Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Lina Libell
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2018-05-20, 16:40 »
Dnica 2da trinit: begroffß Månß
i Winnamåhla medh knif
ihiälstunghen af Nilß Åke.sohn i Broddamåhla, somsedan blef halshuggen wid Rÿ ochbegrafven i Almabo [?] kiörckiogård.Dito Nilßas barn i Brodda-måhla.
2
« skrivet: 2018-05-07, 16:34 »
Kan det du läst som brorsons syskonebarn ska vara "barnsens syskonebarn"? Då är både Sven Nilsson och Olof Häljesson (den förre av de två sistnämnda förmyndarna) kusiner till de vuxna barnen som ska ärva och Olof Andersson är gift med en tredje kusin.
"men för döttrarne, äfven ??
är deras rätte förmyndare så blifwer ändast
fölljande föreslagna till förmyndare Nembl[igen]
Swen Nillsson i Östrahe som är Barnsens
syskonebarn, Olof Hällijesson ibm, och Olof Ander
sson i Wästra derome, af dessa 2ne sistnämnda
har den förre barnsens syskone barn, och
den senare är syskonbarn med barnen.
Skiftes- och werderingsmans befallning
mannen, på Sätesgården Biörchholm Bengt
Hallenlöf"
4
« skrivet: 2018-03-23, 18:11 »
Hi Elias
I´ve checked the military rolls for Södermanlands Regiment and it seems Adolph Procopé was born in Finand!
The first clip below is from the general muster rolls of 1750, Södermanlands Regemente and the major's company, image A0028114_00113 at SVAR. The previous sergeant was promoted to lieutenant 11 July 1749 and instead Adolph Procopé was promoted to sergeant after having been second corporal of Oppunda company.
The second clip is from the same muster rolls, but the position as second corporal of Oppunda company, image A0028114_00158 at SVAR. The previous coproral had died in 1745 and "on 11 september of the same year was promoted the volonteur #435 who on March 17 1746, by an order of the Colonel, was given the rank of seargent with a corporal's pay Adolph Procopae, who on the 19 August 1749 Was transported to Sergeant of the Major's Company ...."
The third clip is from the general muster roll of 1744, Oppunda Company and soldier #435, image A0028113_00141 at SVAR. The previous soldier Jacob Kullman had died in september 1742 and instead, March 30 1743, the volonteur Adolph Procopeus had been admitted. At the time of the general muster in 1744 he was 21 yeas old, had served 1 year, born in Finland and currently on leave on leave in Stockholm.
As his name is written Procopeus in the earliest roll he might be a descendant of the vicar Henrik Procopaeus in Uskela? Procopaeus seems to have been a wide spread family of priests and officers, and you could find more information in Finnish records.
5
« skrivet: 2018-03-22, 20:39 »
Som mönstringsort står Sagart, vilket kan vara Sagard på Rügens nordöstligaste del.
Den andra platsen kan vara havsbukten Prorer Wiek sydost om Sagard där nazisterna långt senare byggde semesterkomplexet Prora, eller kanske orten Prerow på halvön Darß väster om Rügen.
6
« skrivet: 2018-03-21, 18:26 »
Hafsered Per(sgård) Bengtsgård Nr 2 Bengt Svensson 1 [inhysesman] från Bruket
hust: beswäras af en
swår passion at hon eij och merendels
kan hålla sitt watten sängliggande
1: ist: son Sven Bengt 1 [åbo] }3 {st: d 6 september
sson gift med P:[iga] Jo- 1 [hustru] 1759
hanna fr Nr 1 .........
Passionen som Bengt Svenssons hustru besvärades av var någon slags sjukdom i de inre organen. Det är oklart om man menar livmoderpassion som betecknade svåra smärtor i buken som ansågs orsakas av en fritt flytande livmoder, eller stenpassion som idag förklaras som njursten eller gallsten eller liknande. Oavsett diagnos var hon så svårt sjuk att hon blivit inkontinent och var sängbunden.
Noteringarna om sonen är svårare att tyda. Möjligtvis kan "ist:" betyda "istället" och datumet vara den dag sonen tog över bruket av gården från fadern. Den sista anmärkningen kan jag inte alls tolka, men den finns på andra gårdar i mantalslängden.
7
« skrivet: 2018-03-21, 16:56 »
"Anno 1706 d 13 Julij uttogs föllande pert-
sedlar som woro Sahl Per Olofssons Tordijns
tvenne döttrar till arf fallna Nembl
Charin och Christin Tordijn, och några åhr
warit innestående hoos .. Pål Olufsson
Prins som Charin /på ofvanstående dato mottog/ på sin egen och sin
systers wägnar att med sig föra till Norrland
War och tillstädes Lars Larss hustru i Sätra
dygdesamma hustru Ursillia Jonas dotter"
Pertsedlar = persedlar, dvs saker.
8
« skrivet: 2018-03-21, 16:39 »
"44 Sara, Pär Matz i Branäs nata [=född] d 24 Decemb Renata [=döpt]
eodom die [=samma dag] Sponsor.... [=dopvittnen] Anders Andersson i Branäs, Lars
Matzon ibidem h. Karin Anders Anders hustru i Branäs
Anna Pärsdotter i Branäs"
9
« skrivet: 2018-03-21, 16:33 »
Inte Källstorp men Knästorp. Familjen finns på första sidan i Knästorp flyttningslängd 1823-1854 men tyvärr utan notering om exakt bostadsort.
10
« skrivet: 2018-03-18, 11:02 »
Jöns Månsson och Kierstina Lagesdotter i Sönderslöf
11
« skrivet: 2018-03-18, 10:55 »
"Skrifvingsort efter 1895 okänd, äfven för p.[astors] ä.[mbetet] i Nyköpings
2:ne förs[amlingar] ..; afliden å Uppsala hospital. dödsbe-
visen remitt[eras] till p.[astors] ä.[mbetet] i Heliga Trefaldigh[ets] förs.[amling], Uppsala
Gift m sjöman Olof Bergstrand i Amerika
oatt[esterad] 3/3 93-5/5 95 åtnjuter dock sannolikt medb[orgerlig] förtroende."
De två sista raderna har nog skrivit först: Brita Kajsas man är i Amerika och hon har inte lämnat attest för var hon befanns sig 1893-1895, men pastorsämbetet i Gävle tror inte att hon suttit i fängelse eller gjort något annat under perioden som påverkar hennes rättigheter.
De tre övre raderna har nog lagts till 1915 då man fått reda på att Brita Kajsa dött i Uppsala, troligtvis på Ulleråkersjukhuset. I Gävle har man inte vetat var hon befann sig sedan 1895 trots att man har frågat både Östra och Västra församling i Nyköping. Nu skickar man över dödsbevisen till församlingen i Uppsala som får ta över administrationen kring hennes mantalsskrivning.
12
« skrivet: 2018-03-17, 19:09 »
Jag har ingen lokalkännedom om Ava, men ett tips är att kolla på Lantmäteriets tjänst Historiska kartor. I serien Lantmäteristyrelsens arkiv finns bland annat en storskifteskarta för byn Ava från 1795. Enligt texten till vänster så bestod byn då av sex gårdar varav gården G ägdes av gästgivare Per Avander som skattade för 12 seland. Enligt kartan så låg gårdsplanen G strax vänster om landsvägen vid byns åkrar en bit norr om de andra gårdarna. Jag har ritat dit en röd pil. Gården verkar haft ordentlig utfart åt båda hållen vilket ju passade bra för ett gästgiveri.
För att lokalisera var gästgiveriet skulle ligga numera så får man kolla senare kartor över Ava och se ifall vägen dragits om och/eller hur åkrarna lagts igen eller odlats upp.
13
« skrivet: 2018-03-17, 18:28 »
"D 19 Marti döptes oächta barnet Swen
fadren sades wara drängen Sigge
som tienar i Wik. Modren Elin
Jönsdotter i ..giärde.
Pig Ingabohr Biörnsdotter i
Byslät, hust som bar dhet
Ingrid Anderẞ Pachs qwinna
Oluf i Byslät
Börje ibid"
Moderns bostadsort är otydlig men kan vara Ögärdet.
14
« skrivet: 2018-03-13, 19:54 »
Den Eric som föds 11 september är barn till torparna Carl Matsson och Anna Andersdotter och den som är född 7 oktober är son till torparna Per Hansson och Margareta Hansdotter i Stockmossen. Det första torpet är svårare att läsa ut men slutar på -torp.
15
« skrivet: 2018-03-13, 19:37 »
Tyvärr innehåller inte texten så mycket detaljer, förutom att hon hade väntat ända sedan 1719 på att få ut makens innestående lön om 60 daler.
"Stormächtigste allernådigste Konung.
Upläst i rådet d 14 Sep 1736 och resol. att
ordres utgå till skatt Contoiret att uppföra
denna fattiga änkia på listan ibland
dem som komma att förnöijas för deras
löhningzfordringar, när någon restan-
tier och öfverskjutande medell blifva
att tillgå, hwarom StatsContoiret får
befallning, att qvartalier till Kongl
Mayt inkomma med berättelse och
förteckning.
Uti Höglofl Kungl. Stats Contoiret har jag aldra
ödmjukast anhållit, att i be....rtande af mitt
ynkeliga tillstånd, få werkeligen åtnjuta min
Sahl: mans, likmätigt höglofl. Riksens Stän-
ders Contoirs extractum protocolli, ännu åter-
stående löhningsfordran af några och Sextio
dahler silf:[ermynt], men högbemälta Kongl. Statscontoiret
har behagat resolvera, att med 1719 och de senare
åhrens underdåniga löhningsfordringar bör haf-
vas anstånd, till dess Rikets tillstånd deraf betal-
ning kan tillåta. Hos Eders Kongl. May.t nödsak-
as iag fördenskull att uti diupaste underdånighet
andraga mitt stora elände, som redan så … ansatt
mig, at där Eders Kongl. Mayts högstberömda nåd
samt Christmilda öm- och barm... tighet icke up-
rättar mig, iag aldeles måste förfalla att gå under.
Allernådigste Konung, anse med Kungl. Nåd
och mildhet mitt jemmerfulla tillstånd, så at
iag må få hugna mig af denna fordrin-
gens utbekommande, som för Riket är alsingen
kostnad, men för mig fattiga och usla Enkia en
stor hjälp uti min torftighet. Hos Eders Kungl
Mayt suppliceras iag härom allerunderdånigst
och framhärdar in till min död.
Stormächtigste allernådigste Konung
Eders Kongl May:t
Allernådigste tiänarinnan
Brita Tollengren
sal visiteuren Tollengrens
högstbedröfvade Enkia"
16
« skrivet: 2018-03-12, 19:37 »
".... närvarande såsom förmyndare enligt Marks Härads Högst:de Lof[liga]Tingsrättens Res:[olutio]n vid näst:l[idna] vinterting Sub No 174, dannemannen och beskedelige Bengt Jönsson och Tore Olofsson i Istorp Skattegård hwarefter ägendomen af barnen uppgafs, sedan warnat war, at samma upgifva sådan, som den med ed besanna kan, när påfordras, som här efterförmälande warder, nembl."
Formuleringen om vintertinget hänvisar till tingsrättens beslut punkt 174 att utse Bengt Jonsson och Tore Olofsson till förmyndare.
17
« skrivet: 2018-03-12, 19:20 »
Kungl[iga] Karlskrona
kustart[illeri]reg[emente] 2. komp[aniet]
18
« skrivet: 2018-03-12, 19:07 »
Perstorp är ett torp under Kalvsvik Persgård sid 137 där familjen bodde 1825-1826, men de verkar istället ha flyttat till Smedshemmet under Olsagård. Du hittar dem på sid 136 i nästa husförhör AI:8.
19
« skrivet: 2018-03-11, 11:27 »
Antagen at
.... [blifa?] Fru
Öfverstlieut-
nant Trolles
.... här
i orten.
Men vad han skulle bli är otydligare, kanske fogde?
20
« skrivet: 2018-03-11, 11:03 »
Jeg tror det står:
Toxicos +
För tidig lösning
av efterbörden
......
dvs havandeskapsförgiftning och förtidig avlossning av moderkakan, men det sista ordet är svårare.
21
« skrivet: 2018-03-07, 16:20 »
Torbiörn Andersson och Ingabor Nilsdotter
22
« skrivet: 2018-03-07, 16:17 »
Obs: Föräldrarna äro Baptister, hvilka först efter fö..tällningar
af pastor och Kyrkorådet förmådes att till dop aflemna
sitt barn.
23
« skrivet: 2018-03-07, 14:16 »
Nej hon är syster till Olof Michelsson "Johan Nilsson och hustr i Norrbacksjö. Olof Michelsson och dess syster Kerstin ibid"
24
« skrivet: 2018-02-25, 12:24 »
I think Rassas is a simpy a misreading of Larsas, ie Lars's written in a non-standard dialect.
"Drg Swen Swensson på N: 2 Wbrga
och Pig Nilla Larsas dr på på N:o 5 Wbga"
25
« skrivet: 2018-02-21, 17:26 »
Tyvärr är det nog en annan J Henrik Bengtsson i folkräkningen.
Johan Henrik och Ebba Paulina Bengtsson flyttar från Halmstad till Landskrona 1911. 1919 flyttar de vidare till Åstorp i Björnekulla nordost om Helsingborg där Ebba Paulina dör 1940. Någon Otto Christian nämns inte hos dem, däremot har de en fosterdotter Inga, född i Landskrona av okänd moder 1914, som följer med dem till Björnekulla och får efternamnet Bengtsson.
26
« skrivet: 2018-02-17, 18:15 »
... under sömnen qwafd ...
Som du tro antagligen en olyckshändelse men det står inte uttryckligen i notisen
27
« skrivet: 2018-02-17, 18:12 »
"Lyst 64. D 30/7 68 af Or[ust]
o Tj[örns] H[ärads] R[ätt] dömd för förfalskning
till 1 års straffarbete o 5 års förlust af m[edborgerligt] f[örtroende]
Laga kraft 29/8 68"
Jag tror det är bara noteringen om lysningen 64 som gäller både Johan Emanuel och Sofia. Noteringen om förfalskningsdomen verkar däremot bara gälla Johan Emanuel. Han dömdes alltså till ett års straffarbete och kan kanske ha suttit på länsfängelset i Uddevalla som öppnade 1863. I så fall borde du kunna hitta honom i stamrullorna för 1868-1869 på Arkivdigital. Fem års förlust av medborgerligt förtroende innebar att han inte kunde vittna i domstol, rösta eller ha vissa poster de första åren efter han kom ut.
28
« skrivet: 2018-02-11, 19:35 »
En del går att tyda men inte allt:
5 d 20 begrofs Kn. från Hyalta Torp, Arfvid
Jöranβ Pr: Jöran Arfvids M. h. Brita Simonsd
i Liunga Östgh: renatus [=döptes], educatus [uppfostrades], förhölt sig
hos sina föräldrar, och handtwärks lärande
? vid paβ 30 åhrs ålder, waridt så Ryt-
tare för Östraby Jeppegd, begaf sig ?
echtenskap med en enkia Britda Gummesdr
frå St. Ståkary, wart med ? ? 60 åhr
fick saman 2 söner lefva 1; warit i ? ?
? mot ? fiender 22 åhr lÿdit
svårt fengelse i Ryβland 13 åhr ? der
från warit 4 åhr. Wart af hosta och qwaf ?
? sjuklig ; besökt herrans nattvard, död d 6 Feb
vid 60 åhrs ålder
29
« skrivet: 2018-02-10, 15:08 »
"Byns mannar willjade eij haf-
wa Skott skrifven i byn"
Dvs bönderna i byn tillät inte att Skott och hans familj mantalskrevs på byns mark , troligtvis för att bönderna inte ville ta ansvar för eventuell fattighjälp.
30
« skrivet: 2018-02-10, 14:52 »
Visserligen hittar jag inte heller någon Svante i Oppmana födelselängd, men jag förstår inte riktigt varför det får dig att anta att din anfader skulle vara av resandesläkt? Även resandebarnen döptes ju och noterades i födelselängderna. Jag tror snarare att det blivit något fel i avskriften av din anfaders födelseuppgifter någon gång mellan Svantes födelse i Sverige kring 1850 och sonens födelse i Norge 1884. Året kan ha blivit felskrivet, eller så är han inte är född i Oppmanna utan har bara vid något tillfälle kommit inflyttande därifrån.
Om jag fattar det rätt så är sonens dop den enda gången du hittat honom i norska kyrkböcker? Jag tror du måste försöka följa Svante steg för steg bakåt i tiden och inte försöka hoppa direkt till födelseboken. En möjlighet är det du skriver om att Svante skulle varit järnvägsarbetare vid Narvik. Pågick det något järnvägsbygge i närhet av Kabelvåg när sonen föddes 1884? Å andra sidan kan rallare vara svåra att följa eftersom de följde med arbetslaget långa sträckor innan de slog sig ned som bofasta.
31
« skrivet: 2018-02-10, 13:53 »
Hon hette Persdotter
32
« skrivet: 2018-02-10, 13:42 »
Efter jag skrivit det första insåg jag att du också ville ha hjälp med Elin Gissledotters bouppteckning. Ingressen lyder
"Anno 1707 den 21 November höltz till hörsampt
föllie af af wäl:.. Hr häradzhöfvdingens gun-
stiga befallning laga afwittring uti Uggle-
rum 1/4 Crono skattehemman i Förlösa sochn
och Norra Möra häradt, hoos Påfvel
Böriesson som närwarande war; efter dhes
hustru Sahl. Elin Gislesdotter, och dehltes
mellan bem:te Påfvel och dhes Barn med
förbem:ta hustru, nembl sön... Hindrick
Lars, Börie och Andhers Påfvel Böries sampt
döttrarn Karin och Anna Påfvelsdöttrar
Woro och tillstädhes Barnens mohrbrod nä-
mbdemannen Andhers Gisslasson i Bärs-
håfva och mostermannen Pär Markusson i
Wedby; ifrån lofl häradsrätten till bytes-
män woro Notarien och nämbdemannen wähl-
förståndige Pär Pärsson i Härstorp [?] förord-
nade att upprätta ... Inventarium
öfver all qwarlåtenskapen som föllier:"
Elin hade alltså sex barn med Påvel Börjesson och avvittringen gjordes för att de skulle få sitt arv efter henne. Med vid bouoptecknigen var Elins bror nämndemannen Anders i Borshova och hennes systers man Pär Markusson i Vedby.
33
« skrivet: 2018-02-10, 12:57 »
Die 17 Decemb confirmerade i prästegården af pastore loci
Påfvel Böriessons och Lisbets Svensdotters barn i
Ulgglarum som några dagar förr föddes och döptes i nöd-
sak af en ärlig bonde och kallades Elin, faddrar woro
änkan hust Anna Jons i Ugglarum, item hennes dotter,
Jon Persson i T...giärde och Per Larssons äldsta son
i Måsseboo. Detta barns föräldrar och alla dess
syskon dödde dagarna förr af pestilention.
34
« skrivet: 2018-02-04, 20:18 »
... War hemma hos sina föräldrar 31 åhr; kom så i äktenskap
med sin qwarlåtna hustru Bengta Nielsdotter, och deruti med
henne lefvat 20 åhr 13 weckor och med samma aflat 10 Barn
af hwilka 6 öferlefva; Begrofs d 8 Aug: söd-wäst om kyrkan
Aetas [ålder] 51
35
« skrivet: 2018-02-04, 19:05 »
Hej
På första bilden står:
"60. Tiuderbet oduglig till äng"
På den andra står
"4. Hårdwallsäng uti Giärdet, mycket skrin (?) till bördigheten
hwarföre beräknas 4 tunl[ands] widd på en parm
5. Starrwallsäng uti Giärdet, som består till en dehl af sanka
och en dehl af höglänt marck, af hvilken ej mindre kunde
beräknas på en parm, än 5 tunlandavidd.
Tiuderbet innebär att ytan användes för bete med tjudrade djur. Hårdvallsäng och starrvallsäng är olika sorters ängar beroende på jordmånen och gav olika avkastning. Dessutom hade höet olika kvalitéer beroende på vilka växter som ingick. Parm var ett av måtten som användes för hö.
36
« skrivet: 2018-02-04, 18:35 »
"Anders Pärsson unmarried salpetre boiler hand from Hällaryd Parish with maid Hilliger Nilsdotter in Weby Mill. Anders presented good____ of the 20 July 1787. She, Hilliger, born and raised in this parish had brought both her father miller Nils Jönsson and her father's brother Ola Jönsson in Weby who gave their consent to the marriage"
The note on the left reads: Banns read without any impediments 5 Aug 1787.
The date on the right is the marriage date 26 oct 1787
Anders presented some kind of certifidate, but I can't make out of what. Salpetre boilers were enlisted by the government and alloted to local farms in a system similar to the one used by the army. The boilers in my family all left service when they married and became crofters or farmers.
37
« skrivet: 2018-02-03, 12:54 »
Jag kompletterar med bilder på Ragnhild, dels ett utsnitt från skolfoto taget 1895, dels ett senare porträtt. Bruden måste väl vara någon annan?
38
« skrivet: 2018-02-03, 12:07 »
Hej
Jag skulle behöva hjälp att tidsbestämma ett bröllopsfoto.
Fotot finns i en samling släktfoton från Brunflo-Sundsjö-Kyrkås som jag håller på och skannar in. Tyvärr hade ramen till det här foto gått sänder och bakstycket med eventuella noteringar om vem det föreställer kommit bort.
Jag har trott att fotot är från min mormors föräldrar Cephas Palmqvist och Ragnhild Svenssons bröllop i Brunflo 1904, men kvinnan på bilden liknar inte alls senare bilder av Ragnhild där hon har mycket mörkt och rakt hår.
39
« skrivet: 2018-02-03, 11:05 »
Hej Arne
Rymdmåtten har jag ingen koll på, men symbolerna i pengakolumnerna är daler, öre och penningar. Det gick 32 öre på varje daler och 24 penningar på varje öre, dvs 768 penningar på varje daler silvermynt. Kopparmynten hade samma indelning men var mindre värda än motsvarande enhet silvermynt.
40
« skrivet: 2017-01-20, 16:01 »
Dryga fem år senare har jag hittat Maria Runnegren! Magnus Gren och hans svåger sergiant Zachriss Kraak var kärande vid Norrvidinge häradsting 14 juni 1697 angående Maria och Cecilias arv efter deras far kornetten Gabriel Jonsson som var död redan 1678. Svaranden var deras förmyndare befallningsman Pehr Bengtssons änka Margaretha Bergman: "93. Uti den twistiga saak emillan Schergianten manhaftig Sachriss Kraak och giästgifvaren Wäl:t Magnus Bergh på sina hustrus hustru Cisilia och hustru Maria Rundegrenars wägnar kiärander, och dygdiga matrona Margaretha Bergman swarande hwars fullmachtiga är tillstädes landbofougden Simon Siertman, angåede 500 Cr Smt Capital kiärandernas hustrus arf efter dess sahl fader Hr Corneten Gabriel Joensson och förmenat upplupet interesse 525 Cr Smt som kiäranden fordrar af swaranden är detta Tingsrättens domb uti Norrwidinge härad afsagd å rättan Tingstad Tolg d 16 Juny 1697:
Oansedt att swaranden påstådt des sahl man befallningsman Pehr Bengtsson intet warit förmyndare allena, uthan dess broder Hans Bengtsson, så wisas doch uthaf Ekesiö Rådstugurättens Extracto protocoll: Dat: 4 April 1696 att allena sahl: befallningsman Pehr Bengtsson ... dispositionen om kiärandens arf och ägendomb och sålunda swarande till att häfta för samma arf, doch med reservation ... swaranden hafver lagligen att tilltala sina styfbarn så wida dhe något kunnat niutit till hemgift af kiärandens hustrus arf och ägendomb, och beträffande sielfva summan, så intygas af swarandens ingifvna räckningar kiärandens hustrur hafva bekommit till nödigt underhåll kläder och andra påkostningar 478 Cr 24 öre 8 pgr St, hwilcket doch emillan kiärandena böra liquideras, som dhe olika kunnat niuit, så att sålunda på sielfva Capitalet restera 21 Cr 7 öre 16 pgr Smt som böhra till kiärandena betahlas, Men angående Interesset så emädan icke säker underrättelse gifves om dessa 500 Cr Smt hade allena blifvit fruchtbart [?] Capital för Sahl Befallningsman Pehr Bengtsson att att disponera och man ei annat kan finna än dhen här upwiste Hans Bengtsosns Copiale Obligation Dat d 4 May 1678 på 750 Cr kopparmynt, widimerat af räntemästaren Wälb:na Johan Wikman är obetahlt till Sl befallningsman Pehr Bengtsson, hwilcka 750 Cr kopparmyndt bestådt af detta barnarf, - sampt och hafver fuller Befallningsman Pehr Bengtsson giordt några större Deprecier igenom sin anhöriga och .... på dessa sina pupiller som af räckningarnas bifogade Memorial är till att se än på räckningarna är uppfördt; Alltså warder och det pretenderade Interesset modererat till 150 Cr Smt som swaranden pådömmes att betahla, dock med Reservato af sin fria laga åtahlan få angående dhet ena som det andra, af sina styfbarn. Elliest hwad widkommer dhe pertsedlar som stå Specificerade på sielfva arfInstrumentet och icke finnas uthsatta på räckningen, Nembl 2 paar oxar, 6 kor, 3 stutar, 1 gr...., Dito 1 ko, 2 stutar, 11 stycka fåhr ..., så will Tingsrätten dher öfwer lämbna sitt betänkiande dher uthinnan till nästa Tingh då swaranden kan hörd blifwa, och undersökias kan om dessa Pertzedlar icke äro förhålldna till dhe 500 Cr Mt Capital så wida ingen Liquidation i samma måhl träffas kan dessinom.
Emoth denna domb Appellerar kiärandena med 3 mk Smt in under den höglofl: lagmansrätten.
Viceversa appellerar swarandens fullmachtig Simon Siertman [?] med 3 mk Smt"Jag har inte kollat vidare, men "kornetten Gabriel Jonsson" bör väl vara den manhaftig Gabriel Persson i Runneryd i Nävelsjö som enligt diskussionen här på anbytarforum under Runbohm som ska ha dött i fält 1675? Enligt hemsidor som adelsvapen.com så var kornetten Gabriel Jonsson i Nävelsjö gift med Malin, dotter till Eksjös borgmästare Bengt Svensson, och svåger till bla häradsfogden Pehr Bengtsson Ekebom vars andra hustru Margareta var syster till Hans Håkansson adlad Bergman.
41
« skrivet: 2016-04-09, 16:49 »
/... hafwa sig hör-
sammeligen at efterrätta, icke görandes/ den
aflidne Brukspatron Tho-
mas Tottie arfvingar
deras Barn eller
/arfvingar häremot hinder ...
Stockholm then/ 16 Julii/
år efter Wårs Herres Jesu Christ nåderika födelse et
tusend åttahundrade och på thet / sjette.
På dragande kall och Embetes wägnar
[Underskrifter]
... Skattebref på 1675 tln [tunnland] 12 1/2 kpl [kappland] mark af Elfkarleby ford-
Den sista raden blev visst avklippt men jag gissar att det står:
na allmänning under H:t [hemmanet] Östanå No 1 i Upsala Län
42
« skrivet: 2016-04-09, 16:33 »
Nils kommer från Balsby och om Stina står "här af byn", troligtvis kom hon från kykrbyn Viby.
43
« skrivet: 2016-04-07, 20:21 »
Ja det var innehållsrikt. Jag läser det som fyra olika noteringar, från vänster till höger:
1877 5/5 frejdbet[yg] till
Filipstad, der häktad
arb[ets]bet[yg] 15/2 79
arb.bet 17/1 77
Do 5/1 88
Fredbet till Dom.. i Westerdalarne, der han
blifvit åklagad för misshandel. Dömd
vid Granärde häradsrätt d. 21 juli 1876
till 2 måns staffarbete för misshandel
Adm[itterad till nattvard] 75
Ej lemnat infl[yttnings]bet, upp-
gifves wara förkommet. Om frejd
o äktenskapsledighet saknas
intu från 1871 24/10 då han
härifrån utflyttade.
44
« skrivet: 2016-04-07, 20:12 »
/... uplåte och försälje till/ aflidne Bruks-
patron Thomas Totties arfingar
såsom innehafvare af Kroneskatte-
hemmanet Östanå No 1, ett halft
mantal, uti Upsala Län, Örbyhus här-
ad och Elfkarleby socken, ett hundra-
de sextiosju tunne- 12 1/2 kappe-
landmark af Elfkarlebys
fordna allmänning, med
tre riksdaler, 23 sk 3/16 rst Specie
kronor, behållen ränta.
/under skattemannabörd att niuta och
behålla för/ trettiofyra
Riksdaler Trettionio skillingar - runstycken
Banco, hwilka, enligt landtränte-
[andra sidan]
mästaren CM Törnstedts qvittence af
d: 7 sistl:ne, uti Upsala Landt-
ränta [?] riktigt blifvit erlagda och betalda.
/Wi afhände förthenskul Hans Kongl Maj:t samt Sweriges
krono förbemälte/ ett hundrade sextiosju tunne-
12 1/2 kapplandmark af Elfkarlebys
fordna allmänning med med tre Riks-
daler, 23 sk 3/16 rst Specie kronor, behål-
len ränta; och tillägna de sam-
ma aflidne Brukspatron Thomas
Totties arfvingar såsom innehafvare af
Kroneskattehemmanet Östanå No 1, mtl 1/2,
uti Upsala Län, Örbyhus härad och Elfkar-
leby socken, deras barn och arfvingar,
så och arfvingar ...arfvingar.
/.../ dock
kronans ofvannämnde skogslott .. allt
framgent förblifva oskiljaktig från hem-
manet Östanå No 1, hwar[?]under den må
till skatte försäljas, äfvensom berör-
da hemmans innehafvare i ewärdeli-
ga tider blifva Kongl Mayt och Kronan
answariga för skogslottens ränta.
/.../
45
« skrivet: 2016-04-05, 19:21 »
Oddly enough the mother's first name is missing in the entry. The father is not mentioned at all so Axelina was probably born out of wedlock.
Axelina Gadiwa
Born: 20 [september]
Baptised: 27
Mother Housekeeper Wahlström ..., 35 [years old]
Witnesses Sergeant JF Bergendahl, ....... [an illegible title]
Ax[el] Frithiof Bergendahl, widow H Schwitzer
mademoiselle Hanna Petersson
Midwife mademoiselle H Petersson
46
« skrivet: 2016-04-04, 18:06 »
Om det är soldat nr 27 i Rättviks kompani du menar så står det:
Reg[ements]nr: 777
Comp[ani]nr: 27
Solldaternas nambn: Olof Ersson Hjort
Annotation och solldaternas beskaffenhet: Död i Räfwelsta Commend:[eringen] in Octob 1710, istället legd d 24 Juli 1711 Mats Erssom som sedermehra död i Holstein d 31 maj 1713, istället Hans Larsson som är föd i Dahlarna legd till solldat d 12 Novemb 1713 är 19 åhr gammal kan intet hantwärk ogift Hans Larsson Hjort
Defect och afgång uppå gefwähr och mundering: Den gambl. mund:[ering] förkommen på Räfvelsta Commend:, den ersatta mund: jemte gewähr blef börta med .... i Hulsten, fehlas för den tienstgiörande hatt, pajråck, wäst, böxor, hanskar, skrufjern [?], skoor
Generalmönstringsannotation: Appob:[eras]
47
« skrivet: 2016-04-04, 17:46 »
Menar du änkan Anna Helgesdotter som dog 1 mars 1866 och står på sida 92?
Jag tycker det ser ut att stå Aftyning, dvs att hon helt enkelt tynade av. Samma dödsorsak står lite tydligare skrivet på andra ställen i samma volym, exempelvis sida 98 om Nils Nilsson i Ön den 9 juni 1873.
48
« skrivet: 2016-04-04, 17:31 »
Den första notisen är nog som du har tolkat den:
...be:nd, förkortning för benämnd
... i Kiälstad Wik...
... fandes alltså den andre...
... sin medbroder...
... och syntes liikast ... (dvs verkar troligast att)
... sina kläder påhade ... (eftersom han hittades med kläderna på)
... och så den Olyckl: (olyckliga).
Slutnotisen tolkar jag som:
”Ehuruwäl dessa unge personer äro så hastigt omkommna, må
ingen annat tiänkia än deras Siälar äro i Herr-
ans Hand , hälst emädan de hafv:r (hafver) Gudfruchteige för-
äldrar haft och sielfa kunnat wackert Läsa och Skic-
kelige och sine kära föräldrar lydige och kärkommne i
deras lifstid”
49
« skrivet: 2016-04-01, 19:31 »
Jag undrar lite över Anbytarforums nya utseende.
Finns det något sätt att ställa in så att man kan ställa in hur många inlägg som ska visas per sida? I det här nya formatet kan jag bara se ett dussin inlägg per sida och jag blir både irriterad och distraherad av att behöva klicka fram nya sidor hela tiden. I det gamla formatet var det enkelt att välja att läsa nya inlägg och sedan scrolla ner genom ämnena och se vilka nya inlägg som kunde vara intressanta. Nu när det hela tiden är sidbyten så börjar ämnena hela tiden om från toppen och inläggen i en och samma diskussion finns splittrade på flera olika sidor utan sammanhang.
Sedan så tog det mig också lång tid att räkna ut att jag tydligen först måste vara inloggad för att överhuvudtaget få fram knappen för att kunna skriva ett inlägg. Tidigare var knappen fullt synlig för alla och inloggningen behövdes bara för att publicera inlägget när det var skrivet.
Åtminstone jag skulle behöva att det fanns ett ställe med tydliga instruktioner för hur nya Anbytarforum är tänkt att fungera. I den hjälptext som nu står under Hjälp: Frågor & svar står exempelvis att man kan välja "kom ihåg mig" när man loggar in, men inte att man måste vara inloggad för att kunna skriva.
50
« skrivet: 2016-03-09, 15:36 »
Hello Gwyn, I think I have found the birth of your great grandfather, but in Landskrona rather than Malmö. It is a smaller town some 25 miles north of Malmö, and at the time had thriving industries based on agricultural exports and shipbuilding. In the census of 1880 I found one man called Karl Johan Friberg born 1857 and living in Malmöhus county: Name: Friberg, Karl Johan Home parish: Landskrona Place of residence: Norra Wärn Deanery: Rönnebergs County: Malmöhus Birth year: 1857 Birth parish: Landskrona Malmöhus län Occupation: Smedsgesäll [Journeyman blacksmith] Marital status: Änka/Änkling [widow] Gender: Man Family status code: Ensamstående [single] Family no: 1 Page: 134 Row: 25 I looked up this mans birth record in Landskrona Stadsförsamling, births 1851-1861, volume CI:11, p 166v-XXX  The second Carl Johan was born April 28 and baptised May 3 to the journeyman blacksmith Anders Friberg and his wife Johanna Nilsdotter living at Tärnan #22, which seems to fit your great grandfather. On the right hand side of the record are the details about the baptism:  During the ceremony child was held by the working maid Kjersti Nilsdotter from Säbyholm. The witnesses were farmhand Sven Nilsson and Ingrid Persdotter from Säbyholm and the farmhand Nils Persson from Annelöf. The mother was churched 1 June. Here is the family at Tärnan #22 in the household examinations 1856-1858, volume AI:31, page XXX  The father Anders is said to be at the sugar refinery and has no birthdetails. The mother Johanna is born i Säby parish 4 June 1835 and moved in from Säby in 1857. Later in the same year the whole family was crossed out as they moved Per Christenssons huose at Öster Wärn #22 Östervärn, which is an area in the eastern part of Landskrona, is in another volume of the household examinations, volume AI:33, and # 22 is found on page XXX  According to this entry, the father Anders moved in from the sugar refinery in 1857 and was born 28 July 1830 in Annelöf. The mother Johanna, as we know, moved in from Tärnan 22. A younger brother Nils Otto was born 11 November 1858. I havent followed the family much further than this. Many working families who were too poor to own their own house, moved every other year and it can take som time to trace all the places they lived at. So I leave all that fun to you.  . I also havent followed up on that part of the census stated that Karl Johan was a widow in 1880. He would have been a rather young widower at age 23 and it would be worthwhile to check the marriage records. To search and see Swedish records you will need a subscribtion, either with http://www. arkivdigital.net or with https://sok.riksarkivet.se/. If you have a current Ancestry subscription they also have some records, but not of the same quality as the other providers. If you want to trace your ancestors further back in time, Säby and Annelöf modern spelling Annelöv are countryside parishes just outside Landskrona. I think it is very likely that the witnesses from Säbyholm, the manor in Säby parish, were Johannas sister and brother as their patronyms all indicate that their father was called Nils. It is also possible that the witness from Annelöv was Anders brother, which would mean that his father was called Per. Best of luck Meddelandet ändrat av linlib 2016-03-09 XXX38 Meddelandet ändrat av linlib 2016-03-09 XXX47
51
« skrivet: 2016-03-06, 11:26 »
Jo, jag fattar det som att Granquist uttryckligen vägrade att tacka Jacob som lite senare dök upp hemma hos Granquist för att göra upp.
Af rannsakningen inhämtas, att då förra ...-
.... Granquist tisdagen den 6 November för-
lidet år, under hemresan från en tjänste-
förrättning, träffat aflidna Jacob Carls-
son jämte flera personer vid Ladufogden
Strandbergs hus och tackat de öfriga för sitt,
Jacob Carlsson hwilken fattat i betsle-
tygen på Granquists häst som dervid rygga-
de tillbaka, frågat Granquist, om han icke
wille också tacka Jacob för sitt, dervid Granquist
begärt att få fara i fred och fortsatt resan till Måns
Klemendson i Sanct Olof, hwarest Granquist
haft det yttrande, attom Jacob kom hem till
honom wore han olycklig, ty Granquist skulle
wäl hafva fred i sitt hus, hwarefter denne
sistnämnde begifvit sig till sitt hemwist, dit Ja-
cob Persson med flera personer efter någon
..... förlopp inkommit, /.../.
(Meddelandet ändrat av linlib 2016-03-06 11:29)
52
« skrivet: 2016-02-28, 10:57 »
Tiörslätt [dvs Körslätt]
af Bröstsjuka i sitt ållders
53
« skrivet: 2016-02-28, 10:52 »
Ländsmannen Jonas Sundborg och Magdalena Rundberg.
Bostället slutar på -hult, kanske Bockshult.
54
« skrivet: 2016-02-28, 10:39 »
Mars d 22 dog och den 28 begrofs enklingen Per Johansson ifrån Stora Angseboda född och döpt
ant pag. 71 i födelseboken på Tossjötorpet af där antecknade föräldrar, H:ka [vikla] efter fadrens förafskie-
dande krigstjenst agerat hemmansbrukande å andras jord i Sondawik[?] och Svinaryd Wästragård, där ...
med biographier stå död.... pag 294 och 295 i än nyttiande Ramquilla bok.Då lefvande syskon
spridda och hwad känt är lefva wid Götheborg och Fredrikshall. Wid ant pag 379 N:o 4 ofvannämnde
bok, då han fick 2ne små stiufbarn bägge ogifta i föräldrarnas hus, dottern i ...., sonen ...N:o 11 pag ...
supra och fick egna barn 4 söner och 3 döttrar, hwaraf 1 son och 1 dotter förr dödt, den sednare i späda ål-
dren, som ant No 23 pag 533 supra. De öfriga efterlefva, 1 son och 2 döttrar gifta,af h:ka fådt 13 barnbarn
9 söner, 4 döttrar, hwaraf 2 söner född döda, resten lefva pluralit den späda och fattige [?], åtminston 3 den andra
dotterns, som är änka efter en soldat. Blef Enkling ant No 4 pag 479 Supra. Hade et ovanl:t qwickt genie
[ny sida]
genie och fyndighet i snart hwad småslöyder som hälldst. Stark och god hällsa, utom under skrif-
.. hela sin wandel. 13 år för döden påföll honom en wärk och lamhet i wänstra lår och knäet,
hwarigenom han derpå mer och minder haltade. Wid nära samma tid skadades dess ena öga
genom en spånads opstudsande, hwarefter glasögon nyttjats, som de 3 sidsta åren föga förslagit
till läsing ell: finare beskådning. Slutet krookig [?] och lutande till grafven. Mycket sofvit [?] och
snart jäm...... de senare åren, på h:ka Communicera hemma sidst inom sidsta
dygnet. Ut...ningen skedde wid midnatt mot fölljande dagen i 6te månaden af sitt 72dra
år af hwad en sags feber [överstruket] af ållderdom må kallas. Haft god christensdomskunskap
och en i allmänna och enskildta lefvernet oförwitig wandel.
De 13 barnen var alltså barnbarnen. För övrigt är det svårt att inte bli avundsjuk när man ser vilka detaljerade dösnotiser vissa präster skrev. Det blir ju mycket mer levande än de vanliga kortfattade tabellerna som bara ger datum, namn, plats, ålder och sjukdom.
55
« skrivet: 2016-02-28, 09:59 »
Andreas Haqvin Bergman född 1721
Föräldrar korpral wid W.G.l Håkan Bergman och Annika Berggren
For ifrån Skara gymnasium till Lunds
akademie år 1745.... kallelse af prob-
sten Ambern Norén i Nårunga och un-
dergick prästxamen i Skara, men
blef ordinerad i Götheborg d 8 marti
1754 af dåvarande Biskopen
Göran Wallin. Adjunct hos Dr Lampa i
Mariastad och sedan i Sventorp 1757.
Trädde i ägtenskap med fröken Cathar
Maria Swartzenhof år 1756 wid Mi-
chelsmässotiden med h:kn [vilken] han aflat
8 barn. Blef Capellan d 2 Apr 1760.
Rörd af slag s 21 marti innev år
wid ..... qwarn och död där-
af d 25 Okt. 1773.
Jag har svårt att läsa ut vad kvarnen hette, det ser ut att stå Hasslånds men jag vet inte om det finns någon sådan plats runt Skövde.
56
« skrivet: 2016-01-03, 09:48 »
Kan inte båda ha efternamnet Wellstadius, men prästen ha slarvat bort ena l-et i hennes namn? Hennes förnamn är Elisabet, förkortat Elis.
57
« skrivet: 2016-01-03, 09:43 »
Brod vilket väl borde betyda att han var bror till Olof Isacsson. Vid Johan Isacsson 1724 står Bd så han verkar vara ännu en bror.
58
« skrivet: 2016-01-03, 09:35 »
Södwiken, dvs Sörviken. Samme Olof Jönsson var vittne vid dopet innan där det tydligt står Söderwiken.
59
« skrivet: 2016-01-03, 09:29 »
d: 12 November copulerades Anders Pehrsson ifrån Stugun och Ingeborg Olsdotter i Fanbyn
60
« skrivet: 2015-12-19, 12:27 »
Det ser ut att stå obs: obs: aff:. Samma notering finnas efter de flesta paren i lysningsboken.
Kanske är det helt enkelt noteringar prästen gjort varje gång han läst upp lysningen för att hålla ordning på att det blev tre läsningar för varje par?
61
« skrivet: 2015-12-19, 12:02 »
Är det de här noteringarna du menar?  Gården Långerum har mycket riktigt tre ägare Anders Jonsson, Knut Månsson och Per Nilsson som tillsammans har jordbruk för 39 daler och 1 öre. Nästa post är Ibm en sambgiäld som räntar 5 öre. Enligt SAOB var samgäld viss skatt som förr årligen erlades av skattskyldiga på Öland; äv. om fastighet för vilken sådan skatt erlades; [skatten erlades sannol. gemensamt av flera skattskyldiga; jfr -gärda] För Långerum var alltså denna samgäld 5 öre. Den sista kolumnen till höger visar hur staten disponerar de intäkter som noterats i jordeboken. Långerum var skatte[jord], behållet. Det som inte var behållet till statens intäkter står exempelvis noterat som helt eller delvis öde, på byggningsfrihet uptagit dvs skattebefriat under en viss tid, brukas av pastor etc.
62
« skrivet: 2015-12-19, 11:27 »
47
Dnca 19 p. Tr [domenica 19 post Trinitatis, söndag eftr Treenigheten] el 23 Sept
Begrofs Anders Holsentssons i Brandbo med hustru Margareta Mattsdotter lilla son Peter. Född d 29 nästl[idne] Maii, i rättan döpt, frisk in till d 12 nästl[idne] Septemb:r, tå han sjuknade i okiänd barnsjuka, och som förmenes håll och sting, afled d 15 Sept kl. 7 morgon
3 [månader] 3 [veckor] 4 [dagar]
T.T. [till kyrkan] 2 [daler]
paup [till fattigkassan] 16 [öre]
53
24 Dnca 24 p. Tr. el 28 Octob
Begrofs afl[idne] nämnd- och Bergsman Hans Holstensson ifrån Aspbenning, född i Norberg och Wästra Diupkiära åhr 1699 wid Matsmässotid, fadren fordom ... Häradsdom Holsten Henrcsson, modern hu[stru] Ingebor Andersdr, döpt, christerl: upfostrad, wäl underwist i book och Christ.kunskapen. Gift åhr 1690 d 2 Julii med för theta afl[idna] hu[stru] Elisabet Anderssdr i Aspbenning, lefde med henne 45 åhr och 8 månader tilsamman, 11 barn, 5 söner och 6 döttrar, 2 2 söner och 3döttrar efterleva. likwäl nu sörjande 14 åhr 8 månader. V. com. Gudsfr[uktig?] etc. Sjuknade d 31 aug, började med åkomman svimmning under Gudachtighetsöfning och sina böner till Gud, hwar på sjukdomen angrep alla kroppens ....., i synnerhet i händer och ben, at the nästan ingen känsel hade mer, utan nära såsom rörda af slag: hade dock ett godt förstånd, communic[erade, tog nattvard] d 12 Septemb, så försont med Gud, förenad med Jesu, förnögd med sig sielf, sachtmodel afled d 12 Octobr kl 7 morgon
81 [år] 7 [månader] 3 [veckor]
Test. Templo [till kyrkan] 15 [daler]
paup [till fattigkassan] 3 [daler]
63
« skrivet: 2015-11-30, 12:27 »
Jo, men som för den mesta släktforskningen i Sverige man måste ha abonnemang aningen på Riksarkivets SVAR, www.sok.riksarkivet.se, eller på ArkivDigital Online http://www.arkivdigital.se/online. Båda har korttidsabonnemang på en vecka om man inte vill binda upp sig allt för länge. (Meddelandet ändrat av linlib 2015-11-30 12:28)
64
« skrivet: 2015-11-29, 14:02 »
Uppvidinge härads domböcker finns skannade både hos SVAR och AD, men någon avskrift känner jag inte till. Protokollet från tionderannsakningen i Åseda 6 februari finns på sidorna 42-45 i 1632 års häfte i volymen 1622-1634, och börjar på bild 270 i Svar och bild 286 i AD.
Under rannsakningen togs flera saker upp som berörde Börge i Rosendahl, däremot finns inga domlut i texten. Först anklagade Börge guldsmedssonen Mickel Månsson för att bland annat ha lagt beslag på en koppardaler som Börge hade i pant, sedan blev Börge anklagad av Jöns Köpdräng för att ha lärt honom hur man förskriver sig till Oden för att bli rik. Jon skulle sedan ha lärt ut metoden till Christman i Swenhult och det är deras vittnesmål som Hyltén-Cavallius tar upp. Under rannsakningen fastslogs också att Börge under många år hade hållit sig från nattvarden.
På det ordinarie häradstinget i maj togs Börges klagomål på Mickel Månsson upp igen, sidorna 53-55. Klagomålen handlade denna gång om att en Dinis Månsson i Mickels hushåll skulle ha vägt falskt när han gjorde en byteshandel med Börges hustru Kirstin, men om motanklagelser mot Börge för ogudaktighet nämns inte alls. Inte heller den här gången blev det något domslut, ärendet sköts upp tills dess att profossen kunde närvara.
65
« skrivet: 2015-10-28, 19:45 »
Tack för förslagen. Tunnor stämmer med den tunna som nämns senare i texten, men jag förstår inte riktigt vad wåg och råskierring betyder.
Wåg/wåger verkar vara en måttenhet av något slag, men hur jag än googlar är val = 80 sillar det enda jag hittar på v- och det passar ju inte. SAOB är inte heller någon hjälp eftersom de inte kommit så långt i alfabetet ännu. Den enda måttenhet jag hittar som slutar på -g är tjog, men jag är övertygad om att ordet här ovanför inte börjar på t-. Jag får fundera lite till.
66
« skrivet: 2015-10-27, 19:22 »
Vid hösttinget i Brunflo 1695 anklagades pigan Wallborg Helliesdotter för att ha stulit matvaror från sin husbonde befallningsman Lorenz Backman och sålt dem till hustru Kerstin Pedersdotter på den andra gården i Överbyn i Marieby. Se s 304-306 i Jämtlands domsagas häradsrätts dombok 1695 (ÖLA/1082/AI:16), som AD numrerar som bild 1590-1591/sid 154-155. Jag behöver hjälp att tolka vad det var för matvaror Wallborg skulle ha stulit. I målet behandlades främst en knippa torrfisk och en tunna korn men det som räknas upp i inledningen får jag inte kläm på: Ländzman Erich Jönsson på Befallningsmans Lorentz Backmans wägnar gaf wid handen, hurusom hans piga Wallborg Hälliesdotter, förliden winter hafver bekänt sig utur härbärget tagit en Sammanknippadt ..... [trågh?] ..... [Råskiärring?] och änkian hustru Kerstin Pedersdåtter i Öfverbyn den emothtagit, och i förstone tyfveriet up- penbarades, skall Wallborg bekändt sig tagit 3 Tund korn, och hustrun Kerstin den nyttjadt, men 6 á 7 tund äro saknade, een .... .........., een ..... [tråg eller kråg?] .......... [Sagöfftz?] 5 .... [wågar?] små fisk, förutan något .... [afhander?] FiskeSorter och brödh. Resp Wallborg, /.../  (Meddelandet ändrat av linlib 2015-10-27 19:25)
67
« skrivet: 2015-10-18, 18:29 »
Förl. betyder förlovad, vilket i militärsammanhang betyder att han fått avsked ut aktiv tjänst.
Namnet skulle jag läsa som Lars Stork, men om du har sett skrivningen Kreka/Skreka på andra ställen så stämmer säkert det.
68
« skrivet: 2015-10-15, 14:21 »
Eftersom attesten inte är skriven på svenska så är det svårare att gissa rätt, men jag gör ett försök:
Drengen Jörgen Torkilsen, omtrent 24 aar gammal, föd i
Bergs sogn, ... han i menigheden .... confirmerat
i sin Daabs agt i aaret 1811, og har sidan den tid
...ngt den helliga nattvard i ...klig tid, sidsta gang
i ...igsta ..... Han har sidst tiennt paa gaarden Ha-
gelund her i prestagieldet, men har nu taget tiennste
paa gaarden Merterkee [?] i Skee pastorat Sverrig
hwarfore honom meddelas det Nådebewijs, at han
her i menigheden har fört et skickeligt og christerligt
levert [?], og er ... for ...kligt Egteskabslöfte.
Ede [?] prestagaard den 24:de September 1814
W.G. H..berg
Sognprest for .. prestagield
69
« skrivet: 2015-06-18, 18:57 »
Hej Solveig.
Du kan ställa in vilka personer du vill ha med i en rapportfil genom att, i rapportbilden, högerklicka på ikonen statistik och välja Egenskaper. På bladet Urval kan du sedan välja att låta rapporten omfatta bara den person du utgår från, alla personer i arkivet, alla anfäder eller ättlingar till den markerade personen, eller alla personer i det senaste sökresultatet.
70
« skrivet: 2015-04-02, 10:54 »
Thomas Pehr Mattsson ifrån Kråkberg, född 1687 af ärl:[iga]
föräldrar, fadren Matts Nilsson och modren Kjer-
stin Mattsdr, är straxt genom den Hel[iga] dö-
pelsen upptagen till en .. i Christo, och Christerl[igt]
upfostrad, så det han fått lära, sina Christen-
domsstycken. Wistades hos sina föräldrar
till dess han 1725 gifte sig första gången med
sin år 1738 afledna maka, hu:[stru] Karin Olsdotter
med h[vilk]:en han lefde tillhopa i 13 år, utan lifsfrugt.
War sedan änkling i 1 år, och gifte sig andra
gången 1740 med sin i sorg efterlämnade maka hu:
Karin Andersdr ifrån Öna med h[vilk]:en han lefvat
tillsammans på 19de året, och aflat tillhopa 4 barn
af h:ka allenast en sohn lefver, de andra äro
förut afgångna. År 1713 blef han antagen til
soldat wid Kongl Dahlaregementet, Mora Com-
pagnie och Kittels rote, för h:ken han tiente
i 7 år. Och som han under Norska fälttåget
blef sjuklig, undfick han nådigt afskied
1720 d 12 September. Et stilla lefverne han
beflitat sig om, kommit flitigt i Guds hus
och christerl[igt] brukat de hel[iga] sacramenter. Sjuklig
och bräcklig har han warit flera åren,
men nu i 14 dagar warit beswärad af
håll och sting. Blef död förleden onsdag
sedan han wistats här i skröpligheter
71 år.
Eftergifvet för fattigdoms skull
Inte så mycket om själva dödfallet alltså, men ganska mycket om hans liv
71
« skrivet: 2015-04-02, 10:29 »
Rullorna 1620-1723 är ordnade årsvis istället för regementsvis. För varje år finns både ett antal volymer som samlar de enheter som var förlagda på hemmaplan och volymer med månadsvisa rullor för de enheter som just då ingick i fälthärar eller låg i garnison. Exakt vilka enheter som finns i vilken volym varierar år från år, men i NAD finns innehållsförteckningar för varje volym. 1667: vol 2. f 59 innebär att man ur serien för år 1667 väljer den andra volymen, som enligt arkivbeskrivningen i NAD för detta år innehåller Artilleri- och rustkammarfolk. Folio 59 ger följande bild:  1669:14B hänvisar till den volym som 1669 innehöll Generalmönstringsakter från mönstringarna i Västergötland, Dal och Bohus län 1669. Om man använder SVAR så är rullorna relativt lätta att hitta i genom att välja Armens rullor under specialsök, fylla i önskat år och sedan läsa arkivbeskrivningen för respektive volym. Hur det är ordnat i Arkiv digital har jag däremot inte koll på.
72
« skrivet: 2015-03-26, 15:08 »
Det står Pidke-pe och eftersom det gäller en man som dog under Gustav III:s krig mot Ryssland bör det vara en ort i ett område som berördes av striderna. I Nyland, i södra Finland, finns exempelvis byn Pitkäpää i Pernå socken. Google hittar inget belägg för ett sjukhus där, men det kan ju ha varit ett kortlivat fältsjukhus.
73
« skrivet: 2015-03-07, 11:00 »
Född soldateson i Grimnäs, ..
ligen döpt, upfostrad och underwisad
i nödiga stycken. Kom ung hem ifrån
i åhrs tjänst, har tjent på flera stäl-
len, gifte sig första gången 1778 med
kyrkiowäktare dottren Ingeborg And-
ersdotter ifrån Förberg, fick med henne 3
..... tillika med modren dödde i rödsoten
1785. .... 3dje förut; han gifte sig åter
för nu w[id] p[ass] 1 1/2 åhr sedan med klockare-
dottren Gertrud Olofsdotter ifrån Ån i Brä-
cke, haft med henne ett [?] barn som snart
dödde; Warit soldat i Nor w[id] p[ass] 20 åhr,
warit flitig arbetare och hushållsak-
tig, älskat Guds hus, ord och saliga
nattvarden; öfvat godt omgiänges-
sätt. Kunnat wäl Catechesen. Sjuknade
i swåra bölder och swullnader alldeles
in på Storkrogen under sin marche åt
Stockholm; dog dheraf som först nämndt ..
d 19 Juli
74
« skrivet: 2015-03-03, 12:26 »
Kusken. Jämför Anders Åkerblom fyra rader längre ner med samma titel men lite tydligare skrivet.
75
« skrivet: 2015-03-01, 12:37 »
och d. 16 derpå christnades
76
« skrivet: 2015-02-22, 10:32 »
I think I can make a bit more sense of the third column:
d22 Modren Maria Andersdotter sade
i faddrarnas närvaro at Grena
dieren Peter Österlöf af W Ca
pitain Wrangels compagnie
war fader til barnet och at
hon af honom under ächten
skap lofven war häfdad
Which means:
The mother Maria Andersdotter said, in the presence of the witnesses of the baptism, that the Grenadier Peter Österlöf of W. Captain Wrangel's company was the father of the child and that he had had intercourse with her under promise of marriage.
77
« skrivet: 2015-02-19, 12:31 »
Jättteflickan i Blekingeposten hette tydligen Amanda Carlsson och kom från Västergötland enligt samma tidnings referat från Beväringslägret å Wämö 1878-05-31.  Det fanns nog flera personer som turnerade runt under benämningen jätteflicka. Bilden på Anna Gustavsson är väl från 1910talet ungefär, och då borde väl Anna vara född typ 1885-1900. Hur länge kunde man kallas flicka, upp till tjugoårsåldern?
78
« skrivet: 2014-12-22, 19:27 »
Hi Darren,
I'd be happy to help you out, but don't currently have a subscription for the volume you are interested in. Could you perhaps attach a screen image of the text you want to have translated? Save the image to your hard drive in gif or jpg-format, maximum 100 KByte, and press the button bifoga följande ... down below (next to Förhandsvisa/posta meddelande) to get a pop-up window with English language instructions to upload the picture.
Best of luck
Lina
79
« skrivet: 2014-12-22, 19:02 »
Hej, Det föddes inget barn i Öxnevalla den 30 juni 1857 så den du letar efter måste vara den Anna som föddes 30 maj som barn till torparen Pehr Petersson och Ingerd Carlsdotter vid Hyltenäs Backstuga.  Du hittar familjen under Hyltenäs Backagården, på sida 168 i husförhörslängden 1856-1862. Förutom Anna och föräldrarna finns tre bröder och tre systrar och en Pigan Enkan Anna Brita Carlsdotter som jag gissar kan vara en moster. 
80
« skrivet: 2014-12-20, 15:53 »
Platsen är Wästerhus och det står att han var 75 år, med en försläng som hör till skrivstilen. F:B: är en förkortning för Förre Bonden. Med obstruction menas nog snarare sjukdomssymtomet förstoppning än att man kvävts av något i luftvägarna.
81
« skrivet: 2014-12-18, 19:59 »
Exhib: [uppvisat] vid Tiusthärads höstating i Gamlabyen d 18 Oct 1771
Åhr 1771 den 17 Junii äro undertecknade uppå anmodan sammankomna hos enkan Maria Magdalena Mins att upteckna och wärdera dess lösa egendom och husgeråd; Emedan hon förliden den 4:de April; bortmist genom döden; sin i liftiden kiära man grönglasblåsaren Ehrborna och Konstärfarne mäster Johan Miens, wid Casmirsborgs Glasbruk, hwars arftagare nu är Tio stycken små omyndige barn; fyra stycken söner wid namn Göran; Johannes; Anderias; och Hwilhielm samt sex st döttrar; Lisa; Rebäcka; Maria; Magdalena; Catharina; och Anna Catharina Mientze; som inga skyldemän, hwarken å fäderne eller å möderne sidan hafva; the theras förmyndare wara kan; uthan hwitglasblåsaren Ehrborna och Konsterfarna mäster Johan Georg Schmidt, sig godwilligt påtagit förmyndarskapet, att bewaka thess omyndigas rätt; då sådan 1 och 7 §§ af IX Cap. ärfvdabalken; blifvit änkian föreläsen; Togs uppteckningen före, uti nedan förmälte när- och öfvervaro; samt befans och uppgafs som här under förmäles: ...
Jag tycker att glasblåsaren ser ut att heta Miens och hans hustru Mins, men om du har sett namnet Hins någon annanstans så är det säkert rätt. Änkan lämnades alltså med hela tio barn och vitglasblåsaren Johan Georg Schmidt ställde upp som förmyndare för barnen eftersom det inte fanns några släktingar.
82
« skrivet: 2014-12-18, 19:29 »
43 H Elin från Sandsiön. Nata [=född] i Finland. Renata [=döpt]. Läste vähl enfaldigt sina christendomsstycken uthan book. Förhållit sig ärligen här i församblingen både i sitt ächtenskap så vähl som i sitt änkiestånd i 30 år, begått esomoftast Herrans H Nattvard. Blef död i ålderdomssvaghet d. 13 Novemb, när hon har lefvat 100.
Fast, om hon verkligen var 100 år är ju svårt att veta. Prästen verkar ju inte ens veta var i Finland hon var född.
83
« skrivet: 2014-11-10, 18:00 »
Jo, paret bodde hos änkan Anna och fick understöd av Åby fattighus vilket inte var helt ovanligt. Principen att socknarna var ansvariga för de som var för sjuka eller för fattiga för att försörja sig själva har väl varit den samma sedan medeltiden någon gång. En vanlig form var just genom regelbunden utdelning av pengar eller råvaror från socknens fattigkassa, och kan finnas noterat i sockenstämmoprotokoll och kyrkräkenskaper.
Varningen är bara en standardformulering som finns i de flesta bouppteckningar om att det var (och är) ett lagbrott att inte redovisa dödsboets alla tillgångar, dels för att undvika framtida tvister mellan arvtagarna och dels för att fattigkassornas största inkomstkälla var de fattigas andel som betalades in av upptecknade dödsbon.
Det ovanliga här är väl snarare att det överhuvudtaget gjorts en bouppteckning. Ofta var det ett krav att för att överhuvudtaget få understöd man skulle överlåta alla sina ägodelar på socknen vid sin död, och eftersom fattigkassan då blev enda arvtagare så upprättades inga bouppteckningar för fattighjonen.
(Meddelandet ändrat av linlib 2014-11-10 18:01)
84
« skrivet: 2014-11-09, 17:16 »
Abraham är sämskmakare och tituleras i husförhöret som Mäster, förkortat M:r
Noteringarna efter hans namn pr.abs.pr.pr.pr visar att han varit närvarande, presens, fyra gången men frånvarande, absens, en gång. Troligtvis gäller det närvaron vid husförhöret.
85
« skrivet: 2014-11-09, 17:02 »
11
Torpare Eric Mattssons hustru Anna Mattsdotter i Buskebo under Hellby
Född i Skirsta [?] 1749
Gift 1765 med Eric Mattsson nu inwarande [?] i Buskebo
Haft 3:ne Barn 2 söner och 1 Dotter hwilka alla lefwa
Annat än hwad ärlilt är har aldrig försport blifwit med saktmod lefwat sin Tid igenom
Utom flera Krämpor har Lungsot i synnerhet warit den swåraste
Den 6:te Novembris i Buskebo på Hellby ägor
53 år
Den 6 7 Novembris som war en lördag söndag
86
« skrivet: 2014-11-09, 16:48 »
Så här tyder jag det, med behållna särskrivningar och bristande kommatering.  ?? sommarTinget 1795 År 1795 den 18 maj blef efter så wäl
weder börlig anmodan af ?? ?? ?? som och Åby fatig före ståndares
påstående å fattig Cassans wägnar laga boupp[-] teckning hållen efter afl[idn]e Lars Lindström och dess hustru Ingeborg Jonsdotter på Hällans? ägor hwilka med döden afl[idit] den förre eller Lars Lindström 13:de och den senare eller Ingeborg Jonsdotter den 14:e dennes[,] och efter sig lämnade en son vid namn Jonas som skall bo på Rödmossen i qvillinge socken var s Rätt be[-]
wakades af dess mosterman förra Trumme-
slagaren Erik Lundblad och å fatikasans [=fattigkassans]
wägnar Kyrkiowärden wälförståndig Jonas Andersson i Åby ?? för att iakt[-]
taga hwad efter Ingeborg kan finnas eme[-]
dan hon i lifstiden ärhålit underhåll från Åby Fatighus[.] Egendomen upp[-]
gafs af enkan Anna Nilsdotter hos hwilken
de till döden bode som warnades alt
hon om händer hafde Redelingen uppgifva
hwar efter uppteckning före togs
87
« skrivet: 2014-10-28, 18:27 »
Tja, det var ju inte lika tydligt:
..åter för hwart får, som haft lamb och skal hafva
3 ./. Smt [silvermynt] för hwart får och hwart lamb, och är dess
utom Bewiljat 1 öre för hwart får och hwart
lamb i sko[?]penningar ....... om samma
.... som förut ..antagit warit
Tydligen har Anders Ahlberg som undertecknat listan haft hand om ett antal får som värderats till vad jag tror är tre öre styck och ett öre i skopenningar. Enligt SAOB så var skopenning en löneförmån som skulle ersätta anställdas kostnader för nya skor.
Vad finns det för dokument strax före och efter den här listan? Kanske har fåren blivit sjuka och dött medan Anders hade hand om dem och nu har det blivit oenighet om deras värde? Eller har han fungerat som ombud vid en försäljning av fårahjorden och nu får han får behålla tre öre per får och skopenningarna för besväret? Om det finns liknande listor för andra år kanske han var en fåraherde årligen anställd av stadens borgarskap
88
« skrivet: 2014-10-28, 15:01 »
1 Aug
D X Trin [10e söndag i trefaldighet dvs 2 aug],
Brita, Anders Pärsson, h Karin Ersdr i Linbäck
T Erich Mattsson, Pär Mattsson ibm,
hu Anna Andersdr, pig Karin Erlandsdr
89
« skrivet: 2014-10-28, 14:53 »
Förteckning på the fåhr och lamb, som undertecknad om händer fådt åhr 1757
i kolumnrukbrikerna står gl.fåhr resp lamb.
90
« skrivet: 2014-10-21, 15:11 »
Hej
Enligt folkräkningen 1860 blev de landbönder Kråksta Flo. Jöns slutade att använda namnet Berglund, och sonen Johan blev fältjägare med namnet Back:
Namn Johansson, Jöns
Hemförsamling Frösö Jämtlands län
Hemort Kråksta Flo
Kontrakt Södra prosteri
Län Jämtland
Födelseår 1812-05-13
Födelseförsamling Frösö Jämtlands län
Yrke Landbonde
Civilstånd Gift
Kön Man
Famstkod Far/man
Familj nr 1
Sida 21
Rad 22
Upprättad av Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation
Personer i hushållet
Fam. nr 1
Johansson, Jöns, f. 1812-05-13 i Frösö Jämtlands län, Landbonde
Pehrsdotter, Brita, f. 1801 i Frösö Jämtlands län
Back, Johan, f. 1838-04-05 i Frösö Jämtlands län, Hästjägare
Kråksta Flo hittas inte i husförhörslängden, men efter lite bläddrande hittade jag familjen som landbönder i Önet från 1861, pag 187 i 1860-1863 års husförhörslängd. Jöns kallar sig Johansson och sonen Johan Back blir gift med Anna Andersdotter.
91
« skrivet: 2014-10-16, 11:22 »
Jo, men i den senare senare husförhörslängden  . Åtminstone i SVAR som jag använder så omfattar volymen AIa:4 två längder som sammanbundna efter varandra. I SVARS bildvisning blir det bild 324 och Johan Johansson är inklämd i Claes G Winters hushåll, nere i vänstra hörnet:
92
« skrivet: 2014-10-16, 09:11 »
Hej.
På pag 129 finns en dräng Johan Johansson inflyttad från Frösön 1836 och född 1814 3/6. Är det han du letar efter?
93
« skrivet: 2014-09-14, 22:59 »
Hej. Jag blev så nyfiken att jag slog upp Anna Stina Lindqvist i Svars folkräkning 1880. För säkerhets skull tryckte jag också på bild för att få fram den handskrivna sammanfattning av husförhörslängden år 1800 som databasen bygger på. Tyvärr står det inget om Barnhusbarn för Anna Stina i förlagan utan det måste helt enkelt vara ett inknappningsfel. Så här står det i förlagan om Johan Gustav Hammarsson och Anna Stina Lindqvist:  Nu kan jag sova lugnt och slippa fundera på överåriga barnhusbarn. Lina
95
« skrivet: 2014-05-24, 09:46 »
I Säby AI:8 står Inför Kyrkorådet erhållit föreställningar för sitt oordentl. lefverne. Warnad att t.v. afhålla sig från Nattvarden.
I Munktorp 12b står som anmärkning på Carl Undergått uppenbar kyrkoplikt för brott mot 4:e budet och under förhören & nattvardsgång 1841-42 Icke communicerat under vistelse i Säby
På hustrun Anna på raden under står Deflorata: Sakfälld för ansvar för fosters lägrande å lönn 1839 och Icke communicerat .. dessa år under vistelse i Säby
Alltså inga detaljer om exakt hur han brutit fjärde budet. Fast enligt Luthers lilla katekes menades med hedra din fader och din moder att hedra våra föräldrar och herrar dvs alla männiksor som jämt våra föräldrar, enligt Guds ordning, har faderlig makt över oss, såsom myndigheter, lärare och andra överordnade. Kanske handlade det om att han inte lytt kyrkorådets föreställningar?
96
« skrivet: 2014-05-18, 19:40 »
Före namnet står nog Kajebo
Efteråt står attesterad till Jönköpings församling d 14 Oct 1815 och ute i marginalen Landtvärn, dvs han var utskriven till hjälptrupperna lantvärnet under 1808-1809 års krig.
97
« skrivet: 2014-05-18, 19:32 »
wattusot, dvs ödem
98
« skrivet: 2014-05-09, 09:04 »
Det står professor Hedin och du hittar Erik Persson med familj som dräng hos professor Sven Gabriel Hedin, längst ned på sid 158 i stadsförsamlingens husförhörslängd AIb:6.
99
« skrivet: 2014-05-05, 09:04 »
Personalierna i den här volymen verkar vara prästens manuskript inför begravningen. Precis som vid nutida begravningar så består de till stor del av fasta vändningar och religiösa utläggningar snarare än beskrivningar av den avlidne som finns i textens inledning och i avslutning. Man får däremot inte så mycket mer information av att traggla sig igenom de mellanliggande delarna, men det kan vara intressant att läsa för att få en bild av tidsandan.
D 2 Jul ...... begrofs i lifstiden Socknemannen
ålderstigna, makliga och beskedliga Olof Matsson från
Öst. Myckl [Öster Myckeläng], der ha blef född till wärlden 1730 af ärliga
och +liga [=kristliga] föräldrar, fadren Mats Olsson och modr Cherstin Ols-
dr hwilka med denna sin afkomling hastade att skyndsamt
framskaffa honom till den ....... ...... flod, den synda-
smittan ..... aftagen, samt Jesu fullkomliga
rättfärdighet syndahamn tillkänna och ikläda [=han blev döpt]. Var-
efter njöt han troligtvis den skötsel och ans, som de för-
sta åren af wårat timliga lif owillkorligen kräfver,
samt blef, så snart ...... hos honom hunnit till den
utweckling, att han kunde emottaga upplysning och i de äm-
nen, som närmat röra den förnuftiga ..., undervist
i de stycken, som Gud och +sto [kristendom] tillhöra, samt i kraft deraf
om plikten man har att iakttaga mot Gud, sig sjelf
och andra m:skor [människor] i wärlden. Wid 25 års ålder begaf han
sig i det saliga äkta ståndet, med efterlämnade Enkan, ..-
.... och gudfruktiga Marit Pehrsdr fr Öst. Myckl:e med
hwilken han lefde tillsammans i äktasämja och ....., och
blef frukten af deras förening 4 döttrar, hwaraf en
.....lefva, så länge Gud behagar. Hans lefvnad war
tystlåten och stilla. Ålderdomsbräcklighet slutade hans
dagar, då han uppnått 73 år
Testam[ente till kyrkan] 32 S [skilling], Kyrkoherd[ens betalning] 8 S, M.T: 4S, Kl[ockaren] 2 S
100
« skrivet: 2014-05-05, 08:09 »
Så här får jag ihop det, med moderniserad stavning:
Oppstod för rätten nämndeman Lars Andersson i Karsjö som 40 års tid tjänat i häradsnämnden, begärandes ett gunstigt avsked, efter han för ålderdomssvaghet intet orkar tjäna längre, det honom och beviljades emedan han sig alltid troligen och väl comporterat, uti dess ställe antog hans son Per Larsson i Videbäcksmåla ärlig danneman, vilken för tjänst skull avlade den vederbörande eden och önskades honom lycka till ämbetet.
(Meddelandet ändrat av linlib 2014-05-05 08:10)
101
« skrivet: 2014-04-09, 08:34 »
Staden är nog Lexington, Nebraska. Gatuadressen ser ut som 60 Darius, men google hittar inte någon sådan gata i Lexington.
102
« skrivet: 2014-03-10, 14:18 »
Krösahemmet
103
« skrivet: 2014-02-17, 10:18 »
Aug d 9 begrofs från Tobo ..... Gilliam Le Clou
född i Tobo, af fadren, som tillförne warit
......are wid Gimo, men ....... i To-
bo, Pehr Le Clou och modren hu Maria Blank
i october 1736 döpt. Kunde i bok och någorlun-
da förswarl i kundskapen. War ständigt hemma
och, så snart han blef så stor, gick i bruksarbete
samt blef 17 år gl antagen till ..... Gift 1755
om hösten förra gången med Brita Ericsdr
död d 16 December 1757 med hwilken han haft
ett barn död för modern. Gift sednare gån-
gen d 24 7br [september] 1758 med Catharina Johansdr ifrån
Elsarby, en dotter them emellan ....... ....
Död i hetsig sjukdom d 5 hujus 22 1/4 år gl
104
« skrivet: 2014-02-17, 10:02 »
Januar d 2 Begrofs ifrån Tobo ...... Gilljam Le Clous
hu Brita Ericsdotter, född 1727 i Maji i Björklinge af Torp-
aren under Sätuna Eric Malm och hu Catharina
Andersdr, döpt. Kunde i bok sina christen-
domsstycken förswarl. Kom 10 år gammal till
Skogbo i Björklinge och sedan till sin moder-
broder Anders Andersson i Esarby [?] i 13 år. Ther
ifrån gift år 1755 om hösten med åboen nämn-
de Le Clou i 2 år och några weckor. Haft en son
död för modern. Död i blodstörtning d 26 Decemb
förlidet år, 30 år och 7 månader gl.
105
« skrivet: 2014-02-17, 09:51 »
...Bengt Nilssons barn i Brånkelstorp, Arna, född d 13 Nov, mod Truen Trulsdotter. Exhib ....... Nilssons dotter i Hörlinge i Warum socken. Testes Swen Persson i Brånkelstorp, Nils Nilsson ibidem, Arna Truls i Simonstorp, Swen Nilsson dotter i Brånkelstorp
Dom 15 post Trinit, Nils Jonssons b: i Brånkelstorp, Jon, föddes d 20 sept: mod: Bängta [fadersnamnet saknas]. Exhib Sissa Andersdr ibm. Testes Swän Swänsson ibm, Jon Karlsson i Mosaryd [?], Kristina Pär i Brånkelstorp och Kristina Thors i Gullarp
106
« skrivet: 2014-02-10, 11:14 »
Oddabo, det finns en efterlysning angående samma familj från 1 september 2010 under Långaryd socken.
107
« skrivet: 2014-02-06, 19:47 »
Torparen ifrån Håkans-
torp och Dybäcken An-
ders Pehrsson med hustru
Brita Larsdotter
108
« skrivet: 2014-02-06, 18:40 »
Though divorce was possible it was fairly unusual, and I don't there were any fixed rules on how the local priest were to treat such unusual events. There would also be great variations depending och time and social standing. I have followed about a dozen instances of divorce among farmers, torpare, soldiers and cottagers in the 19th century:
1. Normally the date and the fact of the divorce is recorded in the columns frejd or anmärkningar in the Houshold records for both the man and the woman and it would also be noted on the moving-out certificates. If nothing else it was important for the local priest to keep track of who was free to marry and who was not. Towards the end of the 19th century when divorce became slightly more usual, people are occasionally given the title frånskiljd man/hustru or frsk m/hu instead of the more common of man, dräng, piga etc.
2. There are records of the proceedings of the domkapitel, but I don't think they are online.
3. I think they simply went on with life as if the marriage had been disolved through death rather than divorce. In most of the cases I have seen, the divorce was only filed after several years of separation, often because the husband had moved away to find work elsewhere. In such cases the woman would go on living in the same place and bringing up the children, but the divorce would mean she and the absent husband were free to remarry. In another case where a couple divorced after the betrothal but before the actual marriage ceremony, both the man and the woman continued working as farmhand and farmmaid until they met somebody else to marry and set up a home with. It was only very few and very wealthy swedes who could afford to live at home until marriage anyway, so there would be no need for an unmarried or divorced woman to move in with relatives.
109
« skrivet: 2014-01-29, 18:08 »
Om Anders står:
Anders Andersson kohlare wid
Ingsån där han föddes d. 15 dec
1711 af kohlaren Anders
Hemmingsson och hustru Brita
Jonsdotter. 1736 gifte han
sig med sin efterlämnade Enka
Brita Eriksdotter, med hwilken
han hafver tvenne söner.
Enkan, såsom ........ med en
mångårig sjukdom, sörjer sin
man så mycket mer, som han nu
wårdat och hulpit henne, med
besynnerlig ömhet, Sjuknade i håll
och stygn d 29 apr, communicerade [tog nattvarden]
d 11 Maji och afled sedan han
lefvat gudfruktigt och stilla 53 år, 15 veckor, 5 dagar
Om Brita:
Brita Eriksdotter
född i Tierp 1713. Fadern
Skräddaren Erik Larsson
modern hustrun Brita Jans-
dotter (:Sx-5.12 Maji, 1765:)
Warit sjuk 24 år i swull-
nad och convulsioner. Christ-
lig och gudfruktig ... på He-
rren Guds ord lät hon ....
... bära [?] sig til Herrens
Hus. Hon dödde oförmodadt
men wälberedd, uti convulsioner
sedan hon hon lefvat .... ....
tåligt, under hopp och förströstan 56 år
110
« skrivet: 2014-01-29, 17:43 »
Det står varit lantvärnist och innebär att mannen varit inkallad som soldat i lantvärnet, som var en slags stödtrupper under kriget mot Ryssland 1808-1809. Vilken sida står texten på och varför tycker du att det inte stämmer på personen ifråga?
111
« skrivet: 2014-01-15, 10:38 »
Gissningsvis Hsm dvs husman.
112
« skrivet: 2014-01-02, 11:06 »
Hon kallas Bonden Anders Andersson W:s dotter Anna Andersdotter i Ingelshyttan, Anna är hennes andra oäkta barn. Vittnena är skräddaren I Matsson i Ingelshyttan och dess hustru Anna Andersdotter, bondsonen Anders Andersson och dess syster Christina från samma ställe.
113
« skrivet: 2014-01-02, 10:23 »
Född: d 7 Decemb
Döpt: d 1a Januar
Namn: Jöns
Föräldrar och namn: Nils Trulsson, Karna Jönsdotter [?]
By: Stararp
......: Bengta M Svens ibid
Testes: Mårten Trulsson, Truls Svensson, piga Sissa Trulsdotter alla i Stararp
Modern Karnas fadersnamn kan lika väl vara Hansdotter.
114
« skrivet: 2014-01-02, 10:02 »
d. 16 sept föddes Eric i Södertorpet, fadren har warit märdrängen [?]
Måns Wt, modren är hustru Karin Andersdotter, döptes d 18 dito. Wittnen
Johan Larsson i Södertorpet, drängen Eric i Hartsekeby, hustru Karin i
Stubbtorp, pigan Elisabet i Hartsekeby.
Hartsekeby är nutida Häradsekeby. Det är svårare att klura ut vilken sorts dräng Måns var, kan det menas masdräng?
115
« skrivet: 2014-01-01, 12:45 »
död d: 11 aug: 1790 på St Michels sjukhus dvs S:t Michel/Mikkeli i Savolax.
116
« skrivet: 2013-12-22, 12:12 »
Njäe, det enda jag vet är att han enligt samma källa som ovan ska ha köpt in Gripenstedts gamla egendom Grävsnäs. Enligt en ägarelängd på nätet ( http://wadbring.com/historia/sidor/grafsnas.htm) skall han ha hetat Sven Fredrik Selander och sålt slottet vidare för ett antal kannor brännvin till Otto Ulfsparre af Broxvik.
117
« skrivet: 2013-12-22, 10:51 »
Före Selander står Egar Herr Patron. Nästa person är Egarinna Fru Grevinnan .....enstedt född Posse.
Jag har letat runt lite och tror att det kan vara Carolina Posse (1776-1843), änka efter översten och riddaren Johan Theodor Gripenstedt (1765-1821). Enligt Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, Fjerde Bandet, sid 422 som kan läsas via Runeberg, sålde hon 1825 en av makens gamla fidiekomissegendomar Livered säteri till Brukspatron S.F Selander, och kan ju då ha fått eller köpt Helleberg i utbyte.
God Jul själv!
118
« skrivet: 2013-12-14, 10:20 »
19 Ingebor Sold: Jan Janssons och hust: Kir-
stin Trulsdotters dotter uti Pustanästorp föd-
des d 12 Juni, christnades d 17 esjusdem, Domin Domin: Exaudi [2dra store bönedag]Fadd: Förrid: Sven
Pihl i Nämhult [?], Gudmund Malmberg
i Pustanäs, Elias Eliasson ibidem, Sold: Jöns
Johansson Pålycketorpet [?], dr Israel i Lilja
i Sölhult [?], hust Maria Sigfridsdotter i Orma [?],
pig Sara Trulsdotter i Pustanäs, pig Kir-
stin Jonsdotter i Sjöary, p Elin Persdotter i Falnafors
Gissas utan lokalkännedom
119
« skrivet: 2013-12-12, 11:52 »
No 2
3dje Sönd efter Trettondedagshelg lystes 1sta
gången för frälsetorparen Nils Andersson
i Frögdabo [?] samt änkan hust: Sara Olofsdotter
i Orresta, wigdes d 3 Martii. Nämndeman Olof Jansson
i Vamsta har lämnat afvittringsbevis för man, och nämnde-
männen Lars Ersson i Skarswa och Jan Gabrielsson i Fylkinge för
änkan.
120
« skrivet: 2013-12-12, 11:36 »
David Persson och Ingar Andersdotter
121
« skrivet: 2013-12-11, 13:12 »
Jo, Ryttaren Pehr Lejons dotter
122
« skrivet: 2013-12-11, 13:02 »
Carl Johans titel är fd Kronoarbetskarlen. En stor del av anmärkningarna gäller hushållet ovanför men om Carl Johan och Ingrid Lena står:
Från Kronobergsboken p 5, dömd för stöld
Lysn 1 ggn 56 ?/3 wigde 56 12/4. 1857 9/12 gri-
pen och häktad för bruk af lifsfarligt vapen (....
hwarmed han sårat annan person - Dömd för samma
brott af Södra Möre Häradsrätt 57 21/12. ... kom från
Malmö fästning d 14 Juni 58
Anmärkningarna på sida 5 i Kronobergsdelen AI:9 ger ännu mer detaljer om Carl Johans händelserika liv:
1846 straffad för snatteri 1:sta ggn
har aldrig gått till Herrans
H Nattvard. Gripen för stöld
1848. Ankom från Långhol-
mens fästning den 1 Mars 1851
der han såsom innehafvare av stöldgods och försvarslös vi-
stats i 2:ne år och derstädes
blifvit till HH Nattvard ad-
mitterad; utan kristendoms-
kunskap. A851 den 5 Augusti fåt ....tion
af Kongl Befallningshafv i Wexiö at idka skomakarhantverket
i Vissefjärda. 1851 24/9 betyg att färda till Västra Thorsås. Dömd ..
...vidinge Häradsrätt för 2ne resan stöld .....
Bredvid står
# CJ Blomqvist hitkom från
.....ön efter 2ne års straff-fängelse 1855 26/5
med betyg att hafva sig väl förhållit
123
« skrivet: 2013-12-11, 12:35 »
................ Pastor i Ry Herr Lars Gallerius låter
opbiuda 1/3 i Gullarp, som han af Henning OlsS[on]
dhersammastädes kiöpt haf:r för 60 .. Smt, 1 gn
Dher ... hafv:r [haver] hans högwördighet tillåtit förb:d [förbemälte?] säljaren att åbo
efter dhet giordha kiöp gården i tvänne åhr, nämbl:[igen]
1675 och 76 hwilket Contract dhem emellan giordt,
Henning OlofS tillstäds.
124
« skrivet: 2013-12-04, 09:19 »
d 26 febr: föddes mölnaren Måns Larßons och h: Hanna Eskilsdotters dotter, som döptes d: 27 ejusdem och kallades Bodel.
125
« skrivet: 2013-12-02, 10:48 »
Den första texten tolkar jag som att Sjöstrand ska betala in pengar på ett konto och sedan ska den lokala prästen sköta utbetalningarna till Svante som är förmyndare till barnet och/eller modern Emma Knutsson. Eftersom Svante bara nämns med förnamn är han nog en närboende bonde eller nära släkting till Emma.
Den andra texten ger inget klart svar om i vilken stad Emma Knutsson träffat doktor Aspelin, men jag tror inte att det var i Stockholm. Visserligen nämner bokhållaren att Emma blivit skrämd av ett samtal med en barnmorska som kommit från Stockholm men det tyder väl snarare på att Emma träffat henne någon annanstans än just i Stockholm.
I Göteborg fanns exempelvis Frimurarbarnhuset som borde vara mer naturligt för en kvinna från Södra Åsarp att söka sig till. Dessutom fanns Borgerskapets barnhus i Göteborg, Gustafsberg barnhus i Uddevalla och Östad säteri utanför Alingsås, men jag vet inte om de tog emot spädbarn. Doktor Amneus kan vara rättläkaren Axel Johan Amneus som enligt Wikipedia blev lasarettsläkare i Borås 1868 och andre stadsläkare i Göteborg 1876, vilket också pekar på att Emma besökte hans mottagning någonstans i Västsverige.
Tillägg: Jag har också hittat ett förslag på doktor Aspelin. Enligt Svenskt porträttgalleri, XIII. Läkarekåren (biografier af A. Levertin) som kan läsas via Runeberg så blev Johan (Jolin) Gustaf Aspelin född i Dädesjö 1822, bataljonsläkare vid Norra Skånes infanteriregemente och provincialläkare i Brösarp i Kristanstad län, provincialläkare i Borås distrikt från 1870 till sin död i Borås 1876 14/2.
Kanske låg mottagningen i Borås så att hon kunde passa på att anta anbudet hos grosshandlare Bökman när hon var ändå var i staden?
(Meddelandet ändrat av linlib 2013-12-02 11:10)
126
« skrivet: 2013-12-02, 09:50 »
I den längre texten klagade bönderna också över skörd som ätits upp av möss och andra skadedjur, och ville få nedsättning av skatten:
Samma dag kommo för rätten skatteskrifna bönder boendes
utmed gräntzen och klageligen gåfvo tillkänna att dhe nu inne-
varande åhr 1645 hafva såmbliga alsintet och såmbliga litet
sådt, och ....... ... ähr skatten ....... ähr aff .... och möss
emädan sädhen stodh på åkren upätin. .. dhet hemman legatt
ödha, .. dhet dess ängar aff rytterriets hästar gräsat aldeles
aff ..... och upätit, ....... begiärads. .... ......, dher mädh
... högsta underdan wille söka höga öfverheten om någon
frihet på dhet Crono..hemman kunna blifva behåldhen
127
« skrivet: 2013-11-21, 15:05 »
Hej Hermod, den här efterlysningen borde kanske ligga under frågor om särskilda socknar på övre delen av sidan istället för här nere under läshjälp. Jag har letat runt lite och hittade till slut din familj i Algutstorps grannsocken Kullings-Skövde, där de var skrivna på Rensvist Västergård från 1876 tills de utvandrade till Norge 1879. Här är ett utklipp från husförhöret 1878-1879, SE/GLA/13292/AI:8, sid 167:  Det här kan vara Johannes födelsenotis från 1 december 1845 från sida 247 i samma volym, men du bör följa honom i husförhören för att bli säker:  Jag hoppas det hjälper dig att komma igång med letandet.
128
« skrivet: 2013-11-21, 11:55 »
Läggestad, dvs Läggesta
129
« skrivet: 2013-11-20, 15:09 »
Tillfällighetsfynd ur Tävelsås födda, döda 1795-1853, SE/VALA/00394/C/2, sid 342:
Döde år 1820
Martii
3. Gossen Carl Carlss Ram, son af framlidne sjöartilleristen Carl Ram i C:Crona; [död] 2; [begraven] 5; [ålder] 8; Dette barn hadde hvarken fader eller moder i lifvet, utan var efter fadrens bortgång vårdad och underhållen i 7 månader af volontairshustrun Maria Elis: Joensson från C:Crona, men under hennes vandring blef gossen sjuk samt dödde i Täfvelsås Hofmansgd, efter 3 weckors sjukdom, och blef begrafven i Täfvelsås kyrkogård.
[meddelas här eftersom Tillfällighetsfynd på Rötters hemsida är stängd]
130
« skrivet: 2013-11-20, 09:23 »
Jo, jag får det också till Dömd för mordbrand. Sedan ser det ut att stå Död på Smedjegården i Stockholm 1818 d 2 el. 3 Januari. På sonen står do do Död på Smedjegården i Stockh. 1818
131
« skrivet: 2013-11-20, 09:16 »
Tienstegåssen, dvs tjänstegossen
132
« skrivet: 2013-11-20, 09:13 »
Fastighet
En försäkrad gård be-
lägen å Ladugårdslan-
det i hörnet af Jung-
fru och Sebille gatorna
uti Qwarteret Sjökalfven
å fri och egen grund un-
der No 97. Uptages till 2333:16
133
« skrivet: 2013-11-18, 12:15 »
Och här är informationen från första sidan:
Nummer: 8
Name: Eriksson, Karl A.
Age: 27
Sex: M[ale]
Married or Single: S[ingle]
Occupation: Laborer
Able to read: yes
Able to write: yes
Nationality: Swedish
Race: Scandinavian
Last Residence: Torsås
Name and adress of nearest relative: Father, M Erik Nilsson, Norra Gullabo, Torsås
Final Destination: Minn[esota] Two Harbors
Per Lindblad är alltså namnet på den person som Karl Anton ska till.
134
« skrivet: 2013-11-18, 12:07 »
Den bit du klippt in är från passagerarlistans andra sida och svaren i de olika kolumnerna betyder:
Whether has ticket to final destination: yes
Ticket payed by: self
Whether in possession of $50, or if less how much: $25
Whether ever before in United States: no
Whether going to join relative or friend and their adress: friend Mr. Per Lindblad, Box 730 Two Harbors, Minn[esota]
Whether ever in prison or treated for alcoholism: no
Whether polygamist: no
Whether anarchist: no
Whether offered or promised labor in the United States: no [invandrade fick inte lockas till USA med löfte om anställning]
General state of health: good
Deformed or crippled: no
Height: 5 foot 10 inches [dvs 175 cm]
Complexion: ...... [kan inte tyda]
Hair: blonde
Eyes: blue
Distinguishing marks: none
Place of birth: Torsås
135
« skrivet: 2013-11-11, 11:40 »
Tillfällighetsfynd ur Bergunda Födelse-, döds- och vigselbok, SE/VALA/00030/C/1 (1696-1774) s 193:
1758 /.../
d 23 ejusdem [marti] begrofs Sold: Rosenlunds son från Elmaboda sochen Jonas 11 år gl som under det fare [?] gått kring och fått sig födan, blifvit sjuk och blef död uti Bergunda Prestagd[?] d 19 Martii, död af magsjuka
(Meddelandet ändrat av linlib 2013-11-11 11:41)
136
« skrivet: 2013-11-07, 19:00 »
De två överst raderna handlar om Gumme och Ingegerd: Gumme död, dess änka begifvit sig ådt Halland till sin släkt. Om Lars och Elisabeth står bara Sonen Lars och hust Elisabeth och de har noterats som skattskyldiga för en man och en hustru. De sista tre raderna handlar om drängen Arfvid som tagit tjänst hos en herr Lillienstedt.
137
« skrivet: 2013-11-04, 20:08 »
Tack för tipsen Bengt, det var rätt Catharina och hela familjen fanns i Tofta Södergård. Idén om Magnus i Rungeboda kan också stämma, åtminstone dyker brukaren Per upp i Rungebodas mantal 1764 men är borta igen 1768, samma år som han nämns första gången i Tofta Södregård.
Jag hade hoppats att dopfaddrarna skulle ge ledtrådar till var Maja Persdotter (min mm mf mm fm) kom ifrån, men de verkar vara närmsta grannar allihopa. Men en fullträff och en trolig träff är gott nog och jag tackar så hjärtligt.
138
« skrivet: 2013-11-04, 09:33 »
Hej
Jag försöker ta reda på var Per Persson och Maja Persdotter från Vederslöv Gatugård befann sig mellan 1764-1776 och var tre av deras barn är födda: Måns, född 1764 enligt senare husförhör, Catharina född 1767 och Jonas född 1770 [Vederslöv husförhör 1740tal-1780tal s 846f]. Jag undrar också var Maja Persdotter var född, i husförhören uppges hon vara född 1734 eller 1735 under den period Vederslöv födelselängd saknas [Vederslöv husförhör 1740tal-1780tal, s 682 och s 864f].
Maja var piga hos Måns Nilsson och Botill Börjesdotter i Backagård då hon 3 mars 1763 fick sonen Nils med Per från granngården Gatugård och paret gifte sig i Vederslöv 15 maj [Vederslöv födda-döda-vigda 1732-1802 s 65 och 217]. Per nämns i mantalslängderna som son i Gatugård till och med 1763, året därpå brukade han gården tillsammans med fadern Per Nilsson och svågern Nils Nilsson, men 1765 stod svågern Nils ensam för hela gården. Samtidigt verkar Maja och Per ha lämnat Vederslöv och återkommer inte förrän 1777 då de brukade Valeryd Södregård och fick flickan Ingrid. [Vederslöv födda-döda-vigda 1732-1802 s 103] Efter några år blir de brukare i Backagård där Maja och Per bor till sin död 1808 och 1810.
Jag har letat i grannsocknarna och i Växjö men inte hittat Måns, Catarinas eller Jonas födelse. Maja och Per är inte heller dopvittnen åt något av de nio barn som Pers systrar får i Vederslöv 1765-1775, vilket också kan peka på att de flyttat utanför närområdet. Är det någon som har en idé om var jag ska leta härnäst?
139
« skrivet: 2013-11-03, 19:14 »
Det står Cartan felar 10 Banco, fått Cartan vilket betyder att prästen till slut fått de 10 skilling Banco som Anders och Ingrid var skyldiga för vigselceremonin.
140
« skrivet: 2013-11-03, 19:05 »
anständig vandel enl[igt] infl[yttnings] attesten. Nils Nilss[on] i Elmh [?]
inlemnat den med uppgift om hans antagning
till Dragon, och att prestbeviset uppehållits
af Officerarne. Att[est] till möte 27/2 44
141
« skrivet: 2013-11-03, 19:00 »
den 14 Decemb begrofs Per Ifwarsson från Kryafall [?] 80 åhr gammal, död af ålderdomssvaghet
142
« skrivet: 2013-10-31, 10:20 »
10
ryttarens Pehr Wallmans E:a hust Ana Larsdotter på Walla ägor
född 1713 i Frändesta fadren bonden Lars Larsson och modren Christina Ersdr
gift första gongen med ryttaren Lindqvist på Millingby ägor 2 gongen med förr afledne rytt. Pers Valman 1756
med förra giftet 1 son 1 dr med 2 giftet en son, bägge lefva
Christl
ålderdomsbräcklighet
d 11 martii
76 åhr
143
« skrivet: 2013-10-31, 09:07 »
Hej Per Jag har ingen aning om torpet finns kvar idag, men jag tror jag har hittat var det låg. Jag gick in på lantmäteriets historiska kartor, zoomade till Anderstorp i Lyrestad och valde Häradsekonomiska kartan 1877-1882 avsnitt Hova J112-54-1. Ungefär halvvägs mellan Anderstorp och Backa finns en markering ST, som betyder soldattorp, och två röda fyrkanter som markerar mangårdsbyggnader, de svarta fyrkanterna är lagårdar och andra uthus.  På moderna kartor finns två hus på ungefär samma ställe, men för att se om något av dem är det gamla soldattorpet måste man nog åka dit och inspektera på plats.  }
144
« skrivet: 2013-10-22, 12:02 »
Jag hittade ingen Johan bland Nils faddrar men på hela fadderraden står: 1) Fakt Ol Johanss o h i Bodum, 2) 4m Ol Hahlin o hu i Bergv, 3) H Isakss o hu ib, 4) arb N Isaksson o CA Isaksdr ib, 5) P Isaksson o MM Rhen ib, 6) arb J Löfström i Bodum o EM Holmström i Bergv. Om man skriver ut förkortningarna blir det:
1) Faktor Olof Johansson och hustru i Bodum, 2) Fjärdeman [?] Olof Hahlin och hustru i Bergvattnet, 3) H Isaksson och hustru frånsamma ställe, 4) arbetare N Isaksson o CA Isaksdr från samma ställe, 5) P Isaksson o MM Rhen från samma ställe, 6) arbetare J Löfström i Bodum o EM Holmström i Bergvattnet.
Jag gissar att + här är prästens sätt att lite mer diskret markera utomäktenskapliga barn. Om man bläddrar på andra sidor så är det bara ogifta mödrars barn som har den markeringen.
145
« skrivet: 2013-10-22, 11:46 »
Bonden Matts Andersson i Husby
Södra gården war Tolftman och
Kyrkiowärd, sjukdomen war
långsam tärande Sjuka bestod
i ..... åldren 67 år.
det fjärde sista ordet får jag ingen ordning på: mrugen, inragan?
146
« skrivet: 2013-10-22, 11:24 »
Jo, Erik Gummesson i Kråkerum. Truls Elofsons hustru i Hammarby bar barnet och faddrar var Nils Gummesson och Olof Olofsson i Kråkerum.
147
« skrivet: 2013-10-21, 17:33 »
Att komma ihåg sina sökvägar är inte helt lätt. Jag tror jag valde Nationell Arkivdatabas och sedan sök arkiv i vänsterspalten. Sökord var iallafall Kättilstad församling och bland svaren valde jag att klicka på arkivbildaren Kättilstad församling (-1999) där jag hittade båda arkivbeskrivningarna i postvisningen.
148
« skrivet: 2013-10-21, 13:41 »
Jo texterna kan vara svåra att klura ut, men jag tror du har lättare att hitta rätt om du letar i volymerna för rätt år. Om din Nils var född 1 juni 1787 så måste ju hans far varit vid full vigör åtminstone till slutet av september 1786 .
149
« skrivet: 2013-10-21, 12:30 »
Dokumentet är en bouppteckning efter en man som dog 1753, men du skriver att din Nils Håkansson var född 1787, 34 år senare. Varför skulle det finnas ett samband?
Red: rättade felräkning.
(Meddelandet ändrat av linlib 2013-10-21 12:47)
150
« skrivet: 2013-10-21, 12:13 »
Skumt. Om man söker på Kättilstad församling i NAD så hänvisas man till två arkivbeskrivningar. Dels finns Kättilstads kyrkoarkiv som deponerats i Vadstena med referenskod SE/VALA/00209 men där finns bara serierna A-H, K och R. Om man däremot kollar på Kättilstad deponerat hos Svensk Arkivinformation Ramesele med referenskod SE/SVAR/VaLA-133050060 så finns L-serien med i listan, men verkar vara inbunden i C-serien:  . Jag kollade i Kättilstad CI:1 i digitala forskarsalen (som hänvisar till deponin i Vadstena) och bland andra längder och protokoll så fanns kyrkoräkenskaperna med på sid 116-127, även om det inte står med i förteckningen. Underligt att arkivförteckningarna skiljer sig åt på det viset.
151
« skrivet: 2013-10-13, 17:03 »
Det står Pensionerad af K Seraph. O. Gillet vilket betyder att familjen fick bidrag till hans försörjning från Serafimerordensgillet, som var dåtidens överstyrelse för barnhus, lasarett och hospital.
152
« skrivet: 2013-10-13, 16:46 »
Med lite god vilja kan man få texten till flyttar till Ljung i Gesened. Du hittar familjen på Ljung Östergård i Grudes, sida 43 i husförhören 1780-1894 som finns inbundet i Södra Björke A1 1780-1805. De ska ha bott där två år, mellan 1789 och 1791, innan de återvände till Siene.
153
« skrivet: 2013-10-06, 20:57 »
Jag håller på och läser i Kalvsvik i Kronobergs kyrkoräkenskaper och har stött på några kvinnor som 1670 och 1672 betalat för något som ser ut som uppkastande eller uppkastningar i eller till kyrkan. Är det någon som stött på utrycket och vet vad som menas? Jag försökte googla men hittade bara någon enstaka sida om någon som fått böta för att ha varit full och illamående i kyrkan. Det är ganska stora belopp som betalas in, vilket kanske kan stämma med en bot för att ha skändat kyrkorummet. 1670 betalade Ingeborg Birgersdotter i kalvshaga vad jag tror är 1 mark och 12 öre, medan ett bröllopspar samma år betalade 16 öre [Kalvsvik kyrkoräkenskaper LIA:1 sid 28]  1672 betalade Botill i Kråketorp och Kerstin vardera 24 öre medan olika gårdar betalade 8, 16 eller 24 öre för kyrkobänken och ett bröllopspar 16 öre [Kalvsvik kyrkoräkenskaper LIA:1 sid 21].  Det hela väcker en mängd frågor. Kan det vara något annat som menas, en kyrktagning eller liknande ceremoni på 1600talet? Men varför skulle det vara dyrare än ett bröllop? Om det verkligen gäller kräkningar, varför gäller de fall jag hittat (och exemplet jag hittade på google) bara kvinnor? Män blir väl också fyllesjuka?
154
« skrivet: 2013-10-06, 18:52 »
Tyvärr så står det mycket lite i röstlängderna, men en Gustave Carlsson finns med i Moose Jaw både 1916 och 1935. 1963 och 1965 hittade jag en gift Mr GE Carlson och 1972 både en ensamstående Eric G och en gift Gustave Carlson, det senare finns också med 1975. Konstigt nog hittar jag inga noteringar mellan dessa år, men det kan ju bero på Ancestrys värdelösa söksystem som slänger in alla möjliga resultat och vägrar begränsa sig till Kanada. Är du säker på att han bodde i Moose Jaw hela perioden?
Röstlängden för 1916 då Gustave var anställd hos änkan Martha Amanda Andersson ger mest information:
Name: Gustave Carlson
Gender: Male
Marital Status: Single
Age: 23
Est. Birth Year: 1893
Birthplace: Sweden
Year of Immigration: 1913
Home in 1916: 20, Moose Jaw, Saskatchewan
Address: 19, 29, 2, Marquis Number 191
Racial or Tribal Origin: Swedish
Sub District Desc.: Township 19, ranges 28 and 29, and Townships 20, 21 and 22, whole or fractional, ranges 26, 27, 28 and 29, W. 2. M., south of the Qu' Appelle River, including the Village of Keeler
Household Members:
Martha Amanda Anderson Head, F[emale], W[idow], 47, United states, Lutheran, [invandrad år] 1905, [medborgarskap år] 1908, Swedish, Farmer
Violet Estella Anderson daughter, F, S[ingle], 20, United states, Lutheran, 1905, Swedish
Guy Adolph Anderson son, Man, S, 18, United states, Lutheran, 1905, Swedish
Pearl Beatrice Anderson daughet, F, S, 15, United states, Lutheran, 1905, Swedish
Loyd Gladstone Anderson son, M, S, 5, Sask, Lutheran, Swedish
Elizabeth Brady boarder, F, S, 18, Sask, Anglican, English, teacher
Charles Edward Melander employee, M, S, 37, United states, Lutheran, 1909, 1915, Swedish, labourer
Gustave Carlson employee, M, S, 23, Sweden, Lutheran, 1913, Swedish, labourer
Source Citation: Year: 1916; Census Place: Saskatchewan, Moose Jaw, 20; Roll: T-21941; Page: 2; Family No: 16.
1935 ger mycket mindre information, Gustave är den enda Carlsson som står uppskriven i Moose Jaws Rural Polling Division no 57 Brownlee och lyder i fulltext:
19 Carlson, Gustave, labourer, Brownlee
Source Citation: Library and Archives Canada; Ottawa, Ontario, Canada; Voters Lists, Federal Elections, 1935-1980; Reel: M-4762.
1963 och 1965 finns en gift GE Carlson med i Moose Jaw-Lake Centres Rural Polling Division No. 197, men hans hustru har tyvärr inget förnamn. I samma samhälle Venn bor också två andra bönder Carlson, varav en är gift med Joan:
20, Carlson, Ken, famer, Venn
21, Carlsson, Mrs Joan, Venn
22, Carlson, G.E., farmer, Venn
23, Carlson, Mrs G.E., Venn
24, Carlson, E.T., farmer, Venn
Source Citation: Library and Archives Canada; Ottawa, Ontario, Canada; Voters Lists, Federal Elections, 1935-1980; Reel: M-5139 och Reel: M-5198
I 1972 år röstlängd bodde en ensamstående Eric G Carlson på Fairfield Street West i Moose Jaw Urban Polling Division No. 154:
FAIRFORD STREET WEST
/.../
159, Carlson, Eric G., Retired 5
Source Citation: Library and Archives Canada; Ottawa, Ontario, Canada; Voters Lists, Federal Elections, 1935-1980; Reel: M-6217.
Samma år bodde en Gustave Carlson på 954 Hall Street West i Moose Jaw Urban Polling Division No. 194 tillsammans med Agnes Carlson
HALL STREET WEST
/.../
954, Carlson, Agnes 205
954, Carlson, Gustave, retired 206
Source Citation: Library and Archives Canada; Ottawa, Ontario, Canada; Voters Lists, Federal Elections, 1935-1980; Reel: M-6217.
I 1974 års röstlängd bodde Gustave och Agnes kvar på samma ställe:
HALL STREET WEST
/.../
954, Carlson, Gustave, Mr, retired 200
954, Carlson, Agnes, Mrs, housewife 201
Source Citation: Library and Archives Canada; Ottawa, Ontario, Canada; Voters Lists, Federal Elections, 1935-1980; Reel: M-6293.
155
« skrivet: 2013-07-25, 16:47 »
Hi Gwen. I think I have found Malmen 421A in Oskarshamn for you. According to Oskarshamn municipality's homepage the old market town was divided into six parts: Malmen, Småland, Vikingen, Herkules, Najaden, Neptun and Triton when it was mapped in 1845 with lots numbered from 1 to 435. Malmen covered the hilly areas north of the harbour and the stream Döderhultsbäcken. On the site historiska kartor.se I found a town map of Oskarshamn from 1887 complete with house lot numbers. http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=R EG&nbOfImages=352&sd_base=lm08&sd_ktun=0002oj5y You'll find lot 421A on the third image, with one house on the corner of Borgmästargatan and Kalmargatan and two outbuildings at the back of the lot. I'm not sure that the streets had been built yet as both neighbours had houses pencilled in outside of their lots. The shoreline is also pencilled in way above the present Strandgatan. Today the parts of Malmen where your family lived is an industrial estate, the buildings on Google street map are built in the style of the early 1900s. (Meddelandet ändrat av linlib 2013-07-25 16:49)
156
« skrivet: 2013-03-25, 15:38 »
Juli 29
Bisättes den 2/8, begravd Sept 3
Kvinna
Karlsson Maja Kajsa, inhuyses från okänd församl i Dalsland [senare tillägg:] Skållerud i Elfsborgs län
[ålder] 32?
lungsot
dödsfallet anmält af finske undersåten Johan Dufva, boende på Stockvik hos snickaren Rotvik. [senare tillägg:] Dufva som erkänt sig som fader till några den aflidnas o.ä. barn har åtagit sig skaffa upplysning om hennes kyrkoskrifningsort gen någon af hennes bröd. som lära finnas på Jörfors [?] som Kolare
1893 jemför fördelse och dopboken för år 1888, der en son Erns Otto står upptecknad såsom född d 22/4 o döpt d 4/11.
157
« skrivet: 2013-03-25, 15:24 »
Då provar vi:
N:o 2 Bergsmannen och hammarsmedsmästaren Anders Kierfves hustru ifrån Greksnäs begraf d 5 Januarii
1:o Nata [född] 1695 Patre mästersmeden Nils Jonsson, matre voro hustru Maria Hansdotter ifrån Wedevåg.
2:o Renata [~uppväxt?] literara & pie educata [?], wistats hos sin K: föräldrar tils hon fylt 21 år.
[nästa sida]
då Nupta [gift] viro [?], hammarsmedsmästaren Anders Kierfve, vixit cum illo [levt med honom] 49 år födt 10 Barn, 5 Sonnar och 5 döttrar af hwilka 3 döttrar ...... lefv..
3tio Vita [levnad] commis [konfirmerad?]; besökt guds hus och förhören, samt begått d:[en] h:[eliga] nattvarden, och för öfrigt lefwat ob.......
4to Morbus [sjukdom] Sjuk af magwärk sedan påskatiden, hwartil kom swår bröstwärk med andtäppa i 8 dagar.
5to Obut [död] d 23 Dec: då hon lefwat
6to Atas [ålder] 70 år
Notisen innehåller ett antal latinska fraser som jag försökt tolka utifrån ett allmänt språköra men det vore nog bra att fråga någon som verkligen har läst latin, exempelvis under Språk, ord och namn.
158
« skrivet: 2013-03-24, 09:55 »
D 27 Martii Afsomnade Bonden Eric Ersson
i Schensta: warit .... fem dagarna
af en swår bröstwärk samt blodstört-
ning som förmodligen hänförde sig
af en förkylning, den han vid sin
hemresa ifrån ..hla marknad för-
liden Febr: månad ådrog sig och som
han då vid hemkom han befant sig i ett
mycket swagt tillstånd. Blef han, ....
kallelse af läro-arbetet ...... Känd
för en Christerl lefnad. Åldren 61 år
begrofs den 7 april
159
« skrivet: 2013-03-24, 09:47 »
Det måste ha blivit något fel. Vad jag kan se gäller den första dödsnotisen för 1766 Johan Lundels tre veckor gamla dotter Brita och den andra bergsmannen Anders Kierfves hustru, Järnboås Döds- och Begravningsbok 1738-1774 bild 97 av 198 på AD.
160
« skrivet: 2013-03-24, 09:37 »
remitterad till hans värdighet Prosten, dvs att frågan skulle bedömas och bestraffas av kyrkan på lokal nivå.
161
« skrivet: 2013-03-22, 17:59 »
Enligt gamla Boken
straffad för äktenskaps
brott och 1:sta resan stöld.
Gm skiljobr[ev] af d 15/12 48
skild från Hustrun
och l[edig] till nytt äktenskap
Igenk[om] fr Malmö 1854
efter 6 mån arbete å fäst-
ning för bruk af
lifs farligt vapen.
Johan Kjerrman verkar ha varit med om en hel del som ska finnas antecknat också i föregående husförhör. Först hade han begått äktenskapsbrott och stöld, sedan blev han skild, och sen suttit en runda på Malmö fästning för ännu ett brott, dessutom verkar han ha ett fosterbarn fast han är ensamstående.
162
« skrivet: 2013-03-21, 18:18 »
Hej Edgar,
Enligt både vigselnotisen och husförhöret kom Petter från från Årby Storegård, men enligt registret i husförhöret finns ingen sådant ställe i Fröjered. Så jag googlade: Årby Storegård socken, fick flera träffar på Fridene och hittade honom sedan i födelseboken och därifrån till husförhöret.
Om inte googlingen hade funkat så hade jag nog ändå börjat med att leta de socknar som tillhörde samma pastorat som Fröjered. Det verkar ju som om Årby var en plats som prästen kände väl till, och just i Västergötland var det oftast så att prästerna hade hand om flera socknar. Med ännu en googling: Fröjered pastorat NAD, kommer man bland annat till Riksarvkivets sida för Fröjered där man kan läsa att Fridene och Korsberga också ingick i pastoratet. På så sätt hade jag hittat Petter iallafall, men det hade kanske tagit lite längre tid.
Så bara lite enkel Google-fu, inga stora hemligheter.
163
« skrivet: 2013-03-19, 20:19 »
§5
Uppå Inspectoren på Dröpstad Herr Mathias Permans
giorda anhållan beslöts äfven att han
för och sina kiära anhöriga obehindrad nu
och framdeles får behålla och nyttia fristo-
len bak i kyrkian på manfolkssidan i
...... ......... bemälte Inspector fri-
het låta inrätta samma stol efter
eget bevåg och godtfinnande bör.......
[sida 148]
sockneman Per Olofsson i Bashult [?] som förr
haft del i fristolen inta sitt stolstånd i Dröp-
sta stol åter.
164
« skrivet: 2013-03-19, 18:04 »
Petter är född i grannsocknen Fridene. Du hittar honom i födelseboken 1770-1819 C:2 sid 19 och familjen i husföret 1802-1813 AI:2 sid 73.
165
« skrivet: 2013-03-19, 17:52 »
Jag läser det som Ihjelslagen i grufvan d 8/12-10, vilket stämmer med Död och begravningsboken EI:2, bild 50. Den som dog 3 januari 1811 var sonen Per.
166
« skrivet: 2013-03-14, 20:39 »
Ett tips är börja med fångrullor och protokoll knutna till Kalmar slott. Enligt dopnotisen erkände ju Gustaf Möller faderskapet för församlingens kyrkoherde i närvaro av Kongl Håfpredikanten Sven Sahlstién och enligt Kalmar stifts herdaminne var Sven Sahlstéen, f. i Segerstad 1782, slottspastor i Kalmar och extra ordinarie kunglig hovpredikant 1814-1819. Det verkar ju också troligt att Gustaf skulle hållas fången i Kalmar om han har avlat ett barn på Öland. Tyvärr hittar jag inte Kalmars fångrullor på nätet, men det minskar iallafall sökområdet.
167
« skrivet: 2013-03-09, 09:50 »
Enligt SAOB har det vanliga ordet tråd också en särskild betydelse som om mått(verktyg) använt vid jordmätning o. d.; äv. övergående i bet.: uppmätning med hjälp av lina o. d. och mål har haft den äldre betydelsen mått.
SAOB har också några exempel Per Larsson på Fogdehyttan begärade mål och trå emellan sig och sin granne Anders Torstensson. NoraskogArk. 4: 93 (1657) och Att hemmanen dem emellan uti alla inägor måtte jemkas och rätt delas med trå och ref. NoraskogArk. 4: 305 (1716 ) som vad jag förstår betyder samma sak, att markerna och ägogränserna skulle mätas om med hjälp av linor och andra fastlagda verktyg.
168
« skrivet: 2013-03-07, 20:42 »
Jag kan fylla i några ord till men blir inte klok på om Lars Jansson verkligen var far till barnet.
Den 7 Juli födde konan Lena Larsdr, som tjent wid Hammar,
har med ___ _____ i en backstuga wid Menigasker, ett flickebarn,
som döptes 9 (juli) vid namn Lena. Faddrar ___ klockaren
Isak Sunnerberg, ___ Nils Fisk och hans hustru Karin
Andersdr samt pijgan Maja ___dr i ____. Konan angaf
Dr. Lars Jansson, som förut är tjent med henne wid Hamm(ar),
för barnets fader; _____ _______ såsom ___ande till lägr-
andet.
169
« skrivet: 2013-03-07, 19:36 »
Simontorp
170
« skrivet: 2013-03-06, 19:52 »
I det första husförhöret lyder frejdnoteringen:
bortgick ur tjensten d 17/12
1870. Hade icke lemnat något prestbetyg, ej införd bland de inflyttade
.... eller lagstadt tjenstehjon.
I den andra från Stenvallen står det: Har alltifrån sin barndom fördt ett kringvandrande lefnadsätt
171
« skrivet: 2013-03-02, 23:15 »
Qwafd af modern, dvs kvävd. För värmens skull sov oftast små barn i föräldrarnas säng och det hände att de kom i kläm och kvävdes i sömnen. Se tex Maria Pettersdotter i Borga några dagar tidigare.
172
« skrivet: 2013-02-20, 18:02 »
Jag håller med om att uttrycket efterbliven på tyska botten är vagt och otydligt, men jag tror att det vaga uttrycket beror på att man helt enkel inte visste vad som hände med Olof Carlsson.
Jag tolkar rullorna så att Olof Carlsson blev sjuk och fördes med sitt vapen och mundering från Dalaregementet till garnisonen i Wismar för vila/behandling. Sedan när han tillfrisknade så kommenderades han till något av regementena där, men skrivaren i Dalaregementet visste inte säkert vilket. Det enda skrivaren visste säkert var att Olof Carlsson måste ersättas med en ny rekryt och att denne måste utrustas med nya vapen och mundering. Ur regementets synvinkel så var det ju också ointressant vad som hände med den enskilde soldaten.
Åtminstone i Svenska Pommern under dessa år verkar det inte varit ha ovanligt att soldater försvann utan att någon visste vad som hände dem. I det korporalskap i Kronobergs Regemente som jag har följt så var tre män döda, sex tillfångatagna av danskarna och fem män utskickad till Stralsund ... der bortablef vid mönstringen 1716. Året därpå kom en av de bortblivna tillbaka till Småland och återinsattes som soldat. Vad som hände med de fyra andra är svårt att veta. Den återkomne hade varit tillfångatagen i Stralsund men de andra kan ha stupat, dött av sjukdom eller helt enkelt ha deserterat. Rymningar och desertering var inte ovanliga under 1600-tal och tidigt 1700tal. I mitt korporalskap rymde exempelvis två män bara dagar före slaget vid Helsingborg i februari 1710 och tre månader senare rymde en tredje man.
Med tur och mycket envishet kanske du kan hitta Olof Carlsson i något av de aktuella regementena, eller också får du nöja dig med att veta lika lite som dåtidens regementsskrivare. Han dyker iallafall inte upp i Kinnevalds kompanis andra korporalskap.
173
« skrivet: 2013-02-19, 14:37 »
Vad jag har förstått överfraktades regementena så småningom till Sverige på danska skepp. Resterna av Kronobergs Regemente som varit förlagda i garnison Wismar sedan 1711 mönstrades exempelvis hemma i Åsum 9 november 1716, då saknades många män och de kvarvarandes mundering var oftast sliten eller borttappad. Rullorna är de vanliga generalmönsterrullorna, och vilka andra regementen som var förlagda i Wismar kan du kanske leta upp i regementshistoriken på Hans Högmans outtömliga hemsidor, http://www.algonet.se/~hogman/militaria.htm.
174
« skrivet: 2013-01-20, 17:25 »
Jag har ett svart får i släkten med upprepade domar för stöld. Enligt senare fångrullor inleddes brottskarriären då han var artillerist i Göta regemente på Karlstens fästning och olovligen öppnade en annans brev. Han ska ha dömts i Göteborg 14 januari 1863 och enligt generalmönsterullorna ströks han från tjänsten 11 augusti 1863 af krigsrätt befunnen saker till bedrägligt förhållande.
Jag skulle vilja beställa domen men inte var jag ska leta eller ens vilket arkiv som kan ha hand om en sådan krigsrätt. Är det någon som vet?
175
« skrivet: 2012-11-28, 14:55 »
As most other swedish farms, the old Stenstugu farm in Bäl parish seems to have been subdivided several times since it was first mapped in 1743. To find out exactly which part your ancestors owned in the 1860s, you would normally have to trace your ancestors back to the first subdivision, storskifte in 1807 and then trace them forwards through the records of all subsequent divisions, which can be hard work. You're in luck, though. One of Stenstugu's current farmers have already traced their family's ownership of one of the subdivisions since the mid 17th century and presents their findings on their homepage http://www.stenstugu.se, including a few pages in english. At the bottom of the page e-post provides a link to their email, and I'm sure they have all the local knowledge needed to help you out. Good Luck, Lina
176
« skrivet: 2012-10-14, 09:46 »
It is a farm in Hallaryd socken in southern Småland, halfway between the towns Markaryd and Älmhult near the border to Skåne. The current owners rents out holiday cottages and you can find a detailed map and more pictures on their homepage http://www.kalvshult.se. Klick the Union Jack to get the page in English.
177
« skrivet: 2012-04-28, 13:15 »
Är det någon annan som stött på Hedvig som mansnamn?
Den 26 juni 1848 döpte torparen Anders Westerling och Stina Andersdotter på Källefors under Ollestad i Hov i Västergötland sitt barn till Johan Hedwig. [Skölvene pastorat kyrkobok GLA/13486/C:4, sid 158] Pojken [?] kallas sedan Johan Hedvig i alla husförhörslängder tills dess att familjen emigrerar 1862 [Skölvene pastorat flyttlängd GLA/13486/B:1, p 51].
178
« skrivet: 2012-04-17, 20:30 »
Och i tredje kolumnen verkar stå:
Wåda
drunkn
enl Polis
Kr.Pro 37
Jag gissar att han hittats drunknad och polisen bedömde det som en olyckshändelse.
179
« skrivet: 2012-04-13, 17:51 »
Flyttatesten gav inte så mycket mer information men här är min tolkning:
Grufarbetaren Peter Trolle, födt uti Småland, har efter 6 års vistande uti denna församl[ing]för någon tid sedan flyttat till Helsingborg. Honom lämnas detta till bevis, at han ega någorlunda Christendomskunskap, har med andagt nyttjat Salighetens nådamedel och blef sednast af Herrens hel[iga] nattvard delagtig den 7 Aug. 1803. För öfrigt har han varit känd för en anständig och beskedlig wandel, samt är, så mycket veterligt är, härstädes fri från ägtenskapsförbindelse. Honom tillönskas mycken lycka och välsignelse.
Wäsby d. 26. Nov. 1803
Nils Olin
Dec 1807
30te
27 Okt 1803 No 12 til 1803 P
20 april 1806
38 Okt 1806 K
(Meddelandet ändrat av linlib 2012-04-13 17:52)
180
« skrivet: 2012-03-18, 16:02 »
Hon lärde sig läsa av morföräldrarna i B...vik.
Efter noteringen om svältstraffet för första resan stöld står Hitsändes ... för försvarslöshet för 1 år, dvs hon tillbringade ett år i fängelset i Norrköping eftersom hon inte hade någon försörjning. Fattiga personer kunde skickas på tvångsarbete på viss tid. Jag har fattat det som att de utförde samma hårda arbete som straffarbetsfångarna, men fick lite mer mat och behandlades något mildare.
/Lina
181
« skrivet: 2011-12-28, 11:30 »
d 27/3 71 bet.[yg] t.[ill] Tyskland
182
« skrivet: 2011-12-28, 10:19 »
Tack för hjälpen
Lina
183
« skrivet: 2011-12-27, 09:02 »
Hej, kan någon läsa vilken titel dopförrättaren Anders Stockenström hade år 1735? d 3 Aug begrofs Sven Månssosn barn Måns i Qwelleberg kort efter födseln och undfångit dop, som ........ Stockenström förrättat 
184
« skrivet: 2011-12-20, 13:30 »
Jag har hittat mer om den Anna Christina Cavallius som var gift i Kalvsvik och efterfrågas här ovanför. Hon döptes i Dänningelanda 29/9 1765 som dotter till Sergeant Olof Cavallius och Fru Friherrinnan Beata Maria von Köhler [Dänningelanda 1732-1861, C1, s 31]. Modern, som var dotter till kapten Christian Ludwig von Köhler och Anna Kristina Petersen, dog i Kalvsvik 13/2 1785 [Kalvsvik 1762-1807, C2, s 185]. Ett par år senare dog Anna Christina själv i barnsbörd i Kullekvarn i Kalvsvik 9/1 1789 [Kalvsvik 1762-1807, C2, s 217].
Frågan blir då, vem var Anna Catharinas far sergeant Olof Cavallius? Är han släkt med Olof Cavallius i Karlshamn och i så fall hur? Och dessutom, är han den Sergeant Olof Cavallius som gifte sig med jungfru Beata Catharina Runnegren i Kalvsvik 21/8 1794 [Kalvsvik 1762-1807, C2, s 185]?
185
« skrivet: 2011-12-14, 16:51 »
Tack, det varianten hade jag inte sett förut.
186
« skrivet: 2011-12-14, 09:46 »
Hej, jag har svårt att läsa vad Jon och Britas barn döptes till, Elinuer, Linnar eller vad? 
187
« skrivet: 2011-12-11, 18:09 »
Maji 21; Johan Hanssons dotter i Gåvsta, döptes d 22 wid namn Kerstin
modren är hust Karin Persdotter, faddrar Per Persson och
Erich Hansson i ...sta, hust Karin Ersdotter i ..ista, hust Brita Ersdotter
i Gåvsta.
188
« skrivet: 2011-12-06, 11:37 »
D 11 Juni föddes husm:[an] Pär Månssons son af Tryde
och döptes d 15 dito och kallades Nils, wittnen
Ola Pärss[ons] hustru Karna Håkansdoter af Tryde
bar barnet, husm:[an] Nils Pärsson, Anders
Nilss[ons] hustru Ellna, Ola Månss hustru Kristina i Tryde.
189
« skrivet: 2011-12-06, 11:31 »
Inte C men T, Trädgårdsmästaren
190
« skrivet: 2011-12-06, 11:28 »
d. 22 hustru Kerstin Abrahamsdotter i Olserum,
lefwat med sin man i 45 år aflat tillsamman
5 barn, afled i rödsoten, gl 72 år
d 29 Eric Abrahamsson i Olserum, lefwat med sin
hustru 30 år, aflat med henne 5 barn, gl 66 år
dito Eric Abrahamssons dotter, Maria nomine, bägge
både fadren och dottren afledo i rödsoten, gl 25 år
191
« skrivet: 2011-12-06, 11:19 »
Hej, gårdsnamnen är inte helt lätta att gissa, men jag får det till:
6 oct
Giöstas son i Portary Alexander fad[drar]
Anders i Brunstorp [?], Måns i Agtorp [?]
.... i Löfshult, Lisken i Portary
192
« skrivet: 2011-12-03, 13:40 »
Jag försöker igen:
Rådmannen Hr Hans de Rees förklarade här mot uppå
sin Broders Rådmannens i Callmar Hr Jacob de Rees
vägnar, såsom Cautions man i dett måhl, att där
Larß Kant omyndiga syskon intet willia söka sin
styffader Carl Rijßhollm om sitt Fädernes erhål-
lande inom åhr och dag, så skulle bend(t) deß Bro
ders Hr Rådmannens Jacob de Rees Caution här med
vara upsagt, som jemväll uppå begäran inteknad
blif.. hwilket} Mons(r) Lars Cant till b..? bewillia
der, om han det begärander warder
Rådman Hans de Rees uppgav att Lars syskon hade ett år på sig att föra talan mot sin styvfar, sedan skulle rådmannens bror Jacob de Ress i Kalmar kunna låta den borgen han ställt för styvfaderns lån förfalla. Den inskjutna nästsista satsen får jag inte alls kläm på: som jemväll uppå begäran inteknad blif.. hwilket Mons(r) Lars Cant till b..? bewilliader. Kanske är det bara en påminnelse om pantsättningen för det lån som borgen ställts för just antecknats för Lars Kants syskon?
193
« skrivet: 2011-12-03, 12:25 »
Jo, jag missade helt att det var styvfadern som pantsatte gården, så Bos och din tolkning verkar helt rätt, att syskonens rätt skulle antecknas, så att syskonen fick riktighet i arvet. Jag hade improviserat viktighet som en variant av viktad andel.
194
« skrivet: 2011-12-03, 12:09 »
Hej, jag får det till
19 juni Knut Nilss[ons] son i Flintarp, Pehr, döptes
den 23 juni, modren Bengta Pehrsdot[ter], Klock[aren]
Nils Pehrss[ons] hustru i Flintarp, Gudmun Olsson
i Flintarp, Ola Pehrsson i Håfgården [?], Gudmun
Pehrsson ibm, Sven Nilss[ons] hustru i Torp, Sissa
Pehrsdotter i F....Sissa Nilsdot[ter] i K...............
195
« skrivet: 2011-12-03, 11:53 »
Jag får det till:
Factoren Mons(r) Lars Kant påminte, det han förnum
mit, att hans styffader för detta Borgaren här i sta
den S(r) Carl Rijsholm, har ute kongl. Magz Låhne
Banco pantsatt, deras sal. Faders gård här i staden
belägen, hwaruti bend(t) Lars Kantz omyndige sy
skon ännu ingen victighet erhållit, deras fäder
ne [underförstått: arv] angående, begärandes att det annoteras måtte.
Dvs Lars Kantz hade fått reda på att fadern hade belånat och pantsatt gården, och bad att det nu skulle noteras så att Lars syskon, som en del av arvet efter fadern, också ansvarade för andelar i det pantsatta lånet.
(Meddelandet ändrat av linlib 2011-12-03 11:56)
196
« skrivet: 2011-09-29, 21:42 »
Hej igen,
Jag tror jag hittat din Cajsa. Lars Wimberg och Catharina Ericsdotter fick en flicka den 12 september 1781 som döptes till Catharina. [Skölvene pastorat kyrkobok 1770-1818 (GLA/C:3) p 51] Om hon överlevde till vuxen ålder så verkar det ju passa.
197
« skrivet: 2011-09-29, 21:32 »
Hej,
Jag har inget på Måns eller Cajsa, men dopvittnet Anna Stina Hall i Grude är nog soldaten Carl Halls hustru Anna Stina Larsdotter. Hon var född i Vimle 8 januari 1778 och dotter till soldaten Lars Wimberg och Katarina Eriksdotter som bodde kvar där åtminstone till 1809, enligt sockenstämmoprotokollet. [Skölvene pastorat kyrkobok 1770-1818 (GLA/C:3) p 225] Antagligen var Anna Stina syster till Cajsa, eller en yngre syster till Måns.
Eftersom Vimle tillhörde både Skölvene och Norra Säm så blir tipset att bläddra i båda födelselängderna.
PS. Cajsa kan ev vara den hustru Cajsa Larsdotter som var dopvittne till Anna Stina och Carls flicka Anna Maria född i Almensered i Od 5/4 1811. [Od kyrkobok 1775-1850 (GLA/C:2) s 158]
(Meddelandet ändrat av linlib 2011-09-29 21:36)
198
« skrivet: 2011-09-17, 14:00 »
Hej. Det är jag som lagt ut informationen som Bo har hittat här ovanför om August Svantesson Swansson och Klara Karlsdotter och deras barn i Salt Lake City. Tyvärr har jag ingen information om Augusts syskon och inget abonnemang just nu så jag kan inte själv hjälpa till att leta.
Klara och barnen anlände till Ellis Island den 27 maj 1893 på skeppet Campania från Liverpool, och det är ju mycket möjligt att Augusts syskon reste tillsamman med dem. Jag vet åtminstone att Klaras bror Frans Ludvig Karlsson var med på båten men inte fortsatte Utah utan till Washington. Jag har inte helt koll på vilket Washington som menas, men gissar på en småstad i Duchess Co i norra New York, eftersom en sjöman Frans Ludvig Carlsson i lagom ålder senare bor där. Kanske hamnade Augusts syskon på samma ställe, om de inte kan hittas i Utah genom Family Search.
Av August och Klaras barn så blev Hulda Paulina gift i Salt Lake City år 1900 med James Thomas Jakeman och dog i Los Angeles 1 dec 1942, Sigrid Axelina som sagt gift med Norman Jesse Batt Winn och död i Tooele, Utah 25 november 1952. Carl Arvid dog ogift 15 oktober 1932 som quartz miner i Salt Lake City. De yngsta syskonen David och Ruth som föddes i Utah hade jag inte hittat som vuxna. Tack Bo för Davids dödsnotis!
/Lina
199
« skrivet: 2011-09-15, 18:59 »
Förgiftning trol. själfmord
200
« skrivet: 2011-09-15, 18:55 »
1. do do, förkortning för dito dito, dvs Mathilda Sofia var också oäkta dotter.
2. Troligtvis den plats dom är skrivna på vid det här förhöret, brukar stå längst upp på sidan. Ibland kan det betyda i församlingen.
3. Ja, Hedvig Sophia heter också Skonberg
4. begge i 2:a giftet sedan -47 28/2 in loco, de gifte sig alltså 28 feb 1847. För Hedvig Sofia står Döf, i försvar hos C. Lindman, dvs på grund av handikappet togs hon om hand av C Lindman, men var skriven hos sina föräldrar. För Johanna Gustafva står absolv 1857 28/9 för 2 Res Lön och absolv 1860 24/4 för 3 Res Lön, dvs hon fick syndaförlåtelse för sitt andra oäkta barn andra resan lönskaläge 28 sep 1857 och för sitt tredje 24 april 1860.
5. Vet inte. Amiralitetsförsamlingen var inte en territoriell församling över ett visst område, utan omfattade de som tillhörde flottan, oavsett var i staden de bodde.
(Meddelandet ändrat av linlib 2011-09-15 18:56)
201
« skrivet: 2011-08-21, 14:55 »
Barnet var dödfött men Jonas Hansson verkar ha accepterat faderskapet ändå: 
202
« skrivet: 2011-08-21, 13:46 »
d 18/6 76 erhållit hinderslöshetsbetyg för att i Hammerdal låta såsom sin fästeqvinna kyrktaga en qvinna [?] från Gisselås
[till] Hammerdal 76 7/1 [attest] 19
Du hittar fästekvinnan Carin Nilsdotter med notering om kyrktagningen vid det dödfödda barnet den 18 feb 1876 i Hammerdals födelsebok 1871-1880 (C:4)p 37.
203
« skrivet: 2011-08-21, 11:41 »
Tämshult
204
« skrivet: 2011-08-21, 11:37 »
Dom: XV Trinit begrofs sahlig Olof Perssons efterlefwerska i Hasselbol, sahlig hustru Kerstin Svensdotter. Född 1624, blev begrafven inuti kyrkian.
Dom: XV Trinit är förkortning för Domine XV Trinitatis, dvs 15e söndagen i trefaldighet. År 1690 inföll den 28 september.
205
« skrivet: 2011-08-16, 19:41 »
Arfskifte eft[er] hustrun upprättade 2/1 91 och godkändt samt underskrifvet af arfvingarna. Personl[igen] Närv[arande, vid lysningen]
207
« skrivet: 2011-08-15, 20:00 »
Kanske Erich. Första bokstaven är åtminstone identisk med E:et i Enkan. På föregående sida finns ett slarvigt skrivet Erich på gården Misten som är ganska likt.
208
« skrivet: 2011-08-15, 19:50 »
Jag gissar att bonden heter Måns. Utan efternamn,men det har ju inte de andra bönderna på sidan heller.
209
« skrivet: 2011-08-15, 14:02 »
absol[verad] 28/5 1848 för 1:ta resan lönskaläge
} vigde 1/11 1850
210
« skrivet: 2011-08-14, 19:35 »
Hustru nr 152
Rödsot
68 åhr 10 [11?] månader 6 dagar
19
Brita Jansdotter ifr Nora N 7, född ibm 1704 d 11 september, fadren soknsmeden Jon Persson, modren hustru Anna Mattsdotter, döpt, tjent i ungdom til omkring 20 åhr gammal, då gift med sin nu efterlämnade man afskjedade Corporalem Olof Göransson Busk, med honom haft 6 barn, deraf nu lefwa 4 söner, och 1 dotter. Lefwat cstl [christerligt?] död i Rödsoten d 11 aug.
[till] Kiyrkan 6:-
[till de] fattiga 2:-
(Meddelandet ändrat av linlib 2011-08-14 19:36)
211
« skrivet: 2011-08-10, 18:11 »
På modernare svenska: Det betyder att Anders Gustaf visat papper på att hans barn i första giftet hade fått ut sitt arv efter sin mor, innan han gifte om sig med Anna Catharina. Noteringen motsäger alltså inte att han var änkling, utan stämmer med det du visste innan.
212
« skrivet: 2011-08-07, 19:24 »
Bröstinflamation, dvs lunginflammation.
213
« skrivet: 2011-08-03, 15:18 »
Äskelid och Piltabolet.
214
« skrivet: 2011-07-31, 20:12 »
Så vitt jag har förstått, så krävde lagen att mannen lovade en andel av sin egendom i morgongåva. Om mannen var fattig så gavs däremot ingen morgongåva, det fanns ju ingen egendom att lova bort. Jag har stött på flera fall som betalar Dos Nulla, dvs ingenting, i morgongåva. De kan vara soldater eller båtsmän, eller exempelvis bönder som gift om sig på äldre dar efter det att gården redan skiftats på barnen.
215
« skrivet: 2011-07-17, 16:57 »
Hej, jag tror det är fel Britta. Notisen 30 november 1761 gäller en dotter till Isac Jonsson och Maria Nilsdotter i Sandstugan.
216
« skrivet: 2011-07-17, 16:44 »
Hej, det tyvärr står inte vart i Halna de flyttade, utan bara när.
afflytta nä
sta Wårting
till Halna
afflyttade
med attest
217
« skrivet: 2011-07-15, 17:56 »
Gårds- eller tjen-
ste-folket.
respektive Hushållerska
218
« skrivet: 2011-06-28, 14:13 »
Innan pencilinet uppfanns var syfilis inte enbart sexuellt överförbar, det fanns också en medfödd form där barn smittades via moderkakan redan som foster. De flesta barnen med medfödd syfilis dog dock strax efter födseln och få nådde vuxen ålder.
219
« skrivet: 2011-06-22, 12:20 »
Hi Kimberly, Maria Brita only attended one exmination in Tunaby, in 1850, and may have worked for the overseer [Inspektoren] Adolph Fredric Forsell or possibly for the mechanic [Mechanicus] Carl Anton Jenson who is the only other person registered that year. Or she might have lived in Tunaby, but worked at the sawmill [ångsågen] just as the overseer and mechanic did. Today, Tunaby and all of Skön parish, is incorprated into Sundsvall town, http://http://www.hitta.se/LargeMap.aspx?var=tunaby+sk%f6n. In 1850, having children out of wedlock was no longer punished by the law, so the child´s father would not have paid any fine. He might turn up in the court documents if the mother sued him for child support, but not if they settled out of court or if she didn´t bother with it. Anyway, those court douments aren't online so you would have to visit the Archives in Härnösand to find out. You might have better luck trying to trace the witnesses of Bror Carls baptism. Apart from her parents and sister [Skom Springert och hustru /.../ och Sara Johanna Springert] there was a married farmer-couple from Korsta in Skön parish [Bonden A Sjöman o hustru från Sjöns sn o Korsta by] and a farmer's son from Lind... in Häggdånger parish [Bondesonen Jonas Lundqvist från Häggdånger och Linden]. They could be relatives of the father, and with a bit of luck there might be a note about it in the household examinations. I very much doubt you'll find any noble ancestry, even if you find the father. There were no noble families connected to Skön parish in the 1850s or otherwise. Historically here have never been more than a handful of noble families in the northern half of Sweden. The soil is simply too poor and the villages too far apart so be able to sustain any landed estate. By the way, please make sure you only post the same question once here on Anbytarfoum, it gets very confusing and causes a lot of extra work otherwise. Double posts will be deleted. Good luck Lina [edited spelling] (Meddelandet ändrat av linlib 2011-06-22 12:23)
220
« skrivet: 2011-06-13, 17:23 »
Så vitt jag vet är det bara en avlidens bröstarvingar, dvs barn, barnsbarn osv, som har en laglott som inte kan testamenteras bort. Den som inte har några barn, som kvinnan i ditt första exempel, har full frihet att testamentera sina pengar till vem som helst. Att dödsboet bara består de som personer nämnts i testamentet, systern och hennes barn, är därför helt riktigt. Om hon däremot inte hade haft något testamente, så hade alla kvinnans syskon ärvt var sin lika stor andel.
Däremot har jag svårare att förklara det andra exemplet med Johan Ernst Bergström, jag tycker också att hans barn borde ha ärvt istället för syskonet. Möjligtvis kan det ju ha funnits ett testamente som var skrivet till förmån för syskonet och som barnen valde att inte överklaga. Laglotten innebär just att bröstarvingar har rätt att få testamenten upphävda så att de kan få ut en viss andel, men om de vill kan de avstå arv och ingår därmed inte i dödsboet. Att bara ett syskon ärvde är däremot helt okej. Det avgörande är om det fanns ett testamente och vad som stod i det.
221
« skrivet: 2011-05-08, 12:34 »
Hej Peter och Kristina,
Jag tolkar det som att Emilia åtminstone hävdar att hon och Per Linus hade ett fast förhållande när barnet blev till, och att hon gör anspråk på att Per Linus inte skulle få lov att gifta sig med någon annan förrän frågan om faderskapet blivit utrett. Det som utlystes den 15/4 var nog detta hennes anspråk på honom. Jag har läst liknande noteringar i andra husförhörslängder där noterats att en dräng bundits av en namngiven piga, och att hon tillfrågats innan drängens giftermål ifall hon ville lösa honom.
Om Per Linus verkligen var fadern eller inte är mycket svårare att fastställa. Eftersom han inte verkar ha protesterat mot Emilias anspråk och trolovade sig med henne, så trodde han nog själv på faderskapet.
222
« skrivet: 2011-04-26, 17:22 »
Tyvärr finns inte Ryda husförhörslänger före 1818 kvar, antagligen kasserades de redan när nästa längd gjordes upp. Man kan själv kolla vilka volymer som finns, och någonsin har funnits, på Nationella arkivdatabasen, www.nad. ra.se. Välj 'arkiv' och skriv in tex Ryda kyrkoarkiv så kommer det upp en lång lista på alla volymer som finns på landsarkivet, tex husförhörslängderna under A. Om man har tur kan man ändå komma en bit bakåt ändå, åtminstone så länge det finns födelse-, vigsel- och dödsbok. Mantalslängderna är också ganska detaljerade för Västergötland och ger ofta hänvisning om vart folk flyttar.
223
« skrivet: 2011-04-03, 22:03 »
Jag menar att ladugårdskarlen kunde vara antingen statare eller avlönad. Enda sättet att veta säkert skulle vara att kolla anställningsavtalet som ju inte finns kvar, ofta hade man bara muntliga avtal.
Antagligen var det ett steg uppåt att bli lagårdskarl eftersom det var ett mer specialiserat arbete, oavsett om han fick ut lönen i stat eller i pengar.
224
« skrivet: 2011-04-03, 19:42 »
Hej Maria,
Vare sig statare eller lagårdskarler hade råd att avlöna någon hushållerska, däremot hände det väl ibland att de bodde ihop med en kvinna utan att vara gift med henne. I min släkt har jag till och med en lumpsamlare och tiggare som sägs hålla sig med hushållerka.
I husförhör och andra längder kallades kvinnan hushållerska, eftersom det helt enkelt inte fanns någon annan titel att ge henne. Ordet sambo var inte uppfunnet ännu. Fram till början av 1900-talet pratade man istället om Stockholmsäktenskap eftersom det ansågs vara en syndig nymodighet som spritts därifrån. Egentligen hade det väl alltid funnits enstaka par som var så fattiga att de inte hade råd att gifta sig men genom industrialiseringen och de ökande inkomstskillnaderna ökade också antalet antalet utfattiga par som bara var trolovade men inte officiellt gifta.
Däremot tror jag inte du riktigt fått kläm på skillnad mellan statare och ladugårdskarl. Som Olle skrev ovan var det ena en anställningsform och det andra själva uppgiften. Idag kan man till exempel vara projektanställd försäljare utan att anställningsformen egentligen har med själva jobbet att göra.
225
« skrivet: 2011-02-13, 15:35 »
En bandsågsoperatör kanske? Nutidens båndsav stavades tidigare baandsav.
226
« skrivet: 2011-02-12, 19:12 »
Lappen verkar handla om en ensam pojke som kommit från en annan socken, men jag förstår inte riktigt vad pojken skulle ha med Långetorp eller Ljungeryd att göra. Det här är mitt försök:
Gåssen Andreas Andersson ... vistas på Skantås
i Hålanda af Ahle härad kom gående ....
Larstiden; säger sig vara kommen från Fulene [?]
socken och Hofmansgd. Dess fader hetter Anders
Jonasson varit nämdeman före Efruhone [?]
Denne gåsse är nu .... gå att beg.....lig
ställe hos Jonas Andersson i Skantås. Hans begäran
är att dess fader skall komma till sitt barn
med någon kläder så han kan för.................
...la sig .... skull [?].Åldersbetyg från
Kyrkoherde Kyhlen förskaffas och medhafves
på det att fullkomlig kännedom kan fås
om denna gåsses ålder och frejd.
Baksidan, i en annan handstil
Höglärde Herr Kyrkoherde
.... Klockare Stening i Långare
... denna ... till mig öfverläm-
mat med anhållan om frejdebetyg
om min gållbo [?] gåsse Anders Anders-
son i Hofmansgd villket bettug
tord[e] till mig öfversända för-
blifver här Kyrkoherdens ......
..... dän 20d Januari 1823
Ephraim Larsson
Hoppas att någon annan kan fylla i luckorna.
228
« skrivet: 2011-02-10, 19:59 »
Hej Carina.
Anno millessimo ochtingessimo quinquagessimo
terti die vero undecimo septembris mortua est in
Cholera morbo Maria Cathrina Werberger, vidua
nata Raueisen, die 30 aprilis 1800. Corpus
ejus sepultum est med administrat civili ad St Catharina.
In fidem A Bernhard
Mitt grovyxade kökslatin tolkar den första meningen som att År artonhundrafemtiotre den elfte september dog, i kolera, Maria Christina Werberger, född Raueisen den 30 april 1800. Den andra meningen tror jag innebär att kroppen överlämnats till Katarina församling, kanske på grund av koleran.
229
« skrivet: 2011-02-10, 13:01 »
Vilken församling gäller det, och vilket datum?
230
« skrivet: 2011-02-09, 09:56 »
SVAR håller på och skannar dem:
Just nu pågår skanning av mantalslängder för Stockholms stad. Mantalslängderna för Stockholms stad som skannas omfattar åren 1652-1915 (perioden 1830-1860, endast vart femte år). Skanningen kommer att ta cirka fyra månader. De skannade volymerna återfinns i arkivet Överståthållarämbetet för uppbördsärenden.
231
« skrivet: 2011-02-08, 19:43 »
Hej igen
Ibland finns det en lista över socknens präster i kyrkböckerna kallad Series pastorum, annars kan du väl låna Växjö stift herdaminne (kan fjärrlånas på bra bibliotek). Du kan ju också kolla om det finns några sockenstämmoprotokoll eller inventarielistor i kyrkböckerna, de brukar vara undertecknade av prästen.
Å andra sida, om din Lars var prästson så borde han haft goda förutsättningar och blivit bra gift. Stämmer det med den Lars du letar efter? Lars Jonsson är ju tyvärr en väldigt vanlig namnkombination så det är lätt att hamna fel.
Lycka till
Lina
232
« skrivet: 2011-02-07, 22:14 »
d. 26 Junii föddes Min [dvs prästens] son och strax d 27 ejusd. [samma dag] döptes hemma
kallades Lars. Wittnen .... Herr Prosten Mag Peter Hol[-]
mingius i Algustboda drängen Pehr Börgesson ibm, pros[-]
tinnan i Linnary Erborn H Helena Rabbia, min
syster H Margareta i Kulla[?], Jungf[ru] Lisken i Algutsboda.
Krumeluren före Herr Prosten tror jag betyder ärborna, som före prostinnans titel, men jag är inte säker.
Lina
233
« skrivet: 2010-12-16, 17:39 »
Det finns åtminstone ett Lena i Uppland, bredvid Storvreta och Rasbokil ett par mil norr om Uppsala. Sen finns en Lena socken i Kullings härad i Västergötland också, men är nog lite långt bort.
234
« skrivet: 2010-12-15, 18:48 »
10 november 1770 döpte Pehr Bengtsson och Marta Andersdotter i Sötestorp i Skölvene socken i Västergötland sitt barn till namet Psalma. Det var nog ett flicknamn, men tyvärr dog barnet redan 29 augusti året därpå, och könet uppges inte i vare sig dop eller begravningsnotis. Skölvene pastorat kyrkobok 1770-1818 (GLA/13486/C:3) p 40 resp 252
235
« skrivet: 2010-12-15, 18:19 »
Piltebarnet Lars föräldrar heter Sven Persson och Brita Larsdotter och de bor i Stora Groröd.
De andra frågorna är nog lättare att få svar på under socken
236
« skrivet: 2010-12-15, 18:13 »
29 juni 1809 avrättades 48-årige inhysesmannen Olof Svensson från Fäderåsen i Källunga genom att han blev Halshuggen på Långskogen och begrafven. Skölvene pastorat kyrkobok 1770-1818 (GLA/13486/C:3) p 294
Är det någon som har en idé om var det kan vara lönt att leta efter information om brottet han avrättades för? Till vilket härad hörde exempelvis avrättningplatsen Långskogen? Olof bodde visserligen i Gäsene härad i Älvsborg, men bara någon kilometer från gränsen till Laske och Vilske härader i Skaraborgs län, var letar man då?
237
« skrivet: 2010-12-14, 16:40 »
Tillfällighetsfynd. Begravningsnotis för Peter Darells och Cathrina Hallengrens barn vars födelse lades ut här ovanför av Gabriel Wallgren 08 september 2006:
Källunga socken 1817 /.../[död] Maij 17;[begravning] 21;[namn] Hedda Sophia;[ålder] 3 år; [ort] Fäderåsen, från Götheborg; [föräldrar] Jernhandlaren P Darrell, Cathrin Haellengren; [orsak] slag
Källa: Skölvene pastorat kyrkobok 1770-1818 (GLA/13486/C:3) p 304
Fäderåsen var ett litet nybygge på kronoparken Edsmären som sedan 1813 ägdes och brukades av Carl Magnus Lund (1772-1822) och hans hustru Anna Dorothea (~1770-1837) som i Skölvene kyrkoböcker växelvis kallas Olofsdotter, Hedenberg och Brandelius. Möjligtvis har hon en koppling till den Peter Hedenberg dog på samma ställe 31 maj 1813: 1813 Källunga/.../Maij 31; jun 7; Peter Hedenberg; gift; 34; Paul Hedenberg, Anna; Faderåsen; lungsot. (GLA/13486/C:3) p 229.
238
« skrivet: 2010-11-12, 14:03 »
Vill du fortfarande ha översättningshjälp?
Båda texterna är anonyma avskrifter som handlar om en och samma tavla, Hjärtat av José Morlet. Tavlan bör ha varit en variation av det religiösa motiv som Ingemar Wickström talar om, den heliga Margarita Alcoques uppenbarelse av Jesu hjärta, som fortfarande är mycket vanligt inom katolicismen. Tyvärr ger texterna inga ledtrådar om vem som skrivit dem, eller varför.
Här är mina förslag på översättning, kanske inte så eleganta men de ger en idé om innehållet. Det är snårigt att hitta rätt form åt det religiöst färgade språket och uppbyggliga ordvalen:
Rubriken och vänstra texten:
Corazones, mode[l]o pintado en cobre 63x41? por José Morlet.
Bajo el marco esta lo siguiente Contado:
Ofrecio Iesuchristo N[uestro] S[eñor] ala V[uestra] M[erced] Margarita Alacoque que todos los que reverenciaren con especial culto la ymagen de Su Sagrada Corazó[n] serían colmados de c[e]lestiales dones y que, en todas partes donde se expusiese dicha ymagen para ser singularmente honrada, las llenaría de todo ...... de bendiciones.
”Hjärtan”, tavla målad på koppar 63 x 41 av José Morlet.
Under ramen fannns det följande fastsatt:
Jag erbjuder [bilden av] Vår Herre Jesus Kristus framför Hennes nåd Margarita Alacoque , då ju alla som iakttar den särskilda kulten av Hans Blödande Hjärta överhöljes av himmelska gåvor, och, särskilt de som betraktar denna enastående aktningsvärda bild, uppfylles av alla slags välsignelser. ”
Högra texten
El P F José Maq.. de Ortega Misionero Apostolico en ..... que escribio intitulo..
el Mes Mistico Mariano el día 25 pagina 249 tras esta Noticia a la letra:
Refiere el (min.....ta) F Enrique Joglen [?] que al Glorioso S. (Antes) de Padra nostró la (Solerana) Reyna su Corazon coronadoado, seciódo de llamas con la Imagen de Crucifixo en el, I le Revelo que esta fue la insignia del (..jo) desde que murio su hijo santisimo prometiendo libranle de mismo partes, y molificiones todos a quiyas Cazas que asi retrataren en venerazon su Corazon Amante.
[prästtitel] José Maq.... de Ortega, ..................... har skrivit[el Mes Mistico Mariano el día 25] på sidan 249 denna notis ordagrant:
......... F Henrik Joglen påpekade att den [bilden av] ärofyllda heliga inför Vår Herre visar .......Drottningen sitt krönta hjärta, uttorkat med flammor och med korsets bild inom sig, och avslöjar att detta är sigillet av det .... som dödade hans heliga son, utlovande .... åt alla, och mjukt lugn åt alla dem som sålunda betraktar med ödmjukhet Hans heliga hjärta.
239
« skrivet: 2010-09-30, 18:56 »
Jag får det till Befriad från beväring. Sedan har han fått ett arbetsbetyg den 12/4 88 men jag kan tyvärr inte läsa ut vart, ?e?sa i Lä??gand.
/Lina
240
« skrivet: 2010-09-30, 18:49 »
Mitt förslag på mittspalten:
Plumbo W[ästergå]d
Sven Svensson
sjuk och har en
bortvi...ad [bortvissnad?]
hand, för sig uppvisar
Sven Svensson, 23 [år], 1 [tjänsteår], Sm[ålämnnin]g, gift
Högerspalten:
Får afskied för
gårdsbruk [kommentaren gäller den äldre Sven Svensson]
Den antagne approberas [gäller efterträdaren]
/Lina
241
« skrivet: 2010-09-24, 08:40 »
Ett förslag på praktisk snarare än symbolisk tolkning av aska skaftet: kan han ha gnidit in skaftet med aska för att få bättre grepp? Aska kan ju användas istället för sand på isiga gångar.
242
« skrivet: 2010-09-23, 13:43 »
Hej Marianne,
Jag har också funderat på var Ingrid kom ifrån och har gissat på samma Ingri som du har hittat, dotter till gästgivaren Nils Sjulsson och Karin Jonsdotter i Boggsjö.
Ett stöd för kopplingen till Sundsjö är just dopvittnena till Per och Ingrids äldsta barn. Av Kerstins vittnen 1735 var fyra av sex från Boggsjö och två från Stugun, av Bengts 1740 fem av sex från Sundsjö och en från Stugun, åt Nils 1744 två från Sundsjö och fyra från Stugun, medan Karins nio vittnen 1747 alla bosatta i Sundsjö. Den ende som var vittne åt mer än ett barn var Carl Nilsson i Boggsjö som vittnade åt både Kerstin och Nils.
Det här är bara en gissning jag gjort och självklart finns det svagheter. Framförallt verkar det inte alls ha varit ovanligt att Sundsjöborna stod som vittnen eller själva döpte sina barn i Stugun, särskilt om de bodde åt Boggsjö-hållet. Jag är väldigt intresserad om det finns andra teorier eller funderingar.
Nyfiket,
Lina
PS Jag tvivlar på kopplingen till Revsund. Pers syster Anna gifte sig visserligen med Olof Nilsson i Grimnäsbacken 1747, men Olofs föräldrar gifte sig först 1716 så han är knappast bror till Ingrid Nilsdotter. DS
(Meddelandet ändrat av linlib 2010-09-23 13:50)
243
« skrivet: 2010-09-22, 15:30 »
Hej Bo
Jag får det till:
Apr 9; 13;
Husmannens Göran Perssons
i Härlöf dotter Elna
af modern Elna Persson;
Susc Bengta Ols Perss
i Härlöf. fad Ola Persson och Kleme[n]t
Andersson ibid.
Lina
244
« skrivet: 2010-08-29, 11:38 »
Det var kladdigt, men med hjälp av husförhöret tror jag det står: hustru Stina Svensdotter, 55 [år], oangif[ven sjukdom], Ramsele, Bonde Hans Hansson i Ramsele.
Familjen finns på pagina 61 i husförhöret 1815-24.
/Lina
245
« skrivet: 2010-08-19, 17:19 »
Tack!
/Lina
246
« skrivet: 2010-08-18, 20:55 »
Gården är Linstad Söregård, ena fjärdedelen ägs av Johannes som har dotter Maja, pigan Ingeborg, svagsinte inhysesmannen Thor och sin 70-årig far boende på gården. Den andra fjärdedelen brukas under Vangjoman, jag vet inte om det är en annan gård?
Men jag måste rätta mig själv lite grann, efter torpets namn står det bruk: und:r gd: dvs brukas under gården och inget annat. Jag tittade lite i tidigare mantalslängder och torpet verkar ha stått tomt i flera år innan Carl och hans familj flyttade in 1805.
/Lina
PS Jag upptäckte just att Wangiömma är ett äldre namn på gården Vråen. DS
(Meddelandet ändrat av linlib 2010-08-18 21:00)
247
« skrivet: 2010-08-18, 18:06 »
Hej
Jag vill ha hjälp att läsa vad som står om torparna Johannes Nilsson och Lisa Eriksdotter under Odenslanda Thoragård. De kommer till torpet Intäkten från Bökabacken 1823, och redan samma år flyttar dottern Sara Christina till Urshult.
Men vad står det i kolumnen omständigheter? Intyka, afslutas, mol.nob, vad betyder det?
Johannes och Lisa är strukna och jag hittar dem inte under Thoragård i nästa förhörslängd. Är det någon som har någon idé om var de tog vägen?
/Lina
248
« skrivet: 2010-08-18, 17:18 »
Jo, mantalslängen var lättare att hitta än husförhöret.
Jag tycker det står
Qvarnbaken - bruk: und:r gl.a -3-2-5- Carl och hh gl: Tigga Annicka 70 år Göran 12 år Maja 7 år
Dvs Kvarnbacken - brukas under gården på raden ovanför eftersom innehavarna är för gamla - 3 personer befriade pg ålder - 2 barn - summa 5 personer - Carl och hans hustru är gamla och tigger ...
/Lina
249
« skrivet: 2010-08-18, 16:33 »
Hej
Kan nuvarande yrket vara målare, Painter , och hans rang sjöman i flottan, Sailor of the Navy?
Arbetsgivarens namn får jag till A Larsen. (Du bad inte om hjälp med det här men på din hemsida, snygg och innehållsrik sida förresten)
/Lina
(Meddelandet ändrat av linlib 2010-08-18 16:34)
(Meddelandet ändrat av linlib 2010-08-18 16:35)
250
« skrivet: 2010-08-17, 18:41 »
Hej Ingrid,
Jag gjorde som Sven sa och kollade en gång till i Allmundsryds husförhör. Det är ju ganska kladdigt men ovanför Petter Håkanssons namn verkar stå Blef Sjöartil: 1835 och under står denne Peter Håkansson med tillnamnet Alln återkom [?] d 20/6 och får vistas här under sin Permis.
Om jag fattar rätt så tog alltså Petter värvning som artillerist, troligtvis med namnet Aln, och har sedan återvänt till hemsocknen under en permission. I Karlskrona borde han i så fall vara skriven i Amiralitetsförsamlingen. Eventuellt hänger de olika noteringarna ihop så att Petter hade fått permission för att han var sjuk, i så fall kanske han kan hittas i någon av Flottans sjukrullor i Karlskrona.
Hoppas det hjälper
Lina
251
« skrivet: 2010-08-14, 12:10 »
Hej Anita
Födde 1797
d 8 april föddes husmannens Pehr Pehrsson
och hustru Margarethas son som döptes och
ejusdiem nomine [samma dag till namnet] Pehr, hölts wid dopet af
Boel Pehr Tuveds; faddrar Bengt Ohlsson o J.... Måns
i Hoby
Mvh
Lina
(Meddelandet ändrat av linlib 2010-08-14 12:11)
252
« skrivet: 2010-08-11, 20:07 »
Hej Vigilera pengar är ett gammalt dialektalt uttryck som enligt Institutet för Språk och folkminnen betydde 'att (på olika håll) låna lite pengar och leva på det' dvs to live off raising money (without the intention of paying it back). Det är släkt med det nutida uttrycket vigga pengar, som betyder att samla in eller tigga pengar. Se uppslagsordet vigilant, vigilans, vigilera på http://www.sofi.se/1552#item104900. Amplaste är lättare att översätta amply eller i frasen greatly, which greatly was supported by the local banks /Lina
253
« skrivet: 2010-07-19, 17:34 »
Hej igen Agneta
Det blev så kladdigt att läsa bilderna att jag kollade direkt i dödsboken istället, Ängsö F:3, bild 146-147 av 219 hos SVAR.
Baksidan av den jag redan tytt fortsätter:
Anna Andersdotter uti Ängrind, med henne
sammanlefde han i beständig äkta kiär-
lek uti 16 år[.] uti sitt ägtenskap blefwo
de af Gud wälsignade med 6 barn, 5
söner och en dotter utaf hwilka 2 söner
och en dotter lefva och hafva idag wari
sin faders lik till grafven följagtiga.
År 1766 beseglade den nådiga Guden för-
satte honom uti ett bedrövligt änke-
mannastånd hwar uti han förblef till
den 2 october samma år trädde han för andra
gången uti ägta förbund med sin nu
efterlefande kiära maka som är nu
hans i sorgen qvarlemnade änka
hustru Anna Larsdotter i Ängrind med
henne har han sammanlefvat
i beständig äkta kiärlek uti 16 år,
uti sitt ägtenskap har dom blifvit af Gud
välsignade med 4 söner och en dotter
utaf hwilka en son lefva och saknar
nu en huld och kiär faders frånfälle[.]
Uti sin tid har han varit mycket arbet-
sam samt närat[?] sig och de sina rik-
ligen och uti sin tid har han warit
utaf Gud begåfvad med en wälsignad
god hälsa, till det förlidna året har han
warit något krampig[?] men lika wäl har
han med all omtanke bestyrt uti sitt hus.
Sedan war den nådige Guden behagligt att tillsända ho-
nom döds...åssan [= dödsfrossan?] som tog sin början
i måndags 8 dagar sedan om aftonen
med en häftig fråssa och sedan med håll
och stygn som mer och mer afmattade
dess krafter och förmådde ej längre ut-
härda nu till först Lördag afton
behagade den nådiga Guden utsläcka
hans lefnads... då han här lefvat hafver
uti 60 år så när som på 14 dagar.
Prästen i Ängsö måste verkligen ha tyckt om att brodera ut notiserna, intressant men snårigt att läsa.
/Lina
254
« skrivet: 2010-07-17, 13:58 »
Jag hjälper till med resten också, men jag antar det är Eric Perssons notis du vill ha hjälp med? Det är bara den första bilden du la in 21:09 som gäller honom, antagligen finns en fortsättning eftersom texten slutar väldigt abrupt, utan att ens nämna hans hustrus namn.
Det här syns i första nya bilden:
och wälförståndige Pher Andersson och
modren ärliga och beskedliga Brita Lars-
dotter uti Högsholm, nyss nämnda för-
äldrar låto skyndsamt efter den .....
......liga födelsen befordra
denne son käre son till det helga dopet
därest han genom den helga anda
och rättan blef intagen i Christi
nåda rike på jorden. Sedan drogo de
skyldig försorg om att han blef Chri-
stiligen uppfostrader, sedan vid årens
tilltagande lärder att läsa i och utan
bok samt så undervisad att han
kunde gifva svar ifrån sig ....
då lämna[?] christendomskunskaper
gick således sina Kära föräldrar
med all lydagtig wördnad tillhanda
till. År 1750 den 23 september trädde han för
första gången uti ägta förbund med sin förut genom
döden afgångna kära maka som war
i lifstiden ärliga och beskedliga hustru
Där tar texten om Eric Persson slut och de nästa två bilderna gäller Per Anderssons och Sara Mattsdotters i Högsholms son Anders född den 3 januar 1783 och död 3 veckor och 3 dagar gammal. Den sista bilden gäller en Kerstin Andersdotter, född 1720 och hustru till Carl Carlsson i Ekelunda.
Har du fler bilder om Eric? Jag vill veta hur det slutar.
/Lina
255
« skrivet: 2010-07-16, 17:37 »
Hej Agneta
Jag tror du råkat klippa bort en del av notisen, men det som syns på bilden får jag till:
N.1 Personalia d 12 Januarii
Såsom vi på denna söndags mor-
gon hafva till grafven beledsgat
en i Herranom afliden wår Chri-
stendoms Broder Eric Pherson ifrån
Ängrind därföre will man nu genom
en kort beskrifning föreställa hans
lefnadslopp. Nyss nämnda Chri-
stendomsbroder blef hit till världen
född d 18 Januari 1723 uti Högsholm [?] af
ärliga och christliga föräldrar; fadren
war för detta häradsdomaren ärlig
och wälförståndige Phe Andersson och
modren ärliga och beskedliga Brita Lars-
dotter uti Högsholm, nyss nämnda för-
/Lina
256
« skrivet: 2010-07-15, 10:33 »
Hej Charles En ordagrann översättning skulle vara french parterrre by the water eller waterside formal garden. Ursprungligen syftar Strömparterren på just anläggningen på Helgeandsholmen, mitt för Stockholm slott vid Riksdagshusets västra sida, som anlades på 1830talet. Men i meningen ovanför verkar ordet snarare syfta på den servering med samma namn som låg i trädgårdens ena ända. På Wikipedia finns en teckning från 1841 som visar ett myllrande folkliv, kortspel, barn och hundar, http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Str%C3%B6mparterren_tecknad_av_Dardel_1841.jpg. På 1870talet öppnades också en musikpaviljong. Om man googlar äldre texter så verkar namnet Strömparterr ha använts på liknande trädgårdsrestauranger också i andra städer, tex i Motala, Köpenhamn och Borgå. En möjlig översättning kan alltså vara There was no restaurant nearby, men sammanhanget får avgöra om det är restaurangen eller trädgården som menas. /Lina (Meddelandet ändrat av linlib 2010-07-15 11:30)
257
« skrivet: 2010-06-29, 19:03 »
Var kom sadelmakaren Börje/Birger Nilsson Stockenström ifrån år 1751?
Vilka var bröderna Nils och Henrik Stockenström i Uppsala år 1701?
Den 17 april 1751 var Börje Stockenström på Krogen dopvittne i Bergunda i Kronobergs län (Bergunda kyrkobok 1696-1774 (C:1) s 100]. I 1753 års husförhör hittas Sadelmakaren Ståckenström, 35 år på Krogen under Bergkvara gods tillsammans med hustrun Stina 39, dottern Elisabeth 4, Cathrina 3 och sonen Anders 1 år. Dessutom finns en flicka Ingeborg 14 år och inhysesänkan Elin 60år på torpet. [Bergunda husförhör 1744-1757 (A:1) s 210f]. Fem år senare bytte familjen torp till Karholmen, också det under Bergkvara. I senare husförhör kallas han Birge Nilsson född 1717 medan hustru Stina Persdotter nu sägs vara yngre och född 1726, äldsta barnet Lisken född 1753, Cajsa 1755 och Anders 1757. [Bergunda husförhör 1765-1787 (VA:2) s 358f]
Inga av barnens födelser hittas i vare sig Bergundas eller närbelägna Växjös födelselängder 1743-60, och familjen verkar inflyttad någon gång före 1751, men varifrån? Ett stort gods som Bergkvara kanske till och med rekryterade kvalificerad arbetskraft som sadelmakare från andra landskap och avlägsna städer? Vilka andra hantverkare Stockenström är kända från första halvan av 1700-talet?
Enligt en uppgift här på anbytarforum ska två bröder Nils och Henrik Stockenström varit i Uppsala i början av 1700-talet, enligt inlägget som citerar Molin/Wilstadius bok Smolandi Upsalienses hade de där den senare mantalskommissarien Gabriel Duse som informator. . Eftersom de låg i Uppsala kanske de tillhörde den adliga familjen von Stockenström men jag har inte hittat någon Nils Stockenström i Elgenstiernas ättartavlor. Är det någon som vet mer om dessa bröder Stockenström? Var kom de ifrån och vad gjorde de efter Uppsala?
Till sist, kan sadelmakaren Börje Nilsson ha varit son till studenten Nils Stockenström i Uppsala, eller är det ett allför stort socialt nerköp?
Alla tips, idéer och motbevis mottas tacksamt!
Lina
(Meddelandet ändrat av linlib 2010-06-29 21:29)
258
« skrivet: 2010-06-27, 20:01 »
Hej Linda
Du skriver inte vilket år det gäller så det är svårt att kolla, men kan inte Svärd ha varit hans soldatnamn, dvs det efternamn som han fick när han blev soldat?
/Lina
259
« skrivet: 2010-06-27, 19:29 »
Hmm, vad jag förstår måste kopplingen i så fall gå genom antingen Per Johans eller mor Märtas okända fäder. Jag hittar ingen koppling till vare sig Malmström eller Drake via mormodern Brita Olofsdotter. Hennes mor- och farföräldrar under första halvan av 1700talet kom alla från i Sörviken, Fanbyn och Samsta i Sundsjö och Anviken i Revsund.
Tyvärr bor jag långt söderut och har jag ingen möjlighet att leta efter faderskapen i domböckerna, men läser gärna vad du kan komma fram till. Fast i så fall är det nog bättre under släktnamnet Strindberg.
Hälsningar,
Lina
260
« skrivet: 2010-06-27, 14:33 »
Hej Martin,
Jo, i födelsenotisen skrivs Per Johans mor Märet Johansdotter, men exempelvis i husförhören skrivs hon Märtha. Bygdéns uppgift att fadern skulle vara Per Magnusson måste bygga på andra källor än kyrkoarkivet så det är svårt att bedöma utan att kolla domböcker. Å andra sidan så hade Märta sedan tidigare dottern Martha *22/7 1836 i Grimnäs i Revsund som Pål Eskilsson i Anviken erkänt sig vara far till [Revsund kyrkobok 1826-1862 C:3 s 7], och sonen Olof *27/1 1842 i Sörviken utan namngiven far [Sundsjö kyrkobok 1830-1861 c:3 s 27].
Däremot kallades nog Märta aldrig Strindberg, eftersom hon bara var styvdotter till korpralen Michael Strindberg (dotterson till komministern Henrik Strindberg som var Augusts farfars far). Märta var född 14/11 1811 av bonddottern Britta Olsdotter i Sörviken [Sundsjö kyrkobok 1766-1828 (C:2) s 232], fyra år före Brittas äktenskap med korpralen Strindberg. Någon far nämns inte i födelsenotisen, även om han ju verkar ha hetat Johan.
Prästen Per Johan Strindberg i Fors och hans mor och syskon i Sundsjö var alltså inte biologiskt släkt med författaren August Strindberg. Men inläggen kanske ändå kan stå kvar här, för att minska framtida förvirring. Vad tycker moderatorn?
/Lina
(Meddelandet ändrat av linlib 2010-06-27 15:01)
261
« skrivet: 2010-06-27, 11:27 »
Hej Göran,
Vad gäller Brevåg och Öravattnet så tror jag du har blandad ihop far och son.
Den man som begravdes 5 juni 1775 var nybyggaren Olof Jonsson Breman [Lit kyrkobok (1739-1803) C:2 terso 295]. Enligt husförhören var han född 1711 och hade tidigare varit ryttare i Brevåg och landbonde i Söre [Lit husförhör (1739-1766) AI:1 s 219; Lit husförhör (1750-1795) AI:2 s 45. Han var sedan 11 november 1744 [Lit kyrkobok (1739-1803) C:2 terso 350] gift med Brita Tyris-/Sturesdotter som var dotter till Tyrias Mårtensson och Brita Hemmingsdotter i Skickja. Enligt ett husförhör var hon född 1718 och hade flyttat in i socknen 1729 [Lit husförhör (1750-1795) AI:2 s 45].
13 oktober 1745 föddes deras äldsta son Jon i Brevåg, men han verkar ha dött strax därpå och nämns inte i några husförhör. Den 4 november året därpå föddes däremot Jöns Olofsson som tog över som bonde i Öravattnet tillsammans med de ogifta systrarna Märet, *2/10 1748 i Brevåg, och Brita, *maj 1755 i Söre, och de yngre bröderna Hemming, *15 nov 1757 i Söre och Olof, *19/7 1760 i Blekvattnet. Det fanns ytterligare en son Jonas, född 13 augusti 1753 i Söre, men han nämns inte i husförhören efter 1762 och kan ha dött ung.
Vilken av Olofssönerna är det du letar efter?
/Lina
262
« skrivet: 2010-06-14, 16:22 »
Jo, det kan nog stå lägenhet, särskilt om det passar i tiden.
Hoppas hu hittar mer om det lämnade beviset på nästa ställe.
263
« skrivet: 2010-06-14, 11:47 »
Hej,
Mitt försök blir:
Uppsagd 52, förser sig med leje....
Bevis lämnat .....nämnden
15/4 53, att Mård S till frej-
den ärlig, men ...... på dryc-
kenskap och värnlös om de
sinas försörjning.
Lina
264
« skrivet: 2010-06-12, 11:03 »
Hej,
Jag tycker det står wäster Kärrs torp. Sen har jag ingen lokalkännedom men enligt ortsregistret för Habo husförhör 1800-1806 fanns det åtminstone då en gård Västra Kärr som väl torpet borde legat under.
Lina
265
« skrivet: 2010-06-12, 10:51 »
Hej, Enligt Hans Högmans översikt Svenska regementen under indelningsverket http://www.algonet.se/~hogman/regementen_kav.htm så kallades den enhet som senare fick namnet Livgardet till häst, K1, för Livhusarregementet mellan 1793 och 1797. Det var ett värvat regemente som först sattes upp i Finland men sedan låg i garnison i Mälardalen och från 1793 var förlagt på Kungsholmen i Stockholm. Kan det va' nåt? Lina
266
« skrivet: 2010-06-06, 16:39 »
Hej Stig,
Eftersom du har lagt frågan under rubriken Metodfrågor så är det väl inte så konstigt att svaren handlar om patronymikon och namnskick.
De som har lokalkännedom nog att att identifiera soldaten Rydbeck och Jonas Persson som samma person läser snarare inläggen under avdelningen Småland än just här. Eftersom frågan gäller flera socknar, Göteryd (som socknen heter) och Markaryd, så kanske frågan passar bäst under rubriken Okänd socken i Smålandsavdelningen.
Läshjälp är lättast att få om man lägger frågan under avdelningen för Läshjälp, som också är geografiskt indelad. För Jonas står fått bevis till ....... .... äktenskapsledighet 26 Juni 1813 och för Stina står ......... kan inte tjäna sitt bröd. Om du vill ha bättre hjälp kan du lägga frågan under Läshjälp, men skriv i så fall ut var bilden kommer ifrån, jag kunde inte hitta den på någon av de platser du angett.
/Lina
(Meddelandet ändrat av linlib 2010-06-06 16:41)
267
« skrivet: 2010-06-04, 20:23 »
Hej,
Som jag läser sidan gäller det flera olika par på gården Hansjön, men Elias hade bara hade en hustru Karin Ersdotter som har samma datum som honom i giftermålskolumnen, 11/4 1864.
Hustru Anna Matilda Andersdotter från Norrby var inte gift med Elias utan med hans bror Jöns Johansson *1844 16/8 som står på raden under henne, i SVAR finns en klammer { framför deras namn. Däremot finns det flera andra hustrur: Längst upp står Hustru Gretha Jönsdotter *1812 16/1 under sin make förgångsmannen Johan Eliasson *1806 6/8.
Längre ned på sidan finns en änka Martha Catharina Johansdotter *1838 25/1 omgift med bonden Pehr Ersson på raden under, ett par av deras barn har markeringen H+ före sina namn som jag gissar betyder att de var deras gemensamma barn. Längst ned står hustrun Sara Erika Andersdotter på raden under sin man Johan Johansson *1849 5/6. Johan finns också längre upp på sidan som en tredje son till Greta och Johan Eliasson och jag skulle inte bli förvånad om omgifta änkan Martha Catharina skulle vara deras syster.
Redde det ut förvirringen?
/Lina
268
« skrivet: 2010-05-16, 17:32 »
Kan det stå Sämsta och syfta på Sämjesta?
/Lina
(Meddelandet ändrat av linlib 2010-05-16 17:36)
269
« skrivet: 2010-05-05, 13:51 »
Hej Ann-Britt
Du menar alltså den Bengt Andersson som bodde i N:o 2 Berghem Lussagård? Jag får anmärkningen till:
Dömd för af honom förvarat och utbjudet
stulet kyrkosilfver att stå tjufvorätt [?], bota
352 .. 20/. och undergå uppenbar Kyrkoplikt
Kongl Majts Utslag d 7 april 1749.
Jag vet inte vad som menas med tjufvarätt eller vilket myntslag som menas, men det var nog ganska dryga böter.
/Lina
270
« skrivet: 2010-05-04, 08:16 »
Vilken sida eller plats gäller det?
/Lina
271
« skrivet: 2010-05-04, 08:13 »
Hej,
Kan det stå filio past. dvs prästson?
/Lina
272
« skrivet: 2010-04-12, 17:03 »
Ulriksdal i Solna sn af Stockholms län d. 24 /4 1884
/Lina
273
« skrivet: 2010-04-05, 15:00 »
Är det år 1679 du menar? I så fall får jag det tyvärr till
Copulerat Per Åkesson
Inger Nilsdåter
Nils Simsson Cam....
dåter
/Lina
274
« skrivet: 2010-04-05, 14:47 »
Jag har inte riktigt koll på var i länet Frödinge ligger men enligt Hans Högmans hemsida Militaria, http://www.algonet.se/~hogman/regementen_kav.htm, hade både Smålands och Östgöta kavalleriregemente ryttare i Kalmar län. Smålänningarna ombildades senare till dragoner och senare husarer, medan Östgöta kavalleri bler infanterister 1791. Kanske värt att kolla? /Lina
275
« skrivet: 2010-04-05, 14:23 »
Stort tack för hjälpen alla tre. Jag har upptäckt att han var nämndeman också, kanske var det därför det var så olämpligt att han talade så öppet.
/Lina
276
« skrivet: 2010-04-04, 13:13 »
Hej, Jag skulle vilja ha hjälp att läsa och översätta en fras jag får till alias in confortio soepe indisoret verbosus och som finns i bonden Per Kjellson i Gällön i Revsunds dödsnotis 3 januari 1786. Se Revsund kyrkobok 1757-1836 C:3 p 197:  De enda jag förstår är ordet verbosus, pratsam, men varför det skulle vara ett så stort fel att det inte kan skrivas ut i klarspråk? /Lina
277
« skrivet: 2010-03-25, 18:25 »
Ibland kunde väl soldater också få nytt namn i samband med kommenderingar, utan att själva byta rote.
Jag har en ana som kallades Per Lind i tjugotalet år, men när flera kompanier slogs ihop till en gemensam bataljon under Pommerska kriget 1759 fick han namnet Råbock. Kanske var Lind ett alltför vanligt namn så att det redan fanns flera inom bataljonen. Senare när han fått avsked och blivit nybyggare verkar han växelvis ha använt han alla tre namnen Lind, Råbock eller Andersson lite beroende på situation. Det tog lite tid att räkna ut att det var samme man, ett tag verkade det ha bott flera olika män men bara en hustru på nybygget.
/Lina
278
« skrivet: 2010-03-20, 11:15 »
Stort tack för hjälpen alla tre, att fadern dog 1772 är en viktig ledtråd! Jag har letat länge men inte hittat någon dödsnotis för den man som jag tror är Anders far, fast hustrun kallas änka från 1774.
/Lina
279
« skrivet: 2010-03-18, 16:59 »
Hej, kan någon hjälpa mig att läsa tredje meningen i Anders Sundquists dödsnotis 28 december 1851. Alltså den som börjar war hemma till 9 års ålder då fadren .... och avslutas med -tjänte sedan på åtskilliga ställen.  /lina
280
« skrivet: 2010-03-18, 16:32 »
Dödsdatum hittar jag inte, men 16 borde syfta på begravningsdatumet, månaden står antagligen högre upp på sidan.
För övrigt får jag det till Begrofs skepparen [?] Matthias Stangelberg på kyrkiog[ården] i dess egen graf, betalt för graföp[pning], båhr och päll N:o ...., ringningar, t...ma - 48
Man betalade alltså i för att få en separat grav på Maria församlings kyrkogård, till skillnad från bryggardrängen efteråt som bara hade råd med en kollektiv grav.
/Lina
281
« skrivet: 2010-03-18, 16:20 »
I Millesvik står fördärfvad af gickt, i By A:15 Fördärfvad af gickt sedan barndomen, död 1826 och i dödsboken 7 - 12 Anton Lindberg på By - Vattsot - 20 [år] 6 m[ånader].
Jag vet inte vad som menas med att han hade haft gikt sedan barndomen. Jag trodde att gikt var en ålderssjukdom, men jag har sett sådana notiser förut. Kanske menas någon annan sjukdom men stela och svullna leder som symtom?
/Lina
282
« skrivet: 2010-03-17, 19:34 »
Jag får texten till 30/11 Skall oml.lexan i Pr.gården. Jag tror inte att det gäller hela familjen utan bara den äldsta dottern Stina Greta som fått bakläxa från husförhöret och ska komma till Prästgården och läsa upp den igen. Antagligen menas år 1819 eftersom är det enda år som någon annan i familjen är noterad för förhör, bl a lillebror Christoffer som var frånvarande från förhöret 2/11 och också har anmärkningen 30/11.
/Lina
283
« skrivet: 2010-03-17, 13:50 »
Hej, vilken sida är fattigstugan på? Åtminstone på SVAR finns det inget ortsregister och 278 uppslag är lite mycket att bläddra igenom.
284
« skrivet: 2010-03-16, 09:44 »
Hej,
jag kan försöka, men är inte helt säker på alla namn och fraser.
Första bilden:
9/10, N:o 16:
Uti denna Christliga Kungl: Hofförsamlingen afkunnas III gånger det lofliga ägta förbund som i Herrans namn slutet är mellan Hofslagaren hos hans Kongl Höghet Hertigen af Östergötland, herr Carl Gustaf Södergran och jungfru Christina Lundblad. Under trogen ....stånd af alls.... nåd och välsignelse till detta christerliga uppsåt.
Andra bilden är ansökan om lysning
Bevlijas Lysning till äktenskap uti kongl Slotskyrkan emellan Hofslagaren hos hans Kungl Höghet Hertigen af Östergötland herr Carl Gustaf Södergran och dygdesamma jungfru Christina Lundblad, hvarmed gifves början den 21 i denne månad el 20 Söndagen efter Trinitatiis.
Stockholm den 19 Ocktober 1787, Nils Er:nehel [?], kongl H Hofpredikant.
Locutionister [de som formellt lämnade in ansökan]
SJ [?] Lundblad, brudens far. Johan Palmberg, stallbetjänt hos Hans Kungl Höghet Hertigen af Östergötland.
Tredje är ett intyg att Carl Gustafs barn i förra giftet har fått ut sina arv efter sin mor:
Som smeden Carl Gustaf Södergren efter vederbärligen förättad bouppteckning och på ..... Collegii idag håll.. Protocoll widare wid handen gifve..[?], ....ftade för qvarlåtenskapen efter dess aflidna hustru Brita Sundin, så är i anseende till afvittringen icke något hinder för honom att träda i annat gifte; hwilket betygar, Stockholms stads Justitie Collegium och Förmyndarkammaren den 15de Decembet 1785,
På Collegii wägnar, Pehr Gust: Jenhke [?], collegiinotarie
Fjärde, tillstånd av Carl Gustafs arbetgivare:
Hofslagaren vid Hans Kungl Höghet Hertigen af Östergötlands Hofstall Carl Gustaf Södergran lemnas tillstånd att träda uti ägtenskap med jungfrun Christina Lundblad som härmed honom till befvis lämnas. Stockholm den 20 ochtober 1797,
Olof Malmerfeld, Stallmästare
Christina hade tydligen varit förlovad med en annan man förut och femte bilden gäller den formella upplösningen av den trolovningen:
Utdrag af Protocollet hållet i Stockholms Consistorio d 14 juni 1787.
Alldenstund kusken Bengt Wetterlund och pigan Stina Lundblad med hwarandra överenskommit om skillnads begärande uti den dem emellan ingågna trolofvning samt om werkställighet deraf nu äfven HofConsistorium anhålla, altså ... ......., uppå b..... därtil gifva fria och drängen[?] ju och samtycka, Consistorium intet hinder fann, med widare skillnad i berörda trolofvning beviljas kunde, blef till följe deraf, enligt Kyrko-lagen densamma nu wederbörligen upphäfven, och de förlofvade fria och lediga från hwarannan til annat ägtenskaps ingående, när och Herran dem sjelfa så godt synes och Guds nåd framlägga. .....andes utdrag af Protocollet deröfver dem meddelas. Ut Supra [dag som ovan]
Ex Protocollo, Olof Hambreus, Ven.Consist.Not.
Sjätte bilden är Christinas inflyttningsbevis:
Junfru Christina Lundblad är född i Ru...stuna 1757, tillkom från Ulricsdal 1786 och flyttar nu till Stockholm. Kan innan och utantill alla sina Christendomsstycken och med en försvarlig Christendomskunskap begåt den heliga Nattvarden och flitigt bewistat Catechismi förhören, är till lefvernet ärlig och till ägtenskap trolofvad med kusken vid Jakobsberg Bengt Wetterlund. Attesterat af Danderyd d 23 marti 1787,
J.P.Wallensteen, P:L:
kom d 2/9 87
Sjunde är Carl Gustaf och hans barns:
Smeden Mäster Carl Gustaf
är född år 1753 uti Gryta
Kom år 1785 från Ladugårdslandet
Och flyttar nu till Johannis.
Läser ganska wäl
Bewistar flitigt
är ärlig
Ägtenskap Hinderslös när afvittring blifvit hållen efter dess d ?3/8 85 aflidna hustru
Attest af Danderyd d 23 marti 1787, JP Wallensteen P:L:
har med sig dottern Brita Cajsa född i Clara 1778 läser innantill och del .... af Luth. och Svebii Catch. utantil. Carl Fred född i Clara 1780
/lina
285
« skrivet: 2010-03-15, 13:13 »
I think klockare is best translated as sexton, a layman elected and payed by the local church assembly to deal with maintenance and other mundane parts of the church service. In Sweden his duties would often include functioning as a parish clerk and primary teacher. His social position would be fairly respectable, even if he never would belong to the wealthiest farmers and would be socially far removed from the clergy and their families.
/Lina
286
« skrivet: 2010-03-03, 20:07 »
Hej,
Jag tror att hon kan vara gift 1733. Det inklämda ordet före 1733 verkar ha fyra bokstäver .i.t och då är det väl bara gift som passar in? Dessutom passar det väl att först nämna vigseln och sedan hur många barn paret fick.
/Lina
287
« skrivet: 2009-11-09, 17:03 »
Hej,
Jag tror inte att fadern namnges alls utan får det till:
Svinbo - 17, 17 Oägta barn, Karin Månsdotters son blef kallad Matthias, döpt vid Bornum [?] Test Carl Jonasson wid ........, Kyrkowäktaren Söder... wid Borsum [?], hust Kerstin Pehrsdot wid .......bogård
/Lina
288
« skrivet: 2009-11-08, 14:21 »
Vart tog änkan Ingrid Håkansdotter i Pilgrimstad och hennes tre söner Anders, Magnus och Håkan Olofsson vägen 1781?
Ingrid var född i Åsen i Sundsjö 1739 och änka efter Olof Andersson i Fanbyn i Sundsjö, senare i Rensved i Revsund. Sonen Anders var född i Fanbyn 23/10 1763, Magnus också i Fanbyn 11/9 1766 och Håkan i Rensved 13/4 1771. Det fanns också två barn från mannens första äktenskap, Jonas född i Fanbyn 1/4 1757, och Christina också i Fanbyn 10/9 1759. Dessa två verkar ha lämnat hemmet före 1776 då Ingrid och de yngre barnen flyttade till Pilgrimstad och kom på fattighjälp, men jag vet inte när eller vart.
Jag saknar alla spår efter det att Ingrid fick fattighjälp 24 maj 1781, vid nästa utdelning 1 januari 1782 var hon borta. Ingen av dem hittas i Revsund husförhör 1793-1804 eller i dödslängden och vigsellängden 1780-1795. Jag har också kollat bland döda och vigda i grannsocknarna Sundsjö och Lockne utan resultat.
Ett annat problem är att hitta exakt när och var mannen Olof Andersson dog, han verkar ha dött före 1774 men någon dödsnotis kan inte hittas i vare sig Revsund, Sundsjö eller Lockne.
Olof var född 1721 och brukade sin far Anders Perssons hemman Fanbyn 2 till 1768 då det togs över av komminister Blom. Från 1753 till 1760 var han gift med Ingeborg Jonsdotter från Böle i Ragunda och från 1761 med Ingrid Håkansdotter. De flyttade till Rensved 1769 men verkar snart ha fått ekonomiska problem. I mantalslängden 1772 brukas Rensved av folk från Fanbyn 1 med Olof Anderssons hustru som inhyses, året därpå är Olof Anderssons hustru och hennes son Jonas inhyses på borgenärernas hemman. 1774 och 1775 var Olof uppenbarligen död eftersom Olof Anderssons enka skrevs för Rensved. I Revsunds kyrkoräkenskaper nämns från 1776 en oviss fodran efter Olof Andersson i Rensved som försvann i konkursen, men jag är osäker på om det är Olof eller änkan Ingrid som konkursen syftar på och när den skedde.
Alla tips och idéer är välkomna,
Lina
(Meddelandet ändrat av linlib 2009-11-08 14:32)
289
« skrivet: 2009-10-06, 17:42 »
Tack Bengt-Göran. Stavningsvarianten Kiehl är ny för mig, men passar bra in. /Lina
290
« skrivet: 2009-10-06, 12:44 »
Nej, Åsen är byn en halvmil västerut på vägen mot Brunflo som på dagens kartor kallas Sundsjöåsen, medan Åsgården ligger vid själva Ismunden. Men det finns en koppling. Åsgården odlades upp av bondsöner och annat folk från Åsen efter laga skiftet i mitten av 1800-talet. (Allt enligt Hans Hansanders nedtecknade historik över Åsen i Åsens gårdsarkiv som finns deponerat på Landsarkivet i Östersund.)
PS. Jag upptäckte just att historiken finns i en tryckt version Åsen och Åsgård som var med i Rissnabygden i östra Jämtland och gavs ut 2001 av Rissnaortens hembygdsförening.
/Lina
(Meddelandet ändrat av linlib 2009-10-06 12:52)
291
« skrivet: 2009-10-06, 12:02 »
Hej, Jag skulle vilja ha hjälp med att läsa vad far och son i Hosjö heter. Jon går bra men trots olika handstilar åren 1688, 1700 och 1703 så kan jag inte tyda det andra namnet. Det passar inte riktigt med Kjell eller Grell som jag först trodde på. Krise? Kirst?  Tacksam för all hjälp Lina (Meddelandet ändrat av linlib 2009-10-06 12:06)
292
« skrivet: 2009-09-29, 09:57 »
Jag har hittat en kapten Jarlcan Ludvig von Scheven (1848-1913)och undrar över hans första namn. Kan det vara en vara en variant av något utländskt namn, vilket då? Hur ska det betonas och uttalas?
I folkräkningen 1900 kallas han Ludvig Jarlean, vilket ligger bättre i munnen, men ju kan vara fel avskrivet. I de flesta källorna, som adelskalendern och Arméns porträttsamling, kallas han mycket tydligt Jarlcan Ludvig.
Är det någon som har några idéer om namnet?
293
« skrivet: 2009-09-16, 09:00 »
Gäller det Olof Jonsson död 9 november 1754?
November d 9 afled mätt af erfarenden den i lifstiden mycket aktade, vänlige och välförståndige mannen, och fordom socken-skrifvaren Olof Jonsson i Utgård. Denna man är född 1671 S. Mattei dag, d 24 febr i Bångåsen af bonden Jon Olsson och h Brita Olsdotter. Var ständigt hos föräldrarna ej allenast så länge de bodde på Bångåsen utan och sedan de flyttat till Utgård. Blef gift 1699 hösttiden med sin före detta aflidna k. maka h Anna Halfwardsdotter ifrån Blåsåsen och Attmar socken. Med hvilken hanlefvat 53 1/2 år och blifvit af Gud begåfvadt med 11 barn, 7 söner och 4 döttrar, af hvilka allenast 2 söner lefva och 2 döttrar. I tiden [för] Danska ofreden blef han skrifven till soldat men slapp blifva utcommenderat, medan han då varit bonde i 20 år och tillika sockenskrifvare. På Frösö Trivial Schola war han i unga år på en kort tid och gjorde berömliga framsteg så att han kunde wäl läsa, enfaldigen räkna och skrifva, viste föra godt concept och formera skriftliga räkningar, ännu mer ......... gamla bref och documenter med handens färdighet. Hvarföre han år 1712 waldes till sockenskrifvare, hwilken syssla benomfördes med godt beröm till dess han sig den afsade. Fört en Christlig lefvnad, något sjuklig i yngre åren men de 26 sednaste haft god hälsa. De 3 sista mer och mer till.... ...... och ...... den 9 November .. afsomnade då han 8 dagar förut wäl...... annammade Herrens h. nattvard. Lefvat 83 år 37 weckor
/Lina
(Meddelandet ändrat av linlib 2009-09-16 09:01)
294
« skrivet: 2009-09-16, 08:19 »
Den 20 Martii begrofs änkan Karin Zakrisdotter från Gr..sta 71 år, jag har inte lokalkännedom nog att tolka gårdsnamnet. Sedan följer tre svårläsliga rader om en annan begravning Samma dag begrofs Lars Asplunds dotter.....
295
« skrivet: 2009-04-25, 17:48 »
Hi Thord,
Loosely the record reads that Carl, son of blacksmith [hofslagare, modern spelling hovslagare] Oluf Blom and his wife Catharina Andersdotter in Knutsbråten was born on the 15th of March and baptised on the 14th! That must be a clerical error and most probably he was born on the 14.
I'm not sure you have found the right family though. They're on pages 118-119 of Vrigstad examination record 1754-1775 AI:2, but I can't find Carl mentioned there. Maybe baby Carl died young?
Best of luck,
Lina
PS To insert a .jpg write: ` image{name of your .jpg-file },but without the blanks,wherever you want the picture. After you have posted your message, use the button bläddra to locate the file on your disc and add it with the larger button uppdatera
296
« skrivet: 2009-04-25, 17:05 »
Tack Rune!
Ormhugg, står ju dessutom klart och tydligt när man väl fått det utpekat för sig. Och tack igen Birgitta, sex ögon läser alltid bättre än två.
297
« skrivet: 2009-04-25, 12:47 »
Tack så mycket för tipset Birgitta!
Nu kan jag nog få ut att Per blev ihjälslagen af en wedstock på wedkasten. Kanske menas att stocken gled ned från vedhögen och hamnade på honom.
Däremot förstår jag fortfarande inte vad som hände med Sven. Kan ovanhugg vara någon slags sjukdom??? Något annat namn för barnsjukan slag eller för håll och stygn?
Klurar vidare
Lina
(Meddelandet ändrat av linlib den 25 april, 2009)
298
« skrivet: 2009-04-25, 11:36 »
Hej. Jag skulle behöva hjälp att tolka dödsorsakerna för två små pojkar i Kalvsvik 1714. Dels Sven i Kläcklinges lille son Per som begravdes den 11 april 5 år och 14 dagar gammal. Dels klockaren Johan Knaps son Sven som begavdes 18 juli 3 år och 20 veckor gammal.  Alla tips är välkomna! Ändring efter Birgittas inlägg: Oj då, jag skrev visst helt fel volymnummer i rubriken. C:1 ska det vara och inget annat. (Meddelandet ändrat av linlib den 25 april, 2009) (Meddelandet ändrat av linlib den 25 april, 2009)
299
« skrivet: 2009-04-21, 16:38 »
Ett mycket sent svar till Robert Eckeryd.
Jag har hittat källarmästare Jonas Jungquists dödsnotis från 8 juni 1806 [Levene pastorat döda 1790-1849 F:1 s 68]. Han beskrivs som avliden nummer 55, gift källarmästare från Stockholm död i i lungsot i Skogsbo i Long(Västergötland). Han var född i Skogsbo 2/9 1774 som barn till korpralen/kvartersmästaren Johan Jungquist och Magdalena Tranheim som båda dog av ålderdom samma år, Johan den 29 juni och Magdalena den 3 november. 1806 verkar varit ett hårt år för familjekretsen: den 20 juni dog Jonas syster Margaretas yngsta dotter Eva Christina i engelska sjukan och 23 november bror Svante Johans lille son Johan Magnus.
Om du är informerad finns mer info om Jonas syskon och syskonbarn, däremot hittar jag inga spår av hustrun Catharina Margareta.
300
« skrivet: 2009-04-19, 15:20 »
Kunde en korpral kalla sig kvartersmästare, och kunde en kvartersmästare vara korpral?
Jag har stött på en Svante Johan Jungquist (*22/6 1770 Long sn, Vg) som i kyrkböckerna omväxlande kallas kvartersmästare och (avskedad) korpral. Exempelvis i vigselattesten från Skarstad 7/8 1801 [Skarstad C:4 sid 7] tituleras han Qvartersmästare wid Barne härads Compagnie af Wästgötha Cavallerie men enligt Barne kompanis rulla från 1802 så hade adjutant herr J A Storkenfelt varit kompaniets kvartersmästare sedan 15/11 1799. Svante Johan står under kompaniets tredje korporalskap som Corporalen Svante Johan Jungquist på 2 hästar med en Castaniebrun häst 9 år.
Enligt 1795 års rulla tillträdde han tredje korpralskapet när Qwartersmästare Johan Jungquist erhållit afsked d: 24 april 1793 och samma dag till denna indelning befordrad volontair Corporalen Sven Johan Jungquist. Jag tror att Johan Jungkvist var Svante Johans far men har inte hunnit kolla hela faderns karriär ännu. Å andra sidan väcker det funderingar om varför en man som i rullorna tituleras kvartersmästare samtidigt skulle nöja sig med en kopralstjänst? Kvartersmästare var väl etablerade underofficerare medan korpralerna stod närmast manskapet.
Svante Johan står skriven för tredje korporalskapet vid generalmönstringarna 1798 och 1805. Tyvärr kan jag inte hitta några skannade rullor därefter så jag vet inte hur hans tjänstetid avslutades. Long sockens husförhör börjar 1810 och då står han skriven som avskedad korpral på korpralsbostället Skogsbo. 1815 flyttade fältväbeln Fredric Hjort in på bostället och efter den första hustruns död gifte Svante Johan om sig med pigan. Senare verkar han ha hamnat rejält på dekis och levde från 1820 som fattighjon vid Longs sockens Kyrkovall. Denna sociala kollaps hindrade inte att han i begravningsnotisen från 27/5 1828 kallades avskedad kvartersmästare, fast modifierat av tillägget inhyses.
Jag är mycket tacksam för alla tips som kan hjälpa mig att reda ut befälens grad- och tjänsteskillnader och hur de avspeglades socialt. Det känns som ett helt nytt och okänt område för mig. Min egen koppling är med pigan och de militärer som jag stött på i släkten var alla meniga.
Hälsningar
Lina
301
« skrivet: 2009-04-19, 13:39 »
Hej Anders.
Här är mitt förslag, med textens förkortningar utskrivna inom hakparenteser:
Febr 10; 14
Torp. Jacop Pehrssons och H Christ[ina] Tobiasd[otte]r (a a) 28) i Ruberg Petter
Vittnen Cathrina i Olsmålen, Jon Lindgren ib[ide]m, dr. Lars Jonsson i Rosendal,
pig.Stina Målstedt i Målbeck
Jag är inte säker på vad förkortningen (a a) betyder men jag tolkar innbörden som att barnets mor var 28 år. Först läste jag det som anno domino 28 men det skulle ju innebära att hon var 62 år när barnet föddes och vara en riktig sensation!
Lina
(Meddelandet ändrat av linlib den 19 april, 2009)
302
« skrivet: 2009-04-19, 13:15 »
Hej Lennart. Jag kollade hos AD-online och där fanns vigselnotisen utan några strykningar. Varför den hade strukits i det exemplar av kyrkoboken som Genline använt är inte så lätt att gissa. Har du kollat så det inte bara var en dublett som ströks? Hur som helst, här är notisen från AD:  /Lina
303
« skrivet: 2009-04-04, 19:57 »
Hi Sally,
The record says says that on december 29 Pehr Pehrsson from Ingelstad married Greta Pettersdotter. Ingelstad is one of the villages of the parish but unfortunately I can't make out the name of the actual farm (the squiggle just before Ingelstad), or the name of the place she's from (the faint marks at the very end).
/Lina
304
« skrivet: 2009-03-08, 13:52 »
Hej Astrid,
Jag tycker inte det står Nedergården utan Nedige sokn och pastorat uti Do.... Härrad. Tyvärr har jag ingen aning om vilken socken eller härad om menas. Jag kollade upp Nödinge i Ale socken men hittar ingen plats kallad Prästhult eller något annat som passar in.
Hoppas du får mer hjälp av andra här på forumet,
Lina
(Meddelandet ändrat av linlib den 08 mars, 2009)
305
« skrivet: 2009-03-07, 16:29 »
Hej Ann-Mari
Johannes föräldrar kommer från Ambergstorp (sid 262 i samma volym) och Saras från Finnerödja (s 102). Vid vigseln är Johannes dräng i Selsendi (sid 11) och Sara är piga i Pukerud (sid 128). År 31 kommer de till Klampabron från hennes föräldrahem Finnerödja i Granviks rote och flyttar året därpå till Hafsmoen (i Igelstads rote, sid 206 i den andra volymen för samma år).
Jag tycker det är lättare att identifiera gårdsnamnen om man jämför med böckernas ortsregister. Särskilt lätt blir det i AD som ju fotograferat Landsarkivens exemplar och visar de fantastiska maskinskrivna register som Göreborgsarkivets okända hjältar satt upp och bundit in i början av varje husförhör.
Lina
306
« skrivet: 2009-03-05, 14:11 »
Hej, På Källunga sockenstämma 8 maj 1814 begärde Pehr på Fäderåsen att på några år få flytta ur församlingen med förbehåll att, men vad var det för förbehåll han bad om? Jag får ingen rätsida på resten av texten, förutom de allra sista orden blef ...... afslagen.  Tacksam för alla förslag, Lina}
307
« skrivet: 2009-03-05, 13:35 »
Hej Rigmor
Jag får det till Peter Andersson och h Maria Olufsdr. Klockare vid Tengened.
Lina
308
« skrivet: 2009-03-04, 15:29 »
Hej Jag behöver hjälp med var den Per bodde som under några år ägde Bollaberget i Källunga. Han bodde utanför pastoratet men var? Vilken Lillagård i Laske härad? i Edåsen eller Edum socken?  Jag hoppas han ska visa sig vara Per Persson (f. Trävatttna 5/11 1754) som odlat upp både Ballaberget och grannhemmanet Fäderåsen tillsammans med sin familj tills de alla plötsligen försvann 1812-14. Tack på förhand Lina
309
« skrivet: 2009-03-04, 14:58 »
Hej Rigmor,
Nu hittade jag dem, fast i Särestad socken, och får också adressen till Göttorp.
Lina
310
« skrivet: 2009-03-04, 14:50 »
Hej Sally, Det står att han kommer från supra, dvs längre upp på sidan. I början av det andra stycket finns en Sven Jonsson född 1790 som är gift med Stina Johansdotter och har barnen Anna Stina, Lars Johan, Anders Peter och Anna. De ska ha kommit från p 136 och flytta vidare till pag 618. Strax ovanför arrendatorn Sven Larsson finns också en tunn rad Sven Jonsson med famille inflyttade a p 136. Frågan är väl vad som hänt med familjen, i nästa hfl sid 365 står Sven som dräng i Skomakaregård och flyttar år 20 till p 358. Eller är det två olika Sven iallafall? Den högra sidan är däremot helt tom så du förlorar inte så mycket på Genline  Lycka till Lina
311
« skrivet: 2009-03-04, 14:17 »
Hej Rigmor.
Jag hittar hittar varken Anders Magnusson eller Maja Olofsdotter på sida 42 i något husförhör för Bjärby år 1846.
Jag använder AD där det finns två volymer att välja på för år 1846: Särestad AI:5 för åren 1835-48 och Särestad AI:6 för år 1843-54. I den första visar sid 42 inhysesänkan Anna Arvidsdotter under Ceciliasgård, i den andra småbrukaren Sven Larsson i Börjesgården.
Jag hittar inte Anders och Maja på sidorna bredvid heller, var skulle de ha bott någonstans?
Lina
312
« skrivet: 2009-03-04, 13:55 »
Hej Ivar
Här är mitt förslag, i rött:
d. 31 Maj christnades husamannen Pehr Jöns son Jeppe ..., modern heter Kirstina Jeppesdotter, gudmor war Karna Rasmus Bengts; ... Sven Nilsson, Pehr Andersson, Brita Nils Svens, Karna Tapper, ... ...... förrättare .. Hag: Kistner
Lina
313
« skrivet: 2009-03-04, 13:33 »
Hej,
Bergefors i Främmestad.
Lina
PS. Om du skriver ut volym- och sidnummer så blir det lättare för fler att hjälpa till
314
« skrivet: 2009-02-15, 16:15 »
Hej Ann-Mari,
Jag tycker det ser ut som om det står Ser. Pensionär, dvs att han får pension från Serafimerordensgillet som var en slags överstyrelse åt hospital och barnhus till 1876. Troligtvis var pojken barnhusbarn som togs emot av familjen mot betalt uppehälle. Googla på Serafimergillet så hittar du mer.
Lina
315
« skrivet: 2009-02-14, 16:31 »
Hej
Gift 2 ggn med f....... Carl
Aug Norström vid Östra
Kolsva i Malma förs.
Förste mannen dog 6/6 1871, hon gifte om sig 29/3 1875 och flyttar till Malma med döttrarna 24/4 1875. Jag kan inte läsa ut Carl Augusts titel, men honom som dräng med den nya familjen på Malma AI:12 sid 123d.
Lina
(Meddelandet ändrat av linlib den 14 februari, 2009)
316
« skrivet: 2009-02-14, 14:53 »
Hej, Jag behöver hjälp att tyda vad som står om Jon Håkansson i Vimle. Han är funnen död 12/2 1812, men vad står det mer?  Tack på förhand, Lina PS.Hoppas jag lyckas lägga in bilden nu, tredje försöket
317
« skrivet: 2009-02-04, 17:33 »
Hej Thomas
Jag får det till att Maria varit förlovad med Carl Edvards far furir Otto L?nning men att denne dött innan de hunnit gifta sig. Kan du hitta mer i dödsboken?
.. ... blef weder-
börlig äktenskaps-
lysning utf...ad samt full.......
.... därefter afled i
Al........ Fadren Hr
Furir Otto L?nning.
Lina
318
« skrivet: 2009-02-04, 17:07 »
Hej Eva,
Jag antar det är Håkan i notisen längst ned till höger som du menar. Han borde ju vara född den 20 och döpt den 23 även om det står skrivet tvärtom!
23 Mart: Håkan i Nöbbele Cronog[år]d född döptes
d[en]: 20 ejusd: Fad[er]:Johan Nilsson, mod[er]: h[ustru]: K...
... [Kerstin?] Svensdr. Faddr Per Nilsson i Ingnestad [?]
Bondeg[år]d, Johan Svensson i Al........ Olsg[år]d
Sven Bryngelsson i Nöbb: Cronogd, hust: Elin
Haraldsdr i Ingnestad Bondeg[år]d, pig: Elin
Svensdr i Tj...... Gösseg[år]d
Lina
319
« skrivet: 2009-02-04, 16:48 »
Det här blev lite komplicerat. Jag tycker det ser ut som Bollstanäs, eller möjligtvis Bollsternäs.
Det enda Bollstanäs jag kan hitta på google ligger i Fresta församling i nuvarande Upplands Väsby. Tyvärr har inte AD-online börjat på Stockholms län ännu så jag kan inte kolla åt dig om det stämmer, eller om det är någon annan plats som menas.
Lycka till
Lina
320
« skrivet: 2009-02-03, 19:38 »
Vilken sida vill du ha hjälp med? I husförhörslängden, eller?
Lina
321
« skrivet: 2009-02-03, 19:37 »
Vilken sida vill du ha hjälp med?
322
« skrivet: 2009-02-03, 19:33 »
Labbatorp, tycker jag det ser ut som:  Lina
323
« skrivet: 2009-02-01, 17:21 »
En handelsbetjänt var anställd av en handelsman. Tidigare under 1700-talet kunde de kallas handelsdrängar och under senare delen av 1800-talet utvecklades yrken som bodbetjänt och handelsbokhållare. Vad jag har förstått motsvarade handelsmännens bodgossar och handelsbetjänter det system som hantverkarna hade med lärlingar och gesäller. Man började som bodgosse och arbetade ett antal år som anställd betjänt för att så småningom kunna etablera sig som självägande handelsman.
MHV
Lina
324
« skrivet: 2009-01-22, 18:04 »
Efter att ha kollat din andra fråga längre upp på sidan får jag det till född Värm, dvs i Värmland
Lycka till
Lina
(Meddelandet ändrat av linlib den 22 januari, 2009)
325
« skrivet: 2009-01-22, 17:52 »
Hej Linda,
Äkt. ledighet i frejd ej känd
på 2 år. Se Attesten!
Tydligen har han inte kunnat visa papper på var han befunnit sig under en två årsperiod. Det kunde ju skapa problem om vid en hindersprövning om han därför inte kunde bevisa att han var ogift.
MVH Lina
326
« skrivet: 2009-01-22, 17:33 »
Vilken bok och sida är det du vill ha hjälp med?
Lina
327
« skrivet: 2009-01-18, 16:42 »
Jovisst, det var ett av namnen jag funderade på. Eventuellt kan det stå Påwel, eller något annat mer ovanligt. Kan du hitta någon annan Bengt i dopboken att jämföra med?
Lina
328
« skrivet: 2009-01-18, 13:51 »
Hej Claës
Har du kollat om Per var ryttare för något annat rote i trakten?
Många av mina ryttareanor från tidigt 1700-tal var bosatta utanför sitt rote, ofta också utanför socknen eller pastoratet. Gemensamt verkar vara att de genom gifte fått del i något jordbruk och därför blivit mantalsskrivna där familjen bodde. De flesta har varit ryttare i Älvsborgs eller Vilske kompani i Västgöta Kavalleriregemente men någon har tillhört Västgöta-Dals Regemente. Jag har ingen aning om hur allmänt spritt det var men i mina socknar (Källunga, Hudene, Trävattna, Hällestad mfl) på gränsen mellan Älvsborg och Skaraborg var det mycket vanligt. Där verkar det ha upphört först några år in på 1800-talet sedan prästerna uttryckligen förbjudit att sockenborna att tillåta soldater att bo utanför roten.
Givetvis gör flyttningarna att det blir svårare att hitta den rote mannen var indelt för. Har man tur så omnämns ryttarenamnet i någon kyrkoboksnotis, men ofta får man traggla igenom generalmönsterrullorna och kolla alla med samma förnaman. Om man hittar en som inte är mantalsskriven på sitt rote och andra uppgifter stämmer så kan man anta att det är rätt ryttare man hittat. Det är träligt jobb, men väldigt ofta har man tur och mannen är åtminstone bosatt inom sitt korporalskap.
Lycka till
Lina
(Meddelandet ändrat av linlib den 18 januari, 2009)
329
« skrivet: 2009-01-18, 12:27 »
Verkligen ett tragiskt levnadsöde! Texten i vigselboken verkar dock mest handla om dotterns arv:
Fästemannen är född i sn, inflyttade från Öxnevalla Sn d. år med
redigt sedlighetsbetyg, fästequinnan inflyttade från Öxnevalla
Sn d. 6/3 56 med betyg, att lysning 3 gånger lagligen blifvit af-
kunnad och förblifvit oklandrad mellan henne och Henric Pe-
tersson i Wick Klockareg[år]d, som afhände sig lifvet d. 27/9 55
...... vigsel skett, med honom har fästequinnan dottern An-
na Helena född d. 29/1 56. Bouppteckning d. 29/10 55, tingförd
56 wid winter-tinget, ....... fästequinnan af.. nämn-
da dotter, Förmyndare för barnet Anders Johansson i Öxabäckes Stomg[år]d och Sven Ericsson Hjeltagånga .........., arvsskifte d 13/9 56 af Axel An-
dersson i Wick, ...... ....., Fästequinnan 170 rg 81 contant och 92 rg 12 f i fastighet, dottern 319 rg 36 .. rg, som Modren innehafver stående tills dottrens 12te år, till-
känd, af Fästequinnan, hennes gode man H[emmans]egaren Hugo Ericsson i Wick och dotterns ofvannämnde förmyndare, bewittnad af Axel Andersson i Wick och Eric Johans-
son i ... i ........ men annan trolofning, som hindras, finnes icke. Wid lysningens uttagande medvoro både fästemannens och
fästequinnans och lemnade muntligt bifall och såsom vittne ..... fästequinnans fader inhyste fattighjonet Nils Andersson v. Elinge-
gärde, Horreds Sn.
(Meddelandet ändrat av linlib den 18 januari, 2009)
330
« skrivet: 2009-01-18, 11:35 »
Hej Ingemar,
Faderns namn går jag bet på men resten får jag till:
d. 19. octobr föddes ..... Jonsson och Stina
Johansdoters barn i Norra Fröstorp och i dopet
d. 21 blef kallat Jonas M.t: feltwebel Frondell
Nils Larsson ibidem, drängt: Anders Hansson
i ......., ..t: ...... Maria Frondells hustru
i Norra Fröstorp, pigt. jungfru Eva Frondelia,
Cajsa ibidem.
331
« skrivet: 2009-01-16, 09:23 »
Hej Martin,
Jag tror det står Isak Nilsson i Öster ..... gatan
Hjälper det något?
Lina
332
« skrivet: 2009-01-12, 09:41 »
Hej Maud,
Här är min tolkning:
Får avsked och anmäles till underhåll bevistade sjöaction vid Corpoström under finska kriget äfven hela Pomerska kriget och under det samma attaquerne wid Penemynde .... Wrangelsborg, Anklam och ..kenmynde.
Ordet före Wrangelsberg skulle kunna vara ett utbroderat samt men det sista ortnamnen får jag ingen rätsida på. Yckenmünde?? Det kanske går att slå upp i någon krigshistoria?
/Lina
333
« skrivet: 2009-01-11, 16:44 »
Hej Lisbeth Jag hittade Carl August i Roasjö sockens utflyttningslängd 1861-1894 i Ljushult B:1 sid 142. I Västergötland är det vanligt att böckerna ibland hänvisar till pastoratet, Sexdrega, och ibland till de ingående socknarna, Sexdrega, Roasjö, Ljushult och Hillared.  Du hittar honom också i den säskilda förteckningen i Roasjö hfl 1871-77 pag 96. /Lina (Meddelandet ändrat av linlib den 11 januari, 2009)
334
« skrivet: 2009-01-11, 12:14 »
Hej!
Hwarken dess förre Husbonde Oluf Olsson
eller någon annan [veta] hwart Jonas Nilsson
tagit wägen; om han har tjenst eller ej
.... 17/11 30
Lösdrifvare 30
Tyvärr verkar han ha försvunnit utan att lämna något besked. Hoppas du kan hitta något spår av honom längre fram i tiden. Ett par av mina anor som varit lösdrivare har kunnat spåras genom att dödsattester skickats till den senaste hemmasocknen.
/Lina
335
« skrivet: 2009-01-11, 11:55 »
Varsågoda, här är texten från AD:  Är det någon som vet vad F.J.N betyder? /Lina
336
« skrivet: 2009-01-03, 16:06 »
Hej igen,
Nu har jag hittat henne och upptäckt att hon visst var identisk med den andra änkan Ingrid i Thorsgård!.
Från Thorsgård, sid 12, flyttade hon och de två yngsta barnen Anders och Annika till Finnekumla Håkansgård. De är noterade på sid 131 för åren 1804 och 1805 innan de skrivs i Rångedala.
De verkar ha flyttat till Rångedala Frändagård och hittas längst ned sid 8 efter inhysesmannen Peter Andersson och Elin Nilsdotter. Ingrid står som Sv[är]M[or] men uppges nu vara född 1756 och är inte noterad för något husförhör i Frändagård. Istället står att hon flyttat till Thorsgård, Anders flyttat till St Mada och Annika flyttat till Ekekullen.
Ingrid kom alltså tillbaka till Thordsgård och finns också där i nästa hfl på sid 13, men då sägs hon vara född 1754.
Hoppas du lyckas reda ut hennes födelsedata
/Lina
337
« skrivet: 2009-01-03, 15:26 »
Hej Annika,
Jag får notisen för den övre mannen till:
Öfvergifvit bruket
...ndan sina barn
försörjning
För den nedre:
son dess moder, .. pigan
till Måns ......
/Lina
(Meddelandet ändrat av linlib den 03 januari, 2009)
338
« skrivet: 2009-01-03, 15:02 »
Hej Berit, jag har inte hunnit kolla men fattade det som att de flyttade till byn Finnekumla i Rångedala socken. /Lina
339
« skrivet: 2009-01-03, 14:48 »
Hej! 1778 efterträder drängen Johan Svensson sin far Sven Svensson som frälsebonde i Sverkelstorp i Norra Säm, men vad står om dem i marginalen?  Tack på förhand/Lina
340
« skrivet: 2009-01-03, 14:34 »
Gerum. (Men jag vet inte om det är nuvarande Västra eller Östra Gerum som menas)
/Lina
341
« skrivet: 2009-01-03, 14:14 »
Här är min tolkning:
57. Jon Hemmningsson. Bergsman uti Allmesboda. född åhr 1770 d 20 febr:
fadren war bergsmannen Hemmings Andersson, och modr: hustru
Kerstin Jonsdotter uti Hällestads sockn Bagghytta gård. ...... för sina
föräldrar till dess han war 27 åhr, sedan gifte han sig med dåvarande
pigan Johanna Jonsdr i Katterum, Hällestads församling; med ......
fådt 3ne barn, 1 son & 2 döttrar, som ännu lefva. Andra gången gift
med pigan Maria Svensdr ifr Vånga sockn och Skeppetorps gård,
med henne fådt 6 barn som lefva, 2 söner, 4 döttrar. Han
har haft en god hälsa i unga åhr, men med tilltagande
åhren, tilltog äfven krämpor och sjukdom. Lefvernet ärliget och
christligen
.... andan ....... ....... af svårighet i bröst ..., allt
mer och mer .... blef ... af Guds Nåd ... någorlunda
till ........ Åter blef Berthelsmässo tid sjuk af förstoppning
och andan blef af den förra svårighet i bröstet andfått. Han ...
sin för ....ling tillstunda; varför beredde han sig at med
frimodighet gå döden .....; som infunno sig d 19 october
kl: 10 pm. ...... som lefvat 66 åhr och några månader.
Begrofs d: 26: Oct:
Men vilken fyllig dödsnotis, för mina västgötska anor vid samma tid saknas ofta bostadsort och dödsorsak och föräldrarna uppges bara med förnamn. Man blir rent avundsjuk!
/Lina
342
« skrivet: 2009-01-03, 13:30 »
Hej Mats
Jag klarar inte heller av att tyda titeln och dödsorsaken, resten får jag till hade afsked ifrån sysslan och bodde nu i Giästgifrag:d, nu i Oluf Persgd der han vel blef död.
/Lina
(Meddelandet ändrat av linlib den 03 januari, 2009)
343
« skrivet: 2009-01-02, 20:29 »
Det här var lite klurigt. Jag hittar två änkor Ingrid Bengtsdotter i Thorsgård men inget spår av någon Nils Rask när jag tittar på Rångedala 1803-10 AI:4, sida 12-13 via AD.
Den ena står som Ingrid Bengtsd, är född 1756 och bor kvar i gården hela perioden. Den andra skrivs Ingri B, är född 1750 och har barnen Anna *1778, Brita *1788, Annika *1793 och Anders *1795 och flyttar redan 1804 till Finnakumla, det står inte vilken gård. Är det denna senare du menar?
/Lina
344
« skrivet: 2008-12-30, 13:23 »
Tack för hjälpen Bengt-Göran. Jag hade helt fastnat på att det var hustrun som var skattebefriad men nu blev det mycket klarare.
/Lina
345
« skrivet: 2008-12-29, 17:20 »
Hej Anders,
jag kan fösöka fylla ett par luckor. På första sidan: flitigt .... G:s Hus och med ..... begick den Helga Nattvarden i flera år
besvärad af väderplågor, som vid till tagande ålder blefo .. smärth fulla} .., d 29 Aprill blef han äfven wäl af dem öfverfallen, då det täcktes Gud att förbyta dem uti en stilla död ... ... ... __ 72 år, 3 mån, 17 dagar.
Hoppas det hjälper
/Lina
346
« skrivet: 2008-12-29, 17:00 »
Hej Björn,
Jag får det till Sk[atte]Bond Eric Persson och dess hustru Maia Greta Jansdotter i Kepplinge
/Lina
347
« skrivet: 2008-12-29, 15:27 »
Hej Lil,
Jag får tyvärr inte ut så mycket mer information än det du redan hade. Ett par ord saknas men med kommatering och förklaringar i hakparenteser blir det så här:
1827 den 30. Sept blef På begäran af änkan Ingebor [Pers]dotter i Tarftorp bouptekning ..... efter dess man Per Bryngels i Tarftorp som afled den 2 Septem 1827. ..... före... dottren Kerstin[,] med andra gifta Mart. 3 gifte dottren [Anni]cka[,] son Per[.] Bouptekningen företogs i föreskriven årning [=ordning]
/Lina
348
« skrivet: 2008-12-29, 15:04 »
En liknande notering finns för år 1782:  då Britta lämnat hemmet och sonen Jon står som dräng. I nästa mantalslängd saknas sidorna för Källunga Frankegård och 1784 verkar hela familjen ha lämnat gården. Andelen drivs av då av en dräng Anders Larsson med bror Hans som inte är kända i familjen Tacksam för all hjälp / Lina
349
« skrivet: 2008-12-29, 14:46 »
Vad har hänt Lars Bryngelsson i Källunga Frankegård?  Jag behöver hjälp att tolka vad som står före hust[run] bräcklig, dotter Britta. Något om ett olyckligt brott?? (Meddelandet ändrat av linlib den 29 december, 2008)
350
« skrivet: 2008-12-20, 17:16 »
Nu hittade jag honom, och visst var det pag 240 när jag kollade noggrannare på året.
Det är två rader om sökta arbetsbetyg: Werml Ban ?/? 66 och Werml Ban 30/4 67. Det första datumet kan jag inte läsa ut bättre men drängen på raden ovanför tog ut sitt betyg till samma ställe 1/4 66.
God Jul
Lina
351
« skrivet: 2008-12-20, 16:42 »
Vilken gård bor han på? På AD som jag använder finns ingen pag 240 i Källunga AI:8.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy