ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Dag Bremberg

Sidor: [1] 2
1
Tusen tack, Lotta, för denna sammanställning ur MTL.  
Min fråga bottnade i att jag inte hade kunnat belägga att Majas föräldrar var i Lommaryd 1775.
Min erfarenhet är att det finns stor risk för sammanblandning av personer med vanliga namn när de flyttar mellan socknar och när det inte finns vare sig ut- eller inflyttningslängder. Och det är så lätt att man väljer att tro att en person som har rätt namn och rätt födelseår i rätt socken är just den man söker.  
Så därför var jag ifrågasättande, särskilt som jag inte hade tillgång till MTL.
 
Nu börjar jag komma nära att påstå att detta inte bara är möjligt, utan till och med sannolikt och snart belagt!
Det var 2003 ett antal pusselbitar som inte hade bra passform, men nu går pusslet ihop.
Familjen har flyttat fr Haurida t Vireda och sen t Lommaryd,  och Maja har tydligen gjort en sväng t Eksjö ungefär 1773-74. Gissningsvis är det där hon träffar Jonas, blir gravid, och de gifter sig och drängen blir ryttare tre månader efter bröllopet (för att kunna försörja familjen).

2
Tillägg: den utomordentligt duktige och vänlige forskaren Karl-Henrik Rydén har gett mig data om en familj Jonas (Jöns) Svensson på Bogård i Hult. Många barn, dock inga andra som verkar flytta t Lommaryd.  
   
Så jag tänker, varför skulle Jonas flyttat dit, och till just Grimstorp, innan han blev soldat? En möjlighet är förstås att hfl har fel igen och att han kom t Grimstorp först 1776, men vb lär ha rätt om vigseldatumet 1775, så då kom han kanske dit för att han träffat på Maja, som kom från Haurida, och som kanske var en tid i Eksjö.
 
Visst, men varför skulle de gifta sig i Lommaryd, om ingen av dem var från orten och inga föräldrar bodde där? Vad det blivit av Majas troliga föräldrar fr Haurida är ännu ett frågetecken...

3
Lotta, tusen tack! Ja, det var dags att börja om; jag ser att snart tolv år gått. Har haft lite annat för mig, tydligen.
Under åren har jag haft kontakt med ett flertal intresserade ättlingar t Jonas Boman, men vi har inte kommit vidare.
 Jag måste ha missat att det föddes en Jonas 1752 i Hult (13/8, eller hur?). Det kan absolut vara den rätte Jonas - även om det återstår att belägga. Att han finns med i MTL på Bogård fram t 1772 stämmer rätt bra. Enl hfl Lommaryd ska han ju ha flyttat in -74 fr Eksjö - och gift sig samma år - men som vi noterat är många årtal felaktiga i Lommaryds kyrkoböcker denna tid.  
 Ang den Jonas som föddes 1750 så är han antagligen son t Sven Persson i Skäljarp i Edshult. Men vad det blev av honom återstår också att reda ut.

4
Jonas Boman fortsätter att spöka för mig.
Har börjat titta igen på källorna.
Undrar om det inte står i Hult fb 1750 att Jonas är son t Sven Persson i SielarP (Skälarp).
Som väl ligger i Edshult socken.
(gid: 1093.18.39500)

5
Elling / Elling
« skrivet: 2014-12-29, 00:38 »
Jag har inte noterat något nytt om deras ursprung. Har inte hittat nån födelsenotis för Anna Holm förutom i Sthlm 10/11 1652.
Svens troliga syster Kerstin kallas Månsdotter, enl Släkt och hävd 1985, s 368.
 
Svens dödsår är troligen fr någon rulla. Vet Kerstin Leek?
 
Det tycks ha varit endast en Sven, som under en period var degraderad.

6
Krumlinde / Krumlinde
« skrivet: 2014-06-22, 00:16 »
Ja, Peter, de uppgifterna stämmer med mina.

7
Burg, von der / de Bourg / Burg, von der / de Bourg
« skrivet: 2014-06-17, 16:32 »
Anders, intressant. Gräv gärna mer.
Ang urpsrunget så har jag nu hittat noteringar i gbg.tomter.se/Rote_4/4.45.pdf
Cornelius uppges av en VV Soalinna i Helsingfors (för mig okänd) vara fr Holland och vara ingenjör, gift först i Sthlm 1697 sen i Gbg 1704. Den första hustrun ska ha hetat de Boij o den andra Buur, så det är en del frågetecken om liknande namn och om prästerna har stavat rätt eller blandat ihop. (Jag har inte kontrollerat Gbg-Christinas tyska kyrkböcker.)

8
Burg, von der / de Bourg / Burg, von der / de Bourg
« skrivet: 2014-06-13, 16:49 »
Anders, åren går ...
Kul med hemsidan där en Kalle berättar om de mörka tanterna som kom från Frankrike. En sån uppgift tror jag gärna på, det fanns knappast anledning att dölja ett holländskt ursprung eller att minnas fel.
Men kanske fanns det franska anor i Anna Majas Pemer-träd?

9
02 Efterlysningar / Schmidt från Bamberg, Bayern.
« skrivet: 2014-03-18, 10:43 »
Tusen tack, Agneta. Om jag förstår rätt så är det samma katolska stift, och det skulle kunna vara rätt person.
Stämmer det att tyska namngivningen denna tid var strikt, så att farfars namn gick arv (och att det skulle kunna vara så att Andreas far också hette Johan och/eller Georg)? Iof var väl det vanliga namn där och då?
Tacksam f all hjälp att komma vidare på denna gren (som är en vit fläck på vår släktkarta).

10
02 Efterlysningar / Schmidt från Bamberg, Bayern.
« skrivet: 2014-03-17, 23:54 »
Jag har en ana Johan Georg Schmidt som när han värvades t Kronprinsens regemente i Malmö i januari 1767 angavs i rullan vara 28 år, dvs f ca 1738-39, från Bamberg. Han noteras som skräddare.  
Hans första son får namnet Andreas, men denne dör, liksom hustrun, varpå första sonen i nästa äktenskap får namnet Andreas.  
Jag antar att det därför trol är farfaderns namn. Var det en namnregel som tyskar följde?  
 
Jag vet inte hur man forskar i Bamberg, men i Family search hittar jag faktiskt en enda Johan Georg född 1738, i Ziegelerden, Oberfranken, Bayern. Detta tycks vara en mycket liten ort alldelens nära staden Bamberg. Fadern hette Andreas... så det stämmer ju väldigt väl.  
Kan det vara så att han i rullan uppgett inte födelseförsamling utan närmsta stad?  
Hur jag går vidare vet jag inte.  
Finns det några register i Bayern eller kan man våga gissa hur han tog sig till Sverige och varför?  
Tacksam för all hjälp från er som är bevandrade i TysklandZiegelerden, Oberfranken, Bayern

11
Hej, Lennart! Jag har bl a noterat att nämnda Maria avled 1767. Vad har du för info om henne?

12
Grenander / Grenander
« skrivet: 2012-09-30, 18:48 »
Markus, det verkar sannolikt. Avstånden är ju korta, och ngn annan Nils G har vi inte sett denna tid.

13
Burseryd / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juli, 2013
« skrivet: 2012-02-13, 14:11 »
14 juni 2005 nämner Siv (Rut) en Karin Ambjörnsdotter. Jag undrar om hon kan ha varit dtr t Ambjörn Gunnarsson i S Hestra - o därmed syster t Ingiär o Elin.

14
Burseryd / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juli, 2013
« skrivet: 2012-02-13, 14:11 »
14 juni 2005 nämner Siv (Rut) en Karina Ambjörnsdotter. Jag undrar om hon kan ha varit dtr t Ambjörn Gunnarsson i S Hestra - o därmed syster t Ingiär o Elin.

15
Kinnared / Kinnared
« skrivet: 2012-02-11, 00:40 »
Carin. Jag har blivit kontaktad per mejl av en annan forskare som noterat att din Elin Ambjörnsdtr är syster t min ana Ingiär A-dtr. Det stämmer. De är systrar. Ingiär, Elin samt Bengta och trol Britta.  
Fadern: A Gunnarsson f ca 1613, d 1690 i S Hestra. Bonde i Tunebohult.
Modern: Kirstin Nilsdtr
Farfar Gunnar Bentsson, frälsebonde
Farmor Bengta 152 i MTL
Morfar Nils Svensson, skomakare o bonde i Flintegåden, d 1649 i S Hestra
Mormor Brita Bengtsdtr...

16
Sandserydsforskare, jag stammar också från Åke Larsson, hjulmakaren, som var gift m Stina Svensdotter. Jag har noterat att hon troligen är den Stina som föds 17370523 enl JBGF:s avskrifter, dtr t klockaren Sven Persson. Denne dör 1768 på Svenshult, men är tidigare skriven på Mostugan (som ju ligger nära). SP var gm Karin A-dtr, död 1784, enl JBGF.
Någon som vet mer?
 
Åke Larssons far är sannolikt den Lars Åkesson, som bodde på Torpet/Rödjorna 1720-59. Ev är han fr Ulfstorp och id m den man som noterats som pipborrare i rullorna f JKP gevärsfaktori. I GMR 1720 rusthållare på Ulfstorp.
G m en Maria m osäket ursprung.
Tacksam f alla bidrag!

17
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2010-10-08, 16:24 »
Roger, är den Per Sÿlkeloss dreng som du nämner (1599) verkligen identisk med Kalmarborgaren Per Silkelock, som tydligen lämnat landet?
Verkar underligt att han skulle blivit dräng. (Precis som jag tycker det är lite underligt att gamle kapten Sven skulle blivit knekt.) Men jag tycker iofs att det är lite underligt med hur vissa män byter yrken/titlar i denna del av landet under denna tid.

18
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2010-10-06, 17:59 »
Tack för den listan, Eva!
Det verkar som att Per/Pelle efterträder Mette på vedgårdarna i Kalmar o 1577-78.  
Rimligen är Per en yngre släkting, möjligen son till Mette.  
Mette är ju i regel ett kvinnonamn. Kan det vara hans mor?
 
En möjlig far (el farfar) till Per är den Per Silkelock som fanns noterad omkring 1540 på Himmelsberga på Öland.
(Mer info på Roger Axelssons hemsida.)
 
Sven är ju ett fortsatt mysterium. Den gamle kapten som nämns 1612 o 1615 är knappast densamme som dyker upp som knekt nio år senare.
 
Det är ju också ett mysterium att Per skulle överlevt utrensningarna 1599 och sen 1609 vara en av kungen gillad kapten. Kan det vara så enkelt att den kapten som omnämns då i själva verket var Sven?

19
Burg, von der / de Bourg / Burg, von der / de Bourg
« skrivet: 2010-03-15, 17:57 »
Jag har noterat en son t Cornelius: Carl August, trol f 1814, men det är en andrahandsuppgift.

20
Krumlinde / Krumlinde
« skrivet: 2010-02-09, 23:27 »
Stefan, vad menar du? Vad är det som är ny information? Har SSK (och Elisabeth) rätt i att det var fem barn, och jag fel i att det var åtta levandefödda barn? Har jag trampat någon på tårna?
 
Markus, om du vill ha mer exakta data är det kanske bäst att du mejlar direkt till mig. Jag delar gärna med mig vad jag har.

21
Krumlinde / Krumlinde
« skrivet: 2010-02-04, 22:46 »
Markus, dina uppifter stämmer väl. Kan tillägga ytterligare ett barn:
Gustaf Maurits Vilhelm, Född 1859 i Ängelholm (fb).
 
Carl Olof Teodor blev f ö en av Sveriges mest framrädande konstnärer.
 
Inget ont om SSK, men lite längre har vi Krumlindeättlingar kommit sen dess...

22
Hej!
 Jag skulle vara mkt tacksam om ngn ev kan hjälpa mig med  
Lars Åkesson (ibland skrivet Åkensson el Åckensson).
Han finns i Sandseryd AI:1 p132 (1735-1740) på Torpet
(GID 1127.1.28500)
med hu Maria samt änkan Sara (död 1735-12-28 79 år)
& dotter Annika.
Familjen flyttar ca 1750 t Rödjorna, men försvinner 1759.
Ev är det samme Lars Åkesson som i GMR 1720 anges som rusthållare på Ulfstorp och som 1713 var pipborrare.

23
Raab / Raaf / Raab / Raaf
« skrivet: 2009-10-11, 17:14 »
Tillägg: Gustaf Raab belagd redan 1608 som stallmästare, då han reser till Eskilstuna på kungens uppdrag. (Hellberg: Eskilstuna genom tiderna 1, s 205.)

24
Ruut / Ruut
« skrivet: 2009-10-11, 17:09 »
Ang. Petter Nilsson Ruuth, död 1719.
Var han inte gift m systern Margaretas man Johan Jonsson Linds halvsyster Kerstin Henriksdtr?
(Källa: rådsturätten 1693 30/8, enl Berit S.)

25
Förnamn - J / Joen
« skrivet: 2009-09-10, 18:56 »
Det var ett tag sen det diskuterades om Joen, Jonas Jöns m fl.  
Jag kan nu tillägga att jag uppfattar att Jöns visst kan skrivas Jonas.
 
Jag har en trolig anfar i Uppland, närmare bestämt i Onsby i Alunda.
I Älvsborgs lösen 1613 åbos Onsby av Jonas, om den avskrift jag fått är korrekt.  
I domboken 1611 nämns flera ggr Jöns i Onsby.
Det lär inte ha funnits fler bönder där, så troligen är det samma person (även om det är hypotetiskt möjligt att Jöns efterträddes av Jonas ngn gg 1611-1613).
Vad jag förstått av andra diskussioner kan Jonas denna tid ha varit ett finare sätt att skriva Jöns, som troligen var tilltalsnamnet.

26
Raab / Raaf / Raab / Raaf
« skrivet: 2009-09-08, 15:45 »
Tillägg efter läsning av Sörmlandsbygden 1969:
Hans Raab var med på fälttågen i Livland samt striderna vid Kalmar 1611. Han slutade troligen som hovbarberare/fältskär efter Karl IX:s död 1611. Inga noteringar om f-år, d-år eller barn.

27
Raab / Raaf / Raab / Raaf
« skrivet: 2009-09-02, 16:03 »
Personer m detta namn (m varierande stavning) har diskuterats under bl a Silfverax och Rutencrantz.
 
1. Gustaf Raab, (f omkring 1585?) hovstallmästare fr 1609, på Gripsholm fr 1620.
2. Alexander, (f o 1570?) hovbarberare fr 1595, d 1628 i Sthlm.
3. Axel Raab,  f 1620, d 1692, drabant, son t Hans
4. Hans, (f o 1545??), hovbarberare fr 1571, nämnd 1600-11 i Nyköping, trol far t Alexander
5. Hans, (f o 1590? i Tyskland?) ryttmästare, ev död i strid 1632, trol far t Axel
6. Kuntze, ägde hus i Sthlm, som 1600 överläts på Hans och Alexander
 
Släktnamnet är så pass ovanligt att det förefaller sannolikt att de Raab som var i hög tjänst hos Karl IX och Gustav II Adolf var besläktade.

28
Rutencrantz / Äldre inlägg (arkiv) till 14 juni, 2013
« skrivet: 2009-09-02, 15:39 »
Intressant diskussion. Niclas frågor är onekligen relevanta, även om jag än så länge finner den mest sannolika bedömningen den som Berit och Gillingstam gjort.
 
Det nämns en hel del om Alexnder Raab, barberaren som belagts 1595-1628.  
Jag antar att han inte hade några egna kända barn? Eller kan de ha funnits en annan Gustaf där (som i så fall är id m G Raab, hovstallmästaren, som belagts fr 1609.)
 
(Jag fortsätter diskussionen om Raab på Släkter/Raab/Raaff.)

29
Silfverax / Silfverax
« skrivet: 2009-09-01, 23:45 »
Fick idag brev utan avsändare ang Gustav Raab/Raff?
Mkt intressant uppgift: GR var med redan 1609 på Eriksgata, som en av två stallmästare.
(Tack, men vem skickade brevet?)

30
Flinkenberg / Flinkenberg
« skrivet: 2009-09-01, 23:32 »
Karl-Erik, jag kan inte direkt pussla ihop honom m någon Flinkenberg. Den Bengt i Vireda som vi diskuterat dök upp där 1713, så hypotetiskt kunde det vara en släkting, t ex brorson, t honom. Men jag misstänker att Flink/Flinkenberg är soldatnamn i olika landskap. Din Jonas kanske finns i rullorna.

31
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 28 augusti, 2009
« skrivet: 2009-07-24, 15:08 »
Bo o Berit , tack f intressanta uppgifter.  
Många postisar i släkten, tydligen. Jag ska läsa mer i Postverkets historia, men om jag förstår rätt så tog postbonden emot post fr ryttare eller postskjutsar och såg till att den distribuerades t rätt addressater i distriktet.
 
Berit, ang fogden Sven S-son Håhl: dog han inte 1728? Jag har nämligen ändrat årtalet, men inte noterat orsaken därtill.
 
Nämnde postföraren Knut Karlsson var farfar t prästen som tog namn efter byn Skärstad, Per L Scherini, vars anor på mödernet är bl a den länsman Måns Svensson som Berit nämner. Redan dennes ff fanns i Skärstad: Ödmund, belagd 1533-34 (enligt Nils B:s noteringar).

32
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 28 augusti, 2009
« skrivet: 2009-07-23, 02:08 »
Bo, stort tack för att du kollade och rapporterade!
Den ende postförare jag känner till bland mina anor. Själv var jag dock postiljon en tid i min ungdomar och blir nyfiken.  
Var det så att uppdraget länge åvilade en person i S Vi, som bodde på just denna gård? Var det kombinerat med gästgiveri, om det kom postryttare dit?

33
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 28 augusti, 2009
« skrivet: 2009-07-21, 16:00 »
Bo P! Ang inlägg 13 december 2007 om Knut Karlsson, (svar t Jan J):
 
Knut flyttade fr Älåkra t Hästmossehult, V-by, där han fick en dtr Catharina 1752.
Fr 1755 finns han i Skärstad nr 2, då han får sonen Lars.
Vad var det du funnit (i MTL?) ang hans del i fastigheten?  
Gård nr 2 antar jag är samma som Postgården (tid kallad Mellangården).
 
(Intressant är f ö att tre av Knuts barn gifter sig m barn t Jöns Svensson i Kvilla. Själv stammar jag fr Benjamin f 1742, som var postförare.)

34
Hagelin / Hagelin
« skrivet: 2009-05-10, 22:01 »
Tack, Bengt, mkt intressant!
Hagelin var tydligen ett soldatnamn i Svanhals, koppalt t en rote.
Men t Malmö värvades folk fr olika håll, så därför har jag trott att det var ett namn han hade med sig. Kanske fick han det ändå vid värvningen. Svaret står kanske att finna i de tidigare rullorna, om det finns fler Hagelin där.
I så fall återstår väl bara att leta rätt på varenda Anders Johansson som föddes i Småland denna tid...

35
Soldat (värvad) / Äldre inlägg (arkiv) till 21 mars, 2010
« skrivet: 2009-05-07, 22:59 »
Weine, det gavs ut en bok om dessa för ett eller två år sen, vill jag minnas.  
Det ordnades också en utställning på Mälsåkers slott i Strängnäs kommun. Möjligen är den kvar i år och i så fall har de nog mkt fakta där. (Norrmännen var inkvarterade där.)

36
Hej! Jag undrar om någon som har kikat i böckerna fr Malmögarnisonen kan ge mig svar på några undringar.
Var det vanligt att soldater fr Bayern (Oberfranken) och andra tyskar värvades på 1760-talet och däromkring?
 
Jag har en ana Johan Georg Schmidt som när han värvades t Kronprinsens regemente i Malmö i januari 1767 angavs i rullan vara 28 år, dvs f ca 1738, från Bamberg. Han noteras som skräddare (varför blev han då soldat?).
 
Hans första son får namnet Andreas, men denne dör, liksom hustrun, varpå första sonen i nästa äktenskap får namnet Andreas. Jag antar att det därför trol är farfaderns namn.

37
Elling / Elling
« skrivet: 2009-05-06, 14:29 »
Korrigering: mitt inlägg fr 27 mars 06: det ska förstås inte vara dog, utan föddes.

38
Hagelin / Hagelin
« skrivet: 2009-05-06, 13:27 »
Bengt, tack! Antar att någon ev fader Johan inte heller fanns med. Det fanns väl inte namnet Hagelin i Svanshalssläkten så tidigt. Varifrån fick de idén till namnet, tro?
Namnet var ju inte alls vanligt på 1700-talet, och det är väl knappast ett soldatnamn i Malmö, så jag har ändå hopp om att min ana ska ha burit det med sig.

39
Hagelin / Hagelin
« skrivet: 2009-04-30, 13:30 »
Björn, tyvärr står bara Småland och senare Närke i dessa Malmörullor. Så orten är svår att gissa, mitt hopp är att han kan passas in i någon Hagelinfamilj.

40
Hagelin / Hagelin
« skrivet: 2009-04-20, 18:49 »
Tack för svar, men rullorna har jag kollat; min fråga var snarast om ngn stött på tänkbar far Johan eller andra Hagelin i Småland eller Närke.

41
Stålhandske / Äldre inlägg (arkiv) till 19 augusti, 2011
« skrivet: 2009-03-17, 15:03 »
Ja, Kerstin Thyrilsdtr (1584-1652) lär ha varit dtr t T Haraldsson t Ledingelunda, som adlades 1578.

42
Anders! Tyvärr ingen Håkan Liljeberg i mitt register.  
Min anfar Peter Georg L. var visserligen duktig på att reproducera sig - med fyra fruar och minst ett ?ä förhållande, så blev det minst sexton barn - men ingen Håkan där i Småland.

43
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2009
« skrivet: 2009-03-01, 23:36 »
Om Inge i Linderås är den Inge Persson i Linderås som 1689-05-12 gifter sig, med Ingeborg Eriksdotter, så finner jag en lämplig Ingeborg E i fb 1664-09-04, GID 255.24.15100. Brickarp tror jag det står och på Brickarp fanns denna tid en Erik som fick flera barn.
  Jag undrar om denna Ingeborg kan ha varit dopvittne t sonen Eriks barn. Det noteras i fb en Ingeborg 17311228 samt 17360107 och 17380816 och 17410806. Min erfarenhet är annars att det snarare är annan släkt än farmor som brukar vara dv.
 Dopvittnet troligen en annan, för i db finner jag 19 okt 1740 en Ingeborg på Linderås ödegård, 84 år. Alltså en annan Ingeborg som är dv året därpå.
  Om Ingeborg i fb på Brickarp är densamma så var hon bara 76, men det är ju ofta fel ålder i db.

44
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2009
« skrivet: 2009-03-01, 22:37 »
Inge i Linderås fick ett barn även 1693: Abraham.
(Född 20/8 1693 i Linderås ödegård, enl Fb, C1, s 63, GID 255.24.13700).
Dopvittnena lite otydliga, men det ser ut som commissarien X samt Gunilla Biugg, som var dv även 1696 t Erik och som väl var prästens fru.
 
(Meddelandet ändrat av bremberg den 01 mars, 2009)

45
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2009
« skrivet: 2009-03-01, 22:04 »
Jo, det är där ovan nämnda Johan Anderssons avskrifter finns.
Sen finns ju också JBGF.
Men det är en lång period under 1700-talet som det saknas avskrifter för, i alla fall tillgängligt på internet.
(På nätet finns också - liksom i ett par böcker - många felaktiga eller osäkra uppgifter om Linderås.)
Jag har fått hänisning till att ordförande i Tranås/Ydre släktforskarförening Weimar tillsammans med en man Ivar i Galtås har kartlagt hela Linderås socken och är något av specialister på detta område.  
Det vore förstås utmärkt, om det stämmer.

46
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2009
« skrivet: 2009-02-28, 01:13 »
Tack f dessa bidrag, Olle. Vet inte riktigt hur du tolkar KR här.
Det fanns i Kapela en Inge (Månsson) men han kan inte vara rätt Inge för han är änkling när han gifter sig 1697.
Tidigare förekom Inge på Rossmark, men det verkar inte precis vanligt, så man skulle kunna tänka sig att det finns släktband.

47
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2009
« skrivet: 2009-02-27, 00:59 »
Bokhållaren Daniel Tunberg bör det vara.
Vad han nu gjorde där när Inges barn döptes...

48
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2009
« skrivet: 2009-02-27, 00:44 »
Sistnämnda barn i fb, C1, s 161, högst upp (255.24.13500).
Ser ut som att ett vittne heter Daniel Törnberg.
Samma person dv när Erik föds 1696.
 Så din teori håller så långt (tyvärr anges inte alltid dopvittnen här).

49
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2009
« skrivet: 2009-02-27, 00:21 »
Olle, du har rätt i att inget dopvittne 1696 kommer fr Rossmark. Men som sagt jag hittade ingen annan passande Inge än den som får en rad barn på Rossmark.
  (Det verkar på det du skriver nu som att det är långt mellan själva Linderås o Rossmark. Jag är tyvärr helt okunnig om geografin här.)
  Den gamle Inge du funnit d 1741, f omkr 1656, skulle ha varit ca 40 när Erik föddes så det är ju plausibelt. Kan han vara denna i vb:
1689-05-12  Inge Persson, Linderås, gm Ingeborg Eriksdotter?
 
Ett möjligt barn:
1690-10-19 Maria Ingesdotter i Linderås.
   
 Du har nog rätt, Olle. Tack för att du inte sväljer första bästa teori! Synd bara att jag hade lyckats kartlägga hela Inge Larssons släkt i Rossmark och Fjättarp. Men de anorna kan jag byta bort t någon annan forskare...

50
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2009
« skrivet: 2009-02-26, 22:12 »
Korrigering av det sista namnet ovan: ska vara Anna, förstås.
Hon blev 1688 Inges första fru, men dog redan 1704 på Rossmark.  
Fru 2 blev Marit Håkansdtr, som dog 1711.
Fru 3 blev 1712 Elisabeth Nilsdotter.

51
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2009
« skrivet: 2009-02-26, 02:04 »
Fb: GID 255.24.15800.
Lars son Inge i Fjättarp.
(1670, ser inget datum)
 
Fb 255.24.15600:
1669: Jöns barn i Sätra kallad Sara.

52
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2009
« skrivet: 2009-02-25, 23:55 »
Olle, jag kollade i vb och fann endast två möjliga Inge. Sen kollade jag i fb o db efter Inge-barn och noterade:
Fb:
1689-08-14 Jon Ingesson Rossmark  
1691-05-10 Jon Ingesson Rossmark  
1692-08-07 Elisabet Ingesdotter Rossmark
 
Db: 1689-08-25 Jon Ingesson Rossmark  
1690-06-11 Sara Ingesdotter Rossmark
1705-11-28 Per Ingesson Rossmark  
1707-12-19 Håkan Ingesson Rossmark 11 veckor 2 dagar  
-------
fb: Inge i Rossmark dopvittne när Anna Larsdotter i R (ev syster) får barn 1691.  
--------
I db (GID: 255.25.36100) finns 1719-06-14 Inge Larsson i Rossmark; 42 år ser det ut som, vilket skulle varit för ungt, men jag tror att han var 49 och född 26 JUL 1669. Det sista enligt mormonernas IDG, som jag ska kolla i fb.
Makan finns i vb 1688-09-30.

53
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2009
« skrivet: 2009-02-25, 23:43 »
Ja, i Sofi hittar jag heller inget bra alternativ t Grimmestorp (fast jag ser på fler ställen att det ser ut som Brennestorp.
 
Erik i fb, s 302: GID 255.25.32400

54
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-24, 23:39 »
Sistnämnda Sara Persdotter, trol barn t  
nedan nämnda par, som enligt Johan Anderssons vb-avskrifter skulle bott på Brennestorp. Det står dock endast Grimmestorp i en antavla som Bo Lindvall lagt ut på Rötter. Men det var väl trol så att de flyttade t Grimmestorp nån gång mellan 1703 och 1721.
 
Maria Larsdotter, född 1669 (döpt 15/8) i Hakebo, död 1744 30/11 i Grimmestorp
och Per Jonsson. Bonde i Grimmestorp.

55
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-24, 23:29 »
Olle, har gått igenom barnen i fb. Återkommande dopvittnen är Ingeborg i Sänninge samt Jon och Jöns i S. Mellangård. Det förekommer inga andra möjliga föräldrar där att förväxla med, så Lars föräldrar bör vara dem du nämner:
Erik Ingesson och Sara Persdotter, vigda 1721-10-29.
Erik föddes 1696-03-27 (föräldrar bör vara Inge Larsson (1670-1719) på Rossmark och Anna Jönsdotter (f 1669 i Sätra).  
Sara föddes 1703-01-16 (GID: 255.25.33400, Jag är dock osäker på om det står Grimmestorp där, ser ut att börja med B (Brennestorp?)

56
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-24, 21:05 »
Hans-Åke, tack för att du kollade. Tyvärr är jag fortfarande lika frågande till källorna. Detta eftersom uppgifterna inte stämmer helt med det som jag kunnat kontrollera i fb.
Jag hittar ingen Sune 1682 och ingen Sven 1688, ej heller uppgivne fadern Anders 1637. Kanske är det enbart gissningar baserade på uppgifter i db. Kanske finns det någon grund i mtl eller andra källor.
 
(Jag har sett dessa uppgifter fr ett flertal personer, bl a i Disbyt, men ingen har kunnat svara på vilka som är originalkällorna. Jag lade själv in dem i min databas, innan jag började kontrollera. Nu har jag insett att jag borde varit mer källkritisk.)
 
Jag har f ö idag fr en annan forskare fått besked om att han råkat lägga ut fel uppgifter i Disbyt ang Stina Jonsdotter. Hon var g m min ovan nämnda anfar Lars Eriksson (och ingen annan). Hennes far var Jon Börjesson (1722-184), och ingen annan. Jag hade raderat mina uppgifter, för att jag trodde att jag hamnat fel, när jag såg andra data i Disbyt...

57
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-24, 00:32 »
Oj, Olle! Tusen tack, det var en imponerande rad uppgifter. Det verkar som att det endast fanns en Erik på Sänninge denna tid.
Det förefaller som en någorlunda regelbunden produktion, fast det är en 4-års-paus före och efter Lars. (Han verkar f ö vara den enda som säkert överlevt.)
Det kanske är så att familjen en tid var på annan ort, och kanske att de födslar som jag hittade ovan kan passa in ändå. Får kolla igen i fb, men måste väl ordna ADonline.
Bästa hälsn/Dag

58
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-23, 00:58 »
När jag ändå är igång och ber om hjälp i Linderås. Jag har en till lucka där i generation 7. Det gäller:
Lars Eriksson.
Född 28/12 1731 i Sänninge, Linderås (Fb (och Adelöv hfl 1804) (26 dec enl db)). Dv: Jon i Sänninge.
Levde från 1770 till 1785 i Sänninge, Linderås (F) (Fb, vb).
Levde från 1785 i Adelöv (hfl, fb). Död 3/3 1812 i Nannarp, Adelöv (F) (db: 81 år, dvs f ca 1730).
 
Lars anges i vb fr Sänninge och bruden Stina Jonsdotter är fr Sänninge Mellangård, men det verkar som att de bor hos honom efter vigseln.
 
(En Lars E d 17 jan. 1808, undantagsbonde på Taleryd., 76 år, dvs f 1731-32, bör vara en annan)
 
Huvudfrågan är förstås vem fadern Erik var. Det fanns inte många Erik i Linderås denna tid. Jag har letat i fb efter lämpliga syskon och noterat detta:
okt 1728 Maria Eriksdotter i Hyttorp. Ett dopvittne fr Sänninge.
aug 1733 Erik Eriksson i Siötorp. Dv Stina i Sänninge.¶
1736 Per E i Sänninge
feb 1738  Anders E i Hyttorp
aug 1738 Elias Eriisson i Sänninge.
1741 Jonas E i Sänninge.
maj 1745 Ingo Ericsson i Sänninge.
}

59
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-23, 00:49 »
Tack, då är frågan hur jag kan hitta Maria på Hults föräldrar. Hfl fanns ju inte då och i fb hittar jag inte några lämpliga syskon - men det är mkt svårläst här i Genline. Hittar inte mkt om Hult heller på JBGF eller i Johans avskrifter.
Kan det finnas något i din avskrift, Olle, eller i det som Hans-Åke nämnde finns i Tranås!
Tacksam f all hjälp!

60
Adelöv / Adelöv, AI:3, hfl, s 12-13
« skrivet: 2009-02-23, 00:24 »
Olle, tack än en gång. Jag trodde att de var kvar t 1801, men då var det alltså en annan familj där. Hittar dem inte i Rossås i samma hfl (men där är det riktigt kladdigt). Nåja, inget stort problem.
Dottern Greta levde och blev vuxen. Dottern Anna flyttade t St Åby, men det verkar inte vara noterat här, utan bara systern Gretas flytt, om vi läser rätt.

61
Adelöv / Adelöv, AI:3, hfl, s 12-13
« skrivet: 2009-02-21, 16:07 »
GID 971.3.22100
Längst upp på sidan 12 finns Lars Eriksson fr Linderås m hu Stina Jonsdotter (som gifte sig 177 i Linderås, och vars vigselnotis Olle Elm just hjälpt till att tolka).
Men vad sjutton står det i vänstermarginalen?
Hela familjen verkar struken och jag vet att de några år senare (glapp i hfl) finns i Råssås och därefter i Nannarp i samma sn.
Döttrarna Greta och Annika tycker jag mig se, men är det Stina som är överstruken?

62
Linderås / Linderås, vb, 1770
« skrivet: 2009-02-21, 15:57 »
Olle, tack än en gång. Då antar jag att hon är id m den Stina Jonsdotter som föds på Sänninge Mellangård 20/9 1752 (vilket också anges i hfl och db i Adelöv dit hon flyttar 1785).
Fadern bör vara Jon Börjesson, f 1722, som finns på Mellangården i hfl 1789.
(Det finns andra uppgifter på nätet om att Jons dotter Stina skulle ha gift sig med en annan än nämnde Lars E, men det antar jag är en annan Stina - fast det återstår att reda ut.)

63
Linderås / Linderås, vb, 1770
« skrivet: 2009-02-20, 01:03 »
Svårt läsa i Genline, (255.26.49400). Längst ner på sid 202. Fjärde raden under 1770.  
Jag vill gärna se Lars Eriksson fr Sänninge... g m Stina Jonsdotter.
Är hon också fr Sänninge (Mellangården)?

64
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-19, 15:38 »
Två ortsfrågor:
Ovan nämnda, Maria Jonsdotter i C2, s 277, GID 255.25.33900. Står det Hult? Det är väl ett torp vid Göberga?
 
Noby nämns då och då i böckerna denna tid, t ex i vb 1773 när Måns Suneson anges fr Noby. Jag har tolkat det som Västra Noby i Lommaryd. (Men har inte hittat Måns där) Det tycks som att man flyttar fram och tillbaka. Antar att V Noby ligger nära Linderås.

65
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-19, 15:15 »
Tack, Olle. Det talar f att uppgifterna om att Sune Andersson skulle fötts på Taleryd 1682 inte stämmer.  
(Det finns en annan uppgift om att han fötts 1676 el 77. I så fall kan han ha hunnit lämna föräldrahemmet 1694. Alternativt är det en sammanblandning med den Sune som är Jons son. )

66
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-16, 16:05 »
Hans-Åke, vore mkt tacksam om du ville kontrollera avskrifterna (det är kanske fb?) Jag har också fått uppgifter om att föreningen gjort någon slags kartläggning av Linderås befolkning förr, men jag vet inte om detta finns i form av register eller annat dokument.
 
Olle, tack för intressant ytterligare info. Dessa längder var okända för mig.
Jag noterar sonen Sune på Taleryd, men är det Anders (Perssons) son? Noterar också att denne Sune, som tydligen står efter Jon, tycks vara gift 1703 med en Elin.
 
Det tycks dels som att Sune blandats ihop med Sven Andersson, och ev var båda söner t Anders Persson. Det tycks också som att det finns flera Sune Andersson i Linderås denna tid, som kan han blandats ihop.
 
Den nämnda boken ger tyvärr ingen klarhet i detta.
 
Det behövs nog att man kartlägger alla Sune/Suen/Sven för att säkra släktbanden. Om detta redan är gjort av Tranåsforskarna så vore det förstås bra.

67
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-15, 11:37 »
Hans-Åke, med all rspekt, men har du sett avskriften själv? Jag misstänker nämligen att dessa uppgifter som cirkulerar inte är bekräftade i källorna.
Hfl börjar väl först 1789?
Och uppgiften öm Sunes födelseår är väl en beräkning utifrång vad som står i Db?

68
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-14, 14:52 »
Hej, Hans-Åke!  
Uppgifterna om Måns far Sune har jag sett tidigare, de finns på flera håll på nätet, men jag har inte kunnat få dem bekräftade.  
Har du lyckats hitta en bra källa t att Sune var född 1682 på Taleryd S med Anders Persson som far?
(Jag är inte säker på att Anders son Sven är densamme.)

69
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-13, 01:43 »
Blivande hustrun Maria Jonsdotter i C2, s 277, GID 255.25.33900. Men vad står det? Är det i Hult?
 
(Meddelandet ändrat av bremberg den 14 februari, 2009)

70
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-13, 01:15 »
Hittade Lars i fb 1710, 30 maj, i Ängstugan (sen jag lyckats installera Genline igen:255.25.34000) Men det är svårlästa böcker i Linderås, tycker jag.
 
(Meddelandet ändrat av bremberg den 14 februari, 2009)

71
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-12, 22:39 »
Aha, OK! Lars Håkansson bör enl db ha varit f cirka 1710-11. Är det så att din avskrift inte täcker alla år? Eller finns det födslar 1704-11?  
En guldgruva med såna avskrifter. Givetvis måste man kolla originalböckerna också, men just nu har jag en dator som är spärrad för nedladdning av program...
Kollade just Johan Anderssons (begränsade) Linderåsavskrifter på nätet, och där står det  
1704-01-03 drängen Håkan Olofsson i Kockenhus med pigan Ingel Svensdotter i Marken
1729 dog Håkans hustru, liksom Håkans mor, i Solberga (skulle väl kunna vara Ingrid S).

72
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-12, 14:09 »
Olle, du skrev:
Lars Håkansson i Solberga m p Maria Jonsdotter i Förbacken. (C:2 sid 239)  
 
Om ovanstående visar sig riktigt skulle paret bott någon annanstans före 1739 ...  
 
Vågar jag gissa att LF kom fr N Solberga socken (eller är det ett gårdsnamn)? I så fall kanske paret bodde där. Jag vet inte hur det är m in- och utflyttningslängder.

73
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-12, 14:04 »
Tack igen, Olle! Den Stina som dör 1756 lär vara lillasyster som kallades Kerstin i fb. Gissar att det var lite prästerligt slarv.
De möjliga systrarna som du hittat födda på Marken stämmer bra för när Stina får första barnet 1773 finns dopvittnena Ingiel, Anna och Maria L-dtr.
Namnen är ju inte exakt samma enl avskrift av fb: Ingrid, Annika och Maja.
Men det är väl en annan präst som skrivit.
Du har nog rätt ang Håkan Larsson för han förekommer ju inte med familjen, och jag misstänker att min familj lämnat Marken och flyttat t Backa på Linderås ägor nån gång efter 1773 och före 1778.

74
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-12, 00:09 »
Tusen tack f hjälpen, Olle!
Ang Måns Sunesson: ja, det bör vara rätt Måns i fb 1745, fast jag noterat 9/2.
Jag hade inte hittat att faderns första hustru (Anna Jonsdotter) dött 1743, men det stämmer utmärkt med åldersuppgiften, och Sune gifter om sig 1744 (29 april har jag fått uppgift om, som jag inte bekräftat).
 
Ang Måns hu Stina L-dtr: jag vet inte hur många som kan ha bott på Marken (under Göberga) vid den tiden, men det verkar ju rimligt att de personer du funnit i din avskrift är syskon, om det bara är ett torp. Verkar också rimligt att paret som dör där på 1770-talet är föräldrarna.
Att de inte verkar ha fått barn före 1739 i din avskrift, betyder det att de måste ha varit på en annan gård eller i en annan socken efter giftermålet 1731?
 
Den Håkan Larsson du nämner lär väl vara en son född före 1739, gissar jag.
 En fråga till, eftersom jag inte kommer åt ADOnline, du nämnde I AI:2 sid 19 anges Stina Larsdotter f 1750 här och det finns f ö en intressant text om henne på den sidan. Så också på sid 180.
Skulle du kunna berätta vad du läser ut där?

75
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 09 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-09, 23:46 »
Undrar om det finns nån som kan hjälpa mig framåt, jag har kört fast på ett par anor i just Linderås. Nämligen dessa:
 
Stina Larsdotter
Född 20/5 1748 i Marken (Marka), Linderås (F) (Fb: Lasses dotter. Dv: Suno i Jumen? Svårläst).
Levde 1773 i Marken, levde mellan 1789 och 1806 i Djurafall (hfl, GID:  255.5.28300).
Levde fr 1806 i Fattigstugan (hfl, GID:255.5.12800. AI:4, s 164, 255.9.3000).
Utflyttad (t Adelöv) 1831 (hfl, 255.11.54700).
Död 22/4 1831 i Smedshemmet, Mjölarp, Adelöv (F) (hfl, db: 83 år, dvs f ca 1748).
Dopvittnen o trol systrar: Ingiel, Anna, Maria L-dtr.
 
Kan dessa vara föräldrarna: 1744 den 7 maj vigdes drängen Lars Larsson fr ...falen o Maria Larsdotter fr Hysafa Svårläst.}?
 
Stina var g m Måns Sunesson, död 1797 i Brostugan, Djurafall. Uppges av flera forskare vara fr Taleryd S, men den uppgiften har jag inte kunnat bekräfta. Det ser i fb 9/2 1745 ut som att han föds i Norrgården,så kanske var han inte son t Sune/Suen/Sven på Taleryd S.

76
Bayern / Bayern - Franken
« skrivet: 2009-01-21, 20:35 »
Olle, tack, jag har läst där och försökt kolla även på tyska sidor, men jag är dels usel på tyska desl okunnig om de tyska församlingarna och deras historia. Nån här vet säkert mer om Bayern eller om varför tyskar hamnade i detta regemente.

77
Bayern / Bayern - Franken
« skrivet: 2009-01-20, 23:43 »
Jag har en ana Johan Georg Schmidt som när han värvades t Kronprinsens regemente i Malmö i januari 1767 angavs i rullan vara 28 år, dvs f ca 1738, från Bamberg. Han noteras som skräddare.
Hans första son får namnet Andreas, men denne dör, liksom hustrun, varpå första sonen i nästa äktenskap får namnet Andreas.
Jag antar att det därför trol är farfaderns namn. Var det en namnregel som tyskar följde?
 
Jag vet inte hur man forskar i Bamberg, men i Family search hittar jag faktiskt en enda Johan Georg född 1738, i Ziegelerden, Oberfranken, Bayern. Detta tycks vara en mycket liten ort alldelens nära staden Bamberg. Fadern hette Andreas... så det stämmer ju väldigt väl.  
Kan det vara så att han i rullan uppgett inte födelseförsamling utan närmsta stad?
Hur jag går vidare vet jag inte.
Finns det några register i Bayern eller kan man våga gissa hur han tog sig till Sverige och varför?
Tacksam för all hjälp från er som är bevandrade i Tyskland.

78
Schenning / Schenning
« skrivet: 2009-01-20, 23:34 »
Jo, Schmidt var vanligt i Bayern. Men i family search hittar jag faktiskt en en Johan Georg född 1738 i Ziegelerden, Oberfranken, Bayern. Detta tycks vara en mycket liten ort alldelens nära staden Bamberg. Fadern hette Andreas... så det stämmer ju väldigt väl. Men hur jag går vidare vet jag inte.

79
Hagelin / Hagelin
« skrivet: 2009-01-15, 00:47 »
Har någon stött på:
Anders Johansson Hagelin.  
Han dyker upp när han värvas 1746 och var enligt de tidiga rullorna från Småland. En senare rulla anger dock Närke.  
Han blev korpral och avled 1776 i Malmö garnisonsförsamling.

80
Schenning / Schenning
« skrivet: 2009-01-12, 14:54 »
Anders, såg nu din tidigare fråga: var finns familjen e 1767?
Jo, de verkar vara kvar på Malmögarnisonen, men vigsel nr 2 erkar ske 8/9 1779 i Landskrona garn.förs.
Sen föds minst nio barn i Malmö. Schmidt deltar i 1788 års finska krig, får asked 1806 och dör 31/9 1810, 63 år gammal, dvs f ca 1747. Men det är nog fel för i rullan 1767 anges han vara 28, dvs född 1738-39.
Inte så lätt att veta hur man ska tyda böckerna fr Malmö garn.förs.
 (Frustrerande för denne Schmidts föräldrar är enda luckan i min sjunde generation.)

81
Schenning / Schenning
« skrivet: 2009-01-12, 14:44 »
Anders, tack! Jag har noterat att han värvades t Kronprinsens regemente, men jag antar att detta kompani ingår där. Enligt rullan 1767 var han skräddare, men han kunde väl ändå kallas soldat. Jag är så okunnig om hur det fungerade i det militära då.
Är det risk att det är två olika personer?
 
Det verkar iofs stämma bra, för när frun Schenning dött 1778 gifter Schmidt om sig (m soldatdottern AG Hagelin) och får en ny son som också kallas Andreas (då den första dött 1778).
Jag gissar att Schmidt följer en namnregel och att Andreas är hans fars namn, för det var väl vanligt även bland tyska invandrare, eller?

82
Schenning / Schenning
« skrivet: 2009-01-11, 19:37 »
Hej, Anders! Har inte ansedeln framför mig just nu, men jag vill minnas att de vigs i Malmö garnisonsförsamling.
Stort tack f uppgiften om Anders S! Det stämmer ju bra, annars vore det lite märkligt med denna vigsel.
Min förhoppning var iofs att jag genom att finna Schennings ursprung skulle kunna lista ut Schmidts anor...

83
Schenning / Äldre inlägg (arkiv) till 08 januari, 2009
« skrivet: 2009-01-08, 23:59 »
Jag har en Anna Catharina Schenning som uppges född 1737 i Malmö. Där gifter hon sig i alla fall 1767 med min anfar Johan Georg Schmidt som samma år tar värvning i svenska armén och noteras från Bamberg i Bayern.
AC Schennings ursprung vet jag ej, men sonen får namnet Andreas.
Jag tänkte tidigare att det var en tysk släkt, men det tycks ju ha funnits Schenning i Skåne.

84
Den kapten Gustaf Podolin som nämnts i Uppsalatrakten måste väl vara id m
Capt Gustaf Podolini som noterats på Stene Nr:5 - Olsgården i Kumla kommun från 1647, död 1663. Han efterträds på fastigheten av Corp. Johan Podolini o. Hust. Catarina.

85
Det är den mest plausibla tolkningen, även om de i betydelsen från i regel finns i franska namn, medan tyskarna använder von. I detta fall skulle de kunna använt latin, om det inte var ett etablerat släktnamn.
Så det ska nog tolkas som från/av Footling.
Vad nu Footling är...

86
Nej, en Johannes Foot som nämndes var student redan 1579. Så det är inte samme som vår Herr P de Footling.

87
För att komplicera det lite (och lyfta alternativ till min hypotes):
i publikationen finns även en Johannes Foot utan ortsangivelse (som skulle kunna vara samma person).
 
Av denna bok framgår f ö att Herr P rest genom Polen.  
Kärnfrågan är förstås när han första gången använt namnet P.
 
Möjl finns svar eller fler ledtrådar i den rättegång som hölls i Svea Hovrätt 22 juli 1624.

88
Ja, jag lutar åt sistnämnda teori, att det är ett lånat namn.
Det är nämligen så att i registret över svenska präststudenter i Rome and the Counter-reformation förekommer
precis före Podalinus Piperius och Plochius.
Jag tror inte att det är latiniseringar av svenska ortnamn, utan att det också är historiska namn.
Piperius hette i varje fall en påve.
 
Kan det ha varit så att dessa tre studenter valde namn samtidigt, när de kom till seminariet?
 Ungefär som Adrup, Bedrup och Cedrup.

89
Hej, Niclas! Det kan visa sig att det finns en grekisk koppling ändå.  
Vår Herr P benämns Podalinus (med a) 1615 när han studerar i Olomuc.
Det är eller var ett grekiskt namn.
Såvida det inte är en felstavning.
Hänvisar också t fortsatt diskussion under Podelinus.

90
Ostrogothus ska det vara.
F ö skrivs han 1615 Podalinus (med a).
Det är ju faktiskt ett mansnamn som förekommer både här och var, bl a i det antika Grekland.  
Kan det vara så enkelt att han tagit namner efter någon gammal klok grek?

91
Footling förekommer även i:  
Rome and the Counter-reformation in Scandinavia Av Oskar Garstein (Publicerad av BRILL, 1964 ISBN 9004093931, 9789004093935)
sid 439.
Där benämns vår Johannes P de Footling Ostroghensis, alltså östgöte.
 
Men eftersom vi nu konstaterat att tanken om att han varit utomlands var korrekt, så är det ju möjligt att han fiskat upp Podolinus på annat håll än i gamla Östergötland.
En av hans studiekamrater verkar kallas Amsterdamus, fast han också är svensk - som ett exempel. Men namngivningen verkar synnerligen varierande - vilket ju är intressant för oss släktforskardetektiver...

92
Grekifiering kan det väl ändå inte vara? Eftersom det slutar -inus måste det vara en latinisering, mest sannolikt av ett ortsnamn.
 
Frågan är vilken ort dessa präster P varit på där de inspirerats till namnet. Det borde väl kunna gå att följa det spåret. Var växte de upp, var var fädernesbyn när de utbildade sig och när det tog namnet?
Podol... låter ju väldigt osvenskt, men det kan vara en ort som stavades På..., t ex Pådal (som väl iofs inte ligger i Ö-götland). Det kan också vara en långt ortsnamn som inte blev snyggt att latinisera direkt, t ex Påskdalen, Påldalen osv.

93
Olle, din slutsats är fullt rimlig, men det kan ju hända att HM har fel.
Det skulle ju kunna vara så att det blivit den vanliga sammanblandningen av präster med lika namn. Det har ju funnits ett antal Vadstenensis, som vad jag förstår inte är släkt; så skulle det kunna vara även med dessa Podolinus.
 
Jag tror inte att Podolinus kommer från latinisering av svenskt ortnamn. Tanken att ordet kan komma fr utlandet är inte tokig. Podol finns ju i Kiev och Podolin i Polen.
Under 1600-talet var ju svenskar ute och krigade i dessa trakter eller hur. Och fältpräster fanns det många.
 
En annan tanke: var det inte ett antal präster som utbildades utomlands och fanns det inte ett seminarium eller kloster som hette något på Pod...

94
Östra Eneby / Äldre inlägg (arkiv) till 24 januari, 2009
« skrivet: 2008-09-15, 22:55 »
Visst det är Kvillinge m gammal stavning. Tack, Solvig!

95
Östra Eneby / Äldre inlägg (arkiv) till 24 januari, 2009
« skrivet: 2008-09-15, 14:39 »
Söker en väns anor i Ö Eneby. FF mm hette STina Johansdtr, f 25/12 1780 på Skarsätter av Johan P och Anna J. Känner någon till dessa eller vet var man bör kunna finna dem i ngt register?

96
Kvillinge / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2008
« skrivet: 2008-09-15, 13:54 »
Kan nån hjälpa mig att hjälpa en vän med detta, så är jag tacksam.
Hans anfar Anders Olofsson, f 19/8 1778.
Anders finns i fb 1778 på Ulriksberg m far: Olof Andersson. Enligt hfl född 1748.
I fb (CI:3, s 135) (GID 326.24.91800) 2 februari, finner jag vad jag läser som Anders Lundberg och Ingeborg.
Kan någon se vad hon heter i efterhamn och var de bodde?
Eller är det någon som stött på denne Lundberg?

97
Kvillinge / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2008
« skrivet: 2008-09-14, 12:10 »
Gunnarstorp (även kallat torpet Sverige och tidigare diskuterat här) under Björnviken,
det är väl inte det Gunnarstorp som finns idag på västra sidan om motorvägen, bort mot Lida och Svärtinge?

98
Frumerie / Äldre inlägg (arkiv) till 28 juli, 2008
« skrivet: 2008-07-28, 17:02 »
Hej, Anders!
Vilka Baggar har gift sig med Bourgare? Finns de kanske i din Frumerie-fil? I så fall skicka gärna den eller ett utdrag.  
Tack. /D

99
Silfverax / Silfverax
« skrivet: 2008-07-27, 18:55 »
Har besökt kyrkan. Ingen grav som jag förknippar med ovan nämnda.
 
Har inte ännu kollat KA fjärdepartsakt 78.  
 
Ska ta båten t Lövnäs nån dag...

100
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-03-10
« skrivet: 2008-07-27, 17:53 »
Behöver lite hjälp med anorna för:
Jan Olofsson, som bodde i Öxnevål, gifte om sig 1765 m
Klara Ersdotter, änka från Öxnevål , enl vb.
 
Född 1726 i Kila enl hfl 1761.
Levde 1764 i Öxnevål enl hfl 1761-65).
Levde från 1765 till 1801 i Smedserud. (hfl, GID499.56.22800).
Död 27/2 1801 i Smedserud (hfl, Stenkolik).
 
En Johan Olofsson f i Kila 21 sept 1726, en annan 1 okt.  
Vilken kan det vara?

101
Frumerie / Äldre inlägg (arkiv) till 28 juli, 2008
« skrivet: 2008-07-27, 17:28 »
Anders, ang Bergerud i Holmedal. Jag var häromdagen och besökte länsmansgården där (mkt fin). Tar nu upp denna gren för nya studier.
Undrar lite över hur det kom sig att din Bagge var på Bergerud under samma period som mina de Bourg var länsmän där? Vet du vilka år Bagge bodde där?

102
Jan Haraldsson!
Lundby ligger på Fogdö, så i hfl där borde du kunna finna din Olof.

103
Bremberg / Bremberg
« skrivet: 2008-04-01, 23:45 »
Jan! Din bild bör föreställa Hampus Alexander, f 1841, d i Vrigstad 1875, son t Per, som tillhör släkten fr Brännerstaden.

104
Du har rätt Pia, hon finns i Gränna fb det datumet m de föräldrar du nämner. Byn är Åsa, som Olle skrev.
(Jag hade också anor där just då.)

105
Ja, det avslöjade hur okunnig jag är om den här delen av Värmland. I Gunarsbol i By återfinns mamma Clara 1802 i hfl, boende på undantag hos dotter Maria. Men sen går Clara upp i rök och jag hittar henne inte i db. Det är noterat att hon flyttat åter t Kila, men jag är inte säker på om noteringen är korrekt.
Dottern Karin alltså försvunnen i Gös Härad. Jag får väl gå igenom alla vigselböcker 1791-92... (gm Erik Ersson fr Holmedal)

106
Tillägg: pappa Jan tycks flytta t By i Gunnarskog, men jag hittar honom inte där, medan mamma Clara tycks flytta tHuggenäs.
Inga utflyttningslängder då, dessvärre.
Så hur kan jag få upp spåret igen?

107
Tack, Gunnar! Du är mkt skarpsynt!
Men det förvånar mig m en hänvisning t en härad, i st f en församling.  
Om hon fl t Jösse Härad gissar jag på Gunnarskog, eftersom jag tycker mig se att mamma Clara flyttar dit ca 1802 enl hfl.

108
Tillägg: Karin dyker upp igen om jag läser rätt i hfl 1784:
GID 499.59.102700.
Men vad står det där? Förlovad?

109
Hej, Gunnar!  
Stort tack f hjälpen. Familjen bor mkt riktigt på Smedrud sen. Men Karin stryks redan som knappt tonåring. Jag ser ingen förklaring. (GID 499.58.76400).  
Så jag är inte säker på att det är rätt Karin ändå.

110
Hej, vänner! God forts!
Jag har nu återupptagit jakten på min gamla Karin Jansdotter.
Är nu övertygad om att orten ändrats från dito till Kila i Holmedals hfl 1851-55, på sid 35, ser ut som att det är en senare notering, trol i samband m dödsfallet.
 
Men vad står det på GID 499.45.62100 (Fb Kila 1764)? 5 feb föds en Karin, om jag läser rätt, i Önnamåle (Öxnewål?) far: Johan Olofsson.
 
Ej funnit Karin i hfl 1761-65,där finns dock Jean O... o dennes fru Barbro,  
 död 1765, samt ny fru Klara. (GID 499.55.2500)
 
Enl Kilaregistret f gifta fanns Johan Olofsson som gifte sig m Barbro o sen m Klara 1765. Alltså denne. Men vart tog Karin vägen? Död späd?
 
Tacksam f hjälp...

111
Hanhals / Äldre inlägg (arkiv) till 15 maj, 2013
« skrivet: 2007-12-18, 01:04 »
Känner nån hjälpsam forskarkollega till:
Anders Olsson Skånberg, som dog 1855-02-06?
Han blev 1821 g m Wendela Ekedahl och de fick minst fem barn i församlingen.

112
Gun, du bör få ett svar, även om hugenotterna väl avhandlas under andra rubriker.
Hugenotter var kalvinister i Frankrike. Under 1600-talet utvandrade många hugenotter, t bl a Amerika, Nederländerna, Tyskland och Sverige.

113
Byggnader och miljöer / Större hus i Mariefredstrakten - 1938
« skrivet: 2007-09-13, 17:21 »
Bengt, tack för att du delade med dig av dina erfarenheter från Mariefred.
Det påminner om hur synd det var att folkhögskolan lades ner av Röda korset. Nu kan de inte driva någon lönsam verksamhet i byggnaderna, så kanske blir det framöver skola igen. Det finns sådana planer, men då är det privata skolföretag. Folkhögskolor är inte lönsamma i dag...

114
00 - Flyttning / Varför flyttade de omkring?!
« skrivet: 2007-09-13, 17:05 »
Helena, kul att läsa dina betraktelser och jämförelser mellan dåtid o nutid. Hoppas du noterat Börjes inlägg ang samerna.
 
Sara, jag tror att det är ett ganska vanligt mönster (i synnerhet under svåra tider och då speciellt under slutet av 1800-talet) att ett eller flera av barnen måste flytta från gården/torpet, för att finna försörjning. I bland har de då fått jobba och bo hos nån släkting eller bekant en tid. Sedan har det kanske inte funnits försörjning där heller.
 
Det är klart att man kan tänka sig att en del människor var arbetsovilliga eller inte kunde sköta sig, men jag tror att vanligare förklaringar är att det inte fanns försörjning åt dem och deras barn.  
Man kan ju också tänka sig att det var de mest driftiga som flyttade, medan andra accepterade att leva i dåliga hus med alltför lite mat - vilket ledde till att deras barn dog.
 
Ja, det var ingen vetenskaplig förklaring, men när man följer familjer i hfl kan man se sådana mönster. Sen är förstås alla människor unika, och deras tankar och känslor syns ju inte i längderna...

115
Sylvan / Sylvan
« skrivet: 2007-07-15, 18:34 »
Min tidigaste Sylvan är Nils (1665-1726), präst i Håslöv.  
Oklart varifrån han fick efternamnet, som sedan tas upp av systerdottern Agneta Holms man och barn i Ystad.
Den fråga jag själv ställde här inledningvis 205 bör jag också besvara:
Malmöfiskalen hette Fredrik 1781-1848), sonson t nämnda Agneta Holm. Gm kusinen Agneta Fredrika Krumlinde, en son: Gustaf 1812.

116
Rabb / Rabb
« skrivet: 2007-01-17, 23:18 »
Hej, Mikko!
Jag känner inte till de personer du nämner.
Men kanske kan det vara en ledtråd att namnet Rabb har förekommit i Sverige omväxlande skrivet Raab/Rabb/Raaff/Raff.
Se t ex diskussionen om Silfverax.

117
Grenander / Grenander
« skrivet: 2006-12-27, 23:48 »
Fanny! Varifrån har du dessa uppgifter, om att Nils var fadern? De strider mot vad vi tidigare sett och trott, som Lars K skrev härovan:
B.R. skriver att Nils Grenander... Gift med Ingrid Brita Bruce d. 1740. Vid bouppteckningen (1740-05-06) efter henne fanns 5 barn födda 1715-1724. 'Dessa barn vilka i bouppteckningen omnämnas med släktnamnet Grenander voro, då Nils Grenander gifte sig först 1727, sålunda endast hans styvbarn. Nils Grenanders äktenskap med Ingrid Brita Bruce synes ha varit barnlöst.' Så långt Bertel Rose...
Visserligen  är ju inte B  Rose helt pålitlig o vigselåret kan vara fel, men har kyrkböckerna kontrollerats?

118
Nu efter ett flertal bidrag av andra forskare har väl f ö de flesta av oss konstaterat släktskap m statsministern.
Själv funderar jag över cirkusfrågan: jag är övertygad om att cirkusar på 1800-talet inte stämmer med den romantiserade bild som vi har av de kringresande sällskapen på 1900-talet. Min ffmf var cirkusdirektör i Sthlm efter en tid i USA. Det var dock inte han som bar det ngt osannolika namnet John Hood och jag tror inte att cirkusdirektörerna i regel kom från Amerika.
 
(Ffmf Frans Krumlinde var en typisk entrepenör, som prövade att sälja knäck, lutfisk, kreaturm livsmedel m.m. Och ja, han blev politiker, ordförande i kommunalnämnden i Ljungby.
En bok som jag nyligen fick tips om:
P A Wåhlberg, Cirkus i Sverige, 1992).
 
mvh/Dag

119
Eksjö / Eksjö, hfl, 1816-17, GID 1070.10.100500.
« skrivet: 2006-11-13, 22:42 »
Under Brevik, där greve Mörner bor, kommer på rad 9 min anmor hushållerskan Stina Åkesdotter Sandqvist, med två söner.  
Kan någon tyda vad det står i kolumnen f anteckningar, där det tycks mig att man nämner Olof Sandberg, påstådd fader t son nr 2. (Då i Sthlm, på Slottet, som vintappare åt kronprinsen, som jag f ö tror var kompis m Mörner.)
 
mvh/Dag

120
Ancestry / Genline / Uppsala län (C)
« skrivet: 2006-11-09, 23:15 »
Fråga: hur många noteringar har ni på Genline om sidor som saknas?
Vilka försanlingar är berörda?
När tror ni att ni kommer att bli kompletta?
 
mvh/Dag

121
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2008
« skrivet: 2006-11-05, 14:07 »
Elisa är är väl den som föddes 1715, som jag sett kallas Elin resp Elsa i kyrkböckerna.
Hennes son Jonas - som kallade sig Roth - är min anfar.
mvh/Dag

122
Inger, fråga på forumet om ngn m tillg t genline kan kolla fb f nämnda församlingar, om du är hyfsat säker på årtalet.
mvh/Dag

123
Litteratur / Ohlmarks, Åke (1911-1994)
« skrivet: 2006-10-20, 00:37 »
I Disbyt finns pappan Joel Ohlmarks o ff Ola Jönsson i Jämshög. Vet inte om Joel fick ärva marken, han var tredjen äldst av sönerna.
Åke O ansåg väl att en bra historia kunde förskönas...
mvh/Dag

124
Åter fr Berwick (som ligger i England, men endast en mile fr Skottland och som bytt nation 13 ggr! En fantastisk liten stad).
I kyrkoregistret fanns vår John Eaton, son t Samuel, liksom faderns vigsel 1617 m Eleanor Swinburne. Där fanns också ett antal andra Eaton, Swinburne och Muschamp.
Varifrån Eaton kommer vet jag ännu ej. Heaton är  
en möjlighet.  
Swinburne är en gård/by som fått namn av en mkt märklig stenstod. (Vikingar?) För mig låter namnet oengengskt och ingen där kunde förklara det.
Till saken hör att lilla Berwick förr var Skottlands största stad och länge hade en hamn med stor trafik t Norge, Sverige och kontinenten.

125
Heaton är numera en del av Newcastle (ung 5 mil fr Berwick) men på 1600-talet var det ett slott och en by. Namnet kommer av high town=liten stad.

126
Finner nu när jag googlar att Heaton finns på kartan nära Berwick. Orter gav ofta namn t engelska släkter. Det finns en någorlunda känd släkt Heaton m mkt gammalt ursprung, men jag har inte funnit ngt mer om den.

127
Nu är denna fråga högaktuell. På lördag far jag till Berwick!
Det har gått fyra år till... Har ni möjligen kommit längre på det skotska spåret?
mvh/Dag

128
Byggnader och miljöer / Större hus i Mariefredstrakten - 1938
« skrivet: 2006-06-01, 21:34 »
Gripsholms folkhögskola är sedan starten 1933 inrymd i gamla kronobränneriets byggnader, som Gustav III lät uppföra med början 1777.
 
Gissa var jag hittade detta citat? Här på Rötter...
 
mvh/Dag

129
Byggnader och miljöer / Större hus i Mariefredstrakten - 1938
« skrivet: 2006-06-01, 12:22 »
Olle, det röda uset på bilden är trol rätt. Det är gammalt. Det är två andra byggnader som uppfördes 1990 (dock ej de vita, som också är gamla).
Gripsholms folkhögskola drevs av landstinget i många år, men såldes på 80-talet t Röda korset, som för två år sen beslutade sig för att lägga ner skolan för att spara pengar. De har dock inte lyckats bli av med byggnaderna.
Under somrarna har det varit kurser där och jag kan mkt väl tänka mig att det var där Anna bodde.
Ngt alternativ i trakten kan jag inte komma på.
mvh/Dag - som ser Gripsholm gm fönstret.

130
Jag vill verkligen inte ta upp en diskussion utifrån löjeväckande id?er om kungligt släktskap.
Nu råkade det bara bli så att jag häromdagen fick veta av en nyfunnen släkting att min fmffmf föddes i Eksjö den 25 april 1817. Det märkliga är att det i fb inte står ngt om fadern.
Modern jobbade på Brevik som hushållerska åt greve Mörner.
Ja, just han som lanserade Bernadotte som kronprins och som var vän med denne.
Året därpå gifter sig modern i Stockholm med Bernadottes vintappardräng.
Nu tänker jag inte att Bernadotte var fadern o att drängen fick ta på sig ansvaret. Nej, jag gissar att Bernadotte besökt Mörner och haft med sig drängen som då hamnat i samma säng som hushållerskan.
Det är bara så märkligt att det dröjer så länge innan de gifter sig, och att drängen efter bröllopet slutar vid hovet o flyttar från stan.
Sen kunde jag inte låta bli att kolla hur Bernadotte såg ut och då slogs jag av att han hade den långa näsa som min anfar också pryddes av - om man nu ska lita på gamla kungaporträtt.
Sen ser jag den här diskussionen och...
 
Nu undrar jag:
Vad finns det för källor om Karls liv, när han rest, vilka han umgåtts med osv - som kan göra att man kan vederlägga vissa id?er om uä barn?
 
Och om ni undrar, så tycker jag att det är roligare att stamma från en vintappare än en kung!

131
Jag har också en mördare, minst, bland anorna.
 Det är dock mindre känsligt än fallet med mff, som var så hyllad i släkten för sina bedrifter.
Jag - och flera med mig - tycker dock att det är ännu mer imponerande att mff i sin iver att ta familjen ur fattigdomen skuldsatte sig så illa att han kände sig tvungen att förfalska växlar och framförallt att han efter fängelsetiden kunde komma tillbaka till sin hembygd och starta om. Han hade sådant förtroende att han kunde sitta i sparbankens styrelse!
To make a long history short.
 
(And, yes, one son became an expert in the English language. Which of course is a completely different story...)

132
Min morfars far var en patriark och enterpenör som släkten ärade högt  - ända tills för 5-6 år sedan, då det av en slump kom fram att han dömts för bedrägeri.
Då hade de tio barnen gått bort, men det märkliga var att inget av de många barnbarnen avslöjat någon kännedom om brottet. Vissa var chockade och kränkta.
 
(Det var ju lätt för mig att bekräfta detta o finna uppgifter i hfl, i domen på landsarkivet samt i handlingar fr Långholmen.)
 
I fjol hade vi så en släktträff på Långholmen,då jag berättade om vår anfars brot och hans tid där. Alla närvarande tyckte historien var rätt kul, men ett par ville inte komma dit.
Det framkom efter likören att två barnbarn visst kände till det brott som man aldrig talat högt om i släkten.

133
Eksjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-16
« skrivet: 2006-05-07, 20:43 »
I hfl 1817 (GID 1070.10.100500), under Brevik, där greve Mörner bor, kommer på rad 9  
min anmor hushållerskan Stina Åkesdotter Sandqvist, med två söner.  
Det märkliga är att hennes man, Olof Sandberg, då fortf är i Sthlm o jobbar på Slottet.
 
Så kan någon tyda vad det står dels framför förste sonen, dels i kolumnen f anteckningar, där det tycks mig att man i alla fall nämner O. Sandberg, men jag misstänker att han inte var far t förste sonen.  
mvh/Dag

134
Eksjö / Eksjö, hfl, 1816-17
« skrivet: 2006-05-06, 17:27 »
GID 1070.10.100500.
Ett nytt mysterium: Under Brevik, där greve Mörner bor, kommer på rad 9 min anmor hushållerskan Stina Åkesdotter Sandqvist, med två söner.
Det märkliga är att hennes man, Olof Sandberg, då fortf är i Sthlm o jobbar i vinkällaren på kgl slottet.
Så kan någon tyda vad det står dels framför förste sonen, dels i kolumnen f anteckningar, där det tycks mig att man i alla fall nämner O. Sandberg, men jag misstänker att han inte var far t förste sonen.
mvh/Dag

135
Adelöv / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-05
« skrivet: 2006-05-02, 23:42 »
Olle, mkt vänligt av dig! Du har en imponerande koll på dessa trakter!
Alla uppgifter ovan passar exakt med de uppgifter jag funnit i bl a hfl.  
Stina L bodde t sin död hos dottern Maja M o mågen Sven Renborg (d 1838)
Även sönerna Peter o Lars flyttade t Adelöv.
Peters dtr Maja Stina fick m Anders Mikaelsson Linell en son Alfred William 1856 på Skogstorp u Mjölarp - som emigrerade t USA, och där fick ättlingar som nu hört av sig...

136
Linderås / Linderås, hfl, AI:3, s 264
« skrivet: 2006-05-02, 18:53 »
Stort tack, Olle! Där ser jag direkt att hon bor hos Mågen i Adelövs s:n. Förstår då att enda dottern gift sig o flyttat dit o hittar henne bland utflyttade 1826. Så nu har jag kommit lite längre...

137
Linderås / Linderås, hfl, AI:3, s 264
« skrivet: 2006-05-02, 12:42 »
Två år har gått, och jag gör ett nytt försök med denna släktgren...
Jag tappade nämligen bort Stina Larsdotter i AI:4. Där tycks det stå att hon inte bor i fattigstugan. (men var då?)
I nästa hfl, AI:5, hittar jag inte fattigstugan alls.
Har kört fast o vore tacksam för en knuf framåt.

138
Ancestry / Genline / Uppsala län (C)
« skrivet: 2006-04-27, 13:13 »
Alunda: har länge saknat ett antal hfl, dvs AI: 14, 15, 18 samt 19A.
Har dessa försvunnit eller glömts bort? Eller kommer de snart?
mvh
Dag

139
14 - Juridiska spörsmål / Brottsling i släkten
« skrivet: 2006-04-10, 11:46 »
Jag vill minnas att man i alla fall på Långholmen på 1880-talet fotade alla när de frigavs, oavsett brott.

140
George Bush är svensk(?) / George Bush är svensk(?)
« skrivet: 2006-04-06, 00:17 »
Silleryd? Enligt en mycket gammal skrivare är alla dokument förstörda, men det ska syfta på Silly, rude. Ett uttryck som vikingarna lär ha snappat upp i väst, enl Bengt G Fransson.
 
Eller var det släktforskning vi höll på med?

141
Roman / Äldre inlägg (arkiv) till 29 januari, 2014
« skrivet: 2006-04-06, 00:00 »
Christina, sorry, men jag fattar inte alls vad du menar med fint folk.

142
Roman / Äldre inlägg (arkiv) till 29 januari, 2014
« skrivet: 2006-04-04, 23:17 »
Christina! Jag kan tyvärr inte finna ngt samband mellan dina Roman i Skaraborg på 1700-talet och tidigare nämnda värmlänningar på 1600-talet.  
 
Fast det kan förstås ändå finnas en sådan. Sven Jonssons anor är ju okända.
Jag ser i Disbyt att det fanns en Jonas Roman som dog 1723 i Bolstad, Älvsborgs län.  
 
En gissning är annars att dina Roman tog namnet fr Roo/Råda.

143
Elling / Elling
« skrivet: 2006-03-27, 23:29 »
Förtydligande:
Sven Georg Elming dog vid årsskiftet 1730/31, om vi litar på db.

144
Elling / Elling
« skrivet: 2006-03-27, 19:51 »
Bengt, tack för faktasammanställningen!
Det enda jag har att tillägga är att sonen Sven Georg var född 1631, enligt gravstenen (vars avskrift finns på Rötter: Rustm. Sven Georg Elming i Klockaregården,d. 1793 3/6 var 62 år 5 mån. Hustrun Katarina Arwidsdotter död 1807 7/4 var 69 år . Bägge dog av bröstfeber.)
 
Några andra Elming hittar jag inte i databaserna, förutom några fr Tyskland, varav vissa hamnat i USA samt ett par engelsmån långt tillbaka.
 
Man kan ju undra varifrån namnet kommer. Kanske Olle Elm (m anor fr Älmeberg i Vireda) kan gissa?
Älmeboda?
Kanske har Elling bildats på samma sätt från en ort som börjar med Ell (Äll)?

145
Elling / Elling
« skrivet: 2006-03-27, 14:45 »
Bengt, det är en intressant hypotes, och inte omöjlig vad jag kan se. Jag kan dock inte minnas att jag stött på någon Elming i rullorna eller på annat håll.
 
Den Adolf Elming du funnit var väl vid Jönköpings regemente från 1695, om jag förstår rätt.
Enligt Hermfelts avskrift noterades 1697 vid Infanteri. Jönköpings län....Adolf Svensson Elling.
 
Man skulle kunna tänka sig att det i sistnämnda notering blivit en felstavning pga att Sven Elling också nämns där. I så fall är de troligen ej besläktade. Detta är dock en spekulation.  
 
Den andra möjligheten är förstås att Adolf är den son till Sven (nämnd 1702) som vi inte funnit namn på och att han bestämmer sig för att ändra efternamnet - vilket förstås också är spekulativt.
Så här långt är väl enda belagda sambandet mellan Sven Eling och Adolf Svensson Elming att de tillhörde samma regemente och likheten i  namnen. Men även om det bara skiljer en bokstav i stavningen, så är det trots allt en namnskillnad.
 
Vi skulle behöva veta mer om Elmings liv och karriär.
F ö har vi ju många trådar kvar att reda ut map Sven Elling o hans släkt. Det krävs åtminstone ett besök på KrA.
mvh/Dag

146
Barbro, släktberättelser är sällan enbart fantasifoster. Det finns troligen någon anledning till att de uppstått, så det är värt att forska vidare, oavsett vilket resultat du finner!
mvh/Dag

147
46 Ordet är fritt om släktforskning / Grammatikfråga
« skrivet: 2006-03-16, 09:45 »
Bättre att skriva/säga att en person FICK ett visst antal barn än att använda HADE.
Ofta är det ju så att föräldrar förr aldrig hade alla barnen samtidigt, eftersom några dog tidigt.  
Dessutom är barn i vår civilisation inte att betrakta som egendom, utan snarare som en slags gåva.
 
mvh/Dag

148
Burg, von der / de Bourg / Burg, von der / de Bourg
« skrivet: 2006-03-09, 11:05 »
Anders Pemer! Det slår mig först nu att det Bourgerud du nämner, som troligen låg i Älgå, skulle kunna vara Bergerud i Holmedal. Där fanns de Bourg från 1788 till åtminstone 1850.

149
Burg, von der / de Bourg / Burg, von der / de Bourg
« skrivet: 2006-03-09, 11:01 »
Per, tack för bidraget. Nämnda Hieronumys bör vara den som nämndes i TV och som fanns med i SSK (om jag inte minns helt fel).
Jag ser också at jag inte tillräckligt tackat alla som tidigare gjort inlägg här. Jag gör det nu och svarar att jag inte hittat några kopplingar t Vingåker, Norrbotten, Norge, Danmark, Salstad, Gladhammar eller valloner. Därmed inte sagt att det inte finns sådana band!
Vi får rota vidare!
mvh/Dag

150
Kvillinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-06
« skrivet: 2006-02-15, 00:57 »
Åke o Lasse, tack igen. Intressant detta, att man i hfl använder detta speciella namn på ett torp. Särskilt mot bakgrund av att det enligt ortnamnsregisteret inte förekommer på något torp förutom det i Risinge (ett par-tre mil västerut). Har  inte heller hittat detta på några kartor eller i andra register.
 
Det måste ha varit folkhumorn som slår igenom i hfl, antar jag, fast jag inte fattar själva poängen här...

151
Kvillinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-06
« skrivet: 2006-02-14, 15:02 »
Tack Åke och Lasse.  
Det måste ju vara rätt torp som Åke anger, om familjen finns där i hfl. Men det är ju bara någon kilometer från Björnviken till Malmö.  
Vet Åke möjligen exakt var Gunnarstorp låg?
Jag hittar bara ett längre västerut, vid Marieberg.
mvh/Dag

152
Risinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-15
« skrivet: 2006-02-09, 16:59 »
Flyttar hit en frågeställning från Kvillinge:
Känner någon till ett torp kallat Sverige?  
(Det enda i ortnamnsregistret ligger vid Stjärnvik i Risinge sn.)
Det märkliga är att det i Kvillinges fb 1815 den 25/12 står att Lena Andersdotter fötts i/på Sverige. Står inget om Risinge där och då.
Kanske ngn rentav vet om hfl f Risingen har med Sverige och om Lena fanns där då? (F: Anders Olofsson o Stina Johansdotter).
mvh/Dag

153
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2008
« skrivet: 2006-02-09, 16:46 »
Mer info om Jonas A Roth och dennes anor finns att finna här på Rötter. Använd Avanceras sökning.
mvh/Dag

154
Kvillinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-06
« skrivet: 2006-02-09, 16:23 »
Hittar ett enda torp kallat Sverige i ortnamnsregistret. Det ligger vid Stjärnvik i Risinge sn, vilket väl inte är mer än ett par mil fr Kvillinge,  
men borde inte Risinge ha angetts i Kvillinges fb.

155
Kvillinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-06
« skrivet: 2006-02-09, 14:21 »
Det betyder allltså att Sveden inte = Sverige. (Hade det varit så hade väl prästen varit en ordvitsande anglofil...)
 
Jag har aldrig stött på Sverige som namn på torp, gård eller by. Det finns visserligen utanför Stockholm en holme som nu kallas Sverige, men den hette förr Sveriges holme, till skilnad från intilliggande Danmarks holme.
 
Men någon Kvillingeforskare har väl stött på Sverige?

156
Kvillinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-09
« skrivet: 2006-02-09, 13:11 »
Lasse, du behöver inte mejla fb-klipp. Det är säkert korrekt att det står Sverige.
Men var hittar man torpet, exempelvis i hfl?

157
Kvillinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-09
« skrivet: 2006-02-09, 12:24 »
Fanns det alltså ett torp som hette Sverige, Lasse?
Vet någon var det låg; vid vilken gård?

158
Kvillinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-09
« skrivet: 2006-02-08, 16:13 »
Kvillingeforskare! En vän som just börjat forska har funnit att hans amor Lena Andersdotter enl fb ska ha fötts 25/12 1815 i Sverige. Fanns det ett sådant torp eller syftar det möjligen på Sveden?  
Föräldrarna uppges som torparen Anders Olofsson och hu Stina Johansdotter, f i Ö Eneby 25/2 1780 (fb).
Någon hjälpsam där ute?

159
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2006-02-08, 12:29 »
Det är korrekt att Jonas Roth och E Sjöstedt fick en son Jonas Fredrik 1749. Var han föddes har jag funnit olika uppgifter på.  
Har du hittat honom i Hässlebys födelsebok eller hfl?
Han har av en annan forskare uppgetts ha blivit mantalskommissarie och dött 1800 i Vetlanda.
Gift 1778 m Christina Chatarina Ljung, minst fyra barn.

160
Oanständiga ortnamn / Oanständiga ortnamn
« skrivet: 2006-01-27, 13:52 »
En enkel sökning med Google visar att begreppet använts över hela landet för olika slags enkla bostäder. Allt från självbyggen till personalbostäder.
Neger alltså i betydelsen simpel (jfr negerjobb), inte i betydelsen svart som en sotare.
Att ordet blev så populärt gissar jag beror på den ökända boken Solo i Negerbyn.
Mvh/Dag

161
Oanständiga ortnamn / Oanständiga ortnamn
« skrivet: 2006-01-26, 16:15 »
Varför kallas nämnda byar på det sättet? Ordet måste väl ha haft en annan betydelse än den som blev spridd på 1900-talet?
mvh/Dag

162
Wimmerström / Wimmerström
« skrivet: 2006-01-10, 11:13 »
Niclas, tack! Såg först nu att i ditt inlägg på nyårsafton finns en notering om en son t min Jacob Wimmerström o h Maria Säldegren/Saeldegren(dtr t handlaren o trädgårdsmästaren Magnus S (d 1739) samt Catharina Walberg (d 1743).  
 Den Carl S som nämns som löftesman ska jag se om jag kan hitta i mitt arkiv.

163
Krumlinde / Krumlinde
« skrivet: 2005-12-30, 20:29 »
Östenssons artikel är utmärkt. Han har lagt ner ett jättejobb. Jag har bara en sak att tillägga:
 
Jochum Krumlinde dog inte 1720, utan 1713, den 16/9 i Grömitz.  
En notering fr dödboken:
 
Jochim Krumlinde, ein junger seefahrender Mensch, welcher sich mit seinem Bruder erzurnet und sich geschlagen, wohrauf ihm die galle (?)
uberlaufen und hierauf schlenig gestorben, begraven den 20.  
 
Min tyska är usel, men det verkar som att bröderna bråkat och att Jochim plötsligt dött.

164
Wimmerström / Wimmerström
« skrivet: 2005-12-30, 13:13 »
Den Jacob jag nämnde bör vara den son t Anders Wimmerström som föddes 1714, är det korrekt uppfattat?
Finns det möjligen också något släktsamband med nämnde Wimmercrantz?
 
Jag har f ö en notering om kh Zack Wimmermarck, f i Vby 10/5 1682. Jag gissar att han är bror t de Wimmemark som syns i din sammanställning ovan, Bo. Kan det stämma?

165
Wimmerström / Wimmerström
« skrivet: 2005-12-29, 15:20 »
Jag har en notering i vårt släktarkiv om en
JACOB Wimmerström, handlare, d i V-by 26/9 1765 (51 år, dvs f ca 1714).
 
Kan han passa in i nämnda släkt?
 
Jacob var gm Maria Seldegren, dtr t handlaren o trädgårdsmästaren Magnus S (d 1739) samt Catharina Walberg (d 1743).
Maria o hennes två syskon togs e föräldrarnas död om hand av Carl Johan Wimmercrantz, som uppgetts vara av tattarsläkt.

166
Scharff / Scharff
« skrivet: 2005-12-12, 12:06 »
Anna Magdalena Isacsdotter Runberg, f 1737, gifte sig 1761 m fänrik Johan Valentin Scharff (1729-1808). Bosatta i Bubbetorp, Torpa i Östergötland.
Paret tycks inte ha fått egna barn men var förmyndare åt Annas brorsbarn, sedan brodern mördats av sin hustru.

167
Se där, det tog inte många dagar innan vi råkade bryta mot de nya ordningsreglerna.
Mick Jagger är ju synnerligen och uppenbarligen levande. Och frågan här gällde inte ens hans anor eller släktforskning öht, utan hans titel.
Så vad ska nu ske? Varningar, raderingar, uteslutningar???
;-)
Dag

168
Harg / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-04
« skrivet: 2005-12-11, 19:49 »
Tack, Carl-Evert.  
Jonas Persson uppges vara född 1710 på en hemsida som tillhör C Maad, ingen källuppgift och ingen ort.
Hustrun Anna E uppges på samma sajt,liksom i  flera hfl, f 1708. Jag vet dock inte var.
Vet ej heller var eller när de gifte sig. Någon som vet merom dem eller föräldrarna?

169
Rotkirch / Rotkirch
« skrivet: 2005-12-11, 14:06 »
Tack, Olle! Om vigselåret är korrekt, 1781, var han alltså gift redan när han gav sig i lag med prästfrun Elisabet Adelin - som trol födde minst ett av hans barn.
Du råkar inte ha uppgift om ev barn t Wallander o Rotkirck?

170
Rotkirch / Rotkirch
« skrivet: 2005-12-08, 15:16 »
Löjtnanten And Gabr Wallander i Varv ska enl en uppgift (utan källhänvisning) ha gift in sig i denna släkt, strax efter 1785.
(Det året avrättades hans älskarinna Elisabet Adelin för giftmordet på maken Isac Runberg; Wallander friades.)
Enl annnan uppgift ska Wallander ha gift sig m en högvälboren Altea Scharffen.  
Kan ngn se om dessa namn passar in i denna släkt?
mvh/Dag

171
Tack och adjö / Tack och adjö
« skrivet: 2005-12-01, 10:57 »
Torbjörn, tack för att du svarar. Du lcykas göra det både snabbt och välformulerat.
Visst kan du skriva som privatperson/forskare här på forumet, men när det kommer konkreta frågor om hur förbundsledningen styr forumet, så blir det märkligt att du som tillhör högsta ledningen konstaterar att du inte har en aning om ex hur många som varnas av a-värden.
Om det är 1 eller 100 som varnats måste väl vara viktigt att veta, liksom hur det går till när varningar utfärdas och vem som är förbundet i detta fall.
Vi är alla mänskliga och ingen förväntar sig att förbundsstyrelsens ledamöter ska vara felfria personer, men det är viktigt att organisationens strukturella arbetsformer är tydliga och att det alltid råder öppenhet.
Alla styrelser har alltid en massa viktiga frågor på sitt bord; det kan inte vara en anledning till att man inte kommunicerar med medlemmarn. Tvärtom: styrelsen och de anställda skulle få det lugnare om kommunikationen var bättre!
 
Ett standardiserat brev för vänliga varningar är en bra id?, men inte så angeläget om det bara är en handfull personer som ska få brevet, så frågan om antalet har relevans.
mvh/Dag

172
Tack och adjö / Tack och adjö
« skrivet: 2005-11-30, 18:40 »
Torbjörn, tack för att du kommenterade ämnet.
Men du kan inte skriva att du endast skriver som privatperson; du är ju fötroendevald och tillhör den ledning som är ytterst ansvarig för detta forum.
En kärnfråga har varit förbundsstyrelsens bristande förmåga att kommunicera. Det är väl ett steg framåt att du ändå skriver, men om du inte talar för förbundet, vem gör då det? Är det så att Ted ÄR förbundet, som en del hävdat? Är det möjligen det som är problemets kärna?
Du skriver att du inte har en aning om hur många fler än Rune som varnats. Men är det verkligen så illa; kan du inte fråga anbytarvärden eller Ted?
 
Det är för mig rätt tydligt att denna diskussion inte eg handlar om Rune, utan att det som får många av oss att reagera är att det tycks som att den högsta ledningen saknar insikt om sitt ansvar och om behovet av tydlig kommunikation.
mvh/Dag

173
Tack och adjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-29
« skrivet: 2005-11-28, 12:50 »
Visst var detta ett exempel på en av Runes inte helt snälla ironier, men det var ju inget personangrepp! Och det är ju inte irrelevant när någon framför kritik mot att det saknas kommunikation.
 
Det behövs förstås inte fler argument, men vilken styrka att så många skriver och uttrycker stöd för Rune och för yttrandefriheten! Det värmer i vintervädret.
Vi gör oss ju alla obekväma, och jag har förståelse för om förbundsledningen blir trött på oss. Givetvis borde vi alla varnas, men jag tror att vi nu är för många i den kritiska massan.
Det är hög tid att ta kritiken på allvar, att inse att det behövs en fri diskussion och att förbundets beslut och skötsel av Rötter ständigt måste kunna omprövas. En demokratisk organisation och dess nättidning måste ha öppenhet som ständig ledstjärna.

174
Furingstad / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2012
« skrivet: 2005-11-23, 12:44 »
Bo, stort tack! Jag skulle just meddela min vän att det skulle krävas ett brett sökande för att hitta hans ffm Mathilda. Nu får han i st tack vare dig veta att han har rötter i Furingstad. Trevigt! Nästa steg är förstås att titta närmare på Lilla Grönhög!

175
Sara, Bo, Christina! Tack för er hjälpsamhet.
Den Mathilda fr Vikingstad som hamnade i Nykil är uppenbarligen en annan än den som jag söker.
 
Min eller snarare min väns Mathilda som var i Ö Husby o Norrköpings Hedvig 1871-75 uppges i hfl vara f i Tingstad, men återfinns ej i fb där. Jag gissar att hon bott där en tid, men att hon är f i ngn annan socken, förhoppningsvis i Östergötland.  
mvh/Dag

176
Någon Vikingstadforskare som kan hjälpa mig att hjälpa en vän? Hans ffm Mathilda Charlotta Carlsdotter, som befann sig i Östra Husby (Rosgård) 1871, noteras där som född i Tingstad, men finns ej i fb där. Däremot står det Vikingstad i folkr 1890, då hon bor i Nykils, Alviken.
Kan hon finnas i fb f Vikingstad 1846, trol den 21 december?
M tack/Dag

177
Skulle vara glad om ngn ville kolla födelseort på denna person:
1890, Östergötland: Mathilda Carlsdotter, f 1846.
 
Kan det vara min väns farfarsmor, som ska ha fötts den 21 dec, ev i Tingstad?
 
 
Mange tak!

178
Harg / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-04
« skrivet: 2005-11-16, 17:39 »
Hej, måste korrigera uppgifter som stått bl a under denna rubrik, ang Johan Jonsson f 1739, boende i Sandika o gm Johanna Jansdotter f 1746.
 
I går skulle jag kolla att alla i hans familj fanns där i alla hfl, och jag fann då att det i hfl 1766-72 på en Sandika-sida en bit nedanför Johan stod modern, kallad Anna.
Modern har tidigare uppgetts ha varit Britta Larsdotter f 1718  o gm Johan Jonsson. Detta par finns länge i Sandika och de har en son som heter Johan, men de står flera sidor längre fram och 1769 noteras sonen med dem (svårläst notering), trots att min Johan fem år tidigare gifte sig (m Jana Johansdotter f 1746). På ett ställe står han noterad som född 1738.
 
Födelseboken är svårläst, men jag tolkar detta som att det måste ha varit två olika Johan.
Min Johan är troligen den som är f 1739-03-11 o son t Anna (Ersdotter, om jag ser rätt), f 1708 och Jonas (Larsson el Jonsson).  
I hfl 1758 s 57 finns en Jan Jonsson m dessa föräldrar och bröderna Lars (1742) o Erik (1745).
Modern Anna levde så sent som 1782 på Sandika, men jag kan inte se när hon dött.
Fadern Jonas har troligen dätt redan 1749 om jag lyckas tolka hfl rätt - med det finns säkert anledning att korrigera även dessa uppgifter.
 
Vad säger Börje, Carl-Evert och ni andra Hargforskare?

179
Tingstad / Äldre inlägg (arkiv) till 04 februari, 2007
« skrivet: 2005-11-16, 17:16 »
Kan någon hjälpa mig att hjälpa en vän, vars ffm uppges född i Tingstad.
Hon hette Mathilda Charlotta Carlsdotter och enligt två olik hfl i Norrköpings Hedvig (1869 resp 1875) var hon född i Tingstad den 21/12 1846. Samma f-uppgift finns i hfl i Ö Husby där hon tillfälligt bodde 1871-72(Rosgård).
 
Jag har inte lyckats hitta henne i fb och antingen är jag blind eller så är uppgifterna helt fel eller så är det något jag inte begriper...

180
Tusen tack! A-forum är fantastiskt! /Dag

181
N83 tolkar jag nu som Norra  kvarteren i Hedvig, s 83. Men den enda kandidaten där heter Johanna Charlotta, f i okt 1846. Kan det ha stått så i fb, Maude?

182
Har själv sökt i Genline i dag, men hittar inte fb f Hedvig efter 1861. Är det under ngn annan församling eller?
Förstår inte riktigt hänvisningen t N83. Har ingen vana vid Norrköpings böcker.
mvh/Dag

183
Maud, tusen tack. Ska genast meddela min vän (vars fff är Johan) att han kan skaffa Genline-abonnemang och söka vidare i hfl.
mvh/Dag

184
Kan någon hjälpa mig med:
Johan Emanuel Ellqvist f 7 juni 1874, trol i Hedvigs förs.  
Fadern ska ha hetat Göran och farfar Olof (snickarmästare i N.). Ev var Johan adopterad.
 
Tacksam f all hjälp!
mvh/Dag

185
Roman / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-04
« skrivet: 2005-09-29, 22:32 »
Ove! Den Jöns (f 1629) som Kjell nämner är son t den Arvid som du nämner (f 1587).
Som barn t Arvid har jag också noterat Elisabet och Anna, däremot ingen Maria. Vad finns det för uppgifter om henne?
Schröder känner jag inte närmare, men det är uppenbarligen två olika personer som nämnts här.
mvh/Dag

186
Bladåker / Äldre inlägg (arkiv) till 22 september, 2009
« skrivet: 2005-09-28, 21:55 »
När barn föds på nyårsdagen blir det kanske lite förvirring kring årtalet...  
Tack, Börje. Ska gå vidare med L. Stensunda o kika även över sockengränsen i Ekeby.

187
Bladåker / Äldre inlägg (arkiv) till 22 september, 2009
« skrivet: 2005-09-28, 16:47 »
Är det ngn somkan ge mig ett handtag med:
Jan Jansson,
född 1/1 1749 i Bladåker (om jag läser rätt i otydlig hfl Bladåker 1811).
Levde mellan 1770 och 1812 i Ignesta (hfl).
Död 13/4 1812 i Ignesta (hfl, db).
Enl Vb 1770 från något som ser ut som Lilla Janforunda. (Kan det vara Lilla Stensunda?)
I hfl 1742-52 ser jag möjl föräldrar på Lilla Stenlunda: Johan Eriksson o Britta Eriksdotter (d 1771).
Tacksam f alla tips!

188
Alunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-03
« skrivet: 2005-09-27, 10:48 »
Carl-Evert m fam, tusen tack!  
Jag ska studera detta noggrannt, men jag ser med en gång bekanta namn, vilket innebär en anförlust  
(låter tråkigt, men jag tycker det är intressant):
Min mm mm var 5-männing med sin make. Det hade de förstås inte en aning om.
 
Noterar också att namngivningen är extremt fantasilös, Mats o Anders... Lätt att ta fel om man inte fick Carl Evert vägledning!

189
Alunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-03
« skrivet: 2005-09-27, 10:48 »
Carl-Evert m fam, tusen tack!  
Jag ska studera detta noggrannt, men jag ser med en gång bekanta namn, vilket innebär en anförlust  
(låter tråkigt, men jag tycker det är intressant):
Min mm mm var 5-männing med sin make. Det hade de förstås inte en aning om.
 
Noterar också att namngivningen är extremt fantasilös, Mats o Anders... Lätt att ta fel om man inte fick Carl Evert vägledning!

190
Alunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-03
« skrivet: 2005-09-20, 13:02 »
Carl-Evert, tack för det! Det rätar ut frågetecknen ang hfl.
Får jag passa på att fråga om du vet något mer om Anders Mattsson o första frun Margareta A-dtr?
Mvh/Dag

191
Alunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-03
« skrivet: 2005-09-20, 11:18 »
Börje, tusen tack! Det stämmer bra. Har du mer om barnbarnen tar jag gärna del av det.
 
Du noterar Anna A som f i Alunda, och då måste jag anta att hon är den Annika som föddes på Gålvsta, men när jag tittar i hfl 1752 o 1772 hittar jag inte hennes föräldrar. Där finns en Margareta Andersdotter som jag gissar är hennes lillasyster och som jag skymtat som dv t ett barn 1774.

192
Alunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-19
« skrivet: 2005-09-19, 12:58 »
Hej, vänner!
Måste meddela er som jag bytt uppgifter med att jag i natt upptäckte att en släktgren var helt fel!
Min ana Katarina Matsdotter, f 1802 i Alunda, var den som föddes 1 maj i Sprötslinge (inte några dagar tidigare i Mångsta).
Hennes korrekta föräldrar:
Jansson, Mats. Född 1769 i Alunda (hfl)). Död 1809 i Sprötslinge(hfl). Gift 4/9 1796 i Alunda  (Vb) med:
Eriksdotter, Karin. Född 1/7 1774 i Alunda .  
Mats föräldrar tycks ha varit:
Jansson, Johan. Född 8/10 1738 i Alunda (hfl). Död 29/12 1803 i Sprötslinge. G m:
Matsdotter, Christina. Född 1734 i Alunda(hfl 1786). Inflyttad 1764 till Sprötslinge (hfl). Död 1799 i Sprötslinge(C) (hfl).  
Karins föräldrar:
Andersson, Erik. Född 14/3 1740 i Foghammar, Alunda (Fb). Levde 1758 i Foghammar. Gift omkring 1760 med:  
Eriksdotter, Karin. Född 1/7 1774 i Alunda (C).  
Andersdotter, Anna. Född 1730. Levde 1760 i Foghammar (hfl).  
 
Så långt hann jag i natt. Nu undrar jag om någon stött på sistnämnda Anna Andersdotter, f 1730 enl hfl. Kan hon vara den Annika som enl fb föds i mars 1730 av Anders Matsson o Marg A-dtr på Gål... Eller är hon fr en annan socken?  
 
mvh
Dag

193
Silfverax / Silfverax
« skrivet: 2005-08-21, 13:46 »
Cecilia, toppen att du hittade datumet f Annas begravning. Ganska långt efter det dödsdatum som Elgenstierna uppger, sex veckor.
Frågan är vilken källa Elgenstierna haft, finns det någon not?
Annars har han ju angett KA fjärdepartsakt 78 (OA) som källa ang denna familj. Jag har tyvärr inte hunnit kolla den och jag antar att int edu heller gjort det.

194
Silfverax / Silfverax
« skrivet: 2005-08-19, 16:54 »
Cecilia! Bra jobbat.
Av kyrkboken kan vi dra slutsatsen att Märta dog 1657-58.  
Det måste altså vara en annan person på Lövnäs som kallats hans änka och som uppgetts leva så sent som 1691 (Wilh. Tham: Beskrifning öfver Nyköpings Län. 1852. Se ovan.) Trol är denna änkan efter P Cramer, alltså Anna Silfverax. (Som väl du, Cecilia, gissade redan i fjol.)
 
En annan fråga: har du tittat på den för mig svårtydda noteringen i LI:1, s 72, den 14 maj 1693, en notering som möjligen syftar på Anna?  
 
mvh/Dag

195
Bro (Kolsva) / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-17
« skrivet: 2005-08-18, 15:36 »
Någon som vet något om sadelmakaren Pehr Adolf Jansson, verksam kring 1850?
Han ska ha fått en son Thure 1864, och en sonson David 1892. Familjen drev sadelmakeri, men spann också tagel och tillverkade madrasser i Bysala, enl muntliga uppgifter.

196
Ryde / Ryde
« skrivet: 2005-08-18, 15:33 »
Släkten som äger Hästens Sängar, är den bekant?
Jack Lennart Ryde född 1925 gifte sig runt 1960 med Astrid Solveig Jansson f 1925 i Köping.
 
Hennes far var David Jansson, 1892-1963, vars far ska ha varit Thure J, f 1864 (trol i Kolsva).  
 
Varifrån Ryde kom vet jag ej.

197
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Hagedorn, von
« skrivet: 2005-08-05, 11:57 »
Ett sent försök t svar: jag kan inte denna släkt, men kan Magdalena möjl ha varit dtr t Elias v Hagedorn, övlt, vars far var Nils Nilsson och mor Sabina Alexandersdotter Grip (trol fel stamtavla i Elg.)
 
mvh/Dag

198
Knut Pederson Roos ska ha fått en son:
Sven 1638-04-05 (enl Elgenstjernas (Roos af Hjelmsäter nr 51 sid 391-406).
Jag har fått en uppgift att Knut även skulle fått en dtr Christina 1638. (De skulle ju kunnat vara tvillingar eller så är årtalet fel.)
 
Har någon som känner till denna släkt sett någon uppgift om en Christina?
 
Knut tycks ha bott i Säffle och det finns förstås inga doplängder. Vad finns det f andra källor ang denna familj?
 
(Mitt intresse beror på att nämnda Christina Knutsdotter uppgets varit gm min anfar Elias Malin.)
mvh/Dag

199
Nephritis / Nephritis chron
« skrivet: 2005-08-03, 12:10 »
Ja, Anita, du har helt rätt. Vad jag förstår så har vanliga njurinflammationer inte varit farliga, men de som haft oturen att få den kroniska varianten gick en oundviklig död till mötes - på den tiden.
Jag hade dock mina funderingar på om min fff ev drabbats av något annat, kanske en följdsjukdom. Min far säger nämligen att det alltid varit hysch-hysch kring fff:s sjukdom, att den kanske var skamlig.
Men det kanske var så att urinen var blodfärgad och att lekmännen då misstänkte någon könssjudom.

200
Nephritis / Nephritis chron
« skrivet: 2005-08-02, 13:17 »
Min fff fick i sin dödsattest just den beteckningen, sedan han kollapsat på nyårsaftonen vid förra sekelskiftet i Sthlm, bara 43 år gammal.
Men som lekman har jag svårt att förstå hur det kan vara en dödlig sjukdom.

201
Grännman / Grenman / Grännman / Grenman
« skrivet: 2005-07-27, 00:05 »
Ola, hur menar du att HG Linck tillhör resandesläkterna? Jag har inte lyckats hitta någon entydig koppling.
mvh/Dag

202
Ja, Johan Jonsson var måg t Nils Skatte, vad jag kunnat förstå. JJ var gm Margareta Nilsdotter Ruth.  
Att MNR kallades Ruth bör ha varit efter modern (Dordi Arvidsdotter Ruth). Även en bror Arvid Nilsson kallade sig Ruut.
 
Det tycks mig som att man denna tid i denna trakt valde efternamn lite som man ville och gärna bytte en eller flera gånger. Kanske var vissa släktnamn illa sedda?
 
Ruuse är f ö ett nytt namn för mig. Kan det vara en variant på Ruth? Är det förresten någon av er som vet om släkten Ruths ättlingar är kartlagda; kan vissa ha kallat sig Roth?
mvh
Dag

203
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-05-20, 13:11 »
Ja, det stämmer. Vi är helt överens.
 
Det måste vara en slump att vår Johan avlöser en annan Johan på Elmberg och att han i sin tur efterträds av en annan ryttare Johan på G. (Vore iofs intressant att för säkerhets skull reda ut vilka dessa var.)
 
Att det saknas noteringar om Johan O omkring 1712 beror väl helt enkelt på att det  var en lucka i mtl då.
 
Vore bra om Olle eller någon ville kolla uppgiften som jag ifrågasatt avseende f-boken 16921127.
mvh/Dag

204
Bättre att reagera den dag man tycker sig uppfatta en kränkning av en medmänniska än att inte reagera alls. Att dagen efter komma och påstå att den som vågade ta upp saken har en dålig dag, det känns som en väldigt onödig eftersläng. Låt oss nu sätta punkt för detta sidospår och koncentrera oss på att byta anor! mvh/Dag

205
Det finns uppenbarligen risker för att man omedvetet kränker någon med inlägg här. Så länge det är tillåtet att här diskutera inte bara okända personer så måste vi dock acceptera att det ställs frågor om vem som helst. Jag kan inte se någon anledning att man inte skulle kunna fråga om just Stig Malm. Om han nu valt att inte ange sina föräldrar i ett visst bokverk så behöver det inte betyda att hela hans ursprung måste sekretessbeläggas. Carl-Fredrik ska ha en eloge för att han nu är reflekterande, självkritisk och öppen. Han väcker också viktiga frågor om den intolerans som blossar upp här ibland. Jan, jag kan tyvärr inte bidra med några upplysningar i själva sakfrågan - även om jag också har Malm bland anorna. mvh/Dag

206
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-05-18, 17:00 »
Stig-Ove, tack!
Detta måste handla om den Jonas N-son som var kornett vid adelsfanan 1675. Han har uppgetts vara f i Boarp men sedan boende på Älmebergs skattegård. (Han stupade senare i skånska kriget.)
Den andre måste vara Nils, som bodde i Hestra,  blev soldat 1643 och levde 1669.
Obs! Uppgifter fr H Skafvenstedt, som ej kontrollerats i källorna.
mvh/Dag

207
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-05-18, 00:51 »
Som sagt, endast uppgiften 16921127 avviker från teorin att JO kom fr Grankärr, gifte sig m Anna fr Älmeberg 1697 och flyttade dit (samt ev återvände tillfälligt t G. omkring 1711).
 
En annan fråga är om han kallas Korp på något annat ställe än vb?
 
mvh/Dag

208
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-05-17, 17:54 »
Följande har jag sammanställt ang Johan på Grankärr resp Elmberg:
Grankärr:  
1689-97 (kallad Olofsson i fb, bara Johan i mtl, ryttare -96)
samt 1710 (KR) & 1711 (og ryttare, Mtl) och ev 1713-19 (1721 noteras bara Johans änka i Mtl)
Elmberg:
1698-1726 (ryttare J.O. de första tre åren, 1714 rusthållare J.  
 
Det finns inga noteringar 1711-13, så då skulle han ha kunnat vara åter på Grankärr.  
Den Johan som noteras där åren därpå måste dock vara en annan, eftersom han dör cirka 1720.
En annan Johan noterades död redan 1697 på E, och det skulle kunna vara den Johan Persson som noterats där 1693 i fb.
 
Ett frågetecken är den Johan Olofsson som ska ha noterats på Elmberg 16921127, enl Olles avskrift av fb. Han borde ha bott på Grankärr då, om detta ska stämma. Kan du kolla, Olle?
 
mvh/Dag

209
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-05-17, 11:09 »
Mitt inlägg fr i söndags försvann visst:
 
Ett samband med Korp vet vi: Johans svärmor hette Korp (att hon var dtr t prästen är inte belagt här, men en uppgift fr H Skafvenstedt, som haft god koll på prästerna).
 
Anettes uppgifter är mkt intressanta. Det är rimliga slutsatser och jag ifrågasätter dem inte. Jag antar att du redan funderat över detta: kan det ha funnits två Johan på Älmeberg och/eller Grankärr? Har du lyckats följa vår Johan O från Grankärr t Älmeberg, åter t Grankärr o slutligen Älmeberg på 1720-talet?  
mvh/Dag

210
Elling / Elling
« skrivet: 2005-05-13, 10:58 »
Lars! Uppgiften om en Adolf kom fr Dag M Hermfelt som skrev: Jag har några slarvigt nedskrivna excerpter från Krigsarkivet i Stockholm. I serien Regementsräkenskaper före 1723. Infanteri. Jönköpings län. Regementsslut år 1697 finns följande uppgifter, sannolikt hämtade från verifikationerna i nämnda band;  
Sven Elling [Löjtnant??][Gift med Annika Holm]  
Adolf Svensson Elling [Troligen en son till ovanstående]
Dessa uppgifter bör förstås kollas på KrA. (Ev är det en felläsning av Ellert.)
 
Det fanns f ö en Kapten v 6 komp, Johan Baltzar Rorman, som kallade sig Älling, enligt 1684 års rulla i avskrift av Otto Bergström.
 
F ö noterar jag att de år då Sven Elling förekommer flitigt i Vireda, 1690-91 och hösten 1695 samt andra halvåret 1696 stämmer rätt bra med luckorna i rullorna. Vid tillfälle ska jag försöka kolla rullornas datum sistnämnda två år.
 
mvh/Dag

211
Elling / Elling
« skrivet: 2005-05-12, 14:17 »
Några funderingar:
Elling var ju ett mkt ovanligt namn och därför är det inte helt otroligt att det finns ett samband mellan ovannämnda officerare.
Jag kan inte låta bli att här också ställa frågan om namnet kan ge en ledtråd till ursprunget. Om det inte är en omvandling av det norska förnamnet, så kunde det vara skapat av Elfsborg, kanske?
Jag har inte hittat några liknande namn i rullorna, förutom fänriken Ellinghausen, en tysk som var vid Durings inf-reg 1660.

212
Elling / Elling
« skrivet: 2005-05-12, 13:59 »
Har just varit på Krigsarkivet och noterat följande:
Sven Elling finns i rullorna som löjtnant vid Jöns Barkmans kompani vid Jönköpings reg hösten 1678 i Göteborg (vol 6, s 67, 87, 97 o 105) samt 1679 (vol 17) (arm?n mot Norge, del 2, s 716)
Han finns även noterad 1683-89 samt 92-96 och 99 (vol 16 s 215 resp vol22 s 968). Då som fänrik vid Lerijondahls kompani, sista året i Wismar.
Enl Biograficasamlingen var han löjtnant igen 1700-04, sekundkapten 1705 och död i oktober 1705.
 
Någon annan Sven hittar jag inte i ngt register. Däremot finns i Biograficasamlingen en  
PER Nilsson Elling, som pensionerades som fänrik vid Kronobergs regemente 1686. (Kr.m.muss. handl.)
 
ANDERS Elling finns noterad i registret över rullor som löjtnant, men det tycks vara en miss: det är vår Sven v Jönk reg 1678.
 
Och så hittade jag till min glädje i ett register över brev t Krigsmanshuskontoret:
JONAS Elling, löjtn v Älvsborgs reg. (Brevet skrivet 1720, och det återstår att läsa.)

213
Vireda / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-16
« skrivet: 2005-04-28, 11:39 »
Tack, Anette!
Änkan Britta skulle ju av namnet att döma kunna vara dtr t Olaus Korp (och ev syster t Anna).
 
Kh Palm efterträdde Olaus Korp och har kallats svåger - men kanske var han gift med en dtr t Korp?
 
Olle vet väl mer om dessa? Helge S har väl antecknat en del?
 
mvh/Dag

214
Elling / Elling
« skrivet: 2005-04-25, 22:30 »
Lasse, nu kom bilden upp!  
Ja, det ser verkligen ut som Gottorp Elling (utan h). Det råkar inte vara så att det slunkit in ortsnamn lite här och var i listan?

215
Elling / Elling
« skrivet: 2005-04-25, 22:14 »
Lasse, jag lyckas inte öppna den.
 
F ö ser jag när jag nu söker på Swen Ellingh (med h) att arm?ns rulla från 1684 finns på en finsk sajt. Där noteras han som fänrik vid 4 komp, som skrivit på 1677. Det borde väl ha varit året efter, men något datum anges inte så rullan är nog felaktig.
Som löjtnant noterades Israel Rudman - som var dopvittne t Svens barn 1690-09-14.  
Så nog kan vi vara säkra på att det är rätt Elling. (Men även om det bara fanns en Sven, så tycks det dyka upp allt fler militärer som hette Elling...)
 
Apropå att namnet stavats med h: kan han ha tyskt ursprung? Där fanns det Ellingh som släktnamn. Det förekom iofs ibland att Elling stavades med h i Norge, men där var det bara som förnamn, vad jag kunnat se.

216
Elling / Elling
« skrivet: 2005-04-25, 12:58 »
Niclas, tack!
Meritförteckningen bekräftar faktiskt våra hypoteser om Sven Ellings karriär. Kul!
Har du varit på Krigsarkivet och kollat i Biografica-samlingen; det finns inget mer om Elling där?
Frågan är hur vi kan komma vidare. Det borde väl finnas rullor för Älvsborgsregementet, där det förhoppningsvis anges något om Ellings ursprung eller i alla fall uppgiven ålder.
 
Ang. Gottorp: antingen är han uppkallad efter den kungliga ätten fr Holstein eller så kan det syfta på någon av gårdarna i Östergötland? Eller kan det ev stå Gottskalk? (Gottfrid är väl mindre sannolikt). Det hade ju varit bra om han hetat Adolf och kunnat identifieras som den blivande löjtnanten i Sörmland.
:-)
mvh/Dag

217
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-04-22, 11:21 »
Hej, Anette!
Det var en förvånande uppgift om löjtnantstiteln.  
Jag har inte någonstans sett att Andreas Roth skulle varit något annat än rusthållare. Visserligen var ju hans far och bröder soldater, men A har ju inte i någon notering i kyrkböckerna fått en militär titel. Jag tror att det måste vara något fel i domboken.
 
För resten om du har tillgång t N Vedbo dombok nu, kan du kolla vad det står 1727 om Anna Holms dotter i Södermanland (bör vara Anna Lisken, gm A Wessman). Stod det att Anna också hade en son?
mvh
Dag

218
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-04-18, 23:48 »
Tillägg: nämnda Sara Andersdotter skulle enl en uppgift fr Helge S ha dött 1681, men 1691 i februari noterades att salig herr Olof Korps änka dött. Det måste ju vara hon.
 
Enl en annan uppgift (från Dis7010), skulle hon ha dött i Lommaryd (Hulu?) och begravts i Vireda.
Detta har jag inte kontrollerat och mitt Genline-abonnemang gick ut i dag...
mvh/Dag

219
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-04-18, 23:30 »
Ang. Korparna (som är relaterade till Roth): Uppgiften om att Johan O Korp skulle flyttat tillbaka till fädernegården Grankärr tycks härröra från en Gustav Andersson, som jag inte haft direktkontakt med. Om han var prästson borde han förstås inte ha fötts på Grankärr.
 
Testamentespengen t kyrkan är noterad 26 januari 1729. Att döma av när han dör och får barn är han trol f c:a 1660, knappast före 1650.
 
När möjliga (ej belagda) systern Anna O Korp är född är ej klarlagt, men jag har fått en uppgift om 1635, utan hänvisning t originalkälla. Att döma av när hon får barn är det rimligt, men skulle också kunna vara så sent som 1645.  
 
Det synes alltså vara möjligt att de är syskon och barn till prästen Olaus Korp (f 1605 enl osäker källa, d 1666, enl HS). Den sistnämndes hustru var Sara Andersdotter, enligt HS, men jag har ännu inte kontrollerat hennes data.
 
(Ett alternativ är att Johan tillhör en yngre generation, men ändå samma Korp-släkt.)

220
Vireda / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-16
« skrivet: 2005-04-17, 23:07 »
Ang Korp o Elling:
Enligt Grills böcker om indelningsverket fanns det inget officersboställe på Grankärr. En soldat i Jönköpings regememente fanns det och nr 50 är noterat. Om detta är korrekt och gäller även för Ellings tid, så är det förvirrande, i alla fall för mig.
 
Korp tycks ju ha varit adelsryttare, men adelsfanan hade inga boställen i Småland. Det fanns smålänningar även i det sörmländska kompaniet, t ex 1675-79 då Jonas Roth fr Elmeberg var kornett.

221
Fröjered / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-26
« skrivet: 2005-04-17, 22:27 »
Hej, Fröjeredsforskare.  
Enl en uppgift i SoH ska det ha funnits en präst vid namn Magnus Laurentii i F.  
Denne skulle ev vara far till ett antal personer, som dyker upp i Vireda, kallar sig Elling och som bör ha varit födda ca 1650-70.
Någon som kan hjälpa?
mvh/Dag

222
Vireda / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-16
« skrivet: 2005-04-13, 00:02 »
Notera att Korparna nu diskuteras under Släkter/Roth.

223
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-04-12, 23:53 »
Hej, Olle!
Uppgiften om att Korp skulle återvänt t Grankärr, är som sagt okontrollerad och från en forskarkollega, som jag inte kan nå nu. Ta den bara som en möjlig ledtråd.
Att Korp skulle kommit från Grankärr är dock en uppgift som finns även i Helge Skafvenstedts anteckningar.
HS påstår f ö också att Johan Korp var gift m sin systerdotter, i linje med tidigare nämnd teori att Johan Korp var son t Olaus Jonae Korp (1605-66).
 
Annette! Johan Korp lär trol. ha dött i början av 1729, för jag har en notering om att testamentespenning gavs i Vireda 26 jan det året.
Bör nog kollas i KR.

224
Ask / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-06-22
« skrivet: 2005-04-12, 23:00 »
Christer, om du anger var du hittat dessa uppgifter så blir det lättare att gå vidare. Om han var från Ask finns det trol någon här som kan hjälpa dig.

225
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-04-10, 22:58 »
Tillägg: får reservera mig för uppgiften om namnet på Korps regemente. Smålands ryttare2 var ju redan omvandlat till Smålands kavalleriregemente, enl Hans Högmans hemsida. En *livskvadron sattes upp 1716 då man samlade ryttare från olika regementen, men denna var endast för unga och ogifta, enl Magnus Lindskogs hemsida.
Om Korp verkligen var adelsryttare, så bör han väl ha tillhört Adelsfanans fjärde kompani,där smålänningar fanns.  
Att det är så rörigt med begreppen antar jag beror på att regementena ombildades titt som tätt när man förlorade soldater.
 
Olle, har du beställt mikrokort fr SVAR ang Elling? Annars kanske du kan kolla även Korp i samma register.

226
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-04-10, 22:15 »
Johan Korp har jag noterat som ryttare i Älmeberg för rusthåll nr 1 vid Smålands ryttare
livskvadron. Jag har dock ej kollat honom i rullorna.
Jag har också noterat att han en period efter sin tid som ryttare var bonde på fädernegården Grankärr. En uppgift från en forskarvän, som jag inte kontrollerat.
 
F ö har jag dragit slutsatsen att Johan och Annika är föräldrar t Britta, f 1702, gift m Hagström, samt Maria, f 1704, gm Hult.  
(En gissning är att den Maria som föddes 1698 är det barn som dog 1702.)
Det har dock funnits andra teorier om Brittas och Marias föräldrar, och några säkra bevis har jag inte ännu.  
 
Olle, fin bild! Är din farfar med?
mvh/Dag

227
Ett Sibirien finns i Stockholm, men det kanske du visste.
mvh/Dag

228
Holm / Äldre inlägg (arkiv) till 11 april, 2008
« skrivet: 2005-04-04, 23:42 »
I Sthlm, i Jakobs församling får Erik Holm 1652 en dtr Anna.
Någon som känner till dessa eller Holmsläkten i Sthlm denna tid?
mvh/Dag

229
Elling / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2005-04-04, 11:48 »
Olle, stort tack för att du och andra skriftkunniga lyckats uppfylla min önskan om att hålla Sven Ellings fru vid liv.
Allt talar för att det är hon som långt senare lever kvar som änkan kaptenskan Holm.
 
Ang Jönk reg: det var väl så att Elling 1678 noterats vid Östgöta tiomänningsskvadron, som löjtn vid Henrik Aminoffs komp, enl Kugelberg.  
När han övergick t Jönk reg är väl oklart? Jag har för mig att östgötatrupperna omorganiserades ung denna tid. Han kan ju ha bytt under krigets slutskede eller strax efter, 1678 var väl östgötarna också vid Bohus fästning, om jag noterat rätt.

230
Elling / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2005-04-03, 23:04 »
Ytterligare ett par små pusselbitar:
 Jönköpings regemente var 1700-06 nere och krigade på kontinenten. Enligt en tysk sajt fanns i Wismar 1701:
Wysta-Härad-Komp.:
Kapt. Nils Leyondahl
Ltnt. Swen Elling
 
Nils Lejondahl måste vara dopvittnet i Vireda 1690, vilket talar för att Elling tillhört samma kompani hela denna tid.

231
Elling / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2005-04-03, 12:48 »
Aha, jag tror jag förstår bättre. Jag är inte alls kunnig inom militärhistoria, men fänrik och löjtnant hade olika funktioner som kompanibefäl, enligt Lars Ericsons Svenska knektar.
Jag är tveksam till om det fanns underlöjtnant denna tid inom infanteriet.
Det finns säkert någon här som vet.
 
Oavsett det så kunde man ju tänka sig att Sven E blivit utnämnd t löjtnant men sedan inte haft en tjänst på den nivån, utan på fänriks nivå. Då skulle han ha fått behålla löjtnantstiteln, men fått fänriks lön. Åtminstone var det så det fungerade efter det stora nordiska kriget, på 1720-talet.  
Kan Sven ha blivit löjtnant vid ett östgöta- eller Skaraborgsregemente under Karl XI:s krig 1676-79 och sedan fått en lägre tjänst i Jönköpings regemente under fredstiden?  
mvh/Dag

232
Elling / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2005-04-02, 18:36 »
Anette, snyggt jobbat!  
Jag var själv inne på - om det är en Sven - att han kanske varit degraderad under en tid, men din redovisning från mtl visar ju att han varit löjtis hela perioden 1689-97.  
Jag lutar åt att det bara är en Sven och att det finns någon förklaring till att han vid fem tillfällen 94-96 kallas fänrik i kyrkböckerna.
 
Olle har ju rätt i att man brukar vara noggrann med militära titlar, och jag är inte säker på att jag förstår vad du menar när du skriver att fänrik inte är detsamma som underlöjtnant. Det var väl ändå en lägre grad?
Det är ju endast i C1 denna titulering används då, så jag undrar vem som förde den boken. Det kanske Olle vet, var det en slarvig vikarie eller en gaggig prälle? Om jag får uttrycka mig så ärevördigt.
mvh/Dag

233
Elling / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2005-03-31, 15:18 »
Olle, romantisk är ett positivt ord i min vokabulär! Därför tillät jag mig att uttrycka mig en smula lättsamt, och kanske dubbeltydigt. Ordet syftade förstås inte på dig, utan på hur de unga tu möttes...
 
Och jag håller ju helt med dig om att det behövs att vi vågar lägga fram olika hypoteser. Dessutom är det kul att pröva dem - och att få sina egna id?er ifrågasatta.
 
Ang Elling så ska det stämma att han blev löjtnant 1700, för på RA finns hans officerslöfte, ett 3-sidigt dokument.  
Och det är möjligt att han befordrades snabbt pga insatser i strid.
 
Jag har försökt ta reda på var Jönköpings regemente befann sig dessa år, men jag har inte kunnat se att de var med vid t ex Narva. Detta finns det säkert forskare som kan som ett rinnande vatten.
mvh/Dag

234
Elling / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2005-03-31, 13:59 »
En sak till:
Vi har ju tidigare under Roth diskuterat exakt vad som står i Vireda db sidan 422, 1690-12-29: löjtnantens Sven Ellings .....
Om det verkligen står hustru så är det ett mysterium att maken får ett barn redan efter knappa tio månader, den 17/10 1691. Det var i så fall inte många dagar han sörjde...
Om det i st står dotter så är det inget problem.
Tilläggas kan också att det är märkligt att Sven 1 tycks få barn senare än Sven 2. Men gubben kan ju ha varit pigg...
 
Ang min punkt 4 ovan kan tilläggas att kapten Elling uppges ha dött 1706, men jag vet inte originalkällan till den uppgiften.

235
Elling / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2005-03-31, 12:46 »
Olle, utmärkt att du hunnit sammanställa Elling-uppgifterna. Detta gör det tydligare att det bör ha varit två Sven E, eftersom fänriken nämns så pass många gånger efter att löjtnanten blivit löjtnant.
Men eftersom vi inte har någon notering där båda nämns så vågar jag inte svära på att det inte är person och att han antingen blivit degraderad eller att kyrkböckerna är felaktiga.
Och om de är två så måste vi förstås reda ut släktskapet. Min teori om far-son är jag själv mkt tveksam till nu.
 
Några kommentarer:
1) Löjtn Elling är noterad f gåvopeng i KR även 1696 (enl Anettes avskrift)
 
2) Noteringarna om en löjtnant Elling 1702 resp 1707 bör avse Sven 1, eftersom Sven 2 hade blivit sekundkapten 1701 o kapten 1704 (om vi litar på de uppgifterna, vilket vi inte har ngn direkt anledning att inte göra). Ett alternativ är förstås att det 1707 är den löjtnant (Jonas?) som nämnts 1715 i Taxinge. Det nämns ju ingen ort.
 
3) Sven 1 förekommer på Grankärr 1690-91 resp 95-96, medan Sven 2 är belagd endast 1696 (vid födseln 1694 behövde han inte vara närvarande). Vore det inte för ovan nämnda notering i KR 1696, så skulle de inte ha varit där samma år. Det förefaller märkligt, men jag är okunnig om vart deras militära uppdrag kan ha fört dem dessa år.
 
4) Sven 2 är aldrig noterad som kapten, endast hans änka. Det kan givetvis bero på att han dör i tjänst på annan ort ngn gång före 1710.
 
5) Att Sven o Kerstin är syskon framgår ju av SoH-brevet, men vi kan nog inte säkerställla exakt hur släktskapet är t löjtnanten i Taxinge, förrän någon kontrollerar noteringen vid Selebotinget 1715.
 
6)Jag gillar din romantiska teori, Olle, men som boende i Mariefredstrakten vill jag framhålla hur långt det är till Arboga... Vi har väl f ö inga belägg för att någon av dessa släkter skulle ha funnits i Sörmland före 1715. Det är ju möjligt att Ellingarna har sörmländska rötter, men vi får väl då kolla mer om Navsta, o bl a mtl (uppländska Torsvi tycks f ö sakna kyrkböcker f denna tid).
 
mvh/Dag

236
Boivie / Bevi / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2005-03-30, 16:30 »
Kurt! Kan du möjl förtydliga det du skrev om Köping för ett par veckor sedan?
Skulle Philip Philipsson Boivie f 1705 ha dött där?  
Jag har noterat att han 1728 fick ett bördsbrev f att han skulle bli vinskänk i Sthlm.
 (Det tycks som att även systern Anna bott i Sthlm (enl Frösåkerprotokoll), men jag vet inte vad det blev av dem.)  
mvh/Dag

237
Elling / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2005-03-30, 16:12 »
Dag M!
Får jag kalla dig så - utan att veta vad M står för - för att undvika att vi blandas ihop?
Tack, Adolf har jag aldrig hört om, men vi vet att Sven 1702 hade en son med okänt namn.
 
Denne Sven, som vi kan kalla den yngre (om de är två), var ju också gift m Anna Holm.
 
Det som jag börjat fundera över är om uppgifterna om den militära karriären är fel, dvs att Sven blev löjtnant tidigare än uppgivna 1700. Det verkar märkligt att han skulle varit fänrik i 22 år och att han skulle befordrats igen redan 1701.
Om han blev löjtnant före 1695 så är han den som förekommer i bl a KR. (Då hette fadern trol ngt annat, ev Måns.)
 
Jag ser att du satt ett antal frågetecken efter löjtnant 1697. Kan du förklara varför?
mvh/Dag

238
Boivie / Bevi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2005-03-30, 15:53 »
Eddie, tack!  
Jag tror inte att du ska uppfatta att Kurt menade att vara otrevlig; ibland framstår det så när man är angelägen och använder det korthuggna e-postspråket.
Både du och Kurt har vid ett flertal tillfällen varit mycket hjälpsamma här på forumet. Låt oss fortsätta att se om vi kan lägga pusslet rätt!
 
Jag ska givetvis genast kolla de kyrkböcker som Genline scannat, men risken är förstås att jag gör samma feltolkning som tydligen andra gjort. Kanske kan du förtydliga vilken uppgift det är som missförståtts? Jag antar att det är något i Husbys hfl. D
et är väl i alla fall korrekt att det är ovan nämnde Philip som gifter sig 1719-10-20 i Knutby m Maria Johansdotter? (Hon har tydligen minst en dtr fr tidigare äktenskap, men de tycks inte få några gemensamma barn, att döma av Frösåker småprot 1746.)
 
mvh/Dag

239
Elling / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2005-03-29, 23:18 »
Kollade just hfl f Nafsta i Länna: lite rörigt, men jag ser inga Elling där.
Uppländska Torsvi hittar jag inte i Genline, kanske inte färdigscannat.

240
Flinkenberg / Flinkenberg
« skrivet: 2005-03-29, 23:09 »
Har just kollat hfl, Taxinge, Kopparhagen.
1757: Bengt F m hu Christina Boman, son Sven m hu Hedvig samt tre barn.
1781: Sven m ny hu Lisa Ramjell, sonen Bengt m hu Maria A samt son Bengt Gustaf, f 1778.
Där finns alltså åtminstone en som kan ha fört namnet vidare.
 
Hfl f St Vreta i Ytterselö visar att på 1740-talet bodde Sven F m hu Hedvig där hos (trol) mostern Elisabet Elling.
Och i vb finns Sven o Hedvig 1743-08-25.

241
Elling / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2005-03-29, 17:30 »
Ang Navsta/Nafvesta: jag kanske missförstod Christer; det kanske inte hade någon koppling t släkten Elling. Var det platsen för testamentets upprättande?  
(Knappast plats för tinget, för Länna socken ingick inte i Selebo härad då och tingen brukade vara i Toresund på den tiden.)

242
Elling / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2005-03-29, 16:08 »
Olle, ett förtydligande: Länna har varit under Åkers församling de flesta år.
Jag hittar på kartan Navesta, vilket jag antar är samma som Nafsta.
Men som sagt det är ett antagande, vi bör kontrollera t ex Hfl för Navesta före 1715 samt tingsnotisen som Christer hittade.

243
Flinkenberg / Flinkenberg
« skrivet: 2005-03-29, 15:46 »
Annika, jag vet inte om någon här vet mer.  
Christer skrev dock tidigare (ovan):  
Flinkenberg får barnen:  
son Abraham f 1744 13/10 Ytterselö  
son Bengt f 1748 25/11 samma ort  
son Sven Adolph f 1755 1/5 samma ort.  
 
Familjen avflyttar sedan till Taxinge socken och Kopparhaga och familjen kan följas i husförhörsl... Enligt boup 1775 15/5 lever sönerna Bengt och Adolf... År 1785 den 26/4 hölls bouppt. efter Sven Flinkenberg som med döden avgick d. 6/3 samma år.
 
Det bör alltså vara möjligt att följa Bengt o Adolf i hfl och bou.  
 
(Givetvis kan Helgona-personen stamma från någon Flinkenberg från annan del av landet, men det vimlar ju inte av dem.)

244
Elling / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2005-03-29, 12:39 »
Länna är en församling, ett ett par mil S Strängnäs och ca 1 mil V Åker. Jag vet dock inte om det går att hitta Nafsta på kartan.

245
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-03-28, 14:43 »
Peter, det är klart att regler är till för att följas. I denna diskussion, liksom en del andra, har dock en del forskare inte velat medverka öppet, eftersom de inte velat bli korsförhörda och tillrättavisade av olika poliser. Därför har jag förståelse för att någon kan vilja utelämna sitt efternamn. (Anette finns och går att nå på den e-postadress hon angett.)  
Det viktigaste är att så många som möjligt fortsätter att bidra med olika pusselbitar.
Ja, så ser i alla fall jag det.
mvh/Dag

246
Hamnkaptener är inte alltid kommunala tjänstemän, som ordboken trodde.
De kan också vara personer som åtagit sig ett uppdrag för en båtklubb.  
Dessa kan fungera som värdar, med ambitionen att skapa en trevlig stämning. Tyvärr har väl de flesta av oss stött på personer som sätter sig på sådana poster, som har ett behov av att se ner på andra och kontinuerligt tydliggöra att det vimlar av odugliga människor. I stället för att hjälpa någon att lägga till sitter de och kommenterar alla båtägare som inte agerar proffsigt.
 
Dessa personer finns ju tyvärr inte bara i båtklubbar, utan lika gärna i golfklubbar, samfälligheter och andra organisationer.  
(För att inte bli missförstådd: de allra flesta båtägare och golfare är ödmjuka och hjälpsamma.)
Men tyvärr finns det som sagt människor som missförstår sina uppdrag som hamnkaptener.  
 
Jag ser det som att i ett civiliserat, demokratiskt och humanistiskt samhälle är det allas vår skyldighet att försöka vara toleranta och att bekämpa våra egna fördomar. Det är också vår skyldighet att säga ifrån när vi upplever att andra, i synnerhet personer med inflytande, uttrycker sig på sätt som kan motverka tolerans och förståelse - oavsett om det inte var personens syfte.
Detta skriver jag inte för att kritisera någon enskild (i synnerhet inte någon som har inflytande här eller är någons vän).
Det var bara ett försök att i alla ödmjukhet besvara de frågor som dök upp om hamnkaptener och kanske få någon att bli lite mer försiktig med vad de uttrycker offentligt i polemik med någon annan anbytare.  
Debatten har ju pågått hela helgen och det är kanske dags att avrunda nu, medan det forfarande råder helgfrid? Med risk att låta prästerlig (nej, jag är journalist): Vi kan väl var och en begrunda vårt eget ansvar när vi tilltalar andra.
mvh/Dag

247
Flinkenberg / Flinkenberg
« skrivet: 2005-03-28, 13:18 »
Annika, du menar väl sörmländska Helgona i Nyköpingstrakten? Jag har inte sett att ngn Flinkenberg hamnat där; det är en bit från Selaön och Taxinge i N:A Sörmland, cirka 10 mil.
Men det går förstås att följa ex Bengt resp Adolf Flinkenberg och se om de har söner eller sonsöner som hamnar i Helgona 1836.
mvh/Dag

248
Elling / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2005-03-28, 13:07 »
Olle, det är ju riktigt att det var nära fågelvägen t uppländska Torsvi.  
Annars har vi dragit slutsatsen att noteringen fr Selebo härad avsåg Nafsta i Lännatrakten (söder om Strängnäs).
Om detta Nafsta vet jag dock inget mer än att det fanns andra boende där 1719, vilket förstås inte hindrar att det kan ha varit i Ellings ägo till 1715.
 
Vad gäller Vreta så har jag också dragit slutsatsen att det måste avse Vreta i Ytterselö förs.
 
Christers noteringar från hfl är ju mkt intressanta. Det tycks som att Sven Flinkenberg bott hos Anna Elisabet Elling, som bör vara hans moster.  
I mtl har han noterats på Näsby, vilket sannolikt avser godset i Taxinge socken (slottet var då inte byggt, godset ägdes av änkan Fleetwood, det fanns också ett sågverk).  
Jag gissar att SF ägt ngn fastighet där då, men att han ändå bodde på Vreta. Eller finns det en annan tolkning. Har Christer kollat vad som står under Näsby i mtl?

249
Ja, Jörgen, jag kan som sagt ha misstolkat, men du gör också en egen tolkning. I krönikan kritiseras den som sällan kommer med egna uppgifter.
Men sällan är ju bättre än aldrig. Även den personen bidrar ju till utbytet här. Många bäckar små... Eller hur?
 
Dessutom kan det vara lika viktigt för utvecklingen av forskningen att personer med olika utgångspunkt och referensramar ställer olika slags frågor (och t.o.m. ifrågasätter etablerade forskare och deras skrifter).
Det kan nog vara lite jobbigt med frågor som uppfattas om dumma, men vi är alla olika och vi får försöka ha tålamod. Det vinner vi alla på i längden!

250
Hej, Jörgen!
Nej, det är möjligt att jag helt missförstått den texten. Tyvärr är jag uppenbarligen inte den ende som tolkat den som en kritik mot att vi här byter uppgifter, i stället för att var och en sitter och läser kyrkböcker dagarna i ända.
Men jag känner inte skribenten, så det kan hända att hon inte alls har den synen och att jag som sagt missförstått. Jag vill över huvud taget inte kritisera andra personer, utan i stället uppmuntra alla positiva och hjälpsamma forskarkollegor att fortsätta byta anor.
 
Själv tycker jag att detta forum är fantastiskt, och att det ibland blir heta debatter får vi väl ta. Ibland verkaar det tyvärr som att det finns många personliga motsättningar och vänskapsband som gör diskussionerna onödigt heta.
 
Men nu önskar jag Jörgen och alla andra anbytare
Glad påsk!

251
Jag håller med om att det inte finns någon anledning att vara ironisk, och det tänker jag göra allt för att undvika.
När jag skrev Glad påsk så var det definitivt inte ironi. Om Jan uppfattar det så är det beklagligt.  
Jag kan bara ännu en gång upprepa sjlvkritisk att ibland skriver man på ett sätt som kan missförstås.
 
Om du, Peter, tänker börja radera inlägg som framhåller vikten av tolerans oss anbytare emelllan, då bevisar du just att det blivit en intolerant stämning här, man får inte kritisera kolumnister, ens om de gör övertramp. Men det måste man väl få, särskilt under rubriken ordet är fritt!
 
Jag tror att de allra flesta här anser att det är en helt annan text som i så fall borde raderas. Men vill vi ha bokbål? Nej, så tänk efter innan ni dras med i intoleransens vindar.  
 
Jag gör ännu ett försök att i from påskanda tolka denna personliga kommentaqr som skriven i all hast i påskstress och utan den innebörd som man kan tolka in.
Vi behöver alla anstränga oss mer för att vara såväl toleranta som självkritiska! Jag tänker i alla fall försöka, och jag vet att de allra flesta här har samma ambition.
 
Än en gång Glad Påsk!

252
Jag skriver hela dagarna - och även sent på kvällarna som ni märker - och jag måste erkänna att i bland uttrycker jag mig på ett sätt som kan uppfattas som nedlåtande.  
 Eva skrev en kolumn som de flesta av oss uppenbarligen uppfattade som nedlåtande. Man kunde vara välvillig och i glad påsk-anda välja att tolka den som enbart lite slarvig.
Tyvärr visar alla hennes inlägg här att kritikerna hade helt rätt: hon tar inte till sig ett dyft av kritiken, medger inte minsta tveksamhet i formuleringarna och behandlar dessutom alla som haft mage att uttrycka ett annat synsätt på ett uppenbart nedlåtande sätt.
Denna intolerans mot människor som ändå delar hennes intresse och engagerar sig på samma forum gör att jag måste undra hur intolerant hon är mot människor som verkligen är annorlunda jämfört med modellen Eva?
Men det vill jag egentligen inte tänka på nu.
Heder åt alla ni många Anbytarvänner som inte bar delar med er av data utan också bidrar med de ännu viktigare frågorna och funderingarna!
mvh/Dag

253
Jojje, det är ju helt enkelt lysande uttryckt!
Vi måste uppmuntra fler att engagera sig och bidra med såväl uppgifter som teorier och ifrågasättanden. Då kommer vi att upptäcka att mycket som betraktats som belagt, för att det står i en tryckt bok, inte stämmer helt.
Det är inget att sörja. Tvärtom, vi lär oss av allas våra misstag.
Just därför är det så oerhört tråkigt när någon uttrycker att var och en ska gräva ner sig i sin egen forskning och inte ta del av andras rön. En sådan snobbism och intolerans mot forskarkollegor uttrycks märkligt nog i den krönika som nu ligger ute på Rötter.  
Jag ber att få önska vännerna i JBGF all lycka och er alla en glad påsk.
mvh/Dag

254
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-25
« skrivet: 2005-03-25, 00:10 »
Olle, jag noterar med intresse att du funnit en David Månsson i Grankärr 1695.
Om det är korrekt i SoH 1985, som jag noterat under Släkter/Elling, så kallades ju en Kerstin Elling för Månsdotter, f ca 1665.  
Skulle dessa kunna vara syskon?
Har du möjl sett ngn Måns där? (Eller har du tittat på teorin att Måns skulle vara prästen Magnus i Fröjered.)

255
Boivie / Bevi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2005-03-24, 15:02 »
Eddie m fl!
Jag har just läst Lindblom, Kjell: Vallonsläkter. Uppgifterna där tycks i huvudsak stämma med det som uppgetts av Kurt ovan. Du kan väl vara snäll och  hjälpa oss om detta är tokigt:
 
Boivie, Philip. Hammarsmed. F 1669 i Österlövsta(Lindblom: Vallonsläkter). Död 1747 i Skäfthammar (Vattensta?)).  
Gift 1:o omkring 1700 med Anna. Död 1718 () i Harg  
Barn:
Boivie, Mårten.  
Boivie, Maja (Maria)  
Boivie, Philip  
Boivie, Anna.  
Boivie, Johan.  
Boivie, Malin.  
Gift 2:o 20/10 1719 i Knutby med Johansdotter, Maria.  
 
Far:  
Boivie, Mårten Philipsson. Smed (smältare enl KL). Född omkring 1640. Flyttade 1671 från Lövsta bruk till Harg (Lindblom).  
Gift 1669 i Lövsta.  
Barn:
Boivie, Philip.  
Boivie (Bevi), Jean.  
Boivie (Bevi), Margareta.  
 Generation II
Farfar:
Boivie (Bevi), Philip. Levde från 1639 till 1647 i Lövsta, från 1650 till 1666 i Forsmark, från 1669 till 1689 i Lövsta (Lindblom).  
Barn:
Boivie (Bevi), Louis.  
Boivie (Bevi), Andreas.  
Boivie (Bevi), Philip.  
Boivie (Bevi), Charles.  
Boivie (Bevi), Pier.  
Boivie, Mårten Philipsson.  
Boivie (Bevi), Jakob.  
Boivie (Bevi), Bengt.  
G m  
Martinelle, Margareta. Född Uppskattat o 1610-15 (Trol i Vallonien). Död före 1667 (Trol vid Forsmarks bruk).

256
Elling / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2005-03-24, 00:04 »
Om släkten Elling finns en del uppgifter under Vireda-rubriken samt under släkter/Roth.
En komplettering: I Släkt och hävd 1985, s 368,  citeras ett brev 1762 fr Magn Gabr Biörnståhl:
den gamla frun på Vreta (Ytterselö, min kommentar) hette Anna Elisabet Elling. Hon var Biörnståhls kusin och dtr t kapten Sven Elling i Vireda.
I artikeln framgår att Anna E dog 1755, och att hon var f ca 1681, enl hfl. Hennes make var fältväbeln Abraham Wessman som förekomnmer i hfl 1703-46, men ej längre 1750.
Om hon fick några barn framgår ej.
 
Hennes faster, Magnus Gabriels mor, uppges ha hetat Kerstin Månsdotter Elling, gift Biörnståhl, d 1730 (65 år).
Hon skulle alltså ha varit född cirka 1665 och trol i Vireda. Brodern kapten Sven Elling bodde på Grankärr och en teori var att han var son till en Sven Elling, som var löjtnant.
Enl SoH-uppgiften borde fadern ha hetat Måns. Där nämns också en teori från SSK om att Elling var en prästsläkt och att Måns skulle vara id m Magnus Laurentii i Fröjered. Vad den teorin grundas på framgår inte i SoH.

257
Flinkenberg / Flinkenberg
« skrivet: 2005-03-23, 23:19 »
Har nu kollat SoH 1985 igen. Där finns en del uppgifter om Elling, och jag gör som Olle sa:
tar upp det under släkter/Elling.
mvh/Dag

258
Flinkenberg / Flinkenberg
« skrivet: 2005-03-22, 22:08 »
Hej, Christer och tack för ytterligare pusselbitar.
Jag måste bara fråga: det är väl inte Bengt utan hans son Sven som gifter sig 1743 i Målsåker m HL?
(Du skrev nämligen så här ovan:Bengt Flinkenberg och Hedvig Lundberg får barnen...

259
Flinkenberg / Flinkenberg
« skrivet: 2005-03-22, 00:05 »
Christer, intressant!
Enligt SoH-artikeln var giftermålet i Mälsåker. Det är ett slott på Selaön som räknas till Stallarholmen och bör ingå i Toresunds församling (Strängnäs kommun).
Därefter ska paret alltså ha flyttat t Taxinge och Kopparhaga (en gård och ett soldattorp). Det är cirka 30 km bort och en annan församling (och numera ett annat län).
 
Men jag noterar att du tidigare skrev: Britta Elling, död 1743 27/4 Taxinge socken 66 år gammal.
Är sistnämnda uppgift ur db? Då bör Flinkenbergsfamiljen ha varit i Taxinge redan tidigare, eller hur? Har du sett dem i kyrkböckerna före 1743?
mvh/Dag

260
Flinkenberg / Flinkenberg
« skrivet: 2005-03-21, 15:56 »
Olle, Christer mfl, det är korrekt att Bengt Flinkenberg noterats i Vireda KR 1727 (enl den avskrift jag nyligen fått av en forskarkollega). Efter det inga spår där.
Kanske framgår det av böcker i Taxinge, när han flyttade dit?
 
(Det är också korrekt att det bör ha varit två Sven Elling i Vireda. Se diskussion i fjol under Vireda.)
mvh/Dag

261
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-25
« skrivet: 2005-03-18, 12:10 »
Anette, tack för den pusselbiten.  
Flinkenbergs hustru hette alltså Britta, och han övertar väl bruket 1720 (mtl).  
(Här kan man undra vad som hände, om Britta stod för bruket 1716, dog hon 1720?)
 
Fortfarande kvarstår väl också frågan om trumpetaren är id med den Bengt Flinkenberg som nämns 1727 (KR). Mkt sannolikt, som jag ser det.

262
Marc, skulle du kunna försöka att skriva mer noggrannt?
 Jag vill gärna ta del av dina resonemang, men utan ordentlig användning av punkter och kommatecken, så klarar jag inte av att läsa textmassan.  
Jag vet att jag inte är den ende som har dessa svårigheter, men i bland är vi nog för finkänsliga här.  
Ska vi kunna resonera, så måste vi anstränga oss för att vara tydliga.
Vänl hälsn
Dag

263
Boivie / Bevi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2005-03-16, 20:17 »
Stämmer det? Jag har letat länge, utan att finna Swartz skrift om Boivie på KB. Den finns visst på Carolina i Uppsala, men knappast för utlåning.
Men Genalogica Gothica finns på KB och kanske är det samma text som ingår där?
 
Lindblom finns dock på KB m fl biblotek.
 
mvh/Dag

264
Boivie / Bevi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2005-03-16, 16:31 »
Kurt, tack för klippet!
Om Anna bara kallas Boeve vid det tillfället, och då i en notis långt efter hennes död och i en annan stad, så gissar jag att det är ett misstag. (Trol har prästen i Köping missförstått eller helt enkelt skrivit en bokstav fel.)  
 
mvh/Dag

265
Boivie / Bevi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2005-03-16, 11:13 »
Kurt, tack för upplysningen. Det var ju positiva nyheter, men jag vill ändå framhålla vikten av att alla skrifter bevaras hos KB, för framtida dokumentation och forskning.
 
Ang Philip Boivies (Bevis) (d 1747) första hustru så undrar jag om hon verkligen var född med ett så snarlikt efternamn, Boeve. Jag antar att det inte kan vara att hon kallas vid makens släktnamn, utan att de olika stavade namnen nämns samtidigt?
Finns det något känt om hennes släkt eller en släkt med den stavningen. Kan det vara så att olika grenar av släkten tog olika stavning och att Philip och Anna var kusiner eller sysslingar, kanske?

266
Boivie / Bevi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2005-03-15, 13:32 »
Kurt, stort tack!
Anorna längre bak blev väl kvar i Belgien, och de är väl inte utredda, antar jag.
 
Hustrun Martinelle då? Det släktnamnet ser man i samband med andra valloner i Uppland (t ex Claes, f ca 1665 i Lövsta), så hon kanske var född i Sverige. Vet någon?
 
F ö borde Stig Mårtenssons bok finnas på KB, men det gör den tydligen inte. Kanske någon annanstans där den kan lånas eller läsas (förutom i Uppsala)?  
Jag har också sett hänvisningar t en släktbok av Erik C:son Swartz från 1935, men även den finns väl inte heller att låna.

267
Vireda / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-16
« skrivet: 2005-03-13, 19:10 »
Erik, min fråga om Jonas f-år, avsåg d y, alltså den som du skrev föddes 1642.  
 
Olle, faktum har väl ingen nämnt, inte vad jag sett?  
Och jag skulle inte heller vilja påstå att Johan Korp inte skulle kunna vara son t en präst och bror eller halvbror t Anna Korp. De är ju uppenbarligen samtida och hade en far som hette Olof Korp. Så vitt jag vet finns det bara en kandidat i Vireda då. Det är klart att de skulle kunna komma utsocknes,men ryttaren Johan kom i alla fall fr Grankärr i Vireda, vad jag sett.
 
Det återstår att söka belägg, men jag är rätt överygad om att vi kan hitta pusselbitar som passar, t ex bland dopvittnen, KR o domböcker.
mvh/DAg

268
Vireda / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-16
« skrivet: 2005-03-12, 15:46 »
Ja, Olle, tyvärr saknar vi ju källor för Helge Skafvenstedts ambitiösa kartläggning, vilket gör att teorin än så länge inte är säkerställd.
 
Som du påpekar fanns ju fler som hette Korp (men inte många vad jag kunnat se), så möjligheten finns att hon skulle varit dtr t en annan samtida Olof Korp, även om det förefaller mindre troligt.
 
Prästen Olof var son t Jonas (Komminister i Haurida 1604, kh i Vireda 1613.  
Ev far t den Maria Korp som gifte sig med Petrus Ulmstadius, men denna kan i st ha varit dtr t  
Per Månsson Korp.)
 
Jonas var sl i sin tur son t Olaus Korp (Corvinus). (Kh i Vireda 1569-1590, d 1603).
 
Dessa uppgifter har jag inte heller några förstahandskällor till, så de kan gott ifrågasättas.

269
Vireda / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-16
« skrivet: 2005-03-12, 11:29 »
Ja, det är m stor sannolikhet så att Anna var dtr t prästen Olavus Jonae Korp, d 1666 (trol född omkring 1605, enl en forskaruppgift, som jag ev vidimerat. Dennes hustru var Sara Andersdotter. Filiationen uppges av bl a Helge Skafvenstedt.
 
Anna lär ha varit född 1635, enl en forskaruppgift som jag inte heller bekräftat i källorna.
 
Var har du hittar f-år för maken Jonas?
 
mvh/Dag

270
Vireda / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-16
« skrivet: 2005-03-12, 11:29 »
Ja, det är m stor sannolikhet så att Anna var dtr t prästen Olavus Jonae Korp, d 1666 (trol född omkring 1605, enl en forskaruppgift, som jag ev vidimerat. Dennes hustru var Sara Andersdotter. Filiationen uppges av bl a Helge Skafvenstedt.
 
Anna lär ha varit född 1635, enl en forskaruppgift som jag inte heller bekräftat i källorna.
 
Var har du hittar f-år för maken Jonas?
 
mvh/Dag

271
Vireda / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-16
« skrivet: 2005-03-08, 12:29 »
Olle, med KR avses kyrkoräkenskaper (Vireda Kyrkoräkenskaper L1b,1 1689-1787)
mvh/Dag

272
Vireda / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-16
« skrivet: 2005-03-07, 22:55 »
Britta var 1 gm Sven Persson (15/6 1729).  
Denne var trol fr Gränna o f ca 1696. Noterad som 42 år i begravningsnotis i januari 1739.  
(Anor okända, men en Sven P f 16981112 i Tuggarp.)
 
Notera att dessa uppgifter inte är helt säkerställda. Kontrollera gärna i kyrkböcker o MTL och dra egna slutsatser.
 
Änkan Britta finns i Älmeberg 1740 o 41, tillsammans med sin mor änkan Anna/Annika Roth, enl KR.

273
Vireda / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-16
« skrivet: 2005-03-07, 00:36 »
Erik, vigseln (1743 menar du väl) var m stor sannolikhet mellan J Hagström och Britta som var systerdotter t Andreas Roth och bosatt som änka på Älmeberg vid vigseln.  
Se mitt längre inlägg under Släkter/Roth!
 
Ang Brittas o Hagströms barn har jag noterat Alexander 1744 o Maria 1747 (samt ev en Johan 1746, som lever på Grankärr 1789).
Vem föddes 1750, enl dina uppgifter?
 
mvh/Dag

274
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-25
« skrivet: 2005-03-07, 00:23 »
Hej, Olle!
Min (och ett par andra forskares) slutsats är att det tidigare bland forsakre skett en förväxling, pga att Anders Roth hade en dtr som hette Britta. Denna dog dock i april 1743 (är därför ej m i bou) och kan alltså inte vara den Britta Roth som gifte sig senare det året m J Hagström.
 
Alla pusselbitarna verkar stämma om denna Britta är Anders systerdotter:
(född 29/12 1702(f-bok svårtydd, kan  
ev vara en äldre syster som föds 1702 o dör samma år, i alla fall sl född före 1710.)
 
Gift 1 1729, levde som änka 1739 i Älmeberg (KR).
Levde vid vigseln 1743 i Älmeberg. Levde 1747 i Älmeberg (Fb).
Död 17/11 1787 i Grankärr (D-bok,85 år).
 
(SA har trol fel uppgift om fadern, som var Johan Korp.)
 
Denna Britta borde kallats Korp, men efter att fadern dött 1729 tycks änkan Anna ha flyttat t brodern på Älmeberg och hon o döttrarna har därefter återtagit Roth-namnet.
 
Ang. Sven så har det trol också blivit en förväxling och jag tror att det finns fel uppg i bl a SSK om f-år o ättlingar. D?t fanns flera Sven på Älmeberg, den som var Anders son är mkt riktigt den som gifte sig 1743 m Cath. Kulberg. Denne var rusthållare o bodde på Ä, innan han flyttade t Gränna o sen Höreda.
 
Den syster t Sven som nämns är alltså den då ännu levande systern, medan den Britta som kallas änka bör vara den ovannämnda, som ska gifta sig med J Hagström.
 
Tyvärr har en del forskare nöjt sig med att finna en notering och tagit den som belägg, utan att ta hänsyn till att flera personer kunde ha samma namn på samma gård, att folk flyttade och att inte ens uppgifterna om släktnamn är helt konsekventa. Man måste pröva om flera pusselbitar passar.
Med detta vill jag absolut inte påskina att pusslet skulle vara färdigt. Tvärtom: vi behöver pröva fler bitar och troligen kommer vi att få omvärdera fler uppgifter. Så låt oss fortsätta att pussla tillsammans!  
mvh/Dag

275
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-25
« skrivet: 2005-03-02, 16:28 »
Hej, Anette!
Ang Cornetskan 1712: ja, det skulle kunna vara Anna Korp (då cirka 77 år). Någon annan med den titeln kan jag inte finna.  
 
Ang kaptenskan Holm: jag har en notering om att hon levde 1727 (ingen källhänvisning här och nu), men det motsäger ju inte att hon försvann ur mtl 1720, om hon var gammal o klen.
 
Ang Flinkenberg: det är väl svärsonen, vars hustrus namn är okänt.
 
Ang O Holmgren o Johan Olofssons hustru: ja, det är riktigt. Annika Jonasdotter Roth (född ca 1663, Död 14/3 1756 i Älmeberg 92 år) var
gm Johan O Korp fr Grankärr, som trol dog 1729.
(Deras barn är trol Brita o Maria, som ibland kallas Korp, ibland Roth.)
 
mvh
Dag

276
Boivie / Bevi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2005-02-28, 14:20 »
Philip Boivie, hammarsmed (i Harg), ska vara min ana enligt ett tips fr hjälpsamme forskarkollegan Börje Eriksson.
De uppgifter som finns här på forumet om Boivie gör mig dock en smula osäker.  
Kan Eddie eller någon annan som forskat kring dessa valloner meddela något ang Philips ursprung?
Mina uppgifter är att denne Philip först var gm en Anna, 1719 omg m Maria Johansdotter fr Åsby. Philips barn är vad jag kunnat se: Maja, Anna, Philip samt trol Mårten.  
 
mvh
Dag

277
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-25
« skrivet: 2005-02-28, 12:14 »
Anette!
Ang. Olof Holmgren:enl en mkt hjälpsam forskare så var OK förmyndare åt barnen efter Jonas i Gbg. Han är således inte släkt m Rotharna.
 
Ang. Stina: om hon kallas svägerska fst hon är dtr t gårdens ägare, Andreas, så antar jag att hon noterats som boende i annat hushåll, dvs hos svågern Rylander. Kan du utläsa det av mtl?
 
Om det endast finns en Stina Roth här (som är dtr t Andreas) så bör hon vara född tidigare än uppgivna 1723, eftersom hon var dv redan 1731. Om hon då var gissningsvis ca 18 år var hon f ca 1713. Det är visserligen trångt mellan barnen 1712-14, men jag gissar att det var minst ett tvillingpar. Stina gifter sig först 1746, vilket iofs är ovanligt sent, men sånt hände ju. Kanske maken Jöns Ahlberg var änkling. (Jag spekulerar, men ngn här kanske vet mer?)
 
Ang Andreas testamentspeng 1704: det är ju en lucka i dödboken det året, men åren innan finns ingen notering om att hans mor Anna Korp skulle dött (hon är belagd så sent som 1697), så troligen är det hon.

278
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-25
« skrivet: 2005-02-26, 11:51 »
Anette, tack!  
Det klargjorde saken map Annika.
 
Stina som nämns som svägerska är väl också Andreas dtr (som enl en uppgift skulle varit f ca 1723 och som var omyndig 1743, men som var dopvittne redan 1731 - om det nu inte är två Stina här?)
 
Anna Catharina hade väl inte blivit myndig, (f ca 1714).  
 
Maria, som inte omnämns var ju inte myndig, men kan också ha varit död, för hon nämns ju inte i bou -43. En gissning är att det är hon som dör 1722. Ngt annat Andreasbarn kan jag inte finna.
 
En svårare gåta är vem som dog 1704. Andreas borde ha fått ett barn före Jonas (1707), så det är troligt att det är ett barn, men att det inte står så kan ju tolkas som att det i st var en annan släkting. Kanske hans mor, Anna Olofsdotter Korp, som jag inte har ngt dödsår på?
 
mvh/Dag

279
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-25
« skrivet: 2005-02-25, 11:16 »
Anette, stort tack för att du kollat och delar med dig här!
Mtl-uppgifterna stämmer bra map barnen. Jonas o Sara var utflyttade och de övriga var omyndiga, men jag är inte säker på hur det är med den i Mtl icke nämnda Anna Elisabet (Annika)  
(Född 22/4 1709 (Fb svårläst)). Död 1793 i Bankeryd. (1743 i faderns bou framgår tydligen att hon inte är id m systrarna Lisken eller Anna Catharina.)
 
Andreas åldersuppgift är troligen mindre värd än i kyrkböckerna.
 
Kronpengen s1702 tämmer m uppgifter som omtalats här tidigare.
Däremot undrar jag om kollekten t fången i T inte togs senare? Det skulle kunna vara Andreas bror Nils (Ryttmästare. Född 25/3 1669, Död 27/10 1722).
Soldat från 1694, 1709 fången vid Poltava, 1722 åter t Sverige, avlider tre månader senare på hemorten.
 
Ang Elling: En ny intressant uppgift! Vi får återkomma t Ellingarna...
 
mvh
Dag

280
Eftersom efterlysningarna ligger kvar i alla evighet i cyberspace, ska jag berätta vad jag själv funnit (främst i Töcksmarks hfl):
 
Annas föräldrar var Anders Svensson, f 1739, fr Elofsbyn, och Karin Ersdotter, f 1744.
Anders föräldrar var Sven Andersson och Ingrid Svensdotter.
 
Karin E:s föräldrar vet jag ej, men i hfl anges hon f i Skraddom. Kan möjligen tydas som Skrädene. Någon som vet något mer?

281
Valö / Valö: dödbok: Mats Matsson i Hackbol
« skrivet: 2005-02-07, 15:13 »
Det står en intressant beskrivning av denne person i C1 på s 78, död 18/12, begr 20/12, nästan längst ner t vänster.  
GID: 2404.26.8200
 
Kan någon skarpsynt hjälpa mig?
mvh/Dag

282
Norrala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-19
« skrivet: 2005-02-05, 15:01 »
Tillägg: I Svenska adelns ättartavlor II påstås också Nicolaus Olai Helsingius vara son till Olaus Reijerus, som där uppges härstämma från Norge (stamfar t ätten Wennerstedt). Jag vet inte vilken källa som ligger till grund där.

283
Norrala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-19
« skrivet: 2005-02-05, 14:45 »
Urban! Du har väl studerat Raijerus.
Förstår jag dig rätt att det inte är belagt att Nicolaus Helsingius far var Olaus Raijerus?
 
Jag har haft kontakt m bl a Gary Jacobson, som också har uppgifter om dessa personer på sin hemsida, men saknar källor.
Jag har fått hänvisning till såväl dig, som Bo Persson (som hänvisar till HM), liksom Chris Henning och Sigvard Bodin.
Risk att det cirkulerar uppgifter som inte är korrekta, och därför vill jag gärna gå till botten med detta.
 
mvh
Dag

284
Norrala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-19
« skrivet: 2005-02-05, 12:16 »
Östen, tack för tipset!
Vid en snabb koll på nätet ser jag att denne biskop uppges (på en privat släktforskarsida utan källhänvisning) vara son t en Olof Mårtensson från Teg, Umeå, bosatt i Gävle. Olof uppges ha tio barn, men ingen Nils.
Så frågan är vad kantor V Haak har för källa till påståendet om broderskapet.
 
mvh
Dag

285
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-25
« skrivet: 2005-02-05, 12:02 »
Ja, ryttmästare Nils dog 1722 och var alltså salig när köpebrevet skrevs. Han var enl SSK ogift och kan då ha ärvts av sina syskon. Fadern var död o trol också modern.  
Broder Jonas var död - i Gbg - men Anders levde förstås och syster Annika fick väl ingen arvedel.
 
Om det talas om broderlott, så måste väl ngn mer än Anders ha fått del i arvet, gissningsvis en avflyttad bror. Visst skulle han ha kunnat flytta t Gbg, liksom Jonas, och tagit sig namnet Holmgren. Det går kanske att hitta spår där, t ex i ev bou e Jonas (d 1717).
 
Men det kan väl också vara så att denne Holmgren köpt en broderslott av ngn bror t Anders, om jag inte tolkar detta tokigt? Fast om den står med i Anders bou som en tillgång så måste ju Anders ha köpt lotten.  
Vad kan menas med gifne i detta sammanhang?
Jag är inte så kunnig om bouppteckningar...
 
mvh
Dag

286
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-25
« skrivet: 2005-02-04, 13:50 »
Anette, tack för det.  
Det tycks som att barnen kom i rätt åldersföljd ändå i bou.  
En som jag saknar är den Maria som fanns i fb 1719, men som jag inte sedan sett i böckerna, så jag antar att hon dött tidigt.
 
Vet tyvärr inget om Flinckenbergs ev syskon. Om han är ingift morbror, så är även föräldrarna okända.
mvh
Dag

287
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-25
« skrivet: 2005-02-03, 01:26 »
Tillägg:
Flinkenberg var trol ingift morbror, dvs gm en dtr t Sven Elling (enl SoH nr 3-4 1985 s. 368, som Anders Berg nämnde tidigare här)
Någonstans har jag noterat att han trol hette Bengt.
 
mvh
Dag

288
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-25
« skrivet: 2005-02-03, 01:16 »
Intressant, Anette!
Alla uppgifterna stämmer med mina, förutoma tt jag inte noterat Anna Catharina. Ordningen på systrarna förbryllar mig något, för det tycks inte vara ålder.
Är det någon som kan säga om man då och där brukade ange barnen i åldersordning, eller blev det efter slumpen?
 
Att Flinkenberg var relaterad t familjen har ju nämnts, men inte exakt hur. Jag gissar att han inte var morbror t den döde, utan t barnen, alltså att han var bror t Christina Elling och därmed son t soldaten Sven Elling. Finns det andra teorier eller t.o.m. belägg?  
 
Vems syskon är det du frågar efter, Annete?
mvh
Dag Bremberg

289
Norrala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-19
« skrivet: 2005-02-03, 00:22 »
Urban!
Jag undrar om du kan bekräfta eller dementera de uppgifter om Nicolaus Helsingius (f-år) och dennes ev far Olaus Raijerus (f-år o d-år), som förekommer bl a i inledningen av denna ämnesdiskussion?
 
mvh
Dag

290
Sylvan / Sylvan
« skrivet: 2005-01-04, 10:43 »
Jag har anor med detta namn från Ystad, som jag gärna delar med mig av. Just nu vill jag dock å en forskarväns vägnar fråga om någon känner till den stadsfiskal i Malmö omkring 1840 som bar detta namn.  
(Han lär ha varit gift m ngn ur släkten Santesson-Krumlinde.)  
mvh
Dag

291
Allmänt / Trovärdighet hos primärkällor
« skrivet: 2004-10-08, 16:09 »
Vincent, menar du att en ana sex generationer bakåt skulle ha levt ända in på 1900-talet? Eller har du råkat slinta på tangenterna?
 
Vad gäller din fråga om vad som stämmer, så tycker jag spontant - utan att ha kollat dessa kyrkcböckers tillförlitlighet i övrigt - att födelsedatumet som uppgets i den nya församlingen bör vara korrekt, och att man således i Göteryd råka noterade utflyttad på fel person i hfl. En sån miss är ju lätt gjord.

292
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-22
« skrivet: 2004-10-08, 15:56 »
Marianne, jag skulle önska precis motsatt inställning bland alla forskare: sägner och historier ska inte betraktas som annat än sagor, tills man hittar belägg för att det finns ett korn sanning i dem.  
Det vimlar ju av släktlegender som är helt påhittade. Ofta är t ex enda anledningen till att folk påstår sig ha valloner i släkten att en farmor var väldigt mörkhårig. Sådana fördomsfulla historier bör absolut genomlysas och genomskådas.

293
Båda varianterna tycks ha förekommit, dvs att man strikt följt den ordning Gunnar nämner eller att man gett namn efter en avliden. Om man ser till landet som helhet är det väl den senare varianten som varit vanligast.
Jag får reservera mig för att jag inte har någon rikstäckande statistik, och jag vet inte om någon annan har det. Ämnet har diskuterats tidigare utan att vi uppnått fullständig klarhet.

294
Anders, jag vill minnas att fotografier av målningar varit föremål för tvister och att man kommit fram till att de inte har något sämre skydd än andra fotografier. (Vem skulle avgöra vad som är ett bra fotografi elller bara ett knäpp.)
 
Så fotografiers skydd är nog klart, oavsett motiv och omständigheter.
 
Däremot har jag aldrig hört att någon hävdat upphovsrätt på en xerox-kopia eller en inscanning. Det kan ju inte bli något annat än kopior av fotografier, och bör inte jämställas.
Huruvuda fotot är digitalt eller ej har ingen betydelse.
 
Den bok du nämner av Kerstin Ahlberg är f ö bra, men kanske har den gjorts gammal av den snabba tekniska utvecklingen (?).
 
mvh
Dag

295
Alunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-13
« skrivet: 2004-09-27, 13:15 »
Anders, pröva att ställa frågan under Läshjälp, så får du säkert svar från någon av de duktiga handskriftstolkarna!
En spontan gissning, om det börjar på grä: Gräddö.

296
Adelöv / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-19
« skrivet: 2004-09-14, 15:35 »
Sara, du kan förstås gå igenom alla hfl 1748-1833 för att kolla födelsedata, men det har du kanske redan gjort.
En annan möjlighet är förstås att leta efter honom (eller fadern) i soldatregistren. Det låter ju som att både han o fadern varit soldater. (Registret på nätet tycks f n vara stängt, men kolla med Smålands museum.)
 
På Mjölarps soldattorp bodde f ö en släkting till mig, Anders Skott, men det var en bit in på 1800-talet, så han kom strax före din Anders. Har även sett stavningen Mölarp.

297
"Rudis" m fl slanguttryck / """"Rudis"""" m fl slanguttryck
« skrivet: 2004-08-27, 11:46 »
Ang tilt så har Jan helt rätt. Det är från flipperspelen.  
Tiltad sa vi på 70-talet om den som inte fattade nåt.
 
Det ålderdomliga tilta som Ingrid nämner har knappast med det moderna slangordet att göra.
 
Ann kanske hört tilt i någon form bland de engelsktalande? F ö är det väl så att rude som Ann nämner kan antas härstamma från latinets rudis?

298
Hollsten / Hollsten
« skrivet: 2004-08-02, 14:11 »
Kan komplettera m följ uppgifter:
Första barnet bör ha varit Sven. Född 1779-10-16 i Selen, Holmedal. Döpt 1779-10-17.
Sonen Anders, den andre, dog 1797.  
Maria f 1795 hette väl Lisa Maria.

299
Behrenfeldt / Behrenfeldt
« skrivet: 2004-07-19, 15:21 »
Den av Lars nämnde rikstygmästaren hette Joachim. Enlig Elgenstiernas uppgifter skulle han ha varit son t den ovan nämnde sclesiske adelsmannen och far t Bernhard - vilket verkar strida mot uppgifterna i bl a bou e Annas bror Olof (3 sept 1683 i Sthlm).

300
Alunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-26
« skrivet: 2004-06-28, 12:38 »
Carl-Evert. Fantastiskt att du är så hjälpsam. Nu måste jag pröva ditt tålamod.
 
I ditt inlägg den 10 maj skriver du att nr 37 Margareta hette Jansdotter. Jag har tidigare noterat Jönsdotter, så jag vill bara kolla att detta är korrekt - och passa på att fråga om du vet något om vem fadern Jan skulle ha kunnat vara? (En tidigare teori var att det var Jöns Larsson på Onsby.)
 
En annan sak: I ett inlägg här den 26/10 2003 nämner du nr 26 Anders Larsson 1640-99 och nr 27 Karin Persdotter , d 1730. Nu har jag fått andra uppgifter från Gimo Hembydsförening, som förvirrar mig, om att en Anders Larsson på Fastbol skulle varit gift med Karins syster Britta Persdotter. Kan det ha funnits två AL där och då eller är det en ren miss?
Ytterligare en fråga om familjen:
Karins far Per Andersson (nr 54)har du angett som död ca 1655. Men är det inte han själv som enligt en lagmansdom 1664 begär konfirmation på ett brev från 1635 om att han köpt mark? Kan han inte ha levt så länge som till ca 1680?
Sen kan man undra vem hans far var; det fanns ju en Anders Johansson på Fastbol fram till 1674. Den Anders som nämns i Ölvsborgs lösen är väl lite för tidig. Eller vad säger du?
Som vanligt mkt tacksam för svar!
mvh/Dag

301
Hollsten / Hollsten
« skrivet: 2004-06-07, 22:13 »
Ingegerd, vet inte vilket inlägg du syftar på. Du nämner åtta barn t Måns och det tycks stämma. Har jag uppgett något annat så glöm det. Detta är ingen av de släktgrenar som jag personligen utrett ordentligt.
 
Jag måste erkänna att jag inte ens noterat att Måns skulle varit gift två gånger. Har bara hustrun Annika Persdotter. Hur har du kommit fram till att det fanns det en fru före henne?

302
Förnamn - S / Sune / Suno
« skrivet: 2004-05-06, 23:54 »
Sune förekommer bland mina anor i Linderås med angränsande socknar i norra Småland, men där förekommer också Suno, vilket måste vara en variant (?).  
Suen förekommer på 1600-talet och är väl också en variant av Sune, fast vissa översätter det till Sven?

303
Adelöv / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-19
« skrivet: 2004-04-26, 15:21 »
Jennie, börja gärna med att kolla i de register som JGBF lagt ut på nätet.
Fb finns där från 1827, och man hittar lätt:
18300409  Anders Johan - Bonde  Anders Andersson - Katrina Andersdotter -  Glassås

304
Lillieberg och Lillienberg m fl varianter förekommer även bland andra, ofrälse, smålänningar denna tid.
Min ana Bengt Hansson Lillienberg var perukmakare i Vimmerby från 1677, flyttade t Gladhammar, där han fick flera barn, bl a Benjamnin Magnus 1693, som blev fältväbel vid Kalmar reg.
Jag kan inte se att denna släkt har någon koppling, förutom namnet, t ovan nämnda, men kanske någon annan hittat en sådan.

305
Behrenfeldt / Behrenfeldt
« skrivet: 2004-04-14, 17:28 »
Hej, Olle!
I bou e Annas bror Olof (3 sept 1683 i Sthlm) räknas syskonen upp.
I supplik fr brodern Bernhard, d 1676-7, finns de ifrågasatta uppgifterna om farfadern Johannes - som möjligen är den Hans Berfeldt som var kapten på Räven 1598.
 
Att uppgifterna i Bernhards supplik skulle vara felaktiga ansåg majestätet uppenbarligen inte när det var aktuellt, och det förefaller för mig osannolikt att Bernhard skulle fabulerat fritt om så nära släktingar som far och farfar, särskilt som hans syskon ännu levde. Mer sannolikt att sammanblandningen skett 300 år senare, när artikeln skrevs i PHT eller när den tolkades 1962 i Zielfelts artikel.  
Jag påstår inte att deras uppgifter är fel, men jag vill peka på möjligheten att de blandat ihop Olof Johanssons ursprung med hustruns, Anna A.
Dennas far var trol Anders Andersson, som var häradsfogde i Göstrings härad redan 1597-1606, och alltså före Olof Johansson. Dags att läsa Bernhards supplik igen.
 
(Sedan är det ett annat frågetecken för Bernhard Bernfeldt som begravdes 1679-07-06 i Linderås (där Anna då var prästfru). Bernhard som skrev supplik har jag annars noterat som död ett par år tidigare vid belägringen av Kristianopel. Måste kollas.)

306
Behrenfeldt / Behrenfeldt
« skrivet: 2004-04-13, 23:57 »
Den Anna Berenfelt som Olle nämner var döpt 1635 o dtr t Olof (Johansson) Berenfelt. Hon hade flera syskon, men jag har inte hittat ngn Elisabeth Magdalena (fast det bör ha fötts en del barn efter föräldrarnas giftermål 1621).
Olof var fogde f Göstrings o Lysings härader och enl sonen Bernhards suppplik var Olofs far en schlesisk adelsman i Karl IX:s tjänst.  
Men detta har du kanske redan fått korn på.

307
Gladhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-10
« skrivet: 2004-04-08, 12:40 »
Känner någon till Dabbehorva eller liknande ortsnamn i Gladhammar?
Där ska min ana Benjamin Magnus Lillberg ha fötts den 14 maj 1693 och där ska hans far Bengt Hansson ha dött 1719.

308
Leopold / Leopold
« skrivet: 2004-04-07, 11:12 »
En gissning är att Eva Catharina var född o 1670-1675, m tanke på barnens födelsedata o 1795-1715 (Ingrids uppgift verkar osäker).
Då skulle Eva Catharina kunna vara dotter t Sigfrid. Verkar sannolikt, eftersom vi inte har några andra kända alternativ i Åhus.
Återstår i så fall ändå en dotter utan känt namn, som kanske, kanske är min Gertrud Magdalena.
(Tittade som hastigast i Vångas fb, men tyckte bilden var för dålig för att jag skulle kunna tyda barnen åren omkring 1705.)

309
Piper / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-01
« skrivet: 2004-03-31, 17:20 »
Jodå, min ana Hans Krumlinde, hade minst sexton barn. Hans liv och ursprung är dock inte helt klarlagt, ej heller hustrun Leopolds.

310
Piper / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-01
« skrivet: 2004-03-30, 09:59 »
Som Linda skriver så hette Pipers o Krumlindes partner Jöns Jöransson Richert. Vet dock inget om dennes liv eller anor, men skulle vara intressant med fler pusselbitar. (Kan ju säga en del även om Piper och Krumlinde.)

311
Linderås / Linderås, hfl, AI:3, s 264
« skrivet: 2004-03-29, 15:02 »
Lennart, visst står det Fattigstugan! Lysande att du också hittar henne där (s 242).  
Tyvärr hittar jag inte Fattigstugan i nästa hfl, utan ortsregister, så jag vet inte var hon blev av.

312
Linderås / Linderås, hfl, AI:3, s 264
« skrivet: 2004-03-28, 21:52 »
GID: 255.5.28300
Familjen på Brostuga:
Kan inte tyda vad som står i högerspalten, dvs vart flyttade änkan Stina Larsdotter m sonen Måns o dottern Maja?

313
Piper / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-01
« skrivet: 2004-03-27, 16:37 »
Tillägg: Min gissning är att hon är greve Carl Pipers änka, f Törnflycht, som väl bodde i Ystadstrakten.  
Kanske fanns det en m samma namn, annars undrar jag varför en grevinna skulle ge sig in som delägare i ett fraktfartyg. Kan hon ha haft någon kopplig t Richert el Krumlinde eller var hon en affärskvinna som gick in och finansierade olika projekt?
Någon?

314
Piper / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-01
« skrivet: 2004-03-27, 16:03 »
Christina Piper, som omkring 1730 var delägare i galioten Christina i Ystad.
Kan hon ha tillhört den adliga ätten, eller?
 
(Övr delägare var J Richert och H Krumlinde.)

315
Leopold / Leopold
« skrivet: 2004-03-26, 12:34 »
Tackar, Niklas! Mkt intressant.  
(En gissning: Kanske dömdes hustrun för anstiftan, dvs att hon fick tjänaren att angripa Ove.)
 
Ang. Gertrud M, så finns hon tydligen inte noterad som född i Vånga. Enligt åu i Ystads db 1787 bör hon ha varit född ca 1705.
Av faderns dödsnotis framgår ju att han haft fyra döttrar, varav tre levde. En var tydl Thomaea och en trol Metta.  
En tredje skulle väl kunna vara Gertrud, även om tilltänkte fadern Sigfrid var rätt gammal (65 år) 1705.  
Vare sig åu är rätt eller ej så skulle hon också kunna vara dtr t en av Sifrids söner. Trol ej Ove eller Daniel, men någon bror bör ha varit född på 1680-talet.

316
Litteratur / Zetterström, Erik (Kar de Mumma) (1904-1997)
« skrivet: 2004-03-25, 14:37 »
Har skapat ny rubrik under Släkter/övriga släkter J-L: Leopold.
mvh/Dag

317
Leopold / Leopold
« skrivet: 2004-03-25, 14:35 »
Under kändisar/Kar de Mumma inleddes en diskussion om möjl anor f Gertrud M Leopold i Ystad.
 
En hypotes som nämndes under den rubriken var att släktskap kunde finnas med skalden Carl Gustaf Leopold (1756-1829).  
Enligt uppgifter i Disbyt ska denne ha varit son t Karl Adam, f 1726 i Landskrona, d 1780. Denne var i sin tur son t Daniel, f 1698 i Vånga, d 1737 i Västervik. Denne trol son t (läkaren) Sigfrid Leopold, f 1640 i Tyskland (Sprengenberg, Sachsen, enl Familysearch), d 1729 i Vånga, gm Helena Broom?. Sistnämnda par lär även ha haft en dotter Metta, gift 1720 i Karlshamn.  
 
Leopold är ju inte helt vanligt som efternamn, och i synnerhet inte i östra Skåne, så det är ju inte helt osannolikt att Gertrud hör t denna släkt. Känner någon till mer om Leopold, så är det tacksamt med alla pusselbitar.

318
Hej, som sagt jag gjorde inte mitt påpekande för att vara petimeter, utan bara för att upplysa om de lagregler som dessvärre är okända för många.  
Det går inte att bara använda sunt förnuft, tyvärr. Det har nämligen ingen betydelse huruvida man anger källan, gör reklam, tjänar pengar eller gör någon glad.
Poängen är att artikelförfattaren och dennes arbetsgivare har rätt att kräva ersättning och skadestånd. Kan låta löjligt, men detta händer inte sällan och leder ofta till onödiga konflikter.
Detta i all välmening, och jag tänker inte ta debatt kring detta med anonyma chattare.
mvh
Dag

319
Anbytarvärden och Stefan! Om inte Anna Larsdotter personligen godkänt ovanstående inlägg, så strider det tyvärr mot upphovsrättslagstiftningen. Inte för att jag vill vara petimeter, men det kan vara mycket känsligt och bli kostsamt. Populär historia är väl en rent kommersiell produktär och då kan man inte räkna med att de betraktar sina texter som allmängods.
mvh/Dag

320
Litteratur / Zetterström, Erik (Kar de Mumma) (1904-1997)
« skrivet: 2004-03-21, 13:52 »
Mkt intressant! Berätta mer om Leopold!  
(Jag har inte lyckats hitta något om Gertrud Magdalenas släktingar. Vet inte varifrån hon kom när hon gifte sig ca 1733 m Hans Krumlinde i Ystad.)

321
Vallonica miscellanea / Vallonsmedjan dåtidens hightech
« skrivet: 2004-03-20, 13:37 »
Hej,Rune! Jag tror att ibland har du (och andra, inkl mig själv) för bråttom vid tangentbordet.
Det är ju väldigt synd om man dömer någon innan man egentligen vet vem den är. Jag kan inte se några belägg för att Jonas Palm inte skulle vara den han utger sig för att vara.
Och vi bör absolut hålla inne med fördomar mot såväl judar som muslimer och andra folkgrupper. Att det är fel forum är inte det värsta, utan att det är både osmakligt och olagligt.
mvh/Dag

322
Vallonica miscellanea / Vallonsmedjan dåtidens hightech
« skrivet: 2004-03-19, 12:53 »
Har denna gång inget att tillföra själva sakfrågan. Måste dock uttrycka min beundran för de forskare - Lotta, Olle, Martin, Anders m fl - som i vanlig ordning lagt ner tid och engagemang på att hjälpa andra (även när dessa är nybörjare som uttrycker sig klumpigt).
 
Runes inlägg har jag tyvärr allt oftare svårt att förstå. Vad åsyftas t ex med Mesepotanien? Det verkar vara onödiga personangrepp, för jag har svårt att se att Jonas skulle ha några skumma avsikter. Eller är jag naiv?
 
Hur som helst så stämmer det som Jonas avslutade: detta visar på Anbytarforums styrka!

323
Litteratur / Zetterström, Erik (Kar de Mumma) (1904-1997)
« skrivet: 2004-03-18, 12:35 »
Ja, Karin. Gertrud Magdalena är syster t Carl Fredrik (men deras mor hette inte Sylvan, utan Leopold).
Carl F:s fru Agneta Maria Sylvan var dtr t Jacob Sylvan f 1730, och han var - som du antog - bror t Isak Anders f 1733. (Även en tredje bror, Olaus Abraham, f 1735 gifte sig m en Krumlindetös, nämligen Anna Marg. f 1741.)
 
Det tycks ha varit väldigt vanligt i Ystadtrakten denna tid med syskonbröllop. Familjerna Krumlinde o Sylvan gifte också ihop sig flera ggr m Gosselman, Morsing o Langwagen.

324
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Klingenberg
« skrivet: 2004-03-03, 15:23 »
Tyvärr känner jag inte till denne Jacob, men är själv på spaning efter en Marna Klingenberg, f 1771 i Börringe (inlägg i förrgår under Läshjälp).
Hennes far var Johan, smed i bl a Börringe, m rötter i Lilla Slåarp. Johan hade flera bröder.
 
Kan Jakob o Marna ha varit kusiner?

325
Börringe (Gustav) / Börringe: Marna Klingenberg f 1771
« skrivet: 2004-03-01, 17:15 »
Behöver hjälp att tyda texten i fb (GID 1202.3.33100, överst).
Vad jag kan se:
Den 5 mars föddes Johan Klingenbergs och Catrina Rewald...Widarp, dotter...Nom: Marna. Test: jungfru... Peter Styberg...
 
Någon som vill ge mig en hjälpande hand? (Jag vet f ö ingen aning om C Rewalds ursprung, men tror att Klingenberg träffade henne i Danmark.)

326
Jan! Tack. Min Karin blir allt mer mystisk. Var kan hon komma ifrån? Ska man behöva gå igenom varenda församlings böcker? Puh...

327
Silfverax / Silfverax
« skrivet: 2004-02-08, 19:27 »
Cecilia! Bra, så måste det vara.
Raab tjänstgjorde för Karl IX 1610-11, och möjligen några år dessförinnan (Karl IX kröntes först 1607).  
Då bör han väl ha jobbat på Slottet i Sthlm. Jag hittade inget om Raab i Domkyrkoförsamlingens böcker som finns i avskrift på nätet, men hur var det fanns det en särskild slottsförsamling den tiden?
Sedan kan man undra vad han gjorde från 1611 t 1621, då han skulle tillträtt tjänsten på Gripsholm. Det verkar ju inte som att han jobbat vidare för Gustaf II A, utan gissningsvis har han haft något jobb för änkan Christinas räkning.
 
Om han var stallmästare åtminstone från 1610 till cirka 1630-32 bör han vara född o 1575-1585.
Då kommer den viktigaste frågan; varifrån kom han? Ni som läst mer om Alexander Raab, kan han ha varit far eller styvfar, eller bror?
Man kan ju tänka sig att GR också jobbat f Karl IX redan under dennes tid som hertig och följt med honom t Sthlm. I så fall kan han ändå ha sörmländska rötter, eller värmländska...

328
Silfverax / Silfverax
« skrivet: 2004-02-07, 15:17 »
Intressant att Gustaf Raab/Raff omnämns 1624. Det behöver ju förstås inte betyda att han var i Sthlm denna tid. Han skulle ju ha tillträtt tjänsten på Gripsholm 1621, enl Stiernman.
Att han i registret kallas Karl IX:s stallmästare är också intressant. Den kungen gick ju hädan redan 1611. Antingen är det en miss eller så fick han sitt jobb tidigt, men vad gjorde han i så fall under Gustav II Adolfs regeringstid, fram t 1632?
 
Stiernman kallar honom ju f ö Drottning Christinas stallmästare, vilket verkar märkligt eftersom han måste varit död senast 1633, och då hade ju inte Christina tillträtt, hon var bara sex-sju år. Så vad menade Stiernman?

329
Aha. Tackar f hjälpen!
Ser nu att Visnums-Kil kallades Kil fram t 1855.  
Det är inte möjligen nån som har tillgång t fb f Visnums-Kil, och kan se om det finns en Karin Jansdotter 1764?

330
Tillägg: Ur mantal tycks det stå i högra kolumnen. Vad kan det betyda? Kan det syfta på mantalslängden?

331
Jag antar att uppgiften om f-orten kommit fram i samband m dödsfallet (och att de som skrivit i hfl tidigare inte brytt sig om att fråga henne själv).
Men finns det något som heter Kiln?
Kan det finnas någon annan ort på K än Kila, Köla och St Kil?  
(Jag har gått igenom kyrkoböckerna även för Sunne och Älgå, men det var ej samma Karin där.)

332
Holmedal / Holmedal, hfl 1851-55, s.55
« skrivet: 2004-02-01, 23:14 »
Genline: 492.7.69300
 
Karin Jansdotter f 1764, d 1852-02-14, tycks vara född i Kida eller möjligen Kila med en plump. Hon finns varken i Kila fb eller St Kils fb eller Kölas fb...
Det tycks mig som att det står i den högra kolumnen Ur mantal. Kan det vara en källa t f-orten (som inte nämns i tidigare hfl)?

333
Har nu skaffat nytt konto (m klippkort) hos Genline. Då läser jag återigen Kida eller Kila i hfl 1851-55, på sid 55, där också Karin Jansdotter noteras död 1852-02-04.
Eller läser jag helt fel?

334
Tack f hjälpen,  men jag kunde inte finna henne när jag kollade i Holmedals fb häromåret. Ej heller i vb 1791-92, men jag läste väl kanske dåligt.

335
KJ var fr ca 1792 gm Erik Ersson fr Tveten i Holmedal och de bodde där, enl hfl. Varifrån KJ kommer är svårläst, men jag har inte kunnat finna henne i Kila.
I Stora Kils fb finns en namne, men det är inte samma.
 
Vigseln verkar inte ha skett i Holmedal , men
ett par m samma namn vigdes i Älgå 9 sept 1792 och ett annat i Sunne 26 dec 1791 och ett tredje i Kila 5 okt 1788 (enl mormonernas register).
 
Jag vet inte om någon kan hjälpa mig här. Kanske en titt i Sunnes eller Älgås vb eller fb 1764?

336
Grip / Äldre inlägg (arkiv) till 16 maj, 2007
« skrivet: 2004-01-28, 15:56 »
Niclas m fl! Ang Clement Jonae Grip: ser först nu inläggen från november.
Vore intressant att få veta mer om de bönder som kallade sig Grip, som Niclas nämnde. Skulle någon av dessa kunna tillhöra CJG:s anor eller släkt?
 
Apropå tidigare något polemiska kommentarer:
Låt mig försöka sammanfatta vad vi konstaterat ovan (m hänvisning t bl a ÄSF):
 
1) Det finns inga belägg för att CJG eller någon av de nu levande Griparna skulle stamma från Bo Jonsson (Grip).
2) Det finns inga belägg för att CJG eller någon av de nu levande Griparna INTE skulle kunna vara besläktade med Bo Jonsson (Grip).
3) Det finns inga belägg, eller ens teorier, om CJG:s anor. Så länge vi inte har en aning om dessa kan vi inte hävda att det är belagt att han inte är släkt med X (såvida man inte kan presentera en komplett stamtavla för X).
 
Jag vet att vissa historiker avskyr när någon ifrågasätter gamla, etablerade slutsatser och kända forskares skrifter. Men att det hela tiden behöver göras framgår ju t ex av Kajs förtjänstfulla granskning av SMV.
Jag är övertygad om att vi nom överskådlig tid kommer att få se omprövningar av många historiska fakta och böcker - inkl Elgenstierna!
 
Men låt oss som sagt fokusera på möjligheterna att reda ut anorna för kyrkoherden CJG, som ju är anfar t ett flertal av oss. Låt oss försöka lägga pussel, så får vi se om det går att bygga sannolika teorier, som vi förhoppningsvis också kan finna några belägg för.
 
Jag har noterat att han var kh i Virserum fr 1583 och levde där 1612, tom 1613 (ÄL) (alltså inte död 1609, som påstås i HM). Han erhöll 1598 fasta på Öskögle i Virserum. (Ska också ha undertecknat Uppsala mötes beslut 1593, enl en uppgift som jag ej kollat.)
Stig Östensson forskade ju mkt om Grip och en artikel fanns i SoH 1987:1. (s 248-255). Har inte den här, men vill minnas att Clemens kallades Grip redan 1583.  
 
Att namnet inte är något typiskt prästnamn har vi ju diskuterat ovan, men vilka använde det denna tid? Och i vilka släkter och trakter använde man Clemens då?
 
(Om någon är intresserad av ättlingarna så har jag noterat sex barn, varav min ana Alexander fick åtminstone nio barn.)

337
Adel & ätt / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-28
« skrivet: 2004-01-26, 22:01 »
Vill iofs inte bidra t det som kan betraktas som skvaller om TV-personer och andra kvasikändisar, men jag tycker att det kan vara intressant med offentliga personer som har någon form av makt eller inflytande.  
Johan S v Holsten är enligt de uppgifter jag fått inte adlig, utan har själv valt att använda det adliga namn som hans mors make bar. Om det är korrekt att han är adopterad, så är det ju i så fall rätt naturligt.  
 
F ö läste jag i dag att det finns en ny von Otter i Sthlm, en utter i Strömmen. Vad som gett djuret rätt att bära namnet är oklart, men så heter han, enligt AB...

338
Silfverax / Silfverax
« skrivet: 2004-01-25, 14:45 »
Det passar som sagt mkt bra! Nu anser jag det bekräftat att Raab inte kom från Mariefredstrakten, utan närmast från Sthlm.  
(Svärsonen Christer Wiborg/Silfverax var trol född o uppväxt i Värmland, men jag gissar att han jobbade vid Slottet i Sthlm innan han 1632 fick jobbet på Gripsholm av änkedrottningen.)
Tack igen, Niclas för detta och för tipset om tänkeböckerna!

339
Silfverax / Silfverax
« skrivet: 2004-01-24, 16:00 »
Niclas! Tack för dessa pusselbitar. Intressant.
Men jag undrar:
vad gjorde GR i Småland?
hur har du funnit att det är samme GR?

340
Silfverax / Silfverax
« skrivet: 2004-01-23, 12:33 »
Har som hastigast kollat kyrkböckerna f Toresund.  
I AI:1, som börjar 1694, står på s 7 för Löfnäs: Johan Cremer o jungfru Cathrina Cremer.
Några år in på 1700-talet är Johan borta, och där står Brita Nummers och jungfru Catharina Cremer. Vad som står för Toresundshuvud resp Norrsättra förmådde jag inte uttyda.
 
I LI:1, där begravningar finns fr 1675, hittar jag inte någon Märta, men stilen är svår och mikrokorten oskarpa. Jag hittar på s 72, den 14 maj 1693 en notering som möjligen syftar på anna.
 
I C:1, där dödsnotiser finns fr 1691 hittar jag varken Märta eller Anna.
Anno 1699, den 29 jan (?) ser jag dock Johan Cremer (vilket i så fall betyder att Almquists 1698 inte är helt korrekt). Men svårläst, som sagt.
Anno 1754 den 22/8 dör välborna fru Brita von Nummers.
 
I C:1 snubblade jag också över en dopnotis den 10 jan 1692 f Johan Cremers dotter på Lövnäs, Anna Brigitta. Vitten bl a: välb. herr Stiernroos och jungfru Catharina Cremer.
 
Vill någon, som är bättre på att tyda gammal text ta en titt på dessa böcker så finns det förhoppningsvis mer att finna.

341
Gärdserum / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-09
« skrivet: 2004-01-20, 15:28 »
Irene Karlsson! Jag läste med stort intresse dina inlägg år 2001 angående Ida Nilsson (Nelli) och hennes anor. Hon är min frus mmm.  
(Idas dotter Eva fick en dotter som är min svärmor och som liksom du heter Irene, fast Andersson)
Vore kul att kunna byta mer uppgifter, men saknar din e-post.
mvh/Dag

342
Rumskulla / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-18
« skrivet: 2004-01-20, 13:13 »
Jan, jag vet inte, men en tanke kan jag bidra med:
En ledtråd är att de kyrkböcker som har rätt data för maken/barnen borde vara mest pålitliga.
Db är inte helt pålitlig, april-maj verkar ju ändå troligt, och 8/4 mest sannolikt eftersom det nämns i två längder (11/4 skulle kunna vara dopdatum?).
Det kan också vara så att det är fel uppgifter om f-året. Du skulle därför ändå kunna kolla fb f april-maj 1750 resp 1756.
Jag antar att du känner dig säker på socknen.

343
Adel och frälse / Elgenstierna
« skrivet: 2004-01-19, 16:49 »
Tusen tack, Jan och Olle!

344
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-19
« skrivet: 2004-01-19, 16:03 »
Eivor! Varför ska man flytta till Peking?
Det var väl onödigt fördomsfullt.
Jag kan meddela att de definitivt inte är stöpta i samma mall, de som bor i staden som eg heter Beijing.
Nu kom vi väldigt långt bort från ämnet, så nu tycker jag att vi åter koncentrerar oss på att byta anor!
Hej då!

345
Malins första fråga är väl i stort besvarad med ett ja. Tilläggas kan att flyttandet inte bara gällde arbetarklassen, utan även dem som hade heantverkar- eller tjänstemannayrken, enl mina erfarenheter. Även på landet kunde det plötsligt bli väldigt många flyttlass under slutet av 1800-talet och en bit in på det nya seklet. Tydligt bl a i de fattiga socknarna i Småland och södra Västergötland. Det berodde förstås på att gårdarna inte kunde försörja alla och att man fick söka sin försörjning på annat håll.
 
Malins andra fråga var vad man ska ha alla uppgifter till. Det kanske inte säger så mkt om min ff att han ett halvår bodde på Drottninggatan 73, och sen på Kungsgatan 48 osv, men i den mån husen finns kvar är det kul att gå och kika. Titta gärna in i portar och försök andas in den gamla luften och fantisera vad människor upplevt där!
(Sen kan det vara kul för en bonning sörmlänning att peka ut alla kåkar i Sthlms innerstad där ens förfäder bott!)

346
Adel och frälse / Elgenstierna
« skrivet: 2004-01-19, 15:40 »
Vilken källa avser Elgenstierna när han (om Christer Silfverax o dennes hustru) noterar:
KA fjärdepartsakt 78 (OA)?

347
Jens, tack för tips. Kanske är du på rätt spår. Det är väl möbler som varit Lindomes specialitet; jag vet inte om/hur snickaryrket var uppdelat på den tiden, men Peters mästarprov lär ha varit en vagn till en adelsman.
 
Det slår mig att han kanske inte kallades Nilsson vid födseln, utan Hansson, och att han senare kan ha börjat använda faderns patronymikon, Nilsson, som familjenamn. (När han blev mästare eller när han emigrerade.)
(För 1837 hade väl inte patronymikon slagit igenom som familjenamn.)

348
Kan någon hjälpa en amerikansk släkting med detta?
Peters far ska (en hans son Fred) ha hetat Hans Nelson. (trol eg Nilson). Modern okänd.
Peter emigrerade  1874  o dog 1/4 1925 i Chicago.
Peter ska ha växt upp i Halland, inte långt från Göteborg. Blev mästare i snickaryrket (vilket jag gissar skedde i Gbg). Hade sex syskon

349
Silfverax / Silfverax
« skrivet: 2004-01-18, 16:07 »
Cecilia! Jo, det tycks som att änkan levt så länge - om det inte är helt tokigt det som Per Thorsell citerade förra veckan:
 I Wilh. Tham: Beskrifning öfver Nyköpings Län. 1852, står följande om Löfnäs:  
s. o. 1/4 m. frälse med Sätra. Har varit herregods, genom donation af 1582 för öfverste J. Ladou, från 1645 för C. Sölfverax, innehades 1691 af dennes enka; säterifriheten gick sedermera förloradt.  
(Visst kan det vara en förväxling och visst verkar det sent, men fullt möjligt att hon levde då och inte var mkt mer än 80 år.)
Något som pekar på att Thams uppgift är fel har jag inte sett.
Katy, har du studerat jordaböcker/mantalslängder eller möjligen domböcker? (Annars kunde det vara intressant att gräva vidare.)

350
Toresund / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2004-01-15, 20:21 »
Eva Bergman.
Ang. Toresunds kyrka, så har jag idag talat m kyrkvaktmästaren. Inga bra gravregister, men det går att hitta rätt om man vet efternamn och helst också dödsår.
Eva, efternamnet har du väl? Annars får du väl kolla Åkers fb och sedan CD-skivan äver döda. Kyrkvaktmästarens nummer finns hos församlingen.

351
Toresund / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2004-01-15, 20:17 »
Frågan om Rävsnäs och Lövsnäs är nu utredd. I Carl-Johan Clemedssons bok Toresund från 1981, framgår att Räfsnäs länge varit en kungsgård med det namnet, medan Lövnäs var ett säteri som en tid kallades Raafsnäs (efter Gustaf Raaf, stallmästare o befallningsman på Gripsholm). Lövnäs är nu en ödetomt med endast rester av grundmurar.

352
Silfverax / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-15
« skrivet: 2004-01-15, 20:05 »
Johan Cremer var enligt Katys tidigare inlägg inte son, utan brorson t Peter C. I så fall har alltså Almquist fel.

353
Silfverax / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-15
« skrivet: 2004-01-15, 19:34 »
Ugglebo måste vara Ugglebol i Värmland, som jag inte visste att han skulle ägt. Jag trodde att det var svärsonen Roman som skaffat Ugglebol, men med tanke på att ägandet övergått t andre svärsonen Cram?r, så verkar det väl sannolikt att Christer Silverax kan ha ägt gården.
Ägarlängd som jag skrivit av från nätet:
Ugglebol:
1540-1545 Börje Månsson Drake
1644 Anna Olofsdotter Krabbe
1651 Anna Arvidsdotter Swan
1652-1654 Bokhållare Jöns Arvidsson Roman gift med Sigrid Silfwerax
1670 Ryttmästare Peter Cram?r gift med Anna Silfwerax
-1679 Anna Silfwerax

354
Silfverax / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-15
« skrivet: 2004-01-15, 19:20 »
I Raab/Silverax-förläningen ingick förutom Lövnäs: Baggebola, Brelöt, Gunnevik, Hälletorp, Kantorp, Snidsta, Spånvik, Sätra, Trädgårdstorp,  
Toresundshuvud, Nårsätra. (Enl Gejvall-Seger, Birgit (1995): Grannar till Gripsholm, sid 28-29, uppgifter från jordeboken 1647)  
Gejvall uppger också i en not att han skulle skrivit sig till Ugglebo. Något Ugglebo känner jag dock inte till i trakten eller i Sörmland. Det finns ju i Östergötland och andra landskap, och kanske finns något mer att gräva fram, t ex ur beslutet om förläningarna 1647, vilket jag inte läst.

355
Silfverax / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-15
« skrivet: 2004-01-15, 18:58 »
Lövnäs är inte samma som Rävsnäs. Lövnäs kallades en tid Raafsnäs och var ett säteri som ingick i det område vilket administrativt tillhörde Räfsnäs kungsgård (så det är lätt att förväxla).
 
Detta framgår i bl a C-J Clemedsson: Toresund (Sörmländska handlingar nr 38) 1981. Där uppges att Gustaf Raaf skrev sig på 1620-talet till Lövnäs, som var ett säteri, vilket under en tid kallades Raafsnäs. Nu öde med endast små rester av grundmurar.
Han ägde inte säteriet eller de elva gårdar som hörde till, utan hade en slags besittningsrätt. Förläningen drogs in efter hans död, men 1633 gick änkedrottningen Maria Elonora med på att , svärsonen Christer fick livstids besittning. (Hon var ju fö hans arbetsgivare och möjligen var han en av hennes få förtrogna. En annan var Knut Posse, som av henne fått Räfsnäs. 1640 flydde ju Maria Eleonora, men förläningen bekräftades av drottning Christina, som dessutom gav honom skatterätt t Toresundshuvud (Tårsenshuvud))
Efter hans död drogs alltihop in eftersom det var på sådan mark som var viktig för kronan, sk förbjuden ort. Arvingarna lyckades dock få behålla skatterätten t Lövnäs och underliggande Sättra (Sätran), som ersättning för att gårdarna förbättrats under deras besittning.
Mågen Peter Cremer (död 1676) var kvar hela sitt liv på Lövnäs och när änkan dog 1693 fock sonen Johan C (d 1698)arrendeavtal. Hans änka Britta von Numers (d 1754) (enl Clemedsson, som huvudsakligen bygger på Almquist 1935).

356
Silfverax / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-15
« skrivet: 2004-01-15, 13:57 »
Har ringt kyrkvaktmästaren; det finns ingen förteckning över dem som begravts i kyrkan. På de ca tio hällar som har namn finns ingen Silverax. Jag ska åka dit o titta vid tillfälle.
Frågan är dock vilka källor som finns till att Christer o dottern Anna begravts där.

357
Silfverax / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-15
« skrivet: 2004-01-15, 13:08 »
En liten pusselbit till:
 I Toresunds kyrka ligger enligt Stallarholmens hemsidas historiska avdelning en gravhäll med en bild på en herre klädd i rustning. Runt kanten står det bland annat Anund Sture riddare aff r?ffnes
Räfnäs tycks alltså ha funnits som namn på kungsgården redn i mitten av 1400-talet (såvida inte inskriptionen är nyare, men stavningen förefaller mycket ålderdomlig, i alla fall för en lekman.
Räfsnäs kan alltså inte ha fått namn av G. Raaf, och jag tror inte att han fått namn från kungsgården. En gissning är att han inte har rötter i bygden, utan kommit inflyttad för att ta tjänsten på det kungliga slottet. Raaf förekom främst i Skåne/Blekinge, men Raab fanns i Stckholm denna tid, bl a Alexander Raab, som var balberare (läkare).

358
Silfverax / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-15
« skrivet: 2004-01-15, 12:20 »
Katy, för att vi ska vara helt tydliga (och jag tar tisken att bli tjatig), min fråga var:  
vilken är källan t att Gustafs dotter hette Märta?
 
Om det inte finns någon sådan källa, i alla fall inte en som någon kan ange nu, så får vi stryka förnamnet - tills vi hittat det i en källa.
Almquist-citatet innehåller ju inte något förnamn. Men det borde stå i det beslut som han hänvisar till: Maria Eleonoras beslut 29/11 1633.  
 
Och om, om, det visar sig att det inte finns något belägg för att Raab hade en dtr vid namn Märta, så tyder det ju på att den Märta Olsdotter, som Elgenstierna nämner, faktiskt är en annan person, dvs en första hustru. Med tanke på att Raabs dotter tycks ha överlevt Christer Wiborg med cirka 40 år, eller mer, tycks han ha varit född före Raabs dotter. Kan alltså mycket väl ha hunnit med ett tidigare äktenskap under 1610- eller 1620-talet. Men det sistnämnda är spekulationer, som vi kan vänta med tills vi rett ut källorna.
 
Cecilia, intressant med efternamnet! Ang. Toresunds kyrka vet jag ej om graven, men kyrkan finns ju kvar, om än hårdhänt renoverad vid förra sekelskiftet. Kan kolla upp det.
KLaty, apropå det, du skrev att dottern Anna dött i samma församling 1693. Vet du om hon också är begrav där (eller kan det vara tvärtom att hon dog i Värmland, där hon ju ägde gods, men begravdes i faderns kyrka).
Ska ta en ny sväng t biblan i dag...

359
Iris, trots att det var jag som framförde id?n om att namnet kunde vara skapat av yrket, så tror jag ändå mer på att det byggts av ett ortsnamn.
Jag är inte hemma i Askeby, men på en karta hittar jag Ringstorp i krokarna. Det är väl en rätt kvalificerad gissning att du har rötter där. Det finns väl också en station som heter Ringås strax intill.
 
Ringnelius o Regnelius är inte så vanliga, men båda finns i GF:s arkiv (www.genealogi.net)
mvh/Dag

360
Silfverax / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-15
« skrivet: 2004-01-14, 23:06 »
Katy, nu är jag tyvärr ett levande frågetecken. Du skrev tidigare att Gustaf Raaf hade en dotter som hette Märta och som gifte sig i slutet på 1620-talet med Christer Wiborg.
Nu skriver du: Gustaf Raafs dotter nämns inte alls vid förnamn.
Jag ifrågasätter inte sanningshalten, men måste fråga: vilken är källan t att Gustafs dotter hette Märta?
(Det är väl inte Elgenstierna, för vi har ju konstaterat att hans namnuppgift inte stämmer - såvida inte Christer hade två äktenskap.)
Mkt tacksam om frågegtecknet kan bli ett alldeles rakt utropstecken.
mvh/Dag
PS. Har fått uppgift om att Rävsnäs hette så redan på 1500-talet, se Sörmland/Toresund.DS

361
Silfverax / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-15
« skrivet: 2004-01-14, 20:36 »
Katy! Du glömde visst att svara på min tidgiare fråga:
För tydlighets skull: Är det alltså så att det står att Gustafs Raafs dtr hette Märta i brevet till Kungl.Majt. nr 282?

362
Silfverax / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-15
« skrivet: 2004-01-14, 19:58 »
Jo, nog ska det gå att reda ut!  
Om vi får fram ifall gården hette Räfsnäs redan när G Vasa var där, så vet vi ju att vår Gustaf inte gett upphov t namnet. Frågan är när (om) den hetat Raafsnäs. Jag måste erkänna att jag inte känner till Löfnäs, men är inte det en annan gård än Räfsnäs kungsgård.  
Gårdarna borde framgå av Brita Gejvalls bok, som jag ska gräva fram.
 
Att gamla germanska ord förändrats en smula är inte så märkligt, tycker jag (och Raaf finns i dag som efternamn i Tyskland, men antagligen i en massa andra länder också).

363
Toresund / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2004-01-14, 19:40 »
Hej! Vet någon urpsrunget t namnet Räfsnäs och om det är samma som Löfnäs? Min anfar Gustaf Raaf och dennes svärson Christer Wiborg Silverax tycks ha bott där på 1600-talet.
Vad hette kungsgården när G Vasa bodde där?

364
Silfverax / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-15
« skrivet: 2004-01-14, 18:38 »
Intressant! Häromkring tror man i allmänhet att Rävsnäs har med räv att göra. Men den är alltså uppkallad efter en anfar! Såvida det inte var tvärtom att han fick namn efter gården?
(Det jag vet är att gården anlades redan 1346 och tillhörde då Stureätten. Rester av den medeltida gården finns i källaren t den nuvarande manbyggnaden. I början av 1500-talet tillhörde gården Vasaätten och sedan Gustav Vasas tid har gården varit kungsgård. Det var fö från Rävsnäs som GV gjorde sitt berömda Vasalopp t Dalarna.)
 
Raaf kan annars ev ha koppling t Rafn, ett släktnamn som funnits i främst Skåne. Rafn är väl danska för korp (Corvinus)och om jag förstår saken rätt så har man på gammal germanska ibland sagt raaf.
Var nyss på biblan f att kolla boken om E-tunas historia, men den fanns ej på Mariefredsfilialen.
(Knut Hellberg: E-tuna gm tiderna, del 1 s 205.)

365
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-08
« skrivet: 2004-01-14, 16:00 »
Anders! Det är samma Sven, alltså dy, som var gm Anna Holm.
 
Och den som nämns i db 1690, är alltså den äldres hustru (el annan anhörig). Som framgår av de senaste inläggen måste Sven dä ha levt i dec 1695.
 
(Lätt att blanda ihop dem och frestande att tro att det är en enda Sven, och att det blivit en miss med titlarna i kyrkoböckerna. Eftersom Sven dä kallas löjtnant innan Sven dy fått den graden och eftersom dy kallas fänrik några år senare, så tycks dock kyrkböckerna stämma med rullornas uppgifter om Sven dy.)

366
Silfverax / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-15
« skrivet: 2004-01-14, 15:30 »
Ang Raaf! Vet Katy el ngn annan något mer om denne?  
Namnet är ju mkt ovanligt, men förekommer b la hos dragonen och konstsnidaren Gregorius Raaf under andra halvan av 1600-talet.
 
Felstavning? En Gustav Raab nämns som stallmästare i personregister t en bok om Eskilstunas historia. (E-tuna är bara fem mil bort.) Raab förekommer f ö i min släkt på en annan gren

367
Silfverax / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-15
« skrivet: 2004-01-14, 15:02 »
Katy! Vad kul att du tycks ha rett ut detta!
Ser just nu ut gm mitt fönster Gustaf Raafs arbetsplats, Gripsholms slott, så för mig är det ju roligt att ha en ana på så nära håll.
 
För tydlighets skull: Är det alltså så att det står att Gustafs Raafs dtr hette Märta i brevet till Kungl.Majt. nr 282?
 
mvh/Dag

368
Petrelli var väl en prästvariant av Pettersson (Persson), liksom Petrell och Petrini?  
Ändelser med elli och ini var ju inte ovanliga bland präster, men jag vet inte om det är korrekt att kalla dem för latiniserade.
 
Annars var de ju vanligt att präster i st f att snofsa till sitt patronymikon tog namn efter sina hembyar, t ex Scherini från Skärstad, Grenander från Grenås eller Runberg från Runnestad. Så en gissning är att nämnda Ringnelius kom från en ort som hette något på Ring- eller Reng- (om han inte helt enkelt börjat som klockare (ringare).

369
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-08
« skrivet: 2004-01-14, 13:35 »
Olle! Flinckenberg hette väl Bengt?
Kan han möjligen ha varit gm en dtr t Sven Elling?  
(Namnet har väl ibland stavats utan c.)
Det fanns också en Tyris F som 1721 åkte med arm?n t Finland. Men jag tror att han hade en annan uppgift än trumpetare.
Efternamnet förekommer också i något dokument i GF:s arkiv, vars register finns på hemsidan.

370
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-08
« skrivet: 2004-01-14, 12:55 »
Ang Elling: Ja, som jag skrev i går så bör det ha varit (minst) två Sven, som båda gjorde militär karriär. Den äldre ska enligt mina noteringar ha varit löjtnant när han dog 1690-12-19 på Grankärr, och jag har noterat db som enda källa.
 Svårt att läsa den inscannade bilden, tycker jag, men om Lotta tolkar det som att det var löjtnantens Sven Ellings hustru eller annan anhörig, så bör han förstås ha levt ett tag till. Om en löjtnant SE skänkte pengar t kyrkan 22/12 1695, så bör det ha varit han (och gissningsvis ger han väl gåvan i samband med begravningen av en anhörig).
Lotta, står det med säkerhet löjtnant i KR 22 dec 1695?
 
Den yngre SE blev löjtnant först 1700 och sedan sekundkapten, och tycks ha varit gm kaptenskan Anna Holm. Och det var alltås hans dotter som dog 1696, då han var fänrik.
 
Så mkt mer om Elling vet jag inte, tyvärr. Har fått uppgifterna från rullorna verifierade av andra forskare, men vad jag vet har ingen studerat andra källor som mtl o domböcker.
Namnet är ju vanligt som förnamn i Norge, men det förekommer som efternamn på lite olika håll i Sverige under 1700-talet, dock mkt sparsamt, vad jag kunnat finna.  
 
Ang Anders Roth och Lottas fynd i fb: ja, AR bodde på Älmeberg 1702, så det borde vara han som är fadern t det namnlösa barnet, som gissningsvis var för tidigt fött (ca fem mån efter vigseln (dödfött?)- men det kan förstås ha funnits en annan Anders på Älmeberg då.
Maria Andersdotter Roth i Elmeberg som Lotta fann 1719 måste vara AR:s och CE:s barn.  
 
Eftersom jag inte har fått Roth-trädet färdigt, vill jag helst inte lägga ut det här, men jag har tidigare erbjudit mig att skicka en sammanställning av de uppgifter som jag hittills fått fram, till mkt stor del tack vare hjälpsamma forskarvänner. Jag mejlar den till dig, Lotta.
mvh/Dag

371
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-08
« skrivet: 2004-01-13, 16:40 »
Lotta! Man tackar för ytterligare bitar! Kul!
Måste korrigera mitt påstående ovan, ang den soldat som dog 1696, han dog på Grankärr men vad han hette i efternamn har jag inte noterat, och i JGBF:s avskrift saknas hela namnet.

372
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-08
« skrivet: 2004-01-13, 16:02 »
Ingen fara, Olle! Jag är inte så känslig och för övrigt var det nog inte i första hand du som uppfattades som hätsk.  
Vi får väl alla försöka anstränga oss för att hålla en trevlig ton; vi är ju här på forumet för att hjälpa varandra med upplysningar, frågor, id?er och förslag, som alla bidrar till pusslet. Ju fler bitar desto bättre!
Det är ju inte så att varje enskild uppgift här kan ha en exakt källa och därmed ett bevis, utan väldigt ofta handlar det om ett antal olika uppgifter som kompletterar varandra, och så formulerar man i bästa fall en gemensam slutsats om vad som är mest sannolikt. Finns det motstridiga uppgifter måste källkritiken fördjupas. Men nog om detta (som eg inte hör hemma här)!
 
Angående andra Elling. Jag kan bidra med ett par noteringar ur db:
- En dtr t Elling dör 1696 på Grankärr.  
(Det kan inte vara Christina, men skulle mkt väl kunna vara en syster. Knappast en faster, eftersom Sven Elling dä dött redan 1690 (db))
- En soldat Elling u förnamn dör också 1696 (om jag noterat rått från db, uppgiften finns väl också i avskriften hos JGBF.).
 
Enligt soldaforskaren Elisabeth Leek är inte Elling ett soldatnamn, utan sl ett släktnamn, vilket talar för att Sven dy är son t Sven dä. Det sistnämna är dock ett antagande som ännu inte kan anses belagt. Ytterligare pusselbitar behövs!
 
Kan namnet ha något med skölden att göra? Sköld (enligt overifierad uppgift på nätet): Delad av en vågskura. Hjälmprydnad: En uppskjutande harneskklädd arm hållande en brinnande granat mellan två tvetungade fänikor.

373
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-08
« skrivet: 2004-01-13, 13:14 »
Ang Anders Roth o Christina Elling.  
Ska försöka igen att bidra med de pusselbitar och id?er som jag har, även om den stundtals förhörsliknande tonen gör att det kan kännas mindre lustigt. Måste tyvärr meddela att ett par av de forskarkollegor som tillhör de mest kunniga på detta område, avstår att delta i den diskussion som de upplever som hätsk.
Själv föredrar jag att försöka tolka det som huvudsakligen en brist i kommunikationsformen. Självklart ska vi alltid efterfråga källor och analysera alla påståenden - vilket jag ju själv brukar - men det blir lite märkligt när jag nämner att det saknas vissa belägg för en här tidigare diskuterad slutsats och då plötsligt avkrävs bevis. Kan tycka att det vore rimligt att om man ifrågasätter en slutsats i så fall själv redovisar vilka uppgifter som skulle tala emot den.
 
Bevis kan vi glömma i dessa sammanhang, men ett flertal uppgifter styrker slutsatsen. Några pusselbitar, kan jag bidra med, men notera att jag inte nu själv har tillgång till kyrkböckerna och följaktligen inte kan kontrollera dem i dag:
- Under rubriken Cronopenningar i 1702 års kyrkoräkenskaper upptas bland andra Andreas Roth i Elmeberg, enligt en forskare som i dag alltså vill vara anonym. Kronopenningarna var avgifter för lån av brudkronan och erlades tydligen av brudgummen.  Härav framgår att Anders (Andreas) Roth år 1702 ingått äktenskap, och eftersom han lånat Vireda brudkrona, talar ju allt för att vigseln ägt rum i Vireda.  
-Den 22/6 1702 lämnade Andreas i Elmeberg i gåva till kyrkan 1 karolin. Antagligen har detta skett i samband med giftermålet.  
- Jungfru Christina Elling var dopv 1695 2 ggr, 1696, 1698, 1699. Hustru CE dopv 1717, 1718, troligen id med den hustru Christina i Elmeberg som var dopv  1709, 1710 och 1716.  Anders i E och hustru CE var dopv vid samma dop 21/3 1718, vilket dock ej i sig bevisar att de var gifta.
- Anders R uppkallar sin andre son Sven, trol efter svärfadern - Sven Elling.
- Namnet på Anders Rooths svärmor framgår av N Vedbo häradsrätts höstting 1727 då Anders Roth i Elmberg kärade till des swärmoder wälädla fru Capitainskan Anna Holm och........ Det finns ingen vigselnotis för Anna Holm o Sven Elling, men hon är noterad som kaptenska, boende i Grankärr efter Sven Elling. (Som var sekundärkapten, dog 1706 och ägde 3/8 i Grankärr, sl son t Sven.)
 
Vad gäller Christina Ellings död, så saknas också uppgift i db. Det jag själv kunnat notera är att hon i a f levde i mars 1719 (var dv enl fb den 21/3 - om jag inte gjort en felaktig avskrift, vilket man aldrig kan vara säker på).
En av de anonyma forskarkollegorna hävdar död 1719 en annan 1722. Den frågan återstår alltså att reda ut.
 
Som ni ser så blir varje försök till anbytande  en risk att väcka nya frågor; många uppgifter saknar ju 100-procentiga bevis.
;-)
 
 
Inga bevis alltså, men jag tycker att tillräckligt många uppgifter talar för äktenskapet Anders R-Christina Elling - i synnerhet som jag inte hittills sett några tecken på att det vore fel. Eller är det någon som fortfarande hävdar att han var gm Anna Jönsdotter?

374
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-08
« skrivet: 2004-01-12, 11:42 »
Olle!
Jag trodde nog att alla vi som forskat kring Roth i Vireda var överens om detta äktenskap, även om det tidigare förekommit uppgifter om att Anders fru hade ett annat namn:
Anna Jönsdotter, men det måste vara ett misstag i Setterdahls ”Smålands nation i Lund”. Orsaken till misstaget är sl att det i Eksjö fanns en annan Anders Roth som var gift med en Anna Jönsdotter. (Men detta redde vi väl ut här i januari i fjol.)
 
Har inte tillgång t alla dokument här och nu, men enl Göran Svensson står det som nämnts i KR att 1702-06-22 lämnade Anders i gåva till kyrkan 1 karolin (vilket sannolikt är samma dag eller någon dag före vigseln).
 
Ang fb 1715 så har jag inte tillgång t originalet, men av de personer du räknar upp ovan så är det Elsa som är dotter t Anders o Christina.
 
Noteringen från 1717 är också intressant: inget belägg, men ändå ytterligare ett indicium på att Christina Elling var hustru t Anders.
 
Oklart är dock när Christina Elling dog, 1919 el 1922.

375
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-08
« skrivet: 2004-01-12, 01:08 »
Olle! Visst kan jag försöka bli tydligare, men uppgifterna har ju diskuterats tidigare och är väl bekanta.
Vad gäller vigseln, så är det ju så som nämnts att vigselnotis saknar vi, men en kronpeng är noterad i KR.
Dessutom vill jag minnas att äktenskapet bekräftats - om än ej med årtal - i andra notiser, bl a fb 1715.  
Jag har inte noterat att någon ifrågasatt äktenskapet.
 
Vad gäller påståendet att Anders var far t prästen Jonas (Johannes), så har väl inte heller det ifrågasatts - fast det alltså saknas fb-belägg.
 
Återkom gärna om något är oklart.
Mvh/Dag

376
Roman / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-14
« skrivet: 2004-01-12, 00:50 »
Katy! Tack för uppgifter om Christer Wiborg, men varifrån kommer uppgifterna om hustrun?
 
Är det Almqvist Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden?
(I Gejvall-Seger, Brita (1995): Grannar till Gripsholm, sid 28-29, nämns också uppgifter från jordeboken 1647 om de gårdar som Christer Wiborg övertagit efter svärfar Gustaf Raaf.)  
 
Hustrun Märta har dock i andra källor kallats Olofsdotter, vilket tyder på att han gift sig två gånger.

377
Att Ted och förbundsledningen tar integritetsdiskussionen på allvar är glädjande, men inte ett dugg förvånande för mig (fast det måste vara en besvikelse för dem som försökt punktera diskussionen).
 
Låt mig bara understryka att förbundet självklart har ansvar för vad det gör, liksom vi var och en har ett individuellt ansvar för vad vi gör. Att hänvisa till att politikerna bestämmer håller inte!
Jag tänker osökt på dem som varit passiva respektive aktiva under olika former av diktaturer och krisperioder. Men för att inte göra jämförelsen för drastisk, så ska jag i stället lyfta upp de etiska ställningstaganden vi som jobbar i medier dagligen tvingas till.
Det finns massvis av uppgifter som är offentliga, som vi avstår ifrån att sprida av hänsyn till individer. Ändå tycker väl knappast folkmajoriteten att tidningarna är för mesiga, utan snarare att pressen alltför ofta begår övertramp och hänger ut enskilda människor i onödan.  
Att försöka tolka opinionen är vanskligt, men nog verkar den personliga integriteten och värnandet om det privata och familjära väga tyngre än några släktforskares önskemål om fler dataverktyg.  
Det är kanske så att 90 procent av uppgifterna i ett register är oförargliga, men om vi tänker efter lite inser vi nog att det kan finnas uppgifter som är mkt känsliga för vissa personer. Vi måste öppet ställa oss frågan hur många kränkta individer det är värt att få ett visst hjälpmedel. Det beslutet kan inte Storebror ta åt oss.
Svaret är inte givet för mig; det är mycket möjligt att det moraliska priset är överkomligt
vad gäller den nu nämna CD-skivan. Diskussionen är dock oerhört angelägen, för att det någonstans finns en gräns inser nog de allra flesta.  
Principresonemangen som Jörgen m fl för kan dock vara svåra och därför efterlyser jag mer konkreta exempel.
 
Den fråga som Ted tog upp ang levande personer här i forumet kanske är bra att börja med? Utan att själv ha tänkt igenom alla aspekter anser jag att man inte kan sätta ett generellt förbud. Det kan finnas ett sk allmänintresse av att diskutera vissa offentliga personers anor, t ex ledande politiker eller kungligheter, men man behöver inte dra upp alla schlagersångares oäkta barn. Det går knappast att dra en tydlig gräns för vilka personer som ska vara offentliga utan gränsdragningen bör göras i valet av uppgifter som publiceras. Återhållsamhet, alltså. Nu är detta ett öppet forum och alla deltagare kan inte förväntas vara medvetna om de etiska spörsmålen, så ansvaret hamnar i praktiken på redaktionen. Jag inser att det kan vara svårt och tungt, och jag vill inte lägga ytterligare bördor på Rötters hjältar. Jag ser fram emot att läsa hur Håkan, Peter m fl tycker att man ska hantera detta i princip och praktik.

378
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-11
« skrivet: 2004-01-10, 16:57 »
Jonas Roths mor var Christina Elling, som gifte sig med fadern Anders Roth 1702.  
(Visserligen saknar vi födelse- och vigselnotiser, men ovanstående påstående är med största sannolikhet korrekt.)
 
Teoretiskt skulle Anders Roth ha hunnit med ett (eller flera) äktenskap efter Christinas död, men då var ändå den nämnda Cecilia Borup död.
Jag har inte stött på varken Borup eller Tinckel i Vireda. Det var väl skånska släkter.

379
Roth / Rooth / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-11
« skrivet: 2004-01-09, 12:09 »
Lars!
Jag kan bekräfta att de första uppgifterna stämmer (m undantag för att Brittas vigsel var 1743-12-06, om jag skrivit av rätt från vb.) Jag har dock inte noterat ättlingar t Maria H o Johan P. (Kanske har Göran Svensson det?)
 
Ang Johannes/Jonas Andersson Roth så kan han inte ha varit gift med den person du nämner, eftersom denna dog när han var elva år. Du kan väl kolla uppgifterna igen och återkomma (helst med din morbrors källangivelser).

380
Jörgen har en förmåga att skapa diskussion...
vilket är bra i sig.  
Den som försöker kväsa yttrandefriheten genom personangrepp som gnällspikar lär inte uppnå något.
Frågeställningarna är intressanta, men mycket svåra, och jag måste erkänna att jag själv inte alls är säker. Det är inte svart eller vitt, utan det handlar om en balansgång mellan forskningens och medborgarintegritetens intressen. I den publicisstiska världen diskuterar vi ständigt liknande spörsmål och de är inte lätta.  
Just därför krävs fortsatta diskussioner (om än kanske under annan rubrik) - vilket inte alls hindrar att förbundet gör vissa principiella ställningstaganden. Bland annat bör väl Rötters redaktion och vänner snarast diskutera en linje för hur vi ska göra med alla kändisar och andra levande personer här på forumet. Vi kan väl inte nonchalera ordförandens tydliga uppmaning.
God forts ättning på årets diskussioner!

381
Tusen tack, där fylldes luckan i den åttonde generationen! Och det med råge.
Därmed stryker jag MP:s namnar från Norrlöfsta resp Valö. Och så studerar jag Bladåkers mikrokort.
 
För den som undrar kan nämnas att min MP var gm Christina Eriksdotter, f 1769 (trol i Skäfthammar), som fick dottern Katarina 1802 i Mångsta, Alunda.

382
Tusen tack, där fylldes luckan i den åttonde generationen! Och det med råge.
Därmed stryker jag MP:s namnar från Norrlöfsta resp Valö. Och så studerar jag Bladåkers mikrokort.
 
För den som undrar kan nämnas att min MP var gm Christina Eriksdotter, f 1769 (trol i Skäfthammar), som fick dottern Katarina 1802 i Mångsta, Alunda.

383
Holmedal / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-05
« skrivet: 2004-01-04, 22:49 »
Lenah! Tyxmark är säkerligen Töcksmark (grannsocken). Men det kanske du redan listat ut nu.
God forts!

384
Har någon stött på honom i Ekeby, Morkarla, Alunda eller annorstädes?
MP uppges i Alundas hfl från 1784 t 1800 vara född 1762 i Ekeby, men jag har ej kunnat hitta honom i Ekeby fb.
Han flyttade 1784 in t Mångsta, Alunda fr Morkarla (om jag läser rätt i hfl). Vid vigseln s.å. noterad ifrån Åstorpet, Ekeby (vb).
 
En MP föddes i Norrlöfsta, Alunda 3/3 1762 av Per Ersson o Malin M. Enl hfl är  
dessa födda 1716 resp 1721, enl hfl 1779-89 dog de 1785 resp 1783, Per var fr Morkarla.  
Deras son MP noterad som inflyttad 1780 fr Ekeby, utfl 1781 t oju..gola (svårläst) ?? Vet ngn var denne tog vägen?
 
En annan MP föddes i Valö 22/1 1762, av Per Mattsson o Maja Ersdtr i Lurdbosse, enl fb.
 
Tacksam f alla möjliga tips!

385
Hollsten / Hollsten
« skrivet: 2004-01-04, 22:25 »
Björn, hej igen! Ursäkta min envishet, men en det här verkar vara ett mysterium som vi skulle kunna lösa.  
Jag spånar lite:
 
Jag utgår ifrån att du inte känner till Kristoffer Janssons föräldrar, men vet du var han föddes? Var han smed eller blev sonen Adam smed?  
Eller vet du varifrån Adams mor, Britta Larsdotter Nyqvist kom? Det slår mig att hon har samma släktnamn som den andra hustrun till Kristoffer (f ca 1666) - som du nämner ovan.
 
Adam kan väl inte ha snott namnet från sin hustru, för hon hette ju Gefvert, men kanske kan det ha funnits en Hollsten i hennes mors släkt.
 
Annars är det ju svårt att hitta någon lämplig Jan eller Johan som far t Kristoffer, f 1724. De barn t Måns Hansson Hollsten som jag känner till är nio, varav en son har ett okänt förnamn (f 1685), men den ende som är i närheten, namnmässigt är väl Jakob, vars ev ättlingar jag ej känner till. Annars kan man ju tänka sig att någon av dennes systrar blev mor t Kristoffer Jansson.

386
Hollsten / Hollsten
« skrivet: 2004-01-04, 13:47 »
Björn! Ytterligare en detalj.
Adam som tog sig namnet Holsten, var väl född 1763 (antar att du slant på tangenten).
 
Vad jag förstår har hans familj inget direkt släktskap med den Hollstensläkt som vi diskuterat här ovan - även om båda släkterna har koppling till Berga, Sunne.  
Kan Adams far Kristoffer Jansson f 1724 ha haft en koppling till Hollstenarna? Kristoffer är ju ett vanligt namn i den släkten?  
 
Varför tog sig Adam annars detta udda namn? Någon som vet eller har en id??

387
Hollsten / Hollsten
« skrivet: 2004-01-04, 13:30 »
Björn! Det var väl i Brunskog som Nils föddes?
Måste erkänna att Brunsberg har jag inte stött på, men så är mina kunskaper om dessa delar av Värmland synnerligen begränsade. På Lantmäteriets utmärkta hemsida ser jag dock att det finns ett Brunsberg ca 4 km SO Brunskog kyrka, så det är väl samma socken (?).

388
Hult / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-27
« skrivet: 2003-12-18, 16:27 »
Tillägg ang Albert E: 1878 kom familjen till Hult där fadern var stationsinspektor. På flera håll står det att han bodde där större delen av sin barndom, men det var nog inte så många år, eftersom man väl flyttade runt mellan stationsorterna. Men jag antar att han hade någon stark koppling till orten, eftersom han begravts där. Hade han en stuga där i vuxen ålder eller var det bara föräldrarna/modern som bodde där på 1900-talet? Någon som vet?
 
Eksjö kommuens hemsida:
Engströmsgården ligger i Hult, en dryg mil öster om Eksjö. Här finns Albert Engströms föräldrahem, Malla på Mons stuga och mycket annat som minner om bygdens store son. Här spelas varje sommar Engströmsspelen...
Vid Hults kyrka, där Albert Engström är begravd ligger den omskrivna fattigstugan, som är återställd i ursprungligt skick.
 
Det här visste förstås ni som känner trakten. Själv får man styra sig dit i sommar...

389
Hult / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-27
« skrivet: 2003-12-18, 14:16 »
Ang. Albert Engström.
Jag har häromdagen från en släkting fått höra att han bodde i Hult och var mkt god vän med ovan nämnda familjen Erickson på Bjärsby. Jag kontrollerade i hans memoarer (skrivna redan 1903) och där beskriver han faktiskt sina pojkstreck i Hult. Av hans antavla här på Rötter kan man också utläsa att modern dog där 1924.
 
Allt detta förvånade mig, eftersom jag den 24 nov 2000 frågat här om Albert E kom från Hult - och fick negativt besked av en känd forskare. Därmed släppte jag det spåret. (Om han kom från Hult är en semantisk fråga, men han bodde i varje fall där, kan jag nu konstatera.)
 
Sens moral: de korta inläggen här uppfattas lätt som kategoriska. Vi bör vara medvetna om att alla uppgifter måste kontrolleras, oavsett vem som lämnat den.

390
Litteratur / Englund, Peter (f. 1957)
« skrivet: 2003-12-17, 18:32 »
Nu tror jag att jag själv hittade det du syftade på. I en intervju svarar Peter:
...arbetade min pappa som ölutkörare för Luleå Bryggeri, mamma var hemmafru. Pappa...blev ingenjör och anställd hos Fortifikationsverket . Mamma...arbetade i brandkårens växel i Boden...

391
Litteratur / Englund, Peter (f. 1957)
« skrivet: 2003-12-17, 18:24 »
Alltså jag har ju kollat igenom hans sidor vid flera tillfällen, och jag har inte lyckats hitta anorna.  
Finns de verkligen där eller har du hittat faderns yrke i någon annan typ av text? I så fall kan du väl bara tala om det? Om jag ber snällt...och det här är ju ändå Anbytarforum...
 
Annars är det förstås så att många kändisar har egna sidor, som kan var av intresse för dem som är intresserade just själva Kändisen, men antavlor brukar man väl inte hitta där.
 
Som sagt,jag förstod att du menade väl, och jag hoppas du inte blev stött, men ibland är vi väl lite för oprecisa i såväl frågor som svar här på forumet.

392
Litteratur / Englund, Peter (f. 1957)
« skrivet: 2003-12-17, 18:08 »
Varför inte? Kanske för att jag inte hittat något om anorna där...
Skämt åsido, så förstår jag att det var ett tips i all välmening, men jag antar att du inte själv kollat om anorna finns där. (Jag vill bara avråda ev andra intresserade från att surfa runt i onödan.)

393
Litteratur / Englund, Peter (f. 1957)
« skrivet: 2003-12-17, 17:12 »
Nej, Anders, nu är det nog du som har fördomar. Jag ställde frågorna ovan därför att jag främst var nyfiken på Peters militära bakgrund. Tror inte att det fanns kvinnliga soldater förr.
Annars är det intressant med även kvinnornas yrken. Givetvis!

394
Litteratur / Englund, Peter (f. 1957)
« skrivet: 2003-12-17, 12:38 »
Leif! Det var en imponerande sammanställning, tycker jag.
Vet du möjligen yrke för fadern, farfadern, morfadern m fl?
Vet du också i vilken grad Peter E själv forskat om anorna? Jag har ju sett att han nämnt bl a en del soldater i bland.
 
Jag ska f ö intervjua honom i januari eller februari, så om någon har någon relevant fråga kan jag försöka ta upp den.

395
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-18
« skrivet: 2003-12-16, 23:03 »
Marianne, jag vet inte om du ångrar att du la ut hela antavlan...i vilket fall så ligger den för all evighet i cyber space..  
Själv tycker jag inte att det är så tokigt, för sådana sammanställningar är bra underlag för våra fortsatta diskussioner.
Själv skulle jag ju bra gärna vilja veta hur du fått fram dödsddatum för:
528 Per Börjesson, född 1530 i Bjälebo, Kristdala, död 1606-10-07
 
mvh/Dag

396
Råbock / Äldre inlägg (arkiv) till 28 augusti, 2008
« skrivet: 2003-12-16, 22:54 »
Filip! Jag har inte denne Danielsson i mitt register, tyvärr. Kan han möjligen vara son till Daniel Persson, f 1802 i Silbodal, d 1854 ( nr 7.4 i Kjells lista ovan)?
Du får väl kolla i Silbodal fb 1833 om fadern stämmer, och i så fall fortsätta med hfl. (om inte Kjell råkar ha dessa noterade också.)

397
Råbock / Äldre inlägg (arkiv) till 28 augusti, 2008
« skrivet: 2003-12-16, 22:46 »
Kjell! En imponerande samling. Några frågor:
 
Nr 2.2: Maria J-dtr L. dog väl 1864-12-20. I alla fall har jag noterat det från hfl.
 
Nr 3: är han belagd i familjen; vilken är källan t födseln?
 
Nr 7: Hade han två el tre äktenskap? Barnet 7.1 verkar väl sent född.

398
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-15
« skrivet: 2003-12-15, 11:57 »
Marianne, imponerande material, onekligen.
Jag har bara några frågor:
264 Börje P - födelseåret 1570 är väl osäkert?
528 Per Börjesson - död 1606, vilken källa?
1070 Jöns Gustafsson - d 1598-09-25, enligt ovan, men det är väl datumet för slaget v S, exakt när han dog har jag inte sett någon uppgfit på förr. Det har tidigare på Rötter diskuterats om han avrättats något år senare.

399
Stefan, jag bortser från påhoppet mot akademiker och tar din fråga på allvar - fast det bekymrar mig att du efter att själv ha gjort ett flertal inlägg nu skriver att du inte förstår någonting av diskussionen.  
Om alla orden i mitt förra, mycket långa inlägg var helt obegripligt, så låt mig citera ur ett inlägg i november av Niclas R:
 
Genline är bra som drivmotor i digitaliseringen av kyrkböcker men vad händer i framtiden med kvalit?n och prissättningen om Genline inte får några konkurrenter på marknaden? Tror knappast att ett vinstdrivande företag med monopolsituation kommer att sätta speciellt låga priser, så mycket vet jag ifrån nationalekonomin.

400
Sagor handlar det inte om, utan grundlagen.
Om vi försöker vara lika seriösa som Jörgen, så är det i princip så att offentlighetsprincipen ger oss den rätt som han hävdar.  
Men att vi har rätt att ta del av allmänna handlingar betyder inte att myndigheten är skyldig att tillhandahålla dem på ett visst sätt, t ex över internet. I praktiken har myndigheter sedan länge haft rätt att ta betalt när de hjälpt medborgarna gm att t ex kopiera och posta dokument.
Det är en realistisk bedömning att vi i framtiden i någon form kommer att få betala även för digitalt material, även om det i sig består av allmänna handlingar.
 
Men - och det är ett viktigt men - även om vi just nu gör den sannolikhetskalkylen, så behöver vi inte ge upp. Tvärtom bör vi hålla fast vid principen att grundlagens rättigheter ska gälla.
Det enda vi vet om framtiden är ju att den inte kommer att bli som vi tror. Även om förbundsledningen i dag inte kan övertyga de styrande politikerna i denna fråga, så är det ju inte omöjligt att det går framöver.
 
Förbundet bör absolut ha en principfast hållning i grundlags- och andra fundamentala frågor.
Pragmatisk kan man vara på andra sätt, t ex gm att fortsätta att ta initiativ till att olika källor görs lättillgängliga.
 
När det gäller Genline - som ju är diskussionsrubriken - bör förbundet absolut fortsätta att ha ett samarbete map rabatter och information. Informationen från förbundet till medlemmarna bör dock inte vara simpel reklam, utan allsidig och ärlig map såväl fördelar som nackdelar.  
Förbundet är i det sammanhanget också skyldigt att på ett bra sätt förmedla alla frågor och synpunkter som kommer upp från medlemmar. (Särskilt som Genline uppenbarligen inte riktigt klarar att hantera kommunikationen med sina kunder.) Förhoppningsvis slipper vi se fler exempel på att medlemmar som tar upp något problem får till svar att de ska vara positiva. (Det kan ju kännas lika absurt som i Orwells 1984.)
 
Och slutligen så är det uppenbart att det behövs en fortsatt och fördjupad diskussion utifrån de frågor som Jörgen tar upp kring vägvalet Genline/SVAR. Även om Ted menar att man inte gjort ett sådant vägval, så framskymtar det då och då att det finns en viss förkärlek för den ena parten och en viss antipati mot den andra. Om jag får råda så skulle jag uppmana till viss försiktighet.
Det som Genline åstadkommit och det som man utlovat är ju bra, och det vill sannolikt en hel del av forskarna stödja på olika sätt. Men vi behöver inte ta plats i samma säng, eller båt, för att använda en mindre laddad liknelse. Det kan bli förbundet som får ta ansvar för att både ösa och ro. Vad händer om företaget går i k? Vad händer om företaget överlever så länge att det lyckas scanna in allt - och därmed i praktiken får monopolställning? Tror någon att företaget då sänker avgifterna? Kommer vi att ångra vårt stöd då?
Tänk efter innan det är för sent!
mvh/Dag

401
Förbundet har uppenbarligen försökt att agera konstruktivt i syfte att driva på utvecklingen. Bra.
Men, som Berndt B och Jörgen T framhåller, så är det inte så enkelt att dela upp arbetsuppgifterna, dvs marknaden mellan en myndighet och ett företag. Hur länge skulle en kartell hålla? Myndigheten kan vi via politikerna påtvinga vissa uppgifter inom ett särskilt område. Ett företaget kan vi dock aldrig förbjuda att sälja vissa tjänster.
 
Om jag var ägare i Genline eller ett liknande företag skulle jag inte slå mig till ro, när jag väl blivit färdig med grundarbetet och skapat mig en hållbar marknadsposition med lönsamhet.
Såvida inte firman går i konkurs fortsätter man att expandera om möjligt. Självklart börjar man då att sälja andra tjänster till de kunder som man redan vunnit, dvs man börjar att digitalt förmedla samma bilder som myndigheten.  
Det är normalt företagsekonomiskt tänkande, och det inser man säkert i branschen. Därför kan inte parterna komma överens - om det nu skulle varit möjligt med nuvarande strikta konkurrensregler.
 
Frågorna är svåra och har politisk laddning. Förbundets vägval kan bli mycket viktigt på inte särskilt lång sikt.  
Därför rekommenderar jag Ted och förbundsledningen att fortsätta med en bred och djup diskussion kring detta.

402
Ted, tack för ditt svar, som jag tycker var synnerligen välformulerat. Det förefaller av det som att du och förbundsledningen ändå tagit intryck av de tidigare diskussionerna ang Genline-samarbetet. Bra, i så fall.
 
Det som ändå är förvånande - och betydligt mer oroande - är när du kastar dig in i en diskussion om vissa konkreta problem med Genline och dess bristande information. Varför inte vidareförmedla dessa konstruktiva synpunkter till din samarbetspartner? - i stället för att avfärda all kritik med Hur skulle det vara med lite positivt tänkande, Micke!
Jag noterar dock att det inlägget från dig kom sent i går kväll, och att du nu idag ändå tar en dialog med kritikerna.
 
Vad som står i avtalets har jag personligen aldrig ifrågasatt, men nu när frågorna ändå väckts av andra tycker jag att det vore bättre att det redovisas öppet. Öppenhet är alltid bäst. Förslag: mejla det till dem som så önskar.
mvh/Dag

403
Hur understår jag mig?  
Jo, jag utgår ifrån att i alla demokratiska föreningar har en som står under rätt att framföra åsikter, frågor och kritik mot en förtroendevald - oavsett hur högt upp han sitter.
 
I detta fall antyder jag inget annat än vad ordföranden själv medger i sitt inlägg ovan. Det finns ett affärsavtal med just det aktuella företaget  - och det är väl inte en särskilt vågad slutsats att det är därför Ted avfärdar all kritik mot just det företaget och i stället går hårt åt enskilda medlemmar som vågar påpeka brister.  
 
Att Ted nu ger sken av att bli förvånad, till och med uppbragt, är märkligt med tanke på att diskussionen om Genline förekommit med så oerhört många inlägg - läs gärna dem!  
Ett av inläggen i fjol kom från mig, och tycks tyvärr fortfarande vara aktuellt. Så här skrev jag då:
------------------
Ted!  
Om du funderar på saken så inser du nog att ett avtal med ett enskilt bolag onekligen är en form av ställningstagande. I alla fall inser alla som läst Förbundsrötter att du tar ställning mycket tydligt när du skriver att man måste stödja Genline.  
Det är möjligt att du anser dig ha goda skäl att gilla just detta bolag och ogilla andra bolag, föreningar och myndigheter. Men det blir ändå ett märkligt ställningstagande av en stor, ideell riksorganisation.  
Eftersom du inte alls ser problemet så inser jag det meningslösa i att påpeka det igen.  
------------------------
För säkerhets skull: att dela säng har inget med sex att göra, utan syftar på att man har gemensamma intressen/affärer. Min formulering om att Ted sitter på sängkanten var alltså snarast ett understatement, med tanke på att Ted bekräftar att han fortfarande har ett avtal och dessutom uppenbarligen mycket täta kontakter.  
 
mvh/Dag

404
Klart att livet ska vara trevligt! Det finns alltid positiva saker att peka på, även hos Systembolaget och Skandia.  
Det gör jag kontinuerligt i mitt värv som konsumentjournalist.  
Det innebär dock inte att man ska tiga när företag inte håller vad de lovat eller inte klarar av att kommunicera med kunderna - i synnerhet inte när det förefaller som att företaget inte lägger någon större vikt vid flerårig kritik.
Än allvarligare tycker jag dock att det är när en demokratisk, ideell organisation tycks ha hamnat i säng med företaget -  eller åtminstone sitter väl ordförande på sängkanten hos Genline. Även det sistnämnda förhållandet har varit föremål för kritik och diskussion en lång tid, utan att höga vederbörande tycks bry sig.  
Med detta är det som det är, och vi har de ledare vi har valt.

405
Burg, von der / de Bourg / Burg, von der / de Bourg
« skrivet: 2003-12-02, 17:41 »
Sven-Ove! Intressant! Denne Cornelius skulle kunna vara sonen (troligen) f 1705 i Säterbo (U).
Han är från oktober 1740 till 1747 noterad i Karlstorp, där han var bokhållare och sedan bruksinspektor (på Pauliström). G m Maria Björkman. Har du mer data om när han var i Sjundeqvill? Jag gissar att det bara var nåt år?
 
Anders! Den Cornelius du syftar på är väl Lars Jakobs son f 1773 i Skattebol, Ny (S)?
Fadern bodde en tid i Sulvik, Älgå, men jag visste inte att det fanns ett hemman där med det namnet.

406
Vigseln var 1704-11-24 i Kristine förs med Catharina Corneliustochter, om jag fått korrekt avskrift av kyrkoboken.
Jag undrar om någon känner till varifrån han eller hustrun kom eller vart de kanha flyttat.
Jag misstänker att han kan vara min ana som dök upp som byggmästare strax därpå vid Hjälmare kanal, och som då skrevs i Säterbo (U). Dennes hustru kallas i hfl där för Catharina, men Broms eller Bröms i e-namn, alt Berendsdotter.  
Vore mkt tacksam om någon Göteborgsforskare kan hjälpa mig på traven.

407
Burg, von der / de Bourg / Burg, von der / de Bourg
« skrivet: 2003-12-01, 10:35 »
Släkten von der Burg som nämndes på TV finns i SSK 1914, 1918 o 1930. Där finns inga belägg för att släkten skulle funnits i Sv redan för 400 år sedan, men i alla fall över 300 år.  
Den tycks vara ung. samtida med den första kända
i min släkt - och något samband kan jag inte  finna. Även om båda har holländskt ursprung så tyder antalet von der Burg där och då på att det fanns flera släkter. Namnbildningen är ju inte helt ovanlig varken i Holland, Tyskland eller Frankrike (de Bourg). Ett antal kända hugenotter med det namnet flydde från Frankrike; en del till Amerika och en del till Holland. Det är inte omöjligt att min släkt invandrade från Holland men ändå hade franskt ursprung, vilket gör det naturligt att de byter från van (von) der Burg till de Bourg några decennier in på 1700-talet - såvida inte det enbart beror på det franska modet.
 
Den Ludvik v d Bourg som Anders nämner i Hedemora var f 1715 i Säterbo (U), son t Cornelius, bror t Jakob som bodde kvar i Säterbo och Cornelius dy, som blev stamfar t en värmländsk gren.

408
00 - Begravning / Tid mellan död och begravning
« skrivet: 2003-11-27, 22:59 »
Ja, på kyrkogårdsförvaltningen är de oerhört hjälpsamma.  
Det tycks som att min hypotes stämde. Min fff begravdes på allmän plats och flyttades till en familjegrav sexton år senare. En sådan grav kostade mer och det var tydligen en syster till änkan som skrapade ihop pengarna.
Enligt förvaltningen var den typen av flyttning vanlig på den tiden, men numera krävs det ett bättre skäl för en flytt än att man vill ha en finare grav.
Jag kan f ö varmt rekommendera alla att kontakta kyrkogårdsförvaltarna, för den information de kan ge är bra komplement till de fakta vi samlar. Vem som ligger i jorden med vem kan säga en hel del om relationer, släktband och ekonomisk standard.  
Att besöka en gammal familjegrav - som jag f ö gjort i dag i Norrköping - ger ju också mer än torra fakta.

409
Alunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-14
« skrivet: 2003-11-23, 22:17 »
Tusen tack, Carl-Evert. Nu ser jag ju att du nämnt omgiftena i antavlorna ovan. Det var jag som inte noterat dem.

410
Harg / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-22
« skrivet: 2003-11-23, 13:15 »
Stefan Simander! Ett mkt sent svar på ditt inlägg från januari 2001:
Antavlans nr 16 Jan Jansson f 1769 12/4 i Sandika (enl fb o hfl) var son t Johan Jonsson och Johanna Johansdotter född 1739 resp 1746, gifta 1764, enl AI:7. Johanna var ev f i Hökhuvud, enl IGI på Family search.
 
(Alla hette tydligen Johan eller Johanna där och då...)

411
Alunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-14
« skrivet: 2003-11-23, 12:51 »
Carl-Evert! Måste besvära dig med en fråga till, ang antavlan den 5/11:
fm  
Anna Andersdotter f 1700 (HFL+db)
Den enda AA jag finner i Boda i HFL 1772 (AI:2, s 213) anges f 1700 i Valö, gm Erik Ersson f 1710 i Alunda, med son Eric 1762.
Jag gissar att hon gift om sig (precis som Britta i min senaste fråga). Maken Lars dog ju redan 1739.

412
Alunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-14
« skrivet: 2003-11-23, 12:41 »
Carl-Evert! En fråga ang den antavla som du så vänligt la ut ovan den 26 oktober:
Nr 7 Britta Persdotter:  
den enda som jag hittar med det namnet i Mångsta 1772 (AI:2, s 205) anges född 1717 och gm Eric Larsson f 1714 i Alunda, d 1775. De hade en dtr Stina 1746 o son Lars 1750.
 
Är det samma Britta, som gift om sig? I så fall måste födelseåret i hfl 1717 vara fel (eftersom hennes far dog 1716, bara en månad efter att ett annat barn fötts)

413
Hökhuvud / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-06
« skrivet: 2003-11-23, 12:28 »
Kan någon ge mig lite hjälp med
Johanna Johansdotter, f 1746 (enl hfl Harg 1787) som 1764 (trol 11/11) vigdes med Jan Jonsson f 1739 och sedan bodde i Sandika, Harg.
 
Kan Johanna vara den som enl mormonernas IGI föddes i Hökhvuud 11 jan el 11 april 1746 av Jan Mattson och Maria Philipsson Boive?

414
00 - Begravning / Tid mellan död och begravning
« skrivet: 2003-11-21, 12:58 »
Det gick sexton år innan min fff Ludvig Bremberg begravdes på Sandsborgskyrkogården i Sthlm (1916). Han avled den 14/1 1900 efter att ha insjuknat på själva sekelskiftesfesten.
Han måste väl ha flyttats, men varför? Hans änka levde betydligt längre, och modern som dog tidigare 1916 begravdes på annan ort (i alla fall enligt gravstenen).
Kan han ha flyttats för att han hade fått en så påver gravplats och familjen nu ansåg sig ha råd med en finare sten?

415
Tack, Lena! Men är du säker på att det står att han blev begravd där först 1916? Då måste hans kropp ha flyttats, för jag vet med säkerhet att han dog 14/1 1900, efter att han insjuknat på själva sekelskiftesaftonen.

416
Vore fantastiskt om någon kan finna min fff:
Lars Ludvig* Bremberg (f 1856-12-27 i Redslared (P) B)).
Död 1900-01-14 i Maria Magdalena (AB).
 
(Möjl ligger i samma grav hans änka Berta
Född 1869-11-05 i Ljungby (G).
Död 1949-09-22 i Gamla Uppsala (C).)

417
Elisabett, tusen tack! Mer står väl inte i registret, antar jag, så det är väl bara att ta sig till stadsarkivet.

418
Denne anfar borde finnas med (på KB fanns inte skivan för Gamla stan):
Lars Ludvig* Bremberg
Född 1856-12-22 i Redslared (P).
Infl fr Ö-sund t Sthlm (Högbergsg 12) 31/12 1884, fl 1885 t Gamla Stan, enl Klara-skivan.
Tacksam för hjälp!

419
Skulle också vara tacksam om nån kan finna
Olof Sandberg, Född 1791 i Hökared, Sandhem (R).
Vinkällardräng hos kronprinsen på 1810-talet.
Gm Christina Sandqvist i Sthlm.
Flyttade 1819 från Stockholm till Jönköping.

420
Finns i mtl denne anfar?  
Otto Göthe* Grenander
Född 1844 i Östra Broby (L).
Levde som kontorist från 1860 till 1865 i Stockholm, enl mina noteringar, men jag vet inte var.

421
Alunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-14
« skrivet: 2003-11-07, 12:20 »
Tusen tack, igen! Måste bara ställa ett par frågor.
Anders Larsson skulle enl hfl 1772 ha varit född 1736. Det föddes en AL 1736-11-08 i Norrlöfsta, Alunda, men det är alltså inte han? Är det i hfl 1757 som det framgår att min AL är f i Valö? Och i vb?
 
Undrar också om  
mm mf  
Anders Jansson  
Gift med efterföljande ana. Ser inte frun, har hon fallit bort?

422
Skäfthammar / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-30
« skrivet: 2003-10-29, 21:44 »
Christina Eriksdotter föddes 1769-05-20 i Skäfthammar, enligt hfl för Alunda, dit hon flyttade 1797.
Enligt mormonernas avskrift av fb ska fadern ha varit Erik Eriksson (Född 1724 och död 1798-08-11 i Söder, Skäfthammar enl privata hemsidan (http://hem.passagen.se/krypto1/slakt/gota/92_141.htm).
Möjligen den Erik som finns i fb 8/9 1724, som son t Erik Norhammar och Anna, enl VRI på Family search.
Nån som vet något om dessa?

423
Harg / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-22
« skrivet: 2003-10-29, 21:23 »
På Sandika bodde 1789 (den 4/8 då dottern Johanna föddes):
Jan Jonsson och Johanna Jansdotter.
Någon som vet något om dem?

424
Alunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-14
« skrivet: 2003-10-29, 21:14 »
Är det så att Carl-Evert eller någon annan har koll på dessa:
Anders Larsson Född 1736-11-08 i Norrlöfsta, Alunda (hfl 1772).
gm
Anna Eriksdotter Född 1730 i Alunda (C) (hfl 1772).
Paret levde på Boda 1772 m son Lars f 1758 (samt dtr Anna 1763).

425
Ekeby / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-02
« skrivet: 2003-10-27, 15:54 »
Carl-Evert, tack igen! Björksättra med två t hittar jag. (Björsäter finns väl i trakten men inte i Edsbro socken.)
Löfhammar finns också någonstans i närheten, men uppgiften som jag fått (från ett flertal uppgiftslämnare i IGI på Family search)om att Britta Matsdotter föddes där 1726 är tycks vara fel, (syftar troligen på en namne död i mars 1789).
Det är väl f ö Britta M, som du råkar kalla Margareta i ditt andra stycke ovan?

426
Ekeby / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-02
« skrivet: 2003-10-26, 20:41 »
Carl-Evert! Ett tack vore futtigt. Fantastiskt!
Mikael ska också ha tack, förstås, men jag vill gärna passa på att ställa några frågor också.
Nr 3 Margareta Ersdotter: heter inte födelseorten Björsäter? Dog hon 1833 el -38?
Nr 5, Britta Matsdotter, är du säker på att hennes föräldrar var 10 Mats Bengtsson o 11 Marta Ersdotter? (Jag har fått en uppgift om att hon skulle varit född i Löfhammar, Ekeby (döpt 30/1 1726 av Mats Johansson och Marta Ersdotter, f 1704.)

427
Ekeby / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-02
« skrivet: 2003-10-24, 10:22 »
Anna Greta Jansdotter, nämnd i sista stycket ovan, är kanske (?) id m  
Greta f 21/5 i Istorpet, far: Jan Klasson (Persson?), mor: Anna Matsdotter.

428
Ekeby / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-02
« skrivet: 2003-10-24, 09:54 »
Tusen tack, Carl-Evert! Nu kan jag gå vidare t kyrkböckerna i Harg, Edsbro o Bladåkra.
Det verkar ha varit en viss omflyttning i dessa socknar den här perioden.
Jag har några anor på andra grenar som också bott i Ekeby. Testar om du eller någon annan stött på dessa:
 
Mats Persson, Född 1762 i Ekeby (C) (enl hfl Alunda 1793 o 1800, men ej hittad i fb).
 
Anders Andersson gm Anna Greta Jansdotter, fick 1815-09-25 dottern Maria Kristina i Ekeby.  
 
Mkt tacksam f all möjlig hjälp!

429
Ekeby / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-02
« skrivet: 2003-10-20, 23:22 »
Hej! Behöver hjälp med följande, eftersom det saknas en del kyrkböcker:
 
Greta Matsdotter. Född 1779-02-23 i Gillinge, Ekeby(22/2?). Flyttade 1804 från Ekeby (C) till Skrikboda (Boda), Alunda (C) (Hfl Alunda).
 
(Ev dtr t Mats Andersson o Märta Eriksdotter.)

430
Jag lyckas inte klättra i träden. Men det kanske inte går om man inte har tillgång till ett särskilt lösenord.
Då tycker jag att Roots Web är betydligt enklare och öppnare. Även mormonernas family search har ju släktträd. Båda kan lätt uppdateras och är gratis.

431
Burg, von der / de Bourg / Burg, von der / de Bourg
« skrivet: 2003-10-15, 21:50 »
I TV-programmet Din släktsaga i går talades om denna släkt, som sades ha funnits i Sthlm i 400 år. Såväl släktnamnet som omtalade förnamnet Hieronymus tyder på holländskt ursprung.
Själv stammar jag från en Cornelius von der Burg som jag bara spårat 300 år bakåt (vars ättlingar kallade sig de Bourg).
Jag undrar nu om någon stött på TV-släkten?

432
Det kan inte hänga ihop. För 1747, den 4/4, får hon en dtr i Karlstorp, enl fb där.
Kan det vara en annan Maria Björkman?  
(Jag vet som sagt inte om födelsedata på henne stämmer.)

433
Everöd / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-02
« skrivet: 2003-10-08, 23:01 »
Kan någon bekräfta uppgifter fr amerikansk forskare om att Lars Nilsson (skräddare?) och hans hustru Lusse Thorsdotter 1701 fick sonen Anders - som kallade sig Isberg när han 1727 blev ryttare?
Lars uppges ha dött 1 mars 1741 och Lusse 22 april 1710. De ska ha gift sig 22/11 1696

434
Vimmerby / Vimmerby
« skrivet: 2003-10-08, 21:16 »
Linck har vi ju diskuterat en del under denna rubrik (även om det är mkt osäkert om släkten var resande ursprungligen).
Nu hittar jag en Anna Linck, som avled 1764 07 29, endast 19 år gammal. Hon hade då varit gift i ett drygt år med min anfar Pehr Georg Lillberg, som i övrigt inte har någr kopplingar t resande (förutom en svåger som var gift med en Vimmerby-Molin).
Kan någon placera in denna Anna?

435
Hej, Lena!
Har inte löst din gåta, men kan bidra med några möjliga spår.
Min ana, bonden Bengt på Hökared, f 1750, hade en bror Abram, f 1748, d 1804, som var gift o bodde i Middagsmärket i Sandhem. Det fanns också en bror Anders Sandberg, men han flyttade 1765 t Husby.
Namnet Sandberg tycks ha förekommit på ett flertal gårdar i Sandhem under 1800-talet, men tycks inte ha varit vanligt under 1700-talet.

436
Landskrona / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-29
« skrivet: 2003-10-06, 20:43 »
Hans Bengtsson! (ang fråga i fjol)
Ja, Anna Margareta Tauson (1682-1740) är ett av de tio barnen till vinhandlaren Jonas Tausson och Gya Persdotter Rhode.  
Själv stammar jag efter sonen Petrus o dennes hustru Sofia Karström.

437
Förkortningar / k.
« skrivet: 2003-10-03, 15:51 »
Står still här, kan nån hjälpa mig med:
ej helt k?
 
(Står i Alunda hfl 1806 om samtlia sju barn t Mats Persson och Stina Ersdotter.)
 
Just när jag skriver detta slår det mig att det väl betyder ej helt katekeskunnig, ungefär?

438
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-30
« skrivet: 2003-09-19, 11:15 »
Behöver hjälp med
Brynte Olofsson. Född 1715-02-10 i Gettjärn, Sunne.  
Är det någon som känner till honom eller har tillgång till hfl?
Jag undrar främst om han kan vara den man som gifter sig i Holmedal 1738.

439
Ölmstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-08
« skrivet: 2003-09-11, 15:01 »
Är det någon som har tillgång till hfl, om sådan finns för 1716-17?  
Då bodde Lars Persson på No 82 Björkeberg Ölmstad och gifte sig med pigan Margareta Larsdotter, Sandvik.

440
Birgitta! Det ovanliga namnet gör att man kan söka brett på nätet och i olika databaser.
 
Det fanns en ryttmästare som hette Anders Spilhammar (Spielhammer), som väl var bror t Peder. (Har diskuterats på Scangen.)
Spilhammar är väl annars en liten ort nära Mariannelund, Vimmerby.

441
Holmedal / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-05
« skrivet: 2003-09-05, 12:26 »
Hej, Elaine!
Du kan säkert få fram några årtal och fullständiga namn, så ökar chansen att vi kan hjälpa dig.

442
Gyllenbreider / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-10
« skrivet: 2003-08-21, 09:28 »
Ja, det är riktigt att Johan var ett av Vollmars barn. Han hade rätt många. Vill du veta mer om denna familj så kan du mejla mig - fast Bo vet sannolikt mest även om den grenen.

443
Gyllenbreider / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-10
« skrivet: 2003-08-20, 16:22 »
Enl min farbror Nils Brembergs noteringar var Johan 1696-1760 gm Catharina Gyllenbreider.
Troligen gifte han (efter 1740) om sig med Eva Klint, som noterats som änka 1760. Deras dotter Maria Elisabeth f 1753 var trol gm ngn Widegren (?).
Johan L sålde före 1750 en äga i Målilla vilket ledde till rättslig tvist med Maria Ljunström, dtr t Volmar Mickelsson (och min anmor).
Har tyvärr inga källhänvisningar.

444
Jag behöver inte äta upp min hatt. Min ovan nämnda Anna Maria var dtr t den av Solveig nämnda Nils och Anna Marias make Sven var hennes mors kusin.  
Vore intressant att höra mer från Solveig om källor m.m., men e-postadressen ovan funkar ej nu.

445
Kan någon hjälpa mig med  
Björkman, Maria, f 1713 i Vedevåg (Lindesberg)
Overifierat f-datum: 2 nov.

446
Har någon stött på bokhållaren Ludvig von der Burg? Född 1715 i Säterbo, men noterad som fadder i Hedemora 1744 (t Greta Hollstens barn).

447
Overifierat f-datum: 2 nov.
G 1734 m Cornelius van der Burg (de Bourg) fr Säterbo. Fick bl a sönerna Lars Jakob och Nils Carl. Mannen dog 1752 i Arboga.

448
Peter o Torbjörn, tack!  
Nu har jag fått ett tips att han - troligen - föddes i småländska Karlstorp, datum 1740-10-30.
F-boken dock mkt svårläst för mig.
Fader: bruksinspektorn på Pauliström, Cornelius von de Burg, 1705-52
- , vars far var byggmästaren vid Arboga kanal, Cornelius von der Burg, som enl Säterbos kyrkböcker ska ha kommit från Hålland.
Enl släkttradition dock franskt ursprung, kanske var han en hugenott, som kom via Frankrike

449
Gränna / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-01
« skrivet: 2003-06-22, 23:14 »
Roland, jag vet inte om det kan vara samma person, men jag har de senaste veckorna sökt efter ryttaren Jonas Boman:
Född 1750 i Skäljaryd, Hult (F) (enl hfl f Lommaryd 1789 (f i Fryele, enl Family search)).
Flyttade 1774 f Eksjö (?) t Lommaryd (F).
Död omkring 1792 (hfl).
 
När fanns din Jonas i Gränna?

450
Och SM-grenen gäller minst fem generationer från en levande proband.
Det kommer nog stå Leif på den koppen.

451
Nytt rekord har meddelats till tävlingsledningen för SM i långa generationer:
46,4 år i genomsnitt på fem generationer, mixed, räknat från levande proband (Leif P).
Är inte det värt en kopp kaffe?

452
Gränna / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-01
« skrivet: 2003-06-11, 20:59 »
Ann,om du har födelseort på Sven N, så kan du väl kolla i hfl. Visserligen är ju Grännaböckerna svårlästa och vissa år saknas, men det är värt ett försök. Tyvärr saknas ju register för Gränna. Med hjälp av JGBF-registret på nätet kan man dock ganska snabbt lägga pussel.
Själv har jag några släktingar fr Mellby, bl a en Kerstin Månsdotter, men hon var själv f 1701, så det kan inte vara samma.

453
Elisabeth, kan du möjligen hitta ovan nämnda Jonas Boman i registret eller kan du tipsa om hur jag kan söka honom?

454
Leif P, grattis! Du slog ett prydligt rekord (eller snarare din pappa - och din mamma förstås). Ett snitt på 45,67 år mellan sex generationer lär bli svårslaget.
 
Anders, jag tillhör inte den ironiska generationen, utan den generation som växte upp med Hasse och Tages humor - som iofs kan vara provocerande. Så min tävlingsgren är lika seriöst menad som din.  
 
New balls, gentlemen!

455
Och min tävlingsgren kan formuleras som släktforskar-SM i långa generationer.
Dvs att med släktforskaren/tävlingsdeltagaren själv som proband uppnå högsta genomsnittliga tidavstånd mellan 5-7 generationer. Och grenen kan delas upp i ren faderslinje, moderslinje resp mixed.
Rekord över 2-4 generationer kan belönas med hedersomnämnande.
SM-guldet? Äkta kattguld att fiskas här i min damm. Men en kopp kaffe kan jag bjuda på. (Även om ni inte ska till Säffle på semestern).  
 
May the best genealogist win!

456
Mitt rekord tycks stå sig, noterar jag med förvåning. Men 294 år på sju generationer, eller 42 år i snitt, är väl som sagt inte så extremt på faderssidan. Kom igen!
 
På min mammas sida har jag också långt mellan generationerna, 188 år på fem generationer är ju mycket, men sjätte generationens anor saknar jag födelseår på - så det kan bli bättre!
 
Monas rekord för fem generationer på faderssidan (43/gen) var imponerande, liksom hennes 113 år på två generationer (också rekord, so far).
Ännu mer gapar jag dock jag över Jens snitt på 41 år mellan sex mödragenerationer. Det sista blir nog svårslaget.  
?

457
Gränna / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-01
« skrivet: 2003-06-06, 14:32 »
Okej, Olle! Tack!  
Vad tror du (eller andra) annars om mina teorier om Kerstin Persdotter? Kan hon ha varit dtr t Peter K?
Han kallas i en annan dopnotis för Per, men de övriga barnen tycks kallas Petersson/Petersdotter i andra notiser.
Hur noga var man med att skilja på Per och Peter i Gränna vid denna tid?

458
Gabriel, hur är det om du utgår från dig själv då? Att börja använda sina yngsta sysslingar är väl lite fusk?
;-)
Vill inte på något sätt (annat än skämtsamt) nedvärdera era rekord, men det som slog mig var att det blev så stort tidsavstånd just från mig själv rakt upp på faderssidan. Fast vid närmare eftertanke förstår jag att det nog inte är så extremt ovanligt.
Jag har nog större tidsavstånd än det jag nämnde mellan andra personer i släktregistret, men det har jag inte kollat. Däremot vet jag att det finns två generationer med 108 år emellan, men det är väl långt ifrån rekord. Det är väl 120 minst. (Har nämnts på Rötter.)

459
Grattis, Jenny, till rekordet - och till långlivade släktingar! Hoppas att ni får fira tresiffrigt igen nästa år.
Din Per måste varit född 1904, och det skiljer alltså 89 år på två generationer. Det är iofs inte så mycket. Anders har väl 99 år på två generationer i sitt exempel.  
 
Själv har jag inget rekord på två generationer, men på mitt fadersled kommer jag upp i nästan 300 år (294) på sju generationer (42 år i snitt).
Ingen annan i gen sju är född på 1600-talet eller ens i närheten.  
(Det innebar också att jag inte kom längre än sju generationer på min Brembergsgren, innan källorna tog slut.)  
Kanske har nån kommit längre tillbaka i tiden på sex eller sju generationer?

460
Gränna / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-01
« skrivet: 2003-06-05, 22:47 »
Tillägg ang Jon Persson o Britta Månsdotter. Det är ju en lucka i deras ovan (31/5) av Olle refererade barnafödande (enl JBGF) mellan 1698 och 1703. Där skulle Johan J-son (blivande make t Kerstin P-dtr) ha kunnat passa in.
 
I JBGF finns inget barn till paret då, men Jon Persson och Britta LARSdotter får 2/2 1699 en dtr Sara. Jag har kollat fb och så tycks det stå (GID 1086.40.45200), men jag tror att prästen kan ha skrivit fel (något par med de namnen förekommer inte annars i fb).
 
I så fall finns det ändå tid att föda ytterligare ett barn under 1701...
 
Min teori skulle kunna spräckas, liksom Johan-hypotesen, om man hittar Sonaby i hfl för aktuella år (1707-22).
(Jag sliter med hfl, men jag tycker att gårdarna inte verkar komma i samma ordning i alla längder.)

461
Gränna / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-01
« skrivet: 2003-06-05, 21:37 »
Olle!
Ang ditt inlägg 31/5, kl 10.38:
Kyrkboken i Gränna är ju knepig - i alla fall för mig - men jag tycker inte att det står Maria i hfl 1688, som du scannat in.
Kan det vara Karin? Det fanns nämligen en Karin Månsdotter gm en annan Jon Persson vid denna tid.
Och 1688 tror jag inte att Jon o Britta bodde på Sonaby, för de var noterade på Högaberg när de fick dottern Ingrid 1696 (finns på JBGF).
 
Sistnämnda Ingrid Svensdotter är f ö troligen en annan ana till mig. Hon var gm Petter Knutsson, fram till sin död 1737. De bodde på Wreta Nilsagård fr ca 1722, och jag misstänker att deras dotter Kerstin f 17330404 är id m min ana Kerstin Persdotter (som vi också diskuterade 31/5). KP uppges i hfl 1789 vara f 1732, men i db 1738.
Vad tror Olle - och andra?

462
Jag tycker mig kunna se att det på rad åtta står Skeppargården (Mellby)och därunder änkan Marit död (bör vara Marita Olofsdotter, som dog 1740).
Men sen? Jag vill gärna tro att det står Maria Månsdtr, (för hon borde finnas där fram till 1743), men är det Maria där - eller längre ner?
 
Mina ögon och mina små grå har svårt med Gränna, men jag hoppas på er hjälpsamma mästerläsare!

463
Tack, Lotta. Ja, Grännaprästerna på den tiden skrev värre än läkare! (JGBF har gjort ett fantastiskt jobb.)
Karin, alltså. Det var synd.
Men då är min Kerstin Persdotter möjligen den som föds året därpå på Wreta Nilsagård. (Den gård som hon anges komma från vid vigseln.)
Synd bara att hfl också är så svårlästa. (Gårdarna verkar komma i lite olika ordning.)

464
Något för skarpsynta:
Sid. 88:  
5 Marti föds Per Nilssons och Maria Olofsdotters barn i Wreta,
står det enl JBGF,  
men heter verkligen dottern Karin? Eller kan det vara Kerstin?

465
Lotta, tack! Hfl-noteringen var en av de pusselbitar som saknas.
Jag håller med dig om att noteringarna om Nystorp tyder på att de är systrar och troligen samma systrar som förekommer i Haurida. Men man kan invända:  
- att det är vanligt att dopvittnen inte är släkt, utan bara vanliga grannar,  
- att de inte är dopvittnen till varandras barn på 80-talet
- att Svensdotter är lite för vanligt för att vara ett bra indicium
- att det föddes flera Sara resp Maria Svensdotter i Haurida de aktuella åren.
 
Jag har nu kontrollerat alla deras barns notiser, och det förekommer bland dopvittnena på 70-talet Stina och Lena Svensdotter samt Johannes Svensson i Nystorp. Om vi skulle utgå ifrån att Maja och Sara är syskon, så bör dessa också vara det - men i Haurida fb hittade jag dem inte.  
En möjlighet är förstås att de föddes på annan ort, exempelvis Vireda (som Sara uppgavs ha flyttat från 57). (Vid närmare eftertanke fanns det inte tid att föda några barn i Vireda 1756-57 - om familjen verkligen var där.)  
Om årtalet 57 stämmer bör även föräldrarna ha kommit t Lommaryd då. Hittar inga barn i fb 58-59 dock.  
 
In-och utflyttningslängder saknas i Haurida, Vireda o Lommaryd dessa år, så var hitta fler spår?
 
Anbytarvärden: nu är det inte så mkt läshjälp. Kanske du ska flytta hela diskussionen till en efterlysning med samma rubrik?

466
Korrigeringar (nu har jag kommit längre): Linderås är huvudspåret.
 
Johan var f 1773-10-01 i Linderås (F) (Markan på Göbergs ägor, enl fb). Dopv: Per Sunesson (farbror?) fr Sörbacken samt flera Larsdotter (mostrar) fr Marken o Ingvaldstorp.
 
Lillebror Per föddes 1778 på Backa på Prästgårdsängen, om jag läser fb rätt.  
 
Fadern Måns Sunesson flyttade 1773 från Noby, Lommaryd (F) till Linderås (F) (vb).  
 
Modern hette Stina Larsdotter, och det är möjligt att dopvittnena i Linderås är hennes systrar: Ingiel, Anna och Maria L-dtr.
 
Ursprung för Måns S och Stina L är dock en gåta (två)för mig.
 
 
 (Johan M. flyttade 1802 från Linderås till V Noby, Lommaryd. Flyttade 1805 till Hillerstorp, Bälaryd, och 1813 åter till V Noby, Lommaryd. Flytt 1818 t Adelöv. Död 1838-05-19 i Adelöv.)

467
Ja, Sven o Sara stod tydligen för en ansenlig andel av Hauridas reproduktion.
Den 10 okt 1756 döptes Sven Janssons och Sara OLOVSDOTTERS son Jonas, men orten var väl inte Prästorp, om jag läser rätt. För mig liknar det Galtgult...? (GID 1090.14.64800, på högersidan)
 
Sen tycks barnafödandet ha upphört, i varje fall inga noteringar i Haurida tom 1764, och före 1750 hittar jag inte heller några Svensbarn.
 
Men fortfarande tycker jag inte mig kunna se att Maja Svensdotter - f 1750 i H. - är den som bor i i Nystorp i L. 25 år senare, vid vigseln med drängen J. Jönsson.  
Och vad hände med (troliga) systern Sara, som ju inte fanns kvar på Nystorp 1789?

468
Lennart, visst är det som du skriver att hfl-uppgifterna måste verifieras, och jag nöjer mig inte med att hitta en födelsenotis, som verkar stämma. Det är därför jag söker parallellt i olika källor kring olika alternativa ursprung - för att inte fastna i ett spår.
 
Min erfarenhet är att hfl ofta är felaktiga ang f-orter, men inte lika ofta om årtalen (i alla fall inte för de vuxna).  
D-böckerna brukar däremot ofta ha fel f-år, särskilt på gamla änkor (då finns det ingen som korrigerar prästen).
Det här kan förstås variera, beroende på prästerna.  
I detta fall kommer väl årtalet i dödsnotisen 1804, 1749, från att hon uppgetts vara 55 år. Åldersuppgiften är ju väldigt ofta fel.
I Haurida fb finns ingen Maja/Maria Svensdotter, vad jag kan se.
Antalet eferlevande barn, 7, stämmer inte heller m mina noteringar (ett av de sju dog tidigt).
 
Men det var kul att du hittade henne i db! Stort tack för hjälpen!

469
Lotta, kollade fb Haurida. Hittar bara en Sara 1753, den 12 aug, och hennes far hette Johan - om jag inte läser fel. Och det ser inte ut att ha varit i Prästtorp heller.
(GID: 1090.14.64500, längst ner på sid 19)
Så är det verkligen en syster t Maja J?

470
Hej, behöver en hjälpande hand med nyfunna anan
Jonas Boman, ryttare på Grimstorp i Lommaryd.  
 
Han kom dit 1774 fr Eksjö, enl hfl, uppges född i Hult 1750. (Där finns en Jonas Svensson i fb.) Alternativt var hans patronymikon Jönsson.
 
(Soldatregistret på nätet fungerar inte, i alla fall inte med min dator.)
 
Tack på förhand!

471
Lotta, jag ifrågasätter inte släktskapet mellan Maja och Sara, men hur har du belagt det (Haurida har väl inte så tidig hfl?).
Om de bodde på Nystorp omkring 1775-6, så finns de i alla fall inte där i hfl 1789.  
I vigselnotisen som Lennart hittade kallas Jonas mkt riktigt för dräng och Jönsson, men sex månader senare för ryttare och Boman.  
Ja, det är nog i rullorna som svaret finns, ifall det är samma Jonas.
Tusen tack igen för all hjälp!

472
Fryele / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-15
« skrivet: 2003-06-03, 13:32 »
Tack och tack igen, Kerstin! Du lyckades eliminera de två tänkbara Jonas i Fryele.
Därför kan jag dra slutsatsen att mormonernas uppgifter är felaktiga (och att han sl föddes i Hult.)

473
Fryele / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-15
« skrivet: 2003-06-03, 01:50 »
Fryele-forskare!
Kan ni hjälpa mig med Jonas Boman född 1750. (Enligt mormonerna i Fryele.)  
Två Jonas finns i fb det året, men jag har svårt att läsa mer än deras förnamn.
Tacksam f all slags hjälp!
mvh/Dag

474
Tack, Lennart. Jag tror dock att vigseln -75 är ett annat par. Dels för att vigseln anges t -74 i hfl, dels f att ett barn föds redan sju månader senare (vilket inte är något starkt indicium förstås), dels för att Jonas är ryttare i fb -76, och dels för att om Jonas var född i Hult så hette fadern inte Jöns, utan Sven Persson (som Olle hjälpt mig att läsa, ovan).
 
Maja Svensdotter tycks ha kommit fr Haurida (som Monika hjälpte mig att se). I Haurida fb finns bara en Maja/Maria 1750, den 9 sept. Sven Janssons barn står det väl, men orten klarar jag inte... Orkar ni?
GID  1090.14.64300

475
Ölmstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-08
« skrivet: 2003-06-03, 01:31 »
Någon som kan hjälpa mig med Maja Svensdotter f 8 april 1750, på Ölmstad Lillegård?
Föräldr: Sven Håkansson (f 1723, enl mormonerna) och Ingeborg Persdotter. Paret tycks ha bott på Stamseryd och Drevseryd under olika perioder (enl JBGF).
Är det någon som har koll på dessa gårdar och tillång t hfl eller andra register?
Det jag eg undrar är om denna Maja är identisk med min ana som dyker upp i Lommaryd 1764, då närmast inflyttad fr Haurida.

476
Tusen tack, Olle! Är det Sielary? Det hade jag aldrig kunnat gissa. Konstigt S...

477
Ja, fel gid. Ursäkta slarv!
Rätt gid: 1093.18.39500
Längst ner t vänster står f-notis f Jonas, som jag inte kan tyda.

478
Det blir bara fler frågor...
 
Jonas kan jag hitta en i fb för Hult 1750, men föräldrarnas namn och ort är omöjliga för mig. Klarar ni GID 1110.3.400 ?

479
Monica, tack, det måste vara rätt, fast prästen stavade Hauryd. (Och där hittar jag henne nu i fb.)
Och Ek(e)sjö bör det vara.
Lennart, tack, där fanns ju min Maja!
 
Nu återstår bara en fråga: står det verkligen döda (vilket vore en ovanligt kort formulering) eller slarvigt Boda? (en by i denna socken). I dödboken i Lommaryd finns de i alla fall inte 1789-91.

480
Hittade till min stora glädje nyss denna ana, bara för att upptäcka att han och familjen är noterade döda i hfl.
Kan någon se vad det står mer på sid 75 (GID 1110.2.97900). Ortsnamnen är svåra för mina ögon.
(Sen fattar jag inte vad som hänt med dottern (min ana) Maja, som föddes 1782, men det är en annan historia...)

481
Gränna / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-01
« skrivet: 2003-05-31, 16:45 »
Tillägg: Anders Svensson hittade jag nu, död så sent som 1843-12-21, 85 år enl db (JGBF), vilket stämmer precis.

482
Gränna / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-01
« skrivet: 2003-05-31, 16:37 »
Olle, det där var inte ett handtag, det var ju en hel korg full! Måste vara rekord i hjälpsamhet.
(Anbytarvärden: Slår mig nu att det vore praktiskt om inläggen numrerades, när man ska kommentera dem.)
I tur och ordning:
Anders Svensson var mkt riktigt svärson t Kerstin Persdotter. Han var väl dock inte från Åsmark, utan Åsvarp. Född 1758-11-19 i Åsvarp, om jag läser fb (och vb)rätt.  
Död efter frun 1822, men ej hittat honom i d-bok.
 
Ang hfl 1688: Sånaby, Jon Persson, står det att hustrun heter Brita?
Ang JGBF: Om paret Jon-Brita gifte sig redan 1687 bör de ha fått barn före dem som finns med i JGBF. Johan skulle ha kunnat vara född före 1696 eller helt enkelt missad, om han föddes 1700-01. Såvida han inte är den Johan Johanssn som föddes i Reaby 17010322.
 
Ang. Kerstin Persdotter, igen: var det så man skulle läsa det som stod i vb? Tack! Dessa Grännagårdar är tyvärr okända för mig, men jag tolkar det som att föräldragården hette Vreta Nilsagård.  
Jag hittade annars i fb (JGBF) bara den Kerstin P som föddes i Åsmark 1739. (1743 föds iofs i Sicklamålen resp Uppgränna ett par Kerstin P-dtr, och åu i db kan ju vara fel)

483
Gränna / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-30
« skrivet: 2003-05-30, 16:38 »
Ang Kerstin Persdotter igen: korrigering av sista raden; skulle varit inte hittat i vb.
 
När jag ändå ber; kan någon hjälpa mig med hennes make?
Jonas Johansson
Levde 1767 i Sonaby (Db).
Trol den danneman som dör på Sonaby 17860824, åu: 63 år, dvs f 1723.
17231004 föds JJ, son t Johan Jönsson o Karin Månsdotter på Sonaby (JGBF).

484
Gränna / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-30
« skrivet: 2003-05-30, 16:05 »
Gränna-vänner! Skulle behöva en hjälpande hand eftersom jag har väldigt svårt att läsa hfl via Genline, i synnerhet utan gårdsregister.  
Kerstin Persdotter
Född o 1739 (åu) (Trol 14/7 i Åsmark, som dtr t Per Svensson o Annika L-dtr, enl JGBF-avskriften).
Levde vid vigseln 1766 i Nils-Högabe, (V-bok).
Levde 1767 i Sonaby.
Död 1818-04-15 i Sonaby (D-bok, 79 år, änka).
Kan någon finna henne i böckerna och bekräfta föräldrarna (som jag hittat i v-boken)?

485
Enligt hfl i Holmedal var hon född i Töcksmark/Elofsbyn. Detta bynamn finns i flera socknar, men i Töcksmarks fb hittar jag henne ej. Kan hon ha kommit från Långserud el annan socken? Eller var hon född annat år?

486
Ruut / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-21
« skrivet: 2003-05-20, 14:23 »
Apropå frågan ovan om Ruuth var resande påminner jag om mitt inlägg i vintras under annan rubrik (Lind) om att häktemakaren Johan Jonsson i Vimmerby gift sig med Margareta Ruuth, som vid ett tillfälle kallats tattarkärring (i domboken, vill jag minnas).  
Detta var på slutet av 1600-talet, och hon är alltså inte id m Marg Ruuth, som föddes 1702 i Skärstad (gm Grensman).
Den förstnämnda Maggans ursprung känner jag tyvärr inte.

487
Hej, Arne! Tack för att du kollade, men som jag skrev ovan hade jag kollat där. Det jag närmast undrade var om Anna Andersdotter kan finnas i Långseruds böcker eller något värmländskt register och om någon stött på Karin J eller ortsnamn som liknar Kida?

488
Värmlands släktforskarföreninge med Marianne F i spetsen - ni är fantastiska.
 
Får jag pröva om ni kan spåra ett par anor som inte är så långt tillbaka, men som jag kört fast på när jag jobbat med Genline?
 
Anna Andersdotter. Född 1770 i Töcksmark, enl hfl i Holmedal, men ej i f-boken i T.  Född i Elofsbyn (Långserud), enl annan hfl.
Levde från 1791 i Leverbyn, Holmedal.
Änka vid vigseln m Petter de Bourg 1806. Då också gravid.
(Möjlig syster: Böret Andersdotter f 1760 i Elofsbyn, gm Hans Jacobsson f 1753 i Leverbyn.
En möjlig far: Anders Persson i Elofsbyn gifte sig 1760-04-20 m Karin Jansdtr. Hfl för Elofsbyn 1770?)
 
Karin Johansdotter
Född 1764 i Holmedal (S) (enligt hfl: Kila eller Kida? Ej funnen i Kila socken.)
Levde mellan 1792 och 1799 i Tveten, från 1825  i Leverbyn.
 
Må sola skine på er hele helgen!

489
Vireda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-28
« skrivet: 2003-05-08, 23:43 »
Arne! Du har nog missförstått mig. Den Jonas Roth du nämnde tidigare (f 1788) var inte far till Elsa Roth (moder t Anders Dahlgren). Elsas far var Anders Roth, rusthållaren somdog 1743.
 
Eleanor! Thanx a lot for the witness data.
It seems that these four couples are pretty close, and you might be right about them all being siblings.
The names of their kids seems to confirm ther grandparents, for example Lars in 1749 and Margareta in 1758.
However we still don't have enough to proove it. Since all the men were soldiers, they could be just friends.
I am not sure about the traditions in Vireda, but my experience is that the witnesses are very often not relatives.
Have you tried to find the births of Maria Larsdotter and Per Sanberg?
Or do you - or Olle - know anything more about Bolin or Granquist? Could Granquist be a son of Daniel at Björkenäs? (Just a guess.)

490
Vireda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-28
« skrivet: 2003-05-07, 14:35 »
Eleanor,
I must add that when I compare the witnesses when Lars Sandberg and his presumed siblings were born, I don't find many similarities, unfortunately.
Two persons, Jöns and Daniel at Björkenäs, are witnesses both when Lars is baptised in 1721 and when Karin is baptised in 1718. Daniel is also recorded when Ingrid is baptised, but not when  it is time for Ingeborg in 1734.
Ingrid and Ingeborg are not recorded as witnesses when their presumed siblings have kids, so I wonder if they died young - or if they are not siblings at all.  
I now wonder if we could find the borths of Peder Sanberg and Maria Larsdotter, probably between 1722 and 1730 (if they are siblings).

491
Vireda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-28
« skrivet: 2003-05-07, 14:00 »
Eleanor,
I believe your theorites, based on baptismal witness analysis, could be correct, but I think we could use some more facts to prove the case.
The picture isn't quite clear, as I see it.  
Of the five kids of Peder Sanberg you mention Lars Sandberg is witness only once, and his wife Elsa twice. The probable sister Karin, born 1718, is also witness only once, but her husband three times.
I believe some of the witnesses are not relatives, but neighbours or friends.
 
Among the witnesses to the first two childs of Lars S and Elsa (1744/49) are only one of the mentioned people, Maria, wife of soldier Sanberg.  
 
Would be interesting to compare with more witness data, like when Lars had his sons Carl in 1754 and Jonas in 1759. And Maria, married to Granquist, should have had some kids too.

492
Järsnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-30
« skrivet: 2003-05-06, 23:06 »
Olle m fl, har kollat. Födelseboken bekräftar att Anders föddes 1749-03-20. Faddrar var Sven Roth, fru Maria på Elmeberg samt soldaten Sanbergs Maria och Britta Joensdotter på Elmberg.
 
Olle, kan också besvara din undran om vart Lars Sandberg och Elsa Roth tog vägen. De flyttade 1796 t Vireda prästgårds ägor. Där kan du finna dem i hfl.
Lars noteras dock åter på Älmeberg när han dör.

493
Järsnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-30
« skrivet: 2003-05-06, 12:38 »
Eleanor! Very interesting theories about Lars Sandberg and possible siblings! There was one more soldier San(d)berg in V. at that time, if I remember correctly. Any links to him?
 
Arne, Olle m fl!
Lars Sandbergs son Anders var född 1749-03-20, enligt uppgift fr Stefan Furenius. Själv har jag inte just nu tillgång till mitt eget register eller kyrkböckerna, men Furenius brukar vara mkt pålitlig.

494
Burlöv / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-26
« skrivet: 2003-05-06, 00:11 »
Burlövsforskare, känner ni till Sunnanå och Bernstorp?  
Där bodde den märklige prästen Bernt Petter Santesson omkring 1780-1815.

495
Ödeshög / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-26
« skrivet: 2003-05-05, 23:56 »
Har någon en ledtråd till pigan Anna Svensdotter, född 1754 i Ösjö, enl hfl i Ö Eneby. Dit flyttade hon fr Ö. 1768.

496
Vireda / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-07
« skrivet: 2003-05-05, 21:44 »
Arne, om ovannämnda Jonas Roth har jag, Olle och andra skrivit en hel del tidigare här på Anbytarforum. (Pröva sökfunktionen.)
Jag undrar vad som föranleder din fråga nu och vad du har för koppling till Roth?  
mvh/Dag

497
Ekeby / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-07
« skrivet: 2003-04-30, 15:20 »
Maria Christina Andersdotter, f 1815-09-25, ha någon stött på henne?
Hon flyttade ung 1838 fr Ekeby t Valö och gifte sig med Jan Mattsson, också f 1815.

498
Valö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-21
« skrivet: 2003-04-30, 15:17 »
Ovannämnda Jan Mattsson var f 1815-01-19, enl hfl 1835-39. Han angavs boende på något som ser ut som Vasdo, Skiuthammar i Rofsättra, inflyttad fr Skepby, om jag läst rätt.  
Känner någon igen ortsnamnen?

499
Valö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-21
« skrivet: 2003-04-28, 11:34 »
Känner någon till Jan Mattsson eller Rofsättra, där han bodde 1839, då dottern Johanna Charlotta föddes?

500
Har fått den slutgiltiga domen, som klubbades i Vadstena den 13 juni 1887.
Han dömdes för förfalskning av 19 växlar på totalt nära 10 000 kr. Målsägare var Östgöta  Enskilda Bank, som tilldömdes skadestånd på beloppet.  
Gården Boet fick säljas, men om den verkligen var värd så mycket kan man undra.
Ännu mer undrar jag över hur A Nöjd kunde ha så stort förtroende i bygden att han 1902 startade St Åby Sparbank och drev den i många år.

Sidor: [1] 2