Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Anders Möller
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-04-19, 16:41 »
Hej Jan,
I mitt inlägg 2016-08-12 höll jag fortfarande på att gräva i vem Johan Brun var som kallades "syskon" till Aron Kihlgren.
Johan Brun visade sig vara son till komministern i Stora Kil Johan Kristoffersson Brunius (d 1674) och var gift med Aron Kihlgrens syster Margareta Börjesdotter. Johan K Brunius var 3:e generationen i släkten Brun av kyrkomän i Stora Kils församling.
Johan Brun blev efter giftermålet gästgivare på Illberg i Stora Kil socken. Samtida fanns ytterligare minst en Johan Brun. Denne var kapten vid Värmlands Regemente och var samtida med gästgivaren Johan J Brun. För att komplicera bilden ytterligare verka det ha funnits ytterligare minst en samtida officer vid namn Johan Brun i Ransäter och Sunne socknar. För den som är intresserad vill jag nämna att jag skrev en artikel om denna utredning och den blev publicerad i VärmlandsAnor nr 2 juni 2017.
// Anders
2
« skrivet: 2024-03-07, 17:30 »
I mitt fortsatta grävande efter Hartvig har jag än gång till kört fast ordentligt.
En av sönerna till min anfader Bengt Möller hette Erik Magnus Möller. Han försvann till Stockholm 1797 och hamnade i Maria Magdalena i Stockholm som trädgårdsmästare till Kommissarie Hartvig - Maria Magdalena (A, AB) AIa:5 (1782-1808) Bild 233 / sid 459.
Om denna kommissarie Hartvig skulle vilja veta mer - förnamn, född och död, när och var osv.
Jag misstänker att det finns en koppling till Berthold Hartvig i Hovmantorp. Jag grundar den tesen på att Erik Magnus Möllers farbror Peter Möller vars hustrus mor var Anna Maria Hartvig som var dotter till Berthold Hartvig.
Jag såg också ett inlägg från Lars-Åke Stenemo under namnet Garman att en Lars Garman hade en dotter Elisabet Christina, f. 1789-06-25 i Ör (G) som befann sig hos kommissarie Hartvig i Stockholm. Dock inga övriga uppgifter om denne kommissarie.
[/size]Tacksam för alla tänkbara tips som kan hjälpa till att skingra dimmorna
[/size]// Anders
3
« skrivet: 2023-06-28, 15:18 »
Hej Nils,
Tack för din ledtråd. Den uppger att Moberg var både svåger och måg till släkten Stråle af Ekna men dessvärre inte mycket mer.
Jag har tidigare konstaterat att Mobergs första hustru är okänd till namn och att hon sannolikt dog innan 1739.
Uppgiften i Adelsvapen-Wiki att han skulle vara gift med Margareta Stråle som sedan gifter sig 2:a 1739 med trädgårdsmästaren Hallin Moberg är tok fel. Moberg levde 1739 och dog först 1756.
Anna Maria Hartwig hittar jag första gången i Tolg från 1744 och de flyttar 1751 till Drev. Anna Maria dör på Väckelsång Södergård hos min anfaders Bengt Möllers tvillingbror Peter Möller gift med Beata Elisabet Moberg. Före Tolg HFL AI:2 har jag inte hittat några spår efter Ann Maria. Det närmast jag har kommit är ju bokhållaren i Linnehult Norregård Hovmantorp Berthold Hartwig som dessutom är granne med Peter Möller. som också bor i Norregården.[size=78%] [/size]
Anna Maria Hartwig är beräknat från hennes dödsnotis född 1701 och enligt HFL 1702. Jag har förgäves letat runt efter en födelsenotis eller en vigselnotis på henne samt födelsenotiser för Mobergs och hennes barn. Dessvärre är det i flera av källorna luckor i kyrkoböckerna eller saknas saknas helt runt de aktuella åren.
// Anders
4
« skrivet: 2023-06-27, 10:33 »
Jag har kört fast på en Anna Maria Hartwig (Hartwich, Hartwij, Hardtvig, etc) som är beräknat född 1701 och död 1755-02-27 i Väckelsång Södergård. Hon var gift med föraren vid Norrvidinge kompani av Kronobergs Regemente Jonas Nilsson Moberg beräknat född 1688 troligen i Moheda samt död i Tofta i Drev 1756-04-28.
Är hon på något sätt besläktad med
1) landsfiskalen Barthold Harwich i Eksjö stad som nämns i domboksnotisen ovan och/eller
2) bokhållaren Berthold Hartwig gift 1701 och 1708 i Hovmantorp och levde i Linnehult Norrgård i Hovmantorp till sin död 1741-01-10 i Hovmantorp.
Tacksam för alla upptänkliga ledtrådar så hjälper mig komma vidare
// Anders
5
« skrivet: 2022-08-22, 17:09 »
Då Nor (S) inte är en allt för stor socken på 1600-talet är det nog osannolikt att det ska finnas två olika Kruse/Kruus släkter där samtidigt.
Härnösand är en intressant vändning. Frågan är då bara hur det ska gå att koppla ihop Elisabet Hansdotter Kruse och Hans Kruus och Anna Christina Kruse.
Elisabets man Kristoffer Spaak började sin militära bana 1644 som pikenare och ett par år senare som musketerare vid Livgardet i Stockholm. Han blev skadad i strid och tjänstgjorde mellan 1651 och 1656 som kanslivakt. 1656 hade han fänriks grad och tjänstgjorde vid Dalregementet och var bosatt i Falun. Under kriget med Danmark blev han 1659 "kväst" vid Sönderborg. Åter i Sverige med kaptens grad förde han befäl över ett av tre nyuppsatta kompanier vid "Kopparberget". Fick avsked 1662. Som reformerad kapten var han 1676-1680 tillbaka i Värmland och förde befäl över allmogen på utvakterna mot Norska gränsen. Han fick 1670 livstids frihet på hemmanet Wendell i Tortuna (U). Han bodde sina sista år på gården Mellerud i Nor (S).
Var eller när han träffade sin sin blivande hustru går inte att säga - Stockholm, Dalarna, Västmanland, Värmland eller utomlands. Han var ju en vittberest herre. Så lätt blir det inte ..
// Anders
6
« skrivet: 2022-08-11, 10:51 »
Är det någon där ute som har uppgifter om dessa två damer Kruse ?
Elisabet Hansdotter Kruse gift med infanteri kaptenen Kristoffer Olofsson Spaak som dog på gården Mellerud i Nor (S) 1707-02-21.
Samma år 1707 och året efter 1708 finns en fru Anna Christina Kruse på gården Hölunda i Nor (S)
Spaak'arna har jag bra koll på men är någon som vet mer om fruarna Kruse, deras ursprung och var de försvann ??
Mvh // Anders
7
« skrivet: 2022-01-24, 14:24 »
Hej Tony,
Jag har också sett att denna uppgift finns i Geni och har försökt få kontakt med den som har publicerat uppgiften på Geni utan att ha fått ett enda livstecken.
Jag har arbetat i flera månader och delvis tillsammans med en annan rutinerad släktforskare på att kartlägga släkten Spaak från Värmland och verifiera olika andrahandsuppgifter.
Har gått igenom handskrivna källor från 1700-talet och tryckta andrahandskällor från 1700-talet och fram till 1900-talet. Dessutom gått igenom landskapshandlingar, domböcker, mantalslängder, jordeböcker, militära rullor m m men har ännu inte någonstans mer än på Geni stött på någon Bonde Olofsson som skulle vara son till Olof Eriksson Spaak.
De söner Olof Eriksson Spaak hade och som jag kan styrka är brukspatronen Anders Olofsson Spaak i Kvarntorp Nedre Ullerud, kaplanen i Dals-Ed Brynte Olofsson Spaak, brukspatronen i Kvarntorp med fler i Nedre Ullerud Börje Olofsson Spaak, vågmästaren i Karlstad Erik Olofsson Spaak, kapten vid Dalregementet Kristoffer Olofsson Spaak, fältprästen och kyrkoherden i Millesvik Nils Olofsson Spaak och regementsfältskären och rådmannen i Vimmerby Karl Olofsson Spaak. Dessutom finns en son Sven Olofsson Spaak spm är omskriven i domböckerna i samband med försäljning av arvparter i Kvarntorps smideshammare. Förutom fyra domboksnotiser har jag inte lyckats hitta en enda bokstav om denne Sven Olofsson Spaak men jobbar på det.
Än återstår många timmar innan kartläggningen kan anses klar då det är en stor och geografiskt spridd släkt som p g a feltolkningar, kreativa gissningar och rent "hitte-på" snurrar på nätet. Jag har för avsikt att längre fram publicera de nya uppgifter jag har funnit och kan styrka i olika grenar av Spaak-släkten. Har dock ingen tidplan då jag inte vet när mina källstudier är klara.
Du får gärna höra av dig om du har funderingar kring släkten Spaak. Använd gärna min e-post då jag sällan är inne på anbytarforum.
anders.moller@hotmail.com
Mvh // Anders
8
« skrivet: 2021-10-29, 11:52 »
Tack för ditt svar Andreas.
Jag hade redan konstaterat att den fanns på KB och Uppsala universitetsbibliotek men inte at det fanns avskrifter i Göteborg. Dessutom finns ett ex kommunens arkiv i Karlstad.
Jag har dragit mig lite för att åka iväg på vinst och förlust då det är 40-50 mil till alla dessa arkiv och övernattningar på arkivorten p g a långa restider enkel resa.
Har i stället återupptagit kontakten med en fjärran släkting tillika släktforskare i Uppsala som har lovat fotografera vad som står om släkten Spaak i den utgåvan.
Tack ändå för ditt engagemang
// Anders
9
« skrivet: 2021-10-27, 17:37 »
Erik
Hittade en domboksnotis 1621 som kan vara intressant. Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAAAL:1 (1602-1632) Bild 106 / sid 5, Kils häradsrätt Där nämns nämndemannen Erik i Deje som är inkallad till rätten angående byten av jord.
Har gått igenom landskapshandlingarna 1620-1622 och sedan gjort nedslag på skilda år i tiden runt 1621. Jag har inte hittat någon Erik i Deje mer än Erik fiskare. Därför börjar jag luta åt att Erik i Deje i domboksmålet är samma herre som Erik laxfiskare
Vad tror du ??
10
« skrivet: 2021-10-26, 09:35 »
Jag har också ramlat över uppgiften om Erik Segolsson vid mina tidigare genomgångar av Karlstad Rådhusrätt och även noterat ditt tidigare inlägg om Erik Segolsson.
Det kan som du säger vara en styvfar men min erfarenhet från andra fall säger att det även kan vara svärfadern som kallas far. Det var ganska vanligt under 1600-talet att en ingift man kallades son till hustruns fader. Detta har jag stött på i flera äldre domböcker från olika delar av landet där jag forskat.
Jag är sedan länge tveksam till uppgiften att Erik laxfiskare skulle haft 16 söner. Här har jag en känsla av att någon av de äldre ”genealogerna” använt sin kreativitet och gjort optimistiska antaganden eller ogrundade gissningar baserade på tillnamnet Spak/Spaak.
Jag har tidigare lagt en del tid på andra Spak’ar bl a kyrkoherden i Nottebäck (G) Laurentius Petri Spaak och länsmannen Peder Pedersson Spak i Transjö i Ekeberga socken (G). Dessa har inte gått att koppla till varandra eller till Erik laxfiskare och hans namngivna söner i Värmland.
Har också gjort översiktliga utredningar kring andra Spak’ar runt om i landet.
* I Glava (S) tar bonden Anders Anderssons son Gustaf namnet Spak i mitten av 1880-talet då han arbetar på Glava glasbruk .
* I Bällefors och Beateberg (R) är Spak ett soldatnamn som är taget efter soldattorpet nr 210 i Spakås (senare kallat Spakens) Från mitten 1700-talet och framåt ersätter ej besläktade soldater med namnet Spak varandra på soldattorpet.
* I Hjo och Norra Fågelås (R) tas släktnamnet Spak av klockaren Jonas Götesson mellan 1714 och 1721
* I Fagerhult och Högsby (H) är det en volontär vid sjöartilleriet som 1814 är den förste i släkten med namnet Spak
* I Lohärad (AB) är Spak ett båtsmansnamn vid Råby båtsmanshus
* I Uddevalla (O) finns en postmästare vid namn Elias Spak död 1726. Har inte grävt på djupet i denna släkt så jag vet inte var namnet Spak uppkommer.
Inga av ovanstående Spak’ar har jag kunnat koppla mot de Värmländska Spaak’arna. Noggrannare studier i landskapshandlingar och domböcker kanske kan visa något annat men för mig just nu är fokuset på Erik laxfiskares ättlingar och främst min egen gren genom Olof Eriksson Spaak.
Med DNA har jag kunnat verifiera levande långväga släktingar - fyra genom Andreas Erici Uranius, en genom Torbjörn Eriksson Spaak och en genom Olof Eriksson Spaak.
Hur är du relaterad till Erik laxfiskare ??
11
« skrivet: 2021-10-25, 10:24 »
Jag tackar och bugar för uppgifterna som jag uppenbarligen missat vid mina tidigare genomgångar av källmaterialet.
När jag kollade mina noteringar efter domboksgenomgångarna i Kils och Karlstads häradsrätter har jag för åren runt 1655 haft störst fokus på släkten Kolthoff och gästgivarsläkten i Illberg där jag gjorde djupstudier för några år sedan. Har också skrivit ett par artiklar för VärmlandsAnor om resultatet.
Som jag nämnde i tidigare inlägg så när det avser Erik Eriksson Spaak har jag uppgiften som rådman från andrahandskällor på 1700- 1800- och 1900-talen men har ännu inte hunnit börja gräva djupare om denna herre.
Hittills har jag arbetat mest med anor och ättlingar till brukspatronerna Olof Spaak, släkten Kolthoff och Johan Börjessons Carlberg med söner. Har fortfarande mycket kvar att utreda kring dessa men ibland behöver man ge sig på något anat för att städa bort låsningar i tanken. Det går inte speciellt fort att gå igenom de tidiga källorna men snubblar jag på något om Erik Eriksson Spaak hör jag av mig.
Till sist ett par funderingar som du kanske kan styrka eller förkasta:
När Erik laxfiskare lämnar Munkerud och dyker upp vid Forsholmen kommer en Nils laxfiskare att ta över i Munkerud. Kan detta vara Erik laxfiskares son Nils. I en del andrahandskällor som t ex Elgenstierna anges sonen Nils vara laxfiskare i Dejeforsen.
Har sonen Torbjörn ägnat sig åt laxfisket? Jag har inte sett speciellt mycket i källorna om denne man mer än att han nämns i domboksmålet 1655 och att hans dotter Anna i rätten 1675 beviljas fasta på hemmanet Risäter.
Kils häradsrätt AIa:3 (1674-1682) Bild 36 / sid 33
12
« skrivet: 2021-10-24, 15:28 »
Hej Erik,
Visst är det stora luckor i de äldre skriftliga källorna. Just därför är jag försiktig med att dra allt för höga växlar på dessa om de inte går att verifiera i originalkällor. Detta gäller även Erik laxfiskares eventuella ämbeten i Karlstad som fick stadsrättigheter 1584. Enligt vissa källor skulle Erik laxfiskare blivit rådman i Karlstad 1584 dvs samma år som staden fick stadsprivilegier. Man kan nog tvivla på riktigheten på uppgiften att man 1584 väljer att utse en laxfiskare avlönad av kronan och som detta år är verksam i Munkerud ca 60 km norr om den nyligen blivna staden Karlstad med ganska få innevånare.
Ur Beskrifning öfver Värmland av Erik Fernow, 1898, sid 313 citerar jag:
Till stadens styrelse sattes 10 rådmän, af hvilka 2:ne efter den tidens vis och bruk årligen valdes till borgmästare. Man har igenfunnit ren ordning på rådmännen alltifrån 1586, och utgjorde dessa följande det första råd i Carlstad. Knut Olsso n och Jon Olsson 1584. Anders Jonsson, Erik Persson, Hans Sprätt, Jon Torstensson, Börje Persson, Jon t Djupdalen, Anders Skomakare och Erik Luth, af hvilka troligen några blifvit valda till borgmästare före 1604, då man sedan på dem finner ren ordning. Stadssekreterare har ock magistraten från början haft, och lär Lars Ersson hafva varit den första. Han lefde 1588.
Det finns ingen rådman vid namn Erik Olofsson eller Erik laxfiskare i Fernows uppräkning. Jag har inte klarat att verifiera Fernows uppgifter så det är osäkert om uppgifterna är rätt eller fel.
I vilket dokument har du hittat uppgiften om att den gård som Erik laxfiskare fick frihet på 1587 var Västra Deje?? Har själv inte sett något skrivet om Västra Deje kring Erik laxfiskare.
Mer specifikt skulle jag vilja veta i vilken volym av Kils häradsrätts dombok du hittat uppgiften om att Erik laxfiskare hade en skattekvarn i Dejeforsen??
Jag har vid tre tillfällen under de senaste tre-fyra åren lusläst alla tillgängliga domböcker för Kils härad från 1602 och fram till slutet av 1600-talet och inte hittat någon uppgift om en kvar i Dejeforsen som hörde till släkten Spaak. Kn det vara något jag missat. Däremot hade Spak’arna kvarnar i Kvarntorpsån i Nedre Ullerud och i Ranån i Ransäter. Kvarnarna var lokaliserade i anslutning till deras smideshammare.
Jag har ännu inte hunnit med att djupdyka i Erik Spaak men uppgiften att han var rådman återfinns i följande källor:
Svenska adelns ättartaflor av Gabriel Anrep, 1848, sid 663-664 under Adliga ätten Ehrencrantz nr 823
Svensk Slägtkalender 1887 under släkten Spak
Adelsvapen-CD /Adelsvapen-Wiki med källhänvisning Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna under Gyllenspak nr 901
Anteckningar och minnen ur släkten Spaks historia, Henrik Fredrik Spak, 1900
// Anders
13
« skrivet: 2021-10-21, 17:31 »
Emellertid undrar jag även varifrån uppgiften om att kronolaxfiskaren Erik Olofsson Spak var gift med en Malin Sprätt/Språll/pråll har hämtats; de ovan nämnda källorna påstår inte det.
Jag har inte hittat upprinnelsen till namnet Malin Sprätt men det förekommer i "Anteckningar och minnen ur släkten Spaks historia, Henrik Fredrik Spak, 1900" I "Beskrifning öfver Värmland, Erik Fernow 1773" nämns Hans Sprätt som borgmästare i Karlstad. Mvh // Anders
14
« skrivet: 2021-10-21, 17:03 »
Enligt Karlstads historia del I, av C. E. Nygren, uppges Erik Olofsson Spak endast ha varit kronolaxfiskare i Deje; inte borgmästare i Karlstad fr o m 1604. Han finns inte ens upptagen som rådman; rimligen borde han ha varit med tidigt i successionen. Nämnde Spak skall vidare enligt den gängse genealogin ha varit död senast 1610. Är det någon som egentligen har tillräckligt med fakta innan något påstås? Om släkten Spak är en prominent släkt från Värmland, som det frekvent hänvisas till, borde väl någon ha rätat ut frågetecknen redan under 1800talet!
Hejsan,Även om det var ett bra tag sedan det diskuterades om källor till laxfiskaren Spaak i Deje så skriver jag i denna tråd. På grund av alla motstridiga uppgifter i olika andrahandskällor har jag ägnat och kommer att ägna mycket tid åt att gräva i denna Värmlands-släkt. Under detta rotande i originalkällor försöker jag verifiera de uppgifter som finns i senare andrahandskällor. Inget lätt jobb men vem har påstått det ska vara lätt. Jag har inte funnit några uppgifter i äldre källor (landskapshandlingar) som säger att Erik Olofsson var borgmästare i Karlstad eller att han ägde en kvarn i Dejeforsen. Däremot att Olof Eriksson Spaak var rådman, borgmästare m m och Erik Eriksson Spaak var rådman båda i Karlstad. År 1582 är första gången jag hittar Erik är i Värmlands landskapshandlingar och Årliga Räkenskaper. Han är då avlönad av kronan som laxfiskare vid forsen i Munkerud i nuvarande Munkfors och erhåller 3 daler i lön samt korn, malt och blandsäd för sin utspisning.År 1585 tilldelas han ett fritt 1/3 skattehemman till sin försörjning.År 1587 är han flyttad till Forsholmen vid Dejeforsen. Han har då fått skattebefrielse på Riseberga kronogård 1/2 mantal (är troligen sammaa gård som senare benämns som Risätter). Utöver detta tilldelas han råg, malt, mjöl, blandsäd och havre samt kött till sin försörjning. Även 1588 visar räkenskaperna att står på kronans avlöningslista och har gården som försörjning. År 1594 framgår av Kungliga brev och kvittenser att han tilldelas spannmål från gårdar i Östra sysslet i Värmland. Inte någonstans i dessa äldre källor kallas Erik för Spaak utan bara Erik laxfiskare. Efter Erik laxfiskares frånfälle ärver sönerna gården Risätter. När sedan Olof Eriksson Spaak (rådman, borgmästare i Karlstad, brukspatron m m) avlider påbörjar hans bröder i livet och syskon barn att göra anspråk på gården Risättar och förköpa ut de andra delägarna. Så till kort om Sprätt/Sproll/Språll etc I Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län (S) EVIIBAA:1199 (1622-1657) Bild 6, Karlstad rådhusrätt, 1624-07-28, går att läsa följande: Kom för rätte Gummundh Jönsson om thet gårdabyte som hanhafuer giordt med S[alig] Hans Språll, och Gummundh Jönsson wille hafua bodelego af Anders Hansson, och Anders forklarade sigh sålunda han upå at han hafuer legdt boden föörr en som skriftit giordh och wille hemmr [??] hafua sin bodh tet som föresakt war, men thet Anders hade anden öfear tiden det skulle han betala och gaf derföre Hans Språlls hustru extra salt och blifer xx wälförstige. Varifrån namnet Sprätt kommer ifrån har jag inte lyckats hitta ännu. Finns det uttalat intresse i ”tråden” kommer jag fortsätta att skriva i detta forum efterhand vad som framkommer. Mvh // Anders
15
« skrivet: 2021-09-18, 09:49 »
Jag har noterat att det inte varit några diskussioner på denna tråd på 10 år men jag hoppas ändå någon där ute kan ge mig ett svar eller möjligen hjälp.
Håller sedan många veckor på att försöka jämföra och verifiera andrahandsuppgifter från olika källor som rör släkten Spaak från Värmland. Syftet är att se vilka "nya" antaganden och "justeringar" som gjorts från de äldsta källorna och framåt till tidigt 1900-tal.
Har hittills kartlagt förändringar i några av grenarna Spaak/Spak. Har också gått igenom andra grenar där jag inte lyckats hitta kopplingar mot Värmlandsgrenen av Spaak.
Dessa källor har jag gått igenom:
Beskrifning öfver Värmland, Erik Fernow, 1773 (ny upplaga av H O Norstedt, 1898)
Karlstad stifts herdaminne, Johan Hammarin, 1845
Svenska adelns ättartavlor, Gabriel Anrep, 1858-1864
Svensk släktkalender, Örnberg, 1885- (släkten Nicolaus Spak i Millesvik vol III 1887 och Elias Spaak i Uddevalla vol IV 1888)
Anteckningar och minnen ur släkten Spaks historia, Henrik Fredrik Spak, 1900
Ny svensk släktbok, K Lejonhufvud, 1901-1906
Kultur- och personhistoriska anteckningar, Oscar Fredrik Strokirk, 1915-1920
Intressant är att Hammarin påpekar att han behövt göra rättningar av Fryxells uppgifter. Spak anger att han behövt rätta Fernows uppgifter. Jag kan ju säga att jag behövt rätta uppgifter från Spak. Adelsvapen-Wiki påstår att uppgifter av Elgenstierna delvis är felaktiga. Osv. Man skyller fel på varandra.
Det jag nu söker är vart jag kan få tag på vad som står skrivet om släkten Spaak/Spak i Wärmelands Slägte-Bok av Fredrik Fryxell.
Finns släktboken digitaliserad eller avskriven eller nedladdningsbar någonstans ??
Har inte tillgång till mikro-kortläsare eller mikrofilmsläsare. Finns i Kalmar/Öland så jag har svårt att besöka landsarkiv eller andra arkivinstitutioner.
Hoppas på svar trots inaktiviteten i denna diskussionstråd.
Mvh // Anders
16
« skrivet: 2021-09-12, 10:31 »
Håller på att gå igenom originalkällor avseende släkten Spaaks olika grenar. Har funnit ett par felaktiga uppgifter som är publicerade i citatet nedan. Sven Spaak arbetade inte som fogde hos Lood. Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:28a (1651-1664) Bild 2800 / sid 11, 1640-06-23, Samma dagh framkom Swen root godza fougde på Wällb Johan Lodz Maior wegnar <klipp> Det refererade domboksmålet i Västra härad 1702 handlar inte om att Nils och Magnus tvistar om jord utan om rötskador och underhåll av ett hus. Nils är fullmäktig att föra talan som ombud för brodern Magnus. Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:47 (1702) Bild 940, 1702-01-27, Västra häradsrätt, §8, Regementz Qwartermästaren Wälborne Hr Magnus Gyllentorneer i genom förlofwade Cornetten Manhaftig Nils Spaak, emot Daniel Månsson i Björnhult, angående huserötha och återståen de utj skylder af fräsehemmanet Lökaryd i Sohlberga socken /: Det upwÿses fuller Cornetten Spaak, få wäl en huse syns ljsta, som på den praetenderade huse röta ähr formerad, som och een annan Specification, Men som det uthan widfogat Stämplat Papper efter Kongl Maÿ:tz Förordning skier, Cornetten Spaak icke heller någon Laga Fullmackt framteer Des utan ingen af Cronones betienter wahrit wid den uprättade huse sÿnen hwar emot Swa randen protesterar, så kan saken nu för denna gången icke uptagas, uthan dhet blifwer Nämndemännen Per Andersson i Skiepperstad och Nils i Fröset, förordnat utj Cronones Läns mans Wäll:te Swen Löfmans, och wederbörandes närwahro en sådan husesÿn förätta som Lag, Lÿkmätig wahra kan, gifwandes der öfwer wid anfordran Tingz Rätten en Nöÿacktig underrättelse. // Anders Magnus Svensson Spak, adlad Gylentorner - 1707, regementskvartermästare på Kyrketorp, Solberga sn.
Nils Spak 164(5) - 1733, kornett i Holmåkra, Hylletofta, g 1/Maria NN (enl katekismilängden 1691), 2/Karin Svensdtr 166(9)-1714, - ingen h:u i katl 1716-17
Norrvidinge hr dombok 1680 HT §§ 182 o 185: Nils och Magnus var bröder. Fadern var död sedan något eller några år tillbaka. I 1679 års mtl upptas (fadern?) Sven ohh. Jfr också Västra Härads domb 1702 VT § 8, där Nils och Magnus tvistar om jord.
Deras fader var troligen:
Sven Spak, d ca 1679 , var 1664 godsfogde hos Johan Lood, G m NN, f ca 1610, levde 1680
Västra Härads domb 1664 ST talar om Sven Spak, godsfogde hos Johan Lood.
17
« skrivet: 2020-02-15, 18:02 »
Jag har försökt hitta en koppling mellan släkten Kastberg i Hållsnäs och Kastberg i Österlövsta men det verkar inte finnas något släktskap.
Som ni kan se nedan var det kolaren Olof Perssons son Olof Olofsson (båda födda i Forsmark) som var först att ta namnet Kastberg ca 1820 då han blev kolare i Björnbo i Forsmark. Hans 10 år yngre broder Anders (född i Forsmark) tog namnet Kastberg 1829, dvs innan han gifte sig i Österlövsta och blev torpare vid Skälsjö i Österlövsta.
Alltså ingen koppling till Kastberg i Hållsnäs så långt som jag undersökt det hela. Se nedan:
Mvh // Anders
Forsmark (AB, C) AI:5 (1803-1809) Bild 60 / sid 54, Björnbo
kolaren Olof Persson 1761 Forsmark gift 1792-10-21
h Greta Olsdotter 1764 Forsmark
s Peter 1794 Forsmark
s Olof 1797 Forsmark
d Brita 1800
d Greta 1803-04-26
s Anders 1807-06-02 Forsmark
mor Brita Ersdotter 1724 Forsmark ofärdig död 1805
1807-06-02
Forsmark (AB, C) C:4 (1800-1815) Bild 16 / sid 25, Anders, kolaren Olof Andersson i Björnbo
hustru Greta Olsdotter 43 år
Forsmark (AB, C) AI:6 (1811-1820) Bild 80 / sid 72, Björnbo
kolaren Olof Persson 1761-12-23 Forsmark gift 1792-10-21
h Greta Olsdotter 1764-07-25 Forsmark
s Peter 1794-07-24 Formark
s Olof 1797-07-08 Forsmark till 185 1813, från 4 1816, till 23 1817
d Brita 1800-03-04 Forsmark
d Greta 1803-04-26 Forsmark
s Anders 1807-06-02 Forsmark
Forsmark (AB, C) AI:7 (1821-1826) Bild 76 / sid 72, Björnbo
kolaren Olof Persson 1761-12-23 Forsmark gift 1792-10-21 död 1823-01-11
h Greta Olsdotter 1764-07-25 Forsmark död 1822-09-25
s Peter 1794-07-24 Formark död 1822-09-22
d Brita 1800-03-04 Forsmark till Hållnäs 1824
d Greta 1803-04-26 Forsmark död 1822-09-22
s Anders 1807-06-02 Forsmark till 161
kolaren Olof Kastberg 1797-07-08 Forsmark från xxx 1822, gift 1824-12-28
h Anna Andersdotter Lund 1800-03-04 Wahlö, från Wahlö 1824-10-22
Forsmark (AB, C) AI:7 (1821-1826) Bild 132 / sid 129, Danbo
dr Anders Olsson 1807 från nr 98, läser mycket dåligt, Luthers katekes glömt nästan allt
Forsmark (AB, C) AI:8 (1826-1831) Bild 89 / sid 84, Björnbo
kolaren Olof Kastberg 1797-07-08 Forsmark gift 1824-12-28
h Anna Andersdotter Lund 1800-03-04 Wahlö, från Wahlö 1824-10-22
d Margreta Lovisa 1826-07-24 Forsmark
d Anna Catharina 1827-07-02 Forsmark död 1827-09-22
s Anders Petter 1828-09-30 Forsmark
syster Brita Olsdotter 1800-03-04 Forsmark från 25, 1829 till nr 5
Forsmark (AB, C) AI:9 (1831-1835) Bild 111 / sid 100, Björnbo
kolaren Olof Kastberg 1797-07-08 Forsmark
h Anna Andersdotter Lund 1800-03-04 Wahlö
d Margreta Lovisa 1826-03-24 Forsmark
s Anders Petter 1828-09-30 Forsmark
s Carl Olof 1831-03-20 Forsmark
d Maria Christina 1833-10-25 Forsmark
s Erik Gustaf 1835-09-10 Forsmark
Forsmark (AB, C) AI:8 (1826-1831) Bild 144 / sid 139, Danbo
dr Anders Olsson 1807-06-02 Forsmark, från nr 123, till Tensta 1829-10-17, kallar sig nu för
Kastberg 1829
Österlövsta (C) AI:8c (1827-1831) Bild 113
torp Mats Ersson 1766
h Stina Löfberg 1789-10-19
d Greta Kajsa 1814-12-14
d Anna Stina 1820-02-03
1833-01-01
Österlövsta (C) EI:3 (1823-1861) Bild 22, drängen Anders Kastberg vid Själsjön och
torparedottren Greta Cajsa Matsdotter ibm, Brudg f 07 ärlig, Brud f 1814-12-14 ärlig
Giftoman är Br far torparen Mats Ersson vid Själsjön
Österlövsta (C) AI:9b (1832-1836) Bild 126 / sid 115, Skälsjö
torp Mats Ersson 1766
h Stina Löfberg 1789-10-19
d Greta Kajsa 1814-12-14 Anders Kastbergs hustru
d Anna Stina 1820-02-03 till 569 1834
dräng Anders Kastberg 1807 Forsmark gift med Cajsa Matsdotter
Kastbergs d Maria Sofia 1836-07-29
Österlövsta (C) AI:10b (1837-1841) Bild 181 / sid 171, Skälsjö
torp Mats Ersson 1766
h Stina Löfberg 1789-10-19
måg Anders Kastberg 1807 Forsmark
h Greta Cajsa Mattsdotter 1814-12-14
d Maria Sofia 1836-07-29
d Anna Greta 1838-10-04
s Anders 1840-10-01 död 1841-05-07
1842-08-12
Österlövsta (C) C:5 (1836-1854) Bild 71, Anders, torparen Anders Kastberg och dess hustru
Greta Kajsa Matsdotter 27 år vid Löfsta bruk (129)
Österlövsta (C) AI:11a (1842-1845) Bild 94 / sid 89, Skälsjö
torparen Anders Kastberg 1807 Forsmark gb 605
h Gr Kajsa Mattsdotter 1814-12-14
d Maria Sofia 1836-07-29
d Anna Greta 1838-10-04
s Anders 1842-08-12
d Brita Christina 1845-03-21
svärföräldrar Mats Ersson 1766
h Stina Löfberg 1789-10-19
Österlövsta (C) AI:12a (1846-1850) Bild 98 / sid 91, Skälsjö
torparen Anders Kastberg 1807 Forsmark
h Greta Kajsa Mattsdotter 1814-12-14 död 1847-03-21
hans barn i första giftet
d Maria Sofia 1836-07-29
d Anna Greta 1838-10-04
s Anders 1842-08-12
d Brita Christina 1845-03-21
h Johanna Margr Årman f Persdotter 1809-11-20
hennes barn i första giftet
s Carl Gustaf 1837-04-14
s Johan Fredrik 1839-11-11
d Catharina Mathilda 1841-05-24
bägges barn
Johanna 1850-09-27
1847-12-30
Österlövsta (C) EI:3 (1823-1861) Bild 43, torparen enklingen Anders Kastberg vid Skälsjön och
skogvaktare enkan Johanna Margareta Årman född Persdotter vid Åkerby bruk
18
« skrivet: 2018-10-03, 06:53 »
Hej Eva,
Tackar och bugar för snabbt svar.
// Anders
19
« skrivet: 2018-10-02, 12:47 »
I äldre danska mantalslängder har jag stött på beteckningen "Bolsmend"
Vet någon vad detta är för typ av bonde ??
Mvh // Anders
20
« skrivet: 2017-08-05, 09:33 »
Andreas,
Jag glömde i mitt förra meddelande att Peter Olof Ingelman finns i Mantalslängder 1642-1820 Blekinge län, (1784), bild 382, Sölvesborg stad, Köpman Petter Ingelman, hustrun
Han finns inte med år 1780. Dessvärre är det luckor i både mantalslängder och husförhör mellan 1780-1784.
Det finns ingen vigselnotis om att Ingier Håkansdotter och volontären Nils Möllelund skulle gift sig i Tving. Det finns inte heller någon dödsnotis för Nils Möllelund i Tving åren 1775-1778.
När det gäller Möllelund pekar titeln volontär på att han bör ha tillhört ett volontärskompani i Karlskrona. En genomgång av Karlskrona Amiralitetsförsamling döda 1776-1778 har dessvärre inte heller något resultat. Möllelund kan ju ha varit kommenderad till sjöss när han dog eller dött någonstans under promenaden mellan Karlskrona och Tving.
En annan sak som ökar osäkerheten är att det är många luckor i källmaterialet. Kikar vi på Petter Olov Ingelman så är det lucka mellan 1770 då han bodde i Älmeboda och till 1778 då han gifte sig med Ingier Håkansdotter och mellan vigseln 1778 och till 1784. För henne är det luckor mellan födelsen 1745 och vigsel till 1778 och mellan vigseln 1778 och tills hon dyker upp i Bräkne-Hoby 1784 förutom barnens födelsenotiser. Mycket kan hända mellan dessa ”tomma” år.
Mvh // Anders
21
« skrivet: 2017-08-03, 08:53 »
Hej,
Förhållandet mellan Petter Olof (Olaus) Ingelman och Ingier Håkansdotter är knepigt. Jag har inte heller lyckats knäcka nöten med Nils Möllelund eller hittat någon födelsenotis för Gustaf i någon av församlingarna runt Sölvesborg.
Däremot har jag lyckats följa sonen Håkan som flyttade till Karlskrona amiralitetsförsamlingt 1801. Han blev timmerman på varvet och gifte sig 1802-04-10 i Karlskrona med Anna Kristina Lundgren född 1769-06-19 i Simrishamn. Paret fick barnen:
Ingrid Maria 1805-02-05
Anna Fredrika 1805-04-25
Sofia Wilhelmina 1807-09-30
Anna Charlotta 1810-04-22
alla födda i Karlskrona.
Familjen flyttade 1815-09-06 tillbaka till Svenstorp i Bräkne-Hoby. Där begick Håkan Ingelman tillsammans med en Måns Wahlgren mord på gårdmannen Ivar Samuelsson 1815-12-09. För dådet dömdes de båda gärningsmännen till döden och halshöggs ett år senare den 1816-12-04.
Hustrun och barnen flyttade 1819 tillbaka till Karlskrona.
I Bräkne häradsrätt AIa:45 (1816-1816) Bild 120 mål Nr 3 är en fortsättning på målet som startade vid lagtima hösttinget den 20/12 1815. Troligtvis finns det fler protokollsanteckningar under året och troligen remitterades ärendet till Hovrätten för utslag eftersom det rör sig om mord och dödsstraff.
mvh // Anders
22
« skrivet: 2017-06-01, 16:45 »
Finns det någon därute som stött på Vaktmästaren vid Kungliga Operan Petter Lindblom f 1718-07-01 död i Stockholm Hovförsamling 1793-12-21.
Jag kan inte hitta vart han är född. Den tidigaste notisen jag har är när han gifter sig 1754-01-06 i Stockholm Klara med glasblåsardottern Anna Margareta Kastberg.
Någon som vet vart Petter Lindblom är född ??
23
« skrivet: 2017-05-30, 11:11 »
Hejsan Anders,
Det verkar inte finnas någon direkt koppling mellan din Anders Olsson Kastberg i Österlövsta med släkten Kastberg i Hållnäs. Med det finns en möjlighet att det ändå finns ett par tänkbara förklaringar som jag återkommer till sist i detta inlägg.
Den äldste kände Kastberg jag har hittat är glasblåsaren vid Kungsholm i Stockholm Jonas Nilsson Casberg som är är min mf fm mm fm far. Jonas var gift med Anna Kierwing ca 1722 och paret fick barnen Nils 1722, Johan 1724 och Anna Margareta 1726. Nils är född i Stockholm men osäkert var medan de två yngsta är födda i Ulrika Eleonor i Stockholm. Jonas Casberg dör redan 1728 i Ulrika Eleonora medan Anna Kierwing lever till 1741 då även hon dör i samma församling.
Sonen Nils Jonasson Kastberg f 1722 gifte sig 1747 första gången med Helena Isacsdotter Grönberg. Paret fick två barn Isak 1748 och en dotter där jag inte har något namn. Därefter flyttar han 1751 till Hållnäs där han 1752 gifter sig med Katarina Olofsdotter född 1732 i Forsmark. Paret fick barnen Katarina 1755, Jonas 1757, Nils 1759, död samma år, Olof 1760, död 1762, Johan Petter 1763, död samma år och Abraham 1767. Alla födda i Hållnäs Klockaregård.
Sonen Johan Petter Jonasson Kastberg f 1724 gifte sig 1746 med Brita Edberg i Stockholm. Paret fick barnen Ulrika 1747 död samma år, Anna Kristina 1748 död samma år, Lovisa 1749 och Brita Magdalena 1751. Alla födda i Stockholm Klara.
Dottern Anna Margareta Jonasdotter Kastberg f 1726 gifter sig 1754 med vaktmästaren vid Kungl Svenska Teatern i Stockholm Petter Lindblom. Paret fick barnen Anna Kristina 1754, Zacharias 1756, Carl Gustaf 1759, Petter 1761 och Johan Fredrik 1764. Petter blev i vuxen ålder Chorsångare vid teatern och dog under ett framträdande på scenen 1809.
Tillbaka till Nils Jonasson Kastberg i Hållnäs Klockaregård. Ingen av hans söner hette Olof och ingen av deras överlevande barn hette Olof. Dessutom är de senare jämnåriga med ”din” Anders Olsson Kastberg ingen av dessa två generationer kan därför vara släkt med Anders Olsson Kastberg.
Som jag ser det finns det två möjligheter till att släkten i Österlövsta har namnet Kastberg:
1) Nils Jonasson Kastbergs första hustru Helena Isaksdotter Grönberg var sannolikt född i Österlövsta makens namn Kastberg och att maken var klockare kan ha lockat någon i Österlövsta att också ta namnet Kastberg inklusive din mm ff far Anders.
2) Jonas Nilsson Kastberg beräknat född 1699 har inte gått att spåra var han är född. Han dyker upp första gången i Kungsholm husförhör i Stockholm 1715-03-04, under Glasbrukets gossar. 1722-02-09 kallas han i samma HFL för Jonas Nilsson och 1723-08-30 för Jonas Casberg. Det skulle kunna vara så att Jonas Nilsson Casberg härstammar från Österlövsta. Var han skulle ha hittat namnet Casberg eller vad som inspirerade honom till att ta namnet Casberg är höljt i totalt mörker. Att han skulle härstamma från Österlövsta Detta är bara en forskningshypotes som jag inte lyckats styrka.
Jag jobbar vidare med "mina Kastbergare” och hör av mig om något nytt skulle dyka upp.
Skickar du mig ett personlig mail så ska du få en "tavla" som visar det jag funnit om släkten.
Mvh // Anders
24
« skrivet: 2017-05-16, 13:02 »
Är det någon som vet om Hell, Heil, Heill och Heijl i Halland tillhör samma släkt eller är det olika släkter ?
När Länsmansdottern Britta Maria (Paulsdotter) Heijls och Inspectoren Anders Grimbecks son Johannes/Johan föds 1724 i Skällinge, Halland är Zacharias Hell dopvittne.
Är det någon som vet om Inspectoren Zacharias Hell 1682-1730 i Rolfstorp Halland på något sätt är släkt med Länsmannen Paul/Paulus Heijl i Torpa i Halland ?
Är det någon som vet vart Zacharias Hell är född eller uppvuxen ?
Tackar på förhand // Anders
25
« skrivet: 2017-01-07, 11:26 »
Hej alla,
Jag söker information om kaptenen vid Närke-Värmlands regemente Aron/Arendt Jonsson From som stupade i Tullskans i Stettin 1638-09-21.
Jag har lyckats följa honom i rullorna från 1622 då han var löjtnant och kommenderad till . Har följt honom i landskapshandlingarna för Värmland från 1623. Han bodde i Södra Skasås i Stavnäs socken. I Värmlands regementes histora anges bara att han varit kapten i regementet. Har också gått igenom Gillbergs härads domböcker mellan 1618 och 1645 utan att hitta honom eller någon annan med namnet From.
Är det någon som vet vart han kom ifrån, vad hans hustru hette, om han hade barn och vad de hette eller har sett honom i någon annan källa ??
Tackar på förhand
// Anders
26
« skrivet: 2016-12-12, 11:14 »
Hej alla,
Någon som vet vad en skruvarbetare på ett pappersbruk sysslade med runt 1875 ??
Mvh // Anders
27
« skrivet: 2016-08-24, 18:52 »
Tackar för snabbt svar.
mvh // Anders
28
« skrivet: 2016-08-24, 16:07 »
Jag har vi flera tillfällen i Arméns Rullor under 1600-talet stött på bergreppet Reformerade officerare. Dessa står ofta listade efter listan för Regementsofficerare.
Någon som vet vad begreppet reformerad officerare innebär och vad en reformerad officerare har för roll eller uppgift eller befattning i regementet ??
mvh
// Anders
29
« skrivet: 2016-08-16, 14:55 »
Hej Caroline,
Många är de fartyg som genom åren har strandat och slagits sönder på Ölands grunda stränder. Jag har i yngre år sportdykt och letat vrak både i arkiv och i vattnet. Har tittat i min egen vrakdatabas över Öland men saknar uppgifter om ett Italiensk skepps förlisning.
Jag tycker du ska ta kontakt med Riksarkivet och fråga efter någon arkivarie som är duktigt på arkiven med fartygsförlisningar och sjöförklaringar och be om hjälp. Eftersom det enligt släktsagan har gjorts en sjöförklaring borde du kunna få veta om det verkligen finns en sjöförklaring på en förlisning runt 1804 och om det finns något Italienskt fartyg som strandat på Öland kring den här tiden. Om det finns en sjöförklaring eller sjöprotest som det hette förr så bör du kunna få dig tillsänt en papperskopia på detta dokument för en överkomlig penning.
Din släktberättelse kan lika gärna vara en skröna. Många är de berättelser på Öland där den fattiga befolkning plundrade grundstötta fartyg i försök att förbättra sin livsvillkor. Öland var fram till 1801 kunglig jaktmark och bönderna var hårt kuvade av kungamakten. De fick inte äga vapen och de fick inte heller hugga ved eller plocka nedfallna grenar eftersom all ved behövdes för att värma Borgholm slott. Bönderna fick i stället importera sin ved från fastlandet. Det var t o m dödsstraff för vedhuggning. Om det sedan utdömdes något dödsstraff för denna överträdelse vet jag däremot inte. Skulle en bonde vilja ha en hund var han tvungen att amputera ett av hundens ben så att den blev trebent.
Du får gärna höra av dig om du får fatt på några uppgifter om förlisningen ägt rum.
Lycka till
// Anders
30
« skrivet: 2016-08-13, 07:38 »
Hej Erik och tack för ditt svar.
Jag har varit inne på samma tanke att Johan Brun kan ha varit ingift men jag har inte hittat något som styrker detta. Därför snöade jag in på att kaptenen och gästgivaren var samma person då båda hade kopplingar till Apertin och Illberg. I domboksnotisen 1693 som handlar om ett arv, så är flera av de inblandade kallade "Saliga", dvs döda, men kaptenen Johan Brun kallas inte salig och detta tolkade jag som att han ännu var i livet 1693.
31
« skrivet: 2016-08-12, 15:30 »
Hej alla,
Jag har en gästgivare Johan Johansson Brun i Illberg i Stora Kil i Värmland som jag har brottats med i månader och som fortfarande gäckar mig.
Han dyker upp år 1688 i Kils häradsrätt AIa:4 (1683-1688) Bild 207 / sid 394 och Kils häradsrätt AIa:5 (1689-1695) Bild 28 / sid 49 och anges vara syskon till kyrkoherden Aron Börgesson Kilgren i Tössmark. Denne kyrkoherde är son till bonden och ryttaren Börge Aronsson i Stora Kil och har de kända bröderna bonden Anthonius Börgesson, garnisonsprästen Erik Börgesson Kilgren och guldsmedslärlingen Sven Börgesson. Att Johan Bruns patronymikon är Jonsson/Johansson stämmer inte om Börge är fadern.
Ett par år senare 1693 återfinns han som kaptenen Johan Brun i Kils häradsrätt AIa:5 (1689-1695) Bild 152 / sid 297 och som Johan Brun för Illberg i ett mål i Kils häradsrätt AIa:5 (1689-1695) Bild 158 / sid 309.
I mantalslängderna är han skriven i Illberg i Stora Kil från 1681 t o m 1696. Sedan försvinner han.
Enligt herdaminnet för Karlstad stift har kyrkoherden i Stora Kil Johannes Christopori Brunius som bodde på Apertin vilket ligger granngårds med Illberg i Stora Kil. Han fick en son Johan som blev kapten 1658 men Johan bosatte sig på Skinnargården i Sunne och han dog 1682 i Sunne. Detta kan därför inte vara den Johan Brun som blev gästgivare i Illberg 1688 eller anges som kapten 1693 i Illberg.
Uppenbarligen fanns det minst två, kanske tre, Johan Brun med anknytning till Illberg. Ju mer jag rotar desto snurrigare blir det.
Är det någon där av er därute som kan hjälpa mig med ledtrådar och uppgifter så jag kommer vidare och kan reda ut hur Johan Brun kan vara syskon till kyrkoherden Aron Kilgren och hans bröder.
Skulle ni även veta något om Börge Aronssons härkomst tar jag tacksat emot det. Samma gäller Börge Aronssons hustru Ellika Töresdotters fader kaptenen Töres Svensson.
Tackar på förhand
// Anders
32
« skrivet: 2016-02-24, 17:21 »
LarsOlof och Karl Göran
Jag ber att få tacka er båda för era svar.
Min ana hantlangaren Sven Näsberg fick tre barn 1727, 1731 och 1733 som är födda vid Duved skans. Nu blir mitt nästa steg att leta rätt på hantlangare Näsberg i Artillerirullorna.
Tack än en gång för hjälpen
// Anders
33
« skrivet: 2016-02-23, 20:03 »
Jag har en ana från Jämtland i början av 1700-talet som i Åre C:1 kallas hantlangre. Någon som vet vad denna titel betyder.
mvh
// Anders
34
« skrivet: 2016-02-20, 19:46 »
Hejsan,
Jag har en sockenskrivare Olof Olofsson Flodahl i Undersåker som har gäckat mig i flera år, Han gifter sig 1699 i Undersåker med Brita Nilsdotter. Paret får tre barn:
Brita 1700
Helena 1703 och
Nils 1705
Denne Olof Olofsson Flodahl dyker upp vid vigseln med Brita Nilsdotter i Undersåker C:1 1699 och han finns med i samma volym när de tre barnen föds och som som dopvittne flera gånger mellan 1699 och 1707. Han finns också med i Kyrkoräkenskaperna LIa:1 mellan åren 1699 och 1705.
Han finns med i Mantalslängderna för Undersåker 1702, 1703 och 1704 men varken före eller efter desa år.
Före 1699 går han inte att hitta och samma gäller efter 1707. Den slutsats man kan dra är att han dör någon gång mellan 5/5 1707 då han är dopvittne i Undersåker och 19/6 1715 då hustrun gifter om sig i Åre med bonden Nils Persson i Björnänge.
Har lusläst både Undersåker och Åre men han finns inte med varken före eller efter de angivna årtalen.
Finns det någon där ute som möjligen träffast på den här sockenskrivaren och kan hjälpa mig vidare.
Mvh // Anders
(Meddelandet ändrat av amol 2016-02-20 19:51)
35
« skrivet: 2015-11-26, 08:50 »
Hej Karin,
Tackar och bugar för ditt svar. Det var som sesam öppna dig. Hittade snabbt en av de individer jag letat efter i flera dagar. Nu är den kommande helgen räddad.
Tack än en gång
// Anders
36
« skrivet: 2015-11-25, 18:10 »
Jodå jag har även gått igenom bouppteckningsregistret men det har inte gett något av betydelse
// Anders
37
« skrivet: 2015-11-25, 15:39 »
Jag har nu under en tid försökt spåra en ana (chorsångaren vid operan Petter Lindblom) i Stockholm på andra hälften av 1700-talet men det visade sig inte så lätt.
I boken Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773-1863 med flera anteckningar av Fredrik August Dahlgren, 1866 så hittade jag dödsåret och att jag enkelt skulle kunna finna dödsnotisen men inte då.
Jag hittar personen i mantalsregistren (G1BC:xx) och sedan i den mantalslängd (G1BA:xx) som registret pekar på. Det går med lite vilja att lista ut till vilken församling familjen bör höra men inget om familjens sammansättning (utom i ett enskilt fall), födelseförsamling eller liknande. Dessvärre finns det dessutom bara mantalslängder för var 10:e år.
Går jag i stället över till husförhören (AIx:x) för motsvarande period och församling finns inte familjen eller individen med i den församlingen.
Efter att till sist ha gått igenom dödböckerna församling för församling och sida upp och sida ner hittade jag till sist notisen där Petter var antecknad som död och begraven. Dessvärre hittade jag samma uppgifter i både Hovförsamlingen och i Jacob församling. Dock fanns inte Petter med familj med i någon av dessa två församlingars husförhör. Dessutom borde familjen enligt mantalslängderna tillhört Storkyrkoförsamlingen men där fanns familjen inte heller med i husförhören.
Stockholm verkar vara en riktig soppa.
Är det någon där ute som vet om det finns någon struktur i Stockholms mantalslängder-kyrkböcker osv så att man på ett vettigt sätt kan få fram uppgifter var de bodde, hur familjen var sammansatt, vad barnen hette osv som eller är man tvingad att varje gång läsa igenom alla församlingar ??
Mvh // Anders
38
« skrivet: 2015-11-20, 07:52 »
Tackar för upplysningen
// Anders
39
« skrivet: 2015-11-20, 07:51 »
Tackar och bugar för klargörandet
// Anders
40
« skrivet: 2015-11-19, 11:13 »
Min ana Petter Lindblom var sångare vid Operan i Stockholm. I mantalslängderna anges han som chorsångare medan han i födelseböckerna anges som operasångare (operasjungare)
Är chorsångare detsamma som körsångare eller vad är det ?? Någon som vet ??
Mvh // Anders
41
« skrivet: 2015-11-19, 10:46 »
Har stött på yrket Chanteurska i Stockholms mantalslängder 1780.
Är det någon som vet vad en chanterurska sysslar med ??
Mvh // Anders
42
« skrivet: 2015-11-02, 18:36 »
Tack Mats för ett snabbt svar.
// Anders
43
« skrivet: 2015-11-02, 13:31 »
Kan någon tala om vad en Rifogde är. Har hittat denna titel på en äldre ana från Norge.
Mvh // Anders
44
« skrivet: 2015-10-22, 09:06 »
Tack vare bouppteckningen efter Gustaf Lombergs hustru Henrika Charlotta Lomberg född Lindblom (se Anbytarforum under Lindblom) har jag äntligen funnit Borktryckerikonstförvanten Gustaf Lomberg i Örebro. Han dog i Örebro Nikolai 1838-12-21 bara 3 månader efter att hustrun dött 1838-09-22 i Stockholm Hedvig Eleonora.
Sen kan man bara spekulera i vad som gjorde att maken lämnar hustru och 3 barn och ensam flyttar till Örebro och att familjen stannar kvar i Stockhom.
// Anders
45
« skrivet: 2015-10-22, 08:55 »
Tack så mycket Claes-Göran. Bouppteckningen hade jag inte sett och även om den inte gav svar på vart Henrika Charlotta Lindblom var född så fann jag vart och när hennes make Gustaf Lomberg dog, Har denna fråga på Anbytarforum sedan lång tid under namnet Lomberg.
Hittade i Jakob och Johannes Lysning och Vigsel EII:4 (1808-1823) Bild 132 / sid 124 att hon är född i Stockholm 1784-08-24. Har dock gått igenom födelseböcker för 1784 för samtliga församlingar i Stockholms stad men inte kunnat hitta henne.
Åter stort tack för din hjälp
// Anders
46
« skrivet: 2015-10-21, 12:05 »
Jag söker uppgifter om vart Henrika Charlotta Lindblom bodde före vigseln och vart hon var född.
Födelsedatum enligt diverse flytt- och husförhörslängder är 1784-08-28.
Hon gifte sig med Boktryckargesällen Gustaf Lomberg 1815-09-24 i Jakob och Johannes i Stockholm.
Paret fick 4 barn:
Amalia Charlotta född i Jakob och Johannes 1813-12-27 död 1814-01-01
Maria Charlotta född 1815-01-29 i Jacob och Johannes
Henrika Bernhardina född 1818-09-07 i Storkyrkoförs.(Nikolai) i Stockholm
Frans Gustaf Oskar född 1823-03-20 i Uppsala Domkyrkoförs.
Fadern flyttar ensam till Örebro 1825 och hustrun Henrika Charlotta med barn bor kvar i Uppsala ett par år men flyttar sedan tillbaka till Maria Magdalena i Stockholm 1830-10-26. Kvinnan bor sedan i Hedvig Eleonora från 1830-10-26 och fram till sin död i Hedvig Eleonora 1838-09-22.
Finns det någon därute som råkat snubbla på denna kvinna eller som kan veta mer om henne ??
Med vänlig hälsning // Anders
47
« skrivet: 2015-08-18, 17:42 »
Apelberg från Varberg
Jag söker all information jag kan få om släkten Apelberg i Varberg med omnejd.
Jag vet att stamfadern är handelsmannen Olof Hansson som får burskap i Varberg 1688. Troligen är han uppväxt på Apelvikshöjd och att barnen tagit namnet Apelberg efter det. Hans fader är med stor sannolikhet Hans Olsson d 1681 i Apelvik.
Jag har hittat följande barn till Olof Hansson i födelseböckerna:
Johanna f 1691 d 1691
Christina f 1695 d 1783 gift med stadskassören i Varberg Per Liedberg
Anna Maria f 1697 d 1713
Anna f 1699 d 1786
Helena f 1702 gift med Birger Wessman
Engela f 1704 d 1704
Engela f 1706
Johan f 1708 d 1782 (kallas Hans i födelseboken men det är en felskrivning av prästen)gift med Anna Eleonora Kreitlow
och sist men inte minst
Anna Catharina Apelberg som tituleras jungfru och som är dopvittne flera gånger varje år mellan 1708-1718 samt 1722. I mantalslängden 1722 står hon angiven som Olof Hansson dotter Catharina
Sedan har jag dessa Apelbergare som jag inte har lyckats koppla ihop med Olof Hansson:
Nils Olofsson Apelberg handskmakare f 1700/1701 d 1763 gift med Inger Jönsdotter
Berendt son gifter sig 1726 med Kerstin Andersdotter
Kerstin som är dopvittne 1714
Är det någon som kan hjälpa mig att koppla ihop dessa Apelbergare eller ge mig tips vart jag ska leta vidare.
Jag har redan sökt åtskilliga timmar på nätet och på ställen som t ex DisByt, Geni och liknande släktträd. Jag har sökt i Sveriges Släktkalendrar flera böcker om Varbergs historia men Apelbergarna gäckar mig förfarande.
// Anders Möller
48
« skrivet: 2015-04-03, 09:27 »
Hej Sara,
Har i många år forskat på mina egna båtsmän, kofferdibåtsmän m fl i Blekinge och hoppas detta kan hjälpa dig vidare på vägen.
Kofferdi kommer från nederländskans koopvaardij eller lågtyskans kopfardie och är en äldre beteckning på handelssjöfart, dvs skeppsfart för handelns skull.
Kofferdibåtsman / kofferdikarl är en båtsman som enligt svenskt kungligt brev den 22 januari 1685 antogs som soldater i handelsflottan. Till skillnad från reguljära båtsmän, som vistades i land på sitt båtsmanstorp när de inte var i militär tjänst, var dessa båtsmän sjömän i handelsflottan under den tid de inte var kallade till militär tjänst. Totalt fanns ca 500 kofferdibåtsmän jämnt fördelade på 10 kompanier. Systemet ändrades 1824 då alla överfördes till matroser eller jungmän.
På motsvarande vis fanns flera kategorier värvat manskap. De som värvade vid flottan kallades länge volontärer men från början av 1800-talet benämndes de istället sjöartillerister. De värvades ofta på 3 år i taget.
Mer om detta kan du hitta bl a i boken Segelfartygens tid av Claes Bernes, 2008.
Det finns en hel del att hitta i Flottans Arkiv hos SVAR. Både kofferdikarlarna och volontärerna var organiserade i kompanier.
Rullor flottan innehåller rullor över flottans olika förband från tidigt 1600- tal till 1900- talets början och redovisar indelta båtsmanskompanier och andra personalkategorier som skeppsgossar, kofferdibåtsmän, sjöartillerister med fler. Här kan du hitta kompanitillhörighet, befattning och soldatnummer. Med lite tur kan du även hitta uppgifter om när han antogs respektive avskedades, hur lång han var, när och var han var född och vilken utrustning t ex vapen han hade. Ibland kan man även se på vilket fartyg han var kommenderad.
Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor är kronologiskt ordnade rullor över besättningar på flottans olika fartyg. Rullorna redovisar befäl, båtsmän, skeppsgossar, timmermän m.fl. som bemannade ett visst fartyg och omfattar tiden ca 1640 till början av 1900- talet. Det finns rullor från både expeditioner i fred och krig. För varje år redovisas varje fartyg separat och man kan med lite tur följa ett visst fartyg och dess besättning under ett eller flera år, främst i krigstid.
Det är tidskrävande att leta i rullor flottan och ändå mer tidskrävande i skeppsmönsterullorna då man måste bläddra sida för sida men när man väl hittat sin gubbe på ett fartyg får man lön för mödan. Mitt tips är att du börjar med rullor flottan och konstaterar vid vilket kompani han tjänstgjorde och vilket nummer han hade i rullorna. När du vet hans soldatnummer, kompanitillhörighet och befattning kan du gå över till skeppsmönsterrullorna och leta vidare för de år du vet han var i tjänst.
Hör gärna av dig direkt till mig via e-post om du funderar på något.
Lycka till
// Anders
49
« skrivet: 2015-03-17, 16:05 »
Stötte på denna titel i Växjö dombok EVIIBAA:6414.
Vad gör en hästkrögare ??
Med vänlig hälsning // Anders
50
« skrivet: 2014-11-24, 16:40 »
Hej Lena, Om du har funderat på att trycka en bok på papper så kan jag rekkomndera att du kikar på denna sida http://www.books-on-demand.com/ Om man gör tryckoriginal med pärmsidor etc klara i PDF-format är det en överkommlig prislapp för att ge ut boken. Jag gav ut en bok här för 10 år sedan och den efterfrågas nu och då än idag. Lycka till med din släktbok // Anders
51
« skrivet: 2014-11-14, 06:52 »
De finns på AD under Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor och finns från 1689 till 1873. Det är två serier Häftade och bundna. Ibland finns information om en viss båtsman i den ena och ibland i båda.
52
« skrivet: 2014-11-13, 21:15 »
Kristina,
Skeppsmönsterrullorna är nog de samma men för övriga mönsterrullor har AD bara de före 1760-1780
53
« skrivet: 2014-11-13, 06:07 »
Hej igen Anna,
Ja du behöver ha abonnemang på SVAR för att få tillgång till rullorna.
Mvh // Anders
54
« skrivet: 2014-11-11, 16:29 »
Hej Anna, När det gäller Båtsmän så finns de inte i Soldatregistret. Här måste du söka hos SVAR och Flottans arkiv och Rullor flottan och Båtsmanskompanier och Karlskrona. Dessvärre kan jag inte hjälpa dig med vilket båtsmanskompani han tillhörde när han kom från Nöbbele. Jag gissar att han bör ha tillhört Smålands kompani som täcker Kalmar län norr om Kalmar. Har du tur så kanske din båtman deltagit i något eller alla av sjöslaget vid Hogland 1788, sjöslaget vid Reval 1789 och Viborgska gatloppet 1790. Du kan leta hos SVAR i Flottans arkiv och Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor mellan åren 1763 och 1802. I dessa rullor kan du med idogt arbete och lite tur hitta när och på vilka fartyg din båtsman var kommenderad. Just åren 1789 och 1790 är mycket väl dokumenterade eftersom det rådde krig med Ryssland och hela svenska flottan var till segel. Själv har jag dryga dussinet båtsmän som jag hittat i dessa rullor och som både slagits med danskar och ryssar och med pirater i Medelhavet och drivit redlösa med brutna master på Östersjön och som drunknat när fartyget förlist utan för Hollands kust. Ett par bra böcker/skrifter om fartyg och båtsmän är Segelfartygens tid, Claes Bernes, 2008 och Båtsmansboken, Blekinge Museum. Mycket bra info (men lite ostrukturerad) finns även på http://diginpast.se/bmregister/index/index.html Mitt tips är att du börjar med Smålands kompani i Rullor flottan och letar i Smålands kompani så bör du hitta din båtsman och vilket kompani han tillhörde m m. Sedan ger du dig på skeppsrullorna och letar rätt på vilket fartyg som detta kompani var kommenderat och tja ... Du får lycka till på din spännande resa med din(a) båtsmän. Mvh // Anders
55
« skrivet: 2014-11-11, 15:43 »
Prästsläkten Lomberg i Bohuslän är välkänd
1) Prosten Peter Lomberg (Karolinen i prästkappa) d 18/7 1755 Näsinge/O
2) Kyrkoherden Gunnar (Petersson) Lomberg f 12/10 1719 Näsinge/O d 17/7 1753 Naverstad/O
3) Kyrkoherden Johannes (Gunnarsson) Lomberg f 29/8 1748 Tossene/O d 18/2 1808 Skee/O
Johannes Lomberg fick 12 barn med hustrun Eva Petronella Liedberg och jag söker uppgifter om äldste sonen Boktryckarkonstförvant Gustaf Lomberg f 12/6 1782 Ingalsröd, Skee/O (Skee födda C:5 sid 303).
Nu till mitt problem: Vart tog han vägen i januari 1825 och vart dog han ??
Han blev boktryckarlärling i Stockholm (Stockholm Mantal 1800) och gifte sig med Henrica Charlotta Lindblom i Stockholm Jakob och Johannes (HI:31 sid 11 och E:2 sid 247)
Man kan sedan följa honom vidare i Stockholm till Uppsala och till han sedan försvinner till Örebro (som det uppges)men jag har inte funnit honom där.
- Omnämns 1815 i samband med dottern Maria Charlottas födelse i Stockholm Jakob och Johannes Födelsebok 1807-1827 sid 174 (C:20 (X/X) kortnr XXXX)
- Omnämns 1818 i samband med dottern Henrika Bernhardinas födelse i Stockholm Nicolai (Storkyrko) Födelsebok 1815-1829 sid 110 (CA:19 (X/X) kortnr XXXX)
- Stockholm Mantalslängd 1820, hänvisning 1406, Jakob, Boktryckarkonstförvant
- Omnämns i samband med sonen Frans Gustaf Oscars födelse 1823 i Uppsala Domkyrkoförsamling Födelsebok 1813-1854 sid XX (Ca:6 (X/X) kortnr XXXX)
- Uppsala Domkyrkoförsamling Utflyttade 1814-1836 sid XX (BI:3 (X/X) bild nr 102v) Boktryckargesällen Inflyttad från Stockholm 1821 Utflyttad till Örebro 1825. Hustru och 3 barn är här kvar Utskrivet betyg 17/4 1827
- Stockholm Jakob Inflyttning 1825-1830 sid 203 (BIa:2 (X/X) kortnr XXXX) Boktryckerikonstförvant Inflyttad från Uppsala i december 1827, Mannen i Örebro
Hans hustru går att följa vidare tills hon dör i Stockholm 22/9 1838
- Stockholm Maria Husförhör 1830-1831 sid 27 (AIa:25 (X/X) kortnr XXXX) Hushållerska Mannen ska ha flyttat åt Örebro i januari 1825. Flyttat till Hedvig Eleonora 26/10 1830
- Stockholm Hedvig Eleonora Inflyttning 1828-1832 sid 145 (BIa:5 (X/X) kortnr XXXX) Inflyttad från Maria 2/11 1830 till Hvalfisken 18
- Stockholm Hedvig Eleonora Husförhör 1832 sid XX (AIa:34 (X/X) kortnr XXXX) Hushållerska Wahlfisken 18
- Stockholm Hedvig Eleonora Döda 1832-1840 sid 459 (FI:7 (X/X) kortnr XXXX) Boktryckeri konst förv enkan Riddargatan 12
- Stockholm Hedvig Eleonora Döda 1833-1840 sid 291 (FI:8 (X/X) kortnr XXXX) Boktryckeri konst förv enkan Boende på Riddargatan 54 år 1 mån gammal
Är det någon där ute som kan ha snubblat över min Boktryckarkonstförvant Gunnar Lomberg efter januari 1825 ??
Han uppges ha rest till Örebro men jag har trots idog letande och kontakt med lokala släktforskare inte kunnat finna honom där. Någon som har ett uppslag vart och hur jag ska leta vidare ??
Mvh // Anders Möller
56
« skrivet: 2013-04-29, 19:11 »
Hej Madeleine,
Jag har många båtsmän bland mina anor och har försökt följa deras öden och äventyr. Jag kan bara gissa när det gäller din båtsman men turen till Stockholm kan bero på att han skulle mönstra på ett örlogsskepp, antingen för patrullering i Östersjön och Finska viken eller frakta soldater. Det kan även vara så att han deltog ombord på ett fartyg i neutralitetsvakten, dvs då svenska örlogsfartyg följde med och skyddade svenska handelsfartyg på Nordsjön och ner till Medelhavet. Han kan ha blivit kommnderad för att fylla vakanser på något örlogsskepp från Karlskrona. Inte alls ovanligt.
Det är rätt tidskrävande men hos SVAR finns Flottans Arkiv. Där kan du dels söka i Rullor, Båtsmanskompanier SE/KrA/0500-0503/0503/036/IV volym 63-67 som omfattar Västernorrlands kompanier. Här kan du om du har tur hitta din båtsman och möjligen få reda PÅ vart han är kommenderad. Du kan även söka i Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor båda seriena, bundna och häftade. Här registrerades på vilket skepp båtsmännen mönstrade på, när de mönstrade under tjänsten och när de mönstrade av och ofta även vilket uppdrag fartyget hade. Jag har ägnat månader åt mitt dussin båtsmän och har funnit de mest fantastiska historier om mina anfäder och deras förlisningar vid Holland, strid med sjörövare i Medelhavet och strapatser i Nordsjön. Mycket kvällars jobb men det kan betala sig om man har tur.
Lycka till med din båtsman
mvh // Anders
57
« skrivet: 2013-01-15, 20:15 »
Har möjligen Fänriken vid Hälsinge Regemente Lars Persson Wattrangius i Harmånger någon koppling till präst/adelssläkten Wattrang/Wattrangius? Han omnämns i Harmånger CI:2 sid 157 i samband med sonen Lars Larsson Flygares död 13/6 1723. Wattrangius och Vattrång gör att jag misstänker släktskap  men det kan också vara så att prästen skrivit fel  . Någon som vet ?? mvh // Anders 
58
« skrivet: 2000-01-08, 18:45 »
Hejsan,
Jag har en Länsman Måns Erngislesson Cavallius från Sunnanvik, Skatelöf socken född ca 1656. Fadern hette Erngisle Olufsson död 1683 och modern Kirstin Jonsdotter.
Måns var gift med Catharina Aurelia och de har två barn:
Ingegjerd Cavallia född 1682 död 1734 och gift med min stamfader Premiärkornetten Jonas Hjelmberg född 1688 i Hjälmseryd och död 1748 i Östra Torsås.
Catharina Cavallius född ca 1684 och död 5/4 1728 i Buskehult Rulsagård, Urshult. Hon var gift 1:a den 30/6 1706 i Skatelöv i med Simson Henriksson född ca 1671 och död 7/12 1712 i Buskehult Rulsagård, Urshult och gift i 2:a med kronolänsman Carl Mobeck. I båda äktenskapen fick hon barn.
59
« skrivet: 1999-12-21, 16:00 »
Mäster Abraham Lindberg i Bosjön, Färnebo med hustru Cajsa Clasdotter är son tiill smeden Jan Abrahamsson Linberg f ca 1741 i Norra Råda (S) (kan vara 1743, buden går i sär) och hans hustru Cajsa Erlandsson Varg f 1/4 1747 vid Ransbergs Bruk (S).
60
« skrivet: 1999-06-22, 20:41 »
Hej Birgitta,
Jag har en hel släkt Lindbergare som är smeder i Värmland. En är Karolina Lindberg f 1831 i Stavnäs sn, Gillberga härad i Värmland.
Fader Petter Pettersson Lindberg f 17/8 1789 i Ransberg, Ransäter sn, Värmland och moder Stina Jönsdotter Stålhandske f 1794 d 1845 i Stömne bruk, Stavnäs.
Om det skulle vara denna Karolina som du menar har jag fler anor bakåt.
MVH // Anders
61
« skrivet: 1999-03-08, 13:54 »
Jag glömde i hastigheten att det finns ytterligare en bok med värdefull information om Kall och de människor som levde där. Denna bok beskriver bl a bönderna i trakten:
En bok om Kall, Gränsbygd i Jämtland av Gösta Ullberg, 1988, AB Wisénska Bokhandelns Förlag, Östersund, ISBN-91-86264-02-8
// Anders
62
« skrivet: 1999-03-08, 13:46 »
Det finns några bra böcker om bruksverksamheten vid Huså och Fröå gruvor och där flera gruvarbetarsläkter omnämns:
Af Jemteland är intet att göra, Historisk antologi av Oscar Löding, 1984
Torpen vid Huså och de som där bodde av Oscar Löding
Huså Bruks Historia, Gösta Ullberg, Wisénska Bokhandelns Förlag, Östersund 1967, ISBN 91-86264-03-6
// Anders
63
« skrivet: 1999-01-30, 11:05 »
Jag tackar för hjälpen.
64
« skrivet: 1999-01-24, 22:09 »
Angående Carl Nilsson Hall och Lindberg
Madeleine och Ulf
Jag får tacka för att ni försökt i alla fall.
Jag har fått en del nya uppgifter kring Carl Hall. Han var soldat i Värmlands fältjägare och står angiven i rullorna med hantverket smed. Sedan dyker han ju upp i Dömle som bruksarbetare och i nästa hfl som M. Jag jobbar nu vidare med soldatspåret.
Vad gäller Jan Lindberg har jag fått uppgifter från Kjell Åberg som har gjort att jag kunna följa honom från Ransäter, Älvsbacka och vidare till Norum och Lindfors i Nyeds sn (S) och fram till sin död i Bosjön i Färnebo (Filipstad) (S). Allt tyder på att hans far är smed också.
65
« skrivet: 1999-01-08, 09:40 »
Det har insmugit sig ett fel!
Födeledatum för Carl Nilsson Hall ska naturligtvis vara 11/12 1784.
66
« skrivet: 1999-01-07, 09:55 »
Jag söker information om smeden Jan Abrahamsson Lindberg född 1743. Var är han född ?? och vart tar han och familjen vägen efter att han slutat sin anställning vid Älvsbacka bruk ??
Han omnämns första gången i samband med dottern Annas födelse 1769 i Ransäter Födelsebok
1760-1805 . Vidare har jag hittat honom i
Ransäter Husförhörslängd 1776-1791 då han arbetar vid Munkfors övre hammare. Han flyttar till
Älvsbacka och där återfinns han i Älvsbacka Husförhörslängd till 1791 då det finns en anteckning
om att hela hushållet har flyttat till Norum.
Jag hittar inte honom vid Norum i Nyeds fsg. Någon som kan hjälpa mig ??
Jag söker också information om var smeden Carl Nilsson Hall född 11/12 1874 är född, var han kommer ifrån och var han finns före 1812.
Han finns med i Nedre Ullerud Husförhörslängd 1812-1818 som Bruksarbetare vid Dömle Nedre
Hammare och i Nedre Ullerud Husförhörslängd 1818-1824. Han flyttar vidare till Bro 1819 där han så småningom dör 1840.
67
« skrivet: 1999-01-07, 09:51 »
Jag har en anfader Bengt Eriksson Möller 1730-1794 som tituleras Herr Skogvaktare och senare Herr Hejderidaren. Han bodde med säkerhet i Urshult(G)mellan 1771-1786 och sedan i Östra Torsås(G) fram till sin död, dvs 1786-1794.
Är det någon som vet om och var det kan finns fler uppgifter om skogvaktare/hejderidare i Småland ?? Jag är mycket intresserad av att veta var Bengt Möller kom ifrån, var han bodde före 1771 etc. Han är född i Bergunda utanför Växjö 1730 men försvann därifrån någon gång 1752-1757 och där har jag en lucka till dess han dyker upp i Urshult ca 1771.
Någon som kan hjälpa till med mer info ??
68
« skrivet: 1999-01-07, 09:06 »
Jag tackar så hjärtligt för hjälpen.
69
« skrivet: 1999-01-05, 13:08 »
Jag söker uppgifter om Madam Maria Elisabeth Hjelmberg född jul 1738. Var är hon född ?? Vart gifte hon sig med Skogvaktaren Bengt Möller ?? Vigseln bör ha skett 1771. Var fanns hon 1771-1781 ??
Hon finns i Urshult Husförhörslängd 1750-1766 då hon bor på Buskehult Rotegård tillsammans med sin första make David Holm.
Enligt Kinnevalds dombok V.T. vill hon gifta om sig med skogvaktaren Bengt Möller. Avvittring hade skett 1771 12/3.
Mellan 1771-1781 vet jag inte var hon finns.
Hon dyker upp på nytt i Urshult Husförhörslängd 1781-1787 och flyttar vidare till Östra Torsås 1786. När maken Bengt Möller dör bor hon först kvar i Östra Torsås men flyttar sedan till Nöbbele och strax därefter Urshult där hon dör 25/11 1812 i Bergaryd 74 år gammal.
Var kommer hon ifrån ?? Var är hon född ?? Var gifte hon sig med Bengt Möller ?? Någon som kan hjälpa mig ??
70
« skrivet: 1999-01-05, 12:51 »
Jag söker information om smeden Jan Abrahamsson Lindberg född 1743. Var är han född ?? och vart tar han och familjen vägen efter att han slutat sin anställning vid Älvsbacka bruk ??
Han omnämns första gången i samband med dottern Annas födelse 1769 i Ransäter Födelsebok 1760-1805 . Vidare har jag hittat honom i
Ransäter Husförhörslängd 1776-1791 då han arbetar vid Munkfors övre hammare. Han flyttar till Älvsbacka och där återfinns han i Älvsbacka Husförhörslängd till 1791 då det finns en anteckning om att hela hushållet har flyttat till Norum.
Jag hittar inte honom vid Norum i Nyeds fsg. Någon som kan hjälpa mig ??
71
« skrivet: 1999-01-05, 12:40 »
Jag söker information om var smeden Carl Nilsson Hall född 11/12 1874 är född, var han kommer ifrån och var han finns före 1812.
Han finns med i Nedre Ullerud Husförhörslängd 1812-1818 som Bruksarbetare vid Dömle Nedre Hammare och i Nedre Ullerud Husförhörslängd 1818-1824. Han flyttar vidare till Bro 1819 där han så småningom dör 1840.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy