Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Bengt Nilsson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2015-12-11, 17:06 »
Vissa datorer hänger sig när Windows 10 ska starta. Det kan hjälpa att göra följande:
1. Klicka på Start-knappen nere till vänster på skärmen.
2. Välj Inställningar.
3. Välj Energialternativ.
4. Välj Ange hur strömbrytarna ska fungera (i vänstra kanten).
5. Klicka på Ändra inställningar som för tillfället inte är tillgängliga (högt uppe).
6. Välj bort Aktivera snabb start.
7. Klicka på Spara inställningarna.
2
« skrivet: 2015-11-16, 08:53 »
Prova gärna programmet Genney och jämför kart-funktionerna: http://www.genny.se Det finns en gratis demo-version att ladda ned (upp till 100 personer + lite begränsningar).
3
« skrivet: 2015-03-31, 20:38 »
Gustaf von Düben finns med i Svenskt Biografiskt Lexikon, numera fritt tillgängligt på nätet. Düben kom hem efter 1709, så noteringen är mångtydig. Det skulle t.ex. kunna betyda 1704-1709 och att Wallström rest hem från Turkiet, men det skulle kanske också kunna betyda att Wallström under samma tid varit i tjänst hos Dübens familj i Stockholm
4
« skrivet: 2015-01-28, 22:27 »
Carl Armfelt (1764-1846), generalmajors avsked 1816, död i Gräve socken och begravd i Svennevads kyrka (Friherrliga ätten Armfelt, nr 213, tabell 37.)
5
« skrivet: 2014-09-26, 08:13 »
Carl! Angående Balkåkra:
Personen hette Magnus Nilsson och avled 1937-12-07.
6
« skrivet: 2014-09-26, 08:10 »
Maria!
Jag har noterat att min mamma återfinns på Begravda i Sverige 2 med endast ett av sina förnamn
Många kyrkogårdar/gravplatser har bara skrivit in tilltalsnamnet.
Det kan vara bra då det annars kan vara svårt att få reda på tilltalsnamnet när man inte är närmare släkt och inte har kontakt med personens ättlingar.
Jag har hittat personer på Begravda i Sverige 2 med personnr där checksiffran stämmer (om man beräknar och kontrollerar den), men att månad och dag har blivit växlade (06-07 har skrivits 07-06).
Tyvärr är beräkningen av checksiffran så enkelt utformad att sådana fel INTE märks.
Samma person på Sveriges Dödbok har korrekt personnr.
7
« skrivet: 2014-09-25, 15:56 »
Jo, den som letar efter fel hittar naturligtvis fel.
Jag anmärker för att förbättra...
8
« skrivet: 2014-09-25, 13:27 »
Jag hörde från en annan släktforskare att en person heter KLAR på Sveriges dödbok 1901-2013
Jag testade då lite olika felstavningsvarianter och sökte på dem.
De flesta sökningarna gjorde jag med citattecken för utesluta längre (korrekta) namn.
Ingen av personerna är släkt med mig. Jag har inte skickat in några rättningar.
13 personer med förnamnet Klar
Av dessa var 9 födda på 1800-talet och på Sveriges Befolkning 1900 heter de Klas eller Claes (och en Karl).
10 personer med förnamnet Kalr
2 personer med förnamnet Calr
1 person med förnamnet Clar som tredje förnamn, men hans fader hette Klar i efternamn.
3 personer med efternamnet Klarsson
Av dessa var 2 födda på 1800-talet och på Sveriges Befolkning 1900 heter de Claesson och Classon.
4 personer med förnamnet Karll
1 person med förnamnet Carll
1 person med förnamnet Begnt
1 person med förnamnet Jaocb
2 personer med förnamnet Marria
10 personer med förnamnet Anan, men de är kanske korrekta då det finns 43 levande personer som heter det idag enligt en internet-sida.
4 personer med där förnamnet börjar med: Augsti
På Sveriges Befolkning 1900 finns det 2 personer samma början på namnet, men det är andra personer.
9
« skrivet: 2014-09-25, 13:10 »
I dödboken var personerna numrerade och jag läste bara av att sista personen var nr 20.
Lite lurigt att de finns i dödboken när de inte är skrivna i församlingen, men det är bättre att personerna finns i två dödböcker istället för ingen.
Jag ska kolla upp min släkting ikväll.
10
« skrivet: 2014-09-25, 10:06 »
Enligt Begravda i Sverige 2 skulle en släkting vara död i Balkåkra 1937, men fanns inte på Sveriges dödbok 1901-2013.
När jag tittade i Balkåkras dödbok (via ArkivDigital) så fanns han där.
Jag såg att det fanns 20 avlidna 1937 i dödboken, men det finns bara 11 personer på Sveriges dödbok 1901-2013 som är avlidna 1937 i Balkåkra.
11
« skrivet: 2014-09-12, 10:44 »
Stora buketter till alla som arbetat med Sveriges dödbok, speciellt stora till Anna-Lena, Carl och Johan.
Och en alldeles extra stor eloge till Jesper som så klart och tydligt redovisar hur saker och ting egentligen ligger till. Tack alla Ni!
Håller med Christina!
Mitt inlägg angående felstavade namn gäller få människor jämfört med hur många som är korrekta.
Hade de ansvariga fått några dagar till på sig hade min lista varit mycket kortare. Exempelvis de få med trippelbokstäver på förra dödboken är fixade.
Många fel uppstår som Jesper beskriver vid flyttningar. En av mina släktingar har fel födelseförsamling i 50 år (på 1800-talet) då det är så lätt att se fel på exempelvis Bösarp och Brösarp.
12
« skrivet: 2014-05-15, 21:55 »
Om nu Gustaf Gustafssons regemente hade en rekryteringsbas i Livland är det kanske möjligt att det i arkiven där skulle kunna finnas spår av regementet. I exempelvis det livländska generalguvernementsarkivet finns rullor långt tillbaka, men risken är nog att de bara innehåller förband som var stationerade där. Sedan vet jag inte i vad mån dessa i trettioåriga kriget kämpande förband har lämnat spår i svenska räkenskaper, men det finns ju en del skrivet om svensk krigsfinansiering under den aktuella perioden.
13
« skrivet: 2014-02-08, 16:03 »
Med stor sannolikhet dog de här båtsmännen av sjukdomar eftersom striderna till sjöss var få och inte särskilt stora. Däremot dödade epidemier så många att ett vittne i september 1741 berättade att det på fregatten Svarta Örn (som skulle ha en besättning av 200) bara fanns 16 man som kunde kallas friska.
14
« skrivet: 2014-02-02, 20:31 »
När det gäller hans ankomsttid så är det väl högst tveksamt om 1808 kan vara aktuellt. Då var Sverige involverat i krig och hade väl knappast vare sig resurser för eller intresse av att skicka iväg ett fartyg med soldater till Karibien. 1802 hade däremot en kontingent kommit till ön med fregatten Jarramas.
Var framgår det att han var soldat?
(Meddelandet ändrat av Benoi 2014-02-02 22:34)
15
« skrivet: 2014-02-01, 21:05 »
Kapten Severin Lorich och de 30 artilleristerna reste från Göteborg med briggen Delphin. Resan behandlas i boken Med svenska örlogsmän till St. Barthélemy 1785-1994 av Per Tingbrand. Utresehamnen skulle möjligen kunna indikera att artilleristerna tillhörde Göta artilleriregemente, men om Kreitz dog samma år kan han ju ha tillhört en tidigare utskickad kontingent.
16
« skrivet: 2014-02-01, 19:24 »
Östgöta kavalleriregemente deltog i Karl XII:s fälttåg, så om Smitt dog i december 1704 (i avlöningshandlingarna för 1704 uppges dock att han avlidit i september) torde det ha skett i västra Polen.
17
« skrivet: 2014-01-27, 19:44 »
Enligt Otto Waldes katalog ingår Stiernbielke-handlingar i Drakearkivet (Uppsala UB).
18
« skrivet: 2013-11-15, 11:13 »
I Landeshauptarchiv Schwerin finns ett arkiv efter den svenska räntkammaren i Wismar, vari ingår en del militära handlingar (bl.a. rullor). Det tycks väl dock som dessa i huvudsak härstammar från perioden efter 1690. 9.1-4 Schwedische Rentkammer in Wismar (1648-1803) http://find.landeshauptarchiv-schwerin.de/ 33,53 lfm
19
« skrivet: 2013-11-14, 09:21 »
mkt märkligt, men som ni ser är det bilden som dykt upp i det senaste inlägget. Där syns det hur tid och datum återfinns som i tidigare versioner av windows.
Tryck på Windows-tangenten på tangentbordet så visas alla Windows 8-appar och skrivbordet OCH klockan försvinner.
Det är i detta läge som man saknar tid och datum...
20
« skrivet: 2013-11-13, 21:23 »
Det finns vad jag vet inte något modernt verk som behandlar belägringen i detalj utifrån lokala källor, men rimligen finns det ett och annat i Wismars stadsarkiv: http://www.wismar.de/index.phtml?NavID=1800.197&La=1 . Det är väl dock tveksamt om det i stadens handlingar finns militärt material rörande de svenska trupperna. Vad som därutöver kan finnas i Stade eller Greifswald vet jag inte riktigt. Krigsarkivet och Riksarkivet är väl annars logiska platser att starta.
21
« skrivet: 2013-11-13, 12:04 »
Klickar man på knappen Store (Microsoft Store) så kan man ladda ned gratis eller billiga program som visar tiden.
Sök på time eller time tiles
Jag provade en gratis app, men den visade bara tiden inte datumet (i den lilla rutan).
22
« skrivet: 2013-11-12, 21:44 »
Det mest omfattande översiktsverket på svenska är Nils Wimarssons Sveriges krig i Tyskland. Wismars belägring avhandlas i del I, på s. 245-257. Värd att nämna är även Munthes Kungl. Fortifikationens historia, där belägringen berörs i del III:1, s. 345-348
Wismar var inte oviktigt, men fästningen var 1675 inte alls så utbyggd som den blev senare.
23
« skrivet: 2013-11-09, 15:45 »
Den enes definition av känt är väl dessvärre inte lik den andres definition och att utgå ifrån vilka namn som kan finnas i ett visst uppslagsverk blir synnerligen godtyckligt.
Det är väl också därför kommittén föreslår att man i lagtexten byter ut allmänt känt mot historiskt känt och skriver byte till ett historiskt känt namn som har burits av en utdöd släkt ska få ske bara om det finns särskilda skäl. Det är alltså inte fråga om allmänt känd utdöd släkt utan om utdöd släkt (och då f.ö. vare sig den varit adlig eller ej).
24
« skrivet: 2013-11-09, 13:41 »
Det är väl ändock en viss skillnad mellan att anta en utdöd adelsätts namn och att anta ett namn som möjligen klingar adel. Att anta en en utdöd adlig ätts namn antyder ett ursprung eller ett släktskap som inte finns, något som inte är så annorlunda mot att använda en akademisk titel som man inte har formell rätt till. Praxis rörande vad som har godkänts får väl också sägas ha varit vacklande, så ur det perspektivet kan det vara värt att notera att Namnlagskommittén (SOU 2013:35) föreslog ett stärkande av skyddet för historiskt kända namn.
Riddarhuset har f.ö. inte stenkoll på vilka som är adliga. Vid ett antal tillfällen under senare år har det inträffat att ätter som har antagits vara utdöda eller grenar som förmodats vara utgångna har återuppväckts genom fynd i kyrkböcker och annorstädes.
25
« skrivet: 2013-10-26, 21:47 »
Jag förstår nog inte riktigt vari den modereringen består. Ur alla praktiska perspektiv (och då alldeles i synnerhet de genealogiska och de lokalhistoriska) är det viktigt att veta att Halland år 1645 (inte år 1658) fick en svensk förvaltningsapparat. Den som med ledning av uppgiften i programmet beger sig till Köpenhamn för att där ta del av exempelvis länsräkenskaper för åren 1645 till 1658 kommer följaktligen att bli ytterligt besviken - de före 1645 omfattande serierna av dylika räkenskaper upphör plötsligt. Hade vederbörande resenär istället stannat i Lund kunde han där ha studerat de rester som återstår av det svenska guvernementsarkivet för åren 1645-58.
F.ö. är jag relativt övertygad om att påståendet om Hallands övergång till Sverige 1658 inte berodde på att redaktionen hade nagelfarit de olika fredsavtalen och konsulterat folkrättslig expertis utan helt enkelt var en produkt av slarv. Det är en händelse som ser ut som en tanke att åtskilligt av det som sades om Finja går att finna på den webbsida jag tidigare nämnde - däribland också Skåne, Blekinge och Halland hade förlorats till Sverige i freden 1658.
26
« skrivet: 2013-10-25, 10:51 »
Man kan ju i det här sammanhanget säga så här: För den som har intresse för Halland ur ett genealogiskt perspektiv är det inte oviktigt att veta varifrån landskapet styrdes mellan 1645 och 1658 eftersom det påverkar var källorna står att finna.
27
« skrivet: 2013-10-25, 09:13 »
Tillfälligt torde förvisso vara formellt korrekt, men ser man på hur landskapet behandlades i politiskt och administrativt avseende är det väl rätt uppenbart att man på svensk sida inte hade någon som helst tanke på en återlämning. F.ö. kan ju alla dåtida landavträdelser betraktas som tillfälliga eftersom de återkommande krigen ständigt ritade om kartan.
28
« skrivet: 2013-10-25, 08:21 »
För marinens sjukvård i Karlskrona, se samlingen med samma namn i Krigsarkivet (Förteckning 559). Den omfattar åren 1795-1983 (133 hyllmeter).
29
« skrivet: 2013-10-23, 21:25 »
Prästerskaps, städers och allmoges i Skåne, Halland och Blekinge fullmakter för dem som skulle hylla Karl X Gustav och Sveriges krona 1658 finns i Riksarkivet. De ligger i volym 2 och 3 av ÄK 625, d.v.s. i arkivet efter Kommissionen ang. statens inrättande i Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm.
Enligt Fabricius finns det för Skånes del 163 sockenfullmakter och 9 häradsfullmakter. I den mån domböcker för de olika häradsrätterna är bevarade torde det även däri kunna finnas information om vilka ombud som skulle sändas till Malmö.
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-10-23 21:39)
30
« skrivet: 2013-10-22, 20:18 »
emedan Moderbrodern afskiedade Soldaten Trafvare änskiönt han förut därom fått tillsäjelse, men icke kom tillstädes...
31
« skrivet: 2013-10-22, 10:26 »
Tyvärr var man även i det här programmet rätt bristfälliga i sin källkritik. Speakertexten i avsnittet om Finja 1677 var närmast ordagrant densamma som man hittar här: http://www.tyringe.nu/historia.htm. Det medförde en del fullkomligt onödiga fel, som t.ex. uppgiften att Halland blev svenskt 1658. Någon fältherre Hummerhielm fanns heller inte, utan dåvarande ryttmästaren Alexander Hummer var en i sammanhanget rätt underordnad figur som i huvudsak fått sin berömmelse genom Cederborgs romaner. Sedan är det naturligtvis i högsta grad tveksamt om majoriteten av Finjas befolkning slaktades 1677. Förvisso förekom det repressalier mot civilbefolkningen, men i princip var statsmakten ju inte särskilt pigg på att slakta skattebetalare. Några verkliga belägg för en sådan massaker finns, mig veterligt, inte heller.
32
« skrivet: 2013-10-19, 18:04 »
Det är verkligen inte lättläst, men i huvudsak tycks väl texten handla om Norbergs medellösa tillstånd. Barnens namn och ålder nämns, liksom var familjen bott tidigare. Hustrun hade tydligen avlidit så långt tillbaka som för fyra år sedan, när yngsta barnet var nästan nyfött.
33
« skrivet: 2013-10-13, 12:10 »
Jo, det är jag mycket väl medveten om. Det var dock inte riktigt så det framställdes i själva programmet. Där sades att det kom en flyktingvåg till Sverige 1710 och att Bergengrens änka var en av dessa flyktingar. Väl i Sverige lever hon i armod, är urfattigoch skriver därför till kungs. Vilket ska ha skett först 23 år efter ankomsten...
Naturligtvis hade änkan långt tidigare gjort framstötar, se t.ex. Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/B/I/B 17, bild 266 ff. Det brev som visades upp såg väl heller inte ut att vara skrivet av henne eller något ombud utan snarare av en tjänsteman vid en statlig myndighet (Statskontorets skrivelse till Kungl. Maj:t 5/2 1735?). Brev skrivna av henne finns däremot i ovan angivna volym (bild 272 ff).
34
« skrivet: 2013-10-11, 23:53 »
Beskrivningen av Georg Bergengrens verksamhet i Riga var rätt missvisande. Det sades att han sysslade med utbetalning av löner etc., men han var i verkligheten sekreterare vid det livländska generalguvernementets svenska expedition. Jag begriper inte heller varifrån man fått uppgiften att han skulle ha hållit till utanför staden - kansliet hade sina kontor i Riga slott.
Beskrivningen av änkans agerande verkade också konstig - hon måste ha kommit till Sverige redan ca 1710, men lönekraven skulle ha kommit först ett par decennier senare. Så knökfullt med flyktingar från Baltikum var nog Sverige heller inte på 1730-talet - kriget hade ju slutat 1721.
Man verkade ha lite dimmiga begrepp om det här skedet av Sveriges historia och förhållandena i Baltikum.
35
« skrivet: 2013-10-04, 08:37 »
Bland flottans rullor (SVAR) finns även sådana för volontärregementet.
36
« skrivet: 2013-10-02, 08:21 »
När det gäller POP3-konton så finns det en inställning som heter Lämna en kopia av meddelandet på servern och datorn har INTE denna inställning ikryssad.
I Microsoft Outlook 2010 hittar man den inställningen när man tittar på kontoinställningarna (för POP3-kontot), klickar på knappen Fler inställningar och väljer fliken Avancerat (längst ned). Andra versioner av Outlook har liknande inställningar.
Inställningarna för Outlook-konton kan man även hitta i Kontrollpanelen - E-post (eller Kontrollpanelen - Mail)
Det finns även inställningen Ta bort från servern efter 14 dagar
Problemet är att om man får stora mail så kommer inte alla mail att få plats (under 14 dagar).
Därför kan man minska det till 1 (en) dag.
Om man inte hämtar mail med surfplattan under 3 dagar så kommer surfplattan att missa 2 dagars mail (den får gårdagens mail)
37
« skrivet: 2013-09-26, 11:55 »
Datumet bör med tanke på vad som kommer före och efter vara 8:br, d.v.s. oktober. Dock har det uppenbarligen korrigerats, så man kan väl inte vara helt säker på att noteringen är införd på på rätt plats.
Efter i Wää följer :fick nampn, men något namn tycks inte vara infört. På nästa rad följer sedan dett bar Carl Olss hust: i Wää der uar inga faddrar.
38
« skrivet: 2013-09-19, 18:21 »
Det är väl bara att prova. Antagligen kan han åtminstone läsa engelska.
39
« skrivet: 2013-09-18, 20:30 »
Pfeffels Academie militaire är välkänd och behandlad av åtskilliga forskare, däribland mannen bakom den här bloggen: http://www.histoires-alsace.com/
40
« skrivet: 2013-09-18, 16:36 »
Regiment d'Alsace var ett värvat fransk infanteriregemente: http://fr.wikipedia.org/wiki/R%C3%A9giment_d%27Alsace Det var mycket vanligt på 16- och 1700-talen att svenska officerare sökte sig utomlands för att genom tjänstgöring i främmande arméer vidareutbilda sig.
41
« skrivet: 2013-09-03, 10:22 »
Jag studerade inte jordeböckerna (som är tillgängliga via SVAR) mer noggrant än att jag kunde se att Gyllenbreider redan ett par år före 1707 omnämndes som avliden, något som alltså indikerar att 1704 är det korrekta dödsåret.
42
« skrivet: 2013-09-02, 19:50 »
Johan Axel Almquist har också 1707 i sin Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, men om man ska våga lita på uppgifterna i jordeböckerna 1704-07 så är det korrekta trots allt 1704.
43
« skrivet: 2013-09-02, 15:10 »
En reservation man kan ha när det gäller begravningsvapnet som källa är väl att man kanske inte kan vara säker på att det alltid har sett ut som det gör idag, d.v.s. att det måhända inte kan uteslutas att det sedan 1700-talets början har genomgått renoveringar och att 07 då förvandlats till 04.
44
« skrivet: 2013-09-01, 18:02 »
Finns det inte upplysande handlingar i Skara domkapitels arkiv? Om det fanns skilda meningar om vem som skulle få tjänsten borde det kunna finnas inlagor från de berörda och kanske även uppgifter om deras meriter.
45
« skrivet: 2013-08-31, 22:45 »
Tveksamt med giftermål utomlands 1713 p.g.a. krigsläget. Går det inte att få fram var prästvigningen skedde?
46
« skrivet: 2013-08-31, 14:55 »
Står det inte att han blev prästvigd till krigspräst? I så fall behöver han kanske aldrig ha tjänstgjort som detta.
47
« skrivet: 2013-08-27, 17:50 »
Jag kan inte tänka mig att det skulle existera något icke-offentligt för Karl XIII.
En sådan resa bör i så fall ha lämnat spår på många ställen: dåtida tidningar, hovräkenskaperna, olika städers och länsstyrelsers arkiv (en kunglig persons genomresa krävde säkerligen stora lokala insatser), samtida brevväxlingar och memoarer etc.
48
« skrivet: 2013-08-09, 22:15 »
Stettin (idag Szczecin) hörde på den aktuella tiden till Tyskland. Det var först efter krigsslutet som den blev polsk.
49
« skrivet: 2013-08-09, 21:06 »
Han tycks ha varit född 30/6 1897 (inte 1896). I församlingsboken för Hofors 1927-32 (AIIa:13) är Hagman införd under Hofors bruk (s. 246) med titeln förman. Mycket längre fram än så går han nog inte att spåra via det som har digitaliserats.
Det förefaller väl rimligt att via församlingsböckerna för Hofors (och vart han sedan ev. kan ha flyttat) kartlägga Hagmans bostadsort under krigsåren och se vad som där framgår om hans anställning. Var han verksam vid ett större företag i en chefsposition bör det väl kunna existera handlingar i ett företagsarkiv som kan reda ut när och i vilken befattning han arbetade där.
Erik Myrgren var, såvitt jag kan se, verksam i Berlin enbart under krigets allra sista månader. Dessförinnan var han sjömanspräst i Stettin. Om Myrgrens företrädare i Berlin Erik Perwe och dennes verksamhet utkom 2006 boken Bombprästen.
50
« skrivet: 2013-08-08, 17:10 »
Sven Rydbergs avhandling Svenska studieresor till England under frihetstiden är också värdefull.
51
« skrivet: 2013-08-06, 20:05 »
Evander, Sven, Londonsvenskarnas kyrka : genom 250 år. - Lund. 1960
Evander, Sven & Sjöström, Lennart, Svenska kyrkan i London 1710-2000 : en historia i ord och bilder. - London, 2001
52
« skrivet: 2013-07-31, 09:36 »
Om man 1778 fortfarande sände ut den sortens efterlysningar som man kan hitta från 1700-talets början vore det väl i och för sig tänkbart att en sådan skulle gå att hitta i ett länsstyrelsearkiv från något av gränslänen utan att man på förhand känner till regementet. En kapten (om han nu var det) bör väl inte heller vara svår att hitta eftersom det på KrA finns register som kan ge hjälp.
Sedan vet jag inte om det i Norge kan ha gjorts noteringar om sådana flyktingar, men skulle väl annars kunna vara en väg.
53
« skrivet: 2013-07-30, 18:50 »
Jag förmodar att du menar svenska soldater som deserterat och inte fientliga soldater som gått över till svenskarna? I sistnämnda fallet kan man stöta på separata förteckningar över dem. I förstnämnda fall återfinner man, i varje fall om de har deserterat inrikes, ibland spår av dem i länsstyrelsernas arkiv genom att regementschefer och andra lät utsända efterlysningar med korta signalement.
Utan att närmare ha studerat frågan skulle jag tippa att detta i första hand var en fråga för kompani- och regementschefer och att det, förutom de efterspaningar som gjordes, var de som hade att agera för att fylla vakanserna precis som när en soldat behövde ersättas p.g.a. dödsfall eller vanligt avsked. Alltså att de enda separata listor som egentligen skulle behövas var sådana man gjorde när det skulle letas efter desertörerna. Fast detta är mest en gissning.
54
« skrivet: 2013-05-20, 17:43 »
Hej Lena,
Om du vill släppa ifrån dig ditt material skulle jag testa att importera din Gedcom-fil i släktforskarprogrammet jag använder.
Alternativt kan du skicka en mindre gedcom-fil bara för test.
bengtdnilsson@gmail.com
55
« skrivet: 2013-01-04, 08:07 »
56
« skrivet: 2012-12-17, 08:34 »
I Internet Explorer väljer man Verktyg - Hantera tillägg.
Där kan man inaktivera tillägget som hittar telefonnr på hemsidor.
58
« skrivet: 2012-03-06, 10:42 »
Hej Kim, Texten på denna sida förklarar hur man kontaktar dem, även om mening två inte är speciellt hoppfull... The truth is Facebook doesn't provide a public email support service http://www.110words.com/1272/how-to-contact-facebook-email-support/ Jag misstänker att du vet allt detta redan, och har väntat förgäves på ett svar. Ibland hjälper det inte att man har tillgång till en e-post-adress; jag skickade ett mail till ett företag och efter två månader fick jag tillbaka tack för din synpunkter, men ingen lösning på problemet... /Bengt
59
« skrivet: 2011-11-13, 19:35 »
Hej Susanne, Fotoboken man skapar hos Fuji är inte anpassad för släktforskning, men kan placera bilderna förhållandevis fritt. http://www.fujidirekt.se/fotobok Om mallarna i fotoboken inte är så bra, kan du kanske skicka önskemål till deras kundservice (jag vet inte om de lyssnar på kunders önskemål...). Bengt
60
« skrivet: 2007-10-16, 20:03 »
Hej!
Huvudarmén låg i slutet av augusti 1704 i trakten av Lvov. I denna ingick de ordinarie Smålandsregementena. I Lewenhaupts armé, som belägrade Birsen, nuvarande Birzai i Litauen, ingick tremänningar från Småland.
I juli 1707 låg huvudarméen i Sachsen. Exakt förläggningsort beror på vilket regemente soldaten tillhörde.
61
« skrivet: 2007-10-16, 19:29 »
Hej!
Sprengtporten är ett adligt namn, och i detta sammanhang bör det vara namnet på regementets överste.
62
« skrivet: 2007-10-08, 21:34 »
Jag söker hjälp med uppgifter om min farfars far-
far Johan Augustinus Johansson, Blom?r f.d. Glader, född i Ekeberga, Kronobergs län 1850-08-28. Han bodde några år i Preussen där han hämtade
sin fru Sofia. Familjen flyttade från Stockholm
till Guldsmedshyttan 1884. Han arbetade först på
Limnäs tekn. fabrik för såp och tvåltillverkning.
Han lär ha ägt fabriken innan nedläggningen. Stämmer det, och var bodde familjen?
Mvh. och tack på förhand: Bengt Nilsson
63
« skrivet: 2007-07-13, 19:13 »
Om just Sadala vet jag inte. I övrigt finns ett avsnitt om vinterkvarteren i Lais i del 1 av August Quennerstedt Ur Carl XII:s lefnad. På senare år har Margus Laidre ägnat vinterkvarteren visst utrymme i Segern vid Narva, så hans källförteckning kan kanske ge en del uppslag.
64
« skrivet: 2007-07-08, 21:10 »
Tydligen är det 1700-1701. I så fall ligger orten i närheten av Laisholm (Jögeva) i nuvarande Estland. Förmodligen är den identisk med dagens Sadala, en ort belägen 18 km nordöst Laisholm.
65
« skrivet: 2007-07-08, 20:44 »
Beror lite på om det är vintern 1700/01 eller 1701/02. Vid första tillfället låg arm?n i trakten av Dorpat(Tartu) och vid det senare tillfället var högkvarteret i Goldingen (Kuldiga, Lettland).
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy