ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Jan Johansson

Sidor: [1]
1
Öbrink / SV: Öbrink
« skrivet: 2020-06-01, 11:12 »
För mig är exemplet med masmästaren Filip Andersson Öberg och hans barn inte det jag efterfrågade; syskon som på 1700-talet gemensamt tog/fick samma efternamn utan att deras pappa eller mamma hade det namnet.

Exemplet med Göran Göransson och Anna Mattsdotter är däremot mer likt syskonen Öbrink, med skillnaden att ett av syskonen inte tog/fick namnet Öberg: Jöran. Vilket efternamn hade han? Finns det tecken på att sämjan mellan Jöran och hans systrar inte var bra? Jag tänker på domböcker till exempel. Kan könsskillnaden ha haft en betydelse till att döttrarna, men inte sonen, tog/fick efternamnet Öberg - eller är det bara en slump? Bodde systrarna kvar i området där de var födda, medans brodern flyttade därifrån?

2
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2020-05-28, 11:15 »
Tack igen Kjell!
Ja, vi var inne på det alternativet vi också.
Vänliga hälsningar,
Jan

3
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2020-05-27, 14:01 »
Tack för intressant och nyttig information Kjell!

Kanske jag kan få passa på att fråga om födelsebok i Älvkarleby socken (alt. Öns bruk).

Födelseuppgifterna på paret Lor(!)e Bonnevier och Katharina Larsdotter Öbrink i antavlan i mitt förra inlägg kommer från min mammas anteckningar från 80/90-talet. När jag ville kontrollera uppgifterna såg jag att det inte finns födelsebok i Älvkarleby socken med barn födda 1711, vare sig på Riksarkivets eller ArkivDigitals hemsida. Ändå har min mamma så prydligt skrivit "står 1714 i husförhörslängd, men hittas 1711 i födelsebok". Vet du, eller någon annan, om denna födelsebok har funnits tillgänglig tidigare?

Vänliga hälsningar,
Jan

4
Öbrink / SV: Öbrink
« skrivet: 2020-05-24, 10:46 »
Tack igen för information Ulf!!

Det skulle vara kul att få veta mer om släkten Öberg i Älvkarleö. Kanske det går att hitta information i deras historia som kan användas som indikationer för att förstå historien om släkten Öbrink.

Delvis frågade jag huruvida personerna förr själva bestämde över sina efternamn, eller om det gjordes "över deras huvuden", av den anledningen att det i min egen släkt finns ett exempel på ett äldsta syskon som tar/får ett efternamn (Donnér) när han började studera och sedan ser man hur de yngre syskonen "tar efter". Men det exemplet är från 1800-talet.

Tack igen och vänliga hälsningar,
Jan

5
Hej Lasse,

Tyvärr har jag inte tillräckliga kunskaper inom släktforskning för att avgöra om man kan dra slutsatsen att Brita Noaksdotter = Brita Dandenell, men efter vad du har skrivit tycks det finnas fler kopplingar än Söderbärke hfl AI:3 sida 247; samma namn på maken (Gabriel Jansson) samt att hennes pappa bör heta Noak och att det finns en Noak Dandanell i samma socken där hon var född. Vad jag förstår finns hon inte i födelsebok i Söderbärke (har letat som hastigast utan att hitta henne), men jag har själv stött på ett exempel där det är mycket troligt att ett barn aldrig blev registrerat i födelseboken (och konstigt nog blev samma person aldrig registrerad i dödboken!). När jag frågade efter information om denna person, här på anbytarforum, var det en användare som skrev att det förekommer att registrering av barn i födelsebok missas ibland.

Vad jag möjligtvis kan bidra med är följande.
Tack vare din fråga, hoppas jag ha hittat namnet på pappan till en Jacob Noacksson som jobbade som gruvdräng i Norberg. Han dog 18/8 1751 i Norberg och i dödboken står att han var född 1/11 1725, men inte var:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009959_00226#?c=&m=&s=&cv=225&xywh=3046%2C1761%2C2826%2C1350

I Söderbärke födelsebok finns en Jacob född detta datum och pappan är just Noack Dandenell (skrivet Dandenl enligt min tolkning av denna post):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0014228_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=258%2C1733%2C3393%2C1620

I Norberg var Jacob Noachssons efternamn aldrig skrivet som Dandenell, vilket kanske kan vara en indikation om att Brita Noaksson heller aldrig "använde" efternamnet Dandenell. Inte heller Jacobs son Noack använde efternamnet Dandenell, men så plötsligt dyker efternamnet upp med Jacobs barnbarn Jacob Dandanell, född 25/1 1783 i Norberg. Detta tar jag som en indikation om att Jacob Noachsson, född 1/11 1725 enligt dödbok, är den Jacob som är född detta datum i Söderbärke socken. Gör jag rätt i det? (Ursäkta att jag "hänger på" din fråga Lasse!)

Vänliga hälsningar,
Jan

6
Åtminstone beröm för att ha hittat Jacob som fadder i Gävle, och ffa att komma ihåg den uppgiften!  ;)

7
Tack Jan och Per för att ni har minskat min förvirring!!  :)

I Älvkarlebys hfl AI:5 sida 172 står det, precis som du skriver Jan, att Johan född 1771 flyttade till Gävle 1792, och att Jacob född 1773 flyttade till Gävle 1788.
Om Johan född 1771 (hfl enligt ovan) inte hittas i Gävle 1792-1794, kan man ändå dra slutsatsen att det är han som hittas i Norbergs husförhörslängder 1794-1821? Räcker detta som bevis i släktforskarsammanhang, eller bör man uttrycka sig vagt (tex hänvisa till fynd som ger indikationer på att det är samma person); och att hans föräldrar är de som framgår av Älvkarleby hfl AI:5 sida 172 - trots att han saknas i födelsebok?

Är det bara ett sammanträffande att Johan född 1771 inte finns med i vare sig födelse- eller dödbok, eller kan det finnas något slags sammanhang? Kontrollerades personernas identitet vid dödsfall, tex med hjälp av uppgifter i födelsebok, och kan det vara av den anledningen han inte blev registrerad i dödbok? (Jag gissar att hans självmord kan vara en anledning, men jag kanske har fel.)

PS: Barnet som dog i Älvkarleby 1774 bör alltså inte ha varit vare sig Johan född 1771 eller Jacob född 1773. Kanske var det Jan Bonnevier och Cajsa Le Brouns (eller ska det vara Cajsa L. Björn?) barn Elisabeth? I dödboken står ju Cajsa Olsdotter som mammans namn, och inte Cajsa Le Broun. Man kan undra om Cajsa Le Brouns pappa hette Olof, eller om fel efternamn skrevs i dödboken. (En undran som egentligen inte är någon riktig fråga från min sida.) Texterna i Älvkarlebys kyrkoarkiv från den här tiden är väl bevarade och välskrivna, men det tycks ha blivit några fel.

Tack igen till alla för all information!
Vänliga hälsningar,
Jan

8
I Älvkarleby dödbok står att mjölnaren Jan Bonnevier och Cajsa Olsdotter förlorade ett barn den 17/1 1774 (se bifogad bild). Tyvärr är inte barnets namn skrivet, men dess ålder uppges vara 1 1/4 (1 år och 3 månader?, vilket ger beräknat födelsedatum ca 17/10 1772). (Om 1 1/4 kan betyda "ett år minus ett kvarts år" så blir beräknat födelsedatum 17/4 1773.)

Den Jacob Bonnevier som var född 10/4 1773 hade, enligt födelsebok föräldrarna Jacob Bonnevier (bruksarbetare på Öhn) och Cajsa Olsdotter, vilket jag tolkar som samma personer som paret som förlorar ett barn 1774.
...eller kan det vara paret Jan Bonnevier och Cajsa Le Brouns barn Elisabeth som dog den 17/1 1774? Hon var född 24/5 1773 i Älvkarleby enligt födelsebok.

Ju mer jag tittar på det här, desto mer förvirrad blir jag!  :-\

9
Tack Sven-Ove!

Enligt hfl i Norberg var Jan Bonnevier född 1771 skogvaktare, så då antar jag att det kan låta troligt att hans pappa var skogvaktaren Jacob Bonnevier född 1738.

Är det någon som har följt/hittat Jacob född 1773 som vuxen (efter 1794)? Vad jag vill komma åt är bevis på att Jan född 1771 och Jacob född 1773 var två olika personer. Jag tycker det är konstigt att Jan inte hittas i någon födelsebok år 1771 (med reservation för min miss) och misstänker därför att han kan vara Jacob född 1773. Jag har letat i födelsebok i följande socknar/församlingar: Älvkarleby, Gävle (Heliga Trefaldighets), Tierp och Lena. För mig är släktforskning en hobby och därför gillar jag att ibland fantisera och spekulera. I det här fallet är min spekulation att Jacob född 1773 som 21-åring bodde i Gävle och hittat då jobb som skogvaktare i Norberg (hur nu det gick till på den tiden). Tyvärr var åldersgränsen för jobbet 23 år, alternativt tänkte han att det var högre sannolikhet att få jobbet om han lade på ett par år på sin ålder, och därför kom hans födelseår att ändras från 1773 till 1771. Denna ändring kan förstås ha skett (av liknande anledning) redan innan, tex när han flyttade till Gävle. Hoppas ingen tar illa upp av att jag delar min fantasi här!

I hfl i Norberg står att Jan född 1771 kom dit 1794 ifrån Gävle. Jag har sett att Henric Bonnevier född 1724 och Magdalena Tetting född 1728 bodde i Gävle ungefär vid den tiden (sekundära uppgifter, men jag har hittat Magdalena i Gävle (Heliga Trefaldighet) hfl 1783-1789 (se bifogad bild)). Kan de ha varit föräldrar till Jan född 1771? Enligt sekundära uppgifter var Henric hovslagare, så det kanske är mer troligt att skogvaktaren Jacob var skogvaktaren Jans pappa?

10
Hejsan,

Är det någon som har lyckats hitta föräldrarna till skogvaktaren Jan Bonnevier, som i hfl uppges ha varit född 1771 i Älvkarleby (se bifogad bild)? Kan han ha varit samma person som Jacob Bonnevier född 10/4 1773 i Älvkarleby?

Enligt hfl tycks Jan Bonnevier ha begått självmord i Norberg 1821, men han hittas inte i dödbok där. Blev de som begick självmord inte registrerade i dödbok på den tiden, eller finns det en annan trolig anledning till att jag inte hittar honom (miss i min sökning, han dog i en annan socken etc)?

En av Jan Bonneviers söner (Jacob född 19/10 1802 i Härad (= i Norberg?)) blev dömd till vatten och bröd för slagsmål med kniv enligt anteckning i hfl. Jacobs son Johan Erik Bonnevier (Jan Bonneviers barnbarn) född 10/8 1839 blev också dömd för kriminella handlingar och blev inskriven i olika fängelsers register. I två av dessa register finns även fotografier av honom, 41 resp. 49 år gammal cirka (tagna 1881 resp. 1888 cirka). Är det tillåtet att lägga upp porträttfotografier på det här forumet?

Man kan undra om det fanns ett socialt och/eller biologiskt arv i det här fallet, eller om Jans självmord bidrog till hans barns och barnbarns utveckling.

Vänliga hälsningar,
Jan

11
Öbrink / SV: Öbrink
« skrivet: 2020-05-17, 10:36 »
Tack för informationen Ulf!
Då kommer förmodligen jag också att stöta på en hel syskonskara som gemensamt bytte till ett efternamn med platsanknytning på 1700-talet.
Har du ett par exempel från Öns bruk i Älvkarleby socken?
Vet man något om anledningarna till att en hel syskonskara tog ett gemensamt släktnamn? De exempel som du nämner (flytta till Stockholm, börja studera) bör väl inte ha varit anledning till alla (de vuxna) syskonen tog samma släktnamn, eller? ...såvida inte alla flyttade till Stockholm (samtidigt).
Var det alltid så att personer tog släktnamn på 1700- och 1800-talet, eller förekom det också att de gavs släktnamn såsom min tolkning i mitt inlägg den 10/5 2020? (Soldatnamn undantagna.)
Vänliga hälsningar,
Jan

12
Öbrink / SV: Öbrink
« skrivet: 2020-05-10, 15:10 »
Hej Ulf,

Jovisst är min spekulation långsökt! Den har ju till och med två steg.
Förutom brinken (vid bruket?) och namnet Älvkarleö, finns det andra tecken på att Öbrink togs av (eller gavs) syskongruppen utifrån Älvkarleby? Finns det tex andra exempel från den här tiden (och platsen) där samtliga syskon byter till ett gemensamt efternamn, som anspelar på deras gemensamma geografiska ställe? I mer modern tid har jag stött på några sådana exempel, men inte på 1700-talet. Hade alla syskonen koppling till bruket som vuxna, och vilken i sådant fall?

På 1800-talet har jag stött på exempel där enskilda personer bytte efternamn till ett som har koppling till en geografisk plats: antingen personens ursprungsställe eller stället dit personen flyttade. Förutom de fall det gäller soldater har jag tolkat denna företeelse som att namnbytet kunde ha gjorts (men inte endast) för att särskilja mellan personen i fråga och en annan person, med samma/liknande namn, som också bodde i området. Därför har jag varit öppen för möjligheten att det inte alltid var personen själv som tog initiativet till namnbytet. I fallet med efternamnet Öbrink tycks alla syskonen byta efternamn (sekundär information som jag tyvärr inte har kontrollerat). Med bakgrunden att endast enskilda personer har observerats ta/få efternamn med anknytning till en plats, låt oss säga innan 1900-talet, känner jag mig öppen för möjligheten att det kan ha funnits ett annat motiv till att syskonen Öbrink tog/fick sitt efternamn. Finns det något som motbevisar detta? Om det till exempel fanns andra tydliga exempel på ett liknande namnbyte av en syskongrupp så skulle det vara en god antydan om att Öbrink också togs/ficks utifrån brinken i Älvkarleö.

Tack Ulf för tipset om Rötters namnlista! Eftersom namnet Lorenzo förekommer i Italien tog jag för givet att Lorens kunde vara en försvenskning av det franska namnet Laurence (som väl uttalas ungefär "Lårens", eller "Lårén" (med en amatörmässig fonetisk skrift)?  ;D).

Vänliga hälsningar,
Jan

13
Öbrink / SV: Öbrink
« skrivet: 2020-05-07, 13:43 »
Hej,

Liksom T i sitt inlägg den 2013-11-09 har jag också undrat hur idén om kopplingen mellan Le Brun och Lorens Jansson (1676-1737) har uppstått. Dessutom har jag också funderat över varför syskonen Öbrink (Lorens Jansson och Catharina Andersdotters barn) började använda (just) efternamnet Öbrink i början på 1700-talet. Bland mina anor finns dottern/systern Katharina (1711/1714-1761). (Angående hennes födelseår, se detta diskussionsämne: https://forum.rotter.se/index.php?topic=169236.0 ).

Tyvärr kan jag inte bidra med några nya belägg i diskussionen, men jag hoppas att även spekulationer är välkomna.

För kopplingen mellan Le Brun och Lorens Jansson har jag gått igenom tillgängliga mantalslängder för åren mellan 1708 och 1743 över personer vid Öns bruk i Älvkarleby socken. Syftet var att se om Lorens Jansson (pappan till syskonen Öbrink) någon gång var en sven till en mästare med efternamnet Le Brun. Hypotesen var att en sådan koppling skulle kunna tyda på en relation mellan personerna, till exempel släktskap. Redan i den äldsta mantalslängden (1709) tycks mästersmeden Johan le Braun (Le Brun) redan vara frånvarande (bara hustrun och en dotter är antecknade). Nio rader under dem finns smedsdrängen Lorents Johansson. Om denne Lorents är densamme som i diskussionsämnet var han 33 år detta år (1709). Namnet på mästersmeden Jean Le Broun finns med sista gången i mantalslängden för år 1715, men där tycks bara en son och en dotter vara antecknade (om tredje och fjärde kolumnerna motsvarar son och dotter). Däremot hittas namnet Lorents Johansson (med stavningsvarianter) med i alla kontrollerade mantalslängder, fram till och med år 1736 då han är antecknad med hustru och en son, samt ytterligare en person vars koppling till familjen jag inte har lyckats tyda. Han var då "räckare och smältar mästare". Om jag har förstått det rätt är detta syskonen Öbrinks pappa, 60 år gammal detta år (1736). Under sin karriär var han smedsdräng (före eller från och med år 1709 till och med år 1722), smältare sven (1723-1724), mästersmed (1726-1727, 50-51 år gammal), smältare (1728-1730), räckar mästare (1731) och till sist räckare och smältar(e) mästare (1735-1736). De två sista åren var sonen Jan/Johan Öbrink sven åt mästarna, så här finns alltså en relation (ett släktskap) mellan svennen Öbrink och mästaren Jansson (son och far).

Frågeställningen som jag önskar få diskuterad är om det fanns möjlighet för en smedsdräng vid ett bruk i början av 1700-talet att göra en karriär, så som Lorens Janssons, utan att ha någon koppling (tex släkting) inom bruket. Jag är 100% amatör inom ämnena släktforskning samt historia, och med denna min bakgrund har jag svårt att tro detta utan andra belägg. Eftersom Lorens hade efternamnet Jansson bör pappan ha hetat Jan/Jean/Johan. En person med det namnet, och som bör ha varit äldre än Lorens, var Jean Le Brun. Han var som sagt frånvarande redan i mantalslängden för år 1709, då Lorens Jansson var smedsdräng och 33 år gammal - möjligtvis redan då i början av en inledd karriär inom bruket. Kan det hända att det är ur denna och liknande information som idén om kopplingen mellan Le Brun och Lorens Jansson har uppstått? Enligt denna spekulation/gissning skulle alltså Jean Le Brun vara Lorens Janssons pappa. Förnamnet Lorens klingar väl dessutom franskt?

Om Jean Le Brun var Lorens pappa så var han ju farfar till syskonen som började använda efternamnet Öbrink. Enligt inlägg ovan har stavningsvarianten Lebring förekommit av efternamnet Le Brun. Jag är heller ingen språkexpert, men är det inte så att Le uttalas ungefär "lö" på franska? Min spekulation att diskutera är att syskonen Öbrink, som kanske inte kunde franska ...så bra (eftersom de var så kallad "tredje generationens invandrare"), beslöt sig tillsammans att använda deras farfars efternamn (eller en variant därav). Gick det förresten till så att individerna själva fick bestämma över sina namn/efternamn, eller var det något någon annan bestämde (tex protokollföraren)? Om deras farfar var Jean Le Brun tycks han ju ha varit en viktig person vi bruket som mästersmed.

Med reservation för misstolkningar av innehåll i mantalslängder och okontrollerade sekundära uppgifter.

Vänliga hälsningar,
Jan

14
Älvkarleby / Födelse-/Dopböcker före 1730 i Älvkarleby
« skrivet: 2020-05-07, 11:22 »
Hejsan,

I min mammas anteckningar från  80/90-talet har hon skrivit om en ana, som var född på Öns bruk i Älvkarleby socken, att det "står född 1714 i husförhörslängd, men hittas 17/1 1711 i födelsebok". När vi nu har börjat ta upp hennes släktforskning igen upptäcker vi att den äldsta tillgängliga (hos SVAR och hos ArkivDigital) födelse-/dopboken i Älvkarleby socken börjar år 1730. Det har gjort att vi båda har blivit tveksamma till hennes gamla anteckning, men samtidigt tycks det oss också vara svårt att förstå hur hon skulle kunna ha gjort en sådan anteckning utan belägg.

Har äldre födelse-/dopböcker varit tillgängliga förr? Kan man fortfarande hitta arkiverade dokument vid församlingshem, och kan det hända att det finns födelse-/dopböcker för åren innan 1730 i Älvkalebys församlingshem? Har Öns bruk egna födelseböcker?

Vänliga hälsningar,
Jan

15
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2020-05-05, 09:44 »
Hejsan,

Angående samband mellan släkterna Le Brun och Öbrink (Lars Öbrinks inlägg den 2000-11-26 och Kjell Lindbloms inlägg den 2000-12-01) önskar jag bidra med följande information.

Enligt funna kyrkoarkiv var Katharina Larsdotter/Lorentsdotter Öbrink (född 17/1 1711 i Älvkaleby socken) svärmor till Pehr Le Broun (född 12/10 1747 i Älvkarleby socken), vars pappa var Jan Le Broun (född 1722 i Älvklarleby socken). Kan denne Jan Le Broun motsvara den Johan le Broun (född 16/12 1722), som omnämns i Lars Öbrinks inlägg den 2000-11-26?
Pehr Le Broun (född 12/10 1747 i Älvkarleby socken) gifte sig alltså med Katharina Larsdotter/Lorentsdotter Öbrinks dotter Maria Bonnevier (född 27/3 1745 i Älvkarleby socken). När Katharina Larsdotter/Lorentsdotter Öbrinks dotter Catharina döptes fanns bland vittnena Jacob Lorentsson Öbrinck och Daniel Öbrinck (se bifogad bild).

Som källhänvisning bifogar jag några bilder. Dessutom bifogar jag en bild som schematiskt visar sambandet mellan släkterna Le Brun och Öbrink. I den schematiska bilden skulle jag vilja uppmärksamma paret Love Bonnevier och Katharina Larsdotter Öbrink, eftersom de båda har liknande födelse- och döduppgifter. Födelseuppgifterna har inte kunnat bekräftats av födelsebok.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

16
Allard / SV: Karl Johan Allard 1843-1920
« skrivet: 2020-05-02, 18:17 »
Hej Annika,
Min farmors morfar hette Klaes Allard och var också född 1843 - i Linköping. Han hade efternamnet Jonsson när han flyttade ifrån barndomshemmet och tog/fick efternamnet Allard när han blev soldat. Det tycks ha varit ett modernt soldatnamn i Linköpinstrakten i andra halvan av 1800-talet. Har du kontrollerat vad soldaterna före och efter Karl Johan hette, de som bodde på samma plats?
Vänliga hälsningar,
Jan

17
Lena / SV: DuBois/Duboe
« skrivet: 2020-05-02, 16:25 »
Hejsan Mats,

Det var intressant läsning om Anna Duois! Tack igen! Jag ska försöka skicka dig min e-postadress med ett privat meddelande, så kanske vi kan fortsätta att "prata" om henne med e-post. Självklart tänker jag följa din önskan om att inte sprida din text, men tänk på att du har lagt upp den på det här öppna forumet.

Av allmänt intresse hoppas jag att nedanstående två länkar kan vara angående ämnet Frans Kolare DuBois/Duboe.

https://www.geni.com/people/Francoy-du-Bois/5118565897130072528
https://archive.org/stream/bulletindelinsti21inst#page/126/mode/2up

I den första länken har någon (privat användare) lagt in föräldrar till Frans Kolare. Om man klickar på hans pappas namn kommer information om honom upp på en ny sida, och den sidan har lagts upp av en användare med namnet Angus Wood-Salomon. Om man istället klickar på hans mammas namn kommer "hennes sida" upp, och den har lagts upp av en användare med namnet Elizabeth Ellen Prince. Det är nog möjligt att kontakta dem.

Med den andra länken (som också finns på sidan till den första länken) kommer man till en artikel i en arkeologisk tidskrift. Referensen är "Bulletin de L'institut archéologique Liégois 1888, volym/nummer 21, sidorna 127-135", men tyvärr har jag inte lyckats se vem författaren är (kanske tidskriftens editor?). Författaren skriver att hen har fått tillgång till en lista med de valloner som anlände i Norrköping år 1633. Listan sägs komma ifrån Liége-sonen Louis De Geers ättling Louis Gerhard De Geer af Finspång (Sveriges första stadsminister), som har berättat för författaren att listan då (när artikeln skrevs ca 1888) fanns i ett familjearkiv. Den innehåller 133 personer, varav 126 namn. Bland namnen finns de för oss följande intressanta: Jacque du Bois, Francois du Bois, Cristoff du Bois, Jacque du Boy, Jan du Boy och Francois du Boy, samt Jan Durin (med de möjliga stavningsvarianterna Durand och Durent), Pierre Durieu, Laurent Godet och Jacque Godet. Tyvärr ger förstås det här inget svar på vem Frans kolares föräldrar var, men listan kanske ändå kan vara av intresse och nytta får någon läsare.

Jag har en kompis som är arkeolog och jag ska höra med honom om man kan få fram vetenskapliga artiklar som refererar till den ovan nämnda artikeln från 1888. På så vis kanske vi kan få fram mer information om Frans kolares föräldrar.

Vänliga hälsningar,
Jan

18
Lena / SV: DuBois/Duboe
« skrivet: 2020-05-01, 16:27 »
Hejsan Mats!

Största möjliga TACK för filen! Vilket jobb du har gjort!!! Otroligt! Allt är solklart och jag är nu mer är övertygad om att jag tillhör Dubois-släkten. Det känns lite konstigt att tänka att denna information kom fram bland annat tack vare en person, som blev dömd för barnamord. Jag såg att du har skrivit om den händelsen och det är ju svårt att inte bli nyfiken. Vad hände?! Var det ett eget barn som hon blev dömd att ha mördat? Hur var hennes och den övriga släktens situation när det hände? Vad hände med hennes (andra) barn efter avrättningen?  Blev de utstötta av samhället, eller lyckades de skapa sig "normala" liv?
 
Precis som du har jag också valloner både bland min mammas förfäder och bland min pappas förfäder. De på min mammas sida hittade hon ganska tidigt i sin "släktforskar-karriär" på 80-talet, och där finns efternamnen Bonnevier och Le Brun. På min pappas sida hittade hon både Brita Jacobsdotter och Per Isacsson i Lena socken, och nu i efterhand säger hon sig tyckas minnas att hon hade sett "vallonklingande" efternamn bland dopvittnen, men inte tänkt vidare på det så mycket. Nästan 40 år senare hände så följande:
För några månader sedan lade jag in förfäder på min farfars sida i ett släktträd på Ancestrys hemsida. När jag hade lagt in Jacob Andersson (Anders Andersson och Brita Jacobsdotters barn) kom det automatiskt upp ett förslag på vilka hans föräldrar var, med Brita Jacobsdotter Gaude som mamma. Denna Britas födelse- och döduppgifter stämde precis med de som min mamma hade fått fram på 80-talet. Den enda skillnaden var efternamnet Gaude. På samma sätt fick vi fram efternamnet Duboe på Per Isaacsson efter att ha lagt in hans barn Catharina Pehrsdotter. Min mamma och jag började då att leta efter fakta som kunde bekräfta att det var samma personer det rörde sig om. Vi lyckades hitta "bevis" på att Brita Jacobsdotter tillhörde familjen Gaude, men det var svårare med Per Isacssons efternamn Duboe. Med hjälp av Google hittade jag ditt inlägg på det här anbytarforumet (och på Facebook-gruppen Vallonättlingar, där jag igår ansökte om medlemskap).
Det riktigt roliga som jag sedan hittade var att en kusin till en av min pappas förfäder gifte sig med en kusin till en av min mammas förfäder (Greta Godou och Johan Bonnevier). Det här var väldigt väldigt oväntat eftersom min mammas förfäder bodde i Roslagen och min pappas förfäder bodde i Östergötland (på min farmors sida) och i Västmanland/Uppland (på min farfars sida). Som du ser av den bifogade bilden blev det ett romantiskt avslut på en historia som började med barnamord och halshuggning.  ;) Av bilden framgår också var våra gemensamma förfäder "tar slut": Jacob Andersson och Catharina Pehrsdotters son Pehr flyttade ifrån Lena socken till Funbo socken.
Om jag har förstått det rätt var Du Bois ursprungsstavningen på efternamnet Duboe. På franska (eller åtminstone på Turin-dialekt, som är min källas modersmål) betyder Bois trä eller skog, så Frans Du Bois blir ju ungefär "Skogs-Frans" eller "Frans av trä", dvs ungefär "Kolar-Frans". Man kan undra om Frans hade efternamnet Du Bois innan han flyttade till Sverige, och om han/hans släkt i sådant fall hette så pga att han/de var kolare eller pga att han/de bodde i skogen. Jag antar att det också kan vara möjligt att han fick efternamnet när han kom till Sverige av någon franskkunnig person, som visste att Frans skulle jobba som kolare. Till och med hans förnamn skulle ju kunna ha något att göra med att Frans var fransman (utöver att det har den ursprungsbetydelsen alltså).

Jag har låtit Ancestry analysera både mitt och min mammas DNA, men inget av resultaten visar likhet med deras referensgrupp i Västeuropa. Däremot har jag en "avlägsen" DNA-träff (dvs någon som troligtvis är en avlägsen biologisk släkting till mig) som har användarnamnet Per Karlsson. Kan det möjligtvis vara en släkting till dig?

Ett stort TACK igen för allt!
Vänliga hälsningar,
Jan

19
Lena / SV: DuBois/Duboe
« skrivet: 2020-04-30, 17:54 »
Hej Mats,
Ditt inlägg var jätteintressant och innehöll nyttig information för mig! Enligt min mammas släktforskning är jag också en ättling till Per Isaksson och har lyckats se i mantalslängder att han jobbade som stavrumskörare tillsammans med Isak Persson, vilket är det enda tecknet som jag har hittat på att denne Isak var Pers pappa. Du skriver att Isak var född 1674 och att hans pappa var Petter (Fransson). Jag tror mig ha hittat Petter Fransson i Kjell Lindbloms bok (tryckt 2012, se bifogad bild), men där framgår inte att han var pappa till Isak född 1674. Eftersom det här är länken som fattas för att känna mig säker på att tillhöra Dubois-släkten  ;D så undrar jag var du har hittat informationen om Isaks pappa. Dessutom undrar jag var du har hittat informationen om Isaks barn.
Tack på förhand! /Jan

20
Yrken G / SV: Goudiar/Godjar
« skrivet: 2020-04-29, 15:07 »
Tack Maud!!

21
Yrken G / Goudiar/Godjar
« skrivet: 2020-04-29, 13:10 »
Hej,
I mantalslängder i Lena socken (Norunda härad/tingslag i Uppsala län, åren 1736 och 1741) finns några personer med titeln/yrket "goudiaren"/"godjaren" vid Vattholma bruk. Efternamnet Goude/Godou sägs vara av belgiskt/vallonskt ursprung, men inte alla personer som har titeln/yrket i fråga har detta efternamn (se bifogade bilder och också länkarna nedan). Vad var det eventuella yrket?
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003549_00193#?c=&m=&s=&cv=192&xywh=64%2C3031%2C1631%2C779
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003548_00238#?c=&m=&s=&cv=237&xywh=-245%2C560%2C3106%2C1483
På sällskapet vallonättlingars hemsida har jag sett att det fanns yrket "goujar", som sägs ha betytt kolgosse. Kan de eventuella yrkena, som jag frågar om, vara stavningsvarianter av "goujar"?
https://www.vallon.se/historia.htm
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

22
Svenska gods och gårdar / SV: Svenska gods och gårdar
« skrivet: 2020-04-04, 13:51 »
Tack Leif!
Din variant "varje enskilt rum" är för mig mycket tydligare än SAOBs variant "vart särskilt av de rum".
Vänliga hälsningar,
Jan

23
Svenska gods och gårdar / SV: Svenska gods och gårdar
« skrivet: 2020-04-03, 19:06 »
Tack Maud!
För mig är språket i SAOB inte alltid tydligt. Undrar vad det understrukna i rött betyder i den bifogade bilden, tagen från 10.
"l." antar jag betyder "eller".
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

24
Svenska gods och gårdar / SV: Svenska gods och gårdar
« skrivet: 2020-04-01, 17:28 »
Tack igen Anita!
Jag ser nu att min text blev rörig och komplicerad!  :D
Du har nog rätt i att lägenhet helt enkelt betyder/betydde bostad (och inte bostadshus/bostadsbyggnad). Förmodligen kunde en lägenhet/bostad rymma bara en del av en byggnad, tex "bottenvåningen" men inte vindsvåningen. En sådan tolkning gör ju att dåtidens begrepp "lägenhet" är mer nära dagens betydelse av ordet.
Man kan då undra om en sk "lägenhetsägare" alltid ägde hela huset eller ibland bara ägde en del av huset (bostadsdelen).

/Jan

25
Svenska gods och gårdar / SV: Svenska gods och gårdar
« skrivet: 2020-04-01, 11:00 »
Hej Anita och tack för svaret!
Jag undrar om du har en tolkning av "1 läg." i texten.
I din tolkning, betyder "1 läg." boningshuset, som har ett våningsplan + vindsvåning? Om det har den betydelsen tycks det mig konstigt att "1 läg." inte är skrivet före "1 vån. o. vindsvån." så att följden skulle bli: "en lägenhet (dvs bostadshus) bestående av 1 våningsplan och vindsvåning, och totalt(?) två rum och kök".
Eller betyder "1 läg." i din tolkning "våningsplan", som alltså består av två rum och kök? Är det så att "lägenhet" inte betyder "bostadshus" utan istället betyder det den delen av ett bostadshus i vilken man bor, dvs i detta fall våningsplanet (och inte vindsvåningen)?
Vänliga hälsningar,
Jan

26
Donner / SV: Donner
« skrivet: 2020-03-31, 10:25 »
Hej,
Med förhoppning om att inte "nästla mig in" i Donner-släktena har jag en fråga om en släkt Donnér.
Den släkt jag släktforskar kring är den som bland annat Sölvesborgs borgmästare 1897-1902 tillhörde, Johan Otto August Donnér (1836-1902). Efter vad jag har lyckats se började han använda efternamnet Donnér när han blev vuxen. Om någon vet varför, så är jag naturligtvis väldigt intresserad! Därefter började också några av hans syskon att använda samma efternamn. Ett av syskonen hette Oscar Theodor, född 2/2 1838 i Lunds domkyrkoförsamling. I den församlingens husförhörslängd 1852-1858 står att han flyttade till obestämd ort 17/7 1854 och i kolumnen för anmärkningar står "rest till sjös". Jag undrar vart han tog vägen och om han också hade efternamnet Donnér.
Länk till sida i omnämnda hfl:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0067144_00186#?c=&m=&s=&cv=185&xywh=-5%2C-901%2C6369%2C2973
I husförhörslängden ser det ut som om Oscar Theodor flyttade tillbaka till sina föräldrar, men när familjen flyttade till Ystad 1857 är han inte längre skriven bland de andra familjemedlemmarna.
För att visa övriga syskon och andra släktingar som hade efternamnet Donnér bifogas ett schema.
Vänliga hälsningar,
Jan

27
Svenska gods och gårdar / SV: Svenska gods och gårdar
« skrivet: 2020-03-31, 09:32 »
Hejsan,
I en upplaga av svenska gods och gårdar tryckt på 1940-talet står bland annat följande om en fastighet/gård (se också bifogad bild):

Fast. av timmer, uppf. på 1800-talet. 1 vån. o. vindsvån., 1 läg., 2 rum, 1 kök. Bekväml.: El. ljus. Uthus: Visthusbod.

Eftersom texten är oklar för mig undrar jag om det, utöver visthusboden, fanns en eller två byggnader på fastigheten/gården. Framkommer det av texten? För att förtydliga: enligt min tolkning betyder "läg." lägenhet, dvs ungefär "hus" (och därmed en byggnad), men vad betyder då texten "1 vån. o. vindsvån." som är skrivet innan "1 läg."? Var "1 vån. o. vindsvån." en byggnad och "1 läg." (med två rum och kök) en annan, eller refererar dessa två texter till samma byggnad?
Jag vill också passa på att göra en efterlysning. I 1938 års upplaga av svenska gods och gårdar med området Stockholms län finns inte gården Gullbergby i Rö socken med. Finns den i någon annan upplaga?
Vänliga hälsningar,
Jan

28
Lunds stadsförsamling / Oscar Theodor född 18380202 i Lund
« skrivet: 2020-03-18, 14:19 »
Hej,
Jag undrar vart Oscar Theodor född 18380202 i Lund domkyrkoförsamling tog vägen.
I Lund domkyrkoförsamlings husförhörslängd 1852-1858 bodde han hos föräldrarna, men sedan står att han flyttade till obestämd ort den 17/7 1854. Hans namn är skrivet två gånger på samma rad, så det tycks som han flyttade tillbaka till sina föräldrar, men inget datum är antecknat för det. I kolumnet "anmärkningar" står att han "rest till sjöss". Länk till husförhörslängd i Lund:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0067144_00186#?c=&m=&s=&cv=185&xywh=3052%2C220%2C3686%2C1720
Vidare står i samma husförhörslängd att hans föräldrar flyttade ifrån Lund till Ystad (Sankt Petri) 1857. I Ystad Sankt Petri husförhörslängd 1856-1862 hittas familjen i Fridhem, men Oscar Theodor bor inte längre hos föräldrarna. Länk till husförhörslängd i Ystad:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0070962_00385#?c=&m=&s=&cv=384&xywh=-27%2C55%2C3688%2C1722
Jag har letat efter honom i diverse register, men inte lyckats reda ut vad som hände honom efter 1854/1857.
Tacksam för uppgifter om honom!
Vänliga hälsningar,
Jan

29
Stockholm / SV: Vad betyder anteckning?
« skrivet: 2020-03-18, 10:10 »
Tack snälla Kristina och Admin C!
Jag har letat efter något gemensamt, som skulle kunna förena och vara unikt för sidorna med dessa anteckningar, men inte lyckats hitta något. En par ledtrådar får man av att det är samma diarienummer (242/1912) på Kristinas två första/översta länkar, som båda leder till samma socken/församling: Roslags-Bro, och av att alla diarenummer tycks vara införda år 1912 i detta register, som innehåller personer som dog 1910 i det berörda området.
Syftet med min fråga var om anteckningen kunde ha att göra med att pappan till min mormors första barn är antecknad som okänd i födelse-/dopbok. Det tycks inte vara så, och därför överger jag nu intresset för anteckningens betydelse.
Vänliga hälsningar,
Jan

30
Stockholm / SV: Vad betyder anteckning?
« skrivet: 2020-03-17, 07:43 »
Tack Kristina för ditt svar!
Menar du att det är av anledningen att anteckningen gjorts på SCB, och inte av prästen, som den inte avser någon speciell person?
Jag har nu också hittat en liknande anteckning på en annan sida i samma SCB-bok/-register: Husby-Lyhundra (Husby-Sjuhundra) församling, sidan som har rad 1 högst upp. Där står, på samma ställe, den liknande anteckningen "DNo 366/12". Eftersom det här står "DNo" och inte bara "D.N." tycker jag det ser mer ut som om N:et står för "nummer" än att det står för "notis". Vad tycker ni? Dessutom ser jag ingen ändring gjord på sidan med anteckningen "DNo 366/12", så teorin om att det skulle vara en anteckning om att en ändring har gjorts tycks inte stämma.

31
Stockholm / SV: Vad betyder anteckning?
« skrivet: 2020-03-16, 17:25 »
Tack Ulla för svaret!
Din tolkning av D.N. låter rimlig! Jag håller också med om att det inte är så stor vits med att gå vidare i sökandet om vilken som var pappan till barnet.
Vänliga hälsningar,
Jan

32
Stockholm / Vad betyder anteckning?
« skrivet: 2020-03-15, 11:49 »
I SCBs dödbok, Rö socken i Stockholms län 1910, på sidan som överst har rad nummer 11 (inskrivningens löpande årsnummer), står anteckningen "D.N. 404/1912" i kolumnen för särskilda anteckningar. Anteckningen står inte på någon rad med avliden person, utan i fältet med kolumnens rubrik. Jag undrar vad det kan betyda. En teori är att en ändring av ett födelsedatum har gjorts på samma sida (rad nummer 12) och att denna ändring har fått diarienumret 404/1912 i något register. (Ändringen och anteckningen ser ut att kunna vara skrivna med samma penna och handstil.)
Anledningen till att jag undrar är om anteckningen istället skulle kunna röra personen på rad nummer 11. Det är nämligen min mormors barn. Eftersom pappan till barnet är antecknad som okänd i födelseboken och inga anteckningar om honom har hittats i församlingsboken så skulle anteckningen i SCBs dödbok kunna vara enda ledtråden till vem han var. Eftersom det inte finns några anteckningar i församlingsboken misstänker jag dock att det inte blev någon rättslig process angående faderskapet. Gör jag rätt i att misstänka det, eller är det mödan värt att åka till Stockholm för att leta i domböcker ändå?

Sidor: [1]