Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Thomas Norberg
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2016-02-26, 08:19 »
Tack Göran!
2
« skrivet: 2016-02-25, 22:57 »
Tack Bengt! Hade jag aldrig knäckt. Får man besvära om också hans frus härkomst, borde vara i Osby trakten. Vilken by/ort kan det vara? 
3
« skrivet: 2016-02-25, 22:39 »
Tack Eva, intressant, men bönderna (som står uppräknade i mönsterrullorna) som stod för rusthållet, slapp de då stå för bostad/underhåll?
4
« skrivet: 2016-02-25, 22:21 »
Hej, Skulle någon vänlig själ kunna tyda varifrån Anders Nilsson härstammar ifrån? Gifter sig 27 december 1762 med änkan Olu Olofsdotter. kan uttyda född i xxxxxxx af xxxx härad. Är ingen expert av Skåne eller dess närhet varför jag famlar i mörkret. M V H Thomas N. 
5
« skrivet: 2016-02-24, 22:35 »
Nils Andersson Lilljedahl var dragon/ryttare i Södra skånska kavalleriregementet och Östra Göinge kompani, soldatnummer 11 under 1:a korpralskapet tillhörande Fjärkulla rote i Loshult socken mellan åren 1790 och 1803. Det märkliga var att han under hela sin tjänstgöringstid bor i torpet Kinholmen i Västerslöv utanför Hanaskog i Kviinge socken, m a o närmare 40 km söderut. Har inte någon direkt stor erfarenhet av soldatforskning i Skåne men min fråga är helt enkelt: Varför bor han så långt ifrån den rote han tillhörde? Var detta vanligt inom detta regemente? Uppslag och teorier emottages tacksamt.
M V H
Thomas N.
6
« skrivet: 2016-02-14, 13:00 »
Tack Christina,
Du är räddare i nöden,som vanligt :-).
M V H Thomas N.
7
« skrivet: 2016-02-14, 10:51 »
Hej, Är osäker på geografin i dessa trakter. Vad menas med Klostret i nedan inflytt-attest Gudhem 1765 ? Var det en egen socken/församling, om det var detsamma som Gudhem socken varför står det då nedan (ett exempel av flera) ifrån Klostret till Gudhem.... Hjälp mottages tacksamt, M V H Thomas N. 
8
« skrivet: 2016-01-31, 10:27 »
Tack Eva!
Ibland fastnar blicken på fel saker....
En helt annan fråga som du kanske kan svara på, det saknas kyrkoböcker för närliggande församling Frändefors för perioden ca 1780-1802 (gäller även bl.a Brålanda och Sundals-Ryrs församlingar). Vet du orsaken? Anges inte på AD-online.
M V H Thomas.
9
« skrivet: 2016-01-30, 10:20 »
Hej. Ser inte vad det står! Bifogar en flyttattest från Färgelanda socken och 1805 rörande Jonas Melén, hans hustru Kajsa Larsdotter samt Meléns moder Anna Greta Norberg. Framför allt den rödmarkerade texten som förbryllar, är det någon som kan hjälpa till? M V H Thomas N. 
10
« skrivet: 2015-11-06, 09:03 »
Hej på er,
Undrar om jag kunde få lite tips. Forskar om soldaten och musköteraren Caspar Beckman som omväxlande i mönsterrullor för Svea Livgarde 1740-1750 kom att uppges vara tysk eller/och härstamma från livland. Låt säga att han var både tysk och livländare, från vilken område i forna Livland skall man då leta vidare gällande hans ursprung?
MVH/Thomas N.
11
« skrivet: 2015-02-24, 11:56 »
Hej igen Ben,
Kul att du uppskattar min info, tog en del tid att klura ut den grenen.
Lars Nilson föds 1748 i Tomta Sköllersta, fader Nils Larsson, moder Anna Olofsdotter. Kerstin Larsdotter föds 1752 i Vinala Sköllersta, fader Lars Olofsson, moder Kerstin Andersdotter.Drängen Lars Nilsson och pigan Kerstin Larsdotter gifter sig 16 september 1774 och bosätter sig i Bo. Lars lär sig skräddaryrket och bli så småningom sockenskräddare. De flyttar in i Kerstins ärvda hemmansdel i Bo 1774.Kerstin Larsdotter dör 29 april 1809. Dåtida prästen i Sköllersta församling var noga med att hedra sina församlingsmedlemmar med en levnadsbeskrivning. Detta var rätt unikt vid denna tid, han skriver: Hustrun Kertsin Larsdotter i Bo, född i Vinala 28 mars 1752. Kom vid 5 års ålder till sin moster Malin Andersdotter i Bo och fick sin uppfostran. Vid 25 års ålder inträdde äktenskap med dåvarande sockenskräddare sedermera Hemmansägaren, sin nu efterlevande man Lars Nilsson i Bo. Har med honom haft 6 barn, 3 av vardera kön, alla ännu levande utom yngste sonen Erik som såsom Landsvärn i Januari månad (1809) dog under vägen från Finland. Kerstin ägde god kristendoms kunskap och förde oklandrad levnad. Har i 26 år haft oklanderlig hälsa men för 2 år sedan har hon tillika anfallen af ett Dån som oförmodat henne påkom, och var hon av sedan nästan dag 1 el 2 känt sig besvärad. Detta har så småningom, mer och mer medtagit hennes livskrafter och ännu mer sedan därtill kom underrättelsen om hennes sons död. Sista anfallet påkom henne den 29 april och kort därefter sedan hon likväl kommit till god sansning, avled klockan 2 efter middag.” Dödsorsak ”Dån med fall”.
Fadersidan av Bolander verkar ha levat sedan 1600-tal i Sköllersta, modersidan från Svennevad, också 1600-tal.
Att Bolander gick som smedslärling hos Lars Norberg i Alingås ger en extra krydda för mig då min far heter just Lars Norberg, dock härstammar Bolander från min moder...
Vilket av Bolanders barn härstammat du ifrån?
Ha det gott,
Thomas N.
12
« skrivet: 2015-02-21, 12:41 »
Hej Ben, Lars Larsson Bolander är född 14 april 1780 i Bo -Sköllersta församling utanför Örebro. Fader Lars Nilsson, moder Kerstin (Stina) Larsdotter. Lars bor som liten med sin familj i Bo, Östansjö rote i Sköllersta församling. Syskonen var Anna f 12 juni 1775, Nils f 110 oktober 1777,Kerstin f 3 februari 1783 samt Maria f 29 juni 1785. När Lars flyttar till Norrköping den 21 september 1803.20 januari 1804 skrivs Lars Larsson in som smedslärling hos smeden Olof Windahl. Lars tar nu efternamnet Bolander efter sin hemort Bo. 10 februari 1804 skrivs också Lars bror Nils in hos samma smed, Windahl. Nils står som hofslagaregesäll. Också Nils tar också efternamnet Bolander. Lars Bolander kommer 16 jan 1816 till Hanhals fsm och träffar Helena. Han är då 36 år och bor på ”Smedjaplats”. När Helena är 19 år i slutet av 1816 blir hon gravid och Lars ansöker om att få gifta sig med henne. Med de kan inte gifta sig då Lars inte kan ”bevisa” sin hinderslöshet för perioden 1810-1817 då han ”varit uti flere städer så i Norrige som i Sverige”. M a o kan han inte få de referenser som krävdes för att prästen skulle godkänna giftemål. Det som då gjordes var att annonsera i Inrikes Tidningar för att de som önskar kunna framföra klander mot giftermålet:Hofslagaregesällen Lars Bolander, född i Sköllersta i Nerike d. 14 Apri 1780 vill uti denna församling ingå äktenskap med pigan Helena Börjesdotter i Hanhals men som han alltsedan år 1810 saknar bevis om hinderslöshet och varit uti flere städer så i Norrige som i Sverige, alltså kallas den som vill lagligt klander göra, att hos undertecknad inom föreskriven tid sådant anmäla och med bevis (  ??) Som första/andra gången införes. Kungsbacka 1 Sept 1817.Johannes Torell, Kyrkoherde. Lars flyttar in till Helena och hennes mor 23 september 1817. De bor nu tillsammans i torpet Backen vid Brogården. Sonen Lars Peter Bolander föds 13 oktober 1817 och uppges vara oäkta då Lars och Helens inte är gifta. Samma öde drabbar dotter Britta Christina som föds 25 februari 1820 . Oklart varför de inte gifter sig, kanske kom det in klander emot giftermålet, kanske var handläggningen långsam.1821 flyttar paret till Eskatorp,Fjärås fsm. Lars Bolander avlider 25 mars 1854 boendes på Eskatorp 5 i Fjärås fsm, han blev knappt 74 år gammal. Smeden Bolander var min morfars morfars morfar. M V H Thomas N.
13
« skrivet: 2014-11-17, 16:14 »
Tack ändå Åke,
/Thomas
14
« skrivet: 2014-11-17, 15:53 »
Hej, Känner att jag behöver dela några tankar med alla er släktforskare. Varför släktforskar vi och hur kan vi föra vårt intresse vidare till kommande generationer? Jag personligen ser det som en fantastisk trevlig hobby men har hela tiden en baktanke, att någon, förhoppningsvis barnen och möjligen senare deras barn, skall kunna läsa och ta del av det arbete man lagt ned. Är övertygad om att alla människor någon gång i livet börjar fundera på detta med vem är jag och var kommer jag ifrån. Enligt mig är det viktigt att vi som släktforskare också sammanställer vårt material på ett så tillgängligt och lättläst sätt som möjligt.
En forskare i allmän bemärkelse bedriver oftast sitt gebit för att hjälpa andra forskare och/eller förse redan invigda med material. Enligt mitt sett att se på saken så är en släktforskares främsta uppgift att förse sin alldeles egna släkt med intressant och ovärderlig information, en släkt bestående av människor som kanske till 99% inte har en aning om hur man läser kyrkböcker eller tolkar gamla bouppteckningar. Möjligen skall vi ta bort ordet forskning i släktforskning och kalla det något annat? Man skall vara noga med att ge korrekta källhänvisningar men samtidigt vara försiktiga med dess utrymme så att vi inte förstör intressanta berättelser med obegripliga koder och förkortningar. Förslagsvis sparar man källhänvisningar till tilläggsblad eller liknande. Jag har genom åren läst enormt mycket släktträd, tavlor och redovisningar och ärligt, usch vad vi är tråkiga många gånger, nördar som kommunicerar med nördar. Ofta är källhänvisningarna mer framträdande än själva innehållet/budskapet, vilket snarare kanske skall vara en kick i baken på dem som konstruerar plattformar för redovisning på bl.a internet. Man ser fakta staplat på fakta med litet eller inget utrymme för samtida historia eller lokalkännedom. Men jag har också träffat på medryckande släkthistorier nedtecknade med omsorg i modern miljö, med kompletterande kartor och bilder, vilket kanske ligger mer rätt i tiden om man vill fånga kommande generationer.
Skriver detta inlägg som helt fristående och är inte svar på närmast ovanstående. Men jag känner att pekpinne-folket driver släktforskningen åt fel håll, fakta är alltid fakta men det måste i mitt tycke alltid ges utrymme för tolkningar och fri utformning i rapportering, alltid med den oinvigda läsaren i fokus.
På forum o.d märker man idag tydlig skillnad mellan Vi och Dom. ”Vi som rest runt i åratal och fysiskt läst längder och böcker och Dom som bara klickar in på datorn och gräddfilar sig fram till samma resultat. Den nya tekniken har ju glädjande gjort släktforskningen lättillgänglig för alla och det kan ibland bli rent komiskt när någon, oftast mer senior, blir överbevisade av ”tv-spelsgenerationen” som snabbt lärt sig navigera i husförhörslängder och mantalslängder. Då gäller det att vara ödmjuk för sanningen och inte krampaktigt ifrågasätta.
Vi är alla olika, några är t o m beredda att betala för att någon annan gör jobbet vilket kanske inte är mer annorlunda än att en del väljer att andra städar sitt hus? Och man väljer ju alltid själv om man vill dela med sig eller inte. Personligen delar jag gärna med mig och känner bara genuin glädje när min insats inom släktgrävandet också kan hjälpa någon annan, betald eller obetald..
Hur som helst, vi har alla stor glädje av vår beroendeframkallande hobby. Låt oss fortsätta glädjas och förhoppningsvis lyckas vi fånga kommande generationer till att vidareutveckla släktgrävandet. Vill inte med detta inlägg göra er läsare upprörda utan vill bara väcka lite debatt. Ser fram emot lite kloka kommentarer.
M V H Thomas N.
15
« skrivet: 2014-11-17, 09:38 »
Hej, Ser att denna tråd bl.a handlat om hejderidaren och senare jägmästaren Johan Anders Deijenberg. Han bodde 1776 i Klev, Bokenäs socken. Jag är egentligen intresserad av hans vice skogsvakatare Petter Nordberg (Norberg) som finns med på bifogad mantalslängd. Har sökt denne Petter:s ursprung med ljus och lykta i flera år, han är troligen anfader i denna gren av släkten Norberg och inte född med efternamnet Nordberg/Norberg. Han blir från 1777 skogsvaktare och hejderidare i Stubberöd, Ucklum socken. Han är född ca 1740-45 enligt källa i Daretorp socken, dock osäkert. Skall enligt flyttbrev ha befunnit sig i Kollerö Bruksförsamling ca 1769-72, men går inte att finna i mantalslängder (1770-74) för Väne-Ryr, Naglum, Bäve, Lane-Ryr eller Forshälla socken. Tror att kopplingen till min Norberg är Deijenbergs som i flera släktled var aktuella i dessa trakter. Mottager tacksamt teorier och idéer, alla detaljer är av intresse, även de mest obetydliga... M V H Thomas N. 
16
« skrivet: 2014-11-17, 09:14 »
Hej! Skulle vilja veta mer om en tidig släkting, smeden och stålbrännaren Nils Eriksson Kollberg f ca 1710, död 1803 i Vänersborg.Var verksam på Kollerö bruk (mellan Vänersborg och Uddevalla). Han tog namnet Kollberg ca 1757. Kan det mesta om släkten framåt i tiden men söker främst hans ursprung och föräldrar.
Tacksam för lite info, finns han med på någon av Smedskivorna?
M V H Thomas.
17
« skrivet: 2014-10-29, 08:44 »
Hej igen,
Ja jäklar, man lär sig något nytt hela tiden. Tack skall du ha! Denna sida ligger lös, varken före eller efter finns något som kan knytas till detta fall.
Hittar inte denne Anders Ahlberg i mantalslängd för Kungälv, min teori är att herr Ahlberg är kringresande uppköpare i djurbranschen. Skopenning är då säkerligen någon form av skatt som syftar till att hjälpa fåraherdarna till ett drägligare liv. Fanns ju många speciella namn på skatter och avgifter från denna tid.
Som sagt, man lär sig alltif något nytt. Tack för din hjälp Lina.
18
« skrivet: 2014-10-28, 16:41 »
Tack Lina, Ser ju detta nu, din tolkning är klockren. Men får och lamm nedtecknade i en dombok.....? Nu blir man nyfiken, hur kommer det sig att detta finns nedtecknat? Om någon har svar på detta så skriv gärna några rader. Fann lite mer text rörande denna lista. Kan du Lina se vad som står? 
19
« skrivet: 2014-10-28, 14:34 »
Hej, Behöver hjälp med att tyda överskriften från Dombok, Kungälv rådhusrätt och magistrat AIa:16. Även överskriften på kolumnerna hade varit intressant att veta. Under överskriften följer en lång rad med namn på den för tiden (1757) Kungälvska borgerskapet, startar med borgmästaren. 
20
« skrivet: 2014-10-20, 15:53 »
Tack skall ni alla ha!
Jag letar vidare, dock verkar spåret dö ut i Färgelanda.
21
« skrivet: 2014-10-18, 23:30 »
Hej och tack Lars,
Har kollat närmare och javisst, det står ju Högasätter (Högsäter). Har du något förslag vad ändelserna kan vara?
22
« skrivet: 2014-10-18, 11:39 »
Hej igen, En länsman Sylwen verkar ha 1770 ha flyttat till samma ställe som inlägget ovan. Sammantaget kanske dessa två inlägg ge en tydligare bild? 
23
« skrivet: 2014-10-18, 10:41 »
Hej, Letar i mantalslängd för Färgelanda 1770 och finner en Morberg boendes på Tomten under Frändö. Det står dock en anteckning om flytt till Hög-.... , ortsnamn som jag inte kan tolka. Finns det någon som kan hjälpa mig med förslag? Är inte så hemma gällande Dalsland.  Tack på förhand,
24
« skrivet: 2011-10-10, 00:21 »
Hej och tack Christina,
Intressant, men som sagt en trolig feldiagnostisering då hon några år senare dör av massiva blödningar. Inte kan väl skjörbjugg varit vanligt i början av 1900-talet i ett normalt arbetarhem? Eller är det möjligt att obehandlad skörbjugg kan leda till påföljande följdsjukdomar i stil med stora blödningar? Någon som vet/har teorier får gärna göra ett inlägg.
MVH
Thomas N
25
« skrivet: 2011-10-09, 22:49 »
Många Tack Åke, Detta handlar om en flicka på tidigt 1900-tal. Enligt släkten skulle det röra sig om det vi idag kallar blödarsjuka. Hon fick en diagnos (se nedan) i 13-års åldern som också fadern haft. Vad står det? Senbut? Denna diagnos visar sig uppenbarligen inte stämma. Och kanske kan din kunskap hjälpa mig gällande blödarsjuka, inte är det speciellt vanligt hos kvinnor? M V H Thomas N. 
26
« skrivet: 2011-10-09, 15:31 »
Hej, Kan någon vänlig själ hjälpa mig med denna svårtolkade diagnos/dödsorsak? Många tack på förhand, Thomas N. 
27
« skrivet: 2011-09-10, 20:49 »
Hej Ingemar,
Har genom ett felspår i min egen forskning troligen träffat på dina eftersökta Silfversvanar.
Sönerna (som i detta fall inte var tvillingar) föddes i Restad, Vassända-Naglums fsm (mellan Uddevalla och Vänersborg):
- Gustaf Magnus f.1738-02-08. Fader Måns Silfwersvan, moder Maria Hising
- Petter f. 1740-01-07. Fader Måns Silfwersvan, moder Maria Hising
Modern har dock inte samma namn som du uppger, men kanske hade hon dubbelnamn? Fadern har titeln Gårdsfogde.
Hoppas detta kan vara till någon hjälp.
M v h Thomas.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Cookie policy