ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - bygdehistoria

Sidor: [1]
1
Yrken G / SV: Gästgivare
« skrivet: 2018-08-27, 14:11 »
Här är lite info om Brantnäs pensionat. Det är ur en bok om gårdar i Värmland, titel ej åtkomlig för tillfället.

2
Yrken G / SV: Gästgivare
« skrivet: 2018-08-26, 23:11 »
Villa Brantnäs, eller Anckersvillan, har aldrig varit gästgiveri i vare sig gammal eller modern betydelse. Däremot blev det pensionat på 1940-talet när Carin Renström blev ägare till det efter att änkan Anckers avlidit. Frk Renström blev ägare 1945.

[Där har funnits känt folk. Den Förträfflige Herr Thorën var ju där ibland. Om bägge bröderna var där har jag ingen uppgift om.

Pensionatet upphörde på 60-talet. Anckersvillan hör till Sunne sn.

3
Bildgåtan - Övrigt / Ateljétillbehör
« skrivet: 2018-05-01, 15:00 »
Med titeln avses sånt som var gemensamt hos fotograferna, t ex bakgrunder.


Tydligen fanns det mesta att köpa nånstans eftersom flera fotografer har samma, eller nästintill, bakgrunder och dekordetaljer. Om det vore tillverkat lokalt för varje fotograf borde det vara skillnader i utförande.


Frågan är om det fanns tillverkare i Sverige eller om det kom utomlands ifrån. Det senare altenativet är tvådelat, antingen fanns det firmor i Sverige som tillhandahöll importerade artiklar eller också fick varje fotograf importera själv.


Om det händelsevis finns orderböcker kvar så kan det gå att spåra upp fotografer därigenom och, kanske, få reda på var de fanns. Att kameran togs med till filial/filialerna är självklart, men bakgrunder och dekor?


Det borde ju gå att få fram när en viss bakgrund eller dekorelement fanns tillgänglig och därmed få en någorlunda datering av gamla porträtt och förhoppningsvis säker identifiering av okända. Tyvärr blir det bara mer och mer okända allteftersom åren går. Därför kan det vara värt pröva ifrån andra änden.


Ulf Dahlberg.

4
Stavnäs / SV: Lillkyrka skola i Stavnäs
« skrivet: 2017-11-22, 13:23 »
Sent omsider kommer det besked. Jag har några odaterade bilder på Lillkyrka, tidigt 60-tal, kanske nån från 50-talet. Även några bilder på skolklasser. Enklast är väl direktmail om alltihop.


Kan nämna att vi bodde alldeles bredvid Lillkyrka på den tiden.


Ulf Dahlberg.

5
Allmänt / SV: Årlig avgift
« skrivet: 2017-08-05, 17:21 »
Kort och gott, bidrag till fastighetskatten för stamfastigheten. Avgiften betalades ända tills tomten var avstyckad.
 
Denna paragraf finns med i de flesta köpebrev. Det kunde dröja mellan tomtköpet var klart och marken avstyckad.
 
Mycket går att säga om det, men detta är kärnpunkten.
 
 

6
Ortnamn / SV: Hitta rätt boställe
« skrivet: 2017-07-09, 22:26 »
Om det är inom tätbebyggt område, något jag antar det är med tanke på frågan, så bör kommunens byggnadskontor (eller vad det kallas, benämningarna både varierar och skiftas) ha tomtkartor och korsregister.
 
En sak bör poängteras, tänk på när personen bodde där. Jag har själv råkat ut för att tomtnumren ändrats mellan olika kartor beroende på en stor allmän omnumrering. Det är inte alltid uppgift finns om det, men vid jämförelse av olika kartor märks eventuell omnumrering.
 
Är det landsbygd så är det Lantmäteriet som har kartor.

7
Morianer (afrikaner) / SV: Morianer (afrikaner)
« skrivet: 2017-06-10, 17:18 »
Med tanke på alla diskussioner om det etiska/etniska (egentligen rubbet) korrekta, gamla barnböcker måste "städas" inför nyutgivning, då kan det vara dags att fundera på inläggen här. Korrekt torde vara färgade så all text bör gås igenom och "städas". Pippilottas pappa är ju avsatt som negerkung, han är ju kung över ett antal färgade personer.
 
Omar hos Ture Sventon är lite opassande beskriven också.
 
Min kommentar är både ironiskt menad och seriös. Det är nog dags att ta fram klara regler om detta. Antingen definitivt att all text anpassas i nutid eller att det tydligt anges att gammal text får ha sin språkdräkt som gällde då.
 
Kan tyckas onödig reaktion, men avsikten är att få igång funderingar om detta och synpunkter. Detta under förutsättning att inlägget inte blir borttaget av sidansvarig.

8
Foto- och skanningsteknik / SV: Bildbehandlingsprogram
« skrivet: 2017-06-03, 13:58 »
Bildbehandlingsprogram finns det, nästan, hur mycket som helst. Ett bra gratisprogram är IrfanView, men det viktigaste är en bra scanner. Det är värt att lägga pengar på den och klara mycket med bilder direkt.
 
Jag köpte en Canon 9000F för några år sen och den ordnar mycket som annars måste göras i efterbearbetning. Visserligen är den dyrare än de vanliga, men ska man hålla på med bilder så är det värt.
 
Det är många bilder som förut skulle tagit tid i efterbearbetning som med några inställningar fått bättre resultat direkt.
 
Att det följde med lite olika bildbehandlingsprogram är ju en fördel, då är det bara att pröva vilket som passar bäst.

9
07 Byggnader / SV: Qvarnegare
« skrivet: 2017-05-28, 16:44 »
Om du går igenom mantals- o taxeringslängder, i den mån de finns, får du ett ungefärligt byggår. Vagheten i svaret beror på att ibland är det viss eftersläpning i längderna på ett par år, inte alltid o kanhända inte överallt heller.
 
Sen är det "bara" att jämföra med husförhören hur det passar ihop. Sen finns ju också Kommerskollegets handlingar på RA att leta i. Lantmäteriets historiska kartor kan också göra sitt för att ringa in.
 
Dessutom, bouppteckningar. I skuldeförteckningen kanske det finns mjölnare med. Om du ändå letar efter nån är det bara att passa på att se när det finns efte nån på orten.
 
Grundtips är dock mantals- och taxeringslängder. När det är frågan om skatt så är det noga att allt finns med.
 

10
Allmänt / SV: Ägarförteckning över fastighet
« skrivet: 2017-02-22, 16:43 »
En annan möjlighet är Lantmäteriets historiska kartor. I akterna får du ett tvärsnitt på ägarförhållandena, och annat, vid varje tillfälle.
 
Via Riksarkivet och Digitala forskarsalen går det ibland att få ägare från slutet av 1800-talet till 1989 då inskrivningen blev digital. Dessutom finns ju mantalslängder där, men Arkiv Digital har senare.
 
Kyrkböckerna ger sitt också eftersom via dödsdato kan leta efter bouppteckningar på Arkiv Digital. I dem går det att få mer preciserat ägarförhållande.

11
Enklast är med direktmail än via det här, skulle gjort det direkt om jag funnit din adress.
 
Annars så håller jag på och plockar ihop uppgifter om Kroken för att få det mer samlat.
 
Ulf Dahlberg.

12
Du har så rätt så, det är Kroken. Alldeles exakta uppgifter har jag inte, ännu, men såpass har jag att Fritz Olsson anmälde starten februari 1909. I maj 1912 försattes han i konkurs och troligtvis gav han sig då.
 
Konkurs då var inte liktydigt med att rörelsen upphörde för den som försattes i konkurs. Ibland fortsatte de själva, ibland via bulvan.
 
I det här fallet verkar det som att verksamheten upphörde för Fritz del. 1916 var det bouppteckning efter en annan handlande på samma ställe.
 
Jag har inte kommit ut till S Borgeby än, men har samlat ihop en del uppgifter om Kroken. Har även något övrigt om Fritz Olsson.
 
Ulf Dahlberg.

13
Var ligger platsen / SV: Mångshöjden i Gräsmarks sn
« skrivet: 2016-07-11, 15:27 »
Jernkontorets arkiv har jag sneglat på, men fått intrycket att det så gott som enbart järn de har uppgifter om.
 
Jag håller på med koppargruvorna som därmed faller lite utanför deras ram. Bergmästarens arkiv finns det mycket i, men problemet är namnformen.
 
Visserligen finns det olikheter mellan husförhörs-, mantalslängder och Lantmäteriet, men så stor skillnad ska det inte vara. Det finns ju en plats, Mångshöjden, men det är på fel sida socken- och häradsgränsen för de gruvor jag misstänker.
 
Därför tänkte jag gå en genväg via detta forum.

14
Var ligger platsen / SV: Gammalhammars bruk i Värmland
« skrivet: 2016-07-10, 08:48 »
Frågan är om det är Värmland. Efter snabbkoll på nätet kom Nyhammar upp i närheten av Ludvika. Det måste ju haft en föregångare, men om det var Gammalhammar eller enbart Hammar, det har jag inte undersökt. Hammar är ett namn som finns på otaliga platser, just för att det varit hammarplatser.
 
Rätt som det var uppfördes det en ny, antingen på samma privilegier eller på nya, antingen intill gamla platsen eller längre bort. Då blev ju benämningen Nyhammar eller något annat med Ny som förled.
 
Sen, folk var ju mer rörliga förr än man kan tro. Det kan ha varit via arbetsvandringar Erik Andersson hamnade på Siljansfors Bruk.
 
Detta är bara för att visa olika andra alternativ, jag hävdar inte att det är så.

15
Var ligger platsen / SV: Mångshöjden i Gräsmarks sn
« skrivet: 2016-07-10, 08:31 »
Utan att någon kritik riktas gentemot respektive svarsställare så är det hårdfakta om transformeringen av Mångshöjden, eller kanske sammansmältningen, och Mangen till nuvarande Mången jag är ute efter.
 
Eftersom jag håller på och skriver om gruvorna vill jag ju få allt korrekt, det räcker inte med misstankar att Mongshögdsgrufvorna är den ene eller andra. Det gäller ju att säkert kunna identifiera.
 
Enligt Lantmäteriet är det Mangen/Mången platsen, där gruvorna är, kallats för. Mongshögd däremot förekommer hos Bergmästaren.
 
Inte blir det lättare av att socken- och häradsgränsen faktiskt har ändrats och att den varit flexibel i beskrivningarna. Även där gränsen inte ändrats har en och samma gruva varit på bägge sidor om den.
 
Mycket kan sägas, men problemet är ändock att säkert fastställa läget för Mångshöjden (för att avände en mer modern stavning) för att därmed fastställa de gamla gruvbenämningarna på respektive gruva.
 
Jag hoppades att någon kunde ha just den pusselbiten i sina forskningar och gjorde därför denna efterlysning. Nu när det börjat bli ordning på forumet igen efter den stora flytten så kanske....

16
Var ligger platsen / SV: Mångshöjden i Gräsmarks sn
« skrivet: 2016-07-09, 21:55 »
Om allt vore så enkelt är det ingen sak. Mångshöjden verkar vara ett inofficiellt officellt namn på en plats som länge kallats för Mången/Mangen.
 
Jag hoppades att någon hade klara belägg för att det är samma plats. Mångshöjden användes länge, men försvann bara i tidens dunkel.
 
Eftersom en gruva blivit uppkallad efter denna plats/by/gård så gäller det att ha klara belägg för att Mångshöjden är det som nu kallas för Mangen/Mången i Gräsmark.

17
Var ligger platsen / Mångshöjden i Gräsmarks sn
« skrivet: 2016-04-03, 10:12 »
Kan någon säkerställa eller avfärda mina funderingar om (med modern stavning) Mångshöjden, med äldre stavning Mongshöjden samt Mangshöjden?
 
Denna plats/by/gård finns inte med på kartorna nu. Benämningen försvann tydligen efter mitten på 1700-talet.
 
Som jag antar är det samma plats som Mangen/Mångens hemman i Gräsmarks sn, men att anta är en sak, att veta något helt annat.
 
Problemet är att Mangen finns även på andra sidan socken- och häradsgränsen, i Gunnarskog, och det varit lite diffusa begrepp om var platser har befunnit sig. Ibland har det lokaliserats på ena sidan gränsen för att nästa gång vara på andra.
 
Därför efterlyser jag klara besked om vart Mangshöjden/Mångshöjden fanns och vad det kallas nuförtiden.
 
Hemmanet har benämnts Mangen i alla fall från 1765 i kyrkböckerna, men i nutid ändrats till Mången. Officiella benämningar är en sak, vad benämningen egentligen varit är ibland något helt annat.

18
03 - Hur hittar jag... / Fastighetsbeteckning - adress ?
« skrivet: 2016-03-11, 21:51 »
Fastighetsbeteckningar är en röra. Visserligen finns det korslistor på kommunalkontoren och lantmäterikontoren, men de går mestadels bara till förra ändringen av fastighetsbeteckningar.
 
Frågan är vilken beteckning som ska kopplas. De moderna ska gå att få fram via lantmäteriet eller kommunen. De äldre kräver mer letande.
 
Gången är ju jordregister som byttes till stadsäga som blev kvartersnamn med tomtnummer som ändrades till nuvarande mer områdesnamn med littera.
 
Enklaste är nog att gå in på byggnadskontoret och fråga där om det är enstaka. Där går också att få kopior på stadsplaner och kvarterskartor. Speciellt kvarterskartorna är bra eftersom tomtnumren är utsatta där och, förhoppningsvis, stämmer med kyrkböcker och mantalslängder från 1925.
 
I vissa fall kan tomterna i kvarteren ha numrerats om så det gäller att kolla allt.
 
Mycket finns att säga om problematiken, men kanhända det är lättare på andra håll.
 
Oavsett hur man vrider och vänder på det, varje kommun har sitt eget register upplagt efter den mall som anges från högre ort.

19
Gräsmark / Gräsmark
« skrivet: 2016-03-06, 21:10 »
Visserligen har jag inte kommit åt än att se hur det ser ut, men rimligtvis är 43:13 skattetalet för egendomen. 43 öre 13 pengar silvermynt av hemmanets totala skatt. Skattetalet för egendomarna förekommer lite då och då i kyrkböckerna. Första halvan av 1800-talet är det styfver som skattetalet anges i, men det blev senare ändrat till öre.
 
Med hjälp av skattetalet är det lättare att hålla reda på vad som händer och vad som hänt, både med egendom och släkt.

20
000 Osorterat / överföring av pengar på 1800-talet
« skrivet: 2016-03-04, 15:24 »
En möjlighet torde varit via bank, liksom nu. Sen fanns ju även telegramremissa. Givetvis även post, att skicka löst i brev.

21
Släkthistoriskt Forum / Släkthistoriskt Forum
« skrivet: 2016-03-01, 21:45 »
Enligt ovan Tidskriften SLÄKTHISTORIA är till salu, meddelar Nättidningen Rötter.
 
Angående lönsamheten så brukar tidningar säljas när siffrorna närmar sig rött eller ligger där, annars finns det ingen anledning att sälja.
 
Möjligtvis om säljaren får ett överbud, men i detta fall verkar det som att tidningen är utbjuden till försäljning.
 
Givetvis är detta ett antagande, men det bygger på hur det är annars i tidningsvärlden.

22
Släkthistoriskt Forum / Släkthistoriskt Forum
« skrivet: 2016-02-29, 20:56 »
Med tanke på alla kostnader för utgivning av tidning så troligaste resultatet att båda försvinner. Om Släkthistoria vore lönsam skulle den inte vara till salu.
 
Släkthistoriskt Forum är väl på hängen liksom många andra liknande publikationer.

23
Häradsindelning / Häradsindelning
« skrivet: 2016-02-28, 20:07 »
Skulle kunna säga fy hundan för hundare för hundra gubbar, men det kanske blir i överkant. Det känsliga med hundare är om det är någon skillnad på det och härad mer än benänmingen. Det finns entydiga och tvetydiga förklaringar som sägar att det är olika fast samma men egentligen inte.
 
Därav kommer sig funderingar hur det är och, oundvikligen, jämförelser med moderna fenomen som ändrade benämningar för oförändrat innehåll.
 
Att fråga någon juridiskt initierad är lönlöst, då blir det bara en mass om och men fast kanske.
 
Därför,är det skillnad mellan hundare och härad?
 
Är, som ibland uppges, hundare den gamla indelningen av Sverige som på vissa ställen ändrades till härad?
 
Eller är det tvärtom?
 
Kanhända för mastigt ämne att avhandla här, men om det ginge att få entydigt klarlagt istället för tvetydigt så vore det bra.

24
Häradsindelning / Häradsindelning
« skrivet: 2016-02-27, 20:43 »
Inget klargörande, snarare återgång till ståndpunkten att härad och hundare inte är det samma, fast ändå samma.
 
SAOB slår fast vad Dag Stålsjö sa i TVserien Svearikets vagga, en historia i gungning att Götalanden var indelat i härad och Svealand i hundare.
 
Trots detta har det framförts att i stort sett hela Sverige varit indelat i hundare som på vissa håll ersattes med härad.
 
Frågan är om det var en ren titeluppgradering redan på den tiden utan någon ändring av innehållet. I och för sig finns det inget nytt under solen, allt har förekommit förut.
 
Apropå skeppslag, har inte det mer med flottan att göra? Läste en dylik förklaring nyligen i en rätt nyutkommen bok. Kan ju också vara som lagteexterna, det behöver tolkas.

25
Häradsindelning / Häradsindelning
« skrivet: 2016-02-27, 09:43 »
Vad ska man säga om Värmland då, indelat i både tingslag och härad.
 
En sak som fortfarande är oklar, även efter genomläsning av artikeln, är ifall det är skillnad mellan hundare och härad eller om det är samma fast med olika benämningar.
 
Kanske dags för en genomgång hur Sverige varit indelat lagmässigt. Problemet är bara definitionen av Sverige. Vissa delar har hört till grannarna, både ifrån början och erövrat. Hur ska sådant räknas. Dessutom vad är Sverige? Kanhända dags att blåsa liv i debatten om Svearikets vagga också.
 
Enklaste torde vara att tillämpa nuvarande gränser även i forna tider och se till indelningen från norr till syd.

26
17 Juridik / Taxeringsjord
« skrivet: 2016-02-15, 21:16 »
Kan det vara något som ören och pengar?
 
Det kan ställa till problem eftersom en vanlig fråga är hur stor areal ett skattetal i ören och pengar är.
 
Det är en tanke bara eftersom det är taxeringsjord frågan rör och jag tänker på skattetal.

27
Utan kunskap om vilken von Warnstedt var eller hus hans material står sig, så kan jag dock ändå göra jämförelse med en annan skriftställare, Linus Brodin.
 
Om honom sägs också att han inte var tillförlitlig, att man ska vara kritiskt i granskandet av hans efterlämnade material.
 
Mot detta kan jag anföra att jag, i mina egna efterforskningar, kunnat jämföra vad Linus Brodin fått fram mot säkra källor. Därvid har inget framkommit som varit felaktigt, möjligen skulle det kunna anmärkas att det inte var fullständigt.
 
Å andra sidan gäller det ju vid all efterforskning att vara kritisk och gardera sig med uppgifter från så många källor som möjligt.
 
Jag skulle kunna tänka mig att von Warnstedts material kan ses som en fingervisning vart jman kan söka uppgifter och själv se hur det stämmer.
 
Jag har även sett exempel på så kallade tillförlitliga uppgiftssamlare som har lite tveksamma uppgifter jämfört med säkra källor.
 
Problemet är nog snarare att väga ihop allting än att ensidigt säga att en uppgiftssamlare är korrekt och en annan inte.

28
Ett inlägg apropå detta att helst läsa original, t ex latinska skrifter. Oberoende av exempel, går att ta andra mer närliggande både i tid och geografiskt samt språk, så är problemet tolkningen. Visserligen kan hävda att är det på svenska behövs ingen tolkning. Mot det kan ställas varför advokater behövs för att tolka lagtext skriven på svenska.
 
Ett annat problem är begreppsförskjutning, vissa ord då har annan innebörd nu. Därför, stt läsa i original innebär inte att bara lära sig språket. Det krävs att även sätta sig in i vad orden betydde då.
 
Ett bra exempel är just runskriften. Hur många tolkningar finns det inte av varje text. På den tiden var den glasklar, men nu när fundamentet för texten är borta så är den obegriplig.
 
Det som gäller är att läsa så mycket information som möjligt av det man vill ha reda på, sen göra en krysspejling och se var de flesta linjerna korsas. Där blir det en bra utgångspunkt för sökande av mera uppgifter som antingen bestyrker eller helt vederlägger.
 
En sak kan påpekas, även om det finns källor som betraktas mindre trovärdiga, gå igenom dem också och jämför den informationen med övrig. Det kan hända att en källa som anses mindre trovärdig egentligen är tillförlitlig.
 
Har själv stött på det fenomenet att en viss källa utfärdats varningar för, men vid jämförelse av andra varit tillförlitlig om än lite kort.
 
Slutligen, vad säger att den mest närliggande källan tidsmässigt är mest korrekt. Det kan finnas felaktigheter och luckor där just för att den är såpass nära inpå att viss censur kanske krävdes. Återigen, sådan exempel finns det många av.

29
Myntenheter / Myntenheter
« skrivet: 2016-01-01, 10:32 »
Vill bara tillägga att det är väl samm problem där som i bouppteckningar, att veta vilken enhet det är. Banco, Specie, Rmt, Smt, bara för att ta några exempel utan adekvat tillämpning pu just det berörda aktstycket. Oftast får man leta igenom alltihop för att få klarhet. För att dra en jämförelse i nutid så är det myntenheten kronor- Visserligen kan man utgå från att det är Skr när det är inom Sverige, men det finns Nkr och Dkr att hålla reda på också.
 
Detta är bara ett inlägg för att visa på röran och problematiken med myntenheterna förr. Visserligen kanske inget större problem på ett sätt, men för folk då kunde det ställa till eftersom värdena var olika i förhållande till varann.

30
Skomakare / Skomakare
« skrivet: 2015-12-23, 20:03 »
Beträffande kraven för att kalla sig det ena eller andra så verkar det flytande. I några sockenstömmoprotokoll från början av 1800-talet ansöker drängar i socknen att få bli antagna som Sockenskomakare, Sockenskräddare samt Sockenglasmästare.
 
För sökanden som Sockenglasmästare står det noterat att denne var känt skicklig. Kanske inte var så viktigt för de andra att de hade utbildning eftersom det inte noterats något om de var skickliga eller ej.
 
Nästan man får intrycket att det var samma kriterier som för Mästerman i vissa fall. Den som var villig at åta sig jobbet fick det.
 
Däremot att få kalla sig för, t ex, Skomakaremästare kan inte ha varit så lättvindigt. Då krävdes oftast ett mästarprov.

31
Övriga skrifter / Sveriges Handelskalender / Handelsregister
« skrivet: 2015-12-18, 16:48 »
Kan tillägga som stalltips att man får leta igenom alla möjliga och icke möjliga källor. Med detta menas att man ibland finner uppgifter i källor som man aldrig skulle ha tänkt på.
 
En bra källa är ju församlingsböckerna som kan leda rätt i bouppteckningar, liksom lagfarter. Om personen ägt fastighet så är det en bra idé att ta reda på vad som hänt där. Lagfartsprotokoll kan innehålla mycket oväntat.
 
Det blir bara generellt detta, men det är för att det inte ska bli för mycket att ta till sig. Dessutom är det svårt eftersom detta med lagfarter egentligen är en tjock bok i sig, problematiken med jordregisterbeteckningat som blev stadsäga som blev tomtindelad och omregistrerat till nuvarande littera.

32
Övriga skrifter / Sveriges Handelskalender / Handelsregister
« skrivet: 2015-12-16, 10:26 »
Detta med registrering är ett kapitel för sig. Kortfattat, nytt län = ny registering.
 
I praktiken kunde det vara lite si och så. Har sett åtskilliga exempel där de startat verksamhet på ett ställe innan de både starade officellt och fanns på orten.
 
En möjlighet är att gå igenom lokaltidningar, även om de inte är att betrakta som de säkraste källor så är de användbara. Den som startar verksamhet vill ju gärna ha kunder och annonserar.
 
Något annat är konkursdiarierna ifall något sådant kan vara orsak.
 
Det som gäller är en kombination av olika källor, församlingsböcker, tidningar, handelsdiarier, mantalslängder m m.
 
För att inte behöva gå igenom stora mängder så gäller det att få reda på ungefär när han flyttar. Den finns ju antecknad i församlingsböckerna. Sen är det bara att leta från den utgångpunkten.
 
Allt detta är under förutsättningen att han bedrev egen verksamhet. Sen kan det ju vara så att verksamheten stod på frun ifall det gått överstyr. Det var vanligt att hon tog över eller nystartade i sitt namn med maken som prokurist.
 
Grundtipset blir nog ändå att gå igenom lokaltidningarna. Annonser bör det finnas, om än kanske små. Med riktig tur kan det finnas något skrivet om att denne startar verksamhet på orten, har funnit mycket intressanta saker så, men det är inte alltid.

33
Sunne / Sunne AI:67 (1881-1885) Image 212 / page 203
« skrivet: 2015-12-05, 09:41 »
Helt utskrivet är det, Undantags Egare. Innebörden däremot kan nog diskuteras fram och tillbaka. Oftast finns det många olika förklaringar till dåtida uttryck.
 
En variant är att dessa personer besatt ett hus med jordområde till, i detta fall var ägare till. Annars brukar undantag innebära just rätten att kvarbo på gården när nästa ägare eller generation tagit över.
 
Det går att fortsätta hur långt som helst med förklaringar, men dessa torde vara de främsta.

34
Allmänt / Fastighetsbeteckning
« skrivet: 2015-11-29, 17:20 »
Till detta kan tilläggas att eftersom det inte verkar vara så tätbebyggt så är möjligheten stor att fastighetsbeteckningen varit oförändrad. Det finns många blindskär att navigera mellan beträffande fastigheter.

35
Östra Ämtervik / Östra Ämtervik
« skrivet: 2015-11-29, 17:13 »
1000kr Brötningen. Den överskriften innebär att ställets namn är Brötningen och taxeringsvärdet är 1 000 kr.
 
Ska inte ge mig in på nån lång utläggning, men oftast står skattetalet i rubriken. Taxeringsvärdet finns i skattelängderna, ibland också i mantalslängderna.

36
Hemmansägare / Hemmansägare
« skrivet: 2015-10-16, 10:10 »
Absolut mest korrekt vore 1/8 dels hemmanägare. Från början åsyftade det ägaren av ett helt hemman eftersom det krävdes stora arealer för jordbruket då. De lät en del av marken ligga i träda och brukade resten för att byta brukningsdel när marken blev utsugen.
 
Sen har titeln krupit längre och längre ner så att även ägaren av, t ex, 8 pengar kan stå skriven i kyrkböckerna/husförhörslängderna som hemmansägare.
 
Sen finns problematiken med att klargöra skillanden mellan hemmansägare och lantbrukare. Innehav av, t ex, 80 öre skatt vore tillräckligt för att bli hemmansägare, men istället stå skriven som lantbrukare.
 
Mycket kan sägas om detta, men 1/8 mantal meriterar lika bra för titulering som hemmansägare som när ägaren av bråkdelen därav också kallas för det.

37
Yrken H / Hjälpsmed
« skrivet: 2015-10-05, 21:38 »
Visserligen inte så påläst beträffande smedtitulering, men en funderan må vara tillåten. Kan degraderingen bero på någon skada eller ålder? Enligt det som skrivits om den gamla goda tiden så var folk en förbrukningsvara. Kunde de inte prestera så fanns alternativet ibland att gå med på degradering och få någon smula istället för ingenting.
 
Variationer fanns givetvis, vissa ställen var det bara att gå, på andra håll kunde de få någon pension.
 
I samband med begravning verkar det inte vara så ovanligt att titulering användes som kanske inte var alldeles korrekt. Ofta användes en högre titulering än gällande.

38
Övriga skrifter / Sveriges Handelskalender / Handelsregister
« skrivet: 2015-10-01, 21:25 »
Eftersom ingen levererat något snabbsvar, vilket jag trodde, så kommer ett tips för att finna uppgifter om rörelseidkare. Gå igenom landskansliets handelsregister. För större ställen brukar det finnas upplagda särskilda register så inte hela länet behöver gås igenom. Visserligen startades inte det förrän frampå 1880-talet när det blev lag på det, men de som fortfarande var verksamma när det påbörjades var tvungna att anmäla sin pågående verksamhet.
 
1888 infördes handelsregistret och endast den som upphört innan dess slapp anmälan dit. Dessförinnan är Kronlänsman en möjlighet, Kommerskollegiet når det gäller hantverkare och fabriker samt handlande. Sista kategorin är från 1849 och framåt då fri etablering blev tillåten. Dessförinnan var det bara brukshandel. Landsfiskalen kan också ha uppgifter. Sen finns ju sockenstämmoprotokollen.
 
En sak väl värd att beakta är möjligheten att det inte står vilken verksamhet de ska bedriva. Har just gått igenom handelsregistersdiarium där alla ska bedriva handel, oavsett de ska syssla med tillverkning, taxi eller hotell. För en del stod det vilken annan verksamhet de skulle syssla med förutom handel, men de flesta, oavsett det var affär eller bilstation, så var det handel.
 
En variant är att söka i tidningarna på KB eller se direkt i någon lokaltidning. Församlingsböcker kan också ge en fingervisning, liksom lagfarter.
 
Slutligen, detta med uppgiftslämnare för handelskalendrarna. Frågan är om det inte är Landskansliet till stor del eftersom de skulle ju ha reda på allt som hände i länet.
 
Till sist, de möjliga källor som nämnts är mer att se som rubriker, därunder finns flera avdelningar att leta i.

39
Ragnvald Jarl / Ragnvald Jarl
« skrivet: 2015-09-19, 10:15 »
En kommentar kan vara på sin plats. Ständigt ifrågsätts traderade uppgifter och anses som osäkra. Vad är säkert med skriftliga? Där finns också felaktigheter, men trots allt räknas skrivet som tillförlitligt.
 
Ett praktexempel på avsiktlig förvanskning är ju Sovjetunionen. När någon hamnade i missnåd så försvann de ur historien, hade aldrig existerat. Därvid var ju det skrivna korrekt, visserligen korrigerat för att stämma med det nya synsättet, men trots allt felaktigt.
 
Enligt mitt beaktande så är olika typer av källor likvärdiga, problemet är att sålla fram korrekt information ur vad det än må vara. Jag tar reda på alla uppgifter jag får tag på, även från källor som andra ser som otillförlitliga men som visat sig vara trovärdiga som andra med tillförlitligare anseende.
 
I många sammanhang ses traderade uppgifter som tilförlitliga eftersom informationen överfördes till nästa bevarare ordagrant. Näste fick lära sig utantill föregångarens information och hade att i sin tur förmedla det exakt, därmed undvikande att göra en höna av en fjäder.
 
Ett exempel på proglematiken med skriftlig material är just vad prästen skrev. Namnformer varierar beroende på vem som skriver och hur den uppfattar. Därför är det ständigt efterlysningar om läshjälp. Dessutom är ortsbeteckningar något som ändrats med tiden. Vad är rätt och vad är fel där? Om dessutom ortsnamnet kommit ur bruk, försvunnit helt och hållet på några år, och ej officiellt ändrats till ett annat. Återige, vilket är rätt, det försvunna eller namnlösa?
 
Något annat är också dett med traderade ortsnamn kontra skriftliga. Ortsnamnen (även naturnamnen) var ju på dialekt och nedtecknaren kanhända ifrån Stockholm. Då kunde det lätt bli missförstånd varvid det traderade ska anses som mindre trovärdigt än det skriftliga eftersom nedtecknat har högre sanningsvärde än muntligt.
 
Vad som gäller är att beakta alla källor, hålla alla möjligheter öppna tills det framkommer såpass med bevis att en möjlighet kan anses som mer sannolik. Korrekt kan det aldrig anses för då krävs helt annan bevisföring än vad som går att få fram, i alla fall nu. Hur det ser ut om några år, vad det finns för möjligheter att finna bevis, det är svårt att sia om.
 
Det är inte så länge sen som DNA var något orealistiskt, nu är det nästan standard för allt.

40
Durell / Durell
« skrivet: 2015-09-18, 21:39 »
Utan skyddsnät framkastas härmed en funderan. Helena Durell, kommen från England? Där finns det kända Durell. För några år sen kom det en film baserad på Lawrence Durells bok, Min familj och andra djur.
 
Detta framfört med risk att bli påpälsad av bättre vetande, men trots allt så verkar inte Durell vara något vanligt svenskt namn. Eftersom jag läst några av Lawrence Durells böcker så gjorde jag kopplingen.

41
Upphovsrätt på internet / Upphovsrätt på internet
« skrivet: 2015-08-23, 10:14 »
Avdelningen hårklyverier öppnas därmed. En konstnärlig bild som innehåller ett annat konstverk, om än i bakgrunden, är ju komponerad med tanke på varje beståndsdel. Därmed är förekomsten av annat konstverk däruti, oavsett placering, något avsiktligt.
 
I sådana fall, vem har rätten?
 
Kan bilden betraktas som ett originalkonstverk eller är det en kopia?
 
I och för sig är det detta som advokater finns till för, men lagparagrafer är avsiktligt övergripande för att inte behöva ändras nästan varje år.
 
Därmed blir det en gråzon beträffande tolkningar.

42
Upphovsrätt på internet / Upphovsrätt på internet
« skrivet: 2015-08-22, 10:44 »
Med detta kommer man verkligen in i en snårig gråzon. Vart går gränsen mellan kopia och nyskapande version? T ex är det ju fritt att arra om musik och få rättigheter till fast det kan låta likt ursprungliga. Beträffande konst har det ju varit tillåtet av kopiera, fast i annat format. Sen är det ju frågan om gränsen mellan kopia och reproduktion. Reproducering är ju kopiering.
 
Egentligen får man inte göra någonting utan tillstånd. T ex får man inte måla eller bygga om ett hus utan att först inhämta arkitektens, samt byggnadsnämndens, tillstånd. Att byggnadsnämnden måste kontaktas är känt, men att arkitekten också måste kontaktas är nog mer okänt.
 
Sen om man drar jämförelser med film så är det bäst att fråga alla som varit inblandade i husbygget om lov. I Hollywood måste de fråga alla ner till assistentens assistents assistent om lov innan de kan släppa en film på DVD.
 
Snart måste man fråga om lov för att få skriva något. Någon har ju upphovsrätten till typsnittet. Sen kan det dyka upp nån som gör ett liknande försök som i bilens barndom, att patentera själva idén. Vem har rättigheterna till bokstäver och siffror?
 
Vem har rätten till vad, den som konstruerar eller den som kommer med idén? För att ta konstföremål utomhus, ej nödvändigtvis statyer, konstnären får en idé, tillverkar ett utkast som senare förverkligas av någon annan. Egentligen ska tillverkaren ha upphovsrätt, men det är konstnären som har den.
 
Visst kan man ta patent på en konstruktion, men det är fritt för någon annan att studera patentansökan och ändra lite på konstruktionen för att tillverka en helt egen version lagligt.
 
Detta med upphovsrätt verkar bara gälla som hinder för vanligt folk som inte har några pengar. Den som har pengar kan kopiera hur som helst utan hinder, det gäller bara att ha pengar till de bästa advokaterna.
 
Snart måste man ha advokat med sig ständigt med tanke på alla juridiska spörsmål som blir under en dag. När det händer något är man automatiskt skyldig om man är privatperson.
 
Något som inte prövats juridiskt är språket. Vem har upphovsrätt där? Vem har tillstånd att göra ändringar?
 
Detta är inte vid sidan om vad som diskuteras, det är lika gällande. Vad är tillåtet?
Än så länge finns Allemansrätt, men det finns förslag att avskaffa den som förlegad och otidsenlig. Då är det väl lika bra att avskaffa alla rättigheter och allt tillåtet för privatperson, bättre att ett företag har hand om alltihop istället. De kan driva frågorna bättre rent juridiskt eftersom de har pengar.

43
Källkritik / Akademisk forskning kontra forskning
« skrivet: 2015-08-14, 10:12 »
Ur en synpunkt är all forskning allmän eftersom det inte finns hårdfakta att ta på. Ett exempe, Sveriges kungar. vad är fakta och vad är fantasi angående dem?
 
Även om det finns levande personer som kan berätta så är det enbart hågkomster och därmed ej tillförlitligt. Fotografier har och kan förfalskas, dokument likaså.
 
Finns det någonting egenligen som inte kan förfalskas eller misstolkas?
 
DNA är otvetydliga bevis på att folk är besläktade, men vad säger det om en viss person för några hundra år sen? Kan det säga att person X var densamme som den väkände person Y?
 
Den specialiserade forskningen är minst lika bra på att sila mygg och svälja kameler som den allmänna.
 
Dessutom ändras den etablerade forskningens utsagor om vad som är korrekt allteftersom det framkommer nya saker, vilket även gäller för vanligt folk.
 
Om man vänder på steken och tillämpar samma kriterier på riktig forskning som för oriktig så är det bara att underkänna allra mesta av den riktiga också.
 
Troligtvis kommer det många indignerade inlägg på det här, därför vill jag på förhand framhålla att gör tankeexprimentet att vända på det hela och tillämpa samma kriterier som ställs på privatpersoner som släktforskar kontra den som gör det professionellt.
 
Visst finns det oseriösa privatpersoner bland släktforskare, men även bland proffs. Det finns t o m proffsoseriösa som tar bra betalt för en släktutredning ända bak till Ura-Kaipa i rakt snedstigande led.
 
Detta med snedstigande led gäller i synnerhet för de kungliga. Oavsett hur man vänder och vrider på det hela, alla är släkt med alla, vissa på närmare håll, andra på längre håll, men släktskapet finns ändå.

44
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-23, 10:56 »
Kanske för förtydliga det hela, Dag Stålsjös debatt får snarare ses som de framställningar åklagare och försvarsadvokater gör, båda parter är ensidiga och har båda två rätt.
 
Det intressanta med Dag Stålsjö är att han förde fram debatten om Svearikets vagga i allmän belysning. Dessförinnan var det väl snarare att några enstaka hade obskyra teorier att Stockholm, samt Mälardalen, inte var ursprunget.
 
Med åren har historieskrivningen börjat ändra uppfattning och anse Västergötlande som mer lämplig utgångspunkt. Frågan är vilken synpunkt som skulle rått idag om inte Dag Stålsjö så ensidigt hävdat Västergötlands sak.
 
Eftersom det trots allt har börjat slå igenom i den entablerade historien också så kan det inte vara enbart fabricerade indicier. För att göra en avvikare, Erich von Däniken, om honom sägs det också att han är ensidigt och har fabricerade indicier.
 
Återigen, jämför med åklagare och försvarare, ingéndera är opartisk.
 
För att släppa detta, jag är för tanken att allt behöver undersökas och granskas fritt från etablerade synpunkter. Att fritt pröva hur något kan passa i förhållande till andra uppgifter är den rpincip som bör gälla.
 
Åland är något som inte mycket är skrivet om, mer än att det variet en bricka i maktkamper. En anledning till det kan vara att det ligger i periferin och därmed varit ointresant för den etablerade historien.
 
En liknelse med Vuollerim kan dras. På 80-talet kom det uppgifter att där fanns moderna hus när det enligt gängse synsätt bara fanns några infödingar som knappt visste nånting.
 
Förhoppningsvis har forskningen fått av sig alla skygglappar så Sverige (=Stockholm) inte är Atlantis. Varje plats har sin egen unika och intressanta historia som behöver undersökas och sättas i relation till annat för att se möjligheterna.
 
Om man därvid måste slakta några heliga kor, oavsett om der gamla eller nya, gör så för att få fram en historia vars bitar passar ihop utan att behöva kapas till med motorsåg.

45
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-22, 21:44 »
Frågan är om detta kommer att kasta lite ljus på allt dunkel eller om det blåser liv i debatten om Sveriges bildande, korrekta historien kontra Västgötaskolan.
 
Dag Stålsjö hade med Gefionmyten i sin bok om Svearikets vagga och menar där att formatmässigt passar Själland bättre i Vänern än i Mälaren. Björn Ambrosiani och Dag Stålsjö hade skilda åsikter om det mesta. Såpass går att säga utan att det behöver bli en het debatt.
 
Sen, beträffande kartor, visserligen förekommer det sådana med norr nedåt, men att öst skulle vända nedåt, det var nytt.
 
Jag har följt den här diskussionen och har för mig att Dag Stålsjö nämnde något om Åland i sin serie Svearikets vagga. Oavsett vilken sida man vill välja så är det vedertaget att vatten band ihop förr och land delade.
 
Det är en intressant teori (för tillfället får det anses som en sådan eftersom det trots allt saknas handfasta bevis för saken, vilket mycket väl kan komma fram) att Ragnvald Jarl fanns på Åland.
 
Så länge det inte finns några klara bevis emot så är det fullt möjligt.
 
Jag tycker det här verkar som när teorierna om Västergötland gjordes kända av Dag Stålsjö, då blev det storm som resulterade i bannlysning av programserien. Nu är det nästan helt accepterat.
 
I nuläget kommer det att vara helt felaktigt och idiotiskt att Ragnvald Jarl fanns på Åland. Givetvis fanns han i Stockholm.
 
Om ungefär 10 år kommer det att bli, kanske att möjligvis.
 
Cirka 10 år senare blir det, givetvis har han alltid funnits där.
 
Nya, avvikande, teorier behöver cirka 30 år för att bli vedertagna sanningar.
 
Det är alltid intressant när det kommer nya uppgifter som vikingabyn på Åland. Att den finns är något som måste undersökas.

46
Fröding / Fröding
« skrivet: 2015-06-30, 17:06 »
Oavsett samband eller ej så kanske det ger en trådända att nysta i. Kommissionslantmätare Anders Fröding, bosatt i Skövde på 1880-talet, far till komminister Alexander Agaton Fröding i värmländska Sunne.
 
Har försökt att reda ut, men troligtvis ej samband med skalden Frödings släkt i Karlstad.

47
Luhr / Luhr
« skrivet: 2015-06-24, 17:14 »
Luhrigt.
Några fynd om syskonen Luhr, Provincialläkare Thore Wilhelm, Mejerist o sedermera Ingenjör Karl E. Rob, Anna Elisabet o Ellen Sofia.
 
Doktor Luhr var i Fryksände Värmland i slutet av 1800-talet, systrarna bodde hos honom. Ingenjör Luhr återkom från Sydamerika, mellanlandade hos broder och systrarna innan det bar iväg till Håtuna. Därefter jvgsansvarig och dog 6/12 1923, återfunnen död i en ihålig ek på Ladugårdslandet.
 
Utförligare Luhruppgifter finns i KBs dagstidningsamling på nätet.

48
Pay / Pay
« skrivet: 2015-06-24, 16:48 »
Pay samt Groths.
Återupplivning samt hopknytning.
Det finns diskussion om Groths i Värmland, bl a om de på Adolfsfors. Enligt obestyrkta uppgifter skulle Emil Pay varit besläktad med Groths på Adolfsfors, jag har inte sett någon i tid näraliggande koppling.
 
Detta passar i o för sig under rubriken Groth och kanhända bör flyttas dit, men trots allt rör det sig om Emil Pay och hans obestyrkta släktskap.
 
Jag har kollat honom ett par led bakåt men inte funnit någon koppling till Groth, däremot hade Emil en bror i Eda. Bröderna bodde där samtidigt.
 
På grundval av dessa vaga uppgifter om släktskap placerar jag detta under Emil Pay, sidansvarig får stuva in det på annat håll om det passar bättre där.

49
Tidningsarkiv digitalt? / Tidningsarkiv digitalt?
« skrivet: 2015-06-16, 10:14 »
Varför kosta på tid och pengar på att skapa något som ändå inte får ses? KB borde ha sparat pengarna eller lag dem på annat. Ständigt kommer det att det inte finns pengar, men till oanvändbara saker finns det.
 
Det är dags för en översyn av de lagar och bestämmelser som gäller för att få klarhet i allt beträffande åldersgräns. Vad är skillnaden mellan att läsa gamla tidningar på nätet mot att läsa på plats?
 
Om det är frågan att läsa via monitor på plats, vad är det för juridisk skillnad mot att läsa på vanliga nätet. Tydligen är det enormt riskabelt att lägga ut något på nätet, rent juridiskt.
 
D¨är frågan, vaför görs skillnad mellan dagstidningar och kyrkoböcker? Församlingsböckerna är tillgängliga 70 efter sista skrivelsen, både på nät och på plats. Dagstidningar på nät endast efter 115 år, på plats och, i vissa fall, på nät tillgängliga samma dag.
 
Sekretessen bortfaller därmed, annars vore inga dagstidningar tillgängliga via nätet, fast egentligen borde PUL sätta stopp med tanke på alla personnamn som är i en tidning.
 
Upphovsrätt är maximalt 70 år om inte rätten överlåtes, vilket KB hävdar att den gjorts till dem. Därmed är de fria att sätta vilken gräns de vill, vilket de nu gjort med 115 år.
 
Med detta sluts cirkéln, varför kosta på något som inte får användas externt?
 
Jag har gjort försök att få ett ordentligt svar av KB, men kontentan var att, det bara är så.

50
Tidningsarkiv digitalt? / Tidningsarkiv digitalt?
« skrivet: 2015-06-12, 20:29 »
Sist jag gjorde en förfrågan gällde 50 år som upphovsrätt för icke konstnärliga verk och 70 för konstnärliga, efter upphovsmannens död.
 
Sen är det en djungel med upphovsrätt, den kan överföras och i princip gälla hur länge som helst.
 
En paradox är att verk, där upphovsmannen varit död i flera hundra år och rätten ej överförts, ändå är upphovsrättsligt skyddat eftersom det kommer nya upplagor som respektive utgivare har rätt till.
 
En annan paradox är att äldre tidningar finns tillgängliga på nätet hos respektive tidning. Där borde det ju framgå att varje skribent och fotograf lämnat sitt tillstån för publicering på nätet. Dessutom, PUL borde ju ha synpunkter på detta med alla namn som finns i tidningar och som hamnar på nätet.
 
Antingen ska tidningarna, fram till ett visst årtal på 1900-talet, vara fria att läsa, eller också ska allt yngre än 150 år censureras.
 
Dessutom, KB bestämmer själv över sitt material enligt vad de meddelade när jag kontaktade dem inför lancerandet av den nya tjänsten. Upphovsrätten, andra lagar och förordningar gäller inte för det material som KB har. De väljer själva hur och vad de vill lämna ut.

51
Judiska släkter A-Ö / Szarkowsky (Kahn)
« skrivet: 2015-05-31, 22:50 »
Även med maximalism så blir det inte så mycket mer. Bröderna har jag varken sett några namn på eller andra uppgifter. Nathan gifte sig ju 1897 i USA med en värmländska. De fick två barn där. Fru Kahn återvände till Sverige före Nathan och skötte om affärsrörelsen som stod i hennes fars namn och som Nathan tog över sen.
 
Jag har en hel del uppgifter om makarna Kahn, men det är efter att de återvänt till Sverige. Det är tiden dessförinnan som är intressant.
 
Balansgången mellan tillräckligt och för mycket verkar vara svår. Att ta med allt man känner till verkar inte var rekommendabelt, något som påtalats tidigare.
 
Sen gäller det att kunna balansera sig fram mellan vad som är etiskt korrekt och vad som behövs. Det finns många blindskär.
 
Många har synpunkter angående judar.

52
Judiska släkter A-Ö / Szarkowsky (Kahn)
« skrivet: 2015-05-30, 21:04 »
Att han var född i Stockholms mosaiska församling har jag sett. Tog inte med det eftersom allt ska vara minimalistiskt, ej utförligt.
 
Hur finner man uppgifter från den mosaiska församlingen? Vad jag kunnat se finns inte det upptagen separat hos AD. I folkräkningen finns han inte före 1910.
 
Med risk för att ge mig in på känsliga saker. Var judar undantagna från den registering som gjordes på ickejudar förr. Jag menar nu födelse, dop, vigsel, mantalsskrivning, folkräkning.
 
Sen, med tanke på den främligsfientlighet som blossar upp då och då, att få Kahn som soldatnamn borde ha varit besvärligt. Speciellt som många tog soldatnamnet som släktnamn.
 
Oavsett hur det är och varit, jag söker uppgifter om Nathan Kahn före 1900. Mellan ca 1900 - 1910 bör han tillsammans med sina bröder befunnit sig i USA så det kan var svårt att få fram något om honom där. Det som framgår är i alla fall att han gjorde sig pengar där eftersom han köpte affärsfastighet 1912 för 21 000 kr.

53
Judiska släkter A-Ö / Szarkowsky (Kahn)
« skrivet: 2015-05-29, 21:04 »
Jag söker uppgifter om Handlande Nathan Kahn född i Stockholm 15/8 1876. Är även nyfiken på hur vanligt namnet Kahn är. Det finns åtskilliga i Sverige och utomlands, men om det är ett vanligt namn som Johnsson här i Sverige eller om det är ett specifikt släktnamn.
 
Från 1910 och framåt har jag koll på Nathan Kahn. Det är tiden före som är oviss. Han kom tillbaka till Sveriege 1910 från USA dit han emigrerade med sina bröder.
 
Frågan är också om någon av dem gjorde sig ett känt namn i USA.

54
Film / Teater / Kahn, Madeline (1942-1999)
« skrivet: 2015-05-29, 20:50 »
Då är det klarlagt att Madeline Kahn inte har några kopplingar åt det håll jag funderade på. Därmed är det avslutat för min del.

55
Film / Teater / Kahn, Madeline (1942-1999)
« skrivet: 2015-05-22, 22:14 »
Säreget vad uppgifter kan skilja på detaljer. Vid en sanbbkoll i förmiddags såg jag de uppgifterna, men även att hon skulle vara dotter till Paula Kahn.
 
Återigen, det vore intressant om det blev någon rätsida på det hela. Det är just för att det delvis är divergerande uppgifter ett ordentlig klarläggande behövs.
 
Nu är det en fråga om vilken uppgift man ska tro på. För övrigt var de samstämmiga utom detta med Paula Kahn.

56
Film / Teater / Kahn, Madeline (1942-1999)
« skrivet: 2015-05-22, 11:10 »
Mel Brooks Primadonna.
Var hon av svensk härkomst? Familjen Kahn har funnits i Stockholm sen ca 1800, runt 1900 utvandrade några bröder Kahn till USA. En av dem återvände till Sverige och startade sin affärsbana hos Josef Leja i Stockholm (blivande NK).
 
Efter en snabbkoll har jag sett att Madeleines mor hette Paula Kahn, född 1925.
 
Om Madeleine hade svensk härkomst så var hon en av åtskilliga skådespelare med direkt eller indirekt svensk härkomst.
 
Det vore intressant om klarhet kunde bibringas denna fråga.

57
Häradsindelning / Häradsindelning
« skrivet: 2015-05-11, 10:21 »
På 1980-talet hade det varit som att svära i kyrkan att säga en sån sak som att Sverige inte blev bildat från Stockholm. Det tar tydligen ungefär 30 år för att något helt felaktigt då är något vedertaget nu.
 
Den riktiga historien, den som lärdes ut, har ju alltid sagt att Sverige bildades från Mälardalen, Stockholm, och kungen var där förutom vid krig och inspektioner.
 
Visserligen har ju historien ändrats, men inte så mycket, fortfarande få man bilden att hundare var det ursprungliga som ersattes med härad eftersom det antagligen var mer rationellt sätt att få inkomster till kronan.
 
I belysning av att maktcentrat, enligt normal historieskrivning alltid legat i Stockholm och därmed hundare var den normala indelningen, då kommer ju frågan var den indelningen ersattes med sådan som kom från erövrade områden.
 
Även med hänsyn till Västgöta-skolans antagande om bildandet så sägs det fortfarande här och där att fotfästet för den styrande var bristfälligt i Svealand. Att då genomdriva en ny indelning borde ha varit lite vågat.
 
I Maja Hagermans bok skriver hon ju óm en kung som fick fly till Götaland eftersom svearna inte ville ha honom. Kanhända att det varit flera uppror i Sverige än vad som finns i historieböckerna.
 
Jag har alltd varit fundersam till påstående om att Sverige skulle varit indelat i hundare som sen ersattes med härad. Härad ska ju vara en såpass gammal indelning, nästan från Ura-Kaipas tid.
 
Visserligen ändrades landskapsindelningen och ersattes med länsindelning, men i gengäld tillämpas fortfarande länsindelning.
 
Om härad var det ursprungliga, varför ersattes det hed hundare för att sedan bli härad igen?

58
22 Mått, mynt & stämplar / Skattetal
« skrivet: 2015-05-10, 20:00 »
1 öre = 24 pgr. Ett helt hemman = 960 öre.

59
Häradsindelning / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2015
« skrivet: 2015-05-09, 21:17 »
I o för sig, men var inte maktcentrat, Mälardalen, indelat i hundare bra långt fram? Som historien lärts ut bildades Sverige från Stockholm och en del av det ligger i hundareområdet.
 
Därmed tillbaka till frågan, varför härad istället för invanda hundare.
 
På sätt och vis kan även länsindelning och kommunsammanslagningar tas upp också. Det har gjorts på order från högre ort trots att det ändrat på det invanda.

60
Häradsindelning / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2015
« skrivet: 2015-05-09, 20:40 »
Apropå den lilla diskussionen om Västgöta-skolan kontra riktig historia. Med avsikt var jag lite vag om bildandet av Sverige eftersom var början var inte var egentliga frågan.
 
Jag tänkte någon hade en bar aning om varför Sverige är indelat i härad eftersom det gjordes från ett område indelat i hundare. Jag har läst Maja Hagermans bok om Sveriges bildande och där skrev hon just att hundare var en äldre indelning som ersattes med härad.
 
Det brukliga har och är att den som bestämmer använder sig av invanda begrepp vid övertagande. Vid fusionering kan det ibland vara enklare att byta begrepp överallt till något helt nytt för alla.
 
Återigen, detta om var Sveriges bildande började, det är en debatt som är nästintill infekterad. Jag har läst Västgöta-skolans alternativ men tar inte upp den debatten.
 
Den är nog bäst att föra på annan plats än just här.
 
Kontentan av detta är, varför härad istället för hundare?

61
Häradsindelning / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2015
« skrivet: 2015-05-07, 08:52 »
En mer grundläggande frågeställning är varför vi har härad istället för hundare. Maktcentrat i Sverige är ju i hundareområdet och det sägs i nyare inlagor att hundare är ett äldre begrepp. I samband med Sveriges bildande övertogs häradsindelningen.
 
Frågan är då varför? Om hundare var ett såpass vedertaget begrepp, varför användes inte det sen för den praktiska indelningen?
 
Sen verkar det som att härad är det begrepp som använts till största delen i nuvarande Sverige, vilket ju inte är något hinder för att ändra på.
 
Härad verkar dessutom vara ett vanligt begrepp även i Norge efter att ha läst Wikipedia.
 
Kanhända att just indelningen behöver belysas innan namnfågan diskuteras. Om inte annat för att säkerställa om det är härads- eller hundarenamn som diskuteras.
 
Möjligt att detta inlägg kan ses som falla utanför ramarna, men det gäller ju att veta vad som ska diskuteras så det inte blir några missförstånd.

62
En sak som kan konstateras är att sedvänjorna är väldigt skiftande. Avrättningsplatsen skulle ligga centralt i sitt område, samtidigt som den skulle vara lite avlägsen. Brottslingar skulle finnas kvar, andra till skräck och varnagel, men även grävas ned direkt.
 
Avrättning förr var både ett folknöje och plikt. I princip alla skulle beskåda avrättningar, både för att bli avskrämda för att göra brott, men också för att få lite förströelse.

63
08 Böcker / Skriva släkt- och hembygdsbok
« skrivet: 2015-02-21, 13:43 »
Eftersom jag hållit på i några år med två historiker kan jag säga följande.
 
Att gå en skrivarkurs är ju inte fel, men frågan är om det hjälper. För min del så är det bara att skriva om texten tills den känns bra. Att låta den få ligga till sig ett tag är ett bra sätt. Då kommer man på bättre formuleringar.
 
Det brukar ju rekommenderas att man först och främst tänker på utformning, därefter på innehåll. Det sättet fungerar inte för mig. Först innehållet, därefter utformning. Det sättet brukar jag.
 
Finansiering av tryckningen är det bara att börja söka med en gång och på så många ställen som möjligt. Efter åtskilliga avslag, och därmed väntan till nästa år för ny ansökan, så kanske det kan bli något bidrag.
 
Att låta någon annan läsa igenom är absolut bästa sättet för att få fram alla missar. Man blir hemmablind för alla stavfel och annat.

64
Östra Ämtervik / Äldre inlägg (arkiv) till 06 januari, 2015
« skrivet: 2015-01-06, 18:02 »
Efter Östra Emterviks hembygdsförening kan jag fylla på med uppgifter om f d Sågverksägaren och sedermera Skohandlanden A G Hansson samt brodern Bokhandlande Robert Torvern Hansson.
 
Eftersom de bosatte sig och hade verksamhet i Sunne så har jag koll på dem.
 
Enligt de uppgifter som var i Sunne-Bygden 26/11 1926 inför A G Hanssons 50 års dag köpte han 1915 Östmansbys Ångsåg o innehade den tre år.

65
Ruuth / Ruuth
« skrivet: 2014-12-15, 22:41 »
En helt objektiv funderan angående Ruuth. Jag har fått för mig att någon Ruuth kommer från Estland eller Lettland. På något vis kopplar jag Ruuth till Estland, vilket i och för sig är nära Finland fast inte.

66
Visst är det lätt att skriva fel, det förnekar jag inte, men när det vid förnyade försök fortfarande blir nollresultat på utförlig sökning, trots att, som jag påpekade, samma stavning användes som i församlingsböckerna.
 
Återigen, det känns som mesta arbetet lagts på utseendet istället för funktionen.
 
Hur det än nu är, ingen annan har tydligen haft synpunkter på funktionen. Därmed är det ingen idé att påtala denna, enligt min uppfattning, bristande funktion.

67
I och för sig har jag inte en enda av skivorna, men jag har provat det vid besök på arkiv och bibliotek. Jag har då sökt på personer som jag haft uppgifter om, därmed avser jag information om dem från annat håll så stavning är verifierad. Trots detta ej fått fram relevanta uppgifter vid utförlig sökning på för- och efternamn, endast vid sökning på efternamn.
 
I och med sådana resultat är det helt ointressant med Dödboken när det inte går att återfinna personer däri vid användandet av den stavning given i församlingsböckerna. Visserligen varierar stavningen där, men det problemet ska man ju komma förbi med användande av jokertecken.
 
Mitt intryck av programmet är att det satsats mycket på utseendet, men inte så mycket på själva funktionen. I grund och botten är det ju ett vanligt databasprogram och borde vara lättanvänt i egenskap av det. Grunden för alla databasprogram är att tänka efter före så alla sökmöjligheter finns. När det börjar bli några tusen poster är det svårt att korrigera.
 
Visst är det trevligt med ett snyggt utseende på ett program, men när funktionen inte motsvarar utseendet så faller allt.
 
Detta blir väl ännu mer trampande på tår, men ett program som inte kan sålla sitt innehåll är oanvändbart.

68
Detta inlägg i debatten om dödboken blir nog som att ha bensin på öppen eld. Detta med anpassning för olika system. I början med datorer så fanns inte å, ä, ö. Att få något på svenska var otänkbart för Sverige var en sån liten marknad att det var olönsamt med svenska versioner av program.
 
Nu är det snarare tvärtom, att få tag på något som inte är på svenska är nästintill omöjligt, detta trots att vi har såpass liten marknadsandel interationellt sett.
 
Varför skulle det då inte kunna gå att anpassa dödboken för andra operativsystem. Dessutom, helt uteslutet är det inte att det finns marknad utanför Sverige. Rätt som det är så finns det utrikiska frågor i forumet.
 
Dock måste sökfunktionen förbättras. Bästa sättet, rättare sagt enda sättet efter vad jag märkt, det är att bara skriva efternamn och lämna övriga sökrutor tomma. Ju mer man fyller i om en person, förnamn/kön m m, desto mindre chans är det att få träff.
 
Möjligt att nån känner sig trampad på tårna, men det jag provat av de olika skivorna så är sökfunktionen värdelös. Antingen 1 miljon träffar eller inte en enda en.
 
Bortsett från detta så får jag intryck av att det ska vara omöjligt med anpassning till andra plattformar. Jag skulle tänka mig att det bara är ett ekonomiskt problem, men jag kan tänka mig att snart är det ett måste med programbyte eftersom det inte finns stöd för nuvarande längre.
 
Utvecklingen, eller rättare sagt avvecklingen, går ju fort i datorvärlden. Att passa in en databas i ett nytt program är inte det lättaste, möjligen om pengar läggs på ett dyrt program som kanske/kanske inte är bättre än det gamla.

69
Jag noterade inte de uppgifterna, men eftersom det har med Nyqvist att göra så är det enklast att korssöka Nyqvist och Fryksände i registret och se var de sammanfaller. Det verkade i alla fall son Nyqvist hade släkt däruppe.
 
Däremot kan jag hänvisa till en annan uppgift i Almqvists sammandrag. HT 1725, 108. Däri uppges att Hammarsmedsåldermannen Anders Persson i Tjustersby tydligen är far till Kopparslagare Jonas Nyqvist.
 
Detta verkar besynnerligt, men tydligen rätt ändå. Återigen, detta är uppgifter jag funnit, vid sidan om, de är inte kontrollerade i församlingsböckerna.
 
HT 1730, 66. Där nämns att Jonas Nyqvist hade en broder, Lars Nyqvist, i Berga.
 
Eftersom jag håller på och skriver om Lersjöfors Kopparhammare så gräver jag mig djupare allteftersom.  
 
Jag har några artiklar som Linus Brodin skrivit om Lersjöfors. Han uppger att Bruksförvaltare Gabriel Lidström var måg till gamla Nyqvist. Gabriel var tydligen född två gånger, 18/6 1756 eller 13/7 1756, avliden 1757. LB skriver också att Jan Jonas Lidström och Petter Nyqvist bosatte sig 1632 vid Lera älv, kom dit från Mariestad och skulle varit födda i Tyskland, eventuellt vallonsk härkomst.
 
Ett arkiv som kan ha släktuppgifter är Bergmästarens på Värmlandsarkiv. Eftersom Nyqvist och Lidström satte upp en hammare finns de uppgifterna där. Ibland kunde det bli ett bollanda av rättstvister mellan de olika rätterna.

70
Snabbt o kort o sent.
Det verkas om Gabriel Lidström kanske var från Fryksände. Har just tittat i Gunnar Almqivst böcker, Sammandrag av Fryksdals härads domböcker, och har fått intrycket att både Lidström och Nyqvist kom däruppifrån.  
 
Bäst att tillägga att jag har inte kollat så exakt, det var vid en genomgång för att finna uppgifter om Lersjöfors Kopparhammare jag såg uppgifter som antyder viss koppling till Fryksände. Men det är väl bara närmast föregående stopp. Församlingböckerna uppger att Gabriel * 1756 var bror till Jan Jonas * 1753. Fryksdalspojken (Linus Brodin) skriver att Jan Jonas var den förste Lidström på Lersjöfors.

71
Molithæus / Molithæa / Molithæus / Molithæa
« skrivet: 2014-07-21, 12:03 »
En liten kommentar till Molithaeus och Levin. Jag håller på och srkiver om koppargruvorna i västvärmland och har därmed studerat Gunnarskogsboken en del. Däri står det att sonen Anders till Jägmästare Molithaeus, namngivare till Jägmästaregrufvan, tog sig släktnamnet Levin istället. I Gunnarskogsboken uppges släkforskare A Tholén i Brunskog som källa.
 
En liten sak apropå Levin, det förekommer andra med det namnet i Värmland ungefär samtidigt.
 
Beträffande Jägmästare Molithaeus så bodde han å Grindsbol i Glava, men hade väl hela Värmland som arbetsområde.
 
Tanken med detta inlägg var bara att visa på några trådar att nysta i för alla släktletare, jag har inte undersökt själv detta med namnbytet. För min del är det Jägmästare Andreas Molithaeus som är intressantast. Jag kan tillägga att Linus Brodin skrev i Stavnäsboken att Daniel Tilas manuskript hade en uppgift ur Anders Lennartssons relation för 1640 om att mester Johan i Stafnäs (Prosten Johannes Matthiae Molithaeus) sett en fyndighet i Stavnäs.
 
Mester Johan är far till Jägmästare Andreas Molithaeus. Även om det är gruvorna jag håller på med så blir det letning av personuppgifter.
 
Ulf Dahlberg.

72
Gruv- / Gruvejordsägare
« skrivet: 2014-07-17, 21:43 »
Ett litet inlägg på efterslängen. Jag håller på med historik om gruvor och jag kopplar gruvejordsägare till just jordägare av marken vid gruvorna. Mycket var det så att den som bröt arrenderade (kör med moderna begrepp) marken av markägaren.
 
Vill bara påvisa en annan möjlighet, kanske ska säga att det är mindre gruvor jag håller på med. De stora som Sala och Falun har jag bara läst lite om och har inte satt mig in i hur allt funkade där. Jag har bara sett för mindre gruvor med privata markägare till skillnad mot staten.
Ulf.

73
Bättre sent än aldrig heter det. Kanske jag kan vara behjälplig, men har du några mer uppgifter på henne? I och för sig tror jag nog ändå att det rör sig om en släkting till mig. I så fall var hon född 19/3 1880.
 
Jag är avsiktligt vag eftersom jag inte grävt i de där uppgifterna på bra länge. Jag har koll på en Justina Dalström i Getnäs, men jag har inte hennes dödsår. Har för mig att det inte fanns nån mer Justina, eller Justin som hon kallades också, i Getnäs vid den tiden. Men osvuret är bäst när inte allt är aktuellt.
Mvh Ulf.

74
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 14 juni, 2011
« skrivet: 2011-05-27, 10:39 »
Angående August Nilson o Magnus Borg.
Mail kommer med uppgifter så snart allt funkar. Kommer inte åt min mail just nu.
Ulf.

75
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 14 juni, 2011
« skrivet: 2011-05-25, 12:42 »
Om allt funkar så blir dett ett något sent inlägg till Margareta Gullström-Linders förfrågan om August Nilssons selfabrik i Sunne Klockaregård. Förfrågan var visserligen skriven 13/12 2010 och ett svar kommer nu, men bättre sent än aldrig heter det.
 
Jag håller på och dokumenterar det gamla Sunne, moderna i släktforskarsammanhang. Det är rörelserna i Sunne jag försöker få på plats.
 
Visserligen har jag inte funnit platsen för August Nilsson Selfabrik, men däremot har jag fått tag på en ritning för den.
 
Jag har även fått fram lokalisering för Magnus Borg och Kristina Jansson. De bodde enligt mina uppgifter där Johnnys Blommor håller till nu, fd Statoil/Esso, närmare bestämt där (i brist på bättre uttryck) växthuset är.
 
Ulf.

76
Pay / Pay
« skrivet: 2011-03-16, 09:29 »
Ett sent inlägg apropå Emil Pay.
 
Kanhända att jag är för sent ute nu, men jag har nyss kommit i kontakt med Rötters Anbytarforum och där sett frågan om Emil Pay. Jag håller på med en historik om kopparhanteringen i Värmland och har därmed stött på Pay så jag har utförligare uppgifter om honom än vad som finns på forumet. Om intresse finns så återkommer jag med uppgifter, det är ju ingen mening att skriva i blindo.

Sidor: [1]