ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Klas Wallén

Sidor: [1]
1
Hej Pia!

Det fanns ett Säfvared/Sävare socken i Skaraborgs län.

Hittade det här om Sävare församling och v DÜben. Det verkar vara samma person fast inflyttningsåren till Västerås skiljer sig lite åt.

https://www.hembygd.se/s-vare-hembygdsf-rening/plats/319865/person/389883

VH Klas

2
15 Historia / SV: Oscara
« skrivet: 2021-11-24, 23:57 »
Hej igen!

Hittade dem här, Oscara Charlotta född 1815 och hennes man Lars Pett Bergman siden vävare gesäl med dottern Anna Charlotta:
Adolf Fredrik (A, AB) AI:39 (1842) Bild: 56 Sida: 104

Hon måste ha avlidit mellan 1842 och 1847. Lars står ej som werkmästare så det är ju mycket underligt att  det fel som senare kommer in i digitaliserad form av någon person av misstag förts över på honom i ett tidigare skede????

VH Klas.



3
15 Historia / SV: Oscara
« skrivet: 2021-11-24, 23:37 »
Hej Anders!

Namnet Werkenast intresserade mig och jag sökte på arkiv digitals sökfunktion och fann endast en person som hette så mellan 1820-1947 (kan ju ha stavats lite olika då de digitaliserat) och det var just en Lars Petter Bergman som påstods vara f.d Werkenast.Så långt stämmer ju allt fint men nu blir det konstigt.

En närmare titt visar nämligen att det i originalkällan står f.d Werkmäst. altså före detta verkmästare, vilket stämmer in på hans liv. Först är han silkesvävare, sen verkmästare för att sedan bli kypare och restauratör alltså restaurangidkare. Tror hanstod som källarmästare i de sista källorna som omnämnde honom. Dock finner jag honom endast gift med en Fredrika född 1821 och senare en Maria född 1829. Det känns ju som mer än en slump att just Lars Peter Bergman kopplas ihop med Kihlberg Werkenast så det bör ju vara den du nämner men var kommer då frun Charlotta Oscara in? Var fann du uppgiften att han var gift med en Oscara 1840? Dessutom verkar han ju bli verkmästare mycket senare utan är silkesvävare 1834 fram till 60-talet.

 Har även sökt på Oscaror födda före 1816 och det blev nästan 90 poster, men då förekommer flera personer på flera poster. Ifall du inte har Arkiv Digital och vill få födelsedatum kan jag lägga in dem här men det blir några stycken :-)

VH Klas

Här kommer lite blandade länkar till Lars Petter Bergmans liv.

Jakob och Johannes (A, AB) AIa:86 (1868) Bild: 122 Sida: 119
Jakob och Johannes (A, AB) AIa:91 (1873) Bild: 12 Sida: 17

Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 7 Jakobsroten (A, AB) DIa:18 (1878-1926) Bild: 20 Sida: 1a  (Nu källarmästare 1878-)

(först silkesvävare 1834) Adolf Fredrik (A, AB) AI:23 (1834) Bild: 54 Sida: 99
Maria Magdalena (A, AB) AIa:55 (1847-1848) Bild: 156 Sida: 152 (gift med Fredrika född 21)

 Katarina (A, AB) AI:117 (1860) Bild: 84 Sida: 155 (med sin första fru och barnen)
 Katarina (A, AB) AI:123 (1863) Bild: 115 Sida: 221 (med nya frun och samma barn som tidigare.)

4
Hej Sune!

Jag har själv inte tagit något DNA-test men har flera släktingar som gjort det. De har med hjälp av Autosomalt DNA-test i alla fall kunnat bekräfta att de fädrer vi har i ett gemensamt led är de rätta. Ibland är ju inte de fädrer som uppges de verkliga fädrerna, men här vet vi nu säkert att det är så. Det kanske inte låter så övertygnade men jag kan även tänka mig att ifall du har några led som slutar på 1700-talets andra hälft, så kan du kanske genom att jämföra flera DNA- träffar förstå ungefär var du har anor i det ledet och sedan med hjälp av vanlig släktforskning komma fram till exakt hur ni bör vara släkt. Ifall du kan spåra samtliga anor bak till ca 1700 har du nog inte så mycket nytta av ett autosomalt test (om du nu inte vädersätter att komma i kontakt med tidigare okända släktingar) men har du led där det tar slut på början av 1800-talet eller andra halvan av 1700-talet kan du nog få en del hjälp genom ett sådant test.

Själv har jag försökt övertyga min far att testa sitt mitokondriella DNA för att jag ev. ska kunna lösa ett problem på min farmors raka möderneslinje, men min far vill inte ta ett. Det finns ju mer än autosomala test så Y- och mt-DNA kan ju ibland varavädrdefulla för en släktforskare.

Hoppas detta kan hjälpa dig lite i dina funderingar.

VH Klas

5
Okända personer / SV: Okänd man/farfar?
« skrivet: 2021-11-23, 22:54 »
Hej Tommy!

Va bra! Det såg ju onekligen ut some "erkänd" och okänd hade ju varit ologiskt med tanke på den följande texten.

Du kan ju alltid kolla farbröder till din farfar eller ev hans syskon och se om någon av dem gjorde militärtjänst på livgardet till häst.

VH Klas

6
Algutsboda / SV: Sutaremåla och Askaremåla
« skrivet: 2021-11-22, 14:36 »
Hej Ylva!

Då jag googlade Sutaremåla fick jag den här träffen på wikipedia där det står att Sutaremåla ligger i Vissefjärda socken, som väl är grannsocken till Algutsboda? Har ingen aning om det är samma ort men det kan ju vara enförklaring till att du ej finner den i Algutsboda sockens mantalslängd. Orten kanske tillhörde olika socknar i olika avseenden eller har bytt socken?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sutarem%C3%A5la

VH Klas

8
Jag fann  två då jag googlade. Skåning Olofsson i Röstlånga och Skåning Olofsson i Riseberga. Kan dock inte garantera att de som påstår att de döptes till Skåning har rätt.  Här är länkarna

https://genvagar.nu/show.asp?PersonId=493590
https://www.finnfalla.se/forsk/mansnamn.htm

Det går ju att kolla upp om det stämmer. Genvägar verkar lite underlig och även där förekommer den Skåning som nämns i andra länken.

VH Klas

9
Hej!

Det ser så ut. Skåning som förnamn förkom i Skåne vad jag förstår.

VH Klas

10
Det kan mycket väl vara ett c då båda bokstäverna i gemen form ibland kan vara omöjliga att skilja åt utseendemässigt. Ordet bör dock bli det samma på modern svenska, "sak", ifall det inte fanns något sack.

VH Klas

11
09 Döden / SV: Dödsorsak "Parisardetri" (Eller Perisardetri)
« skrivet: 2021-11-21, 18:02 »
Hej Rolf!

Det var nog lite svårläst, men då jag troligen fann rätt sjukdom blev det lättare att förstå texten. Jag tror det står pericarditis vilket är hjärtsäcksinflamation, om jag förstått det rätt. Det heter i alla fall så på engelska.

VH Klas

12
Hej Thomas!

Jag tror det står saek, altså sak (eller "mål") i rättslig betydelse. Håller med om myntvalörerna :-)

VH Klas

13
09 Döden / SV: Dödsorsak "Parisardetri" (Eller Perisardetri)
« skrivet: 2021-11-21, 14:53 »
Hej Rolf!

Länka gärna till den sida som texten återfinns på (eller ge oss socken, volym och sida), så att vi kan se själva.

VH Klas

14
Hej Thomas!

Jag tor det står gaffz. Du kan se hur t.ex. affladt ser ut på raden nedan. Den lilla vokalen bör ju vara ett a då den är öppen åt vänster som de övriga a:na.

Den sista symbolen ser ju lite ut som runstycken men de fanns väl inte då?  Den borde rimligtvis
 stå för penningar, som kan skrivas i alla fall någorlunda likt det vi ser på bilden.
VH Klas

15
Okända personer / SV: Okänd man/farfar?
« skrivet: 2021-11-20, 23:00 »
Kollade inte datumet men ser nu att det är två olika Olga Maria Karlsson. Tänkte direkt att det måste finnas ett samband då jag såg namnet, men det gjorde det inte :-)

Dock så tyder det mesta på att Sven Viktor Emanuels pappa var Karl Sven Säfström, även om det var fel Olga Maria.

I födelseboken står mycket riktigt Sven som oä och ingen fader anges men det behöver inte betyda att han var okänd. Barnavådsnämnden kan ha information och deras handlingar finns nog i kommunarkiven. Ifall Karl Sven tog på sig faderskapet borde det ju också stå att han hade sonen Sven i hans bouppteckningen så den kan du ju söka efter ifall du inte känner dig tillräckligt säker redan.


VH Klas

16
Okända personer / SV: Okänd man/farfar?
« skrivet: 2021-11-20, 18:08 »
Hej Tommy!

Jag tror att det kanske kan stå:  "fadern (erkänd) maskinist Carl Sven Säfström (vistas utrikes sedan juni 1910). "

Alternativt står det okänd i parentesen men det ser ju ut som ett r och då borde det ju vara erkänd. Sedan så blir det obegripligt om det står  "fadern (okänd) carl Sven Säfström vistas utrikes". Så det bör ju ha varit din pappas far. Jag är dock inte så bra på den här typen av skrivstil men min fru har också tittat på det och vi kommer fram till detta. Du kan ju alltid lägga in texten på läshjälp här på forumet för att bli absolut säker.

Uniformen är ju dock helt klart inte från en sjöman utan som jag tidigare skrev troligen livgardist till häst. Det gör att jag blir osäker på om fotot föreställer Carl Sven. Men det går ju att följa Carl Sven från barndomen till vuxen ålder och se om det framgår var han gjorde sin militärtjönstgöring.
Kollar kanske lite till då det var spännande.

Jodå i den här husförhörslängden framgår att hans värnpliktsnummer är F 125 233/07 altså nr 175 som skrevs in som värnpliktig i Stockholms sjömanshus (kod 233) år 1907. Han var altså även sjöman som värnpliktig.
Skepptuna (AB) AII:2 (1908-1923) Bild: 340 Sida: 17

Han var altså inte i livgardet enligt den här källan.  En sak som dock ytterligare stärker att Carl Sven är fadern är att han och Olga MAria  finns på samma sida i husförhörslängden för Husby-Långhundra som jag länkade till förra gången. Olga är piga hos Carl Svens familj från 1915.

Lycka till med vidare forskningen

Klas

17
Okända personer / SV: Okänd man/farfar?
« skrivet: 2021-11-18, 12:45 »
Hej Tommy!

Ifall han var född 1886 i Stockholm så finns det inte så många alternativ, i alla fall inte enligt Arkiv Digitals sökfunktion. Jag finner endast en manlig Säfström som föddes i Stockholms län 1886 och det var Karl Sven Sävström som föddes i Lagga 29/6 1886. Han var sjöman och flyttar 1919 till Göteborg. Här är länken:
Husby-Långhundra (AB, C) AIIa:2 (1907-1920) Bild: 1270 Sida: 123

Dock blir jag lite fundersam då du tror att han kan ha varit född 1886 och samtidigt gjort sin militärtjänst straxt efter 1900. Karl Sven blev inkallad (sjöman som det verkar) 1907. Är detta för sent för din farfar?

Uniformen på bilden tycker jag ser ut som m/1895 som bars av livgardet till häst, drgonerna och trängkåren. Troligen är det frågan om en Livgardist eller någon från trängkåren då dragonerna verkar ha haft en helvit hägre krage.
Se Hans Högmans sida:
http://www.hhogman.se/uniformer_armen_18_kavalleriet2.htm

Har du någon mer ledtråd så vore det bra. Hur kommer det sig att du tror din farfar hette Sävström och var född 1886 i Stockholm? Står det något årtal på fotot?

VH Klas

18
Säby / SV: Husaren Lars Magnus Movitz och Maja Månddotter
« skrivet: 2021-11-04, 19:32 »
Hej!

Gripenbergs slott och Restad herrgård känner jag till då jag har skådat fågel på de stora maderna där omkring :-)

Lycka till med forskningen.

Klas

19
Säby / SV: Husaren Lars Magnus Movitz och Maja Månddotter
« skrivet: 2021-11-04, 17:23 »
Hej!

Såg att det smugit in ett litet fel på födelsedatumet för Maja Månsdotter. Det blev samma som hennes man. Rätt datum är 15/2 1808. Hon var född i Eldstorp i Linderås socken med föräldrarna Måns Svensson och Stina Svensdotter. Ifall Maja Månsdotter var din anmoder kanske detta är av intresse, men jag antar att du redan märkt det rätta datumet ifall du följt henne i husförhören som Margaretha länkade till. I annat fall kan du finna henne här med uppgift om att hon gifte sig med husaren Movitz.
Marbäck (F) AI:6 (1826-1830) Bild: 75 Sida: 130

Hennes far Måns Svensson var född i Vätinge (mellangård?)i Säby socken 6/2 1768 med föräldrarna Sven Jönsson och Ingeborg Persdotter. Även Sven Jönsson var från Vätinge.
Säby (F) C:4 (1760-1783) Bild: 184 Sida: 365

Vätinge är idag en gård vid det lilla samhället Gripenberg i Tranås kommun.

VH Klas



20
Kramer / Cramer / SV: Kramer som soldatnamn
« skrivet: 2021-11-04, 12:05 »
Hej!

Det var på Centrala soldatregistrets sida:

"Centrala Soldatregistret
Tillbaka till träfflistan
CRAMER Pehr
Släktnamn: -
Född: -
Död: -
Antagen: 1812
Avsked: 1826
Aktnummer: SH-05-0011-1812
Regemente: Skånska husarregementet
Rote: Klörup 6,4
Kompani: Månstorp
Socken: Lilla Slågarp
Torpnummer: SH-05-B011
Det kan finnas mer uppgifter om soldaten än vad som visas här t.ex. familjebild eller andra värdefulla upplysningar. Kontakta gärna registret nedan för mer information. Ange soldatens namn och aktnummer.KontaktinformationSKÅNES KNEKTREGISTERArkivcentrumPorfyrvägen 20 224 78 Lund
knekt.register@gmail.com
https://www.sgfm.se/
20:- per/akt + frankerat kuvert"

De kan ju ha skrivit fel.

VH Klas

21
Kramer / Cramer / SV: Kramer som soldatnamn
« skrivet: 2021-11-04, 11:46 »
Hej igen!

Kollade i centrala soldatregistret och ingen mer i Lilla Slågarp hade namnet Cramer/Kramer. Dock finns ju Per med där så du kan ju alltid beställa ut det material som finns på honom. Ilband finns det mer information än det man ser vid en snabb koll på nätet. Roten var ju för övrigt Klörup 6 så då kan vi räkna bort den förklaringen. Kanske var det så enkelt att den som skrev ut honom som husar tyckte om det namnet. Du kan ju alltid kolla ifall någon adelsman hette Cramer/Kramer eller liknande i trakten. Han kan ju då ha fått ett liknande soldatnamn som en hyllning till denne adelsman. Ett annat tips är att kolla ifall det finns några geografiska namn i närheten som skulle kunna förklara namnet.

VH Klas

22
Kramer / Cramer / SV: Kramer som soldatnamn
« skrivet: 2021-11-04, 11:35 »
Hej igen!

I Vilken socken levde han när han var husar och vad hette soldattorpet?

23
Kramer / Cramer / SV: Kramer som soldatnamn
« skrivet: 2021-11-04, 11:27 »
Hej!

Många soldater fick sitt soldatnamn efter roten de tillhörde. Alltså varje soldat som bodde i soldattorpet fick samma namn oavsett deras personliga egenskaper. Det skulle vara bra om du gav information om var din ana levde så att vi kan kolla upp ifall flera soldater där hette Cramer/Kramer.

VH Klas

24
Steneby / SV: Namn på person?
« skrivet: 2021-11-04, 11:20 »
Hej!

Ser ut som Olavus, vilket han kommer att stå skriven som senare i livet.
Steneby (P) AI:17 (1876-1880) Bild: 49 Sida: 36
 Även om du skulle fastställa exakt stavning här innebär det inte att han, eller en präst i Norge, måste ha stavat så senare. Det kan ju försvåra din forskning i Norge men det som ändå underlättar är ju att Olavus/Olavius/Olaus/Olauvs måste ha varit väldigt ovanligt.

Lycka till.

Klas

25
Hej!

Här finns de 1940, om du undrade vart de tar vägen efter 1922.

Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1940 års folkräkning H1AA:13 (1940) Bild: 2030 Sida: 2202

Han är änkling och bor med sin far och son på fastigheten påfågeln 1 i Stockholm.

VH Klas

26
Ölmstad / SV: Rätt eller fel väg?
« skrivet: 2021-10-25, 11:36 »
Hej Göran!

Måste fråga dig om dessa uppgifter kommer från Ancestry? Den sidan kan vara mycket användbar men det händer ofta att man ser just sådana kopplingar som du redovisar här. Problemet är nog att medlemmarna får förslag på personer som kan var föräldrar till deras anor och då kan det ibland bli väldigt konstiga förslag och många verkar föra in förslagen utan att kolla upp att det verkligen är de som är de rätta. Ibland är de helt fel och ibland verkar Ancestry sätta konstiga födelseplatser och liknande. Det låter som att du faktiskt råkat ut för något sådant här så det var ju bra att du kollade med Ölmstadforskare innan du förde vidare de uppgifterna.

VH Klas

27
Vena / SV: Rotetorpet i Vena
« skrivet: 2021-10-21, 16:35 »
Hej Sven!

På släktingar.se har de räknat upp det som ett av torpen i socknen. Kan ju dock inte garantera att de har rätt.

https://www.slaktingar.se/forsamling/vena

Har du några källor där man kan läsa om Rotetorpet kan det underlätta för de som vill kolla upp det. Jag har dock funnit det på Plf:s cd, mellersta länet. Där finner jag endast två träffar i Vena då jag söker på "Rotett" under födelse.
Pär född 1756-10-19, far Johan Göransson
Olof 1755-06-06 med far Erik Gustafsson

1755 vigs även två par i Vena och där den ena partnern bor i Rotetorpet. Maria Persdotter Rotetorpet med Johan Hällström, samt Katarina Josefsdotter dito med Erik Gustafsson.
1778-06-08 vigs saltpeter verkmästare Sven Johansson Björkegren med en flicka Ingebortg Svensdr från Långmossen.

Ifall det inte finns någon expert på Vena här så kan du ju alltid försöka få tag på någon på Hultsfreds hembygdsförening som kanske vet.
https://hembygdhultsfred.se/

VH Klas

28
Du nämnde även en släkthistoria om en soldat hurtig eller liknande som, om jag förstod det hela rätt, skulle vara far till Johan Fredrik. Jag har hittat en som faktiskt kan ha varit farfar till honom, dvs far till Johan Fredriks far Nils. Nils anges vara född 1/5 1801 och i Jönköping föds då en Nils Gustaf med fader artileristen Johannes Hyggelig.


Nils Gustav
Född 1/5 1801 i Jönköping Sofia, Jönköping Västra (Jönköpings län)

Far
Hyggelig, Johannes
Artillerist

Mor
Nilsdotter, Märta

Övriga uppgifter
Församlingskod: VALA/00171
Modern 34 år
--------------
Källa: CI:3

Lycka till!

Klas

29
Hej igen!

Det är nog rätt person, han flyttar till stockholm 7/9 1839 med sin mor och de flesta syskon.

Jönköpings Sofia (F) AI:9 (1836-1840) Bild: 178 Sida: 170

Här är mamman med två syskon i Stockholm.
Storkyrkoförsamlingen (A, AB) AI:46 (1846-1847) Bild: 190 Sida: 366

 Ifall du kollar inflyttningslängderna för hösten 1839 finner du säkert din Johan Fredrik och ser vart han flyttar.

Har troligtvis hittat honom här:
 Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:45 (1838-1842) Bild: 72

och här

Maria Magdalena (A, AB) AIa:46 (1841-1843) Bild: 23 Sida: 18
Där står han med rätt datum. Troligen blir det fel senare men kolla gärna upp för säkerhets skull.

Sjökaptenen Johan Fredrik Sjödahl ska ju vara född 20/9 men 1829. Ifall han, när han avlider, står som född i Jönköping är det knappast någon tvekan.
Klara (A, AB) AI:142 (1863) Bild: 56


VH Klas

30
Hej!

Den här Johan Fredrik Sjödal hittade jag på Jönköpingbygdens genealogiska förenings cd
:
Johan Fredrik
Född 20/9 1828 i Jönköping Sofia, Jönköping Västra (Jönköpings län)

Far
Sjödal, Nils
Guldsmedsgesäll

Mor
Finnström, Lisa

Övriga uppgifter
Församlingskod: VALA/00171
--------------
Källa: CI:4

Det kan ju vara värt att kolla upp.

VH Klas

31
Välinge / SV: Kersti Månsdotters föräldrar?
« skrivet: 2021-10-16, 18:13 »
Hej!

Föräldrarna var Måns Jönsson och Pernilla Larsdotter. Namnet Jönsson var inte helt lätt att tyda men se raden under hur "prästen/klockaren skriver jungfru, så framgår att Måns efternamn börjar på J. Ett annat av vittnena, Anders, heter också Jönsson och då ser man lättare att det är fråga om dubbell-s.

Det underlättade även att de kom fram då jag googlade på dem :-)

Dominica Exaudi (motsvarade 3/5 det året) Baptist: Kierstena Månsdotter af Piparehuset (plats i Välinge) som föddes d. 28. Aprilis af föräldrarne ...... (se ovan)

Se denna sida för latinska högtider https://www.slaktingar.se/historisk-kalender/1761

VH Klas

32
Håslöv / SV: Läshjälp födelsenotis Bengta juni 1710
« skrivet: 2021-10-12, 17:46 »
Hej Peter!

Så här får jag det till:
d 12 juny CHristnades Pähr Bååtz dotter i Herman-storp wid nampn Bengta.
Matz Ohls hust: i Kempinge bar henne.

Sedan är det vittnen/faddrar som räknas upp men jag antar att det inte är dessa du vill ha namn på för då hade du nog ställt frågan på annat sätt.


VH Klas

33
Vårfrukyrka / SV: Vårfru Kyrka
« skrivet: 2021-10-12, 17:14 »
Hej igen!

Ok då förstår jag hur du menar. Här är lite uppgifter som kan vara intressanta för dig.

Erik Persson född 1809-02-13 i Sonbo i Folkkärna
Anna Ersdotter 1810-09-01 i Överbo i Folkärna
Folkärna (W) AI:13a (1831-1840) Bild: 48 Sida: 44

Och här är Ulrika Elisabeths födelse och föräldrar
Björksta (U) C:5 (1836-1874) Bild: 9 Sida: 8
Hennes föräldrar var Anders Larsson Prick (född1784-07-13 Björskkog socken) och Anna Lisa Persdotter (född 1806-11-23 Kungsåra socken) i Östanbro i Björksta

Lycka till med resten.

VH Klas

34
Vårfrukyrka / SV: Vårfru Kyrka
« skrivet: 2021-10-12, 13:04 »
Hej Gill!

Det föds en Vilhelmina Kristina med föräldrarna Erik Eriksson och Ulrika Elisabeth Hansdotter (står som Andersdotter i husförhörslängden och född i Björksta socken i Västmanland) i Vårfrukyrka 16/5 1865.
  Vårfrukyrka (C) C:6 (1862-1876) Bild: 97
 I husförhörslängden finns de här
Vårfrukyrka (C) AI:15 (1860-1865) Bild: 48 Sida: 20.

Det känns som att du är lite osäker på dessa uppgifter. Har du varit inne och tittat i födelseboken för Vårfukyrka till exempel?  Har du fått andrahandsuppgifter?

Hittade dem här. Frösthult (C, U) AI:16 (1886-1890) Bild: 47 Sida: 34
Här framgår ju att Vilhelmina Kristina föds 16/5 1865 i Vårfrukyrka och Signe Viktoria i Herkulsberga (Härkberga) 1890, så ifall detta stämmer är det ju inga problem. Därför blir jag lite konfunderad över varför du är lite tveksam om dessa personer. Det är ju inte kul ifall det blir fel i trädet så pass tidigt som 1890 men jag antar att du har bra koll på din morfars föräldrar.

Ifall det är rätt personer så är ju Erik Eriksson noterad som född i Folkärna 1834-07-12 o hustrun som jag tidigare nämnde född i Björksta. Det finns ingen Erik född 12/7 men väl en född 13/7 med far Erik Persson och mor Anna Ersdotter, från Överbo i Folkärna. Följ honom framåt och se om det blir rätt.

VH Klas

35
Hej Mikael!

En tanke bara, borde inte Otto Erik Unaeus barn antingen ha fått efternamnet Unaeus eller patronymikonet Ottosson/Ottosdotter? Jag har dock själv varit med om en del mellanformer, där en flicka stått antecknad med faderns för- och efternamn plus -dotter. Ditt exempel är dock så långt fram i tiden så jag tycker det vore rimligast att prästen inte uttryckt sig så som han gör, ifall fadern haft efternamnet Unaeus. Ifall detta stämmer bör du ju istället leta efter en person som heter Uni/Une/Uno i förnamn, eller kanske mer troligt, en man med en latiniserad form av förnamnen ovan, t.ex. en präst.

VH Klas

36
Källor och arkiv / SV: Militäruppgift 953-45-14
« skrivet: 2021-09-28, 17:12 »
Hej igen!

Ja det är ju ingen infanteriuniform och knappast en militär. Ser ju helt klart ut som sjöuniform.

I denna länk framgår att han skrevs in på något sjömanshus 1915 och står som sjöman på 20-talet då de bodde i Stockholm. De flyttade till Visby 1925.
Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 35 Brommaroten (A, AB) DIa:719 (1916-1926) Bild: 100

Där bodde de endast till 1926-01-05, då de flyttade in till Stockholm igen och bodde på Kaplansbacken 13B. På den adressen hade de faktiskt bott tidigare.

I SCB.s folkräkning från 1940 står han som före detta sjöman motorman. Han arbetade alltså troligvis i maskinrummet och enligt engelska wikipedia var motorman den högsta befattningen i maskinrummet på ett fartyg. Kanske var det det samma på svenska fartyg? Han står 1940 noterad som pensionär men sedan är det överstruket.
Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1940 års folkräkning H1AA:4 (1940) Bild: 840 Sida: 82

I folkräkningen 1950 står han som motorman gift man och boendes på Bondegatan 13.


Här nedan är bild på hans stamkort.

VH Klas

37
Källor och arkiv / SV: Militäruppgift 953-45-14
« skrivet: 2021-09-28, 14:49 »
Hej Kikki-Maria!

Det verkar ju rörigt men enligt hans värnpliktskort (kan ses på Arkiv Digital och ses i länk nedan) framgår att han varit vid infanteriet. Mellan 1911-11-24 till 1914-03-14 var han på I/28 som då fanns i Sollefteå. Han blev beordrad till vicekorpral. Senare gjorde han reptjänst i Stockholm på Göta Livgarde som då hette I/2. Detta gjorde han i 90 dagar åren 1915 och 1917. Han står då som försäljare i det civilla om jag tolkar det hela rätt.
Där finner jag ingen information om sjöman. F. stamanst. bör betyda före detta stamanställd. Han arbetade alltså inom det militära vilket förjklarar att han var så länge i Sollefteå. Värnplikten varade ju annars inte så länge. Kankse var han först volontär, som min farfar, och då kunde man vara många år i det militära. Du bör kunna finna honom i Sollefteå då han bodde där i föera år tycker jag.

Stockholms inskrivningsområde (Io 1), Inskrivningsområdesexpeditionen (A, AB) D4f:19 (1940) Bild: 4250

VH Klas




38
Hej igen!

Du kanske vill ha länkar till några av de sidor han finns på före Tyresö

 Inkommen från Högby till Herrberga men utflyttad igen 1856. Herrberga (E) AI:9 (1856-1860) Bild: 33 Sida: 22

Inflyttad 1856 men utflyttad igen 1857 till Vadstena. Högby (E) AI:9 (1856-1861) Bild: 55 Sida: 48, samt Högby (E) AI:9 (1856-1861) Bild: 153 Sida: 146

Från Stockholm till Tyresö 1860. Tyresö (AB) AI:14 (1856-1860) Bild: 1160 Sida: 106

VH Klas

39
Hej Kikki-Maria!

Jag finner honom i Skänninge, Högby, Herrberga och senare Tyresö. Där flyttar han till Stockholm 1861.  Tyresö (AB) AI:15 (1861-1865) Bild: 1110 Sida: 103

VH Klas


40
Hej Kikki-Maria!

Det underlättar om du ger oss länkar till källor där de båda omnämns, t.ex. husförhörslängd, vigselbok m.m.
Annars måste vi ju leta själva och kan ta fel personer. Vi vet heller inte var dessa levde utan bara att du tror de är från Skänninge. Med rätt information tror jag det finns många här som vill undersöka detta åt dig.

VH Klas

41
Hej Thomas!

Jag tror att din tolkning o stort är korrekt. Har några förslag på vad det skulle kunna stå på de ställen du rödmarkerat. Jag tor att det står "schrefne rytter". Han skriver ju s på många olika sätt och det blir ju dessutom mer logiskt med (ut)skrivna ryttare och knektar. Sedan står det nog "och are uthe" tror jag, alltså är ute. Det bör väl också stå betiennes alltså bekännes, i början. Vid den första skadan du nämner kan det kasnke stå Rytter-ne.
Namnet på knekten måste väl ändå vara Lasse.

VH Klas

42
Hova / SV: Björnviken - Grindmon
« skrivet: 2021-09-23, 16:23 »
Hej!

Ifall ingen här sitter inne med en massa information om torpet så kan du ju alltid kontakta Hova hembygdsförening, de kan ju ha gjort en torpinventering eller liknande och därför känna till var torpet låg. Hittade det här på nätet, hoppas att det fortfarande är aktuellt. Där finns telefonnummer.
'
https://www.vastsverige.com/gullspang/produkter/hova-hembygdsmuseum/

Lycka till

Klas

43
General questions / SV: Need help with 1646 tax records
« skrivet: 2021-09-22, 21:15 »
Hi Vicki!

Of what I understand the first one is the traditional taxation list while the second is a little different. We can see in the first document that Håkan is just in possession of half of Gashult while the second part is öde/waste. In the second document we can se that many farms are either waste or the farmers are dead. So is the case with Nils Månsson (I guess a brother of Håkan Månsson?) who is noted as dead there. This was after the peace treaty in Brömsebro 1645 and during that war 1643-1645 (called Torstensons war after the Swedish Field Marshal who attacked Denmark from the South and ocupied Juteland) the Danes went into Sweden from Halland, which was then a part of Denmark, and attacked the civilians who lived close to the border. Many farmers got their livestock stolen or killed and farms burned down. During the wars the areas close to the borders could suffer a lot while they could benefit from the trade during the friendly years.

Regars Klas

44
Virestad / SV: Pius??
« skrivet: 2021-09-20, 00:02 »
Hej igen!

Det är nog som du var inne på latinets Pius för vi kan se på sidan 137 i AI/15 (Virestad (G) AI:15 (1861-1866) Bild: 145 Sida: 137) att pigan Brita Stina Persdotter är noterad som Pia vilket är femininformen av Pius.
Det betyder väl ungefär lydig, plikttrogen, from, hängiven, men vet inte om det hade annan betydelse för prästen i Virestad?

Klas

45
Virestad / SV: Pius??
« skrivet: 2021-09-19, 18:19 »
Hej!

De två sista bildernas ord är i prinncip samma. Det står inte pires utan jag tror du tolkat det rätt, det står nog pius på samtliga bilder.

VH Klas

46
Tryde / SV: Skolgång i Tryde kring år 1800
« skrivet: 2021-09-17, 16:54 »
Hej!

Du kan ju alltid kolla om någon hembygdsförening publicerat något om skolorna i området. Det brukar finnas sådana sedan tidigt 1900-tal och de skrev ju om allt möjligt. Kankse har du lite tur. Annars finns det ju flera verk angående Svensk skola men de går ju inte in på förhållandena i just dina socknar.

VH Klas

47
Förnamn - S / SV: Siöbiörn
« skrivet: 2021-09-17, 16:48 »
Hej Olle!

Kollade Historiska Muséets databas och fann att Sigbjörn är känt i Sverige sedan 1000-talet och att det var sammansatt av orden seger och björn. De andra varianterna som søybiorn och sæbiôrn har ju helt klar förledet sjö. Det borde väl då vara fråga om olika namn?

VH Klas

48
Läshjälp / SV: Betydning: Klensmeds Gefällen
« skrivet: 2021-09-13, 23:10 »
Hej!

Det skall nog stå Gesällen vilket är det samma som en svend/laerling i Danmark.

VH Klas

49
Tryde / SV: Skolgång i Tryde kring år 1800
« skrivet: 2021-09-13, 22:28 »
Hej Carsten!

Jag vet inte var barnen undervisades eller hur länge i just Tryde, men kan hjälpa dig med de andra frågorna. Det är en vanlig missuppfattning att socknarna började bygga skolor först efter år 1842. Det fanns en ganska omfattande undervisning i Sveriges socknar särskilt efter 1686 års kyrkolag men då oftast i hemmen och med fokus på läsning. Decenierna kring år 1800 utvecklades undervisningen mer (det fanns då också ett ökat krav på skrivkunniga medborgare som egentligen inte kom från kyrkan uppifrån utan marknaden/medborgarna nedifrån) och många sockenskolor byggdes. Staten var inte inblandad utan det var socknarna själva eller enskilda personer som stod bakom de skolorna. 1839 hade hälften av Sveriges socknar skola och särskilt i "dina trakter" var det väl utbyggt. I Lunds stift hade ca 90% av socknarna en skola vid den tidpunkten medans det i Skara stift endast fanns skolor i ca 12% av socknarna.

Kan för övrigt tillägga att det inte blev obligatoriskt för barn att gå i skola i och med 1842 års folkskola. Det var först några decenier senare som alla barn var tvugna enligt lag att gå i skolan. Före 1842 år folkskola fanns det dock inget utbyggt utbildningssystem av folkskolelärare utan man fick ta de som kunde lära barnen läsa, skriva med mera. Som till exempell ryttaren i Tryde. Senare blev ju läraryrket mer professionellt.

VH Klas

50
Hi Vicki!

Well then he must have been a soldier in the femmänningsregement all the time. He is noted as 5-tling ktt in one of the pictures you posted.
The soldier I mentioned was the one found by Lennart Altin for you here under this topic.

The Smålands tre- and femmänningsregemente is noted on Hans Högmans site under nr 8. Under nr 9 you find the cavalry. The soldier Nils Svensson Hultman that Lennart gave you a link to was in the Smålands femmänningsregemente on foot.  But to confuse things there were also some femmänning- and tremännings-soldiers on horse too of what I understand, perhaps also in the infantry? I guess to be fully sure what kind of soldier Nils was (most likely foot soldier I would say) you will perhaps need to ask the Swedish War Archive. If you can give them the sourse with exact page they will not charge you much I think, but come to think of it once more he must have been a soldier on foot.

The Småland femmänningsregemente on foot had the sort of cloths I mention below and I do not think they participated in the campaigne against Norway in 1718, that was the tremänningsregemente I think. But by then Nils must have left the army.

Småland five men Regiment of Foot 1703-1719 Blue cassock with tin buttons Yellow lining/cuffs Yellow collar and Black tricorn hat with a blue braid (this according the book Uniforms of the Swedish army part II by Christian Braunstein)

Regards

Klas

51
Here is the picture I mentioned :-)

Mantalslängder 1642-1820 Kronobergs län 1642-1820 (G) 46 (1704) Bild: 880 Sida: 2133

52
Hi Victoria!

No one else seems to have given you the help you ask for so I will try and do my best though I am not fully sure about everything. I think you should take a picture of some of the words and ask questions about it under the topic "Läshjälp" and ask what it says. There are some very good readers there. I have not seen the kind of abbreviation my self and not the full word that many people in Hinneryd have before their names.

I can help you with some things, for example it says Vänaböökes sg (södergård) at:
Mantalslängder 1642-1820 Kronobergs län 1642-1820 (G) 46 (1704) Bild: 880 Sida: 2133, so it is the same place of what I understand. Oh I now saw that you had another link but there it says Vänaböket Södergård too :-) It must be the same place

Also it might be short for Ryttare as you think (marked in blue) but I am not fully sure there so ask that question under Läshjälp to be sure, if you will not see an explanation coming here after my post :-) See how short for Ryttare is written in a different way marked in green:
Also the full word before Erik (the man under Nils in the record) marked in yellow (also at the top of the document) must be some military thing because at the top it says vacant after the word. There are many such words in Hinneryd tax record. It is partly abbreviations so I am not sure there though I think it has something to do with horses/cavalry.

When it comes to the regiments in SMåland there was a SMåland cavalry regiment (later called K4) called Horsemen from Småland from 1684. The whole regiment was captured in 1709. They had horsemen from all around Småland. The link you got from Lennart is to the Smålands femmänningsregemente on foot, the infantry. But there were several other regiments with horsemen in Skåne, Uppland and Västergötland too, who all had some men from Småland. It was a chaotic time with a need of more men everytime the Swedes had lost. In the end so many Swedes (Finns included) died (over 200 000 soldiers) because of the Great Northern War. Bare in mind Sweden only had a population around 2-3 millions then (most likely closer to 2 millions).  I have written an article about Karl XII.s last campaign to Norway in 1718 but it is only in Swedish I am afraid. I have ancestors in Norway who got their homes destroyed and also ancestor(s) in the Swedish army invading in 1718.

If you want to know more about the Swedish Army in the past here is a link to wikipedia, but I think there must be more on Hans Högmans site. here is also a link to his main site in ENglish.

https://en.wikipedia.org/wiki/Military_history_of_Sweden
http://www.hhogman.se/swegen.htm

Good Luck

Klas

53
15 Historia / SV: Oscara
« skrivet: 2021-09-07, 20:57 »
Hej!

Ok tack, då förstår jag det är ett och samma smycke. Det hade varit väldigt spännande och underligt om det funnits två identiskt ingraverade Oscara.

Tack för länken, har för mig att jag sett i alla fall bitar av den dokumentären. Givetvis kan ju personer från Afrika och Europa tagit sig till Nordamerika före Columbus men det finns inga bevis för andra än Skandinavierna. Sedan så tror jag att många amerikaner är väldigt sugna på att känna en större delaktighet i den äldre världshistorien och att de därför gärna släpper fram sådana historier som går på många historiekanaler. Får erkänna att jag sett delar av dem.
Mig gör det inget om du spekulerar lite på dettta forum du brukar väl skriva när det är dina egna idéer?.

VH Klas

54
15 Historia / SV: Oscara
« skrivet: 2021-09-07, 18:03 »
Hej!

Måste fråga om det mynt som syns på bild i inlägg 132 och det smycke som syns i inlägg 190 är i din ägo eller om du fått bilderna från någon annan? De är ju graverade med samma stil så även om de kommer från olika källor finns ju ett samband och de bör vara graverade av samma gravör och då troligen åt samma person. Eller så fanns det en gravör som gjorde ett flertal sådana smycken för att hedra en Oscara? Smycket har du fått från släkting vad jag förstår men varifrån kommer 1/3 riksdalern från 1776? Det framgick inte vad jag kunde se. Smycket du fått var väl från ett mynt som var ca 100 år yngre?

När det gäller tempelriddare- och Davincikod-spekulationer får man nog tänka så här när det gäller att följa pengarna: varför skulle Henrik Sjöfararen, som själv inte var särskilt berest om jag mins rätt (han var väl endast i nordafrika och härjade?), se till att hans pengar skulle transporteras över Atlanten (i stort okänt hav då) och grävas ner på en ö han inte kan ha känt till och kanppast kunde räkna med att komma i kontakt med igen? Inte troligt. Vad gör hans pengar för nytta där, även om han skulle ha kunnat ta sig dit igen med en tidskrävande, dyr riskabel expedition?  Dessutom finns inget som tyder på att Européerna kunde navigera dit på 1300-talet. De skandinaver/vikingar som bosatte sig i Nordamerika navigerade inte efter kartor och att Portugiser eller andra skulle fått ta del av deras muntliga kunskaper och seglat hela vägen upp till Island och vidare är ju högst osannolikt. Det hade ju faktiskt räckt med att gömma en skatt på Azorerna eller norr om Brittiska öarna. Har själv aldrig trott på de där spekulationerna om skattgömande Européer i Nordamerika under senmedeltiden. Har dock märkt att de är populära i olika mindre seriösa historiedokumentärer och jag antar att de tillkommit för att många Amerikaner velat känna mer delaktighet i världshistorien före sin nations tillkomst. Spekulationerna i dokumentärerna är, vad jag sett, inte förankrade i arkeologisk forskning eller historievetenskapen, men var och en blir ju salig på sin tro:-)

Annars är ju utvecklingen av sjöfart och navigeringskonst under 1400-talet intressant och en vikig del av Historien. Har förövrigt besökt det sydvästra hörnet av Portugal i närheten av den plats Henrik Sjöfararen lät upprätta sin så kallade "skola" för byggadne av skepp och utbildning i navigation. Minns en staty av honom och resterna efter något fort :-)

VH Klas

55
Öja / SV: Släktskap med prästsläkten Wiesel
« skrivet: 2021-09-05, 21:49 »
Hej Hans!

Den som sänt dig det meddelandet har ju visserligen angett en del källor men det räcker inte för att man ska kunna fastställa ett släktskap. Att det föds en Jonas med far Peter i Öja i januari 1774 innebär ju inte att det måste vara rätt Jonas. För att påstå det måste det gå att följa den Jonas fram till det att han gifter sig i Jämshög. Det är ju möjligt att så ändå är fallet men som sagt en källa om att han föddes då är inte tillräckligt. Jag är heller inte säker på att hon kan veta att hon funnit rätt Jonas enbart för att hon tagit DNA-test. Ifall en som testat sig påstår att en viss Jonas är dennes anfader kan de övriga då fylla i denne i sina träd med motivering att DNA fastställt detta, och det kan då ändå bli fel. Nu vet ju inte jag hur hon kommit fram till sina slutsatser så de kan ju också vara rätt. Jag bara varnar lite för alla dessa träd på ställen som Geni, ANcestry eller My Heritage. Det finns mycket felaktigheter där ute och de sprids lätt.

Har jag tid någon gång kanske jag tar en titt på den Jonas som föddes i Öja i januari 1774 och ser om det går att följa honom framåt. Tillägg till ursprunglig text)
Jag tittade lite snabbt i hfl för Öja och fann att den Jonas som föddes i Januari 1774 flyttar till Lekaryd 1795 men utflyttningslängd för tiden saknas. Jag skulle tipsa dig om att fråga den som sände dig uppgifterna hur hon kan veta att den Jonas hon utpekar är din Jonas. Det måste då finnas källor som gör att du kan följa den Jonas fram till Jämshög till att börja med.

Vill även påpeka att det verkar som att hon som skickade dig meddelandet menar att det inte kan vara samma Jonas då din heter Persson och den som föddes i Skatelöv Pettersson. Detta är inte sant därför att en och samma person kan kallas för Petter, Per, Pher eller Peder. De är ju bara varianter av samma namn så din Jonas kan lika gärna ha en far vid namn Petter som Per.

VH Klas

56
Öja / SV: Släktskap med prästsläkten Wiesel
« skrivet: 2021-09-05, 18:03 »
Hej!

Nu har jag kollat upp släktledet från Hans mormor ner till Jonas Pettersson Blomqvist och det stämmer. Då är ju frågan vem denne Jonas Pettersson var, var han var född och vilka hans föräldrar var. Tyvärr verkar det inte finnas inflyttningslängder i Jämshög från den period han troligen flyttade in till socknen, men jag har funnit utflyttningslängder i Skatelöv. Då de tidigaste källorna i Jämshög nämner att Jonas var född i Skatelöv så bör vi söka honom där först. Hans har i andrahand fått uppgifter om att Jonas skulle varit från Öja född 9/7 1773 men även uppgifter om Öja september 1774. I Öja finns ingen Jonas Pettersson född vid de tillfällena utan den bästa kandidaten är den Maud nämner, Jonas Pettersson född i Huseby Skatelöv 9/7 1773. Tyvärr är  det inte så lätt att spåra den Jonas då familjen flyttar från Ingemarstorpet under Huseby i hfl:
Skatelöv (G) AI:2 (1781-1785) Bild: 126 Sida: 114

I nästföljande längd är de borta och jag har inte haft tid att gå igenom hela längden för att eventuellt finna dem där. Hans hade även fått andrahandsuppgifter om att Jonas varit gift en gång före Bengta Nilsdotter i Jämshög. Det skulle ha varit med en Ingrid Månsdotter med vilken han fick dottern Kerstin 1804. Det finns ingen Kerstin Jonasdotter som föds 1804 i varken Skatelöv eller Öja så de uppgifterna verkar vara fel. Dock hittar jag en Jon Persson som flyttar ifrån Skatelöv till Jämsh. på senhösten 1812, enligt utflyttningslängden i Skatelöv:

 Skatelöv (G) BI:1 (1788-1850) Bild: 75 Sida: 145

 Först och främst är Jon och Jonas inte samma namn men det kan ju en präst eller klockare ha missat och att det ändå är samma person. Vad som är konstigt är att han anges som dräng från Elinshylte som inte ligger i Skatelöv utan i grannsocknen Västra Torsås. Har funnit en Jon Persson i Elinshylte men han flyttar inom socknen 1814 alltså efter Jon flyttat till Jämshög.

 Västra Torsås (G) AI:3 (1808-1820) Bild: 216 Sida: 204

Däremot finns det en Jon Persson som är dräng i Olofhylte och som är överkryssad i rätt hfl-längd.
 Västra Torsås (G) AI:3 (1808-1820) Bild: 222 Sida: 210

 Dock är han född 19/7 1793 enligt hfl men det finns ingen sådan födelse i varken Öja eller Skatelöv vad jag kunde finna. Jag har alltså inte kunnat fastställa att den Jonas som föddes 9/7 1773 är densamme som senare dör i Jämshög 1847. Dessutom föds Jonas och Bengtas son Nils den 17/5 1812 alltså ett halvår före det att Jon Persson från Elinshylte flyttar från Skatelöv till Jämshög. Detta är underligt men samtidigt kan det ju inte ha varit vanligt att folk flyttade mellan dessa socknar då de inte ligger direkt nästgårds. Tror dock att rätt Jonas finns någonstanns i utflyttningslängden för de somn vill söka där.

Hur som helst googlade min fru dock runt lite och fann uppgifter om att Prästen Wiesel inte är släkt med den Jonas som Hans fått andrahandsuppgifter om, i alla fall inte på det sätt som räknades upp i denna tråds första inlägg. Detta då Wiesels dotter Märta, visserligen gifter sig med Sibbe Nilsson från Blädinge 1660, men inte var mor till Elin född ca 1654. Sibbes dotter Elin var från giftermålet med första hustrun Elin Larsdotter och alltså inte släkt med Wiesel.

Det verkar finnas forskare som kartlagt dessa led ned till bönder i Blädinge på slutet av 1500-talet. Först måste man dock fastslå var och när Jonas föddes. Ifall det går att spåra Jonas född 1773 framåt kanske det går. Jag har dock inte tid att gräva mer i detta för närvarande.

VH Klas

57
Öja / SV: Släktskap med prästsläkten Wiesel
« skrivet: 2021-09-02, 20:24 »
Hej Hans!

Då förstår jag. Ifall du ger mig namn och födelsedata för din morfar eller morfars far kan jag kolla lite och se vad jag hittar bakåt i tiden när jag har tid över till det.

VH Klas

58
Öja / SV: Släktskap med prästsläkten Wiesel
« skrivet: 2021-09-02, 18:29 »
Hej Hans!

Jag kollade födelseboken för Öja i G-län för att därigenom kunna se vilka föräldrarna var och när och var de var födda. Jag kunde dock ej finna någon födsel för Jonas med far Per och mor Anna kring det datumet. Därför blir det svårt att säga något om tidigare generationer när det är så oklart vem Jonas var och var han var född. Det måste ju först redas ut. Varifrån har du fått uppgiften att han var född i Öja det datumet? Ifall jag läst födelseboken totalt fel skulle jag gärna vilja få en korrekt länk till hans födsel.

P.S Denna fråga kanske skulle flyttas till annat forum, kanske Öja, då frågan egentligen inte handlar om register, bildsammlingar och databaser

VH Klas

59
Hej Charlotte!

Det behöver inte vara bortkastat. Min morbror och några kusiner har gjort ett test som de har kopplat till träd hos Ancestry. Där får de sedan upp flera tusen personer som de är släkt med. Vissa av dem har själva lagt in sina anor i ett träd där och då visas var det troliga släktskapet är. Ifall man får flera sådana träffar kan man ju söka bekräfta hur man är släkt. Ifall det nu är så att du vill få mer vetskap om din okända sida kanske det ändå framkommer intressant information ifall du får upp flera släktingar i Finland eller England (t.ex.) och ser att samma anor förekommer hos de flesta av dem. Jag antar att MyHeritage även erbjuder liknande service så du kan koppla träd dit.

Det kan ju mycket väl vara så att det på din pappas sida finns anor på både de brittiska öarna och sydeuropa. Ifall du kan få kontakt med folk som jag beskriver ovan kan det kanske gå att lösa.

Tror även att haplogruppen säkert är rätt.

VH Klas

60
Hej!

Du får inte ta sådana test på för stort allvar. Det finns ju inget specifikt "finskt" DNA, och inte heller svenskt DNA för den delen. De företag som erbjuder etnicitetskartor bygger dessa  på var i världen människor, som har liknande DNA som dig, uppgett att de nu lever. Sedan så har ju folk från Sverige flyttat till Finland och tvärtom under historien så helt klart är många finnar och svenskar idag släkt. Därför finns det alltid en del fel i dessa kartor.

Ifall din pappa kom från Helsingfors så får du såklart många träffar på andra personer som bor i Finland och som din pappa är släkt med. Ifall du på din mors sida har skogsfinnar kanske det bidrar till att det blir mer än 50%. Jag antar att du inte funnit samtliga släktgrenar ner till 1600-talet på din mammas sida.

Många britter har ju även skandinaviska anor så det kan nog bli riktigt underliga träffa när man tar ett sånt test. En av mina morbröder är enligt ett sådant test mycket mer norrman än vad han är finne trots att vi vet att vi har många skogsfinska led och endast en känd linje i Norge, på vår gemensamma sida. Hans dotter och hennes kusiner får inte lika mycket norkt trots att de är släkt enligt testet.  Vilket företag är det som gjort testet?

Du får nog se etnicitetskartan som en kul bonus och hoppas att du kan finna avlägsna släktingar och därigenom få hjälp att reda ut de linjer som nu är okända för dig.

VH Klas

61
Hi Victoria!

I will see if I can find another link to a site with information about the männing-regements, but I think there must be a lot more on Hans Högmans site. It is one of the best sites when it comes to military activities.

You are right the son is listed as soldier with the name Nils Wänneberg (in the yellow circle).

Nils Svensson Hulltman (on other pages Hultman) was listed as siuk wich is the same as sjuk in modern Swedish and sick in English.

When it comes to the word before sold: (soldier) I think it says forlammad. Förlamad is the Swedish modern word for paralyzed. Perhaps he was wounded and to some extent or fully paralyzed, and therefor could not continue as a soldier? It may explain why just one person is listed for paying tax. But I think it is another expression for the soldiers status because so many soldiers and horsemen are listed as forlammad/förlämmad. They were very poor though as can be seen in the margin "utfattige".

I must also ask you why you thought your Nils was a horseman? If he was I do not think the Nils Svensson at nr 22 is the right one because he was in the infantry in the Smålands femmäningsregemente till fots (on foot) and seems to be a soldier not a horseman. On the next page 2046 you can see a Ryttare /Horseman Nils wife who is also förlämmad and very poor.
In Swedish we would say ryttare for the horseman and soldat for the soldier. If some one was a soldier on a sailing ship we would say båtsman.

Regards

Klas

62
Förkortningar / SV: Zac
« skrivet: 2021-08-28, 21:19 »
Hej!

Det vore bra om du ger oss en länk till födelseboken eller skriver källan så vi kan titta och se själva.

Om det är barnets namn som står skrivet som Zac.,  så bör det nog vara kort för Zachris/Zacharias.

VH Klas

63
Hej!

Tror det står Skistad, då det finns ett Skiestad i Gammalkil. Jodå här är de i hfl
Gammalkil (E) AI:1 (1756-1773) Bild: 133 Sida: 248

VH Klas

64
Äldre uttryck / SV: Användning av gamle och unge
« skrivet: 2021-08-27, 17:12 »
Hej!

Jag har aldrig hört talas om några "regler" i alla fall inte något som reglerades av kyrkolagen från 1686. Det bör med största sannolikhet varit "flytande praxis" alltså upp till varje präst vad han valde att kalla personerna. Antingen gick han på de namn som användes av folket i bygden eller så var det han själv som skiljde olika personer åt med gamle och unge..

VH Klas

65
Sorry for writing several answers but I seem to be unable to edit in the first two ones. I just wanted to clarify that it was three or five so called rotar with farmers that payed for a soldier in the temporary regiments. A rote consisted of two- three whole "hemman". A hemman was originally a whole farm but later the farms were often split into smaller units 1/2, 1/4 and so on. Often two whole such hemman became a rote.

Hope I have not confused you and sorry if I explained something you already knew :-)

Klas

66
Here is a link to Hans Högmans site about militaria, that explains some about this in English
http://www.hhogman.se/regiments-temporary-cavalry.htm

67
Hi!

Nils was a ryttare / horseman as you suspected. I think he might have been in a so called femmännings regiment because it says 5tling and 5ling in the margin, but I am not fully sure. Some other "ryttare" is listed as 3ling or 5ling which strengthen my idea. I my self have an ancestor who was in such a regiment but he is not noted as 5tling or 3ling but femmänning, which makes me a little confused but I think it must mean the same.

In Sweden during the Great Nordic war they created some temporary infantry and cavalry regiments. If three "rotar" of farmers together payed for one of the soldiers in such regiment it was called tremänningsregemente and if five "rotar" of farmers payed for one additional soldier/horseman in such regiment it was called femmäningsregemente. Such Horsemen from Småland was probably first in the Skånska tremänninsregementet till häst but later came to join Upplands femmänningsregemente till häst around 1705. Perhaps your Nils can be found there?

Regards

Klas

68
Växjö / SV: Kakelugnsmakaren G. F. Ahlgren - Vem var han?
« skrivet: 2021-08-26, 17:32 »
Hej!

Då kan det ha varit Olofs bror Peter Ahlgren som vid tiden för barnets födsel står omnämnd som gesäll i hfl i Sölvesborg (1856-1860). Den andra gesällen som Olof har vid den tiden heter Ålander i efternamn.

Sölvesborg (K, L) AI:12 (1856-1860) Bild: 249 Sida: 233

Här är länken till dokumentet jag nämnde tidigare ifall du inte läst det. Olof och hans bror finns omnämnda på sista sidan.
www.signaturer.se/Sverige/Porslin/Blekinge/Blekinge.pdf

Dock blir det hela lite underligt då Olof med familj flyttade från Växjö redan 1853 enligt ovannämnda dokument och hfl. Du kanske ska kolla upp andra Ahlgren i barnets närområde då det Enligt hfl för 1856-1860 framgår att  Peter Ahlgren flyttade in till Sölvesborg redan 1854. Så då är det kanske inte så troligt att han var i Växjö 1860, men säker kan man ju inte vara. Dessutom kan man ju fråga sig hur många kakelugnsmakaregeseller Ahlgren det fanns i Sverige 1860.

VH Klas

69
Växjö / SV: Kakelugnsmakaren G. F. Ahlgren - Vem var han?
« skrivet: 2021-08-26, 16:48 »
Hej!

Enligt ett dokument, Kruk och kakelugnsmakare i Blekinge län på 1700- och 1800-talen (som finns att läsa på sidan signaturer.se , som du hänvisar till),  flyttade Olof Ahlgren till Sölvesborg där hans bror Petter Månsson Ahlgren senare var medhjälpare. Han stämmer ju dock inte in på initialerna i hfl. Inte heller fostersonen Oscar Ahlgren stämmer in. Ser inga andra barn till honom och brodern Petter ska enligt singnaturer.se ha tagit sig namnet Ahlgren så då kan du nog räkna bort andra eventuella bröder från listan över misstänkta Ahlgrens. Du kan ju dock använda dig av länken och följa familjen framåt och bakåt och själv se om det finns någon misstänkt Ahlgren där Olof bor.

Sölvesborg (K, L) AI:14 (1861-1865) Bild: 254 Sida: 250

Lycka till.

VH Klas

70
Kättilstad / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-08-26, 14:11 »
Hej Albin!

Nu blev det ett par inlägg till medans jag uppdaterade mitt inlägg. 32 står ju som sagt för moderns ålder men det stämmer inte med hennes födelseår i hfl som framgår om du följer länken i mitt tillägg. Modern anges där vara född 1795. Detta är dock inget ovanligt, att det står olika ålder i olika källor

Klas

71
Kättilstad / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-08-26, 13:50 »
Hej Albin!

Föräld. (rar) inhysesmannen Sven Jakob Jonsson och dess hustru Stina Svensdotter i Jordkulan på håshults ägor. Född den 6 döpt den 13 modern 32 år. De övriga siffrorna skymtar fram från nästkommande sida.

Här finns de i husförhörslängden ifall du inte hittat dem ännu.
Kättilstad (E) AI:10 (1831-1836) Bild: 120 Sida: 112

VH Klas

72
Hej!

Ifall det finns församlingsbok för de åren kolla där efter personen ifråga och följ från 1940 framåt eller 1950 bakåt. Finns det ingen församlingsbok online pga sekretes så kan man ju alltid kolla i böckerna på plats i den församling det gäller. Blir givetvis svårt om det är långt ifrån din hemkommun men kanske kan någon hjälpa dig med ärendet över telefon.

Vh Klas

73
Gamla bilder / SV: Tyda text på gammalt fotografi
« skrivet: 2021-08-19, 17:44 »
Hej!

Ifall du gör en ny förfrågan och kallar den något i stil med "när är detta foto taget?" kanske du kan få hjälp av de (hon) som är mycket duktiga på att datera foton utifrån frisyer och mode.

VH Klas

74
Urshult / SV: Håkan (Månsson) Almkvist, f. 7/3 1811
« skrivet: 2021-08-18, 23:13 »
Hej!

Den här länken kanske kan vara värd att kolla upp. Håkan Månsson född 1811-08-07

Urshult (G) AI:11 (1824-1830) Bild: 444 Sida: 432



VH Klas

75
Hej!

Här är de

Sid 183 i AI/4 Blackstads socken

Både sonen Hans ANders och Brita Maja avled 1810

VH Klas

76
Hej!

Vilken slarvig miss av mig, jag trodde att enbart en person flyttade till Hycklinge. Vad bra att du fann dem där. Kan kanske hjälpa till ytterligare då jag tror att jag funnit dottern Anna Brita, angiven som född i Blackstad 1790. Hon flyttade till Odensvi 1806 från just Blackstad så kanske flyttade familjen tillbaka dit efter sejouren i Hycklinge? Då det inte finns flyttlängder för Blackstad så tidigt, har jag inte funnit dem där. Den enda Anna Brita med fader Per från Blackstad är just den som är dotter till den familj du söker och hon föddes 1789. Ett tips är att gå igenom hfl för Blackstad mellan 1801-1806.

Odensvi (H) AI:10 (1807-1822) Bild: 47 Sida: 81

VH Klas

77
Hej igen. Såg att det redan skickats en länk till den sidan jag fann igår men här kommer den ändå då jag sagt att jag skulle skicka den :-) .

 Blackstad (H) AI:3 (1790-1806) Bild: 59 Sida: 103

I Loftahammar hittade jag även en Per Andersson och Brita Hansdotter i Hasselö, som får tre barn i den socknen, men jagfann nyss att de inte är samma som flyttar till Lofta... då det även finns en viglselnotis på skiva 1.

Följande utdrag är från PLF skiva 1.

Catarina
Född 17/8 1800 i Hasselö, Loftahammar (H)

Far
Andersson, Per
Hasselö

Mor
Hansdotter, Brita
30 år
Hasselö

Övriga uppgifter
Församlingskod: 088309
Moderns Födelsedatum/År: 30
--------------
Källa: Loftahammar C:3


Andersson, Per
Askerum

Hansdotter, Brita
Hasselö

Vigda 27/12 1799 i Loftahammar (H)

Övriga uppgifter
Församlingskod: 088309
--------------
Källa: Loftahammar C:3

78
Hej!

Jag tycker också att det står Väslunda eller Väflunda. Igår kväll roade jag mig med att söka på PLF:s Norra skiva där samtliga socknar i Tjust härad finns med. Då man kan skriva in plats och "Väsl" , "Väf", och liknande (skrev även Säf och säl ifall det var ett slarvigt s) och få upp samtliga träffar som börjar med de bokstäverna, borde jag ha fått en träff på platsen om den fanns i häradet. Sökte även i hfl för några socknar men såg ingen plats som passade. Dock hittade jag Petter Andersson och Brita Maja Hansdotter då de flyttar ifrån Blackstad socken kring 1799-1800. I kolumnen står Lofta????. Det är ett veck och svårt att se hela meningen så antingen flyttade de till Lofta eller Loftahammar socken. Har kollat även dem på skivan men inte funnit någon plats som passade.

Hoppas den här informationen kan vara till någon hjälp. Lycka till.
(Obs jag sökte igår på en annan dator så länken till den rätta  sidan i Blackstad kommer senare under dagen)

VH Klas

79
Övriga släkter - K (se även C) / SV: Krey
« skrivet: 2021-08-15, 11:23 »
Hej!

Har du släktforskat på din farfar eller är hans bakgrund okänd för dig? Ifall du inte har gjort det men snabbt vill veta om de kom från en soldatsläktt så räcker det med ett namn, födelsedatum och födelseplats så har säkert någon här på forumet tid att kolla upp det åt dig. Annars så kommer du säkert själv snart upptäcka den sidan.

Jag gjorde en sökning och fann flera Krey 1960, från Kalix i norr till Varberg i söder. Två stycken var födda i Tyskland. En var från Jönköpings län, Frans August Verner Krey.
Hittade en Otto Fredrik Krey född i Falun 1844-06-06 (fadern hette Otto Ludvig Krey och var handlare) och som senare bodde i Målilla i Småland där han var handlare. Han hade en son som var född 1878 och som hette Otto Harald Krey. Kan det vara dina anor?
 Målilla med Gårdveda (H) AI:23 (1890-1895) Bild: 234 Sida: 219

Jag har inte funnit några Krü, Crü, Kreü eller Creü men det finns ju många Kry. Det senare låter som ett typiskt soldatnamn tycker jag. Har hittat tre otto Kry från Småland.


VH Klas

80
Torrlösa / SV: Kopplingar till Torrlösa
« skrivet: 2021-08-13, 16:10 »
Hej!

I  Torrlösa (M) AI:7 (1855-1861) Bild: 1050 Sida: 101  framgår att Per var från Härslövs socken och Bengta från Reslövs socken så de verkar inte ha varit födda i Torrlösa. Dock kan de ju ha varit släkt med din bekants sida några generationer bak då de kom från samma område. Härslövs kyrka ligger ca 17 km, fågelvägen, väster om Torrlösa kyrka och Reslövs socken var grannsocken och dess kyrka är belägen ca 5 km fågelvägen sydöst om Ingelstorp gård. Ca 4,5 km från Ingelstorp ligger Vittskövle gård (Inte det kända Vittskövle slott i Vittskövle socken som istället ligger i nordöstra Skåne) och jag tror att det Vidsköfle som Per och Bengta med familj bor på är Torrlösas Vittskövle.

VH Klas

81
Personnamn / SV: Inget mellannamn - betydelse?
« skrivet: 2021-08-10, 16:16 »
Hej!

Kollade lite närmare på materialet idag och de åren på 1880-talet som jag gick igenom hade det gemensamt att det framförallt var barn till arbetskarlar och torpare som fick enkelnamn även om en sergeant, trädgårdsmästare, stadsskräddare, läkare och patron gav enkelnamn åt sina barn. En del var konsekventa och gav samtliga barn singelnamn medans andra blandade. På frågan om de som föddes senare i en barnaskara i större utsträckning fick singelnamn gav materialet stöd för svaret "nej", vilket var väntat.

VH Klas


82
Personnamn / SV: Inget mellannamn - betydelse?
« skrivet: 2021-08-10, 14:14 »
Hej!

Min farfars bror var äldst bland syskonen födda i olika socknar i Östergötland mellan 1894-1911. Han var emellertid den ende som enbart hade fått ett namn, de andra hade dubbelnamn. Så åtminstone i den familjen stämmer inte idén med singelnamn bland de yngre in. Jag är dock intresserad av namn och i Gränna, där min farmor föddes (samtliga i barnaskaran fick trippelnamn), har jag undersökt namnskicket lite närmare, då trippelnamn blev vanligt där ganska tidigt. På slutet av 1800-talet var det vanligast att barn fick två eller tre namn men ett namn förekommer dock då och då både bland borgare inne i Gränna stad och bland besuttnas och obesuttnas barn på landsbygden. Då jag igår lite flyktigt gick igenom materialet från tiden du angav i din fråga, såg jag att de som fick ett namn oftast verkade vara barn födda i slutet av en syskonskara eller ett av två barn där det andra barnet fått två eller tre namn. Tror dock att detta var en slump och att det inte fanns någon tradition som ledde till att barn i slutet av skaran oftare fick ett singelnamn. Det stämmer inte i min mormor och morfars familjer i Värmland och Närke t.ex. och jag har aldrig hört om en sådan tradition, det låter dessutom orimligt. Givetvis fanns det tidigt oskrivna regler för vilka namn man kunde ge ett barn men de luckrades upp med tiden. Däremot varierade ju namnskicket i tid och rum så lokala trender och förutsättningar kunde skilja sig åt även om det fanns allmänna trender på det nationella planet, som dubbelnamnens accepterande.

Skulle du dock finna ytterligare belägg för din idé vill jag gärna ta del av resultatet  :).

VH Klas

83
Hi Linda!

In the past when a boy and a girl (at least among wealthier farmers) were to be married the boy could send a "böneman" who represented him, to the "giftoman" who was responsible for the girl (often her father). If they could agree the boy himself could visit them, often with the "böneman" and continue the negotiations. If they then agreed, especially about the dowry, the couple could be engaged. Once engaged and rings exchanged they could have sex. The Church law from 1686 did not forbid engaged couples to have sex and children born during engagement counted as lawful. Because of that I can not see any problem with two young engaged travelling around visiting relatives before the marriage but I do not think it was common among most people on the countryside. In Cities, especially second half of the 19th Century, there must have been other traditions/norms. It was actually pretty ok to live together without being married, at least in Stockholm.
So when your husbands ancestor lived in USA it would probably be normal for her to travel to her mother and brother because they lived in other Cities. I also guess that they were engaged.

May I ask you where she came from in Sweden?

Good luck with your research

Klas

84
Hi!

Are you sure it was before the wedding? There was a tradition where the married couple visited relatives, probably those who couldn't attend the wedding. I also think that the upper classes could visit relatives when they were engaged but I am not sure about common people on the countryside. The traditions connected to engagement are well documented. I do not think the tradition you describe is mentioned in Lizzie Carlssons book "Jag giver dig min dotter" (I give you my daughter) but it is mostly about the Medieval era. I have not read anything about it in the "Sveriges Historia"/ History of Sweden in nine volumes though. Perhaps others here on the forum have heard about it.

Regards

Klas

85
Hej Gustav!

Det låter som att du har ett par bra böcker där, då är det bara att börja läsa dem så kommer det att gå bra med tolkningen av text. Bra också att du nog skaffar ett program som MinSläkt.

Här är en länk till en bra bok

https://www.adlibris.com/se/bok/slaktforska-steg-for-steg-9789127118867?gclid=EAIaIQobChMIpp6d36CY8gIVcUaRBR2qlAEOEAQYAiABEgKdv_D_BwE

Tack och ha en bra kväll du med

Klasse


86
Hej!

Ja jag använder numera Arkiv Digital men i många år använde jag svar (började med att låna mikrokort på biblioteket från svar och använde sedan deras digitala tjänst på nätet, som blev gratis för några år sedan) så det går ju lika bra. Ancestry har jag också men jag rekommenderar dig att försöka forska i arkiven så mycket du kan innan du tar "hjälp" av Ancestry då det kan finnas så mycket felaktigheter i medlemmarnas träd. Deras söktjänster kan ju dessutom ge tips på personer som inte är släkt med dig vilket lett många på fel spår skulle jag tro.

Här är en länk som ger en introduktion i släktforskningen

https://www.genealogi.net/om-slaktforskning-2/om-slaktforskning/

Skaffa gärna ett bra program där du för in dina anor. Själv använder jag MinSläkt som jag tycker är bra. Det är en fördel att ha programmet på din dator och inte hos Ancestry.

Det kan även vara bra att gå någon kurs i att läsa gammal text eller att köpa en bok som hjälper dig med det. Själv tycker jag att det roligaste med släktforskningen är själva dektektivgörat i arkiven men ibland kan olika databaser hjälpa till.

VH Klasse

87
Hej!

Jag blev lite osäker men vill du ha tips på hur du kommer längre bak i tiden på din farfars sida eller ville du istället få tips på hur du spårade din farfar framåt i tiden? Jag förstod inte riktigt hur du har kört fast.

Ifall du inte redan köpt en handbok i släktforskning eller gått en kurs på någon lokal släktforskningsförening rekommenderar jag dig att göra det så att du lär dig grunderna. Det brukar finnas bra handböcker för ett par hundralappar. Det blir så mycket lättare och roligare med forskningen om du lär dig att göra rätt redan från början.

Din farfars far föddes i Bergby i Vallentuna den 17 april 1872 och finns i den här födelseboken:
Vallentuna (AB) CI:3 (1833-1873) Bild: 570

Föräldrarna var skräddaren Joh. August Frölin och Johanna Erika Söderberg.

Ifall du vill kan jag ge dig några tips på bra böcker och websidor som kan vara till hjälp för dig.

VH Klasse

88
Kånna / SV: trued persson arvidsgård
« skrivet: 2021-08-03, 01:23 »
Hej!

Jag tor att jag funnit honom här i Södra Mellby men datumet är inte det samma som i senare husförhörslängder. Dock så kommer han från Bästekille som uppges i senare hfl.

Södra Mellby (L) CI:3 (1779-1820) Bild: 430 Sida: 39

VH Klas

89
Hi again!

The reason I asked about when and where you first came in contact with him was that I found several Carl Larsson born around the same time and because priests or clerks made mistakes now and then, I was not sure the one I found in Lyrestad was the right one and I could have looked at some of the others too. If you can trace your Carl Larsson from when he moves from his parents via Lyrestad back to Hova 1890 and the census, it is good.

Klas

90
Kånna / SV: trued persson arvidsgård
« skrivet: 2021-08-01, 21:03 »
Hej!

I Ljungby framgår att han bor där med en son men också snickaremästaren Lindkvist, som de bor hos. De flyttade samtliga från åhus. Han var alltså nästan 70 år då han flyttade till Småland. Kan snickaremästaren varit en son till honom? Jo då har nu funnit honom, se länk nedan Vitaby och även i Ljungby som Lindqvist. Sonen, snickaremästaren Per, flyttade alltså till Ljungby med fru och far och senare kom även hans bror Nils.

Ljungby (G) AI:10 (1856-1861) Bild: 184 Sida: 175
Vitaby (L) AI:4 (1840-1848) Bild: 141 Sida: 138

Vh Klas

91
Norra Vadsbo is the Kontrakt (a Kontrakt consisted of one or several Pastorat each one managed by a Vicar but supervised by the head Vicar of the whole Kontrakt), so it is not a Parish, and he is noted as living in Hova at the end of the Parish/ socknens slut. It means that he did not have a permanent living. I must ask you how you know about your relative? When  and where did you first come in contact with him? I have found a Carl Larsson born in Hova July 15 1828 and he lived in Lyrestad in Skaraborgs län in the 1870's married 1876-08-18.
Lyrestad (R) AI:8 (1871-1879) Bild: 240 Sida: 470

Hope that helped you

P.S Norra Vadsbo is also a Judicial district that we in Sweden call Härad.

Klas

92
Resande - Resandefolket / SV: Resande - Resandefolket
« skrivet: 2021-07-31, 16:54 »
Hej!

Har aldrig hört uttrycket sinterstuga för fattigstuga och får inga träffar då jag söker på nätet. Däremot kunde man bygga en mindre byggnad med sintersten (som var en restprodukt inom den äldre gruvnäringen) och ev kunde kanske en stuga där man tillverkade keramik ha kallats sinterstuga förr? Är dock osäker. Kan du ge oss en länk till själva sidan?

VH Klas

93
Kånna / SV: trued persson arvidsgård
« skrivet: 2021-07-30, 17:13 »
Hej!

En Trued Persson född 1787-10-20 bor i Vitaby socken i Skåne under 1800-talets första hälft och står som från Bästekille på Österlen.
Vitaby (L) AI:3 (1833-1840) Bild: 132 Sida: 138

VH Klas

94
Resande - Resandefolket / SV: Resande - Resandefolket
« skrivet: 2021-07-30, 14:10 »
Hej!

Förekommer det någon järnproduktion i socknen? Sinter förknippas enligt SAOB ofta med just järnframställning.

Hittade nu i en rapport från kulturdepartementet till regeringskansliet att tyska resande kallades för sinter.

https://www.regeringen.se/4af262/contentassets/c2b7817bfc9444f8a578ceadf1438e87/kulturgruppen-for-resandefolket.pdf

VH Klas

95
Hi!

You also had some thoughts about a man marrying at the age of 31 was a bit irregular. As a matter of fact it wasn't, at least not during the 18th Century. In the whole of Western Europe people married late then, women often around 24-28 years old while men were some years older. So I would not see 31 years old as irregular but pretty normal.
 
Regards

Klas

96
Hi!

In most parts of Sweden Herman wouldn't be one of the 15-20 most common names during the 18th Century, or any other Century that's for sure, though it probably became more common during the 19th and 20th Century. Certain names were more popular in some regions than in others. So if you do research in Uppland and other regions, you can note the Herman's you see. I would be surprised if it was totally absent in the Parishes around Skokloster and Häggeby. The owner of the Castle/Mansion Skokloster during the early 1600's was called Herman so perhaps it became popular in the Parish because of that? Hans Hermanssons father Herman must have been born in the 1600's. It is originally a German name and it means aprox. army man. First known in Sweden in 1250, according the Historical Museum in Stockholm. I think it was more common among the middle and upper classes and not that common among the peasants before the 19th Century. In my own and my wife's research I can find only one Herman born before the 1800's, which makes it more rare than Rahl, Didrik and Amund for example (uncommon names for most researchers I guess), so it is for sure extremely uncommon in my own research.

Good luck with your research

Klas

97
15 Historia / SV: Oscara
« skrivet: 2021-07-20, 13:59 »
Hej!

Enligt SCB fick 671 pojkar namnet Oscar 2020 vilket gav det en sjätteplats det året, för pojkar och en åttonde totalt. Så namnet är i hög grad väldigt populärt. Tror att SCB skiljer på Oscar och Oskar så en hel del bör ha den senare stavningen. När det gäller Oscara har 10 kvinnor det som förnamn medans 11 har Oskara, så det namnet är verkligen ovanligt. Det verkar finnas en hel del namnstatistik på nätet som skiljer sig åt. Bäst att kolla med SCB.

VH Klas

98
Ekshärad / SV: Förare eller förridare
« skrivet: 2021-07-17, 17:41 »
Tack, det styrker rangordningen så som jag förstått den, men ser att mönsterskrivaren, som väl inte var en egentlig militär grad, även skulle in före sergeanten.

VH Klas

99
Ekshärad / SV: Förare eller förridare
« skrivet: 2021-07-17, 15:00 »
Hej!

Det vore som Staffan Bergh nämnde bra om du talade om sammanhanget. Vad jag förstår fanns det förridare som red i förväg vid bröllop och liknande men det var även en benämning på en militär grad som framgår av ordlistan ovan.
Kan komplettera med lite annat. Furiren var på 1600-talet fram till 1837 den näst lägsta underofficersgraden, vad jag förstår, efter rustmästare. Föraren bör varit högre i rang men under sergeant. Men om jag förstått det hela rätt kan det varit lite rörigt mellan Furir/Förridare och Förare särskilt på 1600-talet. Furiren skulle i vilket fall skickas i förväg med sina furirskyttar, som var de bästa skyttarna, och finna lämplig plats för inkvartering och förplägning. Har en furir på 1700-talets början och han omnämns ibland som förridare.

VH Klas


100
Nästlidne may be the year that was before the current year. I am not fully sure there. That's often named sistlidne (latest) but perhaps also nästlidne? I will look more into that if not anyone here knows.

I found some information on Runeberg. It is an archaic expression but I think it is the same as sistlidne and if so it just means the last year.

Klas

101
Hi!

I think you are right and it says "och theraf" and then probably "nästledne år". Thereaf is the same as the modern därav, which is aprox. like the English hence. Nästledne =the next/following

Regards

Klas

102
Hej igen!

Det är jättesvårt att säga vilket yrke mannen hade. Jag tror inte att han varit anställd av någon statlig myndighet utan att det är en mer privat uniform. Är så gott som helt säker på att det inte är någon svensk militär uniform och inte heller en polisuniform. Kanske var han något slags vaktmästare, kusk eller liknande? Jag misstänker dock att även biljetförsäljare eller annan personal på järnvägen kunde ha en liknande mössa på den tiden. Det är den där halsduken som får mig att tro att han inte är någon välbärgad person, men jag kan ju ha fel där.  Ifall det är från din egen släkt som albumet kommer kan du ju alltid försöka spåra dina anor och deras syskon på slutet av 1800-talet början av 1900-talet, och se vad de arbetade med.

Lycka till

VH Klas

103
Hej!

Jag tror att det är ringen han vill visa upp, inte nageln. Nageln är nog klämd så därför ser den konstig ut. Han har ju en halsduk runt halsen och jag är osäker på om själva kläderna tillhör en uniform. Helt klart har han en skärmmössa med ett slags emblem så kanske är det ändå någon form av uniformsmössa. Sotare, eldare eller nått med sjön kanske? Skulle lika gärna kunna sitta som vakt någonstans. Kusk eller något annat yrke där han passat upp på överheten är ju en möjlighet. Det är ju inte någon typisk klädsel för militärer, poliser, lokförare, skeppare eller fångvådrare i mina ögon i alla fall. Jag har sökt på google images utan framgång. Det skulle underlätta om du vet var denne man levde. Det finns ju så många yrken där de använde uniform förr. Vet du när fotot är taget?

VH Klas

104
Jönköping / SV: Jönköping
« skrivet: 2021-06-13, 23:32 »
Hi Heidi!

I think you have found the right one. In the Household examination book Habo (F, R) C:15 (1861-1878) picture: 32 page: 29 we can see that his father is called Johannes Adamsson and his mother Lisa Katr. Eriksdotter Lindelöf. Also that part of Habo Parish where they lived was called Mobo and was a part of Bottnaryd Socken until 1880's. Bottnaryd was and is a part of Jönköpings Län so therefore he was later in life seen as from Jönköping I guess.

Good Luck

Klas

105
Jönköping / SV: Jönköping
« skrivet: 2021-06-13, 15:05 »
Hi!

When you say that you think that you found his birth record in Habo I guess you know about him in USA (or another country that he emigrated to) and that you have read "born on March 19 1862 Jönköpings län". If not you have perhaps only found a record mentioning a man with that name born in the Jönköping area around the year 1862. If so we can find other possible candidates for you on the Jönköping disc. Just let me know and I can check the disc more carefuully. I have at least 6-7 persons with the name Oskar Alfred Johansson/Johnsson in the Jönköping area born around 1861-1863.

Regards Klas

106
Hej Roger!

Det är oundvikligt att dina föräldralinjer går i hop till slut. Vi är alla släkt med varandra på mer eller mindre håll. Har man många anor i samma område är ju chansen större att man är närmare släkt. Min farmors morföräldrar, som föddes i början av 1800-talet, hade högst troligt samma förfader (född på mitten av 1600-talet) men det kände de säkert inte till och då det gick så många generationer innan de fick barn så spelade det heller ingen roll genetikst sett. Du kan ju räkna hur många generationer som finns mellan dottern och sonen så ser du ju hur nära släkt din farmor och farfar var.

Vh Klas

107
Hej!

Erich Ersson räf Stelberg får jag det till. Finns ju ett Ställberget där så det är nog en stavningsvariant.

Jodå här finns de.  Ljusnarsberg (T) AI:2 (1722-1737) Bild: 144 Sida: 278
VH Klas

108
General questions / SV: Need help with name on birth record
« skrivet: 2021-01-25, 23:56 »
I just found that the (head) Priest/ Kyrkoherde in Annerstad was called Johan Plate and that his assistant was the Priest Johan Wising, who were married to Sara Plate (most likely Johan Plates daughter). Annerstad (G) AI:2 (1750-1772) Bild: 202 Sida: 387

Also I found a Sara born 1704 at Annerstad (G) AI:2 (1750-1772) Bild: 214 Sida: 411 at the same page as a Nils Nilsson but that Sara is most certain not Sara Plate because she was supposed to be born later.

Regards

Klas

109
General questions / SV: Need help with name on birth record
« skrivet: 2021-01-25, 23:29 »
It is most likely Plate. In the past it was common for a Priest to call women from the higher classes for Madame, Mademoiselle or sometime jungfru (virgin). I googled the name and found someone who claimed a Sara Plate was the wife of a Priest. Perhaps that is her? However sometimes the upper class found pleasure in visiting a baptism for common people but if you have found her in a later husförhör she was perhaps not a wife of a Priest. It would be good if you could give us a link to that page.


Regards

Klas

110
Hans, Jag fick ditt meddelande och jag svarade dig. Sedan fick jag ditt andra meddelande där du frågade om jag fått ditt fösta, så därför misstänker jag att du inte sett mitt svar. Om du tittar längst ned på sidan med de senaste inläggen i forumen så ser du ditt eget namn, ifall du nu är inloggad, och därunder står det privata meddelande. Klicka där så kan du läsa mitt svar. Ifall det inte funkar kan jag skriva mailet här så du kan läsa och sedan radera det.

VH Klas

111
Förnamn - G / SV: Götar / Göte / Göter
« skrivet: 2021-01-24, 21:07 »
Olle, Jag menade det namn som Stefan Simander tog upp i trådens första inlägg, Anna Britta Giöthersdotter. Han hade hämtat uppgiften från PLF. De bodde i Långasjö socken.

Databasen Nominas uppgifter om namnet Götar stämmer med Otterbjörks uppgift om runnamn. Äldsta belägg i Sverige är från ca 1000 så då måste det ju finnas med på någon runsten någonstans. Göthar skall vara sammansatt av ord som betyder (folknamnet) Göt och krigare. Namnet Göte betyder istället helt enkelt en Göt eller götisk person och ibland är det en kortform av namen Götmar och Götulf, som inte heller har samma betydelse som Götar. Detta enligt Nomina.

VH Klas

112
Olle, Sigrid Götharsdotter bör vara hon som kom från Rödjestugan i Haurida och som 1733 gifte sig med Abraham Andersson ifrån Gränna (Haurida C/2 sid 237). Elin kan mycket väl ha varit dotter till Göthar i Källeryd. Ska kolla om det finns lite dopvittnen som kan hjälpa till att kasta ljus äver detta problem.

VH Klas

113
Förnamn - G / SV: Götar / Göte / Göter
« skrivet: 2021-01-24, 20:50 »
Kan det vara så att namnet Giöthersdotter från PLF:s databas helt enkelt är en felläsning och att det egentligen skall vara Giötharsdotter? Annars är ju Göte och Göthar olika namn men Göter har jag aldrig träffat på. Inte heller finns det med i databasen Nomina på Historiska museet.

VH Klas

114
Olle, Har nu hittat "Giöthar Pehrsson" från Källeryds torp. Han avled 1696, 50 år gammal. Begravdes i Öster på kyrkogården
Haurida (F) C:2 (1689-1790) Bild: 182 Sida: 357

Han kan mycket väl ha fått barn kring 1683 men tyvärr så finns inte födelsebok i Haurida från den tiden. Har heller inte lyckats finna något i kyrkoräkenskaperna men skall nog kolla igen för säkerhets skull.

Kan en eventuell dotter i Källerydstorpet stå med i din katekeslängd efter 1695? Då Göthar är ett så ovanligt namn kan han mycket väl ha varit far till Elin Götharsdotter.

VH Klas


115
Olle, det verkar som att Göthar gifter om sig eller att hans fru har återkommit till längden, 1690 kan man se Giötar med hustrun under Källeryd. Dock nämns inte torpet så kan det vara så att de delar på det halva hemmanet i Källeryd nu? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007001_00051

Varken hustru eller torp nämns i de kommande längderna. Skall kolla dödsboken senare idag och se om han finns med där.

Trodde först att du hade hittat nått i domboken som visade att Giöthar i Galthult levde omkring 1683 men föstår nu att det var den tidigare notisen från domboken 1671 du syftade på.

VH Klas

116
Olle, Tack för att du ligger på Arkiv Digital om fotograferingar. Har haft svårt att hitta i AD och använder riksarkivets mantalslängder. Tog en titt i längden för 1683 och fann en Giötar boendes i torpet på Källeryds ägor, om jag ser rätt. Mattes som brukar gården kanske är någon som du har koll på?

Göthar i Galthult bör ju vara för gammal, men som du säger så vet man aldrig. Ifall han gifte sig med en änka kring 1644 så bör han ju ha varit gift ytterligare en gång om han fick en dotter kring 1683. Du sa att jag nu kan se i domboken att han levde vid det datumet. Vilken bild var det du syftade på och vilket var datumet? Misstänker att den bilden inte blev uppladdad.

Skall själv ut en tur i skogen snart men hoppas kolla vidare i kväll.

Klas


117
Olle, Så fel jag läste  :D Då ligger det ju verkligen i "närområdet" då jag redan har funnit en Giötharsdotter ifrån Haurida.

Har du några uppgifter som skulle kunna styrka att den Giöthar är far till Elin Götharsdotter? Det är nog tyvärr inte troligt då Elin föddes omkring 1683. Dock bör Elin varit född samt gift sig med Peder Zachrisson i en annan socken än Vireda så jag skall kolla upp Haurida lite extra.

Klas

118
Olle, Mattias född i Finnarp 1764 var en bror till Lena Götharsdotter som Hans nämnde. Jag har sökt på olika stavingsvarianter av namnet Göthar. Ofta stavades det Giöthar har jag för mig och det verkar ha varit vanligast under 1600- och 1700-talet. Den Giöthar från Galtås som du nämner har jag inte sett tidigare, tack så mycket. Galtås i Säby socken ligger ju nära "kärnområdet" för Giöthar i Norra Småland. Stämmer det att du gav mig ett antal Giöthar ifrån 1600-talets Adelöv, ifrån din databas för några år sedan? Får gå igenom trådarna jag skrivit i eller kolla mail från dig jag fick för många år sedan, om du inte kommer ihåg eller har möjlighet att kolla i databasen.

VH Klas

119
Hans, det var mycket intressant att ni i er släkt talade om en Orre, min farmor nämnde även hon en Orre, som hon dock bara kände till ryktesvägen.

När jag började forska på min farmors sida ville hon inte veta något om sin fars bakgrund, så jag lovade att inte utforska den sidan åt henne medan hon ännu levde. Hon nämnde att han var född i Lommaryd men utom äktenskapet. Modern var hushållerska hos en elak Peter Orre, sade hon, som troligtvis även var far till hennes far. Efter att min farmor hade gått bort 2007 började jag så småningom att utforska hennes fars sida och märkte att han faktiskt inte var född i Lommaryd utan i Adelöv, samt att han inte alls var född utom äktenskapet. Fadern hette faktiskt Peter, men dock inte Orre. Till min förvåning upptäkte jag snart att farmors far hade en Lars Orre i sin linje, vars son hette Peter (dock har jag bara sett honom som Peter Larsson och inte Petter Orre) så då började jag undra hur Orre smugit sig in i min farmors släktmedvetande. Det kunde ju även vara en slump men inte så troligt då namnet Orre är ganska ovanligt. När du nu berättar om er släkthistoria blir jag än mer förbryllad.

Att personer på 1900-talet skulle minnas att de hade en Orre i sin släkt, fast han var född 1727, verkar ju ganska osannolikt. Detta stärks av att min farmor inte kände till så mycket om sin fars bakgrund. Att denne Lars Orre skulle varit så elak att de mindes honom är nog heller inte troligt då jag misstänker att det var min farmors farfar som varit den elake Peter.  Det verkar ju som att de även på din sida haft en vag uppfattning om släktförhållandena före den "mystiske" Orre. Varför har de då berättat om en Orre i våra olika släktled? Troligtvis får vi aldrig veta svaret.
 
Vi delar dock en hel del anor. Greta, som jag misstänker var en felskrivning från prästens sida då personen före Soldaten Svans barn var döpt Greta om jag mins rätt, kallas som du sett för Maja eller Maria i husförhörslängderna. Hon var min farmors farmors mor, och ihop med sin man Carl Magnus verkar de vara våra första gemensamma anor (om man söker sig bakåt i tiden).

Jag har en del anor som du kanske inte har i ditt träd. Lars Orres far var till exempell soldaten under Vänsternäs i Adelöv, Lars Evertsson, och jag antar att du inte har med honom då du startar din berättelse med Lars Orre. Han dyker upp i mantalslängderna för Vänsternäs 1720 som ogift soldat. Året efter gifter han sig med Agneta Andersdotter. I generalmönsterrullorna finns han sedan fram till 1744. Därefter är det ett hopp till 1761 då torpet är vakant. Vart de tog vägen vet jag ej. Det är dock en del luckor i Adelövs kyrkböcker. Jag misstänker att Lars föddes 19/7 1695 med fadern Evert från Äppelhult (Adelöv (F) C:1 (1689-1735) Bild: 50 Sida: 93) men jag kan inte helt bevisa detta. Äppelhult ligger heller inte så långt från Vänsternäs och jag har för mig att en Annika avlider i Äpplehult på slutet av 1700-talet. Olle Elm som kommenterat i denna tråd är mycket kunnig, särskilt då det gäller den här trakten, så kanske har han lite andra uppgifter i sitt material, som kan kasta ljus över denna linje fast den inte kommer ifrån Vireda?

Har även en del information om de andra linjerna, särskilt om Elin Börjesdotter från Rupphult i Vireda. Detta är ju inte riktigt ämnet som skall diskuteras här så vi kan ta det i en annan tråd eller  privat? Det sista kanske är en bra idé då jag är lite nyfiken på din sida av trädet. Man kan skicka privata meddelanden till varandra på den här sidan vilket du kanske redan känner till?

VH Klas



120
Hej Hans!

Ursäkta dröjesmålet, jag hade missat att du svarat i denna tråd och såg det av en slump då jag var inne idag och skrev ett inlägg. Ja "vår" Göthar Persson, som var född i Vireda 18/8 1729, hade fadern Peder (Peder. Per, Peter och Petter är ju bara olika varianter av samma namn) och modern Elin. Det är ingen tvekan om att det står Peder i födelseboken, se till exempell hur prästen skriver bokstaven P i namnen Per och Peter på samma sida.

Göthar var verkligen ett ovanligt namn även vid tiden för Göthar Perssons födelse. Jag misstänker att namnet i norra Småland endast användes i några få släkter. Har gjort sökningar på Jönköpingbygdens skiva över födda döda och vigda och endast fått 4-5 träffar, inklusive vår Göthar. Två av dem kom från Lommaryd då de gifte sig. Sedan tidigare har jag funnit det i kyrkböckerna hos en flicka från Haurida. Har för mig att Olle Elm någon gång berättade att han funnit namnet hos några få i Adelövtrakten på 1600-talet, så det är ju inom ett ganska begränsat område de flesta träffarna finns. Då jag sökt på mina skivor från socknar utanför Jönköpings län har jag även fått enstaka träffar i Virserum, Asby och Vårdsberg.

Lena Götharsdotter som du nämner och hennes man soldaten Peter Svan, som avled i samband med Sveriges sista fälttåg 1814, är mina anor. Är de även dina och i så fall vilket av deras barn är din ana? Kanske har vi fler gemensamma förfäder?

VH Klas


122
Hi!

The location in Värmland you mention is probably Ragvaldstjärn in Gräsmark Parish in what is today a part of Sunne kommun (municipality).
Ragvald is a male Christian name and tjärn is a small forrest lake.

 Are you sure that Stefan Stefansson II came from that location, because of what I understand they moved to Norway before 1662?

I have seen other researchers online placing the Mullikkas origin in Mullkkamäki in Laukka Finland. I can not guarantee they are right though. There are two small islands with the name Mullikka in Finland and one of them is in Rautalampi municiplaity, where I know some of the Forrest Finns came from.
If no one here knows for sure you can perhaps email the organization Finnsam and ask them about the Mullikkas.
info@finnsam.org

Klas

123
Hej Calle!

Tack för hjälpen. Jag är dock lite fundersam då Pers hustru försvinner ur mantalslängden flera år innan han själv gör det. Hon kan ju inte ha flyttat och hon kan heller inte ha blivit så gammal att hon inte var skattepliktig då hon var yngre än sin man. Dock kan ju Per ha försvunnit ur längden på grund av ålder. Ifall Elin var utfattig borde hon ha stått antecknad som det så varför försvinner hon redan på 1730-talet???? Jag får fundera men helt klart är det ju intressant med de uppgifterna du gav mig och om de personerna är de rätta, vilket mycket talar för, var de även något äldre än vad jag trodde då Elin får sonen Göthar 1729 då hon i så fall var 46 år gammal. Återigen tack. Ifall någon sitter inne med fler uppgifter, till exempel känner till varifrån Per och Elin kom ifrån, tar jag gärna emot dem med.

VH Klas Wallén

124
Hej!

Jag har nyligen återkommit till ett gammalt problem jag har nämligen att försöka få fram information om när och var Elin och Peder föddes och dog. Peder och Elin står nämnda som föräldrar till sonen Göthar som föds 18/8 1729 på Stora Hultrum i Vireda (Vireda C/2 sid 329) och i mantalslängderna kan man följa familjen. Elin försvinner från längden någon gång mellan 1735 -1737 och Peder 1742 då sonen Zachris tar över. (Göthar bor på Stora Hultrum då han gifter sig 1757) Dock kan jag inte finna någon av dem i dödsboken och jag har heller inte funnit deras vigsel. Det finns dock en del luckor i Vireda så kanske har de gift sig under en sådan period eller så flyttade de in till Vireda från någon annan socken. Namnet Göthar är extremt ovanligt och jag har bara stött på det några få gånger bland annat fann jag att pigan Sigrid Giötharsdotter från Rödjestugan i Haurida gifte sig med Abraham Andersson från Gränna 2/12 1733 (Haurida C/2 sid 237) så hon kan tidsmässigt ha varit en syster till Elin. Jag kan dock inte finna vare sig någon Göthar eller Zachris i mantalslängderna för Stora Hultrum så deras koppling till platsen är oklar.

Undrar nu om någon här på forumet har koll på dessa personer eller i övrigt kan hjälpa mig att få reda på Elin och Peders öden.

VH Klas Wallén

125
Hej!

Har hittat uppgifter som påstår att fotografen Harry Konstantin Lindbohm var verksam på fler platser än Göteborg, bland annat i Halland. Det skulle i så fall kunna vara Nordiska Revisionsförbundet som NRF syftar på, ifall fotot är något yngre än du först trodde. NRF bildades nämligen på 1930-talet.

Har du någon i släkten som var revisor? I så fall är kanske den personen med på bilden.

VH Klas

126
Gamla bilder / SV: Tyda namn på foton
« skrivet: 2019-06-05, 18:48 »
Hej!

Tycker att det står Bernard 1937 och Bernard 1912 på två av fotona. Sedan vill jag gärna få det till Trud-chen 1939/1937. Har obekräftade uppgifter på att Trudchen är ett smeknamn för Gertrud. Tycker också att det står Mutt elke 1941. Mutt(er) elke kan ju vara mamma Elke. Ett foto saknar ju text men det sista är så suddigt men en chansning är något med Jonatan? Men det är bara en vild chansning.

VH Klas

127
General questions / SV: Help reading a household exam
« skrivet: 2019-05-13, 14:30 »
Hi Michael!

This is an interesting family story and good that you got that information from our National Archive. I do some research in the region of Linköping my self so I will have a look and se if I can find your Bengt some where. Did Bengt move from Hästveda to Linköping with his mother or some other adult? He was only five years old in 1843 so it must be very unlikely that he moved by him self. Also it is over 300 kilometers from Hästveda to Linköping so do you know why Bengt would move that far? Perhaps his father came from that part of Sweden and Bengt stayed there for a while?

I just found Bengt Carlsson moving out from Hästveda in 1843 (or probably 19/1 1844). It says that he was born there 27/8 1838 so apparently the missprint ooccured very early. Also the records mention that he moved to Kulla close to Linköping and I know about a Kulla not far from Linköping. I will check that up. (Hästveda (L) B:1 (1828-1860) Bild: 31 Sida: 52)

Regards

Klas

128
General questions / SV: Help reading a household exam
« skrivet: 2019-05-10, 15:57 »
Hi!

I am not sure about the whole text but when it comes to where Bengt Carlos is supposed to be born, I do not think it says Hedveda but instead Hestveda. There is a Hästveda in Hässleholm in Southern Sweden but no Bengt is born there 1838 08 27 but one 1838 12 27. (Hästveda CI/5 page 35)
For the text: First it says "försvarlig/ justifiable" and it is about how he reads. Then it says "gott uppförande/ good behavior" Then something I can not fully read but it ends with Gefle 5/3 55. Above it says "afmönstrad/ payed off (as a sailor)" and a year which is very difficult to see. First it looks like 195 something but it may be an eight so it can be 185? "in London". The whole text ends with "Betyg/certificate" and something  that might be stockh which is short for Stockholm, and the date 4/3 1879. At the right I think it says "rymd"which could be escaped. But I am not sure.

 I hope someone who can read this kind of text well will help further. I just thought you should know that I do not think there is a Parish in Sweden with the name Hedveda or Hetveda and that I think it says Hestveda. Bengt came from Stockholm 1853-07-14 according page 24 but I could not find any Bengt Carlos coming from Stockholm that day in the moving in records. There came a seaman called Carl Gustaf Bengtsson from Stockholm 26/6 1853 (Gävle Trefaldighet BI/5 page 4) born in Karlshamn 1833-06-08 (Gävle Trefaldighet AI/14 b page 183). Perhaps you can read the moving in and out records and see if you can find him somewhere.

How come you think this Bengt Carlos is your ancestor? was your great great grandfather born the same year and day or is it because of the unusual name? I can say that Bengt Carlos is a very uncommon name in Sweden and I searched the register for the Swedish population between 1860-1947 and only found this one in Gävle. Because he was a sailor he might have gotten a very unusual name and Carlos is a form of Karl/Carl so perhaps he was called Bengt Carlsson before he became a sailor?

Regards and good luck

Klas

129
Jönköping / SV: Moving out of Parish 1834
« skrivet: 2019-04-11, 11:10 »
Hi!

It has never existed a Jönköping socken so you are right this posting is strange. I think the purpose is that under Jönköping you can post questions about the Parishes in the City. Jönköping is a Swedish city founded in the 13th Century (today a Kommun which is a municipality) and also a region called Jönköpings Län. Linderås is a Parish in the northern part of Jönköpings Län and the subdivison Norra Vedbo härad. Also Frinnaryd is a part of Norra Vedbo härad.

Regards Klas

130
Ja nu ser jag att du satt ett frågetecken där.

På sid 195 kan det möjligen vara förkortning för S I och då kanske stå för Samuel Israelsson som återfinns på sidan före. Jag är dock mycket osäker på vilka initialer som står där. På sidan 250 tror jag det står "hos Samuel skrefves disse" varefter de som skrevs hos Samuel räknas upp.

VH Klas


131
Hej!

Jag vet inte riktigt om jag förstår din fråga rätt men du undrar var någonstans han bor? Det som syns på dina bifogade bilder är hans födelsesocken vilken är Marbäck.

VH Klas

132
Vimmerby / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-02-27, 12:31 »
Hej!

Kan du ge en källhänvisning, så kanske någon kan ta en titt i arkiv digitals material. Det är ju lite lättare att läsa i färg och om det inte är så suddigt.

VH Klas

133
Hi!

I think it is Strå socken in Vadstena kommun a bit North West of Åsbo.

Regards Klas

134
General questions / SV: Help with locality near Ǻsbo parish
« skrivet: 2019-02-10, 22:06 »
Hi Doug!

Now my wife and I have had some time to go thru some of the church books in Åsbo and Säby and I have found some interesting things and perhaps some relatives to you.

First I must say that it is still a very tricky problem and I also had a look at Cajsa Carlsdotters ancestors and there were some problems there too with the priest probably noted the wrong year, month and/or days for birth and marriage. It seems that the church books in Åsbo is not so reliable when it comes to the facts in other Parishes. Anyway we went thru the books and apparently there are few candidates for your Per Andersson and his father in the moving register and birth records. If the Priest made a mistake with Säby it will be very difficult to find the right Peter but if Säby is the right Parish there are a few alternatives. If it is not necessary the correct year, month and day noted in Åsbo, I found an interesting Peter Andersson born in 1753-03-04 in Säthälla in Säby (C/3 page 191). My wife googled him and found a page with genealogical research from a person (Lars) now living in Boxholm Östergötland. He is also in a straight line related to Peter Andersson thru his son Anders and his son Anders Andersson born 1819-02-16. If he is your ancestors too you and I may share a common ancestor way back in time on his wife's side. According to this person your Peter Andersson was the one I found in Säby born 1753-03-04. He do not explain how he comes to that conclusion though. I had a look in the household examination book AI/1 page 350 and found that in 1759 and forward there was a Per in Säthälla but he was to young to be the one born in 1753 though it was the same parents. According the death records no Per died in Säthälla. In 1760 the parents to Peter born in 1753 got a new son called Peter. He lives when the mother died in 1783 and was noticed as 21 years old but not where he lived at that time. I suggest that you look up that Peters siblings and see if you can find your Peter as a witness at their children’s baptisms. One thing that make me think it is still the wrong Peter is that if he was born in 1760 his first wife was much older than him. Worth checking up though. I also found three other possible Peter Andersson. One born in October 1753 with father Anders Larsson and mother Margareta, and one Peter born in Kolshult 1755-09-26 to soldier Anders and mother Elin Persdotter (page 196 Säby C/3). Another Per Andersson is the son to the soldier wettersten(?) and mother Maria born Dec 31 1754 (page 195 Säby  C/3) Perhaps you should see if you can find them in the household examination books and see if they have some sisters and brothers and see if your Peter is a witness on their children’s baptisms.
  I will also give you the link to the site we found so you can look for some more things there. I asked my uncle who also lives in Boxholm and he knew about Lars and was a classmate to his younger brother. It is a small world :-) Lars have his email adress on that site if you like to get in touch with him, or if you like I can call him on the phone first.

I deleted the link because I do not think it is ok on this site to give away another persons adress. I will send it to you in a personal message that you can see if you go to the page that we can see the questions for today(Forum). There you can see who are online right now and your name is there when you are online. Under the names can be seen Privata Meddelanden. Click there and you can read my message with the link.


Regards Klas


135
Apparently there was an older thread on this site that mentioned Carl Andersson Bakfot under "Bakfot". He was first a Furir in Kronobergs regemente södra sunnerbo kompani and was born in 1723-01-02. They got married in 1754-01-06 in Hinneryd socken. Perhaps he was born there or at least lived there before the marriage. I also found that Lisa Regina Amerins mother was a daughter to the lawman/assessor Bengt Nilsson Ekerman from Eksjö in Småland. He was a member of a family from Småland that is known from the mid 16th Century.
/Klas

136
Hi!

There are no birth records for Döderhult between 1658 and 1683. You would perhaps take a look if there are any Church accounts for Döderhult and 1662. If a person was baptized the parents often payed the Church for bell ringing. Also have in mind that a person who is noted as born in 1662 in a later household examination might have been born another year. The old household examination books was not 100% correct. They could often have the wrong birth year.

Regards Klas

137
HI!

The father was the non commissioned officer Bakfot who lived on Källreda nästagård in Tolg. He was what we call a Förare which in the 17th Century was the third rank for non-commissioned officers. Later on he became a Sergeant which was the fourth step. During that time a Sergeant had a higher status than during later times. You can find the family on page 287 in AI/3. The wife may be a daughter to another non-commissioned officer or a priest. I my self have an ancestor who had a Furir (second rank for N-C officers) as father and a daughter to a priest as mother during the early 18h century. I think it says that your ancestor was called Lisa Regina Ameries but I am not fully sure of the surname. I may check it up and see what I can find I have some records from that part of Småland but I am not sure they are from Tolg though. Also the non-commissioned officers was often the sons of farmers and the higher officers as Captains and so on was often from the higher society, the nobles. During the 16th Century and probably also the 17th, the Förare was the person who had the flag/ensign. Also I think the förare had a horse and the name bakfot (back foot) has probably more to do with his horse than the förare himself.

One thing that is confusing is that the household examination book for Tolg AI/3 has several sections with the same places. One thing that is strange though is that the later parts of the book is supposed to be from 1765 and the earlier part from 1755-1763(?). But on page 286 you can find your ancestor Brita Margareta (noted as Brigitta Greta) born in 1766.

By the way Doug, I have found some that might be interesting for you regarding Peter Andersson. I will probably have time to post about it tonight.

Regards Klas

138
Källor och arkiv / SV: Anfader anno domini 1700
« skrivet: 2019-01-28, 16:11 »
Hej!

Jag antar att du bor i Finland och har större delen av dina anor där, och därför undrar du hur det kommer sig att du ändå har 30% Skandinav enligt DNA-test som du tagit. För det första så finns det ju inget specifikt finsk eller Skandinaviskt DNA så därför blir det alltid fråga om uppskattningar. DNA-företagen kollar var någonstans i världen personer med liknande DNA bor och därefter listas etnicitet utifrån det. Personer från Finland har ju flyttat till Sverige och Norge ( har många förfäder som kom till Sverige och även Norge från Finland på 1500-och 1600-talet ) och därför finns det många i dagens Skandinavien med DNA liknande ditt eget. Det förekom ju även att svenskar flyttade till Finland under medeltiden. Jag misstänker att det kan vara en förklaring. Sedan så kan man ju inte utesluta att du har grenar som tagit sig från Sverige till Finland efter medeltiden. Finns det någon särskild anledning till att du tror att soldaten Forsberg kan ha svenska anor? Kan han inte ha kommit från en plats i Finland med svenska som huvudspråk och därför ha fått namnet Forsberg?

VH Klas


139
General questions / SV: Help with locality near Ǻsbo parish
« skrivet: 2019-01-23, 00:56 »
Hi!

I had a look at the last two Per Andersson and the one who moves to Åsbo in 1772 comes from Ulrika Parish and moves to a Jonas in Hästorp. The one who moves to Åsbo in 1783 moves in to Timmey with his wife Anna and two daughters. I think that he is the one I found in the mantalslängd for 1784, married with two children. Your Per is probably the one who lives on his own in Timmerö in 1784. He might be the one who moves to Jonas in 1772 perhaps he worked in Hästorp as a dräng but we can't know for sure. Also Ulrika is not a neighbor parish to Säby though it is not very far away either. I hope to be able to have some more looks at this problem which is interesting. I let you know if I find anything.

Regards

Klas

140
General questions / SV: Help translating two localities
« skrivet: 2019-01-19, 14:26 »
If you tell me the books and pages where you found the three Peter Andersson I might have some time to take a look at them too. Säby is a nice Parish with it's center in a vally with a beautiful Church near a small lake. We use to go there several times each year spotting birds.

I think I have found your line in släktdatas material and Arkiv Digital. Nils Bengtsson dies in Karten(ed) in Västra Tunhem 1808-11-30 (Västra Tunhem C/3 page 525). Karten(ed) is a place that Bengt Lindgren and Anna Nilsdotter with family mowed to before 1761 when their daughter Kristina was born in Karten(ed). When Kristina is born in 1761 Bengt is still noted as Jonsson so it is no doubt that Bengt Lindgren in Karten and Bengt Jonsson the father of Nils born in 1758, is the same person. Bengt Jonsson and Anna Nilsdotter also got Jonas born 1756.05-02. When Bengt Lindgren dies in 1817-07-06 he is noted under Runnarebo where his son Jonas Lindgren born 1756-05-02 also lives and works as a forest ranger (AI/1 page 215). Bengt is noted as 87 years 8 months and 23 days old which gives us the birth around October 1729 in Karten)ed) (AI/! page 215, C/3 page 541). Also in the death records Bengt is noted as a former kronojägare which at least later on was a kind of forest ranger too. We can find a Bengt with father Jon born in Karten 1729-09-21 and that is very close (Västra Tunhem C/1 page 226). I think that is your Bengt Jonsson. When Bengt Jonsson and Anna Nilsdotter are married in 1754-01-01 his parents are noted as Jon Larsson and Kerstin Bengtsdotter and her as Nils Eriksson and Anna Torstensdotter. In 1770 08 22 a Kristin Bengtsdotter dies in Karten 87 years old and in 1744-06-1o a Farmer Jon Larsson dies in Kartened.

Klas

141
General questions / SV: Help translating two localities
« skrivet: 2019-01-18, 14:37 »
You're welcome Doug!

I don't know if you have found out that you can search directly on the släktddata site not just download things? You can go to "sökning" above to the left and choose some of the categories "Christian name/förnamn Parish/församling, surname/efternamn, title/titel and so on. If you for instance choose västra Tunhem as Parish, nils for Christian name and bengt as surname and then  född/born  the program will list all birth activities with Nils Bengtsson involved in västra Tunhem. I think you also can extend the number of parishes you like to search. Unfortunately Släktdata do not have all Swedish Parishes but are often strong in some Geographical areas.

Also here is a link to a picture of Baggården (bare in mind that there were perhpas several different Baggården farms in late 18th Century and that the one on the picture is more likely built during the 19th century) published on Bygdeband.

http://www.bygdeband.se/?post_type=attachment&p=2312393


Klas


142
General questions / SV: Help translating two localities
« skrivet: 2019-01-17, 15:29 »
Apparently it seems to be a Baggården mentioned in Västra Tunhem Church books too. In 1788-10 they got a Daughter called Stina and in 1790-12 they have a son called Oluf in Baggården. This according to släktdata a site with free registers.

Finally I found them in V Tunhem C/3 picture 31 page 53 for Gjerdhem/Gärdhem Parish

Klas

143
General questions / SV: Help translating two localities
« skrivet: 2019-01-17, 14:41 »
Hi!

I do not know if you have seen that the first part says: "hemmans- brukaren" (which means the owner of a farm kind of yeoman) and then it says: "i Baggd." I think, short for Baggården. I can find a Baggården in the neighbouring parish Flo. Perhaps that is something to check up.

Regards

Klas

144
That was indeed a funny coincidence, it is sometimes a small world out there :-)

Good luck with trying to find Jan Ove.

Klas

145
Hi!

It was my wife who searched on google and found them on the Danish National Archive. Write Jan Ove Albert Ljunggren on google and choose the link with cs.sa.dk. (unfortunately there is no adress to link to ) When we searched it was the 11th alternativ on google. When you reach the site you will find them at number 1232. For us they were the 12th post. It is also a Danish adress there. The daughter was born on October 25 1917. The mother was 19 at that time and the father was Jan Ove Albert Ljunggren. Jan is noted as karetmager which seems to be similar to vagnsmakare, or coach maker in English, which was the title he had in Sweden.

Regards

Klas

146
You can always read the register for moving out from Johannes Parish in 1921. I think they are several hundreds but you might find him there if he really moved out that year. I am a little curious about why Jan is living in Malmö without his wife though the book mention his wedding certificate? Apparently he married Alma in August 1917 and they got a child soon there after, Alma is called Eleonor as second name in Denmark though.

147
I think it says: "Å. församl 122 -21 (then this is over crossed and above can be seen) dbef 175"
This means: Å parish 122 -21. dbef (perhaps short for this book following volume?) 175.

I have searched but can not find Jan Ljunggren. Å. can be short for a parish that begins with an Å and there are two such parishes in Lunds Stift area, Åhus and Åryd. But it is likely that he never moved there and instead was transferred to the next volume. Now it becomes even more tricky because Östra förstaden in Johannes Parish became a part of Skrävlinge Parish from 1925. If you do not get more help with this here I suggest that you copy the last part with Å fösaml 122 -21 dbef 175 and ask where he moved, in a new topic or under Johannes Parish in Malmö

Regards

Klas

148
I would like to take a look at the original page but I can't get access to riksarkivet via your link. Can you please tell me in what book and page I can find this information. I suspect that it can be that he moved to page 122 but I will have to see the wole page to get a better picture.

Regards

Klas

149
Hi!

I think it says : Äktenskapscertifikat utf den 16/7 1917 f giftermål med Danska undersåten Alma ?H (?) Gunhilda Nilsson 253/13 i Köpenhamn. Meaning: "Marriage certificate executed July 16 1917 for marriage with the Danish citizen Alma ? Gunhilda Nilsson 253/13 in Copenhagen".
I think it can be Ch. short for Christina but I am not sure.
The numbers 253/13 is his military service number.

Regards

Klas

150
General questions / SV: Help with locality near Ǻsbo parish
« skrivet: 2019-01-04, 19:08 »
I have had a little look at the "Mantalslängderna" which is kind of taxation lists, that you can read free on riksarkivet. For Åsbo and your Per you can use the year 1771 and from 1784 and forward. In 1784 years taxation we can see an unmarried Petter Andersson for Norra Tmmerö and also a Per Andersson married with two children. There is also a croft called Anderstorp with an Anders with wife and children living there but they are probably not Pers parents. In 1771 there are two Anders living in Timmerö Norrgård and also an Olof. (Mantalslängder: 1784 picture 901, 1785 picture 90, and 1771) What is strange is that when your Per Andersson has married his first wife in 1785 we can after that see in the taxation list that there are no Petter Andersson as head of one of the households on Norra Timmerö but instead one living in one of the crofts. Before your Per is married there are one Petter Andersson as head of one of the households.

I have one more idea that you can test. Go thru all Per Anderssons childrens birth records and look for wittnesses from Säby. If Per moved from Säby but had some familly there they might have come to Åsbo for the baptism. You might also look for an Anders from Norra Timmerö in the death records, he might be your Pers father. The marrige between Pers parents is not easy to find but if you notice all marriges in Åsbo and Säby with an Anders around 1740-1753 you can later check them against other persons you will get from the moving lists and baptism records. Perhaps you will be able to finaly find Pers parents. Good luck and let us know if you find them.

Regards Klas

151
Skärstad / SV: Norsk anfader i Skärstad?
« skrivet: 2019-01-03, 23:06 »
Med tanke på uppgifterna från Åke Carlsson så är det nog troligt att det är Bosgårds Norrgård som flera vittnen kommer ifrån, inte Gränna Norrgård. Vi kan i alla fall utesluta att Jon Norman var ifrån Norge.

VH Klas

152
Skärstad / SV: Norsk anfader i Skärstad?
« skrivet: 2019-01-03, 22:53 »
Hej!

Det är lite suddigt men det kan stå Grenna och sedan förkortning för norrgård. Det är ju inte troligt att det kom två drängar och en hustru från Norge för ett dop i Skärstad så jag tippar på Gränna Norrgård.

VH Klas

153
Skärstad / SV: Norsk anfader i Skärstad?
« skrivet: 2019-01-03, 22:26 »
Hej!

Ser ingen bilaga eller hänvisning till källor.

VH Klas

154
General questions / SV: Help with locality near Ǻsbo parish
« skrivet: 2019-01-03, 20:54 »
Hi!

I think the priest first wrote a "p" and then changed it to what seems to be "Lars Eriksson" alternatively "Carl" but that is not so likely. The mother is called Brita Nilsdotter and I think they lived in Bråtestugan. That was a cotage under the farm Bråten in Säby. I did not find any Lars or Brita under Bråten or some of the Bråten crofts in Säby AI/1 page 27 though, but a Carl with a wife called Annika. Interesting though, that it is actually on January 2, 1743, that we can find a Per. Off cource the priest sometimes wrote totally wrong names in the records but so far we can't say that it is your Per we can see there. There are some documents in both Säby and Åsbo telling who moved in and out the Parish but a quick look could not find Anders with wife Anna Stina Olofsdotter. But as I wrote earlier Anna Stina could be a mother in law not Pers mother. I recommend you to take a look at the register for moving in and out for Åsbo and Säby.  There is an Anders Persson and an Anna Olofsdotter who got married in Åsbo in 1743 (Åsbo C/2 page 384). I am not sure they are the parents of your Per though. The Anna Stina who can be seen under Basteberg in A/1 can be found in Åsbo C/2 page 169 with soldier Olof Frimodig and Maria Johansdotter as parents. Several wittnesses comes from Timmery which was an older name for Timmerö, so there is a conection there worth checking up if you do not have better clues. Also somewhere you may find Per Anderssons  parents marriage. If his mother was from Åsbo it is likely that they got married there but otherwise they could have married in Säby or some other parish around Åsbo. Perhaps I should ask you what you have so far regarding Per Andersson? It might help with more information. Is Per Andersson one of your ancestors?

Regards Klas

155
General questions / SV: Help with locality near Ǻsbo parish
« skrivet: 2019-01-03, 18:36 »
I suspect that the widow Anna Stina Olofsdotter above Per Andersson in Basteberg can be his mother or mother in law. I could not find a Per born in Säby with a father named Anders and a mother named Anna Stina between 1753-1755. Per Andersson was married three times, first in 1785 when he is a dräng (name for a rural worker or a son) in Basteberg, with Helena Månsdotter from South Timmerö, second time in 1787 with Catharina Jonsdotter from South Timmerö, and the third time in 1798 with the widow Lena Eriksdotter.

I will perhaps be able to have some more looks at this little mystery.

Regards Klas.

156
General questions / SV: Help with locality near Ǻsbo parish
« skrivet: 2019-01-03, 16:28 »
Hi!

Timmerö was divided into north and south and Basteberg croft was under North Timmerö. Today Timmerö is a part of the small town of Boxholm, where my mother grew up. Here is a link to a kind of local historical society in Boxholm. The text is in Swedish but there are several pictures of the area.

http://www.krafttaget.com/timmero_bjursdalen.htm

By the way Säby is a socken/Parish some 20 kilometers South of Åsbo in a new region called Jönköpings Län.

Regards Klas

157
Vet någon vad detta är / SV: Vad är detta?
« skrivet: 2018-12-21, 19:25 »
Fiol kan det ju inte ha varit till. Spelade de gitarr och eller rökte de cigariller/cigarrer? De kan ju knappast heller haft det för fiske då det är av silver. Konstig pryl.

158
Vet någon vad detta är / SV: Vad är detta?
« skrivet: 2018-12-21, 18:40 »
Hej!

Först tänkte jag spontant på en stämpipa för gitarr men hålen är ju lika stora så det går ju inte om det inte funnits något slags kassett inne i piporna som försvunnit? Ett annat alternativ skulle kunna vara något slags förvaringsrör för cigarrer eller cigariller som suttit fast i något fodral som nu är borta. Vem har haft prylen och vad hade han/hon för social status/yrke?

VH Klas

159
Hi!

If your great grandparents left Sweden as early as mid 1800's they might have brought traditions and songs that we do not have anymore and that are now forgotten by most of us. Christmas developed very much 100 years ago. It is possible that the Christmas traditions were very individual before early 20th Century when the radio helped create a more general Christmas tradition. My grandmother on my mothers side were also from Värmland but she was born early 1900 and I do not remember that she told me about any special Christmas traditions. My mother told me they used to eat the special sausages called Värmlandskorv (värmlands sausages)but that is the only odd dish. Perhaps it was as you mentioned, there had been bad times in Sweden and when they got dopp i grytan during Christmas they remembered the sparse times and was so thankful for their food so they sang songs and made some rituals. I checked it up and dopp i grytan is one o few dishes on our julbord that people have eaten for several hundreds of years.

Tomte is a little gnom that people thought could help the farmers with some things but also punish them with mean jokes if he got angry. It was important to put out the Christmas porrige for tomten which is something many still do today as a tradition even if they live in cities. Every Christmas we use to see an old short movie on Swedish tv called Tomten, in which a person reads a poem by Viktor Rydberg. Rydberg was born in Jönköping in Småland. (Gränna is today a part of Jönköping administration area.) Here is a link if you like to see it. The poem is translated to English on this site  https://en.wikisource.org/wiki/Robin_Goodfellow

https://www.youtube.com/watch?v=3BVzYcuVg-c

It is a very fine poem and I have the book too. It was first written in 1881 The Swedes still knew about the old tomte during the 19th Century and one of our artists Jenny Nyström used to paint them. Later on we took the old tomte and transformed it into Santa Claus but still our tomte often comes to us from the forests not the North Pool as in USA and England or Africa/Spain as in the Nederlands. I have read somewhere that the artist who created the picture of  Santa Claus for Coca Cola in the early 1900's was from Finland and knew about Jenny Nyströms pictures of tomtar and was inspired by them.

As you say we celebrate most on Christmas Eve or Julafton as we say. I am not sure it was the original way of celebrating the pagan festival for the winter solstice though because our Christmas is a little later in december than the solstice. It seems that the eve/afton is generally important in Sweden. Also we celebrate midsommarafton/midsummer eve. I think that I read that it might be because the Churches rang the bells on the evening before an important Christian holiday (and maybe that the new day started already when the sun set), but that must be the case for several other countries too. I guess no one knows for sure why the eve is so important here.

Klas

160
Hi Pete!

First let me ask you if you have read my private messages I have sent to you regarding Gränna in Småland and Emanuelsdotter? I have some information and we might have the same ancestors who where drummers in the army.

When it comes to the song I first thought of one we used to sing: "Nu är det jul igen och nu är det jul igen, och julen varar än till påska". Meaning now it is Jul(Christmas) again now it is jul again, it lasts until Easter. But there are no words about dopp i grytan in that song. I have never heard of any Christmas song with dopp i grytan but that does not mean it doesn't exist such a such a song. Here is a link to youtube and nu är det jul igen.
https://www.youtube.com/watch?v=Rf3d1srLhqc

When did your father lived in Sweden? The tradition with a Santa is not so very old here in Sweden and also the food we eat at Christmas has changed some over the years and the traditionell Swedish julbord that we now eat is pretty young, from the 1950's I think. Off course some of it is traditionell food that people have eaten way back in history and I guess that dopp i grytan might be one of the old ones. It was practical to soak up dry bread. When I was young my grandparents used to have dopp i grytan every Christmas but no song when they eat it though. When it comes to our Santa or Tomte as we say it is pretty new. During the 19th Century it was more common with a julbock/Yule goat than a Santa. I recommend that you read about it on wikipedia.
https://en.wikipedia.org/wiki/Yule_Goat

I will see if I can find some more about the song.

Regards

Klas

161
Hej!

Jag har själv ringt upp flera personer som jag är släkt med, oftast för att försöka få tag på foton på gemensamma släktingar. Ingen har så här långt blivit arg utan oftast visat intresse. I mitt fall har jag ringt allt från sysslingar jag inte tidigare träffat till personer som delar anor flera hundra år bak i tiden.

VH Klas

162
Hi!

Here is a link to google maps.

https://www.google.com/maps/place/Falla+Horn/@57.8784031,15.723215,1621m/data=!3m1!1e3!4m5!3m4!1s0x4659bbbe5cc41acb:0x3a0b3c456f951772!8m2!3d57.8795476!4d15.7291038

That position is aprox. the same as the position for Fala in Horn given on Bygdeband.se which is a site for local history.

Regards Klas

163
Hi!

I think it says Ryktaren. "Rykta" a horse = groom a horse so a ryktare was a person who worked with grooming of animals. I guess he must have worked on a large farm with many animals.

Regards

Klas

164
Hi!

I think It says: går hvarken till nattv: eller kyrkan. do not attend neither the Communion (nattv: is short for nattvard) or the Church. It is only the word I think is "till" I am not absolutely sure of. It feels like it must be till and also in the word "eller" the two l:s are very similar to the letters in the blurry word I think is "till".

Regards

Klas

165
Råneå / SV: Råneå C:2 (1734-1767), år 1760, nr. 12
« skrivet: 2018-10-07, 12:55 »
Hej!

Jag tycker att det ser ut att stå Pitjeå alltså Piteå.

VH Klas

166
Hej!

Har också MinSläkt och trivs mycket bra med det. Rekommenderar det varmt, särskilt om du söker ett funktionellt program med enkel ren design.

VH Klas

167
Grythyttan / SV: Grythyttan AIIa/2 sid 657
« skrivet: 2018-09-22, 11:22 »
Hej!

Kan vara Ramsberg socken. Ramsberg ligger i Lindesbergs kommun så det är inte så långt från Grythyttan.

VH Klas

168
Hej!
I landsarkivet i Vadstena kan det finnas en del om Gränna under Visingsborgs grevskap.

VH Klas

169
Hi!

Yes it is not Isak but Pål. Also this time they do not write the name Törkel as in the earlier taxation documents, but Toerkiells I think. After wife it says Pig: Margreta. Piga can be either a female rural domestic worker or a daughter to the farmer.

Klas

170
Hi again George!

I think it says;
 Nils Törkelsson, wife, d, Ola 23 year, p, Malena, Giertru, one child
old Törkel Olsson 79 years, wife 75 years, Isak Törkels, Ola Åkesson, daughter Karen.

d means dräng and p piga and that could be either a rural worker or a child to the farmer. In this case I think that means a rural worker but I am not sure. I do not know if Ola Åkesson has married Törkels daughter Karen or if Ola is a dräng and she is Olas daughter.

Regards Klas

171
Utländska krig / SV: Sjuårskriget 1756-1763
« skrivet: 2018-09-17, 14:19 »
Hej!

Sverige deltog inte i sjuårskriget så tidigt som 1756 utan först från hösten 1757. Så om dina uppgifter stämmer kan det inte varit under det kriget, som i Sverige gick under namnet Pommerska kriget, som din anfader dog.

VH Klas

172
25 Religion och kyrka / SV: Skallpenningar
« skrivet: 2018-09-14, 14:51 »
Jag tror att det var skallfogdens uppgift att kräva in böter från personer som inte skött sina uppgifter eller haft undermålig utrustning med sig. Kanske hade han något slags befogenhet till det eller så drog han dem inför tinget. Pengarna bör ju dock ändå ha hamnat i kyrkokassan tillslut varpå de förts in i kyrkoräkenskaperna. Alternativt kanske bönderna i socknen fick betala för ett visst skall och därför förts in i kyrkoräkenskaperna. I så fall borde det ju finns ganska många anteckningar om skallpenningar och om så inte är fallet bör det nog vara den första förklaringen.

VH Klas

173
Hi again!

I think it says: Törkel Ohlsson, wife, three children, Ohla (the name Ola) followed by something I can't be sure of because of the black part in the middle of the book. It might be the name Åke but I don't think so because the word seems to continue. It might be the names of the first children or other persons in the household. If you search for some particular children of Torkel you might get help from some experts on Brandstad if you explain your problems under the Parish Brandstad. I am not familiar with that Parish my self but I saw that the household examinations started quite late, 1803, so that makes it a bit difficult. Have you used household inventories?

Good Luck!

174
Hi!

In the first picture it says : afkortade matlag. That means an abbreviated/shortened matlag. A matlag is directly translated a "food team", a group that is provided with food from someone. The other picture shows the persons that are in the matlag I think. Old Törkel Ohlsson his wife and some more people. I may have time to take a look at the original pictures later and see more if no other has answered you.

Regards Klas

175
Håll / SV: Löjtnant Johan Georg Lütze
« skrivet: 2018-09-12, 18:36 »
Ser ut som att det står konigl: vilket skulle kunna vara königlich. Det stämmer ju bra in på may:ts vilket ger oss kunglig majestät.

VH Klas

176
Hej!

Problemet med sådana där etnicitetsbeskrivningar är att det inte finns något unikt svenskt eller engelskt DNA. Därför kan de inte visa annat än en beskrivning av var någonstans i världen andra personer som gjort testen, och som du delar visst DNA med, bor någonstans. En engelsman till exempel kan ju ha DNA från en anfader som flyttade till York eller någon annanstans i England från Danmark/Skåne framförallt mellan 800- 1000-talet. Jag skulle tro att det kan ge dig Engelska träffar då DNA-företaget kategoriserat dessa personer som engelska fast ni kanske delar DNA från en dansk (skånsk?) ana. Givetvis kan du ju även ha anor som flyttat till Sverige, antingen som trälar under vikingatiden eller invandrare under stormaktstiden, vars ättlingar delar DNA med dig. Det är ändå lite underligt att din mamma har så mycket som 25% Engelskt och du 15%. Har du verkligen funnit samtliga anor från 1700 och framåt? Om inte kan du ju ha okända Engelsmän i ditt träd.  "Nordeuropeiskt" kan väl även innefatta Tyskland, Nederländerna och Belgien varifrån många människor under lång tid (särskilt Tyskland) har flyttat till Sverige. Har själv både Tyskar och Valloner bland mina anor på 1500- och 1600-talet. Du bör nog även kolla upp så att det inte är så att Skandinaviskt är en del av Nordeuropeiskt. Kanske har vissa testare blivit kategoriserade som Nordeuropeisk fast de bor i Skandinavien. Tror även att Östeuropeiskt och Finskt kan krocka så att vissa människor som gjort testet kategoriseras som det ena och några det andra. Man får ta etnicitetstester med stora nypor salt (då de flesta platser på jorden befolkats från så många olika håll under lång tid varpå det inte finns något sådant som "unikt etniskt DNA"), och jag tror också att de flesta företag nämner detta på sina hemsidor. Företagen kan bara gå efter de platser som testpersonerna påstår sig komma ifrån. Det kan ju ändå var skoj att göra sådana tester för att se var någonstans i världen det bor andra personer som har liknande DNA som du själv.

VH Klas

177
01) Ortnamn A - M / SV: Fernbo?
« skrivet: 2018-09-01, 21:21 »
Hej!

Det kan vara Västerfärnebo socken i Västmanlands län som det är frågan om.

VH Klas Wallén

178
Swedish history / SV: Swedish Documentation in the latter 1800s
« skrivet: 2018-08-27, 11:53 »
Hi!


I would say that the Swedish late 19 th Century records are much closer to 99% than 80% when it comes to reliability. But off cource some people were missed by the authorities and others tried to stay away on purpose. I think it would be a good idea if you gave us the facts you know about your Swedish ancestors. Their names, birth yeras and places, if you know about that. Then someone here might help you find them in the records. I see that your user name is JMKoch and the surename Kock/Koch can be found in my own family. They were working as trip hammer smiths in Värmland. If you like to know more about the Swedish records I recommend that you go to familysearch.org and their wiki section for Sweden and Church Records. Good Luck.

https://www.familysearch.org/wiki/en/Sweden_Church_Records

Regards

Klas

179
General questions / SV: Map Question
« skrivet: 2018-08-24, 01:51 »
Hi!

There are two places called Bjälverud and Tjärnfallet in Lysvik Parish in Värmland. Did your ancestor live there? If that is the case you will find maps on google, just google "Bjälverud Lysvik"

If you search for old maps you can go to "Lantmäteriet", a Government Agency, for free. Good Luck.

Here is a link:
https://www.lantmateriet.se/en/

/Klas

180
Johan: Jag har i alla fall ett exempel från min egen släkt där en soldat Johan Ståhl får flera barn som även de tar Ståhl som efternamn men där yngste sonen själv blir soldat och i stället blir tilldelad namnet Ekstrand. Det vanligaste var att det antingen fanns ett namn kopplat till soldattorpet, så att den soldat som flyttade till ett nytt torp helt enkelt fick ta ett nytt soldatnamn, eller att soldaten vid antagningen blev tilldelad ett namn av ansvarige förrättare som i fallet med Mobergs Raskens.

Christer: I de socknar jag framförallt forskar i kan det nog förekomma att kvinnor står som Pers dr men min uppfattning är att det är mycket vanligare med Persdotter. Gjorde några snabba sökningar i några socknar (bland andra Grythyttan, Hällefors och Gåsborn) blandat för slutet av 1600-talet och mitten av 1700-talet och då hade prästen skrivit namnen "normalt" som Persdotter eller eriksdr men i Frykerud kan det eventuellt ha funnits ett litet mellanrum mellan namnet och dr under mitten av 1700-talet.

VH Klas Wallén

181
Vill bara tillägga att jag har några andra exempel på hur en soldat behållit sitt soldatnamn efter avsked och hur även dennes barn tagit det efternamnet (det var dock mycket vanligare att göra så om fadern var hantverkare eller smed). En beväringskarl i början av 1800-talet vid namn Arndt behöll det namnet även då han senare kom att bli krögare och dagkarl i Nora stad. Minst ett av hans barn tog namnet Arndt. I en del fall kan det även vara så att soldatnamnet egentligen var ett släktnamn sedan tidigare. Har en soldat och klarinettblåsare vid namn Holmgren vars barn även kommer att ta Holmgren som efternamn. I detta fallet heter dock även klarinettblåsarens far Holmgren. Detta torde dock vara ovanligt då de flesta soldater fick ett tilldelat soldatnamn inte sällan kopplat till soldattorpet.

 Du skrev även  att du hört att det före 1850 var vanligast att använda patronymikon och det stämmer ju men det fanns faktiskt ingen enhetlig lagstiftning mot att använda patronymikon eller matronymikon förrän långt in på 1900-talet. Troligen var det namnlagen 1963 som satte stop för detta användande. Numera har det ju dock blivit lättare att välja efternamn.

VH Klas Wallén

182
Hej!

Har själv minst ett exempel då ett soldatnamn förts vidare till barnen fast fadern inte längre varit soldat. En Soldat vid namn Ståhl fick avsked kring mitten av 1800-talet och blev senare hemmansägare men behöll ändå sitt soldatnamn. Detta namn kom även de flesta av hans barn att använda. Min farmors mor t.ex. hette enbart Ståhl i efternamn. Vill dock poängtera att de flesta av mina soldaters barn inte tagit soldatnamnet som efternamn.

VH Klas Wallén

183
Hej!

Jag söker just nu med ljus och lykta efter foton på mina anor. I flera års tid har jag hört mig för i de släktgrenar jag känner till men har ändå en del luckor som jag tror skulle kunna fyllas av för mig okända släktingar eller hembygdsforskare. Två av dessa anor är klamparen och Faktorn Carl Johan Andersson, som bland annat verkade i Östergötland (klampare i Mem och sedan faktor på SJöbacka såg i Ljung socken) och som avled i Mem 1903-07-23, samt hans fru Marthe Helene Larsdatter som efter makens död levde kvar i Mem tills hon blev sjuk och tog sig till Göteborg där hon avled 1914-01-27. Om någon själv har foton på dem eller vet någon annan som har det vore jag mycket tacksam om jag kunde få kopior av fotona.

VH Klas Wallén

184
Viker / Kopparslagaren Per Gustaf Pettersson
« skrivet: 2018-08-14, 18:11 »
Hej!

Jag har i flera års tid sökt efter foton på mina anor men har fortfarande en hel del som jag misstänker kan ha fastnat på bild någon gång utan att de fotona blivit kända i min släktgren. En sådan ana är kopparslagaren Per Gustaf Pettersson och möjligtvis även hans fru Johanna Persdotter. Per Gustaf och Johanna levde i Bengtstorp i Vikers socken där de båda avled, hon 1892-05-14 och han så sent som 1913-11-13. Jag har fått tag på en kassabok som Per Gustaf förde och i släkten finns några av hans arbeten bevarade men jag har inte kunnat finna ett foto på honom. Jag misstänker att någon har ett foto på honom även om de inte vet vem mannen på fotot är. Då det både i min egen släktgren samt i andra grenar som jag kommit i kontakt med gått ett rykte om att han var väldigt lång, omkring 2 meter, samt att han skulle ha haft ett långt skägg så bör han ju sticka ut på ett foto. Om någon här själv har eller känner till någon annan som har ett foto på någon av dem så skulle jag bli väldigt glad om ni hörde av er till mig så att jag kunde få en kopia av dem.

VH Klas Wallén

185
Hej!

Jag har under årens lopp sökt kontakt med släktingar som skulle kunna tänkas ha foton på Johan Ståhl och hans hustru Anna Petersdotter, men jag har hittills inte fått något napp. Hoppas nu att någon på forumet själv har eller kanske känner till någon som har foton på dem. Jag känner inte till samtliga släktingar så det är troligt att det finns någon där ute med foton då Johan och Anna bör ha fastnat på bild någon gång. Att jag finner detta troligt är på grund av att de båda var födda 1824, dog i slutet av 1800-talet samt lät fotografera i alla fall en av döttrarna. Johan, som från början varit soldat, brukade under andra halvan av 1800-talet en liten del av Björkenäs Södergård vilken tidigare hade ägts och brukats av svärfadern. Johan avlider 1899-06-09 och Anna 1897-12-11. De båda föddes i Ölmstad- Anna 1824-04-05, dotter till nämndemannen Peter Larsson (som avled i Björkenäs 1850) och Kerstin Johannnesdotter- och Johan 1824-06-159 son till sockenskomakaren Per Nilsson och Cecilia Håkansdotter.  Ifall det finns någon därute som har foton på dem tar jag gärna emot kopior.

VH Klasse

186
Okänd socken i Småland / SV: Anders Peter Thorsell
« skrivet: 2018-05-27, 12:36 »
En sak som försvårar är att det inte så sällan står helt fel födelseår i de militära källorna. Han kan alltså vara född flera år tidigare eller något senare. Jag har gjort en sökning i PLF:s cd 3 och fått några intressanta träffar. Just namnet Anders Peter verkar ovanligt, så om du är säker på att han verkligen hette så och inte Per Anders så finns följande personer att kolla upp:

1777-12-07 Anders Peter i Kalmar stadsförsamling, far Michael Läckander, Matros
1776-12-11 Anders Peter i Kalmar stadsförsamling, far skomakaren Peter Renström
1775-06-05 Anders Peter i Kalmar stadsförsamling, far krukmakarlärlingen Johan Haglund och mor fästekvinnan Christina Schössler
1774-10-23 Ander Peter i Kalmar Slottsförsamling, far Bengt Lundal, Gesäll
1773-01-21 Anders Peter Kalmar stadsförsamling, far Anders Krasslund matros, mor Maja Swanfeldt, fästekvinna.

Vet du när och var han gifter sig samt vad hans fru hette ? De uppgifterna kan underlätta eventuella framtida sökningar.

VH Klas

187
Hallaröd / SV: Norra Hultarp
« skrivet: 2018-05-18, 15:21 »
Jag tror att jag hittat din anfader i Norra Hultarp. I husförhörslängden A I/13 bild 114 sid 103 (i Arkiv Digital) finner jag en Nils Olsson med hustrun Gunnil Nånsdotter med barn varav en är sonen och soldaten August född 1873-02-20 i Hallaröd. Kan detta var din anfader? Nils Olsson står som ägare till 1/8 hemman i Norra Hultarp.

Jo då det var din anfader. I Hallaröd A II a/1 sid 130 samt 132 finner du honom. Först i föräldrahemmet och sedan flyttad till sid 132 där han står som August Nilsson Hult och med hustrun Elise som var född 18 mars 1870 i Riseberga socken. De gifte sig i Färingtofta socken 1897-02-27 .

Lycka till med forskningen.

188
Hallaröd / SV: Norra Hultarp
« skrivet: 2018-05-18, 14:56 »
Hej!

Det underlättar om du vet när de bodde i Norra Hultarp och när de var födda. Om du fått motstridiga uppgifter om deras födelseplatser får du gärna nämna i vilka dokument du funnit dem.

VH Klas

189
Swedish geography / SV: Name of town
« skrivet: 2018-05-17, 19:20 »
Just like to point out what has already been said here and also explain some about Villages in Sweden. Täby during the 18 th century was not a town, city or even a village in the classic British sense, it was a parish. Close to the Church it cold be some houses  but not many. The rest of the houses in Täby, like other Swedish socknar were spread out in the parish in small clusters that we in Swedish use to call "byar" or "orter" that often contained 2-5 farms and perhaps some crofts on the property. The word By in Swedish is often translated to the Englsih Village, a place often with a few hundred up to a few thousand people, but a by was much much smaller. Most Swedish cities (Städer in Swedish, from the old Swedish word "Stad" that meant place), until the 19 th Century, were not larger than a traditional Englsih Village.

Also when it says Täby byn I guess it is the small settlement near the Church that is refered to

Regards Klasse

190
Var ligger platsen / SV: Klosterordnen S:t Anne/Anna
« skrivet: 2018-04-30, 18:33 »
Ifall handlingen är ifrån 1551 och ännu viktigare även berör det året, så kan det ju inte vara Sankta Annas kloster i Halmstad som omnämns. Avståndet mellan Växjö och Halmstad tror jag inte spelar så stor roll och att Halmstad då låg i ett annat land behöver nog inte heller omöjliggjort att de ägde mark i Sverige, då klostret inte representerade Danmark utan Franciskanerna som ju även fanns i vårt land. Det lär nog dock inte ha funnits en klosterorden i Sverige med namnet St Anna. Jag har i alla fall aldrig hört talats om det eller läst något om en sådan orden. I Sveriges Historia del 2 och 3 skriver Dick Harrison en del om klosterväsendet i Sverige och han nämner inget om en orden med det namnet. Dessutom är ju dokumentet tillkommit under en tid då klosterväsendet var på tillbakagång i Sverige och Danmark så det lär ju inte ha varit någon ny orden som bildades då. Är du säker på att dokumentet inte omnämner en äldre händelse? I så fall kan det ju ändå vara Sankta Anna i Halmstad som det handlar om.

191
Var ligger platsen / SV: Klosterordnen S:t Anne/Anna
« skrivet: 2018-04-30, 13:39 »
Hej!

Enligt wikipedia fanns det ett franciskankloster i Halmstad som kallades Sankta Annas kloster och som var verksamt mellan 1494 och 1531. Kan det vara detta kloster du eftersöker?'
Nu var ju Halmstad en dansk stad på den tiden men det kanske inte var omöjligt för ett kloster att äga mark i grannlandet då franciskanerna även var verksamma i Sverige.

VH Klasse

192
98 - Osorterat / SV: Markering efter förutvarande gård
« skrivet: 2018-04-29, 20:11 »
Du kan ju alltid höra med lantmäteriet ifall du inte hellre vill söka själv i deras kartarkiv. Kanske har en gård flyttats i samband med något av skiftena. Har du måtten på husgrunden? Det kan ju även vara så att det på er gårds ägor funnits ett mindre torp eller annan byggnad.

VH Klasse

193
Husförhörslängder / SV: Fem kolumner med siffror?
« skrivet: 2018-04-03, 20:04 »
Ifall det står Jana så är det intressant. Enligt Historiska muséets databas är det tidigaste kända Jana från 1787. Jana är alltså femininformen av Jan och har sitt ursprung i Johanna. De tillägger även att det kan vara en kortform av Juliana, Mariana eller Ottiliana.

VH Klas

194
Det jag har sett om en vikingagen är från Storbritannien där en del verkar säga "Viking gene" då de antar skandinaviska anor i DNA-test.

VH Klas

195
Hej!

Dragonerna i Bohuslän tillhörde (enligt wikipedia) vid slutet av 1700-talet Bohusläns lätta dragonregemente/Bohusläns regemente till häst och fot. Det bör underlätta sökandet något.

VH Klas

196
I also found when they got married. Also from PLF CD 2:

Lundkvist, Johan
Trädgårdsmästare
Läggevi Fliseryd

Persdotter, Ingeborg
Piga
Ruda

Vigda 15/10 1797 i Högsby (H)

Övriga uppgifter
Församlingskod: 082102
--------------
Källa: Högsby CI:3


197
Hi!

I searched the "Person och lokalhistoriskt forskarcentrums/ Person and local Historical Research Center" CD 2 and found that a Gardener Johan Lundqvist died in Döderhultsvik in Döderhult Parish in 1837-03-15. When he dies he was married and 66 years old. That must be your Johan Lundqvist and it is clear that he was a gardener and therefor he could take a new surname.

Regards Klas

198
Säby / SV: Säby/Carstensson
« skrivet: 2018-03-29, 17:49 »
Hej Monika!

Ja södra stambanan går igenom både Boxholm och Tranås och norrut till Katrineholm och Järna!

Hittade ett gammalt inlägg på detta forum skrivet av Hans Egeskog från 2001-01-12 kl 22.30 och jag misstänker att det kan var din släkt som nämns. Värt att kolla vidare på. Det inlägget jag menar kommer allra sist på sidan men även några av de andra inläggen kan vara av intresse. Det är det relativt ovanliga namnet Casten, samt platserna Ryan och Torpa som är den gemensamma nämnaren. Dina anor i Bäckatorpet hade kopplingar till Ryan och Torpa vad jag kommer ihåg från husförhörslängden och en av dem hette ju Casten Jönsson.

VH Klas

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=23422.0



199
Säby / SV: Säby/Carstensson
« skrivet: 2018-03-29, 13:36 »
Hej!

Vad bra att Bo Persson hittade vart Anna Charlotta tog vägen. Jag blir lite nyfiken på var du, Monika, först finner Anna Charlotta i din forskning och hur det kommer sig att du kände till hennes farfars namn men ej var hon gifte sig. Jag vet inte om du även känner till dessa uppgifter men jag glömde skriva in dem senast så du kan få dem nu om du vill. Då jag kollade upp Anna Charlotta fann jag även följande:

Carl Jacobsson född 1837-04-30 i Säby
far Jacob Karstensson född 1796-05-01 i Säby
mor Carin Danielsdotter född 1795-07-10 i Åsbo
(Säby A I/9 b sid 222)

Det fanns alltså en koppling till Åsbo socken för Anna Charlotta då hennes farmor kom därifrån. Fann även att det föddes en Jacob i Aspan i Säby 1796-05-01 med far Karsten Jönsson född 1759 i Säby och mor Elsa Knutsdotter född 1762 Västergötland ( Säby C/5 sid 332, A I/4b sid 127)

VH Klas

200
Säby / SV: Säby/Carstensson
« skrivet: 2018-03-27, 12:06 »
Hej igen!

Hittar faktiskt en Anna Charlotta född i Bäckatorpet under Tranås i Säby socken 22/12 1863, far torparen Carl Jakobsson och mor Eva Greta Jonsdotter (Säby C/10 sid 101).

I Säby A I/15 c finns familjen på sid 803 under torpet Bäckatorp under Tranås. Där framgår att fadern är Carl Jakobsson född 1837-04-30 i Säby och modern Eva Greta Jonsdotter född 1834-11-25 Säby. Anna Charlotta flyttar 1880-11-08 hemifrån (Säby A I/18b sid 678) till Tranås köping kvarteret Nordstjärnan 54. Året därpå flyttar hon till kvarteret Nordsjärnan 53 och därifrån flyttar hon till Ekeby socken (Oklart vilket Ekeby) 1883-11-19 ( Säby A I/18 c sid 964).

VH Klas


201
Säby / SV: Säby/Carstensson
« skrivet: 2018-03-27, 11:46 »
Hej!

Har du något födelsedatum eller annan information som kan vara till hjälp? T.ex. vore det bra att veta var du funnit dessa uppgifter. Säby socken ligger förövrigt i den allra nordligaste delen av Småland och du skrev att hon bodde i södra Småland. Det finns även ett Säby i Hallstahammar och ett i Landskrona. Kan det ha skett någon förväxling eller är du säker på att det är Säby i Jönköpings län de kommer ifrån?

VH Klas

202
Bildgåtan - Övrigt / SV: Datering av fotografier
« skrivet: 2018-03-06, 23:17 »
Hej Ann-Mari

Tack för ditt förslag. Om vi utgår från att bilden jag postade togs på 1890-talet, tror du då att damen på bilden är runt 75 eller 45 år gammal? De två huvudkandidaterna var nämligen födda 1818 respektive 1848.

VH Klas

203
Äldre ord och uttryck / SV: Hvad er en "manhusbyggnad"?
« skrivet: 2018-03-05, 22:52 »
Hej!

Jag har nu tittat lite på bouppteckningen och läst vad du skrev ovan. Jag tror som du att det inte funnits något torp före 1870-talet. Det byggdes nog när fadern och modern flyttade dit och blev på undantag.  Om sonen Sven var snickare och bodde i torpet på sin brors mark så borde det ju då vara på "ofri grund" som det stod skrivet. Exakt år då det byggdes blir nog svårt att ta reda på. Ett tips kan vara att du hör med lantmäteriet eller går ut på deras hemsida och söker efter historiska kartor och ser om det kan finnas någon som visar när det byggdes. Vill du vara helt säker på åldern så finns det faktiskt en möjlighet. Du kan låta en dendrokronolog, alltså en expert på årsringar i gammalt trä, datera träet i några av de bärande stockarna och se när timret fälldes. Jag vet dock inte om det är dyrt eller om privatpersoner överhuvudtaget kan anlita en dendrkronolog. Länsstyrelsen kanske kan hjälpa dig med de frågorna, de har ju länsantikvarier och arkeologer bland sina anställda.

Jag googlade lite och fann att geologiska institutionen på Lunds Universitet verkar utföra dendrokronologiska tester för en grundavgift av 4000:- och sedan 600:- per prov. Det är ju inte så billigt i och för sig.

Lycka till!

VH Klas

204
Äldre ord och uttryck / SV: Hvad er en "manhusbyggnad"?
« skrivet: 2018-03-05, 11:28 »
Hej Mette!

Jag tror att Lars Olsson varit bonde och ägt marken men sedan överlåtit den till någon annan och själv blivit en undantagsman (undtm), det vill säga en person som har fått rätt att bo på platsen livet ut oavsett om markägaren säljer sin mark eller ej. Han har då bott i en mindre byggnad som mycket väl kan vara ditt torp. Det står ju i Sven Larssons bouppteckning att han har en byggnad på ofri grund. Det kallades en byggnad som låg på någon annans mark. Om sonen Sven var torpare så bör det ju vara hans gamla torp du nu bor i. Jag hoppas kunna ta en titt i bouppteckningarna lite senare idag men jag tror som du att det är samma byggnad.

VH Klas

205
Hi!

You are welcome. He was baptised to Anders Johan on February 14 1828 with his parents from Hällunda Yttergård in Böne Parish (Böne C/3 page 35). I haven't follow him more than from Hössne, where he is called Anders Johan, to his parents farm in Böne where is also called Anders Johan. When they are noted in the Moving-In records in Böne Parish he is also called Anders Johan so therefor it must be a mistake when he is called Joh Jac in the Moving-Out record. His middle name is not Jacob. Also his wife is noted in the Moving-Out records as born in 1823 but in the Households examination books and the Moving-In record she is noted as born on January 4 in 1833. The Moving-Out record is clearly wrong.

Regards Klas

206
Hi!

I Think the Word is Dersas, which would be Their. The name of the man is a little bit strange though but we can be certain of that the farmer Anders Johan Jacobsson and his wife Gustava Lundqvist with their daughter Hanna Charlotta and son Claes Isak, are moving from Skråckehögen in Hössne Parish to Hällunda Yttregård in Böne Parish. You can see them on page 194 in Hössne A I/7 and then again on page 26 in Böne A I/7. The birth years and name of the man in the Moving-Out record can be a mistake.

I do not know if you already know it but Anders Johans parents are also living in Hällunda Yttregård and can be seen on page 26 above Anders Johan and family.

Regards Klas

207
Discussions in English / SV: Palack surname
« skrivet: 2018-03-03, 13:46 »
I have looked some more in the Millitary records and I found out that Anders Larsson became a Soldier in August 30 1758 after the corporal Per Pållack had died in Pommern Germany earlier that Spring (SE/KrA/0023/0/570 Västgöta-Dals Regemente 1767 Picture 161 page 285 (SVAR)). At the Regements inspection 1785 (SE/KrA/0023/0/571 Picture 431)  he is noted as "Bräcklig och svag och får avsked/ Fragile and weak and he is discharged". You didn't have to do anything wrong to get discharged just be to old or sick to continue to be a soldirer. As for the name Pållack/Pålack/Pollack. Polack today in Sweden means  a person from Poland but because he was a Soldier he could have that name even though he was born in Dalsland Sweden. The name Pållack in Grinstad was connected to the croft, not a family.

If I have the time later today I can take a look in the marriage records and see if I can find his first marriage and see were he came from. Or perhaps you have access to them yourself?

Regards Klas

208
Discussions in English / SV: Palack surname
« skrivet: 2018-03-03, 12:28 »
Yes he can be found  in what is called "Finntorpet". Perhaps he came from Finland? I googled the name Pållack and found some people in Finland during the 18 th Century with that name. But Christina Johansson writes abow that he was a Soldier so perhaps he was not originally from Finland? Perhaps you should ask more questions about him under the name Pållack or under the Parish Grinstad, and see if there are som people there who know more about it. He seems to have been married Before because he had some Children when he married Kerstin. Kerstin is noted in the household examination (Grinstad A I/10 sid 61) to have died in 1804.

I had a look at the Millitary records and found him in Generalmönsterrullorna for Västgöta-Dals regemente, 1775-1785, page 207, in Soldier croft nr 56 and he was not from Finland he was a "local boy". He was called Anders Larsson Pållack and was 5 foot 10 long, which in Sweden during that time was approx as much as 5 foot 8 in USA today. He was noted as born in Dahl (Dalsland), married, 47 years old (in 1778) and 20 years as a Soldier (in 1778). Bare in minde that the millitary records often are wrong when it comes to the age of the Soldier. I Think that "born  in 1726" in the household examination is more reliable than 47 year in 1778. It is likely that he participated in Swedens war in Northern Germany during the 1760's, the so called 7 years war (1756-1763).

Regards Klas

209
Äldre ord och uttryck / SV: Hvad er en "manhusbyggnad"?
« skrivet: 2018-03-02, 18:18 »
Hej!

Jag tror att manhusbyggnad är det samma som mangårdsbyggnad. I så fall syftar det på ett beboelseshus, alltså ett hus som människor bodde i till skillnad mot de hus som djur levde i eller de byggnader som användes till annat. Skulle kanske kunna vara ett torp men det kan ju också vara bondens hus. Ifall du kan nämna källan och på vilken sida vi kan finna bouppteckningen så är det lättare. Är det torparen eller en bonde/landman som bouppteckningen gäller?

VH Klas

210
Discussions in English / SV: Palack surname
« skrivet: 2018-03-02, 17:58 »
Hi!

It would help if you could give us some information about where we can find him in the household examination book, so we can take a look at him. Perhaps Palack can be a name for a Soldier or a Finnish name, but I am not sure.

Regards
Klas

211
Vireda / SV: Rupphults historia
« skrivet: 2018-02-27, 11:50 »
Tack för statistiken. Sett över hela perioden var de ju inte så många som hette Börje varav Olstorp och Rupphult verkar ha varit de enda platserna där det funnits fler än en person med det namnet, under tidsperioden ifråga. Även namnet Björn verkar ha varit ovanligt i trakten och oftast knutet till några få platser. Har för mig att jag frågade dig om namnet Göthar för några år sedan, och det namnet är ännu ovanligare. Tror att du enbart hade funnit ett par tre stycken i de socknar du dokumenterar. Har nämligen en Göthar och en Götharsdotter med anknytning till Stora Hultrum. Göthar Persson från Stora Hultrum gifter sig dessutom med Elin Börjesdotter ifrån Rupphult 1757-11-02.

VH Klas

212
Vireda / SV: Rupphults historia
« skrivet: 2018-02-26, 22:26 »
Hej Olle!

Ifall du har lagt in mycket av din forskning i excel så kanske du har en god uppfattning om hur vanligt namnet Börje var i Norra Vedbo, Vista och Tveta härader? Vore intressant att ta del av lite statistik.

VH Klas

213
Vireda / SV: Rupphults historia
« skrivet: 2018-02-26, 20:30 »
Brita 1644 kan säkert heta Andersdotter. Den Brita som finns med i Olle Elms material hette ju Persdotter och jag misstänkte att hon är den Brita som enligt Bo Lindwalls anor var gift med Börje Persson från Rupphult. De bör ha gift sig kring slutet av 1640-talet och fick troligen dottern Kerstin och sonen Johan. Börje avled sannolikt 1672 då det ringdes i klockorna för honom, vilket även syns i Olles material.

VH Klas

214
Vireda / SV: Rupphults historia
« skrivet: 2018-02-26, 13:32 »
Har en andrahandsuppgift om att Börje Persson i Rupphults fru hette Brita och står med i domboken 1655-02-22 (Bo Lindwalls anor), så Brita Persdotter i Rupphult låter ju intressant. Enligt Bo Lindwall var Britas morfar häradsdomaren Måns Haraldsson från Södra Långeberg.  Kan även nämna att jag har två grenar från Rupphult, den ena från Johan Börjesson född ca 1660 och död 1734-09-01 i Nannarp, Haurida (gift med Maria Börjesdotter fån Nannarp) och sedan Kerstin Börjesdotter som 1667-11-10 vigs i Ölmstad med Måns Andersson ifrån Ryd och då anges vara från Rupphult. De borde sannolikt båda vara barn till Börje Persson.

Börje verkar ha varit ett vanligt namn just i Rupphult och Nannarp, men annars så har jag inte så många med det namnet i Jönköpings län.

VH Klas

215
Bildgåtan - Övrigt / SV: Datering av fotografier
« skrivet: 2018-02-26, 12:23 »
Jag tycker att kvinnans klädsel och håruppsättning liknar den som finns på fotot som jag bifogade i inlägget ovan. Samma puffärmar och krage. Undrar om Ann-Mari kan bekräfta att även mitt foto är taget runt 1900 och om några har synpunkter på hur gammal kvinnan på det fotot kan vara då?
 I övrigt tycker jag att det är svårt att uppskatta åldern på dessa gamla foton. Kvinnan på Simons foto ser ju ut att ha väldigt jämn hy och inga ringar runt ögonen, vilket får mig att tro att hon snarare är yngre än 50 år, men som sagt jag tycker det är svårt att uppskatta åldern.

VH Klas


216
Skärstad / SV: Skärstad 1700-1719
« skrivet: 2018-01-27, 22:42 »
Hej Fredrik!

Tack för tipset. Jag har just nu endast SVAR men skall troligen snart skaffa ArkivDigital (har även tillgång till AD på min lokala släktforskarförening och bibliotek) så jag får då kopiera in de AID-nummer du länkat till.

Tack för hjälpen.

Kan även tillägga att den Arvid Trulsson från Rumperyd som jag nämnde i mitt första inlägg ovan hade sonen Johan Arvidsson och denne gifte sig med Sigrid Persdotter från Gudmundsryd skattegård och flyttade dit 1713.

Klas

217
Skärstad / SV: Skärstad 1700-1719
« skrivet: 2018-01-25, 23:24 »
Hej Fredrik!

Tack för länkarna men tyvärr har jag svårt att finna var någonstans på SVAR som jag kan finna handlingar från Göta Hovrätt - Advokatsfiskalen Jönköpings län. Är det jag som letar på fel ställe eller är det på ArkivDigital du funnit dessa uppgifter?

Kan även tillägga att jag är nästan helt säker på att min Lars Persson är son till tidigare brukaren av Ölmstad skattegård Peder Larsson och hans första fru Marit (avlider 1684). I mantalslängden 1695 står Per och hustrun (plus sonen Lars) för ett helt hemman. 1694 har en Ingrid Persdotter gift sig med en Bengt Jönsson, båda fån Ölmstad by, och detta tror jag är den dotter Ingrid som döps i skattegården 1672-04-30. Senare kommer Ölmstad skattegård att ha delats och först tar Bengt över medans Lars Persson 1698 är inhyses ( Ölmstad A I/1 sid 28 samt sid 48) med en änka (utan bruk tror jag det står före Lars i marginalen i mantalslängden samma år) och 1699 inhyses med sin fru. I den andra hfl för 1699 (A I/1 sid 67) står Lars Persson nu som brukare av ena halvan medans Bengt fortsätter bruka den andra. Det verkar ju då som att Lars Persson har varit kvar på skattegården tills han blivit så gammal att han har fått överta ena halvan av gården.


VH Klas

218
Skärstad / SV: Skärstad 1700-1719
« skrivet: 2018-01-25, 16:20 »
Hej!

 Jag hoppas att avskriften av Vista härads dombok även inkluderar Ölmstad socken. I så fall har jag två problem jag hoppas att jag kan få hjälp med. Det första är att ta reda på föräldrarna till bonden Lars Persson som brukade och levde på Ölmstad skattegård från omkring 1698 till sin död 1758. Han var gift två gånger, först med Kerstin som avlider 1705-12-21 och sedan med Maria Nilsdotter. De senare vigs 1706-03-18 (Ölmstad C/1 bild 96 sid 174 i svar) och han anges då bara som Lars Persson på Ölmstad skattegård varpå det är högst sannolikt att det är den Lars Persson som blivit änkling där 1705. I mantalslängderna kan ses en Lars Persson, först som inhyses och sedan som brukare från 1698. Då det fanns en Peder Larsson på skattegården vilken avlider 1695-10-13 (C/1 sid 111), känns det ju troligt att deras son Lars, döpt 1679-01-01 (C/1 sid 46), är den som sedan tar över, men jag har inte kunnat fastställa detta till 100% utan hoppas nu att det finns något i domboken som kan avslöja min Lars Persons bakgrund. Kanske står det något då första frun avled 1705 eller då han gifte om sig året efter?
Det andra som jag hoppas få hjälp med är att få fram föräldrarna till Peder Jönsson och Kerstin Andersdotter som var brukarna av Gudmundsryds skattegård i Ölmstad i början av 1700-talet. Kerstin Andersdotter var tidigare piga i smedsberg då hon första gången gifte sig med Erik Larsson i Gudmundsryd 1682-11-26, men då han avlidit i augusti 1693, gifter hon 1694-11-04 om sig med min ana Per Jönsson från Sandvik. Per avlider 1734-05-05 och Kerstin 1724-03-08, båda i Gudmundsryd. Jag har inte lyckats finna föräldrarna till någon av dem och undrar nu om domboken kan avslöja något?

VH Klas

219
Asmundtorp / SV: Fotograf eller konstnär
« skrivet: 2018-01-19, 12:14 »
Kan inte vara ett "rent" foto taget i Nordeuropa före slutet av 1900-talet, då det i vår del av världen inte finns några fjärilar som ser ut som den på bilden, förutom mer sentida importer av exotiska fjärilar. Dessutom kunde man knappast förr i tiden ta ett foto av en fjäril i flykten med den skärpan. I och för sig kan väl någon ha målat på ett ursprungligt foto men jag tycker det känns som en ren målning.

VH Klas

220
Uniformer / SV: Kanske min morfar
« skrivet: 2018-01-01, 14:38 »
Hej!

I-24 var ju ett infanteriregemente i Kristianstad och inte i Halmstad som istället hade I-16. Gjorde han repövningen år 1915 på I-24 eller I-16? I och för sig kanske han reste till Halmstad för att låta sig fotograferas även om han var förlagd i Kristianstad. Det inskrivningsnummer du nämnde 213 5/12 visar att han skrevs in som nummer 213 vid Landskrona rullföringsområde  Malmöhus norra inskrivningsområde, år 1912 (besök gärna Hans Högmans utmärkta sida om militaria). Tycker att kasken mer ser ut som en brandmans än som en soldats. Det finns en stjärna med åtta hörn vilket jag har funnit på en "antik" brandmanshjälm på tradera. Repet han har över bröstet ser heller inte ut som något jag tidigare sett på infanteriuniformer och haken han håller i handen tycker jag även den tyder mer på brandman än militär. Var din morfar eller någon annan släkting brandman? Om inte Kan det vara så att han under sin militärtjänst var brandman?

VH Klas

221
Jönköping / SV: Kyrkomålaren Johan Kinnerus
« skrivet: 2017-12-28, 00:20 »
Hej!

En liten försenad julklapp till KInnerusforskarna.

Så här står det om Johan Kinnerus i boken Stormaktsstaden Jönköping 1614 och framåt, utgiven av Jönköpings läns museum 2014.

" I Habo kyrka arbetade även målaren Johan Kinnerus som var gesäll hos ovanstående Petersson. Kinnerus föddes 1705 i Märbylånga på Öland. Kinnerus far, Petrus Kinnerus, var komminister i Mörbylånga men dog tidigt. Efter faderns bortgång sändes Johan till mostern Ebba i Österplana, Västergötland, där han fick gå i skola tillsammans med kusinen Johan Laurell. Senare sattes båda pojkarna i lära hos kyrkomålaren Olof Collander, som bodde på sin gård Skagelund på Kinnekulle, nära föräldrahemmet Österplana. 1728 skrevs Kinnerus ut från sin lärplats och blev gesäll hos Petersson i Jönköping, där han även fick bostad. Men då Petersson var i färd med att måla Malmbäcks kyrka flyttade Kinnerus ut sina saker och började arbeta för Edvard Orm i Hakarps kyrka." Vidare framgår att han hade en verksatd i Östra kvarteret 45 vilket idag motsvaras av Kanalgatan 42. På sidan 237 visas även ett vackert målat tak som troligtvis är gjort av Kinnerus. Detta finns att se på länsmuseumet.
Intressant att han målar i Hakarps kyrka där han (troligtvis) senare kommer att gifta sig.

VH Klasse

"

222
General questions / SV: New to Genealogy
« skrivet: 2017-12-27, 23:47 »
300 inhabitants in the Town of SKellefteå around the year 1860 and 1000 around 1880.

You can perhaps post the photo under bilder(Pictures) /Västerbotten region/ människor(people).
https://forum.genealogi.se/index.php?board=8060.0

223
General questions / SV: New to Genealogy
« skrivet: 2017-12-27, 20:10 »
I use SVAR and it costs around 900 kr / aprox 100 USD for a year. ArkivDigital costs aprox 1600 kr a year. According to the hosehold recrord that was posted by Leif Lundkvist you can see that your ancestors lived outside the city in the rural parish (landsförsamling). They lived in Bergsbyn (berg= mountain/rock by = villlage/ hamlet) that was a farm with a taxation level 1/16 (of an original whole homestead). During the 1860's there would only live around 300-400 people in the Town/city and around year 1880 the populatuion had increased to 1000.(wikipedia).

Klasse

224
General questions / SV: New to Genealogy
« skrivet: 2017-12-27, 18:50 »
Hi!

You can try and post the photo under Pictures and choose the relevant parish, so more people can see it. Also, our Swedish National Archive plan to make the digital service "SVAR" free to use. I think that it will be free for people outside Sweden too. If not you can pay for SVAR or ArkivDIgital. If you are going to take your genealogical research seriously you will probably need one of them or at least Ancestry with Swedish Archives. Simplified I would say that you first should go to the birth records that you know for sure, check who the parents are and were they lived, go to the household records and see their birth places and dates. Follow the family forward in time as ong as you can and then go back and check up the parents birth records and so on.

Klasse

225
Det är ju en bit från Viby socken i Örebro län till Småland så jag misstänker att hon inte flyttat dit själv för att bli piga utan att hon kommit dit med resten (eller någon) av familjen. Har själv en anmoder som föds i Kronobergs län då fadern arbetar på ett bruk men som senare kommer att växa upp i Bergslagen efter att de har flyttat tillbaka norrut då fadern bytt arbete. Du kanske skulle kolla efter de Alexander som avlider i Socknen för att se om du kan finna en koppling där. Alexander är ju inget vanligt namn på 1700-talet så det kan inte vara så många att följa upp.

VH Klas

226
Hej!

Då de gifter sig är Alfrida boendes i kvarteret 12 i söder så du återfinner henne säkert i A I/37 som täcker söder och inte i A I/39 som täcker lägenheter väster om staden.



VH Klas

227
Revsund / SV: Läshjälp
« skrivet: 2017-10-04, 11:33 »
I Revsund C/2 bör det stå Per Kjelsson från Gällön. Har du kollat i Revsund AI/1?

Hittade familjen på bild 110 (svar) p 151 under Gällön och där bor Kiel Persson sonen Per med hustru och barn och där finns Bengt född 1764.

VH Klas

228
Jönköping / SV: Kyrkomålaren Johan Kinnerus
« skrivet: 2017-10-02, 20:13 »
Hej!

Det kan inte vara vanligt att vigseln står antecknad i två församlingars böcker. Har dock inte varit inne och sett att det verkligen stämmer, Jag sökte bara på Jönköpingsbygdens genealogiska förenings cd och där står det att vigseln finns antecknad i Hakarp C/2 sid 15, men att båda har Jönköping som bostadsadress. De övriga Kinnerus som finns omnämnda på skivan är samtliga knutna till Jönköping Kristina församling.
Lycka till.

VH Klas

229
Jönköping / SV: Kyrkomålaren Johan Kinnerus
« skrivet: 2017-10-02, 16:52 »
Hej!

Kanske vet du detta men de vigs i alla fall i Hakarp 1730-12-20. Möjligtvis går det att finna hennes föräldrar där?

VH Klas

230
10 - Moder okänd / Okända föräldrar / SV: Kan det vara hon?
« skrivet: 2017-09-11, 22:24 »
Hej Emma!

Om du bor i en stad där det finns någon släktforskarförening så rekommenderar jag dig att gå med där och att även gå en kurs i hur du går till väga då du släktforskar i arkiven. Att gå en kurs i att läsa gammal text är heller inte fel. Finns det inga föreningar där du bor kanske handböcker i släktforskning kan vara ett bra alternativ. Jag skulle nog även rekommendera dig att på sikt skaffa ArkivDigital eller Svar men jag antar att Ancestry har, i alla fall vissa av, kyrkböckerna som du kan se hos Svar. Det är i alla fall viktigt att du så långt du kan själv försöker följa dina anor bakåt i tiden, då det kan finnas mycket felaktigheter i forskning som medlemmar lagt ut på sidor som Ancestry.

Förenklat kan man säga att du bör utgå från de personer du själv säkert känner till. Hitta t.ex. en mormor eller farmor i födelseboken, gå sedan in i husförhörslängd eller församlingsbok för det året och följ sedan den personen och dess familj tills den avlider eller så långt det går. Sedan går du tillbaks till föräldrarna till den personen, finn dem i födelseboken och se var de föddes och vilka deras föräldrar var, gå till husförhörslängderna igen och så vidare,  och försök kartlägga dina anors liv.

Jag blir lite konfunderad då du skriver att fadern bodde i Säffle bara 750 meter ifrån Augusta och dottern. Tidigare i ditt första inlägg skrev du att: "Vi har fått reda på faderns namn och han bodde i Säffle så det känns rimligt". Vad har du för uppgifter på att fadern skulle bo i Säffle? Enligt födelsenotisen för Rut Ester var ju fadern skomakare från Stockholm. Är det Augustas far du syftar på?

Kan även tillägga att min mormor och morfar bodde i By socken i Säffle på 1930-talet  :)



VH Klas

231
Gamla bilder / SV: Gamla bilar
« skrivet: 2017-09-11, 18:19 »
Hej!

Det måste blivit något fel för jag kan ej se några bilder på gamla bilar.

VH Klas

232
Kila / SV: Kila födelsebok CI:5
« skrivet: 2017-09-11, 18:13 »
Hej!

Värmlandsskivan nämner att Margareta föddes i Rangelbyn i Augusti 1732 med far Per och mor Brita. Tycker att det står Marga vilket säkert är en kortform. Om du ser på motsatta sidan heter en av mödrarna också Marga samt även det barn som föds den 27/7.

VH Klas

233
10 - Moder okänd / Okända föräldrar / SV: Kan det vara hon?
« skrivet: 2017-09-11, 16:30 »
Hej!

Enligt Värmlandsskivan var Rut Ester,1902-12-18, född utom äktenskapet i Stirserud i Bro socken med fader skräddaren Johan Nilsson och modern Augusta Matilda (Matilda är ett skrivfel) Jansdotter. Gå in i församlingsboken i Bro för 1902 och sök efter Stirserud och där kommer du säkert finna familjen. Sedan är det bara att följa dem framåt i tiden i nästa församlingsbok o.s.v.

Hittade dem i Bro A II a/2 (1900-1905) bild 252 sid 248. Där står modern Augusta Charlotta som arbeterska med dottern Rut Ester.
Kollade även i födelseboken för Bro C/9 (1895-1916) bild 41 sid 37 och där står det att  Rut Ester föddes utom äktenskapet och att fadern enligt skriftligt medgivande var skräddaren Johan Nilsson från Maria församling i Stockholm och att modern var Augusta Charlotta Jansdotter, arbeterska från Sterserud i Bro född 1877-11-17.

VH Klas

234
Gamla bilder / SV: Hvorfor er min tipp oldefar så mørk?
« skrivet: 2017-09-03, 18:41 »
Hej!

Får betona, som tidigare tagits upp av några andra i tråden, att mörkt/svart hår och mörka ögon INTE behöver komma från Valloner eller för den delen Armenier. Det verkar fortfarande finnas en hel del som har uppfattningen att befolkningen i Sverige fram till nyligen varit blond och blåögd. Det finns inga vetenskapliga belägg för detta, tvärtom. De första som kom hit på stenåldern var enligt senaste forskning (Se t.ex. Atlas-projektet och Professor Mattias Jakobsson i Uppsala) mörkhyade med blå ögon vilka redan under stenåldern kom att gifta in sig med en ny befolkning från öst vilka var ljusare i huden men som oftast hade bruna ögon. Hårfärgen varierade inom populationerna. För det andra får vi inte glömma att många människor, med olika hår- och ögonfärger, kommit hit även i senare perioder i olika vågor och från olika håll. Ta till exempel alla trälar som fördes till Skandinavien från Baltikum, Irland, Frankerriket eller England. Flera av dem kan givetvis ha varit mörka i håret och haft bruna ögon, liksom många Tyskar, Finnar och Valloner som senare invandrade. Men som tidigare nämnts kan dessa även ha haft andra hårfärger. Det är väldigt svårt att veta vilken av våra anor som har gett oss vår hårfärg.

Då det gäller DNA och släktforskning så måste vi ta uppgifter om etnicitet med stora nypor salt då det inte finns ett specifikt svenskt, vallonskt eller armeniskt DNA. Att vi får information om hur stor del av vårt DNA som kommer från olika geografiska områden
beror snarare på att de som utför dessa test jämför ditt DNA med den databas av andra testpersoner som de har och därigenom ser var någonstans i världen som det finns troliga släktingar.

VH Klas

235
Hej!

Håller med om att socknen är det viktigaste och i min egen forskning vet jag ju t.ex. vilket Nora jag sysslar med, men har satt ut en länsbokstav för att underlätta för andra läsare. Ifall jag tvingas välja mellan att organisera min forskning efter landskap eller län föredrar jag nog det senare. De flesta släktforskare arbetar ju med tidsperioder då landskap slutat existera som faktiska administrativa enheter och istället ersatts av län.
 Inte heller de gamla landskapen var oföränderliga enheter utan problematik. Själv har jag som framgått anor ifrån Nora stad och Nora bergsförsammling. Idag ligger de platserna i Örebro län men anses vara en del av Västmanland. På medeltiden var det dock en del av landskapet Närke men i och med 1570-talet kom det att ingå i Västerås stift, varmed det med åren kom att ses som en del av Västmanland. Detta trots att landskapen i början av 1600-talet kom att ersättas av län. Ifall människor boendes kring Nora idag identifierar sig som Västmanlänningar beror det på att platsen växte in i det landskapet samtidigt som det faktiskt slutade att existera. Historiskt sätt har de ju varit knutna till Örebro och Närke varpå Örebro län bättre speglar den historiska administrativa indelningen.

VH Klas

236
Bildgåtan - Övrigt / SV: Datering av fotografier
« skrivet: 2017-08-30, 10:34 »
Hej!

Jag har ytterligare ett foto som jag hoppas att någon kan datera. Jag vet inte säkert vem fotot visar men det finns två huvudkandidater. Lena Greta född 1818 död 1900 och hennes dotter Kristina Wilhelmina född 1848 död 1926. I släkten har fotot ansetts visa Lena Greta som skulle ha gått ut med post mellan två socknar men jag har i källorna inte kunnat påvisa detta. Dock så benämns hennes svärson "postentreprenör" i församlingsböcker mellan 1909-1929 varpå dottern Kristina Wilhelmina faktiskt kan ha varit den som fått dela ut en del post. Ifall någon kan datera fotot något så när eller utesluta att det togs före eller efter 1900 underlättar det slutledningen.

VH Klas

237
Hej!

Spontant känns det som att den Peter som föddes 1739 avled före nästa Petter föddes 1741. Peter, Peder, Petter och Per är ju varianter av samma namn. Du kanske kan söka i dödsboken för 1739-1741 och se ifall det är så. Vet dock inte hur du fått uppgifterna om deras namn och födelsedatum samt att de skulle vara bröder. Ifall du läst detta i en bouppteckning eller husförhörslängd så bör det ju stämma och i så fall måste det vara ovanligt.

Såg nu att du skrivit Helsingborg?. Då blir det ju svårare att undersöka i dödsboken. Undrar varifrån du fått information om att Peter och Petter Boberg skulle vara bröder?

VH Klas

238
Bildgåtan - Övrigt / SV: Datering av fotografier
« skrivet: 2017-08-23, 11:05 »
Ok det var ju synd att han inte fanns med där men tack ändå. Förhoppningsvis har jag vägarna förbi Filipstad så småningom så att jag kan undersöka arkivet lite noggrannare.

VH Klas

239
Bildgåtan - Övrigt / SV: Datering av fotografier
« skrivet: 2017-08-20, 23:21 »
Han hette Viktor Elg och var född 1883. Tror jag har skrivit årtalet tidigare men hans namn syns endast i namnet på den sista bilden.

VH Klas

240
Läshjälp / SV: Translation of ArkivDigital v79161.b122.s219
« skrivet: 2017-08-17, 22:55 »
Hi Tom Neil!

I do not have ArkivDigital, I only use Svar (the Swedish National Archive) at the moment, so I can't help you. If you give us more information, perhaps we who use Svar can see what document you need help with and also be able to help you. For instance the inventories were produced for a certain "Härad/District and the actual year would also be helpful to know. It is probably best if You write questions in English under "Discussions in English" but I saw that you are new here so I guess you didn't know that.

Best regards Klas

241
Bildgåtan - Övrigt / SV: Datering av fotografier
« skrivet: 2017-08-17, 18:29 »
Hej Ann-Mari och ursäkta dröjsmålet.

Min mormors far bodde i Rämmen, som då var en egen kommun men som idag är en del av Filipstad, så kanske finns han i din Värmlandsbok. Jag bifogar ett kort på hur han såg ut i mitten av 50-talet alltså ca 10 år efter det att han satt med i civilförsvarsnämnden. Själv tycker jag att han måste vara mer än 10 år yngre på det första kortet och funderar på om det kan vara taget i efterdyningarna av första världskriget någon gång kring 1920-1925. Då skulle han vara ca 40 år. Vad tror du om det? På bilden som visar ett möte av något slag är alltså min mormors far han som sitter mellan den enda kvinnan och ordföranden.

VH Klas

242
Kan även tillägga att namnen Lisbet, Elisabet och Lisa är varianter av ett och samma namn (Elisabeth) men att Sissela och Sissla istället är varianter av namnet Cecilia, vilket inte alls har samma ursprung som Elisabet. Nu kanske det komplicerar saker och ting i din forskning men det finns anledning att kolla upp detta extra noga. Ifall det finns en person som du tror är en och samma men som ibland kallas Sissela och ibland Lisa kan det mycket väl röra sig om olika personer. Ifall inte prästen skrivit fel vill säga.

VH Klas

243
Det bör vara denna födelse du syftar på.  Den 26 september (1779) föddes Sven Jonssons och hustru Lisbet Göstas(?)dotters flickebarn i Björnhult och kristnades den 3 oktober. Lisbet.

VH Klas

244
Patronymikon / SV: Patronymikon kontra släktnamn
« skrivet: 2017-08-03, 21:08 »
Som jag skrev tidigare tror jag att bruket av patronymikon (och givetvis även matronymikon) slutligen kom att upphöra genom en lag på 60-talet, troligen namnlagen tillkommen 1963. Alltså kan det varit fult möjligt att du träffat på personer födda tidigt 60-tal vilka haft sina föräldrars förnamn som sitt efternamn. Som nämndes här ovan så är det ju numera mycket lättare att välja namn, både för och efternamn.

VH Klas

245
Patronymikon / SV: Patronymikon kontra släktnamn
« skrivet: 2017-08-03, 11:35 »
Hej!

Som du är inne på så är det framförallt under slutet av 1800-talet som det sker ett verkligt brott mot den tidigare traditionen med patronymikon. Då det inte fanns en enhetlig lagstiftning mot användning av patronymikon förrän långt in på 1900-talet (har läst 60-talet men vet ej om det stämmer) så varierade det mycket från bygd till bygd när man valde att övergå till efternamn. Om du följer en person i en familj framåt i tid så framgår det ju vad den personen kommer att kallas. I de fall en dotter till Jon Andersson kallas för Jonsdotter så ger jag alla syskon patronymikon men heter hon Andersson så får det bli efternamn för alla syskonen.

VH Klas

246
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Olika svar
« skrivet: 2017-07-13, 12:39 »
Hej!

Sanningen är att det inte finns något unikt "finskt", "svenskt" eller "baltiskt" DNA så du får helt enkelt ta uppgifter om etniskt ursprung med stora nypor salt. De skrev ju också att det var en "uppskattning". Kan tänka mig att du har skogsfinnar i din släkt och att det ena företaget föreslår Baltikum och det andra Finland då det sannolikt funnits viss matchning av ditt DNA gentemot personer boendes i de krokarna.

VH Klas

247
Diverse / SV: PLF:s databas (efterlysningar)
« skrivet: 2017-07-05, 21:32 »
Hej!

Ja är det inte 1829 utan 1823 så blir det ju mycket mer spännande. Så här står det om Johan Erik (född 1823) och Maria Kristina(född 1829) i Vena i PLF:s CD2:

Johan Erik
Född 27/10 1823 i Junnarp, Vena (H)

Far
Eld, Jonas
B.

Mor
Larsd., Katarina
25 år

Övriga uppgifter
Församlingskod: 086006
--------------
Källa: Vena CI:4

Eld, Jonas
Dragon
Molija Sn

Larsd., Karin
Piga
Häll Vena

Vigda 28/9 1817 i Vena (H)

Övriga uppgifter
Församlingskod: 086006
--------------
Källa: Vena CI:4

Maria Kristina
Född 3/4 1829 i Dalsebo, Vena (H)

Far
Andersson, Peter

Mor
Olofsd., Anna Maja
19 år

Övriga uppgifter
Församlingskod: 086006
--------------
Källa: Vena CI:4

Andersson, Peter
Dräng, 25 år
Dalsebo

Olofsd., Anna Maja
Piga, 18 år
Dalsebo Vena

Vigda 30/12 1828 i Vena (H)

Övriga uppgifter
Församlingskod: 086006
--------------
Källa: Vena CI:4


Hoppas det kan vara till någon hjälp och lycka till i spårandet.

VH Klas

248
Diverse / SV: PLF:s databas (efterlysningar)
« skrivet: 2017-07-05, 20:07 »
Hej!

Gottlander kan ju tyda på att han faktiskt kom ifrån Gotland, vilket i och för sig inte utesluter att sonen Jon föddes i Kalmar län. Får du mer information om födelsesocken kan jag kolla igen. Har de ej sådana uppgifter så kanske de känner till några syskon till Jon (född 1853) med årtal och i så fall kan jag ju testa de uppgifterna på de relevanta familjerna för att bekräfta eller utesluta dina misstankar.

Har även kollat lite till och tyvärr var fadern till Johan Peter, som var född i Häll i Vena Socken, Johan Erik Jonnson enligt vigsellängden född ca 1823.

VH Klas

249
Diverse / SV: PLF:s databas (efterlysningar)
« skrivet: 2017-07-05, 19:37 »
Hej!

Har du ingen uppgift om vilken socken de gifte sig i eller vilken socken som Jon föddes i 1853? Det skulle underlätta. Har cd 1-3 (4:an har dock uppgifter från Öland vilket ju är en del av Kalmar län) samt Jönköpingsbygdens CD och det finns endast två Jo med far Jo som föds 7/10 1829 och de är:
Johan Peter Johansson ifrån Sälleryd i Björkö Socken samt Jonas Jonasson ifrån Öfraby i Söderåkra. Dessutom kollade jag vilka barn Jo som föds med far Jo Jo och mor Ma Pe 1853 och de enda jag kan finna på dessa fyra skivor är Johan Peter ifrån Häll i Vena Socken samt Jonas Pet August ifrån Tveta Socken. I båda fallen är fäderna bönder och har inte namnet Gottlander. Nu är inte dessa skivor heltäckande men av det jag kan se verkar det alltså inte finnas några bra träffar. Har du ny information kan jag söka igen.

VH Klas

250
Lands- / SV: Landsgevaldigen
« skrivet: 2017-07-02, 12:33 »
Hej!

Det finns redan en diskussion om detta yrke här på forumet under yrken-g-gevaldiger.

se länk: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=129969.0

VH Klas

251
Yrken R / SV: Redmakare
« skrivet: 2017-06-19, 19:14 »
Är du helt säker på att det var redmakare han var och inte repmakare eller remmakare? Det kan kanske även vara en förkortning för redskapsmakare.

VH Klas

252
Bildgåtan - Övrigt / SV: Datering av fotografier
« skrivet: 2017-06-16, 21:46 »
Hej Ann-Mari!

Tack så mycket för din datering. Är du helt säker på att man kan utesluta att fotot är taget 1945 eller 1946 då min mormors far bevisligen satt i civilförsvarsnämnden 62 år gammal? Ifall det är uteslutet så måste han ha suttit i tidigare nämnder och jag får då gräva vidare. Kan tillägga att flera släktingar har intygat att det är min mormors far och dessutom har jag ett foto av honom från 1950-talet där man tydligt ser att det är en äldre man men med samma drag.

Jo det stämmer jag lade först in samma bild på ämnet datering med hjälp av frisyr (eller liknande) och senare här. Får undvika dubbelinläggningar i fortsättningen.

VH Klas

253
Motala / SV: Svårhittat!
« skrivet: 2017-06-16, 15:36 »
Det står No 71 24/07. No.71 är löpnumret i inskrivningsrullan och bör även ha varit den värnpliktiges nummer som i "91":an Karlsson. Hela Inskrivningsnumret återfinns sedan på stamkortet och i den värnpliktiges personliga inskrivningsbok, vilka jag faktiskt har kvar efter både morfar och farfar. 24 står, enligt Hans Högmans hemsida om militaria, för Motala rullföringsområde (1902-1927) Östergötlands västra inskrivningsområde, vilket verkar högst rimligt, och 07 innebär slutligen att han skrevs in år 1907.

Det finns tips på hur man går vidare och finner vilket regemente den värnpliktige tillhört.

http://www.hhogman.se/ro-1902-1942.htm

Klas

254
Carol:

I saw the attached file and I thought I recongnized it from JBGF homepage some years ago. I just wanted you to see how the facts are presented today on the CD.

It would be kind of you if you could seek a couple of my relatives on Ancestry. I hope to be back with names, places and dates tomorrow. It is late here in Sweden now.

Klas

255
Bildgåtan - Övrigt / SV: Datering av fotografier
« skrivet: 2017-06-14, 19:22 »
Hej!

Har tidigare haft detta foto utlagt under "datering med hjälp av frisyrer" och fick några förslag att det kunde röra sig om första världskriget men ingen som med säkerhet kunde datera fotot. Därför försöker jag nu även här med rent allmän datering.

 Detta foto visar min mormors far, nr 4 från vänster, under något slags sammanträde. I släkten talas om att han satt med i kristidsnämnden under andra världskriget. En kommunarkivarie jag varit i kontakt med har dock inte funnit honom i kristidsnämndsprotokollen för kommunen ifråga, men dock i protokoll från civilförsvarsnämnden åren 1945-1946. Jag tycker dock att kläderna ser ut att vara äldre än 40-talet. Dessutom var min mormors far född 1883 och alltså över 60 år då han satt med i civilförsvarsnämnden. Min mor tycker inte att hennes morfar ser ut att vara mer än 30-35 år på fotot. Är det någon som verkligen kan fastställa om detta foto är taget under första eller andra världskriget så skulle jag bli glad. Kanske har någon även synpunkter på hur gammal min mormors far var då fotot togs.

Tacksam för hjälp.

Klas

256
Hi!

I think you have used JBGF register that was available online some years ago. Now you have to buy it for approx. 40$ if you are not a member and 30$ if you are a member (membership costs 15$ for a year). Here is a copy of your ancestors post:

Post 35

Amanda
Född 17/2 1862 i Brandstorp, Byarum (Jönköpings län)

Far
Johannesson, Jonas
Inhyse

Mor
Svensdotter, Johanna

Övriga uppgifter
Församlingskod: VALA/00050
--------------
Källa: Födelseböckerna

As you said it can be very difficult to read old Swedish handwriting, which is necessary if you search the original sources on ArkivDigital or Svar, but a handbook can be very useful.

We have emigration registers but if the person didn't come back to Sweden I do not think you will get more information than when and where he/she Went and perhaps on what ship. I have only traced a few relatives and then I used Ellis Island, Swedish Household books and Ancestry when they had free weekends.

I must say I have never been to America, but I have a friend in Texas though.

Klas






257
Hej!

Såg nu att jag missade att du redan kände till de som avled i Morlanda och Spekeröd. Kanske har du själv gjort sökningar i släktdata? Ifall du inte har gjort det så kanske jag kan hjälpa till med en ny sökning, men den här gången på de Christen Hansson som avlider i Myckleby med omkringliggande socknar. Kanske kan du finna din Cecilia genom hennes andra man? Här är de relevanta träffarna:

Man C.H avled i Bön i Skredsvik socken 1843-11-05
Arrendator C.H avled i Baggetorp i Skredsvik socken 1846-09-09
Man C.H avled i Skötteröd Skredsvik socken 1847-09-01
Åbo C.H avled i Habborsby i Valla socken 1852-01-10

VH Klas

258
Hej!

Sökte i släktdatas register, de har ju många socknar i Bohuslän inlagda, och fick två träffar som ligger någorlunda rätt i tid.
Cecilia som avlider i Röd nedergård i Morlanda socken 1813-01-23, född ca 1751
Cecilia som avlider i Övre Röra i Spekeröd socken 1814-01-14, född ca 1754

Kanske värt att kolla upp dem?

VH Klas

259
I guess you can buy the CD from Jönköpingsbygdens Genealogiska Förening/ the Genealogical Society of Jönköping County. I am a member myself but do not live in the City of Jönköping (I do live in Jönköping County though) so I do not participate in their meetings. My father was born in Jönköping and his mother was born in Gränna, a town North of Jönköping, so I have a lot of ancestors in Jönköping County.
Here is a link to the website in Englsih and you can see for yourself. I Think you can e-mail them and ask how to buy the CD.

http://jbgf.se/engindex.htm

When it comes to soldiers I have plenty of them myself (I actually have one on my mothers fathers side from Lyrestad Parish, not far from Hova) and they often have short names as you said. They were given their soldier names by the army/navy, sometimes to describe their character or sometimes to be similar to the name of the croft they lived in. Sometimes you can almost think it was a joke.

I had a look at the records for Sara Lisa Svensdotter. You can find her on page 167 upper left in Tofteryd CI/2 (birth record for 1744-1780). They can also be found in AI/7 page 90.

When you have so many Swedish ancestors, ArkivDIgital or Svar would probably be very useful for you, as the CD from Jönköping. I have relatives in South Dakota and Iowa but have never met them. I also Think I have a lot more relatives in North America but I have not traced them yet.


Klas


260
You are welcome!

It is quite easy for me to help you with this because I have a cd with a lot of Church records from the Jönköping County area. So I take a look there first finding the persons and then I search in the Swedish National Archive online material to find the original source and also the Household books. For example I searched Erik Gustav Håkansson and Sara Lisa Svensdotter and found out that they were married in another Parish called Tofteryd, the third of August 1806. She was a piga (female helping hand/rural laborer at a farm or unmarried woman) from Södra torp in Tofteryd and he was a volontär (volunteer to be a Soldier). She was born in Södra torp (a croft) under Frostås farm in Tofteryd April 1774 with the parents Sven Knutsson and Kajsa Nilsdotter.

As you said, it is difficult with the names when you search your ancestors in Sweden and not as in UK where a familly name can be traced back in many generations. It is important to find sources  that can confirm that your ancestors really are the ones you first Think (or someone else claim). But in Sweden we have good opportunities to find most of our lines, not only the straight father line. Fortunately we have not only the Church books but also the Households books (actually Husförhör is a Catechetical hearing), taxation rolls, estate inventories and judgment books online on ArkivDigital and/or the National Archive. The Household books can often give us the birth year and birth Place and because of so many original sources available online we can reach early 18 th Century late 17 th in most of our lines.

I can recommend you to get either ArkivDigital or Svar(Swedish National Archive). I have used them both.

Good Luck!



261
Here is Åker AI/7 page 237. One thing that can be confusing is that Kajsa is sometimes called Gustafsdotter, as in the birth record for Jonas in 1833-06-25, and sometimes for Eriksdotter as in the Household book AI/7 page 237 and 227. Her fathers name was Erik Gustaf.

Klas


 

262
I guess there must be some missunderstandings here. Johannes Danielsson is not the one you can find at page 367 in Byarum AI/19, it is his son Jonas Johanneson.  You will find that Jonas is a married dr (dr is short for dräng, a kind of rural laborer or unmarried Young man) with his wife Johanna Svensdotter and their son Klas Gustaf.
Johannes Danielsson can be found in Åker Parish. In the birth record you will see that Jonas is born in Ryd soldattorp (a Soldiers Place) but in the Household book they are not to be found there. But you can also read that the Soldier, Corporal Erik Gustaf, has a daughter named Cajsa born 1807-08-21. She is married to Johannes Danielsson 1833-05-27. Perhaps she has been in Ryd in 1833 giving birth to Jonas, because she has been noticed for that year. But she is instead living at Hjortsåsen, that was a croft under the rectory. See Åker AI/7 page 145 and 237. Here is a Picture of page 145 in Åker AI/7

Klas




263
You are welcome.

Klas

264
Yes the AI/19 is a household record. Bild means Picture and sid is  side. So it is (Picture 383 when you look online) side 367 in the household book. If you have a lot of ancestors in Sweden it is perhaps wise to get Arkiv Digital or Svar. You can sometimes find registers helping you to find the different places in the household books.

Klas

265
Yes it is Jonas Johanesson born 1833-05-26 in Ryd soldattorp in Åker Parish that is the same person who later work at the Match Factory in Jönköping. In Jönköping Sofia A I/27 bild 48 sid 79 they can be found and there you can see that their daguther Amanda is born in Byarum 1862-02-14 (and emigrate to America 1884-04-24 nr 43). In Byarum they also get Klas Gustav. In the records you can see how Jonas now is noticed as born in Åker Parish 1833-06-25 (Byarum AI/19 bild 383 sid 367).

It is always wise to check up the information you get from Ancestry family tree. This time it seems to be correct though because it is Johannes Danielsson and his wife Kajsa Gustafsdotter who are the parents in Åker. He seems to be a crofter there.

Good Luck

Klas

266
Jonas is probably born in Ryd soldattorp in Åker 1833-06-25. They are married in Byarum in 1859-07-09 and get their first two Children there, Klas Gustaf and Amanda. I have not seen when they move to Jönköping. I will check the records in Byarum.

Klas

267
Byggnader och miljöer / Järle i Ervalla socken?
« skrivet: 2017-06-08, 22:54 »
Hej!

Jag undrar om någon kan identifiera platsen på bilden? Bilden kommer från min morfars sida och bör vara ifrån Ervalla socken. Min morfar bodde hos sina föräldrar i Järle från 1907 till 1914 och därefter i Flåten fram till 1921. Morfars far arbetade där som skogsarbetare.

VH Klas

268
Bildgåtan - Övrigt / SV: Datering av fotografi via kläderna
« skrivet: 2017-06-08, 18:41 »
Tack för synpunkterna. Det kan ju vara så att mina släktingar missuppfattat det hela och förlagt släkthistorien till fel världskrig. Hoppas ändå att någon skall kunna identifiera klädmode och frisyrer och därigenom föreslå ett årtionde.

VH Klas

269
Bildgåtan - Övrigt / SV: Datering av fotografi via kläderna
« skrivet: 2017-06-08, 16:09 »
Hej!

Är det någon som kan datera detta foto? Min mormors far skall enligt vad som berättas av släktingar ha varit medlem i en kristidsnämnd under andra världskriget men jag har inte kunnat bekräfta detta. Själv tycker jag att vissa av kläderna ser lite äldre ut än 40-talet, särskilt skjortkragen hos nr 2 från vänster.  Min mormors far, som var född 1883, är nr 4 från vänster och om fotot är från 40-talet borde han vara i sextioårsåldern vilket jag har svårt att se.

Tacksam för hjälp.

Klas

270
Askum / SV: Anna Maria Olsdotter Askum 18300209
« skrivet: 2017-06-06, 16:47 »
Hej!

Gjorde en sökning på släktdata gällande Askum, år 1830, dotter Anna Maria och far Olof. Jag fick en träff på en Anna Maria född någon gång 1830 med fadern Olof Hansson och moder Stina Nilsdotter. De bodde i Ståleröd skattegård där Olof var hemmansägare, han var född 1776 och hon 1791. Dessa uppgifters källa anges vara sockenlängder återskapade av Martin Pehrsson för Sotenäs Personhistoriska Förening. De verkar ha försökt återskapa de kyrkböcker som brunnit. Jag vet inte hur pålitliga dessa uppgifter är men du kan ju ta kontakt med honom eller föreningen och få mer information. Bör även påpeka att det finns tre Anna Maria Olsdotter födda 1829 i Askum.

Klas

271
You are welcome! I must point out though that "härstädes" is an old expression not very common today :). "Här" is the same as here and "städes" is a variation of "stad" or "sta", a very common ending in Swdedish names for Parishes or places. In old Swedish stad simply meant Place but today it means City. Also I can say that the different places you can see in our Church Archives often refers to what we in old Swedish call for a "By" (or many Byar). A "By" was a Place that had at least two farms but it could have several farms and also some minor cottages on their estates. The large land reform in early 19 th Century split them up so today it is most common to see singel farms in the Swedish Cultural Landscape.

Here is a link to a site in English about the land reforms. Village in the text is not the same as the English Word Village, a Place with a few hundred people up to a few thousand people, but the Swedish "by".

https://familysearch.org/wiki/en/Laga_Skifte_Historical_Maps_of_Sweden

Klas

272
Hi

She was also from Björndalen, härstädes means "here" (här in Swedish) or "same Place".

Klas

273
Forest Finns is the name used for the Finnish speaking people from Eastern Finland who moved to parts of Sweden and Norway during the 16 th and 17 th Century, as you for sure can read more about in the article mentioned abow. They brought a new way of cultivating and often settled in non cultivated forest like environments. The Word "löske" is not specifically conected to Forest Finns, I just told that story from my own research as an example of "löske". As I wrote before, löske is often used to describe people who do not have a permanent Residence.

I recommend you to ask your question under Karlskoga Socken (perhaps also Nora socken) and see if someone there can help you finding the father. I know there are some really good researchers when it comes to Karlskoga.
Just go to Forum-Landskap-Värmland-Socknar-Karlskoga and finaly choose the topic Karlskoga.

Good Luck

274
Of what I understand, most times "löske" is mentioned it just means a person without a permanent residence, not necessarily promiscuous living. I have several "Forest Finns" in my own lines so I know it was not uncommon for Forest Finns to be accused for having "lös- or löskefinnar" staying briefly on their farm, in other words finnish speaking people witout permanent residence. Løsker in old Swedish meant unmarried.

275
Hej!

Jag är långt ifrån någon expert men det är enbart sju knapprader och om jag förstått saken rätt skall de svenska infanteriuniformerna från mitten av artonhundratalet ha åtta. Inte heller har uniformerna de ståndkragar eller knappar på armuppslagen som var aktuella för de flesta av den tidens infanterister, så därför bör man kunna utesluta svenskt infanteri. Vet du var personerna levde och är du säker på att bilderna visar svenska uniformer? Själv tyckte jag spontant att de såg amerikanska ut, men som sagt är jag ingen expert på ämnet, och om de nu är från Sverige så var uniformerna för Livgrenadjärerna i Linköping samt Svea och Göta Livgarde annorlunda.

Här är en länk till wikipedia som visar vapenrock M/1860. Du kan även söka dig fram till andra uniformer.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vapenrock_m/1860

VH Klas

276
Virestad / SV: tyda plats
« skrivet: 2017-05-04, 21:59 »
Ser ut som Stoby, vilket är en socken i Västra Göinge härad i Skåne.

VH Klasse

277
Ölmstad / SV: Birgitta Hööksdotter
« skrivet: 2017-04-10, 16:32 »
Arnold: Tack för tipset, jag skall försöka få tag i boken om släkten Almqvist. Att Jon kom från Siringe har jag inte kunnat belägga i källorna. Det nämns vad jag kommer ihåg först i Växjö stifts hembygdskalender från 1900-talets början. Ifall någon kan hänvisa till en primärkälla som visar på att ha var från Siringe skulle det vara bra.

Ove: Har nu skickat dig mitt material inklusive lite bilder från Ölmstad kyrka. Först skickade jag det till fel adress (ove.malmqvist@gmail.com) men hoppas nu att det kommer fram.

VH Klas

278
Hej!

På Ove Tegnérs hemsida (han är något slags ombud för släkten Bonnevier hos sällskapet Vallonättlingar) så står det så här om Gillius Bonnevier född 1570: "Trolig anfader som finns med i den svenska antavlan för att hålla ihop de tre första Bonneviersmederna som kom till Sverige. De var troligtvis bröder. Inga säkra kopplingar finns till de antavlor som berör Belgien".
  Vad jag förstått så är flera Bonnevier kända i Franchimont och Theux men det finns inga konkreta bevis som knyter ihop de kända personerna med de som senare hamnar i Sverige. Äldre forskning i Belgien skall enligt en översatt artikel på Oves hemsida påstå att det ändå rör sig om samma släkt men just hur de är släkt verkar okänt. Kan tänka mig att några personer som sökt reda på namnen på de tidiga Bonnevier helt enkelt har "trixat" in dem i sina släktträd (eller så är det väl avskrivningar av släktträd som saknar källor) och att uppgiften om Gilius som en utgångspunkt helt enkelt försvunnit efter att någon skrivit av uppgifterna från Oves sida och att dessa nya uppgifter sedan har spridits vidare. Detta visar på hur viktigt det är med källhänvisningar och att man inte skall skriva av och sprida obekräftade uppgifter.


VH Klas

279
Allmänt / SV: Hur säker källa är utdrag ur Adelskalendern?
« skrivet: 2017-04-08, 13:18 »
Arkivdata har avskrifter av olika kyrkböcker så därför är det en sekundärkälla och därför skall man alltid kolla upp i primärkällan. Arkivdata kan ju ändå vara ett jättebra hjälpmedel för att finna en uppgift du sedan kollar upp. Jag vill återigen betona att det är viktigt att använda sig av primärkällor då man börjar med släktforskning. Skaffa dig ett abonnemang som ger dig tillgång till de vanligaste arkiven, t.ex. Svar eller ArkivDigital (Ancestry har väl också svenska kyrkböcker fotograferade?). Det är ju viktigt att det blir rätt från början då det gäller släktforskning. Gör man tidiga fel blir ju all forskning därefter oftast förgäves och man får börja om från början igen. Sedan när du har kommit ner så långt att du får problem att komma vidare kan du försöka finna andrahandsuppgifter. Då är det viktigt att andrahandsuppgifterna anger primärkällan. Sedan så får jag återigen betona att leka detektiv genom att själv gräva i arkiven är en av tjusningarna med släktforskning :)
  Lycka till med forskningen.

VH Klas

280
Skärstad / SV: Skärstad 1700-1719
« skrivet: 2017-04-07, 18:03 »
Hej!

Stort tack för informationen. Att de bodde i Edet var nytt för mig och jag var inte säker på att han var fogde. Tråkigt att det inte fanns något som kunde binda Ingeborg Jonsdotter till Ölander eller hans föräldrar Jon Svensson och Cecilia Nilsdotter. Ifall du även har information om Ölmstad så har jag nog några personer till som kan vara intressanta att kolla upp i domböckerna. Jag får återkomma med dem i så fall.

VH Klas


281
Skärstad / SV: Skärstad 1700-1719
« skrivet: 2017-04-05, 13:41 »
Hej Fredrik!

Om du har funnit något i domboken om Arvid Trulsson och/eller hans hustru Ingeborg Jonsdotter från Rumperyd så är jag mycket intresserad av att få ta del av det materialet. Arvid begravs 1705-06-23 (Skärstad C/1 bild 84 sid 148) och Ingeborg 1712-04-21 (Skärstad C/1 bild 89 sid 159). Jag misstänker att Ingeborg är syster till kyrkoherden i Ölmstad, Nicolaus Jonae Ölander, och om du hittat något i domböckerna som bekräftar det vore det extra kul. Antar att du även har skrivit av/gått igenom det som handlar om Ölmstad? Själv har jag för tillfället enbart Svar och jag har bara hittat några ströår av Vista Härads domböcker. Är det med Arkiv Digital du funnit dina uppgifter eller finns de även "gömda" hos Svar?

VH Klas

282
Allmänt / SV: Hur säker källa är utdrag ur Adelskalendern?
« skrivet: 2017-04-05, 12:16 »
Hej Tomas!

Vill bara förtydliga att mitt inlägg var tänkt som ett allmänt råd angående källkritisk bedömning. Jag har alltså inte specifikt kommenterat adelskalenderns pålitlighet.
Det är framförallt kopierandet av släktträd/släktled på sidor som t.ex. Ancestry och Familysearch som jag vill varna lite extra för. Det finns som sagt en stor risk att felaktigheter sprider sig snabbt, särskilt om flera människor är med och bygger upp släktträd på nätet, och därför är det ju bra om man gör så mycket egen arkivforskning som möjligt. Sedan så är det ju alltid kul om man hittar pålitliga uppgifter som man själv inte kunnat finna. De uppgifterna bör då hänvisa till en originalkälla. Återigen vill jag ge dig rådet att ställa om frågan, men mer detaljerad, här på forumet under den släkt som frågan berör.

Lycka till!

VH Klas

283
Allmänt / SV: Hur säker källa är utdrag ur Adelskalendern?
« skrivet: 2017-04-04, 14:00 »
Hej!

Mitt tips är att du alltid ska kolla upp de uppgifter du får från andra forskare. Även om källor nämns bör du, så långt det går, kolla att de stämmer och att de tolkats rätt. Min erfarenhet är att det inte så sällan finns en hel del felaktigheter, ibland rena tokigheter, i släktforskning som sprids vidare på många sidor på nätet. Om man kopierar sina släktträd från andra forskare på Ancestry eller FamilySearch utan att kolla alla uppgifter, så ökar risken att man tar del av många felaktigheter. En gång såg jag i ett släktträd på nätet hur föräldrarna var födda efter sina barn.  Det bästa är ju som sagt om man själv söker uppgifter i arkiven så långt det går (och man kan). Att "gräva i arkiven" är ju också för de flesta en av tjusningarna med släktforskningen. Givetvis kommer de flesta förr eller senare så långt bak i tiden så att de ej klarar av att komma vidare på egen hand och då är det ju vanligt att förlita sig på mer erfarna forskare. Bättre då att ta upp funderingar på detta forum än att bara skriva av en tveksam uppgift. 
  Hur pålitlig adelskalendern är generellt vet jag inte. Det finns säkert andra som kan svara bättre på den frågan.

Ett tips är att du preciserar din fråga och ställer den under den släkt som det handlar om.

VH Klas

284
Skärstad / SV: Skärstad
« skrivet: 2017-04-03, 23:42 »
Hej Fredrik!

Nils Larsson är min FM FF MM FF. Framåt har jag bland annat sonen Olof Nilsson (född i Gestra skattegård 17210510) och hans dotter Ingeborg (född 17581113 i Gestra skattegård) som anor. Jag tackar för de intressanta uppgifterna om denne hetlevrade man  :) 

VH Klas

285
Hum.....med tanke på vissa omständigheter idag så vet jag inte hur jag skall reagera på denna nyhet ;)

286
Ölmstad / SV: Birgitta Hööksdotter
« skrivet: 2017-03-27, 17:26 »
Och till Arnold kan jag säga att materialet är på gång. Har bara justerat det lite i helgen och hoppas skicka dig det snart.

VH Klas

287
Ölmstad / SV: Birgitta Hööksdotter
« skrivet: 2017-03-27, 17:23 »
Hej Ove!

Som jag tidigare skrev så har jag en hel del material om Brita Sofias anor men tar givetvis gärna emot sådan information som jag saknar. Särskilt är jag intresserad av furiren Oluf Gööks västgötska bakgrund, om någon har lyckats fastställa den, Lars Svensson Hööks och hans fru Ingeborgs anor eller information om Ölanders, Hyltenius och Gahms liv och anor som inte finns nämnda i Herdaminnet eller Smolandis Upsaliensis. Ölanders far Jon Svensson skall enligt obekräftade källor ha varit född i Skärstad socken och har du funnit belägg för det blir jag glad. Kanske har du lyckats klura fram något som inte finns i de tryckta källorna eller somm jag inte har hittat?

VH Klas

288
Ölmstad / SV: Birgitta Hööksdotter
« skrivet: 2017-03-22, 23:20 »
Hej Ove!

Förstår nu av Arnold Sigonius svar att döma att även du (eller din fru?) har släktskap med Brita Sofia Höök. Jag blev lite förvirrad först och trodde att du kände till och faktiskt gav mig Arnolds Sigonius frus släktskap med Brita Sofia  :D Jag ändrar lite i mitt första meddelande så att det framgår att jag svarade Arnolds inlägg från förra sommaren.
  Du verkar också ha forskat en del om Brita Sofias anor. Kanske skulle vi här på forumet (antingen här eller under släkterna Höök, Ölander, Hyltenius och Gahm) försöka göra en sammanställning av vad vi känner till så att flera kan ta del av informationen?

VH Klas

289
Ölmstad / SV: Birgitta Hööksdotter
« skrivet: 2017-03-22, 23:09 »
Hej Arnold!

Då försöker jag att skicka över lite material till dig. Det kan ta några dagar då jag vill gå igenom språket lite och då jag även kan behöva föra över en del information från papper till dator. Är det som så att du och din fru inte tidigare känt till släktskapet med kyrkoherdarna i Ölmstad? Förstår att ni bor i Ölmstad och då har ni ju nära till kyrkan och Klockaregården. Vi var där i somras och tittade på kyrkan och tog lite foton. Predikstolen är från Hyltenius tid och på utsidan fann vi gravstenen vilket var spännande.

VH Klas

290
Ölmstad / SV: Birgitta Hööksdotter
« skrivet: 2017-03-22, 16:06 »
Hej Arnold Sigonius!

Om det är Birgitta Sofia Höök du syftar på och som var gift med furiren Oluf Jöök så har jag en hel del information. Hon döptes den 19/1 1700 i Jönköping och var dotter till stadskaplanen Sveno Höök, då i Jönköping men som senare blev kyrkoherde i Bringetofta, samt Annika Ölander från Ölmstad. Svens föräldrar är kända och fadern var borgare i Jönköping. Annikas sida leder till fler kyrkoherdar varav fadern, Nikolaus Jonae Ölander och morfadern Andrea Jonae Hyltenius var verksamma i Ölmstad. Jag har foto av de sistnämndas gravsten som fortfarande går att se på utsidan av Ölmstad kyrka. Svens far hette Lars Svensson Höök och var som sagt borgare i Jönköping. Han och hans fru Ingeborg omnämns i flera källor och det framgår att han under några perioder blev utnämnd till byggmästare i Jönköping och dessutom var han ett år i Danmark, vilket han får skattelättnad för. Ifall du kan latin har jag även en kopia av Nicolaus Jonae Ölanders magisteravhandling från 1664. Jag har en hel del material och uppgifter så det smidigaste är kanske om jag skickar över det till dig, om du är intresserad? Hur är din fru släkt med Birgitta Sofia Höök? Birgitta Sofia är min fm mm mm mm på dottern Anna Catharinas sida.

VH Klas

291
Vireda / SV: Rupphults historia
« skrivet: 2017-03-22, 10:05 »
Hej!

Svar har mantalslängder för Vireda från 1681-1749, med få luckor. Efter några ströår så finns det mer eller mindre heltäckande från 1768 fram till tiden för husförhörslängderna. Det finns även några längder från 1640-talet publicerade. Det finns ju även ett antal andra källor att tillgå som t.ex. boskapslängder (vilka är svåra att finna hos svar) och jordeböcker. Har läst några äldre inlägg här på forumet där Rupphult diskuterats, så det finns onekligen en del intresserade forskare. Kanske har någon av dem redan kartlagt Rupphults invånare?
  I Viredabygdens historia II benämns Rupphult som 1 helt frälsehemman belagt i skrift första gången 1402. Det fanns flera gårdar i Rupphult och i lantmäteriets äldre kartmaterial bör man kunna se hur området såg ut under 1600 och 1700-talet. Förstår dock inte varför "hela stället", i gods och gårdar, ses som en herrgård fram till 1880 . Själv har jag en del "Börjes" från Rupphult, och just Börje verkar ha varit ett ganska vanligt mansnamn där och som återkommer under 1600 och 1700-talet.

VH Klas

292
Malmgren / SV: Anders Malmgren
« skrivet: 2017-03-20, 16:50 »
Hej!

Ja det brukar finnas mycket intressant i ett herdaminne. Har du spårat dina anor bakåt så du vet samtliga socknar som de levt i? Om inte så bör du göra det och gå igenom vigsellängderna i de möjliga socknarna , börja med det året som första barnet föddes och gå bakåt. Jag fann en del information på bygdeband om familjen då de levde i Kläfta mellangård 1797-1808. Dock står inget om giftermålet. Deras äldsta dotter, Beata Carloina, skall ha varit född 1775 men det finns ingen källa så jag vet inte hur pålitliga uppgifter de har. Kanske är det luckor i vigsellängden i den socken de faktiskt gifte sig i?

Lycka till med sökandet.

Klas

293
Malmgren / SV: Anders Malmgren
« skrivet: 2017-03-20, 12:37 »
Hej!

Ifall även Anders Malmgren är präst bör vigseldatumet stå i herdaminnet. Om så är fallet, har du använt dig av dem? Herdaminnen är ju bra hjälpmedel för dom som har präster i släkten så du kan, om inte annat, säkert finna mycket intressant om Anders svärfar där.

Klas

294
Attmar / SV: Attmar C:1 Sid 91
« skrivet: 2017-03-18, 20:32 »
Hej!

Är inte säker på ordet före Samuel men tror det står: "skräddaren Mäst Samuel Siödin och hust Kierstin Olsdotter". Det kan även vara en ort. jag har själv några sockenhantverkare bland mina egna anor men har aldrig tidigare sett att de har haft titeln mäster då de varit verksamma ute i en socken. Någon annan kanske kan bekräfta "mäst" eller komma med ett bättre förslag?

Klas

295
Brattfors / Brattfors
« skrivet: 2017-03-17, 16:48 »
Hej!

Jag undrar kort om ni som forskar i Brattfors någon gång, i er socken, stött på några personer med namnet Boström och i så fall var och när?

VH Klas

296
Hej!

Jag har en Stina Boström bland mina anor och hon uppges i Gåsborn A I/7 bild 164 vara född 1769, i vad jag tolkar som Brattfors. I de tidigare husförhörslängderna står ingen socken nämnd och då hon gifter sig med torparen Anders Jansson i Månhöjden i november 1805, benämns hon som jungfru från Gustavsström (E I/1 bild 144). I hfl för Gustavsström finns en piga Stina som flyttar det året, vilket skulle kunna vara rätt Stina. Jag har dock inte funnit någon smed med namnet Boström i hfl för Gustavsström. Jag har dock funnit en trolig syster som heter Kajsa Boström, född runt 1772 i Brattfors(?), och som troligtvis även hon är piga på Gustafsströms bruk, men som sedan gifter sig med bruksinspektorn Per Wallmo, då hans andra hustru avlidit runt 1803. Per Wallmo och Kajsa Boström är vittnen på Stina och Anders dotters Anna Kerstins dop den 30/1 1811. Jag undrar nu om någon här på forumet känner till Stina Boströms bakgrund och familj innan hon kommer till Gåsborn och gifter sig med Anders. Någon kanske har stött på namnet Boström vid forskning i annan socken och där även funnit en dotter Stina (och Kajsa). Jag har inte funnit henne i Brattfors eller Gåsborns födelseböcker. Tacksam för hjälp.

VH Klas

297
Hej!

Jag har en klarinettblåsare/soldat som heter Jöns Holmgren och som är verksam i Lyrestad socken där han 1784-09-05 gifter sig med Lena Andersdotter ifrån Slättervalla. Det finns inga husförhörslängder att tillgå men i vigsellängden framgår att hans föräldrar är Abraham Holmgren och Annika Andersdotter. I gmr står det att han är Smålänning då han först blir antagen och i dödsboken från Kils socken i Närke (F/1 1762-1826 bild 104) anges att han är född smålänning 1756-09-03. Jag har sökt i Jönköpingsbygdens genealogiska förenings skiva samt i diverse småländska socknar under åren, men inte hittat honom där. Jag har nyligen blivit medlem här och hoppas nu att någon på forumet kan hjälpa mig vidare. Om det är någon som har träffat på föräldrarna eller kan hjälpa på annat sätt så tar jag gärna emot information.

VH Klas

Sidor: [1]