Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Anneli Johansson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2021-06-08, 21:56 »
Tusen tack Lennart!!! Mycket tacksam för din hjälp. Hälsningar - Anneli
2
« skrivet: 2021-06-08, 00:37 »
Jag försöker läsa vad som betalades i skatt för Åkraberg, Ambjörn Olssons gård året 1650. Jag kan endast lista ut ett par rader av vad som betalas, och skulle vara mycket tacksam för hjälp. Ambörns Olsson i Åkerberg ..... 1 (?) .................... 5.28: - (?) ................... 2:14:- (?) .................... : 3:- 3 skäppor ( Råg?) ....... : 27:- 25 skäppor (?)........... 7:15:- 10 skäppor Haffre ... 1:13:- 1 (dussin?) Gääss ....... :12- 4 lass höö ................ 4:-:- summa 22 . 2 Länk till sidan https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055629_00077
3
« skrivet: 2018-05-07, 16:48 »
Tusen tack!!!!! Det tror jag nog stämmer.... med det blir det något som verkar logiskt. Kanske jag kan hitta i mantals längerna om det är riktigt. Anneli
4
« skrivet: 2018-05-06, 08:46 »
Tack Leif.
Intressant. Det förklarar en hel del. Summorna ser små ut för många saker i bouppteckningarna, men om man tänker på att de tillverkade de mesta själva, t.ex sina kläder då de var tvungna att spinna ullen, och sedan väva tyget. Läste just att det tog mer tid att få fram garnet än att väva tyget, sä mycket arbete gick åt till alla deras saker.
Om du har något tips var jag kan läsa mer om pengavärdet och lönerna på gamla tider vore det toppen.
5
« skrivet: 2018-05-05, 16:42 »
Hej. Enligt bouppteckningen för Didrich Olofsdotter 1754 delas boet till barnen. Jag tolkar det att 1/3 av frälse skattehemmanet är värderat till 60 dahler silver mynt. Länk till bouppteckningen https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0109175_00213I en valuta omräknaren jag har hittat här i forumet under annan post blir den summa i dagen värde ca 7715 SEK ( http://www.historicalstatistics.org/Jamforelsepris.htm) Svar:60 daler silvermynt år 1754 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 7715 SEK år 2018 mätt med konsumentprisindex.Jag tycket det låter så lite för 1/3 mantal jordbruk. Stämmer detta? Kostade det inte mer att få ett jordbruk på den tiden? En häst värderades till 28 dahler silver mynt strax under. Anneli
6
« skrivet: 2018-05-04, 16:59 »
Hej. Jag har svårt att tolka ett par rader om förmyndarna i bouppteckningen efter Didricha Olofsdotter i Västra Hed. Vore tacksam för hjälp med ett par ord och rader. (röd färg) Jag får det till brorsons syskon barn på ett par ställen, med förstår inte vad som menas. Vad är släktskapet mellan barnen och Swen Nilsson, Olof Helgesson och Olof Andersson? Kanske har jag inte fått det riktigt rätt i tolkningen av texten, inte så lätt alla gånger Sidan finns på denna länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0109175_00213Min tolkning av texten: Åhr 1754 den 4 April hölls Laga Boteck- ning och arfdelning uppå 1/3 dels frälse Skattehemmanet Wästrahe uthi Wedige Socken efter afledne Anders Jönsson Sahliga hustru Didricha Olofsdotter som med döden afled d 4 Januarij innewarande åhr, och efter sig lemb- nat fämb Barn 2ne söner och 3ne döttrar: Äldste sohnen Olof 36 åhr Sohnen Jöns 30 åhr dotteren Inger 38 åhr, dn Börta 33 år och dott Inger 20 åhr gammall; och som bägge sönerna äro myndige så xxxxx ej någon förmyndare för dem, men för döttrarne, esidan wälfarande är deras rätte förmyndare så blifwer ändast föllijende föreslagna till förmyndare WxxxxSwen Nillsson i Östrahe som är brorsons syskonbarn Olof Hällijesson ibm, och Olof Andersson i Wästra derome, af dessa 2ne s???nde har den förre brorson syskone barn, och den senare är syskonbarn med barnen?stes och werdering kunnas befallning mannen, på sätesgården Biörchholm Bengt Hallenlöf, och nembdemannen Erik Börge sson i Diseflat samt bonden Börge Anderson i Sprängkulla.
7
« skrivet: 2017-03-03, 16:03 »
Tack så mycket Harald för informationen och stavningen. Efter den information fick jag tillslut logik i texten jag läser. Så mycket jag har att lära sig om de gamla tidernas seder och regler
8
« skrivet: 2017-03-03, 13:13 »
Hej.
Jag har ett fall om en kvinnas död efter barnafödelse. Det kan involvera en släkting (vi har anor i Åkraberg Ambjörn Olufssons gård, och försöker hitta om de är relaterade till händelsen). Historien är beskriven med så mycket detaljer att det blivit mycket levande skildring. Har lite svårt med vissa detaljer.
Det började med begravnings boken om en självspillning i Stråvalla: Jag har kommit fram till denna tolkning:
(Se bilden i slutet)
Maj. Siälf spillningen Anna Nilsdotter af Bolg som haar aflat oäkta Barn med Harald Börgesson, och der igenom döds både hon och foster och efter Kungl Hofrättens Resolution fååt Kyrk... gård, men begrafs Norr om kyrkian ifrån ...dras läge....
Källa: Dödsbok Stråvalla CI:1 (1685-1759) Bild 79 / sid 141 (AID: v93376.b79.s141, NAD: SE/LLA/13376) Kan inte tolka de sista orden om hon begravdes på kyrkogården. Vilken också är märkligt om de ansåg hon tagit självmord som var en stor synd? Är det någon som kan hjälpa med tolkningen?
I hovrätten finns notering om fallet att det klassats som självspillning (om jag förstått det hela). Källa:Göta Hovrätt - Huvudarkivet CIXCB:1 (1710-1715) Bild 48 (AID: v98441.b48, NAD: SE/VALA/0382501)
I Wintertinget 4 Maj 1714 kan man läsa om fallet som jag delar med mig för jag tycket det är så intressant läsning. Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Hallands län EVIIAABA:451 (1714-1714) Bild 510 (AID: v330014.b510, NAD: SE/VALA/0382503) Min fria översättning av fallet:
Anna bor med sin moder änkan Kirsten Jonsdotter som är ålderssvag och har fel på hörseln. Kirsten berättar att hennes dotter vävde på morgonen och klagade över att hon hastigt fått värk i hela kroppen men mest i huvudet. Detta blev värre och värre under dagen. Kirsten skickade då bud till sin syster änkan Anna i Åkraberg och bad henne gå till den gamla prästfrun om bot för fallande sjukan (gammalt ord för epilepsi). På efter middagen kommer hennes syster Anna, tillbaka från Prästgården och under den tid hon var där fick dottern Anna ofta ont och darrade i hela kroppen. Änkan Anna och en man höll dottern Annas händer, och detta fortsätter till kvällen då Kirsten hade gått och lagt sig på ungen. Hon hörde sedan inget mer förrän systern Anna väckte henne upp, och då låg dottern död på golvet. Då hon frågas om vilken man som var där, svarar hon efter långt stillatigande att det var en dräng Harald Börgesson, som tjänade hos Börje Persson. Han blev inskriven som knekt och hade under en marsch till Göteborg rymt 1 ½ år tidigare. Han kom till dem under nattetiden då dottern Anna släppte in honom, och gick igen på morgonen innan det blev ljust. Kirsten nekade inte att han hade haft samgång med Anna, men sade att han hade friat till Anna. De andra på gården kallades in, Börje Persson och Per Carlsson, som inkallades var för sig och efter ed frågades om de hade sett eller hört honom på gården. Bägge nekade och sade att de inte det ringaste hade hört eller sett. Deras kvinnfolk hade heller inte förstått något, de hade kommit med mat till henne då hon låg på sängen med kjolen på, och klagade över värk i hela kroppen, men mest om huvudet. Ett rykte hade funnits under påsktiden att Anna skulle vara med barn, men det tystnades ned och de tänkte inte mera på detta. Kirstens syster Anna blev inkallad, och utfrågade om vad som hade hänt den tid hon var där. Hon berättade att hon gick till Prästgården som hennes syster begärde, och kom sedan tillbaka till Bolg. Kirsten hade gått och lagt sig på ungen för att vila, och bad henne att hon skulle gå till sin syster T? som var gift i Åkraberg och hämta dricka. Innan hon gick bad hon gårdsfolket att se till den sjuka. Då hon kom tillbaka med drickan var klockan runt 10 om kvällen, och då var dörren stängd och låst. Efter hon klappat länge på dörren låstes dörren upp, och det var inget ljus is stugan, enbart månsken. Då kom knekten Harald Börjesson in igenom dörren efter henne. Han hade öppnat, och sedan stått bakom förstudörren, och ifall någon främmande hade kommit så han hade kunnat gett sig iväg. Anna satte sig ned och satt ifrån sig kannan med dricka, och bad Harald att han skull ge den till den sjuka Anna som hon trodde låg i sängen. Harald teg, och svarade sedan att han inte trodde Anna dricker mera och att hon visst var död. Då tände Anna Jonsdotter ett ljus och såg att den sjuka Anna låg död på golvet, och att det såg illa ut runt henne. Hon väckte då upp sin syster Kirsten och då hon såg hur det var sprang hon ut genom dörren och ropade på gårdsfolket. Harald gick då ut på andra sidan, men hon kunde inte förstå om han bar på något. Efteråt har hon inte sett eller hört honom mera. Kirsten hade påmint henne många gånger tidigare att inte nämna något om Harald. Dragonen Hans Sjöberg som var inkvarterad på gården intill blev inkallad och berättade att han hade sett att Anna var sjuk. På kvällen hade han bultat på dörren för att hämta sin tröja, men kunde inte komma in. Då gick han på taket och skulle se igenom fönstret vad som pågick. Han kunde inte se mer än att en karl gick på golvet med ett ljus i handen, och en blå mössa på huvudet. Han hade tagit ett litet linnetyg som han bar till sängen och gick sedan till dörren och släkte ljuset efter han förstod att någon var på taket. Straxt efter kom Annas moster tillbaka med drickan. Dagen efter som detta skett kom Häradshövdingen resande i ämbetes ärende på denna vägen, och då han informerats om vad som skett befaller 2 Nämndemän och 2 ärliga hustrur att förhöra alla och besiktiga den döda kroppen. Hustrurna Börta Haraldsdotter och Gunner Börjesdotter i Kvirra efter avlagd ed berättade att hos den döda Anna Nilsdotter funnit mjölk i brösten, samt tecken som hos en kvinna som just fött barn. Dragon berättade att modern hade kallat in gårdsfolken efter sin dotters död, och då låg hon i orenlighet och med blod på golvet. Då Dragonen ville ta ljuset och gå in att se efter, kom den dödas moder som vägrade honom att komma in. Han nekade att han hade hört något barn födas. Endast Harald Börjesson om han ertappas och förhörs i denna sak kan ge mer information. Den döda kroppens jordafärd kan inte en kristlig begravning godkännas, eftersom Anna Nilsdotter levat is synd och var havande. Fallet skickas till den kungliga hovrätten för beslut.
Ett par bitar har jag svårt att tolka, i rött nedan, förhoppningsvis är resten någorlunda rätt, jag har inte mycket erfarenhet med gammal text.
/ MVH Anneli
Thet tillfalle att i gården Bolg och Ståwalla sochen 15: ett ytterst enckeligit af hastigt dödsfall hafe: sig tilldragit med qwinfolket Anna Nilsdotter, som hoos sin moder en gamal Qwinna och Enkia Kirsten Jonsdotter be- Nemds hafe: warit allede tillsaman uthi een stufwa och hielpt häne att till begges uppehålle bruka een lij- ten skattegårds part dhen sama städes, och blijf ben: Enkia För Rätten fordrad och till frågad om ben: sin bort dödda Doter, af hwad siukdoom hon aflijdit , och huru det sig med häne hafe: haft ... Enkian hustru Kirsen Jönsdotter som af ålder swag är, och den till med svort feehl hafe på hörslen, swarar och säger, att för några dagar sedan som hon warit d 17: April sistledne hafe ben : hänes Dotter då hon satt i sitt arbete om morgonen på wäfwen fått mycket hastigt och illa ondt, klagandes sig öf: heela Kråpen, men mäst om hufwudet, frågade så Mode- rn om hon intet viste hwaress .... wars: hwar med ......: s och då den sama blijf häne wijst kröp hon der igenom, efter det skulle wara boot för den som blif:/ Trållkrantad , det hon menatte sig wara stedt, men kunde intet hiepla,uthan fick hon altt längre och mehra ondt, och stundom såldedes
som hon skulle falla i Brått, och Krupte Tumens finger In uth näfwen, och som det intet wille bättras med häne skickade hon budt till sin syster Enkian Hustru Anna i Åkra- berg, een half fiärding wäg der ifrån, och bad häne gå Till Prästegården, och fråga den gamble prästhustrun om both för fallnde Siukan,hwilket hon och giorde, och kom sedan till hänna, som war efter middagen på dagen. Undre den tijds som systern då war der fick hon ofte ondt och darrade hela hennes kråpp, och händer, att systern måt- Te Hålla den enna handen och en karl den andra, såle- des hafver det fortfarit med häne intill emot aftonens då den gamble modern hafwer gådt på ungnen och lagt sig, ef- ter hon war gamal och trött, och hörde sedan intet något af för än systern wakte häne up och drog häne i foten då hon qick need af ungnen, och då låg dottern död på gålf- wet. Frågas hwad det war för een Karl som då war i huuset, emedan den äliest altijd warit allena. Swarar efter långt stillatijgande, och uppå ahfwagsam för manneg? att een dräng Harald Börgess: benembd, som tiente hoos gårdboon Börge Perss. den tijd Knihte skrijfningen stod i Warberg, och då blef skrifwen till Kniht hade under Mar- chen och då bem folk marcherade till Giötheborg, som kan wara nu wijd pahs 1 1/2 åhr sedan, rymbdt ifrån den andra, och kom så till dem altijd om nattetijds då dottern Anna släpte honom inn, men om dagen war han der intet, uthan gick åther borth för än det blef liust: neekar icke ellr: honom hafwa haft samamgång med dottern men säijer honom hafwa frijet till hänna. Gårbönder, en Börje Perss: och Per Carlson inkallades hwar för sig, och efter aflagd Eed förehålles, om den förrymbde Knihte
Harald Börgess:, om den intet sedt och förstådt honom, dher igården, och att hafwa haft tillgång hoos Enkian Kirstin Jonsdotter ? Hwar till den swara och hwarför sig hår- del: sådant beneka både för sig sielfwe och alt till folck, att att den aldrig det ringesta om sådant hört, sedt ellr: förstådt hafwa. Och hwad pijgans siukdoom angick , wore full: deras qwinfolck der inn hoos häna, een och anre gång, och bö- de henä Maat, men förstodo ingen ting, uthan hon låg I sängen med skiörtet på sig och klagade sig ondt öfwer heela kråppen, men sedeles om hufwudet. K.....Ellr: neeka ett rychte och tahl warit wijds Påsketijden uth komit att Ana Nills dotter skulle wara med Barn men som det strax der ytter tystande der med, hafwa den eij ellr wijdare tänkt der uppå. Den dödas Mo- ster hustru Ana Jonsdotter i Åkraberg, som af sin syster Anas moder blef ombeden att gåå till Prästegården och fråga boot för fallande siuckan, som ofwan ben: är blef inkallad, och förehållen om det som passerade under den tijden hon war hoos sin systerdotter Anna Nils Dotter uthi hänes siukdoom, och hwad häne eliest derom Kan wara witterligit eth. Swarar och berättar, att hon efter systerns begäran war i Prästegården, och för frågade sig, och kom sedan till Bolg, då med Anas Siuck Doom således war beskaftad som tilsförenda förmält äse, och då hon hade warit den hoos hänn till emoot afto- nen och den siukas moder hade gådt på ungnen , att läg- ga sig något till hwijla, bads Ana häne att hon skulle gåå till sin Syster T.... som är gift i Åckeberg, och begä- ra af häne drick för sig, hwilket hon och giorde, men för än hon gick af gården, bads hon gårdsfolket att de
skulle see till de siuka, till des hon igenkom: hwilket den och bejaka häne givet hafwa. Wijdare berättar hon att då hon igen med drickan war det något seent, som det skulle tyckas wijd pass klåckan war 10 ellr: något inndan om aftonen, och war då dören stängd, och uplåts äntes: dö- ren sedan hon länge hade klappat och då hon inkom war intet Lius i stugan, uthan allenast klart månskijen, då Knihten Haral Börges: kom strax igenom dörren in efter hänne, emedan han som hon märkte, hade låtit up förstufwu dören för hänne, och stält sig der Bakom att i fall någon främande hade komit skulle han stukit sig undan af wägen, och då hon hade satt sig neds och Kannan med drickan ifrån sig, bads hon Haral, att han skulle trija dricken och buida Anna der af, som ha meent nu ligga i sängen, som hon låg få hon bort gick, men Haral sedan han listet tegat stilla, svarade eij troor Ana intet dricker mehr, och är hon wist dödd Då Ana Jonsdotter strax tände lius, och seer den siuka ligga döds på gålfwet, och stods illa till omkring hänne, derföre hon strax wäcker up sin syster, som låg på ung- nen, som då hon needkomer finne hon således till- stå som förbm: är, och i det hon sprang uth genom dö- ren, och ropade efter gårdfolket, så gick Haral uth på andra sijdan, genom häbevs dören, och wetta den intet om han hade något med sig att bära elle: eij, och hafwa den icke elle: alt sedan hwärken sedt elle: hört af honom: das- dee påminar sig ännä den gambla Anas moder, att så ofta hon skulle gå bort, och Haral war i huuset, bad hon hänä taga wara på sin Munn, och intet nembna om honom. Hwar wijd häne påmines om det hon tillförende hade bekiendt, att han aldrig warit i deras huus om dagen, ut
då der till intet wijdare swar gifwa kan. Stånh.. Dragon Han Siöberg, som igården ligger ingvarterad an- gaf som hafwa något att säija till uplysning i dena saak blef inkallad dof eij till Eed admitterad, efter han der till dena gång eij fans beqwäm, des berättar att han om morgonen middag och in emot efter war siuo urveeder der i Stufwen, efter han der hade sin montring sittian- de, och såg wähl Ana wara siuck, och gaf hon sig mycket, och siste gången moot afton låg hon i sängen: men sista och sedan det war blift; mörkt gick han och bultade på dören som war stängd, och wille gå inn efter een sin tröja, men kunde intet slippa inn, då han gick på taket och skulle sen igenom förstret hwad den togo sig f?ön och kunde intet mehra sen än det gick een Karl på gålfwet med ett Lius i handen, och een Blå Myssa på Hufwudet, och war uthi att lijtet strya, dher uthuse han tog något smått lijntyg, det han bar till sängen och gick sedan till herberg dören och släckte liuset, i det han förnam någon wara på taket, och wara strax efter som Anas moster kom tillbaka med drickan. dagen efter som detta alt skedt war kom Häraldshöfdingen Reesandes uthi sitt embets ernde denna wägen, och då han fornam hur om berättas, går han strax befallning till 2 Nembdesmän och 2 ehrliga hust- rur att förfara om all ting, och besetliga den döda kråppen, hwilket och strax blef förättat, och framkal- las nu hustru Börta Haraldsdotter, och hustru Gun- ner Börges dotter i Kvirra, som woro förvissnade? sama besichtning att förrätta, och efter aflagd eeds be- rätta att dee hoos den döda Anna Nills dotter fun- no miölk i Brösten, sampt all andra tecke och beskaf-
fenheet, som hoos een qwinna, den nyligen ifrån Barns Bördan, förlyst är, och plägan finnas. berättar och Dragon här ofwan uppå aft då modern hade kallat gårdsfolket inn sedan dottern war dödd, låg hon ännu i myken sin orennligheet och blod på gålfwet, och då Dragon förde Nembda uthi bruder i herberget, som der hoos war, och hade wiliat taga luiset och gådt inn att see der efter, kom den dödas moder, och wägrede honom det sama, att sen intet fick see der efter, för meenandes sig den skulle trustat den Karlen som han tillförande såg wara inn med den Blå Myssan. Men öfr: alt än allas benekande sig hafwa han sedtals hört något Barn födas ellr: födt wara. Hwarföre och som detta åhr een Mörk och gud i allena bekent Saak hwilken och dess nådiga behag heemställes, att ferättha upplysning i sinom tijd låta komma så finns des nödigt honom Haral Börgesson med flyt uplyssa och efterslå om han möijeligst ehrtappas och till wederbörgt: förhör uthi dena saak ställas kan. Men hwad den döda kråppend jordefärd angår, kan dena rätten hene een Christelig begrafning så myckit mindre tillkiäna, som hon Anna Nills dotter befinns uthi att syndigt lefwane framhär deligen lefwat förborgat sin synd, och i frångat sig warit hafwande : hwar till lijkvist så stoora teken sedan sig wijsat: aldit till det yttersa benekat, föruthan hwad hon det yttersta om fostret med boslare kunat förordna ellr: samtykt, och gud allena bekant än, das altså den högl Kongl HofstRättens mogna godtpryfwande i öd- miukhent heem ställandes.
Sidor: [1]
|