Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Jan Granath
Sidor: [1]
3
« skrivet: 2015-12-21, 16:54 »
Jag kommer att göra ett antal tester hur man kan flytta sina träd från ett program till ett annat med Gedcom. Oftast förlorar man viktiga data eller får göra många korrigeringar. Första testen gäller att flytta från Disgen 8.2 och Disgen 2016 till några vanliga applikationer. Ytterligare tester av Genney 1.0, samt MinSläkt 4.0 kommer efter nyår. http://slaktforskning.blogspot.fr/2015/12/att-overfora-gedcom-fran-disgen-till.h tml
4
« skrivet: 2015-12-20, 12:11 »
6
« skrivet: 2014-11-17, 16:21 »
Hej Thomas och tack för dina funderingar. Jag tycker du säger mycket klokt och instämmer med att man bör tänka på hur ens forskning skall kunna förstås och läsas av kommande generationer. Jag liksom du har brottats med frågan hur man skall kunna få med de oumbärliga källorna utan att det förstör läsupplevelsen. Först vill jag säga att korrekta källor så långt det är möjligt är det enskilt viktigaste i ett dokument som skall göra anspråk att ha ett bestående kunskapsmässigt värde - forskning kallas det normalt sett, men du gillar inte det riktigt. Man måste komma ihåg att källorna inte är till för att garantera riktigheten av det man påstår. De är till för att vem som helst skall kunna följa i mina spår och avgöra om jag använt tillförlitliga källor och om jag har tolkat dessa källor på ett riktigt sätt. Även om jag misstagit mig - och i synnerhet då - är källan oumbärlig. Man måste också tänka på att källorna måste anges på ett hållbart sätt, dvs. de skall gälla även om den tjänst du använder upphör. Jag väljer exempelvis varianten kopiera källhänvisning i ArkivDigital där såväl adress till originalbok, adress till AD som adress till arkivhållaren NAD finns. När det gäller andra källor bör man använda de gängse regler för källhänvisning som används inom akademia. Jag har löst läsbarhetsproblemet genom att inkludera källorna i finstil under varje post (individ) i min släktbok. Jag har testat endnoter och noter på samma sida, men tycker det blir för bökigt så det är finstil, som knappt kan läsas, som blivit min lösning. Eftersom jag just nu är inne i en omfattande städning av mitt träd beskriver jag det på denna plats. http://slaktforskning.blogspot.fr/2014/11/komplettering-restaurering-och-underha ll.html
7
« skrivet: 2014-04-19, 15:51 »
Det är oerhört glädjande att en diskussion har uppstått på Anbytarforum om kvalitet i släktforskningen. Vi bör vara oerhört tacksamma mot Lars Berglund för hans initiativ att ta upp frågan, snarare än att försöka finna brister i hans resonemang. Jag har haft förmånen att ta del av hans text för en tid sedan och finner att den pekar på en utveckling, som jag finner oroväckande för vår hobby. Att jag sympatiserar med Lars beror nog delvis på att jag, liksom han är forskare om än i ett annat ämne, men det finns också ett annat skäl. Liksom Mats Ahlgren tror jag mycket på upplysning och utbildning på alla nivåer och har själv bidragit med det på olika sätt genom min blogg, genom kurser, samt det forum jag startat på Facebook som Mats är aktiv deltagare i. Genom denna verksamhet möter jag många nya släktforskare som är så långt ifrån det avancerade sällskap som man möter på Anbytarforum som man kan tänka sig. Vi är idag 2500 medlemmar och gruppen ökar ständigt. Glädjande nog är flera av landets duktigaste släktforskare med och hjälper alla nybörjare, men jag tycker mig ändå se en klar trend i en oroande riktning. Jag ser också att det finns starka kommersiella krafter, som verkar för en trivialisering av vår hobby. Den tendens jag ser underblåses starkt av de tjänster på nätet, som idag erbjuds till släktforskare. Många nya släktforskare har bibringats uppfattningen släktforskning bedrivs genom anbytarverksamhet (matchningar) på olika tjänster på Internet eller med hjälp av Google. Resultatet av forskningen läggs omedelbart ut till allmänt beskådande och blir föremål för ytterligare matchningar från andra nybörjare. Fullständigt horribla uppgifter sprider sig som virus på nätet och denna utveckling är accelererande. Vi försöker i FB-gruppen att intensivt leda över till att bedriva forskning i kyrkboksmaterialet, men inser att detta inte bara dyrare, om man bor i Sverige, utan också arbetsammare att tolka än en matchning på Internet. Glädjande nog, men också betungande, är att tydning av äldre text blivit en viktig del i FB-gruppens hjälp till de mindre erfarna. Ingen säger emot att det är var och ens ansvar att kontrollera riktigheten av det man finner på Internet, men det är lätt att säga för den erfarne. Som påpekas finns mycket få goda exempel på hur man handskas med källor i de tidskrifter vi läser och främst de yngre som attraheras av vår ädla sport är vana att googla och wikipedia fram sina skoluppsatser och annat som de behöver producera av intellektuell art i livet. Lars anses ha ”orealistiska” ambitioner med sitt förslag, men även de som rationaliserar verkligheten åt andra hållet blundar för verklighetens situation menar jag. Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo - min erfarenhet är att djupet och seriositeten inom vår hobby har blivit allt sämre påskyndad av kommersiella tjänster som erbjuder ”qvick fixes”. En intressant övning kan vara att läsa de tidigare årgångarna av exempelvis Västerbergslagens släktforskares tidning och sedan jämföra med det som idag skrivs i olika organ inom vårt område. Nu är inte vår hobby ensam om detta problem. Även samhället i övrigt inklusive universiteten är infekterade av en postmodern kunskapssyn som har en nedlåtande inställning till vedertagen kunskap, vedertagna metoder och övervärderar individens egna ”sanningar”. I ett sådant sammanhang är det inte förvånande att behovet av källor anses överdriven och ibland onödig. ”Att det är sant för mig” framförs ofta som ett gångbart argument även inom områden där det ur alla hänseenden är ett absurt ställningstagande. Min önskan är därför att Lars text blir föremål för en seriös diskussion om problemet, snarare än om detaljer i hans text, vilket jag förstår Lars är angelägen om. Vi seriösa släktforskare - jag vågar räkna mig själv dit även om jag har en kort historia - kommer annars att bida en liten elit som följer alla de regler som krävs för en personhistorisk forskningsverksamhet. Vi kan då lugnt stå vid sidan om och strunta i allt skräp som dom andra producerar. De andra som ”bara” ser det som en kul hobby, som det inte är så noga med bildar då en annan grupp som inte har så mycket med den första att göra annat än intresset för våra anor. Det problematiska är emellertid att det troligen är den senare gruppen som kommer att bli den stora och den kommersiellt intressanta. Det behöver emellertid inte bli så om vi tar den här diskussionen som utgångspunkt för att hitta en väg där vi återför släktforskningen från ”sagornas värld” där vi kan finna släktträd som leder såväl till Adam och Eva som Tor och Oden. Eftersom jag inte vill reta någon så får ni själva söka i de vanligaste tjänsterna till ni finner detta om ni inte tror mig på mitt ord. Blogg: http://slaktforskning.blogspot.fr/ FB-grupp: https://www.facebook.com/groups/slaktforskning4noviser/ (Meddelandet ändrat av Granath 2014-04-19 15:57)
9
« skrivet: 2012-11-19, 21:57 »
Jag vill bara säga hur imponerad jag är över senaste månadernas forskningsinsatser från alla Skraggeforskare. På grund av problem med synen, som förhoppningsvis är övergående, har mina bidrag på senaste tiden varit obefintliga. Jag följer allt och hoppas så småningom kunna bidra till vår samlade kunskap.
Mvh
Jan Granath
10
« skrivet: 2012-07-03, 23:56 »
Kanske det bidde en tumme
Om man läser förslaget så förstår man att det inte blir någon som helst skillnad för oss släktforskare. Dom som idag kan ta sig till ett bibliotek har ju redan kyrkboksmaterialet gratis. För alla som har långt till biblioteket, svårt att transportera sig eller på annat sätt skulle ha nytta av att få ta del av materialet i hemmet blir det ingen skillnad. Man kan egentligen säga att förslaget verkar innebära en lägre kostnad för kommunerna, men knappast för den enskilde. Om något så blir man erinrad om sagan om hur det bidde en tumme.
11
« skrivet: 2012-02-25, 21:27 »
Karl Uttersrud från Norge har publicerat följande på min Facebooksida:
Stina Simonsdotter Skragge gifter sej med Olof Eriksson i Upsal, Holmedal. Dotter Margareta Olsd. gifter sej med Anders Olsson, Västra Fågelvik. Sonen Jakob Andersson gifter sej med Elin Svendsd. Moen, Båstnäs, V.Fågelvik. Dotter Britta Jakobsd. är min oldemors oldemor. Hennes syster, Ingjerd, blir gift med Peder Thorsen Foss (vår gamla kommun Øymark, i dag Marker).
Mvh
Jan
12
« skrivet: 2012-02-24, 18:05 »
13
« skrivet: 2012-02-23, 11:10 »
Fantastiskt Christian och alla andra!
Skulle inte du Christian som har lagt ned så mycket arbete kunna sammanfatta det man vet hittills. Om du vill får du som komplement skriva en text som du kan publicera på min blogg som gästskribent. Där kan du bre ut dig lite mer och når även dom som inte har specialintresse av Skraggesläkten. Jag tror alla Skraggeforskare och många andra skulle ha nytta av detta.
Mvh
Jan
14
« skrivet: 2012-02-21, 11:04 »
Jag är en stor anhängare av Anbytarforum som tjänst och använder den ständigt. Liksom på Facebook kan man ju få ett mail varje gång något nytt publiceras inom det område man är intresserad av. Jag har också en blogg som hittills haft 130 000 besökare och har dessutom startat en Facebooksida som idag har över 300 medlemmar. Jag vill gärna tro att samtliga dessa fora är till nytta och glädje för släktforskningen och släktforskarna, var och en utifrån sina förutsättningar.
Jag vill räta ut några missförstånd - att man måste blir medlem i öppna grupper på Facebook har bara två syften: Att kunna skriva ett kort välkommen till nya medlemmar, samt att få en fingervisning om att det inte rör sig om SPAM. Ibland dyker det upp både det ena och det andra som man inte vill ha på en släktforskarsida.
En öppen grupp med medlemskap kan alla läsa, men bara medlemmar kan skriva. En gång har jag uteslutit en medlem som inte hade det minsta intresse av släktforskning - vad hon reklamerade för får vara osagt. Aldrig någonsin har jag raderat ett inlägg, men väl artigt bett om att man skall avsluta en diskussion som blir alltför personlig.
Det kanske också bör påpekas att en grupp på Facebook inte ger några inkomster, men det har jag inte heller önskat eftersom det är min hobby som pensionär att bidra till vår gemensamma hobby.
Vänligen Jan Granath
Släktforskning för noviser - i olika former
15
« skrivet: 2012-02-15, 08:43 »
Åke
Jag återkommer om Christina Carlinia lite senare under dagen - jag har samma ingång som du har i Skraggesläkten.
16
« skrivet: 2012-02-13, 17:09 »
Tack Christian för att fantastiskt arbete. Det skall bli spännande att foga in dina fynd i tänkandet.
Jag vill nu bara kommentera en sidouppgift som förbryllat mig. Du skriver, som också anges enligt Lagerborg, att Simon Skragge gifte sig med Laurentius Laurentii dotter. Så har jag också trott, men blivit rättad på detta område av mycket erfarna släktforskare som menar att senare forskning visar att det var Sven Simonsson Skragge, far till borgmästaren i Filipstad Håkan Svensson Skragge, som gifte sig med Laurentius Laurentti dotter.
Du anger ett år för giftermålet - 1567. Har du funnit några källor som kan reda ut det här?
17
« skrivet: 2012-02-09, 14:54 »
Christian!
Ja - vad skall man tro om Simon Andersson? Fantastiskt intressant material. Jag är lite ringrostig vad gäller Skragge just nu, men om jag minns rätt så har det alltid känts som det finns en felande länk någonstans. Min ana Simon Anderssson (1666-1703), fader Anders Simonsson i Vagge 1624-1709 är vi ju ganska överens om. Vilken Simon som är hans far är inte helt utrett. Här dyker det upp en ryttare Simon Andersson som bör vara född före 1610 , men väl knappast så tidigt att han kan vara far till Anders Simonsson i Vagge, i sådant fall måste ryttaren SA vara född före 1604.
Jag har saknat namnet Anders bland Skraggarna, men här inser man att det måste ha funnits en tidigare Anders som var far till ryttaren Simon Andersson. Är det alltför djärvt att gissa att även han hette Anders Simonsson. Som du ser spånar jag bara, men du som har det här på dina fem fingrar just nu kanske kan reda ut det.
Mvh
Jan
18
« skrivet: 2012-02-02, 18:53 »
Eftersom några skribenter varit kritiska till att sidan Personliga hemsidor finns vill jag anmäla en avvikande uppfattning. Ju fler tips och ju fler vägar till information vi har ju bättre är det. Mångfald är bra!!
(Meddelandet ändrat av Granath 2012-02-02 20:22)
20
« skrivet: 2011-08-02, 20:28 »
Jag har lagt in de flesta data som kommit fram i följande tidsaxel: http://www.dipity.com/granath/Skragge/ Alla är dock inte med - det är ju sommar! Lycka till! Mvh Jan
21
« skrivet: 2011-08-02, 18:45 »
Hej igen Krister
Nu när du läst allt vi tillsammans kommit fram till så ser du hur snårigt det är. Det stora genombrottet var nog när vi kunde komma överens om att Anders Simonsson med all sannolikhet var en Skragge från Ugglesäter och att hans far hette Simon Simonsson. Anders använde inte själv namnet Skragge. Däremot är det fortfarande inte utrett till allas belåtenhet vilken Simon vi talar om. Anders kan vara sladdbarn till den äldre Simon Simonsson lika väl som tidig i kullen av sonen Simon Simonssons söner. Många har ju gjort ett förtjänstfullt arbete med att läsa gamla handlingar, men där anges ju oftast bara förnamn och de flesta förstfödda söner i Skraggefamiljen hette ju Simon. På något sätt tror jag ändå att det genom logik och pusslande skall gå att avgöra hur det är, men än har vi inte lyckats. Kan du reda ut det har du gjort en stor insats. Jag har påbörjat en tidslinje där de rön vi hittills gjort finns nedtecknat. Testa den så får du se om du blir klokare.
Mvh
Jan
22
« skrivet: 2011-08-02, 11:08 »
23
« skrivet: 2011-07-15, 18:22 »
24
« skrivet: 2011-07-15, 17:26 »
Sven Skragge med fru är nu inlagd i tidslinjen ovan
25
« skrivet: 2011-07-10, 21:36 »
Hej alla Det har varit en imponerande aktivitet på sista tiden bland Skraggeforskare. För att reda upp alla data för mig själv tog jag mig för att lägga upp en mängd data som ni bidragit med på en tidslinje. Ni kan se den på http://www.dipity.com/granath/Skragge/ Om ni vill bidra till den så är det bara att skicka ett mail till mig så ger jag er rättigheter att editera tidslinjen. Kanske det kan komma ut något ur denna grafiska bild av skeendena? Hälsningar och trevlig sommar Jan PS/Jag kanske borde förklara att det är programmet som tvingar mig att ange 1 januari på alla händelser där inget annat datum finns/DS (Meddelandet ändrat av Granath 2011-07-10 21:40)
26
« skrivet: 2011-05-03, 22:29 »
Tack Sam för dina synpunkter, men min principiella uppfattning är att ju mer det fackmässiga språket kan närma sig vardagsspråket ju bättre är det. Jag tror inte någon kan missuppfatta termen syskon eller kusin. Däremot tror jag många skulle fundera om de läste enmänning eller tvåmänning. Jag efterlyser fortfarande synpunkter på huruvida tvåmänning finns etablerat som term i något svensk sammanhang.
27
« skrivet: 2011-05-03, 18:28 »
I Wikipedia anges termen tvåmänning i konsekvens med tre- och fyrmänning. Jag undrar nu om detta inte bara är en konstruktion för konsekvensens skull. Finns de verkligen någon dialekt som inte kallar kusiner kusiner utan använder termen tvåmänning. Att det sedan skiljer närmast i oändlighet i de följande leden framgår ju ovan. Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Kusin
28
« skrivet: 2011-04-01, 15:24 »
Jag kan inte låta bli att kommentera namnet Skragge vad gäller Simon Andersson. Jag har blivit ganska övertygad om, genom att titta på Simons släktingar, dopvittnen och vänner, att han faktiskt bar namnet Skragge av det enkla skälet att hans familj var befryndad med Skraggesläkten. Jag har skrivit en del om detta både här och på min blogg.
Mvh
Jan
29
« skrivet: 2011-03-31, 12:51 »
Jag har lite dåligt samvete att jag inte kan studera dessa intressanta data just nu. Är på väg att hälsa på släkt i USA och vill slutföra några släktböcker som present innan jag åker.
Jag ser emellertid fram emot att dyka ned i alla uppgifterna när jag återkommer. Då har säkert Sven-Ove och alla andra kunniga Skraggeforskare tillfört ännu mer till diskussionen.
Mvh
Jan
30
« skrivet: 2011-03-29, 12:09 »
Hej Christian
Det är spännande uppgifter du tagit fram. Jag skall med intresse studera det så snart jag har lite tid. Det kräver ju lite funderande.
Mvh
Jan
31
« skrivet: 2011-01-22, 18:29 »
Lite spännade läsning både angående Sven Skragge och angående frågan om titlarna standridare och gränsridare. Tydligen förekom båda titlarna även i inlandet, här i Ekshärad. Se http://www.genealogi.se/avrattade/files/20/1402.html Mvh Jan
33
« skrivet: 2011-01-18, 14:51 »
Christian - fantastiskt fint - vilket jobb du lagt ned. TACK!
Mvh
Jan Granath
34
« skrivet: 2010-07-25, 14:46 »
Erland
Enligt Lagerborg, Rolf. En Värmlandsläkts öden 1475-1875 tabell VIII var Sven Simonsson Skragge far till Håkan Svensson. Håkan Svensson fick med sin hustru Margareta Nilsdotter tre barn - Simon Haquini, kyrkoherde i Filipstad, gift med Agneta Canutia, vidare Engelborg Håkansdotter, gift med Evert Strokirk som även han blev borgmästare i Filipstad, samt Catharina Håkansdotter, gift med Jacob Herwegh.
Vad Lagerborg fått fel är Sven Simonssons hustru som anses vara dottern till prästen Laurentius Laurentii.
Att detta återfinns i Lagerborg är inget bevis, men ytterligare ett indicium på det släktskap du söker.
Mvh
Jan
35
« skrivet: 2010-06-15, 23:51 »
Det här fyndet visar på en intressant sak som inte varit helt bevisad förut, nämligen att Christina Carlinia (med namnvarianter) är den person som var gift med först Samuel Brask, sedan med Simon Skragge och slutligen med Nils Grip. Antecessor syftar således på att han var gift med Simon Skragges änka. Det står ju också att han var Simons barns styvfar, vilket är lite oklart i texten pga knepiga syftningar, men som helhet står klart när man känner till historien. Se mitt tidigare resonemang på http://slaktforskning.blogspot.com/2010/03/christina-carlinia-stina-skragges.htm l Detta torde också visa att Christina faktiskt var dotter till prästen André Nicolaus Carlinius i Köla som hävdas i Värmlands Nation i Uppsala 1595-1677 (2000), matrikel upprättad av Erik Gren, men som ifrågasätts i Karlstads stift herdaminne på ganska vaga grunder.
36
« skrivet: 2010-06-13, 21:53 »
Som information kan jag nämna att jag startat en grupp som heter Släktforskning för noviser på Facebook. Ni är all hjärtligt välkomna även om ingen av er är noviser. Där kan vi utbyta mindre seriösa tankar än vad detta utmärkta forum är lämpat för. Länken är http://www.facebook.com/#!/group.php?gid=133457113332031
37
« skrivet: 2010-06-13, 21:44 »
Hej Kent
Kan du ange sidan för ovanstående. Om du dessutom kan ge en översättning mer i detalj vore det kalas. Texten är ju ganska svår att tolka för de flesta av oss. Jag hittade en del samröre mellan Sven Skragge och nämnde Nils Grip också alldeles i början av 1710 års dombok - har du sett det?
Hur gick det förresten med dina funderingar ovan om en son som skulle heta Carl? (dombok 1689)
38
« skrivet: 2010-04-21, 17:06 »
Åke
Jag förmodar att du syftar på att 33 år är ganska hög ålder för att ingå sitt första äktenskap. Han borde kanske gift sig första gången omkring 1681, men å andra sidan utbildade han sig i Karlstad i 10 år fick anställning som strandridare 1685, vilket stämmer bra med Kents fynd ovan från 1689. Han kanske inte hade tid att gifta sig. Han var ju enligt dödsnotisen något av en rumlare. Om man vill spekulera lite så kan man konstatera att Christina och Samuel Brask inte fick några kända barn efter 1685 när den unge - kanske stilige - Simon anlände till tullstationen som strandridare. Samuel Brask var 46 år och Christina 25 - Simon var 24 år 1685. Simon och Christina gifte sig samma år som Samuel avled, så det kanske fanns en historia bakom detta.
Om Kent har funnit en bror vid namn Carl, vilket verkar troligt, så bör man också notera att det saknas en dotter - åtminstone i mina noteringar - till Simon Andersson. Jag har döttrarna Stina (1701) och Lena (1694)dokumenterade samt sonen Anders (1696).
39
« skrivet: 2010-04-20, 22:20 »
Att döma av vad du läst så verkar det ju så - det har ingen uppmärksammat tidigare! Pijpare var väl ett soldatnamn som angav att han spelade något blåsinstrument i militärorkester. Det finns ett inlägg på Anbytarforum som behandlar detta - http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/15642.html?972759786
40
« skrivet: 2010-04-20, 17:58 »
Tack Åke för de uppskattande orden om Skraggetexterna. Jag har åtminstone en till att publicera, men blev avbruten av släktboksarbetet. För den som är intresserad finns länken här ovan.
Jag ser verkligen fram emot ett förslag från din sida hur man skulle lösa ett Skraggeträd. Det är på tiden att Lagerborg uppgraderas.
41
« skrivet: 2010-04-20, 11:43 »
Tack Åke för din research - vad skulle man ta sig till utan Anbytarforum?
Att bygga ett virtuellt Skraggeträd låter som en god idé. Min hemsida tillåter emellertid inga sådana tekniska finesser eftersom det är en vanlig blogg, men jag berättar och pushar gärna för ett sådant initiativ om det kommer till stånd och länkar gärna till det.
På GeneaNet finns redan nu en omfattande forskning publicerad om Skraggarna så det kanske skulle vara en bra plats. Det som finns är ju inlagt av enskilda forskare, men det finns säkert något sätt att bygga en community eller koppla ihop olika träd om man vet hur man gör.
42
« skrivet: 2010-04-17, 20:21 »
Halvardus Petris släktskap med Wångasläkten omnämns i Släkt och Hävd nr 1/1981. Kan någon hjälpa mig med det huvudsakliga innehållet i denna text. Jag bor i Frankrike och har inte möjlighet att söka texten förrän i augusti och behöver den omedelbart.
Tackar på förhand
43
« skrivet: 2010-04-17, 20:13 »
Från en välrenommerad forskare har jag fått uppgiften att det tidigare antagandet att Simon Skragge var gift med dottern till Laurentius Laurentii skulle vara felaktigt. Denne forskare menar att det egentligen var sonen Sven Simonsson Skragge som äktade Laurentius Laurenttii dotter.
Jag har också fått en släkttavla som visar detta, men förgäves har jag sökt få fram källorna till uppgiften. Kan någon hjälpa mig att verifiera dessa nya rön.
Jag har vidare förstått att Lagerborgs uppräkning av 5 söner till Sinom är ifrågasatt - främst då Måns. Finns någon aktuell sammanställning av den tidiga Skragge-släkttavlan?
44
« skrivet: 2010-03-29, 15:55 »
Jag fann en Anders Simonsson i Mantalslängderna för Ugglesäter. Han finns i mantalslängden under ett antal år fram till 1671, efter det står bara Bryngel kvar. Anders bör således vara född ca 1610 om vi förutsätter att han avgick ur längden med ålder inte genom död. Detta skulle tyda på att han var son till Simon den äldre, länsmannen, av vilket följer att Anders Simonsson, f. 1624 skulle vara son till Simon den yngre, murmästaren. I så fall kan vi datera Simon den yngres födelse till någonstans före 1604, troligen ganska mycket tidigare eftersom Anders inte var ett namn man gav åt sin förstfödde i den familjen.
Om man går från andra hållet och anser att Lagerborg har rätt när han säger att Simon dä var länsman i Näs ca 1600 innebär det att han var född 1580, troligen tidigare. Hans äldste son Simon dy murmästaren kan således vara född omkring 1600 eller tidigare, vilket gör de möjligt att Anders född 1624 är Simon dy:s son.
Om Simon länsman inte hade en exceptionell karriär borde han till och med vara född en bit före 1580, vilket förskjuter tidslinjen något och ger vid handen att Simon dy var lite äldre när Anders Simonsson 1624 föddes, alternativt att Simon dä fick sin första son något senare, vilket stämmer väl med ovanstående resonemang.
Detta ger också att den Anders Simonsson jag funnit i mantalslängderna för Ugglesäter troligen är en farbror till Anders Simonsson i Vagge.
Eftersom Anders Simonsson återfinns i domboken för Jösse härad redan 1661 är åtminstone Simon och Olof födda i Ny socken. I Domböcker för Jösse härad finner man sonen Per samt sonen Simon. I Mantalslängder för 1690-1692 för Gunnarskog finner man sönerna Olof och Jonas. Det nämns också pigor, jag är osäker om man här menar döttrar eller tjänstefolk.
45
« skrivet: 2010-03-28, 23:20 »
Jag läser mantalslängder från Västra Ugglesäter mellan åren 1663 och 1665 och finner då Olof, Anders och Bryngel Simonsson. Kan detta vara samme Anders Simonsson som förekommer i Ny socken under delvis överlappande tid? Anders Simonsson förekommer i Jösse härads domböcker redan 1661 och} det påstås att han har barn födda från 1657 (Johan). Det har även här ovan nämnts en dotter Maria Andersdotter Skragge som skulle vara född i Ugglesäter 1665. Har vi att göra med två olika Anders Simonsson födda i Västra Ugglesäter eller är dessa personer identiska? 
46
« skrivet: 2010-03-23, 18:54 »
Hej alla Skraggeintresserade Jag vill bara berätta att jag tagit mig för att, efter bästa förmåga, steg för steg, sammanfatta en del av det vi kommit fram till utifrån de första frågorna om Stina Simonsdotter Skragges identitet. Jag har kommit en bit på väg. Se http://slaktforskning.blogspot.com/2010/03/en-helt-obetydlig-gren-pa-skraggetrad et.html och efterföljande texter Mvh Jan Granath
47
« skrivet: 2010-03-12, 22:23 »
Här kommer en kommentar från Ingvar Dahl i frågan:
1) ...det visar sej att i en avgiftslängd för 1622 (boskap...), så anges för (Västra) Ugglesäter i Huggenäs en enda skattskyldig och det är Simon, med kommentaren /enl min tolkn/ att han har ett uppdrag som fjärdingsman el nå't liknande. Denne Simon bör alltså rimligen vara i åldern 30 - 50 år (gissningsvis) - dels för att anges som ensam skattebonde för hemmanet, och dels för att ha hunnit erhålla sitt särskilda förtroendeuppdrag.... Om hypotesen stämmer bör han vara född på 1580-talet (+/- 10 år).
2) Med tanke på ovanstående, så kan knappast den Simon Sxxxxxxxxxx, som noteras på första plats mantalet 1641 (gårdarna och bönderna noterades vanligen efter storlek, bärkraft och anseende) vara någon annan än en Simon, som är son till föregående Simon - dvs en Simon Simonsson. /Praxis vi denna tid var att personer som uppnått 60 år, vanligen räknades som gamla och fick beteckningen ur mantal. Deras ev plats i längderna var därför på de sista raderna... eller att de helt enkelt inte längre fanns med..../. Gamle Simon (från not 1622) är alltså troligen ur mantalet 1641, och ersatt av sin arvinge - sonen Simon Simonsson!
Så därför ansluter jag mej till skeptikerna av min egen text - och gör en justering av denna.
Min kommentar: Med dessa ord torde det vara ganska klart att den äldre Simon heter Simonsson,som Sven-Olov hävdat och inget annat.
Liksom Sven-Ove misstänker jag dessutom starkt att Lagerborg inte bara är ofullständig utan även kan vara felaktig i vissa detaljer. Det vore intressant att veta på vilka punkter nutida forskning falsifierat dessa uppgifter. Om man ändå utgår från Lagerborg Tabell X på sidan 199 så skulle den Simon som Ingvar Dahl funnit i avgiftslängd från 1622 kunna vara länsmannen Simon Simonsson Enligt Tabell X i Lagerborg hade han bara en son Simon (murarmästare). Denne har i sin tur enligt tabell IX, 4 söner och enligt tabell X, 7 söner, men inga döttrar. Det förefaller som det skulle finnas utrymme för en Anders som blivit utelämnad av Lagerborg.
Kanske kan man inte komma längre, men som sagts tidigare, förefaller det knappast vara alltför ovetenskapligt att påstå att alla indicier pekar på att Anders Simonsson var befryndad med Skraggesläkten på Västra Ugglesäter och därmed hade rätten att bära namnet. Hur släktskapet ser ut i detalj är värre att fastställa.
Mvh
Jan
PS/Ingvar Dahl var mycket tacksam att jag kontaktade honom direkt angående de tvivel som uppstod kring hans texter och han vill gärna ta del av sådana tvivel även i fortsättningen så att hans material kan hålla hög standard/DS
48
« skrivet: 2010-03-12, 18:00 »
Hej igen
Skraggarna lämnar mig ingen ro!
Jag har nu fått ett svar från Ingvar Dahl som inte utesluter vare sig att det kan vara en felskrivning i originaldokumentet eller att han kan ha gjort en feltolkning av materialet. Han åtekommer när han fått möjlighet att kontrollera i originaldokumenten, vilket kan dröja en tid.
Den intressanta frågan kvarstår emellertid vem av de två - Simon Simonsson som bevisligen existerade eller en Simon Sonesson som eventellt existerade - är Anders Simonssons fader. Vilken det nu är vore det intressant om någon hade en hypotes om hur denne är befryndad med ättlingarna till Simon Skragge från Hammarö. Jag har förgäves försökt finna en anknytning bland alla de släkttavlor som redovisas i Lagerborg och har också gått igenom släkten minutiöst i Fryxells Bibliotheca Wermlandica utan framgång.
En hypotes jag har prövat är att endast de framgångsrika grenarna redovisats i dessa handlingar. Det är nämligen en påfallande brist på icke lyckade släktgrenar och även på döttrar, om de inte gift sig in i betydande familjer. Detta kan givetvis vara förklaringen. En annan hypotes är den jag framför ovan, nämligen att Simon Skragge hade en bror som är anfader till våra svårplacerade Skraggar, men vars ättlingar dock bodde på familjegården.
Låt mig erinra om vad Lagerborg säger om släktens ursprung:
Lagerborg som skrivit det mest omfattande verket om släkten Skragge, hävdar att släkten funnits på Näset sedan 1400-talet då en förfader Joen Skragge förlorade sitt hemman Hällebostad som böter till frälsemannen Pelle i Ramstad. Denna Joen Skragge skulle vara anfader till den Simon Skragge som är den tidigaste bevisade anan - anfader till de berömda Skraggarna. Att Skraggarna skulle kommit från Skottland via Norge anser Lagerborg saknar grund. Snarare flydde de undan norrmännen från sin hemtrakt Näset. Att sedan släkten återvände till den fem kilometer bort belägna Västra Ugglesäter anser Lagerborg vara troligt och dessutom senare, bevisat. Simon Skragge på Hammarö skulle såldes kommit från Näset. Simon gifte sig med den oerhört förmögna dottern till kyrkoherden Laurentius Laurentii i Tingvalla av Gluserudssläkten. Hennes farbror Jon Larsson i Glumserud äktade en dotter från just Hällebostad - Joen Skragges gamla gård - och troligen mötte Simon Skragge sin tillkommande. på Näset, genom detta släktskap. Att sedan Simon Skragges söner alla återvände till gården Västra Ugglesäter, granne med Hällebostad och att detta blev Skraggarnas gård under generationer talar för Lagerborgs analys.
Lagerborg nämner inget om huruvida Simon Skragge skulle ha haft någon familj kvar på Näset, än mindre en broder. Frågan är således vem den Sone är som enligt 1540 års skattelängd bodde på Västra Ugglesäter?
Mvh
Jan
49
« skrivet: 2010-03-12, 14:05 »
Hej Sven-Ove
Tack för ytterligare bidrag till lösningen av frågan. Jag är inte lika skicklig som du att läsa gammal dombokstext, men jag har försökt stava mig igenom texten. Därför får jag lita till din kompetens inom området att dessa två bodde på Västra Ugglesäter 1634. Detta motsäges ju inte heller av Ingvar Dahls tolkningar av Mantalslängden för 1641. Han har ju läst ut även en Simon Sonesson, vilket kan vara fel, men det kan jag inte förutsätta eftersom Ingvar Dahl, liksom du är en mycket kompetens forskare. Jag kommer därför att försöka finna klarhet i detta, eftersom det är en viktig aspekt. Återigen efterlyser jag någon som har tillgång till Mantalslänged för 1641. Jag har kontaktat Ingvar Dahl i frågan.
Mvh
Jan
50
« skrivet: 2010-03-11, 22:55 »
Sven-Ove och alla andra
Enligt den av mig enligt Dahl ovan citerade skatteängden för Västa Ugglesäter bodde Simon Simonsson där 1647, vilket stämmer med Sven-Oves citat ur Domboken som visar att Simon Simonsson bodde där 1651. Detta innebär ju inte nödvändigtvis att inte en Simon Sonesson kan ha bott där 1641 som Dahl menar utifrån Mantalslängden. Givetvis kan det ju vara så att Dahl läst fel som Sven-Ove föreslår. Enda sättet att lösa detta torde vara att någon som har tillgång till Mantalslängden för 1641 kan visa en kopia så alla vi andra kan avgöra hur det är.
Detta är ju ganska viktigt eftersom förekomsten av en gren där såväl namnen Sone som Simon förekommer med rötter till mitten av 1500-talet i Västra Ugglesäter skulle stödja min spekulation om att det skulle finnas en parallell Skraggesgren som kanske utgår från en broder till den förste Simon Skragge på Hammarön. Detta skulle också förklara att Simon Andersson Skragge ansåg sig ha rätt till namnet. Det resonemang som Sven-Ove för om osannorlikheten att han skulle ta namnet utan skäl håller jag helt med om. Även att han fick gå på den kostsamma Karlstads skola och gymnasium stödjer att han var av Skraggesläkt. Jag har gått igenom alla elevmatriklar för skolan, men just de åren saknas tyvärr.
Mvh
Jan
51
« skrivet: 2010-03-05, 15:05 »
Elisabeth och Åke
Här kommer lite merindicier:
I dödsnotisen för Holmedal 1747 C:1 125/251 AD återfinns en Christina Carolinia eller Carlinia. Hon avled 27 december 87 år gammal. Hon var således född 1660.
I födelsenotis för Christina Simonsdotter på Tullplatsen Edet i Skillingmark 30 januari 1701 anges faderns namn till Simon Skragge och modern Christina Carolinia. (Skillingmark C:1 40/45 AD)
I dödsnotis för Simon Skragge anges hustrun heta Christina Carlenia. (Se ovan)
Att Christina Carlenia och Christina Carolinia är identiska personer är såldes klar och att hon var gift med Simon Andersson Skragge.
Det förefaller också högst troligt att änkan Christina Carolinia/Carlinia i dödsnotisen för Holmedal är identisk med Christina Carlinia från Köla. Båda är födda samma år.
Det är givetvis möjligt att den änka som gifter sig med Nils Jacobsson Grip inte är Simon Andersson Skragges änka utan att det finns en Christina Carlenia/Carolinia som inte är identisk med prästen Carlinus dotter.
Eftersom vigselhandlingar för Skillingmark saknas, liksom tidiga födelseböcker och husförhör kan man inte dokumentera de tidigare äktenskapen i originalkällorna.
För att komma vidare måste man följa Christina och Simon Andersson Skragges dotter Stina Simonsdotter. Hon Gifter sig med min ana Olof Ersson. De får ett antal barn och vid varje dop dyker två namn upp - Samuel Brask, som är ung. jämngammal med Stina samt i några fall Christopher Wahlenberg. Båda är tullnärer I Skillingmark.
I AI:2, Västra Fogelvik 1763-1768, 51/0, p 57 uppträder Stina med namnet Simonsdotter Brask. Före 1733 använder Stina endast namnet Simonsdotter, sedan antar hon andranamnet Skragge för att efter 1763 kalla sig för Simonsdotter Brask. Man bör notera att yngste sonen till Samuel Brask och hans hustru Christina (Carlinia)?? hette Samuel (se ovan) och skulle således kunna vara Stinas halvbror, därav närvaron vid dopet av alla hennes barn.
Dessa uppgifter visar på att Christina Carlinia åtminstone var gift med Simon Andersson Skragge och troligen också med Samuel Brask. Jag har mer dokumnet någon stans så jag får väl rota vidare.
Mvh
Jan
52
« skrivet: 2010-03-05, 13:39 »
Jag fann samma uppgift om fadern på http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=janeur&id=I101826 Vi får nog snart återvända till rötterna dvs Skragge på Ugglesäter och försöka knyta dom till vår familj. Om vi antar att Anders Simonssons far var Simon Sonesson och hans bror var Simon Simonsson. Att det fanns personer med namnet Sone på Västra Ugglesäter i mitten på 1500-talet framgår av Skattelängden ovan. Det förefaller ju inte alltför långsökt att Simon Sonesson fått namnet från den ett sekel tidigare levande Sone. Eftersom detta var ungefär samtidigt som den förste Simon Skragge gifte sig på Hammarö verkar eventuellt släktskap sträcka sig längre tillbaka i tiden. Lagerborg hävdar ju att Skraggesläkten kommer från Näset och avfärdar alla andra spekulationer om Skottland och Norge. Han spekulerar också i när och varför namnet Skragge uppstod. Kanske är förklaringen den att släktskapet mellan våra Skraggar från Ugglesäter och Skraggesläkten daterar sig tillbaka till mitten av 1500-talet då Sone bodde på Uggelsäter och de tidiga Skraggarna likaså, men inte ännu fått namnet Skragge. Nyckelfrågan är således om det är Simon Sonesson som är Anders Simonssons far eller ej. Om så är fallet styrker det min hypotes ovan eftersom det fanns en Sone på samma gård redan 1540 och Sone är ju inte något särskilt vanligt namn så man får anta att Simon Sonesson är en ättling till denne tidige Sone. I så fall måste ett släktskap, om det finns något, datera sig tillbaka till 1500-talet. Det flitigt förekommande bruket av namnet Simon i båda grenarna stödjer detta. Kanske Simon Skragge på Hammarö hade en bror som Hette Sone? Ursäkta de vilda hypoteserna - det är en yrkessjukdom hos mig. Mvh Jan
53
« skrivet: 2010-03-05, 10:19 »
Man skulle ju kunna anta att Stadsmusicus Daniel Carlinus är Christinas bror. Hon kallade sin äldste som Daniel.
Jan
54
« skrivet: 2010-03-05, 10:09 »
Tack Elisabeth
Christina Carlinia/Carlenia/Carolinia Gifte sig först med Samuel Brask död 1693. De fick barnen Sara, Daniel och Samuel.
Samma år som Samuel dog gifte hon sig med Simon Andersson Brask, död 1703. De fick barnen Lena, Anders och Stina.
1704 gifte hon sig med Nils Jacobsson Grip. Det är väl osannolikt att de fick några barn eftersom Christina då var 44 år gammal.
Mvh
Jan
55
« skrivet: 2010-03-04, 19:03 »
Jag lutar åt att Sven-Oves förslag om Andrae Nicolai Carlinus är det troligaste hittills. Det finns en hänvisning på nätet till både en Christina och en Andrae Nicolai, samt en Daniel: Skriftseriekommitténs hemsida - Skrift XVI - Värmlands nation i ... Carlgreen, Jacobus Andræ 476. Carlgrund, Ericus Gudmundi kh 474 ... Carlinus, Andreas Nicolai kh 213. Carlinus, Christina 213. Carlinus, Daniel stadsmusicus ... /Skriftseriekommitteén vid Värmlands nation i Uppsala/ ( http://www.bultsax.se/skriftserien/index.php?option=com_frontpage&Itemid=1) Har någon möjlighet att kolla. Jan
56
« skrivet: 2010-03-04, 17:28 »
Angående Christinas efternamn.
I maken Simons dödsnotis står namnet Christina Carlenia (Skillingmark C:1 Födde 1688-1691 (!!) på sidan 0/103, 104 i Genline). Han dog på Edet i Skillingmark. I dottern Christinas födelsenotis från Tullplatsen Edet i Skillingmark (C:1, 1688-1727, bild 40/sid 45 AD) står moderns namn Christina Carolinia, liksom det gör i hennes dödsnotis från Holmedal (se ovan). Varianter på namn och stavningar var ganska vanligt. Jag har en ana som i olika böcker redovisas med 5 olika stavningar och namnvarianter.
Mvh
Jan
57
« skrivet: 2010-03-04, 17:16 »
Man kan följa innebyggarna i Västra Ugglesäter genom åren:
Skattelängd 1540----------------Sone--------------------Anders
Hjonelagslängd 1610-------------Simon
Mantalslängd 1641---------------Simon Sonesson----------Per Andersson
---------------------------------------------------------Sven Andersson
Skattelängd 1647----------------Simon Simonsson---------Per Andersson
Skattelängd 1665----------------Bryngel Simonsson--------Anders Svensson
----------------------------------------------------------Per Andersson
Det förefaller som om Åkes Simon Sonesson är far till Sven-Oves Simon Simonsson. I så fall skulle Anders Simonsson vara bror till Simon Simonsson.
Källa: Ingemar Dahls hemsida samt ovan.
Mvh
Jan
58
« skrivet: 2010-03-04, 11:20 »
Din tes förefaller trolig Åke. Följande har vi kommit fram till: Simons far Anders Simonsson var född i Västra Uggelsäter som var Skraggarnas hemvist. Om hans far hette Simon Sonesson som du hävdar och som även indikeras av Ingemar Dahls avskrifter av gamla skattelängder, hjonelagslängder och mantalslängder( http://sky.prohosting.com/idahl/) eller Simon Simonsson som Sven-Ove läst ut från mantalslängderna måste lösas. Man kan emellertid konstatera att såväl Sone som Simon förekom på Västra Ugglesäter under 1500- och 1600-talet enligt Dahls avskrifter. Att det således finns ett samband mellan Simon Andersson Skragge och Skraggesläkten förefaller trolig. Frågan är hur. Kan hans far möjligen vara ett oäkta barn till en Skragge på Västra Ugglesäter eller saknas det en son Anders i Lagerborg uppställningar. Det förefaller som om man Lagerborg främst utvecklat de grenar som lett till adliga ättlingar. Tråkigt nog har jag begränsade möjligheter att komma åt källor från min position i Frankrike. Jag får därför nöja mig med att agera djävulens advokat. Mvh Jan
59
« skrivet: 2010-03-03, 21:57 »
Hur skulle Nicolaus Petri Carlenius och Christina Carlenia vara befryndade? Hon är född 1660 och Nicolaus 1699. Det är mer än en generation mellan dem, vilket tyder på att de inte är syskon. Eftersom Nicolaus fader inte uppges i herdaminnet är hans far troligen inte präst vilket innebär att Nicolaus är den förste i sin gren som tar namnet Carlenius efter sin hemort. Han kan således vara bror eller brorson till Christina. Brorson förfaller troligare eftersom hon knappast som kvinna tagit namnet Carlenia efter sin hembygd och inte från sin far om han inte var präst. Således måste det finnas ytterligare en präst med namnet Carlenius med rötter i Karleby, eller också är vi inne på fel väg.
Nämnas bör kanske att Christina Carlenias äktenskap med Simon Andersson Skragge var hennes andra. Hon var först gift med Samuel Brask som dog 1693. Simon och Christinas döttrar Lena och Stina tog namnet Brask efter faderns död 1703.
Mvh
Jan
60
« skrivet: 2010-03-02, 11:03 »
62
« skrivet: 2010-02-28, 17:47 »
Min ana är Simon Andersson och inte heller jag har hittat någon präst vid namn Carlenius - kan det vara en präst utan församling eller en lärare? Likaså är Anders föräldrar ett problem. Åke Holmberg ovan framför hypotesen att fadern är Simon Sonesson i (Västra) Ugglesäter.
Jan
63
« skrivet: 2010-02-28, 14:51 »
Suveränt Carl-Johan
Jag har denna notis ständigt på mitt bord för tydning. I allt väsentligt har jag kommit fram till samma som du men vissa delar har jag gått bet på och där har du nu kommit vidare. Du kanske kan ta en titt på faderns dödnotis också som jag gav adressen till ovan. Den har jag lyckats tyda till 85%, men måste göra ett försök till.
Mvh
Jan
64
« skrivet: 2010-02-28, 11:30 »
Hej
Simon Andersson Skragges dödsnotis är svår att hitta. Den finns i Skillingmark C:1 Födde 1688-1691 (!!) på sidan 0/103, 104 i Genline, GID:524.26.70700
Hans far Anders Somonssons dödsnotis finns i Gunnarskog Död 1707-1712, 1+6/0, 103 i Genline, GID:488.58.70000
Mvh
Jan
65
« skrivet: 2010-02-25, 21:14 »
Sven-Olof
Man vet en hel del om den Simon som jag söker. Han gick i Karlstads skola och gymnasium och blev ryttare och så småningom tullnär vid Edet i Skillingmark. Det är riktigt att det var något mål mot honom vid ett tillfälle, men ja tror han blev frikänd. Får titta närmare på det.
Mvh
Jan
66
« skrivet: 2010-02-25, 18:03 »
Tack Sven-Ove AD-Online kan jag ju få tag i. Skulle du snubbla över vem som är Anders far - han lär komma från Näset - så är jag tacksam om du delar med dig. Som tack för hjälpen med tipset om Anders vill jag ge dig ett exemplar av min just färdiga släktforskningskurs. http://www.minkurs.se/slaktforskaren. Inte för att jag tror du behöver den men du kan ju ge bort den som gåva till någon. Skicka bara ett mail till mig så får du en påloggning. Du hittar min mailadress på min sida http://slaktforskning.blogspot.com Tack än en gång Mvh Jan
67
« skrivet: 2010-02-25, 14:12 »
Hej Sven-Ove
Jag har förgäves sökt i de källor jag har tillgängliga (Lagerborg m.fl), samt haft kontakt med många Skraggeforskare i sökandet efter Anders Simonsson Skragges anor. Mitt problem är att jag bor i Frankrike, vilket gör det svårt att leta i vissa källor. Om du genom domböckerna funnit något som länkar Anders till Skraggesläkten så vore jag oerhört tacksam att få veta hur. I så fall kan jag läsa om det i källorna nästa gång jag besöker Sverige. Om detta ställer till besvär för dig vore jag tacksam om du kunde ge mig hänvisningarna till vilka avsnitt i domböckerna jag skall söka i när jag får tillfälle.
Mvh
Jan
68
« skrivet: 2010-02-24, 14:05 »
Hej Gunnar
Det finns en Anders Simonsson Skragge född 1624 i Ugglesäter, död 1709 i Västra Sälboda. Han hade följande barn vad man kommit fram till: Jonas f. 1657, Simon f. 1661, Olof f. 1666 samt Kerstin f. 1672, samtliga i Vagge i Ny socken. Givetvis kan han även ha haft en dotter Maria f. 1665.
Enligt C:1, 1696-1724, p. 0/103, 104 (Genline) kan man läsa att Anders var far till Simon Andersson Skragge, min ana. Anders övriga barn härledes från uppgifter av Kent Karlsson här ovan.
Vi är många som söker efter hur en Anders Simonsson Skragge hänger ihop med skraggesläkten. Frågan är om din Anders är identisk med den Anders Simonsson Skragge jag och fler mig mig söker efter.
Mvh
Jan
69
« skrivet: 2009-11-09, 17:47 »
Hej igen
Jag tackar åter för all hjälp. Jag har nu hittat dottern Johanna (Ulrika) i Karlskrona AI:1 och AI:2 på sidorna 86 resp 79. Inget anger att hon är adopterad eller styvdotter eller tillkommen i ett tidigare förhållande. Det kanske bara är så enkelt att hon antagit moderns giftesnamn. Catrina Schutz kallar sig emellertid från 1830-talet för Scheutz. Är det någon som vet om det finns ett samband mellan glasblåsar- och krögarsläkten Scheutz och Schutz-släkten i Jät?
Mvh
Jan
70
« skrivet: 2009-11-09, 12:07 »
Chris och Helene Först och främst måste jag erkänna att jag gjort ett grunläggande misstag pga dålig kännedom om Sydsverige och dåliga ögon Jag har tolkat den otydliga noteringen i Hfl som Carlsh. inte som Carlsk. och därför letat förgäves i fel stad - pinsamt! Helene satte mig på rätt spår genom sitt fynd i Familysearch. Tack Chris för att du satt mig på spåret igen i Karlskrona. Visserligen anger Hfl att Catharina föddes 1777 i Jät, men det är nog en felskrivning eftersom ingen Catharina föddes det året i Jät men däremot en Catharina Schutz i Jät 1779. Jag har en del att göra nu tack vare er - än en gång tack. Hoppas ni inte har något emot att jag ger er kredit för era bidrag på min blogg eftersom jag skriver om mina vedermödor androm till stöd och varnagel. Se http://slaktforskning.blogspot.com/search?updated-max=2009-11-06T16%3A24%3A00%2B 01%3A00&max-results=2 och efterföljande inlägg. Hälsningar Jan
71
« skrivet: 2009-11-08, 16:22 »
Tack så väldigt mycket Helene
Det stämmer bra att Coopvaerdie timmermannen och änkemannen Magnus Uhrström gifte sig med pigan Catrina Schutz det angivna datumet. [Karlskrona stadsförsamling E:1, 1782.1847. bild 63/sid 109, Arkiv Digital]. Visserligen visar det inte att Magnus var Johanna Ulrikas biologiske far, men det kan man ju aldrig vara säker på utifrån kyrkböckerna så det har mindre betydelse. Det troliga är väl att han har adopterat henne eftersom han var änkling - men man vet aldrig.
Vad värre är att jag inte kan finna dom i husförhören. Tyska församlingen har utmärkta register, men där finns dom inte och stadsförsamlingen måste man leta igen om sida för sida och det har jag gjort en gång och vill gärna slippa upprepa.
Om någon har funnit Magnus innan jag gör det så vore jag ytterst tacksam.
Mvh
Jan
72
« skrivet: 2009-11-07, 21:31 »
Hej
Jag söker efter Catharina Schutz/Sch?tz f. 1779 i Jät samt hennes dotter Johanna Ulrika Uhrström (född 1805 i Östra Torsås) i Karlshamn under tiden 1809-1820. Jag kan inte finna dem fast jag gått igenom Hf för Karlshamn sida för sida för perioden.
Så här ser Catharinas anor ut:
Catharina Schutz f 1779 Jät
Elias Schutz, klockare i Jät 1739-1821 och hh Elin Johansdotter 1749-
Christian Georgii Schutz, komminister i Jät, 1711 Annerstad - 1777 Jät och hh Christina Margareta Alander 1710 Härlunda - 1794 Jät
Jöran Schutz, klockare och hh Ingeborg Bengtsdotter
Christina Margareta Alander är intressant. Hennes mor var Märta Wiesel dotter till Samuel Wiesel vars släkt i generationer var präster i Vislanda.
Jag söker efter Catharina och hennes dotter i Karlshamn eftersom de flyttade dit 1809 samt att Johanna Ulrika är oäkta, men fick namnet Uhrström som är en släkt i Karlshamn. Johanna Ulrika återkommer 15 år gammal till Jät från Karlshamn. Jag försöker spåra fadern.
Mvh
Jan
73
« skrivet: 2009-10-31, 21:22 »
Först Helena
Simons fru vet man inte namnet på men hon kom från den rika Glumserudssläkten - se Gunillas text nedan. Mer finns i Lagerborg.
Gunilla
Ditt dokument är mycket intressant. Jag hittar en Anders i Ugglesäter, nämndeman, gift med Maria. När levde denne Anders? Det vore ju naturligtvis oerhört intressant om du kunde tolka ditt dokument i en anlista så det framgick hur släktskap och årtal hänger ihop.
I övrigt så har du nog rätt angående Skottland. Enligt Lagerborg är detta liksom det norska sambandet en skröna.
Mvh
Jan
74
« skrivet: 2009-10-31, 19:24 »
Helena
Jag rekommenderar att du lånar Rolf Lagerborgs bok En Värmlandssläkts öden 1475-1875. Där framgår att Simon Skragges härkomst i Norge är diskutabel.
Enligt Lagerborg gifte sig Simon Skragge 1567 med dottern till kyrkoherde Laurentius Laurentii i Tingvalla. De fick sönerna Simon, Olaus Simonis, Lars, Sven och Måns. Möjligen hade dom också döttrar med det anges inte.
Mvh
Jan
75
« skrivet: 2009-10-31, 19:02 »
Hej Annika
Stina var min mm mf mf mor. Det finns uppgifter på DISBYT om att hon hade en bror Anders f. 1696 och en syster Lena f. 1694. Lena har jag funnit som vittne vid dop. Hon använde också efternament Brask - ett namn som också Stina tog senare i livet.
Alla försök av flera forskare att finna Stinas anor längre än till hennes farfar Anders Simonsson Skragge har emellertid varit förgäves. Även sökande efter hennes mor Christina Carolinia (varianter förekommer) har varit förgäves. Troligen är hon prästdotter och hennes far skulle då kunnat heta Carolinius eller Carolinus.
Mvh
Jan
76
« skrivet: 2009-10-30, 09:28 »
Tack Gunilla för en fin sammanställning.
Jag hade hoppats på att den av flera efterlyste ryttaren, tullnären och löjtnanten Simon Andersson Skragge (1661-1703)född i Vagge i Ny socken och verksam som tullnär i Skillingmark, troligen son till Anders Simonsson Skragge född i Huggenäs omkring 1624 och död i Gunnarskog 1709, skulle finnas med i din uppställning, men vid en snabb genomgång hittar jag inte den grenen. Jag får leta vidare, men om det finns någon ledtråd i ditt material vore det intressant att veta.
Mvh
Jan Granath
77
« skrivet: 2009-10-13, 00:00 »
Bäste Nils Jacobsson
Karl Petter Landström fick namnet därför att hans far Jan Jansson bytte namn till Landström 1846 då han köpte sig ett torp i Getbo. Karl Petter var Jans yngste son i hans första gifte av tre. Följande vet man om Jan Jansson Landström:
Jan var son till kolaren Jan Andersson i Gesberg och hans hustru Lisa Jansdotter från samma by. Enligt faderns dödsnotis hade Jan haft 6 syskon, vilka alla dött mycket unga, ofta under första levnadsåret och troligen i dysenteri som härjade svårt under den tiden. Jan gifte sig 1820 med Greta Carlsdotter som kom från Stora Tuna och de bodde kvar i Gärsjön ännu 1838 där även föräldrarna bodde med dem. 1839 blir emellertid Greta sjuk i dysenteri och avlider i april. Jan står nu ensam med barnen och har dessutom sin 76-åriga mor att ta om hand sedan fadern dött 1840. Han gifter emellertid om sig redan inom ett år med den jämngamla Maria Hansdotter från Finbo. Maria och Jan får året efter giftermålet sonen Anders Gustaf som emellertid dör vid tre års ålder i en okänd sjukdom. Jans gifte son Jan Erik bor med föräldrarna tillsammans med sin hustru Stina Lisa Hill och deras dotter Anna Lisa.
1846 flyttar familjen bestående av hustru och två barn, modern samt dessutom de två drängarna Jan Erik Jansson och Erik Boman till Getbo där han har köpt sig ett torp - Getbolandet - och uppenbarligen har det ganska bra. Han markerar också sitt nya liv med att byta namn till Landström. Bara några år efter att de ordnat sitt nya liv drabbas familjen åter av olyckan när hustrun Maja dör i en okänd sjukdom den 28 september 1849. Jan lever dock inte ensam så många år. Redan 1853 gifter han sig med den 19 år yngre Maja Lisa Persdotter som tjänat som piga i By. Jan har nu sålt torpet men brukar det vidare en tid. Tydligen har han fått ett bra pris för 1856 finner man honom som hemmansägare i Åmansbo dit han flyttat med hustru och yngste sonen från första äktenskapet.
1861 bor sonen Carl Petter och hans hustru Carolina Persdotter och deras fyra barn hos fadern och hans nya hustru. 9 februari 1863 drabbas emellertid Jan av tarmvred och avlider. Den endast 47 år gamla änkan tar nu över hemmanet och bor där tillsammans med Jans son från första äktenskapet och hans nu ganska stora familj som består av fyra söner och tre döttrar.
Jans äldste son Jan Erik Jansson (farfars farfars far till undertecknad) bosätter sig med sin familj i Gruvsjön men dör redan 1855, endast 32 år gammal.
Med tanke på den stora familj Jan Jansson Landström hade förefaller det knappast troligt att han skulle ha tagit hand om någon annans oäkta barn - om det inte var på så sätt han fick medel till att köpa torpet förstås
Nu behöver man inte sörja för detta för anorna är nog så intressanta ändå.
Jan Jansson Landström
Jan Andersson 1760 Gessberg, Norrbärke
Anders Christiansson, 1728 Gessberg, Norrbärke
Christian Christiansson, 1703, Masmästargården Gesberg, Norrbärke
Christian Andersson 1668 Bråfall, Norrbärke
Anders hemmingsson 1630? Gruvriset, Norrbärke
(Stor) Hemming Andersson 1595? Gruvriset, Norrbärke
Anders Jonsson Sågmester 1570? Gammelgården Övre Starbo, Norrbärke
Joen Andersson 1540? Gammelgården Övre Starbo, Norrbärke
Anders finne, 1500? Gammelgården Övre Starbo, Norrbärke
Om släkten på 1500-1600-talen kan man läsa i den utmärkta skriften /Ur Torp och torpare under Starbo Bruk, Schisshyttan och Wäster Silvberg, 1987-1990/ samt mängder i tidens Domböcker där främst Stor Hemming Andersson var flitigt förekommande som känd och mäktig byggmästare och horkarl.
Mvh
Jan
78
« skrivet: 2009-07-18, 00:38 »
Det finns ett antal Anna Andersdotter som är födda 1794
- 11/2 Anders Olsson och Brita Olsdotter i Hedbyn GID 169.81.24100
- 18/2 Anders Ersson och Greta Persdotter, Norr Westansjö GID 169.81.24100
- 8/5 Anders Nilsson och Greta Petersdotter, Bergsbo GID 169.81.24300
Ingen av dessa par fick emellertid någon son Anders Andersson 1787
Enligt Hfl har Anders Olsson en son Anders född 1791 GID 169.48.36800
Även Anders Ersson har en son Anders född 1791, dock finns ingen dotter i Hfl införd ännu GID 169.49.63400
Anders Nilson har en son Anders född 1790 GID 169.48.42900 - inte heller här är dottern inför ännu
Med denna hjälp kan du kanske list ut vilken anna du söker.
Mvh
Jan
79
« skrivet: 2009-07-12, 18:07 »
Johanna Persdotter Olausson f. 1845-02-23 från Kyrkbyn gifte sig 1870 med Jan Erik Andersson 1845-04-28 från Lillheden. Deras äldste son Karl Johan Jansson Granath var min farmors far. Johanna vad dotter till rättaren Petter Persson Olausson, f. 1812-06-03 i Broby. Hans far var bergsmannen på Ornäset Per Olausson f. 1790. Hans far var bergsmannen, sexmannen och kyrkvärden Olaus Matsson från Broby som var son till Mats Matsson 1719-1778 och Lisa Stina Ullberg, 1729-1815.
Min fråga är hur denna släkt hänger samman med den i Grangärde kända släkten Olausson som bodde på gården Olaussons, samt vem som byggde gården och när. All historia om släkten är intressant.
Jag är också intresserad av gården Widikssons historia och vem som byggde den.
Mvh
Jan Granath
80
« skrivet: 2008-07-03, 12:00 »
Tack Chris för hjälpen och alla intressanta detaljer!
Med vänlig hälsning
Jan
(Detta meddelande flyttades hit den 9/3-2009 från Landskap » Uppland » Allmänt. /Jonas M, Moderator Uppland)
81
« skrivet: 2008-06-30, 18:04 »
Hej
Eftersom jag bor i Frankrike vore jag tacksam för hjälp av någon som har bättre tillgång till källorna. Jag söker uppgifter om Fredrik Bernhard Lustig född 8 januari 1834 i Stockholm som barnhusbarn. Han kom 12 juli 1838 till arrendatorn Olof Olofsson på Vårdsberg kyrkoherdeboställe i Östergötland som tjänstegosse. 1852 bodde han under ett år i Linköping - ev för att gå i lära till möbelsnickare - varefter han återvände till Vårdsbergs kyrkoherdeboställe och bosatte sig på torpet Skogen. Min undran är främst om det finns några uppgifter om hans föräldrar, vittnen vid dopet eller andra ledtrådar till hans härkomst. Fredrik Bernhard Lustig är bl a morfar till dirigenten och kompositören Sixten Eckerberg.
Tack på förhand från ett soligt Frankrike
Jan Granath
(Detta meddelande flyttades hit den 9/3-2009 från Landskap » Uppland » Allmänt. /Jonas M, Moderator Uppland)
82
« skrivet: 2008-04-22, 21:19 »
Tack kent
Du har bättre lokalkännedom än jag - det underlättar! Jag skall söka vidare.
Mvh
Jan
83
« skrivet: 2008-04-21, 18:56 »
Hej Ove
Om du kan vänta några dagar kanske jag kan hjälpa dig. En släkting till Björn kommer och hälsar på oss i veckan och man kan ju hoppas att hon vet.
Mvh
Jan Granath, Boutenac
84
« skrivet: 2008-04-20, 21:42 »
Hej
För dem som undrar. (Emmy) Emilia Johanna Steffenburgs föräldrar var proviantmästaren Johan Steffenburg f. 24/11 1795 och Johanna Karolina Åkerblom f. 14/4 1799, d 1874. Emmy föddes 1 februari 1829.
Mvh
Jan Granath, Boutenac
85
« skrivet: 2008-04-20, 19:07 »
Hej Kent och Åke
Mycket fina utredningar och många intressanta frågor ni kommer med. Om jag förstått det rätt finns ett antal frågor och hypoteser:
Huvudfrågan är varför Simon Andersson Skragge och hans ättlingar använder namnet Skragge - har det något att göra med den stora Skraggesläkten eller ej.
En hypotes är att han fått/tagit namnet under sin tjänst vid Skånska Rytteriet 1685-1693.
För denna hypotes talar det faktum att Simons föräldrar inte veterligen använde namnet Skragge. Mot detta talar att Simons brorsdotter Kerstins dödsruna kallar även broderna Jonas för Skragge, såvida man inte lånat farbroderns namn.
Om detta å andra sidan tyder på att man faktiskt hette Skragge av släktskap, men av någon anledning inte använde namnet i familjen, kvarstår frågan vem som var Anders Simonssons föräldrar. Har någon av de möjliga Simon i Västra Ugglsäter någon Skraggeanknytning?
Jag hade ju hoppats en del på matriklarna från Karlstads skola och gymnasium. Nu skall jag erkänna att jag tittade efter Simon Skragge och inte efter Simon Andersson, men å andra sidan tror jag han gick där i början där arkiven saknas.
Vi får leta vidare
Mvh
Jan Granath, Boutenac
86
« skrivet: 2008-04-14, 10:30 »
Tack Elisabeth
det var snabbt svar. Förutom att jag fick detaljerade uppgifter av dig så fick jag också veta att min släkttavla är skriven 1902 eftersom inte tredje barnet Sten finns med. Eftersom jag bor i Frankrike och inte har tillgång till svenska bibliotek så var din hjälp extra värdefull.
Mvh
Jan Granath, Boutenac
87
« skrivet: 2008-04-14, 10:23 »
Hej Stefan Tack för att du påpekade detta. Jag måste ha blivit blind av allt letande. Olov har jag hittat tidigast på Genline AD AI:20 1856-61, p468. Han finns också på p467b men då får man använda Genline för den finns inte i AD. Hela historien om hur jag letar finns på www.slaktforskning.blogspot.com Mvh Jan Granath, Boutenac
88
« skrivet: 2008-04-13, 21:07 »
Hej
Vilka är föräldrarna till Emmy Steffenburg, gift med Anders Jonas Ericsson. De är de två som står överst till höger på ovanstående gravsten.
89
« skrivet: 2008-04-13, 19:49 »
Yngste sonen till bergsmannen och sexmannen Erik Matsson, ägare till Stråtgården i Ljusnarsberg var Anders Eriksson f. 1824. Han gifte sig med Emmy Steffenburg från Sundborn. De fick barnen Eyvor f 1855 (g.m. Gösta Schröder), Yngve f 1856, Sigurd f 1857 (g.m. Julia Wiktorin), Helfrid f 1861 (g.m. Ernst Nordin), Folke f 1865 (g.m. Breitholtz) samt Signe. Signe gifte sig med G. Afzelius och de fick två barn Nils och Margit.
Har någon mer information om den här grenen och då speciellt om vem G. Afzelius var och något om deras två barn.
/Källa: Privat handskriven släkttavla från tidigt 1900-tal/
90
« skrivet: 2008-04-13, 19:11 »
Jag har sedan en tid skrivit om mina egna strävanden som nybörjare inom släktforskning på
Släktforskning för noviser
Kanske en del känner igen sig eller har tips att komma med.
91
« skrivet: 2008-04-13, 18:41 »
Hej Jag söker min morfars farmor som hette Karin Olsdotter. Min morfars far var Olov Månsson som enligt födelseboken föddes 27/9 1839 som oäkta till änkan Karin Olsdotter från Hulteberg. Vittnen var Olov Månson i Hög och Karin Andersdotter i Hulteberg. Karin Olsdotter finns emellertid inte i Hulteberg enligt husförhören. Inte heller vittnet Olov Månsson går att finna i Hög. Tydligen var prästen slarvig för flera födda vid samma tid saknas i husförhören på den ort som anges i födelsenotisen. Olov (morfars far)kan man söka bakåt i husförhören till mitten av 1850-talet, men han förekommer aldrig tillsammans med modern Karin. Mycket tyder på att modern är Karin Olsdotter från Gunnarskog, dotter till Olov Håkansson och Brita Andersdotter från Mögsjöhöjden. Denna Karin är född 17/2 1897, vilket stämmer bra med Olovs mor, som var 42 år vid nedkomsten. Det finns ingen annan i passande ålder i Eda eller närliggande socknar. Karin gifter sig 1821 med Erik Persson som dör i mässlingen i Eda 1830. Änkan är då utfattig (husförhör). De fick tre barn tillsammans Per 1821, Maja 1825 och Brita 1829. Efter makens dödsfall försvinner Karin och barnen ur kyrkböckerna; åtminstone i Eda, Köla och Gunnarskog. Det lär saknas vissa sidor. Kan någon hjälpa mig med detta. Jag är givetvis intresserad av huruvida Karin från Gunnarskog verkligen är Olovs mor, men även allt annat som kan bringa klarhet i fallet. Kanske någon som stammar från barnen Per, Maja eller Brita eller kanske från Karins föräldrar Olof och Brita i Mögsjöhöjden vet något om detta. Sista noteringen om Karin och hennes familj finns i Eda AI:14, 1826-1831,sidan 134. Om jag läser rätt avled Erik 1830, men Karin flyttade till p135 redan 1828. Per däremot flyttade till plats jag inte kan tyda 1829 medan Maja och Brita skulle finnas på Mon (i Hulteberg?). Noteringen efter lilla klammern skulle kunna vara Wall (kanske prästen?). Ute i högra marginalen noteras dom som utfattiga. Mvh Jan  (Meddelandet ändrat av Granath den 13 april, 2008)
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy