ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Christer Svensson

Sidor: [1]
1
Övriga släkter - V W / SV: Vogler
« skrivet: 2023-09-26, 11:09 »
Jag har hittat ytterligare en Vogler, denna gång i Stargard utanför Stettin.
Hämtat från boken Geschichte der Stadt Stargard (E-bok från Google)
https://books.google.de/books?id=JZJaAAAAcAAJ&dq=apotheker+vogler+stargard&hl=sv&source=gbs_navlinks_s

Ebenso war durch ein Rescript des Kurfürsten Matthäus Buchholz die Konfession gegeben, in seinem am Markte belegenen Hause allerlei Wein zu verkaufen. Hierüber entstand Streit; jedoch behauptete derselbe wenigstens so viel, dass er vor dem Anritzet Thore einen Weinschank anlegen durfte, und dass ihm zur Entschädigung Befreiung von aller Einquartierung gewährt wurde. Auf gleiche Weise erhielten auch die Werderleute durch ein Hofreskript vom 18. Juni 1674, erneuert am 22. Februar 1685, die Erlaubnis zur Anlage eines eigene Bierschanks auf dem Werder mit der Freiheit, von jedem beliebigen Brauer zu Stargrad ihr Bier zu nehmen. So gering
zügig diese Änderungen alter Rechte auch waren, so zeigen sie doch den Geist, in welchem die Regierung den Städten gegenüber sich geltend zu machen anfing.

Die Ratsapotheke war, wie oben erzählt ist, für ein der Stadt im Kriege gemachtes Darlehn von 3958 Gulden ausser andern Grundstücken im Kreditorenabschiede vom Jahr 1644 als Unterpfand der Witwe des Apothekers Zirkelwitz überlassen, die in zweiter Ehe mit dem Apotheker Vogler verheiratet war. Dieser blieb nach dem Tode seiner Frau (im Jahr 1668) nach einem Vergleiche mit deren Erben im Besitze der Apotheke bis zum Jahr 1679, wo er dieselbe and einem gewissen Zurius verkaufte. Dieser konnte sich aber neben der Hofapotheke, die ebenfalls am Markte lag, nicht halten und verkaufte im Jahr 1695 die Apotheke an einem gewissen Rahn, einen Dänen, der grösstenteils auf Seeland lebte und die Apotheke, welche er aus ihrem bisherigen Lokal in das Haus an der andern Ecke der damaligen kurzen Marktstrasse verlegte, in welchem dieselbe noch jetzt ist, von Fremden administrieren liess. 

Stadsapoteket överläts, som ovan nämnts, enligt ett kreditavtal från år 1644 då staden under kriget lånade 3958 Gulden i utbyte mot bland annat mark, till apotekare Zirkelwitz änka, som i sitt andra äktenskap var gift med apotekare Vogler. Detta förblev efter hennes död 1668, efter en överenskommelse med hennes arvingar, i Voglers ägo fram till 1679 då han sålde det till en viss Zurius. Denne lyckades inte stå emot konkurrensen av Hovapoteket, som också låg vid torget. Han sålde apoteket 1695 till en viss Rahn, en dansk, som för det mesta bodde på Själland. Han lät driva apoteksrörelsen med hjälp av andra. Han flyttade apotekets lokal från dåvarande hus till andra hörnet av marknadsgatan där det fortfarande existerar idag. Därmed blev den mer och mer efterfrågad, så mycket att en viss Blindow 1705 köpte den för 400 daler på konkurs. Men även under Blindows administration förbättrades verksamheten endast något.


Nedan skickar jag med en bild från vårt besök i Stargard 2 april 2019. Vi vandrar runt vid stadens ringmur. Stargard anlades år 1140.

2
Övriga släkter - V W / Vogler
« skrivet: 2023-09-23, 11:55 »
Jag såg att släktnamnet Vogler inte finns representerad med egen rubrik. Jag kommer här under att visa några nya rön om Vogler i Stettin och Stargard, nuvarande Polen och tidigare svenskt territorium fram till år 1720, samma år som Christian Vogler kom till Kållandsö.
Först en transkription och översättning av en artikel som beskriver notarien och prokuratorn Samuel Vogler i Stettin. Artikeln är skriven av Boris Dunsch och Haik Thomas Porada 2004 och originaltiteln är Justicia om Pommern, Die Bibliothek des Stettiner Konsistorialsekretärs Samuel Vogler om Jahre 1650. Först den ålderdomliga tyska texten därefter min översättning, stycke för stycke. Detta är endast ett urval ur boken.

Am Nachmittag des 16 Januar 1650 setzte in der schwedischen Hauptfestung und Residenzstadt Stettin ein Glockenläuten von der Stiftskirche St. Marien, der Schlosskirche St. Otten und der Hauptpfarrkirche St. Jakobi ein. In der grossen Domstrasse versammelte sich an diesem Tag 14.00 Uhr im Haus der hinterpommerschen Adelsfamilie von Wedel, in dem Samuel Vogler bis zu seinem Tode am 6 Januar seine Wohnung genommen hatte, eine ansehnliche Trauergemeinde.

På eftermiddagen den 16 januari 1650 i svenska huvudfästningen och residensstaden Stettin ringer klockorna i stiftskyrkan St. Marien, slottskyrkan St. Otten och domkyrkan St. Jakobi. På Grosse Domstrasse samlades denna dag klockan 14.00 en betydande skara sörjande i den pommerska adliga ätten von Wedels hus, där Samuel Vogler hade haft sitt hem fram till sin död den 6 januari.

In den Tagen zuvor waren 84 Begräbnisbriefe geschrieben worden, mit denen Einladungen an Stettiner Bürger und an Beamte aus der neuen schwedischen Führungsschnicht in Pommern zur Teilnahme an dieser Feier ausgesprochen wurden.
Dem Ratsdiener, dem des Schöffenstuhls und dem Vorbitter des Seglerhauses war eine Gebühr bezahlt worden, damit sie den jeweiligen Begräbnisbrief diesen Gremien vorlegten.

I dagarna före begravningen hade 84 inbjudningar skrivits till Stettins medborgare och tjänstemän från det nya svenska ledarskapet i Pommern för att delta i firandet.
Till rådstjänaren, rådmannen i domstolen och den rådmannen i sjömanshuset hade betalats en avgift för att lämna fram inbjudningarna.

Seitens der im unweit gelegenen Stettiner Schloss residierenden schwedischen Regierung war u.a. deren Archivar und Lehnssekretär, Gottfried Schröer, nebst Gattin durch Voglers Schwiegersohn, den Proviantverwalter Gerdt Nilsson Northman, eingeladen worden.
Der Weg, den nun die Trauergesellschaft, allen voran die Tochter, Margarethe, und der Schwiegerssohn des Verstorben vom Klaghaus durch den Torweg über den Kirchhof der Stiftkirche St. Marien zu gehen hatte, war, denn die Grosse Domstrasse führte direkt östlich an diesem grossen alten Kirchengebäude vorbei. In der Kirchewurde die Leische Samuel Voglers, ”Rosmarin zum Rukbusch in der Handt”, noch einmal aufgebahrt, das Gestühl der Kaufleute wurde aufgeschlossen, in dem dann die Trauergemeinde Platz nahm. Der superintendent Jakob Fabricius hielt die Leichenpredigt.
Auch ein "Rumsethell" auf den Verstorbenen war verfertigt worden, der, soweit bisher bekannt, lieder ebensowenig wie diese Leichenpredigt auf uns gekommen ist.


Från de i det närbelägna slottet Stettin residerande svenska regeringen hade bland annat deras arkivarie och länssekreterare Gottfried Schröer och hustru blivit inbjudna av Voglers svärson, proviantförvaltaren Gerdt Nilsson Northman.
Vägen som nu de sörjande hade att gå, framför allt dottern Margaret och svärsonen till den avlidne, från Klaghaus genom porten till kyrkogården på stiftskyrkan St. Marien, förbi den Stora Domstrasse direkt öster om den stora kyrkobyggnaden.
I kyrkan låg Samuel Voglers kropp med rosmarin och rökelse i sin hand där de sörjande
deltog i begravningen. Superintendenten Jakob Fabricius höll begravningspredikan.
En ”berättelse över hans liv” hade blivit förfärdigad för den avlidne, såvitt ännu känt har den och begravningspredikan gått förlorad.

Das Siegel des Greifswalder und des Stettiner Konsistoriums sollte im übrigen künstig den Schriftzug ”Sigillum consistorii Sueco Pomeranici” tragen, womit zu diesem Zeitpunkt sicherlich auch der swedische Gebietsanspruch gegenüber Brandenburg unterstrichen wurde.

Das Personal des hinterpommerchen Konsistoriums in Stettin wurde schliesslich am 20 februar 1641 durch die königlichen Kommisarie in Stettin mit Interimsvollmachten bestellt.

Das grosse intresse der swedischen Krone an einer wiederbelebung der gerichtsstruktur in Pommern kommt auch in der an diesem Tage ausgestelltzen Bestallungsurkunde für
Samuel Vogler mit deutlichen Worten zum Ausdruck, wonach

”Ihre Köningl. Maijtt. zu Sweden, unsere allergnädigste Königin undt Frau, die nach thötlichem Hintritt des letzen Hertzogen zu Pommern, Herrn Bogislai des 14:ten hochseel.
Gedächtnüs, durch Niederlegung der hochheilsamen Gerichte in diesen Pommerschen Landen eingerissene Anarchiam dermahl eins weg zu thun undt die heijl. Justitz in Wiederanrichtung der Gerichte jederman unverfälchet administriren zu lassen, undt hierunter vor anderrn sich qualficirte Leuthe zu gebrauschen, Christlichen undt Königl Vorhabens” sei

Stämpeln som Greifswald- och Stettinkonsistoriet bör innehålla texten "Sigillum consistorii Sueco Pomeranici", för vid denna tid var säkert det svenska territoriella anspråket mot Brandenburg understruket.

Personalen på Hinterpommerska konsistoriet i Stettin utsågs slutligen den 20 februari 1641 av Kungliga Kommissarien i Stettin med tillfälliga befogenheter.

Den stora intresset från den svenska kronan för ett återupplivande av en domstolsstruktur i Pommern återspeglas av det utfärdade intyget som i otvetydiga ordalag för Samuel Vogler vilken var enligt:

”Den Kungliga Majestät till Sverige, alla vår nådigaste Drottning och fru, dennes strävan var, den efter den dödliga hädanfärd av den siste Hertigen av Pommern, herr Bogislav XIV högst saliga minne, och de genom detta påföljande nedläggning av domstolarna i dessa Pommeranska länder inträdande av anarki att ta bort och återupprätta domstolarna genom användning av kvalificerad folk i kristna och kungliga uppdrag.”



Die auflösung des Stettiner Konsistoriums am 1 juli 1657, die Verabschiedung seines Personal und die übertragung seiner aufgaben an das Greifswalder Konsistoriums hat Samuel Vogler durch seinen tod nicht mehr erleben müssen.

Upplösningen av Stettinkonsistoriet den 1 juli1657 och avskedande av personal och överföringen av dess uppgifter till Greifswaldkonsistoriet hade inte Samuel Vogler genom sin död behövt uppleva.


Die Familie Samuel Voglers und die Nachrichten über seine Lebensumstände
Bevor wir uns der Bibliothek Samuel Vogler zuwenden, sei noch kurz das Wenige zusammengefasst, das wir über ihn, seine Familie und seinen Haushalt wissen. Samuel Vogler war nach ausgestandener Leibes Swachunsheitt am 6 Januar 1650 ”in der Nacht zwischen 11 und 12 Uhr durch einen sanftten und sehl. Tod, aus dieser mühesammen Weldt abgefordert, und in die ewige Himmelsfreude der Selen nach versetzet”

Samuel Voglers familj och nyheten om hans förhållanden
Innan vi återvänder till Samuel Voglers bibliotek, skall det kort sammanfattas det lilla vi vet om honom, hans familj och hans hushåll. Samuel Vogler återhämtade sig inte från kroppens svaghet och den 6 januari 1650 ”på natten mellan 11 och 12 genom en mild och salig död ur denna mödosamma värld avkommenderad  och skickad till själarnas eviga himmelsfröjd”

Interessant is das Haus im Mühlenviertel, in dem die Voglersche Verlassenschaft im Februar 1650 inventarisiert wurde. Es ist davon auszugehen, dass es sich bei ”dero in der Grossen Thumbstrassen einhabende, den Wedeln zustehende Wohnung”, wie der Notar Ehlacher schreibt, um das von Samuel Vogler bewohnte Haus handelte, in dem auch seine Tochter und sein Schwiegersohn ihre Interkunft fanden. Das Jahr und den Ort seiner Geburt konnten wir bisher genauso wenig ermitteln wie Angaben ¨ber seine schulische und akademische Bildungslaufbahn.

Intressantast är huset i kvarnkvarteret där Voglers ägodelar i februari 1650 har inventerats. Det antas att det ligger på ”Grosse Domstrasse, ägt av en familj Wedel" som notarie Ehlacher skriver, en lägenhet bebodd av Samuel Vogler där också hans dotter och hans svärson fann sitt boende. År och ort för hans födelse har vi hittills inte funnit, likaså inte något om hans skolgång eller akademiska utbildning.

Seine Frau hiess Christina Petersen. Einer der Söhne, Joachim, ist 1634 an Greifswalder Universität immatrikuliert worden. Bei Samuel Voglers Tode lebten neben der Tochter Margarethe offensichtlich ”dero in der Frembde, dem Vermeinen nach, sich annoch aufhaltende 3 leibliche Brüdern”.

Hans hustru hette Christina Petersen. En av sönerna, Joachim, var 1634 inskriven vid universitetet i Greifswald. Vid Samuel Voglers död levde förutom dottern Margarethe möjligen också tre biologiska söner ”i främmande land”,  som det sägs.

Diese vier Kinder hatte er zu Erben eingesetzt, wobei die drei Söhne auch in der Folgezeit zumindest in den Unterlagen des Verlassenschaft Voglers wurden durch Tochter und Schwiegersohn einige Kleidungsstücke und Stoffbahnen von geringem Wert des ”Defuncti Brudern Tochter” übergeben, was ein Hinweis darauf ist, dass in Stettin zu diesem Zeitpunkt noch weitere Angehörige Voglers wohnten.
Den Voglerschen Haushalt hatte bis zuletzt eine Magd geführt, der ein restierender Jahreslohn in Höhe von vier Reichstalern nach der Beisetzung ausbezahlt wurde und deren Betten im Inventar einzeln aufgeführt wurden.

Dessa fyra barn hade han bestämt som arvtagare åtminstone i de handlingar angående bouppteckningen efter Vogler. Det styrks genom att dottern och svärsonen skulle senare ha givit lite kläder och tygstycken av ringa värde som tillhörde den avlidnes brorsdotter, till de tre bröderna, som en hänvisning till att de måste ha funnits flera anhöriga till Vogler i Stettin vid den tiden. Det Voglerska hushållet sköttes av en piga som efter begravningen utbetalades en resterande årslön av fyra riksdaler. Hennes säng finns med i inventeringen.



Voglers tochter Margarethe, die nun schon mehrfach erwähnt wurde, wurde 1611 geboren und heiratete am 16 november 1645 in Stettin Gerdt Nilsson Northman, einen aus Östergötland stammenden Schreiber des zu dieser Zeit in der Festung stationierten Södermanland-Regements.
Sie war ihm am 29 September 1645 versprochen worden. Mit ihm hatte sie zwei Kinder, die Tochter Christina Sophia, die 1647 geboren wurde und bereits 1653 starb, und den Sohn samuel, dessen Lebensdaten nicht bekannt sind, der aber seinen Vater überlebte.

Voglers dottern Margareta, som nu har nämnts flera gånger, föddes 1611 och gifte sig den 16 november 1645 i Stettin med Gerdt Nilsson Northman. Han hade sitt ursprung i Östergötland och var en skrivare stationerad vid den tiden i Södermanlands Regemente.
De hade trolovats 29 september 1645. Med honom hade hon två barn, dottern Christina Sophia, född 1647, och död redan 1653, och en son Samuel, vars livsuppgifter inte är kända, men han överlevde sin far.

Vi vet inte sedan när SAMUEL VOGLER höll detta hus och i vilka relationer han stod till den Pommerska inflytelserika adelnsfamiljen von Wedel som möjliggjort för honom att leva här.





Konsistorium (latinskt ord som betyder församlingställe) är en sorts styrelse som förekommer inom universitetsvärlden, inom kyrkan och den militära själavården, i detta fallet avses kyrkoförvaltningen (kyrkojurister).

Samuel Vogler, död januari 1650
Samuel Vogler var prokurator av nedre domstolen i Stettin

Svenska Pommern omfattade 1648 Stettin, Stralsund och Greifswald. Stettin samt Gollnow och Damm låg vid mynningen av floden Oder och gav viktiga tullinkomster.

De största tysk-svenska städerna vid Östersjön var Stettin, Stralsund, Wismar och Greifswald. Antalet invånare i Stettin kring år 1710 var cirka 11.000, i Stralsund cirka 8.200.

Die kleine und die Grosse Domstrasse in Stettin rahmten westlich bzw. östlich die Stiftskirche St. Marien ein, hier im Ausschnitt aus der bemerkenswert genauen Stadtansicht Heinrich Kotes, eines Stettiner Bürgers, die von Petrus Rollos in Berlin in Kupfer gestochen und bei Georg Schultze, einem Stettiner Buchhändler, im Jahre 1625 verlegt wurde. Im Haus der Familie von Wedel in der Grossen Domstrasse wurde in Februar 1650 das Inventar über die Verlassenschaft Samuel Vogler aufgenommen, in St Marien hatte er am 16 Januar 1650 seine letzte Ruhestätte gefunden. Im Hintergrund, hinter dem Turm der Marienkirche, ist deutlich das Stettiner Schloss zu erkennen, in dem zu diesem Zeitpunkt bereits die Swedische Regienung residierte.

Den Kleine och Grosse Domstrasse i Stettin inramade väster och öster Stiftskyrkan Sankta Maria, här i den del av den anmärkningsvärt noggranna stadsöversikten av Heinrich Kotes, en Stettiner och koppargraverad av Petrus Rollos i Berlin och George Schultze, en Stettinsk bokhandlare 1625. I familjen von Wedels hus på Grosse Domstrasse skedde bouppteckningen av Samuel Voglers kvarlåtenskap i februari 1650. I Sankta Maria fick Vogler sin sista viloplats 16 januari 1650. I bakgrunden, bakom tornet på Mariakyrkan, syns  tydligt Stettinslottet som vid den här tiden fungerade som svenska regentens bostad.


Dunsch, Boris / Porada, Haik Thomas (2004)
Die Bibliothek des Stettiner Konsistorialsekretärs Samuel Vogler im Jahre 1650. -
In: Justitia in Pommern / Dirk Alvermann ... (Hg.). - Münster : Lit Verl., 2004. - (Geschichte (Münster) ; 63), S. 235

I westfaliska freden 1648 fick Sverige Vorpommern, Stettin, östra Oderstranden samt öarna Rügen, Usedom och Wollin. Det området är gult på kartan till höger. I detta "Svenska Pommern" var Stettin huvudort fram till 1720. Då avträddes staden till Preussen. Stralsund var sedan huvudort till 1814 (freden i Kiel), då Sverige fick avstå alla sina tyska besittningar.

3
Willbas / SV: Willbas
« skrivet: 2022-10-03, 15:25 »
Nu behöver vi inte fundera så mycket mer. Anders Klarbring har klarlagt Willbas tidiga anor på Genealogi i Åmål med omnejd (wordpress.com)
En helt fantastisk redogörelse från en mycket seriös forskare.


Se Smedsläkten Willbas ursprung och äldsta led[/size], Svensk Genealogisk Tidskrift 2021:2[/color]
[/size][/color]

4
Otterstad / SV: Två efterlysningar
« skrivet: 2022-07-25, 15:52 »
Avseende Karin Larsdotters födelse 7 augusti 1715 så har jag som källa: Otterstad (O) C:1 (1684-1716) Bild 99 / sid 185.
Då blir hennes fader Lars Persson i Tolstorp. Modern är ej angiven. Jag har sett att en del forskare tolkar det som Lars Svensson.

5
Övriga släkter - S / SV: Schneeweiss/Snövis
« skrivet: 2020-07-22, 12:48 »
Hej Holger...
Ja, det är en artikeln som publicerades 1995 av Peter Stebbins Craig.
Du kan läsa den i sin helhet här:
https://colonialswedes.net/kyn/


Artikeln gör gällande att Jürgen Schneeweiss ursprungligen kom från Sachsen, tjänstgjorde i 30-åriga kriget, kom till Stockholm tre månader 1642 för att sedan följa med ett emigrantfartyg Swan till Nya Sverige i Amerika. Där byttes namnet till Kühn (Keen).


Att få det att gå ihop med vår Schneeweiss blir svårt tänker jag, men som vanligt vill man inte stänga några dörrar.

6
Tegman / SV: Tegman
« skrivet: 2018-08-10, 10:58 »
Anders...


Jag håller med dig om att det blev lite olyckligt delat. Kan du inte kopiera in texten från de berörda inläggen om Lundberg på tråden Tegman? Hur som helst är jag glad att Schneeweiss nu har en egen tråd.


Christer

7
Övriga släkter - S / SV: Schneeweiss/Snövis
« skrivet: 2018-08-08, 12:46 »
Förklaring kolumner mantalslängd Karlstad 1726. Man, hustru, söner, döttrar, måg, sonhustru, dräng, piga, inhyses, summa.

8
Övriga släkter - S / SV: Schneeweiss/Snövis
« skrivet: 2018-08-08, 12:43 »
Mantalslängd Karlstads stadsförsamling 1727.

9
Övriga släkter - S / SV: Schneeweiss/Snövis
« skrivet: 2018-08-08, 12:41 »
Mantalslängd Karlstads stadsförsamling 1726. I hushållet finns en man, en hustru och en piga. Är möjligen barnen för små för att medtagas i skattelängden. Kronofogden var ju bara intresserad att få in mantalspenningen.

10
Övriga släkter - S / SV: Schneeweiss/Snövis
« skrivet: 2018-08-07, 23:03 »
Dessutom hittades Johan Gottlieb Schneeweiss syster Anna Greta Schneeweiss födelse 1724 på samma sätt genom föräring (gåva till kyrkan). [Källa: DK FI:3 år 1724].

11
Övriga släkter - S / SV: Schneeweiss/Snövis
« skrivet: 2018-08-07, 22:46 »
I veckan besöktes Värmlandsarkiv i Karlstad, där finns domkyrkans räkenskaper DK FI:3 och här har vi nu beviset på Johan Gottlieb Schneeweiss födelse och att fadern verkligen heter Abraham då han förärar kyrkan (ger en gåva) 20 mark för sin hustrus nedkomst 1720 (Johans födelseår). Abram Schneweis för dess hustrus förlossning.

12
Övriga släkter - S / SV: Schneeweiss/Snövis
« skrivet: 2018-01-30, 21:48 »

Erik och Åsa...


Det är inte ett husförhör i Karlstad på sista sidorna utan [Karlstad stadsförsamling (S) AI:1 (1721-1727) Bild 86 / sid 79] anteckningar om nattvardsgäster (hur många).

Ja det är märkligt, de kan vara födda någon annanstans. Födelseboken saknas ju i Karlstad 1712-1730.
Att det är rätt Anna Greta Schneeweiss i Västra Tunhem tvekar jag inte på. Att hennes son också heter Abraham är då ytterligare ett indicium.
När hon finns i Alster hos brukspatron Bengt Henrik Ek och fru Christina Leiditz står hon som jungfru Anna Greta Snövis (hon står faktiskt före parets barn). Hon flyttar senare till Sillerud. Stavningen har jag sett minst 10 olika versioner av och här ses för första gången just det försvenskade Snövis.
[Alster (S) AI:6 (1755-1759) Bild 59 / sid 53]


Angående sockenstämmoprotokollet i Sillerud så finns Johan Gottlieb S mycket riktigt där (men inte något om hans ursprung):

Vid sockenstämman i Sillerud den 19/8 1753 diskuterades organist Schneveis tjänst och lön.
Schneveis hade räknat med att få bli klockare då han blev antagen som organist. Nu blev
det inte så och han klagar över detta. [Sillerud (S) CI:4 (1733-1756) Bild 206 / sid 405]


------- Det giordes Pastor och församlingen föreställning therom, huru thet med thennas
förra sinnelag och godwilja, som the emot organisten Schneveis förklarat, då han
antagen blifvit, aldeles wore öfwerensstämmande, och han och ingen annan, af them till
klockare bör emottagas, hwilken sysla han såsom organist, samt ägande the egenskaper
Kongl. Kyrkolagen säyer en Klockarn böra hafva, wäl och till allas .... kan bestrida. Ty år
1745 då Schneveis till organist antagen blef, påstod församlingen, som samma åhr Proste
visitations Protocoll af then 27 October innehållne, thet thennes gamla och nu mera döda
klockarn, skulle afstå sin sysla med hela lönen till organisten Schneveis, hwaruti
församlingen till hälften allena, uppå klockarens begiwande fick sitt påstående fram, i thet
klockaren afstod sin halfwa ordinarie lön, som till organisten blef anslagen. -------


Det fortsätter på följande sidor, Schneveis och församlingen kommer till slut överens, han
fortsätter som organist och "afsade sig all sin talan till klockaresysslan".


(Avskrift Gunnar Flygh)


Forskningen fortsätter...


13
Övriga släkter - S / SV: Schneeweiss/Snövis
« skrivet: 2018-01-30, 10:34 »
Hej Åsa...


Det var roligt att höra från dig. Du är ju syssling med min fru Christina Svensson f. Ljunggren enligt:


Johanna Maria Andreasdotter 1851-
Sofia Elisabeth Andreasdotter 1879-1941
Helga Johanna Margareta Ljunggren 1905-2002
Christina Svensson 1951-


Johanna Maria Andreasdotter 1851-
Ernst Albin Andreasson 1892-1963
Karl Rolf Andreasson 1928-2009
Åsa Trollälven 1958-


och med Ola Johansson enligt:



Johanna Maria Andreasdotter 1851-
Sofia Elisabeth Andreasdotter 1879-1941
Karl-Axel Johansson 1919-2016


Vad fint att du hittade Maja Christinas födelsenotis 1731-05-04. Prästen har på hennes födelsenotis noterat att hon dog 1739 i september.
Jag hade med denna dotter utan namn NN (Nomen Nescio) i sammanställningen ovan.


Enligt Släktnamnsregister Värmland -1800 (11 volymer på AD) finns det inga andra Schneeweiss i Värmland än de vi ser här i forumet. Indiciebeviset att Johan Gottliebs förstfödde son heter Abraham är starkt.


En annan tanke kan vara att Abraham Schneeweiss hade denna son Johan Gottlieb redan när han kom till Sverige eller att det är en broders son.


Angående att föra kyrkoböcker ser vi att det fördes på varierande sätt genom tiderna. Husförhörslängden är en sekundärkälla så Johann Gottliebs födelseår 1720 kan vara ren hörsägen, prästen hade ingen möjlighet att kontrollera i sin egen bokföring om personen kom utifrån. Senare när flyttlängderna och flyttattesterna kom fungerar det bättre, men då bara inom Sverige.


Med samma anda ser vi att Johan Gottliebs mor heter Maria eftersom namnet används tre gånger.


Med många hälsningar och på återhörande


14
Övriga släkter - S / SV: Schneeweiss/Snövis
« skrivet: 2018-01-27, 21:41 »
Hej igen...


Att Johan Gottlieb Schneeweis förstfödde son heter Abraham är också ett indicie-bevis på att fadern är denna Abraham.

15
Övriga släkter - S / SV: Schneeweiss/Snövis
« skrivet: 2018-01-27, 19:48 »
Hej Anders och Erik...
Så här har jag uppfattat det (än så länge kanske är bäst att tillägga). Det är min fru Christina som härstammar från Johan Gottlieb Schneeweis.  Kyrkobokens stavar mest Schneeveis, senare förekommer det försvenskade Snövis.

Utdrag ur Disgen 2016:

Abraham Schneeveis.
Död 1743-12-20 i Karlstads landsförs (S) (Karlstad stadsförsamling CI:2 (1730-1758) Bild 29 / sid 49).
Denne Abraham Schneeveis kan vara Johan Gottliebs fader eller möjligen farbroder.


Levnadsbeskrivning


Gift med
Maria Lind.
Född beräknat 1696 (Karlstad stadsförsamling CI:2 (1730-1758) Bild 31/ sid 53).
Död 1746-08-03 (Karlstad stadsförsamling CI:2 (1730-1758) Bild 31 /sid 53).


Barn
Johan Gottlieb Schneeveis.
Organist.
Född 1720 (Sillerud AI:2 (1763-1768) sid 6).
Död 1776-06-14 i Prästgården, Sillerud (S) (Sillerud FI:1 (1770-1821) sid 29).
Gift 1:o med Kerstin Göransdotter.
Född (Karlstad stadsförsamling CI:2 (1730-1758) Bild 97 / sid 185).
Gift 2:o 1755-05-20 i Sillerud (S) (Sillerud CI:4 (1733-1756) sid 183) med Britta Lindqvist.
Född 1734 i Lidköping (Sillerud AI:7 sid 129).
Normerad avskrift vigselbok Sillerud 20 maj 1755:
"Efter 3:ne ordentliga lysningar vigdes organisten Jean Gottlieb
Schneeveis med jungfrun Brigitta Lindqvister och gav henne uti
morgongåva ett hundrade daler silvermynt"


Anna Greta Schneeveis.
jungfru.
Född 1724 (Alster AI:6 (1755-1759) Bild 59 / sid 53).


NN Schneeveis.
Död 1730-05-01 i Karlstads domkyrkoförs (S) (Karlstad stadsförsamling
CI:2 (1730-1758) Bild 12 / sid 15).


NN Schneeveis.
Född beräknat 1731.
Död 1739-09-16 i Karlstads domkyrkoförs (S) (Karlstad stadsförsamling
CI:2 (1730-1758) Bild 23 / sid 37).

16
Övriga släkter - S / Schneeweiss/Snövis
« skrivet: 2018-01-20, 21:53 »
Hej Anders...
Vet du var uppgiften om Maria Larsdotter Linds giftermål med Abraham Schneeweis kan finnas. Nämnda Abraham är fader till vår ana Johan Gottlieb Schneeweis, sedemera organist i Sillerud sn.

17
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 27 februari, 2009
« skrivet: 2008-06-11, 19:06 »
Jag såg tidigare en diskussion om Vedebrand och kan här presentera ett fotografi där Karl-Johan Björn Vedebrand finns med. Fotografiet visar Hjort-August Karl-August Anderssons mobila sågarlag. Hjort-August är den lille mannen med skägg och stående andra från höger med en så kallad puta på axeln är Karl-Johan Björn Vedebrand.

18
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-07
« skrivet: 2003-04-05, 19:46 »
Hej, man laddar hem den nya versionen, dubbelklickar på iconen och den installeras sig på rätt ställe. När man sedan startar Min Släkt finns tidigare arbete tillgängligt. Man skall inte importera eller exportera.
MVH
Christer

19
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-10
« skrivet: 2002-08-01, 16:02 »
Hej Karin...
 
Detta är väl vad jag vet om Waldon. Fråga: Hur vet man att han dog fattig i ev Karlstad?  
 
Daniel Eriksson Waldon. Trädgårdsmästare på Läckö, Ekolsund, Rävsnäs.
 
Gift med (Bengta) Wijndruf.
Namnet framgår vid dottern Christinas död. Hennes förnamn kan ha varit Bengta, då två dotterdöttrar hade detta namn. De enda kända med namnet Wijndruf (Vindruva, Vindrufva) är borgmästare Sven Persson i Borås barn. Det har också funnits någon släkt Wijndruf i Stockholmtrakten, men har ej kunnats kopplas till Bengta.
 
Barn:
Abraham Danielsson Waldon. Trädgårdsmästare på Läckö. 1688 trädgårdsmästare på Läckö, före 1705 bosatt på Låkälle, därefter på Berg, Sven Månsgården som han samma år friköpte till skatte av kronan. Gift med Barbro Christina Hagedorn och de fick 2 barn. Abraham dog omkring 1719.
 
Katarina Waldon. Född omkring 1658. Gift med slottsloven Jöns Kjellberg. Död 1740-03-14 i Berg, Bengt Håkansgården, Otterstad.
 
Märta Waldon. Gift första med bildhuggaren Bengt Litton och andra med bildhuggaren Börje Löfman. Död 1719 i Mariestad.
 
Christina Waldon. Född omkring 1675. Gift första med komminister Sven Kjellberg och andra häradsskrivaren Jonas Hök. Död 1760 i Sal, Sunnersberg.

20
Smed - allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-03
« skrivet: 2002-05-12, 19:32 »
Mästersven
 
Enligt den uppfattning jag har är mästersven smedens närmaste man.
 
Hälsningar Christer Svensson

21
Söderköping / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-03
« skrivet: 2002-05-08, 08:28 »
Hej!
 
Jag söker John Bernhard Svensson f 1885-06-22 i Söderköping. All information är tacksamt.
 
Mvh
Christer

22
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 19.1.2002
« skrivet: 2002-01-16, 22:39 »
Hej Rickard...
Det kan finnas ett släktskap mellan Waldon och Vogler genom Erik Palm--Annika Palm--Barbro Christina Hagedorn (gift med Christian Vogler) enligt följande:
[color=0000ff]Erik Palm, kallades även Eriksson Palm enligt ett brev av den 10/3 1670. I ett brev omkring 1667-69 nämner han sin broder då Daniel Waldon på Läckö, angående leverans av trädgårdsdetaljer. I en dombok 1719 kallas dessutom Catharina Danielsdotter Waldon och Magnus Gabriel Palm för syskonbarn, varför det är mycket troligt att Daniel Eriksson Waldon är Erik Eriksson Palms broder. Daniel Waldon finns för Läcköstaten i Södermanland och Eriks fader hade ägt mark i Eskilstuna (Södermanland). Om de är hel eller halvsyskon är däremot ovissare. [Thage Petrusson][/color]
Häsningar Christer

23
46 Ordet är fritt om släktforskning / Bomärken
« skrivet: 2002-01-04, 22:32 »
Svenake12 undrade hur man kan föra in bokmärken i MinSläkt
Bomärken mm går ju att scanna in och lägga in som bild.

24
Essinge / Essinge
« skrivet: 2001-08-29, 23:32 »
Har inte varit datatillgänglig under sommaren men hoppas att det inte är försent att tacka John Sid?n. Skulle du, John, eller någon annan finna något om tidigare nämda John Bernhard Svensson skulle jag bli ännu mer tacksam. Han ingick äktenskap 1946-07-27 (med vem framgår ej). Svaret är Elsa Svensson, född Larsson.
 
Mvh Christer

25
Jag har en del erfarenhet av virus och ADB-säkerhet och jag vill gärna framföra några synpunkter. 1.Alla måste ha uppdaterade antivirusprogram. 2.Se till att ni har en kopia av er dyrbara information, förslagsvis på zip-diskett och den skall inte sitta i datorn. 3. Med ökad användning av bredband bör också någon form av brandvägg finnas. 4. Var inte för snabb att faställa varifrån virus kommer.

26
Orts & gårdsnamn / Äldre inlägg (arkiv) till 27.11.2001
« skrivet: 2001-07-30, 22:31 »
Tvet och Tveten förekommer ibland som ortnamn. Någon som vet om dess ursprung?

27
Lena, jag har tittat på födelseboken (CD Ådalen) och jag hittar ingen Märta med det födelseåret.
Är du säker på datumet och byn?

28
Essinge / Essinge
« skrivet: 2001-05-21, 11:37 »
Söker på Tage Svensson 19130519 gift med Elsa Svensson (Larsson) 19181111. Tage är från Gamla Stan och Elsa från Söder. Bosatta på Essinge sedan mitten på 40-talet

29
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 19.1.2002
« skrivet: 2001-05-10, 23:22 »
Jag syftade förstås på Eivor Andersson (Majken) och inte Marianne Westby Eriksson som redan har skrivit vackra och fina saker i vår gästbok på Otterstadssidan.
mvh Christer

30
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 19.1.2002
« skrivet: 2001-05-10, 21:03 »
Hej Marianne...
 
Vi bor nästan grannar (Kungälv). Jag tycker att du gärna hade fått uttrycka dig lite klarare angående länken till Otterstads kyrkoböcker, som du beskriver lite vagt. Den är  Otterstads kyrkböcker.
 
Välkommen....

31
Någon som vet vilken ålder en person var vid när han började först vid Skara gymnasium ca år 1700 och sedan på Uppsala universitet ca 1704 (med vitsord från Scara gymnasie). Jag förstår att man kunde vara vid vilken ålder som helst, men hur tidigt kunde han vara inskriven på en sådan skola?

32
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 19.1.2002
« skrivet: 2001-04-17, 23:05 »
[color=119911]Hej Peter...
Jag har också funderat mycket på det här med namnet Lake, då jag själv är en ättling efter [color=0000ff]Ida Charlotta Lake[/color] född 1861-05-16, död 1940-06-26. Hennes farfar var just ovannämnda [color=0000ff]Lars Karlsson[/color]. Jag har dock bara sett sonen [color=0000ff]Anders Larsson Lake[/color] född 1827-09-26, död 1899-09-04, bära namnet ifrån 1880. Alla hans barn (från två giften) antog också namnet Lake. Det verkar ju inte vara ett knektnamn, men jag har inte funnit någon koppling till frälsesläkten Lake. Hittar vi den är vi släkt med [color=0000ff]Gustav Eriksson Vasa[/color]!!! Det är en väldigt spännande tanke, eller hur?
MVH[/color] [color=0000ff]Christer[/color]

33
Disgen / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-05-02
« skrivet: 2001-03-20, 20:50 »
När jag hade Word 97 tidigare så fungerade det utmärkt på ovan angivna sätt. Med Word 2000 fungerar det inte alls.

34
Nya [color=0000ff]Disgen 8[/color] har just denna möjlighet att skapa exempelvis en sockenbok. Utskriften baserar sig på de gårdar som finns upptagna och alla som levt där. Utskrift kan ju ske till Word (genom RTF) till Adobe Acrobat (PDF) eller något annat lämpligt tryckformat. Får du dessutom placerat ut alla gårdar och byar på en underlagskarta (nytt i 8:an) så är ju lyckan fullständig.
mvh Christer

35
Waldenström / Waldenström
« skrivet: 2001-03-19, 19:51 »
Hej Kjell och Lennart...
Angående så här tidiga källor som Måns är det väl mest spekulationer man sysslar med. Inte ens sonen Bengts Månssons födelse är ju bekräftad till Mellerud. Jag undrar vad författaren menar när han om Måns skriver: [color=0000ff]Han lär ha varit bosatt på en gård benämnd Kolbotten, belägen i närheten av Mellerud...enligt vissa uppgifter skall han ha invandrat från Halland...[/color] Det låter inte speciellt belagt i några skrivna källor.  
mvh Christer

36
Disgen / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-05-02
« skrivet: 2001-03-19, 19:28 »
Jag har tyvärr ej fått detta [color=0000ff]markera allt och sedan F9[/color] att fungera i Office 2000. Det fungerade utmärkt i Office 97.
Herta...Det skapade registret har aldrig någonsin gått att få över till HTML i Words konvertering, endast länkar mellan personerna, typ Moder se [color=0000ff]*[/color].
MVH Christer

37
Disgen / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-18
« skrivet: 2001-03-10, 20:34 »
Enligt DIS skall du höra av dig till faddrarna!!! Om några buggar förekommer skall du höra av dig till någon DIS-fadder, enligt DIS. Jag läser i Diskulogen Nr 53: [color=0000ff]E-postadressen till DIS för felrapportering kommer att försvinna under våren. De frågor som kommit har främst varit av rådgivningskaraktär, dvs ärenden som lämpar sig bäst för våra duktiga faddrar att ta hand om.[/color] Man kan verkligen fråga sig var de hundratals buggar som alla nya programversioner innehåller skall ta vägen?

38
Allmänt / Böcker om Såtenäs
« skrivet: 2001-01-24, 16:13 »
Gå till Raymond Andersson som är chef för flygmuseet i Sotenäs. Han vet allt om dina omtalade böcker. Klicka bara på hans hemsida Sunnersberg

39
Allmänt / Hovsjöberg i Vartofta härad
« skrivet: 2001-01-07, 22:48 »
Anders Brissman...
Jag tackar och bugar för upplysningarna. Kan dock ej förstå att officersänkan bodde på ett sådant mindre ställe. Hon gifte sig 1711 med Carl Magnus Palm i Kazan (Ryssland) och flyttade efter hans död 1718 i Tobolsk (Sibirien) till Sverige, och uppträder som sagt var enligt källor boende i Hovsjöberg 1734. Har du möjlighet att bekräfta detta? Vem är Alnefeldt?
Hälsningar Christer

40
Allmänt / Hovsjöberg i Vartofta härad
« skrivet: 2001-01-04, 20:53 »
Jag undrar om något vet något om gården Hovsjöberg eller Huvsjöberg i Vartofta härad som alltså kan vara Vartofta sn, Slöta sn eller någon annan socken. En Elisabeth Brasch var bosatt på gården 1734.

41
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 19.1.2002
« skrivet: 2001-01-04, 16:11 »
Mellan 1750 och 1860 föddes i Otterstad 28 stycken Bolla samt 21 stycken Ingeborg. Man får väl anse att det är samma namn eftersom kyrkobokföraren varierar mellan dessa namn många gånger på samma person.

42
Datorprogram (för släktforskning) / GenoPro
« skrivet: 2000-12-28, 21:31 »
Ni som får upp irreterande meddelande i Explorer har tackat ja till detta under installationen av GenoPro.

43
Disgen / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-12-27
« skrivet: 2000-12-27, 19:44 »
Hej Ann-Britt Sjödin...
Äger du programmet så skickar nog DIS dig en omgång nya disketter med ditt program. Det bör sedan uppdateras till version 7.0e som finns att ladda ner från DIS hemsida. Eller varför inte vänta till den nya 8:e versionen kommer i dagarna.
Det funkar bra om du gör som du skriver med föräldrarnas 2 första disketter och din 3:e. Bara det ligger samma version på disketterna.
mvh Christer

44
Älvsbacka / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-29
« skrivet: 2000-12-09, 11:55 »
Hej!
Min mmmmmff är CHRISTIAN GOTTHARD WIEWEG f.1736 i Tyskland. Jag tror att det finns WIEWEG-ättlingar i Västerås.
Christer Svensson Sollefteå

45
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 9.12.2000
« skrivet: 2000-10-29, 20:33 »
Hej Anita...
Jag kan erbjuda det som står skrivet i Skara stifts herdaminne. En avskrift finns på Otterstad socken, om du går ner i menyn till 14 kyrkoherdar i Otterstad 1350-1871 .

46
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 9.12.2000
« skrivet: 2000-09-01, 00:15 »
Hej Thage...
Roligt att höra att du är på benen igen. Jag har uppgifter om att det är min ana Anders Larsson Sundman i Sunnegatan rote som efterträder Olof Nilsson Sundman 1742, eller heter soldaten Sundman både på Sunnerby och Sunnegatan rote? Dessutom misstänker jag (enl Grill) att det finns en Sunnegatan rote både i Senäte (69) och Otterstad (70). Vet du hur det ligger till med detta?

47
Källor och arkiv / Hur forska i Finland?
« skrivet: 2000-08-22, 21:53 »
Jag får tacka Håkan, Katrin och Kirsti för all information. Nu fick jag allt en bra start och kom till skott direkt.
MVH CHRISTER

48
Källor och arkiv / Hur forska i Finland?
« skrivet: 2000-08-21, 22:35 »
För en väninnas skull efterlyser jag hennes föräldrar: Veikko Herman Kakkonen, född 1926-11-30 i Ruskeala och Eila Marjatta Lempinen, född 1931-08-15 i Ruokolahti. Bägge är nu döda. Hur finner jag dessa orter i Finland och vilka församlingar alt pastorat jag kan tillskriva och fråga. Någon som vet eller har några tips om forskning i modern tid?
MVH Christer

49
Hej Claes...
Det är mycket roligt för mig att höra att du är still going strong. Jag har många gånger undrat vart du tog vägen och jag har ej heller vågat forska i det!!!
Vi höres av...
mvh Christer Dignus Memoria

50
Ekby / Äldre inlägg (arkiv) till 24 september, 2007
« skrivet: 2000-05-26, 23:57 »
Det är faktiskt två olika socknar, som dessutom inte ligger så hemskt långt ifrån varandra i nordöstra delen av Västergötland. Kollar man sedan ursprunget till namnet Eggby, och ser att det är sprunget ur namnet Ekby, så är det lite rörigt.
Eggby ligger mellan Skara och Skövde i Valle härad och Ekby nordost därom i Vadsbo härad.
mvh Christer

51
Christiernin / Äldre inlägg (arkiv) till 22.10.2000
« skrivet: 2000-04-21, 00:35 »
Ovanstående Carl Bratt och Anna Elisabeth Christiernin är bosatta på Uppegården, Otterstads sn på Kållandsö, Västergötland. 1795 dör deras son Abraham Ulrik i koppor. Allt detta finns att läsa om på Otterstadssidan och då under dödbok 1790-1799.

52
Allmänt / Kållandsö
« skrivet: 2000-04-02, 23:37 »
Hej Richard...
På min site Otterstad kan Du läsa en del om Kållandsö. Där finns även några länkar med Kållandsöanknytning.
MVH Christer

53
Hej Lena...
Som Anders Andersson här ovan påpekar kan man redan idag tekniskt bevisa att kvinnor är släkt med varandra (stammar, familjer osv) och det då genom mitokondrie-DNA analys. Vad syftar Du på när Du skriver Israels förlorade stammar? Skulle vara mycket intressant att veta, tycker jag.
mvh Christer

54
Jag letar efter en Elin Andersdotter född 1775 i Nössemark. Hennes fader hette Anders Jonsson och hennes moder hette Göranna Tolsdotter. Paret hade förutom Elin, Maria f. 1779, Johan f. 1780.
(Uppgifterna hämtade ur Nössemark, Dalsländsk gränsbygd i ord och bild, utgiven av Ebbe Gustavsson och Karl Zackrisson) Vad hände med Elin? Troligen är hon moder till Anders Nilsson Engdahl och Olof Wennerberg. Möjligen dog Elin i Strömstad 1815 (enl obekräftade uppgifter).

55
Dragon / Äldre inlägg (arkiv) till 2.8.2002
« skrivet: 2000-03-11, 11:00 »
Bengt Nilsson..
Jag vill tacka mycket för dina upplysningar om Karl XII:s krigsfångar i Ryssland. Var kan jag finna det tryckta brevet från Carl Magnus till broder Magnus Gabriel? Är det i Kyrkohistorisk årsskrift 1912? Och var kan jag finna brevet till August Hermann Francke i Halle?
mvh Christer

56
Tack så mycket Gunnar...
Javisst skall man titta där i Rosenberg, men äger den inte själv (för dyr) och det var lite akut just idag.

57
Efterlyser här en by eller gård istället för en person. I en vigselbok i socknen Hogdal (Högdal har någon döpt den till på Anbytarforum) kommer bruden från Torgesbo. Någon som träffat på detta, troligen i Hogdal eller närliggande socknar i pastoratet, eller ev någon annanstans.

58
Dragon / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-februari-28
« skrivet: 2000-02-27, 17:27 »
Fråga om soldater och officerare vid Upplands stånddragonregemente: Carl Magnus Palm som enligt Leijonhufvuds: Karl XII:s officerare var född i Västergötland, son till befallningsmannen på Höjentorp Erik Palm och Christina Dufwa. Studerade 1702 vid Uppsala och ansågs då något ostadig. Kornett vid Upplands stånddragoner 1/9 1705, konfirmerad 4/1 1707, fången 29/9 1708 vid Liesna, död 12/8 1716 i Tobolsk. Musikalisk och qvick. Gift 1:a med Sara Elisabeth Tajert. Gift 2:a med Anna Elisabeth Brasch. Levde som änka 1743 i Hufsjöberg.  
Jag har läst om hur överste Adam Ludvig Lewenhaupt den 28 september 1708 kom fram till byn Liesna instängd mellan skog och kärr, och hur fyratusen svenskar stupade och hur tvåtusen blev krigsfångar, däribland min Carl Magnus Palm.  
Vad hände under alla dessa år innan han dog i Sibiriska Tobolsk, flera hundra mil nordost om Liesna? Alf Henriksson skriver i sin Svensk historia att om dessa krigsfångars öde är mycket känt genom bevarade brev och dagböcker. Någon som har något intressant om detta och var kan man finna mer information?

59
Wedebrand / Wedebrand
« skrivet: 2000-02-22, 23:47 »
Hej på Er...
Tyvärr råkade det insmyga sig ett fel i Susannes länk ovan. Rätt adress är  http://fly.to/Otterstad eller Otterstads kyrkböcker. Välkommen!!!

60
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-februari-23
« skrivet: 2000-02-04, 22:24 »
Hej Jorunn...
Jag kan kanske hjälpa Dig att komma långt tillbaka i tiden, nämligen 1563 när Laurentius Svenonis föddes. Kyrkoherdens alla barn tog namnet Otter. Problemet är bara att det glappar ett par hundra år mellan honom och din ana Anna Maria Otter. På vår sida Otterstads kyrkböcker kan du läsa Skara stifts herdaminne och om ovannämnda kyrkoherdes barn med namnet Otter.  
MVH Christer

61
Ewa Braun...
Jag vill tacka för det trevliga utdraget ur Carl-Martin Bergstrands bok. Köpte du boken? Jag skulle gärna vilja komma över den och har faktiskt sökt och köpt böcker via nätets antikvariat. Det är lustigt att det finns så mycket om min ana Maria Erlandsdotter Fogelberg. Finns det inget om Elving i bokens register?
mvh Christer

62
Palm / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-22
« skrivet: 2000-01-09, 19:16 »
Angående om namnet Palm: Skulle personligen tro att det finns många fristående Palmsläkter i Sverige som alltså inte alls är släkt med varandra (kan man påstå något sådant?). Nu när jag ändå sitter här och frågar om Palm undrar jag om någon vet något mer om Carl Magnus Palm som enligt Leijonhufvuds: Karl XII:s officerare [color=0000ff]var född i Västergötland, son till befallningsmannen på Höjentorp Erik Palm och Christina Dufwa. Studerade 1702 vid Uppsala och ansågs då något ostadig. Kornett vid Upplands stånddragoner 1/9 1705, konfirmerad 4/1 1707, fången 29/9 1708 vid Liesna, död 12/8 1716 i Tobolsk. Musikalisk och qvick. Gift 1:a med Sara Elisabeth Tajert. Gift 2:a med Anna Elisabeth Brasch. Levde som änka 1743 i Hufsjöberg.[/color]
Jag har läst om hur överste Adam Ludvig Lewenhaupt den 28 september 1708 kom fram till byn Liesna instängd mellan skog och kärr, och hur fyratusen svenskar stupade och hur tvåtusen blev krigsfångar, däribland min Carl Magnus Palm.
Vad hände under alla dessa år innan han dog i Sibiriska Tobolsk, flera hundra mil nordost om Liesna? Fick han några barn? Någon kanske har han som ana?

63
Palm / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-22
« skrivet: 2000-01-09, 18:43 »
Hej Thage och tack för upplysningar. Jag visste inte att det var så, jag har väl aldrig stött på någon indelt Palm förutom mönsterskrivaren vid Västgöta-Dals regemente Jonas Palm vars fader är kyrkoherden i Gökhem Lars Palm. Denne kyrkoherdes fader var beridaren Per Palm, född på [color=0000ff]hemmanet Sohlberga som Ligger under Höjentorp hwarpå mine förfäder bodt och iag Jämwähl född är, hwar medh Skedd mig en stor nådh...[/color] Som Du förstår Thage skriver jag detta för att finna ut om någon annan reagerar på detta inlägg. Någon kanske har en liten pusselbit!!
MVH Christer

64
Palm / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-22
« skrivet: 2000-01-09, 12:47 »
Rune Kaino Nikolaisen..
Troligen härstammar din Anders Palm från den stora släkten Palm där bla en son Gustaf Adolf Palm var borgmästare i Lidköping enl. nedanstående utdrag. Det fattas 100 år men denna bygd är fortfarande Palmrik och de mesta Palmar bör vara komna av:
[color=0000ff]Palm, Gustaf Adolf
Borgmästare i Lidköping. Född omkring 1680.  
Efterträdde tydligen brodern som kronobefallningsman 1711, vilket han var 1716 då han var bosatt i Lavad, där dottern Ulrica Eleonora avled 24/9 1716, 26 veckor gammal. Som kronobefallningsman eller kronofogde i Läckö fögderi verkade han fram till 1725. År 1728 nämnes han som borgmästare i Lidköping, vilket han enligt uppgift skulle blivit 1726. Dessförinnan tituleras han skattmästare i Lidköping. År 1701 är han dopvittne i Sunnersberg och 1728 är han tillsammans med sin hustru Greta Ballander dopvittne när systern Annika Palms barnbarn Magnus Gustav Vogler döptes i Otterstad. 1709 donerar han 30 daler till Sunnersberg kyrkas utbyggnad och reparation. Äger hemman i Senäte och i Ullered enligt lagmanshandlingar angående ett skogsskifte vid Kleversberg 1736
Utflyttad länsmannen Gustav Adolp Palm till Stockholm 20 januari 1708 från Sunnersberg. Död 15 mars 1746 i Lidköping.  
Rycktes bort av en sjukdom och gick hädan till de saliga. Begraven i Lidköpings kyrkas kor, näst intill borgmästare Johan Pederssons grav, vilken har nummer 13. Denna gravplats ordnade han själv något år före sin död.
Far:
Palm, Erik Befallningsman och fogde på Höjentorp, Eggby. Född omkring 1630 i Eskilstuna. Död före 16 september 1692 i Eggby.  
Mor:
Ingelsdotter Dufva, Christina Född omkring 1640. Död 17 november 1720 i Prästgården, Ekby (R).  
 
Gift 1712
Ballander, Margareta Tullia Född 14 januari 1692 i Mariestad. Död 14 september 1744 i Lidköping.
Barn:  
Palm, Gunborg Christina Född 1712.  
Palm, Anna Maria Född 1713.  
Palm, Ulrika Eleonora Född 1716. Död 24 september 1716 i Almestorp, Lavad.  
Palm, Erik Född 1717.  
Palm, Ulrika Eleonora Född 28 november 1719 i Tun.  
Palm, Anders Carl Född 1 september 1721 i Tun. Död 21 juni 1743 i Stockholm.  
Palm, Elisabeth Catarina Född 28 juni 1723 i Tun.  
Palm, Magnus Gabriel Född 25 maj 1725 i Tun.  
Palm, Margareta Född 9 augusti 1726 i Tun.  
Palm, Eva Sofia Född 21 oktober 1730.  
Palm, Gustav Adolf Född 29 januari 1733. Död 22 januari 1736.  
Palm, Maria Euprosyna Född 1737. Död 23 juli 1823 i Skogs prästgård, Nordmark. [/color]

Ovanstående är hämtat på min sida: www.algonet.se/~megatech
Hälsningar Christer

65
Återigen ett stort tack Gunnar...
Jag har också träffat på detta (i andra socknar)med ingifta svågrar som pockar på sin ingifta arvsrätt. Du byter namn från Kullberg till Keillberg men jag antar att det är sistnämnda som gäller. I första inlägget nämner du en Rangela - Fogelberg som gifter sig med Torsten Hasselberg. Låter konstigt att det skulle förekomma en Rangela Fogelberg, såvida hon inte är dotter till förutvarande Fogelberg (det fanns väl en sådan soldat innan Erland).
Har du något om Johan Elving? Enligt uppgift får Maria Erlandsdotter och Johan Elving minst 2 barn: Erland Johansson född 1741 i Torp, Fågelås och Anna Catarina Johansdotter. Bodde då Johan och Maria kvar på Marias föräldrahem Torp när sonen Erland föddes. Finns det flera barn innan? Äktenskapet var ju 12 år då min ana föddes.  
Uppgiften om Corporalskans Rangelas död verkar väl stämma, åtminstone med avsikt på gårdens namn.
MVH Christer

66
Tack skall du ha Gunnar...
Det är lustigt att det står hustrun när Rangela gifter sig. Skall kolla i GMR när möjlighet finnes huruvida ryttaren Fogelberg hette Persson som patronymikon. Försvann han i Karl XII:s krutrök i Ryssland så tycker väl prästen att hon fortfarande skrives hustru och inte änka. Hur som helst blir jag väldigt glad för all denna information, så glad som bara en släktforskare kan bli när dörrar öppnas till nya namn och anor.  
MVH Christer

67
Nössemark / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-02
« skrivet: 1999-12-26, 20:57 »
Ajaj, det föddes inga barn....Det var så att jag har en Olof Wennerberg, född runt 1798, troligen i Nössemark, Dals Ed pastorat. Han är broder till Anders Engdahl, född i Nössemark 1802, sedemera soldat i Räfsmarken i Dals-Ed. Bröderna bor senare i Håvedalen, Skee (O). Jag vet att brödernas fader heter Nils eftersom Anders Engdahl har patronymikonet Nilsson. Vad fick då Olof Wennerberg nummer II sitt namn ifrån? När jag hittade Olof Wennerbergs namn på en kyrkklocka i Nössemark tyckte jag att han kunde vara ex farfar till Anders och Olof. Det faller ju nu när pastorn inte fick några barn med Maria Sophia Risell. Jag vill i allafall tacka för Anneli och Karl-Johans upplysningar. Sannerligen en bra början. Till saken hör att kyrkoboken har lucka i Nössemark vid denna tidpunkt pga brand.

68
Nössemark / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-02
« skrivet: 1999-12-26, 14:24 »
Söker efter pastor Olof Wennerberg som verkade i Nössemark socken på 1700-talet. Tillhör Dalsland Skara stift, och finnes Wennerberg i så fall i herdaminnet?

69
Dals-Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-03
« skrivet: 1999-12-26, 00:56 »
Hej Tom Birkeland....
Din efterfrågade översikt finns utgiven i bokform. Bäst är väl att vända sig direkt till den aktiva föreningen Klevemarksläkten. Du kan kontakta Per-Otto Klevenmark i Dals Ed med telefonnummer 0534-10077, han har full kontroll på ättlingarna efter Karl XII:s vägvisare och kunskapskarl Halvard Bryngelsson.
Ha det....

70
Madeleine...
Ibland kan kvinnor tycka så ja!!! Skämt åsido så följer inte mitokondrieDNA:et med in i ägget vid befruktningen så bevisföringen angående utomjordingarna blir svår.
Vem vet, i framtiden vi kanske kan utföra sådana DNA-tester som visar hur alla är släkt och på hur långt håll.
MVH Christer

71
Christina....
Faktum är att hela den kvinnliga befolkningen är släkt med varandra, och det går att bevisa vetenskapligt med mitokondrieDNA. Kolla på min hemsida om detta: http://www.algonet.se/~megatech/
MVH Christer

72
Hej Björn
Jag har faktiskt en Jonas Tunberg, född 1778 i min forskning. Han är född i Jakobstorp, Dala (R) och figurerar som betjänt runt Lidköping i början på 1800-talet där han då också får ett barn utanför äktenskapet. Efter 1815 går det inte att spåra Tunberg i Lidköping (HL saknas 1810-1815). Kan möjligen detta vara samma person???
Christer

73
Holst / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-28
« skrivet: 1999-12-13, 19:37 »
Hej Anders Berg..
Mycket möjligt att det är så, men när Jöns Holst gifter sig med Trina Hansdotter skriver han i marginalen på sin Christian III:s bibel: [color=0000ff]Och effter dend aller höffstes behagelige Willie Er ieg kommen widj Echte schab med kiere Hustru Trine Hansdatter, föedt her i Kong Elff 2 September 1641. Hendis fader Christen Sörrensen, Raadmand her i Kong Elff, hendis Moder waar Barbroe Povelsdatter och stoedt worris Troeloffuelse den 27 Octob 1661, den 19 Januarj 1662 haffde wj brolop och stoedt worris Wielse I dend Nye Kierke. Gud giffue os löche och Velsignelse for Jesu Christi schyld.[/color]
Det var just detta att han var så noga med att poängtera att hennes fader var kristen medan hennes farmor Kerstin Nilsdotter kanske  var jude.

74
Holst / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-28
« skrivet: 1999-12-12, 19:11 »
Hej BM Andreasson....
Jag råkar ha mycket om din Ingeborg Holst och i ett svep så hamnar du på 1500-talet i din forskning. Det är tack vare familjen särställning som handelsmän och borgare i Kungälv under 1600-talet som så mycket om Holstarna är historiskt belagt, främst i bevarade rådstugeprotokoll. Skickar ett mail till dig med fullständiga uppgifter men redovisar som snabbast här och nu:
Ingeborg H, född som fjärde barnet i en syskonskara på sju. Ingeborg gifte 1688 sig med som du själv sa med Kock, Mikael. Han var prost på Tjörn och dog 1733. Ingeborg H fader var Hansson Holst, Jöns, borgare i Kungälv. Född 11 januari 1632 i Kungälv och död 1684 i Kungälv. Han gifte sig 19 januari 1662 i Kungälv med Hansdotter, Trina, född 2 september 1641 i Kungälv.Ingeborg H:s ff var Jenssen Holst, Hans, rådman och handlare. Född 1600. Död 1654 i Kungälv, och hennes fm var Lauritzdotter, Elsa, född omkring 1585. Ingeborg H:s mf var Söffrenssen, Hans, född omkring 1600. Död 1669 och hennes mm var Povelsdotter, Barbro, född omkring 1600 i Kungälv. Ff f var Jens Holst och mf f var Nielssen i Ström, Söffren, levde i Ström. Född omkring 1575. Död 1642, och mf m var Nilsdotter, Kerstin, född omkring 1575. Död 1643. Mm f var Sticker, Povel och mm m var Nijmand, Kerstin, född 1575. Nu börjar det bli intressant eftersom judiskt blod kommer in med mf mf Pederssen Jude på Ström, Niels, född omkring 1540. Ingeborg H:s mf mm Matsdotter Buk, NN, född omkring 1550.
Det är salige Alf Lidholm som forskat det mesta av ovanstående. han har också gjort en sk parallelltranskription av Kongelffe Byes Bog. Där kan man på ca 2000 sidor följa det dagliga livet i Kungälv 1615-1648.
Många hälsningar Christer

75
Hassle / Äldre inlägg (arkiv) till 15.8.2001
« skrivet: 1999-11-22, 00:07 »
Hej Janne Kivik.....
Jag har inte kollat på länge här i Hassle men finner idag till min stora, stora glädje en hel massa information om mina anor i Hassle. Jag vill verkligen tacka för detta viktiga genombrott. Stormens farfars far och farfars mor som står inom (parantes): Är det osäkra namn? Likadant med Stormens farmors mor och far. Vill minnas att din Greta flyttar ut till Hova ungefär samtidigt som min Beata flyttar till Otterstad.
Många tack från Christer (hade jag haft din emailadress så...)

76
Min mmmmmff heter Christian Gotlaub Wieveg och var född 1736 i Tyskland. Han verkade i Älvsbacka bruk Plåthammaren.

77
Kyrktagning / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-13
« skrivet: 1999-10-25, 20:44 »
Man blir lite uppretad på Inge Ledjes anförande. Vem har sagt att vi firar Jesus år 2000? Vi behöver väl någon referensram när det gäller tideräkning. Det kan väl vara något annat årtal, det blir ju klagan ändå från någon. När det gäller Bibeln så har Du själv varit med och skrivit den. Den ramlade väl inte ner från himlen, utan människorna skapade den genom årtusende (man håller på ännu). Bibeln speglar bara människornas etik, kärlek och moral, och är fortfarande Sveriges mest lästa bok.

78
I  programmet DISGEN kan man med fördel lägga faddrar i textnotisen och låta programmet införa dessa personer i personregistret, fastän de inte är släkt, men ändå kanske hade någon viktig betydelse. Likadant går det att göra med orter. Funktionen är mycket avancerad. Om det i texten står trädgårdsmästaren Hans Öhgren kan man låta det bli
Öhgren, Hans, trädgårdsmästare.............. i personregistret. De funktioner som [color=0000ff]Lotte Jensen[/color] beskriver är också fullt implementerade av DISGEN. Bla kan programmet rita upp en fullständig tavla på hur person X är släkt med person Y (släktskapstavla). Programmet har en  röd punkt tänd för de personer som är släkt. Detta styrs ju av vem man valt som proband (kanske dig själv eller någon annan) eller stamfader i just det ögonblicket. Programmet har en [color=119911]grön[/color] punkt för de personer som finns med i den aktuella söklistan.
MVH Christer J

79
Hej Jessica.
Följande finns att läsa i Sveriges dödbok 1968-1996 om din biologiska farmors död:
[color=0000ff]19060627-5980
JOHANSSON, ASTRID MARIA
Död 3/2 1992.
Kyrkobokf. (1987) i Olaus Petri (Öreb län, Örebro kn).Mant.-skr. (1987) på samma ort.
Född 27/6 1906 i FREDSBERG (Skar län).
Källa: SPAR 92[/color]
Mvh Christer

80
Papegoja / Papegoja
« skrivet: 1999-08-29, 16:44 »
Hej Peter...
Din Christina Papegojas fortsatta öden vet jag inget om, men hon föddes 12/10 1685 på Läckö, Otterstad sn. Hennes föräldrar var Berent Papegoja och Anna Roos. Samma föräldrar fick också barnen Harald f. 20/7 1687, Johan Fredrik f. 20/3 1690. Också noterat i Otterstads kyrkböcker är Berent Papegoja moders död 26/11 1695 vid Läckö, nämligen den 60-åriga Armgard Printz. Med vänlig hälsning [color=0000ff]Christer[/color]

81
Rell / Rell
« skrivet: 1999-08-20, 22:57 »
Det finns en stor gård Rellen i Norra Bohuslän där bla länsräntmästaren och kronofogden Waldenström bodde.

82
Windrufva / Wijndruf / Windrufva / Wijndruf
« skrivet: 1999-07-27, 23:58 »
Barbro...
Släkten Wijndruf (Windrufva) kan man läsa om i boken Borås stads historia av Nils Forsell. Borgmästaren Sven Perssons barn i Borås hette så och namnet figurerar mycket i Borås 1635-1725. Jag har själv en Bengta Windrufva i min forskning.

83
Foto- och skanningsteknik / Glasnegativ
« skrivet: 1999-07-16, 21:11 »
Angående glasplåtar och gamla foton vill jag rekommendera Bilden räddas av Irene Mattson och utgiven av Nordiska Museet.

84
Hassle / Äldre inlägg (arkiv) till 15.8.2001
« skrivet: 1999-07-12, 11:01 »
Hej alla Hassleforskare...
 
Letar efter Axel Nilsson Storms föräldrar. Han föddes 1751 i Hassle enligt hfl. Verkade som korpral vid Skaraborgs regemente från 1775 till 1790 då han dog på sjukbår under hemtransport från Ryska kriget. Som korpral bodde han i Uggletorp, Skede. Vid Storms bouppteckning är ett husesynsprotokoll upptaget där troligen fadern Nils Bengtsson är omnämnd. Axel Storm var gift med Stina Larsdotter född 1750, också hennes föräldrar saknas för mig. Någon som vet något om ovanstående anor?
MVH Christer

85
Alla verkar vara väl bevandrade i Norra och Södra Fågelås. Enligt uppgift skall min ana Maria Erlandsdotter vara född i Norra Fågelås 3/12 1706. Söker hennes föräldrar och även hennes make Johan Elving, befallningsman (men var?. Enligt uppgift gifte paret sig 17/8 1729 och bor någon gång på Torp i Norra Fågelås där min ana Erland föddes 1741. Vore tacksam för ytterligare information om familjen. Huvudparten av mitt forskande ligger runt Kållandsö och även Eggby.
Med vänliga hälsningar Christer

86
Sankt Nicolai (-1952) / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-21
« skrivet: 1999-06-20, 20:15 »
Hej Camilla Eriksson..
Jag ser att du är rätt bevandrad i Nikolai...
En gren av min mors anor kommer från Forssa, Råby-Rönö, Årdala, Husby-Oppunda och Lilla Mellösa. Det har gått bra med att låna från SVAR. Ända tills mina anor flyttade från gården Ullberga i Råby-Rönö till Nikolai 24/10 1872. Jag beställde 10 volymer med de aktuella årens husförhör i Nyköping. I SVAR-katalogen stod det att personregister fanns i volymerna, men icke. Detta register ser ut att vara fastighetsägarna. Vid utflyttningen (källa husförhörslängd Råby-Rönö AI:16 1871-1875) står noterat om hela familjen, Utflytt. Nicolai 24/10 1872 no 46. Problemet är att SVAR ej har några in eller utflyttningslängder för de aktuella åren och församlingarna. Min fråga blir då:
Har du någon möjlighet att leta upp någon liten ledtråd som leder till att jag får klarhet vad som sedan hände med familjen?  
Familjen ser vid utflyttningen från Råby-Rönö ut som följer:
statare Anders Petter Andersson f.1827 2/2 Forssa  
hustru  Sofia Andersdotter f. 1829 1/6 Blacksta  
sonen   Claes Albert f. 1856 30/1 Forssa  
sonen   Anders Fredric f. 1857 7/11 Forssa
sonen   Carl Gustaf f. 1860 14/1 Forssa
dotter  Albertina Sofia f. 1863 15/12 Husby Opp
sonen   Frans August f. 1870 24/5 Råby  
Den sistnämnde sonen Frans August är min ana. Han gifter sig 25 oktober i Göteborg med Sara Helena Larsson. De tar namnet Hedström och enligt hörsägen i vår familj skulle en broder  till Frans August också hetat så.
Med hopp om återhörande Christer

87
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-februari-23
« skrivet: 1999-06-16, 23:56 »
Hej Leif....
Kan möjligen din Olof Jonsson Ström vara den Olle Jonasson som föddes som tvillingbroder till Jacob i Otterstad socken den 7 juli 1792 och döptes dagen efter enligt födelselängden:
1792070717920708Jacob och OlleJonas Larsson, Brita JacobsdotterInhyses i Fattigstugan  Välkommen att kika på vårt register på:
www.otterstad.nu där du kan leta dig fram till posten på årtalet 1792. Det lustiga i detta sammanhang verkar vara de välborna dopvittnena,  Per Duus  (en ättling till din?), Christiernin, trots att föräldrarna inte hade något eget att bruka. Jag tror dessutom att vi har några gemensamma anor på Kålland. Gå då till Min släktforskning  
På återhörande..[color=0000ff]Christer[/color]

88
I Otterstad (över sjön) uppträder en C J Kunkell under slutet av 1700-talet. Då namnet är ovanligt och att ovannämnda Kunkell har ett konstnärligt arbete såsom kyrkomålare kan samband finnas till av er sökta Kunkell. På hemsidan www.algonet.se/~megatech finnes några register under Otterstad, med namnet Kunkell nämnt.
mvh Christer

89
Jag menar närmast problemet med antalet adresseringar (och med det antalet domännamn också)som i dagsläget använder 32 bitar och i nästa version av IP-protokollet 128 bitar. Det nya IP-protokollet kallas IPng eller IPv6 och ingår som en mycket viktig del i Internet 2. Dessutom kommer säkert Internet 2 förbättra kvaliteten och strukturen på nätet.

90
Kan generellt hålla med dig Anders Andersson, men kan inte förneka den stolthet man känner med ett eget domännamn. Man får väl se domännamnet som ett namn och en adress till något på det logiska och virtuella Internet. Angående mängden domännamn som behövs så löses detta problem med IP version 2 som redan börjar lanseras.
Plats på ett webhotell behöver inte kosta mer än 60 kr/månad och det bör inte vara så tung kostnad för tex en släktförening som vill synas.

91
Margareta!!!!
Lämpligast vore väl att registrera ett domännamn som knyter an till föreningen såsom man kan göra till en ort enligt nedanstående fejkade exempel.
www.otterstad.nu
Är du intresserad så hör gärna av dig till mig angående kostnader för domännamn och webhotell.

92
[color=119911]Välkommen att besöka ett projekt som Susanne Svernhagen och undertecknad Christer Svensson håller på med. Vi registrerar Otterstads kyrkobokslängder och hittills är dödlängd 1793-1860 och födelselängd 1750-1788 färdigt. Gå nu till Otterstad och kolla hur det ser ut.
[/color]

93
Allmänt / Släktforskning i Kungälv
« skrivet: 1999-02-14, 19:27 »
Så här helt utan att ha kollat kan jag inte minnas att jag sett namnet Korsgård i Kungälv. Men så har jag inte heller kollat efter det, så ge inte upp hoppet. Det finns inte upptaget i Olof Brattös stora verk Personnamn i Bohuslän. Se också mitt inlägg i Kungälvs förstörda kyrkoböcker.

94
Tunaberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-12-16
« skrivet: 1999-02-14, 15:00 »
Pierre...
Det kunde vara intressant att höra om namnet Palm förekommer i dessa trakter. Själv stammar jag från Erik Palm, född omkring 1640 i dessa trakter, död omkring 1694 i Eggby. Jag är också intresserad av Daniel Waldon, möjligen broder eller halvbroder till ovannämnde Erik Palm. Väntar nu spänt på svar....

95
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Andreas på Elgön
« skrivet: 1999-02-04, 14:06 »
Det stämmer bra det att Älgön ligger i Kattegatt. Det är ingen liten ö där i inloppet till Hakefjorden nordost om Marstrand. Ett par små jordbruk finnes på sydostsidan men annars är det nog fisket som har gällt. Under sillperioderna levde hela Bohuslän upp och just på Älgön byggdes under den sista sillperiodens sista dagar (ca 1900) ett trankokeri av stora mått. Den 50 meter höga skorstenen revs för några år sedan. Älgön tillhör som Håkan säger Lycke socken i Inlands södra härad och där borde du finna upplysningar om din Andreas och sonen Jan Andreasson.
Christer

96
Palm / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-22
« skrivet: 1999-02-04, 13:49 »
Jag kan inte hjälpa dig med Hans Palm, men däremot blev jag mycket nyfiken på vad du har om Palmarna. Mina Palmar rör sig i Västergötland men påstås komma ifrån Eskilstuna, Södermanland och Uppland. Ex Erik Palm * 1630 ? 1692 i Eggby (R). Jag har dessutom en annan gren med Per Palm och sonen Lars Palm * 1682 ? 1737. Jag har ej lyckats binda någon av mina Palm till Johan Palm adlad Edelfeldt. Vore tacksam för mer information om alla Palm som uppträder i Sverige på 1600-talet.
Hälsningar Christer

97
Det stämmer att det föddes ett gossebarn vid namn Bengt av föräldrarna Lars Bengtsson och Anna Larsdotter den 19/1 1722 på Lottkälle. Men nu bör väl denna Bengt falla på moderns namn Anna Jonsdotter i inflyttningslängden Sunnersberg 1735. Det var kyrkoherden Magnus Hellstenius i Otterstad som hade skrivit ut flyttningsattesten som fick visas i Sunnersberg. Vi får väl nu kolla upp ytterligare i Otterstad!!
[color=0000ff]?hrister[/color]

98
Av vad jag nu kan se (avskrift av födelselängd) så är Daniel Larsson Strandman född 1726-09-19 och inte enligt ovan. Här stämmer föräldrarna men det saknas fortfarande en Bengt Larsson född ca 1722-23 i Otterstad. Kanske man inte skall lägga så stor vikt vid dödlängdens föräldrauppgifter.
Angående de olika källorna
För min del brukar jag tro mer på födelselängden, som är den bästa primärkällan angående föräldrar. Kravet på primärkällan födelselängd är att inskrivningen skedde i omedelbar anslutning till dopet och i Otterstad verkar det var ganska väl förda längder, tycker jag.
Jag forskade mycket på Levene men fick aldrig något till att stämma tills jag upptäckte att kvinnopersonen som stod (med en förkortad titel) bredvid barnafadern i födelse och doplängden var i själva verket en kvinnoperson som var behjälplig vid dopet (kanske bar barnet). Levene C:2 1710-1740. I Partille var det på ett liknande sätt och det är endast under denna tidsperiod som fenomenet uppträder.
Dödlängdens föräldrauppgifter är faktiskt en sekundärkälla och kan bestå av muntlig hävd sedan 70 år tillbaka. Naturligvis är död och begravningsuppgifter i dödlängden primärkällor.

 
Jag tycker nu att Torbjörn Näs eftersökta person Bengt Larsson stämmer bättre med den Bengt Larsson som föds 1722-01-19 på Lottkälle av föräldrar Lars Bengtsson och Anna Nilsdotter. Han är ju åtminstone född i Otterstad såsom det var sagt och året stämmer också bra. Kanske Sunnersbergs inflyttningslängd Sunnersberg C:1 och C:2  
kan ge något runt åren 1738-1750. Det brukar ju vara ganska lätt (förhållandevis snabbt) att söka i flyttlängderna, tycker åtmonstone jag.

99
Torbjörn Näs...
Som jag skrev i första inlägget fick Lars Bengtsson och Anna Jonsdotter på Storegården i Otterstad barnen Daniel Larsson 11/9 1726, Kerstin Larsdotter 4/9 1730 och din Bengt Larsson kan vara född på annan ort tidigare ca 1723 av dessa föräldrar.

100
Angående kromosomer:
Alla gener vi har finns i två uppsättningar, förutom de som kommer från y-kromosomen hos män. Kvinnor har ju xx och vi xy. Alltså, 23 olika kromosomer *2 = 46. En människas egenheter beror på samspelet mellan de två DNA kopiorna av samma  anlag. Och alla människor har olika DNA, det är väldigt små skillnader i DNA som ger upphov till att vi alla blir olika, även om  två bröder t ex får samma uppsättning kromosomer från mor och far (händer en gång på fyra). Dock skiljer sig DNA hos olika personer (och släktingar)såpass mycket att DNA-analys kan användas precis som fingeravtryck (av tex polisen).
Det kommer ju 23 kromosomer från varje förälder. Det är slumpen vilken av de två som doneras. Den som inte doneras kommer ju uteslutande från
antingen farfar, farmor, morfar eller mormor. På så sätt släcks ju arvet ut. Däremot finns det nog en del hoppning av gener mellan kromosomerna, och i så fall lever en del gamla anlag kvar och gör genen unik med arv ifrån tidigare anor långt tillbaka. Detta skulle då förklara att DNA-analys kan fälla en bov eftersom DNA:et är unik för varje person.J
?hrister

101
[color=119911]Mutationsfrekvensen för DNA är så otroligt låg att ovanstående Palmstierna måste haft en otrolig otur. Angående mitokondrieDNA-arvet så är det såpass säkert att historieböckerna fick skrivas om efter den insats som [color=0000ff]Svante Pääbo[/color] gjorde när han kunde bevisa att Neandertal-människan inte alls är en föregångare till [color=0000ff]Homo Sapiens[/color], och allt genom analys av [color=0000ff]mitokondrie DNA[/color]. Vi härstammar ifrån stammar i Afrika och det ligger inget religiöst i att vi kommer ifrån [color=0000ff]UrEva[/color]. Men för att göra det hela lite svårare så kom man på att Nicholaus II, den siste ryske tsaren hade 2 uppsättningar av mitokondrie DNA, en som stämde och en som inte stämde och tydligen bär ca 10 % av befolkningen på detta dubbla. Varför släktskap inte skulle finnas i mer än 6 generationer förefaller mig lika konstigt som att [color=0000ff]evolutionen[/color] inte finns. Arvsmassan muterar bara för att det ibland blir det en bra avkomma som har en liten egenskap som gör att den blir lite effektivare i att överleva (ex springa snabbare, vara slugare, nå högre i träden osv). Utan mutation skulle vi fortfarande vara några [color=0000ff]amöbor[/color] i havet!!!! Men vi står fortfarande med släktskapet till våra förfäder och anor, vi bär med oss hela arvet.
[color=0000ff]Christer[/color][/color]

102
[color=119911]Ovanstående [color=0000ff]Bengt Larsson[/color] bör vara det gossebarn som föddes på gården Lottkälle i Otterstad 19/1 1722 av föräldrarna [color=0000ff]Lars Bengtsson[/color] och [color=0000ff]Anna Nilsdotter[/color]. På det hela taget har jag märkt att man bör ta [color=0000ff]föräldranamn[/color] och [color=0000ff]ålder[/color] på den avlidne, med en nypa salt, när han inte är född i socknen. Prästen kollade ibland i sin egen församlings födelsebok (och tom skrev vid födelsenotisen, har jag sett någon gång) när personen hade avlidit. Han kollade då föräldrar och ålder. Då skrevs ofta typ 56 år 3 mån 7 dagar och det stämde bra. Står det 67 år och personen var född på annan ort så förekommer åtminstone upp till 10 års fel. Stämmer det med denne [color=0000ff]Bengt Larsson[/color] har han en broder [color=0000ff]Sven Larsson[/color], född 2/1 1718. Dock föds det en [color=0000ff]Daniel Larsson[/color] 11/9 1726 och en [color=0000ff]Kerstin Larsdotter[/color] 6/7 1730 av föräldrar [color=0000ff]Lars Bengtsson[/color] och [color=0000ff]Anna Jonsdotter[/color] på Storegården i Otterstad. Möjligen är det den familjen där din [color=0000ff]Bengt Larsson[/color] hör hemma.
[color=0000ff]Christer[/color][/color]

103
[color=119911]Jag gör inga anspråk på att var gentekniker men på min hemsida [color=0000ff]www.algonet.se/~megatech[/color] har jag en artikel av Jonas Nilsson som beskriver precis hur mycket släktskap det finns i generna och genom  [color=0000ff]DNA[/color]. Det är vetenskapligt bevisat att alla kvinnor på jorden härstammar i från samma [color=0000ff]UrEva[/color]. Hur kan man nu veta detta? Jo, [color=0000ff]mitokondrieDNA[/color], som är cellernas energiproducenter, ärves endast ifrån modern. I kvinnans ägg finns mitokondrier, men de mitokondrier som finns i spermierna (och driver svansen) följer inte med in i ägget vid befruktningen. När ägget delar sig, gör även mitokondrierna det och blir en del av det växande fostret. Lite svårt att förklara kort här men gå gärna och läs om det på hemsidan: [color=0000ff]Släktskapsbestämning med mtDNA, artikel av Jonas Nilsson[/color]. Släktskap kan också beskrivas med matematik. Antal personer (anor) i 15:e  generationen räknad ifrån oss: 215 ger 32768 personer och räknar man med 30 år per generation kommer vi till årtalet 1550. Säkert kommer en stor del av Sverige ifrån dessa 32768 personerna som levde 1550 (minus anförluster osv).
Hälsningar [color=0000ff]Christer[/color][/color]

104
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-februari-23
« skrivet: 1999-01-23, 01:10 »
[color=119911]Kul och förhoppningsfullt med lite text i forumet för våra socknar [color=0000ff]Otterstad[/color] och [color=0000ff]Senäte[/color]. Angående [color=0000ff]Skara stifts herdaminne[/color] så finns det att läsa på sidan [color=0000ff]www.algonet.se/~megatech/otter.htm[/color] i en lätt normerad version. Någon som vet om knektnamnet [color=0000ff]Frisk[/color] har förekommit på Kållandsö eller är det möjligen ett släktnamn. Vill minnas att jag sett det som ett lågfrälsenamn liksom även [color=0000ff]Lake[/color].[/color]

105
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-februari-23
« skrivet: 1999-01-21, 13:51 »
[color=119911]Det är dålig fart på diskussionen i [color=0000ff]Otterstad[/color], tycker jag. Ingen som har den ringaste aning om var de av [color=0000ff]Abraham Otter[/color] upprättade böckerna över födda och döda i Otterstad kan ha tagit vägen? Texten som omtalar dessa i [color=0000ff]Skara stifts herdaminne[/color] är väl inte så gammal och vid den tidpunkten så borde böckerna funnits eftersom författaren hade så väl vetskap om dem. Man kan kanske åtminstone veta hur de försvann eller skadades, men det kan ju också tänkas att författaren har fel helt enkelt. Några sidor över kyrkans räkenskaper från denna tid finns väl kvar.[/color]

106
Mårten och Hanna, är ni medvetna om att nedanstående personer har uppgifter om Hesselbom:
Johan Tistam
Sunnemobacken 34
123 48   FARSTA
Tel: 08-6048165
och
Bertil Thörn
Kyrkheddinge 3
245 92   STAFFANSTORP
Tel: 046-246283  
Epost: bertil.thorn@mailbox.swipnet.se

107
Angående förstörda källor i Kungälv kunde jag inte finna någon Hasselbom i de register över domböckerna som finns på La i Gbg. Hur som helst är bouppteckningarna mycket väl bevarade i Kungälv sedan 1617, dessutom finns moderna personregister upprättade, vilka avsevärt underlättar begagnadet. En förteckning över dessa register finns på La i festskriften Donum Boëthianum (1950) sid 75-80. Vidare finns väl bevarade kyrkoräkenskaper med uppgifter om begravningar och bröllop samt mantalslängder från och med 1699. Många gånger gäller det ju bara att se patronymikonet en gång någonstans för att komma vidare. Har själv upplevt den förlösande uppgiften efter att ha forskat åratal på båtsmannen Linderot i Askim. Då återstår att kolla om det finns någon Hesselbom!!!

108
MS Access / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-02
« skrivet: 1999-01-11, 17:10 »
Hej Thom...
Jag får som Accessintresserad meddela att jag representerar ytteligare en landsända, nämligen Bohuslän på Västkusten. Nu fattas bara någon är från Norrland och Skåne. I en mailinglista (som du just har gjort) kan åsikter och även testmallar cirkulera men även detta forum fungerar ju utmärkt frånsett filöverföringarna. Hela databasens möjligheter behöver inte användas utan endast ett gemensamt inmatningsmönster (alltså fält) i tabell- eller formulärläge. Rapporter och frågor kan sedan byggas för att anpassa just våra egna syften. Access är ju en relationsdatabas så tex alla gårdar och orter som förekommer på bygden (husförhörslängden) kan ligga i en egen databas som matas in en gång för alla. Personerna länkas (blir i relation) till gårdarna osv. Matar man in via Word etc får man ju skriva gårdens namn hur många gånger som helst. En annan fördel med Access är ju att man kan ha uppslagkolumner vid inmatningen, typ en lista att välja ett värde ifrån.
Låt debatten leva!!!!

109
Jag har hela mitt släktforskarliv letat efter Anna Svensdotter f.19 juli 1829 i Trässberg (R) som flyttade ifrån Lidköping till Stockholmår 1859. Stockholm var ju stor redan då med många församlingar. Jag har aldrig forskat i Stockholm och undrar vad man har att söka i. Vad finns det för bra register?

110
Det stämmer bra med branden ja. Dock finnes födelseboken kvar C:1 1696-1730. För övrigt finns Statistiska tabeller GI: 1 1749-1801, rådstugeprotokoll Kongellffe Byes Bogh 1615-1648, som Alf Lidholm har gjort en parallelltranskription på. Ca 1000 sidor med vardagliga händelser i Kungälv, en enorm källa att ösa ur. Detta tog Alf Lidholm 4300 timmar att utföra. Vidare finnes också senare rådstugeböcker fram till 1705. Då återstår endast det förargliga glappet, men jag tror att du har stor möjlighet att finna namnet Hasselbom i någon dombok eller bouppteckningsregister på LA i Göteborg. Jag skall själv kolla efter ditt namn nästa gång jag åker dit.

111
MS Access / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-02
« skrivet: 1999-01-09, 13:49 »
Det måste väl var så att alla fält som förekommer i hfl måste finnas med. Varför begränsa sig i det skedet, när man väl nu sitter där med hfl och ändå matar in. Först då när varenda liten notis är inmatad blir det intressant att fortsätta med databasen med frågor och framförallt rapporter. Peter Rönn och Mattias Palmestål m fl verkar vara de som är mest insatta i problematiken och jag tar gärna del av en inmatningsmall (tabell med alla nödvändiga fält och ev också ett formulär). Har alla info ifrån hfl väl kommit in i basen finnes ju alla möjligheter med Access kraftfullhet i att söka, publicera (tex på nätet så andra kan ta del).
Hälsningar [color=0000ff]Christer[/color]

112
MS Excel / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-07-25
« skrivet: 1999-01-03, 19:07 »
Hej Thom Richárd...
Det låter mycket intressant det här. Mottager gärna en provutskrift eller som Excelfil per email. Hälsningar Christer S.

113
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-februari-23
« skrivet: 1999-01-01, 22:28 »
Angående socknarna Synnerby (St: Katarine), Torsö (nuvarande St: Marie kapell), Senäte och Otterstad. Har det någon gång funnits någon socken som har kallats för Kållandsö eller såsom ett samlingsnamn för ovannämnda socknar? Någon som vet?

114
Levene / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-25
« skrivet: 1999-01-01, 22:18 »
Boken heter som sagt vad Inland under 1670-talets ofredsår. Författaren heter L.M. Svenungsson. Den går säkert att låna som fjärrlån i det bibliotek där du bor. Efter sovstunden på Levene kyrkogård, berättar soldat Bengt Eriksson (som ställts inför rätta), att han War ock med då byen Balgered wid Lefwerne brändes. Jag har själv letat anor i den lilla underbara byn Baljered i Levene. Har en ana Gunnar med fader Anders som säges vara född i Levene på 1720-talet. Och det är inte Anders Funke!!! Jag tycker det är bättre att diskussionen förs öppet på detta sätt utan att skicka direkta email, det är säkert fler personer som har intresse av just detta.

115
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-februari-23
« skrivet: 1999-01-01, 22:04 »
Tack för upplysningarna Thage. Jag har ju nu sonen Nicklas listor och det förde ju verkligen min utredning framåt. Mycket tack vare dig också, med det trevliga utdraget där jag hade en del fel i anorna. Är Senäte och Otterstads kyrkoböcker parallellt förda? I tex Nicklas lista Döda Otterstad 1684-1720, omfattas även Senäte då?
Susanne Svernhagen har nu börjat registrera resten av tiden fram till 1902 eller vad det nu är. Skulle vara roligt att tex upprätta ett register över tex Läckösamlingen. Har någon gjort det? Gott Nytt År.

116
Levene / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-25
« skrivet: 1998-12-26, 16:54 »
 Jag släktforskar just nu i Kungälv, Bohuslän och lånade därför en bok på biblioteket som heter Inland under 1670-talets ofredsår Inland är häradet där domböckerna har skrivits av. Döm av min förvåning att många sidor handlar om när 400 man år 1676 plundrar Levene herrgård och därefter lägger sig att sova på kyrkogården. Är någon intresserad hör av Er till mig.

117
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-februari-23
« skrivet: 1998-12-19, 17:06 »
 Fick just idag ta del av Nicklas Petrusson registrering av Otterstads kyrkböcker (och några tidiga domböcker). Arbetet är utfört 1992 med de resurser som fanns då, och jag skulle tänka mig att utföra det nu ändå. Har skickat förfrågan med email till Thage Petrusson utan resultat.

118
Otterstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-februari-23
« skrivet: 1998-12-14, 19:27 »
 Är det känt om någon har matat in alla tillgängliga kyrkoböcker ifrån Otterstad i något slags register. Jag funderar på att göra det. Vilken typ av register verkar bra, Works?
Har hört talas om att kanske Nicklas Petrusson har matat in Otterstad.

Sidor: [1]