ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Christian Juliusson

Sidor: [1] 2
1
Hej,
 
Jag försöker hjälpa en bekant att spåra sina judiska förfäder.
 
En av dessa var en Franz (Franciszek) Meller som var född den 8 maj 1915 i Marienwerder (nuvarande Kwidzyn i Polen). Han finns förtecknad som Förintelseöverlevare (fånge nr 11239) och dog enligt hans bevarade gravsten den 30 mars 1999.
 
Av samma gravsten att döma var han möjligen son till en Franciszek Meller (född 1877 och död 1872). På stenen intill (samma gravplats, med ett gemensamt kors emellan) nämns en Waclawa Meller, född den 22 april 1912 och död den 8 januari 1993, samt en Katarzyna Meller (född 1882 och död 1971).
 
Finns det någon som till äventyrs känner till något om denna släkt? Eller som vet vilka källor det finns för att komma vidare med detta?
 
Alla tips och råd skulle tas emot med största tacksamhet,


Christian Juliusson

2
Hej,

Finns det någon som känner till huruvida Per Eriksson i Bollkind (1598-1694) hade en dotter vid namn Maria Persdotter, född 1630?

Och huruvida hon i sin tur var gift i Kisa år 1694 med en Sune Birgersson (död 1743 i Björndal, Kisa) och med denne fick dottern Karin Sunesdotter (född 1712, gift med en Karl Jonsson och mor till Elisabet Karlsdotter, född 1750 i Yxefall, Kisa)?

Jag håller på med ett litet träd som en "sommargåva" till en släkting, och var lite rädd för att hamna i galen tunna här för det finns olika uppgifter "på nätet" rörande detta...

Toppen om någon kunde hjälpa till att få rätsida på det hela!

Med tacksamma hälsningar,

Christian Juliusson

3
Stort varmt tack, Maud!


Sannerligen ett fantastiskt forum detta, och sannerligen många spännande trådar att nysta vidare i (och jag som hade gett upp hoppet om att finna nåt mer kring dem).


Med tacksamma hälsningar,


Christian


4
Finns det någon vänlig själ som skulle kunna hjälpa mig att spåra upp denna syskonskara som utvandrade år 1870 från Orlunda socken, Östergötland:

[/size]Greta Sophia Larsdotter, född i Orlunda 1832-01-23, utvandrade med tre barn år 1870 till Leavenworth, USA (hennes make, Karl Ludvig Karlsson Ålund, född 1838, emigrerade dit redan 1868),
 Mathilda Larsdotter, född i Orlunda 1839-12-10, utvandrade 1870-07-16 till Nordamerika,
 Clara Ulrica Larsdotter, född i Orlunda 1847-01-27, utvandrade 1870-07-16 till Nordamerika,
 och sannolikt
 Anders Gustaf Larsson, född i Orlunda 1842-01-02, finns ej med i folkräkningen år 1890?
 Det vore sannerligen mer än toppen! Med vänliga och förhoppningsfulla hälsningar,
 Christian Juliusson

5
Marstrand / SV: Marstrand
« skrivet: 2023-02-28, 22:15 »
Stort tack igen, Kenneth!


Onekligen verkar ju liljan över rosen nu vara väl belagd som släktvapen, vilket ju är toppen!


Frågan är var vapenskölden kom ifrån?


Jag drog mig till minnes att jag här på Anbytarforum skrev följande här på Anbytarforum:


[/size]"Adelsmannen Tormod Matsen till Ström i Hjärtum socken förde nämligen, enligt ett tidigare inlägg här på Anbytarforum, vid kungahyllningen år 1591 en lilja i vapnet "där det kan vara något under"! Kanske detta ”något” kan vara en ros, och således Claus Borgemester var ingift i denna släkt?  Kanske hans självmord gjorde hans hustrus vapensköld mer attraktiv för ättlingarna? Man kanske skämdes över honom?  I alla händelser följde inte vapenskölden med släkten Torgersson. I tullräkenskaperna för Marstrand år 1628-29 fann jag nämligen Torger Erikssonsk sigill. Detta förefaller tämligen borgerligt, med ett ”TE” i centrum (även om det även möjligen innehåller en bild som ser ut som ett timglas). Någon lilja över ros är det i alla händelser inte!"


Finns det månne hopp om att komma vidare här nu?


Med nyfikna hälsningar,


Christian
 

6
Marstrand / SV: Marstrand
« skrivet: 2023-02-26, 18:44 »
Wow!


Stort tack, Kenneth!!


Där har vi väl liljan över rosen, svart på vitt? Vilket väl ytterligare styrker uppgifterna i 1701 års rådhusprotokoll?


Hur spännande som helst...


Mvh,


Christian

7
Stort tack, LarsOlof!


Det var uppmuntrande att höra.


Till yttermera visso tillhörde Carl, Magnus och Nils Jönsson samma generation (födda ca mellan 1715 och 1725 enligt dödboken; födelseboken saknas tyvärr), och Carl är dopvittne både till Magnus barn (1745) och till Nils barn (1763).


Kanske stärker det oddsen ytterligare?


Mvh,


Christian.

8

Finns det någon som har erfarenhet av utrycket "å barnens sida" i bouppteckningar, och känner till huruvida det i regel betydde att släktskap förelåg?

Rent konkret är det nedanstående bouppteckning från 1764 som gäckar mig:

"...blev uppå begäran av änkan Sara Jonsdotter i Hamra, Västra Sten, efter dess avlidne man danneman Carl Jönsson. Barn: Petter och Lena omyndiga. Å deras sida danneman Carl Andersson i Apleby, soldat Magnus Jönsson Skiepsberg och danneman Nils Jönsson i Hamra."

Hur stor är sannolikheten att nämnda Magnus Jönsson och Nils Jönsson var bröder till den avlidne Carl Jönsson, enligt er uppfattning?

9
Marstrand / SV: Marstrand
« skrivet: 2023-02-09, 17:23 »
Stort tack, Kenneth! Mycket spännande att få läsa hela brevet såhär.

Jag noterar att det står att "Hendrick Wolther beklager at hand En thiid Lang haffuer hafft En karll ther wdj Marstrand Liggendis wed naffn Claus Borgemester som hand haffuer tilskichit sine wahre...".

Ska det förstås som att att Claus var en handelsman, med släktnamnet "Borgemester"? Eller att han verkligen var borgmästare i Marstrand, och även ägnade sig åt handel?

Oavsett vilket så var det mycket intressant att få lära om hans internationella kontakter. Det vore ju fantastiskt om något sigill bevarats i något handelsbrev, någonstans, och skulle visa sig föreställa en ros och en lilja... :-)

10
Smed- och/eller vallonsläkter / Möller
« skrivet: 2022-08-30, 20:45 »
Hej,


Jag härstammar från smeden Hans Andersson Möller (1707-1751) vid Hammmarby bruk  Ovansjö socken (sedermera Gammalstilla i Torsåker socken), Gästrikland.


Finns det någon som stött på denne smed i sin forskning och/eller känner till någon smedssläkt vid namn Möller som han kan ha tillhört?


Alla uppgifter vore av största intresse.


Med nyfikna hälsningar,


Christian Juliusson

11
Läste med stor spänning om Sveriges sista häxprocess, som inleddes år 1757 i Ål.


Finns det någon kännare av bygden som vet vem pigan "Skrifvars Britta Ersdotter" i Kilen, som var en av de anklagade, var?


Jag härstammar från soldaten Anders Ersson Rolig (1662-1713) i Kilen, som i födelseboken år 1699 och 1702 kallas "Skrivar Anders Ersson".


Jag hoppades därför på en släktkoppling med den häxanklagade pigan, men namnet "Skrivar(s)" kanske var vanligt i trakten?


Med nyfikna och tacksamma hälsningar,


Christian Juliusson

12
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: Borckholt
« skrivet: 2021-09-20, 22:53 »
Hej Ben,


Och stort tack för ett fantastiskt spännande inlägg!


Svindlande att tänka sig att Elisabeth hörde till denna släkt.
Onekligen hade ju Johan Bockholt på Island koppling till Danmark, så varför inte ha en syster i Marstrand?


Men vad tror om den Jens Barchholt som var borgare i Marstrand år 1585, nämnd i mitt inlägg ovan? Är det ett missförstånd, och egentligen landshövdingen på IslNd som Ves? Kanske hade han handelsförbindelser med Marstrand?


Det skulle kanske göra antagadet om att Elisabeth var hans syster än mer sannolikt...

13
Tack, Kjell!
 
Där framgår ju att de flesta soldater tycks ha varit födda i Torsåker, eller i varje fall i Gästrikland, men vissa kom tydligen från Uppland eller Jämtland.


Hmm, kan bli knepigt detta...

14
Dear Timothy,


Thank you ever so much for your message - and for spotting this old post! :-)


I would indeed be incredibly interested in a copy of your material on the Westerdahls.


Perhaps we could get in touch by e-mail (christianjuliusson@hotmail.com)?


Grateful regards,


"cousin" Christian

15
Piparen vid Överstelöjtnantens kompani, Hälsinge regemente, Johan Nilsson Höök (död vid Mitau år 1701) var gift med en Margareta Dahl (vars syster, Anna Dahl, var gift med sedermera löjtnanten Bertil Svensson Brinck vid samma regemente).


Finns det någon som känner till hans ursprung?


Var han t ex son till fältväbeln Nils Höök och bror till sergeanten Jacob Höök som som nämns i 1684 och 1685 års mönsterrulla för samma kompani (SVAR bild-id: A0054022_00315 och A00286665_00020)?


Jag letar febrilt efter hans hemtrakter, på jakt efter vigseln mellan honom och Margareta Dahl...


Med nyfikna och tacksamma hälsningar,


Christian J

16
Stort tack, Niklas och Katarina!


Sannerligen ett fantastiskt forum, detta. :-)


Då är det ju klarlagt att Anna Dahl och Margareta Dahl var systrar. Toppen! Frågan är bara var de kan ha kommit ifrån?


Det är ju slående att de båda gifter sig med en soldat ur samma kompani: Johan Nilsson Höök var pipare år 1685-1694, och blev korpral år 1697, men tycks omnämnas som gift först i 1698 års mantalslängd - för Årsunda socken!


Kan systrarna ha kommit därifrån, tro?


Jag har i varje fall inte funnit dem i Torsåkers vigsellängd...


Detta trots att både Bertil Svensson Brinck och Johan Nilsson Höök tycks ha haft koppling dit, båda med Prästhyttan som rotehemman (Roten nr 1, Färnebo kompani), enligt: www.thorsaker.seerse/fernebokompani/ferkomp1.htm (hmm...ska vara "diverse" men av någon anledning tycks jag inte kunna kopiera in länken).


Om det gick att spåra Anna Dahl efter flytten från Nordansjö, så kanske man genom hennes dödsnotis kunde få fler ledtrådar.


Finns det någon som vet var hon tog vägen, månne?


Med tacksamma och nyfikna hälsningar,


Christian J






18
Stort tack, Lennart!


Uppgiften om att Bertil Brinck stupade vid Poltava kommer ifrån denna artikel: http://www.thorsaker.seerse/ovansjokompani/nordansjo.htm




Men det tycks ju vara fel (även om samma uppgift förekommer i ett verk över Karl Xii:s officerare).


Ska sannerligen försöka få tag i dessa meritförteckningar.

19
Finns det någon som i sin forskning stött på fänriken (och sedermera sekundlöjtnanten)Bertil Brinck vid Hälsinge regemente som stupade vid Poltava år 1709, och dennes hustru Anna Dahl?

År 1704-1709 innehade Bertil Brinck bostället Nordansjö i Torsåkers socken, men tycks inte själv ha bott på gården. Efter hans död bodde dock hans änka Anna Dahl där, fram till år 1715 (se http://www.thorsaker.seerse/ovansjokompani/nordansjo.htm).

Alla uppgifter, tips och ledtrådar om Bertil Brinck, hans bakgrund och hemvist skulle tas emot med största tacksamhet!

20
Finns det någon som i sin forskning stött på fänriken (och sedermera sekundlöjtnanten) Bertil Brinck vid Hälsinge regemente som stupade vid Poltava år 1709, och dennes hustru Anna Dahl?


År 1704-1709 innehade Bertil Brinck bostället Nordansjö i Torsåkers socken, och ännu år 1715 bodde hans änka Anna Dahl kvar där (se http://www.thorsaker.seerse/ovansjokompani/nordansjo.htm).


Jag är nu med ljus och lycka på jakt efter dessa makar och deras ursprung...


Detta eftersom Anna Dahl år 1710 dyker upp som dopvittne till Brita, dotter till mina anor Johan Matsson och Margareta Dahl i Åsmundshyttan - vilket fått mig att förmoda att Anna Dahl var syster till Margareta Dahl (vars härstamning har gäckat mig i många år).


Så alla uppgifter, tips och ledtrådar om Bertil Brinck och hans hustru Anna Dahl skulle tas emot med största tacksamhet!




21
Ockelbo / SV: Jan Ågren
« skrivet: 2020-10-05, 17:10 »
Hej Marianne,


Jag hoppades att du skulle se min efterlysning. :-)


Beträffande Björklinge (utanför Uppsala, ja) så är det lite knepigt.


Dottern Stina föds dock där den 13 juli 1773, på nåt som tycks kallas Närlingegärdet (med bl a kyrkoherden Hernodius som dopvittne!), se Björklinge C:1 (SVAR bild-id: C0002987_00122).


Enligt hfl 1773-1779 bor familjen dock i Krogen, Björklinge (SVAR bild-id: C0002966_00051) men det är en smula grötigt och svårläst.


Familjen flyttar i varje fall till Hanebo år 1775, se SVAR bild-id: C0031124_00066.


Vore ju häftigt om det gick att komma vidare här, efter att allt sett hopplöst ut så länge...

22
Ockelbo / Margta Persdotter, född år 1733 i Ockelbo
« skrivet: 2020-09-18, 13:08 »

Finns det någon vänlig själ med inblick i bygden och/eller med tillgång till CD-skivan "Ockelbor" som skulle kunna hjälpa mig i jakten på min ana Margta Persdotter, född år 1733 i Ockelbo (källa: SVAR bild-id C0031087_00018)?


Det jag vet är att hon gifte sig med en Anders Andersson, född år 1734 i Ovanåker, och med honom fick barnen Per Andersson (född 1756-09-30), Catharina Andersdotter (född 1758), Margareta Andersdotter (född 1763), Jan Andersson (min ana, född 1766-07-07), Anna Andersdotter (född 1770) och Stina Andersdotter (född 1773).


Den sistnämnda var född i Björklinge socken, dit familjen flyttade år 1773. Övriga barn torde vara födda i Ockelbo, och rimligen var makarna också gifta där eftersom det var Margta Persdotters hemsocken.


Det vore fantastiskt att få ytterligare uppgifter och ledtrådar om dessa personer, även om källäget som bekant inte är särskilt lovande...


Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,


Christian Juliusson

23
Ockelbo / SV: Jan Ågren
« skrivet: 2020-09-17, 13:59 »
Efter många år av fruktlöst sökande efter min ana Jan Ågren, enligt uppgift född år 1767 Ockelbo, har jag äntligen rönt framgång (tack för ledtrådarna och för uppgiften om hans patronymikon, Marianne)!

Det visade sig att han, enligt husförhörslängderna för Hanebo och Björklinge, var son till torparen Anders Andersson, född år 1734 i Ovanåker, och dennes hustru Margareta Persdotter, född år 1733 i Ockelbo (se bl a SVAR bild-id: C0031087_00118).

Själv sägs han vara född i Ockelbo den 7 juli 1766, med följande syskon: Per Andersson (född den 30 september 1756), Catharina Andersdotter (född 1758), Margareta Andersdotter (född 1763), Anna Andersdotter (född 1770) och Stina Andersdotter (född 1773).
Den sistnämnda är född i Björklinge socken, dit familjen inflyttat från Ockelbo år 1773, men de övriga i syskonskaran bör ha varit födda i Ockelbo.

Mitt hopp står nu till att någon ska känna igen denna familj (eller ha tillgång till skivan ”Ockelbor”) och har möjlighet att hjälpa oss att komma vidare i jakten på Margareta Persdotters ursprung?

Ett annat spår att följa är möjligen uppgiften i Hanebo hfl (se bild-id ovan) om att familjen flyttade till Gävle år 1784. Jan Ågren hamnade ju i Hille, men vart tog föräldrarna vägen, tro?

Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
Christian Juliusson

24
Francois / SV: Francois
« skrivet: 2020-09-10, 22:26 »

Vallonen George François dyker upp som masmästare vid Nyköpingsverken år 1628. Han finns sedan vid Högfors bruk år 1636-44 innan han i  början av 1650-talet flyttar till Säter. Han dör där vid 67 års ålder den 16 maj 1669 och kallas då "Joris Masmästare i Nyshyttan".

Nu har en FB-grupp skapats för att med gemensamma krafter, och med hjälp av modern DNA-teknik, utröna hans ursprung närmare: https://www.facebook.com/groups/617965948895174/permalink/617965958895173

Alla François-ättlingar är varmt välkomna att bli medlemmar. En medlem har redan gjort ett Y-DNA-test som gett spännande resultat... :-)

25
Hej igen,


Och stort tack igen.


Jag har dubbelkollat (den samtida) källan på RA, och ett annat namn på kyrkoherden i Brätte år 1639 anges tydligt där (och i sammanhanget hänvisas även till Peder Olai som kyrkoherde där år 1613)  Men det kan såklart vara en felskrivning. En svala gör som bekant ingen sommar...


Ska se om de andra källor som du tipsade om kan kasta ytterligare ljus över detta.


Allt gott,
Christian

26
Tack igen, Calle!


Mycket spännande!


"Problemet" är att jag på Riksarkivet funnit en annan kyrkoherde i Brätte, verksam år 1639, som bar samma namn som en av mina anor. Därav min nyfikenhet...


Jag har förstått att det i 1624 års mantalslängd uppräknas tre präster, vara en är den nämnde Sveno Jonae. Är detta månne en längd som du har tillgång till?


Eller känner du till om det finns några kyrkoräkenskaper från denna tid, eller några andra källor, som kan kasta ljus över prästerskapet i Brätte?

27
Hej Calle,


Och stort varmt tack för detta!


Så, år 1639 bör denne Sveno Jonae ha varit Brättes kyrkoherde, om jag förstår det hela rätt?


Med tacksamma hälsningar,


Christian

28
Finns det någon med tillgång till herdaminnena som skulle kunna upplysa mig om vem/vilka som var verksam som kyrkoherde i Brätte (dvs Vänersborgs föregångare) på.1630-talet?


Eller någon som kan tipsa om var Series Pastorum för Brätte/Vänersborg kan finnas?


Det vore sannerligen toppen!


Med tacksamma och nyfikna hälsningar,


Christian Juliusson

29
Halltorp / Psalmbok från 1819, tillhörig änkan Karin Jonsson
« skrivet: 2020-08-04, 18:05 »
I kvarlåtenskapen efter min mor hittade jag en psalmbok från 1819 (troligen ett loppisfynd) som enligt en anteckning tillhört "Änkan Karin Jonsson, Halltorp Kallmar län, Sveden).


På motstående sida uppräknas ett antal namn, bl a Manne, Arvid, John, Ernst, Selda och August.


Om dessa personer till äventyrs känns igen, och boken skulle vara av intresse för någon, så skickar jag den gärna på posten.


Vore ju kul om den hamnade i någon släktings händer...


Mvh,


Christian Juliusson

30
Norra Sandsjö / SV: Grimstorp säteri i husförhörslängden?
« skrivet: 2020-06-10, 09:01 »
Stort tack, Anti!


Det visste jag inte.


Har tyvärr f n inte tillgång till AD, men detta kan ju vara ett gott skäl att skaffa ett abonnemang... :-)


Mvh,


Christian




31
Hej Leif,


Och stort tack för detta svar!


Mycket roligt (och betryggande) att få höra ifrån dig om detta.


Allt gott,


Christian

32
Norra Sandsjö / SV: Grimstorp säteri i husförhörslängden?
« skrivet: 2020-06-08, 23:45 »
Stort tack, Eva och Anti.


Fullständigt fantastiskt.


Min ana var född runt år 1739 och flyttade som sagt ifrån Norra Sandsjö år 1764, så alla källor mellan 1760 och 1764 vore också av största intresse. Men jag gissar att det inte finns några mantalslängder bevarade från den perioden, ens på Arkiv Digital?


Med tacksamma hälsningar,


Christian

33
Norra Sandsjö / SV: Grimstorp säteri i husförhörslängden?
« skrivet: 2020-06-08, 18:04 »
Stort tack, Eva!

Det var ju attans att just AI:3 inte var komplett, för min ana flyttade från Norra Sandsjö år 1764. :-(

Du råkar inte veta på rak arm på vilka sidor som säteriet finns på i A:I2 (och AI:4)? Något register verkar inte finnas...

Med tacksamma hälsningar,


Christian J

34
Norra Sandsjö / Grimstorp säteri i husförhörslängden?
« skrivet: 2020-06-08, 17:27 »
I jakten på en gäckande ana som i mitten av 1700-talet tjänade som dräng i Norra Sandsjö håller jag på att bli smått tokig:

Spåren leder till Grimstorp säteri, och släkten Gripenskiöld, men trots flitigt bläddrande både framåt och bakåt så lyckas jag inte finna det säteriet i husförhörslängden 175?-1765 (Norra Sandsjö A:I3).

Hade säteriet ett annat namn på den tiden? Eller letar jag på fel ställe? Kanske rentav i fel socken?

Någon som vet??

Med varmt tacksamma, nyfikna och smått desperata hälsningar,

Christian Juliusson 

35
Enligt uppgift (i Husby sockens husförhörslängder och dödbok år 1767) var min ana, soldaten Johan Jöransson Blå, född i Garpenberg i februari 1697.

Jag kan inte finna någon lämplig kandidat i födelseboken…annan än den Johan som föds där i februari 1698, son till Jöran Jöransson Buller i Bosjö, Garpenberg (ca 1655-1737).

Till yttermera visso sägs denne Johan också ha varit soldat (Garpenberg hfl 1714-1740, SVAR Bild-ID: C0012587_00070).

Det som möjligen ”ställer till det” är att Johan Jöransson Blå i Husby husförhörslängd sägs komma ”från Dormsjö”. Men kanske hörde Bosjö till Dormsjö, på något sätt?

Jag vore oerhört tacksam om någon kännare av Garpenbergsbygden kunde hjälpa mig att slå fast att det rör sig om samma person.

Det vore, om så skulle vara fallet, också vara hemskt spännande att få veta mer om denne Jöran Jöransson Buller. Finns det t ex någon släktkoppling till den Hans Eriksson Buller (1580-1645) som enligt uppgift (i DISBYT) levde i Grangärde, och där bl a hade sonen Anders Hansson Buller (1616-1673)?

Jag förmodar att Buller i detta fall var ett smednamn? Eller kan det rentav tyda på ett utländskt påbrå? I Vallonsällskapets diskussionsforum finns uppgift om en ”Georgen Bollert” som sedan blev ”Jöran Boller”, och som på 1700-talet kom från Frieburg-Bazel till Halmstad. Namnkombinationen är ju lite intressant…

Med nyfikna och tacksamma hälsningar,

Christian Juliusson
 

36
Min ff ff ff f hette Anders Andersson och var (enligt uppgift i husförhörslängden för Åsbo socken, Östergötland) född i Nässjö den 20 juni 1739.

Uppgiften om hans födelseort är uppenbarligen inte korrekt, och kanske är också det angivna födelsedatumet också felaktigt, men att han kom från trakten av Nässjö verkar dock stämma. Detta eftersom han i mitten av 1760-talet flyttade från Norra Sandsjö socken till Åsbo (vilket är det äldsta spåret av honom), där han sedermera kom att gifta sig och bilda familj.

Jag skulle därför vilka fråga om någon till äventyrs stött på en lämplig Anders Andersson i någon av socknarna runt Nässjö, såsom Almesåkra, Barkeryd, Norra Solberga eller Höreda?

37
Kristberg / SV: Catharina Jönsdotter, född 1744
« skrivet: 2020-05-24, 00:05 »
Stort varmt tack, Eva!


Låter sannerligen mycket lovande. :-)


Med tacksamma hälsningar,


Christian

38
Kristberg / Catharina Jönsdotter, född 1744
« skrivet: 2020-05-23, 20:29 »

Jag har en gäckande ana vid namn Catharina Jönsdotter som, enligt Kristbergs dödbok år 1816, var född den 10 augusti 1744 i Lillebergs soldattorp. Hon sägs där också ha gift sig, vid 24 års ålder, med sin make, sedermera torparen och  sockenskomakaren Sven Persson, född 1732 (deras son Jöns, född 1775-12-28 i Kristberg, är min ana).

Ändå kan jag inte finna dem i vigselboken, och den 10 augusti 1744 föds faktiskt en flicka i Kristberg vars far hette Jöns, men hon gavs namnet Maria. Och inte var hon född i Lilleberg heller (utan i Lilla Stubba)... :-(

Finns det någon som till äventyrs känner till dessa människor - eller någon lämplig Jöns i Lilleberg soldattorp på 1740-talet - och som som skulle kunna hjälpa mig vidare här?

Det vore sannerligen fullständigt fantastiskt...

39
Hej Maud,


Och stort tack!


Jo, det skulle det faktiskt kunna göra. Spännande!


Redan 1749 hade brodern Anders gift sig i Fivelstad (vi har ju varit i kontakt kring dessa tidigare) men det hindrar ju inte att han och Bengt var födda i Närke.


Frågan är bara i vilken socken...


Mvh,


Christian

40
Den 11 mars 1755 vigdes drängen Bengt Gustafsson med änkan Catharina Nilsdotter i Källgården, Fivelstad (Fivelstad CI:1, p. 179).


Denne Bengt dör i Fivelstad år 1762, vid 40 års ålder. Jag härstammar från hans bror Anders Gustafsson, död i Ölstorp, Fivelstad, den 23 juni 1767 vid 43 års ålder.


Trots idogt sökande har jag inte funnit var bröderna var födda någonstans. Min enda ledtråd är ovan nämnda vigelsnotis, där Bengt sägs höra hemma i
"Berike" eller liknande (SVAR-id: C0015571_00098).


Finns det någon med mer kunskap om trakten som skulle kunna hjälpa mig att tolka hans ursprung?


Eller som kanske rentav stött på dessa bröder i sin forskning, och som känner till något mer om dem?


Det vore sannerligen fantastiskt!


Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,


Christian Juliusson
P.S. Ytterligare en ledtråd är möjligen att skatteman Jonas Larsson i Sund sägs vara "syskonbarn" till Anders Gustafssons barn i dennes bouppteckning år 1767. D.S.

41
Peter Duva, omnämnd 1446: / SV: Peter Duva, omnämnd 1446:
« skrivet: 2020-05-01, 14:45 »

För ett antal år sedan diskuterades här betydelsen av begreppet "svåger" på medeltiden.

Knäckfrågan var huruvida bergsfogden Jöns Ingemarsson på Kopparberget var gift med en syster till folkungaättlingen Peter Duva, som kallas för "svåger" till Jöns i ett brev från 1446.

Som framgick ovan så användes begreppet "svåger" även i vidare mening på den tiden, för att beteckna en ingift släkting. Samtidigt nämndes, av Anders Winroth, att  någon bredare kartläggning (då) ännu inte gjorts av hur begreppet användes på 1400-talet...

Dels vore jag nyfiken på att höra om forskningsläget numera klarnat, men framför allt vore jag tacksam för synpunkter på följande (som nyss slog mig):

I brevet från 1446 kallas både Peter Duva och Vilken Olsson (som bevisligen var gift med en syster till Jöns) för "svåger"!

Vore det verkligen rimligt att tänka sig att begreppet "svåger" i SAMMA brev användes för att beteckna OLIKA grader av släktskap?

Finna det någon som har exempel på detta?

Eller talar denna omständighet för att Jöns Ingemarssons hustru faktiskt var syster till Peter Duva?

42
Göteborgs stift / SV: Göteborgs stift
« skrivet: 2020-03-25, 16:46 »

Hej,


År 2011 efterlyste jag nedanstående två präster i Marstrand, vilka återfinns bland mina anor (uppgifter från Skarstedt):


[font=&amp][/font]
[font=&amp]Chresten Nielsen[/font]
[font=]. Kyrkoherde här 1597. Prost. Död troligen 1620. [/font][font=]Var vice prost 1610 och kallas ordinarie prost 1612 och religionsprost över Älvsyssel 1616. 1597 hette hustrun Susanne Linnertsdotter, dotter av byggmästaren på Bohus. Hon var av holländsk börd. [/font][font=&amp][/size][/font]
[font=&amp]
[font=] [/font]Biörn Helgesson Brun
[/font][/color]
[font=&amp][font=]. Son av H. Thorgeirsson, borgmästare här. Kyrkoherde här sannolikt 1620. Prost 1633-1648. Död 1649.  [/font][font=]Vid visitation 1635 var allt här gott och väl. Hr Biörn är begraven under altaret.[/font]


Finns det någon med tillgång till det nya
[/font]
[font=&amp]herdaminnesverket (av Jarlert m fl) från år 2016, för Älvsyssels södra kontrakt, som skulle kunna upplysa mig om huruvida några nya uppgifter kring dessa båda herrar tillkommit?[/font]
[font=&amp]


Med nyfikna och varmt tacksamma hälsningar,


Christian Juliusson
[/font]
[font=&amp] [/font]
[font=&amp][/font]

43
Jisses igen!


Och jättetack igen, Jörgen!


Verkligen hur bussigt som helst...och så oerhört spännande, och lämpligt, att han gick till sjöss och sen försvinner!


För min del tycks allt passa som hand i handske... :-)


Med lyckliga hälsningar,


Christian

44

Wow! Detta blir bara bättre och bättre!


Varmt tack, Anti.


Då ska jag rota vidare där (med extra iver för jag såg nu att min DNA-träff, bland sina angivna släktnamn på Family Tree DNA också har med namnet "Brattberg"!).


Fantastiskt bussigt av er båda,


Christian

45

Jisses!


Stort tack, Jörgen!


Detta verkar onekligen vara en lovande "kandidat" att börja rota i, med rätt födelsedatum och allt. Fullständigt fantastiskt. :-)


Med tacksamma hälsningar,


Christian

46

Hej Anti,


Och stort tack för ditt snabba svar - och för tipset om boken! Mycket spännande.


Antons son föddes i Nya Zeeland år 1867, och jag vill minnas att jag sett någonstans att han gifte sig där år 1865, så han bör ju ha utvandrat i första halvan av 1860-talet.


Det som "ställer till det" lite för mig är dock att han inte tycks finnas med i 1860 års svenska folkräkning, så kanske utvandrade han rentav tidigare. Kanske tog han som tonåring tjänst på något fartyg till Nya Zeeland och blev sedan kvar där?


Mvh,


Christian




47

Hej,


Bland mina närmaste DNA-träffar finns en kvinna som härstammar från en Anton Johanson, död 1917 i Auckland, Nya Zeeland, och som sägs vara född den 11 januari 1840 i Uddevalla.


Någon sådan har jag tyvärr inte lyckats finna i födelseboken. Inte heller hittar jag någon lämplig kandidat i Uddevalla utflyttningslängd. Det finns således risk för att både uppifterna om födelsetid och -ort är något felaktiga (min släkt på den aktuella grenen hörde dock hemma i samma trakter, så ett ursprung i Bohuslän torde vara riktigt, och Antons son föddes i Nya Zeeland år 1865 så han kan mycket väl ha varit född omkring år 1840).


Finns det möjligen någon som till äventyrs stött på denne Anton Johans(s)on i sin forskning, och känner till mer om hans familj?
 
Eller som har tillgång till (eller tips om) några förteckningar över emigranter till Nya Zeeland, där han kan finnas med?


Det vore så fantastiskt om detta släktskap skulle gå att reda ut...


Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,


Christian Juliusson

48
 Hej Gunilla,


Och ett STORT varmt tack för ditt snabba svar – som jag bestämt tror löste hela gåtan på en gång! :-)

Namnet Jonas Östensson i Gårdveda fick mig nämligen att haja till. Det kändes bekant på något sätt, och mycket riktigt:

Den Peter du tipsade om (himla luriga kyrkböcker i trakten!) föddes i Vrånganäs den 25 juli 1808, och enligt husförhörslängden (SVAR bild-id: C0027177_00024) hade en han en syster vid namn Märta, född år 1800.
Jag måste dubbelkolla pärmen med svärmors släktträd ikväll, men jag är till 99,99 % säker på att denna Märta var hennes ff mf m!!
Vill nämligen bestämt minnas att även hon var född i Vrånganäs…


Vilken lycka!


Jättetack,
Christian
 

49
Hej,

I jakten på den gemensamma anan till en av min svärmors amerikanska DNA-träffar har vi hamnat i Virserum.

Närmare bestämt i Holmskog Östergård där en Daniel Gustaf Petersson föddes den 23 april 1846, med föräldrarna Peter Jonsson och Catharina Petersdotter (SVAR bild-id: C0029115_00089).

Enligt husförhörslängden var Peter Jonsson född år 1808 i Målilla medan Catharina Petersdotter var född den 16 november 1809 i Virserum. De ska ha gift sig år 1832 (SVAR bild-id: C0029089_00011, hfl 1861-1867).

Vi har därför identifierat Catharina Petersdotter som den flicka med detta namn som föds nämnda dag i Holmskog, Virserum, med föräldrarna Peter Isacsson och Greta Carlsdotter (SVAR bild-id: C0029114_00012).

När det gäller hennes make Peter Jonsson så har vi dock gått helt bet på att finna någon ”lämplig” kandidat i Målilla födelsebok. Å andra sidan tycks äldre husförhörslängder måhända vara lite missvisande: I hfl 1850-1861 sägs nämligen Catharina Petersdotter felaktigt vara född i Näshult (SVAR bild-id: C0029084_00014).

Kanske finns det därför hopp om att finna Peter Jonsson, född år 1808, i någon annan socken?

Finns det månne någon som i sin forskning stött på ovanstående personer, och som känner till något mer om deras anor och öden? Uppgifter och ledtrådar om den gäckande Peter Jonsson vore extra varmt uppskattade.

Med vänliga, förhoppningsfulla och tacksamma hälsningar,

Christian Juliusson

50
Stort, varmt tack för denna fantastiska hjälp, Carl!

Min amerikanske vän kommer att bli överlycklig,

Christian J

51
 Hej,
Jag försöker hjälpa en amerikansk vän i jakten på sina anor (som hoppas på en koppling till Sverige), och har nu kommit till hans farfar, William Benton Harp III, som dog i Dallas, Texas, den 3 augusti 1944. Enligt dödsattesten var han född den 18 oktober 1920, men okänt var.


Två år tidigare, närmare bestämt den 29 december 1942, hade denne William Harp och hans hustru Hazel Ann Wingfield (död 1984) fått sonen William Harp IV i Tulsa, Oklahoma.
Enligt FindAGrave ska Hazel Ann (Higgins) Wingfield vara född den 1 maj 1922. Hon är begravd i Texas.


Dessa uppgifter till trots så har jag gått helt bet på att hitta makarnas vigselnotis. Inte heller kan jag finna någon av dem i 1940 års Census, märkligt nog, eller i några av de födelseboksregister jag hittills funnit på nätet.


William Benton Harp (som där kallas Jr) lär dock ha mönstrat för militärtjänst den 21 september 1942 i Tulsa, Oklahoma. Han sägs där vara född år 1921.


Finns det något med mer erfarenhet och med bättre tillgång till de amerikanska källorna än jag (t ex abonnemang på Ancestry) som skulle kunna hjälpa oss att komma vidare här?

T ex genom att se vilken adress m m som anges för Willam B Harp vid mönstringen år 1942?


Det vore oerhört bussigt…


Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,


Christian Juliusson
 

52
Jisses!

Stort, varmt tack, Åke!

Sannerligen ett fantastiskt forum, detta. ;-)

Nu går jakten vidare i Västra Eneby och Kisa, således...

Allt gott,

Christian J

53
 Hej,


Just när jag trodde att jag fått kolla på alla mina anor i Kisa, så slog det mig att jag kört fast på föräldrarna till den Peter Håkansson som föddes den 11 april 1797 i Stockbäcken under Ramshult, Kisa.


De hette Håkan Larsson och Anna Bengtsdotter och bodde i alla fall i Stockbäcken redan år 1791 då sonen Lars föddes där (år 1795 föds även deras son Bengt där) och ännu år 1797 då Peter föddes, men de tycks flytta därifrån enligt den äldsta bevarade husförhörslängden (1798-180?, SVAR-id: C0016325_00177)? I varje fall är de överstrukna där.


Jag har inte hittat dem i (avskriften av) Kisa vigselbok, så kanske kom de båda (eller i varje fall hustrun, som fö kallas Annica i nämnda hfl) ifrån en annan socken?


Dopvittnena år 1791, 1795 och 1797 saknar i regel patronymikon så inte heller den vägen har jag fått några ledtrådar…


Alla uppgifter om denna familj, deras anor och vidare öden skulle tas emot med största tacksamhet.
Finns det någon som känner till dem, månne?

Med tacksamma och nyfikna hälsningar,


Christian Juliusson
 

54
 Jakten på den gemensamma anan till en av mina amerikanska DNA-träffar har fört mig till en Anders Larsson som enligt uppgift (Nedre Ullerud AI:2 s 22, SVAR-id: C0038266_00022) var född i april 1719 i Nyed.


Anders Larsson, som var gift med en Lisa Carlsdotter och med henne fick bl a sonen Lars år 1746, dottern Annika år 1749 och sonen Erik år 1754, bodde i Bäckelid, Nedre Ullerud, där han dog år 1789.


Han skulle stämma väl, rent tidsmässigt, som bror till min ana Sven Larsson, född år 1721 i Upperud, Nyed.


Jag har dock inte lyckats finna denne Anders i Nyeds födelsebok…


Finns det någon som känner till huruvida födelseboken har luckor, eller om födelseåret är fel angivet i husförhörslängden, och om denne Anders således trots allt – liksom "min" Sven – kan ha varit son till Lars Olofsson och Anna Sigfridsdotter i Upperud?


Det vore fantastiskt att få klarhet i detta…


Med tacksamma och nyfikna hälsningar,


Christian Juliusson
 

55
Lyse / SV: Anders Torbjörnsson i Lassehaga, Lyse (död 1709)
« skrivet: 2018-02-14, 11:59 »
Stort tack, Agneta!

Så han är således identisk med Anders Torbjörnsson i Lassehaga, är det riktigt uppfattat?

Med tacksamma hälsningar,

Christian J

56
Lyse / Anders Torbjörnsson i Lassehaga, Lyse (död 1709)
« skrivet: 2018-02-13, 11:40 »
 Hej,

Under Ucklum här på Anbytarforum diskuteras en Gertrud Andersdotter (död 1726) som var gift med en Sven Eriksson (död 1728) i Hålkekärr, Ucklum.

Jag härstammar från deras dotter Börta Svensdotter, född år 1705.

Enligt uppgift "på nätet" ska Gertrud Andersdotter komma från Lassehaga, Lyse socken, och vara dotter till Anders Torbjörnsson (död 1709) och Anna Hansdotter (1624-1715) där.

Jag har hittills inte funnit någon källa som styrker detta, eller som förklarar hennes flytt till Ucklum.

Anna Hansdotter uppges, återigen utan angivande av någon primärkälla, vara dotter till Hans Davidsson och Elsa Christoffersdotter Bruhn i Näverkärr, Bro.

Och på annat håll sägs denne Anders Torbjörnsson och Anna Hansdotter bo i Vulseröd, Jörlanda, så kanske har några med det namnet aldrig funnits i Lassehaga, Lyse?

Det vore oerhört spännande om någon kännare av bygden och dess folk kunde hjälpa mig att få klarhet i detta, och som kunde bekräfta ovanstående släktled.

Med tacksamma hälsningar,

Christian Juliusson

57
Hej,

Som tillägg till min efterlysning ovan kan jag nämna att jag nu är rätt övertygad om att Börta Svensdotter och Agneta Svensdotter var systrar, döttrar till Sven Eriksson och Gertrud Andersdotter i Hålkekärr. Detta p g a dopvittnesmönstret: Även Börta i Berg är nämligen dopvittne åt Agnetas barn Jertru (1728), Anna (1735) och Sven (1739).


På motsvarande sätt är jag nu rätt övertygad om att Anders Engelbrektsson var son till Engelbrekt Germundsson i Stenung. När Kerstin Nilsdotter, dotter till Nils Toresson och Börta Engelbrektsdotter (=dotter till Engelbrekt Germundsson i Stenung), döptes i Groland, Spekeröd den 30 augusti 1729 var det nämligen "Anders Engelbrektssons hustru i Berg" som bar barnet. Den enda rimliga förklaringen till detta är väl att Börta och Anders var syskon.

 
Till yttermera visso var en "Ingeborg i Stenung" enda dopvittnet till Anders Engelbrektssons dotter Börta, född 1741 i Berg, Ucklum...


Jag vore dock fortfarande varmt tacksam för närmare uppgifter om Börtas föräldrar, och i synnerhet modern Gertrud Andersdotter som är mitt raka möderne.


Med tacksamma hälsningar,


Christian J



58
 Hej,


Den 20 februari 1737 döptes min ana Ingeborg, dotter till Anders Engelbrektsson och Börta Svensdotter i Berg, Ucklum. Dopvittne var Agneta i Hålkekärr.


I en annan diskussion här på Anbytarforum sägs Anders Engelbrektsson (död 1746) vara född i juli 1696 i Berg, Ucklum (på annat håll sägs han dock vara född vid samma tid i Stenung, Norum socken, son till Engelbrekt Germundsson där).


I samma diskussion sägs Börta Svensddotter vara född ca år 1705 i Hålkekärr, Ucklum.


På "nätet" finns det en uppgift om en Sven Eriksson (död 1728) och en Gertrud Andersdotter (död 1726) i Hålkekärr, vilka hade en dotter vid namn Agneta – rimligen densamma som dopvittnet ovan.


Allt tyder således på att dessa var morföräldrar till "min" Ingeborg Andersdotter, men jag har ännu inte hittat någon källa som kan styrka detta.


Inte heller har jag hittat några källor till uppgifterna, återigen "på nätet", om att Sven Eriksson kom från Buxeröd, Ucklum, och att hans hustru Gertrud Andersdotter kom från Lassehaga, Lyse socken, och var dotter till Anders Torbjörnsson och Anna Hansdotter (1624-1715, enligt uppgift dotter till Hans Davidsson och Elsa Christoffersdotter Bruhn i Näverkärr, Bro).
 


Jag vore därför oerhört tacksam om någon kännare av bygden och dess folk kunde bekräfta uppgifterna ovan.


Med vänliga och förhoppningsfulla hälsningar,


Christian Juliusson
 

59
 Den 20 februari  1737 döptes i min ana Ingeborg, dotter till Anders Engelbrektsson och Börta Svensdotter i Berg, Ucklum. Dopvittne var en Agneta i Hålkekärr.


På ett ställe här på Anbytarforum sägs Anders Engelbrektsson (död 1746) ha varit född år 1696 i Berg (på annat håll görs dock gällande att han föddes i Stenung, Norum socken, samma år, son till Engelbrekt Germundsson där), och att Börta Svensdotter var född ca år 1705 i Hålkekärr.


I Hålkekärr bodde, enligt uppgifter "på nätet", en Sven Eriksson (död 1728) med hustru Gertrud Andersdotter (död 1726) med en dotter vid namn Agneta som mycket väl kan vara identisk med dopvittnet ovan.


Jag har dock inte funnit några källor som bekräftar att detta skulle vara morföräldrarna till min Ingeborg.  Inte heller uppgifterna om att Sven Eriksson kom från Buxeröd, Ucklum socken, och hans hustru Gertrud från Lassehaga, Lyse socken, och var dotter till Anders Torbjörnsson och Anna Hansdotter där, har jag lyckats belägga i några källor.


Finns det någon som i sin forskning stött på dessa personer, och som kan bekräfta släktleden ovan?


Det vore sannerligen fantastiskt…


Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
Christian Juliusson
 

60
Hej Åke,

Och stort varmt tack för detta fantastiskt snabba (om än lite tragiska) svar!

Ska med iver söka vidare utifrån detta...

Allt gott,

Christian J

61
Hej,

I jakten på den gemensamma anan till en av min mammas allra bästa DNA-träffar har jag landat på en "Andrew Adrian Schultz" som lär ha utvandrat till USA på 1880-talet.

Han dog enligt uppgift den 1 April 1912 in Bridgeport, Connecticut, U.S.A och ska enligt dödbeviset ha varit född den 21 november 1867 i Sverige, dock okänt var.

Han föräldrar ska ha hetat "Andrew Schultz" och "Margaret Matson".

Jag har gått helt bet på att finna dem i folkräkningarna (sannolikt p g a att deras svenska namn "förvrängts"), men med tanke på var min mamma har sina rötter så torde de möjligen ha hört hemma i Bohuslän eller Gästrikland.

Detta är mycket frustrerande, för den amerikanska träffen (som är barnbarn till nämnde Andrew Schulz, död 1912) och min mamma beräknas vara "2nd-4th cousins", så kopplingen ska ju inte finnas så långt borta...

Finns det någon med tillgång till andra källor som skulle kunna hjälpa oss att komma vidare, tro?

Med vänliga och tacksamma hälsningar,

Christian Juliusson

62
Silfverlåås / SV: Silfverlåås
« skrivet: 2018-01-05, 10:31 »
 En av mina anmödrar, Maria Andersdotter, dog den 4 december 1809 i Krakstad, Hogstad socken, Östergötland. Av dödboken framgår att hon var född år 1757.


Hon kan förstås vara född i vilken socken som helst, men OM hon var född i Hogstad (hon bor i alla fall i Krakstad när hon gifter sig år 1785) så finns det egentligen bara en "kandidat":


Den 30 september 1757 föddes den oäkta dottern Maria ”på Mjärdevi”. Moderns namn var Maria. Detta var den enda Maria som föddes i Hogstad det året…


På Mjärdevi bor kvartermästaren ANDERS Silfverlåås, som enligt mantalslängderna mycket riktigt hade en piga vid namn Maria. Frågan är därför om han kan ha varit far till den oäkta flickan, som ju senare kallas Maria ANDERSDOTTER?


Det som möjligen gör detta ännu något mer intressant/sannolikt är det faktum att Maria Andersdotter, enligt hennes bouppteckning av den 15 januari 1810, kom att äga såväl böcker som guldringar och silverskedar. Kanske inte så vanligt bland utomäktenskapliga döttrar till pigor?


Trots idogt sökande i "vanliga källor", inklusive domböcker, har hittills inga ytterligare ledtrådar framkommit. Mitt hopp står därför till den moderna tekniken:


Finns det någon av er Silfverlåås-ättlingar som har DNA-testat sig, och som råkar ha mig bland träffarna?


Med nyfikna hälsningar,


Christian Juliusson
P.S  Jag vore givetvis även varmt tacksam för alla ytterligare uppgifter kring denne Anders Silfverlåås och hans familj. Hade han andra kända oäkta barn, t ex? D.S
 

63
Pommerska dragonregementet / SV: Heinrich Jürgen Kobbe
« skrivet: 2018-01-03, 17:08 »
Ser nu att en del text försvunnit från mitt inlägg ovan. Hmm...

Länken går till boken "Wismars schwedische Regimenter im Nordischen Kriege (Fortsetzung und Schluß zu Jahrbuch 101 S. 101-156)" av Georg Tessin. Mycket spännande läsning...

Mvh,

Christian
P.S 1721 års mönstringsrulla finns på A0029812_00166. D.S

64
Pommerska dragonregementet / SV: Heinrich Jürgen Kobbe
« skrivet: 2018-01-03, 16:58 »
Hej igen, Paul.

Och stort tack igen!

Jag har funnit honom i 1721 års mönstringsrulla från Arboga, då det noteras att han får avsked och blir kvar i Östergötland (se: A0029812_00166).

Han fanns även med i en likvidationsräkning för det Tyska Dragonregementet av den 24 september 1716, av vilket det framgår att han - och övriga i von Gieslers kompani - varit förlagda till Skänninge län från januari till augusti 1716 (se: A0029810_00181). Här kallas han f ö Jürgen Heinrich Koop...

Frågan är hur det hänger ihop med mönstringsrullan av den 21 september 2016, där det noteras att han kommenderats till Karlshamn? Men kanske släpade uppgifterna efter lite, och det avses att han efter flykten från Stralsund i slutet av 1715 kommenderades till Karlshamn för vidare befordran till Östergötland?

I alla händelser tycks regementet ha förstärkts under tiden i Stralsund, så han kan ju mycket väl ha värvats då, se:
http://mvdok.lbmv.de/mjbrenderer?id=mvdok_document_00003768#fn:41
Och uppgiften om fem års tjänstgöring samt hans ålder (han bör väl då vara född omkring år 1695), innebär ju att han omöjligen kan vara identisk med den "Jürgen Kobes" som nämns i 1706 års rulla (men kanske var denne hans far?). Har letat febrilt efter rullor från tiden 1711-1714 för det Wismarska dragonregementet och/eller det Pommerska Dragonregementet, men än så länge gått bet...

Rörigt, men spännande är det... :-)

Allt gott,

Christian


65
Pommerska dragonregementet / SV: Heinrich Jürgen Kobbe
« skrivet: 2018-01-03, 13:06 »
Hej Paul,

Och stort tack för ditt snabba svar, och för det spännande tipset om att von Gieslers kompani haft sitt ursprung i det Wismarska dragonregementet. Kanske har jag letat på fel ställe?

I alla händelser har jag funnit "Jürgen Hinrich Kobbe" som nummer 53 (!) i det regemente som mönstras i Fjälkinge den 21 september 1716 (där det noteras att han kommenderats till Karlshamn), som jag har tolkat som det s k Rudenska kommandot (även om hänvisning görs även till det Wismarska Dragonregementet, se SVAR bild-id: A0054700_00081 och A0054700_00090).

I 1706 års rulla för det Pommerska Dragonregementet fann jag som sagt en "Jürgen Kobes" (A0054594_00014) men det kan som sagt vara ett stickspår...

Det är en spännande tanke att det kan röra sig om samma person som "din" Hans Jörgen Kiebba.

Visserligen försvinner "min" Jürgen Hinrich Kobe lämpligt från kyrkböckerna i Västra Tollstad, Östergötland, efter att han gift sig där med en korpralsdotter vid namn Broberg (han ska ännu år 1721 ha tjänstgjort som nr 48 i det Tyska Dragonregementet, enligt mönstringen samma år, men därefter upplöstes regementet).

De fick dock sonen Johan Christoffer Kobe i Broby, Västra Tollstad, år 1735 (se https://forum.genealogi.se/index.php?topic=48625.0), vilket kanske gör det något mindre sannolikt att det rör sig om samma person?

Eller tänker jag fel?

Varmt tack och gott nytt år till dig med,

Christian

66
Pommerska dragonregementet / Heinrich Jürgen Kobbe
« skrivet: 2017-12-31, 16:59 »



Så här på årets sista timmar tänkte jag fråga om någon i denna grupp känner till det Pommerska Dragonregementet (och/eller namnet Kobbe)?


En av mina anor, Heinrich Jürgen Kobbe, kom att tjänstgöra i det s k Tyska Dragonregementet år 1717-1719, efter att ha ingått i det s k Rudenska kommandot som lämnade Stralsund år 1715 (mönstrades i Fjälkinge, Skåne, i november 1716, där det noteras att Kobbe kommenderats till Karlshamn).


Eftersom det Rudenska kommandot satts upp bl a av resterna av det Pommerska Dragonregementet, så hajade jag till när jag i 1706 års rulla för det sistnämnda fann en "Jürgen Kobes" (min ana kallas också "Kobe" i rullorna för Tyska Dragonregementet i Sverige), i hopp om att det skulle röra sig om samma person.


Finna det någon som känner till några ytterligare källor eller uppgifter kring detta regemente - eller som rentav stött på namnet Kobbe/Kobe förut, månne?


Det vore en fantastiskt start på 2018 om denna mångåriga gåta gick att lösa...


Med tacksamma och nyfikna hälsningar,


Christian Juliusson


67
Hej,

Den 23 april 1870 utvandrade en Olof Magnus Andersson från Stenung Uppegård i Norums socken, Bohuslän (född den 7 januari 1837 i Näs, Ödsmål socken, Bohuslän) till USA.

Finns det någon med tillgång till rätt källor som skulle hjälpa mig att reda ut vad som hände med honom "over there"?

Det vore fantastiskt spännande!

Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,

Christian Juliusson

68
Hej Carin,

Och varmt tack för ditt spännande inlägg (som tyvärr helt försvann i sensommaryran, förlåt...).

Bilden av folket i Björnholmen har klarnat väsentligt.

Nu återstår "bara" att se om någon av herrarna där var farfar, farfars far eller liknande till min Anders Andersson, född år 1739. :-)

Allt gott,

Christian J

69
Varmt tack, Marianne!

Detta var ju helt fantastiskt...

Jag har faktiskt själv en ana ifrån Tjällmo, om än några generationer tidigare, närmare bestämt en Britta Jonsdotter (1699-1742) som den 24 juni 1723 gifte sig i Tjällmo med soldaten Jonas Svensson Österbom från Varv. Vid vigseln sägs Britta komma från "Spixberg" (SVAR-id: C0018595_00039).

 Av Kälvstens vigselbok, när hennes make gifte om sig den 7 januari 1743, framgår dessutom att hon var syster (och svägerska?) till Nils Jonsson och Jon Larsson i Måsa gård, Tjällmo socken (SVAR-id: C0040237_00137).


Jag är tyvärr inte alls bekant med geografin i Tjällmo, men kanske ligger dessa gårdar nära de gårdar som du nämner i ditt svar?

Det vore kanske inte omöjligt att tänka sig en koppling här...

Mvh,

Christian

70
 Hej,


I jakten på den gemensamma anan till en av mina amerikanska "dna-träffar" har jag hamnat i Tjällmo: Närmare bestämt hos en Gustaf Emil Anderson som sägs vara född 1863-01-20 i "Drasa", Tjällmo socken (död 1939-02-06 i Whitman County, Washington, USA).


Enligt uppgift var denne Gustaf Emil son till Anders Fredrik Andersson, född 1819-08-26 i Grytebeck, Tjällmo socken (död 1900).


Jag har själv rötter ifrån trakten (om än inte i Tjällmo socken, såvitt jag vet) och skulle vara evigt tacksam för alla uppgifter om ovanstående personer och deras anor.


Med vänliga och tacksamma hälsningar,


Christian Juliusson

 

71
Hej Nils och Kristian,

Jag är helt överväldigad av alla dessa spännande uppgifter och domboksnotiser!

Beträffande namnet Gudmund (=Gumme):

I 1707 års mantalslängd noteras ju som sagt en Jon med hustru samt sonen Gumme (och sonen Per med hustru).

Nog borde väl denne Gumme (Jonsson), som även nämns i 1708 års mantalslängd, rent tidsmässigt kunna vara identisk med "Gumme soldaten" i Vare/Varetorp?

Jag tycker att ert resonemang om syskonskaran mycket väl håller streck, och kanske är den (äldre) Gudmund Persson i Nyatorp släkt på något sätt (kanske rentav farbror till Gumme Jonsson, två Per med hustru noteras som sagt för Björnholmen i 1670 års mantalslängd) och därigenom inspirerat Jon i Björnholmen att döpa sin son till samma namn?

Och vad tror ni om de av mig förmodade fäderneleden hos folket i Björnholmen: Per Jonsson (död 1670), fick sonen Jon Persson (1636-1712), som i sin tur fick sonen Per Jonsson (nämnd i mtl 1696 och 1703) vars son Johan föddes år 1707?

Verkar detta rimligt, tro?

Finns det månne rentav domboksnotiser eller andra källor som kan styrka dessa äldre släktled?

Det vore oerhört spännande...

Med tacksamma och nyfikna hälsningar,

Christian





72
Hej igen,


En ytterligare titt i mantalslängderna för Björnaholmen visar att:


- i mtl 1670 finns det två Per med hustru som antecknas för B.


- i mtl 1707 noteras för B. en Jon med hustru samt sonen Gunne och sonen Per med hustru (även en Lars med hustru samt en Jon med hustru antecknas för B).


- i mtl 1717 noteras änkan Sara med dottern Kerstin samt en Olof med hustru.


Är denne Gunne (nämnd även i mtl 1708) månne känd sedan tidigare?


Och kanske kan bilden av barnaskarorna i Björnholmen klarna ytterligare genom eventuella domboksnotiser? Eller bouppteckninggar?


Med nyfikna hälsningar,


Christian


73
Stort tack, Kristian, även för detta klargörande!


Eftersom Jon Persson (död 1712) enligt dödboken hade åtta barn, och hustru Elin (död 1706) hade sex barn, så hoppas jag att någon av dessa bar namnet Anders och ska leda fram till "min" Anders Andersson född omkring år 1739 (ev. i Nässjö)...


Mvh,


Christian

74
Hej Nils,


Och varmt tack för allt detta! Sannerligen mycket att lusläsa och ta in... :-)


Jag har börjat titta på mantalslängderna (och kyrkböckerna i avskrift). Har hittills funnit att:


- hustru Elin i B. dör år 1706, vid 88 års ålder och änka sedan 36 år, och kallas i dödboken för "Jons mor.


- Jon Persson i B. dör år 1712, vid 76 års ålder, och sägs i dödboken ha varit gift sedan 44 år.


- i mtl 1653 antecknas för B. en Erik med hustru Ingeborg samt en Per Jonsson med hustru Elin.


- i mtl 1681 antecknas Jon med hustru samt änkan Elin i samma gård.


- i mtl 1696 och 1703 antecknas Joen med hustru samt Per med hustru.


- i mtl 1715 antecknas änkan Sara samt Olof med hustru.


Sammantaget tycks därför släktleden se ut som följer:


Per Jonsson (död 1670) och hu Elin (1618-1706) i B. fick sonen Jon Persson (1636-1712) i B., som i sin tur fick sonen Per Jonsson (nämnd i mtl 1696 och 1703) vars son Johan föddes i B. år 1707.


Verkar det rimligt, tro?


Med tacksamma och nyfikna hälsningar,


Christian

75
Helt klart!


Ska se om mantalslängderna kan ge nåt mer, t ex.


Jag fann dock, i nätversionen av födelseboken, att 1707-10-03 föddes Johan, son til Per Jonsson i Björnholmen.


Verkar ju lite lovande... :-)


Med tacksamma hälsningar,


Christian

76
Jättetack för detta, Nils!


Hur spännande som helst!


Det ligger väl nära till hands att se Johan Persson som son till denne Per Jonsson?


Helt fantastiskt,


Christian




77
Hej Kristian,


Och varmt tack för denna ytterligare, oerhört spännande pusselbit!


Eftersom det är Y-dna som det rör sig om, och således det raka fädernet, måste det ju vara via Johan Persson i Björnaholmen som gåtans lösning står att finna...


Fantastiskt spännande att se att de rör sig i samma bygd i ännu en generation!


Med tacksamma hälsningar,


Christian

78
Diverse / SV: PLF:s databas (efterlysningar)
« skrivet: 2017-07-05, 22:20 »
Jättetack, Klas!


Detta var till fantastiskt fin hjälp!


Min erfarenhet av DNA-forskning är att släktskap, som i detta fall, sägs vara "2nd-4th cousin" i själva verket innebär en gemensam ana omkring år 1750.


Så gåtans lösning närmar sig med stormsteg... :-)


Allt gott,


Christian

79
Diverse / SV: PLF:s databas (efterlysningar)
« skrivet: 2017-07-05, 20:57 »
Ja jisses!


Jättetack för detta, både Klas och Birgitta!


Detta stämmer ju rent rysligt bra, särskilt som John Gottlander kom just till Missouri, även enligt den amerikanska damen :-)




Fullständigt fantastiskt!


Då återstår "bara" nöjet att se hur Johan Erik Jonsson i Vena hänger ihop med min frus släkt där.


Hur spännande som helst...


Med varmt tacksamma hälsningar,


Christian

80
Diverse / SV: PLF:s databas (efterlysningar)
« skrivet: 2017-07-05, 19:44 »
Hej Klas,


Och varmt tack för detta!


Ska minsann kolla med amerikanskan om de har några ytterligare ledtrådar (och återkommer då gärna i sådant fall) men redan med Vena verkar mycket lovande för där har även min fru en del anor...


Fantastiskt spännande,


Christian
P.S Namnet Gottlander lär han ha tagit i USA. D.S

81
Diverse / SV: PLF:s databas (efterlysningar)
« skrivet: 2017-07-05, 18:18 »
Hej Birgitta,


Och stort tack för ditt svar.


Fint ändå att kunna utesluta denne Johan Fredrik, även om vi börjat hoppas...


Kanske blir det knepigt att hitta denne John Johnson, t o m uppgiften om hans födelsedatum kan ju vara fel, och namnet är ju inte direkt ovanligt.


Men familjen var dock säkra på att han var född i Kalmar län...




Håller fortsatt tummarna,


Christian J

82
Diverse / SV: PLF:s databas (efterlysningar)
« skrivet: 2017-07-05, 13:22 »
Hej,

I jakten på min hustrus närmaste DNA-träffar har vi fått kontakt med en amerikansk kvinna vars förfader Jon Jonsson (John Johnson, senare med namnet Gotlander) enligt uppgift var född i Kalmar län den 7 oktober 1829, i en socken (eller by?) vars namn börjar på "V" (åtföljt av 8-9 bokstäver).

Denne Jon (Johan?) var gift med en "Maria Christina Peterson", med vilken han fick sonen Jon år 1853, innan familjen emigrerade till USA.

Finns det någon med tillgång till PLF:s databas som skulle kunna hjälpa oss i jakten?

Det vore fantastiskt snällt!

Den enda "kandidat" som vi hittills funnit är en Jon Jonsson som föddes den 4 oktober 1829 (måhända har fyran tolkats som en sjua i de amerikanska handlingarna?) i Vendlebo, Vimmerby socken, med rötter från Vimmerby, Rumskulla och Lönneberga...

Med tacksamma och nyfikna hälsningar,

Christian Juliusson




83
Jättetack Folke!

Man blir stum av beundran för den enorma kunskap du har om bygden och dess folk!

Helt fantastiskt.

CD-skivan är beställd... :-)

Allt gott och fin midsommar,

Christian

84
Hej igen,


Jag såg nu att Rasmus Jerpsson i december 1760 är dopvittne till Johanna Jerpsdotters barn i Långelanda, så jag är alltmer övertygad om att de var syskon. Och om hon är den änka med det namnet som dör år 1801 så var hon född omkring år 1724 - vilket ju stämmer bra rent tidsmässigt.


Hon/de verkar inte ha varit födda i Långelanda, dock, eller i någon av de övriga socknar som registreratd hos Släktdata...


Men, sporrad av dina fantastiska uppgifter, Folke, så ville jag passa på att fråga om du även råkar ha koll på följande personer i Långelanda:



Johanna Olsdotter född 1768-11-10 V.Kollungeröd. 
Fader var Olof Larsson och moder Kerstin Eriksdotter. 


Kerstin Eriksdotter dog i V.Kollungeröd 1775-10-24 i Vattusot kl. 8 om aftonen, 44 år gammal och Olof Larsson dog 1783-04-27 av kolik 57 år 3 mån. gammal. 


Det föds en Olof den 26/1 1726 i Kollungeröd, fader Lars Carlsson (endast faderns namn nämns i födelseboken). 


I vigsellängden hittar man att Lars Carlsson och Sissela Torbiörnsdotter i Kollungeröd gifter sig 20/4 1721. 


Lars C. dog 1765-01-24 i V.Kollungeröd av ålderdom och bräcklighet 75 år gammal. 
Cecila T. dog 1763-05-24 i V.Kollungeröd 69 år av bräcklighet. 


Är dessa möjligen några som du stött på i din omfattande forskning, och råkar veta nåt mer om?


Allt gott,


Christian
 

85
Jisses!


Man baxnar, bockar och bugar... :-)


Jättetack, Folke, både för dessa fantastiskt spännande uppgifter och för tipset om att din slutsålda bok finns på CD.


Sommargåvan till sig själv är spikad!


Allt gott,


Christian

86
Hej igen, Folke,

Och varmt tack igen! Det är rent fantastiskt vilken koll du har på folket i bygden... :-)

Jag såg nu att Rasmus Jerpsson var kronobåtsman redan när han gifte sig 1748-12-26 med Ingeborg Rasmusdotter (som då var hemmahörande i Änghagen). Spännande!

Av dödboksuppgifterna att döma bör Rasmus ha varit född år 1725, och Ingeborg år 1718, om jag räknat rätt. Jag hittar dock inga lämpliga i Långelanda födelsebok...

Jag har därför börjat titta på dopvittnena till deras barn, och kanske funnit ledtrådar av värde där:

År 1757 (dottern Cecilia) var bl a en Anders Jonsson på Långeland dopvittne. Denne var (enligt 1760 års födelsebok) gift med en Johanna Jerpsdotter. Kanske en syster till Rasmus?

Ett återkommande dopvittne (år 1754 och 1766) är en Anna Torgersdotter i Bräcke, gift med en Sigvard Svensson (enligt födelseboken år 1760 och 1764), och en Sigvard är dopvittne även år 1754 och 1763...fast jag tolkar hans namn till Larsson och att han bodde i Gömma.

Det finns också ett flertal dopvittnen från Reorseröd, bl a en Östen Persson (1766). År 1703 gifte sig en Järp Helgesson med en Elin Persdotter från Reorseröd. Är detta månne en slump, eller kan det finnas ett samband här? Namnet Jerp/Järp är ju inte så fruktansvärt vanligt.

Är dessa personer månne också kända av dig - eller någon annan - sedan tidigare?

Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,

Christian

87
Hej Folke,


Och jättetack för ditt svar!


Fullständigt fantastiskt att du lyckades reda ut detta. :-)


Då återstår "bara" det spännande nöjet att försöka reda ut varifrån denne Rasmus Jerpsson med hustru härstammade...


Allt gott,


Christian

88
Varmt tack, Klas!

Mycket spännande spår att följa upp, minsann... :-)

Allt gott,

Christian

89
Hej Klas,

Och varmt tack för ditt snabba svar!

Dessvärre var denna Cecilia Rasmusdotter i Spekeröd, född 1755, gift med en Bernt Sifvertsson, född 1746, och hade med denne bl a sonen Olof född 1787 och dottern Nicella, född 1796.

 Cecilia Rasmusdotter i Morlanda, född 1750/54, var å sin sida gift med en Anders Jönsson (1741-1802) och hade med denne bl a sonen Andreas född 1769 och dottern Britta, född 1794.


Ingen av dem passar därför in på "min" Cecilia...


Just därför att namnet är så ovanligt, och det inte tycks finnas några andra kandidater än dessa båda (stort tack för att du bekräftat detta!), så stärks jag i min övertygelse om att jag hamnat rätt...men även "min" Cecilia Rasmusdotter måste ju ha tagit vägen, och dött, någonstans...kanske i en socken som ännu inte registrerats av Släktdata?

Med tacksamma och nyfikna hälsningar,


Christian

 

90
 Hej,
År 1784 föddes min ana Christina Nilsdotter i Mulltorp, Långelanda socken.  Hennes föräldrar var Nils Persson och Cecilia Rasmusdotter vilka gift sig år 1782 i Långelanda (båda då hemmahörande i Änghagen, Långelanda).


Enligt husförhörslängden (Myckelby 1802-1807, AI:3 s 90) ska Cecilia Rasmusdotter vara född år 1755. Någon sådan har jag inte funnit i födelseboken (Långelanda), men dock en Cecilia Rasmusdotter, född år 1757 i Ängås, Långelanda, med föräldrarna Rasmus Toresson (född år 1728), och Börta Henriksdotter.

Jag har funderat mycket på detta, och landat i att det rimligen måste röra sig om samma Cecilia eftersom:
- ingen med det namnet föds år 1755 (i varje fall inte i Långelanda, och en kvinna gifte sig väl i regel i sin hemsocken?),
- födelseåret 1757 stämmer nästan med husförhörslängden (som ändå inte är så exakt, eftersom dottern Christina där felaktigt sägs vara född år 1783), och
- namnet Cecilia Rasmusdotter är väldigt ovanligt i trakten ( två andra tänkbara "kandidater" dör i Spekeröd och Morlanda, dock gifta med "fel" personer).

Trots fantastiskt fin hjälp från flera rutinerade släktforskare har jag inte lyckats få 100% klarhet i detta. Mitt sista hopp står därför till att finna "min" Cecilia Rasmusdotter i dödboken, för att där möjligen få fram mer pusselbitar.

Efter maken Nils Perssons död (år 1809) så gifte hon om sig, den 20 maj 1810, med en Christen Hansson (Myckleby C:3 s 197). Därefter tycks de helt gå upp rök… :-(


Finns det möjligen någon kännare av bygden som stött på detta par – eller familjerna i Ängås och Änghagen – och som kunde hjälpa mig att äntligen knäcka denna gåta?

Det vore sannerligen mer än fantastiskt!

Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
Christian Juliusson
 

91
Jag insåg nu att jag i min iver lyckats att "jönsa" till det... :-(

Fadern till Sven Jönsson, född år 1777, hette ju Jöns Johansson - inte Jöns Svensson.

Och då faller ju något av mitt resonemang ovan.

Frågan är då var denne Jöns Johansson, var född (år 1745)?

Vid vigseln kom han som sagt från Granskattehult, men han behöver ju inte vara född där för det...

Attans också vad rörigt detta blev,

Christian


92
 Genom husförhörslängderna (tack igen, Åke) framträder en spännande bild av folket i Granskattehult.


Visserligen framgår det att Anders Granskattehult (som var gift med en Ingegerd) hette Johansson. Han var således inte son till en Sven, men möjligen till en Jon/Jöns?


Beträffande Sven Jönsson, född år 1745 och far till den Jöns Svensson som föddes år 1777, är bilden dock betydligt klarare:


Av husförhörslängderna framgår att han var son till Jöns Svensson i Granskattehult, och dennes hustru Christina Arvidsdotter, född år 1711. Han är rimligen identisk med den Jon i Granskattehult som nämns i 1717-1723 års hfl, med föräldrarna Sven och Kerstin.


Det är i sin tur frestande att se denne Sven som son till den "Jonn Eriksson" som, jämte en Håkan, står skriven för Granskattehult i 1705 års mantalslängd…men då är vi nere i en tid då många av de viktigaste källlorna saknas.


Finns det möjligen någon som har stött på folket i Granskattehult i någon dombok, månne?


Orsaken till mitt intresse för denna familj är ju att "min" ana, Anders Andersson (enligt uppgift född år 1739 i Nässjö) ska ha en - relativt närliggande gemensam ana - på det raka fädernet med herrarna i Granskattehult – enligt mitt DNA-test.


Och eftersom ingen hittills lyckats finna honom i födelseboken så är detta mitt sista halmstrå…


Jag vore därför evigt tacksam för varje pusselbit om Granskattehult och folket där.
/Christian J
P.S En möjlig teori vore kanske att "min" Anders Andersson (f 1739) var son till Anders Johansson (f ca 1710) i Granskattehult, som i sin tur var son till Jon Eriksson (f ca 1680) i Granskattehult? Eller är det bara rent önsketänkande från min sida? D.S
 

93
Jisses!


Jättetack, Åke!


Kvällen är räddad... :-)


Mvh,


Christian J

94

Man ska ju inte ropa hej, men jag måste erkänna att min puls höjdes en aning när jag i mantalslängderna för år 1739 (då min ana Anders Andersson föddes) och år 1745 (då Jöns Jeansson föddes), såg att en Jöns med hustru och en Anders med hustru stod skrivna för Granskattehult!

Till yttermera visso skrevs en Sven med sin son Jöns för gården i 1725 års mantalslängd (rimligen den Jöns Svensson i Granskattehult som gifte sig den 24/5 1730 med en Kerstin Arvidsdotter).

I 1732 års mantalslängd står Jöns med hustru för gården, medan i 1736 års mantalslängd gården har delats mellan Jöns och Anders enligt ovan. Jag börjar därför så smått fundera/hoppas på att Jöns och Anders var bröder, båda söner till Sven i Granskattehult (vilket skulle stämma bra med DNA-resultatet)...

Mantalslängderna är ju bra men har sina begränsningar. Dessvärre har jag dock hittills gått helt bet på att finna Granskattehult i husförhörslängderna, eftersom dessa saknar register. :-(

Finns det någon vänlig själ som har bättre koll på detta, tro?

Med tacksamma och nyfikna hälsningar,

Christian J


95
Tack igen!


Vid en snabb genomgång av Jöns Jeanssons/Johanssons barn finns inget som tyder på någon."utomsocknes" koppling...

96
Tack!


Såg nu f ö att bl a Pär Jönsson i Granskat(t)ehult var dopvittne år 1768.


Hmm...

97
Stort tack, Åke, även för dessa tips.


Låter mycket klokt...och av dna-testet att döma skall, inte allt för avlägset, en person uppenbara sig som är gemensam ana även med min äldsta kända i raka fädernet: Anders Andersson, död år 1821 i Åsbo, Östergötland, men enligt hfl där född 1739 i Nässjö - utan att ännu ha påträffats i dess födelsebok...


Börjar så smått hoppas att Jöns Jeansson farfar hette Jöns Andersson. ;-)


Allt gott,


Christian



98
Aha, spännande!


Det missade jag i min iver. :-)


Har du, som känner till bygden så oerhört mycket bättre än jag, funnit Jöns i någon födelsebok också, månne?


Med tacksamma hälsningar,


Christian

99
Det vore ju frestande att se Jöns Jeansson/Johansson, som enligt hfl var född år 1745, som son till Joh. Jonsson i Mostorp Norrgård, född år 1705 (bild-id: C0022673_00261) men jag kan - på rak arm - inte finna honom i Norra Sandsjös födelsebok (inte heller Jöns hustru Ingrid Persdotter, född år 1744 enligt hfl).


Det som ställer till det ytterligare är att makarna, enligt nämnda hfl, hade dottern Sara född år 1767. Dels hittar jag inte henne i födelseboken, dels skulle väl hennes föräldrar inte kunna ha gift sig först år 1768?


Törs man därför anta att familjen i Mostorp kom inflyttandes någon annanstans ifrån?


Mvh,


Christian J

100
Jättetack!!!

101
Hej igen, Åke.


Och stort tack igen. Jag har nu hittat namnen på Svens föräldrar (Jöns Jeansson och Ingrid Persdotter) men tyvärr gått bet på att finna deras vigsel...


Jag har bara tillgång till SVAR (inte AD Online) och de tycks ha missat att fotografera av sidan med 1768 års vigslar???


Sidorna 193-194 saknas i alla händelser hos dem...och jag vore så plågsamt nyfiken att få veta vad Jöns Jeansson anges ha för hemvist i vigselboken...


Törs man be dig om en tjänst till?


Med varmt tacksamma hälsningar?


Christian J

102
Jisses!


Varmt tack, Åke. :-)


Ska med iver kasta mig över detta...


Helt fantastiskt,


Christian J

103
Jakten på den gemensamma anan till en amerikansk dna-träff har glädjande nog fört mig till Norra Sandsjö (där spåren av mitt raka fäderne slutar), närmare bestämt till Mosstorp Norrgård och den Sven Jönsson som föddes där den 26 juni 1777 (död 1847 i Norra Sandsjö).


Det vore oerhört spännande - och kanske avgörande för jakten - om någon kännare av bygden hade stött på denne Sven och kände till något om hans anor och ursprung.


Kan jag ha sån tur?


Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,


Christian Juliusson

104
Nävelsjö / Anders Andersson, född 1739 i Nävelsjö?
« skrivet: 2017-05-27, 00:28 »
Enligt husförhörslängden för Åsbo socken i Östergötland var min ana Anders Andersson född år 1739 (möjligen den 20 juni) i Nässjö. Där har han dock inte påträffats i födelseboken...


Mitt äldsta spår av honom har varit att han år 1765 som dräng flyttade från Norra Sandsjö till Åsbo...


Ett dna-test har dock, via en amerikansk släkting som delar samma fäderne som jag, lett till Nävelsjö. Och jag börjar därför misstänka att någon av misstag tolkat namnet på Anders Anderssons födelsesocken som "Nässjö", medan han i själva verket var född i Nävelsjö.


Det vore fantastiskt snällt om någon kännare av bygden kunde tipsa om huruvida någon lämplig Anders finns i Nävelsjö födelsebok.


Med tacksamma och nyfikna hälsningar,


Christian Juliusson


105
Nässjö / Anders Andersson i Isåsa, född år 173(?)
« skrivet: 2017-05-02, 17:35 »
 Hej,


Min ff ff ff f Anders Andersson var enligt uppgift i husförhörslängden för Åsbo, Östergötland, född den 20 juni 1739 i Nässjö. Han återfinns dock inte där i födelseboken, men nyss fick jag tips om en Anders Andersson som föddes den 19 mars 1740 i Isåsa, Nässjö, med föräldrarna Anders Månsson (född 1703) och Karin Jonsdotter (född 1708).


Kunde detta möjligen vara "min" Anders, även om födelsedatum och –år inte stämmer med hfl?


För att spä på förvirringen ytterligare, dock, så nämns ingen Anders Andersson född år 1740 i husförhörslängden för Isåsa (CI:2 s 42). Där sägs istället sonen med samma namn vara född år 173(?).


På "nätet" finns uppgifter om en Anders Andersson, född i Isåsa den 21/9 1734, med samma föräldrar som ovan. Denne bör dock vara det barn till Anders Månsson i Isåsa som dör i september 1735, ett år gammal.


Dessutom nämns emellertid "på nätet" också en Anders Andersson, född där år 1731 (och i den svårlästa husförhörslängden för Isåsa kan den sista siffran i Anders födelseår mycket väl vara en 1:a) med samma föräldrar (till saken hör att även Åsbo husförhörslängd är mycket kluddig, så även "min" Anders Andersson kan mycket väl ha varit född år 1731).


Denne sägs år 1757 ha flyttat till Bäckafall i Nässjö. Detta stämmer även med hur jag har lyckats tolka Nässjös husförhörslängder…men av mantalslängden för Bäckafall att döma tycks denne Anders Andersson ha varit gift??


Det stämmer i sådant fall dåligt med "min" Anders Andersson vilken år 1764 – tillsammans med en Ingemar Svensson – flyttade som ogift dräng från Norra Sandsjö till Åsbo socken, där han fått tjänst hos "kornetten på Östanå".


Den sistnämnde var identisk med Axel Reinhold von Gertten, gift med Anna Hedvig Gripensköld vars bror Magnus Gabriel Gripensköld vid den aktuella tiden tycks ha ägt Grimsorps säteri i Norra Sandsjö socken – så kanske var det där som "min" Anders (och Ingemar) tjänade innan flytten till Åsbo?


Och kanske fanns det en koppling även mellan Nässjö och Gripenskölds?


Dessvärre är det beklagligt glest med flyttlängder och inscannade mantalslängder från den här tiden. Jag vore därför evigt tacksam om någon kännare av bygden, och folket i Isåsa, kunde hjälpa mig att efter många år fruktlöst sökande äntligen komma vidare här.


Med förhoppningsfulla hälsningar,


Christian Juliusson
 

106
Hej igen,

Och stort tack igen till er båda!

De bouppteckningarna ska jag minsann försöka att få tag i.

Och den spännande antavlan fick mig att dra mig till minnes en intressant diskussion här på Anbytarforum av vilken det framgick att Tore i Skvathult hade Olofsson som patronymikon (ska framgå av Roul 1647:319) och var år 1634 gift (trolovad den 5 januari) med en Anna Jonsdotter (död 1681), dotter till riksdagsmannen Jon Jonsson i Näsby (död 1643).

Kanske var det modern till "min" Lars Torsson i Kvarnkulla? Det vore ju häftigt! Men det hör kanske hemma under en annan diskussion...

Med varm tacksamhet,

Christian


107
Hej Bo och Hans,

Och varmt tack för era svar!

Detta med bouppteckningar har jag, pinsamt nog, helt missat. Finns det alltså sådana för Anders Andersson och hans hustru, Bo?

Beträffande Anders födelsedatum och -år så har jag samma notering, hämtad ur hfl. Det finns dock ingen i Nässjö som passar, mig veterligen, så kanske är födelseorten (eller årtalet) fel. Det vore ju inte första gången.

Mitt äldsta spår efter Anders Andersson är att han flyttar in till Åsbo som dräng från Norra Sandsjö socken (inte så långt från Nässjö, förvisso) år 1765. Mycket frustrerande...

Hans hustrus anor tar jag mycket tacksamt emot uppgifter om, Hans. Vore fantastiskt fint att kunna komplettera/konfirmera mina egna lösa anteckningar.

Med tacksamma hälsningar,

Christian


108
Hej Bo,

Och varmt tack!

Toppen att detta gick att reda ut! Då var min magkänsla inte helt fel... :-)

Men jag har väl inte en sådan tur att du möjligen även känner till något mer om "min" Kvarnkulla-Anders och hans familj?

Med tacksamma och nyfikna hälsningar,

Christian J


109
Åsbo / Anders Andersson Kåre (1768-1840) - rätt föräldrar?
« skrivet: 2017-04-25, 09:08 »
 Hej,


Anders Andersson Kåre, född den 23 augusti 1768 i Ettringstorp, Åsbo, anges i många antavlor vara son till Anders Andersson (död 1821) och Sara Johansdotter (död 1824) i Kvarnkulla, Åsbo.


Av födelseboken framgår mycket riktigt att föräldrarna var en Anders Andersson med hustru Sara Johansdotter, men paret med detta namn i Kvarnkulla förefaller inte ha gift sig förrän den 26 december 1770 (SVAR bild-id: C0014740_00224). Någon son vid namn Anders i Kvarnkulla nämns inte heller i den äldsta husförhörslängden för år 1789-1798 (SVAR  bild-id: C0014707_00060).


Visserligen har jag inte hittat något annat par med samma namn i Åsbo vigselbok före år 1768 (och Sara Johansdotter ska vara bördig från Kvarnkulla), och visserligen är Anders Andersson med familj lämpligt nog borta från Ettringstorp i 1784 års mantalslängd (vilket stämmer väl med att den Anders Andersson som dör år 1821 får sonen Jonas år 1783 i Kvarnkulla).


Men om inte prästen fört in vigseln fel (?), så skulle det väl svårligen kunna vara samma par som det handlar om? Eller har jag rört till det i onödan?


Eftersom Anders Andersson i Kvarnkulla (död 1821) är mitt raka fäderne, och jag nyss beställt ett Y-DNA-test, så är jag på jakt efter alla manliga ättlingar till honom. Därav denna fråga…


Det vore fantastiskt snällt om någon kännare av släkten och/eller bygden kunde hjälpa mig att få ordning på detta.


Med förhoppningsfulla hälsningar,


Christian Juliusson
 

110
Kisa / SV: Cassel
« skrivet: 2017-04-07, 22:54 »
Hej,


Under genetisk genealogi (DNA) här på Anbytarforum har jag gjort ett "upprop" till övriga Cassel-ättlingar att bidra till ett inventarium över dna-testade ättlingar till Mårten Persson Cassel - och uppgifter om manliga ättlingar till denne, för eventuella y-dnatest.


Det vore ju fantastiskt om vi gemensamt, men hjälp av den nya tekniken, kunde bringa klarhet i släktens ursprung...


Med förhoppningsfulla hälsningar,


Christian Juliusson

111
I hopp om att modern teknik ska kunna lösa gåtan om släkten Cassels ursprung, vore det värdefullt med ett "inventarium" över de ättlingar till Mårten Persson Cassel (död 1645 i Ramsmåla, Torpa socken, Östergötland) som gjort ett dna-test.


Själv har jag gjort ett autosomalt test (FF hos FTDNA, kitnummer hos Gedmatch: T746751).


Det vore  också fantastiskt att spåra de forskare som har Mårten Cassel som sitt raka fäderne, för eventuella Y-dnatest.


Vad sägs, Cassel-ättlingar? Ska vi förena oss?


Mvh,


Christian Juliusson

112
 
Den 9 juni 1882 utvandrade Simon Berntsson, född år 1841 och bosatt i Sverige, från Kristiansand i Norge. Destinationen är okänd, se: https://digitalarkivet.arkivverket.no/gen/vis/8/pe00000000259816.


Denne Simon var sjöman, och rimligen identisk med den Simon Berntsson som föddes år 1841 i Bonneröd, Ödsmål socken, Bohuslän. Enligt husförhörslängden flyttade han till Norge år 1868. Av Digitalverkets databas att döma skulle han dock (åter) vara hemmahörande i Sverige vid tiden för hans emigration.


Jag har funnit flera fartyg som färdades t ex till New York från Kristiania (Oslo) via Kristiansand år 1882, men gått helt bet på att finna Simon Berntsson "over there".


Finns det någon med mer kunskap och erfarenhet kring emigrantkällorna, som skulle kunna hjälpa mig vidare, tro?


Det vore helt fantastiskt…


Med vänliga, tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,


Christian Juliusson
 P.S Uppgifter om hans tid i Norge vore också varmt uppskattade (även dessa källor har jag dålig koll på). Jag har en del norska dna-kopplingar som är lite svåra att förklara… :-) D.S
 

113
Anthelius / SV: Anthelius
« skrivet: 2017-02-05, 11:12 »
Det enda som möjligen återstår är väl att klarlägga kopplingen till Hille, för att förstå hur hon hamnade där.


Men nog känns det som väl otroligt om en Anna/Annika som var dotter till Israel Martini Anthelius och dennes hustru Beata, och stämmer rent tidsmässigt INTE var identisk med den Anna (Martenia) Anthelia i Hille vars ena dotter fick namnet Beata?


Mvh,


Christian

114
Anthelius / SV: Anthelius
« skrivet: 2017-02-05, 10:59 »
Tack, Per!


Blev visst lite ivrig där... :-)


Allt gott,


Christian

115
Anthelius / SV: Anthelius
« skrivet: 2017-02-05, 10:48 »
Hej igen,

Jag slogs av en tanke:

Den "jungfru Annika Anthelia" (och "Casper Hornmans hustrus syster, jungfru Annika") som var dopvittne i februari och augusti 1680 - och som av allt att döma är identisk med den Anna Anthelia som före år 1689 var gift med länsman Hans Andersson i Hille - verkar ju vid den tiden ha bott i Enköping.

Var det möjligen så att även hennes mor, Beata Nilsdotter, kom att bo i Enköping? Jag såg nämligen att "cappelanen herr Erik Dalenii hustru Beata" var dopvittne där den 20 maj 1690 (Bild-id: C0003391_00097). Var hon måhända omgift med denne?

Eller drar jag månne för stora växlar på namnet Beata?

För av tingsprotokollet från Torstuna häradsrätt tycks det väl som att hon ännu år 1686 bodde i Torstuna?

Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,

Christian

116
Anthelius / SV: Anthelius
« skrivet: 2017-02-05, 09:11 »
Wow!


Stort tack, Karin, för y[size=78%]tterligare en fantastisk upptäckt! [/size]


Då faller ju allt på plats, med svågern Horneman och allt.


Helt makalöst!


Varmt tack till er alla tre,


Christian

117
Anthelius / SV: Anthelius
« skrivet: 2017-02-05, 06:33 »
Stort tack, Constantius!


Hur spännande som helst.


Särskilt (det relativt ovanliga) namnet Beata får mig att tro att detta är "rätt" familj...


/Christian

118
Anthelius / SV: Anthelius
« skrivet: 2017-02-05, 02:08 »
Hej Per,


Och varmt tack för detta!


Otroligt spännande, och mycket lovande med systern Anna.


Känns för min del som att saken är klar. :-)


Mvh,


Christian J

119
Hille / SV: Malin Hansdotter i Hille
« skrivet: 2017-01-03, 11:18 »
Hej Per, Och tack! Ja, dessutom verkar Johan Bure ha varit noggrann att notera halvsyskon och utomäktenskapliga barn...


Då skulle släktleden, om jag tolkat släktboken rätt, se ut som följer:


Underlagmannen Anders Olofsson i Bure - Mariet Andersdotter, gift med Anders Persson Grubb nämnd 1526 - lappfogden Jakob Andersson i Grubbe, död ca 1565 - Margareta Jakobsdotter, gift med Erik Broddesson och Per Ångerman - Malin, gift med länsmannen Olof Olofsson i Björke, Hille, nämnd bl a 1597-1604 - länsmannen Olof Olofsson i Björke, nämnd 1648-1673 - länsmannen Anders Olofsson i Björke, nämnd bl a 1683 - länsmannen Hans Andersson Björkman i Björke, nämnd bl a 1696 - Malin Hansdotter (1689-1766).


Inget dålig start på det nya året... :-)


/Christian

120
Hille / SV: Malin Hansdotter i Hille
« skrivet: 2017-01-02, 23:24 »
Jag fick under julledigheten möjlighet att ta en titt på CD:n med Johan Bures släktbok och fann där (fol. 138 [s. 64] till min stora glädje att Olof Olofsson med sin hustru Malin i Björke verkligen hade en son vid namn Olof (samt döttrarna Anna, Sara, Margareta och hustru Cherstin, gift med Erik Persson i Gävle), som på skivan har person-id 2608.


Detta torde väl innebära att Malin Hansdotter mycket riktigt var Bure-ättling, såsom förmodats ovan? :-)


Med förhoppningsfulla hälsningar,


Christian J

121
Ockelbo / SV: Jan Ågren
« skrivet: 2016-12-02, 13:30 »
Hej (igen) Marianne,

Även jag härstammar från den gäckande Jan Ågren, född år 1767 i Ockelbo.

 Jag har lyckats följa honom "bakåt", från hans död i fängelset. Han var bl a bränneridräng på kronobränneriet i Strömsbro, och dessförinnan, år 1793, hade han arbetat på Stigslunds tegelbruk i Hille socken.

Länge hade jag ingen aning om var han bodde tidigare, men av den fantastiska Katarina Sohlborg i Torsåker har jag fått ett "hett tips": Han tycks ha flyttat in till Hille från Västerlövstad socken, enligt husförhörslängden att döma.


Och i husförhörslängden för Stigslund (sidan 74) finns spännande nog en dräng vid namn Jan Jansson (?), född i Ockelbo just år 1767…


Kan det kanske vara "vår" Jan, som sedan byter namn till Ågren?


Vore himla kul om vi med gemensamma krafter kunde lösa detta.


Mvh,


Christian Juliusson
 

122
Hille / SV: Malin Hansdotter i Hille
« skrivet: 2016-12-02, 09:13 »
 Hej igen, Per.

 
Och stort tack igen.


Jag dök ner i landskapshandlingarna och jordeböckerna igår kväll, och fann bl a följande:


1) Olof Olofsson (far till Anders Olofsson enligt ovan) var mycket riktigt länsman. Detta framgår av 1655 och 1660 års jordeböcker där han också, mycket riktigt, uppges äga 13,5 öresland i Björke.


2) Intressant nog var även Olof Olofsson (farfar till Anders Olofsson enligt ovan) länsman. Detta framgår av 1597 års landskapshandlingar (årliga räntan), där han uppges äga 14 öresland i Björke. Några år senare (se bl a 1605 års landskapshandlingar) uppges han äga 13,5 öresland där.


3) I en hjonelagslängd från den 16 juli 1611 uppräknas bl a Nils Olofsson med hustru, samt Olof Olofsson med hustru och son i Björke. Denne Nils Olofsson ägde, enligt 1575 års landskapshandlingar, 14 öresland i byn. Så nog går det hela ihop alltid.


Och fram träder en ganska spännande "länsmansdynasti"…  :-)


När sedan gäller Malin Persdotter, så tittade jag lite på hennes syskon. Systern Dordi Persdotter var gift med rådmannen Karl Henriksson i Gävle (nämnd år 1596) och systern Margareta Persdotter, gift med handelsmannen Daniel Kröger i Gävle ska ha avlidit år 1618. Det tycks därför som att Malin och hennes syskon, om de var någotsånär jämngamla, bör ha varit födda i början på 1570-talet. Hon bör således, rent tidsmässigt, ha varit gift med en Olof Olofsson i Björke som levde omkring år 1600, och då finns ingen annan än ovan nämnde som passar in.


Det enda frågetecken som återstår är väl huruvida hon verkligen var mor till sonen Olof (far till Anders Olofsson enligt ovan).


 Går det att leda i bevis på nåt sätt, tro?


/Christian
 
 

123
Hille / SV: Malin Hansdotter i Hille
« skrivet: 2016-12-01, 12:18 »
 Hej Per och Constantius,


Varmt tack för era svar!


Vad gäller Hans Anderssons fädernesläkt, så var det mycket spännande att läsa om 1714 års jordebok. Om "Olof Ohlssons hemman" à 13 1/2 öre då ägdes av gamle Olof Ohlsson (nr 6) och Hans Anderssons änka (nr 7) bör väl dessa mycket väl kunna vara ättlingar till honom?


Jag har även sett en antavla från slutet av 1990-talet där Hans Anderssons hans äldsta kända ana var en Olof Nilsson i Björke nr 7 på 1500-talet. Denne skulle ha fått sonen Olof Olofsson, som fick sonen Olof Olofsson, som i sin tur fick sonen Anders Olofsson (och en son vid namn Olof Olofsson, kanske är han identisk med "gamle Olof Olofsson" i 1714 års jordebok?). Även Anders Olofsson sägs där, förutom sonen Hans, ha fått en son vid namn Olof Olofsson.


Frågan är ju – om detta är riktigt – hur/om Olof Olofsson och Bure-ättlingen Malin Persdotter passar in här, rent tidsmässigt?


Kan möjligen ett ytterligare djupdyk i landskapshandlingarna och jordeböckerna bringa klarhet i detta, eller finns det rentav domböcker att tillgå? Ska se vad jag

finna…


Enligt en annan källa (http://www.hillehembygd.se/artiklar/Postvagar_2000.pdf) skulle även Anders Olofssons far, Olof Olofsson, f ö ha varit länsman? Det känns onekligen som en rätt framstående släkt i bygden.


Vad sedan gäller Israel Martini (Anthelius), så var det först lite nedslående att läsa att hans tre barn alla var söner. Men sedan slog det mig: Om uppgiften om de tre, omyndiga barnen (dvs sönerna) härstammar från år 1685 (?), så måste det ju vara barn i Beata Nilsdotters andra äktenskap som avses! Israel dog ju redan år 1664, så hans eventuella barn (däribland möjligen dottern Anna) måste ju varit i dryga 20-årsåldern år 1685, eller tänker jag fel?


Det faktum att Andreas Tollstadius enligt mtl inte skattade för några barn (tack Per!) tyder väl på att dottern Anna (om hon nu var barn till Israel Martini, vilket ju det mesta tyder på) inte följde med modern till det nya hemmet – eller i varje fall inte bodde kvar där särskilt länge.


Kanske faderns släktingar tog sig an henne? Jag läste nyss att Hille socken år 1672-1861 var prebende åt teologilektorn vid gymnasiet i Gävle. Kan det vara där som kopplingen finns? I varje fall tycks hon väl ha varit i Hille innan kyrkoherden Israel Anthelius kom dit?


Med nyfikna hälsningar,


Christian J
P.S Hej Marianne. Ditt inlägg fick mig att haja till lite extra, för Per Bertil Rosenstam (1919-1990) var min morfar. Har en en hel om hans anor (bl a i Hille) men vore väldigt nyfiken på att höra vad du fått fram och hur det hänger ihop...och vem det är som bett dig forska. Skriv gärna till mig: christianjuliusson@hotmail.com D.S

 

124
Hille / SV: Malin Hansdotter i Hille
« skrivet: 2016-11-30, 12:16 »
 Hej Per och övriga,


Och stort tack!


Det verkar nu stå utom allt rimligt tvivel vem som var far, och farfar till Israel Martini Anthelius i Dannemora (död år 1664). Det är toppen!



Knäckfrågan är dock om man kan vara lika säker på att Anna Israelsdotter Anthelia verkligen var hans dotter?


Allt talar onekligen för det (det stämmer rent tids- och namnmässigt, och till yttermera visso hette Israels hustru Beata Nilsdotter – samma, relativt ovanliga namn som Anna Israelsdotter gav sin dotter, född den 24 juni 1692). Och kanske vore det inte otroligt att tänka sig att, efter Israels död, något av hans unga barn fick sin uppfostran hos hans kusin och namne, Israel Anthelius i Hille?



Kanske finns det ett sätt att reda ut detta: Israels änka, Beata Nilsdotter, bör ha tagit med sig sina tre små barn till det nya hemmet med sin andre make, komministern Andreas Tollstadius i Torstuna. Kanske finns det där husförhörslängder, mantalslängder eller kyrkräkenskaper som kan innehålla nya ledtrådar. Eller kanske rentav herdaminnet?


En annan fundering som jag har gäller Hans Andersson (Björkman) och hans anor. Han var som nämnts son till länsman Anders Olsson i Björke, Hille socken, men vem var hans farfar? Orsaken till min nyfikenhet är uppgiften om att en "Olof Olofsson i Björke, Hille" ska ha varit gift med Bure-ättlingen Malin Persdotter (dotter till Gävleborgaren Per Ångerman och Margareta Jakobsdotter), se t ex http://familjenbostrom.se/genealogi/bure/11-301_4802.htm.


Av mantalslängderna att döma, så tycks det som att Anders Olsson (mtl 1683) övertagit sin gård från en Olof Olsson (mtl 1673). Var denne möjligen hans far?


Namnet Olof är ju inte särdeles ovanligt. År 1660 (mtl) fanns det förutom Olof Olsson även en Olof Nilsson och en Olof Persson i Björke. Och år 1627 (årliga räntan) bodde en Olof Grelsson där.



Samtidigt så har – intressant nog – en bonde vid namn Olof Olofsson verkligen bott i Björke i slutet av 1500-talet, som skulle passa väl in tidsmässigt på ovan nämnde Olof med hustrun Malin Persdotter. Han nämns bl a år 1595 (årliga räntan) samt år 1604 (årliga räntan) där det framgår att han ägde 16 öresland i Björke. Han tycks ha varit byns största jordägare, och det vore väl inte omöjligt att tänka sig att ättlingar till en sådan man blev länsmän?


Även år 1627 (årliga räntan) och 1648 (mtl) nämns en Olof Olofsson i Björke, så möjligen såg släktleden ut som följer:


Olof Olofsson (n 1595-1627) – Olof Olofsson (n 1648-1673) – Anders Olofsson (n 1683) – Hans Andersson Björkman (n 1696)?


Som sagt, detta är bara spekulationer. Mantalslängderna är inte alldeles enkla att tolka, även om namnen i regel tycks uppräknas i samma följd. Och det tycks ju gå tretton Olof på dussinet ibland.

Men det vore himla spännande om ni eller andra kännare av bygden skulle veta mer om detta…


Med nyfikna och tacksamma hälsningar,


Christian Juliusson
 

125
Torsåker / Soldaten Lars Dahl i Solberga (nämnd 1703-04)
« skrivet: 2016-11-04, 12:16 »
 Hej,
I jakten på föräldrarna till min ana Margareta Dahl i Åsmundshyttan (död år 1740 vid 65 års ålder) har jag nu – i 1703 och 1704 års mantalslängder – funnit en gift soldat vid namn Lars Dahl i Solberga.


Just i Solberga bodde en Israel Larsson Dahl (död år 1733 vid 56 års ålder) som jag noterat som trolig/möjlig bror till Margareta.


Namnet Dahl är ju inte extremt ovanligt i trakten (det fanns t ex år 1694 en gruvdräng vid namn Isaac Dahl vid Hammarby bruk i Ovansjö, och i samma socken drunknade år 1704 en borgare från Gävle vid namn Lars Larsson Dahl, 32 år gammal), men nog borde det kunna finnas ett samband?


Både Margareta och Israel (och ovan nämnde Lars i Gävle) tycks ha varit födda på 1670-talet, av åldersuppgifterna att döma.


I Solberga bodde (enligt 1670 års mantalslängd) en Lars Svensson (dock död år 1697 vid 65 års ålder), en Lars Persson och en Lars Jönsson. Senare dyker även en Lars Abelsson upp.


Skulle någon av de sistnämnda tre möjligen kunna vara identisk med soldaten Lars Dahl – och rentav vara far till Margareta och hennes (förmodade) syskon?


Har någon måhända stött på denne soldat tidigare, och vet var han tog vägen (han nämns inte i 1705 års mantalslängd, så kanske dog han i fält?) och kanske rentav var han kom ifrån?


Det vore fantastiskt spännande…


Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

126
Husby / SV: Brita Olsdotter, f 1683 i Långsbyn
« skrivet: 2016-10-26, 21:08 »
Hej igen Leif,


Och jättetack igen - både för dessa fantastiska uppgifter och för de spännande uppslagen för fortsatt forskning!


Jag tog faktiskt en nyfiken titt i F:1 på Kerstin Göransdotters dödsnotis av den 14 januari 1700, men hittade inget märkligt (hon dog av hög ålder, tycks det). Letade jag på fel ställe, månne?


Ska rota vidare... :-)


Allt gott,


Christian

127
Husby / SV: Brita Olsdotter, f 1683 i Långsbyn
« skrivet: 2016-10-25, 21:23 »
Hej Leif, käre frände och vän!

Och STORT tack för detta! Vilken fantastisk koll du har på bygden och dess folk!

Jag ska kolla, men nog verkar detta onekligen vara rätt person. Helt otroligt!

Och det gav mig "blodad tand" att försöka lyckan igen: Bland mina Husby-anor finns nämligen även en Lars Andersson, död i Övernora den 15 januari 1726, och dennes hustru Margareta Carlsdotter, död i Övernora år 1714 (begravd den 14 mars).

Enligt dödsnotisen för Lars (där han sägs vara född år 1655 i Övernora) kom hustrun Margareta från "Finnby" (?). Enligt uppgift var hon dock född år 1653 i Nora, dotter till Carl Jonsson där.

Är detta månne några personer som du stött på i din forskning?

Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,

Christian
P.S Det slog mig nu att en annan av mina anor från Husby, som jag inte noterat tidigare, var Olof Andersson i Hanåker (vars son Johan, född år 1683, jag härstammar från). Enligt mina anteckningar hette hans mor Malin. Är han månne känd sedan tidigare? D.S

128
Husby / Brita Olsdotter, f 1683 i Långsbyn
« skrivet: 2016-10-24, 23:43 »
Hej,


År 1763 dog min ana Brita Olsdotter i Wall, Torsåker socken i Gästrikland.


Hon hade gift sig i nämnda socken år 1703 med bonden Nils Larsson i Wall, men enligt husförhörslängden var hon född år 1683 i Långsbyn, Husby socken.


Finns det någon som känner till henne och hennes ursprung?


Var hon t ex möjligen dotter till Olof Larsson i Långsbyn (född år 1665, död där den 28 november 1725)?




Med tacksamma och nyfikna hälsningar,


Christian Juliusson

129
Dram / SV: Dram
« skrivet: 2016-04-07, 10:41 »
Hej Christer,

Jag har en soldat vid namn Herman Andersson Dram, född år 1783 i Ödsmål, Bohuslän. Han bor också i Ucklum socken, närmare bestämt i Hultet (se Ucklum AI:1 s 42), t ex när sonen Anders föds år 1812 och dottern Sophia föds år 1815 - och bägge gångerna har barnen dopvittnen från Drammerseröd.

Kan man månne tänka sig att Dram är ett rotesnamn, härlett från Drammerseröd?

Mvh,

Christian Juliusson

130
Marstrand / Marstrand
« skrivet: 2016-02-23, 18:10 »
Hej Kenneth,
 
Och stort tack för detta! Toppen att få detta utrett (visste inte att det var din egen avskrift), och mycket spännande med den möjliga kopplingen till Skottland.
 
När det gäller länsherrar för Bohuslän under den danska tiden, så uppräknas följande i boken Danmark-Norges Len og Lensmaend 1596-1660 av Kr. Erslev (1885):
 
1595-1606: Sten Maltesen (Sehested)
1606-1613: Sten Madsen (Laxmand)
1613-1618: Jorgen Lunge
1618-1632 Jens  Sparre till Sparresholm
1632-1634:Korfits Ulfeld till Efeskov
1634-1640: Otte Tot till Naes
1640-1642: Hannibal Sehested
1642-1646: Oluf Parsberg till Jernit
1646-: Ivar Krabbe till Jordbjerg
 
Kanske är någon av dessa den landshövding som avses?
 
med nyfikna hälsningar,
 
Christian

131
Marstrand / Marstrand
« skrivet: 2016-02-23, 06:26 »
Hej igen,
 
Och stort tack igen.  
 
Då är den saken utredd: det står öfwer och inte fru. Toppen!
 
Frågan är då vilken landshövding/länsherre som avses?
 
Och huruvida denne förde en lilja över ros i sitt vapen (Torger Eriksson förde som sagt år 1629 ett borerligt sigill med initialer, medan fru Sidsel i bördsbrevet kallas välborna)?
 
En annan fråga är vem som förde med sig namnet Brun? I bördsbrevet tillskrivs det ju fädernet via Torgersson, men det äldsta belägg jag känner till är Claudius Brun år 1619...
 
Kanske vore det också värdefullt att skärskåda originalet efter fler ledtrådar. Står det t ex Schottland eller schattlagd i slutet av brevet?
 
I alla händelser är det fantastiskt roligt att denna diskussion nu tagit ett steg framåt mot en lösning av denna gåta...
 
Mvh,
 
Christian

132
Marstrand / Marstrand
« skrivet: 2016-02-21, 22:55 »
Hej Kenneth,  
 
Och stort tack för denna upptäckt - som ju sätter det hela i ett litet annat ljus.
 
Inte heller jag hade, skam till sägandes, kontrollerat originaltexten i detta fall...
 
Och visst är ett protokoll från år 1701 trots allt en relarivt sen källa, men nog kan väl traditionen om släktskapet med en landshövding över Bohuslän ha bevarats genom generationerna?
 
Frågan är ju då vilken landshövding som avses?
 
Om jag inte är ute och cyklar så har väl både medlemmar av släkten Bildt och släkten Bagge åtminstone varit ståthållare över länet.  
 
Men kanske kan det finnas andra kandidater?
 
Och detta med vapenskölden, kan den till slut ge oss den pusselbit som saknas?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian J

133
Marstrand / Marstrand
« skrivet: 2016-02-21, 15:56 »
Hej (igen) Folke,
 
Och stort tack för att du återigen lyfter fram denne Claus Borgemester som skulle passa mycket väl in som den gäckande fadern till Margareta och Cecilia Clausdotter (vars barn senast från år 1619 kallade sig Brun).
 
Jag skulle därför vilja påminna om två ledtrådar som jag ännu tror att ingen lyckats nysta klart i: 
 
1) Släktens medlemmar förde ju under 1600-talet och början av 1700-talet en vapensköld med en lilja ovanför en ros. Som exempel kan nämnas den Margareta Torgersdotter vars vapen finns på kyrkbänken i Norums kyrka jämte årtalet 1650 (samma vapensköld fanns f ö på det täcke ”af gulldh” vilket - förutom ”gambla breef” - uppvisades år 1701 i Uddevalla rådhusrätt i samband med begäran om bördsbrevet: ”hwilket i sig innehåller en blåå Lillja, ock en hwijt roos”). 
 
Detta vapen motsvarar ju inte det vapen (en fläkt örn) som fördes av släkten Brun till Vä, men kanske var det mödernesläktens vapen?
 
Adelsmannen Tormod Matsen till Ström i Hjärtum socken förde nämligen, enligt ett tidigare inlägg här på Anbytarforum, vid kungahyllningen år 1591 en lilja i vapnet där det kan vara något under! Kanske detta ”något” kan vara en ros, och således Claus Borgemester var ingift i denna släkt? 
 
Kanske hans självmord gjorde hans hustrus vapensköld mer attraktiv för ättlingarna? Man kanske skämdes över honom? 
 
I alla händelser följde inte vapenskölden med släkten Torgersson. I tullräkenskaperna för Marstrand år 1628-29 fann jag nämligen Torger Erikssonsk sigill. Detta förefaller tämligen borgerligt, med ett ”TE” i centrum (även om det även möjligen innehåller en bild som ser ut som ett timglas). Någon lilja över ros är det i alla händelser inte! 
 
2) En annan ledtråd, som inte heller följts upp ordentligt, lämnas i Uddevalla rådhusrätts protokoll av den 4 maj 1701 i samband med begäran om bördsbrev för Jochum Torgersson Bruhn. Där framgår nämligen att ”wällborne fru Sidsela” (Clausdotter, gift med borgmästaren Helge Thorgiersson, död år 1629) var ”en Landzhöfdingens Fruu öfwer Bohuus Lähn anförwant”. Landshövding år 1701 var Johan Benedict von Schönleben, vilken enligt Tiselius (Bohusläns märkligare gårdar, del 2, sidan 51) var gift med Anna Elisabeth von Ascheberg, änka efter Jens Bildt (son till Daniel Knutsson Bildt och Dorotea Bjelke). 
 
Då Margareta och Cecilia Clausdöttrars förmodade faster, Cecilia Rommelsdotter Brun, var gift med Knut Bildt - far till ovan nämnde Daniel Bildt - så har vi där kanske upphovet till familjetraditionen om ett släktskap med landshövdingens hustru? Det skulle ju stämma väl! 
 
Det vore himla spännande att få reaktioner på ovanstående och - med utgångspunkt i ditt fantastiska fynd - med gemensamma krafter äntligen få denna gåta löst en gång för alla. 
 
Med förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson  
P.S På tal om namnet Christoffer, så hade ju borgmästaren Torger Eriksson (död ca år 1645) en son vid namn Christoffer Torgersson, rådman i Söderköping (död ca år 1672). Så namnet fanns i alla fall i släkten. D.S

134
Hej,
 
Jag har en gäckande anfader vid namn Anders Hansson som bodde i Värmland men som år 1697-1698 vistades i Stockholm. Han var där dels för att inkräva en fordran från Krigskollegiet (obetald lön från hans tid som proviantskrivare på 1670-talet), dels som ombud för en adelskvinna som hamnat i en process i kungliga hovrätten.
 
Där efter tycks han helt gå upp i rök, och det finns inget spår av honom i hans hemsockens kyrkböcker. Jag börjar därför misstänka att han dog omkring år 1698 i Stockholm - men var?
 
Finns det någon som har några tips om i vilken församling en tillfällig stockholmsbo med dessa uppdrag kunde ha bott i slutet av 1600-talet, och vars dödbok kan innehålla uppgifter om hans öde?
 
Kan det kanske finnas andra källor, t ex mantalslängder eller liknande? Men en dylik besökare blev knappast mantalsskriven där, eller?
 
Jag har helt kört fast beträffande denne Anders Hansson, och skulle varmt uppskatta varje halmstrå rörande detta...
 
Med förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

135
Hej Sven,
 
Och ett stort, varmt tack för detta!
 
Man blir helt överväldigad. :-)
 
Fantastiskt snällt av dig,
 
Christian J

136
Hej,
 
Finns det någon med tillgång till norska källor som skulle kunna hjälpa mig att spåra upp den Josefine Ulricsen som föddes den 8 januari 1871 i Åvik, Norge.
 
Faderns namn ska ha varit Ulrik Ulricsen.
 
Med förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

137
Kungliga släkter / Drottning Kristinas oäkta barn?
« skrivet: 2016-01-10, 09:22 »
Anecdota Benzeliana, som första gången utgavs år 1790, innehåller spridda, personliga anteckningar från bibliotekarien och biskopen Eric Benzelius d y (1675-1743), son till ärkebiskopen Eric Benzelius d ä.
 
Bland dessa anteckningar finns följande notis, daterad september 1710:  
 
Drottning Christina hade werckeligen 2 döttrar med Grefve Magnus. Then första het Maria, hon dödde gammal oc ogift. Then andra Christina, hon fick en capitaine, och hennes dotter är jomfru Stina som nu är hos Grefwinnan Lisa Oxenstierna.
 
Det är sannolikt bara ett rykte, kanske något han hört som barn, men eftersom han namnger och identifierar då levande personer så blir man ju lite nyfiken...
 
Finns det någon som känner till huruvida detta spår funnits värt att följa upp?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

138
Torsåker / Torsåker
« skrivet: 2015-11-09, 00:43 »
Hej Katarina,  
 
Det låter mycket klokt. Ville bara kolla. Det är ju lätt att man övertolkar mantalslängderna, även om man tycker sig se ett mönster och namnen stämmer.  
 
Behåller dessa som möjliga fäder så länge, och hoppas att domböcker eller liknande bringar klarhet rörande detta...
 
Allt gott,
 
Christian

139
Torsåker / Torsåker
« skrivet: 2015-11-08, 20:08 »
Hej igen Katarina,
 
En sak är i alla fall säker, alla vi som har rötter i Torsåker har en himla tur att du finns!
 
Jag tänkte därför prova lyckan igen. Vet du möjligen om:
 
- Anders Joensson (1666-1698) som var född i Särsta, men sedermera flyttade till Solberga, var son till Joen Hansson i Särsta (mtl 1667) och sonson till Hans Joensson där (mtl 1650 och 1658),
 
-Jöns Olofsson (1680-1743) som föddes i Wall men dog i Kalvsnäs var son till Olof Jönsson i Wall (mtl 1683) och sonson till Jöns Olofsson där (mtl 1648-1667),  
 
- Per Persson i Barkhyttan (född där 1688, död 1765 i Särsta) var son till Per Persson eller Per Abelsson i Barkhyttan (mtl 1689)?
 
Med nyfikna och varmt tacksamma hälsningar,  
 
Christian

140
Torsåker / Torsåker
« skrivet: 2015-11-01, 23:15 »
Jisses vilken koll du har! :-)
 
Jättetack för detta, Katarina!  
 
Med överväldigade hälsningar,  
 
Christian

141
Torsåker / Torsåker
« skrivet: 2015-11-01, 20:21 »
Hej Katarina,  
 
Och stort tack för ditt snabba och spännande svar.
 
Ska försöka få tag på den boken.  
 
Men känner du möjlighen till något mer om Börje Olofsson?
 
Enligt uppgift på nätet hette hans hustru Kerstin Arvidsdotter (död 1703). Känner du månne till något mer om henne?
 
Enligt en annan uppgift bodde Börje Olofsson år 1656 möjligen i Österhästbo.
 
Vet du månne till något mer om detta?
 
Ingen känner ju till Torsåkersbygden så väl som du...
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,  
 
Christian

142
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 01 november, 2015
« skrivet: 2015-11-01, 08:41 »
Börje Olofsson (ca 1622-1697) i Skommarhyttan sägs på internet ha varit masmästare åtminstone mellan år 1675 och år 1689 och tillhört Isak Mackeijs bruksfolk. Källan ska vara boken Bergmansliv i Torsåker-Hofors av Ingvar Dandanell.
 
Vad jag kan se så omnämns han dock inte som sådan vare sig i dödboken eller i kyrkräkenskaperna, och inte heller i t ex 1679 års mantalslängd...
 
Finns det någon som vet hur det förhåller sig med detta?
 
Med nyfikna hälsningar,  
 
Christian Juliusson

143
Allmän historia / Bohusläns norska tid
« skrivet: 2015-10-29, 22:08 »
Stort tack! Har redan skrivit till tomten.  
 
Årets julklapp, detta! :-)
 
Mvh,
 
Christian

144
Hej Anita,
 
Och stort tack för detta tips!
 
Otroligt spännande...
 
Ska minsann försöka få fram dessa foton.
 
Varmt tack,  
 
Christian

145
Det tar visst aldrig slut! ;-)
 
Jättetack igen. Fantastiskt bussigt!
 
Med lyckliga hälsningar,  
 
Christian

146
...och visst hade de en bror vid namn Edvard Fredrik, född i S:t Lars församling (Linköping)  den 16 januari 1885!
 
Ska se om jag kan få fram när han emigrerar. Fadern är sratdräng så familjen flyttar runt en hel del...
 
Fantastiskt spännande,  
 
Christian

147
Hej Bengt och Maud,
 
Och jättetack för detta. Fullständigt fantastiskt!  
 
Jag är helt överväldigad... :-)
 
Mystiskt med Edvard Fredrik. Måste ju vara en bror, tycks det, som hamnat lite under radarn. Ska gå tillbaka till längderna igen.
 
Med lyckliga hälsningar,
 
Christian

148
Hej Maud,
 
Jag hade visst otrolig tur igen - att det finns så bussiga och hjälpsamma släktforskare!  :-)
 
Varmt tack för detta. Signe Maria hade ingen ytterligare bror med det namnet, men måste vara identisk med den S Marie Winberg vars grav du fann (en syster med just namnet Marie Winberg nämns bland David Bernards efterlevande).
 
Vilken fullträff! Varmt tack också för uppgifterna ur Census.
 
Ska med iver rota vidare.
 
Med tacksamma hälsningar,  
 
Christian

149
Hej,
 
Eftersom min efterlysning av emigranten David Bernard Andersson tidigare i morse fick en sådant fantastiskt svar, så provar jag lyckan igen:  
 
Denna gång med hans syster Signe Maria Andersson, född den 10 oktober 1891 i Kullerstad, som den 14 maj 1909 utvandrade från Östra Eneby socken, Östergötland, till USA.
 
Kanske hamnade hon i Utah precis som sin bror?
 
På Find-a-grave nämns en syster till David Bernard, vid namn Marie Winberg i en stad kallad Murray. Kanske var hon identisk med Signe Maria?
 
Det vore fantastiskt snällt om någon kunde hjälpa mig att få rätsida även på detta...
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

150
Jisses!
 
Varmt tack, Bengt, för detta supersnabba och superspännande svar!
 
Bild och allt! Detta hade jag inte ens kunnat drömma om...
 
Med lyckliga och tacksamma hälsningar,  
 
Christian

151
Hej,
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig att spåra en David Bernhard Andersson, född i Nykil den 19 april 1888, som den 12 november 1907 utvandrade till USA från Karlshof, Östra Eneby socken i Östergötland?
 
Det vore otroligt spännande att få några spår eller ledtrådar kring var han kan ha tagit vägen...
 
Med tacksamma hälsningar,  
 
Christian Juliusson

152
Kisa / Kisa
« skrivet: 2015-09-24, 07:07 »
Hej Bo,
 
Och stort tack för att du redde ut detta en gång för alla. Synd att det rörde sig om en annanperson, men spännande att Jons son Måns Jonae varit hovpredikant!  
 
Och på köpet fick jag,  genom mitt letande i militieräkningarna, veta att en annan av mina anor - Erland i Sjöhult, Norra Vi, år 1581 antogs som knekt.
 
Men det hör väl hemma i en annan diskussion på detta forum.
 
Allt gott,
 
Christian J

153
Kisa / Kisa
« skrivet: 2015-09-23, 15:51 »
Hej igen,
 
Det slog mig nu att Jon Amundsson i Svenningeby hade en son, Måns Jonae, som år 1618 var kyrkoherde i Jönköping.  
 
Är dennes sigill känt? För om det var identiskt med knekthövitsmannen så kanske identitetsfrågan är avgjord?
 
Mvh,
 
Christian J (som ännu inte är helt övertygad om att skattebonden Jon i Svenningeby verkligen är identisk med hövitsmannen - även om jag förstås hoppas att så är fallet)

154
Kisa / Kisa
« skrivet: 2015-09-22, 23:47 »
Hej Vincent,  
 
Och stort tack för detta.  Det är en spännande och tilltalande tanke att knekthövitsmannen Jon Amundsson, vars sigill liknar en hästsko även om bilden hos SVAR är svårtolkad, hade en koppling till lågfrälset.
 
Jag undrar dock fortfarande vilka belägg som finns för att han var identisk med Jon i Svenningeby. Framgår det kanske av landskapshandlingarna någonstans?
 
Mvh,  
 
Christian J

155
Kisa / Kisa
« skrivet: 2015-09-22, 18:39 »
Hej igen,
 
För att delvis besvara min egen fråga, så fann jag nu i Artéus att Jon Amundsson var knekthövitsman från år 1584 till år 1601. Jag har dock funnit honom belagd som sådan redan år 1582...
 
Jag fann också nåt som fick mig att fundera: ett kvitto utfärdat av Jon Amundsson i Narva år 1583, där han satt sitt sigill under (!).
 
Var det vanligt att en skattebonde hade ett sigill? Och vad finns det egentligen för belägg gör att knekthövitsmannen verkligen är identisk med Jon i Svenningeby?  
 
Man vill ju inte ropa hej...
 
Med nyfikna hälsningar,  
 
Christian J

156
Kisa / Äldre inlägg (arkiv) till 21 september, 2015
« skrivet: 2015-09-21, 12:05 »
Hej Bo,
 
Och varmt tack för denna bekräftelse som säkerligen kommer att glädja många, inklusive undertecknad,  som härstammar från denne Jon i Svenningeby!
 
Men, innan jag spinner loss och dyker ner i militieräkenskaper och annat, vet du vad som redan är känt om hans karriär som knekthövitsman?  
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,  
 
Christian J

157
Kisa / Äldre inlägg (arkiv) till 21 september, 2015
« skrivet: 2015-09-20, 22:18 »
Hej Olle,
 
Och stort tack för att du uppmärksammade detta med landskapshandlingarna!
 
Jag tog en nyfiken titt i de årgångar av Smålands handlingar som enbart omfattar Kinda och Ydre härader. Jag fann då där i mitten av 1580-talet (bl a SH 1586:23, SVAR bild-id A0047659_00177) en knekthövitsman vid namn Joen Amundsson, vars fänika tycks ha deltagit i strider i Ryssland.
 
Jag vet inte hur vanligt det namnet är i bygden vid den tiden (?), men tänkte att han kanske kunde vara identisk med den Joen Amundsson som vid den tiden bodde i Svenningeby i Norra Vi socken?
 
Finns det någon som vet hur det förhåller sig med den saken?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J (som kanske skulle lagt detta inlägg under Norra Vi istället, men som så gärna ville följa på detta med landskapshandlingarna)

158
Sjöman / Äldre inlägg (arkiv) till 20 november, 2015
« skrivet: 2015-09-07, 14:42 »
Hej,
 
Min mmmf Anders Konrad Benjaminsson (1866-1945) i Ödsmål, nuvarande Stenungsunds kommun, var sjöman i slutet av 1800-talet.
 
Trots hans relativt ovanliga namn har han inte (hittills) gått att finna i rullorna vid något sjömanshus. Av husförhörslängden framgår dock bl a att han varit på sjömanskurs i Göteborg, jämte noteringen 63 91/1887.
 
Är det någon som känner till hur denna typ av beteckningar ska tolkas?  
 
Syftar 63 eller 91 på något visst sjömanshus, t ex? För 1887 måste väl ändå vara ett årtal, eller?
 
Alla tips och upplysningar om detta skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med vänliga och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

159
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 01 november, 2015
« skrivet: 2015-08-26, 11:52 »
Hej,
 
År 1746 föddes min ana Anders Jansson i Åsmundshyttan, Torsåker. Föräldrarna var Jan Jansson och Greta Jansdotter. Enligt husförhörslängderna var Jan Jansson född år 1702 i Ugglebo (hans hustru Greta var född år 1713 i Åsmundshyttan, dotter till Johan Matsson där).
 
Jag har därför identifierat honom med den Johannes som föds i Ugglebo den 21 september 1702, vars far var Johan Eriksson. Denne var, återigen enligt husförhörslängderna, gift med en Sara (dotter till en Kerstin, som det verkar) och son till Erik Jönsson i Ugglebo vars hustru hette Kerstin.
 
Jag har funnit denne Erik Jönsson i Ugglebo i såväl 1658 som 1681 års mantalslängd, men skulle väldigt gärna vilja veta mer om honom och hans familj.
 
Finns det någon som stött på dessa personer i sin forskning och känner till mer om deras anor och öden? Även mer uppgifter om Johan Matsson i Åsmundshyttan vore hemskt spännande att få del av.
 
Med nyfikna och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

160
Norra Vi / Norra Vi
« skrivet: 2015-07-17, 13:54 »
Hej Leif,
 
Och stort tack för dessa uppgifter!
 
Nu känns ju Målen-spåret ännu hetare.
 
Jon Månsson i Målen skulle ju i varje fall rent tidsmässigt kunnat vara far till Anders Jonsson där...
 
Med varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian

161
Norra Vi / Norra Vi
« skrivet: 2015-07-16, 12:55 »
Hej,
 
Jag har under Kisa här på Anbytarforum efterlyst en Anders Jonsson i Sånstorp, Norra Vi, som år 1747 tycks ha utflyttat till Kisa (att döma av flytt- och mantalslängderna) med sin hustru och barn.
 
Ett dessa barn var dottern Gunnil, född i Sånstorp den 9 maj 1734 (min ana). Moderns namn nämns inte i födelseboken, men vad jag har funnit så var Anders Jonsson (om?)gift den 13 september 1719 med en Kerstin Månsdotter. Jag har därför utgått från att det var Gunnils mor, men kan förstås ha fel.
 
Den 11 juni 1712 vigdes drängen Anders Jonsson i Måhlen med pigan Kerstin Sonesdotter i Lidhult. Att hustrun till Anders Jonsson i Sånstorp hette Kerstin framgår av den äldsta husförhörslängden (hon var också dopvittne år 1714), men finns det någon som känner till huruvida dessa var identiska med det par som gifte sig år 1712?
 
Anders och Kerstin i Sånstorp fick ett antal barn från år 1713 (sonen Håling) och framåt, vilket ju stämmer bra med att paret skulle ha gift sig år 1712, och flera av dem har dopvittnen från Måhlen. Om nu kopplingen med den Anders Jonsson i Måhlen som gifte sig år 1712 visar sig stämma, kan då Anders ha varit son till änkligen Jon Månsson i Måhlen som gifte om sig den 16 februari 1724 med änkan Anna Månsdotter i Hårdal?
 
Och kan äldste sonens ovanliga namn (Håling) ge ytterligare ledtrådar till dessa personers ursprung?
 
Det vore oerhört spännande om någon kännare av folket i bygden kunde hjälpa mig att komma vidare med detta.
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian J

162
Kisa / Äldre inlägg (arkiv) till 21 september, 2015
« skrivet: 2015-07-09, 02:58 »
Hej igen, Leif.  
 
Och jättetack igen. Toppenfina pusselbitar.
 
Kanske finns det hopp om att en dag lyckas spåra Johan och Gunilla trots allt...
Mvh,
 
Christian

163
Kisa / Äldre inlägg (arkiv) till 21 september, 2015
« skrivet: 2015-07-08, 19:22 »
Hej igen Leif,
 
Det slog mig att till Herrhagen under Mjölsefall flyttade år 1747 en Anders Jönsson med familj från Norra Vi.
 
Jag har identifierat denne som den Anders Jonsson i Sonstorp, Norra Vi, som den 9 maj 1734 fick dotter Gunnil - och som jag lurar på kan vara identisk med Johan Nilssons andra hustru (min ana), nämnd ovan.
 
Finns det möjligen på Olov Mattssons CD några uppgifter även om Anders Jönsson/Jonsson och hans familj i Herrhagen?  
 
Det vore otroligt spännande...
 
Med nyfikna hälsningar,  
 
Christian

164
Kisa / Äldre inlägg (arkiv) till 21 september, 2015
« skrivet: 2015-07-08, 19:02 »
Hej Leif,
 
Och stort tack för dessa nya uppgifter och ledtrådar!
 
Ska kolla första hustruns namn igen, men det tycks ju inte som att han var identisk med soldaten Johan trots allt...särskilt inte om han flyttade dit först år 1757.
 
Med varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian

165
Kisa / Äldre inlägg (arkiv) till 21 september, 2015
« skrivet: 2015-07-08, 13:08 »
Hej,
 
Den 28 december 1767 vigdes min ana, änklingen Johan Nilsson i Nybygget på Mjölsefalls ägor med pigan Gunild Andersdotter i Herrhagen på samma ägor. Av vigselnotisen framgår att han hade barn i sitt tidigare äktenskap.
 
I 1753 års mantalslängd nämns en hustru Anna i Nybygget, och i 1754 års mantalslängd kallas hon (?) för soldaten Johans hustru. En Johan med hustru i Nybygget noteras ännu i 1765 års mantalslängd.
 
Finns det någon som känner till denne soldat Johan och hans hustru i Nybygget, och vet huruvida han kan vara identisk med min ana ovan?
 
Samtidigt dog en Kerstin Persdotter i Nybygget den 3 januari 1767, 41 år gammal, som kanske också/bättre passar in som min Johan Nilssons första hustru?
 
Jag har i alla händelser inte funnit någon tidigare vigsel för Johan Nilsson i Kisas vigselbok, men enligt uppgift i den äldsta husförhörslängden (AI:1 s 55) var han född i Horn socken, så kanske var han gift där?
 
Det vore oerhört spännande om någon kännare av bygden kunde hjälpa mig vidare med detta...
 
Med varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

166
Varv och Styra / Varv och Styra
« skrivet: 2015-07-07, 21:34 »
Hej,
 
Den 22 juli 1772 dog min ana, kyrkväktaren och f d soldaten Jonas Österbom i Östervarv, 80 år och 13 dagar gammal (Varv C:3 s 205).
 
I generalmönstringsrullan för Vadstena kompani, rote nr 53 Östervarv, sägs dock Jonas Österbom vara 19 år gammal och född i Motala socken.
 
Finns det någon som stött på honom i sin forskning och vet huruvida han var identisk med den Jonas som föddes den 12 juni 1692 i S:t Halla, Motala socken, vars far var soldaten Svdn Ahlgren?
 
Själv härstammar jag från Jonas Österboms son Jonas, född i Östervarv den 21 augusti 1733, men har gått helt bet på vem som var hans mor.
 
Enligt 1727 och 1740 års mantalslängder hette Jonas Österboms hustru Britta. Finns det någon som känner till huruvida hon var identisk med den hustru Brita Jonsdotter som dog i Östervarv den 18 mars 1742, vid 43 års ålder?
 
Jonas Jonsson själv var gift med en Catharina Persdotter, död i Östervarv den 16 januari 1763 vid 28 år och 7 månaders ålder, med vilken han fick dottern Brita (min ana) den 25 juli 1762. Jag har dock inte lyckats finna dem i
vigselboken så kanske kom Catharina från en annan socken?
 
Om någon skulle ha några som helst uppgifter om ovanstående personer så vore jag oerhört tacksam...
 
Mvh,  
 
Christian Juliusson

167
02) Militära rullor / Rulla 1631:6 (Adolf Hårds skvadron)
« skrivet: 2015-06-30, 22:06 »
Hej Bengt,
 
Står det inte in 8bris, dvs i oktober?
 
Mvh,
 
Christian Juliusson

168
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 21 oktober, 2015
« skrivet: 2015-06-29, 09:54 »
Hej,
 
Jag härstammar från en Anna Knutsdotter som, enligt 1695 års dödbok för S:t Åby, var född i Grimstorp, Linderås, omkring år 1635.
 
Där fanns på 1640-talet, enligt mantalslängderna, en Knut Nilsson som jag därför förmodat var hennes far.  
 
I 1646 års mantal nämns en Nils Håkansson i Grimstorp med sonen Anders Nilsson samt ryttaren (?) Knut Nilsson med hustru Ingrid Månsdotter.
 
Finns det någon som känner till huruvida denne Nils Håkansson var far även till Knut Nilsson?
 
Och huruvida denne Nils Håkansson - som var ryttare i Erik Hiertas kompani i början av 1640-talet - var identisk med den Nils i Grimstorp som nämns i 1631 års jordebok och enligt kyrkräkenskaperna var sexman år 1638-1643?
 
Till yttermera visso nämns Nils Håkansson i Grimstorp även i 1629 års kyrkräkenskaper, och då ”min” Knut ska ha bott där redan år 1635 då dottern Anna föddes så skulle han väl rent tidsmässigt passa bra som son till denne - men Nils i Grimstorp var kronobonde, enligt 1628 års tiondelängd, så det kanske är svårt att dra några slutsatser baserat på ägandeförhållandena?
 
Det vore otroligt spännande om någon kännare av bygden kunde hjälpa mig vidare med detta...
 
Med nyfikna och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson
 
(Meddelandet ändrat av Juliusson 2015-06-29 09:55)

169
Skänninge / Äldre inlägg (arkiv) till 19 juni, 2015
« skrivet: 2015-06-19, 19:34 »
http://www.mattiasloman.se/any/index.php?title=Schenbeck_fr%C3%A5n_Sk%C3%A4nning eej Katarina,
 
På rak arm kan jag inte minnas att jag stött på någon Daniel Andersson, men kanske var denne Måns Danielsson en bror till din Anders Schenbeck (se länk ovan)?
 
Mvh,
 
Christian (som också ska se om han kan finna Daniel A)

170
Norum / Norum
« skrivet: 2015-06-05, 13:06 »
Hej,
 
Jag härstammar - via dottern Margareta, född den 6 januari 1785 - från makarna Per Ingesson och Elin Olsdotter i Stenung, Norum socken.
 
Elin Olofsdotter (som dog den 10 november 1811) var född den 2 maj 1752, dotter till Olof Larsson och Regina Helgesdotter (död som änka den 30 juni 1786, vid 73 års ålder) i Stenung.
 
Kanske var Regina dotter till den Helge Jonsson i Stenung Västergård som nämns i 1733 års mantalslängd?
 
Per Ingesson var född den 26 oktober 1750, son till Inge Jöransson (död den 30 april 1764, vid 59 års ålder) och Malin Svensdotter (död den 19 oktober 1756, vid 46 års ålder) i Stenung.
 
Trots idogt letande så har jag gått bet på att finna Inge Jöransson i födelseboken (eller hans hustru Malin!). De gifte sig dock den 3 december 1738 och tycks, av mantalslängderna att döma, ha bott på Stenung Östergård (Malin kan dock ha kommit från Stenung Västergård, där bonden år 1726 hette Sven Månsson, men även i Stenung Uppegård hette bonden Sven, enligt 1726 års mtl).
 
Jag har dock utgått ifrån att han var son till den Jöran Larsson i Stenung som, vid 61 års ålder, begravdes den 9 juli 1721. Enligt mantalslängderna bodde han på samma gård som en Mattis med hustru, och hans änka tycks (av 1726-27 års mtl att döma) ha hetat Barbro (en änka i Stenung med det namnet dog/begravdes den 13 juni 1731, vid 56 års ålder, enligt Släktdata).
 
Jag har dock inte lyckats finna Jöran och Barbro i Norums vigselbok, så kanske kom hon ifrån en annan socken?  
 
Den 2 juli 1693 vigdes emellertid Jöran Larsson i Stenung med Ingeborg Germundsdotter från Askerön, men hon dog några år senare (de fick dock dottern Signe år 1694, som noteras tillsammans med sin far i 1715 års mantalslängd).
 
Finns det någon som i sin forskning stött på dessa personer/gårdar och som skulle kunna hjälpa mig att komma vidare?
 
Det vore otroligt spännande.
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

171
Torsby / Torsby
« skrivet: 2015-05-29, 20:17 »
Hej igen,
 
Jag upptäckte nu, i 1734 års mantalslängd, att Rasmus i Glöskär Västergård hette Simonsson i efternamn.  
 
Han kan alltså inte ha varit son till Erik i Glöskär men möjligen/troligen, eftersom han står skriven för gården i början av 1690-talet när Erik står noterad som under barnen, var han gift med en dotter till denne?
 
Mvh,
 
Christian J

172
Torsby / Torsby
« skrivet: 2015-05-29, 16:26 »
Hej,
 
I en diskussion här på Anbytarforum under Lycke socken har det klarlagts att Anders Månssons första hustru Börta Eriksdotter i Tjuvkil (död före år 1759) var dotter till Erik Rasmusson och Anna Jönsdotter i Glöskär Västergård, Torsby socken.
 
Enligt uppgift ska denne Erik Rasmusson ha avlidit år 1769 vid 74 års ålder, dvs att han var född omkring år 1695.
 
Mantalslängderna är ju ibland lite vanskliga att tolka, men nog borde väl ligga nära till hands att förmoda att denne Erik var son till den Rasmus i Glöskär som bl a nämns i 1692 års mantalslängd (SVAR A0005745_00006)? Och att denne Rasmus i sin tur var son till den Erik i Glöskär som antecknas på raden ovan, med en marginalanteckning som måste förstås som under barnen?
 
Och då vore det ju frestande att tolka denne Erik som identisk med den Erik Eskilsson som - jämte Anders Eskilsson och Tårkil Eskilsson - noteras för Glöskär i 1673 års mantalslängd (A0005730_00112) - och att dessa var söner till den Eskil i Glöskär som noteras i jordeböckerna på 1650-talet (bl a A0055667_00070)?
 
Det som gör det lite extra spännande är att jordeböckerna i marginalen för Glöskär noterar mannen fri för sin tjänst samt länsmannen i Södra Schiberiet fritt på sin lön.
 
Ska detta tolkas som att Eskil i Glöskär var länsman på 1650-talet?
 
Och finns det någon som kan belägga - eller vederlägga - de släktband som jag tolkat fram ur mantalslängderna?
 
Det vore verkligen spännande att få höra från någon kännare av bygden om detta...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

173
Lycke / Lycke
« skrivet: 2015-05-28, 21:10 »
Hej Kenneth,
 
Och jättetack för detta!! Vilken fantastisk koll du har!
 
Himla spännande. Såg nu en uppgift om en Erik Rasmusson i Glöskär Västergård som dog år 1769. Jag förmodar att det är samma person som det handlar om?
 
Varmt tack för detta nya uppslag,
 
Christian J

174
Lycke / Lycke
« skrivet: 2015-05-27, 16:40 »
Hej Britt Marie och Lisbeth,  
 
Och stort tack för era svar. Bra tips detta med dopvittnena! Ska kolla dem.
 
Vad som gör mig lite tveksam, dock, är att jag inte - i mantalslängderna mellan år 1700 och år 1720 - finner någon Erik i Glöskär Västergård som skulle kunna ha varit Börtas far.
 
Vore spännande att veta vad författarna baserade sin uppgift om Börtas hemvist på...
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian

175
Lycke / Lycke
« skrivet: 2015-05-26, 09:52 »
Hej,  
 
Anders Månsson (ca 1711-1785) i Tjuvkil Nordgård var (enligt boken Gårdarna i Tjuvkil, av Åslög Svensson och Evert Samuelsson) gift första gången med en Börta Eriksdotter (död före år 1759) med vilken han bl a fick dottern Gertrud (min ana) omkring år 1746.
 
Enligt nämnda bok (s 43) var Börta Eriksdotter född i Glöskär Västergård.
 
Finns det någon som känner till något ytterligare om henne, och som vet vilka hennes föräldrar var?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

176
Husby / Husby
« skrivet: 2015-05-18, 13:45 »
Hej Leif,
 
Jag har nu äntligen tagit mig för att sätta samman alla mina anor från Dalarna, och då stött på några frågetecken som jag hoppades att du (eller någon annan kännare av bygden) kunde hjälpa mig att reda ut.
 
Min ana Erik Hansson, född år 1618 Smedby, Husby (död år 1679 i Angs Västerbyn, Husby) lär ju ha varit son till kaplanen i Husby, Johannes Georgii Sverdsjöensis. Denne sägs i vissa antavlor ha avlidit ”efter 1624-09-12”. Finns det någon som känner till vad som avses med det datumet, eller som har närmare uppgifter om hans ”karriär” (enligt Muncktells herdaminne, som ju finns tillgängligt i digitaliserad form, ska han ha blivit prästvigd år 1608, t ex, stämmer det?).
 
Erik Hansson lär ha gift sig år 1652 (?) med en Karin Nilsdotter som ska varit född år 1619 i Angs Västerbyn, Husby (död där år 1691). Enligt uppgift var hon ju dotter till en ”Rute-Nils” (och dennes hustru Agneta Andersdotter, född i Forsa, Stora Skedvi), och i vissa antavlor sägs denne vara identisk med Nils Ruuth från Hedemora, mönsterskrivare vid Leksands kompani år 1639-41.
 
Samtidigt har jag förstått att kopplingen till Nils Ruuth nog är långt ifrån säker (och skulle denne verkligen ha bott i Angs Västerbyn år 1619?).
 
Skulle du - eller någon annan kännare av bygden - kunna hjälpa till att reda ut vad som verkligen gäller?
 
Det vore sannerligen toppen!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

177
Rogslösa / Rogslösa
« skrivet: 2015-04-27, 21:17 »
Hej igen,
 
Elin Månsdotter var uppenbarligen syster till Jon Månsson i Hageby, Rogslösa, att döma av detta inlägg här på Anbytarforum av Henrik Mosén:
 
Jon Månssons ursprung är för mig okänt men jag suktar efter kunskap om det. Han har ett antal syskon: 
 
- NN (Elin?) Månsdotter (död 1659), gift med Hans Persson, bonde i Hageby, Rogslösa sn.
 - Jöns Månsson (o1607-1668), bonde i Nederlösa. 
- Anders Månsson (o1620-1651), bonde i Govlösa herrgård, sedan med all sannolikhet i Nederlösa, Normlösa sn.
 - Barbara Månsdotter, belagd som piga i Nederlösa, Normlösa sn, 1640-1641 (och som faster till Jöns Månssons i Nederlösa barn 1640 6/9).
 
 Eftersom även Anders Månsson har en dotter Barbara (Barbro), född 1643 (döpt 19/2) i Govlösa Herrgård, så får man misstänka att namnet förekommer i släkten tidigare. Namnet är nämligen oerhört ovanligt i trakten. Det finns en potentiell far till barnaskaran i en Måns Jönsson i Nederlösa, men namnet Måns är vanligt och inget säger att fadern skulle komma från Nederlösa.
 
Vad tror du om detta? Är det några som du stött på i din forskning, månne?
 
Mvh,
 
Christian

178
Rogslösa / Rogslösa
« skrivet: 2015-04-27, 21:07 »
Hej Lotta, Och stort tack för dina spännande inlägg!
 
Det vore ju fantastiskt om uppgifterna på Geni gick att belägga i riktiga källor. Själv såg jag en uppgift om att en Birgitta Farmansdotter från Örberga socken blev nunna i Vadstena år 1493 (och dog där år 1539). Kanske också en släkting, med lite tur? Namnet Farman är ju inte så himla vanligt...
 
Ska se om jag har några ytterligare uppgifter av intresse.  
 
På återhörande å det snaraste,
 
Christian

179
Allmän historia / Bohusläns norska tid
« skrivet: 2015-04-03, 11:50 »
Hej Patrick,  
 
Och stort tack för uppdateringen.
 
Då är det bara att bita ihop. ;-)
 
Men den som väntar på nåt gott...
 
Mvh,
 
Christian

180
Allmän historia / Bohusläns norska tid
« skrivet: 2015-03-22, 23:40 »
Hej Patrick,  
 
Stort tack!
 
Du vet då allt hur man håller spänningen uppe. ;-)
 
Hoppas att du får (positivt) besked.
 
Allt gott,  
 
Christian

181
Allmän historia / Bohusläns norska tid
« skrivet: 2015-03-22, 09:30 »
Hej Patrick,
 
Har det hänt nåt på bokfronten, tro?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

182
Brun / Bruun / Bruhn / Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2015-03-15, 10:12 »
Hej Ben, Och stort tack för ett fantastiskt spännande källtips!
 
Finns denna copiebog alltså utgiven i sin helhet?
 
Jag undrar om det kan finnas andra gårdar av intresse i den, såsom de gårdar som ägdes av syskonen Helge och Erik Torgersson, gifta med Cecilia Clausdotter respektive Margareta Clausdotter, och vars barn kallade sig Brun redan på 1620-talet?
 
Om man skalar bort de gårdar som Helge Torgersson köpte år 1624, så innehåller hans arvsskifte följande gårdar som kanske kom i boet med hustrun eller utgjordes av hans arvejord:
 
- Kalvö i Forshälla socken.
- Ballembo, Skörsbo, Bäck Västergård och Groröd i Västerlanda socken.
- Rörvik i Stala socken.
- Lilla Staby i Torsby socken.
 
Även Erik Torgersson hade ett stort gårdsinnehav, i dessa och andra socknar...
 
Det vore fantastiskt roligt att kunna reda ut (det eventuella) sambandet mellan dessa Brunar och Sidsel Brun på Morlanda!
 
Liksom du så har jag funderat mycket på vapenskölden. Hoppas ännu att en dag finna en källa även där denna ros över lija förekommer. Känner du möjligen till någon bra bok på området?
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

183
Viby / Viby
« skrivet: 2014-12-30, 13:49 »
Wow!!
 
Jättetack, Bo!
 
Med lyckliga hälsningar,  
 
Christian J

184
Gårdveda / Äldre inlägg (arkiv) till 30 december, 2014
« skrivet: 2014-12-30, 11:34 »
Hej Bo och Sam,
 
Och varmt tack för era snabba och spännande svar.
 
Då visade det sig alltså att detta var ett stickspår för min del  (för år 1755 bodde min Ingrid Persdotter i Viby socken, medan maken Jöns var i Finland), men det är alltid toppen att kunna stänga en dörr...
 
Någonstans, i någon annan småländsk socken, måste ju min Jöns dyka upp till slut.
 
Mvh,  
 
Christian
 
Mvh,
 
 
Christian

185
Gårdveda / Äldre inlägg (arkiv) till 30 december, 2014
« skrivet: 2014-12-29, 19:12 »
Hej,
 
Jag är på jakt efter en gäckande anfader vid namn Jöns (Eriksson?) Källberg som år 1747 dyker upp som knekt i Viby, socken i Östergötland, men som enligt generalmönstringsrullorna var född omkring år 1724 i Småland.
 
Hans hustru hette Ingrid Persdotter, och deras barn föds i Viby år 1748 och år 1751. De hade således gift sig före år 1747, men återfinns inte i Viby vigselbok. Jag har inte heller lyckats finna vilken socken i Småland som min Jöns kom ifrån.  
 
För ett par år sedan fick jag dock ett tips om en Jöns Persson (?) i Stora Bäckeby, Gårdveda socken, som den 29 september 1745 ska ha gift sig med en Ingrid Persdotter, också från Stora Bäckeby (?).
 
Detta skulle ju mycket väl kunna vara rätt par (om nu rullorna eller vigselboken anger fel efternamn på Jöns), men det förutsätter förstås att dessa makar inte bor kvar i Gårdveda efter år 1747.
 
Finns det någon som känner till paret och/eller bygden, och som skulle kunna hjälpa mig att få klarhet i detta?
 
Det vore fantastiskt snällt...
 
Med förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian J

186
Wåge / Wåge
« skrivet: 2014-12-27, 18:22 »
Hej Susanne, Och stort tack för ditt spännande inlägg! Även jag härstammar från denna Wåge-släkt (och har lite funderingar kring ett eventuellt samband med krögaren Sven Andetsson Wåge i Värnamo på 1660-talet), och skulle vara mycket nyfiken på att höra vad du mer vet om släkten?
 
Jag ska efter helgerna samla ihop mina uppgifter till ett mer innehållsrikt inlägg här på AF...
 
Mvh,
 
Christian Juliusson

187
Skredsvik / Äldre inlägg (arkiv) till 26 juli, 2015
« skrivet: 2014-12-09, 09:05 »
Hej Britt-Marie och Agneta,
 
Och STORT tack för detta! Visst måste det vara så...
 
Fantastiskt! Då kan vi ta nya tag med denna släktgren! ;-)
 
Med varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian

188
Skredsvik / Äldre inlägg (arkiv) till 26 juli, 2015
« skrivet: 2014-12-08, 15:44 »
Hej,
 
Jag har kört fast på en Johanna Olsdotter (död i Kamperöd, Skredsvik, den 2 oktober 1853) som den 24 april 1829 gifte sig med Herman Mårtensson (1802-1871) i Kamperöd, Skredsvik.
 
Enligt husförhörslängden var hon född den 27 april 1810 i Skredsvik, men jag går helt bet på att finna henne i födelseboken.
 
Vid vigseln år 1829 sägs hon komma från Berg, Skredsvik.
 
Finns det månne någon som stött på detta par, och som löst mysteriet med Johanna Olsdotters ursprung?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

189
Titlar och befattningar / Rustmästare
« skrivet: 2014-12-08, 15:34 »
Hej igen,
 
Skrev förstås fel i mitt inlägg ovan: Min ana var rätteligen mönsterskrivare vid Värmlandskompaniet... innan han blev regementsskrivare.
 
Mittåt,
 
Christian J

190
Titlar och befattningar / Rustmästare
« skrivet: 2014-12-08, 15:32 »
Hej,
 
En av mina anor var rustmästare vid Värmlandskompaniet av Upplands ryttare i slutet av 1650-talet, innan han år 1660 blev befordrad till regementsskrivare vid nämnda regemente.
 
Jag har trots idogt letande inte lyckats belägga honom i rullorna före år 1657 (trots att han omnämns i domboken år 1653 som mönsterskrivare), men i en infanterikompani från Värmland fann jag till slut i 1653 års rulla en rustmästare med samma - lite ovanliga - namn.
 
Jag förmodar att rustmästare - mönsterskrivare - regementsskrivare inte var en omöjlig karriär (?), men problemet är att denne rustmästare ännu noteras för infanterikompaniet i 1654 års rulla, då ju min ana enligt domboken ska ha varit mönsterskrivare.
 
Känner något till något exempel på en person som fyllt båda dessa funktioner parallellt eller överlappande?
 
Kan det vara möjligt att han, utöver tjänsten som rustmästare, även fick ta ansvar för mönstringsrullorna av någon anledning?
 
Och hur vanligt var det egentligen att man hoppade mellan infanteriet och kavalleriet?
 
Det vore jättespännande att få höra från någon expert om detta...
 
Med nyfikna och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

191
Allmän historia / Bohusläns norska tid
« skrivet: 2014-11-25, 22:34 »
Hej Patrick,  
 
Och tack för detta. Då får det bli en födelsedagspresent istället... ;-)
 
Ska hålla ögonen öppna efter dina uppdateringar här.
 
Allt gott,  
 
Christian

192
Allmän historia / Bohusläns norska tid
« skrivet: 2014-11-24, 23:15 »
Hej Patrick,
 
Och stort tack för detta boktips! Sannerligen spännande!
 
Tror du att boken kommer inom de närmaste veckorna?
 
Det låter ju som en perfekt julklapp... :-)
 
Med nyfikna hälsningar,  
 
Christian J

193
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2014
« skrivet: 2014-10-21, 12:26 »
Hej Erik,
 
Vilket jättejobb som du lagt ner. Många spännande uppgifter och teorier!
 
Vi måste helt klart se på detta med färska ögon, och inte låsa oss till Fryxell och Lagerborg.  
 
Vi måste också förstås hålla oss till de källor som finns, och där upptäckte jag nu - av en slump - att Glumserud ska nämnas i Värmlands dombok år 1605, Göta Hovrätt s 5 (??), allt enligt de inscannade lapparna på Ortnamnsregistret (SOFI).
 
Var detta känt tidigare, månne?  
 
Eller kan det där finnas nya ledtrådar av värde (även om Göta Hovrätt, mig veterligen kom till år 1634 och det därför måste vara en renoverad domboken från Värmland som avses)?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

194
Sorsele / Sorsele
« skrivet: 2014-10-03, 15:59 »
Hej Constantius,
 
Och STORT tack för länkarna till tidigare inlägg! Jag med stort intresse lusläsa allt i helgen.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian (som alltså, som han befarade, slog in en sedan länge öppnad dörr med detta...)

195
Sorsele / Sorsele
« skrivet: 2014-10-03, 15:11 »
Hej Susann,
 
Och stort tack för denna bekräftelse!
 
En liten vild tanke: Om nu Maria Eliasdotters mor var igenkommen från Ångermanland, så kanske hon bott i Västerbotten (Sorsele?) tidigare...och då kanske Maria rentav är född där, och inte i Ångermanland?
 
Enligt en uppgift på nätet (dock utan källhänvisning) var Maria dotter till en Elias Andersson, född år 1704 i Lycksele.
 
Finns det något som känner till nåt ytterligare kring detta?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

196
Sorsele / Sorsele
« skrivet: 2014-10-03, 09:04 »
Hej,
 
Med risk för att kanske röra till denna diskussion, eller slå in en öppen dörr, men jag har för mig att Maria Eliasdotters far beskrivs som en båtsman, av lappsk nation, från Ångermanland i Ossian Egerbladhs bok om släkter i Sorsele (har tyvärr inte tillgång till mitt exemplar f n, men vill minnas att det står såhär, och att Maria skulle vara född år 1732).
 
Då kanske det finns fler ledtrådar i båtsmanslängder, sameforskningen eller liknande?
 
Jag tog - efter fyndet ovan - en nyfiken titt i mantalslängderna för Grundsunda, och där fanns på 1730-talet en Elias Jonsson med hustru - men Marias far hette alltså Elias Andersson?
 
I sådant fall är ju Elias Jonsson ett stickspår...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

197
Edenius / Edenius
« skrivet: 2014-09-30, 11:28 »
Hej,
 
Nils Nilsson i Edane ersätts i mantalslängderna i mitten av 1650-talet av en Börje med hustru. Det ligger väl nära till hands att identifiera denne med den ovan nämnde mågen Börje Bryntesson, gift med Marit Nilsdotter (död 1720).  
 
Min ana Marit, som enligt dödboken alltså var halvsyster till Jordan Edenius och således inte dotter till Nils Nilsson i giftet med Birgitta Bengtsdotter) måste således ha varit född senast i mitten av 1630-talet för att ha varit giftasvuxen omkring år 1655. Kanske därför inte så konstigt om hon beskrivs som gammal (109 år) i dödboken?
 
Och om Nils Nilssons änka Dordi Knutsdotter var Marits mor, så bör hon således ha varit född omkring år 1610.  
 
Dordi var, enligt inlägget ovan, dotter till Knut Halstensson och Ingeborg Bryntesdotter i Strand.  
 
Rent tidsmässigt skulle en Ingeborg född ca 1580 (för att ha en dotter född ca år 1610) passa väl som dotter till länsmannen Brynte Salomonsson i Strand (Knut Halstensson sägs enligt uppgift på internet, dock utan källhänvisning, ha varit son till en Hallsten Andersson i Hällsbäck, Gillberga - och en man vid det namnet nämns faktiskt där i 1540 års skattelängd - så kanske ”gifte han sig” till gården Strand?).
 
Knäckfrågan är ju om ovanstående teori kan bekräftas (eller vederläggas) genom uppgifter i kyrk- och domböcker från den tiden?
 
Har Dordi Knutsdotter påträffats i dödboken, t ex? Rentav med åldersuppgift?
 
Är det känt huruvida prästen Nils Nilsson Edenius (1633-1670) i Karlstad var hel- eller halvbror till Jordan Edenius (född år 1624)?
 
I samtliga mantalslängder från år 1642 till mitten av 1650-talet noteras Nils Nilsson med hustru för Edane. Han står alltså inte som änkling i någon längd, vilket väl får tolkas som att han gift sig med Dordi Knutsdotter senast 1642?  
 
Men kanske finns det i domboken andra ledtrådar kring detta - eller kring Marit Nilsdotters syskonskara?
 
Det vore fantastiskt spännande om någon kännare av bygden och denna släkt kunde hjälpa till att reda ut detta.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

198
Eda / Eda
« skrivet: 2014-07-16, 14:41 »
Hej Elisabeth,
 
Och STORT tack för det tipset!
 
Trevlig sommar,
 
Christian J

199
Eda / Eda
« skrivet: 2014-07-16, 11:46 »
Hej,
 
Jag är på jakt efter en Alex(ander) Johansson med en hustru vid namn Klara som hade en slakteributik i Åmotfors på 1930-talet. Butiken övertogs av deras son Olle Johansson, vilken någon gång före år 1944 (då deras dotter föddes) gifte sig med min mormor, Ruth Johansson från Bohuslän.
 
Finns det någon med tillgång till hembygdsböcker eller liknande som känner till var denna butik låg någonstans? Eller som i sin forskning rentav stött på dessa personer, och råka veta mer om dem?
 
Särskilt nyfiken vore jag på att få veta var i Åmotfors som Olle och Ruth bodde år 1944...
 
Alla tips och upplysningar rörande ovanstående skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

200
Rogslösa / Rogslösa
« skrivet: 2014-07-14, 11:43 »
Pharman Jonsson (död år 1690) i Källstad förekommer här och var, även här på Anbytarforum. Jag har på internet funnit olika, mer eller mindre fantasifulla, uppgifter om hans ursprung.
 
Av Dals häradsrätts protokoll av den 13 februari 1662 framgår dock att frälsebonden Farman Jonsson i Källstad hade en halvbror vid namn Per Hansson i Hageby och att deras gemensamma mor var saliga Elin Månsdotter, salige Jons i Hageby efterleverska. I protokollet omnämns även salige Hans Persson, Farmans styvfader.
 
Det förefaller således som att Pharman Jonsson var son till Jon i Hageby och dennes hustru Elin Månsdotter, och att den sistnämnda efter makens död gift om sig med en Hans Persson.
 
Är dessa personer kända sedan tidigare, tro?
 
Och är det, som jag utgått ifrån, Hageby i Roglösa som avses...eller finns det någon mer närliggande alternativ?
 
Det vore fantastiskt roligt om någon kännare av bygden kunde lösa denna gåta...
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

201
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2014
« skrivet: 2014-04-09, 22:18 »
Hej igen Katarina,
 
Och varmt tack för detta!
 
Jag tog en snabb titt i dödboken, och den 12 augusti 1727 dog (eller begravdes?) en Anna Persdotter i Särsta, 88 år gammal.
 
Är hon identisk med den Anna Persdotter som du nämner, tro?
 
Hennes ålder tycks stämma väl, och just i Särsta bodde ju Joris Philipsson (död år 1743, vid 85 års ålder) så i sådant fall skulle hon väl passa väldigt bra in som mor till honom?
 
Jag menar, i domboken 1698 omnämns väl Lars Svensson hustru uttryckligen som Joris Philipssons Moder och inget annat?
 
Då är ju frågan om denna Anna Persdotter går att följa vidare. Fanns där t ex en lämplig Per i Solberga med vars dotter Philip Jorisson kan ha gift sig år 1661?
 
Eller kom Philip med hustru och barn inflyttandes från Säter omkring år 1660, och noteringen i 1661 års kyrkräkenskaper avser något annat än en brudkrona?
 
Något snårigt, minsann, men mycket spännande... ;-)
 
Med vänliga och djupt tacksamma hälsningar,
 
Christian

202
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2014
« skrivet: 2014-04-08, 22:55 »
Hej igen Katarina,
 
Vilket spännande fynd!
 
I 1698 års mantalslängd nämns bara en Anders Joensson i hela Torsåker socken, och det är en Anders Joensson i Solberga. Och mycket riktigt, den 4 oktober 1691 gifte sig en Anders Joensson från Särstad med Karin Larsdotter från Solberga!
 
Denna Karin var väl således dotter till Lars Svensson, eller hur?
 
En annan möjlighet är ju att Philip Jorisson av någon anledning inte nyttjade bröllopspengarna år 1657, utan gifte sig först år 1661 (och att åldersuppgiften i Joris Philipssons dödsnotis är något överdriven)?
 
Det skulle ju förklara varför han benämns som styvson till Lars Svensson i domboken...om det nu inte räckte, som sagt, med att hans styvmor var omgift med denne?
 
Vet du förresten vad 1698 års mål handlade om?
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian

203
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2014
« skrivet: 2014-04-08, 20:55 »
Hej Katarina,
 
Och stort tack för snabbt och spännande svar!
 
Ja, ett andra gifte skulle kanske förklara varför inte också Joris Philipsson står omnämnd som styvson i 1691 års kyrkräkenskaper...
 
Vad som ställt till det lite för mig är att Philip Jorisson nämns, tillsammans med sin far Mäster Joris och dennes hustru, i 1660 års mantalslängd för Nisshyttan i Säter socken - och att han då noteras utan någon hustru!
 
Jag fick inte ihop det med att han skulle ha gift sig redan år 1657, men det stämmer ju väl med ett omgifte år 1661 om första hustrun dog ung (kanske i barnsäng?). Kanske gifte han sig till Torsåker år 1661 (han nämns inte i 1661 års mantalslängd för Nisshyttan)?
 
Av domboksuppgifter från Säters rådhusrätt och magistrat (som jag fått från den gode Leif Olofsson i Säter, stort tack igen!) framgår att Philip Jorisson bodde i Nisshyttan även den 12 augusti 1658, då han döms för tumult i staden tillsammans med sin bror Klas Jorisson. Han nämns även i domboken den 20 juli 1657, då han gått emellan i ett gräl mellan sin bror Klas Fransos och en Johan Håkansson, så det verkar väl som att om han gifte sig år 1657, så borde det ha skett i de trakterna?  
 
Det verkar dock inte som att kyrkräkenskaperna för Säter ännu digitalisérats, tråkigt nog...
 
Som sagt, det är en del att kolla närmare. Men spännande är det! ;-)
 
Mvh,
 
Christian

204
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2014
« skrivet: 2014-04-08, 09:08 »
Hej,  
 
Masmästaren Philip Jorisson (Francois) i Torsåker gifte sig av allt att döma år 1657 (han fick enligt uppgift bidrag till bröllopspenningar den 26 augusti det året), men mig veterligen är hustruns namn ännu inte känt?
 
Kanske har jag nu snubblat över en ledtråd som kan ger svar på detta:  
 
I 1691 års kyrkräkenskaper omnämns nämligen Peter Philipsson som ”styvson” till Lars Svensson i Solberga(Torsåker LI:1, SVAR bild-id: C0032318_00086). Strax efter noteras f ö skräddaren Joris Philipsson.
 
Detta torde ju innebära att Lars Svensson gifte om sig med änkan efter Philip Jorisson (som dog år 1665), och denne Lars dyker faktiskt mycket lämpligt upp i Solberga - med hustru - i 1667 års mantalslängd.
 
Lars med hustru noteras för Solberga ännu i 1697 års mantalslängd, men är borta ur 1698 års mantalslängd. För Lars Svenssons del förklaras detta av att han dog år 1697, vid 65 års ålder (han var alltså född ca år 1632, vilket passar bra med att han ska ha gift sig omkring år 1666-67).  
 
Hans hustru har jag (ännu) inte funnit i dödboken, så kanske försvinner hon ur mantalslängden av åldersskäl? Eller så flyttar hon till något av sina barn?
 
Finns det någon som har stött på denne Lars Svensson i sin forskning, och som kanske i en dombok eller liknande sett uppgift om vad hans hustru hette?
 
Det vore oerhört spännande om någon med bättre kännedom om bygden kunde hjälpa till att få en lösning på denna gåta.
 
Med nyfikna och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

205
Hej Börje,
 
Ja, det börjar arta sig... :-)
 
Jag rotade raskt vidare, och fann faktiskt en Lars Persson i Ihalais (1674) som - om man får spekulera - skulle kunna vara far till Jöran Larsson.
 
Han dök upp i Friederich von Hartigers kompani, mönstringsrulla av den 1 augusti 1674: Bönderna Lars Persson (ryttare var sonen Mats Larsson) och Knut Andersson (ryttare var sonen Hans Knutsson) i Ihalais (A0053897_00460).
 
I övrigt har jag funnit följande:
 
Rou 1648-49: Knut Thomasson Ihalain (A0055040_00218) samt Mårten Persson Suteri (?).  
 
Mönsterrulla 12 augusti 1651 för Fabian Berndes kompani: Bönderna Knut Tomasson Ihalain och Jöran Hendersson Hietamies (A005637_00034) i Ihalais.
 
RoU 1679: Bönderna Olof Ihalain och brodern Thomas i Ihalais (A0054889_01057).
 
Med tanke på att vår dragon hette Thomas Jöransson Gädda, så lurade jag på om det kan finnas något samband med nämnde Thomas Knutsson i Ihalais?
 
Kanske var Jöran Persson gift med den dotter till denne, eller ättling till den Jöran Hendersson Hietamies som nämns år 1651 (om man tillåts spekulera)?
 
Kanske kan vi gemensamt spåna fram mer kring detta?
 
Mvh,
 
Christian

206
Hej igen,
 
Den hemsida som Constantinus hänvisade till visade sig ju vara en smärre guldgruva. ;-)
 
Jag fann där bl a följande om folket i Ihalais by:
 
Kvarntullslängd 1638:
 
Knut Tomasson
Christer Nilsson
Christer Larsson
Jöran Ihulainen
 
 
Mantalslängd 1649:
 
Knuth Thomasson med sin hustru
Lars Olsson Wiehlainen (?) med sin hustru
Christer Larsson son
Dragoner:
Mårten Persson med hustru
Per Mårtensson
 
Mantalslängd 1654:
 
Thomas Knutsson (dragon) med sin hustru
Per Mårtensson Sieter (?) (dragon)
Gertrud, dragonhustru
Knut Hindersson Hietamies (dragon)
 
Det vore förstås toppen om det även - någonstans - fanns några jordeböcker eller längder från den andra hälften av 1600-talet? För om nu rusthållaren Lars Jöransson (1716) var son till Jöran Larsson (1700), så var rimligen den sistnämnde född omkring år 1660.
 
Men om inte annat så framgår det ju ovan att det var gott om dragoner i Ihalais by... ;-)
 
Mvh,
 
Christian

207
Hej Constantinus,
 
Och STORT tack för detta!
 
Nu börjar det brännas... ;-)
 
Rusthållaren Lars Jöransson (1716) skulle ju passa bra som son till denne Jöran Larsson - och som bror till Thomas!
 
Himla spännande,  
 
Christian J

208
Hej Erik,
 
Och STORT tack för att du redde ut detta!
 
Jag tog nu en nyfiken titt i Boskaps- m fl längder för Lappvesi socken (odaterad, men rimligen från omkring år 1630), och där fann jag faktiskt - i just Ihalais by - en Thomas Ihalain, en Jöran ibm samt en Knut ibm (A0021566_00109).
 
Det känns som lite mer än ett sammanträffande att såväl namnet Thomas som Jöran dyker upp där. Nåt samband med Thomas Jöransson Gädda tycks ju ligga nära till hands, eller?
 
Frågan är om det går att reda ut detta närmare? Känner du möjligen till om några mantalslängder eller liknande för Karelen under sent 1600-tal finns tillgängliga i digital form?
 
Jag fann f ö nu Thomas Jöransson (som nr 55, dock utan gård angiven) redan i 1712 års mönstringsrulla. Han tillhörde då ryttmästare Thomas Åmans kompani som mönstrades i Anjala den 25 september 1712. Han bör således ha varit född senast år 1695...
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian
P.S Stort tack också för dina spännande inlägg om Hans Ersson i Stensund, Sorsele (en annan av min svärfars anor)! D.S

209
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-03, 13:03 »
Hej igen,
 
Simon i Uggelsäter var bevisligen länsman, i varje fall vid sekelskiftet!
 
Detta framgår uttryckligen av landskapshandlingarna (årliga räntan) för år 1601, där - i marginalen till Västra Uggelsäter, i avkortningslängden under rubriken Länsmans och öde gårdar - noteras Simon i Uggelsäter, länsman i Näs härad (A0051155_00135).
 
Frågan är förstås om han är identisk med den ryttare Simon i Uggelsäter som nämns på 1570-talet...eller rentav en son till denne?
 
Mvh,
 
Christian

210
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-02, 16:32 »
Hej igen,
 
Enligt mina noteringar bodde mycket riktigt en Såne i Uggelsäter tidigare.
 
Denne nämns i 1545 års landskapshandlingar (1545:11, SVAR s 9), och ännu år 1565 (1565:1, SVAR s 1).
 
Namnet Såne är ju rätt ovanligt (liksom namnet Simon), så nog ligger det väl ganska nära till hands att ryttaren Simon Sånesson kom från just Uggelsäter - och var identisk med den hovman/ryttare Simon som du hittade?
 
Rent tidsmässigt skulle ju denne Såne, som alltså skrivs för gården redan år 1545, passa bra in som hans far...
 
Vad sägs om detta?
 
Mvh,
 
Christian

211
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-02, 16:23 »
Hej Marcus,
 
Och stort tack för himla spännande upptäckter, som nog ställer en hel del i ett nytt ljus!
 
Inget hindrar förstås att Simon i Uggelsäter sedermera (på 1590-talet?) blev länsman, men att han åren 1572-77 var ryttare var förstås lite oväntat (även om yrket sedan tycks gå i släkten, med tanke på den Nils Simonsson som du skriver om här ovan, och den ryttargren med Simon Andersson som jag härstammar ifrån)...
 
Jag tog därför en nyfiken titt i militieräkningarna, och den 8 februari 1570 mönstrades - i Tveta socken - en antal värmländska ryttare. Några hemorter för ryttarna nämns tyvärr inte, men bland de som mönstras finns en (enda) vid namn Simon, och det är en Simon Sånesson (A0063676_00008).
 
Denne finns f ö inte med bland de värmländska ryttare som mönstrades - i Kils socken - den 17 mars 1569...
 
Just efternamnet Sånesson fick mig att haja till, för nog var väl en Såne skriven för Uggelsäter i landskapshandlingarna och skattelängderna före det att vår Simon dyker upp där(måste kolla mina gamla anteckningar)?
 
Skulle således hovmannen Simon kunna ha varit barnfödd i Uggelsäter?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

212
Hej Helene och Maud,
 
Och stort tack för dessa tips och upplysningar.
 
Även systern Hulda hamnade visserligen i Norge, och fick en son där, men han hette inte Anders Magnus...hmm...
 
Ska kolla hfl på nytt, och undersöka när föräldrarna dog.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian

213
Hej igen,
 
Jag tog en nyfiken titt i Ellis Island-databasen, och där fanns faktiskt en J A Wallin som ankom till New York år 1894, och då var 25 år gammal (dvs han var född år 1869)!
 
Kanske han utvandrade till USA ändå, således. Men via Norge?
 
Jag kunde nämligen inte finna honom i den norska folkräkningen år 1900...
 
Mvh,
 
Christian J

214
Hej Helene,
 
Och STORT tack för snabbt och spännande svar!
 
Ska kolla hfl.
 
Men detta torde förklara varför två av hans systrar sedermera flyttade till Norge...
 
Varmt tack för hjälpen,
 
Christian J

215
Hej,
 
I april 1891 utvandrade Jöran Albin Wallin (född den 17 mars 1869 i Kamperöd, Skredsvik socken) till USA, enligt husförhörs- och utflyttningslängden.
Finns det någon med tillgång till US Census, passagerarlistor eller liknande som skulle kunna hjälpa mig att reda ut vart han tog vägen?
Det vore fantastiskt spännande.
 
Med nyfikna hälsningar,
Christian Juliusson

216
Örberga / Örberga
« skrivet: 2013-07-29, 18:27 »
Jag menade förstås 1693 års dombok...
 
Mvh,
 
Christian J

217
Örberga / Örberga
« skrivet: 2013-07-29, 18:14 »
Hej igen,
 
I 1658 års mantalslängd noteras en Nils Eriksson med hustru Mariet Persdotter för en gård i Säby, Örberga socken.
 
Det torde väl kunna vara föräldrarna till Kerstin Nilsdotter och hennes syskon Lars och Gertrud, eftersom modern hette Maria Persdotter?
 
Och kanske var Nils Eriksson son till den Erik Svensson i Säby som noteras alldeles före Nils och hans hustru i 1658 års längd (på din eminenta hemsida, Henrik, återfinns f ö en Nils Eriksson, ung dräng i Säby, Örberga som 1650-10-27 gifter sig i Normlösa socken med en Kerstin Larsdotter i Bredgården, vilket väl torde innebära Mariet/Maria Persdotter var hans andra hustru)?
 
Är i sådant fall något mer känt om denne Erik Svensson?
 
I den nätbaserade Rättelser och tillägg till er bok om östgötska riksdagsmän nämns emellertid en Gertrud Nilsdotter, den 23 juni 1672 gift med en Måns Nilsson som dog år 1703 i Hageby, Rogslösa socken, som möjlig dotter till riksdagsmannen (nr 221) Nils Håkansson i Västerlösa, Rogslösa socken. Detta eftersom Gertrud vid vigseln år 1672 sägs komma från just Västerlösa.
 
Är hon således inte identisk med den Gertrud Nilsdotter i Hageby som nämns i 1695 års dombok?
 
Eller är Nils Eriksson i Säby en mer sannolik kandidat som hennes far?
 
Attans att jag rest iväg utan mitt ex av riksdagsmannaboken...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

218
Örberga / Örberga
« skrivet: 2013-07-27, 08:46 »
Hej Henrik,  
 
Och stort tack för spännande svar!
 
Jag visste att jag inte borde ha rest på semester utan er fina bok (en riktig guldgruva) med i bagaget... ;-)
 
Mycket spännande med befallningsmannen! Är han känd från annat håll, månne?  
 
Ja,  sannerligen toppenfina uppslag till fortsatt forskning!
 
Allt gott,
 
Christian J

219
Örberga / Örberga
« skrivet: 2013-07-25, 19:06 »
Hej,
 
Vid tinget den 22 februari 1720 uppvisade Anders Persson i Säby, Örberga socken, upp en skrift av den 21 november 1719, enligt vilken hans svärföräldrar Lars Nilsson och Kerstin Nilsdotter i Nytorp till honom överlät deras äganderätt i Säby och Nytorp.
 
Finns det någon som känner till detta par och deras anor?
 
Och är Anders Perssons (första) hustru, NN Larsdotter, redan känd till namnet (är på semester och har rest ifrån mitt exemplar av Östgötska Bonderiksdagsmän)?
 
Det vore fantastiskt om någon kännare av bygden kunde hjälpa mig vidare med detta...
 
I en saköreslängd av den 25 februari 1703 nämns f ö en Lars Nilsson i Säby som får böta för skällsord mot skogvaktaren Anders Olsson i Hofvenäs (?).
 
Det ligger kanske nära till hands att anta, att det är samma Lars Nilsson som avses, eller?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

220
Björnlunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-03-23
« skrivet: 2013-07-04, 12:27 »
Hej igen Peter,
 
Och stort tack igen!  
 
Jag ska med iver se till att få tag i de protokollen.
 
Jag fann förresten i 1560 års landskapshandlingar (1560:3, SVAR s 45) en Anders i Kleva. Kanske var det far eller son till Mikael Andersson d ä?
 
Någon Mikael har jag (ännu) inte hittat där, men år 1568 noteras en Lasse i Kleva (1568:8, SVAR s 48). Måhända var detta min Lars/Lasse von Köllen som år 1571 fick hertig Karls brev på Kleva? År 1578 noteras f ö en frälsebonde vid namn Anders i Kleva (1578.1, SVAR 67)...
 
Himla spännande, alltsammans! ;-)
 
Stort tack och trevlig sommar,
 
Christian

221
Björnlunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-03-23
« skrivet: 2013-07-03, 11:58 »
Hej Peter,
 
Och STORT tack för ett otroligt spännande svar!
 
Jag ska med iver se om jag kan finna Mikael Andersson d ä i landskapshandlingarna, men det vore ju fantastiskt att finna processen i domböckerna.
 
Vilken fullträff!
 
Vet du möjligen omkring vilket/vilka år som processen pågick?
 
Och jag förmodar att det är Daga häradsrätts renoverade dombok som jag ska leta i?
 
Är tyvärr inte så bekant med bygden...
 
Varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian

222
Lillie / Lillie
« skrivet: 2013-07-02, 12:43 »
Hej,
 
Enligt Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden av Jan Eric Almquist tillbytte sig Per Knutsson Lillie (av Löfstad) hemmanet Kleva i Björnlunda socken år 1582. Dessförinnan ägdes det av änkan efter knekthövitsmannen Lars von Köllen, så jag förmodar att det var henne som han gjorde bytet med (men är inte säker).
 
Är det bekant vilken gård som han bytte bort istället?
 
Det finns även en uppgift om en Nils Jönsson till Kleva (död år 1543) som ska ha varit landshövding och tillhört samma släkt (Lillie af Löfstad).
 
Är denna uppgift riktig? Var det i sådant fall med dennes släktgren som Per Knutsson gjorde jordabytet år 1582, eller med von Köllens änka?
 
Det vore fantastiskt spännande om någon kännare av släkten kunde reda ut detta.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

223
Björnlunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-03-23
« skrivet: 2013-07-02, 12:33 »
Hej,
 
Hemmanet Kleva i Björnlunda socken ägdes år 1582 av Per Knutsson Lillie (av Lövstad), enligt Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden av Jan Eric Almquist.
 
Dessförinnan ägdes det av änkan efter knekthövitsmannen Lars von Köllen (död år 1577), men finns det möjligen någon som känner till vilka som ägde Kleva tidigare under 1500-talet?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

224
Ål / Ål
« skrivet: 2013-06-10, 17:52 »
Hej Pär,
 
Och STORT tack för ditt spännande svar!
 
Uppgiften om att Anders Erssons första fru verkligen hette Sara Matsdotter fick också det hela att falla på plats (för då verkar ju uppgiften i Floda dödbok om Per Anderssons föräldrar vara riktig, och detta rimligen vara rätt Per).  
 
Fantastiskt - och mycket spännande (om än tragiskt) med kopplingen till Tönningen!
 
Då ska jag med iver glädjas åt - och rota runt ytterligare kring - mina nya anor i Åls socken. ;-)
 
Varmt tack,
 
Christian J

225
Ål / Ål
« skrivet: 2013-06-03, 13:41 »
Hej,
 
Den 29 september 1763 dog min anfader Per Andersson i Forsgärdet, Floda socken (år 1724 gift med Anna Matsdotter därstädes). Av dödboken framgår att han var född år 1701 i Åls socken, och att hans föräldrar hette Anders Ersson och Sara Matsdotter (i husförhörslängderna för Floda socken anges han dock genomgående vara född år 1702).
 
Jag har tyvärr gått fullständigt bet på att finna honom i födelseboken för Åls socken...
 
I husförhörslängden för Åls socken åren 1712-1731 (bild-id: C0014396_00019) fann jag dock i Kilen en Anders Ersson (född år 1662 och död år 1713) med familj - i vilken ingick en son vid namn Per Andersson, född år 1702 (!) och struken med mariginalnoteringen i Floda (!!).
 
Namnet på Anders Erssons hustru är mycket svårläst (hon tycks heta Anna Ersdotter och vara född år 1667, så kanske är Matsdotter fel i Floda dödbok, eller så har Anders Ersson gift om sig?) men i alla händelser så verkar detta ju onekligen vara min Per Andersson!?
 
Jag vore därför oerhört nyfiken på att höra om någon har någon ytterligare information om denna familj i Kilen, deras anor och öden?
 
Av nämnda husförhörslängd att döma bar Anders Ersson tillnamnet Rolig (?), och hade förutom sonen Per även barnen Anders Andersson (född 1699), Britta Andersdotter (född 1697), Sara Andersdotter (född 1704) och Mats Andersson (född 1706). Det verkar som att Anders Andersson tog över hemmanet efter fadern.
 
Alla tips och upplysningar om Anders Ersson (1662-1713) i Kilen och hans familj skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

226
Svinhufvud i Westergötland / Svinhufvud i Westergötland
« skrivet: 2013-05-08, 22:28 »
Hej Torsten,
 
Och stort tack för att du klargjorde detta en gång för alla, svart på vitt!
 
Jag visste att Kröningssvärds genealogiska tabeller inte var att lita på, men trodde (i min enfald) att åtminstone hans brevregister (som jag fann på internet) var befriat från spekulationer...
 
Skönt att detta retts ut, så att man slipper att rita om släktträdet. ;-)
 
Men, när jag ändå har dig på tråden: Finns det överhuvud taget någonting som man ändå kan lita på hos Kröningssvärd?
 
Jag fann nämligen hos honom en uppgift om att Jöns Danielsson (Svinhufvud) den 10 november 1589 köpte egendomen Bölet i Vika socken, vilken han - jämte en halv kopparsmedja söder om Falun - i november 1596 gav i morgongåva till sin hustru Christina Larsdotter.
 
Kan denna uppgift tas för god, tro?
 
Då jag f n försöker utröna denna Christina Larsdotters öden och ursprung så är denna uppgift av visst värde...
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

227
Hej,
 
Jöns Persson på Risholn, domare över Dalarna år 1544-1564 och svärfar till Daniel Torkelsson (Svinhufvud), anges vanligen vara son till bergsmannen Peder Sjurdsson i Främby, Stora Kopparberg.
 
Jag vill minnas att detta beror på att Jöns, tillsammans med brodern Hans Persson, ägde en av två gårdar i Främby?
 
Vad som nu fick mig att haja till, var dock uppgiften i registret till Diplomatarium Dalecarlicum att Dalafogden Jöns Persson i Wibberboda den 15 juni 1533 fick ett öppet brev på hälften i gården Risholn (den andra hälften ägdes av Jeppe Hansson, vanligen ansedd som svåger till domaren Jöns Persson).
 
Om nu Jöns Persson i Risholn åtminstone år 1533 hörde hemma i Wibberboda, Hedemora socken, skulle det då inte ligga närmare till hands att förmoda att han var son till den Peder Svensson i Wibberboda som var fogde på Garpeberget och Dalkarlarnas hövitsman under kriget mot Danmark år 1521?
 
Rent geografiskt och tidsmässigt (och socialt, eftersom även Peder Svensson innehade ett offentligt ämbete som kanske gick i arv) så skulle det väl stämma fint?
 
Till yttermera visso hade Peder Svensson en son vid namn Jöns Pedersson (!), som anges ha varit fogde i Vibberboda och som lär nämnas år 1528-1547.
 
Vore det fullständigt uteslutet att tänka sig, att denne trots allt var identisk med domaren Jöns Persson, som ju senast år 1537 (enligt DD) var bosatt på Risholn?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

228
Hej Maud och Anders,
 
Och ett innerligt, hjärtligt och STORT TACK för denna fantastiska hjälp!
 
Jag är helt överväldigad - och det kommer också Morfesis släktingar bli.
 
Med varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

229
Hej,
 
Jag försöker att hjälpa en bekant med att finna födelseattesten och ursprunget för en Albert Morfesi (död år 1981 i Queens, New York, enligt SSDI).
 
Enligt uppgift var han född den 12 augusti 1894 i Brooklyn, New York.
 
Hans fullständiga namn lär, enligt hans släktingar, ha varit: Alberto Bernardo Giuseppe Ludovico Morfesi.
 
Finns det någon med tillgång till födelseböcker och/eller census för New York som skulle kunna hjälpa oss vidare, tro?
 
Det vore sannerligen mer än fantastiskt...
 
Med varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

230
Lövånger / Äldre inlägg (arkiv) till 19 juli, 2013
« skrivet: 2013-04-16, 13:00 »
Hej,
 
Anna Holgersdotter (ca 1631-1709) i Fällan, Lövånger , var gift med med riksdagsmannen Hans Hansson därstädes.
 
Hon sägs i vissa antavlor på internet vara dotter till en Holger Östensson, född år 1576 i Kåsböle (tidigare uppgifter om att hennes föräldrar var Holger Holgersson och Anna Larsdotter Bure tycks ha avfärdats).
 
Men vad finns det egentligen för belägg för detta?
 
Jag har sett en uppgift om att en Holger Östensson i Fällan ska nämnas år 1630, men har själv inte lyckats finna honom (i jordeboken för år 1635 och 166 noteras dock en Hangiel Östensson i Fällan, kanske är detta en felskrivning/felläsning och det egentligen är Holger som avses?).
 
Det som ställer till det för mig är att det förekommer en Holger Håkansson i Fällan i landskapshandlingarna åtminstone från år 1602 till år 1628.
 
Vore inte han en lika sannolik kandidat som far till Anna Holgersdotter, eller var han död år 1631?
 
Till yttermera visso noteras f ö dessutom en Holger Tomasson i Fällan, åtminstone från år 1595 till år 1611, om jag har läst rätt.
 
Finns det månne domboksuppgifter eller liknande som styrker att Holger Östensson var far till Anna?
 
Det vore i sådant fall mycket intressant att få ta del av dessa, särskilt som Holger Östensson i vissa antavlor anges vara son till Östen Holgersson i Kåsböle (nämnd där i landskapshandlingarna åtminstone från år 1595 till år 1611, och möjligen son till den Holger Olsson i Kåsböle som nämns i Älvsborgs lösen år 1571) vars hustru var Bureättling.
 
Det vore himla spännande om någon kännare av bygden kunde hjälpa till att reda ut detta...
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

231
Hej,
 
Soldaten Jöns Eriksson Kiällberg  var, enligt generalmönstringsrullorna för Majorens kompani av Östgöta infanteriregemente, född ca år 1724 i Småland.  
 
Någon ort anges tyvärr inte, men han antogs som soldat den 27 april 1747 och året därpå - närmare bestämt den 20 januari 1748 - föddes hans och hustrun Ingrid Persdotters dotter Ingrid i Ålbäcken, Viby socken, Östergötland. Bland dopvittnena finns folk från Kiällgården, Viby socken, samt en soldat vid namn Jöns Vistrand.
 
Jöns Eriksson Kiällberg (som dog redan den 23 oktober 1751 i Finland, möjligen ditkommenderad på fästningsarbete) var alltså gift med en Ingrid Persdotter. De tycks dock inte ha gift sig i Viby socken, av vigselboken att döma, och finns inte heller i mantalslängderna för Viby socken före år 1748.
 
Det är ju onekligen något av en nål i en höstack, detta, men finns det möjligen någon som har stött på en lämplig Jöns Eriksson, född i Småland år 1724 och gift före år 1748 med en Ingrid Persdotter?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

232
Torpa / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2014
« skrivet: 2013-02-07, 11:08 »
Hej Olle,
 
Och STORT tack för detta!
 
Ett himla spännande persongalleri, minsann. ;-)
 
Jag slogs också över kopplingarna till Ekeby socken i Göstrings härad: Dels nämns ju att Kopparhult i Ekeby socken avhysts som äng under Lillieholm, dels nämns att Ringshult en tid lydde under Arrebo i Ekeby socken.
 
Det är ju i Ekeby socken (Börshult) som min gäckande ana Isak Henriksson Räf tycks ha bott år 1661 (se ovan).
 
Fanns det månne något särskilt samband mellan Torpa och Ekeby socknar på den tiden, tro?
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian

233
Torpa / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2014
« skrivet: 2013-02-04, 15:07 »
Hej,
 
1640-talet noteras i mantalslängderna en Hemming Nilsson för Ringshult, Torpa socken (far till den Maria Hemmingsdotter - född år 1641 i Ringshult - som dog i Kisa socken år 1699, gift med löjtnanten Isak Henriksson Räf).
 
Finns det någon som känner till huruvida Hemming Nilsson var son till frälsebonden Nils i Ringshult som noteras år 1617 i landskapshandlingarna (ÖH 1617:1, SVAR s 19)?
 
I ÄL 1571 (SVAR s 10) noteras f ö en frälsebonde Måns för Ringshult, och kallas då herr Sten Banérs landbo. I ÖH 1613:9 (SVAR s 76) framgår att frälsegården Ringshult då tillhörde fru Ebba, herr Stens.
 
Känner någon möjligen till något mer om gårdens histora (den kallas väl sedermera för Liljeholmen?) och de människor som bott där?  
 
I Torpa sockens kyrkoräkenskaper noteras t ex att en hustru Karin i Liljeholmen år 1668 skänkt pengar.
 
Kan hon haft någon koppling till Hemming Nilsson, tro? Var hon månne rentav hans hustru?
 
Alla uppgifter om Ringshult/Liljeholmen och folket som bott där skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson
 
P.S Hemming Nilssons blivande svärson, Isak Henriksson Räf, bodde enligt Göstrings härads dombok år 1661 i Börshult. Det tycks finnas en gård med detta namn såväl i Ekeby socken som i Torpa (?), och jag blir inte klok på vilken gård som avses. Har någon möjligen stött på denne Isak förut? D.S

234
Fryele / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-02-18
« skrivet: 2013-01-30, 10:20 »
Hej,
 
Löjtnanten Isak Henriksson Räf begravdes den 28 juli 1701 i Kisa, Östergötland. Enligt Kisa dödbok (C:1 s 212) var han född år 1616 i Småland, Östbo härad, Fryele socken, Hebbershult by.
 
Något Hebbershult i Fryele har jag inte funnit. Det som tycks ligga närmast till hands (om nu inte prästen rört till det fullständigt, för en tid på 1660-talet bodde Isak Henriksson i ett Börshult, troligen i Ekeby socken eller möjligen Torpa socken?) är byn Hemmershult.
 
Problemet är bara att i Hemmershult bodde på 1610-talet, enligt landskapshandlingarna, en Lasse - som ju svårligen kan vara far till en Isak Henriksson.
 
Däremot bor det under samma tid en Henrik i Öja (Yia), Fryele socken. Denne nämns där åtminstone år 1610-1617, och i 1612 års tiondelängd framgår att han hette Henrik Gummundsson och var ryttare.
 
Till yttermera visso antecknas i Älvsborgs Lösen år 1571 en ryttare vid namn Gumme i Öja, som väl rimligen var far till denne Henrik Gummundsson.
 
Frågan är dock om Henrik Gummundsson i Öja var far till min Isak Henriksson?  
 
Någon annan Henrik finns inte i socknen under den aktuella tiden, av landskapshandlingarna att döma. Och Öja ligger ju tämligen nära Hemmershult...
 
Det vore otroligt spännande om någon kännare av Fryele-bygden kunde hjälpa till att reda ut detta. Kanske finns det uppgifter i domböckerna som skulle kunna lösa gåtan?  
 
Kanske har någon stött på namnet Räf i bygden tidigare, eller namnet Isak?
 
Jag vet att det är många som härstammar från denne löjtnant, och som verkligen skulle uppskatta om det gick att komma vidare med hans anor.
 
Med varmt tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

235
Väderstad / Väderstad
« skrivet: 2013-01-29, 15:04 »
Hej,
 
Min ana Arvid Nilsson föddes i Ryd, Väderstad, den 28 maj 1751 (han flyttade sedermera till Tistorp, Strå socken, där hans son Nils Arvidsson föddes år 1784).
 
Arvids far hette Nils Arvidsson, enligt 1751 års födelsebok, och torde vara identisk med drängen Nils Arvidsson i Väderstad kyrkoby  som den 28 december 1748 gifte sig med änkan Anna Jonsdotter i Ryd.
 
I Väderstad kyrkby  dog, den 13 januari 1734, den unga bonden Arvid Nilsson, 46 år gammal.
 
Denne var således född ca år 1688, och möjligen/rimligen identisk med den Arvid Nilsson i Vahlby, Väderstad socken, som döps den 14 oktober 1688.
 
Det ligger ju lockande nära till hands att se honom som far till den Nils Arvidsson i Väderstad kyrkby som gifte sig år 1748...
 
Finns det någon kännare av Väderstadsbygden som skulle kunna hjälpa mig vidare, och möjligen kunna bekräfta att denna kedja (Nils Arvidsson - Arvid Nilsson - Nils Arvidsson - Nils Arvidsson) är riktig?
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Vad som ställer till det är dels att jag inte hittat Arvid Nilsson (1688-1734) i vigselboken, dels att jag inte hittar hans förmodade son Nils Arvidsson (som år 1751 fick sonen Arvid) i födelseboken.
 
Till yttermera visso fanns det även en Arvid Persson i Blackstad vid den aktuella tiden (nämnd år 1718-1727)...
 
All hjälp med detta skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

236
Fornåsa / Fornåsa
« skrivet: 2012-12-10, 16:59 »
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på ryttaren Claes Claesson på kronohemmanet Tornby i Fornåsa socken?
 
Han nämns där bl a i 1643 års mantalslängd, och jag vore mycket intresserad av varje ytterligare uppgift om hans anor och vidare öden.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

237
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-11-22, 11:56 »
Hej igen,
 
I hopp om att med samlade krafter även få fram mer kött på benen rörande Anders i Mässvik kommer här några valda avskrifter ur landskapshandlingarna:
 
1557:1 (SVAR s 11): Nils och P(er) i Mässvik
 
1566:14 (SVAR s 49): Jon och P(er) i Mässvik
 
1572:2 (SVAR s 11): P(er) och Nils i Mässvik
 
Det vore ju spännande om det gick att få fram ett patronymikon för Anders i Mässvik...
 
I alla händelser tycks ju både Per och Nils ha bott i Mässevik redan i slutet av 1550-talet, så rent tidsmässigt skulle väl Anders kunna ha varit son till någon av dem?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

238
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-11-19, 13:59 »
Hej,
 
Efter en tids grunnande över allt som framkommit på sistone kan jag inte se annat än att vi nu äntligen har funnit the smoking gun. ;-)
 
Kopplingen till Mässvik, Bro socken, verkar säkerställd och styrks av andra källor (i 1633 års jordebok, SVAR s 208, nämns t ex en Amund i Mässevik och en Olof i Mässvikstorp).
 
Eftersom vi dessutom vet att Anders i Mässvik var gift med en dotter till länsmannen Simon Simonsson i Uggelsäter, så är i varje fall jag 100% övertygad om att det är så som Anders Simonssons koppling till Skragge-släkten såg ut...
 
Varmt tack till Carl-Johan och Sven-Ove!
 
Det enda som möjligen återstår är väl att få ihop det hela rent kronologiskt.  
 
Enligt en uppgift (ur herdaminnet?) skulle ju Simon Skragge ha gift sig med dottern till Lars Laurentii efter år 1567.
 
Detta går svårligen ihop med att Simon Skragges sondotter skulle ha hunnit gifta sig med Anders i Mässevik redan i slutet av 1500-talet.
 
Länsmannen Simon (Simonsson) torde vara den Simon som noteras för Uggelsäter i landskapshandlingarna fr o m år 1571 (=tiondelängd för år 1570). Han bör således ha varit född senast omkring år 1550.
 
Kanske kan missförståndet om att Simon Skragge var gift med NN Larsdotter efter 1567, då kyrkoherden Lars Laurentii var död, förklaras med att någon sådan dotter inte nämns i eventuella numera förkomna arvshandlingar - av den anledningen att hon vid den tiden redan var död?
 
I alla händelser vet vi ju att länsmannen Simon (Simonsson), på sina egna och på sina syskons vägnar, förliktes med Björn Jonsson i Glumserud om arv i just Glumserud, så att han bevisligen var dotterson till Lars Laurentii torde det inte råda någon tvekan om.
 
Och om Simon Skragge, enligt legenden, kom till Värmland i Gustav Vasas tid (dvs år 1521-1560) så finns det ju inget som hindrar att han gift sig med kyrkoherdedottern redan på 1540-talet.
 
Eller?
 
När det sedan gäller vår nya ana, Anders i Mässvik, så kanske det även där vore spännande att se vad som kan komma fram?
 
En snabb titt i landskapshandlingarna ger följande vid handen:
 
1582:11 (SVAR s 74): P(er) och Nils i Mässevik
1585:16 (SVAR s 19): Nils och Anders i Mässevik
1601:10 (SVAR s 20): Iören och Anders i Mässevik
 
Ska detta tolkas som att Anders kom till gården mellan år 1582 och 1585? Var han månne son till den P(er) som nämns år 1582? Anders hustru kom ju från Uggelsäter?
 
Av Ingvar Dahls fantastiska hemsida framgår f ö att änkan noteras för Mässevik i 1610 års hjonelagslängd.
 
Ska detta tolkas som att Anders i Mässevik var död då?
 
Det vore himla spännande om vi med gemensamma krafter kunde kasta lite ljus även över denna av våra anor...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson
P.S Återigen enligt Ingvar Dahls avskrifter: År 1540 noteras Marit för Mässvik, och i 1641 års mantalslängd noteras Amund, över 60 år gammal. D.S

239
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-10-26, 15:25 »
Hej,
 
Och tack Sven-Ove för en spännande, tilltalande och högst trolig tanke att Simon Andersson skulle vara son till Anders i Mässvik - och dotterson till länsmannen Simon Simonsson i Västra Uggelsäter!
 
En liten, dum fråga bara:  
 
Brodern Lars Andersson bodde ju i Västra Uggelsäter, enligt domboken. Hur hamnade han där, om han nu kom ifrån Mässvik? Var det arv på moderns sida, tro?
 
Och nu när ryttaren Simon Andersson uttryckligen identifierats som far till Anders Simonson i Västra Sälboda, så tog jag en ny titt i domboksutdragen från Näs häradsrätt år 1631-32.
 
Där framgår dels att han (den 21 februari 1631) lovat att gifta sig med den löskona, Kerstin Matsdotter, som han belägrat. Är detta således modern till Anders Simonsson och hans syskon, månne?
 
Dessutom var han (vårtinget 1632) dömd till döden för dråp på en annan ryttare vid Per Bondessons kompani, vid namn Sven Andersson. Man inväntade dock hovrättens dom i ärendet. Att domen blev friande (eller att han i varje fall undslapp dödsstraff) står ju klart, eftersom han fortsatte sin militära karriär. Men kanske kan hovrättsdomen innehålla ytterligare pusselbitar av intresse? Finns den på Arkiv Digital, tro?
 
Sen kan jag i varje fall meddela att jag nu vet exakt var och när korpralen Simon Andersson avled:  
 
Han stupade den 23 oktober 1642 i slaget vid Leipzig, vilket framgår av 1644 års rulla för Upplands kavalleri (Wrangels regemente, Sven Pederssons kompani, se SVAR: A0053481_00031)!
 
Att sonen Anders Simonsson (som år 1642 alltså var minderårig, enligt domboken) sedermera också gifvit sig uti Konungens tienst (1704 års dombok) stämmer ju utmärkt med den ryttare Anders Simonsson som år 1651-1655 red för Vagge, Ny socken (se inlägg ovan).
 
Himla spännande detta! ;-)
 
Mvh,
 
Christian
P.S En Anund (Amund?) i Västra Uggelsäter noteras f ö i landskapshandlingarna år 1618-22. Var detta kanske - i likhet med namn som Olof och Bryngel - ett arvsnamn inom Skragge-släkten? D.S

240
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-10-23, 16:17 »
Hej igen,
 
Jag har nu med iver läst igenom den spännande texten, och har några små reflektioner.
 
Att Anders Simonssons far, Simon Andersson, var ryttare och dog i fiendeland stämmer ju fint med den ryttare Simon Andersson i Västra Uggelsäter (Peder Bondes kompani) som nämns i 1633 års jordebok (SVAR s 212) och vidare fram till 1643 års jordebok (korpralen Simon). I 1639 års jordebok noteras att ryttaren Simon Andersson besitter hemmanet i Uggelsäter. I 1644 års jordebok (SVAR s 158) noteras dock att änkans tjänare rider för gården.
 
Kan man därför dra slutsatsen att Simon Andersson stupade i fiendeland ca år 1643-1644?
 
I sådant fall, eftersom Anders Simonsson och hans bröder (!) enligt den nya upptäckten, var minderåriga då så kanske hans födelseår (1624) måste revideras? Rimligen är åldersuppgiften i dödboken överdriven, vilket ju inte är ovanligt.
 
Det som ytterligare talar för detta är att ryttaren Simon Andersson år 1631 stod för tinget för mökränkning, och då uppenbarligen ännu var ogift (eftersom han lovade att gifta sig med kvinnan). Då kan han ju inte gärna haft en son född år 1624...
 
Av den nya upptäckten framgår också att Anders Simonsson i Sälboda hade en bror med det ovanliga namnet Bryngel, vilket är mycket intressant. Att han hade fler bröder framgår också, som nämnts ovan.
 
Det sätter därför notisen i Näs häradsrätt av den 6 augusti 1660 i ett nytt ljus (diskuterad i tidigare inlägg) för där framgår uttryckligen att korpralen Olof Simonsson i Uggelsäter hade bröderna Bryngel (!) och Anders (!).
 
Om det är samma brödraskara som avses så har vi väl belägg för Skragge-kopplingen där (Olof Simonsson sägs väl otvetydigt vara av släkten Skragge)?
 
Knäckfrågan är väl vem Anders Simonssons farfar (Anders den gamle) var?  
 
Att han bevisligen ägde 1/6 av Västra Uggelsäter är ju himla lovande... ;-)
 
Vad sägs om detta?
 
Mvh,
 
Christian

241
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-10-23, 14:24 »
Wow!
 
Vilken fantastisk upptäckt!
 
Nästan kusligt hur allt tycks ramla på plats. ;-)  
 
Ska med iver lusläsa i detalj,
 
Christian Juliusson

242
Allhelgona / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2014
« skrivet: 2012-10-02, 14:02 »
Hej igen,
 
I 1722 års mantalslängd för Vistena (då för övrigt den ovan nämnda pigan Britta är borta, vilket stämmer bra med vigseln i Skänninge) antecknas en Per Nilsson med hustru, med noteringen att Erik Persson med hustru brukar gården.
 
Kanske var Erik son denne Per Nilsson, eller gift med en dotter denne?  
 
Men varför finns han då inte i vigselboken?
 
I 1723 års jordbok nämns Per Nilsson, men inte Erik Persson - trots att han enligt födelseboken bodde i Vistena då.  
 
Tyder inte detta på att han var inneboende som måg (eller son?) i gården?  
 
Jordägande tycks han ju inte ha varit...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

243
Allhelgona / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2014
« skrivet: 2012-10-01, 16:24 »
Hej,
 
Socknemannen Erik Persson bodde i Vistena, Allhelgona socken, där han dog den 29 januari 1738. Hans hustru dog där den 22 maj 1737 (hennes namn framgår dock inte av dödboken).
 
När deras dotter Sara föddes den 2 januari 1721, deras dotter Britta föddes år 1731 och deras son Magnus föddes den 26 november 1736 kommer dopvittnena antingen från Vistena eller ifrån Skänninge.
 
Jag har dock inte lyckats finna Erik Persson i vigselboken för Skänninge/Allhelgona, vilket måhända tyder på att han flyttade in till socknen?
 
Han dyker upp i Vistena i 1721 års mantalslängd (men nämns inte i mtl 1718), då tillsammans med sin hustru samt en piga vid namn Britta.
 
Jag har tolkat dopvittnesmönstret m m som att denna Britta var syster till Erik Persson, och att hon var identisk med den Britta Persdotter som den 3 juni 1722 gifte sig med borgaren Anders Hemmingsson i Skänninge, från vilka jag härstammar.
 
Finns det månne någon som i sin forskning stött på denne Erik Persson i Vistena (död 1738), eller hans barn Sara Eriksdotter (född 1721), Britta Eriksdotter (född 1731) och Magnus Eriksson (född 1736), och som känner till något ytterligare om familjen och dess öden och ursprung?
 
Varje liten pusselbit skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med vänliga hälsningar,
 
Christian Juliusson  
(själv från Skänninge och därför extra nyfiken på just dessa anor)

244
Rogslösa / Äldre inlägg (arkiv) till 29 maj, 2013
« skrivet: 2012-09-20, 14:28 »
Hej Christer,
 
Och stort tack.
 
Spännande med besök i Vadstena! Håller tummarna...
 
Beträffande mantalslängderna, så fann jag nu att Per Andersson med hustru Ramborg noteras för Älvestad i mtl 1670, men att änkan hustru Ramborg med styvsonen noteras i mtl 1671.
 
Detta torde väl innebära att Per Andersson dog ca år 1670-71?
 
De rullor som du tipsade om finner jag inte på SVAR (kanske letar jag på fel ställe?) men däremot fann jag andra rullor för Östgöta kavalleriregemente.
 
Där upptäckte jag t ex att Per Anderssons barn ännu i rullan av januari 1676 höll en ryttare, vid namn Anders Svensson, för Elvestad (Patrik Patkulls regemente, Axel Winblads kompani, SVAR s 238). Av rullan av den 14 juli 1674 framgår f ö att det är Älvestad klosterhemman som avses.
 
I rullan av den 14 oktober 1677 dyker dock Staffan Skogvaktare upp och håller en ryttare, vid namn Håkan Persson, för Elvestad (Johan Gripenwalds skvadron och kompani, SVAR s 41). Av rullan av den 25 april 1678 framgår att det mycket riktigt är Ävestad klosterhemman som avses (SVAR s 232).
 
Ska detta förstås som att Staffan Christoffersson Hogg gifte sig med änkan Ramborg Månsdotter i Älvestad någon gång mellan juli 1674 och oktober 1677?
 
Vad gäller äldre innehavare av gården/rusthållet, så har jag hittills bara funnit i 1663 års rulla för Östgöta kavalleriregemente, att bondens tjänare Anders Svensson red för Älvestad (SVAR s 26).
 
Det visar ju att gården/byn redan då höll en ryttare, och eftersom Per Andersson nämns i mantalen för Älvestad redan från 1650-talet så är det kanske troligast att det är han som avses med bonden, men säker kan man kanske inte vara?
 
Skulle man möjligen kunna urskilja just klosterhemmanet i materialet, tro?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

245
Strå / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2013
« skrivet: 2012-09-18, 10:01 »
Hej Christer,
 
Stort tack för dessa nya barn. Kanske finns det spännande dopvittnen där?
 
Casper Hogg dog ju, tragisk nog, i pesten redan år 1711, samma år som han enligt mtl tog över rusthållet...
 
Jag har dock noterat att en Johan Hugg står skriven för rusthållet nr 12 Elvestad i GMR 1712, GMR 1728, GMR 1733 - och i GMR 1739.
 
Det sistnämnda förvånade mig först, eftersom Johan (Staffansson) Hogg ska ha dött år 1733 (se ovan).
 
Via den fantastiska Kristina Edström i Norrköping fick jag dock nu uppgift om en bouppteckning efter en Johan Johansson Hog, rusthållare för rusthåll nr 12 Elvestad, som avled den 4 juni 1763.
 
Den Johan Houg som nämns i GMR 1739 måste således ha varit denne Johan Johansson (= sonson till Staffan Christoffersson Hugg), som jag ser det.
 
Alltså fanns släktgrenen kvar på rusthållet ännu år 1763...och kanske ännu längre?
 
Men hur såg kopplingen till Katorp, Rogslösa socken, ut?  
 
Bodde de där men ändå var ansvariga för rusthållet i Strå?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

246
Herrestad / Herrestad
« skrivet: 2012-09-18, 09:52 »
Hej igen,
 
I mantalslängderna för Lundby, Herrestad socken, har jag nu funnit en Anders Svart år 1665-1673!
 
Han ligger väl därför nära till hands som den Anders (Svensson) Svart som år 1682 gifte sig med Britta Svensdotter i Herrestad, eller?
 
Det som förbryllar mig är noteringen om att Anders Swart haver Lundby (som för övrigt förtecknas alldeles efter Herrestad i längderna).
 
Vad kan menas med detta, tro?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

247
Rogslösa / Äldre inlägg (arkiv) till 29 maj, 2013
« skrivet: 2012-09-18, 09:50 »
Hej Christer,
 
Och stort tack. Spännande tanke att Ramborgs far eller förste make kan ha varit rusthållare där förut!
 
På rak arm har jag sett att Staphan Christophersson noteras för rusthållet Elvestad både i GMR 1684 (nr 6 i Rappes kompani) och i GMR 1687 (nr 6 i Burenschölds kompani).
 
Frågan är om det går att finna äldre uppgifter om rusthållet?
 
Mvh,
 
Christian

248
Strå / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2013
« skrivet: 2012-09-17, 17:06 »
Hej,
 
Under Rogslösa här på Anbytarforum diskuteras f n personer i Älvestad, Strå socken, i slutet av 1600-talet - bland annat hejderidaren Staffan Hogg och hans änka Ramborg Månsdotter.
 
Som tillägg kan nämnas att Staffan (Christophersson) Hogg, förutom sönerna Johan Hogg och Casper Hogg, troligen hade en dotter vid namn Ingiäl:
 En hustru Ingiäl Staffansdotter i Sandby (Hovs socken?) var nämligen dopvittne åt Casper Hoggs dotter Britta, född i Älvestad den 28 januari 1709.
 
Det vore spännande att höra om någon annan har stött på dessa personer...
 
Mvh,
 
Christian Juliusson

249
Rogslösa / Äldre inlägg (arkiv) till 29 maj, 2013
« skrivet: 2012-09-17, 16:20 »
Hej igen,
 
Kanske borde detta skrivas under Strå här på Anbytarforum, men eftersom det hör ihop med diskussionen ovan:
 
Till min glädje fann jag nämligen nu att hejderidaren Staphan Hogg var skriven för Elvestad, rusthåll nr 12 i Vadstena kompani, i GMR 1692 (SVAR s 237, med en marginalanteckning om en kunglig resolution av den 20 april 1691?).
 
Och, till ännu större glädje: I GMR 1699 (SVAR s 317) fann jag att änkan Ramborg Månsdotter med sina barn var skriven för rusthållet (i GMR 1703 noteras Ramborg Månsdotter med sina styvbarn).
 
Där har vi således, svart på vitt, patronymikon för Staffan Huggs hustru Ramborg, änka efter Per Andersson i Älvestad, Strå socken!
 
Skam den som ger sig... ;-)
 
Hon återfinns i mantalslängderna för Älvestad ända till mtl 1711, då det noteras att änkan hustru Ramborg överlåtit rusthållet till sin son Casper Staffansson med hustru...
 
Om hon ännu år 1711 inte hade passerat åldersgränsen för att noteras i mantalslängderna (dvs 60 år?) så bör hon inte vara född före år 1650.
 
Samtidigt tycks det, av de tidigare mantalslängderna att döma, som att hon gifte sig med änklingen Per Andersson omkring år 1667-68. Hon kan således inte ha varit född mycket senare än år 1650 heller.
 
Undrar om hennes ursprung nu går att finna, t ex genom upptäckten av en lämplig Måns med en dotter vid namn Ramborg i mantalslängderna?
 
Eller finns det kanske rentav några bouppteckningar bevarade för Ramborg Månsdotter och/eller någon av hennes makar eller barn, som kan ge mer kött på benen?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

250
Herrestad / Herrestad
« skrivet: 2012-09-14, 11:51 »
Hej Olle,
 
Och STORT tack för detta!
 
Du hade faktiskt tipsat mig förut om Svarte Sven, men då var jag så fast i tanken på Sven Andersson i Herrestad att jag inte fick ihop det.
 
Nu har jag dock upptäckt att det fanns (minst) ytterligare en Anders Svensson i Herrestad:  
 
Den 5 juli 1674 vigdes nämligen en Anders Svensson i Herrestad med Anna Svensdotter i Svälinge vid Herrestad kyrka. Kanske var han gift tidigare, för redan den 20 juni 1673 döps Johan och Anna, Anders Svenssons och hustru Brittas barn i Herrestad, som voro tvillingar (i födelseboken den 9 juni 1675 har Anders Svensson f ö ett svårläsligt tillnamn som jag får till Saxens, se Herrestad C:1 s 54, SVAR s 38).  
 
Min ana tycks dock i alla händelser genomgående kallas Anders Swart i födelseboken (t ex den 25 februari 1683 då sonen Sven döps), kanske just för att skilja honom från den andre Anders Svensson i Herrestad?
 
Jag börjar därför misstänka att den sistnämnde var son till Sven Andersson i Herrestad och att min Anders Svensson (Svart) bara var ingift i gården.
 
Enligt dödboken skulle ju Anders Swart vara född ca år 1655 (å u).
 
Därför skulle din Svarte Sven i Roglösa som den 28 december 1653 gifte sig med Kerstin Johansdotter i Bårstad passa fint som far till Anders Swart, rent tidsmässigt - och även rent geografiskt ligger han ju nära till hands...
 
Himla spännande!
 
Kanske mantalen för Bårstad kan vittna om huruvida Erik Olsson (som år 1658 gifte om sig med Svarte Svens änka) hade en styvson vid namn Anders?
 
Eller så kanske RoU för Herrestad (som jag ännu inte tagit mig an) kan ge fler ledtrådar till när/hur Anders Swart dyker upp där?
 
Ja himla spännande är det, om än något snårigt...
 
Varmt tack,
 
Christian

251
Rogslösa / Äldre inlägg (arkiv) till 29 maj, 2013
« skrivet: 2012-09-13, 14:31 »
Hej Olle,
 
Och stort tack för detta tips!  
 
Jag hade ett svagt minne av att jag i domböckerna stött på en Casper kring Omberg (när jag letade efter mina anor i Västra Tollstad) men kom inte ihåg hur efternamnet stavades... ;-)
 
Ja, namnet är ju onekligen ovanligt, och det är ju i viss mån även Christopher, så kanske går det att komma vidare här.
 
Sen återstår det ju förstås att se om namnet Casper kom in i släkten via Staffan Hugg eller hans hustru Ramborgs släkt...
 
Allt gott,
 
Christian

252
Herrestad / Herrestad
« skrivet: 2012-09-13, 14:22 »
Hej,
 
Finns det möjligen någon som har koll på rusthållarna i Herrestads by  under 1600- och 1700-talen?
 
Jag härstammar från flera, bl a rusthållaren Anders Andersson i Herrestad, död den 22 maj 1737 vid 47 års ålder (dvs född ca år 1690).
 
Han var son till rusthållaren Anders Svensson Swart i Herrestad (död den 31 oktober 1727, vid 72 års ålder) och dennes hustru Brita Svensdotter (död den 13 januari 1717, vid 76 års ålder). De vigdes i Herrestad den 28 maj 1682, och fick bl a den ovan nämnde sonen Anders, född den 28 maj 1690.
 
I mtl 1658-1660 noteras en Sven Andersson (sedermera begravd 1679-05-01) med hustru Lisbet Håkansdotter (död före år 1665, enl mtl) för Herrestad.
 
Finns det någon som känner till huruvida detta är föräldrarna antingen till Anders Svensson Swart eller hans hustru, Brita Svensdotter?
 
Till yttermera visso ger Anders och Brita en av sina döttrar namnet Lisbeta (mtl 1704).
 
Anders Svensson Swart dyker upp som sexman (sockenstämmoprotkoll av den 2 mars 1703) tillsammans med en Eric Svensson i Herrestad.  
 
De står också noterade för samma rusthåll, nr 18 i Vadstena kompani, i GMR åren 1692-1703 (i GMR år 1719 och år 1728, då Anders Svart efterträtts av sin son Anders Andersson, kallas Eric Svensson f ö för gamle ryttaren, och kanske red även Anders Svart en tid för rusthållet; i GMR år 1687 för Burenschiölds kompani, rusthåll nr 13, noteras nämligen Anders Svensson för Herrestad).  
 
Rusthållaren Eric Svensson i Herrestad, som förekommer i kyrkböckerna redan på 1680-talet, gifte (om) sig den 12 oktober 1702 i Strå kyrka med en Anna Hansdotter och fick med henne bl a sonen Lars Ericsson, född i Herrestad den 31 augusti 1712 (sedermera rusthållare i Herrestad och död där år 1784). Bland dopvittnena återfinns bl a Jöns Svensson i Herrestad.
 
Eric Svensson i Herrestad dog den 28 september 1734, vid 81 års ålder (dvs född ca år 1653).  
 
Kyrkoföreståndaren och socknemannen Jöns Svensson i Herrestad dog den 12 augusti 1741, vid 72 års ålder (dvs född ca 1669).
 
Just år 1669, närmare bestämt den 27 juni, föddes en Jöns i Herrestad, son till ovan nämnda Sven Andersson och dennes hustru som då hette Segrid.
 
Vi är således tillbaka till samme Sven Andersson som nämnts ovan...
 
Är det möjligt att han var far även till Eric Svensson, tro, och att denne således var en äldre (halv)bror till Jöns Svensson - och till Anders Svensson Svart eller dennes hustru Brita Svensdotter?
 
Dopvittnesmönstret talar möjligen för det:  
 
Den 15 juni föddes Jöns Svenssons son Jöns i Herrestad (i marginalen har noterats: vid tillnamn Härstedt, reste 1732 uti maj månad till Uppsala Academie). Bland dopvittnena återfinns bl a Eric Svensson och Sven Ericsson i Herrestad.
 
När Eric Svenssons dotter Brita föddes den 17 april 1709 återfinns - som första dopvittne - Jöns Svensson i Herrestad, och när Eric Svenssons son Hans föddes den 17 november 1710 är - förutom Anders Svensson - hustru Maria Andersdotter, Jöns Svenssons dopvittne.
 
Var detta bara ett uttryck för grannsämja, eller finns det blodsband som förenade?
 
Det vore fantastiskt spännande om någon Herrestads-kännare kunde kommentera, komplettera och kanske korrigera ovanstående...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson
 
P.S I mtl 1652 noteras en Anders Larsson för Herrestad. Ännu i mtl 1647 skrivs en Anders med hustru för Herrestad. Var detta månne fadern till Sven Andersson, som ju dyker upp där i mtl 1658, tro? D.S

253
Rogslösa / Äldre inlägg (arkiv) till 29 maj, 2013
« skrivet: 2012-09-13, 11:04 »
Hej,
 
Jag fann nu följande på en hemsida om Narbäck. En gammal by i Holaveden (www.bergstorp.se/scg/images/stories/pdf/Narback.pdf):
 
Vid hösttinget i Åby den 1 oktober 1691 anklagade nämndemannen Hans Rafvaldsson i Syllerstorp ryttaren Lars Jonsson i Erstorp för att denne över-fallit honom i Narbäck. Hans Rafvaldsson var i sällskap med hejderidaren Staffan Christophersson samt nämndemännen Jöns Jonsson i Haningetorp och Lars Nilsson från Stubben.
 
Det måste väl vara samma hejderidare som avses, och Staffan Huggs patronymikon således ha varit Christophersson (jfr Olles fynd av den prästvigde sonen Christophorus Hough ovan)?
 
Vet någon var han hörde hemma någonstans, innan han bosatte sig i Kartorp, Rogslösa?
 
Jag tänkte att han och Ramborg kanske gift sig där (om det nu inte var i Strå, förstås, där vigselböckerna saknas före 1688)...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

254
Rogslösa / Äldre inlägg (arkiv) till 29 maj, 2013
« skrivet: 2012-09-13, 09:59 »
Hej igen,
 
Ja, det vore ju spännande om det fanns en koppling till släkten Häckner! ;-)
 
Jag tog förresten en nyfiken titt på Ramborgs begravningsnotis av den 20 september 1711, och där stod ju uttryckligen död i farsoten samt dess son Casper vid sin hustru och 2ne barn (Strå CI:1 s 212, SVAR s 126).
 
Tragiskt men spännande!
 
Jag tittade också i mantalslängderna för Älvestad, Strå, och i mtl 1671 noteras hustru Ramborg med styvsonen. Kanske var Per Andersson redan död då (eller så var han för gammal för att noteras i längderna)?
 
Jag hittade en del annat också, men det tar jag upp under Strå  framöver.
 
Beträffande släkten i Häckenäs, så fann jag att Erik med hustru noteras i mantalslängderna redan på 1640-talet (t ex mtl 1644).
 
Av dödboken den 30 november 1666 framgår också att Måns Larsson mycket riktigt var far till Eriks hustru, Brita Månsdotter (...begravdes Måns Larsson, Eriks svärfar i Häckenäs, Rogslösa C:1 s 120, SVAR s 77).
 
Om sedan Brita verkligen var mor till Nils Eriksson återstår förstås att reda ut. Erik kan ju ha varit gift flera gånger...
 
Någon vigselnotis för Erik Persson och Britta Månsdotter har jag inte funnit, men de kan ju ha gift sig före år 1633.
 
Det vore väldigt spännande om någon stött på dessa personer i andra källor, såsom domböckerna eller landskapshandlingarna, och kunde kasta nytt ljus över detta och folket i Häckenäs i början av 1600-talet.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

255
Rogslösa / Äldre inlägg (arkiv) till 29 maj, 2013
« skrivet: 2012-09-12, 16:22 »
Hej igen Christer,
 
Och stort tack igen!
 
Ramborg är alltså den mor som avses i Caspers vigselnotis (sin mors piga), om jag förstått det hela rätt?  
 
Toppen!
 
Du råkar inte ha något patronymikon på Ramborg?
 
Namnet Casper är ju inte så vanligt, menar jag...
 
Och hur är det med folket i Häckenäs?
 
Har du ytterligare pusselbitar även där?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

256
Rogslösa / Äldre inlägg (arkiv) till 29 maj, 2013
« skrivet: 2012-09-12, 09:20 »
Hej,
 
Stort tack Olle, för de spännande uppgifterna om släkten Houg. Jag har stött på hejderidaren Staffan i domböckerna, men hittills har han bara dykt upp å yrkets vägnar. Mycket intressant att få veta mer om hans familj.
 
Och stort tack Christer, för uppgifterna om Ramborg. Jo, vi har haft en del mailkontakt om de senare generationerna i denna släktgren, men jag hade för mig att vi då hade kört fast. Toppen med dödsdatum (vet du om hon dog i pesten?) och uppgiften om hennes första make, även om jag är lite förvirrad över hur hon har flyttat runt.
 
I mtl 1688 fann jag ingen Per Andersson med hustru i Älvestad, Strå socken, men dock i mtl 1668. Där heter hustrun mycket riktigt Ramborg.  
 
Det verkar som att Per Andersson gift (om) sig med Ramborg omkring år 1667, för ännu i mtl 1666 heter hustrun Karin. Hon är rimligen densamma som den hustru som i mtl 1659 för Älvestad kallas Karin Nilsdotter, och möjligen identisk med den piga med samma namn som noteras hos Per Andersson och hustru Marit Nilsdotter (!) i Älvestad i mtl 1658.
 
Efter Per Anderssons död ska alltså Ramborg ha gift sig med Staffan Houg och flyttat med sitt/sina barn till Katorp, Rogslösa socken. Och efter Staffans död ska hon sedan ha flyttat tillbaka till Älvestad, Strå socken, där hennes söner Caspar och Johan bodde år 1707 respektive år 1712?
 
Stämmer det?
 
Detta kanske snarare hör hemma under Strå, men när dog egentligen Per Andersson? Kan Ramborg verkligen, rent tidsmässigt, vara mor till Caspar Staffansson Hugg som gifte sig år 1707?  
 
Och är den Johan Houg, död 1733 9/3 på Kartorp, Rogslösa s:n 56 år gl (och vars hustru hette Elisabeth Jönsdotter) som Olle funnit identisk med den Johan Hugg som gifte sig år 1712?  
Han skulle i sådant fall vara född ca år 1677.
 
Men det är klart, om Per nämns redan i mtl 1658 så bör han väl vara född senast på 1630-talet, och mycket väl ha dött i början på 1670-talet (efter år 1668 men före år 1677)...
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian
P.S Tänk om lika mycket spännande gick att få fram om släkten i Häckenäs? Håller tummarna... D.S

257
Rogslösa / Äldre inlägg (arkiv) till 29 maj, 2013
« skrivet: 2012-09-11, 16:47 »
Hej,  
 
Den 16 juni 1695 vigdes drängen Per Nilsson från Hageby, Nils Erssons son ibm, och pigan Ingiel Persdotter, hejderidaren Mons. Staffans styvdotter i Kartorp, morgongåva 40 lod silver och 2 ducater  (Rogslösa C:2 s 327, SVAR s 173).  
 
Nils Ersson i Hageby var, enligt 1672 års mantalslängd, gift med en Karin. I Rogslösa dödbok finns hon som begravd den 26 april 1708, och kallas då ”Karin Jonsdotter”.  
 
Jag har därför identifierat paret som följer: Den 11 januari 1663 vigdes Eriks son i Häckenäs med Joen Månssons dotter i Hageby, Karin (Rogslösa C:1 s 26, SVAR s 23).
 
Till yttermera visso står Erik Persson i Häckenäs skriven i mtl 1661 med hustrun Britta (vilken enl mtl 1658 hette Månsdotter) samt sonen Nils (samtidigt står Jon Månsson och hustrun Elin Olsdotter skrivna för Hageby ännu i mtl 1662, men har ersatts av Nils och hustru Karin i mtl 1663).
 
Finns det någon som i sin forskning stött på till Erik Persson och Britta Månsdotter i Häckenäs, och som känner till deras ursprung?
 
Kan Britta Månsdotter t ex vara dotter till den Måns Larsson i Häckenäs som enligt uppgift dog/begravdes den 30 november 1666?
 
Beträffande hejderidaren Staffan (Hugg) i Kartorp, så begravdes han den 19 februari 1699 begravdes, 56 år gammal (SVAR s 256).
 
Finns det någon som känner till honom och hans familj lite närmare, och som råkar veta vem som var mor till Ingiel Persdotter?  
 
Hon hette rimligen Ramborg, för så kallas Staffans hustru i 1687-1690 års mantalslängder (hon omnämns som änka i mtl 1700 men är borta i mtl 1704).  
Hon var ju uppenbart tidigare gift med en Per NN, men var kan hon ha kommit ifrån?
 
Alla tips och upplysningar om ovanstående skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

258
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2013
« skrivet: 2012-08-30, 09:18 »
Hej Hans,
 
Och varmt tack för ditt spännande inlägg!
 
Stort tack för uppgiften om Måns Börjessons första hustru och hans övriga barn.
 
Jag fann nu också att Måns syster Karin i Förmo begravdes i februari 1701, så det råder väl ingen tvekan om att Måns verkligen var son till Börje Månsson i Förmo (vilken enligt mtl hade en dotter vid namn Karin, se inlägg ovan).
 
Ja, detta med dopvittnesmönster är ju vanskligt. Kopplingarna kan ju ha sett ut på olika sätt. Men, för att ge en helhetsbild:
 
När Måns och Ingeborgs son Joen döps år 1680 är hela skaran av dopvittnen Bengt i Bötinge, Jon i Stålefall (?), Per Jönsson, Gudmund Håkansson, hustru Malin Usandra, hustru Ingeborg i Bosmark, Kerstin Jönsdotter och en Ingri Håkansdotter.
 
När sonen Anders döps år 1684 är Per i Kårarp och hustru Ingeborg i Bosmark dopvittnen.
 
Säger dessa namn dig någonting?
 
Det var ju olyckligt att en annan Ingeborg Håkansdotter var gift med Erik Andersson i Bosmark, även om som sagt syskon ibland ges samma namn. Och kanske dyker hon upp som dopvittne av just den anledningen. Men samtidigt finns det ju en Ingri Håkansdotter som dopvittne år 1680. Kan hon möjligen vara nyckeln till gåtan?
 
Eller finns det andra talande dopvittnen när dottern Kerstin döps år 1677?
 
Sätter ett litet frågetecken bakom Bötinge-kopplingen så länge...
 
Vad gäller Börje Månsson i Förmo, så tycks han dyka upp där omkring år 1659, vid närmare eftertanke. I mtl 1658 noteras en Lars Ersson med hustru Ingeborg (efternamnet svårläst) för Förmo, och i mtl 1659 noteras Måns Bryngelsson och Börje Månsson. I mtl 1660 står Börje med hustru för gården.
 
Hur ska detta tolkas, tro?
 
Jag tog en titt i 1640-talets mantalslängder för Åsbo men kunde på rak arm inte se namnet Bryngel någonstans...
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian

259
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2013
« skrivet: 2012-08-29, 08:55 »
Hej igen,
 
Som tillägg kan jag nämna att jag hittat vigseln mellan Måns i Förmo och Ingeborg Håkansdotter. De gifte sig den 26 oktober 1679 (C:1 s 87).
 
Den 30 mars 1680 föds deras son Joen i Förmo. Dopvittnen var bl a en Gudmund Håkansson och en Ingri Håkansdotter (och en hustru Ingeborg i Bosmark)..
 
Den 30 juni 1684 föds så deras son Anders (!). Dopvittne var bl a hustru Ingeborg i Bosmark.
 
Det verkar väl således som att denne Anders är min ana, far till Börje Andersson (född år 1719, se inlägg ovan), och att hans föräldrar mycket riktigt var Måns Börjesson och Ingeborg Håkansdotter?
 
Kul!
 
Det verkar också som att min teori om att Ingeborg Håkansdotter kom från Bötinge kan stämma.  
 
I 1683 års mantalslängd noteras nämligen Håkan med hustru och sonen Gudmund (!) för Bötinge - rimligen densamme som dopvittnet år 1680.
 
Alla uppgifter om Håkan Börjesson och Margareta Månsdotter i Bötinge skulle därför tas emot med största tacksamhet!
 
Jag fann förresten även, i 1653 års mantalslängd, att Börje i Förmo hette Månsson i efternamn. Han noteras för Förmo tillsammans med en Måns Bryngelsson.
 
Finns det någon Åsboforskare som känner till om denne Måns Bryngelsson var Börjes far?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

260
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2013
« skrivet: 2012-08-28, 14:40 »
Hej,
 
Genom ett tidigare inlägg av Hans Egeskog här på Anbytarforum den 29 juli 2011 blev det klarlagt att Anders Månsson i Kårby (far till bl a min ana Börje Andersson, född i Kårby den 28 juni 1719) var son till Måns Börjesson och Ingeborg Håkansdotter i Förmo, att döma av bl a dopvittnesmönstret.
 
Finns det någon som känner till något ytterligare om detta par?
 
I 1662 års husförhörslängd noteras en Börje med hustru Kerstin samt barnen Måns (!) och Karin i Förmo. Det noteras också att sonen Måns var ryttare.
 
Börje i Förmo nämns i 1661-1665 års mantalslängder, men i mtl 1666 har han ersatts av sonen (?) ryttaren Måns. Även hustru Kerstin med dotter Karin nämns, ännu i mtl 1668.
 
Det verkar således som att Börje i Förmo avlidit år 1665, alternativt passerat åldersgränsen för att uppräknas i mantalslängden.
 
Är hans patronymikon känt? I mtl 1658 noteras en Lars Ersson med hustru för Förmo...
 
I 1672 års mantalslängd noteras Måns Börjesson med hustru Bengta Joensdotter i Förmo. Om uppgiften ovan om att Anders Månssons mor hette Ingeborg Håkansdotter är riktig, så måste således Måns Börjesson sedermera gift om sig.
 
I 1662 års husförhörslängd noteras för övrigt en Håkan med hustru Margareta och dottern Ingeborg (!) i Bötinge. Av 1661 års mantalslängd framgår att Håkan hette Börjesson och att Margareta hette Månsdotter. Även Håkans svärmor, hustru Elisabet, nämns i sammanhanget.
 
Detta skulle väl möjligen kunna vara den Ingeborg Håkansdotter som enligt uppgift var gift med Måns Börjesson? Men hur hamnade makarna då i Kårby?
 
Finns det månne någon som i sin forskning stött på dessa personer och som skulle kunna kasta lite ljus över det hela?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

261
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-06-25, 09:56 »
Hej,
 
Jag har funnit ytterligare en pusselbit, som nog förklarar hur Anders Simonsson från Västra Uggelsäter hamnade i Vagge, Ny socken (där han är belagd i domboken i början på 1660-talet).
 
I rullorna för Upplands kavalleri (Johan Mauritz Wrangels regemente, Jonas Anderssons kompani) omnämns nämligen fr o m år 1651 att Germund Olofssons tjänare, Anders Simonsson red för Vagge (se t ex SVAR:  A0053630_00033 och A0053652_00034).
 
Den 12 juli 1654 utkommenderades Anders Simonsson till Tyskland (han mönstrade i Stockholm den 14 juli 1654, se A0053659_00013) och omnämns som utkommenderad även i rullan av den 26 februari 1655 (A0053665_00041).
 
Det verkar som att Johan Mauritz Wrangels regemente åtminstone i februari 1656 befann sig i Marienburg, men i övrigt känner jag inte till exakt var man befann sig dessa år. Det kanske finns någon som vet mer om detta?
 
I alla händelser vet vi nu att en Anders Simonsson var ryttare för Vagge i varje fall från år 1651-1655.
 
Det vore väl mycket av en slump om detta inte var vår Anders Simonsson som sedan nämns där i domböckerna på 1660-talet, och som sen hamnar i Sälboda?
 
Och om han varit ryttare, så kanske det förklarar att han lyckats hålla sig under radarn, dvs att han inte nämns i mantalslängderna?
 
Han nämns ju (som det förefaller, se inlägg ovan) ännu år 1637 i Västra Uggelsäter, men sen blir det tyst - fram till dess att han alltså år 1651 dyker upp som ryttare i Vagge, om min teori stämmer.
 
Kanske var han ryttare någon annanstans dessförinnan?
 
Vore mycket spännande att få höra vad ni tror om detta.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

262
Lycke / Lycke
« skrivet: 2012-06-12, 17:20 »
Hej,
 
Min ana Lars Torbjörnsson kom ifrån Bremnäs, Lycke socken, när han år 1767 gifte sig med Margareta Markusdotter från Hällebäck, Norum socken (enligt en obekräftad uppgift var han född år 1742 i just Bremnäs).
 
Jag har på internet funnit uppgifter om en Torbjörn Persson (född 1709 i Bremnäs Nedergård, död 1764 i Bremnäs Östergård) som med hustrun Karin Persdotter från Bremnäs Östergård (1708-1766) bl a hade en son vid namn Lars.
 
Finns det någon som känner till huruvida denne Lars är identisk med min ana?
 
Om så är fallet, skulle Lars Torbjörnssons antavla - åter enligt olika uppgifter på internet - se ut som följer:
 
1 Lars Torbjörnsson, född år 1742 (?).
 
2 Torbjörn Persson (1709-1764)
3 Karin Persdotter (1708-1766)
 
4 Per Torbjörnsson (-1744)
5 Sofia Persdotter
 
6 Per Hansson
7 Anna Eriksdotter
 
12 Hans Persson, klockare (nämnd 1682)
13 NN Eriksdotter
 
24 Per Hansson, kyrkvärd (-1671)
25 Anna (nämnd 1682)
 
26 Erik Eskilsson (1635-1700)
27 Elin Nilsdotter (1640-1700)
 
Det vore himla spännande om någon kunde bekräfta, korrigera eller komplettera ovanstående...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

263
Skänninge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 augusti, 2012
« skrivet: 2012-06-05, 14:27 »
Hej,
 
År 1719 trädde min ana, drängen Anders Hemmingsson, fram inför Skänninge rådhusrätt och begärde burskap, vilket beviljades. I november samma år gifte han sig i staden med ärliga pigan Britta Olsdotter, som dock gick bort tämligen snart (den 2 februari 1721).
 
Av rådhusrättens protokoll den 18 februari 1721 framgår att borgaren Anders Hemmingsson kommit överens med sin svärmor, Karin Torstensdotter, om arvet efter sin avlidna hustru. Då Anders Hemmingsson, som en tid i början av 1720-talet verkade som stadstjänare i Skänninge, även kallas för borgaren Nils Olofssons svåger bör hustrun Britta ha varit syster till denne Nils.
 
Den 3 juni 1722 gifte Anders Hemmingsson om sig i Skänninge med pigan Britta Persdotter vilken, av dopvittnesmönstret att döma, möjligen var syster till en Erik Persson i Vistena. Familjen tycks ha bott på Backen i Brokvarteret, vilket jag tolkat som Pukebacken (intill i mantalslängden noteras f ö en Jonas Hemmingsson som även dyker upp som dopvittne i familjen).
 
Britta Persdotter avled i juni 1737, och Anders Hemmingsson gifte om sig på nytt år 1741 med en Margareta Andersdotter, änka efter borgaren Petter Breberg i Skänninge. Man tycks då ha bott på Follingegatan. När även den hustrun avled år 1751 hölls bodelning, och sedan försvinner Anders Hemmingsson lika spårlöst som han en gång dök upp i källorna...
 
Något hemvist anges ju (tyvärr) inte för Anders Hemmingsson när han år 1719 sökte burskap. Kanske ska det tolkas som att han redan hörde hemma i staden? Enligt husförhörslängden var han född år 1685, men det verkar inte stämma riktigt.
 
Finns det någon som i sin forskning stött på ovanstående personer, och som skulle ha några idéer eller ledtrådar rörande Anders Hemmingssons ursprung och vidare öden?
 
Känner någon möjligen till en lämplig Hemming i bygden som skulle kunna ha varit hans far? Eller en lämplig Olof, med hustrun Karin Torstensdotter, i Skänninge som kan ha varit hans första svärfar?
 
Alla tips och upplysningar rörande detta skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Eftersom jag själv är född och uppväxt i just Skänninge känns det extra frustrerande att ha en sådan gäckande anfader där... ;-)
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

264
Vänersborg / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2012
« skrivet: 2012-05-24, 15:14 »
Hej,  
 
Finns det någon som i sin forskning stött på en släkt vid namn Root (eller Roth) i Vänersborg under 1600-talet?  
 
Jag har i mantalslängderna funnit en Hindrich Root (år 1665-1672), en Hans Root (1673-1674) och en Jon Root (1673-164, möjligen densamme som nämns i en bänklängd år 1685).
 
Jag har även, i mantalslängderna för Åmål, funnit en Hans Root (år 1655-1666), en Jon Root (år 1666), en Olof Root (år 1666) en Jacob Rooth (år 1674 och 1681), samt i början av 1700-talet en Torbjörn Roth.  
 
Den sistnämnde var bror till min ana, proviantmästaren m m Anders Hansson i Rud, Arvika socken, Värmland. De hade även en bror vid namn Olof Hansson Roth som i slutet av 1600-talet var tullare i Eda socken, Värmland (möjligen identisk med den Olof Root som nämns i Åmål år 1666?).  
 
Eftersom bröderna hette Hansson ligger det ju nära till hands att förmoda att ovan nämnde Hans Root var deras far (och att denne först bodde i Åmål och sedan flyttade till Vänersborg).
 
Finns det någon som vet hur det förhåller sig med detta, eller som har uppgifter om andra personer med namnet Root/Roth i Vänersborg vid den aktuella tiden?  
 
Det vore fantastiskt spännande om någon kännare av bygden kunde hjälpa mig vidare med detta.  
 
Med nyfikna och varmt tacksamma hälsningar,  
 
 
Christian Juliusson

265
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på en släkt vid namn Root (eller Roth) i Åmål stad under 1600-talet?
 
Jag har i mantalslängderna funnit en Hans Root (år 1655-1666), en Jon Root (år 1666), en Olof Root (år 1666)  en Jacob Rooth (år 1674 och 1681), samt i början av 1700-talet en Torbjörn Roth.
 
Den sistnämnde var bror till min ana, proviantmästaren m m Anders Hansson i Rud, Arvika socken, Värmland. De hade även en bror vid namn Olof Hansson Roth som i slutet av 1600-talet var tullare i Eda socken, Värmland (möjligen identisk med den Olof Root som nämns i Åmål år 1666?).
 
Eftersom bröderna hette Hansson ligger det ju nära till hands att förmoda att ovan nämnde Hans Root var deras far.
 
Finns det någon som vet hur det förhåller sig med detta, eller som har uppgifter om andra personer med namnet Root/Roth i Åmål vid den aktuella tiden?
 
Det vore fantastiskt spännande om någon kännare av bygden kunde hjälpa mig vidare med detta.
 
Med nyfikna och varmt tacksamma hälsningar,
 
 
Christian Juliusson

266
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-03-05, 17:09 »
Rättelse: Det ska vara 1660 års dombok med sina syskon (dvs ur Näs häradsrätt, se ovan), inte 1665 års dombok, som avses i mitt sista stycka ovan.
 
Jag blev lite ivrig, där... ;-)
 
/Christian

267
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-03-05, 17:07 »
Hej Marcus och Carl-Johan,
 
Och stort tack för dombokstipsen och -avskrifterna!
 
Stort tack också till Jan länken till din blogg.  
 
Vagge-Anders är onekligen - av domböckerna att döma densamme som Sälboda-Anders, född i Västra Uggelsäter. Den saken är klar.
 
Och det är nog genom domböckerna som vi äntligen kan föra detta i mål...
 
Det finns t ex i Grums häradsrätts protokoll i mars 1693 (AIa:3 sid 66- 67) ett mål som berör en dotter till Daniel Simonsson Skragge(!), gift med mönsterskrivaren Gustaf Carell, och en skuld på 550 daler: ...Carells hustrus och samarves faders Daniel Simonsson Skragges egendom som ska varit nedgrävit i Valnäs....
 
En Daniel Simonsson Skragge har således bevisligen existerat!
 
Undrar i vilka orostider som detta gods grävdes ner?
 
Ligger detta Valnäs nära Huggenäs, tro?
 
Och vad vet man i övrigt om denne mönsterskrivare Gustaf Carell?
 
För övrigt har jag funnit ännu en pusselbit till problemet med dubbel-Anders:  
 
I RoU år 1631-1637 (bunten för Närke, SVAR s 331-332) finns en mantalslängd från år 1637.  
 
I denna uppräknas, förutom Simon och Pär i Uggelsäter, även en Anders Simonsson i Uggelsäter.  
Lite längre ner nämns f ö även en Bryneel Jönar (?) i Uggelsäter och en ryttaredräng i Västra Uggelsäter.
 
Någon Anders Simonsson i Ugglesäter har jag dock inte hittat i 1635 års mantalslängd (RoU). Förutsatt att den gängse 12-årsgränsen för mantalslängder tillämpades i Värmland skulle detta kunna tolkas som att denne Anders just passerat åldersgränsen omkring år 1636, och således var född ca år 1624!
 
Värt att notera är också att någon Anders Simonsson inte nämns i mantalslängderna för Uggelsäter förrän år 1654 (år 1653 nämns en Anders, dock), medan däremot en Simon Simonsson nämns där från år 1641 och framåt.
 
Utan att röra till det med fler spekulationer: Skulle inte 1641 års Simon Simonsson kunna vara (en äldre?) bror till 1637 års Anders Simonsson - och den sistnämnda flyttat iväg (p g a gifte, t ex) före år 1641, kanske till Ny socken där vår Anders Simonsson sedermera dyker upp i källorna?
 
Och kanske är den Anders Simonsson som nämns i mantalslängderna för Uggelsäter år 1654-1671 - och i 1665 års dombok med sina syskon - en son till 1641 års Simon Simonsson, och således brorson till Vagge-Anders?
 
Vad sägs om detta?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

268
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2012
« skrivet: 2012-02-24, 16:46 »
Hejsan,
 
Ja, en sammanfattning och en tidsbestämning vore nog bra. Jag hjälper gärna till, även om många andra i denna diskussion känner till både släkten och bygden bättre än jag.
 
1660 års domboksnotis är ju en bra utgångspunkt, även om den i sig väcker vissa frågor. Någon son vid namn Daniel Simonsson nämns t ex inte, trots att en sådan enligt uppgift ska ha levt år 1633-1669. Hur ska man förklara det, tro?
 
Det finns dock, som jag ser det, ytterligare ett problem som återstår att lösa innan det är dags att glädjas och gå vidare, och det är problemet med dubbel-Anders.
 
Vad jag menar är det faktum att en Anders Simonsson med hustru nämns i mantalslängderna för Västra Uggelsäter år 1654-1664 - rimligen den som nämns i 1660 års notis, och som då köpte andelar i gården av sina systrar, på samma sätt som korpralen Olof (1664) och Bryngel (1665) antecknas i mantalslängderna för Västra Uggelsäter - samtidigt som en Anders Simonsson, enligt Jösse häradsrätts protokoll, år 1661 bodde i Vagge, Ny socken - där ju min Anders Simonsson i Västra Sälboda, död år 1709, lär ha bott.
 
Kan detta verkligen röra sig om samma person?  
 
I mantalslängderna för Vagge finns Anders Simonsson inte alls med år 1661 (!), år 1662 noteras han där (märkligt nog som ogift, trots att hans son Jonas ska ha fötts redan år 1657?) med anteckningen räntar i marginalen, år 1663 noteras han (åter som ensam boende?) med en marginalanteckning som jag tolkar som niutter, och i 1664 års mantalslängd är han borta, ersatt av en Erland.
 
I 1661-1662 års mantalslängder finns det en änka vid namn Gertrud i Vagge. Jag har sett en uppgift tidigare i denna diskussion om att min Anders Simonsson hjälpt en änka i Vagge och så kommit intill gården.
 
Kan detta vara den änkan, och marginalanteckningarna om att han räntar/njuter ska förstås som att han bara brukar gården (och därför står noterad utan sin familj) men att han bor kvar i Västra Uggelsäter vid den tiden - och han först senare på allvar bosatte sig i Vagge?
 
Har någon stött på den typen av anteckningar förut?
 
Sälboda-Anders finns i Vagge åtminstone år 1664-1676, men år 1677-1680 bor han i Stommen, Ny socken, innan han år 1686 får fasta på Västra Sälboda, Gunnarskog socken, enligt Jösse häradsrätts protokoll att döma. Kan han ha bott i Uggelsäter dessförinnan?
 
Innan jag fått rätsida på detta kan jag inte riktigt andas ut... ;-)
 
Finns det någon som kan bringa klarhet i detta?
 
Med nyfikna och tacksamma hälsningar,
 
Christian

269
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2012
« skrivet: 2012-02-23, 08:52 »
Hej Gunnar,
 
Och stort tack för detta!
 
Tipset - som jag fick man min goda vän och släkting Kristina Edström i Norrköping - om Näs häradsrätts protokoll visade sig ju vara en riktig fullträff!
 
Här har vi ju, svart på vitt, hela syskonskaran: Olof, Bryngel, Brita, Ingrid och - den gäckande - Anders!
 
Alla barn till Simon Simonsson i Västra Uggelsäter som då (år 1660) var avliden.
 
Ja, jisses... ;-)
 
Nu ska väl ändå bitarna börja falla på plats?
 
Med smått överlyckliga hälsningar,
 
Christian

270
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2012
« skrivet: 2012-02-22, 13:38 »
Hej Kent och Elisabeth,
 
Mycket spännande ledtrådar, båda två.
 
Jag fann nu, på http://www.protsv.fi/ths/finne/tuomiokirjapoiminnat/Tuomiokirjapoiminnat1366-187 8.pdf, följande notering från mars 1699:
 
s 148v - Lensm:n uti Oriwesi Henrich Ollenqvist inlade en lista på den förtäringh, som till fångars och
slåtsbetientes underhåldh oppegådt, då de till honom anlendt, på det han på wederbörl. orth finge sökia sin
refusion. Fölliande personer hade bekommit sijne måhlstijder: Agneta Grelsdotter ifrån Ruåwesi, slåtsknechten,
Päilax ryttaren, Henrich Jöransson Wessari ifrån Ruåwesi, Gustaf Kuhl, Erich Skragge, 2:ne pijgor, sålldaten
Michell Mattsson, Matts Mattsson i Hirfwijerfwi, Kyllmä Henrich och slotsknechten, Michell Mattsson ifrån
Hapaniemi, som sigh belöper 6 d:r 17 öre smt.
 
s. 149 - Lendsm:n Henrich Ollenqvist framwijste en lista på den skiuts han till fångars fram- och återresa
till Åbo slott måst medh egne hästar hafwa beswär före. Skiutzat fölliande personer: Agneta Grelsdotter och
slåtsknechten, Päilax ryttaren, Henrich Wessari, Gustaf Kuhl, Erich Skragge, sålldaten Michael Mattsson och
slåtsknechten. Summa 9 d:r 6 öre smt.
 
Är det samma Erik (Simonsson) Skragge, tro? Hade han således nåt med Åbo slott att göra?
 
Det vore himla spännande att få studera hovrättsmålet om Bengta Skragge.
 
Jag fick nyss också tips om att det i Näs häradsrätts dombok (s 33?) den 6 augusti 1660 ska finnas ett mål om en Anders Joensson i Bjuv (?) som uppges vara gift med en dotter till Simon Simonsson i Uggelsäter (!), enligt en notering hos Magnell.
 
Finns det någon som stött på denna notering tidigare, månne?
 
Eller som skulle ha möjlighet att ta en titt i nämnda dombok?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

271
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2012
« skrivet: 2012-02-14, 11:18 »
Hej Jan,
 
Ja, det är roligt att det börjar röra på sig. ;-)
 
Beträffande Simon Skragge och hans giftermål, så har jag tyvärr inte heller jag funnit några primärkällor ännu.  
 
Men följande lär framgå av Karlstad stifts Herdaminnen  - Kyrkoherdar i Nors pastorat:
 
LAURENTIUS LAURENTII. 1559-1567.
 
F. i Glumserud, Väse, och son till bonden Lars Sonesson av den gamla Glumserudssläkten. Blev km i Tingvalla och kh därst. 1555. Död i början av 1567.  
G. m. N. N. Barn: En dotter, efter faderns död g. m. Simon Skragge, som genom giftet blev bonde på Hammarön. De blev stamföräldrar till släkten Skragge. Kh i Holmerdal Olavus Simonis Skragge var deras son.
 
Det finns även äldre uppgifter som tycks styrka att det är Simon Skragge, och inte Sven Simonsson, som det handlar om. I de s k Hülphers genealogier  från 1700-talet uppges att Simon Skragge kom från Norge till Värmland, bodde på Hammarö var gift med dotter till kyrkoherden Lars Laurentii i Tingvalla som var bondson från Glumserud i Väse härad. Deras son uppges vara Simon Simonsson Skragge, länsman i Näs härad, bodde i Ugglesäter, slöt förlikning med Björn Jonsson i Glumserud, brorson till Lars Laurentii, om sitt och sina syskons arv därstädes.
 
Att länsmannen och hans syskon var arvsberättigade till jord i Glumserud kan väl bara förklaras med att deras mor härstammade därifrån?
 
Vad som däremot är märkligt är att jag ännu inte hittat något belägg i källorna för att länsmannens son murmästaren Simon Simonsson i Uggelsäter verkligen existerat.  
 
Denne borde ju, om Hülphers och Lagerborgs tabeller är riktiga, ha fötts i början på 1600-talet för att hinna få barn på 1620-talet.
 
Men varför nämns han då inte i roteringslängderna?  
 
Var de ofullständiga, månne?
 
Eller har han aldrig existerat?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

272
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2012
« skrivet: 2012-02-13, 14:48 »
Hej igen,
 
Jag har nu funnit ytterligare några pusselbitar och skulle vilja komma med följande uppgifter/funderingar:
 
1) Simon i Västra Uggelsäter anges i RoU 1635 vara över 60 år. Också i RoU 1633 (SVAR s 132) nämns han tillsammans med Per Andersson, dock icke bland dem som anges vara över 60 år! Han torde, om noteringarna är exakta, således vara född år 1574.
 
2) Då Simon var över 60 år redan år 1635 var han således närmare 70 år under 1640-talet (om han levde då). Han skulle då, av åldersskäl, inte ha antecknats i mantalslängderna. Den Simon (Simonsson) som nämns i mantalen år 1642-48 måste således ha varit hans son.
 
3) I RoU år 1641 uppräknas uttryckligen alla män mellan 15 och 60 år. Där nämns (SVAR s 347) en Simon Simonsson i Västra Uggelsäter (tillsammans med Per Andersson). Det kan således inte vara den Simon som föddes år 1574 (då han ju skulle varit närmare 70 år gammal), utan rimligen dennes son.  
 
I RoU år 1640 (SVAR s 242) nämns dock bara Per Andersson. Ska detta tolkas som att Simon d y då ännu inte var 15 år, men att han var det år 1641? I sådant fall var han född år 1626. Det skulle rimligen innebära att 1634 års domboksnotis avser den Simon som var född år 1574 - och att denne således hette Simonsson i efternamn (till yttermera visso bodde en Simon i Västra Uggelsäter fr o m år 1571).
 
4) Några söner till den Simon som föddes år 1574 nämns inte heller i RoU år 1635. Detta torde, om samma 15-årsgräns tillämpades där och förteckningen är fullständig, innebära att hans eventuella söner var födda efter år 1620.  
 
Om detta stämmer så skulle följande bild framträda:
 
a) År 1574 föds en Simon i Västra Uggelsäter, son till den Simon som dyker upp där i 1571 års tiondelängd (som rimligen är identisk med traditionens Simon Skragge som år 1567 gifte sig med dottern till Laurentius Laurentii i Tingvalla).
 
b) 1574 års Simon är den länsman Simon i Västra Uggelsäter som enligt Lagerborg nämns år 1600 (jfr även 1651 års domboksnotis) och likaledes den fjärdingsman Simon som nämns där år 1622 (han var då 48 år gammal).
 
c) 1574 års Simon fick av någon anledning sin barnaskara sent i livet (att döma av hur/när de och deras barn dyker upp i mantalslängderna var barnen Olof, Simon, Bryngel och Anders samt minst en dotter födda på 1620-talet, då Simon var i dryga 50-årsåldern).
 
Det vore väldigt spännande att få höra era reaktioner på detta!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

273
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2012
« skrivet: 2012-02-13, 14:30 »
Hej igen,
 
Jag har nu funnit ytterligare pusselbitar, och skulle vilja komma med några uppgifter/funderingar:
 
1) Simon i Västra Uggelsäter anges i RoU 1635 vara över 60 år. Också i RoU 1633 (SVAR s 132) nämns han tillsammans med Per Andersson, dock icke bland dem som anges vara över 60 år! Han torde, om noteringarna är exakta, således vara född år 1574.
 
2) Då Simon var över 60 år redan år 1635 var han således närmare 70 år under 1640-talet (om han levde då). Han skulle då, av åldersskäl, inte ha antecknats i mantalslängderna. Den Simon (Simonsson) som nämns i mantalen år 1642-48 måste således ha varit hans son.
 
3) I RoU år 1641 uppräknas uttryckligen alla män mellan 15 och 60 år. Där nämns (SVAR s 347) en Simon Simonsson i Västra Uggelsäter (tillsammans med Per Andersson). Det kan således inte vara den Simon som föddes år 1574 (då han ju skulle varit närmare 70 år gammal), utan rimligen dennes son.  
 
I RoU år 1640 (SVAR s 242) nämns dock bara Per Andersson. Ska detta tolkas som att Simon d y då ännu inte var 15 år, men att han var det år 1641? I sådant fall var han född år 1626. Det skulle rimligen innebära att 1634 års domboksnotis avser den Simon som var född år 1574 - och att denne således hette Simonsson i efternamn (till yttermera visso bodde en Simon i Västra Uggelsäter fr o m år 1571).
 
4) Några söner till den Simon som föddes år 1574 nämns inte heller i RoU år 1635. Detta torde, om samma 15-årsgräns tillämpades där och förteckningen är fullständig, innebära att hans eventuella söner var födda efter år 1620.  
 
Om detta stämmer så skulle följande bild framträda:
 
a) År 1574 föds en Simon i Västra Uggelsäter, son till den Simon som dyker upp där i 1571 års tiondelängd (som rimligen var identisk med traditionens Simon Skragge som år 1567 gifte sig med dottern till Laurentius Laurentii i Tingvalla).
 
b) 1574 års Simon är den länsman Simon i Västra Uggelsäter som enligt Lagerborg nämns år 1600 (jfr även 1651 års domboksnotis) och likaledes den fjärdingsman Simon som nämns där år 1622 (han var då 48 år gammal).
 
c) 1574 års Simon fick av någon anledning sin barnaskara sent i livet (att döma av hur/när de och deras barn dyker upp i mantalslängderna var barnen Olof, Simon, Bryngel och Anders samt minst en dotter födda på 1620-talet, då Simon var i dryga 50-årsåldern).
 
Det vore väldigt spännande att få höra era reaktioner på detta!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

274
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2012
« skrivet: 2012-02-10, 16:00 »
Hejsan,
 
Jag hade en tanke om att ryttaren Simon Andersson var gift med en dotter till Simon (Simonsson) i Uggelsäter, och i egenskap av måg red för hemmanet (vilket ju inte var ovanligt), och att dessa var föräldrar till den Anders Simonsson som föds där år 1624.  
 
Om namnet Skragge kom in i den släktgrenen på mödernet kanske det förklarar Lagerborgs tystnad (inga döttrar till länsmannen Simon nämns, t ex, trots att denne enligt domboken år 1651 hade minst en dotter), tänkte jag.
 
Av 1631 års domboksutdrag (stort tack för tipset, Gunnar) framgår dock att ryttaren Simon Andersson mökränkt en kvinna men sluppit böter eftersom han lovade att gifta sig med henne. Han var alltså ogift vid den tiden.
 
Så - därest han inte var änkling, förstås - kan han väl svårligen vara far till Anders, född år 1624?
 
Då är vi tillbaka på ruta 1...och det gamla huvuspåret igen.
 
Vi vet alltså nu att den Simon som år 1635 bodde i Västra Uggelsäter var drygt 60 år gammal.
 
När mantalslängden år 1633 uppräknar Simon, Per och unge Simon i Västra Uggelsäter är ju frågan om det är ryttaren som avses, eller en son till Simon med samma namn?
 
Även noteringen i 1644 års jordbok om änkans tjänare tycker jag är intressant.  
 
Jag kan inte släppa tanken på att det är den äldre Simon (född före år 1575) som avlidit, och att det är hans son med samma namn som sedan dyker upp i mantalslängderna.
 
Eller är det månne ryttaren Simon Andersson (som f ö enligt 1632 års dombok var anklagad för dråp på en annan ryttare vid namn Sven Andersson) som avses?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

275
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2012
« skrivet: 2012-02-09, 14:20 »
Hej,
 
I takt med att nya källor läggs ut på SVAR, bl a roterings- och utskrivningslängderna, så framkommer nya ledtrådar till den gäckande släkten Skragge i Uggelsäter:
 
 
RoU 1627 (1622-30, s 57)
 
Simon och dräng i Uggelsäter
 
 
RoU 1631 (1631-35, s 35)
 
Simon och Per i Uggelsäter  
 
 
Jb 1633 (s 212)
 
Per i Västra Uggelsäter - ryttaren Simon Andersson, Peder Bondes kompani, fritt
Olof i Östra Uggelsäter (ryttaren Olof Olofsson i Göstad, ägs av Olof)
 
 
RoU 1635 (1631-35 s 293)
 
Simon i Västra Uggelsäter, över 60 år (!)
 
 
Jb 1636 (s 216)
 
Simon i Västra Uggelsäter - Ryttaren Simon Andersson
Olof Olofsson är ryttare under Göstad
 
 
Jb 1639 (s 173)
 
Västra Uggelsäter - ryttaren Simon Andersson besitter och har fritt på en häst
Olof äger Göstad (ryttare Håkan Månsson)
 
 
RoU 1641 (1640-41 s 347)
 
Simon Simonsson och Pär Andersson i Uggelsäter
 
 
Jb 1643 (s 158)
 
Västra Uggelsäter = helt skattehemman - Corporal Simon (Andersson?) fritt på en häst
 
 
Jb 1644 (s 156)
 
Västra Uggelsäter - Änkans tjänare är ryttare (Måns?)
 
 
Jb 1652 (s 147)
 
Västra Uggelsäter - ryttaren Olof Simonsson
 
 
RoU 1665 (1662-1674, s 18)
 
Västra Uggelsäter, Anders Svensson, Bryngel Simonsson, Jon Eriksson, Per Andersson
 
 
Särskilt åldersuppgiften år 1635 för Simon i Uggelsäter (över 60 år, dvs född före år 1575) kan vara ett steg framåt?
 
Men vad ska man tro om ryttaren Simon Andersson?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

276
Brun / Bruun / Bruhn / Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2012-01-10, 12:01 »
Hej Eivor,
 
Ja, det vore nog bra med en samlad, koncentrerad diskussion om släkten Brun.
 
Beträffande generationer Torger och Torkel så är de hämtade ur rådhusrättens protokoll från år 1701. Men visst kan det vara fel (de nämns ju i rätt tät följd, år 1581 och år 1585, fadern och sonen)...
 
Men så spännande att namnet Borckholst fanns i Spekeröd!!
 
När/var har du sett det där, mer exakt?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

277
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 15 januari, 2014
« skrivet: 2012-01-08, 09:38 »
Hej igen,
 
Brevet från år 1624 visade sig tyvärr vara ett stickspår, för det var rätteligen skrivet av en Daniel (Ottesen) Bildt på Hafsund, inte Daniel (Knutsen) Bildt på Morlanda.
 
Det finns dock en annan gäckande figur som jag gärna skulle vilja lyfta fram, och det är Jörgen Clausen Brun, stadsskrivaren i Marstrand (nämnd i Marstrands kyrkräkenskaper den 16 oktober 1668).
 
Namnkombinationen Claus och Brun är ju lite talande...
 
Vad är i övrigt känt rörande honom? Förde han något sigill?
 
Kan kan t ex ha varit son till Claus Eriksson Brun (och således sonson till Erik Torgersson och Margareta Clausdotter)?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

278
Brun / Bruun / Bruhn / Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2012-01-08, 09:19 »
Hej Eivor,
 
Och god fortsättning på det nya året!
 
Ja, jag hoppas att denna diskussion förr eller senare ska leda till att man med gemensamma krafter kan lösa gåtan till slut.
 
Någon Anna Björnsdotter känner jag inte till, men enligt Uddevalla rådshusrätts protokoll från år 1701 (återgivet av Torgestam) var Torger Torkilsson (nämnd år 1581) gift med en Maren Björnsdotter af adelig Stam och Härkombst på Tiörn.
 
Deras son Torger Torgersson (nämnd år 1585) ska enligt samma källa ha varit gift med nämnda Elisabeth Borckholdt (Barckholdt?) sommvar af stor härkombst.
 
Jag har dock inte läst protokollet i original. Kanske står det Anna Björnsdotter där?
 
Vad tror du förresten om min teori om att det är Peder Knudsen Månesköld som är den landshövding som avses i 1701 års protokoll?
 
Han var ju ändå slottsloven på Bohus under 15 år...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

279
Hej igen,
 
Gåtan kanske har löst sig själv. ;-(
 
Jag fann nu en Daniel Ottesen Bildt, född ca år 1590, som i början på 1600-talet bodde på Hafsund.
 
Verkar väl vara brevets utfärdare, eller vad tror du?
 
Om han var tidigare känd son brorson till Knut Bildt vet jag dock inte...
 
MVH,
 
Christian

280
Hej Anders,
 
Och stort tack för din respons.
 
Ja, jag håller med om att det är något långsökt (det verkar ju osedvanligt klantigt av en skrivare att göra ett sådant kardinalfel).
 
Brevet är på köpet inte alldeles lättläst, och jag ska ta mig en ny dust med det i helgen.  
 
Det har i alla fall samband med adelns rusttjänst och Daniel Bildt betonar att frågan rör bode hendis og voris gods, dvs gods som ägs både av Sidsel Brun och honom själv (jag tror att det än en jordebok som hon förvarar på Morlanda). Han talar också om mitt samt mina syskons gods, så det verkar vara en familjeangelägenhet där han för familjens talan.
 
Skulle en brorson till Knut Bildt ha ägt gods tillsammans med sin ingifta faster? Tja, kanske...
 
Men skulle han verkligen ha kallat sin farbrors fru för farsöster?
 
Och skulle han ha förvarat sin jordebok på Morlanda?
 
Verkar inte det också lite långsökt?
 
Ett sätt att få klarhet är kanske att tolka namnet på den gård som brevet är utfärdat på.
 
Jag får det till Hasthlunda eller dylikt.
 
Om detta visar sig vara ett gods som Daniel Knutsson Bildt skrev sig till, så ökar väl sannolikheten för att han är brevets utfärdare?
 
Och om inte, så kanske i varje fall en tidigare okänd (?) brorson till Knut Bildt fått framträda ur historiens dunkel, och det är ju inte så illa det heller... ;-)  
 
Känner du månne igen detta gårdsnamn?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J.

281
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 15 januari, 2014
« skrivet: 2012-01-06, 14:55 »
Hej igen,
 
Återigen under Släkter - Bruhn/Brun här på Anbytarforum redovisar jag ett brev från år 1624 vilket tycks bevisa att Sidsel Brun på Morlanda hade en bror, vars son var anställd som skrivare hos Daniel Bildt.
 
Det vore ju inte omöjligt att tänka sig att Cecilia Clausdotter och Margareta Clausdotter även hade en bror som levde år 1624, eller?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

282
Hej igen,
 
Med en dåres envishet återkommer jag nu till släkten Brun i Marstrand, för mysteriet tycks tätna.
 
I ett brev från Daniel (Knutsson) Bildt av den 10 oktober 1624, tillgängligt på det norska Arkivverkets hemsida, omtalar han nämligen vissa dokument som är uti min farsöster, Sidsel Bruns, förvaring på Morlanda gård.
 
Länk: www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-jo10041103294046.jpg
 
Det förefaller knappast rimligt att Daniel Bildt av misstag skulle ha kallat sin mor för faster.
 
Den enda rimliga förklaringen tycks därför vara att brevet är skrivet av en anställd skrivare, som tillika var brorson till Sidsel Brun (och följaktligen kusin med Daniel Bildt) och av misstag utryckt detta i brevet.
 
Om inte annat så skulle det ju detta bevisa att Sidsel Brun hade en bror, vilket väl inte var känt sedan tidigare?
 
Det vore fantastiskt spännande om denne anställde skrivare stod att finna i några källor - och om han rentav skulle visa sig heta Clausson i efternamn så vore kanske saken klar. ;-)
 
Återigen: Det vore spännande att få reaktioner på ovanstående!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

283
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 15 januari, 2014
« skrivet: 2012-01-05, 12:06 »
Hej,
 
Under Släkter - Bruhn/Brun här på Anbytarforum för jag fram en teori om att Peder Knudsen Månesköld till Olsnäs (som enligt Elgenstierna var slottsloven på Bohus 1589–1604) var den landshövding som avses med noteringen i Uddevalla rådhusrätts protokoll av den 4 maj 1701 om att att ”wällborne fru Sidsela” (gift med borgmästaren Helge Thorgiersson, död år 1629) var ”en Landzhöfdingens Fruu öfwer Bohuus Lähn anförwant”.  
 
Peder Knudsen Månesköld var ju (om)gift med Birgitta Brun, som enligt sin vapensköld tillhörde släkten Brun till Vä.
 
Är detta kanske det belägg som saknats för att styrka att Birgitta Brun verkligen var faster till Cecilia Clausdotter och Margareta Clausdotter i Marstrand - vars ättlingar fr o m år 1619 kallade sig Brun?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

284
Hej,
 
Under Marstrand här på Anbytarforum har Folke Almegius nyligen redovisat sin spännande upptäckt av en Claus Borgemester (som dränkte sig ca år 1578) som skulle passa utmärkt väl som far till Margareta och Cecilia Clausdotter - och således vara stamfader till släkten Brun i Marstrand.
 
Kanske är vi nu äntligen ett steg närmare lösningen på denna gåta...
 
Och möjligen har ytterligare en ledtråd hela tiden legat oss för ögonen:  
 
I Uddevalla rådhusrätts protokoll av den 4 maj 1701 nämns, i samband med begäran om bördsbrev för Jochum Torgersson Bruhn, att  ”wällborne fru Sidsela” (gift med borgmästaren Helge Thorgiersson, död år 1629) var ”en Landzhöfdingens Fruu öfwer Bohuus Lähn anförwant”.
 
Detta har föranlett ett idogt letande efter olika lämpliga kandidater, bl a med koppling till släkten Bildt, men kanske har svaret varit enklare än så?
 
Enligt Elgenstierna var nämligen Peder Knudsen Månesköld till Olsnäs slottsloven på Bohus 1589-1604!!!
 
Enligt tidigare inlägg här på Anbytarforum skulle en modern översättning av denna gamla funktion kunna vara landshövding!
 
Då denne Peder Knudsen Månesköld var (om)gift med Birgitta Brun (som enligt sin vapensköld tillhörde släkten Brun till Vä) är det kanske hon som avses med landshövdingens fru i 1701 års protokoll?
 
Hon skulle ju, om den gängse teorin visar sig vara riktig, vara faster till Cecilia Clausdotter (vars barn kallade sig Brun)...
 
Kanske var släktskap med en landshövding något som man gärna trodde skulle imponera på (eller blidka) de svenska myndigheterna, och som därför var värt att betona i 1701 års ärende?
 
Ett litet problem återstår dock, och det är att förklara varför Cecilia Clausdotters (och Margareta Clausdotters) ättlingar kallade sig Brun men förde ett annat vapen (lilja över ros) än Birgitta Brun.
 
Men kanske var det helt enkelt så att man valde ett annat vapen, nämligen den gäckande anmodern Elisabeth Borckholts (gift med Torger Torgersson, nämnd år 1585) som enligt rådhusrättens protokoll var av stor härkomst?
 
Kanske var det stamfadern Claus Borgemesters skamfulla självmord som föranledde detta?
 
Eller kanske var släkten Borckholts vapen helt enkelt mer välkänt, och kanske ansett som finare, i Marstrandstrakten (tilläggas bör dock at något vapen för Elisabeth Borckholt ännu inte påträffats).
 
Det vore himla spännande att få reaktioner på ovanstående!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

285
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 02 januari, 2012
« skrivet: 2012-01-01, 19:44 »
Hej Folke,
 
Och stort tack för detta!
 
Himla spännande alltsammans.
 
Kanske är det, som sagt, bara de danska (svårtillgängliga) källorna som kan leda detta vidare... ;-(
 
Men, om man tillåts spekulera: Kanske den unge Claus som tidigt blev föräldralös (den förmodade fadern Romel Brun i Vä dog väl omkring år 1543?) togs om hand av någon av hans systrar som flyttat till Bohuslän?
 
Kanske rentav systern Cecilia, gift med Knut Bildt - och detta möjligen skulle förklara släktens vapen (lilja över ros) som en variant på det gamla Bildt-vapnet (jfr uppgiften om släktskapet med landshövdingens husrtru ovan).
 
En annan tanke vore att Cecilia Brun tog sig an sina faderlösa brorsbarn efter Claus självmord, och det är detta samband med Bildtsläkten som traditionen bevarat?
 
Vad tror du om detta? Har du i din omfattande forskning någonstans stött på ett vapen med lilja och ros?
 
Sen måste jag rätta mig själv: det var rätteligen Torger Eriksson som med egen hand den 22 april 1629 undertecknade tullräkenskaperna för Marstrand. Hans sigill är svårtolkat, men innehåller ett tydligt T och ett E...
 
Möjligen värt att notera är att han inte kallar sig Brun - till skillnad från hans bror Claus (!) som redan år 1619 vid universitetet i Wittenberg kallar sig Claudius Brun.
 
Men kanske skämdes han mer över morfaderns självmord, det är ju inte omöjligt.
 
Beträffande Isak Tönnissen så har jag, efter att ha läst Nordströms anteckningar i Göteborgs landsarkiv, förstått det som att han var son till Tönnis Ulfsson i Tjuvkil.
 
Kan det stämma, tro?
 
Vad mer är egentligen känt om honom?
 
Och vilka andra källor tror du kan föra oss närmare svaret på gåtan?
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

286
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 02 januari, 2012
« skrivet: 2011-12-31, 18:17 »
Hej Folke,
 
Vilket fantastiskt fynd!!!
 
Onekligen skulle denne Claus Borgemester passa väl in som den gäckande fadern till Margareta och Cecilia Clausdotter (vars barn senast på 1620-talet kallade sig Brun).
 
Kanske blir 2012 det år då denna gåta äntligen får sin lösning?
 
Är denne Claus känd ifrån borgmästarelängden? Och vem blev hans efterträdare?
 
Kanske blev hans änka ”konserverad” på samma sätt som skedde bland präster, och systrarnas styvfar således står att finna i borgmästarlängden?
 
En sak som jag funderar på är dock hur denne Claus, om han var inflyttad till Marstrand, i så unga år lyckades bli stadens borgmästare?
 
Kanske var hans förmodade systrars giften nog: Birgitta Povelsdotter Brun var ju gift med Peder Knudsen Månesköld i Olsnäs och Åkervik och systen Sidsel Brun var gift med Knut Bildt i Morlanda?
 
Eller kanske hade han själv gift sig till sitt ämbete, rentav med en kvinna av adlig börd?
 
Släktens medlemmar förde ju under 1600-talet och början av 1700-talet en vapensköld med en lilja ovanför en ros. Som exempel kan nämnas den Margareta Torgersdotter vars vapen finns på kyrkbänken i Norums kyrka jämte årtalet 1650 (samma vapensköld fanns f ö på det täcke ”af gulldh” vilket - förutom ”gambla breef” - uppvisades år 1701 i Uddevalla rådhusrätt i samband med begäran om bördsbrevet: ”hwilket i sig innehåller en blåå Lillja, ock en hwijt roos”).  
 
Detta vapen motsvarar ju inte det vapen (en fläkt örn) som fördes av släkten Brun till Vä, men kanske var det mödernesläktens vapen?
 
Adelsmannen Tormod Matsen till Ström i Hjärtum socken förde nämligen, enligt ett tidigare inlägg här på Anbytarforum, vid kungahyllningen år 1591 en lilja i vapnet där det kan vara något under! Kanske detta ”något” kan vara en ros, och således Claus Borgemester var ingift i denna släkt?
 
Kanske hans självmord gjorde hans hustrus vapensköld mer attraktiv för ättlingarna? Man kanske skämdes över honom?
 
I alla händelser följde inte vapenskölden med släkten Torgersson. I tullräkenskaperna för Marstrand år 1628-29 fann jag nämligen Erik Torgerssons sigill (jag mailar gärna en kopia till den intresserade). Detta förefaller tämligen borgerligt, med ett ”ET” i centrum, även om det även möjligen innehåller en bild som ser ut som ett timglas). Någon lilja över ros är det i alla händelser inte!
 
En annan ledtråd, som inte heller följts upp ordentligt, lämnas i Uddevalla rådhusrätts protokoll av den 4 maj 1701 i samband med begäran om bördsbrev för Jochum Torgersson Bruhn. Där framgår nämligen att ”wällborne fru Sidsela” (Clausdotter, gift med borgmästaren Helge Thorgiersson, död år 1629) var ”en Landzhöfdingens Fruu öfwer Bohuus Lähn anförwant”. Landshövding år 1701 var Johan Benedict von Schönleben, vilken enligt Tiselius (Bohusläns märkligare gårdar, del 2, sidan 51) var gift med Anna Elisabeth von Ascheberg, änka efter Jens Bildt (son till Daniel Knutsson Bildt och Dorotea Bjelke).  
 
Då Margareta och Cecilia Clausdöttrars förmodade faster, Cecilia Rommelsdotter Brun, var gift med Knut Bildt - far till ovan nämnde Daniel Bildt - så har vi där kanske upphovet till familjetraditionen om ett släktskap med landshövdingens hustru? Det skulle ju stämma väl!  
 
Det vore himla spännande att få reaktioner på ovanstående och - med utgångspunkt i Folkes fantastiska fynd - med gemensamma krafter äntligen få denna gåta löst en gång för alla.
 
Ett Gott Nytt släktforskarÅr till dig, Folke, och till övriga Brunforskare,
 
Christian Juliusson

287
Norns bruksförsamling / Norns bruksförsamling
« skrivet: 2011-11-29, 20:16 »
Hej Leif,
 
Ja, det var ett tag sedan, minsann!
 
Jättekul att höra ifrån dig, och stort tack för dessa tips och uppgifter.
 
Jag inser att det är en smula knepigt att komma vidare här, men man vet ju aldrig...
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian
P.S Det har varit en något turbulent höst, men jag hoppas snart få ordning på vårt Holstenius-dokument. D.S

288
Norns bruksförsamling / Norns bruksförsamling
« skrivet: 2011-11-29, 14:55 »
Hej,
 
I Djusa, Husby socken, bodde i början av 1700-talet en Elisabeth Hansdotter med maken Olof Andersson (1665-1720) och dottern Margareta (född år 1690).
 
Enligt husförhörslängden var Elisabeth Hansdotter född år 1660 på Norn i Hedemora socken.
 
Finns det månne någon som i sin forskning stött på denna Elisabeth - eller någon lämplig Hans vid Norns bruk i mitten av 1600-talet som skulle kunna ha varit hennes far?
 
Namnet Hans var väl tyvärr inte alltför ovanligt, men...
 
Med nyfikna och varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

289
Garpenberg / Äldre inlägg (arkiv) till 16 januari, 2012
« skrivet: 2011-11-29, 11:51 »
Den 6 februari 1767 dog den gamle soldaten Jan Göransson Blå i Djusa, Husby socken. Enligt dödboken var han född i Garpenberg i februari 1697 av kristeliga föräldrar (han gifte sig sedermera vid 20 års ålder med Margareta Olsdotter i Djusa, Husby socken, och fick med henne två söner).  
 
Finns det någon som känner till en lämplig Göran i Garpenbergs socken under slutet av 1600-talet, som skulle kunna vara hans far?
 
Alla tips skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

290
Norrbärke / Äldre inlägg (arkiv) till 13 maj, 2012
« skrivet: 2011-11-16, 15:11 »
Hej,
 
Jag härstammar från en Johan Olsson som enligt uppgift (i dödboken och husförhörslängden för Husby socken) var född den 14 april 1651 i Hagge, Norrbärke socken.
 
Finns det någon som känner till huruvida han var son till Olof Olsson (1608-1694) i Hagge Västergården, måhända i ett andra gifte (hustrun Lisbeth Olofsdotter anges ha avlidit omkring år 1650)?
 
Alla uppgifter om detta och om folket i Hagge by i mitten av 1600-talet skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

291
Ödsmål / Äldre inlägg (arkiv) till 21 september, 2013
« skrivet: 2011-11-08, 17:49 »
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på Anders Hansson och Brita Larsdotter i Apleröd som den 6 september 1783 fick sonen Herman?
 
De tycks ha gift sig år 1775 och kom då eventuellt från Aröd.
 
Sonen Herman Andersson (min ana) blev år 1811 soldat i Ucklum (med soldatnamnet Dram).
 
Alla uppgifter om Anders och Brita, och deras ursprung och öden, skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

292
Hej,
 
Enligt 1719 års generalmönstringsrulla (SVAR s 193) tillhörde Thomas Gädda det s k Lappvesi kompani vars chef var ryttmästare Myra.
 
I 1716 års generalmönstringsrulla (SVAR s 314) återfinns Thomas Jöransson Gädda mycket riktigt på rusthåll nr 55 i ryttmästare Myras kompani.
 
Han sägs i rullorna vara karelare, född i Viborgs län, och vara gift med hustrun i Finland.
 
Gården/rusthållet nr 55 ser ut att heta Hietamira (?), och rusthållare år 1716 var en bonde vid namn Lars Jöransson.
 
Vore det omöjligt att tänka sig att denne Lars Jöransson var en (äldre) bror till Thomas Jöransson Gädda?
 
Finns det månne någon som är mer bekant med finsk geografi än jag, och som känner till namnen Lappvesi och Hietamira (?), eller som rentav känner till mer om vad just ryttmästare Myras kompani användes till under det stora nordiska kriget?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

293
Hammar / Äldre inlägg (arkiv) till 07 augusti, 2015
« skrivet: 2011-10-27, 10:55 »
Hej Ulla,
 
Toppen att du tar tag i detta! Anna Matsdotter Hammar är en ana som har gäckat mig länge...
 
Jag vet inte om det är ett stickspår, men det verkar ha funnits soldater vid namn Hammar i Oppeby socken.
 
Bland annat fanns det, enligt Soldatregistret, en Mats (!) Hammar i Oppeby, född år 1721, som år 1751 antogs till soldat vid Vifolka kompani.
 
Kanske kan detta vara släkt, på nåt vis, och namnet Mats gått i arv?
 
Vad tror du om detta?
 
MVH,
 
Christian Juliusson
P.S Det tycks även ha funnits en släkt vid namn Hammar i Hägerstad socken i slutet av 1600-talet, där bl a namnet Zacharias förekommer. D.S

294
Edenius / Edenius
« skrivet: 2011-09-26, 19:39 »
Hej igen,
 
Jag har nu fått utrett att min Ingiel, enligt hennes dödsnotis år 1734 (Ny C:2 s 121), var född i Edane, Brunskog socken, och att hennes föräldrar var Börje Bryntesson och Marit Nilsdotter far. Hon anges i dödsnotisen vara 67 gammal.
 
Beträffande 1688 års domboksnotis så framgår det där att Anders Ersson bodde i Olebyn (och därför får överta en del av bruket från svågern Per Andersson som hamnat på obestånd).
 
Denne Börje Bryntesson är ju en smula gäckande, men av en annan domboksnotis att döma ägde han jord i Humslid, Arvika socken. Samtidigt är ju 1688 års notis spännande, för det verkar ju som att Börje ägt jord även i Olebyn.
 
Extra intressant blir det kanske när man ser att det år 1641, enligt skattelängden, bodde en Brynte Eskilsson med sonen (?) Knut Bryntesson i Olebyn.
 
Kan detta möjligen ha varit Börjes far (och bror), månne?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

295
Edenius / Edenius
« skrivet: 2011-09-21, 09:22 »
Hej igen, Ing-Marie,
 
P g a en stor vattenläcka i vår bostad har jag tyvärr lite oreda på mina papper just nu. ;-(
 
Av 1688 års dombok framgår dock i varje fall att ovan nämnde Anders Ersson i Olebyn var svärson till Börje (Bryntesson) i Edane.
 
Ska se om jag kan finna Ingiäls dödsnotis på nytt...
 
MVH,
 
Christian

296
Edenius / Edenius
« skrivet: 2011-09-20, 16:10 »
Hej Ing-Marie,
 
Och STORT tack även för dessa uppgifter, och för att du letat efter Börjes föräldrar!
 
Vad gäller Marit Nilsdotters efterkommande, så ser jag dock nu att jag har tyvärr rört till hennes makes namn ovan: Han hette rätteligen Brynte Börjesson, inte Börje Bryntesson...
 
Jag är verkligen ledsen för detta, men jag gissar att det inte gör det lättare att finna hans far för det?
 
Marits dotter hette således Ingiäl Bryntesdotter, inte Börjesdotter.
 
Om henne vet jag att hon var gift med Anders Ersson (född ca 1662 i Rud, Arvika, död den 17 mars 1742 i Olbyn, Ny socken) och bodde i Olbyn, Ny socken, där hon avled den 20 maj 1734.
 
De hade dottern Sara Andersdotter, född år 1692, som gifte sig med Jonas Andersson från Kroppstad år 1712 (han var född ca år 1672 i Klockarebråten, död den 31 mars 1752 i Olbyn, Ny socken).  
 
Sara och Jonas hade sonen Börje Andersson, född den 31 maj 1727 i Olbyn, Ny socken. Han gifte sig år 1754 med Britta Andersdotter från Västra Sälboda, Gunnarskog socken, och fick med henne bl a sonen Olof Börjesson (1765-1843) som sedermera flyttade till Bohuslän där han bildade familj.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian J

297
Edenius / Edenius
« skrivet: 2011-09-15, 09:47 »
Hej Ing-Marie,
 
Och STORT tack för detta klargörande!
 
Vilken spännande syskonskara! Och så roligt att få svart på vitt att min Marit verkligen var dotter till Nils Nilsson.
 
Toppen också att få klarhet i att hon var halvsyster till Jordan Edenius (det är ju så lätt att hamna fel p g a osynliga omgiften där inte vigselboken finns bevarad).
 
Men detta med Dordi Knutsdotter lät intressant!
 
Vet man när Nils Nilsson var gift med henne?
 
Jag tänkte att det kanske var Marits mor?
 
Marit får en dotter, Ingijäl Börjesdotter, omkring år 1667 (enligt dotterns dödbok i Ny socken). Hon torde således senast ha varit född i mitten/slutet av 1640-talet, väl?  
 
Och Marits man, Börje Bryntesson, nämns alltså i domboken år 1664 då han, uppenbarligen på sin hustrus vägnar, delar arvet efter Nils Nilsson. Om Marit var gift år 1664 så var hon väl inte född senare än ca 1645?
 
På tal om hennes man, känner du möjligen till något om honom? Jag har i diskussionerna här på forumet sett en Brynte Erlandsson i Byn. Kan denne månne ha varit far till min Börje?
 
Och vad är egentligen den där Jord-släkten som nämnts i diskussionen under Brunskog?
 
Med varmt tacksamnma och nyfikna hälsningar,
 
Christian J

298
Militärer / Äldre inlägg (arkiv) till 01 september, 2012
« skrivet: 2011-09-14, 15:15 »
Hej Jan,
 
Vilken spännande tanke! Det har inte slagit mig förut, men visst skulle det kunna finnas ett samband mellan Röd och Roth...
 
Det finns visserligen ingen lämplig Hans i Rud i 1610, 1622 och 1641 års skattelängder som skulle kunna ha varit brödernas far, men namnet Olof är vanligt förekommande.
 
Kanske en NN Olofsdotter var brödernas mor, och Anders bror Olof således fått namn efter sin morfar?
 
I varje fall ett spännande spår att följa upp!
 
Varmt tack,
 
Christian

299
Militärer / Äldre inlägg (arkiv) till 01 september, 2012
« skrivet: 2011-09-13, 16:55 »
Hej,
 
Jag har en gäckande anfader vid namn Anders Hansson som år 1661-1663 var skrivare för Pontus Fredrik de la Gardies regemente (Alexander Morats kompani) i Upplands kavalleri.  
 
Han var då, enligt mönstringsrullorna, skriven för en gård vid namn Valla i Himmeta socken, Åkerbo härad, i Västmanland.  
 
Jag vet inte om det var hans hemvist eller bara för hans underhåll?
 
Han var dock, enligt mantalslängderna, bosatt i Rud, Arvika socken i Värmland, redan år 1657 och flyttade därifrån vidare år 1666 till Näs i Stavnäs socken, också Värmland, där han bor kvar ännu år 1694 men sedan försvinner fullständigt spårlöst...
 
Finns det någon som forskat på Upplands kavalleri, eller rentav detta regemente, och som skulle kunna ge någon ledtråd till gåtan om Anders Hanssons ursprung, tro?
 
Kan t ex en regementsskrivare finnas omnämnd i någon historik över Upplands ryttare, tex, eller är det bara officerare som förekommer där?
 
Jag har, i olika källor, funnit att han hade två bröder, vid namn Torbjörn och Olof, som båda tog sig namnet Roth. Den sistnämnde var tullare vid Eda skans, på gränsen till Norge, men den förstnämndes hemvist är okänd.
 
Kanske även Anders Hansson därför kallas Roth i militära handlingar rörande regementet?
 
Alla tips om ovanstående, eller om källor till regementets tidiga historia, skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

300
Brunskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-09-19
« skrivet: 2011-09-13, 13:06 »
Hej,
 
Under Släkter: Edenius och Elfdalius finns en fråga som rör nämndemannen Nils Nilssons släkt i Edane.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

301
Edenius / Edenius
« skrivet: 2011-09-13, 13:03 »
Edenius och Elfdalius
 
Enligt Erik Grens matrikel över Värmlands nation i Uppsala 1595-1677 var Brita Bengtsdotter (mor till nr 215, Jordan Nicolai Edenius, född år 1624) systerdotter till kyrkoherden Benedictus Erici.
 
Denne anges i matrikeln vara född år 1559, son till Ericus Jonae, kyrkoherde i Elvdalen, och ska ha inskrivits vid universitetet år 1581.
 
Källa för uppgiften saknas, men om den är korrekt så skulle väl Brita Bengtsdotter vara dotterdotter till kyrkoherden Ericus Jonae?
 
Av H?lpers genealogier över släkterna Elfdalius och Edenius att döma tycks Britas mor ha hetat Marit Ersdotter och varit gift med en bonde vid namn Bengt i Hungvik (?). Även han anger ett samband med Ericus Jonae.
 
Finns det någon som känner till något närmare om detta?
 
Jag är personligen nyfiken eftersom jag härstammar från en Marit Nilsdotter i Edane, Brunskog, gift med en Börje Bryntesson som - enligt domboken - år 1664 med ett antal medarvingar bytte jord och annat efter salige Nils Nilsson i Edane (dvs fadern till ovan nämnde Jordan Edenius).
 
Jag har tolkat detta så som att min Marit var dotter till denne Nils Nilsson (och således syster till Jordan Edenius) och dennes hustru Brita Bengtsdotter.
 
Kanske var hon rentav döpt efter sin (förmodade) mormor, Marit Ersdotter?
 
Finns det någon som känner till hur det ligger till med den saken?
 
Alla tips och uppgifter rörande ovanstående skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

302
Kristiania (Oslo) / Georg Wallin, född den 21 juli 1902
« skrivet: 2011-08-02, 18:26 »
Hej Eva och Chris,
 
Och JÄTTETACK för detta!
 
Man blir helt överväldigad...
 
Med evigt tacksamma hälsningar,
 
Christian J

303
Kristiania (Oslo) / Georg Wallin, född den 21 juli 1902
« skrivet: 2011-08-01, 17:51 »
Hej igen, Mona.
 
Det kan nog fortfarande vara samma Alma, för sonen Georg adopterades bort i unga år (det var så han hamnade i Ödsmål)...
 
Eller tänker jag fel?
 
MVH,
 
Christian

304
Kristiania (Oslo) / Georg Wallin, född den 21 juli 1902
« skrivet: 2011-08-01, 17:50 »
Hej Mona och Svein Henry,
 
Och stort tack för allt ni letat fram rörande detta!
 
Det är just den Georg Wallin som dör i Ödsmål som jag är på jakt efter...
 
Varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian

305
Kristiania (Oslo) / Georg Wallin, född den 21 juli 1902
« skrivet: 2011-08-01, 11:28 »
Hej Mona,
 
Och STORT tack för detta!
 
Jag ska se om detta kan vara Georgs mor, och var detta Lindhult låg, men det känns onekligen lovande! ;-)
 
Återkommer å det snaraste...
 
Verkligen kempesnällt att du letat fram detta!
 
MVH,
 
Christian J

306
Kristiania (Oslo) / Georg Wallin, född den 21 juli 1902
« skrivet: 2011-07-25, 14:17 »
Hej,
 
Finns det möjligen någon med tillgång till norska källor som skulle kunna hjälpa mig vidare med en gäckande släkting, nämligen den Georg Wallin som föddes (utanför äktenskapet) i Kristiania den 21 juli 1902 (eller möjligen år 1900, uppgifterna är lite motstridiga där)?
 
Det vore sannerligen fantastiskt!
 
Modern hette Alma Wallin (och kom möjligen från Skredsvik socken i Sverige där namnet Wallin var vanligt) men fadern är okänd...
 
Med varmt tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

307
Hej Monica,
 
Fantastiskt snällt att du letat fram detta!
 
Tidsmässigt stämmer det ju bra, och att döma av en snabbtitt i mantalslängderna tycks makarna i varje fall inte bo i Bäckeby efter vigseln, vilket ju är lovande.
 
Det enda problemet är ju att min Jöns, enligt mönstringsrullan, hette Eriksson och inte Persson, men det kan ju vara fel förstås. Eller så har prästen skrivit fel i vigselboken (makan hette ju Persdotter)...
 
I alla fall var detta ett mycket spännande tips att följa upp.
 
Stort tack!
 
/Christian J

308
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2013
« skrivet: 2011-07-11, 13:48 »
Hej igen, Vincent!
 
Jag har nu tagit en nyfiken titt i mantalslängderna för Kårby, och funnit att Måns Hemmingsson noteras där redan år 1658 (tillsammans med hustrun Marit Olsdotter) och att han finns kvar där ända till 1711 års mantalslängd!
 
I 1712 års mantalslängd står Anders Månsson skriven för gården, och i marginalen antecknas att Måns är nu en gammal man, övergiver gården.
 
Jag är inte så bekant med denna typ av skrivningar, men det låter för mig som att Måns överlämnar gården till en utomstående?
 
Skulle detta med andra ord tala mot antagandet om att Anders Månsson var hans son?
 
I 1715 års mantalslängd antecknas f ö Anders Månsson med hustru för Kårby, jämte flickan Anna, gossen Sven samt inhyses kvinnan Anna och hustru Karin.
 
Jag tänkte att detta möjligen var Måns Hemmingssons barn i ett senare äktenskap, och att hustru Karin möjligen var hans unga änka?
 
Känner du månne till något mer om detta?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

309
Hej,
 
Finns det någon som, mot förmodan, stött på en Jöns Eriksson (Källberg) som föddes någonstans i Småland omkring år 1724?
 
Den 27 april 1747 dyker han upp, som nyligen antagen soldat i Östgöta regemente till fots, i Viby socken, Östergötland.  
 
Enligt 1750 års generalmönstringsrulla var han gift (men återfinns inte i Viby vigselbok!) och smålänning, 26 år gammal.
 
År 1748 och 1751 föds hans barn Ingrid och Per i Viby socken (flera dopvittnen kommer då ifrån Källgården, Viby, och det verkar som att han tagit sitt soldatnamn därifrån, men alldeles säkert är det ju inte).
 
Hustruns namn var, enligt födelseboken, Ingrid Persdotter.
 
På våren 1757 kommenderas Jöns Kjällberg till fästningsarbete i Finland, där han också dör den  23 oktober samma år.
 
Det är ju bara en vild chansning detta, men om någon har något tips på en lämplig Jöns Eriksson som föds i Småland omkring år 1724 (eller vigs där på 1740-talet, med en Ingrid Persdotter!), så vore jag evigt tacksam!
 
Med nyfikna och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

310
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2013
« skrivet: 2011-07-05, 20:27 »
Hej Vincent,
 
Och STORT tack för ditt snabba och spännande svar!
 
Det verkar ju onekligen lovande... ;-)
 
Känner du månne till något mer om Måns Hemmingssons ursprung?
 
Med varmt tacksamma och plågsamt nyfikna hälsningar,
 
Christian J

311
Lommaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2012
« skrivet: 2011-07-05, 19:56 »
Hej Olle,
 
Jisses vad snabb du är! ;-)
 
Varmt tack!
 
Den Catharina Nilsdotter som föds år 1745 är ju den enda rimliga kandidat som jag har funnit (om hon, som jag tror, var piga i prästgården redan år 1765 så kan ju inte ha varit född efter år 1750 i alla fall, och enligt dödboken var hon 69 år gammal när hon gick bort år 1817).
 
Jag har dock en gnagande känsla av att prästen i Gammalkil rört ihop henne med den Catharina Olofsdotter som också tjänade hos Lingmark (se ovan), för hon anges ha exakt samma födelsedatum: 5 maj 1748...
 
Men det vore ju fantastiskt om man genom systern Maria kunde komma vidare, t ex genom att min Catharina Nilsdotter är dopvittne till Marias eventuella barn i Linderås...
 
Jättetack för detta!
 
Nu har man sannerligen nåt nytt att bita tag i, och på köpet rörande en ana som jag gett upp hoppet om!
 
Allt gott,
 
Christian

312
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2013
« skrivet: 2011-07-05, 18:25 »
Hej,  
 
Min ana Börje Andersson föddes den 28 juni 1719 i Kårby, Åsbo socken, som son till Anders Månsson och dennes hustru Ingeborg.
 
I Göstrings härads dombok den 3 maj 1681 omnämns överstens välb. Hr Jacob Hillchens rättare Måns Hemmingsson i Kårby  se http://www.krafttaget.com/elis_w.htm).
 
Finns det någon som känner till huruvida denne Måns Hemmingsson månne var far till min Anders Månsson i Kårby?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

313
Lommaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2012
« skrivet: 2011-07-05, 15:44 »
Hej Olle,
 
Och STORT tack för blixtsnabbt och spännande svar!
 
Jag ser nu att jag skrev lite fel i min iver ovan: Sara Helena Lingmark föddes rätteligen år 1780, inte år 1783, dvs några år före det att min Catharina döper sin dotter. Men ändå...
 
Jag ska med iver kasta mig över detta med Råsa - både i Lommaryd och i Linderås - och kolla upp den inhyses änka som du tipsade om.
 
Himla spännande!
 
Stort tack,
 
Christian

314
Lommaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 05 juli, 2011
« skrivet: 2011-07-05, 15:20 »
Hej igen,
 
Som tillägg kan nämnas att namnet Sara Helena, som Catharina gav sin ena dotter, kanske kan vara en ledtråd trots allt:
 
År 1769 - dvs samma år som Catharina Nilsdotter flyttade från Lommaryd till Gammalkil - vigdes prästdottern Eva Christina Kinnander, född i Eksjö, med regementssekreteraren för Östgöta Infanteriregemente Jon Lingmark. Vigseln skedde i Lommaryd, där hennes far arbetade som präst.  
 
Detta par bosatte sig just år 1769 i Gammalkil, och allt tyder på att min Catharina följde med dem.  
 
Under åren 1765 - 1768 finns nämligen en piga vid namn Catharina Nilsdotter i prästgården i Lommaryd. Av mantalslängderna att döma försvinner en piga vid namn Catharina från prästgården i Lommaryd samma år som Eva Christina Kinnander gifter sig och flyttar till Gammalkil (vid den här tidpunkten arbetade tre pigor på prästgården: Catharina Nilsdotter/Sandberg, Cajsa Johansdotter och Catharina Nilsdotter).
 
År 1770 bor bor Jon Lingmark med hustrun Eva Christina Kinnander på Ågården, Fättjestad i Gammalkil socken. Bland tjänstefolket återfinns Anders Bengtsson född 1755 (dvs rimligen identisk med min Catharinas blivande man, Anders Bengtsson Drätting), Catharina Olofsdotter, 23 år, och en Catharina Nilsdotter.
 
Jon Lingemark och Eva Kristina Kinnander fick år 1783 en dotter som döptes till Sara Helena, samma namn som bars av Eva Kristinas syster, Sara Helena Kinnander, född år 1749 i Eksjö.
 
Att även min Catharina Nilsdotter döpte sin dotter till just Sara Helena året dessförinnan, dvs år 1782, känns som mer än bara en slump.
 
Hon tycks således ha stått i någon slags relation till prästfamiljen Kinnander i Lommaryd...
 
Det vore väldigt spännande om någon skulle ha synpunkter på ovanstående samt möjlighet att hjälpa mig vidare med detta!
 
MVH,
 
Christian J

315
Lommaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 05 juli, 2011
« skrivet: 2011-07-05, 14:09 »
Hej,
Min ana Catharina Nilsdotter var enligt uppgift (Gammalkil AI:4 sid 37, m m) född den 5 maj 1748 i Lommaryds socken, varifrån hon flyttade till Gammalkil år 1769 där hon sedermera gifte sig med ryttaren Anders Bengtsson Drätting (1755-1832).  
 
Någon sådan Catharina har jag dock inte funnit i Lommaryds födelsebok...  
 
Det närmaste jag kommit är en Catharina som föds den 16 mars 1745, dotter till Nils Nilsson och Karin Nilsdotter i Ruskan (?) Mellangård, Lommaryd.
 
Det finns också en Catharina född den 9 januari 1759 (enligt vissa av Gammalkils husförhörslängder var nämligen Catharina Nilsdotter född år 1758, men det var troligen en felskrivning), vars föräldrar - som också hette Nils Nilsson och Karin Nilsdotter - bodde i Råse (?). Se Lommaryd C:3 s 185.
 
Några andra ledtrådar (än möjligen hennes barns namn: Brita, Sara Helena och Peter) har jag tyvärr inte, men det vore fantastiskt roligt att få komma vidare med henne, särskilt som vi har hus i trakten och besöker Lommaryds marknad varje sommar!
 
Så om någon kännare av Lommaryd skulle känna till någon av ovanstående personer, eller har tips om andra trådar att nysta vidare i, så vore jag evigt tacksam.
 
Med vänliga och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

316
Nykil / Äldre inlägg (arkiv) till 05 oktober, 2011
« skrivet: 2011-07-05, 11:46 »
Hej,  
Omkring år 1684 (åu, db) föddes min ana, Jonas Bengtsson, i Nykil socken. Han blev sedermera båtsman och dog år 1739 på Giälstad ägor, Sjögestad.  
 
Detta är förstås bara en vild chansning, men finns det möjligen till äventyrs någon som i sin forskning stött på denne Jonas Bengtsson, och som känner till något närmare om hans anor och ursprung?
 
Eller som känner till någon lämplig Bengt (Jonsson?) i Nykil på 1680-talet som skulle kunna vara en utgångspunkt för fortsatta efterforskningar?
 
Alla tips om detta skulle tas emot med största tacksamhet,
 
Christian Juliusson

317
Tjärstad / Äldre inlägg (arkiv) till 08 december, 2011
« skrivet: 2011-07-05, 10:57 »
Den 16 mars 1765 föddes min ana, Adam Jönsson, i Tjärstad socken (död den 17 september 1810 i Ingelstorp, Vägstorps ägor, Östra Tollstad).  
 
Hans far var salpetersjudaren Jöns Jönsson Kindblom i något som jag tolkar som Stubbagen (?).
 
Finns det någon som i sin forskning stött på denne salpetersjudare och som känner till hans familj och vidare anor och öden, och/eller någon som känner till vilket torp som kan avses?
 
Och finns det månne någon som känner till huruvida det finns något samband - även om det verkar osannolikt - med den Hans (Andersson) Kindblom som föddes i Tjärstad år 1702 (sedermera komminister i Vist och kyrkoherde i Västra Husby)?
 
Alla tips och upplysningar om detta skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

318
Sjögestad / Äldre inlägg (arkiv) till 21 juli, 2011
« skrivet: 2011-07-05, 10:36 »
Hej,
 
Den 21 november 1729 föddes min ana Bengt Jonsson på Gällstad ägor, Sjögestad socken. Hans föräldrar var båtsmannen Jonas Bengtsson (född ca år 1684 i Nykil, död den 26 januari 1739 på Giälstad ägor) och Ingeborg Andersdotter.
 
I tidigare inlägg här på Anbytarforum fann jag en Anders Månsson i Gällstad, nämnd i mantalslängderna på 1650-talet, vars förmodade dotter hette just Ingeborg Andersdotter (senast år 1657 gift med en Peder Larsson i Gällstad).
 
Det slog mig därför att namnet Ingeborg kanske gick i släkten, och att denne Anders Månsson möjligen - även om det är en smula långsökt, eftersom båtsmannen med familj bara bodde på ägorna - var farfar till min Ingeborg Andersdotter, nämnd år 1729?
 
Finns det någon som känner till huruvida någon lämplig Anders (Andersson) bodde i Gällstad i slutet av 1690-talet, eller som i sin forskning rentav stött på dessa personer tidigare?
 
Alla tips, råd och upplysningar om detta skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

319
Jörlanda / Äldre inlägg (arkiv) till 11 november, 2011
« skrivet: 2011-06-16, 16:31 »
Hej,
 
Enligt 1742 års mantalslängd för Jörlanda socken var en dotter till Sven i Kyrkeby Östergård (död i juni 1741, änkan hette Elin enligt mantalslängden) gift med Olof (Olsson) i Gusseröd, Ljungs socken - sonson till den (ö)kände Jon Olsson i Gusseröd.
 
Av andra källor vet jag att denna dotter hette Gunnur Svensdotter, och enligt uppgift skulle hennes föräldrar ha hetat Sven Jonsson och Elin Börgesdotter.
 
Enligt 1709 års mantalslängd bodde en Jon med sonen Sven i Kyrkeby Östergård.
 
Törs man månne förmoda att denne son är identisk med min Sven Jonsson?
 
Och finns det någon som i sin forskning stött på denna familj och känner till något ytterligare om dess anor och vidare öden?
 
Enligt en uppgift skulle t ex Sven Jonssons far, Jon Svensson i Kyrkeby, varit gästgivare år 1688 samt ägt ¼ Angille i Jörlanda socken?  
 
Och Elin Börgesdotters far kan möjligen ha hetat Börje Ambjörnsson och kom eventuellt ifrån Skåra?Båröd?
 
All hjälp med att reda ut detta skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna och tacksamma hälsningar,
 
Christian

320
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Tjuvkil-ätten
« skrivet: 2011-05-27, 13:34 »
Hej,
 
Under Hjärtum här på Anbytarforum har jag utvecklat en teori om att Gullbrand Hemmingsson i Hjärtum (nämnd år 1624-1626) var bror till Mats Hemmingsson (gift med Johanna Ulfsdotter av Tjuvkilsätten) och således son till knapadelsmannen Hemming Olsson i Tronnum.
 
Jag har också ställt frågan huruvida Gullbrands sonson, Peder Christophersson i Hjärtum Nedre, kan ha varit gift med en dotterdotter till nämnde Mats Hemmingsson (de hade båda en dotter vid namn Ingeborg).
 
Man kan ju på internet läsa en hel del om släkten i Tjuvkil, men jag har svårt att få det hela att gå ihop:  
 
Enligt en anteckning i J A Nordströms arkiv (A 318) på Göteborgs landsarkiv ska Mats Hemmingssons dotter Ingeborg nämnas vid ett arvskifte år 1607 (då hon ärver just Hjärtum Nedre, dvs den gård som Peder Christophersson äger på 1650-talet).  
 
Enligt en flitigt förekommande uppgift på internet var hon dock född år 1618 (!) och fick år 1653 (!) en son vid namn Torkel Svenningsson i Hjärtum Nedre.
 
Men det kan väl omöjligen vara samma Ingeborg som det handlar om?
 
Mats Hemmingsson lär ha haft en son vid namn Mats. Kan det månne vara hans dotter som föds år 1618?
 
Eller står det fullständigt fel i antavlorna på nätet?
 
Vad är egentligen belagt rörande Mats Hemmingssons och Johanna Ulfsdotters barnaskara och deras öden?
 
Det vore himla spännande om någon kännare av Tjuvkilsätten kunde reda ut detta, särskilt vad gäller släktens innehav av jord i Hjärtum.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

321
Hjärtum / Äldre inlägg (arkiv) till 26 februari, 2012
« skrivet: 2011-05-25, 15:23 »
Hej,
 
I J A Nordströms arkiv (A 318) på Göteborgs landsarkiv finns anteckningar om tidiga ägare av Hjärtum Nedre i Hjärtum socken.  
 
Bl a framgår av ett skiftesbrev från år 1607 att en Mats Hemmingsson ägt 5 öresbol i nämnda gård, vilka ärvdes av hans dotter Ingeborg.
 
Vidare framgår att en Olof Hemmingsson, enligt ett brev från år 1585, ärvt 2 ½ öresbol jord i Hjärtum jämte jord i Tronnum och Holm.
 
Av 1659 års jordebok framgår att en Peder Christophersson ägde Hjärtum Nedre. Av mantalslängderna att döma dog han där år 1669, för i 1670 års mantalslängd antecknas hans änka Gunilla.
 
Enligt Nordströms anteckningar ska Peder Christophersson vid tinget år 1666 ha uppgett att hans bestefader Gullbrand i Hjärtum och Håkan i Torp stått i ett brev tillsammans och varit tillhaabe och löst 9 öb i Hjärtum. Gullbrand i Hjärtum  ska ha ägt 6 öb och Håkan i Torp 3 öb.
 
Gullbrands fullständiga namn, vilket inte verkar ha varit känt för Nordström, framgår av Bohus slotts jordebok för år 1625-26 där han kallas Gullbrand Hemmingsson!
 
Det vore ju därför mycket frestande att se honom som en bror till ovan nämnde Mats Hemmingsson - och således som en son till knapen Hemming Olsson (Lindorm) i Tronnum.
 
Gullbrand skulle således, tillsammans med Håkan i Torp, ha löst ut Hjärtum Nedre från övriga släktingar.
 
Till yttermera visso hade Hemming Olsson en farbror med det relativt ovanliga namnet Christopher, och såväl namnet Hemming som namnen Olof och Christopher är flitigt förekommande hos ättlingarna till Gullbrand i Hjärtum.
 
Det vore väldigt spännande om någon Hjärtum-kännare skulle ha möjlighet att kommentera detta.
 
En annan fråga är dock hur Peder Christophersson kom att bli ägare av Hjärtum Nedre, för enligt Nordströms anteckningar bodde hans far, Christopher, i Vesten år 1643. Gården tycks således ha gått ur släkten, eller i varje fall till en annan släktgren än Peders.
 
En lagrättsman vid namn Christopher, åbo på en kronogård i Vesten, nämns också i 1650-talets jordeböcker.
 
Peder Christophersson fick sonen Sven Persson (min ana) år 1660 och bör således ha varit född omkring år 1630.
 
En tanke som slagit mig är att Peder Christophersson kanske gifte sig till Hjärtum Nedre. Enligt en uppgift hade han nämligen en dotter vid namn Ingeborg (död i Hjärtum år 1699) - samma namn som bars av Mats Hemmingssons dotter i början av samma sekel.
 
Kanske fick hon namn efter sin mormor, och Peder Christopherssons hustru Gunilla således var dotter till Ingeborg Matsdotter i Hjärtum Nedre?
 
Enligt Nordström återigen var nämnda Ingeborg Matsdotter gift två gånger, först med en Torkel (med vilken hon bl a fick dottern Estri Torkelsdotter) och sedan med en Sven (med vilken hon fick sonen Torkel Svensson i Hjärtum, nämnd år 1683, samt dottern Karin Svensdotter).
 
I en gammal antavla som jag fått kallas Peders hustru, om än med ett frågetecken, för Gunilla Svensdotter.  
 
Var hon månne dotter till någon av Mats Hemmingssons kända barn?
 
Det vore verkligen fantastiskt spännande om någon kunde hjälpa till att reda ut denna härva, särskilt som det finns möjliga kopplingar både till Lindorm-släkten och Tjuvkil-släkten...
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

322
Musik / Stevens, Cat (f. 1948)
« skrivet: 2011-05-19, 17:42 »
Hej,
 
I Bo Lindwalls och Henrik Moséns fantastiska bok om Östgöta riksdagsmän kan man (s 67) läsa att den nu åter aktuelle sångaren och kompositören Cat Stevens (född 1947) härstammar från en Sven Haraldsson i Kisa, Östergötland (riksdagsman år 1624).
 
Som ättling till nämnde Sven Haraldsson vore jag mycket nyfiken på att höra om hur släktleden till Cat Stevens ser ut mer i detalj.
 
Finns det någon som känner till detta, månne?
 
Av nämnda bok framgår f ö att Playboy-grundaren Hugh Hefner (född 1926) också är en ättling till Sven Haraldsson.
 
Det vore mycket spännande att få veta mer om hur nära släkt han är med Cat Stevens...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

323
Göteborgs stift / Göteborgs stift
« skrivet: 2011-05-18, 13:21 »
Hej Carl-Johan,
 
Och STORT tack för detta!
 
Spännande information (kul att veta var Björn H ligger begravd!) och mycket intressant att höra om det nya herdaminnet!
 
Av kyrkräkenskaper etc att döma verkar det t ex som att herr Chresten Nielsen levde en bit in på 1620-talet, så det kan ju finnas mycket nytt att vänta.
 
Stort tack,
 
Christian J

324
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2011
« skrivet: 2011-05-12, 09:34 »
Hej Sven-Ove,
 
Och stort tack för spännande inlägg.
 
Men, om jag får vara lite besvärlig:  
 
Om det är inte Simons änka som avses i 1644 års jordebok, vem är det då?
 
Och vore det helt omöjligt att tänka sig att den Simon (Simonsson) som nämns i mantalslängderna mellan år 1645 och 1649 var en son till den Simon som - enligt min tolkning - avled före år 1644?
 
Det går ju tyvärr 13 Simon på dussinet här, men om du kunde hjälpa till att reda ut härvan så vore jag evigt tacksam...
 
MVH,
 
Christian

325
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2011
« skrivet: 2011-05-11, 10:15 »
Hej igen,
 
Låt mig få kasta in en liten brandfackla i diskussionen:
 
Om nu tolkningen av jordeböckerna är riktig, och Simon i Västra Uggelsäter således var död år 1644, så kan han ju inte vara identisk med den Simon murmästare som - enligt inläggen ovan - ännu år 1645 var verksam vid Grava kyrka (och år 1647 lade grunden till S:t Mikaelskyrkan i Arvika kyrka) eller den kyrkbyggaren Simon Skragge, Karlstad som år 1660-1663 fick betalt för arbeten vid Örs kyrka!
 
Innebär detta månne att hela murmästartraditionen måste ifrågasättas?
 
Eller är det snarare så att yrket gick i arv, och att det är två generationer av Simon murmästare som det handlar om?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

326
Göteborgs stift / Göteborgs stift
« skrivet: 2011-05-11, 09:12 »
Hej,
 
Finns det någon med tillgång till herdaminnena som skulle kunna ge mig lite mer kött på benen om två spännande, men gäckande anor:
 
- Christen Nielsen, kyrkoherde och prost i Marstrand (åtminstone år 1597-1622)
 
och dennes svärson,
 
- Björn Helgensson Brun, kyrkoherde och prost i Marstrand (åtminstone år 1625-1648)?
 
Jag håller nämligen på med en kartläggning av denna släkt, så varje liten pusselbit skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Kan t ex denne Christen Nielsen vara identisk med den Christen Nielsen som  - enligt biskop Jens Nielsens reseberättelse - år 1594 var slottspredikant på Bohus?
 
Kyrkoherden Christen Nielsen i Marstrand var ju, enligt samma reseberättelse, år 1597 gift med en Susanna Linnartsdotter, dotter till en holländsk byggherre, Lennart van Porten, på just Bohus.  
 
Kanske träffades de under hans tid på slottet?
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

327
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2011
« skrivet: 2011-05-10, 21:23 »
Hej Christer,
 
Och jättetack för detta!
 
Inte har jag haft en tanke på att skriva norska i sökfältet!
 
Ha en fin kväll, du oxå!
 
MVH,
 
Christian

328
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2011
« skrivet: 2011-05-10, 16:44 »
Hej Christer,
 
Och stort tack igen.  
 
Jag ska se om jag råkar ha något mer om Hökälla...
 
Mycket spännande med 1624-25 års handlingar i SVAR!
 
Jag har inte lyckats finna några sådana, dock. Har du någon referens?
 
Beträffande lagmannen Claus Jensen i Tofta: Han lär ha undertecknat norska adelns kungahyllningar år 1582 och 1591 (se: http://www.vigerust.net/adel/adel_hyllinger.html).
 
Kanske finns det något sigill bevarat i dessa handlngar?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian

329
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2011
« skrivet: 2011-05-10, 11:42 »
Hej Christer,
 
Mycket spännande detta med Erik Torgerssons jordinnehav i Säve socken!
 
Jag ska se om jag kan finna mer detaljer, men på rak arm känner jag inte till någon koppling till en Peder Bilde.
 
Jag har dock själv börjat gå igenom 1574-75 års jordebok och kunnat konstatera att det fanns:
 
- en Torgier i Tjuvkil, Lycke socken (A0055666_00151)
 
- en Torgier i Quaröd (?), Lycke socken (A0055666_00061)
 
- en Torgier i Röie (?), Lycke socken (A0055666_00063)
 
och
 
- en Erik i Glose, Torsby socken (A0055666_00060)
 
Kanske kan det finnas något samband här?
 
Jag har också noterat att namnet Claus är mycket ovanligt! Jag har ännu inte sett det någonstans i hela jordeboken.
 
Det har dock funnits en handfull bärare av namnet i trakten, enligt Norske Rigsregistranter:
 
- den 2 juli 1574 omtalas en Claus Jensen, borgmästare i Kungälv,
 
- den 12 juni 1581 ges Claus Jensen, lagman i Viken, förläningsbrev på gården Ormo i Ytterby socken, vilken han enligt brev av den 13 juni 1586 avstod då han fick förläningsbrev på gården Tofta i Lycke socken (redan den 1 oktober 1605 sägs dock lagmannen Jens Christensen bo på Tofta),
 
- den 14 augusti omtalas en Claus Paulsen, som kallade sig Claus Beck, borgare i Uddevalla,
 
och
 
- den 27 september 1601 omtalas en Claus Jensen, borgare i Marstrand.
 
Min fundering är nämligen om någon av dessa herrar kan ha varit far till Cecilia och Margareta Clausdöttrar?
 
Deras söner kallade sig visserligen för Brun, i Claus Erikssons fall redan år 1619, men det namnet kan ju komma från moderns sida?
 
Jag har sett en notering om att lagmannen Claus Jensen var adlig.  
 
Kanske förde han - eller någon av de övriga, som borgerligt vapen - en sköld med en lilja över en ros?  
 
Det vore himla spännande att få synpunkter på ovanstående!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

330
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2011
« skrivet: 2011-05-10, 10:26 »
Hej,
 
Eftersom jordeböckerna för Värmland successivt görs tillgängliga på SVAR kommer här följande ytterligare uppgifter om Västra Uggelsäter:
 
1633 (SVAR s 212): Per i Västra Uggelsäter samt ryttaren Simon Andersson  under Peder Bondessons kompani, fritt (för Göstad noteras en Olof samt ryttaren Olof Olofsson i samma kompani).
 
1636 (SVAR s 216): Simon i Västra Uggelsäter samt ryttaren Simon Andersson.
 
1639 (SVAR s 173): Simon i Västra Uggelsäter  samt ryttaren Simon Andersson.
 
1643 (SVAR s 158): Ingen ägare anges för Västra Uggelsäter, men dock korpralen Simon Andersson fritt på en häst (för Göstad noteras ryttaren Håkan Månsson för Olof Olofsson, bostad (?) fritt på en häst).
 
1644 (SVAR s 156): Änkans tjänare  Nils (?) Månsson (?).
 
1650 (SVAR s 156): Ingen ägare anges för Västra Uggelsäter, men dock ryttaren (eller om det står räntar) Olof Simonsson på häst under Jon Anderssons kompani.
 
I samtliga av dessa jordeböcker sägs Västra Uggelsäter vara en hel skattegård.
 
Sammantaget tycks det således som att Simon i Västra Uggelsäter levde ännu år 1639 men var död år 1644.
 
Vad tror ni om detta?
 
Hur passar det in i tidigare teorier om de olika generationerna, tro?
 
En annan finurlighet är ju dock att vi nu har en ryttare vid namn Simon Andersson i Västra Ugglesäter som väl rent teoretiskt skulle kunna ha varit far till Anders Simonsson (namnen stämmer ju bra!.
 
Detta förutsätter dock att ryttaren Simon bodde där redan år 1624 då Anders Simonsson föddes, något som väl inte alls är säkert.
 
Vi har också den omständigheten att Anders Simonssons barn och barnbarn kallade sig Skragge!
 
Men kanske kunde man, rent teoretiskt, tänka sig att ryttaren Simon Andersson var bror till den Per Andersson som nämns i Västra Ugglesäter bl a år 1631, och att deras far Anders var gift med en dotter till Simon d ä (=länsmannen)?
 
Anders Simonsson gav ju en av sina söner namnet Per...
 
Det vore mycket spännande att få synpunkter på ovanstående!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

331
Kungälv / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-05-05
« skrivet: 2011-05-04, 14:09 »
Hej Eivor,
 
Kul att höra ifrån dig och stort tack för länkarna!
 
Spännande!
 
Jag är dock fortfarande plågsamt nyfiken på om det - i t ex herdaminnena - finns några sigill bevarade från denna Brun-släkt...
 
MVH,
 
Christian

332
Kungälv / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-05-05
« skrivet: 2011-05-04, 12:01 »
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på den Claes Brun, född år 1629 i Amsterdam, som var slottsskrivare och proviantmästare på Bohus fästning samt sedermera rådman och borgmästare i Kungälv där han avled år 1697?  
 
Hans son Peter Claudi Brun ska ha fötts i Kungälv år 1662 och varit kyrkoherde i Säve pastorat år 1686-1692 och i Skepplanda pastorat från 1692 fram till sin död år 1704.
 
Det som jag i synnerhet är nyfiken på är huruvida någon av dessa herrar förde ett sigill?
 
Jag letar nämligen efter ursprunget till släkten Brun i Marstrand, vars medlemmar på 1600-talet som vapensköld förde en lilja över en ros, och hoppades på ett möjligt samband.
 
Namnet Brun ska nämligen ha kommit till Marstrand via två döttrar till en Claes/Claus Brun, någon gång i slutet av 1500-talet.
 
Och ett holländskt ursprung kanske inte vore alldeles omöjligt att tänka sig för flera personer ur Marstrandssläkten fick namnet Willum...
 
Alla uppgifter om denne Claes Brun samt hans familj skulle därför tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

333
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2011
« skrivet: 2011-05-03, 12:24 »
Hej Kenneth,
 
Sannerligen: Stort tack!
 
Jag kan komplettera med följande uppgifter om släktens tidiga gårdsinnehav, hämtade ur Norske Rigsregistranter:
 
- enligt ett brev av den 11 juli 1585 var Torger Torgersson odelsberättigad till en gård vid Marstrand, till vilken gård även en äng som kallades ”Konnings Eng” hörde.
 
- Erik Torgersson bodde år 1610 på Klöverön och ägde år 1613 fyra gårdar i Lycke socken, och år 1622 bytte han bort gårdarna Glose i Torsby socken och Kyrkeby i Herrestad socken, och erhöll istället av kronan  Lycke, Ellön och Klöverön (vitten till detta jordaskifte var Jens Andersson och Thorger Eriksson).  
 
- Helge Torgersson bytte år 1621 bort sin ”arvegård” Östra Holsunga i Torsby socken, och fick av kronan istället Instön, Lycke socken, i byte (vittnen till detta jordaskifte var Jens Andersson och Willum Helgesson). Vidare framgår det att han år 1622 brukar Klöverön.  
 
Går det kanske av detta äldre gårdsinnehav finna fler ledtrådar till släktens ursprung?
 
Är t ex tidigare ägare av arvegården Östra Holsunga i Torsby socken kända?
 
Och den Konungens äng som nämns år 1585, kan den månne vara identisk med den frälseäng i Lycke socken som Ivar Helgesson ägde enligt Kenneths fina sammanställning ovan?
 
Det vore mycket spännande att få era kommentarer på detta!
 
Och sen, till Bo-Arne: En rådman Per Andersson med hustru nämns i mantalslängderna för Marstrand stad i varje fall år 1674, 1675 och 1681. Det torde väl vara den som du söker?
 
MVH,
 
Christian

334
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2011
« skrivet: 2011-04-30, 08:54 »
Hej Christer och Kenneth,
 
Och VARMT TACK för himla spännande uppgifter!
 
Sannerligen mycket nytt att bita i. ;-)
 
Trevlig helg,
 
Christian J

335
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2011
« skrivet: 2011-04-29, 14:12 »
Hej,
 
Vid trolldomsprocesserna i Marstrand åren 1669-1672 förekommer en stadsskrivare vid namn Jörgen Brun-Clausen (se www.morlanda.se/dom/pers.htm).
 
Släkten Brun i Marstrand har ju diskuterats flitigt här på Anbytarforum, men jag har inte sett denne stadsskrivare dyka upp i sammanhanget tidigare.
 
Finns det någon som stött på stadsskrivaren Jörgen Clausen Brun i sin forskning, och som känner till om/hur han är släkt med de övriga Brunarna i Marstrand, såsom t ex borgmästaren Helge Torgersson Brun (död 1629) eller dennes bror, byfogden Erik Torgersson Brun (död 1641)?
 
Dessa båda var gifta med varsin Clausdotter, så rent teoretiskt skulle antingen Helge eller Erik mycket väl kunnat ha haft en son vid namn Claus, som sedan blev far till stadsskrivaren.
 
Men finns det månne någon källa som skulle kunna styrka detta?
 
Alla uppgifter om denne Jörgen Clausen Brun, och hans far vid namn Claus, skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

336
Hej,
 
I Uddevalla rådhusrätts protokoll av den 4 maj 1701, i samband med begäran om bördsbrev för Jochum Torgersson Bruhn, framgår att ”wällborne fru Sidsela” Clausdotter (gift med borgmästaren i Marstrand, Helge Thorgiersson, död år 1629) var ”en Landzhöfdingens Fruu öfwer Bohuus Lähn anförwant”.
 
Frågan är vilken landshövding som avses?
 
År 1701 var Erik Carlsson Sjöblad (1647-1725) landshövding (eller guvernör) av Bohuslän. Hans hustru var friherrinnan Charlotta Regina Palbitzki (1663-1738), vars föräldrar var friherren Mattias Palbitzki (1623-1677) och Anna Regina Khevenhüller (1618-1666).
 
Jag kan svårligen se något samband mellan friherrinnan Palbitzki och borgmästarhustrun i Marstrand, men kan det kanske vara en annan landshövding som avses?
 
Det har tidigare här på Anbytarforum nämnts att Rutger von Ascheberg (landshövding år 1677-1680) hade en syster vid namn Anna Elisabeth, änka efter Jöns Bildt till Kåröd (död 1647) som gifte om sig med Johan Benedikt von Schönleben (1613-1706). Denne var landshövding i Bohuslän åren 1682-1700 men hans hustru Anna (vars förste make onekligen hade koppling till bygden!) dog redan år 1694 och han gifte om sig år i Göteborg med en Agneta Elisabet von Alten-Bochum (allt enligt Wikipedia).
 
Om det är han som avsågs i 1701 års protokoll, så är det kanske genom hans sista hustru som den förmenta kopplingen till Sissela Clausdotter ska finnas?
 
Finns det månne någon som i sin forskning stött på släkten von Alten-Bochum tidigare?
 
Och finns det kanske någon som känner till vilka som var landshövdingar/guvernörer i Bohuslän under den norska tiden?Det kan ju mycket väl ha varit en tidigare landshövding som avsågs, för Sissela Clausdotter dog redan omkring år 1625...
 
All hjälp med detta skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

337
Mangskog / Äldre inlägg (arkiv) till 05 mars, 2013
« skrivet: 2011-04-05, 16:10 »
Hej igen,
 
Vid en ny titt i Lindahls bok (s 138) fann jag att kusingiften inte alls tycks ha hört till ovanligheten. Det rörde sig där om två döttrar till Israel Larsson i Bjurbäcken som gifte sig med två söner till deras farbror, ovan nämnde Anders Larsson i Bjurbäcken.
 
Med det hindret ur vägen skulle med andra ord Anders Larsson framstå som en än bättre kandidat som far till min Britta/Böret Andersdotter.
 
Även Lindahl är ju inne på detta spår - t o m utan att känna till namnet på Anders Mattessons hustru.
 
Men vad säger finnbygdsexperterna?
 
MVH,
 
Christian

338
Mangskog / Äldre inlägg (arkiv) till 05 mars, 2013
« skrivet: 2011-04-05, 11:15 »
Hej,
 
Efter att äntligen ha läst Lindahls bok om Brunskogsfinnarna, så är jag smått upprymd!
 
Det var dels mycket spännande att lösa Lindahls kommentar (s 70) om att det är anmärkningsvärt att inte någon son eller sonson till Jöns Bengtsson med namnet Jöns eller Bengt har påträffats.
 
Detta styrker väl ytterligare antagandet att den Bengt Jönsson Salung, född år 1633 i Värmland, som år 1654 flyttade till Nya Sverige, var son till Jöns Bengtsson?
 
Och problemet med att brodern Anders Jönsson, som också ska ha flyttat till Nya Sverige år 1654, nämns i mantalslängden år 1653 och 1664, kanske beror på s k kameral eftersläpning? Eller så avser 1664 års notering en helt annan Anders? Lindahl kommenterar ju (s 69) att i övrigt är tystnaden total rörande Anders Jönsson i Salungen...  
 
Vad sägs om detta?
 
Det var också mycket spännande att läsa (s 69) att Matz Andersson, son till Mattes Andersson (1647-1737) i Salungen, ägde jord i Bjurbäcken, förmodligen morsarv.
 
Om Lindahl antagande är riktigt skulle ju Anders Mattessons hustru Britta Andersdotter härstamma från Bjurbäcken. Till yttermera visso skriver Lindahl (s 78): Några svensk-finska äktenskap tycks icke ha förekommit och Salungen var helt i finsk ägo vid seklets slut. Salungsfinnarna gifte sig inom hemmanet eller med finnättlingar i angränsande hemman, särskilt i Bjurbäcken.
 
Om så är fallet är ju frågan vilken Anders i Bjurbäcken som skulle kunna ha varit Brittas far?
 
Lindahl tycks luta åt att Britta (i boken kallad Böret) troligen var dotter till Anders Larsson (född år 1605) i Bjurbäcken (s 127 och s 136) och att hon dog år 1733 i Bjurbäcken (jfr inlägg ovan).
 
Samtidigt framgår av boken (s 129-131) att Anders Mattessons mor Valborg var halvsyster till Anders Larssons hustru Lisbetta (född ca 1611). Detta skulle alltså innebära att Anders Mattesson gifte sig med sin (halv)kusin...
 
Skulle kyrkan verkligen ha tillåtit detta?
 
Var man kanske inte så nogräknad i finnbygderna?
 
Eller är det snarare en annan Anders i Bjurbäcken, t ex kronoskytten Anders Andersson som nämns i mtl 1679-1689 (s 134), som är en troligare far till Britta?
 
Ett sätt att lösa detta kanske vore att räkna ut Matz Anderssons jordinnehav i Bjurbäcken mer exakt (det lär framgå av ett tingsärende från år 1710 att han till en Matz Jöransson avstått 1/4 uti 1/8 i ¼ h:mt Bjurbäcken, s 145) och jämföra det med t ex Anders Larssons barnaskara (Lindahl uppräknar fyra söner och två döttrar, inklusive Böret, s 127).
 
Ja, som Kenneth L skrev här ovan: Det är mycket man tror man vet - men inte kan bevisa. Men det vore så himla kul om någon ändå skulle ha möjlighet att kommentera och komplettera mitt resonemang ovan...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

339
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2011
« skrivet: 2011-04-04, 16:21 »
Hej igen,
 
Jag fann nu en murmästare Sigfrid Larsson Skragge i Göteborg, nämnd år 1637–68:  
 
Det är mycket möjligt att Sigfrid murmästare och hans bror Björn murmästare (6.26) tillhörde den stora värmländska släkten Skragge, ty bland värderingsmännen av pres. Hans Spaldings gård 15.8.1667 nämnes murmästaren Sigfrid Larsson Skragge. (se http://www.gbgtomter.se/Rote_6/6.27.pdf).
 
Är han känd sedan tidigare, månne?
 
MVH,
 
Christian

340
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2011
« skrivet: 2011-04-04, 16:15 »
Hej igen,
 
Beträffande murmästarna, så fann jag nu en uppgift från år 1668 (hämtad ur Sundalstingets protokoll?) om en Daniel murmästare som var verksam vid ett kyrkobygge (http://www.catshaman.com/m15ting/17ting3.htm).
 
På samma sida fann jag följande text, rörande Örs kyrka år 1660: Betalt 4 rdr och ett fläskstycke till kyrkbyggaren Simon Skragge, Karlstad för att han rest hit och besiktigat kyrkan. Därtill togs en riksdaler ur kyrkkistan till hyra av båt över sjön samt av häst.
 
Det noteras att reparationen var klar först år 1663 och att mäster Skragge för sitt arbete kvitterade ut 100 rdr.
 
Detta skulle väl kunna vara Uggelsäter-Simon, vilken ju enligt uppgift hos Lagerborg m fl hade en son vid namn Daniel (född år 1633 och död år 1669) och som reste runt som murmästare.
 
Han skulle då ha varit verksam i Grava år 1639-1645, i Karlstad år 1647, i Kila år 1654 och i Ör år 1660-1663.
 
Kunde man tänka sig att han var son till länsmannen, och således var född omkring år 1600?  
 
Men varför står han då här som hemmahörande i Karlstad?
 
Har han överlåtit hemmanet i Uggelsäter på (äldste?) sonen Simon Simonsson, född ca 1621, månne?
 
Och finns det fler belägg på murmästare i trakten, tro?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

341
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2011
« skrivet: 2011-04-04, 10:51 »
Hej Ulf,
 
Stort tack för detta.
 
En dotter född år 1626 passar ju väl in i den förmodade syskonskaran (Anders, född år 1624 etc)...
 
Enligt boken Mantalsskrivningen i Sverige före år 1860 av Gösta Lext så stadgar 1635 års instruktion att en 12-årsgräns ska tillämpas. Den fråga jag ställde i tidigare inlägg var om någon kände till huruvida detta bara var en kodifidering av tidigare praxis eller lagstiftning.  
 
Annars kan man ju förstås inte utgå ifrån att åldersgränsen gällt även tidigare.
 
Enligt samma bok höjdes dock åldersgränsen först genom riksdagsbeslut år 1652 till 15 år. Denna gräns skulle då alltså inte ha gällt år 1642, om jag förstått det hela rätt?
 
Någon exakt vetenskap är det förstås dock inte. Det kan ju ha funnits regionala skillnader, t ex. Men oavsett om det är 12 eller 15 år som var gränsen, så tycker jag att en skärskådning av mantalslängderna ger en ganska spännande bild...
 
MVH,
 
Christian J

342
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2011
« skrivet: 2011-04-02, 09:56 »
Hej Carl-Johan,
 
Och STORT tack för uppgifterna om Kila kyrka!  
 
Det är ju precis den typen av primärkällor som måste fram om vi ska kunna komma vidare med detta.
 
Beträffande murmästare så fann jag nu, på en hemsida om S:t Mikaels-kyrkan i Arvika: De äldsta delarna i den befintliga kyrkan härrör från 1600-talets mitt. Grunden till stenkyrkan lades 1647 under ledning av Simon murmästare i Carlstad.
 
Och på en hemsida om Grava kyrka: 1639 Simon murmästare fick uppdraget att bygga på kyrkan med bl.a. sakristia och torn. Med detta blev han färdig 1645.
 
Jag gissar att även dessa uppgifter härstamma från kyrkräkenskaperna?
 
Kan detta vara vår Simon, tro?
 
Kan det stämma, rent geografiskt?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

343
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2011
« skrivet: 2011-04-02, 09:38 »
Hej,
 
Beträffande namnet Skragge:  
 
Genom diverse AF-inlägg av Kent Carlsson har tidigare framgått  
 
- att Simon Andersson kallas ”strandridare Simon Skragge” redan i ett mål i Jösse härads dombok för februari 1689,
 
- att Simon Anderssons bror, Jonas Andersson, kallas ”Jonas Skragge” i sin dotter Kerstins dödsruna,
 
- att en sondotter till Jonas Andersson, nämligen ”jungfru Maria Elisabeth Skragge” (född 1725 i V. Sälboda), återfinns i V. Sälboda i Gunnarskogs första hfl med Skraggenamnet. I sin dödsannons från år 1805 kallas hon också för jungfru Maria Elisabeth Skragge.
 
Så nog har namnet Skragge burits av flera ättlingar till Anders Simonsson (som ju, till yttemera visso var född just i Västra Uggelsäter!), vilket väl styrker släktskapet?
 
Och - som påpekats i tidigare inlägg - kanske vore det väl vågat för Simon Andersson att oberättigat kalla sig Skragge och samtidigt stå i en yrkes- och affärsmässig förbindelse med den kände Sven Skragge.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian J

344
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2011
« skrivet: 2011-03-31, 16:17 »
Hej igen,
 
Beträffande Åkes fråga ovan om när Simon Andersson kallas Skragge för första första gången: Han är i varje fall belagd med det namnet år 1699.
 
Enligt tidigare inlägg av Sven-Ove B: ”Anders Simonssons son Simon tycks ha varit strandridare i slutet av 1600-talet, han kallas då Skragge och är bosatt i Magnerobro. 1699 är ett mål uppe i häradsrätten där en koppling mellan Simon och Inspektoren Sven Skragge tycks föreligga enligt min mening. Något släktskap nämns inte, men sammanhanget är något som indikerar närmare släktskap”. Vidare sägs att 1699 års ärende, i Jösse/Gillberga häradsrätt, ska gälla att Simon Skragge, till en strandridare Jonas Andersson (=hans bror, min ana), för Sven Skragges räkning lånat ut pengar.
 
Han kallas också Skragge i sin dödsnotis från år 1704, Skillingmark C:1 sid.103 (enligt tidigare inlägg här på AF): Simon Anderßon Skragge född i Wagge och Ny Sochn år 1661 af fadren ehrligh och välförst. Man Anners Simonsson och Modren Erlige och ____ hustrun Elin Persdotter. Bevistat Carlstads Schola och Gymnasium uti 10 åhr. Tient ____ hoos Gref Bielike i Stokholm trenne åhr. Antagen till Kongl. Maijtts Tienst och Stranridare Ao 1685. Till Tullnär Ao 1693. Och samma åhr ingådt Echtenskap med Ehrborne hustrun Christina Carlenia aflat tillsamman 4 Barn 1 Sohn och 3 döttrar. Omsijder förordnat till Lieutenant öfver Noordh Marckz häradtz Allmoge. Lefvat eliest icke så synnerligt väll, utan varit öfverdådig Säker och ogudachtig i sin mästa tijd särdeles begifven på dryckenskap, bannande och Gudz huus försummelse. Men under tiden någon bättring visat. Till deß Gudh lade han på sin Soote och dödz sängh dervid han fasthölt i 3 veckor. Och igenom särdeles Gudz nådh sitt syndiga lefverne ångrade bekände och om nåd och förlåtelse hoos Gudh flitigt sökte. Besöktes med h. Nattvard, beredde sigh till döden Christel. och afsomnade effter et hårdt dödsavsked d. 3 Decembris Ao 1703 sedan han lefvat i 42 åhr och 1/2. Begrafven på Kyrkogården d. 24 Januari..
 
Men kanske finns det ännu tidigare belägg?
 
MVH,
 
Christian J

345
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2011
« skrivet: 2011-03-31, 14:53 »
Hejsan,
 
Ja, även jag har nu lyckats få tag på 1651 domboksnotis i original, och visst är det som Sven-Ove skriver: Den länsman Simon i Ugglesäter som nämns hörde snarare hemma i slutet av 1500-talet (dvs den länsman år 1600 som Lagerborg skriver om)!
 
Detta eftersom texten även nämner fogden Måns Andersson i Solberg, gift med en dotter till Nils i Mässevik. Denne Måns torde vara identisk med den Måns Andersson i Solberg som den 22 februari 1589 ingick ett jordabyte rörande Glumserud/Helliebostad (hans hustrus mors arvejord) med bl a Bengta Nilsdotter, svärmor till Håkan Svensson i Filipstad (se tidigare inlägg här på AF).
 
Någon länsman vid namn Simon Simonsson i Ugglesäter år 1651 tycks alltså inte ha funnits, så där måste vi tänka om!
 
Däremot verkar 1651 års domboksnotis belägga uppgiften hos Lagerborg m fl om att en länsman vid namn Simon bodde i Ugglesäter omkring år 1600, och det är ju inte illa, det... ;-)
 
På återhörande,
 
Christian

346
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2011
« skrivet: 2011-03-30, 11:20 »
Hej Jan,
 
Ja, det är en del att grunna på. :-)
 
Jag ska nu dämpa mig en smula, men ville bara komplettera med följande utdrag ur boskaps- och kvarntullsskattelängderna för Västra Ugglesäter:
 
1621 (Karl Filips hertigdöme, SVAR s 23): Simon och Anund (i Östra Ugglesäter bor Olof, Peder och Anders).
 
1623 (SVAR s 248): Simon och Anund (i Östra Ugglesäter bor Olof och Per).
 
1626 (SVAR s 17) Simon, Anders (?) och Per.
 
1628 (SVAR s 89): Simon, Anund och Per.
 
1629 (SVAR s 73): Simon och Pär (i Östra Ugglesäter bor Olof, Pär och Anders).
 
1631 (SVAR s 31): Simon och Pär - vilken hette Andersson enligt lista på sexmän (i Östra Ugglesäter bor Olof och en Pär Arvidsson).
 
Jag ser MYCKET fram emot att få höra vad du får ut av ovanstående!
 
Jag vill minnas att du i ett tidigare inlägg lutatde åt att murmästaren Simon Simonsson (den som jag här kallar länsmannen eller Simon den äldre) var far till Anders Simonsson, född år 1624.
 
Det vore himla spännande att få höra mer om ditt resonemang kring detta.
 
Jag är på samma linje, och tycker mig av ovanstående kunna utläsa att murmästaren hade sönerna Simon (född 1621), Olof (född ca 1622), Anders (född 1624) och Bryngel (född ca 1628) samt en dotter (född ca 1630)...
 
Vad tror du om det?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

347
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2011
« skrivet: 2011-03-29, 11:26 »
Hej igen, igen.
 
Skrev lite fel i mitt förra inlägg.
 
Angående Bryngel Simonsson: Om hans dotter var född år 1648 så måste han ju ha varit född senast i slutet på 1620-talet.
 
Således måste han ha varit en yngre bror, och inte son, till Simon den yngre (som ju föddes år 1621, enligt teorin ovan).
 
Men en sådan son till Simon Simonsson d ä (dvs den som nämns som länsman år 1651) är väl inte känd av Palmborg om jag förstått tidigare inlägg rätt?
 
Bara barnen Simon, Olof och Daniel tycks ha varit kända vid namn av Palmborg, eller har jag fel?
 
Och om han missat sonen Bryngel så ökar väl sannolikheten för att han även missat sonen Anders Simonsson, född år 1624?
 
Eller är jag ute och cyklar?
 
MVH,
 
Christian J

348
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2011
« skrivet: 2011-03-29, 10:37 »
Hej,
 
Som tillägg till ovan kan följande nämnas:
 
1) I 1642 års mantalslängd noteras Simon i Västra Ugglesäter med hustru och en dotter. Denna dotter måste alltså ha varit född senast år 1630 (om nu 12-årsregeln enligt 1635 års förordning verkligen tillämpades i Värmland?). Detta kan således inte vara Simon d y (född ca 1621) som avses utan hans far, länsmannen Simon Simonsson.
 
2) I mtl 1642-1646 noteras Simon med hustru och dotter, och i mtl 1647 noteras Simon Simonsson med hustru och dotter (det är således samma person som det handlar om). I mtl 1648 noteras dock Simon med hustru men utan barn! Kanske har dottern gift sig med den Hemming (?) som med sin hustru noteras för Västra Ugglesäter på samma ställe i 1650 år mantalslängd (denne tycks dock försvinna snabbt, för senast i mtl 1654 tycks Anders Simonsson med hustru ha övertagit bruket). Eller avser 1648 års notering Simon den yngre, som ännu inte hunnit skaffa barn?
 
3) Ryttaren Olof i Västra Ugglesäter hette mycket riktigt Simonsson (enligt mtl 1654). I mtl 1657 noteras han med hustru och en dotter som inte finns med i mtl 1656. Hon skulle alltså (eftersom den nedre åldersgränsen höjts till 15 år enligt riksdagsbeslut år 1652) ha varit född år 1642. Således måste Olof Simonsson ha varit född omkring år 1620 och ha varit son till Simon Simonsson d ä (som nämns som länsman år 1651). Han var således bror till den Anders Simonsson som föddes år 1624.
 
4) Bryngel Simonsson noteras i mtl 1663 i Västra Ugglesäter med hustru och en dotter som inte nämns i mtl 1662. Med samma logik skulle den dottern alltså ha varit född år 1648, och han rimligen var son till Simon den yngre (född år 1621).
 
Ja, på detta sätt går det ju att stega sig fram, men det vore nu väldigt spännande om någon kännare av Skragge-släkten kunde kommentera dessa uppgifter och teorier.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

349
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2011
« skrivet: 2011-03-28, 15:31 »
Hej,
 
I hopp om att få nytt liv i denna spännande diskussion kommer här en ny ledtråd, denna gång hämtad ifrån boskapsskattelängderna som nu finns tillgängliga på SVAR.
 
År 1632 (SVAR s 83) antecknas, för Västra Ugglesäter, Simon och Per.
 
År 1633 (SVAR s 133) antecknas, för Västra Ugglesäter, Simon, Per och unge Simon (!).
 
Enligt 1635 års mantalsförordning skulle alla som var minst 12 år gamla antecknas. Om detta bara var en kodifiering av tidigare praxis (vet någon hur det förhåller sig med detta?) så skulle alltså unge Simon ha varit född år 1621.
 
Han kan ju inte vara identisk med länsmannen Simon Simonsson, eftersom denne år 1651 hade en sedan länge giftasvuxen dotter.
 
Men kanske var han bror till Anders Simonsson, född år 1624, och far till den Anders Simonsson som nämns i mantalslängderna för Västra Ugglesäter år 1653-1671 samt till den Bryngel Simonsson som nämns i 1662 års mantalslängd?
 
Och, med motsvarande logik som ovan: Förutsatt att den ryttare (?) vid namn Olof som nämns i 1650 års mantalslängd är identisk med den Olof Simonsson som i 1664 års mantalslängd kallas reformerad korpral, så torde denne ha varit född omkring år 1647.
 
Således kunde även han, mycket väl, ha varit son till unge Simon...
 
Frågan är dock varför Simon Simonsson d ä (han som var länsman år 1651) tar vägen?  
 
Kanske är den Simon Simonsson som noteras för Västra Ugglesäter år 1647 densamme som unge Simon, och övertagandet av gården manifesterades av att han denna gång nämns med efternamn?
 
Då skulle alltså Simon Simonsson d ä av åldersskäl ha försvunnit ur mantalslängderna fr o m år 1647, dvs han var född ca år 1585. Han skulle då ha varit omkring år 65 år gammal när han i domboken nämns som länsman år 1651, och skulle alltså mycket väl ha kunnat haft en sedan länge giftasvuxen dotter vid det laget.
 
Han skulle således varit i dryga 35-årsåldern när hans söner Simon (1621) och Anders (1624) föddes...
 
Det skulle stämma väl med den teori om de olika generationerna som jag skissat på i tidigare inlägg.
 
Det vore väldans spännande om någon med mer inblick i släkten, och längre erfarenhet av denna diskussion, skulle vilja kommentera detta!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

350
Grevbäck / Äldre inlägg (arkiv) till 26 september, 2013
« skrivet: 2011-03-24, 08:48 »
Hej Karl,
 
Och stort tack för detta!  
 
Då hade jag ju inte läst så fel, trots allt. ;-)
 
Jag fann nu, i 1768 års mantalslängd, en piga vid namn Bolla hos Anders med hustru i Gärdet. Hon är - mycket lägligt - borta ur 1769 års mantalslängd, så det stämmer ju bra med flytten till Rosglösa.
 
Hon är dock inte där i 1765 års mantalslängd, så frågan är var hon kom ifrån?
 
Jag hade ju hoppats på den Ingeborg Jansdotter som föds år 1744 i Halla som den bästa kandidaten, men enligt 1799 års dödbok för Rogslösa församling var min Ingeborg 65 år gammal när hon gick ur tiden.  
 
Hon var med andra ord, i varje fall enligt dödboken, född år 1734, men det verkar ju inte rimligt.
 
Jag lutar mer åt uppgiften (i husförhörslängden) om att hon var född ca år 1743.
 
Enligt 1744 års mantalslängd för Grevbäck bodde i varje fall en Johan med hustru i Halla.  
 
Detta är ju rimligen föräldrarna till den Ingeborg som föds där samma år, men är de kända i övrigt?
 
Finns det någon som känner till huruvida detta par hade andra barn, eller som vet när de gifte sig och/eller gick ur tiden?
 
Alla upplysningar om folket i Halla(n) under 1740- och 1750-talet skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian

351
Grevbäck / Äldre inlägg (arkiv) till 26 september, 2013
« skrivet: 2011-03-23, 09:47 »
Hej Anders,
 
Och STORT tack för detta!  
 
Jag hade ingen aning om att Bolla kunde vara synonymt med Ingeborg, men nu fann jag henne minsann i Grevbäcks utflyttningslängd i september 1768 (Grevbäck B:1 s 17): Bolla Jeansdotter flyttade till Rogslösa ifrån något som jag tolkar som Geerde (kan det stämma?).
 
Jag är ju inte så bekant med ortsnamnen i bygden...
 
Kan det månne stå Halla, tro?  
 
För nu fann jag också en Ingeborg, dotter till Jan i Halla (?), som döptes den 18 februari 1744 (Grevbäck C:1 s 243). Dopvittnen: Lars Klockare, Lars i Spånhult, Ingeborg i Ramshult, Karin i Spana (?) och Annika i Sandhult (?).
 
Denna Ingeborg känns ju väldigt lovande, även om årtalet är lite fel (men, som du skriver, det kan ju mycket väl stå fel i husförhörslängden).
 
Är denne Jan i Halla (?) möjligen känd sedan tidigare?
 
Det vore väldigt spännande om du eller någon annan kännare av bygden kunde hjälpa mig vidare med detta!
 
Med varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian

352
Grevbäck / Äldre inlägg (arkiv) till 26 september, 2013
« skrivet: 2011-03-21, 13:37 »
Hej,
 
Jag har en gäckande anmoder vid namn Ingeborg Johansdotter som - enligt uppgift i den äldsta husförhörslängden för Rogslösa socken, Östergötland - var född år 1743 i Grevbäck.  
 
Enligt samma källa flyttade hon år 1768 till Rogslösa socken, där hon också dör den 10 oktober 1799.
 
Jag har gått fullständigt bet på att finna denna Ingeborg Johansdotter. Det är uppenbarligen något som inte stämmer...
 
Finns det månne någon som i sin forskning stött på henne och/eller medlemmar av hennes familj?  
 
Kan hon rentav ha varit född i annexförsamlingen Brevik, och prästen i Rogslösa ändå ha antecknat hennes hemvist som Grevbäck?
 
All hjälp med detta skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

353
Mangskog / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2011
« skrivet: 2011-03-12, 10:00 »
Hej Kenneth,
 
Och stort tack för detta!
 
Men då framstår ju Böret Andersdotter tvärtom som en högst trolig kandidat, särskilt som - insåg jag nu - även hennes svägerska Gertrud Mattesdotter (1737) och svåger Påhl Mathesson (1752) dör i just Bjurbäcken!
 
Så nåt samband tycks det väl ha funnits, eller?
 
Kanske Böret och hennes man Anders Mathesson bodde i Bjurbäcken i början på 1730-talet, och han sedan som änkling och ålderstigen flyttade hem till Salungen igen (där bl a brodern Mats Mathesson tycks ha bott) där han dog år 1737?
 
Det skulle ju stämma bra!
 
Frågan är dock om det går att finna med information om Britta/Böret Andersdotter. Nämns hon någonstans som finne, t ex?
 
Men som sagt, allt kanske uppenbarar sig när jag läst Lindahls bok. ;-)
 
Varmt tack och trevlig helg,
 
Christian J

354
Mangskog / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2011
« skrivet: 2011-03-10, 11:12 »
Hej Jan-Erik och Kenneth,
 
Och varmt tack igen för fantastiskt spännande svar!
 
Beträffande Jurmoinen (vilket imponerande insamlingsarbete ni gjort, Jan-Erik!), så låter ju onekligen Iormoin ganska lika, och kanske hade släktnamnet förvrängts genom generationerna fram till Gottlunds tid?
 
Men finns någon av de nämnda namnvarianterna belagda i närheten av det Nurmijärvi som släkten, enligt Gottlunds sageskvinna, skulle härstamma ifrån? Det vore ju extra spännande...
 
Beträffande Britta Andersdotter (fantastiskt vilken koll du har på folket i bygden, Kenneth!) så är kanske Böret Andersdotter i Bjurbäcken inte en trolig kandidat, då hon skulle ha varit 50 år när dottern Karin föds år 1693 i Salungen.
 
Kanske flyttade hon på ålderns höst till sin dotter Karin och måg Anders Jonasson i Västra Sälboda, Gunnarskogs socken?
 
Och kanske kom hon ifrån Åmot i Brunskog socken, för vid dottern Karins dop år 1693 var - förutom hustru Marit i Salungen - en Bryngel i Åmot, hustru Sigri i Åmot samt drängen Olof och pigan Karin i Åmot dopvittnen.
 
Eller finns det något känt släktskap mellan folket i Salungen och i Åmot?
 
Det vore mycket spännande att få höra ifrån er om detta!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

355
Mangskog / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2011
« skrivet: 2011-03-09, 16:50 »
Hej Kenneth,
 
Och varmt tack för ännu ett spännande svar!
 
Då kanske det finns hopp om att Britta dyker upp i dödboken, trots allt?
 
Nu ska jag ge mig till tåls tills jag fått boken. ;-)
 
Varmt tack på förhand,
 
Christian J

356
Mangskog / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2011
« skrivet: 2011-03-09, 14:26 »
Hej Jan-Erik,
 
Och stort tack för snabbt och spännande svar!
 
Er skrift verkar fantastiskt intressant.  
 
Törs man fråga om det gäckande namnet Jurmoinen möjligen finns med i förteckningen?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

357
Mangskog / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2011
« skrivet: 2011-03-09, 12:17 »
Hej Kenneth,
 
Och stort tack även för dessa nya uppgifter!
 
Uppgiften om Henrik Härkönen är hämtad från det finska migrationsinstitutet: http://www.migrationinstitute.fi/pdf/Svedjefinnarnas_ursprung.pdf
 
Men den behöver ju inte vara korrekt för det...
 
Som jag har förstått det hela så var dels Salungen en by med många finnar vars eventuella släktskap inte låter sig redas ut, dels har du redan forskat på alla dessa personer vilket väl innebär att chansen att finna något nytt där är tämligen begränsad?
 
Men hur är det med den Britta Andersdotter som var gift med Anders Mathesson (1647-1737), enligt dottern Karis dödsboknotis av år 1757?  
 
Finns det någon möjlighet att komma vidare där?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian J
P.S Jag fann nu på SOFI:s hemsida att en Cecilia i Mången (i Gunnarskogs socken?), änka efter finnen Erik i Salungen, ska nämnas i domboken år 1632, att Salungen även ska nämnas i domboken år 1637 och att Salungen, enligt domboken år 1649, var ett torp på Sloby ägor. Men detta är som sagt säkerligen känt sedan tidigare... D.S

358
Mangskog / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2011
« skrivet: 2011-03-08, 19:16 »
Hej igen,
 
Jag fann nu följande, i C A Gottlunds dagbok (www.nordvarmland.com/page.php?id=2294):
 
Den förste, som kom till Salungen, har varit en Savolainen, av vilken Salungen fått sitt namn.
 
Men det har han alltså fått om bakfoten, och efternamnet istället skapats utifrån ortsnamnet?
 
MVH,
 
Christian J

359
Mangskog / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2011
« skrivet: 2011-03-08, 19:12 »
Hej igen,
 
Fortfarande nyfiken på de första finnarna i Salungen fann jag nu på internet en uppgift om en Henrik Härkönen från Norola avgick år 1627 och fanns år 1640 i Mangskog socken och Salungen by.
 
Är han känd sedan tidigare?  
 
Kan han stå i nåt släktskap till Jöns Bengtsson, månne, som ju dyker upp i Salungen senast år 1642?
 
Sen fanns det år 1630, enligt Jösse härads dombok (Magnells avskrift s 94), en finne vid namn Erik i Salunge (?) som blev knuffad i vattnet av en Bengt Nilsson i Fjäll.
 
I samma källa (Magnells avskrift s 197) nämns år 1638 en Cicilia i Sålunge som fick böta för lägersmål.
 
Jag är inte alls bekant med ortsnamnen i trakten, men nog skulle det väl kunna vara Salungen som avses.
 
Vem var i sådant fall denne Erik och denna Cecilia?
 
Med plågsamt nyfikna hälsningar,
 
Christian J
 
P.S I 1698 års dombok (Magnells avskrift s 3084-) avger Mats Jönsson i Salungen ett vittnesmål, och sägs där vara en man om 70 år. Men det var kanske känt redan? D.S

360
Mangskog / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2011
« skrivet: 2011-03-06, 22:12 »
Hej Jan-Erik, Kenneth och Elisabeth,
 
Och JÄTTETACK för snabba och spännande svar!
 
Detta med sonen Anders Jönsson som stannade hemma är ju besvärande, men kanske kunde man - rent teoretiskt - tänka sig att Jöns Bengtsson var gift två gånger och fick en son vid namn Anders i båda giftena?
 
Det har jag sett flera exempel på tidigare...
 
Himla spännande, alltsammans!
 
/Christian J

361
Mangskog / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2011
« skrivet: 2011-03-06, 16:41 »
Hej,
 
Som lycklig, nybliven ättling till skogsfinnarna i Salungen, Mangskog (stort tack igen, Kenneth L!), så undrar jag vad som egentligen är känt om den gården och dess invånare?
 
Själv härstammar jag ifrån Anders Matsson (ca 1647-1737) - Mats Jönsson (ca 1620-1699) - Jöns Bengtsson Jurmoinen (ca 1580-ca 1652).
 
Jag har en del nyfikna - och kanske okunniga - frågor:
 
1) År 1699 dog Walborg, Mattis hustru i Salungen, född i Finland, 75 år gammal (Brunskog EI:1 s 239).
 
I antavlor här på Anbytarforum kallads hon Walborg Mattisdotter. Var kommer hennes patronymikon? Domboken?
 
2) I landskapshandlingarna 1600:9 nämns inte Salungen, och detsamma tycks - enligt Ingvar Dahls hemsida - även gälla skattelängderna på 1610- och 1620-talen (på 1640-talet nämns dock Jöns + hustru i mantalslängderna).
 
Berodde detta på att skogsfinnarna fick skattefrihet för att ta upp ett nytt hemman? Och i så fall: hur länge gällde denna skattefrihet?
 
3) I kyrkräkenskaperna år 1671-1674 nämns Matthis i Salungen (Brunskog LI:2 s 41-49). Den 16 mars 1673 noteras att Mattis och hans stallbröder skänkte nio öre för lyckan att de slogo björnen på Grytterydsskogen.
 
Finns det någon som känner till om det månne är Matthis Jönsson i Salungen som avses?
 
4) Man kan också på olika hemsidor finna en Anders Jönsson i Salungen uppräknad bland de emigranter som år 1654 reste med skeppet Örn till Nya Sverige i Delaware.
 
Vore det alltför långsökt att tänka sig att denne Anders var en son till Jöns Bengtsson (Jurmoinen) i Salungen, Mangskog socken?
 
Det tycks ju stämma väl, rent tidsmässigt och (det kanske inte helt ovanliga) namnet Anders finns ju i släkten...
 
Är någon sådan Anders Jönsson i Salungen känd under början av 1600-talet, t ex i domboken?
 
Det vore oehört spännande om någon kännare av släkten/bygden kunde hjälpa till med ovanstående.
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

362
Allmänt / Bromanderska samlingen
« skrivet: 2011-03-03, 14:44 »
Hej,
 
Finns det någon med tillgång till den s k Bromanderska samlingen (vilken ska innehålla uppgifter om en rad värmländska släkter, ihopsamlade av domprosten C. V. Bromander i Karlstad) som skulle kunna kolla huruvida följande släkter/personer förekommer där:
 
- släkten Roth (bl a tullnären vid Eda, Olof Hansson Roth, som levde i slutet av 1600-talet)
 
- släkten Höfström (bl a skogvaktaren Arvid Höfström i Höves, Arvika socken, som dog år 1724)
 
- släkten Sylvius (bl a Johannes Ingemari Sylvius, komminister i Arvika, död år 1698)
 
samt
 
- regementskrivaren, proviantskrivaren och länsmannen Anders Hansson i Näs, Stavnäs (nämnd år 1652-1695).
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Med varmt tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

363
Stavnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2011
« skrivet: 2011-02-23, 21:57 »
Hej igen Gunnar,
 
Vilket fantastiskt tips!
 
Ska med detsamma kasta mig över registret... ;-)
 
Stort tack,
 
Christian J

364
Stavnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2011
« skrivet: 2011-02-23, 10:28 »
Hej Gunnar,
 
Och stort tack för detta klargörande.
 
Inte heller i Värmskogs dödböcker dök han dock upp, visade det sig, så mysteriet består.
 
Kanske således hemmanet Näs är den bästa ledtråden? Framgår det månne i domboken vem som tog över Näs efter Anders Hansson, och hur/när detta skedde?
 
Och finns det någon sammanställning/genomgång av Jösse och Gillbergs domböcker efter år 1699 som du känner till?
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian J

365
Stavnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2011
« skrivet: 2011-02-22, 09:25 »
Hej Gunnar,
 
Och STORT tack för denna ledtråd!
 
Jag vet inte om jag riktigt förstår innebörden (vad är det som transporteras på Geijer?) men visst är det samme Anders Hansson som avses: Av domboken framgår nämligen att landsfiskalen Anders Hansson varit proviantmästare i Eda skans under krigsåren på 1670-talet, precis som min ana, Anders Hansson i Näs.  
 
Mycket spännande!
 
Jag ska med iver kasta mig över Värmskog för att se om han dyker upp där... ;-)
 
Stort tack,
 
Christian Juliusson

366
Stavnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2011
« skrivet: 2011-02-21, 10:09 »
Hej igen,
 
I min smått desperata jakt (se efterlysning under Arvika) på den gåtfulla regementsskrivaren, länsmannen m m Anders Hansson står nu mitt hopp till att någon kännare av Stavnäsbygden ska kunna hjälpa mig vidare.
 
Nämnde Anders Hansson bodde i slutet av 1650-talet och början av 1660-talet i Rud, Arvika socken, men bytte år 1667 till sig hemmanet Näs i Stavnäs socken för häst- eller ryttaregård från mönsterskrivaren Brynte Månsson (vilken i gengäld fick skatteghemmanet Åhrbotten i Gunnarskogs socken). Den förre åbon, ryttaren Per Olofsson, hade för sin fattigdoms skull inte kunnat hålla efter hemmanet som vid den tiden därför var tämligen förfallet.
 
Anders Hansson tillträdde Näs vid påsken år 1667 (enligt Gillberga härads dombok, tinget den 8-9 november 1667) och tycks sedan ha bott där ända till år 1695 av mantalslängderna att döma.
 
Sen försvinner han fullständigt spårlöst...
 
Finns det någon gårdshistoriker och/eller bygdeforskare som känner till gården Näs (och kanske rentav denne Anders Hansson!) och som skulle kunna hjälpa mig att komma vidare?
 
Det vore sannerligen mer än fantastiskt!
 
Alla tips och ledtrådar, stora som små, skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med varmt tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

367
Hej,
 
Jag har en riktig släktforskargåta som jag hoppas att någon kännare av Arvikabygden skulle kunna hjälpa mig med.
 
Det gäller min ana Anders Hansson som år 1653 bodde i Brunskog men senast år 1656 flyttade till Rud i Arvika socken. Omkring år 1667 flyttade han vidare till Näs i Arvika socken där han finns ännu år 1695 enligt mantalslängderna, sista året noterad tillsammans med sonen Arvid Andersson.
 
Enligt domboken för Jösse och Gillbergs härader levde han ännu år 1699, men tycks sedan försvinna fullständigt spårlöst...
 
Anders Hansson var mönsterskrivare (senast år 1653) och sedermera regementsskrivare vid Upplands kavalleri (ca år 1661-1666). I slutet av 1670-talet var han proviantmästare vid Eda skans (nämnd som sådan ännu år 1681) varefter han i mitten av 1680-talet var länsman i Jösse härad. Därefter var han en tid landsfiskal, enligt domboken. De sista noteringarna om honom saknar dock uppgift om såväl yrke som hemvist, och han torde då ha uppnått en tämligen anständig ålder.
 
Anders Hansson tycks ha stått i någon slags relation till Lennart Blankenfjell och Inga Sibylla Roos på Viks säteri, dels ekonomisk (de lånade bl a pengar av honom och hans son Arvid år 1688) dels yrkesmässig (när Inga Sibylla Roos fick sitt adelskap ifrågasatt år 1694 var det Anders Hansson som hon skickade till Stockholm för att hämta hennes dokument).
 
Anders Hansson var gift flera gånger:
 
1) med Maria Svensdotter, dotter till kyrkoherden Sven i Brunskog, med vilken han fick dottern Britta (min ana).
 
2) före år 1660 med Anna Arvidsdotter Hägerflycht, med vilken han fick sonen Arvid år 1666.
 
3) före år 1698 med NN, som med sin dotter i slutet av 1600-talet tycks ha bott med nämnde Arvid i ett torp under Vik säteri (hon nämns då i domboken, men hennes man Anders kallas där inte för salig utan tycks ännu ha varit i livet).
 
Av domboken framgår att Anders även hade en son vid namn Pål Andersson som år 1689 bodde i Rud, Arvika socken samt en dotterson vid namn Anders också bodde i Rud vid nämnda tid.
 
Dottern Brita Andersdotter (min ana, död år 1728) var gift med skräddaren Anders Olsson (död år 1728) och bodde också i Rud på 1680-talet men flyttade sedermera till Kroppstad i Ny socken.
 
Det av hans barn som jag har lyckats följa någotsånär är sonen Arvid Andersson:
 
Arvid dog år 1724 i Hövik, Arvika socken, och kallas skogvaktare och bondelöjtnant i dödboken. År 1705 fick han en dotter i Hövik och kallas då Höfström (?). Han begick också år 1696 lägersmål med Sophia Uttermark på Vik och deras gemensamma barn föddes år 1697. Han tycks i den tiden ha bott i Kvarntorpet, frälse, av domboken att döma.  
 
Jag har gått fullständigt bet på att finna Anders Hansson (och/eller hans övriga familjemedlemmar!) i dödboken för Arvika församling, och börjar nu bli tämligen desperat!
 
Finns det någon som i sin forskning har stött på någon av ovanstående personer och som skulle kunna hjälpa mig att komma vidare med detta?
 
Finns det kända luckor i Arvika kyrkböcker?
 
Finns det kanske lokalhistorisk litteratur där Anders Hansson och hans familjemedlemmar kan förekomma?
 
Alla tips och ledtrådar skulle tas emot med största tacksamhet,
 
Christian Juliusson

368
Eda / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-04-05
« skrivet: 2011-02-17, 14:38 »
Hej,
 
Finns det någon som känner till en Olof Roth, tullare vid Magnebron och Eda skans, som i slutet av 1600-talet bodde i Norra Ämterud med sin hustru Britta Amundsdotter?
 
Av husförhörslängderna år 1696-1706 att döma bodde de kvar i Norra Empterud ännu år 1706, men tycks sen försvinna i tomma intet...
 
Jag har inte lyckats finna dem i dödböckerna för Eda församling, och lika mystiskt är det med Olofs bror, Torbjörn Roth, vilken enligt samma husförhörslängder bodde hos dem fram till ca år 1700.
 
Även han tycks helt gå upp i rök!
 
Smått desperat undrar jag nu om någon i sin forskning stött på dessa personer, eller andra med namnet Roth i bygden, och som har andra tips på var de kan ha tagit vägen?
 
Varje ledtråd skulle tas emot med största tacksamhet,
 
Christian Juliusson

369
Stavnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2011
« skrivet: 2011-02-16, 09:51 »
Hej,
 
Enligt domboken för Jösse och Gillbergs härader (s 937 i Magnells avskrift) var Skåre Månsson i Ytterud (enligt herdaminnet far till komministern Olof Scarinius, född år 1617) son till en Måns i Näbbol.
 
Av domboken framgår även att Måns i Näbbol hade en syster Elin (vars sonson var Knut Skåresson i Näbbol) samt farbröderna Håkan och Peder.
 
Finns det någon som känner till Näbbol och som i sin forskning har stött på dessa personer, och som skulle kunna kasta ytterligare ljus över denna familj och dess ursprung och öden?
 
Det vore oerhört spännande att få ta del av...
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

370
Hej Claes-Göran,
 
Och stort tack för snabbt och spännande svar!
 
Det låter som att domboksutdragen vore en guldgruva, även om de är en smula svårtillgängliga (jag bor, som lök på laxen, i Belgien)...
 
Stort tack,
 
Christian J

371
Hej,
 
I 1652 års dombok för Jösse och Gillberga härader i Värmland nämns en Hans Rooth i Åmohl vilken skulle erhålla stubbelön för master som han huggit åt Hans Belfrage i Vänersborg.
 
Finns det någon som i sin forskning stött på denne Hans Roth och känner till något ytterligare om hans anor och öden?
 
Han förefaller ha varit far till min ana, proviantmästaren och regementsskrivaren Anders Hansson i Arvika (nämnd år 1653-1699), vars bröder - Torbjörn Hansson (nämnd år 1670-1680) och Olof Hansson (nämnd år 1687-1697) i Ämterud, Eda socken - båda kallade sig Roth.
 
Alla uppgifter om denne Hans Roth, eller andra personer vid namn Roth i Åmålstrakten under 1600-talets första hälft, skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

372
Allmänt / Värmlänningar vid Uppsala universitet
« skrivet: 2011-02-09, 15:22 »
Hej Elisabeth,
 
Och stort tack för ditt svar.
 
Mycket spännande att höra att åtminstone Wibelius och Scarinius finns med i matrikeln! Kul också att uppgifterna i matrikeln verkar vara relativt omfattande.
 
Jag bor dessvärre i Belgien och försökte därför på denna genväg. Men då får jag snällt ge mig till tåls tills jag i sommar kommer åt ett bibliotek... ;-)
 
Men, om du har tillgång till matrikeln och/eller herdaminnet, skulle du kunna berätta bara vilka år som Wibelius och Scarinius studerade i Uppsala?
 
Det vore verkligen jättesnällt!
 
Jag är så plågsamt nyfiken... :-)
 
Med varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian J

373
Allmänt / Värmlänningar vid Uppsala universitet
« skrivet: 2011-02-08, 15:05 »
Hej,
 
Finns det någon med tillgång till skriften Värmlands nation i Uppsala 1595-1677 som skulle kunna hjälpa mig att reda ut huruvida följande värmlänningar studerat vid Uppsala universitet, och i sådant fall när detta skedde:
 
- Sveno Andreae Wibelius, sedermera kyrkoherde i Brunskog (död 1668)
 
- Olavus Scarinius (Olof Skåresson), sedermera komminister i Värmskog (död 1694).
 
- Ingemar Olai Sylvius, sedermera komminister i Gunnarskog. (död 1653).
 
- Johannes Ingemari Sylvius, sedermera komminister i Arvika (död 1698)
 
samt
 
- Anders Hansson, regementsskrivare i Rud, Arvika socken, på 1660-talet (sedermera kronans länsman i Jösse härad, levde ännu år 1698).  
 
 
Det vore fantastiskt snällt!
 
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

374
Weinheim / Weinheim
« skrivet: 2011-02-01, 23:33 »
Hej Calle,
 
Och STORT tack för ditt svar och för tipset om dottern Clara. Det låter ju som en bra kandidat!
 
Jag ska se om mantalsängderna och domboken för Jösse härad kan ge fler ledtrådar...
 
Med tacksamma hälsningar och på återhörande (hoppas jag),
 
Christian

375
Weinheim / Weinheim
« skrivet: 2011-01-31, 19:26 »
Hej,
 
I 1665 års protokoll från Jösse häradsrätt i Värmland omnämns min ana, regemensskrivaren Anders Hansson i Rud, Arvika socken, vilken betalar vissa skulder för sin svärfars, välaktade och välborne (?) f d kamreraren Arvid Hanssons, räkning.
 
I diskussionen ovan nämns en regementsskrivare Anders Hansson, måg till Arvid Hansson (Weinheim), som jag förmodar är identisk med min ana.
 
Finns det någon som känner till något mer om denne Anders Hansson och hans ursprung och öden?
 
Är det t ex känt när han gifte sig med Arvid Hanssons dotter? Och vad hon hette?
 
Anders tycks dyka upp i Rud, Arvika socken, i början av 1660-talet och han ska - om man får tro uppgiften i hans dotters dödbok år 1728 - tidigare ha varit gift med en dotter till kyrkoherden Sveno Andreae Wibelius i Brunskog (död år 1668). Det är i detta första gifte som min ana, dottern Brita, ska ha varit född.
 
Av mantalslängderna att döma tycks Anders Hansson med familj försvinna från Rud, Arvika socken, i slutet av 1660-talet.
 
Finns det möjligen någon som vet var han (och Arvid Hanssons dotter) tog vägen?
 
Och med tanke på denna koppling till Värmland, kan det månne ligga något i ovan nämnda teori om att Weihheim = Vänhem i Gunnarskog socken?
 
Alla uppgifter om detta skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna och varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

376
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2011
« skrivet: 2011-01-26, 15:20 »
Hej igen,
 
Jag är rädd för att jag slår in en del öppna dörrar med mina ideliga inlägg, för jag har t ex - frustrerande nog - inte tillgång till Lagerborg eller Fryxell.
 
Men det slog mig en sak: I en släkt med så prominenta medlemmar som präster och flera adlade grenar kanske det finns likpredikningar bevarade?
 
Finns det någon som har koll på detta?
 
Dessa är ju inte primärkällor i strikt mening, men ligger ju klart närmare i tiden och kan ju ge viktiga ledtrådar.
 
En annan källa är ju de vapensköldar som användes, inte bara av de adliga grenarna. T ex framgår följande på Gröna Stubbens hemsida:
 
Skragge Elavus Andreæ (1622-91), kyrkoherde i Hedemora, 1667-91. Sköld: En kalk. Hjälmprydnad: En uppstigande bock. Ekström II:1 Bilaga, s.21, M G De la Gardies samling  E:1613. - Sonen Gabriel (1660-1710), sist generalsuperintendent i Livland, förde samma hjälmprydnad men sköld: En klädd underarm framkommande från sinister och hållande en uppslagen bok. [Signeten efter hans död anv av hans svärson Johan Näsman 1719-20. Eder 29, 30.] - Andreas (166(2)-1735, kyrkoherde i Lyngby, Genarp och Gödelöv, förde 1729 samma hjälmprydnad men med sköld: Tre blommor uppväxande från en dödskalle överlagd två benknotor. Lunds domkapitel FIa:98, LLA (MS).  
 
Det skulle väl ändå tyda på att namnet Skragge redan i slutet av 1600-talet (dvs långt före Fryxell och H?lpers), ansetts betyda get (jämför traditionen om Simon Skragge som kom till en ö med en massa getter)?
 
Vad tror ni om detta?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

377
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2011
« skrivet: 2011-01-26, 11:32 »
Hej Ing-Marie,
 
Och stort tack för detta.
 
Jag har ju halkat in i denna diskussion tämligen sent, men förstått att det är en mycket spännande, mytomspunnen och omskriven släkt.
 
Av erfarenhet vet jag dock att släktraditioner - även så gamla som från 1700-talet - kan vara mycket förrädiska.
 
Det vore därför mycket spännande - och värdefullt - om vi gemensamma krafter kunde sammanställa vilka primärkällor som verkligen nämner dessa personer - och namnet Skragge!
 
Enligt uppgift ska t ex Lagerborgs bok nämna en Joen Skragge som förekommer i ett dokument från 1576 som finns i org. på Kammararkivet.
 
Vet du eller någon annan månne något mer om detta brev?
 
Och vilka andra primärkällor finns det egentligen att tillgå?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

378
Allmänt / Värmlandsanor
« skrivet: 2011-01-23, 15:40 »
Fantastiskt att denna veritabla guldgruva nu är tillgänglig igen!
 
Varmt tack,
 
Christian Juliusson

379
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2011
« skrivet: 2011-01-23, 08:59 »
Hejsan,
 
Mycket spännande med alla länkarna, Jan. Stort tack.
 
Om nu Anders Simonsson 1) var född i Västra Ugglesäter och 2) hans barn (sonen Simon, redan år 1688) och barnbarn (sonen Jonas barn) tar sig namnet Skragge så råder det väl ingen tvekan om att det på något sätt var släkt med de övrigarna Skraggarna i Värmland?
 
Knäckfrågan är ju hur detta släktskap såg ut detalj.
 
Uppgiften om släkt i Karlstad på Simon Skragges fars sida var ju därför himla spännande. Är det månne ovannämnde Simon Böcker som avses, eller finns det andra trådar som leder ditåt?
 
När det sedan gäller alla olika Simon i Ugglesäter, så verkar det som att redan Hülpers (i slutet av 1700-talet) har ytterligare en generation i kedjan jämfört med vad jag skissade på härovan.  
 
Och visst skulle släktleden, även med beaktande av landskapshandlingar och mantalslängder, kunna se ut som följer:
 
Simon (nämnd år 1571), född ca år 1545 (= den länsman som nämns år 1600, enligt Lagerborg, och som enligt Hülpers bodde i Ugglesäter)
 
Son: Simon Simonsson, född ca år 1570 (= den fjärdingsman som nämns år 1622)
 
Son: Simon Simonsson, född ca år 1595 (= den länsman som nämns år 1651)
 
Son: Anders Simonsson, född år 1624.
 
Jag har dock funderat på den ryttare Nils Simonsson som nämns i Landskapshandlingar år 1629, för i 1611:2 (SVAR s 162 + s 200) fann jag nu - förutom en Simon, Jon och en Anders - en knekt vid namn Nils i Ugglesäter.
 
Om denne var identisk med 1629 års Nils Simonsson så skulle han väl ha varit född senast i början av 1590-talet? Han skulle således kunna ha varit en farbror till Anders Simonsson.
 
Vad tror ni om detta?
 
Sen har jag funderat på detta med att Simon i Ugglesäter skulle ha varit murmästare. Var kommer den uppgiften ifrån? Den finns redan hos Hülphers så det är inget som Lagerborg hittat på...
 
Jag har läst någonstans att en skragga i forna tider var ett murarverktyg. Är det så traditionen uppkommit, eller finns det någon källa som styrker Simons yrke?  
 
En Daniel Simonsson, född i Ugglesäter år 1633, lär ha varit murmästare (och sedan dött i krig?). Var detta månne en bror till Anders som ärvt sin faders yrke? Vet man något mer om honom?
 
Sen har jag slutligen funnit ett domboksutdrag från hösttinget i Gunnarskog den 30/9-5/10 1692 med följande notering: ”Uppläses fullmakt för Erik Andersson Skragge att vara landsgevaldiger i Värmland.” (se www.ostra-amtervik.se/hbf/dombokdemo/.../1692ht.htm).
 
Var detta månne ytterligare en son till Anders Simonsson som tilldelats ett offentligt ämbete - och således ytterligare ett tidigt belägg för namnet Skragge i hans släktgren?  
 
Eller är jag ute och cyklar?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

380
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-23
« skrivet: 2011-01-21, 16:12 »
Jättetack, Kenneth!
 
Trevlig helg,
 
Christian J

381
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-23
« skrivet: 2011-01-21, 09:51 »
Hej på er
 
Och STORT tack för alla spännande Sylvius-uppgifter!
 
Himla kul också med kopplingen till Fröding! ;-)
 
Vet man möjligen var Ingemarus Olai och Johannes Sylvius studerade någonstans?  
 
Jag har sett en uppgift om att Ingemarus prästvigdes år 1612 i Strängnäs, kan det stämma?  
 
Och Johannes verkar som sagt ha studerat i Åbo på 1640-talet?
 
Med nyfikna hälsningar och en tillönskan om en riktig trevlig helg,
 
Christian

382
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2011
« skrivet: 2011-01-21, 09:33 »
Hej,
 
Mycket spännande, alltsammans.
 
Att anställningen vid tullen skulle hänga ihop med Sven Skragge styrker ju ytterligare Anders Simonssons koppling till Skragge-släkten!
 
Den enda Per i hela Karlstad socken år 1611 var, enligt Värmland handlingar 1611:2 (SVAR s 208X), en Per i Finnstatorpet (?).
 
Kan detta ha varit Elins far, tro?
 
Finns han månne kvar där ännu i mantalslängden 1622:20?
 
Och när var det som Jonas Andersson nämns som korpral, mer exakt? Jag tänkte att generalmönsringsrullorna kanske kan ge mer kött på benen (han kanske rentav nämns med släktnamnet Skragge där?)...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

383
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-23
« skrivet: 2011-01-20, 14:35 »
Hej Elisabeth,
 
Och stort tack även för detta tips!
 
Jag har fler värmländska präster i släkten som kanske kan dyka upp där...
 
Mycket spännande,
 
Christian

384
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-23
« skrivet: 2011-01-20, 11:01 »
Hej Jan,
 
Och stort tack för detta!
 
Jag har nu, tack vare Elisabeth, funnit Ingeborg Johansdotters dödsnotis den 6 juni 1732 (Gunnarskog C:3 s 163).  
 
Där framgår att hon var född i prästgården, och att föräldrarna var komministern Jean Sylvius och hustru Ingeborg Ersdotter.
 
Eftersom hon enligt dödboken var 73 år gammal när hon avled, skulle hon således ha varit född ca år 1659.
 
Och då skulle man väl - om man jämför med hennes syskons dödsnotiser - kunna slå fast att modern Ingeborg Ersdotter dog år 1659/1660 (kanske rentav i barnsäng?) eftersom Ingeborg Troselia var mor till det barn (Daniel) som föds år 1661?
 
Innehåller herdaminnet och/eller CD-skivan några ytterligare uppgifter om Ingeborg Ersdotter, tro?  
 
Jag tycker mig ha sett att Johan Sylvius studerade i Åbo år 1646-1647, kan det stämma?
 
Kan han kanske ha träffat sin första hustru i Finland, månne?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian J

385
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2011
« skrivet: 2011-01-20, 09:33 »
Hej,  
 
Spännande idé detta med den militära anknytningen. Också spännande att höra varför han kom att flytta till Vagge. Vad var det för dam som han hjälpte, tro? Och när flyttade han till Vagge?
 
Det enda uppdrag som jag sett rörande Anders Simonsson var att han, år 1676, var fjärdingsman (enligt Jösse härads dombok). Detta trots att han själv tidigare tycks ha varit något av en stamkund på tinget...
 
Däremot kallas tydligen sonen Jonas Andersson (min ana) en gång för korpral när han står som dopvittne, enligt inlägg ovan?
 
Finns det någon som känner mer till Jonas Anderssons militära karriär (han benämns också strandridare och skogvaktare i olika källor), tro?
 
Sen har jag ytterligare ett vedträ att kasta på elden.  
 
Jag tog en ny nyfiken titt i Värmlands handlingar, och fann följande personer i Hammarö socken:
 
1566:14 (SVAR s 63): Simon Björnsson i Tye samt (länge ned på sidan) Simon Torstensson (utan gårdsnamn), tiondelängd för år 1565.
1572:2 (SVAR s 15): frälsebönderna Simon samt Simon Björnsson i Tye, tiondelängd för år 1571.
 
Enligt traditionen skulle väl Simon Skragge bo på själva Hammarön (?), men detta var de enda Simon som jag funnit i hela socknen vid den tiden.
 
Vild teori: Skulle Simon Torstensson (bosatt i Hammarö socken år 1565 men lämpligt nog borta år 1571) kunna vara den Simon som dyker upp i Ugglesäter år 1571?
 
Simon Björnsson och (hans far/son?) Simon i Tye bor i varje fall kvar där ännu år 1575, enligt 1575:18 (SVAR s 316)...
 
Vad tror ni om detta?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

386
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-23
« skrivet: 2011-01-19, 23:18 »
Hej Elisabeth,
 
Och jättetack för detta supersnabba och spännande klargörande!
 
MVH,
 
Christian

387
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-23
« skrivet: 2011-01-19, 18:08 »
Hej igen,
 
Jag är rädd för att jag snubblat på alla Ingeborgar, men jag har en liten dum fråga:  
 
Hur kan man vara säker på vilken Ingeborg som var mor till Ingeborg Johansdotter Sylvia?
 
Jag misstänker att hennes dödsnotis kan ge besked, men jag har helt gått bet på att finna henne i Gunnarskogs dödbok mellan år 1733 (då maken Jonas dör, och han kallas inte änkling i dödboken) och år 1750...
 
Jag har dock funnit några av hennes syskon i Gunnarskogs dödbok:
 
- den 20 februari 1733 dog klockaren Ingemar Johansson Sylvius, 56 år gammal (dvs född ca år 1677). Föräldrarna anges vara Johan Sylvius och Ingeborg Troselia (C:3 s 167)
 
- den 1 december 1737 dog Daniel Sylvius, komminister i Arvika, född år 1661 i Gunnarskog. Föräldrarna anges vara Johan Sylvius och Ingeborg Troselia (C:3 s 179)
 
- den 19 juni 1741 dog gamla drängen Johan Sylvius, 90 år gammal (dvs född ca år 1651). Föräldrarna anges vara Johan Sylvius och Ingeborg Ersdotter (C:3 s 189).
 
Om nu inte Ingeborg Ersdotter och Ingeborg Troselia var samma person (?), så måste alltså Johan Sylvius ha gift om sig mellan år 1651 och 1661.
 
Kan det stämma, tro?
 
Men för att ha varit dotter i fadersn första äktenskap så skulle Ingeborg Johansdotter ha varit minst 34 år när hon gifte sig med Jonas Andersson. Kanske inte orimligt (hon var ju redan änka, enligt inlägget ovan) men hur leda detta i bevis?
 
All hjälp med detta skulle tas emot med största tacksamhet!
 
MVH,
 
Christian J
 
-

388
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 19 januari, 2011
« skrivet: 2011-01-19, 11:41 »
Hej igen,
 
En annan fråga: Vilken är den äldsta källskrift som nämner namnet Skragge?
 
Jag har gått igenom Hülphers genealogiska anteckningar (numera inscannade och föredömligt sökbara på Västerås stadsbiblioteks hemsida: http://www.bibliotek.vasteras.se/a_o.htm).
 
Dels finns det antavlor över släkten Skragge. Bl a nämns att länsman Simon Simonsson Skragge i Ugglesäter (!) förliktes med Björn Jonsson i Glumserud - brorson till kyrkoherden Lars Laurentii i Tingvalla - sitt och sina syskons arv därstädes.
 
Jag har förstått det som att denne Björn Jonsson levde på 1580-talet. Kan det stämma?
Då kanske man kan tidsbestämma förlikningen?
 
Det verkar dock som att Hülphers (som levde år 1734-1798) hänvisar till Fryxell. Kan det stämma? När skrev Fryxell sitt verk om släkterna i Värmland, tro?
 
Och, återigen: Vilket är egentligen det äldsta belägget i en primärkälla för namnet Skragge?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

389
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 19 januari, 2011
« skrivet: 2011-01-19, 11:23 »
Hej,
 
Och stort tack för uppskattande ord och spännande inlägg.
 
Jag fortsätter glatt att rota i landskapshandlingarna (har f ö funnit personer med namnet Simon i Hammarö socken på 1560- och 1570-talen)...
 
Spännande också med Simon Böcker i Karlstad. Det finns tydligen en släkt Böcker i Morlanda socken, Bohuslän, på 1600-talet, men det kanske är ett stickspår. Har även sett namnet i Kungälv.
 
Enligt uppgifter här på Anbytarforum (från dig, Kent, tror jag!) hette Jonas Anderssons mor Elin Persdotter och var född i Dingelsundet, Karlstad. Hon dog år 1705 i Västra Sälboda, Gunnarskog, enligt dödboken vid 90 års ålder och var således född omkring år 1615 (frågan är dock om inte åldersuppgiften är överdriven, annars vore hon ju 57 år gammal när dottern Kerstin föds år 1672?).
 
Hennes föräldrar anges heta Per och Ingeborg.
 
År 1712 dör ju dessutom en änka Karin, 90 år, i Västra Sälboda, Gunnarskog där Anders Simonssons familj bodde. Även hon var född i Dingelsundet vid Karlstad. Frågan har ju väckts om detta skulle kunna vara en syster till Elin.  
 
Kanske var hon rentav den syster som var gift med Simon Böcker?
 
Finns det någon som känner till vilka som bodde i Dingelsundet i början av 1600-talet, tro?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

390
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 19 januari, 2011
« skrivet: 2011-01-18, 09:37 »
Hej,
 
Som nybliven ättling till Anders Simonsson (1624-1709) i Vagge har jag tagit en nyfiken titt i landskapshandlingarna och mantalslängderna för (Västra) Ugglesäter, Huggenäs socken. Sammantaget med vad som jag lyckats finna här på Anbytarforum har hittills följande bild framträtt:
 
1512: Torbjörn, Erik (originalbrev, enligt SOFI)
 
Tidigare inlägg: skattelängd 1540, Sone, Anders  
 
Landskapshandlingar:
 
1545:11 (SVAR s 59): Anders, Sonne
1565:1 (SVAR s 137): Lasse, Sååne
1568:14 (SVAR s 62): Lasse, Holmer (?), tiondelängd 1567
1569 sägs Ugglesäter bestå av två gårdar (SVAR s 56)
1571:8 (SVAR s 169): Lasse, Erik, Tore samt Holmer (?), tiondelängd 1570
1572:2 (SVAR s 12): Lasse, Erik, Tore samt Simon, tiondelängd 1571
1573:13 (SVAR s 231): Lars, Erik, Simon
1575:5 (SVAR s 246): Simon, Lasse
1580:13 (SVAR s 225): Simon
1589:14 (SVAR s 85): Lasse, Arvid, Simon
1594:5 (SVAR s 85): Kvittenslängd för år 1595, Simon i Ugglesäter
1600:10 (SVAR s 55 samt s 122-123): Simon, Jonn, Arvid
1601:10 (SVAR s 15): Simon, Jon, Arvid
 
Tidigare inlägg: Hjonelagslängd 1610, Simon  
 
1618:7 (SVAR s 293): Anund, Simon
1622:20 (SVAR s 60): Anund (mantalslängd)
 
Tidigare inlägg: I en avgiftslängd för 1622 (boskap...), så anges för (Västra) Ugglesäter i Huggenäs en enda skattskyldig och det är Simon, med kommentaren att han har ett uppdrag som fjärdingsman el nå't liknande.
 
1625:17 (SVAR s 28-29): Per i Västra Ugglesäter (!) med noteringen soldaten Per Andersson i Matthias Kaggs kompani samt fjärdingsman fritt årligen..., samt Simon i Östra Ugglesäter (har skrivaren månne förväxlat de båda gårdarna?).
1627:2 B (SVAR s 44-45): Länsmannen i Näs härad heter Erik Johansson (det finns även 32 fjärdingsmän, men de nämns tyvärr inte vid namn).
1629:10 B (SVAR s 25): Simon i Västra Ugglesäter (samt ryttaren Nils Simonsson), Erik i Östra Ugglesäter
 
Tidigare inlägg: 1633 uppbuds 1/5 av hela Västra Uggelsäter på tinget, det framhålls i uppbudet att gården är 1/1 gård.
 
Tidigare inlägg: Två bosatta i Västra Uggelsäter år 1634: Tinget 1634-03-12 (AD SE/VA/11174 Näs häradsrätt AIa:1 (1619-1657) Bild 34 / sid 63) Per Andersson, Simon Simonsson.
 
Mantalslängder Västra Huggenäs:
 
Tidigare inlägg: Mantalslängd 1641, Simon Simonsson, Per Andersson, Sven Andersson
 
1642: Simon, Per And(ersson) samt ryttarekorpralens hustru
1645: Simon, Per Andersson
1647: Simon Simonsson, Per Andersson, Lars Knutsson
1648: Simon, Peder Andersson, Lars Andersson
1650: Hemming (?), Peder Andersson, Lars, Ryttare (?) Olof,  
1653: Peder, Lars, Anders
1658: Peder, Lars, Anders Simonsson
1662: Peder, Joen Ersson, Anders Simonsson, Olof Simonsson, Bryngel Simonsson  
(i Vagge bor hu Gertrud (?) samt Anders Simonsson, med noteringen ”räntar”)
1664: Dito, Olof Simonsson kallas “reform. Corporal”  
 
Tidigare inlägg: Skattelängd 1665, Bryngel Simonsson, Anders Svensson, Per Andersson
 
Tidigare inlägg: Länsmannen Simon Simonsson bodde på Uggelsäter, det framgår i Näs häradsrätt 1651. (Näs häradsting 1651, 10/11/12 juli. SE/GHA/90102 Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAAAL:5 (1651-1652) (AD Bild 120 / sid 230)) En dotter till Länsmannen hade blivit gift med Anders i Mässevik, Bro (S). Målet gäller om Mässevik skulle skatta eller inte till Bro kyrka.
 
Av ovanstående verkar följande framgå: Anders Simonsson, som enligt dödboken var född i Västra Ugglesäter år 1624, var son till den Simon i Ugglesäter som nämns i 1622 års boskapslängd och som hade ett uppdrag som fjärdingsman eller liknande.
 
Denne Simon var rimligen identisk med länsmannen Simon Simonsson som enligt domboken bodde i Ugglesäter år 1651, och som nämns i domboken år 1634 och i mantalslängderna åren 1641-1648. Att han därefter försvinner ur mantalslängderna, trots att han bevisligen är i livet ännu år 1651, tyder på att han då var mer än 60 år gammal (till yttermera visso var han enligt domboken år 1651 gammal nog att ha en dotter som sedan länge varit gift). Han skulle således ha varit född i slutet på 1580-talet.
 
Vid den tiden bodde en Simon i Ugglesäter (nämnd ännu år 1610, eller år 1618 rentav) som rimligen bör ha varit hans far. Denne Simon dyker för första gången upp i Ugglesäter i en tiondelängd för år 1571 (han tycks ha tagit över hemmanet efter en Holmer, som nämns på samma ställe i 1570 års tiondelängd) och var således troligen född i början på 1540-talet.
 
Rent tidsmässigt skulle detta passa väl med traditionen om den Simon Skragge som efter år 1567 gifte sig med dottern till kyrkoherden Lars Laurentii i Tingvalla (det finns i varje fall ingen Simon i Ugglesäter på 1560-talet, bara en Lasse, nämnd år 1565-1589, och en Sone, nämnd år 1540-1565, vilken tycks ha efterträtts av en man vid namn Holmer eller liknande).
 
Rent tidsmässigt skulle även Simon och N N Larsdotter passa väl som föräldrar till länsmannen Simon Simonsson (och till ryttaren Nils Simonsson som nämns år 1629, om nu denne inte var son till Simon Simonsson förstås).  
 
Och om Lagerborgs uppgift om länsmannen Simon Skragge i Näs år 1600 är riktig, så kanske Simon Simonsson ärvde sitt ämbete efter sin far. Det var väl inte ovanligt?
 
Det vore oerhört spännande att få höra vad ni etablerade Skragge-forskare, som känner till släkten och bygden 1000 gånger bättre än jag, tror om ovanstående...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

391
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-23
« skrivet: 2011-01-15, 18:06 »
Hej igen,
 
Och stort tack igen!
 
Ja, det går visst 13 Ingeborg på dussinet där. ;-)
 
Rent fantastiskt vilka släkttrådar som man i ett nafs fått att glädjas över och nysta vidare i...
 
Och kanske går det med hjälp av t ex de numera scannade landskapshandlingarna att komma ännu längre?
 
Jag fann t ex nyss i Värmlands handlingar 1589:14 (SVAR s 60) en Simon i Ugglesäter (men det hör kanske snarare hemma under Skragge-diskussionen).
 
Varmt tack och trevlig helg,
 
Christian J

392
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-23
« skrivet: 2011-01-15, 11:25 »
Hej igen,
 
Nu fann jag den gäckande födseln:  
 
I september 1693 föddes Anders Jonasson i Säterud. Moderns namn var Ingeborg (Gunnarskog C:1 s 66).
 
Detta måste väl rimligen vara rätt Anders?
 
Då skulle väl allt falla på plats, och Ingeborg Johansdotter Sylvia vara hans mor?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

393
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-23
« skrivet: 2011-01-15, 09:23 »
Hej Kent,
 
Och ett STORT, VARMT TACK för ditt svar!
 
Jag tyckte allt att jag kände igen namnet Gårbrännartorpet, Järperud ovan från något tidigare inlägg, och nu förstår jag varför... ;-)
 
Jag inser nu att min skogvaktare Jonas Andersson i Säterud alltså är identisk med den strandridare (1698-99) och korpral (dopvittne) Jonas Andersson i Bortan/Sälboda som i sonen Anders dödsnotis år 1744 kallas skogvaktare, enligt ditt inlägg av den  27 februsri 2010.
 
Himla spännande! ;-)
 
Jag såg inte alls sambandet förut...
 
Hamnade han således i Säterud genom giftemålet med Per Nilssons änka där?
 
Jag tror mig ha funnit deras vigsel i Gunnarskog den 18 juni 1693, för då vigs en Jonas Andersson i Västra Sälboda, född i Vagge, med Ingeborg Johansdotter (?) vars mor - om jag förstått noteringen rätt - också hette Inbeborg?
 
Är det riktigt, tro?
 
Innebär detta i sådant fall att skogvaktaren m m Anders Jonasson var född i ett tidigare gifte (han skulle ju vara född redan pmkring år 1688) eller är åldersuppgiften i hans dödboksnotis år 1744 något felaktig?
 
Jag hade som sagt för mig att jag funnit en Anders Jonasson, född i Säterud år 1693, vars mor ska ha hetat just Ingeborg (och det tyder kanske på att vigseln i juni samma år kom hastigt på av trängande orsaker?) men lyckas på rak arm inte finna den notisen igen... ;-(
 
Vet du månne mer om detta?
 
Med djupt tacksamma och plågsamt nyfikna hälsningar,
 
Christian J

394
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-23
« skrivet: 2011-01-14, 13:51 »
Hej igen Kenneth,
 
Och stort tack igen för supersnabbt och spännande svar.
 
Fantastiskt vilken koll du har på bygden!
 
Det blev mycket att läsa och glädjas över i helgen, detta.
 
MVH,
 
Christian J (med utsikt över ett grådisigt Bryssel)

395
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-23
« skrivet: 2011-01-14, 12:31 »
Hej igen,
 
Nyfiken som man är så började jag genast surfa runt och fann bl a nedanstående utdrag ur C. A. Gottlunds dagbok över sinavandringar på Wermlands och Solörs finnskogar 1821:
 
Jag gick härifrån till Salungen (...). Härifrån gick jag till Poruna [Purna] torp. Jag kom in i en stuga, där det var så rent och vitt inne som snö. De små bänkarna, kärlen voro vita, och på golvet var löv, jag blev för den skull länge här och skrev i min dagbok. Här var en gammal gumma, som kunde tala finska bra, hennes man och familj kunde ej ett ord. Hennes namn var Brita Pålsdotter Jurmoinen, hennes far Pål Israelsson Jurmoinen har bott i Paavola [Pålstorp] och så även hans far Israel Pålsson Jurmoinen, och hans far Pål kunde ha varit från Laitiala. Denna Britta berättade, att hon hört, att de gamla berätta, att släkten Jurmoinen skulle kommit från Finland och från en plats där vid namn Nurmijärvi. (...) jag kom till Salungens by (...). Nu var den mannen hemma, som på lördag var till Arvika, Nils. Han hade ett gammalt köpebrev på gården, som han visade mig. Han hade en ung hustru från Änga hon nekade sin man att visa mig det. I brevet stod: att den 11 maj 1675, så har bonden Matts Jönsson [säkert Savolainen] i Salungen i Brunskogs socken kommit för rätta, försedd med ett köpebrev, enligt vilket hans fader Jöns Bengtsson, redan för lång tid sedan köpt sig 1/8 hemman av Per Persson i Sund by och Arvika socken för 2 tunnor råg och 10 Rd. Undertecknat Hindrik Hinriksson Vinge.
 
Jag förmodar att det är samma Matts Jönsson (Savolainen?) som nämns ovan (nr 4 i antavlan), och den Pål som nämns som far till Israel Pålsson Jurmoinen var kanske identisk med ovan nämnde Påhl Mathesson (1649-1752) i Pålstorp?
 
Om så är fallet, kan det ligga någon sanning i släktnamnen Savolainen och Jurmoinen?  
 
Jag har också, på nätet, sett en uppgift om att Walborg Mattesdotter var född år 1624 i just Nurmijärvi.
 
Någon källa angavs inte, men kan det stämma, tro?
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian J

396
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-23
« skrivet: 2011-01-14, 08:59 »
Hej Carl-Johan, Jan och Kenneth,
 
Och JÄTTETACK för att ni hjälpt mig att reda ut detta!  
 
Jag vill minnas att jag stött på en Anders Jonasson, född i Säterud år 1693, men noterade inte detta särskilt då det inte passade in i bilden. Ska nu ta mig en ny nyfiken titt...
 
Inga Skragge-anor för min del, således, men dock min första svedjefinne. ;-)
 
Spännande!
 
Stort tack och trevlig helg,
 
Christian J

397
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-23
« skrivet: 2011-01-13, 11:46 »
Hej,
 
I december 1786 dog min ana Britta Andersdotter i Strand, Ny socken. Enligt dödboken var hon dotter till en Anders Jonasson och Karin Andersdotter i Västra Sälboda, Gunnarskog socken. Hennes ålder uppgavs till 57 år och 3 månader, så hon torde vara född omkring september 1729.  
 
Jag har tyvärr gått bet på att finna henne i Gunnarskogs födelsebok, men däremot föds det den 22 oktober 1728 en Karin i Västra Sälboda vars föräldrar hette just Anders Jonasson och Karin Andersdotter.
 
Det tycks således som att dödbokens uppgift om Britta Andersdotters härkomst skulle vara riktig. Till yttermera visso kom hon, enligt Ny sockens vigselbok, från Västra Sälboda när hon år 1754 gifte sig med Börje Jonasson från Ohlbyn, Ny socken.
 
Kan prästen av misstag ha skrivit in moderns namn, Karin Andersdotter, istället för Brittas i födelseboken år 1728? Eller finns det kanske kända luckor i Gunnarskogs födelsebok?
 
Oavsett vilket så kan jag inte se annat än att nämnda Anders Jonasson och Karin Andersdotter var föräldrar till min Britta.
 
Jag undrar därför om någon har stött på dessa personer i sin forskning och vet mer om deras anor och öden?
 
Jag har t ex bl a här i Anbytarforum funnit en Jonas Andersson (1657-1733) i Västra Sälboda, år 1693 gift med en dotter till Johannes Ingemari Sylvius.
 
Det är ju lockande att se denne Jonas Andersson som far till min Anders Jonasson...
 
Kan det stämma, tro?
 
Detta vore extra spännande eftersom en annan dotter till Anders Jonasson, om jag förstått ett inlägg här på Anbytarforum den 30 augusti 2009 korrekt, tydligen kallades Maria Elisabeth Skragge (i Gunnarskogs första husförhörslängd, där hon återfinns i Västra Sälboda, och i hennes dödsnotisen av år 1805). Hennes far uppges ha varit Anders Jonasson och hon kallas i inlägget för sondotter till ovan nämnde Jonas Andersson.
 
Dels talar väl detta för att mitt antagande ovan är riktigt, dels antyder väl detta ett samband med den spännande släkt Skragge som också diskuterats flitigt här på Anbytarforum.  
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig att reda ut ovanstående?
 
Det vore sannerligen mer än fantastiskt!
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

398
Hej,
 
En av mina anor, Britta Andersdotter, var enligt 1728 års dödbok för Ny socken född i Rud, Arvika socken.  
 
Föräldrarna var enligt dödboken proviantskrivaren Anders Hansson och dennes hustru Maria, dotter till kyrkoherden Sveno Wibelius (1592-1668) i Brunskog.
 
I mantalslängderna för 1660-talet har jag funnit vad som rimligen måste vara denne Anders Hansson i Rud, Arvika socken Han kallas där ömsom regementsskrivare, ömsom mönsterskrivare.
 
Finns det månne någon som har stött på Anders Hansson i sin forskning, och som känner till mer om hans anor och öden?
 
Han tycks, av mantalslängderna att döma, ha bott i Rud redan i slutet av 1650-talet...
 
Alla tips och uppgifter om honom skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

399
Hej Ingrid,
 
Och jättetack för blixtsnabbt - och spännande - svar!
 
MVH,
 
Christian

400
Hej,
 
År 1776 flyttade mina anor Börje Jonasson (född år 1727) med hustru Britta Andersdotter (född år 1729) med bl a sonen Olof (född år 1765) från Öna i Ny socken till Åmåt.
 
Finns det någon kännare av Värmland som kunde tipsa mig om vilken by och socken som kan avses?
 
Det är i varje fall inte - av husförhörslängderna att döma - Åmåt i Brunskog socken, även om det skulle ha legat nära till hands.
 
Men kanske finns bynamnet i andra socknar i trakten?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

401
Brunskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-04-22
« skrivet: 2011-01-08, 11:06 »
Hej,
 
En av mina anor, Ingiäl Börjesdotter, dog år 1734 i Ny socken, vid 67 års ålder. Hon var således född omkring år 1667. Enligt dödboken var hon dotter till Börje Bryntesson och dennes hustru Marit Nilsdotter i Edene, Brunskog socken.
 
Av nedanstående domboksutdrag (som jag fann här på AF) tycks Marit ha varit dotter till nämndemannen Nils Nilsson i Edene:
 
JHDB 1664 ”Näst beviljades Börje Bryntesson i Edane med sina medarvingar Gudmund Olofsson i Stridsbol och Nils i Koppsäng, Grels Erlandsson i Furtan och hans medarvingar, länsman Nils Håkansson i Höves och Claes Nilsson i Furtan att byta jord och annat dem emellan efter sal. Nils Nilsson i Edane fordom nämndeman.”  
 
Är det rätt uppfattat?
 
För det är väl samme Börje Bryntesson som det handlar om?
 
Domboksutdragen ingick dock också i ett mycket spännande inlägg om bl a en Brynte Erlandsson i Byn och dennes släkt (gift med Karin, dotter till Paulus Nicolai Wermius).
 
Jag vore därför mycket nyfiken på att höra om någon känner till huruvida ”min” Börje Bryntesson var son till denne Brynte Erlandsson och hustru Karin?
 
Med nyfikna och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

402
Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2011
« skrivet: 2011-01-08, 11:04 »
Fantastiskt!
 
Stort, varmt tack igen.
 
Vilken lycka att ha sina anor i dina trakter!!
 
Jag fann förresten att ovannämnda Sara Andersdotter, gift år 1712, var född år 1692 i Olebyn. Hennes föräldrar var Anders Ersson (död 1742) och Ingiäl Börjesdotter (död 1734). Av den sistnämndas dödbok framgår att hon var dotter till en Börje Bryntesson i Edene, Brunskog socken.
 
Jag lägger därför in ett nyfiket inlägg även där...
 
Trevlig helg,
 
Christian

403
Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2011
« skrivet: 2011-01-08, 08:26 »
Hej igen,
 
Och jättetack igen!
 
Ska se om landskapshandlingarna för Stavnäs och Värmskog kan ge ytterligare kött på benen, även om förstås namnen Hans och Anders inte är särdeles ovanliga...
 
Och eftersom du känner till bygden så väl: Har du möjligen stött på det  W Sölbacken eller W Sölboda som Börje Jonassons hustru Britta Andersdotter hörde hemma i enligt 1754 års vigsellängd för Ny socken?
 
Jag kan inte se att någon sådan gård/by finns i Ny socken...
 
Med varmt tacksamma och ständigt plågsamt nyfikna hälsningar,
 
Christian J

404
Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2011
« skrivet: 2011-01-07, 13:53 »
Hej Kenneth,
 
Och jättetack för detta!
 
Mycket spännande! Då stod det alltså Skåresson trots allt. :-)
 
Har du möjligen någon aning om vilket Näs som avses, där denne Anders Hansson skulle bo på 1620-talet?
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

405
Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2011
« skrivet: 2011-01-07, 09:05 »
Hej igen,
 
Jag har nu insett att den socken där cappelanen Olof Skåresson var verksam rimligen var det mer närliggande Stavnäs och inte Stavsnäs som jag skrev ovan.
 
Den prästen verkar inte vara så lätt att finna, dock.
 
Annorlunda är det med den Sven, kyrkoherde i Brunskog som var far till Maria ovan. Han måste rimligen vara identisk med kyrkoherden Sveno Andreae Wibelius, död i Brunskog år 1668 (och enligt uppgift född i Bulltorp, Viby socken, Närke, år 1592)...
 
Det är ju spännande värre, men jag är fortfarande nyfiken på bl a 1754 års Britta Andersdotter...
 
MVH,
 
Christian

406
Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2011
« skrivet: 2011-01-05, 18:31 »
Hej Jan,
 
Jättekul att höra ifrån dig, för det var faktiskt din hemsida som satte mig på spåret! Jag hade tidigare ingen aning om att Olof Börjesson (far till min ana Kerstin Olofsdotter, född år 1802 och sedermera gift med Bernt Berntsson i Panneröd, Ödsmål) kom från Värmland!
 
Men nu fann jag även hans inflyttningsattest från år 1787... ;-)
 
Ska dubbelkolla att det inte föds två Olof Börjesson i Ny socken år 1765, men just nu känns det som att bitarna fallit på plats såhär långt.
 
På återhörande,
 
Christian

407
Stavnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2011
« skrivet: 2011-01-05, 15:24 »
Hej,
 
Min ana Anders Olofsson var - enligt 1728 års dödbok för Ny socken - född i Skårstorpet i Stavnäs socken, son till capellanen Olof Skårsson (?) och dennes hustru Annika, Anders Hanssons dotter i Näs.
 
Anders Olofsson anges ha avlidit vid pass 80 års ålder och torde därför ha varit född omkring år 1650.
 
Finns det månne någon som känner något ytterligare om ovanstående personer och deras ursprung och öden?
 
Med nyfikna och varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

408
Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2011
« skrivet: 2011-01-05, 13:33 »
Hej igen,
 
Jag har nu insett att det står Kroppstad i vigselboken år 1712.
 
Vidare har jag funnit att Jonas Andersson dör i Ohlbyn år 1752, vid ca 80 års ålder. Han anges där vara född i Klockarebråten av föräldrarna Anders och Brita.
 
Enligt husförhörslängderna för Olebyn har jag funnit att dessa båda hette Anders Olsson och Britta Andersdotter, vilka enligt husförhörslängden dör år 1728.
 
Jag har därför identifierat Jonas föräldrar med:  
 
1) den Anders Olsson som dör i prästgården den 21 april 1728 (vilken tidigare anges ha bott i Klockarebråten och senast i Kroppstad) som enligt dödboken var son till cappelanen Olof Skårsson(?) i Skårstorpet (?), Stavsnäs socken, och dennes hustru Annika Andersdotter från Näs.
 
2) den Britta Andersdotter som dör i prästgården den 23 december 1728 (salig Anders Olssons änka) vilken enligt dödboken var född i Arvikarud (?) av föräldrarna Anders Hansson, proviantskrivare, samt hustrun Maria, dotter till kyrkoherden Sven i Brunskog.
 
Finns det någon som skulle kunna bekräfta ovanstående identifiering, tro?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

409
Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2011
« skrivet: 2011-01-05, 11:52 »
Hej,
 
År 1787 inflyttade min ana, Olof Börjesson, från Skattebol i Ny socken (född år 1765) till Stenungsön i Norum socken, Bohuslän.
 
Jag har i Ny födelsebok funnit en Olof Börjesson, född i Skattebol den 18 april 1765, vilken väl torde vara identisk med min ana. Föräldrarna hette Börje Jonasson och Britta Andersdotter. Av 1754 års vigsellängd framgår att Börje kom från Ohlbyn och Britta ifrån något som ser ut som W. Sölbacken (?).
 
I Ohlbyn föddes vidare en Börje, son till Jonas Andersson och Sara Andersdotter, den 31 maj 1727.
 
Av Jonas och Saras vigselnotis från år 1712 framgår att han kom ifrån Krappstad (?) medan Sara kom ifrån Ohlbyn.
 
I 1711-1714 års husförhörslängd finns i Ohlbyn en Anders Eriksson med hustrun Ingiehl, vilka bl a har en dotter vid namn Sara...
 
Jag är dock inte alls bekant med trakten eller med de olika gårdsnamnen.  
Det vore därför fantastiskt snällt om någon kännare av bygden kunde hjälpa mig vidare med detta.
 
Verkar ovanstående släktkedja rimlig?  
Och är månne dessa personer, och deras anor och öden, kända från annan forskning?
 
Alla uppgifter, stora som små, skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

410
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 03 februari, 2011
« skrivet: 2010-12-29, 16:18 »
Hej Katarina,
 
Jag har nu funnit Margareta Dahl i Torsåkers dödbok i början av år 1740 (C:2 s 146), död i Åsmundshyttan vid 65 års ålder!
 
Hon var alltså född ca år 1675, och skulle - med andra ord - åtminstone rent tidsmässigt mycket väl kunna vara syster till de Isac Larsson Dahl (1677-1733) och Lars Larsson Dahl (1672-1704) som diskuterats ovan...
 
Frågan är bara om det går att leda i bevis?
 
Men kanske kom hon ifrån Årsunda socken (i Torsåker vigsebok finns hon i varje fall inte):
 
Hennes förste make, Johan Nilsson Höök (som enligt GMR 1685-1694 var pipare vid Överstelöjtnantens kompani, Hälsinge regemente) återfinns nämligen som ogift i mtl 1696 och 1697 men som gift (!) i mtl 1698 för Årsunda socken.
 
Han gifte sig således år 1697, av mantalslängderna att döma.  
Men tyvärr saknas så gamla vigselböcker för Årsunda, såvitt jag kan se... ;-(
 
I mtl 1700 återfinns han i alla fall (som korpral) med sin hustru i Torsåkers socken, vilket ju stämmer väl med vad som framkommit ovan.
 
Har du, eller någon annan, en idé om hur man skulle kunna komma vidare med detta?
 
Och vad är egentligen känt om Margareta Dahls andre make (min ana) som i dödboken kallas domaren Johan Matsson i Åsmundshyttan (vid vigseln med Margareta år 1707 anges han vara tolvman)?
 
Han bodde i alla händelser i Åsmundshyttan redan i hfl 1702-1710 (AI:1 s 31), först med första hustrun vid namn Kristin, sedan med hustrun Margareta.
 
Vet man varifrån han kom, tro? Och när/var han kan ha gift sig med sin första hustru? Och när var han verksam som domare?
 
Alla uppgifter om ovanstående vore himla spännande att få ta del av!
 
Med förhoppningsfulla hälsningar och en tillönskan om ett GOTT NYTT ÅR,
 
Christian

411
Hej Chris,
 
Fortfarande äverväldigad över all hjälp som jag fick på min Ödberg-efterlysning, så har jag en liten fråga:
 
Du nämner i ditt svar av den 23 november att Bror Johnson år 1942 mönstrade till andra världskriget. Går det att se om/var han tjänstgjorde under kriget?
 
Jag har sett en uppgift om att även Edward och Albin Ödberg mönstrade till första världskriget, men det betyder kanske inte automatiskt att de togs ut i krigstjänst?
 
Vad tror du? Går det att finna mer information om detta?
 
Med varmt tacksamma och plågsamt nyfikna hälsningar,
 
Christian

412
Hej Helene och Chris,
 
Och ett STORT, VARMT jättetack för detta!!
 
Man baxnar, rentav! Vilken fantastisk hjälp...
 
Detta kommer sannerligen att bli Årets Julklapp för min släkt... ;-)
 
Med överväldigade hälsningar,
 
Christian J

413
Hej,
 
Sporrad av den fantastiska hjälp som jag fick härförleden undrar jag om det även finns någon som skulle kunna hjälpa mig att spåra upp denna syskonskara ifrån Ödsmåls socken, Bohuslän, vilka emigrerade till USA som följer:
 
Albin (Olsson) Ödberg, född i Ödsmål år 1869, utvandrade den 4 maj 1888 tillsammans med sin bror Benjamin (Olsson) Ödberg, född år 1860, från Göteborg till New York.
 
Ett antal år senare, den 3 januari 1899, utvandrade deras syster Nikolina Olsdotter Ödberg (Landelius), född i Ödsmål år 1865, ifrån Göteborg till USA.
 
Möjligen var hon släkt/gift med den Carl Landelius som den 10 november 1899 utvandrade ifrån Göteborg till USA (han reste dock ensam).
 
Jag har sett att personer med efternamnet Ödberg sedermera bor i Chigaco, Illinois, men det kan ju vara en helt annan släkt.
 
Kort sagt, alla ledtrådar kring vad som hände dessa personer over there skulle sannerligen glädja släkten till jul...
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

414
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 03 februari, 2011
« skrivet: 2010-11-17, 12:33 »
Hej igen, igen, Katarina,
 
Mysteriet tätnar, för nu fann jag följande på din fantastiska hemsida om soldaterna på roten nr 1, Färnebo kompani:
 
HÖK (Höök), Johan Nilsson. Värvad 1684 till pipare vid kompaniet; korpral här 14/12 1697, död 22/11 1701 i Mitau.
 
Gift med Elisabet Jonsdotter, född ca 1665 i Nyland, död 7/3 1736 i Österfärnebo? Barn: Anna, dp 7/12 1698, begr 26/2 1699; Ingel, dp 29/4 1700. (Avl,K-Torsåker, K-ÖFärnebo,R).
 
Barnens namn och födelseår verkar ju stämma, men inte hustruns namn...
 
Kan det röra sig om en annan korpral Johan Höök, eller var han gift två gånger?
 
Med plågsamt nyfikna hälsningar,
 
Christian

415
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 03 februari, 2011
« skrivet: 2010-11-17, 10:35 »
Hej igen,
 
Jag tog nu en nyfiken titt efter korpralen Johan Höök, och fann att han bodde i Prästhyttan, Torsåker. Kan det stämma?
 
Samtidigt såg jag en uppgift om en Johan Höök som - jämte en hustru Margareta Hansdotter - var dopvittne den 27 juli 1710 åt Anders Samuelssons son Samuel i Högbo bruk, Ovansjö socken.
 
Först tänkte jag att detta var min Margareta (och att hennes patronymikon således skulle vara känt) men vid den tiden var hon ju omgift med Johan Mattsson, så korpralen Johan Höök måste ju redan ha varit död?
 
För inte kan väl Johan Mattsson - som tydligen kallades domare i dödboken - ha varit densamme som Johan Höök?
 
Det måste väl således röra sig om en helt annan Johan Höök?
 
Eller?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian
P.S Margareta Dahl och Johan Höök torde väl ha gift sig i slutet av 1690-talet. Har de alltså inte påträffats i Torsåkers vigselbok? Det skulle väl innebära att hon kom ifrån en annan socken? D.S

416
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 03 februari, 2011
« skrivet: 2010-11-17, 08:42 »
Hej Katarina,
 
Och JÄTTETACK för detta (och för ditt svar under Ovansjö)!
 
Det är sannerligen makalöst vilken koll du har på folket i bygden! ;-)
 
Om t o m du har gått bet på att finna Margaretas ursprung så ser det ju onekligen mörkt ut, men jag ska ändå försöka att rota vidare (utifrån dessa nya ledtrådar) i hopp om att bevisa släktskapet med övriga Dahl:ar...
 
Och redan uppgifterna om Margaretas tidigare äktenskap och ytterligare barn var fantastiskt spännande!
 
Varmt tack och allt gott,
 
Christian

417
Ovansjö / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2011
« skrivet: 2010-11-16, 17:12 »
Hej,
 
I 1694 års mantalslängd nämns en gruvdräng Isaac Dahl vid Hammarby bruk, Ovansjö socken.
 
Finns det någon Ovansjö-expert som känner till honom och vet om han möjligen var bror till min ana, Margareta Dahl, år 1707 (om)gift i Åsmundshyttan, Torsåkers socken?
 
Och år 1704 drunkade även - enligt Ovansjö dödbok, C:1 s 96 - en Lars Dahl, borgare i Gävle, i Yttersjön (?). Han var 32 år gammal (således född omkring år 1672) och skulle även han kunna vara bror med Isaac och Margareta, rent tidsmässigt.
 
Är denne Lars Dahl känd sedan tidigare, tro?
 
Det finns f ö också en Israel (Larsson) Dahl som dör i Torsåker år 1733, 56 år gammal (dvs född ca år 1677).
 
Alla uppgifter om ovanstående personer - eller om andra personer med namnet Dahl i bygden - skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med nyfikna och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

418
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 03 februari, 2011
« skrivet: 2010-11-16, 17:10 »
Hej,
 
Som ett tillägg kan nämnas att Margareta Dahl - enligt uppgifter som jag för länge sedan fick av den fantastiska Katarina Sohlborg - var änka när hon år 1707 gifte sig med Johan Matsson i Åsmundshyttan.
 
Finns det någon som vet vem hennes förste make var?  
 
Och finns det någon som känner till när hennes andre make, Johan Mattsson, dog?
 
Sedan kan nämnas att den Israel (Larsson) Dahl som dog i Torsåker år 1733 var 56 år gammal (dvs var född ca 1672) och bodde i Solberga.
 
Rent tidsmässigt skulle han stämma väl som bror till min Margareta.
 
Och kanske är det i Solberga som deras ursprung står att finna?
 
Det finns dock också personer med namnet Dahl i Ovansjö vid samma tid...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

419
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 03 februari, 2011
« skrivet: 2010-11-15, 16:51 »
Hej,
 
En av mina anor var den Margareta Dahl som år 1707 gifte sig med Johan Mattsson i Åsmundshyttan 5, Torsåker (jag härstammar från dottern Margreta, född 1713-03-05, men sonen Johan Sandin, född 1711-10-20, som sedermera blev kyrkoherde i Pensneck och Reccoon, USA, är nog mer namnkunnig).
 
Finns det någon som känner till hennes anor och vidare öden?
 
Det lär t ex ha funnits en Israel Larsson Dahl, död år 1733 i Torsåker.
 
Var hon månne besläktad med honom?
 
Alla uppgifter rörande detta skulle tas emot med största nyfikenhet och tacksamhet!
 
Med vänliga hälsningar,
 
Christian Juliusson

420
Lekeryd / Äldre inlägg (arkiv) till 19 november, 2010
« skrivet: 2010-11-12, 14:54 »
Hej,
 
Den s k Sigge-släkten i Byhult, Lekeryd, har ju diskuterats tidigare här i detta forum.
 
År 1744 gifte sig en Segrid Siggesdotter i Byhult Södergård med en Jonas Holmberg från Nässjö socken. De kom att bosätta sig i Byhult där deras barn föddes på 1740- och 1750-talen (bl a sonen Jonas år 1747).
 
Enligt husförhörslängderna var Segrid född år 1721, men enligt dödboken var hon (å u) född år 1724.
 
Jag kan dock inte se att hon finns med i Lekeryds födelsebok nämnda år...
 
Samtidigt har jag sett en uppgift om att hon var dotter till en Sigge Svensson i Byhult.
 
Finns det någon som skulle kunna bekräfta detta?
 
Namnet Sigge är ju inte särdeles vanligt, och kopplingen till Byhult kan väl inte vara en slump, eller?
 
All hjälp med detta skulle tas emot med största tacksamhet,
 
Christian Juliusson

421
Ja, jisses!
 
Det tar visst aldrig slut?!! :-)
 
Stort, varmt tack igen,
 
Christian

422
Hej Bengt,
 
Och JÄTTETACK för detta!
 
Det verkar onekligen vara en fullträff, för min Iris ska ha varit född i Karlskrona och ha hetat Windahl som ogift!!
 
Du anar inte vilken glädje detta kommer att skänka min bekant och hennes släkt...
 
Med varmt tacksamma och lyckliga hälsningar,
 
Christian J

423
Hej,
 
Jag försöker hjälpa en bekant i jakten på hennes faster i USA, och undrar om någon med tillgång till t e x 1930 års census och/eller passagerarlistor skulle kunna hjälpa till?
 
Fastern hette Iris Burnson (hon hette, enligt uppgift, Torbjörnsson eller Björnsson innan hon och hennes man på 1920- eller 1930-talet emigrerade till USA).  
 
Hennes sista kända adress (1949) var 10210 Ste. of Chicago, Illinois, vad nu det kan betyda.
 
Om någon skulle kunna hjälpa oss vidare med detta så vore det sannerligen mer än fantastiskt.
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

424
Norrbärke / Äldre inlägg (arkiv) till 06 december, 2010
« skrivet: 2010-11-10, 14:35 »
Hej,  
 
Den 14 april 1651 föddes (enligt Husby sockens husförhörslängd, AI:3 s 66, samt dödbok) en Johan Olsson i Hagge by, Norrbärke socken (han blev sedermera bergsman i Kallbäck, Husby socken, där han avled år 1717).
 
Finns det någon som känner till något om hans ursprung?  
 
Hade han t ex månne något samband med bergsmannen Godsven Hansson som bodde i Hagge i början/mitten på 1500-talet (och bland vars ättlingar även namnet Olof tycks förekomma). Eller kanske med den Lars Jåpsson som bodde i Hagge vid samma tid?
 
Med nyfikna och varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

425
Ödsmål / Äldre inlägg (arkiv) till 02 oktober, 2010
« skrivet: 2010-10-01, 17:40 »
Hej,
 
Jag har sannerligen haft tur med mina Ödsmålsanor på sistone!  
 
Jag härstammar nämligen, av allt att döma, även ifrån Mårten Larsson och Anna Rasmusdotter i Houg, Ödsmål, genom deras son Anders Mårtensson, född år 1723 (och död i Bjelkevadet, Ödsmål, i oktober 1773).
 
Eftersom Ödsmål är min mormors födelsesocken - och jag dessutom tillbringat min barndoms somrar där - har jag sett till att skaffa mig den mesta litteratur som handlar om trakten.
 
Bl a har jag de allra flesta delar av den fantastiska skriftserien Ödsmålsbygden, men dock inte den del som handlar om Houg.
 
I den del som handlar om Åh fann jag dock att ovan nämnda Anna Rasmusdotter var dotter till en Rasmus Håkansson, född år 1659.  
Är något mer känt om honom, tro?
 
Och finns det någon som har tillgång till den del som handlar om Houg och som skulle kunna hjälpa mig vidare?
 
Alla uppgifter om Mårten Larsson och hans familj skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

426
Helsyskon med samma förnamn / Helsyskon med samma förnamn
« skrivet: 2010-09-29, 14:31 »
Hej Jonas och Mikaël,
 
Och varmt tack även för detta!
 
Kände inte till den tidigare diskussionen, men den var ju också en fullträff!
 
Varmt tack,
 
Christian

427
Helsyskon med samma förnamn / Helsyskon med samma förnamn
« skrivet: 2010-09-28, 16:32 »
Hej Jonas,
 
Och STORT tack för ett fantastiskt snabbt (och upplyftande) svar!
 
MVH,
 
Christian

428
Kareby / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2010
« skrivet: 2010-09-28, 16:11 »
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på en Anders Mårtensson som - enligt en bouppteckning från år 1762 - bodde i Solbräcke, Kareby socken?
 
Allt talar för att han är identisk med den Anders Mårtensson som år 1781 (enligt bouppteckningen efter hans hustru, Marit Björnsdotter, med vilken han hade barnen Annika, Börta, Kerstin och Marit) bodde i Hanekullen, Kareby socken.
 
Men där slutar för närvarande spåren...
 
Alla tips och upplysningar om denne Anders Mårtensson skulle därför tas emot med största tacksamhet.
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

429
Ytterby / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2012
« skrivet: 2010-09-28, 16:10 »
Hej,
 
Väl medveten om att Ytterby är en svår bygd att forska i:  
 
Finns det någon som i sin forskning stött på en Rasmus Mårtensson som - enligt en bouppteckning från år 1762 - bodde i Tega, Ytterby socken?
 
Enligt nämnda bouppteckning var Rasmus bror till min ana, Anders Mårtensson, som dog i Bjelkevadet, Ödsmåls socken, i oktober 1773, 51 år gammal.
 
Men där slutar för närvarande spåren...
 
Alla tips och upplysningar om denne Rasmus Mårtensson skulle därför tas emot med största tacksamhet.
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

430
Helsyskon med samma förnamn / Helsyskon med samma förnamn
« skrivet: 2010-09-28, 16:09 »
Hej,
 
Finns det någon som känner till ettt fall där två barn, födda av samma föräldrar, fått samma namn utan att det första barnet dött innan det andra barnet föddes?
 
Mårten Larsson och Anna Rasmusdotter i Norra Houg, Ödsmåls socken, fick nämligen dels en son vid namn Anders år 1723, och en annan son som gavs samma namn år 1732.
 
Dödboken börjar tyvärr först år 1728 (och ingen Anders i Houg dör i alla fall mellan år 1728 och 1732) så visst kan den första Anders ha dött i späd ålder.
 
Men vore motsatsen möjlig?  
 
Dvs att två helsyskon verkligen kunde få samma namn?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

431
Ödsmål / Äldre inlägg (arkiv) till 02 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-27, 18:04 »
Hej Eivor och Margit,
 
Och varmt tack för era svar!
 
Jag beklagar att jag rörde till det: Visst var det Nils Persson som Ingeborg var gift med!
 
Och stort tack för alla Jerpar, Eivor.  
 
Inte minst Jerp i Pjökeröd, nämnd år 1715, var intressant för ett av dopvittnena till Ingeborgs syskon på 1740-talet kom ifrån just Pjökeröd.
 
Hmm...
 
Det fanns dock också dopvittnen ifrån Hergusseröd, Drammersröd och Gullborga, och jag ska se om det fanns någon från de andra socknar som du nämner.
 
Det finns lite att grunna vidare på, således.
 
Varmt tack igen,
 
Christian

432
Ödsmål / Äldre inlägg (arkiv) till 02 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-24, 17:26 »
Hej Eivor,
 
Och varmt tack för detta! Mycket spännande.
 
Detta med Jerp är ju knepigt. Tänk att ett så ovanligt namn är så vanligt i Ödsmålsbygden (jag har själv anor från Starrkärr med det namnet, tex).
 
Men jag hoppades kanske att den något ovanliga kombinationen Rangela Jerpsdotter skulle sticka ut...
 
Eftersom Rangela gifte sig i Ödsmål så ligger det väl nära till hands att anta att det var hennes hemsocken?
 
Hon bör väl ha varit gift omkring år 1720, men jag har hittills inte lyckats finna henne i födelseboken, mystiskt nog...
 
Varmt tack och trevlig helg,
 
Christian

433
Ödsmål / Äldre inlägg (arkiv) till 02 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-23, 10:45 »
Hej,  
 
Den 7 november 1790 gifte sig en Ingeborg Helgesdotter med Per Nilsson (1748-1830) i Lillhammar, Ödsmål socken. Hon var då enligt uppgift änka efter en glasmästare vid namn Jonas Norman i Grönvik.  
 
Är denne Jonas Norman närmare känd av någon?
 
Ingeborg (som föddes den 3 augusti 1749 i Hultet, Ucklum socken) var dotter till Helge Olsson och Rangela Jerpsdotter vilka - enligt Ödsmåls vigselbok - gifte sig den 28 januari 1739 (Helge var då änkeman).  
 
Finns det någon som i sin forskning stött på dessa personer, och som känner till något ytterligare om deras anor och öden?  
 
Ett av dopvittnena år 1749 var t ex Jon i Kycklingdalen. Jag har förstått att det på 1740-talet bodde en Jon Jerpsson i Kycklingdalen. Vore det orimligt att tänka sig att denne var bror till Rangela Jerpsdotter?  
 
All hjälp med detta skulle tas emot med största tacksamhet!  
 
Med förhoppningsfulla hälsningar,  
 
Christian Juliusson

434
Ucklum / Äldre inlägg (arkiv) till 24 november, 2014
« skrivet: 2010-09-23, 10:37 »
Hej,
 
En av mina anor, Ingeborg Helgesdotter, föddes den 3 augusti 1749 i Hultet, Ucklum socken.
 
Hennes föräldrar var Helge Olsson och Rangela Jerpsdotter vilka - enligt Ödsmåls vigselbok - gifte sig den 28 januari 1739 (Helge var då änkeman).
 
Förutom dottern Ingeborg hade makarna även dottern Christi, född i Hultet den 13 januari 1740, och dottern Elin, född i Hultet den 24 april 1743. Dopvittnena kom ifrån Hergusseröd, Drammersröd, Gullborga, Kycklingdalen och Pjöckeröd (dvs från Ödsmåls socken, såvitt jag förstår).
 
Där slutar tyvärr för närvarande spåren efter denna familj...
 
Finns det någon som i sin forskning stött på dessa personer, och som känner till något ytterligare om deras anor och öden?
 
Ett av dopvittnena år 1749 var t ex Jon i Kycklingdalen. Jag har förstått att det på 1740-talet bodde en Jon Jerpsson i Kycklingdalen. Vore det orimligt att tänka sig att denne var bror till Rangela Jerpsdotter?
 
Är det således i Ödsmål som hennes ursprung står att finna?
 
All hjälp med detta skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

435
Långaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 22 januari, 2011
« skrivet: 2010-09-01, 14:26 »
Hej,
 
Tre bröder från Långaryd flyttade i början av 1700-talet till Östergötland:  
 
- Erland Jonsson, född i september 1702 (begravd 1766-06-19 i Svanshals socken)
- Sven Jonsson, född år 1704 (begravd 1780-10-21 i Kumla socken)
- Jon Jonsson, född år 1713 (död 1765-09-11 i Harstad socken)
 
De var, av allt att döma, söner till Jon Knutsson och Ingiär Jonsdotter vilka först bodde i Oddabo (där t ex sonen Sven föddes 1704-09-09) och sedan flyttade till Rästagården (?) i Boarp (familjen finns där ännu i husförhörslängden för år 1717-1722, Långaryd AI:1 s 28).
 
Av deras vigselnotis 1699-04-02 framgår att Jon Knutsson kom ifrån Södra Kråkeryd och Ingiär Jonsdotter ifrån Håknaryd.
 
I Södra Kråkeryd bodde, enligt husförhörslängden för åren 1717-1722, en Jöns Knutsson med familj samt Jöns gamle far, Knut Erlandsson (Långaryd AI:1 s 210).
 
Finns det någon som känner till denna familj och som skulle kunna bekräfta att min Jon Knutsson var son till denne Knut Erlandsson, och således bror till Jöns Knutsson?
 
Är något i övrigt känt om familjen i Rästagården (?) och/eller släkten i Södra Kråkeryd?
 
Och finns det månne någon som känner till någon lämplig Jon i Håknaryd som skulle kunna ha varit far till Ingiär?
 
Alla uppgifter om detta skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

436
Spekeröd / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2010
« skrivet: 2010-08-21, 12:38 »
Hej Ove,
 
Ja, häftet om ätten Drotning får nog beskrivas som en släktforskarmässig ungdomssynd, är jag rädd, där jag lät mig ryckas med utan att kritiskt granska källorna...
 
Men, en del har man ju lärt sig på tio år, och jag skulle inte hamna i samma fälla idag (även om förstås de yngsta leden är korrekta och belagda i kyrkobokföringen, så kanske Magda Måneskölds bok inte var den bästa att börja med)... :-)
 
Däremot har jag ibland fortfarande svårt att finna torpare och andra som befinner sig under radarn i trakter som jag inte är så bekant med och där det saknas husförhörslängder etc.
 
Jag tar därför med största tacksamhet all hjälp rörande denna familj.  
 
Vad jag på rak arm vet om den är följande: Anna Andersdotter gifte sig sedermera med Torbjörn Larsson (född 1771) i Norum och fick med honom bl a sonen Johannes 1804-02-23 och dottern Margareta (min ana) 1811-09-07 i Stenung, Norum.  
 
Anna Andersdotter avled 1833-04-22 i Norra Gatugård, Norum.
 
Jag ska se om jag kan finna mer pusselbitar, men kanske kan redan detta vara till hjälp?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

437
Spekeröd / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2010
« skrivet: 2010-08-20, 13:44 »
Hej,
 
För några år sedan fick jag fin hjälp med att hitta föräldrarna till min ana Anna Andersdotter, född den 8 mars 1773 i torpet Måsen under Tveten i Spekeröd: Anders Mårtensson och Ingeborg Andersdotter.
 
De finns dock inte där i den äldsta, bevarande husförhörslängden... ;-(
 
Jag undrar nu om det är någon som känner till denna gäckande familj och som skulle kunna hjälpa mig att komma vidare i jakten på deras anor och öden?
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

438
Älvsbacka / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-04-28
« skrivet: 2010-08-18, 08:45 »
Hej Elisabeth,
 
Och stort tack för detta tips!
 
Till yttermera visso tog jag igår en titt i Nyeds dödbok för år 1791 (det år som min Jonas Gabrielsson ska ha avlidit, enligt uppgiften i DISBYT):
 
1791-04-05 dör Jonas Gabrielsson i Laskerud (?), 62 år gammal (dvs född ca 1729)
 
1791-09-17 död Jonas Gabrielsson i Krakerud, 64 år gammal (dvs född ca 1727)
 
Rimligen är det någon av dessa som uppgiften i DISBYT avser, och som uppgiftslämnaren felaktigt antagit vara son till Gabriel Svensson och Ellika Persdotter.  
 
För ingen av dem tycks ju ha någon koppling till Högberg...
 
MVH,
 
Christian J

439
Älvsbacka / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-04-28
« skrivet: 2010-08-17, 16:34 »
Hej Bo,
 
Och stort tack för detta!
 
Jag tyckte också att det rimligen borde röra sig om samma Jonas Gabrielsson, och det innebär alltså att uppgiften i DISBYT om hustrun Karin Jonsdotter är fel?
 
Toppen!
 
Och modern hette alltså Elleka?  
 
Stort tack för det också.
 
Mycket spännande, alltsammans.
 
MVH,
 
Christian

440
Älvsbacka / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-04-28
« skrivet: 2010-08-17, 11:46 »
Hej igen,
 
Just som jag börjat glädja mig åt detta så fann jag vid en ny sökning på DISBYT en Jonas Gabrielsson (1728-1791) i Nyed, son till Gabriel Svensson (död år 1743) och Ellida Persdotter (nämnd år 1726 och 1738).
 
Men där heter Jonas hustru Karin Jonsdotter (de ska ha gift sig år 1758)...
 
Någonstans måste det ju vara fel (dödsåret 1791 stämmer ju inte heller med Stefans uppgift om min Jonas Gabrielssons bouppteckning från år 1784)!
 
Finns det med andra ord månne i födelseboken även en Jonas Gabrielsson, född den 16/8 1729 (enligt hfl), som jag lyckats missa?
 
Eller är det (den numera avlidne) uppgiftslämnaren på DISBYT som halkat snett?
 
All hjälp med att bringa ordning i detta skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian J

441
Älvsbacka / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-04-28
« skrivet: 2010-08-17, 11:32 »
Hej Bo,
 
Och jättetack för detta!  
 
Jag förstår inte hur jag missade honom, men nu är ju saken klar utan tvekan! ;-)
 
Varmt tack,
 
Christian
P.S Jag kan ha läst fel beträffande Jonas Gabrielssons föräldrar: Hans mor kan möjligen ha hetat Ellida och inte Elleke, av DISBYT att döma. Också det ett ovanligt namn, tycks det mig. D.S

442
Älvsbacka / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-04-28
« skrivet: 2010-08-17, 09:00 »
Hej Stefan,
 
Och STORT tack för dina svar!
 
Fantastiskt att få detta klargjort (och tänka sig att det finns en bouppteckning bevarad!)!
 
Sporrad av dina inlägg tog jag en ny titt i kyrböckerna för Älvsbacka (och Nyed, de verkar hänga ihop på nåt sätt) och fann följande:
 
- den 11 oktober 1759 dog Sara Nilsdotter i Högberg av vattusot, 38 år gammal (Älvsbacka EI/I s 45)
 
- den 26 maj 1760 vigdes änklingen Jonas Gabrielsson i Högberg med pigan Sara Larsdotter (Älvsbacka EI/I s 173)
 
- den 27 november 1728 föddes Jonas Gabrielsson i Högberg, son till Gabriel Svensson och Elleke Persdotter (Nyed födelsebok).
 
Födelsedatumet stämmer ju inte med hfl, men nog borde detta rimligen vara rätt Jonas Gabrielsson?
 
Var månne fadern, Gabriel Svensson, son till den Sven Jönsson i Högberg som nämns i 1711 års mantalslängd?
 
Och namnet Elleke, var det vanligt i bygden på den tiden?
 
Kort sagt, alla ytterligare uppgifter om denna släkt i Högberg ter sig nu mer intressanta än någonsin!
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

443
Älvsbacka / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-04-28
« skrivet: 2010-08-16, 16:06 »
Hej,
 
Jag härstammar ifrån en Gabriel Jonsson som enligt vigselboken år 1793 kom ifrån Högberg, Älvsbacka.
 
Jag har trots idoga försök inte lyckats finna honom i Älvsbacka födelsebok, men däremot en Jonas Gabrielsson (född den 16/8 1729) som enligt hfl 1779-1790 bodde i Högberg med sin hustru Sara Larsdotter (född den 17/11 1735) samt deras dotter Stina (född år 1765) med make och barn.
 
Finns det månne någon Älvsbacka-forskare som har stött på denna familj, och som skulle kunna bekräfta att min Gabriel verkligen var son till Jonas Gabrielsson och Sara Larsdotter i Högberg?
 
Och som rentav känner till något ytterligare om dessa personers öden och anor?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

444
Rystad / Äldre inlägg (arkiv) till 31 januari, 2012
« skrivet: 2010-08-16, 10:53 »
Hej Olle,
 
Och stort tack för ditt svar och för dombokstipset!
 
Min Mårten Simonsson Broberg var, enligt Västra Tollstads dödbok, drygt 70 år när han avled år 1732. Han var således född omkring år 1660.  
 
Han dyker upp som ryttare för Broby, Västra Tollstad, på 1680-talet men övergår i början på 1700-talet till att bli rusthållare där. Han kallas i vigselboken år 1692 för äreborne och manhaftige korpralen i Broby...
 
Rent tidsmässigt skulle han alltså mycket väl kunna ha varit son till herr Simon i Åby, vilken - enligt herdaminnet - var densamme som sedermera blev kyrkoherde i Näsby/Rystad.
 
Men frågan om herr Simons eventuella barn är kända till namnet, t ex i någon dombok eller liknande (herr Simons hustru, Maria Olofsdotter, ska enligt herdaminnet ha föranlett många rättstvister för sin käre make)?
 
MVH,
 
Christian

445
Stora Åby / Äldre inlägg (arkiv) till 17 februari, 2011
« skrivet: 2010-08-13, 16:56 »
En närmast identisk fråga ställdes samtidigt under Socknar, . Innehållet i detta inlägg raderades därför den 13 augusti 2010, med hänvisning till Anbytarforums regel om s.k. dubbelpostning/Magnus Hjärtström, moderator.

446
Ödeshög / Äldre inlägg (arkiv) till 18 april, 2011
« skrivet: 2010-08-13, 16:54 »
En närmast identisk fråga ställdes samtidigt under Socknar, . Innehållet i detta inlägg raderades därför den 13 augusti 2010, med hänvisning till Anbytarforums regel om s.k. dubbelpostning/Magnus Hjärtström, moderator.

447
Rystad / Äldre inlägg (arkiv) till 31 januari, 2012
« skrivet: 2010-08-13, 16:51 »
Hej,
 
Mellan år 1670 och 1699 var en Simon Erici kyrkoherde i Näsby/Rystad, enligt herdaminnet. Han kom då närmast ifrån Ödeshög där han sedan år 1667 varit komminister.
 
Då jag härstammar ifrån en ryttare vid namn Mårten Simonsson (Broberg) som var verksam i Västra Tollstad, dvs inte långt ifrån Ödeshög, så undrar jag om någon känner till denne kyrkoherde och vet vilka barn som han hade?
 
Det vore fantastiskt spännande om någon kunde hjälpa mig att komma vidare med detta.
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

448
Allhelgona / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2014
« skrivet: 2010-07-27, 09:17 »
Hej Barbro,
 
Och stort tack för detta tips!
 
Det vore ju himla spännande att få en koppling till honom...
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian

449
Allhelgona / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2014
« skrivet: 2010-07-24, 15:18 »
Hej,
 
Den 28 december 1656 gifte sig Jacob Månsson (död i Vistena den 5 februari 1685) med Gunnel Nilsdotter från Biskopsberga.
 
Att döma av Gunnels dödsnotis från den 4 oktober 1701 var hon född omkring år 1633.
 
Finns det någon som känner till en lämplig Nils i Biskopsberga som skulle kunna vara hennes far?
 
(Eller, för all del, någon Måns i Vistena som skulle kunna vara till nämnde Jacob?)
 
Det vore fantastiskt roligt att kunna få komma vidare med detta, så varje tips skulle tas emot med största tacksamhet...
 
Med vänliga hälsningar,
 
Christian Juliusson

450
Hej Eivor,
 
Jättekul att höra ifrån dig (allt väl på Sveriges framsida?) och jättetack för ditt snabba och glädjande svar!
 
Du har verkligen gjort min dag!  
 
Ha en härlig sommar,
 
Christian

451
Hej,
 
Jag har en gäckande anfader - Jöns Danielsson Wadman/Ekegren - som i början av 1700-talet var soldat för Tuddarp rote i Västra Stenby socken, Östergötland (antagen år 1709, fången i Tönningen år 1713 och därefter hållen i dansk fångenskap till år 1719).
 
Han nämns inte i mantalslängderna för Västra Stenby (något som kanske är naturligt eftersom soldater i regel inte förekommer i dessa längder, om jag har förstått saken rätt?).
 
Samtidigt finns han dock noterad, tillsammans med sin förmodade mor Maria och syster Greta, i mantalslängderna för Snyttringe, Allhelgona socken, Östergötland, enligt följande:
 
1709: Hustru Maria.
1711: Jöns Danielsson (i marginalen noteras att hustru Maria överg. bruket till sonen Jöns).
1712: Jöns Danielsson, drängen Lars, pigan Brita.  
1713: Jungfru Greta Danielsdotter och pigan Brita.
1714: Jungfru Greta Danielsdotter.
 
Han försvinner således lämpligt ur längden, med tanke på att han går i fält och tas till fånga, men finns det något annat känt exempel på att en person står skriven på/för en gård och samtidigt är soldat för en rote i en helt annan socken?
 
Eller är det helt uteslutet att det kan röra sig om samma person?
 
Det skulle lösa en STOR släktforskarknut för mig om någon kunde hjälpa mig att reda ut detta...
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

452
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 27 december, 2010
« skrivet: 2010-07-01, 09:13 »
Hej Björn,
 
Och jättetack för detta!  
 
Med risk för att låta en smula tjatig: Du är sannerligen makalös!
 
Men eftersom jag är så himla nyfiken - och förmodar att mina frågor och funderingar här kan intressera många fler än mig - så skulle jag gärna vilja veta om kopplingen mellan Sven i Isala och Lisbet Andersdotter samt hennes make ligger i dervaren Jöns Nilsson som enligt din bok ägde gårdar i Isala och Östansjö på 1500-talet och som troligen var gift med en dotter till nämnde Sven?
 
Jag har utgått ifrån att Lisbets make, Erik Jönsson i Isala (ca 1624-1680), var son till Jöns Nilsson i Isala (död ca år 1637). Men då kan väl hennes mor, Anna Jönsdotter, inte ha varit syster till Erik, för då skulle hon Lisbet ju ha gíft sig med sin morbror!
 
Jag vet att du för länge sedan i ett mail till mig skrev att det var snårigt, detta, och att släkttrådarna var många men svåra att reda ut. Om någon kan bringa ordning i detta så är det dock du, Björn.
 
Har jag blandat ihop alla Jönsar och Nilsar i Isala, tro?
 
En annan fundering som jag har gäller ovan nämnde Hans Ersson i Isala, vilken enligt egen utsago (återgiven i Forslunds bok) var född i den gård som Gustav Vasa uppehöll sig i och som Mats Olsson då (dvs år 1710) ännu bebodde.
 
Forslund återger ju även den antavla från 1700-talet vilken, via Mats Olssons hustru Sara Andersdotter, leder ner till Sven i Isala. Uppgifterna tycks låta sig kontrolleras i någon mån, för i domboken år 1552 nämns Jon Svensson, bror till Grels Svensson i Isala (se Linges bok). Dennes son, Hans Jonsson, nämns i landskapshandlingarna samt domboken åren 1602-1624, och sonsonen Anders Hansson - far till nämnda Sara - nämns år 1626-1667 i bl a landskapshandlingar och mantalslängder.
 
Om nu Hans Ersson hörde hemma i denna gård, ligger det då inte nära till hands att tänka sig att hans far, Erik Johansson, var gift med en dotter till nämnde Anders Hansson? Hans Ersson skulle alltså blivit uppkallad efter sin morfar, Hans Jonsson i Isala?
 
Eller är jag ute och cyklar även här?
 
Med varmt tacksamma och plågsamt nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

453
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 27 december, 2010
« skrivet: 2010-06-27, 19:10 »
Hej igen, igen.
 
En annan fråga som dykt upp, efter att ha läst Björn Engströms bok om prins Daniels förfäder, är huruvida Erik Ersson i Linghed 9 (far till Erik Ersson, ca 1646-1695, i Linghed 9) var bror till Sten Eriksson i Linghed, nämndeman åren 1619-1649?
 
Dennes mor hette Malin, enligt Engström, och skulle möjligen kunna ha rötter bland bergfrälse kring Sundborn eller Falun.
 
Enligt boken hade Sten tre helsyskon (och tre halvsyskon).  
 
Var månne min Erik Ersson d ä  (död i mitten på 1660-talet) ett av dessa?
 
Och var måhända deras far den Erik Segfridsson i Linghed som nämns bl a år 1571?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson
P.S Jag vore också oerhört tacksam för närmare uppgifter om makarna Mats Ersson (död omkring år 1675) och Lisbet Göransdotter (ca 1629--1709-05-05) i Hunsen 3, samt deras anor och vidare öden. D.S

454
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 27 december, 2010
« skrivet: 2010-06-27, 18:03 »
Hej igen,
 
Jag fann nu, till min glädje, i mina gamla anteckningar att jag även härstammar från Erik Jönsson i Isala (ca 1624-1680) och dennes hustru Elisabet Andersdotter (ca 1653-1728).
 
Enligt mina noteringar skulle Elisabet vara dotter till soldaten Anders Persson i Hökviken, Svärdsjö socken.
 
Samtidigt nämns dock i Karl Linges bok om Svärdsjö socken (1929) att Hans Andersson i Isala år 1692 stod inför rätta för att ha slagit sin halvsyster Elisabet, salig Erik Jönssons hustru (s 400).
 
Torde inte detta innebära att Elisabet, i likhet med nämnde Hans, snarare var barn till Anders Hansson i Isala (om än i två olika äktenskap)?
 
Eller har jag missförstått saken? Jag är ju inte så bekant med bygden...
 
All hjälp med att komma tillrätta med detta skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson
P.S Stort tack, Björn, för en fantastiskt spännande bok! D.S

455
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 27 december, 2010
« skrivet: 2010-06-10, 15:25 »
Hej igen, Björn.
 
Sporrad av ditt svar tog jag nu fram min gamla bunt med Svärdsjö-anor (stort tack igen!), och fann då att jag alltjämt hade några lösa trådar.
 
Det gäller särskilt den Malin Andersdotter som dog den 13 mars 1763 i Bengtsheden, och som enligt dödboken var född år 1697 i Boda, dotter till Anders Hansson och Karin Israelsdotter.  
 
Där har uppenbarligen dödboken fel för något sådant par - eller en sådan födsel - har enligt uppgift inte (år 2004) stått att finna. Men kanske har nya rön framkommit de senaste åren?
 
Andra försvunna anor är  
 
- den Anna Jansdotter som den 25 april 1731 gifte sig med Anders Hansson Skräddar i Marnäs, och  
 
- den Anna Johansdotter (enligt uppgift född år 1688 i Linghed) som var gift med Olof Ersson och som dog i Linghed den 26 december 1757.
 
Om du, Björn, eller någon annan kännare av bygden har stött på dessa kvinnor och känner till något närmare om deras ursprung, så vore det mer än fantastiskt spännande att få tal del av detta...
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

456
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 27 december, 2010
« skrivet: 2010-06-10, 09:57 »
Hej Björn,
 
Och stort, varmt tack för ditt snabba svar!  
 
Jag har nu börjat ta mig an Dalarnas handlingar, men om t o m du har gått bet så har jag ju inte mycket hopp.
 
I Isala har jag dock ännu inte funnit någon Erik som skulle kunna ha varit far till Hans Ersson, man jakten går vidare.
 
Forslunds bok, är den vederhäftig?
 
Och på tal om böcker så skulle jag, hjärtans på stående fot gärna vilja beställa ett exemplar av din bok från dig. Kan jag skicka ett separat mail om detta?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

457
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 10 juni, 2010
« skrivet: 2010-06-10, 00:12 »
Hej,  
 
Sven i Isala har ju kommit i ropet igen sedan Björn Engström i en radiointervju häromdagen berättade att Daniel Westling härstammade ifrån denne.
 
Själv fick jag år 2004 - tack vare bl a sagde Björn Engström, stort tack igen! - veta att jag härstammade ifrån en Hans Ersson, född år 1613 i Isala (död ca 1710-1716 i Kyrkbyn, Svärdsjö, gift med Anna Ersdotter, död 1717-01-25 i Kyrkbyn). Det angavs då, med hänvisning till K-E Forslund att Hans kom från samma gård som Mats Olsson i Isala och sannolikt var släkt med hans hustru. Han har därför släktskap med Sven i Isala.
 
Enligt Björn Engström hette Mats Olssons hustru Sara Andersdotter och var barnbarnsbarn till Sven (Alfsson) i Isala.
 
Jag vore nu mycket nyfiken på att höra huruvida nya framsteg gjorts sedan dess rörande släkten i Isala?
 
T ex så har jag själv i Dalarnas handlingar 1615:9 (SVAR s 13) funnit en Anders Mårtensson i Isala.
 
Var han månne far till nämnda Sara Andersdotter?
 
Och hur skulle i sådant fall sambandet med min Hans Ersson se ut?
 
Alla uppgifter rörande detta skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson
P.S Finns det någon som vet var Björn Engströms spännande bok om Daniel Westlings anor går att beställa? D.S

458
Hej Carl,
 
Och jättetack igen!
 
Detta var mycket spännande - och glädjande - att höra. Då har man ju ändå en fast punkt att utgå ifrån...
 
Särskilt stort tack för tolkningen av begreppet barnegotz, som jag aldrig blivit klok på.
 
Varmt tack,
 
Christian J (som nu även med nya ögon ska kasta sig över ÄL 1571)

459
Hej,
 
Och varmt tack, Carl, Jan-Erik och Björn, för fantastiskt spännande svar!
 
Jag ska nu med ny iver, och nya ögon, kasta mig över landskapshandlingarna!
 
Det är ju ett fantastiskt rikt material...
 
Jag har dock ytterligare en liten fundering, och det gäller den kamerala eftersläpningen: i jämförelse med jordeböcker och årliga räntan i landskapshandlingarna, är Älvsborgs Lösen år 1571 mer trovärdig?
 
Där torde väl uppgifterna vara mer i klass med tiondelängderna i detta avseende, eller?
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

460
Hej Carl,
 
Och stort tack för spännande inlägg!
 
Detta med den kamerala eftersläpningen är sannerligen en av nyckelfrågorna i mitt dilemma...
 
Törs man ställa två små, dumma frågor (är novis på detta med landskapshandlingar):
 
1) Utgörs landskapshandlingarna således delvis av jordeböcker (där uppgifter om innehav av t ex utjordar och kyrkojord noteras)?
 
2) Och vad gäller för uppgift om örestalspenningar för åbodar, finns dessa i tiondelängderna eller i någon annan typ av längder?
 
Jag har lite svårt att identifiera vilken typ av längder som jag funnit mina uppgifter i...
 
MVH,
 
Christian Juliusson
P.S Har du förresten, med din digra erfarenhet, någon uppgift/uppfattning om kvinnornas ställning i landskapshandlingarna på 1500-talet (se min fråga i tidigare inlägg)? Det vore väldigt spännande... D.S

461
Hej Stefan,
 
Och stort tack för detta och för toppen-tipset att titta på personerna runtomkring!  
 
Jag ska punktmarkera några individer, så får vi se.  
 
Då återstår (knäck)frågan om huruvida det med t ex hustru, Lasse Guldsmeds i 1500-talets landskapshandlingar (och kyrkräkenskaper, i detta fall!) avsågs en änka, eller inte?
 
Mannen ifråga nämns som sagt inte i Älvsborgs lösen år 1571 (det gör däremot hans hustru) vilket väl tyder på att han var död då? Eller kunde man, av åldersskäl, undgå taxering?
 
Jag fann detta på en hemsida om Luleå-bor i Stockholms tänkeböcker på 1500-talet (http://ulfhlars.se/Genealogi/Borgare/Borgare_2.htm):
 
Kvinnor var omyndiga, först företrädda av sina fäder senare av deras makar. Först som änkor för de sin egen talan inför rätten. Ett bra exempel är Birgittas mor Karin Olofsdotter som under sina minst 20 år som änka ofta framträder i tänkeböckerna, dock alltid som ”hustru Katarina, Per Svenssons”.    
 
Känner du till om detsamma gällde för skattelängderna (och kyrkräkenskaperna)?
 
I detalj ser det i det konkreta fallet ut som följer:
 
Mannen ifråga betalar för 3 1/2 spannland kyrkojord i längderna för år 1555, år 1565 och år 1567 (och, som sagt, i följande längder fram till år 1591).  
 
I längden för år 1565 nämns dock även, i samma stad, hans hustru, som även i 1568 års längd står noterad för en åker därstädes.
 
Det är denna överlappning som spökar...
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian J

462
Hej Björn,
 
Och stort tack för detta snabba och spännande svar!!
 
En eftersläpning på 200 år var ju inte dåligt...
 
I detta fall handlar det i och för sig om en person med ett ovanligt (till)namn (och hustrun/änkan dyker även upp i kyrkräkenskaperna på 1570-talet, medan maken således nämns i landskapslängderna ännu på 1590-talet), men visst kan det röra sig om två personer med samma namn.
 
Det som ställer till det hela är dock att jordinnehavet är identiskt (3 1/2 spannland kyrkoåker) ända från år 1547 till år 1591. Det kanske vore mycket av en slump att två personer med samma ovanliga namn råkar äga precis samma jord i samma lilla stad?
 
Men säker kan man ju, som sagt, aldrig vara...
 
Stort tack,
 
Christian J
P.S. Uppgiften om att hustrur kunde nämnas i längderna ifall maken var för gammal eller sjuk och därför skattebefriad var väldigt spännande! Undrar om samma gällde i 1500-talets Östergötland? D.S

463
Hej,
 
Finns det månne någon landskapshandlingsexpert som skulle kunna hjälpa till att reda ut nedanstående?  
 
1) Kunde en kvinna själv äga/skatta för egendom på 1500-talet utan att vara änka? Med andra ord, om man t ex finner en hustru Brita, Lasse Guldsmeds i 1568 års längd, kan man då utgå ifrån att maken är död?  
 
2) Finns det en eftersläpning i landskapshandlingarna, d v s att en person kunde stå noterad för t ex en utjord eller en åbod fast han var död? I landskapshandlingarna för Östergötland har jag nämligen funnit en man nämnd så sent som i 1591 års längd (och redan på 1540-talet), trots att han inte nämns i Älvsborgs lösen år 1571 och att hans hustru nämns i längderna redan på 1560-talet (jfr fråga nr 1 ovan).
 
Det vore mer än fantastiskt om någon med mer erfarenhet av denna typ av källmaterial kunde hjälpa till att reda ut detta!
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

464
Torsby / Äldre inlägg (arkiv) till 19 augusti, 2010
« skrivet: 2010-01-20, 08:39 »
Hej Eivor och Kenneth,
 
Och varmt tack för detta!
 
Det var minsann lite att bita i... ;-)
 
MVH,
 
Christian

465
Herrestad / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2010
« skrivet: 2010-01-20, 08:29 »
Varmt tack, Eivor!  
 
Du är en pärla...
 
MVH,
 
Christian

466
Harestad / Äldre inlägg (arkiv) till 14 februari, 2010
« skrivet: 2010-01-19, 12:09 »
Medlemmarna ur borgmästarsläkten Brun i Marstrand ägde under 1600-talet en mängd olika gårdar, mestadels i södra Bohuslän.
 
Ett av dessa gårdsinnehav var Kyrkeby i Harestad vilken år 1622 ägdes av Erik Torgersson i Marstrand (enligt Norske Rigsregistranter).  
 
Finns det någon Harestad-kännare som känner till ägarlängden för Kyrkeby under 1500-talet och början av 1600-talet?  
 
Alla uppgifter om detta skulle tas emot med största tacksamhet!  
 
Med nyfikna hälsningar,  
 
Christian Juliusson

467
Herrestad / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2010
« skrivet: 2010-01-19, 12:02 »
Hej Eivor,
 
Så roligt att höra ifrån dig! God fortsättning!!
 
Och stort tack för att du ledde mig rätt. Harestad ligger ju onekligen närmare till hands...
 
Dumt av mig! ;-)
 
Stort tack,
 
Christian
P.S Har du möjligen, i Tiselius t ex, sett nått om Kyrkeby i Harestad? D.S
P.P.S Se också min fråga under Torsby om gårdar där. D.D.S

468
Torsby / Äldre inlägg (arkiv) till 19 augusti, 2010
« skrivet: 2010-01-19, 09:05 »
Borgmästarsläkten Brun i Marstrand har diskuterats flitigt här på Anbytarforum, men mig veterligen har inget riktigt försök att reda ut dess gårdsinnehav - och därigenom finna svaret på släktens ursprung - gjorts.
 
De äldsta kända generationerna har dock tydliga kopplingar till Torsby socken:
 
 
År 1621 bytte Helge Torgersson bort sin arvegård Östra Hol(t)sunga i Torsby socken mot Instön, Lycke socken.
 
År 1622 bytte Erik Torgersson bort gården Glose i Torsby socken mot bl a Klöverön.
 
I mitten av 1600-talet ägde flera släktmedlemmar jord i Holm och Staby, Torsby socken.
 
 
Finns det någon Torsby-kännare som har uppgift om ägarlängderna för ovanstående gårdar under 1500-talet och början på 1600-talet?
 
Det vore otroligt spännande att få veta mer om detta!
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

469
Herrestad / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2010
« skrivet: 2010-01-19, 08:54 »
Medlemmarna ur borgmästarsläkten Brun i Marstrand ägde under 1600-talet en mängd olika gårdar, mestadels i södra Bohuslän - och i synnerhet trakten kring just Marstrand (Torsby socken etc).
 
Det finns dock ett gårdsinnehav som sticker ut, och det är Kyrkeby i Herrestad vilken år 1622 ägdes av Erik Torgersson i Marstrand (enligt Norske Rigsregistranter).
 
Min teori är därför att denna gård kommit i boet genom hans gäckande hustru, Margareta Clausdotter (Brun), vars ursprung gett upphov till en relativt omfattande diskussion här på Anbytarforum.
 
Finns det någon Herrestad-kännare som känner till ägarlängden för Kyrkeby under 1500-talet och början av 1600-talet?
 
Alla uppgifter om detta skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

470
Karis / Karjaa / Äldre inlägg (arkiv) till 11 december, 2013
« skrivet: 2010-01-04, 11:35 »
Hej Robert och Leif,
 
Och jättetack för detta fantastiska svar!
 
En riktig fullträff...  
 
God fortsättning på det nya året,
 
Christian J

471
Hej igen,
 
Vilken fantastisk början på det nya året!  
 
Det var slarvigt av mig att inte ange sidhänvisning, dock: Nämnda bouppteckningshandling, där hustru Karin Mark(us)dotter nämns i inledningen, har sidan 237.
 
Och mittåt igen: Jöns Tillberg kallas Thoresson såväl i 1695 års vigselnotis som i 1710 års dödsnotis (Vadstena kyrkböcker), så detta med Joensson var nog en lapsus av den som skrev bouppteckningshandlingen.
 
Men så spännande detta med den Ingrid som föds år 1683 i Kristberg!
 
En nyfiken titt i mantalslängderna (stort tack, Kristina i Norrköping!) visar att Jöns Tillberg med hustru bor åtminstone bor i Carlshammar, Kristberg, åren 1683-1687 (i sistnämnda mantal kallas hustrun mycket riktigt för Karin och bokhållaren Jöns sägs vara dagtjänare under Ulvåsa).
 
I 1694 års mantal återfinns makarna i Medevi, Västra Ny (där Jöns står som arrendator), men redan i 1695 års mantal anges arrendatorn Jöns Tillberg vara änkling.  
 
Hustrun Karin Markusdotter torde således ha avlidit omkring år 1694 (kyrkböckerna börjar, tråkigt nog, först i januari 1695).
 
Kanske går makarna att spåra längre tillbaka i Kristberg?
 
Eller kanske kan bokhållarspåret vara ett sätt att finna Jöns Tillberg i Ångermanland, där ju sönerna Marcus och Petter enligt herdaminnet ska vara födda år 1678 och 1680? Finns det kanske något bruk där han kan ha varit verksam som bokhållare?
 
Och vad är egentligen känt om dottern Ingrid Tillbergs vidare öden? Jag har sett en uppgift om att hon år 1750 bodde i Strå socken och år 1751 i Vadstena...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

472
Tillberg / Tillberg
« skrivet: 2010-01-01, 10:24 »
Hej,
 
Under rubriken  finns nu nya inlägg, av vilka framgår att Jöns Tillbergs första hustru, och mor till bl a sönerna Petter och Marcus, hette Karin Marckdotter!
 
Hon har väl inte varit känd till namnet tidigare?
 
Även ytterligare ett barn, dottern Ingrid, har dykt upp i samma källmaterial (bouppteckningshandlingar från år 1695).
 
Kanske ska Marckdotter förstås som Marckusdotter (och sonen Marcus således fått namn efter sin morfar)?
 
Frågan är om detta hjälper till att finna släktens ursprung. Namnet Marckus är ju inte så särdeles vanligt...
 
Med glada och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson
 
Lagt till en länk till den nämnda rubriken under Östergötland. / Mvh Anders Berg, Moderator Släkter

473
Hej,
 
Det nya året börjar bra! ;-)
 
Nämnda bouppteckningshandlingar visade sig nu vara en guldgruva, för i ytterligare en vidhängande handling, även den daterad den 6 juni 1695, avger Jöns Tillberg själv en förteckning  
 
på vad som befanns efter min salig hustru, hustru Karin Marckdotters död, nämligen...såsom av föregående invenatrielista över vad egendom i huset efter min salig hustrus död funnits, sedan jag någon gäld och skuld betalt, så har jag likväl nu vid detta tillfälle till avvittring för mina 3ne barn Petter, Marcus och Ingrid, av en faderlig kärlek hellre deras delar velat föröka...så har jag av moget betänkande velat i kontanta penningar avvittra, och för den skull dem utlova att var vilja giva i möderne efter bemälta sin salig moder 100 daler...vilket med hand och signete bekräftas... För ovan bemälta 300 daler kopparmynt sätter jag min fädernesgård till vederpant till ovan bemälta barnens större säkerhet.
Detta undertecknades av Jöns Tillbergh och Anna Swendsotter.
 
Och även om det är Anna Svensdotters fädernesgård som sätts i pant (handlingen är lite tvetydig där) så torde dottern Ingrid mig veterligen inte vara känd förut?
 
Och framförallt: Här framträder väl för första gången namnet på Jöns Tillbergs första fru, modern till sönerna Petter och Marcus (och deras nu kända syster Ingrid), Karin Marckdotter!!
 
Kanske öppnar detta upp för nya efterforskningar i deras ursprung?
 
Det vore som sagt mycket spännande att få igång en diskussion om detta!
 
MVH,
 
Christian Juliusson

474
Hej Olle,
 
Och GOTT NYTT ÅR på dig också.
 
Ska minsann ta ett nytt djupdyk i Claes spännande avhandling rörande detta...
 
MVH,
 
Christian

475
Karis / Karjaa / Äldre inlägg (arkiv) till 11 december, 2013
« skrivet: 2009-12-31, 15:43 »
Hej,
 
Finns det månne någon som är expert på de präster som tjänat i Karis?
 
Jag är närmare bestämt på jakt efter en herr Mats som - enligt Stockholms stads tänkebok år 1578 - var kyrkoherde i Karis år 1555.
 
Är denne Mats känd från några andra källor?
 
Varje tips och upplysning rörande honom, hans ursprung och vidare öden skulle tas emot med största tacksamhet!
 
MVH,
 
Christian Juliusson

476
Hej,
 
I en bouppteckningshandling från Vadstena, daterad den 6 juni 1695, (Vadstena landsarkiv) kallas ovan nämnde Jöns Tillberg före detta arrendatorn välbetrodde Jöns Joensson Tilbärgh (min kursiv).
 
Handlingen gäller arvet efter en Per Jonsson, vars änka - Anna Svensdotter - nu stod i stånd att gifta om sig med nämnde Jöns Tillberg (i en vidhängande handling, daterat den 5 juni 1695, framgår f ö att hon var dotter till en Sven Olofsson som tycks ha ägt en gård i Vadstena).
 
Jöns Tillberg brukar ju i olika sammanställningar benämnas Thoresson, men vad finns det egentligen för källor till detta patronymikon?
 
Kan han i själva verket ha hetat Jonsson? Eller är det en felskrivning av den som författade 1695 års handling?
 
Det vore mycket spännande att få igång en diskussion om detta!
 
MVH,
 
Christian Juliusson}}

477
Normlösa / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2009-07-24, 23:40 »
Hej Henrik,
 
Återkommer till frågan om Elin Olofsdotter och tiden för hennes bortgång.
 
Jag har ännu inte funnit henne i dödsboken, men hon tycks i alla händelser gått ur tiden före den 8 juni 1666 då Jon Månsson i Hageby gifter (om?) sig med Elin Bengtsdotter i Norre (?), se Rogslösa C:1 s 29 (SVAR s 24).
 
Och då hustru Elin Olofsdotter nämns ännu i mtl 1661, så torde hon således ha dött ca år 1661-1666, eller tänker jag fel?
 
Det finns i dödboken en notering att Joens Hansson i Hageby begravdes den 25 maj 1662 (C:1 s 119, SVAR s 71).
 
Kan detta månne vara en felskrivning för Joens Hustru?  
 
Det skulle ju stämma väl i tiden, men vore kanske för långsökt för att tänka sig?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian
P.S Det finns i vigselboken år 1645 också en notering om att Jon i Hageby vigs med Hans Jönssons dotter i Hageby (Rogslösa C:1 s 22, SVAR s 21). Om detta är Jon Månsson som avses så skulle väl Elin Olofsdotter ha dött senast år 1645? Och då skulle väl den Karin Karlsdotter, Jon Månssons svärmor i Hageby som begravdes den 19 oktober 1656 (C:1 s 118, SVAr s 71) inte ha varit mor till Elin utan hustru/änka till Hans Jönsson? Det är oneekligen något snårigt, detta, men himla spännande. ;-)D.S

478
Vadstena / Äldre inlägg (arkiv) till 16 september, 2010
« skrivet: 2009-07-17, 22:07 »
Hej Olle,
 
Och stort tack för dessa uppgifter! Man vet ju aldrig...
 
Jag stötte förresten på en ryttare Svarte någonting när jag, av en helt annan anledning, letade igenom Rogslösa dödbok. Fann då också en Per Andersson Swart på Häckenäs ägor, vars dotter Elin begravdes den 14 november 1668 (Rogslösa C:1 s 121, SVAR s 72).  
 
Rent teoretiskt så vore det väl tänkbart att denne var son till Anders Swart i Vadstena, och bror till Sven Andersson i Herrestad?
 
Jag såg vidare i Herrestad födelsebok att Anders Swarts hustru under 1640-talet förekommer som dopvittne till barn födda i Åsberga, Herrestad. Och i Åsberga finns i början av 1650-talet (mtl) en Sven och en Per, vilka är borta i 1658 års mantalslängd då min Sven Andersson dyker upp i Herrestad by...
 
Som sagt, man vet ju aldrig!
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian
P.S Du har säkert redan sett detta, men nu när Riksregistraturet finns scannat på SVAR så fann jag att en Christopher Wernsten ska förekomma i ett brev från år 1602 (folie nr 76) och en Habor Persson i ett brev av den 21 mars 1629 (folie nr 148). Jag letar gärna fram breven, om de kan vara av intresse. D.S

479
Normlösa / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2009-07-17, 12:14 »
Hej igen,
 
Blev nog lite ivrig där, för jag såg nu att din Elin Månsdotter dog år 1659...
 
Frågetecknet kvarstår således beträffande Elin Olofsdotter.
 
Elin Månsdotter står dock jämte sonen Per Hansson skriven för Hageby i 1658 års mantalslängd. Maken Hans Persson tycks således ha gått bort dessförinnan.
 
På återhörande,
 
Christian

480
Vadstena / Äldre inlägg (arkiv) till 16 september, 2010
« skrivet: 2009-07-17, 10:00 »
Hej,
 
I Claes Westlings spännande avhandling om Vadstena och Skänninge under 1600-talet (Småstadens dynamik) nämns en handelsman Anders Swart i Vadstena som år 1640 dyker upp som dopvittne i Herrestad.
 
Finns det någon som känner till denne man och hans familj?
 
Är han, t ex, identisk med den Anders Hansson som, enligt samma avhandling, förekommer i Herrestads kyrkböcker mellan år 1639 och år 1649?
 
Och kan finns det månne något samband med Anders Svensson Swart (1655-1727), rusthållare i Herrestad, Herrestad socken?
 
Denne var, av mantalslängderna att döma, son till Sven Andersson och Elisabet Håkansdotter i Herrestad by.
 
Min tanke var att denne Sven möjligen var son till Anders Swart i Vadstena?
 
Alla tips och upplysningar rörande ovanstående skulle tas emot med största tacksamhet!
 
MVH,
 
Christian Juliusson

481
Normlösa / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2009-07-17, 09:24 »
Hej Henrik,
 
Och varmt tack igen för ett nytt fantastiskt spännande svar!
 
Så även Jon Månsson kom ursprungligen från Normlösa, av syskonskaran att döma?
 
Detta med Elin Olofsdotter är lite av en gåta. Den enda med det namnet som dör i Roglösa mellan år 1661 (då hon ännu nämns i mantalslängden) och år 1710 är en hustru Elin Olsdotter, Måns Smeds hustru i Baggelycka, som den 20 mars 1694 begravdes, 80 år gammal (C:1 s 136, SVAR s 80).
 
Hon passar väl, rent åldersmässigt, men jag har inte hittat något passande omgifte i Rogslösa mellan 1679 (då Jon Månsson dog) och 1694...
 
Samtidigt finns det en änkan hustru Elin i Hageby som den 9 februari 1690 gifte sig med drängen Lars Jonsson från Säby, Örberga socken med noteringen och avvittrades de fyra barnens fäderne etthundrasextio daler kopparmynt (C:1 s 41, SVAR s 30).
 
Denna Elin begravdes den 2 maj 1699, vid 72 års ålder (C:2 s 474, SVAR s 256). Hon var således född ca år 1627, vilket ju gör henne för ung för att vara den Elin (Olsdotter) som gifte sig med Jon Månsson år 1634.
 
Men kanske är hon identisk med Jon Månssons syster, gift med Hans Persson?
 
Vad tror du om detta?
 
Ska se om jag även kan finna Hans Persson!
 
På återhörande,
 
Christian

482
Normlösa / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2009-07-16, 16:12 »
Hej Henrik,
 
Och ett varmt tack för ditt svar! Vilken fantastisk koll du har på bygden!
 
Ja, jag härstammar från en rusthållare vid namn Erik Jönsson Wåge och dennes hustru Catharina Persdotter i Sandby, Hov socken.
 
Catharina, som dog vid 69 års ålder i Hov, var dotter till rusthållaren Per Nilsson i Sandby, Hov socken.
 
Denne var, enligt dödboken år 1732, född den 14 december 1664 i Hageby, Rogslösa socken. Hans föräldrar var Nils Ersson (vilket framgår av Pers vigselnotis i Rogslösa år 1695) och dennes hustru Karin Jonsdotter, död år 1708.
 
Hon var, av vigselnotisen den 11 januari 1663 att döma, dotter till Joen Månsson (död 1679) i Hageby, Rogslösa, vilken enligt mantalslängderna var gift med en Elin Olsdotter.  
 
Turligt nog fann jag också Karin i födelseboken år 1638 (döpt den 30 januari), som dotter till just Jon Månsson och hustru Elin i Hageby.
 
Det är således på detta sätt som jag till slut - via din hemsida - till min stora glädje hamnade i Normlösa... ;-)
 
Fantastiskt roligt att få namnen på Elin Olsdotters föräldrar!
 
Härstammar du själv från Olof Jonsson och Karin Karlsdotter, tro?
 
Och tror du att det går att komma ännu längre tillbaka? Din hemsida innehåller ju t ex fantastiska avskrifter av skattelängder och domböcker...
 
Med varmt tacksamma och alltjämt nyfikna hälsningar,
 
Christian

483
Normlösa / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2009-07-15, 01:31 »
Hej,
 
I Normlösa vigdes den 26 oktober 1634 Jon Månsson i Hageby, Rogslösa socken, med Elin Olsdotter från Gåvelösa, Normlösa socken (tack till Henrik Mosén för en fantastisk hemsida!).
 
Finns det någon som känner till något om hennes ursprung?
 
I Normlösa dödbok (C:1 s 132, SVAR s 61) nämns att en kvinna i Gåvelösa begravdes den 5 september 1639 på Olof Jönssons lägerställe.
 
Var denne Olof Jönsson månne far till Elin?
 
Eller fanns det kanske fler Olof i Gåvelösa vid den aktuella tiden?
 
Alla tips och uppgifter om ovanstående skulle tas emot med största tacksamhet!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

484
Släkten Bru(h)n i Marstrand - gåtans lösning?
 
Hej,
 
Släkten Bru(h)n från Marstrand har flitigt diskuterats här på Anbytarforum, dock utan att släktens urprung har gått att säkerställa.  
 
På sistone har det dock klarlagts att flera av släktens medlemmar (Anders Helgesson, Björn Helgesson och Claus Eriksson) kallade sig Brun när de år 1625 och 1626 avlade ed som präster. Dessa personer var samtliga barn till en Clausdotter, Sidsel respektive Margareta, vilka har antagits vara döttrar till en Claus (Romellsson) Brun från Vä i Skåne som ännu inte påträffats i några källor.
 
Vad finns det då, vid en noggrann genomgång, som stödjer detta antagande? Och vad finns det som talar för motsatsen? Nedan följer en sammanställning av de olika uppgifter och argument som kan föras fram, i hopp om att väcka intresse och debatt rörande detta så att denna gåta äntligen kan få sin lösning.
 
Till stöd för kopplingen till släkten Brun i Vä kan följande anföras:
 
1) Namnskicket: Romell (Rasmus) Pedersen Brun i Vä, Skåne var gift med en Bodil Clausdotter Gagge, nämnd år 1570-1606 (genom ett inlägg av Magnus Påhlsson här på AF den 21 juni 2005 rörande arvet efter en Jens Ingvarsen från Bossjö, gift med Ellen Mortensdotter, klarläggs att hon var dotter till Claus Eriksen Gagge till Rydsgård, död ca 1556).  
 
Deras (hittills) kända barn är – enligt Tor Flensmarck i bl a Vapenbilden – Birgitta Brun, gift med Peder Knudsen Månesköld i Olsnäs och Åkervik, Sidsel Brun, gift med Knut Bildt i Morlanda, Karen Brun, gift med Arild Grijs i Jonsered och Partille och Anne Brun, gift med Jörgen Hansson, borgmästare i Kristianstad. Intressant att notera är att så många av barnen flyttade till just Bohuslän…
 
Enligt dåtidens namnskick vore det dock brukligt att döpa söner efter farfadern respektive morfadern. Med andra ord skulle Romells och Bodils söner – förutsatt att de fick sådana – ha hetat Peder respektive Claus!
 
Och förekomsten av en Peder kan möjligen beläggas: Av ett inlägg av Birte Boström här på Anbytarforum 2003-10-15 framgår –med hänvisning till anteckningar från Kristinstad byting – att Peder Nielsen, borgare i Bergen, år 1643 sålt gården Brunstorp vilken tillhört dennes morbror ”Sal. Capt. Peder Brun” och gått i arv till Peder Nielsens mor. Denne kapten Peder Bruns koppling till Kristianstadstrakten framgår vidare av att han, enligt samma inlägg, år 1643 alltjämt var skyldig 13 daler till Kristianstad kyrka för hans första hustrus och barns likställe.  
 
Det ligger väl nära till hands att förmoda att han var son till Romell Pedersson Brun och Bodil Clausdotter Gagge – namngiven efter sin farfar, Peder Brun i Vä, död år 1542/43?
 
På motsvarande sätt vore det logiskt att en andra son till Romell och Bodil skulle ha fått namnet Claus, efter morfadern Claus Eriksen Gagge. Denne skulle också rent tidsmässigt passa bra som far till Margareta och Sidsel (kanske namngiven efter sin faster, dvs den Sidsel Brun som gifte sig med Knut Bildt, på samma sätt som Romell fått namn efter sin farbror, Rasmus Brun i Vä, död ca 1542/43). Namnet Claus blir också ett flitigt förekommande namn inom Marstrandssläkten Bru(h)n i flera generationer (t ex Claus Torgersson Bruhn, kyrkoherde i Skredsvik).
 
 
2) Släktskapet med landshövding von Schönlebens hustru: En hittills förbisedd ledtråd lämnas i Uddevalla rådhusrätts protokoll av den 4 maj 1701 i samband med begäran om bördsbrev för Jochum Torgersson Bruhn. Där framgår nämligen att ”wällborne fru Sidsela” (Clausdotter, gift med borgmästaren Helge Thorgiersson, död år 1629) var ”en Landzhöfdingens Fruu öfwer Bohuus Lähn anförwant”. Landshövding år 1701 var Johan Benedict von Schönleben, vilken enligt Tiselius (Bohusläns märkligare gårdar, del 2, sidan 51) var gift med Anna Elisabeth von Ascheberg, änka efter Jens Bildt (son till Daniel Knutsson Bildt och Dorotea Bjelke).  
 
Då Margareta och Cecilia Clausdöttrars förmodade faster, Cecilia Rommelsdotter Brun, var gift med Knut Bildt – far till ovan nämnde Daniel Bildt – så har vi där kanske upphovet till familjetraditionen om ett släktskap med landshövdingens hustru? Det skulle ju stämma väl! Möjligen intressant i detta sammanhang är även att Daniel Bildt, enligt Dorotea Bjelkes jordebok från år 1660, inköpt gården Lilla Röra år 1642 av bröderna Torger och Wellum Erichsen i Marstrand (söner till Erik Torgiersson Brun, död år 1641). Gården betecknas som gammalt adelsgods.  
 
Mot ovanstående antagande kan dock anföras:
 
Förekomsten av namnet Brun i Bohuslän: Namnet Brun var inte unikt för Marstrandssläkten. I Norske Rigsregistranter finns t ex ett brev från den 22 juli 1617 där det framgår att Olaf Christenssön, landsfogde på vår ö Hierö (av utgivarna tolkat som Herö vid Tjörn) klagat på att Nils Brun och Peder Nilssön Brun der sammasteds hade hotat att sätta eld på både landsfogdens och prästens gård...
 
Vidare dyker en Hans Brun i Vese, Bro socken, Bohuslän (med jordinnehav bl a Tanums och Hogdals socknar) upp tillsammans med Sidsel Brun, änka efter Knut Bildt på Morlanda, i ett brev från år 1614: På Tjörns släktforskares hemsida återges följande utdrag ur Norske Rigs-Registranter (volym IV, sidan 550) 1614-12-24: Jörgen Lunge fik brev Bernt von Ostende hos Mats Bagge til Holmegaard, Hans Brun til Vidsted, Henrik Pederssön til Ristenes og Fru Sidsel Brun til Möllinggard, afgangne Knut Bildes Efterleverske, boendes udi Baahus Len, til sin Betalning skulle for hjälpe.  
 
Då med ”Möllinggard” avses Morlanda är således Sidsel Brun rimligen identisk med ovan nämnda Sidsel Rommelsdotter Brun. Med ”Holmegaard” avses uppenbarligen Holma gård i Brastad socken, där Mats Bagge hörde hemma (enligt uppgift död år 1639). Hans dotter Karen lär ha blivit gift med en Peder Lauridsen Månesköld (död efter år 1679). ”Henrik Pederson på Ristenes” är vidare rimligen identisk med Henrik Pedersson Månesköld på Restenäs i Resteröd socken (enligt uppgift här på Anbytaforum gift med en Lisbeth Pedersdatter Bagge, syster till ovan nämnde Mats Bagge).  
 
Vad går då att få fram om nämnde Hans Brun i Vidsted, mer än att han enligt nämnda brev var boende i Bohus län? I personregistret till Norske Rigsregistranter kallas han Hans Brun till Vidsted och Timmersö. Något Vidsted har jag inte lyckats finna. Två andra brev i Norske Rigsregistranter (fjärde bandet, s 172-174), från den 5 respektive den 25 januari 1607, låter oss dock reda ut begreppen!  
 
De handlar om ett jordaskifte mellan kungen och Hans Brun, som här kallas Hans Brun till Timmersø, vor Mand, Tjener och Skibshøvedsmand. I utbyte mot gårdar i Tanums socken (en av dessa beboddes av en Anders Gundersson, och en annan gård av en Lauritz Eriksson, en tredje kallas Kuen och beboddes av en Thore Andersson) samt en ödegård som kallas Torp [Fristorp] i Hogdals socken, så erhåller Hans Brun og hans Arvinger af vort och Norges Krones Gods en Gaard, kaldes Wessie [Vese] i förenämnde Baahuss Len, som Temmetei (?) og Haagen Olsson paabo.  
 
Till yttermera visso skriver Holmberg (1842-45) i sin beskrivning av Bohuslän (s 146), vad gäller Bro socken: Enda säteriet i socknen är Vese, i äldre handlingar kalladt Vesie och Vetzö, innehades någon tid av släkten Brun….  
 
Denne Hans Brun bodde alltså år 1614 i Vese, Bro socken, och hade tidigare ägt jord i Tanums och Hogdals socknar. Var han kanske ytterligare ett syskon ur Romell Pedersen Bruns barnaskara i Vä, Skåne, som hamnade i Bohuslän?  
 
Kanske kan Hans Bruns koppling till  Timmersø vara en ledtråd i sammanhanget? En titt i Ortnamnsregistret ger en möjlig kandidat: Timmersjö (eller Timmesjö) gård i Harplinge socken, Hallands län, vilken år 1692 beboddes av en Anders Brun (gården kallas då Timmerse). Hade således släkten en koppling (även) till Halland? Det är känt att Peder Månesköld efterlämnade en gård i Harplinge…
 
Nordström återger i sin artikel om Tormo Matsen till Ström (1952) en uppgift från Oscar Alb Johnsen, Bohuslens Eiendomsforhold, att Tormos far var en bohuslänsk adelsman vid namn Mats Pederssøn (Straale) till Toreby och Tømmersjø. Uppgiften, vilken enligt Nordström är felaktig åtminsone vad Toreby beträffar, antas i artikeln vara hämtad ur äldre släktböcker.  
 
Förutsatt att detta Tømmersjø är identiskt (?) med ovan nämnda Timmersjö/Timmesjö i Harplinge socken: Vore det möjligt att uppgiften om Tormo Matsens släkts jordinnehav är resultatet av en sammanblandning, och att gården har tillförts familjen – och släktböckerna –via hans svärfar, dvs ovan nämnde Peder Knutsen Månesköld?  
 
Tormo Madsen var ju gift senast år 1593 med Anne Pedersdotter Månesköld...  
 
Peder Knutsen Månesköld var ju omgift med Birgitte Brun (nämnd år 1617). Kan hon månne ha fört med sig Timmersjö i boet, och en annan delägare i gården varit hennes bror (?) Hans Brun? Och hennes del sedan gått i arv till (hennes styvdotter) Anne Pedersdotter och Tormo Matsen, varefter släktböckerna med utgångspunkt i detta förhållande felaktigt utgått att Tømmersjø tillhört Tormos fädernesläkt? Eller kom gården rentav ifrån ovan nämnde Peder Knutsen Månesköld vilken härstammade från Halland och, enligt Nordström (1971), bl a ägt gården ”Gubolt” i Harplinge socken? Då är återigen frågan hur denne Hans Brun passar in i bilden…  
 
Vid en titt i Hallands historia och beskrivning (1931), av Sven Petter Bexell, fann jag följande: Gubbilt, 1/2 hemman i Harplinge socken, donerat till kyrkan av Claus Gagge till Arlösa den 25 april 1633. Detta torde väl kunna samma som den gård Gubolt i Harplinge som enligt Nordström ägdes av Peder Knutsen Månesköld (död före den 30/10 1607)?  
 
Jag hajade till när jag såg namnet Gagge, med tanke på att ovan nämnda Birgitte Brun (och hennes förmodade bror Claus Brun i Marstrand) var barn till en Bodil Clausdotter Gagge i Vä, Skåne. Är detta månne bara en slump, eller kan det finnas ett okänt släktsamband bakom det hela?
 
2) Vapenskölden: Av Torgerstams artikel i Vikarvets Årsbok framgår att flera medlemmar av släkten under 1600-talet och början av 1700-talet förde en vapensköld med en lilja ovanför en ros. Som exempel kan nämnas den Margareta Torgersdotter vars vapen finns på kyrkbänken i Norums kyrka jämte årtalet 1650. Samma vapensköld fanns f ö på det täcke ”af gulldh” vilket – förutom ”gambla breef” – uppvisades år 1701 i Uddevalla rådhusrätt i samband med begäran om bördsbrevet: ”hwilket i sig innehåller en blåå Lillja, ock en hwijt roos”.
 
Detta vapen motsvarar ju inte det vapen (en fläkt örn) som fördes av släkten Brun till Vä. Med lite fantasi skulle man dock istället för att se en förenklad, stiliserad lilja se en silhuett av ett tjurhuvud, motsvarande det vapen som fördes av släkten Brun till Kongstedlund…
 
Intressant att notera är dock att adelsmannen Tormod Matsen till Ström i Hjärtum socken, enligt ett tidigare inlägg här på Anbytarforum, vid kungahyllningen år 1591 förde en lilja i vapnet där det kan vara något under! Kanske detta ”något” kan vara en ros? Denne Tormod Matsen var också, enligt Nordström, styvson till ovan nämnde Mats Bagge till Holma…
 
Ett sätt att bringa ytterligare klarhet i detta vore möjligen att studera släktens jordinnehav. Av Norske Rigsregistranter (numera gratis tillgängliga på internet!) framgår att Torger Torgersson var odelsberättigad till en gård vid Marstrand, till vilken gård även en äng som kallades ”Konnings Eng” hörde (brev av den 11 juli 1585).  
 
Vidare framgår det att Erik Torgersson år 1610 bodde på Klöverön och att han år 1613 ägde fyra gårdar i Lycke socken samt år 1622 bytte bort gårdarna Glose i Torsby socken och Kyrkeby i Herrestad socken, och av kronan istället erhöll Lycke, Ellön och Klöverön (vitten till detta jordaskifte var Jens Andersson och Thorger Eriksson).  
 
På motsvarande sätt framgår det att Helge Torgersson år 1621 bytte bort sin ”arvegård” Östra Holsunga i Torsby socken, och av kronan istället fick Instön, Lycke socken, i byte (vittnen till detta jordaskifte var Jens Andersson och Willum Helgesson). Vidare framgår det att han år 1622 brukar Klöverön.
 
Släkten tycks således, i varje fall på fädernet, vara djupt rotad i Marstrandstrakten.
 
Jag har dock också gått igenom Bohusläns kopiebok på jakt efter den frälsejord som medlemmarna av Marstrandssläkten Brun ägde på 1600-talet, och om man skalar bort de gårdar som år 1624 köpts av Helge Torgersson och som tidigare tillhört släkten Rosenkrantz, så framgår att:
 
- man ägde en del gårdar som tidigare, enligt 1568 års jordebok, tillhörde adelsmannen Eiler Krasse (såsom Näreby och Ängön i Morlanda socken och Torp i Tegneby socken),
 
- släktens innehav tycks annars vara tydligast (dvs ha flest delägare) i:
 
Skålldal (Solberga socken),  
Svensröd (Västerlanda socken),  
Ramsvig (Askum socken, koppling till släkten Bagge),  
Holm och Staby (Torsby socken) och  
Torp (Hogdals socken, halva gården ägs av Peder Bagge),
 
- man äger dock också frälsejord i:
 
Fagerfjäll (Stenkyrka socken),  
Bräcke och Sannby (Romelanda socken),  
Lilla Röra (Röra socken),  
Grössbyn södergård (Ucklum socken),  
Strandnorum (Norum socken),  
Torp (Kareby socken),  
Assmetorp och Hökälla (Hisings socken),  
Torsberg (Herrestad socken),  
Lunden, Åregren, Sanden och Byn (Ödsmåls socken),  
Grytingen (Håby socken),  
Berg, Hålkeröd, Graneby och Gullbringa (Hålta socken),  
Hjelmsberg (Hogdals socken) samt  
Tjuvkil och Kallperöd (Lycke socken).
 
Jag vet inte om någon av dessa gårdar har någon koppling till nämnde Tormod Matsen och hans släkt, men denne var enligt uppgift styvson till ovan nämnda Peder Bagge till Holma.
 
Med förhoppning om att ovanstående långa och omständliga sammanställning ska inspirera till en förnyad och fruktbar diskussion slutar jag här, men återkommer gärna med mer fakta, frågor och funderingar…
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

485
Skog / Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2009
« skrivet: 2009-07-05, 08:42 »
Tack Katarina,
 
och GLAD SOMMAR på dig också!
 
MVH,
 
Christian

486
Skog / Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2009
« skrivet: 2009-07-02, 13:55 »
Hejsan,
 
Och varmt tack för dessa inlägg.
 
Det var ju himla klantigt av mig att inte studera Dandanells bok närmare (hade helt missat att släktkretsen beskrevs på sidan 104).
 
Jag håller dock helt med Katarinas resonemang om hur syskonskaran såg ut.
 
Mycket spännande!
 
Jag härstammar själv från länsmannen Per Persson i Hoo (ca 1654-1747), vilken enligt Dandanells bok var sonsons sonson till nämnde länsman Lars Persson i Hoo (samtliga led var länsmän i Hoo).
 
Jag borde kanske ställa denna fråga under Torsåker istället, men när jag nu har den sanna bygdeexperten på tråden så kunde jag inte låta bli att fråga:  
 
Katarina, finns det några ytterligare uppgifter om denna länsmannasläkt, inklusive länsmännens hustrur som annars bara skymtar fram i materialet?
 
Det vore verkligen spännande att få veta...
 
MVH,
 
Christian J

487
Skog / Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2009
« skrivet: 2009-07-01, 11:20 »
Hej Östen,
 
Och varmt tack för ett blixtsnabbt och spännande svar!
 
Då har jag fått klarhet i detta. Jättetack!
 
MVH,
 
Christian J

488
Skog / Äldre inlägg (arkiv) till 21 februari, 2010
« skrivet: 2009-07-01, 00:28 »
Hoppsan!
 
Tack Mikael, för att du satte mig på rätt spår - och i rätt landskap. ;-)
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

489
Skog / Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2009
« skrivet: 2009-07-01, 00:27 »
Hej,  
 
I boken Bergsmansliv i Torsåker - Hofors av Ingvar Dandanell (1994) anges på sidan 139 att länsmannen Lars Persson (nämnd 1543-1575) i Hoo, Torsåker (Gästrikland), var svåger till kyrkoherden Abraham Olai i Skogs socken - tyvärr att någon källa eller närmare uppgifter anges.  
 
Finns det någon som känner till denne kyrkoherde och hur detta hur detta svågerskap möjligen såg ut?  
 
Enligt uppgift på internet var Abraham(us) Olai gift med en Barbro Jönsdotter från Tierp.  
 
Är det t ex känt om han hade en syster? Och vad vet man i övrigt om hans familj och ursprung?  
 
Alla tips och upplysningar om detta skulle tas emot med största tacksamhet!  
 
MVH,  
 
Christian Juliusson

490
Skog / Äldre inlägg (arkiv) till 21 februari, 2010
« skrivet: 2009-06-30, 12:14 »
Hej,  
 
I boken Bergsmansliv i Torsåker - Hofors av Ingvar Dandanell (1994) anges på sidan 139 att länsmannen Lars Persson (nämnd 1543-1575) i Hoo, Torsåker (Gästrikland), var svåger till kyrkoherden Abraham Olai i Skogs socken - tyvärr att någon källa eller närmare uppgifter anges.
 
Finns det någon som känner till denne kyrkoherde och hur detta hur detta svågerskap möjligen såg ut?
 
Enligt uppgift på internet var Abraham(us) Olai gift med en Barbro Jönsdotter från Tierp.
 
Är det t ex känt om han hade en syster? Och vad vet man i övrigt om hans familj och ursprung?
 
Alla tips och upplysningar om detta skulle tas emot med största tacksamhet!
 
MVH,
 
Christian Juliusson

491
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 19 september, 2009
« skrivet: 2009-06-30, 12:09 »
Hej, I boken Bergsmansliv i Torsåker - Hofors av Ingvar Dandanell (1994) anges på sidan 139 att länsmannen Lars Persson i Hoo, Torsåker (nämnd 1543-1575) var svåger till kyrkoherden Abraham Olai i Skogs socken (Ångermanland), tyvärr att någon källa eller närmare uppgifter anges.
 
Finns det någon som känner till detta hur detta svågerskap såg ut?
 
Enligt uppgift på internet var Abraham(us) Olai gift med en Barbro Jönsdotter från Tierp.
 
Var således Lars Persson gift med en syster till henne?
 
Eller var han rentav gift med en syster till Abraham Olai?
 
Alla tips och upplysningar om detta skulle tas emot med största tacksamhet!
 
MVH,
 
Christian Juliusson

492
Söderköping / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-03-01
« skrivet: 2009-06-18, 13:15 »
Hej igen, Göran.
 
Jag kan på rak arm inte erinra mig någon Anna Larsdotter eller Karin Jacobsdotter, men ska med iver ta en ny titt... ;-)
 
Men uppenbarligen rör det sig om två olika Lars Joensson. Det var ju synd! Men om uppgifterna om Jacob Holst ändå kan vara av intresse så kommer här en avskrift (med moderniserad stavning) av 1581 års brev ur Riksregistraturet(SVAR bild-ID: A0038562_00023):
 
”Öppet brev för hustru Karin, Jakob Holsts efterleverska, på en tomt som K M henne till vederlag i Söderköping givit haver, liggandes på Hagen, söder om ån, för en tomt som kommer domkyrkan till i Linköping, vilken tomt kung Erik hennes man skänkt haver.”
 
Och visst har jag med stort intresse följt dina spännande och initierade inlägg rörande Margareta Eriksdotter! Din noggranna genomgång av präster vid namn Erik fick mig också att fundera på en sak som har gnagt i mig och Kristina en tid.
 
Du nämner i ett inlägg kyrkoherden Erik Holm i Styrestad. Det är en person som vi också har tittat lite på, för att se om han möjligen kunde vara besläktad med vår ana Evert Holm i Söderköping?
 
Vet du möjligen någonting om detta?
 
Av Söderköpings tänkebok år 1575 framgår även att Evert Holm hade en bror vid namn Nils Holm, vilken rimligen är densamme som den herr Nils Holm som enligt kyrkräkenskaperna år 1571 betalade kronopenningar i Söderköping.
 
Är denne månne en präst som du stött på i dina gedigna efterforskningar? Vi har inte sett honom dyka upp i ÄL 1571, varken i Söderköping eller i kringliggande socknar.
 
Anledningen till att jag frågar är möjligheten till att Evert och hans syskon tagit namnet Holm efter orten Stockholm, vilken kanske var familjens ursprungsort?
 
Har du t ex stött på någon Nils Holm (eller rentav någon Evert Holm) i Stockholms tänkeböcker?
 
Det vore himla spännande!
 
Med vänliga och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

493
Söderköping / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-03-01
« skrivet: 2009-06-18, 09:55 »
Hej,  
 
En Lasse Jonsson förekommer i Söderköpings kyrkräkenskaper under 1570- och 1580-talen och var, enligt tänkeboken år 1587, svärson till Karin, Jacob Holsts efterleverska.
 
Denna Karin, som var änka redan år 1568, omnämns i riksregistraturet bl a år 1581 (folie nr 24) där det framgår att Erik XIV skänkt en gård till hennes man Jacob Holst.
 
Vet inte om detta kan vara till hjälp, Göran?
 
Vi, dvs jag och Kristina i Norrköping, har kommit in på Lasse Jonsson i vår jakt på familjekretsen kring borgmästaren Evert Holm i Söderköping. Alla ytterligare uppgifter om honom skulle därför tas emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

494
Nyed / Äldre inlägg (arkiv) till 28 juli, 2009
« skrivet: 2009-03-27, 14:44 »
Hej,
 
Sven Larsson och Ingri Bengtsdotter i Upperud, Nyed, fick döttrarna Elsa (född den 31 januari 1764, Nyed C:5 s 31) och Ingeborg (född den 2 april 1765, Nyed C:5 s 43).
 
Finns det någon som i sin forskning stött på dessa döttrar och som kan bekräfta huruvida de är identiska med:  
 
1) den Elsa Svensdotter som åren 1797-1804 var gift med en Lars Andersson på prästgårdens ägor (Hulteby) i Nyed (enligt hfl var hon född år 1763), och
 
2) den Ingeborg Svensdotter som, efter att ha varit piga i Duvnäs, omkring år 1796 gifte sig med Olof Börjesson (född år 1743) i Duvnäs (enligt hfl var hon född år 1764)?
 
När Olof Börjessons och Ingeborg Svensdotters barn föds i Duvnäs åren 1797-1804 - varav sonen Jonas, född år 1799, var min morfars farfars morfar - var ovan nämnda Elsa Svensdotter och maken Lars Andersson på Prästgårdens ägor de enda dopvittnena.
 
Jag har därför börjat förmoda/hoppas att de var systrar, men det vore fantastiskt roligt om någon kunde bekräfta detta?
 
Det vore likaledes fantastiskt roligt om någon känner till något mer om ovan nämnda personers anor och vidare öden.  
 
Själv har jag kört fast, som det verkar.
 
Alla tips och uppgifter skulle därför tas emot med största tacksamhet!
 
Med tacksamma, förhoppningsfulla och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

495
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Strang
« skrivet: 2009-03-02, 22:59 »
Hej igen,
 
Vad gäller Casteruds fråga, så har jag kanske redan på annat håll funnit svaret. Saxat ur Wikipedia, rubriken Häradshövding:
 
Med nya tidens inträde och adelns stärkta privilegier, som innefattade företrädesrätt till befattning som häradhövding, försvann invånarnas förslagsrätt och uppgiften blev mer en typ av förläning från kungen eller riksföreståndaren till dem han ville belöna och befattningen blev i praktiken ett slags prebende för riksråd eller andra högre statstjänstemän. Innehavarna hade då vikarier, s.k. lagläsare eller lagförare. Lagkommissionen 1643 föreslog förgäves att uppliva den allmänna landslagens stadganden om tillsättning, men genom Karl XI:s domstolsreform 1680 föreskrevs, att häradshövdingetjänsterna inte skulle få förenas med andra befattningar och att häradshövdingen skulle bo inom sitt häradshövdingedöme. Genom 1723 års reglering av adliga privilegier upphörde adelns företrädesrätt till dessa tjänster.
 
Det fanns tydligen således inget som hindrade en ryttmästare att även inneha titeln häradshövding under den aktuella tiden.
 
Till yttermera visso var Hans Strangs svärson, Carl Sabelsköld, både ryttmästare vid Smålands ryttare från år 1622 (major där år 1627) och häradshövding i Skärkinds härad åren 1622-1652. Hans arbete som häradshövding utfördes i princip uteslutande av lagläsare.
 
Åtminstone detta torde vara utrett, med andra ord.
 
Kvar står frågan om några nya rön framkommit om Hans Strangs urspung?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

496
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Strang
« skrivet: 2009-03-02, 17:11 »
Hej,
 
Här på Anbytarforum ställde Martin Casterud följande fråga den 11 april 2002:
 
Var det möjligt/vanligt att en person som utnämndes till häradshövding behöll sin tidigare befattning (i detta fall som ryttmästare)? Håller på att försöka reda ut begreppen vad gäller ryttmästare Hans Strang, död 1609. Flertalet sammanblandningar har skett med en samtida rytteriöverste John Strang. Hans blev utnämnd till häradshövding i Ydre 1594, men den aktuella ryttmästarbefattningen gällde Upplandsfanan och avslutas först 1598! Mvh Martin.
 
Är denna sak numera utredd?
 
Var det Hans Strang (död 1609) eller John Strang som enligt inläggen ovan förde ätten Strange of Balcaskie's vapen vid 1602 års herredag?
 
Och vad är egentligen idag känt om denne Hans Strang och hans anor?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

497
Under Övriga ämnen, Heraldik här på Anbytarforum diskuteras f n likheterna mellan det vapen (en lilja med något oidentifierat under) som år 1591 fördes av adelsmannen Tormod Matsen till Ström i Hjärtum, och det vapen (en lilja ovanför en ros) som fördes av flera medlemmar ur släkten Brun från Marstrand på 1600- och 1700-talen, vilken enligt ett bördsdokument från år 1701 ska härstamma från adel.  
 
Finns det månne någon som känner till andra Brunar i Bohuslän (präster etc) som förde ett liknande vapen?
 
MVH,  
 
Christian Juliusson

498
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juni, 2010
« skrivet: 2009-02-18, 10:26 »
Under Övriga ämnen, Heraldik här på Anbytarforum diskuteras f n likheterna mellan det vapen (en lilja med något oidentifierat under) som år 1591 fördes av adelsmannen Tormod Matsen till Ström i Hjärtum, och det vapen (en lilja ovanför en ros) som fördes av flera medlemmar ur släkten Brun från Marstrand på 1600- och 1700-talen, vilken ju enligt bördsdokumentet från år 1701 ju ska härstamma från adel.  
 
Vore spännande med kommentarer på detta, och synpunkter på huruvida ett eventuellt släktskap kan föreligga...
 
MVH,
 
Christian Juliusson

499
Hej,
 
I ett inlägg här på Anbytarforum den 10/5 2004 redovisar Tore Vigerust uppgifter om att adelsmannen Tormod Matsen till Ström i Hjärtum, Bohuslän, vid den norska adelns kungahyllning den 8/6 1591 förde en lilja i vapnet där det kan vaere noe under liljen.
 
Har det sedermera blivit klarlagt vad detta något är för något?
 
Ett snarlikt vapen, en lilja ovanför en ros, fördes nämligen av flera medlemmar ur släkten Brun från Marstrand på 1600- och 1700-talen (det finns bl a i Norums kyrka idag), vilken enligt ett bördsdokument från år 1701 ska härstamma från adel...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

500
Borchholdt / Borchholdt
« skrivet: 2009-02-09, 17:17 »
Hej,
 
Beträffande Elisabeth Borckholdts ursprung, så har jag (på Tore Vigerusts fantastiska hemsida) funnit följande uppgift ur 1596 och 1601 års förteckningar över det s k Kastelle-godset i Bohuslän:
 
Chresten Berckholtt i Marstrannd som thilforn gaff aff Anders gatt i Kierckeby (Säve socken, Hisingen?).
 
Skulle inte detta, av namnlikheten att döma, kunna vara en bror till henne?
 
Är denne Christen Berckhollt månne känd ifrån andra källor?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

Sidor: [1] 2