ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - ingemars

Sidor: [1]
1
Stora Tuna / SV: Anna Andersdotter gift 1798-05-27 St. Tuna
« skrivet: 2019-06-26, 21:47 »
Tack Karrman! Där har vi det.
Annexförs och  kapellförsamlingar fanns förr hos SVAR
med när man tittade på en sockens eller församlings historia.
Det var oerhört hjälpsamt. När man skulle leta , och var!


Tack! Kvällen är räddad!






2
Stora Tuna / SV: Anna Andersdotter gift 1798-05-27 St. Tuna
« skrivet: 2019-06-26, 19:01 »

Tack det visste jag!Pusselbo är en senare "kontruktion" av det gamla namnet.
Det skrivs Busselbo i det jag söker, 1750-1800!
Så i den HFL jag efterfrågar så står det nog Busselbo.
Men, jag hittar ingendera som by eller plats i
Tjernbygge-skriftlag - det är problemet.


3
Stora Tuna / SV: Anna Andersdotter gift 1798-05-27 St. Tuna
« skrivet: 2019-06-26, 14:56 »
Tack för tipset Leon!


Jag glömde skriva att i Torsång, Tylla står hon som född 1779-09-24,
men i St. Tuna Födelsebok, 1780 står ditt förslag som född 1780-09-15. Det kan ju ha gått fel
i prästbetygen emellan St. Tuna och Torsång.


I övrigt så ser ju omständigheterna kring Anna A:s föräldrar stämma, med att hon skulle
varit föräldralös. Blir lite pussel att få ihop det med största möjliga sannolikhet.


Tittade efter hennes föräldrar i HFL:en innan  men hittade inte Busselbo i Tjärnbygge fjärding! Men det kommer att ge sig...


Igen! Tack!

4
Stora Tuna / Anna Andersdotter gift 1798-05-27 St. Tuna
« skrivet: 2019-06-24, 16:35 »

Varifrån kom hon?

Anna Andersdotter 'ifr. Berg' gifter sig 1798-05-27 med Anders Nilsson från
Tylla i Torsångs sn:

STORA TUNA, St. Tuna, EI:1 (LVB 1776-1825) p 78  (Riksarkivet)
   [N:o 15. [Lysnings Terminerne] April 22, 29 Maji 6
   [Wigsel dagen.]  Maji [] 27
   [Contrahenternnas Namno och Hemvist.]
      Drg. Anders NilsSon ifr. Tylla, Thorsångs Sn
      Pig.  Anna Anders Dr. i Berg
   [Anmärkningar.  1:o Brudgummens Besked.
      2:o Brudens Giftoman.
      3:o Afvittring. ]
   A.N. godt wittnesbörd.
   A.A.s Giftoman Hans Persson i Berg.


Maken Anders står i Torsång som flyttad till Tuna. Han återvänder till
Tylloch Torsång redan samma år och tar över gården. Deras liv är
tragiskt genom att alla barnen utom två dör, och Anna Andersdotter dör dessutom
strax för 40 år fyllda. Några referenser:
TORSÅNG AI:7 (HFL 1795-1804) p 17
TORSÅNG kyrkoarkiv AI:9 (HFL 1815-1823) p 16
TORSÅNG kyrkoarkiv AI:10 (HFL 1824-1833) p 17

Det finns en Hans Persson i Berg No 33 i Stora Tuna född 1747 3/3
med Hu Anna Hansdotter född 1756 1/11 i Thorsång. Det är den
enda möjliga mannen som Giftoman till Anna Andersdotter, eller?
STORA TUNA AI:15a (HFL 1788-1798) p 351




Kanske var hon helt utan kända släktingar och att tinget utsåg
en förmyndare tillika Giftoman till henne.


Giftomän brukar ju vara fadern, bröder, eller andra nära män
i släkten men jag får inte ihop Giftomannen Hans Persson
med Anna Andersdotter.

Jag hittar inte vare sig Anna Andersdotter eller maken Anders
Nilsson noterade i Tunas tre böcker för de åren.
Det finns visserligen någon A.A-dr helt utan födelsedata.


Någon som kan bidra till lösning på gåtan med
Anna Andersdotters ursprung?




 






5
Tyvärr har jag inte följt honom vidare eller bakåt alls. Men Du har ju åtminstone varthän han flyttade efter Sala sfs! Hoppas du får napp. Den forskning jag därefter gjorde visade sig föra de barn som överlevde i Norins släkten åt ett helt annat håll.   

6
Kerstin Melin - det du skriver i det sista stycket är ganska typiskt för hur det kan vara, inget var någonsin perfekt... Sedan så måste man minnas att mantalsskrivningsorten gäller ett helt år från den plats du var skriven på 1:a November! Så även om hon flyttat så kan hon vara "skriven" på annan ort.


7
Var ligger platsen / SV: Hitta gården geografiskt
« skrivet: 2018-11-13, 16:58 »
Du visste ju ortnamnen, annars hade jag rekommenderat ortnamnregistret:https://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/ortnamn/ortnamnsregistret.html
Det är bäst om man ser flera olika äldre stavningsmöjligheter. Men de har inga koordinater utsatta till var platsen låg!

Vilken gård de bodde på är knivigare, men du har tur för här har man t ex på Kroksjön skrivit ut att det är "Nummer. 1" och att "Skatt. 1/8" (1/8 mantal). Holmträsk ser bara ut att vara två gårdar på den här tiden, och Kroksjö bara 1 gård. De skriver ibland inte ut gårdsnamnet eller mantalet, och i det här fallet så står t ex Holmträsk bara 1 gång, och då SANNOLIKT för Holmträsk 1.
Som tur är så har Lantmäteriet mycket sedan ca 1630-talets början. Både kartor och dokument. Så lantmateriet.se och välj sedan historiska kartor. Det är ganska krångligt, men när du vet ungefär var platsen ligger så klicka på kartan - den protesterar om du inte kommer tillräckligt nära för att du får med för mycket. Där kan du hitta något både dokument om nybyggen, avstyckningar, från ungefärligen samma tid, och hitta någon ur din släkt. Kanske behöver du titta mer på släkt både tidigare och innan.
Hittar du en gammal karta så är det oftast väldigt detaljerad, och delar av gårdens marker kan se likadana ut idag, bäckar, åar, tjärnar kan tjäna som referenser, för de ligger nog kvar - sämre är det nog med hus som ofta flyttas. Du kan sedan titta t ex på Generalstabskartan (även det på historiska kartor) från ca 1910 och i vissa fall finns ekonomiska kartan med gränser förhopnningsvis från den trakten. Ekonomiska kan var från 1930-1970 på ett ungefär. Jämför bilderna med informationen du hittar om dina förfäder i dokumenten, så har du troligen platsen! 



8
Äldre uttryck / SV: "har inte laglig tjänst"
« skrivet: 2018-11-13, 15:32 »
vanfredjd kan betyda lite av varje. Är det i en kykobok där man noterar vilka bud som följs så är kan det stå numret på vilket bud man bröt mot. Ibland så får man leta i kyrkans räkenskaper för det året /  de åren som kan avses, och då kan det stå hur mycket man fick böta och varför.

9
Äldre ord och uttryck / SV: G.B
« skrivet: 2018-11-13, 15:27 »
Och likaså kan man se att det står NB, och ett folienummer i vissa socknar församlingar, och att det då betyder Nya Boken, d v s den efterföljande.


10
Lysningar, vigslar, skilsmässor, havandeskap / SV: Skiljobrev
« skrivet: 2018-11-13, 15:18 »
Skulle tro att ett original förvarades i domkapitlet, medan en kopia sändes till den lokala prästen. Akten bör alltså gå att hitta i minst ett av två olika arkiv, fast på samma ställe!

11
Det kan vara lite si och så med det - alltså hur det noterades - ofta står det någonstans i t ex vigselboken att endera parten fått ett pass att de var fria attt gifta sig - d v s inte redan var gifta eller hade blivit änka änkeman, och att prästen på ena stället fått det passet uppvisat, och sedan vigt och skickat ett separat brev till den andra prästen.


På många platser var det bara gång avstånd mellan socknarna, eller in till staden.


Men jag har sett noteringar om att prästerna sett llite snett på detta, för ofta fanns det med en gåva till kyrkan vid både dop och vigslar - och det som föll på kyrkan föll också på prästen.

Beroende på vilken ekonomi och vilket stånd man tillhörde så kunde det vara så att eftersom brudens far bekostade bröllopet och stod för "hemgiften" så kunde det ske i brudens gamla "hemförsamling".


12
Hammerdal / SV: Från Idre till Yxskaftkälen
« skrivet: 2018-11-13, 14:53 »
inixi - En sak jag glömt är ju att kolla i protokoll ffrån häradsrätterna. T ex om någon blev "adoptiovbarn" på den tiden utan arvsrätt hos adoptivföräldrarna. Häradsrätterna hade ju både faderskapsmål och troligen också adoptionsmål. Eftersom det på den här tiden före kommunerna var socknen, så kan det stå något i bilagorna till (tror det är H-arkiven för församlingarna). En ytterligare väg men om något år kan vara annonser i lokala tidningar - det pågår ju ett projekt med att skanna allt sådant. Där fanns säkert annonser om barn som utackorderades - det var t o m lite av "ett geschäft"...




13
Mari Boije -jovisst har de gemensamma gener... den enklaa matematiken är: Du ärver hälften från vardera av dina föräldrar. 50% mamma och 50% pappa. Men vad som ärvs från vem är ju unikt så syskon till samma föräldrar sägs vara 25% släkt med varandra, och kusiner har 12,5% gemensamt och nästkusiner/sysslingar/tremänningar 6,25%... Så i ledet före hennes föräldrar är det morföräldrar och farföräldrar och d v s fyra personer och farfaderna har då bidragit till med 1/4 eller 25% av hennes gener. Farfaderns halvsyster är ju inte ett helsyskon med 25% av generna gemensamma, utan blir mer som kusiner, alltså 12,5% gemensamt mellan farfadern och hans halvsyster...


Men det räcker troligen för att se hur nära släkt ev halvpysslingar är (eller vad släktskapet nu innebär).


_Sedan beror det helt och hållet på vad gentestet gör. Vissa saker ärvs bara efter kön, t ex mitokondrieDNA, där det ärvs på X-kromosomen via mödernet, där kvinnan har två X och mannen en X och en Y. Det var det här X-kromosom/MitokondrieDNA som låg till grunden för boken Eva Sju Döttrar för 17 år sedan - Men redan då kunde man de att den överväldigande majoriteten av européer härstammade från dessa sju kvinnor ifrån olika delar av kontinenten. På den tiden var det för besvärligt att kolla på mannens Y-kromosom. Men numera testar man mycket bredare än så på det genetiska materialet.




14
Tack Maud, du är riktigt bra att ha ;)
Jag började med det du skrev förut och det var lätt att tolka -Det som är svårt är alla byten av nummer i kvarteren - har ännu inte förståttdet fastän jag spenderat en timme på att försöka förstå...
Gafflade in mig på henne Folkräkningen 1880 med efternamnet Norin...

Tack för hjälpen!


15
Tack Maud då har jag att göra ikväll!
Ingemar

16
Jag har följt henne från Sala stadsfs till Gävle Trefaldighet.

De senaste uppgifterna därifrån.GÄVLE HELIGA TREFALDIGHET HFL - A I:16f (1861-1865) p 113
  Grufarbet: J. Norins Ea Anna Jansdr [] 1802 [] 10/10 Ockelbo
   [Enkling/Enka] 1846 [] Hjälpligt [] Ärlig; ledig; [Flyttat till] p. 49

GÄVLE HELIGA TREFALDIGHET HFL - A I:16f (1861-1865) p  49
   Grufarbetaren Julius Norins Ea Anna Jansdotter
   [] 1802 [] 10/10 [] Ockëlbo (!) [från] p.113 []...[nattvarden 1865] Sjuk
   [Fräjd ...] Desl: (deslikes? men då till vad?
      kanske=desolut=svåra omständigheter? Övergiven?)

GÄVLE HELIGA TREFALDIGHET DBB  -  F I:1b (1862-1875)
   Register bild 21 / Sida I-J
   Jansdotter, Anna [p] 193
2 problem:
   A) efter HFL på p 49 kan jag inte hitta henne i A I:17f, en mystisk tabell i början av just den       HFL:en ger ingen ledning, och vill hellre förstå hur den fungerar - Hur hittar jag henne i den       HFL:en utan att gå igenom hela?    B) Eftersom hon står som sjuk på p 49 vid nattvarden -65 så kan hon ha avlidit utan att bli       införd i den nyare HFL:En 17f? Tittar då i registret F I:1b och hittar en person med samma namn       Jansdotter Anna p. 193. Vad betyder hänvisningen? För, jag hittar inte henne i F I:1a på åren närmast       innan och efter 1865!?
 

17
Tack Kristina!
Ja, håller med dig om att så är fallet. Den utpekade försvinner troligen så fort 1780 som kontraktet gått ut, vilket ju också ökar sannolikheten. De byter ju ofta husbönder, drängarna och pigorna, men här var han ju redan 3-4 år innan händelsen, och förvann "så snabbt det gick".
Vad har du för arkiv- jag har RA, och det är lite gammalt och otydligt ibland, speciellt i kantskärpan... Men kan faktiskt gissa att flyttadressen börjar på B...

Återigen tack!
Ingemar

18
Ja det stärker åtminstone hypotesen. Jag hade i går och i förrgår en liknande situation som löste sig först imorse. Det där med generationer - jag såg i ett sammanhang, som vittnen att en kallades Senior (ja faktiskt - annars brukar det kunna stå d.ä.) så då förstod jag att det fattades en mellangeneration... Lusläs all info om alla! Skärskåda även grannar och andra som står med som giftomän, faddrar et c. Det brukar lösa sig! 

19
Ockelbo / Anna Jansdotter f. 1802-10-10
« skrivet: 2018-10-31, 18:42 »
Hittar Anna Jansdooter mellan 1845 och 1859 i Sala stadsförsamling med mycket vaga och motsägelsefulla uppgifter om varifrån hon kom och var hon föddes.I Sala står det född 1802. I Gävle finns hon fr o m 1859 och är troligen död omkring 1865. I HFL:er i Gävle står hon som född i Ockelbo 1802 10/10.
Har någon uppgifter om hennes härkomst och vart hon for efter att ha lämnat Ockelbo?
På begäran kan jag överlämna vad jag fått reda på om henne och hennes 1 (möjligen 2) barn och långt in i nutid.
Med Vänlig Hälsning
Ingemar Skarpås 


20
Har en trolig fader, samma förnamn som sonen och en person är utpekad i häradshöfding Wesers hushåll.
SALA LANDSFÖRS. C:4 (1775-1830)
Barnet: Julius (senare Norin) 1779" [årsnr] 19 [] Julius [] Nov []3 []Nov [] 4 [] Oäkta
      Sara Larsdotter xxx modern och
      buxxxxxxxx på  härads
      höfdingens Weser
      dräng i Sala Xxxx
      [Faddrarne] Pehr Ersson vid
          xxxx hu. Margareta Jans dr i Kjorn
          manstorpet. Dr Lars Larsson, Pig: Anna
          Lars dr på Hyttb..... (= Hyttbacken)
SALA STADSFÖRS. A I:10a (1775-1785) p 109
    Hos Häradshöfdingen Jacob Weser förekommer
    en: Oaxx Julius Olsson Lindström []1750 [] 25/12 [från] Tierp 1776.
       [Bortflyttad] 1780 (till svårläsligt och är inte med i den här skärmdumpen)
Det finns en del märkliga noteringar i vänstermarginalerna i båda församlingarnasHFL:er och en del kan jag tyda som "Jfru" et c, men en del verkar ha med annat att göra också?! Finns det något system i vad de använde?

 

21
Staffan Bergh! Ja det låter som om du har en plant att följa och jag tror att oddsen är låga - d v s bra chans - att du koomer fram på den vägen.
Hälsningar Ingemar

22
Staffan Bergh - jag har gått igenom det du referade till och och bara funnit att jag ka nbekräfta de uppgifter du givit.
Det finns dock en möjlighet att eventuellt gå runt problemet via en möjlig släkting! I Nora A I:1 så på folie 4,vänstra uppslaget längst ner finns finns en Carl Lennartsson med hustru och minst 2 barn. Lennartsson är såpass ovanligt att det är troligt att det kan vara en bror eller farbror eller liknande. Lennart L och Carl L hartroligen gemensamma rötter. En uppgift om Carl kan leda till Lennart.
Lennart är så ovanligt att vi en skanning i hela den HFL:en så kan du kanske hitta honom som dräng.
I vilket fall som helst så 2 Lennartsson i samma sn lite för "statistiskt signifikant" för att ignorera sambandet.Synd att det inte finns HFL:er längre bakåt i tiden

Gör ett sista slag i saken och googlar. Det finns en Carl Lennartsson född i Holm, Nora 1686 7/1, noteras hosnågon med konto hos Myheritage. Nora C:I folio 25:(riksarkivets) "Anno 1686 ... 7 LennartsSon(s) i Holm Carl."
Finns fol 9 AI1 h. längst ner en antagligen obesläktad: soldaten Per Falk.
Men jag är så trött i ögonen nu att jag måste sluta för dagen...

23
festerman  - vem ersatte honom i regementet - det brukar stå.
Jag var inne i Sahlbergs kompani Västmanland bara i förrgår - i ett annat ärende.

Ibland händer det att söner/nära släkt "ärver" tjänsten, vem fick tjänsten? Var bodde den personen? Står något där -samma soldattorp eller?
Titta på tjänstgöringstiderna/tjänsteåren också  också - om han börjat om igen så borde tjänsteåren kanske adderas ihop. Senareså blev det ju så att man noterade "kapitulations"- tiden, tiden till pension, att bli gratialist. Han kan ju i mellantiden också varit påangränsande regementen. Det kan ha varit festande att fortsätta fram till pensionen - det var ju garanterade framtida pengar is så fall,och dessutom, åtminstone senare, så hade både ålder och tjänsteår (25-30 år) och olyckor i tjänsten betydelse för i vilken av
kategori 1-4 man hamnade. Kan nog ha varit frestande och motiverande att försöka få en säkrare framtid!?. (Jag fick leta efter en ana först i Jämtland - då satt jag på SVAR i Ramsele - sedan kom jag på att han kunde varit soldat även tidigare, så allt runtomkring efter tiotusentals sidor, så hittade jag honom i Hälsingland som soldat, och sedan i Dalarna!)   

Kan göra ett försök imorgon att gå igenom det du referar till och se om jag ser något mer - eller får idéer - men jag håller på att avslutarannan forskning östra Roslagen till Västmanland-Dalarna, men kanske tar en paus... 

24
Tack alla! Nu skall jag få ihop alla uppgifterna i ett "streck" - VG = från Vaggan till Graven!Gäller bara att rota runt i alla andra upplysningar vid parallella tider för andrauppgifter.



25
Tack Maud Svensson! Väldigt bra uppslag... om han inte skiljde sig så är det första bigamisten jag träffat på på 53släktforskningar - trodde nog att det skulle vara något med den mannen... Jag lägger upp när jag vet.

26
Det första jag hittat om honom är hans bröllop 1877. Sedan hade hans hustru en son född u.ä, men sonen tog sig senare namnet Norén, så det är enindikation..., men har inte följt honom så vet inte när namnet Norén blev aktuellt.
K.N:s barn inom äktenskapet fick efternamnet Norin, men en son adopterades bort han skyltarmed efternamnet Norin i bara ett par handlingar när han utackorderas till annan socken, ngnmånad efter att han föddes. Denne sons födelse är inte heller registrerad i FB eller i HFL förden uppgivna födelseförsamlingen!

Här följer det om hustrun:FOLKRÄKNINGEN 1880 Riksarkivet (digitalt)
Norin, Anna Brita
Wässarö
Födelse förs: Gräsö Uppsala län
Civilstånd: Gift
Övrigt: Gift 1877 med f. Artillerist K. Norin frånvarande
sonen Karl Johan.


FOLKRÄKNINGEN 1890 Riksarkivet (digitalt)
Anderson, Anna Brita
Hemförsmling: Gräsö
Yrke: Lösdrifverska
Civilstånd: Ogift   /* N.B. ! */
med tre barn.


Uppgift om död Gräsöarkivet: http://www.grasoarkivet.se/p.asp?nr=8734
   död 1922-07-27


Sveriges Dödbok 1901-2013 CD: 18380612
   Norin f. Anderssom, Anna Brita
   ...
   Gift Kvinna 23/10 1877

Och om sonen född före äktenskapet:GRÄSÖ FB - C:2 - (Födelsebok 1861-1894) p 58
   1876 årsnummer 46.
    [] Nov [] 23 [] Karl Johan - oägta ... [] pigan Anna Brita Andersson
       i Örskäret ... [] af Nbg [] Nov [] 25.
    [vittnen] Lots Magnus Högström & hustru, dräng
       Karl Johan Almgren och pigan Margareta Högström i Örskäret.


Uppgift om namnet Norén och död 1962-10-12 ur Gräsöarkivet:
    http://www.grasoarkivet.se/p.asp?nr=9029


Sveriges Dödbok 1901-2013 CD: 18761123-001
   Norén, Karl Johan
   Skåneg. 1 A, Rosenlunds Åld. Hem
   
   Död 12/10 1962.
   Kyrkobokförd i Hägersten, Stockholms stad (Stockholms stad, Södermanland).
   Född 23/11 1876 i Gräsö (Uppsala län, Uppland).
   Ogift man. /*SLUT på data */

27
En bra plats att kolla efter indelta soldater är ju Centrala Soldatregistret som numera ligger hos Linköpings Universitet.
http://www.soldatreg.se/sok-soldat/


Enda problemet är att man kan behöva söka på flera namnformer - både på förnamn och efternamn.
Vet man regementet så brukar man alltid hitta något användbart för vidare efterforskningar.




28
Hammerdal / SV: Från Idre till Yxskaftkälen
« skrivet: 2018-10-23, 14:32 »
Jag skall försöka svara om du inte redan fått svar! I såfall vill jag veta i vilken källa för att ge ett bra svar, till just det fallet.


Men rent generellt så fanns det i sockenråden och senare när kommunerna kom till i mitten av 1800-talet viss form av
socialtjänst. T ex i Stockholm så betalade man ut pengar till föräldrar, ofta barnlösa par i landsortssocknarna, för att ta
hand om barn som var utan föräldrar eller som inte kunde ta hand om barnen. Jag tror att pengar betalades ut till 16
års ålder, åtminstone i senare tider, för barnen - till dess de ansågs arbetsföra.


Om man läser de gamla landskapslagarna, som går tillbaka före 1000-talet, så ser man "socialtjänst" redan där - man
roterade t ex äldre orkeslösa till Bönder i socknen[size=78%].[/size]
[/size]
Ett annat system var ju att man i födelse- & dopböckerna utsåg/nämnde "faddrar" som skulle ta hand om barn under
deras uppväxt, vid föräldrarnas frånfälle eller obestånd. Därför är det till exempel viktigt att notera faddrar och vittnen
när man släktforskar - för faddrarna och vittnena är ofta närmaste släktingarna - och ibland flyttar de till annan socken.


Ingemar Skarpås

29
Folkärna / artilleristen Karl Norin f 1839-06-24 i Folkärna?
« skrivet: 2018-10-23, 14:15 »
För en kompis räkning, så erbjöd jag mig att söka - Karl Norin. Finns mängder med referenser
till att han föds på detta datum - referenser på betaltjänster... Mängder även i Nordamerika
även stavat Noreen.


K.N. har under de senare 20-25 åren av sitt liv verkat ha varit förtenare (t ex av kopparkärl) i östligaste
Roslagen, där han dock verkar ha varit sällan skriven någonstans. Finns lite "avoga"
anmärkningar av prästerna/sockenskrivarna i de få dokument som verkar finnas efterlämnade.


Jo, jag vet att bara för att det står att någon är född någonstans så är det ofta så att de vid ett
annat givet tillfälle passerat via den socknen - i det här fallet Folkärna.


Eftersom han så ofta utpekas som född i Folkärna så chansar jag på att någon har honom
noterad i sina listor!?


Nedan det mesta av vad jag testat!


Kodstycke: [Välj]
Återfinnes ej i Folkärna födelsebok.



Finns inte i Centrala Soldatregistret:
    http://www.ep.liu.se/databases/soldatregister/search.sv.aspx
   Under olika kombinationer av namn stavningar....!


Ej i Folkärna/Folkare Kompani Västmanslands infanteri regemente
t ex Generalmönsterrullor 1858-1864


Referenser till Vaxholm - letat men ej funnit.


FOLKRÄKNINGEN 1910
   Norin, Karl
   Hemförsamling: Öregrund
   Födelseår: 1839
   Civilstånd: Gift
   Yrke: Förteningsarbetare f.d.
...
   med hustrun Andersson, Anna Brita.


Finns inte i övriga folkräkningar!




Sveriges Dödbok 1901-2013 CD:  18390624
   Norin, Karl
   Kavaröbro
   
   Död 27/3 1922.
   Kyrkobokförd i Öregrund (Stockholms län, Uppland).
   Född 24/6 1839 i Folkärna (Kopparbergs län, Dalarna).
   Änkling (27/2 1922).

30
Mycket möjligt att jag hittat honom, men då född ett helt annat år. Det finns annars 9-10 andra Anders boende i Varola. Den trolige är inte född i Varola, utan i Kyrkefalla (nuvarande Tibro) ca 15 km från Varola.


Men ingenstans i hela kyrkboken står det att han var indelt soldat. Eller att han skulle vara död - prästen/skrivaren (en fantastiskt vacker och lättläst kyrkbok, 1782-1810) har fört in ett antal andra personers dödsdatum efter att boken eg avslutades. Det enda som står om Anders Jeansson/Flink är "Munsterkusk fölgde Regementet 1788 ab. 95. Se pag. 59".


Att han skulle vara född i Östergötland? Inga noteringar!


Tycker att du skall beställa vad det lokala soldatregistret har på personen Anders Flink 1760 för att se om t ex hustruns namn finns omnämnt och bostället et c.


 


 

31
Hej!


Livet på landet! Jag har varit utan telefon, mobil och internet sedan ca 15-tiden i söndags. Kom åter efter 70 timmar idag! Jag har mycket att göra nu, men gör ett försök senare ikväll eller i morgon fm!

32
Varola hade inte mindre än 16  indelta soldater, nr 32-33, 35 i Skaraborgs regemente), och I just Västgöta/Änkedrottningens nr 41-53. Så fler namn än Flincks av dessa soldatnamn bör gå att känna igen och det ger en ännu högre grad av verifiering. 

Uppgiften att han kom från Södermanland är inte otrolig, det hände att de flyttade till bättre erbjudanden även som soldater. (min ff ff ff f tjänstgjorde vid tre olika regementen i tre olika län/landskap under olika soldatnamn!). Så din soldat kan komma från Södermanland och tjänstgöra i ett Västgötskt regemente.

Har du abonnemang på svenska skanningar, riksarkivet/SVAR eller Arkiv Digital, så undersök Varola socken noggrant under hela den här tiden i alla relevanta källor, annars kan jag nog göra ett försök ikväll.

Mvh Ingemar
 

33
Det har varit omöjligt att söka bra idag i databasen! (Regnväder så jag väntar på att det klarnar upp)

Jag hittade utifrån din information att Varola ju ligger i landskapet Västergötland (har du tolkat informationen fel? eller har skrivaren fel uppgifter... ) Det har tillhört Skaraborgs län. Men enligt boken Grill om indelningsverket så varierade det vilket regemente de tillhörde: Skaraborgs regemente (infanteri) no. 7 Kåkinds kompani, eller Västgöta regemente (kavalleri) No.5 Kåkinds kompani. I den svenska skanningen av det regementet kallas det "Änkedrottningens livregemente till fot", och Kåkinds kompani kallas också Överstelöjtnantens kompani (moderna stavningar).

Anders Flinck finns där och har samma har rote-nummer, no. 42, vilket är Toddestorps rote (och inom Varola socken och Kåkinds härad). JAg kontrollerar senare mot kyrkböckerna. (Nu har det klarnat upp!)

34
03 - Hur hittar jag... / SV: Person på viss adress
« skrivet: 2017-09-17, 22:43 »
Tack Maud - det var jag inte uppdaterad på. Men de avgör ju alltid om det är något som skall vara sekretess på!

35
Röddinge / SV: Peter Nilsson
« skrivet: 2017-09-17, 22:40 »
Ja och så såg jag lite senare att det står "döde" inte med a på slutet.

Huvudsaken är att du har något att gå vidare på... ;)

36
Flinck är troligen soldatnamnet. Det man kan se är att han varit soldat i 5 årt och 5 månader och att han var 7 1/2 svensk fot.


Därför bör man gå längre bakåt i tiden i det regemente han tillhörde och se om det finns mer information. I svenska armén genomförde man åtminstone i fredstid, eller när förbandet hade det lite "lugnt", och upprättade dessa GMrullor som du visar på. Det borde alltså finnas en fyra år tidigare GMR, som kan innehålla information. Han borde då ha  haft samma rote-nummer  d v s 42, och finnas i samma kompani. Om han ersatte någon tidigare liksom rote-numret inunder 43, så har denne samma namn eller eller ett annat, vilket ändå via namnen kan ge ledtrådar till vilken rote.


Notera vilket regemente och kompani, de hade ofta ett namn efter ett härad (mindre region) det tillhörde, ibland är det också bra med att veta till vilket "Corporalskap", vilken grupp inom kompaniet han tillhörde.


Det finns en databas som är lite svår att söka i, http://www.ep.liu.se/databases/soldatregister/default.sv.aspx
Gör ett försök att se vad du hittar där. Du kan söka enbart på kompaninamnet i vissa fall, och få listor att söka lite manuellt i.


Se om du hittar fler uppgifter om honom ännu tidigare och återkom om regemente, kompani et c, så kan jag kanske försöka måndag kväll. Annars så finns det släktforskare som kan göra ännu mer med lite mer information.

37
Röddinge / SV: Peter Nilsson
« skrivet: 2017-09-17, 19:38 »
Hittade det på uppslag 12 där jag läser det.


Det är inte alldeles helt lätt att se allt, men:
"Hennes föräldrar döda, hvarföre hennes
aldste broder xxxxxx xxxxxx  i Håsta Lars
Jönsson som lagl. giftoman gifvit xxxxxxx samtycke
till aktenskapet med Peter Nilsson."


Det är nog den viktigaste informationen som du behöver.


Såg att bruden kallas Bengta Jönsson - och inte Jönsdotter, det är ganska tidigt i övergången mellan kvinnors patronymikon till till -son-namn.


Modernt skulle vi skriva "därför (har) hennes äldste bror xxxx i Håsta Lars Jönsson
som hennes lagligenliga förmyndare givit xxxxxxx samtycke..." Kom ihåg att kvinnor inte alltid blev myndiga på den här tiden, annat än som änkor...r.


Det efter "broder" är nog en titel. Sedan följer en del svårtytt samt bevittnanden.
Ibland måste man studera en hel del annat som prästen/sockenskrivaren noterat för andra för att kunna tyda allt. Inte riktigt tid till det!








38
Röddinge / SV: Peter Nilsson
« skrivet: 2017-09-17, 18:54 »
För mig är bilden helt oläslig - alldeles för låg upplösning och hög jpg komprimering..


Eftersom bildnummer inte alltid stämmer överens mellan olika skanningar hos olika, t ex Riksarkivet/SVAR m fl , är det bra att inte bara skriva ur vilken lunta det kommer utan också (Lysning Vigsel) t ex vilket år händelsen handlar om och där det förekommer även vilket nummer på födsel eller som i det här fallet vigsel som det rör.


Återkom så skall jag se vad jag kan göra. 

39
Asby / SV: Asby
« skrivet: 2017-09-17, 10:35 »
Ett barn med "fader okänd" fick oftast sin morfars patronymikon. Ett exempel: Om morfar hette Anders Pettersson och dottern då Anna Andersdotter så fick barnet heta Per Andersson. Ända in på 1900-talet var det ofta förbjudet att ta sig den okända faderns efternamn.

I ett sådant här fall skulle jag vara extremt försiktig med slutledningar, och säkra alla möjliga bevis som finns. Kommunionsböcker, In/Utresor mellan samtliga involverade socknar, naturligtvis samtliga HFL på tidigaste orterna och flyttar frän gård till gård, dessutom finns det ibland bilagor till In/Utflyttningslängderna med "passen" och de innehåller oftast väldigt vital information - samma pass kunde användas flera gånger för in-utträde mellan flera olika socknar. Bilagorna är ofta relativt tidsödande att gå igenom, och ofta ej sorterade i tidsordning, men oftast lönsamma i längden.

Många unga män vid den här tiden tjänstgjorde också i militären, vi hade ju efter ca 1815-1820 en blandning av indelta soldater och värnplikt. Ofta köpte  de mer välbärgade sig ut ur värnplikten och satte någon annan (fattigare) i sitt ställe. 

Naturligtvis kan den vitala informationen finnas närmast innan du ser honom som Pettersson första gången. Det gäller alltså som vanligt att följa personen från vaggan till graven och ev bouppteckning. Alla källor är som sagt värdefulla.

40
03 - Hur hittar jag... / SV: Person på viss adress
« skrivet: 2017-09-17, 10:10 »
Lokala släktforsknings eller hembygds-föreningar kan ha t ex gamla telefonkataloger. Idag är telefonkataloger från slutet av 1990-talet värdefulla eftersom vi inte har någon folkräkning sedan 1990.

Man kan dessutom begära ut, om man är nära släkting, information om viss person från landsarkiven t ex från församlingsböcker. Det är dock så att resp arkiv prövar ansökan, och  vilka uppgifter som ev är högre sekretess på. Kostar ju lite, men kan vara intressant att veta. Det är t ex så genealoger gör när de  hjälper t ex jurister som upprättar bouppteckningar, och där arvingar eftersöks. 


41
Övrig teknik / SV: Datorskärm av dual type
« skrivet: 2017-09-16, 20:39 »
Håller med föregående kommentarer. Om din dator har bildskärmskort som stödjer flera skärmar så är det det bästa och billigaste valet. Själv kör jag med två 24 tummar som är likadana. Men inget problem när jag bytte ut en äldre som gick sönder och tillfälligt satte dit en lite mindre skärm.

27" ger en yta på ca 18dm2

Det är ju diagonalen som är tummåttet och en 24" har strax under 16 dm2, och med två skärmar har du då ca 32dm2 yta! Med en 30" så får du strax undder 22 dm2.

Det blir alltså mycket dyrare med en större skärm än att behålla den du har och köpa en till lika stor, kanske samma fabrikat o s v, och t o m begagnad!


42
Inne på samma spår...

Du har familjen 1809-1811 i Roasjö (Står som "Ljushults och Roasjö Soknar") AI:1 p 1 Wennebo, torpet Björnhallen, "Drag. Erik Ven [] 777" med hustru och dotter "Lena 801" och "dotr Christina [] 1810".

Det innebär att Erik W/V högst troligt tillhörde Wennebo militära rote. (och att hans soldatnamn kommer av rotens namn)

Roasjö C:3 p 105
Christina [] född den 9 Marti, döpt d: 11
   Föräldrar {Eric Venn
                  Stina Bengt dtr} på Torpet Björnhalla
   Vittnen [] Erland Persson klåckare, Anna Johans dtr xxx
                   nargd (?), Gustaf Seljedal i Vennebo, Carolina
                   Margareta Seljedahl öfxxx i Wennebo.

Ja, på C:3 1801 p 77 så har du flera uppslag - -de kan vara rena rama släkten, allihop. Inte bara Annica! En möjlig syster till modern och namnformerna Stina/Christina (och dottern 1810).

43
Gunnel Taylor! Kom på att du kanske inte har lagt in detta på rätt ställe, Du har det på Småland - Allmänt. Men borde nog vara Västergötland och Roasjö, då är det kanske specialister som tittar på det.

Jag tittade på Roasjö och vilka rotar det fanns. De tillhörde Södra Kinds kompani  (står som "3:e kompaniet i Grill) i Västgöta Dals regemente. Men har även sett att det kompaniet kan ha haft nr 7. I Rullan från 1835 återfinns han som gratialist, och skulle fått avsked (absolut ingen negativ innebörd i det ordet på den tiden, man kunde t ex söka och få avsked...). Erik Wehen (osäker på exakt stavning - då måste man analyser lite mer hur skrivaren skrev!) finns med som avskedad 1825 den 25 juli. Sökte åt honom 1825 och 1821 men hittade inte honom där vid en snabb genomgång enbart på rotenumret. Tittade på rote nr 15 och 131, 132, eftersom det fanns andra alternativ inom Vennebo, Hjulåsa, Roasjö och Eriksberg som rotar inom Roasjö.

Men här har vi en gratialist som varit soldat troligen hela tiden mellan ca 1800 och 1825, och kanske även dessförinnan - de kunde ju bli soldater ungefär vid 17-18 års ålder. Han behöver dessutom inte ha varit i samma regemente hela tiden - Älvsborgs län hade flera regementen ungefär runt anno 1800.

Ett annat besvär är att han inte behövt tjänstgöra för samma rote hela tiden, eller ens i samma regemente, och kan ha bytt socken p g a att bönderna i den nya lovade lite bättre förhållanden... Dessutom, ibland hade de ett eget soldatnamn och ibland hade de rotenamnet, så han behöver inte ha hetat Erik W.... hela tiden.

Eftersom du nu vet när han brev gratialist så är det lämpligt att känna till det här materialet. https://riksarkivet.se/Media/pdf-filer/sth/1-3.pdf
Förr fanns det Centrala Soldatregistret, men numera finns det under Linköpings Universitet. http://www.ep.liu.se/databases/soldatregister/default.sv.aspx
Det är lite knepigt att söka i, beroende på alla varierande stavningsformer Erik, Eric, Vän, Wehn, et c, men kan söka enbart på Södra Kind, och födelseår m m kombinationer. Tror också att du kan få uppgifter direkt från landsarkivet i Vadstena - om jag inte minns fel så finns även Gratialisterna där, så att du kan få en kopia på allt de vet. Men precis som det står så var det inte alla soldater som behöll sitt soldat/rote-namn utan en del gick tillbaka till patronymikon.

Ha det så bra! kontakta gärna men nu gör jag lördagkväll!
 
   

44
Det är inte alls säkert att de var födda i Svenljunga, det förekommer ofta att det istället står den plats där de närmast kom ifrån till den nya hemmasocknen. I en del HFLer så förekommer det i st tre kolumner, en för (trolig) födelsesocken eller landskap, en för hvarifrån de kom (på vilken sida i samma socken de kommit till eller en annan socken än där de föddes som de närmast kom från), och en "hvarthän" ny sida i samma hfl eller i nyare hfl eller utflyttning ur socknen.

I det här fallet så tycker jag du har inte så lite tur, för EV/EW var gratialist f.d. dragon. D v s han var endera skadad och fick ersättning eller hade tjänstgjort som soldat i minst 25 år, och fick "pension". Det innebär att han med stor sannolikhet finns med i några General Mönster Rullor för sitt regemente. Jag tittar i Grill vilken rote, kompani och regemente som Roasjö, Ljungryd tillhörde. 

45
Högtresk / Auskjaur verkar ha tillhört både Gällivare och Jokkmokk från tid till annan, och kanske även Luleå...

"Gällivare församling bildades 1742. Området som senare skulle bilda Gällivare församling tillhörde ursprungligen Luleå socken. När Jokkmokks socken bildades 1673 överfördes det som senare blev Gällivare församling till den nybildade församlingen. "

46
Ör / SV: Jäger
« skrivet: 2017-09-15, 17:59 »
Rackeby E:1 p 129 1804 "Inspektorskan  Anna Nisldotter från Jerna till Dahl".

Rackeby -"- p 150 "Jerna" Anna Nilsdotter m familj...

Rackeby  E:1 p 41 1804
Marti 11
    Anders  Jäger  [] Eric Andersson Lena Andersdotter
    Anna [] Nils Jonsson Catharina Larsdotter
    [anteckn] Gårdsfogde fr. Kvantenborgs säte-ri på Dahl
                    och Pig från Stensholmen

Rackeby AI:1 p 4 Anna Nilsdr. 71




                   
   

47
Ör / SV: Jäger
« skrivet: 2017-09-15, 15:56 »
Har giftermålet, hennes flytt till Dalsland, hennes föräldrar, konfirmerat hans föräldrar, och henne som piga där han arbetat.

Har gäster just nu skickar helt kort uppgifterna senare.


48
Stig-Åke - ingen har sagt att släktforskning är lätt, man måste vara envis och samla fler bevis.


Dock tycker jag du har så pass mycket att du kan ta kontakt med någon av de som lever fortfarande och ställa frågor... men det kan vara känsligt också - det är inte alltid barnbarnen vet vilka som egentligen är/var deras (för)fäder.


Det finns flera gratis-tjänster som tillhandahåller lite sökhjälp, bl a http://www.whitepages.com men finns fler. Ibland har epost-adresser också, men inte alltid aktuella sådana!


Lycka till i fortsättningen!


49
Ör / SV: Jäger
« skrivet: 2017-09-12, 14:25 »
Jag fortsatte med några fler kompanier, Vedbo och Kullings. men ser inget som ger något, men det är ju bara 1793 års rulla.

Som ett litet avbrott gjorde jag lite som jag ofta gör när det gäller "att knäcka nötter" - Så jag körde lite statistik på var efternamnet Jäger finns nu och var det funnits någonstans tidigare. Då ser jag att det finns smeds och gruvbrytarsläkter i Värmland/Dalarna med det släktnamnet. Värmland funna år 1880 folkräkningen och med födelseår 1817-1858 som egna förstapersoner i familjen, och deras uppgivna födelse socken.
Kihl pastorat     Ransäter socken  2 st
- " -                   Nedre Ullered       1
Nyed                 Nordmark             11
- " -                   Räms                    1
- " -                   Fernebo                1
- " -                   Filipstad                1
- " -                   Väse                     1
I Dalarna = Kopparbergs län
Nordbärke pastorat född i Nordmark Värmland 1
Hedemora pastorat by socken 1.

2 i Jönköpings län
10 st i Kalmar län övervägande födda i Järeda sn.
2 st kopparbergs län 1 född i by i det länet, den andra i Nordmark värmland (Känns det igen?)
I stockholm mestadels utländska med jäger eller med jaeger. 1 med Järeda Kalmar, 1 Eksjö Jkpg län. 5-6 födda i Sthlm.
2 st Södermanland födda i Nyköping
2 st Västerbotten födda i Vilhelmina
1 st Västmanland född i Nordmark Värml.
1 st Örebro län född i Säfsnäs Kopparbergs län
I något annat län funna enstaka Jäger födda utomlands.

Under förutsättning att det istället för soldatnamn var smeds/gruvarbetarnamn så är det ju ett fåtal socknar och troligt födelsedatum finnns ju.



       

50
Intressant diskussion och såg hänviningen till tidigare diskussion.

Intressant med databas, men eftersom jag gjort mestadels uppdragsforskning så har kunden fått välja vilket släktforskningsprogram. Vid större krav på dokumentationen har jag följt varje individ från graven eller mitt i livet och till dess båda ändar, och då har alla avvikelser i namnformer noterats som enbart anteckningar. Det har ju ändå gått att verifiera via gård och födelsedatum, samma fru, et c, et c. Så för min del ligger de tidigaste införda i Holger från 80-talet. Sedan i ett antal engelsspråkiga t ex PAF, och några i DIS. Men finns fler. I några fall finns ju möjligheten till AKA (Also known as) och ibland har jag lagt varianterna där.

Så att göra en vettig forskning utifrån mitt material är svårt. Trots att jag är programmerare i grunden, datakonsult, numera pensionär, så har jag inte funnit att det är tillräckligt intressant, och inte tillför så mycket och det vore oerhört tidsödande - och problematiken är ju välkänd - fick mina farhågor kring Johannes -> Jöns verifierade när jag gick ett antal kurser på 90-talet på SVAR i Ramsele, sista nog ca 2002.

Det som är mest intressant i de här fallen dock är försöken att normalisera vissa namn och namnformer. Johannes är ett, men Gullögs långa övergång till Göli Gölin och hur det skulle normaliseras förde här på anbytarforum till en inflammerad debatt... Själv skriver jag senaste kända namnet stavat som det görs idag, och formen i t ex födelseboken som aka/alias. I Ångermanland har jag Appoloni som blev Ablona och Abluna... Anders och Andreas ...

Jag ser detta dock aldrig som ett problem i sig med olika namnformer, jag ser det enbart som uppslagsändar att hålla utkik efter...   

51
Ör / SV: Jäger
« skrivet: 2017-09-11, 23:45 »
HAde lite tid över... regementet 1793 testade jag Sundal 8:e Tössbo 9:e och Secund Majorens kompanie.

Verkar som namnformer på Jäger finns Jagren (Sundals komp) och Jagar (Tössebo komp). Den sistnämnde dock 31 år när han borde varit runt 25. Namnet Gunnar Andersson Jagar, nr 679 79 Nånting med Sigxxxxhult.

Tror definitivt att en stor genomgång av rullorna kan ge resultat!   

52
Gamla bilder / SV: Gamla bilar
« skrivet: 2017-09-11, 20:52 »
Har du nummerskyltarna på fordonet med på bild så kan du via SVAR/Riksarkivet i Ramsele få fram märke modell årtal och olika ägare på fordonet, kostar en liten slant men brukar vara värt det!

53
Ör / SV: Jäger
« skrivet: 2017-09-11, 20:47 »
Har kollat dina uppgifter och det ser ju inte ut som så många andra uppgifter kommer fram, men det finns ju något att bita i!

Grinstad AI:9 står han bland 5 andra som en av Frälse Inspektor, han nämns först. På sidan före så benämns stället Marknads Platsen, och det är då under Kvantenburg som ägs av en Capt. Baron Axell Ribbing f 1762, och där finns Leutenenten Fredric Reuter f 1767, och det är ett Säteri, för frälse. (p. 223.) Både kaptenen och Löjtnanten är nära i ålder med Anders Jäger.

Ibland finns det faktiskt gårdsarkiv som forfarande befinner sig kvar på godset/säteriet. Finns det kvar kan man alltid fråga om deras egna böcker. Kan söka i NAD även om det om deras arkiv överlämnats till Landsarkivet...

Även i Gestad står han faktiskt som Frälse Inspektor. Det innebar inte att han själv var frälse/adel vilket har diskuterats tidigare på anbytarforum - sök på frälseinspektor.

Då tillbaka till att Anders Jäger aldrig står med patronymikon? Dels så var han inte från orten, och han kan ha flyttat in i Dalsland som soldat, och titel Frälse Inspektor så var han så respekterad att han inte ifrågasatts. Jag hittade inte Kvantenburg som officersboställe i Grill/Indelningsverket. Däremot fann jag att både Grinstad och Gestad tillhörde Västgöta-Dals (infanteri-) regemente, med centrum i Vänersborg. [Jag har faktisk som ung tonåring varit medlem i Västgöta dals skytteregementes skyttegille i den staden]. Regementet var uppdelat med en del i Dalsland och en (eller flera) i Västergötlands landskap. När Grill skriver om det så använder man Västergötland som en länsbeteckningen.

Min tanke/idé/arbetshypotes är alltså att Anders Jäger kom upp till Dalsland som soldat, och blev kvar där, och där träffade sin fru. Han kan ha tagit värvning för en rote någon annanstans än i trakterna där han föddes, inte ovanligt. Det var också vanligt med att de flyttade inom samma regemente, t ex om de blev det som vi idag kallar "Gruppchef" d v s vanligtvis vid den här tiden stavat Corporal. Då gick man ibland från att ha varit enkel soldat till att bli gruppchef (över 8-10 man) ibland blev man det inom sin gamla grupp men ofta inom en helt annan grupp, t o m inom ett annat kompani!   

Båda Grinstad och Gestad tillhör Sundals härad (juridisk), och det sammanfaller även med "No 8 Sundals kompani" (inom regementet). Men beroende på vilken tid det är finns det hela 8 olika namn på västgöta-regementen, ser att det i Västgöta Dals regemente finns Sundals kompani från 1714- och långt in på 1800-talet... Om Anders J verkligen var född 1768 så lägg till 18 år så skulle jag titta på  rullor mellan (1785) 1789, 90, 93, (98). 

Finns också ett register vid Linköpings Universitet. http://www.ep.liu.se/databases/soldatregister/search.sv.aspx Sökte endast på Anders och kompani Sundal, fick upp en hel del - en intressant var en Anders Jagren, Jakobsbyns rote, inom Grinstads socken. Just denna person dog dock 1790, MEN det var ofta så att soldaten ärvde namnet från roten och naturligtvis rote-numret. Jagren/Jäger inte omöjligt, men om inte så skulle jag åtminstone gå igenom rullorna för dessa år. (Jag gick igenom över 10.000 sidor i rullor från tre landskap innan jag hittade min ff ff ff f...)

Det finns också minst två olika uppgifter om en Anders Jaeger/Jäger med samma födelse och dödsår på MyHeritage.com, men det kostar, om man vill veta födelseorten, det är inte ens säkert att den ens finns med! Bättre att själv utforska källorna!   

54
Efternamn / SV: Efternamn
« skrivet: 2017-09-11, 14:02 »
Jan Kärrman,

ja det var just så det var - när patronymikon övergavs 1901, så fick alla sonnamn. Släktnamn kallar man normal sett inte de gamla sonnamnen från före den tiden. Släktnamn var till flertalet gamla soldatnamn. Eller minoriteten borgare, m fl eller storbönder som hade. Det var de nya sonnamnen skapade runt/efter det sekelskiftet som vi senare kom att kalla släktnamn men rättare sagt så var de väl mer "vardagliga" "efternamn".   

55
Ör / SV: Jäger
« skrivet: 2017-09-11, 13:48 »
Han dör "I Backen" pagina 8 i den hfl du nämner - det är hans fru och döttrar som flyttar till Hagen (p 86) efter hans död. Han står som "Inspector". Har du fler titlar på honom, och var låg de andra orter du nämnde att du hade hittat honom på?

Har Du sökt länge och inte hittat något så skulle jag personligen ha valt att titta i Riksarkivets NAD (Nationell Arkiv Databas) (via riksarkivet.se), för att se om det finns arkiv på bouppteckningarna från den häradsrätt som Ör tillhör. Finns den, troligen i Landsarkivet i Göteborg, så har du ju dödsdatum och vet vilken häradsrätt det då är, så brukar det inte kosta mer än en hundring eller så, att få kopior, och du kan begränsa vad du beställer och kostnaden. Timkostnaden/minutkostnaden blir ju billigare ju mer du vet själv.     

56
Ör / SV: Jäger
« skrivet: 2017-09-11, 12:44 »
Jäger är troligen ett soldatnamn, berätta för alla på vilken sida du hittat åt familjen (inte bara bild nummer för sida eller p. för pagina är inte samma sak och, det skiljer sig annars mellan t ex SVAR/Riksarkivet och Arkiv Digital m fl.), gärna om äldsta uppgiften men även den nyaste.


Har du kollat dödboken eller är sista uppgiften du har om honom ur en husförhörslängd? Brukar stå en del mer i dödboken! Sedan finns det ofta uppgifter bevarade från när han dog i bouppteckningen, och den lagrades i respektive områdes häradsrätt på landet, rådhusrätt i stad. I vissa fall finns de skannade eller tillgängliga att beställa som kopior från respektive landsarkiv.


Benämns han som som soldat någonstans så finns det vanligtvis ett rote-nummer och så kan man kontrollera honom mot de militära General-Mönstrings rullor som finns.


Uppgifter i t ex en hfl kan inte alltid tas för säkra uppgifter, det kan ibland betyda att han närmast kom från Västergötland.


Så du behöver meddela mer om vilka uppgifter och exakt var de finns! Liksom att du ofta inte får fram något förrän du har fått fram allt som är möjligt utan att hoppa över t ex enskilda HFL:er, och annat där har större chans att få fram kompletterande uppgifter.

57
Förkortningar / SV: KT och DT
« skrivet: 2017-09-11, 12:22 »
Efter 1809 års krig och frederna därefter t ex Tilsit, Paris 1814, och den s k Wiener-kongressen 1815. Så var Sverige utfattigt, ett av Europas fattigaste länder, bl a så försvann en tredjedel av skattekraften när Finland försvann till Ryssland.


Man bytte delar av försvarssystemen och gick över till både rekrytsystem och behöll delar av rotesystemet. Man hade också en betydligt mindre armé och flotta därefter. Alltså behövdes många soldattorp inte längre, samtidigt som staten behövde pengar. Så staten erbjöd f d soldater att köpa sina torp i vissa fall. I min släkt så blev min anfader erbjuden att köpa torpet för 10 riksdaler - pengar som inte fanns. Nu var det dock så att staten också sålde mark på flera tusen hektar skog som skulle ingå. Men eftersom det inte fanns pengar så blev det inget!


Så, det är inget konstigt, framförallt inte under den tid du anger att staten sålde soldattorp.[size=78%]   [/size]

58
Even though there was no actual law about familiy names, there were rules! No names like the nobles had! It was not common until around year 1800 that people of lower classes to family names. Merchants with rights in market towns, or those with education in a craft, like smiths. In the country side Priests, clerks, church servants, and wealthy farmers often took family names. When there was 50 Johan and 50 Nils and 50 Anders as fathers with sons carrying their patronymicons the situation became difficult. But one can hardly say that lower class people could just go and get a family name much before mid 1850 or earlier than 1800. The problem arose when so many more children survived after the inocculations began around 1795.


Regarding Dahlberg, I also has that in my family tree - in that case my ancestor born in 1780 was a soldier under another name in Dalarna around the year 1800, he then became a soldier in Helsingland and was given the name Dahlberg, probably by the major och colonel of his company, he then had another name Lyck when serving as another kind of soldier in a regiment in Jämtland 1808-1815.


In other cases soldiers had names from the "rote" which supplied them. This was convinient since when a soldier died the next soldier brought in from that "rote" was called by the same name. Think of how each soldier having his given function in a group, and using the same name for the same function.


Before 1901 new family names were only registered in that county, so another person could take it on elsewhere. Soldiers names were just up to the "rote" or the commanding officer!


Until a person had not become of age, usually 18-21 years old (depending on which "century" we are talking about), they were often not written in orignally in church books with a family name, just with their firstname + sencondary names. When children were old enough to become farmhands or dairy maids but not of age they were known only by their patronymicon.


So, there were some social rules, and in certain regions like Dalarna they used family name usually coming from place names.


Where the name Dahlberg origninally came from you will find out by going back another generation or so.
     

59
Ovanåker / SV: Ovanåker
« skrivet: 2017-09-11, 11:05 »
Kolla också på geografin, var de bodde. Ovanåker är ju utbrutet ur Alfta vid mitten av 1600-talet, så mycket kan ha hänt i gränslandet mellan de senare socknarna. T ex kan man ha ärvt över sockengränserna!

60
Ovanåker / SV: Ovanåker
« skrivet: 2017-09-11, 10:55 »
Anders Häggström!


Du har hennes mor, Xxxxx Jönsdotter f 1701 på raden under dottern i den  HFL i Alfta (1762-1788) som du nämner. Det står också att modern kommer från Ovanåker och flyttar tillbaka dit. Men inga uppgifter om när.
[/size]
[/size]Vet Du när Kjerstin och Per gifte sig, och var? kan stå i senare böcker - dock gifte de sig ofta i brudens hemsocken. Men bodde hon med modern i Alfta redan när hon gifter sig med Pehr (han kom ju också från Ovanåker)? Om så och hennes moder var änka var ju modern därmed myndig(!) och kan stå omnämnd i samband med lysningen/vigseln.
[/size]
[/size]I Ovanåker finns det hfl:er för både 1767-1777 och 1778-1792. Har Du tur så har modern, Xxxx Jönsdotter, flyttat tillbaka till Ovanåker under den tid som sammanfaller mellan hfl:en i Alfta och den i Ovanåker! Med lite mer tur så kan du hitta modern och att det står anteckning om "änka efter ....".
[/size]
[/size]Sedan har du ev bouppteckning efter Kjerstin som kan och ofta brukar innehålla uppgifter om varifrån hon kom, föräldrar och t o m från vilken by i Ovanåker hon kom!
[/size]
[/size]Red ut vilken Margareta f 1759 17/5 är dotter till och eftersom hon högst troligen dog i Alfta, längre ner på sidan har hon möjligen en tvillingsyster! Fler barn et c. Ibland står det efter hur många år i giftermålet som ett barn föds. Red ut hur alla namnen hänger ihop - ofta är det lättare och ger korrektare bedömningar av släktskap att reda ut allt i varje enskild generation, och deras barn innan man går bakåt i tiden.
[/size]
[/size]Ser längre ner att Ella 1776 2/2 möjligen kan vara modern, Xxxxx Jönsdotters förnamn....
[/size]
[/size]Finns många uppslag att gå vidare på!
[/size]     
[/size]
[/size]

61
Det jag skriver om och hur de var utbytbara är bara hur det faktiskt gjordes, och för många personer. I Norrland, främst Ångermanland, Jämtland och Västerbotten m fl är det så att de namn jag nämnde i praktiken var utbytbara med varandra.


Att jag skrev om detta med utbytbarhet, var just för att man inte skall fastna för hårt vid stavningar, utan det finns så många andra uppgifter om en person som gör att man kan se att det är samma person - när ändå  allting stämmer med personen och fru och barn genom ett flertal HFL:er, men att hans namn kan skrivas, Petrus, Petter, och Pehr. Här i trakterna - gränslandet Jämtland-Ångermanland är Jönsson och Johannesson ofta helt utbytbart.


Det är möjligt att det skiljer lite beroende på i vilken landsända man är men jag har inte sett enorma skillnader.

62
Okänd socken i Jämtland / SV: Sjön - en socken i Jämtland?
« skrivet: 2017-09-11, 09:22 »
Niklas Bodin! Jag håller med Karl Göran Eriksson, det där kräver mycket mer utredning innan det går att avgöra.


Att det skiljer på en månad eller två i födelsedatum behöver inte betyda något. Det kan t o m stå fel ålder så att t ex den som skrivs/sägs vara 50 år kan vara född något några år tidigare/senare. Eller att ett födelseårtal kan vara felskrivet.


Har forskat mycket på bl a Ångermanland, där det också var båtsmän, likt Medelpad, och ej heller sett benämningen "soldatfolk" om båtsmän eller båtsmanssläkter.


Långt in i vår tid har prästerna/skrivarna missat att personen inte föddes på en viss plats som de skrev - utan personen kom från den platsen närmast innan de anlände till den socken där de dog. Och det kunde då ha skett för 20 år sedan eller mer, och det var inte längre samma präst/skrivare...


Det finns flera källor som du behöver söka stöd i, bl a i bouppteckningen, de börjar numera finnas inskannade, där finns mycket att gräva i. "Bouppteckningar skulle enligt 1734 års lag upprättas i samband med dödsfall." Svensk wikipedia. Det är dock en sanning med modifikation för de allra fattigaste upprättades den inte alls ibland, eller skrevs kort att personen var utfattig e dyl - d v s att det fanns inget arv att fördela så man brydde sig inte om att efterforska andra som kunde ärva, som t ex personens syskon, om det fanns barn.


Sedan finns det General Mönstringsrullor som upprättades ung vart fjärde år förutom då regementet var utomlands eller på marsch i landet.


Själv skulle jag inte fästa mig så benhårt kring en enda person om du har vaga uppgifter - ibland ger det ingenting! Bättre då att forska t ex på hans hustru om hon lever - vidare i HFL och på hans barn, och hennes dödsruna och bouppteckning. Följ alltså fler personer och från "vaggan till graven" så hittar man ofta nyttig information om annars "omöjliga personer".


Skicka gärna länken eller uppgifter om var du hittade uppgifterna om soldaten och Skön, så kan fler se det, och fundera!


63
Hans Olof Johansson m fl.


Hänvisar till https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns
där man dessutom talar om ännu fler synonyma namnvarianter som t ex Jens och Jan.


Flera i min släkt i Dalarna blir Johan och Jan och patronymikon på det! I Skåne som jag gjort ett halvdussin forskningar på andras släkter och förekommer också Jan och Johannes och Jöns lite om vartannat för samma person. Även skrivning Jaens, Småland/Halland.


I Norrland och finnskogstrakter blir Juhani, Juha, även det Jan "Janne".


I det här fallet gällde det ju ursprungligen ett mansnamn och ett patronymikon, men samma sak gäller även för kvinnonamn (då ej patronymikon ;) som Dordi, Dorotea. Elisabeth, Lisa, Lisbet. Margareta, Greta. m fl. Fornnordiska Gullög, Gölin m fl varianter i modernare former.     

64
Efternamn / SV: Efternamn
« skrivet: 2017-09-10, 17:43 »
Karl-Göran Eriksson! Jan Kärrman m fl.



[/size][/color]
[/size]Förordningen den 5 december 1901 angående antagande av släktnamn, vanligen kallad namnlagen, kom att ändras 1919, 1920, 1921, 1922, 1931, 1946 och 1962. ... [/color][/size]Namnlagen beskriver på vilket sätt en person kan förvärva ett [/color][/size]efternamn[/color][/size] respektive förlora rätten till ett efternamn. I senare ändringar så specificerar man också skyddet för s k egenartade efternamn.[/color]



Det handlar inte så mycket om vad de kallar sig - för t ex personen som flyttar till Östersund fick ett flyttbetyg med sig från hemsocknen - hemförsamligen kallas det efter 1895 -(övergången från HFL till församlingsböcker). På så sätt visste prästen/skrivaren vad det stod.


Det var nämligen så att man innan namnlagen 1901 gick till prästen och anmälde sig med ett nytt efternamn. Det gamla patronymikon följde strikta regler, men att Eriksson blev Ersson och Nilsson blev Nelsson, m m berodde på att stavningssättet ej alls var enhetligt! Först i och med stavningssystem kring 1840 och folkskolans införande blev det lite bättre. Du fick din fars namn, som son eller dotter-namn, om du tillhörde vanligt folk. Men var man oäkta son eller dotter till en kvinna så fick man hennes faders förnamn som patronymikon. Nils Svenssons dotter, Kristina Nilsdotters oäkta son fick heta Nilsson, och ev oäkta dotter blev Nilsdotter. Undantag gjordes ibland när fadern till hennes oäkta barn tog på sig faderskapet. Men jag har exempel från efter namnlagen ca: 1900 att en gosse vars far, ca 1915, tog på sig faderskapet, men att sonen då inte fick ta sin faders efternamn!


Före detta så var det vanligt att borgare, och hantverkare (även på landsbygden) tog sig släktnamn, så även "viktigare" bönder, liksom klockaren. Och man måste även skilja på soldatnamnen. I det sistnämnda fallet så föll soldatnamnet bort om man slutade som soldat, men i och med att staten uppmuntrade nya släktnamn så blev det vanligare att soldaterna behöll soldat/rotenamn.


Det som skrivs här handlar ju om den tiden just kring alla namnbyten - det blev då så att de flesta med -dotternamn som fötts på 1800-talet, men inte varit myndiga förrän en bit inpå 1900-talet automatiskt fick sin faders son-namn. Jag har dock sett att flera ogifta kvinnor som blivit myndiga, ogifta eller blivit änkor, har fått behålla sina -dotternamn från före 1900. Man hittar en hel del ogifta Svensdotter (säkert runt 200) t ex i CD:n Sveriges Dödbok 1901-2013. Ytterligare en stor del i dödböckerna har patronymikon samt släktnamn.


En annan sak är ju att prästerna ju via kyrkböckerna vad som skrivits i av tidigare präster visste hur namn stavas. Så även i större socknar där man hade sockenskrivare. Man kan även se att omyndiga inte fick sitt släktnamn förrän de var myndiga.


Så att de som föds från runt efter 1881-1901 och inte hunnit bli myndiga ca 1902 och som inte gift sig och vars far inte antagit ett nytt släktnamn - de har då sin fars patronymikon (då baserat på deras farfars förnamn)! Eller så har de via lagen fått rätt att i efterhand ta sig faderns släktnamn.     


65
Efternamn / SV: Efternamn
« skrivet: 2017-09-08, 13:19 »
Blir allt vanligare i Sverige med framförallt ....dotternamn, sedan den förra namnlagen så kunde man ta dotternamn sonnamn som tillnamn (alltså namn efter förnamnet men före efternamnet, oftast då man har ett släktnamn - d v s inte har ett patronymikon som efternamn). Så Johanna Emilia Svensdotter Xylén skulle det kunna stå. Nya namnlagen från 1/7 2017 ger ännu fler nya möjligheter, samt att nygamla patronymikon (t ex Svensdotter automatiskt betraktas som ett av efternamnen och kan ärvas. Vi är också kanske på väg till spansk namngivning eftersom vi så mycket gått bort från just patronymikon och har framförallt de senaste 150 åren skapat nya släktnamn. 

66
Ja, jag är också inne på det, efter att ha tittat på 1880 års folkräkning på möjliga Jonas. Det som talar emot det är att det i samma HFL inte finns ngn anteckning av prästen på raden för Jonas (1857), vilket ofta förekom, men inte alltid.

[/size]Men det finns flera möjligheter. Jonas är ofta under tiderna fram till ungefär den här tidens början när man blev mer noga med att använda dopnamnen, men Jonas är här uppe (och annorstädes) synonymt med Johannes, Johan, Jan, och Jöns. (Hittade i förrgår inte åt en släkting Johan som naturligtvis hette Jan tidigare) Eftersom någon född 1857 anno 1878 var på gränsen till att fylla 21, myndighetsåldern, så förekom det ofta att man enbart använde patronymikon, alltså Nils/Niklas/Nikolaus son om någon före myndighetsdagen.
[/size]
Möjligheten finns också att Sörwiken är ett bredare begrepp än som det står i FB. Enstaka gårdar torp utanför bykärnan kan ibland stå med eget namn... Just p g a detta kommer jag att övergå till släktforskningsprogram med möjlighet att georeferera platser.


Brytningstid... Ser att en släkt i socknen skriver Lemoine som Lemon!

67
Det är ofta nödvändigt att titta på alla detaljerna. I det här fallet så står det troligen förkortningen"Bs" före Jonas N.... - knyt ihop det med den vanligaste tolkningen "Bondesonen", en "titel" på en son till en bonde som ännu inte flyttat hemifrån. Man kunde ju först flytta hemifrån om man hade eget - en egen bostad/härd. Det brukar finnas en motsvarande anteckning på just den bondesonen i HFL vid den tiden!

68
Almunge / SV: Margta/Marta Ersdotter 1763 Almunge
« skrivet: 2017-09-08, 11:43 »

Det händer ofta att kyrkoböcker från tidigare tider försvinner eller brinner upp. Ibland står det om sådant om man söker på information om själva församlingen.   

Men, det finns t ex födelseböcker tidigare än 1783! Tycker också att du inte enbart skall gå längre tillbaka i tiden, utan även följa personerna från Vaggan till Graven! Då hittar man ofta mer information, som t ex vilken dag hon föddes! Ibland står det t ex i dödböckerna hur många år och månader och t o m dagar personen var när den dog. Tittar du på Almunge födelsebok 1700-1767 och 1762 så hitta du ett flertal med namnformer kring Margareta (men SVAR:s server dog just!). Sedan kan man inte vara bergsäker på att uppgifter om födelseår är rätt - det slår ofta på ett par-tre år åt varje håll. (Hittade ett enda avvikande födelseår för en släkting, och det var rätt -de andra tio gångerna hon omnämndes var det alltså fel.)


Att ange ett bildnummer för ett avfotograferat arkiv, som i det här fallet bild 151 - det råkade vara bildid 154 hos Riskarkivet. Bäst är att även ange p-numret (pagina) sidnumret i originaldokumentet. I det här fallet finns det flera omgångar av årtal och i 2:dra(?) omgången är det sidan 16. Sådan underlättar...


Du bör inte heller fastna alltför länge på just kyrkoarkiv och FB, HFL, DB, utan t ex använda skattelängder m m. Men även kyrkans räkenskaper (särskilda böcker) är intressanta för det kan stå något om gåvor till kyrkan i samband med födslar, giftermål, m m.


Ibland så får man information genom t ex Lantmäteriets historiska kartor, och uppdelningar av hemman, eller laga skiften!


Sedan bör man arbeta parallellt med flera personer - t ex så händer det ofta att familjer bor relativt nära varandra och att det står om släktskap - det står inget sådant i just den HFL och sida du refererar till, men om du tittar efter så finns det en möjlighet att det är flera generationer i samma familj på den sidan! Eric Janssons (f 1726) son Jan Ersson (1754) gm Margareta Hansdotter (1750), och deras barn Anna och Margta (1781, -84). Möjligt att Dr(ängen) Matts Ersson (Kn:50) är en son till förstnämnde Eric?


Fortsatta tankegångar - Ersson är ett mkt vanligt namn så endera kan Eric Ersson (62) eller hans hustru Margta Ersdotter (63) vara son respektive dotter till den förstnämnde Eric Jansson.


Min rekommendation är att först hitta mer information om paret Eric Ersson och Margta Ersdotter, möjligen födelsedatum, och sedan leta efter dem i FB.


Ibland ser man längre fram att deras föräldrar bor inhyses hos ett av barnen!


Ju mer information ju lättare blir det och man kopplar inte ihop fel personer. En bra släktforskning som är intressant har blivit det på grund av all information från vaggan till graven - en serie med enbart namn och årtal är ganska ointressant... Så kom ihåg för att få VG så gäller "Från Vaggan till Graven".

69
Du har naturligtvis helt rätt Maud - det är mycket som måste säkerställas innan detta blir helt klargjort.


En sak kan vara att Lundberg adopterade de två systrarna från makans tidigare äktenskap (om det nu är så) - hände ofta i USA och även i Sverige.


Det hela blev aningen lättare att förstå med Stig-Åkes förklaringar om vilka kända släktskap som redan fanns ;)


Stig-Åke! Vad använder du för släktforskningsprogram? Det är ofta lätt att presentera något genom att exportera delar än att förklara dem för andra.


Nu skall jag ägna mig åt lite egen släktforskning efter uppslag jag fått. (men följer detta gärna när jag har tid!)
   

70
Såg också att Maud hade en länk! http://obits.dignitymemorial.com/dignity-memorial/obituary.aspx?n=June-Nunez&lc=4681&pid=175952363&mid=6610797 den visar på en dödbok inom familjen, men den är sluten, och de öppnar den för USD 29 för ett år, men tror att den kan innehålla många uppgifter om June och hennes ev barn!


Men "there is no such thing as a free lunch" - åtminstone inte i USA...

71
Ovanligt men händer, att systrar gifter sig med samma man efter den enas död, eller att de gifter sig med en bor eller annan släkting till systerns man. Det var just det jag ville ha eliminerat - då finns det ju så mycket mer att gå på. Båda döttrarna med ett andra/till-namn, eller initial.


Bra att veta Florence tillnamn Evelyn - kan vara lättare att hitta henne mellan 1910 och till dess hon gifte sig och äldsta dotterns födelse 1928. Ingen släktforskning är komplett om man inte har allt mellan "vaggan och graven". Man hittar mycket om en person om man går till bröllopet, ofta mammans (Hilda Matilda Bonde) namn och pappans namn. I det här fallet Florence mamma och pappa och var de bodde! Lättare att följa upp då, även om de senare kan ha skiljts.


Ytterligare namn att söka på är ju deras pappa med "a.k.a" (also known as). Fler obituaries! kan nog ge uppslag till döttrarnas nya efternamn. Eftersom flera dödsfall inträffade relativt sent kan man ibland finna namn på deras barn och barnbarn även till dem. Kan t o m vara möjligt att mr. Nunez själv lever och lever på samma adress! Det är bara 9 år sedan hon dog!


Skulle vara väldigt intressant att få veta hur/varför båda syskonen födda Lundberg fick efternamnet Nunez!
   





72
Ål / SV: Söker information om Hilda Matilda Bonde
« skrivet: 2017-09-04, 20:19 »
Hej! Jag skrev ett långt svar här på  Ål, men det försvann för att svaret tog så lång tid att skriva och jag blev nog ut-loggad p g a någon sorts "inaktivitet" men skrev i en timme...


Har svarat dig på det du skrev vägen till 13.20.


Länken = http://forum.genealogi.se/index.php?topic=147044.0
 

73
Har läst det du skrev, och skrev ett långt inlägg i Ål, men det verkar ha försvunnit. Så skriver det något annorlunda och hittade andra inlägg också!


Så här tyder jag det:


1. Du har namn på Florence (F) senaste make och du vet en trolig tidigare makes efternamn, se 5.


2. Du vet dödsdag.


3. Du vet var hon och Herman Fritz Lundberg bodde. En bra utgångspunkt för att få information av stadsdelen eller staden Chicago.


4. Du vet hennes tre syskon (varav 1 man), Lillian, Clarence och  - lätt att använda honom som reserv senare.


5. Du vet hennes (F) döttrar June & Margaret de står som hennes döttrar och det är ganska otroligt att båda skulle vara gifta Nunez, då är det mycket troligare att Florence först var gift med med en hr. Nunez. Florence skulle bara ha varit 22 resp 33 år gammal, vid döttrarnas respektive födelse. Varför skulle BÅDA döttrarna ha efternamnet Nunez?


6. Du vet att hon var medlem i flera loger/föreningar. Den med kvinnonamnet Thelma är ursprungligen norsk men blev senare allmänt skandinavisk. Sten Sture-Frihet Lodge med svensk. Sök efter de logerna lokalt och försök hitta kontaktpersoner. Kolla vad de övriga, logerna, föreningarna betyder och om någon är ett religiöst samfund - Även de kan innehålla information.


Jag såg också i ett annat inlägg att Du 2016-12-08 kl 15:23, fått ett svar från Anita Björkroth. Hon nämner en fostersonen Oskar Bonde Lundberg, och lärlingen Anders Herman Lundberg. Med tanke på Florence E. Lundbergs make Fritz Herman Lundberg - Det är inte långt mellan Stora Tuna och Ål. Så inte otroligt att de var släkt med Hilda Matilda Bonde som du också letar efter! Så, säger inte att det är så, men jag har haft betydligt sämre uppslag än så, när det gäller Hilda Matilda!


Det finns alltså en hel del uppslag i det material du har med enbart denna obit!


Jag tror att du liksom jag tar genvägar med att söka på nätet och verifiera i efterhand, och det fungerar ofta bra! Men en sak skall man ha i minnet - sökmotorerna prioriterar främst efter att du Stig-Åke är svensk, och det blir gärna fel. Jag vet för jag har flera hobbies, som ofta kräver tillgång till engelskspråkigt material. De flesta stora som Google, Bing m fl prioriterar därför fel i ordningen de presenterar sökresultaten på - enligt dina svenska preferenser. Det finns flera sökmotorer som INTE prioriterar efter några preferenser , ett är duckduckgogo.com. Jag fick fler svar t ex på Thelma Loge 17.


Du nämner Fritz Herman Lundberg och hans dödsdag, har du hans obit.? Står det verifierat där att flickorna är hans? För jag tyder inte hennes obit. så!? Det brukar stå något liknande det svenska "gemensamma barn" om så är fallet. "Dear mother of" verkar lite annorlunda. Mer så att maken presenteras för sig och döttrarna för sig!

74
Äldre ord A - K / SV: Gammal ord - dialekt
« skrivet: 2017-09-04, 17:42 »
Ja jag har i åtskilliga dialekter hört om bloga i samband med "Bloga ner säj", "Blodade ner sig". (har bott i 8 landskap) och besökt alla! liksom alla landets städer! och dessutom jagat i ytterligare några landskap och umgåtts med än fler dialekter - Så jag kan inte minnas exakt vilka! 

75
Äldre ord A - K / SV: Försvarslös
« skrivet: 2017-09-04, 17:34 »
Kristina Öberg - lösa pigan drängen innebar endast att de inte var städslade (anställda) av någon. Så länge som någon t ex var bakerska och gick från gård till gård och hjälpte till att baka, så kunde man vara "lös". Även om man gick på turlista mellan gårdarna nästan varje vecka. Man måste betänka att varje gård hade en bemanning och ofta klarade man inte av t ex storbak, slakt, höbärgning, et c.


Det som jag inte själv tänkt på var när man slutade med begreppen försvarlös och lös i kyrkböckerna!





76
Äldre ord A - K / SV: Finne
« skrivet: 2017-09-04, 17:24 »
Det går nog inte att fastställa vad som menades med finnar för ursprunget torde vara "skridfener". Alltså att de skred fram på skidor. Så troligen kan det både avse nordliga befolkningen i allmänhet. Senare så används det nystavat som skridfinnar. Tror att begreppet använts i minst tusen år och att den tysk (?) som först skrev om det hade liten inblick i språk och kultur norr om Dalälven!

77
Äldre ord A - K / SV: Backstuga
« skrivet: 2017-09-04, 17:15 »
Det finns inte många backstugor kvar i Sverige men min mormor föddes 1880 i en, och den står kvar. Backstugorna byggdes när det gick av timmer men senare även av korta brädstumpar i en skogsbacke som inte var till större nytta för någon och inte till men för den som upplät marken. Backstugan grävdes ofta ur en backe, så att man fick lite utjämnad mark framför stugan. Väggarna under mark kunde vara bara, så att bygget egentligen bara var ett "lock" ovanpå. Men varianter med hela brädväggar förekom. Att det var fattiga som byggde så var naturligt, och att de underhölls dåligt p g a det känns lite som naturligt, så livslängden var nog kort hos både invånarna och backstugorna.


De backstugor jag sett har haft takvinkel framifrån sett, men jag har hört talas om än enklare där man hade en lång stock i framänden och sedan lade grenar över från backen bakom och ut på stocken.



Men backstugorna var inte enbart de fattigas boenden, utan ibland så byggde man dem som ett första hus för både folk och fä av nybyggare i t ex norra Sverige, och i den backstuga bodde man en-två vintrar. Därefter flyttade folk och fä isär. Ett par år senare kunde "kräka"/djuren få en egen bostad helt ovan jord och då kunde man förstärka utgrävningen med sten och bygga jordkällare på platsen. 



Det största bygget av svenska backstugor jag hört talas om är från USA! 1847- gjordes rader av backstugor a la hemlandet, fastän naturligtvis större a la USA, vid Bishop Hill. Där inhystes hundratals immigranter som tillhörde gruppen Jansare/Erik Jansare främst från Hälsingland och Dalarna. Den första stora vågen av svensk emigration.
 

78
Ål / SV: Söker information om Hilda Matilda Bonde
« skrivet: 2017-09-04, 14:06 »
Hittar inte ditt inlägg "Hitta nu levande släktingar" i Ål. (Är det väldigt gammalt?) Går inte att söka på vad en person har skrivit generellt. Svårt att veta riktigt hur det hela hänger samman. Tycker dock att det är intressant att se om jag kan bidraga på något sätt, men jag har just nu inte göra så mycket eftersom jag inte just nu prenumererar på USA. Det brukar jag göra ett par månader efter årsskiften när jag jagar mindre... Men är hemma med halsfluss just nu... Kollar gärna vidare om du leder mig till inlägget/dödsrunan!   

79
Ål / SV: Söker information om Hilda Matilda Bonde
« skrivet: 2017-09-04, 11:16 »
Hej!


Folk flyttade också mycket och fortsätter att flytta mycket i USA. Om Du har namn på barnen och barnbarnen och vet var de bodde, så försök med den lokala förvaltningen på orten, i vissa regioner och tror att t ex Chicago har digitaliserat mycket, men att det kostar uppemot USD 20 per uppgift man begär ut. Och det finns ju inga garantier. Om du någonstans hittat en församlingstillhörighet så brukar de gå att få uppgifter från dem som kan innehålla uppgifter om utflyttningar, och både vigslar och begravningar.

80
Ål / Söker literatur kring förfäderna i Ål.
« skrivet: 2017-09-04, 11:02 »






Min förfader Mat/Mattias Andersson (sedemera Dahlberg/Lyck) född i Gopa, Bjursås hamnade i Jämtland via Hälsingland, hans förfäder var Tallhols Anders Andersson, Tallhols Anders Jansson (båda födda eller boende i Gopa,et c Bjursås) och dessförinnan Stor Johan (Jan?) Andersson f 1695 Vrebro, Ål g m  Barbro Jansdotter f 1798 Värmdö, Sthlm l. Den sistnämndes far var Anders Jansson Wärmén Vrebro, d 1709 vid Poltava g m Malin Danielsdotter Kälarvet, Stora Tuna 1662 d 1741. För intresserade finns mycket dokumenterat om Mats Andersson och fram till nutid.


Jag söker andra trådar och uppslag kring efterforskningarna kring släkten i Dalarna. Har skaffat en del literatur om Bjursås, men om Åhl har jag bara en bok om folkdräkterna. Har sett en bok omnämnas om Åhl och Bjursås m fl socknar, men vill ha lite som kanske specifikt berör just Wärmén och Stor Johan. Vet att detta ofta handlar om gårdshistoria och annat, och att det ofta ger uppslag till sökning på vissa år t ex i kyrkornas ekonomi, skattelängder.


Jag har också fått höra, men inte kunnat verifiera, att en man ingift i släkten, alltså med en syster till någon av de omnämnda männen, dog 1743 under den Stora Daldansen - alltså under det som brukar kallas svenska demokratis födelse. Det är troligt att den mannen kom från eller bodde i Ål. Oavsett om den personen var från Ål, så är det också intressant att få läsa om den historien ur ett lokalperspektiv. Dömdes eller särbehandlades (positivt/negativt) folk lokalt för deltagande i Stora Daldansen.


Har försökt få tag på namn e dyl på personer i hembygdsföreningen. Naturligtvis går det att få info om litteraturen via bibliotek och kungliga biblioteket, men det riskerar att bli mycket och inte särskilt specifikt.             

81
Ål / SV: Söker information om Hilda Matilda Bonde
« skrivet: 2017-09-04, 10:32 »
Jag vet av egen erfarenhet, och när jag hjälpt till med andras släktforskning i USA att det är väldigt svårt. Som du kanske redan sett så förvanskas ofta stavningen i det landet. Dessutom så är det bara i census som man brukar kunna hitta personer. Mycket var rena vilda västern ännu mellan 1910 och fram till WWII, och under den tiden så skrev man in sig i skattelängder lokalt, och var skriven i de lokala församlingarna och då i böcker för varje eget samfund - mycket försvann i de ofta förekommande lokala bränderna. Samhörigheten mellan svenskarna (och även andra invandrande grupper) var stor och ofta bodde man senare hos sina barn eller andra släktingar. I flera fall så har jag fått följa andra personer, ofta syskon eller bybor som emigrerade ungefär samtidigt för att långt senare hitta åt dem "tillsammans". Hilda och Matilda är ju samma namn och hon hade kanske ett tillnamn också och skulle "H/M. X. (Y)" kunna var ett spår. Något som är vanligt i USA är ju dödsrunor, framförallt på landsbygden, s k obituary och dessutom har man precis som i Sverige gjort gravstensinventeringar som digitaliserats. Problemet är även då fantasin att kunna söka på alla möjliga stavningsvarianter!
       

82
Ström / Äldre inlägg (arkiv) till 02 maj, 2014
« skrivet: 2014-02-05, 18:47 »
Tack Maud & Maud!
 
Ja allt ser ut att stämma, och hänger nu ihop, och Otto som inte är så vanligt verkar ha haft ett större genomslag än vanligt i släkten från Trångåsen (vilken jag inte ingår i utan forskar åt för den sista med direktanknytning dit som nu bor där). Kanske är upphovet till det Frans Otto. På Trångåsen minns de (enligt telsamtal idag) att någon Mårtensson varit på besök troligen på 80-talet och uppgivit sig vara släkt på härstammande från den gården, Malms!  
 
Kvar att kolla är också när (och varför) Rosina for till Ramsele sn, som det står att hon kommit från.
 
Med vänlig hälsning  
Ingemar
 
PS! Gården i Spånga, Hägerstalund, där Erik Ersson och Kristina Lindström tjänte som statare är numera en fin restaurang som jag själv ätit på, bara dryga kilometern från där jag bodde i Sollentuna. Den gamla mangårdsbyggnaden är säkert 1700-tal. DS!

83
Ström / Äldre inlägg (arkiv) till 02 maj, 2014
« skrivet: 2014-02-05, 12:22 »
Fantastisk Maud!
 
Det hela verkar mycket troligt - det ger också en möjlig koppling till att försöka förstå den muntliga traditionen att någon kvinna i Rosinas släkt hade åkt till Stockholm för att föda ett u.ä. barn.
 
Det är lite knepigt att jag inte hittat åt Otto i Emigranten Populär 2006, folkräkningarna var ju inte till så stor hjälp heller eftersom jag inte visste vilken Otto Lindstöm som det rörde sig om, eller om han t ex 1900 bara hade patronymikon.
 
Kanonbra med uppgiften om barnhuset - jag har och letat via nätet i det arkivet men inte hittat den här uppgiften som du lämnat här! Toppen!
 
Nu skall jag bara verifiera och dokumentera och se som jag kan knyta ihop henne tillbaka från Ström till Sthlm (via Ramsele).
 
Stort Tack!
 
Ingemar

84
Ström / Äldre inlägg (arkiv) till 02 maj, 2014
« skrivet: 2014-02-04, 19:30 »
Otto Lindström lär en man ha hetat som någon gång under tiden 1930 -& 40-talen bedrev någon form av handelsverksamhet (butik) i Vågdalen. Jag söker efter uppgifter om honom eftersom han, enligt muntlig uppgift, på något håll har varit släkt  med Johanna Rosina Ersdotter/Ersson f 1839 i Hedvig Eleonora fs i Sthlm död 1907 å Trångåsen som tidigare tillhörde Fjällsjö sn (t o m ca 1893). Rosina var gift med Olof Larsson f 1840 och de gifte sig 1868-06-14 (det året bodde hon i Risselås). Ett tidigare giftemål med Jöns Jönsson i Gärde. Rosina lär ha varit barnhusbarn i Sthlm, och uppgifter om henne häruppe finns från Ström AI:a7 sid. 116 där hon enl uppgift kom närmast från Ramsele - där återfinns hon dock inte som ut eller inflyttad 1853-1863, ej heller i Hfl:er. Rosina lär ha haft en bror (ej namngiven återfunnen) som var guldsmed i Sthlm. Om Otto är ett barn till honom eller ej vet man inte.  
 
Otto Lindström lär ha kommit tillbaka till Sverige efter emigration till Amerika, men han skulle ha kommit tillbaka därifrån och öppnat handeln i Vågdalen, samt att han när han slutade med handeln återvände till Amerika.
 
Församlingsboken i Ström (senaste publika på SVAR går bara till 1931 och däri hittas inte Otto Lindström i Vågdalen.
 
Nån som vet nåt?

85
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2013
« skrivet: 2012-11-07, 19:42 »
Tack Per M, och Karin A!
 
AIIa:1d har jag inte på fische eller via SVAR, men skall till Ö-sund på måndag så jag hittar igen uppgifterna då! Visste inte att han återkommit till Sverige, om det nu är samma person som sägs ha varit i USA. - Jo jag vet ju att vägen via Norge var genare för norrlänningar, skall kolla norska register.
 
Återigen tack för hjälpen att ringa in problemet! (som inte verkar så svårlösligt längre).

86
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2013
« skrivet: 2012-11-07, 15:40 »
Jag söker info om min farmors (Anna Lisa/Elisabet Jonsdotter f 1877-04-14) bror Jonas Petter/Peter f 1880-10-22 som finns med i folkräkningen 1900 som volontär under efternamnet Kronsten. JP var född i Lit medan föräldrarna var skrivna i Hammerdal). Familjen bor då Solberg, ock så även senare.
 
Jag har tittat i utflyttningslängderna för Hammerdal t o m 1903 men har bara fische om själva utflyttningspapperen - inte utflyttningslistorna.
 
Jag har också sökt i Emigranten Populär efter hans emigration, men inte funnit någonting alls!  
 
Vet någon när JP flyttade/emigrerade till USA och hamnade i något samhälle som slutade på namnet Bay i Kalifornien?

87
02) Sjukdomar och dödsorsaker på latin / Pyosepticaemia
« skrivet: 2012-04-30, 16:39 »
Nej! Det står faktiskt och inom citattecken Pyoseptiochs-mia inte som jag skrev -nia på de två raderna. Troligtvis har den lokala prästen misstolkat vad hospitalspredikanten som jordfäste och begravde skrivit till patientens hemförsamling. Eller att hospitalspredikanten missuppfattat hospitalets läkare.
 
Men, du har säkert rätt i vad det EGENTLIGEN borde ha stått - huvudsaken är att ordet  fått sin förklaring.

88
02) Sjukdomar och dödsorsaker på latin / Pyosepticaemia
« skrivet: 2012-04-30, 16:23 »
Tack Gun! Då skall jag försöka verifiera texten igen!

89
02) Sjukdomar och dödsorsaker på latin / Pyosepticaemia
« skrivet: 2012-04-30, 13:57 »
I slutet av 1920-talet avlider en sinnesjuk patient på ett Hospital, dödsorsaken anges till Pyoseptiochsnia men jag hittar inget på nätet om vad det skulle kunna vara för sjukdom e dyl.
 
Någon som vet?

90
Emigrantkällor / Immigrant - invandrararkiv?
« skrivet: 2012-04-30, 10:53 »
Stort tack Elisabeth!
 
Det var något sådant jag hade hoppats på att det fanns - endera originaldokument vid invandringen, eller listor... Jo jag har SVAR-abonnemang så jag kollar där.
 
Än en gång, stort tack!
 
Ingemar

91
Emigrantkällor / Immigrant - invandrararkiv?
« skrivet: 2012-04-29, 17:56 »
Har just nu ett problem med att hitta när en person kommer till Sverige - någon gång runt år 1900 +/- 1 år. Vilka arkiv finns tillgängliga? Var det tull eller andra mydigheter som registrerade den nyanlände? Och i vilka arkiv kann det finnas material?
 
Just i det här fallet gäller det en ankommande från Finland, som finns med i Folkräkningen 1910 men inte år 1900, eller tidigare. Har även sökt i de finska immigrantarkivet utan att hitta åt personen. Om det skiljer sig något åt hur personerna togs om hand mellan olika landsdelar så kom personen från Vasa län i Finland och till Jämtlands län. Så antagligen båtvägen över Kvarken kanske till Umeå, Luleå eller någonstans lite längre söderut.
 
Tack för uppgifter om bra källor!

92
Fuglie / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-15
« skrivet: 2012-01-15, 22:29 »
Jag söker upplysningar om vart Sven Andersson Wallenkur f 1804-12-20 i Västra Vemmerlöv for år 1846 och hans. Han återfinns i Hfl:er för Fuglie mellan 1825 och till Hfl 1845-47 där han står som utflyttad '46 (Fuglie AI:7 för Fuglie 7 [datasida nr 30 hos SVAR].  
 
Han står där med Hustrun Karna Månsdotter f 1809-02-28 i Herrestorp, Vellinge: De två sönerna Anders (Svensson) f 1841-08-03 d. 1907-07-17. och Nils f 1844-09-07, båda födda i Fuglie.
 
Vad hände med Sven och hans familj? Sonen Anders har jag en del om från Västra Kärrtorp dit han och hans fru flyttar '71, och fram till hans död 1907.
 
Med vänlig hälsning
 
Ingemar Skarpås

93
Krigsfångar / Ryska krigsfångar, desertörer 1809
« skrivet: 2011-11-25, 19:19 »
Tack, för introduktionen - ser att jag lyckades få iväg frågan igår, och att jag skickat nytt idag - tag gärna bort dubletten.
 
Ditt inlägg fyller i min luckor på bästa sätt och verkar mycket rimliga.
 
Det enda du inte svarat riktigt tydligt på var om det finns några regional eller centrala register ver dessa krigsfångar och/eller desertörer? Så många städer fanns det inte heller i utefter norra norrlandskusten, så i vilka register skulle de ha kunna hamna i av borgerskapet, eller var det bara rent allmänna skrivelser från borgerskapet till myndigheterna de förekom i?
 
Ingemar

94
Krigsfångar / Ryska krigsfångar, desertörer 1809
« skrivet: 2011-11-25, 19:10 »
Hej!
 
Jag skulle vilja få veta var man hittar förteckningar över krigsfångar som tagits i svensk fångenskap, i första hand 1809 och utefter den svenska norrlandskusten. Mitt antagande är att svensk militär borde ha förtecknat dem, men hur länge hölls de i fångenskap, finns det någon litteratur? I ett fall har jag sett att en rysk krigsfånge gift sig med en svenska bara något år efter kriget, och att han då återfinns med familj i HFL och Födelse & Dopbok.
 
Annars vet jag att dessa krigsfångar arbetade på bl a Göta Kanal, eller slavade hos någon bonde eller hos andra men vad hände med de som deserterade under den ryska arméns närvaro i Sverige?
 
Vilka källor finns och finns det något bra skrivet om dessa krigsfångar eller desertörer, och vad med svenskar som hamnade t ex i rysk fångenskap?
 
Med vänlig hälsning
 
Ingemar SKarpås

95
Överlännäs / Äldre inlägg (arkiv) till 06 juni, 2013
« skrivet: 2011-10-19, 15:25 »
Tack Hasse och Per! Jag skall kolla dessa tips!
 
Stort Tack!
 
Ingemar

96
Överlännäs / Äldre inlägg (arkiv) till 18 oktober, 2011
« skrivet: 2011-10-18, 21:14 »
Jag söker info om Fader (Pål?) till Landbonden Johan Pålsson f Björkå 17941223 (I de flesta HFL:er står 17941221) Han återfinns i FB (C1) Överlännäs . 1794 Johañes i Björkå [Decembr] 23 25 m Aña Thomasdr...
Jag ser också på nätet att många vill ha Anna Tomasdotters föräldrar till Tomas Eriksson, men jag utläser Thomas Olsson och otydligt Carin Xxxxxx (en del på nätet har fått det till Persdotter) Se C1 1767 Årsnummer 12 Anna i Rosendahl [Sept.] 2 3. F: Thomas Olsson? m: Carin ?
 
Har sökt efter ev giftemål för Pål och Anna, men ej hittat det.
 
Anna gifter sig 18111226 med Anders Abrahamsson, i det boet finns en son Nils född 18030623 den familjen finns då i Hurjum (AI:1a). Nils återfinns inte i FB för Överlännäs. Vet någon var han är född och om Pål är hans far?
 
Är det någon som har info och hänvisningar till rätta källor för ev påståenden om deras namn?

97
Frösö / Äldre inlägg (arkiv) till 19 maj, 2013
« skrivet: 2011-08-16, 19:03 »
Tack Björn! för både uppgifterna om Anton och Naum, skall naturligtvis kolla Jämten -66, och följa upp. Kanske jag hittar något om Antons föräldrar så småningom!
 
Tack igen för det så SNABBA svaret!
 
Ingemar

98
Frösö / Äldre inlägg (arkiv) till 19 maj, 2013
« skrivet: 2011-08-16, 16:37 »
Hej! Jag söker information om Fältjägaren Anton Andersson Wide *18020228 Gift med Dordi Olsdotter * i Tanne 17920415. Anton återfinns inte i FB för Frösön eller Östersund. Är det någon som vet varifrån han kommer? Jag har följande uppgifter om honom:
 
HFL Frösön 1822-1831 p 111 [d 100] Herke 1 3/8 Tunnland.  Dräng. Anton Andson 1802 Finns enligt nattvardsgången där fr o m 1822 1/12 t o m 1823 5/10. Kan ej utläsa kolumnen Hvarifrån.
 
HFL Frösön 1822-1831 p 32 [d 41] Hos Rector Scholae Magister Gunnar Backmans på Stocke Tjenste Folk., omnämns Dräng Anton Andersson 18 28/2 02 1802-02-28. Enligt nattvardsgången är han omnämnd där från maj 1824 till oktober 1825.
 
HFL Frösön 1822-1831 p 51 [d 60] Berge_3 Tunnland, omnämns Dräng. Anton Anders. 1802 28/2. Han kommer då från p 32. Enligt nattvardsgången endast 1826 7/7 och 3/12.
 
HFL Frösön 1822-1831 p 39 [d 48] Hos  Frösö Prestbords Tjenste Folk, omnämns Dräng. Anton And. 1802. Enligt nattvardsgången är han endast där 1829-10-04.
 
HFL Frösön 1822-1831 p 45 [d 54] Torpare i Tanne, omnämns rad 3 Fältxxxx Anton Andersson Wide 1802. Enligt nattvardsgången först 1831.
 
Han gifter sig 1829-07-05 med Dordi Olsdotter dotter till Torp Olof  Jönsson i Tanne. i HFL 1822-1831 p 45 står hon som Dorothea f 1792-04-15. Enligt VB Dräng Anton Andersson från Kyrkbyn.
 
Jag har följt Dordi en generation bakåt, och frammåt har jag deras dotter Ingeborg Antonsdotters ättlingar bl a i Hammerdal. Som en bifråga: Dordi har tydligen en uä son Naum *18190304 med en rysk soldat Naum Kupatoff(?). Någon som vet mer?
 
Med vänlig hälsning / Ingemar Skarpås, Österåsen, Strömsund

99
Rogsta / Rogsta
« skrivet: 2011-05-18, 17:02 »
Hej ni med kunskap om Rogsta!
 
Jag är ansvarig för info för nästa upplaga av Sveriges Dödbok vad avser Fjällsjö sn. på den tiden i Västernorrlands län. (Numera i Jämtlands län).
 
Jag har fåtten nöt att knäcka vad beträffar Lars Erik Bergström som avlider på Backe lasarett, Fjällsjö sn, 19160414. Eftersom de inte då inte hade så mycket info om honom annat än att han var xxxhandlande (troligtvis resehandlande) och 61 år gammal, och med sidoinformation om hemvist i Rogsta Gefleborgs län. Dock är han Skriven å församlingen d v s i Fällsjö, utan att finnas någonstans i Församlingsboken. Han är också ikryssad för gift man i församlingen.
 
Nu har jag inte hittat honom i Folkräkningar e dyl, och jag har inte tillgång till Mikrokort för Rogsta på 1900-talet.
 
Vill gärna veta vem som håller i Sv DB för Rogsta, och få info om huruvida LEB kommer att tas upp hos er och då ev med hänvisn till avliden på länslasarettet i Backe, Fjällsjö sn, Fjällsjö kn? (Vi vill ju inte ha dubletter. Eller om han skall föras in hos mig med rätta födelsedatum, vigseldatum et c med hänv till Rogsta?

100
För en god väns räkning söker jag information om:
Anna Maja Emelin enligt uppgifter i Hammerdal Jämtland skall hon vara född 1796 i Köping.
Otroligt nog finns en dotter(?) till henne omnämnd som: Anna Lisa Emelin född 18090410. Dotter föds iså fall när Anna Maja är bara 13 år! Anna Lisa finns inte i Hammerdals FB.
 
Anna Maja gifter sig 1821 i Hammerdal med Jöns Olofsson f 1797 i Håxås, Hammerdal, och de får åtminstone två barn, Olof Jönnson 18251001 och Lisa Jönsdotter 18380721.
 
Anna Maja dör 18620320 i Fyrås, Hammerdal.
 
Jag har sökt i både landsförsamlingen och stadsförsamlingen efter dem...
 
Jag ser att det tydligen fortfarande finns Emelin-are bl a inom sporten i era trakter - finns det någon specialist på familjen?

101
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-06-23
« skrivet: 2011-04-09, 15:00 »
I mitt arbete med namn åt de döda för Fjällsjö sn/fs i Västernorrlands län (fr 1972/73 Jämtlands län) så eftersöker jag födelseplats eller annan information om:
 
Olof Olofsson f 18330330. Han finns i Fryksände i ut-flyttlängden 1871 fol. 888 årsnummer 35 och Wadje. Med hänvisning till Svenneby. Jag har dock inte funnit honom längre tillbaka än i HFL motsvarande tiden för utflyttningen, ej heller i FB.
 
Efter inflytten gifter han sig väldigt snart, samma år i vår socken, boende i byn Jansjö, och flyttar snart vidare till socknes huvudort, Backe där han bor till sin död 19070805. Vid tiden för giftemålet och flytt till Backe antar han efternamet Hagström.
 
Någon som vet något mer om Olof Olofsson?

102
Dorotea / Äldre inlägg (arkiv) till 26 april, 2011
« skrivet: 2011-04-08, 19:14 »
En fråga förresten, Stig-Lennart, Kråken databasen hur får man tillgång?
 
Ingemar

103
Dorotea / Äldre inlägg (arkiv) till 26 april, 2011
« skrivet: 2011-04-08, 19:04 »
Tack Stig-Lennart! Jag kollar i hänvisat dokument! (har inte kunna kolla efter svar p g a sjukdom i familjen)
 
Med vänlig hälsning
 
Ingemar

104
Dorotea / Äldre inlägg (arkiv) till 26 april, 2011
« skrivet: 2011-04-06, 11:55 »
I HFL för Tåsjö, dåvarande Västernorrlands län (sedan 1972/73 Jämtlands län) återfinns Stina Persdotter född 1890 i Dorotea. Men, eftersom Dorotea blev Dorotea först något år efter hennes födsel så har jag försökt hitta henne i Åsele Lappmarksförsamling och Åsele och Dorotea, utan att lyckas.
 
Hon gifte sig 18160714 med Bonden Jonas Ersson född 1783. Han dog 18650621 i Hoting, Tåsjö. Stina dör 18610301 i Hoting.
 
Varifrån kom hon, födelseplats och referenser till FB och/eller HFL emottages tacksamt!

105
Lycksele / Äldre inlägg (arkiv) till 17 maj, 2011
« skrivet: 2011-04-06, 11:38 »
Hej! I mitt arbete med Namn åt de döda 1901- för Fjällsjö Västernorrlands län (sedan 1972/73 Jämtlands län) så har försöker jag gå till botten och verifiera ALLT.
 
I Fjällsjö finns Johan Andersson, död 19050428 i Jansjö, Fjällsjö. Enligt FS och HFL är han från Stensele. Han gifter sig 18901003 i vår grannförsamling, Bodum, och sedan kan jag bara återfinna honom i Folkräkningen 1880 i Stensele, men där står han som han kommer från Lycksele församling. Har försökt kolla vad som gällde mellan Stensele och Lycksele, men inte återfunnit honom i någondera FB.
 
Någon som vet?

106
Åsele / Äldre inlägg (arkiv) till 09 januari, 2012
« skrivet: 2011-04-06, 00:01 »
Hej! jag jobbar med Namn åt de Döda/Dödboken för Fjällsjö Västernorrlands län (numera Jämlands län).
Jag har kört fast med Stina Kajsa Salmonsdotter f 18400407 i Åsele enligt FS och HFL Fjällsjö, hon är gift 1862 (trol i Åsele) med Per Erik Danielsson f 1839122 i Långvattnet Åsele. han tog sig vid flytten till Fjällsjö/Backe 1864 namnet Ågren.
 
Den tidigaste uppgiften jag har är att hon är piga i Sör Åsele på p 40.  
 
Jag återfinner inte Stina Kajsa i FB eller dem båda i VB.
 
Stina Kajsa dör 19060105 i Sunnansjö, Fjällsjö - Troligt dödsdatum på Per Erik är 19230223 enlig dödboken 1901-2009, men där är nog födelsedatum fel (22/1 1839), i st f 1839122. Per Erik står som Klockare och Vaccinatör.
 
Vill ha hänvisningar till Stina Kajsa i FB och VB om möjligt!

107
Matteus / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-04-04
« skrivet: 2011-02-10, 14:04 »
Stort TACK Andreas!
 
Fantastiskt intressanta upplysningar - vilka människoöden man får se som släktforskare!
 
Jöns Petter är son till Elisabeth/Lisa Lindberg och Per Jönnson i Kvidinge, Kristianstads län. Det mesta av deras förfäder är utredda nästan ett par århundraden längre bak. För intresserade så är det bara att höra av sig...
 
Hälsningar från det just nu snöiga och blåsiga nordvästra Ångermanland!
 
Ingemar

108
Matteus / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-04-04
« skrivet: 2011-02-09, 19:37 »
Jag letar efter hustru och ev barn till Jöns Peter/Petter Persson/Pehrson f 1857-09-09 från Kwidinge i Christianstads län, Skåne. Han själv förekommer på CDn Folkräkningen 1900 och då som Jöns Petter Pehrson, ogift i Hedvig Eleonora, Rote 24, Harpan N:o 27, och i Dödsboken CDn 1901-2009 som gift död man 1907-12-16 i Matteus, Karlbergsvägen 25. Med de uppgifterna som grund har jag hittat honom i Matteus inflyttningslängd 1906 med uppgift om att han dött på Sabbatsbergs sjukhus. Och med en tidigare hänvisning till Adolf Fredrik inflyttningslängd 1905 och adressen Norrtullsgatan 23 . Jag ser dock ingen information i inflyttningarna om äktenskap eller barn.
 
Någon som vet? Tack för ev hjälp / Ingemar

109
En sak som bekymrar mig i sökandet på Lisa/Elisabeth Lindbergs far är att förutom saköret 1826, så finns det aldrig en antydan till Lisa som oäkta dotter till Boel. Inte heller efter att Boel gift sig med Bengt Lindberg omnämns hon brukligt hustruns/hennes oäkta dotter, vare sig i V.S eller Kvidinge eller återflytt till V.S. En annan sak är att Lisa alltid kallas Lisa/Elisabet Lindberg. Är detta sätt att hantera utomäktenskapliga barn vanligt i de trakterna?
 
Det är förvisso både humant och modernt tänkande, men långt in på 1930-talet har jag på andra ställen sett omnämnanden av hustruns oäkta son/dotter et c. Och ofta skulle då dottern i detta fall senare ha omnämns som Lisa Boelsdotter! Jag forskat i Lappland, Vbtn, Nbtn, Åml, Jml, Mpd, Hsl, Dal, Gästrikland, Västmanland, Närke, Uppl, Sörml, Ögl, Vgl, Halland, och vissa andra delar av Skåne!
 
Någon som kan kommentera hur vanligt ett sådant här förfaarande var på den tiden i era trakter?

110
Jag har tillbringat helgen med att undersöka ungefär en tredjedel av alla uppslag jag fått beträffande Lisa/Elisabeths Lindbergs fader, men hitills gått bet, ... dock inte givit upp.
 
För de som eventuellt följer den släkten har jag upptäckt några tidiga dödsfall vilket kan göra att man slipper leta och kan koncentrera på de andra (som jag dock inte följt upp).
 
Hennes syskon/halvsyskon har jag undersökt en del och fått fram att:
Carolina (I) född 1835-02-09 inte finns med i senare Hfl och inte 1841-47 för V.S. Hon finns inte med i dödslängderna för Kvidinge, och VS verkar sakna dödslängder.
Carl -40 finns inte heller med 1841 och verkaar ha dött mycket tidigt. D v s sent redan -40 eller mycket tidigt 41.
Carolina (II) 1842-05-17 står i Hfl 1841-47 för V.S. p 141 som död 1842-11-18.
Nils f 1843-10-10 står i samma Hfl och pagina som död 1844-08-07.

111
Tack Christina!
 
Japp, Bengt E från V.S. har varit i direktkontakt med mig och givit mig några muntliga uppgifter som verkar stämma överens med Stenestad. Och enligt Bengt gifte sig Ström, som var hans fars soldatnamn med Boel 1831-12-26, då med det nya efternamnet Lindberg. Skall bli roligt att se hur det hänger ihop när jag fått det hela kortfattat svart på vitt från Bengt E här på forumet... Intressant också det där med sakören... Skall naturligtvis kollas upp...

112
Kvidinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-09-17
« skrivet: 2011-01-23, 22:06 »
Hej Eva!
 
Stort tack! Jag förstår inte hur jag kan ha missat honom i Emigranten Populär.
 
Jag har aldrig följt upp hans bröder, och vad jag vet har amerikasidan aldrig kopplat ihop John F med hans bröders vistelser i Iowa. Deras efterforskningar i USA har också gjorts med utgångspunkt från namnet Persson/Petersen/Peterson och inte med Sa(h)lberg!
 
Nej, jag har inte hittat åt att han begärt flyttningsbevis eller fått det. Det senaste jag har är att han släpps ur Kristianstads Läns (Cell-) fängelse den 7 juli 1883. Eftersom han var i avsaknad av medborgerligt förtroende så tror jag att någon präst aldrig utfärdat något utan att han smitit. Jag har skrivit av dom och fängelse urkunderna om du eller ngn behöver dem.
 
Jag håller på med att fylla på en del dödsdatum et c åt dem så jag tackar även för den informationen!
 
Hälsningar / Ingemar

113
Den 26 december 1825 föds Lisa, i V. Sönnarslöv som dotter till Boel Ottodotter och med fader Betjenten Ström på Svenstorp. Sedemera kallas barnet Elisabeth Lindberg när hon gifter sig med Pehr Jönsson f 1825-05-15 från V.S. De bor senare i Flodhuset Magleby 22 i Kvidinge.
 
Jag har ett par gånger med några månaders mellanrum sökt HFL 1818-21, 22-29, 30- samt vigselböcker och födelseböcker men inte hittat bra ledtrådar.  
 
I HFL 1822-29 (ej paginerat men sid 73 enl SVAR) i Krika finns hon som piga född 1800 och med dottern Lisa 1825. Att hon är född 1800 men inte finns i födelseboken gör att jag på något sätt tror att Boel är släkt med Möllaren Hans Lindberg (samma HFL sid 124) som har en dotter Boel (utan årtal) där kommentaren är Inflyttade Halland.
 
Är Svenstorp i födelseboken samma ort/gård/herrgård som det Svenstorp som finns i HFL för V.S. eller något annat av de relativt talrika Svenstorp som finns inom några mil?
 
Vad vet ni specialister på Västra Sönnarslöv om dessa personers anor? Lisa och Pehrs sonn Johannes (f 1860) flyttar senare till USA och där finns utförlig släktforskning ända till vår samtid!

114
Kvidinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-09-17
« skrivet: 2011-01-23, 15:13 »
Jag söker för en amerikansk god väns räkning uppgifter om:
Johannes Persson förehavanden åren 1883-1887.
 
Han är född 1860-04-01 i Kvidinge, och växer upp i Magleby Nr 22 Flodhuset.
Hans föräldrar är Torpare Arrendatorn Pehr Jönsson och Lisa/Elisabeth Lindberg båda födda i Sönnarslöv.
 
Hans syskon är:
Nils f 1852-01-18 i Sönnarslöv
Edward 1855-08-31 i Kvidinge
Jöns Peter 1857-09-09 --
Carl 1862-04-18 --
 
Johannes får flyttningsbevis 1876-11-11 till Landskrona, där han återfinns i Flyttningslängden 1876-11-20. Han bor sedan som handelselev hos handlaren Hans Larsson (född i Sönnarslöv) å Gamla Rådstugan. Under tiden i Landskrona står han skriven som Johannes Peterson!
 
1879-08-21 får han flyttningsbevis från Landskrona till Fjelkestad, där jag dock inte återfann honom. Först när jag inskaffade Folkräkningen 1880 återfinner jag honom som Johannes Salberg/Sahlberg och kan se att han tagit värvning som rekryt i nov/dec 1879. Han finns med i mönstringsrullorna 1880 och 1883. Under tiden har han blivit 2re Konstapel vid Wendes Artilleri Regementes 10:e batteri. Och står som avsekedad på egen begäran.
 
Det visar sig dock i HFL att han dömts för första resan tjuvnad till ett års straffarbete i sept 1882 och han kommer ut ur fängelset 1883-07-07, troligen för gott uppförande och äkta ånger.
 
Sedan kan jag inte återfinna Johannes förän han enligt muntliga uppgifter på den amerikanska släktens sida dyker upp 1887 och är med och grundlägger en amerikansk liten stad. Han lär ha kommit till USA redan 1883, men var han åkte ifrån och vart han först kom i USA.
 
Johannes förekommer som Johannes Pehrsson/Persson/Pärsson/Peterson även i kombination med Salberg/Sahlberg och i USA hitills enbart dokumenterad som John F Petersen.
 
För den som är släkt till honom eller särskilt forskar i emigranter från Kvidinge har jag möjlighet att komma med mer uppgifter och nerskrivna dokument i detalj, även översatta till engelska.
 
FRÅGORNA JAG STÄLLER ÄR: Hur fick den utfattige och skadeståndstyngde Johannes råd att ta sig till USA, finns han dokumenterad i någon annan socken i Sverige, vad känner den kvarvarande svenska släkten, eller emigrantforskare till om honom, tog han sig till Danmark eller ev Tyskland och reste därifrån (De enda personer jag hittar i emigrantregister som åtminstone till namnet har någon liknelse med honom tog de vägarna).
 
För lokalhistoriker finns det också foto av en tavla som enligt den amerikanska släkten skall visa på Flodhuset - tillgång till detta via ett ok från amerikanarna.

115
Steve & Ingrid et all,
 
I think that it makes perfectly sence for the båtsman name not to be nautical. Imagine a lot of calls for the names of Mr Knot, West, Sail, Rudder, Stern, et c.
 
Just like I hate it when one of the radiostations monitoring the trafic situation has a sound logo with a car horn, I think it would intervene negatively in the conversation/order situation onboard.

116
Könssjukdomar / Venerisk sjukdom
« skrivet: 2002-10-09, 15:44 »
I början av 1800-talet började man att få riktiga läkare även på större landsbygdsorter, men dessförinnan så var det ofta prästen som avgjorde dödsorsaken, åtminstone t ex i Norrlands landsbygd. På lite större orter hade man ofta lasarett (efter Lazarus, den man som Jesus uppväckte från de döda), och där konstaterade läkare dödsorsak och skrev dödsattest. Där inte ett vanligt sjukhus/lasarett kunde det också det finnas en Provincial-läkare som skrev ut dödsattester. Dessa listor/böcker, och sammanställningar som gjordes i form av bl a årliga provincialläkarrapporter, finns ofta i landstingens arkiv.

117
Feltolkade ord / För ägta Fasna Kÿrkotagna ?
« skrivet: 2002-10-04, 11:15 »
Jag kan inte hela betydelsen, men Kyrkotagen (modern skrivning) innbebar att prästen godkände att hon kom in i kyrkan/församlingen/socknen efter att t ex ha fött barn. På något sätt ansågs det att kvinnorna i religiös mening blev orena efter att ha fått barn. Kontrollera om hon inte fått barn registrera i födelseboken några veckor till ett par månader innan.

118
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-26
« skrivet: 2002-09-03, 14:28 »
Thomas Krantz!
 
I korthet; det verkar inte ha funnits fler syskon. Har gått tillbaka före det första barnets födelse, och dessutom kollat din Farmors mors syskon. Ingen verkar platsa. 84 st Betty finns i Annor 1890, ingen född i H-Dal, Borgvattnet eller de andra orter där din farmors mor framfödde barn.
 
Kankse någon annan har idéer?!

119
Tåsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-12
« skrivet: 2002-05-06, 12:57 »
Helene Strömkvist!
 
Jag tror att Anders Reinhold finns omskriven i senaste (förra årets) upplaga av Fjällsjökrönika. Jag kontrollerar det. I så fall tog han upp ett torpställe på skogen väster om Lill- och Öster-Rudsjön, om du tittar på en 50000 karta så hittar du fortfarande namnet Reinholdsbäcken. Det kan finnas uppgifter lokalt i Rudsjö om honom (och hans ev fru om han var gift då). Jag åker upp till Rudsjö på Onsdag kväll och ser om jag kan hitta annat än det som redan ev finns i Rudsjö 360 år eller i Fjällsjökrönikan.
 
Ingemar Skarpås

120
Ramsele / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-31
« skrivet: 2002-02-28, 13:13 »
Beträffande Catharina Jonsdotter (och Lyck-Anders)!
 
Har tyvärr råkat ut för anförluster i databasen - filen verkar skadad och jag har behövt gå tillbaka till innan Oktober, när jag var på SVAR och detaljforskade på Cathatrina och Lyck-Anders. Jag vet att jag hade alla detaljer om ALLA, barnen inklusive dödsdatum och dödsorsaker, och Catharinas dödsdatum.
 
Försökte snabbt återfinna data på Riksarkivet i Arninge (norr om Stockholm) men de har inte komplett efter 1895!  
 
De data som återstår idag (förutom det som levererats tidigare):
 
Lyck-Anders Anders Ersson Lyck(?n) dör 1932-06-21
 
Deras barn:
[1] Erik Anders f 1874-11-21 d 74-12-03
[2] Anna Brita f 1876-04-30 d 76-06-16
[3] okänd
[4] Brita Catharina f 1880-05-31 (dör i sista tonåren om jag minns rätt)
[5] Anna Carolina f 1883-05-10 (dör i mitten av tonåren om jag minns rätt.
 
Inga barn nådde giftasvuxen ålder, grenen på familjeträdet därmed avslutat.
 
Beträffande Catharinas systrar och bröder vet jag inte mer än vad som sagts tidigare av andra i denna diskussionstråd, och har inte hunnit sammanställa detta.
 
Ingemar

121
Förleden Svär- kommer troligen ifrån att före kristen tid så svor man varandra tro och loven (trolovning har alltså inget kyrkligt ursprung).
Genom förbundet mellan de mannen och kvinnan blev också de övriga i varje familj en del av den andra familjen. I dessa tider är det ju lite svårt att ta ordet klan i sin mun, men det var nog så i alla fall. En kvarleva av detta, som jag inte tror har någotsomhelst kristet ursprung, var att om de som i relationen svägerska-svåger gick till sängs, så betraktades det som ett incestbrott (som om de varit syskon); tror mej ha sett detta belagt i något av exkverade dödstraff på annan plats på Rötter. Om jag minns rätt så är svärson-svärmor också ett sådant brott.

122
Äldre ord A - K / Backstuga
« skrivet: 2002-02-13, 17:00 »
I Norrland har det varit vanligt att en backstuga var en äldre form av Suterräng hus. Byggnadssättet var billigt eftersom timmeråtgången var minimal. Bara frontdelen var av timmer (eller timmer stomme med vass och klining/lera), resten var helt/delvis utgrävt, eller naturlig formation ur backen. Taket var av billigt virke eller bara slanor mellan någon mittstolpe. Torvtak var nästan ett måste i denna byggnadskonst. Jag tror att få riktiga backstugor är bevarade; de var ofta gjorda för att vara temporära medan man byggde ett riktigt hus, och jag kan tänka mej att människors överlevnad var svår, jordbakterier, fukt m m. T o m folk i vanliga torp/hus drabbades ofta TBC.

123
Ramsele / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-31
« skrivet: 2002-02-13, 15:29 »
Jörgen!
 
Jag jobbar borta och har inte allt material där jag är just nu. Har bara det mest arbetsrelaterade på en lap-top. Förhoppningsvis blir det i helgen. Jag har också under tiden fått höra att det finns en artikel i Fjällsjökrönikan 1990 om just Catharina Jonsdotter (uppgift via Jonsson-Sjödin i Silsjönäs), men om jag har den årgången är den uppe i Backe hos mina föräldrar, så jag har inte kontrollerat.
 
Jag vet att jag har både in och ut och återflyttningsdatum, barnens födelser och dödsdatum (och dödsorsak), samt både Catharina och Lyck-Anders dödsdatum.
 
Jag återkommer...när jag kommer tillbaka ;-)
 
Ingemar

124
Hello Mark!
 
I confronted my collegue with the data you provided and he immediately had the same thoughts that I had, and thinks there is a high likelyhood you are a relative. He will bring this to his fathers attention ASAP, and we will let you know ...
 
Meanwhile I will do some other statistics research like a database search in the complete Swedish telephone directory to find geographic spread of the name, Book of Dead 1950-1999, et c
 
Regards,
 
Ingemar

125
Hello Mark!
 
I do not know if you have had any other contacts and suggestions made to you directly outside this forum, but if not, maybe this will be some startingpoint.
 
I have a collegue at work that who's name i Ahlzen, and until he worked in the US a few years ago, he spelled it Ahlz?n. I know that his foster father, from which he got the family name comes from Hudiksvall. I also know that that family has quite some history in that area and may have been priests in the churchs around there for a few generations.
 
You may hesitate because of the difference in spelling, but that is not to worry about; It was not uncommon for the upper classes, to which the clerical profession belongs, to have a little more fancy spelling.
 
Since the Hudiksvall parish, and Gävleborgs län (county) is not in the 1890 Census Database, you may need some specialist help from that area, or someone with access to the micro cards, but for start I will talk to my collegue and hear if he recognises any of the names.

126
Äldre ord L - Ö / Stolested
« skrivet: 2002-02-09, 20:39 »
Att en person inte betalade varje år för de finare platserna (på högra sidan av gången) är förmodligen inte så konstigt. Jesus skulle ju på dommedagen samla alla och sortera upp dem på höger resp vänster sida allt efter deras gärningar. Jag tror också att jag sett att man köpte, åtminstone i vissa delar av landet, inte bara en stol, utan en hel bänk, för allt husfolk/manfolk på gården. Jag tror också att perioden inte var per år utan för ett antal år, kanske t o m på livstid!?

127
Äldre ord L - Ö / Svärbroder
« skrivet: 2002-02-09, 20:23 »
Svärbror/Svåger syns var en korrekt definition. Jämför svägerska.
 
Ur en annan synpunkt så var ingifta att betrakta som syskon. Om någon bedrev hor med sin frus syster så var det egentligen ( i laglig mening)  sak som att bedriva incest (med sin syster), och det var belagt med dödstraff.

128
Gränsen för sysslingar, pysslingar contra tremänningar o s v verkar gå mellan Svealand och Norrland, eller kanske Dalälven. Jag har bor och har tidigare bott i Uppland, Hälsingland (både Bollnäs och Hudik), Medelpad, Ångermanland.

129
Anständiga ortnamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-08
« skrivet: 2002-02-09, 19:51 »
Mikael Persson!
 
Nä, låt det inte slå tillbaka på Rudsjöborna...
Det var nog mer av en freudiansk felskrivning from min sida. Men nog är det konstigt att tänka sig att sedan du skrev så har har jag faktisk köpt en fastighet knappt hundra meter från vägskälet till Kanan...

130
Waldenström is a prominet faily in the Swedish baptist movement. I think there even might be some in the famous people section of this web. Please let me know if you have not found any hints in the 10 months or so since your posting. Maybe I can give some clues throuhg some poople I know.

131
Hi Peg,
 
There are quite a few Vålberget in Värmlands County. However, I do not find Vålberget in the Rämmen parish,(which resides just outside Filipstad town). Perhaps a serch in the Värmlands county part of this site my help!

132
I would try the Västernorrlands county and probably Alnö or Sundsvall parishes.

133
Archive - General questions / Grandmother's Age
« skrivet: 2002-02-09, 18:49 »
No, we don't give/state the subsequent year normally. However in some records the exact date when a person was borned was not of interest, and an approximation may have been entered. I have seen that in some military records in the early 1800eds. On a ship it might have somthing to do with the price of the ticket (depending on how much a person was likely to eat).

134
hink you should try the Hälsingland county Hanebo parish to which Kilafors belongs; they are the specialists...

135
Archive - General questions / Beckfries Family
« skrivet: 2002-02-09, 18:33 »
I think the name is actually Bäck-Friis (Baeck-Friis) if I recall correct from way back 30 years when I lived in the Skåne (Skaane county); that family name is probably from one on the nobles of Sweden. I think that family or some part of the combined family name owned a castle/palace in the Skaane country-side.

136
Archive - General questions / Bygdebok or Rural Chronicles?
« skrivet: 2002-02-09, 18:26 »
Yes! Normally there are some books made for almost all parishes or similar areas. Some may be old and in commemoration of a 400 anniversary of a church, or in nortehr part maybe 150 year old churches/parishes. Some are not even printed, they are only live on the web (or sort of). Bro is a very common name with more than a douzen hits in the Ortsnamn (name of places) databese. Kville is less common, and is found only in two laen (län); however I know that if the name is from a site smaller that a village (part of a village or the name of a farm) it may not be in database).
 
If you know more about which laen (län/county), if any of the names is a parish name, it would be easier to find some info. If I knew some things I would try the royal library database http://www.kb.se and try to find some published book.
 
Good hunting!

137
Njurunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-21
« skrivet: 2002-01-23, 15:33 »
Tack Jörgen!
 
Jag följer upp den ledtråden!
 
Ingemar

138
Njurunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-21
« skrivet: 2002-01-21, 22:15 »
Jag söker information om:
Förre båtsmannen Nils Solber(g) från Njurunda född 1852 3/7.
 
Han återfinns i Sorsele Lappland (AC-län), han gifter sig där 1888.
 
För att säga hela sanningen så står han på ett annat ställe som född i Ullånger, med samma datum. Vid ett besök på SVAR kunde jag inte hitta honom på någon av orterna. Solberg är antagligen ett soldat/båtsmansnamnnamn eller namn på ett båtsmanstorp, så han kan ju ha fötts under annat efternamn/patronymikon. Jag hittade dock ingen Nils född på det datumet. Jag har också antagit att han kan ha bytt tjänst och förflyttat sig.
 
Nils var anfader till min ingifta moster, och jag försöker hitta informationen till min kusin, som återvänder till Sverige.

139
Lagerstedt / Lagerstedt
« skrivet: 2002-01-20, 22:51 »
Det finns i min mors hembygder, Fjällsjö sn, Backe tätort, Strömsunds kommun (sedan 1970-talets kommunsammanslagningar) en familj med gissningsvis ett 10-tal medlemmar som heter Lagerstedt. En gren har åkeri.
 
Min gissning är att det är ett handelsmansnamn eller någon liknande, t ex borgarfamiljer. Det verkar som efterleden stedt är något tyskt? kanske med stadt som förebild. Lager är förmodligen en led som syftar på lagerblad, ärans krans e dyl.
 
En annan tolkning kan vara att det är någon tysk soldat/löjtnant/kapten e dyl som hamnat i Sverige under tidigare århundrades krig. T ex en soldat i svensk sold (legosoldat), det var ju mer ärofyllt förr :-) sedan har namnet försvenskat, det ser ut att ha varit vanligt.
 
Sedan kan det ha varit någon som tog det i mitten på 1800-talet när man gick från patronymikon till familje/släktnamn. Man fick faktisk ta nästan vad som helst som inte var adligt/kungligt.
 
Ytterligare en variant är att man tog något som lät fint, t ex när man bytte från bondesamhällets yrken till t ex ett någon form av bokförarjobb, t ex lagerbokförare Lagerstedt.
 
Ett grävande i din släkt gör säkert att du återfinner när det skedde, och varför.

140
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-26
« skrivet: 2002-01-20, 00:59 »
Bengt Östman!
 
Familj 1
  Mathias Östman, född 1836-02-25 i Graninge.
  Torpare Odelstorpare Mjölnare första sejouren bodde de i Fyrås. Även benämnd Matts.
  Utflyttad till Åhs 74 7/12, utflyttningsattestens nummer: 18    
  Referens AI:10a 70098 3/10 Fyrås 62                                
                                                                     
  Enligt Folkräkningen 1990:                                        
  Hemort: Ås Annex(-församling) Ösa                                  
  Hemmansegare                                                      
  Hemavarande: Mathias, Brita och barnen Märta K, Magdalena, Brita  
  Matilda samt Johanna Maria.                                        
                                                                     
  Bilagor Flyttningslängd, Hammerdal hII:4 9/11 rad 1 kol 8:        
  (Magdalenas eget flyttbetyg kol 8).                                
  f. Kyrkvaktaren Mathias Östman ...                                
  (Ås församling 1 februari år 1900).                                
                                                                     
                                                                     
  Föräldrarna med Magdalena boende hos sig enligt SCB-utdrag ur      
  församligensboken 1900 sidan 6.                                    
                                                                     
  SCB 1910: Kallas då Mjölnare, hustrun lever också                  
 
  Gift med  
  Brita Olofsdotter, född 1838-09-05 i Hammerdal.
 
  Barn:
  Olof Mattsson, född 1864-02-13 i Hammerdal. tvilling.
  Märta Stina, född 1864-02-13 i Hammerdal. tvilling.
  Magdalena Östman, född 1867-02-14, se familj 2.
  Brita Matilda, född 1872-02-24 i Hammerdal.
  Johanna Maria, född 1879 i Ösa?, Ås annex.
 
 
  Familj 2
  Magdalena Östman (från familj 1), född 1867-02-14 i Hammerdal.
  Vid återflytten till Hammerdal kallad Kyrkvaktaredottern och:    
  är till äktenskap ledig.                                        
                                                                     
  Uppgifter om henne och hennes man och barn ur SCB 1920, 2/2 sid    
  63.                                                                
 
  Gift 1908-05-09 med  
  Hemming Olofsson, född 1860-08-08 i Hammerdal. Hemmansägare i Ede.
 
  Barn:
  Brita Karolina, född 1909-01-01 i Hammerdal.
  Märta Amalia, född 1910-08-16 i Hammerdal.
  Mattias Edvard Hemmingsson, född 1914-07-21 i Hammerdal, död 1990-05-27
    i Hammerdal. gift 1942-06-20.

141
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-20
« skrivet: 2002-01-20, 00:51 »
Bengt Östman!
 
Hej!
Jag spårade Mattias Östman med familj till Ås socken och sedan kommer de tillbaka till Hammerdal och har en av döttrarna med sig. Hon gifter sig 1908 och får 3 barn, två döttrar födda 1909 & 1910 återfinner jag inte på Sveriges Dödbok 2, men sonen född 1914, gifter sig 1942 och dör 1990, antagligtvis efterlämnande en änka som åtminstone vid publiseringen av SD2 verkar leva. Om de har några barn vet jag ej, det ligger ju inom 70-års sekretessen.
 
Mathias och Britas 4 övriga barn (födda i Hammerdal innan de for till Ås), kan man ha som arbetshypotes att de bosätte sig i Ås, och du får försöka fånga upp dem där.
 
Jag plockade fram en del data. Tyvärr får bara en bara en enkel lista plats här, där bl a inte tidigare äktenskap och därmed inte halvsyskon,  redovisas. Så ge mej din adress så skickar jag
en sida per person.

142
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-20
« skrivet: 2002-01-19, 18:56 »
RÄTTELSE:
Björn Stockman!
 
Fel av mej, men han finns faktiskt kvar i SCB 1900, han står som ogift. Men eftersom församlingsböckerna för Hammerdal täcker ända från ca: 1900 fram till 1932, så släpps dom i sin helhet först i år, så kan jag inte få fram detaljer. Men du kan få enskilda uppgifter ur dom från Landsarkivet i Östersund.  
 
Återfann honom i SCB 1920 med familj:
 
h. Märta Lisa Jonsdotter f 1872-02-13 Hammerdal
h.u.ä. s Anders Petter Jonsson Skogsarbetare f 94 Hammerdal (NB! ca: 16 år gammal!)
h.u.ä. d Märta Linn?a 1899-08-06 Hammerdal
h.u.ä. d Hildevig Adinia 1901-07-04 Hammerdal *
b.d. Elsa Sofia 1904?
 
* gift Krantz, död 1993-09-03 änka 1984-03-25, boende i Kilafors, Hanebo, Bollnäs.
 
Kommentarer: Jag hittar inte Anders Petters födelse i SCB utdragen och inte heller bådas dotter Elsa Sofia. Eftersom hon inte står som oä/uä så bör Per Olov och Märta Lisa varit gifta, men en sökning i SCB-utdragen med början 1901 (då hennes sista uä föddes) till 1907 har inte givit något.
 
Jag har testat att köra samtliga i Sveriges Dödbok 2 (SD2), men de verkar alla ha dött innan omkring 1950, eller utvandrat, e dyl; de kan dock tillhöra den lilla minoritet som lär ha försvunnit i datat för SD2.
 
Om du inte hittar åt på annat sätt så kan du återkomma till hösten, jag lär ha fått mikrokort på tiden -1932 av orginalhandlingarna, SCB verkar ofullständigt... En orsak kan dock vara att barnen faktiskt fötts på annan ort, om mamman tillfälligt arbetade där, jag har sett det tidigare...
 
Nu är det lördagkväll!
 
Hälsningar
Ingemar

143
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-20
« skrivet: 2002-01-19, 16:07 »
Bengt Östman!
 
Se:
http://www.foark.umu.se/folk/z/person.asp?lannr=23&forsnr=18&pnr=3632
 
(obs 1 rad)
 
De finns även i SCB 1900, jag återkommer med detaljer.

144
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-20
« skrivet: 2002-01-19, 15:59 »
Björn Stockman!
 
Jag glömde tyvärr att meddela att jag inte har tillgång till B:3 (in/ut-flyttningar 1895-1915), han kan finnas med där.
 
Ingemar Skarpås

145
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-20
« skrivet: 2002-01-19, 15:54 »
Björn Stockman!
 
Följande referenser:
1) Hammerdal Inflyttningslängd
                B:2 3/3 sid 73 årsnummer 33
2)           Husförhörslängd            
                AI:12a 1894-1899 71522 1/11
                   pagina 3 löpnr 8
3)           Bilagor flyttning            
                HII:4 71740 5/11
                 rad 1 rutorna 6-9
 
1) 21/12 hänvisning till
         husförhörsboken (sidan)3.
         Arb. Per Olof Sjögren
         Kastlösa i Kalmar l.
         (till) Bye (by i Hammerdal).
 
2) Borstbindare
   Frikallad
   (Överstruket) Inskrifven vid Sjömanshuset
      i Kalmar 21/4 1892
 
3) Detta innehåller 3-4 akter.
   1: Hela flyttningsbeviset
   2-3-4: hela/delar av svar från
          pastorsämbetet i Kastlösa;
          Det verkar som om tvivel uppstått
          kring frikallelsen från värnplikten.
          Antagligtvis var han som sjöman
          frikallad, men eftersom han befann
          sig på annan ort, i annat yrke, kan
          frikallelsen kommit i tvivel.
          Det är inte helt lätt att läsa
          detaljerna!  
 
Eftersom husförhörslängden inte visar på någon avflyttning, men inte har några hänvisningar till annan by inom socknen, så kan han bara ha försvunnit? Jag kan dock inte påstå att jag sökt igenom hela hfl, men jag sökte sedan igenom SCB 1900 och letade då bara efter folk födda i andra socknar (han kunde ju t ex ha bytt namn), men fann inte åt honom. Han finns inte heller i listan över obefintliga.
 
Med vänlig hälsning
 
Ingemar Skarpås

146
Ramsele / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-28
« skrivet: 2002-01-18, 11:46 »
Tack Birgitta, Jörgen och Agne
 
Lyck-Anders var min Farfars farbror, och Catharina var ingift i släkten; men det är inget som stoppar mej när det gäller personer med intressanta levnadsöden...
 
Era uppgifter bekräftar och kompletterar de uppgifter jag har. Jag har bild på både Catharina Jonsdotter och Lyck Anders (ur Jämten). Se http://www.algonet.se/~ingemars/la-pers.htm
min gamla huvudsida är (Där Lyck-Anders polska hörs som bakgrundsmusik) är http://www.algonet.se/~ingemars, en ny är under uppbyggnad.
 
Catharina födde 3 barn som levde till tonåren, men samtliga dog inom några få års lopp, (döttrarna bara med månader emellan) i lungsot.
 
Senare uppgifter ger vid handen att det förmodligen var ÖP som Levi Johansson nedtecknade historierna berättade av Lyck-Anders; Eftersom det först på senare tid har varit så att jag hittade när de bodde i Fjällsjö, och att jag av Levi Johanssons bok, en folkskolärares berättelser kunnat sluta mej till att det måste ha varit någon gång ca 1900-1916 som detta gjordes, och det kommer att ta tid att minska ner tidsintervallet; Även om forskarna på Levi Johansson har långa förteckningar över hans arbeten, så finns just dessa artiklar inte med där. Enligt en uppgift så skulle det också finnas mer om Lyck-Anders in något annat nummer av Jämten än 1933 (som är det som är på min länk). [Det lär finnas ett nyligen skapat datorsökbart index, men jag har inte hittat det ännu]. Det är min förhoppning att detta kastar mer ljus över Catharina och Lyck-Anders liv.
 
En kusin till mej, på besök i Hammerdals hembygdsgård, sade sig ha sett flera bilder på åtminstone Lyck-Anders, så det är ett projekt för nästa sommar...
 
Jag ber att få återkomma med namn och födelsedatum för barnen och dödsdatum för samtliga.
 
Jag tar gärna emot bilder av Lyck-Anders/Catharina!
 
Ingemar

147
MAts lär finnas under namnet Maths Dahlberg i Skog. Dottern anna föds där 1808 och Mats noteras 1815 Jämtlands dragoner.
 
Finns någon notering om Mats fru, Anna Andersdotter, och varifrån hon kom?

148
Enligt en uppgift jag fått, emn inte hunnit dubbelkolla, så var Tallhols Mats Andersson, som han egentligen hette, verksam som gardiesoldat och indelt i Skogs församling. (Antagligen ca: 1800-1807).
 
Den som har uppgifter om var de bodde eller annat intressant (t ex bodde hans syster också i Skog?), får gärna höra av sig.

149
Ramsele / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-28
« skrivet: 2002-01-08, 21:21 »
Hej!
 
Jag söker information om:
Catharina Jonsdotter f 1838-08-01 i Ramsele, hon flyttade vid någon för mej okänd tidpunkt till Borgvattnet och därifrån till Hammerdal 1874-12-05. Hon gifter sig 1874-04-19 med Anders Ersson Lyck(?n) smed och spelman kallad Lyck-Anders.
 
Paret bodde under 1920-talet i Silsjönäs i Fjällsjö, hos, vad vi misstänker någon släkting till Catharina.
 
Det är denna koppling jag behöver, men också gärna Catharinas anor längre tillbaka.
 
För den som är intresserad av Catharinas, och hennes mans vidare öden så har jag en hel del referenser.
 
Med vänlig hälsning

150
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-20
« skrivet: 2002-01-08, 21:08 »
Meg!
 
Jag har kontrollerat födelseböckerna efter både Catarina och sonen Nils, men hittar ingenting i Hammerdal. Hammerdal har turligtvis in & utflyttnings-längder fr o m 1850, men oturligtvis är mitt mikrokort mycket ljust och snudd på totalt oläsligt, och även efter en lång stunds tydande kan jag fortfarande inte hitta henne. Det är inte så många rader över utflyttade så jag undrar om det är komplett - undrar om det var lagstadgat med flyttlängder vid denna tiden, men flyttbetyg måste ju ha funnits.
 
Flyttlängderna för Hammerdal finns på B:1 1/1, dubbelkolla gärna på ett bättre mikrokort.
 
Förslagsvis kontrollera inflyttningslängderna för Åmål om sådana finns, där kan det faktiskt finns bättre uppgifter.
 
Eftersom de inte verkar vara födda i H-dal får du bara hoppas på att någon annan kanske av ren slump sett dem i en HFL.  
 
Förslagsvis kollar du upp Nils lite bättre (senare i hans liv), det kan finnas mycket goda uppgifter om honom i HFL eller församlingsböcker (om han levde så länge), med delvis andra eller bättre uppgifter om honom.

151
Häggenås / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-01
« skrivet: 2001-11-11, 11:55 »
Tack Karl Göran, bra att någon håller ordning på folket från de här trakterna! Det var klurigt med noteringen är gjord i Föllinge. Jag försöker senare kolla upp varför (om det går att få fram, det är ju de små och oftast få detaljerna som gör att man mentalt skiljer personerna åt och just gör dem till personer).  
 
Ingemar Skarpås

152
Lit / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-09-26
« skrivet: 2001-11-11, 11:46 »
Tack Karl-Göran Eriksson för uppgifterna om Jon Stark. Eftersom jag håller på att detaljkolla HAmmerdalingarna efter deras detaljerade flyttar inom socknen så skall jag försöka dito med Jon och hans hustru i ett senare skede.
 
Med vänlig hälsning
 
Ingemar Skarpås

153
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-20
« skrivet: 2001-11-11, 02:16 »
Hej Rolf,
 
Detta har jag hittat:
Data ur Födelseböckerna
1871 löpnr 47 Juli 15 Anna Paulina 1 [första barnet]
    oäkta!  
Föräldrar: Karin Karlsdr Gåxsjö 263 [Hänv t Hfl?]
Nöddöpt 1/10
 
 
Paulus Påhlsson 1867 11/11
 
Lysnings och Vigselbok
1888
Löpnr 30
Lys 18/11
Torparsonen Paulus Påhlsson i Kakuåsen 1867 11/11 [hänv t hfl] 307
Bonddottern Anna Paulina Persdotter 1871 15/7                  300
 
vigsel nr 29 den 21 dec 1888
 
 
HFL:
[Tidig hfl vid Paulus födelse]
Hänvisning till att hans familj flyttar några veckor innan födseln till: 11,271
 
sammanfattning HFL som hänvisas till vid vigseln:
Per Persson född i Föllinge, är gift med Karin Karlsdr född i H-dal
PAulina står som oäkta.
 
På Internet, folkräkningen Anno 1890 hittar du fler uppgifter  
om var de bor mm.
t ex att Paulina nu kallar sig Persson i efternamn och de
tydligen har de en gemensam dotter född 1888:
    Karolina Barbara Pålsdotter
 
 
Enligt Sveriges dödbok 2 (CD-ROM):
Paulus dör 1950-08-?
PAulina    1958-04-?
 
Kommentar:
Uppgiften i hfl sid 300 som hänvisas till vid vigseln om  
att Paulina är oäkta är svår att tolka betydelsen av.
I flera fall i Hammerdal står det liknande:
 Hennes oäkta dotter e dyl, så att man kan se att
hustruns man inte är far till barnet. Att hon vid giftemålet
Persdotter kan vara ett bevis för att han är far.  
I detta fall står det dock bara oäkta och det kan ev betyda
att han var far till Paulina, men det är högst osäkert.
Man får ev gå till tingsprotokoll e dyl eller till ev protokoll
i kommunen för att se om något finns. Släkt-historier eller brev
kan leda åt helta andra håll...
 
Med vänlig hälsning
 
Ingemar Skarpås

154
Resele / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-19
« skrivet: 2001-11-10, 23:08 »
Har någon fler uppgifter och anor till:
 
Cajsa Greta Jansdotter
f 1811-11-23 Resele
död 1862-11-12 Multrå
 
Med vänlig hälsning
 
Ingemar Skarpås

155
Häggenås / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-01
« skrivet: 2001-11-10, 22:35 »
Jag söker efter information om min FFFM och hennes förfäder.
 
Den information jag har om henne och hennes make:
Brita Persdotter
Född 1806 3/5 i Häggenås
Bosatt i EDE, Hammerdal
 
Gift 1825-09-04 i Hammerdal med  
Erik Lyck      
Född 1800  
Död 1872-06-20
Torpare, gratialist i EDE, Hammerdal
 
Barn:                   Född:
Mattias              1825-09-16 Lorås, Hammerdal  
Anders               1840-09-19 Lorås, Hammerdal   1932-06-21  
 
Fri text för Brita Persdotter:
   Var piga i Lorås vid vigseln. Noterad från Häggenås, i en Hfl.
 
Med vänlig hälsning,
 
Ingemar Skarpås

156
Lit / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-09-26
« skrivet: 2001-11-10, 22:14 »
Jag söker efter fler uppgifter om min FFMF och FFMM, jag är släkt genom deras barn Anna.
Följande uppgifter har jag om dem, men jag har inget om deras förfäder.
 
Jon Stark
Född 1790?
Död 1854-11-24
Fältj; torpare i HALÅSEN, Lit
Gift 1816-03-24 i Lit med
Kerstin Jönsdotter
Född 1793? i Klöstanäs (nära Lit)
Bosatt i HALÅSEN, Lit
i hfl p 174 gifta d 24/7
 
Barn:        Född:        
  Jonas      1816-06-27  
  Kerstin    1818-01-26  
  Sara       1819-12-19                  
  Greta      1822-03-10
  Jöns       1825-03-16
  Anna       1828-04-01 Halåsen, Lit
  Abraham    1830-11-28
  Abraham    1832-08-06
 
Fri text för Jon Stark:                                              
   Lit AI:6/174. Inflyttad till Halåsen 1820 (?). AI:5/164, /185,  
  /92. Bodde enl. barnens födelser 1816 i Färjestaden, 1818 i Brevåg
  och 1819 i Färjestaden (Hammerdal).    
 
Med vänlig hälsning,
 
Ingemar Skarpås

157
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-20
« skrivet: 2001-10-01, 17:20 »
Britt-Marie Edman!
 
Ang Jöns Jönsson 1828 14/3 Hammerdal
 
 
1.
(SCB) UTDRAG 1874-1878
Blad 6 Inskrivningsnummer 17
 
      17 (född) Jan 20 (döpt) Maria (2)
      B. Jöns Jönsson och Maria Gustavsdotter
      i Hedningsflokälen (15 år)   {15 året i äktenskapet}
      vid 47 års ålder
 
(Det står Hedningsflokälen i SCB-utdraget och inte som
 det numera stavas Henningsflo... - har inte kolla Födelse&Dop-bok)
 
2.  
AIA:8A 70222 979 (=Hfl)
Sid 289  
 
      Jöns Jönsson, Bonde f 28 14/3 Hammerdal
       
      H..............
 
      Hustruns dr Kristina f 59 7/10
      Makarnas gemensamma dr Anna f 67 29/7 död 74 26/2
 
 
Eftersom det finns referenser mellan Jöns Jönsson och hans hustru
mellan Öhn och Henningsflokälen, samma barn m m ...
 
Eftersom vi nu här också har Jöns födelsedag kan vi fastställa att
han är den jag refererat till tidigare, från Kilen H-dal.
 
Jöns hustru var inne på andra giftet, och deras första gemensamma barn
Anna dog i vid ung 7 års ålder.
 
Maria var alltså (2), andra barnet i äktenskapet.
 
Hälsningar
 
Ingemar

158
Allmänt / Trobarn vad betyder det???
« skrivet: 2001-09-28, 15:45 »
Jag har sett uppgifter om att Trolovning eller att man svor varandra tro och loven är en mycket gammal svensk sedvänja och att den motarbetats av kyrkan under alla tider. Man kan kalla det ett en form av heden/borgelig vigsel.
 
En släkting till mej undslapp på 1700-talet bötesstraff, för andra gången (!), för   löskeläge/lönskeläge för att de gett varandra tro och loven.
 
Tydligen var tro och loven något som inte krävde vittnen...

159
Jenna,
 
According to: http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp
 
There are 1957 persons today in Sweden with Rosenberg as lastname.
 
The Swedish Telephone Directory on CD-ROM has a list of 1133 persons with that last name, with some spelling variations.
 
The Rosenberg name is spread in the southern half of Sweden quite well distributed, and that makes me believe that the name was taken on by several families in different parts of the country. I is quite typical that from around 1825 and up until a namelaw 1900 people. There were to many people in the viallages small towns and cities with the patronymicon lastnames (Andersson, Svensson, ie the son of Anders, the son of Sven) and it got confusing, so they started to take new lastnames.
Well, why didn't he keep his lastname Hjert? Possibly because it was not a family name, as you have made an good guess. There was no draft military service in those days, they were contracted soldiers, sometimes for all their lives, but if a soldier Hjert from a certain company would die (in war or by illness) another Andersson or Svensson would have to assume his name.      
 
There is also a wellknown TV-reproter by name Göran Rosenberg, but he is from jewish decendants, probably German or Norhern France, (does anybody else know?).
 
In the Skarabogs län, there are still some Rosenbergs. Skövde, Borås and Skara are some of the towns in that area with some 10 Rosenberg's
 
Regards,

160
Pia Lindström!
 
Jag tror att jag sett detta namn i andra sammanhang via en kusin till mej som kommer från Sorsele, hans mor (ingift i min släkt, alltså ej blodssläkting till mej) som og och morfar hette Lindström. Ni kan alltså vara släkt.
 
Om jag minns rätt så hittade jag referens till hans släkting på mors-sidan som heter Sara Magdalena Königsdotter, jag minns också att jag av gammelfolk på 60-talet hörde hennes namn i samma sammanhang. Jag sökte åt henne i Födelse och dop för Sorsele men hittade henne inte, däremot så såg jag henne som dopvittne i en senare generations dop. Jag har tyvärr överlämnat allt material om mina fynd om den här släkten så jag har inget tillgängligt. Jag minns bara att flera personer saknas i födelse och dop så sent som 1880-tal som enligt alla muntliga uppgifter skulle vara födda där. Du rör dej bland samefamiljer enligt flera noteringar jag minns, så det kan förklar den delen. Jag vet också att jag hittade åt personen ifråga i en bok om Sorsele Samersläkter av Thea Hälleberg.
 
Jag har tillgång till den någon gång under nästa vecka om du kan vänta ...
 
Hälsningar Ingemar Skarpås

161
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-20
« skrivet: 2001-09-26, 23:22 »
Georg Nordstrand!
 
Kolla ledtrådarna bakåt i Härnösand vanligtvis finns det något i en HFL om namnbyte. I annat fall, vad har du för ledtrådar som leder mot Hammerdal?
 
Ingemar

162
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-20
« skrivet: 2001-09-26, 23:18 »
Britt-Marie Edman!
 
Det finns en del uppgifter i HFL men allt verkar sluta 1829.
 
De kan ha flyttat när barnen var små, så kolla efter JJ pappa och mamma:
 
Jöns Olsson 1797 x/9 g 1821
Anna Ernelind/Emmelin? 1796 g 1821
 
Dotter oläsligt namn och år
Son Abraham 1824
Son Olof 1825 1/10
Son Jöns 1828 14/3
 
Påträffas de i grupp har du en säker utgångspunkt.
 
Annars bör du kontrollera och följa familjen bakåt från de uppgifter du har om dem i Ström, någonstans finns chansen att du hittar dem i HFL som inflyttade, eller som föräldrar till ytterligare barn runt 1830 i Ström.
 
Kolla också om du någonstans i dokumenten för Ström hittar deras Giftomål, där bör det stå var de är bördiga från och bröllopsvittnen och deras hemort brukar stå...
 
Jag har ont om tid resten av veckan och nästa vecka är jag på Svar i Ramsele, men om du har några speciellt intrssanta ledtrådar ledtrådar skicka dem i email till mej så kanske jag hinner kolla på en en lunchrast... (ingemars@algonet.se)
 
 
Hälsningar Ingemar
 
En liten undran - Maria G född 1829 och dotter Maria född 1876 det är en födelse vid 47 års ålder!

163
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-20
« skrivet: 2001-09-22, 19:27 »
Georg Nordstrand!
 
Jag försökte hitta Erik Nordstrand född 1819 i korten för Hammerdal, men fann ingen.
 
Antingen beror det på min oerfarenhet, eller också beror det på att de inte hette Nordstrand på den tiden; Det fanns en handfull Erik/c födda det året, men man behöver förmodligen veta t ex i vilken by de bodde för att kunna härleda dem. Annan som är bra att veta är när ifrån du har en uppgift om att han verkligen hette Nordstrand; Vanligtvis, om man inte hade ett speciellt yrke eller så så var den gamla traditionen att bruka son-namn i högsta grad fortlevande på den här tiden, vanligtvis dök namn som Nordstrand upp senare, framförallt om man flyttade till stan, men annars hölls traditionen kvar till slutet av 1800-talet.

164
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-20
« skrivet: 2001-09-22, 19:18 »
Susanne Magnusson!
Eftersom jag håller på att övar mig lite,
och har tillgång till mikrokorten från Hammerdal,  
har jag lyckats få fram en del, och det ser ut  
som om du får info om Olofs farfars generation  
också, på köpet.
Får jag tid över hinner jag kanske kolla Märit också...
 
REFERENS 1: (Födelse och Dopbok)
C:3 1835-1870 S70435 12/13
 
Pagina 269, löpnr. 70
 
Född: Aug 20 Döpt Aug 22 Olof
 
Föräldrar: Bondeson Olof Jönsson och Hustru Anna Olofsdotter Länglingen 11:271
 
Faddrar: Bond. Pål Jönsson o Hu Karin Olsdtr i Ka__________
         B. Anders Ersson i Görvik o Hu Beata Jonasdott;
         B. Anders Pehrsson i Fagerdal o Hu Bengta Ersdtr
         Bondss Israel Andersson fr Görvik o
         födorådstagaren Jonas Pehrssons i Länglingen Dotter Brita;
         Drängen Anders Pehrsson fr Häggenås o H__
         och Pigan Karin Hofv__dtr ________
 
Anmärkningar: 27/9
Nöddöpt av Bonden Jöns Olofsson i Länglingen, dopet bekräftat
den 27 Sept 1868 av A F Hammarström
 
 
REFERENS 2: (Husförhörslängd)
AI:9B 1861-1870 svarkort 070097 8/8
 
pagina 271
 
(Här skriver jag inte allt i ordning som det står på sidan,
 och allt är inte numrerat)
 
3. Son Olof Jönsson 1842 7/12 g 22/3 68
4. Hustru Anna Olofsdottr 1849 9/10
 
Deras Son Olof Olofsson 1868 20/8
do    do  Jöns Olofsson 1869 29/12 död 12/5 70
 
(Efter alla uppgifter om hur de kunde katekes m m så finns en notering
Länglingen 11.23 (men det kan också vara 24 eller 27)
(och datum) 26/10 67
(en möjlig tolkning är att de bodde hemma hos mannens
föräldrar och farföräldrar, men fick egen fastighet detta
datum; kolla bya-böcker eller fastighetsregister om du är
intresserad...).
 
(I position 1 & 2 finns Olof Olofssons Farföräldrar Farfar/farmor)
1. Bond. Jöns Olofsson 1804 2/10
2. H Anna Cath. Pehr (Pehr har sedan strukits över och skrivits) dotter
   (och ersatts med) Påls (således Pålsdotter) 1811 13/2
 
 
KOMMENTAR: Ibland kan man hitta far och morföräldrar bland
           faddrarna, om de lever vid tidpunkten för dopet.
           Det ser inte ut att vara så i detta fall, men det
           kan vara andra släktingar som du kan ha
           nytta av i framtiden.
 
==================== Slut =====================

165
Jag söker efter information kring min FFFFF Mats Andersson f 1780 6/11 döpt 12/11 Sågsbo, Bjursås Dalarna. Han var gift med Anna Andersdotter från Dalarna född 1773 eller -75. De fick 2 eller 3 barn under åren i Helsingland, den sista, Eric förmodligen född 1800.
Eftersom han senare ömsom står som dragon och soldat men veterligen i Jämtland enbart som dragon, är det möjligt att han varit någon form av militär även under åren i Helsingland (ca: 1798-1806).
 
Möjligen kan Mats ha vistats i samma trakter som sin syster Anna, född 1770 i Sågsbo, Bjursås.
 
Tacksam för alla ledtrådar...
 
Ingemar Skarpås

166
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-07
« skrivet: 2001-09-22, 16:45 »
Jag söker info om och ev ättlingar till Margta Andersdotter född 1777 31/7(?)i Sågsbo, Bjursås, men som avflyttat till Sverdsö. Avflyttningen skedde förmodligen 1798-1800, åtminstone är de sista uppgifterna i hfl från den tiden.
 
Hennes föräldrar bodde båda i Sågsbo med båda härstammade förmodligen från Gopa. Just nu kommer jag inte framåt eller bakåt p g a för många lösa tåtar.
Margta är min FFFFF syster.
 
Ingemar Skarpås från en gren som flyttade till Jämtland via Hälsingland

167
Anständiga ortnamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-08
« skrivet: 2001-05-14, 15:40 »
Eden i Junsele (Y) för ju tankarna till Edens Lustgård. I Rudsjö, Fjällsjö (numera Z, tidigare Y-län)heter en del av byn Kanan efter det bibliska landet som flyter av mjöd och honung. Vilka förhoppningar om livet hade inte de bönder som bröt mark här?

168
Tack Lena!
 
Jag har kopia på anställningskortet för Johan från 1909-1919 då han jobbade som mentalvårdare på Långbro (och bl a blev svårt skadad av en patient) där nämns inget om något namnbyte. Johan fick troligtvis ett barn uä 1913 men gifte sig med en annan kvinna 1914 och deras gemensamma son Carl Lennart är född 1915, jag skulle tro att namnbytet sker omkring tiden för de båda brödernas giftemål.

169
Hej John!
 
Snabbt jobbat! Ser du något på Söderskivan om när de bytte från Karlsson till Flormark? Om inte något datum finns, när är sista noteringen om Karlsson och första om Flormark?

170
För en god väns räkning som inte har internet försöker jag få tag på föräldrar och annan släkt från RASBO. Johan Rickard Karlsson föddes 1887-02-06 och Ernst Hieronymus Karlsson 1890-09-30. Dessa båda bröder hamnade sedemera i Stockholm och tog efternamnet Flormark. Det finns en del om deras giftemål, troliga barn osv i Sveriges Dödsbok 1950-1999.

171
Äldre ord A - K / Förpassad
« skrivet: 2001-05-11, 17:03 »
Jag har sett detta begrepp i samband med att folk på annan ort tagits för lösdriveri, och sedan förpassats till sin mantalsskrivningsort. I en källa från 1800-talets mitt åkte dåvarande kommunalnämndens ordförande ner till södra delarna av landet och hämtade den som skulle förpassas.

172
Archive - General questions / House-to-house census?
« skrivet: 2001-05-11, 16:57 »
Yes, we did have census every ten years. I think it started around 1860 when the Statistiska Centralbyrån (Cental Bureau of Statistics) started. There is a database which is also usable for English speaking http://www.foark.umu.se/folk/
Today it contains data for about half a douzen of counties (län/landskap). This database contains data from the 1890 census.

173
Archive - Swedish customs / Sweden in 1880's
« skrivet: 2001-05-11, 16:05 »
April weather in Sweden is very unpredictable. Even in the southmost parts of Sweden, you can get the occational snow blizzard, and down to a handful degrees on the minus side. But April also use to provide some periods of nicer weather; sunny and around 10+ degrees during the days, and around 0 during night. The last day of April is called Valborgsmäss and is a holiday, when we have huge bonfires to celebrate the spring in that evening. A few years ago in the Stockholm area it was +18 degrees as late as 21.00 hours that evening. Since I am not from that particular area perhaps someone knows about the transportations...

174
Hej det verkar som du är inne på min FF FF F. Jag har hittat honom för tre veckor sedan vid efterforskningar på Svar i Ramsele. Med hänv till 20 Bjursås C:7 10829 1/5 under N61 Mats Nov 6 Nov 12. Föräldrarna anges som And Andersson, not. död 86? och Karin Matsdr. Om jag tyder det rätt är adressen Sågsbo. Faddrarne och deres hemvisst Ol Matsson i Gopa   och xxxxxxxKerstin Larsdr xxxxxxx Eric Anders sson i Gopa och xxx Margta Andersdr.
 
Hfl börjar A:10 10809 3/4 94- 102 för Karin Matsdotter. Jag har också gjort en referens till A:8 4/4 sid 98 och Gopa 53.
 
Du får ta de här uppgifterna som högst preliminära; jag är nybörjare och hade fri forsk sista eftermiddagen på Svar.
 
Uppgifterna i födelse och dop ger också vid handen att det kan vara ett namn t ex ett gårdsnamn innan faderns namn.
 
I övrigt när det gäller Lyck och hans son Erik (f 1800) så har jag några grenar i detalj och några som jag har från tidigare muntliga källor och släktberättelser, och då kan få båda om det är intressant, men jag har som sagt inte gått tillbaka i böckerna och bekräftat allt.

Sidor: [1]