ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Desirée Gran

Sidor: [1]
1
Hej igen Stefan,

tusen tack för hjälpen! Att jag inte hittade Erik född 1701, jag som letade igenom flera år runt år 1700 då han skulle ha fötts enligt dödboken. Men inte hittade jag honom. Och att familjen varit i Svärdsjö hade jag absolut ingen aning om, så jag hade kunnat leta mig less efter dem. Så jättemycket tack för hjälpen.

Med vänlig hälsning,
Desirée G.

2
Jag tror jag hittat Anna.

Är hon samma som "syster Anna" i hushållet till Jacob Baltarsson i Hässe, Hässe fjärding i Stora Tuna? Det finns ju inte så många Baltars. Står i familj nr 91 på ArkivDigital: Stora Tuna (W) AI:4 (1721-1723) Bild: 144 Sida: 138

3
Jag har hittat den förmodade morbrodern till Erich Danielsson: Pehr Baltzarsson i Stora Tuna, i Hässeby i Hässe fjärding gift med en viss Margreta Mattsdotter. ArkivDigital: Stora Tuna (W) AI:5 (1727-1731) Bild: 75 Sida: 67

Men det ger ännu ingen fingervisning om Anna Baltsarsdotter, mamma till Erich.

4
Silvberg / SV: Daniel Broms
« skrivet: 2021-10-21, 11:51 »
Det finns dock en "Daniel Danielsson Broms" på ArkivDigital: Stora Tuna (W) AI:1 (1663-1696) Bild: 445 Sida: 441
Det är någon form av längd över korpral i slutet av den husförhörslängdsboken.

Jag kom över honom när jag letade efter ngt annat.

5
Eric(h) Danielsson antaget född december 1700 i Skenshyttan enligt uppgifterna i dödboken. Men det finns ingen passande pappa Daniel till Erich i Skenshyttan vid den tiden. Förmodligen antog prästen att Erich var född i Skenshyttan för det var därifrån han kom när han gifte sig 1728 med Lena – Helena – Ingewaldsdotter i Gyllingsberg.

Mamma var Anna Baltarsdotter som skulle senare bo hos Erich och hans hustru Helena Ingewaldsdotter. Gifta 13 oktober 1728. När Erich och Helena gifte sig skrevs det att Erich var från Skenshyttan. ”Cautionsmän” var Per Baltarsson i Hesse, som mest sannolikt var Erics morbror, samt Jöns Hansson i Ulfshyttan gift Karin Mattsdotter. Jag har inte ens hittat Per i Hesse.

Erich avled 1 februari 1780 av ålderdom och nästäppa i Gyllingsberg. I födelseboken står det som sagt att han var född i Skenshyttan – ”Skinnshytta” – i december 1700. Men det var han mest sannolikt inte.


6
Silvberg / SV: Daniel Broms
« skrivet: 2021-10-21, 11:32 »
Det står "son son" ovanför "Daniel Broms" och ovanför hans namn står det "h.[ustru] Brijta Änckia".

Det tolkar jag som att Daniel är sonson till Erik Danielsson, det vill säga att Daniels pappa var en son till Erik som avlidit. Änkan Brijta hade varit gift Erik Danielssons son som också var Daniel Broms pappa.

7
Jättetack, Leif! Igen. Och spännande blev det, igen.

Mvh,

8
Jag undrar vilka föräldrarna till Margeta/Greta Elie/as/dotter född 1761 var?

Hon gifte sig som änka med Johan Johansson (Kopparberg) 25 mars 1795. Hon var då änka sedan 1794 efter Olof Johansson i Kopparnäs i Piteå socken.

I HFL står hon som född 1761.

När hon och andra maken Johan får sonen Olof född 1 maj 1801 i Kopparnäs  heter ett av dopvittnena skattebonden Måns Månsson och hustru "i Luleå och Månsbyn".

Nu ligger inte Månsbyn i Luleå socken, men det finns ingen Margeta Eliasdotter född 1761 i Nederkalix, däremot en i Ersnäs, dotter till Elias Persson och Brita Ersdotter, på dåvarande nr 16.

Att Margeta Eliasdotter ev. var från Ersnäs kan förklara varför sonen Andreas - Anders - hon hade med Johan och Nils Johansson flyttade till Alvik-Skäret och senare Mörön(-Långsund). Nils var bror till Margetas förste make Olof. Andreas var alltså brorson till Nils. Det verkar alltså finnas någon koppling till Nederluleå i släkten.

Margareta och Johan Johansson får också dottern Anna Helena 25 augusti 1798, och det är från Margetas/Gretas sida eftersom kvinnonamnen på maken Johans sida var Malin, Sara och Kierstin.

Dottern Anna Helena borde dock ha hetat Brita, men inte. Fast Helena och Anna var inga kvinnonamn på maken Johans sida som sagt.

Vet någon vänlig själ vem denna Margareta/Margeta/Greta Eliasdotter var?

Tack på förhand.

Mvh,
Desirée G

9
Tillägg och en korrigering av namnsförnamn till min förra post i saken med två Margeta Eliedotter.

 
Vem är Margeta Eliedotter/Eliasdotter gift med Olof Johansson i Kopparnäs?I HFL har Eliedotter dock ersatt ”Eriksdotter”. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035001_00182#?c=&m=&s=&cv=181&xywh=50%2C241%2C3737%2C1692

Margeta och Olof fick sonen Johannes född 24 september 1788.

Födelseåret för Marget i Kopparnäs i HFL är 1761 vilket gör att man kan tro att hon är samma Margeta född 2 november 1761 dotter till Elias Andersson och Anna Andersdotter i Rosvik. Det finns en Margeta Eliasdotter från Rosvik dock gift den 2 december 1792 med Johan Larsson i Sjulsmark, på hemman nr 7. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035064_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=389%2C1636%2C2737%2C1271

I Kopparnäs avled Olof Johansson 1794 och hans änka Margareta Eliasdotter i Kopparnäs gifte om sig som änkan ”Greta Eliedotter” i Kopparnäs den 25 mars 1795 med Johan Johansson (Kopparberg) också i Kopparnäs. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035064_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=2880%2C2608%2C3011%2C1398

Enligt HFL fick Greta Eliedotter och Johan Johansson i Kopparnäs tre söner: Anders f. 1796, Olof f. 1801 och Lars f. 1806. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035001_00182#?c=&m=&s=&cv=181&xywh=49%2C240%2C3737%2C1692

Samtidigt finns Margeta Eliedotter gift med Johan Larsson i Sjulsmark. Margeta och Johan i Sjulsmark fick enligt HFL barnen Lars född 1793, Anna f. 1797, Johan f. 1801 och Margareta f. 1804. Margetas föräldrar, från Rosvik, Elias Andersson och Anna Andersdotter bor senare hos dem i Sjulsmark. Så det betyder att Margeta Eliedotter på Sjulsmark nr 7 var från Rosvik och hade nämnda föräldrar. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035009_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=94%2C440%2C4111%2C1862

Margeta i Kopparnäs avlider 1828 som ”Johan Kopparbergs i Kopparnäs hustru Greta Eliedotter". https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035069_00040#?c=&m=&s=&cv=39&xywh=59%2C3647%2C2684%2C1246

Vilka är föräldrarna till Margeta Eliedotter i Kopparnäs?

Mvh,
Desirée G.

10
Till mig själv och någon annan det kan hjälpa.

Anna kom närmast från Gråträsk nr 2. Hon bodde på hemmanet som ägdes av hennes bror Johan Mattsson.

Hon finns i Johan Matssons hushåll i husförhörslängderna för åren 1720-1749. Hon står längst ned, dock överstruket, ”Syster Anna” vilket refererar till syster till Johan. Att hon står inskriven i den husförhörslängden fastän hon gifte sig 1697 kan endast förklaras med att prästen var noga med släktrelationerna.

Mvh till mig själv

11
Hej,

Vem är Margeta Eliedotter/Eliasdotter gift med Olof Johansson i Kopparnäs? Eliedotter har dock ersatt ”Eriksdotter”.  Piteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Förhörsböcker, SE/HLA/1010154/A I/3b (1789-1806) - Riksarkivet - Sök i arkiven

Margeta och Olof fick sonen Johannes född 24 september 1788. Piteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010154/C I/5 (1783-1793) - Riksarkivet - Sök i arkiven

Födelseåret för Marget i Kopparnäs i HFL är 1761 vilket gör att man kan tro att hon är samma Margeta född 2 november 1761 dotter till Elias Ersson i Rosvik. Men den Margeta Eliasdotter från Rosvik gifte sig 2 december 1792 med Lars Johansson Marklund i Sjulsmark, på hemman nr 7. Piteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/HLA/1010154/E I/2 (1783-1805) - Riksarkivet - Sök i arkiven

I Kopparnäs avled Olof Johansson 1794 och hans änka Margareta Eliasdotter i Kopparnäs gifte om sig som änkan ”Greta Eliedotter” den 25 mars 1795 med Johan Johansson (Kopparberg) i Kopparnäs. Piteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/HLA/1010154/E I/2 (1783-1805) - Riksarkivet - Sök i arkiven

Samtidigt fanns Margeta Eliedotter gift med Lars Johansson Marklund i Sjulsmark. Margeta och Lars i Sjulsmark fick enligt HFL barnen Lars född 1793, Anna f. 1797, Johan f. 1801 och Margareta f. 1804. Piteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Förhörsböcker, SE/HLA/1010154/A I/4e (1807-1817) - Riksarkivet - Sök i arkiven

Vilka är föräldrarna till Margeta - Greta - Eliedotter i Kopparnäs och föräldrarna till Margeta Eliedotter i Sjulsmark?

Mvh,
Desirée G

12
Anders Dahlberg och Helena Henriksdr finns i Vifors bruk, Hamrånge AI:5a s 59 hf 1786-93 ant kom från Nora 1789 med d Brita Maria f 1785 13/7 och Christina Lovisa f 1790- död 1790
Nora bergslag, Hageby bruk AI:7a s 230 anger att Anders kom från Näsby 1775 och Helena kom från Bällefors 1783. --de flyttade 1789 Hamrånge. Ser inte vigseln.
Bällefors utfl 1783 B:2 s 33 p Lena Hindriksdr fr Lagerfors till Nora sn
Bällefors infl 1783 B:2 s 33 p Lena Hindriksdr fr Mariestad till Lagerfors.


Det finns ingen Henrik som får barn 1761 i Undenäs, men de kan ha kommit dit senare och Helena fått uppg född i Undenäs ändå.
Fb 1766 30/10 C:3 s 485 Anna Maria, Henric och Kierstin  mästersmed vid Åboholm (inte trolig)
Fb 1767 15/9 C:3 s 491 Brita, Henrik och Stinas barn vid Åboholm ?

Hej igen,

kan "Hagelberg" komma från byn Hagelberg? Då hamnar man i Skövde. Hagelberg blir eg. Hagelberg socken. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0052446_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=-145%2C2465%2C7283%2C3298

För det hände ju ganska ofta om folk flyttade mkt, att deras senaste bostadsort trodde prästen var födelseort.

Här finns Hagelberg nämnt under "Billings kontrakt". http://runeberg.org/hgsl/1/0244.html

jag har dock inflammation  i handleden och har svårt att vara effektiv vid dator, tangentbort och med mus. men snart så kanske.

Mvh, Desirée G.

13
Hej,

jag söker ursprunget till Lisbeta Andersdotter som levde på hemman nr 2 i Lillpite, gift 1706-01-28 med Nils Andersson från Svensbyn. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035073_00234#?c=&m=&s=&cv=...

I Martin Ljungs anor här på Anbytarforum står det att Lisbeta var från Lillpite nr 6 som dotter till Anders Persson Busk (510) och Karin Andersdotter (511).

I så fall måste Nils Andersson ha köpt nr 2 i Lillpite, eftersom varken Nils eller Lisbeta var därifrån.

Efter Lisbeta avlider 1726 och Nils 1728, ganska nyligen omgift med Anna Andersdotter fr Svensbyn, övertar deras äldre dotter hemmanet och hon gifte sig med Samuel Larsson från Blåsmark.

Fast när kom i så fall Nils Andersson och Lisbeta Andersdotter till hemman nr 2?

Tacksam för svar.

Med vänlig hälsning,
Desirée G.

14
Feber / SV: Rötfeber
« skrivet: 2021-09-23, 14:12 »
Hej!
 
Jag undrar om det i en del fall av Rötfeber kan vara detsamma som Rödsot. Har upptäckt att 115 personer i Järna socken i Dalarna dog under april till juli 1773 i Rödsot och Rötfeber.
Det var oftast de äldre som dog av Rötfeber, vilket kanske berodde på att de inte dog lika snabbt som barnen av Rödsoten. Min gissning är att Rödsoten kunde sluta som Rötfeber, eftersom man inte hade någon bot för Soten
 
Mvh Inga-Britta

Hej,

nej det stämmer inte för rödsot var det som idag heter dysenteri. Rötfeber var feber. Att "röt" sattes framför vissa sjukdomstillstånd kunde ibland vara för att visa hur illa den var och/eller hur smittsam den var. Aktuell sjukdom var sålunda lika svår att få bort som röta, ungefär

I norra Sverige kom rödsoten, dvs. dysenterin på sommaren, och dysenteri kallades en sommarsjukdom förr i tiden, ännu på 1800-talet. Rötfebern å den andra var främst en vintersjukdom i norra Sverige, t.ex. Övertorneå. Så att sätta likhetstecken mellan "rötfeber" och "rödsot" går inte att göra.

Hoppas detta hjälpte Dig eller någon annan.

Med vänlig hälsning,
Desirée G.

15
Feber / SV: Rötfeber
« skrivet: 2021-09-23, 14:04 »

Sjukdomsbenämningarna beror på tid och plats/socken.

I Övertorneå i norra Norrbotten dog flertalet av "rötfeber" i januari-mars månad. De flesta barn var. Att alla barn skulle ha fått kallbrand är totalt osannolikt. Att alla barn skulle ha dött i dysenteri, som hävdas att "rötfeber" var med kommentarer om att det var eg. detsamma som "rödsot", är heller inte troligt. Namnet "rödsot" - dagens dysenteri - kommer av att avföringen blev blodig och slemmig, bajset var alltså rödfärgat. Därför alltså inte att sätta likhetstecken mellan rötfeber och rödsot. Rötfeber har därmed ingenting att göra med svårläkta sår som också är en gissning i tråden.

I fallet med Övertorneå var rötfeber istället mest sannolikt en säsongsinfluensa som är en typ B-influensa, som är regional eller lokal. Vid influensa kommer feber. Och i säsongsinfluensa avlider mest barn och ungdomar, vilket stämmer för Övertorneå socken.

Samma gäller Luleå och Piteå socknar där istället "fältfeber" respektive "feber" var vanlig dödsorsak i januari-mars månad 1809 och flest barn avled av det.

Att "röt" sattes till vissa sjukdomar var ibland för att visa hur illa den var.

Det kan alltså vara vits att se i dödboken under hela den månaden ens släktingar avled, se vad andra dog av för att få ett lite hum om vad det kunde gälla för sjukdom om man är osäker, se på ålder och hur många i en viss ålder som dog av den aktuella sjukdomen man är ute efter att ringa in.

Hälsningar,
Desirée G.

16
Varför ska jag skaffa moped om jag vill cykla för motionens skull och för att det faktiskt är miljövänligt?

Och jag har redan en vintagemoped från 1970-talet jag använder i stugan för att köra mellan byarna, men inte tänker jag ta den till stan där det finns fina cykelvägar.

För övrigt är jag inte alls förtjust i att få oombedda råd.

17
Jo det var det ju! Det stod fel födelsedatum på Geni på Fredrik, jag administrerar bara en profil på alla Hans Fredrics och Brita Marias barn och det var där det krockade. När jag kollade källorna igen tänkte jag inte på att det var två års mellanrum. Jag skyller på att jag cyklade 4 mil innan jag kollade profilerna.

Fast nu har jag fått göra reklam för familjen igen  :) :) - en del av Norrbottens historia om hur mycket kolar- och hyttfamiljer flyttade, vilket hänger ihop med hur bra, eller dåligt, de olika hyttorna och gruvorna gick. De lämnade Svanstein för Kengis bruk stängde.

18
Hej igen,

barnen till Hans Fredric Berg och Brita Maria Dahlberg spökar än.

De ska ha fått två barn i två olika församlingar födda med ett par dagars mellanrum. Var de tvillingar? För Överkalix församling ligger nära Muonioniska kapellförsamling, det är ju bara kyrkgränsen som skiljer dem åt.

De fick sonen Magnus född 27 maj 1809 i Lomträsk i Överkalix församling. Föräldrar v.d. brukskarlen Hans Fredrik Berg och Brita Maja Andersdotter i Lomträsk. Döpt 4 juni. Dopvittnen Anders Andersson och hustru, Tomas Persson och hustru, drängen Anders Andersson och pigan Helena Rosdotter, alla ifrån Lomträsk. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035166_00079#?c=&m=&s=&cv=...

Sedan ska de ha fått sonen Fredrik född 28 maj 1807 i Muonioniska kapellförsamling på den sidan av gränsen som idag är Finland. Föräldrar Hans Berg och Brita Maria Dahlberg. Döpt 30 maj 1807. http://hiski.genealogia.fi/hiski/zqt8b?fi+0340+kastetut+90

Hur hänger det här ihop? Tacksam för svar.

Med vänlig hälsning,
Desirée G.


19
I Västerfärnebo fb 1790-05-22 pos. 37 föds en Petter. Fadern är soldaten Carl Persson och modern Catharina Larsdotter i Lågbo:
Västerfärnebo kyrkoarkiv, C/4 (1759-1810), bildid: C0020848_00242 , https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020848_00242

Tusen tack Sune! Hur kunde jag missa det?? Jag har harvar igenom Västerfärnebo och Fläckebo födelseböcker bak och fram från 1787-1792, då jag gick över till Kila - som var helt felaktigt har jag förstått.

Fast nu vet jag var han föddes alltså  :). Han flyttade till Stockholm 1823 och verkar inte ha kommit tillbaka. Jag har därför satt honom som avliden efter 1823 i Stockholm.

Ha en fin kväll!

20

Följ honom bakåt i husförhörs- och flyttlängder, längd för längd. Det är alltid det bästa sättet att hitta födelseorten. Det är riskabelt att hoppa direkt från en hfl där personen finns i vuxen ålder till en födelsebok. Det är dessvärre mycket vanligt med fel födelseuppgifter (ort, år, dag) i husförhörslängder; fel som har uppstått genom felläsning, felskrivning eller missförstånd i samband med flytt eller överföring från en gammal längd till en ny.

Med Per var det svårt att följa honom eftersom jag hittade honom som make till Stina Olsdotter i Fläckebo fs/sn. Därifrån följde jag honom tills han stod som född i Lågbo med födelseuppgifter. Jag kom inte längre än dit och trodde då att Lågbo var en församling/socken. Sådana gånger måste man till slut gå till födelseboken, även om det inte alltid är klart vilken.

Men tack ändå, din förklaring kan säkert glädja många andra.

21
Okänd socken i Västmanland / Är Lågbo detsamma som Kila?
« skrivet: 2021-08-26, 17:16 »

Jag söker födelsesocknen och dito församling till Peter, även Petter, Carlsson. Född 1790 i "Lågbo". Han kom emellertid från Fläckebo till Västerfärnebo.
 
Det är dock i Västerfärnebo det står att han var född i "Lågbo". Men var hittar jag Lågbo? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020815_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=637%2C2215%2C2035%2C921

Jag har gått igenom församlingarna Kila, Fläckebo och Västerfärnebo tre år innan 1790 och ett år efter, utan att hitta hans födelse.  Han antas vid Liv kompani i juni 1809 och uppgavs då vara 19 år från Västmanland.

Var hittar jag Lågbo?

Med vänlig hälsning
Desirée Gran

22
Stora Tuna / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-08-19, 08:52 »
Hej Igen! Åter till Hans Hansson Trana
ST Tuna Al: 19b sid 390 Vad står det i spalten anmärkningar
Något händer 1837?
Hans Tranas ,dotter född 1794 Lisa.Varför heter hon Bergström när hon gifter sig
Med Carl Andersson Lundman i Västerås 1824. När tog hon det?
Tacksam för hjälp om någon har tid och lust Ingeborg Lysen

Första hustrun Anna Hedberg måste ha avlidit någon gång mellan åren 1823-1843. Om Hans verkligen avled 1837 måste du kolla upp, jag sitter på SVAR/NAD hemma och det är otydligt. Jag har bara tillgång till Arkiv Digital på släktforskarföreningen och där är jag inte nu.

Vad gäller Stina så har hon samma födelseår i HFL 1835-1844 som Hans dotter Christina har i HFL 1812-1822. Så att Stina står som "Enka" i den senare, är troligtvis prästens fel; dottern Stina uppfattades som hustru efter Hans.

Att döttrar hade andra namn än faderns soldat var inte helt ovanligt. Soldatnamn gick inte alltid i arv, just för att de var soldatnamn. Ibland tog döttrarna andra efternamn än faderns soldatnamn, oftast när de flyttade. Hon hade ju också varit i Stockholm, den Stina Bergström, så hon kan ha fått sitt namn därifrån och att hon var änka efter en man i Stockholm.

Men jag vet inte vad som skedde i familjen mellan 1823-1844 som kan kasta bättre ljus över den och dess medlemmar.

Fast hoppas denna information var en hjälp på väg.

23
Stora Tuna / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-08-19, 08:35 »
Hej Ingeborg,

det står först "Afskedade Corpralen Hans Trana". Hans hade dött i januari 1837, det står till höger på samma sida.

Sedan står det: rubrik "Lösa" och därunder "D. Joh: Holmberg". "D." betyder här dräng. Sammanfattat står det 'lösa drängen Joh:[-annes eller -han] Holmberg.
Under honom står det "E:n Stina Bergström". Det står alltså "Enkan Stina Bergström", inte "Lisa". Stina hade blivit änka. Utan att veta någon bakgrund till människorna runt Hans Trana, ser det isolerat ut som det står på sidan, som att Stina blivit änka efter Hans Trana.

I anteckningen längst till höger på raden för Stina står det "39, Stockholm". 39 kan betyda nummer i inflyttningslängden eftersom Stina ankom till Stora Tuna -32. Eller stå betyder det att hon flyttade ut igen 1839 eftersom hon tog sista nattvarden 1838.

Med vänlig hälsning,
Desirée G.

24

Ingewals pappa och mamma Karins/Karens man, skulle kunna vara Oluf Andersson. Han står som "Oluff And.". Och vad hände i Ulfshyttan mellan åren 1678-1679 eftersom boendeantalet är nästan halverat från ena året till det andra?

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007221_00082#?c=&m=&s=&cv=81&xywh=121%2C1032%2C2023%2C940

25
Ingewals mamma kan emellertid vara hustru Karin i Ulfshyttan år 1679: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007222_00135#?c=&m=&s=&cv=134&xywh=247%2C2843%2C2679%2C1898

26
Stora Tuna / Ingewal Ol(of)ssons föräldrar och födelseort?
« skrivet: 2021-08-18, 17:41 »

Jag undrar om någon vet vilka föräldrarna till Ingewal(d) Ol(of)sson i Ulfshyttan åren 1681-1714? Pappan hette ju naturligtvis Olof i förnamn. Mamman hette Karen. Ingewal och hans första hustru Kersten bodde med Ingewals mamma Karen och Ingewals systrar Margeta och Kersten. Sitt andra gifte ingick han 29 september 1702 i Tuna församling med en viss Karin Erichsdotter.

Men före år 1681 fanns det ingen Olof i Ulfshyttan som skulle kunna vara Ingewals far. ML 1680 Ulfshyttan: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007223_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=84%2C1352%2C1456%2C1031

Vet någon vänlig själ vad Ingewals föräldrar hette i efternamn och var de kom ifrån?

Med vänlig hälsning,
Desirée G

27
Som du säkert förstår menar jag att hon gav en ev flyttattest till prästen i Luleå.

Men ju mer jag tänker på hur "Källbomark" uttalas fonetiskt stärker det att det står "Kier[bo]mark by" som du uttolkat det.

Malin Andersdotter måste självklart ha vetat varifrån hon var, något hon eller Jöns sagt till prästen. Att prästen sedan inte visste hur "Källbomark" stavades kan man inte belasta honom för.

28
Du har rätt i att det inte kan stå Kinnbäck. Det finns inte heller någon möjlig Andersdotter från den byn. På första raden står det som jag ser det: "Kier-" och på andra raden "...arkby". Troligen är det slutet av ett m före a:et i "arkby". Om det står något före "mark" går inte att avgöra, varken av bilden hos SVAR eller hos Arkiv Digital, men det kan i så fall inte vara något långt. Kan det möjligen få plats ett "bo"? Kan det i så fall stå: Kier-bomark?

Är det "Kierbomark" kan det faktiskt vara Källbomark. K + Ä får tillsammans ett fonetiskt uttal som liknar "kjä" för man uttalar inte "käll" med öppet och hårt Ä skild från K:et, utan man uttalar istället med en övergång som i mansnamnet "Kjell" -- 'kj'äll' och nästan ett "sch" för K:et.

Det är ingenting som talar för att prästen visste hur "Källbomark" stavades utan troligast hörde han bara vad paret sa. Hon kan förvisso ha haft en attest med sig, men ingen vet heller hur prästen i Skellefteå socken stavade bynamnet. Hon kanha gett attesten till honom om flytten, men han hade inte den tillgänglig när han skrev in dem i vigselboken utan gick bara efter vad paret sagt till honom om var hon varifrån.

29
Du har rätt i att det inte kan stå Kinnbäck. Det finns inte heller någon möjlig Andersdotter från den byn. På första raden står det som jag ser det: "Kier-" och på andra raden "...arkby". Troligen är det slutet av ett m före a:et i "arkby". Om det står något före "mark" går inte att avgöra, varken av bilden hos SVAR eller hos Arkiv Digital, men det kan i så fall inte vara något långt. Kan det möjligen få plats ett "bo"? Kan det i så fall stå: Kier-bomark? 

Jag har inte boken om Skellefteå socknar hemma, jag äger inte ens boken. Men Kierbomark kan vara en möjlighet. Det syns som du skriver inte alls vare sig på Svar eller AiD ute i marginalen. Men om man betänker hur E:t i "Engman" ser ut och vilken plats E:t tar, kan ett "bo" mycket väl rymmas, om än ett litet.

Kusmark är det inte, inte stavat "Kusmark" i alla fall, för det finns inget S som borde ha rymts redan på första raden av bynamnet, och inget tydligt U alls att tala om. Fast om det är Kusmark hade prästen i Luleå stavat det helknasigt eller så hörde han lite fel. Det är i alla fall ett E i slutet av namnet på första raden, ser ut som ett litet V.

Jag ska kolla senare var man hamnar om man utgår från att det är Kierbomark. En sökning på nätet ger noll.

30
Ja, det är ju hon ja. Den diskussionen minns jag inte förrän jag följde länken.

Jag läste också K i början på hennes uppgivna födelseby. Problemet är att det står "mark by" i slutet på bynamnet. Men det står ju inte "Kus" i början på namnet. Det står ju "Ki[?]e". Så det står inte klart vare sig Kusmark eller Kinnbäck. Jag började spåna på Ersmark, stavat "Eir(s.et i marginalen)mark by" alltså Ersmark. Detta för att ordet ovanför har skrivits in i början på bynamnet.

Problemet med bynamnet är att prästen kan ha stavat lite fel eftersom han inte var känd med byarna i Skellefteå. Han kanske stavade vad han tyckte sig höra. Jag motsäger inte Constantinus alls, men bynamnet är svårtytt.

Som ofta måste man harva igenom flera Malin från den tiden för att kanske kunna inringa henne och den kunskapen har jag inte om hela Skellefteå socken för att jag ska känna att det är något för mig att göra. Jag menar inte att du eller Constantinus ska göra det, bara det att jag låter henne vara utan föräldrar för nu.

31
Nej men, det står ju soldat "Engman" i kanten! Det står "ngman" och så syns stor E lite grann alldeles i kanten.


32
Jöns och Malins dotter Malin dog i mässling 24 april 1722. Då stod Jöns som soldat Engman (redan?).

33
Förlåt soldatrote nr 43 (!) Nyman ska det vara, inte omvänt.

Jöns kan under perioden 1719-1723/1724 ha varit på rote nr 43 Nyman och därmed vara samma person som soldat Jöns Nilsson Nyman som gifte sig 1721. År 1724 är han hemmansägare och soldat på egna rote nr 15 Engman för då står hustrun Malin för hemmanet som "Malin Ängman" i ML.

Hemmanet hade Jöns syster Brita stått för under något år före han övertog det.

34
Var Jöns och Malin samma par som soldat Jöns Nilsson Nyman och Malin Andersdotter ifrån Skellefteå? De gifte sig 13 augusti 1721. Sonen Nils föddes 23 dec 1723.

Jag hittar i varje fall ingen annan Jöns Nilsson och Malin Andersdotter i vigselboken.

Kyrkoräkenskaperna för N-lå har endast belopp på kyrkliga tjänster och överhuvudtaget inte ett enda namn åren 1706-1726.

Militärrullorna har ett stort glapp från 1719-1727, så Jöns kan ha bytt roten utan att det syns. År 1728 (står som 1727 i registret) var han hemmansägare och dessutom soldat på egna roten nr 15 Engman. År 1719 noterades det för rote nr 34 Nyman att soldat Lars Andersson var död och roten var därmed vakant och borde tillsättas.

Jöns kan alltså ha kommit som soldat efter 1719, och utan att det syns i militärrullorna.

35
"inte accepterar"??

Min släktforskarwebsite har blivit hackad -- länkar som ska gå till källor, artiklar och andra sidor går till helt andra platser. Det har även medfört att sidor jag minns jag gjort inte finns kvar längre.

Kanske du kan acceptera att människor inte minns allt, att anteckningar på ens släkt kan försvinna och att websidor kan bli hackade och att uppgifter därmed kan försvinna?

/ Desirée

36
Tusen tack Leif! Detta var ju till massor av hjälp  :) :). Jag har inte kollat av några dopvittnen alls måste jag erkänna, inte som du. Och som jag sa till någon på forskarföreningen "Leif vet allt om min släkt i Luleå, vilket kan betyda att antingen har vi samma släkt eller så vet han allt om släkterna i Luleå socken också".

Och Jöns och Malins son Anders 'försvinner' utan referens vart. Många i både ml och kommunionlängderna har annars en folioref när de flyttade, men inte Anders.

Jag ska komma mig till forskarföreningen och använda AiD och lägga ihop allt du gett mig med skärmdumpar till min släktforskarsida.

Tusen tack igen!

37
Hej,

jag söker härkomsten till Elisabeth – Lisbeth – Nilsdotter i Harhyttan i Silvberg församling.

Hon var gift med Daniel Ol(of)sson från Harhyttan. Hon begravdes 12 maj 1728 som "Hust. Elisabeth Nilsdr i Harhytta 81 åhr." Det ger henne ett födelseår på omkring 1647.

Maken Daniel hade avlidit 1721 och begravts andra advent – 10 december – 1721 som "Daniel i Harhytta".

Jag har letat efter en bouppteckning efter Elisabeth i domboken för Kopparberg och Stora Tuna, men inte hittat någon. Jag kanske letar på fel ställe.

Finns det någon som vet vilka föräldrarna till Elisabeth/Lisbeth Nilsdotter var?

Tack på förhand.

Med vänlig hälsning,
Desirée G

38
Hej,

jag undrar vilka föräldrarna till Anders Jönsson/Jonsson och Karin Olofsdotter i Alvik är? Jag tror att Karin/Catharina kan vara från Alvik nr 13. Anders var eventuellt från Alvik nr 1 son till Jöns Nilsson Engman och Malin (nr 8 el nr 22).

Anders och Catharina/Karin gifte sig 2 februari 1761. De står som ”dräng: Anders Jönsson i Ahlwik med Qvinns Pärson Karin Olofsdotter ibidem.” https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034950_00303#?c=&m=&s=&cv=302&xywh=2953%2C3207%2C2263%2C1051

De finns under inhyse i Alvik åren 1776-1805. Senare kommer Anders att felaktigt få svärdottern Catharina/Catrina Jönsdotter som hustru. Hon bodde kvar hos svärföräldrarna efter att maken Jöns Andersson dött. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034914_00259#?c=&m=&s=&cv=258&xywh=2218%2C144%2C4522%2C2048

Men vilka var Anders Jönssons och Catharina/Karin Olofsdotters föräldrar och vilka hemman kom de ifrån i Alvik?

Med vänlig hälsning

39
Hej Desirée
Det var flera intressanta påståenden om Bryggmansläkten som omedelbart anmäler ett antal frågeställningar:
1.      1.  Vad heter den Bryggman som gift sig med en Elisabeth Häggman från Skellefteå socken?
2.     2.   Uppgiften att släkten Bryggman skulle komma från Öregrund skulle må bra av hänvisningar var uppgiften finns att belägga; annars är det bara en vandringssägen.
3.      3.  Var finns uppgiften att släkten kom år 1600 till Piteå socken?
4.       4. Var framgår det att han var skattebefriad?
5.       5. Finns något belägg att släkterna Bryggman i Piteå och Brugman i Nederländerna hade gemensamt släktskap? (utöver namnlikheten)
/Ulf Holmberg.

Jag har efter en sökning på nätet förstått att du är bevandrade i Piteå släktforskarförenings verksamhet och säkert därmed med deras hemsida "Efterlysning" också. På den sidan kan du söka "Bryggman" och så kommer nog de uppgifter jag nämnde upp. Om du vill bestrida dem får du ta saken vidare till den som delgivit de uppgifterna. Eller är uppgifter från Olof Andersson en dålig källa? Vissa uppgifter har jag dessutom kollat upp själv.

Andra uppgifter om Bryggmansläkten finns i Olof Andersson & Helge Lundgren, "Piteå församlings äldsta historia, 1300 – 1700 talen", Piteå 2000, eftersom Bryggman var borgare och staden låg tidigare i Öjebyn innan den flyttade till Häggholmen - som du säkert vet.

Och det är underligt att det utkomna USB-minnet om Piteborgare inte innehåller uppgifter om vilka hustrurna till piteborgarna var. Ja, med tanke på att du frågade vem av Bryggmans av borgarna som var gift med Elisabeth Häggman.

40
Oj, här var det många frågor som jag faktiskt inte förstår helt varför jag ska svara på här i en tråd som egentligen handlar om Nils Nilsson från Skellefteå.

Anders Johansson Häggman.

Piteå släktforskarförening via en kort diskussion på sidan Efterlysningar där det uppgavs att Olof Andersson kommit med den uppgiften. Den sidan kanske du klarar av att söka på själv.

Släkten uppträder för första gången år 1600 i mantalslängden. Och samma där, uppgifter på diskussion på sidan för efterlysningar om att den uppgiften kommit från Olof Andersson, en uppgift som jag själv kollade upp; Anders Andersson i Pitholm var inte behäftad med någon skatt.

Om du vet något om gamla mantalslängder, de före år 1642, så står det vad varje enskild person betalade i skatt. I varje fall Piteå socken var de i kronans tjänst skattebefriade vid vissa tillfällen vilket resulterade i att det inte stod någon skattesats vid dem. Ett annat exempel är Hans Nilsson Kråka.

Jag har för övrigt doktorgrad i historia och har aldrig någonsin haft för vana att sprida vandringssägner, bara så att du är på det klara med det.

41
Oftast hade man vad jag kallar "ankare" i en socken. En köpman i en socken som gift sig med en köpmannadotter i en annan socken. Sedan drog det 'ankaret' sin släkt från födelsesocknen, tom. födelsebyn, till socknen där de många gånger gifte sig med insocknes.

Bryggmansläkten i Piteå socken är exempel på det där en av köpmännen gift sig med en Elisabeth Häggman från Skellefteå socken. Sedan kom både hennes syster Sara till Piteå sn och gifte sig och brodern blev dräng hos dem i Pitholm. Bryggman kom själva från handelsområdet Roden (= norra Uppland), närmaste bestämt från Öregrund och ska enligt uppgift hetat Brügman, som är vanligt i Nederländerna. Axel Oxenstierna var jättearg på de där i 'notta botten' för de handlade så himla mycket med Nederländerna. Bryggman kom själva så sent som år 1600 till Piteå socken och anfadern var skattbefriad vilket talar för att han hade kronotjänst. Sedan kom på 1620-1630 handlade nederländska Brügmans till Luleå socken även om en koppling mellan de i Pitholm/Piteå stad inte kunnat beläggas med de handlande Brügmans som var i Luleå socken en period.

Idag hittar folk partners överallt i världen via nätet, men då fanns inte nätet. Så jag tycker att det är intressant hur enskilda familjer och släkter på geografisk distans kom i kontakt med varandra och gifte sig. Köpmannasläkter och borgarskapssläkter hade mycket större geografisk spridning på sina giftermål jämfört med en stationär bonde. Å ena sidan kunde en stationär bonde få möjlighet till gifte från annan socken långt borta om en köpman, tillika hemmansägare, tagit sin syster eller yngre moster eller yngre faster i sitt nya hushåll. 'Ankaret' alltså.

42
Ja, jag anser det. För det var inte så vanligt att en bondeson från en socken blev soldat i en annan socken.

Rotebönderna i egna socknen, ja egna byn, behövde besätta sina roten och naturligtvis ville då få rotena besatta. Inte ville de att potentiella rotesoldater skulle lalla iväg överallt annars och bli soldater i andra socknar, eftersom risken fanns att de till slut själva var tvungna att bli soldat på egen rote.

De som hade potential att gifta sig och flytta över flera sockengränser var hemmansägande köpmän och borgerskapet, som inte uppstod i Norrland förrän 1621 med städernas etablerande.

För jag tror inte Karin bara beslutade sig en dag att promenera från byn Lund i Skellefteå socken till Avan i Luleå socken bara så där. För mig som är historiker med doktorgrad i 1600-tals historia är sådana frågor i alla fall jätteintressant. Om andra inte bryr sig i det, ja då bryr sig andra inte i det. Men jag som historier tycker det är intressant. Fast jag får ta den diskussionen med mig själv förstår jag.

43
Jätteintressant! Jag ska tittat närmare på uppgifterna i AiD.

Min fråga kvarstår dock, utan att du behöver svara, hur hustrun kom sig från Skellefteå socken till Nederluleå där hon gifte sig med Nils Nilsson.

Mvh

44
Exakt, helt rätt. Jag har ändrat det nu. Men som sagt trodde jag först att de hade fått få barn för Erich Nilsson var en lång period i hären och blev stationerad i Finland vad det verkar. Tack massa för hjälpen.

45
Nils hade också övriga systrar

Lisbetha Nilsdotter f 30/8 1704 på Gäddvik nr 3 Dåvis. Har ännu inte följt hennes vidare liv.

Anna Nilsdotter f 30/5 1707 på Gäddvik nr 3 Dåvis. Gift 2 ggr: Olof Er(ich)sson och Lars Nilsson bägge i Buddbyn i Nederluleå fs/sn. Död på Buddbyn nr 7.

46

Systern Karin Nilsdotter utflyttade år 1763 och återfinns först hos brodern i Ersnäs. Hon fortsatte vidare till staden 1/4 1766, och försvann därifrån efter 29/9 1767 (Luleå stad AI:1 sida 116).

Nils syster Karin föddes 27 augusti 1712 i Ersnäs och döptes den 29. Hon var då över 50 år gammal innan hon flyttade ut. Hon bör då nästan ha flyttat till en släkting tänker jag. För hon blev nog inte piga vid den åldern om hon inte varit det innan.

Eller talar vi om olika generationer nu? Jag tror i alla fall inte det.


47
Eller det blir ju snarare att hustrun Karin Jonsdotters familj hade koppling till Luleå socken eftersom hon förefaller ha kommit till socknen först. Nils blev soldat sent. Alla deras barn är dessutom födda i Ersnäs.

48
Ja, jag mindes först i efterhand att släkten på Gäddvik nr 3 flyttade till Ersnäs, köpte sig hemmanet där.

Jag ska se hur det ser ut på Geni med familjen och barnen i Ersnäs och se om det finns något att lägga till. jag ska också meddela leif eftersom han kan vara intresserad i familjen också, för det var han som skrev till mig att familjen flyttat från G-vik till E-näs.

TACK för  all information! Men jag skrev till leif att familjen måste ju haft någon koppling till Skellefteå för soldat Nils Nilsson gifte ju sig till Sunnanå. Annars var det mest borgerskapet och handelsmännen som gifte sig över socknar, Luleå och Skellefteå socknar låg ju inte ens grannar.

49
Född 23/10 1733 på gården Ersnäs 23. Familjefadern blev senare soldat på rote 58 Dyhr i Lund, Skellefteå lfs år 1741. Jämför Nederluleå AI:2B sida 68 och AI:3A sida 67 med Skellefteå AI:2 sida 234. Mer information går att finna ute på nätet.

Förresten, den där Nils Nilsson Dyhr blir släkt till mig. Jag är släkt med en av hans bröder.

Föräldrarna bodde på Gäddvik nr 3 Dåvis. Mamma Segrid Larsdotter var från (dagens) Överluleå. Hemmanet tillhörde från början Nils Nilssons mammas, Lisbetha Davidsdotters födelsehemman. Lisbeta tog över hemmanet i Gäddvik för att brodern gift sig på annat håll.

50
När jag sökte på "Nils Nilsson Dyhr" kom jag på denna sida http://www.jenson.se/000/017/975.htm

Men jag vet med mig att personen bakom den inte alltid har rätta uppgifter.

Fast Nils Nilsson är ingen släkting till mig, utan hans hustru var gift med en bror (Olof Davidsson) till en anfader (Erich Davidsson) till mig. Jag halkade in på deras syster Karin efter att ha kartlagt alla barnen till David Ersson i Bondersbyn i Nederkalix fs/sn.

Det var Leif (Boström) som skrev till mig att en av min anfaders syskon (den Olof Davidsson) hade flyttat till Ersnäs. Jag och han nystar lite i den familjen, de familjerna i Ersnäs från Nederkalix.

Fast nu har jag och han lite mer att gå på.

51
Om jag förstår dig rätt Constantinus, Nils var född på Ersnäs nr 23 och blev sedan soldat i Skellefteå socken?

Annars en massa tack för svaret. För det är ogjort att leta efter "Nils Nilsson Skellefteå" på nätet, annars.

52
Det kan var så enkelt att prästen blandat ihop två systrar: Karin och Sara. För på Avan nr 12 finns Sara gift med Erich Nilsson Dufva och så Karin gift med Erik Jönsson.

Fast jag vill vara säker på att Erich Ersson hade föräldrarna Erich Nilsson Dufva och då hustrun Sara Larsdotter, inte Karin som det står i födelseboken.

Mvh

53
Hej,
vilka var föräldrarna till Erich Ersson född 7 april 1746 i Avan, döpt 10 april. Det står att föräldrar var Erich Nilsson och Karin Larsdotter i Avan. Dopvittnen komminister Eric Wilhelm Hernodius, madam Maria Lindbaum i Smedsbyn, Jöns Nilsson och hustru Maria Johansdotter i Avan. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034950_00061#?c=&m=&s=&cv=...

Det blir problem i husförhörslängden med mamman. På Avan nr 12 finns en Erich Nilsson Dufva, vilket då skulle kunna vara Erichs pappa. Men där heter mamman Sara Larsdotter, inte Karin.

Så vilka var de rätta föräldrarna till Erich Ersson? Finns de på Avan nr 12 och prästen skrev fel i födelseboken alternativ husförhörslängden? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034909_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=-237%2C95%2C5472%2C2478

Tacksam för svar.

Med vänlig hälsning,
Desirée G



54
Hej,

jag undrar vem Nils Nilsson var? Vilka var hans föräldrar? Var var han född?

Han gifte sig 5 april 1761 med Karin Isaksdotter i Nederkalix. Hon var född i Bondersbyn. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034892_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=3040%2C715%2C3013%2C1399

Men hon var piga i hushållet till sin farbror Olof Davidsson som gift med Kerstin Nilsdotter på Ersnäs nr 17 i Nederluleå församling. Deras son Jöns avled innan han nådde myndig ålder. Karin övertog därför hemmanet tillsammans med maken Nils från Skellefteå.

Men vem var han?

Med vänlig hälsning,
Desirée

55
Oj, vad de flyttade. För de flyttade väl? Den delen tillhörde av Pajala fs tillhörde ju inte tidigare Karl Gustav eller Övertorneå eller Ö-kalix, eller hur?

Och jag hittade attester för N-luleå dock med ett ganska stort glapp från 1790-talet till 1820- när familjen flyttade in till N-lå (1818). Attesterna finns under "Bilagor till flyttlängder". Fast det är underligt nog attester för folk som flyttade UT från N-lå, inte in... Och nästan alla attester är dessutom samers, och då över hinderslöshet, alltså att de var fria att gifta sig om de ville dit de flyttade. Det finns nästan inga uppförande/beteendeattester i den bunken där.

Så då tänker jag att familjen Bergs-Dahlbergs attest, om de hade någon ens, borde då finnas i utflyttningsförsamlingen, vilken den nu var av alla, men Övertorneå om man ska tro hfl i N-lå.

Men det får jag ta på släktforskarföreningens dator för där finns AiD, hemma har jag bara Svar/Nad på en laptop med liten skärm coh det blir inte alltid bra.

/ Desirée

56
Vilka barn har du inte hittat födelseort för?

Håkan

För Christina har jag bara februari 1818 och för Fredrik har jag 22 maj 1807. Jag tror dock Fredrik var född i Svanstein eftersom familjen flyttade därifrån 1808, men han saknas i födelseboken. Men eftersom de flyttade mycket finns en risk att han faktiskt inte var född i Svanstein.

Desirée

57
Hej!

I hfl i Nederluleå dit familjen flyttade nämns en attest. Har du letet efter den? Där kan ju ev. födelseorten stå.
Hälsningar
Håkan[/font]

Jag vill bara meddela att det finns ingen attest, det finns inga attester för någon inflyttad. Attesterna var ju lösa blad så de försvann var lätt. Födelseort och -församling står för en del i inflyttningslängden, men 'naturligtvis' inte för Hans Fredric. Jag tänkte om du själv ville veta/var intresserad.

Av alla nio (9) barnen har jag hittat födelse i födelsebok förutom två av dem, men oavsett var barn föddes i Sverige saknas vissa i födelseböcker. Jag har istället satt församling där föräldrarna bodde när de föddes som födelseförsamling. Mer går inte att göra tänker jag.

Hälsning, Desirée

58
Umeå landsförsamling / SV: "Hans Ersson i Obbola" (Bure)?
« skrivet: 2021-06-08, 13:28 »

Dels undrar jag över Johan Hanssons "läsandet" var hittas det och var det vanligt med kunskaper i "läsandet" på den tiden? (Blir så nyfiken).
Dels naturligtvis vem var mor till Johan Hansson...

[...]

Jag tänker på den person som verkar levt i Gästrikland på 1600-talet och har en gemensam släktlinje bakåt i tiden med bönderna i byn Falmark och Johan Hanssons släktlinje. De verkar sammanstråla några hundra år längre tillbaka i tiden (typ 1100/1200-talet). http://buredna.sjolunds.se/bure-tradet-ritas-om-i-grunden/?fbclid=IwAR2bRDjr0wb7B2KqnepSvEk2zI6SI_eSjExLIbqOZ1qBlV112cdoroSuZgE

Men viktigt för den forskningen vore definitivt om Johan Hanssons släktlinje kunde härledas till trakterna söder om Västerbotten, eller inte. Då kanske vi eventuellt kan hitta en gemensam nämnare mellan t.ex Fors i Jämtland och 1600-talets Gästrikland. Det verkar lite utopiskt men...
Inom Bure Y-DNA forskningen finns dessutom en släktlinje "Glad" som kan spåras till 1600-talet i Lövånger, men som inte är daterat, ännu. Den personen "matchar" ungefär lika mycket som Y-DNA spåret från Gästrikland (utifrån vad jag ser på FTDNA och mitt eget Y-DNA).

Det står i vissa av arméns rullor och Generalmönsterrullorna vilka soldater som kunde läsa och vilka som även kunde skriva. Det står t.ex. "läser", "läser gott", "kan skriva" eller "skriver" beroende på. Många soldater var i alla fall läskunniga, oftast i högre grad än genomsnittet om släkten/familjen inte var från översta hemmansägande bondeskiktet där läs- och skrivkunnigheten var mer utbredd än bland andra bönder i gemen.

Buresläkten, för att ta ett sidospår på den, var sett i jämförelse med t.ex. bönderna i kustsocknarna i dagens Norrbotten inte alls lika närt lika förmögna. Bara en reflektion över att Buresläkten 'ska' kopplas i alla delar av landet. Buresläktkrönikan är bra, men det är på 1500- och 1600-talet ekonomiskt ingen förmögen släkt. Jag har gjort jämförelser med socknar i Västerbotten med Buresläkt och Piteå, Luleå och Nederkalix socknar bla. vid Älvsborgs lösen och då ligger Västerbottens långt bak, även de bland Bure. Bara som en historisk ram. Lycka till vidare.

59
Ja, där var de. Och jag som faktiskt var på den sidan igår. Detta är perioden efter de bodde i Svanstein och innan de flyttade till Nederluleå. Men det står i N-lå att de kom från Övertorneå så jag ska svischa inom Ö-torneå också. Fast det ska jag göra på släktforskarlokalen där det finns AiD, så det syns bättre.

Mvh,

60
Magnus hittade jag i födelseboken.

Men familjen hittade jag inte i Korpikylä. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034785_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=794%2C404%2C5471%2C2478

Jag får leta en gång till och leta i åren efter 1820.

/ Desirée

61
Hej Håkan,

jättetack för informationen! Nej, jag har inte letat efter attesten, men nu har jag något mer att gå på.

Mvh, Desirée

62
Hej igen,

Didrik Larsson i Våbäck har jag som son till rörsmeden Lars Jonsson i Våbäck, jag har inte forskat fram det själv utan hittat uppgifterna i Sven-Eric Dahlgrens ”Didrich-släkten från Våbäck: Finnsläkten från Tosarby: Ättlingar till Hans Persson i Storhaga: från 1600-talet till ca 1890” (Landskrona 1992).

Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

Hej, en annan sak; om Nils Jönsson/Jonsson var född i Småland hur hänger det ihop med att hans morbror Didrik Larssons pappa var från Våbäck? Nils mamma NN Larsdotter måste alltså ha flyttat från Våbäck till Småland och fått Nils där, varpå i varje fall Nils flyttade till Dalarna. Det mest rimliga till det är att NN Larsdotter - Nils Jönssons mamma - och Didrik Larssons mamma var från Småland. Nils pappa bör ju allra mest sannolikt ha varit från Småland, i alla fall boende där, eftersom Nils var född i Småland. Eller så var Nils far Jöns föräldrar från Dalarna, men så hamnade de i Småland av någon grund.

Med vänlig hälsning,
Desirée G

63
Hej igen,

fast nu blev jag osäker. För samme Lars Larsson var på tinget nästkommande dag och då kallas hans svärmoder för hustru Lisbeth i Mycklebo. Någon av Lisbets föräldrar bör ha kommit från Mora annars hade hon aldrig kommit över jord där i sin ägo.

Med vänlig hälsning

64

Nils Jönsson var enligt mtl bosatt på Nyhyttan 1647 och 1648 och sägs i mtl 1647 vara måg till nämndemannen Daniel Månsson på Nyhyttan. Likaså nämns Nils som svåger till Daniels söner och mågar vid tinget i Torsång 25 april 1666 (Kopparbergs o Näsgårds län/Säters o Tuna tingslags häradsrätt (W) AI:10 (1666) Bild 230 / sid 21 (AID: v222791.b230.s21, NAD: SE/ULA/10593)). Torpet Fiskarbo hade Nils Jönsson köpt av en Hans Olofsson vilket köp bjöds upp på tinget tredje gången 28 april 1647 (Kopparbergs o Näsgårds län/Säters o Tuna tingslags häradsrätt (W) AI:1 (1646-1652) Bild 780 / sid 18 (AID: v222775.b780.s18, NAD: SE/ULA/10593)).


Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

Daniel Månssons hustru var från Mora. Hon gav sin jord i Moran (= Mora av idag?) till Lars Larsson för att hon skulle ta han om henne till hon avled. Men det vet du ju.

Med vänlig hälsning,
Desirée G.

65
Umeå landsförsamling / SV: "Hans Ersson i Obbola" (Bure)?
« skrivet: 2021-05-30, 21:40 »
Hur länge man stod i mantalslängden varierar väldigt mellan landsdelar. I norra Sverige kunde hemmansägaren stå med foten i graven så att säga och ändå äga sitt hemman och därmed stod han kvar i mantalslängden. Så hur länge en man stod i mantalslängden, och vilka som stod i mantalslängden, varierar mellan landsdelar. I norra Sverige kunde ogifta kvinnor stå för hemmanet om föräldrarna dött och äldsta sonen, eller en annan äldre bror, gift sig på annat håll. Jag har flera exempel på det i egen släkt. Två systrar stod för ett hemman i 15 år tills den yngsta av dem gifte sig.

Med vänlig hälsning,
Desirée Gran

66
Umeå landsförsamling / SV: "Hans Ersson i Obbola" (Bure)?
« skrivet: 2021-05-30, 21:30 »
Att dopvittnen skulle överta barnen om föräldrarna dog är en medeltida sed som just tillhör medeltiden.

Jag har exempel i egen släkt att även om en far- eller morförälder varit dopvittne så övertog ett syskon vårdnaden om föräldern avled.

Att präster och deras fruar och barn - oftast döttrarna - var dopvittnen förekom ofta i Piteå socken utan att de var släkt med paret. Soldater och officerare hade nästan alltid en representant från det militära som dopvittne, och då någon som var i graderna över mannens militära position, och utan att de var släkt.

Med vänlig hälsning,
Desirée Gran

67
Nu ser jag vad du menar. Men saken blir densamma; ett oäkta barns tillkomst ledde ju till böter.

Så Nils fick med Anna dottern Elisabeth och så fick Nils med hustrun - okänd kvinna - en dotter som de döpte till Elisabeth. Att Nils fick ett oäkta barn 1645 passar med att han skattade för en person medan han bodde i Skrivargården.

Arvet hade ju äkta barnen rätt till. Att oäkta barn fick del av arv förekom bland adeln även om det inte heller i det samhällsskiktet var lag på att oäktingar skulle ärva. Att oäktingar inte fick ärva står ju tydligt i ex. Kristoffers landslag.

Med vänlig hälsning,
Desirée (som nu ska sluta läsa, för jag får till synes inte ihop saker korrekt, jag skyller på att jag varit ute i solen hela dagen..)

68
Förlåt Stefan, så jag svamlar. Jag ser ju vad du menar. Beklagar min dåliga kopplingsförmåga i kvällen.

Nils flyttade som Nils Skräddare mycket i Silvberg. År 1642 Mangilbo, 1643 inte hittat honom men han bodde då troligast inte i Silvberg fjärdin, 1644 något som jag läser som "Kallang" (??), 1645 Skrivargården, finns inte i Silvberg 1646-1647, 1648 Fiskarbo.

Åren innan han bosätter sig i Fiskarbo skattar han för en person. Han var då ogift. Om han fick barn som ogift borde han ha dömts och då måste det finnas i domboken eller i kyrkoräkenskaperna för Silvbergs församling.

Oavsett var inte Elisabeth Nilsdotter, gift med Daniel Olosson/Olufsson, dotter till Nils Jönsson Skräddare Smålänning om jag förstått dig rätt i sista posten..?

Med vänlig hälsning,
Desirée G

69
Hej Stefan,

nu kanske jag krånglar till det, men i mantaslängderna finns först Nils Jönsson i Fiskarbo 1650-1651, åren 1653-1663 finns Nils Skräddare i Fiskarbo, åren 1664-1685 finns Nils Jönsson i Fiskarbo.

Är det Nils Jönsson i Fiskarbo som blev skräddare? eller var det Nils Skreddare i Nyhyttan som övertog Fiskarbo? Och var då Nils Jönsson i Fiskarbo åren 1664-1685 den förste Nils Jönsson i Fiskarbo?

Jag antog att Nils Jönsson och Nils Skräddare var samma person. Eller skrev skrivaren fel?

Jag förstår inte helt de olika personera i Fiskarbo... var det samma Nils from 1650-1685 eller två olika?

Med vänlig hälsning,
Desirée

70
Hej Stefan,

så otroligt mycket om de från/i Fiskarbo. Jag har ännu bara gått igenom ML i jakten på dem, inga domböcker ännu.

Jag ska läsa igenom all den information du gett mig om familjerna -- jag har nyss fått in boken om Aspebodasläkterna så jag håller på med det och vill få det lite mer på plats. Jag fick inte låna boken utan får bara läsa den på bibblo så jag fotoade ett par sidor innan biblioteket stängde.

Mvh, Desirée

71
Tack Margaretha,

nu har jag massa att gå på! Jag var i Bällefors, men jag visste inte vilken Bällefors för det tillhörde ju först moderförsamlingen och blev sedan en egen församling. Jag var helt vilse.

Vigseln finns inte för Anders och Helena. det är i dödboken deras vigsel nämns. När Helena dött och Christina Lovisa, gifte Anders om sig och flyttade med nya hustrun Christina (persdotter) Westlund till Torneå med Anders och Helenas äldsta dotter Brita Maria. Helenas pappa nämns som mjölnare. Jag har letat i Undenäs mantalslängder men inte hittat någon passande person, ännu.

Mvh

72
Hej,

jag önskar veta ursprunget till kolaren Hans Fredric Bergs härkomst. Uppgivet född 1780 i husförhörslängder.

Kolaren Hans Fredrik Berg gifte sig 1804 med Brita Maria Dahlberg, dotter till mästersmeden Anders Dahlberg inflyttad till Svanstein år 1792 med andra hustrun Christina Westlund/Westland.

Familjen Dahlberg flyttade emellertid ut från Svanstein år 1795 till Kengis bruk i Pajala församling. Förslagsvis gifte sig Brita Maria med Hans Fredric i Pajala församling, men de saknas i vigselboken även i Pajala församling - Hans Fredric finns inte i Kengis vid den tiden.

Men de dyker inte upp i Kengis bruk förrän i källor som börjar 1806 och det är då Hans Fredric Berg dyker upp för första gången.

För familjerna Berg & Dahlberg återfinns vid Kengis bruk i Pajala församling i hfl 1806-1818: Anders Dahlberg, mågen Hans Fredric Berg och dottern Brita Maria, Anders hustruns namn inte inskrivet. Det är registrerat att de gett gåvor till kyrkan år 1805 i samband med nattvarden. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034983_00244#?c=&m=&s=&cv=

Bägge familjerna flyttade sedan tillbaka till Svanstein.

Men Hans Fredric Bergs härkomst har jag inte kunnat spåra från det att han dyker upp vid Kengis bruk om make till Brita Maria Dahlberg.

Kan någon hjälpa mig vidare med honom? Tack på förhand

Med vänlig hälsning,
Desirée Gran

73
Hej,

jag söker Helena Henricsdotter/Hindricsdotters födelse och föräldrar i Undenäs, mjölnaren Hinric Hagelberg och Christina Lovisa. Jag har alltså föräldrarnas namn, men hittar inte henne i FB eller ens föräldrarna i mantalslängder.

Helena uppges vara född 1761 i Undenäs i Västergötland enligt uppgifter i dödboken när hon avlider (se länk nedan).

Gift trettondag jul 1784 med smeden Anders Andersson vid Vifors bruk enligt dödboken.

Död 16 oktober 1790 i körtelfeber i Vifors i Hamrånge församling i Gävleborgs län i en ålder av 29 år. Begravd 22 oktober. Uppgesi dödboken vara född 1761 i Undenäs i Västergötland, föräldrar mjölnaren Hinric Hagelberg och Christina Lovisa. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0031081_00094#?c=&m=&s=&cv=...

Kan någon sätta mig på rätt spår? Födelsedatum och föräldrar i husförhörslängder och/eller mantalslängder.

Med vänlig hälsning,
Desirée Gran

74


Nils är min farmors farmors farmors morfars pappa. Föräldrar Daniel Olofsson/Olsson och Elisabeth - Lisbeth - Nilsdotter.

Daniels föräldrar; Oluf Larsson och Anna i Harhyttan, har minst två efternamn på henne JÖnsdotter och Hansdotter. Oluf dog 657-1658 om man ser till mantalslängderna, men jag har inte hittat honom död i kyrkboken. Lisbeths föräldrar: Nils Jönsson Skräddare (?) och för mig ännu okänd kvinna i Fiskarbo. Nils slog sig ned i Fiskarbo 1648-1640, och flyttade mycket innan dess inom Utanbro i Tuna socken.Vet ej ännu när Nils och hustrun avled. Sönerna Nils coh Daniel tog över gården efter dem.

Hur fungerar landskapshandlingarna förresten? Och vilken typ av boende hade vanligt folk tex i Stora Tuna? Bruksfolket, var de torpare?

Mvh, Desirée

75
Det stämmer, han finns som döpt 29 okt 1682.

Med vänliga häslningar
Stefan Jernberg, Gustafs

Hej Stefan,

jag hittade Nils döpt 16 oktober 1681. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013716_00095#?c=&m=&s=&cv=94&xywh=332%2C3663%2C3040%2C1411

OBS! Med förbehåll att datumet kan vara ett annat, syns dåligt på SVAR/NAD. Men året är 1681.

"Dominica 20 p[ost] Trin[itatis]" är lika med med 16 oktober. Alltså OM det står 20. FAst året är som sagt 1681. https://www.slaktingar.se/historisk-kalender/1681

Ja, om det är noga för dig. Jag har hittills hittat tre syskon till Nils. I kronologisk ordning: Elisabeth - Lisbeth -, Daniel, Brita och så Nils.

Med vänlig hälsning,
Desirée

76
PS. jag lägger till information om Nils hustrus släkt med hjälp av bok/släktkrönikeinformationen du gett mig också. Jag kan säkert beställa den via fjärrlån på biblioteket där jag bor.

Det stämmer, han finns som döpt 29 okt 1682. Föräldrarna gifte sig redan 1673 och avled bägge på Harhyttan, 1721 respektive 1728. Nils Danielssons hustru hade tidigare (1691-1705) varit gift med masmästaren Sven Eriksson och härstammade på mödernet från Svinhuvudsläkten. Hennes moder Kerstin Istraelsdotter var dotter till Israel Matsson och Susanna Hansdotter i Lisselänget, Aspeboda - om dessa se vidare Svinhuvud-slälten iAspeboda släktkrönika 1534-1991 (Falun 1992) s. 229 tabell 4.178 och vidare.


Om Kerstins fäderne som var släkten Gatzman, se vidare [size=0pt]Ättlingar till Hans Persson i Storhaga, Gustafs ; Ättlingar till Måns Ersson i Norr Romme, Stora Tuna : Gattzman-släkten från Bråfall i Silvberg / Sven-Eric Dahlgren.[/size][/color]


Med vänliga häslningar
Stefan Jernberg, Gustafs

77
Det stämmer, han finns som döpt 29 okt 1682. Föräldrarna gifte sig redan 1673 och avled bägge på Harhyttan, 1721 respektive 1728.
Med vänliga häslningar
Stefan Jernberg, Gustafs

Hej Stefan,

beklagar sent svar, och sent tack, men dock en massa tack för detta!

Nu kan jag med säkerhet gå vidare och lägga till Nils och hans föräldrar, så många det blir av all den givande information du gett mig.

Med vänlig hälsning,
Desirée

PS. Kanske jag lägger till Nils hust

78
Vid vigseln 1706 anges Nils komma från Harhyttan och hon från Bråfallet (Silvberg C:1 f. 117v).


Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

Hej Stefan,

kan detta vara Nils föräldrar? Daniel Olsson och Lisbeth Nilsdotter? Men konstigt att Nils då saknas..? Men de är ju så få personer i Harhyttan att jag inte kan tänka mig att Nils (Danielsson) inte skulle vara knuten till Daniel Olsson i Harhyttan.

Jag ska gå till släktforskarlokalen och se mer på AiD i C-boken och se om jag hittar Nils född, han ska enl hfl vara född 1682. Eller om jag hittar honom i dödboken för där står det ju ibland var de var födda.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013697_00125#?c=&m=&s=&cv=124&xywh=98%2C1628%2C4110%2C1861

Silvbergs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11320/A I/1 (1688-1718),s. 123.


Med vänlig hälsning,
Desirée

79

Tack så mycket, Leif.

Med vänlig hälsning,
Desirée

80
Pastorat 1647-1777 är det pastorat Stora Tuna, Silvberg, Enbacka och Amsberg.

Tack, Christina!

81
Vid vigseln 1706 anges Nils komma från Harhyttan och hon från Bråfallet (Silvberg C:1 f. 117v).


Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

Tack för detta, Stefan. Jag visste inte när eller de var gifta.

Med vänlig hälsning,
Desirée

82
Tusen tack för det!

Kan du svara på hur Stora Tuna kommer in i sammanhanget? Är det innan kapellutbrytningen av Silvbergs kapellförsamling? Jag har letat på nätet, men inte blivit särskilt klokare på det.

Med vänlig hälsning

83
Hej,

jag undrar var föddes barnen t Nils Danielsson o Kierstin Persdotter i Bråfalla (bruk)?

Jag är släkt med deras son Olof, uppgiven född 1711. Men i sök from 1705-1721 hittar jag inget barn till Nils Danielsson.

Var kom paret ifrån, någon som vet och var kan sålunda deras barn fötts?

Mvh, Desirée

84
Överluleå / SV: Mamma t Lars Nilsson född i Sävast 1710?
« skrivet: 2021-04-24, 10:33 »
Tusen tack Leif. Det blev fel efternamn på Lars mamma Anna så hemmansgissningen blev fel. Tack för att den hjälp du gav och hänvisningen till Ulfs jobb om Sävast.

Med vänlig hälsning

85
Hej Desirée!
Deras dotter Eva född 1803 är mor till min farfars far. Jag tror att jag har ett bra tips om om var paret Lars och Catharina kommer ifrån.
.....
Deras dotter Eva Larsdotter född 1803 blir hustru till Nils Petter Sundqvist, som leder över till mig via min farfars far Petter Anton Sundqvist.
Med vänlig hälsning, Birger

Hej Birger,

tack för allt detta! Nu ska jag fylla i allt jag fått om Lars Larsson.

Många flyttade från Nederkalix till Luleå socken. Jag har flera anföräldrar från N-kalix som kom till Luleå socken, till Avan, Bälingeträsk/Alviksträsk och Västmark(en).

Nästa gång jag inte hittar någon i Luleå socken ska jag börja med Nederkalix, om det inte är bruksfolk.

Med vänlig hälsning,
Desirée

86
Överluleå / Mamma t Lars Nilsson född i Sävast 1710?
« skrivet: 2021-03-27, 09:18 »
Lars Nilsson född i Sävast(byn) nr 10 den 22 nov. 1710 hade mamma Anna Nilsdotter enl födelseboken.

Var kom hon ifrån? Enligt boken om Sävast kom hon från Sävast nr 6. Stämmer det?

När Lars döps är fyra av fem dopvittnen från Unbyn, end. en från Sävast. Vilken är familjens koppling till Unbyn?

Med vänlig hälsning,
Desirée

87
och apropå de på Gäddvik nr 3... David Olofsson betalade brudpeng 7 januari 1666. Jag börjar tro det var för dottern Lisbeta, för svärsonen Nils vägnar? Annars gifte han om sig när han var över 60 år gammal.

David hade en son och en sonhustru i ML 1642 vilket betyder att DAvid själv bör ha varit född i varje fall 1606.

Hustrun är borta ur ML 1665. Men då betalar en Olof Davidsson i Alvik för bårkläde. Jag tänker det kan ha varit äldsta sonen som betalade, OM Olof i Alvik var Davids son vill säga. Men varför betalade då inte David för sin hustru..? hade hon ens avlidit? svårt att svara på, men bara ett par tankar. det finns ju också andra David som han D Pedersson/Persson i Sunderbyn.

Men David o Anna hade nog fem barn som överlevde till (relativt) vuxen ålder så jag tänker jag ska gå igenom dödböckerna för att se om jag hittar dem avlidna där.

88
Det var så lite så. Bara ett nöje från min sida. Jag hade likaså kyrkoräkenskaperna uppe för att söka efter de på Buddbyn nr 7 och Gäddvik nr 3, så jag var i samma arkiv och samma årsperiod. Och jag såg att du skrivit "kort" och vet hur himla otydligt och 'kladdigt' det kan vara. Bara RA:s SVAR/NAD är nog jobbigt att läsa ibland. Så när jag satt på forskarlokalens AiD kunde jag också kolla av lite i din lista.

Och de "skutelagen" betalade för lycka och behåll, "lucka", "lucke" "lukka" och "behold(e)n" resa. Inte sällan betalade även skepparen själv också, "skiperen" "skip(p)ern" "skiparen" etc. Lite dagsnorsk det där; "lykke" och "skipperen".

89
Mästersmed / SV: Mästersmed
« skrivet: 2021-03-21, 12:09 »
Eftersom detta verkar vara en sida där man kan berätta om sin mästersmedsläkt kan jag bidra med Anders Dahlberg född i Björkhammar i Lindesberg församling 1765. Hans pappa Anders Jansson/Johansson var då mästersvenn. Anders finns sedan med föräldrar vid Hagaby/Hageby bruk i Nora bergsförsamling, dit föräldrarna flyttat. Anders gifte sig där med Helena Henriksdotter. Anders och Helena flyttade sedan till Vifors bruk i Hamrånge i Gävleborg, där hon dessvärre avled. Han gifte om sig med Christina Westland. När hon föddes var pappa Pehr "smeddräng". Anders och Christina flyttade till Svanstein i Övertorneå i Norrbotten där de var i några år. De finns sedan i Kengis bruk i Pajala församling för att sedan återgå till Svanstein. I Norrbotten titulerades Anders som "mästersmed". Anders avled 1810, endast 45 år gammal, i vad som förefaller ha varit en olycka; "krossad av en kvarn". Christina flyttade från Svanstein, osäkert var. Jag är emellertid släkt med Anders och Helenas dotter Brita Maria född 1785 i Hageby bruk, Nora bergsförsamling. Hon gifte sig med en man i Svanstein eller Pajala (vigseluppgifter har jag inte hittat), men han var mest sannolikt inflyttad liksom dem för han saknas i arkiv för i varje fall både Svanstein och Pajala.

Inlägget apropå att smedgesäller och mästersmeder flyttade; min farmors morfars farmors pappa Anders är ett ypperligt exempel på det.

90
3   118   1628      Sim   en lös kona Kerstin   Prästholmen   böter

"Om Simonis och Juda tijdh [28 oktober] bötte en löösk[e]r kona Kierstin benemnd ifrå Prestholmen til Kyrkian Penning.r"

91
"3   118   1628      Mika   löpkonan som klockarwänke echta barn med"

"På Sondagens dagh gaf hrm [härmed] löös konan stora Klo(c)kar Junke echte Barn"

Juncke var ett  mansnamn i L-å sn, jmf. Junkön

92
3   118   1628   sep   15   Erik Eriksson På…      några erson? örsummat kyrkan   

"bötte Erich Erson På Berget til Kyrkian för han hafuer några reser/resor försumet Kyrkian"

93
"3   117   1628   aug   3   en xxk piga      böter för att hon avlat barn med Per Clemetssons son Per Peders"

"Item På Sondagen her eftter bötte een ti(e)nst Pyga som Peer"

94
4   192   1652   nov   1   Hans Kerögneenss kepaee (?)      givit till kyrkan

"Hans Kragerenss skiper gijfuia til Kirkian", skepparna på skutor gav ofta gåva (för lycka och hemkomst, god seglats)

95
"3   105   1654   jan      Brinogh? Påfwell      för sitt förseende"

"Brinogh Pål för sy/ij/t för sende"

96
3   105   1654   jan   29   Per Larsson och Nils Larsson   Harads   för uhraswäto?

"Per Larsson och Nils Larsson af Haras för theras tretto", deras träta/trätor.

97
99   1653   aug   28   Nils Larssons dotter      vått? för Lars Larssons barns förkvävande

"Nils Carls dotter bottat för Lars Larssons [osv]"

Jag vill ha det till Carlsdotter med tanke på hur Lars o Larsson stavats.

98
fel ämneskategori, men...

"3   99   1653   aug   22   Jacob Olofsson   Sävastbyn   som haver försett sig före än han kom i äktenskap, hans hustru få   8"

Jacob Olofsson i Sefuest bynn Som haufer för sett sigh för han kom i Echtenskapet och hustru hans fode Barn i fortidh".

99
3   97   1653   juli   1   och Tore   Prästgården   på samma sänna?

"Och Star/Stor (?? står) i prestegarden på sama saunan/saänan"?

Och står i prästgården på samma saunan. (?)

100
vilket jobb!!

men då så, då behöver inte du det lilla jag vet i sammanhanget.

jag brukar dock skärmdumpa uppgifterna på mina anföräldrar, och deras övriga barns uppgifter tar jag om de ligger längre bak i tid för att skapa en helare bild av familjerna och deras hushåll.

trevlig helg.

101
ja, självklart står det josephs dr , inte johans dr.

det var för hans giftermål för under den här tiden står det annars när fadern betalat; ex. "nn nn-son för sin son anders brudvigning och lägersmål"

lars nilsson nämnd 1631-1659 verkar ha haft en del syskon, men de syns endast när de avled. jag kan skicka de dödsår jag gått hittat hittills av de år jag hunnit gå igenom om du vill. ett är ett barn fast de tre andra är ospec. men jag antar de är barn pga beloppen och för att ingen av de gångerna är det betalt för ett testamente som var brukligt när vuxna avled.

lars nilsson 1578-1580 var då antingen gift med en dotter på hemmanet till per jönsson eller hade köpt det.

och annars tack.

102
och när per jönsson gifte sig med catharina/Karin larsdotter fick hon hela 50 lod silver i morgongåva, så han var bemedlad, antingen av egen kraft eller genom föräldrarna eller både och.

barn o dopvittnen, se speciellt elisbeths dopvittnen där jönsson och jöns dyker upp som alla förefaller bo i Gammelstad :

Olof född 16 februari 1763 i Buddbyn som son till Per Jönsson och Karin Larsdotter. Dopvittnen adjutant Wilhelm Hernodius, jungfru Anna Greta Hernodia, fjärdingskarl Olof Rismarck och dess hustru Malin Isacsdotter i Gamla Staden (Gammelstad utanför Luleå), bonden Lars Larsson i Harads och hustru Cherstin Larsdotter i Buddbyn. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034950_00342#?c=&m=&s=&cv=341&xywh=659%2C180%2C3301%2C1539

Jöns född 18 januari 1766 i Buddbyn. Föräldrar Per Jönsson och Catharina Larsdotter. Döpt 19 januari. Dopvittnen bönderna Pär Pärsson och Erich Ersson i Buddbyn, drängen Anders Larsson i Vittjärv, hustru Brita Larsdotter i Buddbyn (Pär Pärssons hustru), hustru Barbro Sedig i Gamla Staden (lika med Gammelstad), pigan Anna Larsdotter i Vittjärv. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034951_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=489%2C47%2C3302%2C1539

Anna Catrina/ Anna Cajsa född 1 januari 1767 i Buddbyn som dotter till Pehr Jönsson och Cajsa Larsdotter på Buddbyn nr 7. Döpt samma dag som hon föddes. Dopvittnena var komminister Johannes Bergman, madam Lisa Plantin, Nils Andersson, monsieur Johan Åman, pigan Anna Greta och hustru Brita Larsdotter [Catharinas syster?] från Buddbyn. Brita var gift med bonden Pär Pärsson på Buddbyn nr 2. Cajsa var smeknamn för Catharina.

Elisabeth / Lisa född 5 maj 1768 i Buddbyn. Föräldrar Per Jönsson och Karin Larsdotter. Döpt 6 maj. Dopvittnen bönderna Olof Jönsson och Anders Nilsson, dräng Jöns Olsson, hustru Karin Olofsdotter, Brita Hansdotter och pigan Karin Johansdotter i Gamla staden https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034951_00044#?c=&m=&s=&cv=43&xywh=270%2C1329%2C2723%2C1270

103
förlåt, avled 24 nov 170SJU inte 170ett

104
när nils larsson avlider 1701 står det att mamman var kierstin olofsdotter.

105
Tack Leif. Då stryker jag Pers härkomst i Brobyn.

Jag har den Rismarck som dopvittnen ett par, tre gånger i min släkt. Jag ska försöka söka var, hoppas jag skrivit ned alla gånger han var dopvittne, koppla han till vilka härkomster föräldrarna hade de gånger han var dopvittne.

Nils Larssons (1620-1707) hustru hette väl Kierstin Olofsdotter? Men hon var dotter på hemmanet, som jag förstått det. En gissning är att i så fall var Olof Larsson pappan, Olof Ersson blir för sent, och Olof Jönsson blir för tidigt. Men jag har just nu bara "Olof" som hennes pappa.

Heden är också en by i Överluleå där många dopvittnen kommer från Sunderbyn och Gammelstad, nästan som att Heden var en by folk från de två byarna flyttade. Eller Hedens bybors släktingar i alla fall.

en lars nilsson i buddbyn gifte sig 20 november 1681, finns i specialräkenskaperna (på forskarföreningen så jag kan bara kolla de då och då, men ska leta vidare där på de lars och nilsarna i buddbyn). Kan det vara lars nilsson 1649-1725? Men han gifte ju sig sent i så fall. Inte helt vanligt. Eller så var det ett andra gifte.

är den lars nilsson knekten på hemmanet till nils larsson år 1681? pappan dör så sent som år 1707, vilket kan stämma med att pappan nils fortfarande består hemmanet när lars gifte sig. Sedan får lars (unge, som han kallas när han i dopboken får barn) sonen nils ca 1683, vilket stämmer med giftermålet.

lars nilsson (unge) hade i varje fall en son till och en dotter som nådde 15 års ålder och därmed skrevs in i mantalslängderna.

106
Förlåt Leif, men Per Jönsson som gifte sig med Anna Catrin Larsdotter på Buddbyn nr 7... När de gifter sig står det att han är bonde i Buddbyn. Men det verkar inte stämma alls, för på vilket hemman då var han bonde på?

I en bok om Buddbyn står det att han var från Brobyn som son till Jöns Larsson och Brita Persdotter, född 19.09.1730. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034949_00080#?c=&m=&s=&cv=79&xywh=445%2C94%2C3632%2C1693

Vet du om det stämmer? Var Per Jönsson fr Brobyn?

Tacksam för svar, så jag inte börjar följa fel man.

Mvh

107
Anna Nilsdotter född 1707 i Gäddvik 3 var dotter till Nils Nilsson och Sigrid Larsdotter. Deras familj flyttade före 1710 till Ersnäs 23. Så det stämmer att Anna Nilsdotter var från Ersnäs när hon gifte sig.

Tack! Jag trodde hon kanske var piga där. Hann inte leta för jag fortsatte med de på Buddbyn. Nils Larssons (d. 1741) hustru var Karin Erichsdotter fr Svartbjörsbyn, och hans mamma hette Kerstin (Lars Nilssons hustru). Men det vet du säkert.

Och Annas födelse hittade jag.

Tack igen.

Mvh

108
Karin (Katarina) Larsdotter föddes 1743-09-09 i Buddbyn 7, som dotter till Anna Nilsdotter och hennes förste make Lars Nilsson. De gifte sig 1740-11-30. Anna Nilsdotter var född 1707-05-30 i Gäddvik 3

När de gifter sig står det att Anna är från Ersnäs. Det är alltså fel? När hon döps är dopvittnen fr Gammelstad och Gäddvik. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034949_00293#?c=&m=&s=&cv=292&xywh=2484%2C1628%2C3002%2C1399

Mvh, Desirée

109
Hej Leif,

och väldigt mycket tack.

Mvh, Desirée

110
Hej mig själv,

Stina Hansdotter var Catharinas make Per Jönssons andra hustru.

Catharina avled 13 maj 1768 åtta dagar efter att hon fött dottern Elisabeth i en angiven ålder av 29 år. Per gifte om sig med Stina Hansdotter 15 februari 1769.

Olof Ersson var ingift på hemmanet, gift med änkan Anna Nilsdotter som varit gift med Lars Nilsson.

Fast kommer Catharina från Buddbyn ens? Hon är inte registrerad som född i Buddbyn åren 1735-1742. Var pappan soldat i en annan socken? Det finns en Lars West/Wäst bl.a. som får en Catharina år 1739. Kan det ha varit hennes pappa? Men vilken koppling hade han till Buddbyn nr 7?

Tacksam för svar.

Mvh

111
Hej,

jag har gått bet på Catharina Larsdotters föräldrar. När hon gifter sig 1762 med Per Jönsson står det att bägge är från Buddbyn. Men jag har inte hittat hennes föräldrar.

Per Jönsson står sedan som "måg" på Buddbyn nr 7. Där står "Karin" men hennes namn är överstruket. Under det står hustru "Stina Hansdotter". Jag tror Catharina kan ha avlidit och att Per gifte om sig med Stina/Christina. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034957_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=369%2C534%2C2791%2C1272

Men på Buddbyn nr 7 bor en Olof Eriksson och hustru Anna. Olof struken. Om Olof vore Catarhinas pappa skulle hon ha hetat Olofsdotter, inte Larsdotter.

Catharina kallas dock "Karin Larsdotter" när något av barnen föds. I gamla trådar från 2006-2011 tas Catharina Larsdotter för Christina Hansdotter. Men jag tror de är två olika personer.

Men det förklarar ändå inte vem Catharina Larsdotters föräldrar var och var de bodde. Någon som vet?

Tack på förhand.

Mvh, Desirée

112
Hej igen,

jag tror att det räcker om du skriver "Norrfjärden" i sökfältet på Piteå stadsbiblioteks hemsida.

Det är en inplastad A4-format skrift.

Mvh

113
Jag kan inte svara specifikt för Nybyn, men eftersom du nämner Alter och Porsnäs i rubriken kan jag säga att Porsnäs var 'huvudbyn'. Senare ynglar byarna av sig från Porsnäs allt eftersom; Harrbäcken, Tullnäs (förr Pullnäs), Pålmark, Alter, Nybyn bl.a.

Håkansö var ju en egen by trots att Porsnäs och Håkansö idag är sammanslagna i samhället Norrfjärden.

Det finns också en bok i A4-format över vissa fastigheter i Norrfjärden. Även om den inte behandlar byarnas historia direkt, så innehåller den i varje fall dokumentation över just vissa utvalda fastigheter inom det området som täcker Norrfjärden, dåtidens Porsnäs med byar som Nybyn, Holmträsk, Backträsk, Pålmark, Lakafors osv. vilket kan ge en lite översikt över byarna.

114
Vilka var föräldrarna till Lars (Johansson) Lejon och Anna Matt(i)sdotter gifta 21 november 1697? Lars var soldat på rote 121 Lejon i Rosvik.

När de gifter sig står det att Anna var från Gråträsk. Det innebär att hennes pappa mest troligast var Mats Larsson och mamman hustru Anna enligt ML. Stämmer det? Är Annas bröder de samma som Johan Mattsson och Ingvald Mattsson i Gråträsk?

Och vilka var Lars Johanssons föräldrar? Och hur länge levde han? I I Johnny Sandkvists bok om Rosvik står det att Lars blev lejd som soldat 1694 och blev ersatt 1702 med Johan Olofsson Fass. Men Lars finns ju t.ex. inte på något hemman i Rosvik efter 1702. Var han redan död år 1702?

När Lars och Annas två söner föds är en del av dopvittnena från Rosvik jämte soldater som Ståål, Köring(?) och Höst(?) och en Mattis Abrahamsson och hustru Lucretia i Öjebyn samt personer som Pehr Ersson och hustru, Per Jonsson och hustru (ingen ort uppgiven).

Med vänlig hälsning,
Desirée

115
Tusen tack Constantin! Jag ska se över uppgifterna noggrannare för att stämma in den Anders Norberg jag kom över i Luleå.

Fint att du frågat släktforskarföreningen. Nordenskiöld måste ju komma någonstans ifrån,  men frågan är alltså varifrån, till vem den grenen tillhör.

Med vänlig hälsning,
Karin

116
Lindesberg / (Mästersmed) Anders Andersson född i Linde 1760?
« skrivet: 2021-01-09, 18:57 »
Hej,

jag söker födelsedatumet för Anders Andersson uppgiven född 1760 i Linde/Lindesberg. Senare finns han i Nora bergsförsamling med fader Anders Johansson (uppgiven född 1744 i Ramsberg) och modern Greta Olofsdotter (f. 1743 i Ramsberg), Senare tar han efternamnet Dahlberg och flyttade till Vifors bruk i Harmånge i Gävleborg och sedan till Svanstein i Norrbotten.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0001018_00418#?c=&m=&s=&cv=417&xywh=-92%2C2530%2C3947%2C1799

Men jag hittar ingen passande Anders Andersson född år 1760 i Linde och inte heller en passande Anders Johansson född i Ramsberg 1744.

Någon som skrev till mig i en e-post menade att Anders född 1765 i Björkhammar i Lindesberg med föräldrar smed Anders Jansson och Brita Andersdotter är rätt föräldrar till den Anders Andersson jag letar efter. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0001807_00256#?c=&m=&s=&cv=255&xywh=2956%2C2952%2C3497%2C1630

Men jag hittar inte ens paret Anders J. och Brita A. i husförhörslängden i Björkhammar (under Dalkarlshyttan) så jag kan följa dem och se om de är rätt föräldrar till Anders A. Och är Anders Jansson far till Anders Andersson betyder det att hustru Brita avled och han gifte om sig med Greta Olofsdotter (som är uppgiven hustrun till Anders J. i hfl i Nora bergsförsamling).

Kan någon hjälpa mig, tack.

Med vänlig hälsning,
Desirée

117
Här föds en Lars i Nederluleå Afvan, Nederluleå (BD) C:4 (1765-1800) Bild 83 / sid 156. Kan det vara rätt?
Christina

Lars född i Avan 1771 son till Lars Daniel enligt FB, son till Lars Larsson enligt HFL, avled 1794. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034914_00140#?c=&m=&s=&cv=139&xywh=156%2C495%2C3715%2C1693

Det finns flera Lars med far Lars född det året, jag får leta vidare... Men han kan ju var född ett annat år också.

118
Här föds en Lars i Nederluleå Afvan, Nederluleå (BD) C:4 (1765-1800) Bild 83 / sid 156. Kan det vara rätt?
Christina

Jag har hittat en Lars född i Avan, son till bonden Lars Danielsson (bild 88 i RA:s arkiv). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034951_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=-61%2C2412%2C4394%2C2049

Det kan förklara varför det står i hfl att han är i Avan.

Men detta är än så länge indicier. Fast nu kan jag söka framåt på denne Lars född i Avan och se var jag hamnar.

Fast det förklarar inte varför barnen han senare får inte är född i Nederluleå. Han måste alltså ha flyttat ut. Men det kan som sagt lösa sig om jag följer honom från födelsen och framåt.

Annars jättetack!

119
Hej,

jag undrar om någon vet varifrån Hans Fredrik Berg kom ifrån, var han föddes?

Finns i Svansteins husförhörslängder 1807-1819 tillsammans med hustrun Brita Maria Dahlberg. Familjen Berg-Dahlberg uppges dock ha flyttat år 1808. Brita Maria hade bott i Svanstein tillsammans med sin pappa mästersmeden Anders Nilsson Dahlberg och dennes hustru Christina Westland. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035200_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=-145%2C2677%2C2956%2C1592

Hans Fredrik och Brita Maria uppges gift år 1804 men saknas helt i vigselboken för Övertorneå. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035212_00215#?c=&m=&s=&cv=214&xywh=34%2C282%2C3499%2C1539

Brita Maria var född 14 februari 1785 i Hageby bruk i Nora bergsförsamling.
Föräldrarna var Anders och Helena Henricsdotter. Mamman dör 16 oktober 1790 i Hamrånge i Gävleborgs län. 1792 kommer Anders och nya hustrun till Svanstein.

Men varifrån var Brita Marias make Hans Fredrik Berg? Familjen finns senare i Alträsk i Överluleå församling där han avlider 1852.

Tack på förhand!

Med vänlig hälsning,
Desirée

120
Hej,

jag undrar om någon vet var Lars Larsson och hans hustru Catharina (ofta kallad bara Cajsa) Johansdotter föddes? Födelseåren är tagna från husförhörslängderna.

Familjen bor i Bastarviken i Nederluleå åren 1806-1820; Lars med hustrun Catharina Johansdotter och åtta barn. Det står att han är "i Afvan", alltså i Avan. Men jag har inte hittat någon koppling ännu för någon av dem till Avan. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034917_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=-349%2C268%2C6580%2C2999

Familjen finns inte vid vare sig Selets bruk eller under Basta(r)viken åren före. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034915_00204#?

Det första barnet till paret som var född i Nederluleå församling var dottern Sara Maria född år 1800. De tidigare barnen föddes i en annan församling som dottern Lisa född i mars 1798. Familjen måste sålunda komma från/ha bott i en annan församling/socken.

Kan någon säga var paret Lars och Catharina kom ifrån innan de kom till Nederluleå och var de två var födda? Paret är farföräldrar till en sonson som gifte sig med en syster till en av mina anmödrar. De var i sin tur rättarfamilj från Västmanland och jag försöker kartlägga hur västmanlänningarna i den släkten gifte sig när de kom till Norrbotten.

Tack på förhand och god fortsättning på det nya året!

Med vänlig hälsning, Desirée

121


Jamen precis, det brukar jag också använda. Och där hittade jag flera Öberg, men jag fick som jag skrev tidigare inte ihop vilken Öberg som var släkt med Carl Johan.
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Databas/aldre-kyrkbocker/Sok?sidindex=0

För när jag matchade uppgifterna med husförhörsböckerna så hittade jag inte Carl Johans föräldrar. Men jag har förstått, vis av att söka, att flyttar en familj, ett par på "fel" datum så finns de inte i husförhörsböckerna. De kan finnas i mantalslängder och andra källor, men är helt borta i husförhörsböckerna, speciellt yngre som flyttade oftare mellan olika tjänster.

Därför vågade jag inte placera någon Öberg som släkt till Carl Johan, jag hittade dem helt enkelt inte i hfl.

Så tack för detta, Gun!

122
[...]
1631:3 sida 41 (AID: v750803a.b390.s41). Korpral, lejd av Nils Larsson i Storbyn, Järna sn i Dalarna.

[...]
1657:4  sida 1246 (AID: v751374.b3070.s1246): Löjtnant. Mönstring i Göteborg 11/3 1657: "Leutnampt Erich Matzon i Torpa"


Jag uppfattar att Erik Mattsson var dalmas, och hans (senare?) maka Maria Kastling upplänning.

Utan att ha sett direkt i rullorna, vilket egentligen inte behövs, tror jag som du. Erik Mattsson var från Dalarna eftersom han blev värvad i en socken i Dalarna. Soldater värvades inom socknen oftast från samma by även om det hände att en annan by värvade en soldat till sitt rote. Det berodde på hur många värvbara män det fanns.

När man sedan var ute i fält eller stationerad permanent vid någon besättning t.ex. Pommern som var en känd besättning senare, så kunde man värvas till ett annat regemente utan att ha någon geografisk koppling dit alls. För när man var i fält slogs många regementen ihop, Västmanland var ofta ihopslaget med Västerbottens regemente. Saknas det någon på en officersplats, vare sig det under- eller överofficerare det gällde, togs en lämplig kandidat in oavsett vilket regemente denna tillhörde i förhållande till vilken plats som var vakant i ett regemente i behov. Västerbottens underofficerare fick ofta täcka platser i Finland, som Ijo regemente utan att bo där eller ha bott där. Det som styrde sådant var hur regementena var ordnade i fält och vid stationeringarna, inte geografin i sig som vem som bodde var.

Sedan kunde man naturligtvis byta regemente, men det skedde oftast på officersnivå vare sig det gällde under- eller överofficerare. Korpraler bytte sällan regemente eftersom deras lokalkännedom om socknarna de kom ifrån var betydande för att hålla deras korpralgrupper, de var ju grannarnas söner de hade under sig i sina "korporaliteter" som de hette. Men alla officerstjänster ovanför korpral innebar att man kunde förflyttas från ett regemente till ett annat.

Jag har forskat om officersförflyttningar vid det stora Västerbottens regemente, infanteriet, och jag kan inte tro att förhållanden var annorlunda vid andra regementen i Sverige, speciellt inte när du presenterat Erik Mattssons olika officerspositioner och byte av regement.

123
Det visade sig att personregistret till Rullor 1620-1723 är inte heltäckande. Erik Mattsson var underofficer vid Västmanlands infanteriregemente åren 1631-1654.

Jag uppfattar att Erik Mattsson var dalmas, och hans (senare?) maka Maria Kastling upplänning.

Hej Constantinus,

och god fortsättning på det nya året  :) :)! Att Erik Mattsson var underofficerar förklarar varför barnen fick de uppdrag de fick. Mycket intressant allt du lagt upp, letat fram om hans militära karriär. Han kom så långt han kunde med tanke på att han inte var adlig eftersom överofficerstjänsterna var vikt för adeln oavsett hur duktig man som 'gemen' var i hären. Överofficerspositionerna var man dessutom tvungen att betala för, förutom att de var uteslutande för adeln.

Jag ska lägga upp allt om Eriks karriär på den profil jag har om honom.

Med all tack för det jobb och den tid du tagit att posta allt detta till mig, ja andra att läsa, här.

Med vänlig hälsning,
Desirée

125
Jo, jag ville bara kolla så att Öberg inte gifte sig flera gånger :)

***
1824 fanns familjen Öberg i Nedre Wätan nr 8, Johannes, och 1825 i Nedre Wätan nr 1.

Tack Gun! Problemet med Stockholms församlingar är att personerna står i Stockholmskällans mantalslängd, men när man sedan letar i husförhörslängderna/förhörsböckerna så finns de inte där. Jag förstår inte varför. Jag hittade hans pappa där, i Stockholmskällans mantalsregister, gesäll Anders Öberg, men jag fick då inte ihop det med att han var far till Carl Johan.

Nu vet jag det. Tack igen.

Mvh, Desirée

126

Desirée,
det finns inga födelse- och dopböcker för Pro Patria någonstans före 1865. Innan dess noterades födslarna och dopen vid barnbördshuset i Adolf Fredriks församlings böcker.

Källhänvisning till mina uppgifter är redan angiven under respektive stycke ovan, i detta fall Adolf Fredrik CIb:2 sid 419. Här också RA-länken:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0053853_00229

Inga dopvittnen. Carl Johan antecknad som ”ägta”.

Du bör kontrollera samtliga uppgifter du får här i forumet innan du ”fyller i” dem.


Hej Maud,

och jag som faktiskt letade igenom Adolf Fredriks församling i min jakt på Carl Johan innan jag frågade här! Så dumt. Men nu vet jag var han är.

Jag kontrollerar alltid alla uppgifter jag får. Jag är fil. dr. i  historia (1600-tal som specialité) så jag 'måste' därför kolla alla uppgifter, det ligger i min utbildning.

Tusen tack! Nu är hans födelse på plats.

Mvh, Desirée

127

Hej Gun,

och tack! Jag hade aldrig hittat Carl Johan i Eskilstuna.

Han flyttade tillbaka till Stockholm från Eskilstuna när överstelöjtnant Anders Palm också flyttade. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0006136_00213#?c=&m=&s=&cv=212&xywh=188%2C2223%2C3070%2C1399

Jag hittade honom även hos kammarrådet Wennberg och hos danske greven L. Moltke. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054551_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=1098%2C2261%2C5440%2C2480

Jag kan nu pussla vidare med var han var åren 1835-1840. Nu vet jag i alla fall var han var innan han gifte sig. Och jag hade letat på Blasieholmen, men helt missat honom hos både Wennberg och Moltke -- jag kan inte förstå varför.

Så tusen tack! Och med vänlig hälsning


128

Paret Öberg–Decreaux hade även sonen Carl Johan Öberg f. 1814 18/7 och döpt 21/7 på barnbördshuset Pro Patria (vid dåvarande Stora Badstugatan i Adolf Fredriks församling). [/font]
Adolf Fredrik CIb:2 sid 419

Familjen utskrevs från Hedvig Eleonora till Johannes 15/12 1823. Fadern  Anders Peter Öberg då noterad född 1781 i Folkärna, modern Anna Brita Decreaux 36 år och född i Lund.

Hedvig Eleonora BIIa:2 sid 23

Dessvärre finns inga födelseböcker för Pro Patria församlingen förrän år 1865. https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkiv?Lan=Stockholms+l%c3%a4n&PageSize=100&Arkiv=SE%2fSSA%2f0078&tab=serie#tab

Jag har endast tillgång till Riksarkivets arkiv. Du har säkert tillgång till AiD/AD.

Men tack i alla fall. Jag kan ju ändå fylla i uppgifterna även om jag inte kan länka till dem.

Är det för stort besvär att be om namnen på eventuella dopvittnen för Carl Johan?

Tack på förhand.


129

Paret Öberg–Decreaux hade även sonen Carl Johan Öberg f. 1814 18/7 och döpt 21/7 på barnbördshuset Pro Patria (vid dåvarande Stora Badstugatan i Adolf Fredriks församling). [/font]
Adolf Fredrik CIb:2 sid 419

Familjen utskrevs från Hedvig Eleonora till Johannes 15/12 1823. Fadern  Anders Peter Öberg då noterad född 1781 i Folkärna, modern Anna Brita Decreaux 36 år och född i Lund.

Hedvig Eleonora BIIa:2 sid 23

Tusen tack Maud för detta. Nu ska jag lägga upp Carl Johans födelseuppgifter och föräldrar.

Med vänlig hälsning

130
Ja, och det föds en son I Jacobs fs C 1 a /21 (1828-1844)
bild 233 sid 382
Carl Hjalmar Emil 1841-07-21 med föräldrarna  C J Öberg och
W J Kock
Vänlig hälsning Ulla

Tack, jag har hittat honom, sonen Carl Emil Hallmar som han hette på ett ställe. Barnen var det inga problem med att hitta, värre med Carl Johan själv. Hustrun Wilhelmina Juliana är min släkt.

Med vänlig hälsning

131
Gifte de sig inte 1841?
Lysning Riksarkivets bildid: 00025644_00041

Nr 54 Öberg - Kock, Jacob/ Johannes: bildid: C0054779_00254
Typiskt nog var mappen tom ??? så man får bläddra framåt ... suddiga anteckningar.

Ja, de gifte sig 1841. Om man klickar på länken jag klistrade in ser man året också, det var bara jag som fumlade iväg fel årtal.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054717_00345#?c=&m=&s=&cv=344&xywh=-440%2C220%2C4802%2C2239

132
Hovlakejen C J Öberg och hans hustru stod fadder 1849 14/9 när Anna Carolina Juliana Gustava döptes i Klara. Flickebarnets föräldrar var instrumentmakargesällen Claes Westerberg och dennes hustru Carolina Albertina Öberg.
Klara CIb:8 sid 520

Carolina Albertina Öberg, f. 1819 7/2 i Hedvig Eleonora, var dotter till snickargesällen Anders Petter Öberg och dennes hustru Anna Brita Decreaux.
Hedvig Eleonora CI:17 sid 162

Paret Öberg–Decreaux hade även sonen Carl Johan Öberg f. 1814 18/7 och döpt 21/7 på barnbördshuset Pro Patria (vid dåvarande Stora Badstugatan i Adolf Fredriks församling).

Adolf Fredrik CIb:2 sid 419

Familjen utskrevs från Hedvig Eleonora till Johannes 15/12 1823. Fadern  Anders Peter Öberg då noterad född 1781 i Folkärna, modern Anna Brita Decreaux 36 år och född i Lund.

Hedvig Eleonora BIIa:2 sid 23

Tusen tack Maud! Jag letade faktiskt i Adolf Fredriks församling men måste ha missat honom. Jag letade i hälften av alla Stockholms stads församlingar åren 1812-1816, men utan resultat. Men jag letade som sagt var i Adolf Fredrik, men Carl Johan gick mig förbi.

133
Hej,

jag undrar var eller när Carl Johan Öberg föddes i Stockholm? Enligt hfl var han född 18 juni 1814 i Hedvig Eleonora församling, men det finns ingen passande Carl Johan född där det året eller två år före eller efter.

Han gifte sig i mars 1833 med Wilhelmina Juliana Kock i Jakobs församling (senare Jakob och Johannes fs). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054717_00345#?c=&m=&s=&cv=344&xywh=394%2C366%2C2982%2C1390

I lysnings- och vigselboken står att han bodde på Blasieholmen vid tiden för giftermålet. Men det gör han inte året han gifter sig. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054543_00066#?c=&m=&s=&cv=65&xywh=1390%2C-65%2C4493%2C2048

Han var kammartjänare vilket innebär att han kunde var inskriven vid (Kungl.) Hovförsamlingen. Men det är han inte heller det året när han gifter sig. Han saknas i hfl åren 1822-1834 i Hovförsamlingen. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054443_00212#?c=&m=&s=&cv=211&xywh=334%2C10%2C5812%2C2649

Första gången jag hittar honom är i Hovförsamlingen (1835-1862) där det står att familjen flyttat in från Hedvig Eleonora 1841. Men de saknas i H.E:s utflyttningslängder. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054444_00170#?c=&m=&s=&cv=169&xywh=537%2C283%2C4495%2C2049

Jag undrar om någon vänlig själ vet i vilken församling han föddes och vilka föräldrarna var och var han bodde efter giftermålet?

Tack på förhand.

Med vänlig hälsning,
Desirée

134
Eftersom Erik Mattsson var militär så återfinns han inte i mantalslängderna. Torpet i Nordanåker låg under Kastebo, där bonden Erik Olofsson passar tidsmässigt in som en bror till Erik Mattssons hustru Maria Olofsdotter Kastling. Gården i mantalslängderna:

[...]


Tillägg: Med hjälp av bouppteckningarna i Stockholm konstaterar jag att Johan Norberg, Mickel Olofssons hustru NN Eriksdotter i Kastebo och Johan Andersson Brinck var kusiner. Ett led bakåt ger således en syskontrio bestående av Maria Olofsdotter Kastling, Erik Olofsson och antingen Anders Olofsson eller NN Olofsdotter gift med en Anders. Möjligen ingick även Olof Olofsson i Kastebo (mtl 1654-1682) i syskonskaran. Denne efterträddes i sin tur av unge Erik Olofsson (mtl 1694-1714) och dennes hustru/änka (mtl 1715-1717). Förhoppningsvis ger en genomgång av domböcker mer kött på benen. Lycka till.

Tack Constantinus!

Jag förstår att i och med att släkten är släkt med Nordenskiöld är de forskade på, kanske i flera omgångar. Jag halkade som sagt bara in på den släkten på grund av Anders Norberg som gifte sig med Orre/Årre som är min släkt och jag blev intresserad av var han var född eftersom det inte var Luleå socken eller Luleå stad.

Och det är ju förståeligt att Erik Mattsson kanske inte var en vanlig torpare med tanke på vad barnen blev. Han var ju torpare på släktens mark, inte torpare på ett adelsgods. Torpare var sällan läskunniga och ingen torpares barn eller barnbarn skulle därmed komma att bli inspektor på adelsgods eller länsmän, dessvärre, men så var historiens gång.

Tack än en gång.

135
På julafton; Constantinus, tack för all (!) information! Jag ska lägga upp det på Geni så mycket jag hinner och 'orkar' (har tre fina böcker att läsa också i julhelgen).

Jag har dock börjat gräva i andra änden, efter Eric Norberg anfadern. Han ska ha levt i Kastebo i Tierps socken. Enligt Wikipedia hetter han Erick Mattsson. Fast jag har ännu endast hittat en Erik Olsson i ML för Tierps socken. Örby hus härad. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00143#?c=&m=&s=&cv=142&xywh=899%2C2329%2C3072%2C1432

Jag utgick från det enda födelsedatumet som var uppgett på en av sönerna 1655. Jag ska försöka hinna se framåt, om någon Erik Mattsson dyker upp i Kastebo. Annars vet jag inte. Kanske Mattsson var fel son-namn.

God Jul igen  :)! Desirée

136
"Hafft" står det om barn, "hafft 4 döttrar", inte fått, jag skrev om det, beklagar.

137
Tack för ditt svar. Då förstår jag. Har just blivit underrättad om att Anders Norberg i Luleå påträffats i Abraham Abrahamsson Hülphers genealogier. Bild från sida 135 i andra volymen nedan. Han hade samma ursprung som adliga ätten Nordenskiöld:

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Nordensk%C3%B6ld_nr_394

Anders Larsson Norbergs farbror, länsmannen Anders Eriksson Norberg [1652-1738] var under sin ungdom bosatt på Strömsholm en tid enligt dödsnotis i Hallstahammars (före 1943 Svedvi) C:1 sida 27.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020518_00036

Hej igen Constantinus,

beklagar, men vad står om Lars Norberg på det handskrivna pappret? "Års barn med kung Carl X 10d" låter inte rimligt. Fortsättningen "fogde på et De la Gardist geld (??) i Finland. Fått 4 barn". "Geld" är fornnordiska för "gjeld" tänker jag, men det betyder ju "skuld". Eller felstavning av gård? Eller är det något jag missförstått?

Mvh Desirée

138
Brita Larsdotter Norberg [1690-1752] gifte sig 12/6 1715 i Kungsåra sn med bokhållaren vid Sala silvergruva Abraham Olofsson Rockman. Brita dog barnlös i Sala stad,  och ärvdes av sina kusiner. 

Vigsel: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009582_00091.

Död: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020205_00174

Bouppteckning: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0103357_00506


Bröllopsvers finns hos KB för Anders Norberg och Catharina Orre från 25/5 1725:

https://hosting.softagent.se/upps-personverser/PictureLoader?Antialias=ON&ImageId=42103&Scale=1

https://kortkataloger.kb.se/verser/47262/

Motsvarande för auditören Erik Norberg och Anna Catharina Schdeve från 8/12 1719:

https://kortkataloger.kb.se/verser/47308/

Hur HITTAR folk allt?? Hur hittar Du allt?? Jag är totalt och helt fascinerad. Tusen tack för detta! Jag ska sätta in allt på Geni när jag har tid, vilket det blir nu i julhelgen eftersom jag blir hemmavid ensam-

GOD JUL Constantinus!

139
Tack för ditt svar. Då förstår jag. Har just blivit underrättad om att Anders Norberg i Luleå påträffats i Abraham Abrahamsson Hülphers genealogier. Bild från sida 135 i andra volymen nedan. Han hade samma ursprung som adliga ätten Nordenskiöld:

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Nordensk%C3%B6ld_nr_394

Anders Larsson Norbergs farbror, länsmannen Anders Eriksson Norberg [1652-1738] var under sin ungdom bosatt på Strömsholm en tid enligt dödsnotis i Hallstahammars (före 1943 Svedvi) C:1 sida 27.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020518_00036

Vad?? Det är nästan om som ett skämt! Vilken GULDGRUVA! Jag såg för mig Anders Larsson Norberg som försvinnande i historiens töcken utan något som helst spår. Och så dyker du upp med allt detta! Vilken ultimat fortsättning på att spåra honom!

Tusen tack Constantin! Alla tusen tackar som finns!

140
Hej,

jag söker Carl Jacob Jönssons födelsedatum och föräldrar. Han var från Skåne.

Det framkommer i Generalmönsterrullorna för Piteå kompani vid Västerbottens regemente år 1748.

Carl finns i arméns rullor vid Västerbottens regemente vid generalmönstringen 15 juni 1748. Finns på rote nr 115, regementsnummer 575, som ”Carl Jönsson Hurtig”. Ogift, 23 år gammal och 5 tjänsteår i armén. Han finns inte i mönsterrullan för år 1741 vilket innebär att han kom till Piteå kompani mellan 1741 och mitten på juni 1748.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028747_00307#?c=&m=&s=&cv=306&xywh=412%2C187%2C4308%2C2008

Jag har sökt i det av digitaliserat material av Skånes kyrkoarkiv efter honom, men jag hamnar i 1800-talet och då var han redan död.

Vet någon vem denne Carl Jacob Jönsson i Skåne var? Lite som att leta efter en nål i en höstack, men tacksam för svar.

Med vänlig hälsning,
Desirée

141
Constantinus, han är min ingifta släkt på pappas sida. Han gifte sig Orre och mitt ena släktled är Orre, Elisabeth Ersdotter Orre som gifte sig med Anders Rokman i Piteå stad. Norbergs hustru Christina Lungh Orre är min åttonde kusin. Hon och jag delar släkten Bjur i Bensbyn som anfamilj på hennes mammas sida, Margareta Johansdotter Sterner. Sterner är också min ingifta släkt i ett annat led. Christinas son Anders mynnade ett par generationer efter honom ut i ingifte med släkterna Hackzell och Plantin och de är ingift släkt på min mammas sida via Laestadius och då både hennes pappas och hennes mammas sida i sin tur alltså min morfar och mormor. Och när jag letade i Luleå efter en annan Orre dök han ofta upp i de tidigast kyrkoböckerna för Luleå stad.

142
Hej!

Christina Wilhelmina finns i Drothem, Lodby Gård AI:6 sid 219
1820 BII:1Bild 39  utflyttade hon  från Qvist till Söderköping
Hon var nog anställd hos Qvist efter Lodby Gård.

Inflyttas 13 nov 1820 till Sjöberg  Nr 236
St Laurentii (Söderköping) AI:7 sid 249

Med vänlig hälsning
Gunilla

Efter jag skrev att jag inte hittad henne (i hfl) så hittade jag henne i inflyttningslängden. Men när jag skulle skriva det till dig, så frös sig datorn totalt. Jag bara stängde av allt, datorn, och sysslade med annat resten av kvällen.

Tack för hänvisningar. Ha en fin dag!

Mvh, Desirée

143
S:t Laurentii kyrkoarkiv

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0018496_00134#?c=&m=&s=&cv=133&xywh=-207%2C93%2C4293%2C2755.

mvh

Tack Mats!

Jag henne redan igår. Jag blev helt förvirrad av årtalen som Gunilla uppgett, men de var ju rätt!

Men när jag sedan skulle skriva till Gunilla att jag hittat henne, i inflyttningslängden, då frös sig hela datorn så jag kunde inte göra någonting. Det är något galet med routern, den är för trög så datorn faller ut. Då gav jag upp med datorn.

ha en fin dag!

Mvh


144
Hej!

Christina Wilhelmina finns i Drothem, Lodby Gård AI:6 sid 219
1820 BII:1Bild 39  utflyttade hon  från Qvist till Söderköping
Hon var nog anställd hos Qvist efter Lodby Gård.

Inflyttas 13 nov 1820 till Sjöberg  Nr 236
St Laurentii (Söderköping) AI:7 sid 249

Med vänlig hälsning
Gunilla

Jag hittar inte ens Söderköping i Östergötland, kyrkoarkivet. Vi måste utgå från helt olika plattformar du och jag. Jag använder mig av Riksarkivets NAD/gamla SVAR.

St Laurentii som täcker år 1820 i Östergötlands kyrkoarkiv är AI:8 och då åren 1816-1820, inte i AI:7. https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkiv?Arkivsok=&Lan=%C3%96sterg%C3%B6tlands+l%C3%A4n&Arkiv=SE%2FVALA%2F00322&Serie=0&PageSize=100

Men jag får leta mig fram.

145
14 år var en mycket vanlig ålder att flytta och börja arbeta. Inte alls speciellt på något sätt.

Nej, hon är ju 14 år. Jag tänkte på en annan släkting. När hans mamma gift om sig flyttade han till sin mammas systers och dennas makes familj, men han var då 16 år.

146
Hej!

Christina Wilhelmina finns i Drothem, Lodby Gård AI:6 sid 219
1820 BII:1Bild 39  utflyttade hon  från Qvist till Söderköping
Hon var nog anställd hos Qvist efter Lodby Gård.

Inflyttas 13 nov 1820 till Sjöberg  Nr 236
St Laurentii (Söderköping) AI:7 sid 249

Med vänlig hälsning
Gunilla

Jag har i alla fall hittat henne i Loddby i Berga rota i Drothem församling, s. 109 originalpaginering. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0015447_00120#?c=&m=&s=&cv=119&xywh=345%2C2569%2C2306%2C1051

Få se om jag hittar Qvist. Söderköping blir nog lättare.

Mvh, Desirée

147
Hej!

Christina Wilhelmina utflytt. 16 okt 1826 till Nyköping.
St. Laurentii AI:7 sid 275

Hon inflytt.1826 till Nyköping 1826
Sankt Nicolai BI:1 Bild 88

Hon utflytt. till Stockholm 1827
Sankt Nicolai BI:1 Bild 90
Vet inte till vilken fs i Sthlm.

Med vänlig hälsning
Gunilla

Jättetack för allt om Christina Vilhelmina. Jag har inte kollat allt, jag kollar allt för jag lägger sedan upp länkar till min egen släktforskarplattform.

Hon gifte sig i Maria Magdalena församling 1828 och bodde då på Kattfoten Större nr 22 (på Mariaberget på Söder) i Stockholm enligt vigselboken. Kvarteret och huset finns kvar. Men hon finns inte i själva husförhörslängden. Inte heller maken Gustaf Vilhelm. År 1829 flyttade de till Danviken(-Sicklaö) församling, dagens Nacka. Han är skeppstimmerman och de bor därför vid kusten. Senare bor de på Blockhusudden längst bort på Djurgården, maken fortfarande skeppstimmerman. Christina Vilhelmina avlider 21 februari 1838 på Blockhushudden, Hedvig Eleonora församling. Gustav Vilhelm flyttar till Kungsholmen och blir brokarl/broarrendator vid Tranabergsbron.

Mvh

148
Hej igen,

Familjen finns i Brogetorp i Borgs församling 1802 innan man flyttar till Häradsudden.
[...]

Ha en bra dag!

Längst ute i marginalen står det att familjen flyttade "Till Branten" år 1802 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0015321_00058#?c=&m=&s=&cv=57&xywh=836%2C3105%2C3372%2C1537

Sonen Magnus Adolf dör i november samma år han föddes. Pappa Valdemar/Wollmar betalade testamentpengar för sonen 19 november. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0025199_00247#?c=&m=&s=&cv=246&xywh=474%2C1341%2C2818%2C1285

Mvh,
Desirée

149
Hej igen,

Familjen finns i Brogetorp i Borgs församling 1802 innan man flyttar till Häradsudden.
Se:  Borg (E) AI:3 (1793-1802) Bild: 56 Sida: 98
Här kan man se att paret var vigda 1797 och att födelsedatumet för Wollmar Petter var 7/5 1798.
(uppgifter som man kan leta vidare på)

Ha en bra dag!

Hej igen Mats!

Massa tack för detta! Jag hittade familjen genom dina detaljerade uppgifter. Nu ser jag att de hade en son till, Magnus Adolf, det visste jag inte. Född 17 maj 1801 i Borg fs. Dessvärre död. De flyttar till "Skärk" som då alltså är Särkind församling -- där hittade jag dem i varje fall.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0015321_00058#?c=&m=&s=&cv=57&xywh=-74%2C3291%2C3714%2C1693

Jag har inte kunnat släppa henne för hon gifte sig med min andra kusin Gustaf Vilhelm Kock, komministerson. Hans föräldrar flyttade otroliga sträckor de med, men det var för att fadern under var nådeårspredikant och flyttade till pastorat där kyrkoherden dött och det behövdes en präst. Intressant att Gustaf Vilhelm gifte sig med en kvinna vilkens familj flyttat lika mycket som han själv. Kock är dock hemmansägare-, köpmanna- och hemmansägarsläkt från Svensbyn i Piteå socken, men den släkten i sin tur är bland annat Kråka från Sunderbyn i Luleå och Stockholm (de som gav namnet till Kråkgränd i Gamla Stan) som i sin tur är borgmästarsläkt från 1400-talets Stockholm.

Ha en fin dag du med
Desirée

150
Hej!

Christina Wilhelmina finns i Drothem, Lodby Gård AI:6 sid 219
1820 BII:1Bild 39  utflyttade hon  från Qvist till Söderköping
Hon var nog anställd hos Qvist efter Lodby Gård.

Inflyttas 13 nov 1820 till Sjöberg  Nr 236
St Laurentii (Söderköping) AI:7 sid 249

Med vänlig hälsning
Gunilla

Tusen tack Gunilla! Jag letade efter Christina efter senaste svaret ditt, men jag hittade inte henne i det av Drothem jag gick igenom, ungefär 2/3-delar från slutet av aktuell mantalslängd. Den är ju så kladdig, med massa överstryka namn som gör det svårt att se vad personerna heter!

151
14 år var en mycket vanlig ålder att flytta och börja arbeta. Inte alls speciellt på något sätt.

Nej, jag vet att det inte var speciellt eller ovanligt att flytta vid 14 års ålder. Om man inte blev kvar på hemmanet man var född på vill säga. I Norrbotten, i alla fall i mins släkter, flyttade man ofta till tjänst hos en släkting. Annars kunde man bli tjänstefolk i t.ex. prästgården. Större rotation på soldaterna naturligtvis. Och det blir naturligtvis än mer annorlunda när bruken uppstår i norr mer frekvent än tidigare, såsom 1800-talet.

Christina Hörgren är dock äldre än 14 år när hon flyttade till Drothem som jag förstått det.

152
Hej!

Familjen Hörgren stannade i Norrköping Boorg Löth fs tills 1817.
Då flyttade de till Norrköping Sankt Johannes fs.
De bodde på Hagsätter.
AI:5 sid 52
Ai:6 sid 84

Med vänlig hälsning
Gunilla

Familjen finns på s. 24 i AI:5 (originalpaginering) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0017254_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=45%2C818%2C4671%2C2129

Mvh

153
Hej!

Familjen Hörgren stannade i Norrköping Boorg Löth fs tills 1817.
Då flyttade de till Norrköping Sankt Johannes fs.
De bodde på Hagsätter.
AI:5 sid 52
Ai:6 sid 84


Familjen finns på Hagsätter på s. 40 i AI:6, men vi kanske har olika plattformar vi utgår från, RA eller AiD.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0017255_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=113%2C171%2C4943%2C2253

Mvh

154
Hej!

Familjen Hörgren stannade i Norrköping Boorg Löth fs tills 1817.
Då flyttade de till Norrköping Sankt Johannes fs.
De bodde på Hagsätter.
AI:5 sid 52
Ai:6 sid 84
Hustrun dog 2 juli 1817.
Fadern gifte om sig med Maja Lisa Forsberg född 1787.
Christina Wilhelmina flyttade till Drothem fs 1819.Kanske berodde det på att
modern dog tidigt.
Fadern o frun bodde sedan på Hårstorp.

Med vänlig hälsning
Gunilla

Tusen tack för detta Gunilla.

Problemet jag har haft, har, är att församlingarna Borg, Borg och Löt och Norrköpings Borg är olika. Men med hjälp har jag nu äntligen kommit de på spåren, tusen tack.

Ja, det var ju inte ovanligt att en ny maka/make fick de äldre barnen att flytta tidigare än vad som kanske hänt om bägge föräldrarna levt.

Mvh, Desirée

155
Hej Desirée,

Tydligen gör familjen bara en kort sejour i Skärkind sn.
Sönerna Carl Gustav (född 1795) och Wollmar Petter (född 1798) är tydligen födda i Södermanland.
I Skärkind sn finns Wollmar Hörngren som betjänt på Skörtinge säteri med hustru Maja Greta Lundqvist
Se:  Skärkind (E) AI:5 (1796-1806) Bild: 176 Sida: 338
De är bara avprickade på ett husförhör (23/2 1800)
Troligen flyttar de från Södermanland till Östergötland 1798-1800.

Vi får leta vidare

mvh

Tack! Jag hade nog aldrig hittat dem i det där gyttret av människor och överstrukna namn.

De två var endast på Skörtinge säteri år 1800. Trist att det inte står var de kom ifrån, men en rimlig tolkning är att de kom från Södermanland det året annars hade det nog stått var de kommit ifrån om de kom från annan församling i länet. AI:5 (1796-1806) Bild: 177 Sida: 338. Att barnens namn inte finns med tolkar jag som att namnen inte fick plats, alt de var för unga för  nattvard etc och därför uteslöts.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0018185_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=684%2C4579%2C2096%2C955

Mvh, Desirée

156
Hej,

jag söker familjen Hörgren i Norrköpings Borg och Löt församlingar; Waldemar/Wollmar Hörgren, född i Skåne, och makan Maria Margaretha Lundqvist från Lunda (i Stockholm??).

Familjen finns i Häradsudden i Skogbo rote i Norrköpings Borg församling. Det förefaller som de flyttat in från Skärkind församling, men jag har inte hittat dem där. De har en dräng Anders Håkansson född i Bostorp i Skärkind församling, han har jag hittat med inte familjen Hörgren. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0015327_00102#?c=&m=&s=&cv=101&xywh=3194%2C935%2C2790%2C1271

Jag började spåra dottern Christina Vilhelmina, felaktigt kallad Christina Lovisa i hfl. Hon föddes i Borg församling 1805. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0015325_00103#?c=&m=&s=&cv=102&xywh=622%2C3328%2C2729%2C1272

Hon flyttade senare till Stockholm och gifte sig i Maria Magdalena församling 1833 med skeppstimmerman Gustaf Vilhelm Kock, min tvåmänning.

Varifrån kom hon då? Och när? Jag måste hitta hennes föräldrar för att kunna spåra henne.

Någon som vet? Tacksam för svar.

Med vänlig hälsning,
Desirée

157
Löt / SV: Var Christina Wilhelmina Hörgren född i Löt?
« skrivet: 2020-12-05, 17:13 »
Inflyttade från Skärkind församling också Östergötlands län.

Mvh

158
Löt / SV: Var Christina Wilhelmina Hörgren född i Löt?
« skrivet: 2020-12-05, 17:10 »
Hej Gunilla,

jag har hittat familjen Hörgren i Häradsudden i Skogbo (rote) åren 1802-1870. Enligt husförhörslängden för Norrköpings Borg församling flyttade familjen in (18)01.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0015327_00102#?c=&m=&s=&cv=101&xywh=3195%2C935%2C2790%2C1272

Tack för att du satte mig på spåren av dem.

Mvh, Desirée

159
Löt / SV: Var Christina Wilhelmina Hörgren född i Löt?
« skrivet: 2020-12-05, 16:38 »
Hej bästa Gunilla!

Tusen tack för detta. Jag som letat igenom 8 år av Löts kyrkoarkiv i Uppland.

Nu kan jag lägga till hennes rätta uppgifter till min andres kusin, hennes make Gustaf Vilhelm Kock.

Med vänlig hälsning,
Desirée

160
Löt / Var Christina Wilhelmina Hörgren född i Löt?
« skrivet: 2020-12-05, 10:24 »
Hej,

jag undrar om Christina Wilhelmina Hörgren var född i Löt församling i början på 1800-talet?

Hon gifte sig med timmerman Gustaf Vilhelm Kock i Maria (Magdalena) församling den 31 augusti 1828. Hennes kristendomskunskaper är "försvarlig" och hennes vandel är "god". Hennes adress är Kattfoten St.(örre) nr. 22 på dagens Mariaberget på Söder i Stockholm, även om jag inte kunnat hitta henne där heller. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0065009_00161#?c=&m=&s=&cv=160&xywh=475%2C2211%2C3300%2C1538

I alla källor efter vigseln står det att hennes födelseförsamling var "Löt" eller "Löth". Och Löt i Uppland är den enda församling jag hittat.

Tacksam för svar på det och för tips om när hon kom till Stockholm och till vilken församling (vid sidan av Maria församling)

Mvh, Desirée

161
Kom till Norrtälje 1854 från Haparanda.  Norrtälje (AB) AI:13 (1851-1855) Bild 3390 / sid 320

Bo,

kanske av intresse för dig.

Brynolf Daniel bor med systern Clara Eleonora och dennas make och deras barn efter modern dött. De bor i Karungi i Karl Gustav församling i Norrbotten. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034788_00110#?c=&m=&s=&cv=109&xywh=358%2C539%2C4084%2C1861

Alla flyttar till Torneå år 1843 (Torneå stad finns inte som enskilt kyrkoarkiv vid den här tiden) enligt ovanstående källa.

Samma år flyttar Clara Eleonora och maken in till Haparanda. Brynolf Daniel saknas. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034717_00061#?c=&m=&s=&cv=60&xywh=-109%2C1432%2C3045%2C1388

Intressant var han var mellan åren 1844 till 1854. År 1843 var han ju dock på besök hos systern Wendela Juliana och dennas make Carl Johan Öberg i Stockholm. Var han så kallad besökare, så kanske han inte togs upp i husförhörsböckerna i Stockholm. Han finns aldrig införd som besökare i Wendela Julianas hushåll för jag har följt upp henne ganska så väl. Jag är släkt med familjen Kock genom fadern Gustaf Kocks syster Margareta Kock gift med Israel Bryggman/Brugman i Piteå socken.

Mvh


162
Kom till Norrtälje 1854 från Haparanda.  Norrtälje (AB) AI:13 (1851-1855) Bild 3390 / sid 320

Tack Bo! Jag tappade bort honom i Norrtjälje vid åren 1861-1863-1864.

Det förklarar varför jag inte hittade honom i Stockholms mantalslängder trots att han flera gånger var dopvittne till sina syskons barn i Stockholm; han var bara där på besök för dopen. Men det är ju nog intressant i sig.

Mvh

163
Hej,

jag undrar om någon vet vilka föräldrarna till auditör Eric Nor(d)berg var? Som jag förstår mönsterrullan skrevs han ut från Torstuna socken, Kiällinge by (?). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028036_00011#?c=&m=&s=&cv=10&xywh=-15%2C434%2C2922%2C1362

Dessvärre startar inte husförhörslängderna för Torstuna sn förrän 1734 och då har Eric varit auditör länge. Som auditör, alltså jurist i armén, bör han ha tagit sin utbildning i Uppsala eller Stockholm.

Han hade en bror Anders Larsson Norberg, som var handlare och borgare i Luleå stad gift med rådmannadottern Catarina (Ersdotter) Orre. Eric var till Luleå år 1734 när brorssonen Johannes döptes. Det är via Anders jag fått fram att fadern hette Lars. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034849_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=328%2C1671%2C3199%2C1491

Så vet någon vänlig själ om Eric, och Anders, faktiskt kom från Västmanland?

Tack på förhand.

Mvh, Desirée

164

Tusen tack för detta  :D :)!

Här var det en massa 'snaskigt' som i mycket att gå igång med. Jag var och rafsade lite i Västmanlands regemente, men det var ju så många kompanier att jag till slut tillfälligt gav upp.

Kanske Norbergs härkomst går att spåra genom Eric Norberg!

Mvh

165
Hej,

jag undrar om någon vet när Brynolf Daniel Kock flyttade in till Norrtjäle?

Första gången jag hittar honom i Norrtälje är år 1864 i tredje rotet kvarter Zackarus med Maria Margareta Jansson, skild från dragon Jan Jansson. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029542_00128#?c=&m=&s=&cv=127&xywh=181%2C561%2C4942%2C2253

Flera av syskonen till Brynolf Daniel bor i Stockholm. Han är t.ex. dopvittne vid ena systerns sons dop år 1843. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054453_00205#?c=&m=&s=&cv=204&xywh=31%2C2528%2C3002%2C1399

Pappan var komminister Gustaf Kock som avled 1833 i Älvsbyn i Piteå socken i Norrbotten. Brynolf Daniel var då 10 år. Han flyttade till Karungi i Övertorneå församling med mamman och yngsta systern till en äldre syster och dennas make. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035137_00179#?c=&m=&s=&cv=178&xywh=-101%2C2529%2C3895%2C1775

Men sedan flyttar han norrut och hamnar till slut i Norrtälje. Men när flyttar han in och varifrån i Stockholm? Jag har letat i mantalslängdsregistret som finns vid Stockholms stadsarkiv utan träff.

Tack på förhand.

Mvh, Desirée

166
Hej Åke,

massa tack för det här  :D :).

Brita kan vara den född 1733 eller 1740. Det måste jag kolla bouppteckningen för att få veta mer om.

Mvh

167
Hej Desirée


Hittade via AD söksystem Jakob och Johannes A1a:66 (1846) s 298 kvarteret Qvasten  din familj Öberg.


//Ulla

Hej igen Ulla,

förlåt, Wallentina Johanna hette hon, inget annat. Beklagar om fördjupade mig i släktrelationerna i familjen, men de är intressanta för de flyttar så otroligt mycket, från Överkalix i norr till Stockholm. Men moderns familj hade ju bott där en stund innan hon gifte sig med Gustaf Kock. Och Kockfamiljen är gift med gamla Kråkafamiljen som ägde Kråkgränd i Gamla stan.

Bästa hälsning

168
Se även dessa register till Stockholms kyrkböcker:
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Databas/aldre-kyrkbocker/Sok?sidindex=0

Så fint  :) :D! Detta visste jag inte fanns.

Men jag kommer nu ihåg att jag var och rotade i Fastighetsregistret till Nikolai församling för 1600-talet, men hela den sidan med alla arkiv, den hade jag helt glömt bort!

169
Hej Desirée


Hittade via AD söksystem Jakob och Johannes A1a:66 (1846) s 298 kvarteret Qvasten  din familj Öberg.


//Ulla

Hej Ulla,

tusen tack  :) :D! Jag har dessvärre inte tillgång till AD så detta var glädjande! Men oj, så de flyttade. Varje år nästan. Var det vanligt att flytta så mycket på den här tiden, vet du det? Carl Johan var hovlakej hos änkedrottningen, men det ska ju inte spela någon roll för flyttandets del tänker jag.

"Pigan" (Kristina) Wallentina Bergwall var systerdotter till Wendela Juliana via systern Johanna Gustava, gift med förste bokhållare Carl Daniel Bergvall vid Robertsfors bruk i Västerbotten. Jag minns nu inte om föräldrarna dog tidigt eller om Kristina Wallentina flyttade som 'piga' när hon blivit äldre. Någon av syskonen till Wendela Juliana dog i alla fall tidigt och barnen blev placerade hos syskonen.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054556_00159#?c=&m=&s=&cv=158&xywh=1866%2C481%2C4945%2C2254

170
Dessa år är inte digitaliserade. Se den förklarande texten här:
https://sok.riksarkivet.se/mantalslangder-stockholms-stad

Så dumt. Men det är att försöka 'suga upp' dem i andra källor de åren i respektive församlingar, Jakob eller Hedvig Eleonoras Ladugårdslandet.

Tack i alla fall!

173
Hej Åke,

tusen tack för detta!

Jag ser nu att jag såg på fel ställe i lysningsboken, bara på de uppe och nere. Jag trodde de emellan var vittnen till att äktenskap kunde ingås.

Ja, att Hovförsamlingen är icke-territoriell, det förstod jag efter en stund. Det stod i Hovförsamlingens böcker att paret bodde "utenom församlingen" och hon begravdes på S:t Johannes kyrkogård även om hennes död skrevs in i Hovförsamlingen.

Jag visste inte att det fanns en databas för Stockholms invånare, så det var en glad nyhet.

Tack igen  :)!

Mvh

174
Har du kontrollerat bouppteckningsregistret över Stockholm?


//Stefan

Sökning på "Brita Norberg" gav dessvärre noll träff.

175
Nej, för jag visste inte ens att sådana fanns.

Är de de här? https://sok.riksarkivet.se/bouppteckningar

Fast då måste man väl egentligen veta församlingen?

176
Hej,

jag undrar vilka föräldrarna var till Eric Norberg, auditör vid Västmanlands regemente i varje fall år 1734. Han var dopvittne vid Anders (Larsson) Norbergs dop av sonen Johannes i Luleå stad.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034849_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=328%2C1671%2C3199%2C1491

Jag släktforskade egentligen på brodern, borgare och handelsman Anders Larsson Norberg gift med Catharina Orre i Luleå stad eftersom Orre är en av mina släkter. Anders avled 1737 i Luleå. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034849_00080#?c=&m=&s=&cv=79&xywh=3082%2C651%2C3484%2C1624

Enligt uppgift ska Anders var född i Stockholm 1692. Systern Brita Larsdotter Norberg bodde i Stockholm  (RR 1738 17/1), enligt uppgift till familj nr 183. https://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Lulea.pdf

Kom dessa tre, Anders, Eric och Brita från Västmanland?

Tack på förhand.

Mvh, Desirée

177
Hej,

jag undrar om någon vet i vilken församling Carl Johan Öberg och Wendela Juliana Kock gifte sig?

Enligt Hovförsamlingens böcker gifte de sig 3 mars 1841 i Jakobs församling (då ännu Jakob och Johannes fs).

Men de finns varken i lysningsböckerna eller i vigselböckerna det året.
lysningsböckerna: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054717_00350#?c=&m=&s=&cv=349&xywh=222%2C73%2C5846%2C2726
vigselböckerna: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00025644_00044#?c=&m=&s=&cv=43&xywh=-57%2C-119%2C3450%2C1609

De ska ha flyttat från Hedvig Elenora församling till Hovförsamlingen 5 december 1843, men saknas i H.E:s utflyttningslängd. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00033251_00118#?c=&m=&s=&cv=117&xywh=-168%2C3606%2C3766%2C1716

Sonen Max Johan Edwind ska ha fötts 23 november 1843 och då ska paret ha bott i H.E fs, men jag hittar dem som sagt var inte där.

Wendela Juliana död infördes i varje fall i Hovförsamlingen, men de bodde då på Ålandsgatan/Mäster Samuelsgatan, och därför begravdes hon på Norrmalm, på St Johannes kyrkogård, Jakob och Johannes församling.

Tacksam för svar.

Mvh, Desirée

178
Tack för det. I Stockholm blir han ju nästan 'omöjlig' att hitta. Men brodern Eric var vid Värmlands regemente och kom till Luleå i tiden för ett av dopen av Anders och Catharinas barn.

Men vad betyder förkortningen "RR"? Jag vill gärna se källan om den systern Brita.

Mvh

179
Hej,

jag undrar när Anders Norberg, handlare i Luleå stad, gifte sig med Catharina Orre? Hon står som "Jungfru" bland dopvittnen 27 maj 1725 tillsammans med Anders. Den 19 augusti samma år står hon som "hustru". De bör ha gift sig under den tiden. Men de finns inte som gifta bland "copulerade".
Catharina som "jungfru": https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034849_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=2970%2C2499%2C3511%2C1551
Catharina som "hustru": https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034849_00047#?c=&m=&s=&cv=46&xywh=274%2C1995%2C3191%2C1409

Det förefaller dock som att delar av sidor saknas åren 1724-1725 eftersom det finns två halvsidor.

Deras förste son Lars dör i Luleå stad 25 februari 1726. Men han finns inte som född någon gång under 1725 eller 1726. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034849_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=872%2C3230%2C3511%2C1551

Jag har tre frågor: Vem var Anders Norberg? På Geni har han sonnamnet "Larsson". Fast ett dopvittne är en enda gång Eric Norberg, auditör vid Västmanlandsregemente, och det finns en by Norberg i Västmanland, så var han därifrån? När gifte sig Anders och Catharina? Och när föddes förste sonen Lars?

Jag har letat i Råneå efter vigseln eftersom Orre är från Årbyn, men utan resultat. Jag kan dessvärre inte se Nederluleås kyrkoräkenskaper eftersom jag inte har AiD, om de skulle finnas där.

Tack på förhand.

Mvh, Desirée G-

180
Silvberg / SV: Daniel Ersson född 1757 i Gyllingsberget
« skrivet: 2020-08-30, 09:09 »
Tack Stefan.

Jag hoppas du förstår att Dalarna är ett helt nytt område för mig, jag har aldrig släktforskat förr på det. Det medför en massa nytt (vilken socken, hur är byarna uppbyggda, kapellförsamling eller inte) och dessutom finns det ungefär två samtida Daniel Ersson i samma lilla by.

181
Silvberg / SV: Daniel Ersson född 1757 i Gyllingsberget
« skrivet: 2020-08-30, 08:57 »
Tack.

Och jag håller med Margaretha, man håller en vänlig ton här. Det inkluderar att inte behandla folk som barn med ord som "Du klarar det där!". Vill man inte svara på en fråga för att man tycker "Det där borde hon klara av själv" då ska man inte skriva något svar alls anser jag.

Det är en amerikansk kvinna som folk direkt släktforskar åt som har familj i mellansverige utan att hon ska möta "Det där klarar du själv!". Men vi är visst alla olika här; både till de svar vi ger och den hjälp vi ger andra. Jag har bett om hjälp till en familj, i en socken jag inte känner till överhuvudtaget, men jag börjar förstå att ska man släktforska om Dalarna och Kopparberg kan man inte förvänta sig så mycket hjälp, i alla fall inte generös och hjärtlig sådan.

Och jag börjar förstå varför min släkt flyttade från Dalarna och Stora Tuna flera tiotal norrut...

/ Desirée G.

182
Hej,

var hittar jag Silvberg i mantalslängderna? Jag har sett på nätet att Silvberg tillhörde Hedemora församling i Kopparbergs län. Och där finns ett Norshyttan, den by/plats jag letar efter, men jag får det ändå inte till att stämma.

I kyrkoarkivet står det Silvberg kyrkoarkiv, så jag vet inte var Hedemora kommer in i bilden. Silvberg var ju en kapellförsamling till Stora Tuna, men något Norshyttan i Silvberg hittar jag inte i Stora Tuna heller.

Så var ligger alla byarna som tillhörde Silvberg församling i mantalslängderna? Är det ens i Kopparbergs län?

Med vänlig hälsning,
Desirée G

183
Silvberg / SV: Daniel Ersson född 1757 i Gyllingsberget
« skrivet: 2020-08-26, 21:01 »
Ska jag tacka för det? Hade jag klarat av det på egen hand hade jag inte skrivit frågan.

Men lycka till vidare du med ditt.

184
Silvberg / Daniel Ersson född 1757 i Gyllingsberget
« skrivet: 2020-08-26, 19:57 »
Hej,

jag söker Daniel Ersson som ska vara född 1757 i Gyllingsberget enligt HFL i Norshyttan. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013703_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=344%2C81%2C5253%2C2253

Jag är släkt med hans och hustrun Anna Olsdotters dotter Sara, född i Norshyttan år 1791.

Men jag hittar ingen passande Daniel i födelseboken åren 1754-1759. Jag har sett i HFL för Gyllingsberget för åren 1752-1759 som täcker hans påstådda födelseår, men inte där heller hittat någon passande Daniel med passande far Erich. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013700_00100#?c=&m=&s=&cv=99&xywh=-13%2C1388%2C4777%2C2049

Kan någon vänlig person kasta ljus över Daniels födelse? Kanske även hans hustru Anna Olsdotters, för henne har jag inte heller hittat i födelsebok född i Bråfall trots sökande åren före och efter hennes hävdade födelsedatum 31.10.1754.

Tack på förhand.

Med vänlig hälsning,
Desirée G

185
 Tack Leif  :)!

186
Här hittade jag den Sara du hänvisar till https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013719_00061#?c=&m=&s=&cv=60&xywh=371%2C2516%2C3182%2C1399

Tusen tack för den hjälpen!

Men varför förväxlades Stora Tuna med Silvbergs om jag får fråga? Låg de nära varandra? Ser på karta att Silvbergs och Stora Tuna ligger 13 km ifrån varandra, så jag antar att de låg så nära att de förväxlades.

187
Övertorneå / SV: Var föddes Brita Maria Andersdotter Dahl
« skrivet: 2020-08-25, 23:06 »
Hej,

tack för svar! Jag hade dock redan fått svaret av någon helt annan via e-post som i sin tur fått uppgifterna från Peter Isaksson.

Men tusen tack i alla fall!

Mvh, Desirée

188
Hej,

jag undrar om någon vet vem föräldrarna till Sara Danielsdotter var? Hon jobbade på Svana gård i byn Lilla Bäckarne i Haraker församling i Västmanland. Det är där det står att hon var född 15 juli 1791 i Stora Tuna: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009140_00171#?c=&m=&s=&cv=170&xywh=650%2C632%2C2351%2C1009

Men jag har inte hittat henne där. En släktforskare skrev att Saras familj finns i Stora Tuna redan på 1600-talet, men jag har inte hittat hennes födelsedatum.

Vet någon hjälpsam person när hon var född och var? Kanske uppgivet datum i HFL men i en annan socken i Dalarna kanske?

Hon fick sonen Carl Wilhelm Morell den 13 augusti 1816 i Skasta/Skästa/på Skästa gård i Lillhärad församling. Mamma Sara Danielsdotter 25 år. Ingen far omnämnd. Dopvittnen var gamle komminister Johansson och fru Maria Samuelsson, avskedade grenardiern Gränstedt [Gr%C3%B6nstedt] och hustru Stina Andersdotter på Gränsta/Gränsla ägor. Husförhörsböckerna börjar inte förrän år 1835 i Lillhärad pga av brand. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045053_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=2813%2C1081%2C3182%2C1399

Inga dopvittnen verkar kunna härledas till Saras familj eftersom inget dopvittne hette vare sig Danielsson eller Danielsdotter.

Men finns det någon vänlig och snäll själ som vet vilka Saras föräldrar var? I alla fall vet hennes exakta födelsedatum så jag kan leta vidare i hennes släktled?

Tack på förhand.

Med vänlig hälsning,
Desirée G.

189
Hej,

jag söker fadern till Carl Wilhelm Morell född 13 augusti 1816 i Skasta/Skästa (gård) i Lillhärad församling. Mamma var Sara Danielsdotter 25 år. Dopvittnen gamle komminister Johansson och fru Maria Samuelsson, avskedade grenardiern Grä/ö/nstedt och hustru Stina Andersdotter på Gränsta/Gränsla ägor. Husförhörsböckerna börjar inte förrän år 1835 i Lillhärad pga av brand. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045053_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=2813%2C1081%2C3182%2C1399

Carl Wilhelm ska ha fått en biologisk syster Hedvig Ulrika (senare gift Hassel). Han ska ha fått fler syskon, men de ska visst vara hans halvsyskon eftersom mamma Sara gifte sig.

Mamma Sara var från Stora Tuna, ska ha fötts där 15 juli 1791, men jag har ännu inte hittat henne. En släktforskare har dock meddelat att hennes släkt finns där i varje fall från och med 1600-talet. Sara flyttade till senare till Skästa (gård) där hon blev piga.

Fast nu var frågan om det någonsin kom fram vem Carl Wilhelms pappa var?

Tack på förhand.

Med vänlig hälsning,
Desirée G.

190
Övertorneå / Var föddes Brita Maria Andersdotter Dahl
« skrivet: 2020-07-22, 21:21 »
Hej,

är det någon som vet när Brita Maria Dahlgren föddes i Svanstein? Det står i HFL att hon var född 1785 när hon och hennes föräldrar finns i Svanstein, föräldrarna Anders (Nilsson)  Dahlberg och Christina (Andersdotter) Westland/Westlund. Men Brita Maria finns inte i födelseböckerna för åren 1784-1768. Fast famlijen står som inflyttad till Svanstein år 1792 enligt hfl, men Brita är ju född 1785 enligt samma källa så det kan vara så att hon aldrig föddes i Övertorneå. Brita Maria gifter sig sedan med Hans Fredric Berg också i Svanstein, men från Luleå/Nederluleå socken.

Föräldrarna är bägge från byn Bergsviken i Piteå socken, men Brita Maria är inte född där, endast första dottern som tar över hemmanet tillsammans med sin make. Är det någon som kan kasta ljus över Brita Marias födelse?

Mvh, Desirée

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035199 _00294#? c=&m=&s=&cv=293&xywh=2174%2C393%2C3948%2C1693

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035200_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=-523%2C2677%2C3710%2C1592

191
Hej,

jag är släkt med Svenborg Persdotter som var född i Skåne. Hon gifte sig med rustmästare Anders Hansson Kattis någon gång på 1680-talet. Vet någon var i Skåne hon kom från? Och vilka hennes föräldrar var?

Anders var från Västerbottens regemente, boende i byn Roknäs i Piteå socken. Att hon var från Skåne kommer fram när de får sonen Anders: "Chergiant Anders Hanssons Anders i Roknäs, Modern hustru Svenborg ifrån Skåne" (se bild).

Anders H. Kattis var i Stockholm 1676 vid Piteå Kompani, på skeppet Jupiter 1676, på Dalarö 1676-08-15 och Ystad år 1679 och Stralsund 1680. Nästa gång har finns i arméns rullor är han förare och har hustru "Svinbor Persdotter".

Tacksam för svar.

Med vänlig hälsning,
Desirée

192
General questions / SV: Need hlep with word translation
« skrivet: 2020-07-11, 08:17 »
Hello Victoria,

the Swedish word "dragon" was commonly used for a soldier on a horse that fought on the ground. Umeå regiment in the north of Sweden is known as "Blå dragonerna". Blue was the colour of their coats.

But the issue with what he really was, can be solved by looking on the name of the regiment. Is it "kavalleri" (cavalry), was he surely a soldier on a horse. Was the regiment "artilleri" or "infanteri" was he not.

Best, Desirée

193
General questions / SV: Need help with soldier name
« skrivet: 2020-07-11, 08:04 »
Hello Victoria,

I am not familiar with Torpa at all, but the thing with soldiers are that they often got, or took it depends, another last name. It seems like Tor got, or took, "Forsberg" (waterfall mountain) as last name. But I can not with 100 percent say that they are the same person, but most likely.

To be sure, you probably must look through armérullor (armé rolls) and tax rolls and see if one year a "Tor Nilsson Forsberg" may appear.

Kind regards,
Desirée

194
Hej Ulf, Kristina och Constantinus,

jag har dessvärre inte tillgång till AD, det finns endast på släktforskaföreningen där jag bor och där är det dessvärre mögelproblem så jag har svårt att vara där.

Mossberg har jag lokaliserat, äntligen, på ett bibliotek i kommunen. Annars jättetack för det som lagts upp om Kattismännens tid i armén. Jag ska se om jag kan hitta uppgifterna från Mossberg i rullorna. Lite har jag hittat ser jag som Hans Kattis och sonen Johan Kattis och Anders första år och sista år i armén men inte resten.

Det var någon som skrev till mig att Svenborg var från Umeå, vilket ändå var ganska logiskt eftersom begreppet "kattis" finns i norra Sverige, som i Västerbottens Kattisträsk. Språkvetare menar att kattis går att härleda till norra Sverige. Därför var det inte ologiskt för mig att Svenborg skulle vara från Umeå. Men nu är det bara att revidera det.

Annars jättetack för det arbete Ni lagt ned på min förfrågan. Nu får jag stryka Svenborg i Umeå och placera henne i Skåne.

Ha en fin helg!

/ Desirée


195
Här har jag bl.a. hittat det förutom att Svenborg är ett icke-existerande kvinnoförnamn i Piteå socken:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035048_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=2914%2C3305%2C2628%2C1161

Det står "Cherigiant Anders Hansson Anders, Moder hustru Svenborg ifrån Umeå,Wittnen Lieutanten[Nils Persson] Kock i Swensbyen, Anders Ersson i Roknäs, Per Mattsson i Swensbyen, fruu Capiteinska Margareta Wollenhautz, hustru Sigrid salige Johan Larson i Roknäs, Anna piga salige Lars Perssons i Roknäs".

/ D.G.

196
Hej,

jag undrar om någon vet vem föräldrarna till Svenborg NN-dotter i Umeå var? Hon gifte sig med Anders Hansson, senare Kattis efter hemmanet i Roknäs i Piteå socken.

Svenborg flyttade med Anders till Roknäs. Men deras förste son Hans Andersson var troligast född i Umeå 168X. Hans gifte sig 1708 i Roknäs. Paret fick även sonen Ertman född 1681 i Roknäs. Antingen var namnet Ertman från Svenborgs familj i Umeå, alternativt hade Anders förärat sin kapten Ertman Ludevitz namnet genom att ge hans namn till deras son.

Anders gjorde karriär från gemen soldat till sergeant.

Svenborg var därför troligast från en militärfamilj. Det står i dopböckerna när barnen föds i Roknäs att Svenborg var från Umeå. Men jag vet inte om det var Umeå stadsförsamling eller Umeå landsförsamling. Hon var i varje fall från Västerbotten.

Tacksam för svar på vilka Svenborgs föräldrar och/eller syskon var.

Med vänlig hälsning,
Desirée

197
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2020-07-04, 16:32 »

Till Desire Gran här ovan!


Läste ditt inlägg här i anbytarforum nu. Du har mailat mig innan och jag har svarat dig. Du måste förstå att släktforskning är just tjusningen med att försöka få ihop släkter
Vi vet att Solanders inte är släkt med Blomfeldts, det är redan genomgånget. Prästerskapet ställde ofta upp som dopvittne till gemene man, det ingick i deras "plikt eller kall".

Carina, det var du själv som skrev på dina släktforskarsidor på nätet att Solanders var släkt med Blomfeldt för att de senare var släkt med de förra. Det visste jag redan innan du svarade att så var inte fallet.

Likaså kan de vara släktingar till Florin/Blom-släkten eller av ätten Bluhm i Livland, det vet vi inte. Mycket tyder i alla fall på att de var högreståndspersoner. Det är så många släkter de skulle kunna vara släkt med. Det kanske verkligen inte finns några handlingar kvar då Riga och Livland är svårt skändade av kriget, det finns inga böcker kvar helt enkelt.

Om man inte säkert vet vilka eller vem en person är släkt med är jag av den åsikten att då bör man, om inte ska man, låta det bero så gott det går. Så "släktforskning" som baseras på ord som "kan de vara släkt" är enligt min mening mer släktgissningar än släktforskning. Och om de var högre ståndspersoner undrar jag varför hennes familj var gesäller. Fast det beror ju på vad man räknar som en högre ståndsperson: adlig eller högre borgerskap?


Om Kasper Fredrik Blomfeldt älskade Brita van Garden ( obs, holländsk stavning ) det vet vi inte. Det kunde han ju faktiskt gjort då han gifte sig med henne. Det är inte deras kärlek den här forskningen handlar om!

Vad gäller kärlek eller inte så är det bara spekulationer. Det jag VET är att soldater absolut inte fick ha vare sig sexuella förbindelser före eller under äktenskap, det fanns en hel kodexbok vad gäller uppförande för arméns män. Boken var skriven av Rickard De la Chapelle år 1669. Till det kommer Karl XI:s krigsartiklar från år 1683 som handlade om gudsfruktan, gudtjänster och prästerskap vid regementena. Under Karl XII dömdes en soldat till döden för att han varit berusad. Han blev benådad från döden, men fick löpa nio gånger gatlopp. En soldat blev dömd till fem gatlopp och två års fängelse i Marstrand för att varit otrogen. Den händelsen blev så känd att den återges i ett brev från kaptenlöjtnant Hendrich Anton Moritz vid Luleå kompani till landshövdingen. Så arméns män levde under väldigt stränga beteende- och uppföranderegler.

Fast om jag ska spekulera, baserat på vad historiska realiteter som arméns män var tvungna att följa, menar jag att Caspar Fredrich inte var inte särskilt betuttad i Brita eftersom han först gifte sig en hel månad EFTER hon fött hans barn, för att därefter hamna vid kompaniet i Piteå socken. Hade han verkligen älskat henne så hade han gift sig med henne långt innan hon fick barnet. 'Den här' släktforskningen handlar mycket riktigt inte om kärlek, men den handlar om de lagar och bestämmelser militären var tvungen att följa, och de lagarna och bestämmelserna var klara på flera punkter, som att utomäktenskapliga liksom föräktenskapliga förbindelser var straffbara. Det gällde inte bara arméns regler utan fanns också nedfällt i Svea rikes lag. Lönskaläge var sex mellan två ogift, enkelt hor var sex mellan en gift och en ogift och så dubbelt hor som var sex mellan två gifta och bötesbelopp kunde uppgå till hela 40 marker silvermarker som motsvarade en och en halv häst. Straffen för sexuealbrotten finns redan i Kristoffers landslag. Så återigen; hade Caspar Friedrich velat beskydda sin älskade Brita hade han gift sig med henne innan barnet var fött. Då hade ingen av dem fått straff för lönskaläge/hor. OBS! Var man gift men barnet föddes för nära giftermålet blev i varje fall mannen straffad för vad som hette "otidigt sängelag". Gränsen var på cirka sju månader.

Och begreppet "forskning" om det ska förstås som vetenskaplig forskning rymmer få, om inga, spekulationer, utan handlar om att kunna visa på källor. Och koppla samtida fakta till källorna, som samtida böcker om t.ex. arméns uppföranderegler, som den från 1669.

Om du vill ha lättsmält läsning om arméns hederskodex finns den i Alf Åbergs och Göran Göranssons bok "Karoliner".

Med vänlig hälsning,
Desirée

198
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2020-07-04, 16:01 »
Hej Constantinus,

tack så mycket för din uttömmande redogörelse över Britas bakgrund. Jag har äntligen (!) förstått från vem Brita fick sitt efternamn från.

Dessvärre har jag inga vidare uppgifter rörande Johan Henrik Blomfelt som kom till Livgardet samtidigt som Caspar Fredrik/Friderich.

Med vänlig hälsning,
Desirée

199
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2018-02-16, 15:50 »
Jag har skrivit om Caspar Friedrich Blomfelt i mitt arbete som forskar, jag har en doktorgrad i historia. Det verkar vara närt omöjligt för alla att säkert knyta honom till adliga släkten Blumenfeldt i Rigaområdet. Jag anser att han inte är släkt med dem. Adliga släkter visste oftast vilka de var släkt med eftersom det vid dödsfall innebar arv. Adelssläkter hade därför god översikt över vilka man var släkt med -- man ville inte ha en påstådd släkting som ärvde någonting, det kunde ju vara en bedragare. Och när nu inte Caspar Friedrich kan knytas till adliga Blumenfelt utan alla omöjliga trådar dras i och olika släktforskarteorier skapas, så var han inte släkt med dem. Att Caspar Friedrich hade efternamnet Blomfelt och var från Riga kan förklaras med att han tog det efternamnet när han kom till Sverige. Det var inte alls ovanligt att soldater tog efternamn efter generaler vid andra regementen eller kompanier som låg geografiskt långt bort från deras eget. Kurfurste är ett exempel, ett efternamn inte ovanligt för soldater och lägre officerare, utan att de var släkt med adliga (general) Churfurste.

Sedan var Caspar Friedrich tvungen att gifta sig med änkan Brita van/von (Wein)garten. Detta visar sig genom att hon fick barn, sonen Johan döptes 3 mars 1718 i Stockholm och de gifte sig den 6 april samma år. För alla militärer var det stränga straff för sex före och utanför äktenskapet. En soldat i Karolinerarmén fick t.ex. 2 ÅRS -- 24 månaders -- fängelse för att ha haft sex med en annan än hans fru. Det fanns till och med en uppförandekodbok för militärern utgiven 1699. Alla inom militären var dessutom tvungna att uppföra sig mer klanderfritt än andra, än de i civilsamhället som det kallas idag. Det gick inte an varje sig för en gemen soldat eller högre officerare att vara full på stan eller ute på byn. Sex före äktenskap och utanför äktenskap gav fängelse för militärer medan det för gemenen man och kvinna ledde till böter eller så kallade skamstraff. Uppförandekoden för militärer var soldater och officerare väl förtrogna med, så hade Caspar Friedrich verkligen älskat Brita hade de varit gifta långt före hon fick barn. Och strax efter sonen Johans födelse blev Caspar Friedrich förflyttad till Piteå kompani.

Caspar Friedrich återfinns inte heller i Estniska Adelsfanan. Jag har letat igenom den flera gånger för åren innan han dyker upp i Stockholm. Det finns en Diedrich Blomfelt, men ingen Caspar Friedrich, och jag tror inte Diedrich skrev som till Caspar Friedrich. Man får heller inte glömma att militären var ett sätt att gömma sig likaväl som ett försök till en karriär, som man skulle kalla det idag, för de som ingen annan möjlighet hade. Hade Caspar Friedrich verkligen varit adlig hade han också nått högre än kapten eftersom de högsta officersgraderna var vikta för adliga män. Kaptengraden kunde en man utan adlig bakgrund köpa, men sedan var det stopp uppåt i graderna, just för att de allra högsta var vikta till adelns män.

Sedan får man helle inte glömma att i Sverige så var det mer eller mindre tradition att ge änkor deras mäns efternamn, både utanför och innanför det militära. Britta von Winegarten kan alltså ha hetat något annat som ogift, om någon letar efter henne. Hon benämns ju änkan Brita von Garten i Svea Livgarde till fots dokument och kyrkoarkiv. Jag har inte hunnit läsa igenom alla trådarna om någon hittat hennes ursprung/bakgrund, men nästan utan undantag fick änkorna sina mäns efternamn när de senare dött i alla typer källor vi har idag tillgång till.

Blomfelt är INTE heller släkt med prästfamiljen Solander i Piteå socken eller general von Buddenbrock, påståenden jag sett på Rötter/Anbytarforum. Militärer hade alltid en högre representant från det egna kompaniet närvarande vid sina barns dop. Daniel Solander och hans familj var väldigt ofta dopvittnen vid dop av allt ifrån samers till höga officerares barndop. De var särskilt dopvittnen när dopföräldrarnas släkt inte var med vid dopen. Militärer som flyttade ofta, såsom Blomfelt, hade sällan släkten nära, såsom föräldrar och därför var andra dopvittnen. När Blomfelt kommer till Piteå har alltså han och Brita noll släktingar där. Dopvittnena som närvarar vid deras barns dop är militärens representanter eller folk de lärde känna eftersom, men ingen släkt. Deras släkt i Piteå socken blir senare deras barn.

Med vänlig hälsning,
Desirée G.

Sidor: [1]