skriver jag här ner några observationer som jag misstänker många andra redan har gjort.

1) Marcos efternamn tycks ha blivit registrerat som de Broen (i Amsterdam på 1660-talet?). I Svenska Ättartal 1896 (11:e årgången) är släkten ”De Broen eller de Broen” beskriven på sidorna 103 – 109 (Svensk Slägtkalender volym 11, se också bifogad bild). I den inledande texten framkommer, om jag har tolkat texten rätt, att släkten kom till Sverige 1722 med Johan De Broen, som var född i Holland (antagligen omkring 1670). Johan var verksam inom kattuns-tryckning i England och sedan i Stockholm (och var faktor vid kattuns-tryckeri(er) enligt min tolkning av texten). Vet man om denna Johan De Broen var släkting till ”Claes Brun i Kungälv” och hans bror ”Marco de Broen i Amsterdam”?

2) Marco de Broens utbildning i ritkonsten med röd krita får mig att tänka på den samtida målaren och arkitekten Charles Le Brun (även Lebrun), som föddes och dog i Paris den 24/2 1619 respektive den 12/2 1690 (källa Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Charles_Le_Brun). Marcos ritkonst får mig också att tänka på Maria de Bruijn (död 1670, gift med brukspatron (mässingsbruk) Wilhelm/Welam Momma) vars dotter, Maria Momma (född 1635 i Amsterdam), var gift med konstnären David Klöcker, adlad Ehrenstrahl (1628 – 1698) (Svensk Slägtkalender volym 10, sidorna 371 och 373, samt Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/David_Kl%C3%B6cker_Ehrenstrahl). En fjärde(!) omnämnd konstnär i den här tråden, närmare bestämt konterfejare Martin Meijten, gifte sig 1681 med jungfru Johanna De Braun vars pappa, Frantz de Braun, var köpman i ”Gorchum” (troligen Gorkum/Gorinchem i Nederländerna) (se Svar #47). ”Clas Brun i Kungälv” hade en son, som också hette Frans Brun (se Karin Uhrviks inlägg = Svar #45). Hans hustru hade samma efternamn (Wäber/Weber) som ovan nämnda Maria de Bruijns brors måg. I den bifogade bilden är en femte(!!) konstnär nämnd, nämligen kopparstickare Johan van der Aveelen (död 1727 i Stockholm). Hans son, Jacob (född 1713), var gift med en dotter, Johanna De Broen (ca 1710 – 1735), till ovan nämnda kattuns-tryckare Johan De Broen.

3) Eftersom Claes och Marco eventuellt hade danskt ursprung har jag letat efter inlägg, i den här tråden, med text om Danmark. Här är en kort sammanställning (som jag hoppas inte innehåller många fel!):

Svar #12: Ben Hedengren nämnde släkten Bruns eventuella härkomst från Østdanmark (Skåne). Om jag tolkar inlägget rätt avses släkten Brun, som fanns i Marstrand och Båhuslän omkring sekelskiftet 1600.

Svar #17: Ben Hedenberg nämnde Danmarks Adels Aarbog i vilken det ska finnas (endast) en uppgift om att släkten Brun (samma släkt nämnd i Svar #12?) härstammar från Skåne eller Halland.

Svar #20: Ben Hedenberg nämnde Danmarks Adels Aarbog och uppgift i den om Romel Pedersen Brun til Brunsgård (Brunstrup i Gers H.) vars hustru, Bodil, levde 1570. En av hennes döttrar, Karen, var gift med Arild Griis til Jonserød.

Svar #22: Ben Hedenberg ställde sig frågande angående källor i Danmarks Adels Aarbog.

Svar #35: Ben Hedenberg har skrivit av (del av) Danmarks adels aarbog, volume 12. I den nämns Erik Griis (svärfar till ovan nämnda Karen). Han ska ha varit bosatt i Sverige, men sedan rymt tillbaka till Danmark 1565.

Svar #70: jag har nämnt en annan diskussionstråd, om Sigge Brun, i vilken en dansk släkt Brun (Bruhn) från Vä socken i Östdanmark är omnämnd.

Svar #81: jag har skrivit av en lysningsnotis (eller vigselnotis? ...eller annan form av ”äktenskapsnotis”?) daterad 4/9 1686 i Katarina fs i Stockholm. I notisen är Mathias Didricksson, född i Köpenhamn, omnämnd och hans vittne var hans blivande svärfar, kryddkrämare Joachim Bruno. Bruden/Dottern hette Elisabeta Bruno och var född i Stockholm, men ska ha bott en period i Riga. (Notera de två kryddkrämarna i den bifogade bilden.)

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: ”NV” i den bifogade bilden är en förkortning av Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi.

209
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Favre (Dubois)
« skrivet: 2024-06-21, 15:35 »
Hej and buongiorno Annick,

Of course you can use the translation I made, but please mind that it's far from professional!

I can't help but tell you that I have an Italian friend whose family name is Favero (from Veneto region), but I don't think it's related to Favre.

I wouldn't discart the family name Lefebvre (le Febure / Lefévre) as a variant of (Le) Favre since it seems (to me) improbable that two different, but so similar, family names occurred in Sweden in the 17th century. Also, in old Swedish registries one can count on spelling misstakes, specially of "non Swedish" namnes. However again, I am not a professional!

Kind regards / Cordiali saluti / Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I have written a little about the family namne Lefebvre here (see "Svar #18"): https://forum.rotter.se/index.php?topic=72076.msg1668567#msg1668567 and here (see "Svar #19"): https://forum.rotter.se/index.php?topic=72076.msg1668570#msg1668570.

210
Tack för svar Brattis!

Vänliga hälsningar,
Janne

211
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-06-13, 17:32 »
Hejsan,

Vad jättespännande Christer!! Tack så mycket!!
Jag kommer att vara upptagen några dagar, men ska titta vidare så snart jag kan!

Vänligaste hälsningar,
Jan

212
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Favre (Dubois)
« skrivet: 2024-06-12, 11:54 »
Hello Annick,

In the message in which you wrote

Could someone traduce the A and B docs?

there are six documents attached. Which one of them are A and B?

Best regards,
Jan

PS: I think documents A and B correspond to the attached documents namned "1760 ...". Is that correct? The other files seem to be written in French...

PS2: Below you will find my version of the translation, but please note that I am not a professional translator and probably there are many mistakes in my version. Hopefully someone is willing to correct them!

copy
Held at the Council Chamber 17 April 1760. Held at the cabinet 19 same month and year.

Most powerful, most gracious King

Your royal majesty has during the 18 January last year in grace pleased to its chancellery, and to that of the nation, as well as the most submissive opinion of the college of chambers, to refer the shopkeeper/businessman here in this town Pierre Crés’ submissive application for the acceptance of his stepson, Anton Favre, as Swedish consul on the island (of) Rhé substituting the deceased consul Kraft.

This application/case has been submissively handled by the colleagues whereby they submissively should have remarked, that the colonel, plenipotentiary minister and knight baron Scheffer reported, that a shopkeeper called Enimerts (or Einmerts?) has requested to be accepted as consul in Rochelle, where mentioned colonel and plenipotentiary minister has suggested the consulate to be moved from Isle de Rhé. However, whereas the before mentioned Favre, who in the role of shopkeeper/businessman already is established on the island (of) Rhé and under the consul Kreft’s time has been assisted in Oghslan(?), not only does he know both languages, but also through the prerequisites that have been assigned to him, showed enough proof of skill for the applied role/duty, as for the colleagues there is no objection and he (the applicant) may be approved. Your royal majesty in its gracious letter of 6th December 1756 leaves priority to subject born in the realm over foreigners, most (or above all) as he also is known by shopkeepers/businessmen and owns their trust, which they have expressed to the commercial college in a way beneficial for him. In respect of this, the colleagues ask in servility your royal majesty, whether mentioned Anton Favre may (not) be assigned/appointed consul on the island (of) Rhé and normal/usual Dyslome(?) for him be issued, under the same conditions and duties as the previous consul had. The colleagues express their deepest reverence, most powerful most gracious king your royal majesty

(signed)

von Höpken, Clas Ekeblad, C Rudensköld, Edvard Carlsson, M Benzelstierna, M von hermansson,
J L Ekestubbe, A(?) Dalin, Vult von Stegern, C G Bungencrona, U Rudensköld, I Silfverskiöld, G Hegardt,
I Dragman, Å H(?) Frese, N L Hofling
Stockholm 1 April 1760 /St: Rabbe

Correctly written off from the original in the archives of the royal realm certified
Stockholm 24 December 1798
A(?) Sundel
clerk in the archives of the royal realm

213
Robert / SV: Robert
« skrivet: 2024-06-11, 16:06 »
Hej,

I Stockholm mantalslängd (mtl) 1676 står att Casper Robbert bodde i eget hus/egen gård i Gamla Stan, möjligen i kvarteret Venus där huset, som blev registrerat direkt före Caspers hus/gård, tycks ha legat (BA:5/1, sida 70). Släktnamnet Robert/Robbert misstänker jag då fanns bland många släkter utöver den/de vallonska släkten/släkterna Robert, som (väl?) fanns vid järnbruk (på 1600-talet?). Det är därför troligt att Casper tillhörde någon annan släkt än den/de vallonska. Emellertid tolkar jag texten i mtl 1676 som att Caspers hus låg mellan två hus ägda av personer med troliga indirekta kopplingar till järnbruk(s-verksamhet) och detta kanske kan tyda på att Casper hörde till den vallonska släkten Robert. Är det någon som vet mer om det?

På ena sidan av Caspers hus/gård  låg ett hus ägt av greve(?) Steenberg, som bodde där själv. Det tycks mig vara ditskrivet i efterhand att huset låg i kvarteret Venus. Tyvärr har jag inte listat ut huruvida greve(?) Steenberg var släkt med Catharina Steenberg (död 1684), som var gift med handelsman och järnbrukspatron Antony (de) Bruyn (ca 1640-79) (Svenska ättartal, 11:e årgången, sida 110), men det tycks mig ganska troligt att de var släkt (syskon?) med varandra.

På andra sidan av Caspers hus/gård låg stickare(? kopparstickare?) Klökers hus. Även här tycks det mig vara ditskrivet i efterhand "(Klöker von Ehrenstrahl)" vilket bör betyda att Klöker var David Klöker, som adlades Ehrenstral (1628-98) (källa: David Klöker (Klöcker) Ehrenstrahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16718, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Sjöblom.), hämtad 2024-06-11). I samma hus blev "Wellam Mumma" registrerad. Det rör sig troligen om Davids svärfar, järnbrukspatron Welam Momma (ca 1695-1679), som hade blivit änkling 1670 (Svenska ättartal, 10:e årgången, sida 371).

Länk till sida 70 i Stockholms mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=2867%2C2002%2C3725%2C1721

I Caspers bakhus/bakgård blev följande personer mantalsskrivna: kommissarie Piper, monsignor von Balen och monsignor Geisler (om jag har läst rätt). I Sällskapet Vallonättlingars släktlista står att släkten Robert var "en kolarsläkt som från början fanns vid Godegård". Casper tycks mig inte ha hört till en kolarsläkt, men om han gjorde det skulle jag bli mindre överraskad än av mycket annat som framkommer när man hittar information om personer på 1600-talet.  :)

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

214
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-06-10, 16:50 »
Hejsan,

Kan Lucia Kasten/Casten/Carsten (fc 1600) möjligen ha varit syster till Henrik Carstenius (f 1612 i Helsingfors) tro? Henriks pappa ska ha hetat Henrik Fredriksson Carstens.

I Stockholms mtl 1676 framkommer att "Biskopen ifrån Wijborg" bodde i/gästade salige borgmästarens arvingars hus, troligen i Gamla Stan och möjligen i kvarteret Venus, där nästa hus (ägt av greve Steenberg, ett släktnamn som jag har nämnt här tidigare) låg enligt en anteckning i mtl:en (BA:5/1, sida 70). Biskopen i Viborg ska då ha varit Henrik Carstenius.

Länk till mtl 1676 sida 70:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=2965%2C1457%2C3104%2C1434

Länk till artikel om Henrik Carstenius på Wikipedia:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Henrik_Carstenius

Vänliga hälsningar om en god fortsättning på sommaren,
Jan

215
Övriga släkter - S / Sippel / Sippela
« skrivet: 2024-06-10, 14:21 »
Hej,

På hemsidan https://sodermalm.one/historia/pafhaxprocesser.html är en familj Sippel (feminint Sippela?) omnämnd (källan är för mig oklar; antingen är det "Historia kring Stockholm, red. Ahnlund, Hammarström, Nevéus, 1981, eller Per Anders Fogelström: Häxorna i Katarina). Det rör sig om Stockholm och 1600-tal. Familjen ska ha bott, eller haft verksamhet i Katarina församling på Södermalm i Stockholm, men ska även ha haft verksamhet (drift av ett bollhus) nära slottet i Gamla Stan.

Den 23/7 1691 döptes vinskänk Niclas von der Huff/Houff och hustru Margreta Spiners (Spinner) dotter, Anna Maria, i Katarina församling i Stockholm (CI:4 sida 727 samt CI:5 sida 138). I dopnotiserna står att barnets föräldrar bodde "på Sipens kiällare wed Jerntorget men alltid hållit sig hijt till Catharina försambling". Järntorget ligger i södra delen av Gamla Stan och slottet i dess norra del.

Kan "Sipens kiällare" ha varit ägt, eller drivits, av familjen Sippel?

Länk till dopnotisen i CI:4:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00364#?c=&m=&s=&cv=363&xywh=2688%2C2203%2C4045%2C1912

Länk till dopnotisen i CI:5:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055754_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=307%2C2620%2C3370%2C1594

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

216
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-06-10, 13:18 »
Hej,

Tack Ulf för kommentar! Jag tolkade texten "bebor sielf", som står under "Tingh skred" (dvs Geting skräddare), som kommentar till Egidius Pincier, och att det alltså är Egidius som "bebor sielf". Kan inte det stämma? Förhoppningsvis framkommer min tolkning av den bifogade bilden.

Huruvida skräddare Lorentz Getingh hyrde eller ägde bostad är kanske en detalj, som inte har så stor betydelse - men ibland kan detaljer visa sig vara värdefulla.

Vänliga hälsningar,
Jan

217
Bulich / Bulik / SV: Bulich / Bulik
« skrivet: 2024-06-09, 15:27 »
Hej,

I Stockholms mtl 1676 står att Mårten Bulich bodde i häradshövding Mathias Lillieholms hus, eller gård (BA:5/1, sida 68v, SVAR:s bild 22).

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=323%2C3996%2C2155%2C996

På adelsvapen.com står att Mattias Johansson, adlad Lillieholm, (död 20/11 1675) var häradshövding och att han erhöll, med sin hustru, ett hus vid Baggensgatan i Stockholm (Gamla Stan). Möjligen bodde Mårten Bulich i det huset.

Se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lillieholm_nr_582

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

218
Hej,

Kan Bonuvel möjligen vara en stavningsvariant av Bonnevier?

I Stockholms mtl 1676 framkommer, om jag har läst och tolkat rätt, att följande personer bodde i Johan von Bremens bakhus (BA:5/1, sida 68, SVAR:s bild 21): skräddare Abraham Persson, Hindrich von Bremen, salige konterfejare Kilhofs/Rilhofs(?) änka, språkmästare Bonuvel, löjtnant Lillieström* (och hans bror?) samt en(?) kokerska(?).

Jag ser vissa paralleller med information om Alexander Duclou (le Clou, ny Tabell 14 på Kjell Lindbloms Tillägg N V del I och II). Han hade varit språkmästare, men var nu, dvs den 4/9 1658, hovmästare hos Maria de la Gardie. Hans löftesmän vid lysning var "Lutenist" (löjtnant?) Johan Bengtsson och konterfejare Christian Tuun. Alexander önskade gifta sig med Margareta von Berner af Michelberges adel, dotter till Börger von Berner och Maria von Lindenbad. Hennes löftesmän/-kvinnor var hennes mamma och Helena, hustru till vinskänken på (vin-källaren) Amsterdam Constantini.

Den ovan nämnda Johan von Bremen var möjligen; 1) Hans Brehmer (ca 1588-1692), som var arkitekt hos Magnus Gabriel de la Gardie (se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Brehmer_nr_1837), eller 2) nämnda Hans Brehmers son,  Johan Brehmer (1650-1707). Det finns också ett släktträd över Brehmer i von Schantz genealogier (Riddarhusets arkiv, volym 1, ArkivDigitals sida 82 och sida 82b).

Länk till posten i mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=3107%2C2234%2C2586%2C1195

Länk till Brehmers släktträd i von Schantz genealogier (ArkivDigital):
https://app.arkivdigital.se/volume/v910619?image=1820

* Löjtnant Lillieström, som bodde i samma hus som språkmästare Bonuvel, kan möjligen ha varit Gustaf Lillieström (1644-1712) gm Catharina de Fariole (se TAB 3 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lilliestr%C3%B6m_nr_250).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: På sida 69 i nämnda mtl 1676 bodde en annan språkmästare: Petter Cambau. I Sällskapet Vallonättlingars släktlista står att en viss Pierre Cambou var skollärare för barnen i Leufsta 1656-1672. Gissningsvis var språkmästare Petter Cambau i mtl 1676 samma person som skollärare Pierre Cambou. Dessutom tycks språkmästare Petter Cambau ha bott intill Storskolan i Gamla Stan 1676. Han hyrde bostad av salige sekreterare Brenners änka, som bör ha hetat Appelbom. Hennes syster kallas nämligen Stiernhökens änka i mtl 1676 och hon hette Carin Appelbom (se barn i TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Appelbom_nr_325). Brenner och von Berner (språkmästare Alexander Duclous hustrus släktnamn) tycks mig låta ganska lika, men det behöver självfallet inte betyda något i sammanhanget.

Länk till posten med språkmästare Petter Cambau:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=3091%2C2265%2C2586%2C1195

219
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-06-08, 17:42 »
Hejsan,

Med viss osäkerhet står namnet Lorentz Getingh och yrket skräddare ("skred") på sidan 61v i Stockholms mtl 1676 (BA:5/1). Med ännu större osäkerhet hyrde han bostad i Gamla Stan av Samuel Koosing(?)s änka, eller möjligen av (kassör?) Casper Christorsson.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=142%2C1735%2C3104%2C1434

Med tanke på yrket skräddare var Lorentz möjligtvis pappa till Tomas Larsson Gieting (Tabell 24 i ett av mina tidigare inlägg). Förutom patronymikonet baserar jag den misstanken på att Tomas Larsson Gietings möjliga/troliga svärfar, Petter Hagman (död 1711), var skräddare och bodde i Stockholm (Maria Magdalena församling på Södermalm).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Möjligen har jag hittat annan information som kanske stärker mina misstankar om släktskapet mellan ovan nämnda skräddare Lorentz Geting (om det nu står Geting i mtl 1676) och Tomas Larsson Gieting. Om jag tolkar innehåller i mtl 1676 rätt låg Olof Hansson Törnes hus fyra hus ifrån det i vilket Lorentz Geting bodde. I Olofs bakhus hyrde gårkock Jan Ersson och "Cap." (kapten?) Bilau bostad. I Maria Magdalenas mtl 1702 framkommer att ovan nämnda skräddare mäster Petter Hagman ägde gård nr 179 i kvarteret Vattumannen (BA:8/1, SVAR:s bild 35). Gård nr 178 i samma kvarter ägdes då av vinskänk Johan Bilou, som möjligen var släkting till "Cap." Bilau.

Möjligen var Olof Hansson Törne den person som adlades 1689. Se TAB 6 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/T%C3%B6rnflycht_nr_1356#TAB_6.

220
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-06-07, 15:46 »
Hejsan,

I Svar #26 och Svar #27 nämnde jag guldsmed Greger Schick (död mellan 1676 och 1681).

I Stockolms mtl 1676 blev han registrerad som boende i ett hus ägt (och bebott) av skräddare mäster Jacob Schapperon (BA:5/1, sida 51, SVAR:s bild 13). Möjligen rör det sig om en stavningsvariant av släktnamnet Chaperon, som finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista med noteringen "Smältarmästaren Gilles Chapiron tecknar kontrakt i Sedan 1620" (franskt ursprung). I samma hus bodde, enligt uppgift i mtl 1676, Anders Onkel, notarie Carl Pheif (möjligen stavningsvariant av Feif), kanslist Henrich Schwart(z) samt två änkor.

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=3261%2C1468%2C2154%2C995

God fortsättning på sommaren!

Vänliga hälsningar,
Jan

221
Smed- och/eller vallonsläkter / le Ber
« skrivet: 2024-06-07, 14:29 »
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista ("Nya_släktlistan_190213_komplett.xlsx") är släktnamn nr 32 le Ber.

I Stockholms mtl 1676 framkommer att lärftkrämare Anders ...nssons änka bodde i eget hus och att hon hade en måg, som hette Staffan Beer, även han lärftkrämare (BA:5/1, sida 50, SVAR:s bild 12). I samma hus bodde också bokhållare Simon Kempe, kamrer Gillius Bossard (vars släktnamn finns i nämnda släktlista), notarie i arvs-kollegiet Axel Aulevelli samt assessor Petrus Salanus och hans måg, notarie Anders Strömberg. På ömse sidor av huset bodde Johan Haubert respektive (med ett hus emellan) Peter de Tri.

Fråga 1: Kan mågen Beers släktnamn ha varit le Bre?

Fråga 2: Kan Johan Hauberts släktnamn ha varit en stavningsvariant av Auber, som finns med i nämnda släktlista?

Fråga 3: Kan Peter de Tris släktnamn ha varit en stavningsvariant av de Try, som finns med i nämnda släktlista?

Länk till sidan med nämnda namn:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=2479%2C2373%2C4470%2C2065

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

222
Hej,

I Stockholms mtl 1676 (BA:5/1) framkommer att föraren Mårten Mårtensson under fältherrens kompani bodde i Knut Hindersson(?)s änkas bakhus (sida 50, SVAR:s bild 12). Jag skulle vilja leta efter mer information om Mårten i gmr och undrar därför vilket regemente detta fältherrens kompani löd under.

Länk till posten:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=3276%2C2054%2C1796%2C830

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

223
Hej Magnus,

Tyvärr känner jag inte till mönsterskrivare Anders Berg (fc 1718), men han tycks mig "passa in" som möjlig son till en viss Anders Andersson Berg eller till Per Andersson Berg. Det finns mer information om dem under diskussionsämnena Berg (under smed- och vallonsläkter) och under Brun / Bruun / Bruhn (under övriga släkter - B). Om du använder webbläsarens sökfunktion och söker på "skrivare" kommer du att hitta information om bl.a. en regements-skrivare och mönsterskrivare Thore Bruun i Östergötland.

Anders Andersson Berg gifte sig 1709 med Barbro Mårtensdotter Le Brun och om man "pusslar ihop" ovan nämnda bitar skulle mönsterskrivare Anders Berg möjligtvis kunna vara en son till Anders Andersson Berg och Barbro Mårtensdotter Le Brun, men självklart är nog sannolikheten liten att det stämmer.

Länk till diskussionsämnet om Brun / Bruun / Bruhn:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.0

Länk till diskussionsämnet om Berg (smed):
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.0

Länk till diskussionsämne (även om det nästan är bara jag som har skrivit  ;D ) om Barbro Mårtensdotter Le Brun:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.0

Jag är mest intresserad av just släktnamnet Brun och bland mina anteckningar har jag skrivit släktnamnet Fahlberg en gång:

Vid dop, den 26/10 1690 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, sida 124), av bokbindare Mårten Zillroth och Anna Nilsdotter Fahlbergs barn, Christina Juliana, var vinskänk Anders Bruns hustru och bokhållare (Lars) Lundbergs hustru faddrar. (Lars Lundbergs hustru, Catharina Standaert, var svägerska till Anders Bruns dotter Maria.)

Släktnamnet Herveg låter bekant för mig i sammanhanget Berg/Brun, men tyvärr har jag inte hittat något skrivet om det. Möjligen hittar du något liknande släktnamn om du läser Carina Widells inlägg i ovan nämnda diskussionsämnen.

Vänliga hälsningar,
Jan

224
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Clerc
« skrivet: 2024-06-04, 12:12 »
Hej,

I mitt inlägg här den 2024-02-24 (Svar #3) frågade jag om guldsmed Nicolas Clerk.
Jag har nu sett att han troligen var son till guldsmed Alexander Clerck, TAB 2 på adelsvapen.com om den adliga ätten Clerck nr 1382. Där står att släktskapet mellan denna ätt och övriga adlade ätter med samma släktnamn (Clerck) inte är känt. Jag fick dock se (något som förmodligen redan är känt) att Alexander Clercks änka tycks ha bott ett hus ifrån det där hattstoffare Johan Thun hyrde bostad i Gamla Stan i Stockholm enligt mtl 1676 (SVAR:s bild 9, se länk nedan). Johan Thun kan möjligen ha varit släkting till Catharina Thun (död 1679), som var gm2 Tomas Clerck (TAB 3 på adelsvapen.com om den adliga ätten Clerck nr 433) i hans tredje gifte.

Länk till uppslag med Alexander Clercks änka och hattstoffare Johan Thun:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=330%2C919%2C3103%2C1434

Längst ner på föregående sida i mtl:en står att guldsmed Hans Klerck bodde i eget hus. Han var troligen sonen Hans (ca 1640 - 1679) till guldsmed Alexander Clerck. I samma hus (hos Hans?) gästade "een fremmand" (en främmande/okänd person?) från Ausburg. Möjligen avsågs Augsburg mellan Munchen och Stuttgart.

Vänliga hälsningar,
Jan

225
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-06-02, 16:17 »
Tackar Jörgen för ett jättesnabbt svar!! :)

/Jan

226
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-06-02, 15:56 »
Hej,

Kanske har det redan nämnts i den här tråden att Ingrid Helena Helgesdotter (Bruhn) (född 1/1 1693 i Svanesund, Långelanda sn i Båhuslän, se Kenneth Bengtssons inlägg den 2024-04-11) gifte sig 1730 med ett barnbarn till Didric Steenberg, som var svåger till Antony Brun (handelsman och brukspatron i Stockholm, men från Aachen i Tyskland och nära gränsen till Vallonien). Möjligen skulle äktenskapet kunna betyda att Ingrid Helenas föräldrar i Båhuslän (Helge Torgersson (Bruhn) och Karin Johansdotter) kände hennes blivande make (Didrik Lorentz Lundberg (1689-1755)) och/eller hans föräldrar (Lars Lundberg och Catharina Steenberg i Stockholm) även om Didrik Lorentz blev/var kapten vid Bohusläns dragonregemente 1721, dvs innan vigseln 1730.

Med hjälp av några sekundära källor (se nedan) har jag sett att Didrik Lorentz Lundbergs (och hans första hustru, Johanna Magdalena Meijers) dotter, Charlotta Maria Lundenstierna (ca 1721 – 1804), var gift med Peter Gude Gädda/Gjedda, som även han hade rötter i Båhuslän (se bifogad bild). Vid detta äktenskap kan man nog misstänka att Charlotta Marias styvmor, Ingrid Helena Helgesdotter (Bruhn) från Båhuslän, hade ett ”finger med i spelet”.

Peter Gude Gäddas svägerska, Sofia Fredrica Boll, var släkting (på långt håll) till handelsman/brukspatron Antony Brun. Hennes pappa, Paul Boll, var nämligen kusin till Frans Berg vars svärmor, Maria Groth (möjligen släkting till myntmästarna Antony Groth d.ä. och d.y.), var syster-dotterdotter till Hans Botvidsson Livin, som var svärfar till Henrik Brun (son till Antony Brun). Förhoppningsvis ger den bifogade bilden bättre översikt av släktskapen!

Med andra ord hade Antony Brun kopplingar till två släkter i Båhuslän: Brun/Bruhn och Gedda/Gädda. Han hade koppling till dem både på sin hustrus sida och på sin svärdotters sida. Självklart håller jag med den som tycker kopplingarna är väldigt långsökta, men eftersom de förekommer på ”två sidor” och är kopplade till två släkter i Båhuslän tycker jag ändå att det är något att lägga på minnet. I sammanhanget påminner jag om att Antony Bruns svåger, Welam Momma, reste till Göteborg 1621, samma år som staden grundades.

På grund av mitt intresse för vallonsläkter reagerade jag för namnet Gude eftersom släktnamnet Godet (franskt ursprung) har bl.a. stavningsvarianterna Gudde och Guddi i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Emellertid rör det sig om ett förnamn i den adliga ätten Gedda (nr 2168). Det vallonska släktnamnet Guillaume tror jag kan vara både för- och efternamn (min tolkning av Kjell Lindbloms inlägg den 2023-10-28 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67551.msg1661078#msg1661078), men jag känner inte till om det samma gäller det franska släktnamnet Godet. Även förnamnet Gullik tycks ha förekommit som ett släktnamn i Nederländerna på 1500- och 1600-talen (se mitt inlägg den 2024-02-10 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=10346.msg1669055#msg1669055) och i inlägget innan (samma länk) har du, Jörgen Tollesson, skrivit att ”Gullik finns också i Båhuslän”.

På adelsvapen.com om Gedda såg jag (om min tolkning stämmer) att Peter Gude Gjeddas farfar, Per/Peder Gudesson Giädda (1648-1727) var; 1) adjunkt i Naverstad fs i Båhuslän, 2) kyrkoherde i Vårdnäs fs vid Linköpings stift, samt 3) syssling till Hans Andreasson Gedda vars svärmor hette Margareta Brunnerus och vars dotter, Elsa Margareta Hansdotter Gedda (1710-61), var gm2 Carl Meurman (1704-40). Carl var kanslist i Bergskollegium och son till Johan Meurman (f 19/2 1659), som var kommissarie i Riksens ständers Banco (möjligen/troligen samtidigt som nämnda Lars Lundberg (död 1707) var bokhållare/kamrer där – gm Catharina Steenberg, se bifogad bild). Johan Meurman var; 1) kusin till Anna Maria Meurman, som var gm1 Anders Berg (kommendanten vid Tavastehus, se mitt inlägg den 2024-04-22, Svar #85), och 2) barnbarn till Hindrich Meurman (1584-1651), som var bror till Kordt Meurman gm Elsa Grundel (se mitt inlägg den 2024-04-26, Svar #96).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I mitt förra inlägg nämnde jag Viby socken. På bifogad karta visas var Viby ligger i förhållande till Vårdnäs socken, där Peder Gudesson Giädda ska ha varit kyrkoherde.

Källor: adelsvapen.com, von Schantz genealogier och svenska ättartal. PS: och Google Maps

227
Yrken T / SV: Tattarkung??
« skrivet: 2024-05-31, 18:51 »
Hejsan,

Vilka fina fynd Ola!! Tusen tack!! Emellertid har jag en fundering:

Om jag har tolkat mtl 1676 rätt var gårdens ägare salige Erik Matssons arvingar och där bodde en hel del personer. Den första nämnda av dessa personer var ”Tattarkungs Enkia sällier öhl” och min tolkning är att hon var änka efter Erik Matsson, men istället skulle hon kunna ha varit en hyresgäst. Har du Ola, eller någon annan, kunskap om hur man ska/kan tolka informationen i mantalslängden?

Länk till posten:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00256#?c=&m=&s=&cv=255&xywh=603%2C1812%2C2496%2C1153

Eftersom arvsdelningen efter borgare Erik Matsson gjordes den 12/8 1670 bör han ha dött före detta datum (så klart!). I en dopnotis, daterad 28/7 1674, framkommer att barnets mamma, Elena, låg i barnsäng i ”Tattarkungens gårdh, her straxt neder på Kyrckiogatan [Kyrkogatan], på samma sijdan som Sabel snickare bor” (Maria Magdalena församling, CIa:1, sida 364). Barnets pappa, Erik Olofsson, blev registrerad som lösdrivare vilket möjligen betyder att han tillhörde resandefolket. Observera att det inte står salige Tattarkungens gård. Dessa uppgifter kan, vad jag ser, ha en av tre olika förklaringar; 1) borgare Erik Matsson (död före 1671) var tattarkung och hans titel övertogs av någon annan, som ägde en gård vid Kyrkogatan, 2) Erik var inte Tattarkungen, som bör ha avlidit mellan 28/7 1674 och uppförandet av mtl 1676, eller 3) med ”Tattarkungens gårdh” avsåg man egentligen vad gården kallades, dvs ungefär ”Tattarkungsgården”.

Länk till nämnda dopnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00195#?c=&m=&s=&cv=194&xywh=277%2C86%2C3642%2C1722

Jag har försökt göra en avskrift av bouppteckningen/arvsdelningen efter borgare Erik Matsson med förhoppningen att det framkommer i texten huruvida han var tattarkung.

Länk till bouppteckningen/arvsdelningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107495_00711#?c=&m=&s=&cv=710&xywh=3258%2C396%2C3102%2C1433

Med reservation för fel!:

”Anno 1670 den 12. Augusti, då wij underskref-
ne effter förmyndare Collegij förordning,
uthi hederligh och gudfruchtig hustru
Brita Jacobsdotters gårdh på S. Malm widh
Horsgattan [Hornsgatan] oss instelte, att förrätta en
arfdelningh effter hennes sa. man for(-)
dom Borgaren sa. [salige] Erich Matsson hwilket
hans halfbroders sa. Mats Bengtssons
änkia på Swartsiölandet, hustru Malin
Larsdotter
å sina barns wegnars
begärat hadhe; framladhe änkian
hustru Brita Jacobsdotter sin sah.
mans skrifftelige Disposition och för(-)
ordningh som han A:o 1669 den 22. Octob
giordt hafwer, där uthi förmäles huru(-)
ledes han icke till ett nunstijkes(? nutida?) wärde
effter sine sa. föräldrar erfdt, uthan
sin egendom siälf förwärfdt hafwer
och dett icke alenast uthan och på sina
sa. föräldrar och syskon nogh be-
kostat, görandes han af åfwannembde
skäll sådanna förordning, at hans
hustru Brita Jacobsdotter effter hans
dödh skall af des arfwingar blifwa
om olesterad(?) och orörder, och e..uka(?)
all hans effterlåtenskap både i lös(t)
och fast, ehwadh(?) klamp..(?) det hafwa
kunde. Så emädan be: Instrument
icke alenast war medh trowerdige
witnen verifieerad, uthan och efter
Privilegiarnas innehåldt uthi stadsens
Protocoll inteknadt, kunde man emoth
des klara innehåldh icke träda till någ(on?)
Inventering eller arfsdellningh hälst
att och nogsampt witterligit/wisserligit är
att den Ringa egendom som uthi sterb(-)
huset finns är sa. mannens rätta
aflingegods(?), hwar till hustru Malin
Larsdotter icke eller kunde neka, uthan
alenast förebär det skall be: Instru(-)
ment wara upsåt/upsat effter sa. mannens
dödh, och icke af honom siälf uthi des lifs(-)
tidh bewillias(?), hwilket dock fast an(?)(-)
nerlunda befans. Utahn [Förutom] alt [att?] detta
berettade änkian sig till Rådman
wält: Johan Larson wara skyldigh 100
kopp mt: [kopparmynt] sampt till handelsmannen
Oluf Grå
100 s.r [silvermynt?] dehm dhe dock icke
af henne nu fordra, uthan äga
effter hennes dödh af effterlåtenskape(n)
niuta och tilbörligen den före sin(?)
betalning sökia.
Således wara befunnits atteste(rar)
undertechnade Stockholm
Actum ut supra

Förmodligen har det ingen betydelse i sammanhanget, men handelsman Olof Grå var trolig svåger till vinskänk Göran Brun/Georg Broun vars släktnamn är det jag egentligen håller på med. Det var, för mig, lustigt att Olofs namn dök upp här, under ämnet ”Tattarkung??”! :)

Vänliga hälsningar,
Jan

228
Tusen tack Åke!!

Jag glömmer ofta att det finns många typer av sökbara register hos AD!

Jag ska titta på kamratföreningen Vapenbrödernas hemsida!

Vänliga och tacksamma hälsningar,
Jan

229
Hej,

Tack igen Åke, för tips den här gången!

Jag visste inte att det fanns digitaliserade stamkort (på ArkivDigital (AD)) och har just börjat leta.
I min farfars inskrivningsbok står att han blev inskriven 1924 och att boken blev utfärdad av I(?).S.O. Gyllenadler, befälhavare för Uppsala södra r. o. n:r 54. Min farfar hade (inskrivnings?)-nummer M130 54/1924.

Med den informationen valde jag att leta efter stamkort vid Uppsala inskrivningsområde (även om Vaxholm, där han gjorde militärtjänstgöringen/utbildningen ligger i Stockholms län). I volym D2:28 hittade jag värnpliktskort (stamkort) för inskrivningsnummer 117 54/24 (vilket jag tolkar som 117 54/1924) (AD:s bild 15390) och nästa värnpliktskort (stamkort) har inskrivningsnummer 146 54/24 AD:s bild 15410). Betyder det att (min farfars) inskrvningsnummer 130 54/24 saknas?

Länk till nr 117 54/24: https://app.arkivdigital.se/volume/v840110?image=15390

Länk till nr 146 54/24: https://app.arkivdigital.se/volume/v840110?image=15410

Vänliga hälsningar,
Jan

230
Gilljam / Guillaume / SV: Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2024-05-30, 22:18 »
Hej,

I mitt inlägg här den 2023-12-17 undrade jag över namnet Toorrsse. Den frågan har fått ett "troligt" svar eftersom det troligen rör sig om namnet Tore.

I mitt förra inlägg (den 2024-03-27) frågade jag istället om garvare gesäll Thusim Gilliam som gifte sig med piga Elisabet Lundberg 1728.

Nu har jag istället lagt märke till en soldat med namnet Tussin Gilian Lundberg, född i Uppland i slutet av 1670-talet. Han blev lejd till soldat i november 1713 vid livkompaniet vid Upplands regemente varifrån han fick avsked den 26/2 1717. I gmr 1718 tror jag anledningen till avskedet är noterad, men jag har inte lyckats tyda skriften. PS: möjligen ska det stå "durhaftighet".

Jag misstänker att han var släkt med den Lundberg, som adlades med namnet Lundenstierna (nr 1687). Vet någon om soldat Tussin Gilian Lundberg var släkt med järnbruksarbetande släkten/släkterna Guillaume?

Här är några länkar till poster där Tussin Gilian Lundbergs namn blev registrerat:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0014962_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=404%2C1979%2C2399%2C1134

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0014963_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=107%2C1851%2C2309%2C1092

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054692_00006#?c=&m=&s=&cv=5&xywh=2963%2C2069%2C3150%2C1456

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0014964_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=99%2C2881%2C1783%2C843

Länk till adelsvapen.com och adliga ätten Lundenstierna:

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lundenstierna_nr_1687

Vänliga hälsningar,
Jan

231
Tack Åke för hjälpen!!

Värnpliktskortet, som egentligen är en liten bok/häfte, finns hos min mamma och hon har tagit ett kort på några sidor. Jag bifogar bilden på sidan med tjänstgöringarna, men jag är rädd att informationen jag söker inte finns där.

Vänliga hälsningar,
Jan

232
Hej,

Tyvärr har jag inget svar till dig, Pia, utan istället en fråga som eventuellt rör Gotland 1940.

Min farfar gjorde militärtjänstgöring ("lumpen") i Vaxholm 1925, vid Vaxholms kustartilleriregemente.

På inskrivningsbokens omslagsida står bland annat:

I n s k r i v n i n g s b o k
för marinen tilldelade värnpliktiga
(G. o. 1105/22)

På sidan med tjänstgöringarna står bland annat:

1940 1/4 Inr. f. ber. tj. g. go.

Det bör betyda att han blev inryckt för beredskaps-tjänstgöring den 1/4 1940, men jag undrar var han  (eventuellt) blev placerad. Betyder "go." Gotland?

Men på omslagsidan står också "G. o.". Vad betyder det?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

233
Lennéus / SV: Lennéus
« skrivet: 2024-05-29, 16:51 »
Hej,

I överste Hugo Hamiltons infanteriregemente och Växjö kompani gmr 1709 står att fältväbel Erich Lennaeus var dömd att halshuggas (krigsarkivet(?), Rullor 1620-1723, 1709:8, SVAR:s bild 218).

Vilket brott blev han dömd för?

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054618_00218#?c=&m=&s=&cv=217&xywh=3073%2C1707%2C2485%2C1169&r=

Vänliga hälsningar,
Jan

234
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-05-28, 18:09 »
Hej igen,

I mitt långa inlägg här, Svar #43, nämnde jag skräddaren Petter Berg i Stockholm och hur jag reagerade när jag läste informationen om hans familj i Svenska Ättartal (Svensk Slägtkalender). Eftersom jag tycker en bild ger en klarare bild över personers relationer till varandra än en krånglig text har jag gjort en schematisk bild, som jag bifogar här.

Vad jag själv tycker framkommer av bilden är;

1) Petter dog när hans son Frans var bara 8 år gammal.

2) Frans svärmors mamma, Anna Maria von der Lied, var kusin med Sara Margareta Livin, som var gift med Henrik Brun, son till handelsman och brukspatron Antony (de) Brun/Bruyn.

3) Frans ingifta moster, Regina, hade liknande (samma?) släktnamn som nämnda Anna Maria von der Lied (var de släktingar?).

4) Antony Bruns sons svärmor, Sara Andersen, var svägerska till Olof Hansson Törnflycht (vilket kan jämföras med det i den här tråden nämnda Tornerus, dvs det eventuella Törneros).

Generellt tycker jag mig kunna ana  ;) att personerna i den bifogade bilden hade kontakt med varandra och man kanske vågar spekulera i möjligheten att Frans Bergs mamma, Christina Boll, fick hjälp av sin bror och svägerska när hon blev änka med (små) barn. Man kan också undra hur det kom sig att Frans Berg, tidigt faderlös son till en skräddare, blev hov-juvelerare. Jag misstänker att det förr inte räckte att vara duktig juvelerare för att bli hov-juvelerare.

Säkerligen gör jag tolkningar och spekulationer, som är påverkade av mitt eget intresse av släktnamnet Brun. Hoppas att andra ser annat i bilden och att det kan leda till andra tolkningar och spekulationer.

Vänliga hälsningar,
Jan

235
Tawast / SV: Tawast
« skrivet: 2024-05-27, 20:46 »
Hej,

Jag har några frågor om personer, som hade släktnamnet Tawast och som hade kopplingar till personer med släktnamnet Brun eller le Brun.

Vid dop av skepps-kommendör Jacob Grijs barn Niclas, den 5/10 1688 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 305) var bl.a. kommissarska välborna fru Ingeborg Tawast fadder. Mamman till barnet Niclas bör ha varit Anna Brun, dotter till bryggare Claes Brun. Anna och Jacob gifte sig nämligen den 22/6 1669 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm och kommendör Jacob Gris änka, Anna Brun, blev registrerad i Stockholm mtl 1711 och kvarteret Vildsvinet nr 207 (BA:10/12, sida 107).

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00165#?c=&m=&s=&cv=164&xywh=3114%2C279%2C3369%2C1593

På adelsvapen.com om adliga ätten Tawast nr 64 står att Sten Ivarsson Tawast (TAB 6) hade en dotter Ingeborg, som blev änka 1675 när hennes make, major Christian Fredrik von Wedel, avled. Ingeborg ska ha varit ”nyligen” död 21/5 1690.

Länk till TAB 6:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tawast_nr_64#TAB_6

Fråga 1:
Vet någon om Sten Ivarsson Tawasts dotter, Ingeborg, gifte sig med en kommissarie efter major Christian Fredrik von Wedels bortgång? Med andra ord: kan faddern ”kommissarska Ingeborg Tawast” ha varit dotter till Sten Ivarsson Tawast?

I en löneavräkning efter ryttmästare Ertman Brun (död december 1676 vid slaget i Lund) tycks det mig framkomma att Ertman delade på en tjänst, på hemmanet Savolax i Låssa socken i Karelen (eller Karelen i Låssa socken??), och/eller på tull-arrendet (där) med tullare/tull-arrendator Erik Tafwast, åtminstone år 1664. Alternativt var Ertman avlönad av Erik Tafwast. Det viktiga i sammanhanget är att de hade någon form av relation till varandra (se löneavräkningens sidor 31, 43, 44 och 100, källa: Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Hären Löneavräkningar 1620-1680 serie 5-6, SE/RA/522/16/5-6/19).

Länk till sida 31: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066791_00305#?c=&m=&s=&cv=304&xywh=3360%2C2308%2C2587%2C1217&r=

Länk till sida 43 (se också sida 44): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066791_00310#?c=&m=&s=&cv=309&xywh=2885%2C2591%2C3724%2C1752&r=

Länk till sida 100: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066791_00338#?c=&m=&s=&cv=337&xywh=74%2C1962%2C2156%2C1014&r=

Enligt min tolkning av information på adelsvapen.com om de två adliga ätterna Tawast nr 64 och Tawastsjerna nr 1107 bör ovan nämnda tull-arrendator ha varit Erik Tawast, adlad Tawaststjerna 1687 (död 1693).

Eriks pappa, Henrik Tawast (bg 1667 i Åbo domkyrka, TAB 12 i Tawast nr 64) ska ha varit hauptman/befallningsman vid ”greve De la Gardies förläning i Finland”. Jag misstänker att greven var Jacob de la Gardie (1583-1652) eller möjligen hans son, Magnus Gabriel de la Gardie (1622-1686). Jacob var arbetsgivare 1636-38 åt kolare Jadin le Brun vid Högfors bruk (Kjell Lindblom, Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 110).

Eriks farbror, Johan Tawast (död senast 1649), gifte sig med Christina Olofsdotter som då var änka efter Nils Bruun (se TAB 13 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tawast_nr_64#TAB_13).

Fråga 2:
Har någon mer information om Nils Bruun? Hade han och Christina Olofsdotter några gemensamma barn?

Eriks fabror, nämnda Johan Tawast, kan ha varit samma person som ”Johan Adolph Tavast” i den bifogade bilden, som är en avskrift (eller mitt försök till en sådan) av Åkersteins genealogier (Riddarhusets arkiv, volym 13, AD:s bild 390). Informationen i bilden stämmer inte överens med information om adliga ätten Tawast nr 64 på adelsvapen.com och jag misstänker att den senare källan innehåller nyare information.

Fråga 3:
Känner man idag till det eventuella släktskapet mellan ovan nämnda Erik (Henriksson) Tawast (död 1693, adlad Tawaststjerna) och ovan nämnda Ingeborg (Stensdotter) Tawast (död ca 1690), som eventuellt var fadder vid nämnda dopet i Stockholm 1688?

Om släktskapet i den bifogade bilden stämmer, och om ”Johan Adolph Tavast” var farbror till Erik Tawast, var Ingeborg (hustru till major von Wedel) och Erik sysslingar med varandra. Jag undrar om det stämmer.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

236
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-05-20, 14:54 »
Hej igen (jag hittar visst mycket information dessa dagar!  ;D ),

I mitt inlägg den 2024-05-18 (Svar #..) skrev jag att Thore Bruun 1670 och 1672 var mönsterskrivare vid Claes Niethoffs kompani, vid Östgöta kavalleriregemente.

Nu har jag sett att "en" Gudmund Brun avancerade 1660 till kornett vid ryttmästare Claes Nithofz kompani, som redan då bör ha lytt under Östgöta kavalleriregemente.

Källor till denna information är:

1) Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Hären Löneavräkningar 1620-1680 serie 5-6, SE/RA/522/16/5-6/20, bildid: A0066792_00010 (dvs SVAR:s bild 10, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066792_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=2701%2C2206%2C3117%2C1440).

2) https://www.adelsvapen.com/genealogi/Brunhielm_nr_1746

I källa nr 2 framkommer att Gudmund Bruns son, Johan (adlad Brunhielm), var född 1665 i Västervik (se TAB 1 i länken ovan).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Regements-skrivare Thore Brun tycks ha varit brukare (e.dy.) av ett hemman i Åsby socken i Östergötland.
Om Gudmund Brun är Normlösa och Viby socknar i Östergötland nämnda. På bifogad bild är dessa tre socknar markerade.

237
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2024-05-19, 21:05 »
Hej,

Med hjälp av information om bl.a. grevliga ätten Lewenhaupt på https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lewenhaupt_nr_2 har jag lagt märke till att tre bröder Lewenhaupt hade ganska nära kopplingar till varsina tre personer (Le/de) Brun, som inte tycks ha haft något känt släktskap med varandra. En av de tre personerna var Jadin le Brun (Tabell 12 i NV del 1, sida 110), som jag nämnde i mitt förra inlägg. Självklart betyder detta säkert ingenting, men jag önska ändå dela min observation.

De tre bröderna Lewenhaupt var Gustaf Adolf (1619-56), Carl Mauritz (1620-66) och Ludvig Weirich (1622-68).

Gustaf Adolf var svärson till Jakob de la Gardie (1583-1652), som var arbetsgivare 1636-38 till nämnda Jadin le Brun.

Carl Mauritz var gift med Anna Maria Cruus (1642-1716), dotterdotter till Axel Oxenstierna (1583-1654). Axels bror, Gabriel Oxenstierna (1587-1640), var gift med nämnda Jakob de la Gardies syster, Brita de La Gardie. Det var alltså starka släktband mellan dessa familjer Lewenhaupt, Oxenstierna och de la Gardie.

I biografi över Willem (Welam) Momma står att han reste till Göteborg 1621, i sällskap med den holländske affärsmannen Samuel Loot, för att undersöka möjligheterna att anlägga ett mässingsbruk där. Vidare står att deras positiva inställning till projektet uttrycktes i deras gemensamma brev till ”A Oxenstierna”, som bör ha varit nämnda Axel Oxenstierna (källa: Willem (Welam) Momma, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9444, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Gustaf Andersson), hämtad 2024-05-19). Willem (Welam) Momma var gift med Maria (de) Bruyn, som var syster till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn (Svensk Slägtkalender, volym 10, sida 501).

Ludvig Weirich var chef över Östgöta kavalleriregemente när Thore Bruun blev regements-skrivare där 1666 (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1676804#msg1676804). Thore var regements-skrivare vid detta regemente åtminstone till och med 1670, men 1672-1675 var han (eller mer korrekt: troligen samma person) mönsterskrivare vid ett av regementets kompanier. Efter Ludvig Weirichs avsked 1667 blev Hans Ulfsparre (ca 1632-88) chef över Östgöta kavalleriregemente (och självklart var de också släkt med varandra). Hans Ulfsparres bror, Erik, var gm2 Catharina Gyllenanckar. Hon var dotter till Gabriel Gyllenanckar, som fick tillstånd 1655 att anlägga en masugn och en tackjärnshammare i Ankarsrum (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1676804#msg1676804). Samma år grundades det närliggande Överums bruk av Henrik de Try och Abraham de Besche. Året därpå, 1656, finns en Jöran Lebring (eventuellt Jadin le Brun) och Nicolas le Brun (Tabell 13) på längden för Överums bruk (NV del 1, sida 110).

Möjligen/Troligen var det nämnda skrivare Thore Bruun, som skrev en supplik 1691 till bl.a. likvidationsverket eftersom han inte hade fått (viss del av) sin lön åren 1679-1682, men kanske framför allt eftersom en olycklig eldsvåda hade bragt hela hans ”timmelig välfärd” (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674588#msg1674588). Möjligen/Troligen var det samma person som blev registrerad som Tore Jansson/Jönsson i Västra Eds jordeböcker 1690-1716 där denne Tores hemman blev registrerat som skatte-vrak från och med jordebok 1691, dvs samma år som suppliken remitterades till likvidations-kommissionen i mars månad (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674590#msg1674590). I Östgöta kavalleriregemente gmr 1684 och gmr 1687 hade Tore Jönssons rusthåll nr 72 (samma nummer nämnt i jordebok 1689) och rusthållare vid rusthåll nr 73 var Peter de Try, båda vid ryttmästare Gyllenbreders kompani, som också är omnämnt i Thore Bruuns supplik.

Enligt information på adelsvapen.com begravdes en bror till ovan nämnda bröder Lewenhaupt i Västra Eds kyrka 1617. Brodern Carl Mauritz änka, Anna Maria Cruus, tycks ha bott i Västra Ed socken i slutet av 1600-talet när även Tore Jönsson bodde där (i Nocketorp).

Viss information tyder på ett släktskap mellan Thore Bruun/Tore Jönsson och Christina Torsesdotter Brun (född <1662 och gm Tobias Soltner) i Stockholm omkring 1700 (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675421#msg1675421). Christinas granne på Södermalm i Stockholm (en eller ett par kvarter ifrån varandra), skeppare Samuel Brun (född <1660 i Göteborg) var fadder vid dop den 14/5 1702 i Västervik (C:2, sida 103), som inte ligger långt ifrån Västra Ed socken.

Vänliga hälsningar,
Jan

238
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-05-19, 11:44 »
Hej igen,

I mitt förra inlägg nämnde jag Pälkäne socken där Ersamus Hare och Agneta Gyllenanckar ska ha ägt ett hemman i Myttäälä nära Tavastehus.

I mitt inlägg den 2024-04-25 (Svar #94) nämnde jag vinkällaren Halfva Månen, som låg i ett hus (i Stockholm) som Catharina Brun hade ärvt (dotter till handelsman och brukspatron Antony Brun).

I text på adelsvapen.com om den adliga ätten Stierncreutz nr 436 har jag noterat att ska finnas/ha funnits en finsk frälsesläkt som äger/ägde hemman i Hattula socken och i Janakkala socken. Dessa två socknar ligger ännu närmare Tavastehus än Päkäne socken och den finska frälsesläkten ska ha använt släktnamnet Halfmåne "någon gång". En person i släkten hette Christina Henriksdotter Halfmåne och hon var gm Johan Mattsson Teet, adlad Stierncreutz. Se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stierncreutz_nr_436.

I bifogad kartbild har jag ringat in Tavastehus och de tre omnämnda socknarna.

Vänliga hälsningar,
Jan

239
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-05-18, 17:57 »
Hej,

Kanske har jag hittat mer information om Thore Bruunhan med branden” och som ska ha börjat tjäna kronan 1657 (se Svar #62 i den här tråden). För någon dag sedan upptäckte jag nämligen att det finns ett personregister till (militära/krigsarkivets) ”Rullor 1620-1723” och i registret finns uppgifter om en regements-skrivare Tore Brun vid Östgöta kavalleriregemente. Jag har hittat information om denna skrivare Tore Brun i rullor 1666-75 (se lista nedan) och möjligen var han samma person som Thore Bruun ”han med branden”.

År 1665 var Anders Andersson Ståhlberg regements-skrivare vid Östgöta kavalleriregemente. (Möjligen var han släkting till skräddare mäster Petter Stålberg som var fadder vid dop den 4/2 1691 i Katarina fs i Stockholm då även bl.a. kassör Erik Berg och hustru Maria Törnros var faddrar.) År 1666 var Thore Brun regements-skrivare vid samma regemente. Redan 1665 var Ludvig Lewenhaupt general och Hans Ulfsparre (af Broxvik i Gränna sn) överstelöjtnant vid regementet. Hans Ulfsparre blev registrerad som överste vid regementets livkompani i rulla 1668, och i rullor 1669, 1670 samt 1672 bär regementet hans namn. Förutom yrkeskopplingen till skrivare Thore Bruun har Hans Ulfsparre visat sig vara intressant eftersom hans släktingar hade kopplingar till mycket annat som har nämnts i den här diskussionstråden, nämligen:

1) Hans Ulfsparres farfar, Hans Eriksson Ulfsparre (död 1616), och farfars far, Erik Magnusson/Månsson Ulfsparre (död 1564), var båda ståthållare på Kalmar (slott). Farfar Hans var hertig Karls kammarjunkare 1586.

2) Hans Ulfsparres hustru (tillika syssling) Märta Ulfsparre var kusin till Anna Ulfsparre (även hon syssling till Hans). Anna var gm major Erik Pedersson Månesköld af Seglinge (död 1654). Anna begravdes 1692 i Knutby socken. I mitt inlägg 2024-04-28 (Svar #102) har jag skrivit att jag misstänker att Christina Toorrsesdotter Bruns makes släktnamn, Soltner, kan ha något att göra med orten Sotter i Knutby socken. Misstanken bygger på att Christinas barn, Anna Catharina, hade en fadder som kom att bli släkting till Märta Bonde och Jonas Bure d.y. vilka ägde många hemman i Knutby. Anna Catharina döptes 1686, två år efter att Vällnora bruk i Knutby grundades (av Jacob Leijel d.y.).

3) Hans Ulfsparres bror, skeppskapten Erik Ulfsparre (död 1694 i Stockholm), var gm1 Elisabet Månesköld av Norge (död 1685 i Stockholm), som tidigare hade varit gm Eriks syssling Måns Ulfsparre (en kusin till ovan nämnda kusinerna Märta och Anna Ulfsparrar). Elisabets pappa, kapten Henrik Persson Månesköld af Norge (född i Norge men flyttade till Sverige, död 1651) var; 1) son till Peder Knudsen (Maaneskiold) och Birgitta Brun, och 2) eventuell (trolig?) kusin till systrarna Sidsel och Margrete Clavsdöttrar, som bör ha bott gifta i Marstrand i början av 1600-talet (före 1658) enligt min tolkning av uppgifter i bifogad bild i Anna-Lena Benzias inlägg 2024-04-25 (Svar #93). I Eivor Anderssons inledande inlägg i den här tråden (2012-01-07) nämns ”maken [till vem?] Helge Torkelsson (Torgiersson) även kallad Toresson”. (Jag misstänker att Helge var borgmästaren gm Sidsel Clavsdotter.) Vidare har Eivor skrivit att Helges pappa hette (enligt Eivors anteckningar) ”Torgier Torkelsson nämnd 1581-85, sjökapten och Borgmästare i Marstrand” i Båhuslän.

4) Hans Ulfsparres bror, Erik Ulfsparre (samma som ovan), var gm2 Catharina Gyllenanckar (dp 1655 på Stockholms slott). Catharinas pappa, Gabriel Gyllenanckar (1611-57), var landshövding i Kalmar 1645 till 1655 då han blev landshövding i Kronobergs län. Samma år fick han tillstånd att anlägg en masugn och en tackjärnshammare vid sitt gods i Ankarsrum. (Gabriels kusin, Agneta Gyllenanckar, var gm Erasmus Hare till Myttäälä i Pälkäne socken i Finland. Pälkäne ligger ca 4 mil norr om Tavastehus där Anna Maria Meurmans make, Anders Berg, var kommendant (nämnda i Svar #85 och i Svar #105). Christina Toorrsesdotter Brun var fadder vid dop, den 20/12 1688 i Mari Magdalena fs i Stockholm, av båtsman Olof Johansson Hare och hustru Elsa Johansdotters barn Olof. Möjligen (men självklart med stor osäkerhet!) var de två Hararna släkt med varandra.)

Som framgår av texten ovan var Hans Ulfsparres syssling, Anna Ulfsparre, gm Erik Pedersson Månesköld af Seglinge och hans bror, Erik Ulfsparre, var gm1 Elisabet Månesköld af Norge. En misstänkt konstig slump tycker jag! På Wikipedia om ”Måneskiöld” står att de två Måneskiöld-släkterna saknar relation till varandra, men det stämmer ju inte riktigt eftersom de var/är släkt med varandra genom äktenskap med varsina två sysslingar i släkten Ulfsparre af Broxvik.

I den bifogade bilden framkommer förhoppningsvis de beskrivna släktskapen bättre än i texten.

Källor: von Schantz genealogier i Riddarhusets arkiv, Wikipedia och adelsvapen.com.


Lista med information från rullor 1665-75

Rullorna finns på SE/KrA/0022.
Länk: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/R0EaZHDtxa2IcpLMqb7Wy2

Rulla 1665:4 (sida 5v, SVAR:s bild 13)
Enligt dokument daterat september 1665 (i Stockholm) var Anders Andersson Ståhlberg regements-skrivare vid general Ludvig Levenhaupts Östgöta kavalleriregemente där Hans Ulfsparre var överstelöjtnant.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053791_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=930%2C1955%2C2585%2C1195

Rulla 1666:2 (sida 39v, SVAR:s bild 51)
Staben vid general Ludvig (Weirich) Lewenhaupts Östgöta kavalleriregemente mönstrad den 7/5 1666 i Linköping. Överstelöjtnant var Hans Ulfsparre. Regements-skrivare Thore Brun tycks ha blivit registrerad som brukare(?) av ”Påfwelsboo kyrkehemman” i Åsbo socken i Göstrings härad i Östergötland. Åsbo ligger ca 10 mil väst-sydväst om Västra Eds kyrka.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053799_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=454%2C1125%2C3722%2C1720

Rulla 1667:3 (sida 62, SVARS:s bild 78)
På sidan finns specifikation på de officerare och gemene (ryttare?) som ”nu för tiden under Östgiöthe Cavalleriet betiänte ähre”. Högst upp på sidan står: ”inlagt(?) af Regementssk:r(?) [regements-skrivare?] Thore Brun den – 11 Septemb: 1667”. Vid livkompaniet var general och överste Ludvig Weirich Lewenhaupt (stavat ”Leijonhufwudh”) chef.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053813_00078#?c=&m=&s=&cv=77&xywh=3410%2C279%2C2585%2C1194

Rulla 1668:3 (sida 18, SVAR:s bild 28)
Vid Östgöta kavalleriregementets stab var Thore Bruun regements-skrivare.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053824_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=3294%2C2723%2C2584%2C1194
Vid regementes livkompani var Hans Ulfsparre överste (sida 17). Enligt information om rulla 1668:3 på NAD hette regementet ”Öfverste Hans Ulfsparres kav. regemente”.

Rulla 1669:3 (sida 41v, SVAR:s bild 51)
Staben vid överste Hans Ulfsparres regemente/Östgöta kavalleriregemente mönstrades den 3/9 1669 i Linköping. Regements-skrivare Thore Bruun tycks ha blivit registrerad som brukare(?) av ”Pålsbo kyrkehemman” i Åsbo socken i Göstrings härad i Östergötland (se också rulla 1666:2).
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053834_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=411%2C459%2C2587%2C1195

Rulla 1670:3 (sida 19v, SVAR:s bild 31)
Den 13/10 1670 mönstrades, i Linköping, major Claes Nithåfs kompani vid Hans Ulfsparres Östgöta kavalleriregemente. Mönsterskrivare Thore Bruun ”på 1 häst” tycks ha blivit registrerad som brukare(?) av: 1) Möreby skattehemman i Hogstad socken (som ligger 15 km norr om Åsbo socken) i Göstrings härad i Östergötland, och 2) Gullringstorp skattehemman i (Västra) Skrukeby socken (nära Mjölby) i Göstrings härad i Östergötland.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053855_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=377%2C166%2C3105%2C1435

Rulla 1672:3 (93v, SVAR:s bild 65)
Den 4/1 1672 mönstrades, i Linköping, major Claes Niethoffs kompani vid överste Hans Ulfsparres (kavalleri-)regemente i Östergötland. Mönsterskrivare Thore Bruun ”på 1 häst” tycks ha blivit registrerad som brukare(?) av: 1) ”Möreby skattehemman i Hogstad socken” (som ligger 15 km norr om Åsbo socken) i Göstrings härad i Östergötland, och 2) Gullringstorp skattehemman i (Västra) Skrukeby socken (nära Mjölby) i Göstrings härad i Östergötland.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053871_00065#?c=&m=&s=&cv=64&xywh=363%2C278%2C3012%2C1392

1674:3 (sida 72, SVAR:s bild 70)
Den 14/7 1674 mönstrades, i Norrköping, ryttmästare Henrik Twengerhielms kompani vid överste Adam Wachtmeisters kavalleriregemente i Östergötland. Mönsterskrivare Thore Bruun ”på 1 häst”.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053897_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=3265%2C1202%2C2511%2C1160

1675:4 (sida 37, SVAR:s bild 50)
Ryttmästare Henrik Twengerhielms kompani. Mönsterskrivare Tohre Bruunhimma blefuen i stälet [hemma bliven i stället?] Anders Billingh”.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053915_00050#?c=&m=&s=&cv=49&xywh=3376%2C1823%2C2155%2C995

Vänliga hälsningar,
Jan

240
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2024-05-17, 10:04 »
Hej Hans,

Nej, det gjorde jag inte, men nu gör jag (och andra läsare) det.  ;D
Tack så mycket för tipsen!!

Vänliga hälsningar,
Jan

241
Meijer / Mejer / Meyer / SV: Meijer / Mejer / Meyer
« skrivet: 2024-05-16, 13:12 »
Hej,

Den 3/9 1709 mönstrades Ösbo härads kompani vid Jönköpings infanteriregemente (krigsarkivet, rullor 1620-1723, 1709:8, SVAR:s bild 26). Soldat nr 66 vid Västhörja(?) söregård i Värnamo socken var Ingemund Nilsson Meijer 21 år, fc 1688 i Uppland (SVAR:s bild 28).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054618_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=3281%2C431%2C2913%2C1364

Du, Tomas Risbecker, nämde i ditt inlägg den 2013-08-14 (Svar #18) brukspatron/löjtnant Nils Wilhelm Meijer, som gifte sig den 29/5 1740 i Klara fs i Stockholm, möjligen med värmlandsrötter och möjligen död 1773. Tidsmässigt tror jag Ingemund Nilsson Meijer kan passa in som pappa till Nils Wilhelm Meijer. Förutom det gemensamma namnet Nils var de ju båda militärer (även om Ingemund inte tycks ha varit något befäl 1709). Uppland som födelseort tycker jag också passar in lite på yrket brukspatron, men jag erkänner att den associationen är lite överdriven.

En annan överdriven association är namnet Ingemund, som jag upplever som ganska ovanligt. Jag associerar det till släkten Hägg, adlad Ankarklo (i Uppland dessutom). Mer information om Ankarklo finns här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag passar på att göra reklam för min fråga angående ett par Meijer med (långsökta) kopplingar till Forsmarks bruk i mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=188833.0.

PS2: Ett tips (som många av er Meijer-forskare säkert redan känner till) är att "Meijer (styckgjutareslägten)" finns beskriven i Svenska ättartal 1893 (Svensk Slägtkalender, volym 9, sidorna 298-305). Länk till sida 298 (men abonnemang på ArkivDigital krävs): https://app.arkivdigital.se/volume/v773682?image=158.

PS3: Majoren vid nämnda Jönköpings infanteriregemente var, fram till (strax före) mönstringen i september 1709, Hans Björnsköld (SVAR:s bild 49). Enligt adelsvapen.com var hans mamma Margareta Krabbe af Svaneby vars släktnamn är ganska starkt kopplat till släkten Ankarklo. Kanske min association av namnet Ingemund till släkten Ankarklo trots allt inte var "så tokig" (även om den var långsökt).  :D

Hans Björnsköld, se TAB 4 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Bj%C3%B6rnsk%C3%B6ld_nr_268.

Dessutom (men nu blir det lite långsökt) var Hans Björnskölds pappa kusin till Gustaf Mauritz Mannersköld (nr 128), som var gift med Adriana de Besche - dotter till Carl de Besche och Ida De Geer. Carls farbror, Gerard de Besche, var arrendator av Forsmarks bruk där han dog 1656 (se TAB 4 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_763).

242
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-05-15, 15:32 »
Hej,

Jag har just gjort ett inlägg under "övriga släkter - Stök / Steuchius" och där nämnt en skräddare sedan bryggare Anders (troligen Olofsson) Berg med en (svag) koppling till Nyköping (som ju inte ligger så långt från Västervik och andra trakter med järnbruk).

Se "e)" (och annat) här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=74686.msg1676699#msg1676699

Jag bifogar en bild där denna Anders Bergs namn är placerat bland andra namn på personer, som hade kopplingar till honom.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag glömde att nämna att skräddare/bryggare Anders Berg hade en koppling till Västervik också! Anders styv-svärfar, kopparslagare Johan Petre, gifte sig 1712 med Christina Persdotter Brun (född i Nyköping). Hon gifte sig 1710 med skeppare Petter Lorentsson Holm, som var född i Västervik.

243
Stök / Steuchius / SV: Stök / Steuchius
« skrivet: 2024-05-15, 15:09 »
Hej,

Det ser ut att finnas väldigt mycket information om släktnamnet Stök/Steuch/Steuchius!

Själv håller jag på att titta på släktnamnet Brun och i mina anteckningar har jag skrivit Stöök eller Steuch några gånger (se sammanställning nedan). Det jag är mest intresserad av är huruvida kopparslagare Jacob Eriksson Stöök i Stockholm (död före 21/6 1683) var släkting (son/barnbarn?) till Erik Pedersson Stök, som var gift med ”Maria Nilsdotter, en borgardotter från Nyköping” där Eriks/parets barn, Petrus Steuchius (fc 1605), gick i skolan i 1615 (källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Steuch_nr_1582, hämtad 2024-05-14). Har någon lust att hjälpa mig?

Fråga 1: Vet man något om ovan nämnda eventuella släktskap?

Anledningen till att jag nämnde Nyköping ovan är att kopparslagare Jacob Eriksson Stöök också hade ett par kopplingar dit;

1) Jacobs dotter, Maria Stöök, var 1712 gm sadelmakare Christopher Könich i Nyköping, och

2) efter Jacobs änkas död (bg okt 1710 i Maria fs i Stockholm), gifte hennes änkling, kopparslagare Johan Petre, om sig med Christina Persdotter Brun som var född i Nyköping (lysning den 20/12 1712 i Katarina fs i Stockholm).

-----------------------

På Wikipedia om Steuch står att Petrus Erici Steuchius var gm Birgitta Ilsbodina, som tillhörde Bureätten. Familjen Stöks kopplingar till; 1) Bureätten, 2) hertig Karl (Karl IX), 3) Nyköping, 4) skolgång i Nyköping, och 4) yrket ärkebiskop, tycks mig ha paralleller med familjen Gestritius (källa: Martinus Olai Gestritius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9144, Svenskt biografiskt lexikon (artikel av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2024-05-15). Martinus son, Olaus Martini, fick jobb som skolmästare i Nyköping 1583 av hertig Karl och blev vald till ärkebiskop 1600 (källa: Olaus Martini, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7682, Svenskt biografiskt lexikon (artikel av Stefan Östergren), hämtad 2024-05-15).

Fråga 2: Vet man om Erik Pedersson Stök och/eller Maria Nilsdotters eventuella bröder gick i skolan i Nyköping på 1580-talet? (Jag misstänker att flickor/Maria Nilsdotter inte fick gå i skola då.)

Fråga 3: Vet man om det finns ett släktskap mellan familjen Gestritius och familjen Stök, utöver Birgitta Ilsbodinas släktskap med familjen Gestritius via Bureätten?

-----------------------

Stöök eller Steuch i mina anteckningar angående släktnamnet Brun:

a) Den 19/11 1656 vigdes Erick Stöök och Sigre i Solberga i Tyresö sn och den 25/4 1657 döptes ”Stökens” dotter Karin i Tyresö sn. Karin bör ha varit parets första (äkta) barn vilket ger en svag antydan om att Ericks mamma hette Karin/Catharina. Möjligen var Erick Stöök pappa till (ovan nämnda) kopparslagare Jacob Eriksson Stöök i Stockholm.

b) Den 5/5 1670 registrerades betalning till Maria Magdalena församling (MM) i Stockholm för begravning av kopparslagare mäster Jacob Eriksson Stööks lilla son. Den 9/3 1671 döptes mäster Jacob Eriksson Stöök och hustru Kirstin Davidsdotters (Schultz) dotter, Maria, i MM (CIa:1, sida 137). Faddrar var: apotekare mäster Samuel Sirfogel (Ziervogel), Mikil Nilsson Bröms, ”mest [mäster] Adam skinnare Pål Nilsson”, salige borgare Anders Holländares änka hustru Ingrid Larsdotter, hökare Hans Svenssons hustru Brita Nilsdotter, hökare Per Erikssons hustru Anna Davidsdotter (trol Schultz och moster till barnet), skinnare mäster Mikil Skren(?)s hustru Maria Skren(?).

c) Bouppteckningen efter kopparslagare och konstrika Jacob Eriksson Stöök är daterad 21/6 1683 och finns i Stockholm rådhusrättens 1:a avdelning volym F1A:33, sidorna 733-741. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107514_00793#?c=&m=&s=&cv=792&xywh=3048%2C709%2C5124%2C2356.

d) Bouppteckningen efter kopparslagare Jacob Eriksson Stööks änka, Christina Danielsdotter Schultz, är daterad 21/11 1712 och finns i Stockholm rådhusrättens 1:a avdelning volym F1A:76, sida 640. Christinas efterlevande änkling var kopparslagare mäster Johan Petre och hennes dotter Maria Stöök var då gm sadelmakare mäster Christopher Könich i Nyköping. Christinas dotter, Dorothea Stöök och hennes make, skräddare mäster Lorentz Galle, var avlidna. Likaså var Christinas dotter Christina Stöök och hennes make, bryggare Anders Berg, avlidna. Christinas avlidna dotter Anna Stöök hade varit gm sadelmakare mäster Casper Lausman (även han avliden), men Christinas dotter Catharina Stöök levde och var då gm bryggare Lars Sivertz. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107557_00662#?c=&m=&s=&cv=661&xywh=1776%2C36%2C5391%2C2479.

e) Den 7/9 1691 döptes, i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 739), borgare och bryggare Peder Eriksson Hentzig och hustru Maria Olofsdotter Bergs dotter Rakel. Bland faddrarna fanns ”dess svågerbryggare Anders Berg (gm Christina Stöök) och moster (till barnet?) hustru Kirstin Olofsdotter Berg. (Bryggare Anders Bergs pappa hette troligen Olof.)

f) Den 26/6 1688 döptes, i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 272), borgare och skräddare mäster Anders Berg och hustru Christina Stäfs (Stöök) dotter Elisabeta. Familjen bodde i egen gård vid Tjärhovsgatan. Faddrar var: Olof Miur (Meurman?), Niclas Fors, Johan Lindh, Mårten Brun, madam Adelskalt(?), hustru Christina Ström, hustru Catharina Möller och Anna Maria Mälff.

g) Den 1/5 1690 döptes, i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 521), borgare och skräddare eller bryggare Anders Berg och hustru Christina Stööks barn Maria. Familjen bodde i egen gård vid Tjärhovsgatan. Faddrar var: Johan Lutter, Jacob Stegler, Jonas Jonsson, Olof Pergman, hustru Anna de Moij, hustru Maria Samuelsdotter, hustru Anna ”Skrikkert” (Stricker) och hustru Margareta Petri.

h) Den 13/10 1691 döptes, i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 748), borgare och bryggare Anders Berg och hustru ”Maria” (borde ha varit ”Christina”) Jacobsdotter Stöcks (Stöök) dotter Maria. Familjen bodde i egen gård vid Tjärhovsgatan. Faddrar var: Anders Brun (troligen vinskänk), Lars Göransson, monsignor Erik Westius, hustru Catharina Wimnel, hustru Brita Betken (möjligen dotter till koppaslagare Petter Betke och möjligen gm koppaslagare Daniel Schiebler), hustru Catharina Betken (möjligen dotter till bagare Claes Zickert och Sophia Wiegberner och möjligen gm kopparslagare Matthias Betke, bror till nämnda Brita Betke) och hustru Rakel Spinner (möjligen svägerska till nämnda Lars Göransson).

i) Vid dop, den 23/12 1685 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm, av vinskänk Anders Brun (troligen samma som i h) ovan) och hustru Gunilla Brincks barn Christina, var bl.a. hustru Elisabetha Streuchin fadder. Streuchin kan möjligen vara felstavning av Steuchin, dvs feminin form av Steuch.

k) I MM västra mtl 1702 (BA:8/1) framkommer att bl.a. följande personer bodde i kvarteret Gripen (förr Grisen): 1) I nr 337 (SVAR:s bild 57) hyrde hustru Christina Stöök: bostad av salige Ingmund Heggs änka, och 2) Nr 347 ägdes och beboddes av herr Reenstiernas kamrer Andreas Streutz (jämför Streuchin ovan). I mtl 1711 (BA:10/15, SVAR:s bild 148) framkommer att Anders Streuts då var avliden och att kommissarie Tunings hustru var ”husfolk” (hyresgäst?) hos Anders änka.

m) Vid dop, den 7/1 1691 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 572), av kaplan Lars (Nilsson) Ferner (fc 1650 i Gävlejfr Bureätten/ovan nämnda familjen Gestritius) och hustru Elisabetas (Törnros) barn Olof var bl.a. skräddare eller bryggare mäster Anders Bergs hustru (dvs Christina Jacobsdotter Stöök, dotter till kopparslagare Jacob Eriksson Stöök) fadder.

n) Bouppteckningen efter borgare och bryggare Anders Berg (död 14/8 1697) är daterad 17/8 1698 och finns i Stockholm rådhusrättens 1:a avdelning volym F1A:55, sidorna 1135-1141. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107536_01176#?c=&m=&s=&cv=1175&xywh=1934%2C419%2C6468%2C2974.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: En schematisk bild över några av de nämnda personernas namn finns här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1676701#msg1676701

244
Yrken T / SV: Tattarkung??
« skrivet: 2024-05-13, 10:41 »
Hejsan,

På SAOB står att ordet hult bl.a. har betydelsen av skogsbacke o.dy. och det låter kanske som en trolig betydelse av namnet Hult, men mer spännande tyckte jag var en annan betydelse av ordet hult, även stavat holt, för under ordet holt på SAOB finns nämligen ordet holt-furste (holtsfurste/holtsförste), som är en variant av ordet holtsförster. Ordet har beskrivningen:

"(förr) titel för viss tjänsteman inom jägeristaten med underjägmästares tjänsteställning o. [och] med värksamhet i södra Sv. l. [eller] på Gotl." (Undrar om SAOB har stavat ordet "verksamhet" fel?!  ??? )

Det äldsta funna exemplet av ordet holtsförster tycks vara från år 1723 om jag tolkar SAOB rätt.
Troligen har holtsförster/hultsfurste inte något att göra med tatterska furstar att göra, men jag tyckte det ändå var värt att berätta.

Holt (hult) på SAOB: https://www.saob.se/artikel/?unik=H_1009-0147.gwVI&pz=3
Holtsförster på SAOB: https://www.saob.se/artikel/?unik=H_1009-0150.53q6

Jag "spånar" vidare...
På SAOB har jag sett att ordet tattare har bl.a. beskrivningen "om person tillhörande turkspråkig folkgrupp bosatt inom Ryska federationen, i sht om kazan- l. krimtatar; äv. (förr) allmännare (vanl. i pl. utan avseende på kön), om person med asiatiskt ursprung".

Det om "turkspråkig" reagerade jag på eftersom jag håller på att titta i generalmönsterrullor vid finska armén i början av 1700-talet och där har jag sett ett par, tre, gånger släktnamnet Turk (eller liknande - tyvärr har jag inte gjort någon anteckning).

Vänliga hälsningar,
Jan

245
Boivie / Bevi / SV: Boivie / Bevi
« skrivet: 2024-05-12, 17:37 »
Hej igen,

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 sida 45 står att Louys Baivier (Tabell 6) hade en son, Jacob, som var född 1663 i Winden (död 21/11 1710 i Prenzlau i Uckermark).

Var Jacob möjligen soldat?

Anledningen till min fråga är att jag har hittat "Jacob Beverth krank [sjuk]" i en gmr 1709. I Sällskapet Vallonättlingars släktlista har jag sett att en stavningsvariant av Bevy är Bäfwert, vilket jag tyckte inte var så långt ifrån Beverth.

Den 31/1 1709 mönstrades, i "Ellbringh" (möjligen polska staden Elbląg som ska heta Elbring på tyska), livkompaniet(?) vid överste och kommendant Claes Ekeblads regemente. Jacob Beverth var soldat nr 54 vid kompaniet. (Soldat nr 10 hette Erich Dewall.)

Källa: Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1709/4 (1709), bildid: A0054614_00012

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054614_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=2636%2C3238%2C3961%2C1855

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: soldat nr 122 vid nämnda kompani hette "Oloff Lunebergh" vilket jag upplever som en möjlig stavningsvariant av Lundberg. Detta fick mig att tänka på Jacob Bäwi (Tabell 27 i NV del 1, sida 51) som möjlig kandidat till soldat nr 54 Jacob Beverth. "Som vanligt" är min tankegång långsökt (och jag förklarar gärna för intresserad), men kortfattat har det med Jacob Bäwis hustru, Johanna Wincentsdotter le Cleer att göra (och med en viss Hans Lundberg som var gm Anna Le Kler, men det har också att göra med en viss tunnbindare Johan Holm...  ;D ).

246
Tourneur / SV: Tourneur
« skrivet: 2024-05-12, 16:27 »
Hej,

Kan Tornerus och/eller Tornou vara stavningsvariant(er) av Tourneur?

Bakgrunden till min fråga finns under smed-släktnamnet Berg i mitt inlägg här (se Tornerus i tidigare inlägg):

https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1676569#msg1676569

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

247
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-05-12, 16:19 »
Hej igen,

Carina, efter att ha sett släktnamnet Tornou i en generalmönsterrulla (gmr) fick jag se att det finns, i Sällskapet Vallonättlingars släktlista, släktnamnet "Tourneur" med stavningsvarianterna "Torne", "Torneur" och "Turneij". I kolumnen för släktnamnens ursprung står bokstaven F i listan och jag tror det betyder Frankrike.

Jag tänkte att "ditt" släktnamn Tornerus, Carina, kanske kan vara en stavningsvariant av detta franska(?) släktnamn.

Namnet jag såg i en gmr är Valerius Tornou och han var fänrik vid livkompaniet(?), under kommendant Claes Ekeblads regemente, mönstrat den 31/1 1709 i "Ellbingh", som kanske kan ha varit den (idag) polska staden Elbląg (krigsarkivet(?), rullor 1620-1723, 1709:4, SVAR:s bild 10).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054614_00011#?c=&m=&s=&cv=10&xywh=2906%2C1231%2C3200%2C1498

Vänliga hälsningar,
Jan

248
Hübinette / SV: Hübinette
« skrivet: 2024-05-12, 16:02 »
Hej igen,

Om jag tolkar ditt senaste inlägg rätt, Kjell, var Samuel Hubinet (tab 9 i NV del II sid 35) masmästare och han hade finsk koppling. Hade han möjligen en son som hette Christopher? Det är dock osäkert om Christopher hade släktnamnet Hubinet, för det står "Christoph: Hybbe" i en gmr 1709 vid finska armén (tror jag att det är...).

Den 31/1 1709 mönstrades (i Elging/Elbląg? i Polen - aha, det kanske inte har med Finland att göra...) staben vid kommendant Clas Ekeblads infanteriregemente (krigsarkivet(?), rullor 1620-1723, SVAR:s bild 7). Vid staben fanns ett antal fältskär(?) gesäller och en av dem hette alltså Christopher Hybbe (SVAR:s bild 9).

Källa: Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1709/4 (1709), bildid: A0054614_00009

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054614_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=-235%2C1060%2C4677%2C2190

Vänliga hälsningar,
Jan

249
Yrken T / SV: Tattarkung??
« skrivet: 2024-05-12, 11:49 »
Tack för information Erik! Intressant!!

Om det står Mårthen(s) två rader under ordet Tatierkonung håller jag med om att det skulle kunna stå så, eller möjligen "Tatterkonungh" (dvs pricken över i kanske är något annat).

Vänliga hälsningar,
Jan

250
Fock / SV: Fock
« skrivet: 2024-05-11, 21:36 »
Hej,

Den 1/1 1709 mönstrades, i Reval, kapten Alexander Gustav Fockens kompani vid överste Berend Johann Mellins värvade infanteriregemente (finska armén).

Kapten vid kompaniet var Alexander Gustav Fock och förare vid samma kompani var Carl Ewolt (Evert) Fock.

Källa: Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1709/3 (1709), bildid: A0054613_00017.

Enligt tolkning av information på adelsvapen.com om adliga ätten Fock nr 1846 var kaptenen och föraren bröder och söner till Hans Fock till Raustfer (dp 17/10 1649 i Narva).

Se TAB 25 och TAB 40 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Fock_nr_1846.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Den 1/3 1709 mönstrades samma kompani (Krigsarkivet(?), Rullor 1620-1723, 1709:3, SVAR:s bild 92). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054613_00092#?c=&m=&s=&cv=91&xywh=1671%2C938%2C4906%2C2297.

251
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2024-05-11, 13:10 »
Hej,

I september 1709 mönstrades, i Viborg, de tyska knektarna vid kapten Per Stierncrantz:s kompani, som tycks ha lytt under överstelöjtnant Ebert (Ewert/Eberhard) Staelborns bataljon (vid finska armén tror jag). Grenadjär nr 28 hette Erik Lemon. Har någon mer information om honom?

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054612_00343#?c=&m=&s=&cv=342&xywh=3184%2C494%2C3042%2C1425

För intresserad och anledningen till mitt intresse för Erik Lemon:

Per Stierncrantz ska ha varit halvbror till Arvid Stierncrantz (1662-1740) som; 1) blev fången i Viborg den 15/6 1710, 2) blev kommendant på Tavastehus 1725, 3) var gm1 Sara Sofia Stahl (död 7/7 1721), och 4) var gm2 Anna Maria Meurman - då änka efter kommendant på Tavastehus Anders Berg.

Källa (adelsvapen.com, se TAB 2):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stierncrantz_nr_854

Min "arbetshypotes" är att nämnda Anders Berg var svärfar till Barbro Mårtensdotter Le Brun och min förhoppning är att information om hennes pappa ska dyka upp bland finska arméns generalmönsterrullor.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Grenadjär(?) nr 79 var en korpral och hette Martin Bösser. Jag har lagt märke till släktnamnet Bössa (variant av Bossard eller av Pasar) i Sällskapet Vallonättlingars släktlista, men i det här fallet är det kanske troligt att det rör sig om ett soldatnamn, eller?
Även namnen Johan Crusius (nr 86) och Michael Böttiger (nr 108) tror jag är intressanta i sammanhanget Barbro Mårtensdotter Le Brun. Och varför inte Alexander Magnus Groth (nr 136), som kanske skulle kunna ha varit en ättling till myntmästare Antony Groth d.ä. och/eller dito d.y.?

PS2: Samma(?) kompani mönstrades i Viborg den 17/9 1708 och då hade Erik Lemon nummer 26. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054612_00349#?c=&m=&s=&cv=348&xywh=3316%2C542%2C2323%2C1087
Källa: Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1709/2 (1709), bildid: A0054612_00349

252
Hübinette / SV: Hübinette
« skrivet: 2024-05-10, 15:29 »
Hejsan,

Vad synd att finska fältväbel Hyboneths förnamn inte blev registrerat!
Begravningsnotisen hittade jag i Torsåker (Gävleborgs län) församlings volym C:2, sida 113v. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032308_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=454%2C1325%2C2581%2C1217.
Året innan (1718, den ”Dn. Judia(?)) begravdes i Torsåker en främmande fältväbel. Kanske Hyboneth skulle överta hans arbete.

Tyvärr tycks inte Hyboneths namn finnas i Torsåker mtl 1719, som skrevs/undertecknades den 12/1 1719. I den finns däremot ”fändrichen And: Nymans Enka” och ”rustmäst: Bengt Lillman”. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005636_00489#?c=&m=&s=&cv=488&xywh=2539%2C778%2C2454%2C1157. Rustmästare Bengt Lillmans namn hittas i Hälsinge regemente, Ovansjö kompani gmr 1719 där det står att Bengt dog på fjället den 2/1 1719 (tio dagar innan mtl:en skrevs). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028670_00342#?c=&m=&s=&cv=341&xywh=56%2C1687%2C2127%2C1003. Däremot har jag inte hittat vare sig fänrik Anders Nymans eller fältväbel Hyboneths namn i någon av samma kompanis gmr 1712-19. Kanske betyder det att Hyboneth var fältväbel vid något annat kompani.

Däremot hittade jag i Torsåker mtl 1720masmästaren Johan Dandenels [eller Dandenets?] änka”. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005637_00440#?c=&m=&s=&cv=439&xywh=2483%2C2508%2C2061%2C972. Ovanför Johans namn finns ett par smeder med släktnamnet Hål. I Torsåker mtl 1719 finns namnet Johan Larsson mellan de två Hål och min tanke var att Johan Dandenels patronymikon kanske kan ha varit Larsson. Kan det stämma? Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005636_00490#?c=&m=&s=&cv=489&xywh=243%2C752%2C2045%2C964.

Jag har inte hittat mästmästare Johan Dandenels namn i Torsåker dödbok bland notiserna åren 1717-19, men istället hittade jag masmästare Anders Erssons mamma(?), Cherstin nästan 90 år gammal. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032308_00130#?c=&m=&s=&cv=129&xywh=466%2C3323%2C2581%2C1217. Kan Anders ha varit någon som tog över masmästarrollen efter Johan Dandenel, eller kan det ha funnits fler masmästare i Torsåker? Eller ett kanske mer troligt alternativ: eftersom Johan Dandenel inte tycks ha blivit begravd i Torsåker var han kanske masmästare i någon annan socken.

Anledningen till att jag hittade furir Samuel Hybonet i en gmr 1709 är att jag letar efter namnen Mårten (Le) Brun (pappa till Barbro Mårtensdotter Le Brun) och Anders Berg (eventuell svärfar till samma Barbro) i finska armén rullor, tidigt 1700-tal. Det ska jag fortsätta med, och om jag ser släktnamnet Hübinette/Hybonet igen återkommer jag!

Här är länk till krigsarkivets rullor 1620-1723 för eventuell intresserad:
https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=rullor+1620&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&AvanceradSok=False&typAvLista=Standard&page=1&postid=Arkis+8DA4036C-7713-40EE-929B-3556D251E0F2&tab=post.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Frågorna ovan är mest hypotetiska. Dessutom rör de ju eventuellt släktnamnet Dandanell! 😉

253
Yrken T / SV: Tattarkung??
« skrivet: 2024-05-10, 12:26 »
Hej,

Vilka jättespännande uppgifter du hittar Erik! Tack för att du dela dem i den här tråden!

Kan det tänkas att bytet från "tattarkung" på 1590-talet till "tatterska furstar" 1605 har något att göra med att hertig Karl blev kung (Karl IX) den 22/3 1604?

Något annat som hände mellan 1596 (sista gången "Tattarkonung" användes??) och 1605, och som har en anknytning till Nyköping, är att Olaus Martini blev vald till ärkebiskop den 8/7 1600 (vigd i Uppsala 16/8 1601). Olaus bör ha haft (nära) kontakt med hertig Karl/Karl IX och var, enligt Stefan Östergren, kyrkoherde i Sankt Nicolai församling i Nyköping 1594-1600 (Olaus Martini, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7682, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stefan Östergren), hämtad 2024-05-10).

Informationen om hertig Karl/Karl IX är tagen från Wikipedia. Nästan lika fin källa som räkenskaper för Nyköpings slott.  ;D

Eftersom den adliga ätten Cruus af Edeby (nr 69) är lite inblandad i det jag håller på med kan jag inte låta bli att undra om den nämnda Lorens Kruse kan ha något "att göra" med den, men det är nog mest troligt att jag är "hemmablind" i den funderingen. På adelsvapen.com (en annan fin källa) om Cruus af Edeby står om TAB 2:

"Lars Jespersson (son av Jesper Nilsson Kruse, Tab. 1), till Värnsta och Årby samt Grickelsboda och Yttergård i Rasbo socken Uppsala län. Fick 1540-12-07 domardömet på Kopparberget och menige Dalarne. Fogde över Västerdalarne 1542-02-16. Slottsfogde i Uppsala 1554–1555. Fogde över Gästrikland 1555-11-28. Avgick 1558. Död efter 1587-11-07 men före 1588-02-06".

Länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Cruus_af_Edeby_nr_69

Denna Lars Jespersson hade ingen son med namnet Lars enligt adelsvapen.com, men man kan ju undra...

Jag kan heller inte låta bli att lägga märke till ryttmästarens namn "Bastian Bonatt". Jag hoppas att en viss Sebastian läser detta!  ;)

Vänliga hälsningar,
Jan

254
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-05-08, 21:14 »
Hejsan,

Eftersom jag misstänker att Anders Andersson Berg, som gifte sig 1709 på Södermalm i Stockholm med Barbro Mårtensdotter Le Brun, kan ha varit son till kommendant vid Tavastehus i Finland Anders Berg (gm Anna Maria Meurman) har jag börjat leta efter namnet Anders Berg i generalmönsterrullor vid finska armén. I en rulla 1709 hittade jag en ”fänrik Anders Berg”, men eftersom namnet inte är ovanligt är nog sannolikheten hög att det kan röra sig om en annan person än kommendanten vid Tavastehus. Nedan har jag klistrat in mina anteckningar om fänrik Anders Berg. Texten visar på en möjlig koppling mellan honom och en viss Anna Maria Cruus i Västra Ed socken i slutet på 1600-talet. Där fanns då andra kopplingar till personer med släktnamnet Brun, som samtidigt bodde på Södermalm i Stockholm. Dessa kopplingar (som jag inser att jag inte lyckas klargöra på ett bra sätt) kan möjligtvis ses som antydan på fänrik Anders Berg var samma person som kommendant Anders Berg.

I Västra Ed socken ligger Edsbruk och jag misstänker att det, på 1600-talet, fanns ett samband mellan detta bruk och Falsterbo bruk (eller åtminstone Ankarsrums bruk) i Hjorted, där Per Andersson Berg och Elisabeth Andersddotter gifte sig 1707.

Vänliga hälsningar,
Jan

-------------------------

Den 27/10 1709(?) mönstrades* kapten Ernst Johan Hästeskos kompani under överstelöjtnant Johan Stiernschantzs bataljon vid Viborgs fördubblingsinfanteriregemente. Fänriken vid kompaniet hette Anders Berg. Han blev antagen den 7/11 1708 som fänrik istället för Petter Möller, som ”kom bort” i Ingermanland** vid Klefanpä(?) den 17/10 1708 (Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1709:2, SVAR:s bild 220). Möjligen var det denna Anders Berg som senare blev kommendant på Tavastehus och gm Anna Maria Meurman (fc 1666), som sedan gifte sig med Arvid Stierncrantz (1662-1740). Arvid blev kommendant på Tavastehus 1725 och man kan kanske misstänka att Marias tidigare make, Anders Berg, dog något år före 1725. (På geni.com har någon skrivit att Anders Andersson Berg dog 7/4 1726 i Tyrväntö socken i Finland och att hans pappa, Anders Larsson Berg, dog 1679 i Nyköping: https://www.geni.com/people/Anders-Andersson-Berg/6000000015323576565).

* Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054612_00220#?c=&m=&s=&cv=219&xywh=294%2C460%2C3328%2C1559

** Ingermanland är ett historiskt landskap där Sankt Petersburg idag är den största staden (jämför information om adliga ätten Andersson (nr 738), inklusive Conrad Cordtsson Meurman, i mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675974#msg1675974).

På adelsvapen.com om adliga ätten Hästesko af Målagård nr 187 framkommer att ovan nämnda kapten Ernst Johan Hästesko (TAB 27) var barnbarn till Anders Lindvedsson Hästesko (TAB 5). Anders var kusin till Anna Skoo (dc 1645) g1620m Axel Mattsson Cruus af Edeby (TAB 6). Axel var farbror till Johan Cruus af Edeby (TAB 5, son till Jesper Mattsson Cruus och Brita de la Gardie). Både Axel och Johan introducerades på riddarhuset 1625 med namnet Cruus af Harfvila (idag Harviala i Vånå socken i det historiska landskapet Tavastehus i Finland). Johan Cruus af Edeby var pappa till Anna Maria Cruus af Gudhem (1642-1716), vars namn förekommer i Västra Ed församlings volym C:2 i slutet av 1600-talet då även Tore (Brun?) Jönssons och ryttare Sven Nilsson Knabbs namn förekommer i samma volym. Anna Marias föräldrar gifte sig 1640 i Nyköping (jämför Anders Andersson Bergs pappa, som sägs ha dött 1679 i Nyköping).

Se bifogad bild för släktskapet mellan Hästesko af Målagård och Cruus af Edeby/Harfvila/Gudhem samt kopplingen till fänrik Anders Berg (antagen 7/11 1708).

255
Introducerad adel - H / SV: Hästesko af Målagård
« skrivet: 2024-05-08, 14:12 »
Den 27/10 1709(?) mönstrades kapten Ernst Johan Hästeskos kompani under överstelöjtnant Johan Stiernschantzs bataljon vid Viborgs fördubblingsinfanteriregemente (Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1709:2, SVAR:s bild 219).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054612_00219#?c=&m=&s=&cv=218&xywh=2449%2C542%2C3994%2C1870

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

256
Hübinette / SV: Hübinette
« skrivet: 2024-05-07, 17:22 »
Hej,

Finland har nämnts ett par gånger i den här tråden.

Den 13/6 1708 mönstrades överstelöjtnant Johan Stiernschantz bataljon och kapten Jacob Bijlanghs(?) kompani vid  Viborgs läns fördubblingsinfanteriregemente.

Källa: Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1709/2 (1709), bildid: A0054612_00208.

Furiren vid kompaniet/bataljonen(?) hette Samuell Hybonet.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054612_00208#?c=&m=&s=&cv=207&xywh=2476%2C964%2C3798%2C1779

Vänliga hälsningar,
Jan Johanssons

257
Bayard / SV: Bayard
« skrivet: 2024-05-07, 16:28 »
Hej,

Den 1/12 1709 mönstrades i Viborg (Viborg några mil nordväst om Sankt Petersburg?) Tavastehus läns ordinarie infanteriregemente i Finland (armén i Finland).
Källa: Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1709/2 (1709), bildid: A0054612_00006.

Vid (regementets?) livkompaniet hette soldat nr 94 Anders Andersson Bajar.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054612_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=2932%2C54%2C2692%2C1260

Vänliga hälsningar,
Jan

258
Crusebjörn / SV: Crusebjörn
« skrivet: 2024-05-05, 12:09 »
Hej,

Vid dop den 12/8 1687 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, av bokhållare (Lars?) Lundbergs barn, var bl.a. fru Merta Kurck fadder (CIa1:4, SVAR:s bild 254).

Länk till födelse- och dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056411_00254#?c=&m=&s=&cv=253&xywh=376%2C1659%2C2816%2C1328

Enligt information på adelsvapen.com om adliga ätten Crusebjörn nr 136 står att Adolf Johan Crusebjörn (TAB 4) och Märta Beata Kurck fick barn (Charlotta Eleonora) i juli 1687 i Stockholm.

Kan faddern "fru Merta Kurck" ha varit hustru till Adolf Johan Crusebjörn)?

I födelse-/dopnotisen står att barnet föddes i "Oluff Hansson Törnes hus på Kungsgatan". Han skulle kunna ha varit Olof Hansson Törne (1640-1713) adlad Törnflycht nr 1356 gm (vigda 1668) Margareta Andersen (1653-1727). Barnets föräldrar kan ha varit Lars Lundberg (son till Lars Lundberg från Östergötland och köksmästare hos Karl X Gustav och hos Karl XI) och Catharinas Steenberg (dotter till Didric Steenberg och Maria Standaert) vigda 1684 enligt info om Lundenstierna nr 1687 på adelsvapen.com.

PS: Troligen en långsökt koppling, men Adolf Johan Crusebjörn ägde två hemman i Östergötland, varav ett hade ärvts efter modern (Catharina Kyle, dotter till landshövding Hans Kyle och hustru Elisabet Catharina von der Luhe/Lyhe).

PS2: Adolf Johan Crusebjörn var kammarpage 1672-1681 hos Karl XI.

-----------

Den 28/7 1710 mönstrades major Danielssons kompani vid karelska ordinarie kavalleri och överste Carl Armfeldts regemente. Vid rusthåll nr 102 ("Våiskolla"/"Båiskola" i Joutseno socken i Finland) står att rusthållaren var "Cap: Abel: Kruus: arwingar:" och tjänaren/ryttaren hette Jonas Jacobsson.

Länk till rusthåll nr 102:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054629_00308#?c=&m=&s=&cv=307&xywh=327%2C2981%2C3119%2C1434

"Kruus:" skulle eventuellt kunna vara en förkortning, exempelvis av Crusebjörn.
Ovan nämnda Adolf Johan Crusebjörn dog 1703 och hans hustru, Märta Beata Kurck, var född i Vesilaks (Vesilax?) socken i Finland, men hon dog redan 1696 varefter Adolf Johan gifte sig med Beata Rosenhane (död 1711).

Kan nämnda rusthållaren ha varit Adolf Johan Crusebjörn?

På adelsvapen.com har jag sett att adliga ätten Cruus af Edeby nr 69 hade kopplingar till Finland (och till kavalleri-regementen), men jag hittar ingen person i den släkten som "passar in" som nämnda rusthållare (död före 28/7 1710).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

259
Brusin / SV: Brusin
« skrivet: 2024-05-04, 16:36 »
Hej,

Vid genomgång av generalmönsterrullor 1710 från armén i Finland fick jag se ryttmästare Brusin (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1710/11 (1710), bildid: A0054629_00299).

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054629_00299#?c=&m=&s=&cv=298&xywh=633%2C1941%2C3095%2C1449

När jag här fick läste om tullnär Brusin som gifte sig i Gränna 1695 tyckte jag att ryttmästare, tullnär och tidsperiod påminde om information i diskussionstråden om släktnamnet Brun / Bruun / Bruhn. Även Östergötland är nämnt där. Jag kan heller inte låta bli att tycka att Brusin påminner, i alla fall lite, om släktnamet Brun.

Vid sökning på "ryttmästare Brusin" hittade jag:
Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Trettonde Häftet / sida 327. Där står lite om ryttmästare Brusin.

Länk: https://runeberg.org/bkfnf/13/0339.html

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: ett par sidor längre fram i ovan nämnda volym står "vollenteuren Otto Brusin".

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054629_00301#?c=&m=&s=&cv=300&xywh=149%2C172%2C3713%2C1739

260
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-05-03, 15:33 »
Hej igen,

Åter igen har jag lyckats göra några långsökta associationer. Vad jag här främst önskar uppnå med dem är att visa exempel på hur regionerna kring Göteborg, Kalmar och Stockholm kan vara kopplade till en och samma familj (med anknytning till släktnamnet Brun) på 1600-talet.

Maria Brun (fc 1693), dotter till skeppare Samuel Brun (ff 1660 i Göteborg), gifte sig den 10/9 1713 i Maria Magdalena fs i Stockholm (MM) med klensmed ålderman Johan Åkerman. Även om inget släktskap har hittats vågar man kanske misstänka att Johan Åkerman var släkting till skaffare Anders Åkerman* och köksmästarens dräng Peter Åkerman vilka drunknade (den 7/11 1699 enl bou 1700:312) när kungliga skafferi-huset föll i sjön (begravda den 10/12 1699 i Riddarholmen fs i Stockholm, CI:1, ArkivDigitals sida 400). Köksmästaren kan ha varit Gustaf Lundberg (död 1701 i Narva i Estland), son tillLars Lundberg från Östergiöt. kiökmästare hoos k: Carl X och XI” (Riddarhusets arkiv, von Schantz genealogier, volym 2 (G-P), ArkivDigitals sida 182b). Gustaf Lundbergs bror, kamrer vid riksens ständers banco Lars Lundberg var; 1) måg till brukspatron Antony Bruns svåger Didrich Steenberg, och 2) gm en svägerska till Maria Brun, dotter till vinhandlare Anders Brun.

* I bou, daterad 17/4 1717, efter skeppare Samuel Bruns dotter, Maria (död 4/2 1717), och hennes make Johan Åkerman, står att Johans bror, Anders Åkerman, var närvarande vid inventeringen. Den drunknade (1699) Anders Åkerman var alltså inte bror till Johan.

Ovan nämnda köksmästaren hos Karl X Gustav, Lars Lundberg, har jag kopplat till:
Anders Andersson, adlad Drakensköld (född 1619 i Västergötland, död 1689 i Stockholm), som blev kammartjänare 1645 och 1653 husgeråds mästare hos Karl X Gustav (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Drakensk%C3%B6ld_nr_1028).

Släktnamnet Drakensköld fick mig att söka på ”Drake” bland mina anteckningar om släktnamnet Brun:

•   Vid dop, den 2/5 1686 i MM, av parm-mätare Hans Eriksson Brun* och hustru Brita Olofsdotters barn, Erik, var bl.a. jungfru Christina Carman (Clarman?) fadder. Hon var möjligen släkting till Elisabeth Clarman (död 22/4 1723), som var gm vinskänk Jöran Berg (död mars 1722) enligt Gunnar Hellström (Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid och frihetstiden i Samfundet Sankt Eriks årsbok, 1957). Jörans vinkällare hette Förgyllda Draken och låg vid Österlånggatan 27 i kvarteret Castor nr 5 (Gamla Stan i Stockholm) i ett hus som Jöran köpte 1682.

•   Den 19/8 1669 vigdes, i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm, vinhandlare från Oppenheim am Rein Hans Jacob Schönman och jungfru Christina Hartman, dotter till vinhandlare Mårten Hartman (död 1674, bou 1674:128). I Holms tomtbok 1679 framkommer att major Mårten Schönman ägde en ”träägårdh” i kvarteret Draken i MM. Intill Mårtens tomt låg då en ”trää och mallmgårdh” ägd av bokhållare vid riksens ständers banco Andreas Strömner (jfr ovan nämnda kamrer, Lars Lundberg, vid dito banco). Tio år senare, 1689, lät Johan David Schönmans änka begrava sitt barn i en grav ägd av inspektor Johan Daniel Brun (betalning till MM och troligen bg där). Tretton år senare, mtl 1702, ägde Vallentin Bollhorn en gård i kvarteret Draken, som sedan (mtl 1711) ägdes av Christina Brun, dotter till brukspatron Antony Brun och då änka efter vinskänk på källaren Halfva Månen, Hindrich Weber (se mina inlägg den 2024-04-20 och den 2024-04-25).

•   I Stockholm stad Stadsarkivets Fastighetsregister 1675-1875 framkommer att bryggare Johan Ernst Hartman (jämför Hartman ovan) och bryggaränka Anna Catharina Hartman ägde tre gårdar i kvarteret Draken under andra halvan av 1700-talet. I början av 1800-talet dyker de vallonska släktnamnen Dubois och Martelleur upp som ägare av samma gårdar.

•   (I en bou, daterad 28/9 1705, framkommer att en viss Margareta Eriksdotter Glada var; 1) dotter till Gunilla Hartman, och 2) gm vagnmakare Mats Åkerman (död 1701). Möjligen (eller nästan troligen) var Mats Åkerman släkting till skeppare Samuel Bruns måg, klensmed Johan Åkerman. I bou efter nämnda Gunilla Hartman (1707:599) framkommer att hon hade varit gm1 Arvid Stake, gm2 N: Glada och gm3 vagnmakare ålderman Petter Sepin. Arvid Stake var troligen släkting till; 1) Carl Stake vars hustru var fadder vid samma dop som (bryggare) Claes Bruns änka (den 9/1 1673 i Riddarholmen fs), och 2) kornett Gustaf Stake gm Brita Brun, dotter till kämnär Erik Brun*. Herr Gladas släktnamn var möjligen taget från Gladhammar socken där augmentet, Västra Eknö, till Thore (Brun?) Jönssons rusthåll låg.)

Associations-tråden ovan kom jag in på, av en slump, när jag egentligen letade efter information om två (olika?) släkter Andersson: släkten ”Andersen (Blixenstjerna)” beskriven i Svenska Ättartal 1896 (Svensk Slägtkalender, volym 11, sidorna 40-45) och adliga ätten Andersson (nr 738, https://www.adelsvapen.com/genealogi/Andersson_nr_738).

Båda dessa släkter Andersen/Andersson ska ha haft sina ursprung i Skottland.

Släkten Andersen (Blixenstjerna):

Anfadern till släkten Andersen (Blixenstjerna) ska ha bott i Stockholm i början av 1600-talet. I släkten finns Margareta Törne gm Johan Brauner, son till Nicolaus Brun (se bild ”två kusiner...” i mitt inlägg den 2024-04-28, och/eller se Tabell 4 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675383#msg1675383). Nicolaus Brun var född 1617 i Fagerhult socken ganska nära Kalmar (se karta i mitt förra inlägg).

Margareta Törnes moster Christina (Thomasdotter) Andersen (fc 1670, död 1738) var gm2 Johan (Ingemarsson) Tingwall (1667-1702), ”utn. [utnämnd?] biskop i Göteborg” och gm3 Crispin (Mattsson) Insulander (1660-1713), prost i Nyköping och ”öfv.hofpred.”.

Margareta Törnes moster Gunborg (Thomasdotter) Andersen, var gm Jesper Eliasson (adlad Ehrencreutz nr 1339, född 1648 i Avesta), som var handlande i Stockholm där han dog 1722. Jespers bror, Arent Eliasson, var gm Elisabet Ehrenpreus (född 1666 i Stockholm, vigda 1686), dotter till Hans Preuss (adlad Ehrenpreus nr 1313, född 1636 i Nyköping, död 23/9 1711, https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrenpreus_nr_1313).

Hans Preuss var rådman i Stockholm 1678-94 och adlades 1695. Det är därför troligt att det var han som var faddern, rådman Hans ”Pryss”/Prytz, vid dop av Tobias Soltner och Christina Toorrsesdotter Bruns barn Margaretha den 22/10 1680 i MM. (Nu när jag tittar på dopnotisen igen ser jag att en annan fadder var ”greve herr Nils grevinna”. Möjligen rör det sig om Nils Bielke (1644-1716), gift 1669 i Stockholm med Eva Horn af Björneborg (se koppling nedan).) Det är också troligt att det var Hans Prytz:s hustru, Brita Michelsdotter (1631-1688), som var fadder (och även bar barnet) vid dop av parm-mätare Hans Eriksson Brun* och Brita Olofsdotters barn, Christina, den 18/5 1687 i MM. (Brita Michelsdotter hade tidigare var gm lärftskrämare i Stockholm Nils Joensson Elfberg (död 1673). Hans släktnamn kan möjligtvis tyda på ett ursprung från Älvkarleby socken där släktnamnet Le Brun förekom vid Älvkarleö bruk.) Efter Brita Michelsdotters död gifte sig rådman Hans Preutz (1690) med Anna Clerck (dotter till justitieborgmästare Tomas Clerck – se koppling nedan).

* Mer information om parm-mätare Hans Eriksson Brun (trolig bror eller styvson till ovan nämnda kämnär Erik Brun) finns här (se Tabell 9): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647083#msg1647083.

Vid jämförelse av namn i kvarteret Jupiter större i mtl 1702 respektive i mtl 1711 bör ”wälb:e h. Carl Ehrenpreutz” ha ägt gården (nr 7) som sedan skeppare Samuel Brun ägde (se länkar nedan). Nämnda Hans Preutz/Ehrenpreus hade en son Carl (död 1760), men han var född 1692 och det tycks mig inte troligt att han blev registrerad, i mtl 1702, som välborne herr Carl Ehrenpreutz. Möjligen är/var Ehrenpreus och Ehrenpreutz två olika släkter, men jag har inte hittat någon sådan uppgift (och det tycks mig osannolikt med två släkter med så liknande släktnamn).

Länkar till Jupiter större nr 7 i mtl 1702 respektive i mtl 1711:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00006#?c=&m=&s=&cv=5&xywh=3068%2C1951%2C3120%2C1434
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=-147%2C3056%2C3119%2C1434

I von Schantz genealogier framkommer att anfadern i släkten Ehrenpreus (nr 1313), Hans Larsson Preus (pappa till ovan nämnda rådman Hans Preuss/Preutz/Prytz) var borgmästare i Nyköping och, tidigare, inspektor över myntet i Nyköping enligt adelsvapen.com om von Preutz nr 935. Han var gm Margareta Månsdotter (dotter till borgmästare i Nyköping Måns Svensson), som sedan var gm tullnär Lars Molsdorf. I von Schantz är ett flertal syskon till ovan nämnda rådman Hans Preutz nämnda, men han tycks inte ha haft någon bror med namnet Carl som skulle kunna ha varit ägaren av skeppare Samuel Bruns blivande gård.

Länk till von Schantz genealogier om Ehrenpreus: https://app.arkivdigital.se/volume/v910619?image=4080.

Rådman Hans Preutz:s syster, Christina Preus (f 11/4 1635) var gm Erik Ehrenclou, som var justitie-president i Kalmar.

Rådman Hans Preutz:s bror, Niklas Preuss (1639-96), blev adlad (1678) med namnet von Preutz (nr 935). Han föddes och dog i Stockholm (bg i MM kyrka), men erhöll burskap som handlande i Göteborg den 30/10 1665 där han även var källarmästare i rådhuset 1671 (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Preutz_nr_935). Hans hustru, Catharina Sviring, dog 1710 i Hällestad socken nära Finspång.

I mitt inlägg här den 2024-04-16 har jag nämnt släktnamnet Prytz ett flertal gånger och bl.a. undrade jag om det fanns ett släktskap mellan Prytz i Risinge socken, nära Finspång, och rådman Hans Pryss/Prytz (fadder till Christina Toorrsesdotter Bruns barn). Informationen om att Hans Prytz:s svägerska, Catharina Sviring, dog 1710 Hällestad socken, nära Finspång tycks mig tyda (åtminstone svagt) på ett möjligt (eller kanske till och med troligt?) sådant släktskap (även om det tidsmässiga avståndet är ganska stort).

Kort sammanfattning om ”Prytz i Risinge” (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674682#msg1674682):

Botvid Rising (f 1608 i Risinige) var gm Margareta Prytz, dotter till kyrkoherde (i Risinge?) Johannes Prytz.

Botvids halvbror, Johan Rising, gifte sig i Göteborg 1675 med Metta Braun, dotter till handlanden Lorentz Braun och hustru Margareta Seth.

Släktnamnet Rising (tex präst Samuel Rising) förekommer vid Ankarsrums bruk i Hallingeberg, bl.a. som faddrar åt smeders barn i början av 1700-talet (se Carina Widells inlägg den 2024-04-16).

Adliga ätten Andersson

Anfadern till Andersson nr 738, Alexander Andersson, kom till Sverige 1627. Han var son till ”en Sinclair* av huset Mourtell” och dog i staden Nyen, strax öster om Sankt Petersburg (idag i Sankt Petersburg skulle jag tro). Se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Andersson_nr_738.

Alexanders dotter, Catharina Elisabet (f 1644, d efter 1674), var gm Conrad Cordtsson Meurman (1639-73), son till Cordt Meurman (och Elsa Grundel) som jag nämnde i mitt inlägg den 2024-04-26. (Se också Carina Widells inlägg den 2024-04-25 där hustru Margareta Cordtsdotter i Västervik 1658 är nämnd.) Conrad var kommendant på Nöteborgs slott i Nöteborg, som ligger ett par mil öster om Sankt Petersburg. Conrads kusin, Johan Meurman (f 1617), var tullnär i Kristianstad. Johan lär ha varit pappa till Anna Maria Meurman, som jag misstänker var svärmor till Barbro Mårtensdotter Le Brun (eller möjligen var hon gift med Barbros änkling). Självklart kan jag här inte låta bli att associera till tullnär Johan Brun, som fick barn i Västervik omkring 1670 (se tex Carina Widells inlägg den 2024-04-27), till ovan nämnda tullnär Lars Molsdorf (gm Margareta Månsdotter, änka efter borgmästare Hans Larsson Preus) samt till tullnär Daniel Stockenström, som var fadder vid dop av Tobias Soltner och Christina Toorrsesdotter Bruns barn, Anna Catharina (dp 10/3 1686 i MM).

Alexanders dotter, Sofia Margareta, var gm överstelöjtnant Nils Vilhelm Torwigge. Hans släktnamn påminner kanske lite om (Torvest men kanske mer om) korpral av kavalleriet Carl Tovehr, som du (Carina) nämnde i ditt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1675761#msg1675761.

Alexanders son, Herman Alexander (d 13/1 1688 i Karelen), började tjänstgöra vid Tavastehus läns infanteriregemente 1666 och blev löjtnant där 1676. Tavastehus har jag omnämnt här några gånger eftersom det är intressant (tror jag) i sökande efter mer information om Barbro Mårtensdotter Le Brun och/eller om hennes pappa Mårten.

* Jämför Thore Brun (han med branden), som tycks ha tjänstgjort vid ryttmästare ”Sinklers” kompani 1680 och 1681 (se mitt inlägg den 2024-04-15). Ryttmästaren var troligen Jakob Sinclair (1651-1683), som blev ryttmästare vid Östgöta fördubblingskavalleriregemente den 5/6 1678 (se barn i TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Sinclair_nr_444). Tyvärr framkommer inte på adelsvapen.com om denna släkt Sinclair var av ovan nämnda ”huset Mourtell”, men den ska ha sitt ursprung i Skottland precis som de två ovan nämnda släkterna Andersen/Andersson.

Jakob Sinclairs pappa (Jakob) ”var kapten 1651 och en tid kommendant i Kalmar” och deltog i Karl X Gustavs krig. Jakob Sinclairs svärfar, Israel Israelsson adlad Lagerfelt (nr 344), var informator för Gabriel Gustafsson Oxenstiernas son, Gabriel (f 1618), på 1630-talet (se barn-barn i TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lagerfelt_nr_344). Märta Turesdotter Bielke** var mamma till Gabriel (f 1618),  Gustaf (f 1613) och Ture Oxenstierna (f 1614) enligt adelsvapen.com (se TAB 19 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Oxenstierna_af_Eka_och_Lind%C3%B6_nr_1, och/eller se bild i mitt inlägg den 2024-04-28, länk dit: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675689#msg1675689). På adelsvapen.com framkommer att Gabriel Gustafsson Oxenstiernas tredje hustru, Brita de la Gardie, tidigare hade varit gm Jesper Mattsson Cruus (död 1622). Brita och Jesper var farmor och farfar till den Anna Maria Cruus vars namn jag noterade när jag letade efter uppgifter om Tore Jönsson (ev. Tore Bruun), eller om branden, i Västra Ed församlings volym C:2 (se mitt inlägg den 2024-04-19, länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674960#msg1674960).

Jakob Sinclairs mamma var Elisabet Clerck (dotter till holm-amiral Hans Clerck). Även om jag inte har hittat något släktskap är det nog troligt att dessa Clerck var släktingar till Anna Clerck (dotter till justitieborgmästare Tomas Clerck), som gifte sig 1690 med ovan nämnda rådman Hans Pryss/Prytz.

** Märta Turesdotter Bielke (1585-1620) var syssling till Ture Nilsson Bielke (1606-48), pappa till ovan nämnda greve Nils Bielke vars hustru eventuellt var fadder vid dop av Tobias Soltner och Christina Toorrsesdotter Bruns barn 1680 (se ovan).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Om ryttmästare Jakob Sinclairs pappa, överste Jakob Sinclair (död omkring 1660), står på adelsvapen.com (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Sinclair_nr_444) att han uppges ha blivit överste för ett regemente till häst i Båhuslän efter sin period i Kalmar (där han var(/blev?) kapten 1651).

261
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-29, 19:17 »
Hejsan,

Tack Jörgen för dina kommentarer!

Ja, jag visste inte riktigt hur jag skulle formulera mig utan att först kontrollera Båhusläns historia. Jag borde ha lagt till ”det nuvarande” såsom du har gjort, Jörgen. :) Hoppas det inte blir några missförstånd, och ffa att ingen tar illa upp, av uttrycket ”västkust-området norr om Göteborg” i mitt förra inlägg. Förresten, borde man inte kalla detta geografiska område ”Norges östra kust” till år 1658? ”Norges östkust”, då och nu, bör väl vara kusten mellan, det nuvarande, Kristiansand och Sandefjord (på ett ungefär).  ;)

Vad gäller namnet Torger tog jag fasta på Eivor Anderssons två inlägg här i januari 2012.
På Stockholms Historiska Museets ”NOMINA” står att namnet Torger är sammansatt av gudanamnet Tor och ordet geirr, som betyder spjut. Där står att namnet Tore ursprungligen var Torir, som är sammansatt av gudanamnet Tor och ett ord som möjligen betyder man/kämpe.

Länk till NOMINA: https://historiska.se/nomina/

Självklart håller jag med om att enbart en gemensam nämnare, såsom det icke ovanliga namnet Tore/Torger Brun, inte räcker för att bevisa eventuella släktskap mellan nämnda båhuslänningar och stockholmare/västervikare/kalmarbor. Inte heller kan man väl bevisa detta eventuella släktskap, även om man lägger till andra gemensamma nämnare, såsom andra gemensamt förekommande släktnamn (Gris, Weber/Wäber, Bagge/Gagge*) och/eller gemensamt befintliga yrkeskategorier (präst, rådman)? Emellertid, eftersom det finns, i detta fall, tre olika gemensamma nämnare (namnet Tore Brun tillsammans med yrkeskategori plus annat gemensamt förekommande släktnamn) ställer jag mig frågande om man inte kan göra en bedömning såsom ”indikation om ett släktskap”, eller åtminstone ”indikation om ett troligt släktskap”. Jag tycker det här är en svår del av släktforskning! Finns någon litteratur där jag kan lära mig mer om hur begrepp som ”troligt släktskap” används inom släktforskning? Finns någon ”gyllene regel”, eller är det upp till var och en att göra bedömningar av sannolikheter?

* Se mitt inlägg den 2024-04-09**, men se också andra inlägg efter detta datum (främst om släktnamnet Bagge).

**I samma inlägg skrev jag att Welam Momma (gm Maria Brun) reste till Göteborg 1621 för att undersöka möjligheten att anlägg ett mässingsbruk i Mölndalsån. Det var därför intressant att läsa, Jörgen, att Göteborg grundades samma år 1621. Angående riksgränsen som skilde Göteborg från Båhuslän till 1658 blir min ”brasklapp” att skeppare Samuel Bruns födelseår, före 1660, är beräknat på att han var minst 16 år gammal när han började segla (1676), vilket skedde 16 år innan han fick burskap i Stockholm den 21/4 1692 (se Karin Uhrviks inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647144#msg1647144). Det finns därför (kanske) en liten möjlighet att han var född 1658 eller lite senare.

Det känns som det skulle finnas behov av en sammanställning av alla inlägg i denna tråd. Den känslan fick jag nu, när jag snabbt tittade igenom inläggen (igen) och fick se Bertil Turesson nämna (den 2018-02-21) rättaren Jöns (Håkansson) Bruns i Krufvebo i Villstad socken (strax söder om Gislaved) under andra halvan av 1600-talet. Undrar om han kan ha varit pappa till Thore Jönsson, som eventuellt (eller troligen?) var samma person som Thore Bruunhan med branden”. Norr om Gislaved ligger Ulricehamn (10 mil öster om Göteborg). Där ska anfadern i adliga ätten Broman (nr 1166), Lars Svensson, ha varit handlande enligt en anteckning gjord 1620 (se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Broman_nr_1166). Lars Svensson var farfar till Christoffer Svensson Brun (död 1628), som blev prost i Östersysslet i Värmland (Kristinehamn/Filipstad). Bromans tycks alltså ha haft sina rötter i ”Göteborgstrakten” innan de hamnade i Värmland. Anfadern i adliga ätten Brauner (nr 1490), Nicolas Brun, var född 1617 i Fagerhult socken, som ligger 18 mil östsydöst om Ulricehamn. Jag kan inte låta bli att tycka att det låter ”skumt” med två samtida ”präst-släkter”, ursprungligen Brun, med troligt/eventuellt ursprung (omkring 1600) i området mellan Uddevalla och Kalmar (se bifogad bild). Finns något geopolitiskt/historiskt samband med detta område och denna tidsepok?

Vänliga hälsningar,
Jan (med otillräcklig historiekunskap)

262
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-04-29, 11:26 »
Hej igen!

Hoppas du inte svämmar över, Carina, i all information om Berg i Gamla Stan (och om annat  ;) )!
Har du fått/sett mitt PM om släktnamen Törne, Törneflycht och Törneros?

Tullskrivare Olof Andersson Berg låter intressant som möjlig/trolig släkting till Per Andersson Berg och/eller till Anders Andersson Berg.

Jag har inte exakt släktnamnet Lom bland mina anteckningar, men ett par liknande släktnamn.

Vid dop den 1/8 1690 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 537), av vaktmästare på arvskollegiet Mathias Henriksson och hustru Catharina Danielsdotters barn, Henrick (född 27/7 1690), var bl.a. skräddare mäster Johan Loman fadder. Barnet föddes på västra malmen (dvs Maria Magdalena fs) i bagare Joachim Wittenbergs gård vid Björngårdsgatan. Joachim var vid dop-tillfället gm Catharina Brun, dotter till bryggare Claes Brun. Jag har anteckningar om information som tyder på att bageriet ägdes tidigare av bryggare Claes Bruns troliga svåger, bagare Baltzar Qwast. Bland faddrarna "gömmer sig" ett par personer Brun. Dessa personer är: 1) Adolf von Norden (här ännu "bara" assistent, gm Maria Steenberg, som var a) svägerska till Maria Brun, dotter till vinhandlare Anders Brun, och b) dotter till handelsman och brukspatron Antony Bruns svåger), samt 2) bagare mäster Hans Smertz (Schmeerts) hustru, som hette Magdalena Brun.

Troligen är inte det samma Catharina Brun som är omnämnd under rubriken Gustaf Lohrman här: https://www.cronbergsgenealogi.se/wp/?p=524. Denna Catharina Brun var troligen en dotter till, eller änkan efter, handelsman och brukspatron Antony Brun (död före 13/11 1678), som ägde ett flertal hus i Gamla Stan i Stockholm där omnämnda Västerlånggatan ligger. Där står bl.a. "Doktor Gustaf Lohrman (1640–1694) är en bror till min anmoder Vendela Lohrman (1637–1711) som var gift 1655 med Olof Rudbeck den äldre (1630–1702)."

Vid vigsel den 8/10 1726 i Maria Magdalena fs i Stockholm (EI:1, sida 308), av styrman Lars Lundberg och jungfru Greta Sahlström, kaverade skeppare Abraham Lomèen. Paret vigdes i Abrahams gård på Besvärsgatan. Möjligen var Greta Sahlström släkting (syster?) till Johan Sahlström, som var fadder vid dop av Erik Lundberg och Kirstin Dufvas son, Daniel, den 9/2 1708 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (CIa1:6, SVAR:s bild 75). Möjligtvis var det samma Erik Lundberg, som gifte sig den 1/8 1727 i Maria Magdalena fs med jungfru Catharina Cruus (Krus/Kruus, som ju är ett intressant (men tyvärr inte helt ovanligt) släktnamn i Brun-sammanhang) efter lysning där den 8/7 1727 (EI:1, sida 315). (Som du kanske har sett i andra mina inlägg, Carina, har jag några anteckningar om släktnamnet Lundberg i Stockholm omkring 1700.)

Vänliga hälsningar,
Jan

263
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-28, 16:55 »
Hej,

Skolpilten Didrick Görgen Soltner, död i Västervik 1709, borde ha varit omkring 10 år och därför fc 1700. Tobias Soltner och Christina Toorrsesdotter Brun hade en son Jörgen, döpt 17/4 1682 i Maria Magdalena fs i Stockholm. Denne Jörgen dog före 6/12 1720 (datum för bou efter Tobias och Christina) och även hans eventuella barn dog före detta datum. Rent teoretiskt skulle skolpilten Didrick Görgen kunna ha varit barn till Jörgen, men tidsmässigt är det lite snävt. Jörgen var Tobias och Christinas äldsta son, som jag har hittat, och därför är det möjligt att; 1) Tobias pappa hette Jörgen, och 2) skolpilten Didrick Görgen var ett brorsbarn, eller brorsbarnbarn, till Tobias. Där skulle man kunna tänka sig att tullnären Soltner (död före 1712) var en bror, eller brorsbarn, till Tobias (och pappan till skolpilten). Har jag nämnt Tobias Soltners samtida Erik Soltner, som bodde på andra sidan Hornsgatan? Jag misstänker att de var bröder och att deras släktnamn kan ha något att göra med orten Sotter i Knutby socken.

Efter att ha vridit och vänt på släktnamn, som återkommer i mina anteckningar eller som har nämnt i den här tråden, har jag upptäckt (till min överraskning) att två kusiner var gifta med varsina personer, vilka båda hade släktnamnet Brun utan att det tycks finnas något släktskap mellan de två herrarna Brun. De två paren kan säkert ha ”uppstått” av en slump (men min erfarenhet är att lite lämnades åt slumpen vid giftermål i 1600-talets Sverige) och jag inser också att man kan ”få fram vad som helst bara man letar efter det”, men jag kan inte låta bli att dela mina nedan beskrivna funderingar.

Den ena kusinen (Margareta Törne vars släktnamn blev aktuellt tack vare att Carina Widell nämnde en viss Tornerus) var gm Johan Brauner (se Tabell 4 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675383#msg1675383). Johans pappa, Nicolaus, hade släktnamnet Brun. Nicolaus var född nära Fagerhult mitt i Småland och började skolan i Kalmar 1630 där han bodde på 1650-talet efter studier i Königsberg och Uppsala enligt https://www.adelsvapen.com/genealogi/Brauner_nr_320 (denna information saknas i länken ovan till Tabell 4). En av Nicolaus söner blev biskop i Kalmar stift. Även adliga ätten Broman (nr 1166) har sitt ursprung i släktnamnet Brun och bland de tidiga beskrivna personerna finns Christoffer Svensson Brun, som var prost i Värmland. Kan man tänka sig att släkten Brauner och släkten Broman har en gemensam bakgrund (exempelvis den som Viktor Alm och Anna-Lena Benzia nämde i sina inlägg, Svar #69 resp. Svar #93)?

Den andra kusinen (Sara Margareta Livijn) var gm Henric Brun. Hans pappa var handelsman och brukspatron Antony Brun, som var från tyska Aachen, som ligger ca 3 mil öster om vallonska Liége där många valloner (bl.a. räckare Jean le Brun, död 1645 i Hillebola (Kjell Lindbloms NV del 1 sida 106) och troligen skogshuggare Simon le Brun, död 1666 i Hillebola (dito ref sida 107)) skrev kontrakt i början av 1600-talet för att arbeta (med olika typer av yrken) vid järnbruk i Sverige. ”Tyvärr” ligger Aachen långt ifrån ovan nämnda Königsberg, men de ligger närmare varandra än Göteborg och Stockholm. 😉 Mellan Aachen och Königsberg ligger Frankfurt am Main, som jag ”har” i mina anteckningar om släktnamnet Brun.

Tillbaka till de två kusinerna! Deras gemensamma moster, Gunborg Andersen, var gm en son till bruksbokhållaren i Avesta, Elias Jespersson. Det är troligt (enligt mitt tycke) att Elias arbetade åt Marcus Kock, som var svärfar till Jacob Momma (adlad Reenstierna). Jacob var svåger till nämnda Antony Bruns syster, Maria Brun (gm Welam Momma).

Eftersom det troligtvis var skeppare Samuel Brun i Stockholm (död den 31/8 1713), som ”så lämpligt” dök upp vid ett dop i Västervik den 14/5 1702 har orterna Stockholm, Västervik (en bit norr om Kalmar) och Göteborg* fått en gemensam nämnare i honom. Dessutom har vi Thore Brun (ev. Jönsson), som bör ha bott i Östergötland på 1680-talet och Christina Toorrsesdotter Brun, som bodde i Stockholm omkring 1700. Thores förnamn ska ha varit (vanligt?) förekommande bland personerna Brun i västkust-området norr om Göteborg omkring år 1600 enligt inlägg i den här tråden. Jag har till och med ”fått till” en koppling till Ture Bielke, men den är ganska långsökt. Eftersom en bild säger mer än tusen ord bifogar jag ett par sådana. I den ena bilden har jag nämnt de källor som har varit de viktigaste för beskrivningen ovan.

* Tack vare Karin Uhrvik vet vi att skeppare Samuel Brun var född före 1660 i Göteborg (eller däromkring).

Vänliga hälsningar,
Jan

264
Bayard / SV: Bayard
« skrivet: 2024-04-27, 20:59 »
Hej,

Den 11/8 1710 mönstrades Tavastehus läges(?)-infateri (fördubbling) i Finland (armén i Finland).
Källa: Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1710/11 (1710), bildid: A0054629_00235.
Länk om någon vill kontrollera det jag inte har lyckats läs-tolka (dvs "läges-"):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054629_00235#?c=&m=&s=&cv=234&xywh=2991%2C1333%2C3389%2C1587

Vid kapten Jean Martins kompani (tror jag det heter...) var "Jean Bajar" sergeant.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054629_00243#?c=&m=&s=&cv=242&xywh=2329%2C530%2C4066%2C1904

Vid samma kompani har jag sett ett namn som påminner om Guillaume. Jag är skeptisk om att det rör sig om detta släktnamn, men här är länk för den som vill kontrollera (101 Axell Axellsson Giljain/Hiljain(?)):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054629_00246#?c=&m=&s=&cv=245&xywh=859%2C3775%2C1960%2C918

Vänliga hälsningar,
Jan

265
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-04-27, 16:58 »
Hej igen,

Jag lägger upp en till bild, även om den är rörigare och delvis visar samma information som i bilden i mitt förra inlägg. Emellertid har jag nämnt släktnamnet Krabbe i denne bild, och jag vet att du, Carin, har nämnt det i samband med ditt sökande efter information om Per Andersson Berg.

Det finns en del anteckningar i bilden och jag hoppas att den inte är för obegriplig.  :-[

Vänliga hälsningar,
Jan

266
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-04-27, 16:52 »
Staden Södra (del 2 av mtl 1683)

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00058#?c=&m=&s=&cv=57&xywh=1660%2C-207%2C6467%2C3028

I staden södra hus nr 12 (”wid Skeppsbrooendan i hörnet”), ägt av greve Nils Brahe, finns Maria Steenberg med tre barn (Catharina (fc 1662), Christina (fc 1664) och Dirick (fc 1668)) och sin sjuka mamma (fc 1598). Barnens åldrar uppgavs troligen lite lägre en deras verkliga åldrar (kanske för att slippa betala mantalspenning för sonen Didric), i alla fall om man jämför uppgifter om dem i Svenska ättartal 1896. Det här rör sig nämligen om barn till Didric Steenberg (1628-69), som var svåger till den, vid det här laget, ”berömde” Antony Brun. Mamma Marias släktnamn var Standaert som ogift, och det är hennes släkt som är beskriven i Svenska ättartal.

Familjen inhyste jungfru Maria Berg (fc 1666). Drängen var bortlupen,  ;D men det fanns en piga hos ”moormoder”. Det är otydligt om det var pigan eller mormor som hette Gertrud. I samma hus bodde också överste och krigsråd Anders Dahlberg med (tjänste-)pojke Carl Duben (fc 1668). Carl var möjligen släkting till regementskrivare Christian Dyben, som var fadder vid dop av Tobias Soltner och Christina Toorrsesdotter Bruns barn, Tobias, den 15/2 1684 i Maria Magdalena fs.

I nästa hus (och här blev det jättespännande för min del!), staden södra hus nr 13, i Stadens hus bredvid kvarnhuset, fanns inspektor Claes Smitt med hustru och den ännu ogifta sonen Claes Smitt. Hos familjen fanns fyra ”brodesbarn” (brorsbarn): Anna Meruman (fc 1665), Anna Johan (någon har lagt till ”?” efter ”Johan”) Meurman (fc 1666), Hedevig (fc 1670) och Gretha Smitt (fc 1678).

Släkten Meurman/Mannerstedt är beskriven i von Schantz genealogier (volym 2.G-P, ArkivDigitals sidnr. 190b, arkivbildare Riddarhuset). Där framkommer att inspektor Clas Schmidt var gm Margareta Meurman (född 12/9 1620). Hennes bror och svägerska, Hindrich Meurman (rådman i Stockholm) och Catharina Hansens, dog 1672. Detta par hade bl.a. barnen: Johan Meurman (född 19/2 1659, kommissarie vid riksens ständers Banco och gm Anna Roselia, dotter till handelsman Johan Roselij (Carina, du ser va?!)), Anna Maria Meurman (”född wid stora wådelden på Norremalm i Stockholm” den 6/11 1662) och Hedwig Eleonora Meurman (född 15/10 1670, gm häradshövding Jonas Thunberg). Min tolkning är att de tre äldsta ”brorsbarnen” omnämnda i mtl 1683 var barn till Claes Smitts avlidna svåger (Hindrich Meurman, död ca 1672) och det yngsta ”brorsbarnet” (Gretha Smitt) var barn till Claes Smitts bror. De nämnda barnen Meurmans storebror, Petter Mannerstedt, var överstelöjtnant och kommendant i Kalmar (född 5/1 1656). Då han adlades, den 15/9 1686, var han regements-kvartermästare vid ”Uplänningarne” (Upplands regemente enligt Svenska ättartal, se vidare). Petter var gm1 Maria ”Tutain” (Toutin, död 1704). Hon hade tidigare varit gift med Isak Reenstierna (död 1684, men i mtl 1683 registrerad i staden södra hus nr 105, se nedan), som var barn till Jacob Momma (Reenstierna, svåger till Antony Bruns syster Maria Brun). Petter/Peter Mannerstedt var (troligen) kusin till Anna Maria Meurman, som ska ha varit gm1 kommendant i Tavastehus Anders Berg (kanske Barbro Mårtensdotter Le Bruns make eller svärfar) och gm2 Arvid Stierncrantz (nr 854, se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stierncrantz_nr_854). Jag bifogar en bild, som jag har gjort för att lättare komma ihåg detta släktskap (och några andra släktskap).

Med andra ord (ur mitt eget ”intresse-perspektiv”):

En moster (Margareta Meurman) till Barbro Mårtensdotter Le Bruns troliga/möjliga svärmor (Anna Maria Meurman) var alltså granne med änkan (Maria Standaert) efter Didric Steenberg, som var svåger till Antony Brun. Kanske man kan se detta ”grann-skap” som en svag antydan om ett släktskap mellan Barbro Mårtensdotter Le Brun och Antony Brun. I Svenska ättartal är Antonys släktnamn skriven som ”Bruyn eller de Bruyn” och man kanske kan misstänka att Barbros släktnamn skulle kunna ha skrivits ”de Bruyn” istället för Le Brun (Svensk Slägtkalender, volym 11, sida 110).

I nämnda volym 11 av Svenska ättartal finns en släkt Berg beskriven (sidorna 70 och 71). Anfadern var skräddare i Stockholm Petter Berg (död 1715). Han var gm1 Brita Kling (död 1695) och gm2 Christina Boll (död 1728). Skräddare Petter Bergs äldsta omnämnda barn var fött ”168(2)”. Man skulle därför möjligen kunna tänka sig att Petter hade en bror Anders och att han var pappa till ”min” Anders Andersson Berg (vigd 1709) och till ”din” (Carina) Per Andersson Berg, men det är bara en vild gissning och som du har märkt, Carina, var släktnamnet Berg ganska vanligt i Stockholm omkring 1700. Det som man kanske skulle kunna tolka som ”till skräddarens favör” är hans yrke inom ”klädmakare-branchen”. Dessutom ser jag bland hans barn några uppgifter som jag ”hajjar till för”: a) en dotter var gm Johan Wittkopff, b) två söner var guldsmeder varav en även hov-juvelerare (jämför hov-juvelerare Valentin Toutin, pappa till nämnda Maria Toutin, som var gm1 Momma/Reenstierna och gm2 Meurman/Mannerstedt), och slutligen (men inte minst) – c) hov-juvelerarens svärmor var Maria Groth (1693-1742), dotter till Reinhold Groth (jämför myntmästare Antonius Grooth i slutet av mitt förra inlägg) och Anna Maria von der Liedt vars mamma, Maria, hade ett släktnamn som jag har antecknat ett flertal gånger, nämligen Liwijn (min stavning Levin). Hon sägs ha varit dotter till Botvid Liwijn som var rådman i Falun. Antony Bruns son, Henric Brun (1672-1722) var gm Sara Margareta Liwijn (Svensk Slägtkalender, volym 11, sida 112).  Hennes föräldrar var Hans Botvidsson Liwijn (död 1703) och Sara Andersen (1683-1703). Sara Andersens mamma hette Sara Nyman (Svensk Slägtkalender, volym 11, sida 41). Hennes släktnamn har jag antecknat ett flertal gånger. Sara Nymans döttrar, Margareta och Brita Andersen, var gifta med Olof Hansson Törne (adlad Törnflycht) respektive Michael Hansson Törne. Makarnas släkt, Törne, finns beskriven i Svensk Slägtkalender, volym 7, sidorna 430-439, och där är en Margareta Hallstensdotter Bagge (sida 432) samt Gustaf Düben och Johan Brauner (sida 437) nämnda. Johan Brauner bör ha varit bror till biskop Nicolaus Braun i Kalmar stift (se bifogad bild och se Tabell 4 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675383#msg1675383). Däremot har jag tyvärr inte sett släktnamnen Törneros eller Törnrose i beskrivningen av släkten Törne i Svensk Slägtkalender, volym 7.

Släkten Livijn är beskriven i Svenska ättartal 5:e årgången, sida 312. Tyvärr hittade jag där inte information om ”handelsman Levin”, som var fadder vid dop av Tobias Soltner och Christina Toorrsesdotter Bruns barn Helena, den 15/10 1688 i Maria Magdalena fs. Det kan bero på att den beskrivna Livijn-släkten sägs vara ”Östgöta grenen” och i den finns en del kopplingar till präster och militärer i Småland (möjligen Kalmar län). I den inledande texten om släkten Livijn står ”Slägtnamnet antogs af deras söner Botvid, borg. el. borgmäst. i Falun (hvars slägtgren i flera led bodde i Sthm, der Botvid Livijn, [död] 1710, var rådman)”. Beskrivningen utgår sedan från rådman Botvid Livijns bror, Magnus Livijn (1622-81), som var prost i Säby (Småland) och gm Margareta Prytz (ett släktnamn som jag har nämnt några gånger här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674682#msg1674682). Andra släktnamn jag känner igen i beskrivningen av släkten Livijn är Bjugg, Zierman och Ekström. Ett annat släktnamn jag lade märke till i beskrivningen av släkten Livijn var Meurling, som jag tyckte låter lite likt Meurman. Emellertid rörde det personer från 1800-talet, men eftersom det fanns hänvisning till en släktutredning, i Svenska ättartal, av namnet Meurling klickade jag fram den volymen och släktbeskrivningen (Svensk Slägtkalender, volym 2, sida 201). Till min förvåning fick jag där se att: 1) fältväbel vid Kalmar regemente Lars Johan Meurling (1753-1829) var gm Elsa Christina Sinclair (1752-1832), och 2) nämnda pars son, Lars Fredric Meurling (1785-1847) var gm Anna Brita Reenstierna (född Jaensson, 1781-1847). Troligtvis(?) är det släktnamnet Sinclair som nämns två gånger i Thore Bruuns dokument (troligen 1691), som jag har nämnt här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674588#msg1674588. Som sagt, de senaste nämnda personerna Sinclair och Reenstierna levde långt efter de jag håller på att ”brottas med”, men det var ändå en lustig överraskning som jag ville dela med eventuell läsare.

I staden södra hus nr 41, ägt av landshövding Grans änka, finns bl.a. lärpojke Sven Berg (fc 1664) hos bokbindare Valentin Waxmuth. Christina Toorrsesdotter Brun var fadder då Valentins barn döptes den 14/5 1697 i tyska fs i Stockholm. I mtl 1683 framkommer att piga Maria Le Brun arbetade hos rådman Hans Kohlmäter (i staden södra hus nr 58). Han var fosterfar, eller adoptivfar, till Christian Riddersköld (nr 1006) som var gm Sara Maria Waxmuth (trolig släkting till Valentin Waxmuth).

I staden södra hus nr 63 (”Rostock”) finns tjänstepojke Lars Joensson Berg (fc 1668) hos vinhandlare och vinskänk Hans Jacob Schönman. Två personer med släktnamnet Schönman, men inte Hans Jacob, är nämnda i mitt PS i det här inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647072#msg1647072. En av dem, Johan David Schönman, hade troligen ett släktskap med inspektor Johan Daniel Braun eftersom Schönmans änka lät begrava sitt döda barn i en grav ägd av inspektor Braun.

Staden södra hus nr 85 ägdes och beboddes av aktuarie Göran Berg. Det finns mycket information om familjen, men eftersom jag inte har sett något ”intressant” lägger jag upp en länk för eventuell intresserad: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00093#?c=&m=&s=&cv=92&xywh=2842%2C-93%2C4487%2C2063.

Staden södra hus nr 104 ägdes och beboddes av hovskräddare Jonas Lund. Hos honom jobbade piga Britta Persdotter Berg. I samma hus hyrde perukmakare Jean Tibous änka, Elisabeth Balliet, bostad. I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnet Ballet märkt med okänt ursprung.

Staden södra hus nr 105, ägt av krigsråd Simon Rosenberg, finns bröderna Isak Reenstierna (hovjunkare hos drottningen) och Jacob Reenstierna. De var barn till Jakob Reenstierna och Elisabet Kock (och barnbarn till myntmästare Marcus Kock). Jämför informationen ovan om staden södra hus nr 12.

Vänliga hälsningar,
Jan

267
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-04-27, 16:14 »
Hej,

Carina, jag har valt ut några poster med släktnamnet Berg i Gamla Stans södra respektive östra dels mtl 1683 i Stockholm (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, volym BA:6/1) och sedan gjort några korta anteckningar om dem. Urvalet baseras på min bakgrundsinformation och på vad jag tycker verkar intressant för mitt letande efter mer information om Anders Andersson Berg, som gifte sig 1709 med Barbro Mårtensdotter Le Brun. Min förhoppning är att du kan hitta något intressant bland materialet för ditt letande efter information om Per Andersson Berg, som gifte sig 20/10 1707 i Hjorted med Elisabeth Andersdotter vid Falsterbo bruk. Det borde ju vara möjligt, åtminstone tidsmässigt sett, att Anders Andersson Berg och Per Andersson Berg var syskon.

Texten har blivit så lång att jag delar upp den i två delar.

Vänliga hälsningar,
Jan

Staden Östra (del 1 av mtl 1683)

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00005#?c=&m=&s=&cv=4&xywh=1646%2C-120%2C6467%2C3028

I staden östra hus nr 6, ägt av Hans Clemmetsson, finns bl.a. skräddare änka hustru Catharina Helms. Möjligen var hon släkting till Anna Lorentzdotter Helma gm skeppare Herman Hindrichsson Bruun, omnämnd här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647097#msg1647097. I hus nr 6 finns också gardeskarl Petter Berg med hustru och hennes syster Kirstin Christophersdotter. Längst upp på samma sida finns, i hus nr 5, källar-pojke (vin-källare alltså) Anders Tyrisson (fc 1669), som är lite intressant i sammanhanget Christina Toorrsesdotter Brun och Thore Bruun (ev. Jönsson) och på nästa sida i samma uppslag finns, i hus nr 7, bl.a. handelsman Niclas Weber och hans måg, konterfejare Elias Brenner, eller möjligen Bremer. Eventuellt var konterfejare Elias Brenner/Bremer släkt med konterfejare Hans Bremer, som jag har omnämnt här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675054#msg1675054. Hans Bremer kände troligen/möjligen Antony Brun (se föregående inlägg i länken ovan), som hade en måg med släktnamnet Weber.

I staden östra hus nr 38 finns skräddare ålderman Bengt Svensson, som själv(?) har skrivit sitt namn som ”Bengt Swensson Bergh”. Tyg- och klädmakarebranschen i vallon-sammanhang har jag varit inne på tidigare (se övriga släkter Brun). I hus nr 39 finns hustru Lucia Carsten/Casten, som jag har skrivit lite om här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=73998.msg1670220#msg1670220.

I staden östra hus nr 61, ägt av skeppskapten Anders Berg, finns grosshandlare Jacob Stegler. Handelsman Jacob Stegler var fadder vid dop av inspektor Nils Gudmunsson Häll och hustru Eva Leijels barn Gustaf den 17/8 1686 i Maria Magdalena fs i Stockholm.

I staden östra hus nr 82, ägt av bryggare Carl Mårtensson (kanske äldre bror till Barbro Mårtensdotter Le Brun??), finns vinskänk Michel Berg, som själv(?) har skrivit sitt namn som ”Michiel Bergh”. Michiel tycks mig misstänkt likt en fransk stavning. En ”kommande gäst” hos Michel Berg var postmästare Michel Philipp från Landskrona. Jag antecknar det här eftersom släktnamnet Brun (som jag är intresserad av) har några kopplingar både till södra Sverige och till postkontor. Här finns information om kopplingarna till södra Sveriga: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675383#msg1675383. Postkontoren har att göra med bryggare Claes Bruuns son, Claes, som jag tror jobbade vid posten. Jag återkommer, förhoppningsvis snart, om sonen Claes i tråden om ”Brun i Stockholm omkring 1700”. Hos vinskänk Michel Berg fanns två ”morianer” varav en var bara 11 år. Den äldre hette Thomas Berg och ”njöt” endast kost och kläder och den yngre ”tjänade för” kost och kläder (vilket i sig nog inte var något ovanligt). Som tur var slog jag upp ordet ”morian” i SAOB, för jag visste inte att det betyder/betydde ”mansperson tillhörande annat mörkhyat (exotiskt) folk”. (Jag borde ha kommit på det själv eftersom jag kan italienska och på det språket betyder ”moro” mörkhårig.)

I staden östra hus nr 107 finns vinskänk Jürgen Berg. I hus nr 106 finns vinskänk Matthias Dittmar*. I mina anteckningar har jag skrivit att Matthias Dittmar var en ”gemensam nämnare” för vinhandlare Anders Brun, inspektor Johan Daniel Braun och skeppare Johan Bruno (den senare kanske du känner igen, Carina?), se tabellerna 2, 19 och 21 i den här tråden (där jag nog inte har nämnt Dittmar ”än”): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0. Hos Matthias Dittmar fanns några ”kommande gäster” att notera: 1) svägerskan jungfru Maria Ross* (fc 1665), 2) biskopen från Skåne - Knuth Hane, 3) en präst benämnd Lundbergh (ett släktnamn som tycks mig vara intressant i ”vallonsammanhang”, och 4) rådman från ”Stahlsundh” (troligen tyska Stralsund) – Hagermeister (som jag inte har någon anteckning om!  ;D ).

* Matthias Dittmars hustru bör ha haft släktnamnet Ross. Hon skulle eventuellt kunna ha varit släkting (syster?) till Catharina Rossio (död 1704), som var gm Henrik Insen (1625-65). Deras son, Henrik Insen (adlad Insenstierna nr 1421) var gm1 Eva Leijel (1668-89, dotter till brukspatron Henrik Leijel och Judita Rokes). Se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Insenstierna_nr_1421. Henrik Insenstierna var gm2 Eva Hök i hennes 1:a gifte. Hon var sedan gm2 Carl Broman (adlad Broman nr 1166). Bland släkten Bromans tidiga medlemmar har jag noterat Christophorus (Christoffer) Svensson Brunius (Brun), som var prost i Värmland (död 1628). Även i släkten Braunersköd finns släktnamnet Brun bland dess tidiga kända medlemmar. I denna släkt har jag noterat Christina Braunersköld (1694-1740), som var gm prosten i Högsby församling (inte så långt söder om Ankarsrum) Johan Galles, vilket påminner om det vallonska släktnamnet Galan. Utan annan bakgrundinformation om Johan Galles kan jag inte låta bli att undra om han möjligen hade vallonska rötter. Prästyrket är nog inte så förknippat med de valloner, som flyttade till Sverige i början av 1600-talet, men i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 2 har jag noterat att Jean Manjette (1683-1755, Tabell 4, sida 68) var kyrkoherde. Lämpligt nog (tycker jag :) ) var det hans två sysslingar, Clas Maniet och Johannes Maniette, som båda hade hustrur med släknamnet Soltner (den ena mycket troligtvis dotter till Christina Toorrsesdotter Brun och den andra möjlig dotter till samma Christina).

I staden östra hus nr 116, ägt av Antony Brun (omnämnd många gånger av mig i andra diskussionstrådar), finns salige löjtnant Samuel Bergs änka, hustru Kierstin Bergh, med två döttrar födda ca 1670 respektive 1672. Hos dem finns den ”kommande gästen” ryttmästare Henning. Han var möjligen släkting till guldsmed Petter Henning, vars hustru hette Maria Richter och hon var möjligen släkting till Catharina Hansdotter Richter, som var gm krögare Daniel Johansson Le Brun. Guldsmed Petter Henning och Maria Richters dotter, Maria Richter (1701-52), gifte sig 1721 med Anders Berg (1690-1760) enligt uppgift i Svenska Ättartal om släkten Richter (Svensk Slägtkalender, volym 11, sida 353). Möjligheten finns att denna Anders Berg var samma person som ”herrtjänare Anders Andersson Berg” vigd 1709 med Barbro Mårtensdotter Le Brun. I sådant fall var herrtjänaren bara (ca) 19 år då han gifte sig med Barbro. I hus nr 117, också ägt av Antony Brun, bodde vinskänk Frantz de Moij med hustru och en dotter (fc 1662). I hus nr 118 bodde Jacob Leijels änka, Barbara Dress.

I staden östra hus nr 151 (”gyllene Freden” i kvarteret Argus där vinskänk Göran Brun drev värdshuset Lilla Solen i huset Förgyllda solen) finns assessor Anders Stiernhöök med hustru och ett barn (fc 1670). I samma hus bodde överstelöjtnant Benedix Berg med hustru och dottern Anna Maria (fc 1666). Benedix tycks ha själv(?) stavat sitt namn ”Bendik Johans Bärg” och möjligen hade han patronymikonet Johansson. Invid hans namn står ”ämar [ämnar?] inom kort resa till Lijflandh [Livland]”. I Åke Kromnows biografi över Hinrich Lemmens står att Hinrichs döttrar ärvde Ullfors och Hillebola bruk och att dottern Anna var gm2 häradshövding Anders Stiernhöök (Hinrich Lemmens, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11211, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Kromnow), hämtad 2023-12-15). Denna Anders Stiernhöök var troligen samma person som nämns bo i hus nr 151 i mtl 1683. Vidare står i biografin att Hinrich Lemmens dotter, Christina, var gm Otto Dress, som troligen var släkt med ovan nämnda Barbara Dress, gm Jacob Leijel (se hus nr 116 ovan). Det står också i biografin att Hinrich Lemmens svärdotter, Christina Rothleben, var dotter till kyrkherde i tyska fs i Stockholm, Johannes Rothleben. (Jag har tidigare nämnt många kopplingar till personer med ”titlar” vid tyska församlingen, här till exempel: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675247#msg1675247.)

 I staden östra hus nr 152, ägt av assessor Johan Uttercloo (Utterklo nr 849, gm Ingrid Boij*), eller snarare av salige borgmästare Anders Jonssons arvingar*, finns musketör vid kungliga gardet och ”öf: comp:” [överstens kompani?] Johan Michelsson Berg, som närde sig med öl-säljande, med hustru och en son (fc 1674).

*Se adliga ätten von Boij nr 899 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Boij_nr_899. Där står bl.a. att Anders (Jonsson i mtl 1683) Boij var gm Maria Grooth (1608-69), som var dotter till myntmästare Antonius Grooth (bör ha varit d.ä., som var myntmästare ca 1599-1614). Enligt information om myntmästare på Wikipedia företräddes Antonius Grooths troliga son, Anthony Grooth d.y., av Markus Kock som myntmästare och han efterträddes av Markus Kocks son, Daniel Kock. Markus Kock var svärfar till Jacob Momma (adlad Reenstierna), som var svåger till Antony Bruns syster Maria Brun (gm brukspatron Wellam Momma) (Svensk Slägtkalender, volym 11, sidorna 110-112 och https://www.adelsvapen.com/genealogi/Reenstierna_nr_818).

OBS! De bifogade kartorna är från 1729 då husnumreringen möjligen/troligen var annan än den i mtl 1683.

268
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-27, 15:44 »
Hej,

Vad bra att skeppare Samuel Brun var fadder i Västervik!!  ;D

Jag har en "fjuttig" anteckning med släktnamnet Gråberg:

Vid dop, den 15/6 1670 i Maria Magdalena fs i Stockholm, av gardeskarl(?) Mats Johansson Gråberg och hustru Anna Svensdotters barn, Christin(?), var kompaniskeppare Jacob Jacobssons (Gris) hustru, Anna Clasdotter Brun, fadder. Hon bör ha varit dotter till bryggare Claes Brun, som jag tror att jag har omnämnt i den här tråden. Om det skulle visa sig att Anna Gråberg var dotter till Mats Johansson Gråberg skulle min anteckning inte kännas så fjuttig längre.  ;D I sådant fall skulle det ju bli en svag antydan om en koppling till Västervik även för bryggare Claes Brun, eller åtminstone hans dotter.

Möjligen kan släktnamnet Gråberg vara taget av kvarteret Gråberget i Katarina församling i korsningen Götgatan/Folkungagatan. I det kvarteret bodde en del intressanta personer i början av 1700-talet.

Tack Carina för all information!

Vänliga hälsningar,
Jan

269
Parment / SV: Parment
« skrivet: 2024-04-26, 16:39 »
Hej,

I Stockholm mtl 1683 "Staden Östra", dvs östra delen av Gamla Stan, står att hus nr 105 ägdes av rådman Hans Preutz och linkrämare Parmen Hillcke med hustru och två små (två resp. 3/4 år gamla) var hyresgäster(?) där (BA:6/1, sida 55, SVAR:s bild 36).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=152%2C988%2C3467%2C1594

Linkrämaren tycks ha haft förnamnet Parmen, men kan man ändå tänka sig att han var en "Parment"?

Vänliga hälsningar,
Jan

270
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Elsa Christoffersdotter ev Bruhn?
« skrivet: 2024-04-26, 11:51 »
Hej,

Kan kyrkoherde Christophorus Svenonis Brunius ha något att göra med den Christopher Brun, som du söker Anna-Lena?

Mer information finns på adelsvapen.com om adliga ätten Broman nr 1166.

Länk (se Barn: / Barn: i TAB 1):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Broman_nr_1166

Det kanske finns mer information i någon volym i Riddarhusets arkiv.
På ArkivDigital finns en hel del av Riddarhusets volymer tillgängliga.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Tänk på att Elsa är en variant av namnet Elisabet...

271
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-26, 11:41 »
Hejsan,

Carina, jag skickar dig ett PM om Törneros!

Namnet Cordt som du känner igen, Carina, kanske du minns från något om släkten Meurman.
Där finns Kordt Meurman och enligt von Schantz genealogier (se bifogad bild) var han handelsman i Stockholm, född på 1580-talet, gm1 N: Basoldin och gm2 Elsa Grundel, dotter till borgmästare (säkerligen i Stockholm) Jacob Grundel. Elsas namn har jag antecknat några gånger i Brun-i-Stockholm-sammanhang. I den bifogade bilden är endast ett barn till Kordt och Elsa nämnd (Conrad Meurman), men jag skulle tippa på att de hade fler barn.

Om jag minns rätt har du själv nämnt namnet Christopher, Carina. Jag fick nyss se ett nytt inlägg om en Christopher Brun i den "angränsande tråd". Här är länk dit:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=198697.msg1675433#msg1675433

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Cordt Meurman har jag nämnt här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675130#msg1675130

272
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-25, 10:49 »
Hej Anna-Lena,

Jag kan inte låta bli att göra en kommentar, även om det säkerligen inte har något med saken att göra, men jag ser att släktnamnet Månesköld är omnämnt i den bifogade bilden. Tyvärr gör jag ofta kommentarer byggda på långsökta associationer.  ::) Den här gången är det två:

1) Rock-/musikgruppen Maneskin lär ha en medlem från Danmark och gruppens namn lär betyda månsken.

2) Antony Bruns dotter, Catharina Brun, var gm vinskänk Hindrich Weber. I början av 1700-talet (och kanske även tidigare) ägde han vinkällaren Halfva Månen, som låg i ett hus som Hindrich Weber hade ärvt med sin hustru (dvs troligen var det egentligen Catharina Brun som hade ärvt huset efter sina föräldrar). Källan (inte "källaren" alltså!  ;D ) är Gunnar Hellströms artikel "Vinskänkar och Källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid och frihetstiden" i Samfundet Sankt Eriks Årsbok 1957. Eftersom jag har sett exempel på vinkällare, som fick namn efter namnet på huset det låg i, tror jag det finns en möjlighet att nämnda hus kan ha haft ett namn, eller kallades vid ett namn, som innehöll ordet måne (eventuell även innan vinkällaren öppnades i huset).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I arikel på Wikipedia om Måneskiöld är ett ursprung från Finnveden "i" Småland omnämnt. I Finnveden finns regionen/området/häradet Nöre/Möre i vilket Madesjö socken bör finnas (se anfadern Nicolaus Bruun i bl.a. ätten Brauner i det här inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675383#msg1675383). I Finnveden finns också regionen/området/häradet Tjust där Västervik, Ankarsrum och Västra Ed socken bör ligga.

Länk till Wikipedia om Måneskiöld: https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A5neski%C3%B6ld.

273
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-24, 22:38 »
Hej igen,

Jag har letat bland mina anteckningar efter släktnamnen, som du nämnde i ditt senaste inlägg Carina. När jag sökte "Torne" blev sökresultatet att detta ord (eller egentligen ord som börjar med denna "bokstavsföljd") fanns i ganska många dokument, men det visade sig istället vara namn som börjar på "Törne", utom i ett dokument där jag har skrivit att:

Kamrer Torners hustru (Törners hustru?) och Hans(?) Torner (Törner?) var faddrar vid två respektive dop av skeppare David Wibrand och Catharina Giljams barn. Jag har skrivit ett ganska långt inlägg om dem (som också innehåller släktnamnet Björkman, Bremer och Lang/Lång) här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67551.msg1657392#msg1657392.

Jag ser nu att ovan nämnda "faddrar Torner" är nämnda i det här inlägget (och inte i länken ovan):
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67551.msg1656666#msg1656666.

Förutom släktnamnet Törner har jag hittat släktnamnen Törneflycht och Törneros bland mina anteckningar. Det senare (Törneros) tycker jag är som en kombination av Tornera och Winterros, eller varför inte: Tornerus ser ut som en stavningsvariant av Törneros. Vad tror du om den associationen? I mina anteckningar är släktnamnen Törner, Törneflycht och Törneros kopplade till yrken som bl.a. rådman och borgmästare. Säg till om du vill ha en sammanställning Carina!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag måste berätta att jag nyss tittade på Ancestrys hemsida om det fanns någon uppdatering kring mitt och min mammas DNA-tester där. Till min förvåning står nu att mitt DNA liknar en referensgrupp, som Ancestry kallar "Linköping, Åtvidaberg & Västervik". Vad förvånad jag blev!! Jag kanske ska tillägga att Christina Toorrsesdotter Brun inte har något att göra med mina egna anor. Inte vad jag vet i alla fall...

274
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-24, 21:18 »
Hej,

Tack Carina för jättefin information (för mig) om att ryttare Sven Nilsson Knabb var fadder vid dop av ett av Tore Jönssons barn i Nocketorp i Västra Ed! Om jag minns rätt slutade jag leta efter uppgifter om Tore Jönsson innan jag kom fram till dopnotiserna i Västra Ed där även faddrars namn blev registrerade (fr.o.m. 1688). Jag har nu skrivit så här i mina anteckningar:

Viss information tyder på att Christina Toorrsesdotter Brun kom från Västra Ed socken, eller dess närhet, i Kalmar län:

•   Viss information om Tore Jönsson i Nocketorp i Västra Ed (rusthållare och skatte-vrak fr.o.m. år 1691) sammanfaller med viss information i ett dokument, daterat 1691, som Thore Bruun lämnade till likvidationsverket i Stockholm (han hade tjänat kompanier vid kavalleri-regementen och en brand är omnämnd). För mer information: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674588#msg1674588.

•   Då Tore Jönsson i Nocketorp och hustru Maria Hansdotters barn, Carl, döptes (den 27/5 1688 i Nästra Ed) var bl.a. ryttare Nils Svensson Knabb i Vråka fadder. Christina Toorrsesdotter Bruns dotter, Anna Catharina Soltner, var gm arrendator och mjölnare Jacob Knag/Knabb innan hon gifte sig med mjölnare Johan Maniette. För mer information: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67776.msg1672603#msg1672603.

•   Hustru Catharina Soltner och hennes make Nils Erlandssons barn, Petter, döptes i oktober 1701 i Västervik (CI:2, sida 187), som ligger bara fyra mil söder om Västra Eds kyrka (och mindre än två mil öster om Ankarsrum). Christina Toorrsesdotter Bruns make, Tobias, hade släktnamnet Soltner. Deras barn var födda i slutet av 1600-talet.

Angående Christina Walleria (fc 1636) och Christina Isaksdotter Walleria (fc 1682) skulle de kunna ha haft, tidsmässigt sett, ett släktskap som exempelvis faster/brorsdotter eller farfars syster/brors-barnbarn. Har du kollat om släktnamnet Walleria finns i Svensk Slägtkalenders personregister (volym 17 om jag minns rätt)?

Kanske du har rätt i dina funderingar kring din ana, Per Andersson Berg, och att han inte hade bakgrund vid järnbruk. Jag har just blivit klar med en genomgång av släktnamnet Berg i de två bevarade Stockholms mtl 1683 (Gamla Stan östra och Gamla Stan södra). Jag håller på att sammanställa mina anteckningar och kommer snart att göra ett inlägg i diskussionstråden om släktnamnet Berg under "smed- och vallonsläkter". (Eftersom anteckningarna för tillfället är en väldigt lång text kanske jag kommer att kontakta dig, Carina, så att jag kan skicka en pdf-fil till dig istället för att göra ett alltför långt inlägg under släktanmnet Berg. Jag är rädd att bli portad från Anbytarforum om jag lägger upp för långa texter här...  :-\ )

Vänliga hälsningar,
Jan

275
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-24, 14:37 »
Befallningsman Erik Brun som 1695 är fadder i Västervik har en hustru som heter Maria Christoffersdotter ( Västervik C:1 bild 146 / sid 281 ). Möjligtvis är hon en Bauman?

Carina, du kanske redan har sett, men jag fick just se att den där kända konterfejaren/målaren David Klöker (adlad Ehrenstrahl) var (enligt adelsvapen.com) gm2 Emerentia Bauman. Hans tidigare hustru, Maria Momma, var ju dotter till Maria Brun, som var syster till "den där" Antony Brun.

Länk till adelsvapen.com: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrenstrahl_nr_865

Vänliga hälsningar,
Jan

276
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-04-24, 13:54 »
Tack snälla Stefan för hjälpen! Jag håller med om din tolkning! Så tydligt ordet det blev med din hjälp!

Jag "gick nyss förbi" Lucia Castens hus i samma stadsdel, men det huset känner ni säkert till.
I annat fall, här är länken till Lucia Castens hus nr 107 i Gamla Stan södra (mtl 1683):

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00105#?c=&m=&s=&cv=104&xywh=3084%2C1289%2C3735%2C1717


I hus nr 104 hyrde perukmakare Jean Tibous änka, Elisabeth Balliet, bostad av hovskräddare Jonas Lund. Hennes syster, jungfru Maria Balliet (fc 1647), var döv står det i mtl 1683. Jag håller just på att fundera på om det var hon, som blev kallad "Döv-Maria" i en dopnotis daterad 20/5 1690 i Katarina fs. Mamman till barnet hade nämligen tjänat i Leijoncronas hus nr 106 "och där lägrat" enligt dopnotisen. Pappan till barnet sades vara Baltzar Brun och nu kikar jag på om det finns några personer, med relationer till släktnamnet Brun, bosatta i närheten av Leijoncronas hus. Jag har sett att Isaac och Jacob Reenstierna bodde i hus nr 105, och deras pappa var (tror jag) svåger till Maria Brun.

Det blev lite skvaller där!  ;D

Mer skvaller:

Har jag nämnt att Elisabet Casten var fadder vid dop av Jochim Frick och Anna Maria Bruns barn, Jochim, den 16/5 1681 i tyska fs?  Vid samma dop var även Emerentia Ehrenstrahl (född Bauman) fadder. Hon bör ha "efterträtt" nämnda Maria Bruns dotter, Maria Momma, som hustru till den kända målaren David Klöker (adlad Ehrenstrahl). Kanske är Elisabet och Lucias eventuella släktskap redan känt, men det tycks mig i alla fall troligt att de var släkt med varandra och att Lucias hus nr 107 nästan intill Reenstiernas hus nr 105 (1683) har något med saken att göra.

Tack igen för hjälpen!
/Jan

PS: Kan nämnda faddern Elisabet Casten möjligen ha varit Lucias dotter, som var gift med Johan Schick?!

PS2: här tycks Lucia ha bott 1683 (Staden Östra, hus nr 39): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=2772%2C1092%2C4476%2C2058
...och där blev det bekräftat att Lucias make hade förnamnet Christopher.

PS3: Undrar varför Lucia står som Christopher Wulffs änka i mtl 1683, istället för Lars Larssons änka.

277
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-04-24, 11:15 »
Hej,

Åter igen en detalj om släktnamnet Casten.

I Stockholm mtl 1683 står att hus nr 23 i Gamla Stans södra del ägdes av salige Matths Casten (BA:6/1, sida 18 [av del 2], Riksarkivets bild 68).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00068#?c=&m=&s=&cv=67&xywh=10%2C1558%2C4492%2C2065

Möjligen kan familjen, som bodde i huset, ha varit arvtagare efter Mats Casten. (Jag har inte letat efter bouppteckning.)

I huset bodde/mantalsfördes också två gatubodsdrängar.
Den ene hette Petter Brun och var 21 år (fc 1661).
Han skulle kunna ha varit barn till bryggare Claes Bruun (död 1668).
Mer information om Claes finns här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647075#msg1647075
och mer information om en krögare Petter Bruun, som skulle kunna ha varit samma person som nämnda gatubodsdrängen, finns här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647081#msg1647081.

Jag skulle behöva läshjälp med texten om gatubodsdräng Petter Brun i mtl 1683.
Jag läser "Petter Brun om 21: åhr och ähn eij .....tient(?). har ingen löhn".
Finns någon Schicklig läsare som ser vad som står?

Vänliga hälsningar,
Jan

278
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-24, 10:18 »
Hejsan,

Nedan har jag försökt göra en sammanställning/avskrift, i tabellform, av informationen om släkterna Brauner (nr 320 och nr 1490), Braunerhielm (nr 1600) och Braunersköld (nr 1677) i von Schantz genealogier.
Källa: arkivbildare Riddarhuset, von Schantz genealogier volym 1.A-F, ArkivDigitals sida 80b.

Mer information om släkterna finns på adelsvapen.com här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Brauner_nr_320, här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Braunerhielm_nr_1600, och här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Braunersk%C3%B6ld_nr_1677.

I tabellerna nedan har jag lagt till viss information, tagen från adelsvapen.com, som saknas i von Schantz genealogier. I gengäld har jag, i många fall, ”lagt bort titlarna” som von Schantz nämner. :)
Röd text har jag använt för att belysa sådant jag själv tycker kan poängteras, men det är förstås min subjektiva bedömning.

Vänliga hälsningar,
Jan

-------------------------------------

Tabell 1
Nicolaus Bruun (1617-93)
Student vid universitet utomlands där de tyska alltid kallade honom Braun, vilket han sedan behöll liksom även hans barn efter honom. Han var prost och kyrkoherde i Madesjö församling i Kalmar län. Nicolaus var gm1 Christina Walleria (1636-74) och gm2 Elisabet Alandria (Alander, d 1707).

Barn:

•   Catharina Braun gm mäster Roselij, prost i Kristianopel församling i Blekinge län.
•   Lars Braunersköld (ca 1657-1729) Tabell 2
•   Nicolaus Braun (ca 1658-1729) Tabell 3
•   Brita Braun gm1 kronobefallningsman Törnroot och gm2 befallningsman i Södermöre (möjligen grevskapet Södermöre i Kalmar län) Anders Knutsson.
•   Daniel Braun prost och kyrkoherde i Ålems församling i Kalmar län, gm1 Svebilia och gm2 Charlotta Beata Folcher (dotter till en superintendent i Karlskrona).
•   Margareta Braun gm Lars Engenfelt.
•   Johan Brauner (ca 1668-1743) Tabell 4
•   Rebecca Braun gm rådman i Karlskrona Bökman.
•   Annika Braun gm kyrkoherde i Högby församling på Öland Gerhard Böckert.
•   Helena Braun gm1 kyrkoherde i Räpplinge församling på Öland Lars Landerbeck och gm2 pastor i Arby församling i Kalmar län Anders Svebilij.
•   Elisabet Braun gm kapten vid kungliga amiralitetet Giedda.
•   Maria Braun gm kyrkoherde i Resmo församling i Kalmar län Johan Wellijn.

-------------------------------------

Tabell 2
Lars Braunersköld (ca 1657-1729, barn till Tabell 1)
Amiralitetsläkare och arkiater (ansedd läkare), adlad 29/10 1719 (nr 1677) och gm Margareta Hajoc (av skotsk börd). Lars blev blind på sin ålderdom.

Barn:

•   Christina Braunersköld (1694-1740) gm prost i Högsby församling, i norra delen av Kalmar län, mäster Johan Galles (1684-1750), Galle enligt adelsvapen.com).
•   Margareta Braunersköld gm löjtnant vid kungliga amiralitetet David Haijoc (död 1739).
•   Lars Braunersköld (ca 1699-1753) landsekreterare i Uppsala län (enligt adelsvapen.com: häradshövding i Dannemora och Olands härader samt i Norunda, Vendel, Tierp och Älvkarleby m.fl. socknar i Uppland, samt gm Catharina Frondin)

-------------------------------------

Tabell 3
Nicolaus Braun (ca 1658-1729, barn till Tabell 1)
Kyrkoherde i Madesjö församling, Kalmar län, sedan biskop över Kalmar stift, gm Margareta Pontin (dotter till biskop över Linköping stift Magnus Pontin). Nicolaus och Margaretas barn adlades 23/5 1719 (Braunerhielm nr 1600) och han dog 10/9 1729.

Barn:

•   Helena Braunerhielm (1695-1748) gm prost och kyrkoherde i Madesjö församling i Kalmar län Nicolai Sandberg (1684-1738).
•   Magnus Braunerhielm född 10/5 1697 (död 1763), hovjunkare (enligt adelsvapen.com: gift 1751 i Stockholm med Christina Charlotta Wattrang (1732-1764), dotter till Carl Wattrang* och Christina Maria Steuch). *Carls mamma, Anna Maria Ehrenstrahl, var dotter till hov-konterfejare David Klöker (adlad Ehrenstral nr 865) och Maria Momma, dotter till Wellam Momma och Maria Brun.
•   Christina Braunerhielm (fc 1699) död 1729 (död 1781 enligt adelsvapen.com), gm professor i Åbo Petri Daleri (enligt adelsvapen.com: (1670-1729), rektor vid Kalmar gymnasium)
•   Beata Braunerhielm (1700-83) gm överstelöjtnant och vice kommendant i Kalmar Georg Didrich von Essen (1689-1759).
•   Johan Braunerhielm f 1702, vice häradshövding (enligt adelsvapen.com: häradshövding vid flera härader i Västergötland, död 1758 i Tidaholm och gm Eva von Mentzer (1723-78)).
•   Samuel Braunerhielm f 28/5 1704, kanslist i stora kungliga kansliet (enligt adelsvapen.com: död 1758 i Stockholm, gm Brita Catharina Drufva (1720-1754)).

-------------------------------------

Tabell 4
Johan Brauner (ca 1668-1743, barn till Tabell 1)
Professor i romersk poesi (poeseos-professor), kansliråd och sedan landshövding i Uppsala län. Adlad 11/4 1715 (nr 320) och friherre 1733, gm Margareta Törnstierna (dotter till borgmästare i Stockholm Nils Hansson). Enligt adelsvapen.com: hette Hans eller Johan och hans hustru, Margareta (1686-1754), hade släktnamnet Törne eftersom det var hennes bror som adlades Törnstierna.

Barn:

•   Nils Brauner f oktober 1708, död ogift 1733.
•   Juliana Sophia Brauner f 1711, död 1712.
•   Margareta Christina Brauner f 1712 (död 1770 enligt adelsvapen.com).
•   Johan Brauner f 1713 (enligt adelsvapen.com: död 1773 och gm Anna Brita Kock, dotter till löjtnant Anton (von) Kock* på Håkanbols bruk i Värmland och Angeta Fernlöf).
•   Sara Charlotta Brauner f 1714 (död 1758 enligt adelsvapen.com).
•   Hedwig Maria Brauner f 1721 (död 1742 enligt adelsvapen.com).
•   Samuel Brauner f 1723, död ung.

* På adelsvapen.com, om ätten von Koch nr 2244, framkommer att släktens anfader hade släktnamnet Kock, att han härstammade från Livland och att han blev borgare i Kungälv. Även Tjörn och Uddevalla är omnämnda (omkring 1700), men däremot är inte Anton (von) Kock omnämnd. Finns släktskap till myntmästare Markus Kock (1585-1657), som var svärfar till Jacob Momma/Reenstierna (1625-78, svåger till Maria Brun omnämnd i Tabell 3)?

Länk till adelsvapen.com och ätten von Koch nr 2244:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Koch_nr_2244

279
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-24, 10:00 »
Hej,

Vad lustigt att du nämner Krabbe, Carina.
Jag har skrivit en del om Krabbe af Svaneby, men de jag var intresserad av då höll till i trakterna nära Norrtälje runt 1700. Släkten lär dock ha förekommit tidigare mer söderut, men jag minns inte detaljerna. Om du, eller någon annan, vill läsa är länken till diskussions-tråden här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.0.

Vänliga hälsningar,
Jan

280
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-22, 15:46 »
Hej igen,

Ja, visst är det intressant! Och nu ska du få höra, Carina! ...och eventuell annan läsare.  :D

Som jag har nämnt håller jag på att gå igenom gmr 1710 skrivna vid mönstring av kompanier vid Armén i Finland. Jag är inte klar än, men vill ändå dela följande information redan nu.

Vid kapten Adam Wilhelm (von?) Zieling(?)s kompani (gmr 1710) fanns fänrik Johan Meurman (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1710/11 (1710), bildid: A0054629_00239, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054629_00239#?c=&m=&s=&cv=238&xywh=2482%2C116%2C3841%2C1766).

I texten nedan har jag valt röd färg för ord, namn eller ”annat” som har berörts tidigare i den här tråden.

Fänrik Johan Meurman var troligen samma person som Johan Meurman (1654-1740), som adlades 1689, von Meurman med nummer 1164 (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Meurman_nr_1164). I sådant fall var han bror till Anna Maria Meurman (fc 1666) som var gm1 Anders Berg (kommendant i Tavastehus) och gm2 Arvid Stierncrantz (fc 1662, Stierncrantz nr 854, se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stierncrantz_nr_854 och/eller se bifogad ”bild nr 1”).

Deras pappa, Johan Meruman (fc 1617) var tullnär i Kristianstad (södra Sverige).
Deras farmor, Maria Andersdotter, var dotter till Anders Larsson (rådman i Stockholm under Johan III:s tid) och gm2 (efter Hindrich Meurmans död den 19/11 1651) Jacob Bagge (1598-1653) (von Schantz genealogier, volym 2.G-P, AD:s sida 190b – som finns vid arkivbildare = Riddarhuset, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=3840).
Deras farfar, Henrik Meurman (1584-1651), var siden-handelsman och föreståndare för tyska kyrkan i Stockholm (se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Mannerstedt_nr_1083). Tyg- och skrädderiverksamhet nämns i mitt inlägg den 2024-04-19 och pastorn i tyska fs, Johannes Gerdes (död före 1681), nämns i mitt inlägg den 2024-04-21.

I mitt sökande efter information om Barbro Mårtensdotter Le Brun (nämnd i mina inlägg den 2024-04-16 och den 2024-04-20) och om en viss piga Maria Le Brun har ledtrådarna, i båda fallen, lett till andra personer som också hade titlar vid tyska församlingen i Stockholm (se bifogad ”bild nr 2”). I bild nr 2 har jag omnämnt Nils Brun (fc 1696). Han var, för mig, en intressant person för släktforskning kring mina egna anor. :)

Jag hoppas informationen ovan låter spännande även för ditt sökande, Carina, efter information om Per Andersson Berg och hans ursprung, men även för forskning kring en del personer Brun, som har nämnts i den här tråden i sammanhangen Bagge, kyrkoherdar , tullare och/eller rådmän.

I nämnda von Schantz genealogier har jag också sett ett släktträd, som innehåller information om de tre ätterna Brauner (nr 1490), Braunerhielm (nr 1600) och Braunerschiöld/Braunersköld (nr 1677) (volym 1.A-F, AD:s sida 80b, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v910619?image=1780).

Släkternas anfader hette Nicolaus Bruun (född 1617 enligt https://www.adelsvapen.com/genealogi/Brauner_nr_320). Hans dotter, Catharina Braun, var gm prosten i Kristianopel (nordost om Karlskrona) mäster Roselij. Det låter misstänkt likt släktnamnet till rådman Hans Roslin, som Stefan Simander och jag nämnde den 2024-04-11. En annan dotter till Nicolaus Bruun, Helena Braun, var gm2 Anders Svebilij(?), som var pastor i Arby församling några kilometer söder om Kalmar. Det kanske är en långsökt koppling, men Västervik, Ankarsrum och Västra Ed ligger också i Kalmar län (men mer norrut). Informationen tycks mig tillräckligt intressant för att göra en paus i letandet i gmr 1710 för att istället sammanställa informationen i det funna släktträdet. Jag återkommer med det!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: De två streckade linjerna i bifogade ”bild nr 2” symboliserar eventuella släktskap, som saknar belägg (inte ens i någon sekundär källa). Man skulle kanske kunna tolka dem som ”hypotetiska släktskap”.

281
Yrken T / SV: Tattarkung??
« skrivet: 2024-04-22, 06:54 »
Hejsan,

På SAOB nämns inget om spåman i informationen om ordet tattare, så det var ett intressant fynd du har hittat Niels.

Anmärkning på SAOB om ordet tattare:
"Resandefolket själva föredrar ordet resande framför ordet tattare."

Länk till SAOB och ordet tattare:
https://www.saob.se/artikel/?seek=tattare

Där omnämns "turkisk folkgrupp" (bosatt inom Ryska federationen).
Det fick mig att minnas (om jag kommer ihåg rätt) att jag har sett släktnamnet Turk eller dyligt när jag har letat i församlingars volymer i Stockholm och tidsperioden runt 1700 och/eller möjligen tidigare på 1600-talet. Tyvärr har jag inte hittat Turk eller Tyrk bland mina anteckningar. Det enda jag hittade var ett inlägg som jag har skrivit här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=194081.msg1654878#msg1654878, men där har jag omnämnt ett turkiskt militär och inte släktnamnet som jag tycks mig minnas.

Om Olof Tattarkonung hamnade under kategorin fångar 1596 kanske det finns mer information om honom; antingen personspecifikt i någon juridisk handling eller något "generellt" (exempelvis instiftande av en ny förordning 1596/96 angående en folkgrupp).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Eftersom ordet "spae" med "vinkeln över bokstaven a", i ditt inlägg Niels, såg ut (i mina ögon) att kunna ha varit "späe" använde jag google-translate för att översätta ett eventuellt danskt ord "späe". Det översattes till det svenska ordet bebis. Det fick min tanke att vandra vidare till ordet "späd-barn". Kan man tänka sig att det danska ordet "späe" (eller det med vinkeln över bokstaven a) har något med det svenska ordet "späd"? I Moths ordbog tycks "späe" vara ett verb, men jag vet inte om det finns någon koppling mellan de svenska orden "späd" (adjektiv) och "späda" (verb).

282
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-21, 21:47 »
Hej igen,

Carina, vilken jättespännande information om hustru Catharina Soltner och hennes make, notarie Nils Erlandsson, i Västervik 1701! Det inger förhoppning om att Thore Bruun (han med branden i dokument daterat 1691) kanske var Tore Jönsson i Västra Ed, som ligger nära Västervik. Soltner tror jag var ett ovanligt släktnamn i Sverige omkring 1700, så Catharina Soltner skulle kanske kunna vara Tobias Soltner och Christinas Toorrsesdotter Bruns dotter Anna Catharina (dp 10/3 1686). Denna dotter var dock bara 15 år 1701 och en annan min observation (plus namnet Catharina utan namnet Anna) tyder också på att det rör sig om en annan person. Tvärs över Hornsgatan, där Tobias och Christina bodde, fanns en samtida Erik Soltner som jag har omnämnt (bl.a.) här (se Tabell 9): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647083#msg1647083. Dessutom var en Petter Soltner fadder vid dop av Tobias och Christinas barn, Tobias, den 15/2 1684 i Maria Magdalena fs (Tobias Soltner blev då titulerad advokat istället för sekreterare).

I Västervik skeppare Påfwel Bruns andra yrke då han gifte sig 1690: Kan det möjligen stå stål-sändare, dvs en skeppare som fraktade järn/stål? Här finns mer information om hans patron (troligen/möjligen med betydelsen skeppsredare), Christopher Bauman, eller snarare mer information om hans familj (se barn till TAB 6): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Bauman.

Här finns mer information om rådman Hans De Rees, som du omnämnde i sitt senaste inlägg Carina (se TAB 6): https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Rees. Där är släktnamnet Bauman också omnämnt (Hans mamma hette Anna Hansdotter Bauman, död 1675 i Västervik, och hon var syster till ovan nämnda ”patron” Christopher Bauman).

Bland mina anteckningar har jag hittat följande om släktnamnet Bauman (som jag upplever var ovanligt, men inte mycket ovanligt):

•   Den 30/11 1673 vigdes handelsman Herman Bauman och jungfru Maria Adamsdotter Radou i Maria Magdalena fs i Stockholm. Herman skulle kunna vara bror till ovan nämnda Anna och ”patron” Christopher Bauman. Maria kan kanske ha varit dotter (eller barnbarn?) till Adam Radou, vars dotter Helena Radou var gm Adam Patriksson (Leijel, 1623-86), se barn i TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijel_nr_1531. Denna familj Leijel/Radou ”höll också till” i Maria Magdalena fs på Södermalm i Stockholm. Adam Radou var dessutom svåger till Adam Leijels bror Jakob Leijel enligt information här: https://leijel.se/index.php/sv/9-svenska/45-adam-leijel-1623-1686. Ganska komplicerade släktförhållanden! Förhoppningsvis blir följande mindre komplicerat...

•   Den 3/5 1681 vigdes hovkonterfejare (känns det igen?) David Ehrenstral (fd Klöker och änkling efter Maria Momma, dotter till Wellam Momma och Maria Brun) och Emerentia Bauman (dotter till rådman i Wismar (Tyskland) Mikael Bauman (för mig okänt släktskap med ovan nämnda Bauman) och änka efter pastor i tyska fs Johannes Gerdes). Knappt två veckor efter vigseln var Emerentia fadder vid dop av handelsman Jochim Frick och Anna Maria Bruns barn Jochim (dp 16/5 1681 i tyska fs). Vid samma dop var Hans Heinrich Schmeer också fadder. Han kan ha varit samma person som bagare Hans Smertz, som var gm Magdalena Brun. Mer information om dem finns här (se Tabell 37): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647116#msg1647116. Där framkommer inte, men nu vet jag, att Hans och Magdalena gifte sig den 13/5 1679 i tyska fs (CI:1a, sida 61). I vigselnotisen framkommer att Magdalena var dotter till köpman Jochim Bruno, som bör vara ”han på vallen vid Slussen” (se mitt inlägg den 2024-04-11). Eftersom Maria Bruns mågs nya hustru (Emerentia Bauman) och Magdalena Bruns make (Hans Smertz/Schmeer) var faddrar till samma barn (till Anna Maria Brun gm Jochim Frick) skulle det kunna finnas ett släktskap mellan dessa personer Brun.

•   Brigitta Bruhn och snickare mäster Simon Bomans dotter, Hedvig Maria Boman (fc 1695), blev registrerad med efternamnet Bauman som vuxen. Hon var gm trädgårdsmästare vid Iholmsunds kungsgård (har ej hittats på karta – möjligen i Gävle eller nära Umeå) Thomas Wilhelm Krebbs. Mer om information här (se Tabell 33): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647111#msg1647111.


Johan Brun som var tullnär i Västervik 1672 (se Carina Widells senaste inlägg) kan möjligtvis ha varit samma person (eller pappa till) Johan (Christiansson) Bruun (född före 1675), som var besökare vid kungliga accisen (dvs tullen/”skattekontor”). Mer information om honom finns här (se Tabell 23): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647101#msg1647101.

Vänliga hälsningar,
Jan

283
Yrken T / SV: Tattarkung??
« skrivet: 2024-04-21, 18:08 »
Hej,

Vad intressant och spännande om Olof Tattarkonung i Nyköping 1595! Tack Erik!!

I Stefan Östergrens biografi över ärkebiskop Olaus Martini står att Olaus studerade i Rostock och i Wittenberg i Tyskland omkring 1580 (Olaus Martini, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7682, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stefan Östergren), hämtad 2024-04-21). Vidare står i Stefans text att Olaus fick magisterexamen i Rostock 1583 och hösten samma år återvände han troligen till Sverige (och Nyköping) i hertig Karls följe. (Jag är osäker om "troligen" avser angivna tidpunkten eller om det avser "i hertig Karls följe".)

Jag har ett minne av att ha läst något om hertig Karls (rekryterings?-)resor i (Central?-)Europa i slutet av 1500-talet, men hittar inte den informationen just nu. Finns någon historiekunnig som vet mer? Vad jag funderade över är möjligheten att eventuella "tattare" (resandefolk) från Centraleuropa kom till Sverige i och med hertig Karls resa/resor hem till Nyköping. Jag funderar också över var man menade med "tattare" i notiserna från Nyköping 1595. Var det "utlänningar" och/eller var det "svenskar" utan registrerade hemvister?

Vänliga hälsningar,
Jan

284
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-20, 22:00 »
Hej,

Carina, möjligen har jag en anteckning om samma Påfwel Brun, som du nämnde i dina två senaste inlägg.

Den 21/4 1689 döptes holländska skeppare Kämpe Lubert och hustru Anna Correls dotter (eller Correlsdotter/Cordtsdotter?) Elisabeta i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 435). Faddrar var: Arvid Cronberg, Påvell/Povel Bruin, skeppare Petter Arfweman, Anders Christian(sson?), hustru Christina Scharenberg, hustru Sophia Söderman, hustru Anna Norberg och jungfru Catharina Steenlag.

Samma dag döptes i samma församling:
kronobåtsman Erik Andersson och hustru Kirstin Andersdotters son Andreas. Bland faddrarna märks Elsa Grundel. Hon var gift med Cordt Meurman vars släktnamn är kopplat till min ”hypotes” om Barbro Mårtensdotter Le Bruns make, Anders Andersson Berg. Det är därför jag har ”ansträngt” tolkningen av Correl som möjligtvis Cordt(sdotter), men nu när jag läser det tycker jag själv att det låter lite väl långsökt.  ::)

Kanske en ännu mer långsökt och ansträngd spekulation rör det första barnets namn, Elisabeta, och faddern Elsa Grundel vid det senare dopet. Elsa lär vara en variant av namnet Elisabet och eftersom jag har lagt märke till att det bland faddrar ofta fans samma namn, som det döpta barnets namn, spekulerar jag här friskt om en eventuell förväxling då de två notiserna skrevs. OK; jag håller med den som tycker att den spekulationen går över gränsen...  ;D

-----------------------------

Jag fortsätter att gå igenom Armen i Finlands gmr 1710 och att peppra på med information här.  ;D

Den 29/7 1710 mönstrades generalmajor och överste Berent/Bernt Otto Stakelbergs (Stackelberg) regemente i Kymmänägård i Finland.

Rekryt nr 104 hette Eskell/Eskil Bruun (Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1710/11 (1710), bildid: A0054629_00229). Det kan vara fråga om ett soldatnamn Brun, så ta resonemanget nedan med ”en nypa salt”.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054629_00229#?c=&m=&s=&cv=228&xywh=509%2C2010%2C2223%2C1022

När jag fick se namnet Eskil Brun tyckte jag det lät bekant från den här tråden, men har inte hittat det.
Till min förvåning hittade jag istället släktnamnet Stakelberg i mina anteckningar.  :o

Herr Petter Stakelberg var fadder vid dop av sekreterare Valentin Bollhorns barn, Anna Maria, i Maria Magdalena församling i Stockholm den 6/4 1682. När Valentins barn Eva Margreta döptes, den 30/5 1680 i samma församling, fanns bland faddrarna kaptenslöjtnant Bagge vars (kanske inte så ovanliga?) släktnamn har omnämnts några gånger i den här tråden. I dopnotiser av Valentins tre barn döpta i Maria Magdalena församling på 1680-talet nämns, om totalt fyra faddrar (och olika personer), att de var från Reval (Tallin).

Tyvärr har jag inte lyckats hitta det exakta släktskapet mellan Bernt Otto Stackelberg och Petter Stackelberg, men enligt artikel om släkten Stackelberg (se länk nedan) har alla dess balt-tyska, svenska och finska ätter ett gemensamt ursprung, så Bernt Otto och Petter bör ha varit släktingar. Dessutom ska Bernt Otto Stackelberg ha varit född i Reval (jämför de fyra ovan nämnda faddrarna från Reval).

Länk till Wikipedia och text om Stackelberg, som innehåller länk till artikel om Bernt Otto Stackelberg (och ett porträtt av honom – och med den tidigare informationen om konterfejare kan jag inte låta bli att undra vem som målade hans portätt):
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stackelberg

Hur är då Stakelberg och Vallentin Bollhorn kopplade till släktnamnet Brun (förutom den till rekryten Eskil Bruun)? Jo, i Maria Magdalena församling ägde Valentin Bollhorn en gård (mtl 1702) som sedan (mtl 1711) ägdes av en dotter (Christina Brun, då änka efter Henrik Weber) till Antony Brun (som jag har nämnt några gånger nu). Konsekutiva ägarbyten innebär ofta (men inte alltid) ett släktskap, eller annan form av relation, mellan ägarna misstänker och resonerar jag. (Den korta tidsperioden mellan 1702 och 1711 samt Christina Brun registrerad som änka i mtl 1711 tycks mig tyda på att Vallentin Bollhorn var ägare av gården direkt före Henrik Weber. Det rör sig alltså om ett troligt konsekutivt ägarskap.)

Vid Bernt Otto Stackelbergs regemente var Jacob Hougberg regements-auditör.

I mina anteckningar har jag följande information om släktnamnet Högberg:

Den 4/9 1686, i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 100), ”angaff sigh stadtsdagsvercks karllen Mathias Didricksson, födder i Danmark och i hufwudstaden Kiöpenhambn, hans förra hustru Elisabeta Nilsdotter, här döder och begrafven*, han hade lof: [lovliga] arfs Collegij tillståndh d: ... Hans wittne war hans blifwande swärfader, Joachim Bruno kryddkrämmare boendes på wallen vidh södersluts, // hennes nampn Elisabeta Bruno, födder här i Stockholm, hon är förr worden belägrat af en capitein i Rijga [Riga], berättade hennes egen fader, och dherföre plichttat, som prästens Jeremias Högbergs attest wijsar skett wara d. 21 Sept. Ao. Dito”.

Lustigt nog är det just denna lysningsnotis, som jag nämnde i mitt inlägg den 2024-04-11.

*Länk till bouppteckning efter Elisabeta Nilsdotter:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107519_00101#?c=&m=&s=&cv=100&xywh=3104%2C435%2C4493%2C2066

Vid Bernt Otto Stackelbergs regemente var Johan Kruus och Anders Hornaeus rustmästare (gmr 1710). De står som ”ant:” (antagna?) i Åbo i slutet av juni 1710, dvs en månad innan mönstringen gjordes. Thore Bruun (se mitt inlägg den 2024-04-15, 15:26) hade tjänat vid ryttmästare Kruus kompani 1681 enligt min tolkning av Thores dokument. Det skulle kanske kunna röra sig om samma person Kruus, men Bernt Ottos regemente ser inte ut att ha varit något kavalleri (min tolkning av gmr 1710) och ryttmästaren (1681) tycks mig inte ”passa in” på ”beskrivningen” av den nyligen antagna(?) rustmästaren (1710).

Rekryt nr 40 vid Bernt Ottos regemente hette Bertil Kruus enligt uppgift i nämnda gmr 1710.

Rustmästare Anders släktnamn, Hornaeus, kan eventuellt vara en stavningsvariant av Horneij/Horney, som jag har antecknat ett flertal gånger - bland annat i en dopnotis, som jag också(!) har omnämnt i den här tråden, nämligen dopet då Pontus de la Gardie och hans hustru, Beata Elisabet Königsmark, var faddrar (den 20/3 1688 i tyska fs, se mitt inlägg den 2024-04-15, 15:52). Vid samma dop var Andreas Horneij också fadder. Möjligen var han samma person som rustmästare Anders Hornaeus (omnämnd i gmr 1710). Då ett annat barn till samma par (skomakare Hans Schlack och Anna Braun) döptes, den 17/7 1696 i tyska fs, var hustru Elisabeth Horneij fadder. Jag har märkt att hustrur ofta blev registrerade med makars släktnamn i tyska församlingens kyrkoböcker i slutet av 1600-talet. Elisabeth kan alltså möjligen ha varit gift med Andreas Horneij.

Jungfru Magdalena Horneijin (troligen feminin form av Horneij) var fadder vid dop, den 11/3 1684 i tyska fs, av vinhandlare Johan Brauns barn Hans Peter. Jag har gjort bedömingen att denna Johan Braun var trolig son till bryggare Claes Bruun (”min Tabell 1”), som jag har nämnt några gånger (men jag har också nämnt att det fanns många personer med namnet Johan Brun i Stockholm omkring 1700).

Jungfru Maria Elisabeth Horneijin var fadder vid dop, den 13/6 1690 i tyska fs, av köpman Heinrich Olofssons barn Maria Elisabeth. En annan fadder vid samma dop var hustru Anna Frick. Hon var troligen gift med vinskänk Jochum Frick. Han dog 1714 och hans efterlevande änka hette Anna Maria Brauning (Gunnar Hellström, Vinskänkar och källare på Södermalm under Karl XII:s tid och frihetstiden i Samfundet Sankt Eriks Årsbok 1960.)

Vänliga hälsningar,
Jan

285
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-20, 11:42 »
Den där Hans hovkonterfejaren vid dopet 20/3 1670 i Maria Magdalena fs (se mitt förra inlägg) hade möjligen släktnamnet Bremer.

Konterfejare Hans Bremer var fadder den 21/11 1669 i samma församling.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=2662%2C31%2C4056%2C1913

Möjligen var ovan nämnda porträttmålaren Hans Bremer släkting (son?) till Hans Brehmer, som var arkitekt hos Magnus Gabriel de la Gardie (de la Gardie igen!) enligt sekundär källa här (se TAB 1): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Brehmer_nr_1837.

Vänliga hälsningar,
Jan

286
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-19, 22:10 »
Hej igen,

Här är mina anteckningar om namnet Hubert/Hybert. De var visst bara tre stycken (inklusive Hubert de Besche, som jag nämnde i mitt förra inlägg).

•   Hybert Welamsson och Brita Johansdotters barn Johannes döptes den 20/3 1670 i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:1, sida 70).

Faddrar var: skeppare Anders Göransson, skeppare Cornelius Persson, skräddare Petter Månsson, tunnbindare mäster Håkan Haraldsson, köpman Antony Bruns hustru Catharina Brun (född Steenberg), skeppare Saner(? Samuel?) Matssons hustru Karin Eriksdotter, vinskänk Anders Strasts hustru Catharina Bleck, Hans hovkonterfejares hustru Gertrud Welamsdotter.

Antony Bruns systerdotter, Maria Momma, var gift med hovkonterfejare David Klöcker Ehrenstrahl (som har fått hedersnamnet ”den svenska målarkonstens fader” och som fick ”starka och varaktiga intryck av Charles Le Brun” i Paris 1660 enligt information om honom på Wikipedia). Möjligen var Gertrud Welamsdotter och Hybert Welamsson syskon, men inget av deras förnamn hittas i Svenska Ättartal om släkten Momma (Svensk Slägtkalender, volym 10, sidor 371-374).

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=469%2C1453%2C2816%2C1328


•   Skräddare mäster Allert Hüberts barn Johan Allert döptes den 6/4 1694 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (CI:1b, sida 733).

Faddrar var: sekreterare von Öller (troligen Johan von Öller nr 1049), mäster Christina(?!), Johan Braun (Brun), Henrich Möller, rådman Pfeiffs hustru, hustru Geisten, hustru Schadt och Bernt Hönaus hustru.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=2890%2C74%2C3380%2C1594

I mitt förra inlägg nämnde jag svågrarna* Hubert de Besche och Henrik de Try med referens till ”wiki.vallon.se”.
Här är länk till artikel om Ankarsrum där: http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Ankarsrum.

* Troligen har jag missuppfattat texten på wiki.vallon; Henrik de Try tycks ha varit måg till Hubert de Besche. Möjligen var Gabriel Gyllenankar och Hubert de Besche svågrar.(?) PS: Efter koll i sekundära källor tycks Gabriel och Hubert inte ha varit svågrar. Möjligen är det fel i texten på wiki.vallon om Ankarsrum, och möjligen borde där stå ...till Henrik de Try och hans svärfar Hubert de Besche.

Vänliga hälsningar,
Jan

287
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-19, 18:04 »
Tack snälla Carina för tips och information om Hubert/Hybert! :)

Jag har också antecknat några Hubert/Hybert o.dy., men lät bli att nämna dem i mina kommentarer om personerna vid den där militär-staben (där Erik Bruun var regementpastor) eftersom jag tyckte det lät ganska osannolikt att det rörde sig om en variant av Hubinet. Bland annat har jag skrivit om Hubert de Besche och hans svåger, Henrik de Try (redan omnämnt släktnamn här), som ska ha fått arrendekontrakt den 18/5 1655 vid Gabriel Gyllenankars skattehemman Ankarsrum (referensen i mina anteckningar är bara wiki.vallon.se). Eftersom du, Carina, också har gjort anteckningar om Hubert/Hybert måste jag nog göra en liten sammanställning. Jag återkommer om det! Vem vet, vi kanske har gjort anteckningar om samma person(er)!

Tack för tipsen om de två samtida Anders Berg i Stockholm! Jo, jag hade anteckningar om dem. Möjligen fanns t.o.m. en tredje Anders Berg på Södermalm, eller också rör det sig om en av de två nämna som senare blev bryggare (gm Christina Stöök och svåger till bryggare Peder Eriksson Hentzig - vad man nu menade med "svåger" i detta fall...  ::) ). Troligen var det skräddaren som senare blev bryggare, för i den nämnda dopnotisen 1688 står, precis som du skrev Carina, att skräddarens hustru hette Christina Stäf, som möjligen skulle kunna vara en stavningsvariant av Stöök.

Tyg- och skrädderiverksamhet börjar jag uppleva som intressanta i vallon-sammanhang i Stockholm runt 1700. Nämde överskärare Hans Shultz och hustru Catharina Jacobsdotter bodde "ovan Hammarby sjötull" 1688. Där bodde då en annan person, som Kjell Lindblom har kommenterat i ett inlägg, men släktnamnets ursprung (Verlaine) är registrerat som okänt i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Här är länk till Kjell Lindbloms inlägg om klädesmakare Verlain, som bodde "ovanför Hammarby sjötull" på 1680-talet:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=191015.msg1658641#msg1658641.

Självklart är den där fd ryttaren Anders Berg intressant för mig i sammanhanget om Anders Berg i Tavastehus. I dopnotisen 1688 står att de lejde hus på Östra Kyrkogatan i Mummans gamla gård. Mumman var troligen en av bröderna Momma, som adlades Reenstierna. Deras (halv?)bror Welam Momma var gm Maria Brun (syster till Antony Brun, som också bör ha bott/"hållit till" i Katarina fs), men det har jag ju redan "tjatat om".  ;D En av faddrarna vid dopet av fd ryttare Anders Bergs barn (1688), Herman Schultz, har jag också anteckningar om, men jag måste nog stoppa här.  :-X

Jag hade också de två anteckningarna om Mårten Bruun och även med det namnet bör det ha funnits minst två samtida personer i Stockholm omkring 1700 (kanske fler). För närvarande håller jag på att gå igenom de där generalmönsterrullorna 1710 i Finland och jag är väldigt nyfiken på om namnet Mårten Brun och/eller Anders Berg kommer att dyka upp när jag väl kommer fram till Tavastehus län. Hoppas!

Vänliga hälsningar,
Jan

288
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-19, 17:07 »
Tack snälla Anders för redogörelsen!

Konstigt nog (eller kanske inte konstigt) har jag samma problem med många personer, som hette Johan Brun, i Stockholm omkring 1700.

Att man avsåg svåger med "syskon" är jag inte så förvånad över. Jag har själv stött på ett fall där två personer kallades svågrar, men jag misstänker att de egentligen var svågrar till en och samma annan person. Fallet rör föresten den där skeppare Samuel Brun, som ska ha varit född i Göteborg (troligen före 1660). Jag hittade en bild, som jag gjorde när jag hade kommit fram till den lösningen om det påstådda svåger-släktskapet och bifogar den. I den har jag skrivit att Samuel Brun var född för 1675, men nyare uppgifter om honom pekar på att han var född före 1660. (Jag har nog lagt upp bilden tidigare i någon annan diskussionstråd här på Anbytarforum, men jag hoppas det går bra ändå.)

Tack igen, Anders, för uppdateringen av personerna Johan Brun i Värmland!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I efterhand tittade jag lite närmare på den bifogade bilden och såg då att Petter Lorentsson Holm (han som var den gemensamma svågern) var född i Västervik, som tydligen ligger nära Ankarsrum (efter vad jag har skrivit i bilden). Ibland gör man bra i att titta i ens egna anteckningar igen! :)

289
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-04-19, 14:30 »
Hej igen,

I en av generalmönsterrullorna 1710 från olika kompanier och regementen vid armén i Finland har jag hittat ”regementpastor Erik Bruun”.

Källhänvisningen på SVAR lyder så här: Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1710/11 (1710), bildid: A0054629_00224 och här är