ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Bengt Nilsson

Sidor: [1]
1
Psilander, von / Psilander, von
« skrivet: 2015-04-20, 21:31 »
Detta rör Nils Nilsson Psilander (ej adlad), far till Nils Psilanderskjöld (adliga ätten 1911,B)

2
Det finns naturligtvis en del från Lybecker under de här skedet, bl.a. till generalguvernör Stenbock (Landsarkivet i Lund) och till kungen (Riksarkivet). Det finns även skrivelser i Krigskollegii brevböcker 1660 (del II), som rör marschen norrut. Där finns också en sammanställning över antalet ryttare som övertagits från Planting och hur dessa fördelades mellan kompanierna ( A0065940_01020)

3
Jag skulle tro att Lybecker hade värvare ute i olika delar av landet. Jag tror inte man ska hänga upp sig för mycket runt vilka regementen han tidigare hade tjänstgjort vid. Visst förekom det att man slaktade andra förband för att sätta upp nya, men det behöver inte ha varit så centralt vid detta tillfället.
 
Rullor: Kanske de som brukar kallas diverse rullor, ofta den sista volymen för året. Det är dock inte säkert att det finns något däri.
 
Leijonhufvud: Verkar som han inte finns efter rullan 1650:5.

4
Major vid Drottningens Livregemente till häst (Rullor 1658:3)

5
Överste Georg Henrik Lybeckers regemente / Larsson, Nils
« skrivet: 2015-03-26, 14:43 »
Enligt Åberg hade rekryteringen av regementet inletts kort efter att Skåne blivit svenskt (alltså redan våren 1658). Förste chef var Erik Leijonhufvud. I januari 1659 ersattes Leijonhufvud av Lybecker. Denne fick 16/7 1659 tillåtelse att värva över hela Sverige (dock inga skåningar). I februari 1660 hade Lybecker fått ihop 600 man.  
 
Vissa handlingar rörande Lybeckers arbete med uppsättningen av regementet finns i hans lönelikvidation (Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Värvningar 1620-1680, serie B, SE/RA/522/16/15/29; SVAR bildid: A0067101_00007 ff.) Av den framgår att det redan när likvidationen skulle göras fanns ganska lite material om regementets allra äldsta historia.

6
Överste Georg Henrik Lybeckers regemente / Larsson, Nils
« skrivet: 2015-03-26, 09:36 »
Om uppsättningen av Lybeckers regemente, se även Alf Åbergs avhandling Indelningen av rytteriet i Skåne åren 1658-1700. Lybecker hade i juli 1659 fått tillstånd att värva ryttare runtom i hela Sverige.

7
Haij / Haij
« skrivet: 2015-03-26, 08:51 »
Det är adliga ätten Haij, nr 362.

8
Officerare / Underofficerare / Officerare / Underofficerare
« skrivet: 2015-02-15, 18:21 »
Det fanns nog inte direkt någon position över vilken en ofrälse inte kunde nå, men ett avancemang i graderna resulterade oftast i att vederbörande adlades vid ungefär majors grad. Sedan fanns det naturligtvis variationer beroende på omständigheterna. En vanlig ofrälse soldat kunde bli general om han var duglig och hade turen att överleva.

9
Stakes redogörelse för expeditionens start publicerades i Annual report of the Smithsonian Institute för 1897 (se här: https://archive.org/stream/annualreportofbo1897smit#page/408/mode/2up)

10
Axel Stake dog i Cuernavaca, Mexiko den 26 juni 1901 (enligt dödsannons i Aftonbladet 1901-07-23)

11
15) Möbler och föremål / Militära persedlar
« skrivet: 2015-01-29, 20:17 »
Antalen kommer efter persedeln, d.v.s. han har inte själv skaffat sig 2 par stöflar, siortor, 2 halsduukar, 2 st. hatt utan  Strumpor 2 paar, Stöflar, Siortor 2 st;, halsduukar 2 st: hatt och wäria
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2015-01-29 20:18)

12
Bösseskyttar: Det finns flera möjligheter, men framför allt stadens, länsstyrelsens eller flottans arkiv.

13
Titlar och befattningar / Byskytare
« skrivet: 2014-10-23, 23:12 »
Kan kanske handla om representanter för Uppstädernas bösseskyttar, alltså personer som tjänstgjorde vid flottan.

14
Västindien (Karibien) / Trinidad och Tobago
« skrivet: 2014-10-04, 20:55 »
Saken verkar dunkel. Carl Sprinchorn skrev en artikel kallad Sjuttonhundratalets planer och förslag till svensk kolonisation i främmande världsdelar. I den uppehåller han sig åtskilligt vid det återkommande intresset för Tobago, men nämner inte något om att det skulle ha kommit så långt som till ett regelrätt kolonisationsförsök.
 
Jag tycker det verkar som det hela är en anka. Tydligen fick spanjorerna 1732 uppgifter om att svenskarna hade etablerat sig på Tobago, men deras utsände kunde konstatera att det rörde sig om fransmän. Det ryktet har förmodligen sedan blandats ihop med Lorentz Branders västindiska expedition 1731-1732.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2014-10-04 21:10)

15
Visst rekryterades det soldater även efter Karl XII:s död. Man kan nog slå upp i stort vilken generalmönsterrulla som från 1719-20 och hitta exempel. I Södermanlands regemente hittar man bara vid Livkompaniet ett dussintal soldater som hade rekryterats i maj-juni 1719.
 
I motsats till vad många kanske tror drev den nya ledningen i Sverige åren 1719-20 inte en fredspolitik utan en utrikespolitik inriktad mot ett fortsatt krig mot Ryssland.

16
Åtskilliga kvinnor följde med armén, något som bl.a. framgår av uppgifter om hur många som tillfångatogs efter slaget vid Poltava.

17
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-30, 09:47 »
De överstar som han tjänat under torde vara Gustaf Gustafsson af Wasaborg (1616-1653), Axel Lillie (1603-1662) och Arvid Wittenberg (1606-1657). I åtminstone Lillies fall finns en hel del korrespondens bevarad. Gustaf Gustafssons regemente tycks i hög grad ha rekryterats i Livland, se den tryckta volymen av Axel Oxenstiernas brev för 1636.
 
Att suppliken är riktad till Karl (X) Gustav beror säkert på att denne var generalissimus över de svenska trupperna i Tyskland åren 1648-50.

18
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-23, 18:36 »
Jo, men tyvärr behöver det faktum att han blev major vid Helsinge regemente 1657 inte med nödvändighet betyda att han även dessförinnan tjänstgjorde vid det regementet. Därför är breven från 1656 potentiellt betydelsefulla.
 
När det sedan gäller vad han själv skriver i de inlagor som ligger under hans namn i Krigsarkivets Biografica så tror jag inte att man kan dra mer vittgående slutsatser än att han inträdde i krigstjänst 1636 och att han fram till år 1657 hade avancerat till kapten, varefter han sistnämnda år blev major. När han under dessa dryga 20 år avancerade från menig till något annat framgår inte.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2014-04-23 18:45)

19
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-21, 20:24 »
Enligt ett par biografier över Stefan Czarniecki var Arenfelt 1656 kommendant i Konin. Förutom de brev från maj till hertig Adolf Johan som nämns av Sondén ska det enligt dessa biografier finnas åtminstone ett till Carl Gustaf Wrangel från april samma år. De borde kunna indikera vilket regemente han då tillhörde.

20
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-19, 23:33 »
Jag är inte riktigt säker på att jag håller med om att musketerare 1636 och major drygt 20 år senare kan betecknas som en snabb karriär. Detta var en period då Sverige nästan kontinuerligt var i krig, med åtföljande stora behov av soldater och stor omsättning både av soldater och av befäl. Ett födelseår mellan 1615 och 1620 är väl dock sannolikt.  
 
Att fadern skulle ha hetat Måns tycks första gången dyka upp i Anreps ättartavlor. I Stiernmans hundra år äldre adelsmatrikel är det en lucka vid faderns namn och det sägs bara att Arenfelt behölt sitt namn. I KrA:s Biograficasamling finns inte någon Anders Månsson som kan förenas med Arenfelts karriär, så det är nog inte omöjligt att Månsson är felaktigt. Jag undrar dock vad KrA:s kortregister över officerare i rullorna har att säga om Arenfelt - när och i vilket regemente dyker han först upp under det namnet?

21
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-12, 22:05 »
Apropå skrivelser från Anders Arenfelt (ur Per Sondéns förteckning Militära chefer...):
 

22
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-12, 10:21 »
För Leffler och Hyndevad, se Svenskt Biografiskt lexikon där det bl.a sägs:
 
'Hans Hansson Leffelers bror mäster Daniel Lefler (d mellan 1635 o 1639) innehade en av Hyndevads stångjärnssmedjor, o där var även andra personer med samma efternamn verksamma, bl a en i vigselboken 1666 o dopboken 1672-80 som vantmakare nämnd Simon Danielsson Lefler (d tidigast 1685), sannolikt Daniel Leflers son, eftersom han i ett brev 1681 uppger att hans farfar o far upptagit jorden i Hyndevad av stubbo.'

23
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-11, 13:43 »
1675 var tydligen en borgare vid namn Reinholt Nilsson staden Eskilstunas representant vid riksdagen i Uppsala. Om det nu kan vara samme man.

24
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-11, 07:51 »
Det finns i Stegeborgssamlingen ytterligare ett brev som skulle kunna vara från den rätte Reinhold:
 
Avsändare Nilsson, Reinhold
Arrendator av en kvarn.
Mottagare Karl X Gustav f. 1622 d. 1660
Pfalzgreve, Sveriges konung (1654-1660).
Anmärkning Ansökan om lindring i arrende. Sorterat under Reinhold.
Arkiv RA/720810.011

25
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-10, 15:09 »
När det gäller den påstådda fångenskapen så bör man hålla i minnet att Marienburg är tvetydigt. Det kan syfta på dagens polska Malbork, där det fanns en svensk garnison ända till freden i Oliva. Det kan dock även syfta på det livländska slottet Marienburg, som intogs av ryssarna i december 1657. I Krigsarkivets Biograficasamling finns under Arenfelt ett par handlingar i vilka han berör sin militära karriär. Däri sägs inte något om att han suttit fången.
 
Förmodligen avses Malbork, där enligt regementshistoriken för Hälsinge regemente sedan år 1658 fanns en kommendering om 120 man.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2014-04-10 15:12)

26
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-10, 13:08 »
En möjlig Reinhold Nilsson skulle, med tanke på ortnamnet, också kunna var den som runt 1650 var verksam vid Hyndevad (Eskilstuna), se t.ex. skrivelser till Daniel Bengtsson Uttermarck i RA:s Stegeborgssamling. Denne Reinhold Nilsson avled i slutet av 1680, se Eskilstuna Kloster och Fors C:1 (1666-1689) Bild 108 / sid 203 (AID: v54889.b108.s203, NAD: SE/ULA/10226)
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2014-04-10 14:05)
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2014-04-10 21:39)

27
Outjes / Outjes
« skrivet: 2014-03-05, 16:28 »
Det finns en artikel i tidskriften Utlandssvenskarna (förmodligen år 1958) av T. J. Arne kallad Svenska sjömän i holländsk kolonialtjänst. I den behandlas Joachim Outjes.

28
Outjes / Outjes
« skrivet: 2014-03-05, 16:14 »
I bouppteckningen sägs att skeppsbyggmästare Johan Outjes hade varit gift tre gånger och att alla barn utom ett tillhörde hans andra gifte. Endast den tredje hustrun namnges. Om den äldste sonen Johan sägs att han under resa till Ostindien ska ha tagits av algeriska kapare. Ytterligare två söner sägs vara sjömän, medan det om Joachim bara uppges att han rest utomlands.
 
Andra hustrun (sönernas mor) hette tydligen Gertrud Möller.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2014-03-05 16:19)

29
Outjes / Outjes
« skrivet: 2014-03-04, 21:35 »
Namnet Auken låter mer danskt än svenskt, men jag förmodar att det finns någon handfast information som pekar mot att han var svensk? På sina håll kan man t.o.m. läsa att han var från Stockholm, så jag antar att det är vad han själv i något sammanhang uppgav?  
 
I en artikel från 50-talet uppges att det i Stockholm mot slutet av 1600-talet fanns en skeppsbyggmästare som hette Johan Outjes (död 1729), men jag förmodar att han är avförd som tänkbar fader. Annars finns bland hans barn en son med namnet Joakim: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:92 (1729-1729) Bild 4810 / sid 464 (AID: v222409.b4810.s464, NAD: SE/SSA/0145a)
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2014-03-04 21:42)

30
Övrigt / Värvning
« skrivet: 2014-02-22, 20:02 »
Vissa regementen var värvade. De var vanligtvis placerade som garnisoner i städer eller fästningar. Även om värvningar p.g.a. efterfrågan på soldater ökade under krigstid så värvades även i fredstid för att ersätta soldater som hade dött eller fått avsked. Värvningar torde väl i princip ha skötts av officerare vid det regemente som behövde soldater, men i samverkan med lokala myndigheter.
 
Något riktigt enkelt sätt att ta reda på vid vilket regemente Thebom tjänstgjorde finns det nog inte eftersom han var vanlig soldat, inte officer. Möjligen skulle det i länsstyrelsens arkiv (Vadstena) kunna finnas någon korrespondens som visar vilka förband som värvade i Östergötland vid den aktuella tiden. Det är väl också möjligt att hans rymning har gett spår i samma arkiv - rymlingar blev efterspanade och det län varifrån soldaten kom bör ha varit intressant i det sammanhanget. I så fall lär hans regementschef ha sänt en efterlysning med bifogat signalement.

31
Artilleriregementet / Hageltorn, Måns
« skrivet: 2014-02-18, 13:48 »
Gift 9 maj 1733: Kristianstads stadsförsamling CI:4 (1719-1749) Bild 156 / sid 23 (AID: v100046.b156.s23, NAD: SE/LLA/13214)

32
Artilleriregementet / Hageltorn, Måns
« skrivet: 2014-02-18, 13:29 »
Han står som gift redan i rullan från 1740 (och kanske även tidigare) - Generalmönsterrullor - Artilleriregementet 1679 (1740-1740) Bild 4180 / sid 8 (AID: v482217.b4180.s8, NAD: SE/KrA/0023)

33
1. I början lär det vara i Rådkam (d.v.s. rådkammaren). Sista order ser ser ut som utslag
 
3. Christeligen
 
4. Lär vara en förkortning av Ingivet

34
Artilleriregementet / Hageltorn, Måns
« skrivet: 2014-02-17, 21:01 »
Enligt Generalmönsterrullan från 1754 erhöll han avsked den 31 juli 1750, se Generalmönsterrullor - Artilleriregementet 1686 (1750-1755) Bild 4730 (AID: v482224.b4730, NAD: SE/KrA/0023)

35
I stället antages sonen Petter Bergström, 23 år. 5 fot, 8 3/4 tum.

36
Svea livgarde / Kummel, Jacob
« skrivet: 2014-02-10, 15:02 »
Ja, en person med rätt namn förekommer i varje fall i dess GMR 1719, se ovan.

37
Svea livgarde / Kummel, Jacob
« skrivet: 2014-02-10, 11:15 »
Se: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1506 (1713-1719) - SVAR bilid: A0029666_00363
 
Onekligen något för ung om uppgiften i dödboken stämmer, men det behöver den måhända inte göra.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2014-02-10 11:17)

38
Svea livgarde / Kummel, Jacob
« skrivet: 2014-02-10, 10:30 »
Det går naturligtvis också att gå baklänges och börja söka honom i gardets rullor på 1740- och 1730-talen.
 
På ett annat forum sägs att Jacob Kummel i Glanshammars födelsebok för 1721 kallas gardeskarl. Då är det enklast att börja söka honom i generalmönsterrullan för det året. Sedan finns han tydligen på s. 16 i Glanshammar A I:1. På nämnda forum har hans titel tolkats som trängsoldat. Frågan är om det inte stället kan vara Tremänningssoldat, för benämningen träng känns osannolik så tidigt som 1721. I så fall har han gissningsvis först tillhört Närke-Värmlands tremänningsregemente till fot, som vid upplösningen understacks bl.a. Livgardet.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2014-02-10 11:09)

39
Svea livgarde / Kummel, Jacob
« skrivet: 2014-02-08, 21:45 »
Om Kummel hade varit gardessoldat ska han antagligen sökas i Livgardet/Svea Livgarde. Om åldern stämmer är det väl inte orimligt att börja i rullan från 1710.

40
Västerbottens regemente / Hwippa, Mårten Olofsson
« skrivet: 2014-02-08, 11:31 »
Om förvaringsplats inte skulle framgå av de större regementshistoriska verken (såsom Kungl. Västerbottens regementes krigshistoria av Bergenstråhle) så skulle man kunna tänka sig att sådana rullor kan ingå i regementets arkiv (Krigsarkivet) eller kanske i länsstyrelsens arkiv. I Krigsarkivet finns också en stor samling kallad Krigshandlingar, pommerska kriget. Ibland kan rullor vara bevarade i gårds-, person- eller släktarkiv. För pommerska kriget skulle man väl kanske också kunna tänka sig att handlingar ingår i arkiv efter den dåtida svenska provinsförvaltningen.  
 
Men, som sagt, lämpligast är väl att först undersöka den litteratur som finns om regementets historia.

41
03) Brev m. m. - 1600-talet / Brev till Bergskollegium
« skrivet: 2014-02-07, 09:37 »
Skulle föreslå:
 
såsom, Hans Excellens
Soop reser nu
behaghar bruka migh
något vnder Cronans
skall min skyldigh fordra migh

42
Artilleriregementet / Giers, Ambjörn
« skrivet: 2014-02-06, 22:07 »
Även Karl XII:s officerare är från 1900-talet (utkom 1920-21). Det som står däri är hämtat från källor av mycket varierande slag så uppgifterna bör alltid kontrolleras.

43
Dagstidningar / Tidningar kring Helgesta 1850
« skrivet: 2014-02-06, 08:08 »
Man behöver kanske inte åka till Kungliga biblioteket. Betydande samlingar mikrofilmade dagstidningar finns även vid de stora universitetsbiblioteken (främst Uppsala, Lund och Göteborg)
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2014-02-06 08:09)

44
Artilleriregementet / Giers, Ambjörn
« skrivet: 2014-02-05, 14:43 »
För de officerare som var verksamma under Karl XII:s tid är det vettigt att konsultera verket Karl XII:s officerare (nämnt ovan). Där anges ofta vilka källor som använts för de biografiska uppgifterna. Upplagan från 1977 är innehållsmässigt identisk med den ursprungliga.

45
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2014-02-03, 18:35 »
Apropå Petter Gustaf Pistol:  
 
Vid en genomgång av de fotografier jag tagit av handlingarna i den s.k. Dorpat-Rigasamlingen (även kallad de Malmbergska papperen) i Uppsala UB fann jag precis ett förslag daterat Riga den 27 januari 1706 över underofficerare m.fl. vid Per Banérs småländska tremänningsregemente till fot. I detta upptas under majorens kompani sergeanten Petter Gustaf Pistol:
 

 
Samlingen är till stora delar oordnad, så det är svårt att ange en användbar källhänvisning men dokumentet ligger i kartong nr 1.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2014-02-03 18:51)

46
Siffrornas innebörd framgår av respektive kolumnrubrik högst upp på samma sida, d.v.s. till vänster Beståås af staten och på högersidan åhrliga räntor m.m.  
 
Om furir Helsing sägs att han kommit från Livgardet den 26 oktober 1687 och ersatt furiren Olof i Säby som fått avsked.

47
Fortifikationen / 01) Allmänt
« skrivet: 2014-01-30, 18:10 »
Kungl. Fortifikationens historia (1900-1970). Delarna 6:1-6:4 innehåller kortare eller längre biografier för personal vid fortifikationen fram till 1811.

48
Skånska dragonregementet / Hallengren, Jon
« skrivet: 2014-01-27, 19:38 »
Aktnumret i soldatregistret är SD-03-0065-1754, vilket betyder att man ska söka honom i det tredje kompaniet (majorens kompani) under nr 65. Det låg dock på den tiden i Skepparslövs socken.

49
Inom artilleriet fanns före 1794 bara ett enda regemente.

50
Det rör sig om överste Alexander Gordon, se t.ex. Helge Almquists artiklar om de ryska fångarna i Sverige och de svenska i Ryssland (i Karolinska Förbundets Årsbok åren 1942-1945)

51
Värmlands regemente / Rörfält, Isak Nilsson
« skrivet: 2014-01-23, 14:14 »
Död 29 augusti 1808 enligt [Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/202 (1809), SVAR Bildid A0052202_00333]. Regementet tycks väl då ha befunnit sig i trakten av Eda. Mer detaljerade uppgifter kan nog finnas i regementets arkiv eller i samlingen Krigshandlingar 1808-1809 (båda i Krigsarkivet)

52
I Livgardet (Svea Livgarde), men en volontär kan nog vara vansklig att hitta.

53
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-09, 20:13 »
Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1656/3 (1656) - SVAR bildid:  A0053678_00166
 

54
Skarpenfelt (Skarp von Felt) / Skarpenfelt (Skarp von Felt)
« skrivet: 2014-01-07, 18:21 »
Överkommendör syftar gissningsvis på regementschefen. Fallet skulle väl i och för sig kunna vara snarlikt Jacob Jacobsson Pistols, d.v.s. att Skarp hade planer på att gifta sig med en frälsemans dotter men var bekymrad över de konsekvenser det skulle få om han själv fortfarande var ofrälse.

55
22) Tyska / Räkenskapsbok
« skrivet: 2014-01-04, 13:12 »
Räkenskapshandlingar för Magnus de la Gardies gods Hapsal, Pernau och Helmet åren 1661-1663 finns f.ö. i det livländska generalguvernementsarkivets Riga-del (LVVA, fond 7349, op. 1, vol. 219-221). Volymerna filmades på 90-talet av RA och är därför tillgängliga via mikrokort.

56
Yrken S / Skådespelare
« skrivet: 2014-01-03, 09:18 »
Mårten Meygrans dotters död omnämns tydligen kortfattat i Lovéns Landskrona under svenska tiden : historiska anteckningar. D. 1 (1908), s. 183.
 
Gunilla Dahlberga Komedianteatern i 1600-talets Stockholm kan väl ge en viss introduktion till ämnet.

57
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2014-01-02, 19:28 »
I och för sig så säger Gustaf Pistol nog inte själv något om en fångenskap vid Halden utan bara att ha blivit sårad i huvudet vid Halden (förmodligen 1660 då småländskt rytteri deltog). Om fångenskapen säger Gustaf Pistol att den varade i 19 veckor och att han och andra sedan utlöstes av Eders Kongl. May:tt, alltså Karl XI. Det bör betyda kriget 1675-79.
 
Ang. Bildid: A0053748_00097: Står nog (i likhet med vid många andra) inte harnesk.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2014-01-02 19:31)

58
Titlar och befattningar / Löjtnant
« skrivet: 2013-12-30, 17:00 »
Man kan söka uppgifter om officerare i olika typer av rullor (SVAR och delvis AD), i de tryckta biografiska matriklar som ofta ingår i de större regementshistoriska verken, i Krigsarkivets samling Biografica (tillgänglig via SVAR) etc.

59
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2013-12-15, 16:09 »
Det är lite svårt att säga hur man ska tolka formuleringen i jämförelse med vad som sägs om övriga kompanier, men gemensamt för dem tycks väl vara att det har förts in ändringar långt efter mönstringstillfället samt att de inte alltid undertecknats av den person som då var kompanichef. Det bör väl innebära att de har signerats betydligt senare, t.ex. i samband med att de lämnats in.

60
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2013-12-15, 12:26 »
När det sedan gäller Smålandsrullorna från 1630-32 så förklaras en hel del av det som uppges på SVAR bildid A0053175_00106, d.v.s. att rullorna inte inlevererades förrän 1632. Inte minst när regementena var i fält fanns det behov av att hela tiden ha ordentliga styrkeuppgifter, så rullorna uppdaterades säkerligen ständigt.
 
Bildid  A0053176_00047: Rubriken på den rullan är dock Copia aff H: F: N:de Pfalzgrefwens förseglade rulla, hwilken munstradh och öfwersedh bleff i Callmarne dhen 16 Juij åhr 1631, så i det fallet är det nog själva rullan som granskats.

61
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2013-12-15, 12:03 »
Östra härads kompani (Kalmar regemente) mönstrades 9/10 1718 i Jönköping. Fälttåget i sydöstra Norge inleddes först vid månadsskiftet oktober/november.

62
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2013
« skrivet: 2013-12-14, 20:10 »
Eftersom denne Jacob Gustafsson Pistol inte tycks ha kommit längre än till gemen ryttare (trots diverse andra titlar som förekommer här och var) så är det högst osannolikt att han står att finna bland avlöningshandlingarna, i synnerhet som (vilket Nils också nämner) detta var en av de källor Adam Lewenhaupt använde för Karl XII:s officerare. Skulle Jacob i början av 1700-talet verkligen ha varit adjutant, fänrik eller löjtnant och det dessutom inom det nuvarande Sveriges gränser skulle han knappast ha missats av Lewenhaupt.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-12-14 20:10)

63
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2013
« skrivet: 2013-12-14, 17:56 »
Avlöningshandlingarna redovisar som regel bara ordinarie officerare, dito underofficerare, civilmilitär personal och dylika. Meniga soldater (och sekundbefäl/sekundunderbefäl) namnges mycket sällan.

64
Närke-Värmlands regemente / Prästberg, Lars Jonsson ( -1790)
« skrivet: 2013-12-09, 19:20 »
Bäst är att börja med nästa generalmönsterrulla och där se efter vad som sägs om nr 1117: [Generalmönsterrullor - Närke och Värmlands regemente 193 (1792-1792) Bild 3310 (AID: v46638a.b3310, NAD: SE/KrA/0023)]

65
Källor och arkiv / Roterings- och utskrivningslängder
« skrivet: 2013-12-07, 18:18 »
Något exempel (sida ur längd) där ordet förekommer?

66
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2013
« skrivet: 2013-12-06, 18:57 »
Den ryttare Jacob Pistol som under samma tid tycks uppehålla sig i Östra Göinge och tillhöra Södra Skånska kavalleriregementet måste alltså rimligen vara en helt annan person. Å andra sidan tycks ju namnet Jacob ha varit populärt inom släkten, så inget hindrar väl att ryttaren vid Södra skåningarna t.ex. var son till Göran Pistol.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-12-06 18:58)

67
Alla hans munteringar och hästar, men OK - enligt vad som sägs i brevet förde han med sig sina tillhörigheter i själva striden.

68
Om han verkligen stupade i själva slaget är det osannolikt att danskarna kom över mer än de tillhörigheter som han bar på sig. Slaget vid Landskrona var nämligen ett stort danskt nederlag.

69
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2013
« skrivet: 2013-12-05, 19:23 »
Just 1686-1688 fanns det en del möjligheter att tjänstgöra inom svenska trupper utomlands. Dels organiserades det en svensk kontingent till den tyska riksarmén för tjänstgöring mot turkarna, dels slöts 1688 en konvention med Nederländerna om överlåtelse av svenska trupper.

70
Tunn- / Tunnlagskarl / Tunlagskarl / Tunnelagskarl
« skrivet: 2013-12-04, 18:31 »
Av det exempel Markus funnit framgår att det måste ha haft karaktären av förtroendeuppdrag. Nämndeman i 6 år, fjärdingsman i 10 år och kofösare i 10 år - det hade varit något av ett antiklimax.
 
Karin Sennefelt skriver i sin bok om Dalupproret:
 
En tunnlagskarl var föreståndare för tunnlaget. I övre Dalarna hade man en uppdelning i tunnlag som var unik i Sverige. Det var en sammanslutning av hemmansinnehavare för att fördela skattepålagor. Leksands socken bestod av 20 tunnlag.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-12-04 18:49)

71
Det finns i varje fall material om ärendet bland till landshövdingen i Jönköping insända skrivelser (Landskansliet D II:6 och/eller D II:7). Jag satt med de volymerna i förra veckan, men läste bara igenom detta mycket hastigt. Om jag inte minns fel refererades i brevet resultatet av fältskärens undersökning. Jag noterade inte avsändarens namn, men det bör väl ha varit häradshövdingen eller eventuellt kronofogden. Volymerna är försedda med personregister.
 
Mitt intryck vid en hastig läsning var att undersökningen resulterade i att dödsstraff blev aktuellt för flera av de inblandade, men ärendet tycks annars redovisas i boken Linderås och Adelöv: Två socknar i Holaveden av Erik Lönnerholm

72
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-12-03, 10:21 »
Visserligen använde inte Lewenhaupt rullorna i Krigsarkivet, men jag tror inte det är särskilt sannolikt att han skulle ha missat en officer med adlig bakgrund som var verksam inom det nuvarande Sveriges gränser under 1710-talet. Det betyder ju nämligen i praktiken att Pistol inte bara skulle saknas i avlöningshandlingar och likvidationer utan också i exempelvis regementschefers skrivelser till Kungl. Maj:t och i Riksregistraturet.  
 
En mer sannolik förklaring är måhända att titulatur i kyrkböckerna inte alltid är helt pålitlig, se t.ex. de varierande uppgifterna om Gustaf Pistol.  
 
Per Brahes arkiv är splittrat. Ur SBL:  
 
Av Per Brahes arkiv ingår huvudstommen i Skokloster- och Rydboholmsarkivén (numera i riksarkivet), men en ej oväsentlig del, däribland ett antal registratur, kom under reduktionstiden till exekutionskommissionen, vid vars upplösning 1703 ett större parti överlämnades till riksarkivet, där dessa papper utgöra en särskild samling. Samma proveniens ha förmodligen delar av hans arkiv, som förvaras i kammararkivet.
 
Det finns därutöver också ett och annat i Linköpings SB.

73
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-12-02, 22:04 »
2) Detta med Munkagård 1688 för Jacob Pistol är aningen mystifierande. I en jordebok från 1686 uppges att det är Axel Pistol som possiderar [Jordeböcker, Jordeböcker Jönköpings län, SE/RA/55201/55201.06/53 (1686) - SVAR Bildid: A0055325_00333].  
 
4). Har inte något bra förslag. Logiskt sett borde det betyda att Pistol efterträdde Ulfsax sedan den senare befordrats, men något i den vägen kan jag inte se några spår av.

74
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2013-12-02, 18:36 »
Om uppgiften att Magdalena Tornerefelt var gift med Fredrik Gyllenpamp är korrekt (vilket också uppges i den ena av två suppliker signerad Magdalena Tornerefelt) så finns det väl två tänkbara förklaringar:
 
1. Hon är felaktigt inplacerad i släktträdet och i själva verket var mycket yngre än vad man har trott. En lösning vore att hon t.ex. var dotter till Gabriel Tornerefelt, gift 1671. Den lösningen fordrar dock att den utpekade förste mannen Jacob Pistol inte alls är identisk med den som stupade 1656 utan med någon som dött långt senare. Suppliken blir dock då mycket svårbegriplig eftersom det verkar saknas ett lämpligt polskt krig.  
 
2. Att det har funnits ytterligare en Fredrik Gyllenpamp, tillhörande en tidigare generation. Stamtavlan ger väl dessvärre inte något utrymme för det.  
 
Frågan är om det någonstans kan finnas uppgifter om änkor som beviljats underhåll och om det den vägen går att spåra när suppliken skrevs.

75
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-12-02, 18:15 »
Om man för ett ögonblick tar en översiktlig blick på bröderna Pistol så är det möjligen mest sannolikt att Jacob (död 1656) aldrig hann få några söner.  
 
Göran Pistol hade bevisligen mer än ett barn, det framgår såväl av inlagan rörande hustrun Magdalena Tornerefelts utomäktenskapliga förbindelse med Josef Andersson som av den supplik som rimligen är författad av henne. Suppliken antyder att paret hade en son (om nu inte sonsonen var ättelägg till hennes och Josef Anderssons barn).  
 
Gustaf Pistol tycks väl ha haft åtminstone sönerna Gustaf (död 1709) och Jakob (Ölands-Jakob).  
 
Axel Pistol tycks också ha haft mer än en son eftersom en av döttrarna i ett gåvobrev nämner yngsta brodern (Axel). Anta att den 1697 i Marbäck begravde Jacob Johan Pistol var äldste sonen.
 
Återstår då regementskvartermästaren Gustaf Gabriel Pistol och korpralen Petter Gustaf Pistol. Som Gustaf Gabriel tycks visa sig i militära sammanhang först 1699 torde han varit en ung man. Av den anledningen kan han rimligen inte ha varit son till Jakob och knappast heller till Göran som ju ska ha försvunnit utrikes redan 1671/72. Vidare borde väl namnet göra honom omöjlig som son till Gustaf Pistol - Gustaf hade rimligen inte två söner med samma förnamn. Ytterligare en son till Axel, en son till Johan eller kanske Göran Pistols namnlöse sonson?
 
Petter Gustaf Pistol på Tapparp luktar ju son till Gustaf, men ännu en son med namnet Gustaf?

76
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-12-02, 17:32 »
När det sedan gäller Tapparp så hade Norregården donerats till Gustaf Pistol den 23 juni 1692, se [Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/549 (1692), SVAR bildid: A0039044_00560] eller jordeboken för 1705 - [Jordeböcker Jönköpings län, SE/RA/55201/55201.06/70 (1705), SVAR bildid: A0055328_00181]. Det vore väl alltså logiskt om Jacob Pistol i Tapparp är Jacob Gustavsson Pistol, alias Ölands-Jacob.

77
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-12-02, 16:36 »
5) Första delen av notisen kan möjligen syfta på den generalmönstring vid Kalmar regemente som hölls 9/10 1718. Jag kan dock inte se att Ulfsax då på något sätt förflyttades, så möjligen ersatte Jacob Pistol den dagen honom i ett helt annat sammanhang.

78
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-12-02, 13:54 »
Nog fanns adliga dubbelnamn så tidigt som 1697. Om man bortser från högadliga exempel som Magnus Gabriel eller Axel Julius de la Gardie, födda redan under 1600-talets förra del, så har vi i ätten Pistols omedelbara grannskap bl.a. Jon Stålhammars söner Johan Adolf (född 1691) och Otto Fredrik (född 1695).  
 
Alldeles bortsett från detta: Om den Pistol som begrovs i november 1697 skulle ha varit son till Ölands-Jacob i dennes första äktenskap så gäller att föräldrarna gifte sig i augusti 1695. Den döde skulle alltså i oktober/november 1697 sannolikt ha varit föga mer än ett år gammal. Skulle en död ettåring verkligen benämnts Wälborne Herr?
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-12-02 13:54)

79
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-12-01, 21:15 »
En fråga (som möjligen behandlats tidigare):
 
Den Wälborne Hr Jacob Johan Pistol som begravs i Marbäcks församling den 7 november 1697 - hur har han identifierats som varande ett barn till Ölands-Jacob? Han skulle väl då rimligen ha varit mycket liten (på sin höjd ett par år), men begravs väl om jag kan tyda texten i dödboken rätt [Marbäck C:1 (1643-1721) Bild 190 / sid 369 (AID: v35409.b190.s369, NAD: SE/VALA/00244)] inte alls i samma grav som den lille son som avlider vid samma tid.  
 
Skulle man alltså inte kunna tänka sig att denne Jacob Johan Pistol var en vuxen man (eller åtminstone en yngling) och son till en helt annan Pistol? Om jag tyder texten rätt dog han på Herrestad, vilket ju var en egendom som då tillhörde Axel Pistol - vilket kan jämföras med den ovan återgivna notis som antyder att Axel Pistol hade minst två söner.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-12-01 21:34)

80
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-11-30, 22:08 »
Apropå Jacob Gustafsson Pistols göranden och låtanden:
 
I Västra härads dombok september 1702 [(Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAABA:47 (1702-1702) Bild 1700 (AID: v280345.b1700, NAD: SE/VALA/0382503)] förekommer Jacob Pistol i samband med en utredning av vissa besvärligheter i samband med senaste mantalsskrivningen. Pistol, då tydligen bosatt i Svenarums socken, hävdade att mantalskommissarien hade utlåtit sig ofördelaktigt om adeln.

81
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-11-29, 21:28 »
Eller ytterligare ett förslag: Skureboda. Skurebo säteri i Nye socken ägdes av Magdalena Tornerefelts far.

82
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-11-29, 19:18 »
För fullständighetens skull det centrala avsnittet av akten i Växjö domkapitels arkiv ((E III:18, nr 313). Det ser väl ut att kunna vara Skäreboda.
 
 

83
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-11-29, 15:45 »
Den här aktuelle var nog kyrkoherde i Skirö, död 1677.

84
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-11-29, 14:32 »
Jo, yngsta Bror torde indikera att det fanns minst en till. Överhuvudtaget tror jag att Elgenstierna har missat flera manliga Pistolar  på grund av att de dog unga och ogifta i det stora nordiska kriget. Sekundbefäl och i synnerhet sekundunderbefäl är knepiga att att spåra om de aldrig kom längre än så.

85
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-11-29, 13:14 »
För sergeanten Axel Pistols möjliga härkomst, jämför detta avsnitt ur ett av Beata Catharina Pistols undertecknat gåvobrev [Göta Hovrätt - Adelns bouppteckningar EXIA:5 (1650-1820) Bild 201 (AID: v180434.b201, NAD: SE/VALA/0382501)]:  
 
Jag låtit nämna efter min salige far och yngsta bror
 

86
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-11-29, 10:01 »
Inte omöjligt att det ska vara Kåreboda eller t.o.m. Skärsboda snarare än Kärreboda.
I skrivelsen omnämns att kyrkoherde Jonas Dusaeus har rapporterat om Magdalenas kyrkogång. Kan kanske hjälpa till att lokalisera Holma.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-29 10:28)

87
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-11-28, 17:33 »
Jag passade f.ö. på att leta upp den handling i Växjö domkapitels arkiv (E III:18, nr 313) som gäller den ena Magdalena Tornerefelts affär med Josef Andersson i mitten av 1670-talet. Den var i all sin korthuggenhet väldigt klar:
 
1. Denna Magdalena Tornerefelt var dottern till major Törne Tornerefelt (adliga ätten 357)
2. Hon var gift med Georg (Göran) Pistol.  
3. Göran Pistol hade 4 à 5 år tidigare (d.v.s. 1671-72) rest ut i fiende landh och hade därefter inte hörts av.
4. Josef Andersson var inte vilken dräng som helst, utan hade tidigare vistats på Kärrboda(?) där han varit informator åt Magdalenas barn och åt andra unga adliga.  
5. Han kom därefter till Holma, där Magdalena blev gravid och födde ett barn.
6. Josef Andersson reste senare ut till armén, där han ska ha avlidit.
7. Magdalena tycks ha varit inställd på att gifta om sig med denne Josef.
 
Hon torde alltså passa bäst in på den supplik som är återgiven i mitt inlägg fredagen 01 november 2013 - 17:14
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-28 17:41)

88
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-11-28, 08:22 »
Att en Magdalena Tornerefelt gifte sig vid 10-13 års ålder är naturligtvis höggradigt osannolikt. Å andra sidan tycks det väl som det genom åren har funnits mycket olika bud om var diverse personer inom ätterna Tornerefelt, Pistol och Gyllenpamp egentligen ska placeras in i släktträden och hur giftermålsförbindelserna såg ut.  
 
Att Jacob Pistol d.y. skulle ha varit gift två gånger är väl egentligen rätt osäkert. Bygger inte den slutsatsen bara på att en kvinna ur ätten Kåse dör i rätt socken?

89
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-27, 21:28 »
För att återknyta till de båda supplikerna från Magdalena Tornerefelt (I) och Magdalena Tornerefelt (II), där den som varit gift med Jacob Jacobsson Pistol mist två söner och den andra, rimligen änka efter Göran Pistol, en sonson:
 
På SVAR bildid A0070052_00056 räknar Axel upp sina (kvarvarande) bröder i ordningen Gustaf, Göran och Johan. Sannolikt var den avlidne Jacob äldst, i annat fall skulle han rimligen inte ha hunnit gifta sig så tidigt som 1655. Övriga söners födelseår är gissningsvis bara beräknade utifrån uppgifter i dödböcker och därmed rimligen rätt osäkra. Jag misstänker t.ex. att Gustaf var född före 1641 och att han var näst äldst. Göran och Axel dyker upp i artilleriets rullor 1662 och började möjligen tjänstgöra året dessförinnan. Gissningsvis var i det  läget inte någon av dem gifta.
 
Ska man alltså börja räkna ut när nästa generation skulle kunna börja födas så finns det ett kort fönster för Jakobs ev. barn åren 1656-57. Gustaf kan gissningsvis ha gift sig som tidigast ca 1660.  
 
Denne Gustaf Gabriel som stupade 1702 torde då ha varit en ung man, knappast över 30 år gammal. Sergeanten Axel Pistol, nämnd 1707, lär ha varit ännu yngre - knappast över 25. Ingen av dem torde alltså vara möjliga som söner till Jacob Jacobsson, död 1655. Frågan är om någon av dem ens skulle vara möjliga som sonsöner till Göran Pistol - det blir väldigt snålt med tiden. Är supplikerna korrekta torde det alltså finnas fler oupptäckta Pistoler i rullorna.

90
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-27, 20:05 »
Kapten var en rang inom infanteri (och dragoner, som egentligen var beridet infanteri), medan kornett hör hemma inom kavalleriet. Jag undrar om Gustaf J-son Pistol någonsin blev mer än högst kornett. Gustaf Gabriel Pistol är det säkert inte, för några år senare dyker han upp som kvartermästare (en underofficersgrad).

91
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-27, 18:29 »
Jag är alls inte någon expert på området, men hur är det med Reduktionskollegium? Via NAD kan man se att det finns en akt som innehåller handlingar rörande Jacob Jacobsson Pistol. Kan dessa akter ge genealogiskt intressanta upplysningar?

92
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-27, 16:54 »
Nej, inte något om dem. Däremot kan jag erbjuda ytterligare en Pistol: Sergeant Axel Pistol, som enligt en lista daterad 15 augusti 1707 i{Länsstyrelsen i Kalmar län. Landskontoret G I be:3, Handlingar rörande rustningarna till fältarmén 1707, fol. 26) skulle utskeppas från Kalmar tillsammans med rekryter från Kronobergs län. På samma lista förekommer även sergeant Anders Leijonhielm, som enligt ättartavlorna avled ogift i Polen 1707.

93
En annan möjlighet är måhända Bergsregementet.

94
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-26, 20:17 »
Jag satt idag på Landsarkivet i Vadstena och passade då på att titta en smula efter personer ur släkten Pistol. Inte så mycket dök upp, men bland handlingarna rörande rekryttransporterna 1708 nämndes en dräng som Axel Pistol skulle sända iväg till major Gustaf Pistol. Sedan fanns det bland inkomna brev till landshövdingen i Jönköping år 1709 ett par brev från Axel Pistol rörande en stöld som skett hemma hos honom. Jag hittade också, apropå tveksamma åldersuppgifter, en handling från 1720 om avskedade officerare vari Axel Pistol uppgavs vara 60 år gammal.

95
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-25, 00:04 »
Formuleringen om hans deltagande i utskeppningen av rekryter ska möjligen tolkas som att hans tjänstgöring som korpral inskränkte sig till just själva samlingen, utskeppningen och marschen till regementet, d.v.s. att han därefter fick återvända hem. Någon större militär stjärna tycks ju Jakob Pistol inte ha varit.
 
Under 1660-talet rådde fred med undantag för det kortvariga kriget mot staden Bremen.

96
22) Tyska / Räkenskapsbok
« skrivet: 2013-11-24, 22:36 »
Jodå:
 

97
22) Tyska / Räkenskapsbok
« skrivet: 2013-11-24, 21:33 »
För handlingar från grevskapet Pernau (med bl.a. jordeböcker och räkenskaper), se bl.a. volymerna E 1735-1741 i De la Gardieska samlingen (RA)
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-24 21:34)

98
22) Tyska / Räkenskapsbok
« skrivet: 2013-11-24, 21:21 »
Ett par av de orter som nämns:
 

99
22) Tyska / Räkenskapsbok
« skrivet: 2013-11-24, 21:02 »
Ur Göran Lindahls bok Magnus Gabriel de la Gardie : hans gods och hans folk (1968)
 

100
22) Tyska / Räkenskapsbok
« skrivet: 2013-11-24, 20:47 »
Tackerort tillhörde väl på den aktuella tiden Magnus Gabriel de la Gardie (grevskapet Pernau), så bland hans efterlämnade papper i RA lär det finnas relevanta handlingar
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-24 20:50)

101
22) Tyska / Räkenskapsbok
« skrivet: 2013-11-24, 13:28 »
Ett förslag:
 
Houes Rechnungk
Was Lautt Wackenbuch(?) von
den bauren [?]
Eingelie... Worden, auch
wass an [?] Im Houe,
An Roggen Undt gerst gefallen
Undt geben Worden Anno
1668

102
Närke-Värmlands regemente / Arfvesson, Hallor
« skrivet: 2013-11-24, 12:54 »
Det är soldatens nummer inom hela regementet, d.v.s. varje kompani hade en numrering av soldaterna som gick från från 1 till ca 150 (varierade med kompanistorlek). Varje kompani hade sedan sin placering inom regementet, så varje soldat fick på det sättet två nummer - ett inom kompaniet och ett inom regementet.  
 
Dessa nummer var inte individuella utan följde roten. Ny soldat på roten = samma nummer som företrädaren.

103
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-23, 21:18 »
Punkt 6: Dokument vari denne Leonard Pistol nämns är en förteckning från Finland över adliga officerare som håller sig hemma istället för att inställa sig till till tjänstgöring. Pistol är placerad under Nylands och Tavastehus län.  Det är väl inte helt lätt att se hur han skulle kunna passas in i den adliga ätten Pistol, så frågan är om det i själva verket kan röra sig om en person tillhörande någon finsk adlig släkt med snarlikt namn, t.ex. Pistolekors.

104
Titlar och befattningar / Marinsoldat
« skrivet: 2013-11-23, 19:41 »
Samme man som i rullan från 1863 för Marinregementets fjärde kompani dyker upp som nr 13?
 

 
[Flottans arkiv, Rullor på Volontär-, Sjöartilleri- och Marinregementena samt Mariniärkåren., SE/KrA/0500-0503/0503/036/VI /76 (1863-1866) - SVAR bildid: A0038212_00137]

105
Närke-Värmlands regemente / Arfvesson, Hallor
« skrivet: 2013-11-23, 11:11 »
Jag har inte letat.

106
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-22, 23:09 »
Eftersom skrivelsen vari ovanstående är hämtat kom från landshövdingen i Jönköpings län så undrar jag om det i Länsstyrelsens i Jönköpings arkiv möjligen går att finna Pistols brev, som utan tvivel måste vara från hösten 1709. Det var då nyheten om nederlaget vid Poltava nådde Sverige och återuppsättningen av de förlorade förbanden påbörjades. Listan är daterad den 25 september, d.v.s. drygt tre veckor efter att man i Stockholm hade fått säker bekräftelse på ryktena om nederlaget vid Poltava.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-22 23:12)

107
Närke-Värmlands regemente / Arfvesson, Hallor
« skrivet: 2013-11-22, 23:02 »
När det gäller frågan om Hallor Andersson Bratt och den andre Hallor är samma person så är det värt att poängtera att det för såväl såväl Hallor Arvidsson (i rullorna efter 1684) som Hallor Bratt (i rullan för 1684) uppges att de antagits 1684. För att få Hallor Bratt och Hallor Arvidsson till två olika personer måste man alltså, enkelt uttryckt, i rullan från 1684 hitta två personer med förnamnet Hallor.
 
Att 684 syftar på antagningsåret borde jag naturligtvis ha sett. I rullan för 1698 (för att ta ett exempel) är Hallors nummer inom Kristinehamns kompani 78, vilket inom hela regementet ger nr 422

108
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-22, 22:37 »
Punkt 3: D.v.s. rimligen ett dokument ur Krigsmanshuskontorets arkiv. Det är jag dock inte alls bekant med.  
 
Punkt 4: Det finns en sammanställning av liknande typ i defensionskommissionens arkiv (från 1709):
 

 
 
Däri skulle man med lite god vilja kunna läsa L?hrs regemente, men i själva verket står det nog Tyske regementerne i Pommern. Så frågan är om det inte i nämnda sammanställning står samma sak och att detta L?hr alltså helt enkelt är ett läsfel (eller ett skrivfel).

109
Comstadius / Comstadia / Comstadius / Comstadia
« skrivet: 2013-11-22, 17:44 »
I rullan för artilleriet i Stralsund finns år 1744 två man med efternamnet Komming samt en Sven Comstadius, som på 1770-talet tycks ha varit styckjunkare i Stralsund (För en del handlingar rörande denne Comstadius, se KrA:s Biograficasamling (SVAR bildid: A0066371_00480 och framåt)

110
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-22, 16:39 »
Angående punkt 3: N. 144 syftar rimligen på detta underhållsbrev 144.
 
Ang. punkt 4: Var finns det dokument i vilket Jacob Pistol själv nämner sin tjänstgöring vid Lührs regemente?

111
Närke-Värmlands regemente / Arfvesson, Hallor
« skrivet: 2013-11-22, 09:47 »
Det är i princip korrekt, men det finns en del undantag - bl.a. Närke-Värmlands regemente.  Där innehåller t.ex. avlöningshandlingarna för 1708 och 1709 uppgifter om vilka nummer som blivit vakanta och när de blivit det. Därför har regementet spelat en roll i de försök som gjorts att beräkna den svenska arméns styrka vid tiden för slaget vid Poltava.

112
Närke-Värmlands regemente / Arfvesson, Hallor
« skrivet: 2013-11-21, 20:38 »
Det är naturligtvis fullt möjligt att Hallor i GMR 1698 fick avsked någon gång under perioden 1698-1711. Rullan över Kristinehamns kompani från 1712 ger inte mer upplysningar än att en ny soldat antogs 1709.

113
Närke-Värmlands regemente / Arfvesson, Hallor
« skrivet: 2013-11-21, 19:30 »
Nej, i det här fallet är det bara rullan 1698-1712 som består av flera olika delar. Just när det gäller generalmönsterrullor kan SVAR vara något enklare att använda eftersom de ofta har indexerat dem, d.v.s. man kan direkt navigera till rätt kompani.  
 
Att den Hallor som förekommer i GMR åren 1684-1698 är en och samme man förefaller mycket sannolikt eftersom informationen om hans antagningsår (1684) är identisk. Om den som dör 1711 är samme person kan man nog bara reda ut genom att i handlingar rörande Närke-Värmlands regemente följa soldaten Hallor framåt i tiden från 1698.

114
Närke-Värmlands regemente / Arfvesson, Hallor
« skrivet: 2013-11-21, 18:13 »
684 är inte ett nummer som följer individen.  
 
Generalmönsterrullan 1698-1712 består av tre helt olika delar: en GMR för 1698 och en GMR för 1712 samt en GMR för 1708 gällande de kompanier som inte var ute i fält. Hallors kompani finns med 1698 och 1712, men dessemellan hade Kristinehamns kompani deltagit i fälttåget 1700-1709 (finns därför inte i rullan från 1708) och gått under totalt genom slaget vid Poltava och kapitulationen vid Perevolotjna. Alltså har Hallor år 1712 ersatts av en helt annan soldat. Hallor själv har följaktligen mellan 1698 och 1712 försvunnit från sitt nummer. Förklaringen till det kan vara att han fått avsked eller blivit fången i Ryssland, men minst lika troligt är att han dog någonstans i Polen/Litauen under perioden 1701-1706. För att närmare kunna utröna det måste man ta fram rullor för perioden mellan 1698 och 1712. Sådana kan finnas t.ex. i Krigsarkivets samling Regementsräkenskaper -1723 och ibland även i berörd länsstyrelses arkiv.

115
Närke-Värmlands regemente / Arfvesson, Hallor
« skrivet: 2013-11-20, 22:53 »
Fram till 1698 kan det nog mycket väl vara samme man, som ju enligt rullorna ska ha antagits 1684. Kristinehamns kompani tillhörde den del av Närke-Värmlands regemente som deltog i fälttågen i Baltikum, Polen och Ryssland åren 1700-1709 (slaget vid Narva 1700 o.s.v.). Det är generellt sett mycket sannolikt att Hallor dog under den perioden, men givetvis kan han också ha fått avsked p.g.a. sjukdom eller invaliditet och blivit hemskickad.  
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-20 22:56)

116
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-18, 21:10 »
Utan att ha studerat frågan om Jacob Jacobsson Pistols godsinnehav närmare så förmodar jag att det bestod av en kombination av egendomar som hustrun hade ärvt, egendomar som han själv hade förlänats för gjorda tjänster och köp. Ett exempel på en donation till Pistol är den som återfinns i Riksregistraturet den 9 juni 1646 (SVAR bildid: A0038728_00223)

117
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2013
« skrivet: 2013-11-17, 22:52 »
Det förefaller mycket troligt att uppgifterna om Gustaf Pistols små barn kommer ifrån just det brevet, vilket väl av innehållet att döma torde vara skrivet 1680 eller strax därefter. I övrigt kan man nog komma en bit på väg genom att konsultera Smålandsdelarna av Almqvists Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, även om han nog på sina ställen torde missta sig. Så verkar det väl t.ex. en smula osannolikt (del 4:1, s. 689) att det var den år 1709 stupade Gustaf Pistol som redan 1670 pantsatte Kulla i Marbäcks socken.

118
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2013
« skrivet: 2013-11-17, 21:41 »
Då undrar jag hur väl belagt denne Johan de Marés första giftermål egentligen är eftersom det i 1734 års lag stadgades att lägrar man sin broders enka, eller tvänne systrar: eller lägras qvinna af sin afledna mans broder, afledna systers man, eller tvänne bröder; straffes med tiugo fyra dagars fängelse vid vatn och bröd, eller mannnen med tretijo tu par spö, och qvinnan med tiugo fyra par ris. 1734 år lag torde knappast ha inneburit en åtstramning på området, så jag undrar hur de Maré kunde komma runt detta och t.o.m. ingå äktenskap med tvänne systrar.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-17 21:55)

119
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2013
« skrivet: 2013-11-17, 15:28 »
Sköldebrevet är infört i Riksregistraturet för 1636, med början på SVAR Bildid: A0038684_00258

120
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2013
« skrivet: 2013-11-17, 14:35 »
Stenbocks brev indikerar samma sak som Brahes, d.v.s. att Pistol redan under Gustav II Adolfs levnad hade önskat gifta sig med Göran Trulssons dotter men var bekymrad över att hon var adel och han inte var det. Pistol hade då tagit hjälp av Fredrik Stenbock, som ju var överste för Smålands ryttare. Kungen hade som ett resultat av detta lovat Pistol adelskap (eller något motsvarande - jag kan inte de dåtida bestämmelserna rörande ägande av frälsejord) för att skydda hennes gods. Man hade t.o.m. skissat på ett sköldemärke för Pistol, men p.g.a. krigshändelserna sensommaren och hösten 1632 hann ärendet inte bli helt avslutat innan kungen stupade.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-17 14:36)

121
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2013
« skrivet: 2013-11-17, 12:20 »
Jämför med Fredrik Stenbocks brev från 1636 i Biographica, RA (SVAR bildid: A0070052_00079)

122
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2013
« skrivet: 2013-11-16, 18:58 »
Om Stålhammars brev är bevarat så är dess logiska placering volymen M 370 i Riksarkivet.

123
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2013
« skrivet: 2013-11-16, 16:08 »
Utan att ha sett formuleringarna om Pistols tjänstgöring i Stålhammars brev är det lite svårt att ha någon teori om hur kungens svar ska tolkas. Man skulle dels behöva se det, dels studera rullorna för Södra skåningarna vid den här tiden för att se vad det däri sägs om den ryttare Jacob Pistol som befann sig i Östra Göinge. Skulle denne t.ex. i formell mening ha kunnat vara en ryttare i Stålhammars regemente som dock efter krigsslutet p.g.a. övertalighet blivit tillfälligt placerad vid Södra skåningarna?

124
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2013
« skrivet: 2013-11-15, 20:27 »
Förkortningen Registr. 1687 o.s.v. pekar mot en sida i Riksregistraturet, vilken onekligen ger en del information:
 


125
Aschebergs regemente / Devalt, Jacob
« skrivet: 2013-11-14, 10:35 »
Enligt 1675 års indelning var regementet placerat i Bohuslän, men när regementet mönstrades av Ascheberg i januari 1681 så låg enligt regementshistoriken fyra kompanier förlagda i Halland. Samma år började man arbeta med en ny indelning, vilken 1685 resulterade i att även norra Halland togs i anspråk.

126
Aschebergs regemente / Devalt, Jacob
« skrivet: 2013-11-13, 21:29 »
Om han tillhörde Kungsbacka kompani kan han nog lika gärna ha vistats i norra Halland.  
 
Änkedrottningens livregemente och Posts dragoner var involverade såväl i striderna på den norska sidan (Gyldenlövefejden) som i kriget i Skåne.

127
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2013
« skrivet: 2013-11-13, 16:39 »
Man kan följa Buchwalds regemente i diverse rullor, t.ex. 1674:3, 1674:8, 1675:4, 1676:15 o.s.v.  
 
Jo, Piädeståhl är den som senare adlades Gyllenståhl, så den i övrigt okände Gabriel Pistol kan nog avföras från ätten Pistol.

128
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2013
« skrivet: 2013-11-13, 10:26 »
1668/69 är naturligtvis helt omöjligt om han 1673 började tjänstgöra som ryttare. Då skulle han behövt vara åtminstone 10 år äldre. Om han istället var dräng hos t.ex. Axel Pistol krävs inte lika många år.  
 
En del av Smålands kavalleriregemente sändes 1674 till Pommern, där den slogs samman med några skånska kompanier och bildade Buchwalds regemente. I det förbandet ingick bl.a. Lars Gyllenpamp, Gabriel Gyllenpamp och Axel Pistol. De som ännu var i livet (och inte fångna) återkom 1679 till Sverige
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-13 10:28)

129
Nja, det finns ju i den samling jag nämnde en rad rullor från de åren. Särskilt mycket icke-digitaliserat tror jag däremot inte det existerar.

130
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2013
« skrivet: 2013-11-12, 20:30 »
Denne Gabriel Piädeståhl återfinns också i Hyltén-Cavallius biografiska matrikel över officerare vid Kronobergs regemente. Hyltén-C. förmodar honom vara son till Per Ståål, kapten vid Kronobergs regemente under början av 1640-talet. Mer om Piedeståhls meriter finns i en skrivelse från landshövding Mörner till Krigskollegium, se [Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/40 (1674), bild 1733 - SVAR bildid: A0065954_01733]

131
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2013
« skrivet: 2013-11-12, 19:18 »
Den 6 november 2013 kl. 17:20 efterfrågades vem den fänrik Gabriel Pistol kunde vara som 1673 framförde Erik Drakes Cartel till Hans Ulfsparre. En högst plausibel kandidat är fänrik Gabriell Piädeståhl, den 28 juni 1674 utnämnd till löjtnant vid Smålands kavalleriregemente. [Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1675/4 (1675), bild 96 - SVAR bildid: A0053915_00096) respektive [Krigskollegium Krigskollegii kansli, Fullmaktsböcker, SE/KrA/0001/D 6/3 (1671-1681), bild 167 - SVAR bildid: A0065802_00167]

132
Sök i nya Digitala forskarsalen på Skeppsmönsterrullor. De är tillgängliga online.

133
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2013
« skrivet: 2013-11-11, 20:18 »
Jag tvivlar starkt på att en änka efter Jakob Pistol skulle ha kunnat gifta om sig med hans yngre bror. Det torde utifrån dåtida rättsuppfattning ha betraktats som blodskam.

134
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2013
« skrivet: 2013-11-10, 23:02 »
Jag kan de militära förhållandena under den perioden för dåligt för att kunna bedöma om det var anmärkningsvärt att starta som furir eller korpral. Jag skulle gissa att släktskap, förmögenhet, faderns position, personliga egenskaper m.m. spelade roll för en ung mans möjligheter att få fördelar vid karriärstarten.

135
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2013
« skrivet: 2013-11-10, 20:13 »
Krigsrätten:
 
Det var Krigskollegiums föregångare, grundat genom ett kungligt brev i juni 1630. Namnet till trots hade det såväl administrativa som dömande funktioner. Jag gissar på att det antingen är det gamla namnet som levt kvar eller att det handlar om rena formalia. Den här typen av handling har antagligen att göra med en utredning av Pistols ev. utestående fordringar, då det var viktigt att klargöra vilka befattningar han hade haft och hur länge han haft dem.

136
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2013
« skrivet: 2013-11-10, 19:57 »
Jag tror nog att det i notisen står Bähnatorp, vilket i och för sig är i samma socken (Algutstorp). Jämför [Jordeböcker, Jordeböcker Älvsborgs län, SE/RA/55201/55201.15/53 (1670), bild 464 - SVAR bildid: A0055715_00464]
 
I domboksnotisen nämns f.ö. även wälb: fru Elisabet Tornersköld
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-10 21:54)

137
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2013
« skrivet: 2013-11-09, 15:11 »
Fast återigen:  
 
Det rör sig om två olika suppliker, en från Magdalena Tornerfeldt och en annan från Magdalena Tornerfält. Magdalena Tornerfeldt uppger sig ha varit gift två gånger, Magdalena Tornerfält nämner endast en avliden make. Magdalena Tornerfeldt har i olika krig mist två äkta män, två söner och en måg. Magdalena Tornerfält har i olika krig mist make, sonson och måg. Under förutsättning att dessa uppgifter är korrekta går de svårligen att förena i en person.
 
Gustaf Gabriel Pistol torde alltså om han (som den militära karriären antyder) var en ung man passa betydligt bättre som sonson än som son - änkan med två döda söner ska ju ha mist sin förste man Jacob Pistol redan 1656 medan änka nr 2 med den döde sonsonen uppger att den ende maken dog under skånska kriget.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-09 15:19)

138
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2013
« skrivet: 2013-11-09, 13:52 »
Det är fullt möjligt att Gustaf Gabriel Pistol var en av dessa söner eftersom de kända uppgifterna om hans militära karriär antyder att han vid sin död var mellan 20 och 30 år gammal.  
 
Inlägget 2013-11-05, kl 10:35. Där står det som du citerade i ditt inlägg omedelbart dessförinnan (kl. 09:44): des broder och swåger äro boende wed Ekesiö uti Jönköpingz län.

139
Efter de första striderna i södra Östersjön skrev kapten Olof Nortman på Svärdet den 27 maj 1676: Om icke Kronan (Creutz), Svärdet (Claes Uggla) och någre andre... hade warit så hade fienden ruinerat hela flottan.

140
Jo, men det är ju liksom inte poängen. En amiral kan beordra vändning, men det är knappast hans uppgift att därefter springa runt på de olika batteridäcken och vid masterna för att kontrollera att de underlydande gör de nödvändiga förberedelserna och sedan verkställer ordern på ett säkert sätt.  
 
De vittnesmål som finns, bl.a. ett som är nedtecknat ett par dagar före Kronans förlisning av en officer på Svärdet, ger snarast intryck av att Creutz ledde flottan på ett mycket energiskt och alls inte oskickligt sätt. Däremot var det mycket si och så med hur hans order efterlevdes av andra befälhavare i flottan, vilket bl.a. ledde till att utmärkta möjligheter försummades.
 
Det kan i sammanhanget också noteras att Sveriges säkerligen allra mest framgångsrike befälhavare till sjöss Klas Kristersson Horn (död 1566) var precis lika oerfaren som Creutz.
 
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-08 15:19)

141
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2013-11-07, 19:47 »
Fast ett problem är att förste maken Jakob skulle ha dött i förra pålska kriget, precis som ryttaren Jacob Jacobsson Pistol gjorde i det polska kriget (juni 1656). Ett annat problem är att Magdalena Tornerfelt nämner tre krig: förra pålska, det tyska och detta. Göran Pistol var uppenbarligen i livet 1672, så det blir svårt att därefter hitta tre krig inom en rimlig tid.

142
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2013
« skrivet: 2013-11-07, 17:40 »
Brahes brev:
 


143
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2013
« skrivet: 2013-11-07, 13:41 »
Uppgifterna om Smålands ryttare under tidigt 1600-tal finns i ett av Alf Åberg författad  kapitel med titeln Smålands ryttare (s. 13-130) i det regementshistoriska samlingsverket Kungl. Smålands husarregementes historia, utgivet i Eksjö 1975. De uppgifter jag refererade i sammandrag återfinns på s. 25-30.

144
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2013
« skrivet: 2013-11-07, 13:37 »
Brevet i Axel Oxenstiernas brevväxling är mycket riktigt från Per Brahe. Det nämner Pistols giftermål med en adlig kvinna, ger goda vitsord rörande hans militära kompetens etc., men innehåller inte något rörande Pistols egen härkomst.

145
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2013
« skrivet: 2013-11-07, 09:12 »
Angående rullor för Södra skånska kavalleriregementet under 1680-talet: Sådana ska enligt uppgift finnas i Krigsarkivets samling Regementsräkenskaper -1723

146
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2013
« skrivet: 2013-11-06, 23:18 »
I regementshistoriken talas om den tredje Smålandsfanan uppsatt 1608 av Måns Pedersson Stierna (Militieräkningar 1610/8) såsom ryttmästare. De två tidigare var Östra Smålands fana och Västra Smålands fana. 1617 beslutade Gustav II Adolf att de tre fanorna skulle sammanföras till en, vilken ställdes under befäl av Måns Stierna. Måns Stiernas fana mönstrades i Högsby 30 september 1619 (Militieräkningar 1619/11). Fanan var då uppdelad i fem korpralskap:
 
Erik Grys med ryttare förlagda i Östbo, Sunnerbo, Västbo, Västra, Norrvidinge och Kinnevalds härader
Ingemar Vastesons med ryttare förlagda i Handbörds, Stranda, Södra Möre och på Öland
Sven Halls med ryttare förlagda i Tjusts, Tunaläns, Sevede, Aspelands och Östra härader
Jöran Trulsson med ryttare förlagda i Norra och Södra Vedbo
Lasse Bosons med ryttare förlagda i Östra, Uppvidinge, Allbo och Konga härader
 
1620 byttes beteckningen fana mot kompani. Måns Stiernas fana delades då i två kompanier. Han blev chef för kompaniet i västra Småland och Knut Drake chef för kompaniet i östra Småland. Nästa mönstring skedde i januari 1623, då Stierna hade efterträtts av Peder Månsson Lood och Drake av Carl Jönsson Sabelsköld (Rullor 1623:1)

147
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2013
« skrivet: 2013-11-06, 21:59 »
Olle:
 
Nja, det är lite för tidigt för att jag ska känna mig hemma. Jag är mer bekant med förhållandena 50-100 år senare. I det här fallet stödjer jag mig helt på regementshistoriken från 1975.

148
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2013
« skrivet: 2013-11-06, 21:15 »
Utifrån Ölands-Jacobs egna framställningar av sin militära bakgrund tycks det väl som att han kommit i tjänst redan 1673 och vid någon tidpunkt tjänstgjort i Pommern. Dessutom ska han ha suttit fången i Danmark i fyra år, vilket rimligen var under skånska kriget (1675-79). Gissningsvis kommer åtminstone en del av tjänstgöringen i Pommern före fångenskapen, så jag skulle tippa på Pommern 1673-75(76), Danmark 1675(76)-1679(80), därefter Södra skånska kavalleriregementet (som ju ursprungligen var småländskt)och därmed en förläggningsort i Göinge (där han ju nämns i domböcker 1684-86) och sedan någon gång efter 1686 (sista domboksnotisen) avsked från Södra skåningarna. Om han sedan återvänder till Pommern igen eller helt lämnar det militära vågar jag inte säga. 1706 ska han ha deltagit i en rekryttransport, enligt vad landshövdingen i Jönköping uppger 1709.  
 
Det borde kunna finnas någon slags rulla över Södra skåningarna under perioden 1680-1690. Det var ju trots allt då som indelningen av kavalleriet ägde rum.

149
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2013
« skrivet: 2013-11-06, 19:57 »
Att de båda supplikerna kommer från två olika Magdalena Tornerefelt förefaller väl vara rätt uppenbart av innehållet eftersom de ger helt olika uppgifter om vilka anförvanter som avlidit och när de avlidit.

150
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2013
« skrivet: 2013-11-06, 18:00 »
I och för sig är det väl inte helt självklart att den ryttaren är identisk med Ölands-Jakob. Pistol förekommer ju även som soldatnamn och Ölands-Jakob tycks väl i kända inlagor aldrig ha anspelat på någon tjänstgöring vid ett rytteriregemente i Skåne.

151
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2013
« skrivet: 2013-11-06, 17:34 »
Ryttaren Jacob Jacobsson Pistol stupade vid Warszawa 26 juni 1656, se inlägget (med bild ur en av rullorna) fredagen 01 november 2013 - 19:23

152
Gyllenpamp / Gyllenpamp
« skrivet: 2013-11-06, 17:30 »
En Jacob Jacobsson Pistol (kallad den unge) gifte sig uppenbarligen senast i november 1655 och en Jacob Jacobsson Pistol stupade vid Warszawa i juni 1656, i det polska kriget - precis som Magdalena T. skriver i den odaterade suppliken.  
 
Om Magdalena Tornerefelt gifte sig med Jacob Jacobsson Pistol (d.y.) år 1655 så lär man kunna utgå ifrån att hon var född före 1640. Att döma av ovan nämnda rulla för Tyska Livregementet till fot var Fredrik Gyllenpamp född ca 1670, så det skilde alltså minst 30 år dem emellan. Denne Fredrik Gyllenpamp tycks dessutom så sent som 1695 ha varit ogift, så ett ev. giftermål kan rimligen inte ha ägt rum dessförinnan. Det innebär i sin tur att Margareta Tornerefelt skulle ha gift om sig med en 30 år yngre man mer än 40 år efter att hon hade blivit änka.  
 
Ovanpå dessa osannolikheter kommer så de minst tre barn som hon skulle ha haft (enligt suppliken). Med tanke på hennes ålder efter 1695 och den korta tid som äktenskapet med Jacob Jacobsson Pistol d.y. varade så måste det i så fall ha rört sig om trillingar, födda 1656/57.  
 
Det tycks väl rätt uppenbart att det är något som inte stämmer. Antingen är suppliken en förfalskning eller också var den Fredrik Gyllenpamp som hon utpekar som make nr 2 en helt annan person, född betydligt tidigare än ca 1670.

153
Gyllenpamp / Gyllenpamp
« skrivet: 2013-11-06, 08:11 »
Det kan ju också vara värt att notera att denne Fredrik Gyllenpamp i GMR anges vara ogift, vilket naturligtvis gör den Tornerefeltska suppliken (se Pistol-diskussionen) än mer gåtfull.

154
Gyllenpamp / Gyllenpamp
« skrivet: 2013-11-05, 20:56 »
Vid generalmönstringen i Landskrona 24 januari 1696 av kapten Wittens kompani vid Tyska Livregementet till fot är Fredrik Gyllenpamp upptagen som förare. Det anges att han tjänstgjort vid regementet i ett år och är 24 1/2 år gammal [Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1393 (1695) - SVAR bildid: A0029497_00155]
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-05 21:00)

155
Gyllenpamp / Gyllenpamp
« skrivet: 2013-11-05, 18:51 »
OM de verkligen var gifta är det ett minst sagt underligt äktenskap. Om hon, som suppliken antyder, första gången var gift med den 1656 stupade Jacob Jacobsson Pistol (d.y.), måste hon rimligen ha varit född före 1640. Fredrik Gyllenpamp dyker (om jag minns rätt) först upp i artilleriets rullor vid 1690-talets mitt och anges då vara 25 år gammal, d.v.s. åtminstone 30 år yngre än Margareta Tornerefelt. Hon ska alltså i två äktenskap, varav det först tycks ha varat enbart några månader och det andra ha ingåtts när hon var över 50 år gammal, ha producerat åtminstone 3 barn...

156
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2013
« skrivet: 2013-11-05, 10:35 »
För broderns och svågerns bostadsort, se Likvidationer: Stora nordiska kriget, Likvidationer uppgjorda inom krigskollegii militiekontor, SE/KrA/0090/I/11 (1728-1749) - SVAR bildid: A0065241_00130. Handlingen är daterad 1727.

157
Nja, Lorentz Creutz utnämndes till ledare för flottan därför att han hade visat goda administrativa talanger. Amiralens roll till sjöss var att dirigera flottans rörelser i stort, inte att i varje givet ögonblick se till att skepp och utrustning hanterades på ett säkert sätt - det fanns ombord gott om såväl erfarna sjömän som erfarna artillerister, vilka rimligen var kvalificerade att omsätta order från amiralen på ett korrekt sätt. En liknande utnämningspolitik förekom f.ö. under slutet av Karl XII:s regering, dock med den inskränkningen att den utnämnde inte behövde delta i sjötågen. Det hade dock några år tidigare varit på tal att göra Magnus Stenbock till chef för flottan.
 
Sedan är det en sanning med modifikation att alla måste börja som meniga. Inte minst inom flottan förekom det att högättade personer mycket snabbt avancerade till höga poster. Ett klassiskt exempel är greve Carl Hans Wachtmeister (1689-1736) som år 1710 utnämndes till schoutbynacht (konteramiral) utan att ha tjänstgjort en enda dag ombord på ett svenskt örlogsfartyg.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-05 10:19)
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-05 13:13)

158
Båtsmän hittas bl.a. i den digitaliserade samling som kallas Rullor Flottan. Det finns även ett och annat som är digitaliserat i arkivet för Karlskrona station
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-04 20:45)

159
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2013
« skrivet: 2013-11-02, 18:02 »
De uppgifterna om hans karriär är nog hämtade ur ett av de dokument som är på bild ovan. Den första rullan där han finns med torde vara  Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1623/1 (1623), bild 21 . En av korpralerna vid Carl Jönssons kompani ser ut att heta Jacob Jacobsson. Vill man gå längre tillbaka finns det i samlingen Militieräkningar en del rullor från 1619, men de är ju möjligen alltför tidiga.

160
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2013
« skrivet: 2013-11-02, 13:59 »
I likvidationen för Gustaf Pistol (död 1709) nämns att pengarna kvitterats ut av hustrun Maria Pistol, se  Likvidationer: Stora nordiska kriget, Likvidationer uppgjorda inom krigskollegii militiekontor, SE/KrA/0090/I/11 (1728-1749), bild 842 - Bildid: A0065241_00842  

161
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2013
« skrivet: 2013-11-02, 13:18 »
Nej, jag tror väl också att om 40 år är en överdrift och att han, om 1673 stämmer, snarare var om 50 år. För att ta tjänst 1673 bör man ha varit född före 1660, kanske så tidigt som 1655 - naturligtvis beroende på tjänstens natur. Som trosspojke eller officersdräng behövde han säkert inte vara riktigt så gammal.  
 
Jag undrar om Jacob överhuvudtaget hade någon som helst militär befattning efter 1710 (om man nu generöst tilldelar honom en roll då trots att han inte tycks finnas i rullorna). Han finns inte heller i Karl XII:s officerare, vilket han som förment officer under 1710-talet borde göra.
 
Jo, de ryttarna som var involverade i historien i Göinge 1684 tillhörde det regemente som brukar kallas Södra Skånska kavalleriregementet.
 
Apropå Jacob (död 1656) så nämns i supplementet en notis som anspelar på hans bröllop, se Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:28a (1651-1664) Bild 1020 / sid 9 (AID: v190304.b1020.s9, NAD: SE/VALA/0382503). Går man vidare till nästa ting så tycks det väl som om bröllopet kan ha hållits i november 1655 (eller i varje fall inte senare) - Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:28a (1651-1664) Bild 1090 / sid 23 (AID: v190304.b1090.s23, NAD: SE/VALA/0382503).
 
Notisen från 1739 kan kanske komma ur en lönelikvidation efter någon manlig medlem av släkten (t.ex. majoren Gustaf P.)

162
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2013
« skrivet: 2013-11-02, 12:02 »
Ja, det verkar ju tydligt och klart. Då återstår bara att begripa hur denne Ölands-Jacob å ena sidan kan vara son till Gustaf och runt 40 år gammal 1709 och å den andra sidan ha varit i tjänst sedan 1673...
 
En annan gåta är denna Magdalena Tornerefelt som å den ena sidan säger sig ha varit gift med Jacob Pistol (rimligen den som dog 1656) och å den andra med Fredrik Gyllenpamp (född ca 1670). Hon måste om det ska fungera som allra senast ha varit född strax före 1640 och alltså 30 år äldre än make nr 2 - som hade en betydligt högre befattning än den hon anger. Hur ska hon dessutom med de förutsättningarna ha hunnit få minst två söner och en dotter? Med Gyllenpamp skulle det rimligen vara i stort sett omöjligt rent biologiskt och med Pistol skulle det förmodligen bli svårt tidsmässigt. Någon annan Fredrik Gyllenpamp verkar det inte gå att konstruera eftersom hans far var ättens stamfar.

163
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2013
« skrivet: 2013-11-02, 10:58 »
Gustaf Pistols brev (M 1132), sid 2:
 

 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-02 10:58)

164
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2013
« skrivet: 2013-11-02, 10:45 »
En hypotes som kanske kan vara värd att fundera över:
 
Om denne Jacob Jacobsson Pistol som stupade 1656 verkligen var son till den adlade Jacob Jacobsson P. och identisk med den Jacob Pistol som en av dessa Margareta Tornerefelt säger sig ha varit gift med - då skulle han fungera som far till Ölands-Jacob,som ju enligt uppgiften i Krigsmanshuskontorets handlingar hade inlett sin militära karriär 1673. Då förklarar man i ett svep Ölands-Jacobs samröre med andra medlemmar av släkten Pistol och slipper dessutom laborera med att han skulle vara oäkta son till någon av Jacobs (död 1656) bröder.

165
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2013
« skrivet: 2013-11-01, 19:23 »
En tydligare bild ur en annan rulla från samma år [Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1656/3 (1656), bild 167]:
 

166
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2013
« skrivet: 2013-11-01, 18:53 »
Och här har vi då den Jacob Pistol som stupade på Karl X Gustavs tid, nere i Polen [Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1656/3 (1656), bild 147] :
 

 
Tyvärr är det inte alldeles lätt att se datumet, men det skulle kunna vara Warszawa den 26 juni 1656.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-01 18:54)

167
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2013
« skrivet: 2013-11-01, 18:27 »
Det som gäller Jacob Jacobsson i M 1132 är det här:
 

 
Det finns betydligt mer i Biographica (tillgängligt via SVAR)

168
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2013
« skrivet: 2013-11-01, 18:20 »
M 1132 är en av volymerna i den del av Riksarkivets ämnessamling Militaria som innehåller meritförteckningar och ansökningar.
 
Här är då Gustaf Pistol från Målilla som gemen ryttare i Mörners regemente år 1660 (precis som han själv skriver att han var):
 

 
[Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1660/3 (1660), bild 381]

169
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2013
« skrivet: 2013-11-01, 17:32 »
Detta är då antagligen källan till ättartavlornas uppgifter om Gustaf Jacobsson Pistols militära karriär (M 1132):
 

 
Man kan då notera att ett och annat har feltolkats: Pistol skriver om sin tjänstgöring i adressatens fru moders livregemente och att han under adressatens salige herr faders tid blivit skjuten i huvudet nära Hall i Norge. Enligt ättartavlorna skulle detta ha skett under 1670-talet, men Pistol syftar i det fallet helt klart på Karl X Gustavs tid, d.v.s. slutet av 1650-talet. Under skånska kriget var svenskarna aldrig i närheten av Hall, d.v.s. dagens Halden.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-01 17:34)

170
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2013
« skrivet: 2013-11-01, 17:14 »
Vilken då handstils- och innehållsmässigt ska jämföras med den här (Biographica, RA - lagd på Gyllenpamp):
 

171
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2013
« skrivet: 2013-11-01, 17:08 »
Ja, om man ska tro på den här suppliken M 1062 hade en Jacob Pistohl rimligen dött i mitten av 1600-talet:
 


172
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2013
« skrivet: 2013-11-01, 15:00 »
Är inte detta med att Jakob Pistol skulle ha varit oäkta son till Gustaf P. en ren skrivbordskonstruktion, d.v.s. ett resultat av att man genom olika sannolikhetsresonemang har sökt få honom att passa in på de i ättartavlorna befintliga uppgifterna om släktens äldre led? I supplementbandet är det väl t.ex. så att denne Jakob P. finns med på tre ställen. Först under Tab. 1 i det långa citatet om att han tjänat sedan 1673 (vilket att döma av likheterna med bilden ovan kommer ur en handling i Krigsmanshuskontorets arkiv), därefter i Tab. 2 som son till Göran och slutligen i Tab. 3 B som son till Gustaf.

173
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2013
« skrivet: 2013-11-01, 13:26 »

 
(Krigskollegium Krigsmanshuskontoret D:4 (1720-1732) Bild 52)
 
 
OK, den notisen tycks väl bekräfta min hypotes, d.v.s. att fångenskapen i Danmark inträffade under skånska kriget (1675-79)och att denne Jakob Pistol är en helt annan individ än den som ska ha deltagit i polska kriget på 1650-talet. Kornett undrar jag om han någonsin blev, men det var onekligen en position han sökte 1709. Om han nu verkligen tjänstgjorde i Polen under åren 1702-08 lär kunna ifrågasättas utifrån kyrkböckernas uppgifter om giftermål och barn, men en rekryttransport 1706 ska han ju ha varit involverad i.  
 
Numret bör väl gå till en annan volym och däri folio 144.
 
Födelseår som 1668 eller 1669 har jag heller aldrig trott på. Lägg på ca ett decennium och det blir mer plausibelt.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-01 13:28)

174
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2013
« skrivet: 2013-11-01, 09:30 »
Förlovade i det sammanhanget betyder sannolikt att han är avskedad från krigstjänst. 1709 söker han att bli kornett vid Smålands kavalleriregemente. Den 25 september skriver landshövdingen i Jönköpings län till Defensionskommissionen (ÄK 243, vol. 175) om avskedade officerare som erbjuder sina tjänster. I den bifogade listan sägs följande:  
 
Jacob Pistohl om 40 åhr, warit underofficerare wid tyska regementerne i Pommern och giort tienst som Corporal wed Cavallerie Recreuternes Transport A:o 1706. Åstundar bli Cornett eller Qwartermästare men är medellös att mondera sig.
 
 
Jag tittade i serien meritförteckningar på M 1062 (Gyllenpamp), M 1132 (Pistol) och M 1194 (Tornerefelt) samt i ovan nämnda volym av Defensionskommissionens arkiv. Åtskilligt annat är skannat och tillgängligt via SVAR, såsom RA:s Biographica.
 
Nu har jag inte supplementet till hands, men dessa båda Jacob ser väl ut att ha haft snarlika karriärer och därför är de sannolikt samma person.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-01 09:33)
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-01 09:34)

175
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2013
« skrivet: 2013-10-31, 21:07 »
Jag tittade även på suppliken från Magdalena Tornerefelt i M 1062. Det kan knappast råda något tvivel om att den suppliken och den som ligger under Gyllenpamp i RA:s Biographica är skrivna av två olika Magdalena T. Handstilarna är olika och uppgifterna om vad som hänt make och andra släktingar är väsentligt annorlunda. Om man ska anta att de ger än korrekt bild så måste slutsatserna bli:
 
1. En Jacob Pistol avled redan under det polska kriget på 1650-talet. Den Magdalena T. som var gift med honom (M 1062) gifte om sig med en viss Fredrik Gyllenpamp (som inte är densamme som finns i ättartavlorna). Denne dör under det s.k. skånska kriget 1675-79. I något av de båda giftena (eller kanske i båda) hade Magdalena barn, sammanlagt minst två söner och en dotter. Två söner (2 x Pistol eller 2 x Gyllenpamp eller en av varje) dör under det stora nordiska kriget 1700-1721. En svärson med två små barn (och död hustru) dör också under detta senare krig.  
 
2. Magdalena nr 2 (Biographica) var sannolikt gift med Göran Pistol. Göran Pistol dog under skånska kriget 1675-79. Under det stora nordiska kriget dör så hennes sonson och en svärson.  
 
Båda supplikerna är odaterade, så det här är naturligtvis under förutsättning att båda är skrivna mellan 1700 och 1721. Är de väsentligt yngre eller väsentligt äldre kan bilden bli en annan.

176
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2013
« skrivet: 2013-10-31, 20:17 »
1. Jag kan bara instämma. Detta gäller dessutom i än högre grad för vad som sägs om släkten i supplementbandet. Där ges många detaljuppgifter, ibland som rätt långa citat, men tyvärr framgår det endast undantagsvis varifrån uppgifterna kommer. Det gör det svårt att värdera dem.  
 
Vid ett besök på RA i dagarna plockade jag fram några av de i sammanhanget mer misstänkta volymerna. De kunde väl ge en del svar, såsom att Jacob Pistols ansökan om att få återgå i tjänst nog torde vara från 1709. Bland inkommande skrivelser till defensionskommissionen ligger nämligen en skrivelse från landshövdingen i Jönköpings län angående avdankade militärer som kan tänka sig att återgå i tjänst då man ska återuppsätta Jönköpings infanteriregemente och Smålands kavalleriregemente. I den listan förekommer även Jacob Pistol, som önskar bli kornett. Han sägs vara om 40 år, ha tjänstgjort som underofficer vid tyska regementen och varit korpral vid rekrytsändningen 1706. Om 40 år misstänker jag vara en viss skönmålning från Pistols sida, eftersom detta med fyra års fångenskap enligt min mening fordrar ett födelseår närmare 1660 än 1670. Att Pistol i olika sammanhang kallas fänrik, löjtnant eller adjutant tror jag inte man ska fästa sig så mycket vid - jag tvivlar på att han alls nådde officersrang.

177
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-30, 18:54 »
Det jag då undrar över är hur födelseåret 1668 är framräknat. Är det en slutsats utifrån att han i en daterad skrivelse från 1708 säger sig vara 40 år eller bygger årtalet på en odaterad skrivelse som utifrån innehållet har bedömts vara från 1708? Var finns denna skrivelse förresten?
 
Jo, den logiska slutsatsen är väl att det har funnits minst två stycken Jakob Pistol. Om en supplik innehåller så många uppgifter som inte tycks stämma med ättartavlorna är nog ändå den rimligaste förklaringen att ättartavlorna är felaktiga och suppliken korrekt. Jag undrar t,ex. om det inte har funnits två stycken Fredrik Gyllenpamp - en som dog när suppliken säger att han dog och en annan som dödades 1707. Jag noterade att man i supplementband och i där anförda källor har sökt dribbla med hans födelseår och med barnen för att kunna förlika dem med hustruns förmodade ålder - vilket ter sig orimligt utifrån hans militära karriär. I suppliken talas dessutom tydligen om en kvartermästare, men han som dog 1707 var ryttmästare - en enorm skillnad.

178
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-29, 16:16 »
Jag tycker detta låter minst sagt osannolikt - en änka som uppger att hennes man stupat för många år sedan, men i själva verket lever han i högönsklig välmåga i Småland (!). Det måste väl ändå vara så att det rör sig om mer än en Magdalena Tornerefelt och att släkterna Tornerefelt och Pistol i ättartavlorna är så vanställda att vi har helt fel bild av dem?
 
Om det fanns minst två stycken Magdalena Tornerefelt så är det väl inte något som hindrar att suppliken i M 1062 och suppliken i Biografica är skrivna av olika personer?  
 
En löjtnant Jacob Pistol i livet 1699 tycks överhuvudtaget inte gå att finna i de rullor som förvaras i Krigsarkivet. Det han själv skriver 1716/17 indikerar snarare att han var minst ett decennium äldre och inte nått längre än underofficer. Om den skrivelse vari han ansöker om att få återinträda i tjänst är odaterad kan den minst lika gärna vara från 1699/1700 som från 1708. Fången i Köpenhamn i fyra år kan han knappast ha varit efter perioden 1675-80 och med den förutsättningen måste han rimligen ha varit född före 1660.

179
Visst kunde man tänka sig att slakta sina egna skattebetalare, även om det skedde ytterligt sällan. Problemet med Finja är att de få källor som finns knappast indikerar den sortens massmord som programmet antydde. I Ivar Johanssons Västra Göinge härad och domsaga heter det exempelvis (del II, s. 279): Vad som hänt i denna trakt 1677, blir kanske aldrig riktigt klarlagt. Att två gårdar utplånades tyder på att ryttmästare Hummer påträffat snapphanar i båda.  
 
Det är rätt långt från majoriteten av Finjas befolkning slaktades...

180
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-28, 22:23 »
Det hela tycks mig rätt mystifierande om man utgår från ättartavlorna och supplementet:
 
Vi har då en Magdalena Tornerefelt som är änka efter att hennes man stupat i förra skånska kriget. I suppliken sägs aldrig vad han hette, men den är (sannolikt enbart utifrån ättartavlorna) lagd under Gyllenpamp. Det absolut sista skånska krig man då kan tänka sig är det som utspelade sig åren 1675-79. Dessförinnan kan man möjligen (om än osannolikt) tänka sig krigshändelserna 1657-58 eller Horns krig (1643-45). Denna Magdalena har nu mist sin måg och sin sonson i polska kriget, vilka hon annars hade hoppats skulle ta hand om henne på äldre dagar. Polska krig finns det i huvudsak två - antingen det som utspelade sig på 1650-talet eller det som tog sin början när Karl XII marscherade in i Polen/Litauen 1701/02. Det mest sannolika är väl att Magdalena avser det senare. Då har man alltså en Magdalena Tornerefelt, som blivit änka under åren 1675-79 och synbarligen inte har gift om sig. Hon har haft minst en son och minst en dotter. Sonen är av allt att döma redan död och sonsonen har relativt nyligen stupat i Polen (1702-1707). Där har även dotterns man stupat.  
 
Dessa uppgifter passar synbarligen illa ihop med Fredrik Gyllenpamps hustru. Maken ska ha stupat först 1707, d.v.s. i stort sett 30 år efter skånska kriget. Om jag förstår saken rätt har man dessutom på senare år avfört de barn som i ättartavlorna är uppförda under Fredrik G. och hans hustru och istället placerat dem under en av hans bröder. Stämmer detta måste brevskriverskan vara en annan Margareta Tornerefelt. Skulle hon då alltså vara Göran Pistols änka?
 
M 1062: Namnges i den skrivelsen änkans båda tidigare män? För även här är innehållet mystiskt: 3 krig i kronologisk ordning - polska, tyska och detta. Den mest rimliga förklaringen är att polska är Karl X Gustavs krig (1655-60), att det tyska kriget är den del av det skånska kriget som utspelade sig i Sveriges tyska provinser (1675-79) och att detta kriget är det stora nordiska kriget (1700-1721).  
 
Inte heller detta passar särskilt väl om make nr 2 är Fredrik Gyllenpamp. Då måste suppliken vara skriven efter 1707 (då han stupade) och sedan under nästa krig (då man är framme vid 1741). Då skulle Magdalena behövt vara över 100 år gammal.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-28 22:23)

181
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-28, 17:44 »
Överhuvudtaget tycks det finnas åtskilliga oklarheter runt släkten Pistol. I ett inlägg ovan från 2011 talas om  en supplik från Magdalena Tornerefelt, som skulle varit änka efter Jacob Pistol. I Biograficasamlingen (RA) ligger under Gyllenpamp en odaterad skrivelse från änkan Magdalena Tornerfält, som i förra skånska kriget miste sin man och nu i polska kriget mist sin måg och sin sonson. Är det samma Magdalena eller var de två (eller ännu flera)?

182
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-28, 17:19 »
Jo, jag känner väl till det kriget (som jag har studerat på diverse sätt i olika inhemska och utländska arkiv sedan mitten av 90-talet).  
 
Problemet med tolkningen att Pistol skulle ha suttit fången i Danmark under fyra år ca år 1700 är bl.a.:
 
1. Pistol skriver under förra danska kriget. Ca 1700 rådde inte något krigstillstånd mellan Sverige och Danmark (eller för den delen mellan L?neburg och Danmark). De makter som 1700 ingrep mot Danmark gjorde det som garanter för fördraget i Altona 1689, d.v.s. enkelt uttryckt som garanter för freden mellan den danske kungen och hertigen av Holstein.
 
2. Fred mellan hertigen och den danske kungen slöts i augusti 1700 efter ca ett halvårs krigstillstånd. Några fredsavtal med garantimakterna slöts inte av den enkla anledningen att de formellt inte hade varit i krig med Danmark. Pistol kan därför, oavsett i vilken armé han tjänstgjorde, inte ha varit krigsfånge i Köpenhamn i fyra år under detta skede.  
 
Förra danska kriget och krigsfånge i Köpenhamn under fyra år passar däremot alldeles utmärkt in på skånska kriget (1675-79), i synnerhet om Pistol (som detta med Pommern antyder) hade tjänstgjort vid de svenska trupperna i Tyskland. Det skulle i sin tur rimligen göra honom åtminstone ca decenniet äldre.

183
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-28, 10:21 »
Inte för att det påverkar Emerentia, men uppgifterna om Jacob Pistols ålder och militära karriär förefaller tveksamma. I en supplik som sannolikt är från 1716/17 uppger Pistol att han suttit fången i Köpenhamn i fyra år under förra danska kriget. 1700 rådde i formell mening inte något krigstillstånd mellan Sverige och Danmark utan Sverige ingrep som garant för hertigen av Holsteins position. Pistol kunde alltså svårligen sitta fången i fyra år ca år 1700. Mer logiskt är att Pistol syftar på skånska kriget 1675-79, då han mycket väl skulle ha kunnat sitta i Köpenhamn så länge. Detta bör göra honom några år äldre än född 1668/69.  
 
Detta med L?hrs regemente i Pommern tycks också gåtfullt. I Georg Tessins arbete Die deutschen Regimenter der Krone Schweden finns inte något lämpligt regemente vid den aktuella tiden.

184
Musik- / Pipare
« skrivet: 2013-10-27, 22:02 »
Inte i avlöningshandlingarna. Däri ligger fokus på befattningarna och på de olika befattningshavarnas tjänstgöringstid. För uppgifter om varifrån de kom får man leta i rullor etc. Det finns en mängd handlingar rörande återuppsättningen av Jönköpings regemente 1709 i [Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1709/8 (1709)], bildid A0054618_00001 och följande. Tyvärr ser det väl ut som de i huvudsak rör manskapet.  
 
Man skulle möjligen kunna tänka sig att Jonas var son till någon som tidigare hade varit musiker vid regementet. 1711 dör en hautboist Bengt Hallingh vid Jönköpings regemente (A0065769_00402) - en släkting till Jonas eller bara en bärare av samma soldatnamn?

185
4290 är nr 77, nr 77 A börjar på bild 4310

186
Langenhielm / Langenhielm
« skrivet: 2013-10-27, 17:02 »
Johan Ertman Lang (f. 1748), sonsonson till Ertman Lang (Bengt Langs bror). Se även: http://www.genealogia.fi/genos/46/46_78a.htm
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-27 17:05)

187
Musik- / Pipare
« skrivet: 2013-10-27, 13:15 »
Detta med Hallings fångenskap är säkert en feltolkning av generalmönsterrullornas uppgifter. Det gäller Sven Pihl, f.d. furir vid Livkompaniet och hösten 1722 Hallings efterträdare som rustmästare vid Västra härads kompani (jmfr Generalmönsterrullan för 1721). I GMR 1721 är Halling rustmästare och så även i GMR 1719, GMR 1718 och GMR 1717. I GMR 1716 uppges att Hallings företrädare den 20 november avancerat till en annan position och att piparen Halling, hemkommen ur fångenskapen, blivit ny rustmästare. Går man så vidare i GMR 1716 så står det vid pipare under Västra härads kompani att Halling den 20 november avancerat till rustmästare.
 
Sedan kan man då gå vidare till Militiekontorets avlöningshandlingar, där det i årgången 1711 bl.a. står att Jonas Persson nu kallas Jonas Hallingh. [Krigskollegium, Militiekontoret, Avlöningshandlingar., SE/KrA/0009/A/G IV b/62 (1711)], bild 400. Det lär innebära att Persson/Hallingh antogs när Jönköpings regemente återuppsattes efter att det första regementet hade gått under 1709. Halling blev alltså med största sannolikhet inte fången i Ryssland 1720, men däremot i Danmark 1713.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-27 13:16)

188
Langenhielm / Langenhielm
« skrivet: 2013-10-27, 12:39 »
Det beror på att en senare medlem av släkten Lang placerades vid ett finskt regemente och hans ättlingar stannade sedan där.

189
Musik- / Pipare
« skrivet: 2013-10-26, 21:58 »
1720-talet var en period av neddragningar inom krigsmakten. Mängder av befattningshavare måste tjänstgöra på positioner under sin egentliga grad och vissa befattningar drogs in helt. Vilket förband gäller det?

190
Fleissner, von / Fleissner, von
« skrivet: 2013-10-26, 14:56 »
Då verkar det rimligt att gå vidare till komministern i Dalhem. Han har trots allt rätt namn, rätt yrke och tycks väl ha varit i lämplig ålder samt ogift. Någonstans (Domkapitlet i Visbys arkiv?) bör det väl finnas något om hans meriter före Dalhemstiden.

191
Vomb / Vomb CI:1 (1695-1769) sid 231
« skrivet: 2013-10-26, 13:51 »
Äldsta belägger i SAOB är från 1660-talet, men det är ganska sekundärt. Inlånade franska ord var vanliga och de bildade klasserna höll sig naturligtvis ajour med utvecklingen i Frankrike. även inom trädgårdskonsten. För alléerna i det skånska landskapet, se Patrik Olssons avhandling Ömse sidor av vägen : allén och landskapet i Skåne 1700-1900 (https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2544274&fileOId= 2544306). Olsson behandlar bl.a. de olika alléerna i närheten av Övedskloster
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-26 13:55)

192
Titlar och befattningar / Trumpetare
« skrivet: 2013-10-25, 09:37 »
Regementsnamn har ofta varierat över tid, så på den punkten måste man vid en sökning vara flexibel. Det kan också ha skett sammanslagningar eller delningar, så det gäller att ta reda på det för tillfället intressanta regementets historiska bakgrund.

193
Titlar och befattningar / Trumpetare
« skrivet: 2013-10-24, 21:35 »
Kan vara värt att tillägga att det ett decennium före Carl Försters ankomst till regementet går att finna en trumpetare Johan Förster [Krigskollegium, Militiekontoret, Avlöningshandlingar., SE/KrA/0009/A/G IV b/57 (1705)], bild 64. Denne Johan Förster antogs som trumpetare vid Livkompaniet redan 1689, så gissningsvis var han Carl Försters far. Enligt rullan från 1718 var Carl Förster 20 år, d.v.s. född ca 1698.
 
1711-04-27 döps f.ö. i Kungälv en dotter till Johan Förster.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-24 21:43)

194
Titlar och befattningar / Trumpetare
« skrivet: 2013-10-24, 21:04 »
Enligt mönsterrullan från 1718 [Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1718/14 (1718)], bild 215 var Förster från Bohuslän och hade varit i tjänst i fyra år. Rullan är från maj 1718. Riksänkedrottningens livregemente till häst hade deltagit i Stenbocks tyska fälttåg 1712-13 och gått förlorat när armén kapitulerade. Förster har väl alltså kommit i tjänst när regementet återuppsattes.
 
Via Krigskollegiums militiekontor avlöningshandlingar för 1714 kan man fastställa att Förster antogs den 23 oktober 1714 [Krigskollegium, Militiekontoret, Avlöningshandlingar., SE/KrA/0009/A/G IV b/65 (1714)], bild 77.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-24 21:17)

195
Titlar och befattningar / Trumpetare
« skrivet: 2013-10-24, 18:40 »
Trumpeteraren Carl Förster ser väl ut att finnas vid Riksänkedrottningens livregemente till häst redan 1715, men då bara ad interim p.g.a. den ordinarie innehavarens fångenskap, se
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/616 (1708-1715), bild 370. Regementschef var Christian Ludvig von Ascheberg och det innebär att det förutom på de vanliga ställena (RA och KrA) också finns regementshandlingar i Sövdeborgs godsarkiv (Landsarkivet i Lund).
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-24 18:40)

196
Titlar och befattningar / Trumpetare
« skrivet: 2013-10-24, 18:18 »
Det fanns knappast någon formell befordringsväg från dragon till trumpetare. För att kunna bli trumpetare fordrades förstås att en sådan befattning för tillfället var ledig. Hur man valde ut en lämplig efterträdare vet jag inte, men förmodar att kompaniernas officerare och underofficerare hade en god bild av hur det var med musikkunnigheten bland manskapet.

197
Rök / Rök AI:5 sid 305
« skrivet: 2013-10-23, 17:47 »
Saken blir kanske tydligare om man går till motsvarande ställe i A I:4, där det står:  
 
Mannen, Pet. Tolbom, wärfwad och rymd för mera än 10 år sedan.

198
Langenhielm / Langenhielm
« skrivet: 2013-10-23, 10:25 »
Det finns f.ö. en rätt lång artikel om familjen Lang i Genealogiska Samfundets i Finland årsskrift 1957-59. Författaren uppger där att borgmästaren Bengt Lang hade följande barn:
 
Anna Beata, f. 1684
Ertman, f. 1688
Johan, f. 1689
Carl Benedikt, f. 1694
Elsa Maria, f. 1695.  
 
Om sönerna uppges att Johan skulle ha följt en militär bana och blivit kornett medan Ertman dött utomlands (om jag förstår saken rätt).Källan för dessa uppgifter tycks vara riddarhusgenealogin för ätten Langenhielm.
 
Ertman ser väl inte ut att kunna ha varit född 1688 eftersom han saknas i födelseboken, men om han var född 1686 eller 1687 skulle han kunna vara  identisk med kontorsskrivaren.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-23 10:35)

199
Ekenberg / Ekenberg
« skrivet: 2013-10-22, 21:40 »
Om uppgiften om Carl Ekengrens marina karriär är korrekt så är det förmodligen mest sannolikt att han tjänstgjorde som konstapel eller arklimästare (även kallade konstapel(s)mat), i synnerhet som det var den väg hans far hade gått. Man kan hitta enstaka unga adelsmän bland skepparna och styrmän, men artillerivägen var vanligare. Till officersrang nådde Ekengren i varje fall inte. Var han född 1678 kan han nog börja dyka upp i rullorna ca 1694-95.

200
Se även samlingen Lensregnskaber  1559-1662, vari det finns en lång rad volymer rörande Bohuslän.
 
I boken Lensregenskaberne : en oversigt sägs f.ö. angående Bohuslän att situationen före 1660 är tämligen komplicerad eftersom det finns sådant material i Köpenhamn, Oslo, Göteborg och Stockholm.  
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-22 21:10)

201
Det ser väl ut som utbrytning.

202
Kristianopel / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-07-11
« skrivet: 2013-10-20, 19:50 »
Han finns nog i rullorna, men kanske inte i de som är digitaliserade. I Karlskrona stations arkiv (KrA) finns generalmönsterrullor för volontärregementena från 1770-talet.

203
Karlskrona / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2014
« skrivet: 2013-10-20, 13:53 »
Frågan är väl om inte den som skrivit (renskrivit) protokollet har blandat ihop barnen, d.v.s. att Daniel Dryselius ska vara studiosus i Uppsala, Samuel styrman i Karlskrona etc. Alexander och Daniel Dryselius förekommer båda i sjätte delen av Paul Wilstadius Smolandi Upsalienses, där det sägs att Alexander sedermera blev kollega vid skolan i Helsingfors och kallade sig Drysell.

204
Karlskrona / Äldre inlägg (arkiv) till 20 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-20, 13:36 »
För Samuel Dryselius, se t.ex. Flottans arkiv, Underofficersrullor, SE/KrA/0500-0503/0503/036/III a/2 (1805-1816), bild 45 eller Flottans arkiv, Karlskrona, Stockholm och Göteborg., SE/KrA/0500-0503/0503/036/I b/57 (1801-1809, bild 126)

205
Kalmar regemente / Runbom, Nils Johansson
« skrivet: 2013-10-19, 21:33 »
Nils Runbom stupade ombord på Rättvisan under slaget vid Hogland, se Flottans arkiv, Bundna, SE/KrA/0500-0503/0503/035/A/13 (1788), bild 671
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-19 21:33)

206
Tror det ska vara Gräsmyra för henne och Skerike socken för honom.

207
Fleissner, von / Fleissner, von
« skrivet: 2013-10-17, 09:31 »
Man ska kanske inte heller utan vidare avfärda komministern i Dalhem. Herdaminnet är gammalt och kanske inte helt pålitligt i alla stycken. Johan Löfqvist var nog inte ett alldeles vanligt namn vid den aktuella tiden och här har vi då två präster (eller en) med rätt namn. En präst måste ha studerat och i matriklarna för Uppsala och Lunds universitet finns mycket få personer med rätt namn.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-17 09:33)

208
Langenhielm / Langenhielm
« skrivet: 2013-10-16, 09:09 »
Johan Ertman Lang i Helsingborg år 1730 är nog en annan person, nämligen sonen till tullnären Ertman Lang i Landskrona (en av kapten Ertman Langs fyra söner).

209
Langenhielm / Langenhielm
« skrivet: 2013-10-15, 21:03 »
I Helsingborgs stadsförsamlings första födelsebok (börjar 1688) kan jag vid en hastig genomgång hitta följande barn till Bengt Lang och Catharina Elisabeth Silnecker:
 
Johan, född 5 februari 1688.
Carl, född 11 januari 1694.
 
Till dessa kan läggas Anna Beata Lang, gift Gyllenpatron, som enligt ättartavlorna var född 1684.  
 
Kontorsskrivaren skulle väl kanske kunna vara denne Johan, född i februari 1688. Enligt dödboken från Östra Vemmenhög skulle det dock ha funnits fem barn i äktenskapet, så kanske var något av de två saknade barnen (rimligen födda före 1688) döpt till Ertman.

210
Fleissner, von / Fleissner, von
« skrivet: 2013-10-15, 19:57 »
Jag tror kanske att man bör börja med att titta i den av Wilstadius utgivna matrikeln över Braheskolan på Visingsö för att se om det däri förekommer en Johan Löfqvist. Setterdahl ger inga källor i samband med de enskilda matrikelnumren, så att leta fram var han funnit Löfqvist skulle sannolikt bli tidsödande.

211
Langenhielm / Langenhielm
« skrivet: 2013-10-15, 19:54 »
Enligt en anteckning vid Catharina Elisabeth Silneckers död 1731 hade hon fem barn i äktenskapet med borgmästaren Bengt Lang, se Östra Vemmenhög CI:1 (1714-1747) Bild 138 / sid 129 (AID: v113961.b138.s129, NAD: SE/LLA/13531). Som hon var född 1662 skulle det första äktenskapet ha kunnat ingås redan ca 1680, vilket skulle räcka gott och väl till att göra den giftaslystne kontorsskrivaren tillräckligt gammal år 1707-08.

212
Langenhielm / Langenhielm
« skrivet: 2013-10-15, 19:11 »
I så fall verkar det sannolikt att kontorsskrivaren var son till den äldste brodern Bengt Lang. Denne var borgmästare i Helsingborg, så mer uppgifter bör väl kunna finnas i den personhistoriska delen av Helsingborgs historia (del 6:1).

213
Andra livgrenadjärregementet / Socrates, Anders (1774- )
« skrivet: 2013-10-15, 19:05 »
Det ser väl ut som han återvände hem år 1810 och återgick i tjänst, se Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/13 (1811), bild 195. Som framgår av rullan från 1806 tillhörde han dem som hade blivit kommenderade till Pommern.

214
Fleissner, von / Fleissner, von
« skrivet: 2013-10-15, 16:18 »
När det sedan gäller Johan Löfqvist så antyder beteckningen krigspräst att det rörde sig om en person som hade studerat vid universitet. I matrikeln för Lunds universitet finns vid samma tid en östgöte med detta namn. Om honom heter det i Setterdahls Östgöta nation i Lund så här (nr 161):
 
Johan Löfqvist. Var 'vid armén' 1703; sökte bli krigspräst 1709. Hade gått i skola på Visingsö.
 
Det förefaller väl inte helt osannolikt att detta är den eftersökte barnafadern.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-15 16:27)

215
Langenhielm / Langenhielm
« skrivet: 2013-10-15, 12:19 »
Gissningsvis är näst äldste brodern identisk med den Gustaf Lang som antas som konstapelmat 18 februari 1668 - Flottans arkiv, Rullor på amiralitetsstaterna, SE/KrA/0500-0503/0503/036/I a/2 (1662-1682), bild 46. Gustaf tycks senare ge sig av utomlands, vilket stämmer med vad Bengt Lang säger i sin inlaga (där det också står att brodern varit i tjänst i sex år).

216
Langenhielm / Langenhielm
« skrivet: 2013-10-15, 11:54 »
En inlaga från Bengt Lang (uppenbarligen från 1674) i Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/L/I/L 7 b (bild 64 f.) ger förutsättningarna:
 
Bengt Lang var son till den 1658 stupade Ertman Lang. Bengt Lang hade flera syskon, bl.a. tre bröder. Bengt var äldst, broder nr två tjänstgjorde vid amiralitetet, den tredje befann sig hos modern i Halland och den fjärde studerade i Lund.  
 
En av dessa tre bröder är då identisk med Johan Langenhielm och en av de andra lär vara barnafaderns pappa. En i samma volym befintlig inlaga från Johan L. antyder möjligen att han var yngst av de fyra.
 
I Lunds universitets matrikel förekommer 1668 såväl Benedictus Lange som Erdtmannus Erdtmanni Lange, medan Johan dyker upp först 1672. Förmodligen betyder det att Erdtmannus (senare tullnär i Landskrona) var nr 3 i ordningen.  
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-15 12:05)

217
Langenhielm / Langenhielm
« skrivet: 2013-10-15, 07:52 »
Nja, jag menar att det omöjligen skulle kunna handla om Johan Langenhielm. Langenhielm nämns i rådhusrättens protokoll i samband med ett helt annat ärende och med sin korrekta titel. Denne Ertman Lang är kontorsskrivare och sannolikt betydligt yngre. Syskonbarn torde i sammanhanget betyda kusin. Ett giftermål mellan köttslig farbroder och systerdotter torde ha varit fullkomligt omöjligt
 
Någon brist på lämpliga Langar råder det heller inte i Skåne vid den aktuella tiden. Det finns t.ex. på 1680-talet tullnären Ertman Lang i Landskrona. Om nu Johan Langenhielms härstamning är riktig (och så verkar det väl av sköldebrevet) finns det två rimliga förklaringar:
 
1. Kapten Ertman Lang, död 1658, hade fler barn än Johan Langenhielm och Brita Elisabeth Lang. Ett av dessa (en son) var far till kontorsskrivaren Lang.
2. Brita Elisabeth Lang var inte syster till Johan Langenhielm, men väl till kontorsskrivarens far.

218
Langenhielm / Langenhielm
« skrivet: 2013-10-14, 21:51 »
Man kan i sammanhanget notera att fallet Ertman Lang också går att hitta i Malmö stad rådhusrätt 1 A1AA:62 (1708-1708) Bild 160 / sid 14 (AID: v418050.b160.s14, NAD: SE/MSA/00811). Där säger Lang bl.a. att han sökt tillstånd hos Kungl. Maj:t att få äkta sitt syskonbarn, men inte fått något svar på denna framställning. Som Johan Langenhielm redan var gift kan det inte gärna röra sig om honom.  
 
Det var väl dessutom så på den här tiden att syskonbarn inte behövde ha dagens betydelse utan kunde avse kusin.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-14 21:52)

219
Langenhielm / Langenhielm
« skrivet: 2013-10-14, 18:20 »
Jag undrar hur väl utredd släkten Langenhielm egentligen är. Johan Langenhielm bör 1707 ha varit överauditör och en man i medelåldern. Barnafadern säga vara kontorsskrivare, vilket är en mycket lägre befattning. Skulle det t.ex. kunna vara så drastiskt som att Johan Langenhielm inte alls var son till kaptenen Ertman Lang utan hade ett helt annat ursprung?
 
Man kan t.ex. notera att det i Skåne vid samma tid tycks ha funnits en Johan Ertman Lang som slutade som hovrättskommissarie. Denne man ter sig som en rimligare kandidat - under förutsättning att han 1707 var gammal nog.  
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-14 18:36)
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-14 18:45)

220
Smålands husarregemente / Burman, Sven Nilsson ( -1789)
« skrivet: 2013-10-12, 20:39 »
Han antogs 12 maj 1767 och återfinns under nr 13 i Majorens kompani - Generalmönsterrullor - Smålands husarregemente 858 (1770-1770) Bild 970 (AID: v376340.b970, NAD: SE/KrA/0023)

221
Nieroth / Nieroth
« skrivet: 2013-10-10, 22:07 »
1671: Nieroth wants the court to give him an affadavit concerning the location of a certain place called Skarphyttan.
 
1676: Seems basically to be the same issue, namely someone having oppened an illegal inn too close to another which is situated on an estate owned by Nieroth
 
1678: Nieroth states that the burial of his mother will take place as soon as possible after Christmas. Everybody who has any economic demands on the estate should present them.
 
1679: Tord Bonde lodges a formal protest against a contract which Nieroth has entered into. It concerns the sale of some property.
 
1680: Concerns the same issue.
 
1681: Concerns a property which belonged to Nieroth but was given to Johan Roos as payment.

222
Äldre uttryck / Uppkastande i kyrkan
« skrivet: 2013-10-07, 14:29 »
Ett i sammanhanget mycket användbart verk är Göran Malmstedts Bondetro och kyrkoro (2022). På s. 46 ff. redogör han för några exempel på orenade kyrkor och hur sådana ärenden hanterades.
 
Fylleri var, enligt Malmstedt, en mycket vanlig orsak. Det var inte bara män som hade druckit för mycket. Elak lukt från gravar under kyrkans golv var ett annat skäl.
 
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-07 14:55)

223
Livgardet till fot / 01) Allmänt
« skrivet: 2013-09-24, 21:24 »
Inte något regemente som bar garde i namnet, sådana kom först mot slutet av 1700-talet. Sedan kan man naturligtvis inte vara bergsäker på att en notis som skrivits in så långt efter Johan Larssons födelse verkligen innehåller korrekt information.

224
Livgardet till fot / 01) Allmänt
« skrivet: 2013-09-23, 14:35 »
Vid Livgardet till fot (även kallat Svea Livgarde, som är samlingsnamn hos AD).
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-09-23 14:38)

225
Södermanlands regemente / Holmberg, Lars
« skrivet: 2013-09-20, 21:54 »
Enligt Kungl. Södermanlands regemente under 350 år (1977) utkommenderades år 1757 sex kompanier ur regementet. Dessa mönstrades vid Dalarö 11/8 och sändes sedan till Stralsund och Greifswald. Sommaren 1758 kom ytterligare ca 100 man över från Sverige, men vid nästa generalmönstring den 12 februari 1759 kunde regementet likväl bara ställa 461 man på benen, medan 288 var sjuka. Våren 1760 överfördes från Sverige 151 rekryter, i november 1761 ytterligare 153 man. 1762 skickades ett kompani hem i juli och resten först på hösten.  
 
Det är alltså fullt möjligt att han var hemma ända till hösten 1761. Barnafödslarna indikerar att han i varje fall inte kan ha sänts ut förrän med transporten våren 1760.

226
Södermanlands regemente / Holmberg, Lars
« skrivet: 2013-09-19, 17:03 »
En stor del av förklaringen ligger nog i att delar av Södermanlands regemente under sjuårskriget var kommenderade till Pommern. Vissa av dessa rullor redovisar de som befann sig där och den soldat som inte gjorde det är heller inte upptagen i rullan. Sedan finns det för majorens kompani en rulla över hemmavarande år 1762, men kanske hade han då hunnit bli utkommenderad.
 
Om han hade tjänstgjort i något annat regemente tidigare tror jag det skulle synas i tjänsteåren.

227
Bohusläns regemente / Krok, Sven
« skrivet: 2013-09-19, 16:08 »
GMR för Södra kompaniet finns i varje fall för 1817 [SE/KrA/0023/0/634 (1807-1818)]. Sedan ska man inte glömma bort den likaledes filmade samlingen Rullor 1724- där det finns diverse rullor från 1810-talet, bl.a. SE/KrA/0450/F I/46 (1813) i vilken det framgår att Krok antogs den 27 mars 1813 (Bildid A0052045_00152). Dessa mikrofilmade rullor är dessutom toppen på isberget, i såväl Krigsarkivet som i länsstyrelsernas arkiv finns det ytterligare handlingar rörande regementen.

228
13 - Källmaterial / Militära källor
« skrivet: 2013-09-19, 12:11 »
Han finns t.ex i Flottans arkiv, Stockholm station. Manskap., SE/KrA/0500-0503/0503/036/XIII c/319 (1837-1839), bildid A0040701_00103 (antagen 20/3 1827)

229
Torpa / Äldre inlägg (arkiv) till 05 januari, 2015
« skrivet: 2013-09-18, 19:57 »
I kungens tillstånd för Gathenhielm att låna 200 man (Riksregistraturet 15/1 1717) indikeras att de skulle användas på fregatterna Halmstad och Fredricus. De båda fartygen var i högsta grad involverade i försvaret då Tordenskiold i maj 1717 försökte sig på ett överraskningsanfall mot Nya Varvet. Gissningsvis var det då som Arvid S. blev illa skadad.

230
Torpa / Äldre inlägg (arkiv) till 05 januari, 2015
« skrivet: 2013-09-18, 19:31 »
Karl XII gav Gathenhielm tillåtelse att låna soldater ur bl.a. Smålands tremänningar för tjänstgöring på kaparfartyg. Om dessa soldater dog, blev fångna eller skadades så illa att de blev odugliga till fortsatt krigstjänstgöring skulle Gathenhielm lämna ersättning, se t.ex. Lars Ericson Wolkes bok Lasse i Gatan, kapitlet Uppgörelsernas decennium.
 
Uppenbarligen var Arvid S. en av de som blev invalidiserade.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-09-18 19:34)
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-09-18 19:39)

231
Torpa / Äldre inlägg (arkiv) till 05 januari, 2015
« skrivet: 2013-09-18, 18:40 »
fått afskied af h:r öfwersten Stöör d. 8 Junj 1717

232
Torpa / Äldre inlägg (arkiv) till 05 januari, 2015
« skrivet: 2013-09-18, 17:57 »
När jag ser närmare på rullan från 1713 och GMR 1719 så visar det sig att det finns två Arvid Jönsson på Stackarps rote - både nr 77 som år 1713 är 21 år och nr 78 som då är är 26. Nr 77 heter i GMR 1719 Arvid Johansson Gråberg och nr 78 heter Arvid Jönsson Stake. Nr 77 fick avsked i september 1716, så det är antagligen han som dör 1717.

233
Torpa / Äldre inlägg (arkiv) till 05 januari, 2015
« skrivet: 2013-09-18, 17:35 »
Ungefär: Vacancen ersätties efter Hans högstsal. Kungl. Maij:ts resolution utaf Gathenhielms Enckia efter karlen blef ofärdig på hennes mans kapareskepp

234
Torpa / Äldre inlägg (arkiv) till 05 januari, 2015
« skrivet: 2013-09-18, 16:58 »
Se även Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1713/5 (1713), bild 62 (Här gömmer sig regementet under namnet Smålands tremänningsinfanteriregemente). Där står bl.a. att Arvid Jönsson Stake är 26 år och född på roten.

235
Torpa / Äldre inlägg (arkiv) till 05 januari, 2015
« skrivet: 2013-09-18, 16:28 »
Fältväbeln Arvid: Man ska inte glömma bort männingsregementena. Det finns t.ex. en tänkbar individ i GMR 1719, Smålands tremänningsregemente till fot, kapen Feifmads kompani, nr 78 - Arfwet Jönsson Stake(?). Denne fick avsked i maj 1717, vilket kanske kan förklara varför Arvid i Stackarp inte finns med i husförhörslängden.

236
Hennes registratur för 1623 finns i Kungliga arkiv, vol. 75 (RA).

237
Allmänt / Blekinge Läns Tidning
« skrivet: 2013-09-18, 08:39 »
Så här står det i Riksarkivets folder Sjöolyckshandlingar:
 
HITTA I
SJÖOLYCKSHANDLINGAR
 
Fartygsolyckor började anmälas till Kommerskollegium först 1892. För tiden före 1892 ligger handlingar rörande sjöolyckor, i den mån de har inkommit till Kommerskollegium, med fribrevshandlingarna, se Hitta i för Fartygshandlingar. Det kan också finnas rapporter om sjöolyckor som skedde utomlands bland konsulernas handlingar, se separata serier, Kommerskollegium, huvudarkivet. I sjölagen gjordes skillnad mellan två förfaranden vid utredning vid sjöolyckor. Dels sjöförklaringen, som upptogs av domstol eller av svensk konsul och främst tjänade till utredning om den privaträttsliga ansvarigheten, dels den s.k. undersökningen av orsakerna till olyckan som skulle äga rum i samband med sjöförklaringen och ligga till grund för den statliga efterhandskontrollen.Kommerskollegium skulle enligt 1891 års sjölag i princip endast ta befattning med sjöolyckor som föranledde undersökning. Fr.o.m. 1914 blev det obligatorisk skyldighet för befälhavare att insända rapport om olycka till Kommerskollegium. Från 1892 hölls sjöförklaringen
inför Rådhusrätten för närmaste stapelstad eller i den stapelstad som låg närmast hemmahamnen.  
 
Om skriftliga källor rörande förlista fartyg, se även Spår av hav, yxa och penna av Christian Ahlström.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-09-18 08:40)

238
Äldre ord A - K / Kämma / Kämba / Kamba
« skrivet: 2013-09-14, 12:46 »
Kämma,kämba kamba etc. betyder enligt SAOB sammanräfsat fång av hö (som, då det skall bäras, kan lyftas upp i famnen med tillhjälp av en räfsa.)

239
Originalet må vara från 1718, men detta är ju en kopia (är lijka med originalet...) som Blosenhielm och Snoilsky attesterat och den kan då naturligtvis vara flera år yngre. Alltså inte något problem att Snoilsky blev auditör vid regementet först 1720.

240
Nog inte regementsstaben utan snarare Livkompaniet. Det finns med största sannolikhet mycket annat material rörande personalen vid Livgardet i regementsarkivet (KrA) och dessutom så existerar det inom familjen Piper ett släktarkiv, förvarat på ett av godsen i Skåne.

241
Jag har läst delar av den boken, men inte de här breven.
 
Möjligen (fast det är bara spekulation) var man i vissa sammanhang mer intresserad av att uppgifterna om de vanliga soldaterna fördes in korrekt i rullorna, men inte lika noga med officerarna. Jag är inte någon expert på den gustavianska tidens officerskårer och regementshandlingar, men jag föreställer mig att det borde finnas t.ex. lönehandlingar med korrekta uppgifter. Lätta dragonkåren var väl ett i Finland stationerat förband, vilket kanske kan ha betydelse för var sådana handlingar förvaras.

243
Mobergs brev till Eric Ruuth publicerades 1936 i skriften Adelssöners fostran.
 
Man kan nog utgå ifrån att de reste under ledning av en informator eller motsvarande. Grevarna Piper var så unga att de säkerligen inte reste på egen hand.

244
Enligt Otto Waldes katalog (och enligt SVAR:s brevdatabas) förvaras på KB en samling brev skrivna av Gustaf Ruuths informator Peter Moberg till Erik Ruuth under en utrikesresa åren 1784-87. De reste ut från Göteborg hösten 1784 och återkom till Karlskrona i juli 1787.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-09-10 10:51)

245
Det är nog inte så enkelt att utreda Brincks militära karriär. Ur rullan 1719 kan man utläsa att han då hade varit soldat i 10 år. Livdragonregementet var ett av de förband som försvann i och med arméns kapitulation vid Perevolotjna den 1 juli 1709. Det verkar som det inte började återuppsättas förrän hösten 1712. Brinck har alltså tjänstgjort i något annat regemente 1709-12, men vilket det var framgår inte av generalmönsterrullan från 1719. Några fullständiga rullor för Livdragonregementet under perioden 1712-1718 tycks inte heller vara bevarade, så den vägen går det inte att få några ledtrådar.  
 
Som nämnts ovan togs 1712 soldater från Västgöta ståndsdragoner, Bohus dragonbataljon samt diverse finska förband för återuppsättningen av Livdragonerna. Brinck kan ha kommit samma väg, men behöver inte ha gjort det. Det är alltså många generalmönsterrullor från åren 1709-13 som man kan behöver leta igenom för att hitta honom.
 
Om jag ska gissa så hade han värvats till Livdragonregementet redan 1709, men inte kunnat komma iväg till armén och därför placerats vid något annat regemente.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-09-10 08:18)

246
Titlar och befattningar / Förryttare
« skrivet: 2013-09-09, 16:07 »
Vad som går att utläsa ur generalmönsterrullor och ur militiekontorets avlöningshandlingar:
 
Hans Anundsson Rosengren (tidigare Qvist) var från 1712 till oktober 1717 soldat för rote nr 15 (Qvists rote), Kalix kompani. Därefter befordrades han till korpral. Den 14 januari 1718 utnämndes Qvist till furir vid samma kompani och bytte namnet Qvist mot Rosengren. När man av ekonomiska skäl sommaren 1719 genomförde neddragningar inom krigsmakten omplacerades Rosengren och blev rustmästare vid samma kompani. 1720 flyttades han till korprals indelning och i november 1727 åter till rustmästares indelning. Den 14 april 1731 fick Rosengren avsked.  
 
Förryttare torde alltså vara en förvanskning av förridare, vilket i sin tur är en stavningsvariant av furir.

247
Generellt sett var det vanligt att unga adelsmän som en del av sin utbildning gjorde utrikesresor. De kunde då t.ex. studera en period vid något universitet på kontinenten och i övrigt ägna sig åt att bese sevärdheter runtom i Europa. Armé- och sjöofficerare kunde också resa utomlands i syfte att fortbilda sig genom tjänstgöring i något annat lands krigsmakt.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-09-09 09:56)

248
Titlar och befattningar / Förryttare
« skrivet: 2013-09-09, 09:46 »
Vad jag menade var att furir inte alltid stavas furir i de militära handlingarna från tidigt 1700-tal utan det förekommer även stavningar som  förrijder, förrerare, förrijdare o.s.v., vilket bl.a. framgår av SAOB.  
 
Förryttare har alltså i det här fallet sannolikt ingenting att göra med ordbokens Förryttare, utan är helt enkelt en variant av furir.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-09-09 10:43)

249
Titlar och befattningar / Förryttare
« skrivet: 2013-09-08, 22:48 »
Utan att veta var uppgiften förekommer är det svårt att svara kategoriskt, men jag misstänker att det helt enkelt rör sig om en stavningsvariant av furir. För sådana varianter, se SAOB - http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

250
Övriga källor / Domkapitlets i Lund arkiv
« skrivet: 2013-09-08, 18:06 »
Det bör väl handla om de handlingar som inleds på: Domkapitlet i Lund FIIf:92 (1805-1806) Bild 1170 (AID: v282207.b1170, NAD: SE/LLA/13550).  
 
Själva beslutet återfinns i Domkapitlets i Lund arkiv, Protokoll Huvudserie, SE/LLA/13550/A I/83 (1805), bildid C0074397_00194  
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-09-08 18:16)
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-09-08 18:17)

251
Myresjö / Myresjö Generalmönsterrullor 1817
« skrivet: 2013-09-06, 10:33 »
SAOB:
 
(II) PIK-POST. (förr) mil. vaktpost beväpnad med pik.
TERSMEDEN Mem. 5: 74 (1772). KrigVAT 1844, s. 479.

252
Myresjö / Myresjö Generalmönsterrullor 1817
« skrivet: 2013-09-05, 14:47 »
Kalmar regemente deltog i fälttåget mot Napoleon 1813-14, så det rör sig sannolikt om en mindre tysk (eller möjligen nederländsk) stad. Ser ut som namnet skulle kunna börja med Kr. I andra luckan ser det ut som Pikport.

253
Nej, jag har inte gått igenom alla GMR. Kompanichefer skiftar, numreringen av soldaterna ändras etc. - det kan alltså kräva en del letande innan man hittar Brinck.  
 
Efter att ha tittat runt i diverse rullor från 1712-1713 så tycks det vara så här: En betydande del av det manskap som 1712 bildade stommen för det återuppsatta s.k. Äldre Livdragonregementet kom från Västgöta ståndsdragoner och från Bohusläns dragonbataljon. Därtill tycks några tiotal man ha rekryterats i Finland av Georg Lybecker mot att dennes son blev kapten vid regementet, se artikeln Karl XII, rådet och Finland 1700-1713 av Antti Kujala i Historisk Tidskrift för Finland 84(1999), s. 164 f.  
 
Sedan finns det ytterligare en grupp soldater med något oklart ursprung - skåningar, ester, livländare, kurländare m.fl. Gemensamt för många av dem är att de har tjänstgöringstider som går tillbaka till 1709, 1708 eller t.o.m. ännu längre. Frågan är då var de tjänstgjort före 1712. Jag hittade några misstänkta i ett av Skånska tremänningsregementet till häst kompanier. De soldaterna hade antagits till Livdragonerna före 1709, men sedan likväl hamnat hos tremänningarna. Förklaringen till det skulle kunna vara att de som värvats till Livdragonerna 1707, 1708 och 1709 aldrig fick möjlighet att ansluta till regementet eftersom det 1708-09 befann sig vid kungens armé i nuvarande Vitryssland och Ukraina. Vid budet om huvudarméns kapitulation har då rådet (eventuellt) beslutat att sätta in dem i redan befintliga regementen.  
 
I praktiken betyder det att Brinck kan ha varit livdragon ända sedan 1709 - om han nu inte dyker upp i rullorna för ståndsdragonerna och dragonbataljonen. Gör han det så är problemet löst - i annat fall måste man nog dessvärre försöka reda ut rekryteringsprinciperna 1712 i ännu mer detalj.
 
Poängen med att försöka följa Brinck bakåt är naturligtvis att utförligheten kan variera från rulla till rulla. Ibland innehåller de inte bara smålänning eller västgöte utan också födelseförsamling.  
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-09-04 23:27)

254
Vad jag kan se började återuppsättningen av det s.k. Äldre Livdragonregementet på allvar först hösten 1712. Då slöts en överenskommelse med översten Ture Bielke, chef för Västgöta ståndsdragoner, att han skulle anskaffa stommen för regementet. Detta skulle ske dels genom att han från sitt eget regemente avstod 10 man per kompani eller totalt 110 man, dels genom att han värvade manskap motsvarande ytterligare ett kompani (Krigskollegii brevböcker 1712, s. 31 ff. - Bildid: A0065990_00036).  
 
Detta tycks i praktiken ha inneburit att manskap togs dels från ståndsdragonerna, dels från Bohus dragonbataljon eftersom Bielke fungerade som chef för båda förbanden (eller för något slags sammanslaget regemente) - i annat fall skulle man näppeligen ha kunnat åstadkomma 11 kompanier x 10 man.
 
Som Brincks tjänstgöringstid att döma av uppgifterna i GMR 1721 sträckte sig tillbaka till 1709 förefaller det sannolikt att han, sin småländska bakgrund till trots, bör sökas i Västgöta ståndsdragonregemente eller Bohus dragonbataljon.

255
Lilliengrip blev dock inte kapten förrän 1716 och befann sig ursprungligen hos Karl XII i Bender. Han hade alltså sannolikt ingenting med Brincks värvning 1709 att göra. Det är väl heller inte alldeles säkert att Brinck redan från början tillhörde livdragonerna utan han kan ev. ha förts över dit från något annat förband.

256
Kapten Gustaf Carl Lilliengrip (1680-1727), chef för ett av Livdragonregementets kompanier.
 
Om Brinck står det att han är 27 år, har tjänstgjort i 12 år och är född i Småland. Kolumnerna för hantverk och giftermål är tomma. Det finns GMR även från 1720, 1719 och i viss mån 1716. Kanske kan det stå mer i någon av dem.

257
Jag tycker det ser ut som Jonas Brinck kom från det s.k. Äldre Livdragonregementet. I alla fall finns där i GMR 1721 under nr 110 vid kapten Lilliengrips kompani en man med rätt namn, rätt ursprung, rätt tjänstgöringstid och ungefär rätt ålder.

258
Om Brinck år 1733 hade tjänstgjort i armén 24 år så tillhörde han gissningsvis ett regemente som nyuppsatts hösten 1709, d.v.s. det hade ingått i huvudarmén och helt förlorats 1709. Se även detta med uppgifter om de övertransporterades ursprung: http://www.genealogia.fi/hakem/regem/regem4r.htm

259
Törnstierna / Törnstierna
« skrivet: 2013-08-31, 14:51 »
Jag undrar hur väl utrett detta egentligen är. I ättartavlorna heter det att Carl Törnstierna adlades 19 juli 1708, vilket alltså skedde medan svenska armén befann sig i dagens Vitryssland. Då var det synnerligen si och så med postförbindelserna till hemlandet och framför allt är Riksregistraturet ytterst dåligt bevarat p.g.a. att en stor del av kanslihandlingarna brändes strax efter slaget vid Poltava. Är alltså sköldebrevet för Törnstierna bevarat? Kan det kanske ha varit så att adelskapet inte bara omfattade Carl Törnstierna utan också hans systrar? I oktober 1707 adlades enligt ättartavlorna Emerentia v. D?ben tillsammans med sina bröder Anders och Joakim

260
02) Militära rullor / Tjust Båtsmanskompani
« skrivet: 2013-08-30, 17:36 »
Nog ungefär detta:
 
 
Kongl. Amt:s Coll. afskied d. 14 September 1734. I stället samma dato awancerat fördubbl. Erick Jans: Bång Därefter är Bång avbockad och efter det står Siuck
 
Transp:t till ordinarie d. 14 sptemb. 1734. Fördubbl. vacant
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-08-30 17:38)

261
Allmänt / Soldaten Jonas Glader i Säters socken
« skrivet: 2013-08-29, 20:21 »
Roten var i princip fri att rekrytera vem den ville och varhelst den kunde. Det enda kravet från statsmakten var att vederbörande skulle bli godkänd vid mönstringen. Jag vet inte om någon har försökt sig på att analysera vad det i praktiken innebar. Man skulle kunna gissa att rotebönderna helst undvek att rekrytera i sina egna hushåll och istället sökte övertyga torparsöner och andra obesuttna unga män att bli soldater, men jag vet inte alls om det förhöll sig på det sättet. Kanske det finns lokalhistoriska knektundersökningar som innehåller sådana analyser.

262
Allmänt / Soldaten Jonas Glader i Säters socken
« skrivet: 2013-08-29, 16:18 »
Spontant skulle jag säga att Odensåker endast var platsen för kompaniets rekryteringsmöte, d.v.s. det tillfälle då de av rotarna antagna soldaterna visades upp för att bli godkända.

263
Inte och i st är styft utan i stället ogift wästgiötte

264
Livregementet till häst / 01) Allmänt
« skrivet: 2013-08-28, 17:39 »
Det kan nog finnas material i Krigsarkivet, men sannolikt även i Riksarkivets ämnessamling Militaria och i Diplomatica, Muscovitica där man bl.a. finner de svenska beskickningarnas handlingar.

265
Västgöta kavalleriregemente / 01) Allmänt
« skrivet: 2013-08-27, 14:45 »
När det gäller de regementen som det inte finns separat utgivna regementshistoriker för kan man också använda böcker som Svenska armén genom tiderna (1949) och Sveriges försvar : historisk översikt av dess allmänna utveckling och de enskilda förbandens liv genom seklerna (1927-1928)
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-08-27 14:46)

266
Livregementet till häst / 01) Allmänt
« skrivet: 2013-08-27, 14:41 »
För Livregementet till häst finns en mycket omfångsrik regementshistorik (Kungl. lifregementets till häst historia), utgiven åren 1912-1922. Den innehåller information såväl om organisation som om de krigsföretag som regementet deltagit i.

267
Fägerhierta / Fägerhierta
« skrivet: 2013-08-24, 22:31 »
Til det omyndiga barnet är afsat 20 dl:r smt, tror jag.

268
Det fanns inte några sergeanter inom kavalleriet på den tiden. Det var en underofficersgrad inom infanteriet, dragonerna eller artilleriet. Som Kilman i den första husförhörslängden kallas avskedade korpralen lär han inte ha varit artillerist. Om han inte går att hitta i rullorna för Östgöta infanteriregemente, vilket annars skulle vara det mest troliga förbandet, ska han kanske sökas i Östgöta och Södermanlands tremänningsregemente. Som född 1694 kan han ju mycket väl ha börjat tjänstgöra redan under första halvan av 1710-talet.

269
Allmänt / Soldaten Jonas Glader i Säters socken
« skrivet: 2013-08-23, 19:19 »
Det finns ju åtskilligt relevant militärt material som inte är digitaliserat, t.ex. i Krigsarkivet (Skaraborgs regementes arkiv med bl.a. rekryteringsrullor). Däri kan kanske finnas mer uppgifter.

270
Fägerhierta / Fägerhierta
« skrivet: 2013-08-22, 14:49 »
Notisen finns i Timmele C:3 (1757-1807) Bild 170 / sid 5

271
Nja, det gör det nog inte. Det fanns männingsregementen inom såväl infanteriet som kavalleriet och det som ligger under rubriken Drottningens livregemente till fot är infanteriregementen.

272
Det finns en del hos SVAR. De döljer sig där under Upplands tre- och femmänningsregemente kavalleri. Sedan lär det nog finnas en del rullor även i Uppsala länsstyrelses arkiv (Landsarkivet i Uppsala) och kanske även i övriga berörda länsstyrelsers d:o

273
Fägerhierta / Fägerhierta
« skrivet: 2013-08-20, 14:25 »
Detta med ryttmästare i fransk tjänst finns med redan i Stiernmans Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel, del II (1755):
 

274
Fägerhierta / Fägerhierta
« skrivet: 2013-08-20, 11:58 »
Nu vet jag inte alls vad som är känt om hans ursprung, men stavningen Fierschaft kan ha sin grund i tyskans vier. Det finns visst en maträtt som kallas Vierschaft, se http://www.lekker-frysk.nl/vierschaft.htm

275
Fägerhierta / Fägerhierta
« skrivet: 2013-08-19, 20:15 »
Den avlidnas barn räknas upp i ingressen:  
 
1. Hustru Maria Fierschaft, gift med doktor Backhaus utj Wien boende
2. H:r Renne Fierschaft, Capitain under Elfborgz lähns regemente
3. Hustru Rebeccca Fierschaft wijnskänken Olof Lijdbergz änckia
4. Hustru Anna Elizabeth Fierschaft, gift med Kongl. Håf musicanten H:r Jacob Boisman
5. H:r Petter Fierschaft Capitain under Wästmanlandz Infanterie regemente
 
Bror Piero är helt enkelt en form av Petter och syster Lisa en förkortning av Anna Elizabeth. Som framgår av brevets baksida är det riktat till Jacob Boisman. Så i det fallet är mon frére alltså avsändarens svåger.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-08-19 20:16)

276
Creutz / Creutz
« skrivet: 2013-08-19, 11:57 »
Enligt ättartavlorna gifte han sig 1762 på Täckhammar i Bärbo socken, där även dottern ska ha fötts 1763. Familjen finns också med i Bärbo AI:2 under Täckhammar, även om Creutz själv ser ut att ha skrivits in senare. Som officer vid Livgardet befann han sig måhända huvudsakligen i Stockholm.

277
Johan Nilsson Schilling:
 
En av flera möjligheter är Östergötlands och Södermanlands tremänningsregemente till fot (Gustaf Oxenstiernas regemente), där han väl också tycks befinna sig 1719 som sergeant vid Överstelöjtnantens kompani (GMR 1719, bildid: A0029372_00068)
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-08-18 19:10)

278
Smålands husarregemente / Holgersson, David
« skrivet: 2013-08-12, 19:24 »
11 nr i Fryele socken borde i princip betyda att det i socknen förutom dessa ordinarie ryttare också sattes upp 3-4 tremänningar, vilket i sin tur skulle kunna innebära att de är där man ska söka de båda David (som nog ändå var två eftersom den ene på sina ställen kallas David Svensson). Om de inte finns i Skånska tremänningsregementet till häst kanske de dyker upp i Upplands femmänningsregemente till häst.
 
Sedan tillkom mot slutet av Karl XII:s tid även reservryttare, vilka tydligen var i förväg utsedda ersättare till de ordinarie. Kanske ytterligare en möjlighet.

279
Smålands husarregemente / Holgersson, David
« skrivet: 2013-08-10, 21:18 »
Eftersom den första husförhörslängden för Fryele är från 1730-talet är det väl lämpligt att jämföra den med GMR 1733. Följande nummer vid Smålands kavalleriregemente, Jönköpings kompani hörde hemma i socknen:  
 
68. Mjöhult - Gudmund Appelskog (AI:1, s. 36)
69. Sölje - Samuel Söllberg (AI:1, s. 42)
70. Hemmershult - Per Moberg (förslagsvis den Per som finns under Ryttartorpet på s. 28)
71. Öja - Störje Yman (AI:1, s. 24 - samma gård som den ene ryttaren David)
72. Granstorp - Magnus Grahn (s. 120)
73. Stora Änga - Måns Änggren (s. 114)
74. Brunsgård - Jonas Grönlund (mågen Jöns på s. 98?)
75. Loftås - Petter Katt (s. 48)
76. Galnås - Gustaf Sundström (s. 60)
77. Sjöåkra - Gudmund Sjöman (gården på s. 82, men ser inte honom där)
78. Earyd - Måns Reen (s. 96)
 
Det tycks väl då innebära att i jämförelse med GMR 1733 för Smålands kavalleriregemente så finns det inte en utan två ryttare David för många.

280
Smålands husarregemente / Holgersson, David
« skrivet: 2013-08-10, 20:22 »
Jag tror förklaringen till Sara och Kristin är att det vid samma tid uppträder två olika ryttare David i just den socknen. Man kan möjligen undra om det är en för mycket, d.v.s. att en av dem av misstag har fått beteckningen ryttare.  
 
Sådana dragoner är väl ytterligare en möjlighet. Det fanns inom det nuvarande Sverige väl fyra sådana regementen: Skånska, Upplands, Västgöta och Gotlands ståndsdragoner. Var de småländska placerades är jag inte klar över, men det torde ha varit i något av de båda förstnämnda förbanden.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-08-10 20:25)

281
Smålands husarregemente / Holgersson, David
« skrivet: 2013-08-10, 18:13 »
Om det verkligen är ställt utom allt tvivel att David Holgersson var ryttare, men helt obekant vid vilket regemente han tjänstgjorde så får du väl börja med generalmönsterrullorna för Smålands kavalleriregemente från ca 1700 (när han nått lämplig ålder) och gå igenom samtliga kompanier utifrån hypotesen att han efter inflyttningen till Fryele inte längre stod kvar i tjänst och alltså dessförinnan kan ha bott var som helst. Finns han inte med i GMR för Smålands kavalleriregemente är väl de geografiskt minst långsökta alternativen Svenska Adelsfanan eller Västgöta kavalleriregemente. Kanske kan det dock vara lämpligt att inleda med att försöka ta reda på hur väl dessa förband är registrerade i Centrala Soldatregistret.
 
Ett annat alternativ skulle väl kanske vara att söka honom i mantalslängderna för kringliggande socknar och arbeta utåt i cirklar utifrån hypotesen att han nog likväl bör ha flyttat in från någon församling i grannskapet.

282
Kungliga släkter / Erbprinz Karl Ludwig von Baden dör 1801
« skrivet: 2013-08-09, 08:10 »
Grosshandlare L. W. Lundborg var vid denna tidpunkt redan etablerad storköpman, drätselkammarens ordförande och även i andra avseenden en dominerande gestalt i staden. Han ägde och bebodde det i sin gamla utformning betydligt vackrare huset vid Stora Torgets västra sida, en i många avseenden intressant byggnad. I slutet av 1700-talet ägdes huset av dåvarande postmästaren Gerhard Wahrenberg, tillika rådman. I detta hus avled den 16 dec. 1861 (sic!) arvprinsen av Baden, Carl Ludvig.
 
http://afgeijersstam.se/wp-afgeijersstam/kopingstullen-dokumentation/
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-08-09 09:33)

283
Titlar och befattningar / Sergeant
« skrivet: 2013-08-08, 17:14 »
Ok. Hur som helst bör han både som lantmätarelev och underofficer ha lämnat efter sig diverse spår i arkiven, så om de handlingar som nämns i samband med att han blev stadsingenjör inte finns kvar får man istället nysta upp hans karriär den vägen.

284
Titlar och befattningar / Sergeant
« skrivet: 2013-08-08, 10:16 »
Det tycker jag låter konstigt eftersom den där pdf-filen från stadsarkivet innehåller diverse handlingar rörande hans tillsättning. Nog måste det finnas något från beslutet i stadsfullmäktige?

285
Titlar och befattningar / Sergeant
« skrivet: 2013-08-07, 23:15 »
Det finns inte någon direkt koppling mellan underofficersgraden fanjunkare och titeln ingenjör, men det har historiskt sett förekommit många typer av befattningshavare som kallats så. Fortifikationsofficerare är en sådana kategori och lantmätare en annan. Den tidens stadsingenjör lär alltså ha sysslat med sådant som att mäta upp tomter och göra stadsplaner.  
 
En stadsingenjör i Falkenberg bör ha efterlämnat åtskilliga spår i stadens/kommunens handlingar. Där bör det väl t.ex. gå att se på vilka meriter han anställdes - http://www1.falkenberg.se/arkiv/upphittat/Stadsingenieur.pdf

286
Titlar och befattningar / Sergeant
« skrivet: 2013-08-07, 22:01 »
Det är väldigt svårt att ha någon bestämd uppfattning. Hyrde han kanske bara rum hos länsmannen under sin tjänstgöring som lantmäterielev? Sergeant - syftar det på en tjänst hos länsmannen eller syftar det bara på att Persson strax innan han flyttade från Hova lade lantmäterikarriären åt sidan och återgick till det militära?
 
I husförhörslängden från Vaxholm är sidrubriken Garnisonsförsamlingen, avdelningen för Kronoarbetscorpsen. Till Kronoarbetskåren skickades lösdrivare och soldater som inte hade skött sig. Det borde väl betyda att Persson ingick i den grupp officerare och underofficerare som förde befäl inom nämnda kår.

287
Titlar och befattningar / Sergeant
« skrivet: 2013-08-07, 19:39 »
Jag undrar om man nödvändigtvis behöver tolka det riktigt så. Persson är i Hova uppenbarligen först införd som lantmätarelev, vilket sedan i något läge strukits och ersatts med sergeant. Det kanske inte behöver betyda mer än att Persson gett upp sin lantmätarkarriär, återinträtt i armén och då utnämnts till sergeant samt sedermera placerats i Vaxholm och befordrats till fanjunkare. Det ser väl ut som Persson varit fångvaktare såväl i Vaxholm (kronoarbetskåren) som i Varberg.  
 
Kronolänsmannens i Hova distrikt arkiv finns i Landsarkivet i Göteborg.

288
Kungliga släkter / Erbprinz Karl Ludwig von Baden dör 1801
« skrivet: 2013-08-06, 14:43 »
Enligt Posttidningar för 19/12 1801 inträffade olyckan klockan 7 på kvällen på en plats där vägen var trång. Orsaken var framför allt den rådande halkan. Några allvarliga yttre skador kunde man inte observera, men arvprinsen var inledningsvis så förvirrad att man inte kunde få någon uppfattning om hans allmänna tillstånd.

289
Äldre ord L - Ö / Ransoning
« skrivet: 2013-08-04, 21:56 »
Ransonerat sig betyder nog snarare att soldaten själv har löst ut sig, men formuleringen är också känd från tidigt 1700-tal med innebörden rymma, se SAOB.

290
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2014
« skrivet: 2013-08-04, 17:49 »
För den som vill ge sig på att tyda skrivelsen (i LVVA, Fond 7349, op. 2, vol. 2):
 
 
 

 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-08-04 21:21)

291
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2014
« skrivet: 2013-08-04, 17:29 »
Åtminstone hade hon en son som hette Blum(e) - äkta eller oäkta framgår inte av resolutionen.  
 
Boktryckaren (A0029610_00027) anges vid sitt avsked 1696 vara drabbad av Fransoserne.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-08-04 17:30)

292
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2014
« skrivet: 2013-08-04, 14:38 »
En Blom/Blume i Livland 1697:
 
I det livländska generalguvernementets tyska registratur för 1697 (LVVA, fond 7349, op. 2, vol. 2) finns under den 16 januari en resolution som i registret betecknas:  
 
Vor Dorothea Catharina Krusen, geb. von Schwerdfelt an Ihren Sohn Blumen. Själva brevet tycks behandla någon slags underhållstvist (det talas bl.a. om inlösen av en g?ldene Kette). Möjligen har modern tillhört adliga ätten Svärdfelt nr 754, vilken enligt ättartavlorna hade vissa i Livland bosatta medlemmar. Tydligen är det också belagt att ett par av dem skrev sig just von Schwerdfeldt.  
 
Några ytterligare uppgifter om sonen ges inte. Fru Kruses supplik är möjligen bevarad i Tartu, där ena delen av generalguvernementsarkivet förvaras (serierna EAA.278.1.XVI och EAA.278.1.XVII)
 
Utan att i och för sig anklaga fru Kruse för någonting - skulle det vara möjligt att Caspar Fredrik inte var född inom äktenskap utan bara sedermera tog sig namnet efter sin biologiske far och att detta i sin tur skulle förklara varför det inte gått att finna någon Caspar Fredrik Blom i födelseböckerna från Riga? Den Johan Blom som fick avsked i mitten av 1690-talet och då ännu var ogift hade väl, om jag minns anteckningen i rullan korrekt, drabbats av fransosen?

293
Dahlbergh / Dahlbergh
« skrivet: 2013-08-01, 21:03 »
Nja, det tror jag har en helt annan förklaring. Efter det stora nordiska krigets slut 1721 minskades krigsmakten mycket kraftigt samtidigt som en betydande mängd officerare började återvända från fångenskap i Ryssland. Det uppkom på så sätt raskt ett läge där man hade betydligt fler officerare än vad det fanns tjänster för. Det blev därför nödvändigt att dels försöka sålla bland dem, dels ge en del officerare befattningar under den rang som de egentligen hade uppnått under kriget.

294
Dahlbergh / Dahlbergh
« skrivet: 2013-08-01, 12:26 »
Det fanns nog inte någon generell princip om att man måste vara adlad för att kunna bli utnämnd till major. Så blev t.ex. den senare överståthållaren Rutger Fuchs major redan 1710, men adlades först 1716. 1719-20 skedde en mängd nyadlingar, som om jag minns rätt bl.a. innefattade en del officerare av rätt hög rang.
 
Däremot kan det i praktiken nog ofta ha fungerat så att en majorsfullmakt och ett adelskap ofta följdes åt. Jag skulle tro att det är frågor som behandlas av Pontus Fahlbeck i Sveriges adel (1898-1902) och av Ingvar Elmroth.

295
Smålands husarregemente / Holgersson, David
« skrivet: 2013-07-30, 18:12 »
Om David H. på 1730-talet var f.d. ryttare med lokal bakgrund och likväl omöjlig att lokalisera i GMR för Smålands kavalleriregemente så skulle förklaringen kunna vara att han tillhört ett männingsregemente. Rusthållarna i Småland uppsatte under det stora nordiska kriget 333 tremänningar, vilka först ingick i Skånska tremänningsregementet till häst och senare i Upplands femmänningsregemente till häst.

296
1 7/12 är hans tjänstetid.

297
Smålands husarregemente / Holgersson, David
« skrivet: 2013-07-30, 15:02 »
Om man utgår ifrån Per Klint så antas han som ryttare under nr 76, Jönköpings kompani den 9 augusti 1734, se GMR för Smålands kavalleriregemente år 1740. Föregångaren hette dock något helt annat än David, så därvidlag ger detta inte någon ledning. Om David Holgersson var född 1678 kan han ha antagits som ryttare redan före 1700 och behöver kanske inte ha stått kvar i tjänst så sent som på 1730-talet (om jag får spekulera). Om Holgersson hade (som hans ålder pekar emot) varit ryttare under det stora nordiska kriget skulle han kanske också ha kunnat råkat ut för att en tidigare fången ryttare som var äldre i tjänsten återkom och intog sin plats.  
 
Frågan är väl alltså om beteckningen Ryttare i husförhörslängden med nödvändighet måste betyda att David fortfarande var i tjänst eller om det även skulle kunna stå för f.d. ryttare. I det senare fallet skulle han väl hypotetiskt kunna sökas under något helt annat kompani redan i början av 1700-talet och kanske t.o.m. under ett helt annat regemente.

298
Dahlbergh / Dahlbergh
« skrivet: 2013-07-30, 13:01 »
Jo, jag vet att Alexander Magnus uppger detta, men tvivlar fortfarande. Livdrabantkåren var på Karl XII:s tid elitens elit, dit de allra främsta kom. Att kungen då skulle ha fyllt en uppkommen vakans med en avdankad och sjuklig f.d. officer från ett männingsregemente - det ter sig som fullkomligt uteslutet. Den enda rimliga förklaring jag kan tänka mig är att det var någon slags hedersbetygelse, kanske med ekonomiska orsaker, och att det aldrig var meningen att Dahlbergh verkligen skulle göra aktiv tjänst. Jag har inte kontrollerat vad som är bevarat av chefen för Livdrabantkårens skrivelser till Karl XII från 1705 (i RA, M 556), men eftersom fullmakten antyder att utnämningen grundades på ett förslag är det väl där man i första hand ska söka.

299
Dahlbergh / Dahlbergh
« skrivet: 2013-07-29, 22:41 »
Det är förvisso samma uppgift som återfinns i många biografiska handböcker, men jag har ytterst svårt att tro att Karl XII skulle ha utnämnt en så gammal herre till livdrabant. När Arvid Olofsson Dahlberg får avsked 15/7 1703 (RR) anförs att han ansökt om detta på grund av sjukdom och bräcklighet. Vid den tiden tjänstgjorde Dahlbergh dessutom vid det i Sverige förlagda Västgöta tremänningsregemente till fot, d.v.s. en inte särskilt strapatsfylld position.  
 
Sedan finns förvisso i Riksregistraturet en drabantfullmakt för kapten Arved Dahlberg under 29/3 1705, men att en betydligt över 60 år gammal och två år tidigare för sjukdom och bräcklighet avskedad officer vid ett i Sverige förlagt männingsregemente skulle ha blivit livdrabant vid kungens armé i Polen - det måste helt enkelt vara något lurt.

300
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2014
« skrivet: 2013-07-17, 10:25 »
I LVVA, fond 7349, op. 1, vol. 350 finns (s. 108-176) diverse kontributionslängder för staden Riga åren 1703-05. I dessa nämns  Joh. Blohm, buchbinder. Någon annan med lämpligt efternamn kan jag inte se, men det är många sidor...

301
Petre / Petré / Petree / Petre / Petré / Petree
« skrivet: 2013-07-14, 19:56 »
2006 överlämnade Riksarkivet till Arboga museum Ernst Papés anteckningsbok, vilken innehåller bl.a. avskrifter och genealogiska anteckningar. RA behöll kopior.

302
Allmänt / Fogdar i Norrbotten
« skrivet: 2013-07-14, 17:50 »
Jag tror man ska uppfatta mig själv tredje som ett begrepp, jmfr SAOB:
 
 
Själv följt av ordningstal, i uttr. själv andre (förr äv. annan) l. tredje osv. (äv. sammanskrivet självandre osv.), ss. den andre resp. tredje osv. i ett sällskap o. d., särsk.: tillsammans med en annan resp. två andra osv.; jfr ANNAN I 1 f α, FJÄRDE a; numera företrädesvis  
[ fsv. sancta anna siälff tridhi; jfr t. Anna selbdritt]
 (konst.) i uttr. Anna själv tredje, om jungfru Marias moder Anna tillsammans med jungfru Maria o. barnet Jesus (framställda i medeltida konst). Martin lehwsen (stod) ffor rætta sielff sette och wille gøra lagh (dvs. gå ed) th(e)r ffore at han (osv.). OPETRI Tb. 20 (1524). Sedan är han en fattigh man, hafuer många Barn måste altidh gå til bordz sielf 9de eller 10de. VDAkt. 1656, nr 140. Kongl. Maj:t förnimmes nu förwiszo wara . . sielf annar kommen til Stralsund. SWEDBERG Lefw. 317 (i brev fr. 1714). Så bör man i sin tienst en sådan (dvs. en ogudaktig betjänt) icke tåla; / . . Med dig och din betient sielftredie Satan är. KOLMODIN QvSp. 2: 595 (1750). (Missionären) hvilken, sjelf tionde, sköter den stora missionsstationen Tanjore. Samtiden 1874, s. 116. 2SvUppslB 1: 1094 (1947: Anna själv tredje).

303
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-13, 21:29 »
Lönelikvidationerna kan f.ö. potentiellt innehålla åtskilligt om släktskapsförhållanden. Nu är det kanske tveksamt just i det här fallet eftersom Blomfelt levde så länge som han gjorde och därför själv kunde bevaka sin fordran. De kan också innehålla avskrifter av fullmakter och attester rörande var vederbörande har tjänstgjort. Det finns en rad Blom/Bluhm i den s.k. nummerserien som är tillgänglig via SVAR, men tyvärr inte någon Blomfelt:
 
Gerhard Bluhm (2354), Sven Blom (4445), Johan Blom (3722), Gustaf Blom (4757), Carl Blom (5239) och Arvid Blom (4436)

304
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-13, 13:39 »
Jo, jag noterade att Lewenhaupts uppgifter skiljer sig från de som finns i Steckzéns matrikel över officerare vid Västerbottens regemente, så därför funderade jag över om det kunde stå en sak i Lewenhaupts källa (en lönelikvidation) och något annat i Steckzéns (som uppenbarligen är en meritförteckning). Det är möjligt att Lewenhaupt blandade ihop honom med Didrik Blomfelt, men Lew. använde inte rullorna så då måste den hopblandningen ha kommit från någon annan källa. Lewenhaupts excerpter och annat underlagsmaterial ingår i Sjöholmsarkivet (vol. 419-488)
 
Fast säger Lewenhaupt verkligen det om om Johan Christoff Blom? Källan han hänvisar till är Ch, alltså regementschefernas skrivelser eller numera de administrativa delarna av M-samlingen (väl M 758 i det aktuella fallet).

305
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-12, 20:44 »
Har du kollat upp den källa som anges i Karl XII:s officerare? Lönelikvidationerna kan ibland vara omfångsrika och innehålla attester från andra personer om huvudpersonens karriär.

306
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-11, 23:12 »
I och med att det livländska generalguvernementsarkivet låg vanvårdat i halvannat sekel så finns det handlingar därifrån på ganska oväntade ställen. På RA finns det exempelvis ett och annat i Carl Schirrens samling, i Uppsala UB den oordnade Tartu-Dorpatsamlingen, i Linköpings Stiftsbibliotek de Lewenhauptska handlingarna etc. etc.  
 
Sedan hittade jag faktiskt en del brev från Reinhold L?now, chef för den Wolmarska lantmilisbataljonen, i LVVA, op. 3, vol. 62. Denne nämner att han vill ha fullmakt för en löjtnant Blohm och en löjtnant Arvidus Ferlander (brev av den 19 september 1701). Inga ytterligare detaljer om Blohm.

307
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-11, 16:38 »
När det gäller fullmakter: Jag har inte undersökt lantmilisen specifikt, men annars var det ofta så att generaler med självständigt kommando fick rätt att själva utfärda fullmakter vid vakanser inom de förband som stod under deras befäl. Detta sannolikt till stor del av praktiska skäl, mot bakgrund av bl.a. postförbindelsernas osäkerhet. Sedan var det vanligt att de officerare som fått fullmakter på det här sättet så småningom försågs med kungliga bekräftelser, s.k. konfirmationer.  
 
Mitt intryck av lantmilisen är att respektive befälhavare uppgjorde förslag på lämpliga officerare, varpå detta insändes till generalguvernören som utfärdade fullmakterna. Det finns en del sådana listor i det livländska generalguvernementsarkivet. Man ska i sammanhanget ha klart för sig att Karl XII:s officerare bygger på i huvudsak material i Riksarkivet och Krigsarkivet - och inte ens därvidlag särskilt fullständigt. Det innebär att det framför allt finns stora luckor för förbanden i t.ex. Baltikum och Tyskland samt för de regementen som värvades på krigsskådeplatsen och upphörde att existera efter kapitulationen 1709. Adam Lewenhaupt gjorde ett enormt arbete, men man ska inte förvänta sig att hitta alla Karl XII:s officerare i hans verk.

308
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-11, 08:05 »
Det finns f.ö. en löjtnant Georg Gustav von Blohm  i J. F. Liphardts lantmilisbataljon, december 1701 (LVVA, fond 7349, op. 1, vol. 310, s. 51)

309
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-11, 07:47 »
Apropå officeren vid lantmilisen så tittade jag i generalguvernementets tyska registratur för 1701 och däri ingår en del skrivelser till chefen för Wolmars lantmilisbataljon, inkluderande ett brev av den 21 september 1701 som åtföljt officersfullmakterna. Själva fullmakterna tycks dock inte vara införda och ev, brev från Linau bildar i varje fall inte någon egen serie.  
 
Dorpat, som nämndes ovan, var en av de livländska fästningarna. och där låg mycket riktigt Carl Gustaf Skyttes regemente i garnsion. Dorpat och det på den tiden ingermanländska Narva togs av ryssarna sommaren 1704, medan Riga, Pernau och den estniska fästningen Reval föll först 1710.

310
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-10, 20:13 »
Sedan ska man inte glömma bort Schlippenbachs fältarkiv (RA, M 1379-1453) när man letar personer med militära kopplingar under 1700-talets början. I samlingen ingår t.ex. dussinet brev från chefen för Wolmarska lantmilisbataljonen och ett brev från en viss C. Bluhm

311
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-10, 18:11 »
Några noteringar utifrån mina erfarenheter av baltiska militära källor:
 
Det finns förvisso i Sverige en del militärt material med livländskt ursprung, men man ska vara klar över att det livländska generalguvernementsarkivet aldrig kom att evakueras 1709-10. Det betyder att den allra överväldigande delen stannade kvar i Riga och numera är splittrad mellan Riga och Tartu. Arkivförlusterna har varit betydande eftersom arkivet under halvannat århundrade var helt negligerat och förvarades under synnerligen dåliga förhållanden. Runt 1900 började man på nytt intressera sig för det och det gjordes en uppordning - tyvärr efter ibland högst egendomliga principer. Den del som finns i Riga filmades på 90-talet i ett svenskt-lettiskt samarbete, men Tartu-delen blev aldrig gjord. Denna senare del är däremot mycket väl redovisad i en online-katalog på det estniska historiska arkivets hemsida och man kan mycket smidigt beställa digitalisering av volymer.  
 
När det sedan gäller militära rullor så finns de till stor del i Tartu. Huvudserien slutar dock på 1690-talet. Det finns dock såväl i Tartu som i Riga betydande mängder spridda rullor och fragment av rullor, Före andra världskriget fanns det också i den lettiske ekonomiståthållarens arkiv en stor samling militaria från det stora nordiska krigets tid, men de volymerna sägs numera vara borta.  
 
Det finns i det livländska generalguvernemenstarkivets Riga-del (som jag för det stora nordiska krigets tid i huvudsak har gått igenom) en hel del lantmilismaterial. Det är dock inte alldeles lätt att hitta en viss individ, för många volymer är synnerligen svåröverskådliga. Men kort sagt - det finns mycket i såväl Riga som Tartu som i princip inte utnyttjats av svenska forskare sedan mellankrigstiden.
 
Sedan ett par noteringar till det senaste: Att skolmästaren hade en Knecht betyder nog bara att han hade en dräng eller tjänare. Sedan är jag inte riktigt säker på att man ska läsa in för mycket i Wilhelm Blooms avancemang. Det var trots allt krig och behovet av folk stort. Artilleriet var ett vapenslag som krävde lite mer av teoretiska kunskaper än vad t.ex. infanteriet gjorde. Måhända hade Bloom en fallenhet för det.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-07-10 18:15)

312
Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/11 (1789), bild 31.  
 
Det bör alltså ha varit han som fick avsked 7 maj 1790. Sedan kan han förstås ha flyttat ur socknen.

313
Jo, rimligen. I Rullor 1724- finns en sådan från april 1789 och då är han ännu uppförd på nr 27.

314
Rullor 1724- - gå in på SVAR och välj kategorin Militaria
 
GMR 1791: Man kan se att det är en ny soldat på nr 27, att denne antogs 30 juli 1790 samt att hans föregångare fått avsked 7 maj samma år,

315
Sedan finns ytterligare en digitaliserad samling av diverse rullor, den som på SVAR rubriceras Rullor 1724-. Så GMR 1791 och den samlingen kanske kan ge mer.

316
Nja, den rullan från 1775 är den första som han finns med i. För att hitta något om hans avsked måste man fortsätta förbi 1785 och hitta en där det sägs något om när hans ersättare antogs.  
 
Sedan kan det nog finnas fler militära källor än GMR, såväl på Krigsarkivet som i Vadstena.

317
Översta bilden: Hästen aproberas och Karlen approberas
 
Undre bilden: Anger dels rusthållaren,rusthållet m.m., men också att förre ryttaren avled 11 mars 1774 och att Nils Herreburt antogs som ersättare den 20 maj samma år.

318
Artilleriregementet / Kulberg, Anders
« skrivet: 2013-07-08, 18:16 »
Födelseplats: Halland
Dito: Kolumnen heter Munderingsdetaljer, så det handlar om utrustningen: Bekommit af Cronan Råck, wäst, Byxor o.s.v.

319
Eftersom han tydligen hade tjänstgjort i över 11 år kan sådant kanske finnas i en äldre rulla, t.ex. i anslutning till då han blev antagen.

320
Vad de olika kolumnerna innehåller för uppgifter förklaras överst på den första manskapssidan, d.v.s. sidan 28. Nummer, rusthållets namn, rusthållarens namn och om vederbörande betalt avgiften till krigsmanshuset, ryttarens namn och hans ursprung (östgöte). Därefter ålder, tjänsteår, uppgifter om hans längd (i fot och tum), civilstånd samt i de sista kolumnerna anteckningar om hästen och/eller ryttaren. I detta fallet rör alla anteckningarna hans häst.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-07-07 16:51)

321
Livregementets grenadjärer / 01) Allmänt
« skrivet: 2013-07-07, 11:46 »
Ett bra hjälpmedel är den Nationella arkivdatabasen (NAD). Sök på Livregementets grenadjärkår för att få en översikt av vad som ingår i förbandets arkiv på Krigsarkivet. Grenadjärkårens deltagande i krigshändelserna 1813-1814 skildras annars översiktligt i del IV av Braunerhjelms Kungl. Lifregementets till häst historia, s. 242-252

322
Livregementet till häst / 01) Allmänt
« skrivet: 2007-07-04, 12:52 »
Det var så att Livregementet inte deltog i slaget vid Narva, förbandet hann helt enkelt inte fram. Någon förlust i samband med stridshandling strax före slaget handlar det alltså inte om. Snarare har något skett under övertransporten från Sverige. Men det bästa är att granska ovan nämnda regementshistorik.

323
Livregementet till häst / 01) Allmänt
« skrivet: 2007-07-02, 22:26 »
Jo, jag antog att det måste vara Livregementet. Saken berörs i den stora regementshistoriken Kungl. lifregementets till häst historia, men jag kunde inte i hastigheten finna att det gavs några närmare detaljer. Men det var alltså av allt att döma i samband med transporten av regementet från Sverige till Baltikum som något hände. Vädret var inte det bästa.

324
Livregementet till häst / 01) Allmänt
« skrivet: 2007-07-01, 19:53 »
Vilket regemente handlar det om?

Sidor: [1]