Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Samppa Asunta
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2016-03-11, 19:47 »
Hela anmärkningstexten är det nog svårt att få reda på, men det ser ut att han har pliktat åtminstone för svordom. (Det hölls ordning på folk den tiden...!) Längre fram tycks det stå å Pingsten vilket kanske har varit en försvårande omständighet.
Tiderna förändras och vi med dem - och inte alltid till det bättre, eller vad tycks? Ack att ha fått leva då man kunde bli bötfälld för att ha svurit på pingstdagen - kanske rentav på kyrkbacken!
2
« skrivet: 2016-01-02, 17:39 »
Som Heikki intygar så har vigseln ägt rum (in) Festo Annunciat(ionis) Maria (?? borde väl vara Mariae eller Marie??) dvs på Marie bebådelses fest. Festen firades sgs alltid den 25 mars, så ock 1715. Endast då dagen råkade infalla i Stilla veckan eller påskdagen/påskannandagen flyttades den, i förra fallet till lördagen före palmsöndagen, i det senare till tredjedag påsk.
3
« skrivet: 2015-11-22, 20:41 »
Om namnet är Kärman och icke Kårman, så kan det möjligen vara lönt att kolla också andra skrivformer, t.ex. (förstås) Kärrman - och även Kierman, som förekommer fortfarande här och var i södra Finland.
4
« skrivet: 2015-05-24, 16:57 »
Ämbetsbröder brukar präster kalla varann...
5
« skrivet: 2015-02-08, 14:43 »
Ca(ncer) hepatis = levercancer. Följande ord kan vara ett läs- ellet kopieringsfel. Jag gissar att det borde stå menses, månader, och den som skrivit av dödsorsaken från läkarintyget har inte varit bevandrad i vare sig latinet eller läkarens handstil. (Bägge delarna kan ju vara nog så svåra...) Så mannen ifråga har kanske lidit ett halvt år av levercancer. Eller kanske kan nån annan presentera en bättre gissning?
6
« skrivet: 2015-02-05, 19:54 »
Pario = jag föder (grundformen i latinet). Peperi = jag har fött. Peperit = hon har fött. Mitt lexikon anger inte infinitiven, men jag antar att den är parire.
7
« skrivet: 2014-11-14, 09:23 »
Vet inte exakt men antar att Johan Ludvig Runeberg inte har tagit helt fel i dikten Soldatgossen:
Min fader var en ung soldat, den vackraste man fann,
Vid femton år gevär han tog, vid sjutton var han man.
8
« skrivet: 2014-10-26, 17:39 »
Det är verkligen svårtytt; man borde väl komma åt själva boken för att klara det hela. Men andra ordet på den övre raden är nog hvilcka, och det tredje på den undre bör vara under - om det nu kan vara till någon hjälp... Till Lillkyro ser karln ut att ha flyttat i alla fall.
Mvh Samppa
9
« skrivet: 2014-08-08, 14:46 »
Carl Johan ser ut att ha dött i Kivinebb (Kivennapa).
10
« skrivet: 2014-05-02, 17:02 »
Wirdois (Virrat). Namnet på en socken (numera stad) i norra Tavastland. Numera heter landkapet Birkaland (Pirkanmaa)
11
« skrivet: 2014-02-02, 21:15 »
12
« skrivet: 2013-11-29, 23:23 »
Nog har man kunnat stava timmer med Z i gångna tider då rättskrivningen har varit ganska vacklande och varierande. Ordet är ju detsamma som tyskans Zimmer, fast det numera vanligtvis har en annan betydelse. Men t.ex. timmerman heter på tyska Zimmermann.
13
« skrivet: 2013-11-13, 22:41 »
Fadern tycks vara Johan Henrikkiss(on) Olkkonen men moderns patronymikon är rätt svårtytt. Kanske har det en lika sällsynt form som faderns: texten är helt på svenska och de övriga namnen står i svensk form men här dyker plötsligt upp en finsk namnform. Lenas fars namn tycks dock sluta på i, varefter följer genitivändelsen -s samt -d(otte)r. I:et i slutet på namnet stöder nog gissningen att det är fråga om ett finskt namn - men vilket? Kommunionboken kanske kan ge klarhet.
Mvh Samppa
(Meddelandet ändrat av Samppa 2013-11-13 22:42)
14
« skrivet: 2013-10-02, 19:39 »
Hej Viveca och Mikael
Det kan verka rätt konstigt att över tusen personer heter eller har hetat Öra. Förklaringen är att ordet också betyder kant, rand, strand o.dyl. Postpositionen korvalla betyder i den österbottniska dialekten vid (stranden eller på kanten av), och det internationellt kända ortsnamnet Koskenkorva är alltså inte forsens öra utan t.ex. forskanten.
Mvh Samppa}
15
« skrivet: 2013-09-25, 18:42 »
Det tycks stå väldigt tydligt enrephalorrhagia vilket är förmodligen ett kopieringsfel. Det borde väl stå encephalorrhagia, dvs hjärnblödning.
16
« skrivet: 2013-06-19, 21:51 »
Lungsäcksinflammation?
17
« skrivet: 2013-06-15, 18:25 »
Dicta S.S. - ingen aning. Frequentatio S. Coenae = nattvardsfrekvensen, dvs anteckning om när vederbörande har gått till nattvarden. Jag antar att det har varit fyra nattvardsgudstjänster det året och siffrorna avser dessa tillfällen. Man kan dra slutsatsen att åtminstone alla son syns på bilden har admitterats, trots att alla inte har klarat allt.
Så kom jag att tänka på att frågorna kan syfta på en katekesutveckling som ju hade formen av frågor och svar.
18
« skrivet: 2013-06-15, 09:29 »
Catechesis canonica är ett uttryck som jag inte känner till, men att döma av att alla har klarat den med galans lan det inte vara en alltför svår nöt att knäcka. Kanske någon allmän kristendomskunskap el.dyl.? Symbol(um) är trosbekännelsen, Orat(io) Dom(inica) Herrens bön, dvs Fader vår, Baptisma betyder dopet, Cena Domini Herrens måltid, Paenit(entia) et claves = boten och nycklarna, dvs kapitlet om bikten, Quaestiones betyder frågorna (vad de är vet jag inte; de ingår i varje fall inte i Luthers Lilla katekes, vars huvudstycken de andra rubrikerna syftar till); Tabula oeconomica är hustavlan.
19
« skrivet: 2013-06-12, 22:03 »
Ingå dopbok för oktober 1870:
Amalia Karol: 20 (födelsedag) 23 (dopdag) 28 (moderns ålder)
Drengen Johan Edv. Knopmans och hans fästeqvinna Wadsböle(?) pigan Amalia Sofia Tallbergs barn.
Faddr. Nybyggaren Karl Henrik Rosenberg med hustru. Dpt. i prestgn. af Roos.
Födelsekommunen är alltså Ingå.
Mvh Samppa
20
« skrivet: 2013-03-25, 08:41 »
Och femoris dextrae, femoris sinistrae, om det nu gäller att vara petnoga med latinska grammatiken... 
21
« skrivet: 2013-02-23, 17:50 »
På centralregistret i Tammerfors borde nog finnas någon som kan svenska eftersom där finns en svenskspråkig församling. Annars också är det nästan lättare att förstå svenska än den finska som produceras av Google - även om man behärskar svenskan bara elementärt.
Mvh Samppa
22
« skrivet: 2013-02-04, 18:44 »
Hej Åke!
Ob discordiam = för osämja
castigatio = förmaning, tillrättavisning (minst); även straff.
Äkta makar har blivit ökända i församlingen för sina ljudliga gräl och prästen har varit tvungen att ha en pratstund med dem...
Passar detta i sammanhanget?
Mvh Samppa
23
« skrivet: 2013-02-02, 19:01 »
Hej Anna-Lena.
Dödsorsaken skulle jag fatta så att personen ifråga har dött på väg (matkalla) till fältsjukhus (kenttäsairaala) nr 66. Översättningen blir jag inte riktigt klok på...
Mvh Samppa
25
« skrivet: 2013-01-20, 20:23 »
Hej Krister.
Råkade ta en titt på kyrkobokssidan och tydde Johanna Lovisas födelseort till Kisko, en grannsocken till Pojo och möjligen Karislojo också.
Mvh Samppa
26
« skrivet: 2013-01-20, 13:44 »
Hej Göran.
Din misstanke är nog riktig. Jag skulle föreslå följande översättning (någon bättre latinist kan väl rätta till om det behövs):
M.I. och H.M. har inför mig ovärdige (coram me indigno) denna orts (kyrko)herde (hujus loci Pastore) vänligen (amicitia) förklarat (confitebantur) sig ha lovat ingå (se pepegisse) äktenskapligt (conjugulis) förbund (foedus).
Vart uttrycket vänligen eller med vänskap (amicitia) exakt hör, är lite osäkert.
Om det gäller trolovning eller lysning, är väl en tolkningsfråga; formerna för äktenskapets ingående var ju lite varierande före 1734.
27
« skrivet: 2012-11-07, 22:33 »
Citat (översatt och förkortat) ur Suomalainen nimikirja (Finska namnboken) 1984:
Paro-personnamnens gamla centra ät den forna storsocknen Birkala samt Stor-Lappee i sydöstra Finland. Ett antal namn har förekommit även i Egentliga (sydvästra) Finland. - - - Paronen är sedermera känt som släktnamn närmast i Kymmenedalen och norra Tavastland. - - - Namnet har ansetts vara ursprungligen ett hedniskt, finskt personnamn, som skulle höra till samma namnserie som Parattu (botad), Parantaja (botare) och Parikka. Dock har namnet redan 1900 förmodats ha germanskt ursprung och jämförts med forntyskans Paro eller Faro samt forndanskans Bari och fornsvenskans Bare. Ifall namn som börjar på Paro i västra Finland är av germanskt ursprung, kunde en del av de sydkarelska Paronen få sin förklaring utifrån samma utgångspunkter. - En del av de östra Paro-namnen har kombinerats med det ortodoxa kvinnonamnet Paro(i), Paru
28
« skrivet: 2012-10-21, 22:33 »
Tack vare Knut Cannelin och hans lexikon så följde jag en annan gissning. I finskan kallar man ett träkar eller en bytta som man kan förvara t.ex. kött i eller låta en bröddeg jäsa, för tiinu. Så jag slog upp det ordet och mycket riktigt: det heter - enligt salig Knut - antingen tina eller kar.
Mvh - en gång till - Samppa
29
« skrivet: 2012-10-21, 22:23 »
Hej Anton!
Har aldrig hört ordet förr, men min gissning är att det är fråga om en får- eller kanske björnfäll som man använder som täcke i en släde. - När jag sedan slog upp finsk-svenska lexikonet för att se vad släde (fi. reki) har för genus så fanns där ordet rekinahka, som hette slädhud på svenska. Så tio poäng och ett papegojmärke åt mej!
Mvh Samppa
30
« skrivet: 2012-10-18, 19:27 »
Ulcus ventriculi = magsår
Psycosis = psykos
Inlägget har flyttats hit 2012 18/10 från den numerade raderade rubriken Språk, ord och namn » Latin » Kleno ventriculi + Psycosis. /Moderator Språk, ord och namn
31
« skrivet: 2012-10-12, 22:58 »
Hej Kristoffer.
Kaljola och Maria Andersdotter finns i Marttila 1811-1820, sid. 13, bild 178: Nåcka torp, Randala. Längre ner finns också Kaljola, och där hittar man både Maria (född 1788) och sonen Johan. Registern tycks ta med bara det översta gårdsnamnet på sidan. St Mårtens tycks ha haft två kommunionböcker (1811-20 och 11-22) under den tidsperioden, antagligen för kapellförsamlingarnas skull.
Namnen Eura och Alastaro kan leda vilse just för att det finns församlingar med samma namn lite högre upp på kartan. Nuvarande Koski hörde då också till Marttila och hette Ylistaro, och det namnet har också en fd kommun i Södra Östarbotten (numera en del av Seinäjoki stad), vilket skapar ännu mer oklarhet.
32
« skrivet: 2012-10-12, 18:49 »
För (o)klarhetens skull bör det tilläggas att Tarvasjoki inte har något att göra med vare sig nuvarande Eura eller nuvarande Alastaro. Och i Marttila (St.Mårtens) kyrkböcker från den tid då T. hörde dit förekommer alltså inte namnet Tarvasjoki utan antingen Alastaro eller Eura/Eurainen, beroende på tidpunkten.
33
« skrivet: 2012-09-19, 20:49 »
Med största sannolikhet är det fråga om ett ganska enkelt kopieringsfel. Såna förekommer. Vill man vara fullt säker ska man väl gå igenom kommunionböcker både i Lappo och Kuortane.
34
« skrivet: 2012-09-19, 16:55 »
Hej Kjell och Kaarina.
Har ingen anledning att ifrågasätta betr. uppgiften om Artur Pohjosmäki i övrigt - men ska man vara riktigt petnoga så heter suutari på svenska skomakare och inte skräddare (som i sin tur heter räätäli på finska).
Mvh Samppa
35
« skrivet: 2012-09-03, 20:06 »
Troligen.
Soror, plur. sorores är latin och betyder just syster/systrar. Kunde detta sorvry: möjligen läsas sorores? Åtminstone kan ett slarvigt skrivet o likna ett v.
36
« skrivet: 2012-09-02, 21:30 »
Ja - diphteritis står det faktiskt, och det är väl detsamma som difteri. Förkortningen D:o står för dito, alltså samma dödsorsak som den föregående, vilket är mycket troligt när det är fråga om en smittosam sjukdom.
37
« skrivet: 2012-08-30, 22:26 »
Tuberculosis pulmonun - lungtuberkulos.
38
« skrivet: 2012-05-22, 14:04 »
Ulfsby (Ulvila).
Mvh Samppa
39
« skrivet: 2012-04-14, 23:03 »
Kanske ngt i stil med warit här 3. år inte infunnit sig wid läsn(otydligt slut men avser troligen läsförhör) och (?) anmält sig til S. Coen: swag i läsningar och förstånd. Flytt. til Loimijoki 94
S(acra) Coen(a) = den heliga måltiden, dvs nattvarden.
(Meddelandet ändrat av Samppa 2012-04-14 23:04)
40
« skrivet: 2012-01-21, 21:55 »
Är det fråga om en maskinläsning av en frakturatext el.dyl.?
Så skulle jag tyda det:
1725: Fullmäcktigen Schylanders ansökning ...
1785: ... Rådmannen och Kammers(?)-Rätts Präses... Otto Fr.Ekeman i nåder förordnad till (här sviker mig fantasin; borde se originalet)Borgmästare ... uti Jacobstad Nathanael Häggström har uppå ... ansökning undfått nådigt afsked ... Sonen, Extraordinarie ... Wasa Hof-Rätt Lars Petter Häggström har blifwit förordnad ...
Enligt detta skulle fadern Nathanael H. på underdånig ansökning fått avsked och sonen Lars Petter blivit utnämnd till borgmästare i hans ställe. Men vad i världen kan det där Illsiilia^ vara? Går det upp för nån?
41
« skrivet: 2012-01-17, 19:16 »
Neeej - om det står Obiit Holmiam, så har prästen nog glömt sin latinska grammatik. Dog i Sthlm borde heta Obiit Holmiae (dativ) medan flyttade till Sthlm är faktiskt just Abiit Holmiam (ackusativ).
42
« skrivet: 2012-01-07, 09:59 »
Hej Lillian.
Om du läser igenom hela ramsan av ungar så kan du gissa dig till att Trä(d)g.m. betyder troligen trädgårdsmästare, Gust: är Gustaf och Pet:dr Pettersdotter.
Mvh Samppa
43
« skrivet: 2011-12-05, 23:25 »
Mitt latinlexikon säger att ordet scortum betyder skinn men har också en bildlig betydelse: sköka. Duplex scortum är då ordagrant översatt dubbel sköka, vilket torde innebära att vederbörande har två gånger gjort sig skyldig till lönskaläge, dvs otillåten sex.
44
« skrivet: 2011-10-24, 23:00 »
Coena = måltid
Domini = Herrens
publica = offentlig
aperta = öppen
prohibere = hindra, utesluta
Personen ifråga har (pga uppenbart syndigt leverne) uteslutits från den offentliga nattvardsgemenskapen.
45
« skrivet: 2011-10-02, 13:20 »
Första resan = första gången (stöld, lönskaläge, sabbatsbrott, olaglig brännvinstillverkning osv. osv.) - eller har jag missförstått det helt och hållet?? Alltså first time.
46
« skrivet: 2011-08-31, 14:58 »
Har inte stött på frasen, men gissar på trolovning, som den är en så gott som ordagrann översättning på (troget löfte). Och passar i sammanhanget.
47
« skrivet: 2011-08-26, 23:16 »
Jag tycker mig ha snappat upp nånstansifrån uppgiften att Laurentius Petri skulle ha flyttat Kristi förklarings dag från det fasta datumet 6 augusti till sjunde söndagen efter Trefaldighet. Jag har trott att orsaken har varit helt enkelt dels att han ville bevara festen genom att placera den på en söndag, och dels att 7 e Tref har råkat infalla i närheten av 6 aug det året då reformen genomfördes. I år var ju t ex söndagen ifråga den 7 augusti.
48
« skrivet: 2011-08-26, 15:21 »
Dominica Glorificationis (vanligare uttryck: Transfigurationis) Christi, 8 veckor efter pingstsöndagen (dvs 15 veckor efter påsk).
49
« skrivet: 2011-08-03, 14:27 »
Hej.
Jag sökte Salomon Kaivola med Google och fick en träff. Han nämns i tidningen ”Todistaja” (Vittne) som dess chefredaktör åren 1928-1937. Tidningen utges av Ev.lut. Todistajaseura (Ev.luth. sällskap av vittnen). Så kontaktade jag en av sällskapets predikanter som också är släktforskare och han svarade:
”Teol.dr. Lauri Koskenniemi nämner i sin skrift ”Maallikkosaarna” (Lekmannapredikan) 2008 att Salomon Kaivola (Saranpää) 1863-1929, Vasa, var predikant inom Åbo-sällskapet 1916 och inom Sällskapet av vittnen 1933-1937(?). [ Anm.:Årtalet 1929 tycks alltså syfta på något annat än dödsåret. - SA] Han har varit anställd i 18 år fr.o.m.1919; ordf för sällskapet 28-37, sekreterare 06-23 och kassör 22-27. Jag antar att Salomon har avlidit i mars 1937, ty det omnämns i Todistaja 4/37.
”I en historik av Unto Virtanen förekommer också namnet Sanna Kaivola, som har varit viceordf 1941-45, vicesekr 26-41 och kassör 27-30. Jag vet ej om Sanna var Salomons hustru men jag antar det.
”Jag har aldrig hört att Salomon Kaivola skulle ha hört till någon frikyrklig riktning.”
Denna information fick jag alltså av predikanten Alpo Ahola.
Mvh Samppa
50
« skrivet: 2011-06-16, 21:57 »
Hej Kristian!
Lochteå kyrkoböcker efter 1849 finns tyvärr inte (ännu?) på nätet. Och att de inte svarar på mejl kan bero på skrala färdigheter i svenska. Har du provat engelskan? Och så kan du försöka skriva eller mejla till kyrkoherden som heter Tuomo Jukkola. Mejladressen är tuomo.jukkola @ evl.fi (stryk mellanslagen kring @). Kyrkoherdarna i Finland (även i finskbygderna) borde i princip ha förmågan att nöjaktigt förstå svenska... Och hälsa från mej!
Mvh Samppa
51
« skrivet: 2011-06-07, 08:03 »
En gissning till: Lohteå (fi. Lohtaja; det svenska namnet skrivs numera Lochteå).
52
« skrivet: 2011-06-01, 21:20 »
a.n. = ante nuptias = före äktenskapets ingående. Barnet är fött före vigseln som senare har ägt rum.
53
« skrivet: 2011-05-03, 22:11 »
Tillfredsställande? Acceptabelt?
54
« skrivet: 2011-03-27, 15:19 »
Berömd för sin klokhet och dygdighet.
55
« skrivet: 2011-03-19, 19:51 »
Dom gamla texterna kan mycket väl vara fellästa. Det långa ellet tyska s:et som man förr använde i början av en stavelse liknar faktiskt ett f, och en lite vårdslöst tecknad ä-prick gör ä-et lätt till ett å, så förvirringen är färdig: modern dör för att hon får ett fång av barn, i stället för komplikationer i samband med förlossning...
56
« skrivet: 2011-02-10, 19:02 »
Jag kom också att tänka på Sodankylä. Om Charles t.ex. har uppgett sin hemort i Finland muntligt så kan det ha låtit som Satumkyla el. dyl. Finska dialekter brukar sakna d-ljudet, och om man nödvändigt ska använda det och inte ersätta det med t.ex. r, l eller j eller helt enkelt lämna bort det (Soankylä) så kan försöket låta som ett t (precis som i estniskan).Å andra sidan så kan han ha skrivit ortsnamnet otydligt, och då kan det ha lästs fel. I så fall kan möjligen också Salonkylä komma i fråga. Men Sodankylä är det enda kommunnamnet; de andra är namn på byar.
57
« skrivet: 2010-12-03, 16:30 »
I övrigt torde det stämma, men beträffande söndagens namn har ett litet missöde inträffat: Dominica III post Epiphanias är givetvis tredje söndagen efter trettondedagen som är 6 januari, i st.f. trefaldighetssöndagen som är en sommarhelg.
59
« skrivet: 2010-10-10, 23:14 »
Backstugusittaren Olli Matinpoika (Olof Mattsson) Palosaari och h:u Anna Stinasdotter, född(a?) 1833 (antingen Olli, Anna eller bägge)
- Dotter Katharina 1867-11-06
Inhyseshustrun Erika Johansdotter Palosaari, född 1860
- Utomäktenskapligt barn Anders Edvard 1885-07-26
Inhyses Matti Palosaari och h:u Kaisa
- Son Juho Kaarle (Johan Karl) 1890-11-06
Mvh Samppa
60
« skrivet: 2010-09-20, 14:14 »
Feria 2 Pentecostes = annandag pingst, dvs 7 veckor + en dag efter påsken.
61
« skrivet: 2010-08-30, 22:57 »
En liten komplettering: Dopboken i Reisjärvi innehåller följande: Födde och döpte År 1880 Mars månad 15 (född) | 20 (döpt) | Maria döpt af K Ottelin | Inhysesm. å pag. 287 Anders Hjelm et Hust Maria. Fadd. Elias Uusmäki et Hust Maria,  Jakob Uusmäki et Jungf Johanna Hfl för 1880 som dopanteckningen hänvisar saknas tyvärr på Släkthistoriska föreningens sidor. Men HisKi vet att berätta om en Anders som är född i Reisjärvi 1847-07-07 och vars föräldrar är Inh Anders Gustaf Hjelm och Maria 34 (år). Han kunde alltså vara far till Maria Piirainen. Relativt sannolikt nog, men inte 100% säkert!
62
« skrivet: 2010-08-30, 19:30 »
Hej Arne!
Här har du en översättning av ämbetsbetyget. Enligt det har Maria inte hetat Piirainen i Reisjärvi, eftersom hon gifte sig med Piirainen först 1912 i Haukipudas.
Maria Piirainen f. Hjelm, född 1880-03-15 Reisjärvi (flyttade till Haukipudas fr Snappertuna 1910-04-12 som ogift), dog 1925-04-22, och hennes make Konstu Piirainen, född 1884-06-01 Kuhmoniemi [numera Kuhmo] (flyttade till Haukipudas 1912-08-25 fr Uleåborg), flyttade fr Haukipudas som änkling 1925-12-29 tillbaka till Uleåborg, vigda 1912-08-25 till bägges 1. äktenskap. Barn i detta äktenskap enl. våra böcker:
1. Aino Rauha Emilia född 1913-11-28 Haukipudas, och hennes make Toivo Ilmari Kantola, född 1927-10-22 Ii [sv. Ijo], vigda 1958-04-27 till hustruns 2. och mannens 1. äktenskap. Båda flyttade till Uleåborg 1965-01-01.
2. Lempi Sanelma, född 1917-03-16 Haukipudas, flyttade till Uleåborg 1925-12-29.
Mvh Samppa
(Meddelandet ändrat av Samppa 2010-08-30 19:36)
63
« skrivet: 2010-08-26, 21:43 »
Askainen/Askais (sv. Villnäs) är numera en del av Masku kommun och församling nära Åbo. Adressen är Maskun seurakunta, Maskuntie 73, FI-21250 MASKU, tel. +358 2 434 8400, epost masku.seurakunta(at)evl.fi .
64
« skrivet: 2010-08-26, 21:08 »
Det är nog yttest sannolikt att den enklaste föklaringen är den riktiga. Latinets cancer betyder ju kräfta - i ordets båda bemärkelser.
65
« skrivet: 2010-08-25, 18:21 »
Kan det stå sua tota familia? Det skulle betyda (med?) hela sin familj. En annan möjlighet är cum tota familia vilket betyder med hela familjen. Av sammanhanget framgår kanske vad som har hänt - om t.ex.personen ifråga har flyttat/försvunnit/omkommit el. dyl. med hela familjen. Eller också kan de bara vara inskrivna på en annan sida av hfl.
66
« skrivet: 2010-08-25, 09:21 »
Med Gamle Adam avses normalt den gamla människa som enligt Luthers lilla katekes skall genom daglig ånger och bättring förkvävas och dö med alla synder och onda lustar - mer profant uttryckt den inneboende själviskheten som tyvärr måste hämmas och tryckas ner för att kunna bete sig som folk (och någorlunda klara sig i umgänget med andra).
67
« skrivet: 2010-08-10, 09:52 »
Vet man datumet för påsken så går det att räkna ut allt annat:
Om påskdagen är t.ex. 1 april så blir det så här:
- Septuagesima 9 veckor före påsk = 28 januari (27 om det är skottår)
- Sexagesima 8 veckor före påsk = 4 (3) februari
- Quinquagesima = Esto mihi = fastlagssönd. 7 veckor före = 11 (10) febr.
- Dñica 1 in Quadragesima = Invocavit/Invocabit = 1 s. i fastan 6 veckor före = 18 (17) febr.
- Dñica 2 in Quadragesima = Reminiscere = 2 i f. 5 veckor före = 25 (24=skottdagen) febr.
- Dñica 3 in Quadragesima = Oculi = 3 i f. 4 veckor före påsk = 4 mars
- Dñica 4 in Quadragesima = Laetare = midfastosönd. 3 veckor före = 11 mars
- Dñica 5 in Quadragesima = Judica = Dñica passionis = 2 veckor före = 18 mars
- Dñica 1 Palmarum = palmsöndagen = en vecka före påsk = 25 mars
- Dñica Resurrectionis = påskdagen = 1 april
- Feria II, III, IV post Pascha = annan-, tredje-, fjärdedag påsk = 2, 3, 4 april
- Dñica 1 post Pascha = Quasimodogeniti = 1 sönd. efter påsk = 8 april
- Dñica 2 post Pascha = Misericordia(s) Domini = 2 sönd. efter påsk = 15 april
- Dñica 3 post Pascha = Jubilate = 3 sönd. efter påsk = 22 april
- Dñica 4 post Pascha = Cantate = 4 sönd. efter påsk = 29 april
- Dñica 5 post Pascha = Rogate = 5 sönd. efter påsk, bönsönd. = 6 maj
- Feria II/III/IV Rogationum = månd.-onsd. före Kristi himmelsfärd = ”gångedagarna” = 7-9 maj
- Vigilia Ascensionis = onsd. före Kristi himmelsf. = 9 maj
- Ascensio Domini = Kristi himmelsfärdsdag = 10 maj
- Dñica 6 post Pascha = Dñica post Ascensionem/in octava Ascensionis = 6 sönd. efter påsk = 13 maj
- Pentecostes = pingstdagen = 7 veckor efter påskdagen, 20 maj
- Feria II,III,IV Pentec. = 2,3,4-dag pingst = 21-23 maj
- Trinitatis = Trefaldighetsdagen = 1 vecka efter pingst, 27 maj
- Corpus/Corporis Christi = torsdagen efter Trinitatis, 31 maj
- Dñica 1 post Trin. = 1 sönd. efter Trefaldighetsd. = 7 juni osv.
- Dñica 5 post Trin. = 5 juli osv.
- Dñica 9 post Trin. = 2 augusti osv.
- Dñica 14 post Trin. = 6 september osv.
- Dñica 18 post Trin. = 4 okt. osv.
- Michaelis = Mikaelidagen = 29 september eller följande söndag, i detta fall 4 oktober
- Omnium Sanctorum = Alla helgons dag = 1 november eller (i Sverige fram till 1952) därpå följande söndag, i detta fall 1 nov,
- Dñica 23 post Trin. = 8 nov. osv.
- Dñica 1 Adventus = söndagen som infaller 27 nov.-3 dec. (i detta fall 29 nov.)
- Vigilia Nativitatis = julafton, 24 dec. (i detta fall torsdag)
- Dies/Festum Nativitatis = juldagen (i detta fall fredag)
- Dñica (1) post Nat. = söndagen efter jul (i detta fall 27 dec.)
- Stephani (Mart.) = Stefanidagen = annandag jul 26 dec.
- S. Johannis (Ev.) = evangelisten Johannes' dag 27 dec.
- Circumcisionis = Kristi omskärelses dag, nyårsdagen
- Dñica post Circumcisionem (Dñica 2 post Nativ.) = sönd. efter nyårsdagen (i detta fall 3 jan.)
- Epiphania Domini = Trettondedag jul 6 januari (i detta fall onsdag)
- Dñica 1 post Epiph. = 1 söndagen efter Trettondedag Jul (i detta fall 10 januari) - osv tills Septuagesima infaller.
Mvh Samppa
68
« skrivet: 2010-08-05, 21:41 »
Ett weblexikon ger följande fem motsvarigheter:
- Anasarca
- Dropsy
- Hydrops
- Hydrosarca
- Hyposarca
69
« skrivet: 2010-07-22, 13:34 »
Utan att känna till de svenska dialekterna (i synnerhet rikssvenska) över huvud, funderar jag om inte det andra och tredje ordet i meningen borde delas annorlunda, dvs finns å.
70
« skrivet: 2010-07-07, 08:09 »
God morgon Calle,
lares et penates var ursprungligen gudar som bevakade hemmet. Bilder av lares brukade man ha vid härden som var hemmets hjärta. I överförd bemärkelse betyder uttrycket helt enkelt hemmet. Adjektivet patrius (ack. plur. patrios)avser sådant som hör till (faders)hemmet. Revocatus = kallad tillbaka. Personen ifråga har alltså blivit kallad tillbaka till hemmets härd. Orsaken anges inte.
Mvh Samppa
71
« skrivet: 2010-06-11, 19:03 »
Vihityt = vigda (till äktenskap)
S:ne Skrädd. / Skredd. = sockenskräddare.
72
« skrivet: 2010-06-06, 22:39 »
Vinolentus = ebriosus = begiven på dryckenskap.
Turbulentus = häftig, oregerlig.
En stilren suput av den värsta sorten, m.a.o. Så visst har det att göra med aggressivitet vid alkoholförtäring.
Trodde också först att det borde ha stått violentus men ordboken kände till ordet i anmärkningen.
73
« skrivet: 2010-04-18, 15:26 »
Det var nog inte så väldigt speciellt att man skrev på latin. Helt vanliga anteckningar kunde göras på det språket. Men visst kunde prästerna vara lite pryda ibland; det kan tänkas ha varit en aning mindre genant och rakt på sak att skriva meretrix än sköka eller prostituerad.
Med männen förhöll det sig troligen så, att det måste vara fråga om en ganska grov våldtäkt för att leda till straff. För kvinnans del var det ju förstås lättare att bevisa brottet om det hade den naturliga följden...
74
« skrivet: 2010-04-18, 13:14 »
Meretrix = utövare av världens äldsta yrke
poena, plur. ackusativ poenas = straff
scelus, gen. sceleris = brott
ter = tre gånger
pendere, perf.particip pependit = (här) lida (eg. hänga)
M.a.o. har ifrågavarande yrkesutövare bestraffats för brottet tre gånger.
75
« skrivet: 2010-04-17, 20:11 »
Obiit = dog.
76
« skrivet: 2010-03-05, 20:44 »
Någon vet säkert mer exakt men jag har för mig att -om är en gammal dativändelse och Herranom således en dativform av Herren/Herran. Formen torde sällan förekomma utan preposition, oftast i / uti. På modern svenska motsvaras i Herranom av i Herren. Ifall Herranom någon enstaka gång förekommer utan preposition, torde det betyda åt Herren. I gamla goda tider lär prästen i högmässan ha hälsat församlingen med orden Herren vare med eder och fått svaret Så ock med dinom anda; dativändelsen har då fogats i possessivpronominet. Honom torde också vara en kvarleva av dativen.
77
« skrivet: 2010-03-03, 22:35 »
Hærsero et Spielbodo filiis vxoris mee prenominate borde väl översättas: åt Härse och Spjälbod, söner till min förutnämnda hustru, förutsatt att det handlar om dativ!. Men kasusändelserna kan också tyda på ablativ, som motsvarar bl.a. prepositionen av. Hela pusslet kunde kanske tydas så: Närvarande vittnen var ärkebiskop Peter i Uppsala, Folke, kyrkoherde i Knivsta, Nils, kyrkoherde i Sunga, Nils Petersson, prebendat i Uppsala domkyrka, Jarl, kaplan till ärkebiskop Peter, Ketilvast, kyrkoherde i Tuna kyrka i Medelpad, Gunnar Larsson, Ingevald Gasabogh. (Så långt enligt Åsas länk, och fortsättningen torde bli: ) Till detta har i de ovannämndas närvaro (in supradictorum presencia) givit sitt samtycke Farteghn, min älskade son, samt Härse och Spjälbod, söner till min förutnämnda hustru. På detta sätt blir det i varje fall någon mening med det hela. Gudlev Bilder testamenterar alltså pengar och andra egendomar till kyrkor o.a. och hans laga arvingar försäkrar att de samtycker. Den röda texten skulle jag förstå som en hänvisning till hustruns testamente som ger närmare upplysning eller bekräftelse, men det verkar lite otydligt; man måste också räkna med möjligheten att den som hållit i pennan inte har haft latin till modersmål...
78
« skrivet: 2010-03-03, 17:02 »
Filius = son. (På tyska: Sohn.)
Filius meus = min son. (mein Sohn)
Filius meus dilectus = min älskade son. (mein geliebter Sohn)
Filio = åt sonen. (dem Sohn/-e)
Filio meo = åt min son. (meinem Sohn/-e)
Filio meo dilecto = åt min älskade son (meinem geliebten Sohn/-e)
79
« skrivet: 2010-02-23, 21:53 »
Det tycks stå rätt tydligt Gohlsotten - vad det sedan betyder, är en annan sak...
80
« skrivet: 2010-02-10, 09:26 »
Tony! Finlands Släkthistoriska Förening http://www.digiarkisto.org/sshy/index_sve.htm har scannade kyrkböcker bl.a. från Turtola men fri tillgång har man bara fram till 1883. Blir man däremot medlem så kan man t.ex. kolla att jag talar sanning när jag säger att Maria Johanna inte finns i Turtolas dopbok ifall födelsedatumet är riktigt. Alltså har hon kommit annanstansifrån till Turtola - förutsatt att anteckningarna i övrigt är korrekta, vilket de ju inte alltid är.
81
« skrivet: 2010-02-03, 21:54 »
Cippus, cippi = 1) påle med vass spets; 2) gravmonument (antagligen en liggande gravsten i golvet). Cippis är en pluralform som torde bero på författarens poetiska stilkänsla...
82
« skrivet: 2009-12-30, 14:03 »
Makens/makans otrohet.
Gott slut på det gamla året och en ännu bättre start åt det nya!
Mvh Samppa
83
« skrivet: 2009-12-13, 22:36 »
Dragsfjärd hör numera till Kimitoöns kommun, http://www.kimitoon.fi/ som ligger jfvis nära Salo stad ; Kymmene (fi. Kymi) till Kotka stad. Båda är alltså sydkustorter men vid olika ändor av Finska viken. Mvh Samppa
84
« skrivet: 2009-11-26, 22:37 »
Jag har nog den uppfattningen att absolutionen antecknades i kyrkböckerna då vederbörandes tilltag hade förtjänat kyrkotuktsåtgärder, som t.ex. uteslutande från nattvarden eller tidigare även skambänk eller stock. Dessutom har kyrkotukten oftast tillämpats också till grövre brott som även samhället har straffat för. Hela systemet med bikt och avlösning blev ju såtillvida förvänt att det som skulle vara en positiv och befriande sak kom att framstå som en straffåtgärd. Blev man absolverad för någonting och det antecknades i hfl så blev man brännmärkt i stället för förlåten. Den normala bikten avskaffades aldrig men föll i praktiken ur bruk.
85
« skrivet: 2009-11-25, 18:05 »
Tack Elisabeth
- nu vet jag mer och gåtan blev väl löst.
Den lagen borde ha varit i kraft när ungarna var i tonåren.
Mvh Samppa
(Meddelandet ändrat av Samppa 2009-11-25 18:07)
86
« skrivet: 2009-11-25, 13:34 »
Praeceptum betyder bud. Praec IV torde då betyda fjärde budet. Peccavit in p:to (praecepto) IV = har brutit mot fjärde budet. Vad detta innebär vet jag inte exakt; det vanliga var ju att man bröt mot VI budet. Om det står i en hfl mot 4. budet alltså med arabisk siffra så kan man väl anta att det inte har varit fråga om ett skrivfel av prästen (att han har skrivit IV i st.f. VI) - utom om det ursprungliga felet bara har kopierats automatiskt. En annan, nästan lika otrolig möjlighet är att prästen har följt den gammaltestamentliga (och reformerta och ortodoxa) numreringen av budorden och kallat bildförbudet (2 Mos 20: 4) för bud nr 2 och förbudet att missbruka Guds namn för nr 3 osv. I så fall kunde det bara fråga om sabbatsbrott. Det är som sagt också ganska osannolikt eftersom den lutherska katekesen alltid har följt den romers-katolska numreringen, enligt vilken IV budet är just Hedra din fader och din moder. Men hur såg ett offentligt och straffbart brott mot IV budet ut?
87
« skrivet: 2009-11-17, 21:36 »
Dessutom finns det enligt samma källa 11 personer som heter Pousár samt 5 som har det som tidigare namn.
88
« skrivet: 2009-11-15, 21:28 »
Hela sammanhanget skulle ju underlätta tolkningen, men jag antar att denne Malmstedt har varit studiorum morumque moderator, dvs studiernas (studiorum) och (-que) sedernas = moralens (morum) ledare (moderator) för Anders.
Mvh Samppa
89
« skrivet: 2009-11-04, 21:47 »
Ja, så tydde jag också texten. För mannens del är ordet Ebriositati skrivet i sin helhet, men vid fruns namn är ordet förkortat Ebriosit: (men bokstäverna -osi- liknar faktiskt ganska mycket -an-). Det jag inte kom på var betydelsen av förkortningen nk, men Stefan visste det.
90
« skrivet: 2009-11-02, 17:52 »
Ebriositati deditus resp. dedita = begiven på dryckenskap. Mannen är antagligen dessutom vaccinerad; vad det står på fruns rad kan jag inte tyda (dito är det i alla fall inte).
Mvh Samppa
91
« skrivet: 2009-10-25, 17:58 »
Hemmadop var i synnerhet under äldre tider ett undantag och förekom mest då barnet var för svagt för dop i kyrkan. Om det var möjligt att få tag på prästen (och barnet således inte behövde nöddöpas) så kom han och förrättade både dopet och kyrktagningen på samma gång, skulle jag tro. Det behöver alltså inte nödvändigt vara fråga om att bokstavligen gå i kyrkan. Mer om kyrktagning se t.ex. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kyrktagning . I det aktuella fallet och liknande har man knappast följt sexveckorsregeln, eftersom dopet normalt - och framför allt om barnet var i livsfara - förrättades så tidigt som möjligt, ofta t.o.m. på födelsedagen eller dagen därpå.
92
« skrivet: 2009-10-20, 23:15 »
Hej Helen!
Någon speciell källa kan jag inte ange, för mitt latinsk-finska lexikon gav inget exempel på just den verbformen. Men bland det lilla jag minns av latinet som jag läste i skolan finns vetskapen om att den verbform som slutar på -ns är just presens particip. Amo = jag älskar; amare = älska; amans = en/den älskande. Spero = jag väntar/hoppas; sperare = vänta/hoppas; sperens (eg. sperans!) = den väntande, den som hoppas. Den korrekta formen borde väl alltså vara sperans, men någon annan tydning kan åtminstone jag inte komma på.
Mvh Samppa
93
« skrivet: 2009-10-20, 20:12 »
Sperens = en som hoppas (presens particip).
94
« skrivet: 2009-09-22, 10:49 »
Jag har nog den uppfattningen att nämnda titel krävde mer kvalifikationer än så, dvs tämligen oregelbundna levnadsvanor i många hänseenden... Visserligen kan det ha lett till att man inte heller hade någon vidare lust att närvara vid husförhör, oberoende om man just då vistades på orten eller ej.
Mvh Samppa
(pryd av naturen och därför förhindrad att förklara termen mer koncist och kärnfullt)
95
« skrivet: 2009-09-08, 10:41 »
Tack själv - jag fick av dig några döds- och födelseuppgifter mm som jag inte hade. Kunde förstås ha sökt upp dem själv nu när kyrkböckerna finns på nätet men hade inte gjort det ännu; jag har flera permanenta nästa-veckas-projekt...
Va? Lat - jag? Aldrig i livet...
96
« skrivet: 2009-09-07, 22:14 »
Hej Helena - är vi kanske släkt? Mats Jacobsson var min mfmmmf.
Mats Jacobssons far var - som du antar - Jacob Jöransson (dom skrev namnet då med J), f 1727-07-18 i Alavus och modern var Anna Johansdotter f 1728-07-17 i Ilmajoki, Koskela.
Annas mor Walborg kan vara dotter till Sigfred Sigfredsson Suomula och hans hustru Susanna Jacobsdotter, men det är osäkert.
Helena Matsdotters fldr var Mats Henriksson Rahko f 1723-02-15 (hans fldr Henric Jacobsson o Margeta Henricsdr) och Maria Danielsdr Hirvelä, född i Kurikka.
Jacob Jöransson fldr var Jöran Pålsson f ca 1690 i Töysä (som då hörde till Ilmajoki och senare till Alavus) och Valborg Jacobsdr, f 1685, d 1755-12-24 i Alavus (Töysä).
Detta i all hast.
Mvh Samppa
97
« skrivet: 2009-09-07, 16:53 »
Utan att nånsin ha stött på begreppet antar jag att den som hölt barnet och den som stod hos var två obligatoriska vittnen som man alltid måste ha. Utöver dem fick man sedan kalla mer faddrar.
Förr i tiden skulle dessa dopvittnen svara i barnets ställe på de sk dopfrågorna som började med att avsäga sig djävulen och allt hans väsen. Så gör man ju fortfarande i Danmark. Det berättas att vid ett dop i Köpenhamn hade prästen ställt frågan till faddrarna som var från Malmö och inte kände till seden. Resultatet var en tystnad. Prästen upprepade frågan: Forsager du Djævelen og alle hans gerninger og alt hans væsen? och fick ett osäkert svar: Vi gör inte så i Malmö.
Mvh Samppa
98
« skrivet: 2009-09-06, 14:02 »
Laukkuryssät, ränselryssarna torde mestadels ha varit just östkarelare. Men eftersom de kom från ryska området och hade skaffat sina varot i St Petersburg samt kunde ryska så var det orsak nog att kalla dem ryssar. Och när de skrevs in i kyrkböckerna så var det lätt att kalla dem ganska summariskt på samma sätt. Om några av dem var tatarer, vet jag inte - kanhända, men inte heller den benämningen behöver vara exakt: nästan vem som helst som var främling på sätt eller annat kan ha kallats t.ex. tattare. Ofta kallades också zigenarna så. I Sibbo lär man ibland ha sagt vid regnväder: Gud låte det regna vallbåna till hägnad, tattarbåna ti bör' skrika...
Vad namnet Naumanen beträffar så är det faktiskt av karelskt ursprung. Det bibliska, hebreiska profetnamnet Nahum har i Ryssland blivit ett rätt allmänt förnamn Naum, och den karelsk-finska varianten har fått en vokal i slutet - alltså Nauma. Ändelsen -nen ller -inen kan i finskan betyda en diminutivform (tyttö/tyttönen = flicka / liten flicka) eller något man har eller på något sätt hör ihop med (lika/likainen = smuts/smutsig) och kan i efternamn ungefär motsvara det svenska af, tyska von eller franska de, utom att den inte på något sätt antyder någon adlighet. Namnet Naumanen har alltså ursprungligen ha betytt någon form av samhörighet eller släktskap med någon som har hetat Naum(a).
Mvh Samppa
(Meddelandet ändrat av Samppa 2009-09-06 14:51)
99
« skrivet: 2009-09-05, 19:32 »
Kukkus/Kuckus kan vara en svensk variant av antingen Kukkonen/Kukkola eller Kokkonen/Kokkola - i stil med t.ex. Mickos. Kukko betyder tupp, kokko är ett gammalt finskt ord för örn; numera talar man om kotka. Någon rysk bakgrund har namnet knappast. F.ö. är alla ortodoxa som kommer från området bakom ryska gränsen ingalunda ryssar; i synnerhet sådana som har ett finskt efternamn, men också flera som har ett ryskt namn är snarare äkta karelare.
100
« skrivet: 2009-08-10, 20:02 »
Ja, det ser ut att stämma. Åtminstone någon som heter så och bor i Grossi dör 1866, och den som dör där året innan heter Anders Mattsson.
Ibland läser man fel av bara trötthet när det är tillräckligt många Anderssöner och Mattssöner som dansar i ring i huvudet på en. Själv gjorde jag ju mig skyldig till en helt idiotisk tabbe!
Samppa
101
« skrivet: 2009-08-06, 09:08 »
Betr. Johan Johansson födelsedatum så har du rätt; i en anteckning har jag 5/11 och har inte lyckats spåra felkällan, men kanske är det fråga om en feltolkning av hfl.
Men i dödboken står det:
1865: Oct. 10. 15. Pukkala, Grossi. Bonden Anders Mattsson af Wattsot 57. 1. 15
1866: Juni 26. 1/7. Pukkala (et?) Grossi. Sytningsmannen Matts Andersson af Ålderdom 85 (mån. o. dag otydl.)
Dödsdagen har tydligen skrivits först fel, suddats över och den riktiga dagen skrivits i kolumnen bredvid.
(Gjorde bort mig: Anders som dör 1865 i en ålder av 57 år är naturligtvis inte född 1708 utan 1808 och ingalunda far till den Matts som dör följande år 85 år gammal.)
(Meddelandet ändrat av Samppa 2009-08-06 10:00)
102
« skrivet: 2009-08-05, 19:43 »
Hej Helena!
Det är väl Mats Matsson och inte Andersson som är född 1825-01-24? Fadern var Mats Andersson, vars dödsdatum enl. dödboken är 1866-06-26. Modern Anna Johansdotter Grossi, född 1785-09-21, dog 1871-03-05. Hennes fldr var Johan Johansson Grossi, född 1762-11-05 och Lisa Johansdotter Luhtala, f 1764-02-09.
Maria Matsdotters fldr var Mats Mattsson Eskola, f 1792-02-19 och Lisa Simonsdotter Murhu, f 1794-11-27
Lisa Simonsdotters fldr var Simon Simonsson Murhu och Lisa Jacobsdotter Miska, vigda 1793-12-12.
Mvh Samppa
(Meddelandet ändrat av Samppa 2009-08-05 22:01)
103
« skrivet: 2009-07-25, 22:19 »
Jag tycker nog att texten i stort är grammatikaliskt riktig: det enda ställe som vållar mig besvär är ordet hancce - jag har trott att hanc är den rätta ackusativformen av haec (denna). Men det kan vara fråga om ett kopieringsfel eller en feltydning av ett otydligt ställe, och inget att fästa sig vid. Verbet incolo kan - tror jag - mycket väl syfta på en tillfällig vistelse. Men någon som är mer bevandrad i latinet kunde kanske säga något säkrare.
Det kan ju ha varit andra lärda också som behärskade latin. Men de som skrev i kyrkböckerna var nog präster, skulle jag anta. Med själva sakfrågan kan det ju ha förhållit sig antingen si eller så: kungliga kan ha haft sina äventyr, men lösa rykten kan också ha spritts. Ta nu sen reda på vad Erik och andra kungasöner har haft för sig för 450 år sedan...
Mvh Samppa
104
« skrivet: 2009-07-25, 17:43 »
1) Det borde väl stå notatur i st. f. natatur.
2) I det första fallet borde incolens (bosatt) stå i samma kasus (ackusativ) som femina(m) (kvinna), filia(m) (dotter) och nata(m) och inte i genitiv såsom Ericus (Erici), Rex (Regis) och pater (patris) (fadern). Alltså - - - incolentem Borkholm. Vad som är troligt eller inte, tar jag inte ställning till. Men fullt möjligt är det förstås att den som skrivit det har i misstag använt fel kasusform. Han skulle i så fall ha varit varken den första eller sista som snubblat på de latinska böjningsmönstrens fällor.
105
« skrivet: 2009-07-24, 22:30 »
Incola = invånare. Incolo = jag bor. Incolens, gen.incolentis = bosatt.
106
« skrivet: 2009-07-14, 23:21 »
Hej Stefan och Christina!
Jacob Johan Severin föddes i Åbo den 15 oktober 1819. Han var son till Doktor Lars Joh. Prytz och fru Anna Carolina af Tengström. Och i dödboken 1824 kallas han Son till aflidne Doctor L.J.Prytz, så Severin är i hans fall ett förnamn. Detta spår leder alltså uppenbarligen ingen vart.
Mvh Samppa
107
« skrivet: 2009-06-25, 08:45 »
Citatet verkar att vara en ofullständig mening; det bör stå något före det. Om den fullständiga meningen vore t.ex. [Jag anser den] vara den starkaste som binder/fängslar/osv de starkaste så skulle de kursiverade orden motsvara översättningen av texten på skyltarna. Detta som en gissning.
108
« skrivet: 2009-06-15, 20:47 »
Enligt Attest från Finska Neder Torneå 23/12 (?) 1823 ----(otydligt)--- fälld till 16 månaders fängelse å Sveaborgs fästning för olaga arrestering samt för Sabbats brott slagsmål att lida 8 dagars fängelse med vatten och bröd.
Mvh Samppa
109
« skrivet: 2009-06-01, 20:46 »
Den äldre Matts (Matti) = fadern:
Inh. Matti Oinas. Hustru Sara Fredrika. Barn: Maria Elisabet och Sara Ulrika. Läser utan- och innantill medelmåttigt, förstår enfaldigt. Ej närvarande vid husförhör på flera år; detsamma gäller nattvardsgång. Hderligt uppförande, välfrejdade (tycks alltså innefatta även hustrun); mannen har dock bötfällts för lönskaläge. Vaccinerad(e), inga kroppslyten. Åtföljs av barnen som ej begått H.H.Nattv. men läser någorlunda, båda vaccinerade.
Den yngre Matts Mattsson (Matti Matinpoika):
Dräng Matts Mattsson - läser väl utan- och innantill, förstår enfaldigt. Icke vid husförhör på flera år. Nattvardsgång senast 1861. Hederligt uppförande, välfrejdad, ledig till äktenskap, ogift, vaccinerad, inga kroppslyten. (Behöver väl inte vara den äldre Matts oäkta son?)
Matilda Fredrika Mattsdotter Oinas (den äldre Matts' och Sara Fredrikas dotter?) och hennes oä barn Greta Amanda:
Läser tydligt utan- och innantill. Vid husförhör senast 1861, nattvardsgång 1963. Hederligt uppförande. Det goda ryktet skadas av att hon gjort sig skyldig till lönskaläge två gånger 1858 och 1861. Ledig till äktenskap, ogift, vaccinerad, inga kroppslyten. Åtföljs av barnet Greta Amanda f. 31/12 1861. (Texten fortsätter på följande sida!)
Personerna flyttar alltså från Tervola till Nedertorneå (Alatornio) och åtminstone de vuxna är födda i Kemi. Orterna ligger jämförelsevis långt borta från Eurajoki, så frågan har kanske hamnat under fel rubrik, men i detta fall gör det väl inget...
Mvh Samppa
(Meddelandet ändrat av Samppa 2009-06-01 20:59)
110
« skrivet: 2009-05-29, 16:31 »
En vild gissning: Kan det vara möjligt att literad betyder läs(- och skriv)kunnig? Och omnes partes - passar det i sammanhanget att personen ifråga kan alla delar av den kristna läran dvs. katekesen?
(Meddelandet ändrat av Samppa 2009-05-29 17:41)
111
« skrivet: 2009-05-23, 08:19 »
Läks. = läksiäinen = inhysing, dvs en person som inte äger jord. Benämningen användes mest i östra Finland; i väst brukade man allmänt termen itsellinen. Även löysä och loinen förekommer.
112
« skrivet: 2009-04-28, 22:56 »
Det där med kossorna är väl det vanliga som förekommer lite varstans och på olika språk. Den bohuslänska varianten torde vara en skojig omarbetning som gav det gamla vanliga ordstävet en oväntad vändning. Med tanke på det som jag antar är det ursprungliga så tror jag att vi har all anledning att vara tacksamma för den naturens ordning som gör att om-et står i vägen. Så tyckte åtminstone han som enligt sägnen låg på sandstranden och solade sig och fick mitt på pannan en plötslig hälsning av en mås som flög över: Tack och lov att korna inte flyger!
113
« skrivet: 2009-04-17, 22:30 »
Hej Ingrid!
Intyget du frågar om är ett ganska vanligt papper som pastorskanslierna brukade ge på begäran för olika ändamål: pass, identitetsbevis, skola, sjukhus, körkort, bouppteckning, lagfart, släktutredning osv. osv. Behovet av ämbetsbetyg har egentligen minskat avsevärt först under de allra sista decennierna. Det var allmän kutym att ge betyget för ett visst ändamål, men i detta fall kan det ha utfärdats utan ett närmare definierat syfte, sas för säkerhets skull om det skulle behövas någonstans el.dyl. och därför har ändamålet uttryckts mer diffust. Det är mycket möjligt att pappret kan ha behövts i samband med flyttingen.
Att kalla en frånskild kvinna för fru har väl varit ganska självklart dåförtiden. Numera brukar man ju inte använda titlar och yrkesbenämningar då det inte behövs, men förr var det annorlunda.
Mvh Samppa, pensionerad ämbetsbetygare mm.
114
« skrivet: 2009-04-02, 17:45 »
Hej Sylvia och andra!
Snarare är det väl så att tvillingöarna har fått sitt namn efter det grekiska ordet för tvilling, som är didymos.
115
« skrivet: 2009-03-31, 22:10 »
På sin plats och tid - låter klumpigt men går kanske att begripa om man vet sammanhanget.
Mvh Samppa
116
« skrivet: 2009-03-31, 18:26 »
Ser ut att stå ren. sin. Kunde betyda renis sinistri, i vänstra njuren. Men detta är bara en gissning. Renes, njurarna, brukar f.ö. normalt förekomma endast i pluralis, så det är bara att gissa vad en njure kan vara på latin - men antagligen renis i både nominativ och genitiv.
117
« skrivet: 2009-03-31, 15:34 »
Iam = redan
nascitur = föds
ille parvulus = (ordagrant) denne lille = detta lilla gossebarn
Mvh Samppa
118
« skrivet: 2009-03-30, 16:30 »
Suku- ja etunimet = Släkt- och förnamn
Syntymäaika ja -paikka = Födelsedatum och -ort
Kuolinaika = Dödsdatum
Vihkiaika = vigseldatum
Vanhemmat = föräldrar
s. = syntynyt = född
kuoli = dog
Lapsi = barn
Muutti Ruotsiin 1940-luvulla ja kuoli = flyttade till Sverige på 1940-talet och dog
s = syntyisin = född (dvs flicknamn)
Vihitty = vigd(a)
Namnet på Salla församling har ändrats den 1 jan 1939 från Kuolajärvi till Salla.
119
« skrivet: 2009-02-15, 12:17 »
Göran:Kyrklig förnyelse är väl ett bra exempel, för där rör vi ju oss i en s k bildad miljö.
Jamen, fader Gunnar var ju en skäuning...
120
« skrivet: 2009-02-14, 22:25 »
Ja, man kan väl förstå att barn som hör något obegripligt sägas vareviga kväll i radion börjar lära sig orden och blir nyfikna på dem. Jag fick i privatposten en förklaring som gick ut på att den finska rapport som sedan efter nyheterna lästes, var på något sätt kodad så att soldaterna i frontlinjen blev informerade om krigsläget. För de oinvigda var meddelandet kanhända rena smörjan, om jag förstod det rätt.
Förresten heter det - såsom Michael skrev - suomeksi, inte soumeksi. Detta är tydligen inte så lätt att fatta. Fader Gunnar Rosendal envisades i sin tid med att kalla den finske pietistledaren Paavo Ruotsalainen för Routsalainen. Men svensk heter alltså på finska ruotsalainen, stol heter tuoli, kör är kuoro, skalhalva är kuorenpuolikas, fyllo är juoppo och dålig finska är huono suomi: dvs varken houno soumi eller hånå såmi.
121
« skrivet: 2009-02-14, 17:54 »
Hej alla.
Så småningom har ni klarat nästan hela ramsan. Alldeles rikrigt handlar det om päämajan tilannetiedotus, dvs högkvarterets rapport om läget. Resten tyder jag till uutisten jälkeen = efter nyheterna.
122
« skrivet: 2009-01-28, 14:34 »
Här är en lista på nuvarande (bortsett från de allra nyaste) kommuner som har officiella namn på båda språken: http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=709 Gamla ortnamn vilkas svenska motsvarighet inte längre är i bruk (t.ex. Östermyra/Seinäjoki o. Ilmola/Ilmajoki) och kommuner som försvunnit pga sammanslagning (t.ex. Tenala/Tenhola) är tyvärr inte upptagna på listan. Men Sagu/Sauvo finns med. Karuna i sin tur har aldrig haft ett svenskt namn.
123
« skrivet: 2009-01-26, 20:03 »
Ytterligare information här:
124
« skrivet: 2009-01-26, 18:53 »
(Ma)demoiselle: ett franskt ord för fröken, mamsell.
125
« skrivet: 2009-01-21, 22:06 »
Hej Marianne!
Det står cum uxore, vilket betyder med hustru.
Mvh Samppa
126
« skrivet: 2008-12-15, 19:02 »
Det torde vara ganska svårt att hitta byn/gården Saarela med dessa förhandsuppgifter. Men med landskapet Egentliga Finland menas sydvästra Finland, dvs trakten omkring Åbo. Om man gör en sökning i HisKi ( http://hiski.genealogia.fi/hiski?sv) så är Egentliga Finland landskap nr 2 på den karta av Finland som man får fram. Men gå in på Google ovh sök på Torkil Jönsson så hittar du kanske något som kan stämma. Åtminstone Töfsala (Taivassalo) torde ha en by eller gård som heter Sa(a)rela - som f.ö. är ett tämligen vanligt namn s.g.s. överallt in Finland.
127
« skrivet: 2008-11-05, 19:42 »
128
« skrivet: 2008-11-04, 09:23 »
Paltamo kommun ligger norrom Kajana (Kajaani) stad, ca 15 mil österut fr Uleåborg. HisKi har följande uppgifter:
Gamla namn: Paldamo, Ulåträsk, Ulo erämark, Oulujärvi, Uloträsk. - Grannförsamlingarna: Ristijärvi, Puolanka, Sotkamo, Säräisniemi, Kajana. - Byar: Härmänmäki, Kiehimä, Kivesjärvi, Melalahti, Mieslahti, Paltaniemi, Uura, Varisniemi (Varesniemi). Bynamnen Halola och Haisala/Waisala/Weisala förekommer dock enl. HisKi varken i Paltamo eller i någon av grannförsamlingarna.
Eric (Ericus Johannis) Cajanus var kyrkoherde i Paltamo 1703-1716 efter sin far Johannes Andreae C. (1660-1703).
129
« skrivet: 2008-10-27, 15:07 »
Hej
Jg måste be om ursäkt - jag litade på mitt minne och gav felaktig information: Billnäs ligger inte i Pojo utan i Karis. Tyvärr vet jag inte till vilken by Billnäs bruk hör. Digiarkivat har kommunionböcker bara från 1786 framåt och HisKi hjälper inte mycket heller, eftersom där finns bara vigda från tidigare år och döda som inte heller hjälper mer än att namnet Timp(p)er förekommer i Billnäs.
Mvh Samppa
130
« skrivet: 2008-10-26, 18:02 »
Bil(l)näsbruk tror jag det står. Billnäs ligger i Pojo socken.
Mvh Samppa
131
« skrivet: 2008-10-07, 17:38 »
Dominica 2 post Epiphaniam = andra söddagen efter Trettondedag Jul = den söndag som inföll 14-20 januari.
Mvh Samppa
132
« skrivet: 2008-09-17, 08:19 »
Ja, men om man googlar på den längre formen så dyker det faktiskt upp danska resultat som otvivelaktigt handlar om gökur. Några träffar med gökar hittar man också om man läser igenom det man får fram med den kortare formen. Tydligen är gökuret en form av schwarzwald(er)ur och det finns andra. Och i det aktuella fallet håller jag nog med Kristina att det knappast är fråga om ett gökur - hade det varit det så skulle det troligen ha skrivits så, med tanke på stavningen...
133
« skrivet: 2008-09-16, 19:00 »
Hej Eva.
Jag hade en aning om vad det skulle vara för ett ur men googlade för säkerhets skull med sökordet schwarzwalderur, vilket är den rätta formen. De första resultaten var på danska, så låt bli. Men ett gökur är det.
Mvh Samppa
134
« skrivet: 2008-09-07, 18:48 »
Hej Göran!
Fick ett svar av Kari Virtanen som bekräftade min förmodan att det inte finns någon släktförbindelse mellan soldaten Rein och bondsläkten Reini i Storkyro, från vilken prästsläkten härstammar. Men soldaten Petters namn ät nog också finländskt, trots att han själv var ursprungligen från Venedig. Han fanns bland de soldater som återvände från Pommerska kriget, och han bosatte sig i ett soldattorp i Lochteå där redan före honom hade bott soldater som hette Rein/Reen. Troligen har en soldat Rein stupat och Petter har tagit hans plats och ärvt både torpet och namnet.
135
« skrivet: 2008-09-05, 22:08 »
Det bör väl vara Die (in) Extremo Judicio, dvs domssöndagen, söndagen före 1:a advent. Dopdagen är alltså den söndag som infaller den 20 november eller näst följande söndag. Vilket år är det fråga om?
136
« skrivet: 2008-09-03, 18:06 »
I det aktuella fallet gäller det en soldat som hette Petter Rein, född 1 nov. 1734 i Venedig, död 30 juni 1805 i Lochteå, Finland. Om hans anor vet jag ingenting, för de som har forskat i släkten har inte gett sådana uppgifter om de nu har det. En dotter till honom hade i alla fall en sondotter som blev kyrkobokförd som Rehn, och om henne ville Kaarina få upplysning. Som du säkert vet var det fram till 1900-talet inte alltid så noga hur man skrev namnen; prästerna bokförde dem efter eget gottfinnande. T. ex. min mormors andra förnamn - hon var född 1889 - skrivs i olika kyrkböcker antingen Katarina, Katrina eller Katariina. Hur namnet Rein ursprungligen har uppkommit - om det var svenskt eller kanske tyskt - vet jag inte.
137
« skrivet: 2008-09-03, 09:00 »
Snarare tvärtom: Rein är åtminstone i detta fall ett soldatnamn, medan de latinska och grekiska namnen som slutar på -ius eller -ander brukar vara skolnamn som getts åt elever i högre läroverk. Vet inte säkert men det kan vara möjligt att en avkomma till den (i en annan thread) efterlysta soldaten har studerat i ett gymnasium el.dyl. och fått då en fin latinsk svans på namnet. Sånt var vanligt i Finland förr i tiden: i synnerhet de finska namnen lät i rektorernas öron alltför bondska...
(Meddelandet ändrat av Samppa den 03 september, 2008)
138
« skrivet: 2008-08-29, 17:37 »
Det torde finnas fler som forskar i släkten Rein(i) eller andra släkter som tangerar den. En av dem är Kari Virtanen som har lagt ut en del av sitt material på SukuRaitti, http://www.sukujutut.fi/haku/default.asp . Om du klickar på länken så finner du en lista på allt som allt 55 släktforskare av vilka Kari är nästsist, nr 54 (om det nu inte just för ögonblicket har kommit nya namn dit). Klicka på nummerknappen och fortsätt sedan med sökningen. Där finns också Karis epostadress (ifall den är ännu i bruk; han tycks ha uppdaterat sin sida senast 2002), telefonnummer och postadress. Lycka till! Mvh Samppa
139
« skrivet: 2008-08-27, 17:42 »
Hej Kaarina!
Det kan vara svårt att finna din fars släkt om han har rymt från Sovjet till Finland. Men han har tydligen hört till Uleåborgs ortodoxa församling vid sin död, så om honom borde de åtminstone ha uppgifter, och kanske vet de mer också eller kan hjälpa dig vidare. Epostadressen är oulu@ort.fi , telefonnumret +358-8-3115 741 och post- och besöksadressen Torikatu 74, FI-90120 OULU. Om de kan svenska där vet jag inte men kanske kan du finska...?
Mvh Samppa
140
« skrivet: 2008-08-20, 18:34 »
En annan möjlighet är Jeppo (Jepua på finska) i Nykarlebynejden, Österbotten, kapellförsamling i Nykarleby 1859 och självständig församling fr 1880-talet framåt. Kyrkböckerna är sgs totalt förstörda genom brand; en kommunionbok är bevarad, även den svårt skadad. Så om Sofia kom därifrån kan det vara svårt att få napp. Men om hon föddes 1855 så kan födseluppgifterna finnas i Nykarleby.
Mvh Samppa
141
« skrivet: 2008-08-14, 22:34 »
Hej Bengt!
Jag är visserligen inte Stefan men kan kanske ändå kommentera saken.
Dominus (med stort D) = Herren (dvs Gud)
dominus (litet d) = en herre
dominum (ackusativ) = objektkasus; t.ex. laudamus Dominum = vi prisar Herren; credo in Dominum = jag tror på Herren osv.
domini (genitiv) = Herrens, en herres
domino (dativ o. ablativ) = åt Herren, åt herrn (utan preposition); a Domino = av Herren; in Domino = i Herranom osv.
Det är alltså fråga om olika böjningsformer.
Mvh Samppa
142
« skrivet: 2008-07-30, 19:17 »
Det var ju Kanto, blott och bart, som ab frågade efter! Men om namnet i något skede har fått en förlängning så finns det ju rikligt med alternativ: förutom Kantomaa förekommer bl.a. Kantomäki, Kantoniemi, Kantola, Kantonen osv. osv. Den ort där Kanto förekommer rätt mycket är Jalasjärvi med grannarna (t.ex. Peräseinäjoki). Namnet har också ofta, fr.a. fram till 1800-talets senare hälft, skrivits med d, alltså Kando, vilket kanske också borde beaktas. Och Jalasjärvi ligger ju förstås inte så hopplöst långt från Närpes: det är bara Kauhajoki och Östermark (Teuva) som är emellan.
Mvh Samppa
143
« skrivet: 2008-06-13, 10:56 »
Gränsjusteringen år 1809 innebar att gränsen mellan Sverige och Ryssland flyttades från (summariskt uttryckt) nuvarande Finlands östgräns till Torne älv, varvid dock Torneå som ligger på västra sidan om älven blev på ryska sidan och Sverige grundade gränsstaden Haparanda som ersatte det förlorade Torneå. Finland, som dittills hade varit en del av Sverige, blev ett autonomiskt storfurstendöme i ryska riket med tsaren som storfurste. Så låg saken till fram till Finlands självständighetsförklaring 1917.
144
« skrivet: 2008-05-19, 08:03 »
Vad månne skulle grafologen säga om prästens handstil...? Johan Henriksson (Juhani Heikinpoika) Marttala(??) har flyttat möjligen till Turtola ( ). Lukee auttavasti= läser behjälpligt, ymmärtää autuuden ?= förstår salighetens ? (dvs den kristna trons grunder), ollut kink(ereillä)= varit närvarande vid husförhör. Ehtoollisella käynyt=begått nattvarden ja on esteetön, kunnollinen ja nuhteeton=och är hinderlös, ordentlig och klanderfri avioliittoon vapa(a)=ledig till äktenskap, eikä ole naimisissa ollut= och har inte varit gift ... resten är svårtydd. Mvh Samppa
145
« skrivet: 2008-04-13, 17:30 »
Hej Sam och Calle!
De latinska namnen på söndagarna i fastan och efter påsk är i själva verket begynnelseorden för dagarnas medeltida introitusantifoner. Söndagarna behöll dessa (inofficiella) namn också när introitussångerna inte längre brukades. Det är mycket tänkbart att man mer än hundra år efter reformationen på sina håll hade hunnit glömma vad som låg bakom namnen. Quasi modo geniti (infantes) betyder som nyfödda (barn) (1 Petr. 2:2) - men kanske har prästen helt enkelt ha ersatt detta med ett mer bekant uttryck. En lokal latinsk variant från Hällefors - precis det, förorsakad av ett minnesfel...
Mvh Samppa
146
« skrivet: 2008-04-01, 14:25 »
Det gäller att försöka på nytt: jag har provat länken två gånger och lyckats bägge gångerna. Men de har bytt server på Släkthistoriska föreningen och kan därför fortfarande ha tillfälliga avbrott. Till medlemmarna har de lovat skicka ett nytt password i samband med serverskiftet men har inte hört av sig - och plötsligt så kom man in med det gamla.
Mvh Samppa
147
« skrivet: 2008-03-12, 08:58 »
Troligen bör där stå imbrietati debitas; prästen har kanske gjort ett förklarligt och försvarligt kasusfel - det borde väl ha hetat imbrietatis. Vad imbrietas sedan betyder, vet mitt lexikon inte, men ebrietas betyder dryckenskap. Om det är fråga om samma sak, så lyder hela meningen dryckenskaps svaghet (möjligen 'svaghet till dryckenskap') medan han levde, vilket nog kan betraktas som en åtminstone indirekt dödsorsak.
148
« skrivet: 2008-02-03, 13:05 »
Pjelax är en by i Närpes. Och somliga påstår att här http://www.qnet.fi/westside/discus finns duktiga Närpesforskare som kanske kan hjälpa dig.
149
« skrivet: 2008-01-31, 22:26 »
Hej Gudrun! Enligt Seija Pihlajamäki, nr 43 på SukuRaitti http://sukujutut.fi/haku/default.asp är Johans fldr Henrik Påhlss Viitaluoma, f 1724-01-12 Storkyro Lehmäjoki (Stk Lj), d 1793-08-25 Stk Lj, och Walborg Jakobsdr Kleemola f 1728, d 1770-06-17 Stk Lj. Påhls fldr Påhl Påhlss Rautalampi f 1679, d 1745-03-09 Stk Lj, och Lisa Andersdr Viitaluoma f 1701, d 1780-01-03 Stk Lj. Seija har ingen uppgift om Walborgs föräldrar. Johan vigdes till äktenskap 1778-09-08 m Brita Jakobsdr Jolkkala > Viitaluoma > Luoma, f 1760-06-27 Stk Yryselä, d 1837-11-27 Stk Lj, fldr Jakob Jakobss Jolkkala f Stk Yryselä o Maria Johansdr Nujala f Stk Tuurala. Johans och Britas barn: Hedvig Viitaluoma, Luoma Vesiluoma 1808-01-18 Stk - 1867-12-15 Ylihärmä Vesiluoma; Johannes Viitaluoma 1782-07-08 Stk Lj; Jakob Viitaluoma 1785-05-03 Stk Lj -1785 Stk Lj; Maria Viitaluoma 1786-06-13 Stk Lj; Henrik Viitaluoma 1788-06-02 Stk Ljk - 1788-08-07 Stk Lj; Mattheus Viitaluoma 1805-06-26 Stk Lj, d som barn; Helena Viitaluoma 1794-02-20 Stk Lj k.- 1794-05-08 Stk Lj; Elisabeth Viitaluoma 1795-10-2; Lisa Viitaluoma 1797-11-01 Stk Lj; Susanna Viitaluoma > Niemi 1799-02-21 Stk Lj; Elisabeth Viitaluoma 1802-12-05 Stk Lj. Michael vet Seija ingenting om, inte heller HisKi, men han tycks dock rymmas bra med. Mvh Samppa
150
« skrivet: 2008-01-12, 21:41 »
Pleuropneumonia bör det väl vara. Någonsorts inflammation i lungorna ovh lungsäcken enl. den information som Google ger, tyvärr nästan bara på engelska.
Mvh Samppa
151
« skrivet: 2007-12-31, 19:04 »
Ja, Pojo och Ekenäs är grannkommuner - ca fyra timmar ännu; sedan hör de båda jämte Karis till staden Raseborg.
Ingman är ett ganska vanligt släktnamn fr.a. i Nyland.
Ett gott nytt år till alla,
önskar Samppa
152
« skrivet: 2007-12-27, 21:50 »
I Alavo (Alavus) som då var kapellförsamling i Ilmola (Ilmajoki) pastorat vigdes 1768-6-23 Sacel. Magister Elias Nibling och Encke fru Catharina Elisab. Ruuth. Mag. Elias avled 1788 i en ålder av 56 år och 6 månader och begravdes den 22 maj.
153
« skrivet: 2007-12-19, 18:27 »
Jag har nog den uppfattningen att ante nuptias används uttryckligen om makarnas gemensamma barn som är födda före giftermålet. Anteckningen a.n. avser inte t.ex. hustruns barn med någon annan man, vare sig utomäktenskapliga eller ur ett tidigare äktenskap.
Mvh Samppa
154
« skrivet: 2007-12-18, 16:17 »
Dominica = söndag. Dominica Cantate = fjärde söndagen efter påsk (namnet kommer från söndagens introitusantifon, Psalt. 98:1).
155
« skrivet: 2007-10-01, 16:30 »
Utan att se själva texten tippar jag att det står Eadem Dominica = (på) samma söndag (som det föregående).
Mvh Samppa
156
« skrivet: 2007-09-27, 23:01 »
(Ursäkta dubbleringen - den var inte avsiktlig!)
157
« skrivet: 2007-09-27, 22:56 »
Murphys lag tycks fungera: nu var det Tryckfelsnisse som var framme och ändrade en tvåa till etta. Jag menade förstås - som torde ha varit ganska tydligt - den 24:e söndagen och inte 14:e. När ett nytt kyrkoår började, räknade man inte längre söndagar efter trefaldighet. Däremot så använde man faktiskt alltid den 26:e söndagens texter på kyrkoårets sista söndag. Så år 1701 har den 17 november varit 22 e. Tref men därpå följande söndag har kallats den 26:e. Åtminstone sedan 1942 har man i Sverige firat söndagen före domssöndagen två veckor före 1:a advent med den tidigare 27:e söndagens texter, och Finland övertog bruket 1958.
158
« skrivet: 2007-09-27, 18:50 »
Ursäkta - jag läste slarvigt. Tjugosjätte ska det vara förstås. Förklaringen är den att man under den tiden alltid firade sista söndagen i kyrkoåret som 26. e. Tref. med domedagsevangeliet. 1 december har ju inte kunnat firas som 14 e. Tref. eftersom den var första söndagen i advent! Men Dominica XXVI är alltså domssöndagen, 24 november. Det märkliga var ju att 26. och 27. efter Trefaldighet aldrig firades i rätt ordning utan då påsken var så tidig att 27 söndagar behövdes firades den 27. söndagen på kyrkoärets nästsista söndag och den 26. på den sista.
159
« skrivet: 2007-09-27, 14:38 »
Sextonde söndagen efter Heliga Trefaldighets dag, dvs 17 veckor efter pingsten och 24 veckor efter påskdagen. T. ex. i år, då påskens datum var 9 april, inföll 16 e. Tref. på den 23 september, dvs. senaste söndag.
160
« skrivet: 2007-09-25, 17:08 »
Ennen vuotta (1900) = före år (1900)
Valtiopäivämies = riksdagsman
Alkuaan = ursprungligen
Mainitaan maisteriksi, mutta ei ollut promovoitu = kallas för magister, men var inte promoverad
Siikajoen = socknen Siikajokis
Kotoisin Härmästä = hemma fr. Härmä
Ylioppilas = student
Naarasluoman eli Härmän kappalainen = kaplan (=komminister) i Naarasluoma el. Härmä
Naimaton = ogift
161
« skrivet: 2007-09-05, 08:09 »
Gomorron Bengt!
Dono (presens) = jag ger, skänker.
Donas = du ger, skänker.
Donat = han/hon; donavi (perfektum)= jag gav, skänkte; donavis = du dav, skänkte; donavit = han/hon gav, skänkte.
Donum, dona (kort a) = gåva, gåvor.
Timeo Danaos et dona ferentes = jag är rädd för grekerna också då de kommer med gåvor.
Dona (långt a) nobis pacem = ge oss frid/fred.
Mvh Samppa
162
« skrivet: 2007-08-23, 17:35 »
Hej Leif och Timo.
Lars och Lorenz kan nog vara varianter av samma namn (urspr. Laurentius), och man kunde mycket väl använda olika namnformer (t.ex. Mats och Matthias, Helena och Lena, Johan och Johannes, ja t.o.m. Elisabeth och Lijskin!) i skilda sammanhang, efter respektive prästs/skrivares smak och (god)tycke.
Mvh Samppa
163
« skrivet: 2007-08-21, 13:11 »
Okänd (sjukdom, dödsorsak...)??
164
« skrivet: 2007-08-12, 08:40 »
Hej!
Matti J. Kankaanpää ger i sin bok om Stora nordiska kriget
följande uppgifter om min fmmm fff:
SÖRMAN Jonas Jonasson f. i Gårdsby socken, Kronobergs län
(Småland), Uppvidinge härad ca 1687 (är 34 år 1721), men
enligt hfl i Ruovesi redan 1670, d. i Ruovesi 1757-6-10,
soldat ca 1703 (tjänat 1721 i 18 år), förflyttad troligen
annanstansifrån till WG3, Carl Fredrich Rosins/Krudeners
kompani senast 1721, förflyttning 1721-9-30 till Björneborgs regemente,
Ruovesi kompani nr 96 (Jämingi), närv. vid
generalmönstringen 1733, fått avsked uppskattningsvis ca
1737, då han hunnit få ett antal tjänsteår som berättigat
till pension. Läskunnig. - G 1:a g i Sverige med Elin
Johansdotter som frågar vid vintertinget i Ruovesi år 1726
gm landhövdingen, huruvida hennes man ännu är vid liv.
Sörman svarar då att han inte har gett upphov till skäl för
äktenskapets upplösande. G 2:a g i Ruovesi 1726-12-27 med
Maria Olofsdotter fr Jämingi f. I Ruovesi 1698-7-2, d. I
Ruovesi 1781-3-5. Paret har barn.
Har någon möjligen tillgång till pålitliga födelseuppgifter
betr. Jonas och kanske hans anor samt uppgifter om äktenskapet med Elin samt ev.
barn?
Mvh Samppa
165
« skrivet: 2007-08-11, 15:34 »
Hej!
Matti J. Kankaanpää ger i sin bok om Stora nordiska kriget följande uppgifter om min fmmm fff:
”SÖRMAN Jonas Jonasson f. i Gårdsby socken, Kronobergs län (Småland), Uppvidinge härad ca 1687 (är 34 år 1721), men enligt hfl i Ruovesi redan 1670, d. i Ruovesi 1757-6-10, soldat ca 1703 (tjänat 1721 i 18 år), förflyttad troligen från annan ort till WG3, i Carl Fredrich Rosins/Krudeners kompani senast 1721, förflyttning 1721-9-30 till PJR Ruovesi kompani nr 96 (Jämingi), närv. vid generalmönstringen 1733, fått avsked uppskattningsvis ca 1737, då han hunnit få ett antal tjänsteår som berättigat till pension. Läskunnig. - G 1:a g i Sverige med Elin Johansdotter som frågar vid vintertinget i Ruovesi år 1726 gm landhövdingen, huruvida hennes man ännu är vid liv. Sörman svarar då att han inte har gett upphov till skäl för äktenskapets upplösande. G 2:a g i Ruovesi 1726-12-27 med Maria Olofsdotter fr Jämingi f. I Ruovesi 1698-7-2, d. I Ruovesi 1781-3-5. Paret har barn.”
Har någon möjligen tillgång till pålitliga födelseuppgifter betr. Jonas samt uppgifter om äktenskapet med Elin samt ev. barn? Det verkar som om han hade diktat upp ett fördelaktigare födelseår efter att ha hamnat så pass långt från hemorten… Här i Finland har Jonas en ansenlig mängd avkommor.
Mvh Samppa
166
« skrivet: 2007-07-27, 12:36 »
Hej.
Vet inte alls om detta passar in i sammanhanget, men ett sågverk har ju ofta kombinerats med en kvarn. Och tyskans Mühle betyder ju kvarn...
Jfr. danskans ”mølle”.
167
« skrivet: 2007-07-25, 20:42 »
Epistola = epistel = brev.
Criminor (mycket riktigt i passivum, eftersom det är fråga om ett s.k. deponentverb - eller vad heter det på svenska?) = anklaga, klaga, klandra, misstänkliggöra osv.
168
« skrivet: 2007-07-25, 13:43 »
Betr. Joonaat.
- så är det möjligt, för att inte säga sannolikt, att också det är en förkortning av femininformen Joonaatar. Då kan det vara fråga om en Jonasdotter eller också möjligen en kvinnlig medlem av en släkt som hette t.ex. Joonaala.
169
« skrivet: 2007-07-24, 12:19 »
Hej Doris!
Det torde vara utom alla rimliga tvivel att Juntuntar och Junnutar är olika varianter av samma namn. Det tycks ha varit på modet särskilt i östra Finland att använda femininformer i efternamnen (kanske pga ryskt inflytande??) och sättet att bilda femininformen har kunnat variera beroende på respektive prästs smak och tycke - eller kunnighet i finskan. Junnutar är den språkligt mest korrekta formen men det är inte sagt att alla präster har behärskat alla grammatiska finesser i ett språk som har varit tämligen ungt som skriftspråk (bortsett från rent religiösa skrifter).
Mvh Samppa
170
« skrivet: 2007-07-24, 08:34 »
Hej.
Ändelsen -tar förkommer i båda betydelserna, alltså i både patronymika i stället för tytär och i släktnamn i stället för t.ex. -nen. Båda förklaringarna till Junnutar är alltså möjliga. Själv skulle jag anta att det i detta fall är fråga om ett släktnamn, eftersom Junnu som förnamn torde vara relativt sällsynt. Om man vill ersätta -nen i namnet Juntunen/Jundunen med -tar så blir resultatet just Junnutar.
Det berättas att en del av kvinnorna i släkten Forsman en gång i tiden motsatte sig en förfinskning av namnet; de tyckte inte om att heta Koskimies. Någon föreslog då för kvinnorna ändelsen -tar i st. f. -mies (man). Detta tilltalade dock inte en av de protesterande som råkade heta Varma i förnamn...
171
« skrivet: 2007-07-19, 08:33 »
I själva verket misstänker jag att förlovning aldrig har varit någon officiell term utan en inofficiell synonym till den något ålderdomliga och högtidliga trolovningen och att den sedan har sas börjat leva sitt eget liv. I finskan har man inte känt ett behov av en skild benämning. Trolovningen har man nog känt till som en officiell och i viss mån juridiskt bindande term också i Finland (alltså i den svenskspråkiga lagtexten). I Anders v. Koskulls artikel Rätt, familj och ekonomi http://www.shh.fi/depts/handelsr/courses/ratfamek/index.htm#2.1%20Trolovning står det bl.a.: Trolovning, förlovning (kihlaus), är ett avtal mellan man och kvinna om att i framtiden ingå äktenskap. Trolovning har tidigare varit en rättsligt viktig institution med flera betydande rättsverkningar. Genom reformer i olika skeden har trolovningens praktiska betydelse minskat kraftigt och trolovning har numera egentligen ingen direkt äktenskapsrättslig betydelse. Äktenskapsrättsligt lever förlovning alltså vidare 'enbart' som en sedvana. Detta gäller sedan 1987 (i Finland alltså), men fortfarande finns termen trolovning kvar i lagtexten som en definition på överenskommelse om äktenskap. De som har kommit överens om att de ska gifta sig är alltså trolovade (eller förlovade) oberoende om de kallar sig så eller inte - senast efter den sk hindersprövningen. Att vara tro-/förlovad heter på finska olla kihlautunut eller olla kihloissa (vara i förlovningarna eller ngt ditåt) och att köpa ringar kan heta ostaa kihlat. Svenskan torde sakna ett substantiv som motsvarar det finska - som f.ö. härstammar från gisslan...
172
« skrivet: 2007-07-18, 09:46 »
Ja, ursäkta mig, det var egentligen just trolovning som jag tänkte på, men åkte dit ganska snöpligt. Finskan har bara ett ord (kihlaus) för både den officiella trolovningen och den privata och inofficiella förlovningen. Man borde väl inte blanda sig i diskussioner på språk som man inte behärskar...
Vad långtidsarkiveringen beträffar så tycks det ha varit just som jag misstänkte. Och lysningarna har ju (eller borde ha) antecknats i böckerna åtminstone under senare tid; under äldre tider kan det ha hänt att alla präster inte alltid har varit så petnoga med papperarbetena. Jag har hört om ett fall på 1960-talet, att en nybliven präst förordnades till t.f. kyrkoherde i en församling där ingen dopbok hade förts sedan 1920-talet...
173
« skrivet: 2007-07-17, 08:19 »
Hej!
En gissning som kanske går totalt åt skogen:
Personen ifråga kan ha haft ett äktenskapshinder pga en tidigare lysning eller förlovning, vilket har framgått av ledighetsbeviset. Ledig har i så fall betytt ledig till äktenskap som i tyskan alltjämt.
Om sådana papper har arkiverats och finns kvar fortfarande, vet jag inte - de hade ju en benägenhet att föråldras jämförelsevis snabbt...
174
« skrivet: 2007-06-29, 08:27 »
Ja, och än en gång: pilt passar mycket bra också för friska och starka gossebarn. Men när ordet förekommer i en dödbok är det oftast fråga om ett dödfött gossebarn eller ett svagt barn som man inte ens har hunnit nöddöpa och som följaktligen inte har haft något namn. Därför kan det se ut som om pilte- och pigebarn oftast var svaga eller dödfödda - om man alltså har dödböcker till sin fritidsläsning. Läser man däremot dopböcker så blir bilden annorlunda: sgs som alla barn är antingen piltar eller pigor!
Ibland blir man nog lite fundersam när man stöter på skillnader mellan norskan och svenskan. När jag i höstas reste hem från Oslo och tog flytoget till flygstationen så stod det vid tågingången: God ettermiddag! Inne på tåget gjorde man reklam bl.a. för skitrening...
175
« skrivet: 2007-06-27, 23:18 »
Hm, Nils skøyer du? sporde Marianne. Försökte slå upp ordet skøye på diverse nätordböcker men fann det inte vare sig på bokmål eller nynorsk. Trots det så törs jag svara: Nei, det gjør han vist ikke! Piltebarn är ett tämligen vanligt ord åtminstone i finländska dopböcker och betyder just gossebarn, gutt. Ordet förekommer som låneord också i finskan (piltti) och används särskilt om Jesusbarnet.
176
« skrivet: 2007-06-11, 17:03 »
Nå då så...
Kyrkoherden har alltså debiterat Kr 11,20 för jordfästningen enligt gängse praxis. Benämningen har följt avgiften genom århundradena fast ämbetsinsignierna har skiftat. 1876 torde prästen ha burit kappa och krage dvs. en svart Batman-mantel ovanpå prästrocken samt prästelva. Så jag tror fortfarande att ifall kyrkoherden ifråga har vetat hur en stola ser ut så har han varit mer allmänbildad än dåtida präster i medeltal... Usch vad jag är elak!
Mvh Samppa
177
« skrivet: 2007-06-11, 09:10 »
Hej Anki!
Jag tror nog att man ska glömma hela stolan som prästerlig utrustning. Visserligen vet vi inte tidpunkten för det inträffade men stolan som liturgiskt plagg har i alla fall kommit helt ur bruk snart efter reformationen och börjat förekomma i några enstaka fall under 1900-talets förra hälft för att sedan användas mer allmänt i allt snabbare takt. Kyrkoherden som inkasserade summan har kanske inte ens vetat vad en stola är för något... Någon sorts förrättningsarvode torde det i varje fall vara fråga om; det tyder uttrycket enligt konvention på.
178
« skrivet: 2007-06-04, 08:11 »
Ja, faktiskt - och jag åkte dit i själva verket! I mitt exempel var ju alla barn syskon eftersom Henrik var far till alla tre. I verkligheten var det i stället Henriks bror Harald som hade två barn: Per med Ingeborg och Eva med Grete medan Lise var fortfarande Henriks och Ingeborgs dotter. Merike fanns antingen inte alls eller också levde hon sitt eget liv helt utanför denna släkthärva.
När man försöker förklara det här så låter det betydligt mer komplicerat än det de facto är. Mycket lättfattligare är det med min syster som har två bröder medan båda bröderna har bara en syster men ingen bror.
179
« skrivet: 2007-06-03, 20:42 »
Intressant. Men låt oss anta att din väninna hette Ingeborg och hennes två barn var Per och Lise. Deras far hette låt oss säga Henrik och det tredje barnet på bilden Eva. Eva måste väl i så fall vara dotter till Henrik och Ingeborgs syster Merike? Lite invecklat men långt ifrån så komplicerat som släktskaperna i The Bold And The Beautiful.
- tycker Samppa
180
« skrivet: 2007-06-01, 22:03 »
Staden Villmanstrand/Lappeenranta grundades 1649 men förlorade stadsrättigheterna redan 1683 och grundades på nytt 1816. Däremellan hörde området till Lappvesi/Lappee socken och församling, så det torde vara klokast att söka där. Visserligen har både kyrkan och prästgården med arkiv bränts ned under kriget 1741-09-05 så sökningsresultaten kan vara rätt så klena. Det lär dock existera ett brev där det talas om att åtminstone fästningens arkiv har förts över till ryska sidan, där man har letat efter det men tillsvidare förgäves.
181
« skrivet: 2007-05-31, 23:44 »
Man kan väl inte använda orden syskonbarn och kusin helt synonymt? Lasse och Lisa kan vara syskonbarn eller kusiner, hur man vill, eftersom Lasses mor och Lisas far är syskon - men Lasse kan väl inte vara Lisas syskonbarn, fast han är hennes kusin?
Kusin är förresten ursprungligen ett franskt ord som med tiden spritt sig till andra språk. I tyskan ligger det till på samma sätt som i norskan: en manlig kusin är Vetter och en kvinnlig Kusine eller Cousine. Så lärde jag mig i skolan. Men när jag besökte min Cousine i Österrike så presenterade hon mig alltid som sin Cousin och uttalade ordet på franskt vis.
Följande historia förutsätter kunskaper i finska, och jag tänker inte ge några förklaringar...
Det var en finlandssvensk skolflicka som vistades en sommar på en finskspråkig ort. Hennes likaså svenskspråkiga kusin brevväxlade flitigt med henne och brukade skriva på kuvertet: Kusinen N.N. :-)
182
« skrivet: 2007-04-25, 18:56 »
Jag som aldrig har varit norrom Skellefteå i Sverige eller Karleby i Finland har inte stött på denna speciella betydelse av raukka. Bra att veta; det är tänkbart att den är ännu i bruk på sina håll. (Instämmer gärna med Per, förresten, även om jag ville tillägga att vi kanske inte är riktigt kompetenta att ge den diagnosen.) Men när det nu blev prat om raukka så är det kanske skäl att nämna ännu en nutida betydelse. Framför allt då ordet inte används i samband med någons namn kan det också betyda fegis! Hän on sellainen raukka, joka ei uskalla tunnustaa tekoaan = Han är en fegis som inte vågar erkänna vad han har gjort.
183
« skrivet: 2007-03-22, 17:26 »
Hej Gun!
Efternamnet Hellén-Halme är säkerligen inte vanligt i Finland utan tillhör sannolikt en enda släkt. Däremot förekommer namn av samma typ i någon utsträckning. Då Finland var en del av Sverige (fram till 1809) var finskan för det mesta ett allmogespråk. Under den ryska regimens tid började finskan så småningom utvecklas till ett modernt kulturspråk. Samtidigt med denna utveckling började allt flera ersätta de svenska släktnamnen med finska. Somliga ville dock bevara det gamla namnet och använde dubbelnamn av just typen Hell
én-Halme o. dyl. - kanske för att visa sambandet med den släkt de hörde till. Ibland ströks den svenska delen av följande generation, men oftast torde den ha bevarats. Så om du träffar någon som heter Hellén-Halme, så är den personen så gott som säkert släkt med din man!
Mvh Samppa
184
« skrivet: 2007-03-01, 20:39 »
Dme är möjligen en förkortning av kanske Domine som är en tilltalsform av Dominus = Herren; i så fall (o) Herre! Men jag får det inte att gå ihop med följande ord som betyder åt Gud eller något motsvarande. Domine Deus skulle vara Herre Gud men det borde åtföljas av en bön som är riktad till Gud. Det i sin tur går inte riktigt bra ihop med fortsättningen - som är sedan betydligt lättare:
Jag önskar (opto) att (ut) den Högste (Altissimus) måtte ge framgång (foveat) åt företagen (coeptis). I honom (in eo) är (sunt) dock (tamen) allting (omnia) (dvs allt är inneslutet i Guds omsorg). Bed och arbeta (ora et labora) och (-qve) lämna (committe) framtiden (futura) åt Gud (Deo-).
185
« skrivet: 2007-02-28, 08:16 »
Hej Eva!
Ja, VDM, Verbi Divini Minister är faktiskt en titel som man fick (får??) i och med prästvigningen (i Sverige). Förr i tiden fanns det många som blev prästvigda, vilket väl innebar en viss status, men som aldrig vare sig tjänstgjorde som präster eller bar sig nämnvärt prästerligt åt...
Mvh Samppa
186
« skrivet: 2007-02-26, 17:13 »
Ja, och om man var född 1852 i den del av ryska imperiet som hette Storfurstendömet Finland så var man ju garanterat rysk undersåte, såframt man inte hade bytt medborgarskap efter att ha flyttat till Sveariket.
Det kan låta konstigt men så är det, menar
Samppa,
son till f.d. ryssar, födda 1907 och 1911 i nuvarande Finland, långt från ryska gränsen...
187
« skrivet: 2007-02-24, 23:03 »
III Jakob Thomasson Uppa > Marttala, f 1660 Ilmola, d 1741-2-18 Ylistaro (Juuret/Matti Lehtiö)
1. hustru: vigd 1687 Maria Mickelsdr Marttala, f ca 1672 Ylistaro, d 1714-1718.
Fldr Mickel Fransson Marttala, husb på Marttala 1669-1694 o Agneta Filipsdr.
Jakob Thomassons barn:
Henrik Jakobsson Marttala > Försti, f. 1691-12-27 Ilmola (dopdag). Till tavla 52.
2. hustru: Kajsa Jöransdotter , f. 1679, d. 1758-8-14 Ylistaro Hiipakkala.
Jag är inte säker på de gängse motsvarigheterna till alla termer, men ungefär så torde det vara...
SA
188
« skrivet: 2007-02-24, 22:56 »
I Jakob Eriksson Uppa, husbonde på Uppa i Seinäjoki ca 1628-1663, f. 1595-1599, d. 1692-1-31 Ilmajoki (Ilmola) (begravningsdag). (Piirto. Roteförteckning år 1627, mikrofilm ES837. Rote- och invånarförteckning för Österbotten, mikrofilm WA 773. Generalförteckning över Finlands bebyggelse, mikrof. OS120). Hustru: Barbro Mattsdotter -, d. 1684-12-21 begravningsdag (Ilmola höstting 1678, Mf ES 2026, Markku Pihlajaniemi) II Thomas Jakobsson Uppa (fr. tavla 1), husb. på Uppa 1663-1682, f. Ilmola, d. 1695/96 Ilmola, på vintern (Tapio Piirto) Hustru: Karin Josefsdotter -, f. 1632, d. 1709-9-29 Tyrvis begr.d. (Tapio Piirto, HisKi/Tyrvis) Jag är inte säker på de gängse motsvarigheterna till alla termer, men ungefär så torde det vara... Mvh Samppa
189
« skrivet: 2007-02-21, 13:23 »
Hej Ulla och Leif!
Tiili är säkert en felläsning; det bör väl vara tuli. Det handlar alltså inte om tegel (och inte heller om eld, vilket tuli också kan betyda ;-)) utan och vid vilket tegel(?) fortifikationslöjtnant skall heta och som blev fortifikationslöjtnant.
Mvh Samppa
190
« skrivet: 2007-01-31, 10:17 »
Lite till om Karinainen:
Gamla namn: Kyro, Kyrö, Karinais.
Karinainen hörde till Marttila (St Mårtens) församling fram till 1908, som bönehusgäll redan från 1657 och som kapellförsamling fr.o.m. 1901. Det fick egen kaplan 1908 och blev officiellt moderförsamling samma år, vilket dock förverkligades först 1912.
Gamla uppgifter om folk som fötts eller dött i Karinainen eller flyttat dit/därifrån ska då väl sökas i St Mårtens.
191
« skrivet: 2007-01-31, 10:02 »
Karinainen ligger mellan Åbo och Loimaa, ca 40 km från Åbo mot nordost. Den centrala tätorten är stationssamhället Kyrö, som inte bör förväxlas med vare sig Isokyrö (Storkyro) och Vähäkyrö (Lillkyro) i Österbotten eller Hämeenkyrö (Tavastkyro) i Tammerforsnejden. Något svenskt namn lär Karinainen inte ha.
Mvh Samppa.
192
« skrivet: 2007-01-30, 17:23 »
Den nuvarande melodin är Insignis est figura, anpassad efter psalmens versmått. Ursprungligen hade psalmen två alternativa melodier av vilka den ena härstammar från tiden före 1819; mer står det inte i de böcker jag har. Den andra melodin hör egentligen till föregående psalm Taivaassa, ratki taivaassa, dvs I himmelen, i himmelen - alltså 169a i nuvarande SvPsb.
Mvh Samppa
193
« skrivet: 2007-01-30, 10:00 »
Håkan och Irma!
Psalmen ifråga torde inte ha någon svensk text. Den är författad av finländaren Olof Pesonius och publicerad för första gången i samlingen Uusia virsiä (Nya psalmer) år 1836. Det spelar ingen roll om hänvisningen gäller den finländska eller svenska finskspråkiga psalmboken - det är fråga om samma psalm i båda fallen. Texten lyder i så ordagrann översättning som möjligt:
6. Där, vid Herrens fötter, sjunger nu de fromma / och talar om sin Jesus (eller: uttalar sin Jesus' namn) med stor fröjd. / Nu vet de klart / och uppfyller fullkomligt / Guds vilja.
7. Hans oändliga nåd / blir nu utgjuten för dem; / evigt hans ljus / lyser klart. / Och Guds hemligheter, / himlens dyra skatter / öppnas nu för dem.
8. Tungan kan inte förklara, / förståndet inte ana, / mänskoförnuftet inte fatta / den eviga salighet, / som Herren har satt i förvar / åt sina utvaldas skara / i sin frids hyddor.
Psalmen hade alltså numret 530 i 1886 års finska psalmbok (uppenbarligen alltså i både Finland och Sverige). 1938 placerades den bland allhelgonapsalmerna, där den finns också i den nyaste psalmboken av år 1986, nu med 7 verser i st.f. 8. De sista verserna är dock bevarade med delvis nya motiv.
194
« skrivet: 2007-01-23, 17:47 »
Ped dxtr = pedis dextri = högra fotens, dvs i högra foten l. benet.
195
« skrivet: 2007-01-15, 10:14 »
Hej och ett gott år 2007!
Det latinska ordet littera betyder helt enkelt bokstav. Pluralisformen litterae kan betyda a)dokument, anteckningar osv., b)brev, c)litteratur och d)vetenskap, vetenskapsgrenar. Detta enligt mitt delvis hundätna latinlexikon...
Mvh Samppa
196
« skrivet: 2007-01-04, 11:58 »
Hej!
Det är fullt möjligt att HisKi har en bristfällig anteckning. Evangelii ministri Bogislai Hornborg är ett minst sagt konstigt uttryck om med det avses brudgummen. Både ministri och Bogislai är nämligen genitivformer, och stället heter på klumpig svenska Evangeliets tjänares Bogislaus' Hornborg, dvs prästen Bogislaus Hornborgs. Det är att misstänka att uttrycket gäller bruden, som alltså är prästen B.H:s piga och brudgummens namn har helt enkelt fallit bort. Saken borde i alla fall kollas; HisKi innehåller flera liknande missförstånd och felaktiga avskrivningar.
Ett gott 2007!
Mvh Samppa
197
« skrivet: 2006-12-21, 17:25 »
Kan det stå Testes med ett s.k. långt s? I så fall är det fråga om vittnen, sannolikt dopvittnen dvs. faddrar. Passar det i sammanhanget?
Mvh Samppa
PS. God jul!
198
« skrivet: 2006-12-16, 23:15 »
En annan gammal historia som Pers-Joppe brukade berätta handlar om den förutnämnda gossen som hamnat till Ryssland. Gossen lär ha varit tjänare hos en veterinär. Efter kriget återvände han hem och idkade veterinärsysslan. Husbonden i Storkyro Braskela är fr. 1725 Isak Jakobsson, född 1696 och död 1745-6-9. Hans hustru var Valborg Andersdotter från Lillkyro som dog 1766-3-14 i en ålder av 87 år. Jag vet inte om Isak var just denne ”gossen från Braskela” som sägnen nämner. Berättelserna har utgetts i serien Finlands Svenska Folkdiktning.
199
« skrivet: 2006-12-06, 22:15 »
I marginalen antecknas, att denna kvinna var dotter till Sveriges konung Erik XIV, född under (den i Borkholm bosatte?) faderns unga år.
200
« skrivet: 2006-11-14, 13:37 »
Hej Maud!
Är inte 100% säker men det ser ut som om Kahra inte skulle ligga i Rantatöysä. Åtminstone känner HisKi inte till några i Rantatöysä son skulle ha hetat Kahra. Mestadels förekommer Kahra där utan att byn har angetts, men i ett par fall står det K.B. i bykolumnen, vilket tyder på att det är fråga om kyrkobyn. Sökningen på moderna kartor ger ingenting med sökordet Kahra men Kahranaho ligger ca 6-7 km till sydväst från Alavo centrum, dvs åt rakt motsatt håll, och kan mycket väl höra till kyrkobyn.
Mvh Samppa
201
« skrivet: 2006-11-11, 19:48 »
Hej Lars!
Du fann ordet härbärge i Gustav Vasas bibel. Men i själva verket behöver man inte gå fullt så långt tillbaka i tiden. Jag höll på att påpeka att ordet fanns ännu i 1917 års bibelöversättning - men kollade saken sedan för säkerhets skull i den nyaste versionen. Och vad stod det där på det anförda stället? Jo: ...och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.
Så nutida svenska eller inte - men bibelkommissionen tycks ha ansett att ordet fortfarande kan förstås...
202
« skrivet: 2006-10-16, 16:53 »
Hej Ole-Johan och Håkan! Håkan har i princip rätt. Närmare bestämt blev Kittilä ett bönehusgäll under Sodankylä efter att ha fått egen kyrka 1778 och bildades till kapellförsamling 1825 och blev ett självständigt pastorat 1854. Den Philippus Michelsen Ole-Johan efterlyste är alltså högst sannolikt son till Michel Olofsson Callo och Brita Olofsdotter. Deras vigseltid kan inte spåras med hjälp av HisKi; Sodankylä har inga lämpliga och de tre som finns i den gamla moderförsamlingen Kuusamo ser ej heller ut att vara särskilt sannolika. Men Michel och Brita kan mycket väl vara födda i Kuusamo! Samppa Asunta
203
« skrivet: 2006-10-14, 14:48 »
Epifania (kallas den numera i Sverige Kristi uppenbarelses fest el.dyl.?) var under katolska tiden en av de stora festdagarna som hade en s.k. oktav, vilket innebar att festen i någon utsträckning firades i åtta dagar. (Annandagarna är en kvarleva av denna sed.) Den sista av dessa dagar var i varje fall en större festdag än de övriga, och bruket lämnade spår efter sig i kalendern. Därför kan man tala om en åttonde epifaniadag (= Tjugondedag Knut som kör julen ut!) trots att någon annandag Epifania knappast har på något särskilt sätt iakttagits. Det är alltså mer än sannolikt att 2Epiph. betyder andra söndagen efter Trettondedag jul, som dagen förr hette. Någon åttonde söndag däremot kan inte förekomma; söndagarna efter Epifania är på sin höjd sex.
204
« skrivet: 2006-10-11, 17:10 »
Hej Lisa!
Ta kontakt med Alatornio församling:
Alatornion seurakunta, Parasniemi, FIN-95450 TORNIO
Pastorsexp. öppen må-fr 9-15
Epost alatornio@evl.fi
Telefon +358 16 441 493
Mvh Samppa
205
« skrivet: 2006-10-10, 17:31 »
Hej Henric! Ja, Haparanda var en by i Nedertorneå socken fram till 1821, men blev då köping efter att Torneå stad hade blivit på ryska sidan 1809 då Sverige förlorade Finland åt Ryssland. 1842 fick Haparanda stadsrättigheter. De kyrkliga förhållandena ordnades först efter den nya gränsdragningen, och därför var det finska/ryska Nedertorneå centrum för socknen ännu ett tiotal år efter fredsavtalet. Uppgifter från dop-,vigsel- och begravningslängderna finner man också med hjälp av HisKi (HistoriaKirjat = historieböckerna); länk http://www.genealogia.fi/hiski/1mtut6 . Mer om Haparanda: t.ex. Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Haparanda Mvh Samppa
206
« skrivet: 2006-10-10, 13:23 »
Hej Henric!
Nedertorneå församlings kyrkböcker för tiden före 1818 finns i finska Nedertorneå (Alatornio) - eller möjligen har de skickats till landsarkivet (i Uleåborg?). Kontaktuppgifter:
Alatornion seurakunta, Parasniemi, FIN-95450 TORNIO
Pastorsexp. öppen må-fr 9-15
Epost alatornio@evl.fi
Telefon +358 16 441 493
Mvh Samppa
207
« skrivet: 2006-10-07, 16:36 »
D?ca (Dominica) Judica (Skaffa mig rätt, Ps.43:1) alltså 4 april är ganska säker eftersom nästa söndag ser ut att vara Palmarum och föregående Letare (Gläds med Jerusalem, Jes.66:10), dvs midfastosöndagen.
Mvh Samppa
208
« skrivet: 2006-10-05, 17:08 »
Hej Roolaid, Tyska evangelisk-lutherska församlingen i Finland (fram till 1990 Tyska församlingen i Helsingfors) med kapellförsamling i Åbo är en församling inom Finlands ev.-luth. kyrka och hör till Borgå stift. Den har grundats för att betjäna de tyskspråkiga finländarna på deras eget modersmål. Församlingen är inte territoriell, dvs man kan höra till den var man än bor i Finland. Länk till uppgifter om församlingen: http://www.delgifi.pp.fi/ Mvh Samppa
210
« skrivet: 2006-09-18, 22:55 »
Prydligt ja, men ändå lite otydligt. Delvis gissat blir det så: Den för vilken tusen år är såsom en dag, Gud, må bistå oss under detta år liksom de gångna, samt under de kommande!
Andemeningen är åtmistone ungefär denna, tror
Samppa
211
« skrivet: 2006-09-18, 22:27 »
Nedertorneå kyrka och prästgård blev på ryska (finska) sidan av gränsen 1809 då Finland blev en del av Ryssland, varför kyrkböckerna från tiden före det (och en bra bit efter också) finns i finska Nedertorneå.
212
« skrivet: 2006-08-22, 08:29 »
Hej! Den svenska församlingen i Kristinestad heter Lappfjärd-Kristinestads församling. Besöksadress Rådhusgatan 11 64100 KRISTINESTAD Postadress PB 59 (FIN-)64101 KRISTINESTAD Öppethållningstid må, on och fr 9.30-12 Telefonnummer +358 6 2211 073 Faxnummer +358 6 2212 801 Länk till Finlands ev.-luth. kyrkas svenskspråkiga församlingsförteckning: http://evl.fi/EVLKuvailutiedot.nsf/Yhteystietolista?ReadForm&StartKey=L&type=1&lang=SV Mvh Samppa
213
« skrivet: 2006-08-20, 18:01 »
Hej Martin!
Nä, jag tror inte att det existerar något annat Pettersborg i närheten av Viborg än St. Petersburg - som faktiskt ibland har kallats (St.) Pettersborg på svenska (Kejsarn bor i Pettersborg)!
Mvh Samppa
214
« skrivet: 2006-08-03, 08:11 »
Alert; frisk och kry; företagsam; kvick; livaktig; pigg; vaken - och dylikt!
215
« skrivet: 2006-07-20, 09:00 »
Torneå församling
Kirkkokatu 13
FIN-95400 TORNIO
FINLAND
Epost tornio(AT)evl.fi
Mvh Samppa
216
« skrivet: 2006-07-12, 21:33 »
Emäntä = husmor, värdinna
Emä, emo = moder (används normalt bara om djur)
[Emä = livmoder (ålderdomligt ord)]
Isäntä = husbonde, värd
Isä = fa(de)r
217
« skrivet: 2006-07-11, 18:09 »
Appi = svärfar
Setä = farbror
Mvh Samppa
218
« skrivet: 2006-07-03, 19:08 »
Hej Maud!
Psalmen du efterlyser kan möjligen vara nr 362 i den finska 1702 års psalmboken. Första versen lyder där: Herää sielun'! ja mielell' / Iloisell' että kielell' / ylistä Herraa vakaa, / kuin meillen hyvyytt' jakaa. (Vakna upp, min själ, och prisa med glad håg och tunga den oföränderlige/pålitlige Herren som delar ut sin godhet åt oss.) Psalmförfattaren är Paul Gerhardt som skrev så här: Wach' auf, mein Herz, und singe / Dem Schöpfer aller Dinge, / Dem Geber aller G?ter, / Dem treuen Menschenh?ter! Haqvin Spegels översättning i 1695 års psalmbok (nr 359)lyder som så: Vak' upp, min själ! gif ära / Din Gud och Skapare kära, / Han som oss allt godt gifver, / Och oss en väktar' blifver. Psalmen fanns med ännu i 1937 års svenska psalmbok (nr 429) och den finska av år 1938, men är struken ur de nyaste böckerna.
Kan det vara denna psalm? Andra kommer jag inte på.
Mvh Samppa
219
« skrivet: 2006-07-01, 20:20 »
Suo fratri betyder ordagrant åt sin bror; suo är alltså dativformen av personpronomen suus = hans/hennes, sin. På gammal ärevördig svenska skulle suo väl heta sinom.
220
« skrivet: 2006-06-30, 19:01 »
Frater (genitiv fratris, ackusativ fratrem, dativ fratri, ablativ fratre) = broder, i alla tänkbara betydelser. I synnerhet om en svensk tillägnar eller skänker något fratri suo, så lägger han exakt samma betydelse i ordet som om han skulle skriva åt sin broder. Man kan inte dra någon som helst slutsats beträffande släktskap.
221
« skrivet: 2006-04-19, 20:54 »
Tetanus neonatorum = nyföddas stelkramp.
Mer information: googla med sökordet tetanus neonatorum!
222
« skrivet: 2006-04-19, 08:10 »
Socknen heter Storkyro (Isokyrö) i HisKi, men där finns uppgifter bara fr 1718 framåt. Försök med länken http://www.genealogia.fi/sukututk/frames.php?type=4&kieli=se och sök sockennamnen Isokyrö och Storkyro, så hittar du några forskarnamn, bland dem ett par från Sverige. Mvh Samppa
223
« skrivet: 2006-04-18, 19:55 »
Hej Anna-Lisa!
Möjligen är det fråga om Kyro (Kyrö) som ju då inte var delat i Stor- och Lillkyro (Isokyrö, Vähäkyrö). Men detta är bara en gissning...
Mvh Samppa
224
« skrivet: 2006-04-14, 17:36 »
Tykö, på finska Teijo, ligger i Bjärnå (Perniö)kommun norrom Ekenäs.
Mvh Samppa
225
« skrivet: 2006-04-04, 18:31 »
Borde absolut inte befatta mig med sånt här, men skulle ordet möjligen kunna skrivas på ett mera vedertaget sätt fästashjon? I så fall kunde det vara fråga om en trolovad brud, måhända...
Mvh Samppa
226
« skrivet: 2006-04-03, 20:56 »
Hej Margaretha! Webbadressen www.iisalmenseurakunta.fi fungerar kanske bättre... (Alltså 2 i:n!) Kilpisaari, Niemisjärvi och Viitaa återfinns i förteckningen över Idensalmi (fi. Iisalmi) byar. I HisKi hittar man också Nissilä och Heinämäki - sistnämnda by torde höra till Pielavesi som förr var kapellförsamling i Idensalmi pastorat. Postadressen till församlingen kan du skriva som Kerstin anvisar, eller också Ilvolankatu 14 FIN-74100 IISALMI FINLAND. Tel. +358 17 83351, telefax +358 17 9335 233, kyrkoherden +358 17 8335 200. Språkfärdigheterna vet jag inget om; åtminstone torde de behärska finska och savolaxiska... Och alltid kan man ju prova världens mest talade språk som heter Bad English! Mvh Samppa
227
« skrivet: 2006-03-29, 15:27 »
Är du säker på att det står franska och inte spanska? Ett långt s i början av ordet eller stavelsen liknar bra mycket ett f, och också p-et kan skrivas lite vårdslöst så att det ser ut som ett r! Dessutom kan det ju vara att skrivaren inte har riktigt behärskat benämningarna: spanska eller franska, det är välan inte så stor skillnad, något utrikiskt i varje fall...
228
« skrivet: 2006-03-15, 12:51 »
Ingen aning faktiskt. Månne fölgt skulle betyda detsamma som följd - kanske förföljd, i form av förtal ev.? Men varken min skol- och kökssvenska eller min visserligen vilda fantasi räcker nog till för att denna gåta kunde lösas!
Mvh Samppa
229
« skrivet: 2006-03-15, 09:15 »
Surgendo = stigande
pathetice = patetiskt, upprört
protestans = protesterande
Personen ifråga har väl stigit upp och protesterat upprört och högljutt, kan man tänka sig.
Det första latinska ordet lite tidigare torde sakna en bokstav. Det borde väl stå formaliter vilket kan betyda ordagrant.
230
« skrivet: 2006-03-15, 07:53 »
I finskan betyder uttrycket syödä sanansa (äta upp sitt ord) detsamma som svika sitt löfte. Kanske har motsvarande uttryck tidigare använts också i svenskan? För någon tid sedan såg man här i en närliggande stad en björn traska omkring i centrum. När polischefen hörde om det, trodde han inte vad som berättades för honom och lovade äta en hatt full med björnsk-- om det var sant. Efteråt var han tvungen att överväga om han äter det han lovat eller sitt ord...
231
« skrivet: 2006-03-06, 14:13 »
Graven finns in aede Cathedrali dvs i det katedrala gudshuset (nominativ aedes eller aedis, genitiv aedis, ablativ aede), alltså kyrkan med cathedran l. biskopsstolen. Följaktligen har väl också själva begravningen ägt rum i samma nobla utrymme.
232
« skrivet: 2006-03-04, 09:00 »
Om quinta ska uppfattas som ablativ (och således uttalas med ett långt a i slutet) så kan uttrycket översättas Under den femte av jordens resor. Jag antar att resorna har gjorts runt solen.
Alltså Under det femte året - kan det gå ihop?
Mvh Samppa
233
« skrivet: 2006-02-23, 16:37 »
Eftersom det kanske delvis gäller nu levande personer , så skickade jag översättningen privat.
Mvh Samppa
234
« skrivet: 2006-02-23, 13:23 »
In ministerio = i ämbetet. Kombinationen av ett långt s och t kan se ut som ett A.
235
« skrivet: 2006-02-21, 14:39 »
Ett tillägg:
Dalsbruks brukssamhälle hör till Dragsfjärds socken. Månne det svårlästa stället öppnar sig när man vet det? Eller var det bara Taalintehtaalta (från Dalsbruk) som var svårläst?
Det verkar nog som om fängelsedirektören inte har varit riktigt förtrogen med svenskan och därför ansett det hopplöst att försöka skriva ut sockennamnet...
Undrar just om sådant har varit möjligt, i synnerhet som han inte heller tycks ha kunnat skriva finska ordentligt. (Toistus i st.f. todistus!) Inte är det väl så att hr Ö-holm själv har släppt sig på fri fot och skrivit intyget...??
Mvh Samppa
236
« skrivet: 2006-02-06, 21:34 »
I väntan på experterna kan jag försöka tyda ett par ställen. Plottrigt är det minsann, och en stor del förblir oklart för mig. Men ordet morbus, sjukdom, finns där utan tvivel. Men vad för sjukdom? Årtalet tror jag du har rätt i; 1643 kunde också komma ifråga, men då skulle den avlidna ha varit 128-129 år... Nästsista raden börjar med ordet die, alltså dagen, men följande ord skulle väl säga vilken dag - veckodag/helgondag. Sista raden tycks vara a.d. lxx = ante dominicam (in) Septuagesima, före söndagen Septuagesima som är 9 veckor före påsk. Kunde det möjligen stå die Martis, Mars? dag? Då skulle det vara tisdagen före Septuagesima, den dag som i år är i morgon. När den inföll 1693 vet jag inte, men om man vet datum för påskdagen så är det bara att räkna 68 dagar bakåt. Men jag går inte i borgen för det här!
237
« skrivet: 2006-01-23, 08:12 »
Gomorron Andreas!
Om man får gissa när man inte vet, så skulle jaf tippa på någonsorts gudstjänst i samband med begravning. Under medeltiden höll man flera tideböner på jordfästningsdagen, och döeotten (död-ottan?) kan ha varit en fortsättning av den traditionen. Men, som sagt, detta är en gissning.
Mvh Samppa
238
« skrivet: 2006-01-22, 10:36 »
Utan att se skriften tippar jag på jejuni. Försök skriva ordet lite otydligt och placera j-pricken aningen fel. Då går det bra att läsa resultate som jegimi! Jejuni är ju genitivformen av jejunum.
239
« skrivet: 2006-01-11, 20:15 »
Letala (Laitila) församlings postadress:
Laitilan seurakunnan kirkkoherranvirasto
Pappilantie 1
FIN-23800 LAITILA FINLAND
Tel. +358-2-856539, telefax +358-2-856541
Kyrkoherde Kari Aalto (som garanterat behärskar svenska språket!): tel. +358-2-851573, email kari.aalto (ät) evl.fi (stryk mellanslagen).
Det är kanske säkrare att tala om kommunionbok i st.f. hfl.
Det kan hända att de har skickat gamla böcker till landsarkivet, men i så fall kan de informera om det.
Mvh Samppa (hälsa Kari om du får tag på honom!)
240
« skrivet: 2006-01-09, 15:11 »
Hej Pernilla!
HisKi känner till Saunavaara i Sodankylä och Kemijärvi socknar. På kartan hittade jag Saunavaara i närheten av Pelkosenniemi kyrkby. Ett par andra orter med det namnet finns också men de ligger sydligare: i Kuhmo och Kontiolahti.
Mvh Samppa
241
« skrivet: 2006-01-04, 21:42 »
D(omi)nica Quinquagesima = fastlagssöndagen, 7 veckor före påsk.
242
« skrivet: 2005-12-30, 15:19 »
Hej! Har själv inget att göra med släkten Gardin osv men lade märke till att länken till släktföreningen verkade konstig. Provade den utan resultat - men länken www.kaartistensukuseura.fi ledde i alla fall någon vart. Alltså 2 a:n efter k:et! Gott slut på det gamla året och ännu bättre början på det nya! Samppa
243
« skrivet: 2005-12-28, 21:44 »
Kunde det stå extrem. jud.? I så fall skulle det vara domssöndagen. Visserligen vet jag inte om man har talat om domssöndagen den tiden men texten on yttersta domen har funnits i evangelieboken. Vad beror tidpunktsdefinitionen på - är det fråga om barnets födelse- och dödsdag eller ngt annat? Om barnet föddes i början av oktober verkar det visserligen egendomligt att man skulle ha dröjt med dopet ända till slutet av november...
244
« skrivet: 2005-11-22, 21:02 »
Det finns ett antal Ruovesi-forskare i Genealogiska samfundets i Finland släktforskarkatalog, men ingen av dem har anmält släkten Pekkanen som sitt område. Forskarna hittar du här: http://www.genealogia.fi/sukututk/frames.php?type=4&kieli=se Du kan också ta socknen Hirvensalmi eller släkten Pekkanen som sökkriterium men det ser inte ut att vara särskilt lovande... Mvh Samppa
245
« skrivet: 2005-11-19, 21:55 »
Det torde stå Fer. 2 Pentecost. dvs Feria secunda Pentecostes, annandag pingst. Dagen inföll 1735 på 26 maj.
246
« skrivet: 2005-11-13, 12:47 »
Haemorrhagia cerebri = hjärnblödning
Neonati immaturitas = den nyföddas omogenhet.
Alltså egentligen två orsaker som dock sammanhänger med varandra, antar den medicinskt obevandrade
Samppa.
247
« skrivet: 2005-11-08, 13:51 »
Tja, förenklingen är visserligen i grövsta laget. Snarare kunde man säga att ändelsen förekommer en aning oftare i östra än västra Finland.
Vad sedan beträffar den kortare formen av ändelsen så ska man kanske inte enbart skylla på prästers lättja. Den förekommer nog i just östfinska dialekter, t.ex. hevoin i st. f. hevonen (häst).
Mvh Samppa
248
« skrivet: 2005-11-08, 13:37 »
Hej Lars!
Nä, inte det... ;-)
Sexmän kallades kyrkliga förtroendemän som hade till uppgift att övervaka församlingbornas kristliga vandel. Namnet kom väl av att de brukade vara 6 till antalet.
Förresten var det ganska nyligen som en finsk genealogispalt på Yahoo flyttades över till avdelningen enbart för vuxna och var och en som ville logga in fick lov att försäkra att ha fyllt aderton. Orsaken torde ha varit att termen sexman förekom i diskussionerna, eftersom kyrkoböckerna under största delen av 1800-talet fördes på svenska. På finska heter det kuudennusmies vilket inte föranleder några missförstånd.
Någon sysslosexman har jag inte stött på, men om jag inte har fått nånting om bakfoten så är syssloman en gammal benämning på någotslags ekonom. Månne en sådan kan ha haft hand om kyrkoräkenskaperna?
Mvh Samppa
249
« skrivet: 2005-11-06, 08:54 »
Namnet skrivs också bl.a. Jurfvin, Jurvin, Jurfvoin och JURVINEN. Jurfvoin kunde heta JURVOINEN eller numera kanske hellre JURVONEN; dessutom förekommer på andra håll formerna JURVAINEN och JURVANEN, som också kan komma ifråga. Men Jurvinen och Jurvonen är de sannolikaste.
Mvh Samppa
250
« skrivet: 2005-10-26, 15:06 »
Det är ju fullt normalt att ett långt ? kommer efter ett kort s, efter?om det långa används i början av ?tavel?en medan det korta brukas i ?lutet och i mitten. Vis?erligen har man ofta ?krivit ett dubbelt s med två långa (??)eller med dubbelbok?taven ? ?om fortfarande används i tyskan. Men ?ist och ?lutligen beror det ju på ?krivarens ?mak och tycke! ;-)
P.S. Jag för?ökte ?kriva ut det långa ?:et men det gick inte; i ?tället kom det en kod (ſ). Aningen ?vårläst!! Måste använda paragraftecknet ?om liknar lite det ?om av?es.
251
« skrivet: 2005-10-13, 17:06 »
Hej Karolina!
Magni kunde vara den latinska genitivformen av Magnus och skulle i så fall vara ett patronymikon - Magnusson/-dotter. Om personen ifråga inte har något annat förnamn eller om han/hon har ett patronymikon efter Magni så torde det vara fråga om ett (ytterst sällsynt och absolut inte finskt) förnamn.
Mvh Samppa
252
« skrivet: 2005-10-09, 22:07 »
Kankaanpää ligger i Satakunda.
Mvh Samppa
253
« skrivet: 2005-09-30, 14:03 »
Skriftad = biktad. Hon har bekänt sitt brott som synd och blivit avlöst = Guds förlåtelse har tillsagts henne (vilket inte har inneburit en befrielse från ev. världsligt straff).
Mvh Samppa
254
« skrivet: 2005-09-28, 19:12 »
Sytm = sytningsman; sytE:a = sytnings(mans)änka.
Jaså - du frågar vad sytning är då för något? Google upplyser:
Med det finlandssvenska sytning avses det som i Sverige kallas undantag, dvs. en viss rätt till försörjning för dem som överlåter en (jord)egendom, dvs. rätt till nyttjande av bostad, ett visst underhåll m.m. (jfr ”bli satt på undantag”). I Sverige betraktas detta uppenbarligen bara som en historisk företeelse (t.ex. enligt Nationalencyklopedins ordbok), men i Finland förekommer det alltså ännu i modern lagstiftning.
Mvh Samppa
255
« skrivet: 2005-09-28, 17:48 »
Ytterst glömsk verkar mycket troligt, vad det sen kan innebära; svårigheter med utantilläsning kan mycket väl vara en riktig tolkning. Ofta är ju förklaringen till problem med inlärningen den att man nog kan läsa innantill men har inte förstått vad man läser. Vad kan hon ha för anteckningar om läs- och katekeskunnigheten i hfl?
Mvh Samppa
256
« skrivet: 2005-09-28, 17:00 »
Ett tillägg:
Obliviscor är en passivform; alltså är verbet likadant som t.ex. svenskans skämmas, och participformen oblitus, fem. oblita kan också betyda glömsk. Flickan ifråga kan ha varit på något sätt konstig, lite borta eller bakom flötet...
Mvh Samppa
257
« skrivet: 2005-09-28, 07:59 »
Mitt lexikon svarar:
nimium alltför, ytterst
oblita (
258
« skrivet: 2005-09-15, 19:33 »
Hej Emma!
Nyckelpigan kallas leppäkerttu helt enkelt pga den röda färgen. Leppä är nämligen ett gammalt ord för blod, och alen torde ha fått sitt namn just för träets (gul)röda färg. På samma sätt kallas den rödaktiga gulriskan för leppärousku och rödstjärten heter leppälintu, inte för att den skulle på något sätt föredra alarna, utan för den röda färgens skull.
F.ö. så heter nyckelpigan numera officiellt leppäpirkko eftersom kerttu är en fågelbenämning. (Pirkko är ju en finsk variant av Birgitta.)
Mvh Samppa
259
« skrivet: 2005-09-04, 17:42 »
Kunde det möjligen stå Delir. tremens? I så fall är det fråga om delirium, fyllerigalenskap. Tremens betyder darrande.
260
« skrivet: 2005-08-29, 09:23 »
Ordagrant:
Omnes = alla
ante = före
Patris = faderns
mortem = död
demortui = avlidna
261
« skrivet: 2005-08-25, 21:22 »
1/ Vanhan Pirkkalan Historia = Gamla Birkalas historia
2/ Historian Liitteet Ja Hakemistot = Bilagor och register till G.B.h.
3/ Tilojen Omistajat = Hemmansägarna
4/ Esihistoria = Förhistorien
5/ Luonnonsuhteista Ja Niiden Vaiheista = Om naturförhållandena och deras skeden
262
« skrivet: 2005-06-30, 21:33 »
Hej Bård!
Dessa uppgifter finns i HisKi om Mariefors, dessvärre bara på finska: Bruksförsamling i Tusby socken. Bruket grundlades 1795 och tillståndet att anställa egen präst gavs genast därefter. Egen predikant åren 1799-1869, varefter prästerna i Tusby församling har ansvarat för gudstjänsterna. Kyrkan sägs ha blivit byggd 1732, då den sannolikt har varit ett bönehus för den kringliggande bebyggelsen.
Så bäst att skriva till
Tusby församling
PB 53
FIN-04301 TUSBY FINLAND
Mvh Samppa
(präst i grannförsamlingen Sibbo 1983-88)
263
« skrivet: 2005-06-30, 16:41 »
Ja, givetvis är pehtori ett lån från svenskan! Först hade ordet formen inspehtori men förkortades. Det som jag inte visste var att inspéktor eller inspektór har också haft sin agrara betydelse i svenskan, och därför vågade jag inte föreslå det. Ordet har ju i alla fall fler betydelser, av vilka man kanske inte allra först kommer att tänka på just den agrara. Vad sedan rauða/rauta beträffar så är det ett typexempel på finskans konservatism. Ordet har ju bevarats i svenskan som färgbenämning, röd! Ett annat exempel är det forngermanska ordet skauns som finskan har lånat och bevarat den ursprungliga diftongen. Vi säger kaunis, medan vokalen har i svenskan förvandlats till ö, alltså skön. Skönt, va? Det är alltså inte i finskan som de gamla orden förändras intill oigenkännlighet, utan snarare i svenskan... ;-)
Mvh Samppa
264
« skrivet: 2005-06-28, 22:55 »
Tack för upplysningen, Kirsti!
Och vem kunde ha anat att pr. betyder professor... ;-) Det är väl så att när det inte tänder så tänder det inte. Men huvudsakerna blev väl klara ändå. Pehtori är svåröversatt; inspektor leder tankarna till allt möjligt (inkl. stins) utom till jordbruk. Nu efteråt slog jag upp lexikonet vid ordet tilanhoitaja och fick motsvarigheten godsförvaltare. Och de? e? ju de? de? e? som svensken sa efter att ha lyssnat till danskens och norrmannens dispyt om huruvida man ska säga fl?de eller fl?te samt upplyst dem om att hemma säger vi grädde.
Mvh Samppa
265
« skrivet: 2005-06-28, 20:41 »
- - - Född ca 1637. Fogdeson fr Skönberga i Östergötland. Student i Åbo 1655/56 - - - Respondent 1662-09-06, (pr kan jag inte tyda. Månne 663 är ett årtal som saknar en etta? Skulle passa i tidsschemat.) Prästvigd i Linköpings stift 1665-03-17. Kyrkoherde i Rappestad 1670. Kontraktsprost 1695. Riksdagsman 1697. Avled i Rappestad 1706-02-18. Gift 1671 m Kristina Fogel (d 1707).
266
« skrivet: 2005-06-23, 08:09 »
Hej Lars!
Jag glömde att tillägga att det inte var så ovanligt förr i tiden att karlarna slapp undan när det var fråga om brott mot sjätte budet. De åsyna vittnena var ju oftast flugor i taket eller fåglar på grenen...
Mvh Samppa
267
« skrivet: 2005-06-22, 22:14 »
Ja förstås - de sista orden lyder ju VII. praeceptum decalogi, det sjunde av de tio budorden! Hettan förorsakade en tillfällig hjärnförmjukning... Vad ordningstalet beträffar så finns det faktiskt ett sätt att numrera buden som ger nr 2 åt bildförbudet, 3 åt namnmissbruket osv. och sammanslår buden 9 och 10. Men detta numreringssätt torde inte ha brukats i de lutherska kyrkorna. Så det troliga är att det gäller en mer eller mindre långfingrig person - vilket ju inte hindrar att han(/hon?) kan ha varit så lagom noga med de övriga budorden också...
Trevlig midsommar (det var ingalunda apropå det föregående)!
Mvh Samppa
268
« skrivet: 2005-06-22, 16:11 »
Ganska otydligt, men jag tror att första ordet är Poenam, som är ackusativformen av ett ord som betyder straff. Andra ordet klarar jag inte av men antar att det betyder ung. fått eller ev. lidit. Sen följer ob peccatum contra VII.
och ett par förkortade ord, kanske praec. och nånting... Vederbörande har troligen blivit bestraffad för brott mot sjunde budet.
269
« skrivet: 2005-06-19, 22:40 »
Lite svårt att översätta ordagrant - det blir rätt klumpigt och svårfattligt - men det gäller faktiskt en högsta hyllning till hr NN som fyllt XI = 11 lustra dvs femårsperioder, alltså 55 år.
270
« skrivet: 2005-06-19, 16:13 »
Qvis sit & ubi sit nescio - vem (han) är och var(ifrån han) är, vet jag inte.
271
« skrivet: 2005-06-12, 16:18 »
Det där med biktinstitutionens avskaffande eller praktiska död är en mycket seglivad vanföreställning, som väl beror på att biktTVÅNGET inte längre förekom efter reformationen. Men det måste ju medges att den frivilliga bikten blev med tiden alltmer sällsynt. Däremot kvarstod faktiskt seden att bikta brottslingar, fr. a. dem som hade avvikit från den smala stigen på det sexuella området. På sina ställen absolverade man folk för lönskaläge ett stycke in på 1900-talet. Absolution för snatteri har jag inte stött på men tydligen var sådant också möjligt.
272
« skrivet: 2005-06-06, 20:56 »
Hej Gun-Britt! Kanske lyckas det bättre om du skriver genealogia i st. f. genealogai. Snappertuna är en egen församling och du hittar den här: http://www.genealogia.fi/hiski/snmc43?se+0497 Mvh Samppa
273
« skrivet: 2005-05-26, 16:45 »
Hej Annemarie!
Det torde vara klokast att kontakta pastorskansliet i Kemi församling, om du är född i Kemi, i annat fall den församling där du är född. Om du kan finska så blir det säkert lättare men troligtvis går det att använda svenska också.
Email kemin.seurakunta@evl.fi
Tel. +358-16-2261 100
Fax +358-16-221 379
Adress Kirkkopuistokatu 11 , FIN-94100 KEMI
Mvh Samppa
274
« skrivet: 2005-05-04, 08:47 »
Absolverad brukade en kvinna bli efter begånget lönskaläge, dvs utomäktenskapliga sängaffärer - vilket i praktiken betydde att hon hade fått ett utomäktenskapligt barn. Absolutionen föregicks av ett allvarligt tilltal av prästen.
Så nog fanns det en egentlig orsak. Den normala rutin-bikten hade ju så småningom fallit i glömska (alltså inte avskaffats!) efter reformationen. I varje fall skulle den inte ha antecknats i kyrkböckerna.
275
« skrivet: 2005-04-27, 21:00 »
Läksiäinen har använts i vissa trakter - jag tror främst i östra Finland - som synonym för itsellinen, dvs inhysing. Någon förklaring hur uttrycket har uppstått har jag inte.
Mvh Samppa
276
« skrivet: 2005-04-25, 12:26 »
Jag tror att sukutaulu kommer ganska nära. Vill man vara riktigt noga så kan man använda det uttryck som mitt släktforskningsprogram har, men det är lika långt: esivanhempien taulu.
Esivanhempitaulukko är väl också språkligt korrekt, men låter rätt så klumpigt.
Mvh Samppa
277
« skrivet: 2005-04-23, 17:40 »
Någon motsvarande term torde inte finnas - än så länge; någon borde hitta på en...
Alltså måste man nöja sig med omskrivningar. Eller hur skulle det här låta: moninkertainen esivanhempi? Alltså en flerfaldig ana. Nog behöver det förklaras, men så var det ju med den där starka anan också! ;-)
Mvh Samppa
278
« skrivet: 2005-04-22, 08:30 »
Expeditionsavgiften skall erläggas tredubbelt.
Arvsskatten har ej debiterats i USA.
Utrikesministeriet, 29 aug. 1950 H.B., t.f. (medhjälpare/biträde/attach?; känner inte till terminologin)
Avgiften betald via girokonto 8/9 -50.
279
« skrivet: 2005-04-20, 21:27 »
Ämbetsbetyg för ......... (Hfl III sid. 1923)
Småbrukaren (jag vet inte vad palstatilallinen exakt betyder och lexikonet ligger nånstans och säger ingenting) August Mårtensson Martinsson f. Nygård fr Rökiö by Nr 8, född 20/9 1884 i Maxmo, flyttade till Vörå 8/11 1913, död 20/4 1923, gift m Anna Elisabet Mattsdr. Nygård, född 12/8 1881, flyttade till Korsholm 20/6 1938.
Barn: 1) Agnes Florencine (?? kan vara ett skrivfel) född 14/11 1910, flytt. 20/6 1938 t Korsholm,
2)Nestor f 15/4 1912, vistas i Amerika,
3)Mildrid f 9/7 1914 flytt. 1937 t Vasa svenska församling,
4)Axel f 6/9 1916, gift 29/8 1937 m Ellen Linnea Alfredsdr Thors f 26/9 1910. Barn: Mona Marita f 30/1 1938. Dessa flyttade t Korsholm 20/6 1938.
Intygar å pastorskansliet i Vörå 10/7 1937
G. Stenbäck, t.f. khde
(Konstigt att intyget är skrivet på finska trots att församlingen hade och har fortfarande svensk majoritet och det tycks gälla svenskspråkiga personer! Det måste väl ha varit nån finskspråkig myndighet som har behövt papperet. Ändamålet borde egentligen ha angetts, men utrymmet har lämnats tomt.)
Mvh Samppa
280
« skrivet: 2005-04-15, 08:35 »
Till att vederbörligen antecknas i kyrkoböckerna meddelar utrikesministeriet, att Johannes Nygård som i Förenta Staterna använt namnet John Martinson och som enligt uppift är född den 25 okt. 1895 i Maxmo, Vasa län och har varit skriven i er församling, har avlidit den 19 febr. 1939 i Rosa Inlet, Alaska, USA.
Ministeriet ber khdeämbetet underrätta härom den avlidnes anhöriga i Finland samt sända hit hans släktutredning, varav framgår alla hans äktenskapliga förhållanden och arvingar i nedstigande led samt, om sådana icke finns, hans föräldrar och syskon.
Om vederbörande har flyttat från er församling, ber vi er sända setta brev vidare till den församling dit han flyttat. Om detta skall även ministeriet underrättas samtidigt som ni ger de uppgifter som finns i er församlings kyrkoböcker om ifrågavarande person. Detta förfaringssätt skall iakttas även ifall personen har flyttat flera gånger från en församling till en annan.
281
« skrivet: 2005-04-10, 18:15 »
Ilmola hittar du på Finlands karta nära Seinäjoki. Det heter numera Ilmajoki. Alavo ligger en bit mot sydost, men det finska namnet är Alavus
282
« skrivet: 2005-04-08, 08:25 »
I den mån diskussionen gäller enbart orden tvenne och trenne så har jag en känsla av att man har gjort problem av något som inget problem är. Rätta mig om jag har fel - mitt modersmål är ju inte svenska - men jag har ett svagt minne att ha stött på dessa räkneord redan då jag slet byxbaken på skolbänken. Den svenska som jag lärde mig då var visserligen ganska olik den som nu talas och skrivs men kan dock delvis förstås ännu i dag, mer än femtio år senare. Då lärde jag mig att tvenne och trenne var helt enkelt synonym för två och tre bara med den skillnaden att man inte använde dem i alldeles vardagliga sammanhang utan när man ville låta lite mer konstlat och högtidligt - eller något ditåt. Då skulle fortsättningen bli ganska simpelt bara fyra och fem...
Har jag fel?
Mvh Samppa
283
« skrivet: 2005-04-07, 14:32 »
Keski-Suomi heter Mellersta Finland på svenska. Det finns inte bland de gamla landskapen, så de orter som nu hör till Mellersta Finland måste ha varit delar av antingen Savolax, Tavastland eller Österbotten, kanske beroende på var de är belägna och till vilken socken de då hörde. Jag har ett svagt minne som jag inte just nu kan konrollera, att Äänekoski har hört till det gamla Stor-Rautalampi som obestridligen tillhörde Savolax.
284
« skrivet: 2005-03-23, 15:34 »
Ja, så är det väl, och nu vet också jag var Merraslahti ligger. Pekkanen-släkten äger inte längre Pekkala gård i Ruovesi utan värdfolket hör till släkterna Hackman och Aminoff. Men namnet är kvar.
Nu är det likväl så att vi inte har några laxar i insjöarna - utom siklöjor som är släkt med laxarna. Men i ortsnamn som är ursprungligen finska har ordet lahti (vik) blivit lax, vilket ibland föranleder lustigheter, som t.ex. byn Kauklahti (förkortning av Kaukolahti = Fjärrviken) som numera heter Köklax på svenska! Det kan också åstadkomma kortslutningar hos folk som inte använder svenskan så ofta.
På Paulas begäran så meddelar jag alltså att det var en vik hon talade om. Goda fiskar har vi annars nog i sjöarna, braxnar t.ex., vilket framgår av bynamnet Lahnaniemi, Braxenudden.
Mvh Samppa,
som också tillönskar alla en glad påsk!
285
« skrivet: 2005-03-03, 21:30 »
Hej Anette!
Hustavlan är ett kapitel i Luthers Lilla katekes som innehåller bibelord om hur olika stånd ska bete sig: överheten, undersåtarna, lärare i församlingen, åhörarna, gifta män, gifta kvinnor, föräldrar, barn, husfäder och husmödrar, tjänstefolk, ungdom, alla människor. Kanske har din anfader velat visa att han kan lite extra utöver de katekesstycken som det fanns färdiga kolumner för i hfl.
Förr skulle man kunna katekesens huvudstycken utantill för att komma in i konfirmationsläsningen - nu behöver man väl inte kunna dem ens för att klara sej ut...
misstänker pråostin Samppa ;-)
286
« skrivet: 2005-02-19, 17:41 »
Sak samma: det är fråga om den näst = närmast förlidna majmånaden. En tidpunkt som är för- eller framliden har gått för gott... Va' synd!
tycker Samppa
287
« skrivet: 2005-02-18, 23:14 »
Sistlidne = senaste.
Tror åtminstone finnen
Samppa ;-)
288
« skrivet: 2005-02-18, 18:31 »
Lite till:
Vigselnotis från Pargas:
Datum 26.12.1838
By Hejsala
Man Dreng. Carl Fredr. Palmgren
Hustru Pig. Lovisa Gustafsdr.
Och dopnotis, likaså fr. Pargas:
Född 26.9.1814
Döpt 27.9.1814
By Sorpo
Gård Envik
Far Trp. Gust. Gustafsson
Mor Lena Sim:dt 39
Barn Lovisa
Barn som heter Carl Fredrik finns det gott om i Pargas den tiden - eftersom man inte vet patronymikonet, så är det bara att välja... ;-)!
Mvh Samppa
289
« skrivet: 2005-02-18, 17:31 »
Hej!
Hittade dom här i HisKi-databasen. Vigseluppgifter för föräldrarna fanns inte i Åbo. Fler barn kan de ha fått, men HisKi-uppgifterna tar slut 1850.
Mvh Samppa
Född 13.4.1840
Döpt 14.4.1840
Far Varfs tim: Carl Fredr: Palmgren
Mor Lovisa Gustafsd:r 26 år
Barn Gustaf
Född 18.6.1843
Döpt 20.6.1843
Far Varfs. tim. Carl Fredr. Palmgren
Mor Lovisa Gustafs dr
Barn Lovisa Caroline
Född 19.11.1848
Döpt 23.11.1848
Far Varfs tim. Carl Fredrik Palmgren
Mor Lov. Gustafsd:r 34 år
Barn Vendla Sofia
Född 29.10.1850
Döpt 30.10.1850
Far Varfs tim. Carl Fredric Palmgren
Mor Lov. Gustafsd:r 36 år
Barn Johan Ludvig
290
« skrivet: 2005-02-17, 17:36 »
Försöker översätta föreskriften i en gammal finsk handbok:
Vid begravning av odöpta barn kastar prästen jord på liken och läsen endast Fader vår och välsignelsen. På samma sätt förfares med dem som av den världsliga rätten har bestämts till att begravas i det tysta.
Jag antar att prästen vid jordkastningen har också sagt det som man sade vid vanliga jordfästningar:
Av jord är du kommen - jord skall du åter varda - Jesus Kristus, din Frälsare, skall uppväcka dig på yttersta dagen.
Säker är jag inte, för det står ingenting om det.
Mvh Samppa
291
« skrivet: 2005-02-16, 17:35 »
Luk. 23: 6-12:
När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var från Galileen, och när han fick veta att han kom från Herodes område, skickade han honom vidare till denne, som också han befann sig i Jerusalem under de dagarna. När Herodes såg Jesus blev han mycket glad. Han hade länge velat träffa honom, eftersom han hade hört talas om honom, och han hoppades få se honom utföra något tecken. Nu ställde han en mängd frågor till honom, men Jesus svarade inte. Övesteprästerna och de skriftlärda stod där och anklagade honom häftigt. Herodes och hans soldater fylldes då av förakt för honom och gjorde narr av honom genom att sätta på honom en praktfull mantel. Sedan skickade han honom tillbaka till Pilatus. Den dagen blev Herodes och Pilatus vänner; förut hade det rått fiendskap mellan dem.
292
« skrivet: 2005-02-10, 17:39 »
Säkert kan någon som är bättre bekant med svenska hfl:er ge ett säkrare svar men låt mig gissa: Kan de betyda att vb har flyttats nerifrån/uppifrån eller nedåt/uppåt på samma sida?
293
« skrivet: 2005-02-05, 17:09 »
Vem (är) rik? (Den) som intet åtrår (det bör väl stå NIHIL el. ev. NICHIL CUPIAT). Vem (är) fattig? Den avundsjuke.
294
« skrivet: 2005-01-26, 14:05 »
Hej Harriet!
Vet inte om Bengt vet - men jag har råkat se den nuvarande taxan. Församlingarna har rätt att ta timavgift för släktutredningar som beställs i forskningssyfte. Priset är åtminstone i Tammerfors (men jag tror att det gäller för hela landet - åtminstone var det så förr) 21,85 euro (alltså ca 200 kr) per timme, och beställaren har rätt att på förhand begränsa tiden som används till utredningen, om det är fråga om ett omfattande arbete. Om alla församlingar begagnar debiteringsrätten, vet jag inte.
Mvh Samppa
295
« skrivet: 2005-01-23, 22:49 »
Hej Minna!
Du är s.g.s. säkert på rätt spår. Koskis bruk befinner sig nämligen i Bjärnå, vid gränsen till Tenala (numera Ekenäs) och där har funnits under sagda tid en självständig församling med egen präst och egna kyrkböcker. Numera hör bruksområdet till Bjärnå. Dessutom avser anteckningarna Bj. och Ten. knappast byar, trots överskriften på kolumnen. I stället anges på det sättet den socken som familjen hör till. Brukspredikanten ser ut att ha bott på Bjärnå sockens område medan bruksklockaren har varit tenalabo. Så G.A. och föräldrarna tycks ha hört till Bjärnå Socken men varit skrivna i bruksförsamlingen, eller åtminstone har barnet döpts där. Vad sedan beträffar datumet så ser det ofta ut att såna bagateller inte har tagits så gravallvarligt...
Mvh Samppa
296
« skrivet: 2005-01-20, 16:27 »
Och här har vi väl pappan:
Född 3.7.1815
Döpt 5.7.1815
By - Gård -
Far Handl: Axell Fredric Spoof
Mor Ulr: Fredr: Sjöstedt
Barn Fredric Ferdinand
297
« skrivet: 2005-01-20, 16:19 »
Nå, i så fall:
15.9.1824 föddes Maria Jacobina Fredrica, dotter till Magistrats Secret. Reinhold Sjöstedt och fru Gustava Bonsdorf 29 år.
Samppa
298
« skrivet: 2005-01-20, 15:21 »
Hej!
Fann bara detta i HisKi-databasen:
Åbo svenska församling - döpta
Född 5.8.1846
Döpt 26.8.1846
By -
Gård -
Far Handl. Fredr. Ferd. Spoof
Mor h:u Carolina Sjöstedt 22 år
Barn Johanna
Så antingen du eller HisKi har fel månad. Men föräldrarna har du här. Någon vigseltid för dem hittade jag inte i Åbo, men kanske var de vigda annanstans.
Mvh Samppa
299
« skrivet: 2005-01-20, 13:08 »
Submersio betyder drunkning. Barbiturater används som sömnmediciner.
Vet inte om ordet roligt passar väldigt bra i sammanhanget - utom kanske i ordets danska betydelse...
300
« skrivet: 2005-01-18, 21:02 »
ASPÖ:
a) i Åbolands skärgård söderom Korpo
b) svenskt namn för Haapasaari utanför Kotka
(det kan ev. finnas fler Aspöar)
KEIRELE - bör vara KEITELE:
a) kommun i Östra Finlands län österom Viitasaari
b) sjö i Mellersta Finland söderom Viitasaari
MÅJPBY: by i Korsnäs; heter numera MOLPE, på finska MOIKIPÄÄ
PIKIS: svenskt namn för PIIKKIÖ kommun nära Åbo
PJELAX: by i Närpes kommun nära Kaskö
VEIKAS - bör väl vara VEIKARS:
by i Korsholms kommun nära Vasa (andra byar med det namnet kan ev. finnas också)
Hoppas det hjälpte!
Mvh Samppa
302
« skrivet: 2005-01-10, 22:57 »
Laila Seppä skrev på Satakundasajterna som så:
”Hej!
Utan att veta mer om vad Claes är nyfiken på så frågar jag om han kanske behöver också äldre uppgifter? Jag har en del, jag hör själv till en annan gren av släkten.
Intressant är att Fredrik Wilhelms ffm var född 1702 i Västra Vingåker (hon hör också till mina anor). Tydligen hade Branders flera kontakter med trakten!”
Förmedlar ännu detta men hoppas på nån form av direktkontakt mellan er. Så om du vill ge mig din e-postadress så skickar jag dig Lailas (och kanske vice versa), om jag får den. Nu har jag bara en länk som jag kan skriva till, men jag vet inte om jag kan förmedla den vidare. I varje fall inte om jag inte vet vart. En annan möjlighet är att jag får din vanliga ”ångpostadress” som jag förmedlar till henne.
Mvh Samppa
303
« skrivet: 2005-01-09, 14:40 »
Hej!
Förmedlade efterlysningen till diskussionsspalten SatakuntalaisSivut i Finland, där nyligen Brander-släkten har diskuterats, och fick ett svar som i översättning lyder:
Hej! Uppgifterna står att finna i Uusi sukukirja (Nya släktboken, red. Olavi Vanne 1945), tavla 50. Visserligen är vigselåret mer än 20 år senare, men hustruns namn samt födelsetid och -plats stämmer.
- Karl Wilhelm Brander, född 1850-10-07 Uusikirkko (Nykyrko), Vibogs län, d. 1908-11-05 Hfors. Studie- och karriäruppgifter nämns flera, men den sista är tjansten som Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens överingenjör 1893-06-22. Lämnat tjänsten pga sjukdom 1906. Föräldrar: Fredrik Wilhelm Brander (1822-04-1822 - 1899-03-20), sista tjänsten kapellan i Kaukola, gift 1850-01-10 med Alvina Lindberg (f. 1831-06-07, dödsdatum okänt).
- Vigd 1896-11-30 med Anna Elisabet Eklund (f. 1853-12-15 Östra Vingåker, d. 1935-12-26 Hfors), fldr trädgårdmäst. Pehr Axel Eklund och Eva Lisa Carlsdotter.
Jag ska inte ens försöka svara på min urgamla gymnasiesvenska, så du torde förmedla.
Hälsn. Virpi Nissilä.
304
« skrivet: 2004-12-13, 08:56 »
Hej!
Namn som Karvola, Karvo(i), Karvela, Karvala mm förekommer också i Satakunda och Eg. Finland, säger Suomalainen nimikirja (Finska namnboken), och anser möjligt att det är fråga om ett germanskt lån. Forntyskan har namnbasen GARVA- som finns bl a i namnen Garuward och Garufrid. Antagligen är det fråga om ett både-och: ett typiskt öknamn som hänvisar till en egenskap (karvainen = hårig, lurvig) ligger till grund för somliga namn, medan andra härstammar från de germanska namnen. Namnformen Karvinen är skyddad sedan 1935, vilket inte hindrar att kattåbäket Garfield heter så på finska...
Mvh Samppa
305
« skrivet: 2004-12-10, 17:43 »
Hej Sussie!
Frånvarande heter ABSENS på latin - alltså utan c, vilket inte hindrar att någon kan ha skrivit ordet fel då och då. ABSCENSUS med c finns inte i mitt lexikon, men SCENDERE i medeltida latin betyder stiga (åtminstone i trosbekännelsen: descendit ad inferos = nedsteg till dödsriket, ascendit ad caelos = uppfor till himlen) så man kunde gissa att ABSCENDERE kunde ha något med ett (fysiskt) felsteg att göra. Han kan ha snubblat eller fallit ner med ödesdigra följder t.ex. Men kanske någon som kan latin på riktigt kan finna en bättre tydning!
Mvh Samppa.
306
« skrivet: 2004-12-02, 19:00 »
Suomalainen Nimikirja (Finska Namnboken) 1984:
Namnet ANDREAS har varit ett av de mest utspridda i hela Finland. Den finska formen ANTTI har brukats redan på 1500-talet, även om ANDERS är också ganska allmänt förekommande. ANTTILA [Anttis el. Anders? gård] är ett ytterst vanligt gårdsnamn, och därför är det naturligt att det också är ett vanligt efternamn. [Tilläggas bör att denna namnform, där t-ljudet är starkt och långt, ofta har skrivits met ett t, ANTILA, under den tid då kyrkböckerna skrevs på svenska.] Formen ANTILA [som ofta förr har skrivits ANDILA och som uttalas med ett kort och svagt t-, icke d-ljud] är en variant av samma namn och förekommer mest i sydvästra Finland och Österbotten. Namnet ANTILA är skyddat sedan 1935.
307
« skrivet: 2004-12-02, 15:07 »
Enontekis centrum heter Hetta. Någon annan ort med det namnet känner jag inte till, men kanske finns det de som vet mer...
Mvh Samppa
308
« skrivet: 2004-12-01, 23:35 »
Hej Nina!
Jag vet inget om Johan och Brita Lisa, men någon kanske vet. Men du frågar om Syrjä eller Syrjälä är rätt, och svaret är att båda är lika riktiga. Ursprungligen är det väl Syrjä som är namnet, men namn som slutar på -la/-lä är egentligen gårdsnamn som ofta (inte alltid) motsvarar familjens efternamn. De som hette Syrjä bodde i Syrjälä, Kokkos bodde i Kokkola osv. precis på samma sätt som pappi (prästen) bodde i pappila (prästgården) - och bor fortfarande på sina ställen - och sika (svinet) bor i sikala (svinstian). Man använde båda formerna om vartannat alltefter smak och tycke, så man kan inte säga att det ena namnet är fel och det andra rätt. Lagen om släktnamn fick vi i Finland först 1920.
Mvh Samppa
309
« skrivet: 2004-12-01, 21:17 »
Ja - nu kan ju alla som heter Pulli börja fantisera om släktskap med indianhövdingen Sitting Bull... ;-)
310
« skrivet: 2004-11-30, 15:36 »
Hej!
I Suomalainen nimikirja (Finska namnboken) Hfrs 1984 står ung. så:
- Om namnen Pulli, Bulle o.dyl. finns uppgifter från 1400-1600-talen ur Eg. Finland, Satakunda, Sysmä, Lojo, Karelen (Muolaa, Viborg, Jääski, Jaakkima, Suistamo) och norra Finland (Rovaniemi, Kemi, Kittilä). Sedermera har folk med namnet Pulli bott i södra Karelen (Lappee, Björkö, St. Andreae och i socknarna på Ladogas nordvästra strand (bl.a. Sordavala). Efter senaste krig har de spritts till olika delar av Finland. Namnet Pullinen har förekommit sedan mitten av 1500-talet närmast i södra Savolax och på Karelska näset. T.ex. Osswald Pulle 1528 Åbo, Andirs Puli 1447 Vemo, Oll Pullin 1490 Sysmä, Bertell pulli 1558 Viborg, Jöns pulli 1561 Muolaa, Per olsson bulli 1578 Rovaniemi, Heikki Pulli 1637 Lojo, efternamnet Pullj 1748 Östermark, Simo Pullo 1675 Strömfors, Olli Pulli 1682 Kittilä; Wasko Bulli l. Waska Bullinen 1642 Suistamo, Mati Pullinen 1640 Libelits, Erich Pullinen 1642 Karlö, Eerik Pullinen 1728 Iitti, anders pullinen 1552 Sääminki. Namnet har sammankopplats med det fornskandinaviska personnamnet Bulle (Saxén 1905) och det finska ordet pulli, som i Västra Finland har betytt 'tjur' och 'dragoxe' och i Lappland 'tjurkalv'(Lopmeri 1945). Också i Savolax och Karelen har ordet haft betydelsen 'tjurkalv' eller 'ung eller liten tjur' (
311
« skrivet: 2004-11-26, 20:58 »
Ja, och om man ska vara riktigt noga, så heter det Kivinebb (inte -näbb) på svenska.
312
« skrivet: 2004-11-21, 22:02 »
Tja,
jag har ju inte följt med hela diskussionen: jag är en tämligen ny besökare här. Men jag hakade mig fast på rubriken Finnar (i nuvarande Sverige) och tyckte att det är lite annat än käbblet om svenskar i nuvarande Finland... Annars så instämmer jag fullt med tanken att de ev. etniska skillnaderna för länge sen har suddats ut. Det har skett t.o.m. i Finland (jo, även i Österbotten!) fast språkbarriären ibland har verkat vara oöverstiglig.
Har annars någon lagt märke till det speciella fenomen att flera finska ortsnamn t.ex. i Björneborgstrakten har ett tydligt svenskt ursprung - och sedan svenska namn i låt oss säga Vasanejden ingenting betyder på svenska men kan kännas igen som ursprungligen finska. Också detta tyder på att vi sannerligen inte har varit rasrena på långa tider. För att nu inte tala om kustbygdernas mörkhyade och svarthåriga invånare som dock veterligen inte har släktskap med zigenarna. Vadan detta? Jo - säger de som tror sig veta - det var Hansa-handelsmännen som kom till kuststäderna för att idka business men var också i behov av fritidssysselsättning, och tillgången av alternativ var inte särskilt omfattande...
Mvh Samppa
313
« skrivet: 2004-11-21, 17:12 »
Hej alla! I denna diskussion (som f.å. inte på länge har motsvarat rubriken) tycker jag man har totalt glömt en betydande grupp av finlandssvenskar eller deras förfäder. När jag har stött på det något komplexbelagda finska gnället över svenskspråkiga som låtsas vara bättre folk så har jag ibland sagt att de i allmänhet inte har någon svensk bakgrund. De representerar ofta den del av överklassen och kultureliten som härstammar från helt finska familjer, bondså ner som har haft förmånen att skaffa sig högre utbildning, vilket ö.h. inte var möjligt för ett par sekler sedan annars än på svenska. Så de har lärt sig språket och börjat umgås med svensk överklass, gift sig med svenskspråkiga flickor och försvenskats så småningon helt och hållet. Deras andel i nuvarande finlandssvenskars gener är inte ringa. Oftast var det f.ö. så att de finska elevernas ursprungliga släktnamn - i den utsträckning som de nu hade några - inte dög för rektorerna utan de fick nya man som var svenska eller grekiska eller latinska eller rent av konstiga fantasifulla sammanblandningar av allt detta. Man kan nästan gissa att flertalet av dem vars namn slutar på -ius eller -ander är avkommor till finska bond- eller torparsöner som har hamnat på skolbänken. Och de är minsann inte så få! Vad jag vill säga är att blodblandningen är ganska omfattande och att det inte mer är någon vits att hävda att svenskarna är germaner och finnarna ugrer - eller rent av mongoler, en myt som var rätt allmänt omhuldad när rasismen ännu var tillåten eller åtminstone tolererad... Vill man vara elak (men ingen vill ju!) så kan man säga att de som låtsas vara bättre folk är för det mesta avkommor till finska uppkomlingar. Samppa
314
« skrivet: 2004-11-12, 19:58 »
Hej Lotta!
En vild gissning: Har hon kanske varit gift tidigare och blivit änka? I så fall kunde man tänka sig att hon inte har hunnit vigas till det nya äktenskapet utan har bara blivit förelyst. Mindre sannolik verkar den förklaringen vara om det är fråga om hennes första gifte, med tanke på hennes ålder, men det händer ju konstiga saker ibland... Alltså i den här stilen: Nu väntar vi vårt fjortonde barn - tänk om vi äntligen skulle gifta oss!
Mvh Samppa
315
« skrivet: 2004-11-09, 20:10 »
Ja, precis det. Tyvärr så har jag ingen gammal svensk kyrkohandbok till mitt förfogande, men den finska fr. 1862 som ännu följer samma ordning som 1700-talets böcker ger denna anvisning: Vid begravning av odöpta barn kastar prästen mull på liken och läser endast Fader vår och välsignelsen. På samma sätt förfars med dem som av den världsliga rätten har bestämts till att begravas i det tysta. Ursäkta klumpigheterna i översättningen - men i sak var det så.
Samppa
316
« skrivet: 2004-11-09, 18:28 »
Lite nedanför Hietaniemi, på svenska sidan, enligt Peters karta!
Mvh Samppa
317
« skrivet: 2004-11-06, 12:36 »
Ja minsann, latin är klurigt,
det är ibland som att lösa korsord på främmande språk (svenska t.ex. - fullkomligt hopplöst). Somliga latinister har utvecklat det till en konst att hitta på olika fantasirika ordföljder. Därtill kommer att de själva snubblar på någon grammatikgrop och stoppar in en och annan genusfel el. dyl. Jag vet inte säkert men misstänker nog att något sådant har skett också här...
Men jag tänkte faktiskt fråga omedelbart efter att ha läst texten, om den avlidne möjligen var präst. Det där med förkunnare och får pekade i den riktningen. Men som sagt har jag glömt halva gymnasielatinet som jag läste för mer än femtio år sedan, så jag vågade inte komma och skämma ut mej.
På tal om genusfelar - det här är för latinkunniga:
En tysk från Rhen- eller Moselområdet hade besök av en italienare (bildade italienare kan ju sitt latin både fram- och baklänges). Tysken bjöd på sitt lands ädlaste vin, och när gästen hade smakat ville han visa att han också kan romarspråket och sade med stolthet: Vinus bonus!
Italienaren smuttade på drycken och gav sin kommentar: Qualis vinum, talis latinum!
Samppa
318
« skrivet: 2004-11-03, 21:27 »
Ja, eller eg. praeco, praeconis; betyder också ngn som berömmer, lovordar. Och domo = antingen hemifrån, hemma fr. ... eller också jag tämjer, dämpar ner el.dyl. Så ett sannskyldigt pussel!!
Samppa
319
« skrivet: 2004-11-02, 22:44 »
Har glömt hälften av det lilla latin jag lärt mig en gång; därför får jag inte hela meningen till nånting. Den verkar nog lite skum. Men ovium tycks vara gen.plur. av ordet ovis, får, alltså fårens - om det nu hjälper något...
Amico salutatione
Samppa
320
« skrivet: 2004-11-02, 19:49 »
Tänk om det inte egentligen har varit fråga om ett utslag av frivillig generositet från brudgummens sida, utan ett av den blivande svärfadern ställt villkor: Du får inte våran flicka såframt du inte lovar henne halva boet!
Samppa
321
« skrivet: 2004-10-28, 08:57 »
Toholampi kommuns hemsida: www.toholampi.fi E-mail: toholammin.kunta@toholampi.fi Ångpost: Toholammin kunta, Lampintie 5, FIN-69300 TOHOLAMPI FINLAND. Mvh Samppa
322
« skrivet: 2004-10-27, 12:52 »
Hej Cessi!
Är du alldeles säker på att Frans Emil flyttade till Åland? Det fanns ända fram till 1940-talet en självständig kommun och församling mellan Sjundeå och Ingå som hette Degerby. Efter fredsavtalet arrenderade Sovjet stora delar av Kyrkslätt och Sjundeå samt hela Degerby för 50 år framåt, och när kontraktet annullerades 1956 så grundades Degerby inte på nytt utan blev en del av Ingå. Med tanke på att Degerby församling faktiskt har existerat i Nyland men däremot inte på Åland så tycker jag det är möjligt att flyttningen har skett till Nylands Degerby.
MVH Samppa
323
« skrivet: 2004-10-26, 23:04 »
Hej Stig.
Följande uppgift finns i HisKi:
Torneå - Tornio - vigda
Lysning:
Vigd: 31.12.1808
By: Nikkala
Gård:
Man: Bn: Änkl: Nils Nilss: Pentiheikki
Hustru: Pig Justina Nilsdr: Canon
By: Säivits
Gård:
Enligt vad Kerstin skrev den 23 juni var Anna Persdotter Hjorts flicknamn Innala. Av HisKi-uppgifterna för hennes födelse framgår att även hennes far kallades då också Hjort jämsides med Innala:
Född: 9.7.1736
Döpt: 11.7.1736
By: Nickala
Gård:
Far: Pär Johanss: Innala ell: Hiort
Mor: Carin Johansd:r
Barn: Anna
MVH Samppa
324
« skrivet: 2004-10-26, 16:50 »
Det är ju inte bara en skojig slump att han och Hahn resp. hon och Huhn liknar varann. De har nog samma ursprung; könsbeteckningarna hanne och hona har utvecklats till pronomina och till hönans och tuppens (även hanens) benämningar.
En svensk kommenterade under krigstiden några fartygsnamn i den finska flottan, främst namnen Ilmarinen (en mångkunnig smed i Kalevala), Vetehinen (motsvarar närmast Näcken) samt Hanko (det finska namnet på kuststaden Hangö). Han sade sig begripa namnet Il-Marinen mycket väl, och Vete-Hinen gick också an, men Han-Ko gick över hans förstånd...
Mvh Samppa
325
« skrivet: 2004-10-24, 18:03 »
Tack Jan-Anders och Kjell!
Det ser ut att om man har tillträde till bara en församlings böcker så blir man förledd. Vi hade inte möjlighet att rota i andra församlingars böcker än NT och tyckte verkligen att den Nils vi sökte inte var identisk med den vi fann. Delvis beror det också på det felaktiga födelseåret för Nils Olofsson. Alltså kom Nils till Nikkala med fru Ablona och minst tre barn, och det var tydligen inte så viktigt att anteckna, att alla barn inte hade samma mor.
Kjells inlägg är aningen svårläst. Tydligen försöker du ge ett kort referat av hela diskussionen. Du sätter också fingret på det ställe som fortfarande är oklart - om Anders Andersson var född i Rovaniemi och son till Anders Johansson Hoikka. Det som jag undrade i början av sommaren (23 juni) blev ju klarlagt redan samma dag: det fanns två systrar som var gifta med var sin Nils P, men den ene var Nilsson och den andre Olsson. Men min andra fråga som gällde två nästan jämnåriga Nils Olofssöner fick alltså sitt svar först nu! Och Ablona (Apollonia - vilket fint namn!) hör då inte alls till min frus anor utan hon måste nöja sig med en vanlig Maria. Så synd! ;-)
Samppa
326
« skrivet: 2004-10-24, 14:21 »
Vet ingenting annat än vad som står i HisKi, alltså:
Kyrkslätt - Kirkkonummi - vigda
Lysning:
Vigd: 12.7.1838
By: Esbo Noux Sijkjervi
Gård:
Man: Eric Joh. Ericsson
Hustru: Fredrica Charl. Tötterman
By: Kylmälä Pavola
original - MUUT: Lbd.s. Bd.dr
Jag tror nog att det vore bäst att du kollar Eric Johans födelsedatum. För Fredricas del är ju tidpunkten rätt så normal! Tyvärr har HisKi bara begravningsuppgifter för Esbo.
Visserligen förekommer trorparen Erik Erikson bland de döda i Kylmälä den 9 juli 1869, och åldern sägs vara 43 år. Men det är möjligt att prästen har räknat fel - sånt förekommer då och då. Barn börjar födas åt paret i Kyrkslätt först 1844 - men de kan ju ha bott i Esbo först.
Mvh Samppa
327
« skrivet: 2004-10-24, 07:43 »
Hej Olle!
Min poäng var helt enkelt att man inte ska stirra sej blind på efternamnet när man söker någon i historieböckerna. Jag hittade Fredrica Charlotta när det visade sig att hon möjligen var född i Kyrkslätt, genom att ta födelsedagen som enda sökkriterium. Jag struntade alltså i Tötterman, valde Kyrkslätt och sökblanketten Döpta och knackade in födelsedatumet i årsrutan - och där hade jag henne. Jag påstod ingalunda att Henrik skulle ha valt godtyckligt namnet Tötterman, men väl att släktnamnen under den tiden var i den meningen inofficiella att sådant var möjligt. Han kunde ha valt att heta Paavola enligt gården där han bodde, och ingen makt i världen hade kunnat hindra honom. Men givetvis är det sannolikt, ja s.g.s. säkert att det fanns ett samband mellan honom och andra Töttermän.
Samppa
328
« skrivet: 2004-10-23, 14:22 »
Ja, om man vill uttrycka det så. Snarare kunde man kanske säga att Henric Henricsson, dvs Henric, Henrics son använde efternamnet Tötterman, som dock var s.a.s. inofficiellt, eftersom det blev obligatoriskt med efternamn (släktnamn) i Finland först 1920. Det som var klart och oföränderligt var att både han och fadern hette Henric (eller Henrik eller Hindrik eller hur nu prästerna behagade skriva det i böckerna); om han nu ville heta Tötterman eller något annat kom an på honom själv. Dessutom var det ganska besvärligt att skriva Henric Henricsson Tötterman i en smal kolumn... I östra Finland blev bruket med fasta efternamn allmänt mycket tidigare, men ju längre västerut man kommer, desto osäkrare blir det att använda efternamnet som sökkriterium.
Mvh Samppa
329
« skrivet: 2004-10-23, 09:11 »
I min ungdom på 50-talet hade vi en sommarstuga i Sjundeå. En del av bussarna for dit via Kylmälä i Kyrkslätt, vilket ledde mig att söka där. Fann följande:
KYRKSLÄTT, VIGDA
12.7.1838
Ort: Esbo Noux Sijkjerfvi
Man: Eric Joh. Ericsson
Hustru: Fredrica Charl. Tötterman
Ort: Kylmälä Pavola
KYRKSLÄTT, DÖPTA:
9.6.1816 Kylmälä Pafvola:
Far: Henr. Henricsson
Mor: Charlotta Tartelin 42
Barn: Fredrica Charl:a
Mvh Samppa
330
« skrivet: 2004-10-22, 15:31 »
Ingen annan ledtråd än den att Susanna är enl. dopboken 33 år när yngsta barnet föds. Åldersuppgifterna är visseligen ofta rätt summariska eller direkt felaktiga, och denna Susanna har också fyllt 34 vid Helenas födelse, men hon kommer i varje fall närmast om man ser på åldern. Men dom tre andra ryms också med - den äldsta var dock hela tio år äldre, så prästen måste ha räknat fel eller varit synnerligen artig, om det är hon som är den rätta Susanna.
MVH S.
331
« skrivet: 2004-10-21, 23:10 »
Hej Laila!
Kajsas föräldrar är enl. HisKi Sold. Eric Tysk
och Susanna Andersdr. Vigseluppgifter för dem hittade jag varken i Jalasjärvi eller i grannsocknarna. Syskon: Maria 1793-7-2, Justina 96-8-6, Johan 99-6-8, Anna Lisa 1801-2-8, Susanna 05-3-8, Helena 07-11-8. Den lämpligaste moderkandidaten ser ut att vara den Susanna som föds i Kurikka 1773-6-2 åt tp. Anders Opas o. Lisa Jacobi (Jakobsdotter). Men det är en gissning.
Mvh Samppa
332
« skrivet: 2004-10-17, 21:06 »
Fredrika Gustava vigdes i FINSTRÖM 1866-11-26 med drängen Matts Henriksson Svenström fr. Grelsby. En forskare i Finland efterlyser henne - var hon var född, vilka var föräldrarna osv. - och uppger som födelsedatum 1843-11-15 men förser det med frågetecken. HisKi vet om en Fredrica Gustafa som föddes i Saltvik redan 1833-08-01, övriga med det namnet finns inte där, och fastlandet ger lika klent resultat. Månne hon kom från Sverige?
Tack på förhand, mvh
Samppa
333
« skrivet: 2004-10-11, 21:18 »
Prova det här: www.genealogia.fi > klicka: På svenska > klicka: Släktforskarförteckning. Sen kan du välja t.ex. den släkt eller den socken du är intresserad av, och du får en lista på forskare som sysslar med den. Lycka till!
334
« skrivet: 2004-10-04, 15:41 »
Lungsot = lungtuberkulos.
Bröstinflammation = lunginflammation (pneumonia)- eller kanske inflammation i ettdera bröstet?
Cholic och magplågor = bukvri på norsk - kan alltså vara nästan vad som helst från cancer till blindtarmsinflammation!
Bröstverk = antagligen hjärtinfarkt el. dyl.
Moderpassion = ?? (Någon vet säkert; jag låter bli att gissa när jag inte vet. Har det nåt med barnbörd att göra?)
Bräcklighet = svaghet; ålderdomsbräcklighet var en ganska allmän dödsorsak när vederbörande inte led av någon definierbar sjukdom.
Åderbråck som ledde till förblödning bör väl vara något allvarligare än det som vi nu avser med ordet??
SA
335
« skrivet: 2004-09-30, 14:25 »
Tack så mycket, Tyrxfälls-Misse!
Du var ute och korrigerade igen, så det kom två inte i min text! Jag menade givetvis att jag INTE tror att bol och bord har att göra med varann, eftersom termen mensa pastoris har funnits redan under medeltiden. Eller har den? Jag gissar bara.
Samppa
336
« skrivet: 2004-09-30, 14:09 »
Hej!
Blandar mig i diskussionen utan tillräckliga kunskaper om svenskan och dess dialekter. Men även i Finland används termerna prästebol och klockarbol som inte torde ha något att göra med bord. Å andra sidan tror jag inte att prästebordet inte sammanhänger med bolet eftersom det faktiskt existerar ett latinskt begrepp mensa pastoris = pastorns l. herdens bord - troligen använt redan under medeltiden. Så det verkar vara närmast ett lustigt sammanträffande.
Sådana finns ju. Kackerlackan torde t.ex. heta prussak på ryska, vilket betyder också preusser, medan tyskarna kallar ohyran för Russack...
Utan sakkännedom, mvh
Samppa
337
« skrivet: 2004-09-27, 08:07 »
Stig Ronnegren, tack för berättelsen om Salmis-olyckan. Försökte svara per e-post men meddelandena försvinner någonstans. Först fick jag felmeddelanden, nu får jag inte ens det...
338
« skrivet: 2004-09-20, 10:13 »
Tack, Östen! Det var verkligen en dyster historia. Vattnet har alltid varit ett element till både liv och död...
Samppa
339
« skrivet: 2004-09-19, 22:46 »
Hej!
I Nedertorneå begravningslängd finner man bakom de torra statistiska uppgifterna en tragedi som inträffade midsommaraftonen (alltså 23 juni) 1818, då 19 personer drunknade samtidigt. Någon har säkert läst eller hört mer om olyckan. Vad hände egentligen?
- spörjer av pur nyfikenhet
Samppa
340
« skrivet: 2004-09-16, 15:28 »
Av olika anledningar.
341
« skrivet: 2004-09-10, 23:21 »
Hej Laila! Jag tog en hastig titt på den finska SukuRaitti ( www.sukujutut.fi/haku)där flera forskare har lagt sitt material till allmänt beskådande, samt på HisKi-databasen, för ortsnamnet Taivalmäki verkade på något sätt bekant. En socken med det namnet existerar dock inte, men en sådan by eller gård finns i Jalasjärvi. Och mycket riktigt har soldaten Jonas och änkan Caisa vigts den 5 mars 1780 i Jalasjärvi, och Caisa var från Taivalmäki. De fick allt som allt minst sex barn åren 1781-97. Olyckligtvis har Jonas inget patronymikon. De forskare på SukuRaitti som jag hann kolla känner inte heller Jonas, men ett par av barnen nämns på något ställe. Andra Sandbergs förekommer rätt ofta. Jag misstänker att Jonas och Caisa på något sått tangerar min släkt, men är inte säker. När jag har bättre tid så ska jag försöka rota mer och kanske fråga ett par Jalasjärviexperter. Men titta själv på?SukuRaitti, där finns ganska många som forskar i Jalasjärvi. Hälsn. Samppa
342
« skrivet: 2004-09-10, 17:19 »
Hej Yvonne.
Ett tillägg till uppgifterna som Heikki har gett:
Raumo (fi. Rauma) församling hette förr stads- och landsförsamling dvs. både stadens och kommunens invånare hörde i praktiken till samma förs. och bokfördes på samma ställe. Numera har staden och kommunen sammanslagits och församlingen heter helt enkelt Rauman seurakunta (Raumo församling). Där finner man uppgifterna om dem som är födda både i kommunen och i stan. E-postadressen är rauma.kirkkoherranvirasto@evl.fi och tel. +358-2-83775300. Vanlig ångpost skickas till
Kirkkoherranvirasto
PL 158
FIN-26101 RAUMA FINLAND
Mvh Samppa
343
« skrivet: 2004-09-02, 12:07 »
Jag vet inte om den nyaste svenska evangelieboken har bevarat de gamla latinska namnen för söndagarna i fastan och efter påsk. 1942 års EB har dem - så ock den nya finska. I regel består namnen av begynnelseorden i den medeltida introitusantifonen, men bönsöndagen utgör ett undantag, troligtvis pga böne- eller rogationsprocessionerna för årsväxten som ägde rum mellan denna söndag och Kristi himmelsfärdsdag. Det är ju möjligt att man ofta av praktiska skäl startade processionerna redan på söndagen. Bönsöndagens gamla introitus började just med orden Vocem jucunditatis (annuntiate).
Mvh Samppa
344
« skrivet: 2004-09-02, 08:37 »
Dominca Rogate är femte söndagen efter påsk, den sk bönsöndagen. Vilket datum det är fråga om kan man räkna ut t ex om man vet påskens datum ifrågavarande år. Om t ex påsken inföll på 1 april så var bönsöndagen 5 veckor senare, dvs 6 maj. Om Bo har läst kalendern för samma år så infaller torsdagen efter pingstdagen på 24 maj just det året! Men Rogate har alltså ingenting med Rogatianus att göra.
345
« skrivet: 2004-08-31, 23:02 »
PENTHEIKKI, Nils Olofsson/Olsson, enl. Indiko född 1767 och bosatt i Nikkala åtminstone sedan 1819 och till sin död 1856-01-06, gift m Ablona Nilsdotter Hjort, f 1770, d 1838-08-26, far till Henrik 1801 och Anna Greta 1806. Lätt att förväxla med
WINALA, Nils Olofsson, f enl HisKi 1767-06-07 Vånom (Vuono), d 1802-04-14 N.Våjak., ålder 35, g m Eva Mårtensdotter, f ca 1768-70, b: Eva 1794, Maria Elisabeth 1795, Salomon 1798.
Finns det någon som kan berätta var den förre Nils föddes och åt vem?
Mvh Samppa Asunta,
tacksam för ev. hjälp
346
« skrivet: 2004-08-28, 18:03 »
Hej Agneta!
Helt visst är Borgo lika med Borgå, och underligt är det inte att det kom flyktingar från Finland till Sverige då, under den sk stora ofreden då ryssarna härjade sgs överallt i Finland.
Mvh Samppa Asunta
347
« skrivet: 2004-08-12, 18:06 »
Hej Kerstin!
Tack för hjälpen, men jag undrar om det kan vara fråga om samma Nils. Fadern till den som föddes 1767-06-07 i Wuono kallas Olof Carlsson Winala i samband med ett par barns födelse, och den 35-åring som dör av lungsot 1802-04-14 heter Nils Olofsson Winala! Den Nils som får ett längre liv är enl. Indiko också född 1767 men en av dem finns inte i HisKi, ej heller barnen Henric 1801 och Anna 1806. Med hjälp av HisKi och Indiko kommer man inte fram, så om någon som har följt den här diskussionen har kompletterande uppgifter så tas de gärna emot!
Tackar i förväg!
Mvh Samppa
348
« skrivet: 2004-08-11, 19:29 »
Hej Kerstin och alla andra som läser detta!
Jag fann Nils Olofsson i HisKi-uppgifterna bland de födda i Nedertorneå 1767-06-07. Allt verkade väldigt klart - men denne Nils kunde inte på något sätt kombineras med namnet Pentheikki. Däremot förekom då och då efternamnet Winala (Vinala, Viinala) - som möjligtvis har att göra med brännvinstillverkning och/eller -konsumtion...
Dessutom dör en Nils Olsson Vinala i Nedertorneå år 1802 i en ålder av 35 år. Denne Nils är gift med en Eva Mårtensdotter, och deras barn är Eva (1794 Wånum), Maria Elisabet (1795 Övre Vojakkala) och Salomon (1798 Övre Vojakkala). Det ser ut som om Nils Vinala skulle vara identisk med den Nils Olofsson som föds den 7 juni 1767 - men någon annan Nils har vi än så länge inte kunnat finna. Men något är det som inte stämmer. Indiko ger ingen hjälp: böckerna i svenska Nedertorneå börjar ju först 1819.
Det tycks finnas luckor i längderna, funderar
Samppa
349
« skrivet: 2004-06-29, 19:16 »
Hej Michaela!
Det här inlägget kommer ju ganska sent, 1 1/2 år sedan sist, men om du eller nån annan råkar se detta, så undrar jag,
om Onamord skulle kunna läsas Bnamord, dvs barnamord l. fosterfördrivning? Det är väl tänkbart att man kunde försöka rätta till en 15-årig flickas missöde på det sättet?
En vild gissning utan varje saklig grund av
Samppa A.
350
« skrivet: 2004-06-24, 19:23 »
Tack återigen, det här gav klarhet. De var så fantasifattiga beträffande namn förr i tiden, så man trasslar in sig i Nilssöner och Olofsdöttrar som Wassberg i sin skjorta...
Måste väl fundera på Indiko-abonnemanget. Vi dröjde med saken för vi befarade att Sverigeanorna tar slut genast när vi får böckerna till påseende...
Du måste väl ha något att göra med släkten, eftersom du är så insatt i den utan att ha möjlighet att kolla uppgifterna! M.a.o kanske släkt med min fru som är ättling till Anders? dotterson Karl Viljam.
Trevlig midsommar!
Samppa
351
« skrivet: 2004-06-23, 18:55 »
Hej Kerstin och Stefan och alla andra som kanske vet ngt!
Om Anders Andersson har vi en hittills obevisad teori att han var son till en Andreas Wuoticka som var född i Rovaniemi 1755-08-22 åt Johan Andersson W. och Britha Andersdr Törmänen.
Om hans första fru vet vi så mycket att paret vigdes 1819 i Alatornio och flyttade 1822 till Sv. Nedertorneå.
Kerstin har funnit en uppgift om Anders? andra gifte med Anna, född 1806 åt Nils Olofsson Pentheikki och Ablona Nilsdr Hjort - medan HisKi uppger att Anna var född 1809 och fldr var Nils Olofsson P. och Justina. Ablona hade ju en äldre syster Justina, f 1765-08-17.
Fanns det månne två olika Nils Olofssöner Pentheikki som fick var sin dotter Anna med 3 års mellanrum och var kanske gifta med två syskon? Eller hur går det ihop?
Två olika Nils Olofssöner Hjort ser det i alla fall ut att ha varit, den ene gift m Carin Henriksdr, den andre med Anna Pehrsdr. Dessa senare var fldr t Justina och Apollonia m fl. Åtminstone har HisKi ingen dödsuppgift om Carin, men i stället barn som någon Nils Olofsson i Nikkala får med Carin Henriksdr ännu efter att Nils och Anna börjar föröka sig.
Eller beror det hela på att prästen haft svårt med namn...? I så fall får en sen ämbetsbroder bara uttrycka sin djupa sympati och förståelse...
konstaterar SA, uttjänt (=emeritus) khde
352
« skrivet: 2004-06-22, 19:05 »
Ett sent svar till Arnstein Rönning som frågade vad Fälteväb kan betyda. (11 febr 2004) Jag har inte märkt att någon skulle ha svarat så jag försöker göra det nu.
En fältväbel (ty. Feldwebel, fi. vääpeli) är numera (i Finlands arm?) dels en militär underofficersgrad, högre än sergeant och översergeant, dels en militär tjänst som kan bestridas även av t.ex. en översergeant. Till tjänstens uppgifter hör skötandet av ett kompanis praktiska angelägenheter, och fältväbeln har ibland lekfullt kallats för kompaniets mor. Vad titeln tidigare har exakt betytt, är mig obekant, men någon sorts krigsherre är det i varje fall fråga om.
353
« skrivet: 2004-06-21, 21:53 »
Tack igen!
Justina bör då säkerligen anses vara ett misstag av prästen. Sådana hände, när de döpta barnen inte alltid upptecknades omedelbart utan man var beroende av prostens goda men ack så korta minne. Varifrån Anna har fått sitt andra förnamn Greta i samband med Emanuels dopuppgifter - förklaringen ligger kanske i samma fenomen. Emanuels far kallas ju också Anders Heikka, alltså med e, så att man kan förmoda att prästen har varit lite disträ. (Man kunde annars tänka sig att Anders Heikka, Anna Greta och Emanuel inget har att göra med släkten Hoikka, men Emanuel har placerats i 1859 års kommunionbok i den familjen. Heikka förekommer ju som ett skilt efternamn - vår nyaste biskop har det namnet och är väl ursprungligen hemma från norr.)
Men pappa Anders? födelsedatum bör väl sökas i Rovaniemi.
10 poäng åt Anbytarforum samt Stefan och Kerstin!!!
Samppa
354
« skrivet: 2004-06-21, 17:38 »
Tusen tack, Kerstin! Min fru som länge försökt få reda på sina tornedalsanor hoppade i taket när hon fick läsa ditt svar. Hittills hade vi fått veta att Anders Andersson Hoikka har dykt upp i finska Nedertorneå som torpare på Björkö. Om hustrun visste kyrkböckerna intet, men däremot fanns där uppgift om 5 barn: - Greta Kaisa 1834-02-27, d. 1899-09-05, vigd 1885-11-11 m. Hans Petter Hansson Wähä; äktenskapet barnlöst. Gretas oäkta barn: 1)Karl Viljam 1859-03-03, flyttade t Tammerfors 1879-11-12, (sedermera till Viborg); 2) Johan 1860-1861 3) Greta Matilda 1866-1868, 4) Johan August 1874-01-07 (flyttade till Canada enligt vad vi annars vet). - Johan 1835-08-05 (försedd med frågetecken i kyrkboken) - Nils Petter 1838-10-23, d. 1870-09-07 - Frans Oskar 1845-08-28, d. 1865-03-03 - Emmanuel 1848-09-17 (försedd med frågetecken). Em(m)anuel nämns i HisKi bland de döpta i finska Nedertorneå, modern heter Anna Greta, vilket ju stämmer med de uppgifter du har spårat upp. Du nämner Carl 1848-11-14 mellan Nils och Frans - månne året är rätt? Och Johans dödsdatum och -ort har du också; enligt den uppgiften måste han bli kvarlämnad när den övriga familjen flyttar över älven, eller också återvända i något skede. Carls död nämns inte heller, men han finns inte längre med när familjen bosätter sig i Finland. - Har du kanske stött på uppgifter om Anders? första hustru? Han hade ju en med sig från Finland 1822, lite ålderstigen om HisKi-uppgiften är korrekt. Hon måste väl ha avlidit innan Anders gifte sig med Anna. Och Anders? födelsedag och -ort är fortfarande okända; inte råkar de stå i de svenska kyrkböckerna? - Min fru började genast söka HisKi-uppgifter om Anna Pentheikki och hittade en, men födelsetiden och moderns namn stämde inte. Enligt HisKi föddes Anna (visserligen inte Anna Greta)i Nickala 1809-11-30 (och döptes den märkliga dagen 31 nov.!) åt Nils Olofsson Pentheikki och hustru Justina, inte Apollonia (nobla namn båda två), men Apollonia finns bland de födda 1770. - Åtskilligt måste ännu redas ut, men din hjälp var verkligen värdefull. Nu vet vi var vi ska söka vidare! Så Tack, Kiitos, Suurtänu, Thanks a lot, Vielen Dank, Merci beaucoup, Mange tak, Köszönöm......!!!!! Samppa PS. Hoppas korrekturläsningen lyckas - det bor i min maskin ett litet elakt troll som heter TyrxfelsMisse som alltid vill korrigera min text...
355
« skrivet: 2004-06-20, 19:38 »
Tack, Stefan!
Min fru som är mera insatt i Hoikka-släktens angelägenheter har kommit till samma resultat som du, utom att Anders Björk knappast kan vara identisk med Anders Hoikka, eftersom fru Hoikka är Brita Caisa Josephdotter medan Brita Björk ser ut att vara Pehrsdotter. Så Anders´ födelsedag och -ort är tillsvidare höljda i mörker.
Det som inte heller än så länge har utretts, är Anders´ äventyr på svenska sidan. Har han verkligen gift sig med en kvinna som kunde ha varit hans mor? Lysningstiden har ju också varat i hela åtta månader, så att betänketid har han haft nog. Yngsta barnet Emanuel föddes i finska Nedertorneå och modern hette Anna Greta - det har vi funnit i HisKi. Men kanslisten som skrev utredningen hade inte hittat någon fru åt Anders vare sig i samma kommunionbok eller den föregående. De äldre barnen finns inte heller i HisKi, och tydligen tiger kyrkböckerna om födelseorterna också. Så att felande länkar finns det gott om ännu.
Dina tips stärker dock vår tro på att Anders hör till samma släkt som Johan som flyttade tillsammans med honom till svenska sidan (och kom tillbaka om ett par år) samt Caisa som for till Uleå(borg?) 1823. Vi vågar t.o.m. gissa att alla tre har varit syskon.
Så än en gång: Tusen tack!
Samppa
356
« skrivet: 2004-06-20, 13:44 »
Anders var morfar till min svärfars morfar. Enligt släktutredning fr. finska Nedertorneå var han född 1795 (månad, dag och ort ej angivna) och dog 15 jan. 1865. Utredningen nämner inte hans hustru. Barnen är enl. samma utredning Greta Kaisa 27.2.1834, d. 5.9.1899, Johan 5.8.1835, Nils Petter 23.1+.1838, d. 7.9.1870, Frans Oskar 28.8.1845, d. 3.3.1865, och Emmanuel 17.9.1848. - Enl. HisKi vigdes Dr. ungk. Anders And:s Hojkka med P. Catarina Eriksd:r Åjala 17 jan. 1819, och 25 nov. 1822 flyttar inh. And. Andss. Hoikka till Sv. Ned. Torneå med anmärkningen f. 1795, dess hu Caisa Eriksdr 1776. Annat om denna familj har inte HisKi att förtälja. Om Caisas födelseår är riktigt, kan hon knappast vara mor till något av ovannämnda ungar. Ett kopieringssfel är förstås möjligt.
Har någon stött på familjen? Är Anders kanske född på svenska sidan, eftersom HisKi inte känner hans födelse åtminstone på nära håll? Och Caisa då? Dog hon i Sverige, och gifte Anders om sig med någon som också avled innan familjen flyttade tillbaka - eller är det kanske bara fråga om bristfälliga anteckningar?
Om någon kan hjälpa mig på traven, så är jag jättetacksam.
Samppa A.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy