Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Anders Karlsson
1
« skrivet: 2017-02-01, 22:26 »
Här kommer ett svar nästan 15 år efter att frågan ställdes. Soldaten Erik Eld (1792-1871) var min ff mf f och hans son Fredrik Oskar Eriksson (1839-1930) var min ff mf. Fredrik Oskar var arrendator i Ekeby i Lena socken i Uppland och hette alltså Eriksson, inte Eld. Tidigare var han rättare på någon större gård och bodde även i Uppsala något/några år på 1860-talet(?). Han var gift med Johanna(?) Qvennerstedt (1841-1917). Jag kan återkomma med säkrare uppgifter och fler detaljer när jag sitter vid datorn istället för surfplattan. Detta är taget helt från huvudet. Jag kan då också bifoga foto på Fredrik Oskar Eriksson och hans hustru.
2
« skrivet: 2014-10-29, 23:50 »
På http://www.genvagar.nu/show.asp?PersonId=428120 och andra sidor på nätet kan man läsa att fogden Lars (Holmgersson) Djäkn(e) (död efter 1400) skulle ha varit son till Holmger Folkesson (död 1254). Detta måste vara fel, då Lars (Holmgersson) Djäkn(e) måste ha fötts i början eller mitten av 1300-talet, närmare ett sekel efter sin fars död. Är det känt vilka som verkligen var Lars (Holmgersson) Djäkn(e)s föräldrar? Är den Lars Djäkne som 1347 och 1351 vidimerar donationsbrev från Magnus Eriksson till Växjöbiskopen, samme Lars Djäkne som dyker upp i källorna 1380 som fogde? Mvh Anders
3
« skrivet: 2014-10-28, 20:00 »
Tack! Jag återkommer om jag hittar något i något Odensvi. Det stämmer att hon är känd för att ha levt på ön Danmarks holme till 108 års ålder: http://sv.wikipedia.org/wiki/Danmarks_holme Det väckte mitt intresse och jag har försökte reda ut vad som är sant och falskt. Hon verkar bara ha varit 92 år vid sin död. (Meddelandet ändrat av Andkar 2014-10-28 20:01)
4
« skrivet: 2014-10-26, 21:26 »
Hej, Jag undrar vad det står för födelseort för Greta Bjurström född 1744. Mvh Anders
6
« skrivet: 2012-07-22, 20:27 »
Hittade nu detta på Riddarhusets hemsida: http://www.riddarhuset.se/jsp/index.jsp?id=553 En gren av släkten Cronsioe adlades Sjöcrona den 4 juli 1819 (samma år som dokumentet upprättades). Anders Ulrik Cronsioes sigill visar ett liknande vapen som ätten Sjöcronas. Mvh Anders Karlsson
7
« skrivet: 2012-07-22, 20:20 »
Hej, Hittade ett köpebrev från 1819(!) som gällde min farfars farfars farfar Erik Erssons (1777-1860) köp av en gård på ett halvt mantal i Foghammar i Alunda socken. Det är underskrivet av en Anders Ulrik Cronsioe, som jag antar var häradshövding, och på dokumentet finns även hans sigill och ett annat sigill som jag tror är Olands härads sigill. Jag provade att googla på Anders Ulrik Cronsioe och Cronsioe, men hittade konstigt nog inget/väldigt lite. Är det någon som vet mer om Anders Ulrik Cronsioe eller släkten Cronsioe i allmänhet? Det verkar som att släkten kom från Skåne, men mer än så har jag inte lyckats hitta. Var släkten adlig? Mvh Anders Karlsson
8
« skrivet: 2012-07-14, 13:11 »
Tack för informationen. Det är första gången jag ser de här uppgifterna direkt från kyrkböckerna (har tidigare bara haft uppgifter från internet eller från släkten). Intressant att de finländska kyrkböckerna håller på att digitaliseras och vara tillgängliga gratis. Mvh Anders
9
« skrivet: 2012-07-09, 22:57 »
Hej, Detta var intressant, tack! Var alltså Haapapuro en gård i Pyhäjärvi by? Erik Johansson Kejsar/Haapapuro kom enligt vad jag har hört till Pyhäjärvi som nybyggare. Verkar det rimligt, en Elias Johansson Niemi verkar ju ha bott på gården innan Erik Johansson Kejsar/Haapapuro med familj kom dit. Mvh Anders
10
« skrivet: 2012-06-30, 00:19 »
Hej, Söker information om min mormors mormor Brita Eriksdotter Haapapuro (1861-1953) som föddes i Pyhäjärvi socken. Det skulle vara intressant att veta vilken gård/by familjen bodde på. De hade strax innan 1861 flyttat från en gård i Kaitsor, Vörå, där de tvingats lämna gården efter att ha gått i borgen för ett lån. I stället blev de nybyggare i Pyhäjärvi. De var svensktalande och hette Kejsar men bytte namn till Haapapuro när de flyttat till det finsktalande Pyhäjärvi. Mvh Anders Karlsson
11
« skrivet: 2012-02-10, 22:35 »
Hej, Söker information om änkan Brita Johansdotter (Hultman), född 30 juni 1749 på Sven Månsgården i Gettinge, Vetlanda, som den 1 oktober 1818 enligt Vetlanda AI:8 1816-1820 (bild 28/sid 17) flyttade till Fliseryds socken (dit flera av hennes barn redan flyttat). Problemet är att jag inte hittar henne i Fliseryd. Jag har bland annat gått igenom dödsnotiserna i Fliseryd 1818-1855, men inte hittat henne där. Hon verkar alltså inte ha dött i Fliseryd. Är det någon som vet mer om henne? (Hon är för övrigt också i rakt nedstigande led släkting till förra S-ledaren Håkan Juholt, jfr: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83331/321300.html?1299790188) Mvh Anders Karlsson
12
« skrivet: 2012-02-10, 20:03 »
Hej, Försöker också följa Nils Nilsson Örberg (1700?-1816) bakåt i tiden och hittar honom inte heller före 1804 (jfr Max Sonnelids fråga ovan). Är det någon som kan ge information om hur man kan gå vidare, t ex med information från boken om Ingevaldssläkten. Mvh Anders Karlsson
14
« skrivet: 2011-12-27, 17:53 »
Tack för svaret! Det verkar svårt att hitta någon normering. Kanske Gävert eller Gevert skulle vara det mest korrekta i detta fall, med Gert som kortform? Undrar förresten var efternamnet Krukov kommer ifrån. Kan det vara slaviskt? Erik den helige hette ju Erik Jedvardsson, är det Jedvard en form av det här namnet?
15
« skrivet: 2011-12-26, 19:46 »
Kan detta vara samma namn som Gewärt? Jag har en ana som hette Elseby Gewärtsdotter och levde på 1400-talet. Hon var dotter till en Gewärt Kruko/Gerdh Krukow/Geuerardus Krvkau cum vxore. Hur bör namnet Gewärt normeras? Gevard? Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2011-12-26 19:47)
16
« skrivet: 2011-11-17, 20:25 »
Tack för svaren! Det verkar som att Brita Eriksdotter/J(oh)ansdotter var dotter till båtsmannen Erik Öhman, men fortfarande fattas några pusselbitar. Tyvärr finns ingen husförhörslängd i Österlövsta före 1771. Finns det någon intressant information från Österlövsta i mantalslängderna? I Balance Conto wid Leufsta Bruk Ultimo Octobris Anno 1760 ( http://leufstabruksarkiv.se/pdf/Leufsta_1760.pdf) nämns två dagkarlar vid namn Mats Matsson. Den ene var bosatt i Ruddun, Österlövsta och måste ha vara Brita Eriksdotter/J(oh)ansdotters make eller hennes svärfar (som också hette Mats Matsson), den andre var bosatt i var bosatt i Körbo, Österlövsta. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar 2011-11-17 20:36)
17
« skrivet: 2011-11-14, 18:14 »
Födelsboken skickade jag till din email adress, den var lite för stor tror jag Mvh,Anders
18
« skrivet: 2011-11-14, 18:09 »
Hej Sara! Jag har hittat Carl Erics föräldrar via födelseboken i Kolbäck (Kolbäck:C:4:sid 45). Fadern hette Jan Erik Andersson Lindqvist och modern Christina Catharina Forsberg. De hade 1834 två barn: sone Carl Eric och dottern Christina Gustafva (f. 1832)(Husförhörslängd-Kolbäck:AI:12:sid 62). 1835 flyttar familjen samt hustruns moder Anna Cajsa Forsberg (ser inte helt vad hon hette) till Badelunda (Kolbäck:B:2:sid 77). Så kom jag inte längre denna gång. Lycka till! Anders Karlsson Husförshörsbok Kolbäck (155.3 k) Utflyttningsbok - Kolbäck (196.6 k)
19
« skrivet: 2011-11-13, 15:37 »
Hej! I Österlövsta AI:2b 1785-1791 (bild 81/sid 74) kallas hon Hu Brita Ericsdr och i Österlövsta AI:3b 1792-1798 (bild 94/sid 87) kallas hon Dk. Mats Mats Ea Brita Ers dr. I samband med yngste sonen Eriks födelse 1778 kallas hon dock Johansdotter och alltså Jansdotter i samband med sin död. I Österlövsta EI:1 1702-1768 (bild 52/sid 93) nämns dessutom drängen och dagakl. Mats Matsson ifrån Löfsta Bruk, samt pigan Brita Öhman ifrån Gibo, som gifte sig i oktober 1760. (Obs! Hittade det långt innan jag hörde talas om båtsmannen Erik Öhman.) Mvh Anders
20
« skrivet: 2011-11-12, 22:24 »
Hej, I Österlövsta F:1 1769-1812 (bild 68) finns Brita Jansdotters dödsnots. Hon avled 58 år gammal 1792-12-10 och hennes föräldrar uppges vara: Båtsm. Jan Cajsa i Fräbbenbo Efter att ha tittat i Valö AI:1 1751-1787 och inte hittat någon båtsman Jan tänkte jag i stället ställa frågan här. Brita Jansdotters verkar också ha kallats Eriksdotter, så båtsmannen behöver inte nödvändigtvis ha hetat J(oh)an. I Frebbenbo fanns visserligen en Brita född 1736, men hon är troligen i stället identisk med den Brita Johansdotter, som gifte sig 1760 med Frans Johansson Anjou och dog 1786-06-13 i Kungsgården, Österfärnebo. Kan båtsmannen ha dött före 1751 (innan Valö AI:1 1751-1787 började föras)? Fanns det överhuvudtaget en båtsman i Frebbenbo? Är det någon som vet någon om detta? Mvh Anders
21
« skrivet: 2011-11-05, 18:07 »
Hej, Är det någon som vet har kopparslagaren och gästgivaren Jöns Håkanssons (1817-1881) gård i Öregrund låg? Han var gift med min mormors farfars moster Anna Stina Löfberg (1820-). En av deras söner var operasångaren, kördirigenten och organisten Hjalmar Håkansson (1844-1901) (se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Hjalmar_H%C3%A5kansson). Gården låg i Norra roten och om man följer husförhörslängderna finns de här noteringarna om fastigheten (behöver inte vara samma hela tiden, men det verkar inte som att de flyttade någon gång): 29_Gård no 77. 20, 21 Norra Roten Norra roten No 66. & 71 (Tomt). No (66.) 57. No 57. No 57 + 64 eger Fru A. K. Håkansson. Se även: Öregrund AI:8 1841-1845 (bild 36/sid 22), Öregrund AI:9 1846-1850 (bild 33/sid 26), Öregrund AI:10 1851-1855 (bild 34/sid 27), Öregrund AI:11 1856-1860 (bild 28/sid 21), Öregrund AI:12 1861-1865 (bild 27/sid 21), Öregrund AI:13 1866-1870 (bild 28/sid 23), Öregrund AI:14 1871-1875 (bild 27/sid 24), Öregrund AI:16 1876-1880 (bild 34/sid 31), Öregrund AI:16 1881-1890 (bild 43/sid 35) och Öregrund AI:17 1891-1898 (bild 44/sid 34). Mvh Anders Karlsson
22
« skrivet: 2011-08-04, 22:58 »
Tack för all information! Det verkar ju vara troligast att det handlar om Kyrkbyn i Skinnskatteberg, även om Backen nära gränsen till Malingsbo ligger närmare Tackbyn, Skinnskatteberg, där jag tidigast hittat Lisbet Nilsdotter och hennes make Jöns Eliasson (Skinnskatteberg AI:1). Mvh Anders
24
« skrivet: 2011-08-04, 17:20 »
Det var intressant. Jag får undersöka detta vidare. Mvh Anders
25
« skrivet: 2011-08-04, 11:12 »
Tack! Jag misstänker också att det kan handla om Skinnskatteberg, men jag hittar inget Backa i Skinnskatteberg. Möjligen handlar det om Backen ( http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s1ux001/404215a1.htm), som sedan verkar ha fått namnet Fallet. Det verkar ha legat strax söder om Skräddarberget inte långt från gränsen till Malingsbo. Mvh Anders
26
« skrivet: 2011-08-04, 00:18 »
Hej, Det var nog i Fässberg F:2 (1884-1889). Det var lite konstig handstil, men jag tror att det står: Carl August, son af arb. Josef Daniel Andersson Rot[?]M[?] 12 o[?] Sara Andersdtr När det gäller sjukdomen verkar det stå: Bronchopn [eventuellt förkortning av bronchopneumonia = lunginflammation] acuta + catars.[?] intet[?] acut Jag har inte så lätt att läsa detta (kanske någon kan komplettera), men jag tolkar det som att Carl August, 7 månader, dog av någon form av lunginflammation. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2011-08-04 00:26)
27
« skrivet: 2011-08-03, 18:57 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda några av orden i den här texten (de understrukna): Framför allt skulle det vara intressant om det gick att tyda födelseorten. Mvh Anders Karlsson
28
« skrivet: 2011-07-22, 12:51 »
Hej, Tack för svaret, jag tror att jag har hittat familjen i Ulfshyttan, Silvberg nu. Mvh Anders
29
« skrivet: 2011-07-22, 01:43 »
In Vadstena hospitalförsamling AI:1 1846-1861 (picture 93/page 25) the death of Eva Lotta Karlsdotter is also mentioned: November Månad Eva Lotta Carlsdtr. | 14 | 20 | Fattighjon från Wist Link. L. | 30 | ogift English: Month of November Eva Lotta Carlsdtr. | [died on November] 14 | [was buried on November] 20 | Pauper from Wist [Parish in] Link. L. [Linköping County = Östergötland County] | 30 [years old] | unmarried (Meddelandet ändrat av andkar 2011-07-22 01:44)
30
« skrivet: 2011-07-22, 01:17 »
I'll try to give a translation with a lite more background. Swedish Källsäters Fattigstuga. Född 1827 21/9 i Wist och Barkesved. Intogs på Vadstena Central-Hospital år 1852 28/11. Afled derstädes och blef äfven der be- grafven. Dödsorsak: Nymphomanie English Poorhouse* of Källsäter [likely Källsätter in Vist Parish]. Born on September 21, 1827 in Vist [Parish] and Barkesved** [a croft in Vist Parish]. Admitted to Vadstena Central-Hospital [a mental asylym: http://sv.wikipedia.org/wiki/Vadstena_hospital] on November 28, 1852. Died there and was also buried there. Cause of death: Nymphomanie * In rural areas (and the vast majority of Swedes lived in the countryside in the mid 19th century) poorhouses were small. In this case is even called a fattigstuga (poorcottage) rather than a fattighus (poorhouse), so it's likely a small cottage (like this: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Fattigstuga_Sm%C3%A5land_NM_1969_%282%29. JPG?uselang=sv) with a small number of poor/old/insane persons living together. ** According to Vist C:4 1761-1863 (picture 152/page 291) Eva Lotta Karlsdotter was born in Åkroken, Vist Parish. She had by the way a twin sister called Maja Greta. In Vist AI:5 1820-1830 (picture 135/page 129) the family however live at Barkesved (with Åkroken deleted), Vist Parish. It seems like they and another family have changed crofts. I think many of these old photos give a sense of how they might have lived: http://www.hjle.se/webbsidor/bk_bostaden.htm. (Meddelandet ändrat av andkar 2011-07-22 01:30)
31
« skrivet: 2011-07-21, 23:50 »
Hej, Är det någon som vet var (vilka sidor) Ulfshyttan (= Olofshyttan?) finns i Stora Tuna AI:1, AI:2 och AI:3? Mvh Anders
32
« skrivet: 2011-03-25, 23:19 »
Anders Hultman (1783-1839) är alltså min ana också och jag tror det var 1839-05-21 han blev ihjälslagen, inte 1839-05-31. Hultman var som sin systers barnbarns barnbarns barnbarn Juholt aktiv i politiken: Inspector Hultman i Sibbetorp inlemnade till Socknestämman ett så lydande dokument: Ödmjukt anförande till Valborgsmesso-Sockne-Stämmo-Protocoll den 26 Maj 1837. ”Som det i dag utan tvifvel förekommer å Socknestämman ämnen, som angå kyrkan; så kunna vi undertecknade Hemmanegare i Fliseryd Socken icke unvika, att åtminstone uti en omständighet begära att få fästa Församlingens uppmärksamhet under förmodan, det Församlingen vidtager en åtgärd, som kan åstadkomma, att en olaglighet, som vi anser den vara, må blifva rättad. Församlingen har visserligen allt sedan Pingstdagen åskådat, som vi tro med missnöje, den byggnad eller kur, öfver Alseda Säteribänk som blifvit uppförd, hvilken intager hela den ena fensterluften, hvarigenom dagsljuset för de framinanföre och på ena sidan varande bänkrum, till en stor del, synnerhet mörka och kulna dagar, skymmas, att man knappast kan läsa i bok, och vi tro säkerligen att för Predikanten å Predikstolen samma svårigheter med minskningen af dagsljus förekommer, helst det fenstret, som är beläget midt för predikstolen och är nödigt att vara fritt, på det hvarjehanda kungörelser med tydlighet bör kunna ses och genomläsas, finnes nu genom denna kur nästan alldeles vara bortskymt. Och som denna uppförde bänkkur icke finnes upptagen å den Ritning på Fliseryds kyrka, som Kongl. Majst. allernådigst faststält, äfvensom ägaren till nämnde Bänk_kur, på ett egenmäktigt sätt utan Församlingens hörande och bifall, företagit sig detta i vår tanke olagliga handlingssätt, hvarigenom flere af Församlingens Hemmanegare, som hafva stolsrum nära, vid och omkring denna Bänk_kur skola om denna bänkkur får bibehållas, komma i mistning af en del behörligt dagsljus; så på alla desse nu anförde skäl och grunder protestera vi helt och hållet emot, att denna Bänk_kur får vara längre, der han är, utan påstår vi, att Egaren till nämnde kur må åläggas den genast nedtaga och flytta utur kyrkan: för öfrigt underställa vi församlingens beprövande denna sak, under hopp att församlingen billigar vårt missnöje, och således beslutar att denna bänk_kur må genast genom Egarens försorg borttagas, eller i motsatt fall Egaren det icke verkställer, församlingen på Egarens bekostnad låter detsamma fullgöras. Sibbetorp den 26 Maj 1837. A. Hultman. Samuel Pettersson. Lars Ericsson. Nils Jonsson. Johannes Hultman. Nils Larsson. Carl Persson. Carl Jonsson. Peter Larsson. Lars Börjesson i Skrike. Peter Larsson i Höckhult.” Och här finns det lite mer information om och bild på Juholts mormors farmors mormors mormors morfars far Per Stålhammar: http://sv.wikipedia.org/wiki/Per_St%C3%A5lhammar När det gäller släktskapet till Birger jarl, så bör man givetvis ta det med en liten nypa salt. Visst, det går att via Elgenstierna, ÄSF och så vidare att komma till Birger jarl, och längre än så, men med så många generationer finns ju alltid risken att det någonstans på vägen råkade vara fel far, alltså att fadern någonstans varit någon annan än moderns make, men att maken bokförts som fader. (Meddelandet ändrat av andkar 2011-03-25 23:57)
33
« skrivet: 2011-03-21, 23:31 »
Tack för svaret! Det verkar ju vara en rimligare tolkning. Dock tror jag att det står cambrits snarare än cambriks, men det kan säkert handla om kambrick. Mvh Anders Karlsson
34
« skrivet: 2011-03-21, 22:43 »
Dödsåret för Sten Lood i Småland ovan är fel, han var avliden redan 1658. Här kommer lite med information: Sten Lood var fänrik vid Jönköpings regemente 1641, avsked 1646. Ryttmästare vid fursten av Anhalts regemente. Källa: Elgenstierna Enligt Pontus Möller nämns Sten Lood som salig i Sunnerbo härads dombok redan 1658-07-06. Källa: Pontus Möller i Släktforskarnas Årsbok 2006 samt på http://www.moller-co.se/pontusmoller/80/atten-hillebard/ Fursten av Anhalt bör antingen syfta på Johan Kasimir av Anhalt-Dessau (1596-1660) som var furste från 1618 till sin död, eller hans son Johan Georg II av Anhalt-Dessau (1627-1693) som blev furste vid sin fars död 1660. Sten Lood kan ha deltagit i Karl X Gustavs polska krig 1655-1660, då Johan Georg II av Anhalt-Dessau fungerade som överste i svensk tjänst. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2011-03-21 22:47)
35
« skrivet: 2011-03-21, 22:32 »
Hej, Håkan Juholts mormors farmors mormors mormors morfars far var alltså överste Per Stålhammar (ca 1612-1701) (se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Per_St%C3%A5lhammar), som för övrigt var min mormors morfars morfars mormors morfars far. Håkan Juholts mormors farmors mormor Eva Sakrisdotter (1790-1869) var med andra ord syster till min mormors morfars morfar rättaren, inspektoren och senare hemmansägaren Anders (Sakrisson) Hultman (1783-1839), som mördades i Fliseryd 1839. Genom Per Stålhammars hustru och sonhustru har Juholt således adliga anor tillbaka till medeltiden och ännu längre bakåt i tiden. Birger jarl är en av Juholts anfäder. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2011-03-21 22:35)
36
« skrivet: 2011-03-21, 21:59 »
Hej, Hittade ett märkligt uttryck i bonden Lars Ludvigssons (1758-1811) bouppteckning (Hagunda häradsrätt FI:10 1811-1815, bild 1230-). Är det någon som vet vad en cambrits hallsduk kan vara? Jag provade att googla på det och hittade då Cambridgehalsduk. Det verkar vara någon typ av halsduk med koppling till universitetet i Cambridge: http://acollegemiscellany.com/scarves/cambridge/. Kan det verkligen ha något med detta att göra? Mvh Anders Karlsson
37
« skrivet: 2010-11-25, 23:18 »
Nej, jag är faktiskt ganska säker på att det står mätt av ålder. Om man googlar på mätt av ålder får man en hel del träffar, så det verkar inte ha varit en alltför ovanlig dödsorsak.
38
« skrivet: 2010-11-25, 22:15 »
Hej, I Stavby C:1 1734-1774 (bild 136/sid 162) finns Per Perssons dödsnotis från 1736. Han blev enligt uppgift 85 år gammal och blef död mätt af ålder. Vad menas med mätt av ålder? Är det helt enkelt samma sak som ålderdom, ålderdomsbräcklighet, ålderdomskrämpor, etc? Mvh Anders Karlsson
39
« skrivet: 2010-11-25, 22:07 »
Hej, Man ser ofta i dödböckerna att personen i fråga varit sängliggande. Det kan handla om alltifrån någon dag till många år. Det jag undrar, är hur bokstavligt man bör ta detta. Betyder det bara att personen var sjuk, eller att personen verkligen var sängliggande hela tiden? Mvh Anders Karlsson
40
« skrivet: 2010-11-11, 18:11 »
Skåpen som nämns i länken kan säkert stämma överens med ni bouppteckningen. Både tidsperioden och det faktum att dalkarlar reste långa sträckor för att måla/sälja sina produkter tyder på det. Mvh Anders
41
« skrivet: 2010-11-10, 22:03 »
Tack för svaret! Hur bör man göra med stor och liten bokstav när äldre texter återges? Finns det några generella regler som avviker jämfört med i dag? Versal verkar ofta inte ha använts i början på en mening vid den här tiden. Däremot verkar substantiv ofta inledas med versal (som på tyska), särskilt om det gäller personer: Hustru, Son, etc. I vissa fall är det, i alla fall för mig, svårt att avgöra om det är en stor eller en liten bokstav i äldre texter. Kanske är det bättre att använda versal och gemener som i dag när man återger äldre text, trots att det egentligen inte överensstämmer med den äldre texten?
42
« skrivet: 2010-11-10, 21:39 »
I en bouppteckning från Lena socken i Uppland från 1789 nämns ett måladt dalkarls skåp med dörrar och lås samt ett dito gammalt. Är det någon som vet vad ett dalkarlsskåp är? Jag sökte på Google men fick bara en enda träff: http://www.uppsala.se/upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Fritid_o_kultur/UNT% 20Jul%201914.pdf. Det är alltså ett julnummer av UNT från 1914, där ett dalkarlsskåp nämns undre rukbriken Upländsk Hemslöjd. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2010-11-10 21:40)
43
« skrivet: 2010-11-08, 23:35 »
Det fanns en Helena Kristina Varnberg (även kallad madame Varnberg) gift med arrendatorn Erik Hansson (1722-1789) i Edshammar, Lena, Uppland. Det var hans andra gifte (och inte heller hennes första äktenskap). De hade inga gemensamma barn.
44
« skrivet: 2010-11-08, 21:13 »
Hej, Tack för svaret! Det är nog bättre att skriva g. eller gammal i stället för gl.. Finns det något sätt att se om l:et är ett riktigt l eller ett förkortningstecken? Jag misstänker att förkortningen gl. också kan förekomma. Sedan kom jag på ytterligare en fråga. Om man vill återge äldre texter där ß förekommer (till exempel Pehr Janßon), bör man då skriva ß eller är det bättre att skriva ss?
45
« skrivet: 2010-11-06, 17:45 »
Hej, Har en dödsnotis för Johan Velamsson (1689-1766) i Norrbärke F:2 1752-1783 (bild 148) som jag nästan helt lyckats tyda, men det är några oklarheter: Min tolkning: Johan Welamsson ifrån Piantbo, född i Slogberget d. 25 martij 1689. gift 1720 nu afl. Brita Jansdotter [sic!] i Piantbo, aflat med henne 2 söner och 2 döttrar, af hwilka 1 son allenast lefwer. warit beswärad til sina sinnen(?) tid(?) emellan(?) hela 20 åhren(?) tilbakars(?). men(?) å slutet, under sängeliggd.(?), warit fri derifrån. för öfrigit fördt en wacker lefnad. dog d. 24 Dec. af ålderdoms swaghet, och begrofs d. 4 Jan. gl. 77 8 mr. 3 w. Mvh Anders Karlsson
46
« skrivet: 2010-11-06, 17:14 »
Huset är typiskt svenskt. Det är rödmålat (eller möjligen målat i någon annan mörk färg), vilket är ovanligt på bostadshus i USA, där flertalet (äldre) trähus är vitmålade. Dessutom är fönstren inte av den typ man oftast ser på äldre hus i USA (jfr http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/64/Window_at_the_Bay_Horse%2C_Cl ifford.jpg). Den utbyggda delen av huset verkar vara omålad, förmodligen hade den precis blivit färdig när fotografiet togs. Liggande panel förekommer faktiskt rätt ofta i Sverige. Dessutom brukar den liggande panelen i USA ha ett annat utseende (jfr fjällpanel). Bilden måste vara från Sverige. När det gäller bilen så var faktiskt amerikanska bilar mycket vanliga i Sverige före Andra världskriget. De var inte några lyxbilar utan bilar som relativt stora grupper i samhället hade råd att köpa. Min farfars far, som var bonde, hade exempelvis en liknande bil. Det var inte så ovanligt att ha bil på 1930-talet som vi gärna tror i dag. Inte heller kläderna ser jag som amerikanska. Kläderna ser ut som de brukar på fotografier från Sverige från den här tiden. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2010-11-06 17:28)
47
« skrivet: 2010-10-24, 22:15 »
Hej, Tack för uppgifterna! Är man helt säker på att Magdalena Ersdotter född 1702 i Brickan/Mörttjärnshyttan, Filipstad är samma person som (He)lena Ersdotter död 1778 i Lönnhöjden, Säfsnäs? Jag får fortsätta att titta i de olika böckerna för att bekräfta det. Var finns deras vigselnotis? Det borde väl vara i Säfsen/Nås? Mvh Anders
48
« skrivet: 2010-10-24, 11:47 »
Jag har gått igenom husförhörslängderna men uppenbarligen missat eller glömt bort att hennes syster också bodde hos familjen. När jag hade tillgång till Genline kollade jag även ett antal böcker i Nås socken (som Säfsnäs tillhörde till 1748). (I Arkiv Digital finns tyvärr inte Nås socken.) Någon vigselnotis hittar jag inte i mitt släktforsningsprogram. Systern Maria Ersdotter kom till Lönnhöjden 1739 och verkar ha flyttat därifrån 1752-02-04. Tyvärr kan jag inte tyda vart hon flyttade. Ortsnamnet verkar sluta på ...berg. Mvh Anders Karlsson
49
« skrivet: 2010-10-24, 00:55 »
Det skulle ju kunna vara hon. Det är ju fullt möjligt att hon föddes i Gåsborn (som tydligen nämns en personförteckning för Säfsnäs). Kanske var hon bosatt i Filipstad innan hon flyttade till Lönnhöjden i Nås/Säfsnäs, men född i Gåsborn? Mvh Anders
50
« skrivet: 2010-10-22, 20:03 »
Hej, Tittade snabbt igenom åren 1697-1699 i Filipstad C:2, C:3 och C:4. Tyvärr hittade jag ingen Helena med rätt patronymikon där. Mvh Anders
51
« skrivet: 2010-10-22, 19:58 »
Hej, I Filipstad C:2 1680-1699 (bild 223/sid 433) hittade jag en Signela, född 1699-04-21 i Filipstad, dotter till Per Nilsson (skomakare?). Kan det vara samma namn? Mvh Anders
52
« skrivet: 2010-10-21, 21:45 »
Hej, Enligt Säfsnäs AI:4 1776-1784 (bild 14/sid 10) föddes Helena Ersdotter (1697/1699-1778) i Philipst(?) Bruka. Hon uppges också ha kommit från Bruka när hon 1734 flyttade till Lönnhöjden, Nås (Säfsnäs socken bildades 1748). Finns det något bruk som heter något med Filips... i Säfsnäs socken eller däromkring? Kan det i stället vara Filipstad som avses? Mvh Anders Karlsson
53
« skrivet: 2010-10-18, 20:45 »
Jag tänkte fel, det finns en Bälinge AI:6a. Dock hittar jag inga med de här namnen på sidan 6 (bild 11/sid 6) eller på sidorna däromkring. Är det ett annat sidnummer? Mvh Anders
54
« skrivet: 2010-10-17, 23:35 »
Tror inte att det finns något Bälinge A1:6A. Hette verkligen boken så? Mvh Anders
55
« skrivet: 2010-10-17, 23:33 »
Jag tolkar det som Nyfla och Wreten. Dock vet jag inte var Vreten ligger/låg. Mvh Anders
56
« skrivet: 2010-10-17, 21:23 »
Hej, Jag hittar inget Bälinge A1:3B. Heter boken verkligen så? Det finns ett Nyvla i Bälinge, strax väster om (nuvarande) tätorten Bälinge. Mvh Anders
57
« skrivet: 2010-10-17, 15:22 »
Hej, Jo, huvudsvaghet kan nog vara nästan vilken form av psykisk/neurologisk sjukdom/handikapp som helst. Frågan om depression är ett tillräckligt allvarligt tillstånd för att leda till de här formuleringar i dödboken. Kanske är det troligare med någon svårare psykisk sjukdom? Demens är ju också ett alternativ, hufwudswaghet, som alt tiltog visar att det handlar om tilltagande problem, som demens. Att han gått iväg lagt sig under en rot, som sedan fallit över honom, tycker jag också stämmer bra överens med demens. Det som jag dock inte får ihop med demens, är att man verkat ha trott att hans tillstånd gick att förbättra (jämför ...hufwudswaghet, som alt tiltog, ehuru både man med Gudz helga ord, och andra läkedomar sökte fliteligen honom trösta och hielpa.). Det konstiga är att jag har hittat ytterligare en en släkting med eventuellt liknande problem. Han hette Johan Velamsson (1689-1766) och var min mffmmmfmff. Hans son var alltså gift med en Peder Johanssons sondotter. Johan Velamsson var bosatt i Pjantbo, Norrbärke och i dödboken (Norrbärke F2 1752-1783 bild 148) står bland annat följande (om jag tolkat det rätt): Warit beswärad til sinna sinnen tid emellan hela 20 åhren(?) tilbakars(?). Men å slutet, under sängliggd., warit fri derifrån. Detta verkar inte vara demens i detta fall, utan någon form av psykisk sjukdom. Mvh Anders
58
« skrivet: 2010-10-17, 01:28 »
Tack för svaret! Mvh Anders
59
« skrivet: 2010-10-17, 01:25 »
Hej, Min mffmmmfmmff, Peder Johansson i Finnbacken, Norrbärke, led av huvudsvaghet. Så här står det i hans dödsnotis från 1730: ...Lefwat Christeligen; tils för 3 åhr sedan han råkade uti hufwudswaghet, som alt til- tog, ehuru både man med Gudz helga ord, och andra läkedomar sökte fliteligen honom trösta och hielpa. Tog änteligen sin dödzsoot under en stoor tallroot, som öfwer honom uti sin enslighet gående* liggande tilbaka stulpte. Dödde wijd paß en tima sedan han undan roten framdragen blef af annat folk(?) och deß son[.] 63 åhr gammal... * överstruket Är det någon som vet mer om begreppet huvudsvaghet? Handlade det om depression, demenssjukdom, etc? Mvh Anders Karlsson
60
« skrivet: 2010-10-16, 16:41 »
Hej, Skulle behöva hjälp att komplettera och rätta eventuella fel i min tolkning av den här texten: Min tolkning ser ut så här: 44 - Peder Johanßon i Finbacken född 1667. gift med Anna Nils dotter i Siöwad 1692. aflat tilsamman 9 barn, 8 söner och en dotter, af hwilka 2 söner äro döde. lefwat christeligen tils för 3 åhr sedan råkade(?) uti hufwudswaghet, som alt(?) tiltog, ehuru både ... med Guds helga ord, och andra lärdomar(?) ... fliteligen(?) honom ... ... hielpa(?). tog änteligen sin döds... under en stoor(?) tallroot(?) som öfwer honom uti sin ...ighet gående [överstruket] liggande tilbaka(?) ...älpte. dödde wijd paß en time sedan han undan(?) roten(?) framdragen blef af annat [...oläsligt...] deß(?) son 63 åhr gammal. begrofs ...nca 7 p. Trinit, på Kyrkogården(?). Är det förresten någon som vet någon bra kalender där man kan översätta Dnca ... Trinit-datum till vanliga datum? Mvh Anders Karlsson
61
« skrivet: 2010-10-07, 20:51 »
Hej, Tack för svaret! Det måste alltså vara sidensjalen inuti brudhimlen som vi har. Var alltså sidensjalen som ett slags innertak i brudhimlen? Kvaliteten måste hur som helst vara mycket hög, sjalen ser nästan ny ut trots att den är (minst) 172 år gammal. Av Lisa Johansdotter Kejsars och Johan Eriksson Bertils barn verkar bara söner ha överlevt till vuxen ålder. Därför var det kanske naturligt att min mormors mormor, som växte upp hos familjen, fick sjalen. Mvh Anders
62
« skrivet: 2010-10-03, 22:55 »
Hej, Söker information om Erik Eriksson(?) Bertils (1814-) och Lisa Johansdotter Kejsar (1817-) i Kaitsor, Vörå. Jag har hittat en del uppgifter på genealogia.fi, men jag hittar inget vigseldatum. Är det någon som har uppgifter om vigseln, deras barn (jag har hittat några) och dödsdatum? Lisa Johansdotter Kejsar var min mormors mormors faster och min mormors mormor, Brita Eriksdotter Kejsar/Haapapuro/Bertils/Eklund (1861-1953), var under delar av sin uppväxt bosatt hos familjen. Hon flyttade omkring 1880 till Sverige. Det intressanta med hennes faster, Lisa Johansdotter Kejsar, är att vi har en så kallad brudhimmel från hennes vigsel bevarad. Är det någon som vet mer om brudhimlar? Är det en lokal tradition i Österbotten? Det ser ut som en stor sjal och jag tror att den är av siden. Dessutom finns en kista som gjorts och/eller innehafts av Erik Eriksson(?) Bertils samt ett tyg vävt av Lisa Johansdotter Kejsars mor, Greta Johansdotter, född på 1790-talet. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2010-10-03 22:56)
63
« skrivet: 2010-07-25, 17:51 »
Hej, Detta är min tolkning, kanske någon annan kan komplettera och/eller korrigera eventuella fel: 15. [april, 1746] begrofs Mannen Anders Truls son ifrån Husbo, död d. 3. war 81. År och en Månad. warit Riksdag man år 1719. ... ... ... ... Riksdag Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar 2010-07-25 17:51)
64
« skrivet: 2010-07-16, 16:26 »
Det var väl inga problem för utländska personer att vara katoliker i Sverige? Svenskar fick inte konvertera till katolicismen (eller andra religioner), men visst fick exempelvis en polack vara katolik, även om han bodde i Sverige? Sedan undrar jag över Josef Davidssons namn. Använde verkligen vanliga polacker patronymikon? Josef och David är vanliga namn bland judar och patronymikon användes väl också av judar. Kan Josef Davidsson möjligen ha haft en judisk bakgrund men sedan konverterat till katolicismen?
65
« skrivet: 2010-07-11, 11:57 »
Hej, Tittade på Gryt AI:19 1849-1854 (sid 620) på AD Online. Det är ganska svårläst där också, men detta lyckas jag tyda: Varit 2 år i St Anna Cap(?) Mvh Anders
66
« skrivet: 2010-07-10, 17:38 »
Hej, Jag använder AD Online, så jag kan tyvärr inte söka med hjälp av GID. Vilken bok (husförhörslängd?) är det och vilken sida? Mvh Anders
67
« skrivet: 2010-07-09, 16:13 »
Hej, Hittar detta i Ringarum C:7 1841-1860 (bild 25/sid 43): No: 26 ... efter 2...: Ingen ... chart... belopp: 12 1a lysningsdag: 4 [november, 1855] Vigseldag: 22/12 [1855] Jonas Peter Jönsson och Brita Lena Fogelberg 1830 [hans födelseår] 1826 [hennes födelseår] Torpare i Hagaborg[?] Allebråta[?] ägor [han] Piga ibidem [hon] Ledighetsbetyg: 1855.29 [han] 1854.49 [hon] Giftoman: Brodren dr[?] Nils Joh. Fogelberg i Allebråta[?] närv.[?] Giftet: 1. 1. [bådas första gifte] Kanske kan någon komplettera eller rätta eventuella tolkningsfel. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2010-07-09 16:15)
68
« skrivet: 2010-06-28, 21:18 »
Nu har jag installerat den nya versionen av programmet och då fungerar det! Mvh Anders
69
« skrivet: 2010-06-28, 20:49 »
Har samma problem som Marianne Kindgren. Java-logon dyker upp, men man kommer inte in. Mvh Anders Karlsson
70
« skrivet: 2010-06-12, 18:20 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda några av orden i den här texten: Så här ser min tolkning ut så här långt: Eric Andersson ifrån Lasiöwreten, född Ao. 1701. i April i Nebo(?) af ärl föräldr. Anders Ersson och ... Kerstin Pärsdr., christnad ... ... läsa i ... book ... christendoms... Ständigt hemma hos ... föräldr. och som en lydig Son i althwad(?) de äskade(?). då(?) han(?) war 37 år gl sedan föräldr: woro döde, gifte han(?) sig 1sta gl med sin ... k.hu. Lisa Jacsdr.(?) ifrån N. Gresbo(?) lefde ... wäl i 2 år, då(?) hu. blef död i barn- säng, men sonen lefde efter i 7 weckor. änkl. i ½ år. 2 ... inträdes(?) et(?) ... äkta förbund med(?) sin nu i sorgen qwarlemnade k.hu. Margta Jacobsdr. ifrån Finbo, lefat wäl tilsamman sidsta(?) ...dag i 23 år, och af G. wälsignad med 3 döttrar, ... ännu lefa. i lifet besked.(?), gudfr. wäl för... med sina(?) och med grannar, sit huus wäl för... Siuk ... ... ... innansweda, 14 dagar för jul lades till säng, och dertil kom gulsiukan lät sig bespisa med(?) ... Nattw. etc. [grekiska bokstaven psi].N.221:9; och: ... ... ... etc. war wäl beredd wäl ägd(?) at hädan(?) skiljas. blef ... död d. 28 Martj ... 3 efter midda då(?) han lefat i 62 år. Sedan undrar jag också om någon kan förklara [grekiska bokstaven psi].N.221:9;? Mvh Anders Karlsson
72
« skrivet: 2010-05-20, 18:37 »
Kristina Katarina Baron föddes alltså 1722 och hade två förnamn. Detta tyder på att hon inte var direkt från allmogen eller soldatdotter, utan snarare dotter till ett befäl eller något sådant. Det var inte vanligt med två förnamn bland allmogen 1722. Mvh Anders
73
« skrivet: 2010-05-19, 22:20 »
Hej, Söker information om dagkarlen(?) Abraham Elg (beräknat 1695-1765) på Bennbo ägor i Dannemora socken i Uppland och gruvdrängen/gruvarbetaren Bengt Elg (beräknat 1705-1757) i grannsocknen Film. Är det något som hittat deras födelsenotiser? Är Abraham och Bengt Elg bröder? Tillhör de en större Elg-släkt? Mvh Anders
74
« skrivet: 2010-05-17, 22:25 »
Kan det möjligen röra sig om en insamling till offren för det armeniska folkmordet (1915-1923)? Det verkar dock konstigt att i ett sådant sammanhang använda den osmanska/turkiska flaggan. Eller handlar det kanske om ett osmanskt/turkiskt statsbesök i Sverige? Mvh Anders Karlsson
75
« skrivet: 2010-05-01, 17:58 »
Tack för svaret! Nu har jag hittat familjen i Smedsbo, Aspeboda (se Aspeboda AI:3 1766-1776, bild 30/sid 43). Mvh Anders
76
« skrivet: 2010-05-01, 12:10 »
I Norrbärke AI:4 1751-1775 (bild 210/sid 412) finns en familj som flyttar till Asbo 1767/1768. Årtalen står i kolumnen Förpassad ifrån församln, vilket tyder på att Asbo är en annan socken eller en ort i en annan socken. Är det någon som vet var detta Asbo ligger? Är det möjligen ett annat namn för Aspeboda socken? Mvh Anders Karlsson
77
« skrivet: 2010-04-12, 18:05 »
Hej, Tack för svaret! /Anders
78
« skrivet: 2010-04-11, 20:41 »
Hej, Skulle behöva hjälp att fylla i några luckor och eventuellt rätta några felaktiga tolkningar i den här texten: Min tolkning: 33. hustru Anna Holstensdotter från Tunkarsbo, född thersammastädes(?) 1666. döpt och christeligen upfostrad(?). War stendigt(?) hemma hos sina föreldrar tils hon på sit 22 ålders år medelst(?) Guds försyn kom i et christel ächtenskap med Sal.(?) Olof Nilßon ifrån Ibbersbo(?) och heds församling, med hwilken hon i en rätt(?) ächta kärlek sammanlefde i 37 år, och under samma tid welsignades med 9 barn 5 söner och 4. döttrar, af hwilka 4. andar(?) är i herranom afsomnade, så at allenast 2 Söner och 3. döttrar efterlefwa. 1721. blef hon enka, och lefwat i samma ensörjande(?) til stånd i 12. år. Warit en Gudfruchtlig och sachtmodig qwinna. Warit siuklig och krämpig ½ år, hwilken siukdom alt mer och mer tiltog, til ... ... för ... lades aldeles ... ... af werk i hela kroppen, wartil(?) omsider(?) kom håll och styng ... sig i ... ... ... med ... högwärdige(?) Nattward, och ... ... mån dag afton ... 28 Maji i solgången. Aetas 64. år begrofs d. 3 Juni öster om stora(?) Kyrkoporten. Mvh Anders Karlsson
79
« skrivet: 2010-04-05, 20:25 »
Hittad en dräng vid namn Karl Gustav Larsson i Balingsta C:1 1698-1740 (bild 132/sid 257), som den 29 oktober 1727 vigdes med pigan Brita Karlsdotter Tellman. Denne Karl Gustav Larsson måste ha varit född kring sekelskiftet 1700. Är inte det väldigt tidigt? Balingsta ligger förresten i Uppland, sydväst om Uppsala. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar 2010-04-05 20:28)
80
« skrivet: 2010-02-07, 20:24 »
Hej, Tack för svaret! Ställde en fråga om en latinsk notering om Klemet Danielsson: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/29510/253081.html?1265570235 ...och fick svaret att de stod finnonice, finländsk/finländare. Jag har läst någonstans att ett antal finnar flyttade till Ljusnarsberg på 1600-talet, bland annat en annan av mina anor, Henrik Grelsson (död 1665), bosatt i Krokfors, Ljusnarsberg. Vet du någonting mer om det? Hur är förresten den här CD med domboksprotokoll från 1600-talet uppbyggd? Går det t ex att söka i den? Mvh Anders
81
« skrivet: 2010-02-07, 20:17 »
Hej, Tack för svaret, det verkar rimligt. Jag läste någonstans att han skulle ha rötterna i Finland. Mvh Anders Karlsson
82
« skrivet: 2010-02-06, 23:20 »
Hej, Undrar vad det står för latinska ord på ett ställe under rubriken lit: (litterat = läskunnig) i Ljusnarsberg AI:1 1708-1721 (bild 178/sid 179) (längst till höger på bilden nedan). Vad betyder det på svenska? Det gäller alltså Klemet Danielsson (död 1713), som troligen hade sin rötter i Finland och som uppges ha blivit 104 år gammal. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2010-02-06 23:21)
83
« skrivet: 2010-02-06, 18:44 »
Hej, Har en ana som uppges ha fötts 1714-08-10 i Ljusnarsberg. Han hette Anders Matsson och var bosatt i Sjövad, Norrbärke. När jag tittade i födelseböckerna för Ljusnarsberg, så upptäckte jag att C:4 slutade 1713 och att C:5 verkade börja först hösten 1714. Finns sommaren 1714 med i någon födelsebok? Mvh Anders Karlsson
84
« skrivet: 2010-02-02, 21:27 »
Hej, Tack för svaren, det var intressant! Är det någon som vet någonting mer om namnet Sefrid? Mvh Anders
85
« skrivet: 2010-02-01, 21:38 »
Hej, Läste följande i SAOB: 3) om person som i rang l. tjänsteställning o. d. står närmast chefen för ngt l. som är dennes närmaste man o. ställföreträdare; särsk. (o. numera företrädesvis) sjömil. om officer (numera vanl. kommendörkapten l. kapten) som är fartygs-chefens närmaste man o. ställföreträdare på ett större örlogsfartyg; förr äv.: sekundchef (vid regemente). Sekond kunde alltså betyda person som står närmast chefen för något i en mera allmän betydelse. Kanske fanns titeln inom Militära Ekiperings Aktiebolaget? Mvh Anders Karlsson
86
« skrivet: 2010-02-01, 18:14 »
Hej, Ställde en fråga om ett namn i Grangärde AI:4 1731-1744 (bild 203/sid 197) under läshjälp: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/29510/252528.html?1265044023 Jag fick då svaret att namnet bör vara Joh. Zephridsson, vilket normerat till modern svenska väl bör vara Joh(an) Sefridsson. Personen i fråga var dräng i Jänsen i Grangärde socken i södra Dalarna. Han (samma person?) finns också med i Grangärde AI:3 på samma plats och uppges vara född i Nås socken 1699. Är det någon som känner till namnet Sefrid? Är det en variant av något annat namn, exempelvis Sigfrid? Mvh Anders Karlsson
87
« skrivet: 2010-01-07, 19:47 »
Så här långt kan jag tyda: ... Anders Gunnarß i Jonsbols Torp, dr(?)* herr Gustaf Moberg i Daretorp, ... Made= moisell Mar. Greta Moberg ibm., h: Brita Olufsdr i Jonsbols Torp, Pign(?) Stina(?) Kämpe i Ekåsen, Catharina(?) Nilsdr i Nÿbÿgget under Skjemnings forss. *Om det står dr bör det i detta fall betyda doktor, inte dräng. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2010-01-07 19:48)
88
« skrivet: 2010-01-06, 17:01 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tolka ett ord i Nås C:2 1743-1775 (bild 38, GID: 2189.19.46500): Det gäller alltså vilken ort modern blir kyrktagen* efter sonen Pe(tte)rs födelse 1747-03-23. Familjen bodde i Lönnhöjden i det som 1748 blev Säfsnäs socken. (1747 var blivande Säfsnäs socken fortfarande en del av Nås socken.) Det står under rubriken Modren kyrkogång, vilket jag tolkar som kyrktagning. Mvh Anders Karlsson
89
« skrivet: 2010-01-06, 16:54 »
Jag har hittat en familj i Lönnhöjden (modern stavning) i Säfsnäs socken, som verkar stämma. Är det någon som har något förslag på vad det står efter dr i början av notisen? Mvh Anders
90
« skrivet: 2010-01-06, 14:02 »
Hej igen, Upptäckte nu att jag fått svar på orten i Grangärde (Gränge) sedan tidigare. Det bör vara Gensunda (i dag Gänssundet). Frågan är dock vad som står mellan dr. och Petr. i inledningen av vigselnotisen, och vilken ort i Säfsnäs maken kom ifrån. (Det finns många orter där som slutar med -högden.) Mvh Anders Karlsson
91
« skrivet: 2010-01-06, 13:45 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda några av orden i den här vigselnotisen i Norrbärke EI:1 1734-1812 (bild 53, GID: 24.45.36400): Min tolkning så här långt: dr. ... Petr. Jans ifr Säfnäs och lunghögden(?). qvins-Person Lisa Ersd. ifrån Gränge och Gersunda(?). Mvh Anders Karlsson
92
« skrivet: 2010-01-05, 14:46 »
Om man bortser från de exakta siffrorna, vad är det som gjort att den maximala livslängden ökat med uppåt tio år de senaste 150 åren? Handlar det bara om att fler överlever till högre ålder och att det således finns ett större urval av människor som potentiellt kan bli mycket gamla? Förbättringar när det gäller sjukvård borde väl inte ha så stor betydelse, människor som är riktigt gamla har ju sällan haft något behov av sjukvård.
93
« skrivet: 2010-01-04, 20:57 »
Har en fråga om detta citat ur artikeln: We examined the maximum age at death in Sweden, which rose from about 101 years during the 1860s to about 108 years during the 1990s. Jag undrar om artikeln verkligen menar att ingen blivit äldre än 101 år på 1860-talet, eller om det snarare var något slags genomsnitt över de äldsta som dog på 1860-talet i Sverige? Det fanns ju några som hade blivit äldre än 108 år på 1990-talet, exempelvis Hulda Johansson (1882-1994) och före henne Wilhelmine Sande (1874-1986). På samma sätt kan/bör någon ha blivit äldre än 101 år på 1860-talet om siffrorna är jämförbara. Mvh Anders Karlsson
94
« skrivet: 2010-01-03, 23:00 »
Det var intressant! Om man läser vidare när det gäller ryttmästare Isbrand Skruv (1674-1726), står det: ...och modren salig hu Margareta Fall(?) död i Gransätra d 9 Julii 52 år och 3 m. gl. Begrafwen under(?) ... ...dörren i qwinfolksbänkarne. Varken fadern eller modern verkar ha någon koppling till Danmark eller Tyskland och Isbrand Skruv själv föddes alltså i Uppsala. Mvh Anders Karlsson
95
« skrivet: 2010-01-02, 21:23 »
Hej, Söker information om soldaten Lars Persson Frimodig (1687-1766). Han var gift med Maria Larsdotter (1690-). Från 1750-talet bodde de hos dottern Sara Larsdotter (1726(?)-1798) och svärsonen Jan Henriksson (1722-1803) med familj i Näverbo, Harbo. Ett par år efter Lars Persson Frimodigs död flyttade änkan Maria Larsdotter till Björklinge. Men är det någon som vet var Lars Persson Frimodig var soldat? Var det överhuvudtaget i Harbo? Är det alltså någon som vet var roten med soldatnamnet Frimodig fanns? Mvh Anders Karlsson
96
« skrivet: 2010-01-02, 20:33 »
Hej, Hittade i Harbo C:1 1680-1762 (bild 100/sid 96) förnamnet Isbrand. Solberg - Soldaten Hinric Isbrandson Schruf och hustru Brita Andersdotters [son] Isbrand... ...och längre ner på sidan (barnets farfar(?)): Gransätra - Ryttmästaren wid Smålands 3männingar herr Isbrand Schruf född den 15 April 1674 i Upsala fadern salig Auditeuren Hinric Johanson Schruf i Gransätra... Är det någon som vet något om namnet? Mvh Anders Karlsson
97
« skrivet: 2010-01-02, 16:33 »
Jag kan inte tolka alla ord, men detta är det jag kommer fram till: ...blef såsom af ett slag ... flygande(?) skott(?) om morgonen angripen och om aftonen kl 10 blef död. 15 år gammal. Det är sidan 315 om någon som har Arkiv Digital vill prova att tyda texten. Det borde vara lättare där. (Meddelandet ändrat av andkar 2010-01-02 16:34)
98
« skrivet: 2010-01-02, 13:22 »
Jag tror att du delvis övertolkat det jag skrivit. Jag menar inte att uppgifterna är korrekta, men att det borde vara möjligt att få fram ungefär när Lisa Nyman kan ha fötts, genom att exempelvis hitta ett vigseldatum, datum när eventuella barn föddes, och så vidare. Det borde alltså gå att utreda om hon var cirka 80, 90 eller 100 år vid sin död. Att folk blev 70-80 år eller rent av 90 år gamla var inte direkt ovanligt på 1700-talet. Sannolikt blev en del människor 100 år också. Här finns några exempel på personer som blivit mer än 100 år långt tillbaka i tiden: http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_oldest_people_by_year_of_birth Läste någonstans att norrmannen Eilif Philipsen (1682-1785) ofta ses som den tidigaste personen som säkert överlevt sin 100-årsdag. Men sannolikt fanns det 100-åringar redan för flera tusen år sedan. Sedan tycker jag det är viktigt att komma ihåg att uppgifter kan vara korrekta. Lika lite som vi vet att 1684 är rätt födelseår, vet vi att det är fel födelseår. Trots allt finns en viss sannolikhet att födelseåret är korrekt. Jag uppfattar också att man ofta underskattar kunskapsnivån hos människor i äldre tider. Det är inte länge sedan många trodde att allmogen var analfabeter innan folkskolan infördes 1842. Nu vet vi att läskunnigheten var mycket spridd redan på 1600-talet. Likadant är det med årtal. Jag såg exempelvis en bild på ett föremål som var daterat 1497. Redan då (och förmodligen mycket tidigare) måste alltså folk ha vetat vilket år det var. Detta innebär absolut inte att jag tror att åldersuppgifter alltid, eller ens ofta, är korrekta. Det hände säkert ofta att man blandade ihop personer (exempelvis föräldrar och barn) eller att man hittade på en hög ålder.
99
« skrivet: 2010-01-01, 19:39 »
I dag blir faktiskt rätt många 100 år. Det fanns något färre 100-åringar på 1990-talet, men jag tror inte att man behöver betvivla att Linnéa Matilda Kumlin blev 101 år. Dock kan det väl vara bra att kolla en gång till att Linnéa Matilda Kumlin som föddes 1895 är samma Linnéa Matilda Kumlin som dog 1996. Jag hittar Linnéa Matilda Kumlin i Dunker 1895 i HIAA:1123 1895-1895 (GID: 100004.65.48600)*. Hennes föräldrar uppges vara soldaten Gustav Bernhard Kumlin (1871-) och hans hustru Karolina Matilda Eriksdotter(?) (1867-). *Någon typ av SCB-register som finns inskannat på Genline. Mvh Anders Karlsson
100
« skrivet: 2009-12-30, 21:19 »
Jo, visst är uppgifterna mycket osäkra, men vi kan inte heller vara säkra på att de är fel. Jag har svårt att tänka mig att folk inte hade åtminstone en ungefärlig uppfattning om sin ålder, trots att födelsedagar inte firades (i alla fall inte bland allmogen). Det handlar trots allt om ett samhälle med nära 100-procentig läskunnighet, där föremål ofta märktes med årtal, och så vidare. Att folk skulle ha blivit 120 år är givetvis helt osannolikt; Jeanne Calment (1875-1997) är den enda människa som helt säkert överlevt sin 120-årsdag. 120-åringar i kyrkböcker från början av 1700-talet hade säkert i många fall råkat ta över sin fars eller mors födelsedatum. När det gäller 100-åringar kan man nog anta att det i många fall rörde sig om att födelsedatum förväxlats med äldre tidigt döda syskon med samma namn. När det gäller Lisa Nyman (1684?-1784) borde det inte vara så svårt att få fram åtminstone en ungefärlig ålder, även om födelseböcker saknas i Tierp för 1684. Mvh Anders Karlsson
101
« skrivet: 2009-12-30, 18:32 »
Hej, Hittade en Lisa Nyman, född 1684 i Tierp, död 21 augusti 1784 på Norrby ägor* eller i Bro(?)**, Tolfta. Enligt dödboken var hon 101 år, vilket möjligen kan tolkas som att hon var på sitt 101:a, det vill säga att hon fyllt 100 år. Hon uppges vara avlidne Nymans änka. Observera att hon verkar tagit sin makes efternamn, vilket väl var mycket ovanligt, i alla fall i allmogekretsar, på 1700-talet. Är det någon som känner till något om denna Nyman-släkt? Vem kan hennes make ha varit? * Tolfta AI:2 1780-1786 (bild 185/sid 175) ** Tolfta CI:2 1776-1827 (bild 172/sid 166) Mvh Anders Karlsson
102
« skrivet: 2009-12-30, 18:28 »
Hej, Tänkte ta upp ett delvis annat ämne, nämligen mycket gamla personer längre tillbaka i tiden. Hur vanligt är det att man hittar 100-åringar i kyrkböckerna? Jag hittade en Lisa Nyman, född 1684 i Tierp, död 21 augusti 1784 på Norrby ägor* eller i Bro(?)**, Tolfta. Enligt dödboken var hon 101 år, vilket möjligen kan tolkas som att hon var på sitt 101:a, det vill säga att hon fyllt 100 år. Hon uppges vara avlidne Nymans änka. Är det någon som vet mer om henne eller andra mycket gamla personer? * Tolfta AI:2 1780-1786 (bild 185/sid 175) ** Tolfta CI:2 1776-1827 (bild 172/sid 166) Mvh Anders Karlsson
103
« skrivet: 2009-12-28, 16:01 »
Kan det stå jord pärors gryta, alltså potatisgryta? Mvh Anders Karlsson
104
« skrivet: 2009-12-27, 21:51 »
Hej, Jag är inte helt säker, men jag tror att föräldrarnas namn är Per Hansson (Per Hanßon) och Anna Ersdotter (h: Anna Ersdr). När det gäller manfolks faddrar verkar det stå: ... Anders Anderßon. Forkarby(?) dr. Erich Erßon qvinfolks-faddrar tolkar jag som: Åloppe Hans Hans h: Maija Ers dr. Ekeby Per Ers h: Malin Pers dr. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2009-12-27 21:51)
105
« skrivet: 2009-12-27, 21:39 »
Hej, Läste i Västland F:1 1803-1860 (bild 15) om en olycka 1809 där 5-årige Erik (Hillstedt?) i Karlholm, Västland senare dog av sina brännskador. Jag förstår dock inte vad han blivit bränd av. Det verkar stå jord färns(?) gryta (se nedan). Mvh Anders Karlsson
106
« skrivet: 2009-12-09, 21:43 »
Hej, Hittade nu borgaren och karduansmakaremästaren Kristoffer Bolander, född beräknat 1733, död 1781-09-27 i Jönköping. Han och två andra män drunknade under en ... storm(?) i sjön Wettern. 1783 förrättades bouppteckningen och där nämns även en Lars Bolander. Är det någon som vet om/hur Kristoffer och/eller Lars Bolander var släkt med Karl Bolander ovan? Källor: Jönköpings Kristina F:1 1698-1801 (bild 179/sid 349) och Jönköpings rådhusrätt och magistrat FIa:3 1780-1783 (bild 538/sid 1067) Mvh Anders Karlsson
107
« skrivet: 2009-11-29, 21:08 »
Hej, Söker information om Sven Petter Qvennerstedt, född 1788-04-24 i Jönköping, Kristina. Han var murarlärling men blev sedan artillerist. 1811-04-26 gifte han sig med Johanna Malmström (1784-1873) och de fick två barn. Jag kan spåra Sven Petter Qvennerstedt fram till slutet av 1840-talet, då han sedan länge avskedats som artillerist. Han verkar då inte ha levt tillsammans med hustrun (eventuellt var de skilda). Dessutom dömdes Sven Petter Qvennerstedt för ett flertal brott. I den sista noteringen jag hittar om honom (Jönköpings Kristina AI:31 1845-1851, bild 313/sid 296) står det: på slottet Upp. kyrkopl...(?) för 2... stöld Han bodde då på Båtmansbacken 14. Är det någon som vet hur man kan hitta honom senare. Jag hittar honom varken i Kristina eller Sofia församling (när jag letar bland artilleristerna). Mvh Anders Karlsson
108
« skrivet: 2009-11-26, 20:07 »
Hej, Kan det möjligen stå kvarntull i stället för kvartal? Mvh Anders
109
« skrivet: 2009-11-25, 19:37 »
Hej, Detta lyckas jag tyda: Corporalen i Wendel Saxs Enka Communicerat [fått nattvard] d. 17/10 i Wendel ... ... Ledig till ägtenskap Mvh Anders
110
« skrivet: 2009-11-23, 19:11 »
Hej, Har en fråga, vilken precis som Hans Olof Johanssons fråga, är svår att få besvarad någon annanstans än under detta ämne. Det gäller en Anna Andersdotter (1721-) bosatt i Rasbo och gift med bonden Måns Ersson (1724-1781), men möjligen född i Almunge. Hon uppges vara trädgårdsmästardotter. Känner någon till någon trädgårdsmästare vid namn Anders bosatt i trakten av Rasbo eller Almunge i början av 1700-talet? Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2009-11-23 18:12) Inlägget har flyttas hit 2012 26/9 från Yrken » Yrken T-Ö » Trädgårdsmästare. /Moderator Yrken
111
« skrivet: 2009-11-23, 18:59 »
Tack för svaren, sannolikt är det Lejsta och Kräby i Rasbo socken som avses. Mvh Anders
112
« skrivet: 2009-11-22, 22:50 »
Står det verkligen: död af öfver sig kjördt gördsel laß?
113
« skrivet: 2009-11-22, 20:13 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda några av orden i den här texten från Rasbo EI:1 1708-1791 (bild 122/sid 115): Min tolkning: 19. [februari 1781] - 4. - Mart. Bonden Måns Ersson i ...staby, född i Karby(?) 1724, fadren Bond. Erik Månsson, och mod. hust. Anna Ers dtr i Karby(?). Gift 1746 med trägårds mästare dottern Anna Anders dtr från Elfgärde, ... med hänne 5 söner och en dotter, af hwilcka en son redan död. död af öfver sig kjördt gördsel(?) laß - 57 Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2009-11-22 20:15)
114
« skrivet: 2009-11-06, 20:13 »
Hej, Söker information om Ingrid Jansdotter (1806-) och hennes andre make torparen Johannes Larsson (1814-). De gifte sig 1842-11-12 i Lyrestad och var bosatta vid Karsmossen (se Lyrestad AI:1 1837-1853, sid 202, GID: 1549.14.38400). Ingrid Jansdotter (1806-) och hennes förste make Sven Olofsson (1798-1841?) flyttade 1840 från Hult, Amnehärad till Karsmossen(?), Lyrestad. Ingrid Jansdotters och Sven Olofssons son Jan Petter Svensson (1832-1905) går att följa från omkring 1850, då han var bosatt vid Norrkvarn, Lyrestad (se Lyrestad AI:1 1837-1853 och Lyrestad AI:4 1855-1860, GID: 1549.14.51100 respektive 1549.3.61200). Är det någon som vet var Ingrid Jansdotter och Johannes Larsson bodde efter mitten av 1840-talet? Jag hittar ingen av dem i dödboken före 1855, så troligen levde de fortfarande då. Mvh Anders Karlsson
116
« skrivet: 2009-11-02, 21:55 »
Hej, Undrar om någon känner till namnet Tusse? I mantalslängden för Forsmarks socken 1817 finns nämligen en man med detta förnamn: Fiskaren Thusse Gjerts (eller Gjerss?) Det fanns också en kopparslagare vid namn Tusse Henriksson (1714-1782) i grannsocknen Valö: http://www.x-konsult.se/gen/html/3260.htm Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2009-11-02 22:00)
117
« skrivet: 2009-10-28, 19:05 »
Ulf Adelsohns (1941-) mmmmmf var kungamördaren Jacob Johan Anckarström (1762-1792). Kanske handlar hans program om honom. Se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ulf_Adelsohn (Meddelandet ändrat av andkar 2009-10-28 19:06)
118
« skrivet: 2009-10-26, 22:48 »
Hej, Står det inte Börst, det vill säga Börstil? I så fall både kom hon därifrån och flyttade tillbaka dit. Mvh Anders Karlsson
119
« skrivet: 2009-10-26, 19:42 »
Hej, Jag tror inte att det står någon födelseort, utan något annat ord, eventuellt nästnämnde. Min tolkning är att det står så här: Anna Catharina Född, ... Mart: Christn: 8:[?] d: af nästnämnde[?] ... (Eventuellt avses vice Com: Lars Joh: Thuring längre ner på sidan.) Kanske någon som har Akriv Digital lättare kan tyda texten. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2009-10-26 22:44)
120
« skrivet: 2009-10-24, 23:32 »
Tack för svaret! /Anders
121
« skrivet: 2009-10-24, 20:53 »
Under these circumstances I agree, that a Swedish boy named Jakob, could be called Jack in the US. However Johan is, or at least was, a much more common name in Sweden than Jakob.
122
« skrivet: 2009-10-24, 18:36 »
No, Jakob is not the right name. Jack is a diminutive form of the name John. The Swedish name for John is Johan or less commonly Johannes. The name Hans is originally also a variant of Johan(nes). So, I think the best choice as a Swedish name for Jack would be Johan. (Jakob is the same name as James.)
123
« skrivet: 2009-10-24, 18:07 »
Hej, Har bara tillgång till Genline just nu och där är inte den här texten så lättläst (se GID: 1770.14.3000). Så här är i alla fall min tolkning: Övre texten: ... [övre samt början av nedre raden svårläst] ... Intagen å Wexiö Hospital ... 1878 såsom ..., intagen derstädes d. 16/1 79[?] Nedre texten: Warnade enskilt[?] af Pastor den 29/4 1876 för oenighet i äktenskapet[?]. För dito af ...rådet d. ... 77. Se ofvan. För att vara säker på att jag läst på rätt sida: Visst är det bonden Jöns Nilsson (1827-1879) och hans hustru Lisa[?] Petersdotter (1830-) i Aspö, Nättraby det gäller? Om Jöns Nilsson står det för övrigt sinnessvag och dottern Karolina Sofia står som mindre vetande. Hoppas någon kan komplettera och rätta eventuella fel. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2009-10-24 18:08)
124
« skrivet: 2009-10-24, 17:38 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda den här texten i mantalslängden för Kalmar län år 1820. Närmare bestämt handlar det om Fliseryds socken. Texten i fråga finns med som en underrubrik till Personer som betala bevillning efter 3 Art. 1. §:. Det handlar alltså troligen om något slags vara som vissa personer använder. Andra underrubriker rör kaffe, te, siden, etc. Jag tycker mig se ordet utland i texten, men får inget sammanhang. Mvh Anders Karlsson
125
« skrivet: 2009-10-23, 18:30 »
Hej, Jag får intrycket att huset på bilden är övergivet. På nedervåningen har man dragit för fönstren med något slags gardiner. Dessutom ser det ena fönstret på övervåningen på något sätt trasigt ut. Kan detta möjligen förklara varför huset inte är brädfodrat? Om huset stått tomt under en period, så har det inte moderniserats. Man skulle kanske därför kunna gissa att huset ligger i Värmland, trots att husen där oftast var brädfodrade vid sekelskiftet 1900? Mvh Anders
126
« skrivet: 2009-10-19, 23:03 »
Hej, Skrev inlägget ovan den 22 augusti och har nu hittat lite mer information. Jag undrar alltså om någon har uppgifter om Nils Jansson Dalman, död 29 september 1750 i Vrå, Biskopskulla. Enligt åldersuppgifter i husförhörslängden (Biskopskulla C:2 1722-1799, sid 130) respektive dödboken (Biskopskulla C:2 1722-1799, GID: 2291.1.19700) borde han antingen ha fötts omkring 1670 alternativt cirka 1680. Sonen, som fram till 1750-talet endast benämns Jan Nilsson, var först bonde och sedan klockare. Kanske har släkten sitt ursprung Dalby socken, där för övrigt Jan Nilsson Dalman levde med sin familj under en period på 1750-talet. Mvh Anders Karlsson
127
« skrivet: 2009-10-15, 18:03 »
Kan inte tyda hela texten, men det verkar stå: Eg. [ägare av gården] Handlanden ... ... i Helsingborg Jag har inte tillgång till AD Online nu, men där borde det gå lättare att se vad det står. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar 2009-10-15 18:04)
128
« skrivet: 2009-10-13, 20:44 »
Min tolkning: 15. d 31 Julij föddes Ryttaren Jöns Klingonborgs [eller möjligen Klingenbergs?] Son Anders med modren Elna Pehrsd[?] ägta föräldrar i W: Alsta [Västra Alstad] döptes d 4 augusti hållen[?] af hustru Elna Per Jöns ... ... Testes [vittnen]: nemdeman Måns Jönsson, drängen Nils Rasmusson och hustru Karna[?] ... alla i W: Alsta [Västra Alstad] Mvh Anders Karlsson
129
« skrivet: 2009-10-12, 20:31 »
Hittar två Blåsson i Rimbo socken i mantalslängden för 1714, nämligen Lars Blåsson i Labbtorpet (Labbetorp) och Anders Blåsson, eller snarare Anders Blåssons hustru, i Nötboda. Nedan syns det ena exemplet: Kanske Lars och Anders Blåsson vara bröder och sonsöner till Olof Blåsson i Eke, Rö? Patronymikonet Blåsson verkar hursomhelst vara identiskt med Blasiusson: Anklagad för trolldom I början på 1600-talet levde en bonde vid namn Blasius i Gälsby, som på den tiden låg 500 m längre norr ut än i dag, i det som kallas Ekhagen i de moderna kartorna. 1605 krävde Blasius sin granne, nämndemannen Jöns i Molnkulla, på ersättning för att Jöns' häst bitit ihjäl Blasius' häst - det ansågs tydligen inte bara vara Jöns' fel, för Blasius fick bara hälften betalt för hästen. Blasius' syster gifte sig med bonden Erik Olofsson i Gullbergby, där också Blasius' mor fick bo på ålderdomen. Blasius processade 1612 med Erik om arvet efter modern och fick en gård i Loskälva efter henne, men Erik fick behålla litet mark i Simlom och allt lösöre hans svärmor haft med sig till Gullbergby. Blasius hade en son Hans, som övertog gården i Gälsby omkring 1620. Hans fick för sig att Göran Persson i Molnkulla tog livet av hans kor genom trolldom och började sprida rykten om det på bygden. Göran blev ilsken och stämde Hans till sommartinget 1624, men Hans dök inte upp och fick böta 3 mark för att han uteblev. På hösttinget samma år bekvämade han sig till Rimbo och framförde anklagelsen mot Göran, som lovade värja sig med tolvmannaed vid nästa ting. Tolvmannaed innebar att man själv och elva andra gick ed på att man talade sanning, vilket räckte för att rätten skulle ogilla anklagelsen. För mindre allvarliga brott (trolldom var ju ett brott belagt med dödsstraff) fanns också sexmannaed och tremannaed. På vintertinget den 16 februari 1625 framträdde Göran Persson med sina 11 edsöresmän och blev frikänd, medan Hans Blasiusson fick böta 40 mark för falsk angivelse. Det visar sig att Hans stod ganska ensam i socknen vid detta tillfälle; från nästan alla byarna kom någon som gick ed på att Göran var oskyldig: Hans Andersson i Finsta, Mårten Persson i Finsta, kanske en bror till Göran, Mats Eriksson i Risby, Erik Persson i Ticksta, nämndeman, vittne till dråpet på bröllopsfesten i Nibble 1618, Per Ersson i Gullbergby, Hans' kusin, Klemens Larsson i Näs, Erik Matsson i Bolby, Olof Andersson i Nibble, troligen bror till offret för dråpet i Nibble, Mickel Nilsson, som ägde den ena skattegården i Väsby, Hans Mårtensson, som ägde den andra skattegården i Väsby och Hustru Gertrud i Båtmanby, som antagligen var änka efter Mårten Jonsson, den grälsjuka bonden som blev mördad 1621. Som en slutvinjett till denna historia om den besvärlige grannen Hans Blasiusson (som ibland kallas Blåsson) kan man läsa i domboken för hösttinget 1626 att Hans själv fick fria sig med sexmannaed från en anklagelse om stöld. Den som anklagade honom uteblev från tinget, så det låg nog inte så mycket i anklagelsen. Tyvärr sägs inte vilka Hans' edsöresmän var, annars hade man kunnat se om han fick hämta dem utsocknes - Röborna hade han ju inte direkt på sin sida. Källa: http://www.kamphavet.se/Ro/Events/Trolldom.htm (Ann Britt och Björn Bergström) Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2009-10-12 20:48)
130
« skrivet: 2009-10-06, 22:46 »
Hej, Skulle behöva hjälp att fylla i några luckor i en dödsnotis från 1747 i Västanfors F:4 1736-1774 (bild 91/sid 86): Min tolkning: Dnca 3.p: Trinit ... 7. Junii Begrofs ... Bergsmannen Sven Hansson i Hedkiera född Åhr 1671. om(?) St Andreas dag; Fadren fordom Ärl: (?) och förståndig Hans Johansson i Hedkiera, modren hu Catharina Svensdotter i ..ä...an ... befordrat til thet(?) hel.(?) dopet. Christel. upfostrad, underwist utan book i Christendoms Kundskapen, ... wäl ...; upfödd hos farfadern; Gift Åhr 1696 wid ... mäßo_tiden med sin i sorg efterlefvande hu. Maria Mårtens d: i Hedkiera under(?) 51 åhrs ächtenskap aflat 9 Barn 6. Söner och 3 döttrar, 2 Söner och 2 döttrar efterlefwa. V. C. Gudfruchtig etc: communic. sidst Påskdagen. Sedan(?) han giort sin morgon böön, ... 2. nästl.(?) Junii, gick(?) han med sin dräng, at bränna swedie land, men efter itändningen fastnade elden i(?) nu(?) Giärd..gård, ... sig med drängen ej wara i stånd then at ... skickade drängen ifrå sig till hyttan(?) efter hielp; och ... tid under häpenhet förmodel. kommit hetan och röken för när genom ... ... blifvit honom ... ... han fallit omkull och ... ... på elden fastnat i kläderna och skadat kroppen han ther befants död liggandes wid folkets(?) tilkomst(?) - Test Templo_ 9 ... paup(?) 3. ... I marginalen: .. har i thenna ..., warit beswärad af and_täppa. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2009-10-06 22:49)
131
« skrivet: 2009-10-05, 21:53 »
Hej, Undrar om någon har uppgifter om: Anders Molin (1715-1769), komminister bosatt i Nyby, Lohärads socken. Kan det möjligen finnas någon koppling mellan honom och: Katarina Gabrielsdotter Molin (1717-1786), född i Rimbo(?), gift med klockaren Nils Jansson Dalman (1720-1768) i Tillinge socken. Kusin till Anders Molin? Syster till Anders Molin? Anders Molinus (ca 1710-1734), student, död i Rimbo(?). Bror till Katarina Gabrielsdotter Molin? Kusin till Anders Molin? Mvh Anders Karlsson
132
« skrivet: 2009-10-04, 19:47 »
Familjenamn bland allmogen i början av 1800-talet är väl inte så tidigt? Visserligen var familjenamn ovanliga, men visst förekom de. Tittade precis i några husförhörslängder från mitten av 1700-talet från Söderbärke i södra Dalarna och där såg jag exempel på några familjenamn inom allmogen, redan vid den tiden. Mvh Anders
133
« skrivet: 2009-10-02, 06:45 »
Hej, I min släkt är det nog Katarina Elisabet Johansdotter, född 4 december 1737, död 25 juni 1810, dotter till ryttaren och rusthållaren Johan Göransson Hultman (ca 1700-1780) och Anna Brita Olofsdotter Edman (1717-1771). Dock är det väl tveksamt om detta verkligen är frågan om allmoge. Anna Brita Olofsdotter Edmans mor (Katarina Elisabet Johansdotters mormor) var adlig och hette Katarina Elisabet Stålhammar (1680-1730). Mvh Anders Karlsson
134
« skrivet: 2009-09-30, 23:29 »
Hej, Tänkte tillägga en sak om släkten Molin. I Rimbo socken familjebok 1693-1744 av Sundelius & Faith-Ell (2000) finns på sidan 150 studenten Anders Molinus, född omkring 1710, död 1734. Han nämns på en lista över personer, vars vistelseort i Rimbo ej är känd eller angiven. Skulle det kunna vara en bror, kusin eller farbror till Karin Gabrielsdotter Molin (1717-1786)? Kan han på något sätt vara släkt (inte bror) med komministern Anders Molin (1715-1769)? Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2009-09-30 23:32)
135
« skrivet: 2009-09-30, 18:54 »
Hej, Kanske skulle nämna att skolpigan i det här fallet hette Kerstin Ersdotter och var 50-årsåldern på 1740-talet (född 1690). Hon bodde i Malingsbo by, Malingsbo (egen socken från ca 1650(?), men fortfarande vid denna tid med i Söderbärkes kyrkböcker). Kan hon möjligen ha haft någon koppling till Malingsbo bruk? Var skolpiga möjligen den kvinnliga titeln för lärare? Mvh Anders Karlsson
136
« skrivet: 2009-09-28, 21:15 »
Hej, I Norrbärke AI:3 1731-1750 (bild 138/sid 265) finns en Lars Byrilsson. Är det någon som vet något om förnamnet Byril? Mvh Anders Karlsson
137
« skrivet: 2009-09-28, 19:37 »
Hej, Skulle vilja veta mer om yrket skolpiga (scholepiga), som jag hittat i Söderbärke AI:4 1730-1752 (bild 126/sid 118). Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2009-09-28 19:38)
138
« skrivet: 2009-08-27, 20:48 »
Hej igen, Hittar Anders Molin med familj i Nyby, Lohärad i Lohärad AI:2 1768-1781 på sidorna 22 och 102. Är det ändå inte troligt att Anders Molin är släkt med Katarina Gabrielsdotter Molin? De kommer trots allt från samma trakt och har samma efternamn. När började man förresten med namn som slutar på -in i Sverige? Mvh Anders
139
« skrivet: 2009-08-26, 20:20 »
Tänkte också visa hur det ser ut i Tillinge AI:5 1772-1778 (bild 13/sid 4): Min tolkning: E | Cathrina Gabd. Molin | Ringbo [= Rimbo] Roslag[?] 1717. Släkten Molin verkar ha levt i Lohärad, Norrtälje, Närtuna och Skederid (men inte i Rimbo?). Se: http://home.swipnet.se/~w-18677/Slaktnamn.htm Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar 2009-08-26 20:24)
140
« skrivet: 2009-08-26, 20:12 »
Hej igen, Tack för svaren! Jag hittar inte Anders Molin i husförhörslängderna för Lohärad. I prästgården bor nämligen pastor Lars Västman (1715-), som jag antar var kyrkoherden, och inte komministern Anders Molin (1715-1769). Anders Molin kan ju ha tagit namnet Molin exempelvis när han började studera, eller när han blev präst. Hans far behöver inte ha hetat Molin. Om Karin var syster till Anders, som kan hon ju också ha tagit namnet som (ung) vuxen. Det är alltså inte säkert att man hittar någon far vid namn Molin. Mvh Anders
141
« skrivet: 2009-08-25, 22:03 »
Hej igen, Har nu lånat boken och upptäckte då att jag läst fel i husförhörslängden, det står inte mågen Gabriel utan mågen Gaddelius. Enligt uppgift i Tillinge AI:51 772-1778 (bild 13/sid 4) var i alla fall Katarina Gabrielsdotter Molin (1717-1786) född i Rimbo. Om man går på uppgifterna i dödboken bör hon ha fötts i juni 1717. Dock hittar jag ingen med det namnet som föddes 1717 (eller åren däromkring i Rimbo). Några kandidater finns dock, exempelvis Karin Gabrielsdotter, född 8 juli 1714, dotter till sockensmeden Gabriel Olofsson Norrman (inte Molin) i Smutten. Kanske var Karin Gabrielsdotter Molin inte född i Rimbo, utan bara uppväxt där? Fanns det någon Gabriel Molin (född i slutet av 1600-talet) i Rimbo eller i någon av grannsocknarna? I Rimbo LI:2 1681-1722 (exempelvis GID: 2517.13.74300) finns det intressanta betyg från Rimbo skola. Vad vet man om den skolan? Här är några exempel från 1686: 17. Bengt i Branßbyle läß rent Swänska. något i Latins A.B.C boken. åk begynt skriwa åk Addera. 18. Margaretha Erichs dotter i Karby läß nu rent Swänska åk sin Catechesin(?) utan till. 19. Lars Knoge kan nu rent Swänska item Latins A.B.c. boken åk några gloßor. NB. war inte i Examen. Mvh Anders Karlsson
142
« skrivet: 2009-08-22, 18:20 »
Hej, Skulle vilja veta mer om klockaresläkten Dalman i Uppland. Jan Nilsson, född 1720 eller däromkring, oklart var (möjligen i Skogs-Tibble), död den 20 februari 1768 på Klockaregården i Tillinge, tog namnet Dalman på 1750-talet, sannolikt när han blev klockare i Hagby. Flertalet av hans söner blev också klockare/organister, medan sonen Erik i stället verkar ha studerat i Uppsala. Jan Nilsson och hans hustru Katarina Gabrielsdotter Molin (född 1717 i Rimbo) verkar först ha bott i Skogs-Tibble, för att sedan under första halvan av 1740-talet komma till Vrå, Biskopskulla. Därifrån flyttade de omkring 1751 till Dalbygård, Dalby. Under hela den här tiden uppges Jan Nilsson vara bonde och det är först i Hagby på 1750-talet, som han benämns som klockare och står som Dalman i kyrkböckerna. På 1760-talet flyttade så familjen till Tillinge, där J(oh)an Dalman avled 1768. En mycket intressant sak är att hans far Nils Jansson (ca 1680-), står som Nils Dalman i Biskopskulla AI:2 1724-1777 (bild 65/sid 110). Är det någon som vet mer om honom? Var han också klockare? Kan han ha varit bosatt i Skogs-Tibble? Mvh Anders Karlsson
143
« skrivet: 2009-08-20, 22:08 »
Hej, Tack för tipset! Boken finns på Carolina Rediviva i Uppsala, så jag tänkte låna den och läsa vad det står om familjen. Mvh Anders Karlsson
144
« skrivet: 2009-08-19, 22:53 »
Hej, Söker information om en familj i Rimbo. På Klockaregården i Rimbo fanns i början av 1700-talet en familj, som jag tror tillhör mina anor (se Rimbo AI:2 1715-1744, GID: 2517.24.99200). Det är mågen Gabriel, som jag tror är far till Katarina Gabrielsdotter Molin, född 1717 i Rimbo (Ringbo) (se Tillinge AI:51 772-1778, bild 13/sid 4). Är det någon som vet mer om familjen och/eller kan reda ut släktförhållandena? Var Gabriel Molin(?) klockare i Rimbo? Mvh Anders Karlsson
145
« skrivet: 2009-08-05, 23:26 »
Hello, Is 552.934300 the GID number at Genline? I think there is something wrong with that number? Which parish is it? Is it in the födelsebok (birth records) or in the husförhörslängd (clerical survey or household examination roll)? /Anders
146
« skrivet: 2009-08-05, 18:34 »
Hello, Stockholms län is a large area around the city of Stockholm. Most parishes in Stockholms län were rural. Here are some parishes in the city of Stockholm: Hedvig Eleonora, Jakob, Katarina, Klara, Maria Magdalena, Storkyrko, Tyska (S:ta Gertrud). /Anders Karlsson
147
« skrivet: 2009-08-02, 22:43 »
Hittade fänriken Zion Skarp (1695-1776) i Nyvalla, Tuna socken, Uppland. I dödboken står följande: afsk. Fendricen Zion Petter Skarp i Nyvalla. Född 1695. Död d. 6. Febr. Siukdomen ålderdoms bräckligheter. gl. 81 år. Se: Tuna AI:3a 1764-1778 (bild 146/sid 140) Tuna C:4 1767-1820 (bild 169/sid 341) Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2009-08-02 23:11)
148
« skrivet: 2009-07-30, 22:13 »
Står det verkligen tiufvarne? Jag försöker i alla fall med några rader till: ...och derföre bekommit peningar - ... Nils Johanss för ... på prediks stolen(?) bekommit - 9 Mvh Anders
149
« skrivet: 2009-07-17, 15:04 »
Här står det en del av Altomta: http://www.c.lst.se/templates/Page.aspx?id=739 Altomta var fram till början av 1760-talet en by med tre gårdar (vet ej hur det var på 1500-talet), som köptes och slogs samman av sjökaptenen Carl Gustav Ekeberg. I början av 1770-talet stod troligen den nuvarande (byggnadsminnesmärkta) herrgården färdig. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar 2009-07-17 15:05)
150
« skrivet: 2009-07-17, 14:57 »
Tack för svaret! Jöns Persson (1687-1750) gifte sig 1709 med Anna Jonsdotter (ca 1685-1760). Datumet står som Dca XXVI. Vad motsvarar det? Jag antar att Dca står för söndag (lat Dominica) och att det är 26:e söndagen efter någonting. Men vad? Var det förresten vanligt att vigslar ägde rum på söndagar? Jag tänkte titta om jag hittar 103-åringen i husförhörslängderna. Frågan är hur tillförlitlig åldersuppgiften är? Ofta fick ju barn ärva döda syskons namn (i alla fall på 1700-/1800-talet). Kanske var 103-åringen i själva verket 95 år eller någonting sådant. (Meddelandet ändrat av andkar 2009-07-17 14:58)
151
« skrivet: 2009-07-15, 00:33 »
Jag tolkar meningen (utan tecknen i marginalen): Öppet bref för h. Margretha Erichs dotter, at hon till ... behaglig tijd ... hafur(?) ... frijtt(?) ... hemman tuna i Tenstadhs sochn hon nu besitter. Kanske någon kan fylla i luckorna i texten, så att man bättre förstår sammanhanget? Jag tycker i alla fall att det verkar som att tecknen i marginalen inte direkt tillhör texten i övrigt. (Meddelandet ändrat av andkar 2009-07-15 00:33)
152
« skrivet: 2009-07-14, 23:11 »
Hej, Vet inte om det är så mycket hjälp, men sannolikt har det funnits flera släkter Viberg från Söderbärke. Min mfmff soldaten Per Erik Persson Viberg (1834-1899) var bosatt i Vibberbo (därav namnet på roten?). Förutom soldater kanske även andra personer från Vibberbo tagit namnet Viberg. Kanske kom också Olof Viberg från Vibberbo? Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar 2009-07-14 23:12)
153
« skrivet: 2009-07-14, 22:34 »
Hej igen, Kan det inte vara så att Tuna i Tensta tidigare hetat Altuna, men att prefixet Al- försvunnit någon gång. Kanske har man helt enkelt strukit det, för att undvika förväxling med Altomta? Jag tänkte på det där du skrev om Tensta gamla kyrka. När uppfördes den? Den nuvarande kyrkan i Tensta byggdes under andra halvan av 1200-talet. Se: http://www.svenskakyrkan.se/vattholma/Tenstaf/t_kyrk.html. Mvh Anders
154
« skrivet: 2009-07-14, 21:30 »
Skulle också behöva hjälp med en annan text i Rasbo EI:1 1708-1791 (på bild 87/sid 80): Min tolkning: Jöns Perßon i Yrsta. haft 3/4. år diarrhe ... buk... och sedan opkastning(?) ther til af ålderdoms bräklighet ... Det skulle också vara intressant om någon kan se vad den påstådda 103-åringen längre upp på sidan hette i förnamn. Står det Pal? Mvh Anders Karlsson
155
« skrivet: 2009-07-14, 11:34 »
Tack för svaret! Kan halfwa hemmanet i Nyclebol betyda att gården var på ett halvt mantal, eller innebär det att Johan Nilsson bara fick ta över halva gården? Mvh Anders
156
« skrivet: 2009-07-13, 22:54 »
Hej, Skulle behöva hjälpa att tyda denna vigselnotis i Rasbo EI:1 1708-1791 (bild 28/sid 23): Min tolkning: Aug 31. lystes första gången för unge skattebonden Johan Nilßon i Nyckelbol ... föreldrar, som besutit bemälte hemman, ... ifrå sig ... och Pigan Kerstin Jönsdoter i Prestgården. Mannen född 1723. d. 9. Apr. och Pigan född 1728. d 12. Junii i Yrsta, gifte sig d. 21. Sept: ... ... och bo på ... hemmanet(?) i Nyckelbohl. Mvh Anders Karlsson
157
« skrivet: 2009-07-12, 23:39 »
Så här står det om Altuna socken i västra Uppland: Namnet skrevs 1257 Alatunum. Det har ett al, vilket motsvarar gotiskans alhs, vilket betyder tempel. Tuna betyder inhägnad. Men det måste väl finnas nyare ortsnamn där det betyder al, alltså trädet al?
158
« skrivet: 2009-07-12, 23:24 »
Hej, Hittar en scholasticus som fadder till en av mina anor i Rasbo C:2 1708-1750 (bild 67/sid 63): 9 [april 1723] föddes Nils Pärssons son med hustru Kerstin Johansdotter i Nyckelbohl och blef d 12 dito med namnet Johan döpt. Faddrar Scholasticus Johannes Andrea Lundström i Lundby, Erich Pährsson i ...by. Michell Mathsons hustru Kerstin Pährsdotter i Wästersta, Pigan Anna Andersdotter Lundström i Lundby. Jag tolkar detta som att scholasticus Johannes Andrae Lundström och pigan Anna Andersdotter Lundström, båda i Lundby, är syskon. Rörde sig scholasticus alltid om en skolmästare, eller kan det exempelvis ha betytt student? Mvh Anders Karlsson
159
« skrivet: 2009-07-10, 21:32 »
Hej, Min fmmmmmff sockenskräddaren Per Larsson (1712-1776) bodde i Solbo, Altuna och hans mor hette Ingrid Olsdotter (1683-1756). Hon bodde fram till 1755 i Enåkers socken. Se: Altuna AI:3 1755-1775 (bild 44/sid 36). Problemet är att jag hittat två olika Ingrid Ol(of)sdotter i Enåker. Den ena var gift med sockenskräddaren Lars Persson (ca 1685-1736) i Filipsbo, Enåker och den andra var gift med ryttaren Per Hansson Ingeman (ca 1688-1740) i Sinäs, Enåker. Husförhörslängd 1734-: Enåker AI:1 1696-1748 (bild 105/sid 101 respektive bild 107/sid 103) Makarnas dödsnotiser (1736-11-27 respektive 1740-01-27): Enåker C:1 1692-1772 (bild 72/sid 132 respektive 73/sid 134) Man kan ju tycka att de första alternativet måste vara rätt, patronymikonet stämmer och yrket är detsamma som Per Larssons. Problemet är att en Peder Larsson föds i Sinäs 1712*, just där den andra Ingrid Ol(of)sdotter bor 20 år senare. Kan hon vara Per Larssons mor och tidigare ha varit gift med någon Lars? Å andra sidan finns uppgifter på www.familysearch.org som pekar på att det första alternativet gäller. Det skulle vara väldigt intressant om någon vet mer om detta. *Se: Enåker C:1 1692-1772 (bild 22/sid 35, högst upp till höger) Hittade sedan i Enåker AI:2 1750-1767 (bild 19/sid 15) att den andra Ingrid Ol(of)sdotter dog kring 1750 i Sinäs, Enåker, 68 år gammal. Hon bör således ha fötts omkring 1682. Detta är ju en klar indikation på att den första Ingrid Ol(of)sdotter är den rätta, men man vet ju aldrig. Kanske finns ytterligare Ingrid Ol(of)sdotter i Enåker? Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2009-07-11 10:31)
160
« skrivet: 2009-07-10, 12:53 »
Jag tänkte se över vilka fler släktingar som dött på Akademiska sjukhuset vid ungefär den här tiden. Är det någon som har några tips hur man letar i journalerna?
161
« skrivet: 2009-07-10, 11:29 »
Hej, Frågan är vilken provinsialläkare man vände sig till. Hon bodde i Danmarks socken strax sydost om Uppsala, men när jag tittar i årsrapporten för provinsialläkaren i Uppsala verkar det bara handla om själva Uppsala. Mvh Anders
162
« skrivet: 2009-07-09, 22:32 »
Hej, Det var intressant! Kan lungödem ha uppkommit genom att (vänstra) lungan punkterats av ett/flera revben?
163
« skrivet: 2009-07-09, 10:56 »
Det här var alltså 1888 (två decennier efter 1860-talet), (med alla sannolikhet) på Akademiska sjukhuset i Uppsala, som var ett av Europas modernaste sjukhus. Å andra sidan kan man kanske fundera över hur lång tid det tog innan hon kom till sjukhuset. Om det var en öppen fraktur bör hon väl ganska snabbt ha förts dit. Om det i stället var en vanlig fraktur, kan man kanske tänka sig att hon togs till sjukhus först när hon drabbats av någon komplikation? (Meddelandet ändrat av andkar 2009-07-09 11:25)
164
« skrivet: 2009-07-08, 22:26 »
Undrar över det där med att över 50 procent skulle ha dött vid öppna frakturer så sent som på 1860-talet. Kunde man inte amputera om det blev problem med sårinfektioner? Dödligheten vid en amputation måste väl ha varit lägre än 50 procent?
165
« skrivet: 2009-07-08, 00:45 »
Kan inte latin, men är inte fractura singular? Borde inte frakturer heta fracturi eller någonting sådant? Skulle inte fractura humeri kunna betyda överarm sbrott och humeri därmed vara genitiv av humerus? Se: http://www.latinforalla.net/Forsta_5.htm (Meddelandet ändrat av andkar 2009-07-08 10:44)
166
« skrivet: 2009-07-07, 23:27 »
Menas med en öppen fraktur en fraktur som är så kraftig att benpiporna går igenom huden? Eller räknas en fraktur som öppen så fort den orsakar muskelskada? Mvh Anders
167
« skrivet: 2009-07-07, 11:24 »
Frågan är dock hur en person kunde dö av detta, så sent som 1888 på ett av landets största sjukhus (hon verkar ha dött på Akademiska sjukhuset i Uppsala). Hon var inte heller särskilt gammal (62 år). Kan man tänka sig att frakturen opererades och att hon dog av någon komplikation (blodpropp, infektion, lunginflammation, etc) efter en operation? Mvh Anders
168
« skrivet: 2009-07-07, 00:05 »
Hej, Hittade i Danmark C:7 1878-1894 (bild 167) dödsorsaken fractura humeri sin. Vad kan detta betyda? Dödsorten verkar vara Uppsala, så hon bör ha vårdats på Akademiska sjukhuset. Mvh Anders Karlsson
169
« skrivet: 2009-07-06, 17:51 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda delar av den här texten i Funbo C:3 1737-1780 (bild 113/sid 109): Min tolkning: Julij d 10. ... D. ... Tr. begrofs förafskedade Soldaten, Eric Michelßson Carbom, född 1684. uti Rasbo; ... gånger gift; uti ..., d 7. ... ... afsomnad. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2009-07-06 17:54)
170
« skrivet: 2009-07-04, 22:46 »
Hej, Läste i en skifteshandling på Lantmäteriets hemsida om Gamla Uppsala by, att byn delades upp i Storbyn, Kungsgården, Backgården och Prästgården, samt därinom belägna Klockaregården och Lötgårdsfjällen. Detta är alltså före laga skifte och jag undrar var de olika bydelarna låg. Hela byn verkar ha legat mer eller mindre sammanhållen och jag tror exempelvis inte att dagens Kungsgården, som ligger en bit norr om Gamla Uppsala by, ligger där Kungsgården låg då. Mvh Anders Karlsson
171
« skrivet: 2009-06-29, 23:45 »
Hej, Vilken bakgrund hade vanligtvis en sergeant på 1600-talet? Petter Hessling (1649-1728) var sergeant vid Västmanlands regemente och bosatt i Ragnarbo, Östervåla. Jag vet inte mycket mer om honom än att han (med all sannolikhet) var far till min anfader klockaren Erik Persson Hessling. Hur bodde sergeanter? Rörde det sig om soldattorp eller större gårdar? Vilken roll hade sergeanten i regementet på den här tiden? Jag undrar också om någon vet vilka krig Västmanlands regemente deltog i under den här perioden. (Antar att Petter Hessling var i tjänst ungefär 1670-1700.) Mvh Anders Karlsson
172
« skrivet: 2009-06-29, 16:08 »
Tyvärr har även dagstidningarna släppt på korrekturen (särskilt på tidningarnas webbsidor) och stav-/skrivfel är numera vanliga. Till och med det tidigare så korrekta SVT text innehåller i dag stav-/skrivfel. Förhoppningsvis kan den här och andra debatter innebära att mer energi läggs på språkvården. Stav-/skrivfel ger ett mycket dålig intryck. För övrigt håller jag med Chris Bingefors och Kristina Gunnarsdotter: Vad är det för fel på ordet torde? Det kanske inte så ofta används i talspråket, men i skrift är det ett användbart ord. Svenskan skulle vara fattigare utan torde.
173
« skrivet: 2009-06-29, 13:28 »
Det är ungefär så jag också har gjort. Frågan är om ß i den dåtida svenskan sågs som någonting annat än ss (jfr tyska). Är det bara en fråga om själva skrivstilen, så är det kanske rimligare att skriva ss.
174
« skrivet: 2009-06-28, 20:31 »
Hej, Är det någon som vet om/var klockargården i Tensta finns i Tensta AI:1 1760-1768? Jag har tittat igenom den, men inte hittat klockargården. I registret (bild 211/sid 411 eller GID: 457.4.53500) finns visserligen klockargården med, men sidanvisning saknas. Mvh Anders Karlsson
175
« skrivet: 2009-06-28, 18:24 »
Hej, Ofta ser man att patronymikon skrivs med ß, alltså ett dubbel-s. Bör detta skrivas som just ß när man skriver av texten, eller är det rimligare att skiva ss? (Obs! Jag menar givetvis inte att man skriver med ß i en antavla eller så, utan detta handlar om när man direkt skriver av äldre text.) Mvh Anders Karlsson
176
« skrivet: 2009-06-28, 10:52 »
Hej, Tack för svaret. Finns det något som tyder på att den Erik, som föddes den 7 september 1696, flyttade till Tensta och blev klockare där? Min Erik Persson Hessling uppges vara född 1695 i Vål (sannolikt Våla, dagens Östervåla). Med all sannolikhet är det samma person, men det skulle vara bra om man kunde belägga det ännu mer. Mvh Anders
177
« skrivet: 2009-06-20, 20:38 »
178
« skrivet: 2009-06-20, 10:54 »
Namnet borde vara detsamma som Gölin, som det finns en lång diskussion om här på Anbytarforum.
179
« skrivet: 2009-06-18, 23:33 »
Hej igen, Hittade nu Görli Svensdotter, som Gulin Svensdotter, i Järvsö C:2 1706-1756 (GID: 1290.52.79300). Hon föddes i Uvås i Järvsö socken och måste alltså ha flyttat de 25 milen från Järvsö i Hälsingland till Danmark utanför Uppsala. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2009-06-19 12:27)
180
« skrivet: 2009-06-18, 21:32 »
Hej, Hittade en Görli Svensdotter (1706-1773) i Danmark AI:4 1754-1772 (bild 142 och bild 226). Jag har aldrig sett namnet någon annanstans och det ger bara några enstaka träffar på Internet. Tyvärr har jag inte lyckats tyda födelseorten, möjligen står det Jerfsö socken. Hon dog i Djurgården i Danmarks socken strax söder om Uppsala. Har någon sett namnet någonstans? Är detta samma namn som Görel? Kan någon tyda födelseorten? Mvh Anders Karlsson
181
« skrivet: 2009-06-16, 21:48 »
Hej, Är det någon som känner till något om sergeanten Per/Peter Hessling (1649-1728) i Ragnarbo(?), Östervåla? Hade han en son som hette Erik och var född omkring 1695? Mvh Anders
182
« skrivet: 2009-06-15, 20:16 »
Hej igen, Det fanns en sergeant Peter/Per Hessling (1649-1728) i Östervåla (då kallat Våla). Han begravdes den 25 juli 1728. Kan detta möjligen ha varit Erik Persson Hesslings far? (Se Östervåla C:2 1697-1735, bild 148/sid 144.) Enligt en diskussion på Anbytarforum hade Peter/Per Hessling en dotter, Katarina, som var född 1685. (Se http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/16631.html.) Hennes födelsenotis finns i Östervåla C:1 1684-1697, bild 8/sid 9. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2009-06-15 20:29)
183
« skrivet: 2009-06-15, 19:35 »
Tack för svaren! Jag trodde att det möjligen stod Ål (= Ålands socken), men det verkar ju stå Vål. Var någonstans fanns prästfamiljen Hessling, var det i trakten av Östervåla (i västra delarna av Uppland)? Mvh Anders Karlsson
184
« skrivet: 2009-06-14, 19:01 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda bland annat födelseorterna för dessa personer i Tensta AI:2 1770-1784 (GID: 457.5.55700 = sidan 11): Det står också en notering till höger som verkar ha att göra med när han blev tillsatt som klockare. Vad exakt står det där? Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar 2009-06-14 19:03)
185
« skrivet: 2009-05-25, 23:20 »
Om det äldsta bevarade pergamentbrevet i Sverige är från mitten av 1160-talet, hur gamla är då de äldsta bevarade liknande dokumenten i andra länder (i Sveriges närområde)? Hur tidiga brev är daterade? (Meddelandet ändrat av andkar 2009-05-25 23:22)
187
« skrivet: 2009-05-24, 22:48 »
Kan man ha läst det romerska årtalet i pergamentbrevet fel? Om det verkligen varit daterat 1122 hade det stått MCXXII. Det finns en del årtal som blir snarlika med romerska siffror, exempelvis: MCCXXII (=1222), MCDXII (=1412), MCDXXII (=1422), och framför allt MDXXII (=1522). Hur länge användes förresten latin i sådana här dokument? (Meddelandet ändrat av andkar 2009-05-24 22:52)
188
« skrivet: 2009-05-24, 22:24 »
Hej, Symptomen är tydligen rätt lika för tyfoidfeber och för (fläck)tyfus. Frågan är om skillnaden trots allt är så stor att nervfeber alltid motsvarar tyfoidfeber, eller om vissa fall av (fläck)tyfus också kunde bli diagnostiserade som nervfeber. Mvh Anders
189
« skrivet: 2009-05-24, 11:52 »
Hej, Tack för svaret! Tänkte på att det i bouppteckningen står vardering, varde, varderingsman, etc. Finns det någon förklaring till varför det skrivs det med a i stället för med ä? På andra ställen ser det ut att stå dötter i stället för dotter. Skrev man verkligen så, eller är det bara frågan om någon typ av dekoration över vissa o. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar 2009-05-24 11:55)
190
« skrivet: 2009-05-23, 22:30 »
Hos Arkiv Digital är det lite lättare att se. Anna Larsdotters födelseort verkar vara Lerbo och de flyttar till Hässlöstugan (Hässlöstug:). Anna Larsdotter och sonen Lars Fredrik finns från 1797 i Hässlöstugan, se sidan 98 i Lerbo AI:4 1791-1797. Frågan är om de inte egentligen bodde vid Hässlö udde, eftersom det är där man kan hitta dem i Lerbo AI:5 1798-1802, sidan 95. Redan 1798 flyttade de dock till Fredrikslund, se Lerbo AI:5 1798-1802, sidan 20. Den 12 maj 1799 flyttade de därifrån till Sköldinge. Mvh Anders
191
« skrivet: 2009-05-23, 18:01 »
Nervfeber verkar vara detsamma som tyfoidfeber (inte tyfus): Tidigare kallades tyfoidfeber för nervfeber. Under 1800-talet och början av 1900-talet var sjukdomen vanligt förekommande i Sverige. Ofta spreds smittan via vatten eller opastöriserad mjölk, denna kunde smittas från mjölkerskor eller av förorenat vatten vid disk av utrustningen. Se: http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/tyfoidfeber/ Mvh Anders Karlsson
192
« skrivet: 2009-05-23, 16:25 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda några av orden i den här texten: Min tolkning så här långt är: Hvad fastigheten 1/4 dels Mtal No 2 Sibbe torp beträffer, som efter både fader och moder nu mera är arffallet(?) _ Begärte Arfvingarne det nämde fastighet 1/4 dels Mtal kunde på sätt(?) fadrens Testamente och deras eget beslut åsyfter(?), blifva dem emellan skiftad _ Och, då intet vidare föreföllt(?) Ansåg(?) sig boutrednings männen sig oförhindrade ...... vederbörande Arfvingars Närvaro, fortsätta(?) med(?) skifte som fölljer. Mvh Anders Karlsson
193
« skrivet: 2009-05-11, 21:17 »
Hej, Tack för svaret! Dödsdatumet stämmer faktiskt, i Grythyttan CI:1 1699-1715 (bild 41/sid 36) står det att han dog den 22 september men begravdes först 21 december. Kan det möjligen betyda att han begravdes inne i kyrkan? Står det Svfinarygg i dödboken, eller står det möjligen något annat? Jag får inte riktigt ihop det här med Grythyttan AIA:1 1698-1721 (bild 60/sid 54). Där finns Gustav Gustavsson, hustrun Maria och sonen Herman. Om det är frågan om Gustav Gustavsson Svinarygg, så måste denna sida ha börjat skrivas senast 1707. Frågan är varför Maria Gustavsdotter saknas, hon kan inte ha flyttat hemifrån som femåring. Mvh Anders
194
« skrivet: 2009-05-10, 21:36 »
Hej, Är det någon som vet mer om Maria Gustavsdotter (1702-1770)? I Skinnskatteberg F:2 uppges hon vara född 1 maj 1702 i Kärvingeborn, Grythyttan och hennes föräldrar uppges vara hammarsmeden Gustav Gustavsson och hans hustru Stina Adamsdotter. Är det någon som vet mer om familjen? Jag hittar inte Maria Gustavsdotter i Grythyttan CI:1. Mvh Anders
195
« skrivet: 2009-05-09, 17:44 »
Visst måste det stå: Olof Engelbrectss: Mvh Anders
196
« skrivet: 2009-05-09, 13:10 »
Varför skulle det inte kunna vara 1930-1931?
197
« skrivet: 2009-05-06, 22:40 »
Huset är/var mycket större än enkelstugan på bilden ovan. Så här såg det ut på 1930-talet: 100 år tidigare såg det kanske ut ungefär så här: http://www.hogsby.se/internet/TURISM/bilder/isabo.jpg Jag antar att planlösningen var ungefär som för den lilla enkelstugan ovan, fast spegelvänd och med två hela plan samt mycket större rum. En annan skillnad är att det mindre rummet (kammaren på ritningen för den lilla enkelstugan) på nedervåningen bör ha varit kök, samtidigt som jag antar att det som kallas vardagsrum i bouppteckningen motsvarar storstugan/köket på ritningen över den lilla enkelstugan. På övervåningen fanns kanske någon typ av finrum samt en kammare. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 06 maj, 2009)
198
« skrivet: 2009-05-05, 22:07 »
Kan man tänka sig att det fanns en eller flera sängar i vardagsrummet? Eller fanns det bara säng i kammaren?
199
« skrivet: 2009-05-04, 23:25 »
Tack för svaren! Nej, väggfasta sängar verkar inte nämnas i bouppteckningen. Hur många sängar kan det ha funnits i hushållet? Många lär väl ha sovit i sofforna? Kan man tänka sig att det såg ut ungefär på det här sättet: http://www.halsingegardar.se/gardar/oppegarn.html /Anders
200
« skrivet: 2009-05-03, 23:31 »
Har en fråga om vilka möbler man hade i vilket rum. Det gäller en bouppteckning från 1839 och en (medelstor?) gård i Småland. Huset (som det enligt uppgift är det rätta) är byggt på 1700-talet och finns fortfarande kvar. Det är i dag utbyggt en del, men bör 1839 ha bestått av en förstuga, ett vardagsrum och ett kök på nedervåningen, samt trapphall, någon typ av sal och en kammare på övervåningen. Möjligen fanns ytterligare något mindre rum. Det rör sig alltså om en tvåvånings enkelstuga. Här är (de viktigaste av) möblerna: 1 st väggur med fodral 2 st slagbord, blåmålade 1 st soffa, brun 1 st soffa med dyna 8 st stolar 2 st stolar 4 st stolar, gamla 1 st tebord 16 st diverse tavlor 2 st rammer (ramar?) 2 st soffor, i vardagsrumet 1 st stån bord (ståndbord?) 1 st köksbord 1 st gammal kista 1 st spätt låda 1 st skåp 1 st sockerskrin 1 st spegel med låda av mahång (mahogny) 1839 bodde på gården den nyblivne änkemannen Anders Hultman samt sju eller åtta av hans barn, i åldrarna 12 till 31 år. Dessutom fanns där en eller två drängar samt en piga. Kan det verkligen ha bott drygt tio personer i huset? Var sov i så fall alla? Mvh Anders Karlsson
201
« skrivet: 2009-05-02, 13:45 »
Min tolkning av första texten: ... friherrskap(?) från Hr Sewed(?) Bååth ... 1687 ... Ränta, och Krono... ... Infanterie indelt ... När det gäller den andra texten gissar jag att det står Skrifvare Boställe. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 02 maj, 2009)
202
« skrivet: 2009-05-01, 19:06 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda några ord i bouppteckningen efter hemmanägaren och tidigare inspektoren Anders Hultman (1783-1839) i Sibbetorp, Fliseryd. Min tolkning hittills: 1 st ... – 8 1 st penneknif(?) – 8 14 ... Stål tråd 3 – kård=varktyg(?) – 32 1 ... Osmitt Jern 1 – 1 st: Kol ... 1 – 12 Lästen Milkol 10 – 6 Tolfter Sågstocker 6 – Det skulle också vara intressant att veta vad ett kårdverktyg (se ovan) var för något? Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 01 maj, 2009)
203
« skrivet: 2009-04-16, 23:03 »
Tack för svaret! En sak som skulle vara intressant att veta, är hur ovanligt namnet Sigge var. I någon av alla Burediskussioner nämns en Sigge, som enligt uppgift kan ha varit den enda med detta namn i hela Medelpad någon gång på 1500-talet. Man kanske trots allt bör titta närmare på prästen Siggo Christophoris (eventuellt felaktigt) utpekade far, faster och farbröder: Kristoffer Siggesson, ägare av 90 mål jord i Viken i Torp från 1560, landsknekt 1567, död 1601 (i Uppsala?), möjligen officer. Johan Siggesson, överste, hövitsman, adlad den 25 september 1572, gift men enligt uppgift barnlös. Mårten Siggesson, borgare i Gävle. Sigrid Siggesdotter Endast Johan Siggesson var bevisligen adlad (1572). (Observera att adelskap inte var automatiskt ärvda före 1569.) Sigge Olofsson kan möjligen ha varit besläktad med något av de andra syskonen, även om sannolikheten givetvis sjunkit i och med att begreppet adalkona bevisligen inte har med adel att göra. Frågan är därför återigen hur ovanligt namnet Sigge var. En koppling till Siggo Christophoris syster Sigrid Kristoffersdotter och hennes make Olof Henriksson bör inte heller vara helt utesluten.
204
« skrivet: 2009-04-14, 19:24 »
My interpretation is: 2 st Suggor, ...blå, hä...kind English: 2 sows, ...blå (blå = blue), hä...kind (kind = cheek) I guess there are two sows named ...blå and hä...kind. 2 st means 2 pieces of. Regards Anders
205
« skrivet: 2009-04-13, 21:31 »
Inlägget ursprungligen postat i tre olika diskussioner under Släkter - Bureätten men flyttat hit 2009-04-16. / mvh Anders Berg, Moderator Släkter Hej, Anders Siggesson (1631-1701) bodde i Skeberga, Stavby, Uppland och uppges vara barn till Sigge Olofsson och Maria Larsdotter. Föräldrarna var tydligen bara förlovade när Anders Siggesson föddes och han fick processa om arvet efter sin mor som benämns adelskåna. ...Ty ville att Anders Siggesson ej skulle såsom adelskånans barn få sin moder ärva. Men Anders Siggesson invände däremot, att ungefär 2 år emellan trolovningen samt moderns frånfälle förlupo, så var dock faderns intration och vilja, att med tiden och första tillfälle fullfölja med själva coppulationen (föreningen), havandes uppå den avlidnes (Anders mor) lägerstad (gravplats) låtit inrätta ett podier... ...För den skull, som Anders Siggessons moders oförmodliga frånfälle och död, för bägge de trolovandes intraderade coppulation ej sådant fall hade hindrat detsamma, nu dock en Favore Coniagg ej kunde Anders Siggesson till någon förnedring imputeras, utan hans föräldrars påbörjade och blivande giftermål och lycka, såsom kyrkans band fullkomligen slutet äktenskap considerats, och ty vore bemälte Anders Siggesson dömd att få arv, och som Adelskånans barn taga, varför ingen nu honom hans rätt i löst och fast kan förneka. Se: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/5004.html?928949748 http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/2309.html?1208254792 Om jag fattat det rätt fick alltså Maria Larsdotter sonen Anders (halvt) oäkta med adelsmannen Sigge Olofsson. Kort därefter avled Maria Larsdotter. Läste också att Sigge Olofsson var fogde hos Otto von Sack på Kydingeholm. Se: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/2309.html?1208254792. Skulle denne (adlige) Sigge Olofsson kunna vara släkt med kyrkoherden Siggo Christophori (1556-1643)? Jag läste att Siggo Christophoris syster Sigrid Kristoffersdotter var gift med en Olof Henriksson. Skulle Sigge Olofsson kunna vara son till dem? Eller kan han ha varit barnbarn till Siggo Christophori eller något av dennes syskon? Jag har förstått att det om omtvistat huruvida Siggo Christophori var son till översten Kristoffer Siggesson (1520-1601), men skulle Sigge Olofsson kunna vara släkt med Kristoffer Siggesson eller något av dennes syskon? Anledningen att jag misstänker en koppling är namnet Sigge, att de var adliga, samt fanns i rätt del av landet. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 13 april, 2009)
208
« skrivet: 2009-04-11, 22:20 »
Hej, Min tolkning: Högra armen kros- sad i ett Tröskverk aftogs på Sjukhuset i Upsala, döden följde derpå. Han verkar alltså ha dött i sviterna av amputationen av armen. Sedan ser det ut att stå att han begrafdes i Upsala. Mvh Anders
209
« skrivet: 2009-04-11, 20:17 »
Hej, Ser ut att stå: Inskr(?) vid Kalmar Sjöm. hus 89. ... ... ... flottan No 98 .../92(?) Kalmar sjömanshus d 31/12 93(?). Kanske någon kan komplettera? Hittade en länk om sjömanshus: http://www.marifond.se/sv/content/10. Mvh Anders
210
« skrivet: 2009-04-11, 15:22 »
Hej, Min tolkning: Betjent. Sven G. Lindvall på Lillö och dess hustr. Anna Christ. Rosenqvist, ... samt Carabin.(?) Åke Pehrsson Lantz i Härlöf. Frågan är vad Carabin. innebär? Hittar Anna Kristina Rosenkvist i Norra Åsum 1808-1819 (GID: 1465.62.26100). När det gäller föräldrarna tror jag det står: Afsked. Art.(?) Nils Efverman i Härlöf hustrun Elna Nils Dotter Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 11 april, 2009)
211
« skrivet: 2009-04-10, 22:20 »
Hej, Har hittat en annan dansk i Grangärde (Grangärde AI:3 1700-1750, GID: 169.55.94700): Bengt Larsson Myller, född i Köpenhamn, bosatt i Sunnansjö, Grangärde. Han var gift med Karin Persdotter och de hade (åtminstone) sonen Lars Bengtsson. Det finns även en dotter, Kerstin Olofsdotter, men hon kan inte ha varit dotter till Bengt Larsson Myller, utan sannolikt dotter till Karin Persdotter i ett tidigare äktenskap. Det står också att familjen flyttar någonstans, men jag kan inte tyda det. Kanske någon annan kan det? Sedan finns (i samma husförhörslängd, GID: 169.55.96700) en Per Eriksson Jute (Guthe), född 1686-06-20 i Botåker, Grangärde, bosatt i Västansjö, Grangärde och gift med Barbro Kristoffersdotter, född 1689-02-16 i Sunnansjö, Grangärde. Per Eriksson var ju född i Grangärde före 1710. Kan han ändå ha haft danskt påbrå? Har även sett andra exempel på personer med tillnamnet Jute (tidigare än 1710). Kan det ha funnits dansk invandring till Bergslagen/Dalarna redan före 1710? Mvh Anders Karlsson
212
« skrivet: 2009-04-10, 21:48 »
Hej, I Grangärde AI:2 1685-1699 (GID: 169.54.47700) nämns att skomakaren Hans Larsson (1602-1688) i Sunnansjö, Grangärde, Dalarna var född 1602 i Sätila, Marks härad, Västergötland. Jag har själv inte lyckats tolka texten helt, men enligt uppgift skall det vara så. Min tolkning är: i ... i Sätla(?) Sochn i marks härat Westgot Är det någon som vet vilken ort i Sätila det rör sig om? (Är tolkningen rätt i övrigt?) Finns det någon rimlig förklaring till hur en västgötsk skomakare hamnade i Dalarna? Mvh Anders
213
« skrivet: 2009-04-05, 00:54 »
Hej igen, Enligt Grangärde AI:9D 1786-1798 (GID: 169.7.18300) är dottern Elisabet gift i Norrb. Detta kan vara ytterligare ett tecken på att det är rätt Lisa Ersdotter, men å andra sidan är det lite märkligt att hon finns med i Grangärde AI:9D 1786-1798. Min Lisa Ersdotter hade då varit gift i drygt tio år. Mvh Anders
214
« skrivet: 2009-04-03, 21:52 »
Hej igen, Kan det möjligen stå Gensunda som födelseort på Lisa Ersdotter? En av de fyra Elisabet Ersdotter som föddes 1747 i Grangärde uppges nämligen vara född i Gensundet(?). Platsen verkar i dag stavas Gänssundet. Familjen går även att hitta i husförhörslängderna. Se: Grangärde C:3 1733-1751 (GID: 169.44.49200) Grangärde AI:5 1745-1753 (GID: 169.30.28800) Grangärde AI:6 1750-1761 (GID: 169.31.59500) Grangärde AI:7B 1761-1790 (GID: 169.46.1500) Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 03 april, 2009)
215
« skrivet: 2009-04-02, 20:28 »
Hej, Jo, jag har en del mer information. I dödboken (Norrbärke F:4 1814-1833, GID: 24.51.35600) står följande om Per Jansson (1747-1815): Per Jansson ifrån Hagge och Måstorp Född 1747 i Säfsnäs Gift = = = med Lisa Ersdotter ifrån Grangärdet, som efterlefver Haft 2 Söner, som ... lefva, 4 Döttrar, af hvilka en lefver Ärligt (M: Fattig) Lungsot d: 18 Oct i Måstorp 68 år d: 29 Oct: Jag har också sett benämningen D.K. på något ställe, så jag antar att han var dagkarl. I Säfsnäs AI:4 1744-1750 (GID: 2159.26.37200) hittade jag en Petter Jansson, född den 23 mars 1747, bosatt i Lönnhöjden. Han återfinns även i Säfsnäs AI:1 1748-1763 (GID: 2159.10.38100) i Lönnhöjden. Där finns en notis om honom som jag inte riktigt kan tolka. Också i Säfsnäs AI:2 1764-1765 (GID: 2159.11.48500) finns han med, där som Per Jansson. Fortfarande i Säfsnäs AI:3 1766-1775 (GID: 2159.12.57900) finns han bosatt i Lönnhöjden, återigen kallad Petter Jansson. 1771 verkar han ha flyttat till Grang. (Grangärde). Är detta rätt person? Namnet Pe(tte)r Jansson var vanligt och det kan ju ha fötts fler med det namnet i Säfsnäs 1747 och åren däromkring. Födelseboken i Säfsnäs verkar inte gå längre tillbaka än 1748, i alla fall inte på Genline. Dessutom har jag lite information om hans hustru Lisa Ersdotter (1747-1840), men inget annat än vigselnotisen som avslöjar mera exakt var hos föddes (står bara Grangärde). I dödboken (Norrbärke F:5 1834-1850, GID: 24.52.58500) uppges hon, med all sannolikhet felaktigt, vara född i Nb (Norrbärke). Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 02 april, 2009)
216
« skrivet: 2009-04-01, 22:39 »
Har fortfarande inte lyckats tolka texten helt. Kan det möjligen stå ...Säfsnäs och långhögden.... Jag hittar inget Långhöjden i Säfsnäs, men däremot ett Lönnhöjden. Kan det möjligen vara en felskrivning? När det gäller orten i Grangärde ser den ut att börja med g och sluta med ...sunda eller någonting liknande. Jag kan dock inte hitta något sådant ortsnamn där. Mvh Anders Karlsson
217
« skrivet: 2009-03-29, 21:52 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda några av orden i den här texten. Min tolkning är: dr. ... Petr. Jans ifr Säfsnäs och ...högden. qvins Personen Lisa Ersdr. ifrån Gränge [Grangärde] och g....a. Mvh Anders Karlsson
218
« skrivet: 2009-03-01, 18:10 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda den här texten i Jönköping Kristina AI:13 1801-1813 (GID: 1153.5.20800). Min tolkning: 386 Båtsmans Backen BåtsM. Backen No 21. ----- uptages för 4 hela ... 21_22 - 28_24 i den ordning som vid 1813 års Mantals ... och ... ... ... ... ...p. 587 ... [svårläst] ... Det skulle också vara intressant att veta mer om numreringen av kvarter i Jönköping. Ändrades systemet 1813? Finns det några kartor, där man kan se var fastigheterna låg? Hur länge fanns den äldre bebyggelsen vid Båtmansbacken kvar? Finns det fotografier? Mvh Anders Karlsson
219
« skrivet: 2009-02-18, 22:56 »
Tack för svaret! Kan nämna att deras syster Sara Sofia Ramklo (1847-1927) var min morfars farmors mor. Mvh Anders Karlsson
220
« skrivet: 2009-02-17, 20:36 »
Hej, Söker information om systrarna: Johanna Ulrika, född 1845-05-02 i Kåsen, Hällsjön, Ludvika Augusta, född 1850-10-31 Norrbärke Charlotta, född 1856-06-02 Norrbärke Deras far var soldaten Per Ulrik Persson Ramklo (1814-1857) och systrarnas efternamn varierar mellan Ramklo, Persdotter, Pettersson, osv. På något ställe står det felaktigt Andersdotter. Mvh Anders Karlsson
221
« skrivet: 2009-02-08, 15:32 »
Backst: (backstugesittaren) Peter Håkansson på sidan 178 i AI:9 (GID: 833.10.47100) föddes den 19 november 1754. Peter Lind på sidan 126 i AI:12 (GID: 833.15.71100) verkar vara född den 3 eller 13 februari(?), årtalet svårläst. Peter Lindal på sidan 204 i AI:13 (GID: 833.19.5500) verkar vara född den 19, månad svårläst, men året bör vara 1754. Kanske någon med SVAR eller Arkiv Digital kan tyda titlarna? Min tolkning är i alla fall att Peter Håkansson på sidan 178 i AI:9 (GID: 833.10.47100) och Peter Lindal på sidan 204 i AI:13 (GID: 833.19.5500) är samma person, men att Peter Lind på sidan 126 i AI:12 (GID: 833.15.71100) är en annan person. Mvh Anders Karlsson
222
« skrivet: 2009-02-06, 22:41 »
Står det Ingrid eller Ingierd (Ingegerd)? Hon verkar i alla fall vara hustrun, det ser ut att stå ett h före hennes namn. Sedan undrar jag om det står att han kan läsa litet i bok eller om det är något annat ord före läsa. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 06 februari, 2009)
223
« skrivet: 2009-02-06, 18:51 »
Hej igen, Nu har jag lagt upp en fråga om oäkta vaccin på: Anbytarforum » Språk, ord och namn » Äldre ord och uttryck » Oäkta vaccin Mvh Anders
224
« skrivet: 2009-02-06, 18:50 »
Hej, Hittade en märklig sak i Amnehärad AI:7A 1833-1841, sid 49 (GID: 1489.35.38100). Det gäller Jan Petter Svensson (1832-1905). Under inflyttad står det oägta vaccin. Frågan är om det betyder oäkta och vaccin(erad) eller oäkta vaccin. Inga andra uppgifter tyder på att han skulle vara oäkta. Dessutom får man ett antal träffar på Google på oäkta vaccin. Oäkta vaccin gifver sig vanligen tillkänna genom ett hastigare utbrott, vanligen åtföljdt af klåda. Ofta visar sig redan på andra dagen en blemma, som är spetsig, och som hastigt fyller sig med var utan att förut hafva innehållit en vattenklar vätska, såsom den äkta koppan. Den torkar efter några dagar och efterlemnar ett glatt ärr, som så småningom försvinner. Källa: http://www.gastrolab.net/gh039.htm Reglor för vaccinatörer, och kännetecken på äkta och oäkta vaccin / af Zacharias Flobeck. Källa: http://miks.kib.ki.se/search~S6*swe?/cKq+Usa/ckq+usa/-303,-1,0,E/2browse 7 § Alla som sysslar med vaccinationer skall känna skillnaden mellan äkta och oäkta vaccin, kunna urskilja om vaccinationen lyckats och kunna skilja på smittkoppor, vattenkoppor, stenkoppor och den s k svinkölen. Källa: http://www.ukforsk.se/kungorel/kungor2.pdf Å andra sidan ser vaccin ut att vara skrivet med stort V, vilket skulle kunna tyda på att orden skrivits dit vid olika tillfällen, alltså att han var oäkta och vaccinerad. Är det någon som vet mer om oäkta vaccin eller har några idéer om Jan Petter Svensson kan ha varit oäkta och vaccin(erad) eller om han kan ha fått oäkta vaccin? Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 06 februari, 2009)
225
« skrivet: 2009-02-03, 19:59 »
Har ett exempel i släkten där den före detta bonden Erik Ersson (1777-1860), 61 år, gifte sig med Anna Jansdotter (1801-), 37 år. Hon hade flera oäkta barn sedan tidigare och han bör tidigare ha varit en relativt välbärgad bonde. Paret fick två söner. Som äldre verkar dock Erik Ersson med sin nya familj ha levt i fattigdom och kallas lagaman eller fördelsman. Erik Erssons ena son från det första äktenskapet, Erik Ersson (1811-1875), måste ha varit (eller i alla fall blivit) riktigt välbärgad. Han ägde 1/2 mantal i två olika gårdar samt en hel gård på 3/4 mantal, alltså sammanlagt 1 3/4 mantal. Den äldre Erik Ersson bodde dock efter 1838 aldrig hos sonen. Frågan är om sonen hade synpunkter på faderns äktenskap. I hur hög grad var förresten äktenskap inom allmogen arrangerade? Jag har hört väldigt olika uppgifter om detta. Relativt ofta föddes första barnet före äktenskapet eller mycket kort in i äktenskapet. Det skulle väl kunna vara ett tecken på att många äktenskap inte var arrangerade?
226
« skrivet: 2009-02-03, 18:14 »
Det var intressant det där med oäkta vaccin. Var det något som brukade förekomma? Mvh Anders
227
« skrivet: 2009-02-02, 20:07 »
Frågan är om det betyder oäkta och vaccin(erad) eller oäkta vaccin. Inget annat tyder på att han skulle vara oäkta. Dessutom får man faktiskt några träffar på Google på oäkta vaccin. Oäkta vaccin gifver sig vanligen tillkänna genom ett hastigare utbrott, vanligen åtföljdt af klåda. Ofta visar sig redan på andra dagen en blemma, som är spetsig, och som hastigt fyller sig med var utan att förut hafva innehållit en vattenklar vätska, såsom den äkta koppan. Den torkar efter några dagar och efterlemnar ett glatt ärr, som så småningom försvinner. Källa: http://www.gastrolab.net/gh039.htm Reglor för vaccinatörer, och kännetecken på äkta och oäkta vaccin / af Zacharias Flobeck. Källa: http://miks.kib.ki.se/search~S6*swe?/cKq+Usa/ckq+usa/-303,-1,0,E/2browse 7 § Alla som sysslar med vaccinationer skall känna skillnaden mellan äkta och oäkta vaccin, kunna urskilja om vaccinationen lyckats och kunna skilja på smittkoppor, vattenkoppor, stenkoppor och den s k svinkölen. Källa: http://www.ukforsk.se/kungorel/kungor2.pdf Å andra sidan ser vaccin ut att vara skrivet med stort V, vilket skulle kunna tyda på att orden skrivits dit vid olika tillfällen, alltså att han var oäkta och vaccinerad. Mvh Anders
228
« skrivet: 2009-02-02, 19:55 »
Det var svårläst hos Genline, men jag det kan stå: hust. Lovisa ...dr 1792. Kanske någon annan kan tyda det bättre. Mvh Anders
229
« skrivet: 2009-02-01, 23:02 »
Hej, Det måste stå Påbo. Tittade också i Söderåkra AI:2 1801-1813, sid 132/264 (GID: 158.11.13800) och hittade där en familj som jag tror är samma som i födelseboken. I husförhörslängden kallas byn Västra Påboda. Mvh Anders
230
« skrivet: 2009-02-01, 19:50 »
Det är sidan 49, eller snarare uppslag 49. Familjen bodde i Hult, Amnehärad. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 01 februari, 2009)
231
« skrivet: 2009-02-01, 14:14 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda delar av texten i Amnehärad AI:7A 1833-1841 (GID: 1489.35.38100). Det gäller familjen längst upp på vänstersidan. Vad står det för födelseorter på de två sönerna och vad står det om sonen Jan Petter under inflyttad ifrån? Det ser ut att vara någonting med oägta.... Mvh Anders Karlsson
232
« skrivet: 2009-01-30, 22:35 »
Men visst måste det väl vara Palace Hotel. Huset på bilden verkar vara samma som i länken. Mvh Anders Karlsson
233
« skrivet: 2009-01-18, 23:30 »
Är verkligen svenskan fattig på synonymer? Är det inte snarare engelskan som är extremt rik på synonymer, eftersom det är en blandning av ett germanskt språk (fornengelska eller vad det kallas) och ett romanskt språk (franska). Ofta finns i engelskan ett lite vardagligare germanskt ord och ett lite finare romanskt ord för samma sak. (Meddelandet ändrat av andkar den 18 januari, 2009)
234
« skrivet: 2009-01-18, 20:10 »
Hej, Söker information om Bengt Ersson och Anna Nilsdotter, gifta 1739 i Vendel. Bengt Ersson bör vara en av de två Bengt Ersson som föddes i Karby 1712 respektive 1713. Anna Nilsdotter verkar ha varit änka och tidigare bott i Bolansboda (Bolandsbo?), Viksta(?). Är det någon som vet mer om familjen och vilken Bengt Ersson som är den rätte? Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 18 januari, 2009)
235
« skrivet: 2009-01-18, 17:06 »
Hej Jan, Tänkte att det var en mantalslängd, men det var ju Stora Tuna AI:1. Det är nog modern Lisbet Ingelsdotter, sonen Ingel, dottern Karin, drängen Per Andersson samt svärdottern Sara Matsdotter som är läskunniga. Tittar man i Stora Tuna AI:1 så finns det många med kommentaren simpl. Så många kan väl inte ha varit enfaldiga? En annan tanke är att dottern Kerstin verkar ha dött tidigt. Det ser ut att stå mortua eller någonting liknande. Om sonen Mats står det också någonting. Uppgiften att Erik Hansson skulle ha fötts 1643 stämmer ju relativt bra med dödsuppgiften från 1708 (67 år gammal). Annars är ju Erik Hansson ett väldigt vanligt namn och det finns dessutom risk att han hade en äldre bror med samma namn som dog ung. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 18 januari, 2009)
236
« skrivet: 2009-01-17, 14:20 »
Hej igen, Det var intressant! Vad betyder egentligen siffrorna i bilden och vad står det om fadern Hans Ersson? Säger sifforna något om skatten och därmed familjens ekonomiska situation? Är det förresten Hans Ersson eller Lisbet Ingelsdotter som är lit (läskunnig) och vad står efter lit? Tvärtemot vad man kanske skulle gissa, verkar kvinnorna ibland ha varit läskunniga när männen inte var det. Sonen Erik Hansson verkar till exempel inte ha varit läskunnig, men däremot hans hustru Sara Matsdotter. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 17 januari, 2009)
237
« skrivet: 2009-01-17, 12:59 »
Är inte det här att lämna över bruden en amerikansk tradition som smugit sig in i Sverige först på senare år? Att fadern lämnar över bruden vid bröllopet är väl fortfarande ingen vanlig tradition i Sverige? Alltså skulle jag gissa att det är brudparet som sitter i baksätet och att den medelålders kvinnan i fram är mor till någon av dem. Kanske är det drängen som kör. Jag tror att det på 1920-talet ofta fungerade så, att när exempelvis en bonde köpte bil, så var det drängen eller sönerna som körde. Har själv exempel på detta i släkten. Mvh Anders
238
« skrivet: 2009-01-15, 00:14 »
Hej igen, Frågan är när glasögon blev vanliga bland allmogen i Sverige. Kanske så tidigt som när läskunnigheten började bli mera allmänt utbredd, alltså på 1600-talet? En annan fråga är om glasögonen klarade av att korrigera lika många och lika allvarliga synfel som i dag. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 15 januari, 2009)
239
« skrivet: 2009-01-14, 22:48 »
Hej, Såg först inte blomman. Kanske är det något barn i prästgården som pressat blommor i boken? Ibland kan man ju även se kladd i kyrkböckerna, som ser ut att vara ritat av barn. Så sent som 1841-1845 (Västland AI:11) var väl glasögon rätt vanliga? (Har i alla fall sett det i någon bouppteckning.) Kanske Anders Ersson led av någon synnedsättning som inte gick att korrigera med glasögon, exempelvis gråstarr? Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 14 januari, 2009)
240
« skrivet: 2009-01-14, 20:03 »
Hej, Tack för svaret! Kollade i Vikstas födelsebok och upptäckte att en Anna föddes 1779-05-01. Alltså är Anna med all sannolikhet min Anna Ersdotter (född 1779-05-01), som dog i Valla, Västland 1864-11-10. I Västland AI:7 1819-1826 (GID: 2270.5.100700) står det något under omständigheter (mitten av vänstersidan). Går det att se hos SVAR? I Västland AI:11 (2270.34.78200) finns också någon kommentar om hennes make. Går den att läsa? Mvh Anders
241
« skrivet: 2009-01-13, 22:32 »
Hej, Ställer om frågan med en bild från husförhörslängden. I den vänstra cirkeln står det där som jag tror slutar med ...torp. I den högra står födelseorter och dylikt. Hoppas någon kan tolka detta. Kanske är det mera läsligt på SVAR eller Arkiv Direkt? Mvh Anders
242
« skrivet: 2009-01-13, 22:19 »
Den där typen av keps (sportmössa/gubbkeps) måste ha kommit tidigare än på 1950-talet. Visst fanns den redan på 1920-/1930-talet, kanske ännu tidigare? (Meddelandet ändrat av andkar den 13 januari, 2009)
243
« skrivet: 2009-01-13, 22:09 »
Hej igen, Svenska Akademiens ordbok (SAOB) har än så länge bara kommit till ordet trivsel, men annars borde det ju stå någonting där. Snart kommer SAOB i alla fall att vara framme vid tvingsjuka... Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 13 januari, 2009)
244
« skrivet: 2009-01-12, 22:13 »
Hej, Kvinnan i exemplet, Britta Andersdotter, var 61 år. Tvinsjuka/tvinsot (utan g) betydde avtynande, förtvining. Det verkar även ha kallats hektik (kroniskt sjukdomstillstånd åtföljt av feber, avmagring och matthet). Läste någonstans att diabetes kunde diagnostiseras som tvinsjuka. Förmodligen finns det flera möjliga sjukdomar. Det verkar dock ofta vara personer i medelåldern som dött av tvinsjuka/tvinsot, så diabetes kan nog rätt ofta vara den korrekta diagonsen. I dag kan vi behandla många sjukdomar och det är nog därför det är svårt att förstå vilka sjukdomar de syftade på. Med behandling kan ju sjukdomar få ett helt annat förlopp. Jag hittade förresten flera exempel på tvingsot (med g), nämligen: Hemmansägaren Nils Olofsson (1772-1831) i Hulta, Västra Ed, Småland: http://web.telia.com/~u49305919/hulta/sved.htm. Hemmansbrukaren Nils Ersson (1767-1830) i Mon, Viksjö, Ångermanland: http://web.comhem.se/robmag/bertil/1164.htm. Flickan Sara Sakariasdotter (1796-1797) i Hyltan, Ödstugu, Småland: http://www.jbgf.se/bocker/odestugu/22f-03.htm. Flickan Anna Lena Svensdotter (1807-1807) i Lerås, Byarum, Småland: http://www.jbgf.se/bocker/byarum/35f-09.htm. Pojken Erik Flinkberg (1828-1831) vid Västanå bruk, Viksjö, Ångermanland: http://biphome.spray.se/annica.grip/Flinkberg.htm. Dessutom en tvingande (med g) sjukdom: Sven Torsson (ca 1750-1807) i Norrskog, Byarum, Småland: http://www.jbgf.se/bocker/byarum/35f-09.htm. Det finns också många träffar på tvingsjuka (med g)... Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 12 januari, 2009)
245
« skrivet: 2009-01-12, 21:12 »
Bilden kan nog vara senare än man tror, kanske rent av 1950-talet. Ofta var arbets-/ vardagskläderna mer ålderdomliga än finkläderna. Har exempelvis sett foton på min farfars far (född på 1870-talet) från ungefär den här tiden. Med arbetskläder ser han ut ungefär som männen på bilden. På en annan bild (från 1930-talet?) står min farfars föräldrar framför familjens bil iklädda då helt moderna kläder. Det är alltså svårt att enbart gå efter kläderna. Dessutom kanske det var en del regionala skillnader i hur modernt klädd man var. Jag kan tänka mig att bilden är ifrån cirka 1940, men den skulle kunna vara allt ifrån 1910-tal till 1960-tal. (Meddelandet ändrat av andkar den 12 januari, 2009)
246
« skrivet: 2009-01-12, 18:53 »
Hej, En följdfråga: Vad står det ovanför HälftenBruk? Det är väldigt suddigt, i alla fall på Genline. Troligen slutar det med ...torp. Som jag tolkar det, står det att familjen kom från Tierp 1799. Men vad står det som födelseorter? Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 12 januari, 2009)
247
« skrivet: 2009-01-12, 18:17 »
Kan det vara ett dialektalt ord för tvinsjuka? Mvh Anders
248
« skrivet: 2009-01-11, 20:26 »
Funbo AI:5 1785-1801 (GID: 2302.6.81600): No 6 Åkerby ... Tolfm. Pehr Samuelsson ... ... 26. H. Caisa Olsdr. ... ... 35 död 1798. Tolfm: Son Samuel Pehrsson(?) ... ... 66(?). Dotter Greta ... ... 62. ... gift med Matts(?) ... Enk. ... Jansdotter ... 1706(?). [ett antal drängar och pigor] Tolfm Samuel Persson ... ... 1766 ... Catharina Ersdr Palmb.rg Lagga(?) ... 76(?) Lagga(?) ... [ett antal drängar och pigor] Min tolkning är alltså rätt lika din. Problemet är att det är dålig upplösning på Genline. Kanske finns det någon som kan läsa detta med Arkiv Digital eller SVAR? Mvh Anders Karlsson
249
« skrivet: 2009-01-11, 19:57 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tolka en sak som står i vänstra marginalen i Västland AI:4 1787-1800 (GID: 2270.2.33200). Det gäller Erik Bengtsson, men jag vet inte om det handlar om ett ortsnamn eller en titel. Det ser ut att börja med Häl... eller Käl... och verkar sluta med ...drat. Texten hade troligen varit lättläst om upplösningen varit bättre. Så här ser den i alla fall ut: Mvh Anders Karlsson
250
« skrivet: 2009-01-05, 19:16 »
Har också sett att begravningarna dröjde när det gällde adelspersoner och andra mera framstående personer. Jag misstänker att det har att göra med att de (oftast?) begravdes i kyrkan. Förmodligen krävdes det mycket mera arbete att ordna en gravplats i kyrkan än att gräva en vanlig grav.
252
« skrivet: 2009-01-04, 15:40 »
Hej Emelie, Tack för svaret! Hittade en svårläst text i Ljusnarsberg F:2 1746-1774 (GID: 379.46.67400), som rör Maria Andersdotter (1705-1762), Henrik Grelssons svärdotter. Eftersom det är samma socken och samma familj, så tänkte jag lägga in den frågan här också. Den svårlästa texten finns under rubrikerna lefverne och siukdom. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 04 januari, 2009)
253
« skrivet: 2009-01-04, 00:17 »
Jag kan hålla med om att det är rimligt att normera Hendrich, Hindric och liknande till Henrik. Men kan man inte se Hinder som en egen form av namnet? Det är ju så pass långt från Henrik. Man kan ju jämföra med namnfomerna Karin, Kajsa och Katarina. Alla är i grunden samma namn, men man brukar väl ändå inte normera allihopa till Katarina? Snarare brukar man väl använda den namnform som oftast används för personen och sedan normera själva stavningen? Mvh Anders
254
« skrivet: 2009-01-03, 21:30 »
Det var intressant, Paco Fosti låter sydeuropeiskt (italienskt?). Eller är det vallonskt? Se: http://www.vallon.se/discus/messages/11/253.html. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 03 januari, 2009)
255
« skrivet: 2009-01-03, 18:53 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda Hindrik Grelssons dödsnotis 1739 i Ljusnarsberg F:1 1724-1745 (GID: 379.45.56400): 22 Julii Hindric Grelsson i Krokfors ... af ... och ... ... ... 74(?) 10 Mvh Anders
256
« skrivet: 2009-01-03, 18:40 »
Hej, Har många anor med namnet Henrik. Problemet är att det finns nå många stavningarna på namnet och det är svårt att veta om/hur det skall normeras. Är det rimligt att normera Hindrich till Henrik? Eller bör man skriva Hindrik? Hur bör man göra med namnformen Hinder? Mvh Anders
257
« skrivet: 2009-01-03, 17:03 »
Hej, Såg i någon generalmönsterrulla för Upplands regemente från 1700-talet namnet Paco Hårleman. Namnet Paco verkar än i dag vara ett släktnamn inom släkten Hårleman. Är det samma Paco som i spanskspråkiga länder, det vill säga ett smeknamn för Francisco? Mvh Anders
258
« skrivet: 2009-01-03, 15:16 »
Hej, Kommer att tänka på adelsmannen och överstelöjtnanten Johan Stålhammars (1653-1711) döttrar: Katarina Elisabet Stålhammar (1680-1730), gift 1714 med trumpetaren/kvartermästaren Olof Edman (1691-). Katarina Elisabet Stålhammar var för övrigt min mormors morfars morfars mormors mor. Ulrika Eleonora Stålhammar (1683-1733), artillerist, Amazonen från Svenarum, utklädd till man, gift med kvinnan(!) Maria Lönman. Brita Kristina Stålhammar (1689-1749), gift 1711 (eller 1712) med korpralen Hans Persson Svan (1680-1762). Maria Sofia Stålhammar (1690-1766), gift 1712 med Gunnar Eriksson Cornelius (1682-1770). Anna Brita Stålhammar (1695-1756), gift 1713 med sergeanten Knut Lönnberg. Brodern överstelöjtnant Per Gabriel Stålhammar gifte sig dock 1699 med Eva Elisabet Schildt (1683-1745), som jag tror var adlig. Övriga syskon verkar ha varit ogifta. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 03 januari, 2009)
259
« skrivet: 2009-01-03, 00:11 »
På Ramsta F:1 1683-1835 (GID: 2184.17.78700) finns ytterligare några intressanta noteringar: d: 17 Feb... Begrofs, ett fattigt man... qwinfolck, som i Bragby död blef, utij h:r inspectorrns Hoffstedts gård ... Vad betyder det där ordet man...? d: 24 Febru: Begrofs och Ryttarens Bi... syskonbarn, wid nampn Lars Persson, huilken blef hastit(?) och oförmodligen död, och på Söderby giärdet i Nääß församb. liggiandes, när han i sin stora fattigdom, och myckit siukliga Tillstånd, skulle gå till sin Syster i Nääs Sochen, och ... ... Vad står det i slutet av texten? (Uppsala-)Näs ligger strax sydväst om Uppsala, medan Ramsta ligger ytterligare cirka en mil västerut vid vägen till Enköping. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 03 januari, 2009)
260
« skrivet: 2009-01-02, 23:51 »
Hej, Hittade en märklig sak i Ramsta F:1 1683-1835 (GID: 2184.17.78600): Den 28 Febru: [1695] Begrofs gambla borgmästaren i Bragby ... hr Gustaf Prosperius. Hittade sedan detta ( http://hem.passagen.se/gronstub/vapenlr.htm): Prosperius Gustav, (borgmästare) i Halmstad, 1687. Sköld: En fransk lilja. Hjälmprydnad: Två hjorthorn, sammanböjda och upptill korslagda. Eder 98. Kan det vara samma person? Hur hamnade i så fall Halmstads borgmästare i Bragby, Ramsta? Är det någon som vet mer om Gustav Prosperius? Mvh Anders
261
« skrivet: 2009-01-02, 19:51 »
Hej, Min tolkning, hoppas någon kan komplettera: ... Maii afsomnade högwälborne herren, herr ÖfwerstLieutenaten Pähr Gabriel StåhlHammar och begrofs d 28 Ejusedem 2 åhr han(?) här uthi ... ... Christeligen och ...ligen lefwat(?) 6.. åhr. (Per Gabriel Stålhammar var för övrigt min mormors morfars morfars mormors morbror.) Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 02 januari, 2009)
262
« skrivet: 2009-01-02, 17:07 »
Är det inte troligt att han undersöktes strax efter misshandeln? Om jag fattat det rätt bodde ryttaren Lundgren inte i Lund då, men var däremot bosatt där vid tiggargossens död. Lundgren verkar alltså ha flyttat någon gång mellan att tiggargossens skador undersöktes och tiggargossens död. Man får alltså intrycket att det gick en tid mellan undersökningen och tiggargossens död. Men jag kanske har tolkat de sista raderna fel: ... och Ryttaren Lundgreen nu i Lund boendes(?) uti(?). Mvh Anders
263
« skrivet: 2009-01-02, 15:13 »
Hur är det med ordet gosse, vid vilken ålder slutade man vara gosse? Vi har rättegångsprotokoll från ett mord på en släkting i Småland 150 år senare. Om inte jag missminner mig, så används gosse/pojke i den texten om personer åtminstone upp till 20-30-årsåldern. Så här mycket är väl tolkat hittills: d: 11 Apr. begrofs en tiggiare gåße, huilken(?) klagadt på sin fader, vid nampn Jonas Andersson, warit en liten tijd torpare, under Saalnech, som han ... sparkat honno[m](?) baak på Roon, blef och sijnter af Tolffman Ludwijk E. i Bragby, och Ryttaren Lundgreen nu i Lund boendes(?) uti(?). Vad betydde ordet klagadt? Jag tycker det verkar som det var ett starkare ord än i dag, alltså att han exempelvis anklagat/anmält fadern. Kan en tolkning vara att pojken blivit sparkad av fadern, lämnat faderns torp, anklagat fadern för misshandel och fått skadorna undersökta av nämndemannen Ludvig E. och ryttaren Lundgren och därefter vandrat omkring som tiggare? Mvh Anders
264
« skrivet: 2009-01-02, 12:55 »
Hej, Tack för svaret. Hittade detta i SAOB: Talman (förr) om person som ansvarade för arrangemangen vid bröllop l. begravning o. dyl. (o. äv. hade till uppgift att hålla tal (jfr 3 )); 3) (?) person som håller tal, talare (se d. o. 2 ). LUCIDOR (SVS) 277 (1672 ). Hwad Oratorer och Talmän hafwa förmält om sättet, til at wäl utföra ett tal. LUNDBERG Erasmus 161 (1728 ). Jag gör som andra talemän: / Bevisar att jag bör ej tala, / Och talar oupphörligt sen. LEOPOLD 2: 343 (1802 , 1815 ). Första talet för dagens pristagare gällde professor Eucken. Professor Hjärne var talemannen. NDAVL 1908 , nr 290 B, s. 2. Tyvärr har jag inte hittat någon förklaring av svarman än... Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 02 januari, 2009)
265
« skrivet: 2009-01-02, 11:52 »
Hej igen, Det finns ett slott som heter Salnecke ( http://www.c.lst.se/templates/Page.aspx?id=717), som ligger relativt nära Ramsta. Kanske är det det som menas med Saal...? Vad står det före sparkat? Kan det stå skulle? Kan det stå baak på Koon, det vill säga att pojken sparkat en ko (och därför blivit avskedad)? Är Jonas Andersson pojken eller hans far? Sedan står det blef och(?) ... hos Tolfman Ludwijk E. i Bragby, och Ryttaren Lundgreen nu i Lund boendes(?) uti(?). Vad blev han hos Ludvig Eriksson? Det ser ut att stå Sijnter, men vad är i så fall det? Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 02 januari, 2009)
266
« skrivet: 2009-01-01, 23:35 »
Hej igen, Hittade mer om Ludvig Eriksson i Ramsta F:1 1683-1835 (GID: 2184.17.78800) (också 1697), på nedre delen av vänstersidan. Lyckas själv tyda en del av texten: d: 11 Apr. begrofs en tiggiare gåße, huilken(?) klagadt på sin fader, vid nampn Jonas Andersson, warit en liten tijd torpare, under(?) Saa..., som han ... sparkas ... ... på ..., ... ... ... af Tolffman Ludwijk E. i Bragby, och Ryttaren Lundgreen ... Lund ... ... Vad menar man med att den här tiggargossen klagadt på sin fader? 1697 dör förresten cirak 30 personer i Ramsta, andra år verkar det röra sig om ungefär fem personer. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 01 januari, 2009)
267
« skrivet: 2009-01-01, 23:18 »
Hej, Tack för svaret! Menar man att tiggarpojken avlidit redan under våren, men hittats först i juni? Finns det i så fall någon rimligt förklaring till varför han inte har hittats direkt? Om det handlar tolvmannen Ludvig Eriksson (ca 1658-1705) i Bragby, så bör det ha varit en relativt rik person. Vid hans död 1705 skänks 12 daler(?). Det är mångdubbelt mer än vid de flesta andra dödsfallen. Se Ramsta F:1 1683-1835 och Ramsta LI:1 1674-1724 (GID: 2184.17.79200 respektive 2184.18.96600). Ungefär hur kan en (rikare) bondgård i Uppland ha sett ut kring 1700? Låg exempelvis bastun en bit ifrån resten av gården? Kan det vara så att bastun bara användes under sommaren? Tänkte också på Tinget stod/höltz i Bragby. Betyder detta att händelsen togs upp i rätten? Mvh Anders
268
« skrivet: 2009-01-01, 21:50 »
Hej, Här kommer en annan fråga om vigslar. Vad innebär begreppen brudsäta, talman och svarman? Se Ramsta E:1 1683-1696 (GID: 2184.16.68500). Mvh Anders Karlsson
269
« skrivet: 2009-01-01, 19:57 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tolka några av orden i det som står längst ner på högersidan i Ramsta F:1 1683-1835 (GID: 2184.17.78800). Året var 1697. Lyckas själv läsa detta: d: 20 Junij iordfästes en tiggiare poike, som är död påfunnen i Ludwijk E. bastugu, bakföre bastugu ugnen(?), och ... ... ..., som ..., och ...:, ... ... Tinget(?) stod/höltz i Bragby. Ludvig E. bör vara identisk med min farfars morfars farfars farfars far Ludvig Eriksson (ca 1658-1705) i Bragby, Ramsta. Såg för övrigt att flera i dödboken (1697) dött av svält. Har aldrig sett det i en dödbok tidigare. Mvh Anders Karlsson
270
« skrivet: 2008-12-31, 00:37 »
Tack för all information, det var intressant att det fanns så mycket i mantalslängderna. Var kan man hitta dem? Finns de till exempel hos Arkiv Digital? Kan det kanske vara så att Sara Matsdotter var 69 (inte 79) år vid sin död? Jag har sett flera exempel på att man räknat tio år fel i dödböcker. I så fall skulle hon vara född cirka 1641, det vill säga ungefär samtidigt som maken. Framgår det förresten någonstans vilka Erik Hansson (som landbonde) arrenderade av? Mvh Anders
271
« skrivet: 2008-12-30, 00:36 »
Hej igen, Kanske går det nu att fylla i de sista luckorna? Markerar texten jag fått från Lina röd och det nya jag gissat [color=0000ff]blått[/color]: Sedan hans föräldrar dragit försorg om sin sons befordran till dop och christendom, samt en anständig uppfostran gick han dem med ... ... ... ... tienst tillhanda intill år 1714, då han trädde i äktenskap med sin efterlämnade och ... maka, hust: Cherstin Pers dr ifrån Wäsby i Stafby Socken och uti sitt äktenskap aflat 8 Barn, 6 söner och 2 döttrar af(?) ... 2 söner redan äro döda. I övrigt fört ett stilla och christeligt leferne(?), varit en arbetsam och from fader i sitt hus, upprigtig(?) och hjälpsam mot sina vänner och(?) ..., som ... ... ..., vänlig mot(?) ... och hedersam mot(?) ... ... ... ... ... han af hjerta(?) flitigt [color=0000ff]besökte[/color] G:s Hus och med ... begick den Helga Nattvarden[.] I flera år ... ... ... ... besvärad af väderplågor, som vid till tagande ålder blefo(?) ... smärth fulla, d 29 Aprill blef han äfven wäl af dem öfverfallen, då det täcktes Gud att förbyta dem uti en(?) stilla död ... ... ... __ 72 år, 3 mån, 17 dagar. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 30 december, 2008)
272
« skrivet: 2008-12-29, 23:28 »
Hej, Anna Eriksdotter var min morfars farfars farmors farmors mormor. Skulle föräldrarna kunna finnas med i Stora Tuna C:1 1641-1649, eller föddes de tidigare än så? Dottern Anna verkar vara yngst och hon föddes 1680. Hennes mor Sara Matsdotter bör alltså ha fötts omkring eller strax före 1640. Fadern Erik Hansson föddes sannolikt något tidigare. Var Erik Hansson bonde eller hade han något annat yrke? Mvh Anders
273
« skrivet: 2008-12-28, 20:51 »
Hej, Kan delvis hjälpa dig, hoppas någon kan fylla i: 1718 Grenadiär(?) ... efter gammall Modell 1719 ? 1720 Corporalen anhåller om afsked ... ... ... antaga gårs bruuk [gårdsbruk] ... ... ... ... en annan god karl(?) i stället ...erar. 1721 [Svårläst, handlar också om gårdsbruk.] 1725 Hällstads(?) ... [svårläst, verkar stå något om 1: gammall för...] ... Om jag får reda på sidnummer, så kan jag titta i Arkiv Digital, där texten är mera läsbar. Mvh Anders Karlsson
274
« skrivet: 2008-12-28, 20:26 »
Hej, Det verkar vara rätt familj. Anna Eriksdotter ser ut att försvinna från husförhörslängden i Forsbacka samtidigt som min Anna Eriksdotter gifter sig med Petter Olofsson, alltså 1699. Föräldrarna är fortfarande i livet 1704, men frågan är om de dör strax efter 1704, eller om de flyttar från Forsbacka. Mvh Anders
275
« skrivet: 2008-12-28, 20:11 »
Hej igen, Jute kan ju betyda jylländare/dansk (se http://sv.wikipedia.org/wiki/Jutar). Kan Lars Kastensson ha varit dansk? Ka(r)sten är väl ett betydligt vanligare namn i Danmark än i Sverige. Mvh Anders
276
« skrivet: 2008-12-28, 19:32 »
Hej, Skulle fortfarande behöva hjälp, men har lyckats tyda lite mer: Sedan hans föräldrar dragit försorg om sin sons befordran till dop och christendom, samt en anständig uppfostran gick han dem med ... ... ... ... tienst tillhanda intill år 1714, då han trädde i äktenskap med sin efterlämnade och ... maka, hust: Cherstin Pers dr ifrån Wäsby i Stafby Socken och uti sitt äktenskap aflat 8 Barn, 6 söner och 2 döttrar af(?) ... 2 söner redan äro döda. I övrigt fört ett stilla och christeligt leferne(?), varit en arbetsam och from fader i sitt hus, upprigtig(?) och hjälpsam mot sina vänner och(?) ..., som ... ... ..., vänlig mot(?) ... och hedersam mot(?) ... ... ... ... ... han af hjerta(?) flitigt ... ... ... och ... ... begick den ... Nattvarden ... flera år ... ... ... ... besvärad af väderplågor, som vid till tagande ålder blefo(?) ... ... ..., d 29 Aprill blef han ... ... af ... ..., då det ... ... ... ... uti en(?) stilla död ... ... ... __ 72 år, 3 mån, 17 dagar. Hoppas någon kan fylla i luckorna... Mvh Anders Karlsson
277
« skrivet: 2008-12-27, 23:23 »
Hej, Skulle behöva hjälp med en dödsnotis i Tuna C:2 (GID: 2271.6.99300). Det gäller bonden Erik Jansson 1689-1761 i Norr-Edinge, Tuna. Mycket att texten är redan tydd, men jag skulle behöva hjälp att tyda resten (efter bilden kommer tolkningen av de första två tredjedelarna av texten): Sedan hans föräldrar dragit försorg om sin sons befordran till dop och christendom, samt en anständig uppfostran gick han dem med ... ... ... ... tienst tillhanda intill år 1714, då han trädde i äktenskap med sin efterlämnade och ... maka, hust: Cherstin Pers dr ifrån Wäsby i Stafby Socken och uti sitt äktenskap aflat 8 Barn, 6 söner och 2 döttrar af(?) ... 2 söner redan äro döda. I övrigt fört ett stilla och christeligt leferne(?), varit en arbetsam och from fader i sitt hus, uppriktig(?) och hjälpsam mot sina vänner, ... [svårläst] ... Mvh Anders Karlsson
278
« skrivet: 2008-12-27, 20:44 »
Hej, Det var verkligen intressant med så mycket information! Jag hittade en sak i Lindesberg CI:2 1658-1644 (GID: 358.26.48900, syns dock bättre i Arkiv Digital som jag har just nu): Ifrån 1658 ... januarij, till 1659 Datum, ähro döde mäns och quinnes personer, som dock icke ähro i klockarens kladd specifice rade, store och små _ _ 76 st(?) der i bland Bergsfodgen Sal. Lars Casten son ..., begrofts Dnca Palmarum Sal. Bar... ... ... Dnca T... Är detta samma som Gunilla Didriksson nämner ovan? Frågan är vad som står mellan Castenson och begrofts. Kan Lars Kastensson ha haft någon form av tillnamn? Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 27 december, 2008)
279
« skrivet: 2008-12-27, 18:22 »
Hej, Det var intressant! Vet du någonting mer om dem? Bodde de först i Hytting för att sedan flytta till Forsbacka? Finns det några uppgifter om födelse- och dödsår? Jag har inte lyckats hitta så bra i Stora Tunas husförhörslängder, så jag vet egentligen ingenting om familjen. Mvh Anders
280
« skrivet: 2008-12-27, 09:02 »
Hej igen, Jaha, stod det Rödmossa... Mvh Anders
281
« skrivet: 2008-12-26, 21:59 »
Hej, Söker föräldrarna till Anna Eriksdotter, född 1 maj 1680 (har också sett uppgiften 1684) i Hytting, Stora Tuna. Hon gifte sig sedan 1699 i Stora Tuna med Petter Olofsson (Stora Tuna C:2 1688-1707, GID: 2187.79.89000) och flyttade till Rämen i Grangärde socken. Vid tiden för bröllopet var hon bosatt i Forsbacka, Stora Tuna. Anna Eriksdotter dog i Rämen, Grangärde 24 december 1727. Är det någon som vet mer om henne? Mvh Anders Karlsson
282
« skrivet: 2008-12-26, 19:22 »
Hej, Enligt de uppgifter jag har, dog Lars Kastensson redan 1658. Vilka var Malin, Kerstin, Israel och Daniel barn till? Är det barn eller barnbarn till Sten Andersson? Dottern Anna Stensdotter var enligt uppgift fortfarande i livet 1676. Kanske gifte hon om sig efter Lars Kastenssons död? Enligt födelseboken hette väl sonen, född 1639, Samuel (inte Salomon)? Fadern står även där som Sten Andersson. (Se GID: 2106.35.44000) Frågan är dock vad det står raden under Bergsmestarens Sten Anders ... Mvh Anders Karlsson
283
« skrivet: 2008-12-26, 17:18 »
Kan delvis hjälpa dig, hoppas någon annan kan fylla i mer och rätta om så behövs: 18 hustru Margareta Larsdotter ifrån ...sta föd i Sunnankihl 1650. Kunde läsa ... bok ... ... mogna(?) åhr kom hon i ähktenskap med Mats Ersson i Rö...sta ... med honom 12 barn hwar af 5 lefwa. Efter sin mans död har hon i fattigdom upfödt sina barn och på ålderdomen niutit almosa(?) af ... fattigas Cassa. Siuknade 8 dagar för ... dödde d 15. Maji begrofs d 20 ... i samma graf. 72 åhr gl: Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 26 december, 2008)
284
« skrivet: 2008-12-21, 22:56 »
Tack för svaret! Enligt http://hem.passagen.se/rodny/namn.htm är Sverkil en variant av Sverker, men jag antar att Nordiskt runnamnslexikon är mera korrekt. Mvh Anders Karlsson
285
« skrivet: 2008-12-21, 21:21 »
Hej, Hittade namnet Sverkel, även stavat Sverchel, i Grangärde i södra Dalarna. Se Grangärde AI:4 1731-1744 (GID: 169.5.112700) och Grangärde C:3 1733-1751 (GID: 169.44.60000). Personen i fråga hette alltså Sverkel Johansson och verkar ha varit bergsman i Norrgovik, Grangärde. Han föddes 1684 i Vad, Kumla och dog 1741 i Norrgovik, Grangärde. Är det någon som känner till namnet? Är det en variant av Sverker? Mvh Anders Karlsson
286
« skrivet: 2008-12-20, 17:24 »
Hej, Har nu hittat ätten Hammarström i Elgenstierna. Det var sonen Johan Stensson (1632-1699) som adlades Hammarström. Under Anbytarforum -> Släkter -> Introducerad adel -> Hammarström har jag lagt in det jag hittade i Elgenstierna. Det står även en hel del om fadern Sten Andersson. Mvh Anders Karlsson
287
« skrivet: 2008-12-20, 17:19 »
Sonen som adlades hette Johan Stensson och var född 28 december 1632 i Linde. Här kommer en del information från Elegenstierna: Johan Stensson, adlad Hammarström, bruksherre till Forsmark och Berkinge, båda i Forsmarks sn (Sth.), samt Ölsboda i Nysunds sn och Kortfors i Karlskoga sn (båda i Ör.); f. 1632 28/12 i Linde; först bokhållare på holländska handelskontor; sedan 1656 förvaltare av Forsmarks bruk i Roslagen; adlad 1684 25/11 (introd. 1686 under nr 1068); d. barnlös 1699 21/6 och slöt således själv sin adl. ätt, jordfästes 1700 16/1 i Forsmarks kyrka samt ligger jämte sin fru begr. i Valö kyrka, varest deras gravsten och hans vapen synes och till vilken kyrka han för sin gravs underhåll lät giva en summa penningar. Efter honom gavs i testamente till Forsmarks kyrka en silverkanna, tecknad med hans och hans frus vapen och namn samt årtalet 1700. 'Han vinnlade sig mycket om handeln och bergsverket samt byggde bland annat Ölsboda hammare.' - G. 1663 10/3 m. Anna de Besche i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1703 m. hovkansleren Johan Berg, adlad och friherre Bergenhielm, nr 103, i hans 3:e gifte, f. 1629, d. 1704), f. 1642, d. 1709, dotter av brukspatronen Gerard Gillisson de Besche, till Forsmark (fader till Georg och Daniel de Besche, natural. de Besche, nr 944) och hans 2:a hustru Margareta von Emerssen. Det finns också information om fadern Sten Andersson: Sten Andersson; var tiondeskrivare i Lindes bergslag 1618; befallningsman och häradsfogde i Nora och Lindes fögderi 1633 i nov.; tillika bergmästare i Nora, Lindes och Värmlands järnbergslager med Lerbäcks sn i Närke 1637 14/2; avsked från häradsfogdetjänsten 1641; Lindes stads första borgmästare 1645 10/11, vilken befattning han dock avträdde 1652 till förmån för sin son Anders Stensson; d. 1665 25/5 och begr. i Lindesbergs kyrka, till vilken han skänkte en nattvardskalk av silver 1659 och hans arvingar en större ljuskrona av mässing med 30 armar 1678. - G. 2:o m. Elisabet Svensdotter, f. 1604, begr. 1678 9/6 i Lindesbergs kyrka. Dessutom finns lite information om farfadern Anders Stensson: Anders Stensson; bergsman i Linde. Johan (Stensson) Hammarström förde ett vapen med fyra fält, där två av fälten är vita med två korslagda röda(?) hammare i vardera, och de andra två fälten består av horisontella linjer, två gula och en blå i vardera. Ovanpå hjälmen finns ett träd i grönt. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 20 december, 2008)
288
« skrivet: 2008-12-20, 15:49 »
När inträffade detta? Är det 1800-tal eller tidigt 1900-tal?
289
« skrivet: 2008-12-16, 20:30 »
Hej, Är du säkert på att hon var adlig? Det finns säkert flera icke-adliga Rosenblad-släkter. Mvh Anders Karlsson
290
« skrivet: 2008-12-16, 19:44 »
Hej, Är det någon som vet mer om den adliga ätten Hammarström (1068)? Stämmer det att ätten startade med en son till borgmästaren (Lindesbergs första) och bergmästaren Sten Andersson (död/begravd(?) 25 maj 1665)? Jag har (hittills) hittat två söner till Sten Andersson, nämligen Joel (1634-) och Samuel (1639-). Var det någon av dem som adlades? Lite mer information: Den förste Hammarström adlades 25 november 1684, ätten introducerad på Riddarhuset 1686, samt dog ut 21 juni 1699. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 16 december, 2008)
291
« skrivet: 2008-12-16, 19:30 »
Hej igen, Hittade det här på Anbytarforum, så här står det: ... Lindesbergs förste borgmästare, en son adlad Hammarström ... Källa: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/34171.html?1137589351 Hittade nu dessutom en adlig ätt Hammarström... Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 16 december, 2008)
292
« skrivet: 2008-12-15, 20:41 »
Hej, Så det var alltså i Sten Anderssons första äktenskap dottern Anna föddes. Det förklarar varför hon inte gick att hitta i Lindesbergs landsförsamling CI:1 1632-1641. Anna Stensdotters dotter Helena/Elin är min ana i nästa släktled. Jag har en uppgift från Västerås stifts herdaminne att hon föddes 1658 i Dalkarlshyttan, det vill säga samma år som fadern Lars Kastensson dog. Stämmer det? Dessutom läste jag någonstans att en av Anna Stensdotters bröder skulle ha blivit adlad Hammarström. Jag kan dock inte hitta någon adelsätt med det namnet. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 15 december, 2008)
293
« skrivet: 2008-12-15, 00:00 »
Hej, Hittade en Johan Blasijson som får sonen Johan i september 1640, se Lindesbergs landsförsamling CI:1 1632-1641 (GID: 2106.35.45400). Detta innebär alltså att det föddes (minst) en Blasius i Västmanland (om han inte var inflyttad) under andra halvan av 1500-talet. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 15 december, 2008)
294
« skrivet: 2008-12-14, 23:49 »
Hej, Är det någon som vet mer om bergmästaren och senare Lindesbergs förste borgmästare Sten Andersson (död 1665)? Jag har (hittills) hittat tre av hans barn i Lindesbergs landsförsamling CI:1 1632-1641, nämligen Joel döpt 1 januari 1635, Elisabet döpt 13 augusti 1637 och Samuel(?) döpt 8(?) september 1639. Däremot har jag ännu inte hittat min ana Anna Stensdotter. Vad vet man om Sten Andersson, finns det rent av ett porträtt bevarat? Vad vet man om hans bakgrund och om hans barn? Han verkar ha varit gift två gånger. Vad vet man om hans hustrur och deras bakgrund? Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 14 december, 2008)
295
« skrivet: 2008-12-14, 22:30 »
Vet inte om det var så dyrt att studera. Jag hade exempelvis en släkting som var son till en torpare och som trots den enkla bakgrunden utbildade sig till präst. Mvh Anders Karlsson
296
« skrivet: 2008-12-14, 18:02 »
Hej, Undrar om någon kan hjälp mig tyda en födelsenotis från 1708 i Ljusnarsberg C:4 1705-1713 (GID: 379.82.65800). Den finns uppe till vänster på uppslaget: Hindrich(?) Gr...sons barn .... Mvh Anders Karlsson
297
« skrivet: 2008-12-13, 16:13 »
Har nu fått uppgifter om att paret var gifta den 24 april 1301, alltså inte att de vigdes detta datum. Alltså skulle Margareta Ingevaldsdotter (örnsparre) kunna vara deras gemensamma dottar.
298
« skrivet: 2008-12-08, 19:56 »
Camilla Eriksson skriver: Av prästens anteckning framgår, att inget gjordes för att försöka få barnet att överleva. Dess chanser till ett någorlunda värdigt liv ansågs troligen som obefintliga, och barnet avled strax efter förlossningen. Jag tror inte att det handlade om barnets chanser till ett någorlunda värdigt liv, utan snarare att man inte hade tillräckliga mediciska kunskaper. Med tanke på hur barnet beskrivs har jag svårt att tro att det skulle överleva ens i dag. Generellt bör man nog anta att utvecklingsstörda och missbildade togs relativt väl omhand. Man höll hårt på människovärdet förr i tiden. Exempelvis såg man oerhört allvarligt på aborter och man skulle ha blivit djupt chockade över dagens abortpolitik. Ungefär på samma sätt som vi har svårt att förstå slöseriet med människoliv under exempelvis trettioåriga kriget.
299
« skrivet: 2008-12-08, 18:39 »
Hej, Tack för svaret! Då var det alltså så att de var gifta 1301-04-24, inte att de gifte sig då. Vet man om Filip Ingevaldsson (örnsparre) var gift flera gånger, eller är NN Gregersdotter hans enda i dag kända hustru? NN Gregersdotter föddes senast 1277 (fadern Gregers Birgersson dog 1276), men knappast tidigare än mitten av 1200-talet (fadern bör absolut tidigast ha fötts på 1220- eller 1230-talet). NN Gregersdotter bör alltså ha varit i 30-40-årsåldern 1301. Hennes make Filip Ingevaldsson (örnsparre) nämns första gången 1285 och dör i strid(?) 1318-05-28, vilket bör betyda att han föddes omkring 1260. Margareta Filipsdotter (örnsparre) kan knappast ha fötts senare än omkring 1290 om hon blev änka 1309. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 08 december, 2008)
300
« skrivet: 2008-12-07, 00:51 »
Hej, Filip Ingevaldsson (örnsparre), belagd 1285-1318 var lagman i Uppland samt medlem av kung Birgers råd 1285-1318. Han uppges ha varit gift med N N Gregersdotter, dotter till Birger jarls utomäktenskaplige son Gregers Birgersson. Datumet 1301-04-24 nämns, men jag är osäker på om man ÄSF anger att vigseln ägde rum då, eller om det finns ett dokument från detta datum som anger att de är gifta (och att vigseln kan ha ägt rum långt tidigare). Källa: ÄSF del I s.42b Är det någon som vet vad det står angående 1301-04-24 i ÄSF? Vet man om Filip Ingevaldsson (örnsparre) varit gift flera gånger? Vet man generellt sett någonting mer om Filip Ingevaldsson (örnsparre)? Var N N Gregersdotter gift flera gånger? Mvh Anders Karlsson
301
« skrivet: 2008-12-03, 20:24 »
Hej, Min mormors morfars morfar hette Anders Hultman och föddes 1783 i Gettinge, Vetlanda. Han verkar ha bott hos sina föräldrar till han var knappt 20 år gammal. I ett brev (skrivet av hans barnbarn i början(?) av 1900-talet) står dock föjande: Inspektor Anders Hultman fostersån hos Krigsrådet Mark fån v. Vürtenberg å Läggevi Fliseryd Genom släktforskningen har vi lyckats bekräfta att Anders Hultman var inspektor vid Läggevi krutbruk och dessförinnan rättare på Ekhults säteri, båda ägda av familjen Marcks von Würtemberg. Men vi har inte kunnat belägga att han verkligen var fosterson. Om man antar att han ändå var fosterson, varför skulle en bondson (som dock hade lågadliga anor några generationer bort) bli fosterson hos en adelsman? Kan begreppet fosterson ha haft en annan innebörd för 200 år sedan? En annan tanke, är att Anders Hultmans hustrus två första (oäkta) barn, möjligen var barn till någon Marcks von Würtemberg och att de i stället var fosterbarn hos Anders Hultman. Alltså att brevskrivaren (se ovan) missuppfattat vem som var fosterbarn hos vem. Men med tanke på att Anders Hultman var brevskrivarens morfar antar jag att Anders Hultman verkligen var fosterson hos Marcks von Würtemberg. Det verkar orimligt att man totalt skulle ha missuppfattat detta på bara två generationer. Jag hittade sedan en sak som möjligen kan förklara uppgiften om Anders Hultman som fosterson hos familjen Marcks von Würtemberg: Gustaf [Montgomery] tog avsked från posten som landshövding i Umeå den 27/6 1856 och tilldelades samtidigt Nordstjärneorden med kommendörstecknet. Flyttlasset gick till Stockholm och med följde förutom Hedvig fem döttrar i åldrarna 12-29, den 15-årige sonen Carl Gustaf Oscar och hushållerskan Maria Möller som nu även antagits som fosterdotter. Till familjen hörde även fostersonen Olof Norrman som studerade i Uppsala. De bosatte sig på Norrmalmsgatan 11 (nuv. Biblioteksgatan), som då var en visserligen centralt belägen men inte särskilt exklusiv adress. Möjligen bidrog den stora familjen till den relativt blygsamma bostaden. Se: http://www.karlxii.se/2006/05/30/mellan-sparta-och-utopia-gustaf-montgomery-som- historiker-del-19-ater-i-riksdagen/ Var det ett vanligt fenomen bland adeln att ta in ofrälse ungdomar som fosterbarn? Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 03 december, 2008)
302
« skrivet: 2008-12-02, 20:00 »
Hej, Hittade en sak som möjligen kan förklara uppgiften om Anders Hultman som fosterson hos familjen Marcks von W?rtemberg: Gustaf [Montgomery] tog avsked från posten som landshövding i Umeå den 27/6 1856 och tilldelades samtidigt Nordstjärneorden med kommendörstecknet. Flyttlasset gick till Stockholm och med följde förutom Hedvig fem döttrar i åldrarna 12-29, den 15-årige sonen Carl Gustaf Oscar och hushållerskan Maria Möller som nu även antagits som fosterdotter. Till familjen hörde även fostersonen Olof Norrman som studerade i Uppsala. De bosatte sig på Norrmalmsgatan 11 (nuv. Biblioteksgatan), som då var en visserligen centralt belägen men inte särskilt exklusiv adress. Möjligen bidrog den stora familjen till den relativt blygsamma bostaden. Se: http://www.karlxii.se/2006/05/30/mellan-sparta-och-utopia-gustaf-montgomery-som- historiker-del-19-ater-i-riksdagen/ Var det möjligen ett vanligt fenomen bland adeln att ta in ofrälse ungdomar som fosterbarn? Mvh Anders Karlsson
303
« skrivet: 2008-11-12, 22:22 »
Hej, Söker information om Brita Andersdotter, död 14 januari 1805 i Björnbo, Forsmark. Hon var gift med kolaren och dagkarlen Per Olsson (1733-1798) och uppges vara född 1724 i Forsmark(?) (se Forsmark AI:5 1803-1809, GID: 2426.16.74900). Jag har dock inte kunnat hitta henne i födelseboken. Är det någon som vet något om henne och hennes anor? Mvh Anders Karlsson
304
« skrivet: 2008-11-10, 18:32 »
Läste en diskussion på Skalman om detta. Här är ett citat därifrån: Just Olaus Petri är av naturliga skäl extra lättförståelig, eftersom det i princip är just hans personliga språkliga stil som bildat grunden för nysvenskan. Andra samtida skribenter är inte nödvändigtvis riktigt lika lättlästa. Men visst, generellt sett så är 1500-talssvenska (tidig nysvenska) en baggis. Backa till 13-1400-tal så kräver det rätt mycket mer ansträngning. Erikskrönikan, till exempel, läste då i alla fall inte jag helt obehindrat första gången. Lite för många ord som helt ändrat betydelse eller inte alls finns längre. Men med en ordlista till hands första gången så flyter läsningen rätt bra sen. Backar vi till äldre västgötalagen börjar det bli riktigt jobbigt. Det är ju inte obegripligt, men det tar verkligen tid att ta sig igenom och kräver helt klart lexikon. Inte lika svårt som att läsa isländska, men inte så väldigt långt ifrån. Vid runsvenska får man helt klart dra gränsen. Någon gång på 1100-talet är det ett helt annat språk vi har att göra med. Jag skulle alltså gissa att man lätt bör ha förstått sina anor tillbaka till 1400-talet eller så, förutsatt att de inte pratade alltför mycket dialekt. Här är till exempel ett citat från Olaus Petris En Swensk Cröneka från 1500-talet: ... Och thet är noogh til merkiandes i the Danska och Swenska Cröneker, The Danske prijsa sich aff the stora gerningar theres herrar och förstar haffua giordt här i Swerige, Och the Swenske rekna högt then stora mandom the haffua bedriffuit i Danmark, Så at then ther nw gerna wille veta hwad sannast är, han skal haffua ther nöödh til, och än thå nepeliga kunna thet (i [the] Swenska och Danska Cröneker) vthleeta, Thet haffuer aff ålder (gudh bettret) warit itt inbundit, och endeels naturligitt, haat och agg emellen Danska och Swenska, ty at bådha parterne rekna sich högt, och ingen wil wijka för then andra ... Kanske uttalade man det ungefär så här(?): ... Och det är nog till märkjandes i de danska och svenska kröniker, de danske prisa sig av de stora gärningar deres herrar och furstar hava gjort här i Sverige, och de svenske räkna högt den stora mandom de hava bedrivit i Danmark, så att den där nu gärna ville veta vad sannast är, han skall hava där nöd till, och än då näpeliga kunna det (i [de] svenska och danska kröneker) utleta, det haver av ålder (gud bettret) varit ett inbundit, och endels naturligit, hat och agg emellen danska och svenska, ty att båda parterne räkna sig högt, och ingen vill vika för den andra ...
305
« skrivet: 2008-11-03, 22:49 »
Hej igen, Visst står det Hans Matsson och Malin Ersdotter som hans föräldrar? Mvh Anders
306
« skrivet: 2008-11-03, 20:23 »
Hej, Tack för svaret! Mvh Anders
307
« skrivet: 2008-11-02, 22:42 »
Hej igen, Den bilden är ju rätt mycket tydligare än Genlines. En tanke jag får, är att det står wid ... mäß tijden eller något i den stilen. Hoppas någon kan tyda det... Mvh Anders
308
« skrivet: 2008-11-02, 19:32 »
Hej, Har inte lyckats tyda texten trots att jag gått igenom den några gånger, men kanske kommit lite närmare: ... hans(?) föräldrar dragit(?) ... om(?) sin Sons(?) ... till ... och christendom(?), samt ... [svårläst] ... 1714, då han trädde i ägtenskap med sin efterlämnade(?) och ... maka, hust Margta(?) Pers dr: ifrån Wäsby i Stafby Soch och uti sitt ägtenskap aflat(?) 8 barn(?), 6 söner och 2 döttrar, ... 2. söner ... ... ... i öfrigt fört ett stilla och ... [svårläst] ... Om någon kan fylla i någon/några luckor, så kanske man steg för steg kan tyda texten. Mvh Anders Karlsson
309
« skrivet: 2008-11-02, 19:20 »
Hej, Tack för svaret! Är det inte ett till ord mellan tillsammans och uti? Går det att tyda vad som står under 1644? Mvh Anders
310
« skrivet: 2008-11-02, 18:24 »
Hej, Lyckas tyda det mesta av texten, men skulle behöva hjälp att fylla i några luckor. Det gäller alltså Johan Hansson, född 1644, begravd den 4 september 1726. Vad står det under hans födelseår? Är den här tolkningen av hans biografi korrekt och vad står det i luckan: När som han war 44. åhr, gaf(?) han sig i äktenskap med Pigan Brita Mats dr ifrån ... [svårläst] ... uti 38 åhr, aflat tillhopa(?) 4 S(?) och 3 D(?). Mvh Anders
311
« skrivet: 2008-11-02, 15:37 »
Kan det vara så att processionen kommer från Akademiska sjukhuset, eller kom kistan (eller kistorna) möjligen med tåg till centralstationen? Bakom spårvagnen fortsätter Biskopsgatan en bit och övergår sedan efter korsningen med Drottninggatan till Trädgårdsgatan. Följer man den kommer man så småningom till Akademiska sjukhuset. Man kan också tänka sig att processionen kom på Drottninggatan och svängde upp på Biskopsgatan. Det verkar ju inte vara någon direkt känd person som skall begravas. Om man exempelvis tittar på männen till höger i bild, så går de och pratar med varandra utan att bry sig om processionen. En så här (i våra ögon) mycket högtidlig procession verkar inte i sig ha väckt något större uppseende på 1920-talet. Mvh Anders
312
« skrivet: 2008-11-01, 20:57 »
Sannolikt är det en relativt högt uppsatt person, troligen från den akademiska världen. Dock var ju ceremonier generellt sett mycket mer högtidliga jämfört med i dag. Det var väl exempelvis rätt vanligt att gästerna var klädda i frack vid födelsedagsfester, bröllop, begravningar, etc, även bland vanligt folk. Men på den här bilden verkar det finnas någon koppling till universitet. Dessutom är det ett långt begravningsfölje. Fotografiet verkar vara taget senvinter/vår (eller möjligen senhöst), därmed bör Finn Malmgren falla bort. Nathan Söderblom dog tydligen på sommaren 1931, så det kan knappast vara han heller. Svante Arrenius dog 2 oktober 1927, vilket inte heller verkar stämma med årstiden på bilden. Med tanke på att det är så lite folk på bilden var det kanske en mera okänd professor som begravdes? Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 01 november, 2008)
313
« skrivet: 2008-11-01, 12:55 »
Hej igen, Chmn (där jag trodde det stod Chun eller Chung) var alltså en förkortning för Simrishamn. Bröderna var därmed födda i Simrishamn och Olof var precis som Emanuel inskriven vid Simrishamns sjömanshus. När det gäller sjömanshusen finns det tydligen en CD. På Anbytarforum » Källor » CD-skivor » Sjömanshusen (efterlysningar) kan du göra efterlysningar på personer som var inskrivna vid sjömanshusen. Där finns det säkert mer information om Olof och Emanuel. Zireköpinge är säkert Sireköpinge socken i Skåne, alltså ingen stad. Socknen verkar ligga i västra Skåne mellan Landskrona och Svalöv. När det gäller mentalsjukhus, så är det väl troligt att Olof kom till något av de mentalsjukhus som låg närmast Simrishamn. Mvh Anders
314
« skrivet: 2008-10-31, 16:02 »
Det är alltså flera kistor? Kan det exempelvis röra sig om en expedition där flera personer omkommit? Det finns i Uppsala en staty av en polarforskare (vet ej namnet på personen). Kan det finnas ett samband där?
315
« skrivet: 2008-10-31, 15:20 »
Platsen är Uppsala. I övre vänstra hörnet på bilden ser man en liten bit av domkyrkan. I bakgrunden syns Skytteanum. Gatan heter Biskopsgatan och till höger (utanför bilden) finns Riddartorget (som snarare är en park än ett torg). Jag skulle gissa att det är en professor som skall begravas, eftersom det finns ett antal studenter på bilden, samtidigt som det ser ut att finnas nationsfanor längre ner i begravningsföljet.
316
« skrivet: 2008-10-31, 11:17 »
Hej, Lyckas tyda det mesta, men inte riktigt allt: Olof No 189 7/83. Inskr. vid Chungs(?) sjömanshus sjöman. Egare af huset. Såsom sinnesjuk intagen å hospital. Nils Magnus (Först står något överstruket som jag har svårt att läsa, möjligen frånvarande vid inskrifning här 1895.) Sedan Inskr. No 64 14/1895. ... från Zireköpinge(?) om inflyttning dit d. 13/3 1895. Sedan står det att han bortflyttat till Zireköpinge(?) (någon annan ort överstruken) 95 8/2, därefter 3 som lär vara någon referens till en utflyttningslängd eller så. Sedan kommer han alltså tillbaka från Ystad 12/8 1898. Då står det: Tunnbindaregesäll. Inskrifven No 64 14/95. Se Lysn. B: 1898. nr 10. Redan samma år flyttar han till Pag. 90 (det vill säga sidan 90). Emanuel Inskrifven med No 58 7/97. Sjöman. Inskr. vid Cimbrishamns sjömanshus. Vad är förresten det där Chung(?) (som det verkar stå när det gäller sjömanshus för Olof) eller Chun(?) (som det verkar stå när det gäller brödernas födelseort)? Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 31 oktober, 2008)
317
« skrivet: 2008-10-30, 21:55 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tolka vad det står om Erik Jansson i Tuna C:2 1716-1766 (GID: 2271.6.99300). Jag lyckas tyda en del, men inte allt: Maji. d. ... d 12. dannemannen(?) Erik Jansson ... Norr Edinge ... Jan Jansson hust Brita Hans(?) dr i Norr Edinge Sedan kommer själva biografin över Erik Jansson: ... ... föräldrar dragit(?) ... ... sin Sons(?) ... till ... och ..., samt ... [svårläst] ... 1714, då han trädde i ägtenskap med sin efterlämnade(?) och ... maka, hust Margta(?) Pers dr: ifrån Wäsby i Stafby Soch och uti sitt ägtenskap aflat(?) 8 barn(?), 6 söner och 2 döttrar, ... 2. söner ... ... ... i öfrigt fört ett stilla och ... [svårläst] ... Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 30 oktober, 2008)
318
« skrivet: 2008-10-26, 19:11 »
Upptäckte att deras första barn föddes bara en knapp månad efter vigseln. Rusthållaren och sadelmakaren Gudmund Nilsson (1708-1781) hade tidigare varit gift med Katarina Isaksdotter (1718-1745), men jag tror inte att Annika Persdotter (1709-1782) hade varit gift tidigare. Finns det någon förklaring till att Gudmund Nilsson och Annika Persdotter gifte sig först strax innan första barnet föddes? Kan det rent av vara så att det inte var hans barn? Såvitt jag vet fick barnet patronymikonet Gudmundsson, så det borde vara hans barn.
319
« skrivet: 2008-10-26, 17:25 »
Har också undrat vad katter och hundar hette förr i tiden. Såg en tavla på någon auktionssida (eventuellt Tradera) som föreställde katten Tusse. Om jag minns rätt var tavlan var målad 1872 eller möjligen 1892. Längre tillbaka vet jag inte, men troligen är kattnamn som Tusse, Murre, Grålle, Trisse, etc, väldigt gamla. Hoppas någon vet mer om detta... (Meddelandet ändrat av andkar den 26 oktober, 2008)
320
« skrivet: 2008-10-26, 16:59 »
Hej, Undrar vad uttrycket häfdade pigan betyder. Detta uttryck finns 1746 i en vigselnotis i Vetlanda C:1 1727-1761 (GID: 1143.38.17200), då Gumme (Gudmund) Nilsson gifte sig med Annika Persdotter. Det skulle också vara intressant att veta vad det står för yrke/titel före Gumme Nilsson. Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 26 oktober, 2008)
321
« skrivet: 2008-10-25, 12:34 »
Hej, Det enklaste är nog att titta i födelseboken för Sparrsätra åren omkring 1917. Den finns på mikrofilm på landsarkivet i Uppsala. I födelseboken står också var föräldrarna bodde och du kan gå in i församlingsboken (efterföljare till husförhörslängden) och hitta familjen på den orten. Församlingsboken finns också på mikrofilm på landsarkivet i Uppsala. Sedan kan man också läsa inskannade kyrkböcker på Internet, men jag är osäker om det går att hitta så nya som 1917. Jag använder Genline ( www.genline.se) och där tror jag gränsen går vid slutet av 1800-talet. Mvh Anders Karlsson
322
« skrivet: 2008-10-21, 23:43 »
Hej, Det ser ut att stå peritonitis acuta, vilket tydligen betyder akut bukhinneinflammation. Mvh Anders Karlsson
323
« skrivet: 2008-10-21, 17:59 »
Hej igen, Har nu hittat ytterligare två barn till ryttaren Petter Albom: Mats född i januari 1737 och Karin född i april 1738. Båda föddes precis som J(oh)an i Lagga, men jag kan inte tyda den exakta födelseplatsen, se Lagga C:1 1698-1739 (GID: 2570.21.75100, 2570.21.75300 respektive 2570.21.76100). Mvh Anders Karlsson
324
« skrivet: 2008-10-19, 21:22 »
Hej, Tack för svaret! Frågan är vad det står efter alltid (eller altidigare, som jag tycker det ser ut att stå). Ordet efter verkar vara ganska kort. Mvh Anders
325
« skrivet: 2008-10-19, 20:59 »
Hej, Det skulle vara intressant att veta mer om ryttaren Petter Albom och hans familj. Vad vet man till exempel om hans anor? Petter Alboms hustru Hedvig Pedersdotter var piga hos landshövdingen Johan Brauner i Uppsala. Vad vet man om henne och hennes anor? Petter Alboms son sockenskräddaren och senare ryttaren Johan Albom föddes i Lagga 1740. Var i Lagga bodde familjen? Vet man var de tidigare bodde? I Uppsala? Hur länge levde Petter Albom? Mvh Anders Karlsson
326
« skrivet: 2008-10-19, 20:51 »
Hej igen, Då ställer jag några frågor under släkten Albom i stället. Mvh Anders Karlsson
327
« skrivet: 2008-10-19, 19:57 »
Hej igen, Är det samma ryttare Petter Albom som gifter sig 1731-10-18 med Hedvig Pedersdotter i Bondkyrko socken (Helga trefaldighets församling), Helga trefaldighet E:1 1705-1839 (GID: 2312.52.70500)? Han eller hon verkar ha varit i tjänst hos landshövdingen Johan Brauner, men jag lyckas inte tolka all text. Mvh Anders Karlsson
328
« skrivet: 2008-10-18, 23:20 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tolka vad som står om Kerstin Ersdotter i Tuna C:3 1767-1820 (GID: 2271.26.13600). Har lyckats(?) tolka en del själv: Erik Jansson och h. Chierstin Pers dotter Brita Jans dr. Parentes Bondfolck uti norr Edinge; men dottren Bondhustru i Myssinge. War född d. 4 Febr. 1719 ... [svårläst] ..., gift d. 28 Decemb 1746 med Bonden Mats Mårtensson uti Myssinge ... [svårläst] ... Mvh Anders Karlsson
329
« skrivet: 2008-10-18, 23:08 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tolka vad det står om Mats Mårtensson under rubrikerna willkor och vistande(?) och omständigheter i Tuna C:3 1767-1820 (GID: 2271.26.13500). En del har jag kunnat att tyda: willkor och vistande(?): Fadren Soldat ... Skoby ... [svårläst] ... omständigheter: war född uti(?) Skoby år 1718, gift d 28 ...m. 1746 med sin ... hustru Kerstin Ers dr ... [svårläst] ... Mvh Anders Karlsson
330
« skrivet: 2008-10-18, 22:41 »
Hej, Tack för svaren! Jag är släkt med Johan Albom genom hans son Anders. Dock är jag inte helt säker (men nästan helt säker) på att min ana, sockenskräddaren Anders Jansson (1779-1818), är identisk med Johan Alboms son Anders, född 1779-11-27 på Ekens ägor, Ärentuna. Min Anders Jansson uppges dock vara född 1779-11-07 i Ärentuna (vilket säkert bara är en felskrivning), men ett större problem är att jag inte kunnat kartlägga perioden 1794-1805. Johan Alboms son Anders flyttade 1794 till Danmark. Min Anders Jansson dyker upp i Skeberga, Stavby 1805. Det skulle vara intressant att hitta kopplingen däremellan för att verifiera att det är rätt Anders Jansson. Jag har dessutom hittat det jag tror är Johan Alboms födelsenotis i Lagga C:1 1698-1742 (GID: 2570.21.76100): Dom. Jubilate [tredje söndagen efter påsk] christnades Ryttarens Alboms son och Kallades Johan. Jag har dock inte kunnat hitta något om ryttaren Albom. Mvh Anders Karlsson
331
« skrivet: 2008-10-18, 13:53 »
Hej, Skulle behöva hjälpa att tolka några ord i Ärentuna A:3 1786-1792 (GID: 2288.22.40900). Det gäller ryttaren Johan Albom med familj (nedre delen av sidan). Var står det att sonen Johan Petter föddes? Vart flyttade han och vad står det i omständigheter om honom? Jag är också intresserad av hustrun Stina Ersdotters födelseort. Se även Ärentuna AI:4 1793-1799 (GID: 2288.23.52300). Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 18 oktober, 2008)
332
« skrivet: 2008-10-03, 18:13 »
Vad innebär dansk handbokslitteratur? Vilken/vilka bok/böcker är det? Står det där mer om Klaus Apellegaard/Abildgaard och hans anor än i ÄSF? När det gäller Abilds socken, så kan jag lägga till att det i ÄSF nämns att Klaus Apellegaards/Abildgaards dotter Botild Klausdotter (Apellegaard/Abildgaard) ägde jord i Faurås och Himle härader i Halland. Kan släkten rent av ha kopplingar till Abild socken? Botild Klausdotter (Apellegaard/Abildgaard) var gift med väpnaren Sven Bäk (Krumme) (nämnd 1410-1426). Sven Bäk (Krumme) var såvitt jag vet svensk/smålänning. Hur var det med Botild Klausdotters (Apellegaard/Abildgaard) troliga mor Estrid Arvidsdotter (Pik)? Kom hon från Halland (Danmark) eller Småland (Sverige)?
333
« skrivet: 2008-10-02, 20:50 »
Tack för svaren. Jag har en liknande fråga angående den medeltida släkten Abildgaard/Apellegaard under Anbytarforum » Släkter » Medeltida släkter » Abildgaard. Mvh Anders Karlsson
334
« skrivet: 2008-10-02, 20:46 »
På den som jag förstått osäkra sidan roskildehistorie.dk finns en del information om den här släkten. Jag har sedan tidigare genom säkrare källor hittat tillbaka till Klaus Apellegard/Abildgaard (död efter 1396). Nu såg jag på http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Abildgaard/forfaedre.htm att det fanns många fler generationer. Hur trovärdiga är de här uppgifterna? Kanske ger sidan också en ledtråd till ursprunget för släktens namn. Släktens heraldiska vapen verkar ha innehållit tre äpplen och ett staket. Skulle inte en hypotes kunna vara att vapnet helt enkelt symboliserar en äppelgård och att släkten fått sitt namn efter vapnet? Mvh Anders Karlsson
335
« skrivet: 2008-10-01, 20:58 »
Hej, En av mina anor hette Anna Henningsdotter (Scharfenberg) (död efter 1581) och var gift med ståthållaren på Kalmar slott Germund Svensson (Somme) (död 1560). Enligt ÄSF kom Anna Henningsdotter till Sverige med drottning Katarina från Sachsen-Lauenburg 1531. Jag har också en uppgift om att Annas far hette Henning Scarfenberg. Nu hittade jag två sidor med anknytning till familjen: http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Skarpenberg/Skarpenberg.htm http://www.scharnberg.homepage.t-online.de/familie.html Enligt den övre länken var Henning Scarfenberg bosatt i Götberga och avled cirka 1562. Sedan finns en streckad (osäker?) linje upp till NN Scharpenbergh i Pommern (död efter 1377), bror till Godscalk Scharpenbergh, som var fribytare till sjöss i svensk tjänst. Förutsatt att den här kopplingen stämmer skulle Henning Scarfenberg vara del av den släkt som i dag stavar sitt namn Scharnberg. Är det någon som känner till något om Henning Scarfenberg och hans släkt? Är kopplingen till Godscalk Scharpenbergh trovädig? Mvh Anders Karlsson
336
« skrivet: 2008-09-09, 17:48 »
Hej, Det är alltså Sara Lisa Andersdotter (1842-1915) som är min mfffm. Hennes halvsystrar Johanna Fredrika Nyström (1831-1910) och Hedvig Gustava Nyström (1834-1907) har jag också kunnat följa, men föräldrarna fanns inte hos dem. Jag hoppades att de skulle gå att hitta föräldrarna hos någon av Sara Lisas halvbröder, men det verkar svårt att hitta halvbröderna. Antingen var båda döda 1890 och så hade de kanske emigrerat? Föräldrarna har jag frågat om tidigare och de verkar inte ha varit i livet 1890. Mvh Anders
337
« skrivet: 2008-09-08, 19:08 »
Hej, Att Johan August dog 1840 visste jag inte, men däremot att modern gifte om sig 1841 med en Anders Persson och att familjen 1846 står som lösdrivare. Att de 1860 skulle ha flyttat till Karbenning har jag också sett, men jag tror att det kan vara en förväxling med en annan familj. Om det inte gjordes någon folkräkning 1880 för Västmanland, så undrar jag om någon kan hitta något om Erik Gustav och Per Johan i folkräkningen 1890. Anledningen att jag frågar, är att jag är släkt med en halvsyster till de här bröderna och att jag hoppas kunna hitta föräldrarna hos någon av bröderna. Jag har nämligen inte kunnat följa dem efter 1860. Varför är förresten diskussionen om Sveriges befolkning 1890 låst? Sveriges äldsta nu levande person föddes 1899. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 08 september, 2008)
338
« skrivet: 2008-09-07, 13:12 »
Hej, Skulle vilja ha information om bröderna: Erik Gustav Nyström (eller möjligen Jansson), född den 4 mars 1836 i Fagersta, Västanfors, Västmanland. Johan August Nyström (eller möjligen Jansson), född den 4 juli 1838 i Fagersta, Västanfors, Västmanland. Per Johan Nyström (eller möjligen Jansson), född den 6 januari 1840 i Fagersta, Västanfors, Västmanland. Mvh Anders Karlsson
339
« skrivet: 2008-09-06, 15:03 »
Hej igen, När det gäller min släkting, så fick han pengar av sina svärföräldrar mot att de fick bo gratis hos honom resten av livet. Dessutom var kanske inte investeringen så stor. Fastigheter var (även om man korrigerar för inflationen) mycket billigare förr. Kanske kunde man köpa en lanthandel för ett par hundra tusen kronor räknat i dagens penningvärde. Sedan kunde man säkert ta ut mycket större marginaler på de varor man sålde, eftersom konkurrensen var mindre än i dag. Det fanns inga stora köpcentrum och rörligheten var sämre, vilket innebar att folk hade svårare att välja bort den närmaste affären. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 06 september, 2008)
340
« skrivet: 2008-09-04, 18:14 »
Tror att min släkting delvis fick startkapital av sina svärföräldrar, som var något slags lantarbetare. Att man hade ett yrke med låg social status behövde nog inte alltid innebära att man hade det dåligt ställt ekonomiskt. Andra faktorer spelade säkert också in: antalet barn, boendekostnader, livstil, etc. Mvh Anders
341
« skrivet: 2008-09-03, 19:53 »
Hej igen, I min släkt fanns det en handlande, eller köpman som det också kallades. Han drev affär från 1910-talet till sin död på 1950-talet, först på landet och sedan i staden. Han hade en relativt enkel bakgrund. Föräldrarna var torpare, men bör ändå ha haft det relativt bra, eftersom sonen fick gå på handelsskola. (Utbildningen var dock relativt kort, kanske ett år eller så.) Precis som Anders Ellerstad skriver hade min släkting olika förtroendeuppdrag, sannolikt därför att han kände många, men kanske ännu mer för att en handlande hade kunskaper inom bokföring och dylikt. Socialt bedömmer jag att familjen var på ungefär samma nivå som lite mer välbärgade bönder. Jag misstänker dock att rena storbönder hade högre status. Prästen lär ha haft mycket högre status. Akademisk utbildning var någonting mycket ovanligt och gav hög status. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 03 september, 2008)
342
« skrivet: 2008-08-31, 10:39 »
Hej, Visst påminner n:et i Ingebr om ett r, men det är i den andra bilden det ser ut att stå Darberg. Också i den allra första bilden (Daretorp C:1 sid 345, GID 597.10.10800) ser det ut att stå Darberg. På sidan jag länkade till står det också Darberg. Dessutom skulle det vara rätt naturligt att man tog namnet Darberg om man bodde i Daretorps socken. Det var väldigt vanligt att man tog efternamn efter ett ortsnamn. Mvh Anders
343
« skrivet: 2008-08-30, 16:55 »
Hej igen, Frågan är om det står Danberg eller Darberg. Jag tycker att det ser ut som Danberg i bilden med Anno 1735 som rubrik, medan det ser ut som Darberg i Brandstorps kyrkoräkenskaper. Kanske någon som är bättre än mig på att tyda gamla texter kan avgöra detta? Mvh Anders
344
« skrivet: 2008-08-30, 00:30 »
Hej igen, Men står det verkligen Damberg? Kanske någon, som är bättre än mig på att tyda äldre texter, kan avgöra om det står Darberg eller Damberg? Är du säker på att familjen inte ändrat namnet till Damberg senare? Hittade dessutom detta i ett dokument med något slags kyrkliga räkenskaper: d. 24 octob. Hr Rustmästare Carl Darberg 1 daler Källa: http://medlem.spray.se/brandstorphbf/nyadokument401/kyrkansraken/kyrkansrakensk16801830.doc Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 30 augusti, 2008)
345
« skrivet: 2008-08-29, 21:37 »
Hej, Kan inte tyda så mycket mer, men här är i alla fall ett försök: d 3 Augusti Christnades Carl Darbergs barn i Stora Gårhult(?) kallades Jean frameb(?) af Jungfru Stina Darberg, Test: hust(?): Britta i Bredag.(?) Pig Agneta i ??... Swen i ??... Jonas i ??, dräng Lars i ??. Jag tolkar det alltså som att de hette Darberg (jfr Daretorp), inte Danberg eller Damberg. Mvh Anders
346
« skrivet: 2008-08-28, 20:14 »
Hej, Statusen för lärare/lärarinnor var nog hög omkring 1900. Om jag förstått det rätt, hade dock yrket haft något lägre status längre tillbaka i tiden. Handlare fanns väl (i princip) inte på landet förrän på 1840-talet. Deras status bör väl ha varierat beroende på storleken på affär, etc. Jag antar dock att en handlare generellt sett hade ungefär samma status som lite mera välbärgade bönder. Prästerna stod säkert statusmässigt över både lärare och handlare. Hoppas någon kan fylla på med mer och komplettera detta... Mvh Anders
347
« skrivet: 2008-08-27, 20:15 »
Hej, Här är min tolkning, kanske någon annan kan fyllar i mina luckor: d. 8 febr Christnades Swen Jons(sons) Barn i Trumpetaregln i Sillaberg och kallades Catharina, moderns nampn Sigrid. fad? Trumpetaren Luthman, Pär Jonsson och dr. Jan. item Trumpeterskan ? Mvh Anders
348
« skrivet: 2008-08-23, 12:43 »
Hej Gerd, Tänkte bara fråga om det kommit fram något om Qvennerstedt. Mvh Anders
349
« skrivet: 2008-08-21, 22:58 »
Hej, Kusta är samma namn som Gustav, fast på finska. Ahvenanmaa är det finska ordet för Åland. Finström är en socken i de centrala delarna av Åland. Mvh Anders
350
« skrivet: 2008-08-21, 14:23 »
Hej, Undrar om någon känner till något om Bokbindartorpet, Schubert hage (Schubbenhagen) och Kvännarstorpet i Västervik. Kvännarstorpet har jag lyckats hitta på http://www.lantmateriet.se, men var låg de andra torpen? Jag har nämligen en släkting som hette Jöns Persson (ca 1719-1780) och var torpare i Bokbindartorpet, sedan i Schubert hage (Schubbenhagen) och därefter i Kvännarstorpet. Hans söner upptog sedan namnet Qvennerstedt och blev präst, murarmästare, skeppare/varvsarbetare respektive kakelugnsmakarlärling/artillerist. Det var väl inte så vanligt att söner till en torpare ägnade sig åt mera borgerliga/kyrkliga yrken? Är det någon som känner till om det finns samband mellan släkten Qvennerstedt och den adlig ätten Palmgren i Småland ( http://www.adelsvapen.com/genealogi/Palmgren_i_Sm%E5land)? Båda släkterna har nämligen kopplingar till Bokbindartorpet vid ungefär samma tid. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 21 augusti, 2008)
351
« skrivet: 2008-08-20, 14:53 »
Hej Rigmor, Så här står det i SAOB: FATTIGDEL. (mindre br.) (åtnjuten) andel i det av en kommun anslagna beloppet (i pänningar l. naturaprodukter) för de fattigas underhåll; fattigunderstöd. Hvar och en, som söker fattigdel, testamenterar all sin egendom till FattigCassan, efter förtekning. VDAkt. 1790, nr 235. (De) Som åtnjuta fattigdel hemma af församlingarne. ( AGARDH o.) Det var alltså något slags äldre typ av socialbidrag. Mvh Anders
352
« skrivet: 2008-08-19, 20:24 »
Hej, Jag skulle gissa att det står Medåker. Medåkers socknen ligger strax öster om Fellingsbro. Vet inte om länsgränserna ändrats något sedan 1872, men i dag ligger i alla fall Medåker i Västmanlands län. Ordet under Medåker bör vara fattigdel. Mvh Anders
353
« skrivet: 2008-08-19, 11:43 »
Hej, Tack för svaren! Problemet har alltså varit att hitta Sven Petter Qvennerstedt (1788-) och hans familj i husförhörslängderna. Uppslaget jag hänvisade till under läshjälp är egentligen det sista jag har på honom (Jönköpings Kristina AI:13 1801-1813, GID: 1153.5.26500). Då verkar han under vissa perioder ha bott hos sina föräldrar på Båtsmansbacken 24, 18 och andra perioder bott hos exempelvis den här Rundström. Den 26 april 1811 gifte han sig med Johanna Malmström (ca 1784-1873) (Jönköpings Kristina E:2 1803-1827, GID: 1153.103.69800). De fick (minst) två barn: Karl Petter (1811-1900) och Kristina Dorotea (1815-1905). När Karl Petter föddes den 25 december 1811 kallades Sven Petter murarläring, medan han den 1 juli 1815, då dottern Kristina Dorotea föddes, kallades beväringskarl. I en släktutredning (om släkten Qvennerstedt) som mina föräldrar fått på 1980-talet, nämns dessutom att det är osäkert om Sven Petter verkligen bedrev muraryrket samt att han dömdes för smärre förseelser och hemlig skrift. Det allra sista uppgifterna om Sven Petter är alltså att han verkar ha flyttat till gardet 1811 samt att han kallades beväringskarl 1815. Sedan vet jag att han dog före 1873, eftersom hans hustru kallas änka vid sin död. Var förresten Östra kvarteret och Båtsmansbacken samma sak? Jag tror att jag sett både benämningen Östra kvarteret 24, 18 och Båtsmansbacken 24, 18. Mvh Anders
354
« skrivet: 2008-08-19, 11:23 »
Hej, Tack för svaret! Se även den andra Jönköpingsdiskussionen. Där svarar jag lite mer utförligt på ditt inlägg och tar upp mer om problemen med att hitta Sven Petter Qvennerstedt. Mvh Anders
355
« skrivet: 2008-08-18, 21:01 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda en del av texten i Jönköping Kristina AI:13 1801-1813 (GID: 1153.5.26500). Jag är främst intresserad av att veta vad det står om sonen Sven Petter (min ffmmff). På tredje raden återfinns Sven Petter första gången. Där står först Gift ... d 20 April sedan något svårläst på nästa sida. Längst ut på sidan står 1805: .... Längre ner på uppslaget finns så Sven Petter återigen. Där står först att han flyttat till Sch...[?] sedan står att han 1808 till Landt... ... ... til Gardet[?] d 14 febr. 1811. Det skulle också vara väldigt intressant att veta lite mer om var/hur man sedan kan hitta honom i husförhörslängderna. Mvh Anders
356
« skrivet: 2008-08-18, 20:41 »
Hej igen, Tänkte ställa om frågan och inte gå in så mycket i detalj: Hur hittar man i husförhörslängderna i Jönköping, Kristina? Finns det några tips hur man kan leta, eller måste man gå igenom längderna från pärm till pärm? Mvh Anders
357
« skrivet: 2008-08-18, 16:34 »
Hej igen, Oj jag missade det. Tack för svaret! Egentligen är jag inte så nära släkt med familjen. Emma Katarina Eriksson var dotter till soldaten Erik Larsson Eld (1792-1871) och hans andra hustru Anna Stina Olsdotter (1802-1873), som precis som dottern Emma Katarina dog av cancer (cancer omenti et hepatis = cancer i tarmkäx och lever), på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Emma Katarina Eriksson hade en något äldre (hel)bror som hette Fredrik Oskar Eriksson (1839-1930) och var min farfars morfar. Han var arrendator i Ekeby i Lena socken norr om Uppsala. En av orsakerna till att jag tyckte det var intressant att leta vidare på Emma Katarina Eriksson, var att det i Ramsta AI:5 1849-1860 (GID: 2184.12.15300) står att hon Åtnjuter ... hielp fr. Kongl. Seraph. Ordens Gillet. Jag har dock inte riktigt lyckats få reda på vad detta innebär. Emma Katarina Erikssons söner har jag hittat i Rotemansarkivet (på Internet). Erik Axel Lindgren (1878-) (också kallad Erik Axel Lindgren Linton) var eldare och verkar ha varit ogift. Ernst Rikard Lindgren (1880-) var typograf och gift och hade barn. Går dock inte att följade dem så länge, omkring 1920 tror jag böckerna tar slut. Mvh Anders
358
« skrivet: 2008-08-18, 12:50 »
Hej Stefan, Har du fått fram något mer om Emma Katarina Eriksson med familj i Linköping? Mvh Anders
359
« skrivet: 2008-08-13, 16:53 »
Hej igen, Det verkar ju troligt att det var någon form av öknamn på någon/några arbetsledare eller så. Ungefär när förekom ordet? 1600-, 1700-, 1800- eller 1900-tal? Hur länge behöll vallonerna sin kultur? Visst förekom det exempelvis att de talade franska så sent som på 1700-talet (kunde säkert svenska också)? I ett uttdrag ur en dagbok från mitten/andra halvan av 1800-talet nämnde dagboksskrivaren att man såg skillnad i utseende på bruksbefolkningen (som till stor del hade vallonska anor) och bondebefolkningen utanför bruken. Därför undrar jag om vallonerna ändå inte sågs som lite av en egen folk-/yrkesgrupp? Jag har exempelvis en hel del anor från Lövstabrukstrakten, men såvitt jag vet inga vallonska anor (i den delen av släkten). Vallonerna verkar alltså inte ha blandat sig så mycket med den omgivande befolkningen, i alla fall inte just där. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 13 augusti, 2008)
360
« skrivet: 2008-08-12, 19:41 »
Hej, Sökte på ordet piskare i SAOB. Där finns fyra betydelser för ordet piskare, men bara en som skulle kunna stämma överens med ditt ord: 1) (i sht om ä. förh.) till 1: per. son som piskar l. slår l. pryglar; jfr 1iktor, pro- foss. Kan vallonerna möjligen ha haft med sig befäl som kallades detta, eller är ordet kanske ett öknamn på någon som misshandlat en vallon? Det skulle vara intressant att veta källan till detta. Eftersom man inte får en enda träff på Google på detta, så undrar jag om det verkligen kan vara ett allmänt spritt namn på ett yrke. I så fall borde det nämnas någonstans. Mvh Anders
361
« skrivet: 2008-08-10, 20:31 »
Hej, Det säger inte mig heller så mycket, känner inte till Linköping så bra. Hade man kanske gått ifrån namngivningen med S:t Per, S:t Kors, S:t Lars och Tannefors 1900? Hur långt går det förresten att komma i husförhörslängder/församlingsböcker genom SVAR? Familjen finns tydligen på sidan 1843 efter 1895, men så långt fram i tiden går inte Genline. Nu har jag fått reda på hur hon kom till Linköping. Hon flyttade som piga med fil dr Magnus Wallinder (1841-) från Odensala prästgård (mellan Stockholm och Uppsala) till Linköping 1871. På http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s1ex001/b0000ca1.htm finns en del om Lövensborg. Det verkar ha legat vid Djurgårdsgatan 18. Se även: http://www.linkoping.se/NR/rdonlyres/5334E93A-6D47-4176-8CED-7D7C71731DB6/17234/Karta1914_6_300.pdf Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 10 augusti, 2008)
362
« skrivet: 2008-08-10, 19:09 »
Hej, Det var ju intressant att husförhörslängderna från 1881 inte hade något samband med bostaden. Hittade för övrigt en intressant karta: http://www.linkoping.se/NR/rdonlyres/5334E93A-6D47-4176-8CED-7D7C71731DB6/17232/ Karta1914_4_300.pdf S:t Lars 43, 44 och 53 finns med på kartan, men kartan är alltså från 1914, så man kanske inte kan vara säker på att numreringen var exakt lika som på 1880-talet. Om man ändå utgår ifrån att den var lika, låg fastigheten/fastigheterna i korsningen av Storgatan och Snickaregatan. Gatuadresserna var Storgatan 11 och 9, samt Snickaregatan 15 och 17 (själva nr 43 hade adresserna Storgatan 11 samt Snickaregatan 15). Gatunumreringen verkar fram till i dag ha ändrats något och motsvaras i dag troligen av Storgatan 9. Där står i dag ett hus som ser ut att vara uppfört på 1950-talet. Hösten 1880 flyttade dock familjen till S:t Kors 7, vilket verkar motsvaras av Torggatan 4. Där verkar de också bo i början av nästa husförhörslängd, men sedan kanske de flyttar tillbaka till S:t Lars 43, 44 och 53? Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 10 augusti, 2008)
363
« skrivet: 2008-08-10, 17:10 »
Hej igen, Kan de ha stått kvar på en sida i hfl, men trots detta rent fysiskt ha flyttat till en/flera annan/andra adress(er)? I Linköping AI:68 1876-1880 bor de nämligen på S:t Kors nr 7. Därifrån finns sedan en hänvisning till sidan 1567 i nästa bok, Linköping AI:73 1881-1894. Sedan finns de kvar på sidan 1567, trots att de enligt folkräkningen bodde i S:t Lars. Kom på en sak när det gäller SVAR. Jag har en annan släkting, Johanna Malmström (gift Qvennerstedt), som dör 1873-08-25 i Jönköping, Kristina. (Egentligen dör hon hos dottern i Julita, men hon finns i dödboken för Kristina i Jönköping). Går det att se hänvisning till någon sida i hfl i dödboken hos SVAR? Mvh Anders
364
« skrivet: 2008-08-10, 14:59 »
Hej igen, Det var intressant! Visste inte hur jag skulle hitta dem hfl, eftersom jag inte hittat något namnregister. Jag hittar dem nu i Linköping AI:66 1876-1880 (GID: 333.107.42900), men jag är osäker på om de bor på nr 43, 44 eller ett tredje oläsligt nummer. Sedan flyttar de till S:t Kors nr 7 och verkar bo kvar där, eller? (Se Linköping AI:68 1876-1880 och Linköping AI:73 1881-1894, GID: 333.110.31300 respektive 333.118.29400) Enligt folkräkningen bodde de ju i S:t Lars? Kan de ha flyttat utan att byta sida i hfl? Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 10 augusti, 2008) (Meddelandet ändrat av andkar den 10 augusti, 2008)
365
« skrivet: 2008-08-10, 13:02 »
Hej, Tack för svaret! Det måste väl ändå vara rätt person. Jag har svårt att tro att det föddes flera Emma Katarina Eriksson 1845 i Ramsta, som ju är en relativt liten socken. Mvh Anders
366
« skrivet: 2008-08-10, 11:02 »
Hej, Söker Emma Katarina Eriksson (Eld), född 1845-08-16 i Svista i Ramsta socken, Uppsala län. Vet ej om hennes efternamn i folkräkningen står som Eriksdotter, Ersdotter, Eriksson, Ersson, Eld, etc. I husförhörslängderna på 1860-talet står hon i alla fall som Eriksson (Eld). Mvh Anders
367
« skrivet: 2008-08-09, 17:24 »
Hej igen, Vad står det förresten för kommentar i vänstermarginalen (vid Lars och Johanna)? Står det möjligen något om bortflyttad? Mvh Anders
368
« skrivet: 2008-08-09, 15:34 »
Hej, Tack för svaret! Ludvig blev kanske uttagen till lantvärnet i samband med Finska kriget 1808-1809? Mvh Anders
369
« skrivet: 2008-08-07, 20:45 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda några av orden i Ramsta AI:2 1787-1818 (GID: 2184.9.46500). Vad står det under Omständighet på sonen Ludvig? Kan det möjligen börja med ordet afcommenderad? Vart flyttar sonen Karl 1813? När/vart flyttar sonen Fredrik? Mvh Anders
370
« skrivet: 2008-08-03, 22:04 »
Hej, Har en del anor i Jönköping, men det är svårt att hitta dem i husförhörslängderna. Vilka namn är det till exempel som finns i personregistren i början av längderna? Är det bara fastighetsägarna? Finns det något annat sätt att hitta i husförhörslängderna? Sedan undrar jag över en del av det som står i Kristina AI:13 1801-1813 (GID: 1153.5.26500). Där på Båtmansbacken 24-18 nämns min ffmmff Sven Petter Qvennerstedt. Först står det att han flyttat till Scherman(?), sedan 1808 till Landt... ... och till sist att han ... till Gardet d 14 febr. 1811. Vad innebär allt detta och hur hittar man honom? Vilken församling tillhörde gardet och vilket regemente handlade det om? Var förresten Båtmansbacken ett kvarter eller en stadsdel? Vad innebär numret (24-18)? Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 03 augusti, 2008)
371
« skrivet: 2008-08-03, 21:17 »
Hej, Frågan är om det står stuffadern eller om det står någonting annat? Oägta född måste väl syfta på Johanna Malmström, eller syftar det möjligen på C Melin? På Jönköping Kristina E:2 (GID: 1153.103.74600) kan man se när Karl Gustav Melin gifte om sig 1813. Där är det heller inte så lätt att tolka all text. Mvh Anders
372
« skrivet: 2008-08-02, 21:12 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda texten i Jönköping Kristina E:2 (GID: 1153.103.69800). Det är alltså vigseln mellan min ffmmfm Johanna Malmström och min ffmmff Sven Petter Qvennerstedt i Jönköping 1811. Det är framför allt det som står i mitten av sidan som jag har svårt att läsa/förstå (trots att handstilen är rätt lättläst). C Melin är troligen visiteraren Karl Gustav Melin som Johanna Malmströms mor gifte sig med 1801. Alltså Johanna Malmströms styvfar. Mvh Anders
373
« skrivet: 2008-08-02, 13:09 »
Jo, y-namnen verkar i Sverige från början ofta ha getts till kvinnor. Tittar man på www.birthday.se, upptäcker man exempelvis att den äldsta (nu levande) mannen med namnet Tony föddes 1921. Alla tidigare födda är kvinnor. Jonny fanns både som mans- och kvinnonamn, och verkar (minst) lika ofta ha givits till flickor som till pojkar i början av 1900-talet. Conny verkar också ha varit könsneutralt. Mvh Anders
374
« skrivet: 2008-07-31, 20:18 »
Hej, Hittade intressant information på Anbytarforum om föräldrarna till Anders Siggesson (ca 1631-1701): Sigge Olofsson och Margareta (eller Maria) Larsdotter. Margareta (eller Maria) Larsdotter benämndes nämligen adelskånan, medan Sigge Olofsson enligt uppgift var fogde hos Otto von Sack på Kydingeholm, Alunda. Om nu Margareta (eller Maria) Larsdotter var adlig, vilket ätt kan hon ha tillhört? Vilka adelsätter fanns i nordöstra Uppland i början/mitten av 1600-talet? Mvh Anders
375
« skrivet: 2008-07-31, 15:18 »
Hej, Tack för alla svar! Jag vet faktiskt inte var de bodde direkt efter vigseln, men sönerna Olof och Erik föddes 1739 respektive 1741 i Skinnarhässjan, Vänge. Senare finns Malin Larsdotter och Olof Olsson i Sjötorp, Åland. Där dör också Malin Larsdotter 1772. De bör väl ha haft fler barn, men jag har (hittills) inte hittat några fler i födelseboken. Husförhörslängder verkar bara finnas från 1766 i Vänge och då befann de sig troligen redan i Sjötorp, Åland. Jag har inte tillgång till mantalslängder, men där kanske man kan hitta dem i Långtibble, Vänge? Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 31 juli, 2008)
376
« skrivet: 2008-07-25, 20:31 »
Hej igen, Tror att jag även hittat Olof Olssons och Malin Larsdotters vigsel i Vänge C:2 1685-1747 (GID: 2266.5.46800): 1733 7. Drängen Olof Olsson född uti Jerlåsa(?) för samling med pigan ifrån Långtible Lars Janssons dotter Malin Larsdr ... [svårläst] ... Tyvärr kan jag inte riktigt tyda slutet på vigelnotisen. Det står även något i marginalen som jag inte heller kunnat tyda fullt ut. Mvh Anders
377
« skrivet: 2008-07-25, 18:29 »
Hej igen, Tror att jag hittat sonen Eriks födelse i Vänge C:2 1685-1747 (GID: 2266.5.55200): 17. Erich Olof Olssons, torpare Under(?) Bärby(?) Skinnarhässjan(??), Son, född d: 11, christnad d. 12 Decembr. Doopwittnen, ... Nämndeman Erich Olsson och ... ..., ... ... ...by Anders Bergström, samt pigan Cherstin Ersdotter på Bärby Norrgård(?). Kyrkiogången. Dom. ... Såg förresten att det står uti Åland noterat vid sonen(?) Olofs födelse 1739 (GID:2266.5.54200). Så troligen är det väl rätt familj. Mvh Anders
378
« skrivet: 2008-07-25, 12:08 »
Hej, Tack för all information! Tittar man på Sjötorp på sidan 58 i Åland AI:3 1765-1779 (GID: 2286.16.28600), så består familjen av: Olof Olsson, född 1700-04-14 (datum svårläst i Genline) hustru Malin Larsdotter, född 1712-08-26 (1712-08-22 enligt dödboken) son Erik, född 1741-12-11 (tror det står 1741-11-12 på något annat ställe) hustru (Eriks hustru) Kajsa Olsdotter, född 1743 i Skuttunge dotter (Eriks och Kajsas dotter) Magdalena, född 1767-09-30, död omkring 1768-03-01 Erik och Kajsa flyttar sedan omkring 1768 till Eklunda, Åland, se sidan 55 i Åland AI:3 1765-1779 (GID: 2286.16.28300). Där föds barnen Olof 1769, Erik 1771 och Kajsa 1773. 1777 flyttar familjen till Tibble. Frågan är och det är Skogstibble, eller möjligen Långtibble i Vänge socken, som förr ibland bara kallades Tibble. Den Malin Larsdotter, född 1712-08-22, som jag hittade i Vänge socken föddes dessutom i (Lång)tibble. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 25 juli, 2008)
379
« skrivet: 2008-07-23, 23:09 »
Hej, I Åland C:2 1758-1857 (GID: 2286.4.63500) står följande: 19 Junii. Begrofs hustru Magdalena Lars dotter ifrån Siötorp, född i Wengö 1712 d 22 Augusti, död d 12 Junii, af hetsig feber, lefwat 59 år, 9 månader och 22 dagar. Jag hittade sedan en Malin, dotter till Lars Olofsson, född exakt detta datum i Vänge C:2 1685-1747 (GID: 2266.5.50000). För att vara säker på att det är rätt person skulle jag bara vilja veta om Wengö förekom som stavning/benämning på Vänge. Mvh Anders
380
« skrivet: 2008-07-22, 14:28 »
Hej, Tänkte starta ett ämne om vigslar. I Ramsta E:1 1746-1861 (GID: 2184.16.71700) finns bland annat vigseln mellan tolvmanssonen Lars Ludvigsson och Kajsa Larsdotter, samt mellan soldaten Jan Tjock(?!) och Stina Andersdotter. I båda fallen finns det noteringar under kolumnen Bewis: af d 6 Sept: 1779 ifr Hageby af d 4 Oct: 1779 ifr Hageby Också på följande sidor nämns ibland detta med bevis. Är det någon som vet vad detta bevis var för någonting? Det finns även en kolumn som kallas Afwittring. Vad kan det vara? Mvh Anders Karlsson
381
« skrivet: 2008-07-20, 23:59 »
Hej, Tack för svaret, det var intressant! Mvh Anders
382
« skrivet: 2008-07-20, 22:16 »
Hej, Mycket intressant information! I exemplet med byn Annö i Valö socken vid slutet av 1700-talet verkar endast skattegårdar ha funnits. Alla gårdar utom en hade flera delägare, samtidigt som en av bönderna (Anders Matsson) var delägare i flera (tre) gårdar. Kan man säga något om hur det fungerade i byn? Är det troligt att Anders Matsson själv brukade sina delar i de tre gårdar han var hel- eller delägare i? Eller var det snarare så att han fick arrende av de andra bönderna på de gårdar han var delägare i? Var en gård med flera delägare generellt sett uppdelade på flera separata enheter, eller förkom det att man drev den som en enhet? Mvh Anders
383
« skrivet: 2008-07-20, 11:52 »
Hej igen, Tack för alla uppgifter! Om man tittar på kartan (sid 4 av 24) över Annö från 1798, ser man att vissa av husen är lila, medan andra är gula. Jag tolkar det som att de lila är bostadshus, medan de gula är ekonomibyggnader. I Västergården finns det i så fall fyra bostadshus. Två av dem ligger bredvid varandra vid markeringen q (markering för Erik Jansson, se sid 10 av 24). Ett bostadshus har markeringen o (markering för Mats Andersson). Sedan finns ett litet hus något längre åt sydväst utan någon markering intill. Kanske bodde där Erik och Olofs ogifta bror och syster? Det finns förresten inget p (markering för Olof Jansson) i närheten av något hus. Kan det betyda att bröderna bodde i varsitt hus vid q-markeringen och drev gården som en enhet? Mvh Anders
384
« skrivet: 2008-07-20, 02:16 »
Så, man kanske snarare kan se gårdarna i Lantmäteriets dokument som bydelar, som någon gång längre tillbaka i tiden fungerat som gårdar? Om man tar exemplet Anders Matsson, som verkar ha ägt en egen gård (Gropgården) samt andelar i Östergården och Mellangården. Han kan väl inte ha haft tre uppsättningar bostadshus, ekonomibyggnader, etc? Mvh Anders
385
« skrivet: 2008-07-19, 18:02 »
Hej, Tack för svaren! Jag kan ju ta ett exempel, nämligen byn Annö i Valö socken i nordöstra Uppland omkring 1798 i samband med (någon del av?) storskiftet. Försöker matcha uppgifterna mot dem i husförhörslängden (se färgerna): 1. Ett Mantal, Östergården kalladt äges af Anders Walgren, [color=aa00aa]Anders Mattsson[/color], [color=ff6000]Johan Walin[/color] och [color=0077aa]Jan Olsson[/color], 1/4 del hvardera, och har i byamål[?] 5 öresland. 2 Ett Mantal, Wästergården, äges af [color=aa00aa]Ma[/color][color=119911]tts[/color] [color=aa00aa]And[/color][color=119911]er[/color][color=aa00aa]son[/color] til hälften, medan hälften af Eric och [color=aa00aa]Ol[/color][color=ff6000]of[/color] [color=aa00aa]Jan[/color][color=ff6000]sön[/color][color=aa00aa]er[/color] och har i Byamål[?] 5 1/6 do [öresland]. [Erik Jansson (1744-1809) var min fffffff; Olof Jansson hans bror.] 3 Ett Mantal, Norgården[?], äges af gl Ja[color=119911]n A[/color]nd[color=119911]er[/color]ss[color=119911]on[/color], [color=0000ff]Er[/color][color=119911]ic[/color] [color=0000ff]Ma[/color][color=119911]tt[/color][color=0000ff]ss[/color][color=119911]on[/color], Per Olsson och [color=ffff00]Anders Jansson[/color] 1/4 hvardera. Des byamål är 10 1/2 do [öresland]. 4 Ett Mantal, Södergården, äges af [color=0000ff]Olof Ersson[/color] och [color=119911]Jan Jansson[/color], hälften hvardera och har i byamål[?] 4 1/3 do [öresland]. 5 Ett halft Mantal, Mellangården, äges af [color=119911]Ma[/color][color=808080]ts[/color] [color=119911]Ja[/color][color=808080]ns[/color][color=119911]son[/color] och [color=aa00aa]Anders Mattsson[/color], hälften hvardera. Des byamål[?] är 4 do [öresland]. 6 Ett halft Mantal, Gropgården[?] kalladt, äges af [color=aa00aa]Anders Mattsson[/color] och har i Byamål[?] 3 do [öresland]. I byn fanns då följande familjer: bonden [color=0000ff]Olof Ersson[/color] (född 1735) med familj bonden[?] unge [color=119911]Jan Jansson[/color] (född 1747) med familj bonden Anders Wahlgren (född 1735) med familj bonden [color=aa00aa]Anders Matsson[/color] med familj bonden [color=0077aa]Jan Olsson[/color] (född 1757) med familj bonden [color=ff6000]Jan Wallin[/color] (född 1763) med familj bonden [color=ffff00]Anders Jansson[/color] (född 1761) med familj bonden Ja[color=119911]n A[/color]nd[color=119911]er[/color]ss[color=119911]on[/color] (född 1734) med familj bonden [color=0000ff]Er[/color][color=119911]ik[/color] [color=0000ff]Ma[/color][color=119911]ts[/color][color=0000ff]on[/color] (född 1734) med familj bonden Jeremias Ersson (född 1731) och mågen [color=119911]Ma[/color][color=808080]ts[/color] [color=119911]Ja[/color][color=808080]ns[/color][color=119911]son[/color] (född 1749) med familj bonden [color=aa00aa]Ma[/color][color=119911]ts[/color] [color=aa00aa]And[/color][color=119911]er[/color][color=aa00aa]son[/color] (född 1760) med familj bonden Erik Jansson (1744-1809) med familj [min fffffff] bonden [color=aa00aa]Ol[/color][color=ff6000]of[/color] [color=aa00aa]Ja[/color][color=ff6000]ns[/color][color=aa00aa]son[/color] (född 1752) med familj [bror till min fffffff] Hittar alla (kan dock ha missuppfattat något) utom Per Olsson, som ägde en fjärdedel i Norgården[?]. Det verkar alltså ha funnits 13 bondefamiljer i byn och de verkar ha haft andelar i olika gårdar (ibland i flera gårdar). Hade varje familj sin egen bostad? Hade varje familj en egen uppsättning ekonomibyggnader? Kan man säga något generellt om hur det kan ha fungerat i byn? Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 19 juli, 2008)
386
« skrivet: 2008-07-18, 21:19 »
Hej, Har tittat en del på Lantmäteriets historiska kartor samt de dokument som är kopplade till dem (se www.lantmateriet.se). Där ser man ofta listor på gårdarna med en beskrivning av deras storlek, deras ägare, och så vidare. Ibland ser man en gård har flera ägare. Vad innebar detta? Brukade de gården gemensamt som en enhet? Bodde de rent av i samma hushåll? Eller var det i praktiken två separata gårdar, som officiellt räknades som en gård? Mvh Anders
387
« skrivet: 2008-07-16, 14:53 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda yrket på Anders Palm i dödboken. Begravningsdatumet är 8 mars 1719. Det är egentligen inte så svårläst, men jag lyckas ändå inte förstå vad det står. Se Huddunge C:2 1714-1803 (GID: 2342.12.81700). Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 16 juli, 2008)
388
« skrivet: 2008-07-04, 18:06 »
Hej, Tack för svaret, nu har jag mera att gå vidare med. mvh Anders
389
« skrivet: 2008-07-04, 16:49 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda en del av texten på sidan 28 i Vetlanda AI:2 1762-1778 (GID: 1143.3.8600). Det är närmare bestämt noteringarna strax nedanför mitten till höger på uppslaget, som jag är intresserad av. Så här långt har jag själv kommit: död d. 9 Martii 1771 af obstruction gift ... gift ... gift ... [tom rad] död d. ... ... 1764 Mvh Anders Karlsson (Meddelandet ändrat av andkar den 04 juli, 2008)
390
« skrivet: 2008-07-02, 17:57 »
Hej, Söker information om Brita Johansdotter (Hultman), född 30 juni 1749 på Sven Månsgården (tydligen inte detsamma som Månsgården) i Gettinge, Vetlanda, sedan bosatt på Ödegården i Flugeby och därefter på Allmänna gatan i Flugeby, även detta i Vetlanda socken. I husförhörslängden står det sedan att hon flyttat till Fliseryd den 1 oktober 1818. Flera av hennes barn var redan då bosatta i Fliseryd, men jag hittar henne inte hos något av dem. Jag skulle därför gärna vilja ha ett dödsdatum och ort. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 02 juli, 2008)
392
« skrivet: 2008-06-29, 20:26 »
Hej igen, Hur är det med passageraruppgifter på fartygen till Amerika? På www.ellisisland.org finns bara uppgifter 1892-1924. Mvh Anders
393
« skrivet: 2008-06-29, 19:57 »
Hej, Det var intressant! Illinois är vad jag alltid har hört, men det är inget jag har sett i något dokument eller så. Kanske bodde de i Illinois först, för att sedan flytta till North Dakota? Finns de med i 1890 års census? Är Verner namnet på deras gård? Det märkliga är att syskonen hade en brorson, min farfars farbror, som hette Gustav Verner Eriksson/Karlsson (osäker på om han använde sitt eller sin fars patronymikon). Om inte jag minns fel hade han dessutom Verner som tilltalsnamn. Enligt traditionen i släkten bodde de i någon typ av jordkulor den första tiden i Amerika. Det kanske också är en indikation på att de kan ha bott längre västerut i USA? Illinois måste väl ha varit relativt välutvecklat i slutet av 1800-talet? Mvh Anders
394
« skrivet: 2008-06-29, 01:18 »
Hej, Undrar om det finns någon information om några släktingar, som emigrerade till USA på 1880-talet. Det handlar närmare bestämt om tre syskon till min farfars farfar. Syskonen hade en gård i Illinois, men jag vet inte var. De var: Jan Erik Ersson, född 1840-07-16 i Alunda, Uppland, emigrerade 1881-06-05 från Ekeby, Lena, Uppland, tillbaka i Sverige 1910-08-26, död i Storveta, Ärentuna, Uppland 1910-12-27, amerikansk medborgare med namnet Johan Erik Eriksson. Anders Ersson (Andersson), född 1846-03-22 i Alunda, Uppland, emigrerade 1881-06-05 från Ekeby, Lena, Uppland, tillbaka i Sverige 1910-08-26, död i Storveta, Ärentuna, Uppland 1915-01-29, amerikansk medborgare med namnet Andrew Andersson(!). Greta Stina Ersdotter, född 1838-08-06 i Alunda, Uppland, emigrerade 1883-09-11 (två år efter bröderna) från Ekeby, Lena, Uppland, tillbaka i Sverige 1910-08-26, död i Storveta, Ärentuna, Uppland 1921-01-10, amerikansk medborgare med namnet Margareta Kristina Eriksson. Mvh Anders Karlsson
395
« skrivet: 2008-06-28, 15:55 »
Hej, Tack för svaret! Jag kan ju lägga till att Margareta/Greta Kohlström dog 1867-04-10 i Stora Snöån, Norrbärke. Finns det inga föräldrar till Lars Johansson Kohlström? Jag har två andra smeder, som kanske finns på Smedskivan: Anders Jansson, född i februari 1683 i Hyttnäs, Ljusnarsberg, gift med prästdottern Anna Spongia (1681-1749) 1704-09-07 i Ljusnarsberg, död 1751-02-21 i Bråten, Ljusnarsberg. Johan Johansson Fröjd, född 1720-02-07 i Frövi, Näsby, gift med Anna Johansdotter (ca 1718-1794) 1744-11-26 i Oravais, Finland, död 1782-12-24 i Kaitsor, Vörå, Finland. Mvh Anders
396
« skrivet: 2008-06-28, 14:31 »
Hej, Söker information om Lars J(oh)ansson Ko(h)lström född 1737 eller 1735 i Bro socken, död 1818-05-20 i Pjantbo, Norrbärke. Han var bosatt i bland annat Prästhyttan och Borgfors i Skinnskattebergs socken, samt i Hägersnäs i Ramsbergs socken. Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 28 juni, 2008)
397
« skrivet: 2008-06-28, 14:14 »
Hej, Min farfars farfar hade tre syskon som emigrerade till Amerika. De hade en gård i Illinois, men jag vet inte var. Syskonen var: Jan Erik Ersson, född 1840-07-16 i Alunda, Uppland, emigrerade 1881-06-05 från Ekeby, Lena, Uppland, tillbaka i Sverige 1910-08-26, död i Storveta, Ärentuna, Uppland 1910-12-27, amerikansk medborgare med namnet Johan Erik Eriksson. Anders Ersson (Andersson), född 1846-03-22 i Alunda, Uppland, emigrerade 1881-06-05 från Ekeby, Lena, Uppland, tillbaka i Sverige 1910-08-26, död i Storveta, Ärentuna, Uppland 1915-01-29, amerikansk medborgare med namnet Andrew Andersson(!). Greta Stina Ersdotter, född 1838-08-06 i Alunda, Uppland, emigrerade 1883-09-11 (två år efter bröderna) från Ekeby, Lena, Uppland, tillbaka i Sverige 1910-08-26, död i Storveta, Ärentuna, Uppland 1921-01-10, amerikansk medborgare med namnet Margareta Kristina Eriksson. Syskonens gravsten finns (eller fanns i alla fall för ett par år sedan) bevarad på Ärentuna kyrkogård. Är det någon som vet var i Illinois syskonen hade sin gård, eller hur man kan ta reda på detta? Det skulle också vara intressant att veta hur vanligt det var att syskon emigrerade på det här sättet. Dessutom var väl emigration från Uppland inte särskilt vanligt.
398
« skrivet: 2008-06-27, 21:20 »
Hej, Erik Olsson (född 11 december 1741) och hans hustru Karin Olsdotter (född 1743) flyttade med sina barn från Eklunda, Åland till Skogstibble 1777. Sonen Olof Ersson (1769-1829) har jag lyckats följa 1769-1777 och 1801-1829, men jag vet inte var han eller hans föräldrar bodde 1777-1801. Är det någon som vet var i Skogstibble familjen var bosatt efter 1777? Jag har inte lyckats hitta dem i husförhörslängden för Skogstibble. Mvh Anders Karlsson
399
« skrivet: 2008-06-27, 14:58 »
Hej, De hade såvitt jag vet fem barn (kan ha haft fler): Kajsa (1821-), Mårten (1823-1823), Jakob (1825-1825), Maria Beata (1826-1826) och Brita (1827-1866). Tre av barnen var alltså bara dagar/veckor gamla när de dog. Det måste ha varit ovanligt även om barnadödligheten var hög. Mvh Anders
400
« skrivet: 2008-06-26, 22:08 »
Hej, Tittade på sytningsman under yrken här på Anbytarforum. Där stod det bland annat att en sytningsman var detsamma som en undantagsman, alltså en person som lämnat över sitt lantbruk till någon yngre mot löfte om kost och bostad framöver. Det konstiga är att Brita Mårtensdotter Nordberg hade varit änka i 21 år när hon flyttade till Ruokus, Kimo, Oravais. Kan det möjligen vara så att hon var på undantag redan på Lassusgården i Karvat, Vörå och att sedan hela hushållet flyttade till Ruokus, Kimo, Oravais 1854? Mvh Anders
401
« skrivet: 2008-06-26, 17:25 »
Hej, Tack för svaret! Är det förresten så att Roukus är en by eller en gård? Ligger det i eller i närheten av Kimo? Jag läste att sytningsman var detsamma som undantagsman, men vad var då sytningsänka? Hennes make Jakob Mårtensson Vinter/Lassus avled ju redan i 40-årsåldern och kan väl knappast ha varit undantagsman. Var hon kanske omgift? Mvh Anders
402
« skrivet: 2008-06-25, 23:28 »
Hej, Söker dödsdatum på Brita Mårtensdotter Nordberg. Hon föddes 10 april 1801 vid Oravais masugn, Oravais och var dotter till masmästaren Mårten Mårtensson Nordberg/Lolander (1761-1831) och hans hustru Beata Gabrielsdotter (1759-1841). Vid Oravais masugn bodde Brita Mårtensdotter Nordberg fortfarande då hon 16 november 1819 gifte sig med nämndemanssonen (senare nämndemannen) Jakob Mårtensson Vinter/Lassus (1790-1833). De var sedan bosatta på Lassusgården i Karvat, Vörå. 1854 flyttade Brita Mårtensdotter Nordberg till Roukus (gård?) i Kimo, vilket jag antar låg i närheten av Kimo bruk i Oravais. Är det någon som vet vad som hände med henne sedan och till exempel har ett dödsdatum? Mvh Anders Karlsson
403
« skrivet: 2008-06-20, 20:28 »
Hej, Såg ett inlägg av Carl-Evert Gustafsson under Alunda från den 18 januari 2006. Där nämns bland annat en Johan Larsson, tolvman bosatt i Annö, Valö. Dessutom nämns en bror till honom: Lars Larsson. Om Lars Larsson står det mera, exempelvis att han föddes 1684 i Annö, Valö, men att han sedan bodde i Marma, Alunda respektive Börsta, Tuna. Det jag undrar är helt enkelt om tolvmannen Johan Larsson är identisk med den Johan Larsson jag hittat. Min Johan Larsson föddes 1672, var bosatt i Annö, Valö och gift med Karin Eriksdotter(?). Han dog i Annö, Valö den strax före 14 februari 1753. (Tror att 14 februari 1753 är begravningsdatum.) Mvh Anders
404
« skrivet: 2008-06-17, 22:03 »
Hej, Det var intressant! Är/var Gamla Herrgården en stadsdel eller en herrgård? Mvh Anders
405
« skrivet: 2008-06-16, 17:46 »
Hej, Tack för svaret! Att han var smältare nämns också när han gifte sig med Lisa Nilsdotter den 4 oktober 1759 i Grangärde. Deras första barn Per Persson (senare kallad Malt Per Persson) föddes dock (oäkta) redan den 4 maj 1759 i Botåker, Grangärde. Per Nilsson Nordberg föddes Åsmansbo, Norrbärke den 4 oktober 1732, men verkar ha bott i Falun före/vid vigseln 1759. Familjen flyttade sedan till Falun cirka 1760. Per Nilsson Nordberg dog 1767 i Falun. Barnen växte sedan upp i Grangärde. Mvh Anders
406
« skrivet: 2008-06-15, 22:48 »
Hej Jonas, Så här ser mina släktled ut från Per Stålhammar och framåt (tar inte med nu levande personer): Per Stålhammar, överste (ca 1612-1701) I Johan Stålhammar, överstelöjtnant (1653-1711) I Katarina Elisabet Stålhammar (1680-1730) I Anna Brita Olofsdotter Edman (1717-1771) I Brita Johansdotter (Hultman) (1749-) I Anders Hultman (Sakrisson), rättare, inspektor, hemmansägare, sexman (1783-1839) I Sedorika Amalia Hultman (1827-1901) I Karl Gustav Karlström (Karlsson), slöjdare med mera (1860-1957) I Anny Ragnhild Viktoria Karlström, kokerska, drev affär tillsammans med sin make (1890-1974) Mvh Anders
407
« skrivet: 2008-06-12, 22:40 »
Hej igen, Har precis lagt upp en fråga om en födelsenotis i Falu Kristine med rubriken Falu Kristine C:7 1758-1767 (GID: 174.91.88700). Det gäller en bror till Per Persson som föddes 1761. Mvh Anders
408
« skrivet: 2008-06-12, 22:37 »
Hej, Skulle behöva hjälp att fylla i luckorna i den här texten (Falu Kristine C:7 1758-1767 (GID: 174.91.88700)): Så här långt lyckas jag tyda: Julii 11. ... Per Nilss Nordberg på gl ... Son Christnades ... ... Erelius ... ... ... 14. augusti af ... faddrar gd. Carl Ölund(?) dess hustru ... ... Anders Ersson dess hust. Mvh Anders
409
« skrivet: 2008-06-12, 21:52 »
Hej, Tack för svaret! Tycker att det verkar stämma väldigt bra med texten. Om jag förstår det rätt har man alltså förkortat gammalt med glt? Mvh Anders
410
« skrivet: 2008-06-11, 22:03 »
Hej igen, Kanske någon kan tyda det nu: Mvh Anders
411
« skrivet: 2008-06-07, 01:39 »
Hej, Här är min tolkning: d 10 Nov. föddes en Äkta(?) doter i Marhult af ...(yrke?) ...(förnamn?) Sahlberg(?) och h. Maria M...sdoter vid namn Ingeborg. ... ... ... i Marhult Nils Stark. d. Anders ...sson i ...torp. h. Elin i g...hult Karin ...dr och ... ... doter. Hoppas någon kan fylla i luckorna... Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 07 juni, 2008)
412
« skrivet: 2008-06-04, 23:05 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda en del av dödsnotisen längst ner på högersidan i Lena C:3 1754-1789 GID: 2248.25.46600. Detta har jag lyckats(?) lösa: Pehr Isacson Maj 5 14 Bonde uti Biörhammar ... [svårläst] ... dödde af ålderdoms bräcklighet ... [svårläst] ... född 1702 d. 10(?) Sept: dö.. ... 1775. ... i 72 år 7½ månad. Hoppas någon kan fylla i luckorna...
413
« skrivet: 2008-06-01, 19:24 »
Hej, Kan inte svara på så många av dina frågor, men en dräng/bondson bör nog ha haft råd med fotografering. Jag har foton på kolare och torpare från den här tiden bland mina släktingar, så fotografering var nog inte särskilt dyrt på 1870-talet. Mvh Anders
414
« skrivet: 2008-06-01, 14:41 »
Hej, Skulle gärna vilja ha hjälp att tyda de här texterna från Tuna C:3 1767-1820 GID: 2271.26.13500 och 2271.26.13600: Mvh Anders
415
« skrivet: 2008-05-27, 01:05 »
Skulle gärna vilja veta mer om Karin/Kajsa/Katarina Gabrielsdotter Molin och hennes släkt. Hon föddes 1717 i Ringbo, vilket tydligen är detsamma som Rimbo (i Uppland). Hon var senare gift med Johan Nilsson Dalman (ca 1720-1768), klockare i Tillinge socken. Mvh Anders
416
« skrivet: 2008-05-26, 19:07 »
Hej igen, Har delvis lyckats lösa problemen själv. Sofia Hagstedt och Olof Ersson bodde efter 1805 på flera olika ställen i Hagby, Balingsta och Skogstibble. Olof Ersson benämns antingen som rättare, bonde, inhysesman eller torpare. Han dog den 14 mars 1829 på Focksta ägor i Hagby, medan Sofia Hagstedt dog den 23 oktober 1834 på Svista ägor i Ramsta (men var skriven i Hagby by, Hagby). Dödsorsaken var i båda fallen lungsot. Dessutom var Olof Ersson inte född i Skogstibble utan i Eklunda, Åland den 2 februari 1769. När det gäller Sofia Hagstedts mors släkt har jag också kommit en bit. Modern Anna Jansdotter Dalman uppges vara född 1743 i Biskopskulla. Jag har hittat en Gabriel Dalman (född den 15 januari i Biskopskulla, död den 15 maj 1791 i Tillinge), som var klockare i Tillinge och en Nils Dalman (född 1741, död 1802 i Teda), också han klockare. Jag är nästan helt säker på att de var bröder och jag är nästan lika säker på att Anna Jansdotter Dalman var deras syster. De verkar alla finnas som barn till bonden(?) Jan Nilsson och hans hustru Karin Gabrielsdotter i Vrå, Biskopskulla. Se Biskopskulla AI:2 (GID: 2291.10.54100). Alla åldersuppgifter och namn på barnen stämmer nämligen. Är det någon som vet mer om detta? Mvh Anders
417
« skrivet: 2008-05-20, 00:45 »
Hej, Tack för svaret! Det måste alltså var det Ruddun som ligger på andra sidan Finnsjön sett från Körbo? Tittade också på en karta på lantmateriet.se från 1901-1906. Där kallas torpet Ruddotorp. Mvh Anders
418
« skrivet: 2008-05-19, 21:00 »
Hej, Är det någon som vet mer om platsen Rudun i Österlövsta socken. Det bör ha rört sig om ett torp och det låg antagligen i trakten av Körbo/Gåvastbo. Mvh Anders
419
« skrivet: 2008-05-17, 21:54 »
Tänkte här försöka ge några argument för och emot de olika hypoteserna: Nils dä och Nils dy var halvbröder, men hade trots detta samma namn. För: Det förekom till och med att helsyskon fick samma namn vid den här tiden. Andra hustrun Elisabets far hette Nils. Den här hypotesen stämmer bäst överens med Tor Bergs noteringar. Emot: Två syskon med samma namn var trots allt inte vanligt. Finns det några belägg för att Nils dy och Arvid verkligen var helbröder? Finns det exempelvis något patronymikon noterat på dem? Nils dy och Arvid var egentligen halvbröder (på sin mors sida). För: Löser problemet med att Nils dä och Nils dy hade samma namn. Namnet Nils fanns även inom Elisabet Nilsdotters familj. Två syskon med samma namn var trots allt inte vanligt. Den här hypotesen skulle därför möjligen vara mer sannolik rent allmänt. Emot: Nils dy och Arvid står som helsyskon i Tor Bergs bok. Fullt möjligt att syskon fick samma namn vid den här tiden. Är det förresten någon som vet mer om Elisabet Nilsdotter? Det skulle ju kunna vara en väg att lösa detta. Mvh Anders
420
« skrivet: 2008-05-17, 20:25 »
Hade missuppfattat en sak i mitt förra inlägg, men nu är det ändrat (se ovan). Mvh Anders
421
« skrivet: 2008-05-17, 20:16 »
Håller med om att allt tyder på att det är två olika Nils. En Nils föddes 17 maj 1572, gifte sig 1602 och fick sitt första barn 1603. En annan Nils skrevs in vid Uppsala universitet 1610. Han bör då ha varit tonåring eller i 20-årsåldern, det vill säga född omkring 1590. Men skulle inte Nils dy kunna ha varit halvbror istället för helbror till Arvid? Nils dy kan väl har varit Elisabet Nilsdotters son i ett tidigare äktenskap? Namnet Nils fanns ju uppenbarligen i den släkten också. I så fall behöver inte Nils dy vara varken hel- eller halvbror till Nils dä. Då är det inte längre alls konstigt att de fått samma namn. Nils dy skulle i detta scenario ha blivit döpt till Nils innan hans mor visste att hon en dag skulle gifta om sig med en man vars äldste son hette Nils. Står det förresten några patronymikon på Nils och Arvid i Tor Bergs bok? Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 17 maj, 2008) (Meddelandet ändrat av andkar den 17 maj, 2008)
422
« skrivet: 2008-05-17, 19:46 »
Är det möjligt att Bengt Nilsson skräddare kan ha varit gift ytterligare en gång, exempelvis innan han gifte sig med Anna Andersdotter? Om man tänker sig ett ytterligare äktenskap, så skulle alltså Nils Bengtsson och Johan (Bengtsson) Skytte kunna vara halvbröder, utan att Nils Bengtsson fördenskull behöver vara född så sent som 1589. Såväl Örnberg som Nordisk Familjebok (1917) verkar dessutom säkra på att Nils Bengtssons föddes 1572. Örnberg uppger till och med datum: 17 maj 1572. Dock bör man fråga sig om en 38-årig gift man började studera vid universitet i början av 1600-talet. En mera trolig förklaring skulle kanske kunna vara, att Nils och Arvid (som skrevs in vid Uppsala universitet 1610) hade samma mor, men olika fäder. Nils skulle alltså kunna vara en son till Elisabet Nilsdotter i ett tidigare äktenskap. I så fall skulle denne Nils kunna vara halvbror med Arvid, utan att fördenskull vara identisk med Nils Bengtsson född 1572. Mvh Anders
423
« skrivet: 2008-05-09, 17:29 »
Jag fundrade på om Bengt Nilsson skräddare kan ha varit gift en gång innan han gifte sig med Anna Andersdotter? I så fall skulle ju Nils Bengtsson och Johan (Bengtsson) Skytte kunna vara halvbröder, utan att Nils Bengtsson fördenskull behöver vara född så sent som 1589. Å andra sidan verkar det framgå tydligt i Tor Bergs bok om Johan Skytte att (åtminstone en) Nils föddes efter 1588. Kanske hade Bengt Nilsson skräddare två söner med samma namn. Men borde i så fall inte också den äldre Nils nämnas i boken? Örnberg uppger födelsedatumet 17 maj 1572 för Nils Bengtssons. Är det förresten någon som kan belägga att Johan Nilsson Skytte verkligen var son till Nils Bengtsson? Mvh Anders
424
« skrivet: 2008-05-08, 21:39 »
Hej, Fick tips från Birgitta Ohlsson att Johan Nilsson Skytte nämns på sidan 467 under S i Örnbergs ättartal. Dessutom finns mer information om släkten på sidorna dessförinnan. Örnbergs ättartal finns nu (tillfälligt) tillgänglig gratis på www.svar.ra.se. Där framgår det att Johan Nilsson Skytte var son till borgaren, köpmannen och kronofaktorn Nils Bengtsson i Nyköping. Är det någon som vet mer om detta, eller allmänt känner till tillförlitligheten i Örnbergs ättartal? Här kommer bliden från Örnbergs ättartal:
425
« skrivet: 2008-05-08, 00:10 »
Hej igen, Det kan ju också vara tvärtom, det vill säga att de finns noterade på sidan 417 (SahlboGrufvor Backstuga på Sahlbo-Skogen), men att prästen anser att de bör stå skrivna på sidan 422 (Liusnarsborn(?) Nybygge Tillhör ... Wall...)... Mvh Anders (Meddelandet ändrat av andkar den 08 maj, 2008)
426
« skrivet: 2008-05-07, 23:13 »
Hej, Jag tolkar det som: fol 422 422 Eric Ersson med sit Hushåll bör vara här(?) skrifvne(?) Se fol: 479. orkeslös(?) Jag vet dock inte om det är helt rätt, men titta även på sidan 422, där familjen också nämns. Där står det för övrigt: Skrifv... vid(?) Salbogruf... Jag tolkar det alltså som att de står skrivna på sidan 422 (Liusnarsborn(?) Nybygge Tillhör ... Wall...), men att prästen anser att de bör stå skrivna på sidan 417 (SahlboGrufvor Backstuga på Sahlbo-Skogen). Min gissning är att de sedan flyttar till sidan 479 (Valbo-Grufvor). Mvh Anders
427
« skrivet: 2008-05-07, 22:54 »
Hej, Erik Ludvigsson (1756-1830) och var bosatt i Måsta, Balingsta socken. I husförhörslängderna uppges han ha varit häradsdomare, nämndeman samt rusthållare. Dessutom hittar jag honom som riksdagsman i landhövdingeämbetets kungörelser 1816. Finns det något sätt att ta reda på vilken/vilka riksdagar han deltog i? Går det även att hitta vad han kan ha uttalat sig om i riksdagen? Är det något som vet någonting mera om Erik Ludvigsson? Mvh Anders
428
« skrivet: 2008-05-02, 10:09 »
Hej, Jag tolkar det som att hon dog 1802-03-19 och begravdes 1802-04-04. Sedan står det: Flickan Lena Cath: Petersdr. i Hjelmåkra. Dödsorsaken är svårare att se, men jag gissar att det står koppor. I så fall har man skrivit kopor och gjort ett streck ovanför p, för att visa att det är två p. Jag är dock osäker, så någon mer borde kanske titta på det. Mvh Anders
429
« skrivet: 2008-05-01, 21:22 »
Hej, Tack för svaret. Kan det möjligen stå mjölnare (Miöln.)? Jag läste nämligen någonstans att byggmästare ofta också var mjölnare. Mvh Anders
430
« skrivet: 2008-05-01, 14:15 »
Hej, Jag kan ju förtydliga att jag inte har några problem att läsa namnen, utan det är yrkestitlar och annan information jag skulle behöva hjälp med. Mvh Anders
431
« skrivet: 2008-05-01, 14:12 »
...och här kommer den andra: Mvh Anders
432
« skrivet: 2008-05-01, 14:10 »
Hej, Skulle vilja ha hjälp att tyda två texter. Här kommer den första: Mvh Anders
433
« skrivet: 2008-04-28, 11:12 »
Hej, Tack för svaret! Det ser ut som att det kan stå Biskopsku eller något liknande. Mvh Anders
434
« skrivet: 2008-04-27, 23:26 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda Anna Dalmans födelseort. Det är sannolikt att det rör sig om sydvästra Uppland. Kan det vara Balingsta, Biskopskulla, Bondkyrka (utanför Uppsala), eller står det någonting het annat?
435
« skrivet: 2008-04-27, 21:34 »
Hej, Tack för svaret! Det låter ju rimligt att det kan vara armen. Mvh Anders
436
« skrivet: 2008-04-27, 21:31 »
Hej, Det ser ut att stå moder passion, det vill säga moderpassion. Begreppet moderpassion kan betyda flera olika saker, men här är en definition jag hittade på http://www.sindra.net/genealogi/index.html: Graviditetspsykos, hysteri, psykiska och nervösa symtom hos kvinnor Det finns också en diskussion om moderpassion här på Anbytarforum. Klicka på Språk, ord och namn, därefter på Sjukdomar och dödsorsaker och slutligen på Moderpassion. Där finns det lite mer information och sjukdomen/sjukdomarna. Mvh Anders
437
« skrivet: 2008-04-27, 21:16 »
Hej, Det har varit några frågor om släkten Hagstedt och här kommer ytterligare några frågor: Är det någon som har kunnat följa Sofia Hagstedt (född den 20 april 1776 i Klockargården, Hagby) och hennes make rättaren Olof Ersson (född 1769, möjligen den 16 september 1769 i Onsike, Skogstibble)? Jag hittar dem på vid Filke fram till ungefär 1805, men sedan vet jag inte vart de tar vägen. (Hagby AI:2 1787-1816, GID: 2311.3.92700) De hade minst tre barn: Kajsa född 1801, Anna Stina född 1802, Lena Stina född 1804. Dessutom skulle det vara mycket intressant att veta mer om Sofia Hagstedts mors släkt, som hette Dalman. Sofia Hagstedts morfar hette Jan Dalman och uppges vara född 1720. Är det någon som vet mer om honom eller denna släkt i allmänhet? Mvh Anders
438
« skrivet: 2008-04-27, 18:11 »
Hej, Skulle behöva hjälp att tyda detta. Jag lyckas tyda att han fått avsked den 20 juni 1825 för förofärdighet i högra.... Men var var han ofärdig?
439
« skrivet: 2008-04-25, 17:55 »
Hej, Jag har ett liknande problem. Min mormors morfars morfar hette Anders Hultman och föddes 1783 i Gettinge, Vetlanda. Han står som boende hos föräldrarna till han är knappt 20 år gammal. Problemet är att det i ett brev (skrivet av hans barnbarn i början(?) av 1900-talet) står föjande: Inspektor Anders Hultman fostersån hos Krigsrådet Mark fån v. Vürtenberg å Läggevi Fliseryd Anders Hultman går mycket riktigt att finna som inspektor vid Läggevi krutbruk och dessförinnan som rättare på Ekhults säteri, båda ägda av familjen Marcks von Würtemberg. Men jag har inte kunnat belägga att han var fosterson. Om man antar att han ändå var fosterson, varför skulle en bondson bli fosterson hos en adelsman? Kan begreppet fosterson ha ändrat innebörd under åren? Kan det exempelvis ha handlat om att de bekostade hans utbildning? En annan tanke, är att Anders Hultmans hustrus två första (oäkta) barn, möjligen var barn till någon Marcks von Würtemberg och att de var fosterbarn hos Anders Hultman. Men detta är givetvis bara spekulationer. Mvh Anders
440
« skrivet: 2008-04-23, 21:45 »
Hej, Maja Lisa (Maria Elisabet) Norkvist föddes den 15 april 1744 på Hade krog, Hedesunda. Hon var dotter till skräddaren Magnus Norkvist och hans hustru Kerstin Ersdotter. När jag för ett tag sedan passerade Hade/Hadeholm, upptäckte jag att det stod krogen på skylt vid ett hus strax öster om Hadeholms herrgård. Är det någon som vet om det var här krogen låg 1744 och om det till och med kan vara samma hus? Mvh Anders
441
« skrivet: 2008-04-21, 22:30 »
Hej, Är det någon som känner till mer om skräddaren Magnus Norkvist (f ca 1720) och hans hustru Kerstin Ersdotter (f ca 1720). De gifte sig i på Harbonäs, Harbo den 11 juli 1742. Han verkar då har varit bosatt på Viby bruk och hon på Harbonäs säteri. (Harbo C:1 1680-1762, GID: 2337.12.54600) När dottern Maja Lisa (Maria Elisabet) föddes den 15 april 1744 (det står 1747 i husförhörslängderna när hon är vuxen men detta är troligen fel) var de bosatta vid Hade krog i Hedesunda socken. (Hedesunda C:2A 1728-1761, GID: 1593.15.70000) Sedan omkring 1750 var de tillbaka i Harbo, närmare bestämt i Hässelby. Där föds också sönerna Olof och Erik. Dock står det där borta, vilket jag tolkar som att de flyttat därifrån. Jag vet dock inte vart till flyttade. (Harbo AI:4 1738-1764, GID: 2337.5.53100) Maja Lisa Nor(d)kvist (med stor sannolikhet samma Maja Lisa Norkvist) hittar jag sedan nästa gång ca 20 år senare, då hon i februari 1769 flyttade från Östervåla socken till Harbonäs säteri, Harbo. Hon gifte sig den 29 september 1769 med torparen Hans Andersson (1745-1812) och de bosatte sig i Näverbo, Harbo. Hon dog den 20 januari 1814 i Kämpebo, Harbo. (Harbo AI:5 1763-1791 m fl) Är det någon som vet mer om Magnus Norkvist och Kerstin Ersdotter, t ex efter att de lämnat Hässelby på 1750-talet? Bodde de i Östervåla socken? Det finns en Magnus Norkvist född den 19 februari 1721 i Börje socken, son till komministern Erik Norkvist och hans hustru Sara Sundell. Är detta samma Magnus Norkvist? Mvh Anders
442
« skrivet: 2008-04-21, 22:05 »
Hej igen, Har nu hittat en del mer information och jag flyttar därför över mina (nya) frågor till Harbo socken. Mvh Anders
443
« skrivet: 2008-04-20, 22:48 »
Hej, Är det någon som känner till Maria Lisa Nordkvist, som i februari 1769 flyttade från Östervåla socken till Harbonäs säteri, Harbo. Hon uppges vara född 1747, hon gifte sig den 29 september 1769 med torparen Hans Andersson (1745-1812) och de bosatte sig i Näverbo, Harbo. Hon dog den 20 januari 1814 i Kämpebo, Harbo. Eventuellt hade hon patronymikonet Månsdotter. Jag kan inte hitta henne i födelseböckerna i Östervåla och Harbo, men enligt www.familysearch.org finns en Maria Elisa Norqvist född den 15 april 1744 i Hedesunda, vars föräldrar hette Magnus Norkvist och Kristina Ersdotter. Det finns även en Erik Magnusson Norkvist född den 23 mars 1752 i Harbo, vars far hette Magnus Norkvist och mor Stina. Kan det vara en bror? Mvh Anders
444
« skrivet: 2008-04-18, 16:56 »
Hej, Min mmmfmf Anders Hultman (1783-1839) var rättare på Ekhults säteri (och sedan inspektor på krutbruket i Läggevi). I t ex Fliseryd AI:3 1818-1818 (GID: 27.3.95600) ser man att Marcks von Wurtenberg ägde Ekhult, men Anders Hultman med familj samt pigor och drängar verkar vara de enda som bodde på säteriet. Är det någon som vet mer om Ekhults säteri? Huset som finns där i dag verkar vara byggt i slutet av 1800-talet, men enligt Historik över Fliseryds socken av Martin Tärnfors fanns det ett äldre Ekhult (Gamla Ekhult), som låg en bit ifrån den nuvarande gården. Vet någon någonting om Gamla Ekhult? Kan Anders Hultman med familj ha bott i själva herrgården, eller är det mera troligt att de bodde i en separat rättarbostad? Herrgården vid Gamla Ekhult var tydligen i dåligt skick på 1880-talet, men rustades då. Den verkar dock inte finnas kvar i dag. Mvh Anders
445
« skrivet: 2008-04-17, 22:14 »
Hej igen, Nu har jag lyckats spåra Nils Nilsson framåt i tiden. Född: 15 juni 1819 i Fändal, Fliseryd - Fliseryd C:3 1786-1830 (GID: 27.14.46000) Bosatt: -1840 i Fändal, Fliseryd - Fliseryd AI:5 1835-1841 s 528 (GID: 27.6.74700) Bosatt: 1842-1844 i Ödebo, Ålem - Ålem AI:12 1836-1847 s 476 (GID: 204.28.68000) Gift: 2 oktober 1843 med Kristina Larsdotter (1817-1891) - Ålem C:7 1832-1845 (GID: 204.43.51100) Bosatt: 1844-1845 vid Karlsfors bruk, Ålem - Ålem AI:12 1836-1847 s 515 (GID: 204.28.71900) Bosatt: 1845-1854 vid tegelbruket i Kaggetorp, Ålem - Ålem AI:12 1836-1847 s 152 (GID: 204.28.33500) Bosatt: 1854- i Norra Bäckebo, Ålem (var där torpare) - Ålem AI:16 1861-1869 s 65 (GID: 204.3.7200) Dömd för stöld 1856 - Ålem AI:16 1861-1869 s 65 (GID: 204.3.7200) Död: 3 juni 1880 på Norra Bäckebo nr 2, Ålem - Ålem AI:20 1880-1886 s 81 (GID: 204.7.8100) Jag kan också förtydliga att detta är den Nils Nilsson som var inblandad i dråpet på inspektoren Anders Hultman (1783-1839). Mvh Anders
446
« skrivet: 2008-04-17, 21:59 »
Hej igen, Lyckades nu tyda detta själv. Det var Karlsfors, som också ligger i Ålems socken. Mvh Anders
447
« skrivet: 2008-04-17, 20:38 »
Hej, Undrar vad det står att Nils Nilsson och hans hustru flyttar till. De bor alltså i Ödebo i Ålems socken, där Nils Nilsson är (gift) dräng. Mvh Anders
448
« skrivet: 2008-04-17, 20:30 »
Hej, Tack för svaret! Det var ju intressant att det stod Namngifna Barnafadrens dr:. Jag trodde att det stod någon typ av yrkestitel med dr på slutet. Mvh Anders
449
« skrivet: 2008-04-17, 10:23 »
Hej, Tack för informationen! Jag tolkar det som att han kommit till Ödebo 1842 från Högsby(?) (dvs Högsby socken?). Sedan ser det ut som att han flyttar någonstans (K...) 1841(!). Samtidigt verkar han ju vara bosatt i Ödebo vid vigseln i oktober 1843. Hur ska man tolka detta? Mvh Anders
450
« skrivet: 2008-04-16, 20:56 »
Hej, Skulle vilja ha hjälp att tyda detta i Grangärde C:4 1752-1772 (GID: 169.45.81000). Har lyckats tyda en del, men inte allt.
451
« skrivet: 2008-04-15, 20:42 »
Hej, Tänkte fråga om två personer med anknytning till Fliseryd. Den ena är Brita Johansdotter (Hultman), född 30 juni 1749 på Sven Månsgården, Gettinge, Vetlanda. Enligt Vetlanda AI:8 1816-1820 (GID: 1143.10.67000) flyttade hon från Allmänna gatan, Flugeby, Vetlanda till Fliseryds socken. Är det någon som kan hitta henne, antingen i Fliseryd eller någon annanstans? Hon hade flera barn som bodde i Fliseryd: Anders Hultman (Sakrisson), Adam Hultman (Sakrisson), Eva Sakrisdotter, Helena Sakrisdotter, Johannes Hultman (Sakrisson). Jag kan dock inte hitta henne någonstans. En annan person är Nils Nilsson, som föddes 15 juni 1819 i Fändal, Fliseryd. Han växte upp i Fändal och blev sedan dräng hos brukaren Karl Persson, för att sedan flytta till Ålems socken 1841. Se Fliseryd AI:6 1841-1853, s 607, (GID: 27.7.113000). Jag kan dock inte hitta honom i inflyttningslängden i Ålem. Är det någon som vet vart han tog vägen? Mvh Anders
452
« skrivet: 2007-09-20, 20:46 »
Tänkte bara tipsa om historieprofessorn Lars-Olof Larssons bok om släkten Stålhammar (Per Stålhammar och generationerna närmast efter honom): Lars-Olof Larsson, På marsch mot evigheten - Svensk stormaktstid i släkten Stålhammars spegel, 2007, Prisma, ISBN: 978-91-518-4965-2. Se även: http://www.panorstedt.se/templates/Prisma/Book.aspx?id=45875 Mvh Anders
453
« skrivet: 2007-09-11, 17:30 »
Problemet är väl att Filip Ingevaldsson (Örnsparre) (dödad 28 maj 1318 av norrmän) gifte sig 24 april 1301 med N N Gregersdotter (sondotter till Birger jarl). (ÄSF del I, s 42b) Om de fick några barn kan de tidigast ha fötts 1302. Margareta Ingevaldsdotter (Örnsparre) måste dock ha fötts långt tidigare än 1302, om hon blev änka efter Magnus Kristinasson redan 1309. (ÄSF del I, s 100a) Om hon var dotter till Filip Ingevaldssons (Örnsparre), bör det ha varit i ett tidigare äktenskap med en i dag okänd(?) kvinna? Filip Ingevaldsson (Örnsparre) finns belagd från 1285 (ÄSF del I, s 42b) och föddes kanske på 1250- eller 1260-talet. Att äktenskapet med N N Gregersdotter (från 24 april 1301) skulle vara hans första är väl därför inte troligt.
454
« skrivet: 2007-08-30, 00:51 »
Hej, Såg på Rötters namnnorm: http://www.genealogi.se/namnnorm.htm att namnet Mektild och att det är ett tyskt förnamn samt en sidoform till forntyska Mahthilt, jfr Matilda och Metta. Birger jarls andra hustru hette Mechtild och jag undrar nu om det är samma namn som Mektild (antar det). I samband med nyheten om DNA-testen på benen i Varnhem pratade de om på radio om att Mechtild och uttalade det då med ch-ljud. Ska det uttalas så eller är det bara en gammal stavning (jfr ordet och)? Sedan undrar jag var i Sverige man har hetat Mechtild/Mektild, det lär ju ändå ha förekommit i rätt stor utsträckning när det finns med i Rötters namnnorm. Såg på www.scb.se att det finns tolv kvinnor som heter Mechtild i Sverige i dag, varav fyra med Mechtild som tiltalsnamn. Ingen heter Mektild. Eftersom alla stavar det Mechtild antar jag att det uttalas med ch-ljud, i alla fall i dag. Någon som vet mer om det?
455
« skrivet: 2007-06-17, 23:09 »
Hej Solveig, Tack för uppgifterna. Jag får undersöka närmare om det är rätt Anders Persson. Det kan ju ha fötts flera med det namnet i Norrbärke 1819. Mvh Anders
456
« skrivet: 2007-06-17, 16:32 »
Söker information om de här personerna: Maja Greta Hansdotter, född 1812-12-19 i Grästjärn, Malingsbo, Dalarna. Anders Persson, född 1819-06-18 i Måsbo, Gessberg, Norrbärke, Dalarna. Erik Gustav Nyström, född 1836-03-04 i Fagersta, Västanfors, Västmanland. Johan August Nyström, född 1838-07-04 i Fagersta, Västanfors, Västmanland. Per Johan Nyström, född 1840-01-06 i Fagersta, Västanfors, Västmanland. Jag vet inte vilka av dem som fortfarande levde 1890, men någon/några borde ha varit i livet då. Mvh Anders
457
« skrivet: 2007-06-17, 14:33 »
Det var intressant med mer information om deras anor. Jag var in på ortnamnsregistret hos Institutet för språk och folkminnen ( http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s1hx001/208220a1.htm) igen och det verkar som Figgerhult idag stavs Figgölhult, men jag är inte helt säker på att det är samma plats.
458
« skrivet: 2007-06-16, 22:01 »
Hej igen, Det var mycket ny information. Jag var in på ortnamnsregistret hos Institutet för språk och folkminnen ( http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s1hx001/208220a1.htm) och det verkar som Ängsturfan(?)/Ängehorfvan (om de nu är samma ställe) stavas Ängehorvan på modern svenska. Torpet var redan 1938 borta och namnet användes (1938) inte längre i dagligt tal. Om jag förstått det rätt, var det ett torp under Kvillegärde. Ängehorvan var också namnet på en åker vid torpet. På samma sida hittade jag lite information om Gallieberg. Det är troligen den plats som idag stavas Galgeberget och var ett torp under Ekhult med ett stort berg intill. 1938 uppges anledningen till namnet på torpet ha varit okänt i bygden.
459
« skrivet: 2007-06-15, 22:30 »
Hej, Då vet jag varför det kommit en till Fliserydstråd. Egentligen vet jag inte så mycket mer än det Birgitta Berkemar skrev. En del av hennes uppgifter var nya för mig också. Men jag har i alla fall uppgifter om att Sven Anderssons föräldrar hette Anders Andersson och Benedikta. Om Benedikta står det: på Läggevi krutbruk Fliseryd. Annika Månsdotters föräldrar hette Måns Arvidsson och Karin. Dock har jag inga datum eller referenser på det här. Varför det står så lite om just de här personerna vet jag inte, men det borde gå att hitta mer om dem och deras anor. Eftersom det inte står några datum, kan man kanske anta att uppgifterna är från deras respektive barns uppgifer i födelseboken? Mvh Anders
460
« skrivet: 2007-06-12, 22:55 »
Det var intressant. Då fick jag också lite ny information. Varför har det kommit en ny Fliseryddiskussion? Eller rättare sagt, varför är den gamla stoppad. Jag har lite mer information om Brita Katarinas anor, men jag väntar med det tills jag vet om den här nya diskussionen kommer att finnas kvar eller om man kommer återgå till den vanliga. Mvh Anders
461
« skrivet: 2007-06-12, 20:11 »
Hej, Johan Göransson Hultman var ryttare och rusthållare, och gifte sig den 20 oktober 1734 med Anna Brita Olofsdotter Edman i Malmbäck. Han uppgavs då vara bosatt i Vrigstad. Johan Göransson Hultmans och Anna Brita Olofsdotter Edmans första(?) barn, Katarina Elisabet, föddes också i Virstorp(?), Vrigstad, den 4 december 1737. På Anna Brita Olofsdotter Edmans sida har vi hittat anor mycket långt tillbaka, i och med att hon härstammade från den adliga ätten Stålhammar, men det har varit svårt att hitta Johan Göransson Hultmans anor. Oftast uppges han vara född i oktober 1697, men någonstans fanns också datumet oktober 1698. Han var ryttare för nr 50 i majorens kompani, Östra Hult, Almesåkra, men det verkar inte som han bott där. Omkring 1740 flyttade familjen till Sven Månsgården, Gettinge, Vetlanda. 1741 fick han avsked som ryttare. Jag fick för ett par dagar sedan tips om möjliga föräldrar till Johan Göransson Hultman, nämligen: Göran Holgersson, född ca 1651, död 26 april 1726 i Wristorp (Virstorp?), Vrigstad, och Elin Knutsdotter De hade bland annat(?) barnen: Kerstin, född 25 oktober 1695 i Göransbygget, Vrigstad Johan, född 5 december 1701 i Göransbygget, Vrigstad Katarina, född 14 december 1707 i Knutsbråten, Vrigstad Kan detta möjligen vara rätt Johan Göransson? Det är rätt stor skillnad mellan oktober 1697 (eller oktober 1698) och 5 december 1701. Men det skulle ju kunna vara så att den här Johan var en bror till Johan Göransson Hultman och att prästen blandat ihop namnen. En kanske hette Joen och en Johan? Men det är inte bara årtalet som är problematiskt. Johan Göransson Hultmans barn heter nämligen varken Göran, Holger, Knut eller Elin. Namnen brukade väl (nästan) alltid gå i arv. Det skulle vara mycket intressant att få veta mer om den här familjen och om det går att koppla Johan Göransson Hultman till den. Mvh Anders Karlsson
462
« skrivet: 2007-06-03, 19:50 »
Hej, Den 10 augusti 2001 ställde Björn Edman en fråga om en släkt Åhlberg från Alseda. Det skulle vara intressant att veta om någon idag känner till mer om släkten. Jag misstänker nämligen att släkten på något sätt kan hänga ihop med ryttaren och rusthållaren Johan Göransson Hultman, född 1697-10 (eller möjligen 1698-10), död 1780-06-30 på Sven Månsgården, Gettinge, Vetlanda. Han var gift med Anna Brita Olofsdotter Edman, född 1717-10-31 i Holma, Malmbäck, död 1771-03-09 på Sven Månsgården, Gettinge, Vetlanda. En Åhlberg är Maria Åhlberg som uppges vara född 1713 (detta år saknas tydligen i Alseda födelsebok) och dog 1789-10-28 i Vetlanda. Hon var gift med trumpetaren Jakob Edman, död 1759 (släkting(?) till Johans hustru Anna Brita). Enligt Björn Edman fanns det flera Ålberg i Apelhester Börjesgården 1754: änkan Stina Ålberg, f 168(6) hustru Brita Stina Ålberg, f 173(1) och 1727 fanns där även: Sara Ålberg och Jöran Ålberg 1741-10-11 var korpralskan Stina Ålberg i Apelhester Börjesgården dopvittne i Alseda liksom jungfru Sara Ålberg. Sara och Brita Stina Ålberg var dopvittnen 1749-02-04. Maria Ålberg var dopvittne i Vetlanda 1772-05-01. Dessutom har jag på ett annat sätt fått reda på att Brita Stina Åhlberg i Alseda var fadder till Johan Göransson Hultman son Peter, född 1747-10-16 i Gettinge, Vetlanda. Hon verkar då uppges vara barnets faster. Kan det stämma? Om det är samma Brita Stina som Björn Edman skriver om, skulle hon vara nästan 35 år yngre än sin bror/svåger Johan Göransson Hultman. Är det någon som vet mer om släkten Ålberg? Kan möjligen Göran Ålberg vara far till Johan Göransson Hultman? Mvh Anders
463
« skrivet: 2007-02-20, 10:57 »
Hej igen, Håller med om att en 52-årig barnaföderska verkar osannolikt, jag har inte heller några säkra uppgifter om att någon varit äldre än 47-48 år. Om man dessutom tittar på hur många barn (fem) Anna Matsdotter fick efter 1785, då hon enligt husförhörslängderna skulle ha fyllt 40 år, blir födelsedatumet 25 december 1745 än mer osannolikt. Om jag tittar på resten av mina anor, brukar barnafödandet bli glesare i 35-40-årsåldern och det sista barnet brukar födas när mamman är knappt 45 år gammal. Alltså tror jag också att mycket talar för att Anna Matsdotter är den Anna som föddes 25 december 1755 som dotter till Mats Ersson och Kerstin(?) Persdotter i Ekeby. Problemet är bara att bevisa det. Det skulle ju vara intressant om det fanns bevarande bouppteckningar efter Mats Ersson och/eller Kerstin(?) Persdotter. Mvh Anders
464
« skrivet: 2007-02-19, 20:27 »
Hittade detta i Björklinge AI:8 1800-1806 sidan 9, Drälinge: Snickaren Carl. C. Cordes f 1753 Hustrun Hel. Lothenia f 1753 D. Christina f Gryta 86 D. Anna f. Järlåsa(?) 93 Jag är inte släkt med familjen, men skulle ändå gärna vilja veta om någon känner till familjen och varifrån den kommer? Namnet Cordes (Cortes) låter för mig som ett spanskt namn. (Hittade dock på Anbytarforum en Hinrich Cordes bosatt i Lübeck på 1600-talet.) Även Lothenia låter sydeuropeiskt. Obs: Stavningen Luthenia ger många fler träffar på Google än Lothenia. Mvh Anders Karlsson
465
« skrivet: 2007-02-19, 20:10 »
Vilket form av namnet Mats/Matts/Maths/etc är att föredra vid normering. Formen Maths är knappast aktuell, eftersom den såväl idag som förr i tiden varit relativt ovanlig. På Rötters namnlista verkar formen Mats rekommenderas, eftersom ingen annan form överhuvudtaget nämns. Mats är troligen också den vanligaste formen på namnet idag (många gånger fler Google-träffar än Matts). Dock upplever jag formen Matts som den vanligaste i kyrkböckerna. Dessutom ligger den närmast namnet Mattias, som ju namnet kommer från. Jag har hittills använt formen Mats, och tycker fortfarande den är mest naturlig, men jag skulle gärna vilja ha andras synpunkter. Mvh Anders Karlsson
466
« skrivet: 2007-02-18, 12:38 »
Hej igen, Det var intressant. Man kanske kan anta att prästen frågade om åldern i samband med dopet, men att en felaktig uppgift i en husförhörslängd bara kopierades till nästa husförhörslängd och så vidare. Problem är dock att 26 år 1780 skulle innebära att hon fötts 1754 eller 1753, och inte 25 december 1755. Om man kan hitta en bouppteckning efter Mats Ersson eller Kerstin(?) Persdotter skulle problemet troligen vara löst. Jag såg också det där med mågen Anders Matsson, men jag tolkade det som att han var gift med en syster till Jan Klasson. Anders Matsson uppges ju i Börstil AI:2A 1776-1783 var gift med en Stina född 1755 i Stavby. Jan Klassons syster Stina Klasdotter föddes 1755 i Ubby, Stavby. Givetvis kan Anders Matsson och Anna Matsdotter ändå vara syskon, men jag vet inte hur vanligt det var att två syskon gifte sig med två andra syskon. Mvh Anders
467
« skrivet: 2007-02-17, 22:58 »
The last line in Benitha Engström's contribution is unfortunately wrong. It should be: the puppy dogs = hundvalparna Anders Karlsson
468
« skrivet: 2007-02-17, 22:52 »
Två saker är mycket viktiga för mig: 1. Att alla gamla inlägg sparas och går att nå även efter införandet av det nya forumet. Uppgifterna på Anbytarforum är i sig viktiga länkar till vårt kulturarv och gamla diskussioner kan vara av mycket stor nytta även för framtida forskare om 10, 20, 50 eller 100 år... (Precis som släktforskarförbundet driver frågan om den elektroniska folkbokföringens bevarande för framtiden, bör man bevara de uppgifter man själv har.) 2. Att det även i fortsättningen skall vara enkelt och helst gratis att använda Anbytarform. Att ta betalt skulle tyvärr sannolikt innebära att antalet inlägg och antalet användare minskar drastiskt. Detta inte bara på grund av kostnaden, utan minst lika mycket på grund av det krångel det innebär att betala en avgift. Anbytarforum har varit en viktigt inkörsport för många släktforskare (mig till exempel) och jag misstänker att antalet nya släktforskare skulle minska om Anbytarforum blev avgiftsbelagt. Mvh Anders Karlsson
469
« skrivet: 2007-02-17, 22:27 »
Hej igen, Jan Klasson var född 4 januari 1749 i Nyby, Stavby. Jag har faktiskt en likande diskussion igång på i en annan diskussion: Landskap -> Uppland -> Socknar -> Börstil. Bo Öberg hade där hittat en Anna, dotter till Mats Ersson och Kerstin(?) Persdotter från Ekeby by, där födelsedatumet såg ut att vara 25 december 1755. Han tolkade dessutom åldern som 20 år (och inte 28 år eller 26 år) i samband med dottern Katarinas födelse 12 november 1776. I så fall skulle Anna Matsdotter ha blivit precis 10 år äldre i samband med flytten till Barkö, Börstil. Hoppas nu det går att hitta dödsdatum och därefter bouppteckning på Mats Ersson eller hans hustru Kerstin(?) Persdotter från Ekeby... Mvh Anders Karlsson
470
« skrivet: 2007-02-17, 22:08 »
Hej, Det skulle ju faktiskt stämma bättre med tanke på att hon födde en son så sent som 1797. Problemet är bara att hon i alla husförhörslängder i Börstil uppges vara född 25 december 1745. Dessutom uppges hon vi sin död vara 71 år och 8? månad, vilket stämmer hyfsat med det påstådda födelsedatumet. Den riktiga åldern skulle vara 70 år och 8? månad, om hon föddes 25 december 1745. Om hon föddes 25 december 1755 skulle hon istället ha varit 60 år och 8? månad. Tyvärr finns väl inga husförhörslänger för Ekeby tidigare än 1783. Kan det ändå gå att följa Anna, dotter till Mats Ersson och Kerstin(?) Persdotter från Ekeby by på något annat sätt? Om det finns en bouppteckning på Mats Ersson borde väl hans barn nämnas? Anna Matsdotter var min fm ff mm m. Mvh Anders
471
« skrivet: 2007-02-17, 20:22 »
Hej, Brita Johansdotter (ibland kallad Brita Hultman) föddes 30 juni 1749 på Sven Månsgården i Gettinge, Vetlanda. Hon bodde senare på Flugeby Ödegård, Vetlanda, för att sedan flytta till Allmänna gatan i Flugeby, Vetlanda. Sedan står det att hon 1 oktober 1818 flyttade till Fliseryd. Problemet är att jag inte hittar henne där. Går det at hitta henne? När och var dog hon? Jag vet även att vissa av hennes barn bodde i Fliseryd: rättaren/inspektoren och senare hemmansägaren Anders Hultman (1783-1839, dräpt), Adam Sakrisson (1787-1821), Eva Sakrisdotter (1790-1869), Helena Sakrisdotter (1793-1875) samt brännmästaren och senare hemmansägaren(?) Johannes Sakrisson?/Hultman? (1795-). Mvh Anders Karlsson
472
« skrivet: 2007-02-17, 17:22 »
Hej Gabriel, Jo, det var ungefär så jag tänkte göra. Problemet är bara att jag inte vet var hon föddes. Hon gifte sig 1 januari 1776 i Ekeby socken (Ekeby C:2 1770-1831) och var då piga på Tånga, där hennes man också var dräng. Det finns inga uppgifter om ålder i samband med detta. När den tidigaste bevarade (de måste ha funnits äldre?) husförhörslängden i Ekeby (Ekeby AI:1 1783-1789) fördes, hade dock hon, maken Jan Klasson och deras lilla dotter Katarina redan flyttat till Barkö, Börstil. Katarina föddes 12 november 1776 i Tånga, Ekeby, och det står då 28 (eller möjligen 26) efter Anna Matsdotters namn. Om det stämmer (och om det syftar på moderns ålder) var Anna Matsdotter snarare född 1747 än 1745. Anledningen till att jag tror hon föddes i Börstil är att hon, till skillnad från maken som föddes i Stavby, har ett exakt födelsedatum i Börstils husförhörslängder. Dessutom uppges hon alltså vara 71 år 8½ månad vid sin död den 10 september 1816, vilket troligen bara är en felräkning på antalet år, 70 år 8½ månad stämmer nämligen exakt med födelsedatumet den 25 december 1745. Är det någon som vet varför just 1744 och 1745 saknas i födelseboken? Kunde man hitta henne i Börstil AI:1 1764-1775 boende hos sina föräldrar, skulle nog problemet vara löst. Dock finns ju en risk att hon då redan flyttat hemifrån. Om födelsedatumet stämmer skulle hon ha varit 18-19 år redan 1764 och risken finns att hon redan flyttat hemifrån. Mvh Anders
473
« skrivet: 2007-02-17, 16:57 »
Jag kan också lägga till att det först verkar ha stått pig i husförhörslängden, men att det sedan strukits över och ersatts med hushållerska. Kan det finnas någon förklaring till det? /Anders
474
« skrivet: 2007-02-17, 13:07 »
Jag får helt enkelt titta vad det står om Johan i födelseboken. Hittills har jag bara hans födelsedatum genom husförhörsländerna. Prästen kan kanske ha noterat att mamman var så gammal som 52 år. Sedan tror jag nog att det verkligen var Anna Matsdotter som födde barnet. Det är nämligen inget stort tidsmässigt avstånd mellan Johan (f 1797) och hans syskon: Katarina (f 1776), Stina (f 1780), Klas (f 1782), Anna (f 1786), Greta (1786-1862), Helena (f 1793), Jan (1795-1795). Det kan dessutom finns fler syskon (som dött i tidig ålder) eftersom jag inte undersökt alla husförhörslängder. En annan sak som talar för att Johan måste ha varit son till Anna Matsdotter är det faktum att hans två år yngre bror Jan hade samma namn (Jan/Johan) som honom. Man återanvände ju ofta namnen från barn som dött. Alltså tyder väl det mesta på att det verkligen var Anna Matsdotter som födde Johan 1797, problemet är bara hennes födelsedatum på grund av problem med kyrkböckerna i Börstil och Ekeby från den här tiden. Till exempel saknas alltså de som föddes 1745 i Börstils födelsebok.
475
« skrivet: 2007-02-16, 23:50 »
Anna Matsdotter som enligt husförhörslängderna i Börstils socken, Uppland, var född den 25 december 1745 födde sonen Johan den 11 oktober 1797. Hon var då nästan 52 år gammal. Problemet är bara att just 1745 saknas i Börstils födelsebok (där hon troligen föddes), så det har (ännu) inte gått att bekräfta att hon verkligen föddes 1745. Ett annat problem är att hon uppges vara 28 när första dottern föds i Ekeby socken, Uppland. I så fall skulle hon ha fötts senare på 1740-talet. Å andra sidan uppges hon vara 71 år 8? månad vid sin död den 10 september 1816, men detta är troligen bara en felräkning av prästen, 70 år 8? månad stämmer nämligen exakt med födelsedatumet den 25 december 1745. Är det någon som kunnat bekräfta en äldre barnaföderska? Mvh Anders Karlsson
476
« skrivet: 2007-02-16, 23:07 »
Landbonden Jan Klasson, f 1749-01-04, d 1818-09-29, och hans hustru Anna Matsdotter, f 1745-12-25(?), d 1816-09-10, var från slutet av 1770-talet och resten av sina liv bosatta i Barkö, Börstil. Han var född i Nyby, Stavby och hon föddes troligen i Börstil, men kanske i Ekeby (kommer till detta senare). De gifte sig 1776-01-01 i Ekeby och båda var då bosatta i Tånga, Ekeby, där de arbetade som dräng respektive piga. Det som gör mig lite osäker är Anna Matsdotters födelsedatum. I och för sig uppges hon vid sin död vara 71 år och 8? månad, vilket stämmer hyfsat med det påstådda födelsedatumet. Problemet är bara att hon födde barn (sonen Johan) så sent som 1797, då hon (om födelsedatumet är korrekt) var nästan 52 år gammal. 1745-12-25 står dock som födelsedatum för henne i alla husförhörslängder i Börstil. När första barnet Katarina föddes i Ekeby 1776-11-12 uppges hon dock vara 28 år (möjligen står det 26), och alltså född lite senare på 1740-talet. Jag har undersökt 25 december i födelseböckerna för åren från 1745 och framåt i såväl Ekeby som Börstil, men hittar henne inte. Just 1745 saknas dock i Börstils födelsebok, så hon kan mycket väl vara född då. Är det någon som vet mer om det här? Om någon känner till hennes föräldrar kan kanske problemet lösas. Mvh Anders Karlsson
477
« skrivet: 2007-02-16, 17:36 »
Tack för svaren! Kanske var Inga Ulrika Ersdotter (1828-) en yngre syster till Mats Ersson (1807-1876) och därför kallades hushållerska istället för piga? Jag har inte undersökt Mats Erssons släkt så noga, eftersom jag härstammar från hans styvson Erik Ersson (1829-1909). En annan sak jag tänkt på, är att Mats Ersson, hans dotter Greta Gustava (1840-) och hushållerskan Inga Ulrika Ersdotter står för sig på sidan i husförhörslängden. Kan man då anta att de hade ett eget hushåll (undantagsstuga)? I så fall kanske hushållerskan endast tog hand om Mats Ersson och dotter Greta Gustava (som var halt), och inte sysslade med med något jordbruksarbete. /Anders
478
« skrivet: 2007-02-14, 22:48 »
I Nygården, Östra Våxome, Alunda socken, Uppland, hade jag några anor på 1860-talet och framåt. De hade såväl dräng och piga som en hushållerska. Ägaren till gården, som var på 1/2 mantal, hette Mats Matsson (f 1832) och han var gift med Maria Ersdotter (f 1840). De fick aldrig några barn men på gården fanns en piga och en dräng. Även Mats Matssons far, Mats Ersson (1807-1876), bodde på gården och det verkar som det var han som hade hushållerskan, Inga Ulrika Ersdotter (f 1828). Tillsammans med fadern och hushållerskan nämns systern Greta Gustava (f 1840) som uppges vara halt. Är det någon som vet varför Inga Ulrika Ersdotter kallas hushållerska och inte piga? Var det hennes ålder (ca 50 år gammal)? Hade hon andra arbetsuppgifter? Kanske hon skötte hushållet åt fadern och systern men inte deltog i gårdsarbetet? /Anders Karlsson
479
« skrivet: 2007-02-10, 19:56 »
Jag har en ana som 1816 dog av moderspassion vid 71 års ålder i Börstils socken i nordöstra Uppland. Jag tycker det allra mesta som tagits upp här verkar rimligt, men jag skulle vilja lägga till en sak. Kan det inte vara så att moderspassion också kunde omfatta demenssjukdomar, som i alla fall indirekt är dödliga (även idag)? Min poäng är alltså att moderspassion säkert i många fall inte var dödlig, utan bara rörde sig om depression, hormonstörningar, etc. Ibland kanske även hjärntumörer och demens diagnosticerades som moderpassion? Jag kom också att tänka på sköldkörtelproblem, som väl i alla fall på lång sikt kan vara dödliga utan behandling. En annan tanke jag har, är att djupa (obehandlade) depressioner möjligen kunde göra personen så försvagad att (då) dödliga infektioner tillstötte. /Anders Karlsson
480
« skrivet: 2007-02-01, 19:39 »
Elisabeth Bolden (1890-2006) hade vid sin död följande ättlingar i livet: 2 barn, 40 barnbarn, 75 barnbarns barn, 150 barnbarns barnbarn, 220 barnbarns barnbarns barn och 75 barnbarns barnbarns barnbarn. Inklusive Elisabeth Bolden själv blir det sju generationer och 563(!) personer. Om man antar att ett av hennes 75 barnbarns barnbarns barnbarn föddes år 2000 (då Elisabeth Bolden var 110 år), så var generationerna i genomsnitt endast 18,3 år. Om jag tittar lika många generationer bakåt bland mina anor och sedan räknar fram till när jag föddes, är det mellan 161 och 226 år. I det senare fallet har alltså generationerna varit mer än dubbelt så långa som för Elisabeth Boldens ättlingar. Se även: http://www.cbsnews.com/stories/2006/08/15/national/main1895193.shtml Mvh Anders
481
« skrivet: 2007-01-31, 21:36 »
Här kommer några frågor om mina anor i Valö: Jan Jansson (även kallade Johan Johansson) föddes 1708 och dog 4 februari 1762 i Annö, Valö. Är det någon som har exakt födelsedatum och födelseort på honom? Sedan undrar jag om Johan Larsson (1672-1753?) var hans far. Jag har inte helt kunnat bevisa det, men allt tyder på det. Även för honom skulle jag gärna vilja ha exakt födelsedatum och födelseort, men gärna också mera exakta uppgifter om hans död. Är det någon som vet vilka Johan Larssons (1672-1753?) föräldrar var? mvh Anders Karlsson
482
« skrivet: 2006-11-26, 14:54 »
Tack för svaret! Hade nämligen något svagt minne av att jag läst något om en epidemi av något slag där uppe i början av 1800-talet. Nu vet jag att det inte var så i det här fallet. Mvh Anders
483
« skrivet: 2006-11-24, 15:31 »
Vill bara förtydliga att alla tre dödsfall orsakades av rödsot...
484
« skrivet: 2006-11-24, 15:29 »
Var det någon form av epidemi av rödsot i Forsmark 1822? Min mmfffm Greta Olsdotter dog 25 september 1822, 58 år gammal, tre dagar tidigare dog både dottern som även hon hette Greta Olsdotter, 19 år gammal, och sonen Petter Olsson, 28 år gammal. Deras far, kolaren Olof Persson, levde ytterligare ett år. Sönerna Anders (min mmfff) och Olof, vilka senare tog namnet Kastberg, överlevde dock men det är oklart om Olof bodde där vid dödsfallen. Familjen var bosatt i Björnbo, Forsmark. Är det någon som vet något om det var en epidemi av rödsot i Forsmark 1822? Mvh Anders Karlsson
485
« skrivet: 2006-09-21, 18:07 »
Tack för svaren, Det där med Håbynäs fick jag från ett inlägg skrivet av Hel?ne Friberg (3/12 2005) på: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/7102.html?1134220797 Är du säker på att det står Hultsvik? Det är (för mig) ganska svårläst. Kan det stå h?ltsw?k (Hultsvik)? Vet du någonting om den där Johan Nilsson (Skytte)? I kapitlet Tre generationer Stålhammar i Lars-Olof Larssons Småländsk historia. Stormaktstiden står det att: Två år senare, 1647, firade Per Hammar sitt andra bröllop och denna gång hade han siktat ett socialt trappsteg högre. Den nya hustrun, Anna Skytte, var av adligt stånd och dotter till krigaren Johan Nilsson (Skytte), en typisk representant för 1600-talets lägre krigaradel, men tämligen välbergad genom sitt gifte. Anna Skytte ansågs alltså vara ett trappsteg högre än den första frun, Susanna Witte, vars far senare kom att adlas (efter dotterns död). Mvh Anders
486
« skrivet: 2006-09-20, 20:08 »
Hej, Är det någon som vet vilka som bodde på Nobynäs säteri i slutet av 1600-talet. Fanns det en Anna Skytte som bodde där och vad vet man i så fall om henne? Mvh Anders Karlsson
487
« skrivet: 2006-09-20, 16:25 »
Hej, När mina släktingar Johan Stålhammar och Anna Britta Lood fick en dotter 1689, står det att en av faddrarna var Wälb.na Frälsekvinna Anna Skytte på Håbynäs. Barnets farmor hette Anna Skytte och det skulle kanske kunna vara hon, men hon borde väl ha bott i Hultsvik, Korsberga, med sin make Per Stålhammar? Jag misstänker därför att Wälb.na Frälsekvinna Anna Skytte på Håbynäs kan vara t ex en brorsdotter till barnets farmor. Är det någon som känner till en plats som heter/hette Håbynäs i Småland? Kan det ligga i Jönköpings län? Kan det ligga någon annanstans i Småland? Ligger det utanför Småland? Mvh Anders
488
« skrivet: 2006-09-20, 15:14 »
Hej, Är verkligen smedssläkten Stålhammar från Värmland släkt med adelsätten Stålhammar? Jag har för mig att jag läste någonstans att de inte är släkt. Jag är släkt med Katarina Elisabet Stålhammar (1680-1730), äldre syster till amazonen Ulrika Eleonora Stålhammar (1683-1733). Katarina Elisabet var gift med trumpetaren/kvartermästaren Olof Edman. När det gäller Gustav Jonas Stålhammar, tror jag att han kan ha varit kusin till Maria Sofia, Katarina Elisabet och Ulrika Eleonora. Han måste i så fall ha varit son till Kasper, Karl eller Jon Stålhammar (farbröder till Maria Sofia, Katarina Elisabet och Ulrika Eleonora). Det borde gå att hitta i Elgenstierna som finns på många bibliotek. Mvh Anders
489
« skrivet: 2006-06-03, 14:32 »
Johan Göransson Hultman, f oktober 1697 eller oktober 1698, d 1780-06-30 i Gettinge, Vetlanda. Har tidigare försökt få upplysningar om Johan Göransson Hultmans ursprung, men inte fått några svar. Tänkte att fler och fler har tillgång till Genline och hoppas därför att någon har möjlighet att titta i födelseboken för Vrigstads socken om det föddes någon Johan, som var son till någon Göran, i slutet av 1690-talet. Mvh Anders Karlsson
490
« skrivet: 2006-05-21, 14:31 »
Tack för svaren, Jag är nästan helt säker på att Sedorika Amalia Hultman föddes 1827, närmare bestämt den 20 april. Jag misstänker att hennes andranamn fallit bort och födelsedatumet blivit fel någon gång. I övrigt stämmer nog det där med Sandbäckshult, Ålem. Hon bodde i alla fall där tidigare. Sedorika född 1838 och Sedorika född 1841 bör vara syskonbarn till Sedorika född 1827 (eller möjligen 1829). Den yngsta Sedorika, Berta Videa Sedorika född 1896 tror jag också är släkt med de övriga och hade tilltalsnamnet Videa(?). Mvh Anders Karlsson
491
« skrivet: 2006-05-20, 19:07 »
Hej, Min mmmfm hette Sedorika Amalia Hultman (1827-1901) och var född i Fliseryds socken i Kalmar län, Småland. Jag skulle gärna vilja veta, dels var hon bodde 1890, dels hur många Sedorika det fanns i Sverige 1890 och var de bodde samt var födda. Mvh Anders Karlsson
492
« skrivet: 2006-05-17, 09:01 »
Inte heller Lemuel Cook (1759-1866) är den tidigast födda personen som finns bevarad på fotografi. Jag har nu hittat ett fotografi på den tyske läkaren Samuel Hahnemann (1755-1843). Han var ett år äldre än Mozart! (Se: http://de.wikipedia.org/wiki/Samuel_Hahnemann) Det finns även en bild på den tysk-engelska kvinnliga astronomen Caroline Herschel (1750-1848) som möjligen är ett fotografi. (Se: http://es.wikipedia.org/wiki/Carolina_Herschel) Förmodligen är inte heller någon av dessa den tidigast födda personen som finns bevarad på fotografi. Det måste ha fotograferats någon cirka 100 år gammal omkring 1840. Anders Karlsson
493
« skrivet: 2006-05-08, 20:46 »
Varken John Quincy Adams (1767-1848) eller Joseph Radetzky (1766-1858) är den tidigast födda personen som finns bevarad på fotografi. Av en slump råkade jag hitta ett foto på Lemuel Cook (1759-1866), en av de sista överlevande veteranerna från det Amerikanska frihetskriget. Det kan dock givetvis finnas tidigare födda personer på foto. Här finns fotografier på Lemuel Cook (1759-1866): http://www.americanrevolution.org/lastmen3.html http://en.wikipedia.org/wiki/Lemuel_Cook mvh Anders Karlsson
494
« skrivet: 2006-04-12, 19:55 »
Hej, Stockholms-Näs är väl det som idag kallas Kungsängen och ligger nordväst om Stockholm. Var någonstans hittade du att han kom från Boland? Om det stod i Stockholms-Näs husförhörslängd, är det troligt att han flyttade inom socknen, det vill säga att det finns/fanns ett Boland i Stockholms-Näs socken. Om han kommit utifrån brukar (bara) socknen personen kom ifrån anges. Någon Bolands socken finns inte såvitt jag vet. Tyvärr kan jag inte hitta något Boland i Stockholms-Näs socken, men det kan ju ha funnits. Du skulle kunna titta på Lantäteriets hemsida, där finns både nya och historiska kartor. På en karta över Uppsalatrakten från 1859-1863 hittar jag inget Boländerna. Namnet fanns säkert redan då, men det kan ha varit namnet på någon åker, äng, hage, etc, och inget gårds- eller ortsnamn. Mvh Anders Karlsson i Det skulle kunna vara så att
495
« skrivet: 2006-04-09, 18:49 »
Försök till sammanfattning: Man bör använda den namnform som oftast dyker upp i kyrkböckerna. För normering används till exempel Släktforskarförbundets namnlista (se ovan). Något mer? Mvh Anders
496
« skrivet: 2006-04-06, 22:13 »
Tack för svaren, När det gäller diskussionen om Karin/Kajsa/Katarina är det kanske bäst att ta titta på vilken namnform som används oftast. Husförhörslängderna borde vara mest tillförlitliga, eftersom personen i fråga måste ha varit med på husförhöret och uppgivit sitt namn. Två frågor till: Hur långt fram är det lämpligt att normera namn? Om ett namn stavats på ett sätt i kyrkobokföringen, men ett annat av familjen, vilken stavning är då lämpligast att använda? Mvh Anders Karlsson
497
« skrivet: 2006-04-06, 19:31 »
Hej, Är det lämpligt att normera Matts/Maths/Mats till Mats eller Matts? Om en kvinna omväxlande kallas Karin, Kajsa och Katarina vilket är då lämpligast att välja? Det som finns i födelseboken, det i husförhörslängderna eller det i dödboken? Namnet Göran stavades förr ofta Jöran. Många släktforskare behåller formen Jöran. Är det bättre att normera till Göran, som är det vanligaste formen idag, eller bör man behålla formen Jöran? Mvh Anders Karlsson
499
« skrivet: 2006-04-03, 12:41 »
Hej, En känd nu levande amerikan (får ej nämna namn på levande personer) härstammar tydligen från svensken Måns Andersson, som lämnade Sverige med skeppet Kalmar Nyckel i oktober 1639, bosatte sig i närheten av svenskkolonin Nya Sverige och blev tobaksodlare. Måns Andersson döpte sin gård till Silleryd. Eftersom en ort med det namnet inte finns i Sverige, tror forskarna att Måns Andersson kan ha kommit från Sillerud. De amerikanska forskarna menar också att många som reste till Nya Sverige var antingen soldater eller kriminella. Dömdes någon Måns Andersson för något brott i Sillerudstrakten vid den här tiden? Fanns det någon Anders med sonen Måns i Sillerud? Se http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,803619,00.html Mvh Anders Karlsson
500
« skrivet: 2006-04-02, 15:53 »
Hej, Som jag förstått, gjordes det ibland husesyn (tror det kallades så) på soldaternas torp. I protokollen från dessa finns information om torpets skick, storlek, med mera. Var finns den här protokollen idag? På krigsarkivet? Vad heter volymerna? Finns de på mikrofilm? Gjordes husesyn på alla soldattorp under hela tiden som indelningsverket fanns? Mvh Anders Karlsson
|