Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Magnus Arnér
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2025-06-08, 17:46 »
Jag har ingen kunskap om släkten Kruse, så jag har i stort sett inget att tillägga. Att Botvid Arvidsson skulle ha gift sig med sin styvsyster tycker jag verkar osannolikt, men jag har ingen insikt i hur synen på sådana äktenskap var på 1600-talet. Jag vet bara att jag i min släktforskning inte har stött på någon sådan allians Det finns en sak som jag har svårt att få att gå ihop. Såväl änkor som änklingar hade ju en tendens att gifta om sig relativt snart. De väntade inte många år, i alla fall inte om de var unga. Om nu Karin Utters första make dog 1618 kan man förvänta sig att hon skulle ha gift om sig inom några enstaka år, men det finns antydningar om att den dotter till Måns Persson som var gift med Arvid Larsson var i livet ännu i början av 1630-talet. Ett exempel är från Norrköpings Rådhusrätts protokoll 17/8 1631. Hustru Valborg hade vänt sig till en högre rättslig instans och hennes vederparter hade dömts att betala hennes rättegångsomkostnader. I protokollet från Norrköping står att "Arvid Larsson ska betala expenserna för sig och sin hustrus syster". Det behöver visserligen inte betyda att Måns Perssons dotter fortfarande levde, men man får onekligen det intrycket. Länk till Norrköpings Rådhusrätts protokoll, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIBAA:4542 (1608-1635) Bild: 3400: https://app.arkivdigital.se/volume/v221958?image=3400
2
« skrivet: 2025-06-06, 23:28 »
Hej Johannes,Tack för ditt svar och dina referenser till domböckerna.Jag har också sett att tvisten tas upp i Söderköpings och Hammarkinds domböcker, liksom i lagmansdomböckerna och domböckerna från Norrköping. Med undantag för domböckerna från Norrköping så har jag har gått igenom dem tämligen väl. Trots det hade jag missat en av dina referenser. Att tvisten även i Svea Hovrätts domböcker tar mer än 100 sidor i anspråk förvånade mig när jag upptäckte det. Tvisten handlar inte om bördsrätten till Gäverstad. Gäverstad var vid den tiden en kronogård. Det blev en frälsegård på 1640-talet. Processandets kärna var istället en skuld som Jon Månsson hade till sin far Måns Persson. Var den efterskänkt eller inte? Det kombineras med några andra frågor. En rörde arvet efter Måns Perssons första hustru (som var mor till Jon Månsson och såldes farmor till Valborg Andersdotters barn). Arvet efter henne hade aldrig avvittrats ordentligt. Den andra frågan var bytet efter Måns Persson där de andra arvingarna försökte hålla Valborg borta.Att tvisten i domböckerna ofta går under namnet "Gäverstad arv" kan alltså vara lite missvisande.Jag har liksom du sett att det vid ett tillfälle talas om arvet efter Valborgs barns mormor (Hammarkinds häradsrätt 27/4 1635). Det måste vara en felskrivning för farmor.Det finns ett kvitto från 1614 på att att Måns Persson efterskänkte en fordran på cirka 700 daler till sin son Jon. Det var alltså frågan om det verkligen var ett giltigt kvitto som var en av kärnfrågorna. Länk till kvittot i Svea Hovrätt, Huvudserie EVIa2aa:47: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067966_00210Av domböckerna får man fram en hel del om Måns Persson:- Han ingick sitt andra gifte ca 1602, med Karin Eriksdotter. I ett domstolsprotokoll från 1632 anges att de gifte sig för ca 30 år sedan.
- I första giftet hade han barnen:
- Jon Månsson, handlare i Norrköping, död i slutet av 1617 eller på våren 1618. Han var gift med Valborg Andersdotter.
- Lasse Månsson. Först borgare i Söderköping, sedan verksam vid Malmö säteri i Kvillinge socken, därefter borgare i Norrköping.
- En dotter som var gift med Arvid Larsson som var borgare i Söderköping och möjligen identisk med den som sedermera blev borgmästare.
- Och några barn till som har en mindre roll i processerna.
Måns Persson dog 2/12 1623. Sonen Jon Månsson hade då varit död i 6 år.Första gången tvisten behandlades vid tinget tycks ha varit 17/1 1624. Sista gången 13/3 1648. Då hade tvisten gått i arv till Valborgs dotter Margareta Jonsdotter. Hon processade mot sin farbror Lasse Månsson. Bägge gångerna var det vid Hammarkinds häradsrätt.Frågan är om det finns något fog för min gissning att den Arvid Larsson som var gift med en dotter till Måns Persson är densamme som sedan blev borgmästare i Söderköping.Källorna till uppgifterna i det här meddelandet:Hammarkinds häradsrätt 27/4 1635: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0113393_00335, https://app.arkivdigital.se/volume/v217747?image=1930Andra hustruns fulla namn (Karin Eriksdotter) framgår av Svea Hovrätt, Huvudserie EVIa2aa:47, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067966_00275Uppgiften om Måns Perssons dödsdatum finns i Svea Hovrätt, Huvudserie EVIa2aa:47, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067966_00197Att Jon Månsson dog 6 år innan fadern Svea Hovrätt, Huvudserie EVIa2aa:47, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067966_00258Att andra äktenskapet ingicks ca 1602 framgår av Lagmansrättens dombok från 4/12 1637, där det finns en avskrift av Hammarkinds häradsprotokoll från 6/2 1632., Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIICC:1 (1607-1652), AD v405118.b890Tingsprotokollet från 17/1 1624 finns i avskrift i Svea Hovrätt, Huvudserie EVIa2aa:47, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067966_00205Tingsprotokollet 13/3 1648. Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:17 (1648-1649) AD v217754.b1140
3
« skrivet: 2025-06-06, 12:12 »
Arvid Larsson var borgmästare i Söderköping på 1640-talet.Han anges i Elgenstierna (https://runeberg.org/elgenst/8/0736.html) och på många ställen på nätet ha varit gift med Karin Persdotter Utter. Att det är korrekt framgår inte minst av dödboken för Söderköping S:t Laurentii. När Karin Persdotter Utter dog 1677 anges hon vara änka efter borgmästaren Arvid Larsson.Jag tror att Arvid Larsson först var gift med en dotter till Måns Persson i Gäverstad i Västra Husby socken och att några av barnen till Arvid föddes i det giftet.Det fanns onekligen en handlare Arvid Larsson i Söderköping som på 1620-talet var gift med en dotter till Måns Persson. Det framgår inte minst av det digra domboksmaterialet i Svea Hovrätt om arvet efter Måns Persson (exempel Riksarkivet Bild A0067966_00216, A0067966_00219). Ett av skälen till att jag tror att det handlar om en och samma Arvid Larsson är- Borgmästaren Arvid Larsson hade en son som hette Botvid Arvidsson.
- Vi vet att en annan svärson till Måns Persson hette Botvid Ravelsson. (exempel Riksarkivet bild A0067966_00219)
- Vi vet att Botvid Ravelsson dog senast 1617. Det vet vi för han dog innan Måns Perssons son Jon Månsson (som dog 1617 eller 1618). Riksarkivet bild A0067966_00258
- Måns Persson lånade ut stora mängder varor och pengar till sina barn. Affärerna med Arvid Larsson började 1617. (exempel Riksarkivet bild A0067966_00220)
- På landsbygden var seden att om om en änka gifte om sig så fick äldsta sonen i nya giftet namn efter första maken, såvida ingen son redan hette så. Jag är dåligt insatt i hur det var i städerna men gissar att seden var densamma.
- Jag tror alltså att en dotter till Måns Persson först var gift med Botvid Ravelsson (som var borgare i Söderköping) och sedan, ca 1617, gifte sig med den Arvid Larsson som senare blev borgmästare och att Botvid Arvidsson var son till Arvid Larsson i det giftet.
Jag kan naturligtvis ha fel. Det kan gott och väl röra sig om två olika personer som bägge hette Arvid Larsson. Är det någon som är insatt i släktförhållanden i Söderköping under denna tid som kan bringa mer insikt i frågan?Domboksmaterialet från Svea Hovrätt finns på bild 120-122 samt 185-286 i Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/47 (1625)
4
« skrivet: 2025-05-24, 11:45 »
Enligt en artikel om borgmästarval i Söderköping i Släktforskarnas årsbok 1996 inrättade hertig Johan av Östergötland en hovrätt för sitt hertigdöme.
På sidan 94 kan man läsa:
... Johan inrättade en egen hovrätt, som hade till uppgift att pröva domar, avkunnade av rådstugurätterna i furstendömet och granska städernas förvaltning. Till denna hovrätt skulle därför årligen kopior av städernas tänkeböcker insändas.
Jag undrar om det finns något arkiv efter denna hovrätt, och om någon vet var arkivet kan finnas.
Johan var hertig av Östergötland 1609-1618.
5
« skrivet: 2025-05-09, 19:07 »
Namnet finns i Häradshammar i Östergötland på 1670-talet. Tror jag, för personen där kallas Jasko. Jasko Kåck. Här är ett exempel. Han nämns flera gånger i födelse- och dödboken på 1670-talet.
Häradshammar (E) C:1 (1668-1708) Bild: 87 Sida: 169.
AD v37932.b87.s169
6
« skrivet: 2025-03-02, 16:25 »
Jag har en fråga om Sara Månsdotter från Skränge i Gammalkil som gifte sig 1756. Jag har svårt att reda ut hennes ursprung och skulle vara tacksam om någon har kompletterande uppgifter.
Hon gifte sig den 7/11 1756 med Nils Vidmundsson från Östra Tollstads socken. Vid vigseln kom hon från Skränge i Gammalkil. Vigselnotisen finns såväl i Gammalkils som Östra Tollstads kyrkoböcker. Paret fick barnen Karin 1757 och Magnus 1759, båda födda i Bromanstorp på Himmelsby ägor i Östra Tollstad. Maken Nils Vidmundsson dog 1760. Sedan finns Sara med i mantalslängden i en stuga på Himmelsby ägor till 1765. Därefter hittar jag henne inte.
Hennes ålder anges i Gammalkil AI:1 sid 164 (Skränge) vara 29 år. Ingen födelseort anges. Med tanke på att längden tar sin början år 1756 tyder det på att hon föddes ca 1727. Hon kallas kvinnsperson vid vigseln.
Att hon kallas kvinnsperson: Hon hade alltså barn sedan tidigare (utomäktenskapligt). I Gammalkil hittar jag två kandidater.
(1) I Valkebo dombok AIa:16 15/6 1751 § 12 bötfälldes en Sara Månsdotter på Vinäs ägor för lönskaläge med Anders Månsson. Ett barn föddes den 3/5 1751. Av födelseboken (Gammalkil C:2 sid 384) framgår att barnet hette Kerstin, döpt 5/5 1751. Moderns namn saknas i fb.
(2) En Sara Månsdotter fick med drängen Per Jakobsson barnet Kerstin Persdotter 1754 2/3. Hon bodde i Mosshult på Skränge ägor. Nämnd i Gammalkil AI:1 (sid 148) samt Valkebo dombok AIa:17, sid 19-20, vt 30/1 1754, §20.
I födelsböckerna finns ett antal kandidater
(A) Sara Månsdotter, född 10/10 1723 i Granstorp, Nykil, dotter till Måns Andersson och Elisabet Månsdotter.
(B) Sara Månsdotter född i Tobo, Nykil 13/8 1725 (föräldrar Måns Persson och Maria Larsdotter).
(C) Sara Månsdotter född 26/2 1727 i Duseborg, Gammalkil, dotter till livgrenadjären Måns Anka Öfradsson (f 1662, d 1734 18/5 i Duseborg) och Elin Håkansdotter. Elin och Måns gifte sig i Gammalkil 6/1 1726.
(D) Ännu en möjlighet är att hon var dotter till Måns Nilsson i Staveryd (Gammalkil), men i så fall saknas hon i födelseboken.
I senare tiders HFL och dödböcker finns också en kandidat
(i) Sara Månsdotter, död i Örsäter, Gammalkil 13/12 1799, 72 år. I Gammalkil AI:3 sid 144 finns samma SM. Där anges hon vara född 10/8 1726 i Nykil och vara ankommen från Västra Harg 1787. Hon finns också i Gammalkil AI:2 sid 298, men där anges mannen heta Anders AS och inte Anders ES som i dödboken. Bou-registret ger vid handen att mannen hette Anders AS. Bou upprättades efter honom 1794. Det föddes ingen Sara Månsdotter i Nykil 10/8 1726.
Sara Månsdotter (2): I Gammalkil HFL AI:1 sid 148 finns i Mosshult på Löts ägor (obs, ett annat Mosshult än det på Skränge ägor) en änka Elin Håkansdotter, 85 år, följd av dottern Maja Mårtensdotter 38 år, samt kvinnfolket Sara Månsdotter 29 år med dottern Kerstin, 2 år. Om hon var 29 år 1756 så bör hon ha fötts ca 1727. På Sara Månsdotter finns beteckningen "död". Hon finns med i dödboken, kvinnfolket Sara Månsdotter i Mosshult, 29 år, begravd 7/6 1756. Notera ålder på Elin Håkansdotter. Det var samma Elin Håkansdotter som var mor till den Sara Månsdotter som föddes i Duseborg 1727 (trots åldersangivelsen i HFL,86 år; i dödboken 1760 är Elins ålder reducerad till 80 år). I Gammalkil AI:1 1 sid 391 står Kerstin Persdotter, f 2/3 1754 som dotterdotter till Elin Håkansdotter. Således är Sara Månsdotter (29 och Sara Månsdotter (C) samma person och kan avskrivas eftersom hon dog 1756.
Sara Månsdotter (1): Föräldrarna nämns inte i födelseboken, bara barnets namn (Kerstin) och faddrarna. Bland faddrarna finns sågaren Sven Månsson, hustru Sigrid i Bockhagen (=Sigrid Nilsdr, f c 1711, gm Anders Svensson, f ca 1727) med flera. Barnet dog efter 11 veckor, bg 28/7.
Sara Månsdotter (A): Hon dog 1725. De fick ett barn till med samma namn 1730, men hon gifte sig 1755 i Nykil med Lars Karlsson. Även hon var "kvinnfolk" för hon fick barn redan 1754 med den Lars Karlsson som hon sedan gifte sig med. Kan avskrivas.
Sara Månsdotter (B): Familjen finns i Tobo i mtl 1731 och får ett tvillingpar där 1732. Saknas i mtl 1733. Jag har sedan inte återfunnit familjen.
Sara Månsdotter (C): Enligt resonemanget under Sara Månsdotter (2) så rör det sig om samma person. Kan avskrivas eftersom hon dog 1756.
Sara Månsdotter (D): Hon nämns inte i bou efter Måns NS 1761. Måns Nilsson i Staveryd gifte sig 1719 i Nykil med Kerstin Jonsdotter. Han kom då från Torpa i Ö Tollstad. Sedan hittar man dem i Torpa där dottern Britta föddes 1720 (dp dom sexagesima). Kerstin Jonsdotter dog 1728, sedan ingick MN ett gifte med Gunilla.
Slutsats: Hon bör vara Sara Månsdotter (1) såvida det inte fanns ännu ett "kvinnfolk" Sara Månsdotter.
Fråga: Är det någon som vet något mer?
7
« skrivet: 2025-02-16, 20:51 »
Helt rätt, Jörgen. Jag läste för slarvigt. Bra att du rättade mig.
8
« skrivet: 2025-02-16, 19:22 »
Betesmark på äng
9
« skrivet: 2025-02-16, 16:48 »
Jag har en fråga om Ingrid Petersdotter som bodde i Finspång och var född i början av 1720-talet, gift med Mattias Pettersson Allard. Är det någon som har koll på hennes ursprung?När hon gifte sig i 11/9 1748 i Risinge kallas hon Ingeborg, i barnens födelsenotiser Ingrid. Åldersangivelesen i dödboken 15/5 1788 är 66 1/2 år. Där heter hon Ingrid.Hon finns med i Svenska Antavlor nr 94. Där har hon namnet Ingeborg Petersdotter och anges vara född 1724 i Flasbjörke i Risinge socken. Jag tvivlar på den uppgiften. Vare sig ålder eller namn tycks stämma, även om hon kallas Ingeborg vid vigseln.Kan hon möjligen vara den Ingrid Persdotter som föddes i Öna i Skedevi den 16/10 1721 som dotter till Per Olofsson och Elisabet Olofsdotter? Åldersmässigt stämmer det väl. Ingrids äldsta dotter fick heta Britta Lisa, så även namnmässigt ges visst stöd (Ingrids svärmor hette Britta). Men i övrigt har jag inget stöd för teorin. Exempelvis inga faddernotiser. Lite långsökt, kanske.Är det någon som har något bättre besked?
Länk till vigselnotisen: Risinge EI:1 sidan 47, AID v39961.b26.s47, https://app.arkivdigital.se/volume/v39961?image=26
Länk till dödsnotisen: Risinge EI:1 sidan 464, AID v39961.b235.s465, https://app.arkivdigital.se/volume/v39961?image=235
Länk till äldsta dotterns födelsenotis: Risinge C:3 sidan 357, AID v39945.b182.s357, https://app.arkivdigital.se/volume/v39945?image=182
Länk till den nämnda födelsenotisen i Skedevi: Skedevi C:2 Sida 153, AID v40180.b80.s153 https://app.arkivdigital.se/volume/v40180?image=80
Länk till en dödsnotis i Skedevi, där det framgår att hustrun till Per Olofsson i Öna hette Elisabet Olofsdotter. Skedevi C:2 Sida 236, AID v40180.b122.s237 https://app.arkivdigital.se/volume/v40180?image=122
10
« skrivet: 2025-02-09, 16:30 »
Inte mycket. Det här är det enda jag sett -- och det kanske du redan är medveten om. - Rullor 1620-1723 1622:3, sid 35-36 Anders Watz kompani. Riksarkivet A0053008_00043. Knektarna från Häradshammar och Östra Husby tycks ha ingått i Anders Watz kompani
- Östergötlands handlingar ÖH 1621:5, sid 68. Riksarkivet A0049356_00190. Knektar under Anders Watz omtalas på fler ställen i Landskapshandlingarna. Av just den här sidan att döma så tycks löjtnanten under Anders Watz ha besuttit Valtersten i Östra Stenby socken.
- Östkinds dombok. Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:38 (1663-1665), AID v217775.b1820.s161, 14/11 1664. Ett ärende om en pantsatt och bortkommen silversked där en Anders Wass är inblandad.
11
« skrivet: 2025-02-07, 21:32 »
Jag har gått igenom rätt många källor från 1600-talet för socknarna Jonsberg, Häradshammar och Östra Husby och har en hygglig överblick över släktförhållandena under denna tid. Jag är öppen för att besvara frågor i den mån jag har tid och kunskap.
Min överblick sträcker sig fram till cirka 1720. Därefter blir den tunnare.
12
« skrivet: 2025-02-06, 22:44 »
Ett fel i mitt förra inlägg. Ska vara Skogshagen, Svenneby ägor.
13
« skrivet: 2025-02-03, 20:35 »
Jag såg inte den här frågan förrän nu. Den kanske är överspelad, men här kommer i alla falla ett inlägg.
Diskussionen började med frågan om Svenneby funnits i släkten länge. Svaret är ja, mycket länge. Inte genom Måns Månsson utan hustrun Ingrid Olofsdotter, på det sätt som redovisas nedan. Ingrid Olofsdotter härstammade faktiskt från Karl Jonsson och Ingeborg Jonsdotter på tre sätt, men arvet hade gått genom släktleden som redovisas här.
Jag har bara studerat 1600-talet och några år in på 1700-talet. Karl Jonsson och Ingeborg Jonsdotter ägde 2/3 av Svenneby. Det tycks som om den återstående tredjedelen ärvts av Maria Olofsdotter och Kerstin Olofsdotter, födda kring 1620.
Arvsgången under 1700-talet kan jag inte redogöra för eftersom jag inte studerat domböckerna längre än till 1720-talet. Det är till och med möjligt att Ingrid Olofsdotter och hennes man bara var brukare av jorden och att den sålts till släktingar någon generation innan. Går man igenom de källor som Lennart pekar på så kan man nog reda ut det.
Några exempel på hur Svenneby ärvts och köpts, alla från Östkinds härads domböcker:
AID v217753.b1420, 1647 juli 7 Uppbjudes Svenneby 3e ggn
AID v217831.b510, 1686 mars 6 Uppbjudes 1/8-del i tvådelarna i Svenneby som Jon Karlsson d 6 feb 1686 köpt av Olof Sverkersson i Lundby samt Per Eriksson och Jon Eriksson för 100 dr kmt, första uppbud.
AID v217832.b2410, 1690 jan 31 Uppbjudes 1/8-del i tvådelarna Svenneby skattegård i Häradshammar socken, som Jon Karlsson i Svenneby d 4 jan 1690 köpt av Olof Abrahamsson, Abraham Olofsson, Per Olofsson, Karl Olofsson och Elin Olofsdotter för 100 dr kmt, första uppbud.
AID v217832.b2600, 1690 maj 23 2a ub, 1/8-del av tvådelarna i Svenneby
AID v217832.b2690, 1690 okt 20 3e ub, 1/8-del i tvådelarna i Svenneby
AID v307608.b370.s61, 1708 feb 20 § 6 För Karl JS och Olof JS 1/3 av 2/3 i Svenneby de av Sven Håkansson i Önsätter och Måns HS i Kättinge köpt, 1a ub
Måns Månsson. Född 25/7 1798 i Svenneby, Häradshammar.
Generation I
I:1 Måns Månsson. Född 8/1 1770 i Sörby, Häradshammar. Bonde i Svenneby, Häradshammar. Gift 30/12 1793 i Häradshammar med
I:2 Ingrid Olofsdotter. Född 4/9 1775 i Mullingstorp, Häradshammar.
Generation II
II:3 Olof Månsson. Född 9/1 1746 i Berg, Östra Stenby. Död 11/12 1790 i Svenneby, Häradshammar.
Gift 9/10 1774 i Häradshammar med
II:4 Maria Jonsdotter. Född 30/9 1743 i Svenneby, Häradshammar. Död 19/4 1782 i Svenneby, Häradshammar.
Generation III
III:7 Jon Olofsson. Född omkring 1700. Död 22/10 1776 i Skogshagen, Såneby ägor, Häradshammar. Bonde i Svenneby, Häradshammar.
Åldersuppgiften i dödboken är sannolikt överdriven.
Gift 1/10 1727 i Häradshammar med
III:8 Anna Månsdotter. Född omkring 1703. Död 18/7 1765 i Skogshagen, Såneby ägor, Häradshammar. Från Reseberga, Häradshammar.
Generation IV
IV:13 Olof Jonsson. Född omkring 1672. Död 10/1 1717 i Svenneby, Häradshammar. Bonde i Svenneby, Häradshammar. Gift med
IV:14 Anna Svensdotter. Från Önsätter, Häradshammar. Gift 2:o med Åke Månsson. Född 1693 (dp 3/9) i Sjögesätter, Östra Husby. Död 17/9 1757 i Hults ägor, Häradshammar.
Generation V
V:25 Jon Karlsson. Död 1695 i Svenneby, Häradshammar. Skattebonde i Svenneby, Häradshammar, nämndeman 1684-1695.
När Jon Karlsson var i Stockholm på hösten 1689 stals två pund kött från hans båt när han var iland. Eftersom Ånar Mikaelsson i Öbbnebo låg och sov i båten under den tid då stölden ägde rum vill han ha ersättning av denne [Östkinds dombok 1/2 1690]. Uppenbarligen tyckte han att Ånar skulle haft bättre uppsikt. Man beslutade vid tinget att Ånar skulle ge Jon en viss ersättning. Vid ett annat tillfälle, 13/5 1672, tilltalade
Jon Karlsson en piga, Kerstin Olofsdotter, som olovandes och i olaga tid gått ur sin tjänst hos Jon. Pigan hade fått sju daler kmt samt fyra par skor och linkäder i lön. Det bestämdes att pigan skulle betala en summa till Jon Karlsson vilket hennes far Olof i Simmetorp gick i god för.
Genom åren köpte Jon Karlsson på sig sina systrars andelar i Svenneby. De tycks tillsammans ha ägt 2/3 av gården som de ärvt efter sina föräldrar. Om arvet var efter fadern eller modern är inte klarlagt, men eftersom det handlar om två tredjedelar av hemmanet verkar det handla om en broderdel, vilket onekligen antyder att det handlar om ett fäderne. Den 13/3 1684 köpte han fyra systerdelar för 400 dr kmt, den 6/2 1686 köpte han 1/8 av 2/3 i Svenneby av barnen till sin syster Maria Karlsdotter, och den 4/1 1690 köpte han 1/8 "i tvådelarna" (d.v.s. i 2/3 av Svenneby) av sin änklingen efter hans syster Ingrid Karlsdotter i Toltorp och deras barn. [Öskinds dombok 16/6 1684, 6/3 1686 och 31/1 1690]
Gift omkring 1663 med
V:26 Ingegerd Jonsdotter. Kallas omväxlande Ingegerd och Ingrid i mtl. Ska nog vara Ingegerd. Dotter till Jon Håkansson och Maria Dansdotter i Kättinge, Häradshammar.
Generation VI
VI:49 Karl Jonsson, död 1675 (bg 18/4) i Svenneby, Häradshammars sn. Bonde i Svenneby, Häradshammars sn, nämndeman, häradsdomare och riksdagsman. Gift 2:o ca 1656 med Ingrid Månsdotter från Reseberga.
Återtog bruket av sin gård Håkanbäck genom sin dtr Kerstin [domb 15/4 1649]. Jag har i alla fall antagit att Kerstin var dotter till honom. Det styrks förutom bruket av Håkanbäck också av arvsandelar i Svenneby.
Vid Östkinds häradsting den 8/2 1637 fick Sven Gullsson i Hagelösa böta för att han tillvållat sig ett stycke skog från Karl i Svenneby.
Vid sockenstämman den 29/11 1661 bestämdes att Karl i Svenneby och Per i Yxnö skulle köra fram en huv, vad som nu menas med det, på 13 alnar till kyrktaket. Några andra sockenbor ålades liknande saker, Per i Såneby och Jon i Hagelösa skulle köra fram en lika stor huv, medan Sven i Finntorp och hustru Maria i Kättinge ålades att köra fram smått virke till spjälor. Några paragrafer tidigare i protokollet får man bakgrunden till all denna aktivitet, där ett beslut fattats om att man påföljande sommar skulle spåna södersidan av kyrktaket.
Gift 1:o med
VI:50 Ingeborg Jonsdotter. Död omkring 1656 i Svenneby, Häradshammar.
14
« skrivet: 2025-01-26, 15:47 »
Och de äldsta generationernaGeneration VIII256 Håkan, bonde i Skälvsätter, Östra Husby sn, belagd 1540.Håkan var Per Håkanssons företrädare som bonde i Skälvsätter, men det är mest en gissning att han dessutom var far till honom. 311 NN, död ca 1611 (tp) i Järstad, Östra Stenby sn. 314 Hemming, bonde och nämndeman i Hinnestad, Östra Stenby sn, belagd där 1583-1606.Vid tinget den 9/5 1605 behandlades ett ärende om Ystadshumpen. Hemming i Hinnestad och Jon i Häljestad trodde dock det handlade om Fettjestadshumpen och yttrade sig av den anledningen. Av allt att döma hade de vissa anspråk därpå. Det finns visserligen ingen dombok för Östkind bevarad för detta år, men ärendet refereras i kyrkoböckerna från Östra Stenby. I riksdagens arkiv hittar man Hemming i Hinnestad i ett odaterat ärende, sannolikt från 1590-talet, möjligen något senare. Hemming i Hinnestad, Bengt i Järstad i Östra Stenby och Erik i Skamby i Kuddby klagade då på att Palne Eriksson på kungens vägnar tagit en utjord från var av dem. Bönderna påstod att utjordarna var närbelägna och av ålder hade lytt och legat under deras skattehemman. De skrev att de hade brukat och bärgat utjordarna till sina hemman, liksom deras föräldrar före dem. De riktade sig till ”ers furstliga nåd” och brevet dryper så till den milda grad av artighetsfraser att det av den anledningen är tre eller fyra gånger längre än nödvändigt.Ständernas enskilda besvär: Allmogens besvär 23:1:26. Länk: AD v833794.b40 https://app.arkivdigital.se/volume/v833794?image=40316 Jager, död 159(7) i Korttorp, Östra Husby sn, bonde och nämndeman i Korttorp, Östra Husby sn, belagd där 1564-1597.Han nämns i Östkinds dombok 7/2 1671 då en Hans Nilsson ansåg sig ha större rätt än sin styvfar att bruka gården. Man kan läsa att ”Korttorp är för långlig tid sedan hävdad av efterskrivna män och släkt, som de minnes kunna först Jager i Korttorp, sedan hans son Anders Jagersson, efter Anders hans dotter hustru Karin med sin man Nils Andersson, ovanskrivna Hans Nilssons fader, och efter hans död av den andre hennes man Måns Persson, Hans Nilssons styvfar, och sålunda har Korttorp varit hävdat allt släkt efter släkt, det samma de äldste av häradsnämnd och tingsallmogen bevittnade”. Rätten dömde till styvfaderns fördel eftersom det var ett kronohemman. Letar man i källorna ser man dock att styvsonen gott och väl kunde ha haft rätten på sin sida. Jon i Korttorp hade nämligen under 1580-talet köpt bördsrätten till kronogården, alltså betalat för att gården skulle ärvas på samma vis som en skattegård trots att det förblev en kronogård.317 Karin Nilsdotter, död senast 1614 i Korttorp, Östra Husby sn. Hon nämns som framlidna hustru Karin i Korttorp i ett fastebrev på Oklunda som finns i Östra Husby kyrkoarkiv PIV. Man kan där sluta sig till att hon var syster till Mårten Nilsson i Oklunda. Att hon var hustru till Jager nämns inte uttryckligen men det verkar högst sannolikt. Länk till bild på fastebrevet: https://fastebrev.se/ostkind/oklunda_1614.html354 Botvid, död ca 1617 (ÄL2) i Tuna, Östra Husby sn, bonde i Tuna, Östra Husby sn.Av Söderköpings dombok den 15/6 1597 får vi veta att Botvid hade tagit en häst till Söderköping för att sälja den, men att hästen stals. Tjuven dömdes till döden.356 Lasse Nilsson, bonde i Oklunda och Lundby, Östra Husby sn, död ca 1616 i Lundby, Östra Husby sn.358 Måns. Död ca 1614 (ÄL2) i Kingstad, Östra Husby sn. Bonde och nämndeman i Kingstad, Östra Husby, belagd där 1586-1613. 360 Jöns Ragvaldsson, död 161(9) i Hestad, Häradshammars sn, bonde och länsman i Hestad, Häradshammars sn, belagd där från 1569. Gift 2:o med Sigrid.I Östkinds dombok 2/11 1726, §14 finns en avskrift av ett fastebrev från 16/3 1581 vari hans fulla namn anges. När han på grund av ålder avgick som länsman fick han 30/11 1609 ett brev från hertig Johan med intyg om skattefrihet (ÖgH 1611:11B). ÖgH 1611:11B, Riksarkivet A0052792_00085, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052792_00085På 1560-talet verkar han ha varit soldat. I Militieräkningarna finns en Jöns Ragvaldsson i Hestad som 1566 mönstrade i först i Tåby och sedan i Örebro. Militieräkningar, 1566 års räkenskaper, Riksarkivet A0063548_00066 och A0063548_00080, länk https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0063548_00066. 370 = 354376 = 360400 Jon, bonde i Utsätter, Jonsbergs sn, belagd där 1590-1618.404 Åke. Lots i Lindöja, Jonsbergs sn, belagd där 1595-1624.Han fick jämte andra lotsar i östgötaskären hertig Johans brev på skattefrihet för att han var lots (ÖgH 1613).406 Per Nilsson, född senast 1546, död 161(4) i Gränsö, Jonsbergs sn. Lots i Gränsö, Jonsbergs sn.Han fick kung Johan III:s brev på skattefrihet för att han var lots (ÖgH 1583). Av allt att döma fick hans barn konfirmation därpå av hertig Johan för vid tinget den 6/2 1664 visade Pers ättlingar upp ett brev därom daterat den 11/11 1616. Han betalade inte mantalsskatten 1606 och bör därför då ha varit minst 60 år. Dödsuppgift i ÄL2.ÖgH 1583, länk Riksarkivet A0048847_00130 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0048847_00130412 Anders, död 160(3) i Rösätter, Jonsbergs sn, knekt och bonde där, belagd 1585-1603. Ersatt av änkan i jb 1604. 413 Kerstin Håkansdotter, belagd år 1616 i Rösätter, Jonsbergs sn.I ÖgH 1604:9 återfinns ett brev utfärdat av hertig Karl den 24/7 1604 i vilket knektänkan Kerstin Håkansdotter i Rösätter beklagade sig för att ha mist sin make ”för rikets fiender”. Hertig Karl beslutade att hon årligen skulle få en tunna spannmål.Länk: Riksarkivet A0049202_00060, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0049202_00060Vid Östkinds häradsting 15/6 1668 uppvisade Anders Håkansson i Rösätter hertig Johans brev från 1616 på hans farmors Kerstin Håkansdotter och hennes arvingars rätt till Rösätter.432 Lasse Eriksson, född senast 1546, död 161(5) i Arkö, Jonsbergs sn, lots i Arkö, Jonsbergs sn. Han betalade inte den specialskatt som upptogs 1606 och bör därför då ha varit minst 60 år. Uppgift om dödsdatum i ÄL2. Han nämns flera gånger i Östergötlands handlingar. Den 26/6 1583 fick han jämte flera andra lotsar Johan III:s brev på skattefrihet (ÖgH 1583), den 28/7 1588 fick han Johan III:s brev på att han lotsat kungens skeppsflotta till Vaxholm (ÖgH 1588, ÖgH 1589 sid 65). Skattefriheten bekräftades i ÖgH 1612:15B, sid 107.I boken Ulf Bergman: "Från bondelots till yrkesman" står det rätt mycket om honom.Generation IX634 Nils (Sunesson?), bonde i Oklunda, Östra Husby sn, belagd där 1560-1587. Patronymikon i fastebrev på Oklunda från 1578 som finns i Östra Husby kyrkoarkiv PIV. Brevet är svårläst och patronymikonet svårtytt (Simonsson? Synnesson?).Länk till bild på fastebrevet: https://fastebrev.se/ostkind/oklunda_1578.html712 = 634720 Ragvald Olofsson, länsman och bonde i Hestad, Häradshammars sn, belagd där 1543-1545.Att han verkligen var far till Jöns Ragvaldsson bygger mest på att han var företrädare till honom som bonde i Hestad och att han tycks ha haft samma fastighetsinnehav som Jöns, inte bara i Hestad utan även i Reseberga.Kung Gustav Vasa skrev två brev som stöd för hans jordägande. De finns i avskrift i:Braad, Christopher Henric: Westin 1030 - Collectanea de Ostrogotia, ejusque antiquis regibus ut et urbe principe Norkopia. Länk till volymen: https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record:632004. sid 32-33 (bild 40-41).752 = 720
15
« skrivet: 2025-01-26, 15:35 »
Och ännu enGeneration VII128 Per Håkansson, död ca 1578 (ersatt av änkan i jb 1679) i Skälvsätter, Häradshammars sn, länsman och bonde i Skälvsätter, Häradshammars sn, belagd 1540-1578. Nämnd med patronymikon och titel i ÖgH 1555 sid 59. Han fick kungens brev på skattefrihet på gårdarna Skälvsätter, Tåsby och Karlösa (Gustav I:s riksregistratur 1560). År 1540, i samband med att Gustav Vasa drev in kyrksilver till kronan, gömde Häradshammarsborna sitt silver. Bland de som gömde silvret nämns Per i Skälvsätter (Källström: Medeltida kyrksilver från Östergötland). Såvida det inte fanns flera på varandra följande bönder i Skälvsätter som bar namnet Per så rör det sig om denne. I längden för biskopsfordringen 1540 (ÖgH 1540:5) hette bonden i Skälvsätter Håkan, i jb 1543 Per.År 1575 6/6 hittar man Per i Söderköpings stads tänkebok (alltså domboken). Han hade sålt en häst och ärendet rörde skicket på hästen.Söderköpings rådhusrätt och magistrat AIa:1. Länk: AD v648275a.b1960.s12, https://app.arkivdigital.se/volume/v648275a?image=1960ÖgH 1555:12 Riksarkivet A0048571_00097, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0048571_00097129 NN. Nämnd som änka i jb i Skälvsätter 1579. Gift 2:o med Botolf, bonde i Skälvsätter, Häradshammars sn. I Hammarkinds dombok 8/9 1602 och den 25/11 samma år berättade Olof Persson i Skälvsätter i Häradshammars socken att han hade varit hos sin styvfar Botolf i Skälvsätter i nio år och när bytet efter styvfadern skulle delas ville Botolfs bror (som bodde i Ulvebo i Skällvik) till att börja med inte ge Olof mer än en struntsumma i lön för de nio åren. Av Östkinds tingsprotokoll den 28/9 1643 framgår att Per Olofsson, av allt att döma son till Olof Persson, sålt sin och sina syskons andelar i Skälvsätter till Per Månsson i Skälvsätter.152 Erik, bonde och länsman i Gärstad, Östra Husby sn, belagd där 1577-1620.Han var i alla fall företrädaren till Botvid Eriksson på skattegården i Gärstad, så det verkar sannolikt att han också var fadern. Men inte helt säkert.153 NN, död 1644 (bg 25/9) i Gärstad, Östra Husby sn. Gift 1:o med Botvid, död 159(0), bonde i Önsätter, Häradshammars sn. Det framgår av Östkinds dombok 8/10 1688 och 7/1 1689 då Botvid Eriksson anges år 1647 ha sålt sin jord i Önsätter till sina halvbröders familjer.154 Måns Simonsson, död 1649 i Gärstad, Östra Husby sn, bonde och nämndeman i Järstad, Östra Stenby sn, riksdagsman 1627.155 NN, sannolikt död 164(4) då Måns i Järstad betalade tp efter sin hustru. 156 Anders Hansson, bonde och kyrkvärd i Fyrby, Östra Stenby sn, belagd där från 1590.Patronymikonet Hansson i tiondelängd 1600 och 1603 samt Östra Stenby K:1 sid 204. I tiondelängden 1592 och 1596 kallas han dock för Anders Nilsson. Hans patronymikon antyder att han var son till Hans Persson som var hans företrädare som skattebonde i Fyrby.157 NN Hemmingsdotter, död 1644 (tp) i Fyrby, Östra Stenby sn. Flera saker tyder på att Anders Hanssons hustru var dotter till Hemming i Hinnestad, nämligen (1) En son hette just Hemming (Hemming Andersson i Styrstad) (2) En rad domboksnotiser som visar att hennes barn hade arv i Hinnestad och Fyrby (Östkinds domb 11/2 1667, 2/10 1671, 21/6 1692 och 10/2 1693).158 Anders Jagersson, död 1644 (bg 21/11), bonde och nämndeman i Korttorp, Östra Husby sn.Den 12/2 1644 vittnade Anders i Korttorp i rätten. Jon i Rökärr hade lejt ett par oxar av Gabriel Jönsson varav en hade dött. Enligt Anders i Korttorp jämte några andra hade detta inte skett på grund av vanskötsel utan orsakats av sjukdom. Den 15/2 1619 nämns han i Lösings tingsrätts-protokoll i ett ärende om en obetald klädkjortel, men exakt vilken roll han spelade i den historien är inte helt lätt att få rätsida på.172 Per Markusson, bonde i Brånnestad, Å sn, belagd där 1611.174 Ral Hansson, bonde i Dalby, Å sn, död där 1652 (bg 19/9).176 Inge Jonsson (=SvA 39:632), född ca 1574 (ROU. Nämnd bland män över 60 år 1635, inte 1633), död 1655 (bg 23/11) i Glädingstad, Östra Husby sn. Bonde och nämndeman i Glädingstad. Gift 2:o med NN, död 1655 (bg 28/1) i Glädingstad, Östra Husby sn. Möjligen identisk med den hustru Anna i Glädingstad som var dopvittne 1645 samt 3/10 1652.I en serie domboksnotiser kring 1630 behandlas ett ärende om mökränkning. År 1628 beskyllde Arvid i Torpet Inge Jonsson under sin tid som änkling för att ha mökränkt Arvids dotter. Vid tinget 1630 kom ärendet åter upp, såvida det inte är ännu ett ärende av liknade natur. Kyrkoherden i Östra Husby beskyllde Inge för att under sin tid som änkling ha besovit sin tjänstepiga Maria Andersdotter, som hon får heta i domboken snarare än Arvidsdotter. Vid ett extrating i Östkinds härad 1652 8/12 kom Inge Jonsson för rätten och anklagade Jon Ingesson i Kjortlinge (Östra Stenby) för att han skulle ha stulit en tre år gammal stut värd 6 marker silvermynt från Inge i en äng. Jon Ingesson bekände och dömdes till döden för tjuveri.Gift 1:o med177 NN Botvidsdotter, död senast 1627 (i Östkinds dombok 6/11 1627 omtalas Inge Jonsson som änkling). I en notis i Östkinds dombok oklart år, möjligen 1624 (bladen finns i den renoverade domboken men tycks ha hamnat på fel ställe) anges Inge i Glädingstad vara svärson till Botvid i Tuna. Östkinds dombok 1624?: AD v210003.b2140, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v210003?image=2140.178 Per Larsson, död 1657 (bg 19/4) i Lundby, Östra Husby sn, nämndeman och bonde i Lundby, Östra Husby sn. Han efterträdde Lasse Nilsson som kronobonde i Lundby, och det tycks ha varit hans far. Denne Lasse Nilsson var son till Nils i Oklunda (634 i denna antavla).179 Ingegerd Månsdotter, död 1657 (bg 25/4) i Lundby, Östra Husby sn. Hennes ursprung framgår av ett fastebrev på Kingstad från 25/6 1625. Brevet finns på Linköpings Stiftsbibliotek. Ett foto av fastebrevet finns här: https://fastebrev.se/ostkind/kingstad_1625.html180 Dan Jönsson, född 157(5). Bonde i Fjärdingstad, Häradshammars sn. Nämndeman, sexman och kyrkvärd. Riksdagsman 1625.Ungefärligt födelseår framgår av ROU där han är nämnd bland män över 60 år 1637, inte 1633. Hans härstamning framgår av ett fastebrev från 1620-talet återgivet i Östkinds dombok 1726. Vid tinget 1618 beskylldes Dan jämte ett flertal andra personer av Olof i Lundby, Häradshammar, för att ha slagit och dragit Olof och hans hustru samt tagit en gryta och en värja från honom.Vid tinget 17/1 1633 uppträdde Dan i sin egenskap av kyrkvärd i Häradshammar. En sockenbo, Sven Jonsson i Häggebo, hade lånat brudkronan men lämnat tillbaka den i brutet skick, varvid den fick lagas av en guldsmed för tre daler. Dan ville ha ut summan av Sven Jonsson, vilket han också fick. I Östkinds dombok 21/5 1620 behandlades en fråga om arv efter Dans far. Fadern hade efterlämnat två barnkullar och Dans moders jord hade sålts. De bägge barnkullarna kom överens om hur arvet skulle delas. Vid valborgsmässotinget 1622 handlade det också om arv. Dan i Fjärdingstad hade köpt jord i Hestad och Fjärdingstad av Ivar Jönsson och Håkan i Tåsby, av texten att döma två eller tre systerdelar, vilka uppbjöds till fästa. 184 = 176185 = 177187 NN, född 158(2), död 1668 (bg 31/3) i Glädingstad, Östra Husby sn. Kanske den Kerstin Månsdotter som nämns i domb 26/10 1631 (”Jons hustru i Glädingstad KM”) och som var dopvittne 11/8 1639, gift 1:o med Jon, bonde i Glädingstad, Östra Husby sn, belagd 1605-1637, och 2:o med Hans, bonde i Glädingstad [mtl 1642-1648].188 = 180200 Lars Jonsson, bonde i Utsätter, Jonsbergs sn, belagd där 1616-1627. I Östkinds dombok 16/6 1670 kan man läsa att Håkan Larsson år 1645 hade köpt en brorsdel i Utsätter av sin farbror Ragvald Jonsson, varav man kan sluta sig till Lars Jonssons patronymikon och härstamning.202 Olof Åkesson. Lots i Lindöja, Jonsberg sn. Patronymikon i rou 1642-1644. Gift med 203 Ingrid Persdotter. Hennes härstamning framgår av Östkinds dombok 9/10 1711 §23.206 Håkan Andersson, bonde i Rösätter, Jonsbergs sn, belagd där 1614-1651.216 Erik Larsson, lots i Arkö, Jonsbergs sn, belagd där 1616-1644. Namnet i sin helhet bl.a. i Östkinds dombok 22/6 1698.226 Jesper, skomakare i Hagerstorp, Jonsbergs sn. En skomakare Jesper i Hagerstorp nämns i rest- och rannsakningslängderna efter ÄL2 och i bosk 1624. Namnet var så pass ovanligt i trakten att det inte gärna kan röra sig om någon annan än Anna Jespersdotters far.236 Helge, död ca 1619 (ÄL2) i Fyrskeda, Jonsbergs sn, belagd som bonde där 1616-1619.237 NN. Gift 2:o 162(1) med Nils Persson, bonde i Fyrskeda, Jonsbergs sn.
16
« skrivet: 2025-01-26, 11:57 »
Och en generation till
Generation VI
64 Måns Persson, bonde och nämndeman i Skälvsätter, Häradshammars sn.
Jag har inte kunnat finna att Måns patronymikon anges i källorna. Han hade ett monogramliknande bomärke, MP (därav slutsatsen om han patronymikon), och hade arv i Skälvsätter. Han var troligen son till Per som var bonde i Skälvsätter fram till 1570-talet (med i jb 1577, ersatt av änkan 1579). Redovisningen av hans förfäder bygger på att detta stämmer.
Han är av av många i den här antavlan som var nämndemän i Östkinds härad. De flesta av dem finns i boken Arnér: Östkinds härads nämndemän 1594-1700.
70 Karl Jonsson, död 1675 (bg 18/4) i Svenneby, Häradshammars sn. Bonde i Svenneby, Häradshammars sn, nämndeman och riksdagsman. Gift 2:o 165(6) med Ingrid Månsdotter.
Återtog bruket av sin gård Håkanbäck genom sin dtr Kerstin [Östkinds dombok 15/4 1649]. Jag har i alla fall antagit att Kerstin var dotter till honom. Det styrks förutom bruket av Håkanbäck också av arvsandelar i Svenneby.
Vid Östkinds häradsting den 8/2 1637 fick Sven Gullsson i Hagelösa böta för att han tillvållat sig ett stycke skog från Karl i Svenneby.
Vid sockenstämman den 29/11 1661 bestämdes att Karl i Svenneby och Per i Yxnö skulle köra fram en huv, vad som nu menas med det, på 13 alnar till kyrktaket. Några andra sockenbor ålades liknande saker, Per i Såneby och Jon i Hagelösa skulle köra fram en lika stor huv, medan Sven i Finntorp och hustru Maria i Kättinge ålades att köra fram smått virke till spjälor. Några paragrafer tidigare i protokollet får man bakgrunden till all denna aktivitet, där ett beslut fattats om att man påföljande sommar skulle spåna södersidan av kyrktaket.
Gift 1:o med
71 Ingeborg Jonsdotter, död 165(6) i Svenneby, Häradshammars sn.
76 Botvid Eriksson, död 1651 (bg 28/5) i Gärstad, Östra Husby sn. Bonde i Gärstad, Östra Husby sn. Patronymikon bl.a. i Östkinds dombok 25/9 1638.
77 Elisabet Månsdotter, död 1651 (bg 25/3) i Gärstad, Östra Husby sn. Förnamn från dopvittnesnoteringar i Östra Husby 1/4 1640 och 31/3 1648.
78 Nils Andersson, död 1655 (bg 25/2) i Korttorp, Östra Husby sn, bonde i Korttorp. Filiation: Östkinds dombok 1667 20/5. Gift med
79 Karin Andersdotter, död 1662 (bg 5/1) i Korttorp, Östra Husby sn. Hennes härstamning i flera generationer framgår av Östkinds dombok 7/2 1671. Gift 2:o 165(5) med Måns Persson, född 162(3), död 1695 (bg 27/12) i Korttorp, Östra Husby sn, bonde i Korttorp.
82 Olof, bonde och nämndeman i Olö, Östra Stenby sn.
Han var 1650 instämd till häradstinget för att han inte givit någon lön till sin dräng, Anders i Tunatorp. Han dömdes att betala honom med en tunna råg. Denne Anders är sannolikt identisk med den Anders Persson som sedermera blev Olofs svärson.
Olof förekommer flitigt i sockenstämmoprotokollen. Han tycks ha haft särskilt svårt att komma överens med prästen i församlingen, vilket också skymtar fram i domboksprotokollen. Första gången vi stöter på honom i sockenstämmans protokoll är 1615 då han varit inblandad i ett slagsmål. År 1617 hade han tillverkat stolar åt kyrkan. Första tecknet på oenighet med sockenprästen är från 1640 då han spridit ett rykte om att kyrkoherden skulle ha tagit upp skälstenar på andras ägor, vilket befanns vara osant. År 1642 hade man ersatt stolarna i kyrkan. Det tycks inte ha fallit Olof i smaken för han slog sönder fem av dem. Kanske var det de stolar som Olof själv tillverkat 25 år tidigare som ersattes.
År 1643 hölls ett prosteting i Östra Husby. Olof i Olö och Jon i Kjortlinge ställde till ett väldigt rabalder. ”Av tre stolar gjorde de sex” står det, och de tycks ha skrämt Mr Lars, prästen i Häradshammar, så till den milda grad att han ”nödgades överge sitt ämbete och gå därifrån”. Det var på vippen att de bägge blev anmälda till domkapitlet för uppror.
Sista gången han finns med i sockenstämmans protokoll är 1649, då tillsammans med sin son Anders och i ett ärende som tar hela fyra sidor i anspråk och där man för säkerhets skull inte nöjt sig med de egna sex¬männen utan dessutom kallat in ytterligare sex sexmän och två präster från tre omgivande socknar. Återigen är det tvister med prästerskapet som avhandlas. Olof och Anders har kallat såväl en präst för som hustrun till sin egen sockenpräst för lögnare.
Efter den här uppräkningen av stridigheter så kanske det är lite förvånande att Olof i Olö var flitig med gåvor till kyrkan under 1620-talet. Ena året är det en tunna råg, andra året en tunna korn, någon gång en penninggåva. Han var till och med kyrkvärd ett år.
84 Olof Matsson, född 159(3), död 1665 (bg 1/10) i Mysinge, Östra Husby sn. Bonde i Mysinge. Gift med
85 Maria Botvidsdotter, död 1674 (bg 15/2) i Mysinge, Östra Husby sn.
86 Markus Persson, död 4/8 1675 i Brånnestad, Å sn. Bonde i Brånnestad, Å sn, sexman och nämndeman. Gift 2:o 8/10 1665 i Å sn med Karin Jonsdotter. Gift 1:o med
87 Kerstin Ralsdotter, död 1664 (bg 23/10) i Brånnestad, Å sn.
Hennes man Markus betalade tp efter sin svärfar, varvid hennes ursprung framgår (Å KIa/1, sid 122).
88 Per Ingesson, död 1655 (bg 16/10) i Berga, Östra Husby sn, bonde i Tuna och Berga, Östra Husby sn. Hans härstamning framgår av Östkinds dombok 14/11 1664 där man kan sluta sig till att styvbarnen till Jon Nilsson i Berga var brorsbarn till Sverker Ingesson i Glädingstad samt Domkapitlet i Linköping EIV:91 16/2 1677 där släktskapet mellan Pers son Botvid Petri Bergius och Sverker Ingessons barn klargörs.
Botvid Petri Bergius blev kyrkoherde i Örtomta. I herdaminnena anges felaktigt Per Folkesson som fader. Per Folkesson var också var bonde i Berga vid samma tid.
Gift med
89 Ingeborg Persdotter, född 162(0), död 1669 (bg 26/4) i Berga, Östra Husby sn. Hennes härstamning framgår av en omfattande fadderanalys. Gift 2:o 6/7 1656 i Östra Husby sn med Jon Nilsson, född 162(6), död 1668 (bg 25/3) i Berga, Östra Husby sn.
90 Olof Dansson, bonde och gästgivare i Fjärdingstad, Häradshammars sn. Gift 2:o 29/5 1670 i Häradshammars sn med Anna Håkansdotter. Gift 1:o med
91 Britta Månsdotter, död 166(4) i Fjärdingstad, Häradshammars sn.
92 Sverker Ingesson (=SvA 39:316), född ca 1625 (Han anges i db vara 87 år men räknas i rou 1643 som pojke, alltså 15-18 år. I rou 1644 anges han som dräng), död 1704 (bg 10/1) i Glädingstad, Östra Husby sn. Bonde i Glädingstad, Östra Husby sn. Gift 20/6 1647 i Östra Husby sn med
93 Gertrud Jonsdotter (=SvA 39:317), död 1693 (bg 17/9) i Glädingstad, Östra Husby sn. Anges i db vara 60 år, men det kan inte stämma med giftermålet.
94 Sven Dansson. Bonde och gästgivare i Fjärdingstad, Häradshammars sn. Gift ca 1642 (utan hustru i mtl 1642, med hustru 1643) med
95 Ingrid Grelsdotter. Levde fortfarande 1693 [domb].
100 Håkan Larsson, död 1669 (bg 21/3) i Utsätter, Jonsbergs sn, belagd som bonde där 1644-1669. Gift med
101 Kerstin Olofsdotter.
Hennes här redovisade anor bygger på en rad indicier, bl.a. att Jöns Olofsson i Lindöja vid Östkinds häradsting 2/6 1673 utsågs till målsman åt hennes barn.
102 Sven Persson, död 13/5 1709 i Utsätters, Jonsbergs sn, bonde i Finntorp, Häradshammars sn, och Rösätter, Jonsbergs sn.
103 Ingrid (eller Ingegerd) Håkansdotter.
I mtl kallas hon omväxlande för Ingrid och Ingegerd. Hennes härstamning framgår av Östkinds domb 15/10 1687.
108 Anders Eriksson, skärkarl i Björnö, Jonsbergs sn, belagd där från 1630.
Hans ursprung framgår bland annat av Östkinds dombok 13/5 1656.
År 1632 25/5 uppträder Anders i Östkinds dombok. Hans legopiga Karin Persdotter hade dött och man undersökte om han skulle vara vållande till hennes död. Han gick fri. År 1656 togs ett ärende som rörde Arkö upp i rätten. Anders ansåg sig nämligen vara lika berättigad som brorsbarnen, barnen till brodern Nils, till den kronogård på Arkö som deras fader Erik haft. Anders vill nämligen sätta in en egen åbo på hemmanet, och mycket riktigt dyker hans son Mats upp där ett par år senare.
Gift med
109 Elin Nilsdotter, död 1668 (bg 17/9) i Björnö, Jonsbergs sn.
110 Folke Jonsson, bonde i Satterstad, Häradshammars sn.
112 Jöns Eriksson, född 159(9), död 1682 (bg 19/4) i Hagerstorp, Jonsbergs sn. Gift med
113 Anna Jespersdotter.
I ett ärende i Östkinds dombok den 18/10 1675 besvärade sig Erik Matsson i Braskebo över att Anna Jespersdotter och hennes man. De påstods ha beskyllt honom för att ha stulit två svin av dem. De nekade till att ha spritt denna beskyllning.
I sockenstämmoprotokollen förekommer hon vid ett par tillfällen, bl.a. år 1666 i samband med en träta (om getens ull – de lana capria – dvs om något helt meningslöst) med grannen Olof i Djäknetorp.
118 Helge Helgesson, död ca 1667 (med i mtl 1667 men antecknad som avliden 1669. Saknas i db som börjar 1668) i Fyrskeda, Jonsbergs sn. Bonde i Fyrskeda, Jonsbergs sn. Gift med
År 1665 förekommer ”Helge i Förskeda” i sockenstämmoprotokollen vid ett flertal tillfällen varvid det framgår att han inte kunde hålla sams med sin granne i Olof Bäcken utan ”kivade om några skällsord”. De fick dels böta ett stop vin (som skulle betalas till socknen), dels sattes vite dem emellan.
119 Ingeborg Nilsdotter, född 162(1), död 11/2 1711 i Fyrskeda, Jonsbergs sn. Gift 2:o 28/12 1669 i Häradshammars sn med Bengt Jonsson, född ca 1628, död 1/1 1708 i Fyrskeda, Jonsbergs sn.
120 Sven Jönsson, död 1651 (bg 8/5) i Ormestad, Östra Husby sn, bonde i Ormestad, Östra Husby sn. Gift med
121 Anna Håkansdotter, född 159(9), död 1690 (bg 23/2) i Ormestad, Östra Husby sn.
124 Jöns Persson. Bonde i Myrby, Häradshammars sn. Nämnd vid namn i Östkinds dombok 15/10 1673. Det framgår där att han då inte längre var i livet.
17
« skrivet: 2025-01-26, 11:34 »
Här kommer ännu en generationGeneration V32 Per Månsson, död 1668 (bg 31/5) i Skälvsätter, Häradshammars sn. Bonde i Skälvsätter, Häradshammars sn. Per Månsson efterträdde en Måns som bonde i Skälvsätter. Det bör ha varit hans far. Gift med 33 Maria Olofsdotter, död 1673 (bg 26/1) i Skälvsätter, Häradshammars sn34 Gustaf Bengtsson. Bonde i Håkanbäck, Jonsbergs sn 1657-1668 och i Mullingstorp, Häradshammars sn från 1669. Gift ca 1656 (mtl) med35 Kerstin Karlsdotter, död 1685 i Mullingstorp, Häradshammars sn (testamentspengar, Häradshammar JI:2 sid 19.).Namnet i sin helhet framgår av mtl 1673 och 1674. Mtl antyder att hon var gift 1:o med Sven, död 165(5) i Håkanbäck, Jonsbergs sn.36 Nils Olofsson, född 163(7), död 5/10 1720 i Reseberga, Häradshammars sn. Bonde i Riddaretorp, Jonsbergs sn, och Reseberga, Häradshammars sn. Gift 2:o med Karin Karlsdotter, född 166(1), död 19/1 1726 i Reseberga, Häradshammars sn. Gift 1:o 29/11 1669 i Häradshammars sn med37 Ingrid Persdotter.Förutom i vigselnotisen och i några mantalslängder finns ärenden vid sockenstämman och tinget där hon förekommer.Sockenstämman 19/12 1675, Häradshammar C:1 sid 86, Länk AD v37932.b46.s87 https://app.arkivdigital.se/volume/v37932?image=46Östkinds dombok 21/10 1683, Länk AD v217829.b3160.s21, https://app.arkivdigital.se/volume/v217829?image=316038 Lars Botvidsson, född 162(9) i Östra Husby sn, död 1694 (bg 10/6) i Bylingstad, Östra Husby sn. Bonde i Bylingstad, Östra Husby sn. Gift 1:o 165(5) med Maria Persdotter, död 1675 (bg 18/4) i Bylingstad, Östra Husby sn. Gift 3:o 28/12 1688 i Östra Husby sn med Ingeborg Nilsdotter, död 1710 (bg 1/5) i Bylingstad. Gift 2:o 1676 2/12 i Styrstads sn med39 Anna Nilsdotter, född 1647 (dp 11/7) i Korttorp, Östra Husby sn, död 1687 (bg 16/10) i Bylingstad, Östra Husby sn.Östkinds domb 29/4 1708 § 7 samt 8/10 1688 ger starka indicier för att hon var syster till Hans Nilsson i Bossgård, vilket också namnmässigt stämmer bra in. Av ett antal domboksnotiser från 1670 och 1671 framgår Hans Nilssons ursprung.40 Anders Persson, född 162(2), död 1692 (bg 17/1) i Hötomta, Östra Husby sn. Bonde i Tunatorp och sedan i Hötomta, bägge i Östra Husby sn. Gift 27/1 1656 i Östra Husby sn medHan bör vara den Anders i Tunatorp som enligt Östkinds dombok 1650 8/5 inte fått betalt av Olof i Olö efter sin tjänst som dräng hos honom. Ett antal år senare gifte sig Anders med en dotter till denne Olof i Olö. 41 Sara Olofsdotter, född 162(7) i Olö, Östra Stenby sn, död 1709 (bg 7/3) i Hötomta, Östra Husby sn.42 Mats Olofsson, död 1684 (bg 13/4) i Mysinge, Östra Husby sn. Bonde i Mysinge. Gift 2/7 1671 i Å sn med43 Karin Markusdotter, född i Brånnestad, Å sn, död 15/6 1711 i Mysinge, Östra Husby sn. Gift 2:o 22/11 1685 i Östra Husby sn med Jöns Jönsson. Bonde i Mysinge, Östra Husby sn och soldat.Omdömet om Karin i db är inte nådigt, ”hennes leverne var intet beröm värt”.44 Jon Persson, född 1654 (dp 17/8) i Berga, Östra Husby sn, död 1673 (bg 20/7) i Glädingstad, Östra Husby sn. Gift 28/6 1671 i Häradshammars sn med45 Maria Olofsdotter (=SvA 39:147), född 165(1) i Fjärdingstad, Häradshammars sn, död 1703 (bg 8/3) i Mellby, Östra Husby sn. Gift 2:o 22/3 1674 i Östra Husby sn med Jöns Jonsson (=SvA 39:146), född 163(6), död 12/1 1716 i Mellby, Östra Husby sn. Bonde i Glädingstad och Mellby, Östra Husby sn.46 Inge Sverkersson (=SvA 39:158), född 1657 (dp 12/3) i Glädingstad, Östra Husby sn, död 1724 (bg 19/4) i Glädingstad, Östra Husby sn. Bonde i Tuna, Östra Husby sn. Gift 6/7 1684 i Östra Husby sn med47 Maria Svensdotter (=SvA 39:159), född 164(4) i Fjärdingstad, Häradshammars sn, död 1724 (bg 19/4) i Glädingstad, Östra Husby sn. Gift 1:o 23/10 1670 i Häradshammars sn med Per Eriksson, död 1683 (bg 10/6) i Tuna, Östra Husby sn. Bonde i Tuna, Östra Husby sn, riksdagsman 1672.Sockenstämmoprotokoll, Häradshammar 10/4 1670: Framkommer några av församlingen som besvärade att kläkenamn [=öknamn] skulle vara dem givna, vartill de hade misstänkt en dräng Ånar Ingesson och pigorna Maria Svens¬dotter och Maria Olofsdotter i Fjärdingstad att de skulle ha samma namn på kyrkvägen utgivit … lindrigt böter pålagt, nämligen Ånar en kviga och pigorna vardera ett stop vin. AD v37932.b36.s67 Länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v37932?image=36Maria Svensdotter och Maria Olofsdotter var kusiner och Maria Olofsdotter finns som nummer 45 i den här antavlan.50 Olof Håkansson, född 163(9), död 23/4 1731 i Utsätter, Jonsbergs sn. Bonde i Utsätter, Jonsbergs sn. Gift 28/11 1675 i Häradshammar med51 Kerstin Svensdotter, född 165(0), död 2/1 1731 i Utsätter, Jonsbergs sn. Tre saker tyder på att hon var från Rösätter och var dotter till Sven Persson och Ingrid (eller Ingegerd) Håkansdotter, nämligen (1) I mtl 1675 finns en Sven med hustru och en dotter Kerstin där, i mtl 1676 saknas Kerstin. (2) År 1709 dog en Sven Persson i Utsätter, 105 år, vilket tyder på att fadern på gamla dar flyttat till dottern. (3) Kerstins dotter Sara tog så småningom över bruket av Rösätter.54 Mats Andersson, lots i Arkö, Jonsbergs sn, och bonde i Björnö, Jonsbergs sn. I en eller flera domboksnotiser kring 1670 beskylls Mats Andersson och flera av de andra lotsarna för att olovligen handlat med tobak.Gift 165(9) med55 Botilla Folkesdotter. Hon var piga hos Måns Folkesson i Satterstad 1657-1659 [mtl] som bör ha varit hennes bror. 56 Per Jönsson. Torpare i Långsätter, Jonsbergs ägor, Jonsbergs sn. Gift 18/5 1675 i Häradshammars sn med57 Anna Henriksdotter, född 164(5), död 28/12 1715 i Långsätter, Jonsbergs ägor, Jonsbergs sn. Gift 1:o 21/1 1673 i Häradshammars sn med Nils Persson, död 1673 (bg 20/4) i Möddebo, Jonsbergs sn.58 Lars Jönsson. Torpare i Braskebo, Jonsbergs sn. Att den Lars Jönsson som gifte sig 1677 är identisk med Lars i Braskebo framgår av brudkronehyran (Häradshammar C:1 s 91). Gift 24/6 1677 i Häradshammars sn med59 Kerstin Helgesdotter från Fyrskeda, Jonsbergs sn.60 Nils Svensson, född 1642 (dp 11/4) i Ormestad, Östra Husby sn, bonde i Ormestad, Östra Husby sn. Gift 1:o 1663 29/10 i Östra Husby sn med Ingrid, född 164(0), död 1666 (bg 6/6) i Ormestad, Östra Husby sn. Nils Svensson finns i Ormestad 1665-1670, därefter har vare sig han eller Anna Larsdotter återfunnits.Gift 2:o 3/11 1667 i Östra Husby sn med 61 Anna Larsdotter62 Per Jönsson, född 164(1), död 29/4 1719 i Myrby, Häradshammars sn. Bonde i Myrby, Häradshammars sn. Gift 2:o 8/4 1707 i Häradshammars sn med Britta Svensdotter, född 166(1), död 9/5 1712 i Myrby, Häradshammars sn. Gift 1:o ca 1665 (utan hustru i mtl 1665, med hustru 1666) med63 Elin Svensdotter, död ca 1706 (Per Jönsson med hustru i mtl 1706, utan hustru 1707) i Myrby, Häradshammars sn. Hennes namn framgår av mtl 1673.
18
« skrivet: 2025-01-26, 11:18 »
För en tid sedan blev jag kontaktad med frågor om Per Petterssons antavla. För att göra mitt svar tillgängligt för fler än frågeställaren så lägger jag upp svaret här.Per Petterssons antavla är tidigare publicerad i Östgöta Genealogiska Förenings medlemstidning Lövet (ÖA:94), men det var längesen och mycket har tillkommit sedan dess. Den här antavlan är kraftigt kompletterad och delvis rättad.Jag börjar med de första generationerna.Per Pettersson var en förfader till mig.1 Per Pettersson, född 26/2 1804 i Spångkärr, Gåsåkers ägor, Jonsberg sn, död 1/4 1860 i kvadraten Hållhaken, Norrköpings Sankt Olai. Valkare i Norrköping. Gift 6/11 1831 i Norrköpings Sankt Olai med Anna Elisabet Andersdotter, född 19/12 1804 i Tyskebo, Östra Ryd sn, död 27/7 1873 i kvadraten Planket, Norrköpings Sankt Olai.Generation I 2 Petter Persson Bjerke, född 9/5 1774 i Skälvsätter, Häradshammars sn, död 1/2 1827 i Danmark, Svensksunds ägor, Konungsunds sn. Livgrenadjär i Gåsåker, Jonsbergs sn. Gift 2:o 27/10 1825 i Konungsunds sn med Britta Maja Månsdotter, född 6/12 1798 i Nytorpet på Ravnäs ägor, Konungsunds sn, död 3/5 1828 i båtsmanstorpet på Väsby ägor, Konungsunds sn.Petter Bjerke var livgrenadjär för Gåsåkers rote i Livkompaniet (Vikbolandets kompani) och Andra Livgrenadjärsregementet. Han var 5 fot och 9 tum lång, vilket innebär 171 cm. I GMR 1817 finner man honom åter, fast då nämns han inte vid namn. Där anges att han ”Förlorat sin helsa under ett skeppsbrott wid Gefle år 1808. Begär och får afsked med samma lön till underhåll.” Den 2/10 1808 förliste skeppet Fru Margaretha vid Kalkstens grund vid Limön utanför Gävle. Totalt omkom 95 personer, varav 64 från Vikbolandets kompani. Petter Bjerke tillhörde de 71 som överlevde. Arbetarbladet i Gävle uppmärksammade förlisningen av skeppet Fru Margaretha i en artikel den 2 oktober 2008. I artikeln får vi veta att:”26-åriga skepparen Johan Martin hade försökt rädda sig. Men kringflytande fartygsvirke krossade hans lårpipor, och han blev en av de 100 män som omkom. Förlisningen av Fru Margaretha 2 oktober 1808 utanför Limön är en av de största sjöolyckorna i Sveriges historia. I dag uppmärksammas 200-årsminnet av händelsen i Gävle.” Waldemar Stenhammar berättar om händelsen i sina böcker om Livgrenadjärregementens historia. Texten där är mer omfattande än i Arbetarbladet. En kort sammanfattning:Skeppet Fru Margaretha hade legat flera år i Gävle hamn och lär ha kallats Döden. En ”nytjärad, putsad och snyggad brigg, men i själva verket ett ruttet vrak” berättar en som var ombord. Fartyget var mycket trögseglat och hamnade vid varje kursändring långt efter resten av flottan. Av berättelserna att döma tycks skepparen inte ha varit särskilt skicklig. Han trodde att spiran han tog sikte på var Öregrunds Båk medan det i själva verket var ett kyrktorn i Gävle. Det blåste upp till storm och gick riktigt illa. Länk till artikeln i Arbetarbladet: https://www.arbetarbladet.se/artikel/fru-margaretha-den-glomda-katastrofen/Gift 1:o 18/5 1800 i Jonsbergs sn med3 Ingrid Fredriksdotter, född 4/7 1775 i Björnö, Jonsbergs sn, död 23/7 1824 i Danmark, Svensksunds ägor, Konungsunds sn.Generation II 4 Per Månsson, född 4/9 1726 i Skälvsätter, Häradshammars sn, död där 20/4 1784. Bonde i Skälvsätter och Säter, Häradshammars sn. Gift 1:o 16/10 1752 i Häradshammars sn med Britta Eriksdotter, född 27/10 1726 i Veckelstad, Östra Husby sn. Gift 2:o 4/12 1771 i Häradshammars sn med5 Gertrud Månsdotter, född 7/2 1752 i Mysinge, Östra Husby sn, död 23/5 1818 i Fettsätter, Jonsbergs sn (i Jonsbergs db anges hon vid sin död bo i Ormsätter, i hfl Fettsätter.).6 Fredrik Eriksson, född 5/1 1736 i Hovgrens Ö, Jonsbergs sn, död 28/5 1795 i Björnö, Jonsbergs sn. Skärman i Björnö, Jonsbergs sn. Gift 5/11 1769 i Jonsbergs sn med7 Ingrid Månsdotter, född 24/1 1748 i Skriketorp, Jonsbergs sn, död 19/5 1795 i Björnö, Jonsbergs sn. Gift 2:o 1/11 1754 i Jonsbergs sn med Lars Botvidsson, född 12/2 1730 på Orrevalla ägor, Östra Husby sn, död 29/9 1779 i Skriketorp, Jonsbergs sn. Bonde i Skriketorp, Jonsbergs sn.Av hennes bou (Hammarkind FII:19 s 169) framgår att hon ägde den av herrnhutismen påverkade psalmboken ”Andelig Duvoröst” av Olof Kolmodin. Det ger en antydan om inriktningen av hennes kristna tro.Generation III 8 Måns Jonsson, född 170(0) i Skälvsätter, Häradshammars sn, död där 31/3 1763. Bonde i Skälvsätter, Häradshammars sn. Gift 2:o 29/10 1742 i Häradshammars sn med Elisabet Jonsdotter. Gift 1:o 7/11 1725 i Östra Husby sn med9 Anna Olofsdotter, född 16/12 1704 i Knuttorp, Östra Husby sn, död 5/12 1741 i Skälvsätter, Häradshammars sn.10 Måns Månsson, född 21/11 1710 i Hötomta, Östra Husby sn, död 5/10 1751 i Mysinge, Östra Husby sn. Bonde i Mysinge, Östra Husby sn. Gift 1/9 1738 i Östra Husby sn med 11 Maria Jonsdotter, född 5/7 1709 i Glädingstad, Östra Husby sn, död 19/2 1774 i Mysinge, Östra Husby sn. Gift 1:o 5/11 1727 i Östra Husby sn med Per Svensson, född 1701 (dp 31/3) i Gullestad, Östra Stenby sn, död 1/9 1737 i Ormestad, Östra Husby sn. Bonde i Ormestad, Östra Husby sn. Se även ana nr 30.12 Erik Larsson, född 6/7 1708 i Stockholmstorp, Jonsbergs sn, död 17/4 1768 i Björnö, Jonsbergs sn. Skärman i Björnö, Jonsbergs sn. Gift 14/11 1731 i Jonsbergs sn med13 Ingrid Månsdotter, född 170(2) i Björnö, Jonsbergs sn, död där 10/1 1785.14 Måns Jönsson, född 12/10 1719 i Stockholmstorp, Jonsbergs sn, död 14/1 1753 i Skriketorp, Jonsbergs sn. Gift 23/6 1745 i Jonsbergs sn med15 Kerstin Nilsdotter, född 6/3 1719 i Fettsätter, Jonsbergs sn, död 18/10 1785 i Björnö, Jonsbergs sn. Generation IV16 Jon Persson, död ca 1704 (med i mtl 1704, hustrun nämnd som änka i mtl 1705) i Skälvsätter, Häradshammars sn. Bonde i Skälvsätter, Häradshammars sn. Gift 1:o 167(3) [mtl] med Ingrid Sivelsdotter, död 1685 i Skälvsätter, Häradshammars sn [tp]. Hennes fulla namn ges i mtl 1674. Gift 2:o med 17 Kerstin Gustafsdotter, född 166(0) i Håkanbäck, Jonsbergs sn, död 3/7 1740 i Ugglö, Häradshammars sn. Gift 2:o 29/10 1705 i Häradshammars sn med Per Svensson, född 1678 (dp 5/3) i Ugglö, Häradshammars sn, död där 28/2 1743. Bonde i Ugglö, Häradshammars sn.Hennes härkomst framgår av Östkinds domb 1697 vt § 15. 18 Olof Nilsson, född 1681 (dp 2/10) i Reseberga, Häradshammars sn, död 15/3 1746 i Knuttorp, Östra Husby sn. Bonde, nämndeman och sexman i Knuttorp, Östra Husby sn. Riksdagsman 1731 .Slutsatsen att den Olof Nilsson som föddes i Reseberga 1681 är identisk med den som senare uppträder i Knuttorp bygger på en omfattande dopvittnesanalys.Han finns med i Lindwall och Mosén: Östgötska bonderiksdagsmän, som nr 397. Olof Nilsson är bara en av många riksdagsmän i den här antavlan. De andra finns också i samma bok, med några enstaka undantag.Enligt dödboken ”En mycket stilla, beskedlig och gudfruktig man som av allom varit älskad.” Gift 11/10 1703 i Östra Husby sn med19 Karin Larsdotter, född 168(3) i Bylingstad, Östra Husby sn, död 30/8 1757 i Knuttorp, Östra Husby sn.I mtl 1704-1706 står maken Olof som måg till Anders Svensson och Gertrud Larsdotter, Det visar sig vara fel. Karin och Gertrud var halvsyskon, vilket framgår av Östkinds dombok 7/6 1718 §11.20 Måns Andersson, född 1671 (dp 8/10) i Hötomta, Östra Husby sn, död 24/9 1740 i Mysinge, Östra Husby sn. Bonde i Hötomta och sedan i Mysinge, Östra Husby sn. Gift 2:o 29/12 1711 i Östra Husby sn med Karin Bondesdotter, född 1679 (dp 21/9) i Tuna, Östra Husby sn, död 1725 (bg 26/3) i Mysinge, Östra Husby sn. Gift 3:o 25/3 1726 i Östra Husby sn med Sara Hansdotter.När Måns var 10 år tog han och hans bror sju svanägg från ett skär i Bråviken. Svanarna råkade vara riksrådet Kurks ”hemsvanar”. Måns fader fick ett visst besvär att reda ut det [Östkinds dombok 29/5 och 25/9 1681].Gift 1:o 25/10 1696 i Östra Husby sn med21 Kerstin Matsdotter, född 1672 (dp 26/10) i Mysinge, Östra Husby sn, död där 30/5 1711.Vid sommartinget år 1700 anklagade Kerstin Matsdotter och hennes man Måns Andersson hustrun Kerstin Olofsdotter för att hon beskyllt Kerstin Matsdotter för ”tjuveri och trollpacka”.22 Jon Jonsson, född 1674 (dp 2/3) i Glädingstad, Östra Husby sn, död där 9/10 1731. Bonde i Glädingstad, Östra Husby sn. Filiation: Jon Jonsson kom från Mellby vid giftermålet och betecknas i mtl 1695, 1703 och 1704 som son till Jöns Jonsson och Maria Olofsdotter. Jöns Jonsson var hans styvfar.Gift 28/6 1705 i Östra Husby sn med23 Gertrud Ingesdotter, född 1685 (dp 22/2) i Tuna, Östra Husby sn, död 23/10 1766 i Glädingstad, Östra Husby sn. Gift 2:o 18/11 1732 i Östra Husby sn med Per Persson, född 18/11 1702 i Hötomta, Östra Husby sn, död 28/2 1754 i Glädingstad, Östra Husby sn. Bonde i Glädingstad, Östra Husby sn.24 Lars Nilsson, död 24/12 1724 i Hovgrens Ö, Jonsbergs sn. Bonde i Stockholmstorp, Jonsbergs sn, torpare i Hovgrens Ö, Jonsbergs sn från 172(0). Gift 1:o med Maria Andersdotter, född 1671 (dp 18/6) i Viddviken på Brytsbo ägor, Jonsbergs sn, död 1704 (bg 21/8) i Stockholmstorp, Jonsbergs sn. Gift 2:o ca 1705 (änkling i mtl 1705, med hustru i mtl 1706) med25 Karin Olofsdotter, född ca 1676 (åldersuppgiften i dödboken tyder på födelseåret 1672, men föräldrarna gifte sig först 1675) i Utsätter, Jonsbergs sn, död 19/11 1744 i Björnö, Jonsbergs sn. Slutsatsen att KO som dog i Björnö 1744 var mor till Erik Larsson baseras delvis på dopvittnesnoteringar i Jonsberg, bl.a. 15/1 1709 och 4/7 1720.26 Måns Håkansson (=SvA 39:388), född ca 1648, död 14/4 1737 i Björnö, Jonsbergs sn. Skärman i Björnö, Jonsbergs sn. Gift med 27 Karin Matsdotter (=SvA 39:389), född 1668 (dp 19/1) i Arkö, Jonsbergs sn, död 27/4 1727 i Björnö, Jonsbergs sn. Att hon var identisk med Karin Matsdotter som föddes 1668 i Arkö framgår av ett antal domstolsärenden då hennes arv i Arkö behandlades (Östkinds dombok 13/6 1704 §9 och §11, 21/2 1707, 20/2 1708 och 12/6 1711).28 Jöns Persson, född 1682 (dp 30/7) i Långsätter, Jonsbergs ägor, Jonsbergs sn, död ca 1759 i Stockholmstorp, Jonsbergs sn (i Jonsberg HVI:1 anges i samband med andra hustruns begravning att deras äktenskap varade i 18 år. Kan ej återfinnas i db). Skräddare i Långsätter, Jonsbergs sn, bodde sedan i Stockholmstorp, Jonsbergs sn. Gift 2:o 25/9 1742 i Jonsbergs sn med Elin Nilsdotter, född 18/2 1711 i Myrby, Häradshammars sn, död 11/5 1780 i Stockholmstorp, Jonsbergs sn. Hon var dtr till Nils Nilsson och Anna Persdotter, nr 30-31 i denna antavla, och kom i tjänst hos andra redan vid 9 års ålder (Jonsberg HVI:1).Barnens födelseår samt en likhet vad gäller dopvittnen ger för handen att Jöns Persson i Stockholmstorp är identisk med Jöns Skräddare i Långsätter.Gift 1:o ca 1707 (av mtl framgår att hustrun fortfarande var ogift 1707) med29 Ingrid Larsdotter. Född 168(7) i Braskebo, Jonsbergs sn, död 9/2 1741 i Stockholmstorp, Jonsbergs sn. Hon anges i mtl 1707 vara syster till Helge Larsson i Braskebo, varvid man kan sluta sig till hennes härstamning.30 Nils Nilsson, född 167(1), död 13/10 1737 i Knorren, Jonsbergs sn. Sockenskomakare i Häradshammars sn (mtl 1705-1707), bonde i Myrby, Häradshammars sn och Fettsätter (mtl 1714-1722), Jonsbergs sn, slutligen torpare i Knorren, Jonsbergs sn.En fadderanalys visar att Nils Nilsson med stor sannolikt var bror till Sven Nilsson, bonde i Gullestad, Östra Stenby sn och Ormestad, Östra Husby sn. Redovisningen av Nils Nilssons förfäder i den här antavlan bygger på detta.Gift 28/10 1706 i Häradshammars sn med31 Anna Persdotter, född 1683 (dp 4/3) i Myrby, Häradshammars sn, död 18/2 1737 i Knorren, Jonsbergs sn.
19
« skrivet: 2025-01-24, 22:31 »
Kerstin Andersdotter som föddes i Torp i Åtvids socken 1654 förekommer i många östgötska antavlor. Man få fler än tio träffar på henne i Disbyt. Nästan alla anger att hon var dotter till Anders Hansson och Ingeborg Håkansdotter. Källorna pekar dock på att hon var dotter till det andra bondparet i Torp, Anders Olofsson och Karin Arvidsdotter.
Vid vigseln 1680 kom Kerstin från Torp. Åldersuppgiften i dödboken tyder på födelseåret 1654. Mycket riktigt föddes en Kerstin Andersdotter i Torp det året, döpt 2/7 1654. Hon anges vara dotter till Anders Olofsson. (AD v42521.b42.s67).
I mantalslängderna för 1678 och 1679 finns en Kerstin som dotter hos Anders Olofsson i Torp.
20
« skrivet: 2025-01-24, 19:34 »
I tidskriften Släkt och Hävd finns i ett nummer från 1965 en omfattande antavla sammansatt av Lars Lindblad. Där finns Margareta Andersdotter i Knutstorp i Västra Husby. Hon anges ha dött i Stensätter i Västra Husby 1704 (begravd 10/1). Margareta Andersdotter hade ett barnbarn som också hette Margareta Andersdotter. Enligt Lindblads antavla dog även hon i Stensätter i Västra Husby 1704 (begravd 10/1). Det är uppenbart att uppgiften i dödboken bara handlar om en av de två Margaretorna. Det visar sig vara barnbarnet. Den äldre Margareta Andersdotter dog i Skärkind 1709.Lindblad är inte ensam om sitt misstag. Tittar man i Disbyt så ser man att många har gått på samma fallgrop.Margareta Andersdotter flyttade på 1670-talet till Kottsätter i Skärkind. En av hennes döttrar hamnade i Rökärr i Skärkind. Där dog en Margareta Andersdotter år 1709. Det bör vara denna. Flytten till Kottsätter framgår av ett flertal faddernotiser. Några exempel:25/11 1683. Anders Folkessons barn i Hässlekulla (Västra Husby). Faddrar bl.a. pigan Karin i Kottsätter i Skärkind. 2/4 1695. Tyres barn i Kottsätter. Faddrar bl.a. Anders Folkesson i Stensätter29/9 1697. Tyres barn i Kottsätter. Faddrar bl.a. Olof Folkesson i EnebyÄven mantalslängderna ger ett tydligt stöd för detta. I mantalslängden för Kottsätter i Skärkind finnsÅr 1679: BengtÅr 1689: Bengt och dotter BrittaÅr 1691: Bengt och hustrun som är gammal och sjuklig, sonen Tyres och dottern BrittaÅr 1695 är han ersatt av Tyres med hustruMargareta Andersdotter diskuterades för många år sedan på anbytarforum, https://forum.rotter.se/index.php?topic=48491.0. Förutom uppgifterna om hennes sista år i livet som nu tillkommit så finns vissa trådar att dra i rörande hennes ursprung.Sammantaget bör Margaretas familjebild ha sett ut så här:Margareta Andersdotter. Död 1709 (bg 20/6) i Rökärr, Skärkind. Gift 1:o 1653 med Folke Olofsson. Bonde i Knutstorp, Västra Husby, belagd 1647-1668. Död där 1668 (bg 29/3). Gift 2:o 27/6 1669 i Västra Husby med Bengt Tyresson. Bonde i Kottsätter, Skärkind, belagd där 1679-1693. Barn i första giftet Anders Folkesson. Född 1654. Bonde i Stensätter, Västra Husby. Död där 1726 (bg 30/5). Gift 2/11 1679 i Västra Husby med Kerstin Jonsdotter. Död 1703 (bg 26/4) i Stensätter, Västra Husby. Gift 2:o 1/11 1704 i Västra Husby med Kristina Månsdotter. Död 1711 (bg 12/2) i Stensätter, Västra Husby. Per Folkesson. Född 1658 (dp 8/3) i Knutstorp, Västra Husby. Jon Folkesson. Född 1658 (dp 8/3) i Knutstorp, Västra Husby. Karin Folkesdotter. Född 1660 (dp 24/4) i Knutstorp, Västra Husby. Död 1729 (bg 16/3) i Rökärr, Skärkind. Gift 18/10 1685 i Skärkind med Måns Jonsson. Britta Folkesdotter. Född 1662 (dp 2/2) i Knutstorp, Västra Husby. Död 1662 (bg 10/9) i Knutstorp, Västra Husby. Ingeborg Folkesdotter. Född 1664 (dp 28/10) i Knutstorp, Västra Husby. Död 1668 (bg 22/11) i Knutstorp, Västra Husby. Olof Folkesson. Född 1667 (dp 8/12) i Knutstorp, Västra Husby. Död 14/2 1737 i Baggetorp, Löt. Gift 30/10 1692 i Löt, med Ingeborg Svensdotter. Född omkring 1672. Död 27/3 1737 i Baggetorp, Löt. Britta Folkesdotter. Gift 23/10 1692 i Skärkind med Henrik Hansson.Barn i andra giftet Tyres Bengtsson. Född 1671 (dp 26/3) i Knutstorp, Västra Husby. Död 5/4 1735 i Viggeby ägor, Skärkind. Gift 15/10 1693 i Skärkind med Anna Andersdotter.
22
« skrivet: 2025-01-18, 18:22 »
Jag vet att flera med mig har undrat över Ingjel Jonsdotter i Bröt och Årteryd i Hägerstads socken och hennes ursprung. Jag tror att jag har hittat en del trådar och tänkte att jag kunde dela med mig till andra som undrat.Ingjel Jonsdotter gifte sig 20/8 1705 med Grels Samuelsson. Vigselnotisen finns införd i såväl Hägerstads som Oppebys kyrkböcker.Hägerstad: Den 20 augusti vigdes Grels Samuelsson i Bröt vid Oppeby och Ingiäl Jonsdotter. ... Hon hade ingen krona.Oppeby: Den 20 augusti vigdes Grels Samuelsson i Bröt och Ingjäl Jonsdotter. Vigseln skedde vid Oppeby. Välborne herr Koskull påkostade måltiden. ... Hon hade ingen krona.Båda vigselböckerna placerar således maken i Bröt, men Ingjäls hemort anges inte. Att hon inte hade brudkrona bhar sin förklaring. Hon var gravid vid vigseltillfället. Äldste sonen föddes två månader senare.Det finns anledning att tro att Ingjel också var från Bröt och styvdotter till Grels bror Per Samuelsson. Antagandet baseras på en rad indicier.I mantalslängderna för 1704 och 1705 förekommer i Bröt i Hägerstad (AD v401110b.b14070.s1490, AD v401110b.b14070.s1490)- Per och hustrun
- Brodern Grels
- Dottern Ingjel
I mantalslängden för 1706 saknas Grels och Ingjel (åtminstone i Bröt). År 1707 finns de i Årteryd.Det verkar sannolikt att Ingjel Jonsdotter var dotter till Per Samuelssons hustru Anna Nilsdotter och Jon Håkansson från Juby i Horns socken och är just den dotter som finns i mantalslängderna för 1704 och 1705.Äldsta sonen till Anna Nilsdotter och Per Samuelsson hette Jon Persson. Det var vanligt att äldsta barnet i ett andra gifte uppkallades efter maken (eller makan) i första giftet.Ingjels enda kända dotter hette Annika, vilket tyder på att hennes mor kan haft just det namnet (Anna och Annika är varianter av samma namn).Några faddernotiser pekar också i samma riktning:- När Ingjäls dotter Annika döptes i Kättilstads sn 1718 fanns Per Nilsson i Opphem, Tjärstads sn samt pigan Anna Persdotter i Bröt, Hägerstads sn bland faddrarna. Per Nilsson var gift med Kerstin Persdotter som var dotter till Anna Nilsdotter.- När äldsta dottern till Ingjels son Jon döptes 1727 var samma Per Nilsson i Opphem en av faddrarna.Anna Nilsdotters ursprung är välkänt och framgår av broderns bouppteckning 27/2 1749. Brodern hette Per Nilssons och bodde i Jonsbo i Horn. Av bouppteckningen framgår att han inlöst en del av Jonsbo av sin syster Anna Nilsdotter i Bröt. (AD v189359.b169.s913)Det verkar sannolikt (dombok 22/6 1694, AD v217822.b940) att Annas hypotetiske förste man var son till Håkan Olofsson i Juby. Håkan hade haft en son som dött och som varit gift med en dotter till Nils Matsson i Jonsbo. Jag känner bara till en dotter till Nils Matsson (Anna) och av Per Nilssons bouppteckning verkar det som om de inte hade några andra syskon, även om en son Emund Nilsson finns i mtl 1688-1689. Teorin styrks av att det mtl 1684 finns en son till Håkan i Juby som hette Jon (AD v900887.b810.s101). Där har visserligen gårdens namn fallit bort men tittar man i tidigare och senare mantalslängder så framgår att det är Juby.Under förutsättningen att teorierna stämmer så ser Ingjäls och Annas familjer ut som följer:Ingjäl Jonsdotter.Gift 1:o 20/8 1705 i Oppeby (E) med Grels Samuelsson Trolle. Död 27/4 1710.Gift 2:o 31/12 1711 i Hägerstad (E) med Måns Jönsson Trolle.Barn i första giftet Jon Grelsson. Född 22/10 1705 i Bröt, Hägerstad (E). Gift 5/10 1726 i Tjärstad (E) med Maria Larsdotter. Född 1701 i Tignemåla, Tjärstad (E). Död 13/7 1738 i Forsa, Tjärstad (E). Nils Grelsson. Född 29/12 1708 i Årteryd, Hägerstad (E).Barn i andra giftet Annika Månsdotter. Född 30/3 1718 i Kättilstad (E).Anna Nilsdotter. Född omkring 1664. Död 1739 i Bröt, Hägerstad (E).Gift 1:o med Jon HåkanssonGift 2:o med Per Samuelsson.Barn i första giftet Ingjäl Jonsdotter.Barn i andra giftet Jon Persson. Född omkring 1691. Död 19/10 1764 i Bröt, Hägerstad (E). Kerstin Persdotter. Född omkring 1694 i Oppeby (E). Död 1737 i Opphem, Tjärstad (E). Gift 21/5 1711 i Hägerstad (E) med Per Nilsson. Elin Persdotter. Gift 16/6 1717 i Hägerstad (E) med Jon. Karin Persdotter. Född omkring 1697. Död 1699 i Bröt, Hägerstad (E). Anna Persdotter. Gift 12/6 1720 i Hägerstad (E) med Gudmund Zackrisson. Elisabet Persdotter. Född 1702 i Bröt, Hägerstad (E). Nils Persson. Född 13/11 1704 i Bröt, Hägerstad (E). Samuel Persson. Född 20/2 1708 i Bröt, Hägerstad (E). Emund Persson. Född 1/2 1710 i Bröt, Hägerstad (E).
23
« skrivet: 2024-12-13, 19:27 »
Tack Vincent, det borde jag ha insett.
24
« skrivet: 2024-12-11, 18:00 »
Jag har sett att det finns ett flertal personer med namnet Fontelius i Kättilstad på 1600-talet. Är det någon som vet varför och om de inbördes var släkt?De som jag känner till är dessa- Benedictus Fontelius, kyrkoherde i Skällvik, död 1665, son till en kyrkoherde i Kättilstad.
- Gudmund Fontelius i Håckerstad, nämnd i Kinda dombok 26/10 1659 (AD v217757.b4010). En koll i mantalslängden från 1658 visar att det rör sig om Gudmund Persson i Håckerstad i Skeda socken. Av domboksnotisen att döma kände han väl till förhållanden i Kättilstad i gången tid.
- Per Björnsson Fontelius, enligt dödboken född ca 1617 fast jag misstänker att det snarare var några år senare, död 1698 i Vena, Kättilstad. Han var son till Björn Jonsson som på 1620-talet(?) flyttade från Frössvik i Oppeby till Vena, Kättilstad. Modern kanske hette Kerstin. Det var åtminstone namnet på Björn Jonssons hustru i mantalslängderna 1666 och 1667. Såväl Per Björnsson som Björn Jonsson förekommer flitigt i domböckerna.
Per Björnsson Fontelius var först gift med Elisabet Simonsdotter och bodde då i Sjögesätter, Vårdnäs, sedan med Maria Persdotter (ca 1650-1717). Jag känner till tre barn i första giftet och fem i andra.
26
« skrivet: 2024-09-21, 19:58 »
På flera ställen på nätet, bland annat på Rötter, nämns ett fastebrev från Vidingstorp i Kisa daterat den 30/4 1611. Det hänvisas till Landskontorets räkenskaper. Jag misstänker att det är en avskrift som avses. Problemet är att Landskontorets räkenskaper är omfattande. Är det någon som har koll på vilken volym som avses? Hänvisningar finns exempelvis här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=68223.msg971703#msg971703
27
« skrivet: 2024-08-02, 14:09 »
Maja Stina DanielsdotterFör många år sedan (2008-10-04, se ovan) ställde jag en fråga om Maja Stina Danielsdotter. Jag har ännu inte löst problemet om hennes ursprung, men jag vet i alla fall mer än vad jag gjorde 2008. Jag är inte ensam om att söka efter Maja Stina så det kan kanske vara intressant för en och annan om jag delar med mig av mina nya uppgifter.I inlägget från 2008 anges att Maja Stina Danielsdotter enligt husförhörslängderna i var född i Askeby år 1770 eller 1771 (husförhörslängder från Gårdeby, Skärkind, Östra Ryd och Drothem). Årtalet varierar något mellan olika husförhörslängder. Hon har inte återfunnits i Askeby.När Maja Stina bodde i Göstorp i Gårdeby var hon fadder till ett barn i Koppetorp i Gårdeby 1793 (AD v37546.b115.s217). Det visar sig vara en viktig ledtråd. Går man igenom Gårdebys husförhörslängder så hittar man en flicka Maja Stina i Koppetorp som tyder på att hon delvis växte upp där.- Gårdeby AI:4 sid 48, Koppetorp. (1783). AD v25782.b30.s49
- Flickan Maja Stina. Född 1772 i Norrköping. Hitkom från Askeby.
- Gårdeby AI:4 sid 65, Koppetorp. (1785). AD v25782.b38.s65.
- Flickan Maja Stina. Född 1771 i Norrköping.
- Gårdeby AI:4 sid 81, Koppetorp. (1787). AD v25782.b46.s81
- Flickan Maja Stina. Född 1771 i Norrköping.
Trots att inget patronymikon inte anges så känner jag mig rätt säker på att det handlar om Maja Stina Danielsdotter.Då återstår att leta efter henne i Norrköpings födelseböcker. Jag hittar ingen Maja Stina eller Maria Christina som passar. Det föddes visserligen en Maria Christina Danielsdotter i S:t Olai den 10/7 1771, men hon dog 1773. Letar man vidare i socknarna runt Norrköping så finns det en kandidat, en utomäktenskaplig Maja Stina, född 17/2 1770 i Mörkhultet på Lovisebergs ägor (Östra Eneby CI:3 sid 63). Fadern anges vara "ryttmästaren som under riksdagen logerade hos madame Bergstedt i Norrköping, därest hon (modern) den tiden tjänade". Letar man i riksdagsprotokollen hittar man en ryttmästare Daniel Bernhard Gyllenram (https://weburn.kb.se/riks/st%C3%A5ndsriksdagen/pdf/roa_1769-1770_1_/roa_1769-1770_1__01.pdf). Jag har emellertid inte kunnat hitta något om detta i domböckerna och inte lyckats följa moderns vidare öden, så om det är rätt Maja Stina låter jag fortfarande vara öppet.
28
« skrivet: 2024-03-07, 20:19 »
Föräldrarna gifte sig 25/10 1724 i Jonsberg. Han kom från Gummetorp, hon från Möddebo. Sedan tycks de under en tid ha bott i Källtorp innan de flyttade till Möddebo. Bägge dog 1769 i Hästhagen i Jonsberg, Britta den 9/3 1769, Per i den 12/3 1769. Att du inte har hittat dem i dödboken är inte konstigt eftersom Britta fått fel namn där ("Maria" Larsdotter). I husförhörslängden Jonsberg AI:1 hittar man dem på sidan 78, men där står det inte Hästhagen utan Granbo torp, och där har Britta har rätt namn.
29
« skrivet: 2023-05-05, 19:05 »
Sedan jag skrev den här frågan år 2018 så har jag tagit bättre reda på var man hittar fastebreven. Resultatet av detta hittar man på hemsidan fastebrev.se.
30
« skrivet: 2023-03-19, 18:23 »
Hej igen,
Jag kollade i min databas och såg att jag har en och annan uppgift om Svens fäderneanor som kanske kan vara av intresse.
792 Bengt Larsson.
*1584 Lars Bengtsson, bonde i Tomta, Kuddby, död där 1650 (bg 25/12).
*1585 Anna Simonsdotter, död 1676 (bg 13/10) i Tomta, Kuddby. Hon begravdes alltså samma dag som sin son några dagar efter sin sonhustru. <1>
*3170 Simon, bonde i Skogsby, Kuddby, död där 1645 (bg 15/6).
*3171 NN. <2>
*6343 NN Nilsdotter
*12686 Nils, bonde i Oklunda, Östra Husby, belagd där 1554-1588. <3>
<1> I Göta hovrätt - huvudarkivet EVIb:13 (Äganderättshandlingar) framgår att hon var syster till Per Simonsson i Skogsby. De bör ha varit barn till Pers företrädare som bonde i Skogsby, Simon, fast helt säkra bevis saknas.
<2> I Östra Husby kyrkoarkiv PIV finns ett fastebrev från 1614 på Oklunda. Där framgår att Simon i Skogsby var gift med en dotterdotter till Nils i Oklunda.
<3> Han nämns i ett svårläst fastebrev som är från 1578. Det finns i Ö Husby kyrkoarkiv, volym PIV. Där anges hans fulla namn. Det är svårläst, möjligen står det Nils Synnesson eller Simonsson. Av brevet framgår att det var hans hustru som ärvt Oklunda.
31
« skrivet: 2023-03-19, 17:45 »
Hej Margareta,
Om Svens förfäder i Tomta hittar du ett och annat i Göta hovrätt - huvudarkivet EVIb:13. Volymen finns digitaliserad av ArkivDigital. Akterna om Tomta börjar på bild 720 (AD v841490.b720). På bild 760 börjar något som snarast liknar en bouppteckning efter föräldrarna till Sven i Tomta. Vi får veta att Sven fick en svart kragtröja, en större kista och en del annat.
/Magnus
32
« skrivet: 2023-02-08, 21:20 »
Jag ser att du också noterat att Håkan finns i mantalslängden 1686-1704. Jag läste lite slarvigt innan jag skrev mitt inlägg.
33
« skrivet: 2023-02-08, 18:26 »
Ja, jag tror det stämmer. Då är det nog Bengt Olofsson den äldre som avses i domboken 1703vt96, han som var gift med Kerstin Johansdotter. Om Karin och Kerstin var systrar (verkar rimligt) så styrker det teorin att Bengt Olofsson var förmyndare.
Håkan Halvardsson var först gift med Karin Olofsdotter som hade en koppling till Vålön i Gräsmark. Det framgår av domboken 1718ht121. Hon kan vara den hustru Karin i Höjden som dog 1695, begravd 27/4, Gräsmark C:1 sid 145 (AID v6594.b77.s145). Paret hade barnen Jöns och Nils. Det framgår av domböckerna.
Håkan finns i mantalslängden i Höjden 1686-1704, hela tiden med hustru. Kristoffer Andersson dog ju omkring 1694 och Marit Jonsdotter finns i mantalslängden för Bryggegården 1695. Om Håkans hustru är den Karin dog i början av 1695 så kan Håkan Halvardsson och Marit Jonsdotter ha gift sig under 1695. Då skulle markeringen för hustru i mtl 1696 i Höjden vara Marit Jonsdotter. När Håkan dött finns änkan Marit i mtl i Höjden 1706 och 1707. Längderna för 1705 och 1708 saknas. År 1709 är hon ersatt av Jöns Håkansson.
Här är några av de domboknotiser som ligger till grund för detta. De tidigare omtalade Elof Håkansson i Höjden och Håkan Månsson i Uddheden (i domboksutdragen från 1742 och 1745 ovan) hade bägge koppling till Håkan Halvardssons son Jöns Håkansson. Elof Håkansson var gift med en dotter till Jöns Håkansson och Marit Olofsdotter. Den andra köparen, Håkan Månsson, var gift med en dotter till Marit Olofsdotter i andra giftet (med Jan Eriksson). Eftersom Marit Olofsdotter fått något i bakarv efter en son och detta gått i arv till bägge döttrarna hade även Håkan Månsson ägarintressen i Höjden. Domboksnotiserna som styrker detta har jag inte tagit med här.
Domboksnotiserna är hämtade från Almqvists avskrifter, även om jag kan ha kopierat några från Kenneth Bergmans hemsida.
Fryksdals härads dombok, 1703ht97
Håkan Halvardsson i Höjden får behålla brukningen av fädernelotten, 1/16 (enligt helgärdsräkning) i Höjden, utan hänsyn till moderns önskan om att yngre brodern Jöns, som är ogift, ska få lika brukning med Håkan.
Fryksdals härads dombok, 1704ht70
Håkan Halvardsson i Höjden och svågern Olof Olofsson i Vålön har förut avtalat att Håkans hustru skulle äga brorslott i lösarvet efter föräldrarna mot att Olof fick lösa hennes fasta arv, men köpet har ej skett före hennes död och nu måste de omyndiga barnens rätt beaktas. Dessa behåller moderns jord, och Olof ersätts med 20 d smt för den del i lösarvet han förlorat.
Fryksdals härads dombok, 1705vt66
Uppbjudes första gången: 1/8 i Vålön, Håkan Halvardssons i Höjden barns mödernejord, som hans bror Jöns Halvardsson 1705 tillbytt sig för sin arvslott i Höjden (3e ub saknas)
Fryksdals härads dombok, 1706vt64
Jöns Halvardsson i Höjden vill häva sitt i oktober 1704 med brodern sal Håkan Halvardsson ingågna bytesavtal, då Jöns lämnat honom sin rätt i Höjden mot lika mycket jord igen av Håkans omyndiga barns mödernejord i Vålön. Jöns uppger att barnen är missnöjda med bytet, trots att de fått sin mödernejord lagd till fädernet. Men avtalet är fastdömt, och dessutom har Håkan och barnens morbror Olof Olofsson i Vålön överenskommit, att vad barnens jord i Vålön överskjuter vederlaget i Höjden ska Olof behålla för de 20 d smt (står 20 rd) som de eljest ska betala honom enligt dom 1704 ht 70.
Fryksdals härads dombok, 1717ht84
Gode män ska mäta och dela ängar och gärdsgårdar mellan åborna i Vålön, varvid tillses att Jöns Halvardsson åtnjuter sin rätt för den 1/8 han äger i Vålön. Han har tillbytt sig lotten av sin bror sal Håkan Halvardsson för 1/4 i Höjden. Hhan anser vederlaget i Höjden vara bättre än lotten i Vålön och vill därför få någon mellangift av Håkans barn, som besitter lotten i Höjden.
Fryksdals härads dombok, 1718ht121
På sina styvbarns, sal Jöns Håkanssons barns, vägnar klandrar Johan Eriksson i Höjden det byte barnens farfar Håkan Halvardsson 1704 gjort med sin bror Jöns Halvardsson då Håkan fått Jöns lott i Höjden i vederlag för sin hustrus Karin Olofsdotters arvejord i Vålön och samtidigt för skuld på 20 d smt överlåtit till sin svåger sal Olof Olofsson i Vålön den del av Karins lott i Vålön som kunde överskjuta vederlaget i Höjden. Rätten finner att härom redan är dömt (1706vt64).
Fryksdals härads dombok, 1719ht73
Nils Håkansson i Höjden yrkar att få börda den del av hans och syskonens mödernejord i Vålön som överskjuter det vederlag hans far sal. Håkan Halvardsson erhållit i Höjden, vilken överskjutande del Nils anser vara värd mera än de 20 rd som morbrodern Olof Olofsson betalat. Härom är dömt 1706 (vt 64) och 1718 (ht 121), då Nils först varit omyndig och sedan borta i soldattjänst. Han lagsöker nu sal. Olofs barns styvfar Olof Eriksson därom. Jordbytet är fastställt för länge sedan, och vad den överskjutande delen angår, är den för liten för besittning, men för att Håkan Halvardssons barn ej ska ha orsak att klaga om värdet av sitt möderne ska båda lotterna värderas.
34
« skrivet: 2023-02-06, 21:37 »
Är det tänkbart att det rör sig om ett skrivfel i domboken?
I Almqvists avskrift står
- "sin faster hustru Marit Jonsdotter för 20 rd, enligt kvitto av hennes man Bengt Olofsson i Bjälverud."
I originaldomboken (Fryksdals häradsrätt AIa:9 (1701-1705), AD v66194.b123.s120) står
- "deras faster hustru Marit Jonsdotter ... deras man Bengt Olofsson i Bjälverud."
I den renoverade domboken (Göta hovrätt EVIIAABC6, AD v280173.b690) står det
- "deras faster hustru Marit Jonsdotter ... dess man Bengt Olofsson i Bjälverud."
Vid andra uppbud (Fryksdals häradsrätt AIa:9 (1701-1705), AD v66194.b156.s153) är texten mer sammanfattad och ger ingen ledtråd.
Originaldombokens ordval är märkligt. Kan man av misstag ha skrivit man när man menar målsman?
35
« skrivet: 2023-02-05, 20:50 »
Domboksnotisen från 1703vt96 hade jag missat. Den gör mig förvirrad. Av formuleringarna att döma rör det sig om samma Marit Jonsdotter men jag är trots det tveksam. Jag funderar på om det trots dombokens formulering rör sig om en faster till Jöns Jonsson och Marit Jonsdotter som också hette Marit Jonsdotter. Jag har inga indikationer i övrigt på att det fanns någon sådan faster. Jag får gräva vidare för att se om jag hittar något som kan bringa klarhet.
36
« skrivet: 2023-02-04, 22:16 »
Jag tror jag kan bidra med några uppgifter till den här diskussionen. Dessutom har jag någon fråga. Jag har själv dragit slutsatsen att Britta och Kerstin Kristoffersdöttrar var systrar, baserat på de uppgifter ni redan redovisat.
I domboken finns flera ärenden som tyder på att Marit Jonsdotter ingick ett andra äktenskap, närmare bestämt med Håkan Halvardsson i Höjden i Gräsmark, samt att de eventuellt fick dottern Marit Håkansdotter som sedan gifte sig med Per Larsson Åsfeldt i Åsegård.
Citaten tagna ur Almqvists avskrifter.
Fryksdals härads dombok, 1704ht59
Per Olofsson i Bjälverud ålägges att betala skuld på 2 rd till Håkan Halvardssons styvbarn i Höjden.
Fryksdals härads dombok, 1704ht118
Uppbjudes första gången: 1/6 av 1/6 i Bjälverud, som Håkan Halvardsson i Höjden 1704 fått som pant av Bengt Olofsson i Bjälverud för lån av 10 d smt. (vid 3e ub "sal Håkan Halvardsson")
Fryksdals härads dombok, 1705vt67
Uppbjudes första gången: 1/5 av 1/12 i Spelnäs, Håkan Halvardssons i Höjden hustrus jord, som Arvid Jonsson i Näs 1704 tillbytt sig för sin hustrus jord i Bryggegården (2a och 3e ub saknas)
Fryksdals härads dombok, 1705vt68
Uppbjudes första gången: 1/10 av 1/2 i Bryggegården, som Håkan Halvardsson i Höjden 1704 tillbytt sig av Arvid Jonsson i Näs för sin hustrus jord i Spelnäs (2a och 3e ub saknas).
Fryksdals härads dombok, 1706vt91
Uppbjudes första gången: 1/3 av 1/12 i Bjälverud för Håkan Olofsson i Bjälverud. Hälften därav är hans arv och den andra hälften, brodern Bengt Olofssons lott, har han köpt av hustru Marit Jonsdotter i Höjden för 10 rd. (2. ub 07vt och 09vt, 3 ub 07ht och 09ht).
Fryksdals härads dombok, 1707vt1
Fasta på 2/5 av 1/2 i Spelnäs för sal. Jöns Jonssons i Spelnäs barn. Marit Jonsdotters i Höjden yrkande att få lösa någon del därav har inkommit alltför sent (1a ub 02vt130 och 03vt96)
Fryksdals härads dombok, 1707vt56
Änkan Marit Jonsdotter i Höjden vill inkomma på sin lott 1/5 av 1/12 i Spelnäs som hon ärvt efter sin far och som besittes av hennes brorsdotters man Erik Olofsson i Spelnäs, men hon anses kunna klara sig med sina barn i Höjden och bör därför utlösas från Spelnäs av Erik.
Fryksdals härads dombok, 1710ht119
Jöns Halvardsson i Vålön erkänner att han mottagit 4 rd som soldaten Håkan Olofsson Ranfeldt i Bjälverud betalat för inlösen av arvejord ibidem, vilka pengar Jöns skulle lämna till Elof Larsson och hans svärmor i Skäggegård. Jöns påstår sig ha lånat ut 3 rd därav till sal. Olof Olofsson i Vålön, vilket förnekas av dennes änka Marit Olofssdotter i Vålön. Jöns döms att betala Elof Larsson dessa 3 rd.
Fryksdals nedre tingslags dombok 1742ht304
Uppbjudes 1a ggn: 1/6 av en halv 1/8 (efter hegärdsräkning) i Höjden som Elof Håkansson i Höjden o Håkan Månsson i Uddheden köpt 1740 25/2 av Per Larsson i Åsegård för 22 rd (vittnen Halvard Eriksson i Tosseberg och Olof Nilsson i Skinnerud).
Fryksdals nedre tingslags dombok 1745ht229
Fasta för Elof Håkansson i Höjden och Håkan Månsson i Uddheden på 1/6 av en halv 1/8 i Höjden, som de köpt 1740 25/2 av Per Larsson i Åsegård för 22 rd (1a ub 42ht304).
Den omtalade Elof Håkansson var trots namnet inte son till Håkan Halvardsson utan var (sannolikt) gift med en dotter till Jöns Håkansson. Jöns var son till Håkan Halvardsson i ett tidigare gifte.
Marit Håkansdotter och Per Larsson Åsfeldt gifte sig i Lysvik 14/12 1729 och Marit anges då vara från Gräsmarken. Åldersuppgifterna i dödboken tyder på att hon föddes cirka 1701. Jag har inga andra indicier för att hon var dotter till Håkan Halvardsson och Marit Jonsdotter än att Per larsson sålde jord i Höjden som mer sannolikt var hustruns jord än hans egen, och namnet Håkansdotter.
En sak jag undrar över är den änka Marit som finns i Bryggegården i mantalslängden 1695. Är det Marit Jonsdotter eller är det hennes svärmor (som också hette Marit, det framgår av äldsta husförhörslängden)? Sonen Sven finns ju också med i mantalslängden, men det var väl ändå en son till den äldre Marit?
Vad tror ni, kan Marit Håkansdotter ha varit en halvsyster till Kerstin Kristoffersdotter?
37
« skrivet: 2022-10-04, 21:23 »
Hej Steve och tack för svaret,
Jag har också noterat att ingen Nils Svensson men väl en Nils Persson förekommer i domböckerna. Jag utgår från att du har rätt i dina slutsatser att det bara fanns en Nils, nämligen Nils Persson.
/Magnus
38
« skrivet: 2022-10-03, 19:00 »
År 1678 gifte sig Marit Nilsdotter i Karsbol med Erik Persson i Hägerud. Jag misstänker att Marit Nilsdotter var dotter till Nils Persson i Karsbol, men är långtifrån säker. Det som får mig att tvivla är att Nils Persson och Nils Svensson omväxlande står i mantalslängden i Karsbol. Åren 1665, 1669, 1670 1674 och 1679 Nils Svensson, övriga år Nils Persson. De står aldrig båda samtidigt. Jag misstänker att Nils Svensson är en felskrivning för Nils Persson, även om det är märkligt att det förekommer så ofta. Naturligtvis skulle det också kunna vara tvärtom, att Nils Persson är en felskrivning för Nils Svensson.
Är det någon som vet mer?
39
« skrivet: 2022-10-03, 18:59 »
En av mina förfäder hette Per Olofsson och var från Gullsby i Sunne socken. Källorna ger motstridiga uppgifter om vilka som var hans föräldrar. Jag tror att jag har rett ut problematiken men vill trots det fråga om någon läsare gjort någon annan tolkning eller hittat uppgifter i källorna som kastar ytterligare ljus över saken.
Det är främst tre ställen i källorna som jag stöder mig på (domboksnotiserna tagna från Almqvists avskrifter)
Fryksdals härads dombok 1698ht99
Uppbjudes 1a ggn: 1/6 i Gullsby (S), Olof Bengtssons i Askerud hustrus Karin Persdotters jord, varav Olofs svåger Jöns Larsson i Borgeby köpt hälften för 16 rd och svågrarna Ingemar Larsson och Olof Olofsson i Gullsby hälften för 18 rd, Ingemar 2/3 därav och Olof 1/3.
Fryksdals härads dombok 1727ht179
Efter ansökan av Nils Olofsson i Ulvsby och med samtycke av brodern Per Olofsson i Gullsby och systern Gertrud Olofsdotter och hennes man Bengt Börjesson i Hälleberg utses gode män att utreda och värdera sal Olof Perssons fasta egendom i Hälleberg och hans hustrus Kerstin Persdotters arvejord i Gullsby samt att skifta egendomen mellan arvingarna så att den som ej får tillträda sin lott kan veta vad han bör erhålla i lösen.
Sunne AI:1, husförhörslängd 1708-1717, sid 54, AID v13280.b60.s54
Gullsby
Soldat Olof O. död
dess hustru Kerstin
Sonen Pär
Dotter Britta
hustru Kerstin
Den soldat Olof O som omtalas i husförhörslängden är Olof Olofsson. Per Olofsson står här som son till honom. I domboksnotisen från 1727 anges Per Olofsson vara bror till Nils Olofsson och Gertrud Olofsdotter. På andra ställen i domböckerna framgår tydligt att Gertrud Olofsdotter i Hälleberg var dotter till Olof Persson i Hälleberg (till exempel i dombok 1722ht132). Per Olofsson kan inte ha varit son såväl till Olof Olofsson i Gullsby som Olof Persson i Hälleberg.
Jag tror att Per Olofsson var son till Olof Olofsson i Gullsby och Kerstin. Kerstin nämns utan patronymikon i husförhörslängderna 1708-1717 och 1722-1728. Olof Olofsson skulle i sin tur ha varit son till Olof Persson i Hälleberg. Det innebär att uppgiften i domboken från 1727 skulle vara felaktig, Per var inte bror utan brorson till Nils Olofsson.
Uppgiften i domboken från 1698 skulle då också vara fel. Olof Olofsson var inte svåger till Jöns Larsson, Karin Persdotter och Ingemar Larsson, det var hans far Olof Persson som var svåger till dem.
Jöns Larsson gifte sig 26/12 1680 i Sunne med Annika Persdotter från Gullsby. Hon, liksom den Karin Persdotter som omtalas i domboken 1698 och makan till Ingemar Larsson i Gullsby var barn till Per Nilsson och Helga Ingemarsdotter i Gullsby. Den i domboken 1727 omtalade Kerstin Persdotter var sannolikt ännu en syster.
Ännu en sak, som jag tolkar som ett stöd för min teori, är hur Olof Olofsson uppträder i mantalslängden. Där finns han utan hustru 1690-1694, med hustru 1695. Det kan naturligtvis finnas åtskilliga skäl till att hustrun saknas i mantalslängden fram till 1694, men den troligaste är att han då ännu var ogift och gifte sig först 1694. Han saknas i vigselboken för Sunne, så det är troligt att han gifte sig i någon annan socken. Det talar mot att hans hustru, Kerstin, var dotter till Nils Persson som skulle bli följden av domboken från 1698.
Verkar detta rimligt eller finns det något som pekar i en annan riktning?
40
« skrivet: 2022-01-18, 19:25 »
I några äldre inlägg i detta forum diskuteras släkten kring Olof Knutsson i Bölen (ca 1640-1708), till exempel i ett inlägg den 19/8 2009. Där ifrågasätts om den allmänt spridda uppgiften om att Olof var gift med Sara Mårtensdotter från Sil verkligen stämmer. Det jag funnit som stöder att Olofs hustru hette Sara Mårtensdotter är dottern Margaretas dödsnotis från 1756 där föräldrarna nämns som Olof Knutsson och Sara Mårtensdotter. Det som talar emot är att Olof Knutsson gav testamentspengar efter sin hustru Kerstin (alltså inte Sara) år 1699. Men därutöver gav han testamentspengar efter sin hustru även år 1698, fast då är hon inte namngiven. Hade Olof hunnit gifta om sig under den korta period som passerat mellan de bägge anteckningarna i kyrkoräkenskaperna?
Det finns alltså ett ett viss stöd för att Olof Knutssons hustru hette Sara Mårtensdotter, men varifrån är den vitt spridda uppgiften att hon var från Sil och dotter till Mårten Olofsson och Kerstin Andersdotter hämtad? Jag har inte funnit något stöd för uppgiften.
Jag har ännu en fråga. Den rör Olof Knutssons farmor. Att Olof Knutsson far var Knut Andersson framgår av domböckerna och att Knuts far var Anders Eriksson i Bölen stöds av en tillräcklig mängd indicier för att jag ska tro på det. Men en uppgift som är välspridd (bland annat på Disbyt och i detta forum) om att Anders Eriksson vara gift med Gunilla Knutsdotter. Är det någon som vet varifrån den uppgiften kommer?
41
« skrivet: 2021-09-09, 19:42 »
Jag har en fråga som jag hoppas att någon Reseleforskare ska kunna kasta lite ljus över. Det handlar om mina förfäder i Sörtannflo i Resele och Utnäs i Styrnäs socken.
Hans Johansson var bonde i Sörtannflo 1662-1704. Det framgår bland annat av mantalslängden. Hans företrädare på gården var Mats Eriksson som finns i mantalslängden i Tannflo 1644-1660. Av domboken 8/12 1696 § 15 framgår att Mats Eriksson var svärfar till Hans Johansson.(AiD v573003.b6920)
Sollefteå och Resele gälds tingsprotokoll 18/1 1692 § 11: Vi får veta vilka som var Hans Johanssons svågrar. Det var grannen Anders Persson i Sörtannflo och Per Olofsson i Utnäs i Styrnäs socken. Per Olofsson ville att Hans och Anders skulle betala en del av svärmoderns, hustru Saras, begravningskostnad. Svärmoderns fulla namn var troligen Sara Israelsdotter för i domboken den 17/10 1684 § 2 står att läsa att Hans Johansson och Anders Persson hade köpt jord i Tannflo och Holme av hustru Sara Israelsdotter och Per Olofsson i Oppnäs i Styrnäs. Till synes är Oppnäs och Utnäs två namn på samma by. Man kanske inte kan utesluta att hustru Sara i de bägge domboksnotiserna är två olika personer (år 1684 nämns inte att det är svärmodern), men det verkar osannolikt. (AiD v423996.b2750.s267 och AiD 421970.b7840.s787)
I och med kopplingen till Utnäs kan vi dra slutsatsen att den Mats Eriksson som finns i mantal i Utnäs 1642-1643 samt 1662-1668 är densamme som däremellan fanns i Tannflo.
I domboken den 8/7 1648 kan man läsa att Erik Persson i Oppnäs fick fastebrev på 5 seland jord i Sörtannflo och Holme som han köpt av förre kyrkoherden i Nora Erik Ragvaldsson och dennes son herr Ragvald. Där omtalas Erik Persson och Erik Ragvaldsson som svågrar (AiD v525753.b510.s75). Erik Persson finns i mantalslängden i Tannflo 1643 med en hustru, en son och 2 döttrar. Han själv (?) anges vara gammal. År 1644 finns han i mantal i Utnäs och har i Tannflo ersatts av Mats Eriksson. I Utnäs finns så småningom Per Eriksson (åtminstone från 1654) som är kvar där till 1660, men 1662 har Per Eriksson ersatts av Mats Eriksson.
Av protokollet från Boteå ting den 20/3 1671 § 1 (v572997.b250.s43) framgår att Erik Persson i Utnäs vid det laget var död. Han hade 2 söner och 2 döttrar. En av sönerna var Per Eriksson i Utnäs. Herr Ragvald (alltså den son till Erik Ragvaldsson som redan nämnts) ville ha ut pengar för gården i Tannflo. Det framgår också att Erik Persson betalat salig Ragvald Pålsson för gården.
Sollefteå och Resele gälds tingsprotokoll 27/10 1686 (AiD v573001.b3540): Det framgår att Erik Ragvaldsson och Israel Ragvaldsson var bröder och ärvde lika i Tannflo och Holm och att Erik Persson var svärson till Israel Ragvaldsson. Erik Perssons arvingar i Tannflo och Oppnäs omtalas.
Detta tyder onekligen på att Mats Eriksson var son till Erik Persson, men jag är långt ifrån säker.
Mina frågor är
- Varför omtalas Erik Persson och kyrkoherden i Nora Erik Ragvaldsson som svågrar? Var Erik Ragvaldsson möjligen gift med en syster till Erik Persson?
- Om Erik Persson hade två söner, som det står i domboken 1671, så skulle det kunna vara Mats och Per Eriksson. Samtidigt ser jag att det finns många släktforskare som redovisar Ragvald Eriksson i Utnäs som son till Erik Persson. Är detta felaktigt? Eller är det Mats Eriksson som inte hemma i barnaskaran?
- I mantalslängden för Utnäs star omväxlande Per Eriksson och Erik Persson på gården. Några år i slutet av 1640-talet nämns två personer som bägge hette Erik Persson där. Har jag blandat ihop dom?
Är det någon som har koll på hur det hänger ihop så skulle jag vara tacksam.
/Magnus
42
« skrivet: 2020-11-30, 22:39 »
Hej,
Om jag inte tar fel ligger Lerbäck i Sundbo härad. Det tycks tidvis ha redovisats i Östergötlands handlingar. Om du inte redan tittat där så kan det vara värt ett försök.
/Magnus
43
« skrivet: 2020-01-05, 17:32 »
Hej Johan,
Jag kan nog kasta visst ljus över en av dina frågor, ifall det fanns överlevande svenska soldater som blev kvar i Frankrike. En av mina förfäder hör nämligen till den kategorin.
Det rör sig om Petter Stål. Han var livgrendjär vid Vreta Klosters kompani i Första livrgrendjärregementet. Att han kvarblev i Frankrike efter fångenskapen framgår av husförhörslängderna från Normlösa. På hans hustru noteras till exempel i Normlösa AI:7 sid 30 att mannen blivit kvar i Frankrike (AiD v27782.b37.s30). Liknande noteringar finns på henne i ett flertal husförhörslängder, i Normlösa AI:4 sid 108 står att han är fånge i Frankrike, därefter nämns inget om att han var fånge.
/Magnus
44
« skrivet: 2019-11-09, 15:00 »
Nu när det tryckta bokverket ”Konung Gustaf den förstes registratur” gjort elektroniskt tillgänglig så har jag börjat titta mer på bokens källor. Då ser jag att Åkermarks avskrifter är en vanlig källa.
Jag googlade på detta och letade lite på Riksarkivets hemsida och kom fram till att man måste syfta på Reduktionskommissionen 1680-1687, som i nationella arkivdatabasen har beteckningen SE/RA/5312/DId1)/2.
Anledningen till mitt intresse är att dessa avskrifter inte bara tycks handla om högreståndspersoner utan till en viss del även vanligt folk, däribland mina egna förfäder. Men när jag väl hittat reduktionskommissionen på Riksarkivets hemsida så lyckas jag inte lista ut vilka kopieböcker som är källan till registratur-böckerna, det finns ju flera. Är det någon som har koll på vilka av dessa kopieböcker, om ens någon, som är av störst intresse för en släktforskare?
45
« skrivet: 2018-12-04, 19:43 »
Var hittar man äldre östgötska fastebrev? I och med att mycket arkivmaterial blivit tillgängligt över nätet så är det alltfler som har kunnat kartlägga sin släkt tillbaka till 1600-talet. För min egen del så är det främst digitaliseringen av domböckerna som gjort detta möjligt. En fråga som då uppkommer är ifall man kan söka sig ännu längre tillbaka i tiden. Landskapshandlingarna finns ju, med deras skattelängder. Tyvärr så är de vanligen rätt knapphändiga och vanligen otillräckliga för att förstå släktsambanden. Men har man turen att hitta ett bevarat fastebrev så brukar det gå bättre. Men var finns då dessa brev, och har de ens bevarats? Den tid jag har i åtanke är åren kring 1600, kanske 1550-1650, men även andra hälften av 1600-talet är intressant. För mig är fastebrev från 1500-talets första hälft av mindre intresse än senare handlingar eftersom dom dels kan vara svåra att tolka, dels svåra att knyta ihop med det som jag hittat i andra källor som ju till större delen hör 1600-talet till. Jag känner till ett antal ställen där man hittar gamla fastebrev och liknande handlingar. Finns det väsentliga källor som jag missat? Bland det som jag stött på finner man detta Nordiska muséet: Nordiska muséets fastebrev hittar man på digitaltmuseum.se. Det finns rätt mycket från Östergötland. Söker man på "fastebrev" eller "pergamentsbrev" så blir träfflistan ganska lång. Det finns material från de flesta av landskapets härader. Östergötlands läns landskontor: Det finns två serier som heter Östergötlands läns landskontor GIIIe Jordrannsakningsprotokoll och GIIIf skattläggningsprotokoll som Claes Westling skrivit om i Släktforskarnas årsbok 2017 och 2014. Där finns bland mycket annat fastebrev och köpehandlingar, någon gång i original, någon i avskrift. I volymerna GIIIf:22 och GIIIf:23 finns register. Studerar man registren så verkar det vara en volym, GIIIf:11, som har gott om fastebrev och då främst från västra Östergötland, medan de tycks vara fåtaliga i de andra. Enstaka volymer i serierna finns på Arkiv Digital. Göta hovrätt: I volym DXXII:1 finns register till serierna Göta hovrätt huvudarkivet EVIa, geometriska handlingar och EVIb, äganderättshandlingar. I registret nämns några fastebrev, bland annat från Kuddby, Skeda och Hällestads socknar (registret och EVIb:13 tillgängliga på Arkiv Digital). Stads- och kommunarkiv. Söker man på "fastebrev" under "Nationell Arkivdatabas" på Riksarkivets hemsida får man flera intressanta träffar både från Kinda kommunarkiv och Norrköpings stadsarkiv, men inget som är digitalt tillgängligt. Domböcker. Jag har träffat på en avskrift av ett fastebrev från 1622 på Fjärdingstad i Häradshammars socken i Östkinds dombok år 1726. Jag skulle misstänka att det förekommer många fler avskrifter av gamla fastebrev i 1700-talets domböcker. Kyrkoarkiv. I Östra Husby PIV finns fastebrev i original från Oklunda i Östra Husby, bland annat ett från 1614. Jag antar att det är rätt ovanligt att man hittar gamla fastebrev bland kyrkoarkivalierna. Men fler än det jag hittat måste det väl ändå finnas?
Hembygds- och arkivföreningar. Jag känner till några fastebrev från Å socken som finns på Vikbolandets arkiv- och historieförening, däribland ett från Brånnestad år 1602 och ett från Sjövalla 1608. Jag är övertygad om att det finns fler på andra hembygdsarkiv. de la Gardieska arkivet. En och annan adelssläkt tycks ha haft fina arkiv. Det de la Gardieska arkivet finns på Lunds universitet. Där hittar man även jordebrev som rör rena allmogesläkter, framförallt från Memmings härad. Det kanske kan förklaras av att Löfstad slott ligger i Memming. Materialet är inte digitaliserat men det finns en innehållsförteckning på nätet. Man söker på de la Gardieska arkivet, Topographica (länk till innehållsförteckningen: https://www.ub.lu.se/en/sites/ub.lu.se.en/files/forteckning_over_topographica_sverige_0.pdf). Nu till min fråga: Känner någon till andra ställen där man hittar fastebrev från den här tidsperioden? Jag misstänker att finns det gårds- och byarkiv med månghundraåriga fastebrev kvar på de ursprungliga gårdarna, men att många tagit andra vägar till arkiv, muséer och privata samlingar. Dessutom misstänker jag att det finns en och annan avskrift av de gamla breven. Även om man inte helt ska lita på avskrifter – har jag svårt att läsa månghundraårig text så förutsätter jag att många haft det även i gången tid – så är det kanske det enda man har. Jag har noterat att det finns en volym från Göta hovrätt, huvudarkivet, DXf, Kopiebok på jordbrev. Är det någon som känner till vad den innehåller? Jag har också sett att man vid några fastebrev i Svenskt Diplomatarium hänvisar till "Eftermedeltida avskrifter, Rääfs Dipl. III". Såvitt jag förstår handlar det om en samling avskrifter av pergamentsbrev som finns på riksantikvarieämbetet, antikvarisk-topografiska arkivet. När jag söker på "Nationell Arkivdatabas" på Riksarkivets hemsida ser jag Rääf hade en hel serie av avskrifter, bland annat en volym för åren 1538 – 1606 (NAD SE/ATA/ENSKROM_4-1/F 1/5) Är det någon som vet om den innehåller avskrifter av östgötska fastebrev? /Magnus
46
« skrivet: 2016-05-14, 14:21 »
I Jan Brunius bok "Vasatidens samhälle. En vägledning till arkiven 1520-1620 i Riksarkivet" anges på sidan 168 att Lösings härads dombok 1608-1609 ska finnas i "Strödda domöcker och rättegångshandlingar", volym 5, och att Bråbo härads dombok 1584 ska finnas i Östergötlands landskapshandlingar.
Såväl Östergötlands landskapshandlingar som Strödda domöcker och rättegångshandlingar volym 5 finns digitaliserade, den förra på SVAR, den senare på Arkiv Digital. Jag hittar dock inte de nämnda domböckerna. Är det någon som har närmare besked om detta?
/Magnus
47
« skrivet: 2015-06-18, 17:41 »
I Östkinds dombok den 16/6 1660 finns ett ärende om en person som dödats av en fågel (AID v217777.b2880.s208). Det handlar om Hemming Nilsson i Hagelösa som dog när en stor lom flög in i ryggen på honom vid färjan, eller föll ner och slog honom över ryggen, som det står i domboken. Hemmings bror Per Nilsson i Blackstad tycks inte ha trott på denna osannolika berättelse för han drog ärendet inför tinget. Där bekräftades dock att historien om lommen var riktig.
Östkinds härad ligger på Vikbolandet utanför Norrköping och det bör ha handlat om färjan över Bråviken.
48
« skrivet: 2015-04-19, 19:27 »
Namnet förekom i Östergötland på 1580-talet. I Djäknetorp i Jonsbergs sn (som vid den tiden var en del av Häradshammars sn) fanns i början av 1580-talet en bonde som bar detta namn. I tiondelängden för år 1582 fick han heta Urbanus (SVAR A0048827_00029).
/Magnus
49
« skrivet: 2015-04-19, 19:17 »
Namnet Helvik förekommer i Jämjö i Östra Husby sn i Östergötland på 1580- och 1590-talen (med viss reservation för att jag tolkat krumelurerna i tiondelängderna fel).
Belägget för år 1594 hittar man på SVAR A0049037_00128.
50
« skrivet: 2012-06-11, 17:54 »
Hej,
Jag ställde frågan om namnet Hedolf till Sofi och fick detta svar:
Namnet Hedolf hör ihop med det fornsvenska (och forndanska) namnet Hildulf, känt från 1300- och 1400-talets Östergötland i formen Hidholf. Hid- har senare blivit Hed- i dialekten. Att det första -l-et i Hildulf fallit kan förklaras med ett dissimilatoriskt bortfall - ett l för mycket i namnet för att det ska vara lätt att uttala. Man kan jämföra med uttalet Villem från Vilhelm.
Om det är ett ursprungligt nordiskt namn eller om det är ett germanskt inlån från kontinenten (många namnelement är ju desamma) är ovisst, skriver Ivar Modeer i Namn och bygd 1948 (s. 166). Under formen Hildulf i Lexikon över Sveriges medeltida personnamn (SMP) hittar man också ett par Hidholf.
Man är alltså i rätt landskap för just detta namn.
Magnus
51
« skrivet: 2012-05-27, 19:37 »
Under 1600-talets första år finns en Hedolf i Toltorp i Jonsbergs socken i Östergötland (eller snarare i Häradshammars socken, Jonsberg hade då ännu inte brutits ut). Jag misstänker att det är en variant av namnet Hadolf, fast det är en ren gissning som bara bygger på likheten mellan de bägge namnen.
Denne Hedolf nämns bl.a. i en tiondelängd från år 1606 [SVAR A0049230_00030] där det stavas Hedolff och i en hjonelagslängd från år 1611 [SVAR A0049266_00072]. Tiondelängden är välskriven och det är rätt enkelt att läsa namnet, medan hjonelagslängden ställer till med vissa problem. Det är helt klart en variant av namnet som finns där. Jag får det till Hedolphur med en kraftig reservation för felläsning.
Eftersom jag aldrig förr träffat på detta namn så kollade jag dels detta diskussionsforum, dels de CD-skivor som Sveriges Släktforskningsförbund givit ut. I Sveriges befolkning 1900 finns en Hedolf och två Hadolf (bl.a. ovannämnda Hadolf Walentin), i Sveriges befolkning 1980 finns vare sig någon Hedolf eller Hadolf.
Är det någon som vet ifall namnet var allmänt spritt under äldre tider och ifall det har någon regional hemvist?
Magnus
52
« skrivet: 2012-05-15, 17:30 »
Hej, År 1669 gifte sig Nils Olofsson och hustru Ingrid Pedersdotter. Det kan man läsa på sidan 156 i Häradshammar C:1 (Arkiv Digital: v37932.b81.s157). Men varifrån kom Nils? Jag skulle vara tacksam om någon kan hjälpa mig att tyda det. Magnus 
53
« skrivet: 2012-05-14, 18:57 »
Hej,
Det finns alldeles utmärkta roterings- och uskrivningeslängder för Häradshammar för såväl 1643 (SVAR A0054954_00231) som 1644 (SVAR A0054955_00114) där stora delar av den manliga befolkningen i socknen nämns med både för- och efternamn. Men sedan tycks det som om Häradshammar försvinner ur roteringslängderna. Jag kan åtminstone inte hitta någon från socknen i Östergötlands roterings- och utskrivningslängder. Är det någon som vet ifall det finns några roteringslängder för Häradshammar för senare delar av 1600-talet och var man i så fall kan hitta dessa?
Magnus
54
« skrivet: 2011-10-23, 16:10 »
Hej Lilian,
Min förfader Anders Lin(d)gren som var ryttare i Västanstångs kompani hörde till de förlista. Finns det mycket att berätta så är jag naturligtvis intresserad.
Magnus
55
« skrivet: 2011-04-17, 15:11 »
Hej Helena,
Jag har stött på namnet. En av mina förfäder hette Mangela Olofsdotter och levde ca 1727-1773 i Berg, Lungsund. Måhända är det samma Mangela som du stött på. Mycket riktigt så skrivs namnet omväxlande Mangela och Mangla.
Jag vet inte varifrån namnet kommer, men det är möjligt att Rötters sida med personnamn ger en viss antydan. Under namnet Magnhild står att detta namn ibland finns i formen Magnilla. Det är ju onekligen rätt likt vårt Mangela.
Magnus
56
« skrivet: 2011-04-10, 09:41 »
Hej, Jag har, eller snarare flera, frågor som Hemming Eriksson. Denne Hemming var bonde i Rumpebo i Kättilstad men kom ursprungligen från Vårdnäs. Min första fråga rör hans dödsnotis från 1712 (Kättilstad CI:1 sid 214). Såvitt jag kan se börjar den med: Hemming Erichsson föd Ao 1635 i Wålnäs Sochn oc Setra .... i Norrköping och Stockholm,... Jag lyckas inte läsa vad han gjorde i Norrköping och Stockholm. Är det någon annan som ser det?  Min andra fråga om Hemming Eriksson är denna: Man hittar Hemming Eriksson och Elin Bengtsdotter i mantalslängden i Rumpebo från år 1669 och framåt. De bör också vara det par Hemmingh i Sätra och Ilin i Koppetorp som gifte sig i Vårdnäs 4/10 1663. Det styrks av att bonden i Koppetorp (som ligger i Vårdnäs) vid denna tid hette Bengt och Hemmings hustru, enligt Hemmings dödsnotis, hette just Elin Bengtsdotter. Åter tillbaka i Kättilstads mantalslängder. Där hittar jag under åren 1664-1668 Hemming och hustru Elin i Norstad. Några efternamn anges inte. Så långt verkar ju allt klart och tydligt. Hemming och Elin skulle först bott i Norstad och sedan flyttat till Rumpebo. Men tittar jag sedan i äldre mantalslängder blir jag förvirrad. År 1660 finns, om jag läst rätt, en Hemming Carlsson med hustru Kerstin i Norstad, åren 1661 och 1662 finns där ingen Hemming, men år 1663 Hemming Classon, då utan hustru. Är det någon som vet hur det hänger ihop? Är den Hemming med hustru Elin som finns i Norstad 1664-1668 identiska med dem som sedan bosätter sig i Rumpebo. Är det samma Hemming som finns i Norstad 1660, 1663 samt 1664-1668 trots att efternamnen inte stämmer (om jag nu inte läst fel)? Eller rör det sig om två eller kanske till och med tre olika personer? Magnus
57
« skrivet: 2011-03-27, 20:34 »
Hej,
Jag har några frågor kring en Maria Olofsdotter som bodde i Glädingstad och Mellby, bägge Östra Husby, under andra halvan av 1600-talet och släktkretsen kring henne.
Denna Maria Olofsdotter finns nämnd i Svenska Antavlor 39:147, då som gift med Jöns Jonsson.
År 1705 gifte sig en dräng Jon Jonsson från Mellby. Åldersuppgiften i hans dödsnotis från 1731 tyder på att han föddes omkring 1674. Den 2 mars 1674 döptes en Jon Jonsson i Glädingstad. Det fanns vid denna tid en Jon Ingesson i Glädingstad, men det verkar inte som om han skulle ha varit barnets fader. Bara en vecka tidigare döptes en Jonsdotter vilket pekar på att det skulle ha funnits två stycken Jon i Glädingstad vid denna tid. Jon Jonsson skulle kanske kunnat varit son till Maria Olofsdotter. Hon uppträder som änka i mtl 1674, gifter sig samma år med Jöns Jonsson, blir kvar i Glädingstad ytterligare några år men flyttar sedan till Mellby. Det skulle förklara varför han kommer från Mellby vid giftermålet. En dräng Jon Persson finns i mtl 1673 i Glädingstad, men han dog [db] på sommaren samma år. I mtl så är det just där han var införd som änkan Maria Olofsdotter uppträder år 1674.
Jag tycker det verkar ganska säkert att Jon Persson och Maria Olofsdotter var Jon Jonssons föräldrar, men vet någon varifrån Maria kom och var Maria och Jon kan ha gift sig? Jag är även nyfiken på Jon Persson. Är det någon som har några uppgifter om honom?
Magnus
58
« skrivet: 2011-03-26, 09:48 »
Hej,
Jag har en fråga om Anders Andersson som var bonde i Unnerstad och Erikstad i Svinstad under tidigt 1700-tal. Han dog 4/3 1719 i Unnerstad och anges då vara 37 år. Han var gift med Kerstin Eliadotter (1683-1719) och måg till Elias Nilsson i Unnerstad.
Jag har inte lyckats reda ut varifrån denne Anders Andersson kom och skulle vilja höra om någon annan vet detta.
Vigselboken för Svinstad börjar föras först 1703. Anders Andersson och Kerstin Eliadotter, som fick sitt första barn just 1703, saknas där.
Vissa ledtrådar till ursprunget kan man dock få vid en dopvittnesanalys.
Bland de utsocknes dopvittnen till deras barn finns
- Karin Andersdotter i Kapellet (Caplet) i Vårdsberg (1713)
- Johan Andersson i Caplet (1716),
- Jon Jönsson i Björkåkla, Vårdsberg (1713)
- Enok Håkansson i Björkåkla, Vårdsberg (1716).
Johan Andersson [möjlig bror till Anders Andersson] var gift med Karin Andersdotter, troligen från Rystad sn (faddrar vid deras barns dop från Äng och Luestad i Rystad). Enok Håkansson var gift med en annan Karin Andersdotter [möjlig syster till Anders Andersson] i hennes andra gifte (gifta i Vårdsberg 1715, V. C:2 sid 342). Karin Andersdotter var i sitt första äktenskap gift 1705 (Vårdsberg C:2 s. 337) med Jon Nilsson som först var torpare i Kapellet, senare bonde i Björkåkla. Möjligen är det han som avses med Jon Jönsson i Björkåkla som var fadder enligt ovan i Svinstad 1713. Att han verkligen hette Nilsson och inte Jönsson framgår dels då han var dopvittne i Vårdsberg 1703 (C:2 sid 379), dels i db, Jon Nilsson i Björkåkra, vid pass 48 år, (1714 23/3). Enok Håkansson dog 1727. Möjligen gifte sig Karin Andersdotter därefter en tredje gång, nu med Jöns Månsson (död 1753 22/7, 64 år). I så fall är KA den Jöns Månssons hustru i Björkåkla som dog 1746, 69 år gammal. Johan Andersson i Kapellet och Karin Andersdotter i Björkåkra samt deras makar var vid ett flertal tillfällen faddrar vid varandras barns dop: (1) Enok Håkansson var fadder 1714 då Johan Anderssons i Kapellet barn döptes (C:2 s 423), (2) Enok Håkansson var fadder 1717 då Johan Anderssons i Kapellet barn döptes (C:2 s 437), (3) Johan Andersson var fadder då Karin Andersdotters i Björkåkla dotter döptes 1720 (C:2 sid 446).
Att Anders, Karin och Johan var syskon verkar väl ganska klart, men varifrån kom de?
Magnus
59
« skrivet: 2011-03-25, 18:00 »
Hej,
Jag försöker reda ut en Sara Månsdotter och hennes ursprung. Det jag vet om henne är detta:
- Hon var piga i Skränge i Gammalkil år 1756 (Gammalkil AI:1 sid 164) och anges då vara 29 år. Således bör hon ha fötts 1726 eller 1727.
- Den 7/11 1756 gifte hon sig i Gammalkil med Nils Vidmundsson och flyttade därefter till Bromanstorp i Östra Tollstad.
Efter makens död 1760 har jag inte lyckats följa Sara Månsdotter. Hon skulle dock kunna vara identisk med den Sara Månsdotter som dog i Örsäter, Gammalkil 13/12 1799, 72 år. I Gammalkil AI:3 sid 144 finns samma Sara Månsdotter. Däri anges hon vara född 10/8 1726 i Nykil och vara ankommen från V Harg 1787. Samma(?) Sara Månsdotter är nämnd även i Gammalkil AI:2 sid 298, men där anges mannen vara Anders Andersson och inte Anders Eriksson som i dödboken. Bouppteckningsregistret ger vid handen att mannen hette Anders Andersson. Bou upprättades efter honom 1794.
Min fråga är om någon känner till denna Sara Månsdotter och om det rör sig om samma person.
Magnus
60
« skrivet: 2011-03-25, 17:36 »
Hej,
Jag har en fråga om Nils Vidmundsson. Han var gift två gånger, första gången med Karin Eriksdotter från Braxstad (död 1756), sedan med Sara Månsdotter (född cirka 1727). Han bodde först i Vidmanstorp på Braxstads ägor, sedan i Bromanstorp på Himmelsby ägor (bägge ställena i Östra Tollstad) och dog 1760 2/3. Åldern vid hans död uppges vara 69 år och 11 veckor.
Nu frågar jag mig var denne Nils hade sitt ursprung. Jag har vissa ledtrådar och idéer att gå på men lyckas inte riktigt binda ihop trådarna och frågar mig därför om någon annan intresserat sig för denne Nils.
De uppgifter jag har som borde kunna leda vidare är dessa:
- Vid sonen Karls dop 1725 var hustru Maria Vidmundsdotter fadder. Hennes hemort anges inte.
- Den 15/5 1715 begravdes Vidmund Persson på Braxstads ägor, 70 år gammal.
- Den 7/5 1721 dog Vidmunds änka på Kolsarps ägor, 55 år gammal.
- Det fanns på 1710-talet en Kerstin Vidmundsdotter i Östra Tollstad, gift 1719 14/11 med Anders Andersson. Kerstin hamnade i Himmelsby. Hon dog den 18/7 1765, 72 år.
- Samtidigt fann en Karin Vidmundsdotter i Östra Tollstad. Hon var dopvittne vid ett dop 2/10 1712 och fick 1715 ett utomäktenskapligt barn (dp 9/5). Troligen är hon identisk med gamla qvinfolket Karin Wimundsdotter wid Grinden på Himmelsby ägor 81 åhr gammal som dog 1748.
- Vid ett dop 15/5 1695 i Östra Tollstad var Vídmund i Skälleryd och Britta Vidmundsdotter i Skälleryd dopvittnen. Skälleryd ligger i Västra Hargs socken.
- Vidmund finns i mantalslängden i Skälleryd 1695 men saknas 1693 och 1703. I mtl 1695 nämns även dottern Karin. Dessförinnan (mtl 1689-1693) fanns en Vidmund med hustru i ett torp under Torstorp i Västra Harg.
- Nils Vidmundsson förekommer som dopvittne i Östra Tollstad några gånger på 1710-talet, närmare bestämt 1715 12/6 då ett barn ifrån Torpa döps och 1717 3/2 då ett barn ifrån Dövehus döps.
Min gissning är att Vidmund Persson samt änkan som dog på Kolsarps ägor 1721 var Nils Vidmundssons föräldrar, att Kerstin, Maria, Karin och Britta var hans systrar (de bägge senare rimligen halvsystrar) samt att den Vidmund som bodde i Skälleryd 1695 var identisk med den Vidmund Persson som dog i Östra Tollstad 1715. Men allt detta är rena gissningar. Det enda jag baserar mig på är att namnet Vidmund är ganska ovanligt. Jag skulle vilja höra om någon kan bekräfta eller förkasta mina gissningar.
Magnus
61
« skrivet: 2009-07-22, 13:49 »
Lee, I happened to see this discussion and I think I've something to add. I'm namely descendant of Engla Persdotter's sister Maja Stina. Not only Engla's som Salomon died of dropsy but also her mother Lisa.
This list of Engla's ancenstry might not be as interesting as the more detailed information on the links that Chris provided you with since it is more or less just the names, but I write it down anyway.
The notations (F) and (H) denotes provinces, both in located Småland. Sorry for using the Swedish notation of dates, hope it's readable anyway.
Engla Persdotter. Born 1774-02-23 in Jonsbo, Åtvid. Deceased 1858-03-25 in Korsbäcken, Vist.
Generation I
I:1
PETTER LARSSON. Born 1735-02-25 in Fagerdal, Dalhem (H). Carpenter 1764 in Åtvid. Moved 1788 from Åtvid to Storängen, Vist. Crofter 1789 in Storängen, Vist. Deceased 1788-08-02 in Storängen, Vist .
Married 1763-10-23 in Åtvid to LISA JONSDOTTER
I:2
LISA JONSDOTTER. Born 1741 in Nedre Mälingsbo, Åtvid (acc to Åtvid C:6 1814-1831 p 603). Deceased 1826-06-01 i Gissebo, Åtvid by dropsy.
Married 1:o 1763-10-23 i Åtvid PETTER LARSSON.
Married 2:o 1789-12-26 i Vist to Jonas Persson. Born 1741-06-14 i Haurida (F). Deceased 1820-06-29 i Ringsnäs, Vist.
Generation II
II:1
LARS BENGTSSON. He and his ancestry discussed in Anytarforum: Horn 2005 and Dalhem 2001.
II:2
KATARINA PERSDOTTER. See Anbytarforum Horn 2005.
II:3
JONAS NILSSON. Born about 1693. Deceased 1764-04-28 in Jonsbo, Åtvid Crofter in Jonsbo, Åtvid
Married 1738-09-17 in Grebo to ENGLA OLOFSDOTTER
II:4
ENGLA OLOFSDOTTER. Born about 1699. Lived at least 1723-1731 in Sarpebo, Grebo. Deceased 1776-02-08 in Jonsbo, Åtvid
Married 1:o 1731-10-03 i Grebo to Gustaf Bengtsson. Born about 1705. Deceased 1736-08-22 in Horn, Grebo.
Married 2:o 1738-09-17 in Grebo to JONAS NILSSON
Generation III
III:7
OLOF SVENSSON. Born about 1669. Deceased 1736-06-14 in Sarpebo, Grebo
III:8
KARIN MÅNSDOTTER. Born omkring 1659. Deceased 1747-04-12 i Sarpebo, Grebo. Might be daughter of Måns Bengtsson in Melby.
62
« skrivet: 2009-07-20, 15:20 »
Är det någon som stött på livgrenadjären Petter Stål i Flistad? I Flistad AI:1 sid 158 anges han vara född 1777 14/10 i Normlösa och ankommen 1801 just från Normlösa. Han kan dock ej återfinnas där. Dessutom tycks han ha antagits som soldat för Flistad redan 1799 och bör således ha flyttat dit redan då. Födelsedatumet stämmer rätt väl överens med den åldern han anges ha i generalmönsterrullorna (25 år 1803, 28 år 1806). Enligt anteckningar på hustrun i efterkommande husförhörslängder blev han kvar i Frankrike efter fångeskap där.
Magnus
63
« skrivet: 2009-06-27, 13:10 »
Hej Britt-Marie,
Tittar du en gång till i födelselängden så ser du att det för varje barn finns 2 rader i den spalt där föräldrarna anges. Först föräldrarna själva, sedan faddrarna. Anders Gustaf och Ingeborg var faddrar till Nils Gustaf, Sven och Kajsa var hans föräldrar.
Nils Gustaf Lindberg flyttade som vuxen till Frånö i Gudmundrå i Ångemanland där han blev möbelsnickare. Han dog där 1926.
Magnus
64
« skrivet: 2009-02-07, 17:29 »
Jag ser att östgötasläkten Gissler från Risinge och Vånga berörs i den här diskussionen. Iris misstanke att man tagit sig ett släktnamn för att man gift upp sig är knappast troligt, åtminstone inte i det släktled som Peter Gislesson Gissler representerar. Hans mor hette Britta Botvidsdotter Widman och hennes föräldrar i sin tur var Botvid Andersson Witman och Katarina Pettersdotter Murman som av morgongåvans storlek vid deras giftermål i Kimstad år 1715 tycks ha varit tämligen förmögna.
Däremot skulle man kunna tänka sig att Peter Gislesson Gisslers far gift upp sig. Fadern var Gisle Eriksson, född cirka 1712 och möjligen identisk med den Gisle Eriksson som föddes 8/6 1712 i Övramon (om jag nu lyckats uttyda ortnamnet rätt) i Tjällmo socken.
65
« skrivet: 2008-12-14, 16:52 »
Hej,
Jag har ett problem som jag hoppas någon kan hjälpa mig att reda ut.
I Västra Lövåsen fanns under 1700-talets mitt en kvinna som hette Britta Olofsdotter. Hon var gift med Olof Jansson (son till Jan Olofsson och Karin Persdotter). Enligt husförhörslängden var Britta född 1718, vilket också stämmer med åldersnoteringen i dödboken. Hon dog 1772-04-10. Äldsta barnet hette Ingegerd och föddes 1739. Britta finns med i mantalslängden för V. Lövåsen 1738, representerad med det sedvanliga streck som markerar hustrurna. År 1736 saknas hon. I 1737 års mantalslängd vet jag inte om hon finns med. Det finns ett streck i fjärde kolumnen i hennes svärfars hushåll, men den kolumnen brukar väl markera döttrar och inte sonhustrur (eller har jag fel på den punkten)?
Är det någon som vet något om denna Brittas ursprung?
Till saken hör att det finns en lucka i vigselboken för Lysvik från juni 1737 till 1739.
Magnus
66
« skrivet: 2008-12-01, 20:36 »
Hej Gunilla,
Nils Jönsson anges vara 69 år då han dör 1739 och bör således vara född ca 1670. Marit Nilsdotter uppges vara född 1699 (Sunne husförhörslängd AI:10, sid 18) eller 1697 (Sunne AI:14, sid 37), så åldersmässigt kan Nils inte ha varit hennes farfar.
Nils Jönsson var gift 2 gånger, först med Karin Persdotter från Ivarsbjörke, sedan med Abbelona Månsdotter från Bonäs (Ö Ämtervik) och hade ett flertal barn, men ett antal är födda i luckan i födelseboken, dvs åren 1692-1707 där födelsebok saknas.
Magnus
67
« skrivet: 2008-11-29, 18:32 »
Hej,
Jag har en fråga som jag hoppas någon kan hjälpa mig med.
Frågan rör Marit Nilsdotter i Edsbjörke vars ursprung jag inte lyckas reda ut. Hon gifte sig 1721-12-26 med Lars Jonsson från Edsbjörke. Hon uppges då vara från Ivarsbjörke. Hon dör 1773 i Edsbjörke och anges då vara 75 år. Letar man i Almqvists dombokssammandrag ser man att hon nämns 1750 vt 86 och 1750ht99 och det som står där kan möjligen vara en ledning till hennes ursprung. Nedan citerar jag dessa bägge.
Hur ska man tolka uttrycket ”deras farfar”? Att Nils Jönsson var Per Larssons farfar är helt klart. Han var definitivt inte Jon Larssons farfar. Däremot så skulle Nils Jönsson kunnat vara Jon Larssons morfar, alltså Marits far, men varför står det då farfar? Jag hoppas någon kan hjälpa mig att reda ut det.
1750vt86: Per Larsson i Esbjörke yrkar att utfå av Marit Nilsdotter och hennes son Jon Larsson i Esbjörke den del i Esbjörke han ärvt efter deras farfar Nils Jönsson i Ivarsbjörke och som de innehar. Per uppvisar köpebrev av 1725 17/3, enligt vilket Nils Jönsson i Ivarsbjörke köpt 8/11 av 1/8 av Bengt Jonsson i Askersby för 20 rd och 1 fjärding råg i övergåva, varpå lagfartsbevis erhållits vid 1729 ht. Svarandena uppger att Jons far Lars Jonsson redan 1715 köpt denna del av Bengt Jonsson för 10 rd. Eftersom denne ännu lever uppskjuts målet för att han ska kunna instämmas o höras.
1750ht99: Per Larsson i Esbjörke yrkar att Bengt Jonsson i Askersby ska uppge huruvida han 1715 28/10 sålt till Lars Jonsson i Esbjörke de 8/11 av 1/8 han även 1725 17/3 sålt till Nils Jönsson i Ivarsbjörke, kärandens avlidne farfar, och varom Per tvistar med änkan Marit Nilsdotter och hennes son Jon Larsson, vilka är Lars Jonssons arvingar. Bengt erkänner att han gjort upp med Lars Jonsson om köp men då denne i brist på pengar ändrat sig har Bengt 1725 sålt lotten till Nils Jönsson. Eftersom även Marit måste höras uppskjutes målet.
Magnus
68
« skrivet: 2008-11-11, 19:22 »
Hej Kenneth,
Anledningen till min fråga om Arvid Svenssons föräldrar var att jag i mina egna anteckningar har noterat Sven Bondesson som hans far, inte Sven Larsson. Efter att ha kollat källorna tror jag att mina noteringar på den punkten är riktiga.
Tar man en titt husförhörslängderna ser man följande:
Sunne AI:2 1722-1728, sid 35 Svineberg
Jon Ersson
hust Ingrid
Arvid /struken/
S Nils död
h Kirsti död
S Oluf
Kommentar: Namnet Arvid tycks vara ditskrivet efter det att Nils har dött. Den son Nils som nämns var troligen samma Nils Persson som nämns som far i födeleseboken 1723-10-03. Det kan tyckas förvirrande med namnet Jon Ersson, det stämmer ju inte alls med Nils patronymikon. Enligt vigselboken 1710-11-20 gifter sig en Jon Eriksson i N Borgeby med Ingerd Pålsdr i Svineberg. Hon skulle rimligen kunna varit änka då och tidigare varit gift med en Per. Av detta framgår också att Kerstin Larsdotter bör ha dött senast 1728.
Sunne AI:2, sid 70 Torsby
Svän Bådesson(?)
h Kirstin
S Pär
h Elin
dräng Arvid. Svineberg
...
sonen Arvid
Kommentar: Det tycks som om sonen Arvid, som av någon anledning benämns dräng, först givit sig av till Svineberg men sedan återkommit (innan 1728, eftersom denna längd bara täcker tiden fram till dess) och då benämns son.
Sunne AI:3 1729-1735, sid 79, Torsby
Sven Bondesson
h Kirstin
Sonen Pär
h Elin
Sonen Arvid
Pig Ingegerd /struken/
pigan Ingeborg
sonen Bengt Persson
flickan Kirstin
Sunne AI:4, sid 79 Torsby 1736-1740
Svän Bondesson
hust Kirstin
Sonen Pähr
hust Elin
Sonen Arvid
Sonen Bengt
dot Ingrid
dot Ellika
dott Giärtrud
Dessa utdrag visar tämligen klart att Arvid Svensson var son till Sven Bondesson och Kerstin. Andra källor visar att denna Kerstins fullständiga namn var Kerstin Persdotter.
Magnus
69
« skrivet: 2008-11-10, 22:06 »
Hej Kenneth,
I Almqvists sammandrag av domboken finner man att Gertrud Arvidsdotters närmaste mödernefrände var Erik Larsson i Ivarsbjörke, se 1745 Nht 222, 1745 Nht 222 och 1748Nvt270.
1722-06-24 gifter sig en dräng i Svineberg med pigan Kerstin Larsdotter. Året därpå, närmare bestämt 1723-10-03, föds en Kerstin i Svineberg. Hennes föräldrar var Kerstin Larsdotter och Nils Persson.
Av patronymikonet att döma skulle Erik Larsson och Kerstin Larsdotter kunna vara syskon, men det behöver naturligtvis inte vara fallet. Av domboksutdraget framgår att hennes barn hade mödernearv i Svineberg, så hon kan ha varit därifrån. Rimligen var Nils Persson hennes första man, även om ovanstående utdrag bara ger indikationer åt det hållet.
Varifrån har du uppgiften att Arvid Svensson är son till Sven Larsson?
Magnus
70
« skrivet: 2008-10-04, 10:55 »
I Landby i Östra Ryd finner man under 1800-talets första årtionden Maja Stina Danielsdotter. Hon är gift med Anders Andersson som är född 1768 i Västra Husby. Maja Stina Danielsdotter anges vara född i Askeby år 1770 eller 1771, årtalet varierar något mellan de olika husförhörslängderna. Jag hittar henne dock inte i Askeby. Är det någon annan som stött på denna Maja Stina Danielsdotter i Askeby?
71
« skrivet: 2005-02-11, 17:32 »
Barbro,
Enligt mina anteckningar var Katarina Arvidsdotter från Tranebo i Åtvids socken. Hennes föräldrar, Arvid Larsson och Kerstin Andersdotter gifte sig 1680-01-19 i Åtvid. Modern, Kerstin, dog i mars 1728 vid 74 års ålder.
72
« skrivet: 2003-12-05, 19:04 »
Hi Brody,
I propose that you place this question under Landskap - Ångermanland - Socknar - Skorped.
Skorped is a parish (=socken) in the province Ångermanland. I would guess that there aren't too many Jewish persons there, or at least wasn't too many in older times. Skorped is a countryside parish and the Jewish population of Sweden has mainly been living in the cities. Nevertheless, I might be wrong. Are you looking for some special Jewish person that is buried and might have a gravestone in Skorped?
Magnus
73
« skrivet: 2003-07-20, 08:54 »
Hej,
Under 1700-talet bedrev ju Alströmer en omfattande verksamhet i Alingsås. Han hämtade då ett flertal vävare från utlandet. Är det någon som vet hur pass väl dessa vävarfamiljer (jämte andra familjer verksamma vid Alingsås Manufacturverk och närliggande verksamheter) är utredda?
Vidare, hur ser det ut med källor? Finns det ett användbart företagsarkiv?
Magnus
74
« skrivet: 2003-06-29, 11:54 »
Anders, I Alingsås stadsförsamling fanns på 1700-talet en tobaksplantör Anders Sjöberg. Man hittar honom enkelt i släktdatas register ( www.slaktdata.org). Han var gift med Margareta Nicolai och får 1756-03-27 dottern Margareta. Sedan följer Fredrik 1757, Petter 1759, Mattias 1760 och så vidare. Han dog 1789-11-09 i en ålder av 87 år. Jag har tagit alla dessa uppgifter från den ovan nnämnda websidan. Magnus
75
« skrivet: 2001-01-08, 19:47 »
Lars, Titta på http://www.mellerud.net/Genealogi/18714.htm så hittar du Anders Andersson Lindberg (och om hela släkten Lindberg). Det tycks vara Kjell Åberg som skrivit den sajten. Magnus
76
« skrivet: 2000-12-16, 10:53 »
Maria,
Jag antar att den Torsten Stålhandske du syftar på är hakkapeliternas härförare under 30-åriga kriget.
Det finns en värmländsk smedsläkt som heter Stålhandske. Det verkar i mina ögon troligare att Jenny Stålhandske skulle tillhöra den smedsläkten än att hon skulle vara släkt med Torsten Stålhandske, men jag kan naturligtvis ha fel.
Magnus
77
« skrivet: 2000-07-17, 15:40 »
Hej Anna!
Nils *1784 är inte enbart anfader till din kusin utan även till mig. Jag härstammar från Nils son Sven *1816.
Den person du kallar Nils Petter Lindberg kallas i mina källor endast Petter. Han var, precis som du förmodar, son till Anders Andersson L. Det framgår - om jag inte minns fel - av notisen i Nedre Ulleruds dödsbok 1813 (jag har inte tillgång till min avskrift av notisen där jag befinner mig nu, men har för mig att såväl föräldrarnas namn som födelseförsamling anges där).
Man hittar Petter i Nedre Ullerud i AI:2 (1768-1774), sid 22, Mölnbacka övre samt sid 23, även det Mölnbacka övre. I bägge fallen kallas han enbart Petter Andersson. I N.U. AI:5 (1774-1780) finns han till att börja med kvar i Mölnbacka övre, (sid 27), men anges som avflyttad till Edsvalla bruk.
Efter tiden i Edsvalla hamnade Petter vid Forsnäs bruk i Alsters församling. Det är där som sonen Nils föddes. Sedan flyttade han åter till Nedre Ullerud, denna gång Dömle, men det vet du ju redan eftersom du hittat honom och hans familj i husförhörslängden där.
I husförhörslängderna anges ett antal olika födelseår på Petter. År 1747, som du skriver i din fråga, anges bl.a. i Nedre Ullerud AI:9 (1807-1812), sid 357. I N.U. AI:5 sid 27 liksom i N.U. AI:4 anges 1742. I Norra Rådas födelsebok framgår att han föddes 1744, 1/8.
Eftersom jag liksom din kusin är ättling till Nils Pettersson Lindberg *1784 så har jag en del uppgifter om förfäderna till Margareta Olsdotter *1740 samt Nils Lindberg *1784 hustru Stina Svensdotter *1780 som kan intressera dig, men eftersom det faller lite utanför diskussionen om släkten Lindberg kontaktar jag dig medelst vanlig e-mail i den frågan.
Magnus
78
« skrivet: 2000-04-01, 17:31 »
En av de mest kända svensk-amerikanska vetenskapmännen var Harry Nyquist. Han var såväl fysiker som teletekniker och reglertekniker och i huvudsak verksam vid telefonbolaget AT&T. Han är bland annat känd för Nyquist-diagram, Nyquist-frekvens och Nyquists formel. Enligt tidskriften IEEE Transactions on Education, vol 39, nr 1, sidan 2 (februari 1996) var han född under namnet Harry Theodor Nyqvist i Stora Kils socken i Värmland. Detta får mig att undra om han tillhör den värmländska smedsläkten Nyqvist, alltså den som publicerades i Svenska Smedsläkter nr 9.
Enligt samma källa föddes han den 7 februari 1889. Hans föräldrar var (fortfarande samma källa) Lars Jonsson Nyqvist (f. 1847) och Katrina Ersdotter (f. 1857). Han emigrerade till USA 1907.
Är det någon som vet om han tillhör smedsläkten eller ifall det är en annan Nyqvist-släkt?
Magnus
79
« skrivet: 2000-01-15, 17:49 »
Hej Anneli!
Tack för erbjudandet om uppgifter rörande Daniel Lindbergs ättlingar. Jag tackar nog nej, släkten eller släkterna Lindberg är alltför omfattande.
Magnus
80
« skrivet: 1999-10-22, 18:52 »
Hej Birgitta
Karl Andersson Lindberg uppträder på flera ställen i kyrkoböckerna. I Gustaf Adolf AI:4 1813-1820 sid 4, Gustavsfors bruk, uppges han vara född 7/12 1816, i senare husförhörslängder 5/7 precis som du skriver (i alla fall står det så i mina anteckningar). Hans föräldrar var
Anders Andersson Lindberg
Britta Jonsdr f 1775 Gustavsfors
Barn:
Lisa f 1799 eller 1800
Anders 1802
Jon 1804
Jan 1807
Maria 1810
Katarina 1813
Karl 1816.
Anders födelseår uppges i husförhörslängderna vara 1778 (se t.ex Gustaf Adolf AI:3 s 133, AI:6 sid 51 mm). I Gustaf Adolf AI:2 finns i Gustavsfors bruk, Övre hammaren en familj Anders Andersson med en son Anders f 1776. Trots att födelseåret inte stämmer tyder vissa uppgifter på att det är samma Anders. Då blir nästa generation
Anders Andersson
Marit eller Maria Olsdr
Barn:
Anders f 1776
Olof f 1778
Maria f 1780
Jan f 1787
Lars f 1790
Katarina 1792
Maria (Marit?) Olsdr uppges i Gustaf Adolf AI:2 vara f 1752. Anders uppges där vara f 1744. I Ekshärad AI:11 (1817-1823) s 192 Föskefors uppges Anders vara f 1750 i Gustava (dvs Gustaf Adolfs sn) och hustrun, här kallad Marit, 1746 i Malung. Anders dog 1822 15/12 i Föskefors av lungsot (Eksh. F:1). Vem denne Anders var vet jag inte helt säkert, men jag misstänker att han kunde vara son till den Anders Andersson Lindberg som nämns i din fråga. I så fall skulle han ha fötts 1755 i Gustavsfors bruk.
Magnus
81
« skrivet: 1999-10-05, 20:33 »
Diskussionerna om släkten (eller släkterna) Lindberg tycks ha tagit fart rejält. Det kan vara på tiden att jag försöker skriva vad jag vet om släkten. Jag har tidigare dragit mig för det, mina anteckningar har varit (och är i viss mån fortfarande) alltför röriga. Personligen är jag mest intresserad av Anders Andersson Lindberg, det är ifån honom jag härstammar, men har kommit att skriva av alla Lindbergare när jag stött på dem i kyrkoböckerna - det har blivit oerhört många. Mina anteckningar är fortfarande röriga, men vågar mig nu ändå på att dela med mig av dem.
Såväl Anders Andersson Lindberg som Abraham Andersson Lindberg har diskuterats ovan. Det tycks vara från dessa bägge smeder som de flesta Lindbergarna härstammar, men eftersom jag inta har något att tillägga utöver det som framkommit ovan hoppar jag över dem och deras familjer.
I Älvsbacka fanns kring år 1800 en mästersmed vid namn Olof Lindberg. Enligt Älvsbacka AI:5 (sid 47) föddes han 5/10 1753 i Nedre Ullerud, åtminstone om min avskrift är korrekt. I Älvsbacka AI:1 sid 17 står han under sitt patrynomikon, Olsson. I Nedre Ullerud AI:2 (1751-1760, sid 107, Kvarntorp) finns en familj där denne Olof skulle passa in:
Olof Andersson f 1708, Kroppa
Katarina Kristoffersdr f 1711 Kroppa
Barn:
Kristoffer f 1738 Ransäter
Stina f 1746 Uddeholm
Margareta f 1748 Nyed, d 1755
Jan f 1750 Nyed
År 1757 flyttade de till Mölnbacka övre och där finns även följande barn (s. 114)
Olof f 1753 Kvarntorp
Lena f x/3 1755 d 1758
Lena? f Nov 1758
Om detta var från denna familj som Olof Olsson Lindberg i Älvsbacka kom vet jag inte, men bedömer det vara möjligt. De bägge sista barnen är jag osäker på ifall jag läst rätt. I Nedre Ullerud C:4 hittar jag ingen Lena f 1758 men väl en Kajsa f 22/10 1758. Det är värt att notera att denne Olof är f 1708 i Kroppa, dvs samma år som den Olof Lindberg som finns i Mats Danielssons brev högre på denna sida, upp född i Hättälven, Kroppa. Kan det månne vara samma person?
Denne Olof Andersson benämns inte Lindberg i kyrkoböckerna (åtminstone inte de kyrkoböcker jag sett). Tittar man däremot på CD-ROM-skivan Namn ur hammartingsprotokoll (jag har själv inte tagit del av hammartingsprotokollen) så finns en Olof Andersson Lindberg samt en Kristoffer Olofsson Lindberg i Nedre Ullerud vid rätt tidpunkt.
I Älvsbacka finns kring år 1800 dessutom smederna Karl Jansson Lindberg, f 1767 i Nedre Ullerud samt Henrik Jansson Lindberg f 1763 i Nedre Ullerud.. jag har tidigare trott att dessa bägge varit söner till Jan Abrahamsson Lindberg, med det var de icke (om någon av er fått den uppgiften från mig vid tidigare brevväxling är det alltså fel!). Istället framgår av Nedre Ullerud AI:6 1781-1791, sid 178 att åtminstone Henrik var son till Jan Nilsson. Eftersom såväl Henriks hustru som barn står där bedömer jag det vara utan tvivel. Troligen hörde även Karl hemma i samma familj, det fanns åtminstone en son Karl född 1767.
I Nedre Ullerud AI:5 1774-1780 sid 26, Mölnbacka övre hammare återfinns familjen igen:
Mäst Jan Nilsson Kroppa 1726 9/2
H Maria Hindriksdr Rans 1732 12/5
Lena Ransäter 1754 21/9
Nils 3 jul 1761
Henrik 16 Dec 1763
Karl 16 jul 1767
Maria 17/1 1770
Brita 1/11 1772 död
Jan 1775 23/4 död
Som synes var även Jan Nilsson f i Kroppa. Av den nyligen utgivna CD-ROM-skivan Smedskivan framgår att det föddes en Jan Nilsson i Hättälven(!), Kroppa på exakt rätt dag. Han uppges vara son till Nils Andersson(!) och Marta Karlsdotter . Det stämmer inte med min avskrift av Kroppa födelsebok, i avskriften heter fadern Nils Jonsson. I kyrkböckerna har jag inte sett att Jan Nilsson kallas Lindberg, men i den tidigare nämnda Namn ur hammartingsprotokoll finns en Johan Nilsson Lindberg vid rätt tid I Nedre Ullerud.
Ytterligare en Lindberg är Erik Jansson Lindberg. Han dyker upp i Nedre Ullerud på 1760-talet och är först spiksmed och sedan mjölnare. Han anges vara född i Fryksdalen 1738 (se exvis Nedre Ullerud AI:3 s 31). Jag har inte sökt efter honom där. Han var gift med Maria Jonsdr f 1737-10-29 i Dömle. Med reservation för felaktiga avskrifter hade de bl.a. följande barn:
Jan f 1765-06-26 Mölnbacka
Stina f 1767
Jan f 1770 d 1778 31/1
Sven f 1773 d 1774
Sven f 1775 tvilling d 5/11 1778
Erik f 1775 tvilling
På nämnda Namn ur hammartingsprotokoll finns dessutom vid 1700-talets mitt Olof Jansson Lindberg, mäster och ålderman i Nyed och Alster (samma person?) samt Olof Jansson Lindberg, mästersven i Alster 1747. Jag har inte den ringaste aning om ifall de var släkt med någon av de nämnda personerna.
Om alla de Lindbergare jag räknat upp är släkt på något vis vet jag inte. Med tanke på hur ofantligt många Lindbergare det fanns i Värmland vid denna tid så vågar jag inte ens gissa.
Magnus
82
« skrivet: 1999-10-04, 19:55 »
Hej Lars och Mats!
Jag är ättling till Andersson-släkten Lindberg, närmare bestämt till den Nils Lindberg född 1784 som Lars nämner.
Tyvärr måste jag nog korrigera vissa av Mats uppgifter. Mats (eller snarare Mats källa, det vill säga jag själv) tycks nämligen ha blandat ihop barnen till Anders Andersson Lindberg och Abraham andersson Lindberg som bägge var verksamma i Norra Råda på 1740-talet. Samtliga av de barn till Anders Andersson Lindberg som jag känner till finns med på listan, men dessutom ett och annat av Abrahams barn. Jan Lindberg f. 1743, Sven Lindberg f 1747, Sven Lindberg f 1750, Carl Lindberg f 1753 samt Anders Lindberg f 1758 var samtliga barn till Abraham. Det innebär också att sonen Anders, f 1755, inte dog innan 1758 utan levde vidare åtminstone in i vuxen ålder. För 4 av dessa barn uppges bland annat jag som källa. Jag ber så mycket om ursäkt ifall jag lämnat vilseledande uppgifter.
De äldre uppgifterna om Anders kan jag vare sig bekräfta eller förneka. Jag har visserligen frågat mig om Anders kan ha kommit från Hättälven, Kroppa men inte funnit några bevis i primärkällorna.
83
« skrivet: 1999-08-13, 22:53 »
Jag har för mig att jag någon gång har hört att Ander är en skotsk form av namnet Andreas. Jag kan dock ha fel.
84
« skrivet: 1999-07-01, 22:53 »
Birgitta,
det är mycket möjligt. Hon hade en syster som hette Josefina som föddes 1861 9/12.
Magnus
85
« skrivet: 1999-06-28, 21:55 »
Birgitta!
Skulle din Karolina Lindberg möjligen kunna vara den Karolina Lindberg som föddes 22/2 1851 i Geijersholm, Gustaf Adolfs sn ? Hennes far var Karl Andersson Lindberg, f 1816 och mor Anna Maria (Liljman?).
Petra!
Din Axel Lindberg är nog son till Petter Pettersson Lindberg (f 1811 i Ransäter) och Anna Larsdotter (f 1813). Petter var smed vid Edsvalla.
86
« skrivet: 1999-04-05, 11:35 »
Det framgår av Sten Lindroths bokserie Svensk Lärdomshistria att dansmästare fanns vid Uppsala Universitet under äldre tider (se bl.a. Lindroth: Svensk Lärdomshistoria - Stormaktstiden sid 44 samt Lindroth: Svensk Lärdomshistoria - Frihetstiden sid 34). Dessa dansmästare tycks (liksom för övrigt även fäktmästare, språkmästare och stallmästare) ha undervisat de studenter som var adliga i adliga övningar.
Det framgår också av böckerna att förutom adelsstudenterna även professorsdöttrarna undervisades av dansmästaren.
Dansmästaren tycks således ha varit en danslärare. vad en sådan person gjorde i Umeå kan man ju fråga sig, men gissningvis har han undervisat umeåborgarnas söner och döttrar i dans.
87
« skrivet: 1999-01-28, 19:41 »
Hej igen!
Det blev visst fel i mitt inlägg ovan. Precis som Anders Möller skriver flyttade Jan Abrahamsson Lindberg år 1791 från Älvsbacka till Norum och inget annat. När han dog 1794 bodde han emellertid i Bosjön.
88
« skrivet: 1999-01-28, 19:17 »
Smeden Jan Abrahamsson Lindberg föddes 1743 i Norra Råda socken. Han flyttade 1791 till Bosjön, Färnebo socken där han dog 1794. Han var son till smeden Abraham Andersson Lindberg (f 1714, d 1771) och Annika (anges vara född 1716, d 1784).
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy