ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Mikael Andersson

Sidor: [1]
1
Ekersten / SV: Ekersten
« skrivet: 2020-04-25, 18:44 »
Nu fann jag Jakob Söderbergs son Olof igen. Grödinge 1759, 12 aug ser ut som Anna Andersdotters med svårtydd ort kanske Ödestugan? oäkta gossebarn Olof. Fadern skytten Johan Södergren på Marieberg. De måste varit ihop då de även året innan fick en son Anders som dog samma dag han föddes. Någon som kan tyda orten?


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0024515_00190#?c=&m=&s=&cv=189&xywh=757%2C2666%2C548%2C957

2
Ekersten / SV: Ekersten
« skrivet: 2020-04-25, 18:21 »
Står ”Skytten Johan Södergren på Marieberg född i Västmanland 1720 ... dog av hetsig feber”. Då var han ca 47 år. Bona Munsö mannen kan vara samma. 22 år då. Spännade. Jag får leta reda på den Olof han fick som oäkta son igen och mamman. Om han inte bodde hos fadern borde han bott hos henne åtminstone i början. Jag kommer ej ihåg om det var i Botkyrka eller grödinge som Johan fick en son. Får kolla igen.

3
Ekersten / SV: Ekersten
« skrivet: 2020-04-18, 18:15 »
Tack! Grymt! Han dör 1767 och står då som boende på Marieberg men kan ju ha jobbat på båda. Finns Det någon utflyttningslängd i Grödinge eller Botkyrka från 1785 där man kan finna Jakob Söderberg. Har ej hittat en sådan längd.

4
Ekersten / SV: Ekersten
« skrivet: 2020-04-14, 20:55 »
Sökte Olof Söderberg ovan i Botkyrka födda 1759-62. Fann honom ej där. Ej heller i Grödinge. Hittar en Johan Söderberg, skytt eller ryttare i Marieberg, Grödinge som dör 1767. Skulle kunna vara hans far men ett långskott. Han får ett oäkta barn under tidsperioden som troligen tas hand om modern då jag ej finner sonen hans Olof där. Har fått för mig att Olof Söderbergs far hette Johan efter hur han döper sina barn. Kanske inspirerad av Söderbergarna på Marieberg som var kockar, lakejer? Och kanske kuskar. Bytte han efternamn vid flytten till Göteborg för att hedra dem o ta avstånd från sin far? Får kolla vilket namn han bar vid flytten från Grödinga. När han kom till Göteborg var det som kusk, lärt yrke av Söderbergarna på Marieberg.

5
Allmänt / SV: Spanjorer & Portugisiska Pirater i Bohuslän?
« skrivet: 2020-04-02, 10:03 »
Hej Helene! Tyvärr ej släkt med Olof. Bara hjälpte till lite! Mikael

6
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: Des Reaux
« skrivet: 2020-02-25, 10:22 »
Tillfällighetsfynd gällande Des Reaux i Göteborg

"Att döma efter tillgängliga källor synes under åren 1620–1630 blott 4 fransmän ha inflyttat, eller en Thomas Bernard, som nämnes 1625, Jacob De Rueu, död 1630, vars rätta namn torde vara De Reaux vilket är så mycket sannolikare som en språklärare med detta namn 1717 finnes gift med Ebba Örnevinge." (Ur Samlingar till Göteborgs historia, Volym 2, Wilhelm Berg).

Om Jacob De Rueu var av Des Reaux släkten är det ett bevis på en långt tidigare närvaro av släkten i Göteborg än tidigare känt. Kan då även varit skälet varför Pierre Des Reaux I flyttade till Göteborg och blev Språkmästare där. Har tyvärr ej hitta var WB funnit uppgiften. Borgarlängd i Göteborg? Inflyttade?

7
Introducerad adel - S / SV: Skutenberg
« skrivet: 2020-01-09, 17:06 »
Sök på Skute eller Skuthe på anbytarforun så finner du en del bl a av mig.

8
000 Osorterat / SV: Är Brynil av finsk härkomst?
« skrivet: 2020-01-02, 19:08 »
En lista över nutida finska förnamn visar att det endast finns 5 Brynolf i Finland nu och endast en Måns. Verkar nästan inte rimligt men. Dock var det ju annorlunda när din förfader var aktuell för fyrahundra år sedan. : https://www.babyhjalp.se/namn/finska-pojknamn

9
000 Osorterat / SV: Är Brynil av finsk härkomst?
« skrivet: 2020-01-02, 18:56 »
Topp! Har själv en mängd Bryngel i min bohuslän Norge gren. Lär nog vara så som ovan angivet att det är ett väl utspritt namn sedan minst 1000 talet i Norden. Tyvärr hade exv skogsfinnarna ofta ”svenska” förnamn som du kan se exv här på sid 39 o framåt i ”skogsfinska släktnamn i Norden”. : https://www.diva-portal.org/smash/geta2:278627/FULLTEXT01.pdf


En variant är ju DNA. Själv 3 % finländare dock kan vara felmarginal. Eller så är det finska personer som kanske kom under sillperioderna. Använder MyHeritage o adna test som väl är enklast om man är ny på DNA.

10
000 Osorterat / SV: Är Brynil av finsk härkomst?
« skrivet: 2020-01-02, 15:40 »
När jag kikar på bilden så är "Bryni" delen klar. Det är två troligen bokstäver därefter ej en. Den sista lär vara ett l. Kan den mellan i och l som ser ut som ett n möjhligen var ett e? I så fall blir det Bryniel.

11
De Maré / SV: De Maré
« skrivet: 2019-12-18, 22:19 »
DNA test? Har själv flera matchningar på de Mare ättlingar då jag härstammar bla från de Mare. Adna på MyHeritage.

12
Göthberg / SV: Göthberg
« skrivet: 2019-10-30, 20:59 »
Hej! Efter många års funderingar har jag funnit mor till Olof Göthberg, f: 1724. Kallades Kristina Fontelia det är väl känt. Hennes riktiga namn var Kristina Svensdotter Dallöf. Hon är adopterad Fontelia efter hennes far Sveno Gudmundi Dallöv dog.

13
Ekersten / SV: Ekersten
« skrivet: 2019-05-23, 08:06 »
En tanke om Gunilla Gunnarsdotter. Har själv många förfäder som flyttat in från Bohuslän. Det finns en plats i Bokenäs som hette Ekersten/ Ekornsten. Kan det möjligen vara hennes  födelseort som ibland dyker upp i prästens anteckningar? Ska kika igenom husförhören mm om ingen annan hinner före. Kohagen under Ekernäs förekommer som plats också, utan känd anknytning till Gunilla.

14
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: Norsk adel
« skrivet: 2019-03-29, 11:01 »
Lite lustigt, har mycket norsk adel men få av dessa. Bonde är dock en av mina anfäder från Peter Öjarsson, d: 1300 till Prinsessa Anna Karlsdotter Bonde, 1451-1469. Gällande Kamp misstänker jag att Magdalena Kamp, f: 1511 tillhörde denna ätt, gm Jens Gjelsten Schriver 1520-1580 far till Borgmästare Ole Jensen Schriver 1570-1635.

Vidare har jag norsk-, svensk-, tyskt, danskblandadel som Augustin, Darre, Krabbe, Smør, Stabel/ Stapel, von Ravensborg, Gamshard, Kruckow, Lake, Ulvåsa, Lejon, Galle, Barsebek, Svane, Kane, Munansönerna, Smörhatt, Hvit, Aspenäsætten, Orm, Gjedde, Juel och Kaas.

15
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: Norsk adel
« skrivet: 2019-03-26, 14:44 »
Även jag har mycket för- och medeltida norsk adel. Vad jag kommer ihåg är det i DAA som det redogjorts för även den norska adeln. Vigerust (som tyvärr är avliden) har en lista på internet som skulle utgöra en start på forskningen gällande norsk adel, finns dock få av släkterna där men en del finns. En hel del finns på Myheritage i släktträd men utan källor kan dock vara bra som uppslag för idéer och hypoteser. Vilka släkter funderar du på?

16
Släktnamn / SV: Ointroducerad adel, eller?
« skrivet: 2019-01-15, 14:08 »
Ja tyvärrr mycket snårigt. Det är inte ens säkert att de använde namnet Skute. Ett par tillfällen då namnet burits så var Hans Skute borgmästare minst 1531 i Linköping, gift med Barbro, levde 1560.

Linköpings Domkyrka, B Cnattinguis mfl: ”Gravsten nr 113. Över Birgitta, död 1548 och hustru till borgmästaren i Linköping Gunne Larsson. Stenen också lagd över fyra barn till Henrik Hansson Skute (vars initialer förekommer på stenen), alla döda 1566." Längre ner i samma text: "113. Gunne Larsson var borgmästare i Linköping 1506-1518 och därefter i Söderköping. Hans hustru, Birgita, kan antagas ha dött år 1548. Möjligen var hon släkt med den Henrik Skute, vars namn och bomärke återges på stenen. Enligt Spegel var den förste bäraren av namnet Skute en munk i Söderköping, som efter reformationen gifte sig och blev notarius i staden. I Linköping var en Hans Skute borgmästare 1531. Sonen Henriks familj drabbades svårt." 

Sedan har vi de två bröderna. Ur Stockholms stadsmurar: ”Arvsskifte efter Katarina Bökmans mellan bröderna Henrik och Per Skute i Linköping, deras hustrurs styvfader Eskil Eriksson. Henrik Skutes hustru Marina Bökman."

Henrik/ Hendrich Skute/ Skulte / Skutte/ Skotte, d: 1566 gift med Marina Hansdotter Bökman. Handelman. ” En man med namnet Henrik Skute fick 1553 tillstånd att föra spannmål genom Lübeck ner till de tyska uppstäderna.” Linköpings Domkyrka, B Cnattinguis mfl: 124. Gravhäll av grå kalksten, dekorerad i låg relief. Två växtornerade pilastrar bär upp en rundbåge och omsluter initialerna HHS samt en sköld med bomärke. Inskrift: HER LIGGER BEGRAFVEN THEN AERLIGHE MAN SALIGHE HINRICK SKVTE HVILKEN AFSOMPNADHE I CHRISTO THEN 4 SEPTEMBRIS ANNO 1566 MEDH TRY HANS BARNN STAFFEN HINRICK SKVTES SON BRITA OCH KARIN HINRICK SKVTES DOETTER G.D.S.N.A. (Gud Deras Siälar Nåde Amen) 1566. Mått: 179x 106 cm. Jfr gravsten nr 113.”

Per/ Peder Eriksson Skute, d: 1616 åtminstone borgmästare i Linköping 1576–1611. Tillägget (Tre Musslor) verkar ha kommit från frun Karin Olofsdotter.

B Cnattinguis verkar ha tänkt sig att Hans Skute var far till Henrik, vilket jag ej tyvärr kan bevisa.

Bo Persson i Anbytarforum  "Vad gäller Erik Persson i Söderköping, synes han endast vara omnämnd vid ett enda tillfälle, i Söderköpings tänkebok 1586 14/8." Näms dock även Genealogisk tidskrift 1958:1 "6/10 1701 i Sunnerbo dbk vittnas att borgaren Erik Persson i Söderköping efterlät tvänne döttrar, av vilka den äldre Elin, blev gift med sal. lektorn i Växjö Gislo Unnerus, och den yngre, Karin, kom till Sthlm och blev gift med en fransos och drottning Christins knappmakare Niclas Rothman, med vilken hon hade en endaste son, nu salig inspektoren över store packhuset i Stockholm Jacob Rothman." 

17
Släktnamn / SV: Ointroducerad adel, eller?
« skrivet: 2019-01-14, 13:33 »
Kul!

Se mina och andras funderingar på anbytarforum bl.a. här: "Medeltida släkter / Skulte/ Schulte". Mycket viktigt att navigera rätt i dessa släktled som många gånger är helt påhittade, särskilt gällande Tre Snäckor och Tre Musslor men även gällande Skute. Kase/ Kåse som också är mina anor är mer korrekt i sin återgivning. Särskilt på nätet finns, om jag får tippa, ett hundratal felaktiga tavlor med allt från "adelsnamn" som aldrig burits av personerna i fråga till helt felaktiga barn som ibland "fötts innan föräldrarna".

18
Medeltida släkter / SV: Skulte/ Schulte
« skrivet: 2019-01-08, 13:05 »
Linköpings Domkyrka, B Cnattinguis mfl: ”Gravsten nr 113. Över Birgitta, död 1548 och hustru till borgmästaren i Linköping Gunne Larsson. Stenen också lagd över fyra barn till Henrik Hansson Skute (vars initialer före¬ kommer på stenen), alla döda 1566. Foto 1977.

Gravestone No 113. Birgitta, d 1548, wife of the Mayor of Linköping, Gunne Larsson. This stone a/so marked the grave offour of Henrik Hansson Skute's children (whose initials are inscribed on the stone), all of whom di ed in 1566. att frukta Gud, den Högste .) Kantskrifter ur Esaias 57:2 och Psal 73 v 25 och 26. Mått: 262X200 cm.

Jfr Almquist, Frälsegodsen 3: l, s 57, 3:2, s 867. 113. Gravhäll av grå kalksten. Fyra inhuggna konsekrationskors visar att stenen tidigare använts som al¬tarskiva. Mitt på stenen en sköld med bomärke och initialerna HHS. Inskrift: 1548. HER LIGGER BEGRAFVEN SALIGE HVSTRV BIRGITA GUNNE LARSONS. GVD HENNES SIEL NÅDE AMEN. ERIC HENRIC SKVTES SON, HANS HEN¬RIC SKVTES SON, GYNNAR HENRIC SKVTES SON ANNA HENRIC SKVTES DOTER OC AFSOMPNADE TY ALLE I CHRISTO ANNO 1566. GVD WARI OS ALLE NÅDHELIGHE. Mått: 178x 114 cm.”

Längre ner i samma text: "113. Gunne Larsson var borgmästare i Linköping 1506-1518 och därefter i Söderköping. Hans hustru, Birgita, kan antagas ha dött år 1548. Möjligen var hon släkt med den Henrik Skute, vars namn och bomärke återges på stenen. Enligt Spegel var den förste bäraren av namnet Skute en munk i Söderköping, som efter reformationen gifte sig och blev notarius i staden. I Linköping var en Hans Skute borgmästare 1531. Sonen Henriks familj drabbades svårt år 1566. Som gravstenen visar avled 4 barn detta år. En annan gravsten, nr 124, upplyser oss om, att Henrik Skute själv och ytterligare 3 barn avled samma år."

Och: 124. Gravhäll av grå kalksten, dekorerad i låg relief. Två växtornerade pilastrar bär upp en rundbåge och omsluter initialerna HHS samt en sköld med bomärke. Inskrift: HER LIGGER BEGRAFVEN THEN AERLIGHE MAN SALIGHE HINRICK SKVTE HVILKEN AFSOMPNADHE I
CHRISTO THEN 4 SEPTEMBRIS ANNO 1566 MEDH TRY HANS BARNN STAFFEN HINRICK SKVTES SON BRITA OCH KARIN HINRICK SKVTES DOETTER G.D.S.N.A. (Gud Deras Siälar Nåde Amen) 1566. Mått: 179x 106 cm. Jfr gravsten nr 113.”

http://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1243984/FULLTEXT05.txt

Lite rörande att läsa om sina anfäder på detta sätt. Kanske det var Pesten, ur P-G Ottosson, Pesten i Sverige: Pestens spridning under reformationstiden: "Även 1566 ska pesten ha härjat i landet. I Joen Klints järteckenbok förebådades den av att döden hade setts med en lie skörda kålhuvuden i en trädgård i Södertorp. Joen Klint berättar att den stora pesten sedan kom till Söderköping och hela Sveriges rike"

Vi kan ana ett släktskap mellan Henrik Skute och Birgitta eller Gunne Larsson. Gunne kallas i borgmästarlängder även för Gunne Laurensson. Informationen om "förste bäraren av namnet Skute en munk i Söderköping, som efter reformationen gifte sig och blev notarius i staden." var ny för mig.

19
Adliga släkter A - W / SV: Krag-Juel-Vind-Frijs
« skrivet: 2018-12-21, 08:52 »
God Juul!

För att forsätta min diskussion här istället under fel rubrik så önskar jag en God Juul!

För att fortsatta Juulteamat så är min tidigate Juul ana, Niels Juul (F: ca 1231, Ribe, Danmark, d: eft 1299) gift med Okänd Sparre Kaas.

Det är också min tidigaste ana inmatad i Myheritage. Fast jag misstänker att mina Folkungaanor och en å annan koppling där och i övrig kungasläkt tar mig längre bak, får ta tid att regga dem framöver. 

20
02 - Tips och råd / SV: Säteri-forskning
« skrivet: 2018-12-21, 07:42 »
En tidig Juul klapp!? Så kan det säkert vara bör beläggas. Tror jag har Juul nästan helt säkert i släkten oxå. Här kommer hans frus föräldrars testamente Ramel/ Juul. Hinner tyvärr ej läsa hela nu. Kolla efter Hörred. https://tidsskrift.dk/personalhistorisk_tidsskrift/article/download/78915/114039/0

21
02 - Tips och råd / SV: Säteri-forskning
« skrivet: 2018-12-20, 22:20 »
Ja det är nog så, inga bevis men Mauritz namnet är förekommande här där det börjar i Tyskland : https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Putbus_(ätt)

Och här (ej allt stämmer på Roskilde men ger bra idéer) : http://www.roskildehistorie.dk

22
02 - Tips och råd / SV: Säteri-forskning
« skrivet: 2018-12-20, 16:14 »
Jepp! Har du koll på Göngehövdingen?

23
02 - Tips och råd / SV: Säteri-forskning
« skrivet: 2018-12-18, 18:22 »
Riksarkivet samsökning är gratis. Där finner du ett gammalt brev ur diplomatarium några artiklar om kända personer som bott där. Vidare brandförsäkringsbevid från början av 1800 talet som brukar innehåll en gårdsbeskriving och vidare folkräkningen 1880 vilka som bodde där. Annars rekommenderar jag Google Books som alltid har mycket att ge. Vidare givetvis de vanliga myheritage, geni, släktdata, disarkiv för personerna. Adelsätterna finner du antingen på nätet eller på bibliotek. Ett besök på närmsta landsarkiv till Göingeholm rekommenderas givetvis. Brukar själv roa mig med att ta fram ägare och de som bott på säterier som hyresgäster så långt man kan gå tillbaka. Då brukar mantalslängder finnas innan husförhören som ofta är svårlästa men det går. Själv har jag Podebusch i anorna men i Danmark långt bak. Ur Google books : https://books.google.se/books?id=yIdHwYiCZVkC&pg=PA547&dq=”göingeholm”+”säteri”&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi79oH58KnfAhWNiqYKHaeMAQkQ6AEIJTAA#v=onepage&q=”göingeholm”%20”säteri”&f=false

24
02 - Tips och råd / SV: Säteri-forskning
« skrivet: 2018-12-17, 22:25 »
Vad heter det? Vem har bott där? Var ligger det?

25
Ekersten / SV: Ekersten
« skrivet: 2018-11-26, 10:55 »
Tack! Jag är övertygad om att svaret finns bland Grödinge Marieberg eller det säteri som ingår under Marieberg, Karshamra. Där har de verkat före och efter Mats. Sökte på senare Söderbergare men kom ej fram till Mats. Den gren verkar ha kommit från Uppsala hållet, vilket också stämmer med mina obekräftade Dna kopplingar dit. Beställt Grödinge en socken historia av Britta Söderberg, som tillhörde en av de mest prominenta släkterna där. Hennes svärfar var Grosshandlare Carl Söderberg, f 1859, som grundade kolonialvarufirman Carl Söderberg AB i Stockholm 1905, köpte gården Marieberg i Grödinge 1918. Sonen Carl Albert (1900-1969) gifte sig med Brita Bergh (Söderberg) (1914-1993) som skrev boken Grödinge och som hade säteriet/ gården Karshamra.

Min teori är att det fanns minst två släkter Söderberg i Grödinge men med ett gemensamt ursprung. En andra är Axel Teodor Söderberg f. 1879, med far Karl August Söderberg, f: 1849 med far Johan, Erhardt Söderberg tillhörde en. De har också Teodor namnet i släkten, ganska ovanligt som dyker upp senare i "min" Söderbergsläkt i Göteborg (ingift Des Reax och med Braheanor). Återkommer! 

26
Ekersten / SV: Ekersten
« skrivet: 2018-10-28, 16:58 »
I mantalslängd Grödinge Marieberg 1765, sid 749 finner jag Lorentz Söderberg, kan dock ej läsa yrket. ?Kusk och under honom ?Lakejer Mats? Eric o Eric. Någon annan som kan läsa det?

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005343_00267#?c=&m=&s=&cv=266&xywh=4495%2C376%2C1510%2C717

27
Ekersten / SV: Ekersten
« skrivet: 2018-10-28, 10:29 »
Mycket intressant. Hur fann du honom? Jag kollade i
Grödinge
Serie: Husförhörslängder  Volym: SE/SSA/1512/A I/2aTid: 1764 – 1786
På sidan för Marieberg nummer 57. Hittar inte honom där. Kan du se vilken du sökte i?

28
Ekersten / SV: Ekersten
« skrivet: 2018-10-25, 13:06 »
Gott jobbat! Finns inga spår efter en Gunnar Ekesten tyvärr. Kan vara så att hon är adopterad Ekersten, bara en gissning.

Finns en Gunla Maria (tidigare nämnd i detta forum under Ekersten) som föds, om jag minns rätt, år 1769 i Göteborg. Spekulationer: det barnet är fött dövstum av rika föräldrar, kommer inte ihåg namnen men pappa tror jag var översättare o poet, tror att modern var mycket rik av finaste Göteborgsfamilj. Om det stämmer att detta frun tilll Olof Söderberg så faller vissa pusselbiter in, ett nedgifte i social standard för dottern Gunla Maria men ändå en god make. Ett uppgifte för Olof Söderberg som gifte sig till förmögenhet. Detta skulle också kunna vara en förklaring till varför många av Olofs barn gifter sig adligt. Även sonen, Johan Jakob Söderberg, använder sig i så fall av fader Olofs taktik att gifta upp sig. Talar emot detta gör att då Olof  år 1810 dör 49 år gammal är hans fru 41 år. Skulle hon då behöva arbeta hos familjer, med slakt, tvätt el ystning,  Bl a des Reaux? Ja faktiskt kanske ändå. Det var nog inte helt ovanligt att fruar av hyfsad familj då det blev änkor hjälpte till hos övriga sociteten i stan. Ett exempel nära till hands på det är Anna Christina Gebel gift med Peter Christian des Reaux som i Göteborg blev Jordegumma, barnmorska.

Själv är jag en Andersson med både Söderbergare och Des Reauxare i släkten och anor bak till bl a Greve Perr Brahe d.ä. till Visingsborg, Rydboholm och Lindholmen via Ebba Christina Örnevinge (des Reux). Har en hel del info om familjen Des Reaux och ingifta om du så önskar kan jag maila det men lägger inte ut det här då det är under fel rubrik.

29
Ekersten / SV: Ekersten
« skrivet: 2018-10-24, 13:41 »
Hej! Kul! Inflyttningslängden till Göteborg 1785, visar på flytt från Stockholm och födsel i Grödinge. Troligen också anges Olofs yrke då som kusk, men svårtytt. Rimmar ju dock med sonens tidiga yrke, Johan Jakob Söderberg som kusk. Har ca tiotusen anor och ingen i övrigt har varit kusk så Olofs yrke verkar ha varit rimligt. Kollat Husförhör o Födelseböcker i Grödinge men ej funnit Olof där. Läst lite om Söderbergare från Grödinge och det verkar finnas en infödd släkt och en som är inflyttad. Tillhör Olof den inflyttade och därefter kanske helt utflyttade Söderbergsgrenen kan han vara svår att finna. Då kanske ej heller födelseorten uppgiven i Inflyttningslängden i Gbg varit rätt. Gåtan om födelseorten och hur vi hittar honom löses med viliken gård han bott på i Grödinge och sedan åter att kika i Husförhören. Har tyvärr ej funnit detta.

Detta har jag om Olof Söderberg/ Olåf: F: ca 1761, troligen Grödinge Sn  d: 1810-02-27, Gbg Gustavii. Trol boende 1765-1785 Grödinge. Kom till Göteborg från Stockholm 1785-09-09 (inflyttningslängd), kusk, ca 24 år. G: 1792-08-26, Göteborg Gustavii. Hon Piga, han ca 31 år. Brandvaktskarl minst 1792-1810. Olof hade fem barn: Johan Jacob, Carl Gustaf, Peter Emanuel, Maria Christina samt Anna Sofia gift. Död vid 49 år, av förgift, d: 1810-02-27. Vet ej om det var rökförgiftning via Brandvaktsyrket eller annan förgiftning.

Namnet Johan finns på Olofs son och kan vara Olofs fadersnamn. Theoder är också ett återkommande namn bland efterkommande.

Gift m Gunilla Maria ?Ekersten/ Gunla Maria (gift Söderberg). F: 1769, d: 1853-05-07, Göteborg. Ej i födelsebok Göteborg. G: 1792-08-26, Göteborg Gustavii. Hon Piga då 23 år. Arb hos familjer, slakt, tvätt el ystning,  Bl a des Reaux. När koleran drabbade Göteborg år 1834 , arbetade Gunilla som eldare på ett bageri. Bodde som änka i Göteborg. Kallas Ekersten (bla vid dotterns födsel 1805). Död vid 83 år.

Som sagt nyckeln är nog att finna Olofs födelse alt därinnan boende ort i Grödinge.

Var det detta du efterfrågade eller något annat?












30
Köpes / SV: Mellan liljan och sjöbladet del 1 och 2
« skrivet: 2018-10-01, 20:37 »
Har mellan liljan 2:1 om goter... i nyskick. Finns i Göteborg. Smsa mig på 0706701959 vid intresse, 175 kr.


Köper även jag 1:1 om den finns!

31
Håller med de röda detaljerna är inte svenska. Liksom Helsingör. Bra på sablar, helt klart inte en svensk soldats sabel, för tunn met ämbetsmannasabel.

32
Olof Almkvist inlägg från 2003 förtjänar en repris:

[/size]Ur boken svenskt biografisk lexikon ny föjld 1 sid 89-91 står det detta om v. Ahnen  [/size] Då Sveriges öde engång synes i en icke så ringa mån hafva berott af Henrich v. Ahnen tapperhet och självsvåldiga böra vi tacksamt här intaga honom. Svensk var han ej till födsel utan Pomeran en tysk adlig slägt  med ett till höger vändt åsnehufvud i skölden kallas i äldre handlingar von  Anen och  von Ahnen. En Claus var 1610 Kongl. Dansk ”K?chen und stallmeister”. En hans bror var Henning von Ahnen hade sonen henrik von ahnen hvilken uppgiffvit hafva länge vistat i Sverige, (se Nassauische Chronik von joh. Textor ed. G. E. Winckler, Wetzlar 1712 p. 128). Vi känna ej när han kom i svensk tjenst men han må väl antagas ha blott tillfälligtvis varit hemma i tyskland då han d. 7 april. 1598 befanns närvarande vid en egendoms-handel af en B. Bugenhagen. I historien nämnes han som först den 23 sept. 1598 då han som Öfverste Waktmästare (regementquarters- mästare) var anställd vid hertig Carl Kavalleri. Man känner af historien att hertig Carl den 24 sept. 1598 gjorde sista försöket att sluta en förlikning, görande sig säker när sändebudet ej om aftonen återkom, att åtminstone ej fienden skulle bryta nattens frid; men att Konungens General för rytteriet Hans Wejer efter midnatten ryckte in mot hertigens läger, angripande och förjagande förvakten hvilken stod mellan stångebro och staden så att denna förvakten måste fly till hertigens läger. Anders Lennartson (af Forstenaslägten) låg närmast ån; kunde derför först göra sig färdig att sjelfva bron hvilken fienden dock snart hade öfvergått. Den som först hann fram att undsätta Anders Lennartson var  Hans. v. Ahnen i spetsten för sina ryttare. Då Hans Wejer blef honom varse, begärde han samtal med honom på  krigsmans tro och lofven. Hans v. Ahnen som inte ondt eller falskt förmodade, red in ensam fram. Då ropade Hans Wejer, som i inbördes krig anförde en hop småländska och Westgöiska ryttare  samt några compagnier tysk fotfolk nu följd af en hop ryttare: Griper den skälmen och fånger honom. Hans v. Ahnen anfölls dervid af 2 ryttare på en gång men sköt den ena för huvudet och vände sin häst, som, när så påträngdes både bet och slog sig ifrån sig gaf honom sporrarne och lät så hästen affärda den andra ryttaren. Kom snart oskadd till hertigen med berättelse om detta brott mot ridderligheten. Strax - det var ännu natt - kallade hertigen sina förnämsta män såsom grefve Axel Lejonhufvud, Anders Lennartsson o.d. till sig och före ställde dem i ett bevekligt tal huru all fredsmäkling nu förböd sig sjelf, då sådan oära fanns hos det konungsliga partiet; nu återstode blott att med vapen och värja försvara lif och lefverne, hustru och barn, religon och frihet samt således fatta mod och trogen bön till gud i himmelen om seger och lycka gå för herrans äras skull på fienden löst. Den sista blodkampen mellan påfven och det obundna guds ords bekännare i Sverige blefv nu begynd och det som vi hoppas för alla tider slutad. Utom von Ahnens mod med själsnärvaro, ho vet hvad sinne svenskarne under Hertigen - upprorsstiftaren kunnat få, i hast omringade af den öfverumplande kungahären? Säkert anses att Axel Leijonhufvud var betänkatt gå med sitt folk till K Sigismund; men när nu H. Wejer förföljd af ryttare flydde åter till Linköping; vardt ett nytt mod tändt hos hertigens trogne anhängare, hvilket gaf ett sinne åt hans vankelmodige.  År 1601 var han öfverste öfver 4 fanor svenska ryttare i riksföreståndaren Carl tjens , tjensgörande i lifflland. Brodern Stefan som var major i svensk tjenst  vid samma tid som Hans v. Ahnen kämpade i de svenska leden Stefans son Pribber v. Ahnen gick i dansk tjenst och blef gouverneur i Norge; lefvde 1674 Pribber v. Ahnens son Ivert var Norsk amtman i början af 18:de seklet  svenske majoren Stefan v. Ahnen - s äldsta son Evert + 1661 lemnade 7 söner, deri bland Evert v. Ahnen lefde 1717. I Julii von Bohlen' s högst utförliga arbeten Geschites des adl. Freiherrl Gräfl. Geschleder om 15 herrar von Ahnen åtskilliga upplysningar ut ur urkunder  meddelas yttras: ”Der Ursprung des Namnen von Ahnen ist dunkel; er scheint von einem Orte herzurr?bren”. Men med åsnehufvudet såsom sköldemärke, må väl dristigt antagas att en frankisk anherre funnits, som fått eller tagit namn efter sköldbilden. Den rätta stafvningen är nog den, som träffas t.ex. i urkunden n:o 498 hos v. Bohlen (2d p 384): Cl v Ahnen (3 gånger upprepadt). Preuss. Fältmarskalken Curt  Chphr v Schverin vördade en stammor uti en fru v Ahnen . Referenser:    v Bohlen Geschites des Adl. Freiherrl Gräfl. Geschlechts  von Krasssov (Berlin 1853  Werwings Carl IX:s historia  Schenbergs Berättelse om slaget vid Stångebro år 1598

33
Säljes / SV: Fem socknar i Munkedal
« skrivet: 2018-06-07, 19:44 »
Fem socknar i Munkedal del 2 säljes för 250:-. Köpare betalar porto eller hämtar i centrala Göteborg.

34
Så kul bra jobbat. Tack för ett kul ämne. Svårt med amorteringstiden den verkar varit lång då det var så stor restskuld.

35
Brålanda / SV: Brålanda
« skrivet: 2018-05-15, 16:20 »
Söker information om Adelaide Vikstrand f: 1890-06-15 Björlanda, död 1953-05-04 i Lund, Brålanda, begravd Gestad Gamla.

Gift med Albin Olsson Velander, boende båda länge i Björnebol. Sägs att han var skeppare och född i USA. Var han föddes och info om deras liv, Björnebol och förfäder är av intresse. Likaså vad Adelaide dog av.

36
Födelse- och dopböcker / SV: Karl XII
« skrivet: 2018-05-03, 14:17 »
Så här svarade Leif Persson 2001 på en fråga om slottsarkiv. Kanske gäller fortfarande.

Hej! Du kan ju alltid kolla med Slottsarkivet. De har öppet tisdagar, och har telefon 08-4026166. Eller kontakta slottsarkivarien Jan Brunius på tel. 08-7376440 (Riksarkivet).

37
Falck / Falk / SV: Falck / Falk
« skrivet: 2018-05-01, 18:29 »
Hej! Tillfällighetsfynd. Denna stamtavla är ej bevisad i skrift alls. Dock kan den innehålla något som är sant. Kan någon tyda och skriva ut den på detta forum?

Genalogiska samlingar av Nils Rudelius. https://sv.m.wikisource.org/wiki/Sida:Genalogiska_samlingar_av_Nils_Rudelius.djvu/15

38
Allmänt / SV: Klosterordnen S:t Anna
« skrivet: 2018-05-01, 14:50 »
Här kommer det enda franscikanerklostret i Växjö lär vara santa Anna: https://books.google.se/books?id=CFFuBgAAQBAJ&pg=PP60&dq=kloster+v%C3%A4xj%C3%B6&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjJvoyaxeTaAhUEFSwKHR8CDOcQ6AEIJDAA


Sök på Google books så finns mer.

39
Allmänt / SV: Klosterordnen S:t Anna
« skrivet: 2018-05-01, 12:17 »
Hej! Hittar inget om sankt Anna i Växjö. Bara ett Sankt Annas gerde/ gärde i Växjö. Finner det i Halmstad och Söderköping/ skällvik samt Åbo. Dock fanns det samband mellan Växjö o Skällvik/ Söderköping i Bl a biskop i Växjö Erik Falck/falck som om jag inte minns fel ägde mark i Söderköping och även hade koppling till Skällvik. Har tyvärr inte tid att leta fram dessa ledtrådar men lite googlande kanske ger dig något.

Har du flera ledtrådar om växjöklosteret?

För lite inspiration ur Wikipedia: Sankta Annas kloster, var ettfranciskankloster i halmstad, anlagt 1494 och upplöst 1531.Sankta Annas kloster uppges i Rerum Danicarum som anlagt 1494. Mycket tyder dock på att byggnationen pågick ännu både 1499 och 1503. Kristina av Sachsen gav vid sitt besök i Halmstad 1503 en silvertavla som skulle försäljas och pengarna användas till franciskanklostrets byggande. 1531 skall klosterbröderna av stadens magistrat fråntagits klostrets nycklar och fördrivits från klostret. Sex bröder skall ha fått tillstånd att stanna kvar om de levde på allmosor och undanhöll sig från att predika. Klostret verkar dock ha övergivits och året därpå gav Fredrik Itillstånd att använda klostrets egendom till de fattigas underhåll. 1564 återtog Fredrik II klostret, som då ännu till delar stod kvar och förlänade det till en person med namnet Lauritz Jensen. Borgmästare och råd löste dock 1577 klosteregendomen från Lauritz Jensens änka i syfte att använda det som hospital. Om något sådant tillkom är dock oklart. Ett kopparstick från 1593 och en relief från 1598 på Fredrik II:s gravmonument i Roskilde domkyrka visar att klosterkyrkan då ännu stod kvar. Byggnaderna torde dock ha förstörts i samband med Halmstads stadsbrand 1619.
I kvarteret Klammerdamm, begränsat av Vallgatan, Klammerdammsgatan och Hantverkargatan påträffades vid arkeologiska utgrävningar 1937 rester av klostret.

40
Greta står som piga 1900 i häcklehagen. I församlingsböckerna 1923 – 1937 står hon som baderska och är den enda som är skriven på Store Lyckorna, badhuset. Borde betytt ett stort ansvar. Står födelsedatum 18600629, men också tror jag egen uppgift (i e Gretas) 18600702.

Wikipedia: ”Lycka är en inhägnad bit brukad jordbruksmark, åker eller äng, vilken ligger på något avstånd från huvudgården eller det ställe, där ägaren bor”. Läst nån stans att det ofta är gammal svedje mark. Dvs bränd skog som sedan odlas annat på.

41
Ja var hon ogift togs hon säkert upp nästan som en familjemedlem.


Badhuset verkar inte ha legat i Onsala utan inne i Kungsbacka och hetat Stora Lyckor.


Se en bra artikel här: [size=78%]http://www.kungsbackapdf.se/turism/kulturhistoriska-skyltar/files/assets/common/downloads/publication.pdf[/size]


Jag hade själv lantställe i Onsala på ett ställe nära Onsala herrgård som kallades Lyckan området dvs. Men det är en helt annan historia.

42
Ja! Var hon gift med någon i gården. Vad står i husförhören?

43
Sett flera svenska flaggor på foto som får detta utseende så detta var mitt antagande.

Zoomade in den och det är ett kors. Kan vara ur Wikipedia "Skånska flaggan är en svensk landskapsflagga. Det finns två flaggor för Skåne, en vapenflagga med ett griphuvud, och en korsflagga. Korsflaggan förknippas normalt med landskapet Skåne, men kan ibland förekomma som symbol för hela Skåneland, det vill säga Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm." Senare: "Flaggan skapades i slutet av 1800-talet. Enligt forskning av Sven-Olle R. Olsson var Martin Weibull den av bröderna Weibull som tog initiativet till att införa flaggan. Weibull var skandinavist och såg Skåneland som en länk mellan Danmark och Sverige, vilket ledde till att den kombinerar färger ur ländernas nationsflaggor"

Dock inte säkert at den fått en sådan spridning redan då.

Tror tyvärr inte att man firade slutet av unionen i Sverige, återigen Wikipedia: "Norges ensidiga upplösning av unionen ledde till spänningar och militär mobilisering på båda sidorna men efter hårda förhandlingar i Karlstad under augusti och oktober 1905 (se Karlstadskonferensen) fick unionen en fredlig upplösning"

Lev väl!



44
Härlig släktforskning måste vara en av de mest kända gårdarna i Halland.

Greta, född 1860, flyttade dit 1883, badhuset 1902, död 1941.

Svensk-norska unionen var 1814–1905,flaggan på bordet är som det ser ut ingen unionsflagga och är inte från innan 1814.

Då är Greta minst 45 år när kortet togs efter 1905. Några spår efter hårt arbete ser man på händerna. Ansiktet är välbevarat.Klänningen ser mer 1800-tal ut är väl hennes egna och då kanske från 1880-90 talet.

Från nätet: Traditionellt är det åldrarna 18, 50, 75, 90 och 100 år som firas med ett lite större födelsedagskalas. 50-årsdagen anses vara den allra största.

En vild gissning blir 50 år eftersom det hela uppmärksammades med ett foto.

45
Om du rekvirerar katalogen ovan bör du kunna se om de erbjöd köp via distans och avbetalning.


Kan väl anta att han var vanlig arbetare och hade dåligt med pengar o låg kreditvärdighet som ung. Känns som han borde varit ca 35-50 år vid ett eventuellt Göteborgsbesök. Då är vi vid 1905-30 då affären fanns också. Kanske han köpte fickuren då också. Då blir beloppet högre o kan kanske förklara en restskuld.


Mer romantiskt är väl att förmoda att han var i Göteborg eftersom hade anknytning dit.

46
Kul fråga! Göteborgs Stadsmuseum har den på:


http://62.88.129.39/carlotta/web/object/305504/REFERENCES/325


Ligger 1962 på Fredsgatan. Huset låg i korsningen mot Drottninggatan.


Katalog på varorna år 1909 finns på http://libris.kb.se/bib/3166042[/size][/font] måste dock beställas.


Verkar ha legat på Kyrkogatan 54 i början ca 1905.


Fanns en med samma namn i Karlstad i konkurs 1914.

Dagens Nyheter: S. Lenander, Göteborg; aktiebolaget Skandinaviska Uraffären i likvidation 1914 också. Verkar startat upp igen omdelbart.


47
Gränna / SV: Gränna
« skrivet: 2018-03-13, 15:56 »
Hej!

Har linjen:

Ture Albin Östergren/Thure
F: 1887-08-23, Besagöl, Oskar Sn, Södra Möre, Kalmar, d: 1938-09-21, V Åbyvägen 13, Mölndal. Kamrer, Agent, Handlanden mfl. G m
Hulda Charlotta Konstantia Qvist/ Kvist
F: 1888-09-10, Stora Ölstorp, Sörby Sn, Skaraborg, d: 1964-08-14, Annedal, Göteborg, Nordenskiöldsgatan 6.

Ture Far:
Karl Östergren/ Carl
F: 1848-07-25, Bohult, Gränna, d: 1922-05-17, Oskar Sn
Inspektor, Hemmansägare, Lantbrukare och revisor
Mor:
Katarina Karolina Augusta Herting
F: 1856-09-06, Norrköping, d: 1925-08-12, Oskar
Guvernant.

Karls Far:
Jakob Ludvig Östergren/ Jackob/ Jacob
F: 1806-06-08, Göberga, Linderås Sn, d: ?1850-06-06, Bohult, Gränna?
Sergeant, Jönköpings Regemente, Inspektor i Näs och Adelöv
Mor:
Kristina Margaretha Rosenqvist
F: 1817-01-04, Lenhovda Sn
Demoiselle (ung dam) från Ramsjöholm vid gifte 1842, 25 år

Jakobs Far:
Johan (Nilsson) Östergren
F: 1763-02-14, Fintorp, Gränna, d: 1833-09-14, Frinnaryd, Jönköpings Län
Trädgårdsmästare Göberga, Linderås Sn.
Mor:
Brita Kristina/ Stina Nilsdotter
F: 1773-10-02, Henriksbo, Ljungarum, d: 1832, Göberga, Linderås

Johans far
Nils Abrahamsson
F: ca 1730-31, Gränna, d: 1784-09-02, Mellby Krog
Mor:
Brita Johansdotter
F: 1729, Röttle, Gränna

Min fråga är om Johan Nilsson Östergrens far är Abraham Månsson? Abraham får en son Johan i Knopparp 1731-01-01. Kan inte läsa de mantalslängder som finns och bekräfta det. Namnen Abraham och Måns (något ovanliga namn) förkommer inte i senare släktled, vilket talar mot faderskapet till del. Dock heter deras andra dotter Maria (är dock mkt vanligt namn).

Far?
?Abraham Månsson
F: ca 1700, d: 1787-06-25, Knopparp, Gränna. G: 1729 Gränna. Död änkl. Abraham Månsson i Knopparp, illa stångad av en tjur på Björnaberget, 87 år. Gm
Mor?:
?Maria Johansdotter
F: ca 1691, d: 1741-03-06, Knopparp

48
Visingsö / SV: Visingsö
« skrivet: 2018-03-13, 15:04 »
Hej,

Talat med Olle kort i nedanstående fråga. Har dock ej tid fn att utröna den men vill bevara hypotesen för egen och andras skull.

Min hypotes är följande:

Thore Bengtsson/ Tor, Nämndeman Visingsö, äldsta kända Littorin anfadern med son

Benedictus/ Bengt Toresson Littorin, F: 1657, Visingsö, d: 1721-04-02, Södra Ljunga. Huspredikant åt Greve A Oxelstierna. Kyrkoherde Södra Ljunga. Tog under studietid namnet Litorin, ca 1670. G2: 1692-11-30 Göteryd m Dryandra:

Annika/ Anna Andersdotter Dryandra, f: 1665/6, Göteryd, d: 1706-05-22, Södra Ljunga.

Alla dessa Tor och Tore och Bengt och nämndemannaskapet kan ha en koppling till Thore Bengtsson.









 
 


49
Allmänt / SV: Spanjorer & Portugisiska Pirater i Bohuslän?
« skrivet: 2018-02-18, 19:38 »
Teorin är rimlig då många kallades för sitt forna land i efternamn, ju tidigare desto vanligare.


Hittade en Olof Spansk, f: 1817, Hålorna, Staby, Torsby, Bohuslän. Dock har denne troligen fått tilltalsnamnet som båtsman. Han kallas ju torpare här. Han far har troligen inte haft efternamnet Spansk.


http://www.geni.com/people/Olof-Spansk/6000000019010757486


Mikael, lustigt nog på ett flyg från just Spanien.

50
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: Des Reaux
« skrivet: 2018-01-29, 14:45 »
Är det Olders eller Olbers?

51
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: Des Reaux
« skrivet: 2018-01-29, 13:57 »
Topp!

Det här har jag:

Peter Christian Des Reaux, styrman på Ostindiska, var gift med Anna Pettersson dotter till Kapten i Ostindiska kompaniet, Fredrik Pettersson/ Pieters/ Friedr. Petersen, f: ?, d: 1784 och Marianne/ Mariana Roth. Marianne var dotter till Johan Roth, burskap som handlande i Gbg 1706 och Catarina Carlbom, d: 1721.

Hittade inte Fredrik Pettersson men spännande att få veta om han var identisk med Johan Fredrik Pettersson, f: 1725 (Kapten och Superkargör Ostindiska, gift med Sara Maria Liedberg) bror till Borgmästaren i Göteborg Daniel Pettersson och i såfall son till postdirektör i Göteborg  K/Christian Petersson och Anna Elisabet Lander. Han i sin tur var son till Petter Christansson, f. 1603, borgare i Halmstad.

De torde i så fall varit nödvändigt att Fredrik varit gift både med Liedberg och Roth.

https://archive.org/stream/svenskaslaktkale02unse_5/svenskaslaktkale02unse_5_djvu.txt

52
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: Des Reaux
« skrivet: 2018-01-26, 14:40 »
Detta har jag om honom:

Peter Christian Des Reaux, d: 1777, fjärde styrman på Ostindiska bla 1768 (övr officerare var Directeuren David Sandberg. Fr. Habicht, Carl Henrik Forss, Jac. Arvidsson, Carl Hindr. Rappe, Nn Olbers, Anders Henric Roman, H Strehlnert. Gift med Anna Pettersson dotter till kaptenen i Ostindiska kompaniet Fredrik Pettersson och Marianne Roth.

Har du något spännade att förtälja om Peters resor i övrigt?

53
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: Des Reaux
« skrivet: 2018-01-25, 17:22 »
Absolut! Kul är att jag hittade honom med samma notis i Christines böcker förda av den svenska kyrkoherden parallellt. Också renskrivna.


Det är som är spännande med den noteringen är att han står under rubriken och ensam som ”Des riaux”. Där efter följer samma som ditt de reau petrum.


Enda gången jag sett samma stavning som de franska adelsätterna. Kan det varit speciellt viktigt för honom att vid ett adligt gifte m Örnewinge själv påvisa sitt ursprung?


Inga bevis finns tyvärr än för länken till Des Riaux.


Kul att du forskar på officerare i ostindiska. Det finns en Peter Des reaux som var med där. Tror han var sonson till denna Peter. Dog i kanton om jag minns rätt. Forskar på en ägarlängd för Långenäs i Mölnlycke. Där var det ostindiska officerare som ägde det i många år. Publicerar väl den här inom kort.

54
Skånska husarregementet / SV: Schönberg, Torsten
« skrivet: 2017-12-19, 19:14 »
Själv gift med en Schönberg från Estland, Spithamn. Finns fria databaser där av mycket hög kvalitet på nätet. Kommer ej ihåg länken med det räcker nog om du googlar på släkt svensk i Estland för att hitta sidan. Lycka till!

55
Stora nordiska kriget

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stora_nordiska_kriget

Har under fliken Referenser, längst ner, ca fyrtio olika böcker som innefattar bl.a. detta krig. Kanske inte mitt i prick men väl en början.

Också givetvis

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Karl_XII:s_officerare


Denna finns läsbar på nätet exv på:

https://litteraturbanken.se/forfattare/LewenhauptA/titlar/KarlXIIsOfficerare/sida/I/faksimil

56
Yrken S / SV: Skallare
« skrivet: 2017-11-22, 09:51 »
Har stött på skinnare etc många gånger inom exv slaktning, fäll- och läderberedning. Detta yrke hades oftast av "kringresande" som dock ändå ofta var bofasta. Ett yrke som ansågs "ofint" tidigare.

Kanske en skållare var den som skållade kycklingar, hästar och vilt. Har även sett att man skållat vete, vilket ger oss en helt annan brasch,

Alltså skulle skållare tidigare kunna var ett inte helt ovanligt yrke.

57
Yrken S / SV: Skallare
« skrivet: 2017-11-21, 19:35 »
Mitt bästa tips är skållare.

58
Människor / SV: Konfirmationskort, var ?
« skrivet: 2017-10-31, 10:11 »
Än mer likt: se gamla vykortet med de delade fönstern. Visseltofta! http://scaniacultura.se/Kyrkor/VisseltoftaKyrka.html

59
Människor / SV: Konfirmationskort, var ?
« skrivet: 2017-10-31, 09:32 »
Skam den som ger sig: nästan säker på att det är Lilla Slågarps kyrka, kyrktornet byggt 1823 och kyrkan byggd 1868. Den är mycket lik den på bilden. Läste mer i Calotta och det visade sig att Gylldorf bott i Lilla Slågarp Trelleborgs kommun år 1879. Kanske kortet togs då. En Hanna Gylldorf född samma år som Jöns vilar där. Kanske en tvilling men troligare hans fru, hon dog 1941. Präst 1879 var Per Larsson Lindsjö, f: 1826 Tygelsjö, d 1900 Lilla Slågarp som tydligen drog så mkt folk att de fick bygga ut kyrkan. Kort på Per finns på Rötter av Gylldorf. De två bilderna är inte helt lika o vågar inte avgöra om båda är han då ett är på en äldre Per. Om det är han togs kortet innan 1900 då han dog.

60
Människor / SV: Konfirmationskort, var ?
« skrivet: 2017-10-30, 23:15 »
Välvårdad kyrka. Gått igenom Skånes 450 kyrkor men hittar den ej, ej heller i Ängelholms kommun. Lite lik Fleninges men det är ej den. Kanske någon annan kan gå igenom Småland alt Halland. Ur Wikipedia: Fleninge kyrka. ”På 1920-talet genomfördes vissa förändringar i exteriören, tornhuven fick sitt nuvarande utseende med öppen lanternin i koppar och hela yttertaket täcktes med kopparplåt. Lite om Gylldorf ur calotta

Jöns Nilsson Gylldorf
Född i Gylle 21/2 1865, kom till Åstorp 1891 och öppnade ateljé på Köpmangatan, Björnekulla 6. Hade även ateljé i Malmö på Djäknegatan död 1913.

61
Här kommer mer ur samma databas om hans far som också använt bägge namnen:




James Merser was a citizen and burgess in Gothenburg from 1621. He served as a town councillor from 1652-1656. His name appears on shipping manifests between 1638 and 1655, often in conjunction with John Maclean [SSNE 1631]and in the 1639 citizen's list his occupation was given as general trader. In 1638 he exported tar to Crail, but also sent goods to Amsterdam and Hamburg; in 1641 he exported timber products to Anstruther and "Scotland", and once to Amsterdam; and that year he also exported bar iron to Crail. During 1645 he only dealt with Scotland, including a mystery destination of "Erllian", sending timber to Crail; and again in 1649 he only dealt with Scotland, including exporting timber to Leith on the same ship with goods from Alexander Young [SSNE 7164], Maclean and Francis Barker [SSNE 4680]. He then dealt only with Stockholm and Amsterdam in 1651. The next year his trade involved Stockholm, Pittenweem, Norrköping, Hamburg and other Scottish destinations. He also sent goods to Norway in 1653, as well as Scotland, Stockholm and Hamburg. Norrköping and Stralsund were his only destinations in 1654. In 1655 he exported timber to Dundee, and iron to Anstruther. His name no longer seems to appear on the trade lists for Scotland after 1655. He had business dealings with many other Scots. One particular letter was co-signed by William Merser [SSNE 4923], Jacob Gardiner[SSNE 4922], Ignatius Menner, Jurgen Garden Junior [SSNE 4924], James Gardiner [SSNE 4937], Robert Smidt [SSNE 4938]. He was probably related to Hans Merser [SSNE 6926]. ........................................................................... Göteborg Landsarkivet, Drätselkammare; Swedish Riksarkiv, Biographica Microcard, E01412 4/7; Letter of Jacob Merser was co-signed by William Merser, Jacob Gardiner, Ignatius Menner, Jurgen Garden Junior, James Gardiner, Robert Smidt; H. Almquist, Göteborgs Historia, (Gothenburg, 1929), pp.320-321, 369; H. Fröding, Berättelser ur Göteborgs äldsta historia (Gothenburg, 1908), pp. 61, 76, 1134; W. Berg, Samlingar till Göteborgs Historia, Christine Kyrkas Böcker för vigda, födda och döda (Gothenburg, 1890), vol. I, 1624-1725; E-B. Grage, 'Scottish merchants in Gothenburg, 1621-1850', in T.C. Smout, ed, Scotland and Europe 1200-1850, p.112; C. Dalhede, Handelsfamiljer på Stormaktstidens Europamarknad, (3 vols, Partille, 2001) III, cdrom; E. Långström, Göteborgs Stads Borgarelängd 1621-1864 (Gothenburg, 1926), p.24.

62
Här kommer mer om Jacob Merser, major. Nämns som James Mercer o Jakob i en databas hos University IF St Andrews:


James Mercer served as a major in Lord William Cranstoun's [SSNE 2101] regiment at Thorn in Poland on behalf of the Swedes. He was among those targeted in numerous letters by General John Middleton, Major General Thomas Rokeby, Colonel Alex Durhame and Mr Davissone as one of the Cranstoun officers who may be persuaded to help hand over the city of Thorn to the Poles as this would demonstrate his loyalty to Charles II. Other officers names in the letter included Captain George Erskine, Captain Ramsay, Captain Lawsone, Captain Edmonstone, and 'honest Archie Stirling'. In November 1657, Mercer applied to Duke Adolf Johan to become lieutenant-colonel for the Cranstoun regiment, and was succesful sugesting he had no disloyal intentions. This is probably the same as the lieutenant colonel noted obtaining a pass to travel to Denmark in May 1659. .......................................................................... Swedish Riksarkiv, Extranea 135: IX, 4, interciperade brev 1600-talet, II brev till Skotska officerare, including 1) Middleton to Erskine, no date 2 & 3) Alex Durhame to Erskine, 24 October and 28 November 1657 4)Thomas Rokeby to Erskine, 28 November 1657 5) Mr Davissone to 'my honest friends the Scots officers in Torne' no date; Swedish Riksarkiv, Adolf Johans Arkiv i Stegeborgssamlingen, Major Jacob Mercer to Duke Adolf Johan, November 1657, Thorn; Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling, first series, IV, p.755; T. Fischer, The Scots in Eastern and Western Prussia (Edinburgh, 1903); A. Grosjean, 'Royalist Soldiers and Cromwellian Allies? The Cranstoun Regiment in Sweden 1655-1658' in S. Murdoch and A. Mackillop (eds.), Fighting for Identity: Scottish Military Experience c.1550-1900 (Leiden, 2002), pp.61-82.

63
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Mercer/ Merser
« skrivet: 2017-10-27, 16:46 »
Skotska ätten Mercer:

Kan någon finna ett samband mellan Mercer och Merser verksamma i Sverige?

Den skottske nysvensken Jacob Merser (I), d: 1656, Köpman, Känd 1620 i Nylöse, Borgare 1621, Rådman 1652-56, ?g m Ann Charters.

Jacob Merser (II), d: 1685, major, son till Jacob Merser (I) ägde Seltorp. Två av sönerna Sergeant (senare Kapten) Jacob Merser (III) d: 1705, gm Christina Hökeflycht äv ? hustru Ingiäl Torstensdotter på Ulvstorp? och Fänrik Vilhelm Merser (dog sotdöden ca 1698) var år 1681 dömda till döden för överfall på föräldrarna, Jacob o Fru Beaton (styvmor) Kristina/ Kerstin Anders-/Svensdotter? Skonades men fick straff på Marstrand i 3 år.

Jacob (II):s övriga barn var Hans Jacobsson Merser (känd 1661-74), Handelsman o Stämpelmästare g m Anna Brix (d: 1689), Löjtnant Christopher/ Kristoffer (gm Maria Hökeflycht) och Skeppslöjtnant Pet/ter (flyttade till England) (d: i Sthlm) och en syster Karin.

Styvbror till dem var Svante Segerwald (1667-1729), borgmästare i Falköping, häradshöfding i Vartofta hd g m och Anna Maria Roman/ Boman. Son till Anders Svensson son av Sveno Svenonis o ?Margareta Arvidsdotter.


64
Warg / SV: "Cajsa" Warg fel förnamn
« skrivet: 2017-10-17, 07:14 »
Kul fundering. Jag tippar på att hon kallades Cajsa helt enkelt. Ingen klockren jämförelse men min farmor hette Elsa och kallades för Laila alltid, likaså min farfar som hette Folke kallade sig alltid Lennart. De tyckte dopnamnen var trista.

65
Medeltida släkter / SV: Skulte/ Schulte
« skrivet: 2017-09-29, 11:02 »
Lite mer om Henrik Skute/ Skulte

”Stockholms stadsmurar”: ”Henrik Skutes änka Marina testamenterar på sin sotsäng till sin frände på mödernet Staffan i Rostock en tredjedel av sin kvarlåtenskap i löst och fast…”

Henrik/ Hendrich Skute/ Skulte, gift med Marina Hansdotter Bökman.

Hans Böckman/ Bökman. G: Katarina Persdotter, f: 1495, d: f 1563, dotter till borgmästaren Peder Jönsson och änka efter rådmannen Erik Helsing.

”Stockholms stadsmurar”: ”Arvsskifte efter Katarina Bökmans mellan bröderna Henrik och Per Skute i Linköping, deras hustrurs styvfader Eskil Eriksson. Henrik Skutes hustru Marina Bökman”

Fyra eventuella slutsatser av detta:

Det här binder ihop Henrik Skute med Per ?Skute? i Linköping. Har ej tillgång till orginalkällan så att jag kan ej avgöra om användandet av Skute efternamnet hos Per är korrekt.

Det här visar också att Henrik som är gift med Marina är den Henrik som också har anknytning till Linköping.

Vidare visar det att Henrik är bror till Per ?Skute?.

Borde också innebära at Per ?Skute? är gift med NN Hansdotter Bökman?

Allt om källan stämmer.

66
Medeltida släkter / SV: Skulte/ Schulte
« skrivet: 2017-09-28, 15:57 »
Diplomatarium Danicum nr. 14121106002:

En Henrik Skulte anges som Byman (jämte en Rådman) år 1412 i Malmö, "Henrici Skulte". Skultarna verkar haft bostad i Sverige/ Danmark samt Tyskland länge.


67
Medeltida släkter / SV: Skulte/ Schulte
« skrivet: 2017-09-21, 19:50 »
Bara en tanke: "Anders Skultans Ericson dedit j mark quit". Har inte sett Anders kallas för Eriksson någonstans. Försökte översätta det via Google translate o latin och det skulle kunna betyda Skultans mark slutar vid Erickssons. Känner du till ngn annanstans där han kallas Eriksson. Jag har inte hittat Erik i Stendal Tyskland men väl Heine o Hans.

68
Medeltida släkter / SV: Skulte/ Schulte
« skrivet: 2017-09-21, 14:31 »
Skute/ Skuthe/ Skulte

Gott då redde vi ut källan! Slarvfel av mig, självklart är Anders ej fader.

Observera att uppgifterna nedan inte är källangivna. Släkten Skute är otydligt utforskad och flera felaktiga antaganden är gjorda och spridda på nätet.

Skutes samband med Tyskland är inte givet. Hans Skute kan vara ett tyskt namn i o för sig. Henriks stavning av Hendrich kan vara tyskt. Sönerna verkar ha haft Stockholm som bas o handlande med Tyskland och en av dem var gift med en tysk. 

Den starkast kopplingen till Skultarna är Henrik Hendrich Skute som nedan anges som en Skulte. Hade varit riktigt kul om detta kunde bevisas.

Hans Skute, borgmästare 1531 i Linköping gift med Barbro, levde 1560

Far till: Henrik/ Hendrich Skute/ Skulte / Skutte/ Skotte, gift med Marina Hansdotter Bökman. Handelman? ” En man med namnet Henrik Skute fick 1553 tillstånd att föra spannmål genom Lübeck ner till de tyska uppstäderna.” Levde även 1563.

Se:  https://www.geni.com/people/Henrik-Skotte/6000000043093078065
Se även http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0021900_01.pdf som ger hennes makes namn som Henrik Skulte (Skutte). Antingen ännu en felskrivning eller ett bevis på kopplingen till Skute. I källan anges han som häktmakare från Örebro.

Lasse Skute, handelsman? ”Påvel Pärlstickare (boende i Sthlm) och Lasse Skute fick i uppdrag att bege sig till Frankfurt för att köpa pärlor, silke och guldtråd”. Inköpen betalades med 6 ooo daler."

”Henrik och Lasse Skute är svärsöner till Hans Böckman i Stockholm”.

Under Gustav Vasa hade Stockholm ett handelsavtal med Lybeck som gav dem rätt till all handel. De tyska borgarna i Sthlm var missnöjda. Hans Böckman/ Bökman var med och planerade att ta livet av Gustaf Vasa men misslyckades, 1536. Hans Bökman var tysk köpman (? från Hamburg), rådman och kämnär (ämbetsman med uppgift att uppbära och redovisa stadens inkomster), död före 1548.  G.m. Katarina Persdotter, dotter till borgmästaren Peder Jönsson och änka efter rådmannen Erik Helsing.

Påvel Skulthe hade som du vet en skuld till Кort Druuenagel som var med i konspirationen mot Gustav Vasa (totalt fem personer). Både Kort o Påvel var bla Kämnarer. Kände han Kort kände han säkert också Bökman.

Ytterligare en bror? ?Sven Skute, d: innan 1564. Rådman i Stockholm 1538 och borgmästare 1541–1553.? Finns mycket på nätet om honom.

Skulte

Finns en Hegne Skulte också, Skrev under Rådets och borgmästarnas trohetsförsäkran ifrån 1520 till Kung Christan.

"Wij effterscreffne Gorius Holste, Jens Jonsson, Hans Larensson, Clauus (Bogie)borgemes, Per Mongsson widh torget, Per Mogensson i hwalffuedt, Hans Fosser, Herman Lyttingh, Sone Stensson, Karl gulsmedt, Hegne Skulte, Morten Lehus, Hinrik Hillebrand, Hans Burmestere, Herman Ffosser, Kort Drvgenal, Korth Ruth, Hening Gire, Lasse Óriansson och Lasse Olsson raadmen, och menige borgere j Stockholms stadt etc. góre alle witterligit medt thette wort opn(e breff), at wij haffue endrekthelica tilssagt och sworedt hógboren ffórste (her) Cristiern med Gudz nadhe etc. Sweriges, Danmarkx, Norges, Wendes och Gó(tes konung)”

Påvel Skultes saliga morbröder Anders Skulte och Heyne Schulter. Är den senare samma person som Hegne Skulte? Samfundet Sankt Eriks årsbok: ”Framlidne Heyne Skulte …att han förnya skulle Heynes vänner och fränder (släktingar) i Lubeck, som bor i Stendal (!)”.

Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium: ”Heyne Skulte, kyrkovärd 1512-ca 1525, sannolikt gillesåret 1522, då han upptages i hl g som fräter prius.” Frater Prius? = Prästbror? Bror Präst?  Han dör 1522 och kanske är det det som avses som Frater Prius.

Stockholms rådhus och råd: Heyne Skulte var kvartermästare 1503-06, nyckeln till Söderport 1507-12, härbergare 1510-15, majgreve, 1512, kyrkvärd 1516-20, rådman 1520. Känd 1502-25. Kallas någon gång Heygne och någon gång Heine. Troligen det sista som är hans korrekta namn.

I Sveriges medeltida personnamn: finner jag 1442 en Hans Skulte Nålmakare mm och medlem av S:ta Gertruds gille, ett av Stockholms största köpmannagillen. Där var de tyska köpmännen kärnan. Gift med Grete. Har du något mer om honom?

Inget samband bevisat med nedan angivna personer och den första Skulte borgmästaren Hans

Skute

Erik Persson, f: ca 1500, i Söderköping, d: 1564/86. Erik Persson med tillnamnet Skute har enligt uppgift inte existerat; inte heller sonen Per Eriksson.

Gift m:
Hilavi Eriksdotter Falk,

Far till:
Helena Elin Eriksdotter Falck ?Retz?, f. ca 1564/86? d: 1684. Uppfostrad i rådmannen Rets hus.

Far till:
Per/ Peder Eriksson,f: ca 1535, d: 1616, Linköping, borgmästare i Linköping, häradsdomare i Valkebo hd. Ska ev ha fört tre snäckor/ musslor i sitt vapen.
Erik har fler barn men osäkra uppgifter o redovisas ej här.
gift med Carin Olofsdotter, f: ca 1540, d: 1617.

Barn:
Margareta Pedersdotter Skuthe f: 1560, d: 1657, g m Lorentz Hartman (f: Mecklenburg, Borgare, Guldsmed, förmögen Handelman), Peder Stjernfelt o Johan Adler Salvius. Margareta var mycket välbeställd.   
Britha Skuthe, f: 1575, d: 1657, ?gift med Gudmund Gudmundsson, borgmästare i Linköping ?
Anna Pedersdotter Skute, , f:1580 i Linköping, d: 1647 på Ry. G m Peder Stiernfelt.

Erik har fler barn men osäkra uppgifter o redovisas ej här.



69
Ovan: "C Georg Starbäck, PO Bäckström** nämner även: Svarte Sven"

Svarte Sven, † avrättad 1520 i Stockholms blodbad. Troligen en bror- eller systerson till Jon Jönsson i Gladö. Gift med en dotter till borgmästaren i Stockholm Sven Skute.

Barn:
Peder Svensson till Gladö

hans sonsonson adlades

Per Svensson Svart, Död 1638-09-07 i Anklam. Till Gladö och Sundby i Huddinge socken och Högby i Lagga socken alla i Stockholm. Volontär vid livgardet 1623. Löjtnant därst. 1626. Introd. 1627 under nr 114, vilket nummer sedan ändrades till 142). Löjtnant vid James Seatons skvadron från Uppland 1627. Löjtnant vid Jacob Duwalls skvadron 1628. Löjtnant vid Västmanlands regemente 1628-09-00. Kapten 1632. Avgick 1633 till Tyskland och var 1633–1635 förlagd i Greifswald. Regementskvartermästare 1635. Utgick åter till Tyskland 1637. [13]. Gift 1635-05-15 i Greifswald14 med Maria Verdelet, adlad Verdelet de Fornoy, i hennes 1:a gifte (gift 2:o med kaptenlöjtnanten vid karelska kavalleriregementet Johan Nilsson Tolpo, kusin till häradshövdingen Mårten Mårtensson Tolpo, adlad Losköld), död 1694 på Gladö och begraven s. å. 30/12 i Huddinge kyrka, dotter av överstelöjtnanten och kommendanten Honoré Verdelet och Kerstin Hane.

70
Medeltida släkter / Skulte/ Schulte
« skrivet: 2017-09-19, 09:12 »
Startar ett nytt ämne med ett tillfällighetsfynd då jag sökte information om släkten Skute/ Skuthe. Vore spännande att finna ett samband mellan Skulte och Skute med ?Hans Skute?, Borgmästare i Linjköping ca 1530 och Peder/ Per Eriksson ?Skute?, borgmästare i Linköping några tiotalår därefter.  En av mina teorier är att Skute är en felläsning av Skulte, dvs ansvarig/ överhuvud/ ledare. Alltså ett annat ord för borgmästare.

Skulte
Anders Schulte/ Skulte 1493-1501. Ägde hus i Stockholm från 1485, Borgare 1490-.
Gift med Anna Pedersdotter dotter till Ingrid Bergsdotter o
Under 1489 inträdde tvenne nya härbärgerare, Anders Schulte och Staffan Schalme
1497 Föreståndarne för S:t Örians hospital (Erik Gislasson och Anders Schulte)

Far till
Påvel Skulte 1519-21, Rådman 1522. Levde 1533. Majgreve o rätttsfogde,  gift med hustru
Aletta Henriksdotter Bryning, d: före 1545

Far till Anna:
Mats Persson Skulte, död 1561, Borgmästare, rådman , skeppare g m
Anna Påvelsdotter Skulte, f. ca 1573
https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0021849_02.pdf

Artikel funnen på internet:
Skulte

Ursprungligen Schulter. Tysk Hansasläkt som flyttade till Sverige på 1400-talet. Namnet försvenskat till Skulte.
Här nedan några av de äldsta kända i släkten:

Erik Schulte:
ÄLDST I HANSAÄTTEN SCHULTER, försvenskat SKULTE. 1400-talet.
Känd endast genom sonen Anders patronymikon. Efternamnet bör ha varit Schulte, även om det ju visar sig senare att namnet ärvs från både moder och svärfader. Om man ser till den information som finns skulle en utgångspunkt för vidare forskning vara att söka efter en Erich Schulte i Stendal på 1400-talet, möjligen medförbindelser till Lübeck. [Stockholm stadsböcker från äldre tid,III:3, sid 7]

Påvel Skulte, död efter 1545. Majgreve, rådman, rättsfogde i Stockholm (AB).
Påfvel Skulte till yrket bryggare, var Stockholms majgreve 1514, blev föreståndare för Helgeandshuset 1519 och [20] samt ånyo efterblodbadet 1520 6/12 - 23 ../6. Han blev rådman och kämnär 152225/6, rättafogde 23 och satt i rätten 1522-23, då han måste utträda ur rådet. Död omkring 1536. -  G.m. Åletta. Barn okända. [Stockholms rådhus och råd, del II, sid 130]

Helgeandshuset. Helegeandshusen (lat. Domus Sancti Spiritus) voro avsedda för vård av fattiga, sjuka (med undantag av spetälska, som vårdades i särskilda hospital), ålderstigna och icke arbetsföras amt även voro hem för vägfarande. Föreståndare, från och med 1419: Påvel Skulte, 1519-1521. Blev rådman 1522, se Rådsmatrikeln. Ägde hus, som förut tillhört Anders Skulte, vilkens arvinge han således sannolikt var. Levde säkert 1533, med sin hustru Alettavar han gift före 1528. [Frans de Brun, Holmiana Et Alia,band I sid 150-151]
Se även [Frans de Brun, Holmiana Et Alia, band III sid 233, 247,256]

1528 22/8 (tb, sid. 204). Hustru Åleta Påual Skultes pantsatte för300 mark till Kort Druuenagel ett hus östantill mellan Andersvinmans hus och Olof Svartes hus, vilket Anders Skulte förut ägt.[Frans de Brun, Holmiana Et Alia, band V sid 426]

1524 (tb, sid. 18). Hustru Christina Meynboms upplät till Staffan Sasse, ett hus på Köpmangatan bredvid Pauel Skultebryggares hus, vilket upplåtna hus Staffan köpt av henne. [Fransde Brun, Holmiana Et Alia, band V sid 705]
"Tesse sworo medh honom: Ywer Bagge, Pawal Scultte af Riga, PeterJapsson aff Rwnöö." [Stockholms stadsböcker från äldre tid, serII, del 1 1474-93, s. 105]

Majgreve 1514, föreståndare för Helgeandshuset 1519-21 och 23,rådman och kämnär 1522, rättsfogde 1523. [Stockholms stadsböckerfrån äldre tid, ser IV, del 1 1519-1544, s 355]

"Pouel Skulte med sine tretisbróder sóke theris raeth i Lubec (Lybeck)". [Stockholms stadsböcker från äldre tid, ser II, del 5,s 128]

Nämns 1526 i Gustav I:s Registratur. [Gustav I:s Registratur delIII 1526 s 284]
"... Pawel Schulter juwe borger sin schip mit juwerborgere..."Seglade till bl a Elfsborg. (Juwe is an old German word meaningyoung or single, as in unmarried, in other words a bachelor).[Hansisches Urkunderbuch, del 10, nr 184; 1471-1485]

I ett brev från borgmästaren och rådet i Lybeck, berättas att Påvel Skulte (Pawall Schulte) kommit för rådet i Lybeck; Påwall Schulte, borgare i Stendal och hans son Henrick Skulte.Påvel kräver sin dotters man, en Lasse Pedersson (Skulte) på pengar. I texten nämns Påvels saliga hustru, Hindrich Bryningsdotter (Hindrich har två döttrar vilka nämns i ettförmynderskapsmål; Dorotea och Aleta). Texten nämner även Påvels saliga morbröder Anders och Heyne Schulter. [SST 1544-1548, RolfHildebrand, SoH 1978, Kring Stockholmsborgmästaren nr 102 Mats Perssons härkomst] Påvel Skulte, som sedan blev ägare till (ett) av Anders Schulteshus, var väl en arvinge (son?). [Frank de Brun, "Holmiana etAlia", 1:174]

Gift efter 1512 med
111615 Åletta Henriksdotter Bryning, död före 1545. Bosatti Stockholm (AB).[ Far 223230 ] [ Mor 223231 ] [ Make 111614 ] [ Dotter 55807 ]

"Hustru Ålete Påual Skultes med sine vener Hening Gyre och Berendtder Geist". [S:t Eriks årsbok, Bilaga Stockholms stads tänkebok1504-29, sid 205]

Ålete nämns som jungfru tillsammans med sin syster 1512.

Detta är säker utdrag ur någon bok eller hemsida men jag fann det på:
https://www.learning4sharing.nu/skulte-203663.html
 

71
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: Des Reaux
« skrivet: 2017-03-23, 15:14 »
Gjorde ett trevligt fynd. Ur "Götheborgs Weko-lista" den 14 jan 1750 (femte numret sedan start): 

"Emendan Språkmästaren Christian des Reaux, som bor på Wallgatan , hos avlidna Kyrkoherden Wikströms enka, ytterligare ämnar fortfara med undervisning i Tyska, Fransyska och Angeliska Språken. Fördenskull vardet sådant, til allmän underrättelse, härmedelst lämnat: kunnas jämväl de utlänningar, vilka uti svenska språket åstunda til att bliwa undervisade, i lika måtta av honom betiente varde."  [/i]

http://magasin.kb.se/searchinterface/title.jsp?id=kb:82796

Ur Wikipedia: Götheborgs Weko-lista var Göteborgs första tidning som gavs ut regelbundet. Den gavs ut 1749 - 1758. Utgivare var boktryckaren Johan Georg Lange junior, dotterson till Göteborgs förste boktryckare, Amund Grefwe. Tidningen, som till formatet motsvarade  ett fyrsidigt postpappersark, gavs ut varje måndag och kostade två daler silvermynt per år, på skrivpapper 16 öre mera. Innehåll utgjordes mest av "några enfaldiga tankar och oskyldiga kritiker över allehanda i det allmänna levernet förekommande fel och svagheter jämte lustiga och oförargliga historier". Boktryckare Langes litteräre medhjälpare vid redigeringen var kyrkoherden i Ljungby, Olaus Ekebom. Formatet var vanligtvis 16 x 12,4 cm. Tre onumrerade provtryck gavs ut 1749. Därefter kom 52 eller 53 nummer ut per år,  1750—1758. Med början i januari 1759 övergick Wekolistan i Götheborgska Magasinet vilket fortsatt trycktes av Johan Georg Lange junior men utgavs av Johan Rosén.

72
Plander / Plander
« skrivet: 2016-12-06, 11:04 »
Lite om denna familj aktiv på 16-1700-talet i Göteborg:

Plander
Johan Plander, f: ca 1645, d: ca 1709. Handlande. Johan g 1686 m:
Maria von Egmont, d: 1702 Maria g 1 m Johan Schael.
Johan Plander ägde Drottninggatan 12 minst 1696-1700. 1708 eller tidigare Cornelius Schael (son till Johan Winant Schael, d: 1685 och Maria Egmont). Ärvdes 1710 av Johan von Seths arvingar bla Johans dotter Catharina Seth. (1710 ägdes nr 12 av Schaels och handelssekreterare Seth). Drottninggatan 12 brann 1721. Låg på Erik Tellanders baktomt.

Johans barn:      
?Johan Plander?, död ung?
Simon Plander
Johannes Plander
Anna Margaretha Plander
Cornelius Schael, styvson
Johan Schael, styvson
Winant Schael, styvson
Simon Schael, styvson, f: 1664
Margaretha Schael, styvdotter

Plander ägde Långenäs Gård 1692 innan bl a Tellander och C Seth. Johans söner Johannes och Simon Plander (nämns 1715 i Stockholm o 1717 boende Gbg, köpman Gbg 1725, d: 1729).

73
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: Des Reaux
« skrivet: 2016-12-06, 10:58 »
Läst boken, trevlig! Här kommer ännu ett släktled, känt sedan tidigare men ej utlagt på Anbytarforum:

Peter Christian des Reaux, (ärvde sin far Peter Des Reaux d: 1738, adligt gift Örnevinge, Bouppteckningen upptar 9 213 daler), f: 1718, d: 1787, boende Vallgatan, Gbg.

Gift 1:o med Ann Sofia/Sophia/ Anna Sofie Vikström, d: 1775 dotter till kyrkoherden i Skredsvik Bernhard Vikström och Ingeborg Berg, d: 1758. Berhard Vikströms syskon var Johan, Carl, Eliser, Maria samt Christina. Deras far var ?Johan Wikström?

Gift 2:a 1776 med Anna Christina Gebel/ Giöbel, f: 1752, d: 1822. Hon var 24 år och han var 58 år. Hennes far: Hans Gottfrid Giöbel, f: 1713, d: 1763. Skräddargesäll/ Skomakaremäster och mor Nora Ahlgren, f: 1724, d: 1764. Hans far var Fredrik Giöbel, Klädesmakare/ Dukmakarmästare (vid David Amias Manufaktorie). Fredriks fru Christina Giöbel säljer gård 1720 Gbg, Kyrkogatan 54, änka. Christina Johansdotter Wikström, fattig 1717, levde ännu 1745”.

Des Reaux och Giöbels dotter:

Johanna des Reaux f: 1787 då fadern dog, g: 1818, d: 1865. Vid sin död 1787 lämnade Peter Christian Des Reaux övervåningen på Vallgatan 77. Där levde hans hustru o Johannas mor Anna Christina Gebel med bla dottern. G m Johan Jacob Söderberg, f: 1798, d: 1873. Levde sedan gifta på Bockön i Landvettersjön.

Gällande Anna Christina Gebel/ Giöbel så är uppgifterna nya att Gebel är samma släkt som Giöbel. Alla kanske inte funnit hennes far: Hans Gottfrid Giöbel och mor Nora Ahlgren eller hans far Fredrik Giöbel, Klädesmakare/ och fredriks fru Christina Johansdotter Wikström. Det mesta ur (ur Göteborgstomtägare, Olga Dahl)

74
Ekersten / SV: Ekersten
« skrivet: 2016-12-06, 10:44 »
Här kommer lite mer material om Eketstens första kända släktled, i Tullsjö och Skaftared.

Ekersten/ Eckersten/ Eckersteen

Olof Nilsson, f: 1616, d: 1688 Tullsjö. G m Anna Larsdotter, f: 1612, d: 1692. Far till:
Nils Olofsson, f: 1649, Storegården, Tullsjö, d: 1720, Storegården, Tullsjö, (Ej använt namnet Eckersten i Töllsjös böcker) far till:
Mårten Nilsson Eckersten, f: 1686 Töllsjö, d: 1762, Alingås Landsförsaml. Mårtens son:
Anders Ekersten/ Eckersten, Kronoskogvaktare och Kronoskytt, f: 1720-07-31, Skaftatred, d:1777, Skaftatred. G. Elin Andersdotter.

Mårtens bror:
Lars Nilsson Eckersteen, f: 1699 Töllsjö, Alingsås, d: 1753. Bondson från Bollbygd. Präst i Forss, Bohuslän. G: Elisa Rönnow tid gift m Andreas Seth.

Bifogar även ätten Seth med kopplingen till Andreas Seth:

von Seth

Johan Eugenius Seth, f: ca 1560 till Gbg 1620?, d:1632. Ingenjör vid staden Göteborgs uppbyggnad 
Andries Seth, f: 1590, d: 1646, g: Dorotea Aambeck från Holland. Far till:
Rutger/ Ratke Anderiesson Seth, f: 1631, Handlande och rådman i Göteborg. Far till:
Andreas Seth f: 1656, d:1725. Från Göteborg. Kyrkoherde i Foss. G: Elisa Rönnow, Elisa var gift efter Andreas död med, Andreas efterträdare i Foss, Lars Nilsson Eckersteen (se ovan).
Johan Eugenius Seth, f: 1661, d: 1718, Guvernementsekreterare Göteborg. Adlad 1716. G m Magdalena Schmidt f: 1655, d: 1715. Far till:
Catharina Tellander (von Seth), f: 1699, Nylöse, d:1765, Kvibergsnäs. Ägde Långenäs Gård 1726-34. G m Borgmästare Erik Tellander Göteborg. På 30-talet hyresgäst i Göteborg (hos Carl Söderberg) och omtalas "såsom behållen adelsfru".  Bodde fortfarande kvar 1741 och skattade "som mindre förmögen adel".
Gabriel von Seth, f: 1690, d: 1744. Riksrådet Gabriel von Seth, stamfader för grevliga ätten von Seth.

Kopplingen mellan Ekersten och Seth finns men är svag och går ej än vidare til Söderberg.

75
Hej Martin! I min forskning har jag som många andra funnit en mängd soldater, ryttare, båtsmän mm. Som jag förstått det är Titel/graden Corpral och Befattningen/ yrket Kvartersmästare. Alltså fullt möjligt att ha två benämningar samtidigt. Har själv just denna kombination och andra mer udda som Corpral och Hornblådare.

Lev väl!

76
Unnerus / Unnera / Unnerus / Unnera
« skrivet: 2015-10-19, 22:29 »
Här kommer släktskapet mellan gravören Gustaf Adolf Unnerus och hans son Adolf Unnerus hovurmakaren. En tämligen trevlig notis sextioårig bröllopsdag i Blekinge Posten 1870. Då levde G A fortfarande.  
 
 

77
Unnerus / Unnera / Unnerus / Unnera
« skrivet: 2015-09-26, 12:05 »
Ett bomärke eller troligare Mästarmärke? I hans släkt finns som sagt bl a präster, urmakare, silversmeder o gravörer. Ser ut som ett verktyg. Har googlat på dessa yrken o gamla verktyg men hittar inget. Ser ut som ett handtag överst med trekant nedtill. Möjligen då ett skärverktyg nederst för glas eller läder. Ett urmakarverktyg hade varit åt andra hållet med handtaget som den tjocka delen o funktionen i den smala.

78
Unnerus / Unnera / Unnerus / Unnera
« skrivet: 2015-09-22, 21:44 »
Adolph el Adolf Unnerus var hovurmakare. Passar bra in i det kungliga slottet Rosersberg. Dock vet jag inte vem som bodde i huvudbyggnaden 1874. Änkedrottningen Desirée tror jag bodde där till ca 1860 talet. Infanteriskolan flyttade in i flyglarna oklart när men mellan 1874-76. Var han far till ett ur som prydde utsidan? Pendyl eller personligt ur?
 
En annan tänkbar variant är att prästssläkten Unnerus hade en slottspastor på Rosersborgs slott. Kanske en Anders, Andreas?
 
Finns det något kort på ristningen?

79
Bildgåtan - Övrigt / Bröllop
« skrivet: 2015-08-14, 12:38 »
Vilken släkt äger den?

80
Förnamn - R / Rikman
« skrivet: 2015-08-12, 21:15 »
http://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_der_Lancken_Wakenitz_nr_353
 
Här finner du förmodligen rätt släkt med flera Rickman och Henning. Svensk anknytning via bl a Rugen och Malmö.
 
Känner ett par trevliga von der Lancken tjejer i Göteborg.

81
Benägen att tro att hunden är en feltolkning. Som du säger både Sverige o Norge har lejonvapen. Att grunda ett vapen på en hundmyt är fantasifullt och kanske lovvärt men verkar inte troligt.  
 
Läste runt lite på nätet om tidigare diskussioner om Bohuslän vapen. Lejonet har över tid funnits i fler färgvarianter blå, röd och gul/guld. I heraldik står en borg i vapnet oftast för en stad. Bohusläns Regemente hade vapnet som då stod för Uthållighet, mod och tapperhet som skulle motsvara en soldats främsta egenskaper. Anses då vara en sentida tolkning av i sin tur borgen, svärdet o lejonet.

82
Bra jobbat! Nu när jag läser det där om hunden och hörnstenarna kommer jag ihåg historien. Jag läste den i en bok om Bohus fästning. Har dock för mig att storyn inte var lika ädel som den ovan men det finns säkert fler varianter.
 
Kikade på det fina sigillet. Det kan lika gärna vara ett lejon. Upp till betraktarens tolkning. Svärdet ser dessutom ut som en lans på denna bild (men är ju ett svärd).
 
Se detta kopparstick (av Kopparstick av J. v. d. Aveelen) från 1713 ur Erik Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna som jag hänvisade till ovan med hunden. Kanhända har denna kopparstickare feluppfattat bilden och förstärkt den till hund?
 
http://www.vobam.se/bildtemp/35481.jpg
 
(Meddelandet ändrat av mikaelandersson 2015-08-10 15:57)

83
Precis! Göteborgs stadsvapen finns ju att beskåda i olika former bl a på Stadsmuseet i entrén.  
 
Åter till Kungälvs vapen. Det har ju en vattenlinje under sig vilket skiljer den från Bohuslän. Är det Nordre älv?
 
Vidare funderar jag på om hunden som verkade finnas på vapnet under norrmännens tid symboliserade de som attackerade fästningen dvs hundarna/ svenskarna. När Bohuslän sedan blev svenskt hade man kanske humorn att omvandla figuren dvs anfallaren till ett hjältemodigt lejon. Då borde lejonet i o för sig vara inne i slottet. Men man kanske ville efterlikna originalet.

84
Kul och intressant iakttagelse! Erik Dahlberg har svaret. Hittade det exvis här:
 
https://books.google.se  
 
Bohuslän Allhem 1963, Erik Liljeroth, ‎Richard Holmström, ‎S. Artur Svensson - 1963 - ‎Strängvy - ‎Flera utgåvor
Bohus fästning och Kungälvs stad enligt förlagan till sticket i »Suecia antiqua et bodierna». Som vanligt har ... Föregående sida: Den graverade titelsidan till Bohusavsnittet (inalles blott fyra stick) i Erik Dahlberghs »Suecia antiqua et hodierna» återger hertigdömet Bohusläns vapen. I stort sett hade det på 1600- talet samma utseende som nu; skillnaden är bara den att hunden numera utbytts mot ett lejon.

85
Svea livgarde / 01) Allmänt
« skrivet: 2015-08-02, 16:05 »
Rätt, utdraget beskrev regementets sammansättning på Karl XII tid. Innan dess var det som du säger riktigt många från Tyskland. Säkert var vissa med även under hans tid som du också säger.

86
Svea livgarde / 01) Allmänt
« skrivet: 2015-07-31, 14:53 »
Med kännedom om ett flertal soldater/ officerare ser jag inte som stor möjlighet att en soldat ska kunna tilldelas ett tidigare prästnamn. Dock se nedan Ganska ofta är också de äldsta soldatnamnen officersnamn från soldatens regemente... Kan alltså vara en möjlighet att namnet är ärvt trots allt (från en tidigare officer).
 
Ur Wikipedia: Det fanns flera typer av soldatnamn. Det kunde vara adjektiv som uttryckte en egenskap som ansågs fördelaktig för en soldat såsom (Rask, Villig, Frisk) eller substantiv med militäranknytning såsom (Dolk, Lantz, Sköld) eller naturanknytning såsom (Björk, Ask, Berg, Grahn). Ibland kunde också namn härledas ur ortsnamnet på den rote som soldaten var anställd av, till exempel Bönfält (från Bön), Fjällman (från Fjäll), Bäck (från Marbäck), Räv (från Rävsvad) och Holm (från Holm). Ganska ofta är också de äldsta soldatnamnen officersnamn från soldatens regemente.Även om soldatnamn oftast var av den typ som beskrivs ovan och endast bestod av ett led (för att underlätta ordergivning) förekom även mer komplicerade varianter. Det var heller inte helt sällsynt att efterled som idag mest associeras med adliga efternamn användes, exempelvis -hjelm, -sköld och -swärd.
 
Ur http://wiki.genealogi.se/index.php/Soldatnamn: Det var kompanichefen som tilldelade soldaten ett soldatnamn. Urvalet var godtyckligt och berodde ofta på vilket humör kompanichefen var på. Var han på ett skämtsamt humör, kunde soldaten få heta Fyllhund, Skåpråtta, Drucken, Flatterskalle, Frusen, Gammelstöt eller Näsvis[2], men ofta anspelade namnet på den enskilda rotens eller hembyns namn, t ex Kjäll från Källtorp, Häll från Hälla, Lake från Laknäs, Biskop från Biskopsbyn, osv.  
 
Dåtidens soldatjargonger ledde säkert till de mer krigiska anspelningarna som präglade många soldatnamn: Hjelm, Granat, Klinga, Modig, Svärd och Sköld är typiska exempel på sådana. Men namnen kunde också anspela på karaktärer, t ex Rask, Sträng, Stor, Liten, Courage, Fager, etc. Naturnamn var inte ovanliga: Falk, Orre, Ekorre, Lärka, Duva, Lo, Lejon, Tiger, från djurriket, och Löv, Eng, Ek, Flinta, Sik och Törn, från andra delar av naturen.
 
 
Var sin man i tjämnst 1745-68? Ur http://www.tacitus.nu/karoliner/armeer/sverige/livgardet1.htm: Större delen av Livgardet deltog i såväl det ryska kriget 1741-43 som det pommerska kriget 1757-62 men var inte inblandat i några större krigshandlingar. En viktigare händelse var i stället Livgardets inblandning i ett planerat kuppförsök 1756 som dock avslöjades och resulterade i att regementschefen tvingades gå i pension.
 
De organisatoriska förändringarna blev större under den gustavianska tiden, men dessa och de senare behandlas inte här. Värt att nämna är dock att regementet döptes om till Svea Livgarde år 1792.
 
...Livgardet ett av de få riktigt nationella regementena som hämtade sina rekryter från hela Sverige. Livgardet bestod dock nästan uteslutande av etniska svenskar. De livgardister som var bördiga från Finland var till exempel helt koncentrerade till de svensktalande landskapen. Och trots den starkt nationella karaktären kan Livgardets egentliga upptagningsområde sägas vara Svealand och Östergötland varifrån ungefär 75 % av rekryterna kom ifrån. Antalet stockholmare i rullorna var stort men då de flesta svenskar bodde på landsbygden vid denna tid var deras andel inte högre än 9 %.

87
Svea livgarde / 01) Allmänt
« skrivet: 2015-07-30, 15:26 »
Callenius, -ius är ju oftast lat präständelser.  
 
Finns en Andreas Laurentii Callenius/ Andreas Laurentius Callenius. Kyrkoherde i Amne härad. F: ca  1630 i Västergötland, student i Uppsala, Rektor i Mariestads trivialskola 1664,prästvigd 1669, gift i Amnehärad 1670, d: 1681, Amne härad gift m Maria Noreen F. 1635 Nor, d: 1703, dotter till Matthias Erlandi Norenius och Brita Forsæa. Flera prästsläkter...
 
Amnehärad-Lyrestads pastorat är ett pastorat i Vadsbo kontrakt i Skara stift i Svenska kyrkan.
 
Inga uppgifter om barn. Verkar finnas många i Sverige o Finland med namnet i olika varianter.

88
24 Rekord / Vilken karolin tog avsked sist?
« skrivet: 2015-07-24, 23:19 »
Tack till cognatus.se med Karl XII:s officerare på  
 
http://www.cognatus.se/index.php?mact=Gallery%2Cm55185%2Cdefault%2C1&m55185start =1&m55185number=100&m55185dir=Skannade-boecker%2FKXII%2F&m55185returnid=101&page =101

89
24 Rekord / Vilken karolin tog avsked sist?
« skrivet: 2015-07-23, 23:31 »
Ok! Då bör de ha varit födda ca 1700 eller tidigare. Således 57+ vilket borde varit i huvudsak officerare då en vanlig soldat var rätt giktbruten vi den åldern - men man vet aldrig de var ju karoliner! Kom föresten att tänka på Lewenhaups Karl XII officerare. Där finns säkert flera. Finns på Google books eller liknade läste den i somras.

90
24 Rekord / Vilken karolin tog avsked sist?
« skrivet: 2015-07-22, 23:08 »
http://minata.tripod.com/bps_5_jan.html
 
Låter som ett spännande öde. Här kommer en. Den sista Karolinen
Rutger Fuchs  född 1682, i tjänst vid 17 år mef i Norge o Pommern död 1753.

91
Falck / Falk / Falck / Falk
« skrivet: 2015-07-03, 18:39 »
Heder åt Brattström som visar utdrag ur Karl XII officerare. Läste själv den i vintras.  
 
Anna af Klinteberg. Noteringen är från mitt inlägg ovan. Ur Google books dock begränsad förhandsgranskning dvs ej tillgång till hela boken. Kanske en gissning Daniel ?Larsson? Ekman.

92
Falck / Falk / Falck / Falk
« skrivet: 2015-05-11, 22:08 »
Många tack! Antar att du läst denna om Gripenberg:
http://www.jkpglm.se/PageFiles/3559/2013-36.pdf
 
Har tyvärr inget mer på lager och hittar inte någon koppling mellan dem nu.
 
Släkt själv med Drakarna och familjen Somme på Göberga, nära Gripenberg.

93
Falck / Falk / Falck / Falk
« skrivet: 2015-05-11, 17:00 »
Inte mycket men kanske något
 
Se Eksjö Museum:  
http://www.google.se/url?url=http://www.eksjo.se/content/download/1052/6223/file ...&rct=j&frm=1&q=&esrc=s&sa=U&ei=FLNQVfzTLsKhsAHPsoC4CA&ved=0CBMQFjAA&usg=AFQjC NFnA-ldHM0nuE-CPvV_Sz6i8JrazQ
 
Gudmund Falk 1675-1694
Född 1645. Kämnär 1681.
Död 13.5.1694.
Änkan Rachel Ring 1694-1697
Gifte 1697 om sig med Daniel Ekman.
 
Tord Påhlman:
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/74659.html?1124181189
 
En kämnär var ledamot av kämnärsrätten som var en underdomstol under rådstuvurätten (rådhusrätten, motsvarar idag tingsrätten) i svenska städer. Kämnärsrätten höll ursprungligen sina förhandlingar ute på torget. Jag tror inte att kämnär var något egentligt yrke (heltidssyssla), snarare ett uppdrag i likhet med nämndeman.  
 
Mörck (Mörcke) från Eksjö:
http://www.mattiasloman.se/any/index.php?title=M%C3%B6rck_(M%C3%B6rcke)_fr%C3%A5n_Eksj%C3%B6
 
TAB 6
Peter Mörck, (son till Isak Bengtsson, Tab 1), född 1694 i Eksjö sfs, döpt 22/4; handelsman; avlade ed som rådman i Eksjö 1728-08-10; ? 1729-05-28. Gift 1717-12-22 i Eksjö sfs med jungfrun Rakel Falk, i hennes 1:a äktenskap (gift 2:o 1737-11-18 i Eksjö sfs med handelsmannen och rådmannen där Erik Norrman), född 1695 i Eksjö sfs, döpt 23/1, ? där 1742-01-28, dotter till guldsmeden Gudmund Falk och hans 2:a hustru Rakel Ring.  
 
Svenskt silversmide, 1520-1850, Volym 4:
 
Gudmund Falk -1675-1694 (1697) G. Andersson Falk var född 1645 ; kallas  
1675 guldsmed frân Eksjö dâ han höll »skifwa» vid vid höstmarknaden i Kalmar;  
övertog sâ Roluf Olofssons gârd; höll 1681 silverdisk pâ Jönköpings torg vid  
Knutsmässan ; kämnär 1681 ; död 13.5.1694.... Larsson; kom till Eksjö  
1696 och gifte sig 28.4.1697 med Gudmund Falks änka Rachel Ring (död 1728) ;  
burskap sâ; râdman; död 10.4.1715. ... D. Ekman; lärde hos A. Falck i Jönköping;  
ver gesäll 24.1.1719; var sannolikt mästare i Eksjö 1729; râdman; död 31.12.
1736.
 
Som kuriosa nämns en Rachel Ring 1693 att vara fadder på Gripenberg.
 
En artikel om Gripenberg finns här:
http://www.google.se/url?url=http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/1898 /1962_300.pdf%3Fsequence%3D1&rct=j&frm=1&q=&esrc=s&sa=U&ei=8L5QVdegDIOhsgGkq4DoD w&ved=0CDsQFjALOAo&usg=AFQjCNFbOIvUOjJMgvOo3A-sDN3BZCpEfg
 
(Meddelandet ändrat av Mikaelandersson  2015-05-11 17:11)

94
AAA - Vad är detta? / Varifrån kommer det? / Okänt material
« skrivet: 2015-04-10, 21:13 »
Hittade den här klumpen i mina ägor. Jag har ingen aning om var jag funnit den eller när. Kan vara ett arv eller nyfunnet. Bor vid Göteborg. Vad kan det var? Den är mycket tung, glänser i koppar eller guld. Skulle kunna vara malm eller en restprodukt. Borde inte vara järnmalm. Någon som vågar en gissning?

95
Människor / Jätteflickan Anna Gustafsson - vem var hon?
« skrivet: 2015-02-18, 10:36 »
Jätten Edmans barn: ur bl a Rötter av Magnus Ekstrands inlägg 2007:  
 
Gustaf Amandus, f: Oskarshamn den 29/6 1906  
Erik Emanuel, f: Oskarshamn den 20/12 1908, d: 11/3 1909
Ingrid f: i Oskarshamn den 22/9 1911  
 
Gertund Silvergren Edman var hans styvdotter.  
 
Får ändra min gissning att de hade ett barn kallat Anna Gustavsson till att Gustafs son Gustaf kanske hade en dotter som möjligen var jättinnan.

96
Människor / Jätteflickan Anna Gustafsson - vem var hon?
« skrivet: 2015-02-16, 13:07 »
En spekulation, kanske var hon dotter till Gustaf och Anna nedan. De fick en son i normal storlek samt två döttrar (vet ej längden på dessa). Ur Wikipedia:
 
 
Sveriges längsta man - Gustaf Edman: Karl Gustaf Emmerik Edman kallad Jätten född 4 februari 1882 vid Kärne i Burs på Gotland, död 3 oktober 1912 i Finland är Sveriges längste man någonsin. Han står ännu med i Guiness rekordbok på elfte plats.
 
Edman ska ha varit 242 cm lång (vissa källor säger 2,46) och vägt 230 kg. Hans famnmått var 285 cm och han hade 56 i skostorlek. Edman bodde i Oskarshamn under många år. Han gifte sig med Anna Regina Persson från Brunflo i Värmland. Deras enda son var av medellängd. Som ung arbetade Edman som dräng men senare livnärde han sig som Jätten Edman genom att göra kraftprov med hästskor och tyngder på marknader och cirkusar.
 
Edman dog bara 30 år gammal av tyfus under en turné i Finland. På Bötterums hembygdsgård i Långemåla kan bland annat hans säng och skor beskådas.
 
Edman står staty i trä och naturlig storlek i sin hemby Burs på södra Gotland. Statyn är gjord av Armin Irwahn 1996. I maj 1904 skrev tidningen Gotlänningen om Gustaf Edman. I artikeln finns uppgiften att han skulle ha haft en syster som vid 16-års ålder var 213 cm.

97
Intressant ! Jag googlade och fick fram Silesia som det latinska namnet för Schlesien. Sliasvig ska vara namnet på Schleswig. Inte helt korrekt än? Kan det förra vara femininformen av Siletien?

98
Nicolai Wouthe (a Malkendorf), Kapten på Sigismunds sida. Anges som polsk i någon källa men om han kommer från Malkendorf så ligger det i Schleswig Holstein , vilket bör innebära att han åtminstone bodde i Tyskland. Brann under slaget inne i den kvarn som brann och där många av Sigismunds utländska folk dog.  
 
Ur http://sv.wikisource.org/wiki/Capitel_3._Om_Hufwud-drabbningen.: På en pelare i Domkyrkan wid Choret gentemot Gyllenadlerska grafwen är ett sådant Monument uppsatt, nemligen en trätafla efter en Capiten uti Konung Sigismundi här som samma gång stupat. Orden på taflan liuda så;  
 
Epitaphium.
 
Nobilis ac strenui viri, Domini Capitanei, Nicolai Wouthe a Malkendorf Siletien: qui hic Lincopiæ in prolio interfectus est, dic vicesima quinta Septembris Anno Domini 1598.
 
Thet på samma pelare uppsatta Harnesk, hwilket gemene man menat wara en nagel af en Jätte, hafwer utan twifwel hördt thenna Capiten til.

99
Anders Carlsson Ekeblad; Var 1517 Rådman i Stockholm; Halshuggen 1520, på Stortorget i Stockholm, sedan han förut på afrättsplatsen talat emot Konung Christjerns trolöshet. Han hade en son, Carl Andersson, som 1536 också var Rådman i Stockholm.  
 
Ur SVENSKA ADELNS ÄTTAR-TAFLOR AF GABRIEL ANREP.
 
(Meddelandet ändrat av Mikaelandersson  2014-12-31 09:30)

100
Håller med - hunden som är uppställd mot fotografen med sidan mot liksom mannen som går rätt i bilden är för bra. Som Göteborgare känner jag inte igen några byggnader eller hamnen. De innersta stenarna ligger liksom åt fel håll och de yttersta är för grova. Det skulle vara fint från hav och från kanaler i den holländska kanalstaden Götet.

101
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Uniform
« skrivet: 2014-12-20, 22:29 »
Kortet överst finns på Rötters hemsida med : Anteckning på baksidan: M? Hedström [eller Hedeström] 29.
 
Ur fotoalbum hittat på Piponska husets vind i Haparanda. Albumen har troligen tillhört familjen Liljebäck #151586.

102
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Uniform
« skrivet: 2014-12-20, 22:15 »
Lite kul! Fann stolen! ET. Annat kort av Florman som föreställer överstelöjtnant Thorén fotat mellan 1850-1900 enligt den källan.
 
http://www9.vgregion.se/vastarvet/objekt.aspx?id=VGM_B145033_4848#

103
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Uniform
« skrivet: 2014-12-19, 21:55 »
Hatten liknar en svart bicorne m/1854. Den kan även förses med en plym av smala strutsfjädrar, hängande över hatten men inte längre ner än till knappen
 
Generalitetet bar svart plymasch (luldd på hattens kanter) samt gul och blå plym.
H.M. Konungens stab, de kungliga prinsarnas staber, generalstaben, artilleristaben samt fortifikationsstaben bar hängande gul och blå plym.
Kommendanter bar hängande gul plym (g.o. 4 jun 1845 nr 444, g.o. 18 maj 1854 nr 385, g.o. 20 dec 1889 nr 1230)
Väg- och vattenbyggnadskåren bar hängande svart plym.
Auditörer och musikdirektörer bar samma typ som Kongl. Hofkapellets medlemmar antagna modell (g.o. 20 dec 1889 nr 1229). Ur Wikipedia

104
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Uniform
« skrivet: 2014-12-18, 23:27 »
Om fotografen ur Wikipedia Johan Gösta Mauritz Florman, född 1831 i Uppsala, död 1900, var en svensk fotograf. Florman var mångårig ordförande i Svenska Fotografers Förbund. Hans son var fotografen Ernest Florman.Florman blev löjtnant i det militära 1852-1871. Han var fotograf med egen ateljé i Kristinehamn 1864-67, Karlstad 1867-71, som han skötte vid sidan om sin militära bana. Efter 1871 lämnade han officersyrket och var verksam som porträttfotograf i Stockholm med ateljé på Regeringsgatan. Han skapade en ny, elegant fotostil och konkurrerade ut kollegan Johannes Jaeger som stadens ledande societetsfotograf. När Jaeger innan återflytten till Tyskland 1890 avfestades på Hasselbacken i kretsen av sina kollegor, var det just Jaegers värste konkurrent, Gösta Florman, som höll avskedstalet.
 
Flomans porträttbilder präglades av den kontinentala, mondäna stilen med bruntonade fotografier, målmedvetet utplacerade rekvisita och elegant påklädda modeller i koketta poser. Bland hans idag mera kända verk märks fotografiet av Alfred Nobel, som sitter i en karmstol med blicken riktad åt vänster och huvudet stött i handen. Motivet utgavs på ett rumänkst frimärke år 1998.[1] Ateljén var en förebild under flera decennier och övertogs år 1900 efter Flormans död av sonen Ernest Florman.
 
Gösta Florman var inte bara verksam som ateljéfotograf utan han begav sig med sin kamerautrustning ut i de svenska landskapen, bland annat finns värdefulla bildsviter från Värmland, Dalarna och Lappland. I en nekrolog i Fotografisk Tidskrift från år 1900 stod bland annat: Under mera än ett fjärdedels sekel har Gösta Florman nämnts som Sveriges främste fotograf, och man har aldrig hört detta jäfvas.  
 
Gissar att sabeln är en officerssabel från flottan modell 1878. Kan dock ha fel. Då borde kortet tagits i Stockholm då Florman var verksam där. Tippar på flottans officersrock m/1878 (-94). Känns inte som helt rätt men kanske en gissning om rätt tidsepok.

105
Göthberg / Göthberg
« skrivet: 2014-11-17, 15:55 »
Följande har jag om Olof Göthberg (äv Hiortberg/ Hjortberg).
F: 1724-10-01, Töftedal, d: 1786-06, Hagen, Naverstad
G: 1752-05-13, Torskogs Bruk, Västerlanda, Hammarsmed
Mäster Hammarsmed o arrendator i Loviseholms Järnbruk, Töftedal  
Torskogs Bruk (minst 1752-54), Västerlanda
Loviseholms Bruk  (1757-), Töftedal (startat 1746 av fänrik Johan Magnus Didron, från Stigen i Färgelanda-1847)
Bjuggfors bruk (1761-63), Färgelanda (i drift 1761-1826)
Minst 1761-63, Sandviken/ Stora Sandwika, Färgelanda, Knipsmed, kallad Erik. Trol Bjuggfors Bruk
Nämd Saltkällan, Foss Sn minst 1767, Manufaktursmed. Innerst Gullmarsfjorden
Loviseholm, Töftedal 1763-1778
Hagen (sedan kallad Göthberghagen), Naverstad 1769-86, kallad Mäster
Manufakturbruken hade kataloger med produkter, som exempel: plogblad, spadar etc.  
Smederna kynde flytta mellan olika bruk eft beslut fr ägaren
(Hans äldre bror Peter Göthberg, F: 1722, d: 1793-03-24, Högsäter Sn, Naverstad. Bokhållare Blomskog)
 
Annika Eriksdotter Dahlman (äv Annicka)
F: 1733-09-14 (F: 1732?), Ballabo, Västerlanda Sn, Uddevalla, d: 1805-8, Hagen, Västerlanda
Westlanda Sn
G: 1752-05-13, Torskogs Bruk, Västerlanda, då Piga
Bror Jonas Dahlman, smed Torskog, g: 1756-11-07 Västerlanda
Bror g m Anna Boman
Bror Bengt Dahlman
Bosatt 1769-1808 Hagen, Västerlanda
 
Hennes mor Brit(t)a Svensdotter Hall
F: ca 1699, Ullerön, Dals-Ed, d: 1781-09-05, Dals-Ed
Jag har mer om Brittas föräldar mfl.
 
Brittas far Carl Erick/ Eric ?Karlsson Dahlman
F: ca 1698, d: 1738-07-02, Ballabo, Västerlanda, 40 år.
Corporal i Ballabo, Västerlanda Sn minst 1728-38
Hagen, Västerlanda, Uddevalla.  
Ballabo 1 mtl krono. Militärboställe. Ballabo Sörgård, Mellangård o Nordgård
Troligen Ryttare
Öppet landskap invid Göta älv med ett flertal välbevarade fastigheter i Ballabo by. Många livnärde sig som sjöfolk.
 
Spekulationerna om Olof Göthbergs föräldrar är många men detta har jag:
 
Hans far ?NN? Göthberg/ (Hiortberg)?
F: ca 1688-90, d: ev 1764-11-13, men trol före 1763
Första barn 1715 Jonas
?Oluff boende i Hagen, Naverstad 1688-1717? M Christina
Boende Töftedal minst 1722-29
?Bjuggfors bruk, Färgelanda Sn på 1760-talet (startat 1761).  
1735 nämns som båda fd soldater han o ?Dahlman?
 
Hans Mor: Christina/ Kristina/ Stina Fontelia
F: 1688-90, d: eft 1768, Rännelanda, Älvsborgs Län.  
Levde i Dalsland.  
Sitt första barn m NN vid 25 år, gift innan??
Boende minst 1722-29 Töftedal,  Älvsborgs Län
Bjuggfors bruk, Färgelanda Sn på 1760-talet (startat 1761).  
Ca 1762, Stora Sandwika, Färgelanda
Blomskog i Rännelanda minst 1768 (hos Charlotta Regina von Didron, F: 1722, d: ?1773 (dotter till Kapten Göran Didiron f: 1674 till Stigen i Färgelanda), boende  gift m Peter Göthberg, F: 1722, d: 1793-03-24, Högsäter Sn, Naverstad. Bokhållare Blomskog)

106
Västgöte / Västgöte
« skrivet: 2014-07-23, 21:00 »
Samma man. Googla på internet så finns det mer!

107
Äldre uttryck / Våflor och Gardiner
« skrivet: 2014-05-02, 11:14 »
Inte mitt specialämne men...skulle tippa på att det är en gardinlängd, lakan, tygbit, grytlapp eller annan textilie i våffeltyg/ våffelväv. Det var sådant man broderade på under dagistiden. Små fyrkantiga rutor i väv, utmärkta för korsstygn...

108
Drysenius / Drysenius
« skrivet: 2014-03-01, 14:25 »
Hej!  
 
Här finner du henne bl a. Sök med denna stavning på exv Google så finner du ett par till. Apollonia Dryandra. Lite goda adliga anor.
 
http://www.genvagar.nu/show.asp?PersonId=64780

109
Falk / Falk
« skrivet: 2014-01-09, 14:18 »
Hej Carl!
 
...ett stort antal historiska brev och dokument.
 
Låter toppen. Har du något som styrker släktskapet mellan Falck i Danmark och Falck i Sverige? Borde var dokument från ca 1400 -1420.

110
AAA - Enskilda byggnader / Bohus fästning
« skrivet: 2013-10-25, 22:52 »
Första borgen byggdes ju 1308 som efterföljare till närliggande Ragnhildsholmen. Finns säkert någon bild i Svenska el norska arkiv. Har du kollat boken om 700 års jubileet från 2008? Har den tyvärr inte. Kan ju hoppas att borgen blir mer populär i framtiden.  
 
Belägrad 14 ggr o aldrig intagen med våld. Har själv 25 % av min släkt från tidigare norska Bohuslän. Kanske intresset blir större i en framtid för Bohus när vi inte är svenskar el norrmän utan européer.  
 
Tror jag har en släkting varefter ett av tornen kan vara benämnt
, kommer dock inte på vem idag. Har även några med efternamnet Böcker (tunnbindare) i tidig Bohushistoria.

111
AAA - Enskilda byggnader / Bohus fästning
« skrivet: 2013-10-23, 15:57 »
En relief på den danske kungenFredrik IIs sarkofag i Roskilde domkyrka avbildar den Bahusiska smällen 1566, då svenska belägrare som intagit delar av Bohus fästning sprängdes i luften.
 
http://www.bohusfastning.com/bohus-anlaggs-1308/

112
Människor / Okäda ev från Sjöbotrakten
« skrivet: 2013-08-03, 23:25 »
Kan vara ett nykterhetsförbund. Sett liknande sådana bilder. Brukar dock vara större attiraljer. Kan du förstora bilden runt de med de största märkena?

113
Slatte / Äldre inlägg (arkiv) till 07 oktober, 2013
« skrivet: 2013-07-15, 23:46 »
Spännande! Tack Charlotte för att du kämpar vidare. Tack även till Roger.
 
Även jag är ganska övertygad att Anna och bröderna Eriksson inte tillhörde Slatte ätten.  
 
Men däremot verkar det ha funnits Slatte ätt i Gräsgärde.
 
Pierre Petersson skriver i Anbytarforum under Släkt avrättad i Stockholms Blodbad 1520, 09 december 2010, Anknytningen till Gräsgärde styrks också av att Halsten Bagge på 1540-talet har en gård i Gräsgärde. En dotter till Johan Håkansson förefaller dessutom ha varit gift med den Gudmund Slatte som bodde i Gräsgärde och som blev mördad där 1542 då Dacke-upproret utbröt.  
 
Karin Håkansdotter var ju troligen syster till Jon/ Johan Håkansson, Gräsgärde 1496.
 
Själv skriver jag på samma sida Halsten Bagge var inblandad i en arvstvist angående lösöre som han tog efter Gudmund Slattes död, gentemot en Bengt Åkesson
 
Har någon koll på Gudmund Slatte och hans släktband? Hittade hono här exv: Gudmund Slatte son av uhh. Sone Pedersson i Sevede, Sm., g.m. Karin
(Johansdtr), bos. Gräsgärde i Arby sn, Sm., avl. 1542
 
Han anges på flera andra ställen istället heta Pedersson.

114
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2014
« skrivet: 2013-05-20, 12:11 »
Hej Charlotte!
 
Gott att du kämpar vidare med Falckarna. Har tyvärr inte tillgång till SDHK-nr: 17284.
 
Har gjort en ägarlängd på denna rubrik 2010. Där försökte jag utredan hur gården kom i Bengt Eriksssons ägo:  
 
8. Sten Sture d. ä. till Skälsnäs (Sjöblad). Riksföreståndaren hade inte tid att ägna sig åt Skälsnäs. Tros då ha varit arrendegård då. Den äldre Stureätten, också kallad Sjöbladsätten efter sköldevapnets tre sjöblad i balk. Till skillnad från ovan som var på ”ren” gul sköld.  
8. Ingeborg Åkesdotter (Tott). Sten Sture d. ä.:s änka. Död 1507, inga barn tillsammans, ärver vid hans död 1503.  
 
10. Åke Jönsson Svarte Skåning (Båt) och  
10. Tönne Eriksson Tott. Dessa ärvde tillsammans Skällsnäs innan änkan Ingeborg Åkesdotter (Tott) dött. Dessa gör jordaskifte med Bengt Ericsson 1512.  
 
11. Bengt Eriksson var från Södra Vedbo, skrev sig till Skällsnäs vilken han tillbytt sig 1512. Fick besök på Skällsnäs 1520 av Gustav Vasa. Förmodad syster till Anna Eriksdotter (gift med Erik Falcks far).
12. Nils Eriksson ärvde broderns gård Skälsnäs och utfärdar ett salubrev utan år till sin svåger Halsten Bagge, vari han säljer och upplåter ”till ehrligh wällbyrdig man min svåger Halsten Bagge min gård Skiellesnäs.  
 
Svåger = min systers man (kan ej stämma eftersom hon heter Andersdotter och inte Eriksdotter) alt min frus systers man. Tyder på att Nils Eriksson kan varit gift med  
 
12. XX Andersdotter (Slatte). Finns ej någon sådan känd.  
 
13. Halsten Månsson Bagge. till Berga samt Skällsnäs i Hults sn, köper del av Skällsnäs i slutet av 1520 talet. F: ca 1500, död 1555. Gift med  
13. Karin (Catharina/ Katarina) Andersdotter Slatte till Yxnaberga, f: ca 1502-1514, Hagby, d: ca 1564. Mor: XX Hageby, Yxneberga. Far: Anders Nilsson (Slatte) till Forsa Slattefors.  
 
Får rätta mig själv under punkt 13. Ej av ätten Slatte, endast till Yxneberga.
 
Hittade den här texten i mina antecknigar:
 
Karl Knutsson Bonde, Karl VIII, K. K:n var gift 1) med Birgitta Turesdotter (Bielke), med hvilken han hade dottern Kristina, som blef gift med Erik Eriksson (Gyllenstierna), 2) med Katarina Karlsdotter (Gumsehufvud), som födde honom flere barn, af hvilka Magdalena blef gift med den mäktige Ivar Axelsson (Tott). På sin dödsbädd skall han hafva låtit viga sig med sin frilla Kristina Abrahamsdotter. Med henne hade han sonen Karl, som aldrig kom att spela någon mer betydande roll i den svenska historien.?
 
Vid frågan om skyldskapen må vi erinra oss att konung Carl VIII:s första maka, Brita Bjelke, enligt ett skiftesbref, aftryckt i De la Gardiska Ark. III: 85 följ, uppgjordt i Köpenhamn 1419, var enka efter en herr Jens Falk. Carl VIII.s styfdöttrar Märta och Gissla Falk uppfostrades vid Carls hof och blefvo sedan gifta (Lillieska geneal. tabb. i De la Gardieska donationen i Lund).
 
Frågan är med vem blev dessa gifta? Om de uppfostrades vid hovet bör de fått adliga giften. Kanske någon av deras barn tog namnet Falk eftersom det var vanligt att man tog det namn som bar mest ära.

115
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2014
« skrivet: 2013-05-16, 22:23 »
Kanske inte det rätta brevet men namnen är med:1407. 18. januar
 
Hr. Ture Stensson og hans hustru Birgitte Abrahamsdatter oplader til ridderen hr. Abraham Brodersen alt det gods i Danmark, som Birgitte har arvet efter sin forrige mand hr. Jens Falk og sin søn Jens Falk, og får til gengæld Byestad i Njuding og Åby i Värend.
 
A: RA. Abraham Brodersen Båd = ny kronol. rk. 2119. Perg., stærkt beskadiget, højre trediedel mangler, nu ca. 17,5 × 19,6 (plica 1,1). På den bevarede del af plica 1-2: Perg.rem. 3: Seglsnit. 4: Seglsnit, udrevet - Aa: Uppsala Univ. Bibl. Samtidig afskrift på papir. (Ur Palmsköldska Saml.).
 
Tryk: Svenskt Dipl. I 611 nr. 802 (efter Aa); Gammeldanske Diplomer III 155-59 - Reg. Dan. nr. *4060; Rep. nr. 4874.
Tekst efter A, udfyldt efter Aa:
Alla the thetta breff høra eller see/ helsom wi Thure Stenssøn riddere oc Bir[gittæ Habramsdøtter myn hwstrv] ewerdelica meth gudh ♦ Gørom wi thet allom kunnoght swa wel the[m ther æpter komæ som thøm ther nw] ærw/ at wi meth ia oc godh wilia oc wara wener oc frendra rad[h och samtykkio haffwom oplathet] warom elskeligha fadher herra Abram Brodherssøn riddara/ alth thet [goz och rettogheit ther myn fordæ] husfrw Birgitta hafdhe ærft i Danmarch epter sin [hwsbondhæ her Iønis Falk och sin søn Iøns Falk] gudh therra siell hawe/ hwar thet helzst ligia kan [meth hws och iord aker och ængh skogh och fiskæwaten] qwarn oc qwarnastedher i watho och thørro nær by [och fiærræ rørandhe och orørandhe enge wndhen tag] no ♦ Thetta forde goz eghor oc rættogheith affhendom wi [oss och wara ærffwom och til egnom then forde her] Abram warom elskeligha fadher oc hans [ærffwom] the her [æpter tilkomandhe ero til ewerdlighæ ægho ♦ Waræ] thet oc swa at forde war elskelighe fadher herra Abram afginge [wtan tilkomandhe arffwæ her æpter tha skal] forda goz oc eghor ga til forda herra Iønis Falks døtter Cristina oc [Katerinæ och thøris arffwæ ♦ Och gørom wi] forde Thure Stensson oc Birgitta Abramsdotter allom kunnoght oc witerlighet meth [thette waræ nærde opnæ breff ath wi] hawom fult/ oc alt opburit til fulle nøghæ for mine h[wstrv Birgittæ mødhernæ for hws oc iordh rørligh pænning] oc wrørlica/ hwar thet helzst liggia kan nær eller fiæren oc lathom wi [meth thesso oppno breff war ælsklighæ] fadher herra Abram Brodherssøn qwith oc lædhug oc l[øøs] for [alla meræ maningh och atalan badhæ for mynæ fordæ hwstrv] Birgitte mødhernæ oc swa for thetta forda godz. oc erfdel th[er hennæ til fiøl effther forde her Iønis Falk henna hwsbonde war och] epter henne søn Iønis Falk gudh therra siel hawe i swa mat[ho ath war forde ælslikæ fadher her Abram Brodherssøn] hawer oss wiisth oc wnth for thetta forda goz oc erf[dadel och mynæ hwstrv mødhernæ Bystadh i Nydingh meth alle thes] tillaghor hwar the helzst ligia kan i bygdho oc [wbygdho nær och fiærran enghen wndhen tagno och haffwer forde wor ælsklikæ] fadher herra Abram Brodherssøn os wnth oc wiist [i gardt i Werendhe som hedher Aby meth allæ hans tillagor i bygdho och] wbygdho nær oc fiærre engo wndan taghno [togh meth sodanæ forskæl ath wi forde Thwre Stenssøn och Birgittæ Abrams] dotter hawom wnt oc lænt forda warom elskeligha fadher herra [Abram Brodherssøn forde gardh Aby och allo hans tillagor so] lenge gud honum liwet an tho swa at war forde elskelighe fadher h[er]ra [Abr]am Bro[dherssøn skal giffwæ os hwerth aar 1] swensca march i swo dant mynt nw genght oc geft ær ther i landet ♦ Oc [haffwer gwdh thet beskerth ath han før aff gaar] en iac oc min hustrw tha scal oss antwardhas gardhen som han staar [meth bo och boskap meth rørligh och vrørligh] engo wndantaghno/ ♦ Oc for then stora skal dygdh oc kerlek han til oss hawer oc [ath han os i engo handha matho noghet] brista/ tha hawer han wnth oss thusanda swensca march redho penninge ther ti[l ath hwerkin skal brysthæ i myn hwstrv] mødherne eller i then erfdadel ther henne er til fallen i Danmarch ♦ Oc at th[ennæ forde breff och artikla skal stadwth och obrwd]liket bliwa i alla matho som forscrewet staar tha hengivom wi forda Thure Stenssøn oc Birg[itta Abrams dotther myn hwstrv meth wiliæ oc win] scap wart incighle for thetta breff ♦ Oc bedhiom wi erlighen manna incighle til witnisbyr[dh swa som ær her Thwre Bentzson her Erik] Stensson herra Lawrens Wlfson herra Thomas fan Fizen heng[ie]s [f]or [thet]ta breff ♦ Datum [anno domini mocdoviio die sancte Prisce uirginis].

116
Porträttfynd (enskilda bilder) / Ordenskrage
« skrivet: 2013-04-30, 15:19 »
Tippar även jag på IOGT jämför,
 
http://bastion-hoffnung.de/?page_id=143

117
Söderberg / Söderberg
« skrivet: 2013-04-28, 11:24 »
Hi!
 
Probably N.E. stands for Nils-Erik.
 
http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:160546&sequence_number =2&recordNumber=&totalRecordNumber=
 
Wermlands läns tidning,1872-04-10
 
 
Landsmän pa Fijiöarna.  
I ett bref till Dag. Nyh. daterat Ba-flodeu. Fijiöarne, nov. 1871. läses: För närvarande lefva omkring 15 svenskar på denna ögrupp en af de fruktbaraste och rikaste i Australien. Bomullsodling är hufvuduäringen, och vi arbeta alla i denna branch. Längst bosatt här är f. d. underlöjtnanten i danska armén C. A. Egerström, han håller för närvarande hotell på en af de större öarne och förtjenar, som jag tror, rätt vackra penningar. På en annan ö äro bosatte: 6. Pettersson, J. F. V. Strand och A. Lundberg, alla bomullsplantörer med de vackraste utsigter att göra lycka. Y. Köpsen (V) är inspektör hos förenämde Pettersson. Ett annat svenskt nybygge är beläget på den största af öarne, Viti Levu, utmed den natursköna Ba-floden. Der är för det första tva bröder Lindberg: den ene är bomullsplantör, den andre kapten på en liten skuta, på hvilken han seglar omkring och driver handel med infödingarna. Dessa bröder äro ägare af stora landsträckor,somm de för 2-3 år sedan köpt av infödingarne. och de komma att derpå skörda ansenlig vinst. Vidare finns där A. Rydell från Stockholm, bomullsplantör: han reder sig mycket väl. Slutligen, litet högre upp i landet, är N. E. Söderberg satt, som också eger ett lofvande plantage. l'ensiou.
 
In English:
 
(Swedish) Citizens on the Fiji Islands.
In a letter to the newspaper Dag. Nyh. dated Ba River. Fiji-islands, November 1871. you can read: Currently live about 15 Swedes on the islands, some of the most fertile and richest in Australia. Cotton growing is the main business, and we all work in this branch. The residents here are; a former second lieutenant in the Danish army CA Egerström, he is currently running a hotel on one of the larger islands and makes, I think, good money. On another island there are settlers: 6. Pettersson, JFV Strand and A. Lundberg, all owners of Cotton Farms with the most promising future in making good business. Y. Köpsén (V) is inspector at Petterssons farm. Another Swedish settlement is located on the largest of the islands, Viti Levu, along the scenic Ba River. There are alson two brothers named Lindberg: one is owner of a Cotton Farm, the second is captain of a small ship, on which he sails around and runs trade with the natives. These brothers are owners of large stretches of land, some 2-3 years ago bought from the natives. And they come upon it to reap considerable profits. Furthermore, there A. Rydell from Stockholm, bowner of a Cotton Farm: he sorts out very well. Finally, a little higher up in the country, NE Soderberg is set, which also possesses a promising plantation, l'ensiou.
 
Have a nice day!

118
Ekersten / Ekersten
« skrivet: 2013-04-22, 13:27 »
Hej igen,
 
Är detta din Maria Christina Söderberg? Ännu ett adligt gifte?  
 
Vad är det i så fall som glimmrat som guld i Olof Söderbergs fickor? Troligen var han Brandvaktkarl enbart som ung. Måste ha ägnat sig åt omfattande handel eller erhållit ett arv. Om du kikar på bilden under Anbytarforum, Des Reaux så ser Johanna och Jeans hus ut som ett annex till ett slott snarare än ett torp.
 
Carl Utfall, adlad von Utfall, (son av Jakob Utfall, tab 1), född 1692-03-02 i Göteborg....  
Barn:  
Helena Maria, född 1720-10-02, död 1745-10-09. Gift 1738-02-25 med hovrättsadvokaten Bengt Lossberg, död 1749-05-00.  
Christina Charlotta, född 1723-09-16, död ogift 1763-09-18.  
Jakob Benjamin, född 1724. Amiralitetskapten. Död 1800. Se Tab. 5.  
Gustaf Vilhelm, född 1727-08-04. Gjorde sjöresor på Ostindien.  
Ulrika Eleonora, född 1729-12-02, död 1780-04-18. Gift 1760-03-25 med handlanden i Borås Reinhold Norling.  
 
TAB 5
Jakob Benjamin, (son av Carl Utfall, adlad von Utfall, tab 4), född 1724-10-13. Sjökapten i svenska ostindiska kompaniets tjänst. Sist amiralitetskapten. Död 1800-12-26 Dalviksberg. Gift 1761-11-12 med Maria Christina Söderberg, född 1729, död 1785-04-10 på Dalviksberg.

119
Ekersten / Ekersten
« skrivet: 2013-04-22, 12:57 »
Bra att vi är fler som kämpar med denna släkt.  
 
Uppgifterna om att Gunilla skulle ha arbetat som piga eller eldare på bageri:
http://www.genvagar.nu/show.asp?PersonId=45225 . Dog på en fattigvårdsinstitution, var säkert den tidens motsvarighet till åldersdomshem men det tyder ju inte på någon förmögenhet.
 
Antar du har koll på fransosen och vallonen Jean de Flon(s) och hans 535 ättlingar i Sverige. Har tyvärr inte den boken.
 
Ekersten är ju mycket spännande spår. De enda jag finner är i Alingsås Stadsförsamling (vilken Rådabor gränsade till förr) Skogvaktare Anders Ekersten, med son Anders Ekersten. Båda dessa får barn runt där Gunilla föds. Doch heter de ju inte Gunnar i förnamn. Ekersten stavas tämligen ofta som Eckersten.
 
Kika på nätet i Göteborgs Tomtägare, www.gbgtomter.se (om du inte har gjort det). Finns en hel del kul läsning om Söderbergarna (dock Carl o Petter mfl). Särskilt Barntmans fru Groo Eriksdotter är kul läsning.  
 
Där nämns också borgmästarinnan Catharina von Seth, gift Tellander, som hyresgäst hos Carl Söderberg. Tellanderskan vid tiden ägde Långenäs (där sedemera Johan(Jan/Jean) Jacob Söderberg arbetade). Ett långskott men kanske just därför erbjöds han en tjänst där.
 
Handelsmannen Carl Söderberg, som fick burskap 15.2.1702 drabbades 15.11.1726 av slaganfall, som förlamade hela vänstra sidan. Som bodbetjänt tjänstgjorde i början av 1730- talet Christian Bratt. Hyresgäst var borgmästarinnan Tellander, (med tillägget i skattelängden ”såsom behållen adelsfru”). Borgmästarinnan bevisade enligt avkortningslängden för 1734 (Rgk 1139, G 10) med befallningsmannen Anders Ferlings bifogade räkning daterad Åby 30.7.1734 samt därpå skriven kvittens av B. Enander, daterad Göteborg 28.9.1734, att hon hade betalt sina kronoutskylder för sig själv och tjänstefolket på Långenäs.Carl Söderberg efterlämnade enligt bouppteckning 10.11.1731 hus och gård på hörnet till Kyrko-gatan, värderat till 2 526 d smt., två ödetomter till Vallgatan, värda 325 d smt. I hans ”arvingars gård” bodde 1732 unge köpmannen Carl Söderberg.  
 
Har försökt konstruera en ägarlängd till Lånenäs men har den tyvärr inte här. Om jag inte minns fel så hade Peter des Reaux gården i sin ägo mycket tidigt, men inte när Jean o Johanna flyttade dit.

120
Ekersten / Ekersten
« skrivet: 2013-04-21, 18:54 »
Hej!
 
Forskar på denna släktgren också. Detta har jag på:
Gunilla Gunnarsdotter (?Ekersten), D: 1853-05, Göteborg. Arb hos familjer, slakt, tvätt el ystning,  Bl a des Reaux. När koleran drabbade Göteborg år 1834 , arbetade Gunilla som eldare på ett bageri. Bodde som änka i Göteborg
 
Olof Söderberg. F: ca 1765, d: 1809?? Brandvaktskarl, Torpare? Boende Göteborg?
 
Misstänker att de var av hyfsat fin familj pga av Olofs gifte och Olof o Gunillas dotters gifte deFlon samt Johan (Jan/ Jean) Jacob Söderbergs gifte med Des Reaux.
 
 
Försöker hitta ett samband mellan Olof och:

Petter Söderberg.
D: 1762, Kyrkogatan 34,  Gbg. Handelsman, burskap 1733. Äv Kyrkoföreståndare. Son Thomas Söderberg, medlem Bachelors Cl 1748-73. Petters bror Carl Söderberg, Handelsman  
 
Deras far:Carl Söderberg,D: 1731, Göteborg, Handelsman. Fick burskap i Gbg 1702. Köpte egendomen 1715 (Kyrkogatan, första roten nr 83 ) och byggde efter branden 1721 ett nytt hus som stod färdigt 1723.
Drabbades 1726 av ett slaganfall som förlamade hela vänstersidan.
 
Deras Mor: Anna Maria Barntman, D: 1718, Kyrkogatan 34, Gbg

121
Sandvall / Sandwall / Sandvall / Sandwall
« skrivet: 2013-02-03, 16:36 »
Stämmer dock inte med boende:
1688-91 Alarp, Barkeryd Sn  
1692-93 Livkompaniet, innehar Granshult Mellangård, Bankeryd

122
Sandvall / Sandwall / Sandvall / Sandwall
« skrivet: 2013-02-03, 16:30 »
http://www.hembygd.se/hakarp/gardar-torp-och-bilder/rosendala/ nämns Anders Östensson:
 
Vaktmästare Anders Östensson
hustru Karin Peersdotter
son Anders 1/5 1687
son Nils 12/12 1689 21/12 1698
Anders avled efter ha ätit en giftig rot.
 
Vidare:
Anders Andersson
hustru Anna Johansdotter
son Carl 31/3 1684
dotter Karin 28/11 1686 1695  
son Anders 2/12 1688 1/5 1687
son Anders 28/12 1688 30/12 1688
 
hustru Anna Johansdotter ca 1649 12/1 1689
 
Detta läser jag som om hon dog 1689.  Finns då en möjlighet, om än ett långskott att detta är vår Anders Sandwall som får barn med Maria Eriksdotter Pilqvist 1693-06-03 i Gränna.

123
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 29 mars, 2013
« skrivet: 2013-01-23, 16:31 »
Jag fann, för mig ett par nya uppgifter, i Berettelse om biskopsgården vti Linköping, vpsatt A. O. R. 1756. Biskops Falks kyrka i Linköping samt hans biskopsgård brändes av danskarna 1564 (han flyttade in 1558). Därefter då inte gården kunde uppbyggas pga oroligheter med danskarna flyttade han till gården Roskälla strax utanför staden där han bodde tills sin död 1569.  
 
Roskälla skrivs idag Rosenkälla. Rosenkälla gård omnämns redan 1319 då domprosten Björn testamenterade sin gård Rosinskiaeldo till Linköpings Domkyrka. På 1590-talet sägs gården ha ägts av Olaus Petri (d: 1599) och hans son Israel Olai (d: 1614), båda domprostar i Linköping. Gården hette då Torp eller Torpestad.

124
Ännu ett par deltagare som överlevde slaget:
 
Elias Munkhowe/ Korre som bevistade slaget vid Stångebro. Verksam på Öland. Benämns 1618 som ledare för en av Smålands Fotfolks fänikor. Då troligen på Hertig Karls sida
 
Önnart Cassel, kornett vid östgötarne. Bevistade slaget vid Stångebro 1598.  
Ur Wikipedia Kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.

125
Övriga skrifter / Hertig Carls Slaktarbänk
« skrivet: 2012-11-16, 10:58 »
Hej Olle!
 
Klickar jag på länken kommer jag till Skytte. Har du möjlighet att lägga in länken igen?

126
Övriga skrifter / Hertig Carls Slaktarbänk
« skrivet: 2012-11-16, 09:31 »
Hej Stig-Ove,
 
Fantastiskt! Hertig Carls slaktarbänk har jag försökt få tag i ett antal år. Nu blir det diger läsning av denna svåra text.
 
Stort tack!

127
Hej!
 
Jag har inte försökt bevisa något. Jag är ytterst tacksam för alla kommentarer och tillägg eller rättelser.
 
Han nämns med stavning är Petrus Benedicti Oelandus samt Oleandus. Det finns tydligen även en annan Petrus Benedicti Oleandus.
 
Petrus Benedicti Oelandus var Biskop i Linköping 1598. Jag har även sett hans namn skrivas som Peter Ölander.  
 
Ur Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, Stockholm 1862: Genom de tecken, som biskopen (förmodligen Petrus Benedicti Oelandus, biskop i Linköping 1589, död 1606) gaf med domkyrkans klockor, erhöll hertigen underrättelse om allt hvad konungen företog sig.

128
Tillägg till listan:
 
På Hertig Karls sida
Pehr Stolpe till Yttersjöholm, den yngre,(äv Peder Stolpe). Död 1598 på Kungsbro, av skottskada i munnen erhållen vid Stångebro slag. I olika källör kallad Överste, Överste kvartermästare. Begravd i Vreta klosters kyrka.  
 
Far: Clemet Stolpe till Yttersjö. Fogde. Ryttmästare för en fana Smålands ryttare 1565.
Mor: Carin Pedersdotter troligen dotter till Peder Jönsson Ulfsax.  
 
Gift före 1595-11-27 med Anna Somme, dotter av Abraham Germundsson Somme och Märta Siöblad.

129
Allmänt / Teckningar och klotter i kyrkböckerna
« skrivet: 2012-11-13, 17:00 »
Hustrun är Anna Some/ Somme.

130
Hej på er!
 
Som sagt så var Riksråd Bengt Eriksson min släkting en av de halshuggna. Visst kan man känna en ilska över dådet även så här långt efteråt...
 
Har dessutom några dekapiterade till i släkten:
Abraham Brodersson Tjurhufvud, d: 1410, Hallands största jordägare, riddare och dansk. Blev halshuggen för att han stormade ett slott och däri våldtog en jungfru.
Bengt Halstensson Bagge, d. ca 1577, halhuggen för otrohet mot kung Johan III.  
Bengt Falck, d: 1600. Svenskfödd och hövitsman troligen för en eller flera knektfanor i Finland. Halshuggen i Linköpings Blodbad på grund av sin trogenhet till Sigismund. Förövrigt var Benct Ericson av Skällsnäs ovan troligtvis av samma släkt.

131
Brahe-ätten / Brahe-ätten
« skrivet: 2012-05-18, 09:42 »
Bra sammanfattning av två skilda teorier i ämnet:
 
Ur Stamtaflor utgifna af Riddarhusdirektionen,A. Lewenhaupt:  
 
Den Grevliga ätten BRAHE, nr 1 (af Sverige
Äldre genealoger hava sökt giva denna ätt, som för två vingar i sitt vapen, en härstamning, som skulle vara i överensstämmelse med den lysande ställning medlemmarna innehade under en senare tidpunkt. Sålunda har den såsom genealogisk författarinna kända Vadstenanunnan Birgitta Andersdotter, död 1532, uppgivit att nedanstående Magnus Laurensson varit sonsons sonson till Upplandslagmannen Birger Petersson till Finsta, den heliga Birgittas fader, vilken förde vingarna i vapnet och med orätt göres till son av lagmannen Peter Andersson till Mohammar, son till en Anders till Mohammar (i Östergötland?).
 
Denne Anders till Mohammar, med vilken riddarhusstamtavlan börjar, säges där varit en frände till konung Sverker II och Sveriges rikes råd omkring år 1238. Denna härledning, som bibehållits i den genealogiska litteraturen ända fram till 1800-talets senare hälft, är emellertid bevisligen oriktig, då Birger Peterssons ätt utdog redan i slutet av 1300-talet. Andra, såsom Rasmus Ludvigsson och Messenius, hava sökt identifiera Magnus Laurensson med väpnaren Magnus Plata, som levde 1416–1422, och på detta sätt velat göra Brahesläkten till en gren av den, gamla Plata-ätten, men denna slaktledning är med all sannolikhet endast en hypotes, stödd på likheten mellan vapnen. (Bbl.)
 
Man måste därför såsom släktens förste med full säkerhet kände stamfader sätta nedannämnde Magnus Laurensson, vars son Peder Magnusson upptog det gamla mödernenamnet Bragde eller Brahe.

132
Jakob Augustin / Jakob Augustin
« skrivet: 2012-05-17, 14:17 »
Från Pommersches Wappenbuch, Volym 1, Julius Theodor Bagmihl.
 
Sent om sider några exempel på pommerska familjen Owstins vapen i sigill som jag beskrivit ovan. Några av dem identiska med Theutenbergs beskrivning. Ingen av dessa sigillägare är dock identiska med personerna ovan. Sökandet går vidare!:  
 

133
Brahe-ätten / Brahe-ätten
« skrivet: 2012-05-16, 16:48 »
Här kommer ett inlägg från en ättling till Gustaf Eriksson Örnvinge (F: 1598-11-22, Visingsborg, d: 1666-03-19, Ulvhult), oäkta son till Greven till Visingsborg Erik Brahe (F: 1522-09-04, Mastunga gård, V-götland, d: 1614-04-15, Danzig, Polen).  
 
Jag har två funderingar.
 
1) Magnus Laurentsson till Tärna har eventuellt ett omdebatterat släktskap med ätten Plata, påstås då ha:
Far: Laurents Plata (äv Lauritz/ Lars)
Ff: Klaus Plata (äv Platå), F: ca 1340, d: 1408. Riddare vid Erik af Pommerns kröning 1396. Häradshövdingen i Rönö härad. Boende Göksholm, St Mellösa, Örebro
 
Än mer osäkert är kopplingen till:
Fff: Henrik Plate, Rugen, Tyskland
Fffff: Markvard Plate
Ffffff: Otto cum Plate (äv Plata), Känd 1249, d: 1282, Rådsherre hos fursten af R?gen 1255, Furst Jaromar av Pommern och R?gen. Riddare. Den förste som för namnet Plate
Fffffff: Thomas Szulistritz  
Ffffffff: Sulister auf R?gen  
Fffffffff: Granza auf R?gen, Nämns år 1168 såsom fredförhandlare mellan Danmark och R?gen. År 1170 innehade Granskevitz.
Ffffffffff: Littog auf R?gen, D: 1130
Fffffffffff: Crito, König von R?gen
Ffffffffffff: Grimmus auf R?gen
 
Släkten Plata/ Plate bar båda två lejonprydda örnvingar i skölden, liksom Brahes vapen två örnvingar.  
 
Någon som har åsikter i frågan?
 
2) Erik Bengtsson Bagge, F: ca 1560, Berga, Högsby, Kalmar, d: 1660. Hans fru var Poletta von Zijlen (äv von Zule, Botilla Zijl), F: 1558, Berga, Kronoberg. På hennes farmors sida finner via ätten von Plessen och vidare över von Hasenkopf och ätten von Plote som har en närmast identisk vapensköld som den Plata/ Plate bar.
Där finns släktlinjen:
Armgard von Plote, F: ca 1400, d: eft 1480
Johan von Plote, d: eft 1367
Henning von Plote, F: före 1339, d: eft 1361
Godeling von Plote, F: före 1316, d: eft 1320
Bernhard von Plote, F: före 1285, d: eft 1291
Godefridus von Plote, F: före 1244, d: eft 1278
 
Finns det ett samband mellan ätterna Plate och Plote? Såg en gång i en tysk bok de två sammanskrivna som samma ätt.

134
Bratt / Äldre inlägg (arkiv) till 01 mars, 2012
« skrivet: 2012-02-22, 14:42 »
Under denna rubrik 2004.
 
Torbjörn Olsson Böcker, tunnbindare som även sysslade med handel med sill och tjära. Bodde i Uddevalla åtminstone från 1661 och levde ännu 1682 8/5 (skrev under köpebrev). Barn:  
- Arvid Torbjörnsson, skeppare och borgare, död före 1696 16 maj  
- Helga Torbjörnsdotter, levde 1684 4/2, död före 1685 (måste ju betyda att hon dog 1684).  
- Trona Torbjörnsdotter Bratt, gift senast 1673 med Claes Goritzsson Schröder.  
 
Torbjörn var tunnbindare. Under anbytarforum tunnbindare nämns att en sådan kan kallas Böckare, Bökkare eller Bödkare. Enligt SAOB är det samma sak som en tunnbindare.
 
Jag skulle därför vilja framföra teorin att han inte hette Böcker utan att det var hans yrke. Innan han bodde i Uddevalla bodde han på Brattön. Därför kan han ha burit namnet Bratt som hans dotter gör.

135
Naverstad / Äldre inlägg (arkiv) till 19 april, 2012
« skrivet: 2012-02-11, 16:34 »
Söker föräldrarna till Erik och Helja:
 
Erik Tjöstelsson, F: ca 1659, d: 1717-03-27, Östra Korungeröd, Naverstad
Boende i Öst Korungeröd minst 1688-1717 1/4 mtl skatte.
?Första son Bryngel 1688 boende Korungeröd
?Dragon
?Tiöstell i Kettelsrödh, nämnd 1662
 
Gift med
Helja Pohlsdotter/ Helga/ Helja Povelsdotter
F: ca 1661
 
Tacksam för alla ledtrådar

136
Västerlanda / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2014
« skrivet: 2012-02-11, 16:29 »
Söker föräldrarna till:
 
Carl Erick (?Karlsson) Dahlman, F: ca 1698, d: 1738-07-02, Ballabo, Västerlanda, 40 år.
Corporal i Ballabo, Västerlanda Sn
Hagen, Västerlanda, Uddevalla. Boende minst 1728-37
 
gift med
Brit(t)a Svensdotter Hall, F: ca 1699, Ullerön, Dals-Ed, d: 1781-09-05, Dals-Ed

137
Bjurström / Bjurström
« skrivet: 2012-02-11, 15:41 »
Har länge letat efter föräldrarna till:
 
Lars Andersson Bjurström, F: 1742-03-04, Laxarby Sn, d: 1819, Björtveten, Bäcke Sn. Styckhammarsmed. Ägde egen smedja, Mästersmed?
Boende Billingsfors bruk minst 1772, Laxarby Sn. På Bäckefors bruk minst 1780-95 (start 1767), Bäcke Sn. Bonde 1810, Holme/a?
 
gift med  
Rangela Halvardsdotter/ Ragnila, F: 1748-04-24, Björtveten, Bäcke Sn, d: 1811-05-22, Björtveten, Bäcke Sn
 
Hennes föräldrar var:
Halfvard Olofsson/ Halvard Olsson, F: ca 1715, g: 1735-05-18, Bäcke Sn, Älvsborg. Boende Björtveten minst 1748-50. Hemmansägare
Märta Olofsdotter/ Olsdotter, F: ca 1715, g: 1735-05-18, Bäcke Sn, Älvsborg, Dalsland.
 
Fått för mig att Bjurströms far heter:
Anders Andersson, F: ca 1720. Boende minst 1742, Laxarby. Smed?
 
Är det någon som har några ledtrådar vore jag ytterst tacksam.

138
Pihlqvist / Pihlkvist / Pihlqvist / Pihlkvist
« skrivet: 2012-01-30, 12:49 »
Johannes anges som borgmästare här:
http://anor.subbe.se/ant_an/pe704d02a.html
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/30259.html?1230922951
 
Petrus anges som borgmästare här:
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/15876.html
 
Jag litar mest på dina rådhusprotokoll och går på Petrus.
 
Tack,

139
Som kuriosa läste jag att: På Gränna platz bodde, enl kvarntullsmantalslängden 1643 (avseende år 1642), före stadsbildningen 6-7 hushåll, varav flertalet hantverkare, några i tjänst hos greven. Den äldsta mantalslängden härstammar från tiden strax fundationsbrevets utfärdande 1652. Enligt denna fanns i staden då 27 hushåll och 55 mantal. Nära hälften av hushållsföreståndarna var att döma av namnformerna hantverkare. Under grevskapstiden nyrekryterades borgerskapet komtinuerligt. Rådstuguprotokollen från slutet av 1650-tlet till 1669 har en genomsnittlig nyantagning av borgare på 4 personer per år. Totalt antogs under perioden 50 personer varav minst hälften var hantverkare. Åren 1667 och 1677 antog man 13 resp 12 nya borgare. Gränna hade 484 invånare år 1699, 1718 hade staden 328. Den stora pesten slog till i Gränna 1711. Antalet döda översteg antalet födde detta år med 215 personer. Normalt synes staden ha haft ett mindre födelseöverskott.
 
Per Brahe dog 1680 strax innan reduktionsbeslutet togs. Alla städer ställdes nu under kunglig kontroll. Redan i en förordning från 1680 stadgas att små städer endast behöver en borgmästare. Magistrat och borgerskap fick uppdraget att utpeka lämpliga kandidater. I Gränna drogs en av de båda borgmästartjänsterna in år 1681.  
 
Några Borgmästare Gränna innan 1700:
Anders Svensson Printz 1652?-1659* gift m Maria Hansdotter
Lars Svensson, 1659-1675
Olof Nilsson Streng 1669, justitieborgmästare och  
Lars Svensson 1669, politie- och kommercieborgmästare.
Johan Werner d.y., 1675 till byggnads- och handelsborgmästare.  
Borgmästaren Johannes Wircknaeus, boende i Gränna ca 1691-1705  
 
*Från Grape: Postkontor och postmästare i Sverige, Sthlm 1951, omtalas som Gränna stads förste postmästare och tillika borgmästare Anders Svensson, som var död 1660
 
Några Fogde/ Befallningman Gränna innan 1700:
Lars Svensson (se ovan) c:a 1650
Per Swensson minst 1687  
 
Befallningman Gränna Socken:
Sven Larsson Crantzberg (Lars son) minst 1671
 
Angående Lars Svensson bär tre av hans barn namnet Crantzberg. Det innebär en möjlighet att hans egna namn kan ha varit Lars Svensson Crantzberg. Finner ingen sådan person omnämnd men hittar en Johann August von Crantzberg, född i Elsass, vistades i Rostock, Lubeck och Hamburg: 1669. Crantzberg låg för övrigt i Bayern. I Acta Universitatis Lundensis: Theologica, juridica, humaniora: Volym 43 omnämns en Sveno Crantzberg. Har tyvärr ej tillgång till den.

140
Maria Eriksdotter Pihlqwist mamma var då troligtvis NN Persdotter och NN Persdottersföräldrar då Brita Gunnarsdotter och Per Swensson, byfogde Gränna, d: 16870710.
 
Brita ?Kylander/ Kylandra, gift m Greve Brahes kamrerare Anders Svensson.
 
Två Svensson i samma tid med förnäma yrken över borgarstatus. Bara en spekulation. Kan dessa ha en gemensam fader? Då kanske av präst eller adel? Vilket fall som helst bör vi söka efter åtminstone Per Swenssons far, för att hitta M E Pihlqwist mor.  
 
En spekulation kan vara att någon av Svensönerna kan vara son eller släkt med:
Sven Larsson Crantzberg, Befallningsman i Gränna. Sven Larsson Crantzberg inskrivs i Braheskolan på Visingsö 1649. Blev 1659 kamreraren Peder Hanssons skrivare. År 1671 är han befallningsman över Gränna socken. Bisittare i konventet på Visingsborg efter fadern. Död i Gränna 1676-04-15 enl. Visingsborgs Grevskaps protokoll 29 oktober 1678. Barn: Sara född 1673 och Maria.  
Död omkring 1676 i Gränna (F).  
 
Gift  
Sigrid Svensdotter Nidelberg.   Född omkring 1643 i Boarp, Gränna (F).  
Född omkring 1643 i Boarp i Gränna. Begravd 6 januari 1702 i Gränna. Namnet Nidelberg eller utsprungligen Nidulius har av allt att döma bildats av gårdsnamnet Boarp. (latinet nidus = fågelbo) Barn i äktenskapet med Sven Crantzberg: Sara född 1673 och Maria. Barn i Äktenskapet med Olov Nilsson: Lars Olofsson. G m SVEN LARSSON CRANTZBERG, d 1676 i Gränna sn (F). Befallningsman i Gränna sn (F). Barn: MARIA CRANTZBERG, f 16xx G m OLOV NILSSON RUNSKE, f 1652, d 1706 i Gränna (F). Rådman, Krögare i Gränna (F).  
Död 1702 i Gränna (F).  
 
Kända barn:
Maria Svensdotter Crantzberg.  
Född omkring 1660 i Gränna (F).  
Lever 1728. Det finns en uppgift om att hon är född 1655, men det kan inte stämma mot bakgrund av moderns födelsedatum. Barn i äktenskapet med Hans Wickenberg: Elisabeth Maria Ingeborg Jonas född 1685 Petrus född 1688-05-06 Lars född 1689 Johannes (Hans) född 1690 Catharina född 1691 Helena född 1700 Om barnen finns följande att berätta: Elisabeth: Elisabet, gift 1:o i Moheda 1703 12/2 med kronofogden i Allbo härad Adam Wijkman (död på Tofta i Hjortsberga på hösten 1714). gift 2:o i Aringsås 1717 med löjtnanten vid Smålands kavalleriregemente Anders Fyrberg. Maria: Maria är begravd i Ljungby 1739 andra bönsöndagen, då i testamentet efter henne gavs 2 dlr till kyrkan. Gift med gästgivaren i Diö sedermera kronolänsmannen i Sunnerbo Magnus Östberg. Dessa makar hade sonen Johan Östberg, komminister i Vrå. Död där 1775 28/10. Ingeborg: Ingeborg, Judith Wickenberg gift med sedermera bergsfogden i Kronobergs län 1735 20/1 - 1746 14/10 Anders Bergström (begravd i Ljungby 1766 17/1) J.A.Almquist: Bergskollegium och bergslagsstaterna (1909) uppger, att han avled 1758 7/7 som kronobokhållare vid Salberget. Beträffande deras barn se SjSm nr 693, 722 och 886. Lars: Uppbördsskrivare och gästgivare i Dörarp, död där 1772 12/7 82 år. Johannes (Hans): Född c:a 1690, skola i Växjö 1700 1/12, regementskommissarie och bosatt i Skepparslöv 1719. Enl Torsten Jarnvall i Bromma omtalas han i C.G. Platen: Kungl. Skånska Dragonregementets historia, Sthlm, I (1901) - II (1911). Catharina: Död i Karlshamn 1773 26/12, 83 år, gift 1:o med regementsskrivaren vid Kronobergs regemente sedermera sinspektorn på Bergkvara Johan Sellegren (död i Bergunda 1729 19/1, 47 år), gift 2:o med pastorn vid Kronobergs regemente Nicolaus Canuti Ekelund (född i Urshult 1704 31/1, stud. i Lund 1723, död på kommendering i Lovisa, Finland, 1752-/8). Ekelund var före giftet trolovad med hustruns 12-åriga dotter i 1:a giftet: Christina Maria Sellegren, som fick trolovningen hävd vid Allbo ting 1730 (S.T. § 64) Helena: (Sigrid Helena) död i Göteryd 1782 17/1 81 år gammal. Gift 1:o med komministern i Traryd Charitius Lavin (född i Femsjö 1700 24/10, stud. i Lund 1721 6/2, komminister i Hälleberga 1727 och i Traryd 1742,död i Traryd 1741 14/7). G 1681 i Gränna sn (F) m HANS PERSSON WICKENBERG, f 1655, d 1713 i Moheda sn (G). Kronofogde. Barn: JONAS WICKENBERG, f 1685, d 1749 PETRUS WICKENBERG, f 1688, d 1740 G 1728 i Bergunda m LARS LARSSON SIGGONIUS, f 1666 i Agunnaryd sn (G), d 1739 i Hovmantorp. Kyrkoherde i Prästgården, Hovmantorp.  
Död i Bergunda (G).  
 
Sara Svensdotter Crantzberg.  
Född omkring 1673 i Gränna (F).  
 
Crantzbergs far var:
Lars Svensson, Fogde och Borgmästare i Gränna.  
Barn: Sven Habard Johan Wetterman Anders född c: 1623 Jonas Larsson Crantzberg född c:a 1650 Lars är först Per Brahes fogde i Gränna. Han blir därefter mot sin vilja insatt som borgmästare i Gränna. Hauptmannen på Visingsborg skriver i brev den 1 juli 1659 Befalningsmannen i Grenna Sochn, Lars Suensson, togh emot Borgmestare Embetet, effter E. Höb Grefl. Nådh en bequemmare till dhet Embetet. Lars fungerar som borgmästare mellan 1659 och 1675. Död 4/4 1677 i Gränna (Gravstensavskrift). Grännas äldsta bevarade dombok börjar 17 juni 1659 med att kungöra, att greven Per Brahe - med hela sin mångfald av förnämliga titlar - står bakom sammankomsten. I allas närvaro och inför grevskapets häradshövding avlägger så grevskapets befallningsman Lars Svensson borgmästareeden i enlighet med första kapitlet i stadslagens konungabalk. Att han ej dessförinnan varit borgare i staden vållade ej några hinder för befattningen. Fyra år senare skulle han köpa hälften av den södra skattegården i Husaby med hus, gård, åker och äng, skog och mark, torp och torpställe, kvarn och kvarnställe, fägång nära och fjärran, ingen del undantagandes. Även om man har en text, som anknyter till allmänt formulär, så möter man här en borgmästare, som blivit lantbrukare även i en liten stad. Genom köpet stiftade han bekantskap med en syskonkrets, som även den röjer hur denna unga stad har släktanknytningar till den närliggande lantbruksbygden. Två köpebrev utställdes, det ena gällande 5/12 och det andra 1/12 av skattegården. Det förstnämnda uppvisade som säljare 3 bröder och deras 4 systrar. Männen svarade alltså för vardera 1/12 och kvinnorna för vardera 1/24. Bostadsadresserna var följande: Nils Larsson i Ravelsmark, Per Larsson i Långeberg, Johan Larsson ifrån Aranäs, Gamle Jöns i Husaby på sin hustru Britta Larsdotters vägnar, Olof Jonsson i Granmark på sin hustru Marit Larsdotters vägnar och Nils Jönsson i Brunnström på sin hustru Sigrid Larsdotters vägnar. Den fjärde systern, Karin Larsdotter, var ogift och bodde troligen hos brorsonen, som var ensamförsäljare av den tolftedel, som han ärvt efter sin fader. I jämt 10 år var Lars Svensson ensam Grännas borgmästare. Den 12 juni 1669 meddelade hopmannen Lars Jonsson - adlad Lagerberg - att riksdrotsen med hänsyn till Lars Svenssons ålder och sjuklighet, till stadens förkovran och till justitieväsendets begrundligare administration och upprätthållande förordnat till hans hjälp förutvarande grevskapsbokhållaren Olof Nilsson Streng. Han blev stadens justitieborgmästare och Lars Svensson dess politie- och kommercieborgmästare. Flera år skulle förflyta, innan Lars Svensson frånträdde sin befattning. Först på nyåret 1675 fann sig greven ha skäl att definitivt entlediga honom på grund av hans ålderdomssvaghet. Till hans efterträdare utsågs stadens innevånare och rådman konstrike Johan Werner d.y. G m BRITTA ANDERSDOTTER, d 1676 i Gränna sn (F). Bosatt i Gränna sn (F).  
 
Britta Andersdotter.   Död 28/3 1676 i Gränna (Gravstensavskrift). Barn: Sven Habard Johan Wetterman Anders född c: 1623 Jonas Larsson Crantzberg född c:a 1650 Följande finns att berätta om barnen: Johan Wetterman: Häradshövding. Död 1687. Inskrevs i Braheskolan på Visingsö 1655. Han var häradshövding i Nordrike och Sunnanrike domsaga från 1674, Lane m.fl. 1681-1683 och Sörbygdens m.fl. 1681-1687. Anders Larsson Crantzberg: Född omkring 1623 i Gränna. Död 12 mars 1699 i Uddevalla. Anders inskrevs år 1645 i Braheskolan på Visingsö. Blev sedermera fogde på Tjörn och Orust och från 1665 och till sin död borgmästare i Uddevalla. När det, efter Sveriges övertagande av Bohuslöän 1658, blev aktuellt att välja ny borgmästare i Uddevalla 1665 var det inte tal om annat för borgerskapet än att acceptera statsmyndighetternas val. Den nye borgmästaren Anders Larsson var svensk och hade inte någon tidigare anknytning till staden. Egenmäktighet och egennytta sägs ha utmärkt den nye borgmästaren som dock tycks ha varit synnerligen effektiv. Genom så kallade frivilliga sammanskott, penningbidrag som påminner om utpressning, fick han snabbt till stånd byggandet av ett nytt rådhus. Anders Larsson blev den störste skeppsredaren i staden, men också andra borgare gynnades under hans tid som borgmästare. Han startade även ett tobaksspinneri nedanför Agneberget. Detta spinneri kom att leva vidare till slutet av 1800-talet. 1667 startade flera borgare i Uddevalla ett gemensamt företag. Uddevalla Sågbruksintressenter. Antagligen skedde det på initiativ av borgmästare Anders Larsson, som blev den mest inflytelserike av intressenterna. Dessa arbetade på att lägga under sig trävaruhandeln och sågverksamheten i framförallt Bäveåns, Valboåns och Örekilsälvens dalgångar. Vid sekelskiftet avgick den dynamiske borgmästaren Anders Larsson och kort därefter avled han. Ny borgmästare blev hans svärson Lars Silenz som utnämndes av kungen utan hänsyn till Uddevallaborgarnas protester. (Historien om Uddevalla) Jonas Larsson Crantzberg: Pehr Brahes fogde Ormestorp Baltak. Född omkring 1750 i Gränna socken. Död levde 17/2 1680 men var död 30/3 1681 i Ormestorp, Baltak. Jonas inskrevs i Braheskolan på Visingsö 1659. Han angavs komma från gården Getingaryd i norra delen av Gränna socken. Han blev sedermera Per Brahes fogde i Acklinga, Baltak och Agnetorp. Som boställe fick han Ormestorp i Baltak. Denna gård donerades av Per Brahe till Jonas 1675 att nyttjas under hans och hans frus livstid. G m LARS SVENSSON, d 1677 i Gränna sn (F). Borgmästare i Gränna sn (F). Barn: SVEN LARSSON CRANTZBERG, d 1676  
Död 1676-03-28 i Gränna (F).  
 
Hennes far var:
Sven Olofsson, Kamrerare i Visingsborg, Visingsö.  
Kamrerare i Visingsborg 1647-1655. Död 1655. Barn: Ambrosius född c:a 1635 Sigrid född c:a 1643 Petrus född c:a 1650 Om sonen Ambrosius finns följande att berätta: Ambrosius Svensson Nidelberg föddes på Boarp i Gränna och var son till kamreraren i Visingsborgs grevskap Sven Olofsson och Ingeborg Nilsdotter. Skol. på Visingsö 1648 -/11. Stud. i Åbo 1657. Innehade stipendium regium där 1658-65. Resp. där 1661 och 1663 4/12 under E Svenonius och 1665 12/5 under A Kempe. Fil kan 1664. Sökte på Per Brahes rekommendation beneficum auscultandi vid Göta hovrätt och antogs 1663 14/2, varefter han 16/2 avlade tystnadsed. Begärde och erhöll testimonium sine studier att continuera 1663 23/10. Tjänstgjorde även i Svea hovrätt. Advokatfiskal i Åbo hovrätt 1674 29/7 och assessor där 1684 1/9. Förlorade all sin egendom vid de stora eldsvådorna i Åbo 1678 23/9 och 1681 29/5. Död utfattig i Åbo 1689 22/7 och begrovs i domkyrkan samma år 11/8. Nic. E Lagerberg sammanfattade en klagodikt över Ambrosii Nidelberg Assessors uthi den Högl. Kongl. Hof-Rätten i Stor-Furstendömet Finland, Frånfälle, som sig tilldrog den 22 Juli 1689, då den Sahl. Herrens Lekamen .. til sia Hwijlkommar vp uthi Åbo Domkyrckia/beledsagades den 11 Aug. Kallas ibland Ambrosius Svenonis Nidulius. Ambrosius var preceptor åt Gustaf Abraham Örnevinge 1665 1/11 - 1669 2/2. Våren 1667 var även Johan D?cker under hans handledning i Uppsala. År 1676 förordnades han av Per Brehe att ingå i en kommission för rannsakning om tvist mellan aka. kons. i Åbo och räntmästaren. Flera brev från honom till Per Brahe finns i Riksarkivet. (Smolandi Upsalienses) SKRIFTER: 1) De lingvae Latinae puritate continuata. Åbo 1660 2) Collegii theol disp XX de sacro baptismo. Åbo 1662 3) Judex brevi oratione laudatus. Åbo 1662 4) De conservatione reipublicae & praesertim monarchiae. Åbo 1665 5) Martini Martinij Historia om thet Tartariske krijget uthi Konungarijket Sino. Visingsborg 1674 6) Sanfärdig Beskrijffning Om Konungarijket Siam. Visingsborg 1675 7) Kort berättelse om Wäst Indien eller America, som elliest kallas Nya Werlden. Visingsborg 1675. (Smolandi Åbo) Släktnamnet Nidulius eller senare Nidelius har av allt att döma bildats av gårdsnamnet. Latinets nidus = fågelbo. G m INGEBORG NILSDOTTER, d 1674. Bosatt i Boarp, Gränna (F). Barn: SIGRID SVENSDOTTER NIDELBERG, f 1643, d 1702  
Död omkring 1655 i Boarp, Gränna (F).  
 
Gift  
Ingeborg Nilsdotter.   Barn i äktenskapet med Sven Olofsson: Ambrosius född c:a 1635 Sigrid född c:a 1643 Petrus född c:a 1650 Johan Werner d y är i sitt första äktenskap förenad med änkan efter Grevskapets kamrer Sven Olofsson och har med henne två söner. I tidigare äktenskap har hon två barn. Arvskiftet efter henne ger vid handen att hon är förmögen. Hon äger bl a en gård i Södra Boarp sydöst om Gränna stad och till en början skulle hennes andre make omnämnas som mäster Johan i Boarp. Av domboksuppgifter från 1660, 17/9 kan följande utläsas enl. uppgifter av Olle Elm i Rötter 2000-09-10: Conterfejaren Mr Johan i Boarp frågar efter sin hustrus anpart i Släthult, Vireda sn, efter Sal. Måns Jönsson vilken var Ingeborg Nilsdotters farbroder. Denne hade med sin hustru inlöst skattegården. Nämnden angav att Ingeborg Nilsdotter och hennes samarva var berättigade till 2/3 i arv. Av arvskiftet efter Ingeborg Nilsdotter framgår att hon medfört en relativt betydande förmögenhet i boet med sina andre make, Johan Werner. Hennes barn erhöllo nämligen S. Boarp, ½ i Jönsgården samt 850 dlr s:mt kontant medan Werners egna söner blott fingo 450 dlr s:mt, samt löfte om hederlig uppfostran och framtida arv. (enl. Wilhelm Nissers Per Brahe d.y:s hofkonterfeijare) G m SVEN OLOFSSON, d 1655. Kamrerare i Boarp, Gränna (F). Barn: SIGRID SVENSDOTTER NIDELBERG, f 1643, d 1702 G 1656 m JOHAN WERNER D.Y., f 1630, d 1691 i Gränna (F). Konstnär, Borgmästare i Boarp, Gränna (F).  
Död omkring 1674 i Boarp, Gränna (F).  
 
Ur http://www.bossebus.eu/Html1/000/0035/967.htm
 
(Meddelandet ändrat av mikaelandersson 2012-01-28 12:20)

141
Info nedan mest tagen från Anbytarforum under Kylander, utdrag ur inlägg av Olle Elm och Bo Persson (tack till dessa herrar än en gång):
 
Catharina Knutsdotter Kylandra, F: 1629, d: 1717.  
Andreas Andor(i) Kylander, F: ca 1625, Gammalkil, d:  1676. Syskonbarn med biskop Kylander, född av bondeföräldrar.
 
Kända barn:
Johan, kyrkoherde
Andreas Andreae Kylander, f:1655, Lommaryd, d: 1725-10-15. Kyrkoherde i Vist
Daniel, student
Anna Andersdotter Kylander.  F: 1664, Lommaryd, d: 1724, Gränna.
Brita, gift m Greve Brahes kamrerare Anders Svensson
 
Andreas Andori Kylander i sitt andra gifte var gift med ovan nämnda Karin Knutsdotter. Även hon bär namnet Kylandra - eller rättare Neokylandra - då hon var dotter till Canutus Matthiae Neokylander, kh i Vikingstad (död 1667). Dennes far anges av Odén Matthias Cuprimontonus, kh i Nykil.
 
Karin Knutsdotters farfar, Mathias Gemelli Cuprimontanus, var gift med Anna Botvidsdotter, dotter till stadsskrivaren Botvid Hansson i Norrköping och således syster till biskop Johannes Botvidi (1575-1635). Dotter till herr Mathias i Nykil var Kerstin Mattsdotter (omkr. 1605-1650), som var gift med min anfader kh. Laurentius Jonæ Kylander, Gamblekijlensis (1599-1678), i hans första gifte.

142
Vår Per Svensson?
 
http://www.orserum.info/grannadoda.htm . Död 16870710 Per Svensson byfogde
 
(Meddelandet ändrat av mikaelandersson 2012-01-25 13:44)

143
Mycket trevlig info om att Erik Andersson Pihlqvist var riksdagsman! Finns flera e-böcker på nätet om Riksdagen 1682, fann dock vid en snabb genomgång ingen Erik Andersson eller Pihlqvist. Jag sökte också efter riksdagsmatriklar från samma år men det skall tydligen endast finnas för bondeståndet.
 
Resandefolkets hemvist i Gränna torde ju vara verifierad. Däremot är med högsta trolighet inte en råd- och riksdagsman av resandesläkt.  
 
Jag har även svårt att se att Rålin/ Råhlinsläkten skulle vara av resandesläkt. I ett tungt reglerat 1600 tal skall de väl inte fått rätt att vara gästgivare, länsman eller präster. Ätten håller sig främst i Skärstad, ej i Gränna. Jag har linjen:
 
Sara Andersdotter Sandwall, F: 1693-06-03, Gränna, d: 1740
Jonas/John Månsson, F: 1684-03-09, Skärstad, d: 1750-12-18, Hillinge Kronogård, Skärstad
 
Måns Jonsson, f: ca 1645, Skärstad, d: 1698-05-22, Råby, Skärstad. Gästgivare i Råby
Ingeborg Månsdotter, F: ca 1654, d: 1716-02-12
 
Jonas Håkansson, F: ca 1608, Skärstad, d: 1683, Råby. Länsman o Gästgivare
Elisabet Matzdotter
 
Haquinus Svenonis/ Håkan Svensson, F: ca 1580, Kyrkoherde Skärstad, Småland

144
Bra jobbat! Spåret med Rådman Erik Andersson är spännande. Vår rådman Erik Andersson var då rådman i en relativt ny stad. Har kanske lagt av sig Pihlqvist som låter mer som en soldattorpare eller en lägre officer, troligen då en Anders Pilqvist. Soldattorpen tillkom i slutet på 1600 - talet (Gränna hade 47 stycken). Å andra sidan finns det även präster med namnet. Likaså gäller för Sandwall.  
 
Gränna grundades ju 1652 som Brahe-Grenna av greve Per Brahe d.y. Brahe-Grenna var Sveriges första och enda feodalstad, grundad med grevliga snarare, än kungliga stadsprivilegier. Staden forlorade sedan sina stadsrättigheter och förde en slumrande tillvaro till 1693 då rättigheterna vanns åter.  
 
Det finns tydligen ett häfte av Paul Wilstadius, Borgarfamiljenamn i Gränna med geografisk proveniens åren 1670-1700. SoH 1958:2. Kanske det kan ge ngn ledtråd till familjerna. Eller Gränna Visingsö historia av Tage Grennfelt

145
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 29 mars, 2013
« skrivet: 2012-01-18, 10:55 »
Hej Charlotte!
 
Även jag har funderat på om Kristina Arvidsdotter, Eric Falcks fru kunde vara dotter till Arvid Store. I ett i inlägg på Anbytarforum under Släkt avrättad i Stockholms Blodbad 1520 den 09 december 2010 av Pierre Petersson visar han ett utdrag ur Biskop Hans Brasks släktbok:
 
Erik Månsson med hustru Karin har barnen; Bengt Eriksson Skrivare, Nils Eriksson Skrivare och Anna Eriksdotter. Anna är Erik Falks mor.
 
Vid sidan om den finner man Nils Henningsson med barn Karin (Erik Månsson fru) och Anders Nilsson (med hustru Birgitta). Vidare Anders Nilsson (till Yxneberga) barn Karin Andersdotter gift med Halsten Bagge.  
 
Nils Eriksson ärvde tydligen Bengt Eriksson gård Skälsnäs och utfärdar ett salubrev utan år till sin svåger Halsten Bagge, vari han säljer och upplåter ”till ehrligh wällbyrdig man min svåger Halsten Bagge min gård.  
 
På samma sida är släkten Store redovisad. Jag har inte funnit något samband mellan dem och Eric Månssons släkt ej heller till Nils Henningssons. Det kan finnas ett samband eftersom de står på samma sida.  
 
Ett stycke har tagits bort på initiativ av Mikael Andersson, eftersom det helt saknade relevans i sammanhanget och endast förvirrade. / Anders Berg, Moderator

146
Får rätta mig själv i inlägget ovan den 15 januari:
 
Kerstin Pedersdotter Dubb (d: 1685). Far: Rätt fader är givetvis Petrus Nicolai Dubb, f: ?, d: 1658, Kyrkoherde Hakarp 1619-58.
 
Håkan Persson Dubb är Kerstins bror.

147
Med en stor del av min släkt bestående av 15-1800 tal präster borde jag givetvis haft koll på det. Analogt bör då givetvis Sara heta Zeandra.
 
Efter lite DISBYT forskande och books.google pusslar jag ihop:
 
Kerstin Pedersdotter Dubb och Nils Ingmari/ Ingemarsson Zeander har minst barnen:
Maria Zeander Nilsdotter f: 1648  
Annika Zeander Nilsdotter f: 1649  
Johannes/ Johan Nicolai Zeander f: 1651, Kommin. i (Hvittaryd) Dörarp
Gabriel Wetterberg f: ?; Inspektor på Smedtorp. (Smolandi Upsalienses III, nr.765). Äv Befallningsman
Tyvärr inga spår ännu efter en Sara Zeander/ Zeandra.
 
Om Sara skulle vara stammor till släkten Sandwall borde hon ha väl ha varit en ingift Sandwall.  
 
Här finns en sida som anger en Anders Sandwall som mor till Ingierd Andersdotter Sandwall, f: ca 1677, Hakarp. Säger inget mer tyvärr.
http://graffner.se/slakttrad/pfc1a2c27.html . Ännu en ledtråd som pekar mot Hakarp.
Kan inte säga om det är vår Anders, givetvis. Men om det är så kan han varit gift tidigare och bott där innan eventuell flytt till Alarp 1688. Om hans troliga dödsdatum är 1704 kan han ha varit född runt 1645 och få barn äv under perioden 1693-95.
 
Mattias. Har du sett någon ålder eller födelseår på Anders i husförhören som du gått igenom?

148
Maria Pihlqvist födelseår ca 1671 och dödår uppskattat till 1739. Har tyvärr inga källor till detta.
 
Har inte sett uppgiften om Sara som mor till Anders Sandwall. Har du en källa?
 
Sara Zeander
 
Mor: Kerstin Pedersdotter Dubb (d: 1685). Far: Håkan Persson Dubb, som blev stadsnotarie i Jönköping (1660 och 1666) och dottern Kerstin, f 1616, som blev hustru till efterträdaren Nils Ingemari Zeander. Se www.gencircle.com/users/hageman/26/data/28203Cachad
 
Far: Nils/ Nicolaus Zeander nämns som Nils Zeander Ingemarsson på http://smalandsgener.t15.org/svenska/sandwall_s.html . Från samma sida som Saras uppgift som stammoder till släkten. Kyrkoherde Hakarp 1658-1682. F: 1609, d: 1682. Nils kallas ofta för Nicolaus Ingmari Zeander vilket jag tror är fel, bör vara Ingemarsson.

149
Hej Mattias,  
 
Tack för ett bra inlägg. Anders Sandwall är förresten min farmors farfars mormors farfar morfar. Här följer lite spekuleringar:
 
...på samma sida som borgaren Anders Bergh och skomakare Jonas Flyare H Sandwallls Carl Hiulhammar och Ms. Maria Sandwall därunder med kort mellanrum Änk. Maria Pihlqwist... Familjen tycks alltså försvinna strax efter vigseln 1720...
 
Enligt mina anteckningar så gifter sig Anders Sandwall och Maria Pilqvists dotter Maria Sandwall (f: 1695-05-02 i Gränna) 1720-01-06 i Gränna med Fänrik Carl Peter Staffansson  Hjulhammar, äv nämnd Karl Hjulhammar (f: 1687 i Småland, d: 1735-01-10, Gränna). Carls far var Staffan Nilsson Hjulhammar av Korsgård och Eskilsö, Västergötland (f: ca 1630 Korsgård, d: efter 1695). Carls farfar var Nils Staffansson Hjulhammar, (f 1605 Korsgård, d 1672). Svensk adelsman och Major. Nils gav flera gåvor till kyrkan i Istorp  Carls Farmor: Kjerstin Ericsson Krabbe. Carls mor Christina Lilliesparre af Fylleskog af Håkantorp, Bredaryd,(d 1651). Christinas far var far Olof Jöransson Lilliesparre af Fylleskog (f: före 1560, d: efter 1610). Christinas mor var Christina Gunnarsdotter Galle (d: 1615).  
 
Familjen Hjulhammar innehade frälsehemmat Besarp/ Beesarp i flera generationer. Även Degerö säteri. Broddhult och Bollbynäs samt Korsgård och Eskilsö. Eventuellt kan de ha flyttat till någon av dessa platser vid giftet.
 
Anders Sandwall och Maria Pilqvists dotter Sara Sandwall (f: 1693-06-03, Gränna, d: 1740) gifter sig med Jonas/ John Månsson (f: 1684-03-09, Skärstad, d: 1750-12-18. Gästgivaren Jonas Månsson i Hillinge Kronogård, Skärstad, död av håll och sting.  
Gästgivare i Råby, Gift 1: 1711 m Birgitta Eriksdotter Wiregren (f: 1677, d: 1712). Gifte 2: Sara Andersdotter Sandwall.
 
Anders Sandwall och Maria Pilqvists dotter Maria Sandwall dör 1755-11-13 i Hillinge, Skärstad. Alltså borde hon då vara boende hos Jonas och sin syster Sara i Hillinge Krongård.  
 
...i mtl 1730-32 finns i staden åter en änka Sandwall och på en ny plats i mtl just efter Jonas Flygare.... på samma plats, dvs. i direkt samband med familjerna Bergh och Flygare, finns sedan i hfl 1733 en änkehustru Maria (AI:4 p 9) och i hfl 1737 en madam Sandwall...  
 
Har följande uppgifter om Anders fru Maria Pilqvist, (f: ca 1671, d: uppskattat till 1739.)Det borde alltså vara henne det står om.
 
...Först på 1730-talet har vi att göra med en änka/madam Sandwall. Varför ett namnbyte? För 1736-05-14 finner man i db för Gränna en dödnotis för kommissarien Sandwalls 42 år gamla änka, alltså född ca 1693. Åldern är alltså helt fel om det skulle röra sig om Maria Pihlqvists dödnotis!
 
Jag har även uppgiften om Anders Sandwall och Maria Pilqvists barn Erik Sandwall, född 1697-03-21 i Gränna. Kan det vara han som blir kommissarie och gifter sig med en Maria? I så fall skulle han dött innan 1736, som äldst 39 år. Både han och frun i så fall döda unga.

150
Invandring till Sverige / Invandring till Sverige
« skrivet: 2012-01-01, 21:03 »
Hej!
 
Startar ett nytt ämne under Ointroducerad adel och Des Reaux.
 
Lagt in första släktledet Johanna des Reaux. Vem tar stafettpinnen?

151
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Des Reaux
« skrivet: 2012-01-01, 21:00 »
Börjar detta ämne med  Johanna Des Reaux. Uppgifterna tagna bla från genvagar.nu
 
1. Johanna des Reaux, F: 1787-02-17, Gustavii församling, Gbg.
Som 22-åring förlovad med  militären Magnus Stenberg, förlovningen bröts. Han blev avslöjad som spion och sköts sig då han greps. Johanna gifte sig med Johan Söderberg vid ca 31 års ålder, 1818-11-22. Johan var mycket yngre än Johanna ca 20 år och var inte från samma samhällsklass. Johan och Johanna flyttade till ett torp på Långenäs ö/Bockön i Landvettersjön utanför Långenäs. Det påstås att det blir en brytning med modern och släkten. Skall enligt uppgift aldrig ha lämnat ön då hon kände sig förföljd sedan historien om Magnus Stenberg. Skall ha försörjt sig som oblattillverkare.
 
Jag är inte säker på att det blev en brytning med modern. Huset de bygger på Långenäs ö liknar mer ett annex till ett slott än ett torp. Detta bör innebära att det fanns pengar kvar i släkten som de fick ta del av. Kanske de är från Johannas mor, Anna Christina Gebel som dog 1822. Ägde efter sin mans död halva gården på Vallgatan 77, Göteborg. Första roten, tomt 77. Såldes 1800. Gården brann 1801, då de inte ägde den mer. Står samma år som Jordemor/ Barnmorska.
 
Det finns en bok om dem som jag tyvärr ej läst: Johanna- trappsteg genom livet av Lilly Bengtsson. Enligt författaren en blandning mellan verklighet och fantasi.
 
Johanna gift med:
 
1. Johan(/ Jan/ Jean) Jacob Söderberg, F: 1798-02-18, d: 1873-09-01, Råda, Fässberg
Dräng på Långenäs gård, därefter kusk hos familjen des Reaux i Göteborg. Kallas Torpare o sedan Hemmansägare på Långenäs ö.
 
Enligt sägen skall Johanna ha varit Fransk grevinna. En av hennes förfäder skall också varit legitim älskarinna till en fransk kung.
 
Startar gärna här en diskussion om denna släkt. Lägger ut tidigare förfäder inom kort.  
 
Teckning av John Hall d y från Långenässidan:  

152
Invandring till Sverige / Invandring till Sverige
« skrivet: 2011-12-28, 22:06 »
Hej Eva-Marie!
 
Ebba Christina Örnevinges far var (som du säkert vet) Gustaf Örnevinge till Ingesäter, Ulfhult, Spånhult samt Örneholm. Häradshöfding i Wilska och Kinne härad 1671, assessor i Göta Hofrätt 1674. Förmodligen hade han det bättre ställt än de flesta andra adelsmän i Sverige vid den tiden. Fattigadel syntes mig att vara ett nedlåtande ord som ej stämmer. Särskilt med Erik Brahe som farfar och därmed rötter hos bla Gustav Vasas far Erik Johansson Vasa samt ner via Eka ätten till Birger Brosa (Jarl) kanske ända ner till Harald I Blåtand av Danmark.
 
Peter des Reaux släkt var bla Baroner och Marquiser i Champagne och släkten innehåller även flera malteserriddare, kammarherrar och Guvenörer. Med flera ingiften av De la Fontaine vars äldsta kända medlem var Jean (John) De la Fontaine d.ä. Denne deltog i tredje korståget (1189-92) under kung Philip Augustus och Richard Lejonhjärtan av England.  
 
 

153
Jag har 07 april 2011 gjort ett inlägg där jag talar om familjen Augustin:          
 
Om Jakob Augustins vapen från 1405: ... Mer intressant är att han visar Jakob Augustins vapen En delad sköld, i det högra fältet en vinge, i det vänstra tre vildsvinshuvud med utsträckta tungor.
 
Augustin hade sitt ursprung i Tyskland och flyttade senare till Norge. Jag menar inte att vapnet tillhör dem. Däremot fick jag länge fundera på en skiss av Augustinvapnets tre djurhuvud innan jag läste någonstans att de var vildsvin. Era huvuden kanske inte är örnar utan vildsvin.

154
Jakob Augustin / Jakob Augustin
« skrivet: 2011-04-08, 10:22 »
Hej Niclas,
 
Tack för dina tips! Tyvärr har jag inte tillgång till dessa böcker. Har du tillgång någon av dem och kan se om det står något mer om Augustin som kan hjälpa oss vidare?

155
Jakob Augustin / Jakob Augustin
« skrivet: 2011-04-07, 15:10 »
Om Jakob Augustins vapen från 1405:
 
Enligt Bo J Theutenberg Mellan Liljan och Sjöbladet, del 1:2, sid 217. Benämns han som Jakob Augustin av Norge. Denna benämning av Norge används normalt endast för kungligt relaterade personer. Detta anser jag inte vara Bo:s mening, snarare att han var från Norge.  
 
Mer intressant är att han visar Jakob Augustins vapen En delad sköld, i det högra fältet en vinge, i det vänstra tre vildsvinshuvud med utsträckta tungor.

156
Augustin / Augustin
« skrivet: 2011-03-25, 14:03 »
Hej!
 
Läs mer om Amandus Augustin Östeby, f: 1873 Svarteborg. Sjöman och Valskytt!  
Fader okänd. Styvfar är enligt denna källa Manne Augustin gift med Amalia Johansdotter i hennes andra giftemål.  
 
http://www.geni.com/people/Amandus-Augustin/6000000006837526277

157
Jakob Augustin / Jakob Augustin
« skrivet: 2011-03-25, 13:28 »
Enligt utdrag och fri översättning av artikel i länken ovan:  
 
Familjen von Owstin.  
Släkten Owstin tillhörde den gamla adeln som ägde slott i Pommern. Förde tidigare namnet Augustinus, eller förkortat Austin alternativt Awstin. Under detta namn finner vi dem i staden G?tzkow, deras ursprungliga hemvist, som det hänvisas till redan i mitten av det fjortonde århundradet i dokument.
 
Istället för Austin eller Awstin kallades de senare muntligt för Ostin. Skrevs dock alltid som Awstin eller Owstin. Familjen började i senare tider, istället för att skriva Owstin, att skriva Owstien. I alla tidigare i originalhandlingarna 1485-1627, skrivs familjen Owstin. Den svenska regeringen skrev 1669, Owstien, vilket delar av familjen tog efter.  
 
Familjevapen är i silver två röda (inte en!), från botten till toppen i en spetsig vinkel sammanlänkade sparrar och dessa finna också under hjälmen, prydd med påfågelfjädrar.  
 
Det har redan år 1306 nämnts en Johann von Owstin, som ibland kallats den gemensamma förfadern till familjen Owstin. Detta är troligen felaktigt. Troligen menas Johann Von Osten.  
 
Med dokument som är mer trovärdiga finner man:
Henning Austin, och där betecknar man honom som förfader. 1352 var han riddare och furstligt råd.  
Från honom härstammar följande:
 
1. Curt känd 1404 i Greifswald.  
2. Tideke, känd 1407, i Greifswald
 
Får då återkomma till mitt gamla mantra, att två avkommor från en förmögen person inte är realistiskt vid denna tid. Troligen fanns det oftast 8-10 barn.  
 
Det ger en möjlighet att bröderna nedan härstammar från Henning Austin/ Owstin och flyttade till Norge. Som sagt, letar jag fortfarande efter bevisade länkar mellan Henning i Tyskland och dessa tre bröder. Det enda vi vet om deras härstamning var att de kom från Tyskland och av en mecklenburgisk släkt.
 
Bröderna var:  
Jacob Augustin, känd 1405-30, i Norge från 1415, d ca 1440. Fogde Bohuslän.
Lambrekt Augustin, inflyttad på slutet av 1300-talet.  
Peter Augustin, f: ca 1372,Edsholm.  
Henning Augustin, f: ca 1370, Edsholm. Fogde Värmland.
 
Av dessa har jag endast kunnat spåra Lambrekts sigill som skiljer sig Owsins: En delad sköld i ena vänstra fältet en vinge i det andra tre otydliga symboler.
 
Samtliga var adliga, kallade a wapn (av vapen).

158
Tillägg till listan ovan:
 
Sigismunds sida:
Edvard Fortunatus av Baden, markgreve av Baden-Rodemachern
Ryttmästare Henrik Leijel, skotte
Kvartersmästare Peder Michelsson vid Smålands Ryttare. Adlad Hammerskiöld.  
Knekthövitsman Jöns Gustavsson (Sparre över pil) av Strömsnäs
Hovjunkare Henrik Nykirk, livländare
Erik Falck d.y., Riddare av den heliga grav (deltagande ej helt klarlagt)
 
Hertigens sida:
Rådsperson Nils Turesson Bielke
Öfverste Vaktmästare Henrik von Ahnen, (regementkvartersmästare) för ryttarna.
Knekthövitsman Erik Pedersson Stök, anförde en fänika
Clas von Kapfelman, tysk adel, anförde en fänika Östgötar
Krigspräst Gabriel Erici Emporagrius
Borgmästare Linköping Peder Eriksson (tre snäckor i vapnet)
Biskop Petrus Benedicti Oleandus
 
(Meddelandet ändrat av mikaelandersson 2011-02-18 16:14)

159
Hej Olle!  
 
Tack för detta. Intressant med Samuel Nilsson. Jag har valt att kalla honom Roos baserat på:  
 
”Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1523-1611)”, Jan Eric Almquist, ”. Samuel Nilsson (d 1607), stundom kallad » Rooss».
 
I de flesta andra sammanhang kallas han Ross. Att ange hans namn med Rooss som är en blandning av de två och kan utläsas både som Ros och Ross kan vara en variant. Eller varför inte enbart Samuel Nilsson till Hessle.
 
Stavningsfrågan gäller även för hans bror Anders Nilsson Häst (vapen röd häst med förgyllt betsel i silverfält). Hertig Karls stall- och ryttmästare.

160
Hej!
 
Har utifrån diverse källor försök att utröna vilka befäls- samt adelspersoner som deltog i Slaget vid Stångebro. Skulle vara mycket tacksam för tillägg eller kommentarer till vidstående lista.
 
Sigismunds sida:
Riksråd Erik Sparre
Riksråd Gustaf Banér
Riksråd Sten Banér
Riksråd Ture Bielke
Riksråd Göran Knutsson Posse
Prinsessan Anna Vasa
Fältmarskalk Jörgen Farensbach, balttysk adelsman och livländsk general. Polsk senator.
General Hans Weijer, ståthållare på Putzig i Polen.
Överste Greve Gustaf Brahe
Överste samt Peter Gottberg, tysk Amtmann på Rugen  
Ryttmästare Johan Nilsson Gyllenstierna
Ryttmästare Arvid Drake
Ryttmästare Göran Nilsson Posse
Fälttygmästaren Tönnes Maydel, befäl över artilleriet
Hildebrandt Creutz
Kaspar Horwath, ungersk baron  
Torsten Lennartsson av Forsstenaätten/ Sparre över blad (bror till Anders Lennartsson)
Löjtnant Erik Pedersson Ribbing (halvbror till Lindorm Pedersson Ribbing)
Kronfänrik Abraham Brahe
Kungens skrivare Nils Rasch
Arvid Swan, smålänsk adelsman
Vladislav Beckes, ungrare (ej helt klartlagt, ev endast med vid Kalmar)
Överste Göran Månsson Stierna (ej helt klartlagt)
 
Hertig Karls sida:
Marskalk och Ryttmästare Hans von Massenbach, tysk
Fältöverste Axel Stensson Leijonhufvud
Överste Anders Lennartsson av Forsstenaätten/ Sparre över blad (bror till Torsten Lennartsson)
Överste Samuel Nilsson Roos till Hessle
Överste Johan Hindriksson Rytter/ Reuter
Stallmästaren Anders Nilsson Roos/ Häst
Hans Eriksson Ulfsparre af Broxvik
Ryttmästare Nils Germundsson  
Ryttmästare Torsten Kristoffersson (ej helt klartlagt)
Ryttmästare Lars Jakobsson (ej helt klartlagt)
Lindorm Pedersson Ribbing (halvbror till Erik Pedersson Ribbing)
Per Månsson
Olof Persson
 
Vidare finner jag följande fanor på vardera sida.
 
Sigismunds:
Omkring 8 000 man varav  
ca 4400-5 000 utländska krigsmän, ryttare och fotfolk
Svenska adelsfanans 300 ryttare
Smålands ryttare med 300 ryttare
Västgöta ryttare med två fanor om totalt 550 man
Östergötlands ryttare, mindre del av
Smålands fotfolk med 5-8 fänikor om totalt ca 2 000 man.  
Västergötlands fotfolk, två fänikor
Östergötlands fotfolk, mindre del av  
 
Hertig Karls:
Omkring 12 000 man varav
Livfanans ryttare 300 ryttare
Tre andra ryttarfanor från hertigdömet, ca 900 ryttare
Östergötlands ryttare, merparten av ca 200 man
Dalarnas fotfolk med tre fänikor
Gästriklands fotfolk med tre fänikor  
Södermanlands fotfolk med fyra fänikor  
Hälsinglands fotfolk med en fänika
Västmanlands fotfolk med en fänika
Dalslands fotfolk med en fänika
Smålands fotfolk med tre fänikor
Västgöta fotfolk med sex fänikor
Östgöta fotfolk med två fänikor
 
Har även intresse om någon vet vilka fälttecken/ fanor de respektive enheterna förde. Gällande artilleriet hade hertigen enligt uppgift 21 fältstycken mot Sigismunds sju. Kommentarer?

161
Jakob Augustin / Jakob Augustin
« skrivet: 2011-01-16, 17:17 »
Lite om Jakob/ Jacob Augustin, även benämnd Jacop Awstin. Varierande uppgifter anger honom som fogde i Morlanda o Dragsmark alt Viken, Bohuslän eller hela Bohuslän. Han var Väpnare och dog ca 1440. Var av tysk härkomst inflyttad till Norge.
 
Allra säkrast var han gift andra gången med med Kristina Jonsdotter/ Kirstina Jonsdatter Darre dotter av Jon Reidarsson Darre.
 
Son till Jakob var Henning Augustin. Se inlägget från Vigerust ovan.  
 
Jakob var bror med Henning Augustin, 1405 nämnd som fogde på Edsholm (ett slott i Ed) och hela Värmland. Utnämnd av Erik av Pommern o Drottning Margaretha.
 
Anledning till mitt inlägg är att det finns en mycket spännande möjlighet att Jakob och Henning Augustin är av den tyska ätten Owstin. Jag har sett att Henning Augustin även benämnts som Owstien (bla i artikeln Kammarmästaren Ingemar Ragvaldsson och hans arvingar av Jan Liedgren i Svenska släktforskarförbundets årsbok 1988.
 
Owstin var en Pommersk adelssläkt som tidigast enbart förde namnet Augustin/ Awstin/ Austin i olika varianter. Därefter ser vi Owstin, Owstein och Owstein. De förde i vapnet en röd sparre i vitt/ silverfält.
 
Se Carl Gesterding: Genealogien und beziehungsweise Familienstiftungen Pommerscher, besonders ritterschaftlicher Familien. Erste Sammlung. G. Reimer, Berlin 1842, S. 33f. (Digitalisat) Länk:
 
http://books.google.se/books?id=wOMSAAAAYAAJ&pg=PA33&dq=%22augustin+owstin%22&hl =sv&ei=5OgyTZafCMzsOZf7hLYC&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=4&sqi=2&ved=0CD oQ6AEwAw#
 
En annan? Henning Austin anses som stamfader , känd 1352 som Ryttare och Furstligt råd. Samma bok sid 34. Har dock inte funnit kopplingarna till Norge ännu mer citatet från årsboken.  
 
 
En avslutande fråga är om någon av er kan finna mer av Jakob, Henning och Hennings närmsta ättlingar? Särskilt intressant skulle det vara att få kopplingar till Bohuslänssläkten omkring Ingel Persson Augustin, Löjtnant Bohusläns dragoner, gift med Christina de Mare, dotter till Jaques/ Johan/ Jakob le Bel de Maré, Kammartjänare hos Karl X Gustav och Catharina Scheibe von Ridderborg.

162
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 23 januari, 2011
« skrivet: 2011-01-11, 11:22 »
Hej!
 
Hemsidan www.roskildehistorie.dk adress har legat nere under hela denna sidan året.  
 
Även om den är omdiskuterad kan den ge många uppslag till forskningsidéer som kan utredas vidare.
 
Är det någon som har uppgifter om de bytt adress?

163
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Scharfenberg
« skrivet: 2010-12-30, 23:22 »
Vid en sökning på nätet finner man följande om Scharfenbergs. Dock helt utan källor...
 
Anna Henningsdotter Scharfenberg (gift med Germund Svensson Somme) dotter till
Henning/Henneke Scharfenberg son till
Godtschalk/Godscalk Scharfenberg (gift med Elisabeth Nielsdatter til Hald Bugge) son till
Johan Henekinus Scharpenberch son till
Johannes de Scharpenbergh son till
Marquardus de Scarpenberch son till
Ludolfus Scarpenberch

164
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 23 januari, 2011
« skrivet: 2010-12-23, 15:20 »
Ett måste för släktforskare som är intresserade av medeltiden.Svenska sigiller från medeltiden. av Bror Emild Hildebrand, vol 1-2. Komplett och gratis på nätet:
 
Svenska sigiller från medeltiden, Volym 1-2

165
Hej,
 
Har släkten med Sven Store (ätten blå mfl) något att göra med Yxneberga? Vet du varför de placerades på samma sida?
 
Vad jag kommer ihåg är att Halsten Bagge var inblandad i en arvstvist angående lösöre som han tog efter Gudmund Slattes död, gentemot en Bengt Åkesson.

166
Hej Pierre,
 
Mycket intressant! Skriver Brasken något mer om dem? Har du någon mer info om Erik Månsson, Karin Nilsdotter, Anders Nilsson, Nils Hemmingsson eller Yxnebergasläkten? Minsta info är mycket intressant.
 
Slatte är alltid misshandlat. Överallt på nätet anses Anders, Karin vara barn till Nils Andersson Slatte. Jag kan inte finna något orginaldokument, endast geneologers och andras skrifter som tyder på att de är av Slatte-ätt.

167
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2011
« skrivet: 2010-11-29, 15:39 »
Ibland har jag som vana att själv besvara mina inlägg. Här kommer Rålambska vapnet som det ser ut idag. Dvs i blått och guld med rådjurskalven:  
 
http://www.riddarhuset.se/jsp/index.jsp?id=553
 
(Meddelandet ändrat av mikaelandersson 2010-11-30 13:13)

168
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2011
« skrivet: 2010-11-28, 18:26 »
Hej,
 
Erik Falcks d.y. vapen var efter återkomsten från Jerusalem och dubbandet till Riddare av den heliga graven följande:
 
F:s vapen är målat med utsatta tinkturer. Det visar delad sköld, övre fältet kluvet; i övre högra fältet ett rött Jerusalemskors på gul botten, i det övre vänstra en grå Falk med hopslagna vingar på ett blått fält, i det nedre en grönaktig ekstubbe med blad och ollon i vitt fält, hjämtäcket (bladverk) är i rött och blått, däröver en grå falk med utbredda vingar.

169
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2011
« skrivet: 2010-11-25, 14:35 »
Erik Falck d.y.
 
År 1591 skickades Erik Falck d.y. och Sigfrid Rålamb som legater till khanen av Krim för att söka förmå honom att sluta förbund med Sverige emot Ryssland. Sigfrid Rålamb finns med i texten nedan.
 
I en defekt minnesbok, tillhörig Umeå fornminnesförenings museum, med tryckta latinska sentenser och interfolierade blad med målade bilder och vapensköldar samt med minnesord, dedicerade hufvudsakligen af utlänningar till svensken Erik Falck, som enligt anteckningarna vistades i Konstantinopel år 1582 -- hvarifrån han ämnade sig till Jerusalem -- och i Danzig år 1587, förekommer följande anteckning under minnesorden: »Nobili generosoque Domino Erico Falck, Gotho nec non Equiti Hierosolimitano Fratri suo dilecto hcec scribebat Sigfridus Rhalambius in perpetuum amoris signum anno 1584, die Sancti Michaelis Archangeli». Ofvanför synes Rålambska vapnet, måladt i blått och guld.  
 
Andra minnesord äro undertecknade: »Hæc scripsit amicitiæ  
(ett ord oläsligt) Laurentius Rhalamb, Mariestadii 1589 15/2».
 
Min fråga är om någon har tillgång till Rålambs vapen. Mig veterligen var det i äldre tider, ett rålamm, det vill säga en springande rådjurskalv.
 
Långt skott med ändå: Om inte vapnet ovan i texten tillhört Rålamb så kan det ha tillhört Erik Falck d.y.

170
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2011
« skrivet: 2010-11-21, 14:13 »
Hej,
 
Låter mycket spännande Filip! Jag kan ingenting om DNA analys men följer detta med spänning. Om vi finner vägen till Danmark har vi led till danska kungahuset och till flera andra i Europa.
 
Håller f.n. på att samla fakta runt Slaget vid Stångebro, för att utfinna falkarnas eventuella roll där. Har du något om Bengt Falcks eskapader under Sigismunds styre? Var han med Korvtåget när finländarna kom Sverige?  
 
Jobbar även på en ägarlängd avseende Skällvik borg (inte samma som Skällsnäs ovan) som ägdes omväxlande av folkungarnas kungar eller biskopar.

171
Fri översättning av tysk text om hur Stanislaw Pacholowiecki fick sitt vapen och beskrivning av detta:
 
Pacholowiecki Stanislaw utmärkte sig 1581 i stormningen av Pskov. Var den som först klättrade in genom den bräscherade muren. Han fördrev fienden därifrån, trängde upp dem mot fästningens torn och fick dem att fly till staden, där de stängdes inne. Genom sin insats bidrog han starkt till fallet av fästningen. För att detta fick han av kungen en vapensköld: en kluven sköld med ena delen i rött med den Segrande polska vita örnen. På den andra halvan finns det vapen som är kallat Jelita som han tidigare fått av kosackövdingen Zamoyski. Ovan skölden är tre hjälmar, mitten krönt av påfågelsfjädrar. Toppad av Rownias vapen, månskäran och tre stjärnor. På vardera av de två sidohjälmarna, två muromgärade torn, den till höger med tre stängda öppningar och två öppna, den vänstra utan öppning. På varje torn en vertikal flaggstång med en lång flagga. På flaggan till höger är kungarnas kännetecken, det vill säga tre vargtänder, på vänster är Jelitas vapen. Det nya emblemet kallades Pskowczyk.
 
Nästan poesi...

172
Hej,
 
Mer om en annan berömd Williaminoff. Generalen tror jag dog 1838.
 
Ur Women of Europe in the fifteenth and sixteenth centuries:
 
In 1374 died Wassili Williaminoff the Tissiatchy or chief of the thousands. It is not easy to understand the precise position or the functions of this dignitary from the descriptions of the historians. He was a noble, but chosen by the citizens as their leader in war, and also apparantly as their representive or spokesman in time of peace, for he is compared to a Roman tribune of the people.

173
Hej Niclas och Cris,
 
Här finns en rysk general vid namn Williaminoff!
 
www.gutenberg.org/files/22533/22533-h/22533-h.htm

174
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2011
« skrivet: 2010-09-02, 16:59 »
Försök till ägarlängd för Skällsnäs gård, ca 1300-1658.  
 
Gården har intresse då den kan leda till vilken adelssläkt Anna Eriksdotter (gift med Erik Falcks far) och hennes bror Bengt Eriksson tillhörde. Detta kan i sin tur leda till vem Erik Falcks far var.
 
Skällsnäs låg nästgårds till Stegeborg Slott. Genom ägarna får vi veta att gården har varit framstående i svenska historien bl.a. genom den förnäma Aspenäsätten (äv kallad Blå) med förmodade anor på fädernet via Knut Långe till Erik den Helige. Via mödernet förmodade anor med fyra kungaätter (bl a Bjällbo).
 
Skilj på Skällvik (-s borgruin) nära Stegborg som oftast ägdes av kungen eller biskopen i Lidköping. Skilj även Skälsnäs i Tjureda Sn, ryttmästarboställe.  
 
1. Knut Jonsson/ Knut Johansson Lejonörn (Aspenäsätten). D: ca 1346-47. Riddare, riksråd, riksdots (under kung Birger Magnusson och Magnus Eriksson), östgötalagman, häradshövding. På sin tid en av Sveriges mäktigaste män. Bosatt 1292-1345 Malexander sn, Aspenäs. Vid Nyköpings gästabud deltog han i upproret mot Birger Magnusson. Förmyndare och regent åt Magnus Eriksson fram till 1332. Släktledet efter Knut delas i Edshults- och Skälsnäsgrenen. Gift med  
1. Katarina Bengtsdotter(Bjälboätten). D: eft 1350. Heliga Birgittas mors syster.  
 
Barn:
Filip Knutsson (Aspenäsätten). Utnämnd 1328 av påven till kanik i Uppsala med expektans på prebende, trots att han redan hade ett i Linköping. D: före 1335.  
Birger Knutsson (Aspenäsätten). Känd 1342-1350.  
Magnus Knutsson (Aspenäsätten). Riddare, lagman.
Jon Knutsson (Aspenäsätten). Känd 1335-1357. Häradshövding i Ydre hd, Småland. Riddare 1338 el 1342. 1344 häradshövding i Göstrings hd, Östergötland och 1352 häradshövding i Vedbo hd, Småland. Utfärdade 1350 och 1356 brev från Aspenäs. Trol död 1359. Ärvde efter fadern jord i Dals hd, Östergötland.  
Cecilia Knutsdotter (Aspenäsätten). Nämns som Bo Nilssons trolovade 1306. Levde som änka 1336. Fru Cecilia ägde jord i Bråbo och Ydre hd, Östergötland. Död tidigast 1350.  
Ingeborg Knutsdotter (Aspenäsätten). Levde ännu 1333, då hon som änka av fadern ingavs i S:ta Klara kloster. Var gift med riddaren och riksrådet Erik Valdemarsson (Folkungaättens Valdemarsgren).
 
Knuts far: Johannes/ Johan Filipsson Lejonörn (Aspenäsätten). Känd 1248, halshuggen i Stockholm efter folkungaupproret 1280, Drots. Hans far var Filip Birgersson, mor: Cecilia Knutsdotter (Bjällboätten).
Mor: Ingeborg Svantepolksdotter Lejon (Skarsholmsätten).  
 
Katarinas far: Bengt Magnusson (Folkungaättens lagmansgren), d: ca 1294.
Mor: Sigrid den fagra.
 
2. Bo Nilsson (Natt och Dag) till Ringshult, f: 1295, d: 1327. Svensk storman, bl.a. riksråd och lagman i Östergötland. Son till Nils Sigridsson. Gift ca 1320 m  
2. Cecilia Knutsdotter (Aspenäsätten).  dotter av Knut Knutsson Lejon även kallad Kristinesson (gift tid m 1) Knut Filipsson bror till Jon/ Johan Knutsson Lejonörn o Birger Knutsson Lejonörn, 2) Bo Nilsson, 3) trol Magnus Johansson Ängel)
 
3. Ingeborg Bosdotter (Natt och Dag), f: ca 1317, omgift m Waldemar Ericsson f ca 1320, Blåvik, Ekeby, Ögötland. Far: Eric Waldermarsson, farfar: Waldemar av Sverige.
3. Jon Tomasson (Grip), uppländsk frälseman, död 1331. Hade som byte för arv i Uppland erhållit hemman i Mellby sn vid sjön Solgens strand. Genom sin hustru Ingeborg Bosdotter Natt och Dag kom Tomasson även i besittning av bl.a. Skällsnäs gård, på andra sidan Solgen.
 
4. Bo Jonsson (Grip). F: senast 1335, Vedbo härad i N Småland, död 1386. Väpnare, riksråd, drots och en av de mäktigaste personerna i Sverige under kung Magnus Eriksson och kung Albrekt av Mecklenburg. Hans föräldrar var Jon Tomasson (Grip) och Ingeborg Bosdotter (Natt och Dag). Givit namn åt Gripsholms slott.
4. Margareta Petersdotter Porse (Tre sjöblad). D: 1360 i barnsäng. Förmögen.
Skällsnäs och Håfvaryd i Vittbo hd överlämnades genom byte av Bo Jonsson (Grip) till sin frus bror:  
 
5. Peter Peterson Porse (Tre sjöblad). Känd 1336-86. Tillträdde Skällsnäs 1377. Äv Peder Pedersson. Porse är svensk uradel från Halland, känd från 1200-talet. Ätten tillhör ”sjöbladsätterna”, en benämning på ätter som förde sjöblad i sina heraldiska vapen eller sigill. Ätten Ribbing antages vara gren av Porseätten.
5. Ingeborg Magnusdotter (Röde)
 
6. Eggert Krummedike, ägde Skällsnäs ca 1446-1458. Hövitsman på Rumlaborg, ca 1446, trol från Tyskland. Flydde 1452 till Danmark. Kallade sig dock 1458 förfarande riddare i Skällesnäs. Svenskt och senare danskt riksråd. Gift med Helena Porse dotter av riddare Peter Peterson Porse och Ingeborg Magnusdotter (Röde).  
6. Helena Petersdotter Porse (Tre sjöblad)
 
7. Eggert Eggersson Krummedige, riddare, känd 1446, död 1488, gift m 1) Ramborg Mattisdotter (Lillie), gift 2) m
7. Marine Jensdatter (Göye/ Gøye). Far: trol Jens Jacobsen till Asserstrup (Göye) (1471 till DK, ägde Skällsnäs, d: före 1466). Marina Jönsdotter sålde sina ägor i Småland till Sten Sture d ä.
 
8. Sten Sture d. ä. till Skälsnäs (Sjöblad). Riksföreståndaren hade inte tid att ägna sig åt Skälsnäs. Tros då ha varit arrendegård då. Den äldre Stureätten, också kallad Sjöbladsätten efter sköldevapnets tre sjöblad i balk. Till skillnad från ovan som var på ”ren” gul sköld.
8. Ingeborg Åkesdotter (Tott). Sten Sture d. ä.:s änka. Död 1507, inga barn tillsammans, ärver vid hans död 1503.  
 
10. Åke Jönsson Svarte Skåning (Båt) och  
10. Tönne Eriksson Tott. Dessa ärvde tillsammans Skällsnäs innan änkan Ingeborg Åkesdotter (Tott) dött. Dessa gör jordaskifte med Bengt Ericsson 1512.
 
11. Bengt Eriksson var från Södra Vedbo, skrev sig till Skällsnäs vilken han tillbytt sig 1512. Fick besök på Skällsnäs 1520 av Gustav Vasa. Förmodad syster till Anna Eriksdotter (gift med Erik Falcks far).
 
12. Nils Eriksson ärvde broderns gård Skälsnäs och utfärdar ett salubrev utan år till sin svåger Halsten Bagge, vari han säljer och upplåter ”till ehrligh wällbyrdig man min svåger Halsten Bagge min gård Skiellesnäs.  
 
Svåger = min systers man (kan ej stämma eftersom hon heter Andersdotter och inte Eriksdotter) alt min frus systers man. Tyder på att Nils Eriksson kan varit gift med  
 
12. XX Andersdotter (Slatte).  Finns ej någon sådan känd.
 
13. Halsten Månsson Bagge. till Berga samt Skällsnäs i Hults sn, köper del av Skällsnäs i slutet av 1520 talet. F: ca 1500, död 1555. Gift med  
13. Karin (Catharina/ Katarina) Andersdotter Slatte till Yxnaberga, f: ca 1502-1514, Hagby, d: ca 1564. Mor: XX Hageby, Yxneberga. Far: Anders Nilsson (Slatte) till Forsa Slattefors.  
 
14. Anders Halstensson Bagge, Herre till Berga samt Skällsnäs. Krigsöverste i konung Gustav Vasas armé och hövidsman på Kalmar slott 1540; förseglade, bland adeln Västerås arvförening 1544.  
Han levde ännu 1550-02-05. Ägde Skällsnäs åtminstone år 1562
14. Malin Lydertsdotter Slatte. Från Söderby
 
15. Johannes/ Hans Strang. Född i Skottland. 1581 Johan III:s hovtjänare, 1586 Ryttmästare Upplands hofmannafana, 1588 rätt att besitta frälse, 1594 Ryttmästare Upplands Ryttare. Höll Kung Sigismunds parti mot hertig Carl och skulle år 1598 understödja Jacob Naef emot dalkarlarna. For därefter till Skottland, stämdes år 1600 av hertig Carl och Riksens Bönder att återkomma, vilket också skedde, då han medförde sin fru och barn. Död 1609 begrafven i Hults kyrka, Småland.  
15. Karin Bagge af Berga till Skällsnäs. Levde ännu 1629. Dotter af Anders Halstensson Bagge till Skällsnäs och Malin Lydertsdotter Slatte  
 
Barn:  
Albrecht Strang  
Hercules Strang, stamfader för släkten Strang, Västmanland  
Karin Strang, g m assessoren Lindorm Stråle till Skällsnäs  
Malin Strang, gift 1616 med Fänriken sedan Majoren Carl Jönsson Sabelsköld
 
16. Lindorm Stråle till Skällsnäs. Assessor i Åbo hovrätt. Introducerad på riddarhuset 1625 på ättens vägnar. Död 1633.
16. Karin Strang. Gift med m Lindorm Stråle till Skällsnäs
 
17. Gustaf Lood.  Major, Småland
17. Catharina Stråle. Dotter till Lindorm Stråle.
 
18. Lars Joensson Enhörning. Ägde Skällsnäs 1658, bytte till sig från Gustaf Lood. Lars Enhörning sålde 1658 till Västervik stad.
18. Margaretha Stråle. Dotter till Lindrom Stråle.
 
19. Västervik stad
 
(Meddelandet ändrat av mikaelandersson 2010-09-02 21:14)

175
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2011
« skrivet: 2010-08-11, 13:41 »
Hej!
 
Joakim Von Berfeldt var rikstygmästare. Kan inte finna någon koppling mellan honom och Falck.
 
Boligstad är troligen sammansatt av det norskdanska ordet Bolig- och -stad, vilket betyder ungefär boplatsställe. En teori kan vara att det är exv Bolltorp som syftningen avser angående boplatsstället i detta fall. Har någon av er tillgång till orginaldokumentet där Boligstad nämns?

176
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 02 augusti, 2010
« skrivet: 2010-07-16, 12:38 »
Hej alla glada sommarforskare!
 
Bengt Eriksson anges ofta som Anna Eriksdotters bror. Anna Eriksdotter var gift med en okänd man, eventuellt Johan Falk. Om vi kan faställa Erikssons släkttillhörighet kan vi kanske finna kopplingen till Johan Falk (som ibland anges som Biskop Erik Falks far).  
 
I Svenskt Diplomatorium huvudarkiv, SDHK nr 153 02:
 
”Bengt Eriksson (tre kors) säljer till riddaren Bengt Nilsson (lejonansikte) sina gods i Värend: en gård i Ekesås (Gårdsby socken, Norrvidinge härad) och 4 gårdar i Åby i Tjureda socken (samma härad) för 100 mark, sådant mynt som nu går i Tjust. ” Brev utfärdat på Stäkeholm.
 
Om detta är den Bengt Eriksson som vi söker är epitetet tre kors i Anbytarforum tidigare okänt. Givetvis kommer man att tänka på Kristi kors som ofta avbildas flankerat av två kors där de två rövarna hängdes. En ofta använd symbol bl a på prästkläder och vapensköldar.
 
Filip! Har du tillgång till Bengt Erikssons sigill? Vore mycket intressant att se om det har dessa kors.
 
Bengt Eriksson förde i sitt vapen en Falk. Den enda ätten som jag finner har tre kors och en falk i sitt vapen är Adlercreutz, dock adlade ca 1700, en Ryttmästare i Finland, Tomas Teuterström. Han är det inte men vapnet är tämligen vackert, se exv: http://www.adlercreutz.info under länkar.
 
Intressant är dock att Skällsnäs, vilken Bengt Eriksson var herre på, låg närgårds till Stegeborg (tid Stäkeholm).  
 
Skälsnäs innehades i lång tid av den förnäma Aspenäsätten. Aspenäsättens vapen var en lejonörn med en lilja som svans, dvs med stor likhet till Adlercreutz vapen. Se Aspenäsättens vapen: http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/svenske/Aspenaes/Aspenaes.htm
 
Vissa forskare önskar tillföra Bengt till Aspenäsätten, vilket jag dock inte har sett något bevis på.  
 
Jag har nästan en klar ägarlängd avseende Skällsnäs från tidig medeltid och framåt. Publicerar den här efter semestern. Där framgår det bl.a. att Bengt Eriksson tillbytte  sig Skällsnäs mot Moretorp och Råby gårdar av Åke Svarte Skåning samt Tönne Eriksson Tott.

177
Flera är de fel i släktforskning som uppkommit runt identiteten avseende män som avrättades i Stockholms Blodbad 1520. En diskussion kring dessa kan vara på plats. Det mest citerade samtida verket är Olaus Petris ”En Svensk Cröneka”:  
 
”Och så blev då Biskop Mattz i Strängnäs rätt utanför Rådstugan först avhuggen och hans huvud lades mellan hans ben.” . ”Därnäst blev Biskop Vincentius avhuggen, efter honom herr Erich Abrahamson, så Erich Knutson, så herr Erich Johanson, därefter Erich Ryning, herr Erich Nielson, Eskil Nielson, Jachim Bragde, Moens Green, Erich Kuse, Olaff Biörson, Gunnar Galle, Benct Ericson och sedan Borgmästarna och var dessa efterskrivna, först tre Borgmästare, Jöns Gudmundson, Anders Olaffson och Anders Henricson sedan dessa efterskrivna rådmän, Olaff Hanson, Moens Budde, Baggans Biörn, Anders Ruth, Anders Karlson, Michil Nielson, Knuth Öning, Eric Helsing, Pedher Ericson, Asmund, Mattz Crona, Jacop Pedherson, Niels Bergson och Heming Grönskalle. Av menigheten, de som namnkunniga är, Henric Stråbock, Lambrect Båding, Hans Weser, Simon Skreddare, Longe Niels, Pedher Staffanson, Påwel Skinnare, Gudmund Skinnare, Eric Smeltare, Pedher Budde, Anders Kötmongare, Mattz Tunnebindare, Niels Mattzson, Lambrect Bårdskärare och Lasse Hass. Dessa och ändå några fler blev avhuggna första dagen. Men annan dagen därefter blev Kätil Skrivare avhuggen och sex eller åtta andra med honom .”
 
Kombinerat med Ericson Wolke* ger följande:
 
Biskop Mattias Gregersson Lillie*
Biskop Vincentius*  
Riksråd Erik Abrahamsson Leijonhufvud*
Riksråd** Erik Knutsson Tre Rosor*
Riksråd Erik Johansson Vasa*
Riksråd Erik Ryning*  
Riksråd** Erik Nilsson Gyllenstierna*
Riksråd** Eskil Nilsson Gyllenstierna*  
Riksråd Joakim Brahe*
Riksråd Måns Gren*
Riksråd Erik Kuse*
Riksråd** Olof Björnsson Halvmåne*
Riksråd** Gunnar Galle
Riksråd** Bengt Eriksson
 
Borgmästare Jöns Gudmundsson*
Borgmästare Anders Olofsson*     
Borgmästare Anders Henriksson*
 
Rådman Olof Hansson*
Rådman Måns Budde*
Rådman Baggans Björn*
Rådman Anders Ruth*
Rådman Anders Karlsson*
Rådman Mikael Nilsson* Halvhjort av Arnäs?
Rådman Knut Öning* Öländing?*
Rådman Erik Helsing*
Rådman Peder Eriksson*
Rådman Asmund*, Ev Asmund Mattzsson
Rådman Mats Crona*, Ev Asmund Mattzsson  
Rådman Jakob Pedersson*
Rådman Nils Bergsson* Nils Birgersson**
Rådman Heming Grönskalle*
 
Borgare Henrik Strobock*  
Borgare Lambrekt Båding*
Borgare Hans Weser*
Borgare Simon Skräddare*   
Borgare Långe Nils*   
Borgare Peder Staffansson*   
Borgare Påvel Skinnare*
Borgare Gudmund Skinnare*
Borgare Erik Smältare*
Borgare Peder Budde*
Borgare Anders Köttmånglare*
Borgare Mats Tunnbindare*
Borgare Nils Matsson*   
Borgare Lambrekt Bardaskär*
Borgare Lasse Hass*   
och ändå några fler blev avhuggna första dagen.
 
Annan dagen därefter:
Tjänstefolk Kettil Skrivare*
avhuggen och sex eller åtta andra med honom.
 
Till denna fogar Ericson Wolke*:
Riksråd Kristiern Bengtsson Oxenstierna d.y.
Riksråd Bengt Persson Gylta  
Lågfrälse Olof Walram  
Lågfrälse Erland Esbjörnsson  
 
C Georg Starbäck, PO Bäckström** nämner även:
Svarte Sven
 
Andra Källor nämner:
Hans Vävare
Peder Skräddare
Olof Bröms
 
* Stockholms blodbad, Ericson Wolke, 2006
** Berättelser ur svenska historien, C G Starbäck, PO Bäckström, 1885-1886 nämner att ”Alla dessa tolf voro riksens råd”
 
Mina främsta intressen avseende ovanstående är:
1) Eskil Nielson. Gyllenstierna eller Banér?
 
2) Det förmodade Riksrådet Benct Ericson. Vem var han? Troligen förnäm om han står i de förstas krets. Tre teorier:
a) Benct Ericson av Skällsnäs, Hults Sn, Vedbo härad. Syster till Anna Eriksdotter (Anna i Enköping). Bror till Nils Eriksson Skrivare. Bengt var fogde på Stockholm slott och fodermarsk till Svante Nilsson, Natt och Dag. Enligt Biskop Hemming Gadh, ”Då konungen var på resa var Bengt Eriksson den ledande mannen i staden. ” Ur Gustaf Vasa ett 400-års-minne, 1896, Otto Sjögren: ”Kom han (Gustav Vasa) så till en frälseman i Södervidbo härad i Småland benämnd Bengt Eriksson på Skällesnäs. Denne rådde Gustav Eriksson följa sig till Stockholm, låtandes honom ock se sitt lejdebrev det han hade bekommit av Konungen. Men Gustav rådde den andre tvärt emot, att han skulle följa honom åt Dalarne och intet förlita sig på Konungens fredsbrev, ty Gustav sade sig väl förstått hava vad tillförlitelse de Svenske skulle sig förmoda genom sådana lejde och brev. Det samma Bengt och flere Svenske vilka detta icke tro ville nogsamt fingo framdeles i händer röna då han blev avhuggen med de andra.”  
 
Anses av vissa ha fört en Falck i sitt vapen, och därför tillhört Erik Falks biskopssläkt.  
Anses av andra ha varit Bengt Eriksson Slatte.    
 
c) Bengt Gregersson Lillie
d) Bengt Eriksson Gyllenstierna
 
3) Intressant är också Asmund och Mattz Crona som i enstaka källor anses vara en felskrivning av Asmund Mattzsson.
 
Tacksam för alla ledtrådar och rättelser.

178
Larv / Larv C:2 (1701-1725) Bild 263 / sid 515
« skrivet: 2010-02-20, 23:04 »
Hej Tomas!
 
Mycket intressant. Svår text. Kanske min tidigaste ana på fädernet. Stort tack! Får leta vidare efter Sven Erichson, Erik och Karin i Längjum.
 
(Meddelandet ändrat av mikaelandersson 2010-02-21 15:17)

179
Larv / Larv C:2 (1701-1725) Bild 263 / sid 515
« skrivet: 2010-02-20, 15:41 »
Hej!  
 
Finns det någon glad forskare som kan se vad det står här?  
Under 24. Faderns namn skall vara Sven Svensson? Sonens namn Sven. Kan inte tyda resten.  
 
SE/GLA/13316 Larv C:2 (1701-1725) Bild 263 / sid 515  
 
Undrar, Mikael

180
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 06 januari, 2010
« skrivet: 2009-12-21, 14:29 »
Belägg för ytterligare barn till Biskop Erik Falck, Birgitta?
 
Enligt uppgift i Linköpings Domkyrka, volym 1 av Bengt Cnattingius, 1987:
 
Grav 158: Gravhäll av grå kalksten. Inskrift: DEN ÄREVÖRDIGE OCH HÖGLERDE HERRE MESTER  ERICK FALCK FORDOM BISCOP i LINKIOPING BLEF HÄR BEGRAFVEN ANNO 1569. Mått : 200*132 cm.
 
Grav 150: Gravhäll av grå kalksten, fragment. Inskrift: HER LIGGHER BE(GRFV)EN BIRGITTHA ME(STER) ERICK FALCK .
 
På annat ställe i boken anges Birgitta som dotter till biskop Erick Falck.
 
Har tyvärr ej tillgång till hela boken eller mer text.

181
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 06 januari, 2010
« skrivet: 2009-11-16, 21:19 »
Hej Calle,
 
Pröva med knappen Bifoga följande, under Meddelandetext nedan denna sida.  
 
Kontakta annars Anbytarvärden om filen är för stor. Se vänsterspalten: Kontakta oss.

182
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 06 januari, 2010
« skrivet: 2009-11-13, 13:23 »
Hej vänner!
 
Förteckning över några ofrälse släktvapen under Falck: http://hem.passagen.se/gronstub/vapendk.htm
 
Falck /Falkius/ Peter Simonsson från Kalmar, svensk kommissarie i Holland, 1612-19. Sköld: En tillbakaseende falk sittande på en stängd bok. Oxenstiernska samlingen E:596.  
Falck Daniel Simonsson, tullinspektor i Narva, 1620-22. Sköld: En falk sittande på en i båda ändar avhuggen gren. Hjälmprydnad: En sittande falk. Oxenstiernska samlingen E: 596.  
Falck Carl, borgmästare, 1688. Sköld: En falk sittande på mark. Hjälmprydnad: En sittande falk. Eder 94.  
Falk Abraham (död 1705), tenngjutarmästare i Stockholm. Sköld: Två korslagda pilar. På mästarmärke. Bruzelli: Tenngjutare i Sverige, s.137.  
Falck Gustaf (död 1712), löjtnant, slutligen kapten vid Östgöta infanteriregemente, använde 1688-97 ett sigill med ägarinitialerna SNS, vilket av vapeninnehållet att döma tillhört en släktmedlem. Sköld: En falk med lyftade vingar på mark. Hjälmprydnad: En sinistervänd uppskjutande harneskklädd arm svingande ett svärd. Eder 215, 229.  
Falk Andreas Petri (1662-1727), krigspräst vid Skaraborgs infanteriregemente, regementspastor 1697, 1704 kyrkoherde i Valstad. 1697-1720. Sköld: En tillbakaseende falk sittande på ett stolpvis uppväxande utskott från en ginbalkvis från dexter framväxande gren. Hjälmprydnad: En falk med utbredda vingar stående på en uppskjutande klippa. Eder 21, 33.  
Falck Bengt, fänrik vid Västerbottens infanteriregemente till 1700, 1697. Sköld: En sinistervänd falk sittande på en avhuggen gren. Hjälmprydnad: En uppskjutande harneskklädd arm svingande ett svärd. Eder 227.  
Falk Dominicus, någon statstjänsteman i Kungälv, 1719. Sköld: En falk sittande på mark. Eder 157.  
Falck Berent, löjtnant vid amiralitetet, 174(3). Sköld: En falk sittande på mark. Hjälmprydnad: Tre fjädrar. Eder 118.  
Falck Martin, kapten vid amiralitetet, 1743. Sköld: Genom inböjt mantelsnitt delad i blått och guld, vari en falk sittande på ett uppskjutande berg. Hjälmprydnad: En åttauddig stjärna mellan två vingar. Eder 118.  
Falck Daniel, rådman i Åmål, 1744. Sköld: En sinistervänd sittande falk. Hjälmprydnad: Dito. Mtl Älvsborgs län 1744.  
Falck Erik Magnus, kronobetjänt i Dalsland, 1744. Sköld: En falk sittande på en avstött trädstam på en kulle, över trädstammen åt dexter en uppväxande lövkvist. Hjälmprydnad: En falk sittande på en kula mellan två vingar. Mtl Älvsborgs län 1744, s.453.  
Falk Magnus Abraham, häradshövding i Tabergs bergslag, 1769. Sköld: En falk sittande på en från mark uppväxande avstött trädstam med en lövad gren utväxande på dexter sida. Hjälmprydnad: En uppstigande falk med utbredda vingar. Riksdagsfullmakter R 5191.

183
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-26, 18:12 »
Carl!
 
Texten från SBL 1862 var inte riktad till dig enbart. Jag pekade på uppenbarliga diskussionspunkter i artikeln, bl.a i Anbytarforum. Se exempelvis Bo Persson(Lincopensis) inlägg under Falck/Falk samt Skuthe/Skute.  
 
Ingen blir gladare än jag om det kan komma fram material som kan styrka Johan Falcks faderskap till biskop Erik Falck. Likaså Johan Falcks koppling till Jens Eskildsen Falck. Ingen har kunnat visat på detta. Likaså finns tveksamheter gällande sönerna Abraham, Pehr samt Carl.
 
Vad som står i SBL och övriga texter är inte alltid sanning. Försök styrka med minst en oberoende källa från den aktuella tiden.

184
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-26, 11:00 »
Hej, Lägger in texten från Svenskt biografiskt lexicon, 1862. Kanske den kan glädja någon. Dock tyvärr inget om Johan Falcks som far till biskop Erik Falck. Abraham Falck och Pehr Falck menar många inte varit hans söner. Lars som son har jag ej heller några belägg för. Finns säkert någon ny info i texten. Dock skall man se upp med spekulationer utan källa.  
 
FALCK, ERIK.
 
I Biskop Petri Andreae Nigri likpredikan öfver Gustaf I yttras, att Erik Falck var konung Gustafs skyldeman och skicklige praeceptor. Falck måste således varit äldre än lärjungen, hvilken sönerna Johan och Carl angifva såsom född före 1490 (se Biogr. Lex. art. Wase). Vid frågan om skyldskapen må vi erinra oss att konung Carl VIII:s första maka, Brita Bjelke, enligt ett skiftesbref, aftryckt i De la Gardiska Ark. III: 85 följ, uppgjordt i Köpenhamn 1419, var enka efter en herr Jens Falk. Carl VIII:s styfdöttrar Märta ocn Gissla Falk uppfostrades vid Carls hof och blefvo sedan gifta (Lillieska geneal. tabb. i De la Gardleska donationen i Lund).
 
Efter praeceptorsbefattningen i Erik Wases begaf sig F. till utländska högskolor och blef magister i Wittenberg (1512? Då 1542 af Håhl uppgifves, måste det vara tryckfel). Han var Professor i Upsala 1518. Dalin (S. R. H. 3: I: 5) uppgifver att Erik Falck varit domprost i Upsala. Månne ej en förblandning när skett med den i Peringskölds serie upptagne Erik Gåtsing? Westén anför att F. var konung Gustafs hofpredikant ännu då han den 3 Juli 1547 blef Biskop i Skara.
 
Erik Falck var som konung Gustafs hofprest mycket älskad och hade säkerligen inflytande på konnngen såsom Summos Episcopus i reformationsverket; men då han flyttat till Skara, kom nan i konung Gustafs onåd - vi veta att det ödet drabbade de bäste bland reformatorerna - och blef plötsligt afsatt, utan att man vet hvarför. Men snart blef Falcks oskuld uppenbarad ocb han blef åter i embetet insatt 1557*). Från Falcks biskopstid i Skara känner man att han på visitationsresor utdömde en mängd små kyrkor, för att (sanna skaffa kunnige predikanter och ordentliga gudstjenster i alla de qvarblifvande. Vi känna att Westgötalagen omtalar MC (1,100) kyrkor i delta landskap, der prof. Schlyter anar en misskrifning för VIC (600). Det yar ändå godt förråd. I November 1554 utdömde Falck Kindaryds, Tåsseryds och Strängseryds kyrkor i Hässna pastorat, hvilka han lät ödelägga.
 
Falck blef biskop i Linköping 1558. Då konung Erik 1561 fann en större fara hota Sverige från ryska än danska sidan, emedan Czaren fattat missnöje öfver den Estländska förändringen, uppdrog han åt den gamle biskopen, för hvilken han hade synnerlig ynnest, att såsom lärd medlem, efter den tidens bruk, åtfölja den beskickuing, som sändes till Moskwa, bestående af R. R. Nils Krumme, Johan Bååt och Nils Ryning med Olof Larsson såsom Sekreterare och Bertill Jöransson såsom tolk. Rhyzelins vet, att Westgötalagmannen Bengt Gylta och en biskopens kapellan också medföljde. De kommo i Augusti till Moskwa och blidkade Iwan, så att fred slöts på 20 år.
 
Ericus Falck, som underskrifvit presterskapets beslut 1560 och d. 11 Martii 1566, underskref i Stockholm Ständernas cassation d. 25 Jan. 1569, f)varigenom Sturarnas dom upphäfdes, samt Bispernas och de förnämsta presternas i städerna besegling ibm den 26 Jannari s. år, ii varigenom arfföreningens stadga öfverflyttades från Erik till Johan. Falck dog samma år. Hans grafsten ses ännu i Linköpings domkyrka.
 
*) Månne det ej hade gällt betänkandet (1552) mot konung Gustafs giftermål med förra drottningens systerdotter, der Erik Falck och biskopen i Strengnäs förenade sig med erkebiskopen ?
 
Han hade vid slutet af sin lefnad kommit i konung Johans onåd. i Klints biskopskrönika heter det om Falck:
 
Han stichtade och gjorde böcker många,  
Som kommo christendomen till fromma.  
Then christliga läran stod han fast på,  
Att christendomen skulle för sig gå.  
Han stod emot en messordning gram,  
Som kallades liturgia försann.  
Han misstänktes med trug och hot,  
Att han skulle slå konungen emot.  
Konung Johans vrede försann fick han  
Och afsomnade, inmanter i stor fruktan.  
 
 
Denna onåd kunde ej en Östgötaprest, så nära efter Falcks tid, taga nr luften, om ock ett missminne visar sig, då onåden säges uppkommit för en Messeordning, som kallades Liturgia, helst den boken först framlades 1576. Men vi känna att kyrkoordningen af 1571 länge varit färdigskrifven, spridd i afskrifter och följd, ehuru af konung Johan bestridd då den utkom. Kan ej konung Johan då redan haft ett motförslag, och den gamle biskopen i Linköping så allvarligt stått det emot, att onåden brutit ut mot den lutherska kyrkoordningens möjligtvis nitiske förfäktare?
 
Falcks adelskap omnämnes hos samtida. Han var rik. Blef i stiftet mycket sörjd och saknad. Hans 5 söner blefvo i olika hänseenden utmärkta. Om 1. Abraham Falck veta vi blott hvad biskop Svedberg visste. I den af honom öfversedda Psalimopoeographien af Högmark läses: Falck, Abraham, var magister Erici Falcks son, biskopens i Linköping, som dödde 1569. Sammansatt psalmen N:o 287: Ack min själ haf lustigt mod. Den, är bibehållen i N. Ps.-B. `:o 231, ehuru förkortad och utan att författarens namn qvarstår uti versernas initialer. Meterfelen voro många; några afhulpos i 1695 års psalmbok, resten i 1819 års. 2. Bengt, var född 1540. Han framfördes i spetsgården på Linköpings torg 1600 bland högadlen, då hertig Carl ville täfla med Christian H i konsten att anställa blodbad. Den 60-årige ädlingen blef sist afrättad. Det heter, att han såsom katholik försköt de Lutherske presternas biträde. Vi hafva ej kunnat inhemta kunskap om tiden för hans affall. Han synes vara den Benckt Ericksson, till hvilken någon skref, då Abr. Angermannus 1579 hållit en predikan i Upsala mot Kloster-Lasse. Den förklarades vara sådan, att det hjertat, som icke var af gråberg och stål, måtte visserligen tårar fälla (Sv. Sköna Lit. L 170). 3. Erik. En Erik Eriksson Falck, som var borgmästare i Linköping i 40 år, enligt Widegrens Österg. beskrifning, må vara en annan, än ädlingen Erik Eriksson Falck, som, utsänd till en Jesuiterskola, fick der goda stadier, och 1582 höllen oratioa i Wien till konung Johan IlI:s ära, då Svenskarne vunnit en seger öfver Ryssarne*)Han blef 1591, såsom konungens hofjunkare och med renoveradt adelsskap, sänd till Tatarkaa eller den Krimska Tartaren, åtföljd af Sigfrid Andersson (Rålamb). I Dantzig sökte då grefve Axel Stensson Lejonhufvud att mörda denne svenske legat, som dock undgick faran. Tartaren bevektes att straxt infalla i Ryssland och härja landet intill Moskwa. Vid den resan lär Falck besökt Christi graf och i densamma blifvit slagen till Christi grafs riddare. Ar 1595 fick han religionsfrihet i Sverige, enligt Söderköpings beslut. Han hade en pension af påfven och skickades till Spanien 1606, derifrån han ansågs stämpla mot hertig Carl och den Svenska Lutherdomen. Han dog i Spanien. 4. Lars, var ock yngling ännu då man började utsända svenska sladerande till Jesuiterskolor. Han återkom 1579, men förklarade sig snart öppet mot Romerska kyrkans vantro och den behandling de svenske ynglingarne nödgats lida i det tyska kollegiet. Possevin försökte tysta renegaten. Lars Falcks egen berättelse om detta Possevins försök förvaras i Linkop. Bibi. (L. B. handl. I: 64). Theiner framställer saken i en för kollegiet förmånlig dager. Ett bref i Thein. Urk. B. s. 219 f., stäldt till Lanr. Erici, visar, enligt Anjons anmärkning, hvilken uppmärksamhet saken väckte. Hertig Carl tog emellertid Lars Eriksson i sin tjenst, men den betänkliga slitningen slet så småningom *) förståndets band sönder. Han dog i vansinne. 5. Pehr förblef både svensk och Lutheran. Han var borgmäsiare i Linköping, sannolikt redan 1589, qvar i embetet efter 1600, ehuni i Widegrens Beskrifn. öfver Östergöthland (s. 123) 2 med samma namn vid den tiden upptagas i borgmästaroserien. - Hans trohet mot hertig Carl synes stadfästad genom 2 bönders fantasirika ntläggning af ett norrskens fignrelioner. Messenins berättar i Scondia Iilustr. VIII. p. 50, huru 1597 d. 25 Sept. 2 fiskare i Stångån hört, då de om natten voro sysselsatte med fiskande, ett dunder i skyn, och sett, vid uppblickandet mot himlen, en svart molnsky som delte sig, hvarvid de sågo 2 krigshärar drabba mot hvarandra, då den som
 
*) Rimligast, med hänseende till fadrens ålder, är att antaga, det Borgmästaren Erik Eriksson var Biskopen F:s son och de till Jesnitskolorna utsände ynglingarnes fader.
 
*) Messenins har temporis processu, hvilka ord Theiner obegripligtvis öfversätter med bald (Anjon).
 
syntes dem vara svensk besegrade den, som liknade polska hären. När himlen klarnade, framträdde en man af stort majestät med ett svärd, som han vände nedåt, då några blodsdroppar fnllo från svärdsudden ner i ekstocken der bönderna sutto. Nn försvann allt; men bönderna skyndade, såsnart dagen ingått, att berätta h vad de sett för biskopen P. Ölander och borgmästaren Peder Eriksson i Linköping. Desse afhörde berättelsen med förskräckelse, och när följande år på samma dag både en svensk och polsk här befunno sig midt emot hvarandra på Stångåns stränder, visste ja Peder Eriksson hvem som skulle vinna seger! Både biskopen och borgmästaren gåfvo således hertig Carl tecken, när han skulle öfverunmpla konung Sigismnnd, derigenom att de gingo upp i tornet och klämtade. Den klämtningen ansågs hafva mycket bidragit till segren.
 
Skrifter: Af biskop Falcks böcker många, känna vi blott: En lärobok i Chrislendomen, hvilken Schefferns kallar: Brevis informatio de praecipuis fidei artiunlis, capitibus L distincta, öfvers. från tyskan, tr. Sthm 1558. - En Tröstebok för hafvande qvinnor, huru dhe sig i dhet kors, som Barns-Börden hafver med sig, trösta och hugsvala måga, uthdragen af Scrifterna och försvenskat. Sthm 1564. (Källor: Nämnde i texten eller kända af häfdaforskare.)

185
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 21 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-19, 15:30 »
Carl! Låter spännande. Har du något mer material runt detta som du kan publicera, datum, källor mm?

186
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 21 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-18, 19:11 »
Filip, Fann vapnet efter din beskrivning i Ösmo. Visst kan det vara en falk!  
 
Här är äntligen länken till det Falckvapen jag hänvisade till tidigare: http://finnholbek.dk/genealogy/showmedia.php?mediaID=312
 
Angående frågan: Kan Du placera in Karen Jensdotter Falck i relation till biskopen? Vet ngn mera om denna Karen Jensdotter Falck? Nej! Ingen koppling funnen mellan Jens barn och Erik Falck. Vidare:
 
Jens första äktenskap var med Margarete/ Margrethe Holgersdatter Krognos och anses av vissa varit barnlöst. Jens andra äktenskap var med Birgitte Abrahamsdatter Baad, följande barn;  
 
Karen Jensdatter Falk till Vallö, Skjern och Bistrup, gift med Oluf Axelsen Tott/Thott fick dottern Birgitte Olufsdatter Thott.
 
Kirsten Jensdatter Falk, till Vallö, Skjern och Bistrup, f: före 1403, d: ca 1455, gift m Henning Hansen Podebusk 1419, till Skjern og Egholm, Riddare, f: ca 1390, d: 1442. Begravd i Lubeck. Barn m Henning:  
Elne Henningsdatter Podebusk, gift m Iver Christensen Fasti till Örregård 1446-99.  
Gissel Henningsdatter Podebusk f: ca 1425, d: efter 1495, g: Ove Tagesen till Vingegaard (Vingegård) Rewentlow.
Marine Henningsdatter Podebusk, f: före 1435, d: eft 1484 gift med Hans Eriksen.
 
Finns uppgift om att Kirsten även gifte sig med Bord Jensen Bonde. Inga barn.
 
Som jag tidigare nämt finns även sonen:
Jens Falk, f: ca 1385-90, Vallö, Danmark, död ung var död 1407 enl en uppgift.

187
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 21 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-18, 11:12 »
Trevligt med så hög aktivitet under Falck!
 
Angående Carl W:s ...Jens Eskildsen Falck till Vallö och Erik Falck har jag läst på danska sidor som beskriver Jens att han var biskop.... Tänkte du kanske på: Eskil Krage, f: ca 1225, d: 1275. Var 1275 bispelig Høvedsmand på Kbh. Slot Översatt skulle jag tro att det betyder Biskopens Kommendant. Inga källor anger tyvärr att Jens skulle varit Biskop.
 
Filip! Mycket intressant. Jag har bilden på Falckvapnet här, fann den för ngt år sedan. Den är troligen ej från Ösmo Kyrka, de är grövre målade. Jag har sett en bild från Ösmo av Falckvapnet, men det är för dålig upplösning för att man skall kunna se fågeln. Kan du lägga ut länken?
 
Är det någon som har mer information om Bengt Erikssons bror Nils i Svenskt biografiskt lexikon:...Bengt hade en bror, Nils (Eriksson) skrivare, och en syster, Anna Eriksdotter. Enligt Rasmus Ludvigsson (Genealogica 18, fol. 131 v, RA) var den senare moder till biskop Erik F... ?

188
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 15 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-13, 22:12 »
Hej!
 
Spännande med Bengts Falcks vapen. Vissa likheter finns med Krage och Falks danska vapen. Det finns även en variant av den krönt med riddarhjälm och en falk som hjälmprydnad.  
 
I början av 1300-talet tog delar av släkten namnet Falk istället för Krage(danska för Kråka). Förmodligen var det en mer stilig fågel som passade den ärorika släkten.
 
Här finns Falks vapen: http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/ . Tredelad gaffelformad) sköld där övre fältet är en triangel i vitt, västerfält gult och höger blått. Bästa internetsidan för dansk och dansk-svensk adel.
 
Skölden finns även i Ystad St. Petri:  http://www.gravstenogepitafier.dk/ystad6.htm
 
 
 
(Meddelandet ändrat av mikaelandersson 2009-10-14 08:37)

189
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 15 oktober, 2009
« skrivet: 2009-08-25, 12:34 »
Hej!
 
Som ni vet är det ytterst troligt att de flesta som anges ogifta ändå var det. Likaså att de hade fler barn än vad som finns upptaget.
 
Johan dog 1589, Bengt 1600 och Eric Falck d.y. 1606. Kanske Karin var den enda kvarvarande arvingen/ alt intressenten av Bolltorp? Hon kunde även ha kvar sin makes förläning samtidigt. Är ingen expert på arvsrätt i den tidseran men misstänker att kvinnans andel var mycket begränsad vid arv. Ännu ett skäl till varför hon kanske valde Bolltorp.

190
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 15 oktober, 2009
« skrivet: 2009-08-24, 15:15 »
Hej Charlotte,
 
Bra att du nystar runt damerna i leken. Här finns säkert intressanta ledtrådar.  
 
Enligt Bo Perssons inlägg per 010312:
Det går att belägga att biskop Erik Falck hade fyra kända barn:  
- hovjunkaren Erik Falck d.y. (född omkr. 1554, död trol. omkr. 1606); ogift  
- Johan Falck (dräpt 1589 i Östra Hargs prästgård öster om Linköping); ogift  
- hovtjänaren och krigsmannen Bengt Falck (född före 1560, avrättad 1600 20/3 i Linköping); ogift  
- Karin Eriksdotter, gift 1:o med Abel Palm, 2:o med Torkel Joensson (Lilliesparre af Fylleskog), död 1590.  
 
Min bästa gissning är att det är denna Karin som ännu är i livet 1627, trots att Bo menar att hon dog 1590.

191
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 15 oktober, 2009
« skrivet: 2009-07-24, 16:31 »
Till Charlotte S. gamla fråga: Vill även fråga om någon vet vem överstelöjtnant Johan (ibland Göran) Simonsson Falck var?
 
Bengt Falck hade eventuellt en son, Simon som hade två söner, Eric Falck, militär och Jöran Simonsson Falck till Stackenäs i Västergötland, överstelöjtnant. Jöran var med i bla 30-åriga kriget där han stupade 1635.
Han var gift med Christina/ Kjerstin Pedersdotter Gyllencornett (vars far ägde Stackenäs). Ett barn till dem var är Peder Falk Göransson Reuterström, adlad Rytterström och gift m Ingrid Silverlood. Peder var född 1633 i Wissmar, Mecklenburg, då fadern Jöran och modern var på krigståg. Peder dog 1668 i Stackenäs.

192
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 15 oktober, 2009
« skrivet: 2009-07-22, 14:33 »
En intressant och omfattande artikel om Abraham Brodersson Tjurhuvud finns på följande länk. Nämner även Jens Falks giftermål med Birgitta.:
 
http://www.tidsskrift.dk/visning.jsp?markup=&print=no&id=77403

193
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 15 oktober, 2009
« skrivet: 2009-06-17, 00:15 »
Nu till den verkligt spännande frågan. Var Biskop Erik Falck släkt med den danska uradeln Falck? Det finns inga som helst bevis för detta. Men många indicier pekar mot att så är fallet. Enligt den teorin härleds följande släktled:
 
Erik Johansson Falck, Biskop.  
 
Eriks far var:
Johan Falck, frälseman. Antas vara gift med Anna Eriksdotter. Var syster till Benkt Eriksson till Skällsnäs. Benkt avrättades vid Stockholms blodbad. Han var fodermarsk hos riksföreståndaren Svante Nilsson (Sture) Natt och dag. Benkt Eriksson nämns i en bok om Gustaf Wasa från slutet av 1800 talet. Under sådana irrfärder kom han (Gustaf Wasa) till frälsemannen Bengt Eriksson på Skällesnäs i södra Wedbo härad. Denne hade af konungen erhållit ett lejdebref, hvilket han visade Gustaf,och rådde honom följa med sig till Stockholm. Men Gustaf förklarade sig ämna draga till Dalarne, och gaf honom det rådet att följa med dit. Till sin olycka följde Bengt Eriksson icke detta råd, utan drog till Stockholm, där han delade lika öde med de andra dödsoffren.  
 
Johan Falcks far var:
Erik Jensen Falck, till Vallö Slott och Bidstrup, Själland Danmark. Riddare. Vissa anger att släkten flyttade till Sverige med honom.  
 
Erik Jensen Falcks far och mor var:
Jens Eskil(d)sen Falck, till Vallö och Bidstrup. Riddare. I skölden bar han de tre färgerna blått, gult och vitt krönt med en falk. Den svenska grenen av Falcksläkten sägs av vissa härstamma från Jens första äktenskap med Margrethe Holgersdatter Krognos. Andra säger att äktenskapet var barnlöst.
 
Margrethe har en intressant bakgrund. Var dotter till Holger Gregersen Krognos och Margrethe Aagesdatter (Steg), Holgers far var Greger Pedersen Krognos. Gregers far var Peder Stigson Krognos som var gift med Regitze Christoffersdotter (dock dotter utanför gifte, med adelsdam Johanne Munk af Lunge). Regitzes far var danske konungen Christoffer II. Han var även far till Valdemar Atterdag. Krognos betyder förresten kroknäsa. De var kända för sina  kraftiga näsor. I skölden hade de en örnvinge.  
 
Efter Margrethes död gifte Jens sig med Birgitte Abrahamsdotter Baad (af Halland) Tjurhuvud, dotter till Abraham Brodersson Tjurhufvud. Han var kallad Tjurhuvud i Sverige och mycket förmögen liksom Krognosarna ovan, son till Broder Simonsen Baad af Halland. Abraham var gift med Merete Pedersdatter Budde. Abraham blev halshuggen, dömd av Erik av Pommerns domare för våldtäkt. Birgitte blev omgift med Thure Stensson Bielke 1407. De fick tillsammans Birgitta Turesdotter Bielke. Birgitta gifte sig med Karl Knutsson Bonde som blev kung efter hennes död i Sverige samt Norge.
 
Med Margrethe fick Jens barnen:
Katarina Jensdotter Falk.  
Kirsten Jensdatter Falk, till Vallö, Skjern och Bistrup, gift med Henning Hansen Podebusk.
 
Finns även uppgifter om följande barn till Jens Eskildsen.  
Jens Falck, ca 1385-90, Vallö. Död ung, 1407 enl en uppgift.
Karen Jensdatter Falk (möjligen identisk med Katarina ovan), till Vallö. Gift med Oluf Axelsen Tott, Riksråd, Marsk, Riksamiral. Riddare. Blev kallad ”den onde”. Fick Goland i pant av den danske kungen och regerade där enväldigt liksom över Östersjön. Länsman på Gotland till sin död. Om Karens förhållande till Oluf heter det i släktböcker att «hendes Vis befaldt hannem ikke». Med Karen Jensdatter Falk, fick han dottern Birgitte Olufsdatter Thott (gift m Nils Rosenkrantz). Gift därefter med Erengisle Nilsson d y Natt och Dag(vapnet svart och vitt på längden till skillnad från horisontellt, den andra N&D ätten), riddare, riksråd, fogde på Stegeborg.
 
Birgitte var en spännande dansk och svensk adelsdam. Blev dömd för förräderi och förfalskning. Under kriget mellan Danmark och Sverige var hon inblandad i politiska stämplingar med fiender till Karl Knutsson. Dömdes till att brännas på bål för högförräderi. Straffet omvandlades till att bli inmurad levande i Kalmars slottsmur. Vilket omvandlades till en tid i nunnekloster. Brita Tott var också verksam som förfalskare av sigil. Hon dömdes för förfalskning men fick nåd. År 1494 tvingades hon sälja Hammerstad till Sten Sture den äldre, trots att hon redan testamenterat det till Uppsala domkyrka. Flyttade sedan till Danmark. Där var hon istället uppskattad, en stor landägare som och blev utsedd av danske kungen till något mycket ovanligt, en kvinnlig länsman över det kungliga Dronningholm.
 
Jens far var:
Eskild Falk, till Vallö. Riksmarsk i Danmark. Även kallad Eskild Bosen Falk.  
Eskild var gift med Kristine Evertsdatter Moltke. Dotter till Evert Moltke 1318-67.  
 
Eskild var son till:  
Bo Eskildsen Falk, till Vallö, anhängare till Valdemar Atterdag. Gift m Cecilie Eriksdatter Gyldenstierne.  
 
Bos far var:
Eskil(d) Krage, från Själland, Var 1275 Bispelig Høvedsmand på Köpenhamns slott.  
 
Eskild Krages far var:  
Eskild Krage, till Vallö, anhängare till Christoffer II. Kommandant (Høvedmand) på Södra Jylland.  
 
 
Kopplingen mellan Erik Falck och Falckarna i Danmark faller f.n. på följande punkter. Kopplingen mellan Erik och Johan Falck. Kopplingen mellan Johan Falck och Erik Jensen Falck. Kopplingen mellan Erik Jensen Falck och Jens Eskilsen Falck, från de danska Falckarna. Var finns bevisen?  
 
Jag vill här lansera en intressant idé för att vända på problemet. Jag har läst att Benkt Eriksson förde i vapnet en falk. Det kan ge vid hand att Anna Eriksdotter och Benkt Eriksson var barn till Erik Jensen Falck. På den tiden var det mycket vanligt att en kvinna behöll sitt adelsnamn även som gift.
 
Det ger möjligheten att Johan Falck tagit sin frus namn. Var det inte så bl.a. adelsfamiljen Grip gjorde vid ett tillfälle?  
 
I min släktforskning har jag i alla äldre led sett att antalet barn i snitt varit 8-9 stycken under ett pars fertila tid. Vartannat år är vanligt. Därför förefaller det mycket otroligt att adelsfamiljerna skulle vara barnlösa eller innehålla en till två barn. Vi kan därför utgå ifrån att Biskop Erik Falck samt Jens Eskildsen Falck hade fler barn än de som redovisas i hisorieskrivningen.  
 
Innehållet ovan har troligen faktafel men är förhoppningsvis intressant i sammanhanget.
 
(Meddelandet ändrat av mikaelandersson 2009-06-17 11:09)

194
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 15 oktober, 2009
« skrivet: 2009-05-19, 22:06 »
Till Filip och Charlotte,
 
Göran Gyllenfalk
 
Frälse Märit Pedersdotter Kåse, född ca 1569 i Öjhult, Pjätteryd, död: 1633, gift: 1592 med häradsfogden i Sunnerbo, förvaltaren på Stensnäs
under Ulf o Anders Olofsson(Stråle av Sjöared)(Gyllengrip) i Ryssby, Nils Bosson, tf befallningsman vid Jönköpings slott 1606,(G). Vistades i landsflykt 1627.  
 
Barn:
- Anna Nilsson (~1595-1686), gm Jöran Silvestersson faktor i Jönköping
- Johan (Jöran) Nilsson Falk adlad Gyllenfalk, f: 1600-12-21, Ryssby, d: 1675-01-15 Fagerhult, Kalmar Län, stadsmajor i Halmstad, 3 giften. 1) Ingeborg Stråle av Ekna 2) Karin Kagg 3) Elisabet Rosenbielke. Johan dog barnlös 15 jan 1675 i Fagerhult.
- Elisabet Nilsdotter, gm Nils Jeppesson i Granåe
 
Kan finnas ytterligare ett barn:
- Kerstin Nilsdotter (äv Kerstin Svenonis), död 1651/1652 i Barkeryd
, gift m kh Brodde Svensson i Rogberga, kyrkoherde och fältpräst. Född ca 1597-1600 i Forserum, Boarp Barkeryd. Kyrkoherde i Rogberga 1651-1656. Död 1656-10-24 i Rogberga. Andra forskare anger dock att hon kan vara dotter till bonden Nils Eskilsson i Lockarp, Barkeryds sn och hans hustru NN Mickelsdotter, dotter till skogvaktaren Mickel Jönsson i Tenhult och dennes hustru Brita.  
 
Se mer om Kåse släkten: http://hem.bredband.net/gunnartq/””
Se även Anbytarforum: Kyrkoherde Brodde Svenonis i Rogberga (äv om Göran Gyllenfalk)

195
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 16 maj, 2009
« skrivet: 2008-08-11, 08:30 »

196
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 16 maj, 2009
« skrivet: 2008-08-07, 22:52 »
Hej!
 
Bo Persson tillför information bl a om att: Biskop Erik Falck i Linköping var med all sannolikhet son till Anna Eriksdotter och en till namnet okänd man (som troligen ägde Bolltorp i Skönberga sn invid Söderköping). Den okända mannen torde vara Johan Falck, son till Erik Jensen Falck, son till Jens Eskilsson Falck.
 
I en artikel om ägare till Bolltorp i år står det att läsa: På 1400-talet ingick Bolltorp i Stegeborgs kungsgård. Tre generationer Falk, varav bland andra Gustav Vasas hovpredikant Erik Falk, ägde gården på 1500-talet.
 
Plötsligt känns storyn om familjen Falck rimlig igen.
 
Erik Falck hade en dotter Hilavi Eriksdotter Falk som gifte sig med Erik Persson Skute, borgmästare i Linköping, f: 1500 i Linköping, d: 1586 i Linköping. Rådman i Söderköping. Därav skutarna     
 
Falkättlingen Mikael
 
(Meddelandet ändrat av mikaelandersson den 08 augusti, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av mikaelandersson den 08 augusti, 2008)

197
Hej igen! Stort tack för er hjälp!    
 
Det är tyvärr inte den Ernst Frans Viktor Holmgren eftersom min Ernst enligt uppgift dog innan 1958 och hans fru dessförinnan. Däremot ny ledtråd: Arne nedan hade mellannamnet Ragnar. Kan ni hitta något släktskap mellan Holmgren Arne Sixten Ragnar, med ev far Holmgren Ernst Edvard och farfar Holmgren Anders Ragnar?    
 
Morfar: Arne Sixten Ragnar . Född 1914-07-03 Gbg Oskar Fredrik. Död 1974-08-05 Gbg. Gift 1943-02-27 med Ellen Hansson.  
 
Gravsatta
1. Holmgren, Anders Ragnar  
född: - :: avliden: - :: gravsatt: 1908-03-15
2. Holmgren, Johanna Maria Fredrika  
född: - :: avliden: - :: gravsatt: 1926-11-09
3. Holmgren, Ernst Edvard  
född: - :: avliden: - :: gravsatt: 1936-05-02
 
Mikael
 
Mikael

198
Hej alla glada släktforskare!
 
Är det någon som kan hjälpa mig med information om Erst Holmgren min Morfars far? Född och död? Giftemål och barn?
 
Morfar: Arne Sixten Ragnar Holmgren. Född 1914-07-03 Gbg Oskar Fredrik. Död 1974-08-05 Gbg. Gift 1943-02-27 med Ellen Hansson. Militärtjänst flottan i Karlskrona. Kock Järntorgsrestaurangen, sjömanskock, drosk- och lastbilsägare.
 
Norra Liden
 
Morfarsfar: Ernst Holmgren. Tullare. Nio barn.
 
Mikael

Sidor: [1]