ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Rune Johansson

Sidor: [1] 2 3
1
Från Allbo härads domböcker:
Ingrid Jonsdotter uppbud 1 gången på 3/8 mantal Målen där hon fått 3/16 mantal i arv efter sin far Jon Mattisson 1729-05-07 och 3/16 har hon och maken Olof Bertilsson köpt av hennes syskonbarn 1760-03-23
1729 har Jon Mattisson i testamente förordnat att barnen i första giftet har fått sitt mödernearv och  bröllopskost men inte fått någon hjälp av dem i ålderdom så skall nuvarande hustrun Kerstin Larsdotter med de två yngre barnen ärva allt i löst och fast.
Jon köpte Målen till skatte 1724 och bodde 1720 i Mulaberg då han ansökte att få lösa kronohemmanet Målen till skatte.
Tyvärr inga uppgifter om Jons första gifte eller barnen i detta äktenskap.

2
Rydaholm / SV: Namn
« skrivet: 2017-05-11, 09:34 »
Carl var son till soldat Jonas Ko[size=78%]lf och  Elin Månsdoter i Kolvarp ST. Jag har en anteckning att Carl var född 12 juli.
Jonas Kolf född i Gällaryd (okänt datum) och hustru Elin född 1761-10-02 från Skaftarp.
I byaboken "Skaftarpd rote" har Jonas samma födelse som hustrun som är fel[/size]

3
Soldatforskning i Småland / SV: Soldattorp nummer på sten
« skrivet: 2017-04-05, 08:03 »
Det är en brosten som visar hur många meter gården hade att hålla vägen i ordning. Det som förbryllar mig är det är två angivelser på väglängden. Kan det vara så att stenen står i ett vägskäl? Gården har således en sträcka att hålla i ordning på den ena vägen och lite längre sträcka på den andra vägen.
Hör med Hembygdsföreningen, Jag tror att de har koll på brostenarna.
Mvh/Rune

4
Allmänt / SV: Christina Botilda 1847
« skrivet: 2017-04-02, 21:46 »
Och i födelseboken står det Maria Petersdotter. Frågetecknen  hopar sig??
Då Johan har kollat Habo så bör hon heta Maja Lena Larsdotter
/Rune

5
Allmänt / SV: Christina Botilda 1847
« skrivet: 2017-04-02, 21:13 »
Modern heter Maria Petersdotter så där har du nästan rätt (inte Petersson).
Mvh/Rune

6
Swedish names / SV: Signe Esbensen from Virestad
« skrivet: 2017-02-24, 19:47 »
It was a surprise to read your inquiry I must write and tell you that I were born in 1937 in neighboring yard where Signe was born in 1875, My parents sold the farm in 1945 but I have still memories from this time and years in Senneshult.
If you wish to contact me I have sent a message to Anbytarforum and leaved them my epost address,  You will visit southern Sweden in June 2017 and I can give you an itinerary to see Virestad parish and Senneshult. But it is important to find an interpreter because my English knowledge is poor. But perhaps to write it is more easier there I have help of my Apple Ipad. How it is with the spelling?
Sinceraly
Rune Johansson

7
Var ligger platsen / SV: Var ligger platsen
« skrivet: 2017-02-02, 11:16 »
När du anger Högby som avses Högsby socken och där finns herrgården Odensvi.
Kanske du kan få svar på ditt spörsmål.
Mvh/Rune

8
Hjälmseryd / SV: Peter Svensson 1738-1800
« skrivet: 2016-10-27, 09:52 »
Har du läst vad som står i Hjälmseryd C:2 sid 518 vid vigseln 1774?
Det är den texten som jag refererar till.

9
Hjälmseryd / SV: Peter Svensson 1738-1800
« skrivet: 2016-10-26, 08:39 »
Min kollega har svarat: Sannolikt inte den Sven som kom från Klinthult och begravdes i Gällaryd.
Sven Isacsson dog i Slättö 1757-05-29

Han skriver att familjen flyttade cirka 1747 till Hjälmseryd
Barn: Peter född 1738.10.09 i Bössjarp
Ingierd född 1744-11-05 i Bössjarp
Maria född 1747-09-09 i Göljaryd
Lisken född 1751-05-25 i Göljaryd
Sven har förmodligen en äldre son Isac och familjen har kommit till Gällaryd efter dennes födelse. Hustrun kan ha varit gift tidigare och har sonen från detta äktenskap.
Finns det någon notering att Peters var avliden ryttare?

10
Hjälmseryd / SV: Peter Svensson 1738-1800
« skrivet: 2016-10-25, 21:11 »
Från en forskarkollega fick jag lite vägledning. Peter född i Bössjarp Gällaryd socken 1738-10-07 son till Sven Isacsson och Kerstin Pedersdotter. De är inte gifta i Gällaryd, troligen  kommer Kerstin från en av grannsocknarna Värnamo, Voxtorp eller Fryeled.
Det begravs en Sven Isacsson i Gällaryd 1748-04-22 och kommer från Klinthult i Nydala socken ålder anges till 34 år. Kolla med Henry Renshults böcker från Nydala om han har skrivit något om honom. Henry bodde i KLinthult så chansen är stor att det finns mer som Henry har hittat.

11
Voxtorp (H) / SV: Voxtorp (H)
« skrivet: 2016-09-13, 14:24 »
För att inte gå vilse; det är Voxtorp (F-län)
Jag följde Martha i följande hfl för att förhoppningsvis hitta någon ledtråd. Tyvärr inte, Martha dog 1838-10-13 på Helsingtorp (Berga AI:/ sidan 151).
Enda möjligheten är att följa barnen när de döps för att bland dopvittnen hitta någon plats i Voxtorp socken där dessa vittnen kommer ifrån.

12
Hej!
Vi tar det säkra först. Greta (Margareta) är mor till Alexander Hultin. Greta var gift med garvare Lorentz Hultin på Huseby.
Gretas föräldrar var Petter Malm och Beata Thomasdotter Bursei och gifta 1697, Hon kom från Thorahult i Nöbbele socken.
Jag hittar inte min anteckning nu att Petter Malm var länsman och bodde i Klasentorp Hällagård i Slätthög socken innan familjen flyttade något år efter 1700 till Skatelöv där Petter fick tjänsten som organist
Gissning; Jag tror det står 84 och att det är någon som långt senare har skrivit dit det. Kanske en släkting som har haft tillgång till boken. Siffran 8 börjar man ju med ett rakt streck och sedan får man hålla gåspennan stadigt för att få snirklarna med bokstaven S att passa med det raka strecket.
Det är snarare en regel än undantag att åldersuppgifter inte stämmer då det gäller socknarna Almundsryd, Härlunda, Virestad, Västra Torsås. De som bodde nära en kyrka i en grannförsamling fick lov att gå dit. Särskilt Härlunda och Virestad skall man söka i Örkened och Loshult om födelse och vigsel.
Med vänlig hälsning/Rune

13
Slätthög / SV: Slätthög
« skrivet: 2016-09-01, 12:05 »
När du har tömt alla möjligheter att komma vidare; Kan jag då komma vidare på barnen och deras liv? Ett av de förslag jag inpräntade mina elever vid släktforskarkurserna var att söka på barnen
Jag sökte på var Daniel född 1789 och hans vidare öden.
Sökning på döda på KGF-skivan gav en trolig person Daniel Svensson död i Lyåsa Södergård 1842-03-26 som var född i Gällaryd 1789-07-22. Bingo!
Gällaryd AI:2 sidan 169 gav svaret. Född i Gripenberg och familjen flyttar 1801 till Slätthög. De har även bott på Getaslätt under Prässbo. Fadern heter Sven Jochimsson och inte Jonasson och han bodde på Mahyltan under Horda (Horda övre rote) och hustrun bodde i Luveryd Norregård vid vigseln 1780-04.07.( Rydaholms vigselbok)

14
Hamneda / SV: Hamneda/Elinge Prästgård
« skrivet: 2016-08-05, 19:32 »
Det finns ett foto på Skinnaregården (Prästgården) i Svenska Gods och Gårdar, Kronobergs län, Västra delen, sidan 219.
Med vänlig hälsning/Rune

15
Äldre ord A - K / SV: fourider
« skrivet: 2016-05-14, 08:12 »
Antingen har du läst fel eller så skrev man ordet på det sättet på den orten. Du nämner gästgiveri och då är det lätt att förstå sammanhanget med ordet fourage som betyder hästfoder.
Fournera i betydelse anskaffa.
Ordet fouragestreck finns inom kavalleriet bland persedlarna.

16
Voxtorp (F) / SV: Voxtorp (F)
« skrivet: 2016-05-09, 21:40 »
Det finns ett torp Kronoboda i Berga socken som ligger under Yxkullsund.
Med vänlig hälsning/Rune

17
000 Osorterat / överföring av pengar på 1800-talet
« skrivet: 2016-03-04, 19:53 »
Av de många postanvisningar som jag har sett på Emigrantinstitutet i Växjö så har jag ett minne av de var de skickade från ett emigrantkontor i Göteborg till vederbörande mottagare. Således var emigrantkontoret en förmedlare mellan den i utlandet boende och mottagaren i Sverige, De postanvisningar som jag såg där var pengarna omräknade i svenska mynt och uttagna på poststationen.
Anvisningar skickade 1877-1886 betingar ett katalogvärde idag på 1000 kronor

18
Ord i domböcker / Ord i domböcker
« skrivet: 2016-02-26, 12:27 »
...Och frijde sig med sielf sine Eede...han friar sig själv med sin egen edgång

19
Myntenheter / Myntenheter
« skrivet: 2016-01-15, 17:46 »
Det måste vara daler silvermynt. Den som har skrivit protokollet har glömt att notera det. Kollar du på sidan 811 där samma värderingsmän gjorde denna bouppteckning står det antecknat silvermynt.
När fattigprocenten betalas står det 19 öre silfvermynt till Mulseryds kyrka.

20
Myntenheter / Myntenheter
« skrivet: 2016-01-15, 08:53 »
Myntenheten är 1 dalar = 32 öre.
Det är felräknat på sidan 827. Transportsumman är 233 daler 26 öre och längre ned i kolumnen finns 2 psalmböcker som tas upp i värde till 1 daler 16 öre. 42 öre minus 32 ger en behållning på 10 öre. Siffran 10 är noterad i transportkolumnen men har blivit ändrad till siffran 8.
I övrigt tycks det stämma

21
Bildgåtan - Övrigt / Nordans ande sväfvade öfver vattnet
« skrivet: 2016-01-12, 12:59 »
Även detta en långsökt tanke, men det kunde vara en samlingsbild på deltagarna vid de återkommande jakterna på Sunnerbo ryar på något av de jaktslott som arrangerade jakter för prominenta personer. Jag har sett gruppbilder i Sunnerbokrönikan och kanske det finns bilder i Bergabygden. Kanske man skulle känna igen någon av personerna, Min tanke är det skulle vara sjön Bolmen och en bild från Berga eller från någon av grannsocknarna-
Jag har Sunnerbokrönikan del 2,3, 4 och 5 men inga bilder. Likaså i Bergabygden del 4, Jag vet att i äldre inlägg här på forumet finns det bilder på personer som har deltagare på dessa jakter.

22
Ryssby (G) / Ryssby AI:4 p 262/AD 2720
« skrivet: 2016-01-08, 07:55 »
Hej Bengt! Det är till Målensås i Agunnaryds socken som flyttningen sker 1797.
God fortsättning 2016!
/Rune

23
Brunnby / Gick brudgummen till sjöss?
« skrivet: 2015-12-24, 12:52 »
Brudgummen inflyttad hit med ...

24
Allt för Sverige (SVT, 2011-) / Allt för Sverige (SVT, 2011-)
« skrivet: 2015-12-06, 21:17 »
Vad säger man om kvällens program där Alexis fick veta att hon kommer från släkten Natt och Dag? Så slår jag upp Mats Lindays bok Börd, Börs och Bardalek och på sidan 250 en bild på en kvinna med barn i ett knyte på ryggen (bilden är inte knuten till texten), Mats Linday skriver: Det sägs att en av de emigrerande Gösta Natt och Dag skulle ha gift sig med en amerikansk indian, Enligt obekräftade uppgifter skulle hon i dag leva i ett indianreservat någonstans i norra USA ,,,
Sannerligen en askungesaga att få det bekräftat i detta program och detta under det kungliga bröllopet mellan Carl Filip och Sofia.

25
32 Tideräkning / Kyrkliga dateringar
« skrivet: 2015-11-10, 16:45 »
Almanacka för 500 år av K G Segland utgiven 1986, Finns nog bara på antikvariat att köpa. ISBN 91-8524-01-1

26
Slätthög / Slätthög vigda 1807 - brudgummens titel
« skrivet: 2015-11-01, 18:52 »
Drängen och hemmansbrukaren¨Eric Jönsson Mosshult, Gällaryds socken samt pigan Maja Nilsdotter Dammarne

27
Vilken krutgubbe du har bland dina anor, 63 år gammal och tjänat kronan i 43 år, Jag trodde han var antagen då regementet var i Tyskland men han antogs vid mönstringen i Växjö den 13 juli 1760.

28
Slätthög / Sällthöf född 1783 - var?
« skrivet: 2015-10-04, 12:54 »
För rätt uppgifter om din ana så får du följande:
 
Jonas Lindberg antogs som ryttare för rusthållet nr 9 Skruva den 17 juli 1760, Vid mönstringen på Ränneslätt 18/6 1802 får Jonas avsked, Då är han 63 år och har tjänat i kronans tjänst i 43 år. Han anmäles till underhåll,

29
Slätthög / Sällthöf född 1783 - var?
« skrivet: 2015-10-03, 20:59 »
Britta avled samma år den 20 augusti, Skälet till att Britta inte blev införd i hfl beror säkert på att prästen samlade på sig ett antal uppgifter och när han förde in dem i resp bok kunde det ha dröjt åtskilliga veckor eller månader,

30
Härlunda / Härlunda-C-4-1780-1860-Bild-11-sid-6
« skrivet: 2015-10-03, 17:02 »
för swårt wägalags skull
Prästen bodde i Amundshylte och det är cirka 3 km väg från Krampamåla. För de i Krampamåla var det cirka 12 km väg till kyrkan i Härlunda.

31
Det hade underlättat sökandet ifall du hade satt ut länsbeteckningen efter platserna. Jag finner dem inte i Rosenbergs lexikon, sannolikt att platserna stavades annorlunda i början av 1700-talet.  
 
Denna propå med anledning av att du har så många namngivna faddrar och ett sökande bland bouppteckningarna borde ge något napp, Om du går in på AD och ser efter om bouppteckningar finns för aktuellt län och härad så kanske du,,,
 
 
Ett annat alternativ fast mer tidsödande är att gå igenom domböckerna vid denna tid att söka efter laga uppbud och fastebrev

32
Hjälmseryd / Hjälmseryd - vigselnotis 1772
« skrivet: 2015-08-28, 20:46 »
Vilka var frågetecknen? Genom din egen forskning har du kommit fram till att Ingeborg Jonasdotter inte är din ana utan som skriver i stället Stina Nilsdotter. Hon är född i Hössjö Persgård, Slätthög socken,
De andra frågetecken som jag tänker på, är varför du inte kollade de tal som står i vigselnoteringen. Då hade du kommit en bit på vägen, Talet 55 och 304 hänvisar till aktuell husförhörslängd.
Anders T har givit dig en antydan om Bodaryd, Han har sett att Sven var född 1744-11-28, Om det är rätt Sven kan jag inte heller svara på. Vägledning får du om läser hela vigselnoteringen-
d 26 Oct wigdes unga drägen Sven Jonsson med pigan Ingeborg Jonasdotter Burman och löftades 20 mkr i morgongåfva
 
Så har prästen gjort ett tillägg efter Sven Jonsson född i ??? Sn. varit i tjänst här i socknen i flera år och nu köpt Lilla Hökhems torp
 
Jonas Månsson och Lisbet Jonsdotter får endast detta barn i Hjälmseryd. De kan ha flyttat till en annan socken och Sven har återvänt och tagit drängplatser, För att få denna teori bekräftad blir det ett tidsödande arbete att läsa igenom hela husförslängen AI;2
Föräldrarna är inte antecknade som döda i Hjälmseryd.
 
Stina Nilsdotter avlider 1815 och Sven anges flytta till Ljungsåsa 1816, Där kan jag inte finna honom. Att Stina är född i Hössjö är säkert. Hennes syster Sara avlider någon vecka efter Stina och båda läggs i samma grav. Stina född 1745-11-28 och Sara 1747-03-14.
 
Deras föräldrar var Nils Månsson från Ugglekullen och Sara Johansdotter från Flishult, gifta 1729-09-17, Det står Ugglekullen i Slätthögs vigselbok så där bör koll göras på namnet,
 
En intressant familj att följa. För mer ån 20 år fick jag förfrågan från en nu avliden forskare om antaganden om deras anor mellan Flishult-Hössjö och Hjälmseryd och det är dessa jag har framfört ovan.

33
Hjälmseryd / Hjälmseryd - vigselnotis 1772
« skrivet: 2015-08-26, 11:05 »
Roland!
Det finns frågetecken kring Sven Jonsson och Ingeborg Jonasdotter. Innan jag går vidare; Är dessa båda dina anor?

34
Lunds stift / Lunds stift
« skrivet: 2015-07-25, 22:34 »
Hej Ylva!
Från Skånska Nationen i Lund följande:
 
Jöns Gersonius son av kyrkoherden Christen G (död 1736) och Maria Elisabeth Harman (död 1738) född i Vomb 14 juli 1729. Gick i Malmö skola, magister 1772, docent i grekiska 28 nov 1774, konrektor i Malmö 17 sept 1780, rektor 14 sept 1799, tjenstledig 5 aug 1807, död 6 mars 1812
 
Nationens notarie 1769-1770 och dess kurator 1776-1781. En broder var Hand Jakob född omkring 1735.
Var enligt hans efterträdare G R Ahlmans minnesord en särdeles rektor. Fadren blef student Blek. nation 1713. Gift 1793 med Susanna Maria Textorius, född i Lyby 1766, död i Malmö 1845. Hon var dotter till Olof Textorius och Cecilia Lyche. Hustrun skänkte en fastighet i Malmö till förmån för pauvres hontenses. Den benämnes Gersoniska stiftelsen.
 
Det finns även uppgift om OLof Textorius och Cecilia Lyche.

35
Förkortningar / Kråkor i husförhörslängder
« skrivet: 2015-07-19, 08:46 »
Till rad 20 och 21
u-ä= utom äktenskapet
 
Han är son till de som står antecknade på rad 20 och 21
Detta att han är född utom äktenskapet är att föräldrarna gifte sig 1927 (prästens skyldighet att notera)

36
Jag tackar för historiken om efterträdaren till min FMFMF Peter Petersson Dahl, som dog i Finland 1789-11-25. Han gifte sig 1789-04-15 innan han gick ut i kriget. Dottern Elin föddes 1790-02-24.
 
Nu har jag endast avskrifter av rullorna för Norra Sunnerbo kompani och där finns
kassationsrulla från Nygård (Ryssby socken) 20 december 1809
kassationsrulla från Nygård 25 februari 1811
kassationsrulla från Alvesta 13 december 1812
besiktning- och kassationsrulla från Nygård 16 mars 1815
mönstringsrulla från Kronobergshed 30 juni 1817

37
Rydaholm / Rydaholm C:1 ( 1694-1720) sid 431
« skrivet: 2015-06-27, 12:12 »
Platsen är Granstalida.
Jag har efternamnet på fadern: Håkansson.

38
Vislanda / CI:2 död 1763
« skrivet: 2015-06-16, 20:28 »
Jag gjorde slagningar på KGF-skivan och där finns kandidater.
Abraham Olofsson och Ingeborg Månsdotter i Brohult gifta 1722. En dotter Marta föds 17290327.
Abrahams hustru i Brohult dör 17520128.
 
Bouppteckningarna för Allbo härad skall även kollas. Det finns register som underlättar sökningen.

39
Vislanda / CI:2 död 1763
« skrivet: 2015-06-15, 19:05 »
Fårhyltan som ligger i Skatelöv socken.
 
Från Fårhyltan till Vislanda kyrka har man cirka 8 km fågelvägen och till Skatelöv cirka 13 km. Ungefär lika lång vägsträcka men man kan inte utesluta vinterväglag och går man över mossen till Vislanda tjänar man säkert 3-4 km kortare väg.

40
Krusell / Crusell / Krusell / Crusell
« skrivet: 2015-06-12, 21:38 »
Den 24 maj 1797 transporterades till Norra Sunnerbo kompani, Kronobergs regemente, från annat län föraren Carl Gustaf Krusell, 30 år gammal och tjänstgjort 14 år.
Den 14 juli 1810 får han avsked från det militära.
 
Om hans liv och leverne på Möllaregården i Sjuhult, Mistelås socken skall jag göra en artikel till kommande Värendsbygder. Han var bättre som militär än som bonde, det vittnar en mängd mål som förekommer vid Allbo tingen från 1799 fram till 1823. Han köper en gård i Mexarp, får lämna den och flytta till ett torp under gården och därifrån till en backstuga där han slutar sina dagar 1840.
 
Trots en omfattande beskrivning om släkten här på Rötter och på Google finns ingen anteckning varifrån Krusell hade tjänstgjort innan han kom till Möllaregården 1797. Likaså hustrun Wendela Beata Beckström har jag inte funnit några uppgifter vilka som är hennes föräldrar och när hon och C G Krusell gifte sig.
 
Kanske någon har dessa uppgifter så att jag kan göra en acceptabel inledande biografi om släkten.
 
Tack på förhand!
Rune Johansson

41
01) Latinska ord A - V / Exactoris
« skrivet: 2015-06-07, 07:56 »
Den som inte kan latin - läser innantill i
Salenius lexikon från 1873: indrivare, inkasserare eller uppsyningsman handhavare
Cavallins skollexikon från 1885: utkrävare, uppsyningsman, tillsyningsman

42
Mått, vikter och mynt / Mått, vikter och mynt
« skrivet: 2015-06-04, 20:23 »
1 st Brännvins Panna om 1 Lispund och 5 marker värderades till 1 daler 8 öre

43
Slätthög / Slätthög AI:8 (1813-1817) bild 228/sid. 439
« skrivet: 2015-05-21, 20:40 »
Skulle Sven vara spårlöst försvunnen? Jag har ju en notering att han var i Kexås vid vigseln 1768. Det blev att noggrant söka igenom Bästerna, Föreberg och Smörhögen fram till 1820-talet för att finna något uppslag.
Du hade ju dem 1813 sista gången då de flyttade till Bästerna. I samma hfl på sidan 421 finns svaret ute i anmärkningskolumnen. Anmäles att de skall skrivas på Christiansboda
 
Mistelås AI:4 sidan 227 under Norra Christiansboda där skrev jag i Torpinventeringen i Tagel och Hullevik följande:
Enligt husförhörslängderna fanns det två backstugor intill Kristiansboda, okomplicerat kallade Norra och Södra backstugorna under Kristiansboda. Var dessa backstugor har legat är inte känt. Den Norra fick senare namnet Sjöhagen och den södra kan ha legat nära Sjöfällan.
 
Här bodde i Norra Christiansboda i början på 1800-talet som inhyses
smeden Sven Jonasson   1738-07-11 Slätthög   död 1816-02-23
hustru Sara Persdotter 1748-02-07 Mistelås   död 1835-10-29

44
Slätthög / Slätthög AI:8 (1813-1817) bild 228/sid. 439
« skrivet: 2015-05-20, 21:35 »
Med den kännedom som jag har om Slätthög och Mistelås så är det din Petter.
 
Sven Jonasson som avlider 1818 kan vi avskriva. Hans hustru heter Maja Israelsdotter. En dotter Anna är född 1815. Denne Sven lär vara född i Härlövs socken. Det finns en bouppteckning efter honom.

45
Slätthög / Slätthög AI:8 (1813-1817) bild 228/sid. 439
« skrivet: 2015-05-19, 18:10 »
Om man utgår från Hfl AI:4 sida 147 får vi följande födelsedata på barnen
Catharina född 1769-08-02 i Kexås Ngd, död 1770-01-15
Petter 1771-02-11 i Kexås Ngd
Cajsa 1773-10-12 i Kexås Ngd
Stina 1775-10-17 i Föreberg
Jonas 1778-04-20 i Föreberg
Vigsel i dec 1768 drängen Sven Jonsson från Smörhögen och pigan (...) Pehrsdotter Kexås Norregård
Sven tjänade dräng då i Kexås
 
Svens föräldrar: JOn Svensson och Karin (Cathrina) Nilsdotter i Smörhögen. Familjen flyttade ofta så de äldsta barnen kan vara födda i Gällaryd, Rydaholm, Mistelås, Aneboda eller Berg. Troligen var Jon smed och dessa familjer var ofta flyttningsbenägna.
 
Saras föräldrar: Per Persson och Karin Andersdotter i Kexås Norregård.  Karin är född i Kexås, Per kan vara född i Moheda.
 
Se Slätthög AI:2 sidorna 109 och 313.
Mistelås AI:1 sidan 113.
 
Det återstår att i domböckerna finna hur det pantuppbud Sven fick på Bästerna år 1773. Det verkar som han inte utnyttjade sin förmån utan flyttade till Föreberg.

46
Slätthög / Slätthög AI:8 (1813-1817) bild 228/sid. 439
« skrivet: 2015-05-19, 09:00 »
Sven Jonsson (så stavas hans namn när de första barnen föds) och Sara Pehrsdotter tillhör ett flertal familjer i Slätthög och Mistelås där jag har frågetecken omkring. Änkan inhyses Sara Pehrsdotter dör 1835 i Föreberg och finns inte antecknad i hfl 1831-1837. Däremot i föregående längd AI:10 sidan 166 finns Sara angiven. Jag har heller ingen uppgift när Sven Jonsson avlider.
 
Jag kan följa familjen när de första barnen föds. Sven har lånat ut pengar till brodern Per Johansson och får pantuppbud på 1/4 Bästerna. Min nyfikenhet beror på att få klarhet om familjen samt Svens och Saras anor. Vad har du för uppgifter om familjen och barnen?
 
Jag återkommer med mer information efter ditt svar.

47
Östra Torsås / Östra Torsås HFL AI:5 1799-1806 sid 13 text?
« skrivet: 2015-05-03, 15:07 »
Annika! Om du tittar längst ut på höger sida i Omständigheter har prästen skrivet: Oangifvet född i Furuby. Således har prästen där glömt att notera födelsen. Furuby och Hovmantorp hade mycket gemensamt så prästen i Hovmantorp kan ha skött böckerna då och missat födelsen.

48
Skatelöv / Skatelöv CI:3 bild 42 Jonas?
« skrivet: 2015-04-18, 20:25 »
Tar man fasta på ändringen av efternamn från Jonsson till Jacobsson finns det en familj som passar in
 
Sökning på KGF-skivan efter Jacob gift med någon NN åren 1750-1760 och som får en son Jonas mellan samma år, blir det träff på vigsel 17551228 drängen Jakob Jonsson i Grimslöv Svensgård och pigan Karin Månsdotter i Odensjö Carlsgård. De får sonen Jonas född 17561104 i Odensjö.
 
Närmare än så kan jag inte komma.

49
Skatelöv / Skatelöv CI:3 bild 42 Jonas?
« skrivet: 2015-04-17, 20:26 »
Det finns en Jonas Högstedt i Västra Torsås AI:1 sidan 71. Han dör 1799 i Sporrekvarn men finns inte där, kanske han kan återfinnas i Torne.
Det finns en son Jonas född 1750 men där är årtalet troligen fel. Jonas och Britta får två barn som döps till Jonas, en 17531007 som bör vara död. Den som föds 17560822 döps även till Jonas.
 
Många antaganden, jag tror du är inne på fel spår. Lämnar du namn och datum på de äldsta anorna där du säkert vet att det är dina anor, så är vi rätt många som kan leda dig rätt. Lämna även socken, volymnummer och sida som du har gjort ovan (Skatelöv AI:1 sid 241) en sådan detalj underlättar mycket.

50
Skatelöv / Skatelöv CI:3 bild 42 Jonas?
« skrivet: 2015-04-17, 19:46 »
Modern heter Sunesdotter. KGF har hennes efternamn rätt bland de födda, men felstavat i vigseln 17440319 då har man läst hennes efternamn till Månsdotter.

51
Äldre uttryck / Mången fårbog
« skrivet: 2015-04-14, 16:42 »
Lite långsökt, men om man tar synonym till knekt, så finns i Rietz dialektlexikon gosse, tjänare
 
Översätter man fårbog till fårlår så anger Rietz att det i Blekinge -  det är en enfaldig, tafatt människa.

52
Rydaholm / Simon Nilsson
« skrivet: 2015-04-13, 19:45 »
Hej Egon!
Det är änklingen och inhysesmannen Simon Nilsson i Botilsboda (Bortilsbo) som dog 1763-06-29 och begravdes 1763-07-03 han var 90 år.
 
Jag tar ur minnet att du har köpt Västra Grannhället och på sidan 17 om Bortilsbo är släkten omnämnd.  Uppgiften att Jon Simonsson dog 1763 är felskrivning av årtalet. Hustrun Kerstin Bengtsdotter  är omgift 1750-12-30. Således måste Jon ha avlidit minst 1 år tidigare.
 
Födda. vigda, döda för Rydaholm skrev vi av från SVAR:s mikrokort som oftast var svårlästa. En genomgång av AD:s material av döda 1746-1749 kanske kan ge svar.

53
Äldre uttryck / Mången fårbog
« skrivet: 2015-04-12, 08:50 »
Sannolikt rör det sig om att vederbörande blev anklagad för att ha tagit mutor.
 
Ett liknande fall finns i Allbo härad där man inte fick anklaga någon du sitter baktill i sadeln på Forsmans häst.  Då fick man böta för tillmälet.
 
Under 1770-talet eftergav kronolänsman Forsman många åtalsärenden mot att han fick mutor. När han avslöjades i början på 1780-talet trädde det fram 30-tal vittnen och Forsman avsattes från sysslan.

54
Vet någon vad detta är / Vet någon vad detta är
« skrivet: 2015-04-10, 20:04 »
Jag trodde svaret fanns i Stenar i färg - men icke. Närmare 10-talet bilder som påminner om stenen ovan. Kopparkis, blyglans, biotit är några namn.  
Du säger den är tung - det kan tyda på en meteorsten.

55
Äldre uttryck / Halva skäl
« skrivet: 2015-03-25, 21:54 »
1734 års lag Rättegångsbalken kap 17 § 29: Två vittnen är fullt bevis då de sammanstämma. Ett vittne om själva målet gäller ej mer för än ett halvt bevis. Då bör den som åtalas sig med ed värja. Är han inte av den frägd att värjemålsedan honom kan tillåtas, då kan han inte fällas till saken.
§§ 30-32 ger ytterligare upplysningar.

56
03 - Hur hittar jag... / Bomärke
« skrivet: 2015-03-24, 13:26 »
I äldre sockenprotokoll kan det förekomma att man efter namnet satte sitt bomärke. De handlingar från de socknar du forskar i, finns antingen på Landsarkivet i Uppsala eller hos Riksarkivet. Hör med dem.

57
Äldre uttryck / Kommen i ovett
« skrivet: 2015-03-23, 09:46 »
Betydelsen numera kan sägas vara oförskämd, förolämpad som Jarl ovan påpekar. Även i betydelsen skymfad.
 
I äldre tider hade ordet betydelsen - ursinnig, vansinnighet.
 
Då kan man förstå varför han blev degraderad.

58
Den gambla Karlen Nils Wederbohm såsom o-
förmögen att tiena, förafskiedas samt i an-
seende dertill att han tient 31 åhr bewistat sla-
get wid Helsingborg, hwaräst han blefwit blesserad i
wänstra låret, utstådt belägringen i Wissmar
warit i Stockholm och på sidstl:ne Siö Expeditionen
fattig och utur ståndsatt sig födan förskaffa
tillägges underhåld
Comd (kommenderad) i Carlscrona
 
Om du går in i tidigare rullor så får du mer information om Nils. Exempelvis
Rulla 1728 sidan 436 (dock inte så mycket)
Rulla 1719 sida 404 (mycken information) Är det något oläsligt ord för dig kolla om samma ord finns bättre och tydligare skrivet för någon annan soldat.  
Det brukar finnas en persedellista i slutet av varje kompanis mönstringsrulla.  
 
Sedan har du ett intressant arbete framför dig att ta reda på alla persedlar Nils var utrustad med.

59
Retzius / Retzia / Retzius / Retzia
« skrivet: 2015-02-14, 18:43 »
Jahan Retzius släktutredning där nämns inget i kapitel 22 om Benjamin Nilsson Retzius och Anna Eskilsdotters vart barnen flyttade vid giftermålet. Om Maria fick till ächta cronobefallningsman Petter Wallenström

60
Aringsås / Alvesta C:1 (1726-1780) Bild 109 / sid 209
« skrivet: 2015-02-01, 15:44 »
Kyrkovärd Sven Jönsson och Kirstin Abr i Bene..
En koll i KGF:s CD-skiva ger följande: Kyrkovärd Sven Jönsson/Johansson och Kerstin Abrahamsdotter i Benestad Åkesgård.

61
Bräkne-Hoby / Bräkne Hovby Utflyttningslängd 1892
« skrivet: 2015-01-20, 19:30 »
Christian, du får lite arbete med att kontrollera om det är Augusta Augustdotter född i Bräkne-Hoby 1871 och år 1900 är gift i Hålahult, Öljehult socken med Victor Isaksson.
Om det finns hfl för Öljehult år 1900 kan du följa henne bakåt i tiden.
 
Det finns en anteckning i Hjelmsa nr 1 att Augusta saknar hinderlöshetsintyg från 21/10 1892 till 18/6 1893 och det skulle då vara den tid hos vistades i Ronneby.
 
Källa för 1900 är SB 1900

62
Ett i detta sammanhang användbart system skulle vara det som Håkan Skogsjö använde i sin bok Familjer i Edsele 1694-1808. Skriften ingår i GF:s släktböcker nr 15.
 
Systemet består av tre siffror
Första siffran betecknar gården (här får varje Ljunggård en siffra från 1 till 7)
Andra siffran betecknar aktuell husförhörslängd
Tredje siffran betecknar aktuell person. Här får fadern nummer 1 , hustrun nr 2 och sedan alla barnen. Flyttar något barn till ny gård så följer numret med och sätts inom parentes.
Exempel: Barnet i Ljunggård nr 2, finns i husförhörslängd nr 3 och har nummer 4  på denna gård. 2-3-4 Flyttar för giftermål till Ljunggård nr 4 husförhörslängd nr 5 och får som hustru här nummer 2. Här på denna gård inom parentes (2-3-4) som hänvisning att hon kommer från Ljunggård nr 2. Men efter namnet på Ljunggård nr 2 hänvisningen utan parentes =4-5-2
 
Är det intressant skaffa boken och studera.

63
Moheda / Allbo häradsrätt FIIIb:8 sid 6b
« skrivet: 2015-01-02, 20:05 »
Det är en bouppteckning inlämnad 1794-03-04, begärd av Johan Peter Hesselman efter dess avlidna svärfader Daniel Gummesson i Vegby, Moheda (G), som avled i medio av december 1792.
Närvarande arvingar: dottern Lena med dess man Johan Peter Hesselman, svågern Håkan Bosson I Moheda Norregård.  
Andra svågern Johan Danielsson i Vegby Västregård lämnade förrättningen innan den började av det skäl att förening föreslogs, men dess upprörda sinne kunde icke tåla eller äga någon böjelse.
 
Jag vet att det blev rättegång om saken och skall leta i mina avskrifter om jag har gjort någon sådan.

64
Asarum / Asarum AI:5 (1813-1818) Bild 474 / sid 477
« skrivet: 2015-01-01, 19:52 »
Jag får det till:
uppvist betyg om välförhållande
gifvet af Enkom Magnild 103
Blesserad har Gratial
 
På nästa rad:
Gårdens man i Almundsryd Sn
Compersmåla.
 
Enkoman Magnild Oder - se bild 472

65
Kongliga förordningar angående Postväsendet från år 1706 är lite rörigt att hitta i. Jag tror att 26 och 13 är karteringsnummer - det löpande nummer brevet fick på inlämningsstället. Det tidigaste datum på en förordning om brevets nummer jag har funnit är 9 januari 1703, men borde ha funnits redan 1636. Förordningen från den 19 juli 1645 på fem sidor om brevens hanterande kanske kan ge besked. (Svårbegriplig text som måste läsas sakta).

66
Husförhörslängder / Församlingsböcker / Husförhörslängd
« skrivet: 2014-12-28, 21:39 »
Jo, det här med julmaten, den blir man slö av. Du har sett att hfl börjar 1816 men du har inte observerat informationen om Karlslunds socken. Där står det Arby. Sök där och man finner många böcker före 1816. Din Carl född 1796-03-18 finns under Arby C4 sidan 169.

67
Matteus / Förkortningar
« skrivet: 2014-12-17, 21:07 »
Camillas tolkning är säkert riktig. Min syster och hennes man fick en liten lägenhet på Söder när de bodde där på 1950-talet och jag känner igen förkortningarna. ½t.n.t.v = halv trappa ned till vänster.

68
Rödeby / Hfl Rödeby AI:3 Ver:a (1804-07) s 52, bild 550 AD
« skrivet: 2014-12-13, 20:34 »
Så pass vacker skrivstil och jag kunde inte klara ut det.  
När Pehr är 49 år och sängliggande finns det en yrkesgrupp som är sjuka vid denna ålder och det är alla som arbetar med saltpetersjuderiverksamhet. Jag tycker det står Sjuderim(ästare)
I nästa hfl antecknas han som död och i EI:1 bild 1090/sida 209 som nr 38 finns Pehr Nilsson död år 1808. Då står han som Gårdman

69
Yrken L / Luttermästare
« skrivet: 2014-12-13, 19:13 »
Lars-Åke!
Jag hoppas att minnet inte sviker mig. Någonstans har jag läst att en luttermästare är det samma som en saltpetersjuderiverkmästare.

70
17 Juridik / Myndighetsålder
« skrivet: 2014-12-05, 11:24 »
Jag skulle tro att man följde 1734 års lagtext, annars får man läsa igenom Kristoffers Landslag.
1734 år Giftermålsbalken 1:6: Man eller kvinna må ej förr i äktenskap träda, än han fyller 21 år och hon fyller 15 år om inte Konungen prövar skäligt att lov giva
Ärvdabalken 19:1: Den som inte har fyllt 21 år äger icke rätt att själv ta hand om sitt arv.
Mö av vad ålder hon vara må, hon står under förmyndarskap

71
Schmiterlöw / Schmiterlöw
« skrivet: 2014-11-22, 21:10 »
Värensbygder 1950 - Norra Allbo Hembygdsförenings årsskrift ägnar hela skriften åt Adelheid von Schmiterlöws släkt och livsöden på Tagel.

72
Äldre ord A - K / Käskeboke
« skrivet: 2014-11-15, 20:41 »
I Mistelås socken i norra delen av Allbo härad har säteriet Tagel ett litet markområde beläget i Agnaryds by, som kallades Käskoskogen.
Jag har förgäves sökt en förklaring till ordet Käsko. Det fanns en gård som hette Olofsgård i Agnaryd där Tagel hade ägarintresse, om det kan vara en rest av denna gård.
Hoppas att någon har en bra tolkning av ordet.

73
Äldre ord L - Ö / Sedel (""""efter sedel"""")
« skrivet: 2014-11-01, 16:08 »
Sedel skall i detta sammanhang uppfattas som räkning.

74
Tannåker / Bouppteckning 1854
« skrivet: 2014-10-27, 19:33 »
Sterbhuset var hälftenägare i en eka.
Skepp var då det mest vanliga namnet

75
11 Föremål / Rånevagn
« skrivet: 2014-10-25, 19:51 »
Rietz dialektlexikon anger för Halland: flat vagnsbotten av smala bräder eller läkt som skjuter utöver vagnshjulen. Används att köra hö, säd,torv e.d.
om vintern en släde för hökörning (Listerlandet i Blekinge)

76
Svinhufvud i Westergötland / Svinhufvud i Westergötland
« skrivet: 2014-10-24, 21:37 »
En bok som visar vapnen, dock i svartvitt, är Jan Ranekes Svensk Adelsheraldik
utgiven 1990   ISBN 91-564-0966-4

77
Rydaholm / Död, vart?
« skrivet: 2014-10-17, 20:26 »
Jag kan konstatera att du inte vill svara på min fråga.
Läs igenom mitt inlägg i onsdags den 15 oktober om Kvalité i släktforskningen så kanske du förstår.

78
Rydaholm / Död, vart?
« skrivet: 2014-10-17, 14:37 »
Är det din egen släkt du forskar på eller är det ett uppdrag du har genom ditt släktforskarföretag?

79
Övrigt / Rusthållet och soldatens bosättning
« skrivet: 2014-10-16, 14:27 »
Visserligen frågar du Sara om rusthållet och hästhållningen på 1830-talet. För att förstå grunderna till allt detta finns det bra bok att låna: Henry Waxberg: Hästen i det karolinska rytteriet, tryck 1973 ISBN 91-36-00344-1

80
1978 började jag med torpinventering och samtiidigt med forskning om min släkt. Under dessa år har jag haft utbyte med flera som har haft samma intresse. Uppgifter som jag har haft där har vederbörande velat betala för. Aldrig, har jag sagt. Kan vi byta släktträd och på det sättat har jag kunnat koppla samman forskare som inte haft en aning om sitt släktskap.
 
Avarter har det funnits. En forskare tog 10 kronor för en A4-sida att kopiera mina uppgifter,  
 
Nu fick jag mejl från en av mina vänner som vet att jag har mycken information från ett par socknar att en forskare som har en släktforskarfirma och tar några tusen kronor i arvode för sitt uppdrag, ställt fråga här på forumet. Nu hann en annan svara på frågan innan jag blev färdig med att i kyrkböckerna kolla vad som står där. Jag känner olust att hjälpa de som tar betalt.

81
Ögnelood / Ögnelood
« skrivet: 2014-09-25, 10:12 »
Jag har ännu inte funnit Stina, varken i Mistelås eller Slätthög. Frågan är vilket fadersnamn hon använde; Johan, Magnus efter Ögnelood eller efter styvfadern Jöns. Kan hon ha följt med J M Ögnelood till Fifflekull i Trehörna socken?. För dig Olle är det ju närmast hemtrakterna.
 
Stina är inte nämnd i Ögneloods bouppteckning 1831.

82
Ögnelood / Ögnelood
« skrivet: 2014-09-22, 08:50 »
Stina följde med vid moderns gifte med Jöns Ericsson 1790. Men då Kierstin och Jöns flyttade till torpet är Stina struken. Sockenskräddaren Jöns Ericsson avlider 1794 och Kierstin omgift 1795 med Daniel Andersson Lång boende i Sjuhult.
 
Bouppteckningen 1835 efter Daniel Lång i Kexås Södergård gav som efterlämnade arvingar änkan Kerstin Jonasdotter och två barn.
Likaså bouppteckningen efter Kerstin i Kexås Södergård året efter endast sonen Johas Johansson i Villarp 18 år gammal som arvinge. Inte en rad om hennes dotter Stina.
Sökandet efter Stina fortsätter.

83
Ögnelood / Ögnelood
« skrivet: 2014-09-21, 19:59 »
Hejsan Olle!
 
Jag skall se vad jag kan finna. Hon finns inte med bland de döda fram till 1800. Modern gifte sig 1790 med Jöns Ericsson på torpet Bonnens under Kexås.  
 
Ögnelood är framme igen med systern Catharina 1784 då han anges vara barnafader till pojken Anders. Denne lever dock fyra dagar.
 
De boende på Bonnens är knepiga att hålla reda på. Jag får ta fram husförslängderna på 1780-90 talet för både Mistelås, Rydaholm och Slätthög om det finns något uppslag att spinna vidare på.
 
Mvh/Rune

84
Ögnelood / Ögnelood
« skrivet: 2014-09-21, 10:10 »
Magnus Ögnelood var förare 1775-1778 vid furirbostället Möllaregård i Sjuhult, Mistelås socken. Sedermera avancerat till kapten.
 
1779-03-19 var sergeanten välborne herr Joh Magnus Ögnelood stämd till Allbo häradsting för övat lägersmål med sin förra tjänstepiga, ogifta kvinnfolket Kierstin Jonasdotter på Slättatorpet.
Kierstin födde en dotter oäkta Stina den 21 jan 1779.

85
15 Historia / Bomärken
« skrivet: 2014-09-17, 17:31 »
Försök med fjärrlån av Genealogiska Föreningens skrift nr 9 Bomärken av Carl Lindholm, utgiven år 1976

86
Allmänna språkfrågor / Genitivformer
« skrivet: 2014-08-29, 08:38 »
Frågan är om detta inlägg hör hemma här. Jag försöker.
I dagens Smålandsposten under insändare står följande under
Kul med språk
Subjektformen av pronomet hon och han är hen. Insändaren undrar om språkvetenskapen kan hitta ord för objektsformen honom och henne samt genetivformen för hans och hennes.
 
I varje fall för genetivformen fanns i 1500-tals svenska formen hansas och honsas.
En av mina folkskolekamrater kunde inte säga hennes utan alltid honsas, trots lärarens ihärdiga försök att förklara att det heter hennes.

87
Virestad / Virestad AI:1 (1771-1787) sid 372 Horshult södreg.
« skrivet: 2014-08-25, 19:36 »
Vid vigseln 1739 anges Sven Björnsson komma från Svanshult i Lönsboda (Örkened) socken och Bengta Persdotter från Gemön. Gemön är grannbyn i Virestad socken.
 
De som bodde i sydöstra fjärdingen i Virestad hade lov att uträtta sina kyrkliga ärenden antingen i Härlundas eller Loshults församlingar.

88
35 Äktenskap / """"för kronan"""" - vid vigsel
« skrivet: 2014-08-24, 18:01 »
Hej Olle!
I kyrkoräkenskaperna för Slätthög, Mistelås och Rydaholm förekommer ofta texten för kronolegan. Slätthög hade en förnämlig brudkrona och lånade ofta ut den mot ersättning. Detta belopp beslutades på sockenstämman.
Likaså texten för bårtäcket där Slätthög hade ett bättre svart bårtäcke att låna ut.
 
Mistelås där räkenskaperna börjar 1669 och vigsellängden 1752 så är räkenskaperna en god källa
Mvh/RJ

89
Vislanda / Vislanda HFL AI:9 s86 Månsboda
« skrivet: 2014-08-20, 08:18 »
Brutit nykterhetslöftet.
Carl Emanuel Bexell, kyrkoherde i Rydaholm,var en stor nykterhetsivrare under 1820-40 talet. Han bildade en förening i Rydaholm och hade som mest närmare 3000 medlemmar i Rydaholm och närliggande socknar.
Långt utanför socknens gränser var Bexell en kämpe i kampen mot dryckenskapen.
 
Därför kam man läsa i anmärkningskolumnen för flera socknar: avgivit nykterhetslöfte eller som här för Vislanda brutit nykterhetslöftet.
 
Jag har ingen uppgift tillgänglig när man avlade löftet, men troligen skedde det vid mönstringarna.

90
Några rättelser.
Första texten:
rad 2   stryk ? efter döden
rad 5   wärderingsman skall vara wärderingsmänner
rad 6   befunts skall vara befants
 
Inventariet
det är 18 marker inte 18 skålpund som kitteln väger
 
Sista texten
rad 1   stryk ? efter sjelf
rad 4   fram (?) ?? skall vara frammanföre är för hwar och ...
rad 5   Hälst döttrarna  ...Hälst döttrarna äre så wuxne at de till en dehl genast och ...
rad 7   unfandölgts skall vara undandölgts
rad 11  Wärderings och förSkrefne förening riktighet intyga
rad 13  Efter angifwande och öfwerenskommelse författat af

91
Fogde / Brofogde
« skrivet: 2014-07-25, 22:02 »
I sockenstämmoprotokollen för Slätthög och Mistelås (G-län) kan man finna att brofogdarna valdes rotevis, som regel för ett år men det förekom val på två år.
För häradsvägar valdes fogdarna vid tinget. Så skedde för Allbo härad.

92
22 Mått, mynt & stämplar / Mått för en soffa öl
« skrivet: 2014-07-20, 10:12 »
Inte en tanke på att kolla SAOB. Jag tackar!
Med tanke på 50 pilsner borde backen vara 5x5 och soffan rymma två backar.
Intressant att måttenheten borde införas i skolundervisningen

93
22 Mått, mynt & stämplar / Mått för en soffa öl
« skrivet: 2014-07-20, 08:43 »
För många år sedan läste jag i en artikel hur ölen förvarades på ölkafeér i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det jag kommer ihåg var att ölbackarna förvarades i en utdragssoffa. Backarna var anpassade efter soffans storlek (4x6=24 st) och soffan rymde 6 backar, totalt 144 ölflaskor. I de andra städerna var backarna mindre (4x5=20 stycken) och antalet backar kunde variera från 5 eller 6 backar
Hämtades en flaska lyfte man på sofflocket.
Någon som har hört tals om en soffa öl?

94
Virestad / Virestad C:1( 1730t-1752) sid 166
« skrivet: 2014-07-19, 23:07 »
Du får svaret under ditt andra inlägg under Kronobergs regemente: Åke Erasmusson Hörberg.

95
Kronobergs regemente / Hörberg, Åke Erasmisson
« skrivet: 2014-07-19, 22:07 »
Mer om Pehr Hörberg kan du läsa i Bengt Cnattingius bok om Pehr Hörberg utgiven 1937 i serien Sveriges Allmänna Konstförenings publikationer XLVI.
Beställ genom fjärrlån via ditt bibliotek  
 
Genom Pehr Hörbergs egna anteckningar får vi veta att fadern Åke Erasmusson var född i Höör omkring 1723, Gift med den tio år äldre Bengta Gisadotter. Hennes far var saltpetersjudaren Gise Börjesson Öhman från Broakullen under Nedraön i Virestad socken. Skriver även att modern hette Johanna och kom från Malmö.

96
Kronobergs regemente / Hörberg, Åke Erasmisson
« skrivet: 2014-07-19, 11:45 »
Hans.
Du kanske känner till att Åke Hörberg var far till kyrkomålaren Per Hörberg.
Det finns vykort med ett torp Per Hörbergs födelsehem. Detta torp sägs ha flyttats från Övraön till Granholm under Agnshult och revs omkring 1910.
 
Källa: Torp och backstugor i Virestad

97
Rydaholm / Rydaholm C:3 p 705 - varfrån kommer Elin?
« skrivet: 2014-07-18, 20:47 »
Det kan förekomma text utan brudekrona eller utan brudefölje
 
Betyder i princip att brudfolket var fattiga och inte kunde betala.  
 
Följde familjen framåt i tiden och hittar första? barnet Kerstin föds 1749-01-05 i Hestra

98
Rydaholm / Rydaholm C:3 p 705 - varfrån kommer Elin?
« skrivet: 2014-07-18, 18:45 »
Hestrena skrivs idag som Hestra.
Torstarp Norregård är det och skrivs idag som Tostarp.
Texten efter Norregd ...i tysthet utan Brudesång.
 
Innan laga skiftet genomfördes 1862-65 låg byns elva gårdar tätt samlade i en byklunga.
Av Södergårds fem gårdar fick två gårdar ligga kvar.
Av Norregårds sex gårdar behövde två gårdar inte flyttas. En gård ett litet stycke, två gårdar några hundra meter från bykärnan och en gård flera kilometer rakt söderut. Därför den unika situationen att en Norregård ligger längst söderut i byn

99
Swedish geography / Farm/Locality Names
« skrivet: 2014-07-16, 20:19 »
Hi Sherri!
It must be Fredsberg, a parish in Skaraborg county east the town Mariestad, landscape Västergötland
The places Hassle and Lyrestad only 8 kilometers from Fredsberg.
If you have the name of your g-g-grandmother perhaps we can find more about her relatives.
 
Rune

100
Anckarloo / Anckarloo
« skrivet: 2014-07-10, 21:21 »
I den bok Biografiska anteckningar om örlogsflottans officerare 1700-1799, som jag köpte för flera år sedan, hade dåvarande ägare gjort med blyets anteckningar på nästan varje sida om olika personer.
Exempelvis om David Ankarloo finns följande:
son till amtskapten Jonas Ankarloo (död före 1709 eller omkring 1709), hade barnen Håkan, Jonas (omyndig) döttrar gifta med amts konstapel Nils Ekegren och amts konstapel Benjamin Rauman.
Hustrun i första giftet 1712 kom från Nättraby
Captain David Ankarloo fullmäktig 1715 för faderbrodern (...oläsligt text) Måns Dufva (Ankarloo)

101
Gångna tiders Släkt och hävd hade ett återkommande Kompletteringar och rättelser till genealogiska arbeten.
 
Detta skulle kunna bli huvudrubrik. Under det första året får allt samlas under denna rubrik. Sedan får man göra indelning på lämpliga underrubriker: ex-vis Herdaminnen, Nationsmatriklar osv

102
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juli, 2014
« skrivet: 2014-07-04, 18:24 »
För mig ger bilden också olustbetonade känslor. Frithiof Dahlby i boken Symboler och tecken skriver att döden framställs i symbolisk gestalt först på 1400-talet. Före denna tid föreställer skelettlika gestalter inte Döden utan vissa döda (K?nstle)
 
Jag tycker att timglaset hade passat bättre som symbol. Timglaset blev vanlig symbol på 1700-talet
 
Rune Johansson

103
Jag sökte på Dödskivan och en Fredrik Daniel Bruno var bosatt i Hudiksvall

104
01) Brev m. m. - 1400-talet / Kristoffers landslag
« skrivet: 2014-06-19, 09:12 »
Jag tittade i Emil Olssona Utdrag ur Magnus Erikssons landslag. I meningen ...græuas wtan kirkio.. bör ordet wtan ändras till utanför

105
Rosendahl / Rosendahl
« skrivet: 2014-06-15, 08:13 »
Vid genomgång av alla inlägg finns inget nämnt om Värmlands nation i Lund . I ett stycke om Henrik Viktor Rosendahl omtalas att den förste nämnde av denna släkt är Samuel Rosendahl född i Småland 1781, handlare i Karlskrona, död 1838.
 
I Blekinge nation i Lund då nämns Samuel Rosendahl även vara rådman, när sonen Otto Rickard beskrivs.
 
Har du följt upp detta spår om Samuel, Markus?

106
Rambeck / Rambeck
« skrivet: 2014-06-03, 19:44 »
På backstugan Näset under Skaftarp, Rydaholm (F) bodde Peter Rambeck, född i Ramsberg 1809, död 1889 Rambeck kom hit från Skatelöv (troligen Huseby). Rambeck hade haft en kvarn i Ronneby
 
Sannolikt hade bergsrådet Aschan (ägde Lessebo bruk) haft Rambeck med sig hit till Småland.  
 
Det finns en berättelse när Rambeck fick en knivhugg strax bakom örat vid ett slagsmål på Nederled krog. Rambeck fick tag i den som hade utdelat hugget. Vederbörande fick en örfil så han blev liggandes på golvet och talade sedan om att slaget kändes minst en månad efteråt.
 
Uppgifter från J G Sjöstedt berättar utgiven av Rydaholms Hembygdsförening.

107
Porträttfynd (enskilda bilder) / #144242 - Mannens namn?
« skrivet: 2014-05-25, 19:58 »
Rent spontant fick jag det till F (???) SOhlman 1823.

108
Äldre ord L - Ö / Vidrig
« skrivet: 2014-05-23, 17:21 »
Från Dahlgrens glossarium inhämtas att betydelsen är - den som är emot, stridig, motsträvig.
 
Hellquist anger att i betydelsen motbjudande användes ordet vidrog.

109
Någonstans har jag läst att hustru och barn följde med sin man/soldaten ut i kriget. När man drog vidare fick de gå allra sist.
Det fanns åtsklilliga ryska fångar på 1700-talets början utplacerade i Allbo härad i olika socknar. Bland annat Slätthög (G) där fångar ville ingå äktenskap. Prästerskapet lämnade ärendet till Domkapitlet som krävde att mannen skulle övergå till lutherska läran. I några fall nekade han och hustrun följde då med honom tillbaka till Ryssland.
 
Jag skulle förmoda att det i någon av Karolinska Förbundets Årsböcker finns artikel om det du vill ha svar på.

110
Wiggman / Wiggman
« skrivet: 2014-04-23, 16:06 »
Ett inlägg från 2006 nämner en guldsmed Wiggman bosatt i Kalmar.
Guldsmeden mäster Nils Wiggman var gift med NN från Mistelås socken (G). Wiggman klagar vid tingsrätten i Aringsås 1749 att Måns Börjesson i Kexås skall visa inventarium efter hans svärmoder Elisabeth Gudmundsdotter.
 
Elisabeth var änka 1720 när hon köpte Kexås av Håkan Booson och fick fastebrev 1726. Jag har inte än lyckats finna Elisabeths första man. Troligen kommer de från Slätthögs socken och Wiggmans hustru är från första giftet. Testamentet som Elisabeth upprättade 1738 nämner att mannen Måns Börjesson betalt alla Elisabeths barn av första giftet och att Måns med dottern Lisken skall ärva allt efter Elisabeths död.

111
Bösarp / Bösarp, SCB döda 1866
« skrivet: 2014-04-19, 19:58 »
Självspilling
Avhända eller beröva sig livet på egen hand

112
Mått, vikter och mynt / Mått, vikter och mynt
« skrivet: 2014-04-16, 08:22 »
1 kvintin = 1 dukat och vikten är 0,033209 kg. Skall avse gammal vikt för guld
 
Källa: Thore Brogårdhs bok Det var en gång utgiven 1976.

113
Aneboda / Aneboda-AI-1-1751-1793-Bild-64-sid-111
« skrivet: 2014-04-10, 20:21 »
Ett bra exempel på hur den egna roten slog vakt om sina fattighjon,
Dessa två personer hade säkerligen tidigare fått löfte av kanske jordägaren till Skärsmo där Palmehult är uppbyggt men de nya jordägarna vill inte veta av dem. Säkert ligger alla rotebönderna i Eskås rote bakom kravet att Peter och Gabriel skall flytta från roten.
Inget hjon från en annan rote hade rätt rätt att få hjälp, endast de egna rotehjonen.
 
Från Mistelås socken finns den händelsen att ett fattighjon från södra roten skulle ingå äktenskap med ett fattighjon från Kexås rote. Rotebönderna i Kexås krävde av roteebönderna i Södra roten att de skulle lämna inteckning i sina gårdar för all den kostnad deras rotehjon kunde förorska. Det blev ingen vigsel.

114
00 - Hemmanstyper / Hemmanstyper
« skrivet: 2014-03-16, 08:03 »
Lars: Vet inte vad den tjocka boken heter. Minns att den i tidsordning hade alla de förordningar tryckta som sedan storskiftet hade kommit till.
 
Jonathan: Jag har haft mycket glädje av att läsa den. Så här lyder ingressen: Bilaga till kommitte'betänkande angående ny skifteslagstiftning
HISTORISK UTVECKLING
av
DEN SVENSKA SKIFTESLAGSTIFTNINGEN
med särskildt afseende å frågan
om
DELNINGSGRUNDEN VID SKIFTE
 
 
Valda rubriker i innehållet: äldre skiftessätt. olika slag av skiften,delningsgrunder landskapsvis och länsvis, särskilda delningsgrunder och deras uppkomst och betydelse, skattetal plus mycket mer.
 
En svår bok att få tag i är Beskrifning om Svenska Hemman och Jorda-Gods av Botin tryckt 1755 första delen och 1756 andra delen.

115
00 - Hemmanstyper / Hemmanstyper
« skrivet: 2014-03-15, 15:43 »
Den svenska skifteslagstiftningen... av Gabriel Thulin från 1911 upptar dina spörsmål på ett flertal sidor så det är inte så enkelt att göra en sammanfattning. Än har jag i boken inte funnit hur man behandlade mark på lappmarken vid sammanslagningar av olika skattenatur.
Det blir att läsa igenom olika slag av bruks- och jordeboksenheter,
delningsgrunder i Västerbotten, mantal och innehav.
Kanske kan jag få låna en tjock bok som finns i privat ägo, en bok tryckt på 1890-talet som bör ha allt detta samlat inom sina pärmar.
 
Vi får avvakta vad jag kan komma fram till.

116
Anneli, du kanske inte har så långt till Borås stadsbibliotek. Låna Henry Renshult Västra härads dombok 1610-1634 med registerdel. Där kan du få uppslag hur du kan skriva.
 
Jag själv har väl cirka 15000 tätskrivna A4-sidor från socknarna Mistelås och Slätthög i Allbo härad (G-län). Jag har haft funderingar hur jag skulle presentera det hela. En tanke är att följa 1734 års lag som har nio balkar som skulle bli huvudrubriker. Sedan kommer underrubriker med två huvudsocknar och övriga socknar - kanske tre underrubriker för socknar. Därefter det stora antalet byar, gårdar, torp etc i varje socken där varje plats får en beteckning med tre siffror. Namn på personer hade jag tänkt utesluta. Troligen kan det bli en registerdel men från tanke till realitet är vägen lång.

117
Kronobergs regemente / Alström, Elias
« skrivet: 2014-03-06, 21:43 »
Rulle 339 som omfattar mönstringen 1764 omtalar på sida 100 att regementet mönstrades på fem olika platser. Det antyder att delar av regementet hade arbetskommenderingar inom landet och din Elias Jönsson Ahlström inte har varit i Pommern.Elias finns på sida 137.
 
Ett tidsödande arbete är att ibland de födda 1758-1763 söka efter Elias som dopvittne

118
Kronobergs regemente / Alström, Elias
« skrivet: 2014-03-05, 09:02 »
Ingen vägledning med dina uppgifter; Vad skall man då ge för råd? Du har möjlighet att fråga på Göteborgs stadsbibliotek efter Meddelanden från Krigsarkivet. Kanske det kan finnas artiklar om sjuårskriget och var regementena hade för uppgifter.
 
Det borde finnas kassationsrullor från mönstringarna. Kan din soldat haft arbetskommendering i samband med byggnadsarbeten på Malmö eller Landskrona fästning?

119
Kronobergs regemente / Alström, Elias
« skrivet: 2014-03-04, 19:48 »
Lennart! En möjlighet är att kontrollera bouppteckningarna. Jag har i varje fall en uppteckning från en soldat från Mistelås socken som dog i Pommern.
Du har ännu inte nämnt var din soldat hette och rotens namn. Det kan vara så att någon sitter inne med de uppgifter du söker.

120
Mattias, du skall inte bry dig om vilka som har gjort gärningen  eller råkat ut för den. Det är platsen där gärningen har skett som räknas. Se Eva Dalins inlägg om 1734 års lagtext.
 
De gånger jag har haft tillfälle att hos min bror studera Kristoffers landslag (LL) så har texten varit nästan densamma i kapitel och stycke som i 1734 års lag.
Kristoffers landslag bygger på Magnus Erikssons landslag.

121
Kronobergs regemente / Alström, Elias
« skrivet: 2014-03-03, 19:07 »
Det finns en mönstringsrulla 28 maj 1759 gjord vid R?gen på den del av Kronobergs regemente och hopslagna bataljon som var kvar.

122
Om man skall följa det rättsfall som jag tänker på, så är det i det härad eller som i detta fall rådhusrätten i Växjö som handlägger målet. Här gällde det ett lägersmål för en piga från Slätthög socken (Allbo härad) som blev lägrad inom Växjö stad.
 
Det finns ett överfall på en postryttare som skedde 50 meter innanför länsgränsen i Rydaholms socken (Östbo härad) av personer från Allbo härad. Här avgjordes målet vid Östbo häradsrätt.

123
Rydaholm / Rydaholm - Varthän flyttar familjen?
« skrivet: 2014-02-20, 20:03 »
Moderator: Inlägget bör flyttas till Landskap-Småland-Rydaholm.
 
d 17 Feb föddes Johans Son i Gran-
kierr, matre Margareta Pedersdotter
föddes på nytt d 24 ejusdem och kal-
lades Nils    Testes woro Anders i Tya-
boda, Bengt i Skeda och Peder Jonsson
ibidem   item hust Anna i Bengtstorp
och pigorna Karin Nilsdotter och
Ingrid i Lindetorpet och Maria An-
dersdr i Klockaregården
 
Tyaboda är detsamma som Yxkullsund nu i Berga socken
Lindetorpet= Linnestorp
Bengtstorp troligen i Gällaryds socken
Johans efternamn har jag ännu inte funnit.

124
Rosentwist / Rosentwist
« skrivet: 2014-02-15, 23:20 »
Ännu en från släkten Rosentwist det var Gustaf Fredrik Rosentwist född 1788-04-08 gift med Hanna Svensdotter född 1776 boende i Sänneshult Södergård, Virestad socken.
Han var riksdagsman och gick under namnet Santaheren. Han förekommer då och då i Allbos domböcker som juridisk sakkunnig.
 
Mina morföräldrar brukade gården från omkring 1920 och fram till omkring 1960. Därav mitt intresse för namnet.

125
Lohm / Lom / Lomm / Lohm / Lom / Lomm
« skrivet: 2014-01-31, 20:40 »
Från en släktforskare som jag samarbetade mycket med, fick jag 1997 hans utredning av familjen Lohm. Hans anor var Torsten Lohm och Karin Arvidsdotter. Vi kom fram till att enligt en källa hade Torsten varit gift tidigare och hustrun var dotter till kyrkoherden i Långaryd Gudmundi Petri (Magni) Krok. Vi hade spekulationen att Karin kunde ha varit dotter till Arvid Månsson (han med örtaboken).
 
Kända barn:
Arvid och hans syskon uppräknade i Smolandi Upsaliensis II (Arvid nummer 457)  
I de Lagergrenska samlingarna uppges att en av sönerna blev militär och de två andra köpmän, en i Varberg och en i Halmstad. Vi skulle kunna tänka oss att korpral Isac Lohm född omkring 1640, bosatt i Abullegården i Hjärnarp kommer från första giftet. Emellertid är årtal vid denna tid mycket osäkra.

126
03) Ortnamn, allmänt / Hur hantera ändrade ortnamn?
« skrivet: 2014-01-30, 08:24 »
Jag håller med dig Göran. Det jag tänkte på, är om jag skriver min berättelse i nutid, då skall dagens namn gälla. Skriver jag i dåtid, då följer jag dåtidens namnskick. Sedan får en förklaring komma inom parentes.

127
03) Ortnamn, allmänt / Hur hantera ändrade ortnamn?
« skrivet: 2014-01-29, 19:58 »
Jag har gjort så här: Grimsnäs (tidigare Grisnäs)

128
Här hinner inläggen gå om varandra. Han dog den 2 december 1790 och det finns ingen notering om hans död.
Har sonen skrivit en biografi borde den gälla som källa. Problemet är när biografin skrevs. Gjordes den på Svens ålderdom sjunker sanningshalten. Då JR Rask var befäl bör det finnas dokumentation på Krigsarkivet.

129
Troligen dog han i Moheda 4 dec 1790 då bouppteckningen skulle ha noterat detta. Tyvärr missade jag anteckna sidan i boken då jag fick telefon och glömde av att notera sidnumret. I varje fall var det i en bok nummer fem troligen sida 721. För säkerhets skull gå in på Moheda socken gå ned till Bouppteckningsregister och sök på namnet Rask. På uppslaget högra sida finns antecknat vilken bok det rör sig om och i yttersta kolumnen vilken sida det är.

130
Ännu bättre blev det när jag av nyfikenhet sökte på gårdarna. Nöbbele Kåragård i Öjaby socken där bor han och skrivs som sergeant. Då var han gift med Ulrica Hallin och de hade två barn,
Sökning på KGF-skivan gav till svar Ulrica född 1748-04-23 i Torp, Moheda socken dotter till Daniel Hallin och Ingierd Catharina Humble. Två släkter som jag otaliga gånger har stött på när jag har varit i kontakt med andra släktforskare som har dem bland sina anor.
 
Sökning på Målen Moheda socken (första hfl) sid 299 där finns familjen. Johan Fredrik Rask anges död 1792.

131
Göran! Det var bra att påminna mig att kolla var jag fann datumet och faktiskt kunde göra en rättelse. Sidan 149 som sagt i 1770 års rulle står det inklämt ovan fjärde raden efter 21 med korrekturtecken Martii. Årtalet läste jag slarvigt till 1763 men där står faktiskt 1765. Tjänstgöringen är alltså korrekt satt till 5½ år.
 
Löneboställena kan jag göra tillägget att de uppgifterna är tagna från Grill- Svenska Indelningsverket. De är från Indelningsverkets omorganisation i början på 1800-talet. Risken finns att det var andra gårdar som var boställen på 1780-talet.  
Vad skall man då leta? Ofta finns det i varje husförhörslängd ett register på vilken sida gården är upptagen. Även ett register på yrken och där skulle du leta på förare och furir.

132
Jag blev nyfiken på att kolla upp honom i Norrvidinge för jag kanske får något uppslag som jag har nytta av i annat sammanhang.
 
1778 års rulla för Secundmajorens kompani (Norrvidinge kompani sidan 137) finns en Fredrik Rask. Han blev befordrad till förare 5 sept 1777 med samma lön som fourir.
Löneboställe för föraren var Källreda Nästagård i Tolg socken
Löneboställe för fourirerna var Tixatorp och Nöbbeld Kåragård i Öjaby socken.
 
Kolla platserna i AD om det är denne Fredrik Rask. Han hade ännu ett dopnamn som jag glömde att anteckna.

133
Fredrik Rask antogs den 21 mars 1763. Han är 29½ år och ogift. antalet tjänsteår stämmer inte, det borde ha varit 7½ år.
 
Rullan 1775 anger att soldaten Fred. Rask har erhållit rustmästaren Carlstens (attest) den 14 mars 1772 och avancerat till fourir vid Norrvidinge kompani den 17 juni 1774.
 
Du har att söka i början av varje kompani bland befälen.

134
Då anteckningen gjordes vid förra mönstringen gick jag tillbaka till 1764 års rulla.
Där börjar texten med : För liten, osynlig ...
 
Jag tar träffat på en annan soldat som även fick avsked för han inte var med än 5 fot 5 tum dvs lite över 160 cm. Vid avskedet var han mycket undermålig.

135
Målningar / Vem är Hans-Axel Malmstedt målat 1928
« skrivet: 2014-01-11, 18:36 »
Enligt Svenskt Konstnärslexikon: född i Falun 1893. Utfört några landskap men framför allt porträtt.
 
Vigsel- och förlovningsring på höger ringfinger bör tyda på att vederbörande hör hemma inom musiken.

136
35 Äktenskap / Oenighet i äktenskapet
« skrivet: 2013-12-29, 08:16 »
Två källor som bör kontrolleras är:
1) församlingens kyrkorådsprotokoll. Om protokoll har förts finns boken på Landsarkivet
2) Domkapitlet (handlingar angående skiljobrev)

137
Äldre ord A - K / Beskedlig / Beskedelig / Beskiedelig
« skrivet: 2013-12-19, 09:05 »
Här avses säkert ordet beskedelig - som skall betyda - ordentlig, noggrann.
 
Källa: Dahlgrens glossarium

138
Det finns en rättelse i Herdaminnet för Nydala socken. Petrus är född 1690-10-11 (inte 1691).

139
Rydaholm / Rydaholm C:3 bild 375/sid 719
« skrivet: 2013-12-15, 20:24 »
Karin!
Om jag börjar med Marks härad så fanns det en tingsplats i Berghem socken. Jag googlade på Mark härad och fick ett flertal träffar.
 
Sökte igenom födda i Rydaholm bok C:3 åren 1747-1750 och på sid 268 finns Christina Gyllengrip som dopvittne, Christina Rosendal på sid 286 och 296.

140
Rydaholm / Rydaholm C:3 bild 375/sid 719
« skrivet: 2013-12-13, 14:24 »
Yxkullsund finns inte i sockenkatalogen för Rydaholms mikrofilmade kyrkoböcker. Det betyder att folk därifrån skrevs i Rydaholm före 1763.
 
 
Marks härad kan du läsa om i Rosenbergs lexikon. Ligger i sydvästligaste delen av Västergötland, Borås är väl mest kända plats. Omfattar BARA 25 socknar.  
 
Det är då endast SVAR som har kyrkoräkenskaperna på mikrokort. likaså mantalslängderna.
 
Jag vet inte om Elgenstiernas ättartavlor kan ge någon vägledning var häradshövdingen bodde.
 
Du har väl sökt i adelns bouppteckningar? Finns på AD.
 
Det är mastodontarbete du har framför dig!

141
24 Rekord / Äldsta förstföderskan i Sverige
« skrivet: 2013-12-13, 14:07 »
Jag har på en sidogren i släkten när mor och dotter låg samtidigt på BB och fick barn. Detta hände på 1950-talet, modern några och 50 år.  
 
I Mistelås fick Lena Johansdotter född 1800-11-10 dottern Maria född 1851-03-25

142
Rydaholm / Rydaholm C:3 bild 375/sid 719
« skrivet: 2013-12-13, 09:07 »
Karin!
Har du kontrollerat om häradshövdingen i Mark härad Christoffer Andersson kan vara fader till Christina?
Yxkullsund hörde under långa tider i kyrkliga sammanhang till Rydaholms socken.
Jag måste se på dopvittnen igen när Margareta döptes om det står ibid ihop med Fru Rosendal.
Likaså 1772 dödbok var det står om Christina vid hennes död 5 februari.
 
Finns det kyrkoräkenskaper från Rydaholm borde böckerna vara mikrofilmade hos SVAR. Jag har från Mistelås räkenskaper som börjar 1669, Slätthög 1686, Virestad 1687 och Härlunda 1679 fått väldigt många uppgifter.

143
Rydaholm / Rydaholm C:3 bild 375/sid 719
« skrivet: 2013-12-11, 18:53 »
Jag slår ihop dina två frågor:
 
d 12 föddes och d 18 döptes Jöns
Fretsons och hust Stina Christof-
fersdotter uti Löpaskog Söregd lilla
dotter Stina kallad    Testes
Benkt Persson ibid     Kirstin Nilsdotter ibid
Måns Fretsons ibid   P Anna Persdotter
                      Klåckaregård
 
d 30 föddes och d 4 Decemb döptes
Jöns Fretsons och hustru Christina
Christoffersdotter i Löpaskog Uragd
lilla dotter Margareta kallad
            Testes
Isak Fretson ibid   Fru Chritina Rosendal
Benkt Fretson i     Pig Helena Olofsdotter
  Skriperyd          i Skriperyd

144
Förkortningar / Com.
« skrivet: 2013-12-08, 12:08 »
Han var kommenderad 1774. Om du ser igenom mönstringsrullan kan uppgift finnas var han var kommenderad. 1770-talet var ju stillsamma år för Sverige så han kan ha blivit uttagen till arbete på någon fästning.

145
Gyllengrip / Gyllengrip
« skrivet: 2013-12-06, 20:05 »
Har du frågor om Löpaskog så är det bättre att ställa frågorna under Landskap-Socken (Småland-Rydaholm). Du har då större chans att få kontakt med någon som har anknytning dit.

146
Gyllengrip / Gyllengrip
« skrivet: 2013-12-05, 21:23 »
Hade jag fortsatt att läsa i byaboken så fanns svaret där om Södergården. I boken har vi delat in Uragårdarna i sex fastigheter 1 till 6. Uragård 6 skrevs i många decennier under 1700-talet för Södergård.
Denna gård hade i början på 1700-talet två brukare: kyrkvärden Isac Fritzon med hustru Kristina Nilsdotter och den andra delen brukades av Jöns Fritzon och hustru Brita Svensdotter. Hustrun i andra giftet var Kristina Gyllengrip.
Isac och Jöns föräldrar: Fritz Johansson och Maria Jönsdotter i Skriperyd.

147
Gyllengrip / Gyllengrip
« skrivet: 2013-12-05, 19:03 »
Hej Karin! Jag har sett att Södergård antingen är Ellagård (Elbagård) eller Uragård, men har inte tid nu att söka på namn som är skrivna i Södergård. Har du namn på sådana personer så blir det lättare för mig att söka i vår rotebok Löpaskogs rote och följa vederbörande.
 
Jag gjorde mig nyfiken att slå i Arbogas vigsellängd och där står: Pastoris i Bellefors (förnamn Bened) (efternamn Töv...) attest. Det blir att söka i Skara Stifts Herdaminne för att få prästens för- och efternamn.

148
Gyllengrip / Gyllengrip
« skrivet: 2013-12-05, 09:36 »
Yxkullsund räknades en gång i tiden till Rydaholms socken. Varför känner jag inte till, men kan tänka mig att det var ägarna till Lagmansryd som var orsaken. Jag tror det var i mitten på 1900-talet som länsgränsen ändrades så att all mark till Yxkullsund kom att hamna i Sunnerbo härad.
Fylleskog som nu tillhör Ryssby socken, räknades även en gång i tiden till Rydaholms socken.
 
Jag hade tänkt ge dig källan till Christinas (Stinas)anor men har den inte sparad. En av våra stöttepelare i Hembygdsföreningen, har forskat mycket i Gyllengripsläkten eftersom hans hustru har sina anor från Jöns Fritzon och Christina Gyllengrip. Hans uppgifter har jag tagit som källa.  
Du känner väl till att Christina gifte om sig efter Jöns Fritzons död med ryttaren Bengt Stark i Nederled? Bengt avled 1790 och de bodde inhyses på gården i Löpaskog.

149
Gyllengrip / Gyllengrip
« skrivet: 2013-12-04, 21:21 »
Det är samma Christina Gyllengrip/Christoffersdotter.

150
Broke / Brokius / Broke / Brokius
« skrivet: 2013-11-22, 10:29 »
Avskrift gjord från rullfilm JR 1869 Tiohärads lagsagas dombok sidan 7 1621 (24 maj)
 
Framträder för Sittande Retten Wellerdh Mann Her Carll i Ryssby och Præsenterade Här i Retten een Lagligh gifwen Pärgaments breff aff Knutt Arfwidsson Heradshöfdingh i Sunnerbo Heradh Dat åhren effter Christi Wår frelsares bördh 1500 å St. Walburgs dagh och förmällte att een Wedh Nampn Swen Broke hade kiöpt och Betallt twå systerdhelar i Skattegårdh i Skeeda gårdh i Ryssby Sochen aff Beskedeligh Man Arfwedh Broke och gifwit honom betalningh tiugu (... ....) I sölff och Penningar. Så efter att ingen uthi dhe tydher 121 åhr hafwa kunnat skäligen quällia eller Lagligen dryffwa samma breff kunde Lagmans Nämpdh och denne Retten icke (uthan) Confirmera och Stadfästa samma Laglige breff efter detta Innehåldh krafftigt wara Efter dätt 1 Cap JordaBalken Intill någon medh bettre skiäll där lagligen dryffwa kan.

151
det fetstilta:
doch Emedan denna 1/4 är Nykiöpt Skatte Crono, sampt nu
försälljes uthom Bördh så förbehålles Kongel. Mayts: och Cronan (alltydh) deraf Lösa - 1 gn
 
(alltydh) deraf lösa - det är säkert en standardfras man använder i Uppvidinge härad. Kontrollera med några andra första uppbud hur man skriver där. För Allbo härad användes texten: Kongl. Mayt:s och Cronans höga rätt.

152
Jag trodde det skulle gå att identifiera gården med hjälp av foton från Gods och Gårdar , men icke. De tre fastigheter som finns på bild, hade Johan Magni Johanssons sterbhus gård har en ljus fasad. Fönstren på övervåning stämmer dock inte överens och huset är bredare.
 
Man kan anta att det är någon av de större gårdarna i byn och då finns Gustaf Adolf Skoglund vars gård var 61 ha, Lars Lambert Larssons gård på 26,6 ha och Axel Vilhelm Lindbergs gård på 23,1 ha. Uppgifter från Gods och gårdar.

153
Niclas! Har du kontrollerat mantalslängden 1941? Det bör ge vägledning när du känner till registerbeteckningen på fastigheten för golfklubben.

154
Smålands husarregemente / Burman, Sven Nilsson ( -1789)
« skrivet: 2013-10-16, 20:16 »
Ann-Louise. Jag är inte släkt men känner till problemen då något saknas i Moheda, Ör eller Aneboda. Prästerna i dessa tre församlingar samarbetade och då finns möjligheten att den anteckninglapp klockaren lämnade till prästen om dop, vigsel eller dödsfall blev av tjänstgörande präst införd i fel församling.
 
Det finns ingen vigsel i Hjälmseryd så hustrun måste komma från en annan socken. Faddrarna vid dottern Stina dop 1770 gav ingen hjälp. Sven kom 1768 från Moheda.
 
Skog och Nils Svensson kan vara ett uppslag att arbeta vidare på. Roteboken ocm Skog-Vångsnäs rote där finns inte de med. Jag skall skriva till en som har en del material om dessa byar och fråga.
 
När inte man inte fick träff i de mest vanliga kyrkböckerna, så vaknar intresset; Var kan jag söka svaret om personen? För närvarande ser det inte ljust ut.

155
Smålands husarregemente / Burman, Sven Nilsson ( -1789)
« skrivet: 2013-10-13, 20:21 »
Det kan vara så att det slår fel på 10 år. Jag har försökt följa Sven som är född 1728-05-04, föräldrar Nils Johansson och Maria Andersdotter i Ekeryd. Hfl börjar rätt sent för Moheda. Det som står till buds är att finna någon bouppteckning efter Nils och Maria.
 
Jag tror inte på Sven född 1738-10-28. Föräldrar Nils Carlsson och Kerstin Månsdotter i Notteryd, Örs församling.

156
Hofling / Hovling / Hofling / Hovling
« skrivet: 2013-10-06, 07:56 »
Jacob Hoffling (2 f) kan det vara samma släkt? Han var kyrkoherde i Värnamo 1700-1724) Född 1656 i Rönnhult, Fryele socken. Han var präst i Rydaholm tidigare, förmögen man som ägde gårdar i Rydaholm. Förekommer då och då i domböckerna för att bevaka sina ekonomiska intressen. Har inte mina anteckningar om honom tillgängliga, övriga uppgifter från Växjö Stifts Herdaminne

157
Hjälmseryd / Hjälmseryd C:2 dödbok 1767
« skrivet: 2013-09-27, 18:07 »
Jag gör ett inhopp. Kollat Växjö Stifts Herdaminne och där anges att Johan Hjelmerus dog 21 april 1761 och hustrun Rebecca Iflander avled 10 maj 1761, Äktenskapet barnlöst. Rebecca var tidigare gift med företrädaren Carl Kallström.
 
Johan var född i Hjälmseryd 1703, son till bonden Nils i Slättö. Rebecca född 13 okt 1708, dotter till komminister Jonas Iflander i Skärstad.

158
Dannäs / Dannäs födelsebok C/1 1679-1731
« skrivet: 2013-08-31, 08:37 »
Föräldrar: Komminister Jonas Cromaenius och Sigrid Törnstierna i Dannäs.
 
Växjö stifts Herdaminne nämner hustrun Ingrid Persdotter som han gifte sig med 1717-03-17. Han nämns vara student i Lund mer finns inte antecknad i Smålands nation i Lund.
 
Det verkar som du har tillfört en ny uppgift om Cromaenius familj.
 
Mvh/Rune

159
KGF-skivan gav ett snabbt svar; Sök i Vislanda socken och gårdarna Piggaboda och Krokshult.

160
Stockaryd / Stockaryd Vigda 1952 9 febr Brudens titel
« skrivet: 2013-07-28, 16:40 »
Nog är hon klinikbiträde av något slag men bokstäverna före är (?peli)

161
Förbundsforum / Angeläget
« skrivet: 2013-07-15, 21:58 »
Tydligen är vi lyckligt lottade på postnummer 330 17 Rydaholm. Två Postkoddragningar och så årsboken i brevlådan i fredags 12 juli.
 
Det måste vara Postverket som avgör när boken skall delas ut.

162
Människor / Småland (troligen) men när?
« skrivet: 2013-07-14, 08:54 »
Mittåt! Förstorade jag brudfotet 200 gånger så ser man det är prästen i Torsås Karl Johan Edvard Berggren som tjänstgjorde i församlingen 1919-1948, Komminister i Karlslunda 1907-1918.
 
Fotot i din mormors konfirmationsminne är ungdomligt och kan vara från prästvigningen i Kalmar 1903, Berggren var född i Uddevalla 1878.
 
Inlägget klockan 08:36 är nu giltigt bara för alternativen.

163
Människor / Småland (troligen) men när?
« skrivet: 2013-07-14, 08:36 »
Pierre! Det är inte prästen i Torsås. Du känner tydligen inte igen en enda person? Hur kan då fotot hamna i hennes album? För tillfället har jag två alternativ som kan beröra släkten.
1) det kommer från din morfars släkt
2) dina morföräldrar har burit bruden till dopet.
 
För vidare detektivarbete behövs namn och födelsedata på dina morföräldrar.

164
Människor / Småland (troligen) men när?
« skrivet: 2013-07-13, 19:02 »
Har du en aning var bilden kan ha tagits? Då finns möjligheten att snabbare söka genom Kalmar stifts herdaminne av foton på prästerna.

165
00 - Lagar / Kristoffers landslag: Tjuvabalken
« skrivet: 2013-07-13, 18:53 »
Jag har vid något tillfälle haft möjlighet att jämföra LL med Magnus Ladulås landslag och sett att texterna överensstämmer väl med varandra.
Men Magnus Ladulås lagen innehåller Þiuuabalkar 36 punkter så där gick det inte att hjälpa dig. Säkert har du något som talar om vad 6:38 kan röra sig om.
 
De sista punkterna i ML handlar om hur fynd skall anmälas.

166
Jag håller med dig Martin att det är sammanblandning av person/släkter. Därför ställde jag frågan på det underlag som jag hade kännedom om och hade en förhoppning att räta ut frågetecknen.
 
Tack för hänvisningarna till de äldre inläggen. Det blir också en kontroll av de inlägg som finns under Stenbrohult. Jag tror inte på att jag hamnar i Uppvidinge med ytterligare tre generationer bakåt i släkten.
 
Mvh/Rune

167
Länsman Gumme Johansson är omnämnd i Niklas Rosenbalcks inlägg 1999-10-24 klockan 16:38. En kopia av detta inlägg har jag fått av min släkting Göran Hägersjö, som anger att Elin var mormor till vår anfader nämndeman Bengt Olofsson, Knoxhult, Härlunda sn och denne Bengt var farfar till Måns Esbjörnsson i Krångavälje, Virestad sn.
 
Det jag får ut av de båda inläggen är att länsman Gudmund kan ha varit gift två gånger. Det skall bli intressant att följa den vidare diskussionen.

168
Förnamn - A / Allert
« skrivet: 2013-06-29, 20:06 »
I släkten Tollstorp finns många som har ärvt namnet Allert. Den som forskar i släkten har här ett uppslag att gå vidare på.

169
Tollstorp / Tollstorp
« skrivet: 2013-06-26, 21:37 »
Anna Johansdotter Tollstorp inflyttad till Sätila 1822 från Borgstena (Sätila B:1 sida 11 betyg 121). Där står att hon är född i Torpa, men i hfl står det Frista(d).
 
Jag har som hastigast sökt igenom Borgstena första hfl som är på 96 sidor. Jag har sökt på födelseåret 1801 men såg ingen Anna. Större bild i AD och lite mer grundlig tid kanske det skulle gå att hitta henne i Borgstena socken.
 
Namnet Johan är ovanligt i denna släkt. I den utredning som jag fick 1996 finns endast Johan Anders född 1799-06-19 i Svenljunga, död 1846-05-11 i Stockholm. Möjligheten finns att Anna har tagit sin mors efternamn.
 
I utredningen står att löjtnant Johan Anders är arrendator av Kulla boställe.
Om det kan vara till hjälp - Johan Anders syskon: Katrina(Karin) Elisabeth 1801 i febr månad, gift med Peter Berg. De tog över gästgivargården i Svenljunga efter hennes far. Gustaf Theodor född 1804-08-20 död ogift 1874-12-03 i Göteborg, Eva född 1810 bodde i Vadstena 1836, död okänt datum,

170
Tollstorp / Tollstorp
« skrivet: 2013-06-26, 12:07 »
Jag började att söka på Långelid i husförhörslängden och skrev upp barnen när de var födda. Konstaterade att Maria och Carolina inte var födda i Hajom med Johan August. Anna Tollstorp fanns inte med i bouppteckningsregistret. Det var tydligen omöjligt att komma vidare.
 
Funderade att eftersom de två första barnen inte var född i Hajom borde föräldrarna vara inflyttade från var? Kunde sökandet i inflyttningsattester i Hajom HII:1 ge besked? Jovisst, familjen finns på en attest sidan 3400! Anna anges vara född i Torpa församling 1801, men där finns bara en Anna men fadern heter inte Johan. Se Torpa AI:7 sidan 249
 
Torpa socken hyste även familjen Retz där en gren flyttade till Voxtorp socken utanför Värnamo i Östbo härad. Tydligen finns här ett vänskapsförhållande mellan släkterna, kanske 100 år tillbaka i tiden, Tollstorp med järnhanteringen runt om Värnamo, Retzarna kom hit till Östbo (min spekulation) Voxtorp och Åsen som ekonomiska rådgivare.
 
Kan det finnas en inflyttningsattest för Anna när hon vid giftermålet 1826 kommer från Torpa?
Det blir nog ett tidsödande arbete. Tänk på släktforskarens TTT som betyder Tid, Tålamod, Tur
 
Mvh/Rune

171
Brandt / Brandt
« skrivet: 2013-06-24, 23:26 »
Hjälmseryds socken, Småland - Äldre injägg till 2006-10-16 där finns några inlägg om släkten Brandt.

172
Hjälmseryd / Hjälmseryd AI:3a sid 158 Arkiv Digital
« skrivet: 2013-06-20, 20:10 »
Då svärföräldrarna är namngivna med förnamn och år när de dog i hfl AI:2 så bör Annas föräldrar vara Jöns Diursson död 1768-03-13 ålder 64 år och levt med hustun i 40 år. Hon heter Elin Johansdotter dog 1768-12-28 i en ålder av 73 år.

173
Hjälmseryd / Hjälmseryd AI:3a sid 158 Arkiv Digital
« skrivet: 2013-06-20, 19:45 »
Anna Jönsdotter f(ödd) 1728 i Wärnäs
fast hon är inskrifwen i boken (ifrån?)hon föddes oächta. Död 1787 12 nov  59 år gammal.
 
Jag har som hastigast inte funnen någon Anna född utom äktenskapet 1728. Jag är benägen att tro att Anna är född före vigseln utan trolovningslöfte.
Vigsel 1753 13 maj Jöns från Bygget, Anna från Wärnäs.

174
03) Osorterat / Svårtytt i Kronoberg
« skrivet: 2013-06-04, 19:26 »
Det stämmer Elisabeth!

175
03) Osorterat / Svårtytt i Kronoberg
« skrivet: 2013-06-04, 17:57 »
Det kan vara Styckbärare gesällen.
Det står Ericsdotter.

176
02) Militära rullor / GMR Jönköpings regmente, 1697
« skrivet: 2013-05-25, 19:33 »
Nr 34 Johan Jonsson f(rån) Berghem legd af
 Gustaf Håkansson
 
Nr 35 Elias Hansson f(rån) Berghem i stället ef-
ter Lars Jönsson som är död d 20 Januar .696

177
Oäktingar och pigor / Oäktingar och pigor
« skrivet: 2013-04-25, 14:34 »
När det gäller Allbo härad, G-län, så fanns det i en husförhörslängd på 1850-talet uppgifter på vem som var vederbörandes föräldrar och födelseplats. För pigor och drängar skrevs dessa uppgifter inte in.
 
Särskilt gäller det norra delen av häradet där jag i flera fall fått god hjälp med dessa uppgifter av de som har flyttat från Jönköpings län till Slätthög, Mistelås, Aneboda och Moheda socknar.

178
När vi på 1990-talets mitt skrev Slätthög-Mistelås boken om företag i socknarna från tidigt 1900-tal och framåt, minns jag inte riktigt vem vi kontaktade. I bakhuvudet ligger Patent- och Registreringsverket i Sundsvall.  
 
Troligtvis var det PRV som kontaktades då jag var med om att skriva boken om Nederleds by i Rydaholms socken och de lanthandlare där som hade sökt handelsrättigheter. Vi fick ett väldigt tjockt konvolut och i byaboken finns anteckning att den som först sökte rättighet efter den nya lagen var grenadjären Carl Källberg som 1864 sökte rättighet att bedriva handel med bland annat fisk, salt och sill.

179
Äldre ord L - Ö / Åtting / Attung
« skrivet: 2013-04-05, 08:31 »
2½ åtting motsvarar 5/16 mantal.
Att säga ett sextondedels mantal tar lite lång tid. Av äldre personer har jag hört dem säga halv åtting. Ett trettiotvåondels mantal blev halv sexting

180
10 Folkliv / Leseferdighet på 1700-tallet
« skrivet: 2013-04-03, 19:24 »
Det är absolut inget aprilskämt. Från socknarna Slätthög och Mistelås som jag har god kontroll över fanns det beslut på sockenstämmorna på 1700-talets början att man fick låna hem böcker för att lära barnen läsa. Överskred man lånetiden utgick böter. Om man studerar den så kallade husförhörslängden för socknarna 1707-1709 finns exempel på flera barn som kan läsa.

181
Stenbrohult / Stenbrohult C:2a sid 348
« skrivet: 2013-03-31, 15:52 »
Återkommen från en fågelutflykt till Mexarpasjöarna med tre grågäss som resultat hoppar jag in och svarar på frågan.
Xstelig = kristelig. I dopböcker kan du träffa på Xtian eller Xtina för Kristian och Kristina.

182
03) Osorterat / Jöns f. i Rydaholm 1738
« skrivet: 2013-03-26, 12:18 »
Bo!
Säkerligen har du kontroll på din Jöns. Martha (Märtha) gifte om sig 1766-09-25 med rusthållaren Bengt Svensson i Upplid Södergård. Han dog 1791 och Martha 1796 då hade hon flyttat tillbaka till Skriperyd Norregård.
Jag har ingen säker uppgift på att deras son Per hade tagit över Skriperyd.

183
03) Osorterat / Jöns f. i Rydaholm 1738
« skrivet: 2013-03-25, 18:13 »
Anders Pehrsson och Martha Pehrsdotter i Norra Torp
Vigsel 1737-09-25, Anders från Skriperyd, Martha från Tvinsboda (Tvingsbo)
 
Testes: h Ingrid Erlandsdr från Ryssby och Öfwerboda, P. Britta Pehrsdr i Carlsgierde, P Kierstin Andersdr ib, Carl Pehrsson i Ryssby, Jonas Pehrsson i Carlsgierde, Måns Andersson i S. Torp.
 
Norra Torp lär ha legat under Hjälmsänga. Flera av torpen under säteriet Hjälmsänga har bytt namn, så Norra Torp kan ha fått ett nytt namn. Södra Torp ligger under Hjälmsänga
 
Karin 1740-09-16
Kierstin 1744-01-18 familjen bor då i Skriperyd

184
Äldre ord L - Ö / Style
« skrivet: 2013-03-21, 16:01 »
Antar jag att Utanå ligger i Ångermanland är det enligt Rietz dialektlexikon provinsuttryck för fågelstjärt. Knycker man på stjärten så kan det uppfattas som missfirmelse.

185
Äldre ord L - Ö / Postulans
« skrivet: 2013-03-21, 07:59 »
Elof Hellquist Svensk Etymologisk ordbok beskriver  - postulat - med fordra, överbringa en fordran.

186
Aj, brist i mina filatelitiska kunskaper. Utgivningsdagen för 10 öre lejon skulle jag ha uppmärksammat. Tre avtryck finns i årtalet. Visst lutar det tredje avtrycket och då är det nedre av siffra två.

187
Jag får det till att fotografen har stått med sin kamera ett stycke norrut från polygonpunkt 79. Det vänstra huset är det som allra överst på 1930 års karta. Det högra huset innanför de höga buskarna är precis utanför kartskissen.
 
Tredje siffran i årtalet är 1 (som frimärkssamlare skriver man vid oläsliga årtal (x91x)
Normalstämpeltyp 21 ÄLMHULT Lbr (Lådbrev) 7.10.(x91x)

188
Man kan anta att vägen i förgrunden går år höger, då skulle fotografen stått i korsningen med Danska Vägen. Huset till vänster i förgrunden där Bloméhuset ligger, till höger där OK låg.
(Enligt karta i telefonkatalogen 1999. I 2011 års upplaga finns inte OK med)

189
Härlunda / Härlunda-C-3-1747-1781-Bild-94-sid-177
« skrivet: 2013-03-01, 19:34 »
drängen Jöns Jönsson
från Brändetorp
med
Fäste Q(vinnan) Elin Nilsdr
från Långhult

190
09 Döden / Åldersangivelse i delar av år i dödböcker
« skrivet: 2013-02-28, 15:16 »
Bruket att skriva åldern med bråktal förekom under en viss period hos prästerna Exempelvis om barnet blev fem månader gammalt, skrev msn 5/12, 9 månader 3/4 år likagärna som 9/12. 1600-talets dödböcker där kan man finna 1 kv för 1 kvartal (3 månader) liksom 1 räpp som motsvarar samma tid 3 månader.
 
Böjda ettor har flera gånger vållat mig mycket huvudbry, förekommer ofta i lantmäteriprotokollen

191
Förbjudna led / Förbjudna led
« skrivet: 2013-02-27, 15:28 »
Jag tror att 1734 års lag har samma lydelse som Kristoffers landslag (LL)
Man må ej gifta sig med sin avlidna hustrus syster, hustru broders eller hustrus systers dotter eller dotterdotter och deras avkommor,
Hustrus fadersyster eller modersyster, hustruns faderfaders eller fadermoders syster,hustruns noderfaders eller modermoders syster.

192
114 Hans Pehrsson för Tosteboo
Ryttaren fått Kongl May:tts Demision (avsked) wid Thorn d 22
September 1703. I stället wärfd Anders Berg
 
Inlägget har flyttats hit från Militaria » Källor och arkiv » Generalmönsterrullor. /Moderator Militaria

193
Rytting / Rytting
« skrivet: 2013-02-06, 08:54 »
När jag nu har fått distans till all den nya information som jag har kommit fram om familjerna Rytting, Erdtman, Silvertelning gör jag som Brittmarie skickar ett hjärtligt tack till Marcus och Anders.
 
jag har tidigare haft inlägg om Forsander att han enligt familjetradionen skall ha gjort fuffens och blivit deporterad till Saint Barthélemy. Bouppteckningen skulle kunna bekräfta det. Det har inte heller blivit tid att läsa Karlskrona Rådhusrätts protokoll vad Jonas Forsander hade hittat på.
 
Hattmakare Olof Ågren i Ronneby finns även i min släkt. När jag fick klart för mig om släktskapet med Erdtman måste jag kontrollera om den Erdman som bor här i Rydaholm ifall vi har gemensamma anor. Hans släkt kommer från Tingsås och Linneryd.
 
 En närmanre tio år gammal släktutredning har fått nytt liv.

194
Sammanfattning
Uppgifter från släkten i USA
Hedvig tog namnet Hedda i USA. Hade tre barn med sig från Oslo. John Hegbert född efter juli månad 1875 tog namnet Bert i USA, Charles född 1881 8/2, Helga född 1883 11/6
JP Julin och Caroline är omnämnda
 
Uppgifter från Hedvigs brev 1875
En bror vid namn Anders
En syster Maria Cajsa i USA synes ha gift sig väldigt fort.
Kan Erik i Wegerbohl hjälpa Anders med respengar?
 
Uppgifter från kyrkböckerna
Wegerbol som ligger i Värmskogs socken kan det vara till hjälp? Visst blev det!
Födelsebok; Hedvig född 1885 24/2 Föräldrar. Jan Peter Eriksson och Carolina Andersdotter
 
Husförhörslängd AI:17 bild 284/sida 277 samt kompletteringar från följande hfl.
Jan Peter Eriksson       1825 16/3  Hjulsjö        till USA 1868
h Carolina Andersdotter  1832 5/6                  till USA 1874 23/11
Barn  Maja Cajsa         1853 9/3                  till USA 1874 23/11
      Hedvig             1855 24/2    i Norge 1874, flyttattest till Christiania 1876
      Anders Gustaf      1857 14/3
      Johanna            1859 23/6                 till USA 1874 22/11
Familjen flyttar 1860 till Björnbol
      Emma Christina     1862 30/5                  död 1871 3/9
      Carl               1864 6/8                   till USA 1874 23/11
Familjen fill Wegerbol 1867
      Adolf              1867 6/11                  till USA 1874 23/11
Familjen till Björnbol 1868
 
Kommentar
Jan Peter måste ha tagit nemnet Julin i USA
Troligen inget släktskap med John Ericsson
Intressant för Hedvigs dotter Helgas barnbarn att söka efter Hedvigs syskons ättlingar i USA.

195
Elisabeth Thorsell!  Ibland fastnar man i en satellitbana och kan inte komma ur. Jag skulle givetvis lagt till ...något som har med min fråga NEDAN att göra.
 
Jag har fått en del namn från min vän som jag skall sammanställa och lägga ut.  
Men redan nu: intressant är namnen J P Julin och hans hustru Caroline i USA.
Jag har fått kopior på ett brev med fyra sidor skrivet av en syster Hedvig (Jansdotter) i Aker utanför dåvararande Christiania 13 (febr) 1875. Hedvig skall vara född 1855. Med reservation av feltolkning av adressen: Hedvig (Jansdotter) (Skein) östra Aker (Bryns) Jernbanestation, Christiania, Norge.
 
När jag går igenom handboken Håndbok over norsk filatelistika finns ett postställe med namnet BRYN lydande till Aker/Oslo.
 
Kanske dessa ledtrådar kan ge någon vägledning.

196
Jag har följt inläggen om John Ericsson men inte funnit något som har med min fråga att göra.
 
Jag har fått en förfrågan om det skulle vara möjligt att få reda på från vilken ort i Sverige Karolin (Caroline) kom ifrån. Än så länge saknar jag uppgift var i USA Caroline bodde.
 
Caroline skall enligt uppgift vara kusin med bröderna John och Nils Ericsson samt Gustaf Ericsson.
 
Kan det vara möjligt att med dessa uppgifter få klarhet i släktskapet med Ericssonfamiljen?

197
Rytting / Rytting
« skrivet: 2013-01-31, 21:54 »
När jag kom till min MMFFMM Christina Elisabeth Rytting gift med fänrik Johan Forsander i Karlskrona Amiralitetsförsamling och endast fick namn, stannade jag upp där. Nu har sett dessa inlägg här på forumet om släkten Rytting och flera kopplade till Erdman.
Christina Elisabeths föräldrar ser jag är Johan Erdman Rytting och Helena Silvertelning.
 
I äldre årgång av Släkt och Hävd finns omtalat en Rytting i Simrishamn. Nu kan det bli ny inspiration för fortsatt forskning om min mormors anor.
 
(Meddelandet ändrat av joffe 2013-01-31 22:03)

198
Det är nog mer lättfattligt att använda sig av adjektivens komperation (mindre-större-störst) i dessa sammanhan. (Mindre Ulfsryd gård/by) större (Tingsås socken) störst G län).

199
Slätthög / Slätthög C1:2
« skrivet: 2013-01-26, 20:18 »
Flytter svaret till Hjälmseryd

200
Slätthög / Slätthög C1:2
« skrivet: 2013-01-26, 09:26 »
Du har rätt Eva att jag har stött på Brenning i andra sammanhang och därmed släktforskning.
Brenning när jag 1994 som ALU-arbete skrev en bok om släktgården Trälsmo och dess gårdsarkiv. Sedan kan du i Sök i Anbytarforum skriva Brenning så får du upp flera inlägg om Brenning.
 
Om du söker på hfl i Hjälmseryd på 1750-talet och byn Boda får du läsa i en hfl (tyvärr noterade jag inte vilken hfl) i stor stil namnet Brenning och däröver i liten stil Per Jönsson. Sedan har du hustru och alla deras barn.
Du har vigseln i Hjälmseryd 17580604 mellan Jacob Nilsson i Fällorna och Ingri Persdotter i Boda.
 
Jacob med familj flyttar från Fällorna till gästgivargården Starrhult onkring 1777 med där finns de inte. Jag misstänker att något av deras barn är din ana så mitt intresse är att veta var i Hjälmseryd familjen har bott.

201
Berga / Berga AI:9 (1831-1840) s,370
« skrivet: 2013-01-26, 08:50 »
Åke hann före med svar.
 
Historik:
Berga pastorat omfattar Berga, Vittaryd och Dörarp. För prästerna blev det naturligt att när familjer flyttade inom de tre socknarna skrev man endast bynamnet. Sedan 1919 är Berga huvudförsamling och de båda andra socknarna annex.
 
Socknen Torset lades redan under medeltiden samman med Berga. Halltorp socken lades samman med Dörarp på 1500-talet
Källa: VSHM del III

202
Slätthög / Slätthög C1:2
« skrivet: 2013-01-25, 21:48 »
Byn heter Fällorna
Far: Jacob Nilsson
Mor: Ingrid Pehrsdotter
Ingrid är dotter till nämndeman Pehr Brenning i Hjälmseryd.
 
Om jag skall våga mig på att kommentera familjens sociala ställning i socknen så var den ett snäpp högre än en vanlig bondefamilj. Bland dopvittnen finns gästgivaren Anders Lång och nämndemannen Börje Persson.
 
Granngården i Fällorna där var det mycket välbeställt. Det visade bouppteckningen 1763 efter Jöns Gummesson.

203
Begravningssed / Begravningssed
« skrivet: 2013-01-14, 17:36 »
Till Sylvia Leijon och er andra som har skrivit inlägg om denna sedvänja.
Mistelås Hembygdsförening har i sin skriftserie  Ä - kan veta en mängd uppteckningar av J G Sjöstedt och där finns nio sidor text och bilder om en begravning i byn sjuhult på 1930-talet.
 
Där berättas om begravningsgästerna, förning, färden till kyrkan och jordfästningen, efter jordfästningen, begravningsmiddagen, dagen efter begravningen, bilder på granrissmyckning.
 
Det finns ett begravningsmuseum i Ljungby väl värt ett besök.
 
Mvh/Rune

204
Ulfsparre af Broxvik / Ulfsparre af Broxvik
« skrivet: 2013-01-06, 21:48 »
Hur pass intressant är artikeln i Släkt och Hävd 2/1974 Vem var fru Estrid till Broxvik och senare till Råda (död 1597)?
 
Då Slätthög socken är omnämnd har jag sparat artikeln i hopp att kunna något svar om en sätesgård i Slättö (Slätthög) Klasentorp/Hössjö, häradshövding i Klasentorp på 1520-talet (namnet Tingsbacken i Klasentorp) - en häradshövding i Åsa härad Halland. Kan det finnas någon koppling till Bockstensmannen som sägs vara från Härlatorp i Slätthög socken.

205
Äldre ord L - Ö / Strökrage
« skrivet: 2012-12-22, 19:40 »
Fanns strökragen upptagen ibland körredskap? I så fall kunde man tänka sig att det är en höpåse (foderpåse)

206
Hahn / Hahn
« skrivet: 2012-12-09, 14:49 »
Bouppteckningen i Konga häradsrätt FII:6 sidan 325 ger dig ytterligare namn att söka på.

207
Hahn / Hahn
« skrivet: 2012-12-09, 07:55 »
Jag märkte först nu Hahn/Hane. Felskrivningar/felstavningar har ju förekommit i alla tider.

208
Hahn / Hahn
« skrivet: 2012-12-08, 21:20 »
Min första tanke är Långsläkten i Dångebo.
Min andra tanke är om du har kontrollerat William Olsson Smolenning slekt. Nu är det 14 år sedan jag lånade boken på biblioteket i Växjö, minns jag rätt fanns det mycket skrivet om släkten Hane i den.

209
Stina. Jag antar att du har tillgång till Nordisk Kultur Mått och vikt utgiven 1936. Seland benämndes även för sädesland i Ångermanland

210
Rydaholm / Rydaholm - Varthän flyttar familjen?
« skrivet: 2012-11-12, 23:23 »
Tänk här får du
Håkan och h(u)str(u) Ingeborg  
goss(en) Andreas

211
Brott och straff / Brott och straff
« skrivet: 2012-11-12, 20:57 »
Det får bli ett principsvar för det är nödvändigt att ta del av hur stölden begicks.
 
Först bestämdes hur stort värdet av det stulna var och under vilka omständighter det skedde. Antag att var första gången  och värdet på det stulna var över 10 daler, var bötesbeloppet tre gånger värdet. Orkade han inte betala böterna, pliktar med kroppen.
 
23 par spö motsvarade tre daler. Således var bötesbeloppet 69 daler och värdet av det stulna 23 daler.

212
Förkortningar / H. T.
« skrivet: 2012-11-11, 22:51 »
Jag tittade på husförhörslängden. Ingen tvekan här: HöstTinget 1834 dömd för slagsmål.
Som regel finns i slutet av protokollsboken en saköreslängd som anger under vilken paragraf målet handlades och hur mycket Magnus fick böta.
 
Du kan stöta på VT som betyder vintertinget eller ST sommartinget.

213
Rydaholm / Rydaholm - Varthän flyttar familjen?
« skrivet: 2012-11-11, 22:38 »
Jag gick in och kollade hfl. Familjen flyttade till Pinnarekulla i Voxtorps socken. Den enda hjälp du har nu, det är att söka i mantalslängderna.

214
Förkortningar / H. T.
« skrivet: 2012-11-10, 23:25 »
H.T. är en förkortning för Höstting och i detta fall 1834.

215
Bilmärke? / Bilmärke?
« skrivet: 2012-11-06, 19:46 »
I min gröna ungdom på 1950-talet hade min skolkamrat en sådan spånkorg, växelspaken som en krycka fick man vara försiktig med vid växlingen. Risken var annars att den lossnade. Vi döpte bilen till Damernas Kanon Vagn

216
Slutet gott allting gott.  
Tänk om jag kunde säga det om de tre fotoalbum som jag har till låns med kort från omkring 1910 med 134 i visitformat och 12 i vykortsformat. De senare med mest bröllopsfoton. De 134 med personer troligen från Voxtorp och Tånnö (F-län).
 
Jag har jämfört med Rydaholms Hembygdsförenings omfattande fotoarkiv men inte funnit någon rydaholmare ibland korten. Enligt uppgift har albumen varit hos någon voxtorpsbo för nio personer är identifierade. Albumens ägare vill gärna ha fler namnuppgifter, men var hittar man den som kan berätta.
 
Jag lägger en hänvisning under Voxtorp (F-län) så kan fler läsa inlägget.

217
Ett tack till Mats för det han har gjort dagens första goda gärning åt mig. Nu behöver jag inte åka till KGF i Alvesta och kolla SB 1880 och 1890.
I stället kan jag själv uträtta dagens andra goda gärning - skjutsa min äldre granne till Värnamo lasarett för att hälsa på sin där inlagde make.
Niclas: Om du har tillgång till SB 1880 och 1890 skulle en sökning på efternamn, boendelän Kristianstad och födelsesocken Stenbrohult kanske ge ledtråd till hur dessa foton har hamnat i Älmhult.

218
Jag är pinsamt medveten om dessa 20-25 års skillnad när kort av detta slag var aktuella. Men vad redovisar man när J Ljungdahl finns som Janne Ljungdahl liksom övriga redovisade namngivna i samma husförhörslängd?
Jag har inte tillgång till 1880 eller 1890 CD-skivor. En sökning på efternamn samt Kristianstads län behöver ge högst 40 träffar. Någon borde då finnas i garnisonsförsamlingen.

219
En djupdykning i garnisonens hfl gav följande resultat.
Fritiof Andersson Levin 1878-12-04 i Mörrum. Finns på sid 341 femte batteriet AIIa:1
 
Bernt Hjalmar Lindskog Lundqvist 1881-02-14 i Röstånga. Kom från Riseberga 1900 och åter 1904. Bodde på åttonde batteriet, finns på sid 495, 516 och 521.
 
Visitkorten bör således vara tagna omkring 1900

220
Jag fann Janne Ljungdahl rätt snabbt. Arkiv Digital AIIa:1 sidorna 243 och 213. Janne född i Höör 1879, han flyttade hem till Höör 1902.
 
Det skall nog gå att ringa in de andra också.

221
Någonstans har jag läst att det skulle gå att tidsbestämma foton med hjälp av ramen runt om bilden. Nu hittar jag inte uppgiften men jag har sett i Växjö framför kameran 1847-1900 att ramen kom till användning i början på 1870-talet. Så gamla är inte dessa kort, jag tror någon gång på 1890-talet.
Vi har ju konstapel Rubin. Enligt SB 1900 är han född 1871. När vi nu har tre nya namn så jag kommer att söka i SB 1900 och se om de bor i garnisonen. Jag kan hoppas på en lätt sökbar  adress så att letandet inte blir alltför tidsödande.
Återkommer i ärendet.
/Rune

222
Hej Niclas!
Jag gjorde en sökning på Rubin och Levin i Sveriges Befolkning 1900 och fann några i Kristianstads garnisonsförsamling. Egentligen skulle man ha haft tillgång till uppgifter från år 1910. Konstapel hör hemma inom artilleriet. Adresserna i Sveriges Befolkning är ju till hjälp vid sökandet i husförhörslängderna.
 
Mvh/Rune

223
17 Juridik / Olaga swedjande
« skrivet: 2012-11-02, 09:31 »
Lägsta boten vid oaktsamhet vid svedjande var tio daler. Skadades bärande träd (ek eller bok) var straffet 16 öre trädet.
Orkar man ej plichte med pengar staffes med fängelse - 8 dagar motsvarade 10 daler, 14 dagar emot 20 daler, tre veckor emot 40 daler och en månads fängelse emot 50 dale.
14 dagars fängelse var det många som fick bestående men av, 27 dagar var omänskligt straff.

224
Förkortningar / Kråkor i husförhörslängder
« skrivet: 2012-10-25, 13:52 »
Kan du ge exempel så finns det möjlighet att svara på frågan.

225
Övrigt om förnamn / NB i stället för namn i födelsebok
« skrivet: 2012-10-24, 22:56 »
För ännu ett av föräldrarnas barn är även antecknat NB och det finns fler NB. Det kan ju vara samma namn för alla barnen, så Carls synpunkt är säkert rimlig.

226
Övrigt om förnamn / NB i stället för namn i födelsebok
« skrivet: 2012-10-24, 14:48 »
Där står NB dvs Note Bene (märk väl) i betydelsen observera att dopnamnet har inte lämnats till prästen.

227
Händelsen kan ha inträffat på en plats inom Allbo härad. Ransakning skulle alltid ske i det härad där brottet utfördes.
Jag har bara samlat på mig 24 utav (67?) Almundsryds Hembygdsförenings årsböcker. En sådan händelse bör ha uppmärksammats av redaktionskommittén.

228
Lillius / Lillius
« skrivet: 2012-10-15, 10:25 »
I boken Beskrifning om Svenska Hemman och Jordagods tryckt 1755 har jag upptäckt på ett diskret ställe en namteckning vars förnamn är svårtytt. Där kan stå Hubaël eller Kubaël Lillius. Boken är inköpt 19 november 1761.
Jag skulle vilja veta mer om denne man. Tyvärr har jag inte lärt mig lägga ut bilder på forumet så den som är intresserad kan jag skicka över skannad kopia.

229
I think it can be two different significations. It is necessary to read the inventory. Can you give the date when the inventory was written?

230
I boken Gällaryd en hembygdsbok utgiven 1997 sidan 316 finns ett porträtt av Beata Lovisa Åberg, född 1782-11-26.

231
19 Kontakt sökes / Kontakt i Kalmar sökes
« skrivet: 2012-10-03, 22:56 »
Om du inte känner till det: låna boken Kalmar och kalmarbor under 1600-talet. Ett bra komplement till Länsmuseets inventering.
Kan inte låta bli att skriva. Den guidning vi tisdagspromerande pensionärer i Rydaholm fick den 30 maj om Kalmar Domkyrkas historia och avslutade resturering sitter säkert fast i minnet.

232
Byggnader och miljöer / Eksjö
« skrivet: 2012-09-23, 08:06 »
Jag tycker mig känna igen de båda byggnaderna. Kan jag 1957 passerat förbi dem på väg från Ing 2 till Soldathemmet?
 
Finns det något bokverk motsvarande Svensk villabebyggelse? Detta bokverk hade endast tre foton på hus från Eksjö.

233
Jag funderar på rubriken: Latinska uttryck
 
I Ord för ord är synonymen för uttryck: ord, ordalydelse, ordasätt, fras, vändning, talesätt, uttryckssätt, formel, term
 
I Svenska språkets synonymer av Dalin: ord, glosa, uttryck, uttryckssätt, talesätt, ordalag, vändning, ordasätt, fras, tirad. Dalin har även förklarande tillägg för varje ord,

234
Konstnär / Konstnär
« skrivet: 2012-08-23, 22:14 »
Till en bok om Rydaholms kyrka (som Hembygdsföreningen skall ge ut och där jag är medarbetare) har vi en oljemålning av kyrkan utvändigt, målad av C Lindow 1919. Det avlider en Carl August Lindow i Värnamo 1947-06-27, anges vara född 1867-09-12 i Ljushult (P-län). Anges vara gift 1895-03-11.
 
Jag har följt honom i Ljushult fram till dess han flyttar till Tufva (var det nu ligger?). Min fråga är om det är samma person som har målat Rydaholms kyrka. Det finns flera tavlor av kyrkan målade i samma stil (inte signerade) där han har flyttar staffliet något så motivet får ett annat perspektiv.

235
00 - Bröllopssed / Brudkista
« skrivet: 2012-08-23, 08:39 »
N S anger patronymikon och jag tror att det är en drängakista där drängen hade sina personliga tillhörigheter. Skulle det vara en student, skulle man kalla det en resekoffert. Mycket tyder på en högreståndspersons kista.
 
Kolla insidan noga. Där kan finnas blyertsnoteringar. Min syster köpte för många år sedan på auktion en drängakista, där vi på insidan efter viss möda kunde tyda ett datum till 1753 och ett byanamn och delar av ett personnamn.

236
Tollstorp / Tollstorp
« skrivet: 2012-07-23, 22:30 »
Jöran Tollstorp kom från gården Torp i Värnamo socken. Uppgiften finns i Borås vigselbok 17 sept 1729. Där anges att brudgummens far är inspektor Jöran Tollstorp i Östbo härad och Värnamo församling och gården Torp i Småland.
 
Jöran gift med Maria Zirtzawa
 
Källa: från en som forskat i släkten Tollstorp. (Närmare än så kan jag inte gå).

237
Den artikel som jag tänkte på är införd i Hyltén-Cavallius boken 1956. Den tecknade bilden på trädet har jag nog sett i någon bok i den källförteckning Assar M Lindberg anger.

238
Först trodde jag att du Niclas hade skrivit fel årtal på Natio Smolandica för att söka efter artikeln om Linden i Jonsboda. Det visar sig ju vara två smålandsbotanisters brevväxling det handlar om.
 
Någonstans i mitt bibliotek har jag en bok som berättar om linden i Jonsboda. Artikeln illustreras med en tecknad bild av trädet i eller intill ett stenröse.  
 
Kan artikeln ha varit införd i en bok om Sunnerbo eller rent av i någon av böckerna om Stenbrohult?

239
Min tanke är att det har suttit en järnlänk i ändan och hängt i den skjutbara stången i den öppna eldhärden. I krokarna har det då hängt ned två kokkärl.
Både stången och detta föremål bör ha särskilda namn.

240
Släkten Tollstorp:
Finns det någon känd koppling till inspektor Jörgen Tollstorp och hustru Maria Zirtzawa och släkterna Osbeck och Toll?
 
Jörgen Tollstorp har jag kommit i kontakt med i tingsprotokollen rörande Slätthög (G)

241
Förkortningar / B. g.
« skrivet: 2012-07-17, 19:38 »
B = Brukaren
g = gifte mannen

242
Virestad / Virestad C:3 1771-1805 sid 57
« skrivet: 2012-07-16, 20:35 »
Flera byar i södra delen av Virestad hade tillstånd att döpa sina barn eller begå HHN i Loshult, Örkened eller Härlunda kyrkor. Många hade mer än fyra mil fram och tillbaka till den egna kyrkan i Virestad.
 
Dipvittnen tolkar jag till Jon i Långhult och Ingier i Giölshult. Enligt hfl finns det två Ingiär i Gölshult. Båda byarna ligger nära Almås.
 
Mvh/Rune

243
Bruzelius / Bruzelius
« skrivet: 2012-07-15, 21:41 »
E-posten till Markus kommer tillbaka. Markus kan du skicka testmail.
Till Staffan skickar jag en skannad kopia.
/Rune

244
Bruzelius / Bruzelius
« skrivet: 2012-07-15, 21:14 »
Markus!
 
Mycket intressant information som höjer bokens historiska värde. Jag skickar en kopia av  sidan med namnen, så kan du få en bättre uppfattning. F S S är min tolkning av bokstäverna. Jag hoppas att du kan komma till något annat.
 
Hjärtligt tack!
Rune

245
Bruzelius / Bruzelius
« skrivet: 2012-07-15, 17:48 »
På ett antikvariat fann jag boken Kort utsigt öfwer den uppenbarade Religions Historien... skriven av Christian Bastholm. Boken utgiven 1791 i Lund.
 
Två namn inskrivna i boken, dels F S S Finerus (ställer fråga där om släkten Finerus), dels Victoria Maria Bruzelius. För att få mer historia om bokens ägare, skulle jag vilja veta mer om Victoria Maria.

246
Finerus / Finerus
« skrivet: 2012-07-15, 17:43 »
På ett antikvariat fick jag tag i boken Kort utsigt öfwer den uppenbarade Religions Historien ... av Christian Bastholm. Boken tryckt 1791 i Lund.
 
Två namn inskrivna, dels Victoria Maria Bruzelius (ställer fråga om henne under släkten Bruzelius), dels F S S Finerus 1793. För att få mer historia om bokens ägare, skulle jag gärna veta mer om denne Finerus.

247
Martin.
Det som jag skrev av för mer än 20 år sedan bör allt kontrolleras. Jag har rulle RS 1 så jag skall gå in där och se om jag har skrivit rätt.
 
Hössjö är en knepig by. Det finns minst två prästsläkter som har anknytning dit. Den mest säkra är Hössjö Kattagård där prästen Johannes Lyncius i Ryssby (G) hade arvsanspråk. Kanske har jag nämnt det tidigare men det tål en upprepning. För onkring 25 år sedan satt jag i Smålandsrummet på Växjöbiblioteket och sökte efter ett samband mellan Lyncius och Kattagården i Hössjö. I rummet satt även ortnamnsforskaren Fridolf Jönsson. Vi hade blivit bekanta då vi höll på med Slätthög-Mistelås boken. Han hörde min övergivna suck och frågade vad du har för bekymmer. Jo, jag finner inget samband med Lyncius och Hössjö. Det är enkelt, svarar Fridolf. Lynx på latin är lokatt så där har du Kattagård.
 
/Rune
 
Det enda jag har lyckats skaffa om frälsesläkter är Almqvists Frälsegodsen, så där har jag ett stort handikapp.

248
Första frågetecknen: Lispund
628; Efter dåtidens sed utelämnas 1 och stället skrivs punkt Alltså .628
jordaboken till 1/ ? ?? skall vara 1 ½ lispund.
Jordab 12 skall vara Jordab 17
 
Detta är min tolkning efter avskrift som jag gjort från Rullfilm RS 1
 
Gården bör vara Hössjö Norregård. Jag har i Herdaminnet gjort en blyetsnotering vid Petrus Gizeus : se Släkt och Hävd 2-3 1970 sidan 120. Ett svagt minne att dåvarande prästen på 1570-talet skulle göra Norregård till sätesgård genom köp och sammanläggning av sätesgården Slätte men han kom i Johan III:s onåd.
 
Det finns även intressanta uppgifter i Vem var fru Estrid till Broxvik och senare till Råda (död 1597)? Artikeln finns i Släkt och Hävd nr 2 1974 sid 117ff
 
Det skall bli intressant att följa fortsättningen.
 
/Rune

249
Äldre uttryck / Krono Brud
« skrivet: 2012-06-20, 15:03 »
Bötessumma var ett illa valt uttryck i detta sammanhang. För att bära brudkronan är ordet kronolega som betydde att man betalade en avtalad summa (hyra) för brudkronan. Beloppet bestämdes på en sockenstämma och bodde bruden inom socknen var beloppet lägre. För en brud utom socknen var beloppet oftast det dubbla.
 
Tittar jag på Slätthög och Mistelås var det mindre vanligt att man skänkte en gåva till kyrkan i samband med barnets dop.
 
Morgongåvan till bruden var rejäl: 8 riksdaler 16 skilling specie (kontanta pengar)

250
Porträttfynd (enskilda bilder) / Svensk jazzdiggare i New York
« skrivet: 2012-06-07, 19:49 »
Han var nog för liten att komma med i JAZZ A history of America´s music utgiven 2006. Författare: Geoffrey C. Ward och Ken Burns.

251
Jag har ditt svar i färskt minne från Härlunda 27 maj 2012 klockan 19:05. Mitt svar under Södra Sandsjö får du ta på ditt sätt. I varje fall så kan jag hjälpa dig med svaret på din fråga. Svaret finner du på samma sida 475. Så enkelt var det.
Vänligen/Rune

252
Ålderdomliga tidsangivelser / Ålderdomliga tidsangivelser
« skrivet: 2012-05-28, 07:57 »
2) händelsen inträffade som jag vill ha det till - Kristi Himmelfärdsdag.
3) med usel skrivstil kan man läsa r och v lika - där står nästrekne
 
Hälsningar!
Rune

253
Äldre uttryck / Försuttet skattemöte
« skrivet: 2012-05-18, 16:44 »
Du har en del synonymer till försitta, exempelvis
försumma - utebli - inte passa tiden - skolka - strunta i - glömma bort.

254
Niclas! Ditt inlägg den 8 febr kl 08:50; Har du fått någon klarhet om flaggan och demonstrationståget? Det är ordensflaggan och den person som jag namngav i mitt mail till dig - kontakta honom eftersom han kan mycket om IOGT-logen i Älmhult.
Flaggan kan du för övrigt se i Sunnerbokrönika del 6 sidan 60.
 
Mvh/Rune

255
Fjärdingsman / Fjärdingsman
« skrivet: 2012-04-11, 21:57 »
Om man skall följa Mistelås socken (G-län) så valdes fjärdingsmannen på sockenstämman och som regel på två år. Det tycks ha varit en turordning rotarna emellan. Jag har det intrycket att det var ett otacksamt uppdrag att gå runt med stämningen och läsa upp den för vederbörande. Fjärdingsmannen hade alltid ett vittne med sig som kunde bekräfta att den misstänkte hade delgivits stämningen i laga tid och på rätt sätt.

256
Rydaholm / Rydaholm C:3 sid 810 år1761-10-06 Jan
« skrivet: 2012-03-27, 21:33 »
Börje är född omkring 1723, son till Nils Börjesson och Anna Bengtsdotter.
Nils begravd 1743-02-20. Hans föräldrar var Börje Jönsson (1676-1723) och Anna Månsdotter (1676-1748). Hennes föräldrar troligen Måns Jönsson och NN i Medelhult, Slätthög.
Anna född 1699-08-26, död 1770-11-04. Hennes föräldrar var Bengt Svensson och Karin Pehrsdotter i Rubblarp.
 
För några år sedan svarade jag på ett inlägg om denna släkt här på Anbytarforum. Det tar lite tid att söka reda på det, men det skall finnas antingen i Rydaholm, Mistelås eller Slätthög.
 
Mvh/Rune

257
Rydaholm / Rydaholm C:3 sid 810 år1761-10-06 Jan
« skrivet: 2012-03-27, 13:11 »
d 6 föddes och 10 döptes hemma för Swaghetens skull Börje Nils
son och hust: Maja Gudmundsdr i Rubblarp Son Jan T:s (Testes)
Jöns Nilsson i Sutarekullen, Brita Olufsdr i Rublarp  
Jon Nilsson ibid            Pig Merta Persdr (...)
 
Pojken kom sig och kallades så smånongom för Jean, död 1828-04-01
gift med Sara Jonasdotter från Agnaryd Cronogård.
 
Maja Gudmundsdotter född i Moheboda 1727-07-16 dotter till Gudmund Andersson och Hillegird Gudmundsdotter.
 
Mvh/Rune

258
Johan har soldatnamnet Mann och Jöns är boställsbonde, dvs han är arrendator på gården Ettrarp i Svenarums socken. Militieboställe för överstelöjtnanten vid Jönköpings regemente.

259
Äldre ord L - Ö / Lägerstad
« skrivet: 2012-03-03, 22:14 »
Ett exempel; I södra delen av Ramkvilla socken ligger Skärbäck. Där sägs det under medeltiden ha funnits en kyrka. Fortfarande finns där en kyrkogård och i socknens äldre begravningsböcker omtalas att den döde lades i Skärbäcks lägerstad.

260
Anita! Du får ett uttömmande svar om du går in under
DISKUSSIONER - ÄMNEN - YRKEN - MILITÄRER -Äldre inlägg (arkiv) till den 15 jan 2010.
Rulla ned till ett inlägg av Hans Högman, postat 27 okt 2009 kl.08.47

261
Dalregementet / Fyrhuggare, Daniel Andersson
« skrivet: 2012-02-15, 19:33 »
Din fråga ligger rätt. Då vederbörande har avancerat inom det militära får du söka i början på mönstringsrullan för varje kompani ibland befälen. Din J F Bohm kan ha hamnat på vilket kompani som helst, så sökandet kan bli tidsödande.

262
Rydaholm / Rydaholm
« skrivet: 2012-02-04, 19:17 »
I mina domboksanteckningar har jag en Per Jonsson i Möllaregård 1777. Den enda möjligheten att få besked om boende på gården är nu mantalslängderna.
 
Det finns två Per Persson i Sjuhult och båda har inget med Samuel att göra. Bouppteckningar och domboksprotokoll har givit tydliga besked härom.
 
Tråkigt att det saknas (23) år av husförhörslängder för Mistelås.

263
Rydaholm / Rydaholm
« skrivet: 2012-02-03, 21:47 »
En koll i Rydaholms hfl fram till 1786 gav noll. En sökning i Mistelås gav resultat. Carls och Lisbeths dotter Elin född 1782-10-02 i Möllaregård. Vittnen: Anders Persson Möllaregård, hustru Karin Persdotter i Sävrarp Norregård, Carl Persson i Vret. Tydligen enda barnet som föddes i Mistelås.
 
Nu finns det i alla fall namn att gå på. Håll tummarna!

264
Rydaholm / Rydaholm
« skrivet: 2012-02-03, 21:18 »
Man får säga att det är en ljusskygg person din Samuel. Brodern Per Persson gifte sig med soldaten Carl Högmans och Anna Andersdotters på Rubblarps soldattorp dotter Lisbeth och bosatte sig i Rubblarp.
 
Per och Samuels föräldrar måste ha arrenderat Sjuhult Möllaregård. Gården var anslagen till lön åt furiren vid Kronobergs regemente.
 
Vi kan väl gemensamt söka i Rydaholms födelsebok från 1782 efter barn till Per och Lisbeth. Kanske kan som faddrar finnas syskon till Per vilka kan ge mig en ledtråd till lösning av problemet.

265
Rydaholm / Rydaholm
« skrivet: 2012-02-02, 19:22 »
Samuel och Karin flyttade 1781 till Slätthögs församling. Har du någon uppgift var de bosatte sig? Namnet är på något sätt bekant, därför kan jag inte släppa sökandet.

266
Rydaholm / Rydaholm
« skrivet: 2012-02-02, 08:49 »
Enligt mina och Ingemar Fenaders anteckningar om födda, vigda, döda i Rydaholm (dessa anteckningar har vi införda på KGF-skivan) så finns det bara en Samuel född 1752.  
Född 1752-03-06 son till Karl Månsson och Maria Samuelsdotter i Ödegärdet (namnet på en gård i Sävrarps by)
 
Gunnil född 1757-11-03 dotter till soldaten Sven Hagman och Maria Danjelsdotter i Rogeboda. Namnet på ett soldatorp i Skriperyds rote. Torpet har olika namn i längderna: Rågeboda, Rueboda, Ruveboda. Tyvärr har jag för lite kännedom om detta torp. Det skall ha legat söder om väg 25 i Hökamo torpstad.

267
Slätthög / Slätthög-AI-10-1823-1831-Bild-201-sid-189
« skrivet: 2012-01-29, 08:28 »
Du har fel namn på socknen. Det är Gällaryd och då är det enklare att söka (om han nu finns på angivet datum). Tyvärr ingen den 10-01 däremot skall du följa Johan född 1791-10-25 i Stora Hult, föräldrar Jonas Svensson och Carin Jonsdotter.
 
Du måste göra en sökning i Åker socken på vigslar åren före 1816 på Stina Magnusdotters giftermål med Jaen Jonasson om han kommer från Gällaryd. Finns det ingen anteckning där, så är troligen Stinas föräldrar döda. Det blir då att följa henne framåt från födelse, hennes flyttningar och då får du reda på var hon gifter sig.

268
Slätthög / Slätthög AI:8 (1813-1817) Bild 240 / sid 463
« skrivet: 2012-01-29, 08:11 »
Åker socken i Jönköpings län. Märtha Lisas födelse anges till 1816-05-26. Jag har en anteckning att hon är född 05-20 och döpt 05-23. Bör kontrolleras.

269
Slätthög / Slätthög CI:4 (1823-1861) Bild 80 / sid 151
« skrivet: 2012-01-28, 18:32 »
Föräldrarna är Jonas Jonasson och Cajsa Isaksdotter i Hafvill (Havil), Skriv ibland Hafvelt. Det är ett torp under Strömhult.

270
Äldre ord L - Ö / Sel eller seland
« skrivet: 2012-01-27, 22:14 »
En kort sammanfattning från Mått och Vikt.
 
Det var från rymd- och längdmått man utgick vid uppmätning av åkern. För skattekraften utgick man från utsädet. Därav namnen spannland och tunnland. I vissa trakter bildades andra namn: i Hälsingland och Medelpad mål, i Ångermanland sädesland eller seland, i Västerbotten pundland.
 
Ibland lade man avkastningen av utsädet i kärvar eller band som kunde erhållas på en viss jordrymd. Så uppkom band-, snes- tegland, hundratland i Dalarna och skelsland i Västerbotten.
 
Då det gällde skattläggning var det inte nog med arealuträkningen utan man måste ta hänsyn till jordens godhet. När jorden var av sämre beskaffenhet lade man till några alnar eller stänger. Härigenom uppkom en skillnad i ytskillnaden och det kallades graderat ytmått. Ett graderat ytmått fick ett namn, oftast från skatteverket så att ett graderat tunnland kallades ett öresland.

271
Rydaholm / Rydaholm födelse 1759
« skrivet: 2012-01-27, 08:24 »
Det är Elin Göransdotter i första äktenskapet och inte Ingeborg. Hon är i andra äktenskapet.
 
Lite mer information: Måns Jonsson avled 1702 och det synes att änkan och barnen sedan brukar gården. Mantalslängden 1725 anger sonen Abraham vara brukare av gården. Det är inte känt hur brodern Fajer blev ägare till gården. Fajer var även ägare till den gård som hans son Erik senare (1733) tog över. Fajers gård blev sonen Jonas ägare till.
 
Det kan tilläggas att båda gårdarna är gamla släktgårdar.
 
Mvh/Rune

272
Rydaholm / Rydaholm födelse 1759
« skrivet: 2012-01-26, 19:32 »
I äldre inlägg under socknen Rydaholm finns noteringar om Fritz och Fajer.
 
I byaboken Löpaskogs rote har vi skrivit Erik Fajersson 1707-06-22 död 1763-06-24 gift med Elin Bondesdotter född 1712-06-16, död 1750-04-06. Sonen Måns har vi anteckning född 1733-11-24 och han övertog gården.
 
Jöns Fritzson var född 1712, död 1768-04-03. Gift 1:mo med Brita Svensdotter död före 1748. Andra giftet var med Christina Christoffersdotter född 1724, dotter till Christoffer Gyllengrip (hustruns namn inte nämnd här).
 
Erik Fajersson var född i Nyagärde, föräldrar Fajer Månsson och Ingeborg (Frennesdotter). Fajers första hustru hetter Elin Göransdotter.
 
Fajer Månssons föräldrar är troligen Måns Jonsson och Britta Eriksdotter. De är nämnda som ägare till Uragården i början på 1690-talet. Förgäves söker jag efter en anteckning som jag har gjort att omkring 1710 bodde Jonas Uhr i Löpaskog - därav Uragården. Man kan undra om fadern Måns Jonsson kan vara av Uhr-släkten.

273
Äldre uttryck / En kast
« skrivet: 2012-01-24, 21:59 »
I boken om Mått och Vikt från 1936 finns följande att läsa om kast.
 
När man räknade fisk tog man tre i taget, men det kom att bli ett tal av fyra, då bruket var att ta två fiskar i vardera handen och kasta framför. Inte bara sill och strömming räknades i kast utan också osmundar, spik och mynt. Från jämtländsk folktradition finns uppgift att en kast spik var fem stycken, 3 spikar i ena handen och två i den andra.

274
Rydaholm / Rydaholm AI:7 (1822-32) s 503 Botilsboda
« skrivet: 2012-01-24, 21:44 »
Hej Eva!
 
Nu får vi kontakt via detta forum. Jag trodde vi hade noterat orsaken till hans död i byaboken om Västra Grannhället - men icke. Tydligen var det för svårt att kunna tyda texten. Där står Våd död ..., har ett svagt minne att det var vid byggandet av Göta Kanal.
 
Mvh/Rune

275
Förkortningar / Kråkor i husförhörslängder
« skrivet: 2012-01-24, 08:03 »
Från en gammal Svensk Standard SIS 03 62 01 inhämtas följande:
 
Korrigering av text - Korrekturtecken och Lokaliseringstecken:
Där rättelse eller ändring skall ske, placeras ett lokaliseringstecken, vilket upprepas i marginalen åtföljt av besked om önskad text. Lokaliseingstecken kan ha olika utseenden.
 
Sedan finns det åtgärdstecken, återgångstecken

276
Com 1806 betyder = kommenderad 1806.

277
Äldre ord A - K / Försvarslös
« skrivet: 2012-01-19, 15:50 »
Försvarslös enligt tjänstehjonsstadgan var den person som inte hade fast arbete eller möjlighet att försörja sig. En sådan omständighet behövde inte bero på personen själv utan det kunde finnas andra skäl till detta.
 
Källa: Ordbok för släktforskare.

278
Penningvärde / Penningvärde
« skrivet: 2012-01-16, 18:15 »
Penningvärdets förändring från ex-vis 1859 till dagens värde ger bara en idé på förändringen. I en tabell som jag har fram till 1999 så är index 1859 lika med 47:94. Det ger 74 930:-. Vill du ha en jämförelse fram till nu, då får du gå in och söka på konsumentprisindex.
 
Skaffa fram en bouppteckning från omkring 1860, där kan du göra olika jämförelser. En gård omfattande 1/4 mantal med låt oss säga 100 hektar skog men med ringa mark för hö och säd hade inte stort värde på den tiden. Däremot kreatur betingade bra priser liksom smör.  
 
Som jag bedömer det så var 1563:- mycket bra år 1859.
 
/Rune

279
00 - Hemmanstyper / Kronoskattehemman
« skrivet: 2011-12-28, 09:35 »
Jag funderar på när beskattningen av dessa hemman hörde hemma i hela Sverige om översättningen kunde vara: (national) revenue-taxes farm.

280
Hej Christina! Jag har läst igenom ditt inlägg under Släkter. Nils, Jon och Anders behöver inte vara släkt utan de har ärvt Werlström efter roten.
 
Jag har tittat på Långemåla kyrkböcker på AD och det ju en katastrof att så många böcker är defekta att de inte kan filmas. Min tanke var att ge dig tips att söka i dessa böcker samt bland bouppteckningarna. För de senare finns register och där finns ingen Werlström med.
 
Födelseboken C:1 finns dock och där finns Anders Werlströms och Anna Greta Andersdotters två barn med: Maja Stina född 1787-07-23 (bild 68/sida 131) och Johannis född 1790-03-02 (bild 71/sida 137). När Johannis föds anges modern vara 40 år; således född omkring 1750. Anna Greta är ett mindre vanligt namn, kanske finns hon i hfl 1752-1760. Vid genomgång av hfl kanske du kan ha tur att finna någon Werlström.
 
Mvh/Rune

281
Nils Jonsson Wärlström afskjedad wid 1783 års Generalmunstring och den 18 November samma år antagen Anders Wärlström som år 1791 blivit död i Ryssland samt efter honom antagen den 23 Septmber tjänstbara volontairen Pehr Melbom 19 år ogift
Nils Jonsson sjuklig afsked

282
Hagelsten / Hagelsten
« skrivet: 2011-12-23, 08:42 »
Sven Hagelsten är nämnd med namn som dopvittne 21 p Trin i Härlunda (G-län). Han bör vara identisk med föraren i Häradsmåla som är dopvittne 22 p Trin. Det finns även samma år som dopvittne föraren i Björkeryd men denne heter Johan Tyrnegen.

283
Äldre ord L - Ö / Vårdpliktig
« skrivet: 2011-12-18, 17:43 »
Änkling eller änka fick inte gifta om sig förrän boet efter den döde var gjort och denna handling kallas avvittring.
 
I bouppteckningen kan anges vilken eller vilka som har hand om vårdplikten för de omyndiga barnen. Som exempel: var det barnens mor angavs det ett årligt belopp för barnens klädsel och föda och detta belopp ålades barnens utsedde förmyndare att betala ut till modern mot kvitto.

284
Ryssby (G) / Ryssby Tuna Lillegård
« skrivet: 2011-12-08, 21:37 »
Ingrid. Maja Lisa finns inte antecknad bland utflyttade 1819, så hon har flyttat någonstans inom socknen. Tycker att platsen börjar med St:, resten kan jag inte tyda. Enligt Ny Smålands Beskrifning finns det tre platser att välja på med St: Stora Boaryd, Stora Stockaryd och Stora Donhalla.
 
Mvh/Rune

285
Ryssby (G) / Ryssby AI:4 1788-1801 sid.29 GID:840.9.28800
« skrivet: 2011-12-04, 19:59 »
Ordbok för släktforskare gav mig ett uppslag för ct (cum testimonio). Efter en stunds sökande i Salenius Latinsk-svensk ordbok från 1873 kom jag fram till skriftligt intyg.
 
Detta med stort T har att göra med den tidens sätt att skriva substativ med stor bokstav. Således avser ct uppvisande av flyttningsattesten och här var det två attester.
 
Nvh/Rune
 
(Meddelandet ändrat av joffe 2011-12-04 20:02)

286
98 - Osorterat / Torp och gårdsforskning
« skrivet: 2011-12-04, 08:23 »
Gå till biblioteket och med fjärrlån be biblioteket ta hem Horda övre rote och Skaftarps rote, utgivna av Rydaholms Hembygdsförening. Där kan du se hur vi har följt varje gårds och torps boende där det har varit möjligt - från början och till våra dagar. För torpen har det blivit fram till sista boende.
 
Mvh/Rune

287
Ryssby (G) / Ryssby AI:4 1788-1801 sid.29 GID:840.9.28800
« skrivet: 2011-12-03, 18:47 »
Ett litet Liljeholmens dök upp. Det har ingenting med torp att göra, snarare med flyttningsattester. Kan bokstaven c stå för certifikat?
 
/Rune

288
Ryssby (G) / Ryssby AI:4 1788-1801 sid.29 GID:840.9.28800
« skrivet: 2011-12-03, 18:29 »
cT Nr 2 är ett ord. T står för Torp. Då det finns en notering om ett ST på samma uppslag bör detta vara en anteckning om torp nr 2 under Ryssby Skattegård.
 
Som Jan skriver så används det även i andra sammanhang i boken. Min fantasi räcker inte till för att lista ut vad c betyder. Kanske det dyker upp ett Liljeholmens rätt vad det är.
 
Mvh/Rune

289
Någonstans har jag läst att detta slag av rekord skulle vara något över 160 år. Dit är det minst 7 år från farfar som var född 1850 och till fars död 2003.
 
/Rune

290
Övriga skrifter / Biskop Hans Brasks släktbok
« skrivet: 2011-11-26, 10:02 »
Stämmer det att Hans Brask skänkte hela sitt bibliotek till ryske tsaren. Biblioteket skulle då finnas i dåvarande Sankt Petersburg. Skälet var att Brask skulle ha blivit så illa behandlad av Sverige.
 
Jag har ett svagt minne av att jag har läst en artikel i en äldre ågång av Historisk Tidskrift.

291
Rydaholm / Rydaholm födelse 1759
« skrivet: 2011-11-23, 09:03 »
d 8 föddes och d 9 döptes Benkt Persson och hust:
Ingrij Persdotter iLöpaskog Wästregd Son Swen kallad
Test: Jon Ryman i Upled, Karin Håkansdotter ibid
Nils Persson i Hielmsänga P. Lisbet Månsdr i Uragd (Löpaskog)
 
Mvh/Rune
 
Gården fanns i släkten till 1840 då ägaren med familj flyttade till Nederled Norregård. Gården styckades och delarna införlivades med de andra Västregårdarna.

292
Rosell / Rosell
« skrivet: 2011-11-19, 09:12 »
Jag var lite otydlig med födelseboken. Jag skulle ha skrivit Lidköpings födelsebok CI:7.
Nu när du har AD och har kommit till uppslaget ADOnline:Arkiv/volymer, så har du under Avancerade sökalternativ tre flikar.  
Första fliken Ingen typ vald trycker du på pilen och bläddrar ned till Församling/socken tryck där.  
Andra flikcen Inget län valt tryck på pilen och bläddra ned till Skaraborgs län tryck. Då kommer det upp alla socknarna i Skaraborgs län och där bläddrar du ned till Lidköping och trycker där.
 
I höger fält kommer alla Lidköpings volymer upp och du bläddrar ned till födelsebok CI:7 och dubbelklickar. Det tar någon sekund innan boken har laddads ned. Uppe i menyraden ser du Bild 1, tryck på nedåtpilen och bläddra ned till sidan 189 och tryck. Då kommer aktuell sida upp och du finner din Erik Gustav Adolf införd i boken under nummer 37.
 
Kanske lite för mycket text hur jag skall komma vidare, men jag har startat en kurs för sju pensionärer och en fråga som återkommer det är; Hur kommer jag vidare och var skall jag trycka på?
 
Lycka till med AD och fortsatta forskningen!
 
/Rune

293
Rosell / Rosell
« skrivet: 2011-11-17, 22:51 »
Rebecca! Så här skall du göra. Man får mycket god hjälp av dina uppgifter om sonen född 1882 och namnen på föräldrarna. Det hjälpmedel som då finns är Sveriges Befolkning 1900. Där söker man på Sofia (mindre vanligt namn än Anna),Skaraborgs län. Då får man upp hennes namn och sonen Erik. Hon är född 1846 och är änka, sonen 1882 - således har vi kommit rätt. Adressen där de bor är Utom Nya staden Tomt nr 81.
 
Nästa steg är att gå till födelseboken och leta efter sonen. Han är född 1882-05-18 och föräldrarna är plåtslagare Gustaf Rosell och Sofia Rosell. Det står att familjen finns skriven på sidan 1512.
 
Nästa steg blir husförhörslängd AI:40 och bläddra då ned till sidan 1512 och där finns familjen. Föräldrarna finns med födelse och födelsesocken och jag överlåter nu det intressanta arbetet med att finna deras föräldrar.
 
Mvh/Rune

294
Äldre ord A - K / Fånig
« skrivet: 2011-11-15, 19:39 »
Han har fått spö för stöld och undergått uppenbar kyrkoplikt.
På den andra bilden får båda inte gå till nattvarden på tre år.
 
Fånig kunde ha många betydelser. Förr i tiden var det prästens omdöme om vederbörande. Mannen kunde ha ryckiga kroppsrörelser, talet kunde vara osammanhängande osv. Jag skulle tro att han hade råkat ut för en stroke och hela hans sätt att röra sig och uttrycka sig kunde uppfattas som en fånes.
 
/Rune

295
Nottebäck / Nottebäck hfl 1829-1835
« skrivet: 2011-11-14, 15:42 »
Hej Christer!
 
Jag blev tvungen att googla för få bekräftat att Döderby är samma som Dörby utanför Kalmar.
 
Mvh/Rune

296
Byggnader och miljöer / Flaggsymboler.
« skrivet: 2011-10-29, 15:32 »
Unionsflaggan med Norge.

297
Bräkne-Hoby / AD Bräkne-Hoby C:9 sid. 292
« skrivet: 2011-10-24, 18:41 »
er??  erlagt
????  tillstånd
?????  predikstolen
Löftes??????   Löftesmän
?????  utwisade
 
Bevillning (tidsbestämd skatt) 1 Rdr  Charta (Sigillata) 12 Dr betald
 
Jag tycker att stämpelavgiften 12 daler är mycket för hög. Frågan är om jag har tolkat fel symbol för mynttecknet.

298
Födelse- och dopböcker / Födelsedatum
« skrivet: 2011-10-24, 15:16 »
Under höbärgningen var det nödvändigt att ha så mycket folk tillgängliga i detta viktiga arbete.

299
Fridlevstad / Fridlevstads dopbok 1735
« skrivet: 2011-10-22, 15:00 »
Hejsan igen Christer!
 
Fadern heter Carl Böriesson. Platsen Limnery, men var ligger den? Rosenbergs lexikon ger inget besked. Kanske är det som i Härlunda socken att byarna har två olika namn.
 
Du får lita på någon person som har lokalhistoria.
 
/Rune

300
Rosling / Rosling
« skrivet: 2011-10-17, 22:08 »
Östgöta minne där finns Jonas Rosling upptagen som nr 2350 år 1734.
 
Född i Slaka 1711-02-14. Fadern bonde vid namn Hans. Jonas blev fil.doktor 1743, prästvigd 1745. Extra ordinarie bataljonspräst vid Artilleriet 1745, extra ordinarie regementspastor 1755, kyrkoherde i Eksjö stads- och landsförsamling 1769. Död 1793-02-01.
 
Mvh/Rune

301
Äldre ord L - Ö / Sedelhavande, sedelvisande
« skrivet: 2011-10-09, 19:21 »
Sedelhafvande betyder ägaren till inflyttningssedeln

302
Människor / Sevedstorp i Drev - Vem är mannen?
« skrivet: 2011-10-07, 17:10 »
I boken Växjö framför kameran 1847-1900 är det 17 sidor om Hanna Forthmeiier. Dock inget foto som kan ge någon vägledning, möjligen de raka hörnen på den färgade ramen. Sådana visitkort finns och man anger tiden 1873-1875.
 
/Rune

303
Äldre ord L - Ö / Titulus
« skrivet: 2011-10-02, 15:47 »
Tit. Eklund = titulus Eklund
 
Om inte minnet sviket mig så har jag någonstans läst att titulus är en hedersbeteckning ämbetsbröder emellan vid brevväxling. Något i stil med Bäste broder som inledning på brevet.
 
/Rune

304
Människor / Eneryda - människor på bild
« skrivet: 2011-09-29, 18:39 »
Niclas!
 
Tag in bilden i nästa KGF-Nytt.
Skicka ett mail till KGF och Stig Svensson. Kanske han kan känna igen några av personerna.
Jag skall titta på morbror Gunnars konfirmationskort (född 1924) och Mammas kort (född 1917). Kanske det kan finnas någon jag känner igen.
 
Mvh/Rune
 
(Meddelandet ändrat av Joffe 2011-09-29 18:43)

305
Skickar översättningen till dig via mail. Då slipper jag stångas blodig med tabell och tabbar.
 
/Rune

306
Ramkvilla / Ramkvilla dödbok 17410920
« skrivet: 2011-09-15, 08:58 »
Zeland/Seland är gammalt namn på ön Själland. Mycken information hittar man i Frans G Bengtssons Carl XII:s levnad Till uttåget ur Sacksen och Från Altranstädt till Fredrikshall -dock inte om vinterkvarterat i Mittau.
 
/Rune

307
03) Osorterat / Födelsenotis Ryssby 1743
« skrivet: 2011-09-15, 08:24 »
Prästen skrev kort och innehållsrikt. Han kunde ha varit mer ordrik t.ex döptes hemma för svaghets skull.
 
/Rune

308
03) Osorterat / Födelsenotis Ryssby 1743
« skrivet: 2011-09-14, 19:56 »
Det var en grumlig och otydlig text, men jag tror att där står:
 
Sunnerå Hr Hagelstens fru Ingebor Cath. Laurins barn
födt 25 sept döpt samma dag svagt heter Adolph Lorens
 
/Rune

309
Ramkvilla / Ramkvilla dödbok 17410920
« skrivet: 2011-09-14, 18:33 »
Christer! Det blev en nyttig läsövning.
 
d 20 Septemb ell(er) Dom XIII p(ast) Trinit begrovs afskedade Ryttaren
Olof Swensson i Nygård, född 1654 wid Olofsmässotid uti Wedbo
Höreda Sohn och Pederhults gård, fadren war Swen Larsson och Modren
Maria Simonsdotter. Lärde wähl i sin ungdom att läsa jämte det han lärde
skrifwa. Då han kom till 18 åhr blef han Ryttare wid Smålands Cavalleri
af Rusthållet Notebäck Wästregård och under den tiden bewistade Slagen
i Skåne och annorstädes emot de danske. När Friden blef sluten wardt han
Ryttare för Bodatorp i Hornaryd Sohn hwarwid han tiente i 26 åhr
Åhr 1680 ingick ächtenskap med pigan, men nu blefne Enkia, Sara
Nilsdotter i bem:te (Bodatorps) gård med henne lefwat i 61 åhr 3 månader och
aflat 7 Barn, 3 Söner och 4 döttrar. En Son och 2:ne döttrar lefwa
År 1700 blef han Commenderad med Armeén till Zeland och sedan till
Påhland, erhöll afskedd daterad Mittau d 19 febr 1703 wiste sig altid
tapper och frimodig, dåck blifwit (nödigt) förskont med swåra bleussurer
han har haft sitt hemwist (först) i Notebäk Wästregd med sin hustru
sedan i Dragstoffta (...) i Hornaryd och sidst i Nygård hos sin
K(ära) Måg i 5½ åhr, I Kongl Mayts tienst warit i 31 åhr
Fördt altid ett stilla och annor Christen anständigt lefwerne
i 2:ne åhr warit sängliggande. Begick intet längesedan H H Nattward
dödde natten emellan d 8 och 9 Septemb. 87 åhr och 1 månad wid pass gammal
 
/Rune
 
(Meddelandet ändrat av Joffe 2011-09-14 18:37)

310
Virestad / Virestad A:10 (1836-1840) bild 429 s.806a
« skrivet: 2011-09-08, 15:00 »
En annan mening med samma betydelse är: Förser sig med råd.
 
Det betyder att man skaffar sig ett arbete: att man förser sig och familjen med en utkomst och uppehälle.

311
Virestad / Virestad A:10 (1836-1840) bild 429 s.806a
« skrivet: 2011-09-07, 19:44 »
Allt som har med min hemsocken gör mig nyfiken.
Där står i marginalen: Skall förskaffa sig bruk.
 
/Rune

312
Lantmätare / Lantmätare
« skrivet: 2011-09-06, 13:14 »
Har du besökt Lantmäteriet i Gävle och frågat om de har ett referensbibliotek? Där skulle du kunna sitta och läsa om Wennersten.

313
Äldre ord A - K / Fnuggagräs?
« skrivet: 2011-09-05, 07:45 »
Verbet fnagga är det samma som att slå gräs, som är väldigt kort. Enligt Rietz dialektlexikon förekommer uttrycket i Södermanland.

314
Äldre ord A - K / Comanderad
« skrivet: 2011-08-27, 08:29 »
Förflyttad till annan tjänstgöringsplats.

315
Agneta! Problemet intresserar mig då det kan ge nya infallsvinklar till lösninar.
 
 Har du någon uppgift var Jonas Ingelstedt med familj flyttar efter 1802? Då skiftar man från ryttare till dragon och en ny dragon tillträder då för Ingarps rote.

316
Allmänt om arkiv / Komma undan sekretessen
« skrivet: 2011-08-18, 09:00 »
83 är prästens egen hemliga hänvisning till en sida i församlingsboken, antingen det nu gällde moderns eller faderns hemvist. Detta tips fick jag av en som hade forskat efter sin hustrus föräldrar. Här fanns två siffror beroende på att föräldrarna var bosatta i olika socknar.

317
Det är inte ofta man hittar patronymikon på en ryttare i munstringsrullan. Här blir det att leta i husförhörslängderna i stället.
 
Utöver hfl måste man ta reda på var rusthållen finns. Om man gör det, så finner man Ingarp som har rote 85 (ej 81) i Höreda socken och Västorp 27 i Askeryd socken.
 
Har du kollat GMR som kommer efter 1778 om där finns anteckningar från rulla 1778? Det skall vara i kolumnen för annotationer från föregående möte.
 
Mvh/Rune

318
Jag håller med dig Gunnar.  
 
/Rune

319
Taktäckning med svartplåt målad med blymönjefärg var mode omkring 1890-1910.
Det som saknas är fotplåten som skule ha högsta punkten i mitten och sedan luta ut mot sidorna. Det borde ha varit korta hängrännor som skulle gå cirka ½ meter utanför knuten.
 
På bilden syns att vattnet förstört brädfodringen till vänster om verandan.
 
/Rune

320
Människor / Almundsryd - När är fotot taget?
« skrivet: 2011-08-08, 08:21 »
Det var synnerligen magert med bilder före 1900 i årsskrifterna. I årgång 1972 finns en artikel Ett strävsamt par med bild på Sven Pettersson och Elin Danielsdotter. Sven gick under namnet Tallaschennen.
 
Nog bör det finnas gamla kort i hembygdsföreningens arkiv. Det blir att kontakta föreningen.
 
Mvh/Rune

321
Människor / Almundsryd - När är fotot taget?
« skrivet: 2011-08-07, 14:39 »
Ett litet hopp står till de 24 Almundsryds Hembygdsförenings årsskrifter som står i min bokhylla. Kanske kan det finnas något i någon årsskrift. Jag rapporterar.
 
Mvh/Rune

322
Albo häradsrätt / Albo häradsrätt FIIa:10 sid 91
« skrivet: 2011-08-02, 07:40 »
Tengiutare gesällen = tenngjutaregesällen
 
/Rune

323
03) Osorterat / Husförhör Alvesta AI:15 1876-1850
« skrivet: 2011-07-26, 21:36 »
Jag kan bekräfta Carinas inlägg. Kvenneberga är grannförsaming med Aringsås (så heter socknen). Kvenneberga har kyrkböcker tillsammans med Hjortsberga. Det du inte finner i den ena socknen, finns antecknat i den andra.
 
/Rune

324
Jag skulle tro att någon hjälp får du ifall du lånar Christopher von Warnstedts Krigsarkivet och släktforskaren utgiven 1989 ISSN 1100-7443
 
/Rune

325
Skyndar till din hjälp:
L   riksens ständers kontors lönelikvidationer
R   riksgegistaturet
Ch  regementschefernas skrivelser
Kr  regementsarkiven samt krigsmanshusets arkiv
 
/Rune

326
Virestad / Virestad HFL 1811 Kvarnatorp
« skrivet: 2011-07-16, 08:28 »
Där står:
Vistas i Sörmland
Axelbruten, följer Sjuderiet (eller Sjudarna)
 
Jag har bara en minnesbild av att jag har läst i Allbo domböcker hur man stadde ynglingar till saltpetersjudare i Virestad och med en saltpetersjuderiverkmästare drog iväg på arbetsresor till Södermanland.  
 
/Rune

327
Titlar och befattningar / Kornett
« skrivet: 2011-07-15, 09:28 »
Lewenhaupt: Karl XII:s officerare:
Adolf Fredrik Grunenberg, från Pommern, underofficer i Holland; kornett vid D?ckers dragonregemente 1704-05-09. Konfirmerad samma år 12-10, avsked samma år 09-18.
 
Kan det vara samma person?
 
/Rune

328
02) Militära rullor / 1753 och 1764 års Generalmönsterrulla
« skrivet: 2011-07-12, 10:53 »
Bild 1 vänster spalt
6 Jöns Kastman 1
Pärstorp
 
Swentiänaren Jöns Luberg af-
gådt för Stöld från Compagniet
d 1 martij 1749. I stället d 10 Maji
samma år antagen drängen
Törne Pärman   29 (år) 4 (fot) Smål  gift
 
Bild 1 högra spalten
Brunt Sto höger huit
bakfot Liten Stiern 18 år
gammalt
 
Bild 2 vänster spalt
Hästen insatt wid Besikt-
nings Munstringen 1743
Approberas
Bild 2 höger spalt
Karlen approberas
 
Bild 3 vänster spalt (3 stycken)
131  6  Pärstorp
        Rusthållareb
        Rådmannen
        Jonas Kastman 1
Bild 3 spalt 4
Swäntienaren
Jöns Pärman
29 år gammal
Smålänning
Bild 3 spalt 5
Swart Sto  
utan tecken 12 år
gammalt
 
Bild 4 vänster spalt
Karlen approberas
Törne Pärman afskiedad på Be-
siktnings munstringen d 9 Juni 1763
I stället antagen d 2 Juni 1764
Jöns Pärman.   Brunt Sto höger
huit bakfot liten Stiern 22 år
gammalt. Casserad på munstr. d 31
Marti 1759. Och samma dag anta-
git Swart Sto utan tecken
Bild 4 höger spalt
Karlen approberas

329
Yrken på Engelska / Yrken på Engelska
« skrivet: 2011-07-11, 18:51 »
Från min svensk-engelska ordbok anno 1904 inhämtas
kyrkovaktare = sexton, verger
rättare (lantbruk) = farm, farmman, ibland farmer, bailiff
 
/Rune

330
Allmänna språkfrågor / Alfabetet från 1500- till 1900-talet
« skrivet: 2011-07-06, 22:26 »
Gå till biblioteket och låna Henrik Anderö Läsebok för släktforskare.
 
Hela boken är full med stilövningar, läsövningar, dokument från olika arkiv med kommentarer, ordförråd med stilexempel från originalhandlingar.
 
Även Clemensson/Anderssons bok Släktfoska steg för steg kan rekommenderas.

331
Norra Åkarp / Norra Åkarp AI:6 (1832-1836) sid 94
« skrivet: 2011-07-06, 08:55 »
Där står Christianstad 1836. Då det längst till höger finns påståendet att han har uppvist sedel. Jöns kan ha sagt Christianstad men inte kommit på socknen varifrån han flyttade.
 
Jag har tittat i Rydaholms hfl där är familjen struken 1802-1812 utan angivande av flytt. Den bör ha skett inom socknen. Torsäng tillhörde Hjortsjö Norregård men kom att flyttas över till Lindsta, men där finns inte familjen. Utflyttningslängderna 1829-1836 där finns inte Jöns med.
 
Vad återstår? Lusläsa hfl 1812-1820 efter föräldranamn Jonas Jonasson 1779 och Maria Jönsdotter 1782. Eller söka i socknarna omkring Kristianstad. Ett tips skulle vara Åsum.
 
Mvh/Rune
Mvh/Rune

332
Västervik rådhusrätt / Västerviks rådhusrätt 9/12 1699
« skrivet: 2011-06-27, 18:59 »
Bartils såsom barnsens
Moderbroder och Lars Kant ...
 
/Rune

333
Skatelöv / Skatelöv HFL AI:11a s299 1861-1866
« skrivet: 2011-06-20, 21:50 »
Rymma, några synonymer:
fly, sjappa, undkomma (ex-vis straff) lämna landet
 
/Rune

334
Skatelöv / Skatelöv HFL AI:11a s299 1861-1866
« skrivet: 2011-06-20, 17:38 »
Erh(ållit) p(erson) b(evis) och efter upp(en)bar
(utf)....(en) betyg t(ill)
N.Am.
 
Vad fick han genomgå hos prästen?

335
Skatelöv / Skatelöv HFL AI:11a s299 1861-1866
« skrivet: 2011-06-20, 08:17 »
I texten kl 23:28 står: Våldsam, öfverdådig. Rymd 1865
 
Andra meningen i kl 23:40 står: Betyg t(ill) N(ord) Am(erika)
 
Första meningen har för många förkortningar.
 
Mvh/Rune

336
Byggnader och miljöer / Vilken gata är detta?
« skrivet: 2011-06-18, 08:37 »
Kan (kyrktornet?) i bakgrunden ge någon vägledning?
 
/Rune

337
Växjö stift / Växjö stift
« skrivet: 2011-06-05, 17:09 »
Herdaminnet säger bara: Elin Larsdotter som överlevde mannen. Samma text finns i Smolandi Upsaliensis.
 
Herdaminnet upptar följande barn till Laurentius Spak: Gudmund född 1621, adlad Ehrencrantz, Ingemo och Sigrid som var gift med kh Sveno Flacherus i Nöbbele.
 
Mvh/Rune

338
Äldre ord A - K / E.d.s.
« skrivet: 2011-05-06, 08:04 »
Om det nu är Egen Dag Sedel och vi har nu bekräftat att uttrycket finns för båda könen - så tror jag att prästen skriver detta i syftet att vederbörande är anställd hos någon.
 
Är man stadd som dräng eller piga kan man inte bryta kontraktet bara för att man skulle ingå äktenskap.
 
Mvh/Rune

339
Äldre ord A - K / E.d.s.
« skrivet: 2011-05-05, 15:34 »
I likhet med Cristina har jag sett att förkortningen e.d.s. förekommer oftast vid drängar som tar ut lysningssedel. Men vad menade prästen med förkortningen?
 
/Rune

340
Örkened / Örkened AI:19 (1853-1858) sid 349
« skrivet: 2011-04-23, 19:05 »
Det var en hel del som Åke hade ställt till med.
för moders misshandel 10/2 58 dömd
Straff (... ...) och inbrottsstöld
1848 häktad (o straffad)
för moders misshandel  52
 
häktad f. moders missh. 57 2/12
Undergått 28 d fängelse vid
vatten och bröd f moders
missh. 1841 15/4
 
Bengta födde den 8/10 ett oäkta
barn som dog genast

341
Vrigstad / Vrigstad AI:15 1871-1875
« skrivet: 2011-04-13, 17:52 »
Det är väldigt svag text men det bör stå: dömd för lägersmål

342
Det hade varit önskvärt att få ha tagit del av hela protokollet, men jag tror att det förhåller sig så här:
Första inringade ordet bör vara 2: dvs andra punkten - Om Anders Larsson deigenom förmenar sig kunna wysa någon Äganderätt till gården Bc (andra inringade ordet.

343
Blädinge / Blädinge C:3
« skrivet: 2011-04-06, 08:19 »
Elsy. Sök i Rötter i vänsterspalten efter RIKSFÖRBUNDET. Där klickar du på Medlemsföreningar. Då kommer ett nytt fönster upp och på kartan klickar du på Småland. Ett nytt fönster kommer med uppgift på alla föreningar i Småland. Bläädra ner till Kronobergs läns Genalogiska Förening (KGF) och där får du uppgift om adresser och hemsida.

344
d 21 Augusti Begrofs Gamle Slagtaren Jeppa Thornberg
i Fattig Kyrkogården dödde af Gulsot d 19 dito
war 72 Åhr gammal, likringdes från 10 till
3/4 på 11* såsom ock till prosession för och efter
 
* 10:45

345
Vrigstad / Vrigstad Biskopsbo Qvarn AI:6 sid 189 AD sid 385
« skrivet: 2011-04-03, 15:12 »
Jag tyder det till Barkeryd.

346
Urshult / Urshult AI:7 sid.114 (ADonline sid.231)
« skrivet: 2011-04-03, 07:59 »
Du har säkert sett att Kjersin är omnämnd två gånger på samma sida. Längst ned står det att hon kom 1804 från sidan 301 och namnet överstruket. Längre upp på sidan är hon inskriven på nytt och ute i marginalen står 1805 vide infra (samma sida längre ned).

347
Rydaholm / Rydaholm
« skrivet: 2011-03-20, 14:38 »
Har du rätt uppgifter Ingrid? Rydaholm AI:4 hfl 1802-1812 sidan 12 har en Jon Jeansson född 1757 och död i sept 1810, hustrun Maja Svensdotter född 1750 död 1804. Inga barn.

348
03) Osorterat / Soldat Galant född var?
« skrivet: 2011-03-13, 15:01 »
Jag har läst någonstans när generalmönstringen skulle genomföras, så satt någon och med blyerts och förde in uppgifterna från föregående rulla till den nya och detta någon/några  vecka innan. Detta för att spara tid. Var uppgiften rätt skrev mönstringsförrättaren in det med bläck. Jag tror det är så att det var en Magnus Månsson inskriven med blyets 1817 och som hade varit soldat innan Galant tillträdde.
 
Samma tidsbesparande åtgärd med blyerts använde man också när en ny husförhörslängd skulle tas i bruk.
 
Kan du ge mig uppgiften var du har sett att han blev soldat 1801. Det kan ge mig lite andra trådar att nysta i. KR 04-9514 vet jag inget om, jag skulle tyda det till ett löpnummer i soldatregistret.

349
03) Osorterat / Soldat Galant född var?
« skrivet: 2011-03-13, 09:02 »
Det går att följa Magnus Månsson Gallant i mönstringsrullorna 1817-1826. Vidare har hfl i nästan alla fall rätt födelsedatum. Hfl för Moheda 1803-1810 saknas. Mönstringsrullor finns inte i Arkiv Digital mellan 1806-1817 (kassationsrulla Nygård 20/12 1809, kassationsrulla Nygård 25/2 1812, kassationsrulla Alfvastad 13/12 1812). Sedan finns mönstringsrullor av första och andra klassens beväringar 7/5 1813, 11/6 1814 samt 1815. En besiktnings- och kassationsrulla 16/3 1815 som gjordes i Nygård. Dessa mönstringar finns på rullfilmer.
 
Ett annat halmstrå det är bouppteckningarna.

350
03) Osorterat / Soldat Galant född var?
« skrivet: 2011-03-12, 21:57 »
Det är nog så att Måns född 1780-11-16 i Mistelås, någon gång har fått namnet ändrat till Magnus. Det går att följa familjen i Sköldsta Tångagård (Kvenneberga AI:2 bild 84/sida 157) fram till dess sonen Måns är struken utan angivande av plats.
 
I Mistelås hfl, som finns i Slätthögs hfl, anges att familjen flyttar till Sköldsta men hustrun bor kvar i Sjuhult Södergård.
 
Magnus Galant dör 1847-01-09 i Ryd Fällagård, Moheda.
 
Synd att vigsellängd saknas för Moheda 1809-1811. Hustrun Caisa (Jonasdotter/Jönsdotter?) skulle då vara 14-16 år gammal. Det kan vara så att Magnus varit gift tidigare. Det är ett långt hopp mellan första barnet 1810 och det andra 1818. Det är värt en ny koll av vigsellängden fram till 1818.

351
00 - Fattigvård / Fattigvården och Karl XII:s dekret 1716
« skrivet: 2011-03-03, 17:24 »
De extraordinära inkomstkällorna redogör G E Axelson i sin 1888 utgivna bok Sveriges tillstånd på Karl XII:s tid och detta kapitel omfattar 105 sidor.
 
Så här skriver han om förordningen av den 1 februari 1716:
Allra bäst ådagalägges detta genom det nya och skoningslösa tvångslån, som avfordrades kyrkorna under Götzska regimen genom den famösa förordningen av d. 1 febr. 1716. Utom kyrkorna berörde denna på det smärtsammaste skolor, fattighus, änkor och barn. Denna gång föreskrevs att även vederbörandes utestående kapital skulle genast uppsägas och senast inom 6 månader avlämnas till kontr.-ränt. För de levererade medlen skulle dettas obligationer undfås (dock lär kyrkorna ej fått annat än mynttecken) vilket gav Kunglig Majestät tillfälle att hyckla en omtanke om de värnlösas bästa.  
 
Våldet var dock allt för uppenbart för att kunna maskeras och försöket att göra så, gav det blott en ännu förhatligare prägel. Det var naturligt att vederbörande, vilkas äganderätt man så grovt kränkte, klagades häröver och mot våldet ställdes ett passivt motstånd.
 
Det finns nästan en sida till. I flera län hade det efter två år inga förteckningar skickats på sådana medel. Förvaltare av dylika medel vägrade att lämna dem ifrån sig. Departementet tvekade att skrida till ytterligheten att göra utmätning hos de tredskande. Så fördröjdes förordningens verkställande och avbröts genom kungens död.
 
De till departementet insända förteckningarna, där var endast ringa summor angivna.
 
Mvh/Rune

352
Zachris Andersson är gift med en dotter till Per Jonsson.  
 
Tvister av det här slaget brukar uppstå vid bouppteckningar. Ingemar vill inte betala de 2 mark han har lånat av Per Jonsson. Man kan ana att kvittot har förkommit och Ingemar litar på de vittnen som då var med när lånet skedde, inte har något minne av händelsen.
 
Att inte komma till häradsrätten då man blivit stämd, för det fick man böta. Här var det 3 marker och så beslutar häradsrätten att Ingemar blir stämd till nästa ting. Om han inte då infann sig, kunde rätten besluta att han tredje gången skulle hämtas med lämpliga medel. I mål som jag har läst om, hämtades vederbörande av länsman någon dag före tingets början och sattes i häradskistan.
 
Infann sig Ingemar vid tinget andra gången, kunde han slippa böterna om han visade upp ett med vittnen undertecknat dokument att han hade giltigt skäl att utebli.

353
Färdiga / Fördel
« skrivet: 2011-02-20, 20:29 »
Det är säkert saker där änkan äger förmånsrätt. Man kan exempelvis tänka sig saker som hon förde med sig vid giftermålet.

354
Hovmantorp / Hovmantorp Begravda 1697
« skrivet: 2011-02-07, 12:49 »
lijk = lik
litzla = lilla
 
Mvh/Rune

355
Båtsman / Äldre inlägg (arkiv) till 07 september, 2011
« skrivet: 2011-02-06, 10:32 »
Du finner uppgifterna i Maj-Britt Sundins BÅTSMÄN - Jämshög och Kyrkhult sidan 84.
 
Mvh/Rune
 
(Meddelandet ändrat av Joffe 2011-02-06 10:35)

356
Människor / Jaktlag i Lagan?
« skrivet: 2011-02-03, 08:50 »
Nog borde det finnas något skrivet i Bergabygden eller Sunnerbovyer om dessa jakter. Kronobergsboken 1982 har en artikel om jakten på Sunnerbo ryar, skriven av Lennart Williams. Här skildras dock ljungryarna i västra delen av häradet.
 
Någon gång har jag läst jaktskildringar från östra delen. Kan det ha varit i Williams bok I skog och mark- jaktäventyr under ett sekel utgiven 1976?
 
Mvh/Rune

357
Rydaholm / Rydaholm C:6 bild 32 sidan 57
« skrivet: 2011-01-10, 10:03 »
Kan du ange var anteckningen finns för personen? Du nämner att den finns med i alla längderna.
 
Sonen som är född 1818 heter Niclas.
 
Om Olof Nilssons familj kan du läsa i Värendsbygder 1973 och 1985. Dessa skrifter kan du fjärrlåna via ditt hembibliotek.
 
Mvh/Rune

358
Rydaholm / Rydaholm C:6 bild 32 sidan 57
« skrivet: 2011-01-09, 18:33 »
Både i Hult, Gällaryd och Skaftarps kvarn behöll han namnet Olofsson, men 1835 vid flyttningen till Fryele som soldat fick han namnet Säf. Flytten till Fryele var inte känd för mig, därför min förfrågan.  
 
Du kanske känner till att Lisbeths föräldrar var ägare till Rubblarp. Olof Nilsson kom från Skärbäckshult.
 
Mvh/Rune

359
Rydaholm / Rydaholm C:6 bild 32 sidan 57
« skrivet: 2011-01-09, 17:56 »
Robert! Hon heter Lisbeth Pehrsdotter. Jag har bra kontroll på denna familj. För att veta om du är på rätt Johannes, vill jag att du anger var han finns 1831. Efter det att jag har skickat detta inlägg, skall jag gå in på AD och kolla om han finns på denna plats 1831. För mig är soldatnamnet Säf lite främmande här.
 
Mvh/Rune

360
Hane / Äldre inlägg (arkiv) till 01 januari, 2014
« skrivet: 2011-01-04, 08:05 »
Nog bör boken finnas i två ex på biblioteket i Växjö. Visserligen kan det ha hänt något sedan jag flyttade från Växjö 1998. Då fanns ett ex i Smålandsrummet och ett för utlåning. Det senare i väl använt skick. Jag har haft den boken för hemlån flera gånger. Hör med biblioteket en gång till.
 
Mvh/Rune

361
Hane / Äldre inlägg (arkiv) till 01 januari, 2014
« skrivet: 2011-01-03, 18:03 »
Ett tips: boken Smolenning slekt, författarens efternamn Olsson. Förnamn tror jag är Nils. Någon med kännedom kan ge rätt namn på författaren.
 
Mvh/Rune

362
20 Mat och dryck / Mat
« skrivet: 2011-01-03, 17:54 »
Från Agneta Lampes lilla utmärkta bok Swedish smorgasbord finns Christmas sausage.
1 pound lean pork
1 pound beef
1 pound fat pork
1 pound cooked potatoes
1 quart scalded cold milk
½ pint stock
2 tablespoons salt
1 teaspoon pepper
1 teaspoon allspice
½ teaspoon cloves
½ teaspoon thyme
½ teaspoon ginger
1 tablespoon potato flour
 
Grind lean pork and beef 5-6 times. Grind fat pork and potatoes once. Knead well and add gradually cold milk and stock. Stir for at least 10 minutes. Season and add potato flour. Stuff cleaned pig casings with sausage meat, tie both ends and rinse in cold water. Prick casings with fork, rub with saltpetre mixture and leave 24 hours. Keep in light brine until needed but not longer than 4-5 days.
 
/Rune

363
15 Historia / Svenskt läkarhem i Betlehem. Varför?
« skrivet: 2011-01-02, 11:44 »
i boken Vykort från Det heliga landet 1890-1940 utgiven 2003, finns på sidan 71ff en kort artikel samt vykort om Svenska Jerusalemsförsamlingen, Svenska skolan och Svenska sjukhuset.

364
Norra Sandsjö / Norra Sandsjö - två platser 1771
« skrivet: 2010-12-26, 08:13 »
Tänk att Magnus Johansson fanns med 1766-11-23 när han som änkeman från Källaryd i Björkö socken gifte sig. Kierstin måste ha gift sig före 1765. Husförhörslängden anger att Margareta var gift i Nässjö socken.
 
Mvh/Rune

365
Norra Sandsjö / Norra Sandsjö - två platser 1771
« skrivet: 2010-12-26, 07:48 »
Christer!
 
Källeryd har du i flera socknar runt omkring Norra Sandsjö. Då Petter Kuast skriver under bouppteckningen, står det Moheboda. Två byar i G-län, Slätthög resp Västra Torsås och båda kan du uteluta. Jag tror att det avses Moboda i Nydala socken. Kuast kan stavas på olika sätt (Kvast, Quast, Qwast).  
 
Jag trodde jag skulle få lite hjälp av vigselboken för Sandsjö, men boken saknas för de aktuella åren.
 
Mvh/Rune

366
En liten rättelse: runstycken - inte runstenar
 
/Rune

367
Lös:  3:32  Lösen 3 daler 32 skilling
Avgiften för att lösa ut lagfartsprotokollet
 
Chs   2:6 Charta sigillata  2 daler 6 skilling
stämpelpappersavgift som togs ut vid utfärdandet av olika officiella dokument.
 
Eftersom tiden är 1844-1855 kan myntslaget även vara riksdaler i stället för daler.
 
Mvh/Rune

368
Söraby / Söraby - dödsnotis 1724
« skrivet: 2010-12-16, 14:25 »
Jag har ingen kännedom om släkten Klint. Det bör finnas personer som har forskat om denna släkt. En möjlighet för dig är att fråga under Släkter - Klint.
 
Mvh/Rune

369
Söraby / Söraby - dödsnotis 1724
« skrivet: 2010-12-16, 08:27 »
Anders. Han är häradslänsman. Det är första gången som jag möter denna titel. Eftersom det handlar om 1600-talets slut och 1700-talets början kan han ha varit länsman för två eller flera härader.  
 
Söraby socken är annex till Gårdsby socken, som har sin utbredning både i Norrvidinge och Uppvidinge härader. (Från Rosengrens lexikon 1883).
 
Mvh/Rune

370
Äldre uttryck / Litt Nathalia
« skrivet: 2010-12-15, 17:49 »
Någon lathund i ämnet känner jag inte till. Det blir att söka på detta forum eller ställa en fråga här. Det brukar vara ett flertal som gärna svarar.
 
Mvh/Rune

371
Husförhörslängden gav mig bara upplysning att han är 42 år vid avskedet. Familjen struken, endast notering vart barnen flyttade.
 
Du nämner att något speciell notering om Kant inte finns i föregående rullor. Oftast är då avskedet grundat på personliga förhållanden, antingen från ryttaren eller från rusthållsbönderna. Längre kommer jag inte med det underlag jag har.
 
Från min del av Småland har det förekommit skriftväxling mellan rotarna och kompaniet om överflyttningar. Det skulle kunna finnas bevarad skriftväxling på Krigsarkivet om just din Adolph Kant.
 
Mvh/Rune

372
Äldre uttryck / Litt Nathalia
« skrivet: 2010-12-14, 20:58 »
Det är en bilaga till lagfartsprotokollet, som man kallar Litt. Natalia. Numera skulle den ha benämnts exempelvis: Bilaga A.
 
/Rune

373
Jag har AD och där finns än så länge Grenadjärerna redovisade. I min förteckning från Landsbiblioteket i Växjö finns mönstringsrullor för 1836 i filmrullar WA 1150 och Wa 1151. Staby bör ligga i sista rullen. Förhoppnongsvis kan du få hjälp av någon som har tillgång till denna mönstringsrulla.
 
Mvh/Rune

374
Möjligen kan det finnas anteckningar i föregående mönstringsrulla varför Kant fick avsked. Oftast berodde det på ålder, någon allvarlig krämpa som gjorde honom oförmögen att tjäna.
 
Att bli presenterad vid mönstringen motsvarar ungefär i dag att som nyanställd vid ett företag bli presenterad av chefen. Då 1842 hade kompanichefen inte kännedom att rusthållet hade anskaffat ny ryttare, därför gjorde rusthållet denna presentation.  
 
Hade du angett namnen på rusthållsstammarna hade det varit lättare att söka efter svar. Nu har Smålands Husarer fem kompanier som benämns skvadroner. Exempelvis Vetlanda skvadron där nr 12 är Holsby i Alseda socken.  Meddela för vilket rusthåll Kant tjänade samt även ange skvadron.
 
Mvh/Rune

375
Adolph Kant ad interims afskiedad (avskedad i förtid) den 5 Febr 1842. S.D. (Samma dag) hit transporterad från Nr 12 ...
 
pr i sista kolumnen (presenterad) dvs rusthållet visade upp honom vid mönstringen.
 
Således ingen som har undertecknat.
 
Mvh/Rune

376
Carl Gustaf Krusell hade Sjuhult Möllaregård som löneboställe under den tid har var sergeant. Han var född i Skatelöv 1768-04-05. Hustrun Vendela Beata Beckström dog 1808-10-11 i den då grasserade rödsoten. Då anges hennes ålder till 32 år. Husförhörslängderna anger även åren 1771 och 1774.
 
Beckström/Bäckström finns många som bär det namnet i Sjuhult. Jag har träffat på personer i Växjö och Diö som har anknytning till Sjuhultsläkten. Mannen i Diö hade anknytning till Diö Järnbruk och den i Växjö hade en tjänst vid Landscanciliet (Länsstyrelsen).
 
Det ingick i Krusells åtagande att hålla Möllaregården i gott stånd, men han hade inte tid till det då han var ute i kriget. Då han slutade sin tjänst i mitten av 1810-talet köpte han en gård i Mexarp. Samtidigt blev det husesyn av husen i Möllaregården och besiktningen omtalar att de flesta husen var fördärvade. Det blev tingssak då Krusell vägrade och han blev ålagd att ställa husen i ordning, vilket betydde nya hus och allt virket fick han ta från gården i Mexarp.
 
Jag som trodde att släkten var utdöd, så jag blev angenämnt överraskad över ditt inlägg.
 
Mvh/Rune

377
Hjälmseryd / Hjälmseryds HFL 1827-1831 GID 1092.27.90800
« skrivet: 2010-11-30, 22:00 »
Från den släktmatrikel, som jag fick från vederbörande, kan jag komplettera med att Strickert först tjänstgjorde för rusthållet nr 68 Streten i Bringetofta socken.
 
Mvh/Rune

378
Hjälmseryd / Hjälmseryds HFL 1827-1831 GID 1092.27.90800
« skrivet: 2010-11-30, 15:45 »
Jag har hjälpt en person med lite uppgifter om Gustaf Strickets anor och har följande uppgifter. Gustaf var född 1762-05-22 på Bodaryds ryttaretorp nr 14 Hjälmseryd (F). Son till Jöns Svensson född 1728-02-17 på Värnäs torp, Hjälmseryd (F) och Anna Jönsdotter, född (1728?)
Gustaf dog 1839. Sannolikt gift två gånger. Den hustru jag har i mina anteckningar hette Sara Andersdotter född 1764-11-17.
 
Mvh/Rune

379
Enligt Lewenhaupts Karl XII:s officerare tjänstgjorde han vid Tyska livregementet till fots. Avsked 1719. Han dog i Växjö 1735-12-14.
Goeding tjänstgjorde 1716 vid Skånska ståndsdragonerna. Kaptens avsked 1719. Död i Växjö 1764-05-22.
 
Mvh/Rune

380
Lunds stift / Lunds stift
« skrivet: 2010-11-20, 19:23 »
Ylva
Son till Petrus Lyckå, pastor i Stoby coh B H Drefling. Född 1746-06-24. Död 1800-11-23. Gift 2 ggr.
 
Mer brödtext kommer separat, hämtat från Herdaminnet 1854.
 
Mvh/Rune

381
Dädesjö / Dädesjö dödbok 17611219
« skrivet: 2010-11-13, 11:52 »
den d 19 Decembr klåckan 5 om aftonen dödde af watu Sot Cavalleri Cor-
poralens Matthis Sjöströms Kära älskeliga och liufwa ma-
ka, Ärliga, Gudfruchtiga och hedersamma Matrona
Elisabeth Niclasdotter i Siöatorp, war 70 år gammal och be-
grofs d 26 Decembr.
 
Någon ordbok förklarar matrona som (fet kvinna), men ordet har en annan innebörd. Det är en hederstitel om en kvinna som har utfört något gott i livet. Hon kan även ha haft det med sig från sina föräldrar, så du får följa upp dem.
 
Mvh/Rune

382
Spanska / Brev - förståelse av innehåll
« skrivet: 2010-11-12, 12:28 »
I de spansktalande delarna av Amerika fanns i äldre tider för V M = Vuestra Merced (Ers Nåd) i hövligt tilltal till en person eller om en person. Det finns all anledning att tro att skrivaren är Eugene Liepe.
 
(Det är 40 år sedan jag läste spanska och märker att alldeles för mycket är bortglömt).

383
Spanska / Brev - förståelse av innehåll
« skrivet: 2010-11-11, 10:48 »
Min spansk-svenska ordbok från 1966 räcker inte till här. Det måste till ett lexikon från 1800-talets början för att förstå de flesta av orden.
 
Andra raden på vänster sida har ett namn: V M Margarita de Alacoqne. V är usted, tilltalsord för ni eller er till personer man inte säger du till.
 
Sedan finns reverenciaren, som jag vill ha till konjunktiv imperfekt verb av substantivet reverencia, som betyder hälsning, hyllning. Något i stil med att de hyllade (alla helgonen).
imagen=helgon, helgonbild.  
Sagrado=helig.  
Singularmente=i synnerhet, särskilt.  
Bendiciones=välsingnelser
 
Jag hoppas att du får kontakt med någon på universitet som kan hjälpa dig vidare.

384
Spanska / Brev - förståelse av innehåll
« skrivet: 2010-11-10, 23:35 »
Brevet är skrivet på spanska. Säkerligen kan du få någon att läsa innehållet. I denna sena timma försökte jag att tyda raderna på högra sidan i brevet, men ack hurudant. Jag får en antydan till att det kan handla om religösa sånger.

El P F (...) (...) de Ortega
(Misom...o) Apostolico en el
Mes Mistico (Man...ino) el día
25 pagina 249 (trae) esta
Noticia a la letra.
(Antes) de Padra Nostro la
Solerana (Regna) (su) Corazon
(...nado) seciodo de llamas
con la (...agen) de Crucifixo en
el, I le Revelo que (ecta) fue
la insignia del (...) desde
que murio su hijo santisimos
Partes, I Molificiones todos
a (qu..s) Casas que asi (ret....en)
I Venerazon su Corazon
Amante

Mvh/Rune

385
Äldre uttryck / Bijete, suära, leckefugell
« skrivet: 2010-11-08, 17:58 »
Du kommer säkert att få flera förslag. Här är mina:
bijete = byte (byteshandel)
suära = svåra
leckefugell = lockfågel
 
Mvh/Rune

386
Torhamn / Torhamns födelsebok 1712
« skrivet: 2010-11-08, 17:53 »
Du kom fram till att sockenskräddaren hette Swen Olsson. Hustrun är änkan Jertru Nilsdotter i Sebbeboa. Skiftesbref Upwistes för mig på kyrkbaken. Arfwingarna hade att klaga.
 
Sibbeboda är en by. Skiftesbrev (det samma som bouppteckning och avvittring)
 
Jag tycker att hela ordet arfwingarna är utskrivet. Det kan även stå: Arfw. inte hade att klaga.
 
Mvh/Rune

387
Torhamn / Torhamn Vigsel 1730
« skrivet: 2010-11-07, 08:04 »
Fel slutsats om utköp av barnen! Vid mannens eller hustruns död var det nödvändigt att skilja ut deras och arvingarnas del i det oskiftade boet. Detta kallas avvittring. Änklingen eller änkan fick inte gifta om sig förrän en avvittring var gjord.
 
Fortsatt God Helg!
Rune

388
Torhamn / Torhamn Vigsel 1730
« skrivet: 2010-11-06, 19:42 »
Copulerades Lars Mårtens i Bössewik med Enkan Margreta
Larsdotter, sedan hon afwittrat til sine 2:ne Barn Uti ett
för alt Tiugo Dr Smt, dem hon dem wid myndige åhren
Uti contant skal lefwerera Imedlertid dem nödtorftigen försörja.

389
Reftele / Reftele vigda 1770, C:4, bild 72/89, sida 137
« skrivet: 2010-11-05, 18:38 »
Något konstigt hände när jag skickade meddelandet. Kanske det blir dubbla budskap.
 
J Allvins Beskrifning äfver Wästbo härad och Refteled, där står Nennesmo Korsgård. Däremit i Wieselgrens Ny Smålands Beskrifning står det Korpagård.
 
Mvh/Rune

390
03) Osorterat / Hfl, notering
« skrivet: 2010-10-11, 17:47 »
järnväg betyg 22/3 83 återlämnat. Nytt 21/2
84 - järn väg betyg 85 12/2  ......osv

391
Porträttfynd (enskilda bilder) / #36702 - Männens yrke?
« skrivet: 2010-10-07, 07:53 »
Spontant fick jag intrycket att de tar var sin pris ur snusdosan.
 
Mvh/Rune

392
Skepperstad / Skepperstad Hultsjö AI:11
« skrivet: 2010-10-02, 19:15 »
Christer!
Din Catharina behöver inte vara född 1781. Det var då lika lätt att skriva fel som det är nu. Följ upp följande kandidater: Catharina född 1780-12-06 i Kåragårds kvarn. Catharina född 1780-12-15 på Hökhemmets torp. Catharina född 1782-03-23 i Hag.  Fadern till dessa tre flickor heter Sven.
 
Om din Catharina levde på 1850-talet var det vanligt att i husförhörsbokens anmärkningskolumn föräldrarnas namn sattes ut, liksom plats och socken.
 
Mvh/Rune

393
Översättning av gamla ord / Översättning av gamla ord
« skrivet: 2010-09-29, 08:46 »
I min ordbok har jag 32 olika synonymer till ordet diger. Det gäller att välja rätt.
 
digra = omfattande (ansenliga, mycket stora) - considerable - voluminous
annaler = årliga anteckningar av händelser (notes of occurrences every year)
 
Mvh/Rune

394
Bouppteckningen efter drängen Jonas Andersson på Rösbäcka.
Sidoarvingar: tre barn efter brodern Petter Andersson
systern Stina vid (Masbro eller Wasbro - kolla namnet vad platsen heter!)
systern Märta i Karlskrona
 
Båda systrarna sägs ha varit gifta.
 
Änkan Sigrid har vårdat den avlidne fram till dödsstunden.
 
Inventariesumman uppgick till 21 riksdaler.  
Skulderna översteg inventariesumman med 21 skillingar 3 runstycken.
 
Mvh/Rune

395
Äldre uttryck / Låst kassa
« skrivet: 2010-09-26, 20:10 »
Ulf är säkert inne på rätt innebörd av uttrycket. Jag har i bouppteckningar träffat på att omyndigas medel låses av förmyndaren att förräntas på bästa sätt och räntan får myndligen nyttja efter anfordran. Behövdes större belopp, exempelvis till kläder eller skor, fick förmyndaren ansöka hos tingsrätten att få ta ut det angivna beloppet.

396
Nävelsjö / Nävelsjö hfl 1805-1816 sid 381
« skrivet: 2010-09-26, 20:02 »
Kan det vara en omöjlig stavning för Skepperstad?
 
Mvh/Rune

397
Nävelsjö / Nävelsjö hfl 1810-1813
« skrivet: 2010-09-26, 20:00 »
Hejsan Christer och tack för omtanken!
 
Jag var inne på AD och kollade. Jag undrar om inte texten avser drängen på raden ovanför. Jag läser det till: Att(est) t(ill) Sold(at) d(en) 29 Jan(uari) 1813 f(ör) N(umme)r 38 af Wäst(ra) H(ärads) Comp(ani).
 
Mvh/Rune

398
Södra Solberga / Södra Solberga hfl 1826-1832 sid 197
« skrivet: 2010-09-26, 14:29 »
Christer! De flyttade inte så långt, bara till Skepperstad. Nr 2 19/3 betyder att de tog flyttningssedel nr 2 detta år den 19 mars.
 
Mvh/Rune

399
Jag har haft följande här på Rötter tidigare men det tål att upprepas. Det är 15 år sedan jag var ledare för släktforskarkurserna på Pensionärsuniversitet, Växjö. Jag gav mina elever dessa tre TTT att tänka på:
T   TID
T   TUR
T   TÅLAMOD
 
Rätt som det är, så kommer man vidare med sin släktforskning.
 
Lycka till!
 
Mvh/Rune

400
Galle / Galle
« skrivet: 2010-09-20, 08:43 »
Daniel Persson Galle, hauboist vid Smålands Kavalleri Sunnerbo kompani. Innehade piparebostället Mårarp i Ryssby (G). Familjen bodde där fram till 1709-03-14, då man flyttade hem till hustruns föräldrahem Klasentorp Bengtsgård. Elisabeth Gudmundsdotter hade ärvt halva gården och den andra halvan köpt av sina fem syskon.
 
Daniel Perssons ursprung är inte känt. Det anges att han var bosatt i Klasentorp vid giftermålet 1695.
 
Mvh/Rune

401
Fem barn som ärvde:
sonen Peter Andersson i huset
sonen Jonas Möllare i Skogs kvarn
dottern Lisa, änka boende i Karlskrona
dottern Merta gift med (Sundberg) i Karlskrona
dottern Stina gift med Börje Stare vid Tånga kvarn.
 
Lisa och Merta: deras makar kan du säkert hitta i Södra Sandsjö vigselbok. (Jag har fått ta bort min KGF-skiva då den envisades med att få installerat en äldre drivrutin som finns på CD-skiva 2000!)
 
Mvh/Rune

402
Det är ett slags betygssystem prästen använder. Har man tur, så har prästen, antingen i början eller i slutet av husförhörslängden, skrivit en lathund vad förkortningarna betyder. Finns det en tidigare längd? Kolla den också.
 
I många församlingsböcker, som jag har sökt igenom, har prästen använt vågräta och lodräta streck i olika kombinationer och då har det funnits en förklaring någonstans i boken.
 
Mvh/Rune

403
Höreda / Höreda födelsebok 1689 1 adventis Söndags
« skrivet: 2010-09-11, 19:50 »
Helt rätt!
 
Mvh/Rune

404
Höreda / Höreda dödbok 17411130
« skrivet: 2010-09-11, 17:29 »
rad 3 ...född af Echta säng
rad 4 sista ordet  hoos (hos) -du har samma ord i rad 11
rad 7 -du ändrar Sävsjö till Torsjö
rad 11 henne efterlefde...
rad 14 Herrans H(eliga) Nattward; Segnade hon aff
rad 15 Hästen och uptog ...
 
Vilka fina övningar du kommer med.
 
Vänligen
Rune

405
Höreda / Höreda födelsebok 1689 1 adventis Söndags
« skrivet: 2010-09-11, 17:12 »
Jo, andra h är hustru. Det är första h, som jag har funderingar över.
Trevlig helg och hälsningar återgäldas.
 
Rune

406
Höreda / Höreda födelsebok 1689 1 adventis Söndags
« skrivet: 2010-09-11, 08:24 »
h.f. är förkortningen för kvinnlig fadder. Vad prästen avser med h. där hittar jag ingen förklaring. Däremot för m.f. som betyder manlig fadder.
 
Bragr det är Berge (Birger eller Börje).
 
Mvh/Rune

407
frittrande eller fnissande =   tittering
 
Mvh/Rune

408
Jag tycker Ingela kommer rätt med sin översättning performed.
 
Det var en stor ära att få första dansen med operasångerskan Kristina Nilsson. Jag kommer att maila till en person i Växjö, som samlar historia om Kristina Nilsson, ifall denne känner till denna episod.
 
Mvh/Rune

409
Åkermark / Åkermark
« skrivet: 2010-08-25, 19:26 »
Per telefon har jag fått några uppgifter från en person, som inte har möjlighet att lämna meddelande här på forumet. Mannen heter Nils Hjalmar Nilsson, död i Hjälmseryd 1953-03-15, bostad Ivarsbygget.
Född 1872-03-16 i Förlöv - Norra Åsum (L) utom äktenskapet. Fader ... Åkermark, moder: Karna ...
Han har på 1890-talet varit förlustig medborgrliga rättigheter.
 
 Finns det då någon sanning att han har studerat i Lund? Jag har endast Sjöströms Skånska Nationen 1833-1883 Kan Nils Hjalmar återfinnas i en senare matrikel (bok) för Skånska Nationen?
 
Mvh/Rune
 
(Meddelandet ändrat av joffe 2010-08-25 19:30)

410
Åkermark / Åkermark
« skrivet: 2010-08-25, 09:28 »
Jag hjälper en god vän med att söka en person vid namn Nils Åkermark (mellannamn förkortat till Hg). 1943 fanns Åkermark i gränstrakterna Hjälmseryd-Slätthög-Gällaryd i Småland och skrev en dedikation i en anteckningsbok till min väns morfar. Åkermark finns inte i Sveriges dödbok 1947-2006. Den muntliga traditionen förmäler att Åkermark hade påbörjat teologiska studier i Lund men avbrutit dem. Tacksam för all information.
 
Mvh/Rune

411
The Concise Oxford Dictionary ger följande förklaring till old Adam:
sinful nature innate in a person
 
Mvh/Rune

412
Charles!
 
Jag skulle ha behövt några ord till efter första valsen för att förstå betydelsen bättre. Jag anar att det kan handla om - att ha dansat färdigt första dansen (jag väntar med översättning)
 
vid pass = ungefär (about) så pass mycket (as much so)
 
gamle Adam (old Adam) tycks vara ett speciellt amerikanskt uttryck för en gammal man som tror sig göra samma saker som i unga år.
 
Jag hoppas du får mer och bättre förklaringar.
 
Hälsningar från ett regningt Småland!
 
Rune

413
Hela meningen behövs för att första ordets innebörd.
Nu skulle jag översätta det med svårt, besvärligt. Således difficult - troublesome.
 
Mvh/Rune

414
Åryd / Åryd, hfl 1834- 38
« skrivet: 2010-08-07, 08:30 »
Ett bra hjälpmedel hade varit om du hade angivit socken, husförhörslängd och sida. Då hade den som har tillgång av denna längd haft bättre överblick av förhållandet och sett om det finns andra ledtrådar.
 
Första raden anger abs=absolvering 32, 33, 34 och 36. Dvs godkända att begå sin första nattvard, motsvarande vår tids konfirmationsundervisning.
 
Sedan:
 Roten afsäger sig äfter-
som Jordägaren (att)
på sin grund (mark) skrifwa
detta hushåll.
 
Sista raden (har/hade) fallandesot. Har denna text samband med denna familj?
 
Då varken socken eller roten ville ha hand om en inflyttad fattig familj, fick familjen i de flesta fall söka sig tillbaka till den socken de kom ifrån. Hade familjen fått vara kvar, så hade jordägaren blivit tvungen att ta hela ansvaret för familjens försörjning. Ett ärende av detta slag kan ha tagits upp vid en sockenstämma.
 
Mvh/Rune

415
Rydaholm / Rydaholm, född 17650325
« skrivet: 2010-08-04, 22:06 »
Familjen bor i Nederled Smeagård.  
 
Per är född (1739) död 1786-02-16. Ingrid är född (1735), död 1789-05-07.
 
De finns inte i Rydaholms vigsellängd, alltså inflyttade från annan socken. Då äldsta sonen Måns är född 1759, bör fadern vara född 1736 eller tidigare.
 
Den uppgift jag har så ägde ryttmästare Carl Sparre gården vid denna tid och brukaren hade besittningsrätten.
 
Mvh/Rune

416
Korsberga / Korsberga Vigsel 17730613
« skrivet: 2010-07-31, 17:14 »
Hejsan Christer!
 
Byn är Knixhult i samma socken.
 
Rune

417
Äldre uttryck / Inte finn så ryckta nå mära
« skrivet: 2010-07-22, 17:09 »
Finn har här betydelsen - tillrättavisa någon eller också finna fel hos någon.- Eftersom du klappade korna, så förmanade bonden dig att gå till märren och rykta henne i stället.
 
Finn från Rietz dialektlexikon.
 
Mvh/Rune

418
Cavallin / Cavallin
« skrivet: 2010-07-20, 18:27 »
Med tanke på din relativa (?) närhet till KB, bör boken finnas arkiverad där. Författare: B Cavallin, utgiven på Albert Bonniers förlag, tryckt i 225 exemplar. Mitt ex har nummer 189.
 
Mvh/Rune

419
Cavallin / Cavallin
« skrivet: 2010-07-20, 07:58 »
Boken släkten Cavallin från Håldala, utgiven 1919, innehåller mycket om släktens historia.
 
Mvh/Rune

420
Litteratur / Nilson, Peter (1937-1998)
« skrivet: 2010-07-11, 08:21 »
Näsby kyrka ligger väster om Vetlanda. Man kör gamla landsvägen mellan Vetlanda-Sävsjö, tar av till höger vid Hällinge säteri.
 
Från mina år i Vetlanda i början av 1960-talet har jag minnet av att efter den skarpa vägkröken fick köra in till vänster (nästan köra tillbaka igen) och då låg kyrkan rätt fram, vackert belägen på en kulle ned mot sjön Flögen.
 
En del av Peters släkt har sina anor i Slätthög och omgivande socknar.  
 
Mvh/Rune

421
Vid lödning fastnade en del skräp på lödkolven.  Min far hade en sådan sten, som han gnuggade lödkolven mot för att få den ren - man skulle väl kalla den för brynsten. Det syns spår av lödtenn på stenen. Om inte minnet sviker mig, så var det en järnklump.

422
Ännu ett bidrag från barndomen och tidigt 1940-tal - södra delen av Virestads socken (G-län).
Kvällen innan hade vi barn hängt upp våra stickade långstrumpor av ylle på sänggaveln. Långstrumpor i akt och mening att de skulle vara helt fyllda med godsaker. På morgonen fann vi godis i strumporna men inte så mycket vi hade tänkt oss. Från sättugnshällen inmurad i den öppna spisen och fram till våra sängar, var det ritat avtryck från tranan med sot på utlagda tidningar. Den förklaring vi fick var att tranan lagt ut tidningarna för att inte smutsa ned golvet.  
 
Efter flyttning 1945 till Mistelås (G-län) levde traditionen kvar några år in på 1950-talet.

423
Litteratur / Olsson, Nils Ludvig (1893-1974)
« skrivet: 2010-05-10, 21:13 »
För mig tillhör Nils Ludvig favoritförfattaren, så för min del är det personhistoria som intresserar.
Petter, jag hoppas du ha satt igång något mer som rör på sig än pågatåget.  
Jag får ta första versen från Di fåste fjeden
De va på ättemiddan
en sönda härförleden
när pågen to på gålet
di aller fåste fjeden.
 
Vänligen
Rune

424
Örkened / Örkened AI:13 (1833-1837) sid 121
« skrivet: 2010-05-07, 17:51 »
Lagtexten kommer från 1734 års lag: Missgärningsbalken 20 kapitel.
 
Jag har sökt på SVAR och där finns domböcker från Östra Göinge för de aktuella åren på mikrokort - lån eller köp. För säkerhets skull skrev jag aktuella år för det blir mycket sökande, såvida man inte kan se om målet i sakörenslängden.
 Arkiv Digital har domböcker 1793-1854 på CD skiva för köp.

425
Niklas har rätt om markpund. Symbolen finns i boken Mått och vikt från år 1936.  
Som besmansvikt mellan 300 till 400 gram, som skålvikt 208 till 216 gram och som vågvikt 1/20 lispund.

426
Ramkvilla / Ramkvilla dödbok 1747 (Reselid?) Kyrkiotorp
« skrivet: 2010-05-05, 21:57 »
Just nu kommer jag ingenstans med den knepiga första bokstaven i ordet ...lid. KGF i Alvesta har sommarstängt, så någon gång i slutet av augusti får jag tillgång till AD igen, såvida jag inte själv skaffar ett abonnemang.
 
Jag tycker att någonstans borde vederbörande präst ha skrivit samma bokstav på likadant sätt.
 
Mvh/Rune

427
Ramkvilla / Ramkvilla dödbok 1747 (Reselid?) Kyrkiotorp
« skrivet: 2010-05-05, 08:08 »
I de två senaste exemplen om Herrelida finns bokstaven l med. Det hjälper dock inte att lösa namnet.  
 
Som jag skrev den 3 maj, skulle det vara värdefullt att se hur bokstaven H skrivs på de nämnda platserna under den aktuella tidsperioden.
 
Mvh/Rune

428
Ramkvilla / Ramkvilla dödbok 1747 (Reselid?) Kyrkiotorp
« skrivet: 2010-05-03, 19:41 »
Jag tror jag köper ditt förslag. Hehrelid står det säkert. Jag har jämfört några andra ord där kombinationen (er) förekommer. Som exempel Moder i slutet av andra raden, som har stora likheter med vårt problem.
 
Har du funnit någon i dödboken 1747, som har varit boende i Herrelida. Det finns även Höreda, Hörjesås, Humlatorp, Högarås, Hallsnäs; platser som jag har tagit från boken Torpare och backstugesittare i Ramkvilla socken. Då skulle man kunna få en jämförelse av bokstaven H.
 
Mvh/Rune

429
Ramkvilla / Ramkvilla dödbok 1747 (Reselid?) Kyrkiotorp
« skrivet: 2010-05-02, 19:31 »
Platsens namn förbryllar. Det är i varje fall inte Kyrkotorp. Jag har haft fundering på (Åselid)
 
Att hfl börjar med Kyrkotorp avser säkerligen rotens namn. Zackris med hustru anges bo i Svarthult.
 
Det blir nog inget annat för dig Christer att söka igenom dödboken åren 1740-1750 och finna en stor bokstav som liknar den på platsens namn.
 
Mvh/Rune

430
Dannäs / Dannäs Husförhör 1894-1904 sid 51
« skrivet: 2010-04-29, 16:23 »
Värnpliktsnummer
 
49 är löpande nummer i rullan
45 är inskrivningsområdet/rullföringsområdet
1880 är födelseåret för vederbörande.
 
Om du skriver värnpliktsnummer i Sök på Anbytarforum så får du ett antal träffar på detta ord.
 
Mvh/Rune

431
02) Militära rullor / Generalmönsterrulla 1710 sid 139
« skrivet: 2010-04-29, 16:01 »
Ett tack till Markus, som klarade ut ordet aff, så att innehållet blev begripligt.
 
Rune

432
02) Militära rullor / Generalmönsterrulla 1710 sid 139
« skrivet: 2010-04-29, 12:07 »
Swäntienaren* avancherat d 12 Junij 1701 till Corporal wed första
Corporelskapet, i stelle uthsendt från Swerige recreuten Pähr
Olofsson som blef dödh d 8 Januarij 1703. oh emottogh Tråssdrängen
Johan Mattsson Lund ifrån 15 Tältlaget (...**) Corporaln Lundgren he-
la Munderingen så när som harnesket, hwilket kom bårt d 9
Janua: 1702. en Pistohl bårta in decembr. 1702. hästen odugl. Casse-
rat och till satte Corporal Lundgren häst d 8 Maij 1703. Kappan
blef bårta d 29 Lulij 1703. d 22 Novemb. samma Åhr fått nytt har-
nesk från Swerige. d 28 Janu: 1704 fått ny Kappa här (åter)
 
* sventjänare = ryttaren
** en förkortning, troligen för ordet efter. Då avses efter korpral Lundgrens berättelse vad som saknas.
 
Om du inte har tänkt på Frans G Bengtssons Karl XII:s levnad, så låna böckerna på biblioteket. Där får du en bra skildring av kungens och den svenska arméns öden ute i Europa.
 
Mvh/Rune

433
02) Militära rullor / Generalmönsterrulla 1710 sid 139
« skrivet: 2010-04-28, 19:00 »
förra hesten död af heste Siukan d: 16 Now: 1706. I stellet
till satt d: 12. Februari 1707: af Hl: major Lillieström en brun wallack
med bless och 4 hwita fötter 4 åhr. Sn:E: fått från Swerge d: 15 Maij
1707 (...?)
 
Hl = högvälborne  
bless =bläs
Sn:E:  jag har inte sett den förkortningen tidigare. Gissar att det kan gälla betalning för hästen.
(...?) klarar jag inte av. Ordet tycks höra ihop med något i kolumnen till höger.
 
Det finns en Jacob Danckwardt-Liljeström vid Livregementet till häst, befordrades till major 1706-12-31 (källa: Karl XII:s officerare).

434
02) Militära rullor / Generalmönsterrulla 1710 sid 139
« skrivet: 2010-04-28, 11:38 »
Komplettering av första bilden: spåttor = fläckar av annan färg än huden.
 
Sedan skriver jag ut allt på bild två:
Fattas strumpor, täke med Johl, wiske-
duk, skrapa, bårste, hwit hallsduk, fourage-
strek som han eij fått, handskar odugl af be-
gynnelsen, En spåre förlorat d 28 febr på Marchen
Noch fattas foderpåse, Nattmössa, skiortor, hallsduk,
Kamb, skor med Spännen, grimma som han eij fått och
eij i Defectz rullan warit annoterat.
 
Ryttaren klagar att
hästen är förweken.

435
Ramkvilla / Ramkvilla Dödbok 1757
« skrivet: 2010-04-26, 19:27 »
Det är inte Zackris föräldrar. Dessa gifte sig 1680 och Zachris föddes 1675.
 
 
Soldaten heter Jahan. Namnet förekommer mest i de högre stånden, tydligen ville föräldrarna ge barnet ett aktningsvärt namn.
 
Bilden från 1696 en son med namnet Jahan, han blev endast 19 veckor gammal.

436
Ramkvilla / Ramkvilla dödbok 17390828
« skrivet: 2010-04-26, 08:01 »
Med viss tvekan vill jag nu ha det till
...hwarifrån hon måste hemhämtas ...
 
Jag tycker att hemhämtas skrivs som ett ord. Om det är två ord, så ligger det en kraftigare betoning på hem och utdraget e, däremot svagare betoning på hämtas.
 
Mvh/Rune

437
Nottebäck / Nottebäck Bouppteckning 1882
« skrivet: 2010-04-24, 18:33 »
Revers.
 
Nu Christer har du kommit i kontakt med ett av otaliga på dialekt skrivna ord, som existerar i Västa och Östra härader samt angränsande socknar söder därom.
 
Mvh/Rune

438
Nottebäck / Nottebäck Bouppteckning 17940428
« skrivet: 2010-04-22, 17:40 »
Komplettering rad 18:
Til welkas förmyndare Högtärade Wällofvelige dom-
stolen täktes gunstiget förordna. Men wed detta ...
 
rad 23: Pher Håkanson i (Röie) (Rödje/Rödja?)
 
rad 27: ...då befants och de (under)*)
rad 28: liflig ed styrkia kan om så äskas skulle och befans ...
 
*) standardfrasen var oftast ...och de med sins liflige ed ...
 
Mvh/Rune

439
Ramkvilla / Ramkvilla Dödbok 1757
« skrivet: 2010-04-20, 19:40 »
d 19 Junii begrofs Zachris Gummeson i (Reselid) torp född 1675 uti Swarthult
fader Gumme (Ju...son) och modren Ingeborg Swensdotter fadren dödde då han war 1½  
gammal Modren då han war 15 åhr Måste tå bort att tiena. tiente först
i Ramqwilla Sochn sedan i Skåne. 1702 gifte sig med pig. Maria Carlsdotter
i Shierbeck Nedregd som dödde för 9 åhr sedan och 10 månader med honom aflat
10 barn 5 Söner och 5 döttrar 3 Söner och 1 dotter lefwa. warit i (Restelid) torp
i hela sin tid sedan han kom gift. haft god hälsa, sidst angripen af ålderdoms swaghet
theraf han dödde d 9 Junis      82 åhr gl
 
Anm:
De två första bokstäverna i Gummes efternamn lika som Junis i sista raden
Jag har inte hittat det inlägg som du hade om en kvinna som hade varit på besök hos någon och på hemvägen skadade sig vid en gärdesgård. Långt bak i huvudet ligger ett namn som liknar Reselid.
Det kanske finns levnadsbeskrivningar senare om de fyra barn som levde vid faderns död. Möjligen en tidsödande uppgift, men då borde efternamn och plats vara tydligare skrivna.
 
 
Mvh/Rune

440
Ramkvilla / Ramkvilla Dödbok 1757
« skrivet: 2010-04-19, 19:23 »
Ja,vad heter fadern i efternamn? Med zoom till 150% får jag det till Inlofson (Ingolfsson?). Modern: Ingeborg Swensdotter. Fadern Gumme dog när sonen var 1½ år och modern då han var 15 år. Han fick tidigt tjäna sitt bröd, först i Ramkvilla, sedan i Skåne.
 
Vill du ha all text, så hör av dig.
 
Mvh/Rune

441
Ramkvilla / Ramkvilla döde 17791207
« skrivet: 2010-04-19, 08:13 »
Jag har inte varit så nyfiken för att se efter vad SVAR, Genline eller Arkiv Digital nu har att erbjuda. Säkert får du information av någon som har kontroll på detta om domböckerna för Västra härad är digitalfotograferade.
 
Mvh/Rune

442
Ramkvilla / Ramkvilla döde 17791207
« skrivet: 2010-04-18, 19:02 »
Analys:
första ordet i näst sista meningen börjar med stort G (Giordt)
första ordet i sista meningen börjar med stort H (Hus)
tredje ordet i femte raden (mästa) där skrivs st på samma sätt
som andra ordet (anstalt) i näst sista raden.
 
På nysvenska är det som du skriver, att han hade sett till att de efterlevande skulle få det så bra som möjligt. Att göra anstalt har synonymer (föranstalta, vidtaga, ordna). Jag får en känsla av att Per har skrivit ett testamente till de efterlevandes säkerhet. Ett testamente skulle lämnas in till tingsrätten för att vara giltigt, så att inte andra skulle kräva arvsrätt. Kanske testamentet finns i domboken.
 
Mvh/Rune

443
Ramkvilla / Ramkvilla döde 17791207
« skrivet: 2010-04-18, 10:15 »
Jag är envis!  Left öfwer  - 58 år.  
Innebörden bör vara att han nyligen hade fyllt år.
 
Mvh/Rune

444
Ramkvilla / Ramkvilla döde 17791207
« skrivet: 2010-04-17, 20:40 »
Zachris Gudmundsssons hustru får jag till Maria Larsdotter.
 
C) ggn med H. Comminist Jonas Wickells K. äldsta dotter
Ebba, ifr. 1770 har födt honom 4.barn, 2. Söner och
1 dotter, lefwa (...) (icke?) nu Känna saknadt af sin
Faders tidiga bortgång ..
...undantagandes brytnin-
gar af Fråssan för flere år tilbakas. Siuk-
nade sidst d. 30. Nov i Hufwud och Bröst.
Blef besökt med H.H. Nattward d 5 Decembr.
Giordt anstalt så mycket han förmåtte, om sitt
Hus och sakta afsomnat     Lefw.öfr  - 58 år
 
Orden i parenteserna och fortsättningen skulle jag vilja ha till  
- har och nu känna saknad av sin faders tidiga bortgång.
 
Mvh/Rune

445
Ramkvilla / Ramkvilla dödbok 1753!
« skrivet: 2010-04-17, 19:04 »
Christer! När det finns ord som till en början ser omöjliga ut, så får översättningen ligga en eller två dagar. Rätt som det är kommer man på de krumelurer prästen snitsat till. Här hade jag ingen hjälp av mitt undermedvetna.  
 
Jag håller med dig om din tolkning - förutom ordet känt - det hittar jag inte i texten. Men innebörden av levnadsbeskrivningen är  ...att han dock kunde röra sig något, men sedan dess alltid (känt) smärta och farit illa...
 
Jag skall se Ramkvilla döda 17791207. Det ger bra träning att läsa och tyda skrivstilar, men framför allt att få ta del av dessa personers liv. Där föregår Ramkvilla och Hjälmseryd som goda exempel.
 
Du har det väl lika kyligt i Söderhamn som vi har det här i sydspetsen av Jönköpings län. Ha även fortsatt trevlig helg.
 
Rune

446
Ramkvilla / Ramkvilla dödbok 1753!
« skrivet: 2010-04-17, 09:07 »
Christer! Det här var en svår uppgift. Jag får alldeles för många parenteser.
 
d. 14 Octo. begrofs Jöns Pehrson uti höresåhs Söregd född uti Dragsnäs 1695
d. 29 Septemb. af ärlige föräldrar fader Pehr Pehrson och Moder Marit Jönsdotter
tiente några åhr i (Wiaskog) och Åsgiöhl för sin Broder afl Comminsteren Gislonius
innan han 4:de dag Juhl gifte sig 20 åhr gl med Enkian Margareta Ivars-
dotter Uti Hörisåhs Söregd; med henne aflat 2:ne döttra then yngre död
then andra Gift   Margareta dödde 1739 d.28 aug, sedan han lefwat i ächtenskap
uti 24 åhr. 3 åhr Enkioman.    1742 d. 24 Octob. ingick ächtenskap med
pigan Sara Jönsdotter i Bränderyd, aflat 1 dotter Karin 9 åhr gl och
något theröfwer.    för 6 åhr sedan föll han ned af en byggning och slog sig för-
därfwad i lår och been. Röra sig dåck något för; men sedan thess altid
(smärta) och mehn. d. 28 septemb. sidstledne i (dagningen) kom han (si...)
och dödde d octob. om morgonen (tidigt?) lefwat uti 58 åhr och 3
dagar. lärer af slag dödt. Uppfört sig altid gudfrudtigt (likaledes)
och wähl.
 
Brodern hette Brynolf, komminster i Algutsboda på komministerbostället Åsgöl.
 
Mvh/Rune

447
Ramkvilla / Ramkvilla dödbok 17250505
« skrivet: 2010-04-14, 19:45 »
...sin Moder och tient henne till dhes han war ...
...2 Söner och 4 dottrer än i lifve...
...begyntes Michaelie tydh ...
...dhen 5 Maij
afsomnat, Sedan han lefwat här i Werlden 62 åhr...
 
Mvh/Rune

448
Nättraby / Nättraby lysning o vigselsbok 1789 text tydning
« skrivet: 2010-04-13, 12:33 »
Jag får det till
summanvigde 10 Par. de an-
dra äro från staden und (sig)(fig) NB
 
...under (signete eller figur) NB    NB= nota bene
 
Kanske du får hjälp av någon som vet mer om hur vigselboken skrevs.
 
Mvh/Rune

449
Nättraby / Nättraby lysning o vigselsbok 1789 text tydning
« skrivet: 2010-04-12, 18:59 »
xxxxxx= högaktad
stryk (innan?) där finns inget ord
copulerades i C:C: dvs Carlscrona
 
Mvh/Rune

450
Ramkvilla / Ramkvilla dödbok 17630902
« skrivet: 2010-04-12, 16:11 »
d 2 Sept döde och d 11 ej. begr. gl M. Per Måns. f. Nygård
f 1688 i Hornaryd Norregd F. Måns Jönsson och M. Sara
Jonsdr. döpt. Gift 22 år gl. med P. Lisbet Olofsdr i Slätt
bem:te S. (bemälte socken) med hken han under 45 Års sammanlefnad
aflat 9 barn, 5 S. 4 döttr. hwaraf 2 S:r 1 d. redan döde
Haft god hälsa intil sidsta lednadsåret merendels säng-
liggande sedan sidstl. Midsommarstid af Bröstqvaf
blefedes dödssot        Lifstid wid pass - 75 år
 
Förkortningarna har du klarat bra.
 
Mvh/Rune

451
Urshult / Urshult Infl.attest 1751-1785 GID 854.15.82400
« skrivet: 2010-04-06, 20:49 »
Pigan Annicka Nilsdotter, född År 1744, har här
wid Församlingen nyttjat de dyra Salighetsmedlen,
läser wäl i bok och äger förswarlig Christendoms kun-
skap, begick sista gången den Hl (Heliga) Nattwarden i (wåhras)
och har om sin förda wandel et godt wittnesbörd
säger sig wara oförlofwad och flyttar nu till (Nyk..) (Nykyrka)
Sohn. Gemshög Prästgård d 28 Septembr (1771)
 
Prästen heter Jöran (...)
 
Nykyrka är ett gammalt namn på Almundsryd. Inget om Annikas födelsesocken, en gissning är Jämshög.
 
Mvh/Rune

452
Slätthög / Slätthög 1721
« skrivet: 2010-04-06, 20:31 »
Jag instämmer med Bengt när det gäller informationen på nätet. Bengt anger (SBL) och i SBL 146 behandlas släkten Retzius. Likaså samma familj i Släkt och Hävd nr 3-4 år 1999 samt 1 år 2000.
 
Jag vet inte om Jahan Bengtsson Retzius slkätutredning från 1693 finns utgiven i bokform. Jag har en anteckning att den texttolkats av (...) Södergren, Uppsala 1996.
 
Mvh/Rune

453
Förkortningar / TB
« skrivet: 2010-04-03, 15:17 »
Kan det vara så enkelt att det fattas en släng på första bokstaven. I stället för T kan det vara F, betyder i så fall F.B. födelseboken sidan 135.
 
Prova om idén håller.
 
Mvh/Rune

454
Förkortningar / TB
« skrivet: 2010-04-03, 08:58 »
(siffror) till Fellingsbro U.B.  dvs flyttat dit utan bevis (flyttningsbevis)
 
Har du kontrollerat vad som står skrivet på sidan 135?
 
Mvh/Rune

455
Slätthög / Slätthög 1721
« skrivet: 2010-04-03, 08:52 »
Tack Sylvia för de värmande orden! Det är sådan uppmuntran som gör att man gärna delar med sig. Skulle jag skriva något fel, så kommer det genast en rättelse.
 
Du skriver om norra Uppland. Min svägerska har sina anor i Börstil och Rasbo. Det gick någonlunda hyfsat att under ett par timmars tid söka i längderna bakåt till 1850-talet, sedan körde jag fast med fastlandsbor och öbor. Här måste 3-TTT gälla om man skall lyckas: Tur, Tid, Tålamod. För min del hoppas jag på Tur, dvs någon som har forskat i släkten och kan dela med sig.
 
Välkommen åter med frågor!
 
Mvh/Rune

456
Slätthög / Slätthög 1721
« skrivet: 2010-04-02, 17:34 »
Torpet Eriksboda eller Granhult under Hylteberg; Gällaryd AI:2 sidan 140v
 
Jonas Jönsson 1751, hustru Maja Svensdotter, barn Jöns 1778, Sven 1779, Anders 1786, Stina 1788. Familjen flyttade till Hjälmseryd 1790.
 
Efter namnet Stina finns en svag text med blyerts där det står Sara. Födelseboken anger namnet Stina, född 1788-10-24. Där finns ännu en Stina, född 1788-10-26.  
 
Då mycket berör Gällaryd, gör jag ett inlägg där som hänvisar hit till denna rubrik.
 
Mvh/Rune

457
Slätthög / Slätthög 1721
« skrivet: 2010-04-02, 17:23 »
Per Gudmundsson Strömfelt = en felaktig notering som ännu hänger med. Per var ju son till Johan Fegræus.
 
Jonas Gudmundssons föräldrar var Gudmund Bengtsson och Anna Arvidsdotter i Hullevik, Mistelås sn. På Gudmunds sida anor till Arnhult. På Annas sida till Klasentorp.
 
Frågetecken ännu för Per Gudmundsson i Elmhult.
 
Mvh/Rune

458
Slätthög / Slätthög 1721
« skrivet: 2010-04-02, 08:17 »
Hej Bengt!
 
I mitten av 1990-talet var jag inkopplad på ett par rejäla släktutredningar för Flathalla och granngården Trälsmo. När det gällde Gumme i Byhult var vi inne på samma tankegång som du. Den som hade sin släkt i Flathalla, kände Henry Renshult väl. Dock kunde inte Henry ge mer information.
 
1763 skedde en bouppteckning efter Jöns Gummesson i Fällorna (Slätthög sn). De omyndigas rätt bevakades av farbröderna Sven i Flathalla och Anders i Byhult. Inte ens här kom vi bakåt på Jöns föräldrar, även vi hade hade fått brodern Anders namn.
 
Jöns Gummesons dotter Stina nämner vid en rättegång 1811 att hon kommer från en bättre släkt och hon ville inte att sonen Gustaf skulle äkta en torpardotter. Då skulle han bli arvlös. Då försökte vi förgäves finna någon koppling bakåt till Per Gudmundsson Strömfelts anor.
 
Att finna denne Gudmund, kan väl liknas vid de ansträngningar som har gjorts att finna anorna till nämndemannen Anders Gudmundsson i Hössjö Uragård.
 
Mvh/Rune

459
Slätthög / Slätthög 1721
« skrivet: 2010-04-01, 17:58 »
Medan man väntar på nyheterna går jag igenom mina avskrifter om Gällaryd.
Jonas född 1751-05-04, döpt 05-05 (datum avskrivna från ett mörkt mikrokort - därför koll med AD), föräldrar Jöns Eskelsson och Karin Svensdotter i Bro. Där bodde familjen när Jöns föddes 1778-02-27, Sven 1779-07-31. Sedan ett hopp till Anders född 1786-04-09 i Eriksbo.
 
Har du tillgång till Arkiv Digital, kolla den Stina född 1788-10-24 i Hyltenäs, dotter till Jonas Jonsson och Maja Svensdotter.  
 
Det finns inflyttningsattester för Slätthög 1774-1842. Det kan vara värt att se igenom mikrokorten i kväll, nu är det ljust.
 
Glad Påsk på er alla som har anor till de ovan uppräknade släkterna.
 
Rune

460
Slätthög / Slätthög 1721
« skrivet: 2010-04-01, 15:41 »
Sylvia. Jag får lägga skulden på mitt högra öga (glasprotes) när jag skrev Anders Jönsson. Han heter Jonas och patronymikon är Jonsson i vigselbok och bouppteckningen efter svärmodern Chatarina Jonasdotter. I födelseboken för första barnet Jöns skrivs han för Jönsson.
 
Har du någon uppgift om hans föräldrar?
 
Mvh/Rune

461
Slätthög / Slätthög 1721
« skrivet: 2010-03-31, 20:13 »
Magnus moder hette Anna Katarina Christoffersdotter Schlou. En bouppteckning dat 1760-03-24 efter henne, där är sonen Magnus 4 år och Elin 10 år nämnda. Sonen Johannes född 1751 är då död.
 
Johan omgift med Märtha Eliasdotter och i det äktenskapet födds Anna 1774-10-25.
 
Jag glömde att nämna om Strömfelt att där får du ta dig an Elgenstiernas Svenska Adelns ättartavlor.
 
Då du skriver Stutarekullen, (skall vara Sutarekullen) tror jag mig veta vem denne trevlige och hjälpsamme forskare är. Vi har under årens lopp haft kontakt via e-mail, så jag har redan de uppgifter du har fått. Beträffande gårdsköpen får jag läsa igenom mina domboksavskrifter innan du får svar. Det kan dröja minst en vecka.
 
Jo, det står lite om släkten Uhr i Värendsbygder 1935 och 1972.
 
Hoppas att du får kontakt med fler i släktträdet.
 
Mvh/Rune

462
Slätthög / Slätthög 1721
« skrivet: 2010-03-31, 16:01 »
Elisabeth född 1765-10-14 är ännu inte funen.
 
Magnus Johansson, född 1755-12-03 i Klasentorp Södergård. Han var son till Johan Jonsson född 1714, död 1776-02-16 och Anna Greta Schlou född 1727, död 1759-12-16. Anna Greta dotter till Christoffer Schlou och Anna Catharina von Kiessel.
 
Sara Jonasdotter finns inte med i Gällaryds fb, men datum 1788-04-09 är säkert riktigt. Hennes föräldrar Anders Jönsson och Maja Svensdotter gifte sig 1777-02-21 i Gällaryd. Problemet är att finna var familjen bodde när barnen föddes. En går att spåra till Bro I Gällaryd och en till Eriksbo (Gällaryds sn?)
 
Maja Svensdotter anges i hfl vara född i Slätthög 1748. Då är föräldrarna Sven Gummesson och Catharina Jonasdotter. (En bouppteckning från 1778 bekräftar detta.) När Maja föddes, bodde familjen i Hössjö Uragård, men flyttade 1756 till Flathalla i Gällaryds socken.
 
Sven var född i Stora Byhult, Nydala socken. För honom går det inte följa anorna bakåt.
 
Catharina var född 1728-04-01 i Hössjö Uragård, dotter till Jonas Andersson Uhrlin och Mätta Greta Retz
 
Jonas född 1692 i Hössjö Uragård, son till namndeman och herredagsman Anders Gudmundsson och Ingeborg Nilsdotter Uhr. Ingeborg var dotter till nämndeman Nils Månsson Uhr och Anna Jonsdotter Berg.
 
Mätta Greta var dotter till Hans Retz och Anna Maria Strömfelt.
 
Nu lämnar jag lite arbete till dig att söka på Anbytarforum om släkterna Schlou, von Kiessel, Gudmundsson, Uhr, Retz och Strömfelt. Under snart 30 år är det många forskare som jag har haft kontakt med beträffande deras anor till någon eller några av de ovan nämnda släkterna. Säkerligen kommer någon eller några av dessa forskare att ta direktkontakt med dig.
 
Mvh/Rune

463
Slätthög / Slätthög 1721
« skrivet: 2010-03-31, 10:13 »
Slätthögs hfl AI:6 har en sammanställning var Sara är född, liksom hennes syskon och föräldrar. Jag skulle vilja veta om du har lyckats med att ta reda på föräldrarnas anor. Jag har det. Anledningen är att det finns personer med samma namn och jag vill inte att du kommer på avvägar.
 
Föräldrarnas namn kom som en liten överraskning. Det finns en del inlägg om deras anor här på Anbytarforum. Så det kan bli en del påskpresenter att öppna.
 
En fråga är om du har mer bakåt om Nils Jönsson och Beata Jönsdotter?
 
Mvh/Rune

464
Slätthög / Slätthög 1721
« skrivet: 2010-03-29, 19:10 »
Elisabeth född 1765-10-14. Det är hittills den enda uppgift vi har om henne.
 
Johan (Jaen) är son till Magnus och Sara, där har du kommit rätt.  
 
När Christoffer föddes, bodde familjen på torpet Björkelund under Målen. Sedan måste jag kolla mikrokorten för jag har inte Jaens död i Slätthög, inte heller Saras födelse i Gällaryd.
 
Återkommer med uppgifter.
 
Mvh/Rune

465
Slätthög / Slätthög 1721
« skrivet: 2010-03-29, 12:05 »
Jag hade förberett ett personligt mail till dig med fråga om du var inne på rätt spår med Nils Jönsson. Din Nils Jönsson kom från Moheboda vid vigseln 1747-05-17 med Beata Jönsdotter. Jag skall göra en genmomläsning av mina anteckningar om jag har något om hans föräldrar.
 
Jag har fem syskon till Sara:
Jonas gift och bosatt i Vegby, Moheda socken
Lena gift änklingen Sven Gummesson, bosatta i Förhult, Aneboda socken
Maja gift med änklingen Nils Månsson från Bergs socken
Ingrid tog över gården vid giftermålet 1791 med Johan Bengtsson från Madebråten.
 
Modern Beata flyttar till dottern Maja och måg i Berg.
 
Vilken av Magnus och Saras barn har du anknytning: Christoffer, Greta eller Elisabeth?
 
Mvh/Rune

466
Slätthög / Slätthög 1751
« skrivet: 2010-03-28, 16:06 »
Bejarta är enda gången som jag har funnit denna stavning för Beata Jönsdotter. Hon var gift med sockenskräddaren Nils Jönsson. Bosatta först i Bästerna, sedan i Kulla innan familjen kom till Klasentorp Bengtsgård, först som brukare, omkring 1770 som ägare till gården.
 
Uppgifter från den kommande boken om Klasentorps rote, förväntas att vara klar till advent 2010. Jag ingår i redaktionskomittén.
 
Mvh/Rune

467
Susanne! Du skall ändra sista ordet förwänter till förwanter dvs hennes släkt och dess anförvanter. Det långa strecket åt vänster på bokstaven t är inte en krumelur över bokstaven a.
 
Mvh/Rune

468
Widare äro desse 4 Barn och arfwingar till godt för mig
kombne, att Sohnen el. Brodren Jöns tillåter sine 3 stn
Systrar Lika Rätt mot sig i Skattelösen, så af ahlebo, som
Hultnäs fierdingen, der emot på döttrarnas syda för-
säkras, att ey stegra dem högre, än för 90 Dlr Smt, som
de begge äro inkiöpte före.
 
Änkian och Styfmodren hustru Karin Persdotter här i
huset, har i det anseende, henne till sitt nöye, när
hon ey bruka will, undantag till döda dagar lembnat
är, betygat sin fullkommeliga willja wara, det
Skohla dessa 4 st StiufBarn här af Hultnäsa huset
Owägerl:n niuta En halfpart, af all den lösa ägen-
dom efter henne finnas, Och andra halfpar-
ten hennes Slächt och förwänter.
 
Mvh/Rune

469
Mortorp / Mortorp bouppteckning 1804
« skrivet: 2010-03-27, 19:46 »
Rad 1   (...) d 14 September hwar begäran
Rad 2    af inhyses änkan Maja Phers Doter i
Rad 3   Wästra LelaWärka at håla laga bo-
 
Rad 14  år gamel och Så ledes före
 
Du hann före, annars var allt löst utom första ordet. Därför mitt dröjsmål. Cronobåtsmannen heter Hopman.
 
Mvh/Rune

470
Börstil / Börstil AI:15B Husförhör 1861-1866
« skrivet: 2010-03-27, 19:27 »
Fol. 120 = sidan 120. Sedan kan det vara bokstaven a. Då blir det att söka Greta Karin Öman på denna sida i husförhörslängden.
 
Mvh/Rune

471
Ramkvilla / Ramkvilla dödbok 17390828
« skrivet: 2010-03-23, 20:27 »
Jag håller med dig Christer att det är den 26 Aug. Beträffande uttrycket resa på den tiden, var det oftast apostlahästarna som kom till användning, ibland färdades man med ridhäst. Jag tror att hon var gåendes. Framme vid grinden, öppnade hon inte den, utan klev upp på en stege intill gärdesgården, tappade balansen och kanske spetsades på en stör.
 
Namnet på en sådan steganordning har totalt fallit ur mitt minne. Hoppas på hjälp av någon som har minnet kvar!
 
Mvh/Rune

472
Ramkvilla / Ramkvilla dödbok 17390828
« skrivet: 2010-03-22, 17:32 »
Här finns ett flertal svårlästa ord och dessa har jag satt inom parentes.
 
d. 2 Septembr begrofs Hust: Margaretha Ivarsdotter i Hörensåhs
     Söregård    född åhr 1678 af ärliga föräldrar Fadren Ivar Månson
och Modren Kirstin Ekesdotter uti Skiärbäck lillagård.
 
På sitt 14:de åhr Kom hon bort i att tiena, och war först i tienst hos
Pehr Jönson i Söregård Skärbäck uti 6 åhr, sedermehra i 6 åhr hos Brönjel
Månson i Höriesåhs Söregård, trädde med bem:te Brönjel sedan han wardt
Enkio Man uti ächtenskap och med honom lefde i (rätt) ächta Kiärlek i 10 åhr
aflade då 2:ne barn som ännu lefva, och beskedelige (män) äro Måns i Stora
Moshult Kyrkiovärden samt Swen i Torp Fröderyds Sochn.
 
Efter 1 1/4 åhrs förlopp uti sitt Enkiostånd trädde hon i ächtenskap med då
warande dräng  i    Dragsnäs, nu efterlämnade make Jöns Person i Höries-
åhs. Med honom har hon lefvat uti 24 åhr, och aflat med honom 2:ne döttrar
(ehn) gift i Siödesåhs Sochn, den andra ogifte hemma.
 
Warit tämmel:t frisk i des wanliga åhr; men sedermehra hade svårighet
af det hon wardt något halt. Waret altid (goodfredli) och sedelig fostrad
d. 26 Juny när hon skulle resa hem ifrån (Reselien) och war allen, träffade
henne den olycka att hon fastnade i (...) (grind) in emot Höriesåhs hwari
från hon måste (ha) (h...ek) och dödde därpå d 26 Aug. har lefvat i 61 åhr
 
Mvh/Rune

473
Ramkvilla / Ramkvilla dödboken 17731116
« skrivet: 2010-03-13, 14:47 »
den 16 Novembr dödde, och d 28 ej(usdem) begrofs gl Mannen
Daniel Månsson if(rån) Ramquilla Södregd. född 1699
F(ader) Måns Bengtsson m(oder) h(ustru) Maria Persd      döpt
Waret gift (wid?) 50 år med nu Enk(an) Ingrid Persdotter
som födt honom 6 barn, 4 Söner, 2 döttrar, hwaraf 3
Söner åtminstone lefwa och 1 dotter, gifta alla. Twän-
ne Söner i Carlscrona boende, den ene Köpman och kal-
lar sig Runbon, den andre Skräddare Wetterling
Mannen kunde wäl läsa i bok     Vita communis
dödde af Hufvud- ovh Bröstsjuka. Benen swullnade
på slutet. Bespisad med H H Nattward på Sotesängen
Pastor besökte honom under Husförhörstiden, förmanandes
till bättring och ståndaktighet (...) Lef(vat) wid 74 år
 
Där finns några ord, som är svåra att tyda.
 
Mvh/Rune

474
Archive - Swedish language / Abbreviated term in birth record
« skrivet: 2010-03-10, 20:18 »
in earlier marriage born 1942
 
Rune

475
Härefter framviste Enkan ett utaf ...
... lösen utur Fastigheten 16 Rdr 32 sk...
 
Mvh/Rune

476
Bolmsö / Bolmsö -vigselnotis 1693
« skrivet: 2010-03-07, 07:58 »
Åberopar Ny Smålands Beskrifning från 1845 - Säteriet Stora Hof 1 mantal, låg på en höjd intill överfartsstället till Tannåker kyrka. Gården äges nu av bönder.
 
Rune

477
Bolmsö / Bolmsö - födelsenotiser 1701 och 1704
« skrivet: 2010-03-06, 19:27 »
Enligt Rosengrens Ny Smålands Beskrifning fanns det ett säteri i Bolmsö socken, benämnt Börka eller Bjurka, omfattande ½ mantal.

478
Byggnader och miljöer / Invigning av bro
« skrivet: 2010-03-04, 08:35 »
Många militärer i bakgrunden för tanken till Laxön och broarna där. Dessa broar som jag trampade på några sommarmånader 1957, när Ing 2 övade brobyggnation över Dalälven.
 
116 Johansson, 3 komp, Ing 2

479
Bildgåtan - Övrigt / Skolan i ?
« skrivet: 2010-03-02, 18:25 »
Hejsan Olle! Jag ansluter mig till Ann-Mari Bäckmans idé att kortet har tillhört en av flickorna på kortet. Med tanke på skolkort från mina föräldrars och några av deras syskons skoltid, så är klädseln typisk för 1910- och 1920-talet. Denna flicka borde ha varit i livet 1947. Kan man begränsa antalet träffar vid sökning på dödskivan efter Anna Johansson och tänkt födelseår? I och för sig ett mastodontarbete att söka på år efter år. Kanske det finns ett kriterium till som minimerar antalet träffar.
 
Rune

480
Ramkvilla / Ramkvilla dödbok 17740725
« skrivet: 2010-02-28, 10:20 »
De två bokstäverna ut - är ju samma i båda texterna. Kanske kan jag få ut något. Min uppfattning om de båda textstyckena, så är det samme författare till båda. Då skall det vara kyrkoherden i Fröderyd Andreas Colliander. I folkets minne var han en nitisk och rättskaffens man. .....folket på hans tid synes ha varit obändigt varför han för sitt nit fick flera motståndare. Detta måste vi ta med oss när han skriver eftermälen om sockenborna i annexet Ramkvilla socken.
 
Nu är det nio år mellan skrivningarna och Andreas är 54 år då han skriver om Erik Svensson, så pennföringen har ändrats något. Fortfarande drar han samman två bokstäver så de kan uppfattas som en. Ordet sedan - där är de två sista bokstäverna dragna samman. Då finns en förklaring till det som jag läser uti kan bli utan.
 
Fortfarande vill jag ha att det står -åtel- i första textstycket. För uppförande, uppträdande, beteende, skick finns ett ålderdomligt ord -folor och då skall vi ha i åtanke att det är i negativ betydelse. (Se Ord för ord Nordiska Uppslagsböcker). Ordet fol kan man än i dag få höra om någon.
 
Ordet allmänhet är också ett substantiv. Till skillnad från den övriga ortsbefolkningen har prästens avsikt varit att beskriva Erik Svensson i livet varit en stilla, eftergiven och foglig man, som gärna besökt kyrkan.
 
En trolig analys med mycken fantasi.
 
Mvh/Rune

481
Ramkvilla / Ramkvilla dödbok 17740725
« skrivet: 2010-02-26, 19:58 »
Kan ordet vara -utan?. Då är jag ute och reser ordentligt.
 
Jag förstorade upp texten och finner att den raden börjar med stor bokstav för ett ord med tre bokstäver och sista bokstaven är l. Därefter nästa ord, som jag läser till lefnat. Sedan står det uti och inte utan. Då passar ordet åtel in i sitt sammanhang.
(...lefnat uti åtel i almänhet)
 
Christer: Kan du söka i annan text för att finna samma stora bokstav som i det med de tre bokstäverna? Då skall det vara ett ord som är tydbart. Jag tyder att det är bokstaven E, kanske T och då kan ordet vara Til lefnat ...
 
Jag vill gärna veta om du finner något.
 
Mvh/Rune

482
Ramkvilla / Ramkvilla dödbok 17740725
« skrivet: 2010-02-26, 08:25 »
I Rietz dialektlexikon finns orden åtfäl och åtfol, typiska för Västerbotten. Säkerligen har dessa ord funnits i Småland och då med dialektsskrivning, i Västra härad som åtel.
 
Orden betyder uppförande, beteende, handlingssätt.
 
För mer än femton år sedan hade jag tillfälle att se igenom en del rullfilmer för Västra härad under tidsperioden 1730 till 1780 och fann väldigt många dialektala ord. Då fanns inget intrese att skriva av dem utan mitt arbete bestod i sökandet efter Skärpingars liv och leverne.

483
När det gäller sill och strömming kom ett kast att bestå av fyra fiskar. Bruket var att ta två fiskar i vardera handen.
 
Osmund, spik och mynt räknades även i kast. Från jämtländsk folktradition: att en kast spik var att man tog tre spikar i ena handen och två i den andra och kastade dem i en hög framför sig.
 
Uppgifter från Mått, mål och vikt i Sverige till 1500-talets mitt.

484
Örkened / Örkened AI:13 (1833-1837) sid 121
« skrivet: 2010-02-21, 08:15 »
Går någon med berått uppsåt att skada göra, hem till annan i dennes gård eller hus ...dräper bonde, hans folk eller gäst ...miste högra hand och livet.
 
Gör han annan skada med sår, blånad eller blodvite, plikta för edsöresbrott.  
 
Man kan ana ett rejält slagsmål med mycken skadegörelse på egendom och människor. Förstörd egendom fick man plikta med kraftiga böter och gälda skadans värde. Våldsverkan på människor var värre. Vilket straff det blev berodde på skadornas omfattning hur länge man fick sitta inne på kungens kost och logi, dvs ett antal dagar i fängelse på vatten och bröd.
 
En händelse av detta slag måste finnas dokumenterat vid Östra Göinge häradsrätt.
 
Mvh/Rune

485
Bakgrunden till värderingsmannens text är att denne samlat ihop 7 st tenntallrikar av olika utseende (diverse), 4 av dem var stämplade. Tillsammans vägde 6 marker till ett värde av 12 skilling marken. Säledes 72 skiling och ute i kolumnen till höger bör stå 1  24.
 
Rune

486
Begravning / Äldre inlägg (arkiv) till 16 februari, 2010
« skrivet: 2010-02-15, 18:45 »
Sökte Vissefjärda kyrka på Google. En bild med ett ljust, öppet och vitt kor gör att Vissefjärda kan uteslutas.  
 
Rune

487
Begravning / Äldre inlägg (arkiv) till 16 februari, 2010
« skrivet: 2010-02-15, 11:51 »
En genomgång av katalogen av Pehr Hörbergs verk:
År 1796: Christi nedtagning af korset. Altartavla i Bystads kyrka, Östergötland, 6 1/4 x 3 1/4 aln.
 
Kristi kropp, nyss lossad från korset, sänks av två män på stegar och mottages av en kvinna och en man på marken. Till höger stå två män, den ene med smörjelsekar, klädd i orientalisk dräkt. Längst i förgrunden sex sörjande kvinnor. Bakgrunden till höger staden.
 
Inledningen av tavlans beskrivning stämmer väl.
 
Det är i varje fall ett uppslag att kontrollera interiören av Bystads kyrka med nummertavla och dörren till (sakristian?).
 
Hade jag gått bakåt i katalogen, så fanns svaret där. 1795 samma tavla i Vissefjärda kyrka . Olja på duk 7 x 4 aln. Komposition ungefär som i Bystads kyrka, men mindre antal figurer.
 
Rune
 
(Meddelandet ändrat av Joffe 2010-02-15 12:00)

488
31 Släktskap och släktrelationer / Knyt dina nävar
« skrivet: 2010-02-02, 08:27 »
Calle! Tackar för informationen.  
 
Mvh/Rune

489
31 Släktskap och släktrelationer / Knyt dina nävar
« skrivet: 2010-02-01, 19:45 »
Pekka Langer myntade uttrycket: Man lär så länge man har elever.
 
Jag räknar mina knogar och kommer fram till tummen=2 och övriga fingar=3. När min blodgrupp testades inför en komplicerad operation 1989, fick jag besked att den var ovanlig och den fanns i ett område i Västerbotten och på en del platser i svensktalande delar av Finland. Kan knogarna ha finskt ursprung?
 
En del av mina anor har jag funnit i nordvästra delen av Blekinge. För många år sedan läste jag en artikel i Historisk Tidskrift att Blekinge skulle försvenskas och då tvångsförflyttades flera tusen människor från Finland till Blekinge. För ortsbefolkningen i Blekinge blev de ett påhäng och de tvingades upp i de karga skogsbygderna mot Småland.
 
Finns det någon som har tagit del av denna artikel och när skedde denna förflyttning? Jag har ett minne av att det skrevs: denna händelse har varit ett mökt kapitel i svensk historia.
 
Rune

490
03) Osorterat / Svårläst ort i Virestad Kronobergs län
« skrivet: 2010-02-01, 16:51 »
Fadern är soldat Jon Sure. Titta på sidan 248 så finns samma S i namnet Swensson. Familjen bor på Hormeshults torp.
 
Den Jon du frågar om, dog 1752 och begravdes den 6 december.
 
Jon Johansson och Botil Johansdotter får en son Jon 1753-11-03. Det bör vara den du söker.
 
Mvh/Rune

491
Bringetofta / Bringetofta - bouppteckning 1772
« skrivet: 2010-01-30, 21:06 »
Det måste vara Broby i Lannaskede socken. En plats som namnändrats några gånger; Smålands Broby för att inte förväxlas med Broby i Skåne. Det hjälpte inte, så man tog sista stavelensen i Smålands och första i Broby och det blev Landsbro.
 
Rune

492
Hagshult / Hagshult AI:2 p258
« skrivet: 2010-01-18, 18:57 »
En ändring av första raden: där står Lundholmen i Wrigstad Sochn. Och ingenting annat!
 
/Rune

493
Hagshult / Hagshult AI:2 p258
« skrivet: 2010-01-18, 14:42 »
Uppslag vänster
på Lundholmen i Woxtorp Sochn
tienar i (...igstad) Prästegård (Hestra?) Sochn
 
Uppslag höger
tienar hos Kyrkh i (...igstad) Presteg   Fins på Näsbyholm
 
Det krävs lokalkännedom beträffande namnet på prästgården och socknen.
 
Mvh/Rune

494
Söraby / Söraby A I:4 sid 287
« skrivet: 2009-12-29, 08:29 »
Löpanäs Södergårds torp, Söraby socken.
 
Mvh/Rune

495
Pjätteryd / Pjätteryd C:2 sidan 57 Herman Pihl
« skrivet: 2009-12-27, 10:57 »
Skogewachtaren
 
/Rune

496
Rydaholm / Rydaholm
« skrivet: 2009-12-21, 19:38 »
Lite förhistoria om släkten, hämtat från byaboken Hjortsjö rote.
I slutet av 1700-talet ägdes denna gård av Bengt Gustafsson, son till Jösta Persson och Britta Benktsdotter. Bengts hustru Ingrid var dotter till Anders Gudmundsson och Ingeborg Persdotter i Örnahult.
Deras son Gudmund (Gumme) var född 1781-03-02, gift med Anna Jeansdotter född 1785-12-05, dotter till Jean Andersson och Catharina Andersdotter i Hjortsjö Lunnagård. Anna var barnbarnsbarn till korpral Mattias Hjortman i Lunnagård.
 
Sonen Johan Peter född 1821-10-16. Bland dopvittnen finns en från Agnaryd, som jag av nyfikenhet måste följa upp. Återkommer.
 
Mvh/Rune

497
Nordisk Kultur Mått och vikt anger att gång är en förpackningsenhet med 4 hästskor. Vad som avses här, går inte att få klarhet i. Jag vet att det finns en skrift som behandlar speciella uttryck och termer samt förekommande typer av smidesredskap. Kanske där kan finnas något uppslag.
 
Rune

498
Hane / Äldre inlägg (arkiv) till 01 januari, 2014
« skrivet: 2009-12-16, 19:58 »
Om jag minns rätt så har Nils William Olsson skrivit om släkten Hane i sin bok Smolenning slekt och hade anknytning till socknarna söder om Växjö.
 
/Rune

499
Äldre ord A - K / Frälselabo
« skrivet: 2009-12-14, 20:51 »
Det är skrivet på dialekt.  
Varianten med släbo -slättbonde (på Skånska slätten) och skobo - skogsbonde(skogstrakterna mot Småland och Blekinge) förekommer mest i talspråket.
 
/Rune

500
Hjälmseryd / Hjälmseryd - födelsenotis 1764
« skrivet: 2009-11-19, 20:29 »
Gästgivaren heter Daniel
 
David Månsson ..
 
...Nilsdotter i Tranemo
 
det bör vara Klerebo där pigan Anna Nilsdotter tjänar
 
/Rune

Sidor: [1] 2 3