Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Staffan Benedictsson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2022-11-01, 22:33 »
Tack Bo! Mycket informativt.
Det där med andlig Östgöte hade jag missat, intressant.
Även intressant att Rudelius tänkte på möjligheten att Johan var Germunds son. Man blir ju nyfiken på om han såg samma mönster som jag, eller bara gick på vilka Pihlar han hittade i rullorna eller om han hittat några pusselbitar jag ännu saknar. Jag tycker att Germund Pihl känns väldigt tilltalande att sätta som far till Johan, men som alltid när det inte står svart på vitt så önskar man sig fler pusselbitar.
2
« skrivet: 2022-10-31, 22:21 »
Niklas, ja, den har jag sett. Jag misstänker att den likt Elgenstierna kan vara fel. Alla uppgifter förutom födelseåret är efter studietiden och de är ganska sparsamma, inget som säkert visar att de som gjort matrikeln plockat rätt Johan Pihl.
Uppgifterna i Östgötars minne är för den Johan Pihl född 1717 i Karlskrona som gjort störst avtryck i meritlistor m.m. och som felaktigt plockats in i Elgenstierna. Han var troligen än mindre nära Östgöte än Johan Pihl i Tuna.
1739 antogs Johan P. (1717-69) vid Cronhielmska regementet (som verkar varit förlagt i Finland (?)), MEN jag vet inte vad han gjorde 1735-39, så jag kan inte utesluta att han hade flyttat till Östergötland tidigare och ev. valt att studera.
Om Johan Pihl i Tuna vet jag däremot att han började studera efter september 1735 och senast hösten 1736. Vilket passar in på Johan Pihl Ostrogotus som inskrevs 1735.
3
« skrivet: 2022-10-31, 21:27 »
Är det någon som vet mer om furir Germund Persson Pihl ~1686 - ~1723, dennes hustru Karin Persdotter eller deras barn Germundsöner / Pihl? Som jag nämnde i föregående inlägg?
*Jonas döpt 1713-11-01 i Björkö (F), bodde i Qvill, Björkö (F).
*Nils döpt 1715-03-13 i Qvill, Björkö (F).
*Johannes född 1718-02-04 i Lilla Tufwaryd, Björkö (F).
*Magnus 1720-11-19 född i Swartorp, Höreda (F)
* Okänd men skall finnas enligt mantalslängd.
Någon som vet vart Jonas och Nils tagit vägen eller som har alternativa förslag på Johannes och Magnus än min hypotes att det är Johan och Magnus Pihl i Tuna (H)?
4
« skrivet: 2022-10-31, 21:18 »
Sen kommer vi till min hypotes om vilka som egentligen var Johan Pihl i Tunas föräldrar.
Johan Pihl på Kulltorp och Magnus Pihl, torpare i Sandvik tycks vara syskon. De och hustrur samt barn förekommer som faddrar vid varandras barndop och vid Magnus vigsel bodde antingen både han och / eller hustrun på Kulltorp, där Johan bodde. Sandvik var ett torp under Schildts ägor.
Att en bror ärver en adelsänka och gifter sig bed två adelsfröknar och köper frälsegårdar samtidigt som brodern sitter som torpare känns rätt märkligt. Och då Johan fått änkefru Catharina Beatas lösöre testamenterat till sig redan 1735, tyder på att de haft en koppling längre än så. Man får känslan av att han bott hos henne i många år. Jag följde därför Catharina Beata Schildt bakåt. Hon var gift med löjtnanten Hans Henrik Drangel som dog på Kulltorp 1726. Efter lite efterforskningar fann jag att HH Drangel och CB Schildt i flera år fram till 1725-26 bodde på Åsarp i Höreda (F) och av en slump noterade jag att ett par rader längre ner i mantalslängden, på Svartorp bodde föraren Germund Pihls änka, utfattig med 5 små barn. Denne Germund var furir vid Majorens kompani vid Kalmar regemente, samma kompani där Hans Henrik Drangel var löjtnant.
Drangel / Schildt och Pihls änka försvann / flyttade samtidigt från mantalslängden i Höreda (F).
Germund Pihl föddes beräknat 1686 i Skirö (?) (Skijre) (F) och antogs som soldat nr 28 för Arfwingetorp rote vid Majorens kompani, Kalmar reg. 1709. Avancerade till korpral 12e januari 1710 på nr 116 för Boda rote (Melby (F)), samma kompani. Avancerade till furir 15:e oktober 1718 med Svartorp, Höreda (F) som boställe och fick avsked 21:e januari 1722.
Sista åren bodde han på sitt furirsboställe, men under tiden som gemen soldat och korpral bodde han i Björkö (F) och inte på sitt rotetorp i Boda, Melby (F).
Germund Pedersson Piil och Carin Pädersdotter ifrån Qvill vigdes 1713-03-22 i Björkö (F). De kallas senare även Persson respektive Persdotter.
Germund Pihls barn:
*Jonas döpt 1713-11-01 i Björkö (F), bodde i Qvill, Björkö (F).
*Nils döpt 1715-03-13 i Qvill, Björkö (F).
*Johannes född 1718-02-04 i Lilla Tufwaryd, Björkö (F).
*Magnus 1720-11-19 född i Swartorp, Höreda (F)
Mantalslängden anger fem barn, så det borde finnas ett till som jag inte hittat ännu.
Germund dog mellan november 1722 och 1723-03-16 i Höreda (F). Före mantalslängden 1723 skrevs ned 1723-03-16. Troligen efter 19:e november 1722 eftersom det finns en lucka i dödboken efter 1722-11-19 fram till 1724. Sorgligt, då dessa dödsnotiser är bland de mest utförliga jag någonsin sett.
Vi har alltså hittat en granne (?) och underordnad till Drangel, Germund Pihl, som dött och efterlämnat sig en fattig änka och fem små barn och de tycks flytta därifrån samtidigt som Drangel / Schildt. Sonen Johannes var född i februari 1718, precis som beräknat baserat på Johan i Tunas dödbok. Brodern Magnus född i november 1720 och jag har beräknat hans födelse till 1721, nära nog. I ett av Johans barndop nämns faddern Magnus Germundsson i Sandvik. Torparen Magnus Pihl i Sandvik benämns i övrigt med efternamnet Pihl och jag har tidigare inte reflekterat över denne Magnus Germundsson. Men med denna hypotes i åtanke är jag frestad att se det som belägg för hypotesen.
Så om hypotesen stämmer har troligen barnlösa paret Hans Henrik Drangel och Catharina Beata Schildt förbarmat sig över Germunds änka och barnen. I alla fall om Johannes / Johan Pihl. Tagit dem med sig när de flyttat till Kulltorp.
Källor:
Jönköpings läns landskontor (F) EIc:32 (1720) Bild 7900 / sid 1246 (AID: v400824.b7900.s1246, NAD: SE/VALA/01971)
Jönköpings läns landskontor (F) EIc:33 (1721) Bild 6680 / sid 1127 (AID: v400825.b6680.s1127, NAD: SE/VALA/01971)
Jönköpings läns landskontor (F) EIc:35 (1722) Bild 5570 (AID: v400827.b5570, NAD: SE/VALA/01971)
Jönköpings läns landskontor (F) EIc:36 (1723) Bild 5750 / sid 763 (AID: v400828.b5750.s763, NAD: SE/VALA/01971)
Jönköpings läns landskontor (F) EIc:37 (1724) Bild 3350 / sid 329 (AID: v400829a.b3350.s329, NAD: SE/VALA/01971)
Jönköpings läns landskontor (F) EIc:38 (1725) Bild 6360 / sid 826 (AID: v400830.b6360.s826, NAD: SE/VALA/01971)
Generalmönsterrullor - Kalmar regemente (F, G, H) 400 (1711-1712) Bild 52 (AID: v60210.b52, NAD: SE/KrA/0023)
Generalmönsterrullor - Kalmar regemente (F, G, H) 400 (1711-1712) Bild 298 (AID: v60210.b298, NAD: SE/KrA/0023)
Generalmönsterrullor - Kalmar regemente (F, G, H) 401b (1716) Bild 195 / sid 189 (AID: v60212.b195.s189, NAD: SE/KrA/0023)
Generalmönsterrullor - Kalmar regemente (F, G, H) 402 (1718) Bild 165 / sid 156 (AID: v60213.b165.s156, NAD: SE/KrA/0023)
Generalmönsterrullor - Kalmar regemente (F, G, H) 403a (1728) Bild 102 (AID: v60214.b102, NAD: SE/KrA/0023)
Generalmönsterrullor - Kalmar regemente (F, G, H) 403a (1728) Bild 108 (AID: v60214.b108, NAD: SE/KrA/0023)
Rullor 1620-1723 1710:3 (1710) Bild 440 / sid 79 (AID: v752282.b440.s79, NAD: SE/KrA/0022)
Rullor 1620-1723 1710:3 (1710) Bild 520 / sid 95 (AID: v752282.b520.s95, NAD: SE/KrA/0022)
Rullor 1620-1723 1713:3 (1713) Bild 420 / sid 38 (AID: v752326.b420.s38, NAD: SE/KrA/0022)
Rullor 1620-1723 1714:4 (1714) Bild 310 / sid 28 (AID: v752337.b310.s28, NAD: SE/KrA/0022)
Björkö (F) C:1 (1680-1749) Bild 83 / sid 157 (AID: v33051.b83.s157, NAD: SE/VALA/00033)
Björkö (F) LIa:1 (1695-1749) Bild 910 / sid 171 (AID: v284903.b910.s171, NAD: SE/VALA/00033)
Björkö (F) C:1 (1680-1749) Bild 37 / sid 67 (AID: v33051.b37.s67, NAD: SE/VALA/00033)
Björkö (F) C:1 (1680-1749) Bild 39 / sid 71 (AID: v33051.b39.s71, NAD: SE/VALA/00033)
Höreda (F)C:2 (1702-1735) Bild 95 / sid 181 (AID: v34422.b95.s181, NAD: SE/VALA/00162)
5
« skrivet: 2022-10-31, 21:10 »
Följande har jag fått fram i källorna om Johan Pihl i Tuna (utöver vigslar och barndop):
Född beräknat i februari 1718 enligt dödbokens åldersuppgift.
Den 27 september 1735 testamenterade änkan Catharina Beata Schildt på Kulltorp åtskilliga persedlar, och 400 daler till ”unga personen Johan Pihl”.
? Möjligen var han den Johan Pihl som inskrevs 1735-11-18 vid Uppsala universitet[ii] Han kallades dock Ostrogotus = Östgöte. Men det var ju relativt nära gränsen till östergötland (??)
Studious Johan Pihl på Kulltorp var fadder vid ett antal barndop i Tuna (H) och Hjorted (H) från 1736
I domboken Tunaläns HR AIa:14 (1745-46) 20 juni §67 – Rådmannen från Vestervik Hr Caspar Magnus Keyser har stemt Sergeanten Johan Pihl på Kulltorp, för skuldfordran, uppwisandes Käranden Swarandens skuldebref, så lydande:
”den skuldfordran som hustru Brita i Sandwiken är skyldig till Rådmannen Keyser, som består af 12 … kpp:mt, påtager jag mig på hennes wägnar att betala, antingen med bräder eller ………. Bjurwik d. 19 februari 1740. Johan Pihl.”
Detta är intressant, En ung Johan, 1740 student i 20-årsåldern, tar på sig att betala en skuld för en hustru i Sandviken. Sandvik var ett torp där troliga brodern Magnus Pihl senare bodde.
I mantalslängderna fanns han på Kulltorp, Tuna (H) hos Wälborna fr. C. B. Schildt i mtl för Tuna (H) 1742 (hösten 1741) och kallades då student. Året efter var han volontär.[v]
1742-03-31 antogs volontären Johan Carl Pihl till soldat på Nr 57 i Konga härads kompani vid Kalmars regemente och var där okarakteriserad rustmästare. 1743-05-31 avancerade han till ”furidare” vid överstelöjtnantens kompani vid samma regemente. 1744-06-20 avancerade han till sergeant vid Aspelands härads kompani vid samma regemente. Erhöll fänriks avsked den 21:e april 1747.[vi]
I vigselnotisen för sitt första gifte anges morgongåvan 1/4 Kulltorp som han erhållit i testamente. Det har jag inte hittat belägg för i legala källor, men Catharina Beata Schildt ägde 1743 1/2 Kulltorp och Johans svärfar ägde 1729 1/2 Kulltorp och 1759 sålde Johan 3/4 med Catharina Beatas godkännande.
I Mantalslängden för 1745 (senhöst 1744) var han skriven i Wånghult, Tuna (H), som verkar vara ett underofficersboställe och samma år upptogs han i förteckningen över de som uteslöts ut mantalslängden.[vii] Sen ser man honom inte i mantalslängderna förrän 1749, men i barnens födelsenotiser bor han i Kulltorp redan 1745[viii].
Johan Pihl och hustrun Brita Cathrina Schildt köpte Skälsebo från änkefrun Catharina Beata Schildt den 14:e oktober 1746. Änkefu Catharina Beata skulle få disponera Skälsebo på livstid. I mantalslängden bodde Johan kvar i Kulltorp till och med 1759. 1760 hade han flyttat till Ståckabockshult under Skälsebo och 1761 till Skälsebo.[ix]
I mantalslängden 1757 upptogs han i längd över de som uteslöts ur mantalslängd
1759-08-19 sålde Johan Pihl och Anna Charlotta Ridderborg med Catharina Beata Schildts godkännande säteriet ¾ Kulltorp till kornetten C. Adam Rudebeck, Johans svärson.[xi]
Till Tunaläns häradsrätt 1760-01-18 ingavs Catharina Beata Schildts testamente, där hon testamenterade sitt lösöre till Johan Pihl. ”I anseende till then bewisliga lydno(?) och osparda möda fendrichen wälädla herr Joh. Pihl icke allenast mig för thetta och till min nu warande ålderdom bewijsat, utan ock ännu för mig hyser och till min död bewijsandes varder, har jag funnit mig föranlåten skjänka och gifva, som jag ock i kraft af thetta mitt öppna gåfvobref gifva och skänker honom herr fendrichen Joh. Pihl, i stöd af lag ärfda bl:n 17 Cap: 4§ all min lösa ägendom af hvad namn then vara må, undantagandes den stora silfverbägaren om 32 log och then stora diamantsringen som dess k. dotter Beata M. Pihl ……. Fådt, med det förbehåld, at herr fendrichens barn med första giftet, skola efter hans död hafva hälften af thessa lösören eller theras värde. […] Kulltorp d. 3 junii 1755 Catharina B. Schildt. …………” [xii]1786-02-22 sålde de Skälsebo med tillträde 14:e mars samma år.[xiii]
Under 1786 flyttade han till Dolby säteri, Hultsjö (F) där han bodde fram till sin död 1793-04-12[xiv]
Källor:
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:60 (1735) Bild 5070 / sid 502 (AID: v950403.b5070.s502)
[ii]Uppsala universitets matrikel: Bd 2 1700-17501923Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) - Carlsson, Alfred Bernhard
[iv]Tuna (H) C:1 (1686-1753) Bild 77 / sid 145 (AID: v41390.b77.s145, NAD: SE/VALA/00389), C:1 (1686-1753) Bild 78 / sid 147 (AID: v41390.b78.s147), C:1 (1686-1753) Bild 79 / sid 149 (AID: v41390.b79.s149)
Hjorted (H) C:1 (1633-1739) Bild 201 / sid 395 (AID: v38992.b201.s395, NAD: SE/VALA/00134), C:2 (1740-1774) Bild 19 / sid 27 (AID: v38993.b19.s27), C:2 (1740-1774) Bild 22 / sid 33 (AID: v38993.b22.s33)
[v]Kalmar-läns-landskontor-EIIIb-26-1742-1742-Bild-3030-sid-448; EIIIb-27-1743-1743-Bild-3410-sid-413
[vi]Generalmönsterrullor - Kalmar regemente (F, G, H) 407 (1744) Bild 101 (AID: v60219.b101, NAD: SE/KrA/0023)
Generalmönsterrullor - Kalmar regemente (F, G, H) 407 (1744) Bild 291 (AID: v60219.b291, NAD: SE/KrA/0023)
Generalmönsterrullor - Kalmar regemente (F, G, H) 407 (1744) Bild 333 (AID: v60219.b333, NAD: SE/KrA/0023)
Posttidningar 1747-07-20
Generalmönsterrullor - Kalmar regemente (F, G, H) 409 (1761-1764) Bild 415 / sid 232 (AID: v60221.b415.s232, NAD: SE/KrA/0023)
[vii]Kalmar läns landskontor (H) EIIIc:1 (1745) Bild 650 / sid 114 (AID: v400365.b650.s114, NAD: SE/VALA/01987); EIIIc:1 (1745) Bild 1170 / sid 218 (AID: v400365.b1170.s218)
[viii]Kalmar läns landskontor (H) EIIIc:1 (1745) Bild 650 / sid 114 (AID: v400365.b650.s114, NAD: SE/VALA/01987); EIIIc:1 (1745) Bild 1170 / sid 218 (AID: v400365.b1170.s218); EIIIc:5 (1749) Bild 730 / sid 65 (AID: v400369.b730.s65); Tuna (H) C:1 sida 179
[ix]Tunaläns häradsrätt (H) AIa:15 (1747-1748) Bild 70 / sid 7 (AID: v457632.b70.s7, NAD: SE/VALA/01590)
Kalmar läns landskontor (H) EIIIc:15 (1759) Bild 710 / sid 65 (AID: v400379.b710.s65, NAD: SE/VALA/01987); EIIIc:16 (1760) Bild 67 / sid 62 (AID: v400380a.b67.s62); EIIIc:17 (1761) Bild 69 / sid 63 (AID: v400381a.b69.s63)
Kalmar läns landskontor (H) EIIIc:13 (1757) Bild 133 / sid 126 (AID: v400377a.b133.s126, NAD: SE/VALA/01987)
[xi]Tunaläns häradsrätt (H) AIa:21 (1759-1760) Bild 2050 / sid 403 (AID: v457638.b2050.s403, NAD: SE/VALA/01590)
[xii]Tunaläns häradsrätt (H) AIa:21 (1759-1760) Bild 2060 / sid 405 (AID: v457638.b2060.s405, NAD: SE/VALA/01590)
[xiii]Tunaläns häradsrätt (H) AIa:50 (1786) Bild 3650 / sid 709 (AID: v457667.b3650.s709, NAD: SE/VALA/01590)
[xiv]Mantalslängd Dolby, Hultsjö (F), Hultsjö C:3 s453
6
« skrivet: 2022-10-31, 20:47 »
Ursäkta mina långdragna inlägg, men det behövds och behöver delas upp.
Jag har försökt gå till botten med vilka Johan Pihl i Tunas föräldrar var, det har förts bra diskussioner här 2003 som försökte göra just det och den huvudsakliga hypotesen som verkar komma från Erik Meurling har tyvärr börjat bli viral och förekommer i ett flertal släktträd på nätet.
Den huvudsakliga hypotesen som diskuterades 2003 var att Hans Pihl född 1683 i Västervik, son till komministern Samuel Pihl och Agneta Malmén, skulle ha varit far till Johan Pihl och Magnus Pihl i Tuna(H). Modern skulle ha varit Carin Sabelsköld. Hans skulle ha kommit till Tuna som barn och tagits om hand av Schildtarna och ha fått Skälsebo i samband med sitt gifte. Hans påstås även ha ägt Skälsebo.
Problemet är att man inte kan hitta några säkra stöd för den hypotesen, bara enstaka faddrar med släktnamn som passar ihop och två ingiften med namnet Björkman där släktskap inte kunnat beläggas. Delar av Erik Meurlings berättelse pekar helt klart på fel person, uppgifterna han gett om Hans passar ganska bra på Johan även om det är lite omskrivet, men inga belägg finns att Hans har kopplingar till Tuna. Uppgifter om Elias Pihls föräldrar pekade på fel far av Johan och Magnus Pihl. När så mycket är fel i Meurlings berättelse bortser jag från den påstådda kopplingen.
Vidare är uppgifterna om Johan Pihl i Elgenstierna för de två hustrurna fel. Det fanns en namne född 1717 i Karlskrona och död i 1769 i Stockholm med liknande militär karriär, fast han nådde högre grad. Dennes födelse och dödsdata hade felaktigt förts in på Johan. Dessa uppgifter kan med dagens tillgång till källor enkelt avfärdas genom att kontrollera namnens bouppteckning i Stockholm 1769.
7
« skrivet: 2022-10-16, 11:06 »
Det där om att Hans Pihls fru skall ha dött i Karlskrona vet man väl inte från någon säker källa?
Om det bara kommer av att man tror att Hans Pihl ev. kan ha varit far till Johan Pihl i Tuna (H) och tror att Johan Pihl skulle ha varit född i Karlskrona så är det felaktigt.
Johan Pihl i Tuna (H) var inte den Johan Pihl född 1717 i Karlskrona. Det är en felaktig sammanblandning mellan personer med liknande yrken.
Johan Pihl i Tuna bör ha varit född omkring februari 1718 (beräknat) och dog 1793 i Dollby, Hultsjö (F).
Johan Pihl född i Karlskrona 1717 dog i Stockholm 1769 och hade inget med Tuna att göra.
8
« skrivet: 2022-10-03, 00:13 »
Casper Dehns död kan begränsas till 1771-1773, om vi antar att sonen Georgs födelse 1772 är korrekt.
Inspektor Dehns änka med 3 barn bodde i handelsman Hans Bernt Pripps hus i Östra roten nr 32 i Landskona i mantalslängderna 1774, 1775 och 1776
9
« skrivet: 2022-10-02, 23:36 »
Casper Dehn dog troligen i Pommern, familjen reste dit 1770 och möjligen var det där sonen Georg Dehn föddes. Systersonen Philip hette Dyring i efternamn.I passjournalen för 1770 i volymen för supplikdiarier hittar jag:1 juni: "Inspector Casper Erdman(??) Dähn, hustru Christina Benedixson med 2ne små flickebarn och anhörige Philip Dyring, dräng Christian........ piga Christina Nilsdotter til Stralsund."[Malmöhus läns landskansli (M) BIIa:5 (1770) Bild 1240 (AID: v443462.b1240, NAD: SE/LLA/10898)] Jag får ingen känsla av att passjournalerna är så noggrant specificerade, så Stralsund kan säkert inkludera delar av Pommern. Två uppslag före i samma rulla fanns en till Dehn som gjorde en kortare visit i Skåne. 19:e mars 1770 tog Christian Ludvig Dähn ut pass till Stralsund. Han verkar ha rest på pass från Stralsund 1769-11-20.[Malmöhus läns landskansli (M) BIIa:5 (1770) Bild 1220 (AID: v443462.b1220, NAD: SE/LLA/10898)]
10
« skrivet: 2022-10-01, 19:24 »
Stort tack Markus! Det var mycket upplysande.David Lindström var gästgivare i Landskrona omkring 1808 också. Landskrona stadsförsamling (M) AI:5 (1804-1812) Bild 165 / Sida 11 (AID: v108816.b165.s11, NAD: SE/LLA/13241)Har du sett något som antyder släktskap med övriga Dehn i trakten?Mvh Staffan
11
« skrivet: 2022-09-30, 22:19 »
Vet någon mer om inspektorn Casper Dehn?
Han var Inspektor på Tågerup, Saxtorp(M) i mantalslängderna 1759-66
Gifte sig 1765-11-22 med Christina Benedictsson, dotter till avlidna möllaren i Saxtorps mölla.
Dottern Christina Maria föddes 1766-08-08 vid Saxtorp mölla.
Dottern Lovisa Ulrika som tycks vara något år yngre än systern enligt moderns bouppteckning.
Casper Dehn måste varit avliden före 1778 då änkan fick ett trolovningsbarn 1778-04-22 i Landskrona (M). När änkan gifte om sig 1779 bodde hon i Asmundtorp (M).
12
« skrivet: 2022-09-30, 19:13 »
Moderns efternamn bör tolkas som Benedix.
I Magnus Sontags och Elna Larsdotter (Bendix) vigselnotis anges att hon var piga i Saxtorps mölla.
Saxtorp (M) CI:2 (1722-1804) Bild 1160 / sid 111 (AID: v111553a.b1160.s111, NAD: SE/LLA/13330)
Möllaren där hette Lars Bendix / Benedictsson, många av hans barn tog sig namnet Benedictsson som släktnamn (redan andra halvan av 1700-talet), ibland stavat Benedix eller Benedixson. Han hade en dotter Elna född 1735 och Elna hade en halvsyster Christina född 1740, som bör vara den piga Chirsti Benedix som var fadder vid dopet i Lund 1757.
13
« skrivet: 2022-02-24, 21:10 »
Marianne, jag har nu via anbytarforum försökt skicka ett mail till dig. Säg gärna till om det inte kom fram.
14
« skrivet: 2022-01-21, 17:13 »
Ett litet tillfällighetsfynd i ett brev skrivet av Cecilia Ljungberg född Asp, gift med handlaren Carl Magnus Ljungberg i Hörby, till deras dotter Mariana daterat 2/6 (1893). Brevet finns i privat ägo. Augusta Murman född Öbergs make Christian Theodor Murman var kusin till brevskrivarens svärson apotekaren Paul Martinsson.
"nu nyss fick Alfhilda brefkort från Sofie att Augusta Murman[1] dog igår eft.m. när hon hade ätit middag lade hon sig att sofva å den minsta gossen[2] 3 a 4 år lade sig brefvid, båda somnade snart men hon gick med dett samma in i Evigheten hon var nog beredd för hon har i många år varit sjuklig – de två äldste gossarne[3] äro konfirmerade i år också är der en flicka[4] 9 a 10 år men dett ledsammaste af alt är att Christian sjelf är bortta i Ryssland å de kunna ej tillegrafera till honom för han är ej länge på ett ställe han ligger ju i stora affärer"
[1] Augusta Matilda Murman född Öberg *1851-07-04 i Fosie död 1893-06-01 i Malmö Sankt Petri gift med Kristian Teodor Murman *1846-01-09, handlare som vid tiden bodde vid Vesterport VI a i Malmö Sankt Petri.
[2] Helge *1887-01-20.
[3] Nils Fredrik *1876-09-24, Bror Johan *1877-12-20.
[4] Tyra Betzy Augusta född 1879-10-08
15
« skrivet: 2022-01-03, 17:55 »
Vad gjorde en Vånggömmare?Längst ner på vänster sida i en Rönnebergs dombok i ett mål mellan Tofta byamän omnämns Wångegiömmaren (Vånggömmaren) Jöns Bengtsson i Heljarp. Rönnebergs häradsrätt (M) AIa:19 (1754-1757) Bild 1550 (AID: v467462.b1550, NAD: SE/LLA/10054)
16
« skrivet: 2021-12-17, 08:37 »
Jag har inga bilder på Anders och har dålig koll på den här släkten då det inte är min egen utan min styvfarfars. Men jag har tillgång till ett album (nästan helt utan namn, men jag jobbar på det) som tillhört ett barnbarns barn till Anders. Nämnde Hans Anderssons dotter Anna Botildas dotter Ester Viktoria "Thora" Erikson född Eliassons album. Där finns bland annat en bild på Hans Andersson och en bild på Hans Andersson med hustrun och alla deras barn. Jag tror inte att avlägsnare släkt via Hans syskon finns med, men det kan inte uteslutas att yngre genrerationer finns med. Den äldsta personen i albumet tror jag är Hans svärmor. Jag har scannat alla bilderna.
Som sagt har jag dålig koll på denna släkten, att Hans var en person som gjort sitt namn känt i byggden kan jag förstå, men jag har inte hittat så mycket att läsa om honom annat än att jag vet att han var handlare och att han startade ett tegelbruk i Skurup. Vi har kort på både tegelbruket och Hans hus.
17
« skrivet: 2021-10-04, 23:52 »
Jag har stolpat några generella tips, men lite beroende på vad de arbetade med och var de bodde så varierar möjligheterna. -Standardsvaret är att fråga släktingar, både nära släkt och lite mer avlägsen släkt. Det är större chans att en släkting har bilder än att det finns på andra ställen. -Om de har skickat in sina porträtt till någon matrikel så kan de finnas på svenskt porträttarkiv med digitaliserade bilder med korta biografier ur olika böcker: www.porträttarkiv.se/search - en bra start-För visitkortsbilder äldre än 1920 (?) finns porträttfynd, många bilder där är oidentifierade men ibland har man tur: https://www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd - www.digitaltmuseum.se det är en sida där olika museum lägger ut sina bilder. Det finns även många lokala museum och kommuner som har egna digitala arkiv på liknande sidor så googla kreativt på närliggande större orter eller län och bildarkiv eller dylikt. Lokala museers samlingar kan vara mycket givande. -Hembygdsföreningar kan ha bilder. En del hembygdsföreningar har lagt ut en del bilder på https://www.hembygd.se/shf/utforska-platsen och andra kan ha digitaliserade bilder på andra hemsidor. -Med lite tur kan kungliga biblioteket ha en bild. De har en del som man kan söka efter i deras kortregister (dvs registerkort), vissa urklippta ur tidningar men andra från visitkort eller liknande i deras samlingar. Har man turen att hitta en släkting där får man sedan beställa digitalisering av den. https://kortkataloger.kb.se/portratt/ -Sök på Myheritage, ancestry, geni. Kanske har någon släkting lagt in din släkting med bild i sitt träd. Myheritage och Ancestry är betalsidor men man kan ha ett pröva på abonnemang. -Googlesökning, så klart. -Genealogiska föreningen, GF, har på sina medlemssidor ett klipparkiv med bland annat dödsnotiser, vigselnotiser, m.m. ur tidningarna Svenska Dagbladet och Dagens nyheter. Det hände att man hade en bild i dödsrunan eller i samband med jämna födelsedagar. -Tidningarna Svenska Dagbladet och Dagens nyheter har båda sina historiska tidningar digitaliserade för abonnenter. Som nämnt ovan, det hände att man hade bilder i dödsruna och vid bemärkelsedagar. Blev vanligare en bit in på 1900-talet. -Det kan finnas bilder i olika arkiv, till exempel har krigsarkivet mängder av bilder på officerare. Vissa år fotograferades frisläppta fångar, i alla fall de som suttit länge. - https://www.alvin-portal.org/ är mindre trolig hjälp, men där finns en del bilder från universitetsbiblioteken. -Facebookgrupper för gamla bilder finns ibland för mindre lokala områden, såsom en socken. Med lite tur kan man hitta något där eller så kan man i en sådan grupp fråga specifikt. -Sen finns det annat lokalt, t.ex. i Stockholm finns https://stockholmskallan.stockholm.se och ArkivDigital (betaltjänst) har någon/några Stockholmsfotografers bilder. Jag skulle börjat med svenskt porträttarkiv som är enklast att börja med, där kan du enkelt söka på namn och födelsedatum, men ibland är bara första förnamnet sökbart och det är ju inte alltid tilltalsnamn.
18
« skrivet: 2021-05-31, 07:54 »
Någon som vet var i Riksbankens arkivmaterial man kan hitta vaktmästarna? Avlöningslistor eller liknande? Eller ännu bättre kontrakt eller ansökningshandlingar, men det är antagligen mindre realistiskt.
Min farmors farfar Karl Johan Örn var vaktmästare i Stockholm 1897-98 och jag vill försöka säkerställa var.
Hans fru hade två morbröder, den ena, Johan Fredrik Kjellmodin, var då avliden men hade varit vaktmästare på riksbanken. Den andra, Albert Wilhelm Kjellmodin, har jag inte hittat var han var vaktmästare, men i hans bouppteckning bevittnas testamentet av en vaktmästare vid riksbanken. I början bodde K.J. Örn med familj i ett hus som delvis ägdes av morbrodern.
Sen har jag ett 20 år gammalt minne av att en äldre släkting berättat att hennes farfar arbetade på bank i Stockholm, men innan nu har det inte gått ihop, jag vågar dock inte ta det som en säker källa.
Så jag vill hitta källor som kan styrka eller dementera idén att Karl Johan Örn och för all del den ena morbrodern kan ha arbetat som vaktmästare vid just riksbanken 1897-98.
19
« skrivet: 2020-10-10, 12:19 »
Per Persson Bergman gäckar mig ännu, men hans hustru, Cristina Catarina Dalstedt har jag till slut lyckats hitta efter att ha varit en gåta i över tio år.
Hon föddes 1784-06-20 som Stina Cajsa Ersdotter, dotter till torparen Eric Larsson och Maria Johansdotter i Tysslinge by, Tysslinge (T). 1786, när hon var tre år gammal flyttar familjen till Garphyttan där iallafall hennes pappa får jobb på alunbruket. Med familjen flyttar även barnens mormor Carin Larsdotter, men hon dog 1786 och Stina Cajsas pappa dog två år senare, 1788. 1790 flyttar familjen till Selvalla ägor i Hidinge (T) där mamman gifte om sig med Anders Nilsson 1791. Paret får ett barn till, Nils Andersson, som har varit en viktig pusselbit för att säkerställa Cajsa Stinas föräldrar.
Stina Cajsa tycks ha varit bortflyttad ett tag från 1795, men kommit tillbaka hem för att sedan 1808 flytta hemifrån på allvar då hon flyttade till Örebro. Där tappar jag spåret ett tag, tills hon 1810 flyttar till Glanshammar där hon får tjänst som piga i prästgården. 1812 står det att hon flyttar vidare till Stockholm, vilket troligen är vad hon angett till prästen när hon hämtade ut sitt flyttbetyg. Men i sjäva verket flyttade hon till Arboga där hon tog tjänst hos kopparslagaren Per Allsterberg (?) och hans fru Greta Schilin. Det var här hon tog efternamnet Dahlstedt mellan hösten 1812 när hon flyttade in och hösten 1813 när hon reste vidare till Stockholm. Möjligen skrevs det in den 9/3 1813 när hon förhördes av prästen. Det är ännu okänt varför hon valde namnet Dahlstedt, men hennes ogifta syster gjorde det också. I Arboga fanns det en familj Dahlstedt när Stina Cajsa bodde där, kanske de var inspirationen, eller kanske bar någon släkting namnet.
I april 1813 flyttade hon till Maria Magdalena församling i Stockholm där hon tjänstgjorde hos vaktmästare Carlström. I september 1814 flyttade vidare till Katarina församling , där fick hon tjänst hos överste Östlund och i oktober 1825 flyttade hon till Maria församling igen. Än en gång får hon tjänst hos vaktmästare Carlström. Här bodde hon kvar tills hon gifte sig 1817 med Per Persson Bergman och sedan 1818 flyttade de till Hagby i Almunge (C).
20
« skrivet: 2020-09-27, 00:06 »
Tack Göran och Carl! Missade visst era svar. Kul med infon om Ellika-käll, det är sådan info man inte hittar i de vanliga källorna. Göran, jag har nyss skickat ett mail till dig. Carl, infon du fått fram är rätt person även om de fått några saker lite fel. Immigrationen skedde 1879, året innan källan anger, men inget konstigt för amerikanska källor. Antalet barn är lite förvirrat. 1 levande och 6 totalt enl. källan. Hon födde totalt 13 barn, varav max 6 överlevde Ellika. Två emigrerade och de vet jag inte säkert när de dog (inräknat i de 6 möjligen överlevande). Ett av de emigrerade barnen kan troligen ha avlidit innan Ellika. Jag har nu hittat dödsnotisen i St Paul First Lutheran Church och den bekräftar uppgifterna. Där står att Elika Nilson (Boo) boende på 7 Phalen Creek (?) dött 1/2 1901. Boo hette hennes ena emigrerade son, Sven August Boo.St Paul First Lutheran Church, Minnesota, USA (MN) Vol:5 (1898-1911) Bild 96 / Sida 285 (AID: v846882.b96.s285)
21
« skrivet: 2020-09-20, 10:07 »
Du har säkert själv tänkt tanken, men med 3-4 spisar som dessutom ser vackert dekorerade ut, samt rinnande vatten, skulle det ju kunna vara ett slottskök och kanske då Maltesholm(?). Annars kanske ett kök för att utbilda husmödrar eller ett större gästgiveri.
Det fanns iallafall visitkort med slott att köpa på 1800-talet, så kanske även på slottskök. Eller kanske en gåva till en anställd i köket(?)
22
« skrivet: 2020-09-04, 17:41 »
Jag har tre eller fyra matchningar på y37 och av dem har bara en y111.
Eftersom många bara har y37 behöver man vid matchningar ställa om till y37 och kolla, sen kan man gå högre och förfina om matchningarna har y67, y111 eller big Y.
I Skandinavien är Ftdna stort, men man kan ju undra hur stort det är i Bayern (?). Det kanske ger mer att göra testet även hos något annat testföretag än att lägga pengar på Big Y i nuläget.
23
« skrivet: 2020-04-04, 12:29 »
Har din scanning funkat bra?
Jag har haft svårt att få bra kvalité när jag scannat glasplåtar. Det har blivit tråkiga ränder i bilden, troligen störningar från ljus som bryts i glaset.
Så nu har jag helt dumpat scannern och börjat med att rigga kameran på ett reprostativ, laggt glasplåten på ett litet ljusbord och fotat med RAW format med en systemkamera med fullformat sensor. Resultatet blir ganska bra. Iallafall för svartvita glasplåtar, för då i färg påverkar färgtemperaturen i köksbordet färgerna lite, tror jag. Men det bygger förstås på att man har något mer ch dyrare utrustning än en scanner.
24
« skrivet: 2019-07-26, 01:19 »
Hi Carl!
Here is an even later reply.
I definately have an interest in this family.
Hans Peter Möllers sister Elna Andersson Möller was my grandfathers grandfathers grandmother.
Before Hans Peter Möller came to Trelleborg, he worked at the post-office in Malmö. He took the first step from agriculture and milling. And his nephew, Elnas son, Christian Benedictsson followed in Hans Peters footsteps. First at the post office in Malmö and later as postmaster (?) in Hörby. Christians brother Johan also followed as well as several of Christians and Johans children.
25
« skrivet: 2016-12-08, 13:55 »
Ointroducerad Adel av Schlegel och Klingspor sidan 87 tar upp denna släkten (finns hos Arkiv digital). Aegidius anges som son till Göran där iallafall. Men informationen är knapphändig.
Är det någon som vet mer om Aegidius Girs och hans fru Anna Lisa von Vicken? Jag känner egentligen bara till att de gifte sig 14/6 1713 och att hon var från "Gierde" vilket bör vara Gärashov som tillhörde Johan Otto von Vicken och således bör ha varit hans dotter.
26
« skrivet: 2016-01-12, 23:57 »
Hej!
Carl Wilhelm föddes den 25 mars 1831 i Örgryte (O), son till Gustaf Wilhelm Prytz och Susanna Liedbeck. Örgryte C:2 (1783-1860) Bild 121 / sid 235
Omkring Carl Wilhelms barns födelse hittar du familjen i:
Göteborgs Karl Johan HIb:2 (1869-1869) Bild 88 / sid 171
Göteborgs Karl Johan HIb:7 (1870-1870) Bild 105 / sid 201
Göteborgs Karl Johan HIb:13 (1871-1871) Bild 116 / sid 225
Göteborgs Karl Johan HIb:21 (1872-1872) Bild 131 / sid 255
Omnämns i inflyttningslängden 1874, men den tycks mer ha liknat ett husförhör än en inflyttningslängd.
Göteborgs Karl Johan BI:4 (1870-1880) Bild 173 / sid 337
Utflyttad 1875 till Synnerby:
Göteborgs Karl Johan BI:4 (1870-1880) Bild 192 / sid 375
Inflyttningslängd i Synnerby (R):
Synnerby B:2 (1859-1875) Bild 224 / sid 439
Död 28/11 1879 i Synnerby (R):
Synnerby F:1 (1872-1894) Bild 17
En intressant historia tycks vänta på att redas ut hos Carl Wilhelms far, Gustaf Wilhelm. När Gustaf Wilhelms far dog 1837 omnämns GUSTAF Wilhelm som omyndigförklarade, förre Cornetten vid Kongl. Lifgardet till Häst Gustaf Wilhelm Prytz.
Carl Wilhelms faster Hilda Virginia Prytz omnämndes i Vem tror du att du är med Ebba von Sydow när de försökte hitta en länk till kunglig släkt. Hilda Virginia Prytz mamma (har jag för mig att det var) påstås ha härstammat från Virginia Vasa, frillobarn till Erik XIV.
27
« skrivet: 2013-10-26, 21:32 »
Tack Irene!
Nu har jag hittat honom i Skeby Trumpetaregård i Harstad (E)
Staffan
28
« skrivet: 2013-10-26, 10:31 »
Vart flyttade Gabriel Johansson från Storgården i Vistad, Väderstad (E)  Väderstad AI:2 (1805-1809) sida 122
29
« skrivet: 2013-08-25, 19:55 »
Hej!
Nej, min Anders Andersson Rybergs far hette Andreas Svensson.
Staffan
30
« skrivet: 2013-05-17, 23:04 »
Ja, bouppteckningen ger intrycket att de bor ganska långt borta. De skulle möjligen kunna bo i närheten av Göteborg, det får jag kolla närmare på. Men troligen inte i själva Göteborg, Malte var inspektor, vilket bör vara en frälseinspektor och han återfinns då troligen vid ett gods/slott på landsbygden.
Jag har sökt i taxeringsreg. För göteborg där de borde funnits med om de bodde där kring moderns död, men där hittade jag bara en Anna Klein.
31
« skrivet: 2013-05-16, 16:53 »
Catharina Prytz bouppteckning finns i Frosta häradsrätts arkiv FIIa:18 sida 13, (Lunds landsarkiv)
Jag mailar en kopia av den till dig.
/Staffan
32
« skrivet: 2013-05-09, 21:07 »
Tack Bo. Då var Hultgrens hustru inte samma Anna Brita Z. som jag letar efter.
33
« skrivet: 2013-05-08, 20:51 »
Hej!
Någon som har tips på hur jag ska hitta kattuntryckaren Magnus Hultgren och hans hustru Anna Brita Zetterberg som troligen bodde i Linköping eller möjligen dess omnejd omkring 1814. Jag hittade dem bland inrikes pass hos GF och vill kolla upp om Anna Brita kan vara densamma som en spårlöst försvunnen person i min forskning.
Staffan
34
« skrivet: 2012-11-30, 22:52 »
Tack för tipsen, Flottans pensionskassa låter värd att kolla upp, när man lyckas komma iväg till Stockholm. I Göteborgstrakten har jag tyvärr inte så många misstänkta resenärer/Emigranter, men med lite tur kan jag kanske hitta någon lämplig att söka i de rullorna, eller iallafall se vad jag ska söka efter på andra arkiv.
Kan det finnas något i arkiv på vägen? Den resenär jag har närmast i åtanke reste till Amsterdam, men skulle enligt uppgift passera Helsingborg. Borde det inte finnas någon förteckning över resenärer i något tullarkiv eller dylikt?
35
« skrivet: 2012-11-26, 19:52 »
Jag undrar vilka källor som kan tänkas finnas i svenska arkiv när en person på 1780-talet reste utrikes, men som troligen ämnade komma tillbaka. Jag har hittat en ansökan om respass. Kan det finnas mer information i olika arkiv än den?
36
« skrivet: 2012-08-05, 07:05 »
Stort tack!
37
« skrivet: 2012-08-02, 21:53 »
Hej! Jag skulle behöva hjälp med översättning av följande text om Anders Segersteen i Bollnäs.  Bollnäs-AIIa-15b-1912-1929-Bild-1130-sid-101
38
« skrivet: 2012-07-17, 01:09 »
Hej! När jag tittat på den översta bilder ser jag vissa likheter mellan kvinna nr 4 och 5 i mittenraden och med några systrar Grenholm från Skellefteå. Jag vet inte om någon av systrarna Grenholm läste i Umeå, men det är inte otroligt. Nr 5 påminner mycket om Lilly Grenholm född 1879 i Jörn. Lilly blev e. o. folkskollärarinna i Skellefteå landsförsamling 1901, sedan vik. folkskollärarinna i Lindesberg 1902 och sedermera Lärarinna vid Umeå elementärläroverk för flickor. Nr 4 har likheter med Gurli Grenholm f. 1883 i Jörn, och systern Tea Grenholm f. 1884 i Jörn. Tea har mig veterligen inte utbildats till lärarinna och om Gurlis yrkesbana vet jag bara att hon blev slöjdskollärare i Kiruna och att hon 1914 fick bidrag från Fredrika Bremerförbundets allmänna stipendiefond för att läsa till lärarinna i kvinlig slöjd. Så om det skulle kunna vara hon på bilden så måste hon redan ha läst i Umeå långt innan hon blev slöjdlärarinna. Jag lägger ut en bild på de tre systrarna Grenholm för jämförelse. De kommer från en familjebild från 1894. 
39
« skrivet: 2012-07-15, 22:05 »
Hej! Tack för bilden på namnteckningarna. Det ser absolut ut att vara Abraham Isak Finerus som ägt boken. Här är en liten jämförelse med två andra namnteckningar som jag vet tillhör Abraham Isak.  Och här är ett porträtt föreställande Abraham Isak Finerus. Troligen målat i början av 1800-talet. Jag skickar e-post till dig med ytterligare information som är för omfattande för att lägga ut här.
40
« skrivet: 2012-07-15, 21:29 »
Hej!
Jag delar upp mitt svar mellan trådarna Bruzelius och Finerus.
Victoria Maria Bruzelius mor, Helena Sofia Finerus hade inte inte några syskon och hennes far (Victorias morfar) Abraham Isak hade inte några syskon med initialerna F.S.S. Jag hittar inte några andra släktingar med initialerna F.S.S. heller. De uppgifter jag har om släkten Finerus är nedtecknat av A. I. Finerus själv och sedan avskrivet av hans dotter.
Men jag finner det troligt att F.S.S. är ett felläst A.Is. eller dylikt. Jag har en hel del text skrivet av A. I. Finerus, bland annat några namnteckningar, så om du har möjlighet att scanna namnteckningarna så kan jag jämföra med det jag har. Om vi kan konstarera att det är samma så kan jag förmedla information om honom såsom han själv antecknat den och även förmedla bilder av de två porträtt av honom (och två av hans hustru) som finns i min släkts ägo.
(Meddelandet ändrat av ztaffe 2012-07-15 21:34)
41
« skrivet: 2012-07-15, 21:24 »
Hej Rune! Jag delar upp mitt svar mellan trådarna Bruzelius och Finerus. Som Markus säger rör det sig utan tvivel om författarinnan Victoria Benedictsson. Det fanns ett flertal böcker i Victorias ägo som hon ärvt av sin morfar Abraham Isak Finerus. Din bok har i sin tur troligen ärvts av ett av Victorias styvbarn eller av hennes dotter Hilma. Om Victoria finns det åtskilliga biografier skrivna. Den enorma mängd tryckt material som finns om henne har gjort att jag aldrig försökt mig på att skriva ihop någon sammanfattning. Men i stora drag: Född den 6/3 1850 i Domme gång i Fru Ahlstad (M) (Fru Alstad C:4 s.69). Den 22:e september 1871 gifte hon sig mot föräldrarnas vilja i Fränninge med den drygt 27 år äldre postmästaren i Hörby Christian Benedictsson. Hon hade önskat bli konstnär, men hennes far nekade henne att gå den utbildning hon ville och hennes konstnärsdröm gick om intet. Hon började senare skriva och blev författare under pseudonymen Ernst Ahlgren. Victoria tog sitt eget liv på ett hotellrum i Köpenhamn den 23/7 1888. Victoria och Christian fick två barn tillsammans: -Hilma Martareta (”Greta”) född 1873-04-28 i Hörby död 1931-02-14 i Bollnäs Hilma fick inga egna barn men hade två styvbarn. -Ellen Helena född 1876-07-22 i Hörby död 1876-08-12 i Hörby Här är några av biografierna som jag uppfattat som de viktigaste, men det finns fler böcker som handlar om hennes liv. Fredrik Böök: Victoria Benedictsson : minnesteckning, 1950 Birgitta Holm: Victoria Benedictsson, 2007 Margareta Sjögren: Rep utan knutar: Victoria Benedictsson: en levnadsteckning, 1979 Lisbeth Larsson, Hennes döda kropp. Victoria Benedictssons arkiv och författarskap, 2008 Axel Lundegård, Victoria Benedictsson, 1890 ( http://litteraturbanken.se/#!forfattare/LundegardA/titlar/VictoriaBenedictsson/sida/I/etext ) Hörby museum har en utställning som handlar om Victoria. Här är en bild på Victoria, men om så önskas kan jag skicka fler via e-post. 
42
« skrivet: 2012-07-02, 21:38 »
Att hitta bilder är tyvärr inte det lättaste, men med lite tur och hårt arbete är det möjligt. Sen underlättar det så klart om släktingen hade ett framstående yrke eller ett släktnamn. Jag har hittat bilder på samtliga av följande sätt, förutom de två sista: *Det lättaste sättet är att forska fram gemensamma släktingar och helt enkelt höra av sig och fråga om de har bilder eller kan tipsa om någon i släkten som kan tänkas ha. *Det kan finnas fotosamlingar hos hembygdsföreningar, mer eller mindre lokala museum, olika arkiv (t. ex. krigsarkivet) och bibliotek. (om man har riktig tur kan det även finnas namnregister...) Det kan i vissa fall finnas enstaka kort hos församlingarna eller i församlingshemmet. *Ibland sattes bild ut i tidningen när folk dog. Universitetsbiblioteken och kungliga biblioteket har mycket gamla tidningar att leta i... Genealogiska föreningen har digitaliserat stora delar av sina samlingar med nekrologer och andra familjenotiser. De uppdelade efter efternamn och kräver medlemsskap för att ta del av. Göteborgs universitetsbibliotek har digitaliserat olika kvinnotidskrifter där det kan finnas bilder (bland annat IDUN). http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/kvinnotidskrifter/ *Porträttfynd här på rötter har gott om bilder, tyvärr är de flesta inte namngivna, men tillräckligt många är det för att man ska kunna ha tur och hitta en släkting. *Privata släktforskningssidor. *Böcker. Bland genealogisk litteratur på större bibliotek kan man bland annat hitta Svenskt porträttgalleri. Om personen hade vissa yrken eller var exempelvis frimurare så kan det ibland finnas matriklar som ibland kan innehålla bilder. Bokserien Vem är vem innehöll ibland porträtt. *Sen kan man som du säger höra med folk i området där släktingen bodde och höra om någon råkar ha kort på honom/henne. *Om släktingen råkar ha suttit i fängelse så kan foto finnas i samband med det. (Meddelandet ändrat av ztaffe 2012-07-02 21:41)
43
« skrivet: 2012-06-15, 11:55 »
De två stenarna efter Anders och hans svärmor är två av de stora stenarna i Genarp kyrkas mittgång. Nils Jönssons och hans hustrurs (och några av barnens) gravkor finns inte bevarad i kyrkan dessvärre. På följande sida: www.boigenarp.se/kyrkhist.htmwww.boigenarp.se/kyrkhist.htm påstås det att kyrkogårdsgrindarna kom från Nils Jönssons (som de troligen felaktigt kallar inspektor Sjöholm) gravkor. Om detta stämmer vet jag inte och jag har inte kollat deras källor, men årtalet stämmer med första hustruns död. Sen skriver de att gravkoret skulle ha försvunnit 1721. Men andra hustrun, Catharina Poppelman, begravdes i kyrkan 1731 så hur det ligger till vet jag inte.
44
« skrivet: 2012-06-10, 21:57 »
Nu har jag inte hunnit kolla igenom min samlade information i ämnet då det skulle ta lite längre tid än jag har just nu. Dessvärre har jag ännu inte gjort någon ordentlig sammanställning heller utan plockar från minnet med lite snabbkoll i källorna som jag fotograferat vid besök på Landsarkivet i Lund.
Både Assartorp och Toppeladugård tillhörde ägaren av Häckeberga gods i Genarps socken. När bröderna Anders och Nils kom till trakten så var det Mette Rosencrantz och då var Nils befallningsman på Heckeberga och Anders på Svenstorp (som då ägdes av Mette, men senare såldes). När Svenstorp såldes blev Anders arrendator på Assartorp (omkring mitten på 1680-talet, kanske nära Mette R. död 1683). Jag hittade inte det i mina anteckningar nu, men jag har för mig att jag har årtalet ungefär inrutat efter omnämning i domböcker. Säker är jag iallafall på att Anders bodde på Assarstorp 1687 då hans svärmor dog.
Både Anders och hans svärmor har vackra svarta gravstenar i Genarps kyrka
Texten på Anders sten ger inte mycket matnyttigt, men här är iallafall en avskrift:
HÄR UNDER LIGGER BEGRAFVEN DEN FORDOM EHRBORNE OC I WÄLFÖRNÄME
HERREN ARENDAROTEN PÅ ADTSSERTORP HR ANDERS IÖNSON SOM EFTER GUDS
ALVISA RÅD BLEF EFTER ET CHRISTELIGIT FÖRDT LEEVERNE OC GUDELIG I
VANDEL IFRÅN DENE USLE VERLDEN GENOM EN SAL DÖD HÄDAN KALLAD d. 10
MARTII A:o 1706 PÅ SIT ÅLDERS 57 ÅHR OC SEDAN NED 23 MAII DER PÅ FOLIANDE
PÅ BEHÖRIGT SADTHE DER LIGEN TIL DETTA DES HVILORUM BEFODRADER AF DES
I SORGEN EFTERLEMBNADER KIÄR ÄLSKELIGE MAKA DEN EUREBORNE MATRONA
AAD
Texten på Anders svärmors sten är desto bättre även om årtalen och tids och åldersangivelser inte riktigt går ihop:
HERUNDER HVILER DEN EHRBORNE dydig(?) GUDFRYCHTIG
MATRONE SL KARENE SÖFRENSDATTER EHRBORNE ACHTBARE
OC VELFORNEMME MANDS SL ANDERS SVENSON fordum(?) HANDELSMAND
PAA CHRISTIANSHAFN HANS EFTER LEFVERSKE SOM ER BARN
FÖD I ÖVAEREiED PRAESTEGAARD ANNO 1607 AF HEDERLIGE FORAELDRE
ANNO 1622 KOMMEN I AEGTENSKAB MED SIN FÖRSTE SL MAND IÖRGEN
CHRISTENSÖN FORDUM RAADMAND I YDSTED LEVET MED HANNEM ÖFVER 25 AAR
VELSIGNET MED 3 SÖNNER 2 DÖTTRE ANNO 1645 ERKOMEN I ECHTENSKAB MED
SIN ANDEN SL MAND ANDERS SVENSÖN LEFVET MED HANNEM ÖFVER 6 AAR
BEGAFVET MED 2 DÖTTRE VERET SIDEN ENKE VED 35 AAR DÖDE PAA ADSERTORP
1687 DEN 24 AUGUSTI UDI SIN ALDERS 81 AAR VENTER MED ALLE GUDS BARN EN
GLÄDELIG OPSTANDELSE DEN SL MATRONE TIL AERE BEKOSTET AF HENDIS
EFTERLEFVENDE SUIGERSON ANDERS IENSÖN DAVERENDE ARENDATOR PAA
ADSERTORP OC HANS HUSTRU ANNE ANDERSDATTER ANNO 1693
Anna var alltså dotter till Handelsmannen på Christianshafn Anders Svensson och hans hustru Karne Söffrensdatter och var född under 1640-talets andra hälft. De fick inte några barn. Det finns en avskrift av testamente bevarat i en volym med bilagor till domböcker (Bara Häradsrätt FIa:15 (1706)), där står det att de i sitt äktenskap inte fått några lifsarfwingar och det hela går ut på att Anna Andersdotter ska få bo kvar i oskiftat bo. I Skånska guvernementskansliets arkiv A II:5 (resolutionsbok 1708-1712) står det skrivet om att två av Anders systerdöttrars makar anser sig ha rätt till delar av arvet efter Anders som de ville ha ut innan Anna Andersdotter skulle flytta ifrån Assarstorp (1708). Vart hon flyttade framkom dessvärre inte så jag har tappat bort henne efter det och att hitta en änka Anna Andersdotter på okänd ort kan nog bli svårt vid 1700-talets början.
Angående namnet Sjöholm/Siöholm har jag en teori men inga belägg. Nils anställdes omkring 1674 (beräknat) och möjligen kom Anders i tjänst hos Mette Rosencrantz ungefär samtidigt. Mette R. var i sitt tredje gifte gift med Niels Krabbe som bland annat hade, godsen Skillinge, Össjö och Rössjöholm utanför Ängelholm. Min teori går ut på att Mette rekryteradt Anders och Nils från sin avlidna makes gods. De var unga då, men kanske kan deras far ha varit befallningsman eller liknande hos Niels Krabbe, sönerna kan då ha lärt sig av sin far. Namnet skulle i så fall kunna vara taget från en del av godset Rössjöholms namn. Detta är dock ren spekulation.
Anders och Nils hade minst en äldre syster, som jag inte känner namnet på, men hon var gift med en Sven och de hade tre döttrar, Lucia, Tyra och Cecilia. Jag har lite information samlad om dem också om det är intressant. Cecilia var gift med klockaren i Genarp, Hans Billing, och om jag minns rätt så var hon dessförinnan gift med föregående klockare. Mellan Hans Billing och Nils Jönsson pågick en fejd som är omskriven i både domböcker och brev till domkapitlet i Lund.
Jag ska kolla igenom lite av det omfattande källmaterial jag har samlat på mig om Nils och Anders och se om jag kan få fram lite noggrannare årtal, mer information och bättre källhänvisningar.
(Meddelandet ändrat av ztaffe 2012-06-10 22:02)
45
« skrivet: 2012-05-30, 20:43 »
Det finns en diskussion här om Prästsläkten Trast/Turdin
46
« skrivet: 2011-12-23, 16:24 »
Hej!
I december 2008 och januari 2009 diskuterades det om kronolänsmannen Johan Erik Hallberg född 13 maj 1796 i Hyby gift 21/11 1825 i Ängelholm med Elena Sophia Berg och några av deras barn nämndes.
Han hade även dottern Ida Bernhardina Ingebor född 26/8 1830 i Påarp, Västra Karup (L). Hon var gift med kyrkoherden i Hörby J. C. E. Åkesson Lundegård och mor till bland annat författaren Axel Lundegård och konstnären Justus Lundegård.
I en minnesanteckning utan källhänvisningar står det att det var från Ida som Justus fick sin konstnärliga ådra.
Är det någon som känner till något om konstnärligt sinnat folk i släktkretsen kring Johan Erik Hallberg?
47
« skrivet: 2011-11-26, 23:44 »
Nils Peter Benediktsson föddes 22/1 1861 i Kvistofta (M) och var mjölnare i Asmundtorp (M) när han emigrerade. 24/3 1886 anges han som utflyttad från kvarnen vid Asmundtorp No 1 och på skivan Emigranten populär anges att han utreste via Köpenhamn 25/3 1886 med destination St. Paul i Minnesota.
På skivan Emigranten populär anges han som arbetsman och hans namn anges som Niels P. Benedichson.
Är det någon som kan hjälpa mig att ta reda på mer om vad som hände Nils Peter i USA och om han hade några barn?
48
« skrivet: 2011-10-20, 21:16 »
Hej
Ernesta föddes troligen i Östra Kärrstorp (M), där morfadern var kyrkoherde (som Ingrid nämnt), men födelseboken finns inte bevarad. I mantalslängderna kan man se att hennes far Sven Appelmark var vice Pastor där både i längden 1759 och 1764.
Är det någon som vet något om Ernestas halvbror, Sven Christian Appelmark,född 14/11 1773 i Araskoga, Brandstad (M)? Son till Sven Appelmark och hans andra hustru Justiana Printzler. Jag vet att han levde när modern dog 1775 men därefter vet jag ingenting om honom.
49
« skrivet: 2011-10-19, 17:07 »
Är det någon som känner till vart barnen till inspektorn på Löberöd och Västerstad Mikael Klein ( f. ca 1717 d. 2/7 1796 i Långaröd, Gudmuntorp (M)) och hans andra hustru Catharina Prytz (f. 11/7 1736 i Hunneberga, Harlösa (M) d. 4/2 1801 i Gudmundtorp (M)) tar vägen? Jag tappar bort dem spårlöst efter moderns bouppteckning och vet inte ens då var de befinner sig.
Barnen är:
-Amalia Sofia, född beräknat 1758 troligen i Långaröd, Gudmundtorp (M), bodde tillsammans med modern till och med mantalslängden år 1800 Gudmuntorp 3, Gudmuntorp (M).
-Malte född beräknat 1765 troligen i Långaröd, Gudmundtorp (M). Bodde hos föräldrarna 1786 men nämns inte i mtl 1787. Anges i moderns bouppteckning 1801 som inspektor.
-Nils Christopher född efter 1768 troligen i Långaröd, Gudmundtorp (M). Anges i moderns bouppteckning 1801 som bokhållare.
50
« skrivet: 2011-08-28, 13:13 »
Jag har några frälseinspektorer i min forskning och det är ju ungefär samma sak som befallningsman på ett frälsegods. En av mina kallas iallafall först befallningsman och sedan inspektor, om det är samma sak eller om han befodrades vet jag ej, men hur de rekryterades borde vara snarlikt oavsett.
Jag tror inte att det finns några handlingar i offentliga arkiv om frälsets befallningsmäns tillsättning. Om godset har ett godsarkiv så kan det finnas där, men det är långt ifrån säkert att nuvarande ägare skulle släppa in släktforskare i sitt privata arkiv.
Här är två exempel som förhoppningsvis kan ge en liten hjälp till hur de rekryterades.
Exempel 1
Om Nils Jönsson
Mitt första exempel är Nils Jönsson på Toppeladugård, som var inspektor på Häckeberga, Toppeladugård m. fl. gods och underliggande gårdar i Genarp m. fl. socknar i Skåne vid ungefär samma tid som din befallningsman. Hur han rekryterades vet jag ej, men jag har teorier. Han föddes i Ängelholm 1650 och kom på 1670 talet till Häckeberga. Om det är en lång flyttning kan diskuteras. I vart fall är min teori att han rekryterades genom Nils Jönssons arbetsgivares make Nils Krabbe (eller hans arvingar) som ägde flera gods utanför Ängelholm. Nils Jönssons barn tog namnet Siöholm och det leder mig till teorin att Nils Jönsson eller kanske hans far varit anställd av Krabbe först och kanske då på godset Rösjöholm som ju innehåller Nils Jönssons barns släktnamn.
Exempel 2
Mitt andra exempel är desto utförligare och informationen säkrare, men det är också omkring 100 år senare.
Jag saxar först ur en släktbok skriven av Abraham Isak Finérus och rör tillsättningarna av inspektorer på Hjularöd i Skåne.
Jag tar med lite om vilken form av skolning far och son Finérus hade, då det kan ha påverkat inom vilken grupp rekryteringen skedde.
Om Hans Peter Finérus
Sedan min Fader (Hans Peter Finérus) någon tid blifvit undervisad i Helsingborgs publica Schola, engagerades han vid handeln, och blef efter stadgad tid köpman i Cimbritshamn. Stället var kanske lite mindre väl valdt, kanske ock fallenhet för yrket felande; och begynnelse förlaget, i brist af egen förmögenhet, icke tillräckeligt. Vare hvilket som helst. Han fant sig ej härvid belåten; utan öfvergifvande handeln antog han Inspektion hos Ryttmästaren och Riddaren Christian Georg de Delwig på Tungbyholm år 1757, då ägaren såsom commenderad till Pommern, fant sig i behof af en trogen förvaltare.
...
...Hjularöd, hvilken Egendom nyligen genom arf tillfallit ägaren till Tungbyholm. Efter sammes återkomst från Pommerska kriget, fant han behofvet af min faders påliteliga Inspectorsbefattning vid Hjularöd med tillydande gods och Gårdar.
...
Om sonen Abraham Isak Finérus
1777 fick jag Studeranden Birger Silfvertelning till informator.
...
1782 i Februari miste vi denne Lärare, sedan han något öfver Fyra år flitigt undervist oss samfält i Christendom och skrifning, samt mig i Latinska språket och Historien. Efter nära ett års lediggång fick vi Studeranden Carl Christian Appelberg till undervisare;
...
1786 den 3 Maj blef jag Student, sedan jag hos studeranden Christoffer Forsman förnyat öfning i Latinska språket. Samma år lärde vi syskon jemte Prosten Steweni Barn att dansa af academie Dansmästaren Kröger.
....
1787 den 19 September kom jag såsom skrifvare till Stadssecreteraren i Ystad, Hofsecreteraren Enoch Nobelius. 1789 den 29 april, sedan Hovsecreteraden Nobelius, såsom befordrad till Rådman, frånskildt sig stadssecreterare beställningen, slutade jag denna Condition. Åter hemma hos mina Föräldrar, blef jag något sysslosatt med deltagande i min k: Faders economiska bestyr men ägde thy värr häruti lika liten underrättelse som omvårdnad om allt hvad min framtid angick. 1790 var jag med Häradshöfding,
Hofsättsrådet Wetterkrona på en sommartings-Tour, genom Herr Ryttmästar Delwigs bevägna föranstaltande, hvilken jag äfven hade att tacka för den
öfnings-condition jag haft i Ystad.
...
Sedan Michaelien 1790 var jag, såsom Bokhållare antagen vid Hjularöd, min k: fader i sådan egenskap behjelplig.
...
1797 den 1 December, erhöll jag genom en väns bidragande, från Kongl:
Götha Hofrätt, Fullmakt att vara Liqvidations-Commisarius till beredande af framtida befodran.
...
fadern dog 1799 och därefter verkar A.I.F. tillfälligt tagit över hans tjänst men det nämns inte tydligt i texten (min kommentar)
...
1801 vid Micaelien lemnade jag Inspectionen på Hjularöd, för att söka fortkomst i Publique tjensteväg: och inaccorderade mig till en början hos Häradsskrifvaren Hein i Lyby.
Om Claes Stille
Claes Stille var Inspector på Torup och blef, på Herrskapets tillfrågan, om jag kunde gifva förslag på någon i mitt ställe, nämnd, såsom af en vän mig recommenderad, Inspector på Hjularöd.
Källa till exempel 2 är Enskildte slägt och lefnadsanteckningar av Abraham Isak Finérus och efter hans död fortsatt och renskriven av dottern. Den renskriften bevaras idag i A I Finerus dotterdotters arkiv, Victoria Benedictssons arkiv på Universitetsbiblioteket i Lund.
(Meddelandet ändrat av ztaffe 2011-08-28 13:52)
51
« skrivet: 2011-08-16, 21:59 »
Den 6/2 2004 frågade Kaj Janzon om Ingenjören Gustaf Teodor Ahlgren död 27/11 1883 i Finland. Kanske har jag svar på frågan om hans ursprung. Jag har stött på konduktören Gustaf Theodor Ahlgren född 25 september 1836 i Lund som 2/8 1856 flyttade från Vaxholm till obestämd ort. Denne Gustaf Theodor Ahlgren tycks passa perfekt in på de uppgifter som anges i tidningsartikeln. Med den information som finns i diskussionen om yrket conducteur på anbytarforum i åtanke så skulle det inte vara så märkligt om han bytte bana till järnvädsbyggare / ingenjör. Födelseåret gör honom 47 år 1883 som artikeln nämnde. Hans far dog 1854 och både hans mor och två bröder levde 1883. Modern boende i Malmö, brodern Nils Hampus var kantor i Anderstorp och brodern Axel Ulrik Jonas var kapten och bodde 1880 i Karlshamn och 1890 i Göteborg. Gustaf Theodor var son till Jonas Koldeveij Ahlgren, löjtnant och artist, och Beata Maria Hallquist. Artist verkar vara konstnär i Jonas fall. Om vi nu kan anta att det är rätt person så har jag mer information om släkt bakåt om det är intressant och målat porträtt på hans farmors mor och farmors syster med make och känner till var ett barndoms porträtt på antingen farmodern eller hennes syster, minns ej vem det är.
52
« skrivet: 2011-08-08, 15:54 »
Stort tack för de uppgifterna Mats och Elisabeth!
53
« skrivet: 2011-08-04, 23:53 »
Jag försöker reda ut varför en släkting skrivit namnet Cathrine Wahlberg upprepade gånger på en bild föreställande sin syster. För tillfället är den mest troliga kandidaten Cathrine Wahlberg född 1856 i Sverige men 1880 boende i Clay i Dakota enligt 1880 census på familysearch. Hon var gift med John G Wahlberg, född i Sverige 1841 och har sonen Leonars född 1876 i Dakota.
Är det någon som kan försöka hjälpa mig att få fram någon mer uppgift om Cathrine eller John G. Wahlberg som kan hjälpa mig att spåra var Cathrine kommer ifrån i Sverige?
(Meddelandet ändrat av ztaffe 2011-08-04 23:54)
54
« skrivet: 2011-08-02, 10:42 »
Tack!
Då har min magkänsla varit rätt om att det var något fel med den gamla identifieringen av bild 2.
Man blir ju glad när släkten skrivit namn på korten, men det är ju inte särskillt bra när de skriver fel.
Vilken tur att jag inte hunnit använda bilden i den släktbok jag så småningom ska sammanställa mina anteckningar om släkten Samsioe.
55
« skrivet: 2011-08-02, 10:19 »
Tack Kjell! Jag tänkte visst vara på att bilden inte skulle vara för liten, glömde bort att den inte skulle vara för bred. Jag tycker att det är ganska bra när de ligger vid sidan av varandra vid jämförelse, då jag lägger in dem två och två och minskade ner dem lite. Hoppas att det var tillräckligt för att slippa scroll i sidled. Bild 1 på Axel Fritiof Samsioe och 2 på osäker  Bild 2 på osäker och bild 3 sannorlikt på Carl Magnus Ljungberg.  För en stund sedan kom jag på att det finns ett brevkort skrivet av Maria, mor till nämnda Stellan, dotter till bild nr 1 Samsioe och dotterdotter till bild nummer 3 Ljungberg. Det var samma handstil som på Morfar och helt identiska M. Så jag är nu övertygad om att det är hon som skrivit Morfar. Sen händer det ju att man skriver det om sina barns morfar, vilket kan röra till det. Men det borde vara så att nummer 2 och 3 är samma person.
56
« skrivet: 2011-08-02, 00:59 »
Hej! Jag har ett litet problem jag skulle vilja att fler ögon tittade på. Bild två i följande bildserie har av tre olika personer i kanske tre olika generationer angetts i olika delar till att vara personen på bild 1. Okänd har kallat honom Morfar, Elisabeth (Stellans fru) har lagt till Stellans över morfar och Stellans son har skrivit namnet på Stellans morfar, dvs Axel Fritiof Samsioe. Problemet är att jag sedan jag fått fler bilder på Samsioe börjat bli något misstänksam och osäker på om det verkligen stämmer. Jag misstänker att det inte var Stellan som skrev Morfar utan hans mor. Stellans far tror jag inte att det var för där stämmer inte handstilen med text jag har tillgänglig. Om det är Stellans mor som skrivit det, så är hon alltså dotter till 1. och dotterdotter till 3. (som alltså är hennes morfar). Bild 2 är tagen av C. M. Tullberg i Malmö som etablerade sig 1857, men därefter är fotodatum okänt. Men inventarier på bilden stämmer med saker på två bilder av tullberg vi har från 1857-1865. Men inventarier kan ha sparats länge. bild 2 i sin helhet finns i porträttfynd som nummer #30546, där identifieringen alldså riskerar att vara felaktig Vad tror ni? 
57
« skrivet: 2011-07-27, 16:04 »
Återigen stort tack!
Jag har från en person som skriver en biografi om Victoria Benedictsson fått uppgifter som troligen bekräftar hustrun. I brev i Victoria Benedictssons arkiv på Lunds Universitetsbibliotek kan man utläsa att Quillfeldt spenderade en del tid vid Fåglaviks glasbruk som inte ligger långt från Floby, bland annat spenderade han julen 1880 där.
Dessutom går uppgifter jag nu hittat om Quillfeldts far i malmö (Carl Gustaf Thylander) ihop med uppgifter nedtecknade av Victoria Benedictsson, om att fadern var en slarver som stack. Carl Gustaf Thylander vistades enligt hfl utrikes mellan 1845 och 1875, verkar vara tillbaka i några månader 1875 och sticker sedan till USA.
Staffan
58
« skrivet: 2011-07-25, 22:23 »
Stort tack Bengt och Eva!
Det verkar vara samma person. Jag fick ikväll ett datum som kommer från Victoria Benedictssons almanacka (dagbok) där hon den 7/10 1880 skriver att Quillfeldt fyller 42 år, dvs född 7/10 1838. Så födelsedatumen går ihop.
Staffan
59
« skrivet: 2011-07-25, 15:17 »
Tack! Det skulle kunna vara rätt familj. Att han var svenskfödd ser jag nog inte som helt nödvändigt, det viktiga med att han var från Sverige ligger i att han ska ha varit Urmakaregesäll i Hörby (M). Men även den informationen torde vara muntlig tradition snarare än fakta.
Yrket passar bra ihop med uppfinnandet.
Dotterns namn är dessutom tämligen intressant om det är rätt familj. Under sina visiter i Sverige 1877-1881 var han nämligen en frekvent besökare i Hörby och där träffade han författarinnan Victoria Benedictsson som han ska ha haft någon form av flört med, trots att hon var gift.
60
« skrivet: 2011-07-25, 12:09 »
Jag är intresserad av att veta som hände med svenskfödde Charles de Quillfeldt efter att han emigrerade till USA. Gifte han sig, fick han några barn, när dog han?
Quillfeldt bör vara född omkring 1838-1840, okänt var.
Han bör ha emigrerat omkring 1863
Charles de Quillfeldt bodde i New York och gjorde sig en förmögenhet som uppfinnare och uppfann bland annat en form av förslutning på flaskor, nosgrimma för hundar och en rullgardinsmekanism.
Mellan 1877 och 1881 gjorde han vid flera tillfällen affärsresor till Sverige och besökte då bland annat Hörby (M) där han en gång i tiden sägs ha varit urmakaregesäll. Försök lär ha gjorts på 1940-50 talet att hitta honom i Hörbys kyrkoböcker m.m. men utan resultat.
[Källa: Fredrik Bööks minnesanteckningar över Victoria Benedictsson]
Quillfeldts förnamn har uppenbarligen amerikaniserats, han bör tidigare ha hetat Carl. Om efternamnet förändrts vet jag inte.
61
« skrivet: 2011-06-30, 00:43 »
Jag söker information om betjänten och krögaren Gustav Asp. Jag hittar ingenting före 1804. Han var betjänt hos Fredrik Gustaf Stiernblad. Gustav var född (beräknat) 1778 och dog 28/5 1812 i Hillersborg, Härslöv (M). 12 oktober 1804 gifte han sig med Cicilia Månsdotter i Härslöv (M). Deras barn hade namnen, Eva, Petter Gustaf, Sissla och Christina Cicilia Mariana.
Vid Cicilias dop 1811 nämns jungfrun Lovisa Asp som fadder.
Är det någon som känner till något om Gustav Asps ursprung eller har stött på en Gustav Asp som möjligen skulle kunna passa in rent tidsmässigt som jag kan undersöka närmare?
Känner någon till något om jungfrun Lovisa Asp?
62
« skrivet: 2011-06-26, 10:40 »
Det låter troligt att det är Margareta Munktell som är madame Munnthelia. Johan Groth nämns naturligtvis inte men mycket riktigt fyra personer Groth som kanske kan vara hans barn. Dessutom nämns orten Valbo. Detta är det som Afzelius nämner om Groth från bouppteckningen:
..varefter omförmäles att >>Wollgemuth skiänkt och förärt till Mons. Martin Groth till dess studiers befordran en des hos Bonden Johan Persson i Beck och Wahlbo socken sammanledes hafvande fordran för en häst - 84 dlr, hvarförutom samma Martin G. erhöll hans >>Värja och gehäng, spårrar, kiäpp och nattråck med 1 gl sabel och 5 st Kalfskinn tillika med sine Pistoler och nya Bruna Kläder>>. Tänk så fin han blev i Calmucknattrocken, iförd sporrar och gehäng! Bokhållarna Abraham och Johan Hindrich Groth erhöllo i Gävle Wåg liggande 4 skeppund 9 1/4 L, Stångjärn, av W, prissatt till 50 dlr plus några smärre fordringsbelopp, och jungfru Elisabeth Groth tillförsäkrades en summa av 360 dlr, och därmed var den sannorlikt mycket sparsamme brukshållarens lilla förmögenhet stadd på vandring...
63
« skrivet: 2011-06-22, 23:20 »
Olofs ursprung verkar vara okänt för Afzelius, han nämner dock att han tror att Olof haft anställning på ett bruk i Uppland eller Gästrikland. Jag skulle tro att det beror på namn som nämns bland skulder och fordringar i bouppteckningen. Där nämns, förutom madame Munthelia, professorn och doctorn Olof Rudbeck (d. y. till Bromma, Kydingeholm och Boo-Lövsta) och överstelöjtnant Örnskjöld (på Karmansbo bruk i Västmanland, svåger till Rudbeck) och några personer vid namn Groth.
64
« skrivet: 2011-06-22, 00:52 »
Jag slår till med en möjlig kandidat. I Bröderna Wollgemuth i Härnösand - Personhistoriska anteckningar - av Carl Afzelius som omnämns ovan i denna diskussion finns en Dordi Wollgemuth på sidorna 11-12 ( Dordi=Dorothea). En del av texten handlar om bokhållaren Olof Wohlgemuth som författaren tror är släkt med de bröder Wollgemuth om vilka texten handlar. Här kommer ett citat ur texten om honom där Dordi nämns: ... I en dödbok i Gävle finna vi då först följande anteckning: >>1727 16/8 blev efter en svår utstånden sjukdom uti en salig stundh dödh Hr Bokhållaren Wollgemuth, begr. d. 18.>> Hans ålder angives ej, men av bouppteckningen få vi veta, att han dött hos Madame Munnthelia, och att hans närmaste anhörig var en syster Dordi Wollgemuth, som antogs vistas i Stockholm, och en halvsyster, vars namn och vistelseort ej kunde uppgivas. Uti bouppteckningen, som förättades den 20 dec. 1727, uppgives, egendomligt nog, att >>Bruks Bokhållaren Olof Wollgemuth d. 24 Julii förl. genom döden avgådt>>...
65
« skrivet: 2011-05-29, 00:17 »
Både kakelugnsmakaren och livgardisten Petter Zetterberg och hans fru Anna Marta Samsioe har varit knepiga att följa. Petters födelsesocken Tunaberg nämns inte någonstanns (som jag hittat) efter flytten till Stockholm (bara Södermanlands län). Det spår som till slut kopplade ihop Zetterberg i Tunaberg med den Petter Zetterberg som jag hittat gift med Samsioe i Stockholm var att hon hade betyg från vice comminister Ol. Lithander. Vilket efter lite efterforskande ledde till Tunaberg (D) och det var nog ren tur att han var född i just den socken hon hade flyttat ifrån. När jag försökte hitta bevis för kopplingen i Tunaberg hittade jag inte heller något spår där om vart han tog vägen. Beviset för att det är samma person är förutom sammanträffandet med hustruns vistelse i Tunaberg, att han i ett 1800-talshusförhör har samma födelsedatum som Petter Z. i Tunaberg och att alla parets tre barn följer namnskick vilket bl.a. innebär att sonen bar namnet Israel efter sin farfar. En liten extra antydan får man dessutom i Petter Zetterbergs farfars bouppteckning där han anges vara i konungens tjänst och befinnande sig i Finland, vilket Petter Z. i Stockholm som livgardist antagligen var.
Din bok om Tunabergare 1600-1800 kände jag inte till, men jag ska kolla upp den på Lunds universitetsbibliotek. Jag är som du gissat släkt med hustrun Anna Marta Samsioe (jag härstammar från hennes bror). Men jag har ändå ett visst intresse av Petter Zetterbergs närmaste familjekrets eftersom jag håller på att sammanställa information till en ny släktbok om släkten Samsioe/Samsiö och då kan det vara intressant med en kort summering om respektives familj och eventuellt varifrån deras släkter härstammar.
66
« skrivet: 2011-05-18, 17:58 »
Jag har hittat min Zetterberg som jag efterlyste i föregående inlägg från 2009. Det var Livgardisten och kakelugnsmakaren Petter Zetterberg född 1 maj 1759 i Tunaberg (D), son till Israel Zetterberg och Greta Ersdotter. Petter Z. och Anna Marta gifte sig 1792 i Svea livgardes församling i Stockholm.
67
« skrivet: 2011-05-12, 09:24 »
Stort tack för hjälpen!
Nu vet jag lite mer om Ellikas liv i Amerika.
Staffan
68
« skrivet: 2011-05-06, 23:50 »
Hej!
Jag söker information om vad som hänt Ellika Nilsdotter (f. 1808-11-28 i Vänga (P)) efter sin ankomst till USA 1879 där hon skulle till St. Paul i Minnesota. Möjligen flyttade hon till sin son, Jan/Johan Petter Johansson (f. 1830-09-21 i Hedared (P))som enligt husförhöret emigrerade 1871, så jag är även intresserad av hans öde. Honom har jag dock inte hittat på CD: Emigranten populär
Ellika flyttar enligt husförhöret till Amerika 3/7 1879. I Göteborgs Poliskammare, vol EIX:13, pag 473 på passagerarlistan med kontraktsnr: 13636 finns Elika Nilsson 70 år från Bredareds församling (egentligen var hon från Sandhult i samma pastorat) Hon lämnar Sverige genom Göteborgs hamn 1879 25/7 ombord på ångfartyget Orlando, vars destination var Hull i England. Hennes destination var sagd att vara St Paul, Min. i Amerika.
Vänliga hälsningar
Staffan Benedictsson
69
« skrivet: 2011-04-19, 12:04 »
Jag tycker att det ofta kan vara svårt att jämföra barn och vuxna för att se om det är samma person, men jag tycker iallafall inte att det är något som hindrar att det är samma personer, snarare att det är ganska lika. Här är de i ett mer lättjämförligt format. 
70
« skrivet: 2011-03-03, 11:53 »
Jag använder ett mappsystem till dokument för att se vem filerna hör hemma hos och använder kekules numreringssystem för att lättare navigera. Jag har dock delat upp mapparna på några olika släkter (ff, fm, mf, mm).
Med andra ord har jag (dock med personnamn istället för farfar, ffm osv.) mapparna: 4 farfar, 5 farmor, 6 morfar och 7 mormor. I mappen 4 farfar ligger en ny mapp 4 farfar och en egen mapp för var och en av hans förfäder med respektive ordningstal på, d.v.s. 8 fff 9 ffm 16 ffff 17 fffm 18 ffmf 19 ffmm o.s.v.
I mappen för varje individuell förfader/-moder har jag sedan en mapp för barn (och undermappar för senare generationer som i vissa fall kan bli lite för många mappled). Filerna med källbilder har jag döpt ungefär som jag anger en källhänvisning. Husförhörslängder har jag sorterat efter fadern i hushållet eller änkan, om det är omgifte sorteras de efter vem jag är släkt med (den nya partnern hamnar i sin make/makas mapp). Stora samlingar filer rörande en sak, såsom en bouppteckning eller en stor juridisk utredning får en egen undermapp för att inte översvämma mappen med filer.
En nackdel med att ha filerna på det sättet är att jag måste räkna på släktskapen för att hitta rätt eller ha ett släktträd med kekule numrering nära tillhands. Men jag slipper klicka mig igenom stora mängder undermappar för att hitta rätt person. Man kan så klart byta ut kekule numreringen mot f, ff fm, fff ffm fmf fmm o.s.v. om man tycker att kekule är krångligt och att det blir enklare att navigera med bokstavsförkortningar. Jag tycker att det är enklare med kekule när det blir många generationer.
Mitt mappsystem för foton ser annorlunda ut och i det tar jag med de dokument som finns i släktarkivet såsom tidningsartiklar m.m. (dessa finns det även en kopia för under mina personmappar). Här finns ju inte lika många personer att ta hänsyn till så varje släkt har en egen mapp och undermappar efter den indelning i kuvert de har i släktarkivet.
71
« skrivet: 2011-02-24, 23:28 »
Om personen har antagit namnet såsom ett nytt namn eller ett gammalt släktnamn så bör han ha lämnat in en ansökan hos patent och registreringsverket. Här är en länk till PRVs info om efternamnsbyte: http://www.prv.se/Personnamn/Byta-personnamn/Byta-efternamn/ För namn som förvärvas i samband med giftermål tror jag att det räcker med att anmäla till skatteverket, men det låter inte på din beskrivning som om så kan vara fallet. Har du gjort en sökning på skivan Sveriges befolkning 1980 för att kolla om någon av hans, eller hustruns, föräldrar känns bekanta eller bär namnet?
72
« skrivet: 2011-02-17, 12:26 »
Stort tack! Kul att få bekräftat att det är fotografrekvisita. Synd att gul användes vid sorg för jag tyckte att det var ganska snyggt. Såhär blev resultatet med mörklila västar och ett försök till rosalila förkläde.  Staffan
73
« skrivet: 2011-02-14, 23:07 »
Tack för all hjälp. Eurenius bilder var intressanta, där fanns ett par som påminde om klädseln på bilden, vissa olikheter fortfarande dock och tyvärr var just de bilderna utan färg och utan angiven ort. Svart på livstycket som Kristina nämner är mycket möjligt, trots att bilden är solblekt i mitten så är livstyckena väldigt mörka, vilket gör det troligt att det är svart, mörkt blått, mörkt brun eller kanske mörkröd. Tack Ingela för att du skickat bilden vidare, det ska bli riktigt intressant att höra vad experten tror. Såhär blev bilden ifall livstycket är svart och med en gissning på att förklädet är svagt gult: 
74
« skrivet: 2011-02-13, 09:29 »
Jag har tänkt kolorera detta kort, men har lite huvudbry med vilka färger väst, väska och förkläde har. Det ser ut som någon typ av folkdräkt eller dylikt, men när jag googlar lyckas jag inte hitta några bilder som överensstämmer med dräkterna på bilden. De två västarna är ju dessutom något olika så de skulle ju även kunna ha olika färg.  Kvinnan till höger är Inez Grenholm, född 1892 i Skellefteå stad och bör ha bott där tills hon någon gång mellan faderns död 1916 och sitt giftermål 1919 (eller kort därefter) flyttat till Umeå. Men kortet är taget i Skellefteå så det är innan flytten. Hennes far är från Lövånger (AC)och modern härstammar från Rasbo i Uppsala län, de flesta av Inez äldre syskon är födda i Jörn (AC). Är det någon som känner igen dräkttyperna på bilden och vågar ge sig på ett försök på att gissa färgerna?
75
« skrivet: 2011-01-18, 23:43 »
Hej!
Är det någon som har tillgång till fotografiet på 1906 års konfirmander i Virserum, eller vet var det kan tänkas finnas?
Det ska enligt Gertrud Larsson, som var konfirmand, vara taget av en kvinnlig fotograf ifrån Vetlanda. (tidningsartikel i Västervikstidningen 30 maj 1979)
Mvh Staffan
76
« skrivet: 2010-12-31, 11:31 »
Med risk för att hamna under fel kategori frågar jag om mitt etiska problem här eftersom jag inte har hittat någon bättre kategori.
På min hemsida har jag i släktträdet person A som föddes som oäkta barn 1880. Hans mor gifte sig med en person B 1887 och A fick därefter styvfaderns (Bs) efternamn.
En person C som troligen är barnbarn till A har kontaktat mig via mail och tyckte att A var son till styvfadern B.
Därefter har jag kollat födelseboken och i den står det att As mor kyrkotogs såsom fästekvinna till en annan man vars efternamn A bar tills modern gifte sig.
Det troligaste är att As egentliga far är den man som var förlovad med modern vid kyrktagningen men att det förhållandet sedan sprack innan lysning och vigsel eftersom de inte verkar finnas i lysningsboken. Därefter har modern gift sig med en ny man och sonen har fått hans efternamn och därefter har man förtigit det hela och sagt till senare generationer att B var far till A.
Hur ska jag gå till väga? Ska jag tala om för C att det som står på min hemsida troligen stämmer och ge ytterligare information eller bör jag agera på något annat sätt?
77
« skrivet: 2010-11-15, 14:37 »
Hej
Jag söker efter uppgift om var en släkting befunnit sig mellan föräldrarnas död och sin vigsel den 16:e september 1792 i Svea livgardes fösramling i Stockholm (första lysning 6 Maj). Den ledtråd jag har är att hon vid vigseln hade v. Comm:r A. Lithanders betyg.
Är det någon som känner till en A. Lithander som 1792 kan ha varit vice Comminister?
Troligen i Jönköpingsområdet, men det kan även ha varit någon annanstanns i Sverige.
78
« skrivet: 2010-10-27, 19:58 »
Om Jöns Prytz vet jag ingenting, men baserat på orten Gråmanstorp (L) i föregående inlägg så skulle jag skulle gissa på att Jöns och sonen Christian är nära besläktade med Gästgivaren Lars Jonsson Prytz. Hans son Jonas Prytz sägs vara född i Gråmanstorp 1707 och någonstanns i tråden finns en referens till att Lars skulle ha befunnit sig i Gråmanstorp 1730.
Jag känner till två barn till honom och hans hustru Karin Christensdotter.
Magdalena född 1697-05-24 i Lahre i Allerum (M) (källa: ddss.nu)
Jonas Prytz född 1707-03-25 i Gråmanstorp (L) (källa: Lindberg, Otto - Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917. Finns hos Arkivdigital)
Tyvärr börjar gråmanstorps födelseböcker långt senare, så det är svårt att kolla upp datumen.
79
« skrivet: 2010-07-07, 10:26 »
Bilden måste vara tagen mellan 1889 och 1895 eftersom det var under den tiden fotografen var verksam vid stadsgården i Östersund enligt Lennart Snabbs register över fotografer. Personen på bilden ser ganska ung ut så jag skulle gissa på att han var född omkring 1860-talet.
80
« skrivet: 2010-07-07, 10:09 »
Jag tror nog mer på en militär än en kronolänsman ändå, men jag kan ha fel. På de bilder jag sett av uniformerade kronolänsmän/landsfiskaler och fjärdingsmän så har de haft ett emblem på kragen, jämför med denna bilden på kronolänsman Johan Olof Grenholm #65850. Emblemet varierar nog mellan olika län eller landskap tror jag. Grenholms kragemblem är från Västerbotten. Vår gren av släkten efter kronolänsman Grenholm har ärvt hans ämbetsvärja och den ser inte ut som den på bilden, men det kanske kan vara olika vid olika tillfällen. Jag lägger in en bild på hans värja för att jämföra med. 
81
« skrivet: 2010-06-18, 13:22 »
När en kvinna begick självmord 1888 så lade hennes styvdotter och en god vän ned rakbladet och spegeln som användes vid självmordet i kistan när de tog avsked av henne (de två var ensamma med kistan i kapellet). Detta finns nedtecknat i brev som styvdottern skrev till sin man.
Var det vanligt att man lade ned självmordsredskapen i kistan och i så fall varför gjorde man det?
82
« skrivet: 2010-05-17, 19:02 »
Tack för dina kommentarer Bernt!
Att mössan skulle kunna ha med HMS Thule att göra skulle jag aldrig själv kommit på. Såvitt jag vet hade familjefadern August Magnusson inget med flottan att göra, han var snickare. Det är inte omöjligt att de vid något tillfälle åkt från Stridshall i Sandhults socken (strax utanför Borås) till Göteborg och då kanske sett skeppet där och köpt en mössa.
Mitt behov av att tidsbestämma bilden har minskat markant eftersom jag fått svar från ett barnbarns barn till den unga kvinnan bakom det sittande paret som bekräftade min teori. Han frågade sin farbror som trodde att jag hade rätt i att den unga kvinnan var hans farmor.
Om man kan anta att inget hemmavarande barn uteblev från fotograferingen så är personerna på bilden följande (från vänster): Karl Robert (f. 1893-06-08), Gustav Daniel (f. 1891-07-21), Ida Sofia Olausdotter (f. 1864-11-24), Alma Leontina (f.1880-07-09, från faderns första äktenskap), John Leonard (f. 1896-03-24, min morfars far), August Magnusson (f.1846-12-04), Agdea Leontina (f. 1886-04-22), Tekla Viktoria (f. 1887-09-23). Alla barnen hette Magnusson förutom Alma som verkar ha kallat sig Augustsdotter (det gjorde även hennes äldre syster som var utflyttad vid fototillfället).
Nästa barn i skaran föddes 1898-05-08 så fotot är antagligen taget några månader före det, så att modern inte såg så gravid ut, eller något senare men att de inte tog med spädbarnet på bild. Så svaret på min fråga om tidpunkt bör bli att fotot kan vara taget sent 1897 eller under 1898 och det är på rätt sida om skeppet Thules sjösättning.
83
« skrivet: 2010-05-06, 23:19 »
Hej! Här är en bild som jag misstänker föreställer August Magnusson i Stridshall (torp) i Sandhults socken. Det finns inga namn på kortet så det är ren spekulation som jag försöker hitta stöd för eller emot. Jag undrar om något har lust att titta på bilden och göra en kvalificerad gissning på när den kan ha tagits. Min teori om vilka personerna är kräver att bilden är tagen omkring 1898.  Den lille gossen bör enligt min teori vara John Magnusson född 24/3 1896 På hatten står texten Thule mellan två flaggor och på hakklappen finns texten Pappas Älskling. Den äldre kvinnan på bilden har en brosch med ett kors, ett hjärta och ett ankare, Tro hopp och kärlek.
84
« skrivet: 2010-01-13, 14:16 »
Hej!
Var de befann sig 1714 vet jag tyvärr inte. Regementet befann sig i perioder i Göteborg och västkustens fästningar. Därför finns regementet omnämnt i Göteborgs Befästningar och Garnison av Valdemar Ljungberg. Där hittade jag ett par stycken på sidorna 333-334 som jag tycker verkar ge svar på frågan om hur luckorna fylldes.
De vakanser uti regementets numerär, som uppstått under fälttåget i Skåne, fylldes enligt Krigskollegii förordning med krigsfångar, företrädesvis av tysk nationalitet, vilka voro villiga att träda i konungens av Sverige tjänst. Av detta manskap, som uppsattes på grund av förordningen, bildades under år 1711 en bataljon under överstelöjtnanten vid regementet Peter Stöhr (Stöhrs bataljon), vilken den 4 mars 1714 införlivades med regementet.
Under år 1715 hade regementet kompletterats med i landet varande danskar och sachsare samt de lösa karlar av tysk nationalitet vilka i provinserna kunde uppspåras, varvid ingen av dem skulle undslippa utom de som vunnit burskap i städerna. Meningen har följande fotnot: Guvernören K. G. Mörners skr. till magistraten i Göteborg 1714 30/2. Magistr. prot. L. A. G.
85
« skrivet: 2009-12-09, 12:06 »
En släkting till mig var arresterad mellan december 1707 och någon gång 1710 (I malmö och Jönköping) varefter han friges (han verkar även frias från de anklagelser som riktats emot honom). Under de ofredstider som rådde i Skåne skickades han från fångenskapen i Malmö till Jönköping. I en beräkning över hur mycket det hela kostat honom i uteblivna löner mm finns följande text :  4. Noch(?) för mig ifrån Novbr 1709 och till __br 1710 är ett åhr på een främad(?) orth i Jönköping och under reesan fram och tilbaka sampt här i Malmö 250 (Cr Sölfwermt) Det ser ut som om han tänkt skriva 9br, men nian påminner mer om ett g. Det är väl november som betyder nionde månaden? Vad tror ni, har han bara använt två sätt att skriva november eller syftar han på en annan månad?
86
« skrivet: 2009-12-03, 22:03 »
Hej!
Jag undrar om någon har uppgifter om Fänrik Johan Varling.
Detta är vad jag känner till:
Johan Varling avancerar den 26:e december 1713 från Fältväbel vid Öv. Hastfers regemente till Secundär Fändrik vid Hundrahärads kompani vid Upplands regemente. [gmr 1714 och 1715 Upplands reg. Hundrahärads komp.] Jag hittar honom inte i generalmönstringsrullan 1718 då han enligt lysnings-/vigselnotisen sägs vara Fänrik vid Upplands reg.
1718 sker lysning mellan Johan Varling och änkan Christina Samsiö (änka efter knappmakaren i Malmö Erik Denitz). Jag har lite svårt att få ut all information ur lysningsnotisen, men remiss skickades till hans regemente och det verkar som om de blev gifta den 10:e februari 1718 i Malmö Santkt Petri. [Malmö St. Petri E:1 s.82]
Därefter är paret försvunna för mig. Någon som vet mer?
87
« skrivet: 2009-11-25, 11:35 »
Hej!
Jag plannerar att börja skriva en släktbok och har en liten fundering när det gäller upphovsrätt.
I Genealogiska Föreningens samlingar finns några maskinskrivna häften som en tysk genealog sammanställde 1948. I dem finns det bland annat en gren av släkten som flyttade från Malmö till Hamburg och förtyskade namnet. Den grenen av släkten går över sex generationer och sammanställningen består av fyra maskinskrivna sidor på tyska.
Jag har i dagsläget ingen möjlighet att utföra någon källforskning i Tyskland och jag vet inte om den tyske genealogen publiserade materialet i tryckt form så att man kan göra en ordentlig källhänvisning.
Den bok jag plannerar att skriva är en släktbok och kommer därför att ges ut i en liten upplaga och framförallt bland släktingar till de som tas med i släktboken. Men om upplagan blir stor nog ska väl pliktexemplar skickas till KB och universitetsbiblioteken?
Vad jag skulle vilja göra är att översätta materialet om den tyska släktgrenen och ta med det som ett kapitel i släktboken. I början av kapetlet kommer jag naturligtvis tydligt makera varifrån materialet kommer och att ingen kontroll av källor har genomförts.
Vad tror Ni, strider det mot upphovsrätten eller är det ok att ha med?
88
« skrivet: 2009-11-06, 14:43 »
Tack Calle och Niklas!
Även om Alf Erlandssons bok är något för tidig (min första befallningsman fick sin tjänst 1694) så låter det som en intressant bok jag definitivt ska kolla upp.
Den Lindebergska samlingen verkar lovande, jag får nog cykla ner till arkivet på måndag och ta en titt.
89
« skrivet: 2009-11-05, 09:50 »
I Skåne finns boken Landsstaten - I Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 av Otto Lindberg (tryckt 1919). I den finns mer eller mindre utförliga biografiska antecknignar om ämbetsmän och tjänstemän, bland annat kronobefallningsmän.
Är det någon som vet om det finns liknande böcker i andra delar av Sverige? Det jag är mest intresserat av är Hallands län och Göteborgs och Bohuslän.
90
« skrivet: 2009-10-27, 19:37 »
Hej!
Är det någon som har information om Regementsskrivaren vid Norra Skånska Kavalleriregementet Johan Stubb eller hans dotter Ingeborg Eleonora Stubb?
Här är det jag vet om Johan Stubb:
1721 avancerar Johan Stubb från kommissarie till Regementsskrivare vid Norra Skånska Kavalleriregementet. Han gifte sig 29/11 1723 i Äspinge (M) med Christina Siöholm (f. 22/3 1705 på Toppeladugård i Genarp (M)). 16/6 1725 föds parets enda barn Ingeborg Eleonora Stubb i Äspinge (M). 1725 avviker Johan Stubb till Danmark, han återkom och dog i arrest i Kristianstad (L) samma år (enligt gmr). Den 29/5 1726 begravs Johan i Äspinge (M).
Hustrun, Christina, var 1737 skriven hos sin syster Ingeborgs man Befallningsmanen Printzler i Oderup, Östraby (M). Hon förekommer som Fru Stubb i några av sina syskons barns dopnotiser och det sista jag känner till är att hon var närvarande vid ett dop 20 mars 1741. Därefter vet jag inte vart hon tagit vägen.
Dottern Ingeborg Eleonora verkar förbli ogift, i sin kusin Justiana Appelmark´s (f. Printzler) bouppteckning
1775 nämns det att Mademoiselle Eleonora Stubb via ett gåvobrev testamenterat till Justiana Appelmark´s son Sven Christian.
91
« skrivet: 2009-10-21, 18:48 »
Hej!
Jag sökte efter Ludvig Pollman/Pållman i min Exellfil där jag påbörjat ett register över Sachsiska infanteriregementets soldater i Generalmönstringsrullorna. Där hittade jag honom inte.
Mitt register är nästan klart 1719, 1720 och 1721 (då regementet lades ned), men de tidigare åren 1707, 1709, 1710 och 1712 har jag bara några få kompanier registrerade. Det finns även rullor (inte GMR) för 1716 och 1717 som inte finns digitaliserade, vilket alla de andra gör hos SVAR. Dessa har jag inte börjat på ännu. Jag är med andra ord ganska säker på att han inte fanns i regementet 1719-1721, men han kan mycket väl ha funnits där tidigare. Regementet är ju trots allt ett väldigt bra ställe att leta efter Sachsiska krigsfångar vid den tiden.
92
« skrivet: 2009-10-17, 10:24 »
Hej!
Detta är ett svar till ett gammalt inlägg från den 3:e mars 2005 skrivet av Eva Lund
Evas fråga var:
Är det någon som har några upplysningar om paret Jonas Eriksson, död i 1748 i Ängelholm, samt hans hustru Marna Samsiö, död 1742 i Ängelholm. Tyvärr vet jag inte om dessa är födda i Ängelholm eller om de bara är inflyttade. Skulle vara tacksam för all hjälp jag kan få.
Jonas Ericsson var född omkring 1676* och dog 1748-02-06 i Ängelholm. Han blev Tullnär i Ängelholm 1709 12/6* och blev samtidigt postmästare där. Sin postmästartjänst blev han av med 1721* och han blir avskedad från Tullnärstjänsten 1723 7/5*.
Jonas Ericsson var besökare i Malmö innan han fick sin tjänst som Tullnär i Ängelholm. Det måste ha varit under den tiden som han träffade Marna/Maria Mårtensdotter Samsiö.
Marna Samsiö var född omkring Mars 1672 vilket är beräknat från hennes ålder i dödboken. Hon föddes med största sannorlikhet i Malmö. Hon var dotter till Slaktaren i Malmö Morten Jacobsson Samsiö (född 1640-10-26 i Malmö, död 1713-10-06 i Malmö Sankt Petri) och hans hustru Anna Simonsdotter (född 1648-08-08 i Malmö, död 1707-02-20 i Malmö Sankt Petri). Morten och Anna gifte sig troligen omkring 1666-04-24 då Morten betalade brudpenning till kyrkan.
När Jonas och Marna gifte sig vet jag inte, men det var före 1698 då den äldsta vigselnotiserna är ifrån i Malmö. Jonas Ericsson och Marnas barn var:
-Eventuellt en Erik Carsell som var fadder till Anna Sofias barn men som i så fall är född innan 1698 då födelsenotiserna började skrivas i Malmö.
-Carl Carsell född 1699-07-07 i Malmö Sankt Petri (M)
-Anna Sofia Carsell döpt 1702-10-17 i Malmö Sankt Petri (M) död 1772-03-28 i Landskrona (M)*. Gift 1:o med Jöns Rohlin (död 1732-04-20 i Ängelholm (L)) Här känner jag till fem barn. Gift 2:o med Carl Adlerstierna (född 1703-08-14* död 1750*) I detta andra äktenskap känner jag till två barn.
-Hack född 1704-09-26 i Malmö Sankt Petri (M) död späd
-Johannes Carsell född 1706-05-19 i Malmö Sankt Petri (M)
-Hack Carsell(?) född 1709-01-07 i Malmö Sankt Petri (M), Död 1742-04-02 i Ängelholm*
-Christina Maria Carsell född 1712-04-15 i Ängelholm (L) gift med Jöns Skytth 1747-11-29 i Kattarp (M)
-Agneta Catharina Carsell(?) döpt 1714-08-24 i Ängelholm (L)
-Anna Catharina Carsell (?) döpt 1716-07-13 i Ängelholm, begravd 1717-12-13 i Ängelholm (L)
*Gunnar Bergström - Stora Sjötullen och Lilla Sjötullen 1658-1765, Lund 1958
Staffan
(Meddelandet ändrat av ztaffe 2009-10-17 10:26)
93
« skrivet: 2009-08-15, 14:44 »
Tack för ditt svar Carl.
Jag var rädd att det funka så även några år efter lagen kom.
Det var intressant med att adoption infördes 1918. Då var gossen 22 år gammal och frågan är om man bryr sig om att adoptera när barnet redan är vuxet. Jag har en kopia av Bouppteckningen efter styvfadern, i den anges han som ett av barnen, ingen skillnad mellan honom och halvbröderna. I bouppteckningen använder han bara styvfaderns efternamn.
94
« skrivet: 2009-08-15, 10:34 »
Hej!
En släkting till mig förlorade sin pappa vid två års ålder (1898) och 1907 gifter hans mamma om sig. Senare i livet har min släkting och hans barn haft dubbelt efternamn efter både fadern och styvfadern. Hans halvbröder i det andra giftet använde naturligtvis bara sin egen pappas namn. De bodde i Skäfthammar (C).
Kan det finnas någon information om namnbytet någonstanns? Det bör ju ha skett 1907 eller senare. Kan han ha blivit adopterad av styvfadern och därför tagin hans namn också? Var hittar man i så fall information om en eventuell adoption?
(Meddelandet ändrat av ztaffe 2009-08-15 10:34)
95
« skrivet: 2009-06-13, 10:38 »
Kolla lite på www.vallon.se, där finns förutom listor på olika vallonnamn även lite info om olika vallonbruk. Det kan eventuellt underlätta att i första hand söka i de delar av släkten som bott i vallontäta bruksorter (Eller i närheten av bruksorterna). Själv har jag kommit långt bak i forskningen på min farmors släkt i Uppland utan att hitta mer än två ingifta valloner som jag alltså inte är släkt med, trots att det pratats endel om vårt vallonblod. Däremot hittade jag valloner när jag forskade på en västerbottnings anor (som ej är släkt med farmor), som visade sig härstamma från uppland. Med andra ord funkar det inte alltid att leta främst i bruksortena men det är väl värt att hålla extra utkik där.
96
« skrivet: 2009-05-17, 10:36 »
Hej Lars!
Jag har sökt i mitt register och tyvärr inte hittat din släkting. Men jag har ännu inte registrerat klart de tidiga åren som vore intressanta i Frans von Hollijs fall. Mitt register är mest komplett omkring 1719-21 än så länge och då ska han ju redan ha blivit ryttare och är nog då vid ett annat regemente. Jag hittade inte heller någon av de andra dopvittnena, möjligen att det finns någon kandidat på Corporal Fischer, men det är inte ett helt ovanligt efternamn. Men som sagt så har jag inte kommit så långt på registret under åren 1707, 1709, 1710 och 1712. Det fanns många soldater i regementet 1707 som inte finns kvar 1719-21, förutom möjliga tjänstebyten så dog många av soldaterna av pesten i Blekinge 1711.
Jag känner inte till något annat regemente som bildades av sachsiska krigsfångar vid den tiden, däremot är det inte helt osannorlikt att Frans von Hollij kan ha varit i regementet under några år och sedan fått en något högre tjänst vid ett annat regemente.
En av mina två släktingar som kom till regementet som krigsfångar, Gotthard Diedrik von den Brinken (född i Kurland), var troligen också adlig och hans tid i regementet var kortvarig. Redan 1709 (då han var sergeant) transporterades han till Upplands regemente och steg i graderna. Så jag skulle kunna tänka mig att man tog till vara på de av krigsfångarna som var officerare sedan tidigare (Jag vet inte säkert om min släkting varit officerare innan tillfångatagandet).
När det gäller att hitta andra möjliga regementen kan jag rekommendera boken:
Stora Nordiska Kriget 1700-1721 Fanor och uniformer av Lars-Eric Höglund - Åke Sallnäs som Magnus Lindskog rekommenderade längre upp i denna diskussionstråd, 24 februari 2007. I den finns alla(?) regementen listade som verkade under det stora nordiska kriget.
Jag ska hålla ögonen öppna efter Frans von Hollij och dopvittnena när jag sakta jobbar vidare med registreringen av generalmönstringsrullorna 1707-1712.
97
« skrivet: 2009-04-10, 09:10 »
Hej!
Tack för alla svar.
Via mail fick jag svar från Björn Engström att det såg ut att vara:
Mjöldryga, korn (den stora är sexradskorn) och råg.
Jag fick även ett svar från receptionisten på Alnarp att hon fått beskedet att när det gäller gamla fröer så kan man vända sig till Nordiska genbanken. Så dit ska jag ringa efter påsk och se vart det leder.
Mvh Staffan Benedictsson
98
« skrivet: 2009-04-06, 20:17 »
Nu har jag mailat till Alnarp och väntar med spänning på svar =)
99
« skrivet: 2009-04-05, 17:48 »
Jag har hittat frön i en volym med rörande en kommissions bevis mot en befallningsman som avsattes, men senare fick tillbaka tjänsten. Tre olika typer, två av dem tror jag var någon form av sädesslag men den tredje är kan jag inte alls komma på vad det kan vara för frö. Volymen var från 1709-1710 och i den har jag bland annat hittat en längd som nämner råg (tror jag att det var). Någon växtkunnig som har lust att gissa på vad det är för frön?  De översta två är samma frö i olika vinklar och av det finns det bara ett i volymen, trodde nästan att det var en insekt först, men det ser mer ut som ett frö av något slag. De undre finns det flera av i volymen. (Meddelandet ändrat av ztaffe den 05 april, 2009)
100
« skrivet: 2009-03-22, 17:15 »
Hej!
Jag har i Biographica hittat ett brev som en släkting skickade till kungen (1748) och bad om att kungen skulle skicka remiss och befallning till Göta hovrätt och föra upp honom som en av kandidaterna till tjänsten som Häradshövding i Torna, Bara och Harjagers härader i Skåne. Har jag uppfattat det rätt att det var Hovrätterna som tillsatte Häradshövdingar och har det alltid varit så?
Var hovrätterna involverade i att tillsätta andra jobb såsom befallningsmän och räntmästare eller sköttes det av länsstyrelsen (eller dylikt)?
101
« skrivet: 2009-03-09, 14:58 »
Niclas.
Jag har inte sett något i rullorna om att någon soldat skulle ha varit zigenare, men jag ska hålla ögonen öppna.
102
« skrivet: 2009-03-09, 11:03 »
Ja, jag hittar två Andreas Schwartz. Den första hittas år 1719 och 1720 på nummer 85 i Kapten Moltzers kompani
1719: Andreas Schwartz, 50 år gammal, 3/4 tjänsteår, ursprung: Norrkiöping, Svars BildId: A0029621_00337
1720: Andreas Schwartz, 51 år gammal, 1 3/4 tjänsteår, ursprung: Norrköping, Svars BildId: A0029622_00374, begär och får avsked
Den andra hittar jag i Kapiten von der Pahlens kompani 1719 och 1720. Jag har ännu inte gått igenom Moltzers och von der Pahlens kompanier för år 1721, men han har säkerligen ett annat nummer där eftersom höga nummer i rullan innan har fått fylla i de många luckorna.
1719: Andreas Schwartz, 42 år gammal, 4 tjänsteår, ursprung: Ancklam Svars BilsId: A0029621_00403
1720: Anders Schwartz, 43 år gammal, 5 tjänsteår, ursprung: Anklam Svars BildId: A0029622_00332
103
« skrivet: 2009-03-09, 00:10 »
Hej Björn!
Ja, det finns en Mathis Janofskij 32 år gammal 1719 med 12 tjänsteår. 33 år gammal och 13 tjänsteår år 1720. 14 tjänsteår 1721. Han sägs komma från Brandenburg och Svars BildId för 1719, 1720 och 1721 är A0029621_00191, A0029622_00286 respektive A0029623_00215.
1719 och 1720 har han nr 102 i Kapten Mobergs kompani och 1721 flyttas han till nr 4 i samma kompani.
104
« skrivet: 2009-03-08, 22:58 »
Ja, det är livkompaniet vid det Sachsiska infanteriregementet.
Det är kul att höra talas om vad som hänt soldaterna vid regementet. Själv har jag märkligt nog inte mindre än fyra kopplingar till regementet. Två krigsfångar, en från Königsberg och en från Kurland, en svensk volontär och så är jag släkt med en kortlivad hustru till den andra(?) regementschefen Zengerlein. Med den höga närvaron i min släkt tycker jag att det borde finnas ganska många personer kvar, alla kan ju inte ha tvingats lämna landet.
105
« skrivet: 2009-03-08, 18:17 »
Hej! Jag håller på att göra en form av register eller partiell avskrift av generalmönsterrullorna för regementet i ett exell-dokument. Än så länge har jag gått igenom 1719, 1720 och delar av 1721. Jag sökte efter namnet Panowitz i dokumentet och hittade en person som hette Hans George Pannewitz. 1720 och 1721 sägs han ha varit 35 respektive 36 år gammal, han ska alltså ha varit född omkring 1685. I kollumnen om antal tjänsteår (i svensk tjänst) står 13 respektive 14 år vilket innebär att han var en av dem som var med från det år regementet grundades. 1720 anges hans ursprung till Wittenberg och 1721 anges den till Sachsen. 1719 angavs varken ålder, tjänsteår eller ursprung. 1719 och 1720 står han som nr 104 i Livkompaniet och 1721 har han flyttats till nr 14 som var vacant året innan. Han är alltså inte skriven som officer alls i regementet utan en vanlig soldat. Svar har generalmönsterrullorna digitaliserade och H G Pannewitz hittas på följande av Svars BildId: år_______BildId 1719: A0029621_00293 1720: A0029622_00049 1721: A0029623_00025 Jag gick in och kollade de tre sidorna lite snabbt. Det mesta av gmr för regementet står på tyska. 1719 står det 104 Hans George Pannewitz ist aus der Billingheit(  ) Postirung des nachts zwichen d 26 und 27:te Septemb. 1719 beij der Attaque.....(?).... gefangen worden. 1720 står det ... gefangen gewesen und d. 20 October 1719 ...(?).. zur Compag. gekommen Men min knaggliga tyska tolkar jag det som att han natten mellan den 26:e och 27:e september tillfångatogs på sin postering av attakerande fiender(?). och att han den 20:e oktober 1719 kom tillbaka till kompaniet. 1721 får han avsked från regementet med en motivation på svenska som jag inte lyckas läsa illa .....ssera(?). Hos Svar finns även GMR för 1707-1712 och 1712 har han inte nr 104 i Livkompaniet. Det finns ett par kompletterande mönstringsrullor under åren mellan 1712 och 1719 (jag tror att det bland annat var 1716 och 1717, men jag minns inte riktigt.). Kanske kan dessa ge svar på var han befann sig innan han kom till nr 104 i Livkompaniet. Tyvärr finns de inte digitalt hos Svar eftersom de inte är generalmönstringslängder. Men de finns på mikrokort. (Meddelandet ändrat av ztaffe den 08 mars, 2009) (Meddelandet ändrat av ztaffe den 08 mars, 2009)
106
« skrivet: 2009-02-22, 17:23 »
Hej!
Jag har en nål i en höstack som jag skulle vilja hitta.
Anna Marta Samsioe är omnämnd som omyndig respektive gift med en man vid namn Zetterberg i två mostrars bouppteckningar 30 Juni 1789 respektive 26 nov 1792. Jag vet inte var Anna Marta vistats efter 1773 då föräldrarna dött. Men jag skulle gissa på Jönköpingstrakten eftersom flera av moderns syskon bor i den trakten och att en hovrättskamrer vid namn Johan Swanbeck anges som förmyndare 30 Juni 1789.
Är det någon som vet någon lämplig Zetterberg som skulle kunna ha gift sig med Anna Marta?
107
« skrivet: 2009-02-21, 10:31 »
Angående Magnus två sista stycken i inlägget 18/2: Jag har aldrig stött på att en man tog kvinnans efternamn, däremot som Göran skriver att barnen tog moderns. Jo det verkar vara ganska olika på olika platser, mitt rekord i ärvda patronymikon är en familj där barnen i andra giftet, födda 1739-58, tar faderns efternamn/sonnamn (Benedictsson).
108
« skrivet: 2009-02-01, 17:22 »
Hej!
Här är en liten fortsättning på min fråga den 20:e december 2006.
Enligt [Carl Sjöström - Blekingska nationen 1697-1900 s 84] föddes Hans Beckman i Karlskrona 25 mars 1709 och var son till en Skeppstimmerman, blev kollega i Malmö 1735 och den 27:e nov. 1745 ska han ha blivit vansinnig och suspenderats och 1746 ha avsatts. I mantalslängder för Malmö ser man att han bor med sin familj på nr 183 år 1742 och sedan på nr 141 år 1743-46. Därefter försvinner han från nr 141, vilket bekräftar att något hänt 1746.
Är det någon som stött på honom, hustrun eller barnen efter 1746, för mig verkar de helt försvunna.
Hustru: Greta Maria döpt 1698-04-03 i Lund domkyrko.(M)
son: Nicolaus f. 1735-04-11 i Lunds domkyrko.(M)
dotter: Metta Mariana f. 1737-02-24 f. 1737-02-24 i Malmö St. Petri (M)
109
« skrivet: 2009-01-12, 20:48 »
I Svenska släktkalendern är en gren av släkten Prytz medtagen, ättlingar till Magnus. I stycket före släkttabellerna står det:
Släkten anses vara af samma ursprung som den sedan 400 år i Sverige vidt utbredda ätten Prytz, af hvilken åtskilliga grenar tillhöra svenska och en gren ännu tillhör finska riddarhuset. Äldste med visshet kände stamfadern var Jonas Prytz, f. 1633, ryttare vid Skånska kavalleriet, död 1716. från en hans son Lars härstammar den danska släkten Prytz. En annan son var Petter, f. 1669, hemmansägare och rusthållare i Dalby i Skåne, död 1728, g. 1700 m. Cecilia Pedersdotter, i hennes andra gifte, f. 1661, död 1732, som hade sonen Magnus, f. 1701, kronobefallningsman i Frosta härad, död 1741, g. 1733 m, Mätta Sophia Sjöholm, i hennes första gifte, f. 1711, död 1778........(och så vidare)
[Svenska Släktkalendern 1920-21 s. 378]
Om den äldsta kända är en ryttare så finns ju också möjligheten att han fått namnet som ett soldatnamn och är döpt efter en härförare eller dylikt, jag har sett ett fall av det under tidigt 1800-tal hos en ryttare i skåne. Men vi kan ju hoppas på att det finns en koppling, det vore roligare.
En liknande formulering används i Svensk Slägtkalender för år 1888 s213:
Slägten anses vara af samma ursprung som den sedan 400 år i Sverige vidtutbredda Prytzätt, af hvilken åtskilliga grenar tillhört Svenska och en gren ännu tillhör Finska riddarhuset. Den äldste, med visshet kände, stamfadern för nedanskrifna slägt, Magnus Prytz, f. 1700, död 1741, kr. befalln.man i Frosta h:d (Skåne) & g.m. Mätta Sophia Sjöholm, f. 1775, död 1778, hade sonen.....
[Svensk Slägtkalender för år 1888 s213]
Det känns som om personen som skrev det har helgarderat sig med ordet anses. När de skrev det först 1888 var ju Magnus äldsta kända och när de skriver om släkten igen 1920-21 har de hittat ytterligare två generationer, men fortfarande inte kunnat koppla ihop släkten med övriga Prytz i Sverige.
110
« skrivet: 2009-01-11, 15:11 »
Hej!
Magnus Prytz ska enligt Otto Lindebergs: Landsstaten vara son till Inspectoren på Dalby kloster och gästgivaren i Dalby Peter P. och Cecilia Petersdotter. Mer än så vet jag inte om Magnus Prytz föräldrar, jag är släkt med Magnus hustru genom hennes halvsyster, så det jag intresserat mig för mest är parets barn.
Magnus gifte sig mycket riktigt med Mätta Sofia Siöholm 10/7 1733 i Malmö St. Petri. De fick följande barn:
*Johan Peter f. 29/4 1734 Hunneberga, Harlösa (M) död före moderns död 1778
*en dotter döpt 2/7 1735 Hunneberga, Harlösa (M) död före moderns död 1778
*Catharina döpt 11/7 1736 Hunneberga, Harlösa (M) död 4/2 1801 i Gudmuntorp (M) Gift med inspectorn på Löberöds gård, Michael Klein, 5/1 1757 i Harlösa (M). De fick barnen Hack, Nils Christopher och Amalia Sofia.
* Jacob f. 1/9 1737 Hunneberga, Harlösa (M) begravd 25/11 1739 i Hunneberga, Harlösa (M)
* Hedvig f. 19/3 1739 Hunneberga, Harlösa (M) begravd 16/4 1739 i Hunneberga, Harlösa (M)
* Magnus f. 20/3 1741 Hunneberga, Harlösa (M)
Hustrun Mätta Sophia Siöholm (född 24/8 1711 på Toppeladugård i Genarp (M), död 17/2 1778 (enligt bouppteckning i Frosta hr, dödsnotis ej upphittad)) var dotter till Inspectorn på Toppeladugård Nils Jönsson (född beräknat 1650 i Ängelholm, död 3/6 1714 Toppeladugård, Genarp (M)) och hans andra hustru Catharina Poppelman (död 21/2 1731 i Qvärlöv, Bjällerup (M)) Dotter till Tullnären i Malmö Johan Poppelman och Ingeborg Wilschiött.
111
« skrivet: 2008-12-05, 15:23 »
Tack Stefan!
Mvh Staffan
112
« skrivet: 2008-12-05, 11:53 »
Hej! I Inspector Nils Jönsson på Toppeladugårds bouppteckning 1713 finns det en sida om utdelade pengar till äldste sonen Jöns Nilsson Siöholm. [Bara häradsrätt FIIb:1 mapp nr 7] Ett stycke är särskillt intressant och jag har i stort sett förstått innebörden av texten men är osäker på de två sista och troligen viktigaste orden.  Efter Inspectoren sal. Nils Jönssons bok bekommit sedan 1703 då han tog avsked ifrån academien i Lund at resa ... ...... 2514:4:_ Jag tycker nästan att det skulle kunna stå ut Råstock, men jag är väldigt osäker. Det tilltänkta R:et är ju exempelvis inte särskillt likt ett R. (Meddelandet ändrat av ztaffe den 05 december, 2008)
113
« skrivet: 2008-12-04, 23:17 »
Tack Anders!
Bra att veta, då finns det en liten chans till att det är kyrkoherden där ändå. Men risken finns ju också att det var någon annan som av någon anledning bodde/födde sitt barn just där.
114
« skrivet: 2008-12-03, 11:06 »
Hej!
Är det någon som vet vem som var kyrkoherde i Öved omkring 1607, eller har herdaminnet lättillgängligt?
Det finns nämnligen en gravsten i Genarps kyrka för en Karne Söffrensdatter som sägs vara född i Övaereids prästgård 1607 av hederlige foraeldre. Jag är inte säker på om Övaereid motsvarar Öved, men det var det närmaste jag kunde hitta i Skåne.
115
« skrivet: 2008-11-29, 23:24 »
Stort tack Gudrun och Anders!
Jag har nu kollat uppgifterna mot kyrkoböckerna via arkivalieronline.dk och det ser ut att stämma. Och den magister Johannes Sjöholm (eller Söeholm som jag tycker att det verkar stå) ät högst troligt Gertruds bror. Jag har även börjat kolla i de tre socknarna efter ytterligare barn, men ännu inte hittat några.
116
« skrivet: 2008-11-28, 18:10 »
Tack Anders!
Det hade jag glömt bort. Det stämmer, den efterfrågade Gertruds syster Petronella är omnämnd i brodern Jöran Siöholms bouppteckning, det verkar som om hon har bott hos sin bror. Det fick mig att leta i Jörans dotters senare hemsocken Trelleborg efter Petronellas dödsnotis och fick napp. Så därför kan jag nu komplettera ovanstående lista över Gertruds syskon med:
*Petronella Siöholm född omkring 1681, död 1/12 1755 i Trelleborg (M), ogift.
117
« skrivet: 2008-11-28, 00:11 »
Hej Gudrun och stort tack för att du tar dig tid att hjälpa mig.
Jag tog just en nogrann titt på ovan nämnda brev från Friederich Holmer till Lanilius. Jag har haft svårt att tyda innehållet, men tror att en identifierande mening lyder: ... weed skiftet efter min salig swiger fader Inspectoren Niels Jensen paa Toppelagaard, at ordinere til formyndere for min nu warende huustrue Giertrud Siöholm hendes nu salige broder Sewerin Siöholm, som siden weed döden er afgangen.
Så om jag tolkat texten rätt så var Gertrud gift med Friedrich Holmer i Köpenhamn. Vigseln måste i så fall ha skett mellan faderns bouppteckning 1714 då hon var ogift och 1721 då brevet skrevs.
Kan uttrycket Svåger fader (Swiger fader / Suiger fader) ha använts för hustruns far, motsvarande svärfar i svenskan?
Gertrud hade många syskon, men jag har inte sett någon uppgift om att någon av dem åkt över till Danmark. Syskonen är:
I fadern Nils Jönssons första äktenskap med Brita Sörensdotter:
*Jöns Siöholm, Kapten (verkar ha flyttat till Rostock enligt Nils Jönssons bouppteckning)
*Severin (Sören/Söffren) Siöholm, Landsbokhållare, död 5/8 1716 Assartorp, Lyngby (M)
*Johan Siöholm (magister) begravd 29/4 1722 i Genarp (M)
*Jöran Siöholm, Inspector på Svaneholm, död 24/8 1750 i Karlshamn (K)
*Petronella Siöholm (var fortfarande Junfru vid faderns död 1714 och verkar iallafall 1710 ha bott i Malmö)
*Mätta Siöholm, född omkring 1680, begravd 17/10 1749 i Malmös Sankt Petri (M), gift med Kronobefallningsman, sedemera Lanträntmästare Simon Samsiö (Min gren)
*Lena Nilsdotter, född omkring 1683, död 20/12 1701 i Ystads St Maria (M), gift med Handelsmannen i Ystad Gurris Åkesson
*Margareta Siöholm, född omkring 1685, död 20/2 1751 i Malmö St Petri (M), gift med Lanträntmästare Efvert Helman
*Anders Nilsson, född 22/6 1696 på Toppeladugård i Genarp (M), begravd 18/9 1698 i Genarp (M)
I faderns andra gifte med Catharina Poppelman:
*Jacob Siöholm, Landskamrer, född 11/4 1701 i Genarp (M), död 18/8 1737 i Ystad St Petri (M) (men boende i Malmö)
*Birgitta Catharina Siöholm, född 9/5 1702 i Genarp (M), gift med Befallningsman och tullförvaltaren Johan Cronqvist
*Ingeborg Siöholm, född 28/6 1703 i Genarp (M), död 3/12 1774 i Brandstad (M), gift med kronofogden Casten Christian Printzler
*Christina Siöholm, född 22/3 1705 i Genarp (M), gift med Regementsskrivaren Johan Stubb
*Hack Siöholm, Landskamrer, född 18/7 1706 i Genarp (M), död 14/5 1773 i Domkyrkofösamlingen i Göteborg (O)
*Isak Nilsson, född 8/9 1707 i Genarp (M), begravd 26/12 1707 i Genarp (M)
*Mätta Sophia Siöholm, född 24/8 1711, gifte 1 Kronobefallningsman Magnus Prytz, gifte 2 Frälseinspectorn Christoffer Kragius
*Anna Maja Siöholm, född 28/5 1713 i Genarp (M), död 26/3 1786 i Vollsjö (M), gift med Cornetten Johan Friedrich Schroeder
*Johan Nilsson född 28/5 1713 Genarp (M), verkar vara avliden innan faderns död 3/6 1714.
(Meddelandet ändrat av ztaffe den 28 november, 2008)
118
« skrivet: 2008-11-26, 10:28 »
Hej!
Jag undrar om någon vet något om Gertrud Nilsdotter Siöholm, eller har tips på hur jag kan gå tillväga för att hitta henne i danska källor.
Hon föddes troligen på 1680 talet i Genarp (Malmöhus län, Skåne, Sverige) och var dotter till Inspectorn Nils Jönsson på Toppeladugård och står vid faderns död 1714 fortfarande som jungfru i hans bouppteckning. Gertrud flyttade till Köpenhamn omkring sekelskiftet 1700, men jag har ingen aning om var i Köpenhamn endast att hon med säkerhet bodde där 1709 och högst troligt fortfarande 1721.
I faderns bouppteckning finns en sida med med debit och credit för varje barn, på Gertruds sida finns följande kostnad:
Ao 1708 d 6 juli och 5 nov. efter Kjöpmännens Friedric Hässien(?) och Anders
Hanssons från Kiöpenhamn d 6 juli 1709 öfversänd räkning på 21 ... 3...:14 .. .danska ... i
Swenskt mynt __40:18:-
Det finns även ett brev som jag ännu inte förstått innebörden av från Friderich Holmer adresserat till Nils Langilius, Bjellerup (tror att Langilius är häradshövding) och daterat i Köpenhamn 12 mars 1721. Brevet nämner Gertrud, Gertruds avlide far och avlidne bror. Fadern avled 1714 och brodern 1716, men brevet från 1721 har ändå lagts i faderns bouppteckning från 1714.
119
« skrivet: 2008-11-09, 10:43 »
Hej!
Jag undrar om någon har någon information om rådmannen Jörgen Christensen i Ystad död omkring 1645 (?), gift 1622 med Karen Söffrensdatter (f. 1607 i Övaereied (?) prästgård, d. 24/8 1687 på Assartorp, Lyngby (begravd i Genarps kyrka)). Paret sägs ha fått 3 söner och 2 döttrar.
(alla uppgifter kommer från Karen Söffrensdatters gravsten i Genarps kyrkas mittgång (3:e stenen från altaret), från 1693) Uppgigften om när Jörgen skulle ha dött är lite tvetydig, det står att de var gifta över 25 år, vilket skulle ge att han dog 1647, men sedan står det att hon gifte om sig 1645 med Anders Svensson (handelsman på Kristianshafn).
120
« skrivet: 2008-09-01, 11:38 »
Traditionen att lägga granris på vägen vid begravningar som Karl-Eriks bild visar finns fortfarande i trakterna omkring Hyltebruk, Unnaryd, Femsjö. I samband med att en släkting till min sambo begravdes nyligen lades ett kors av granris ut på vägen i den avlidnes hemby. Om man lade ut mer än ett kors vet jag inte.
121
« skrivet: 2008-08-01, 11:21 »
Tack Torbjörn! Jag tycker också att det står Kusken. Anledningen till att jag lade ut det här är att jag har svårt att få ihop det med hans yrkesliv. Han har nämligen av och till varit militär och var några år tidigare vid Mörners Husarregemente. Därför tyckte jag att det borde stått Hussar, men jag tycker som Du att det snarare ser ut som kusken. Även när jag jämför bokstäverna med dem från andra ord i boken verkar det bli just Kusken.
122
« skrivet: 2008-07-31, 10:10 »
Jag skulle vilja ha hjälp att tyda Samsiös yrke. ...... Samsiös hustru Brit. Elis. Almgren pr.  Jag tror att jag vet vad det borde stå, men vill i detta fall gärna att någon mer läskunnig tittar på texten utan förutfattade meningar.
123
« skrivet: 2008-06-13, 20:20 »
Jo, själv har jag hållit på i fem år och lär mig också mycket nytt. NAD är Nationell ArkivDatabas www.nad.ra.se. Det är som namnet säger en databas över arkiv, med arkivförteckningar. H I:1 är inte en husförhörslängd utan en volym som normalt innehåller bilagor till husförhören (tror jag), men för aktuella år i Simris innehöll den även bilagor till dödboken. Tyvärr finns den inte på Genline och verkar inte finnas digitalt hos SVAR heller. Så det återstår nog bara Lunds landsarkiv eller möjligen om den finns på mikrokort hos SVAR. Mvh Staffan
124
« skrivet: 2008-06-13, 17:54 »
Jo, nummret tillhör nog Johan. Krosskador som Ingvarn nämnde faller ju bra på plats vid en fallolycka och krossningstexten verkar vara ditskriven samtidigt som 2 nr 2955 / 94.
Att det kunde finnas en attest baserade jag på rubriken i den kollumnen som 2 nr 2955 /94 stod. Den är ju oftast tom och jag har i några fall sett att det stått någon om en attest där på en släkting som dog utomsocknes (i det fallet på dödsorten och texten attest skickad). Prästen i Simrishamn har antagligen skickat en attest till prästen i Simris om dödsfallet, sen om den finns bevarad vet jag inte, jag har aldrig gett mig in på att leta eventuella bilagor till dödböcker.
Jag gjorde en snabbkoll i NAD och såg där att Simris kyrkoarkivs H I:1 bland annat verkar innehålla bilagor till dödboken för spridda år mellan 1845 och 1899, så där kanske det kan finnas något intressant.
Liten fundering på 94: årtal känns ju rimligt, annars kanske det skulle kunna hänvisa till två attester, förslagsvis 2955 och 2994. Det skulle i så fall förklara siffran 2 före nr.
Mvh Staffan
125
« skrivet: 2008-06-12, 22:11 »
Kan det stå vådligt (eller dödligt?) fall? Om den tunna stilen ovan tillhör Johan så bör väl även den tunna anteckningen i högerkollumnen 2 N:o 2955 / 94 Vilket väl i så fall borde antyda att det kan finnas en attest någonstanns.
126
« skrivet: 2008-06-04, 22:42 »
Hej! Ja dem har jag också stött på. Det har skrivits endel om Gotthard här Gotthard var i Saxisk tjänst och tillfångatogs av Svenskarna vid slaget vid Frauenstadt 1706. I sverige tog han tjänst vid Schombers Regemente (även kallat Sachiska regementet), som bestod av Saxiska krigsfångar. Under sin tid där blev han befordrad till Sergeant. Han transporterades till majorens kompagni vid Upplands regemente 1709. [GMR 1714 Upplands regemente, Majorens kompani] Gotthard föddes 1681 i Kurland [GMR 1710 Upplands regemente, majorens kompani.] I majorens kompagni vid upplands regemente kom han upp till Lieutnant. Det finns en begravningsnotis 1735 i Knutby för Lieutnanten von Brinken 55 år vilket verkar stämma ganska bra med det i GMR 1710 angivna födelseåret 1681, så det är troligen samma person [Knutby C:2 s327, GID 2434.3.54200] Det finns fyra sidor om honom i Uppland 1979 s59-62 (årsbok för medlemarna i Upplands Fornminnesförening)
127
« skrivet: 2008-05-20, 15:53 »
Hej!
Jag började släktforska aktivt med Genline 2002 och efter något år en del på landsarkivet, dessinnan hade jag gjort grundarbetet i lådor och genom att fråga äldre släktingar.
Jag tog och tar fortfarande gärna emot enstaka uppgifter, hela grenar eller släktutredningar, men i min databas hör de inte hemma. Jag vill kolla alla uppgifter innan jag lägger in dem i databasen. Hur ska jag annars kunna våga forska vidare, tänk om jag senare kommer på att en hel gren är fel. Jag har faktiskt ett bra exempel på det. En släkting född 1898 växte upp i tron att hans styvfar var hans riktige far. Jag litade självklart på uppgiften eftersom vi visste vem hans far var, så jag började den grenens forskning med fadern och lade ner ett par veckors arbete, men jag fick å andra sidan en ny intressant släkt att ge mig på. Helt åt skogen var det inte efter som det gav information om ett släktnamn som en släkting fortfarande bär.
Om jag litat blint på gamla utredningar hade jag glatt stoltserat med Harald Blåtand, gamla frankiska kungar från 800-talet, folkungaätten med flera som vi kan hitta i släktens Jäderlundare. Men ok, i det fallet är det ju ett uppenbart fall av klipp, klistra och fyll i med lämpliga namn som den kände blufforskaren Jäderlund höll på med. Vad han däremot lyckades med var att ge mig en extra källkritisk pekpinne innan jag började forska.
Dessutom hittar man aldrig det som andra missat om man bara kopierar andras uppgifter. Jag har gått igenom och kontrollerat en släktutredning för min farfars farmors släkt som sträcker sig tillbaka till en person född under andra halvan av 1600-talet. Det mesta har faktiskt stämmt, men det fanns en del småfel och uppgifter som verkar svåra att kontrollera. Hade jag bara lagt in utredningen så hade jag inte kunnat lägga på två generationer och se antydningar om att arkivstudier i Malmö skulle kunna ge en eller två till.
128
« skrivet: 2008-03-06, 22:07 »
Hej!
Min farfars farmors farfars far Hans Simon Samsiö gifte sig 1797-07-02 i Ljungarum (F) med sin kusin på moderns sida Catarina Dorothea Boije af Gennäs. Ett gifte mellan en ofrälse (militär) och en frälse. I en mantalsuppgift skriver Hans Simon:
Såsom gammal militaire och begåfvad med fem barn hafver undertecknad varit fri för
Personalia Con-...tjoner, Likaledes min Hustru hwilken med Konungens tillstånd ingådt uti ofrälse gifte och äfwen är(?) Lam i högra höften. __ Detta kan styrkas af pastors betyg från Bankeryd, hvilket förmodligen följer(??) Kyrko Tabeller.
[Hans Simon Samsjö d. 11 dec. 1813, Östbo härads mantalslängd mantalsuppgift 1814, Efter Svenarum där Bäck är placerad i mtl.]
*Vad jag undrar är om och var detta tillstånd kan finnas bevarat och i så fall var. (så väl ansökan som svar).
*Var det allmänt att det skulle gå till Kungs när frälse och ofrälse gifter sig och kan jag då anta att motsvarande gjorts för Hans föräldrar 1756 (Hans mor var också adlig)?
P.S. För den som undrar har jag inte hittat det omtalade betyget från pastorn i Bankeryd heller. D.S.
129
« skrivet: 2008-01-21, 10:07 »
Stort tack för hjälpen!
Mvh Staffan Benedictsson
130
« skrivet: 2008-01-20, 11:24 »
Hej! Jag har en notis för Sergeant Johan Georg Wohlgemuth 1719 som jag inte lyckas läsa ut mycket av. Det verkar som om han transporteras, eftersom han inte finns med i nästa GMR. Jag tog med Christopher Rösner efter eftersson det Capten ........Comp som nämns i texten även nämns i herr Rösners text i högerkanden.  En större bild (0,8 Mb) finns Här Kan någon hjälpa mig att tyda texten? Eventuellt är texten på tyska, det är ett Svenskt regemente baserat på främst Sachsiska krigsfångar.
131
« skrivet: 2007-12-16, 22:47 »
Hej!
I den här tråden diskuteras två släkter Wohlgemuth. En i Skåne och en i Härnösand. Själv är jag släkt med den i skåne, som startade med Hans Wohlgemuth som med största sannorlikhet har kommit till Sverige som krigsfånge från Sachsen under 1700-talets första decenium.
Min fråga är om någon vet hur namnet kommit in till Härnösandssläkten?
132
« skrivet: 2007-10-10, 13:44 »
Hej!
Jag har ett dilemma med en person född i sin moders första äktenskap, men mannen i det andra äktenskapet (1907, när barnet var 9-10 år) har sagt att han är fadern (18 år när barnet föddes), och han anges som son på samma sätt som bröderna i den andre mannens bouppteckning.
Vad jag undrar är om det kan finnas någon slags handlingar i samband med vigseln där tidigare barn omnämns eller om det kan finnas uppgifter om att ha adopterats av den andre mannen. I så fall, var ska jag leta?
133
« skrivet: 2007-10-05, 11:30 »
Hej! Jag vill exportera min DISGEN databas till HTLM men stöter på problem när det gäller nu levande personer. De vill jag plocka bort. Jag har testat att (som nämnst i tidigare inlägg) skapa en söklista men endast de som är födda innan... (jag valde 1899). Då kom personer födda 1898 med som förväntat, men det gör ju även deras barn. Inte som en egen sida, men under fadern.
Finns det något sätt att sortera ut så att personer födda efter en viss tid inte tas med alls, inte heller på föräldrarnas sida?
134
« skrivet: 2007-09-27, 13:19 »
Tack för tipset. Där fick jag ett bra utförligt svar. Jag ska gå tillbaka till domboken och kolla igen.
135
« skrivet: 2007-09-26, 11:12 »
Jag funderade lite över när oäkta barn togs upp i rätten? Var det nästkommande ting efter barets födelse eller kunde det vara nästkommande ting efter att det upptäkts att kvinnan var gravid, dvs möjligen under graviditeten? Kunde det dröja och komma ett eller två ting efter barnets födelse?
136
« skrivet: 2007-09-03, 15:39 »
Tack!
Ja, det står nog Turdin. Satte mig just och sökte efter Maria Hansdotter på DISBYT och hittade en som passade in på beskrivningen och sades ha två bröder med namnet Turdin. Så då verkar det mysteriet vara löst.
Mvh Staffan Benedictsson
137
« skrivet: 2007-09-03, 14:31 »
Hej! Den 15 nov 1781 dog Maria Hansdotter 93 år i Nysätra. Dessutom nämns det att hon är syster till en prost men jag får inte riktigt ihop namnet och har inte tillgång till herdaminnen för att kolla.  D:o d. 15 Enkan Maria Hansd:r föredetta Zachris Jönsons hustru sal. probstens ........ syster af ålderdom och begroft d. Decemb. ___ 93 Men vad står det att hennes bror prosten hette?
138
« skrivet: 2007-08-30, 00:21 »
Hej!
Namnet Taube och von Block hänger ihop just genom Fidekommisset Broxvik.
Släkten von Blocks siste manlige medlem dog 1843, men redan år 1800 förklarades adelsskapet förlustigt. Namnet fortlever därigenom att innehavaren av fideikommisset Broxvik skall skriva sig von Block. Nuvarande innehavaren skall skriva sig Taube von Block.
Jag följde Broxvik genom Elgestierna:
*Kammarherren Carl Jakob von Block (f 1720-08-24, + 1802-02-11) hade Broxvik som kommit från hans mormors far, Gillis de Besche (via mormor Maria de Besche och mor Anna Christina D?ben). Carl Jakob fick Broxvik 1754 och gjorde det till fidekomiss för sin systers sonson:
* majoren Jakob Carl Redderborg (f.1766 + 1826), vilken därför skulle kalla sig Ridderborg von Block, detta genom testamente 1802. Jakob Carl dog liksom föregående ogift och hans bror:
* Isak Adolf (f 1768 +1842) efterträdde honom på fidekommisset. Efter Isak Adolf var det hans dotter:
*Beda Sofia Ridderborg von Block (f1813 +1876) och hennes man Kammarherren Lars Adolf Fredrik Gustaf von Röök von Block (f1807 +1884)
*Därefter verkar det ha varit deras son Fredrik Anton Edvard (f 1837 + 1887 ogift) och efter honom kom hans syster och hennes man:
*Anna Betzy Talena Maria (f1841 + 1905) och maken Evert Reinhold Mauritz Taube von Block (f 1834 +1895).
*Därefter deras son Lars Otto Mauritz (f1874 +1945) som såsom innehavare bar namnet Taube von Block.
Därefter Har två nya generationer tagit över, men då vi kommit nära nutid och den senare lever nämner jag dem ej med namn. (dock är inte den kände Evert en av dem). Men eftersom Evert verkar vara ett släktnamn inom släkten Taube blev det visst ändå en Evert. Jag vet inte om någon annan Taube än de som innehaft fidekommisset har burit namnet Taube von Block.
Alla som innehaft Broxvik efter Carl Jakob von Block har lagt till von Block efter sitt namn.
Hoppas att detta besvarade din fråga.
Den boken kanske man borde läsa. Det slog mig just att Fidekommisset Broxvik bär på ett viktigt arv för släkten von Block. Dels att innehavaren oavsett namn bär på släktnamnet och dels att det kanske kan vara så att det finns porträtt bevarade på Carl Jacob von Block och förhoppningsvis även på hans familj, det verkar ju vara det närmaste ett släktgods släkten von Block kommer.
139
« skrivet: 2007-08-28, 13:38 »
Hej!
Mårten Lorentz v. Block (f 1736) och Hedvig Salmoon gifte sig 1765 de får mellan 1765 och 1775 sex barn. 26/4 1785 gifter Mårten Lorentz om sig med Anna Catharina Wahlbom i Torslunda (H). Men Hedvig Salmoon levde fortfarande och dog inte föränn 1814. Familjen verkar flytta isär 1782.
Är det någon som vet mer om denna skillsmässa eller om var Hedvig Salmoon befinner sig mellan 1782 och 1798(ungefär) ?
140
« skrivet: 2007-08-27, 15:12 »
Hej!
Så här ett halvår efter kanske Du redan hittat ditt svar?
Men jag undrar lite om du kollat Mathildas bouppteckning? Jag hittade information om forsterfar i en bouppteckning i slutet av 1700-talet. Har dock bara sett det den gången, men det kan var värt att kolla upp. Annars borde det väl vara enklast att kolla husförhörslängd omkring Mathildas död, där kaske står vart hon flyttar. Eller möjligen SCB:s avskrift för brödernas hushåll (1910?).
Mvh Staffan
141
« skrivet: 2007-06-07, 17:06 »
Hej!
Jag söker information om Byggmästaren Sven Tegelholm. Han gifte sig i Österlövsta (C) 7/12 1740 med Catharina Pousette (*1717-06-10, +1756-07-17). I vigselnotisen står det att han bodde i Skebo (Unnunge (AB)). Paret får fem barn i Skebo i Ununge (AB) mellan 1743 och 1755. Hustrun dör 1756 och Sven T. dör där 20/5 1759, 51 år gammal.
Vet någon var han föddes omkring 1708 och vilka hans föräldrar var?
142
« skrivet: 2007-06-05, 00:54 »
Hej!
Jag forskar på Simon Samsiö som var Befllningsman (Torna, Bara och Harjager härader (M)) och sedemera Lanträntmästare (på slutet även hederstiteln Överkommissarie vid Amiralitetet). Det finns en ganska fyllig information om hinom i Otto Lindbergs Landsstaten (i Malmöhus län). Men Till viss del har informationen där varit svår för mig att bekräfta. Jag har hittat hans Ed när han tillträdde som Lanträntmästare och en del brev han skrivit (Dessa finns i Guvernementskansliet och Generalguvernementskansliets arkiv). Men Jag har inte lyckats bekräfta informationen om olika datum för tillträde av tjänster eller till hans dödsdatum. Dödsdatumet är på dagen angivet, när både kyrkobok och bouppteckning för tiden saknas.
Jag försöker hitta allt som är möjligt att hitta om Samsiö (vilket nog kan vara en hel del) för att kunna sammanställa och få en så heltäckande bild som möjligt. Men då måste jag kolla alla källor, vilka i fallet med Lansstaten inte finns angivet.
Ärdet någon som kan tipsa mig om vilka volymer jag ska söka i och hur jag ska gå tillväga för att få att hitta så matnyttig information som möjligt?
Mv Staffan
143
« skrivet: 2007-06-05, 00:41 »
Hej!
Jag har lyckats med att fastställa vilka som var föräldrar till den Adolf Fredrik Pihl, som jag sökte 22:e februari 2004, ovan.
Tack vare Bo Perssons inlägg (söndag den 26 jan 2003 kl. 00.42) fick jag en god överblick över de två familjerna Pihl i Tuna under 1700-talet. Jag var ganska säker på att Adolf Fredrik skulle vara son i en av dem.
De två familjefäderna var Johan och Magnus Pihl. A.F. föddes i Skälsebo, Johan bodde i Skälsebo och Magnus på Skälsebo ägor. Det mesta pekade på Magnus. Enligt det nämnda inlägget dog Johan 1769 16/2 i Stockholm (liksom i EÄ för hustrurna) vilket skulle utesluta honom som fadern till ett barn fött 1773. Dessutom står det i Magnus bouppteckning att han hadde 2:ne söner (Endast Elias nämns med namn), medan inlägget anger en son som levde 1786. Altså skulle det ju passa utmärkt. A.F. borde ha varit son till Magnus Pihl i Sandvik på Skälsebo ägor.
Men av någon anledning kände jag på mig att något var fel. Kanske var det att det stod i fb att A.F. föddes i Skälsebo och inte Sandvik. Men Sandvik låg under Skälsebo ägor, så det vore inte omöjligt. Kanske var det något annat, möjligen släktforskarintuition. Men jag letade vidare, efter mycket letande upptäckte jag att Johan Pihl hade flyttat till Dollby i Hultsjö där han avled 12/4 1793 (altså inte 1769 som EÄ felaktigt anger).
[Hultsjö AI:6 s294 och 496 och C:3 s453]
Jag läste i EÄ att Johan Pihl skulle vara född 1717 31/12 i Karlskrona. Husförhöret i Hultsjö anger 1718 och beräkning efter dödboken ger februari 1718. Jag har sökt men inte hittat någon passande födelsenotis i Karlskrona.
Är det någon som vet hur man kan hitta kopplingen mellan Johan Pihl i Tuna och den Hans Pihl som under denna rubrik anges som far till (de troliga bröderna) Johan och Magnus Pihl i Tuna?
Mvh Staffan
144
« skrivet: 2007-05-31, 11:14 »
Jag skulle kunna tänka mig att man inom den yrkeskategorin fick flytta endel för att kliva uppåt på karriärsstegen. Så därför skulle jag gissa på att han fick ett bättre jobberbjudande och vandrade uppför karriärstegen i Linköping. Sen kanske han fick hemlängtan och hittade ett bra jobb i hemtrakten. Men det är bara en teori.
Den enda döderhultarn jag känner till är en skulptör i Döderhult utanför (/i) Oskarshamn.
Döderhultarn på Vikipedia
Men det kan ju tänkas att en arbetskamrat kom från Döderhult.
145
« skrivet: 2007-04-16, 14:43 »
Hej! Rätta mig om jag har fel, men var det inte ganska vanligt att man ute i by-kyrkor inte införskaffade någon orgel förrän under tidigt 1700-tal. Då hade man väl andra instrument, vilket innebar att personen som spelade inte var organist, utan just speleman eller musikant. Men som sagt jag kan ha fel.
Ett annat exempel på andra benämningar eller liknande har jag stått på i Trelleborg. Axel Wohlgemuth (sedemera Organist i Västra Klagstorp) omnämns ofta som musikantgesäll. Men han verkar ha varit gesäll hos organisten i Trelleborg (men kallas ändå för musikant/musikantgesäll)
Staffan
146
« skrivet: 2007-03-18, 02:39 »
Hej! Jag undrar lite om sigill och hoppas att någon kan hjälpa mig. På den första bilden visas ett sigill användt av Inspektor Nils Jönsson på Häckeberga och Toppeladugård Genarp M. Barnen använder namnet Siöholm, men Nils verkar aldrig ha användt det. Kan S i NS stå för det? Står de övre bokstäverna för INSpector eller för Nils Jönsson Siöholm? På ett annat sigill ligger I/J högre upp och ser ut att vara ett I. Kan man av sigillet anta att S. i NS står för barnens namn Siöholm eller kan det stå för något annat?  Fick vem som hällst ha en riddarhjälm på sitt sigill, om inte: blev det tillåtet då han var inspektor på ett frälsegods? Följande sigill används av Simon Samsiö 1714. Han är inte adlig, så kronan över måste får meg att tro att det kan vara någon slags ämbetessigill. Han borde varit kronofogde eller befallningsmann vid den tiden. I Torna, Bara och Harjagers härader. Har jag rätt i att det är ett ämbetessigill och vilka fick använda det? Han har även användt det i svärfaderns bouppteckning.  Mvh Staffan Benedictsson
147
« skrivet: 2007-03-13, 18:05 »
Hej!
Tyvärr är jag inte bekant med trakten, så det vet jag inte riktigt.
Jag kollade i Ortnamnsregistret SOFI och fick upp att det fanns en gård vid namn Boo i Värmdö sn.
Det finns även en socken (i samma härad enligt Rosenberg) som heter just Boo. Bland begyggelsenamnen där fanns bland annat Boo kapell (kyrka), vilket kanske kan vara en ledtråd. Fast varför skulle han i så fall vara döpt i Värmdö socken? Kanske är samma präst och han skrev i fel bok?
SOFI
148
« skrivet: 2007-03-13, 14:35 »
Stort tack!
Då var det frågetecknet utrett.
Mvh Staffan Benedictsson
149
« skrivet: 2007-03-13, 14:10 »
Hej!
Jag tycker att det ser ut som att fadern heter Johan Jansson och att orten då är Öhn vid Boo Capell
Mvh Staffan Benedictsson
150
« skrivet: 2007-03-13, 13:28 »
Hej! Jag har hittat boupåteckningen efter rådman Hans Bagge i Lund. Hans hustru hette Anna Cecilia Samsiö och jag försöker lista ut om hon var dotter eller Syster till Simon Samsiö. I bouppteckningen nämns Simon Samsiö och Simons svärson Nils (Nicolas) Liebman, men jag kan inte riktigt tyda släktförhållandena i Bouppt.  Sonen Petter Bagge på ........ ........... dett uti änkans ..: ............ Hr. Öfver-Commissarien Simon Samsiös och dess ............... Hr. Magister Nic: Liebman, samt Ladufogden på Borreby Arfvid Nilsson. Står det Måg och överstruket Svåger i relationen mellan Samsiö och Liebman? Kan någon hjälpa mig att fylla i hålen? Särskillt det mellan änkans och Hr. Öfver-Commissarien... Tack på förhand! Mvh Staffan Benedictsson
151
« skrivet: 2007-03-09, 00:09 »
Hej Owe!
Ja, Sjöströms Skånska Nationen (och även matrikeln över nationslösa, tror att den är av Barbro Edlund) ska inte underskattas. Ger mycket bra information, som enligt mina erfarenheter oftast stämmer överens med andra källor.
Jag har inte gått bakåt på Pripparna, mitt släktförhållande till dem är två ingiften, Helena Samsiö g.m. Nils P. och Helenas dotter Märta Charlotta Malmgren g.m. Nils P.s son Peter ALbrecht P. Därmed har mitt intresse för Pripp legat kring den närmaste familjen.
Namnet Roth lät däremot bekant, jag har sett det i register över födda, vigda och döda i Malmö Sankt Petri. Jag kollade efter ett barn med namnet Anna Maria född av en Roth och hittade en person som passar ganska bra: Johanna Maria född den 20:e oktober 1719 i Malmö St Petri (CI:1 s543, GID 1313.81.50900). Dotter till kantorn Niklas Root och Anna Sofia Hein. Det är ju inte säkert att det är rätt person, men hon skulle passa bra in i tid och namn.
Mvh Staffan Benedictsson
152
« skrivet: 2007-03-08, 15:49 »
Hej Owe!
Tack för tipset. Jag följde det och kollade i födelseböcker för Köpenhamn 1765 (finns gratis på nätet). Där hittade jag Nicolaus (Niels Peter Albrecht) döpt 10 august 1765 i St Nikolajs församling. Han var med största sannorlikhet Peter Albrekt Pripps enda barn med Märta Charlotta Malmgren. I dopnotisen kan man nämligen se att modern Martha Malmgreen var änka vid dopet som ägde rum 12-13 månader efter vigseln. Tyvärr verkar det inte finnas någon död och begravningsbok omkring 1765, så jag kunde inte kolla upp hans dödsdatum.
Stort tack även för informationen om styvfadern Sundius och om M C Malmgrens död 1792 den informationen var okänd för mig. Det sista spåret jag hade tidigare var M C Malmgren och P A Pripps vigsel och jag kände till att de var bosatta i Köpenhamn.
Mvh Staffan Benedictsson
153
« skrivet: 2007-02-28, 15:53 »
Stort tack!
Då ska det nog gå att hitta dem. Jag kollade just i en mantalslängd och i den fanns uppdelning efter kompani (i Malmö). Sammantaget med din information borde det räcka för att jag ska kunna hitta dem, hoppas jag.
Mvh Staffan
154
« skrivet: 2007-02-28, 09:48 »
Hej!
Jag har några militärer som har varit vi artilleriet och vill veta vid vilket reg. och kompani. Hur gör jag när jag vet årtal (första halvan av 1700-talet) och vilken ort (Malmö Garnison och Kristianstad), men inte vilket kompani (eller regemente om det fanns flera).
Mvh Staffan Benedictsson
155
« skrivet: 2007-02-25, 08:50 »
Tack! Den boken ska jag kolla upp. Jag ska kolla upp den.
Ytterligare ett STORT tack för Din sida om Krigsmakt som gav tipset om att det fanns ett Sachsiskt regemente och att det var förlaggt i Skytts härad i Skåne omkring 1710-1712.
Mvh Staffan
156
« skrivet: 2007-02-24, 12:54 »
Hej!
Är det någon som vet hur rekryteringen till det Sachsiska regementet (i Sverige) gick till? När grundades regementet? Finns det tidigare rullor än 1707 som jag kan ha missat? Kan jag förvänta mig att min soldat med tyskklingande namn är från Sachsen? Är det någon som kan tipsa om litteratur eller någon annan källa som berättar mer om regementet?
Jag har en släkting som tillhörde det Lieb Compagnie (rullorna fördes på tyska) vid Sachsiska Inf. Reg. minst 1707-Augusti 1719. Generalmönstringsrullorna verkar starta 1707. Då min släktings kompani verkar ha legat i Stockholm. 1712 Låg hans kompani i Trelleborg och senare verkar de ha varit i Göteborgstrakten.
Mvh Staffan Benedictsson
157
« skrivet: 2007-02-22, 01:03 »
Hej!
Jag undrar om någon känner till något om Petter Albrekt Pripp, Bokhandlare i Köpenhamn. Gift med Märta Charlotta Malmgren 1764-07-20 i Klippan i Västra Sönnarslöv (L) [V.S. C:1 s170]. Petter Albrekt P. är son till Nils Pripp, Rådman i Landskrona (M) [Nils P. Bouppt. 21 februari 1765 i Landskrona].
Jag är främst intresserad av Petter Albrekts barn och ättlingar, då jag är släkt med hans hustru, men jag är även intresserad av P. A.s far Nils familj då jag även är släkt med hans tredje hustru Helena Samsiö.
Mvh Staffan Benedictsson
158
« skrivet: 2007-02-17, 21:19 »
I checked the birth of the youngest child, Ingrid, who was born i Sillerud in 1798, her birth can be found in GID 523.20.20100,
first on the left page. Next to the parents namnes it says that they live in Öna.
In Sillerud AI:6I at page 98 (GID 523.73.97800), you can find the family. Before that they can be found in GID 523.72.61500.
Staffan
159
« skrivet: 2007-02-14, 11:32 »
Hej Marianne!
Det lät som en bra id?, det ska jag göra.
Tack för tipset!
Mvh Staffan
160
« skrivet: 2007-02-06, 20:09 »
På skivan Sveriges befolkning 1890 hittade jag eventuellt en person som verkar ha försvunnit kring 1840 från Malmö. Det var snickargesällen Anders Peter Andersson f. 1826-06-20 i Malmö St. Petri (M).
På skivan står det att ett fattigjon med samma namn och födelseår/plats bor på fattigvårdsanstalten Gibraltar Göteborgs domkyrkoförs (Göteborgs och Bohus län, Västergötland). Jag har försökt hitta honom i husförhören men utan att lyckas. Hittade lite av något som hette gibraltar i två olika böcker. Men inte A P Andersson.
Finns Fattigvårdsanstalten Gibraltar i många olika böcker (kring samma årtal) eller hur fungerar det? Någon som kan ge tips om vilken husförhörsbok jag bör söka i? Eller finns det kanske bättre källor för denna fattigvårdsanstalt?
Mvh Staffan
161
« skrivet: 2007-01-25, 23:24 »
Hej!
Först en liten kortfattad upprabbling av namn och händelser från mina släktingar vid Saxtorps mölla under 150 år. Sedan liten undran.
En släkting till mig, Bendix Larsson (f. 1688) kom till Saxtorp och gifte sig med möllareänkan Elna Andersdotter (Paret dog i början av 1728). Därefter tog sonen Lars (f.1711) över möllan. Han fick 12 barn, varav 6-8 levde till vuxen ålder. Äldste sonen Benedix (f.1729) lämnade möllan på 1750-talet och det är hans gren jag tillhör.
Benedix d.y.s bror Christopher (f. 1752) tog över möllan efter sin far. han fick tre söner som alla dog första levnadsåret (Amman dog samma år som den tredje). Vidare föddes en dotter, Christina (f.1800) och ett år senare dog hennes far och hon verkar bli mölleägare. Vid 11 års ålder flyttar hon från sin mor till Landskrona, till sin barnlösa faster Helena och hennes man Johan Feiff. Hon gifter sig med kaptenen vid Wendels Kungl. Artilleriregemente (sedemera Major och Riddare). Några av barnen Schmidt flyttar till möllan 1850-1851 och resterande familjen flyttar dit 1859. 1861 dör Adolf Schmidt. 1862 flyttar en ny ägare vid namn Anders Hansson. Där tar mina släktingars 150 år vid möllan slut (tror jag). Det var både en vattenmölla och en väderkvarn.
Nu till min fråga: Är det någon som vet mer om möllan/möllorna i Saxtorp? Finns någon av dem kvar? Finns det någon gammal bild bevarad på möllan? När uppfördes de? När/hur förstördes de (om de inte finns kvar)? All info är av intresse.
Mvh Staffan Benedictsson
162
« skrivet: 2007-01-25, 22:10 »
Stort tack!
Då vet jag vilket kompani han tillhörde, nu blir det lite lättare att söka upp honom i GMR och eventuellt andra militära källor.
Mvh Staffan
163
« skrivet: 2007-01-25, 13:18 »
Hej! Kan någon hjälpa mig med att fylla i luckorna i denna vigselnotisen från 1729? [Landskrona C:1 s449, GID 1292.151.6500]  Mitt försök: d 18 aprill Cop. Sold. under ____fr. Major ____________ Companie __________ Anders Wolgemuth _________________ Lusia Nils- dotter_________________________________ Mvh Staffan
164
« skrivet: 2007-01-20, 16:43 »
Nu börjar vissa saker klarna. Det där med infanteriregementen kanske förklarade en del som jag funderat över. Korpralen hette Hans Wolgemuth, och fältwäbeln i Kristianstad omnämns som Hans Georg W.(vid vigsel 1727). Vilket skulle kunna vara samma person. Vidare har jag via vigselregistret på digiarkiv hittat en Anders W i Landskrona (1729 vid major ......s compani) och en soldat Christopher i Malmö Garnisonsförsamling (1761). Alla tre militärer i tre olika städer i Skåne. Då skulle det ju kunna vara så att de var släkt och gick med i ett/flera infantalleriregementen. (artilleri?). Och på så sätt blev utspridda. Då är bara frågan vilket regemente jag ska söka efter dem i.
165
« skrivet: 2007-01-20, 15:20 »
Hej!
Jag har bara en källa till personen i fråga och det är i en födelsebok 1713 där han omnämns som korpral.
Troligen dyker han upp i Kristianstad 20 år senare som fältwäbel. Där är det väl artillerireg. (?)
Mvh Staffan Benedictsson
166
« skrivet: 2007-01-20, 01:19 »
Hej! är det någon som kan hjälpa mig med att kolla vilket eller vilka regementen en soldat borde ha tillhört om han bodde i Trelleborg. (1700-1750)
Mvh Staffan Benedictsson
167
« skrivet: 2007-01-17, 10:31 »
Hej!
Fanns det några regler (skrivna eller oskrivna) om vem som fick bli officer? Var man tvungen att vara adlig för att nå högt upp i officersgraderna?
Jag har en släkting som inte var av adelssläkt (hans mor och hustru var det däremot) som blev Fältwäbel och om jag inte missminner mig var hans far Fänrik. Så man kunde komma så högt, men hade det varit möjligt att stiga mer i graderna?
Mvh Staffan Benedictsson
168
« skrivet: 2007-01-07, 10:16 »
Hej Anders!
Jag är nog benägen att hålla med. Herdaminnet är från 1951 och Elgenstierna, vill jag minnas, är äldre. Sedan låter uppgifterna vagare i E. (ingen uppgift om studietiden, modernamn angivet men ej faderns). Majoriteten av infon är sammstämmig, så det verkar som om Hellström har sett informationen i E. Jag får se om jag kan få tag i någon som ansvarar för Herdaminnena (hur?) och kanske borde jag kolla om E. hade någon källa.
Ja, något uppseendeväckande är hans anställningar ifall dansk borgmästarson stämmer. Kunglig Hovpredikant (i Hovförsamlingen), sedan Kyrkoherde i Riddarholmsförsamlingen. Jag borde kunna hitta information om när han valdes till de två posterna i Domkapitlet. Jag ska kolla upp det.
169
« skrivet: 2007-01-03, 13:27 »
Hej Ylva!
Tack för informationen om Juliana!
Nej, Jost är nog knappast av soldatsläkt. Tror knappt att det gick att bli kapten då. Fogde ser jag inte som en omöjlighet, jag har en släkting som blev kallad både befallningsman och gårsdfogde och hans far var bonde (kanske finns det dock skillader bland fogdetyper).
Tyvärr skrev jag inte ner namnen på de i danskt biografiskt lexikon. Jag kan kolla nästa gång jag är på Lunds Universitetsbibliotek. (Kanske finns på vanliga bibliotek också?).
Mvh Staffan Benedictsson
170
« skrivet: 2007-01-02, 12:11 »
Hej Ylva!
Om Elgestierna har rätt om Martius Blockius så var han fyra år när föräldrarna dog. Det är inte helt otroligt att han hade syskon. Och Dorothea d. 1699 och Jost skulle ju kunna vara syskon eller syskonbarn till Martius. namnskicket hjälper ju de tankegångarna.
Martius Blockius fick mig veterligen tre barn. Magnus Gabriel (troligen döpt efter Magnus Gabriel de la Gardie (??), hos vilken Martius var biblotikarie i några år) f 1699, Juliana f 1672 och Michael f 1674. Alla tre finns i födelseböckerna för Hovförsamlingen, men tyvärr skrevs inga faddrar ut.
Med namnskicket så verkar herdaminnet någorlunda troligt, fadern hette ju isf Michael, liksom Martius andra son.
Jag ser tre teorier för dina Blockars ursprung:
1. De härstammar på ett eller annat sätt från den urgamla mecklenburgska ätt som Elgestierna säger att Martius Blockius härstammar ifrån.
2. Det finns Bloch i Danmark. Jost skulle kunna vara en släkting till dem. Vet inte mycket om dem, men man hittar några personer i ett danskt biografiskt lexikon.
3. Kan vara ett soldatnamn, men då skulle han väl inte haft någon chans att bli kapten. Det förklarar inte heller den Dorothea d. 1699.
Mvh Staffan Benedictsson
171
« skrivet: 2006-12-29, 01:59 »
Hej!
Den förste personen von Block var Magnus Gabriel von Block som adlades 1719 och introducerades 1720. Han var son till kungl. hovpredikanten och sedemera Kyrkoherden i Riddarholmsförsamlingen, Martinus Blockius.
Så långt är de källor som jag har kollat överens [Matrikel öfver Swea rikes Ridderskap och Adel del II, tryckt 1755], [Elgestierna (von Block nr 1603 del 1 s 437)], [Stockholm stads herdaminne - Gunnar Hellström (Stockholm 1951)] och [M.G.s födelsenotis: Hovförsamlingen CA:1 s121, GID 2707.2.69800]
Källorna [Herdaminne och Elgestierna] är samstämmiga om stor del av M.s yrkesliv från skolpräst i Lund 1661 och frammåt. Men dessförinnan går Elgestierna och herdaminnet skillda vägar de har olika åsikt om Martinus Blockius ursprung:
Elgestierna:
son av överste Block och Dorothea Rosenberg, vilka bägge dogo 1631, samt sonson av
general Block i kejserlig tjänst, gift med en von Schwerin. Blev uppfostrad genom hertiginnans av Holstein försorg; kom 1654 med drotning Hedvig Eleonora till Sverige
Herdaminnet:
Född i Kallundborg på Själland 1627. Död 1675 2.2, begr. i Riddarholmskyrkan 1675 26.2. Son av borgmästaren i Kallunborg Michael Nielsen Block och Hans hustru Ellen Jacobsdatter. Student i Köpenhamn 1654.
Vilket av de två är det rätta om något?
172
« skrivet: 2006-12-27, 23:19 »
Jag har i släkten befallningsmannen Simon Samsiö och hans svärson befallningsmannen Nils Malmgren som bägge avled i Fjärestad. Ingen bouppteckning finns för Simon i varje fall. Men ändå har Otto Lindeberg (till Lindebergs Landsstaten) lyckats hitta bägge dessa mäns dödsdatum (men inte barnens födelsedatum). Var hittade han den informationen? Kan det finnas avskrifter bland visitationsprotokoll eller någon annanstanns? Vet någon om så är fallet för Fjärestad?
Mvh Staffan Benedictsson
173
« skrivet: 2006-12-20, 20:14 »
Stort tack för hjälpen!
Efter sju års tyska i skolan tycker man att jag borde kunna det, men icke...
Personen i fråga, Simon, sägs nämligen vara son eller styvson till Slaktaren Morten Jacobsson i Malmö i sentida källor. En barndop säger att hans (Simons) moder Morten slagtares hustru bar barnet. Så det finns antydningar till att det ska stämma.
Då antyder det att denne tyske släktforskare hittade (på 1940-1950-talet) en källa som styrker relationen. Hmm, då ska jag bara hitta den. (Simo föddes 1657-58 enl. vissa källor, 1675 enligt den tyske geneologen.
Jag har iallafall årtalet som detta dokument borde uppkomma, den kompletta meningen är 1710 Sept. 3 als Sohn nachgewiesen.
Då blir det till att kolla domböcker och dylikt i morgon, undrar var man kan hitta något om det annars. Kanske testamente, fadern, Morten dör 1713.
Mvh Staffan Benedictsson
Mvh Staffan Benedictsson
174
« skrivet: 2006-12-20, 14:08 »
Hej!
Jag söker information om Hans Beckman med familj. Han var student i Lund när han gifte sig med Greta Maria Samsiö 1735 i Lund. (enligt en tysk släktutredning var han Gymnasiallehrer). (Jag är släkt med ett av Greta Marias syskon).
Mvh Staffan Benedictsson
175
« skrivet: 2006-12-20, 13:59 »
Hej!
Jag har hittat en släktutredning på tyska för en tysk gren av släkten Samsiö och där finns en mening som jag skulle behöva hjälp med att översätta:
als sohn nachgewiesen
som son ..............
mvh Staffan Benedictsson
176
« skrivet: 2006-12-20, 12:03 »
Hej Gun-Britt!
Peter Aug. står längst ned på samma kyrkobogsida som de andra två familjerna. Osby 1851-1855 sidan 463 i Östra Genastorp [GID 1453.6.13100]. Det verkar som att han flyttar till Laholm 1854. Kollar man i SvBef 1890 så hittar man både sonen Carl Gustaf född 1846 och dottern Mathilda Helena f. 1852 i Halland. Även fadern såg jag nu.
Ett ganska bra tips är att kolla DISBYT. Jag sökte där och man fick 150 träffar på Lagerblad. Många är ju självklart samma, så din släkt fanns representerad flera gånger om. Där fanns även Sven Lagerblad med far och farfar.
Mvh Staffan Benedictsson
177
« skrivet: 2006-12-19, 20:52 »
Hej! Peter Aug. Lagerblad f. 1818 26/1 Jämshög och Johan Peter Lagerblad f 1825 30/12 Gotheryd(?) med varsin hustru och tre barn var. Alla tre familjerna bor på samma sida i Husförhöret på Genastorp 3. Anders flyttar till Broby (Östra Broby). Om du söker på födslar på www.ddss.nu så får du upp ett flertal barn till Anders Bernhard och Johan Peter i Östra Broby (L). Mvh Staffan Benedictsson
178
« skrivet: 2006-12-19, 14:16 »
Hej Gun-Britt!
Det är Anders född 1819 i Jämshög. (En pappersmästare har också varit gesäll).
Det baserar jag på husförhör i Osby 1851-1855 sidan 463 i Östra Genastorp [GID 1453.6.13100]. Med lite vilja får man yrket till pappers....mästare. Anders Lagerblad f. 1819 5/11 (ort ef uppgiven) och Hustrun: Joh. Sophia Larsdotter f 1825 3/5 i ?., sonen Carl August f 1848 17/3 i ? och sonen Bernhard 1852 10/8 i Genastorp (Osby (L)).
Intressant är att det i Genastorp finns tre familjefäder med namn Lagerblad (bröder?). En av dem verkar vara född i Jämshoj (Jämshög).
Vidare kollade jag Jämshögs dopbok (1818-1828)[GID 1758.55.28400]. Där hittar man Anders Bernhard född den 5:e november och döpt den 8:e nov 1819. Fadern är Pappe..ak Gesällen Sven Lagerblad, h. Helena Falstrup (osäker på hennes efternamn), 25 år, i Olofström.
Mvh Staffan Benedictsson
179
« skrivet: 2006-12-18, 23:47 »
Hej!
Vet inte om detta är rätt plats för detta ämne, men jag hittade inget bättre.
Borde man inte ha ett Porträttfynd för målade porträtt? Eller andra alternativa avbildningsmetoder såsom kopparstick och dylikt.
Där skulle man kunna lägga in bilder på tavlor som annars aldrig skulle ses av andra släktforskare.
Vem skulle inte hoppa av glädje om man hittade en bild på den där 1700-tals borgaren man har lagt ned så många arkivtimmar på?
Det skulle dock behövas en liten utökning av maxgränsen för hur stora bilderna är. Precis som man ibland önskar på porträttfynd.
Mvh Staffan Benedictsson
180
« skrivet: 2006-12-15, 13:28 »
Hej!
Organisten Axel Wolgemuth (f.1713 i Trelleborg) och hans hustru Johanna Bendixdotter Knockenhauer (f. 1725 i Trelleborg) Flyttade till Västra Klagstorp kring 1761 med sina fyra barn. Axel dog 1770, änkan Johanna bodde kvar till minst 1776, enligt barnfödslar och mantalslängder. Därefter flyttar hon till Malmö där hon avlider 1791.
Paret fick fyra barn i Trelleborg och fyra i Västra Klagstorp. Två av barnen (Petter och Petronella) dog under sin tid i Klagstorp. Tre flyttar till Malmö (Märta Christina f 1751 i T., Catharina f 1753 i T. och Johannes f 1755 i T.) och de har gått att följa.
Men vad hände med de andra tre (Henrik f. 1758-10-06 i Trelleborg, Christian f 1762-12-02 i V. Klagstorp och Kjerstin f. 1765-10-12 i V. Klagstorp)?
Vi har inte hittat dem i dödboken eller i det personregister som finns till vigsel och dödboken. Eventuellt kan Kjerstin ha varit den Piga och fattighjon Wolgemuth som dog i Malmö 1800, Med det går inte att säga säkert.
Är det någon Västra Klagstorpforskare som vet vad som hänt med Barnen? Eller har andra tips rörande familjen.
Mvh Staffan Benedictsson
181
« skrivet: 2006-11-25, 20:32 »
Hej!
Jag söker information om Brita Lisa Almgren som gifte sig med Wolontären Hans Simon Samsjö 20 april 1789 i Klara församling i Stockholm. [Klara EI:3, GID 2698.23.76400].
Hon bor i Kvarteret Lohn nr 45 kring år 1790 [Klara AI:1 s.125, GID 2698.96.8300]
1790 flyttar en Piga Brita Almgren från Klara till Adolf fredrik. [Klara BIIA:1 s3, GID 2698.172.67000] Är detta samma Brita?
Hans Simon sägs delta i Ryska kriget 1788-1790 som Volontär. Bodde annars i Jönköpingtrakten.
Första husförhöret jag hittat honom i var i Kulltorp (F) 1793-1797 där han bor till 1794 (hittar honom inte i förhöret innan). Han bor här utan Brita. [Kulltorp AI:3 s85, GID 1104.3.90400]
Den 2:e juli 1797 gifter Samsjö sig med Catharina Dorothea Boije i Ljungarum (F).
Men vad hände med Brita Lisa Almgren? Vem var hon?
Mvh Staffan Benedictsson
182
« skrivet: 2006-11-23, 01:51 »
Enligt [Jan Eric Almquist - Lagsagor och domsagor i Sverige del I] sidan 239 var en Svante Johan Möllerheim Häradshövding i Kulling m. fl. härader, 1768-1769.
I en släktmatrikel innehållande efterträdaren Nils Samsioe står det att Nils blev hh i Ås, Gäsne och kullings härader genom byte med S. J. Möllerheim. Om detta betyder att Möllerheim tar över Samsioes plats som proto notarie vid Göta hovrätt vet jag inte.
Vet någon var Möllerheim bodde under sin tid som häradshövding? (Jag såg honom inte på häradshövdingsbostället Segerstad i Tärby socken.)
Mvh Staffan
183
« skrivet: 2006-11-13, 19:28 »
Hej!
Tack för hjälpen! Då hade jag missupfattat vad texten var för något, men den var fortfarande intressant. Vid närmare granskning av registret till de vanliga bouppteckningarna ser jag att En Karen Nielsdotter gift med en Pedher Nielsson dör och får får en bouppteckning 1689, med andra ord stämmer det nog att det bara var maken som dog, hon gifter om sig och dör efter fyra års äktenskap. (Jag hittade inte Madts i det vanliga bouppteckningsregistret, däremot dör det en slaktare 1680 och en 1683. De får jag kolla upp).
Min teori om att gossen Simon skulle vara Morten Jocobsen Samsiös son/styvson Simon Samsiö är ganska långsökt, den motsäger vad Simon Samsiö själv skrivit i ett brev till konungen (om sin ålder vilken antyder att han föddes 1657-1658. Jag tror inte att man ljög för kungen). Men alla eventuella ledtrådar måste undersökas.
En märklig detalj är att gossen Simon Madtzons mamma har samma namn som Morten Samsiös hustrus mor har i sin dödsnotis, medan faderns namn är de omvända (db: Simon Madzen). Detta skulle kunna förklaras om det står att Morten är gossen Simons fasters man, isf hette den avlidnes mor och hustru samma sak och jag har förväxlat den döde mannen med sin far. (Mortens hustru, gossen Simons sk faster är trol född 1648 så så är nog fallet.)
Jag får nog gräva vidare.
Tack än en gång för hjälpen
Mvh Staffan Benedictsson
184
« skrivet: 2006-11-13, 12:12 »
Hej! Eventuellt har jag hittat en notis som kan reda ut om Simon Samsiö är styvson till Morten Jacobssen Samsiö/Samsing vilket källor som tex Landsstaten säger som eventuellt. Vad jag tror att jag har hittat är något som motsvarar bouppteckning för Mortens svärmor. Hon hade en liten son vid namn Simon när hon som änka avled 1685. I denna skrift nämns Förutom Mortens svärföräldrars och dersas son simons namn även Morten Jacobssens. Denna skriften kan eventuelt lösa problemet och styrka min teori! om att Simon är Mortens styvson och svåger. Jag har dock stora svårigheter med att läsa texten. Därför undrar jag om någon har lust att hjälpa mig att tyda texten eller delar av den.     Sidan kommer från DigiArkivs skiva om Malmö skiva 3 om Bouppteckningar Börnebog 3 uppslag 93v-94. Tacksam för all hjälp som går att få.
185
« skrivet: 2006-11-07, 11:34 »
Vad kommer genline att göra nu? De flesta kyrkoböckerna är inscannade, endast ett fåtal saknas. Tack vare sammarbetet mellan SVAR och mormonerna får Genline en konkurrent på den rikstäckande marknaden för digitala kyrkoböcker direkt på internet. SVAR har ju en del annat scannat material och dylikt att erbjuda abonenter redan idag. Lite beroende vilket pris SVAR sätter på abonnemangen kan det bli hett om öronen för Genline. Då tror jag att Genline måste ha exempelvis mantalslängder eller dyl. för att stå sig i konkurrensen, eller varför inte domböcker?
Någon som vet vad Genline planerar?
I övrigt angående senare diskussioner ovan:
*Självklart måste man betala för en tjänst man har beställt, vill man inte ha en tjänst så måste man ju avbeställa tjänsten i god tid innan faktura skickas ut.
*en 20-25 kronors avgift på pappersfakturor verkar ha blivit allt vanligare, men normalt är det för att få folkt att välja E-faktura eller autogiro. Att lägga på en administrationsavgift på autogiro verkar ju något överflödigt. Då är det väl bättre att ta bort pappersutskick för autogirokunder. Det är ju en del av poängen med autogiro.
186
« skrivet: 2006-11-05, 23:28 »
Hej!
Skäfthammar AI:16 s.275 saknas och med den en del av Lilla Moga. Har det blivit fel hos Genline eller redan på orginalfilmen. Jag har sett en familj som lär ha flyttat från just den sidan och är mycket intresserad av den.
Där sidan borde varit ligger sidan innan med en liten lapp instoppad (GID 2415.21.61600).
mvh Staffan Benedictsson
187
« skrivet: 2006-11-05, 11:04 »
Hej!
Min mm mf f var Fabrikör/Smed Karl-August Gustafsson f. 1843 i Ekeflod i Virserum sn, död 1918. Han grundade Hjorteströms mekaniska verkstad.
Nyligen fick min mamma en text om verkstaden (Hjorteströms gjuteri och mekaniska verkstad, Något om dess historia) skriven av en av Karl-August Gustafssons barnbarn (min mm mors kusin) 1992.
Den skriften var, för mig som bara sett familjen genom kyrkobökerna och något enstaka kort på K-As äldsta son, som en guldgruva.
I skriften fanns det några kort på arbetarna på verkstaden, i början till stor del familjen. Här fanns K-A med på två kort och
min mmmf fanns med på dem så som han såg ut som ung. Tyvärr är texten kopierad i kopiator och bilderna har därför ganska dålig kvalit?t.
Så jag undrar om det är någon som har kort på verkstadens arbetare eller gärna andra kort på Karl-August med familj som går att scanna in. Jag undrar också om det är någon som vet mer om Hjorteströms verkstad och dess invånare än vad som står i den texten. Jag delar gärna med mig av det jag har om familjen/släkten före och efter K-A i gengäld.
Mvh Staffan Benedictsson
188
« skrivet: 2006-11-05, 10:58 »
Hej Elisabeth!
Tyvärr vet jag varken vem maken var eller något om Alette Jakobea.
Jag kollade de fyra tryckta källor jag känner till för släkten Samsioe:
* Ättartafla för släkten Samsioe (1909)
* Svensk släktkalender 1943
* (Anteckningar om slägten Samsioe (1887))
* (Svensk Slägtkalender no 4 (1888))
De två från 1800-talet tjänade uppenbarligen inget till, men tyvärr hittade jag inget i de andra heller. Alette Jakobea fanns inte med där alls. Man kan ju tycka att hon borde varit med i Sv sl.k. 1943 iallafall. Men när jag jämförde Cd:n Sveriges dödbok 3 med källorna upptäcker jag att några personer inte fanns med i Sv sl. k. 1943, den verkar inte vara komplett.
Ni har lite otur med årtalen, Hon har troligen kommit till Sverige efter år 1900 så hon finns inte med på CDn Sveriges befolkning 1900 och maken dog ett par månader innan CD:n Sveriges dödbok tar vid, så man kan inte hitta honom där.
Kan man inte chansa på att hennes make Samsioe också dog i Lidköping, datumet har Ni ju. Så kanske Ni kan gå in och kolla i SCB utdragen från dödböckerna i Lidköping 30/10 1946.
Eller vänta tills Sveriges dödbok kommer med personer döda före 1947. (Förhoppningsvis)
Annars kanske Ni kan åka till det aktuella landsarkivet och titta i församlingsböckerna och följa Alette Jakobea den vägen (om de är inlämnade av församlingen). (Vid sökning i Nad hittar jag bara SCB utdrag ur församlingsböckerna i Lidköping år 1900 1910 1920 och 1930, men hon kanske bodde där redan då? Scb utdrag ur död och begravningsböcker verkar bara finnas till 1920. (Men någonstanns måste de ju finnas)). Ni kanske ska höra med Pastorsexpeditionen eller dylikt.
Lycka till med sökandet!
Mvh Staffan Benedictsson
189
« skrivet: 2006-10-10, 13:01 »
Hej!
Riddarholmen (AB) CEF:1, GID 2701.1 är en fortsättningsfilm. När kommer dess föregående film. D.v.s. första halvan av boken?
Mvh Staffan
190
« skrivet: 2006-09-26, 00:58 »
Hej! En möllare i Landskrona på Norra värn förlorade 1854 sin 2-årige förstfödde son. dödsorsaken var att han blev Ihjelslagen af en möllewinge. [GID 1292.127.96600]
1. Betyder det att fadern var Möllare i en väderkvarn?
2. År möllewingen väderkvarnens armar eller kan det vara något annat?
3. Gick väderkvarnarna så fort att de kunde slå så hårt? (ok han var bara 2 år så han var kanske inte så tålig).
4. Är det någon annan som hittat liknande dödsorsaker? Att bli dö till följd av en väderkvarnsolycka kan inte vara så vanlig.
191
« skrivet: 2006-09-18, 16:40 »
Hej Jag-Christer! Vad jag menade med upphovsrätt till bilden ovan är samma som du menar med presentationen, eller om du presenterar avfotade bilder. Men jag borde uttryckt det som bilden av mormonfilmerna. Självklart är själva innehållet inte upphovsskyddat.
Jag hoppas och tror att du har rätt om att ingen skulle stjäla från Genline. Jag tror att om någon försökte sälja sådant material skulle det ganska snabbt uppdagas var det kom ifrån.
Mvh Staffan
192
« skrivet: 2006-09-17, 19:50 »
Hej!
Till Jan-Christer Strahlert: Jag tror faktiskt att Genline har upphovsrätt till sina bilder av kyrkoböckerna. Men inte till själva böckerna. Annars skulle ju vem som helst kunna spara ner bilder från genline, starta en engen site och kunna konkurera med Genline på helt andra villkor.
Till AnnBritt Sjödin:
Läs ovan. Där finns tre alternativ angivna. På att spara sidor. Med början på mitt inlägg 14 sept 2006 kl. 13.42. Men för att lägga in den måste det vara en bild i Gif eller Jpeg. För att lägga in den skriv `image{beskrivning} och tryck bläddra. Läs mer om det under formattering i menyn till höger.
193
« skrivet: 2006-09-15, 23:42 »
Jag krånglar inte med kopiera klistra in. Det var bara ett alternativ. Jag använder ett skärmdumpsprogram. trycker ett förvalt kortkommando och beroende på mina inställningar kan jag antingen få det sparat direkt utan döpning (färdig bild på någon sekund) eller så kan jag döpa filen direkt (vilket man måste med PDF också). Man kan i programmet bestämma vilken storlek bilden ska ha och därmed få bra kvalitet genom att välja ex 1600x1200 pixlar eller större om man så vill. Sen kan man enkelt bläddra bland sina bilder istället för att krångla med att öppna PDF filer. Programmet tar för övrigt tid att starta upp. Med bilder kan man (beroende på windows version) enkelt bläddra som ett bildspel eller dyl. med piltangenterna.
Det är det absolut enklaste alternativet om man frågar mig.
Mvh Staffan
194
« skrivet: 2006-09-14, 13:42 »
Du kan inte i själva programmet spara bilderna (tror jag), men du kan ta en skärmdump. Det finns framför allt två sätt att göra detta: 1. Tryck på Print Screen på ditt tangentbord (långt upp till höger) Öppna ett bildbehandlingsprogram, t.ex. paint och välj att klistra in. sen är det bara att spara bilden (förslagsvis som JPEG.) 2. Att använda ett program som när man använder ett förytbestämt kommando tar en skärmdump och sparar där man önskar. (Smidigare). Ett exempel är Gadwyn PrintScreen som kan laddas ned från http://www.gadwin.com/download/ det är ett gratisprogram och är väldigt smidigt. Sen kommer ju frågan om hur det fungerar med upphovsrätt. Genline har nog upphovsrätten till sina bilder av microfilmerna. Men för eget bruk borde det vara OK. Kan inte någon från Genline svara på det? Får man kopiera enstaka notiser för eget bruk och får man ge dem till någon annan släktforskare. Möjligheten att spara en bild på sin egen dator anser jag vara en av Genlines största styrkor (förutom att man har alla kyrkböckerna lättilgängliga)
195
« skrivet: 2006-09-10, 11:00 »
Hej Kaj!
mina Kjellmodin kommer från Kjällgården i Stavby sn. För ett tag sedan stötte jag på att det fanns ett Källberga (eller Kiällberga) i Alunda sn i Uppsala Län (C). Personerna som bodde på dessa två gårdar verkar inte ha hetat Källmodin/Kjällmodin när de bodde på gården utan det verkar som om de har tagit sig namnet när de flyttat därifrån.
Jag det verkar inte ha födds någon Matthias i Stavbys Källgården kring 1761, däremot i Alunda blev det träff. i Alunda C:3, GID 2278.14.89500 hittar man den 20:e december 1761 en Mathias son till Pehr Pehrsson och h. Margreta Mattsdotter i Källberga. Han finns med i tre husförhör:
Alunda AI:1 s101 GID 2278.2.12000
Alunda AI:2 s159 GID 2278.3.48600
Alunda AI:3 s164 GID 2278.4.86400 (Mathias flyttar)
I AI:1 kan man se även vad som verkar vara Mathias farföräldrar båda födda på 1600-talet.
Tyvärr finns det ingen utflyttningslängd för tiden som AI:3 täcker och AI:3 talar inte om vart Mathias flyttar. Riddarholmens församling verkar ju inte kunna belysa det mycket mer. Så helt säker kan man inte vara. Men det som talar för är att Mathias föddes eller döptes (vet inte vilket) två dagar efter det datum du har hittat. Han kom från Källberga i Alunda som såvitt jag vet redan genererat minst en person med namnen Källmodin/Kjällmodin. Så sannorlikheten verkar vara ganska hög.
Jag skickade detta i ett E-mail också, men där lade jag till en emailadress till en annan forskare som är släkt med denne Mathias från Källbergas bror Pehr.
Mvh Staffan
196
« skrivet: 2006-09-04, 08:06 »
Hej!
den 12:e januari 1728 vigdes fältwäbeln Hans Georg Wolgemut och Helena Schmidt i Kristianstad Stadsförsamling. Är det någon som vet mer om detta par?
(Jag har en Saxisk Korpral som hette Hans Wolgemuth och fick ett oäkta barn i Trelleborg 19:e januari 1713 och funderar på om dessa två kan vara relaterade)
197
« skrivet: 2006-08-31, 12:32 »
Benedict kunde även stavas Benedix eller Bendix. I min släkt har jag även, märkligt nog, sett två personer (min ffffff och hans systerson) som i husförfören och födelseboken hetat Benedictson (som förnamn) tills de flyttade hemmifrån. Sedan har det varit Benedict. Att -son är med kanske syftar på den välsignade sonen. Deras mf respektive mmf hette också Benedict/Benedix.
Jag har aldrig sett detta med -son i förnamnet någon annanstans. (Dessa Benedict rör sig i Vadensjö (M), Tofta (M), Asmundtorp (M), och Landskrona (M)).
Är det någon som vet varför de gjorde såhär?
Är det någon som vet när namnet kom till Sverige?
Jag har även stött på ett fall där ovannämnde ffffff bror som föddes som Christoffer Johansson men som under sin Gesälltid tog namnet Benedictsson. (Hade en tid båda och sedan bara B.) (Detta hörde kanske inte hit, men ändå)
198
« skrivet: 2006-08-10, 19:26 »
Tack så mycket för hjälpen!
Mvh Staffan Benedictsson
199
« skrivet: 2006-08-10, 15:38 »
Hej! Jag är lite osäker på vad det står i denna dödsnotisen.  Jag har än så länge fått det till (1775, Marti) d 14 dödde hustru Ingrid Persdotter i Wästorp(?) af barnsbörd(?)............ föda sitt foster, och begrofs d 19 imidem. Gammal_ _ _ _34 år 4 m. Var det i Wästorp, var det av barnsbörd och vad står det som jag missat eller skrivit fel? Mvh Staffan Benedictsson
200
« skrivet: 2006-08-09, 23:51 »
Tack Britt-Marie och Lars för hjälpen. Kul när man hittar en notis av detta slaget. Om alla hade varit sådana hade det blivit mycket mer spännande. Ja, hörseln borde det ha varit lite si och så med. Likaså sonen som var vice Klockare i 50 år efter faderns död borde haft ganska dålig hörsel på slutet.
Mvh Staffan Benedictsson
201
« skrivet: 2006-08-09, 13:08 »
Hej! Undrar om någon skulle vilja hjälpa mig att tyda dödsnotisen för Klockaren Per Samuelsson som dog den 10:e december 1791 i Smugefall, Askeryd P. Askeryd C:3 s261, GID 253.20.67000  och en liten ljusare förstoring av sista ordet.  Mvh Staffan Benedictsson
202
« skrivet: 2006-08-06, 11:01 »
Tack så mycket för hjälpen!
Lite grymt med spöstraff och fästning sör att öppna någon annans brev.
Mvh Staffan Benedictsson
203
« skrivet: 2006-08-05, 17:31 »
Hi Judie!
I can give it a try. Here is an attempt on the first three. I haven´t looked up all the places, therefor some of them might be wrongly spelled.
1852 Per:
Dr. Ol. Olsson i Lingbo och pig Kar. Olsdr. i Löftjära.
Husman Jon Olsson och Hu. Kerstin Jakobsdr i Fallet
my translation:
Farm hand Olof (probably) Olsson in Lingbo and maid Kar. (probably Karin och perhaps Kerstin) Olsdotter in Löftjära.
Husman (not sure about the exact meaning but it seems to be a person who lives in a rented house with his own household)
Jon Olsson and wife Kerstin Jakobsdotter in Fallet
1853 Christine
Torp. Lars Olsson och dess H.. Anna Jonsdr. i Kallbäck; Dr. .......son (Per ....son?)
i ?ygården och pig. Kerstin Carlsdr. i Håkanbo Hanebo socken
My translation:
Crofter Lars Olsson and his Wife Anna Jonsdotter in Kallbäck; Farm Hand ........
in Nygården(?) and maid Kerstin Carlsdotter in Håkanbo Hanebo parish
1855 Carl
Torp. Jon Hansson och Hu. Anna Ersdr i Löftjära; Bondeson
Olof Olsson i .......... och Bondedottr. Chjerstin Olsdr. i Ekmå.. Ugglebo sn
My translation:
Crofter Jon Hansson and wife Anna Ersdotter in Löftjära; farmers son Olof Olsson in .......
and farmers daughter Chjerstin Olsdotter in Ekmå Ugglebo parish (there doesnt seem to be a Ugglebo parish. But there is a Ugglebo in Torsåker Parish in the area)
Maby someone else can fill in the blanks and do the fourth.
There is often relatives present at the baptism, but also neighbours and friends. I have in many cases found brothers and sisters of the childs parents and even the childs grandparents. But a lot of them are neighbours and friends.
Good luck
204
« skrivet: 2006-08-05, 16:30 »
Hej! Johan Petter Persson f. 1808 har gjort något dumt. Men jag kan inte uttyda hela notisen i husförhöret.  Det jag lyckats (?) tyda är: Undergått spöstraff för ......... ...af annans man.....samt är nu 1830 på............fästning....... Kan någon hjälpa mig att fylla i luckorna? Mvh Staffan Benedictsson
205
« skrivet: 2006-07-30, 23:43 »
Hej Göran!
Det finns redan en kategori om Woljemoth under släkter.
Tror inte att Woljemoth är ett Valonnamn. Den familj Woljemoth (finns många olika stavningar) som jag är släkt med befan sig i Trelleborg i början till Mitten av 1700-talet. 1713 föddes Axel Wolgemuth (oäkta) av en Saxisk korpral vid namn Hans Wolgemuth. Vet dock inte om dessa två släkter är förknippade. Namnet verkar vara ganska gammalt och det kan troligen ha funnits på flera olika platser i den tysktalande delen av europa.
Mvh Staffan Benedictsson
206
« skrivet: 2006-07-30, 23:18 »
Hej! Någon som vet något en Snickaresläkt Ryberg i Lindome? I just den släkt jag söker är Anders Andersson Ryberg f. 20/3 1831 på Hofgård i Lindome (O) första person som (vad jag vet) bär namnet. Efter honom bär minst två av sönerna vidare namnet (Johan Alfred och Anton Wilhelm)
mvh Staffan Benedictsson
207
« skrivet: 2006-07-27, 23:01 »
Hej!
Jag har en släkting som var Dragon vid Gimo, Skäfthammar (C). Han föddes 15/2 1874 vid Hagby Gård i Almunge och var son till Carl August Lindström (f 5/8 1849 Lilla Moga Almunge).
Han dog 22 augusti 1898 i Skäfthammar (C).
Är det någon som vet om det är möjligt att få tag på bilder på gamla soldater några år före sekelskiftet? Borde inte Militärmakten ha bilder på sina soldater?
208
« skrivet: 2006-07-26, 19:47 »
Hej Eva!
Stort Tack för den informationen. Jag ska sätta mig och kolla lite källor någon gång senare.
Sven Werngren t. ex. är vittne vid flera av Christoffer Olofssons barns dop.
Vigseldatumet stämmer bra med hennes första vigsel. Kollade på FamilySearch, där fanns en hel del, särskillt på moderns sida (tre till fyra generationer).
Mvh Staffan Benedictsson
209
« skrivet: 2006-07-25, 22:20 »
Hej Mikael!
Sen jag skrev föregående inlägg har jag också konstaterat att hon måste vara samma person som Metta Christina Wollgemuth född i Trelleborg 1751-09-27.
Jag är mycket intresserad av mer information. rörande henne, hennes syskon föräldrar och de dessförinnan.
Mvh Staffan Benedictsson
210
« skrivet: 2006-07-25, 14:10 »
I Malmö Sankt Petri hittar jag en Ketekismillängd för:
Ystad S.Maria S.Petri
Öja Hedeskoga
1686-1745
GID 1313.410 och 1313.411
Det känns som att det inte är Malmö St Petri som avses utan Ystad St Petri. Har den bara hamnat fel eller varför ligger den där?
211
« skrivet: 2006-07-24, 23:38 »
Hej! Under Läshjälp: Skåne: Malmö S:t Petri
frågade jag om en vigselnotis för Elisabeth Christoffersdotter (död 3/8 1805 i Malmö St Petri) och hennes första man, Jöns Carlsson Henning. Där nämns fadern Christoffer Olsson från Södra Värn.
Svar till Eva Leksells inlägg där:
Ja det måste vara Christoffer Olsson på södra Wärn gift med Emerentia From. Det stämmer bra med årtalen. Födelseåret 1752 stämmer på något år ifrån vad man kan tro från dödboken. Det står i vigselnotisen (1771) att fadern, Christoffer Olsson, är från Södra Wärn. Min Elisabeth har en son Cristoffer i både det första och i det andra äktenskapet och i det andra har hon en dotter, Emerentia.
Om du har information om Christoffer med familj är jag mycket intresserad.
Mvh Staffan Benedictsson
212
« skrivet: 2006-07-23, 12:27 »
Hej! Stort tack! Det ser ut att kunna stämma.
Jag tror att det står att fadern kommer från Södra Värn.Jag kollade nämligen upp Christopher Olsson i de olika födelseregistren och dödsregistren som finns i Malmö St Petri. Där kunde jag bara finna en person vid rätt tid med namnet. När jag kollade födslarna stod det att han kom från södra Värn på sex av nio och Södra förstaden på en (övriga nämnde inte hemvist). Kan södra värn och södra förstaden vara samma plats?
Mvh Staffan Benedictsson
213
« skrivet: 2006-07-22, 10:46 »
Hej! Jag är intresserad av vad det står vid denna vigselnotis. Kan någon hjälpa mig.  Här är vad jag har greppat: d 29 sept: lystes förste gången för möllaren Jöns Carlsson, .................................. ... och Elisabeth Christoffers doter, ........ ....... Christoffer ..(Olsson?).. från........ .................................... i vänstermarginalen verkar det stå: Wigda sama d 3 Nov. Har jag tytt rätt och vad står det i övrigt? Mvh Staffan Benedictsson
214
« skrivet: 2006-07-22, 08:50 »
Hej! Skillnaden mellan timmergesäll och timmermästare är ju bara att skrået har tillåtit honom att bli mästare och att timmermästaren har klarat ett mästarprov. Met andra ord ett steg högre än gesäll. Men är då timmerman samma sak som timmergesäll, eller hur ligger det till?
Mvh Staffan
215
« skrivet: 2006-07-22, 00:19 »
Hej! Är det någon som vet något om Per Luthman Timmergesäll i Malmö St. Petri (M)?
Han föddes troligen kring 1717-1718 (Var?) och begravdes 29 januaru 1800. Han var gift två gånger: 1:a med Anna Sörensdotter (bg 1782-07-14) och 2:a med Maria Christina Woljemoth född 27 september 1751 i Trelleborg (M) och död 1823-12-24 i Malmö St Petri. Han fick 2 bar i det första äktenskapen och 3 i det andra (vad jag vet). Ingeborg/Ingrid, Stina, Jöns-Peter, Anna Christina och Brita.
Vid barnens dop finns Gunnela och Ingri Luthman. Ingri är troligen systern då hon var gammal nog men vem Gunnela är vet jag inte. Troligen Pers syster.
Någon som vet var han kommer ifrån? Föddes han någonannanstans och var på gesällvandring som han avslutade i Malmö? Kan man hitta information om detta i någon form av skråhandlingar?
Mvh Staffan Benedictsson
216
« skrivet: 2006-06-30, 15:42 »
Tack än en gång Gunilla!
När man väl får hjälp att läsa sådana här dödsnotiser, så är det verkligen ljuvlig läsning. Lite roligare än bara namn, plats, datum, sjukdom, ålder.
Mvh Staffan Benedictsson
217
« skrivet: 2006-06-30, 15:37 »
Hej Gunilla! Det ser ut att stämma.
Jag har skrivit upp tidigare att de gifte sig 1724, varifrån jag fick den informationen vet jag tyvärr inte. Kunde inte hitta den heller. Men någonstanns lär jag ju ha hittat den så det verkar ju rimligt.
Tack så jättemycket för hjälpen!
Mvh Staffan Benedictsson
218
« skrivet: 2006-06-29, 20:09 »
Hej Kaj!
Vet inte om den här tråden är så aktiv men ändå.
Jag forskar lite på Kjällmodin (lite olika stavning) i Skäfthammar, Uppsala. Jag har än så länge bara följt en gren, men har de flesta syskon uppskrivna. Har inte hittat någon som börjat på M. Vet du någon mer information om din M Kellmodin och Abelard? T. ex förnamn, födelsedatum osv. Kan det vara möjligt att han är född i Skäfthammar? Om inte så kanske någon liten gissning räcker för då kan man iallafall se ungefär vilken generation han tillhör. Om jag får lite mer information så kan jag hålla ögonen öppna.
219
« skrivet: 2006-06-27, 19:57 »
Hej! I Stavby dog Elsa Olsdotter på Kjällgården den 15 oktober 1780. I dödsboken (Stavby C:2 s262) finns följande notis om henne:  Född här i socknen och Kjällgården 1706. Fadern, ___mannen Olof Pehrsson, med Modern, _. Cierstin Pehrsdotter _______ ____________18de vår/år (?) gift med Bonden Pehr Ersson_________________ ____________ ___ _________ ___åtta barn, fyra söner och dito döttrar, en son och en dotter döda. Siukdommen Lungsot. Lifer (?) ut Kan någon hjälpa mig att fylla i luckorna? GID 2257.9.101700 Mvh Staffan
220
« skrivet: 2006-06-27, 19:37 »
Hej! I stavby dog den 12 augusti 1773 Pär Ersson på Källgården. I dödsboken hittade jag denna text:  Jag har endel svårigheter att läsa texten och är mycket intresserad av vad den kan innehålla. Kan någon hjälpa mig? GID 2257.8.86500 Mvh Staffan
221
« skrivet: 2006-06-02, 10:30 »
Hej! I Lindeberg landsstaten står det att Simon Samsiö f 1657 eller 1658 är son eller styvson till slaktaren Mårten Jacobsson. Denna information har jag även hittat på andra ställen. Bla på internet ( http://web.telia.com/~u40107259/malmo/index.htm) där Einar Bagers familjelappar, om 1500 och 1600 tals familjer i Malmö, finns avskrivna. Men modern som finns där verkar för ung för att vara Simons far. Men hennes far heter dock Simon, så namnskicket skulle kunna bekräfta det. Något datum kan ju vara fel. En annan rolig TEORI jag fick skulle vara att Simon inte alls var son i familjen utan bror till familjens mor och att han tagits hand om av sin syster och hennes man. Detta är dock en ren spekulation. Men den väcktes av att det står i några källor om släkten Samsioe att Simon Samsiö skulle vara son till en lantbrukare vid namn Simon som flyttat från Danmark. Men detta är ju som sagt ren spekulation, värd att undersökas. Bland dessa familjeelappar från Einar Bager står det att Mårten Jacobson hette Samsing eller samsiö. Äldre släktingar lär ha hetat Samsing. I Mårtens dödsnotis i Malmö st Petri står det Samsiö. Är det någon som har mer kunskap om detta? Är Simon Samsiö son eller styvson till Mårten Jacobsson Samsing/Samsiö. För något av det verkar han vara. Om han är styvson, isf: Vilka är hans föräldrar?
222
« skrivet: 2006-05-26, 14:54 »
Hej!
Abraham Isak Finerus född 4:de december
1769 skrev ner lite om sin släkt i Enskildte Slägt- och lefnadsanteckningar af A. I. Finerus. Vet inte om den finns utgiven, men vi har en avskrift av det handskrivna orginalet. Orginalet och en del andra skrifter av A. I. Finerus lär ha blivit donerade till Kulturen i Lund.
Denna Enskildte Slägt- och lefnadsanteckningar af A. I. Finerus Påbörjades av A.I.F men fortsattes efter hans död av dottern.
Jag lägger här ut en avskrift av den första en och en halv sidan då den skulle kunna vara av intresse här (Notera att det är en avskrift av en avskrift, då jag varit osäker på vad det stått har jag skrivit (?)):
Min farfader Ebbe Finerus var Tullförvältare
I Helsingborg, och dog där, den 15 sept. 1729.
Hans första hustru Maria Pictorius dog den ?
1719 och begrofs i Landskrona kyrka.
Den 13 jan. 1720 gifte han sig med min
farmoder Maria Ståhle. Hon var född den
13/3 1690 och dog år 1778, 88 år gammal.
Af detta par föddes:
1721 den 24/5 min faster Anna, som dog den
4 april 1722.
1722 den 23/10 (?) föddes min käre fader Hans
Peter Finerus.
1724 den 12/8 föddes min faster Anna
Beata, som dog ogift i helsingborg å 1794.
1726 den 2/4 föddes och den 30/5 samma år
dog en faster Helena.
1727 den 5/4 föddes min farbror Isak
Finerus; sekreterare i Tull- direktionen
Uti Stockholm, dog han där år 1805.
1729 den 17 maj föddes och den 26/12
1731 dog min farbror Abraham Finerus
Efter sistnämnde 2ne farbröder är jag uppkallad.
Vid min farfaders död voro befvarade barn
af första gifter 8 - och i det senare 4 ut (??).
Af de sistnämnde känner jag blott,
Att en farbroder Lars Finerus varit kyrkoherde
i Burlöf, och en faster Christina gift
med en rik grosshandlare Lunde i Carlskrona.
Dessa folk dogo Barnlösa, mannen
Senast med fri Dispositionsrätt, tillade
Min kära fader den lilla summan
Af 333 Rst. 16 sk.
I boken finns även lite om Hustrun Margareta Koldeveijs familj med flera. Om någon är intresserad av hela texten så har jag den avfotograferad (avskriften alltså) och kan vidarebefodra den. Jag jobbar lite smått på att skriva av den, men har inte kommit så långt ännu.
Mvh Staffan Benedictsson
223
« skrivet: 2006-05-25, 16:51 »
Hej Gerda! Jag antar att det är Knislinge i Kristianstad län i Skåne du menar. Isåfall är det rätt med Landsarkivet i Lund. De har hand om Skåne Halland och Blekinge. Ett alternativ är http://www.digiarkiv.se/ som har digitaliserad en hel del volymer. Men om det är många personer som har dött över en längre tid tenderar det att bli en väldigt dyr lösning då det blir ganska många volymer. Annars har ju www.svar.ra.se en del som mikrofilm som man kan hyra eller köpa. (Samma sak där, många volymer kan bli dyrt). När det gäller bouppteckningar skulle jag nog ändå rekommendera att jobba på att kontakta Landsarkivet i Lund. Det blir nog billigast. Men både digiarkiv och Svar har bouppteckningsregister vilket kanske skulle kunna vara bra att ha kollat i innan man komtaktar Landsarkivet. Särskillt om kyrkoarkiven brunnit så att man är osäker på datumen. Lycka till Mvh Staffan
224
« skrivet: 2006-05-22, 15:44 »
Hej! Magnus Gabriel Block f. 1669, död i Söderköping 1722, gifte sig med Anna Christina Düben, (ofrelse) född 1669 i Stockholm. Men vad hennes föräldrar heter råder det dubbla meningar om. 1. Enligt [Elgestierna (von Block nr 1603 s. 437)] är hon dotter till hovkonditorn Hans Georg Düben och hans 2:a hustru, Maria de Besche, nr 1253, samt kusin till herrarna Düben, som blevo adlade Düben. 2. Enligt 1755 års Adelsmatrikel (del 2) är Regements-Strifwarens af garde, Christian Dübens dotter, med Christina Gillis dotter de Besche på Råwaqwarn. Jag vill väl spontant tänka att adelskalendern som utkom när Anna Christina fortfarande levde borde ha en fördel, men det kan ju också vara så att Elgestierna kollade andra källor som också var samtida. (Vissa formuleringar i Elgestierna liknar de i adelskalendern så jag tror att han måste ha haft tillgång till den. Men Elgestierna har med tanke på det stora materialet skrivit fel förut. Vet någon vilket av dessa två alternativ som är fel? Mvh Staffan Benedictsson
225
« skrivet: 2006-05-09, 16:38 »
Hej!
Jag kollade i Schlegel och Klingspors Ointroducerad adel. Där står i princip samma saker som du har skrivit här, så jag antar att du sett den. Men har du kollat källorna för att kolla ifall något har utelämnats?
på källor står det: R. Reg. f. 1651 p, 851; Ennes, Karl d. 12:s Krigare 2: 675
mvh Staffan
226
« skrivet: 2006-05-08, 12:03 »
Hej!
från 1784 och frammår bodde det en Möllare Pehr Andersson med hustrun Elsa Larsson (f. 18/10 1761 Sibbarp, Reslöv (M)), död 1818) på Norra Värn i Norra Roten i Landskrona. I senare husförhör står de på nr 111. Deras dotter Elna (f 1793 Landskrona) gifte sig med Möllare Benedict Johansson (f. 17/4 1795 i Asmundtorp) och de bosatte sig på nr 128 Norra Värn. I området verkar det bo väldigt många Möllare.
Är det dågon som vet mer om Pehr Andersson och Elsa Larsson och deras föräldrar?
Är det någon som vet mer om själva området Norra Värn? Finns det några gamla Möllor kvar idag? Vad var det för typ av Möllor?
mvh Staffan Benedictsson
227
« skrivet: 2006-05-04, 11:07 »
I Släkt och Hävd 1950-1951 på sidan 255 finns kompletteringar till Elgenstierna om Hans Isac von Vickens döttrar och lite om honom själv. Notera att detta är en avskrift av en andrahandskälla. Andrahandskällan kan ha skrivit fel och jag kan ha sktivit av fel. Jag har heller inte kontrollerat några källor. Översten Hans Isak von Vicken (tab. 9) och Anna Dorothea Engelhardt hade förutom de i ättartavlorna upptagna sönerna jämväl nedanstående döttrar: 1) Anna Magdalena, f. 1720, döpt 23/10 i Malmö garnisonsförs., död ogift 1808 15/5 i Gränna av ålderdom. Flyttade 1800 från Ljungarum till Gränna, där hon bodde hos sin svägerska, överstinnan von V., född Fleetwood. 2) Margaretha Helena (Greta), f. 1721 18/9, döpt 22/9 i Malmö garnisonsförs., död ogift 1792 16/10 på Jordantorp i Ljungarums sn (Jönk.) av ålderdom. 3) Elisabeth Ulrica, f. 1726 27/6, död 1793 13/7 på Bäck i Byarums sn (Jönk.) av tvinsot. G. 1775 19/9 på Gärashov i Byarum m. sergeanten Hans Gustaf Fredrik Berghman (tab. 4). 4) Bri(gi)ta Sophia, j. 172(  , död 1773 9/4 (ej 22/3) på Stora Segertorp i Tärby sn (Älvsb.) av >>hetsig sjukdom>>. G. 1756 26/9 på Gärashov m. häradshövdingen i Ås, Gäsne och Kullings hd i Vgl Nils Samsjö, f 1720, död 1773 17/2 (ej ?) på Stora Segertorp av >>hetsig sjukdom>>. (Jfr [J. Odencrants], Kongl. Götha Hofrätts Presidenter etc., s 162, och [V. Örnberg], Svensk Slägtkalender för år 1888, s. 231). 5) Fredrica Eleonora, f. 1730, död 1812 11/9 på Bäck av tärande sjukdom. G. före 1774 (ej i Byarum) m. bruksinspektoren Anders Strömsten, f. ca 1740, död 1808 29/9 på Bäck av värk. 6) Dorothea Juliana, f. 1734 31/5 på Jordanstorp, död 1821 25/7 på Bäck av ålderdom. (Enl. dödsnotisen i Post- & Inr. Tidn. 1821 nr 218 dog hon den 24/7). G. 1769 21/3 på Gärahov m. kaptenen Georg (ej Göran) Boije af Gennäs (tab. 53). 7) Christina Lovisa, f. 1735 8/10 på Jordantorp, död 1781 9/9 på Gärashov av tvinsot. G. 1769 17/2 därst. M. löjtn. Henrik Gustaf von Knorring, f. 1734, död 1773 29/3 på Nordansjö i Torsåkers sn (Gävl.) av rötfeber. Catharina Charlotta, f. 1738 20/9 på Jordantorp. död ogift 1789 22/4 på Grimsjö i Byarum av feber. Hon ägde 1/3 av ? frälsehemmanet Grimsö. Överste Hans Isak von Vicken köpte Jordantorp 1727 (fastebrev 15/11) och Gärahov med underlydande 1745 (fastebrev 14/5). I mantalslängderna upptas familjen på Jordanstorp fr. o. m. 1728 och på Gärahov fr. o. m. 1746. Anna Dorothea Engelhardt var enl. Byarums hfhl f. 1699 men enl. Ljungarums hfhl f. 1700. Uppgifterna om hennes död och begravning hos Elgestierna bero på skrivfel (sammanblandning med mannens data). Hon dog 1790 16/5 på Jordantorp av ålderdom, 90 år gammal (Ljungarum C 2; Bou. Göta hovrätt 1790:37; jfr Anreps ättartavlor, som dock ha dödsdatum 15/5). Äldste sonen Johan Edvard (tab. 10) skrev sig Johan Evert. Han döptes 1722 1/11 i Malmö garnisonsförs. (>>Johan Efward>>). Isac Otto (tab. 11) var f. på Jordanstorp. Reinhold Gustaf var f. 1737, ej 1735 (rätt i Anreps ättartavlor). Isac Ottos dotter Gustava Sophia födde 1795 8/10 på Jordanstorp ett oäkta barn Isac Casper, >>hwars Fader sades wara gifta Fendrichen på Sjöberg i Yggestorp Socken Casper Otto Ståhlhammar>> (tab. 10). Barnet avled 1800 17/9 på Grenåsa i Rogberga sn av koppor. Källor: Kyrkoböcker för Byarum, Gränna och Rogberga i Vadstena landsarkiv, för Tärby i Göteborgs landsarkiv, för Ljungarum i Jönköpings kyrkoarkiv och för Malmö garnisonsförs. I Malmö stadsarkiv; Mantalslängder i Kammararkivet, sthlm; Bouppteckningar i Göta hovrätts arkiv, Jönköping. (Då skrivet av) Pontus Möller Den texten stod som en fotnot till: Nr 830 von Vicken? 1769 febr. 17 vigdes i Byarum å Gerdehofs herrgård Christina Lovisa von Vicken, f. 1735, med Liuten, v. Kung. Hels. Reg. Välb. Hr Hindr. Gust. Von Knorring. (då skrivet av) Yngve Näsström Mvh Staffan Benedictsson
228
« skrivet: 2006-05-01, 11:28 »
Töllsjö.
(Skulle det gå att skapa Älvsborgs län P som en rubrik likt de andra och Töllsjö som en underdiskussion till Älvsborgs län?)
Hej!
Töllsjö AI:7 och alla födelse, vigsel och dödböcker saknas i genline. Går det att sägas när de kommer att läggas till?
229
« skrivet: 2006-04-30, 10:23 »
I vissa fall kan husförhöret finnas i en annan sockens husförhörsbok. Ett bra exempel på det är Bredared (P). I bredared AI:1 finns bla Sandhult socken åren innan Sandhult AI:1. Med andra ord kan Bredared AI:1 vara som Sandhult AI:0.
Men om det finns ett volymregister så brukar detta nämnas där. Jag har även stött på att det varit en lucka på några år i en socken som har funnits i en annan socken. Men som sagt, finns det ett volymregister så nämns det nog där. Annars kan man väl chansa och kolla omkringliggande socknar och se om man har tur.
Men det är nog sannorlikare att boken saknas av andra skäl.
230
« skrivet: 2006-04-29, 14:52 »
Tack så mycket!
Det var värdefull information.
Mvh Staffan Benedictsson
231
« skrivet: 2006-04-28, 17:03 »
Tack så mycket! Ja det är ju klart att det stod Ambjörn, jag tolkade am som en del av förnamnet. Ja det står nog barnsbörd. W Tåå står det nog ja på var hon kommer ifrån. Det tackar jag för.
Att Maria var född 1708 misstänkte jag efter att ha kollat igenom Sandhult AI: 1 och hittat återstoden av en familj som matchade. Men då vet jag att det nog var rätt familj. Den andra informationen var helt ny. Den tackar jag för.
Mvh Staffan Benedictsson
232
« skrivet: 2006-04-28, 14:06 »
Hej, hittade just vigselnotisen i Catharinas gifte men Anders Andersson. Efter att ha kollat på den tror jag att det är rätt Catharina i dödsnotisen ovan. Jag tror att det står att fadern heter Laurentius Biörnsson och modern Maria Olufsdotter. Här är Anders och Catharina föräldrars namn från vigselboken.  GID 1936.18.103500 Men jag undrar: Står det att Catharinas far heter Laurentius? Vad dog hon av? och vad står det att hon är ifrån? bilden nedan 
233
« skrivet: 2006-04-28, 11:02 »
Hej! Här kommer en till från samma bok. I husförhöret Sandhult AI:2 (GID 1936.2.46600) finns Catharina Larsdotter i Källeberg. ser ut att vara född 1739. Prästen skrev dödsåret som en kratta. Sista siffran verkar vara siffrorna 1 4 och 8 och de tre första är 178. Jag kollade efter hennes dödsnotis och tror att jag hittat den 1784. Catharina var torparhustru i Källeberg och dog 1784. Det finns fler Catharinor i Källeberg, men jag kunde inte se att någon av dem skulle ha dött det året. Men hon hette Larsdotter, alltså ska fadern heta Lars. Men det ser lite långt ut. Kan det stå Lars eller Laureni eller något som skulle ge dottern namnet Larsdotter? Isåfall vad heter föräldrarna och vad dog hon av?  GID 1936.8.13600 Mvh Staffan Benedictsson
234
« skrivet: 2006-04-28, 07:46 »
Sent omsider i diskussionen, men är det inte så att kyrkoböckerna ofta beskriver symptomen snarare än den exakta sjukdmstermen. Och olidlig verk och smärta är ju ett symptom på bland annat långt gången canser.
mvh Staffan Benedictsson
235
« skrivet: 2006-04-28, 07:42 »
Tack Janne!
Jo det ser ut att stämma. Nu när du säger det, kan jag se att det står Karin Olufsdotter och död av styck och ont. Med lite vilja skulle jag kunna få sista ordet till bröstet också. Tack så mycket.
mvh Staffan Benedictsson
236
« skrivet: 2006-04-27, 18:11 »
1784 den 18:e september dog Jon Nilsson i Pjäkebacka i Sandullt sn. I sandhult är de ju trevliga och skriver ut föräldrarnas namn på dödsnotisen. Jag ser att hans far heter Nils Larsson, men vad heter modern? I nästa kolimn står det ifrån Pjäckebacka, står det inhyses på sista raden? Slutligen, vad dog han av? GID 1936.8.13700 
237
« skrivet: 2006-04-27, 16:56 »
Har inte kungliga bibl. eller riksarkivet eller någon sparat gamla telefonkataloger. I så fall vore det ju inte omöjligt att kolla igenom dem efter ditt telefonnummer. (vet inte om det fanns riktnummer då, men isåfall kan du leta efter A E Gustavson Elektrisk affär i desto fler kataloger.
Jag bor i Lund (M) och tycker att huser liknar ett nere i stan där det finns ett antikvariat mitt emot stadsbiblioteket, men jag tror inte riktigt att det går ihop med vänsterhalvan av huset, ska kolla nästa gång jag är i stan.
238
« skrivet: 2006-04-27, 16:47 »
Hej Hans!
Liksom Nelly är jag född i Norra Sandby sn. I Aska (I utkanden av socknen). Tyvärr känner jag inte igen varken huset eller personerna på bilden.
Men Jag har ju inte varit runt på alla gårdarna i socknen. Men Jag har inte sett det från vägen såvitt jag vet. Men vad jag däremot kan tipsa dig om är att det finns en bok med bilder på gamla hus från trakten. Jag har tittat i den på Hässleholms Stadsbiblioteks hembyggdsavdelning. Jag tror att bilderna i boken är gjorda kring mitten av 1900talet men det är jag väldigt osäker på. Kommer tyvärr inte ihåg vad boken heter. Tyvärr är jag inte i Hässleholm så ofta eftersom jag bor i Lund, men du kanske skulle kunna ta kontakt med biblioteket eller hembyggdsföreningen så kanske de kan hjälpa dig.
Mvh Staffan Benedictsson
239
« skrivet: 2006-04-26, 20:04 »
Aah, tack så mycket för hjälpen!
Mvh Staffan Benedictsson
240
« skrivet: 2006-04-26, 19:59 »
Ja det står det nog, Tack! Tyckte mig ana något liknande, ville försäkra mig, det verkar stå samma på maken, men hos honom står det något mer.
mvh Staffan Benedictsson
241
« skrivet: 2006-04-26, 19:56 »
Hej igen! Jag har även svårt att läsa vad Karin aderssons man Sven Ambjörnsson dog av bara några dagar före hustrun. (Sven är på sidan innan i dödsboken) GID 1936.8.14800. Näst längst ner på högersidan.  Mvh Staffan Benedictsson
242
« skrivet: 2006-04-26, 19:39 »
Hej! Kan någon hjälpa mig att läsa vad Karin Andersson i Sandhult dog av. GID 1936.8.14900 Näst längst upp på vänstersidan.  Mvh Staffan Benedictsson
243
« skrivet: 2006-04-25, 10:04 »
Aah, låter rimligt. Tack så mycket för hjälpen!
mvh Staffan Benedictsson
244
« skrivet: 2006-04-25, 09:30 »
Hej! I hossmo C 2 s 577, GID 55.13.66600, dör Kjerstin Jonsdotter (hustru till Olof Abrahamsson) den 25 december 1785 och begravs Die fest: cirsumsij. Vilken dag är det?  Mvh Staffan
245
« skrivet: 2006-04-10, 23:55 »
Hej igen! Här är en till. Christina Luthman (f Wolgemuth). GID 1313.296.91900 Död den 24:e december.  mvh Staffan
246
« skrivet: 2006-04-10, 23:46 »
Hej! Jag undrar om dödsorsaken för Brit Andersson f. Luthman i Malmö st Petri i scb Malmöhus 1869. GID 100012.10.35300 nummer:30. Är lite osäker på vad det står. 
247
« skrivet: 2006-04-07, 12:25 »
Aahh, låter som en bok jag borde leta leta upp och kolla lite i. Tack för boktipset!
Mvh Staffan Benedictsson
248
« skrivet: 2006-04-06, 20:45 »
Tack så mycket!
Kan det stå strfs. (straffas) innan Borås 23/11 60? Kan det betyda att han blev straffad i ex. kämnärsrätt eller magistratsrätt i Borås och inte som jag trodde Bollebygds häradsrätt?
Vild gissning på sista ordet i sista bilden: Skulle det möjligtvis kunna stå oKl. ser snarare ut som oKn eller oKa, men okl. kan vara en förkortning till oklanderlig, då skulle sista bilden kunna vara: Förhörd särskildt 1880. Får ej gå till Nattvard förränn oklanderlig? Kanske, svårt att säga.
MVH
Staffan Benedictsson
249
« skrivet: 2006-04-06, 20:04 »
Stork tack till er båda!
Det kan nog stämma bra. Nils och Hacks far Simon var landträntmästare i Malmö 1727 till 1736 [enligt Otto Lindbergs Landsstaten]. Hack bör ha varit 13 år 1735 vilket skulle kunna stämma.
Gunnar: Var hittade du året 1729? Stämmer bra, mest nyfiken.
250
« skrivet: 2006-04-06, 12:11 »
Hej! Jag har i husförhören hittat att min släkting Olaus Svensson har straffats för stöld. Men jag kan inte se exakt vad det står. På bilden nedan finns fyra mindre bilder, Den första är från Töllsjö AI 8 när han bor hemma (GID 1958.9.20500). Den andra är från samma husförhörslängd när han flyttat (GID 1958.9.25000) och den tredje är från husförhöret efter (AI 10) (GID 1958.11.49200). Verkar vara anteckningar om samma sak. Kan det stå Straffad för 2 reson? Den fjärde är från det senaste husförhöret i en förhörskolumn. Verkar stå förhörd särskillt 1880 men vad står det mer? (GID 1958.11.49200). 
251
« skrivet: 2006-04-05, 00:50 »
Hej! Jag söker information om en Per Olof Wetterberg från mitten av 1800 talet. Det enda datum jag har är sommaren 1848 då han bör ha varit en vuxen man.
252
« skrivet: 2006-04-05, 00:12 »
Hej i Lunds Universitets matrikel 1732 - 1830 av Barbro Edlund hittade jag följande latinska texter om min anfader Nils Samsiö och hans bror Hack:
1734
8/1
Nicolaus Samsiö, qvaestoris provincialis filius datum die 8 Januarij
173?
20/10
Haqvinus Samsiö, Scanus, qvaestoris provincialis Scaniae inferioris D:ni Simonis Samsiö filius,
annos natus XIII, sub privata adhuc informatione constitutus hisce tabulis nomen dedit
Kan någon hjälpa mig att översätta de tre svåra orden om Nils och texten och Hack? (Simonis Samsiö är deras far Simon).
Tack på förhand
253
« skrivet: 2006-03-30, 22:41 »
Tack så jättemycket! Det förklarar det mesta. Det är mycket troligt att Anna Greta följde med in i äktenskapet med Olof Gullberg som styvfar och fick därmed sitt efternamn. Men från ett stopp till nästa. Oäkta barn är väl inte alltid det lättaste att hitta fadern till. Hoppas att jag ska lyckas med det. Jag satt just och väntade på när det skulle ske. Jag har sluppit väldigt lindrigt undan.
Tack så mycket för hjälpen!
254
« skrivet: 2006-03-30, 20:21 »
Hej! Jan undrar vad som står över den fjärde personen på sidan, Anna Greta. Detta är det äldsta stället jag hittar Anna Greta på och när hon flyttat från detta båtsmanstorp heter hon Gullström. Precis som båtsmännen har gjort vid detta torp minst sedan någon gång kring mitten på 1700-talet Problemet är att jag inte kan hitta henne där tidigare än i detta hushållet och Olof Gimström som är mannen i huset är 11 år äldre än Anna Greta. Han är inflyttad och fick namnet Gullström när han tog över båtsmansbostaden (Risinge ägor n 105). Jag kan inte hitta henne i födelseboken för det givna datumet i Harg där hon sägs vara född eller i Hökhuvud. Dock ser det ut som om den lilla texten i hennes namn antyder att hon är besläktad med hustrun i hushållet. Jag tycker att det första ordet ser ut som hustrns och det sista ser ut som dotter, men vad står det i mitten? Kan det vara hustruns dotter från ett tidigare gifte (hon är gammal nog för det) eller någon annan släkting till henne? 
255
« skrivet: 2006-03-11, 22:41 »
Hej!
Har någon stött på en Maria Christina (Stina) Wolljemot född 1746 i Trelleborg? Jag hittade henne i Malmö Sankt Petri 1816-1820 Där hon är änka efter timmergäsell Per Luthman. Hon har då sin dotter Brita Luthman f 11/8 1788 hos sig. Där efter går det att följa henne då hon flyttar till sin dotter Brita och Britas man Urmakare Nils Andersson. Man jag lyckas inte hitta henne bakåt. Hon borde ha bott i Malmö åtminstånne sedan dottern föddes där 1788. Någon som vet hur hon hör ihop med övriga Wollgemuth från trelleborg?
Mvh Staffan Benedictsson
256
« skrivet: 2006-03-09, 12:27 »
Hehe, 1740 skulle det visst vara. =)
Tach för hjälpen!
Mvh Staffan Benedictsson
257
« skrivet: 2006-03-06, 19:24 »
Hej! Kan någon hjälpa mig att läsa vaad dett står i lille Johans födelsebok 1940. GID 2433.12.31800 Längst ner till höger  Tack!
258
« skrivet: 2006-02-19, 01:49 »
Hej!
Ewa Holmgrens skrev lite i sitt inlägg i denna diskussion om soldaten Per Olsson Wallmo.
Jag är intresserad av just denne Per Wallmo och undrar om någon känner till mer om honom.
Mvh Staffan
259
« skrivet: 2006-02-19, 00:53 »
Hej Micael!
John Alexis Andreas hadde ovan nämnda syskon + 2 (Inez och Åke) födda efter 1890. Deras Pappa Johan Olof Grenholm hade såvitt jag vet två syskon, Katarina (f. 1836) och Anders Anton (f.1842). Denna Anders anton fick minst 4 barn i sina två giften. Anselm (f.1873), Rosa (f.1884), Elin (f.1886) och Verner (f.1891).
Låter något namn bekant?
Mvh Staffan
260
« skrivet: 2006-02-18, 14:00 »
Ja, nu ser jag. Det har du rätt i. Det borde jag ha sett. Jag har suttit och forskat på en annan gren i just Hökhufvud i några dagar nu.
Tack för hjälpen! Mvh Staffan
261
« skrivet: 2006-02-18, 12:49 »
Tack så mycket för hjälpen!
Mvh Staffan
262
« skrivet: 2006-02-18, 12:37 »
Hej! Jag undrar vad det står under särskilda anteckningar vid Karl Bertils födelse 1897 11/2. 
263
« skrivet: 2006-02-18, 03:16 »
Hej!
Jag skulle behöva veta vad det står om Johan i födelseboken för Hagby. GID 47.14.1900.
Det finns 2 Johan på samma sida men det är på den andra som datumet stämmer. Hans för bör heta Anders. Skulle vara mycket tacksam om någon skulle vilja hjälpa mig. Mvh Staffan
264
« skrivet: 2006-02-17, 01:36 »
Hej Anna-Carin!
Tyvärr dog Anna Lovisa och Einar gifte om sig. Einar finns med där men det är vigseldatum från andra äktenskapet som står där.
265
« skrivet: 2006-02-16, 19:04 »
Eva, tyvärr har jag inte någon läsapparat. Glömde säga det. Men det var en bra ide att höra av mig till landsarkivet i Uppsala.
Christina, det var allt ingen liten ledtråd. Det bekräftar teorin om att hon blev änka. Alla persondata verkar stämma. Då behöver jag bara hitta vigseln mellan Einar B?low och Anna Lovisa Örn Östlund, så kan jag vara ganska säker på att teorin stämmer. Tyvärr vet jag bara att vigseln måste ha ägt rum mellan 1900 och 1907 Då nästa son föds. Troligen närmare 1906-1907
Men redan nu är jag ganska säker eftersom äldre släktingar berättat att Carl Bertils morfar var trädgårmästare. Vilket inte är allt för långt ifrån trädgårdsdräng.
Tack så jättemycket för hjälpen!
266
« skrivet: 2006-02-16, 10:36 »
Hej!
Jag har ett knivigt problem.
Carl Bertil Öhrn B?low föddes enligt uppgift från bland annat sveriges dödbok 3 1897 11/2 i skäphthammar, Uppsala län.
Det datumet föddes mykcet riktigt en Karl Bertil där. GID 100003 13 3940. Men föräldrarna stämmer inte enligt mina uppgifter. Mamman ska heta Anna Lovisa som det står, men pappan är inte den jag känner till. Däremot heter han Örn vilket enligt uppgift Anna Lovisa skulle heta. Jag funderar på om det kan vara så att han dött tidigt och mamman behållt namnet Örn och gift om sig med Einar B?low. Det skulle kunna förklara alltihop. Men hur kollar jag upp det. På vilka olika sätt kan jag ifrån mitt hem i Lund ta reda på information om detta som hänt efter 1900?
Mvh Staffan
267
« skrivet: 2006-02-13, 17:09 »
Hej!
Jag har ännu inte tränat upp mitt kyrkboksläsande och undrar vad det står om
Per född den 11 november 1817. längst ner till höger på sidan 168. GID 1737.23.90900
268
« skrivet: 2005-02-26, 01:00 »
I just Brita vet jag inte jättemycket. Verkar vara född 1709-04-19 i Lund, dog 1791-01-29 i Sölvesborg. Mitt intresse ligger mer i hennes bror Nils född 1720 och Hennes far Simon Samsiö (läs mina föregående två inlägg för mer info). Om honom har jag endel annan info. Råkar du på något intressant om Simon eller hans far och bakåt är jag intresserad. Lite intressant hade det dock varit om du känner till släktskapet mellan Britas make Nils (Nicolas?) Liebman och Britas fars första fru Cecilia Nilsdotter Liebman, född omkring 1667 i Malmö och död 1704-12-09 Lund, dotter till Nils Thuresson d. 1668 i Malmö.
269
« skrivet: 2004-08-27, 01:39 »
Vad gör en proviantmästare?
270
« skrivet: 2004-08-27, 01:30 »
Hej, jag har stött på en person som blev överkommisarie vid Amiralitetet som någon form av omplacering eftersom han inte längre klarade av sin tjänst. Eller som han själv uttrycker det i ett senare tiggeribrev till konungen:
Profviantmästarebeställningen; hvilken jag och förestådt till mina höga förmäns nöje, och giordt så god reda för alla mina innehavda och anförtrodda tienster, till åhr 1736, då jag blef angrepen af ett slag, hvarföre som jag då såg mig oförmögen i ålderdomen lengre kunna tiena; i underdånighet anholt om ett nådigt afskied och demission, dett Eders Kongl. Maij:t Allernådigst beviljade, med Caracteur af heder och Rang som Öfver Commisarie vid Höglofl. Kongl. Amiralititet, men beklagligen intet underhåld till lijfsuppehälle, och har intet att hugna mig af annat än en Nådig Gud i Himmelen, jämbväl en Nådig Konung på jorden; som om the veta sina undersåtares nöd och trång så förbarma the sig öfver them; i synnerhet, om the hafva väll tient, och lämna dem lijfsuppehälle.
(hela brevet finns i Otto Lindbergs Landsstaten och även utlagt under släkter S: Samsioe här på forumet)
som en liten parantes om lönen:
I förra tijder har väll på Malmö Gouvernements Stat varit bestådd en Öfver Commissarie med 1000 D:lr sm:t åhrlig löhn, men för dessa högst beträngda tijders olijkhet och Riksens högstbeträngda tarfvor understår jag icke nu att begära en så stor löhn
Vad gjorde en Överkommisarie vid kungliga amiralitetet strax efter 1736?
271
« skrivet: 2004-08-25, 18:04 »
Hej! Nu har jag skrivit av texten om Simon Samsiö från Otto Lindbergs - Landsstaten - i Malmöhus och kristianstads län 1719-1917; Malmö 1919 A.-B. Lundgrens söners boktr.
S.80 D. Lanträntmästarna.
3. Simon Samsiö, f. i Malmö 1657 eller 1658; son eller styvson till slaktaren Mårten Jakobsson; kanslist vid guvernementskansliet i Malmö 1786; häradsskrivare i Torna m. fl. härads fögderi; kronofogde i samma fögderi 1694 1/8; avsatt från sistnämnda tjänst 1710 30/12; återfick genom kungl. resolution 1719 16/11 samma tjänst; lanträntmästare 1727 10/11; avsked 1736 3/5, därvid honom tillades n. h. o. v. av överkommisarie vid amiralitetet ”i anseende till des alltid (!) betygade välförhållande”; död i Fjärrestad 1745 3/9.
En särskild kommision blev den 21 januari 1708 tillsatt i ändamål att undersöka åtskilliga mot S. anvivna fel, bestående i ”egennyttighet, oriktighet, försummelse och vårdslöshet”. Det dröjde länge, innan denna kommission blev färdig med sin utredning, vilken i omständighet icke torde lämna något övrigt att önska. Den 30 december 1710 meddelades domen, genom vilken S. avsattes och åtdömdes frihetsstraff.
Under år 1717 synes en resning i målet hava utverkats. K. m:t avlät nämligen nämnda år till de av k. m:t till justitiens administrerande förordnade och befullmäktigade råd befallning att befordra saken till ett lag och k. förordningar likmätigt slut. Den 17 december 1717 blev detta råd eller denna domstol färdig med sin berättelse över undersökningen, men först den 16 november 1719 meddelades k. m:ts beslut, varigenom S. fick en fullständig upprättelse.
Beslutet lyder sålunda:
”--- --- --- --- --- Och såsom samma underdåniga berättelse med utförliga omständigheter förklarar om denna Härads Fogdens Samsiös oskuld uti de måhl, för hvilka han varit angiven, anklagad och dömd; och att han i fjorton åhrs thid han Härads Fogde varit, af sina förmän haft det goda loford om sitt välförfållande, at han utan caution eller någon balance, vid des tienst vist all flijt och vaksamhet; och allenast till 38 Daler 19 s. smnt graveras för upburne Rothepenningar, dem han dock, med deröfver upsat liqidation påstår gienom en des fordran af 60 daler sm:t vara tillfyllest betalte; Och för alt detta, gienom sådant angifvande, uti 3 åhrs tijd utstått en svår arrest, utan underhålds åtniutande, och förmedelst fienders infall i landet, blifvit ifrån des hemvist förd up till Jönköping, samt hans egendom Seqvesterad, och sålunda med hustru och barn råkat i ett beklageligt tillstånd: Alltså hafver Kongl. Maij:t alt sådant i Nådigt öfvervägande hos sig komma låtit, och befunnit sakens beskaffenhet lijkmätigt och rätvist, at han Samsiö bör komma till sin tienst förvaltande igen, ifrån hvilken han oskyldigt är blefven avsatt. Och hvad de 28 D:lr 19 s. sm:t vidkommer, så lemnas sådant till Gouvernementet, som deröfver med honom kan liqvidera; då derutinnan kan giöras det slut, som rättvisan och saksens beskaffenhet fordrar.”
S. beskriver själf sina öden i en ansökan till k. m:t av år 1738. Ansökningen lyder sålunda:
”Stormäktige Allernådigste Konung.
För Eders Kongl. Maij:ts Nåde Thron, nedfaller jag fattige ålderstagne Man och 52 åhrs betient, i djupaste underdånighet anhålla, om Eders Kongl. Maij:ts Högst bepriseliga och Sveriges Rijke i synnerhet välbekanta mildhet nådestråle, måtte lysa till mig uti mitt mörcker och elände jag nu uti sitter.
Jag har varit en betient, Häradsskrifvare Crono Befallningsman, Landt Ränte och Profviantmästare i Malmöhuus Lähn i 52 åhr mäst, i de bullersamma oroliga ofredstijder, och utstådt mycket ondt, många vedervärdigheter och olyckor med Eldebrand, samt förföljelser och våldsamheter, med 13 åhrs Suspension, tre åhrs arrest och annat mehra, som alt hulpit till att giöra mina bästa arbetsåhr, till min ålderdombs understödiande fruktlösa, som icke kan förundras eller annat vara, när en fattig man och ringa betient lijder så mycken vedervärdighet, den lijkväl Gud Alsmäktig velat hafva i dagsliuset och inför Allernådigste Öfverheter på Jorden till skärskådan, hvarefter jag Allernådigast blef Restituert och till min Härads Fogde Tienst insatt igien och oskyldig förklarat, samt befodrat till Landt Ränte och Profviantmästarebeställningen; hvilken jag och förestådt till mina höga förmäns nöje, och giordt så god reda för alla mina innehavda och anförtrodda tienster, till åhr 1736, då jag blef angrepen af ett slag, hvarföre som jag då såg mig oförmögen i ålderdomen lengre kunna tiena; i underdånighet anholt om ett nådigt afskied och demission, dett Eders Kongl. Maij:t Allernådigst beviljade, med Caracteur af heder och Rang som Öfver Commisarie vid Höglofl. Kongl. Amiralititet, men beklagligen intet underhåld till lijfsuppehälle, och har intet att hugna mig af annat än en Nådig Gud i Himmelen, jämbväl en Nådig Konung på jorden; som om the veta sina undersåtares nöd och trång så förbarma the sig öfver them; i synnerhet, om the hafva väll tient, och lämna dem lijfsuppehälle.
Nu som Eders Kungl. Maij:t är namnkunnig af denna lijkheten med Gud, så ropar jag till Eders Kongl. Maij:t, jag lider nöd, har intet bröd, till lijfsuppehälle för mig, hustru och sex oförsörjda barn, på mitt ålders Åttationde åhr efter 52 åhrs giord tienst i Sveriges Rike, och Gud vet huru lång min Eländes och Siukdombs tijd ännu skall vara; Altförthenskull Supplicerar jag i diupaste underdånighet om någon hielp i denna Nöden.
I förra tijder har väll på Malmö Gouvernements Stat varit bestådd en Öfver Commissarie med 1000 D:lr sm:t åhrlig löhn, men för dessa högst beträngda tijders olijkhet och Riksens högstbeträngda tarfvor understår jag icke nu att begära en så stor löhn, utan om Nådigst halfva dehlen allenast måtte mig förunnas, ifrån mitt afskieds datum, så kunde jag med godt samvete gå all verldens väg med mina fäder, ty nöden trycker mig så hårdt at jag har hvarken huus eller hem, medelst private creditorer, men Gudi lof Kongl. Maij:t och Cronan för mina tienster giordt all reda.
Ack Allernådigaste Konung låt mig i Nåder hörd blifva, här i Malmöhuus Lähn är ett Barnehuus inrättadt af förra Sveriges Glorvyrdigste Konungar och tillagdt stor ansenlig tijonde, som i Danska Regeringen varit till Helsingörs Hospital anslagit, detta barnehuus har i förstone varit för 52 barn, med sedan dett utbekommit des underdåniga fordringar för krigsåren och indragit spannemåhl, underhålles der nu till många fattigas största glädie väll 100 barn, at nu begära något, hvarigenom en sådan högst begriplig inrättning skulle lijda mehn och afsaknad, förtiente afslag och onåd, men dessa 100 barn kunde rundeligen underhållas och jag arme man kunde ändå af des inkomster visas någon Kongl. Nåd till mitt nödtorftiga uppehälle uti mina öfriga lifsdagar om icke mehra än en D:lr s:mt om dagen sedan min demission, då Eders Kongl. Maij:t och hela Sveriges Stat eij lede någon afsaknad.
Ack Aller Nådigste Konung bönhör mig Nådelig, jag och de mina fattiga skola anropa alla Konungars Konung om Eders Kongl. Maij:ts lycksaliga och långvariga Regemente, som till dödsstunden uti diupaste underdånighet framhärdar.
Stormäktigste Aller Nådigste Konungens
Eders Kongl. Maij:ts
Tropliktigste undersåtare
Simon Samsiö.”
När S. återfick sin kronofogdetjänst, bestämde kammarkoll., att han finge tjäna mot revers, därest han ej förmådde ställa borgen, men k. m. b. erhöll därvid tillsägelse att ”se honom på fingrarne”, så att han ej finge tillfälle att åsamka sig någon balans.
Gift 1. med Cecilia Liebman, död i Lund 1704 9/12; 2. i Genarp 1707 3/5 med Mätta Siöholm, död i Malmö 1749 i okt., dotter av inspektorn på Toppeladugård och Häckeberga Nils Jönsson och Britta Sörensdotter. Barn i första äktenskapet: Nils, f. i Silvåkra 1694, kvartermästare, död i Lund 1716 27/10; Maria, f. i Silvåkra 1695, död därstädes 1696; Johannes, f. i Lund 1703 28/8; Birgitta Katarina, död i Sölvesborg 1791 20/1, g. 1731 3/9 m. kyrkoherden Nils Liebman. Barn i andra äktenskapet: Johannes, f. i Lund 1708 5/2; Katarina f. i Lund 1709 19/4; Karl, döpt i Malmö 1710 4/5, död i Stockholm 1766 10/4; Helena, f. i Malmö 1712, g. m. kronof. Nils Malmgrehn; Petronella, f. i Lund 1713 25/4, död i Malmö 1750 10/5, g. 1740 19/8 m. stadskomm. Kristian Corvin; Eva Maria, f. i Lund 1715 3/4, g. 1738 6/12 m. rektorn Erland Colliander i Jönköping; Cecilia, f. i Lund 1717 2/12, död i Lund 1722 29/11; Rebecka, f. i Lund 1719 18/7, död i Malmö 1749 i juli; Nils, f. 1720, häradshövding i Ås Gäsne och Kullings h:d, död å St. Segerstorp 1773 17/2; Hack, f i Lund 1722 10/7; Anna Charlotta, f. i Lund 1724 1/6, död i Lund 1725 12/3
(Av en slump upptäkte jag att Personen efter Simon 4. Efvert Helman, f. i Västerstad 1693 5/4 var g. i Genarp 1717 1/3 m. Margareta Siöholm, död 1751 20/2 Malmö, dotter av inspektorn på Toppeladugård och Häckeberga Nils Jönsson och Birgitta Sörensdotter.
d.v.s Efvert gifte sig med Simons svägerska. Simon omnämns ett par gånger i texten om Efvert angående vem som skulle efterträda Simon. )
S116 J. Kronofogdarna
S120 Torna, Bara och Harjagers härads fögderi.
11. Simon Samsiö, krf. 1694 1/8; avsatt 1710 30/12; ånyo krf. 1719 16/11.
(Se vidare nr 3 bland lanträntmästarna.)
Det var den information jag kunde ge utan min släktforskningspärm där jag har lite mer information. Men det mesta är nog täkt. I oktober kan jag uppfölja med mer information.
272
« skrivet: 2004-08-25, 16:25 »
Hej Peter!
Jag har inte varit i kontakt med min dator sedan slutet av maj så jag har missat ditt inlägg fram tillls nu.
Det är mycket möjligt att det är Nils far ni söker. Han hette Simon Samsioö
Simon Samsioö
född 1657 eller 1658
död i Fjärrestad 1745-09-03
gift 1707-05-03 i Toppuladugård med Metta (Marta) Sjöholm.
(Källa: Ättertafla för släkten Samsioe - Einar Samsioe - Sthlm 1909)
"Häradsskrivare 1684, kronofogde i Torna, Bara och Harjagers härader den 1/8 1694, blev i
dessa bullersamma, oroliga ofredstider år1707 häktad för lagstridigt beteende mot allmogen
samt avsatt den30/12 1710, men vid högre rätt förklarad oskyldig och återinsatt i sin
förutvarande kronofogdetjänst den 16/11 1719. Blev landtränmästare i Malmö den 10/11
1727. Erhöll den 3/5 1736 begärdt afsked med heder och värdighet af öfverkommisarie vid
Kongl. Amiralitetet. (Ättertafla för släkten Samsioe - Einar Samsioe - Sthlm 1909)"
Jag har mer material hemma hos mina föräldrar som jag troligen inte kommer hem till förän början av oktober, kanske tidigare.
Bland annat lite data om hans barn.
Jag vill minnas att Simon har en hel del förknippningar med Lund. Bland annat begravde han sin första hustru i Domkyrkan. Även endel av hans barn
är födda här (jag bor i Lund).
Jag har även sett benämningen befallningsman i bland annat Ollo Lindbergs - Landsstaten - i Malmöhus och kristianstads län 1719 - 1917.
Där är 3-3,5 sidor om honom. (Den har jag på datorn tillgänglig här)
Sannorlikheten att det är han är därmed stor.
Jag ska skriva ner vad som står i Landsstaten i ett senare inlägg.
Jag ska när jag lyckats hämta de papper jag har om honom med familj skriva lite om dem här.
Vem var det som döptes? Kan ju vara intressant att veta. Kanske någon släkting.
273
« skrivet: 2004-04-17, 10:37 »
Tack så mycket för den informationen! Den var mycket givande. Jag ska kolla upp Bj?rn Ochsners ”Fotografer i og fra Danmark til og med 1920”. Jag får försöka forska vidare och se om det finns att finna något någonstans om någon resa till Sverige. (Verkar svårt). Men nu har man fått lite kött på benen iallafall.
Tack så mycket!
Mvh Staffan M Benedictsson
274
« skrivet: 2004-04-15, 14:34 »
275
« skrivet: 2004-04-15, 14:11 »
Hej, jag har en gammal Daguerreotyp på min farfars farfars far. Jag funderar på var den är ifrån. På den så står det Daguerreotyp af Carl Neupert i Christiania. Jag undrar om den är från Oslo eller om den kan komma från något Christiania i Danmark. min ff ff f var Postästaren Christian Benedictsson från Hörby och ser ganska ung ut på bilden (f. 1822). Jag skulle inte bli förvånad om den kom från den tid då han jobbade i Malmö.
Kan Kristiania någon gån stavats med C?
Känner någon till fotografen Neupert och vet om han var verksam i Oslo eller om det möjligtvis var något annat Christiania?
Jag har svårt att tänka mig att han skulle färdas ända till Norge från Skåne för att bli avporträtterad. Mer troligt vore det att han åkt till Danmark, idag finns ju ett Christiania i Köpenhamn.
276
« skrivet: 2004-02-21, 23:47 »
Tack så mycket Joakim. Jag kollade upp personerna och de stämmde nog ganska bra. Jag kollade upp Adolf Fredrik Pihl i Tuna C2, Kalmar län, födelseboken. där hittade jag honom den 23 januari 1773. Välskrivet dokument, men jag har ändå svårt att förstå vad det står. Verkar inte som om hans far finns med vid dopet, enda personen där förutom barnet som heter Pihl är en kvinna som nämns sist. Vet du möjligtvis något om det?
Staffan
277
« skrivet: 2004-02-19, 01:32 »
Hej. Jag har nyligen börjat släktforska på allvar
och undrar om det är nån som vet vem Hedvig Ulrika Pihl född 14/3 1811 i Hultsjö (Jönköpings län) är, eller rättare sagt hennes föräldrar och längre bak. Jag har svårt att läsa texten i kyrkoböckerna om hennes födelse. Får inte ut föräldrarna. Hon flyttade sedan till forsheda och gifte sig med Nils Göran Samsioe född 27/10 1797 i Ljungarum Jönköpings län.
Vore tacksam om någon visste något, eller känner till något om en släkt Pihl i Jönköpingsområdet.
Tack på förhand
278
« skrivet: 2004-02-19, 00:16 »
Hej Eva!
Om Chivitz vet jag tyvärr ingenting, Men jag tror dock att jag kan bekräfta att Hans Simon Samsioe f1757 (Quartermästare) är son till Nils Samsioe f 1720. Hans Simon är min fffmfff. Samsioe är en släkt som jag har stort intresse i. Jag hittade Nils f1720 i Svenska Män och Kvinnor (borde finnas bland referenslitteratur på de flesta bibliotek) Där finns även vad jag tror är hans far och farfar. Vet inte om det nämns mer om deras barn där, det kan ju vara värt att kolla upp. Vet du mer om släkten Samsioe kring Nils Samsioe f 1720? Skulle du isåfall vilja maila mig? Jag skulle vara mycket tacksam. (Lite kuriosa: Hans Simons svärmor var också född von Vicken).
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy