ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Paul Bergström

Sidor: [1] 2
1
Uppsyningsman / SV: Uppsyningsman
« skrivet: 2024-06-10, 19:37 »
Det är riktigt att chatrobotarna får saker om bakfoten - särskilt på andra språk än engelska och även i vad som ingenjörerna bakom dem betraktar som perifera ämnen. Men de blir bättre efter hand och vissa av dem har styrkor på olika sätt. Till exempel så frågade jag om en textrad från en 60-talsschlager. ChatGPT var helt ute och cyklade, men Gemini satte svaret exakt. I andra ämnen kan det vara tvärtom.

Låt oss jämföra och ställa samma fråga till Copilot och Gemini och se vad de svarar:

Fråga: Vad sysslade en uppsyningsman på den skånska landsbygden med under mitten av 1700-talet? Ge mig exakta källor till ditt svar?

Copilot

Under mitten av 1700-talet var uppsyningsmän på den skånska landsbygden ansvariga för övervakning och tillsyn av jordbruket på herrgårdarna. Deras arbete innefattade att se till att arbetet utfördes korrekt, hantera arrendatorer och arbetare samt övervaka skötseln av mark och byggnader. Uppsyningsmännen var en viktig länk mellan ägarna av herrgårdarna och de som arbetade på dem1.

Det är värt att notera att mycket av 1700-talets inredningskonst raderades ut under 1800-talet, och att återskapa 1700-talets herrgårdskultur blev en stor uppgift inom herrgårdsbyggandet under 1900-talet1. Skåne upplevde under 1700-talet förhöjda födelsetal, och runt år 1750 hade landskapet återhämtat sig från pesten och krigen, med ungefär 200 000 invånare2.

1. popularhistoria.se
2. sv.wikipedia.org
3. so-rummet.se

(således alla "källor" från webbplatser)

Gemini

Under mitten av 1700-talet spelade uppsyningsmän en central roll på den skånska landsbygden. De var ansvariga för att övervaka och leda arbetet på gårdarna, och för att se till att bönderna betalade sina skatter och avgifter till godsägaren. De hade en bred och varierande uppgiftssamling:

Övervaka gårdsdriften:

    Planera och organisera arbetet på gårdarna, inklusive sådd, skörd, djurskötsel och underhåll av byggnader och mark.
    Tilldela uppgifter till bönderna och drängarna, och se till att de utförde sitt arbete effektivt och korrekt.
    Kontrollera gårdens produktion och lager, och rapportera till godsägaren om eventuella problem eller avvikelser.

Hantera personalen:

    Rekrytera och anställa bönder och drängar, och förhandla om deras löner och villkor.
    Utbilda och instruera personalen i nya arbetsmetoder och tekniker.
    Disciplinera personalen vid behov, och hantera konflikter och tvister.

Indrivning av skatter och avgifter:

    Samla in skatter och avgifter från bönderna, och se till att de betalades i tid och till fullo.
    Hålla register över inkomster och utgifter, och rapportera till godsägaren om den ekonomiska situationen på gården.
    Representera godsägaren i rättsliga frågor och tvister som rörde skatter och avgifter.

Andra uppgifter:

    Uppsyningsmännen kunde också ha andra uppgifter, till exempel att sköta godsägarens egendom i byn, att övervaka skogen och jakten, eller att representera godsägaren i lokala frågor.

Exakta källor:

    Nils M. Nilsson, Skånes Historia: Jordbrukets och befolkningens utveckling under 1700-talet (1974): Denna bok ger en detaljerad beskrivning av den skånska landsbygdens ekonomi och samhälle under 1700-talet, inklusive rollen som uppsyningsmän.
    Sven Lundkvist, Bonden i Norden under 1700-talet (1985): Denna bok ger en bredare överblick av bondens liv och arbete i Norden under 1700-talet, inklusive information om uppsyningsmännens roll.
    Svenska Riksarkivets arkiv: Riksarkivet i Stockholm har en stor samling av handlingar som rör gods och gårdar i Skåne under 1700-talet. Dessa handlingar kan ge detaljerade exempel på uppsyningsmännens arbete.

Andra relevanta källor:

    Lokala museer och hembygdsföreningar: Många museer och hembygdsföreningar i Skåne har utställningar och material om den skånska landsbygdens historia. De kan ha information om uppsyningsmännens roll i lokalsamhället.
    Genealogiska arkiv: Genealogiska arkiv kan ge information om uppsyningsmännens personliga liv och karriär.

Det är viktigt att notera att uppsyningsmännens roll och arbetsuppgifter kunde variera beroende på godsens storlek och organisation, och på den lokala sedvänjan. Den information som presenteras ovan ger en allmän överblick av uppsyningsmännens arbete på den skånska landsbygden under mitten av 1700-talet.



 

2
Uppsyningsman / SV: Uppsyningsman
« skrivet: 2024-06-09, 19:52 »
ChatGPT gör en syntetisk sammanställning av vad den tränats rörande det efterfrågade ämnet.

Vad är det då som sammanställts? Det är bland annat öppna källor på Internet som t.ex. Google Books, d.v.s. skannade och OCR-genomlästa böcker d.v.s. sådant som normalt används som källor.

Dock anger ChatGPT inte var i denna mängd information den snappat upp de olika svar den printar ut.

Däremot om man ber ChatGPT om vilket källmaterial svaret baseras på, så får man det.

Till exempel i detta fall frågade jag samma sak som Gunilla och fick ett nästintill identiskt svar.

Då följde jag upp med:

Kan du ge mig exakta källor till ditt svar?

ChatGPT

Citera
För att ge exakta källor om uppsyningsmäns ansvar på den skånska landsbygden under mitten av 1700-talet, kan du konsultera följande akademiska och historiska verk:

    "Skånes historia: Del 3" av Fredrik Lagerroth:
        Lagerroth, Fredrik. Skånes historia: Del 3. Malmö, Allhem, 1943-1954.
        Detta verk ger en omfattande översikt över Skånes historia, inklusive administrativa och juridiska aspekter av landsbygdsförvaltningen.

    "Skånes historia: Landskap och landsbygd" av Mats Olsson och Kerstin Sundberg:
        Olsson, Mats, och Sundberg, Kerstin. Skånes historia: Landskap och landsbygd. Stockholm, Gidlunds förlag, 1996.
        Boken diskuterar olika aspekter av Skånes landskap och hur landsbygden styrdes och administrerades under 1700-talet.

    "Landsbygdens folk och fä: agrar bebyggelse och folkrörelser i Sverige 1750-1900" av Jan Lindegren:
        Lindegren, Jan. Landsbygdens folk och fä: agrar bebyggelse och folkrörelser i Sverige 1750-1900. Stockholm, Natur & Kultur, 2001.
        Denna bok fokuserar på landsbygdsadministration och förändringar i agrarsamhället i Sverige, inklusive Skåne.

    "Kronans befallningshavande: Den statliga lokalförvaltningens organisation i Sverige 1630-1770" av Göran Norrby:
        Norrby, Göran. Kronans befallningshavande: Den statliga lokalförvaltningens organisation i Sverige 1630-1770. Lund, Lunds universitet, 1994.
        Norrby utforskar den statliga förvaltningen på lokal nivå, vilket inkluderar roller som uppsyningsmän och deras funktioner.

Genom att konsultera dessa verk får du en detaljerad och exakt förståelse för uppsyningsmännens ansvar och verksamhet under den aktuella perioden. Böckerna bör finnas tillgängliga på universitetsbibliotek eller genom akademiska databaser.

Inga exakta sidhänvisningar således, men ändå en hyfsat god källhänvisning.

/Paul

3
Walkendorff / SV: Walkendorff
« skrivet: 2024-05-22, 19:18 »
Hej Magnus!

Spännande det här.

Är det kornetten Henning Christopher Walkendorff vi talar om här? I så fall är Helena Maria Sjöberg en kanske hittills okänd hustru. Eller avser det hans broder Falck Walkendorff som möjligen varit kornett vid den här tiden.

Eller är det en annan gubbe?

/Paul

4
Tja, fungerar inte är kanske inte rätt uttryckt.

Den är konfigurerad med annan funktion än Google är nog bättre beskrivet.

Den söker motsvarande (definierad som Unix/Linux grep) "grep -i *whatever*"

Det betyder att sökningen matchar vad du än skriver case insensitive d.v.s. Täll kommer matcha alla varianter - Täll, tÄLL, täll, täLL mm. Den kommer också matcha del av sträng, så Täll kan förekommas eller efterföljas av godtyckligt tecken. Därför matchar t.ex. föreställning.

Du kan t.ex. testa att söka på "Tall". Du kommer även där få väldigt många fler träffar än du förväntar dig.

Sedan kan man förstås diskutera om denna typ av matchning är önskvärt. Det kan ju vara så att man sett i äldre text en del stumma bostäver t.ex. hvad eller Hannah och bestämt sig för att matcha del av sträng alltid.

/Paul


5
Hasselberg / SV: Hasselberg
« skrivet: 2024-05-01, 19:03 »
Skånska dragonregementet 1684-1927: Regementsexpeditionen AI:1:

Krigsrättsprotokoll den 26 mars 1736.

Rörande ryttaren Abraham Hasselberg.

"Qu: Huru gammal han är?
Resp: 24 år
Qu: hvarest han är barnfödd?
Resp: uti Västergiötland och Floby giäld, därest dess fader warit bonde som är nu redan död ...."

".... begaf sig så hit uthföre til Skåne i följe med en sin lilla bror vid namn Isaac ...."

[Isak tjänat em möllare i Malmö, men tjänar numera i Lund]

Mvh
Paul Bergström


6
Wallgren / SV: Wallgren
« skrivet: 2024-05-01, 10:46 »
Ur  Skånska dragonregementet 1684-1927: Regementsexpeditionen BII:1:

Koncept till utgående skrivelse den 31 augusti 1731.

"Såsom en ryttare af Hr Öfwerste Lieutenant Brandtholts Compagnie wid namn Per Wallgren den 12: sistl. Junij undfådt af bemelte Hr Öfwerste Lieutenant permisson att på 3ne veckors tid resa till sitt hemvist uti Småland, Sönnerbo härad, Torpa socken och torpet Ryn ...."

Mvh
Paul Bergström

7
Karm / SV: Karm
« skrivet: 2024-05-01, 10:12 »
Ur  Skånska dragonregementet 1684-1927: Regementsexpeditionen BII:1:

Koncept till utgående skrivelse den 16 mars 1731.

"Det hafwer Corporalen af Eders Kongl. Maj:ts Södra Skånska Regemente till häst  Otto Detloff Karm hoos en gienom dess nädlagda Supplique andragit, huru såsom han för nya omständigheter skull finner sig obligerat att gå till Lifland tillbaka, hvaräst han är född ...."

Mvh
Paul Bergström

8
Bjärshög / SV: Jöns Hermudsson
« skrivet: 2024-04-29, 20:56 »
Efter Bjärshög flyttar han till Sunnanå i Burlöv. Oklart hur länge han stannar där.

/Paul

9
Odarslöv / SV: Födelseboken 1812
« skrivet: 2024-04-26, 16:22 »
Hej igen!

Fram till 1788 kallas kvinnan i Östra Odarslöv "hustru Kiersti Sigfrids", men fr.o.m. 1789 "enkan Kiersti". Mtl 1778 är sista året som Sigfrid är synlig i Östra Odarslöv.

En liten teori.

I samband med dotterns födelse 1778 sticker Sigfrid.

c:a 1778 -- c:a 1787 befinner sig Sigfrid på okänd ort. Kanske Småland, kanske Danmark.

Kanske under de första åren finns diskussioner om försoning - att han ska återvända - men detta leder ingenstans. c:a 1785 inleds en skilsmässoprocess. Detta tar tid med början hos kyrkoherden i socknen, sedan kontraktsprosten och senare domkapitlet.

Ungefär 1787 har det nått domkapitlets beslutande rum. Kanske Sigfrid tvingats till Lund för att förhöras av biskop och kanicker och det är därför han återvänder - men till Markie gård - långt från hustrun.

Efter att domkapitlet rekommenderat skilsmässa, så hamnar det till slut hos Torna häradsrätt som under 1788 fattar skilsmässobeslutet.

Det är därför Kierstis titel förändras från "hustru" till "enka". Jag har stött på detta flera gånger förr att frånskilda kvinnor kallas för änkor.

Testa att bläddra lite i domboken 1788 så kanske något dyker upp eller i något av domkapitlets register.

/Paul

10
Odarslöv / SV: Födelseboken 1812
« skrivet: 2024-04-26, 15:45 »
Första gången Sigfrid är synlig på Markie gård är mtl 1788. Han bör ha flyttat dit 1787.

/Paul

11
Odarslöv / SV: Födelseboken 1812
« skrivet: 2024-04-26, 15:36 »
Hej igen!

Kolla i mtl för Anderslöv, Markie gård t.ex. 1793. Där bor då väktaren Sigfrid som njuter nådebröd. Just det här med nådebröd har jag stött på förr och det finns ofta en familjär koppling, ibland t.o.m. släktbandskoppling mellan den som ger och den som får.

Ett exempel är att en adelsman-/kvinna haft en amma som sedan även tagit hand om honom/henne upp i vuxen ålder. Denna amma hade kanske ett oäkta barn som då vuxit upp som ett slags styvsyskon.

I vart fall kan vi kika vidare på kopplingen mellan Markie gård och Svenstorp.

Vem äger Markie gård 1793? Jo, friherre Joachim Stiernblad. Vem var hans fader? Jo, Haqvin Stiernblad. Vem var hans moder i sin tur? Jo, Maria Hegardt född i Malmö 1686 och död på Svenstorp 1753.

Maria Hegardt var först gift med handelsman Hack Persson i Karlshamn och får med honom sonen Hack Hacksson som 1734 adlas till Haqvin Stiernblad. Efter Hack Perssons död vigs Maria Hegardt med överkommisarie Josua Fistulator på Svenstorp. Med honom får hon inga barn, men han är adlad Stiernblad, så det är därför hennes son kan ärba detta adelsnamn. Till sist, som änka på Svenstorp, vigs hon med greve Axel Gyllenkrook. Med honom får hon sonen Fredrik Gyllenkrook och dottern Margareta Gyllenkrook.

Det är ju Fredrik Gyllenkrook och dennes familj som figurerar i Sigfrids barns dopnotiser och det är hos Fredriks halvbroderson Joachim Stiernblad som Sigfrid slutar sina dagar som nådehjon.

/Paul

12
Odarslöv / SV: Födelseboken 1812
« skrivet: 2024-04-25, 18:57 »
Du kan ju också kika på en dödsnotis 1797 i Anderslövs socken efter drängen Sigfrid Jonsson på Markie gård (som ligger i Grönby pastorat).

Extra intressant också eftersom det finns en ägarkoppling mellan Svenstorp och Markie.

/Paul

13
Odarslöv / SV: Födelseboken 1812
« skrivet: 2024-04-25, 17:21 »
Hej!

Kan väl bidra med kännedom om namnen i området. Namnet Sigfrid vid den här tiden, särskilt på icke högre ståndspersoner, är extremt ovanligt. Detta tyder på att han inte är från trakten eller att hans föräldrar inte är från trakten.

Tror faktiskt inte Sigfrid vid denna tid är ett dussinnamn någonstans i Skåne.

Kan han varit smålänning kanske?

/Paul

14
Donis / SV: Donis. Frans
« skrivet: 2024-04-15, 23:25 »
Utdrag ut Lewenhaupts "Karls XII:s officerare":

Citera
Donys , Frangois Marius , kornett vid Fran
ska dragonreg . 1715 juni ; löjtn . därst . s . å . oktober; kon -
firm . 1719 17/9 ; löjtn . vid Durings dragonreg . 1718 ;
löjtn . vid inf . ( på extra stat ) 1722 ; avsked 1723
20/7 ; kaptens karaktär 1724 1/6 ; var katolik ; levde
1750 ; — G . 1725 12/1 i Kristinehamn m . Adriana
Pfannenstill .
Son : Jakob Marius , f . 1713 6/1 i Kristinehamn ,
student i Lund 1753 > vice akad . sekr . 1735 , reste
1758 utrikes samt blev tullinspektör i Grätz i
Steiermark , d . 1790 .
( R . L . )

15
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2024-03-27, 15:41 »
Hej Lena!

Du kan kolla modern Helena Forsmans bouppteckning 1773 i Häggatorp (Medelstads Häradsrätt) på näst sista sidan. Där står barnens ålder.

Den 6 september 1773 anges Rebecka vara 6½ år. Året 1749 år helt enkelt fel.

/Paul

16
Urne / SV: Urne
« skrivet: 2024-03-17, 19:35 »

17
Urne / SV: Urne
« skrivet: 2024-03-17, 19:08 »
När jag nu läser vad som skrivits tidigare här om ätten Urne samt att denna uppgift om ätten synes vara felaktig:

Christian Jörgen. Löjtnant vid danska livregementet till fot 1675. Avsked 1677. Reformerad kapten vid prins Georgs regemente s. å. Major därst. 1686. Överstelöjtnant 1697. Överste 1704-09-20. Svårt sårad i slaget vid Höchstädt och död ogift s. å. 24/9 samt slöt troligen ätten på svärdssidan.

Han är gift med Metta Dombart 1698/1699 i Kågeröd/Svalöv (Axelvolds gods), så hon är inte hans änka vid vigseln 1706 och inte en potentiell moder till Knut Lennart.

/Paul

PS! Givet vad min nästa post ger vid handen så är det inte samma Jörgen Urne som nämns i den svenska adelskalendern, utan en namne.

18
Urne / SV: Urne
« skrivet: 2024-03-17, 19:04 »
Hej Magnus!

Jag antar att denne Knut Lennart Urne skulle möjligen kunna tänkas bara bror till Brita Urne som 1706 i Kågeröd vigs med kornetten Henning Christopher Walckendorf. Emellertid tituleras hon vid vigseln "fru", så det finns en möjlighet att hon är änka efter en Urne.

Äktenskapet med Walkendorf blev kortvarigt och upplöstes under 1707.

En uppgift jag har på henne är att hon var född 1650-12-21 i Helsingborg vilket starkt talar emot att hon skulle vara syskon till Knut Leonard.

Ingen av de två verkar förekomma i ättartalen.

/Paul

19
14 - Juridiska spörsmål / SV: Bouppteckningar
« skrivet: 2024-03-15, 22:52 »
Hej!

Har en fråga om hur lagstiftningen såg ut omkring 1790 avseende arvsrätt under vissa omständigheter.

Jag har en ryttare som 1780 har tre döttrar och en son i livet. Samma år får sonen, som också är ryttare en dotter. Året efter rymmer ryttaren från regementet och återvänder vad känt är inte till landet. Kanske han tog sig till Danmark då detta är i Skåne.

Fadern dör sedan 1790 och har en bouppteckning. I denna ärver de tre döttrarna. Inte ett ord om sonen.

- Förverkade han sin arvsrätt på grund av att rymt?
- Hans dotter, som lever 1790 och är äkta född, nämns inte heller i bouppteckningen. Förverkas hennes arvsrätt som ett resultat av att faderns eventuellt förverkats?
- Om nu fadern avlidit mellan 1781 och 1790, borde inte dottern då gå in och ärva?

Med vänlig hälsning
Paul Bergström

20
Kan räta ut vissa frågetecken.

Att smeden Dahlgren ömsom kallas Jöns i förnamn är bara mantalsskrivaren som fått hjärnsläpp.

Han heter Ola Palnesson Dahlgren och är född i mars 1744 i Dalby. Hans syster Elna Palnesdotter har en bouppteckning 1797 i Bara häradsrätt. Där finns kopplingen i klartext.

Jag har en teori om vem "änkan Metta" kan vara, men det bygger på en annan teori som om möjligt är ännu bräckligare.

Ola Dahlgren blir 1769 gift i Södra Sandby med Kjersti Johansdotter. Jag har hyfsat bra koll på Södra Sandby och jag hittar ingen lämplig Kjersti där. Däremot så finns en Kjersti Johansdotter född 1741 i Revinge som dotter till ryttaren Johan Runquist och Metta Johansdotter. Denna Metta blir sedan efter mannens död 1742 omgift med ryttaren Per Lundberg som i sin tur avlider 1750. Sedan hittar jag inte Metta som död i Revinge.

Kan det vara så att Mettas dotter Kjersti Johansdotter är den som vigs med smeden Dahlgren och sedan igen hamnar i Revinge och därefter till Brohus och då har hennes moder med sig?

I äktenskapet med Per Lundbegn föddes två söner Anders 1744 och Johan 1750.

Det första Jöns Olsson Svanberg gör vid en flicka är att döpa till Kjersti. Det är efter hans moder. Nästa dotter Anna. Gissa vad Ola Dahlgrens moder hette?

/Paul

/Paul

21
Ja, de har även en son Palne född 1769 i Revinge, så det är inte så konstigt att Jöns dyker upp i Revinge. Det finns nog koppling dit på något sätt.

/Paul

22
Nä, som jag skrev har jag inte noterat någon källa. Men jag antar att detta är en indiciumstyrkt notering. Det har förmodligen inte funnits någon källa som kopplar detta rakt ut, utan mer av att det finns omständigheter omkring som gör det.

Ja, jag har även kopplat din Gertrud till Ola Dalgren. Du har förstås kollat hennes barns dopvittnen?

/Paul

23
Hej!

Har sedan tidigare en blyertsnotering att denna Jöns är son till smeden Ola Dahlgren i Brohus, Hammarlunda socken. Har inga andra källor just nu i vart fall.

/Paul

24
Svedala / SV: Svårlöst gäller Anders Krona eller Skräne
« skrivet: 2024-02-27, 07:56 »
Det finns ett register för Malmö Garnison.

Annars, om jag minns rätt, heter hon Halvarsdotter.

/Paul

25
Svedala / SV: Svårlöst gäller Anders Krona eller Skräne
« skrivet: 2024-02-26, 22:50 »
Du hittar din Anders född 1776-03-12 i Malmö Garnison.

/Paul

26
Svedala / SV: Svårlöst gäller Anders Krona eller Skräne
« skrivet: 2024-02-26, 22:45 »
Hej Anita!

Det finns en soldat i Malmö Garnison Olof Skredne som jag hittat två döttrar till:

Catharina (Carie) Skredne född 1768 gm skomakare Olof Cermonius i Skanör
Ingeborg Skredne född 1773 gm skollärare Erik Abraham Nysten i Malmö.

Förmodligen ska din Anders in i denna syskonskara.

/Paul

27
Efternamn H / SV: Hedin, Carl Oscar
« skrivet: 2024-02-25, 15:51 »
Tack Eva!

Men det borde väl finnas en dopnotis någonstans. Bilden jag bifogade är ju en födelsenotis och namnet på barnet har tillskrivits senare.

Finns något sätt att hitta dopnotisen?

/Paul

28
Efternamn H / Hedin, Carl Oscar
« skrivet: 2024-02-25, 11:29 »
Hej!

Söker modern eller föräldrarna till Carl Oscar Hedin född 1824-11-05 på Allmänna Barnbördshuset i Stockholm (se bifogad bild).

Det finns ett antal nummer i anslutning till hans födelsenotis - där modern ej anges vid namn - leder dessa vidare till någon annan källa?

Mvh
Paul Bergström


Bildkälla:

ArkivDigital: Allmänna barnbördshuset (A, AB) F1aa:26 (1823-1824) Image: 2310

29
Lindgren / SV: Lindgren, Amanda Matilda - vem är fadern?
« skrivet: 2024-02-18, 13:23 »
Hej!

Bothilda Rosengren dyker upp i husförhörslängd 1856-1862 i Lönneberga. Det noteras att hon dömts 2 ggr för stöld samt "se gamla längden", men där finns hon inte med. Kanske ett par sidor i slutet av boken saknas.

I vart fall kan hon suttit ett par volter på kåken och i fängelsearkivet kan stå mer om barn, fäder eller relationer. Jag kollade lite snabbt på KVA Norrköpings stamrulla och hon finns inte med i registret. Kanske det fanns något för kvinnor i Kalmar eller Jönköping.

Johan Wilhelm Hägerbäcks första barn med Cajsa Johanna Persdotter föds 1860 i Hova. Hittar ingen vigsel för paret, så även detta kan vara ett samvetsäktenskap som inte stadfästs enligt lagen. Detta gör det fullt möjligt att JW Hägerbäck under 1857-1858 kan haft en relation med Bothilda Rosengren och notisen i så fall stämmer. Ja, utan att paret varit gifta "på riktigt".

Jag kan inte geografin där uppe, men ligger platserna nära varandra?

/Paul


30
Klow / SV: Klow
« skrivet: 2024-02-04, 18:10 »
Hej!

Vad finns det för belägg att ryttaren Christopher Kloo född c:a 1709 och död 1773-03-11 i Linnebergshus, Veberöd socken skulle vara son till hejderidaren Christopher Carstensson Kloo som dog c:a 1709?

Hejderidarens hustru Edela var ju vid pass 45 års ålder vid mannens frånfälle.

Tillåt mig att lägga fram en annan teori.

Ryttaren Christopher Kloo född c:a 1709 (i Veberöd) är son till åboen Ola Knutsson och h.h. Ingrid Maria Kloo. Detta par övertog gården Veberöd N:r 17 efter hejderidarens död och hustrun är dennes dotter.

I bouppteckningen efter Knut Olsson i Veberöd 1718 omnämns avlidne sonen Ola Knutsson som efterlämnar 4 barn - bland annat sonen Christopher.

Omkring 1721 dyker (sedermera) kronolänsmannen Arvid Grönbeck upp i Veberöd och c:a 1722 föds dennas dotter, hittills med okänd moder, Anna Lucia Grönbeck.

Vem är modern? Förutom att "hustru Ingar" figurerar i mantalslängden i början av 1720-talet, så verkar inte Arvid själv vara skriven i byn första åren. I katekesmilängden 1733 anges dessutom Arvid vara gift med en Bengta.

Efter en genomgång av stämningslistorna för Torna häradsrätt så fick jag en intressant träff höstetinget 1727.

I ett trivialt mål om skällsord dyker Arvid Grönbeck upp med hustru och styvson Christopher.

Om vi sedan betraktar ryttare Kloos 4 barn födda i Silvåkra 1738-1754 (med okänd moder), så finner teorin äver stöd där.

1738 Ola (döpt efter farfadern)
1742 Sven (kan vara ett namn från mödernet)
1746 Knut (döpt efter farfars far)
1754 Maria (döpt efter farmodern)

Det döps alltså varken till Christopher eller Edela.

Så frågan är hur är det styrkt att denna Christopher Kloo skulle vara hejderidarens son?

/Paul

31
Gedda / SV: Gedda
« skrivet: 2024-01-29, 22:46 »
Nej, håller inte med.

Översta bilden står Sörensson.
Nedre bilden står Söransson.

/Paul

32
Höör / SV: Elna Jönsdotter
« skrivet: 2024-01-26, 23:09 »
Hej!

Ett långskott.

Det finns en husar Frans Fransson född 1790 i Virke som bor i Malmö Garnison, Han blir änkling 1826 och gifter om sig 1827 med en piga från Höör.

Någon tid efteråt står noterat "oenighet i äktenskapet". Något år senare verkar Frans Fransson mestadels av tiden vistas i Munkarp socken som ligger nära Maglasäte i Höör.

Han är den ende Frans som finns i direkt närhet som passar i ålder.

Kanske kan du hitta något mer i födelsenotiser eller kyrkoräkenskaper.

/Paul

33
Högseröd / SV: Högseröd
« skrivet: 2024-01-11, 12:07 »
I SCB:s förteckning över döda i Högseröd 1876.

/Paul

34
Högseröd / SV: Högseröd
« skrivet: 2024-01-11, 04:07 »
Hej!

Ola dör i vart fall i Sebbarp 1876. Det är möjligt att de tagit en sväng någon annanstans innan dess, men han återvänder i så fall till Sebbarp.

/Paul

35
Hej Margareta!

Här kommer lite tips:-)

Kolla vigsel i Lyby 1792-12-29.

Kolla vem som sedan dyker upp på Västerstad N:r 18.

Kolla även när en flicka Hanna föds i Sibbarp i Högseröd 1837 till soldaten Ola Högstedt. Kolla även deras vigsel 1834-12-30 i Högseröd.

/Paul


36
Hej!

Paret vigs med största sannolikhet 1793-09-17 i Landskrona Garnisonsförsamling. Detta är dock en sanning med modifikation eftersom kyrkboken heter så eftersom man fortsatte vid regementssammanslagningen1797/1798 att skriva i den bok som påbörjats vid garnisonen i Kristianstad. Boken från garnisonen i Landskrona före 1798 är förkommen.

Därmed har paret egentligen vigts i Kristianstads garnisonsförsamling.

/Paul

37
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-11-08, 13:38 »
Vem föds 31 oktober 1730?

/Paul

38
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-11-07, 20:11 »
Övning ger färdighet :)

39
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-11-07, 18:08 »
Ja, de är födda i Lund.

/Paul

40
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-11-04, 15:21 »
Hej igen!

Detta senaste spåret kallnade rejält.

Ett mål i Lunds Rådhusrätt i början av 1716 omnämner "salig Arent Smeds änka i Karlshamn", så då har Marna/Maria Sörensdotter återvänt till Karlshamn då hon blev änka. En koll i mantalslängden 1716 för Karlshamn och man finner henne på N:r 114. Året efter kallas personen på N:r 114 "Werner Funcks änka".

I Karlshamn RR finns 1763 en bouppteckning efter Maria Sörensdotter som vart gift med Werner Funck. Parets vigsel återfinns 1706 i Kristianstad. Där kallas hon "Marina Hammera". Detta är ett bra exempel på hur namnskicket flyter samman Märna/Marna/Marina/Maria kan avse samma person.

Förmodligen var vigseln med Arent Printzler så kortvarig att hon kallades för änka efter sin första man.

Det innebär också att detta inte har med släkten Fick att göra.

PS! Ett tillägg. Det visade sig att det nog finns en indirekt koppling till Fick.

Ovan nämns klensmeden Jöns Sörensson i Lund. Jöns har en syster Margareta som synes bli gift med stadsfiskalen Wilhelm Nilsson i Lund.

Nu dyker det upp ett mål 16 juli 1716 i Lunds RR där "stadsfiskalen Wilhelm Nilsson .... på sin svägerska sal. Arent Printzlers änkas vägnar ....". Det innebär ju att även Marna/Maria Sörensdotter i Karlshamn hör till denna syskonskara.

När hon dör 21 maj 1763 i Karlshamn anges hon vara 90 år och 4 månader. Stämmer detta är hon född 1673, men det är också här det blir problem.

I Sören Jönssons änkas bouppteckning år 1700 är dotterna Marna gift med klensmed Christen Arvidsson. Jag vet inte när han dör eller om han ens dör i Lund. Kruxet är att de vigdes redan 1680, så det funkar inte med åldern. Här får man nog tänka ett varv till.

I hennes bouppteckning 1763 står att "klockaren Olof Hammar i Asarum varit hennes moderbroder". Kanske det kan ge något för den intresserade.


41
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-11-03, 19:40 »
Har hittat något eventuellt intressant.

Klensmeden Arent Printzler är gift med Karna Jönsdotter. Denna Karna är faster till klensmeden Jöns Sörensson i Lund. Jöns Sörensson är som bekant farfar till akademiklensmeden Hans Cristiansson Ficks hustru Anna Catharina Roos i Lund.

Under 1710-talet verkar Arent ta en sväng upp till Karlshamn för i början av 1713 har han betalt begravningspenningar för sin hustru och på hösten 1713 är det lysning i Karlshamn mellan honom och hustru Marna Sörensdotter. Vigseln sker senare 1713 i Lund. Arent avlider sedan under 1714 utan barn och både i lysnings-, vigsel- och bouppteckningsnoteringar anges han vara akademi(klen)smed.

Vi vet ju ifrån Sören Ficks bördsbrev att fadern Christian Fick även varit smed.

Så nu kommer ju lite frågor/påståenden.

- När Arent gifte om sig så hade han inga barn. Syskonen visade sig ärva 1714. Är det inte troligt då att han sökte en hustru i barnbärande ålder 1713?
- Marna Sörensdotter, som verkar ha varit gift innan 1713, medföljer Arent till Lund.
- Efter Arents död, var tar hon vägen? Har du hittat henne Markus som avliden i Lund?
- Hon förekommer inte som omgift i Lunds Domkyrkoförsamling, men vad jag förstår fanns en akademipastor. Kan han ha vigt par som inte hamnat i boken?
- Vem tog över som akademismed direkt efter Arent?

Ja ni förstår vad jag syftar på. Kan denna Marna Sörensdotter vara den som hamnar i Görarps mölla?

/P

42
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-11-03, 17:59 »
Hej igen!

Det finns en förmodad syster i familjen Anna Maria Fick (1726-1799) gm målaren Johan Frunck i Landskrona.

När det sedan handlar om hur övriga saker hänger samman, så kan man aldrig räkna med att hitta uppenbara skriftliga bevis alltid d.v.s. att det står svart på vitt att X är son till Y eller Y är bror till Z. Det hör till sakens natur. Letar man enbart efter det så lär man köra fast.

Svar på ditt tillägg. Sant, de två andra barnen kan kalla sig Fick också, men ingenting uppenbart har hittats än som pekar i den riktningen. Jag har t.ex. en orelaterad Stina Fick född c:a 1710, men en del tyder på att hon inte har med denna släkten att göra alls.

Man måste också betrakta tiden i sammanhanget, dopvittnen och namngivning. Vi har fyra "Fickar" inom c:a 10 år c:a 1716 - c:a 1726. Alla har under någon tid varit i Landskrona och verkar debutera under 1740-talet. Vi vet att Sören Fick är ett barn till Christian Hansson Fick och Marna (Maria) Sörensdotter i Görarps mölla. Vi vet att då smeden Hans Christiansson Fick får dottern Maria 1752 i Landskrona så är Anna Maria Fick dopvittne. Vi vet att smeden Hans Christiansson Fick år 1769 är i Lund och är syster med Maya Sophia Fick även då i Landskrona.

Om inte dessa tre "Fickar" (förutom Sören) också är barn till Christian Fick i Görarps mölla, vem är det då?

Ingen annan okänd Christian Fick är påträffad med lämplig ålder som kan vara fader till dessa tre.

Det du skriver om Agneta Ficks systerbarn är tämligen orimligt. Det är flera i sig mindre troliga omständigheter som måste stämma.

Vi vet att en syster till Agneta är gift med Hans Mårtensson i Södra Sandby 1685. Eller så har vi att göra med en annan syster även hon då gift med en annan Hans. Givet "stamfadern" Christian Ficks ålder (född c:a 1630) och i viss mån att hans änka gifter om sig efter hans död, så bör den dotter som utgör modern till dotterbarnen inte vara född före 1660.

Christian Hansson Fick i Görarps mölla är säkert gift 1719, men förmodligen inte så värst många år innan dess. Man kan skissa på en födelse omkring 1690. Han ska då ha minst en syster som behöver ha gift sig med en Christian, fått en son Hans, och som då också valt att ta efternamn efter sin avlidne mormors fader. Dessutom så ska denne Hans Christiansson Ficks moder leva 1725 i Lund utan att vi har en aning om vem det är. Och dessutom helt säkert haft en dotter Maya Sophia och förmodligen också en Anna Maria. Åter igen, utan att vi kan se det i några källor.

För mig är det ställt utom tvivel hur det hänger samman.






43
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-10-31, 16:58 »
Snickare Sören Fick är hittad.

Han är trolovad snickare på Herrevadskloster i Riseberga socken 1752. Hans fästmö Bengta Jönsdotter föder en son Christian Fick 1752-03-31 i Munka-Ljungby.

/Paul

44
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-10-31, 12:30 »
Javisst,

Här kommer en källa till:


Här får vi reda på att i december 1738 så är både Christian Fick och hans hustru Marna Sörensdotter redan döda. Vi får också reda på att Christian Fick tituleras "smed och möllare", så han bör ha gått i lära någonstans.

Vi får också reda på att de har en son Sören som det var tänkt att sätta i snickarlära i Landskrona, men som det blev skedde det i Malmö. Hans vidare öde är okänt.

Här får vi åter kopplingen mellan Görarp, Landskrona och släkten Fick. Vi ska också lägga till att innan vigseln för M.S. Fick i Landskrona 1746, så synes namnet inte existera i Landskrona.

För mig är det helt ställt utom tvivel att "dotterbarn i Görarps mölla" år 1725 (Bara HR ovan) måste innebära smeden och möllaren Christian Hansson Fick. Därmed är kopplingen given mellan Christian Fick och Ida i Kävlinge som har ett "dotterbarn i Görarps mölla".

/Paul

45
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-10-31, 11:37 »
Hej Ola!

Markus nämner honom ovan i ett inlägg:

"Hans Christiansson Fick, borgare och mästare i Landskrona vid vigseln 1749, kallas klensmedsmästare 1760 och sedermera akademiklensmed, omnämns som sådan sista gången i Lunds universitets mantalslängd 1785; kanske identisk med den vandrande smedmästare Hans Fick som avlider 1799 27/10 i Magleby, Kvidinge socken, ”66” år gammal."


Det kan mycket väl vara den här personen. Med tanke på att han var kringvandrande så kan ju åldern vara relativt fel.

/Paul

46
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-10-30, 22:58 »
Hej Ola!

Hon är en kvinna som vigs 1746 i Landskrona med Jon Persson. Hennes fulla namn är Maya Sophia Christiansdotter Fick född c:a 1719 och hon har brodern klensmeden Hans Fick i Lund.

Hennes fader är då en Christian Fick och det är inte möllaren Christistian Fick död 1764 i Kävlinge. Det måste vara en annan Christian Fick.

Är det inte möllaren Christian Fick i Görarps mölla, så är i så fall inte klensmeden Hans Fick i Lund son till honom heller. Och då landar vi i existensen av en tredje Christian Fick i lämplig ålder. Någon sådan har ej hittats.

Jag har landat i att båda är födda i Görarps mölla.

/Paul

47
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-10-30, 16:53 »
Brita Uggleskiölds första man är hittad i rullorna. Hans fulla namn var Anders Johansson Björk.

Han får fullmakt som löjtnant den 19 november 1683 av "K.M" (är väl Kungl. Maj:t) i ryttmästare Georg Lybeckers kompani i Södra Skånska kavalleriregementet (vid tiden Nils Gyllenstiernas regemente). Källa är Arméns rulla 1684.

/Paul

 

48
Westerling (Wallin) / SV: Westerling (Wallin)
« skrivet: 2023-10-30, 16:32 »
Hmm,

Ingrids förbindelse till Simrishamn verkar gå genom tullnär Carl Berg. Han är sannolikt hennes (och inte Jeremias) löftesman vid vigseln 1736. Hon bor sannolikt hos honom vid vigseln. Carl Berg är synlig första gången i Simrishamns mtl 1733 (även om det förmodligen är han som nämns som fadder redan 1730 i kyrkoboken).

Innan dess synes Ingrid Castenberg inte ens vistats i Simrishamn. Hon verkar ha kommit dit med Carl Berg. Var kom han ifrån?

I Fredrik Nerbys korttegister över tullare nämns Carl Berg så tidigt som 1729 i Simrishamn. Finns det då någon notis tidigare? Ja det finns det. Enligt samma kortregister finns en tullnär vid Sölvesborgs västra port 1726. Namnet? Carl Berg.

/Paul

49
Westerling (Wallin) / SV: Westerling (Wallin)
« skrivet: 2023-10-30, 11:49 »
Hej Martin!

Vilket fint fynd!!! Det är säkerligen rätt person vi talar om här. Möjligen är åldern överdriven. Det finns en son Andreas Westerling född c:a 1751-1753 och med denna ålder skulle Ingrid vara 47-49 år gammal vid hans födelse, så förmodligen är Ingrid född strax innan 1710.

En möjlig kandidat till fader skulle kunna vara Måns/Magnus Castenberg ryttare för Utnäs i Almundsryds socken (N:r 99 Växjö kompani) nära Skåne-gränsen i Smålands Kavalleriregemente. Han är i GMR 1724 31 år gammal och nyligen antagen. Förmodligen är han väl för ung för att vara hennes fader.

Det finns ju även ett par andra vigslar med Castenberg i norra Skåne i början av 1700-talet.


/Paul

50
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-10-29, 16:21 »
Ett möjligt spår efter Brita Uggleskiöld. Detta berör ju bara indirekt släkten Fick så moderator får flytta det om det behövs.

En vigsel i Maria Magdalena (Stockholm) 5 augusti 1673 kan vara intressant mellan pikaren Klas Hansson Ugleskylt och Margreta Staphansdotter. Detta är ett långskott då pikaren sannolikt inte varit adlig, men å andra sidan i mantalslängderna omkring 1700 så har Brita Ugleskiöld ingen frihet som tyder på adlig härkomst.

/Paul

51
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-10-29, 13:04 »
Det får man acceptera att man haft fel. Det händer alla.

Det mest spännande tycker jag är bisatsen från målet 1725 i Bara häradsrätt:

"....och 3:ne systerbarn i Lund och Görarpe mölla, men inga flera."

Vi har ju identifierat Christian Fick i Görarps mölla, men vilka är de två i Lund? Bör heta Hansdotter eller Hansson.

En andra intressant iakttagelse är "inga flera". Då undrar man hur det hänger samman för kvartersmästare Petter Fick? Det finns en Margaretha Pettersdotter/Persdotter Fick i Lund som vigs 1723. Ska vara född omkring 1694.

Petter Fick vigs under 1690-talet i Malmö med Margaretha Tidemansdotter Krutmeijer och sedan efter hennes död 1699 med  änkan Brita Ugleschiöld i Hjärup. Petter ska sedan enligt uppgift stupa i Polen utan livsarvingar.

Så vem är ovannämnda Margaretha Fick? Med tanke på åldern kan hon vara ett utomäktenskapligt barn till Petter Fick född innan hans vigslar?

/Paul

52
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-10-29, 09:29 »
Hej Ola!

Du kan nog säkerligen fylla i Christian Fick född 1751 i Landskrona.

Den andre Christian Fick född 1754 i Lund, tror jag har avlidit i späd ålder. Jag har inte plöjt igenom dödboken, men i modern Gunilla Persdotters bouppteckning från 1757 synes bara styvbarnen till Hans Fick vara uppradade - inte några gemensamma barn.

Detta styrks också delvis av hans broder Johannes Ficks bouppteckning i Högs mölla 1776. Där ärver syskons barn enligt testamante, men någon broder Hans med några barn nämns inte.

/Paul

PS! Fiskade också upp klensmedsgesällen Christian Fick född i Landskrona, kommen från Lund, som 1776 inflyttad till Göteborgs Domkyrkoförsamling.

53
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-10-28, 00:28 »
Nu börjar Ingrid Britta Ficks öde ta form.

En attest i Jämshög 1814 kastar ljus över delar av hennes liv.

Hon sägs åter igen vara född 1775 i Lund. Hon kom småningom till Örtofta och 1794 vidare till Kristianstad.
Nu 1814 verkar hon flytta till byn Blistorp i Näsum socken. Det ägs av handelsman Textorius i Kristianstad där hon sedan en tid varit hushållerska.

Grannsocknen Jämshög i Blekinge har brunna vigselböcker och det är frestande att tänka sig en vigsel där med Per Persson mellan 1814-1819 eftersom vigseln inte är påträffad någon annanstans.

/Paul


54
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-10-27, 18:22 »
En annan sak som får en del pusselbitar på plats är svaret på vem är föräldrarna till Christian Hansson Fick i Görarps mölla?

Lägger man samman två omständigheter som redan nämns ovan:

1.

(Väl)aktade (skytten) Hans Mårtensson, som i juli 1685 bodde i Södra Sandby by och socken men som innan dess hade varit skytt (jägare) hos riksrådet greve Pontus De la Gardie på Skarhult, var alltså 1685 svärson till Christian Fick i Kävlinge.


2. (Agneta Ficks vittnesmål 1725)
Q: om käranden har flera medarvingar?
Käranden R: ja, möllarens Hans Ficks barn i Kävlinge, som äro brorsbarn, och 3:ne systerbarn i Lund och Görarpe mölla, men inga flera.


De där tre systerbarnen bör ha Hans Mårtensson i Södra Sandby till fader.

/Paul

55
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-10-27, 12:27 »
Hej igen!

Det som är besynnerligt med mantalslängden 1768, är att den skrevs under 15 januari 1768.

Kollar vi då på barnens åldrar så blir det lite snurrigt.

Mtl 1768           Kyrkobok       

Christian 14      Född 1751-03-06 så är här 16 år. Åldern kan han hållits nere för att slippa skatt/avgift.
Niklas 11          Född 1756 så här 11 år. Det stämmer.
Jöns 10            Född 1758 i mars så nästan 10 år. Det stämmer.
Fredrik 8          Född 1761 så är här 6 år.
Maria 13           Född 1752 så är här 15 år.
Anna Stina 12  Född 1754 så är här 13 år.
Hiertru 6          Född 1763 och ska här snart fylla 5 år.
Ingri 4             Om det ska vara hon född 1766 så är hon här 2 år.
Efwa 2             Här blir det märkligt. Dottern Eva är inte född än, så hur kan hon vara 2 år?

Kan det förhålla sig som följer?

Mellan Gertrud 1763 25/2 och onamnad gosse 1766 9/10 har det förflutit drygt 3½ år.

Ett missat barn Ingrid föds omkring slutet år 1764. Då passar åldern bättre i mantalslängden på Ingri. Märk väl att namnet "Britta" inte finns synligt någonstans vad jag känner till. Hans Ficks svärmoder Britta Persdotter, Nils Roos änka, lever också minst fram till 1771, så direkt anledning att döpa till Britta finns inte.
Gossebarnet född 1766 kan vara Eva nummer 1 som avlider i början av 1768 eller så är det ett gossebarn och Eva nummer 1 är född 1767 och missad i boken.
Sedan kommer Eva nummer 2 1768 29/3.

Därmed skulle Ingrid Britta Ficks födelsedatum kunna stämma. Modern Anna Catharina Roos föddes 1730-11-05 och kan mycket väl fått barn 1775 och döpt efter sin moder avliden mellan 1771-1775.

/Paul

56
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-10-26, 20:25 »
En fin genomgång Markus :-)

Paret Hans Fick och Anna Christina Roos döper om till Christian 1751-03-06 i Landskrona. När dottern Maria föds 1752 är smedgesällen Christian Fick vittne. Vem är det? Kan möllaren i Görarp även haft en son Christian?

I hustru Maya Sophia Christiandotter Ficks bouppteckning i Landskrona 1769 framgår att hon har brodern "klensmeden Hans Fick" i Lund, så kopplingen mellan möllaren Christian Fick i Görarp och klensmed Hans Fick i Landskrona/Lund är i princip hemma.

När det gäller Fick i Kristianstad är det knivigare.

Det finns en smed Christian Fick född 1751 i Lund. En guldarbetare Hans Fick född 1768 i Lund samt dennes syster Ingrid Britta född 1775 i Lund. Alla dessa tre kan vara barn till Hans Fick och Anna Christina Roos. Frågan handlar väl delvis om när Ingrid Britta är född. Är hon ett "sladdbarn" som saknas i kyrkoboken?

/Paul

57
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-10-26, 08:04 »
God morgon!

Tror att nyckeln ligger i att hitta Ingrid Britta Ficks bakgrund. Hon är guldarbetarens syster och finns c:a 1820 på Bäckaskog i Kiaby gift med ladufogde Per Persson. Var kom de ifrån? Var vigdes de?

Han var född i Djuröd och där har väl boken brunnit.

/Paul

58
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-10-25, 21:14 »
Hej Ola!

Rörande din hypotes så köper jag första delen av den. Däremot så haltar nog den andra delen.

Jag får dock inte heller riktigt ihop det.

Guldarbetaren Christian Fick i Kristianstad anges vara född 1766-06-01 i Lund. Det finns ingen född den dagen, men väl 1766-06-11 föddes borgarens Jöns Christensson och h.h. Anna Catharina Olsdotters som Christen. Kan detta vara Hans Christensson Ficks son Jöns född 1708 i Kävlinge? Eller någon annan son Jöns till en annan Christian Fick?

Denna Christian Fick anges i sin bouppteckning ha en syster gift med ladufogde Per Persson i Vä. Detta stämmer. Hon heter Ingrid Britta Fick och sägs vara född 1775-08-16 i Lund, men jag hittar henne inte i boken.

Denna Ingrid Britta Fick har en förvisso intressant bouppteckning 1846 i Örtofta, men den säger inte med säkerhet vem som är hennes föräldrar.

/Paul

59
Elmroth / SV: Elmroth
« skrivet: 2023-10-24, 20:12 »
Hej!

Jag har inte hittat hennes vigsel, men hon var ju gift Sleifot (Schleivogt) vilket framgår i hennes dödsnotis. Hon bör när hon dog i Västra Häglinge varit inhyses på nummer 7 hos Niclas (Nils) Elmroth.

Niclas Elmroths moder var ju Johanna Lisa Schleivogt som vigdes med Stephan Elmroth omkring 1778 eventuellt i Häglinge. Hennes fader var Johan Schleivogt som blev änkling omkring 1779.

Det var inte ovanligt med den typen av arrangemang att t.ex. Stephan Elmroth vigs med dottern och hennes fader vigs med Stephans syster. Åldern stämmer hyfsat född c:a 1750, men Johan Schleivogt var gammal (förmodligen född 1723 i Sövde) så det blev säkert inga barn. Därav att hon bor inhyses hos brorsonen 1823.

/Paul

60
Anders Olsson dör 1822 i Hörby socken.
Per Englesson försvinner till Billinge.

/Paul

61
Lyby / SV: Lyby
« skrivet: 2023-10-08, 09:44 »
Hej!

Det finns en notis på en pojke född 12 januari 1761.

"Mårten    Jon Mårtens son ifrån Söderto, föd
               d 12 Jan döpt Dom. Septuag:a test: Per
               Olsson och Anders Mårtensson ifrån
               Weåkra. Suscep: Karna Anders Nilss
               och Kirstina Linds hustru."


Anm: Weåkra är Östra eller Västra Vedåkra i Västerstad socken.

/Paul

62
Hej!

Jag har svårt att se att någon ättling från en adlig släkt börjar sin militära karriär som trosspojke. Kopplingen till släkten Kåse är med 99,9% säkerhet fel.

Det finns heller ingen källa som listar Jon(as) Ståhle som ryttmästare. Under stormakttiden var det vanligt att ryttmästare var högste officer i ett kompani och det var en grad förbehållet adeln.

Den Jon(as) Ståhle vi diskuterar här är inte adlig.

/Paul

63
Kan också lägga till att det finns en Johan Ståhle född 1688 i Eksjö som rider för Stora Slågarp i Månstorps kompani på Nr 112. Han blir korpral 1716 och avlider 1718 i Västra Alstad. En släkting? Ja, kanske.

/Paul

64
Hej!

Var kommer uppgiften ifrån att han mönstrar i Södra Rörum 1718?

Han var trossdräng då och återfinns under Nr 20 i Sandby kompani. Rotemästaren är Nils Månsson i Tydinge som ligger i Östra Broby socken.

Detta område ligger hyfsat nära Småland, så det där med att hans ursprung växlar från Småland till Skåne skulle kunna bero på att han fötts i Småland precis upp till skånska gränsen, men i unga år flyttat med föräldrarna över på skånska sidan.

Den där Anders Ståhle du hittat med fader Truls är nog en het kandidat som broder till Jon(as).

/Paul



 


65
25) Namnteckningar / SV: Svårläst namn
« skrivet: 2023-09-14, 22:59 »
Vilken är källan?

/Paul

66
Okänd socken i Skåne / SV: Mårten Agrell borgare i Svedala
« skrivet: 2023-08-28, 11:42 »
Hej!

Kan väl inte säga att jag löst Mårten Agrells bakgrund, men kan väl komma med en hyfsad teori som man kan jobba vidare med och bekräfta eller avfärda.

Den 13 januari 1760 föds Mårten i Aggarp som son till husmannen Jeppa Påhlsson och hans hustru Karna Olsdotter. Paret har vigts 1751 då också i Svedala församling.

Enligt den detaljerade mantalslängden 1766 så har paret tre söner; Ola, Mårten och Påhl. Detta tyder på att Mårten är mellansonen och Ola är äldre samt Påhl yngre. Följer man familjen framåt så finns de där tills 1772 då de verkar försvinna från Aggarp.

Kan detta långskott då vara rätt? Ja, kanske.

Vi har uppgiften att han ska vara född i Svedala församling. Den uppfylls.
Vi har namnet - Agrell - med förleden från barndomsorten Aggarp.
Åldern i artilleriregementet när han antas i januari 1781 sägs vara 20½, vilket ligger nära nog.

Det finns en nattmansdräng som dyker upp i Malmö S:t Petri och får en son Mårten (död innan dopet) och en dotter Karna. Denne heter Påhl Agrell och kan åldersmässigt passa som den yngre sonen Påhl från Aggarp. Namnet på dottern är den potentiella moderns namn.

Mårten Agrell själv döper till Ola/Olaus redan 1781 och åter igen 1790. Kan Jeppa Påhlssons äldsta son Ola dött i ung ålder så därför väljer Mårten Agrell att döpa efter honom?

Den som kan fiska upp Jeppa Påhlsson efter 1772 kan nog jobba vidare med denna teori.

/Paul



67
Hej!

En annan ledtråd att följa upp är sonen Ola Perssons lysning den 31 mars 1776 i Fuglie.

Lysningen skrivs under av Per Hansson i Fuglie och Jöns Bååth i Mellangrevie. Jöns Bååth är den blivande hustruns broder, men varför skriver Per Hansson under?

/Paul

PS! I mantalslängd för 1749 återfinns på gatehus i Östra Kattarp "hustru Hanna Pers". Det kan vara Hanna Olsdotter. Per Truedsson kan ha tjänat någon annanstans och varit skriven där eller fri från mantalspenning och inte tagits med i längden.


68
Hej Annmari!

Vet inte vilken Per du menar, men den Per Truedsson som finns i denna diskussion dör 1780 och notisen finns på sidan 120 i Södra Sallerups kyrkobok.

/Paul

69
Som Eva nämner ovan får Sone Persson en dräng Gunnar Persson 22 år gammal 1784-85. Det står inte var han kommer från, men han har flyttat in under 1784-85 för han har "wist sedel".

Man kan sedan följa denne Gunnar i husförhören tills han dyker upp som ryttare Gunnar Köping och sedermera gifter sig. Som jag nämnde så menar jag att Gunnars födelseort "Kattarp" i detta sammanhang ska tolkas som "Västra eller Östra Kattarp" i Oxie härad och inte socknen Kattarp som ligger uppe vid Helsingborg.

Det finns en Per, och enbart en Per, som har en synlig son Gunnar i lämplig ålder och det är Per Truedsson i Östra Kattarp i Södra Sallerup socken.

När man sedan betraktar kopplingen mellan Sone Persson och Gunnar Köping så finns dels kopplingen att Gunnar varit dräng hos Sone och introduceras i Håslöv via honom, dels de har samma patronym Persson, dels att de förekommer som varandras dopvittnen och dels när Sone dör 1794 så döper Gunnar till Sone. De är sannolikt nära släkt. Givet ålderskillnaden kan vi sätta en hypotes att de är halvbröder och delar samma fader.

Kan den hypotesen stämma d.v.s. att Per Truedsson i Östra Kattarp även skulle kunna vara Sone Perssons fader? Sone anges som 46 år gammal hösten 1784 och 50 år gammal 1791. Det ger en ungefärlig födelse omkring 1740.

Vad händer om vi kikar i Södra Sallerups födelsebok 1740? Jo där dyker upp en son Sone till Per Truedsson och hans hustru Bengta Sonesdotter i Östra Kattarp. Denna Bengta lär i så fall sannolikt inte vara moder till Gunnar som då år drygt 20 år yngre. Mycket riktigt hittar vi Per Truedssons änka Hanna Olsdotter som död 1782 i Södra Sallerup (det är hon, men det framgår ej i notisen), så denna Hanna bör vara Gunnars moder.

Vad döper då Sone och Gunnar sina första döttrar till?

Sone -> Bengta
Gunnar -> Hanna

Detta är en kontextuell bevisning där flera av varandra oberoende faktorer pekar i samma riktning.

/Paul




70
Militaria / SV: Fältväbel Anders Lorentz Widbom
« skrivet: 2023-05-28, 14:07 »
Eventuellt ytterligare en pusselbit om Anders Lorentz Widbom.

Den 17 januari 1738 antas Anders Wibom på n:r 51 Fruktnöte mellangårds rusthåll, Norra Vedbo kompani, i Jönköpings regemente. Han sägs vara 24 år, ogift och smålänning.

Vi ska då minnas att Widbom själv i sin meritförteckning från 1757 anger 16 januari 1736 som sitt startdatum för sin militära bana. Det var inget ovanligt att man tänjde lite på gränserna i dessa förteckningar. Jag har själv läst flera stycken där det bevisligen inte gått till som det beskrivs och det är hela tiden lagt till tid - inte dragits från.

Nästa nedslag är det mest intressanta. I GMR 1742 kan man på samma nummer läsa:

Anders Larsson legt för sig den 6 juni 1741 Sune Frukberg

Vi kan då konstatera ett patronym - Anders Larsson Wibom. Att "Larsson" sedan blir ett mer latiniserat eller förfinat mellannamn som Lorentz har jag sett förr. "Wibom" heter 67 soldater i Soldatregistret. "Widbom" heter bara 11 - de flesta befäl, så det är uppenbart att formen "Wibom" inte ansågs passa ett befäl.

Återvänder vi till Widboms förteckning från 1757 så säger han sig varit i Finland med "landarmén" från 1741. Sedan 1742 till garnison i Helsingfors. Därefter via Stockholm, 1743 kommit till Karlskrona. Sedan 1744 dyker han upp i Älvsborgs regemente.

Allt detta kan säkert vara korrekt. Volonteurer dyker sällan upp i generalmänsterruller med mindre att de fyllt ut en ordinarie plats i regementet. Det har säkert funnits volonteurer vid regementet som inte finns i rullorna. Widbom kan mycket väl varit kvar vid Jönköpings regemente 1741 till 1744 utan att synas i rullorna.

Sedan har vi det här med hans egentliga bakgrund. Jag har kikat på dels vad som sägs i rullorna och dels på hans egen uppgift i meritförteckningen. Det mesta tyder på en födelse på c:a 1715. Lägger vi sedan till hans egen uppgift "Östergötland, Norra Tjust härad", så hamnar vi i 2-3 socknar som balanserar på gränsen mellan Östergötland och Småland. Kyrkligt under Linköping, men kameralt under Kalmar. En av dessa socknar är Tryserum där det den 5 september 1715 föds en Anders Larsson, son till Lars Nilsson och Ingrid Eriksdotter i Nybygget.

Kan detta var rätt?

/Paul

71
Militaria / SV: Fältväbel Anders Lorentz Widbom
« skrivet: 2023-05-27, 07:55 »
Hej!

Stötte på denna meritlista i Arméns Pensionskassa. Den är kanske känd?

/Paul

72
Ehrenmarck / SV: Ehrenmarck
« skrivet: 2023-05-01, 17:55 »
En liten notis och fråga om Philip Ehrenmarck den yngre.

En del uppgifter pekar på att han ska ha fötts 14 februari 1697 i Blackstad. Finns en födelsenotis bevarad i Blackstad?

Hans föräldrar brukar gården Hjära 1 i Högseröd socken från c:a 1690 och i mantalen efter ser det ut såhär:

1691 löjtntant Philip Bom
1694 TOTALT OLÄSLIG
1697 löjtnant Ehrenmarcks fru
1698 löjtnant Ehrmarck
1699 löjtnant Philup Hermanssons fru
1700 löjtnant Filup Ehrenmarck
1702 löjtnant Philop Ehrenmarcks fru

I 1703 års katekesmilängd bebos Hjära av "Hejderidarens tjänare", så paret Ehrenmarck bör ha flyttat, men sonen Philip bör ha fötts i Högseröd.

/Paul

Tillägg: När Philip är förare i 1721 års rulla över Stralsundske garnisonsregementet är han angiven "skåning".



73
Landskrona / SV: Johanna Jönsdotter
« skrivet: 2023-04-16, 18:49 »
Hon var trolovad med husaren Orlando redan 1811, men då hon flyttar åter till Landskrona Garnison 1812 så står det att "med honom blev hon inte gift" då han ej kunnat uppvisa bevis om hinderslöshet. Då borde han kunna avskrivas som fader till barnen.

Förmodligen är det attest nummer 33 1814 som är Jöns (Johansson) Lundgrens. Denne Jöns har bevis om födelse i Allerum vilket senare i husförhören är Jöns Lundgrens födelseort.

/Paul

74
Landskrona / SV: Johanna Jönsdotter
« skrivet: 2023-04-16, 17:17 »
Hmm, får kanske backa på det att Lundgren inte är fader.

I generalmönsterrullorna tillträder Jöns Lundgren numret 44 i major Segebadens kompani 29 januari 1814. Det är fullt möjligt att han därefter trolovades med Petronella Hermansson och därav betraktas inte hennes barn som oäkta.

Dock kvarstår två märkligheter:

- Om det vore så, varför nämns inte Lundgren vid något av barnens födelsenotis?
- Varför är inte barnen med i husförhöret 1819-1823?

/Paul

75
Landskrona / SV: Johanna Jönsdotter
« skrivet: 2023-04-16, 17:07 »
De två första barnen Peter och Johanna Gustava föds båda i Landskrona garnison, men det är endast modern som står upptagen i båda notiserna och inget av barnen benämns oäkta.

Efter Petronellas vigsel med Johannes Lundgren så syns paret på sidan 93 AI:1 Landskrona Garniosonsförsamling. Dessa två barn saknas där. Det är nog ganska uppenbart att Johannes inte är far till dem.

Det är möjligt att det finns en inflyttningsattest åren 1819-1823 för dessa två barn, men då de föddes i församlingen så kan de flyttat in utan en också.

/Paul

76
Ystad / SV: Sadelmakaregesäll
« skrivet: 2023-04-15, 19:57 »
Hej!

Han vigs 1771-02-02 i Trelleborg med jungfru Maria Elisabeth Ljungman och kvarstannar i Trelleborg.

/Paul

77
Landskrona / SV: Johanna Jönsdotter
« skrivet: 2023-04-15, 19:54 »
Hej Anita!

Johanna, eller Hanna, dyker upp på Gässie N:r 21 c:a 1835 utan flyttsedel. Uppgiften var och när hon är född är hennes egen uppgift. Hon flyttar sedan 1836 vidare till Fosie.

Finns någon Hanna eller Johanna född 1818-11-10 i någon av Landskronaförsamlingarna? Räkna även in Säby och Örja som ligger som "förorter".

/Paul

78
Hej!

Du hittar föräldrarna sedermera här: https://app.arkivdigital.se/volume/v103805?image=139&page=133&register_collection=28&register_post_aid=r5.p211930720

Källa: Malmö Sankt Petri AIa:1 sidan 133.

/Paul

79
Landskrona / SV: Två systrar?
« skrivet: 2023-03-17, 17:28 »
Hej igen!

Du hittar en son Jöns född i stadsförsamlingen 18 februari 1770.

/Paul

80
Landskrona / SV: Två systrar?
« skrivet: 2023-03-17, 17:11 »
Hej igen!

I matrikeln över Skånska Nationen vid Lunds Universitet nämns komminister Johan Jufverquist som son till möllaren Ola Jönsson Jufverquist (utan adress) och hans hustru Anna Sandberg död som änka 1814.

/Paul

81
Landskrona / SV: Två systrar?
« skrivet: 2023-03-17, 16:40 »
Hej!

I husförhöret för Landskrona Stadsförsamling A!:27 sidan 18 finns en uppgift.

Benedicta Jufverqvist född 1779-03-05 i Landskrona

Hon kan mycket väl vara född i Landskrona, men om hon inte finns i Stads- eller Slottsförsamlingen, så kan hon vara född i Garnisonsförsamlingen som saknar födelsebok för denna tid.

Kolla i mantalslängderna omkring 1780 om det finns en Jufverquist i garnisonen.

/Paul

82
Halmstad / SV: Dorotea Sofia Ljungberg
« skrivet: 2023-03-17, 13:23 »
Hittade föräldrarnas vigsel.

 1794-05-04 Halmstad/Övraby

Anders Nilsson       Anna Jeansdoter

/Paul

83
Halmstad / SV: Dorotea Sofia Ljungberg
« skrivet: 2023-03-17, 13:19 »
Hej Göran!

Kanske kan detta vara till hjälp.

"1797 den 3 mars

N:r 649

gifte drängen Anders Nilsson från Ljung-
by socken, med tillnamn
Ljungberg, antagen till
arbetsborgare, aflade tro-
och huldhets- samt borgare ed"

Cautionist var färgare Holst. Uppsagt burskapet 30 augusti 1802 (men återkommer som borgare 1818).



Källa: ArkivDigital: Halmstads rådhusrätt och magistrat (N) DXXXIa:1 (1740-1831) Bild: 140 Sida: 276


Ska vi anta att det är Ljungby socken i Halland som avses, så blir det komplicerat eftersom enligt registerna finns ingen Anders Nilsson som varken vigts där eller fått barn där. Ej heller någon Ljungberg.

Det blir inte heller lättare av att vi har ytterligare fyra Ljungby inte sådär väldigt långt bort från Halmstad.

- Ljungby i Kronobergs län
- (Östra) Ljungby i Skåne län
-(Munka-) Ljungby i Skåne län
- Ljungby i Kalmar län (vilken nog är ganska osannolik).

Det blir att pilla vidare. Det kanske finns inflyttningsattest 1797 till Halmstad?



Mvh

Paul Bergström


84
Hej!

Han dyker upp 1853 på Östre Värn 119 i Landskrona då kommen från Ven.

/Paul

85
Övriga släkter - G / SV: Grönman
« skrivet: 2023-03-03, 22:42 »
Det kan vara möjligt att det är denne ryttare Henrik Grönman som sedermera omkring 1720 blir gift med Fredrika Larsdotter från Holstermöllan i Harlösa. Detta beror lite på Henriks ålder om denna teori kan vara plausibel eller inte.

Kopplingen till Revinge är dock intressant för när denne Henrik Grönman dör omkring 1738 (saknas i dödboken), blir änkan 1740 i Harlösa omgift med Johan Fredriksson Skarp från just Revinge.

Henriks två döttrar med Fredrika är:

Maria Grönman född 1721 i Harlösa (innan kb börjar) gift med Mats (Mattis) Fredriksson Skarp i Kvinnevad som var den ovannämndes yngre broder.
Greta Grönman född 1724 i Harlösa gift med klockare Niclas Sallén i Harlösa.

/Paul



86
Holger 8 / SV: Holger 8
« skrivet: 2023-02-23, 17:46 »
Skicka en av filerna till mig så ska jag se vad jag kan göra.

paulhenrybergstrom@yahoo.com

/Paul

87
Holger 8 / SV: Holger 8
« skrivet: 2023-02-22, 14:39 »
Hej Jan!

Testa att skapa en ny tom databas och därefter importera data från en av de äldre databaserna. Funkar det så gör samma med den andra.

/Paul

88
Hammarlunda / SV: Hammarlunda på 1600-1700 talet
« skrivet: 2023-02-16, 15:55 »
Hej Rikard!

Var har du fiskat upp den informationen? Var bor sedan Christian Lundgren på äldre dar?

/Paul

89
Hej igen!

Har kikat lite på vad olika officerare gjort i regementet åren 1808-1814. Det är mycket aktivitet i Tyskland och Norge samt i vissa fall tjänstgöring i Arméns Flotta.

Det är väl mindre troligt att familjen följt med om man varit så rörlig.

/Paul

90
Vet inte om denna är känd? En sjukattest från Ystad 1807.

Har också kollat lite på mantalslängder för garnisonsstäder i Skåne.

Fram till mantalslängd 1810 så finns ett fåtal soldater skrivna i Landskrona garnison, men de är namngivna och Zacharias Starck är inte en av dem. År 1811 anges flera officerare och befäl, men inga soldater alls. Jag tror att längderna med soldater utelämnats (antingen försvunna eller att man ej orkar skriva dem) - men att faktiskt soldaterna dragits in till garnisonen under 1810. Detta ligger i linje med ökad militär spänning efter förlusten av Finland 1809.

Min bedömning är alltså att Zacharias Stark med familj flyttat in i Landskrona garnison 1810. Frågan är om Christina följde med?

/Paul

91
Hej igen!

Jag har väl några andra tankar också. Jag har kollat i mantalsuppgifter för garnisonen och register för staden. Christina verkar inte finnas där 1814-1816. Det finns inte heller någon attest på henne att ha flyttat in åren 1814-1816.

Hon kan ha varit t.ex. i Köpenhamn och kommit över till garnisonen med föräldrarna då hon blivit gravid.

Även namnet Benjamin nämns inte i attesten. Kan det vara faderns för- eller efternamn?

När är hon senast synlig hos föräldrarna?

/Paul

92
Hej Tomas!

Varifrån kommer uppgiften att Fredrik Grönwall skulle varit född i Landskrona?

/Paul

93
Hej Niels!

Lite nyheter kanske.

Det finns en inflyttningsattest utfärdad 4 september 1817 i Landskrona Garnisonsförsamling i Sölvesborgs kyrkoarkiv på en piga Christina Stark "enligt egen uppgift 20 år gammal". Attesten finns i volym HII:3 som nummer 8 (AD=Bild 60). Den uppvisades i Sölvesborg den 8 januari 1818 så hon har tagit god tid på sig.

I attesten framgår att hon 11 december 1816 framfött oäkta barnet Hans Peter.

/Paul

94
En kvalificerad gissning är att "feurback" är det som i mer modern svenska kallas "fyrbåk" d.v.s. föregångaren till vår tids fyrar. Gissningsvis fanns en sådan vid inseglingen och att hålla igång den var inte gratis därav behovet att uppta penningar.

/Paul

95
Hej igen!

Jag antar att detta handlar om Hans Peter Benjamin?

I så fall kanske du kan har tur om du tittar på: https://sok.riksarkivet.se/digitala-arkiv?Arkivsok=konungens+eget&EndastDigitaliserat=true&Lan=0&Arkivtyp=Alla&AvanceradSok=False&PageSize=100&typAvLista=Standard&page=1&postid=Arkis+4ce301ac-38bd-4821-b382-b184c0a40e2d&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&prependUrl=%2fdigitala-arkiv&vol=n&s=Balder

Det är domböcker för Konungens Eget värvade regemente 1816-1817 som också skall innehålla saköreslängder. Där kan stå noterat fader och moder som fått böta för att avlat barn utanför äktenskapet.

/Paul

96
Hej Niels!

Du får nog bläddra igenom Landskronas husförhörslängder. Det blir den hårda vägen :-)

/Paul

PS! Med tanke på att hon inte verkar dyka upp längre fram i tiden i ArkivDigitals register tyder på att hon avlidit eller flyttat utomlands.

/Paul

97
Bjällerup / SV: Bjällerup CI:1 (1689-1797) Bild 68 / sid 111
« skrivet: 2023-01-07, 17:17 »
Hej!

Kan fylla på med lite mer kring folket runt Lars Bertilsson i Önnerup.

I sitt första gifte med Bengta Svensdotter (1656-1699) får han sönerna:

Nils Larsson (168?-1728), rusthållare i Stångby som efterlämnar sönerna
    - Bertil Nilsson Flyberg född 1717 rusthållare i Kvärlöv, sedermera ryttare Stångby och Norra Nöbbelöv
    - Ola Nilsson född 1720 rusthållare i Kyrkheddinge
    - Sven Nilsson född 1722 rusthållare i Kyrkheddinge
Sven Larsson (1691-1737) rusthållare i Norra Nöbbelöv. Får tre barn som når vuxen ålder.
Hans Larsson (1692-1746) rusthållare i Önnerup. Har åtta barn i födelseboken samt en bouppteckning efter sin död. På denna dyker bl.a. de två ovannämnda rusthållare Bertil Nilsson och Ola Nilsson upp. Det dyker också upp en annan person som jag inte kunnat knyta till Hans Larsson, men som bör vara släkt på fädernet. Det är rusthållaren Nils Svensson i Stora Uppåkra. Han vigs 1740 i Fjelie med pigan Sissa Siversdotter, så det är oklart om han går in som förmyndare för sig själv eller hustrun. Inget av ovannämnda Sven Larssons barn som når vuxen ålder heter Nils, så han kopplas inte ihop där.

/Paul

98
Gislöv / SV: Jeppe Pedersen & Peder Danneman Nielson
« skrivet: 2023-01-02, 13:23 »
Hej!

Har egentligen inget svar på din frågor annat än ett påpekande. Danneman är inget namn. Det är en titel på en ärlig aktad man.

99
Register och databaser / SV: Gammal CD: QA med .idx och .dtf
« skrivet: 2022-12-05, 08:59 »
QA hette kanske något annat med? Eller vad hette företaget bakom QA?

/Paul

100
Militaria / SV: Landskrona garnison före 1730
« skrivet: 2022-12-01, 08:54 »
Hej Kerstin!

Kolla på Tyska livregementet till fots.

De var stationerade i Landskrona större delen av tiden mellan 1680-1730.

/Paul

101
Hörstedt / SV: Jöns Hörstedt född 1775-04-05
« skrivet: 2022-11-20, 10:15 »
Hej!

Jöns Hörstedt förekommer tidigare i Helsingborg (sökning via AD:s register) där han anges vara född 1775 i Tofta (utanför Landskrona).

En skomakare Anders Hörstedt förekommer vid Jöns barndop 1812 i Fleninge. Enligt "Helsingborgs historia del 6, bok 1, borgare nummer 418", så ska denna skomakare vara född 1778-01-30 i Asmundtorp (pastorat med Tofta).

/Paul

102
Hi again!

Given that information I could compare.

That would mean around 0,65% shared DNA. I have 52 hits to whom I share 0,6-0,7% DNA. The largest segments span between 7,4-45,3 cM.

There are 21 hits with a segment larger than 24,2.

Out of those 21 hits I have solved our common ancestor in 17 cases, so you have a chance - if you are lucky - to find your common ancestor.

However DNA is unpredictable and is inherited randomely, therefore those 17 cases I found an ancestor vary a lot in time. In some cases we have an ancestor born in the low 1800s, but in other cases in the low 1600s and all in between.

Have you tried to explore your swedish match backwards in time?

/Paul


103
Hi again!

On what level do you share DNA with your swedish hits? Is it below 1%? Do you have anyone with a shared segment larger than 30,0‎ cM?

/Paul

104
Hi Sebastian!

I'll write in english hoping you know some english though my german is very infantile:-)

The information that you have 2% swedish heritage I guess comes as an information from Ancestry, MyHeritage or a similar website that has administrated your DNA-test?

In such case you should not interpret it as you are having a direct ancestor a few generations back. It is more likely you should interpret it as swedes (mostly militaries) have been present in the eastern part of Germany since the 1600's and today some part of the german heritage in that part I guess coincides with the swedish heritage.

I my self am told I have british heritage. I am down to the 1600's and haven't found a single person with british origin. However people from the south of Sweden and Denmark came in large numbers to the british island between the years 800 till 1100 (and after that), so I guess the british heritage has been "contaminated" with scandinavian DNA. The same goes for Germany.

But if you have one or a few direct hits with swedes living in Sweden today, then you are on to something.

Kind regards

Paul Bergström 

105
Hej Hans!

Tänk också på att arkivera lite hårdvara som kan läsa CD/DVD. Det är inte säkert att någon hårdvara finns på marknaden - i vart fall till rimlig kostnad - om ens 20 år, så det lär behövas.

Det är inte heller fel att skapa image-filer av skivorna att använda som en hårdvaruoberoende backup.

/Paul

106
Hardeberga / SV: Hjälp med pigan Elna Johnsdotters ursprung
« skrivet: 2022-10-26, 12:33 »
Hej Jonas!

Är inte övertygad om att Petter Gerners ursprung ska sökas i Norge. Det är möjligt att han vistats i Norge, men i Hardebergas husförhörslängd 1806-1809 finns faktiskt skrivet födelseort Norrköping.

Du har själv varit inne på detta också här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176505.0

Smeden Johannes Christopher Gerner i Norrköping som "försvinner" 1761.

/Paul

107
Kock / Cock / Kock, Johan Ditmarsson
« skrivet: 2022-10-23, 17:24 »
Hej!

Söker info om soldaten vid Västgöta Femmänningsregemente, värvad 1713 och avskedad 1719, Johan Ditmarsson Kock född 1694 i Skåne. Fömodligen är han identisk med snickaren Johan (Jean) Kock som dör 1734 i Skanör med passande ålder (dock utan att vara skriven i staden).

Han blir 1718 i Malmö Garnison gift med Maria Eriksdotter och får 1719 i Malmö Garnison sonen Ditmar Johansson förmodligen sedermera matros i Ystad.

Johan Kock och Maria Eriksdotter får även minst ytterligare två barn, sonen Erik Johansson Kock född c:a 1721 och kronolots i Skanör samt dottern Maria Johansdotter född på 1720-talet. När Erik Johansson blir borgare i Skanör 1747 anges han vara född i Örsjö. Det är möjligt då kyrkobok saknas för aktuell tid, men inget tyder på att Johan Kock varit i socknen. Det som finns bevarat genom Villie kyrkoarkiv är inflyttningsattester även till Örsjö och någon inflyttning är inte påträffad. Inget i mantalslängderna visar någon intressant person heller.

I Skanör dyker plötsligt i mantalslängden 1744 upp änkan Maria med söner Ditmar och Erik Johansson samt dottern Maria. Det måste vara samma människor.

Så frågan är var har Johan Kock hållit hus 1720-1734 och hans änka och barn 1734-1743? Någon som har ett uppslag. Ett stalltips kan vara Ystadstrakten inklusive staden.

/Paul

108
Hällestad / SV: Hans Nilsson
« skrivet: 2022-10-18, 16:18 »
Hej Svein!

Eva hann före. Kan bara bekräfta det hon skriver. Det fastställs också i kommunionslängden där åbo Nils Olsson gm Karna Hansdotter brukar gården 1850. Nils avlider under 1850-talet och Karna gifter sedermera om sig med Ola Persson.

I kommunionslängden 1859 anges Karna vara född 3 september 1819.

/Paul

109
Kruskopf / Kruskopp / SV: Kruskopf / Kruskopp
« skrivet: 2022-10-16, 14:46 »
Det finns flera olika Kruskopf där flertalet förmodligen inte ärvt namnet vidare. Du får nog specificera din ingångspunkt.

/Paul

110
Dehn / SV: Dehn
« skrivet: 2022-10-02, 09:47 »
Det finns lite om Dehn under släkten Wenster.

/Paul

111
Vånga / SV: Thomas Broome, Brom, Broomè född ca 1625
« skrivet: 2022-09-19, 14:35 »
Hej igen!

Tänker väl med tanke på att en del i släkten blir kyrkoherdar att det kan finnas koppling till Bromma socken utanför Ystad.

Inte sällan latiniserade man sin födelseort - Bromma -> Brommaeus -> Brommé

Kan vara värt att följa upp i vart fall.

/Paul

112
Vånga / SV: Thomas Broome, Brom, Broomè född ca 1625
« skrivet: 2022-09-16, 13:45 »
Hej Karin?

Finns andra kända släktingar?
Vad är källan till uppgiften att han fötts i England?

/Paul

113
Hanström / SV: Hanström
« skrivet: 2022-09-10, 13:21 »
Hej!

Har lite bekymmer med en Petter Hanström.

I Lewenhaupts Karl XII:s finns han med och sägs vara född i juli 1694 i Karlshamn. Han når fänriks grad 1717 och senare 1718 blir han regementsadjutant vid Östra Skånska regementet till fots. Avsked 1719.

En (annan??) Petter Hanström dyker sedan upp som fältväbel under 1750-talet i överste Mauritz Posses regemente i Stralsund. Även han sägs vara född c:a 1694 i Karlshamn. Samma person? I så fall har han degraderats.

För att göra det än mer komplicerat så finns en vigsel 1721 i Landskrona mellan fänrik Petter Hanström och jungfru Anna Margaretha Widerbaum. Paret får 1722 en dotter i Landskrona Anna Christina Hanström - då tituleras fadern löjtnant (vid vilket regemente?). Därefter 1729 finns en vigsel i Landskrona mellan fänrik Daniel Cronman och fru Anna Margaretha Widerbaum. Är hon änka? Är hon frånskild?

All info av intresse.

/Paul

114
Stort tack Eva :) :) :)

/Paul

PS! Jag ser notering om att han antogs till Lifsqvadronen, men det innebär då att inga rullor har upprättats specifikt för Lifsqvadronen?

115
Hej Christer!

Du kan kika här: ArkivDigital: Generalmönsterrullor - Skånska dragonregementet (L, M) 944 (1724) Bild: 640

samt

ArkivDigital: Gårdstånga (M) CI:1 (1689-1761) Bild: 690 Sida: 64

Det handlar om rotemästare/ryttare Johan Kruskopp

/Paul

116
Hej!

Har i en skånsk kyrkbok 1718 sedan i en generalmönsterrulla 1724 stött på "LifSquadronens 4de trupp" vilket är någon form av ryttarregemente.

Frågan är bara vad det är och om det återfinns bevarade rullor?

/Paul

117
Börringe (Gustav) / SV: Magnus Grönvall
« skrivet: 2022-09-06, 19:38 »
Hej!

Jag skulle säga att Markus hypotes är hemma.

I mtl 1766 för Börringe socken (som är en detaljerad årgång) förekommer inte Bramstorp, men under Rävstad förekommer hushållet på inklippt bild.

Ola Growall tolkar jag det till. Häradsskrivaren har slarvat iväg. Detta är Ola Grönwall med söner Johan och Måns precis som sig bör vid aktuell tid.

I mtl 1765 kallas han häradsspeleman Ola Grönwall och i mtl 1767 finns han med sönerna dock utan titel.

/Paul

118
Thesmar / SV: Thesmar
« skrivet: 2022-09-05, 08:54 »
Hej Ulf!

Jo, jag misstänkte det. Det verkar finnas ett arkiv "Halmstads läroverk" från 1640 och framåt bevarat på Riksarkivet, men inget är filmat och från tiden innan 1700 finns bara strödda räkenskapshandlingar. Det blir tufft att hitta honom i det arkivet.

Men, om man vänder på frågeställningen.

Vem skickar sin son till trivialskola i Halmstad? Var bör man höra hemma?

Det uppenbara svaret är ju Halland, men även nordvästra Skåne, västra Småland eller södra Västergötland skulle ju kunna vara aktuellt. Möjligt, men ej sannolikt, någon långväga med kontakter i Halmstad.

Min bedömning är att man inte ska leta primärt i Skånelandskapen. Halland överfördes till svensk kontroll redan 1645 och skrivs man in c:a 1658 i Halmstads Trivialskola då är man inte dansk eller ens har danska preferenser. Då fanns det andra skolor att gå i.

Har någon något uppslag? Släkten Thesmar (med olika stavningsvarianter) har anknytning till östra delen av Pommern (Stettin, Kolberg), så en gissning är ju militär personal värvats i svenskt regemente som efter 1648 slår sig ner i Halmstad (eller dess närhet). Det kan också handla om en släkt som redan fanns i landet. Jag har vid tiden endast funnit Thesmar i Stockholm vilket verkar långväga från Halmstad.

En viss ledtråd är Blasius sons namn Ditlof. Visst det kan vara ett namn från hustruns sida (vars namn är okänt), men det kan även vara t.ex. Blasius faders namn.

/Paul

119
Osten, von der / SV: Osten, von der
« skrivet: 2022-09-02, 18:38 »
Denne Arendt Sveder von der Osten född c:a 1708 i Höör var i målet nämnde kommisarie Sveder Åkerholms dotterson vars dotter Margaretha var gift med (sedermera) kaptenen Rutger von der Osten vid Malmö Garnisonsregemente som skeppades över till Stralsund 1709 och blev fången vid Stralsunds fall 1715.

Åter till Sverige 1716 och blev insatt i överste Hastfers regemente och död i Laholm 1718-05-02 under uppmarsch mot Norge.

Pigan Bengta Persdotter skulle möjligen kunna vara en yngsta dotter till Per Truedsson som brukade Tollerup fram till c:a 1710 och vars son därefter tog över hemmanet.

/Paul

120
Thesmar / SV: Thesmar
« skrivet: 2022-08-31, 12:51 »
Hej igen,

En skrivelse som till viss del är förbryllande.

Källa: ArkivDigital: Kommission i Skåne, Halland och Blekinge (K, L, M, N) R Bild: 4700 Sida: 630

Bilagd skrivelse är skriven 1670 av kyrkoherde Blasius Thesmar i Asarum. Den är definitivt skriven av en person skolad i svenska språket. Om det är så att den är skriven av Blasius själv så ställer den frågor kring Blasius eventuella utbildning i Danmark.

Dimitterede 1662
Nr. 312 Blasius Hansen kom i skolen 17/11 1660.
Tilføjet med blyant: Præst i Asarum.
(Dimittender fra Herlufsholm Skole).


.... jämfört med .....

Vid inskrivningen på universitetet i Greifswald 6 augusti 1660 framgår att Blasius Thesmar har ursprung/är kommen från Halmstad i Halland.

Nu vet inte jag vem som gjort eller varför det finns en notering om "Præst i Asarum" med blyerts efter den danske eleven Blasius.

Men det står väl ganska klart att det inte är samma Blasius som skrivs in på ett universitet i Greifswald 1660-08-06 för att sedan redan 1660-11-17 skrivas in på Herlufsholm Skole (dessutom en skola med lägre utbildningsnivå). Det måste handla om två olika Blasius.

Den Blasius som skrivs in 1662-04-24 i Köpenhamns Universitet benämns Blasius Iohannis med föregående studier i Herloviana (som rimligen avser Herlufsholm Skole). Det finns alltså ingen dansk källa i original på att denne Blasius haft namnet Thesmar.

Dessutom är det inte sannolikt att en i Danmark utbildad kyrkoherde skriver för tiden så felfri svenska 1670.

Min bedömning är att Blasius Thesmar kyrkoherde i Asarum har svenskt ursprung. Skrevs in i Halmstads Trivialskola omkring 1658 för att sedan 1660 fortsätta sina studier i Greifswald. Därmed kan vi också stryka förutsättningen om Hansson eller Johannesson som patronymikon. Vi vet nu inte alls vad Blasius Thesmars fader kan ha hetat.

Vet någon om Halmstads Trivialskola (eller vad den hette i mitten av 1600-talet) har något arkiv bevarat någonstans?

/Paul

121
König / SV: König
« skrivet: 2022-08-29, 22:04 »
Efter lite mer påläsning från olika källor kommer här en teori om Blasius Königs entré i Blekinge.

- Blasius Köning föds 1645 (var kommer födelseåret från?) i Viborg eller möjligen Borgå.
- Förmodligen blir han föräldralös relativt tidigt och hamnar i tjänst hos Carl Gustaf Wrangel då greve av Salmis i Kexholms län (på andra sidan sjön Ladoga från Viborg). Han kan ha utbildats i Viborgs Trivialskola. Han synes skriva fin svenska, men har inte påträffats i någon matrikel från universitet.
- År 1665 genomför Wrangel ett byte av grevskap (oklart med vem) och byter Salmis mot Sölvesborg.
- Det är sannolikt i samband med detta som Blasius, som fått grevens gunst, medföljer till Blekinge och blir direkt eller efter en kortare tid fogde i Sölvesborgs grevskap.
- År 1675 blir han Kronans fogde i östra Blekinge och får till ett strategiskt gifte med kyrkoherde Mats Kocks dotter i Hällaryd. Givet att snapphanar misshandlar Mats Kock svårt ett par år senare, så är det plausibelt att han haft svenska preferenser. Därav ett gifte med en svensk fogde för dottern.
- Det finns en volym trohetseder i danska Rigsarkivet från 1677. I Hällaryd synes alla mangrant ha skrivit under - även Mats Kock. Danskarna verkar haft trupper på plats i mars 1677 och skrev man inte på så .... ja, då var det kanske över så att säga. Jag hittar dock inte Blasius signatur på dokumentet. Sannolikt har han flytt undan (trots att månaden innan föddes dottern Catharina i Hällaryd).
- När danskarna retirerat så har Blasius uppvisat stor kampvilja och blir en given kandidat som borgmästare i Ronneby. Detta bör ha varit en beordrad utnämning då Blasius sannolikt tidigare inte vistats i staden.
- Förflyttningen till Karlskrona följer av samma skäl. Lojalitet med Kronan.

/Paul

122
König / SV: König
« skrivet: 2022-08-29, 12:20 »
Hej igen!

Efter att ha läst ett antal skrivelser från Blasius König då han var handelsborgmästare i Ronneby under 1680 som återfinns i Skånska Generalguvernementets arkiv, så måste jag få göra avbön.

Om det är han själv som skrivit detta, vilket förespeglas i breven, och inte dikterat för annan att skriva, så kan han inte vara skolad i Danmark. Det är för tiden en alldeles för korrekt svenska. Därmed så svänger pendeln åter tillbaka mot Finland.

Frågan är då var uppgiften om hans trohetsed till Christian V kommer ifrån?

Efter att ha harvat runt lite bland finska källor fastnade jag får en ny kandidat som vad jag vet inte tidigare diskuterats. En av Borgås framgångsrikaste handelsmän under 1630- och 1640-talen var Jacob König. Tidsmässigt är det ju möjligt och han hade också trassliga finanser precis som Blasius.

I en finsk text om handelsman Frans Albrekt Stockmans liv kan man läsa:

Stockmans handel blev svår 1648, då ett tjärföretag grundat i Stockholm fick ensamrätt att exportera rikets tjära. Liksom andra fick Stockman nöja sig med en viss tjärkvot. Medan borgarna förlorade sin rätt till en självständig tjärhandel med de nya bestämmelserna, krympte deras direkta förbindelser med främmande länder sedan tidigare. Många förmögna köpmän som Jacob Köning och Jürgen Stockman gick i konkurs, och även Frans Stockman hade tillfälliga betalningssvårigheter.

Man skulle ju kunna dra en tentativ linje mellan Blasius König d.ä. i Viborg som fader till denna Jacob König som sedan får sonen Blasius König omkring 1645 som sedan i sin tur får sonen Jacob König.

/Paul

123
König / SV: König
« skrivet: 2022-08-27, 12:22 »
Hej igen!

Slog ett getöga i Köpenhamns Universitets matrikel.

Det finns en Blasius Johannis Johannis (förstår inte riktigt kolumnerna) inskriven 1664 som "privat". Därefter sägs han med ett frågetecken anges bli klockare i Nyköping Själland, men det finns ju ett frågetecken så han kan t.ex. ha hamnat på andra sidan Öresund.

/Paul

124
König / SV: König
« skrivet: 2022-08-26, 22:39 »
Hej!

Har kommit in på Blasius König genom forskning på Blasius Thesmar.

Det finns väl de som betvivlar uppgiften att hans ursprung är Viborg i Finland. Jag undrar var den uppgiften kommer från förutom att det kan ha figurerat en namne tidsmässigt rätt?

Det som får mig allra mest att tvivla är detta från verket "Skaanes overgang fra Danmark til Sverige.":

Blasius König svor trohetseden gentemot Christian V. Blasius König nämns som förutvarande dansk ridefogde i Kristianopel Östre herred.

Jag bedömer det nästintill uteslutet att vid tiden en Blasius bördig från Finland innan 1658 skulle svära trohetsed till en dansk kung. Kjell Öhmans och Göran Johanssons teori från 2003-07-04/05 om att Blasius skulle kunna vara son till sognepräst Jakobus Johannis König i Horslunde är plausibel.

Det enda som gnager är åldern. Är han född 1645 så är det inte sannolikt med en trohetsed innan 13 års ålder, om nu inte eden avlagts senare. Det bör den ju ha gjort. Christian V kröntes 9 februari 1670. Var Blasius närvarande och erlade eden då?

Det förekommer tydligen en son till Blasius Jacob som ger ett indicium att teorin med Danmark kan vara rätt.

/Paul

125
Thesmar / SV: Thesmar
« skrivet: 2022-08-26, 15:07 »
Hej!

Kanske ett fall framåt.

Vid inskrivningen på universitetet i Greifswald 6 augusti 1660 framgår att Blasius Thesmar har ursprung/är kommen från Halmstad i Halland.

/Paul

126
Skanör / SV: Fam Waltman och Turitz
« skrivet: 2022-08-20, 21:00 »
Hej Marianne!

Kan kasta något ljus över det hela. Nedanstående bygger främst på grundlig genomgång av de olika arkiv som finns för Skanör.

Jöran Turitz (möjligen även han Jöransson) född c:a 1659 å okänt ort, sedermera kronolänsman och död i Skanör i augusti 1746. Yrkestiteln ger vid handen att han tjänstgjort utanför staden och sannolikt haft en tjänstebostad på en eller flera platser.

Han blir 1689-05-12 i Skanör gift med Catharina Bengtsdotter Waltman (som ibland efter sin styvfader kallas Fredriksdotter. Jag har ingen ålder på henne, men hennes fader Bent Bentsen dör i Skanör i september 1672. Skanörs födelsebok börjar 1664 och hon finns ej med där, så hon är antingen missad i boken, född före 1664 (sista barnet kommer 1703) eller född någon annanstans. Hennes moder var Maria Israelsdotter Påve (Paave) född c:a 1630 å okänd ort död i maj 1708 i Skanör. Modern blir sedan c:a 1674 (lucka i vigselbok) omgift med strandridaren, sedermera borgmästaren Fredrik Gudmundsson Lind (okänd ort 1639-1695 Skanör).

Tilläggas kan också att äktenskapet med Jöran Turitz var Catharina Waltmans andra. Hon var i ett barnlöst äktenskap med tullskrivaren Jacob Nilsson i Malmö (död 1687).

Jöran Turitz och Catharina Waltmans kända barn:

Jöran Turitz född 1691 okänd ort, död 1737 i Hököpinge. Bodde även en period i Trelleborg, Var gift med Metta Catharina Jönsdotter född i februari 1687 i Skanör.
Catharina Jöransdotter född 16 april 1695 i Trelleborg
Karna Jöransdotter född den 10 maj 1696 i Trelleborg död november 1699 i Skanör.
Catharina Elisabeth Turitz född i augusti 1699 i Skanör och gift med löjtnanten Johan Fredrik Lascheit i Trelleborg.
Bengt Jöransson född i maj 1703 i Skanör död oktober 1710 i Skanör.

Hoppas detta löste något.

/Paul

127
General questions / SV: Hemoster? in Skåne
« skrivet: 2022-08-17, 17:05 »
Or have a look in Kyrkheddinge parrish. There is another Hemmestorp closer to Stora Råby.

/Paul

128
Höör / SV: Elna Persdotter född 12 maj 1789 i Höör
« skrivet: 2022-08-14, 22:48 »
Hej Dan!

Kika lite på bouppteckning i Frosta häradsrätt FIIa:31:149

/Paul

129
Häglinge / SV: Häglinge
« skrivet: 2022-08-09, 13:32 »
Hej!

Var idag inne på landsarkivet för att kika på dödlistor för Västra Göinge häradsrätt som enligt förteckningen börjar 1793.
Tänkte att här är en fin källa för att täcka upp den förlorade dödboken för Häglinge åren 1793-1805.

Det blev dock en besvikelse då flertalet år saknades. Endast 1793 och 1799 finns och resten saknas. Bifogar bilderna här.

/Paul

130
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-08-08, 23:35 »
Kjell-Erik,

Kan hjälpa dig en bit på vägen.

Paret har tre döttrar:

Maria gift med vargeringskarl Per Rasmusson Lindgren i Tullstorp, Södra Sallerup
Anna gift med skogvaktare Jöns Andersson Hyllberg i Stenshultahus, Skabersjö
Kjersti

Modern, som då är änka, dör hos svärsonen i Tullstorp 1805-05-01 och hon har en bouppteckning.

Lycka till!

/Paul

131
Hej!

Här kommer den ena bilden konverterad.

Hur har du konverterat JPG till PNG Mikael? Vilken operativsystem och vilken programvara?

När jag körde kommandot file på källfilen fick jag:

IMG_1206 (png).png: ISO Media, HEIF Image HEVC Main or Main Still Picture Profile

Efter konvertering med GIMP får jag:

IMG_1206.png: PNG image data, 3024 x 4032, 8-bit/color RGB, non-interlaced

Den blev dock för stor då upplösningen i färg var väldigt hög, så jag sparade den som svart/vit.

/Paul

PS! Jag kunde inte öppna den ursprungliga JPG-filen heller. Har du tagit bilden själv? Verkar finnas något med själva JPG-versionen.

132
Elmroth / SV: Elmroth
« skrivet: 2022-08-06, 09:44 »
Hej!

Jag tror det nu kan förklaras hur och att Stefan Elmroths hustru Johanna Elisabeth (Lisa) Schleivogt och Johanna Elisabeth (Lisa) Berg är samma person.

I Köpinge 1756-10-10 så vigs rotemästare vid Södra Skånska Kavalleriregementet och Livkompaniet Johan Schleivogt (Sleijfoth) med pigan Maja Lisa Åberg i Gringelstad. Därefter synes under 1760-talet mannen förlöpa hustru och barn vilket leder slutligen fram till förmodad skilsmässa eftersom 1771-11-16 så träder "änkan"  Maja Lisa Åberg i Gringelstad in i nytt gifte. Nu med soldaten och trädgårdsmästaren Johan Fredrik Berg.

Hennes dotter Johanna Elisabeth synes därefter i vuxen ålder välja styvfaderns efternamn.

/Paul

133
Elmroth / SV: Elmroth
« skrivet: 2022-08-05, 09:49 »
En undran utifrån Bertil Strandmans inlägg ovan.

Det finns en inflyttningsattest i Fulltofta 1779 där Stefan Elmroth och hans hustru Johanna Lisa Berg flyttar in från Häglinge där de förmodligen vigts året innan. Stefan Elmroth var tidigare gift med Ursula Maya Sandberg född 1748 i Skivarp som dog 1777 i Fulltofta. Så var kommer uppgifter ifrån att hans andra hustru skulle heta Schleivogt och vara född 1757 i Köpinge?

I de barn som sedan dyker upp i Fulltofta så figurerar kvinnor som förmodligen är Stefan Elmroths systrar där en av systrarna - Anna Catharina Elmroth - verkar har blivit gift med en person "Sleifot" som ju kan avse samma släktnamn som ovan. Det kan vara just den Anna Catharina som dör 1823 i Häglinge.

/Paul

134
Fabricius / SV: Fabricius, Hans
« skrivet: 2022-08-04, 17:08 »
Christian Arvidsson, klensmed, själaringning 1716 23/1 i Lund. Gift 1680 19/10 i Lund med Marna Sörensdotter, född omkring 1665, själaringning 1730 29/4 i Lund, dotter till borgaren i Lund Sören Jönsson och Karna Jacobsdotter.

Kan möjligen Marna Sörensdotter vara syster till klensmeden Jöns Sörensson i Lund (gm Maria Nilsdotter) som bl.a. döper till Jacob? Flera av hans barn tar namnet Roos.

/Paul

135
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-08-04, 16:11 »
Hej igen!

Nu med den senaste utvecklingen så är det mycket som talar för att släkten Fabricius är en annan släkt än den klockare Hans Christiansson Fabraeus som nämnts nu senast i denna tråd, men visst ett sammanhang kan inte uteslutas.

/Paul

136
Fabricius / SV: Fabricius, Hans
« skrivet: 2022-08-04, 14:05 »
Oj, nu ser jag att Johannes Ringius även dyker upp i notisen med Hans Fabraeus. Då är det två olika personer.

/Paul

137
Fabricius / SV: Fabricius, Hans
« skrivet: 2022-08-04, 14:00 »
Hej Markus!

Bitarna faller på plats :-)

En annan omständighet att det dröjer tills 1720 för Nils Trulsson Aschengren är nog hans ålder. Föräldrarna gifter sig 1698 i Lund och är han född 1699 så behöver han nog avvakta sin 21-årsdag både för att vigas och att bli ordinarie klockare (även om han undertecknar handlingar redan i december 1719).

I Stora Harries mantalslängd för 1711 så noteras inte Per Nilsson på N:r 29 som klockare, medan N:r 7 noteras som "klockarebohl öde". Det finns ej heller något klockaremål rörande Per Nilsson i Stora Harrie efter 1698. Före Per Nilsson på N:r 29 så har det fram till mtl 1709 noterats "Kl" framför hans namn. Det förkortningen finns inte i mtl 1711. Förmodligen har Per Nilsson avträtt omkring 1710.

I jordeboken 1714 har en Erland Nilsson dykt upp på N:r 7. Det står inte rakt ut att han är klockare, men han bor ju på klockarboligen. Erland och Per kan ju vara bröder?

Och varför skulle Nils Trulsson ta sig från Västra Klagstorp upp till Stora Harrie? Är Erland hans morbror?

Om vi sedan kikar på Hans Fabraeus så finns ett par saker till.

Förmodligen har klensmed Christian Arvidsson ytterligare ett barn. Dottern Maria Christiansdotter som sedermera blir gift med domkyrkoklockaren [!!!] Johan Reinholtz.

Deras första barn är Daniel född den 26 maj 1712. Ett dopvittne är studiohus dom Johannes Ringius. Jag är ingen fena på latin, men studius/studiohus kan betyda "student" eller "flitig student". Nästa ord "dom" vet jag inte riktigt hur jag ska uttolka, men Johannes Ringius kan möjligen hänsyfta på ringning av klockor. Alltså en flitig student som kanske var Reinholtz hjälpreda. Det skulle kunna vara hans svåger Hans Christiansson som då ännu inte tagit namnet Fabraeus ( klensmed på latin = faber ferrarius ).

/Paul

138
Fabricius / Fabricius, Hans
« skrivet: 2022-08-04, 12:59 »
Hej igen!

Och nu när vi ändå är inne på potentiella släktningar till Christopher Lundgren och hans hustru Agneta Fabricia, så kommer här lite om klockare i Vellinge Hans (Johan) Christiansson Fabricius/Fabraeus. Detta är relaterat till Christopher Lundgren, men kanske admin vill flytta det till släkten Fabricius?

Bifogad bild från Domkapitlets i Lund FIIe:13 visar att Hans Fabraeus redan är förordnad till klockare av Domkapitlet i Lund redan innan denna skrivelse från den 17 februari 1715, men att förordnandet sannolikt behövde befästas av sockenmännen i pastoratet innan det s.a.s. vann laga kraft.

Därav har Hans Fabraeus bett undertecknarna att för honom "gå i borgen och löfte". Undertecknarna är samtliga från Lund. Klensmeden Christian Arvidsson, grovsmeden Nils Olsson samt [stadsfiskal] Wilhelm Nilsson.

Enligt Domkapitlets protokoll så förordnad Hans Fabraeus som "skoldiscipeln från Lund" och här dyker personer från Lund upp och borgar för honom. Det finns en del som talar för att han kan vara född eller uppvuxen i Lund.

Grovsmed Nils Olsson är gift med en Margaretha Christiansdotter vid den aktuella tiden. Kan det vara en syster?
Kan det helt enkelt vara så att klensmed Christian Arvidsson är fadern? Modern är i så fall Marna Sörensdotter.
Wilhelm Nilsson är gift med en Margaretha Sörensdotter. Kan han vara mosterman?

Kanske någon kan fylla på lite här?

/Paul

139
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-08-04, 11:54 »
Hej!

Här kommer ett litet resonemang kring klockaren Nils Trulsson Aschengren i Västra Klagstorp. Inlägget kan ju flyttas till den släkten av admin, eller vara kvar då jag menar att denne Nils Aschengren var gift med Christopher Lundgrens dotter Maria i sitt andra gifte.

Bifogad övre bild är intressant. Den kommer ur Domkapitlets i Lund Klockarhandlingar: FIIe:13.. Övriga två bilder från FIIe:14.

En rad omständigheter kring Nils Trulsson Aschengrens personliga omständigheter klarläggs, men också hur och när övergången mellan klockare hanterats i pastoratet.

- Nils Trulsson är född i socknen.
- Han anses "välaktad".
- Den 12 oktober 1716 söker den äldre klockaren Hans Danielsson någon som kan "sublevera" honom - alltså bistå honom. I december 1719 synes Nils Aschengren tagit över den ordinarie klockaresysslan.
- Innan dess har Nils Trulsson redan "subleverat" i Stora Harrie "någon tid tilförne".
- I mtl 1711 saknas klockare i Stora Harrie. I jordeboken 1714 samt 1715 anges en Erland Nilsson bo på klockarebolen Stora Harrie N:r 7. Tidsmässigt fanns en klockare Erland Nilsson perioden 1710-1716 i Bosarp som inte ligger väldigt lång från Stora Harrie. Han hade en substitut skriven hos sig i mtl 1711, så det är fullt möjligt att Erland Nilsson pendlat mellan Bosarp och Stora Harrie c:a 1712-c:a 1716. Därefter verkar en Johan Törning dyka upp som klockare i Stora Harrie.
- I mtl 1691 samt 1697 saknas någon person med namn Truls i Västra Klagstorp. Den förste kände som dyker upp är smeden Truls Hansson i mtl 1698.


Sammantaget styrker detta tesen att Nils Trulsson Aschengren är son till smeden Truls Hansson och Kjersti Nilsdotter. Det bör också söka förklaras varför en yngling född i Västra Klagstorp hamnar (del av eller hela) c:a 1712-c:a 1716 i Stora Harrie som klockaresubstitut? Finns det en koppling via föräldrarna som vigdes i Lund som ligger betydligt närmare Stora Harrie?

/Paul

140
Sent om sidor kan jag nu besvara min fråga. Se bifogad bild.

Dock är det väl så att inga rullor finns kvar för denna kortlivade bataljon?

/Paul

141
Det står Thorstorp, men det kallas väl idag Tostarp. Ligger i Veberöd socken.

/Paul

142
01) Okänt regemente / Vilket regemente? / Störiska bataljonen
« skrivet: 2022-07-27, 16:11 »
Hej!

Har i en födelsenotis 1713 stött på en soldat tillhörig Störiska bataljonen.
Någon som vet vilket regemente som det tillhör?

Har hittat en relation till detta på nätet i "Uppsala Universitets Årskrift".

8) Förslag af J. B. Schomer i januari 1716. öfverstarnes skrifvelser. —
49 man voro af den med reg. nu mera förenade Störiska bat.


/Paul

143
Hultqvist / SV: Hultqvist
« skrivet: 2022-07-27, 13:11 »
Målet fortsätter i protokollet för 1772 den 6 maj §12.

Nu verkar Hultquist med familj anlänt till Högestad eftersom pastorn där magister Sjöborg tillskrivit magister Kullberg i Östra Strö i ärendet.

Det nämns också att rustmästare Hultquist har en son, permitterade artilleristen i Malmö, sm tyvärr ej nämns vid namn. Vidare att Hultquists sällskap haft Landshövdingeämbetets i Malmös tillstånd att idka glashandel, samt att de även fått attester från pastorerna i Hässlunda och Tryde.

Det nämns även att vice korpralen Sven Lindahl är avskedad från ett regemente i Västergötland.


144
Hultqvist / SV: Hultqvist
« skrivet: 2022-07-24, 20:02 »
I anslutning till Staffan Knöös inlägg ovan från 2011.

Ur Lunds Domkapitels protokoll A1:50 den 22 januari 1772 §7:

Uti skrifwelse af den 21 hujus anmäler Kyr-
koherden i Ströö [sic Östra Strö] Mag:r Carl Kuhlberg, Ehuru
som förafskjedade Rustmästaren Peter Hult-
quist och dess hustru Florentina Regnér, som
tillika med sin dotter Catharina och tillämna-
de måg vice Corporalen Sven Lindahl ut i
Strö hafva sökt, och af bemelte Kyrkoherde
ey blifvit nekade Herrans Heliga nattvard
åstunda, att få lysning och wigsel för näm-
de sin doter och Sven Lindahl.
....


Kyrkoherde Kuhlberg [Kullberg] har inte fått något prästebevis som bevisar någondera parts hinderslöshet varför råd sökes hos domkapitlet. I resolutionen ombeds parterna skaffa och uppvisa sådana bevis. Det framgår också att Hultquists regemente nu är i Finland, men då hans kapten tillfälligtvis varit i Norrköping några år tidigare, så hade han fått beviljat en längre tids permission. Oklart varför. Således bör Hultquist haft permisson flera år innan sitt avsked. Kanske hade han blivit blesserad i Pommerska kriget.

/Paul

145
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-07-22, 13:45 »
Hej Carina!

Jo, det är möjligt, kanske t.o.m. troligt att du hittat rätt vigsel för smeden Truls Hansson med hustru. Sonen Nils kan ju dels vara född innan vigseln, men dessutom så kan ju hans ålder vara en femåring fel ungefär.

Varför det inte döpts till Hans? Ja för det första kan det ha döpts till Hans, utan att en sådan son figurerar i någon bouppteckning. Han kan ha dött i unga år. Eller så var det en person man inte av någon anledning ville döpa efter. Men visst, det är inte slaget i sten att Nils Aschengren är son till Truls Hansson, men indicierna är goda.

Ja, Maria Lundgren föddes 1705 i Håslöv som en dotter till (dåvarande) klockaren Christopher Lundgren. Fadern då son till en klockare och modern dotterdotter till en pastor.

Att då en person med samma namn, men ganska exakt rätt ålder, dyker upp som misstänkt gift med en klockare i ett geografiskt närområde är ett starkt indicium i sig. Givet namnserien stärks det ytterligare. Det är betydligt mer som talar för att det är "rätt" Maria än att det inte är det, men visst det är inte slaget i sten.

/Paul

 

146
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-07-21, 21:53 »
Lite ljus över klockare Nils Aschengrens första hustru.

I Maria Lundgrens bouppteckning från 1764 anges att styvdottern har haft innestående arv efter modern i 24 år. Detta ger ett c:a dödsår för den okända modern på 1730.

Då kom jag att tänka på att det finns en källa som berättar vem som dött i Västra Klagstorp trots att kyrkboken saknas för aktuell tid. Arkiv Digital kallar volymen Tygelsjö  ÖVR:1. Egentligen har jag för mig att källan är verifikationer till tabeller som använts av Tabellverkets föregångare där prästen egentligen endast summariskt skulle fylla i antal födda och döda. Vi kan tacka den nitiske prästen som skrev ut namnen 1721-1735.

I och med det så ser vi att sist på året 1729 avlider en Greta Zengger. Vem kan då det vara? Ur andra källor framgår att klockaren i Tygelsjö Hans Danielsson får en son Jöns 4/11 1694 som efter studier i Malmö skola kallar sig Johan Zengger och blir klockare i Tullstorp och, ja, mycket riktigt har klockare Hans Danielsson en dotter Margareta (som ju kan varit döpt till Anna Margareta) i mtl 1711.

Vad styrker mer tesen att Anna Margareta Hansdotter Zengger faktiskt var klockare Nils Aschengrens första hustru och att hon dog 1729? Ja, det första klockare Johan Zengger döper till i Tullstorp är Anna Margaretha c:a 1732 - precis som Aschengren gör 1733. Det intressanta är också att den dottern född 1733 inte återfinns i Tygelsjö ÖVR:1 med namnet Greta/Margaretha, utan det finns en Anna angiven.

Jag bedömer den som hemma nu.

/Paul


147
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-07-21, 20:42 »
Hej Carina!

Jag känner inte till någon direkt skriftlig källa som pekar ut att det är Christopher Lundgrens dotter Maria som är gift med klockare Nils Trulsson Aschengren i Västra Klagstorp. Det finns emellertid gott om indicier, så pass många att det nästan blir svårt att komma runt det.

Jag har tentativt kopplat klockaren Nils Aschengren som son till smeden Truls Hansson på N:r 22 Västra Klagstorp som har från jordebok 1718 en ogift medbrukare Nils Trulsson, som sedan i mtl 1720 står som klockare. Truls Hansson var i sitt första gifte, där Nils bör ha fötts omkring 1693, gift med Kjerstina Nilsdotter.

- Maria har en ålder då hon dör 1764 (59 år) som passar väl med att hon är född 1705.
- Den Maria vi letar efter är dotter till en klockare och den kandidat vi finner är gift med en klockare. Detta stärker indicierna i sig givet att det finns kyrklig koppling på båda Maria Lundgrens föräldrar.
- Vi rör oss i ett rimligt geografiskt område.
- När vi betraktar barnaserien till klockare Aschengren och Maria blir det intressant.

1733 Anna Margaretha (bör vara döpt efter klockarens första hustru vars ursprung för mig är okänt)
1735 Jöns (bör vara döpt efter mormors fader - smeden Truls Hansson lever då och tentativt då även Christopher Lundgren okänt var)
1737 Christina Maria (bör vara döpt efter faderns moder Kjerstina samt moderns farmoder)
1738 Agneta är en variant för Agnes, bör vara döpt efter moderns moder)
1740 Christopher (bör vara döpt efter moderns fader som innan dess bör vara avliden okänt var)
1742 Petter (skulle kunna vara döpt efter moderns mormors fader som hetat Per)
1744 Andreas (här är svårt att hitta en omedelbar koppling till namnet)
1746 Christian (skulle kunna vara döpt efter moderns farfars fader som hetat Christen)
1749 Maurits (här är svårt att hitta en omedelbar koppling till namnet)

Sammantaget så finns så pass många indicer så det blir för mig svårt att komma runt det.

/Paul

148
Fundahn / Fondahn / SV: Fundahn / Fondahn
« skrivet: 2022-07-20, 12:38 »
I målet som kommer 9 januari 1771 §5 så får det sin upplösning.

Mårtens pardonsplakat godkännes vad jag kan förstå, men det intressanta är namngivingen på honom. Han kallas Mårten Dahn eller Mattsson.

Nu kan vi väl med säkerhet fastslå att han är som till snickare Matts Andersson.

/Paul

149
Fundahn / Fondahn / SV: Fundahn / Fondahn
« skrivet: 2022-07-20, 10:15 »
Hej!

Ett par nya notiser som kastar ljus över snickaren Martin Fundahns ursprung.

I Lunds Domkapitels protokoll A1:48 (1770) den 14 november §10 dyker ett intressant ärende upp.

Det handlar om en anmälan från hustru Anna Dans i Trelleborg och om hennes sons snickaregossen Mårten Dan flykt till Köpenhamn två år tidigare för att undslippa stockstraff. Målet handlar om att Mårten nu fått tillstånd att återvända till Trelleborg. Resolutionen blir att magister Bruzelius ska inkomma senare med "förklaring och utlåtande".

Den 28 november §9 fortsätter det så.

Nu har dock "gossen" blivit snickarlärling och heter Mårten Mattsson och hans moder heter Elna Persdotter. Detta stämmer precis på den tentativa kopplingen med Martin Fundahn som son till snickare Matts Andersson och h.h. Elna Persdotter Bornholm.

Målet verkar fortsätta in på 1771, men det protokollet har jag inte påbörjat än.

/Paul


150
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-07-18, 20:54 »
Verkar inte finnas någon uppenbar Jöns Jönsson (Smitt eller skräddare) i Svedala, men däremot en annan intressant träff.

Skräddare Jöns Jönsson Smitt hade ju en syster Christina/Kjersti gm kyrkoherde Åke Wulff i Gässie. I mantalet 1700 finns en piga Agnes Jönsdotter hos dem. Kan ju vara en annan person, men magkänslan säger att det är "den" Agnes. Även en förmodad "ny" syster jungfru Metta Smitt nämns.

/P

151
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-07-18, 20:31 »
Verkligen vackert framforskat Markus! Bravo :-)

Tänkte fylla på med lite mer torftiga funderingar.

Jag funderade lite på ett av mina förslag ovan om Agnes Fabricia.

"- Samma, men där Jöns Smitt är hennes fader och där av någon anledning hon tar/ges namnet Fabricia."


Enligt herdaminnet hette faktiskt skräddare Jöns Jönsson Smitts farfader Johannes Faber och var kyrkoherde i Husie. Varianten Fabricius förekommer också på honom. Därmed finns faktisk en koppling till namnet.

Tänkte också på att under rannsakan mot Agnes Fabricia så nämns att kyrkoherden i Svedala Per Lorich styrker svårmodighet hos Agnes moder och mormoder. Det är här det blir lite intressant.

Å ena sidan synes inte kyrkoherden i Malmö S:t Petri känna till Karna Persdotters ursprung - om det nu är hon som är modern - men om det är hon så är frågan hur Per Lorich kan känna till de här omständigheterna? Dessutom, om vi nu betänker att Agnes varit ungefärligen jämngammal med sin make och att Lorich tillträdde som kyrkoherde i Svedala 1681, så är frågan om det rent av kan vara så att Agnes är född där? Det kan förklara att Lorich känner till Agnes, hennes moder och t.o.m. mormodern.

Ska kika på om det återfinns någon Jöns Jönsson Smitt i Svedala omkring 1690.

Som ett sidospår - om vi tänker oss ett starkt incitament att döpa efter någon avliden - så dör Christophers moder Maria 1711, men det döps till Maria redan 1705. Är Karna Persdotter inte Agnes moder? Har även hennes moder hetat Maria?

Utöver detta så finns en annan fundering. Det finns en trolig son till Jens Johanesen Smitt, kyrkoherde i Gässie, som 1667 skrevs in vid Lunds Universitet - Christian Jönsson Fabricius.

Den klockare som 1712 dyker upp i Vellinge heter Johannes (med varianter) Christiansson Fabraeus som kan vara en variation på Fabricius. Undrar var Christian Jönsson Fabricius var verksam?

Finns fler trådar att nysta i :-)

/Paul

152
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-07-17, 12:23 »
Det står ingenting i GMR 1714 om att han skulle ha dött. Likaså återfinns han inte i Lunds Domk.f. dödbok år 1714.

Vad är originalkällan för att han dött 1714?

/Paul

153
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-07-17, 11:56 »
Hej igen!

Det var en viktig pusselbit. Både hennes namn och att man ingen underrättelse kunnat få.

Detta leder fram till några tentativa slutsatser givet uppgiften i målet mot Agnes Fabricia att kyrkoherde Lorich vittnat om hennes moders och mormoders missmod  och depressioner.

- Karna Persdotter är inte hennes moder och kommer långväga från. Hon är styvfadern Jöns Smitts andra hustru.
- Karna Persdotter är hennes moder, men har ett ursprung i Sydvästskåne eftersom kh Lorich känner till henne. Jöns Smitt är då styvfar.
- Samma, men där Jöns Smitt är hennes fader och där av någon anledning hon tar/ges namnet Fabricia.

Kan säkert finnas fler teorier, men kastar ut dessa tre.

/Paul

154
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-07-16, 23:29 »
Hej Kjell-Erik!

Den uppgiften är delvis fel, men delvis rätt.

Christopher Lundgren antas i april 1710 som premiärkorpral vid andra korpralskapet i Haglösa kompani. Han har dessförinnan varit volonteur vid kompaniet. Dock i juli 1714 så avförs han från korpralskapet. Orsaken anges vara "liderlighet" så man kan nog tala om en ren degradering. Han överförs i samband med detta till N:r 123 under Borrby kompani. Där framgår att han är 32 år och född i Lund. I Soldatregistret står att han får avsked 1716, men varifrån den uppgiften kommer vet jag inte.

Däremot vill jag lyfta fram ett par andra omständigheter som är lite diffusa i sammanhanget.

- Vem är regementsfältspräst Johannes Fabricius som dör i april 1714 i Bodarp? Finns någon koppling till Agnes Fabricia? Vilket regemente tillhörde han? Lite märkligt att någon med ett så pass ovanligt namn råkar dyka upp i lilla Bodarp om det inte fanns en koppling.
- Var vigs klockaren och änklingen Nils Aschengren i Västra Klagstorp och Maria Lundgren? Vigseln bör ha skett c:a 1730.
- Om nu Christopher Lundgren avskedas 1716, var tar han vägen? Kan han ha avlidit i Lund fast ett annat år? Har han stannat kvar där som han red för - alltså i Bösarp?
- Maria Lundgren döper till Christopher c:a 1740. Christopher Lundgren bör ha avlidit innan dess.
- Vad hette skräddare Jöns Jönsson Smitts hustru? Jag har gått igenom längder för Malmö stad och finner honom troligast på nummer 288 i staden. Han verkar dock ha flyttat in endast några år innan sin död 1708. Någon uppenbar änka återfinns inte på samma nummer. Vart tog hon vägen?

Kan något frågetecken kanske rätas ut?

/Paul


155
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-07-14, 23:50 »
paulhenrybergstrom@yahoo.com

156
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-07-14, 23:39 »
Hej Magnus!

Mail finns i min profil.

/Paul

157
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-07-14, 19:26 »
Hej!

Var tog pdf-filerna vägen? De låg här för någon timme sedan, men nu när jag skulle läsa dem var de borta.

/Paul

158
Cock, se Kock / SV: Coccius
« skrivet: 2022-07-07, 22:29 »
Det är nog sannolikt att alla dessa Coccius är på något sätt släkt.

159
Cock, se Kock / SV: Coccius
« skrivet: 2022-07-05, 23:59 »
Hej!

Se där då fick det ju någon slags upplösning - eller?

Gustaf Coccius synes då ha varit "sonstyvson" till Mats Jörgensen Kock i Hällaryd. Emellertid så återstår ju den besvärande frågan vem var då Matthias Coccius i Fridlevstad son till? Och en annan lurig omständighet är ju att herdaminnet nämner sonen Thomas Coccius till Matthias Coccius i Fridlevstad som "kammarskrivare i Karlskrona". Då skulle alltså Gustafs broder och styvfader bära samma namn, men styvfadern vara son till Mats Jörgensen Kock i Hällaryd.

Besvärliga familjeförhållanden det här.

/Paul

160
Cock, se Kock / SV: Coccius
« skrivet: 2022-07-04, 20:14 »
Hej igen!

Det äldre herdaminnet pekar inte ut kh Mats Kock i Fridlevstad som son till kh Mats Kock i Hällaryd, men om ekvationen ska gå ihop så måste Mats Jörgensen Kock i Hällaryd haft två söner med samma namn.

Det är troligt att Gustaf Coccius är son till kh i Fridlevstad, men om han också är sonson till kh Mats Kock i Hällaryd, ja, då måste han haft två söner Mats eftersom den som avlider i Landskrona bevisligen i källorna var hans son.

/Paul

161
Cock, se Kock / SV: Coccius
« skrivet: 2022-07-04, 20:06 »
Hej!

Hade Mats Kock i Hällaryd två söner Mats?

Beskrivningen att sonen Mats Matsson Kock skulle varit kyrkoherde i Fridlevstad verkar helt utelämnats av innehållet i det äldre herdaminnet. Enligt samma skrift (sidan 2 ej med i bild) så efterlämnade han "enka wid namn Buscherus, fattig och bräcklig i en fot". Det kan naturligtvis vara samme Mats Matsson Kock gift först med Chr. Norström och sedan denna Buscherus, men det kan också vara något som inte stämmer. Har sökt åldern på den som dör 1731-05-04 i Landskrona, men hittar det inte. En nätuppgift anger ett c:a födelseår till 1667, vilket gör det tajt, men inte omöjligt, att 1687 får son Gustaf. Dessutom söker han som medhjälpare 1704. Det är då mindre troligt att han innan dess varit kh i Fridlevstad.:


162
Backaryd / Tillfällighetsfynd - gossen Måns Carlsson
« skrivet: 2022-06-27, 13:34 »
Den 27 april 1728; socknemännen i Östraby socken söker plats på Malmö Barnhus för en 10-årig tiggargosse benämnd Måns Carlsson som kommit vilse från sina fattiga föräldrar som varit båtsmansfolk från Juremåla i Backaryd socken.

Källa: Malmöhus läns landskontor GXba:8 sidan 443.

163
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Linde, Ann (f. 1961)
« skrivet: 2022-05-22, 22:24 »
Se där, då blev man besläktad med utrikesministern via Jöran Hellberg ryttare i Gödelöv.

/Paul

164
Lindberg / SV: Svårspårad Fältkamrer
« skrivet: 2022-05-12, 23:41 »
Hej!

Enligt Arméns Pensionskassas meritband föddes Per Lindberg (alltså då utan Carl) i juli 1745 i Kärnbo socken i Södermanland.

/Paul

165
Arkiv Digital / SV: ADs register
« skrivet: 2022-04-28, 19:08 »
Hej!

Det som hänt, i vart fall gällande de skånska vigslarna, är att de integrerats i AD:s register "Vigda, delar av Sverige" och belagts med abonnemang.

Jag, som tagit fram registerdelen för Frosta härad och för Charta Sigillata för Malmöhus län, donerade dessa till DigiArkiv med ett uttalat villkor att de skulle komma alla till gagn. Nu verkar man ha gjort en fuling och migrerat över detta till en del av det ordinarie abonnemangsutbudet.

Något skriftligt avtal finns inte på att informationen skulle hållas publik, men någonstans trodde väl jag att man skulle stå vid sitt ord.

/Paul

166
Ja, och där får man veta att volonteuren Sven Larsson Norrman är vid Amiralitet i Karlskrona.

Efter vigseln är det ju möjligt att det kommer barn antingen i Näs socken eller Karlskrona Amiraliet.

/Paul

167
Hej!

Du kan ju börja med att kika på en vigselnotis i Näs (Trollenäs) den 17 mars 1784. Där kan du ju få lite mer info.

/Paul

168
Hagelbeck / SV: Hagelbeck
« skrivet: 2022-04-01, 23:01 »
Hej!

Har haft möjlighet att kika på några av Smedämbetets handlingar från Kristianstad och kan redovisa lite som berör någon av de tidigare diskuterade Hagelbeckarna.

Den 21 november 1735 inställer sig gesällen Jöns Hansson Lund som lärt i staden Lund och betalar äskepenningar för att söka som mästare i staden. Han ämnar gifta sig med mäster Hans Jonssons änka. Den 5 december samma år uppvisar han sitt mästarstycke (som godkänns) och han förklaras mästare. Den 28 januari 1736 vigs han med Catharina Glaser.

Den 9 september 1741 låter mäster Jöns Hansson Lund inskriva en lärogosse Johannes Hansson kommen med attest från magister Hulthén i Igelösa.

Den 7 juli 1745 lösgives Johannes Hansson Hagelbeck och förklaras gesäll.

[Sedan tidigare vet vi att Jöns och Johannes var halvbröder]

/Paul

169
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2022-04-01, 19:28 »
Hej!

Lite mer ljus över "Åhus-Wenster" möjligen. Hade idag möjlighet att besöka Kristianstad och ta del av lite av Smedämbetets handlingar där.

Först den lite tråkiga nyheten. Niclas Wenster nämns inte där överhuvudtaget:-(

Däremot kastades det ljus över vissa andra omständigheter.

Jag hann bara med att gå igenom den ena protokollsboken från 1722 och hann fram till 1746, men jag hann i vart fall öppna den tidigare boken.

Under början av 1700-talet synes smeder verksamma både i Karlshamn, Sölvesborg och Åhus sortera under Smedämbetet i Kristianstad, men de står ofta angivna som frånvarande vid mötena.

Efter 1722 då jag gått igenom protokollen, så synes ingen mästare från Karlshamn stå med i protokollen längre. De upptas ej heller bland de som satt i skråets ledning.

För Jonas Prytz del i Åhus så förekommer han två gånger när han är i livet.

1722-05-21 lösgiver han lärogossen Hans Bengtsson som lärt hos honom i fyra år och i samband med detta visas hans geburtsbrev och han blir gesäll förklarad.
1723-01-09 skriver han in en ny lärogosse Jöns Larsson född i Yngsjö.

Sedan är det tyst om Jonas Prytz i protokollen tills 1733-10-16 då ett mål dyker upp rörande att hans änka haft två gesäller trots att skrået enbart (av okänt skäl) tillåter en. Det framkommer också att Jonas Prytz (efter 1723) tagit in lärogossar som varken skrivits in eller ut. Strax innan detta mål finns ett annat mål som handlar om mästaren Nils Lutter i Sölvesborg. Även detta handlar om "gnäll" att Lutter är fattig och inte bor i Kristianstad och svårt med in- och utskrivning av lärogossar.

Vad har då detta för betydelse? Jo, vid varje in- och utskrivning så erlades avgift och struntade man i detta så uppstod skuld till skrået som jag förmodar då hade stor makt att i olika sammanhang sätta käppar i hjulen.

1735-06-02 så framkommer klensmedsgesällen Petter Annerberg från Åhus och vill antas som mästare i skrået, men det är då här det ställer till det för honom. Han kan inte visa sin inskrivning och lärotid från ett skrå, d.v.s. som jag förstår det har han lärt hos Jonas Prytz som tagit sig till honom efter 1723, men struntat att skriva in honom. Hans begäran avslås.

Dessa omständigheter tillsammans med en trevande start under 1710-talet för ett Smedämbete i Karlshamn gör nog att man kan anta att smeder "in bad standing" hos skrået i Kristianstad haft incitament att se sig om efter alternativ. Ämbetet i Karlshamn behövde växa för att överleva.

Gissningsvis så var de "två gesäller" som änkan hade ovan, Petter Annerberg, men någon annan än Niclas Wenster. Förmodligen antogs Wenster utan inskrivning, men fick skrivas ut från Karlshamn så att han fick korrekt dokumentation som gesäll.

Slutsats: Kanske viss ny kunskap. även om Niclas Wensters bakgrund fortfarande är oviss.

/Paul

170
Hej!

I det jag sett i min forskning så brukar kronans betjänter bo i gatuhus d.v.s. inte ha ett ansvar att bruka en gård, men att högre befattningar hade flera andra gårdar anslagna till tjänsten. I realiteten fick dessa kronobönder arbeta ihop kronobetjänternas lön. I bland annat jordeböcker framgår till vad gårdarna anslagits inom (yngre) Indelningsverket.

Men som sagt rätten/möjligheten att arrendera ut en tjänstebostad (i fall det var en gård med brukbar jord) vet jag inget med säkerhet om, men det finns ju litteratur om det.

/Paul


171
Hej Nils!

Jag har inga källor att ange, utan mer en allmän bedömning. Om nu en länsman sitter på ett kronohus och/eller i en kronogård samt eventuellt "njuter räntan" (motsvarande lön) från några andra  kronogårdar, så tror jag inte det tilläts att länsman arrenderade kronans egendom vidare - med mindre att man fått skriftlig tillåtelse. Lite som dagens bostadsrätter - ingen andrahandsuthyrning utan styrelsens tillåtelse.

Däremot när det tilläts med skatteköp av kronojord, men det dröjde förmodligen tills 1789 innan alla begränsningar upphävts som kunde möjliggöra för en kronofogde att skatteköpa den gård som anslagits åt honom.

Som sagt, jag har ingen källa, utan mest ett resonemang utifrån vad jag vet.

Däremot så kan ju länsman bo någon annanstans och bara ha tjänstfolk skrivna på gården. Då bör det stå något i still men "länsman NN:s svartjänare" eller liknande.

/Paul

172
Övriga släkter - S / SV: Schreiber
« skrivet: 2022-03-01, 22:15 »
Hej Ingrid!

Jag antar att Jacob Schreiber är fader till hovslagare Christian Schreiber i Brohuset, Riseberga socken?

/Paul

173
Okänd socken i Skåne / SV: Elsa Hansdotter född 25 apr 1779
« skrivet: 2022-02-27, 10:56 »
Hej Stefan!

Kolla på bifogad bild som med största sannolikhet utgör attest för Elsa Hansdotters inflyttning till Malmö Caroli 1799. Den är upprättad 25 september 1799 i Andrarum. Hon kommer sedermera 1806 att i Malmö Caroli bli gift med Lars Sjöholm.

Om du minutiöst går igenom mantalslängd 1799 för Andrarum och noterar alla pigor/döttrar/flickor med namn Elsa, och därefter går igenom mantalslängd 1800 för Andrarum, så hittar du förmodligen en diskrepans som gör att du får vidare spår att söka på.

Lycka till!

/Paul


174
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-02-26, 21:45 »
En spännande diskussion involverande Italien, men personligen lutar jag åt det mer jordnära, och inte sällan förekommande, latiniseringen av något av betydelse för namnbäraren.

Vi minns ju t.ex. klockaren Andreas Lanærus som efter en längre tids forskande visade sig vara kommen från Ullstorp på Österlen.  Där kopplingen vi letar efter är med latinets ull lana. Eller om soldaten Schneider som inte var tysk, men vars fader var skräddare.

Ovan skriver Markus om skräddaren Jöns Jönsson Schmidt i Malmö. En skräddare hanterar tyger - rent av säljer tyger.

Vad heter tyg på latin? Det heter fabricae.
Vad heter hantverkare på latin? Det heter fabrae.

Andra latinska variationer är: fabrici, fabrei (plural) fabricius, fabreaus (maskulinum)

En skräddare kopplas både till tyger och hantverk. För mig framstår denna koppling mer plausibel än en skånsk klockare Fabricius med anor i Italien (och då också med nödvändighet en som inte längre är papist).

/Paul


175
Äldre uttryck / SV: Hoorunge?
« skrivet: 2022-02-11, 14:40 »
Jag relaterade främst till den här perioden säg mitten av 1600-talet fram till  Karl XII:s död 1718. Som du själv skrev Sverige var en religiöst fundamentalistisk stat på den här tiden med en mosaisk lagstiftning. Det sjätte budet löd "Du skall icke göra hor". Budet riktade sig till gifta personer. Inga ogifta dömdes för hor.

Skulle se det som mindre sannolikt om en gift kvinna fick barn med en ogift man 1690 att man nöjde sig med att kalla barnet "oäkta". Det tarvade starkare ord. Något större var då chansen om situationen var omvänd.

176
Äldre uttryck / SV: Hoorunge?
« skrivet: 2022-02-11, 12:58 »
Hej!

Vill man tolka "hoorunge" bokstavstroget så var det ett barn som tillkommit genom brottet "hoor" d.v.s. endera fadern eller modern var gifta på annat håll (eller båda). "Hoor" hade begåtts.

Ett oäkta barn pekar mer på att barnet icke avlats i "äkta säng" d.v.s. föräldrarna var inte gifta (och inte med någon annan heller).

/Paul

177
Regementen och militärer / SV: Kunglig Majestäts livskvadron
« skrivet: 2022-02-11, 08:37 »
Markus,

Vet inte om det är aktuellt längre, men det finns ju regementsräkenskaper för åren 1718-1719. De är dock inte filmade.

/Paul

178
Veberöd / SV: Ola Westerdahl
« skrivet: 2022-02-06, 14:20 »
Det står i hennes bouppteckning som jag läste av andra anledningar.

/Paul

179
Veberöd / SV: Ola Westerdahl
« skrivet: 2022-02-06, 08:38 »
Hej!

Ola Westerdahl har en syster Elna Djursdotter död 1769-04 14 som varit gift med ryttare Jöran Lund (ibland Lundgren) i Hällestad. Hon har en bouppteckning.

Djur är ett mycket ovanligt förnamn så om du kollar mantalslängder för Hällestad, Veberöd eller närheten omkring 1700 och hittar en gubbe Djur, så är chansen att det är rätt väldigt stor.

/Paul

180
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-02-02, 17:39 »
Anders,

Att hitta domen i den lägre instansen kan ge mycket.

Det kan stå exakt var Erik Rafsten är född eventuellt föräldrar.

Det kan också stå något om jäviga vittnen som valts bort pga släktskap.

/Paul

181
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-02-02, 06:32 »
Ja, då kan vi fastslå att det inträffat 1726. Idag hade överklagandeprocessen tagit betydligt längre tid.

@Anders: Du sa att du inte kunna återfinna domen i häradsrätten.

Jag läser mig till att volymen för 1726 är skadad/inkomplett. Om du har tillgång till Arkiv Digital så har de nog filmat alla skadade/saknade volymer som återfinns i Göta Hovrätt Advokatfiskalens arkiv. Där bör du hitta 1726 års bok komplett. Ett annat alternativ är att målet bundits in i Albo eller Järrestads häradsrätts bok.

/Paul

182
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-02-01, 22:48 »
Ett par funderingar.

".... för dråpet på Skräddaren Bolin som skedde på Tunbyholms kvarn den sjunde april.
....
.... Målet tas upp i hovrätten den 12 Maj.
"

Kan mordet ha skett 1725? Finns det något datum på domen i häradsrätten? Ett dråp den 7 april. Någon dag till de tre misstänkta gripits. Finns inget pågående ting så sätts de i häkte i avvaktan på att minst halv nämnd ska samlas (vilket gör att det urtima tinget kan finnas i Albo eller Järrestads härader vilka hade samarbeten med Ingelstads härad). Därefter startar rättegången. Vi kan vara framme efter den 20 april. Sedan några dagars förhandling - säg dom den 25 april. Eftersom dödsstraffet fanns i domen så blev det en automatisk prövning i hovrätten. Domen måste ha expedierats ej senare än den 30 april och sedan med ilfart gått upp till Jönköping. Efter tio dagar faller så domen.

Är vi särskilt effektiva idag egentligen?



/Paul

183
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-02-01, 12:59 »
Hej igen!

Ja, det är givetvis i det här läget fullt möjligt att hon kan ha hetat Elna Kirstina (eller liknande), men finns någon uppgift att hon benämnts med dessa två namn samtidigt?

Jag kan också lägga till ett par småsaker.

I katekesmilängden 1716 så bor Erik Rafsten med hustru Kirstina på Önnestad N:r 22. Han förekommer förmodligen inte i mtl 1712 någonstans i Önnestads socken. Kompaniet han rider för verkar vid denna tid hålla sina möten i Röinge (V.Göinge härad), så han bör ju inte ha bott alltför långt borta.

Jag har också kollat lite kring uppgiften att Erik skulle vara född i Önnestad. Det dräller inte direkt med gossar/dränger/söner med namnet Erik när man kollar på olika längder omkring år 1700 (givet då en osäkerhet kring hans ålder). En tänkbar kandidat som dyker upp är ryttaren Jöran Menlös son Erik som syns i katekesmilängden 1696, men det är ju bara ett hugskott.

Det här med namngivningsskick är ju förstås ingen absolut sanning, men det är i vart fall ingenting som man kan bortse ifrån. Efter att ha plöjt mängder med originalhandlingar och jämfört namngivningsbeteende så framträder vissa mönster. Till exempel måste det ses nästintill uteslutet att man döper till ett namn enbart för att man "gillar namnet". Jag tror faktiskt aldrig jag stött på det innan år 1800. Åter igen är det inte samma sak som att det inte skulle kunna ha hänt. Allt är möjligt.

Vi kan ta ett exempel av mängder som ett exempel:

Detta är ändå ett ganska sentida exempel, men som illustrerar väl hur tänket har varit.

Ett par vigs 1846 i centrala Skåne - Jöns Andersson och Bengta Christiansdotter. När detta sker lever deras föräldrar, utom mannens fader.

Så här ser deras barnaserie ut:

1847 Karna          # Döpt både efter faderns som moderns mormor som hette Karna.
1848 Bengta        # Döpt antingen efter moderns farmors mor eller efter modern själv.
1850 Anders        # Döpt efter faders fader som är död.
1852 Carl             # Döpt efter moderns farfars far eller farbror - båda Carl, båda döda.
1854 Ola              # Döpt efter faderns farfars far.
1856 Nils              # Döpt efter faderns morfar.
1859 Bengt           # Döpt efter moderns morfar.
1862 Sven            # Döpt efter faderns morfars far.
1865 Hanna          # Döpt efter faderns halvsyster som dog 1862.
1869 Anna            # Döpt efter faderns farmor (kvinnans mor heter också Anna, men dog först 1871).
1869 Ingar            # Döpt efter faderns moder som dog 1866.

/Paul

184
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-01-30, 09:41 »
Hej igen!

Ja, det är lite mysko. I mtl 1728 verkar Erik Rafsten vara borta från Smedstorp/Listarum. Sedan 1734 dyker äldsta sonen upp i Revinge, men modern är aldrig gudmoder, vilket tyder på att de inte bor nära Revinge.

Hustru Kirstina dör 1750 i Sövde, men jag har dammsugit mtl 1749 för Sövde, utan att hitta honom.

Detta leder till tre plausibla tolkningar.

1. Erik Rafsten har precis kommit till Sövde socken när Kirstina dör.
2.. Erik Rafsten är fiskare på Snogeholm (som ligger i Sövde), men behöver för den sakens skull inte bo i Sövde. Han bör ju dock inte bo för långt ifrån med tanke på godsets fiskevatten i sjöarna. Jag har kollat mtl 1749 i Sövestad, Blentarp, Baldringe och Rönninge utan att hitta honom.
3. Erik Rafsten har bott i Sövde socken under en längre tid, men tas inte upp i mantalet. Han kan ju dock poppa upp som vittne i dopboken.

185
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-01-29, 21:52 »
Ok,

Han dog 1769 (i Smedstorp?). Ja, då vet vi att han inte var inhyses hos något av barnen de sista åren av livet.

Vi vet också att ingen av barnen döper till Erik innan hans död.
Det verkar som att inget av barnen döper till Elna (eller liknande), vilket är ett starkt incitament att modern inte hetat Elna. Flera av barnen - efter hustrun Kirstinas död 1750 - döper till Kirstina (eller likande). vilket är ett starkt incitament att deras moder faktiskt hetat något liknande Kirstina.

Jag har sökt i pensionsrullor från 1730-talet, men hittar ej Erik där. Ibland står där var gratialisten bor. Det är möjligt man måste blivit "blesserad" för att vara aktuell för pension så det är kanske därför han inte dyker upp om han nu hade turen att komma helskinnad ur tjänsten.

I vart fall finns några indikationer på var Erik bott under perioden 1728-1750? Kan det vara så att Margaretha fötts i Smedstorp, men missats i födelseboken eller om man varit på resa när hon fötts eller så bodde man någon annanstans. Har för mig att det finns mantalslängder för tiden.

/Paul

186
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-01-29, 20:42 »
Vet vi när eller var Erik Rafsten dör?

Ingen har ju uppenbara incitament att döpa till Erik innan dess.

När döper något av barnen till Erik tidigast? Och när så sker, vet vi var alla i barnaskaran bor då? Det är inte omöjligt att Erik varit inhyses hos något av sina barn.

/Paul

187
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-01-29, 15:16 »
Hej!

Det låter som en plausibel förklaring. Eller så är det helt enkelt så att namnet Elna är fel. Enda källan för namnet Elna är två födelsenotiser i Smedstorp som motsägs av uppgifter i mantalslängder för Smedtorp samma period där Kjerstina/Kirstina anges.

Det kan ju vara så att kyrkoherden i Smedstorp helt enkelt fått fel för sig om namnet - särskilt då paret var nyinflyttade till socknen.

Jag skulle säga det definitiva indiciet är om man betraktar serien barn till Olof Möller (som sägs ha en moder Elna i kyrkboken). Skulle han inte överhuvudtaget döpa till Elna/Eljena eller liknande - eller direkt efter 1750 (eller i vart fall någon gång)  döpa till Kjerstina/Kirstina eller liknande (utan uppenbar koppling till hustruns släkt), så framstår det tveksamt att hans skulle undvikit att döpa efter sin moder om nu hon hetat Elna.

/Paul
 

188
Hej!

Lite indicieresonemang.

Han lär ju inte vara skåning om han rekryterades som ryttare 1658 i Skånska Kavalleriregementet. Namnkombinationen Nils Börjesson låter dock västsvensk. Skulle spontant placera namnet i Halland som är "Börjetätt" i slutet av 1600-talet, men kanske inte ens hallänningar fick mönstras in i regementen. I så fall ligger väl Västergötland bäst till som också är "Börjetätt" i området upp mot Halland.

Så länge som inget annat dyker upp - ett syskon, en boendeplats eller annat - så är detta lösa indicier bara.

/Paul

189
Skarman / Scharman / SV: Skarman / Scharman
« skrivet: 2022-01-07, 00:08 »
Uppföljning av Niclas inlägg ovan:

GMR 1735 för Överste Bengt Horns regemente.

På N:r 48 i kapten Moraths kompani finns antecknat:

"....d. 1 Sept. samma år [1732] Johan Skarman som fått interims afskied d. 1 Febr. 1735 för dess bräcklighet i högra armen ...."

/Paul


190
Skarman / Scharman / SV: Skarman / Scharman
« skrivet: 2022-01-06, 23:41 »
Hej!

Vet inte om detta är någon nyhet då jag inte orkat plöja igenom alla inlägg i ämnet, men i vart fall det finns ett tidigare inlägg rörande trumslagaren Christopher Scharman. Det sägs att han skulle utgöra två olika personer - båda trumslagare vid Konungens Eget värvade Regemente.

En som 1754 i Malmö garnison vigs med Johanna Sophia Pettersdotter och som sägs avlida under Pommerska kriget eftersom långt senare 1780 söker änkan Johanna Sophia tillåtelse att gifta sig med betydligt yngre soldaten Christian Björling.
Den andra gift under 1760-talet med Brita Maria Lidquist (i Hörby kallad Winquist).

Jag undrar om denna hypotesen stämmer?

Jag har följt den tidiga trumslagaren. Han antas under 1753 i kaptenen, sedermera majoren Krassows kompani. Han sägs vara född c:a 1735 i Köpenhamn.

Sedan följer man honom till rullan skriven 15 februari 1762 i Stralsund. Där är han antecknad som närvarande, men nu är födelseorten ändrad till Lund. Jag har kollat. Han finns inte i boken.

Därefter under 1763 tar kapten Stiernman över kompaniet och mönstring sker 9 augusti 1763 i Malmö. Därefter fortlöper tjänsten och han antecknas med ny/annan hustru då sonen Magnus föds 1766 i Västra Karaby.

Jag tror att han helt enkelt övergivit den första hustrun och för att hon skulle kunna gifta om sig, så fick det heta att han stupat i kriget.

Det innebär också att åldern för Christopher, den ende, får justeras till en födelsetid omkring 1735 (som samstämmer med när tattarsällskapet dyker upp i Malmöhus landskanlis rullor 1735).

/Paul

191
Släktforskning Uddevalla / SV: Nils Klein
« skrivet: 2022-01-05, 11:07 »
Hej!

Hittade du hans ursprung?

Annars finns här ett annat uppslag ur Vemmenhögs HR FIIa:79.

/Paul

192
Militaria / SV: Soldat Rosengarten sökes!
« skrivet: 2022-01-03, 02:27 »
Sonen är född 1814 i Sulfeld som skulle kunna vara Sülfeld strax utanför dagens Hamburg i Holstein - dåvarande danskt.

Kan han ha deserterat danska armén? Därefter tjänst i preussisk/österrikisk tjänst?

Danska militära källor 1810-1814 finns något där?

/Paul


193
Östra Vemmerlöv / SV: Bålla från Sjöröd
« skrivet: 2022-01-03, 02:13 »
Mårten Persson Anna Mårtensdotter,

med normaliserad stavning.

/Paul

194
Förnamn - Ö / SV: Ödgiot
« skrivet: 2022-01-01, 01:23 »
Det står Ödgiötasson.

/Paul

195
26 Resor / Transporter / SV: Resa till Hamburg på 1830-talet
« skrivet: 2021-12-27, 17:22 »
Hej!

Jag har kollat på äldre passhandlingar, skeppsmanifest, sjöpass mm och slutsatsen är väl att det fanns en mängd olika sätt att ta sig till Hamburg.

Sthlm- Lübeck med skepp och vidare till lands.
Sthlm- Helsingborg/Göteborg och till lands genom Danmark.
Sthlm- Ystad och postjakten till Stralsund sedan till lands.
Sthlm- Göteborg sedan skepp direkt Hamburg.

samt en rad andra varianter.

/Paul

196
Gyllenållon / SV: Gyllenållon
« skrivet: 2021-12-26, 16:41 »
Hej!

Jag tror att vi kan ha att göra med två olika Carl Gustaf Gyllenollon.

En som var fältväbel 1709 och hade en hustru 1709 som dog.

En annan var kornett redan 1705. Han var nog ogift.

/Paul

197
Källor och arkiv / SV: Skånska Adelsfanan
« skrivet: 2021-12-17, 23:03 »
Ok,

Tyvärr det var "fel" del av Skåne för mig.

Jag antar att han blir gift och får barn. Ger inte dopvitten något?

/Paul

198
Källor och arkiv / SV: Skånska Adelsfanan
« skrivet: 2021-12-17, 14:10 »
Vad heter adelsryttaren och var bodde han?

/Paul

199
Långaröd / SV: Långaröd
« skrivet: 2021-12-17, 14:08 »
Det är i stora drag där jag landar också.

Har en blyertsnotering (som förmodligen kommer från en titt i en dombok för länge sedan) att Nils Tulesson skulle varit född c:a 1666 i Hörja.

Det kan ha varit många nedbrända gårdar efter kriget 1675-1680, så kanske Nils föräldrar fått fördelaktiga villkor för att flytta ner och ta över denna gård i Buus.

(Någon berättade för mig att man stavade Bus med två uu - alltså Buus - för att skilja från Pus som ligger när i Fränninge socken. Nu när jag kollar visar det sig att man även förr stavat Pus som Puus)

/Paul


200
Gudmuntorp / SV: Läshjälp: Var föddes Bengt Andersson?
« skrivet: 2021-12-06, 09:50 »
Hårdstad = Håstad

/Paul

PS! Ett litet tips. Förmodligen föddes Bengt inte 1741, utan 1747.

201
Veberöd / SV: Kjerstina Hansdotter gifter sig 1763
« skrivet: 2021-11-14, 12:51 »
Ett tips.

Kolla Boel Jönsdotters i Veberöd bouppteckning 1774 (tror hon har en).

/Paul

202
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2021-10-24, 17:56 »
Hur hänger Jönsdotter Schmidt samman med Fabricia?

Kan Agnes var en styvdotter till skräddare Jöns Schmidt i Malmö?

Kan det finnas koppling till samtida klockaren i Vellinge Hans/Johan Fabreaus (som ibland kallas Fabricius)?

/Paul

204
Lundholm / Lundholm, Jacob
« skrivet: 2021-10-11, 15:55 »
Hej!

Känner någon till bakgrunden till målaren Jacob Lundholm som i början av 1760-talet flyttar in till Lund med frun Beata Catharina Wilhelm och sonen Carl Magnus Lundholm? Paret får senare i Lund även dottern Brita Cecilia Lundholm. När fadern avlider 1791 finns båda barnen upptagna i bouppteckningen, men när modern dör 1796 så finns endast sonen med.

Frun är förmodligen född i slutet av 1730-talet på Skatteberga i Södra Sandby socken som äldsta dotter till Carl Wilhelm och Brita Juliana Falckenquist som sedermera omkring 1740 flyttar över till Arendala i Hardeberga socken. Paret försvinner sedan från Arendala i samband med utbrottet av Pommerska kriget 1756-1757 vilket kan betyda något då Wilhelm kan ha anknytning till Pommern.

/Paul

205
Bunkeflo / SV: Skolläraren som försvann...
« skrivet: 2021-10-10, 21:55 »
Hej!

Marna Asmundsdotter dör i maj 1782 i Västra Skrävlinge Möllehus. Något omgifte har inte påträffats för Ola Lindström. Däremot flyttar han till Svedala 1784 och 1785 vidare till Lyngby.

/Paul

206
Bruce / SV: Bruse/Bruce i Skåne
« skrivet: 2021-10-01, 00:27 »
Lite av ett tillfällighetsfynd.

I Hardeberga begravs, 70 år gammal, den under september 1755 avlidna hustrun Maria Elisabeth Bruse som varit på resa från Stralsund tillsammans med sin man [soldat sic!] Lars Lustig.

Lars Lustig, som bör vara yngre än hustrun, kan måhända fiskas upp i ett av regementena i Stralsund och i sin tur följas bakåt tills den tid då kanske regementet var förlagt i Sverige. Värt ett försök.

/Paul

207
Dagstorp / SV: Asmund Dagsbergs föräldrar i Dagstorp 1726
« skrivet: 2021-09-23, 17:32 »
En ren kuriosanotis.

I Kanslikollegiums arkiv finns en del journaler bevarade över passagerare mellan Ystad och Stralsund.

Den 19 december 1758 så ankom [till Ystad] "commenderade constablen  Asmund Dagsberg från Malmö artilleri commenderad till arméen".

Så han verkar ha fått permis över julen 1758.

/Paul

208
Bruce / SV: Bruse/Bruce i Skåne
« skrivet: 2021-09-13, 20:44 »
En utdrag ur meritlistorna 1764 från Prins Fredrik Adolfs regemente:

Fältväbel Matthias Bruses son Johan Matthias döps 27 juni 1721. I fältväbel Johan Bruses meritlista sägs han vara född den 23 juni 1721. Visst är det rätt gubbe.

209
Osten, von der / SV: Osten, von der
« skrivet: 2021-09-07, 00:09 »
Hej!

Det är mycket sannolikt att denne Jacob von der Osten är den son Aron Jacob som föds 1711 i Malmö S:t Petri som son till dåvarande kommendanten på Malmö Slott major Arendt von der Osten född 1642 på Rügen och död i februari 1711 i Malmö i dennes andra gifte med Anna Sophia Beckshöfft.

En helbroder till Jacob bör vara sergeanten vid Oppunda kompani i Södermanlands regemente Carl Henrik von der Osten enligt rullorna född 1699 i Skåne och ihjälskjuten den 27 december 1718 vid Eda skans.

Som synes verkar Jacob von der Osten levt större delen av sitt liv i Pommern och med tanke på den ihjälskjutne broderns namn så finns incitament för Jacob att döpa till Carl Henrik - om du minns vår skriftväxling om den okände löjtnanten Carl Henrik von (der) Osten som vigs 1755 i Finland. Han påträffas aldrig i ett regemente någonstans, men kan ju ha tillhört ett preussiskt/saxiskt regemente.

/Paul

210
Hej!

Ryttaren på N:r 12 i ryttmästare Saltzas kompani heter Jonas Nyman och sägs vara född c:a 1679 i Ny socken (bör avse Östra Ny).
Det ska tilläggas att i GMR 1713 synes det stå Wy socken (Norra Vi), men i 1710 och 1715 Ny socken.
Ryttaren på N: 84 i dito kompani heter också Jonas Nyman och sägs vara född c:a 1685 i Nykiörk socken (Västra Ny).

Ryttaren på N:r 12 har fått avsked i GMR 1716.
Ryttaren på N:r 84 blir friryttare på N:r 5 i samma kompani den 19 november 1716, men i GMR 1719 finns inga friryttare upptagna.

GMR 1713 är upprättad i Skrea i Halland
GMR 1715 är upprättad i Annelöv Skåne
GMR 1716 är upprättad i Lund Skåne
GMR 1719 är upprättad i Dalby Skåne
GMR1 1721 är upprättad i Stora Herrestad Skåne
GMR2 1721 är upprättad i Rådmansö i Uppland (regementets upplösning)

Den 12 maj 1717 vigs i Degeberga i Skåne ryttaren Jonas Nyman av Bennets regemente med pigan Boel Jönsdotter.

Slutsats

Det är ryttaren på N:r 12 som gifter sig 1714 uppe i Halland. Han var med största sannolikhet inte ryttare i Bennets regemente längre när vigseln 1717 äger rum. Om denna vigsel avser ryttaren på N:r 84/friryttare på N:r 5 är inte helt säkert då inget kompani nämns i vigselnotisen, men man får hålla det för troligt. Paret uppe i Halland får också barn i Torup och Slättåkra åren 1715-1723 och då är det inte troligt att denne Jonas Nyman samtidigt varit inskriven i regementet då det befunnit sig i Skåne.

Mvh

Paul Bergström

211
Södra Rörum / SV: Christian Brunskog
« skrivet: 2021-08-13, 10:08 »
Ett par reflektioner kring Christian Brunskog med hustru Kjerstina Rasmusdotter.

- Det är med mycket stor sannolikhet hennes födelsenotis i Västra Sallerup den 31 december 1758 som Eva hittat ovan. En studie av husförhör och attester pekar starkt på det.
- Under året 1812 värvar sig sonen Måns (Magnus) Brunskog till Mörnerska Husarregementet i Malmö. Under 1813 dyker han upp som skriven i Malmö Garnison. Samtidigt försvinner föräldrarna från Södra Rörums socken. Var tar de vägen?
- Måns Brunskog uppges vara född 1794-05-11 enligt mantalsuppgifter för Malmö stad - men var? Föräldrarna var inte bosatta i Södra Rörum vid denna tid.
- Vad händer med brodern Ola Brunskog född c:a 1791? Under året 1808 försvinner han från Södra Rörums mantalslängd.
- I samband med Måns Brunskogs vigsel 1821 med verkar både Måns och hans föräldrar återvända till Södra Rörum. Var har föräldrarna varit åren 1813-1819?
- Första gången dr. Christian och p. Kjersti syns på Borrby Gård är i kommunionslängden den 30 juli 1786. De har förmodligen då nyss flyttat in.
- Första gången det tydligt framgår är vid kommunionslängden den 26 november 1786. Då heter kusken på gården Brunskog.
- Paret är synligt i kommunionslängden för Borrby fram till 1789 sedan verkar de försvinna.

Då kan vi sätta en ungefärlig tidsram.

1787-1789 Borrby
1789-1797 ?
1797-1813 Södra Rörum
1813-1819 ?
1819-1823 Södra Rörum

Kan vi lösa frågetecknen så kan hända att Christian Brunskogs ursprung löses,

/Paul


212
Kock / Cock / SV: Kock / Cock
« skrivet: 2021-07-15, 15:05 »
Hej Bertil!

Har en ingift Kock som kanske kan hänga samman med din fråga.

Det handlar om Samuel Kock 2:e kvartersmästare i Majorens kompani vid Norra Skånska Kavalleriregementet. Samuel sägs vara född 1683 i Mellby, men har inte undersökt närmare vilket Mellby/Mjellby som avses. Han vigs 1718 i Allerum med Margaretha Krigsberg.

Han döper också till Jöran Petter c:a 1725.

/Paul

213
Östraby / SV: Margareta Andersdotter 1764 `1765
« skrivet: 2021-07-12, 16:17 »
Hej Ulf!

Hon är född den 23 januari 1765 på N:r 2 Kärrstorp enligt attest utställd den 24 mars 1792 som återfinns bland Västerstads pastorats inflyttningsattester (HII:1).


214
Schmidt / Smitt / Smith / SV: Schmidt / Smitt / Smith
« skrivet: 2021-06-07, 14:45 »
Hej!

Det verkar absolut vara något att kika närmare på. Stort tack!

Återstår vad som händer med dottern Maria Catharina under åren 1766 (då dottern föds i Gamlestaden) tills 1800 då maken Didrik Jansson dör i Onsala. En son Tobias ska ha fötts någonstans 1768. Själv dör hon 1803 i Onsala.

/Paul

215
Schmidt / Smitt / Smith / SV: Schmidt / Smitt / Smith
« skrivet: 2021-06-07, 12:17 »
Hej!

Har någon stött på tullskrivare Tobias Smitt gm Elisabeth Petersdotter Wåghals i Uddevalla?

Tobias vistas under 1730-talet som tullbesökare i Göteborg för att sedan hamna i Uddevalla. Hans dödsnotis finns i Uddevalla 1763. Var tar sedan änkan vägen? Eller är han redan änkling? Parets bakgrund sökes.

De har en dotter Maria Catharina (Christina) Smitt född 1742 i Uddevalla som 1765 i Uddevalla blir gift med trädgårdsmästaren och änklingen i Gamlestaden Didrik Jansson (Johansson). En dotter Margaretha Elisabeth föds 1766 i Göteborgs Hospitalsförsamling, men sedan flyttar paret till okänd ort (men säkerligen i eller nära Göteborg) och där föds sonen Tobias Jansson 1768-05-28, senare skeppare i Onsala.

Alla infallsvinklar uppskattas.

Mvh

Paul Bergström
Ystad


216
Igelösa / SV: Sven Jeppson f. 1745, med familj flyttar vart?
« skrivet: 2021-05-27, 08:19 »
BOU finns även på Riksarkivets Digitala Forskarsal gratis att tillgå.

/Paul

217
Igelösa / SV: Sven Jeppson f. 1745, med familj flyttar vart?
« skrivet: 2021-05-25, 21:43 »
Hej Marianne!

Du har kikat på Bengta Andersdotters bouppteckning i Lunds RR 1795?

Den återfinns i volym FIIa:29 sidan 599.

/Paul

218
Skarp / SV: Skarp
« skrivet: 2021-05-05, 20:46 »
Hej Lennart!

Du skrev ovan:

Citera
Däremot har jag inte hittat när hans hustru Anna Maria Gertsdotter avlider. Vet inte heller när och var hon är född. En ledtråd är att i kyrkboken står när hon gifter sig första gången: Dominicia 4e post Trinit vigdes Corpralen Per Knutsson af Annelöv Per Knutsson, hon min hustrus broders dotter Anna Maria Gerdsdotter uthi Söderhwidinge.

Vigseln ägde rum i Södervidinge 1698 således och är det prästen Knut Christensson Hög som skriver i vigselboken "hon min hustrus broders dotter", så handlar det förstås om mantalslängden för Södervidinge (1700 respektive 1711) och då leder ju namnet på Knut Högs hustru in oss på ett spår till vad Anna Maria Gertsdotters fader kan ha hetat.

/Paul

219
Skarp / SV: Skarp
« skrivet: 2021-05-05, 18:13 »
En bättre ledtråd.

I mantalslängd för 1700 heter Knut Högs hustru Dorothea. I mantalslängd för 1711 heter hon Dorothea Clasdotter.

Detta ger en tentativ fader till Anna Maria Gertsdotter som hetat Gert Classon.

/Paul

220
Skarp / SV: Skarp
« skrivet: 2021-05-05, 10:48 »
Hej!

Det måste ju inte vara prästen som skrivit notisen. Ibland skrev klockaren i boken t.ex. om prästen var bortrest eller upptagen.

/Paul

221
Hagelbeck / SV: Hagelbeck
« skrivet: 2021-04-14, 13:33 »
Hej igen!

Efter Nils Jönssons död 1775 (BU FIIa:8:34 (Färs)) så gifter Nilla Månsdotter om sig med Måns Bengtsson och får dottern Eljena Månsdotter (f.1779).

Övriga döttrar heter Nilsdotter och bör rimligen vara helsyskon.

/Paul

222
Hagelbeck / SV: Hagelbeck
« skrivet: 2021-04-13, 14:49 »
Hej!

Detta stämmer in på åbon på Stenkelösa N:r 6 Nils Jönsson (c:a 1730-1775) gift med Nilla Månsdotter (1732-1806).

De hade fyra döttrar:

Anna 1761 (som vi nu synes ha hittat)
Karna 1763 gm Mårten Jacobsson i Hjärås
Eljena 1768
Kjersti 1770

Vi moderns bouppteckning i Bessinge 1806 (Frosta HR FIIa 20:118) så återfinns dottern Anna i Bräknehult. Dottern Eljena lever och dotten Kjersti är i Önneköp.

/Paul

PS! I mtl 1806 för Långaröd finns en piga Anna samt barn Bengt 5 år hos Erik Nilsson i Bräknehult. I mtl 1807 så är pigan Anna borta. Dock finns Bengt kvar nu 6 år.

223
Hej!

Du är nog på rätt spår, men jag vill ändå kasta in ett par brasklappar.

Enligt mina noteringar heter Per Nilssons hustru Eljena. Detta behöver inte innebära att Elna är fel - ibland är namnen betraktade som synonyma - men jag har dock sett familjer med två döttrar, en "Eljena" och en "Elna".

En annan brasklapp är sonen Ola Perssons dotter Eljena Olsdotter som är född på 1740-talet på Bjärröd 3. Vem är hon döpt efter?

Är det faderns moder Eljena (som då redan kan ha avlidit)?
Är det moderns moder Eljena Andersdotter som dör 1743 i Säljeröd?

Skulle man skissa på att hon hetat Eljena Åstradsdotter, så finns det en Åstrad Jönsson i Bjärröd på 1690-talet.

Ett tips är att minutiöst gå igenom Östrabys födelsebok för att se om något intressant dyker upp. Det är geografiskt nära Bjärröd och som vi ser finns släktkopplingar till Östraby socken.

/Paul

224
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Faderskabssag
« skrivet: 2021-03-10, 22:22 »
Hej Pernille!

Är det så att modern Fanny Margrethe Valborg var svensk? Eller, om hon var dansk, bodde hon i Sverige månaderna innan Grethe Alfy föddes?

Stämmer inget av dessa villkoren, så är det osannolikt att det finns någon svensk faderskapsakt.

Hur såg den danska lagstiftningen ut vid tiden? Var bodde Fanny Margrethe Valborg strax innan, vid eller efter födelsen? Kan det finnas något arkiv hos den kommunen?

/Paul

225
Malmö / SV: Vad står det i auktionshandlingen?
« skrivet: 2021-02-15, 13:00 »
1 muff

(Frågan är bara vilken typ av "muff" som avses. Kan ju relateras till yrket på den avlidne vars ting auktionerades bort)

/Paul

226
Övriga släkter - S / SV: Sagholm
« skrivet: 2021-02-01, 11:59 »
Upplysningsvis ligger Sagereds Herrgård i Kållereds socken vilket kan ha givit upphov till namnets prefix.

/Paul

227
Tulldahl / SV: Tulldahl
« skrivet: 2021-01-09, 20:07 »
Ett fynd i Skurups begravningsbok 1713.

"Den 13 februari Hr corporal Tuldahls dotter Sÿne i sitt ålders 1 år 6 månader."

/Paul

228
Långaröd / SV: Måns Hansson
« skrivet: 2021-01-07, 18:46 »
Hej!

I 1697 års mtl finns båda ställena på sidan/uppslaget 1553.

/Paul

229
Långaröd / SV: Måns Hansson
« skrivet: 2021-01-06, 17:44 »
Hej!

Bönhult hörde kameralt till Östra Sallerups socken så du hittar nog honom där i den mantalslängden.
Buus och Stenkelösa ska däremot finnas i Långaröds socken.

/Paul

230
Åkerholm / SV: Åkerholm
« skrivet: 2021-01-02, 13:19 »
Gott Nytt År!

Lösningen på kornett Åkerholms förnamn kom i Flädie sockens kyrkoräkenskaper 1728.

....
kornetten Petter Åkerholm
efter obligation att wid på
fordran bethala         13:9:13
....

För att nu helt "gå i mål" med kornetten Petter Willhelmsson Åkerholm så behöver han knytas till ett regemente. Vilket?

/Paul


231
Rahm / SV: Edvard Vilhelm Rahm, f. 1743, Överste i Karlskrona
« skrivet: 2020-12-28, 00:15 »
Hej!

Undrar om det går att länka modern till amiralitetsartillerikapten Tago Lewerentz (1677-1731) Valborg Rahm (död 1713) hustru till rådmannen Alexander Lewerentz i Lund (död 1724) till denna Rahm-släkt?

/Paul

232
Harlösa / SV: Jeppa Tykasson
« skrivet: 2020-12-14, 20:25 »
Hej!

Du kanske vet det redan, men paret vigdes 1803 i Sankt Peders Kloster vid Lund och får ett antal barn där boende i Värpinge och sedan Stora Uppåkra innan flytten går 1811 till Harlösa.

/Paul

233
Västra Kärrstorp / SV: Ryttaren Nils Westerberg
« skrivet: 2020-11-30, 13:28 »
Hej!

Onths Ryttaren Nils Westerberg, hust: 2 yngl:r hust: bräcklig Swär
                     Fader Jöns hust



Lite förklaring.

Onths = Onumrerat Hus
yngl:r = ynglingar = barn
bräcklig = dålig hälsa vilket sannolikt gett skattereduktion

En person som tituleras "SwärFader" heter Jöns. Kan vara den verklige svärfadern eller en styvsvärfader. Han är gift.

/Paul

234
Hi Kevin!

Well we can't know for certain. However different choices of profession gives what we could call an indirect circumstantial evidence.

For instance one common factor is that traditionally traveller famillies were not permanent residents in the agriculture och bourgeois society. They were on the move.

In the accademic research there are a few different explainations to who they were.

One is that they were early romani immigrants. Another is that they were for varoius reasons rejected famillies from the medevial swedish society. Another common explainations is that they came in as mercenary soldiers from eastern Europe (a turkish historic people is "tartar" and in the older swedish these travelling famillies were called "tattare" - a kind of lingual similarity).

The origin is perhaps a matter for a deeper DNA-analysis, but when we reach the 1700's the travellers were already an established group often specialized in travelling occupations.

Examples are "lumpsamlare" (where you travel around to collect old clothes in purpose to sell as base for paper production) or "krämare" (where you travel around to sell petty goods).

It was also quite common to get a "borgerskap" in a city to legalize your trade in variuos trade zones connected to different cities or enrolling as a soldier (especially in the artillery) since you could then legally travel the roads and do some trades on the way.

Until 1860 non uniformed soldiers (who had an officer's permit) needed to have a passport for national travelling and in those passports it were common to state conditions like "not allowed to deviate from the main road". This was particularly adressed to people like travellers (or "boråsare" that was a subcategory) not to enter villages beside the main road.

Hope this shed some light over the situation.

/Paul 

235
Åkerholm / SV: Åkerholm
« skrivet: 2020-11-20, 14:05 »
Frågan om Engela Catharina Åkerholms ursprung kan nu delvis besvaras.

Hon föddes den 6 augusti 1725 i Flädie som dotter till kvartersmästaren, sedermera kornetten NN Åkerholm och hans hustru Catharina Maria Kjerulf. Kornetten Åkerholm avlider vid årskiftet 1736/1737 (avvittring 1737) och änkan blir omgift med löjtnant Bengt Magnus Falck (död 1742).

Jag har kunnat läsa mig till från Lewnhaupt att löjtnant Falck under sina sista år var löjtnant vid Södra Skånska Kavalleriregementet, men jag har inte hittat honom som aktiv i någon rulla. Kanske tillhörde han i reserven.

Vad värre är, är att jag överhuvudtaget inte hittar Åkerholm någonstans i någon rulla och har därmed inte hittat ett förnamn på honom. Han dyker plötsligt upp som kvartersmästare på Flädie 9, 10 & 18 under 1721, så man kan misstänka att han kanske är avskedad från något männingsregemente, men som sagt jag har inte lyckats hitta honom.

Någon som vet något mera?

/Paul

236
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2020-11-18, 20:26 »
Ett fantastiskt fynd Markus, men det kastar in några saker i dunklet också.

- Om inte Margaretha Pettersdotter Fick (1694-1760) är dotter till ryttmästaren Petter Fick, vem kan då vara hennes fader?
- Och har hennes moder levt ända fram till 1740 så kan man ju hoppas att hon finns med någonstans i Lunds kyrkobok eller rent av har en bouppteckning!!
- I Hans Ficks bouppteckning från Kävlinge 1723 så omnämns barnens syskonbarn Christen Hansson Fick i Görarps Mölla. Om han skulle vara ett systerbarn till Hans Fick så borde han ju rimligen inte heta Fick (om nu inte både fader och moder heter Fick förstås).
- I den tidigare kyrkoboken för Kävlinge omnämns även en broder Frans Fick "som blev krigsman och ej mera hördes av".
- Slutligen omnämns också systern Anna Sophia Fick i Lund (död 1724) på Hans Ficks bouppteckning 1723. Är hon måhända moder till "trenne systerbarn" eller är det en annan syster det handlar om?
-Zacharias Fick blev enligt mina uppgifter sjötullskrivare i Visby.

Som sagt Fick är en intressant släkt att nysta i.

/Paul

237
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2020-11-15, 23:45 »
Hej igen!

Ett litet sidospår på min ställda fråga.

Här finns en diskussion om släkten Gräs anor i Lund genom borgaren Anders Gresson (1697-1742):

https://forum.rotter.se/index.php?action=post;quote=1545668;topic=70645.0;last_msg=1545743

Intressant i sammanhanget är Anders Gressons hustru Margaretha Pettersdotter Fick (1694-1760). De vigs i Lund 1723-10-30 och efter makens död blir hon omgift med bryggaren Anton Lunnerstedt.

I sammanhanget finns inte så många andra kända Petter Fick som passar in som fader till henne än den efterlyste kornetten och ryttmästaren. Var Margaretha föddes är dock oklart, men rimligen i närheten av Lund.

Ytterligare ett sidospår är att den efterlyste Petter Fick har en syster Anna Sophia Fick (gift med skolmästaren i Lund Jonas Sillerius) som avlider 1724-03-29 i Lund utan kända barn. Margaretha kan ju varit fosterbarn där.

/Paul

238
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2020-11-14, 13:04 »
Hej!

Har någon stött på kornetten sedermera ryttmästaren vid Adelsfanan Petter Fick som får avsked 1706? I Kävlinges tidigaste kyrkobok finns en notering om att han skulle bott i Hjärup, men jag har aldrig stött på honom där. Någon som vet var han finns.

Det kan vara så att han är fader till en Stina Fick född c:a 1710 som i sin tur är moder till Anna Maria Dejenholm gift 1768 i Tosterup med smeden Magnus Högström som sedermera hamnar i Slogstorp och Hurva.

Någon som har någon mer info om de här personerna?

/Paul

239
Hej!

Lägger man samman det Markus Gunshaga skrev 2015-05-10 samt det faktum att inspektor Jöns Malmbergs 1728 i Blentarps avlidna hustru hette Gertrud Hansdotter, så är svaret, ja, det är samma person.

/Paul

240
Hej!

Nä, det står "klockaren" inte klockarson.

/Paul

241
Å andra sidan är det ju intressant att försöka ta reda på vad förre ryttmästare Jacob Krumhorn sysslat med från c:a 1679 då han försvinner ur regementets rullor tills c:a år 1700 då han begär att få pension för sina insatser 1676-1684?

Ett nedslag 1710 kopplar samman honom med Värmdö, men detta är inte mina hemtrakter så jag har ingen aning om hur man kan hitta honom.

De två regementena, överste Axel Renschiölds regemente och överste Mårten Linderhielms regemente, är de facto samma regemente. Linderhielm övertar regementet efter Renschiölds död 1677.

/Paul

242
Hej!

Var hittar du uppgiften om ryttmästare Jacob Krumhorns militära bana efter Skånska kriget?

Jag återfinner

Riksänkedrottingens livregemente till häst
Änkedrottningens livregemente till fots

(Där har jag inte återfunnit honom vid en snabb titt)

Däremot återfinns inte något regemente

Änkedrottningens livregemente till häst

/Paul

244
Plagman / SV: Plagman
« skrivet: 2020-10-17, 21:52 »
Hej Carl-Gustaf!

Magnus Plagman och hans hustru har sannolikt inte träffats överhuvudtaget mellan november 1701 och 1722, så några barn lär inte ha avlats, men även om det osannolika skulle hänt, varför dyker inte dopet upp i Holmbys kyrkobok. De var ju skrivna där.

Nä, Hans är född senast år 1700 - innan föräldrarna hamnade i Holmby - alltså i Långaröd socken.

/Paul

245
Ytterligare lite info.

I den avräkning som lämnats in omkring år 1700 yrkar ryttmästare Jacob Krumhorn att åren 1676 till 1684 ska vara pensionsgrundande. I den bunten papper finns ett dokument som han själv skrivit - med relativt infantil handstil och på tyska. Detta talar för att det finns en koppling till de Krumhaar som bor i Stockholms Tyska församling. Den mediokra handstilen talar också för att han inte kommer från någon bildad bakgrund. Den relativt höga officersgraden ryttmästare synes bero på möjlighet för den som visat duglighet att avancera då officerare stupar under krig (det Skånska Kriget 1676-1679 var det blodigaste som utkämpats i nuvarande Sverige).

En omständighet som gör att väldigt lite dokumentation finns kring hans militära bana är att han rekryterades till överste Axel Renschiölds regemente - ett regemente som det förmodligen inte finns ett papper bevarat från. I avräkningshandlingarna kan man se att han rekryteras i juli 1676 som korpral och stiger sedan snabbt i graderna. Redan 1678 blir han ryttmästare och då (som tur är) överförs han till Livkompaniet i överste Mårten Linderhielms regemente som har ett par rullor bevarade. Tyvärr nämns inga större personuppgifter i de rullorna.

Något verkar hända 1679 för han försvinner från rullorna. Han kan ha blivit blesserad i strid eller fången i Danmark. Det kan då också förklara att han yrkar pensionsgrund ända till 1684 trots att freden kom 1680 och han kanske inte ens burit uniform efter 1680.

/Paul

246
Nu rasslar det till :-)

Ryttaren Hans Jacobsson Krumhorn (nämnd ovan) är hittad. Han antas 1704 på N:r 27 i Livkompaniet vid Livregementet till häst. Det är säkert där också korpralen Jacob återfinns.

I vart fall så är en intressant iakttagelse att han kallas Hans Krumhar vid antagandet vilket styrker att han nog är son till garvaren.

/Paul

PS! Från Familysearch

Name:   Jacob Krumhar
Sex:   Male
Son:   Hans
Other information in the record of Hans
from Sweden Baptisms, 1611-1920

Name:   
Hans
Event Type:   
Christening
Event Date:   
25 Oct 1682
Event Place:   
Stockholm, Stockholm, Sweden
Event Place (Original):   
Tyska, Stockholm, Stockholm, Sweden
Gender:   
Male
Father's Name:   
Jacob Krumhar

247
Hej igen!

Om jag ska gissa lite, så är det möjligt att dessa två grenar går samman tidigt 1600-tal, men det verkar som att vi har att göra med en militärgren och en hantverksgren Krumhorn.

På den militära grenen återfinns också Nils Johan Krumhorn, som sägs vara född i Finland 1730 (men föräldrarna har strax innan dess bevisligen vistats i Östuna vid Stockholm). Denne Nils Johan blir sedermera verkmästare vid ett alunbruk i Västergötland och får bland annat 1769 dottern Maria Eleonora Krumhorn gift med färgaren Nils Hvarfwing och bosatt i Varvs socken (R). Det är troligt att ryttmästaren Jacob Kromhorn hör till denna gren.

Tyvärr synes inte garvaren Jacob Krumhaar (Krumhorn) (också typiskt att den militära grenen synes försvenska namnet tidigare) ha något bouppteckning. Har inte kollat om hans fru har en. Han dör i vart fall 1701. Det passar ju också fint att han skulle ha söner understallmästare/korpral Jacob och ryttare Hans - särskilt utifrån att det funnits en Hans Krumhaar tidigare. Den tidigare nämnda Anna Maria Krumhorn skulle kunna vara en dotter här med.

/Paul


248
Hej igen!

Fick upp ett spår.

Det finns en bouppteckning i Justitiekollegium (Stockholms stad) 1718-02-25 efter avlidna paret myntdrängen Olof Persson Kuse och hans hustru Anna Maria Krumhorn. Paret efterlämnar två döttrar Maria 3 år och Helena 1 år.

Den enda troliga släkting till kvinnan som nämns är ryttaren Hans Jacobsson Krumhorn och hans hustru Dordi Eriksdotter Giedda

Samma sak här. Gäller att hitta honom i ett regemente.

/Paul

249
Ok,

Det är väl inte omöjligt att det kan handla om Jacob Sr och Jacob Jr.

Han bör ju gå att fiska upp i ett regemente och där bör stå både ålder och födelseplats.

/Paul

250
Jag misstänker att han drar direkt upp till Stockholm och vigs i Hedvig Eleonora församling 1711-04-09 med Magdalena Persdotter Biure. Där tituleras han korpral, men inget regemente nämns.

/Paul

251
Hej!

Du hittar honom här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054639_00255#?c=&m=&s=&cv=254&xywh=-1927%2C-406%2C8088%2C5377

Verkar som att han fick avsked redan 1710. Och dessutom verkar han heta Jacob Krumhorn.

/Paul

252
Hörby / SV: Elsa Eriksdotter
« skrivet: 2020-10-03, 22:00 »
Hej Åke!

Det du söker är någon form av rak bevisning där det står i klartext att Elsa Eriksdotters föräldrar är si och så. Det är möjligt att det finns, men just nu vet jag inte var.

Däremot så finns gott om kontextuell bevisning t.ex. att folk förekommer hos varandra som dopvittnen.

I fallet med Elsa Eriksdotter så är moderns bouppteckning knepig då man underdrivit döttrarnas ålder. Jag ser att fadern blir dessa döttrars förmyndare. Måhända det av denna anledning fanns ett intresse att dra ner åldern.

Elsa Eriksdotters bouppteckning 1758 ger inte särskilt mycket - fadern blir förmyndare, men väl hennes man Tyke Åkessons bouppteckning året efter 1759. Det finns alltså innestående barnagods i boet i form av barnen till Elsa Eriksdotters mödernearv.

För sonen Anders träder Anders Eriksson i Härröd in.
För sonen Åke träder Anders Olsson i Pärup in.
För dottern Bengta går hennes tillkommande man in.

Det intressanta här är relationerna Anders Eriksson i Härröd och Anders Olsson i Pärup blev gift 1744 i Hörby med pigan Elna Eriksdotter i Härröd.

Det är alltså dessa två som går in och tar över barnagods för Elsa Eriksdotters barn i Tågarp, som även hon vid sin vigsel hade hemort Härröd.

Så väldigt starka indicier för en syskonskara Anders, Elsa och Elna med en Erik till fader. Alla tre har koppling till Härröd.

Nu kikar vi på Margaretha Nilsdotters bouppteckning.

Hon bodde i Härröd.
Hon var gift sedan 1716 med Erik Andersson,
Hon har tre barn på bouppteckningen; Anders, Elsa och Elna.

Är detta en slump?

Nä, det är ingen slump.

 

253
Hörby / SV: Vigselnotis CI-2-1727-1748-Bild-143-Sida-138
« skrivet: 2020-09-27, 20:03 »
Hej!

Det står Andersdotter, men eftersom hennes fader är Erik Andersson, så har nog prästen blandat ihop det.

/Paul

254
Bruce / SV: Bruce
« skrivet: 2020-09-22, 22:57 »
Ok.

har sysslat lite med skånska grenen Bruse som börjar med fältväbeln Matthias Bruse född 1680 i Malmö.

Det finns en diskussion om släkten Zimmerman-Bruse här: http://scangen.se/efterlysningar.php?action=ny&svar=77293

Det slår även in på småländska Bruse-släkten.

/Paul

255
Bruce / SV: Bruce
« skrivet: 2020-09-22, 21:58 »
Hej!

Det finns mantalslängder för vissa år som du saknar.

I Kalmar rådhusrätts och magistrats arkiv

HI:1 omfattar åren 1630, 1634-1635, 1644, 1647, 1679, 1680, 1683-1684, 1686, 1708, 1709, 1712-1714, 1716-1717, 1733-1737, 1739, 1741, 1745, 1748.

Det finns även mantalslängder i Kalmar läns landskontor serie EIIIa och EIIIb för aktuella år. Vet dock inte om just Kalmar stad finns med.

/Paul

256
Nä, det blir manuellt letande.

/Paul

257
Arkiv Digital verkar ha mantalslängder för Stockholm 1795-1798 filmade.

/Paul

258
Dagstorp / SV: Asmund Dagsbergs föräldrar i Dagstorp 1726
« skrivet: 2020-08-19, 12:27 »
Hej!

När Asmund Dagsberg antas i kompaniet den 30 november 1747 så står det "den anwärfde, och <samma datum>, af Kongl. Lands- Höfdinge Embetet approberade karlen till förstärkning i <namnet>". [GMR 1748]

Kan det finnas något slags protokoll i Malmöhus landskansli där denna "approbering" tas upp? Där kan ju stå lite mer om honom.

/Paul

259
Friberg / SV: Friberg
« skrivet: 2020-08-16, 17:28 »
Ett mycket intressant fynd. Styrker både uppgiften om artillerist och i viss mån åldern.

Frågan är om han dyker upp i senare rullor också.

Han måste ju varit någonstans under större delen av 1760-1770-talen.

/Paul

260
Friberg / SV: Friberg
« skrivet: 2020-08-16, 12:53 »
Hej igen!

Jo det kan vara Johannes eller en annan son.

Däremot är det av olika skäl osannolikt att det är Ola Friberg.

- Han är inblandad i domboksmål 1752. Då kan han inte vara gosse 1758-59.
- Han sägs ha varit/vara artillerist under 1750-talet.
- Han dyker väl redan upp i början av 1740-talet i mtl.
- Han är potentiell fader till Jöran Olsson född 1754.

/Paul

261
Friberg / SV: Friberg
« skrivet: 2020-08-16, 12:15 »
Hej!

Det står "gåssen Friberg" och det kan nog avse Johannes som är 17-18 vid den här tiden.

När flyttade han till Lund?


Det bör i vart fall inte avse Ola Friberg.

/Paul

262
Friberg / SV: Friberg
« skrivet: 2020-08-13, 14:30 »
Hej Åke!

Det är inte förrän mtl 1766 som de mindre barnen står upptagna i längden.

Jöran Olssons moder kan ha bott i Högseröd 1754. Någonstans stod att Ola Friberg varit artillerist en period. Han kan ju då vara i garnisonen.

Mycket intressant med piga Pernilla hos klokare Orre - Ola Fribergs förmodade svåger.

Kan Elsa Larsdotter fötts i Högseröd?

/Paul

263
Högseröd / SV: Notiser i MTL 1761-62 för Friberg
« skrivet: 2020-08-13, 14:24 »
Utfattige

/Paul

264
Friberg / SV: Friberg
« skrivet: 2020-08-12, 11:39 »
Ytterligare några indicier.

Det är sannolikt att Pernilla Olsdotter (f.1763 Högseröd) har en broder Jöran Olsson född 1754-09-22 i Högseröd. Han vigs 1788 i Västerstad med änkan Kjerstina Jeppsdotter och döper två gånger till Ola i Västerstad. Vid första tillfället är ett dopvittne pigan Pernilla Olsdotter i Västerstad och vid andra tillfället pigan Pernilla Olsdotter i Högseröd.

När sedan Lars Persson och Pernilla Olsdotter får barn i Östraby 1794 så är gudmodern Kjerstina Jöran Ols i Sniberup. Just denne Jöran Olsson har flyttat från Västerstad N:r 16 till Sniberup N:r 2.

Efter några år där försvinner paren och bland annat Elsa Larsdotter född 1800-04-14 är inte påträffad i Östra Sallerups kyrkobok och föräldrarna finns ej heller i Pärup då, så var är hon född?

Jöran Olsson poppar upp igen 1811 i Fogdarp Bosjökloster för att året efter flytta utan sedel. Var tar han vägen och var fanns han tidigare?

En annan intressant person som förekommer som vittne till Jöran Olsson är skogvaktaren Carl Ekelund i Västerstad. Vem är han? (Minns min tidigare teori om klockaren Carl Persson i Borlunda).

/Paul

265
Friberg / SV: Friberg
« skrivet: 2020-08-11, 23:48 »
Hej Åke!

Ja det är knepigt att få definitiva solklara bevis, utan det som återstår är indiciebevisning.

En annan sak som jag grubblat över är att Ola Friberg med hustru Karna under en tid brukar Högseröd N:r 9. Kan det vara så att hustrun Karna är från den gården?

Jag har tyvärr inte hittat något som styrker den tesen, men det finns några intressanta omständigheter.

Gården brukas fram till 1750-talets slut av Håkan Olsson (inte att förväxla med en annan Håkan Olsson som sedan dyker upp på Högseröd N:r 10). Hans svärson Ola Fransson tar över sedan. Denne Håkan Olsson har tidigare bott i Brönneslöv i Borlunda socken och blev 1729 i Borlunda gift med klockaren Carl Perssons dotter Pernilla.

Jag har som sagt inte hittat någon Karna Håkansdotter, men det utesluter inte att det kan finnas en. Det faller också väl in om Ola Friberg, son till en klockare, hade gift sig med Karna Håkansdotter, dotterdotter till en klockare.

Men som sagt, detta är högst spekulativt.

Däremot finns mycket lite som talar för att Ola Friberg inte skulle vara son till klockaren Lars Friberg. Att han dessutom under en period skulle varit skolmästare passar också väl in för en klockareson och hade han dessutom "illa bråck", så var han kanske begränsad rent fysiskt.

266
Högseröd / SV: Notiser i MTL 1761-62 för Friberg
« skrivet: 2020-08-11, 23:29 »
1761: m. har bråck och är fattig
1762: dito och mannen har illa bråck

/Paul

Är förresten mtl 1761 första året Friberg syns med hustru?

/Paul

267
Friberg / SV: Friberg
« skrivet: 2020-08-09, 22:45 »
Hej igen!

Ja, "under information" bör ju avse "utbildas".

I det här fallet kommer sig namnet Friberg från det militära. Klockare Lars Olsson Fribergs föräldrar var Ola Månsson Friberg och hans hustru Marna Börjedotter och han föddes år 1700 i Lyby.

Ola Friberg var född c:a 1673 och dog 1733-10-07 i Sextorpshus i Lyby socken.

Ola Friberg förekommer i GMR 1701 för Södra Skånska Kavalleriregementet och Orrfeldts kompani (som sedermera blev Sallerups kompani). Han rider då för rusthåll i Slagtofta.

Paret får även ytterligare en son Måns Olsson född 1702 i Lyby som blir frälseåbo i Norrto. Därefter upphör barnafödandet. Ja faktiskt synes Ola Friberg "gå upp i rök" för att sedan c:a 1726 dyka upp igen i Lyby, men nu med en ny hustru Boel Mattisdotter. Paret får några barn innan Olas död 1733.

En annan omständighet är att Ola Friberg vid sonen Pers födelse 1730 kallas kvartersmästare. Jag har dock inte påträffat honom i någon rulla. Han får också en son Christopher Olsson 1727 som jag hittat en attest på som inflyttad 1761 till Stora Råby (Lund).

En teori är att Ola följd med under Karl XII:s fälttåg ute i Europa och småningom hamnat i rysk fångenskap. Han har säkerligen under den här tiden haft möjlighet att avancera först till korpral och sedan vidare. Han bör ha återvänt efter freden 1721.

/Paul

Kan någon hitta honom i en rulla över återvändande svenskar?

268
Friberg / SV: Friberg
« skrivet: 2020-08-08, 20:26 »
Hej!

Det är inte så att den där "Håkan" i mantalet 1759 är Lars Fribergs svärson målaren Håkan Nedström född 1727 å okänd ort död 1798-03-22 i Höör gift under 1750-talet i Högseröd med Catharina Maria Friberg?

/Paul

269
Övriga släkter - S / Strömfors
« skrivet: 2020-06-29, 13:15 »
Hej!

Har någon stött på namnet Strömfors någonstans i Sverige under 1700-talet?

Den ingångspunkt jag har är militären Thomas Strömfors född 1694 i Nyland och som från staden Nyköping värvar sig till Bergsregementet 1714 som korpral. Han avancerar sedan till furir och förare och får avsked 1728 i Malmö. Han har då blivit gift med en kvinna Maria (1692-1754). När och var detta skett är höljt i dunkel, men denna Maria har ett barn sedan tidigare Catharina Larsdotter som under 1730-talet blir gift med ryttaren Per Nilsson Löfdahl (född 1696 i Skarhult) vid Månstorps kompani. Vigseln är inte påträffad. Löfdahl rider dock för ett rusthåll i Vintrie, Bunkeflo socken, så vigsel kan ha skett där. Paret dyker dock småningom upp i Lockarp. 


År 1728 blir Thomas Strömfors mönsterskrivare vid Månstorps kompani i Norra Skånska Kavalleriregementet och bosätter sig i Lockarp strax söder om Malmö. Han avlider 1740.

Inga barn finns födda i Lockarp, men har någon stött på några födelsenotisen innan dess någon annanstans?

/Paul

270
Wennberg / SV: Wennberg
« skrivet: 2020-06-07, 08:18 »
Hej!

Någon som känner till skomakaren Andreas Wennberg i Malmös bakgrund?

Upprepande omnämns i källorna att han är född den 13 juni 1755, men var?

Mvh

Paul Bergström

271
Arrie / SV: Faders fornavn - eller titel?
« skrivet: 2020-06-05, 19:45 »
Hej!

Mina till åren komna uppgifter om dessa två smeder Beckgren är att de inte är bröder.

Den äldre Mattis Nilsson Beckgren var född 21 september 1760 i Södra Åby som son till rusthållare Nils Jönsson och h.h. Bengta Nilsdotter.
Den yngre Lars Larsson Beckgren var född den 5 november 1762 i Fru Alstad som son till rusthållare Lars Jönsson och h.h. Elna Nilsdotter.

Jag har hyfsad koll på linjerna bakåt här och de synes inte vara i omedelbar släkt med varandra. Likaså har jag inte funnit någon annan nära släkt bak eller i sidled med namnet Beckgren.

Smederna i Trelleborg och landsbygden omkring synes vanligen ha tillhört Smedämbetet i Lund. Just namnet Beckgren förekommer (i vart fall fram till c:a 1775) inte som något känt gesällnamn där. Det ligger förvisso nära till hands att de gått i lära i Malmö.

Det fanns en smed Jöns Beckgren född c:a 1711 på Vellinge N:r 9 som avled i början av 1750-talet, men det är ju tveksamt om där skulle vara någon förbindelse.

/Paul


272
Hr Sten Bielke (båda bilderna)

/Paul

273
Pilo / SV: Pilo
« skrivet: 2020-05-25, 00:21 »
En inlaga från äktenskapsmålen i Domkapitlet i Lund 1734.

274
Castenberg / SV: Castenberg
« skrivet: 2020-05-24, 23:52 »
Bland äktenskapsmålen 1734 i Domkapitlet i Lund nämns regementskommisarien Olof Castenberg i Tviggasjö som broder till änkan [Ingrid] Castenberg i Kvesarum, änka efter lantmätare [Jacob] Cronsiö.

Skrivelserna handlar om ett tänkt giftermål med Andreas Lundebaum.

Det är oklart om det blev någon vigsel.

275
Det finns en vigsel 1715 i Lemmeströ värd att kika på.

/Paul

276
Plagman / SV: Plagman
« skrivet: 2020-05-09, 15:05 »
Hej namne!

Jag har väl dragit vissa slutsatser kring Magnus och Hans Plagman.

Först kommer man inte runt att Herr Hans Plagman står upptagen som son till Magnus Plagman i dennes bouppteckning 1733. Det är en svår omständighet att ta sig runt. Magnus hustru heter Karna (Catharina) Hansdotter så de har incitament att döpa till Hans.

Därför så vore det väldigt exceptionellt om nu Hans Plagman inte skulle vara son till Magnus Plagman.

Däremot så kan man dra vissa slutsatser. Magnus Plagman flyttar under året 1700 in på korpralsbostället Holmby N:r 9. År 1701 föds sedan en dotter i Holmby. Därefter kommer inga fler barn och Magnus Plagmans hustru fortsätter att vistas i Holmby till mitten av 1710-talet. Den mest uppenbara förklaringen till det är att Magnus är ute och krigar på kontinenten och hamnar sedermera i rysk fångenskap. Det säger oss inte särskilt mycket om Karna Hansdotters ålder. Hon måste i vart fall vara född före 1680 eftersom vad känt är kommer inga fler barn efter Magnus återkomst till landet 1723.

Magnus är gift ryttare senast 1697 och tar enligt notering i samband med fadern Burchards död i november 1693 över rusthållet Hemmeneköp N:r 1. Ska han både rusthålla och rida för samma rusthåll då måste han enligt min mening blivit gift senast i samband med denna notisen. Säg senast en vigsel årsskiftet 1693/1694.

Då kan han inte vara född 1676. Han måste vara född tidigare.

Någon skrev i ett annat inlägg att Burchard Plagmans första hustru hette Margaretha Månsdotter Allman och att de vigts 1667. Vem var hennes fader? Var han död redan vid vigseln så fanns ju incitament att döpa till Måns (Magnus) redan direkt.

Min bedömning är att Magnus Plagman måste ha fötts mellan 1668-1673.

Sedan är ju då frågan om Hans Plagmans ålder. Han borde orimligen kunna vara född så tidigt som 1690, utan snarare tidigast 1694. Därför är det väldigt intressant att se om han går att återfinna i någon militär källa. Det finns uppgifter på nätet att han skulle varit i kavelleriet.

Sedan finns ju ett riktigt långskott.

Magnus fader Burchard dör ju i november 1693 och efterlämnar några barn och en styvmoder till Magnus Plagman. Skulle något av dessa barn kunnat heta Hans och kanske vara född 1690? Kan Magnus ha tagit sig till honom som sin son? Då skulle hans yngre halvbror på fädernet blivit sedd som hans son? Minns detta var 1697 och förmodligen marcherar Magnus bort redan 1700 och Hans har då vuxit upp som en son i gården i Holmby. När så sällskapet återvänder till Hemmeneköp är han förskansad som son och ende karl i huset.

En teori inget annat, men lite spännande.

/Paul

277
Plagman / SV: Plagman
« skrivet: 2020-05-08, 13:04 »
Hej!

I jordeboken 1694 så upptas Burkert Plågman som innehavare av kronohemmanet Hemmeneköp 3/4 mtl.
I mantalslängden 1697 så upptas ryttaren Magnus Plagman som brukare av gården och är gift.
I mantalslängden 1700 så råder samma förhållande. Hustrun nämns aldrig med förnamn ens.

Det finns en notering då Magnus Plagman återvänder från rysk fångenskap 1723 att han är 47 år gammal och har tjänat i 23 år". Frågan är hur tjänsteåren räknats ut? Har någon form av tidsavdrag skett för hela eller delar av tiden i fångenskap?
Han är ju bevisligen i tjänst 1697 och är gift. Detta implicerar att födelseåret 1676 kan vara i senaste laget.

Burchard Plagman blev uppenbarligen skiljd från Magnus Plagmans moder. Detta framgår här:

Citera
Emedan såsom, tilfälja uthaf det Wördige Consistorij Lincopensis änteliga sluut, Daterat Linköping d. 16 Martij 1681, som grundar sig uppå en Rådstugu domb, uthstadd af Linköpings Rådhuus d. 8 Martij 1681, jagh för heelt wigtige skiäll, skull är blefwen skilder ifrån min förra hustru Margreta Allmann, jempte och fåt tilståndh igen til annat gifftermåhl, när och hwarest mig sielfwan synes, och Gudh täckes Rådh och ämbne förreläggia, fördenskull efftersom mit sinne, näst Gudz dens aldrahögstas åkallan, står till den Ehreborne, gudsfructige och dygdeElskiande Matronan, hustru Cathrina, Sl. Samuel Rossis effterlefwerska, som nu een tijdh bortåth, hafr i min frånwaro förestådt mit huus, och uptuchtat mina barn berömmeligen til Guds fruchtan och andra christeliga dygder och goda säder, och iagh henne till min Echta Maka är begärandes; hafr och til den ändan waret begärse uthaf Ehrew: Hr Oluff Aulin, kyrkioherde til Åhuus, Wijby och Rinkaby Sockner, at han oss uthi herrans nampn copulera wille, dhet han förmenar sigh icke torre tilfördrista, uthan högwördige Hr Biskoppens gunstige tillåtelse och befalning, hälst emedan såsom förbem:te hustru Cathrina och jagh äre födde uthaf twänne halfsyskon, som hadde Moder sammans men icke fader. Bönfaller för dhen skull til Edle högwördige Hr Biskoppen jagh tienstödmiukeligast, högwördige Hr Biskopen täcktes gunsteligen bifalla min begäran, dhen jagh förmodar icke gå emoth Sweriges Lagh, kyrkioordningar, och seenaste Rijksdags besluutet, och så framt högwördige Biskoppen så behagar, wärdigas mig medh sin goda resolution her uppå, jämwäll och en lijten recommendation till hans wördigheet Hr Oluff i Åhuus, som den samma lärer ställa sig hörsam effterrättelse.
Insluter Edle högwördige Hr Biskoppen med heela sin högberömeliga familia under Guds trygge
beskydd.

Wijby d. 13 Janu: A:o 1684

Förblifwande Edle högwördige Hr Biskoppens
Tiensthörsammaste Tienare
Burchard Plagmann

Resol: Såsom af Reg:ts feltskermest: M:r Burchart Plagmanns ingifne berettelse förnimmes at hann och dhen quinns persohn som hann till ächta begehra h: Catharina Sahl Samuel Rosses äro in 2:do Gradu hwarandra skyldhe, och H:s kongl M:tt sådane Casus sig Allernåd: reserverat hafr altså kan Consistoriu intet därwid giöra, uthan wedherbörande hafwer hos Allernåd: konungen därom i underdånighet at giöra ansökning, dess Allernåd: resolution at afwachta.
Dat: Lundh, 19 Januari 84.
Uppå Consist: wägnar."

Eftersom hans tillkommande "Cathrina Sl. Samuel Rossis" synes ha uppfostrat Magnus och syskon under Burchards utevaro och dessutom i släkt med Burchard, så kan man anta att förhållandet till styvmodern inte varit alltför dåligt.

Någon gång efter 1684 så inträder Burchard och Catharina i ett äktenskap som fram till Burchards död mellan 1694-1697 har resulterat i ett antal barn. Vilket framgår i ett annat mål 1697 mellan Catharina och Magnus.

Hans Plagman dör 1756 och tituleras då inspektor, men enligt vissa källor hade han även en militär bakgrund. Vid vilket regemente och med vilken grad?

/Paul


278
Arrie / SV: Faders fornavn - eller titel?
« skrivet: 2020-05-04, 16:00 »
Är Lars Ringboms bakgrund känd?

Det finns en Ringbom-släkt i Finland. Kan han ha med den att göra?


/Paul

Tillägg:

Hittade en Lars Ringbom döpt 24 augusti 1732 i Tillinge, Uppland som son till soldaten Johan Ringbom och hans hustru Anna Larsdotter. Åldern ligger nära.

279
Frischenholtz / Friskenholtz / SV: Frischenholtz / Friskenholtz
« skrivet: 2020-05-02, 23:40 »
Hej Markus!

Väldigt intressant om Bror Skräddare i Fjelie.

Kan fylla på med att dottern Maria Kjellström född 1731 i Kvarnby blir 1760 i Görslöv gift med sockenskräddaren i Särslöv Johannes Kromnow född 1733 i Skanör. Paret bor kvar i Särslöv till c:a 1766 och flyttar sedan till Skanör (senast 1769) möjligen med ett kortare stopp emellan.

/Paul

280
Frischenholtz / Friskenholtz / SV: Frischenholtz / Friskenholtz
« skrivet: 2020-05-02, 10:47 »
Hej!

Kan komma med några pusselbitar till.

Det finns en lysning i Husie 1739-12-02 (s.8) mellan trädgårdsmästaren Hans Christensson på Torup och "klockare Kielströms syster Anna Brorsdotter". Jag har dock inte följt upp detta spår vidare.

En annan sak värd att beakta, som jag dock inte vet hur pass det spelar någon roll, är att klockarna i Husie pastorat brukade på Kvarnby N:r 7. När man läser i mantalslängderna står det ofta att denna gård "tillhör (Södra) Sallerups socken".

Om detta rent kyrkligt haft någon betydelse vet jag inte, men teoretiskt sett skulle ju många aktiviteter på Kvarnby N:r 7 ha hamnat i Södra Sallerups (uppbrunna?) kyrkobok.

/Paul

281
Brunckman / SV: Brunckman
« skrivet: 2020-04-18, 12:02 »
Hej Carina!

Jag har också snubblat över Johan (Johansson?) Beckman i Bulltofta i min forskning. Är dock inte vad känt är släkt.

Det finns en vigsel 1739-07-02 i Vallkärra som passar väl in i tid att vara vigseln mellan Johan Beckman och Elna Andersdotter. Stämmer denna så heter Johan i så fall Johansson och skulle då ytterligare stärka din teori om att han är son till sergeanten Johan (Jean) Beckman vid Västgöta Tremänningsregemente till fots.

Denne Johan Beckman Sr, född 1690 i Blekinge och antagen 1710, är sergeant vid vigseln med Agneta Brunckman, men blir under 1718 degraderad från sergeant till gemen. Han återfinns senare 1721 under nummer 96 i kapten Scholtz kompani. Kompaniet är då förlagt i Göteborg och kommer senare under 1721 bilda stommen i det då nyuppsatta Garnisonsregementet i Göteborg. Jag har därefter försökt hitta honom i någon av de rullorna, men utan framgång. Han kan ju ha fått ett nytt nummer.

Å andra sidan om vi betraktar GMR 1737 och 1744 för Norra Skånska Kavalleriregementet Landskrona kompani N:r 125 så återfinns där ryttare Johan Beckman i Bulltofta, född c:a 1717 i Skåne. I GMR 1744 sägs han ha "tiänt i 9 år". Det indikerar att han bör ha börjat sin militära bana c:a 1735. På N:r 125 i Landskrona kompani GMR 1737 noteras mycket riktigt att Johan Beckman "anskaffats" den 4 oktober 1735. Han sägs då (1737) vara 20 år gammal vilket indikerar ett födelseår omkring c:a 1717. Därmed kan vi förmodligen avskriva vigseln 1739 i Vallkärra. Trots det kan han ju vara ett eller två år äldre.

Två centrala frågor återstår:

Var befann sig sergeant Johan Beckman Sr (och förmodligen även hans hustru Agneta Brunckman) efter vigseln 1715 fram tills att de dyker upp 1717 i Helsingborg?
Vem kan tänkas vara fader till Johan Beckman Sr född 1690 i Blekinge?

Några ledtrådar:

I Västgöta Tremänningsregemente till fots GMR 1713 så mönstras regementet i Karlskrona. De kan ju ha legat här sedan 1710 så det blir då naturligt att blekingen Johan Beckman Sr värvas då han redan finns på orten så att säga.
I Västgöta Tremänningsregemente till fots GMR 1715 så befinner sig i vart fall över- och underofficerare enligt rullan på ett ställe kallat "Hyentorp". Jag misstänker att detta avser kungsgården Höjentorp utanför Skara (nedbrunnen 1722).

Min bedömning är att Elna Andersdotter är från närområdet. Vigseln kan t.o.m. ha skett i Västra Skrävlinge där det bevisligen slarvats med att föra in samtliga vigslar. Därmed är det Johan Beckmans bakgrund som är anledningen till att Beata Brunckman 1739 tar sig från Lund till Västra Skrävlinge kyrka för att vara gudmoder.

MIn teori är denna:

Johan (Johansson) Beckman Sr är son till en avliden Johan (som även kan ha hetat Beckman) i Blekinge. Han vigs 1715-01-02 i Lunds Domkyrkoförsamling med änkan Agneta Brunckman. Paret reser per omgående norrut till regementet som då är förlagt till Västergötland. Under året 1715 föds någonstans i Västergötland sonen Johan (döpt efter avlidne farfadern och inte som brukligt var till Eggert efter änkans avlidne make). Under 1716 förflyttas regementet till Skåne och Helsingborg och där föds då dottern Anna Maria. Johan degraderas sedan till gemen 1718, men i dopnotisen 1720 i Lund för dottern Christiana tituleras han alltjämt "sergeant". Sannolikt har degraderingen hemlighållits för släkten i Lund och strax därefter bär det av mot Göteborg. Att sonen Johan då faktiskt inte fötts i Skåne noteras inte, utan man utgår från att han är "skåning".

/Paul




282
Södra Rörum / SV: Södra Rörum
« skrivet: 2020-04-12, 14:14 »
Hej Anna!

Nu var det väldigt länge sedan jag sysslade med Södra Rörum/Häglinge, men jag kan bekräfta det mesta som du skriver.

Citera
Nils Åkesson i Ö. Häglinge är gift med en Inger med okänt efternamn.

Jag har en notering att hon ska heta Ingar Trulsdotter och vara född c:a 1762. Hon dör 1815-01-19 i Häglinge. Har Truls Jönsson i Röslöv en dotter Ingar? I så fall är det en mycket stark kandidat till att vara Nils Åkessons hustru.

Citera
....därmed är Truls Jönsson och Nils Jönsson syskon. funderar även på om Per Jönsson på S. Rörum no 10 kan vara bror till dessa två.

Jag har landat i det, men de har även systern Elsa som är gift med Per Torkelsson på Kvesarum 8 som under 1750-talet flyttar till Västra Häglinge 1 samt brodern Måns född 1745 vars öde är för mig okänt.

Deras fader Jöns Månsson på Västra Häglinge 1 hade även en dotter Kjersti i ett första gifte. Hon blir gift med Per Svennasson och tar över gården.

/Paul

/Paul

283
Hi Georgina!

I don't know if you had an answer for this one, but I came across this guy and his wife in my research. I am not related though. He was born in Finland and I guess his wife too.

When Sweden lost Finland in 1809 some regiments were relocated to Sweden and I think Carl Sarkelin's regiment came to Kristianstad.

Kind regards
Paul Bergström

284
Vittskövle / SV: Vittskövle Vasa Finland
« skrivet: 2020-03-28, 18:11 »
Några finska regementen hamnade i Kristianstad efter 1809.

/Paul

285
Gårdstånga / SV: Gårdstånga
« skrivet: 2020-03-18, 08:24 »
Där står ”Grafarehuset”. Ligger i Södra Sandby socken har jag för mig.

/Paul

286
Gårdstånga / SV: Gårdstånga
« skrivet: 2020-03-17, 07:06 »
Synd att du inte skrev vilket år.

Hittar inte hans dop på SVAR s. 55

/Paul

287
Okänd socken i Skåne / SV: Bengt Linneroth
« skrivet: 2020-02-20, 11:14 »
Jo, det är så jag menar. Har man hela namnskaran så kan man börja leta motiv till namngivningen. Det är inte alltid man hittar motivet inom släkten, men det händer tillräckligt ofta för att det ska vara intressant.

Har du kikat på en annan sak? Hustrun till Casper Brun sägs ju heta Bockman (inte Bäckman). Hon har ju en bouppteckning i Simrishamn 1792. Barnen (de 3 som nämns där) är ju inte gifta då än, så som värjeman går in murmästaren Torkel Fehrlund (gift med Elisabeth Ring). Torkel Fehrlund avlider själv något senare på året 1792.

Den 13 december 1741 i Malmö Garnison så vigs mönsterskrivaren vid Dalregementet Magnus Bockman med jungfru Anna Stina Broberg. Dyker t.ex. namnet Magnus upp bland de 11 barnen?

En annan omständighet är socknen Färlöv som ligger hyfsat nära Casper Bruns födelseort Kristianstad. Åren 1717-1767 saknas vigselbok. En del namn med förleden Fehr- eller Fähr- har koppling till detta Färlöv. Kan vara värt att kika närmare på givet hur situationen här ser ut.

/Paul

288
Okänd socken i Skåne / SV: Bengt Linneroth
« skrivet: 2020-02-20, 10:37 »
Hej Georg!

Tänker mest på att namnen i sig kan ge vissa ledtrådar kring vilka namn vi ska leta efter i äldre generationer. Med tanke på att hustruns föräldrar båda är avlidna vid vigseln 1793, så kan man ha en hypotes att dessa namn (eller varianter av dem) ska dyka upp bland de första barnen.

/Paul




289
Okänd socken i Skåne / SV: Bengt Linneroth
« skrivet: 2020-02-18, 14:18 »
Vad är namnen på deras barn?

Vad hette fruns föräldrar?

/Paul

PS! Har du eller någon annan kollat vilka tunnbindare som fanns i Lund?

290
Okänd socken i Skåne / SV: Bengt Linneroth
« skrivet: 2020-02-18, 12:43 »
Hej!

Kan lägga till att följande skråhandlingar finns bevarade för tunnbindare som kan vara intressanta i sammanhanget:

Citera
Tunnbindare    Kristianstad    Tunnbindareämbetet    Nordiska museet    Tunnbindareämbetet i Kristianstad    1782-1846    Protokoll

Tunnbindare    Kristianstad    Tunnbindareämbetet    Nordiska museet    Tunnbindareämbetet i Kristianstad    P.1660-1709, H.1727-1844* V.1782-1844*    Protokoll, Handlingar*, åtsk. bördsbrev, lärokontrakt spr. år, Verifikationer*.

Tunnbindare    Ystad    Tunnbindaregesällskapet i Ystad    Nordiska museet    Tunnbindargesällskapet i Ystad    P.1760-1843, F.1844-1846    Protokoll.
Förteckning över resande gesäller.

Tunnbindare    Ystad    Bödkare Embetet    Ystads Fornminnesförenings handlingar    FI:64, 104,105, 289, 106, 383    1807-45, 1707-1847, 1839-52, 1735    Protokoll
Drängbok
Gesällbrev
Embetets sigill

Tunnbindare    Landskrona    Tunnbindarembetet i Landskrona    Landskrona museum    A 58- I    1742-1804    Ut-och inskrivningsbok, protokoll.

Jag tänker väl att här är kanske protokollen i Ystad eller Kristianstad året 1793 intressanta att läsa. Rimligen borde han här upptas som mästare om han tänkt verka i Simrishamn (även om jag ser att Markus inlägg ovan säger att Simrishamn hanterades av ämbetet i Malmö). Ett annat ställe som är intressant att kika på är Rådhusrättens och Magistratens arkiv för Simrishamn; Inneliggande handlingar FIa:21 (1792-1795) som kan innehålla de bilagor han måst lämna in i samband med sin burskapsansökan. Där kan finnas både det ena och det andra.

Lycka till!

/Paul

291
Boställen / SV: Soldat i Pommern. Är familjen med?
« skrivet: 2020-02-12, 22:24 »
Jo, det kan visst stämma. Det finns många barn till svenska soldater som fötts i bl.a. Stralsunds garnisonsförsamling under brinnande krig 1757-1763. Tyvärr försvann kyrkboken för den församlingen under slutskedet av andra världskriget. Har läst att en brittisk bombräd satte eld på byggnaden där de kyrkböckerna förvarades.

Men, som sagt, barn föddes bakom linjerna i krig - oftast i garnisonsstäderna.

/Paul

292
Lundbäck / SV: Lundbäck
« skrivet: 2020-01-20, 15:59 »
Uppdatering,

i efterföljande husförhörslängd (Ullstorp AI:2, Toarp N:6) står att sonsonen Sven utflyttar till Järrestad 1818. Det får ses som en korrekt uppgift.

/Paul

293
Lundbäck / SV: Lundbäck
« skrivet: 2020-01-19, 19:53 »
Ett litet fall framåt.

Sven Lundbecks morfar Per Nilsson i Östre Torp blir änkling 1809 och gifter om sig 1810 i Bollerup med änkan Bereta Mårtensdotter. Paret bor i hennes hus på Bollerup N:r 12 där även dottersonen Sven bor. Allihop flyttar sedan 1813 till Toarp N:r 6 i Ullstorp för att sedan - enligt notering i husförhöret vid Bollerup N:r 12 - år 1817 flytta till Järrestad.

Jag har inte återfunnit dem där.

/Paul

296
Lundbäck / SV: Lundbäck
« skrivet: 2020-01-19, 17:48 »
Hej!

En liten klurig historia.

Den 25 november 1806 föds i Bollerup en oäkta son till kvinnfolket Boel Persdotter i Östre Torp. Som fader utpekas ladufogden Sven Lundquist på Bollerups gård.

Detta barn ska sedermera bli urmakaregesäll och kallar sig Sven Lundbeck. Han lär yrket i Simrishamn och efter gesällresor till Landskrona, Ängelholm, Kalmar och Laholm återvänder han sedermera till hemtrakterna och Järrestad år 1845.

Jag har kunnat spåra honom bakåt till 1819/1820 då han plötsligt dyker upp som son till åbon Sven Lundbeck på Järrestad N:r 10. Ingen inflyttningsnotis i husförhörslängden finns utan han skrivs helt enkelt bara in på en rad under som son till honom. Paret har inga barn och dessutom dyker snart två fostersöner upp. Sven kallas dock son. Åbon Sven Lundbeck har flyttat in från Bollerup 1813.

Min hypotes är att Sven Lundbeck är den samme som den utpekade fadern "ladufogden Sven Lundquist". I mantalslängderna 1806-1808 heter ladufogden kort och gott "Sven", men i 1809 års längd skrivs hela namnet ut - Sven Lundbeck.

Svens moder Boel Persdotter dör redan 1808 och det finns en bouppteckning efter henne, men där tar spåren slut.

Var har Sven varit åren 1809-1819?

/Paul

297
Becker / SV: Becker
« skrivet: 2020-01-09, 10:19 »
Hej!

Får ta och besvara min egen fråga.

Avskedade soldaten Gabriel Becker med hustru Kjersti Nilsdotter dyker plötsligt upp i husförhörslängden (s.28 enligt register i längden) för Landskrona Garnisonsförsamling 1831-1847.

Mannen dör 18/3 1836 och hustrun 25/9 1839. Mannen sägs vara född 1772 och är ungefärligen det också enligt tidigare generalmönsterrullor. På ett ställe sägs han vara född i Landskrona, men han återfinns inte i stadsförsamlingen, så det är väl sannolikt att han fötts inom garnisonen (som saknar böcker för tiden) och att fadern haft militär bakgrund.

Kvinnan däremot sägs vara lika gammal vilket är grovt felaktigt. Hon har tidigare 8/11 1783 i Landskrona garnisonsförsamling (som vid den tiden omfattar den del av regementet som var förlagt i Kristianstad) blivit gift med trumslagare Nicolaus Luther och bör då ha varit minst 20 år gammal. Det finns en uppgift i ett husförhör tidigt 1790-tal i Landskrona stad att hon skulle varit född omkring 1759. Gabriel Becker och änkan Kjersti Luther vigdes 28/5 1805 i Landskrona garnisonsförsamling.

Så frågan är var har paret vistats mellan 1825-1831? Och var vistades kvinnan 1810-1825 (då mannen tjänstgjorde ensam i Malmö)?

/Paul


298
Becker / SV: Becker
« skrivet: 2020-01-07, 16:43 »
Hej!

Söker en Gabriel Becker som var soldat under Konungens Eget Värvade Regemente först i Landskrona och sedan omkring 1810 överförd till Malmö. Han avskedas 1825.

Hans hustru har förmodligen bott kvar i Landskrona-trakten hela tiden och efter hans avsked är det förmodligen dit han tar sig. Jag har dock inte påträffat dem i Landskrona. Kan de befinna sig på landet utanför. Någon som stött på paret efter 1825?

/Paul

299
Luther / Lutter / SV: Luther / Lutter
« skrivet: 2019-12-20, 22:04 »
Marianne Elfström,

några nyheter kring de Luther som funnits i Landskrona?

Jag har en Anna Niclasdotter född den 23 januari 1786 i Landskrona Garnison. Hon stämmer väl i ålder på den dotter Anna (Maria) till Niclas Luther som du nämnde i ett tidigare inlägg.

Anna Niclasdotter blir 1813 i Landskrona Stadsförsamling gift med arbetskarlen Jöns Olsson och flyttar c:a 1814 till Asks socken.

Har du hittat något av Niclas Luthers barn eller var änkan försvinner efter 1798?

Mvh

Paul Bergström



 

300
Är böjd att hålla med Eva.

Det synes stå "Gårarp", vilket är en mycket liten by på två gårdar längst söderut i Gudmuntorps socken. Mycket riktigt bor vid denna tid en Per Andersson på Gårdarp N:r 2. Jag har en blyertsanteckning att denne Per Andersson i ett andra gifte var gifte med Elsa Olsdotter född 1695 i Håkantorp och därmed moster till Bengt Nilsson som  detta handlar om. Mårten Tuvesson tror jag helt enkelt avser den Mårten Tuvesson som bor granne i Håkantorp vid den aktuella tiden.

/Paul

301
Gudmuntorp / SV: var kommer Hanna Persdotter ifrån?
« skrivet: 2019-09-04, 16:08 »
Det finns två Kyrkhult i faggorna.

(Stora) Kyrkhult i Högseröd socken
Lilla Kyrkhult i Bosjökloster socken

/Paul

302
Var ligger platsen / SV: Känner någon igen denna kustort?
« skrivet: 2019-09-04, 15:52 »
Om jag ser rätt - och om korten är tagna i och omkring samma ort - så är det ett relativt flackt område med hamn och sandstrand. Är det så, så talar det mindre för Österlen, utan mer för skånska sydkusten.

Testa att återsöka historiska bilder för Abbekås, Smyge och Gislöv.

/Paul

303
A-M / SV: Johnson, Gustaf född i Sverige 1857-07-09
« skrivet: 2019-08-24, 16:37 »
Hej!

Jag tror mig ha hittat Johanna Mathilda.

Johanna Mathilda Gustafsdotter född 1859-09-28 Lunda i Södermanland
Föräldrar:

Gustaf Erson född 1818
Anna Stina Ersdotter född 1821

Utvandrad från Korsör 1882-04-13, från Göteborg 1882-04-28, till New York 1882-05-11. Tyvärr ingen notering om vart hon skulle sedan.

Hade de vuxit upp tillsammans i Södermanland?

/Paul

304
A-M / SV: Johnson, Gustaf född i Sverige 1857-07-09
« skrivet: 2019-08-23, 08:46 »
Är hans hustrus bakgrund hittad i Sverige?

Hon hette Johanna M Gustafson vid vigseln 1883. Vet man säkert att M utläses Mathilda?

//Paul

305
Nissvandt / SV: Nissvandt
« skrivet: 2019-08-11, 14:40 »
Tillfällighetsfynd:

Ur Malmö stads mantalslängd 1801.

N:r 668 Spinnfabriken klädvävarlärogossen Nissvandt

Tyvärr har inte något förnamn gått att uppbringa. Caroli längder över nattvardsgäster upptar ingen med namnet Nissvandt omkring år 1801, så mycket tyder på att denne lärling Nissvandt hört till S:t Petri församling.

S:t Petri saknar också i princip helt inflyttningsattester åren 1795-1801 vilket inte Caroli gör och någon Nissvandt finns inte inflyttad till Caroli.

/Paul

306
Skånska husarregementet / SV: Knagg Håkan, korpral
« skrivet: 2019-07-14, 19:46 »
Läste bara brevet lite snabbt.

En hustru Catharina Knagg i Eksjö hade 1709 en faderbroder, borgaren Håkan Knagg i Helsingborg. Hennes fader var Måns Knagg.

Ett tips är att kolla domboken i Helsingborg c:a 1699 då han verkar flytta dit. Det kan stå saker som "framstod avskedade korpralen Håkan Knagg född i X för att söka burskap här i staden" och även annat intressant.

/Paul


308
Skånska husarregementet / SV: Knagg Håkan, korpral
« skrivet: 2019-07-14, 09:14 »
Hej Inge!

Några reflektioner och kanske viss hjälp.

Jag tror att "ryttmästare Orfält" avser Johan Orrfelt stupad 1702 i Kliszow och ryttmästare i det Södra Skånska Kavalleriregementet. Det finns en rulla på SVAR från 1701,men Knagg är inte med i Orrfelt kompani då. Kanske han bytte tjänst omkring år 1700 och hamnade i Helsingborg.

Däremot finns ett barn fött till paret år 1698 i Fulltofta där trumpetaren Emanuel Ehre från Orrfelt kompani är vittne. Det tyder på att då var de i samma kompani.

Sedan skriver du att vigseln skedde i Lekeby. Var ligger det?

/Paul

309
Hej!

Jag söker Hanna (Johanna) Jönsdotter gift med strandfogden Matthias Johansson i Malmö Caroli. Paret vigdes 1807 och får endast ett barn - sonen Johannes född 1807-11-25 i Malmö Caroli.

Matthias Johansson är född 1769-01-25 i Lomma. Hanna Jönsdotter är inte född i Malmö och saknar även inflyttningsattest till staden. I husförhörslängderna finns aldrig hennes födelseort angiven och dessutom så återupprepas att hon är född, precis som maken, 1769 i alla längderna fram till hennes död 1841. I sista längden dyker det dock upp tunt tillskrivet "Alstad" som hennes födelseort. Jag har letat i både Fru och Västra Alstad utan att hitta en lämplig kandidat.

När jag så tog fram mantalsuppgifterna för Malmö stad 1814 så står exakta datum med för parets födelser. Matthias 1769-01-26 (en dag fel) och för Hanna 1767-05-27. Givet att Johannes blir deras enda barn så har jag anledning att tro att födelsedagen sannolikt är korrekt.

Frågan är bara var hon är född? Kan "Alstad" i själva verket vara t.ex. "Alestad" i Östra Kärrstorp socken?

Jag hittar en Hanna Jönsdotter född på exakt rätt dag i Reslövs socken. Problemet är att hon avlider någon vecka senare och när fadern Jöns NIlsson dör 1774 så framgår i nekrologen att "han lämnat en son efter sig". Det är inte rätt Hanna.

Har någon stött på strandfogden Matthias Johansson t.ex. på en bouppteckning? Eller en Hanna Jönsdotter född ungefär rätt i tid som omkring 1800 är piga i Malmö?

Spår emottas tacksamt.

/Paul 

310
Lemmeströ / SV: Född 1765-12-30
« skrivet: 2019-06-30, 09:31 »
Malena Christoffersdotter har en bouppteckning när hon dör 1810.

Per Andersson dör 1777 sedan blir Malena omgift med Håkan Persson när det är en lucka i Lemmeströs kyrkobok.

Har för mig att hennes BU är skadad men den ska ha skett den 6 november 1810.

/Paul

311
Lemmeströ / SV: Född 1765-12-30
« skrivet: 2019-06-28, 11:09 »
Hej!

Bara en liten reflektion.

Den 12 mars 1765 föds sonen Christopher till Johan Sjöberg och Elna Larsdotter i Nötesjö, Börringe socken.

I Johan (Gabriel) Sjöbergs bouppteckning den 19 april 1802 så sägs han endast ha ett barn - dottern Lisbeth gift med skräddaren Anders Holm i Nötesjö.

Däremot, om man vänder på ingressbladet och hamnar på sidan 2 och kikar en bit ner i den högra kolumnen så dyker förvånansvärt upp "sonen Christopher" som jag tolkar som köpare av ett stycken bikupa.

Jag har ingen bra förklaring på detta just nu, men du kan ju kika på det.

Ett par trådar till att följa upp är:

Christopher Persson född 1764-12-31 i Kalthus, Lemmeströ socken
Christopher Hansson född 1768-01-09 i Kalthus, Lemmeströ socken

/Paul

 

312
Hej!

Tydligen var "Sockenholm" ett annat namn för Hejdehus under Ålemölle. Han återfinns längst ner på sidan 19 i nämnda volym.

/Paul

313
Walkendorff / SV: Walkendorff
« skrivet: 2019-06-24, 09:25 »
Citera
Hej!
Ja detta var i sanning rörigt.
Jag skulle gärna se de källor som sägs finnas till att det ska ha funnits en oäkta son till Henning Walkendorff (1560-1626).
Det låter ju märkligt att en oäkta son föds på det gods som den påstådda fadern bor på tillsammans med sin hustru Anne Lauridsdatter Brockenhuus. Att en oäkta son skulle få bära släktnamnet, och dessutom skriva sig till Bjørnemose, utan det det finns nedtecknat i släktböckerna verkar långsökt. Glorup ärvs av den legitime sonen Henning W (1598-1658) , och godset såldes 1661, av hans änka Margrethe Blome.

Bjørnemose gods kommer i släktens ägo 1638, och ägs då av samma par som nämns ovan.
Gården ärvs av Henning Walkendorff (1634-1658). Han studerar 1655 i Orléans, Frankrike och han gifter sig 1658 då han är 24 år gammal med Kirsten Jørgensdatter Kruse. (https://finnholbek.dk/getperson.php?personID=I263&tree=2)

Vad jag förstår på resonemanget i teorin, så skulle detta kunna vara den Henning W som skulle kunna ha varit gift med Catharina von der Osten.
Jag hänger inte riktigt med vad gäller om denna Catharina skulle ha dött i barnsäng, fanns det något överlevande barn?
Vad hette detta barn i så fall, det borde ha hetat Walkendorff om det föddes inom äktenskapet.

Sen blir det ännu snurrigare, påståendet att Henning Christoffer Walkendorff till Ellinge gift med Catharina von der Osten är förbryllande. Om det är Ellinge slott i Skåne som åsyftas så kom det i släktens ägo 1640 via Mette Barnekows brorsdotter Margrethe Barnekow, gift med Christoffer Walkendorff (1626-1690). Slottet ärvdes av deras son Hans W, som tvingades sälja slottet 1714. https://finnholbek.dk/getperson.php?personID=I31688&tree=2)

Så det har inte funnits något ägarpar till Ellinge som föreslås i inlägget.

Däremot så kan en vigsel ägt rum på Ellinge mellan personerna i fråga den 5 ocktober 1703.
Både Hans W och Arent von der Osten skriver i september och oktober samma år till Biskopen i Malmö, med önskan om att kompaniprästen Torslow ska få viga paret i stället för sockenprästen. Se tidigare inlägg med ett brev från Hans W daterat 31 sep?! 1703,
här i tråden daterat 2018-01-14.

Ett brev daterat 6 oktober 1703 från Arent von der Osten finns;
Källa: Domkapitlet i Lund (K, L, M) FIIf:17 (1703-1703) Bild 2880 ff (AID: v234775.b2880, NAD: SE/LLA/13550)

Hur svaret från biskopen lyder är svårt att tyda.

Källa: Domkapitlet i Lund (K, L, M) FIIf:17 (1703-1703) Bild 2890 ff (AID: v234775.b2890, NAD: SE/LLA/13550)

Vad jag förstår så saknas kyrkböcker från denna period.

Namnet Rutger är inte vanligt förekommande i släkten, jag känner endast till en person som burit namnet. Han var son till nämnde Hans W, och föddes 1687. Han gifte sig med Barbara Sofia Saltzing. (Gustaf Elgenstierna. Det Svenska Riddarhuset Stamtavlor. Adliga ätten WALKENDORFF, nr 25, TAB. 27.)

Jag vet inte om jag lyckats reda upp lite i den svajiga teorin.
Vi får försöka hjälpas åt att bringa klarhet i släktmysterierna.


Med vänlig hälsning
Ann Walkendorff

Hej Ann!

Ja, det verkar vara lite rörigt det här. Källäget är väl inte heller det bästa.

En av nätkällorna till påståendet att Catharina Stoislaffsdotter von der Osten var maka till Henning Christoffer Walkendorff til Glorup har postats av en person med pseudonym "Gennady" på geni.com. När man betraktar pseudonymen så förekommer några ryskklingande namn. Jag har inte försökt kontakta personen än för att be om källor till uppgifterna.

Den nästa nätuppgiften som visar samma sak finns på http://www.kefotos.dk. Här sätter man också paret som föräldrar till Anna Beate Henningsdatter Walkendorff,   f. 1662, Bjørnemose d. 1720  (Alder 58 år). Ansvarig har kontaktats för källor här. Jag avvaktar svar.

Samma förhållande vecklas ut grafiskt här: http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Valkendorf/Valkendorf.htm

Ser man på den beskrivna antavlan så ser man att Henning Jørgensen till Glorup vigdes med Anne Lauridsdatter till Bramstrup i Nyborg 20/8 1592. Paret får sedan sonen Henning Walkendorff född på Glorup 24/2 1595. Därför bedömer jag det omöjligt att samma moder skulle kunna avses för den påstådda sonen Henning Christoffer Walkendorff  som sägs ha fötts 1625 (ett år innan faderns död) på Glorup. Modern är antingen okänd och gift med fadern - eller okänd och inte gift med fadern - men eftersom i andra källor sägs Anne Lauridsdatter Brockenhuus ha avlidit 1658, så återstår enbart möjligheten att sonen är oäkta - om nu faderskapet är korrekt.

Jag har även sett en liknande beskrivning på en tysk webbplats som jag dessvärre inte kan hitta nu.

Fadern till den Henning Christoffer Walkendorff som sägs 1703 på Ellinge gård gift sig med Catharina Arendtsdotter von der Osten var ju Ellinge gårds dåvarande ägare Hans Walkendorff. Detta finns bl.a. med här: http://skeel.info/getperson.php?personID=I9805&tree=ks

Sedan namnet Rutger (Rudiger) bör ju ha kommit in i släkterna på något sätt. Frågan är bara hur?

När det gäller von der Osten så kan man lite tentativt föreslå en koppling genom greve Rutger von Ascheberg (1621-1693) vars moder var Margaretha von der Osten. Hennes bakgrund verkar dock vara oklar. Likaså är väl inte namnet på Hans Walkendorffs svärmoder känt - eller? Å andra sidan behöver det inte heller finnas någon koppling via det här namnet.

Vi hoppas vi kan få något svar från Danmark.

Med vänlig hälsning

Paul Bergström

314
Höör / SV: Höör
« skrivet: 2019-06-17, 18:34 »
Hej igen!

Nu trillade polletten ner när du rabblade namnen från bouppteckningen.

Dessa är barnen till Tyke Strickarsson och h.h. Karna Andersdotter (syster med Sven Andersson i Brostorp) i Ynnarp, Linderöd Sn.

En av döttrarna - Anna Tykesdotter - blev under 1730-talet gift med Per Isaksson i Yxnaholma. Således är han inte syskonbarn, utan syskonbarnsman. Har uppgifter på att han föddes c:a 1702 (sannolikt en domboksuppgift) och dog 1769 (sannolikt mantalslängdsuppgift).

Per Isaksson förekommer i BU Frosta HR FIIa:3:154.

Sven och Karna har även en syster Bengta gm Nils Persson i Staffanstorp, Linderöd Sn som har BU 1733 i Gärds HR.

/Paul

315
Höör / SV: Höör
« skrivet: 2019-06-17, 15:48 »
Hej!

Jag har också kikat på honom tidigare. Han verkar för första gången dyka upp i Höörs socken i 1703 års katekesmilängd (skriven den 12 juli 1703). Han bor då på Maglasäte 3 och har en kustru "Kiäle". I 1702 års mantalslängd för Höörs socken bor Nils Nilsson på Maglasäte 3. Ingen annanstans i socknen finns någon Isak Persson, dräng Isak eller piga Kelu.

Jag drar slutsatsen att det är troligt att Isak Persson och hans hustru flyttat in under 1702 eller 1703.

I Södra Rörums utflyttningslängd finns en piga Keluf Nilsdotter som flyttar från Kvesarum till Höör den 12 februari 1703.

Jag har en gång skissat på att Nils Nilsson som bor på Maglasäte 3 och denna Keluf Nilsdotter skulle kunna vara syskon och som då 1703 släpper gården till sin syster och hennes då, sannolikt med i Höör kyrka vigde man, Isak Persson som då också flyttat in någonstans ifrån. Frågan är bara varifrån?

Jag har om möjligt en ännu svagare skiss på att Isak Persson skulle kunna vara bror med rusthållaren Mattis Persson död 1721 på Hörby 5, men detta är rent spekulativt och saknar källhänvisning. Kanske dyker Isak upp som dopvittne.

/Paul

317
Bruce / SV: Bruse/Bruce i Skåne
« skrivet: 2019-05-10, 06:57 »
Hej!

Förmodar att du läst denna. Om inte så finns kanske nya uppslag.

http://scangen.se/efterlysningar.php?action=ny&svar=77049

/Paul

318
Sahlström / SV: Sahlström
« skrivet: 2019-04-24, 15:38 »
Hej!

Johan Peter Sahlström finns 1810 i Stockholms Maria västra distrikt.

1810 Maria västra 128 Salström J P mönst skrifv (se bifogad bild)

/Paul

319
Sahlström / SV: Sahlström
« skrivet: 2019-04-23, 15:24 »
Den är angiven - indirekt. Vi har hela tiden talat om Svea Livgarde och nu vet vi också i vilken rulla vi återfinner honom - nämligen den med angiven tid överensstämmande rullan för kapten Gyllenstorm (som i detta fallet skrevs den 26 maj 1800).

/Paul

320
Sahlström / SV: Sahlström
« skrivet: 2019-04-23, 15:06 »
Johan Peter Sahlström antogs i kapten Gyllenstorms kompani den 5 augusti 1799 som (extra) mönsterskrivare utan lön och då överförd från kommisariatet i Karlskrona.

/Paul

321
Sahlström / SV: Sahlström
« skrivet: 2019-04-23, 11:06 »
Hej Krille!

J.P. Sahlström dog 1820 var någonstans? Dessutom vet du under vilken period han var mönsterskrivare?

/Paul

322
Walkendorff / SV: Walkendorff
« skrivet: 2019-03-28, 14:23 »
Frågan är dock om följande är taget ur luften eller vad källan är?

https://www.geni.com/people/Cathrine-Walkendorff-af-Glorup-Bsse/6000000049326050010

323
Walkendorff / SV: Walkendorff
« skrivet: 2019-03-25, 21:27 »
Efter som det är lite aktivitet i denna tråd kastar jag ute denna fråga här som perifert berör släkten Walkendorff. Diskussion förs under von der Osten.

Jag känner mig redo att kasta ut en teori - en någon svajig teori - kring Arendt von der Ostens ursprung.

Den verkligt svajiga delen bygger på motstridiga källor kring släkten Walkendorff. Det finns en Henning Christoffer Walkendorff til Bjørnemose som sägs vara född på Glorup 1625 såsom (oäkta?) son till Henning Walkendorff til Glorup (1560-1626). Å andra sidan i de flesta källor sägs denne Henning Walkendorff endast ha ett barn - ja, ni gissade rätt på namnet - Henning Walkendorff (1595-1658). I vissa källor anges han som fader till Henning Henningsen Walkendorff til Bjørnemose, men då född 1634 på Glorup.

Vad har då detta för betydelse då? Kanske ingenting, men pusslar vi samman detta med uppgifter i vissa tyska källor att en Catharina von der Osten på Ummanz (en mindre ö i anslutning till Rügen) blev gift med Henning Christoffer Walkendorff til Glorup. Nu blir ju detta ännu mer förvecklande då källorna anger Kirsten Jørgensdatter Kruse (1628-1703) som hans maka. Kan Catharina von der Osten varit en första hustru (som dött i barnsäng)? Hennes fader var baronen Stoislaff von der Osten på Ummanz som ska ha avlidit på 1640-talet.

Arendt von der Osten dyker upp i Livgardet till fots under överste Gustaf Lillie 1671. Enligt uppgifter från nätet är sedan detta livgarde från 1672 förlagt i Pommern (och kallas Kungl. Maj:ts Drabanter). Han ingår i adelsbursen med först fänriks och senare löjtnants grad. Han får avsked enligt rullan 8 november 1674. Tillägg: Hans fortsatta militära bana är nu upphittad. Han får fullmakt som kapten för ett kompani den 25 oktober 1676 i Drottningens Lifregemente till fots utställd av fältmarschalk Ferssen.

I samband med krigsslutet 1679/1680 så börjar ett "tyskt" livgarde att etableras i Pommern. I rullorna där - som är väldigt röriga - har han inte påträffats, men väl en annan von der Osten. I livkompaniet i överste Petter Mackliers regemente i Stralsund finns sedan december 1679 förare Alexander Moritz von der Osten. Vem är nu det? Jo han är son till baron Joachim Andreas von der Osten och född 1674 på Ummanz och Joachim Andreas? Ja han är son till baronen Stoislaff von der Osten på Ummanz.

Kan även Arendt vara ett barn i denna syskonskara?

Det skulle förklara giftermålet mellan Arendts dotter Catharina von der Osten och Henning Christoffer Walkendorff på Ellinge med att en tidigare koppling finns mellan släkterna. Dessutom förekommer det relativt ovanliga förnamnet Rutger som syskon både hos brud och brudgum.


Någon som kan kasta ljus över röran?

Med vänlig hälsning
Paul Bergström

324
Stuart / SV: Stuart
« skrivet: 2019-03-17, 20:19 »
The town Linköping appears in what context?

That town is not by the coast.

/Paul

325
Stuart / SV: Stuart
« skrivet: 2019-03-17, 14:19 »
Hi Franck!

There are more than 10 possible, possibly 20, birth parishes within the city of Stockholm. On top of that, if the birth has taken place outside of Stockholm, but within the county of Stockholm (Stockholms län) I guess there could be another 40-50 parishes  that could be possible.

It seems like a very thin line to randomly seek for a birth that actually, or perhaps probably, could be wrong. Do you have anything else? Some name of a relative in Sweden? Some DNA-matches? Anything?

/Paul

326
Stuart / SV: Stuart
« skrivet: 2019-03-16, 14:50 »
Hi Franck!

Have you actually found the birth of Carl in any of the Stockholm's parrish church records on March 2nd 1837?

/Paul

327
Militaria / SV: Fältväbel Anders Lorentz Widbom
« skrivet: 2019-03-14, 12:31 »
Kan ge dig ett uppslag till.

I GMR 1750 för Spenska regementet finns på regementsstaben en person "Wijdbohm";

rättegångsnotarius och mönsterskrivare Reinhold Nills Wijdbohm

Enligt uppgifter på nätet är denne Reinhold son till landskamrer Bengt Nilsson Widbom i Vasa och född 1724. Reinhold synes stanna en längre tid i Pommern för enligt nätkällor gifter han sig med en Anna Maria Wollenberg och får sonen Reinhold Benedictus Widbom född 14 juni 1778 i Krentz (okänd ort i Pommern) och som synes bo i Köpenhamn enligt folketellingen 1845.

/Paul

328
Rörum (L) / SV: Rörum (L)
« skrivet: 2019-03-06, 10:29 »
Hej!

Någon som har några upplysningar om husmannen Ola Jeppsson i Bökestorp, eller ibland kallat Delperödshus, född c:a 1731 och död 1811-11-17 i Rörum socken. Han gifter sig 1784-09-05 i Rörum med pigan Kirstina Nilsdotter ibm. Han är då änkling och har tidigare varit gm Boel Jönsdotter som dör 1784-02-25, 44 år gammal.

Allt av intresse.

Med vänlig hälsning

Paul Bergström

329
Häglinge / SV: Häglinge
« skrivet: 2019-03-06, 08:34 »
Anna,

Du kan även kika i Ignabergas Hfl AI:3 på Attarp 2 hos Jöns Andersson, så ser du att Malena Andersdotter där anges vara född 8/4 1804 i Refinge.

/Paul

330
Häglinge / SV: Häglinge
« skrivet: 2019-03-05, 19:30 »
Hej!

Jag tror den Malena Andersdotter du letar efter är född i Revinge den 8/4 1804.

Föräldrarna, husmannen Anders Nilsson och hans hustru Hanna Persdotter flyttar sedermera till Bjävröd i Södra Rörum socken, varifrån dottern Malena 1821 flyttar till Ebbarp 1 hos Jeppa Svensson. I husförhöret 1824-1830 stryks hon utan hänvisning var hon blir av.

/Paul


331
Hej!

Har också gjort ett MyHeritage DNA-test och så smått börjat jämföra med min traditionella forskning och hittills har allt stämt.

Emellertid blev jag konfunderad då det under 'Heritage' dök upp att jag är 3% grek.

Det är ingenting som hittills visat sig i min övriga forskning. En nästkusin till mig har också tagit samma test och mycket riktigt delar vi en del DNA, men hon har inget grekiskt i sin profil.

Jag gjorde då en korsvis söknkng på vem bland mina träffar har också grekiskt ursprung och den närmadte träffen jag får är en gubbe i 70-årsåldern i Argentina!!! Det anges också att träffens säkerhet är 'medium'.
Detta reser frågor som:

Hur säkert är testet överhuvudtaget?
Hur säkert är etnicitetsuppskattningen?

Någon som vet?

/Paul

332
Jag har kört många "Windows-only" applikationer på Linux och de fungerar oftast t.o.m. bättre där. Till exempel Holger fick ständiga databaskraschar på Windows, men det har aldrig hänt på Linux.

/Paul

333
Fundahn / Fondahn / SV: Fundahn / Fondahn
« skrivet: 2019-01-29, 23:25 »
Hej igen,

Tog en titt i Snickarämbetets och Snickargesällernas arkiv i Malmö. Följande iakttagelser kan göras.

Inskrivningsboken för lärogossar börjar 1759. Fram till 1772, då Martin Fundahn kallas snickargesäll, förekommer han inte som inskriven i ämbetet. Det förekommer inte heller någon annan Martin eller Mårten som skulle kunna tänkas vara någon realistisk kandidat. I gesällernas protokoll förekommer han inte heller någon gång mellan 1760 och 1790. Å andra sidan så förekommer inte heller snickaren Mattias Andersson i Trelleborg som mästare i ämbetet eller ens i kronoräkenskaperna (Riksgälden) som hantverksmästare i Trelleborg. Man kan starkt misstänka att Mattias Andersson, som ibland anges som "utfattig", inte avlagt något mästarprov och därmed inte fick utbilda lärogossar. Han är nog att närmast betrakta som en "övervintrad" gesäll.

Vad har då påträffats som varit intressant?

Jo, den 14 november 1761 skrev mästaren Carl Möller från Trelleborg in gossen Anders Mattiasson från Michaeli tid 1761 till samma tid 1765. Den 18 december 1765 blev lärogossen Anders Mattiasson för gesäll förklarad.

Gesällernas protokoll, som är på tyska, visar att gesällen Anders Mattiasson von Dahn, som hade lärt hos Carl Möller, togs in i sällskapet den 27 december 1765. Låda hölls dagen efter den 28 december 1765 då även Anders Mattiasson von Dahn "von Malmö" deltog. I gesällernas bok framgår att i juni månad 1774 tituleras Anders von Dahn som "mästare".   

Vad så med Martin Fundahn?

Ja, gåtan består. Det är känt sedan tidigare att enda gången det är synligt att Mattias Andersson skulle ha en son "Martin" är i mantalslängden 1771, men det är också intressant att i mantalslängden 1772 så har gården tagits över av en "Mats Mattiasson" med "modern Elna" inhyses. Vad känt är finns varken en "Martin" eller "Mats" i barnaskaran. Domboken för Skytts HR åren 1770-1774 borde kunna ge något.

/Paul

334
Fundahn / Fondahn / SV: Fundahn / Fondahn
« skrivet: 2019-01-29, 08:48 »
Hej Karin,

Jo, precis som du kommit fram till avfärdas David Olsson som fader till Martin Fondahn. Det är möjligt jag varit alltför snabb att avfärda Mattias Andersson som fader till honom, men det finns en del besvärande omständigheter.

Det finns en bouppteckning i Skytts HR den 2 januari 1776 efter Elna Persdotter Bornholms barnlösa syster Boel Christina Persdotter Bornholm gm skräddarmäster Christoffer Grönbeck. Bland arvingarna nämns systern Elna Persdotter (utan adress) och skriver under gör "på min moders vägnar" Andreas Fondahn.

Löser då detta mysteriet? Nja, det kopplar samman snickaren Mattias Andersson med namnet Fondahn. Det gör det ju onekligen, men om Martin Fondahn skulle vara den son Johannes som föds 1748, vem är då snickaren Johannes Mattiasson som gifter sig 1779 i Trelleborg med Magdalena Larsdotter?

Det saknas en Martin i barnaskaran efter snickaren Mattias Andersson/Elna Persdotter Bornholm. Det synes också saknas naturlig plats för en Martin i passande ålder i barnaskaran om man tänker sig han skulle missats i kyrkoboken. Om han skulle finnas i barnaskaran, vem skulle han varit döpt efter? Dessutom när Mattias Andersson dör 1771, så döper Martin Fondahn 1773 till Magnus. Vad jag förstår döper väl Martin Fondahn aldrig till Mattias - eller?

I mantalslängden 1771 för Trelleborg finns hos snickare Mattias Andersson på N:r 24 en son Martin, men det är också enda gången det syns en son Martin. Innan dess har det synts en son Johan ett par år. Kan Martin vara en fosterson? Sonen till en släkting som dött när Martin varit i barnaåren?

Tror säkert att snickarämbetet kan ge något - om det nu inte var så att Trelleborgs snickare sorterade under Ystad - för det är nog inte filmat än.

/Paul

335
Fundahn / Fondahn / SV: Fundahn / Fondahn
« skrivet: 2019-01-26, 23:49 »
Robin,

Vi kan i princip avfärda att Martin Fundahn skulle vara son till snickare Mattias Andersson i Trelleborg och heta Johannes vid dopet 1748.

Däremot på Trelleborg N:r 76 bor 1771 en snickarmästare David Olsson (gift 1755 i Lund med pigan Helena Håkansdotter) som i mantalslängden bland annat har sonen Martin. År 1772 dyker snickargesällen Martin Fondahn upp och gifter sig i Bara med pigan Ingar Olsdotter. I mantalslängden 1773 är David Olsson borta från gården.

Frågan här är vem var David Olsson gift med tidigare och var bodde han innan han kom till Trelleborg? Där finns svaret på var och när Martin Fundahn föddes.

/Paul

336
Östra Strö / SV: Fb CI:1 1688-1784 sid. 87
« skrivet: 2019-01-11, 12:39 »
Andersson

337
000 Osorterat / SV: Brevväxling med kung
« skrivet: 2019-01-06, 14:37 »
Hej!

I Riksregistraturet finns bl.a. utgivna officersfullmakter med, något som inte verkar omfattas i "Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t." Riksregistraturet verkar avslutas 1718, Vet någon var utfärdade officersfullmakter finns nedtecknade från 1719 och framåt?

/Paul

338
Landskrona / SV: Johan Peter Ekman f ca 1751 Landskrona??
« skrivet: 2018-12-08, 22:45 »
Står det i någon källa att han ska vara född i Landskrona?

För gör det det, så kan han mycket väl vara född i Landskrona Garnisonsförsamling (vars tidiga bok innan c:a 1797 gått förlorad).

Du har även kollat i den lilla Landskrona Slottsförsamling?

/Paul

339
Sjö- / SV: Sjömanshus i Malmö
« skrivet: 2018-10-09, 10:58 »
Testa om du kan få kontakt med den norske man som ligger bakom denna sida:

https://www.warsailors.com/

Är inriktad på åren 1939-1945, men han verkar ha ett stort kontaktnät och stor kunskap. Han kanske vet hur man kan gå vidare.

/Paul

340
Tja, du ....

Känns nästan som att du behöver ta ett Ancestry-konto ett tag.

/Paul

341
Två möjliga spår.

Fartyget Gevalia från Gävle verkar ha haft förkärlek för engelska hamnar. Det finns en del Wiberg i sydöstra England idag.

Enligt Familysearch finns en Peter Wieberg född i mars 1855 in Sweden som är gift och har barn. Han sägs ha immigrerat 1883 enligt Census 1900. Han bor i Minnesota, är gift och har barn.

/Paul

342
Det kan mycket väl finnas äldre handlingar som övertagits av Barnavårdsnämnden. Det fanns ett barn fött 1885 som kan ha utgjort ett ärende i Fattigvårdsstyrelsen under 1890-talet vars barnrelaterade ärenden ärvdes av den då 1903 startade nämnden.

/Paul

343
Barnavårdsnämnden finns på Malmö stadsarkiv.

/Paul

344
Christer,

Hur ser det ut med bouppteckningar? Frun? Föräldrar? Syskon? Det kan ju stå något om vad som hänt i dem.

Blev han någonsin dödförklarad? Jag gissar att Malmö Rådhusrätt handlagt en sådan förklaring. Kan ju ge något om man hittar något.

Malmö stads barnavårdsnämnd kan ju också ha ärende kring detta om modern utreddes och det eventuellt diskuterades placering av barnen. Kan kanske ge något.

Det finns ingen hörsägen om vad som hände?

/Paul

345
Holger 7 / SV: Holger 7
« skrivet: 2018-09-28, 16:23 »
Skriv ett mail till paulhenrybergstrom@yahoo.com så ska vi se vad jag kan göra.

/Paul

346
Det är en info som dyker upp när man söker efter honom på Familysearch.org

Lars Peter Wiberg
Sweden, Household Examination Books, 1880-1930

birth:   8 mars 1856   Malmö
death:   -   
residence:   from 1911 to 1915   Malmö, Malmö Slott, Malmöhus, Sverige   

Däremot så försök kolla upp så att han inte är bigamist. Hittade denna vigsel:

Name:   Lars Peter Wiberg
Spouse's Name:   Maria Christina Petersson
Event Date:   13 Dec 1902
Event Place:   Malmöhus, Sweden

Står dock inte var vigseln skett i länet.

Jag ser också att det finns en inflyttning från Västra Skrävlinge på honom 1899. Vad är det för något?

/Paul

347
Hittar du honom i Sveriges dödbok?

En annan sak. Jag ser på Familysearch att han finns angiven som boende i "Malmö Slott". Vet inte hur allvarligt man ska se på det, men har du kollat så han inte avtjänar t.ex. ett livstidsstraff?

Annars finns ju Malmö Sjömanshus rullor som borde ge något.

/Paul

348
Hej!

Du har honom i Caroli AII:89 längst upp på sidan 112. Han är då änkling alternativt frånskild.

/Paul

349
Hej!

Paret finns i längden 1813-1818 på Örja N:r 1.

Per Andersson sägs vara född 11/11 1757 i Vadensjö
Hanna Mattsdotter sägs vara född 19/4 1769 i Örja

/Paul

350
Svenska krig 1521-1814 / SV: Pommerska kriget (1757-1762)
« skrivet: 2018-09-19, 09:40 »
Är det någon som vet vad Karelska dragonkåren sysslade med under det Pommerska kriget 1757-1762?

/Paul

351
Några nedslag bland resor skepparen Johan Jacob Ratke(n) haft för sig (Källa: Nederlandse Sontregisters; http://www.gahetna.nl/collectie/index/nt00338)

Voornaam van schipper Johan jacob

Achternaam van schipper Ratkin

Thuisstad van schipper Stockholm

Thuisland van schipper Zweden

Stad van vertrek Amsterdam

Land van vertrek Nederland

Stad van aankomst Stockholm

Land van aankomst Zweden

Lading stukgoed

Datum 08-09-1763

---------------------
Voornaam van schipper Johan jacob

Achternaam van schipper Ratkin

Thuisstad van schipper Stockholm

Thuisland van schipper Zweden

Stad van vertrek Goteborg

Land van vertrek Zweden

Stad van aankomst Stockholm

Land van aankomst Zweden

Lading haring

Datum 05-12-1762
---------------------
Voornaam van schipper Johan jacob

Achternaam van schipper Ratkin

Thuisstad van schipper Stockholm

Thuisland van schipper Zweden

Stad van vertrek Eckernforde

Land van vertrek Duitsland

Stad van aankomst Goteborg

Land van aankomst Zweden

Lading ballast

Datum 27-09-1762
---------------------
Voornaam van schipper Johan jacob

Achternaam van schipper Ratkin

Thuisstad van schipper Stockholm

Thuisland van schipper Zweden

Stad van vertrek Marstrand

Land van vertrek Zweden

Stad van aankomst Stockholm

Land van aankomst Zweden

Lading haring

Datum 13-11-1761
---------------------
Voornaam van schipper Johan jacob

Achternaam van schipper Ratkin

Thuisstad van schipper Stockholm

Thuisland van schipper Zweden

Stad van vertrek Amsterdam

Land van vertrek Nederland

Stad van aankomst Stockholm

Land van aankomst Zweden

Lading stukgoed

Datum 26-05-1761
---------------------
Voornaam van schipper Johan jacob

Achternaam van schipper Ratken

Thuisstad van schipper Stockholm

Thuisland van schipper Zweden

Stad van vertrek Rouen

Land van vertrek Frankrijk

Stad van aankomst Stockholm

Land van aankomst Zweden

Lading stukgoed

Datum 07-12-1753
---------------------
Voornaam van schipper Johan jacob

Achternaam van schipper Ratken

Thuisstad van schipper Stockholm

Thuisland van schipper Zweden

Stad van vertrek Rouen

Land van vertrek Frankrijk

Stad van aankomst Stockholm

Land van aankomst Zweden

Lading stukgoed

Datum 09-07-1753
---------------------
Voornaam van schipper Johan jacob

Achternaam van schipper Ratken

Thuisstad van schipper Stockholm

Thuisland van schipper Zweden

Stad van vertrek Stockholm

Land van vertrek Zweden

Stad van aankomst Rouen

Land van aankomst Frankrijk

Lading teer

Datum 14-04-1753
---------------------
Voornaam van schipper Johan jacob

Achternaam van schipper Ratken

Thuisstad van schipper Stockholm

Thuisland van schipper Zweden

Stad van vertrek Londen

Land van vertrek Verenigd Koninkrijk

Stad van aankomst Stockholm

Land van aankomst Zweden

Lading stukgoed

Datum 04-11-1752
---------------------
Voornaam van schipper Johan jacob

Achternaam van schipper Ratken

Thuisstad van schipper Stockholm

Thuisland van schipper Zweden

Stad van vertrek Rouen

Land van vertrek Frankrijk

Stad van aankomst Stockholm

Land van aankomst Zweden

Lading stukgoed

Datum 22-08-1751
---------------------
Voornaam van schipper Johan jacob

Achternaam van schipper Ratke

Thuisstad van schipper Stockholm

Thuisland van schipper Zweden

Stad van vertrek Stockholm

Land van vertrek Zweden

Stad van aankomst Rouen

Land van aankomst Frankrijk

Lading ijzer

Datum 16-08-1753
---------------------
Voornaam van schipper Johan jacob

Achternaam van schipper Ratke

Thuisstad van schipper Stockholm

Thuisland van schipper Zweden

Stad van vertrek Kalmar

Land van vertrek Zweden

Stad van aankomst Frankrijk

Land van aankomst Frankrijk

Lading teer

Datum 09-06-1751
---------------------

Han verkar ha varit aktiv med sjöfart till (eller transit via) Amsterdam mellan 1751-1763 enligt dessa källor.

352
Källhänvisningar / SV: Källhänvisningar
« skrivet: 2018-09-12, 12:11 »
Vill bara påpeka att det inte är så lyckat att källhänvisa med bildnummer i AD t.ex. för uppgift i generalmönsterrulla. Alla har inte tillgång till AD och kan inte hitta källan.

Jag föreslår att alltid relatera med plats uppgiften återfinns i originalkällan t.ex. om en soldat, regemente, rullans år, kompani och nummer. Även Riksarkivets bildnummer är att föredra då alla har tillgång till det.

/Paul

353
Halmstad / SV: Halmstad
« skrivet: 2018-09-11, 13:07 »
Hej igen!

Har kollat lite snabbt på problemet. Enligt katekesmilängden 1740 har Nils Persson (70 år) och h.h. Hanna Trulsdotter (60 år) tre barn: Per (26), Bengta (14) och Kjersti (13). Uppenbarligen är Kjersti inte 13 år, utan bara 10 år vid tillfället, men har kanske sett gammal ut för sin ålder.

Så ja, så här långt tror jag att det är Kjersti Nilsdotter född 1730 på Duveke Mölla som vigs 1744 med änklingen Anders Eriksson. Förekommer systern Bengta bland dopvittnena? Finns inga bouppteckningar som kan vara relevanta?

/Paul
 

354
Halmstad / EnSV: Halmstad
« skrivet: 2018-09-10, 22:01 »
En utgångsfråga.

Vad finns det för grund att anta att Kjersti Nilsdotter som dyker upp på Duveke Mölla 1744 på något sätt har att göra med den Kjersti Nilsdotter som föds 1724 i Halmstads by? Förutom en överensstämmelse i ålder.

/Paul

355
Här kommer ett tolkningsförslag.

Drängs kost d. 11/8
do Tractam. Ex d. 11/8
med uträkning.


Där då "Drängs kost" ska relateras till officers kost och som gissningsvis innebar mindre portion och sämre mat. Tractam. bör innebära traktamente som gäller från samma datum (Ex är latin för å, så "Ex 11/8" bör innebära "å den 11 augusti".

/Paul

356
Nissvandt / SV: Nissvandt
« skrivet: 2018-09-05, 22:25 »
För att besvara min ovan ställda fråga kring vem som är det fjärde barnet  i mtl 1773 så kan jag nu med stor sannolikhet bestämma att det är Olaus Nisswandt som blir skräddargesäll och återfinns i Nikolai församling (Storkyrkoförsamlingen) i mtl 1790 (stadens inre södra och västra delar) på sidan 5 (hus 4 lgh 25).

Frågan är då om även Elias nått vuxen ålder och i så fall var har han tagit vägen?

/Paul

357
Tack för svaret!

Du har kanske redan kollat i de sjöpass och fribrev som finns Kommerskollegiums arkiv? Det var det tips jsg kom på nu på morgonkvisten.

/Paul

358
No, not really. DNA is not my thing, but I guess someone else should have some suggestions.

/Paul

359
Kikade också i dessa böcker häromdagen.

Jag tror att det funkar lite som slottider på en flygplats. Är man inmöstrad (eller påmönstrad) på fartyget så var det helt enkelt vädret som avgjorde när man avlöpte hamn. Vanligtvis ingen anledning att vänta. Däremot så tror jag avmönstringen skedde samma dag fartyget anlöpte hamn.

I boken för Landskrona så kan man t.o.m. följa enskilda fartyg. De mönstrar på en viss dag med en viss destination och dyker sedan upp som avmönstrade några dagar senare. Ofta var detta resor inom Östersjön/Öresund och om du hittar flera sådana resor så kan du i princip avgöra normal tid för seglats.

/Paul

360
Sten / Steen / SV: Sten / Steen
« skrivet: 2018-09-02, 18:25 »
Hej!

Söker ursprunget för handelsmannen Georg Henrik Gottlib Sten (med varierande stavningar på de flesta namn) född c:a 1738 och som kommer "från Malmö" och blir borgare i Skanör 1763. Samma år vigs han i Skurup med jungfru Christina Margaretha Nykiörk född 1743 i Gässie. I Skanör föds sedan mellan åren 1764-1779 nio barn. Under 1780-talet flyttar familjen till Trelleborg där Sten dör i början av 1787.

Hustruns sida är väl utredd, men var handelsman Sten kommer från har hittills varit höljt i dunkel. Det finns ett antal Sten, Steen och Stein i Malmö som skulle kunna vara på något sätt släkt och det är inte annat än att man kan ana ett tyskt ursprung.

Alla uppslag är intressanta.

Med vänlig hälsning

Paul Bergström
Helsingborg

361
Nä, det är den vanliga Arkiv Digitals som finns på deras webbplats.

/Paul

362
Inte ett smack😀

Det finns också gubbar i slutet av 1600-talet med liknande efternamn med vigslar i Kristianstad och Södra Åby samt en kvinna i Ystad som vigs med Jakob Smidt.

/Paul

363
Hon kan inte vara sondotter till klockare Claes Lüttken död 1695 i Höja?

/Paul

364
Holland / SV: Vita bussarna 1945
« skrivet: 2018-08-31, 14:09 »
Är inte chansen hyfsat stor att tyskarna eldade upp den mesta dokumentationen innan ryssarna kom?

/Paul

PS! Ser dock att det finns ett vittnesmålsarkiv på UB i Lund.

https://www.ub.lu.se/witnessing-genocide

365
Holland / SV: Vita bussarna 1945
« skrivet: 2018-08-31, 11:41 »
Är förnamnet rätt?

Har förvisso träffat några holländskor, men då har de inte hetat sådär.

Käthe, kanske?

/Paul

366
Without you explicitely telling it I presume it is your father that fathered a child in Chicago around January 12th 1950?

So if so, the first assumption or question is was your father's name registered as the father of that child? If so the way would be to  look for registered births and hopefully your dad ahows up.

If not, there are other more troublesome options.

1. Another person is registered as a father. Should mean it is impossible to find unless you and that child by chance are DNA-matched.
2. Nobody is registered. Also DNA could solve it.

Well that was my suggestions.

/Paul

367
Nissvandt / SV: Nissvandt
« skrivet: 2018-08-29, 21:00 »
Hej igen!

Har gått igenom dödboken för Landskrona stadsförsamling 1755-1762, utan att stöta på något avlidet barn till Christian Nissvandt. Detta talar för att båda sönerna Elias och Olaus följde med i flytten till Norra Vram.

Har någon tillgång till AD och kan kika i mantalslängderna 1764-1772 för Norra Vrams sockendel i Kristianstads län (Norra Åsbo härad)? Möjligen nämns barnen vid namn någon gång eller i vart fall antal barn vid varje år. Kanske man kan dra någon slutsats.

/Paul

368
Nissvandt / SV: Nissvandt
« skrivet: 2018-08-28, 22:44 »
Lite fortsättning på skomakaren Christian Nissvandt i Norra Vram.

I Helena Axelssons inlägg från 2015 ovan får vi reda på att en av döttrarna Metta Maria Christiansdotter (Nissvandt) (född 1757-09-28 i Landskrona) sedermera blir gift med en Sassar Andersson (född 1756) i Strövelstorps socken. De får en son Anders 1782 i Strövelstorp, men försvinner sedan.

Jag har hittat dem nu. De försvinner till den vidsträckta socknen Raus utanför Helsingborg. Kyrkobokföringen i Raus verkar vara lite speciell. Man har egna husförhörslängder, men i övrigt verkar i vart fall under den aktuella tiden allt övrigt skrivits in i Helsingborgs stadsförsamling. Det kan också vara så att området omkring 1790 överförts till Raus socken.

Paret hamnar i det som från början kallas Dragarehusen, men efter ett tiotal år börjar gå under namnet Husensjö (som idag är en stadsdel i östra Helsingborg).

Där får man ytterligare tre barn:

Kjersti 1785-07-10
Hanna 1788-02-05
Ingar 1790-10-10

Som vittne figurerar även pigan Ingar Christiansdotter som i ett tidigt husförhör kallas Sassar Anderssons svägerska. Hon finns med så sent som 1790, men verkar därefter försvinna. Det förekommer även ett vittne Kjersti Christiansdotter, men det namnet förekommer inte bland Christian Nissvandts barn, så det kan vara en ointressant person.

Detta innebär att vi i så fall fram till 1790 lyckats lokalisera fyra av Christian Nissvandts barn.

Metta Maria Nissvandt (1757-09-28 i Landskrona) gm husmannen Sassar Andersson i Husensjö, Raus.
Peter Nissvandt (född 1763-03-23 i Norra Vram), kopparslagare i Falköping.
Ingar Nissvandt (född 1766-04-23 i Norra Vram) piga i Husensjö, Raus (1790)
Andreas Nissvandt (född 1772-10-24 i Norra Vram) sedermera tiggare

Jämför vi sedan med vad som anges i mantalslängderna så kan vi kanske dra vissa slutsatser.

Fram till c:a 1772 verkar familjen bo i den norra, till Norra Åsbo och Kristianstads läns hörande, delen av Norra Vram (kallad Norra Vram), medan därefter bor familjen i Södra Vram, inhyses eller i onumrerat hus i byn, som ligger i Luggude och Malmöhus län.

1773 (inhyses på N:r 5) 4 barn - yngsta barnet 5 år, mtl skriven 1772-10-14
1774 ej kontrollerat
1775 (inhyses på N:r 6) 4 barn
1776 dito
1777 dito
1778 (inhyses på N:r 6) 3 barn
1779 (onumrerat hus vid N:r 12) 3 barn
1780 (onumrerat hus vid N:r 12) 1 barn - änkling
1781 dito
1782 är borta från socken och ej återfunnen i dödboken

Så åren 1780-1782 så får vi anta att det är Andreas som bor kvar hos fadern.
Då modern dör 1779 så antar vi att döttrarna Metta Maria och Ingar lämnar hemmet. Då har vi förklarat att det finns 3 barn åren 1778-1779. Under året 1777 lämnar Peter hemmet och blir kopparslagarlärling. Han är då 13 år och det var en rimlig ålder att bli satt i lära.

Men om vi då spolar tillbaka till mtl 1773 så har inte Andreas fötts än och yngsta barnet är 5 år i slutet av 1772. Även om Ingar då egentligen redan fyllt sex år, så kan man inte avse någon annan. De andra två är Metta Maria och Peter.

Men vem är det fjärde barnet?

Elias eller Olaus?

/Paul



369
Nissvandt / SV: Nissvandt
« skrivet: 2018-08-23, 12:14 »
En fråga.

När sonen Peter Nissvandt föds den 23 mars 1763 i Norra Vram (föräldrar: skomakarmästaren Christian Nissvandt och h.h. Anna Maria Rubb) så är gudmodern gästgiverskan Olof Kindboms hustru Johanna (Beck) i Ingelstorp.

Avståndet mellan Norra Vram och Ingelstorp är 10 mil vilket är en lång sträcka för tiden. Frågan är vad bemödar paret att vara med på dopet? Är det slumpen eller finns ett släktband längre bak? Kan någon vara t.ex. kusin med föräldrarna?

Olof Kindbom och Johanna Beck vigs den 16 september 1750 i Skånes-Tranås. Det förlovade paret har då året innan kommit ner från Bäckseda socken i Småland där de tjänat på Hultaby gård (som dock synes ligga i Näsby socken).

Någon som har några tankar kring detta?

/Paul

370
Högseröd / SV: Sven Tufvasson 1768-1836
« skrivet: 2018-08-13, 19:52 »
Hej Ulf!

Ska ge dig några uppslag. Kolla följande bouppteckningar i Frosta HR.

30:133;33:184;34:164;37:52

Avser volym:nummer.

Lycka till!

/Paul

371
Jag har en uppgift som möjligen kan ge något.


Casper Reinhold von (der) Osten som 4 september 1734 i Lommaryd gifter sig med Annika Rylander eller Kylander. Han född c:a 1696 och dör 1766 i Lommaryd. Hon verkar har varit gammal fröken vid vigseln så inga kända barn finns. Vet någon något om hans ursprung eller tidigare liv? Med det namnet och den åldern så skulle han kunna vara Arendt v.d. Ostens första barn i det andra giftet. Vet inget om hennes bakgrund heller.

 

/Paul

372
Asp / SV: Asp
« skrivet: 2018-07-15, 20:52 »
Ett litet inspel kring kvartersmästarem Jonas Asps dotter Anna Catharina gm skräddarmäster Nils Melander på okänd ort.

Jag tror att jag hittat honom innan vigseln. Det finns skräddargesäll Melander på Hörröds gård i Häglinge socken 1750. Jag tror att det är han.

Kan man följa honom vidare någon?

/Paul

373
Höör / SV: Smeden Nils Holmström i Höör
« skrivet: 2018-07-01, 23:06 »
Hej!

Ett litet uppslag. Ta en titt på en bouppteckning i Frosta HR FIIa 20:32.

/Paul

374
Stål / Ståhl / SV: Stål / Ståhl
« skrivet: 2018-06-13, 23:49 »
Det föds ett oäkta barn i Harlösa 1756 där den utpekade fadern ska heta Carl Ståle. Kanske värt att kolla upp.

/Paul

375
Kiaby / SV: Bengt Månsson i Kjuge
« skrivet: 2018-06-08, 20:25 »
Ja, den där änkan Ingar är lurig. Hon finns sannolikt inte med i Kiabys dödbok och hon verkar inte heller flytta med sitt (förmodade) enda barn till Gälltofta, så var tar hon vägen?

Bengt Månssons och Ingars vigsel är inte heller påträffad. Förmodligen har den ägt rum i en brunnen socken. Det hade ju kunnat ge något om man vetat hennes patronymikon.

/Paul

376
Kiaby / SV: Bengt Månsson i Kjuge
« skrivet: 2018-06-08, 19:18 »
Tack så mycket Eva!

Jag misstänker att i mantalet 1780 (eller senast 1781) är Nils Bengtsson borta från Kjuge 2.

Jag försöker knyta just denne Nils Bengtsson till att vara den ryttare Nils Bengtsson Friskenfeldt som dyker upp i Gälltofta i Rinkaby socken c:a 1780. Denne ryttare är gift med en Ingar Nilsdotter.

Nils Bengtsson i Kjuge blev gift 18 september 1778 i Rinkaby med pigan Ingar Nilsdotter från Gälltofta.

Precis innan Nils Friskenfeldt checkar ut från denna värld 1815 så står det i husförhörslängden för Gälltofta att han är född 1757-01-01 i Kiaby. Det finns ingen Nils som föds denna dag i Kiaby, men det finns en som föds 1758-01-30 i Kjuge - nämligen Bengt Månssons son.

Vad tror du?

/Paul

377
Kiaby / SV: Bengt Månsson i Kjuge
« skrivet: 2018-06-07, 14:25 »
Tack!

Det var en av få saker som jag redan visste.

Du har inte tillgång till AD och mantalslängderna för tiden så att man kan se vem han bor med?

/Paul

378
Kiaby / Bengt Månsson i Kjuge
« skrivet: 2018-06-06, 18:58 »
Hej!

Det finns en husman Bengt Månsson i Kjuge c:a 1758 till 1778 då han dör.

- Vad hette hans hustru?
- All annan information om honom är intressant.

Tack på förhand.

/Paul

379
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2018-06-04, 01:29 »
Lite mer uppgifter kring den ovannämnda Maria Christina Wenster född 1750 i Landskrona.

Som vi tidigare vet blev hon gift 1784 i Västra Karaby med betjänten Niclas Dahlgren.

Paret får sedan en son Carl född 1785-01-22 i Västra Karaby. Sedan har spåret tagit slut.

Nu har jag lyckats fiska upp dem. De flyttar ganska omgående till Landskrona där Niclas blir landtullbesökare. I rask takt kommer tre barn födda i Landskrona.

Jean Peter 1786-08-09
Helena Sophia 1787-12-06
Niclas 1789-01-25

Niclas Dahlgren dör hastigt 1788-07-17 och i hans bouppteckning kan man läsa att han tillsammans med sin maka haft tre barn som alla avlidit.

Sonen Niclas föds alltså efter faderns död och även efter det att bouppteckning hållits. I de efterföljande husförhören finns han med och verkar alltså överleva sin späda ålder.

År 1803 avlider en änka Maria Sophia Dahlgren i Landskrona. I hennes bouppteckning kan man läsa att hon omkring år 1800 flyttat in från Malmö och att hon efterlämnar sonen stadsbetjänten Carl Magnus Dahlgren i Landskrona som ärver allt enligt testamente. Det framgår också att avlidne sonen Niclas Dahlgrens änka Maria Christina i ingiven skrift avstått alla krav på arv (för sin son?). Det framgår också att hon "inte längre vistas i staden".

Efter lite googlande fastnade jag för kandidater till Dahlgrenbrödernas föräldrar.

Artillerikonstapeln Carl Dahlgren (död 1766) och hans hustru Anna Sophia Nilsdotter som i Kristianstad får sonen Niclas 1764 och Carl Magnus 1766.

Det som är anmärkningsvärt är att då skulle Niclas alltså bara vara 20 år vid vigseln med Maria Christina i slutet av 1784. Dessutom avviker hans moders förnamn från Anna Sophia vid hans dop för att sedan vid sin död kallas Maria Sophia.

Jag är dock övertygad om att det är rätt föräldrar.

/Paul

380
Gylle / SV: Va e detta för nåen?
« skrivet: 2018-05-25, 15:07 »
Hej!

Det bör handla om välaktade mester Matz Persson från Malmö. Han är skomakarmästare och hör hemma i S:t Petri församling.

Det är mer intressant att pigan kallas "ehrenborna" - vilket ställer en rad frågor. Det tyder på att vi inte har att göra med vilken bonddotter som helst.

En ledtråd är att paret vigdes hemma hos pigans styvfader Per Gregersson i Gylle.

/Paul

381
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-18, 15:22 »
Det kan synas trist att det blivit såhär med användarnamnen, men jag är helt övertygad om att det inte är gjort med okynne. Det var ett överilat beslut där man kanske inte genomfört en extensiv konsekvensanalys, men å andra sidan så hanteras denna sida helt ideellt - eller har jag fel? Det är väl inte GDPR-experter med hutlöst betalt som ligger bakom sidan. Vi har ju alla en glädje av att ett sådant här forum finns och det är för mig det väsentligaste.

Hoppas vi kan som H.M.K säger "vända blad och gå vidare" ....

/Paul

382
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-18, 08:28 »
Efter att ha jobbat med införandet av GDPR utifrån ett arkivperspektiv så gör jag bedömningen att det är en väl extensiv tolkning att varje namn som användare frivilligt lämnat här i samband med en tidigare registrering och tidigare gjorda inlägg nu retroaktivt skulle vara aktuella för pseudonymisering.

Däremot är det möjligt att man fr.o.m. 2018-05-25 skulle förtydliga användandet av de lämnade personuppgifterna och lämna möjlighet att lämna ett samtycke därtill. Här skulle man kunna tänka sig tre lägen: 1) Att gå med i forumet med ett samtycke att publicera sina (relevanta) personuppgifter 2) Att gå med i forumet utan att samtycka till det och därmed få dessa uppgifter pseudonymiserade, eller 3. Att helt avböja ett inträde i formumet

Vi kommer förmodligen landa där ändå då det redan finns tendenser till att vissa personer väljer bort sitt pseudonymiserade användarnamn till förmån för sitt riktiga namn.

Med vänlig hälsning
Paul Bergström

383
Läshjälp / SV: Sjökarlen Erik Grönberg!
« skrivet: 2018-05-14, 18:38 »
Nu har jag kollat på bild 25 och samtliga sidor 25 i volymen. Han återfinns inte någonstans där.

Vad jag TROR du avser är bild 45 sidan 6 för år 1815. Stämmer det?

Det ser ut som att uppgiften efter skulle gälla honom, men handlar om personen en rad ner. Det står "Laholm socken".

/Paul

384
Läshjälp / SV: Sjökarlen Erik Grönberg!
« skrivet: 2018-05-14, 16:34 »
Sidan 25 är annat än bild 25.


385
Läshjälp / SV: Sjökarlen Erik Grönberg!
« skrivet: 2018-05-14, 15:49 »
Hittade honom nu på N:r 44.

Han flyttar in under 1815 och i 1816 års längd står att han är född 1785 i Sjundeå i Finland.

Sjundeå ligger i Nyland ungefär 4 mil väster om Helsingfors.

/Paul

386
Läshjälp / SV: Sjökarlen Erik Grönberg!
« skrivet: 2018-05-14, 15:45 »
Vet inte var din referens kommer från - kanske AD.

Är inne på SVAR nu och på bild 25 finns framsidan till 1814 års husförhör. Vilket år är det du hittar honom?

/Paul

387
Svalöv / SV: Svalöv 1780 Ryttare Munkberg
« skrivet: 2018-05-10, 14:45 »
För det tinget?

Ja, det står svart på vitt att målet uppskjutas.

/paul

388
Svalöv / SV: Svalöv 1780 Ryttare Munkberg
« skrivet: 2018-05-10, 14:26 »
Målet sköts upp till nästa ting, så mdu får leta vidare där.

/Paul

389
Okänt amt / Spårlöst försvunna / SV: Carl Fredrik Nilsson
« skrivet: 2018-05-09, 15:27 »
Du behöver nog inte gräva vidare på det spåret. I de databaser som finns för Sveriges befolkning 1860 och framåt förekommer ingen Carl Fredrik Nilsson född 1838 i Malmö, ja, faktiskt ingen Carl Fredrik överhuvudtaget född i Malmö 1838, ifall han bytt efternamn.

Han har nog blivit kvar utomlands.

Men ett spår att följa upp är hans förmodade (oäkta) halvsyskon Otto Christian (1842) och Maria Charlotta (1829)Malmsjö.

390
Okänt amt / Spårlöst försvunna / SV: Carl Fredrik Nilsson
« skrivet: 2018-05-08, 22:48 »
Han var guldsmedslärling närmast innan han reste iväg. Kanske kan skråhandlingar i Malmö eller Köpenhamn ge något. Han borde ju blivit gesäll om han lärt ut.

/Paul

391
Husby / SV: Letar vallon, tips
« skrivet: 2018-05-04, 10:33 »
Hej Mårten!

Här har du en början:-)

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0014054_00059?c=0&m=0&s=0&cv=0#?cv=58&z=615.5306%2C1550.7212%2C2007.3785%2C1585.799

Emma Sofia bör vara flickan som föds den 24 november 1864 i Husby församling.

/Paul

392
Hyby / SV: Skomakarsonen Achatius Persson. f 1670
« skrivet: 2018-04-30, 11:52 »
Hej!

Enligt mantalslängd 1670 för Hyby socken finns en Per Skomakare på ett onumrerat gatehus i Hyby. Han är gift och finns att följa t.o.m. mantalslängd 1675. I den följande längden 1677 är paret borta.

/Paul


393
Hörby / SV: David Danielsson född ca 1686
« skrivet: 2018-04-29, 13:27 »
Hej Lars-Åke!

En kandidat tror jag kan vara David Danielsson Bursell son till kronorusthållaren Daniel Persson och h.h. Anna Andersdotter på Hee 2 i Hörby socken.

Enligt äldre uppgifter vars källa jag inte nu har tillgängliga ska denne Daniel Persson kommit ner norrifrån och på något sätt ha med Burseryd i Småland att göra.

Daniel Persson har en bouppteckning 19 februari 1718 (men dog redan 1710). Sonen David är då redan död.

/Paul Bergström

394
Norra Mellby / SV: Måns Gisselgren 1764-1828
« skrivet: 2018-04-14, 17:21 »
Hej!

Som en arbetshypotes kan du ju kika närmare på Torkel Månsson på Norra Mellby 7 som sitter där från 1760-talet och framåt.

/Paul

395
Norra Rörum / SV: Sissa Pehrsdotter 1776
« skrivet: 2018-04-12, 18:45 »
Finns inte Sissa i Norra Rörums födelsebok?

/Paul

396
Övriga släkter - S / Steffert
« skrivet: 2018-04-08, 18:41 »
Fynd ur: Domkapitlets i Lund arkiv; AI:10, 1732 den 19 april § 3.


397
Asp / SV: Asp
« skrivet: 2018-03-28, 20:41 »
Ett litet inspel i diskussionen om kvartersmästaren Jonas Asp (1686-1755). Hans hustrus namn har förekommit med flera olika stavingsvarianter, men efter att ha studerat nutida förekommande tyska släkter kan man sannolikt fastslå hennes korrekta namn till Anna Catharina Seelkopf.

Källor på nätet anger den tidigast kända förekomsten av familjenamnet till tidigt 1600-tal i grevskapet Schaumburg-Lippe i nuvarande Niedersachsen.

Kan det figurera något i Tyskland värvat svensk regemente som var med vid nederlaget i Poltava 1709 som kan ha mönstrat någon soldat/underofficer Bader eller Badee?

398
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: von Werden
« skrivet: 2018-03-23, 11:26 »
Den 10 april 1698 i Helsingborg stadsförsamling vigs paret Jöns Herslöf och Dorothea Jacobsdotter. Paret är föräldrar till Ingrid Catharina Jönsdotter Herslöf som föds å okänd ort strax efter parets vigsel. Denna Ingrid blir sedermera ryttmästare Erik von Werdens hustru.

Någon gång mellan 1705-1707 har Jöns Herslöf (enligt osäker uppgift klockare i Helsingborg, men har ej påträffats) avlidit (eller skiljt sig) och Dorothea Jacobsdotter gifter om sig 1708 i Mörarp med ryttmästaren Caspar Malmström.

Vet någon var paret Jöns och Dorothea bodde mellan 1698-1708? Jöns Herslöf kan möjligen vara besläktad med den släkt som sedermera kallas Herslow.

/Paul

399
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: von Werden
« skrivet: 2018-03-22, 14:38 »
Absolut, men den ligger oftast nere i ett biblioteksmagasin någonstans.

Trist att den inte kan publiceras digitalt till forskningens gagn.

/Paul

400
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: von Werden
« skrivet: 2018-03-19, 10:28 »
Hej igen!

Jag söker nu information kring fänriken Petter von Werden född 1726 i Oderljunga socken.

Han antas i början av 1740-talet som volonteur i Hamiltonska regementet och avancerar under 1745 till furir i Kapten von Liewens kompani. Därefter är det oklart vad som hänt med honom. I GMR 1753 för regementet omnämns hand överhuvudtaget inte varken som inskriven i regementet eller bland dess historiska inskrivningar.

Han dyker upp 1752 i Oderljungas kyrkobok som vittne och kallas då fänrik - men i vilket regemente?

/Paul

401
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: von Werden
« skrivet: 2018-03-15, 23:37 »
Efter en studie av Oderljungas kyrkobok står det klart att ryttmästare Erik von Werdens hustrus rätta namn bör vara Ingrid Catharina Jönsdotter Herslöf och född på 1690-talet.

/Paul

402
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: von Werden
« skrivet: 2018-03-14, 22:01 »
Tack Niklas!

Det förklarar vad som händer efter 1718, men före 1716 är hans bakgrund höljd i dunkel.

De dokument som berör (med äkta barn) barnlöse majoren i österrikisk tjänst Olof von Werden död 1803 i Böhmen (och född 1723 i Oderljunga) har jag gått igenom sedan tidigare.

Jag tror inte att ryttmästare Caspar Malmström är fader till Ingrid Catharina Jönsdotter (Malmström), utan snarare styvfader. Caspar Malmström vigs i Mörarp 1708 med Dorothea Jacobsdotter som (utan att det explicit framgår i notisen) bör ha varit änka (eller möjligen frånskild). Åldern på Ingrid Catharina bör ge vid handen att hon fötts innan denna vigsel och förekomsten av en styvdotter Brita som dör 1721 i Hjälmshult stärker denna tes.

/Paul

403
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: von Werden
« skrivet: 2018-03-14, 15:51 »
En lurig farbror den där Erik von Werden.

I GMR 1717 för Västra Skånska Regementet till fots och Majorens kompani framgår att von Werden "avancerat 25 juli 1716 ....", underförstått har han avancerat till kapten i Majorens kompani, men från ...., ja vad då? Jag har letat igenom hela regementet i GMR 1715 och hittar honom inte bland officerare och underofficerare alls. Att han skulle avancerat från fotsoldat/korpral direkt till kapten förefaller orimligt. 

Nästa konstighet är när han lämnar regementet. Den 26 juni 1718 transporteras han till att bli ryttmästare vid det Norra Skånska Kavalleriet.

Efter något år dyker han upp i Hagstad, Oderljunga socken med titulaturen "ryttmästare". Strax efter 1730 flyttar han till Bälinge i samma socken. I mantalslängd 1743 är han "fri efter instruktion" då han är adlig (men vad jag förstår inte av svensk adel).

Han syns dock aldrig till i någon GMR för Norra Skånska Kavalleriet. Han var född c:a 1687. Han är 31 år då han "transporteras" till kavalleriet. Tycker det är lite ungt för att få en "hedersgrad".

Någon, några uppslag?

/Paul

404
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: von Werden
« skrivet: 2018-03-13, 22:01 »
Tack Eva!

Precis den sökingången jag behövde :)

/Paul

405
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / von Werden
« skrivet: 2018-03-13, 20:35 »
Hej!

Jag letar efter föräldrarna till Olof von Werden född c:a 1725 i Skåne. Olof får en militär bana vilket gör att jag misstänker att fadern kan tillhöra något av de i Skåne under 1720-talet förlagda regementena.

/Paul

406
Grotte / SV: Grotte
« skrivet: 2018-03-09, 09:15 »
Agneta,

Bengt Grotte född 1748 i Norra Rörum hamnar med största sannolikhet inte i Finland. Sedan är det en något öppen fråga om detta är skräddaren Bengt Lorentz Grotte sedermera 1773 avviken soldat eller inte. Det kan också vara så att den Bengt Lorentz Grotte är son till Lars Grotte, men har då avlidit utan barn innan fadern i så fall.

Att det överhuvudtaget existerar mer än en flaggconstapel (eller för den delen annan militär befälsgrad) i Finland med namnet Bengt Grotte är osannolikt så länge personen inte dyker upp i rulla eller i pensionskassas meritband. Det har endast påträffats en person och för honom stämmer rullorna, andra källor och det som anges meritband överens. Det enda som fallerar är kyrkobokens avvikande födelsedag.

Om det funnits två Bengt Grotte i militära Finland samtidigt så hade vi märkt det.

/Paul

407
Grotte / SV: Grotte
« skrivet: 2018-03-08, 13:42 »
Agneta,

jag hade inte tagit födelseåret så allvarligt. Det Hamiltonska regementet var ofta i rörelse och har små luckor här och där i bokföringen. Dessutom så kan ju Bengt vara född i brunnen socken då modern tillfälligt vistats där.

Att Johan Emanuel Grotte haft anledning att döpa till Bengt efter 1748 är uppenbart, men födelsedatumet 1751-09-29 behöver inte vara korrekt (men kan vara korrekt). Det kan ha fötts en "ny" Bengt något år senare, men då har den förste Bengts födelsedatum traderats vidare i en attest (ja, det räcker med en attest) någon gång. Sedan har den uppgiften levt vidare.

Uppgiften att han skulle vara född 26 april 1749 är mycket tveksam av flera skäl. Dels finns en syster född i november samma år och dels i meritlistan står att han fick fullmakt den 11 april 1788 som "Kungl. Flaggconstapel". Detta gäller alltså den person som sägs i samma meritlista vara född den 29 september 1751 i Malmö. Den Bengt Grotte skriver under på Åbo slott (inte långt från Pargas).

Att det då skulle finnas en annan Bengt Grotte - även han flaggconstapel vid Arméns Flotta - och även han bosatt i närheten av Åbo (Pargas) samtidigt i tid och rum menar jag falla på sin egen rimlighet. Var har då han tagit vägen (eller den andre)?

Jag menar att detta är en och samma Bengt Grotte och uppgiften att han skulle vara född 1749 är helt enkelt fel. Det är troligt att han är född den 29 september 1751 i Hamiltonska regementsförsamlingen eller något år senare (eller på annan ort som idag saknar bok).

/Paul

408
Grotte / SV: Grotte
« skrivet: 2018-03-08, 10:05 »
Hej!

Jag har följt Bengt Grotte i meritbanden i Arméns pensionskassa. Har har småningom avancerat till sergeant i Arméns flotta den 2 maj 1771 och därefter har jag försökt följa honom i meritbanden.

Tyvärr verkar det inte finnas något åldersbevis/utdrag ur födelsebok bevarat för honom, men här bifogas i vart fall 3 meritförteckningar.

Han sägs vid upprepade tillfällen vara född 29/9 1751  i Malmö.

Om man betraktar Hamiltonska regementets födelsebok så ser man är där verkar vara lucka omkring september-oktober 1751 då regementet låg i Malmö. Det är troligt att han föddes på regementet i Malmö.

Sedan med anledning av inskrivningen på Helsingfors skola, så antas Bengt Grotte 1761 som "fri volonteur" i SAOB om "Volontär-regemente" kan man läsa om "fri volontär" som anställd soldat med menigs tjänstegrad, särsk. om sådan soldat inskriven i avsikt att befälsutbildas. Då skulle Bengt Grotte mycket väl samtidigt kunna varit inskriven både i regementet och skolan.

/Paul

409
Grotte / SV: Grotte
« skrivet: 2018-03-07, 21:01 »
Vilket år är det rätta för inskrivningen vid universitetet 1764 eller Anno MDCCLIV=1754?

/Paul

410
Balkåkra / SV: Ester Petersson
« skrivet: 2018-03-04, 20:14 »
Hon flyttar in i Örsjö 1924-11-11.

/Paul

411
Människor / SV: Friherre Ruuth
« skrivet: 2018-02-19, 16:33 »
Emil Ruuth låter troligare. Någon Ernst Ruuth kan jag inte hitta.

Ruuth
Erik Fritz Emil (son av Gustaf Erik, Tab. 2), född 1804-04-30 i Stockholm. Kadett vid Karlberg 1817-09-29. Avgången 1822-07-24. Sergeant vid norra skånska infanteriregementet 1822-08-12. Fanjunkare vid norra skånska infanteriregementet 1823-09-01. Fänrik 1823-12-01. Avsked med tillstånd att kvarstå såsom underlöjtnant i armén 1835-08-13. Död 1877-08-08 i Köpenhamn. Arrenderade Berchshill i Össjö socken, Kristianstads län 1845–1866. Gift 1833-07-12 i Karlskrona med friherrinnan Fredrika Vilhelmina Palmqvist, född 1808-03-05 i Karlskrona, död 1889-05-03 i Stockholm, dotter av amiralen friherre Magnus Daniel Palmqvist nr 123, och Fredrika Emerentia Modée nr 718.

Bilden visar väl en farbror i 60-årsåldern. Åren 1845-1866 bodde han i Össjö socken i Norra Åsbo härad där banken synes höra hemma.

/Paul

412
Koch / SV: Koch, Daniel
« skrivet: 2018-02-17, 14:19 »
Kan även lägga till att jag sökt major Peter von Plomgrens kompani åren 1808-1813 i mantalslängderna utan att stöta på det. Övriga kompanier finns skriva i garnisonsstäderna, men inte detta kompani som under större delen av denna tid ska ha vistats i Simrishamn (som saknade garnison). Det är möjligt att kompaniets personal skrivits i staden och på landet runt om Simrishamn.

/Paul

413
Koch / SV: Koch, Daniel
« skrivet: 2018-02-13, 16:58 »
Hej igen!

En annan sak. Du skriver ovan "Daniel Koch lämnade det militära 29 juli 1790." Det stämmer inte. Han lämnar det Mörnerska husarregementet under 1813 då hans kompani (von Plomgrens) är förlagt i Ystad.

Kanske en rejäl genomgång av mantalslängden för Ystad 1813 kan få dig att komma vidare?

/Paul

414
Koch / SV: Koch, Daniel
« skrivet: 2018-02-12, 22:07 »
It's a kind of magic😀😀😀

Ska vi säga erfarenhet.

/Paul

415
Koch / SV: Koch, Daniel
« skrivet: 2018-02-12, 21:06 »
Hej Viveca!

Ett par uppslag.

Märtha C. synes bli gift 1814-11-23 i Skabersjö med husaren Jöns Lejon. Paret blir skiljda och Märtha avlider sedermera 1842 i Hyltarp, Svedala socken.

Lovisa M. synes bli gift med arbetskarlen Bengt Hansson i Caroli socken, Malmö.

Några spår efter föräldrarna har jag inte, men Märtha döper till Johanna 1815 i Västra Kärrstorp, så ett indicium på att modern dött innan dess.

I vilket kompani återfinns Daniel Koch? Hans svärfader var även husar - eller? Var stöter du tidigast på sonen Carl under 1800-talet?

/Paul

416
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2018-02-11, 09:40 »
Jo det stämmer. Jag gjorde registret efter två besök på RA för c:a 15 år sedan. Registret finns på Lunds landsarkiv, men AD har också fått ta del av det så de har med det i sitt skånska vigselregister.

Kvittenser har funnits åren 1733-1748, men tyvärr saknas verifikationsband för Malmöhus län åren 1733-1741 så det enda som finns bevarat är åren 1742-1748 i fysiskt bedrövligt bevarade verifikationsband.

Men som jag skrev tidigare. Jag förväntade mig nog inte för 15 år sedan att finna kvittenser från Landskrona garnison, så jag letade inte efter dem heller.

/Paul

PS! Förresten ett förtydligande som är kanske det du egentligen undrar över. Jag excerperade ENBART charta sigillata kvittenser för de församlingar som (vid den kännedom jag hade då) saknade bevarade vigselnotiser för de aktuella åren.

PPS! Ovan angav jag felaktigt att Algutsboda ligger i Kronobergs län. Det ligger i Kalmar län, men det låg tidigare i Kronobergs län.

418
Lundberg / SV: Lundberg
« skrivet: 2018-02-08, 08:15 »
Hej!

De där registerna kräver inget AD-abonnemang och finns på deras webbplats.

Ja du, i nuläget kan fadern heta vad som helst. En annan sak som kan vara värd att kolla upp är om han kan har lärt hantverket i Lund (Lundberg) även om förnamnet inte är typiskt för den delen av Skåne.

/Paul

419
Lundberg / SV: Lundberg
« skrivet: 2018-02-07, 22:15 »
Du kan ju testa att söka på AD:s vigsel- och bouppteckningsregister i Skåne. Skriv bara "Gis" på förnamnet så kommer de flesta stavningsvarianter upp. Lägg också märke till vilken del av Skåne det oftast handlar om.

Luckan är ju i protokollet omkring 1730- 1740-talen så tyvärr saknas de åren han sannolikt skrivits in som lärling (om han nu lärde i Kristianstad). På scangen.se finns en komplett lista över skånska skråhandlingar.

Lycka till!

/Paul

420
Köping / Kiöping / SV: SOLDAT NILS KIÖPING
« skrivet: 2018-02-05, 19:51 »
Hej Kennet!

Har väl ingen lösning på ditt problem annat än att jag tror han är född på Söderslätt.

En sak slog mig dock och det är ett av vittnena när dottern Bengta döps 1782 i Gylle. Husmannen Jöns Nilsson från Kyrkoköpinge bemödar sig om att ta sig till kyrkan i annan socken. Han blev gift 1775 i Dalköpinge med pigan Bengta Jönsdotter på nummer 6 och just denna dotter döps till Bengta. Nils soldatnamn är Köping.

Jag tror här är ett släktskap. Frågan är bara hur?

421
Lundberg / SV: Lundberg
« skrivet: 2018-02-05, 08:45 »
Hej Åsa!

Denne Gissel Lundberg vigs den 29 augusti 1758 i Uddevalla med Margareta Hellman. Han anges då gesäll vid det "loflige tunnbindarämbetet". Det står inte var och då dyker frågan upp om det funnits ett eget tunnbindarämbete i Uddevalla eller om det sorterat under Göteborg? Ämbetet i Göteborg verkar ha ett ganska rikt material bevarat (finns filmat på AD). När han skrivs in som gesäll brukar det oftast anges var han lärt hantverket och har man tur även var han är född.

Bara genom att betrakta namnet Gissel så kan man i vart fall komma med en kvalificerad gissning. Det bör handla om nordöstra Skåne omkring Kristianstad som är ett "Gisseltätt" område i Skåne. Det kan vara en bra start att kolla i tunnbindarämbetet i Kristianstads arkiv (som finns på Nordiska museet i Stockholm och är möjligen inte filmat). I inskrivningsboken för lärlingar skrivs som regel in föräldrarna till lärlingen. Tyvärr verkar det dock finnas en lucka i protokollet då Gissel varit lärling. Man kan ju kolla i mantalslängderna för Kristianstad 1736-1746 (då han varit i 14-24-årsåldern) och se om någon av tunnbindarmästarna (bödkaremästarna) i staden har en lärogosse Gissel. Han bör då funnits boende hos en mästare under 3-5 år.

Lycka till:-)

/Paul

422
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2018-02-03, 21:44 »
Charta Sigillata-kvittenser finns bland länsräkenskapernas verifikationsband. För Malmöhus läns del finns endast den version som sändes upp till Kammarkontoret i Stockholm bevarad. Dessa är dock i ett bedrövligt skick med brand-, fukt- och mögelskador.

Jag gick igenom dessa band för ett tjugotal år sedan. Förmodligen var jag då i tron att garnisonen för den berörda tiden hanterades av stadsförsamlingen. Så har inte varit fallet. Det vet vi nu.

Har du vägarna förbi Riksarkivet i Stockholm så får du gärna kolla om det finns verifikationer från garnisonen (om de låter dig ta fram volymerna då de är skadade).

/Paul

423
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2018-01-31, 12:54 »
Lite mer info.

Carl Börjesson Hiort född c:a 1694 i Algutsboda i Kronobergs län överförs till N:r 89 i Växjo kompani i Smålands tre- och femmänningsregemente vid "regementssammanstötningen" 1720 Hiort hade då redan tjänat i 2,5 år i Smålands tremänningsregemente.

Smålands tre- och femmänningsregemente kommer sedan att byta namn flera gånger, men intressant är att det kompani som Hiort tillhör nästan alltid mönstras i Landskrona.

Längre fram i rullorna framgår även att Hiort lärt till snickare och att han är gift.

Hiort avslutar sin tjänstgöring i Generalmajor Filip Bogislaus von Schwerins regemente och får avsked den 21 juni 1739 av hälsoskäl då han ådragit sig revbensskada. Med dåtidens vård är det inte svårt att se att hans hustru mycket väl kunnat stå som änka en kort tid senare.

Det är möjligt att Krigsmannakassan i Vadstenas rullor kan ge något.

/Paul

Tillägg 1: Tyvärr synes inte Hiort förekomma i rullorna för gratialister-
Tillägg 2: En del soldater ur Hiorts kompani är skrivna i ganisonen i Landskrona dock inte Hiort. Förmodligen har de varit skrivna på landet.

424
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2018-01-30, 21:52 »
Markus,

Nu rasslade det till! Jag bifogar här bild ur 1748 års mantalslängd för artilleriet i Landskrona. Din teori om Johan Dehn visade sig stämma. Bravo!

Då kan vi till 99.9 % fastslå ett par saker.

Niclas Wenster och Annika Hiort har vigts i Landskrona Garnisonsförsamling. Vigseln har med stor säkerhet skett under året 1748.

Johan Dehn, dock bara några år äldre än Annika Hiort, är hennes styvfader.

Johan Dehn förekommer inte i vigselregistret för Skåne. Han förekommer inte heller i det Charta Sigillata register som finns för Malmöhus län åren 1742-1748 då han borde gift sig med Annika Hiorts moder (som vi ännu inte vet vad hon heter, men att hon bor hos Annika Hiort i Landskrona stad 1764). Erlades Charta Sigillata inom de militära församlingarna eller var de fria? Detta är en indikation i vart fall på att Johan Dehn sannolikt gift sig med änkan (eller kvinnfolket) Annika Hiorts moder i Landskrona Garnisonsförsamling. Fortsättning följer ....

/Paul

Tillägg 1: Johan Dehn är ogift i mantalslängd 1745, men inte 1746. Han har med stor sannolikhet gift sig med Annika Hiorts moder undet året 1745.

Tillägg 2: Inhyses hos smeden Caspar Lundberg i Västra Karaby bor i mtl 1766 "modern Stina, 74 år". Hon verkar inte avlida i församlingen.

Är detta Lundbergs moder - eller svärmoder?

Tillägg 3: Utifrån vad vi nu vet så blir denna vigsel åter aktuell:

Carl Hiort
Stina Larsdotter    Malmö garnisonsförsamling
17251001




425
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2018-01-30, 09:51 »
Hej!

I mantalslängden för Landskrona stad 1764 bor inhyses hos klensmeden Wensters änka "modern änkan Dehn". Vem kan detta vara?

Troligast är väl att det avser snickaren Asmun Dehns (död 1749) änka Sophia Christensdotter som sedermera avlider 1784-06-24 i en ålder av 88 år (född c:a 1695). Detta par blev gifta 1721-11-24 i Lunds Domkyrkoförsamling. Kvinnan saknar då titel.

Frågan är hur ska man tolka detta?

Är detta Annika Hjorts moder? Är det Niclas Wensters moder? Är det ingens moder?

426
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: Des Reaux
« skrivet: 2018-01-29, 14:41 »
Detta står att läsa på gbgtomter.se

Tolfte roten 1637–1657v
Sjätte roten 1657h–70
Vallgatan mellan Korsgatan och Östra
Hamnen

Citera
Ingeborg Wikström,

änka efter kyrkoherden i Skredsvik Bernhard Wikström, hade övertagit gården 1730. Efter hennes död  den  12.3.1758  begärde  hennes  barn,  representerade av postinspektören  i  Vänersborg  Carl Wikström, att  gården  skulle  utauktioneras.  Medarvingar  var  hennes  andre  son Collega  Scholae Johan Wikström, mågen språkmästaren Christian des Reaux (gift 1) Anna Sophia Wikström, död 20.5.1775, 61 år gammal), mågen kassören Lars Enander (gift med Ulrika Wikström, född 1724)
samt de omyndiga barnen efter sonen prästmannen Elieser Wikström.

427
Okänt amt / Spårlöst försvunna / SV: Födda i Köpenhamn.
« skrivet: 2018-01-27, 19:27 »
Hej Christian!

Din Jenny Johanne finns med på rätt datum i Den Kgl. Fødselsstiftelses födelsebok. Hennes moder sägs vara 22 år, men nämns inte vid namn.

Jag vet faktiskt inte vad detta var för någon typ av stiftelse, men risken är att anonymitet snarare är regel än undantag. Om födelsens dessutom finns med i en annan kyrkobok vet jag inte heller.

Hittade denna danska beskrivning, så det ser mörkt ut:

Fødselsstiftelsen var en institution, oprettet i 1750, hvor ugifte kvinder kunne føde uden at opgive hverken deres eget eller faderens navn til myndighederne.

I begyndelsen havde Fødselsstiftelsen (under navnet "Jordemoderhuset" eller "Fødselshuset") til huse i jordemoder Inge Petersens ejendom i Gothersgade. Da Inge Petersen døde i 1759, blev anstalten flyttet ind på Frederiks Hospital, der var blevet oprettet i 1756. I 1787 fik Fødselsstiftelsen sine egne bygninger i Amaliegade, fordi pladsen var blevet for trang i Frederiks Hospital. I 1804 ændredes navnet til Fødsels- og Plejestiftelsen, og i 1910 blev Fødsels- og Plejestiftelsen til Rigshospitalets fødeafdeling. (Dog levede navnet "Fødselsstiftelsen" (i lægejargon "Stiftelsen") videre langt ind i 1900-tallet som uofficiel betegnelse for fødeafdelingen.)


/Paul 

428
Åkerholm / SV: Åkerholm
« skrivet: 2018-01-25, 14:29 »
Var och när föddes, och vem var föräldrarna till, Engela Catharina Åkerholm? Hon blev den 30 oktober 1752 i Hällestad (M) gift med handelsmannen Johan Rask (Rasch) i Malmö.

Jag känner till hennes släkt i övrigt som, trots en annan Åkerholm-släkt inom samma sociala skikt i Skåne, inte synes vara besläktad med denna (Sveder Åkerholm på Holma i Höör socken).

Hennes farfar var kyrkoherden i Tygelsjö Willem Sörensen Aars och (styv)farmor Catharina Pedersdotter Pontoppidan. Willem hade en dotter Engela Åkerholm gift 1716 i Malmö S:t Petri med handelsman Lars Nilsson och en son N.N. som är fader till denna Engela Catharina Åkerholm som eftersöks. Kyrkoherde Willem hade också barn i detta andra gifte.

Varför barnen (även deras halvsyskon) tar namnet Åkerholm är höljt i dunkel, men en eventuell förklaring kan vara att Willem Sörensens fader, den närmast förre kyrkoherden i Tygelsjö, Sören Jensen Aars samarbetat med danskarna under kriget 1675-1679 och antingen förvisats eller avrättats. Hans hustru eller "änka" Marine skrivs ensam i mantalslängden 1681. Kan barnen, för att ta avstånd från sin faderfader, istället använt sig av sin fadermoders familjenamn? Det är en teori, då Sören Jensen var född i Aars av Viborgs stift på Jylland och den andra släkten Åkerholms anor finns något norrut på Jylland på Thy. Det är bara en tanke.

/Paul


429
Övriga släkter - B / SV: Bådstedt/Båtstedt
« skrivet: 2018-01-24, 13:00 »
Inte ett litet fall framåt, men väl bakåt.

Skräddaren i Landskrona Nils (Niclas) Bådstedt (Bodstedt) hade varit gift tidigare.

I ett mål i Göteborgs rådhusrätt den 5 september 1690 framkommer att det i ett första(?) gifte finns en dotter Sophia Dorothea Bådstedt vars morfader var salig svärdfejaren Olof Toresson i Göteborg.

/Paul



Källa: http://www.gbgtomter.se/Rote_2/2.123.pdf

430
Norra Rörum / SV: Åke Andersson
« skrivet: 2018-01-23, 20:52 »
Åke Andersson dör 1796 i Trulstorps hus. Han har en bouppteckning.

/Paul

431
Hemmesdynge / SV: Behöver hjälp!
« skrivet: 2018-01-23, 20:47 »
Christel,

Mycket tyder på att i vart fall Elna Andersdotter är född i Östra Klagstorps socken. Du kan ju kika på en BOU 1762 efter hustru Elsa Nilsdotter i Vallby.

Skulle inte förvåna mig om även Ingeman Olsson är född i Östra Klagstorps socken.

/Paul

432
Ja, så trist är det. Muséer tenderar betrakta sina arkivhandlingar som artefakter och är inte över sig glada att få dem filmade. Det blir bara ett skäl mindre för någon att besöka muséet och antal besökare är det som gäller.

Jag ser i mtl 1789 för Landskrona stad, kvarteret Snäppan N:r 11, att där bor en murmästare Hartwig Dümling som har en gesäll Ahlström. Det är väl troligt att det är han.
I mtl 1788 har han en gesäll Ahlgren. Kan ju röra sig om samma person som felskrivits.
I mtl 1787 har han ingen gesäll och ej heller någon lärling Hans.

Då kan vi dra några slutsatser.

1. Han har sannolikt inte varit lärling hos Dümling - i vart fall inte i direkt anslutning till att han blev gesäll.
2. Om han varit lärling i Landskrona så är det hos en annan murmästare. Leta igenom mantalslängden säg 1786 och se om du hittar någon annan murmästare. Dümling var den förste jag stötte på när jag började leta från början av staden.
3. Finns ingen annan murmästare, eller de som påträffas varken har gesäll eller lärling som passar in till namnet, då är det ett mycket starkt indicium för att Ahlström kommit till Landskrona som gesäll och således gått i lära någon annanstans.

Han bör finnas med i den inskrivningsbok för gesäller som förvaras i Landskrona och då bör där också stå varifrån han kommit då han skrivits in (och i bästa fall ännu mer uppgifter om honom).

/Paul


434
Hej,

Man kan utesluta den Jöns Herlöfsson på Rönneberga N:r 4 född c:a 1690 i Gässie och broder till Wilhelm Herlöfsson i Eskilstorp. Han lämnar jordelivet den 21 april 1751 och har då lite svårt att begå ett mord drygt fyra år senare. Han var dessutom gift.

/Paul

435
Bodarp / SV: Var är Jöns?
« skrivet: 2018-01-09, 13:43 »
Är det Bodarp eller Bosarp du menar? Du nämner byn Öslöv. Den ligger i Bosarp.

/Paul

436
Afzelius / SV: Afzelius
« skrivet: 2018-01-07, 19:03 »
Hej!

Jag har en något enerverande farbror jag letar efter. När jag höll på med Weibull-släkten och en dotter Christensa Weibull född 1693 i Bosjökloster. Hon försvinner utan ett spår, men så plötsligt dyker det upp en födelsenotis i Hörby 1734. Notisen är lite lurig. Antingen har fadern inget förnamn eller så heter han Lorentz. Barnet är en son som heter antingen bara Petter eller Petter Lorentz.

Den troligaste tolkningen av notisen är:

Citera
Petter Lorentz Azelii och Christenssa Weibullsdotters son af Kyrkhult. Föddes den 31 Maij och christnades den 1 junii i Prästgården. Suscept: Sissa Thomas i Kjönge och Boel Jon Pers ibid.

Med tanke på avsaknaden av "f" i namnet behöver inte detta vara samma släkt, men det känns som att testa detta spåret först. Paret verkar försvinna från Skåne. Kvinnans yngre broder är mantalskommisarien Petter Weibull i Lyby (1698-1757).


437
Åsa,

Lösningen kan finnas på Landskrona museum - om Hans Ahlström lärt till murare i Landskrona. På museet finns :
Citera
Murare    Landskrona    Murargesällerne i Landskrona    Landskrona museum    A 58-VI-X, XIV-XVI    1777-99, 1753-1876, 1759-1877    Skråordning. Sjukkassebok, Gesällåda (tillsammans med timmermännen). Protokoll. Räkenskaper. Handlingar.

Det är möjligt att då han skrivs in i skrået i Landskrona som lärling (säkerligen), gesäll (möjligen) eller mästare (troligen inte) så har hans börd styrkts via bördsbevis (d.v.s. att han var född äkta och vem hans föräldrar var). Oftast skrivs dessa uppgifter in i protokollet.

Lycka till!

/Paul

PS!

Ser också att en del skråhandlingar hamnat i Stockholm:

Citera
Murare    Landskrona    Murareämbetet    Nordiska museet    Murareämbetet i Landskrona    1756-1846    Protokoll, in och utskrivningsbok(lucka 1817-1838), handlingar.

438
Hej Ann!

Om du har möjlighet kan du kika lite på detta inlägg och komma med något tips.

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=73134.msg1451743#msg1451743

Med vänlig hälsning

Paul Bergström

439
Pommerska dragonregementet / SV: Heinrich Jürgen Kobbe
« skrivet: 2018-01-03, 16:08 »
Hej igen!

Jag hittar honom i rullan 1720 på N:r 48 i kapten Hertells kompani. Hans sägs vara "aus Mecklenburgisch, 25 jahr alt, lutherisch, gedienet 5 jahr". Här heter han endast Henrich Koobe.

Rullan är upprättad den 5 november 1720 i Arboga, så en 5-årig tjänstgöring tyder på en värvning under hösten 1715. När jag betraktar rullan 1716 så ser man att samtliga med angiven tjänstgöringstid har tjänstgjort 2 år eller mer och har lite mer uppgifter om sig inskrivna. Så inte för Koobe.

Jag gissar att han värvats efter det att föregående rulla skrivits som då borde bli 1716 minus 2 år.

Belägringen av Stralsund varade från november 1714 till december 1715, så då bör Koobe helt enkelt ha värvats under pågående belägring.

Frågan är om han då kom från Mecklenburg eller som avskedad från ett regemente redan stående i staden?

/Paul

 

440
Pommerska dragonregementet / SV: Heinrich Jürgen Kobbe
« skrivet: 2018-01-01, 22:32 »
Hej Christian!

Efter viss möda hittade jag honom i kapten von Geislers kompani - först på nummer 53 och senare på nummer 46. Vid generalmönstringen 1720 är han borta och så även kapten von Geisler. Kan kompaniet ha dragits in?

Var stöter du sedan på Kobbe i källorna? I rullorna kallas han Jürgen Heinrich (och inte omvänt).

Anledningen att jag intresserar mig för detta är att namnet påminner om en person jag själv letar efter - Hans Jörgen Kiebba (ibland Kiebbe). Han förekommer en del här på Anbytarforum t.ex. här: https://forum.genealogi.se/index.php?topic=70793.10

I övrigt så verkar det som om just von Geislers kompani haft sitt ursprung i det Wismarska dragonregementet som enligt Högman (http://www.hhogman.se/regementen_varvade_kavalleriet.htm) efter Stralsunds kapitulation 1715 lyckades ta sig över till Skåne med 3 officerare och 71 man.

Gott Nytt År

/Paul


441
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-12-30, 22:50 »
Hej Bengt!

Petter Anderberg vigdes 1735-01-29 med smeddottern Brita Jonasdotter Prytz (ibland Prijs, Prydz) dotter till förre smeden i Åhus Jonas Andersson Prytz och h.h. Anna Pettersdotter.

Jonas och Anna vigdes i Åhus 1711-11-13. Jonas dör 1731 så när Niclas Wenster antas som lärling 1734 så gör han det hos änkan Anna.

Det framgår av Wensters medhavda papper till Landskrona "at han lärdt handtwärket uti Åhus under Carlshamns ämbete". Varför Åhus sorterat under Karlshamn vet jag inte. Kan bara beklaga det då Kristianstads smedämbete har arkiv bevarat, men Karlshamns verkar vara förlorat.

Gott Nytt År!

/Paul


442
Veddige / SV: Veddige
« skrivet: 2017-12-23, 23:55 »
Såg att det fanns en äldre diskussion om en kronolänsman Petter Schultz (född 1698).

Hans moder har en bouppteckning i Malmö (1735:825) och heter Kjerstina Persdotter. Petter var hennes enda barn som nådde vuxen ålder. Om Petter har halvsyskon så år det på fädernet.

Kjersti Persdotter blev å okänd ort omgift med linvävaren Hans Lindberg och hamnar småningom i Malmö.

/Paul

443
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-12-23, 23:40 »
En fin genomgång Markus. Det är inte utan - med tanke på Wensters eventuella koppling till Vittskövle - som man undrar var namnet Wittberg kommer ifrån i detta sammanhang. Såg att pastor Hans Jacobsson i Vittskövle (död 1711) hade en dotter som använde namnet Wittberg, så det är inte omöjligt.

Ett par tillägg:

sonen Lars föds i Lunds Domkyrkoförsamling 1728-12-05.
dottern Rebecka föds i Lunds Domkyrkoförsamling 1730-12-26.

Lite svajigt med faderns namn som varierar mellan Wittberg, Wittbom och Dittbom.

Dessutom ett par vaga spår kring i vart fall Dittmar Wittbergs ursprung.

1. I Laholm finns i början av 1700-talet en Lars Persson Wittberg gm Rebecka Samuelsdotter. Kan vara värt att följa upp.
2. I Malmö finns en bouppteckning (1735:825) där en linvävare Hans Lindbergs hustru Kjerstina Persdotter nyligen avlidit och efterlämnar en son från förra giftet kronolänsman Petter Schultz i HALLAND som företräds av sitt syskonebarn borgaren och sporrmakaren Dittmar Wittberg enligt fullmakt daterad den 12 hujus i Torpa. Det står inte att han är borgare i Lund, men någon sådan finns inte i Malmö, så det måste vara vår vän i Lund som avses.

/Paul

444
Osten, von der / SV: Osten, von der
« skrivet: 2017-12-20, 14:19 »
En liten uppdatering kring Arendt von der Osten.

Han rekryteras c:a 1 maj 1667 till Livgardet till fots (då under överste Axel Julius de la Gardie) som pikenerare för att c:a 15 maj 1669 bli expektant och c:a 15 juni 1669 bli drabant vid samma regemente.

/Paul

445
Skarprättare / SV: Skarprättare
« skrivet: 2017-12-19, 21:50 »
Hej Peter!

Dra ett mail till mig så kan jag ge dig ett tips.

/Paul

446
Viborg / Viipuri / SV: Viborg / Viipuri
« skrivet: 2017-12-18, 13:12 »
Tack för ditt svar Martti!

Den är en lurig gubbe den där von (der) Osten. Jag misstänker att han tillhör den adliga von der Osten-släkten från Rügen och som utgör en parallell släkt till adelssläkt N:r 684 von det Osten genannt Sacken.

Den förste i denna släkt i Sverige var majoren och kommendanten i Malmö Arendt von der Osten (1643-1711) vid Malmö Garnisonsregemente. Han hade ett antal söner som jag inte riktigt vet var de tog vägen. Det finns en fänrik Carl Heinrich von der Osten i Södermanlands regemente som dör 1718 på Eda skans. Säges vara född c:a 1699 i Skåne. Detta kan vara en son till honom.

Och om han dör 1718, så kan ju en av hans bröder döpa till Carl Heinrich som skulle kunna vara han som dyker upp i Ruokolahti.

Har du något tips på vilket värvat regemente som det skulle kunna vara?

/Paul

PS! Du kan läsa mer om släkten under von der Osten.

PPS! Har gått igenom Hamiltonska och Lantinghausenska/Cronhielmska regementena utan att stöta på honom. Han kan väl för tusan inte varit i rysk tjänst? Finns han i mantalslängden?

447
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-12-10, 16:46 »
Som en sista del av uppföljningen av Tyska Livregementet till fots bakgrund och eventuella intressanta Christian i detta regemente följer här en genomgång av överste C.G. Skyttes värvade dragonregemente och dess rullor från augusti 1681. Enligt uppgift sammanslogs detta regemente med spillrorna av ett regemente som överskeppades i november 1681 från Wismar.

Kompani i fetstil. Soldater om ej annan titel anges. Ofta anges soldatens hemort (vid värvningen?).

Livkompaniet

Christian Möller      Hamburg

Salmonts

Christian Friderus      furir

Skyttes

Christian Nilsson      Stilleryd

von Skäpinghs

Christian Meninck      korpral, tysk    (hemförlovas)
Christian Skipperman            kasseras

von Arensborghs

Christian Henrik Möller         rymd 1 augusti 1680

Garlaws

----

Bergners

----

von Crimnitz

Christian Lucas      korpral
Christian Stillau      Pommern
Christian Peil         Holstein
Christian Jen         Lübeck

Rancks

Christian Musk

448
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-12-09, 09:59 »
Hej Bengt!

När det gäller Christian Wensters ursprung är det inte mycket vi vet. Han kan mycket väl vara son till Christen Skolemester. Jag tänkte bara följa upp den information som vi faktiskt vet. Vi vet att under "Nation" i regementets rulla står för "vår" pipare Christian Christiansson "vid regementet". Vad det egentligen innebär vet vi inte med säkerhet.

Tänkbara betydelser:

- född där regementet befann sig 1681
- född av en soldat som också funnits i regementet
- född där regementet är nu d.v.s. i Landskrona

Det finns säkert fler tolkningar.

Jag ska även gräva i det där K.G. Skyttes regemente som bevisligen låg i Landskrona 1681 och har en rulla från 1681. Vilka Christian finns där? Skyttes regemente slogs ju samman med det som kom från Wismar.

Vi har ju inte heller gottat ner oss i domböcker från 1680-1699 fullt ut. Där kan ju finnas mer info.

Som sagt det är som en nål i en höstack😀

/Paul

449
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-12-08, 20:27 »
Följande intressanta Christian finns i rullan 1689 i de kompanier som då var förlagda i Landskrona.

NamnNummerKompaniTitelFödelseår&UrsprungVärvningsår
Christian Jensen4:4Aminoffssoldat1637 & skåning1677
Christian Vollman2:1Budtbergskorpral1638 & preussare1660
Christen Sörensen2:8von Vittssoldat1661 & norrman1681

Detta är alltså de enda tre kandidaterna bland Landskrona-kompanierna som lever 1689 och som sägs även vara i tjänst vid regementet 1681 då "vår" Christian skulle blivit född. Å andra sidan kan ju "vår" Christians fader både vara död eller ur tjänst 1689 så det har ett begränsat värde.

/Paul

450
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-12-08, 18:54 »
En reflektion.

Efter både de Besches och Oxenstiernas död 1685 får regementet en ny chef överste Sakarias Aminoff. Han blir dock inte långvarig för i en bevarad rulla från 1689 har chefsskapet över regementet hamnat hos överste Karl Gustaf Rehnschöld.

I denna rulla kan göras ett par intressanta notiser. I slutet av 1690-talet har "vår" pipare Christian Christiansson två trumslagande kollegor; Alexander Cammel och Johan Friedrich Fischer. Båda de här personer anges också vara födda "vid regementet".

Däremot i rullan 1689 så står det annat. Cammel sägs vara född 1673 i Narva och Fischer i 1674 i Hildesheim.  Har verkligen regementets föregångare (minns att det hette "ett i Pommern stående värvat regemente" år 1680) kunnat befinna sig på så olika orter med bara ett år emellan?

/Paul


451
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-12-08, 18:34 »
Hej Bengt!

Jag har försökt att rota mer i omständigheten att piparen Christian Christiansson sägs i rullan 1699 vara född "vid regementet" cirka 1681.

Regementet har en mycket brokig förhistoria, men här är en text som löser en del frågor.  Den handlar om överstelöjtnanten Daniel de Besche (död 1685 i Landskrona).

Efter freden transporterades de B. på våren 1680 som överstelöjtnant till ett i Pommern stående värvat regemente, kallat tyska livregementet till fot. Detta hade under kriget lidit så svåra förluster, att egentligen endast spillror återstodo. Då översten Karl Gustav Oxenstierna långa tider var frånvarande, fick de B. bära den dagliga tungan av det nödvändiga reorganisationsarbetet, vilket försvårades av ständig medelbrist. I avvaktan på att Wismar, dit regementet beordrats som garnison, skulle evakueras, hade detta förlagts i stiftet Bremen. Redan här började för de B. en strid med de medelsförvaltande myndigheterna, som sedan fortfor år efter år. De ganska talrika brev och inlagor från de B., som finnas bevarade från denna tid, ge vid handen, att han med mycken nitälskan och omtanke tog sig an både manskapets och officerskårens sak. På hösten 1681 överfördes regementet till Skåne och fördelades som garnison på olika städer; själv placerades de B. i Landskrona. Då vakanserna voro stora, hade det först varit meningen att sammanslå kompanierna och reducera officerskåren. Men det folk, som fanns, väckte uppmärksamhet genom sin goda hållning, och lösningen blev till de B: s stora glädje, att regementet i stället förstärktes med spillrorna av ett annat truppförband, de B. fortsatte även i Skåne att merendels kommendera regementet, alltjämt under svårigheter att utfå anslagna medel, vilka en gång  (maj 1682) till och med föranledde honom att begära entledigande till förmån för någon annan, »der vielleicht die not-durftigkeit besser als ich poussieren könne». På de B: s nit torde emellertid ingen ha kunnat tvivla. Att han åtnjöt konungens för- troende visade sig, då generalkvartermästarelöjtnanten Johan Drummond 1684 avsattes från sin tjänst för brott mot duellplakatet. de B. beordrades då att träda i hans ställe i Skåne och skulle enligt konungens skrivelse till generalguvernören Rutger von Ascheberg utöva fortifikationsbefälhavaretjänsten såväl i Landskrona som Malmö men avled endast några månader efter mottagandet av detta uppdrag. Hans änka kvarbodde med deras — för Ättartavlorna okända — barn i Landskrona ännu på 1690-talet, då hon, under starkt framhållande av sitt ekonomiska betryck, sökte utfå mannens resterande lönefordringar för krigsåren.

I en officersrulla från 1682 framgår att regementet överskeppades från just Vismar i november 1681. Detta kan då innebära att "vår" pipare Christian Christiansson faktiskt är född i Vismar. Tyvärr är mönstringsrullor glesa för de här åren så det är svårt att säga hur regementet var uppbemannat. En annan omständighet som jag inte riktigt tolkat än är att garnisonerna i Skåne, Halland och Blekinge som regementet kom till redan verkar vara bemannade med ett annat regemente - överste Karl Gustaf Skyttes dragonregemente. Dock fann jag lösningen i denna biografiska text:

S utnämndes 1679 till kommendant i Kristianstad och deltog i Johan Gyllenstiernas (bd 17) ambassad till Khvn 1680. Följande år blev S kommendant i Landskrona, men när hans regemente två år senare sammanslogs med Livregementet till fot blev han plötsligt utan tjänst. Det dröjde 15 år innan S åter trädde i tjänst, något som han uppger berodde på att han motarbetades av generalguvernören Rutger v Ascheberg (bd 2).

Jag tror att regementet som avses är det Tyska livregementet till fots som ju precis i tiden hamnat i Landskrona. Skyttes regemente har rullor bevarade från augusti 1681, men efter att ha ögnat igenom dessa tyder mer på att "vår" pipare har ursprung i kontignenten som  överskeppades från Vismar.

Jag sla gneta vidare med det:-)

/Paul


452
Viborg / Viipuri / SV: Viborg / Viipuri
« skrivet: 2017-12-06, 21:51 »
En löjtnant Carl H von Osten gifter sig den 24 mars 1755 i Ruokolahti,Viipuri. Någon som har en aning om vid vilken regemente han varit löjtnant?

/Paul

453
Osten, von der / SV: Osten, von der
« skrivet: 2017-12-04, 17:29 »
Här kommer en utdrag från härens löneavräkningar gällande sonen kapten Rutger von der Ostens innestående lön. Tyvärr nämns inte var han varit kapten, men det finns källor på nätet som säger Drottningens livregemente till häst, men jag har inte lyckats hitta honom än.

Utöver detta så finns två personer till i Sverige som är av intresse. Dessa är:

Casper Reinhold von (der) Osten
som 4 september 1734 i Lommaryd gifter sig med Annika Rylander. Han född c:a 1696 och dör 1766 i Lommaryd. Hon verkar har varit gammal fröken vid vigseln så inga kända barn finns. Vet någon något om hans ursprung eller tidigare liv? Med det namnet och den åldern så skulle han kunna vara Arendt v.d. Ostens första barn i det andra giftet.
Philip Christian von der Osten som enligt härens löneavräkningar har varit fänrik och löjtnant i Orsa kompani vid Dalregementet åren 1707-1709 (Poltava?). Han begär ut lön 1738 så han har ju överlevt det stora kriget och det dokument han själv verkar ha skrivet är på tyska.

Har någon stött på dessa herrar?

/Paul

454
Osten, von der / SV: Osten, von der
« skrivet: 2017-12-04, 13:03 »
Ur rullorna till stabernas löner för (äldre) Bergsregementet (som var dåvarande namnet på Drottningens livregemente till fots) stationerat i Malmö framgår att kapten von Osten varit fången under fem månader 1678, men att hans hustru njutit hans tillfallna traktamente "här i garnisonen".

Mycket tyder på att Elisabeth Orrfeldt bott i Malmö under kriget 1675-1679.

455
Osten, von der / SV: Osten, von der
« skrivet: 2017-12-03, 23:30 »
Jag känner mig redo att kasta ut en teori - en någon svajig teori - kring Arendt von der Ostens ursprung.

Den verkligt svajiga delen bygger på motstridiga källor kring släkten Walkendorff. Det finns en Henning Christoffer Walkendorff til Bjørnemose som sägs vara född på Glorup 1625 såsom (oäkta?) son till Henning Walkendorff til Glorup (1560-1626). Å andra sidan i de flesta källor sägs denne Henning Walkendorff endast ha ett barn - ja, ni gissade rätt på namnet - Henning Walkendorff (1595-1658). I vissa källor anges han som fader till Henning Henningsen Walkendorff til Bjørnemose, men då född 1634 på Glorup.

Vad har då detta för betydelse då? Kanske ingenting, men pusslar vi samman detta med uppgifter i vissa tyska källor att en Catharina von der Osten på Ummanz (en mindre ö i anslutning till Rügen) blev gift med Henning Christoffer Walkendorff til Glorup. Nu blir ju detta ännu mer förvecklande då källorna anger Kirsten Jørgensdatter Kruse (1628-1703) som hans maka. Kan Catharina von der Osten varit en första hustru (som dött i barnsäng)? Hennes fader var baronen Stoislaff von der Osten på Ummanz som ska ha avlidit på 1640-talet.

Arendt von der Osten dyker upp i Livgardet till fots under överste Gustaf Lillie 1671. Enligt uppgifter från nätet är sedan detta livgarde från 1672 förlagt i Pommern (och kallas Kungl. Maj:ts Drabanter). Han ingår i adelsbursen med först fänriks och senare löjtnants grad. Han får avsked enligt rullan 8 november 1674. Tillägg: Hans fortsatta militära bana är nu upphittad. Han får fullmakt som kapten för ett kompani den 25 oktober 1676 i Drottningens Lifregemente till fots utställd av fältmarschalk Ferssen.

I samband med krigsslutet 1679/1680 så börjar ett "tyskt" livgarde att etableras i Pommern. I rullorna där - som är väldigt röriga - har han inte påträffats, men väl en annan von der Osten. I livkompaniet i överste Petter Mackliers regemente i Stralsund finns sedan december 1679 förare Alexander Moritz von der Osten. Vem är nu det? Jo han är son till baron Joachim Andreas von der Osten och född 1674 på Ummanz och Joachim Andreas? Ja han är son till baronen Stoislaff von der Osten på Ummanz.

Kan även Arendt vara ett barn i denna syskonskara?

Det skulle förklara giftermålet mellan Arendts dotter Catharina von der Osten och Henning Christoffer Walkendorff på Ellinge med att en tidigare koppling finns mellan släkterna. Dessutom förekommer det relativt ovanliga förnamnet Rutger som syskon både hos brud och brudgum.

456
Osten, von der / SV: Osten, von der
« skrivet: 2017-12-02, 08:24 »
Rörande Arendt von der Ostens eventuella adlighet.

I mantalslängden för Malmö stad 1699 är inte major von der Osten på plats, men väl delar av hans hushåll som är "frij effter adels privilegier".

Arendt var född på Rügen och i området figurerar flera grenar av den medeltida tyska adelssläkten von der Osten, så vi har sannolikt inte att göra med svensk adel på någon sätt.

I övrigt så kan jag tillägga att efter Elisabeth Orrfeldts död 1691 sitter Arendt änkling i 5 år för att åter vara gift i GMR 1696. Det är troligt att den senare hustrun heter Anna Sofia Bechshöfft (och inte Bochshöfft).

Det finns också en fänrik Carl Heinrich von der Osten i Södermanlands regemente som dör 1718 på Eda skans. Säges vara född c:a 1699 i Skåne. Son?

Kan Arendt von der Osten haft ett lantställe i Skåne? I så fall var? Känns som om det vore för långt att ta sig till Malmö från Pommern vid behov.

/Paul

457
18) Danska / SV: Läshjälp, dansk kyrkobok
« skrivet: 2017-11-18, 08:55 »
N:r 1 1821 med födelsedag den 9 mars Karen Kjerstine född oäkta.

Modern, tjenstpige Inger Andreasdatter tjenandes gaardmand Peder Serup i Vester Assels. I over(redelse?) af Hr Christian Riis paa Blidstrup og bemelte Peder Serup blew angiwet som barnefader ung karl Christen Jensen hjemme hos fadren gaardm. Jens Gunnersen i Vester Assels.

458
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-11-14, 22:44 »
En liten uppdatering kring den borttappade sonen Nils Andersson som näns ovan i #64.

Nils hamnar 1815 som skomakarelärling hos sockenskomakare Lundquist i Djurröd. Det finns ingen flyttnotis på honom därefter, men det finns angivet vid hans namn "Lejd artillerist" i husförhörslängden.

Efter mycket letande tror jag mig ha hittat honom den 18 april 1817 som insatt under nummer 39 i Vakanta kompaniet i Vendes artilleriregemente under namnet Nils Nygren. Denne Nygren sägs dessutom tidigare lärt till just skomakare.

Jag följer honom i rullorna tills den 28 april 1823 då han beviljas avsked efter uttjänt kapitulationstid. Tyvärr saknas utflyttningslängd i Kristianstads Garnison och husförhören är lite skakiga just vid denna tid, så jag tappar honom igen.

Någon som har en Nils Andersson Nygren f.d. artillerist som dyker upp kanske i området Linderöds-/Nävlingeåsen ungefär vid denna tid?

/Paul
 

459
Höör / SV: Lars Petter Nelson
« skrivet: 2017-11-12, 10:53 »
Känner inte till honom men Västra och Östra Nyrup ligger i Munkarps socken, annex till Höör.

/Paul

460
Hagelbeck / SV: Hagelbeck
« skrivet: 2017-11-07, 19:13 »
I en attest från 1747 utställd av smedmästare Jöns Lund i Kristianstad framgår att grovsmedgesällen Johan Hagelbeck lärt hos honom och tjänt en tid som gesäll hos honom. På attesten har det noterats att det utställts två respass - först ett till Köpenhamn och sedan ett till Ystad.

/Paul

PS! Ett besök på Regionmuseet i Kristianstad där Smedämbetets i samma stad protokoll förvaras kan ge det definitiva beviset på föräldrarna till Johan Hagelbeck.

Källa: Kristianstads stadsarkiv

461
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-11-04, 19:00 »
Nej tyvärr. Det finns bara i original på muséet.

Hoppas dock att det ska göras tillgängligt digitalt, men det är lite sådant som är krux med museum. Museum vill ha besökare. Digitaliserar man saker får man färre besökare.

/Paul

462
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-11-03, 15:39 »
Överste Johan Vilhelm Sprengtportens regemente
Major Cocks kompani
1795

Kolla på nummer 43

/Paul

463
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-11-02, 23:10 »
Bengt,

du frågade efter källa. Kika i GMR 1797 för Överste Georg Petter Danckwarts regemente i kapten Fabricius kompani på nummer 43.

/Paul

464
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-11-02, 08:22 »
Markus,

Vilken fin genomgång av familjen Bröstberg. Tyvärr gav det inte några uppenbara ledtrådar till Niclas Wensters urspung annat än att det allmänt stärker tesen om en koppling till östra Skåne.

Vi får också bekräftat att den enda lärlingen Anders Bröstberg tar till sig i Landskrona är systersonen, Anders Truedsson (Åberg). Detta gör det ännu mer intressant att dyka ner i Niclas Wensters lärlingars ursprung. Jag tror inte man plockade en kille på gatan. Det fanns ett släktskap som regel.

Jag kikade lite på Anders Bröstbergs hustrus förmodade släkt för att möjligen hitta något där. Vigseln sker i Lund 1742 och Anna Stina Wittberg tituleras "mön". Det finns några Wittberg i Lund med efterlämnade bouppteckningar, men det är väl egentligen bara en som fångar mitt intresse. Det är den 21 augusti 1760 efter grovsmeden Petter Borgström. Hans änka är Malena Wittberg. Dock har hennes efternamn skrivits till efter ett annat efternamn som överstrukits som ser ut som Bröstberg.

Sätter man detta samman med en vigsel i Lund den 19 juni 1737 mellan spårmakaren Lars Carlsson Brydberg och änkan Johanna Nilsdotter så blir det lite intressant. Jag förmodar att detta handlar om Lars Bröstberg och den änka han gifter sig med är sannolikt änka efter en Wittberg - därav att hans förmodade styvdotter Malena felaktigt kallats Bröstberg. Det innebär också att sannolikt Anders Bröstberg gifter sig med en äldre styvdotter till Lars Bröstberg. Vem var fadern till dessa döttrar?

/Paul

465
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-11-01, 22:01 »
Nu tätnar mystiken ytterligare.

År 1728 skrivs det in en smedlärling i Landskrona Lasse Carlsson hos mästaren Mårten Nilsson i staden. Gossen är född 1711 i Södra Mellby. Föräldrarna är ryttaren Carl Svensson och h.h. Karna Andersdotter - nu boende i Vitaby socken.

Sedan kommer en notis jag inte lagt märke till tidigare. År 1731 skrivs det in en annan lärling till samma mästare, Anders Carlsson som sägs vara född 28 januari 1715 i Grevlunda i Vitaby socken. Föräldrarna är ryttaren Carl Bröstberg och h.h. Karna Andersdotter.

Detta måste vara Anders Bröstberg! Han har alltså en äldre bror som blir smed tydligen.

/Paul

PS! Tack Eva:-)


466
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-11-01, 20:24 »
Mycket intressanta uppgifter om Maria Wensters barn.

Ett par frågor. Hur vet vi att sonen Johan Fredrik dör i september 1799 (och inte någon månad tidigare)? Delar av Konungens eget värvade regemente flyttas sommaren 1799 från Kristianstad så att därefter hela regementet förläggs enbart till Landskrona och Malmö garnisoner. Man verkar dock ha tagit med sig kyrkoboken från Kristianstad och fortsatt skriva i samma bok i Landskrona.

Innan denna förflyttning så ligger i Landskrona garnison bara ett par kompanier av Konungens eget värvade regemente, utan större delen av garnisonen befolkas av folk från Överste Johan Vilhelm Sprengtportens regemente som sedermera precis innan 1799 gick under namnet Överste Georg Petter Danckwarts regemente. Detta regemente sammanslogs sommaren 1799 med enheterna i Konungens eget värvade regemente under det senare regementets namn. Den kyrkobok man använt fram tills dess, är dock borta. Därmed kan Johan Fredriks död ha skett sommaren 1799 i Landskrona Garnisonsförsamling, men skrivits in i denna förlorade kyrkobok.

Bengt Hallström avslutar sina dagar som artillerihantlangare och dör enligt GMR 1791 1790-01-17 i Finland.

Maria Wenster bör under denna tid uppehålla sig i Landskrona Garnisonsförsamling (eller Slottsförsamling där de två yngre barnen fötts).

Ole Andersen Möller sägs i rullan över Sprengtportska regementet vara född i Norge 1766. Han har varit rymd ur tjänst tidigare till Danmark, men återkommer och tas till nåder igen i Major Cocks komp. på N:r 43 1793-08-27. Strax därefter - med stor sannolikhet 1795 i Landskrona Garnisonsförsamling - gifter han sig med Maria Wenster. Sonen Gustaf föds c:a 1797 i samma församling. Båda dessa notiser har sannolikt funnits i den förlorade kyrkoboken.

Gissningsvis, kanske i samband med regementssammanslagningen 1799, har Ole Möller rymt igen (och kanske också hittat på något brottsligt med tanke på den korta väntetiden för skilsmässa). Domen finns förmodligen i regementsdomboken.

/Paul

467
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-11-01, 15:25 »
Några fler reflektioner kring klensmeden Niclas Wenster.

Den siste mästare som Niclas Wenster var gesäll hos var Anders Bröstberg.

Jag har försökt följa honom så gott det går.

Han flyttar in till Landskrona omkring 1740 och gifter sig i Lund den 7 december 1742 med "mön" Anna Stina Wittberg. Han tituleras "klensmeden från Landskrona". Det framgår inte om han är mästare eller gesäll. Med tanke den vid hans död uppgivna ålder tyder mer på att han är mästare än gesäll 1742.

Han förekommer inte som lärling vid Smedämbetet i Landskrona så han måste ha lärt någon annanstans.

Under 1748 står det klart genom Stadens äldstes protokoll från den 6 september att Anders Bröstberg har för avsikt att flytta till Asmundtorp. Det gör han också för 1755 föds en dotter Karna i Asmundtorp. Modern heter dock Gunilla Olsdotter och någon sådan vigsel har inte påträffats. Jag har ej heller hittat Anna Stina Wittbergs dödsnotis.

År 1757 har Anders Bröstberg både blivit änkling och flyttat igen. Han är nu smed på Lärkesholms gård i Örkelljunga socken. Han ingår nytt gifte i Perstorp 1757 med Karna Persdotter. Han avlider i Örkelljunga 1760 och sägs (uträknat) vara född 1702.

Vad kan vi mer säga om Bröstberg? Vad känt är tar han till sig bara en lärling under tiden i Landskrona. Det sker 1746 och är 14-årige gossen Anders Truedsson (som tar gesällnamnet Åberg) som sägs vara född i Åhus av föräldrarna salpetersjudare Trued Nilsson och h.h. Hanna Carlsdotter. Jag har följt upp honom. Han var inte född i Åhus, utan i Nosaby 1732, men föräldrarna flyttar senare till Åhus.

Med anledning av detta kan man ställa lite påståenden.

Smedämbetet i en stad han vid den här tiden en uppgift att upprätthålla ett oligopol. En stad ansågs bara ha plats för ett visst antal grov- och klensmeder. Detta borde ha skapat ett överskott på lärlingar som i sin tur gav ett relativt överskott på gesäller. Att bli mästare i en stad var inte alla förunnat. Man kan nästan misstänka att här fanns grogrund för "affärer" där man antingen kunde ta betalt för att "ge sin plats ledig" eller i vart fall se till att promotera sin släkting.

Således när Bröstberg under 1748 bestämmer sig för att lämna Landskrona så är han medveten om att det blir en plats för en klensmedsmästare ledig i staden. Och som av en händelse är Wenster som 1747 skrev in sig i Malmö, nu 1748 gesäll hos honom i Landskrona.

Är detta en slump? Jag tror det inte. Bröstberg har säkerställt genom att lyfta fram Wenster så att platsen som mästare i staden skulle gå till honom. Varför? Jag tror på ett släktskap.

Låt oss betrakta åldern på Niclas Wenster.

I Smedämbetet i Landskrona fanns sju ledamöter.

1 ålderman
2 bisittare
4 lagbröder

Redan 1756 blir Niclas Wenster ålderman i ämbetet efter endast sju år i staden. Hur är det möjligt? Jag tror att man ska ta titeln "ålderman" bokstavligt. Han var äldst i ämbetet och därmed förefaller hans uträknade födelseår 1707 inte längre så omöjligt.

I ämbetets protokoll under året 1759 verkar det dock uppstå någon slags schism mellan åldermannen Wenster, bisittaren Truls Diurlund å enda sidan och lagbrodern Anders Wäström å andra sidan. Wenster och Diurlund tvingas avgå. Intressant är namnen som alla drar åt östra Skåne.

När det gäller kandidater till fader/broder till Bröstberg finns en ryttare Carl Bröstberg nere på Österlen i Kiviks-trakten omkring 1710. Han sägs vara född i Brösarp (kommer Bröstberg därifrån?).

Ja, det vara lite funderingar:-)

/Paul


468
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-10-30, 13:37 »
En möjlig liten framgång med Maria Bengtsdotter Wensters bakgrund.

Enligt hennes moster Elsa Månsdotters bouppteckning 1800 hade Maria en syster Bolla "gift i Tollarp".

Jag har nu "dammsugit" Tollarp under förutsättning att uppgiften stämmer och hittat en enda kandidat.

Det handlar om förre ryktaren Anders Nilssons hustru Bolla Bengtsdotter som är inhyses på Tollarp N:r 3 år 1800. Paret vigdes den 11 oktober 1793 i Västra Vram.

De får tre kända barn:

Åke 1794 i Västra Vram, sedermera frälseåbo i Vanneberga och Åraslöv i Vinslövs socken.
Nils 1796 i Vä, okänt öde. # Har lyckats följa honom tills han 1815 flyttar från Vinslöv till Djurröd.
Hanna 1800 i Västra Vram, död 1829 på Önnestad N:r 37.

Paret Anders & Bolla är fattigt flyttefolk och verkar sakna fast punkt i tillvaron. År 1802 flyttar man till Önnestads socken och flyttar runt på många adresser i byn. Någon gång mellan 1810 och 1815 dör Anders Nilsson (utan någon bouppteckning). Bolla och de två yngre barnen flyttar runt och 1829 fiskar jag upp dottern (som avlider 1829) och Bolla som inhyses på Önnestad N:r 37. Efter dotterns död flyttar modern - oklart var.

I denna sista notering står att Bolla skulle vara född 1760 i Västra Vram. Hon är inte född åren 1757-1761 i Västra Vram. Hon finns i vart fall inte i boken. När sonen Nils föds 1796 i Vä så står att Bolla ska vara 38 år gammal. Detta indikerar en födelse c:a 1758. Gissningsvis är Maria den äldre av de två systrarna.

Mycket tyder på att Bolla (och Maria) är födda i en brunnen socken, men att föräldrarna eller i vart fall en av föräldrarna sedermera hamnat i Västra Vram socken. För att spana vidare där behövs ett AD abonnemang så att man i detalj kan studera från säg 1766 och framåt vilka Bengt som finns med döttrar i passande ålder. Ett pusslande, men vad annars kan vi göra:-)

/Paul

UPPDATERING!

Jag har nu sökt igenom Önnestads husförhörslängd 1829-1836 samt Önnestads dödbok till 1840; Bolla Bengtsdotter finns inte med. Hon måste ha flyttat från socknen i samband med dotterns död 1829. Hennes inflyttningsattest finns inte i Nävlinge, Vinslöv, Västra Vram, Vä, Träne, Skepparslöv eller Djurröd. Någon som känner för att kolla fler kringliggande socknar för inflyttade 1829?

469
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-10-25, 20:15 »
Hej Bengt!

En fin sammanfattclasning av vad som hittills är känt kring Wenster-släkten. Dock ett par rättelser.
 
Det är egentligen tre (och inte fyra) hittills olika Wenster-linjer vi har arbetat med. Det är möjligt att det kommer att minska om vi kan koppla samman dem i en framtid.

1. "Landskrona-Wenster" där två bröder Christian och Frans Christenssöner har eller tar sig namnet Wenster. En tänkbar kandidat att vara deras fader är den danske skolmästaren Christen Christensen, men detta är inte fastställt.
2. "Åhus-Wenster" där Niclas Wenster skrivs in som lärling 1734 vid smedämbetet i Karlshamn. Han hamnar småningom i Landskrona.
3. "Linderödsås-Wenster" där Maria Bengtsdotter Wenster dyker upp i Landskrona 1781 och har släktningar i området kring Linderödsåsen.

I Landskrona garnisonsförsamling har under större delen av tiden från 1680 och framåt till slutet av 1700-talet funnits bataljons-, regements- eller garnisonspastorer verksamma. Det är troligt att de förrättat både dop, vigslar och begravningar. Detta är sannolikt den troligaste förklaringen till alla de människor som påstås vara födda i Landskrona, men som inte påträffas i stadsförsamlingen.

Då kommer vi över till ett spår som jag definitivt tycker du ska försöka följa upp.

Under perioden 1737-1753 fanns periodvis först Generalmajor Bousquets värvade regemente och sedan Prins Gustavs regemente till fot förlagda i Landskrona. I dessa två regementen fanns en "löjtnantsexpektant" Berendt Hiorth inskriven. Han verkar ha värvats omkring 1740 för han finns inte i rullan 1737, men i den 1743. Att ha detta namn (icke adligt) och ha den titeln tyder på en viss ålder. Tyvärr har jag inte lyckats följa honom vidare. Han är i rullan 1749, men när så regementet ånyo byter namn 1753 (till Kronprinsens regemente till fot) så är han borta.

Kan Berendt Hiorth ha blivit löjtnant i ett annat regemente? Och kan han vara så pass gammal att han har barn födda på 1720-talet? Och den kanske mest intressanta slutsatsen; ingenting motsäger möjligheten att Niclas Wenster och Annika Hiort vigdes i Landskrona Garnisonsförsamling. Vi vet ju att det funnits en kyrkobok, men att den förlorats.

Vid en snabb kontroll såg jag att det fanns en ryttare Berendt Hjort i rullan 1735 för Billesholms kompani i Skånska Husarregementet, men det är högst osannolikt att denna 5 år senare skulle vara "löjtnantsexpektant" i ett värvat infanteriregemente.

/Paul

470
Gyllenpatron / SV: Någon som vet var?
« skrivet: 2017-10-15, 12:37 »
Kolla under släkten Gyllenpatron bland Biografica som finns på SVAR. Där brukar finnas brev samlade.

/Paul

471
Igelösa / SV: Sven Jeppson f. 1745, med familj flyttar vart?
« skrivet: 2017-10-10, 19:47 »
En annan infallsvinkel. Svens syster Kjersti blev 1772 i Odarslöv gift med Mårten Åkesson. De blev bosatta på Igelösa 4. Att följa paret kanske kan ge något.

/Paul

472
Tack Maud!

Det är rätt Hilma!

Jag har sett denna person tidigare för många år sedan, men nu när jag sökte på Ellis Island dök hon inte upp.

Uppgifterna om de anhöriga hade jag sedan tidigare, men vad som händer efter hon rest till sin morbror Olof Andersson i Minneapolis är i ett dunkel.

/Paul

473
Hej!

Har sökt med ljus och lykta efter min farmors syster som emigrerade till USA från Malmö S:t Petri den 23 juni 1909. Hon var född 21 december 1889 i Malmö S:t Petri.

Jag tror att jag har hittat henne när hon anländer till USA, men det känns inte helt säkert. Uppgifterna är från Ellis Island.

    First Name :   Hilma
    Last Name :   Johanson
    Nationality :   Sweden, Swedish
    Last Place of Residence :   Sjotorp, Sweden
    Date of Arrival :   August 25th, 1909
    Age at Arrival :   22y
    Gender :   Female
    Marital Status :   Single
    Ship of Travel :   Oceanic
    Port of Departure :   Southampton
    Manifest Line Number :   0017

Varken hennes ålder eller hemvist stämmer. Hon kan ha tagit sig in utan att ha passerat Ellis Island.

Alla uppslag är välkomna.

/Paul

474
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth / Wachsmuth
« skrivet: 2017-10-03, 10:59 »
Som en fortsättning på diskussionen ovan om den tyske teologen Matthias Wasmuth (Kiel 1625-1688 Kiel) ovan kommer lite mer input.

På en svensk sida om familjen Zoéga (jmf uppgiften på Anna Zoegin ovan), kommer följande info om kantorn Matthias Zoéga.

Matthias föräldrar var Matthias Zoéga , * omkring 1545, † 1604/06 i Kiel och Anna Stampe, * omkring 1555/60, † 1622 i Kiel, troligen dotter till hovprästen i Parchim i Mecklenburg, Johan Stampe. De gifte sig omkring 1578. Vid sin död var Matthias Zoéga dansmästare vid det gottorpska hovet. Han var tidigare gift med en italiensk grevinna vars namn inte är känt. De hade två döttrar tillsammans.

De hade även barnen:

Johann Adolph Zoéga, * omkring 1583, † 1623/32 i Kiel. ”Pfennigmeister” i Kiel, hamnade i onåd, för att han inte ville överlåta två vackra cypressträd till hertigen, flyttade 1608 till Köpenhamn, där han livnärde sig som handelsman, mäglare och pantlånare. Omkring 1620 byggde han ett hus i Kiel. Gift med Thyra Ellenberger från Roskilde (levde ännu 1652 i Köpenhamn).

N. N. Zoéga, * omkring 1580/85, Gift med Ditlev Fürst (Vorstius), * 15??, † omkring 1613, präst i Neumunster.

Anna Zoéga, * 1595, † 1675. Gift (före 1622) med Jürgen Wasmuth, juvelerare i Kiel.


Utöver detta har ur Kiels universitetsmatrikel följande person hittats som kan vara intressant i sammanhanget;

Christian Wassmuth från Kiel inskriven den 27 februari 1667 som juridikstudent.

475
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth / Wachsmuth
« skrivet: 2017-10-02, 15:59 »
Lite mer info om den tidigare nämnda Sara Wasmund som dog 1712 i Malmö S:t Petri.

Wasmund, kan vara, men behöver inte vara, en förvanskning av Waxmuth, Wachsmuth. Därför tas hon upp under denna släkt.

Hon föddes som tidigare nämnts på "Jutland" som får sägas vara en något diffus angivelse av födelseplats. Hon bör ha fötts, med utgångspunkt i angivna dödsåldern c:a 1675.

Den förmodade fadern fältskären Jockum Heinrich Wasmund hamnar sedermera i Malmö där han enligt S:t Petris register för brudefolk betalar brudepenningar 1681-12-02. Han har gift om sig med annan hustru än Saras moder.

Enligt S:t Petris register över begravningsinkomster betalades det in för hans hustru 1691-09-06 och för honom själv 1692-10-21. Det är oklart om han hade barn i detta andra? gifte.

/Paul

476
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth / Wachsmuth
« skrivet: 2017-10-02, 09:27 »
Som en fortsättning på den Waxmuth-diskussion som funnits här: https://forum.genealogi.se/index.php?topic=147490.msg1445020#msg1445020

Den tyska teolog Matthias Wasmuth född och död i Kiel (29 juni 1625 -- 18 november 1688) hade föräldrarna, borgaren i Kiel, Georg Wasmuth och Anna Zoegin enligt Leben der berühmtesten Kirchen-Lehrer und Scribenten des XVI. und XVII. Jahr-Hunderts nach Christi Geburth s.990.

/Paul

477
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth, Sara/Anna Maria
« skrivet: 2017-10-01, 21:17 »
Vad är detta för herre?

de.m.wikipedia.org/wiki/Matthias_Wasmuth

/Paul

478
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth, Sara/Anna Maria
« skrivet: 2017-10-01, 21:02 »
Förresten ni kollade begravningen 5 dec  1712 i Malmö S:t Petri?

Där nämns som fader fältskären Jockum Hindrich Wasmund på Jutland. Hur långt söderut räknas Jutland? Ner till Kiel?

/Paul

479
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth, Sara/Anna Maria
« skrivet: 2017-10-01, 20:26 »
Ja, det verkar så.

En utestående fråga är dock hennes förnamn. Adelskalendern har nog någon slags källa till Sara Maria som inte utgörs av Fulltofta kyrkobok. Här finns flera tänkbara förklaringar.

Till exempel:

Något av namnkombinationerna är rätt.
Hon hette Anna Sara Maria eller annan kombination.
Det är två personer - kanske systrar - gifta med samme man. Först Sara Maria och sedan Anna Maria.

/Paul


480
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth, Sara/Anna Maria
« skrivet: 2017-10-01, 17:59 »
Uppgiften med Sara Maria kommer från åtminstone en adelskalender.

Kan det vara ett utelämnat "d"?

Kan det stå "i Kyllu:yholsten" -》i Kijll udij Holsten?

/Paul

481
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth, Sara/Anna Maria
« skrivet: 2017-10-01, 10:53 »
Inte riktigt nöjd med första bokstaven.

"y ?olsten" ser det ut att stå där ? skulle kunna vara ett litet h som nötts ner eller skadats.

/Paul

482
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth, Sara/Anna Maria
« skrivet: 2017-10-01, 00:24 »
Den kanske kommer från tavlan ovan. Du läste Kyllu och efter det står "i Holsten".

/Paul

483
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth, Sara/Anna Maria
« skrivet: 2017-09-30, 16:45 »
Vilka falkögon du har:-)

Förvanskning av Kiel?

/Paul

484
Landskrona / SV: Vigsel mellan Rosenkrantz och Gyldenstierne
« skrivet: 2017-09-27, 20:41 »
Det är ju flera omständigheter som har betydelse. Kan man inte på något sätt knyta varken make eller maka till Landskrona Citadell, så är frågan varför personerna överhuvudtaget ska ha med citadellet att göra?

Skulle man å andra sidan kunna knyta dem till citadellet t.ex. att någons (kvinnans) släkting tjänstgjorde där vid den aktuella tiden, så uppstår ändå frågan varför ett par skulle låta sig vigas på citadellet hellre än i Sancti Johannis Baptistae som var en av de större kyrkorna i länet?

Slutligen, så länge det inte går att fastslå existensen av en församling eller ens tjänstgörande präst på citadellet den aktuella tiden, så vet vi i vart fall att det fanns en i Sancti Johannis Baptistae kyrka.

Frågan är var den ursprungliga uppgiften till vigseln den 3 juli 1614 kommer från?

/Paul

485
Landskrona / SV: Vigsel mellan Rosenkrantz och Gyldenstierne
« skrivet: 2017-09-27, 19:42 »
Under den svenska tiden inrättades så småningom en garnisonsförsamling i Landskrona, men det är tveksamt om någon sådan funnits under dansk tid. Den permanenta militära bemanningen synes ha varit sparsam (innan svenskarna satte artillerikompanier och Tyska Livregementet till fots som permanenta garnisonsregementen i staden under 1680-talet).

Det är mycket troligt att vigslarna skett i denna kyrka: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sancti_Johannis_Baptistae_kyrka

En som kan veta mer om vad Mogens Gyldenstierne sysslat med under den aktuella tiden kan vara mannen i denna artikel:

https://www.hd.se/2015-12-10/han-har-forskat-i-bjersgards-unika-historia

/Paul

486
Landskrona / SV: Vigsel mellan Rosenkrantz och Gyldenstierne
« skrivet: 2017-09-27, 19:10 »
Ja, du har rätt fadern ska vara Mogens Mogensen Gyldenstierne. Jag har läst på fel rad i källan.

Frågan kvarstår dock vad hennes fader, Mogens Mogensen Gyldenstierne, sysslade med omkring 1614? Länsherre vid den aktuella tiden var Tage Ottesen Thott som några år senare gifter in sig i Gyldenstierne-släkten. Kan Mogens haft en tjänst strax under Tage Thott vilket då föranleder vistelse i Landskrona och att det är därför dottern finns i staden?

En annan koppling mellan Landskrona och Gyldenstierne är att Lenes syster Tale Mogensdatter Gyldenstierne vigs med sin man Knud Grubbe i staden den 22 augusti 1621.

/Paul




487
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth, Sara/Anna Maria
« skrivet: 2017-09-27, 09:04 »
Jag tittade lite snabbt i Malmö S:t Petri.

Det finns en intressant begravningsnotis den 5 december 1712 efter en Sara Waxmund, som skulle kunna tänkas vara en förvanskning av t.ex. Waxmunt -> Waxmut

/Paul

488
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth, Sara/Anna Maria
« skrivet: 2017-09-26, 20:18 »
Hej Maibritt!

Jag antar att du läst under släkten Waxmuth här på forumet. Där finns en del intressanta kopplingar nämnda.

Det kan också mycket väl vara så att hennes namn varit Sara Anna Maria där det sista varit hennes tilltalsnamn. I andra källor kallas hon oftast Sara Maria, medan i Fulltofta kyrka samt i Fulltoftas kyrkobok kallas hon Anna Maria. Jag har också läst diskussionen på en dansk sida där man bl.a. hävdar att hennes dödsnotis inte finns i Fulltoftas kyrkobok. Den finns där, men är inskriven senare på året.

Namnet Wachsmuth förekommer i hela Slesvig-Holsten, så det blir inte så lätt att hitta. Däremot så kan de kopplingar som hittats kanske användas för att hitta någon släkting till henne.

Hon sägs vara född 1635 i Holsten, men någonstans 1655-1660 blev hon gift. Hennes man hamnade 1660 på Skånska Generalguvernementet i Malmö. Är det så enkelt att de vigdes i Malmö 1659-1660? Finns han med i någon mantalslängd för Malmö? Finns fler Wachsmuth i Malmö? Hennes syskon? Föräldrar som rest till Malmö? Det var inte helt ovanligt att familjer i Slesvig-Holsten flyttade till Malmö omkring 1650 - exempelvis handlande Peter Hegardt född 1638 i Slesvig som 1655 flyttade till Malmö.

/Paul

489
Landskrona / SV: Vigsel mellan Rosenkrantz och Gyldenstierne
« skrivet: 2017-09-25, 12:07 »
Hej Ralf!

Frågan är vad hennes fader, Mogens Henriksen Gyldenstierne, sysslade med omkring 1614? Länsherre vid den aktuella tiden var Tage Ottesen Thott som några år senare gifter in sig i Gyldenstierne-släkten. Kan Mogens haft en tjänst strax under Tage Thott vilket då föranleder vistelse i Landskrona och att det är därför dottern finns i staden?

Hennes moder, Hedvig Ebbesdatter Ulfeldt, hade avlidit sex år tidigare 1608, men frågan är om hon haft närmare släktingar som tjänat i Landskrona under den aktuella tiden?

Holger Axelsen Rosenkrantz är 1614-1617 lensmand på Roskildegård och har innan dess fört ett värvat regemente i Kalmarkriget. Det är först 1617 han kommer till Halmstads slott och 1618 kommer första kända barnet. Det förefaller vara Lene Mogensdatter Gyldenstierne som har kopplingen till Landskrona.

/Paul

490
Grotte / SV: Grotte
« skrivet: 2017-09-10, 14:57 »
Kenneth,

Ur http://www.trollhattebygden.se/per-stoltenhielm-och-claudius-kloot-tva-anfader-i-vanersborg/ framgår bland annat följande:

Major Erik Grotte – skolstudier i Brätte och Vänersborg – ingick 1688 äktenskap med Katarina Kloot; dotter till Claudius Kloot. Erik Grotte, som deltog i slaget vid Halmstad, Fyllebro, 1676 , var son och sonson till prostarna Andreas respektive Laurentius Grotte i Västra Tunhems gäll. Modern – dotter till biskop Sveno Svenonius i Skara – bar namnet Katarina.

/Paul

491
Räng / SV: Borglund - Lundros
« skrivet: 2017-09-10, 14:43 »
Leif.

Du kan ju kika på en födelsenotis 1728-07-17 i Bodarp.

/Paul

492
Gyllenållon / SV: Gyllenållon
« skrivet: 2017-09-08, 11:18 »
En utdrag ur Hagebyhögas kyrkobok 1701 styrker existensen av en Alexander Gyllenållon.

/Paul

493
Gyllenållon / SV: Gyllenållon
« skrivet: 2017-09-06, 17:46 »
Citera
Utan känt samband med stamfadern enligt EÄ:
...

4) Anna Elisabet Gyllenållon. Gift 1719-06-28 i Ystad med föraren vid Upplands femmänningsinfanteriregemente Johan Ernst Handkie.

Nu kan vi genom ett par dopnotiser i Äspö socken samt en vigsel i Ystad Sankta Maria i princip fastslå att Anna Elisabeth Gyllenållon är dotter till kornetten Carl Gustaf Gyllenållon. Anna Elisabeth blir efter Johan Ernst Handkes död omgift  1735-04-15 med skomakaren Albrekt Jönsson. Vigseln kan synas omaka men äger likväl rum i Ystad Sankta Maria. Därefter flyttar paret till Äspö socken där man får barn. I två notiser 1735-09-08 samt 1737-12-17 föds först tvillinggossar och i den senare notisen en son. I dopet av ett av barnen i den första notisen står att han döps till Carl Gustaf efter morfadern (för övrigt så döpte även J.E. Handke och A.E. Gyllenållon till Carl Gustaf i Ystad), medan i andra notisen så sägs att barnet döps till Alexander efter moderns faderbroder.

Det har alltså även funnits en Alexander Gyllenållon någonstans bror till kornetten Carl Gustaf Gyllenållon.

/Paul

494
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-08-25, 08:47 »
Ytterligare lite mer info.

Wensters första lärling Truls Diurlund föddes 1730 i Landskrona Garnisonsförsamling (vars kyrkobok gått förlorad för aktuell tid). Han blir också klensmed i Landskrona och dör den 11 december 1793 - 63 år gammal. Fadern var artillerigrovsmeden Olof Diurlund (Skåne 1693--1759 Landskrona Garnison) och modern var Cilla Trulsdotter.

Wensters andra lärling Nils Jonasson Berggren föddes den 14 februari 1736 i Vallda socken i norra Halland (och alltså inte i Valla i Bohuslän). Fadern var betjänten, senare strandridaren och sedermera tullaren Jonas Eriksson Berggren (1675--1748-02-06 Ängelholm) och modern var Catharina Magdalena Låftman. Paret vigdes 1726 i Östra Ljungby i Skåne. Efter mannens död blir änkan omgift den 26 februari 1755 i Helsingborg med skomakare Bengt Wallgren.

/Paul

495
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-08-24, 13:05 »
Några funderingar utifrån den info som fanns i Smedämbetets handlingar.

Vi vet att Niclas Wenster skrivs in som klensmedslärling 1734 i Åhus.
Vi vet att det längre fram i tiden finns en Maria Bengtsdotter Wenster som har släkt i Linderödsområdet d.v.s. området öster om Ringsjön och ut mot Åhus.
Vi vet att den sista lärlingen som Niclas Wenster tar till sig är född i Vittskövle socken - som gränsar till Åhus.
Vi vet också att det bör finnas någon slags koppling till artillerismeden Olof Diurlund eller hans hustru. När Niclas Wensters första barn föds 1750 är både Olof Diurlunds hustru och dotter med bland dopvittnena.
Vi vet att den första lärlingen Wenster tar till sig är Olof Diurlunds son Truls.
Vi vet att det finns en socken nära Linderöd som heter Djurröd - förleden åker ibland in i efternamn t.ex. Diurlund.

Dessutom vet vi också att Niclas Wensters yngste son Christian blir bödkare och hamnar i Stenkyrka socken i Bohuslän.
Är det en slump att Niclas Wensters andre lärling Nils Jonasson Berggren uppges vara född i Valla socken i Bohuslän - granne med Stenkyrka?

Det är mycket att fundera på:-)

/Paul

496
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-08-22, 16:46 »
Åren 1749 till 1760 har Wenster fyra lärlingar:

Inskrivningsår:
1749 Truls Diurlund
1753 Nils Jonasson Berggren
1755 Nils Sörensson
1760 Trued Jönsson

Inskrivningarna i ämbetet bifogas.


497
Wenster / SV: Wenster
« skrivet: 2017-08-22, 16:42 »
Hej Bengt!

Niclas Wenster skrevs in vid Smedämbetet i Karlshamn den 16 januari 1734, vilket framgår då han upptas som mästare i Smedämbetet i Landskrona den 11 november 1748. Jag bifogar utdrag ur detta ämbetes protokoll.

Det innebär att Niclas Wenster befunnit sig på utrikes och inrikes gesällvandring från 25 juni 1737 tills den dagen han skrivs in som mästare i Landskrona.

Tyvärr står det inte var han är född, men han kan ju ha återvänt till Åhus någon gång under åren 1737-1748. I Åhus finns under den aktuella tiden ett par familjer Hiort och vigselbok saknas i Åhus åren 1746-1748.

Jag kommer i ett annat inlägg även posta de fyra lärlingar som skrevs in hos mästare Wenster under hans tid i Landskrona. Dessa kan vara släkt med honom eller hans hustru.

/Paul

498
Anbytarforum / SV: Anbytarforum
« skrivet: 2017-08-22, 12:32 »
Hej igen!

Nu vet jag inte vem som är admin här på forumet, men jag rekommenderar att följande tråd läses: https://www.simplemachines.org/community/index.php?topic=554497.msg3930542#msg3930542

Enligt denna tråd så kan inte en medlem rakt av avsluta sitt konto, utan detta genomförs av admin efter en förfrågan från medlem. När då ett konto avslutas har admin 3 valmöjligheter;

- Radera inget (den f.d. medlemmens alla inlägg finns kvar och förflyttas till ett gästkonto)
- Radera alla inlägg (som utgörs av svar på ämnen, övrigt överförs till ett gästkonto)
- Radera alla inlägg och ämnen d.v.s. "allt".

När jag söker bland medlemmarna i Anbytarforum hittar jag ingen "Guest". Detta kan egentligen bara betyda två saker;

1. Man har raderat "allt". Det är ju då inte plattformens fel, utan val man medvetet eller omedvetet gjort hos admin.
2. Gästkontot kallas inte "Guest", utan något annat. Vad vet jag inte.

/Paul

499
Anbytarforum / SV: Anbytarforum
« skrivet: 2017-08-21, 19:11 »
Patrick,

Det är nog inte helt oväsentligt. Med ett köpesystem uppstår licensieringskostnader samt ytterligare kostnader för tillkommande moduler. Och man får betala vad det kostar då man har en säljare att vända sig till. I förlängningen kan detta leda till att man måste ta ut en avgift för medlemmarna här på forumet och det lär inte driva upp engagemanget i forumet. Risken är att det blir färre medlemmar, smalare forskning och sämre diskussioner.

Visst, det krävs mer engagemang att driva plattform i öppen källkod, men kan tillgången till forumet förbli gratis så kommer allas forskning gagnas av det.

Du skriver att alla inlägg du gjort skulle försvinna om du avslutar kontot. Stämmer detta? Var kommer den uppgiften ifrån?

/Paul

500
Anbytarforum / SV: Anbytarforum
« skrivet: 2017-08-21, 18:18 »
Anbytarforum drivs med Simple Machines SMF som är en plattform i öppen källkod. Den är också gratis och ytterst anpassningsbar.

För den som är intresserad finns ett användarforum under https://www.simplemachines.org/

Alla är välkomna att bidra till utvecklingen av plattformen och de efterfrågade funktionerna kanske redan finns utvecklade av plattformens community.

/Paul

Sidor: [1] 2