ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - niclas

Sidor: [1] 2 3 ... 10
1
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Persson, Göran (f. 1949)
« skrivet: 2019-07-31, 10:24 »
Ätten Stiernecreutz hette före adlandet Kniberg, äldst hittills belagd till slottsvaktmästaren Johan Kniberg i Jönköping († där 1731) gift med Lisa Zelandra (~Selander). Om denna ätt skriver Mattias Loman på sin hemsida:

http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Kniberg

2
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Persson, Göran (f. 1949)
« skrivet: 2019-07-31, 10:14 »
Här förs även en diskussion kring Stiernecreutz i en mer pratsam form, där den duktige Berggren även skriver om filiationen:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=162449.0

3
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Persson, Göran (f. 1949)
« skrivet: 2019-07-31, 10:08 »
Göran Perssons farmors farfar Fabian Stjernström var son till adelsmannen Gustaf Fredrik Stiernecreutz.

1. Göran Persson , f 1949 20/1 i Sävstaholm
far:
2. Tomas Persson, f 1911 22/8 i Solinge, V Vingåker sn. Byggnadsgrovarbetare
mor:
5. Anna Naemi Stjernström, f 1883 10/8 i Torsmåssestugan, V Vingåker sn
far:
10. Gustaf Fredrik Stjernström, f 1837 29/3 i Säfstatorp, V Vingåker sn, d 1908 22/6 i Torsmåssestugan, V Vingåker sn. Torpare.
far:
20. Fabian Stjernström, f 1808 11/4 i Axbergshammar, Axberg sn (T), d 1853 2/5 i Bromshult, V Vingåker sn. Dräng. Erkände faderskapet

http://parlindstrom.se/ab9d97e73.html#root



4
Göteryd / SV: Fadern till Karl Georg Bertrand Bengtsson
« skrivet: 2019-01-29, 23:12 »
Hej Moltas!

Har inget direkt svar på din fråga, men Tilda Bengtsdotter är min mormors kusin. Har du frågat Bertrand Karlssons dotter Ingegerd (*1930) om hon vet något om sin biologiska farfar?  Eftersom namnet anges i kyrkboken torde det finnas en faderskapserkännande, troligen vid endera häradsrätt för antingen Sunnerbo härad (Ljungby) eller Konga härad. Hur är du relaterad till Bertrand ?  Jag har mycket forskat bakåt på Tildas mors sida (Bengta Svensdotter).

vänliga hälsningar
Niclas Rosenbalck

5
Godou / Godeau / Goding / SV: Lennart Larsson
« skrivet: 2017-12-01, 12:09 »
Berry, är du direkt avkomling på fädernelinjen ifrån Lennart Larsson ? Ett autosomalt DNA-test är väl annars väldigt svårt att koppla till gemensamma anor på 1600-talets första hälft.

6
Godou / Godeau / Goding / SV: Lennart Larsson
« skrivet: 2017-12-01, 12:08 »
En son till hammarsmeden Lennart Larsson var  Johan Goddag vilken var borgare i Växjö stad. En fundering jag haft är ifall Lennart Larsson kan vara son till den "Lars hammarsmed" som nämns ss edeman i Konga dombok 1636 11/6.


7
Min ana Måns Persson i Elisköp anges född 1723 18/12 (hfl, ej återfunnen i födelseboken) - han brukar i Elisköp men flyttar senare till Jämnhult, Göteryd sn där han avlider 1778.

Jag har noterat att en Per Persson avlider i Elisköp 1754, bgr 1754-04-21, 70 år gammal [=> född ca 1684 ]
kan detta vara Måns Perssons far ?
Jämför även att hustru Gunnil i Sjuhult död 1743-12-18 - "Per Perssons hustru" , 48 år=> född ca 1695.
Bland Per Persson ohh Gunnil Torkelsdotters barsn faddrar förekommer personer ifrån Elisköp, så någon koppling dit verkar ha funnits.



8
Vilka mer barn till Per Persson och Gunnil Torkelsdotter har du hittat? Jag har kommit in på dessa som ett spår då jag letade efter föräldrar till min ana Måns Persson i Elisköp (ej funnen i födelseboken varken i Göteryd eller Pjätteryd).

9
Ljuder / SV: Måns Jacobsson, Baggagård, Ljuder
« skrivet: 2017-08-02, 21:39 »
Hej Lars!

Måns Jacobsson i Vide Baggagård (gården i senare tider omdöpt till Vida) har en son Abraham född 1673 ("Ljuder C:1 s 5 (Ljuder C:1 (1672-1702) Bild 6 / sid 5 (AID: v30498.b6.s5, NAD: SE/VALA/00225)) :
"D[omi]nca 5. p:T: G: Månß Jacobs: B: i Bag:g: Wijdhe  Abraham".
Denne son Abraham Månsson är även omnämnd i husförhörslängden 1699-1701? som bosatt i Vide Baggagård (se:
Ljuder AI:1 (1699-1732) Bild 18 / sid 21 (AID: v18818.b18.s21, NAD: SE/VALA/00225) ), uppges då vara 25 år, och är då gift med Britta Jonsdotter "20 år". Åldersuppgifterna i denna längd får tas med en nypa salt.

Vilka uppgifter har du på den namne Abraham Månsson i Frösjöhult, Urshult socken ? Det är ju en bit mellan dessa platser så det är bra att ifrågasätta om det är densamme.


10
Älmeboda / SV: Pjupsjön ?
« skrivet: 2017-06-01, 23:00 »
Det står:
"Elias hust. A:o 1700: uthelycht ty upföres "

11
Skräddaremåla ligger i Älmeboda socken (förr Elmeboda) och Välje ("Wälie") ligger i Virestad socken, dessa bägge i Småland. Holje ("Holie") ligger i Jämshög socken (Blekinge). Männen hette Lindorm Abrahamsson, Olof Jonsson och Jon Månsson. Beskrivs av Gunnar-Olof Hyltén-Cavallius i Värend och virdarne som tre mycket rika bönder som levde samtidigt under 1600-talets första hälft.

12
Björner / SV: Björner
« skrivet: 2017-02-06, 22:01 »
 Tidningen för Wenersborgs stad och län 1863-12-04, sid.2                                                                 
                                                                              Uddewalla,
= Den 7 sistl. oktober under marknaden här i staden
påträffade poliskonstapeln Olsson en till åren kommen,
okänd mansperson, halfliggande i landswägsdiket utom
östertull, under inwerkan af ett bastant rus, hwadan
den wanliga åtgärden med honom widtogs, eller att
ledsaga honom till stdshäktet, för fortsättande af rusets
bortsofwande; men innan aftåget skedde, utkom en qwinna
från ett närbeläget hus och aflemnade till poliskonsta-
peln en tygbundt, som den sofwande lagt bakom sig och
hwilken qwinnan tillwaratagit, i afsigt att förekomma
det densamma skulle blifwa mannen frånstulen. Emel-
lertid under den okändes wistande i häktet, blef anmä-
lan gjord hos polisen, att handl. A. G. Krok samma
dag blifwit bestulen på 6 st. wästtyg, hwarför förut-
nämda tygbundt öppnades och befanns innehålla Kroks
wästtyg. Mannen innehade dessutom 1 silkeduk, 2 fickur,
2 halsband af perlor och 2 portemonaier, hwaraf en
innehöll 6 rdr 62 öre. Då han ek nöjaktigt kunde re-
dogöra för sin åtkomst till alla dessa persedlar, blef han
eskorterad till cellfängelset, der ransakning me dhonom
börjades följande dag.
 Härwid uppgaf den tilltalade att han hette Carl
Magnus Jansson och war hemmansegare i Timmerwik
å Dalsland jemte mycket annat, som alltsammans un-
der de sednare ransakningstillfällena befanns wara osan-
ning; men förnekade, att hafwa tillgripit de innehafda
sakerna, som han än sade sig hafwa köpt på torget och
än af en okänd person inne på en krog, samt att någon-
sin hafwa warit straffad för brott.
  Afhörde wittnen gåfwo stöd åt handl. Kroks egande-
rätt till wästtygen, och ransakningen uppsköts till den
29 oktober; den tilltalade sade sig äfwen heta Björner
och widgick att han lidit straff för första resan stöld;
uppgaf äfwen nu många osanningar rörande sitt förra
lif, men förnekade fortfarande ifrågawarande tillgrepp.
  Den 19 november, sedan prestbetyg anländt om den
tilltalade, förehades ransakningen för fjerde gången.
Nu uppmanades den tilltalade ånyo att tala sanning
och bekänna sitt brott, hwarpå han berättade: att han
blifwit dömd: år 1828 för första resan stöld att straf-
fas med 30 par spö och kyrkoplikt; år 1831 för andra
resan till likaledes 30 par spö och uppenbare kyrkoplikt;
år 1835 för tredje resan till 5 par spö och tre års ar-
bete å fästning; samt år 1841 för fjerde resan dylik
förbrytelse till 1 par spö och lifstids arbete å fästning;
att han år 1842 blifwit insatt å Ny Elfsborgs fäst-
ning för lifstidsarbete, hwarifrån han, genom kongl.
nåd, i september månad sistl. år förskonats; att han
derpå blef afsänd till Långholmen såsom förswarslös,
men frigafs derifrån sistl. december månad, sedan han
erhållit laga förswar hos hemmansegaren Andreas Hen-
driksson i Backa af Hallands län. Derifrån begaf han
sig i sistl. februari månad åt Dalsland. Erkände wi-
dare att han olofligen tillgripit ifrågawarande 6 st.
wästtyg. Som upplysningar wäntades från Långhol-
men och Ny Elfsborg, blef ransakningen icke afslutad,
utan förekom slutligen den 26 nov. Rättens ordföran-
de föredrog nu de handlingar, rörande Björner, som
anländt och hwilka besannade hans sednaste bekännelse.
  Björner öfwerlemnades till konungens befallningshaf-
wande i länet, för att återföras till fästning, för fort-
sättande af det honom på lifstiden ådömda straffarbetet.

13
Hamneda / SV: Troet Bengtsson, gästgivare i Hamneda
« skrivet: 2016-11-24, 12:48 »
Har du kollat eventuell bouppteckning efter Trued Bengtsson om där nämns något?  Med titeln "byggmästare" tänker jag på att han kan ha varit detta åt Ry järnbruk, byggt formar för järntillverkning - formarna gick åt ofta. Jag har nämligen en ana som var byggmästare vid Huseby bruk under 1690-talets slut. Har du förresten kollat mantalslängderna ?

Jag har min farmors mors ursprung ifrån Göteryd socken, och även anor på min mormors sida kommer därifrån på 1700-talet. Är intresserad av socknens befolkning i stort och när namn som "Trued" dyker upp så undrar jag varifrån en sådan person kan ha sin bakgrund. Har flera personer jag inte hittar ursprung på och funderar om det går att se några flyttningsmönster via andra familjer - det är ju ingen slump att folk flyttar till en ort, men vi har ofta inte några bevarade källor för att förstå var vi ska leta. 

14
Hamneda / SV: Troet Bengtsson, gästgivare i Hamneda
« skrivet: 2016-11-23, 20:39 »
Trued Bengtsson och Kerstin Gummesdotter vigdes år 1763 (ej 1764)

Göteryd C:1 s 745 , vigsellängd 1763
[Göteryd C:1 (1688-1787) Bild 377 / sid 745 (AID: v30679.b377.s745, NAD: SE/VALA/00116)]
"Dec: 16 Byggmästaren Troët Bängtsson och pig: Kjer-
stin Gumesdr i Bårshult"

************************************************************
Namnet, som jag normaliserar till Trued, skrevs på olika dialektala vis (Troet, Truid, Truet, Truved/Trufvid). Namnet är vanligt i norra Skåne, men förekommer även sporadiskt i södra Småland - och misstanke finns om en skånsk påverkan och inflyttning därifrån. Namnet förekommer även kontinuerligt bland besuttna bondefamiljer i Stenbrohult socken under 1600- och 1700-talet.


I Göteryd förekommer även en annan person med Trued- i patronymikonet, nämligen:

Kerstin Truedsdotter
gift  i Göteryd 1756-03-28 (Göteryd C:1 s 741) med soldaten Per Andersson Wallgren (hon anges som "pigan Kierstin Truetsdotter", men står ej var hon kommer ifrån!). Hennes make är soldat först med namnet Wallgren (1756,1757) för att senare bära soldatnamnet Ramklo (ifrån åtm. 1764), troligen på grund av att ahn bytt rote.
De har barnen:
son Anders f 1757-01-09 i Sjuhult, Göteryd sn , döpt 1757-01-11
dtr Gunnil Persdotter f 1764-03-10 i Ramnäs torp, Göteryd sn, döpt 1764-03-11
dtr Ingier Persdotter f 1766-12-12 i i Ramnäs soldatetorp, Göteryd sn, döpt 1766-12-14
dtr Bengta Persdotter f 1773-01-08 i i Ramnäs torp, Göteryd sn, döpt 1773-01-10
son Petter Persson f 1776-07-20 i i Ramnäs torp, Göteryd sn, döpt 1776-07-21
son Jöns Persson f 1778-12-30 i Ramnäs torp, Göteryd sn, döpt 1779-01-01 ; "död d. 26 Dec. 1783" (marginalnotering)


Kerstin Truedsdotters dödsnotis:
Göteryd C:2 s 307, dödlängd 1811, nr 45
[Göteryd C:2 (1788-1829) Bild 158 / sid 307 (AID: v30680.b158.s307, NAD: SE/VALA/00116)]
"Gamla Enkan Chirstin Truedsd. på Ryd Bruk" död  1811-05-22, begravd 1811-05-26,  75 år, död av bröstfeber

********************************************
Trued Bengtssons dotter Pernilla Truedsdotter i Ryd västregård, Pjätteryd sn återfinns som död i Göteryd socken:
Göteryd C:1 s 307, dödlängd 1811 nr 51:
[Göteryd C:2 (1788-1829) Bild 158 / sid 307 (AID: v30680.b158.s307, NAD: SE/VALA/00116)]
"Enkan Pernilla Truedsd. på Ryd wästregård", död 1811-06-05, bgr 1811-06-08, 46 år, 4 månader, död av rosen

********************************************
I KGF:s databas återfinns andra sökträffar i Göteryd socken på Trued- i patronymikon, men dessa är felaktigt tolkade av KGF:s inmatare. Till exempel:
*"Carl Truedsson" med dotter Annika 1745 => det står egentligen "Carl Arfwedsson"!
*"Måns Truedsson" med dotter Karin 1745 => det står egentligen "Måns Trullson"!
*"Måns Trufvedsson i Stafryd" dör 1741 => det står egentligen "Måns Tufwedsson"!
*"Sven Trufvedsson i Bökhult" dör 1746 => det står egentligen "Swen Tufwedsson"!
*"Una Truetsdotter" med sonen Per 1767 => det står egentligen "Una Trulsdotter"!
*"änkan Anna Troedsdotter" dör 1790 => det står egentligen "Anna Froesdotter"!



 


15
Introducerad adel - E / SV: Ehrenstråhle
« skrivet: 2016-11-19, 10:24 »
Ur Sveriges dödbok:

18961206-2860

Stenqvist, Ester Maria

Älmhults Sjukhem
343 00  Älmhult

Död 6/12 1983.

Kyrkobokförd (1984) i Älmhult, Älmhults kn (Kronobergs län, Småland). Personen är "på församlingen skriven" eller är "utan känd hemvist". Mantalsskriven (1984) på samma ort.

Född 6/12 1896 i Stenbrohult (Kronobergs län, Småland).

Änka (14/8 1976).
--------------
Födelseförsamling i källan:
Stenbrohult (Kronobergs län)

Källor:
RTB 83 / SPAR 90

16
Introducerad adel - E / SV: Ehrenstråhle
« skrivet: 2016-11-19, 10:22 »
Stenbrohult C:7, s 25, födelselängd 1896, nr 89:
Ester Maria (oäkta) , född 6 december, döpt  30 dec. av Oseen
Föräldrar:
"Fader okänd.
Moder: Pigan Blända Kristina Persdr, i Elmhult 77, som begärdt få detta barn antecknadt som sitt 30/12 96 O. Oseen"
modern född: [18]64 16/12
hänvisning t. husförhörsboken: 154
Faddrar: f. stationskarlen Ola Månsson och Josefina Amanda Feldt i Elmhult


17
Ullasjö / SV: Rosengren, Sven Carl (1829-1902)
« skrivet: 2016-11-16, 18:53 »
Är dessa släkt med resandesläkten (~tattarsläkten) Rosengren som höll till i Ullasjö vid samma tid ?

18
Introducerad adel - E / Ehrenstråhle
« skrivet: 2016-11-16, 17:57 »
Är mer känt om barnfadern Gustaf Ehrenstråle ?

Ur Elmhults tidning 1902-01-16, sidan 3 - "Ifrån Allbo häradsrätt 13 januari":

19
Ullasjö / Rosengren, Sven Carl (1829-1902)
« skrivet: 2016-11-16, 17:45 »
Söker uppgifter och familjebakgrund om handelsmannen i Elmhult (nuv. Älmhult) i södra Småland Sven Carl Rosengren som uppges född i Ullasjö socken 1829 5/10. Han avled 1902 5/1 i Elmhult (stationssamhälle som tillhörde Stenbrohult socken).

Ur Elmhults tidning 1902-01-09, sidan 2:

20
Pjätteryd / SV: Magnus Forsberg (1780-1844)
« skrivet: 2016-06-07, 19:45 »
Tack Martin! Sitter just nu utan fast uppkoppling och kan inte kolla de digitaliserade kyrkböckerna. Missade notisen på Geni, den var intressant - Jöns Månsson i Osnaköps torp pekades alltså ut av änkan Martha som  barnfader men han nekade och "frikändes". Värt att kolla vem denne är.
När jag tittar på Martha Jönsdotters anor å Geni (https://www.geni.com/people/Mertha-J%C3%B6nsdotter/6000000013102893452) så inser jag att jag härstammar ifrån alla hennes anor   ;D
Hennes faster är t ex min direkta anmoder.  DNA-matchningen stämmer alltså mycket väl :)

21
Pjätteryd / Magnus Forsberg (1780-1844)
« skrivet: 2016-06-07, 11:28 »
Har via DNA-matchning med en person gjort slutsatsen (av geografiska skäl) att vårt gemensamma  DNA kommer via en ana på matchpersonens antavla med rötterna i Pjätteryd socken vid namn Magnus Forsberg. Denne uppges född 10/9 1780 i Pjätteryd sn och avled 1844 6/12 i Bosgården,  Sätila  (P). Min fråga är nu om någon har möjlighet att kolla hans födelsenotis och se vilka hans föräldrar är. På nätet hittar jag en uppgift att modern skulle heta Mertha Jönsdotter (1745-1825), men detta är inte bekräftat. Vet någon mer om Magnus Forsbergs bakgrund?

22
Darell / Äldre inlägg (arkiv) till 08 februari, 2016
« skrivet: 2016-02-07, 13:52 »
Rubrikens (Forskning om resande och tidigt invandrade romer) förklaring är missvisande:
Välkommen till Forskning om Resandesläkter. De resande är en etnisk minoritet i Sverige. De är ättlingar till romer som invandrade till Sverige under 1500-, 1600- och 1700-talen. Det är ofta mycket svårt att forska i resandesläkter, eftersom de sällan var kyrkskrivna. Här diskuterar vi forskning kring dessa släkter.  
 
Har det inte stått annorlunda förut?

23
Resande under 1700-talet / Resande under 1700-talet
« skrivet: 2015-08-06, 19:44 »
Sotaren Per Jonsson med hustrun Maria Christiansdotter tillika med drängen Olof Nilsson dömdes 1749 för begångna stölder genom inbrott till att i galge upphängas och sina liv mista. De skulle även ersätta ägaren för det stulna.  Kvinnfolket Elna Nilsdotter som varit delaktig i stölden dömdes att böta, eller i brist av botum avstraffas med åtta par ris, tre slag av vart paret.  
Stölden hade skett natten emellan den 20 och 21 juli 1749 hos nattmannen Hans Hindrichsson.
 
Göta hovrätts utslag 1749 20/10 ändrade dock underrätternas dom (kämnärsrätterna i Helsingborg och Lund samt rådstugurätterna därstädes rannsakningar). Per Jonsson (som uti Köpenhamn för begången stöld fått brännmärke i pannan och varit dömd till Bremerholms fästning) skall avstraffas tjugofyra par spö, tre slag av vart paret, undergå en söndags uppenbar kyrkoplikt, skriftas och avlösa samt därefter försändas till Marstrands fästning för att där i halsjärn all sin livstid arbeta. Hustrun Maria Christiansdotter samt drängen Olof Nilsson skulle avstraffas, hon med tjugo par ris, och han vid tjugo par spöö, tre slag av vart paret, stå en söndag på pliktepallen, skriftas och avlösas. Kvinnfolket ELna Nilsdotters straff blev detsamma som underrätterna utdelat.
 
Källa:
Malmöhus läns landskansli DIIaa:6 (1748-1749) Bild 123 (AID: v98020.b123, NAD: SE/LLA/10898)
 
Per Jonsson ankom till Karlstens fästning (Marstrand) den 2 januari 1750 - se:
Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:1 (1750-1750) Bild 70 (AID: v567601.b70, NAD: SE/RA/1340101)

24
09) Militära rullor och handlingar / Barthold Jacobsson
« skrivet: 2015-08-03, 12:46 »
En gissning är att förkortningen kan avse Patrick Ruthwen, hans namn skrevs bl a Rottwein etc och han kallades i sin samtid skämtsamt Pater Rödvin - se om honom: https://sv.wikipedia.org/wiki/Patrick_Ruthven
 
- möjligen överfördes nämnde Barthold Jacobsson till dennes regemente och därav notisen.

25
Roos / Ros / Rosch / Råsch / Roos / Ros / Rosch / Råsch
« skrivet: 2015-07-21, 15:04 »
Är denna notis känd sedan tidigare:
 
Undenäs C:6 s 82, födelsebok år 1835:
Wilh. Bernadotte född 11/3 1835, döpt 12/3 1835
moderns ålder. 48 [år]
[föräldrar:]
Kammager et Boerstbinder
Johannes Larssonet Anna
Katrina Roos
f 1787 i Finland
Kringvandrande från Norige
[faddrar:]
Anders Andersson i Närlun-
da Hustrun Stina Lisa
Andersdr ibidem Johannes Snälls
Hustru [NN]

26
Meijer / Meijer
« skrivet: 2015-06-07, 15:21 »
Om Anders Gabrielsson (Meijer) se inlägg här: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/22540/435024.html?1433682313
- det synes som om han satt på Älvsborgs fästning men togs ut till krigstjänst 1712. Hans ålder uppges i förteckningen som 27 år 1712 (dvs född ca 1685).

27
17 Juridik / Frigivna fästningsfångar 1712
« skrivet: 2015-06-07, 15:17 »
Ovannämnde:
3. Anders Gabrielsson27 åhr gammal giordt dubbelt hoor eij dömd.  
Resol. Sökes eftter denne någon närmare eftterrättelse.  
 
kan vara densamme som Anders Gabrielsson (Meijer) som jag nämner under resandesläkter: Meijer den 23 april 2003 - straffet stämmer väl !
(se: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83800/64003.html?1081593863 )

28
22) Tyska / Buchenwald 1945-01-01
« skrivet: 2015-05-19, 22:22 »
Tack Gunnar. Kan det stå så här:
 
Danke Dir herzlicht für Deinen l.
Brief und freut es mich, Dich gesund
und munter zu wissen, Auch mir
geht es gottlob ganz gut, zumal ich
in meinem Berufe arbeite. Von mei-
[ne] Frau und meinen Bruder habe ich
Nachricht, nur höre ich leider nichts von
meinen jüngsten Bruder. Die beiden Söhne
von meinen älsten Bruder wird vor zwei
Monaten auch zum Militär  einberufen
worden. Hoffentlich hast Du Weihnachten
u. Neujahr einige (nassen?)verlebt. Für mich
waren es trauiss? Fartahl?. Wünsche Dir zum
Neujahr alles Gute, Gesundheit u. baldige
Freiheit. Es grüsst Dich herzlichst   Walter
 
 
vad kan det stå på tredje och fjärde sista raderna ?

29
22) Tyska / Buchenwald 1945-01-01
« skrivet: 2015-05-19, 20:41 »
Det jag transkriberat hittills (korrigera gärna!):
 
Danke Dir herzlicht f?r Deinen l.
Brief und freut es mich, Dich gesund
und munter zu wissen, Auch mir
geht es XXXXXX ganz gut, zumal ich
in meinem Berufe arbeite von mei-
*** Frau und meinen Bruder Gabriel?
Nachricht, nur höre ich leider nichts von
meinen j?ngsten Bruder. Die beiden Söhne
von meinen älsten Bruder wird vor zwei
Monaten auch zum Militär  einberufen
worden. Hoffentlich hast Du Weihnachten
u. Neujahr einigenossen verlebt. F?r mich
waren es XXXX XXXX.  W?nsche Dir zum
Neujahr alles Gute, Gesundheit u. XXXXise
Freiheit. Es gr?sst Dich herzlichst   Walter
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2015-05-19 20:42)

30
22) Tyska / Buchenwald 1945-01-01
« skrivet: 2015-05-19, 20:37 »
Behöver hjälp med en transkribering av detta brev som Walter Altmann skrev ifrån koncentrationslägret Buchenwald den 1 januari 1945:
 

31
Gran / Gran
« skrivet: 2015-05-02, 18:45 »
Så här såg han ut, Ola Grahn:

32
08) Översättningshjälp / Eksjö kyrkbok 1699
« skrivet: 2015-03-17, 19:14 »
Var finns textens sammanhang idag ? Kan anbytarvärden laga länken ovan, det känns hopplöst att hitta numera på Rötter.

33
Yrken L / Luttermästare
« skrivet: 2014-12-14, 19:26 »
Enligt mantalslängden 1717 tillhörde luttermästaren Nils i Lädja med hustru salpetersjuderistaten, vilket bekräftar det jag skrev ovan.
Källa: Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Kronobergs län, SE/RA/55203/55203.06/51 (1717), bildid: A0001526_0014
 
I salpetersjuderirullan ifrån 1693 nämns en Sven Månsson i Lädja, Berg sn, 65 år, som tjänat i 44 år (sedan ca 1649). Han uppges vara luttermästare i Jönköping (troligen avses krutbruket i Huskvarna vid Jönköping). För år 1694 står att han är kommenderad till Jönköping.  
Under Sven Månsson i Lädja i rullan upptas även Måns Nilsson i Hyltetoffta, 60 år, som tjänat i 39 år (sedan ca 1654) och som också anges Dito (=luttermäsatre i Jönköping).
Källa: Krigskollegium Artilleridepartementet F2a:1 (1693-1757) Bild 18 (AID: v50439.b18, NAD: SE/KrA/0003)

34
Yrken L / Luttermästare
« skrivet: 2014-12-14, 13:46 »
Lars-Åke, jag tippar starkt på att han var luttermästare vid salpetersjuderiet. Han kan ha varit knuten till raffineringen av rå (oluttrad) salpeter vid Huskvarna krutbruk. Finns han med i mantalslängderna 1715 och1 1717 ?

35
Ström / Ström
« skrivet: 2014-10-19, 21:06 »
Ett nytt fynd om häktmakaren Johan Severinsson:
 
Sura fb C1a:1, opag, fb 1693
 [Sura CIa:1 (1656-1712) Bild 32 (AID: v74151.b32, NAD: SE/ULA/11492) ]
Dito [= 1 7ber, dvs 1 september] Johan Söfringsons och hust.u Karin Carlsdotters
ifrån Sahla stad Kirstin född den 31 Aug. i Rägnist.
Vitt.n Sacellanus och Oloff Carlson häcktm. hust. Lisabeth
i toxbo och Ingeborg i Rägningztorp

36
Lindgren / Lindgren
« skrivet: 2014-06-07, 09:46 »
Per Jönsson (Hellbom-Lindgren) kan möjligen vara densamme jag nämner under Yrken: Sotare:
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/16441.html?1402082963#POST1341708
 
Går det att vederlägga eller bekräfta min hypotes ? Hur finner vi ut öden för fångarna på Marstrands fästning (Carlstens/Karlstens fästning)?  Kanske dags att blåsa liv i resandeforskningen här på anbytarforum igen =)

37
Laurin / Laurin
« skrivet: 2014-06-06, 21:48 »
På Karlstens fästning vigdes 1749:
den 26 [december] Soldaten af Förenemde regemente [= Hessensteinska regementet] ock Capitainens samt Riddaren Von Colers Comp. Johan Lagerin och Pigan Christensa Henriksdotter.
[källa: Karlstens slottsförsamling C:2 (1734-1790) Bild 38 / sid 7 (AID: v1759.b38.s7, NAD: SE/GLA/13276) ]

38
Sotare / Sotare
« skrivet: 2014-06-06, 21:29 »
I Justititiekanslerns arkiv, fångförteckning på Malmö slott 1749:  
Sotarefolk:
Pehr Jönson inkom den 6 sept:, uthämtat den 17 Nov: Dito: åter
inkom den 20 Nov: och utförd den 15 December 1749    
[Brott:] Stöld
[Dömd:] till Marstrand
[Underhållskostnad:] 12 [daler] 4 [öre]  
 
dess hustru Maria Christiansdotter inkom den 6 sept:, slapp ut den 17 Movemb: 1749
[Dömd:] Dito (=stöld + sänd till Marstrand)
[Underhållskostand:] 9 [daler]
 
drängen Olof Nillson inkom den 6 sept: slapp ut den 17 9ber 1749
[Dömd:] Dito [=stöld; + sänd till Marstrand]
[Underhållskostand:] 9 [daler]
 
qwinfolket Elna Nillsdotter
inkom den 6 sept: 1749, slapp ut den 17 Septemb: Dito
[Dömd:] Dito [=stöld; + sänd till Marstrand]
[Underhållskostand:] 9 [daler]
 
[källa: Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:1 (1750-1750) Bild 700 (AID: v567601.b700, NAD: SE/RA/1340101) ]
 
Är det den i tidigare sammanhang kände tattaren (~av resandefolk) Per Jönsson Hellbom-Lindgren som nu åter dyker upp  i källorna ?

39
Hartman / Hartman
« skrivet: 2014-06-06, 21:14 »
Justitiekanslerns arkiv, fångförteckning 1749 å Landskrona fästning:
Sold: af Prince Gustafs reg: Modvig Hart[m]an. Inkom den 18 Nowember 1749 för rymmande, samt tillpracticerat sig ett Kongligt Cancellie pass på hwilket han utskrapat namn och Åhrtahl och ditskrefwit annat namn och Åhrtahl. Dömbd af Kongliga General Krigz och Leuterationsrätten mista ähran, sedan arbeta uti behaglig tijd  5 [daler] 16 [öre]
[källa: Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:1 (1750-1750) Bild 650 (AID: v567601.b650, NAD: SE/RA/1340101)]
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2014-06-06 22:05)

40
Hallberg / Hallberg
« skrivet: 2014-06-06, 21:08 »
Enligt Justitiekanslerns arkiv, Fångförteckning 1749 för Landskrona fästning:  
Sold: af Prince Gustafs reg: Christian Hallberg. Inkom med Cronoskiuts den 8 october 1748 för dråp och mordbrand, dömbd af Kongliga General Krigz och Leuterations rätten till döden af-
lifwad den 27 Januarii 1749.   3 [daler] 8 [Öre]
källa: Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:1 (1750-1750) Bild 630 (AID: v567601.b630, NAD: SE/RA/1340101)]

41
Tack Chris, kunde det bara gå att bekräfta öknamnet med en existerande akrobat/knivkastare. Det rör sig om muntlig tradering som helt klart innehåller sanningsstoff.

42
Hertzberg / Hertzberg
« skrivet: 2014-02-22, 12:00 »
I tidningen Kalmar den 25 april 1885, sidan 2:

 
 
 
Kalmartidningen dementerar det ovan påstådda den 30 april 1885:

43
Historia / Ur Svenska dagstidningar
« skrivet: 2014-02-22, 11:42 »
I tidningen Kalmar den 30 april 1885, sidan 2-3:

 
 
- är familjen Demetrios Janos en familj som stannade i Sverige ?

44
En något märklig fråga baserad på en muntlig berättelse sedan 1800-talet. Känner någon till en cirkusartist (akrobat och knivkastare) i slutet av 1800-talet som kallades Bläcköga ? Han var efter ett bråk enögd och reste ihop med en kvinna som hette Emilie, vars make ska ha ingått i förenämndas akrobatgrupp men efter en olycka i manégen avlidit. Bläcköga ska efter bråk ha blivit fängslad men rymt. Han och Emilie ska sedan ha rest ihop och hållit sig undan polismyndigheten. Under denna deras flykt kom de till den lilla byn Älmhult i Småland där de fick skydd och husrum. Efter en tid på orten fortsatte de och ska så småningom ha hamnat i Köpenhamn (vilket Altenburgarna senare ska ha berättat). Bläcköga och hans kvinna efterlämnade ett gott minne efter sig. Går dessa levnadsöden att identifiera till namn och tid ?

45
Wetterflod / Wetterflod
« skrivet: 2014-01-14, 08:48 »
Hej Krister!
Vilka belägg har du för att Mattias Nohr och Otto Wilhelm Lund är av resandefolket (de som förr benämndes tattare) ?

46
Förnamn - J / Jeduthun
« skrivet: 2014-01-05, 09:30 »
Namnet har säkert snappats upp i det omedvetna av torparen Jöns Lindgren under kyrkobesök eller bibelläsning och återkommit i hans dröm då hjärnan strukturerat om intryck över natten. Namnet är ett bibliskt namn, se här:
http://www.biblical-baby-names.com/meaning-of-Jeduthun.html
 
Prästen Bruzelius verkar ha varit en rätt drastisk och självgod herre (orden enfaldig och wara mig ett nöje antyder detta) eftersom han inte ens funderade på om det var han själv som varit orsaken till namnets omnämnande i kyrkan. Drömsyner förekommer i bibeln så för en prästutbildad vore detta egentligen en naturlig första tanke.  
 
Intressanta notiser som dessa bör lyftas fram. Liknande omdömen om sockenbor dyker upp i Stenbrohults dödbiografier på 1700-talet, där den store arkiatorn Carl von Linnés far och bror var kyrkoherdar.

47
Rötters vänner / Äldre inlägg (arkiv) till 13 januari, 2014
« skrivet: 2013-12-23, 10:25 »
Har gått med i Rötters vänner i november, men trots påstötande mejl om att få inloggning har jag ej erhållit dessa (ej heller något svarsmejl som förklarar varför det dröjer). Vem är det som administrerar Rötters vänner egentligen ?
 
Med vänlig hälsning
Niclas Rosenbalck

48
04) Brev m. m. - 1700-talet / Text i ett brev
« skrivet: 2013-12-21, 08:58 »
at then högsta guden den 29 sidstledne klockan 6 p.p. eftermid-
dagen, behagat mig rißa och från thenna

49
Allmänt / Hamiltons regemente
« skrivet: 2013-12-15, 11:24 »
Anders, hur väl genomtänkt är denna flyttning av inlägg under resande och Hamiltons regemente?  Du skriver om medlemar i olika resandesläkter som Wennergren och Skarin etc. Jag vill att du i så fall först påvisar att det rör sig om släkter och inte enskilda tillnamn, vilket jag menar är fallet. Jag hade föredragit att de resandefynd jag gjort om soldater med anknytning till Hamiltons värvade regemente legat kvar under resande och inte klumpats ihop med annat under militaria samt fördelats på diverse släktnamn.
 
goda hälsningar,
Niclas

50
Segerholm / Segerholm
« skrivet: 2013-12-01, 21:51 »
Sofia Magdalenas födelsenotis i V. Karaby 1843 (märk att hon är född den 14 april och inte 14 oktober!):

källa: Västra Karaby CI:3 (1801-1845) Bild 215 / sid 427 (AID: v113177.b215.s427, NAD: SE/LLA/13474)

51
Segerholm / Segerholm
« skrivet: 2013-12-01, 21:42 »
August Fredriksson Segerholm (f 1843 4/9 i Blentarp) med hustru Sofia Magdalena Rundqvist (f 1843 14/10 i V. Karaby) återfinns med sina sju barn och en styvdotter i Tryde AI:24 (1880-1885) sid. 104.
se:
Tryde AI:24 (1880-1885) Bild 1070 / sid 104 (AID: v101522a.b1070.s104, NAD: SE/LLA/13418)
 
Sonen Frans Edvard Segerholm (f 1883 25/10 i Tryde) avlider 1956 25/10, Södra Bulltoftavägen 25 B, Malmö (kyrkobokförd i Kirseberg, Malmö kn (Malmöhus län, Skåne). Gift man (8/7 1944).

52
Gripenfelt / Gribbenfelt / Gripenfelt / Gribbenfelt
« skrivet: 2013-12-01, 20:50 »
I Kronobergs läns landskontors fångskjutsförteckning 1772 nämns:
Martii 2 skiutsat arrestanterne Grebbenfelt och Pet
ter Wetterdal från Wexiö till Ingelstad ting
(Ingelstad var tingsplats för Konga härad under denna tid)

53
Segerholm / Segerholm
« skrivet: 2013-12-01, 16:42 »
Smålandsposten 15 april 1907:

54
22) Tyska / Räkenskapsbok
« skrivet: 2013-11-24, 22:02 »
Tack Bengt. Har du nedre delen av kartan så kommer du att se att där även bör finnas Orajoe (ty. Orrenhof) och Kabli. Intressant att notera är att det dessutom söder om Kabli på en modern karta upptas orten Treimani -jämför att bönder i Orajoe 1668 bär tillnamnet Treiman !

55
22) Tyska / Räkenskapsbok
« skrivet: 2013-11-24, 21:11 »
Räkenskapsboken kan mycket väl ha tillhört Magnus Gabriel de la Gardie. Jag funderar om det via befintligt kyrkboksmaterial för Häädemeeste (ty. Gudmansbach) kan gå att lokalisera de familjenamn som omnämns i räkenskapsboken (jfr ovan, ex. Dorf Orahge : Treÿman Jack, Jursche Jahnn, Treiman Hans, Kammah Tönno; i Dorf Kablige: Kammah Hanns, Kempe Heinrich, Kammattz Mattz etc ) ?

56
22) Tyska / Räkenskapsbok
« skrivet: 2013-11-24, 20:43 »
Heikki, det är ortnamnen Woyst/Woist, Kablige och Orahge/Oragege som jag misstänker kan vara dagens Voiste, Kabli och Orajoe (=ty. Orrenhof). Tahkuranna hette på tyska Tackerort och var ett gods i Gudmansbach församling (numera omdöpt till Häädemeeste församling). Alla dessa orter ligger på en rad längs med kusten.  Byn Pihnorm/Pihhinorm som nämns (se bl a ovan) kanske kan vara Pikknurme?  Jag är ytterst osäker - men byarna/gårdarna har existerat någonstans.  Finns den någon karta med de tyska bynamnen i Baltikum ?  Det är ytterst svårt att lokalisera de äldre förtyskade baltiska ortnamnen i dagens estländska geografi. Räkenskapsboken innehåller böndernas namn och är en fantastisk personhistorisk källa - och jag söker det geografiska ursprunget på denna räkenskap som bortglömd hamnat i ett arkiv i Sverige. Jag misstänker att baltiska forskare kan ha glädje att känna till denna boks existens men först vill jag lokalisera vilket gods och byar det rör sig om.

57
22) Tyska / Räkenskapsbok
« skrivet: 2013-11-24, 19:18 »
Ytterligare en bild ur räkenskapsboken där några av byarna räknas upp:

 
Går dessa byar att belägga geografiskt i Baltikum idag?

58
22) Tyska / Räkenskapsbok
« skrivet: 2013-11-24, 18:41 »
Lite längre ned på framsidan står detta:

 
Jag tolkar detta till:
 
----------------------------
Christo Allein geburt die
 Ehr
Von dem Wier Haben Kunst-
 undt Lehr
----------------------------
Stämmer denna tolkning ? Invändningar ?

59
22) Tyska / Räkenskapsbok
« skrivet: 2013-11-24, 18:36 »
Hej Heikki, hur kommer du fram till att det rör sig om Dagerort på Dagö ?
 
Kan det stå följande på inledningssidan i räkenskapsboken:
 
-------
Tackerohrtische
*oueß Rechnungk(:a?)
 
 
Daß Lautt Wackenbuch von
den bauren Gerechtigkeit
Eingelie(fer)t Worden, auch
Waß an K*ren Jn Houe,
An Roggen Vndt gerst gefallen
Vndt geben Worden Anno
D:i: 1668  (****?)
 
-------  
Vad betyder denna inledning egentligen ? Är det råg och korn som bönderna inlevererat?
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-11-24 18:37)

60
22) Tyska / Räkenskapsbok
« skrivet: 2013-11-24, 09:26 »
Rad 1:  Tackerohrtische
[Tackerort, nuvarande Tahkuranna , Häädemeeste församling, Livland (nuv. Estland)]

61
22) Tyska / Räkenskapsbok
« skrivet: 2013-11-24, 08:59 »
Behöver hjälp med att läsa vad det står på försättsbladet till en räkenskapsbok på tyska ifrån 1600-talet.

62
Varför fungerar inte Tillfällighetsfynd?

63
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-16, 07:32 »
Har liksom Stefan Lundgren ovan märkt att det är något fel på kopplingen mellan vissa över- och undernivåer, där nästa sida blir tom och läsaren är tvungen att scrolla upp - något irriterande då det upplevs som något fel på undersajten. Detta sker även då ett inlägg ska postas och detta upplevs som att inget hänt (men om det scrollas upp så ser man förhandsvisningen).
 
En annan fråga är varför rubriklisten med tanten (till vänster) ovan måste vara så stor ? Det är extremt mycket död yta både ovan och i vänsterlisten, vilket gör att jags om läsare får känslan att titta in i en mindre dörr i mittfälten - något som klart borde förändras. Färgerna är annars bra och känns rent.  
 
Med vänlig hälsning
Niclas
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-10-16 07:37)

64
Anbytarforums struktur / Anbytarforums struktur
« skrivet: 2013-10-06, 19:53 »
Lars-Åke, jag håller inte med dig. Måste verkligen alla de gamla 1000-tals inläggen som redan finns sorteras ? Kan de inte läggas under rubriken äldre inlägg under socknar. Att enskilda får rubriksätta en framtida specifik diskussion under just socknar ser jag inte som ett problem. Det du nämner gäller ju under andra premisser (Läshjälp-Landskap). Om du tittar på sockenstrukturen under Arkivguidens forum så ser du att där inte finns några konstigheter - jag vill mena att det är samma känsla till förändring som dyker upp kring detta som med riksarkivets hemsida. Min tanke är att hitta en lösning att hålla ihop en diskussion. Idag spretar flertalet under socknar och blandas med för mig ovidkommande andra inlägg, vilket gör det omedgörligt för en intresserad att få överblick utan att läsa igenom alla(!) tidigare inlägg under sockenrubriken.  Att Sök i Anbytarforum eller söktjänsten i Google skulle vara lösningen för att hitta stringensen i alla inlägg under nuvarande sockenstruktur köper jag inte - det är för mycket inlägg och divergens (exempelvis under socknen Vissefjärda med tusentals inlägg) för att du ska få en sorterad struktur via t ex google.  
 
Med vänlig hälsning
Niclas

65
Anbytarforums struktur / Anbytarforums struktur
« skrivet: 2013-10-06, 16:22 »
Claes-Göran, tack för din kommentar. Att det skulle bli mer jobb är jag inte säker på - inläggen kommer att bli lika många som förut (eller förväntas öka naturligt då fler blir släktforskningsintresserade - det ligger i tiden!)  .  Varför rubriksättningar måste standardiseras i efterhand ser jag ingen vits med - unika diskussioner kommer att ge sin egen rubrik under själva socknen (jfr Arkivguidens forum och diskussionsnamnen under socken där).  
 
Inskrivningar av en fråga under fel socken kommer ju även att göras i framtiden, och kanske är det lättare att flytta en hel felsatt diskussion om de hålls ihop under socken än om de blandas med flera frågeställningar under socken som idag.  Jag hoppas verkligen att denna fråga övervägs noga och att det tittas på den fiktiva framtida situationen 2063 och hur många inlägg som då kommer att ligga inbakade under sockenrubriken, om nu inget görs åt denna alarmerande situation. Vi måste tänka framåt och inte fastna i hur bra och vant det känns för stunden idag (jfr diskussionerna om riksarkivets nya hemsida och dess ändrade söktjänst).

66
Anbytarforums struktur / Anbytarforums struktur
« skrivet: 2013-10-05, 09:48 »
Skulle det inte vara värt att överlägga om det inte behövs separata diskussioner under varje enskild socken ? Idag klumpas allt samman och jag måste erkänna att jag hela tiden retar mig på detta och finner detta extremt rörigt. Den röda tråden tappas lätt bort och gynnar inte seriös forskning över tid. Anbytarforum på sockennivå signalerar idag att det ska ställas enkla frågor som ska ge snabba svar, varefter nästa frågeställer skjuter in en annan fråga - detta gör att en forskningsprocess på lång sikt är omedgörlig i nuvarande upplägg.  
 
Kolla in arkivguidens upplägg så förstår ni vad jag menar med ett bättre upplägg (se bl a där om Virestad och jämför med Anbytarforums kökkenmödding om Virestad).
 
Tänk om och gör rätt - fastna inte i gamla tankebanor att det inte går eller att det är omedgörligt för att det finns så många inlägg (gamla inlägg kan ju enkelt samlas som just gamla i en kvarvarande tråd först i diskussionslistan, vilken vid eventuellt behov kan delas upp på enskilda frågerubriker).  
 
Med vänlig hälsning
Niclas

67
Österman / Österman
« skrivet: 2013-10-04, 08:55 »
Familjen återfinns även i Skänninge AI:11 (1810-1814) sidan 131 - Johannesberg:
Smidehandl Österman
Hustr Anna Lindal
Son Elias    18 år
2ne Minderårige Barn
 
källa: Skänninge AI:11 (1810-1820) Bild 71 / sid 131 (AID: v29077.b71.s131, NAD: SE/VALA/00337)

68
Österman / Österman
« skrivet: 2013-10-04, 08:07 »
Hej Henry mfl!
 
Läser texten i husförhörslängden på följande vis:
 
Johannisberg (i marginalen - tillagt med senare hand där bor nu ej någon)
Hästhandl. Österman  [född:] Roggärds Socken Vermel. [17]73  [hitkom:] Askers. [18]14
H. Anna Lindal [född:] Christianstad [17]77  [hitkom:] dito (=Askersund 1814!)
S. Elias   [född:] Fors i Vestergötland [17]92 30/8 [obs! födelseåret med ?!]   Stadd på resa 1820
S. Gustaf [född:] Askers. [18]13
D. Lovisa [född:] dito [18]12
D. Christina [född:] Sjögest. [18]16
 
källa: Skänninge AI:13 (1820-1824) Bild 103 / sid 193 (AID: v29079.b103.s193, NAD: SE/VALA/00337)
 
Födelseorten i Skänninge husförhörslängd avser Råggärds socken i Värmland.
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-10-04 08:28)
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-10-04 08:55)

69
Frimodig / Frimodig
« skrivet: 2013-09-15, 15:26 »
Örebro rådhusrätt 1704 den 22 december
S:D: förekom afledne Skarprättarens här
i staden Anders Anderßon Frijmodigz dott.r
Christensa Andersdotter, gifwandes tillkien-
na huru som hon täncker sig att begifwa
uppå Andra Orter, och Fördenskull ödmiukligen
anhåller om Borgmästare och Rådz attes-
tatum, angående des förehållande här i
Staden under den tijd hon här sig uppe-
hållit, och såßom intet annat kunde inty-
gas, än att bemte Christensa stält sigh
ährligen och wäll. Altså blef henne der öfwer
det begierte Attestatumet bewilliat.
källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXId:1144 (1697-1704) Bild 7560 / sid 373 (AID: v404646.b7560.s373, NAD: SE/RA/42042202)
+ även på uppslaget efter: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXId:1144 (1697-1704) Bild 7570 / sid 375 (AID: v404646.b7570.s375, NAD: SE/RA/42042202)

 
Denna Christensa Andersdotter är troligen densamme som Jeremias Skarbergs hustru.
 
Anders Andersson Frimodig i Örebro (gift med Sara Nilsdotter, som änka levde och reste ihop, samt senare (1704) gifte sig, med livdragonen Petter Lind) har då bland annat barnen (se källor under resande: Skarberg):
Christensa Andersdotter gift med Jeremias Skarberg, skarprättare i Göteborg
NN Andersdotter gift med Johan (Falck), mor till Erik Johansson Falck  
NN Andersdotter gift med Henrik Eriksson-Liten , skarprättare i Skara  
 
 
Är mer känt om skarprättaren Anders Andersson Frimodig i Örebro ? När avled denne ?

70
Friman / Friman
« skrivet: 2013-09-15, 11:54 »
Bouppteckning efter glasföraren Johan Friman (död 10 januari 1816) upprättades i Örebro den 17 mars 1816. Han efterlämnade änkan Lovisa Hägerbäck och med henne sammanavlade sonen Hans Magnus 10 år gammal.
Källa: Örebro rådhusrätt och magistrat F2:20 (1816-1820) Bild 69 / sid 66 (AID: v150431.b69.s66, NAD: SE/ULA/118061)

71
Skarprättare / Skarprättare
« skrivet: 2013-09-13, 20:26 »
Så här lyder notisen:
 
Hällestads tingslag 1704 den 10 oktober:
[s 1186:]
§47
Olof Jönßon i Bondelycka och gode-
gårdz Sochn, androg för Rätten, huru såsom
en löösdrifware, dhem dher hafwer 2ne
qwinfolck med sig, hafwer, i förleden ondag,
stulit en häst ifrån honom om 10 daler Silfvermyntz
wärde, hwilken han fuller hafwer på färsk
giärning ifenfådt, men icke deß mindre
påstod, att han måtte för sin begågne tiufnad
lagligen plichta, hwarföre blef denna löösdrifware
framkallad, som sade sitt rätta nampn wara
Erich Johanßon, fast än han uti ett med
sig hafwande paß dat: CarlsCrona den 2 Maii
1703, underskrifwit på skarprättarens
wägnar af anders anderßon, kallas
Erich Erichßon, hwailket han föregifwer
deraf wara skiedt, att hans styffader
skall heta Erich, tillståendes Erich
Johanßon sig hafwa stulit hästen i-
från olof Jönßon i Bondelyckan
och emedan han hafft ett brunt Stoo
[s 1187:]
Stoo med sig till godegård, så blef honom före-
stält, att han lärer dhet äfwen stulit, hwil-
ket han icke tillstå will, utan inwände,
att han skall hafwa af en Capitains Fru
på Siöbacka i Liung Sochn bytt sig till sama
stoo för en annat stoo och fådt 3 femton
öresstycke emellan. Tillspordes hwad
dhet är för qwinfolck han hafwer med
sig? Swarade, att dhet ena af dem är hans
Moder, benämbd annika andersdotter,
och dhen andra hans Syster, Susanna Jo-
hansdotter. tillspordes huru han, som
är en ung dräng, kommer att drifwa
kring landet med 2ne qwinfolck,
allmogen till tunga och beswär,
förmedelst stöld och tiggerij? Swarade
att han ämnat sig till sin faderbroder
i Wästeråhs, som dher skall wara skarp-
rättare.
Resolutio. Tingzrätten pröfwar
med 1653 åhrs Straffordning enigt,
att lösdrifwaren Erich Johanßon skall för
[s 1188:]
för dhen uti godegårdz Sochn ifrån olof
Jönßon i bondelyckan stulne häst
om 10 daler Silfvermyntz wärde, plichta med
gatulopp effter stöldens wärde lijkmä-
tigt kongliga Maijtz Nådige resolution
af åhr 1699 den 2 Maii, och emedan Erich
Johanßon har, twärt emot lag och kongliga
förordningar, betient sig af dhet upwij-
ste falske paßet, och tillijka med sin mo-
der, sampt syster strukit kring landet,
och, twifels utan, på andra ställen
stulit. Altså böra dhe här ifrån till lind-
kiöping skickas, att effter högwällborne herr
landzhöfdingens gådtfinnande, affskaffas
här utur orten, alldenstund sådane flych-
tige skadediur, som rappa på dhen eena landzorten
och sällia eller förbyta sitt tiufwegodz på
dhen andra, äre landet mächta skadelige.
 
källa:
Hällestad och Tjällmo tingslag AI:15 (1700-1705) Bild 602 / sid 1187 (AID: v34607.b602.s1187, NAD: SE/VALA/01547)

72
Skarprättare / Skarprättare
« skrivet: 2013-09-11, 20:13 »
Andreas Bäcker, skarprättare , död 1/1 1712 - bouppteckning Stockholm 1712/1:689
änka (vigda 17/5 1711 i Stockholm): Anna Dorotea Beckerin (vilken var kommen ifrån Reval och av fienden förjagad till Sverige.
dotter i ett föregående gifte (med salig Catharina Wachs): Anna Andersdotter Bäcker, g.m. Magnus Gabrielsson Meijer, skarprättare, i Västerås, Västmanland.
 
källa:  Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:69 (1712-1712) Bild 7080 / sid 689 (AID: v222375.b7080.s689, NAD: SE/SSA/0145a)

73
Skarprättare / Skarprättare
« skrivet: 2013-09-11, 19:18 »
Vincent, jag tänkte direkt på resandefamiljerna Ekerot och Falck där det figurerar en eller flera Erik Johansson i början av 1700-talet. Kanske är Västerås fel, eller så vistades Erik Johanssons farbror i Västerås under aktuell tid utan att egentligen ha tjänst där. Har du någon källa på uppgiften ? Är det en rättssak ? Jag tittar gärna på detta mål.

74
Skarprättare / Skarprättare
« skrivet: 2013-09-11, 17:02 »
Vincent, vem var personen som ämnade resa till sin farbror? Detta kan underlätta identifieringen om det är resandesläkter.
 
Mvh
Niclas

75
Wilhelmsson / Vilhelmsson / Wilhelmsson / Vilhelmsson
« skrivet: 2013-08-19, 09:09 »
1964

76
Wilhelmsson / Vilhelmsson / Wilhelmsson / Vilhelmsson
« skrivet: 2013-08-18, 11:05 »
I en artikel i Älmhults tidning finns denna bild med:

 
 
Går Oskar Wilhelmsson att knyta till de tidigare nämnda?

77
Smålands husarregemente / Holgersson, David
« skrivet: 2013-08-10, 19:18 »
Funderar om David kan ha varit Prästdragon. Under Karl XII:s tid ålades prästhemmanen och klockarebolen, tillsammans med adel- och ståndspersoner, att sätta upp prästdragoner, och dessa kan mycket väl ha titulerats ryttare då de var beridna.  En tanke.  
 
Namnet David vid Smålands kavalleri och Jönköpings regemente (dit Fryele sockens ryttarrotar hörde) återfinner jag bara på en ryttare för nr 109 (Hedenstorp, Båraryd sn) vid Jönköpings kompani, David Röberg.

78
Smålands husarregemente / Holgersson, David
« skrivet: 2013-08-10, 19:11 »
Födelsenotisen 1726 för sonen Jon lyder så här:
den 18 Martii föddes Ryttarens Davids och des hustro Kierstins
barn på Malmbroen och Christnades den 20 Ejusdem
wed nampn Joen   Witne
Rytt: Störje i Ya, Eric Pärson ibidem och Nils i Söregården
hust Margreta i Norraöjia  Pigan Ingier i Söra
Ya och Pigan Karin i Brunsgården.
 
- direkt under denna notis står ytterligare en notis intryckt mellan raderna och i högermarginalen (som synes gjord i efterhand varför man kan ifrågasätta om den verkligen tillhör år 1726):
den 20 föddes Davidz och hust Sara barn på fållan och Christ.
den 23 Marti wed nampn Kirstin witne Jon i (*?stra?) och Jon
i wästra galn
åhs Jon
Klingberg
och hust
Kirstin i Elm
hult
Pig Märta
och Kirst. i galnås
 
källa: Fryele C:1 (1688-1739) Bild 34 / sid 61 (AID: v33789.b34.s61, NAD: SE/VALA/00086)
 
I Fryele husförhörslängd AI:1 (1727-1738) återfinns familjen under Öja norregård och Ryttartorpet :
David
H: Kirstin
- de är med där 1727-1731 (nattvard senast 1/4 1731) men har sedan flyttat och det anges i kanten flötta till bygget.
källa: Fryele AI:1 (1731-1738) Bild 10 / sid 25 (AID: v19917.b10.s25, NAD: SE/VALA/00086)
 
Familjen återfinns sedan i Bygget, där de nämns ifrån 27/8 1731ff:
R. David
Hust: Sara
Swärmod: Sara gammal
källa: Fryele AI:1 (1731-1738) Bild 28 / sid 61 (AID: v19917.b28.s61, NAD: SE/VALA/00086)  
 
märk att Davids hustru både kallas Sara och Kirstin !

79
22) Tyska / Tyska namn i skrivstil
« skrivet: 2013-08-08, 16:53 »
Intressant, men inte så lätt. Jag gör också ett försök:
 
Uromas 81. Geburtstag  
10. Juli 1971  
 
Von rechts nach links  
Hildschen, Papp*? , Werner, Opa  
davor Urenkelin Carina ! ?  (Ich?)  
Uroma. Tante Greteln. Mann  
aus Zwickau, alte liebe Bekannte  
dann Cousine Friedel Fischer  
aus (C**?)witz und Horst,  
(Ernas Söhn) eine Frau.  
Die Enkel waren leider nicht  
da. Hatten Feur? , Tag d. Bergmans  
Und Schwiegersohn war krank

80
Smålands husarregemente / Holgersson, David
« skrivet: 2013-07-30, 08:37 »
Fryeled C:2 s 291, dödlängd 1752, nr 6:
David Hollierßon på Råsan blef död
den 26 febr. af ålder och bröstsiucka och  
begrofz den 8 Martii    75 [år]
 
 
Hollier = Holger,  David Holgersson med andra ord.
 
Mvh
Niclas

81
Holmdahl / Holmdahl
« skrivet: 2013-07-09, 16:36 »
Smålandsposten onsdagen den 27 augusti 1913:
 
Ett rått tattardåd - två bröder
knifskurna. Vid ett ställe i Klewetorp
i Dasetorps socken, beläget nere i sko-
gen, öfverföllos i söndags två bröder
Frans Arvid och Karl Gustaf Johans-
son, som voro inne i stugan, af ett följe
tattare, fyra släktingar Holmdal, som
rusade på dem och svårt knifskuro dem.
Karl fick två knifhugg i ryggen mellan
skulderbladen och ett i lungsäcken.
trots blodförlusten lyckades de båda
bröderna släpa sig fram till närmaste,
20 minuter, därifrån aflägsna gård.
Under flykten aflossade våldsverkarna
flera skarpa skott efter dem. Karl har
intagits på Falköpings lasarett. ovisst
är om hans lif kan räddas.
Gärningsmännen tillhör en känd ta-
taresläkt. det antagliga motivet för
dådet är att bröderna Johansson köpt
Klewetorp, på hvilken egendom Holm-
dals äfven voro spekulanter.
Två af bröderna Holmdal har själfva
anmält sig hos polisen. Spaningarna
efter de öfriga pågå.
 
Dasetorp felskrivning i tidningen för Daretorp.
 
Holmdahls nämns även under Anbytarforum » Landskap » Västergötland » Efterlysningar (stängd för nya rubriker) » Fredrika Alexandra Lindgren Resande f.1895-05-15 S Kedum. där Olle Elm 2001 hänvisar till en diskussion under Etniska grupper: Resande men denna synes ha försvunnit med åren.

82
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juni, 2013
« skrivet: 2013-06-09, 22:43 »
Tack för svar Daniel, nu känner jag mig säkrare att använda tjänsten. Jag har ingen anledning att misstro SSF - men man blir ju misstänksam när det poppar upp varningsmeddelanden.

83
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juni, 2013
« skrivet: 2013-06-09, 21:28 »
När jag bad om mina inloggningsuppifter till SSF nätbutik så fick jag dessa skickade till mig via mejl ifrån info@genealogi.se , men med följande tillägg:
 

 
Vad avses med detta ? Jag blir ju skeptisk till att beställa ifrån nätbutiken när dess mejladress inte synes vara betrodd... eller vad ska man tro?

84
Smed - allmänt / Smed
« skrivet: 2013-04-28, 16:37 »
Ulf, jag hittade på nätet med hänvisning till smedatabasen att Sigrid Stensdotter skulle vara dotter till en Sten Andersson (c1624-1691) i Rämninge, Hällestad sn i dennes första gifte med en till namnet okänd kvinna. Hur har detta kommit fram ? Det står ju inga källor och jag blir skeptisk till om det inte finns några källbelägg eftersom det är så stora avstånd mellan Hällestad i Östergötland och Hemmesjö i södra Småland. Vad baserar sig dessa uppgifter på ?  Pierre (Per) Andersson kanske kan återfinnas vid något bruk i Hällestadstrakten? Hans förnamn Pierre tyder på franskt ursprung - hans förnamn försvenskas ofta till Per, men hans barn i Hemmesjö socken skrivs som Pierresson och Pierresdotter.

85
Smed - allmänt / Smed
« skrivet: 2013-04-27, 23:13 »
Nej, detta var intressant. Vad är känt
 om Sigrids bakgrund?

86
Smed - allmänt / Smed
« skrivet: 2013-04-27, 11:44 »
Kontakter mellan järnbruken på 1600-talet.
 
Flera bruksfolk arbetsvandrade mellan järnbruken. Jag funderar kring människorna som arbetade vid Åryds järnbruk i Hemmesjö socken i Småland, varifrån de kan ha kommit innan de etablerade sig permanent där.  En gäckande person är bl a hammarsmeden Pierre (Per) Andersson (död 1703) som var gift med Sigrid Stensdotter. Dessa har inkommit ifrån någon annan bruksort till Kronobergs län i början av 1680-talet.  
Är det någon som har förfäder eller på annat vis känner till vilka andra bruksorter som haft kontakter ned till Åryds bruk i Kronobergs län  på 1600-talet eller början av 1700-talet ?
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-04-27 11:45)

87
Hej!  
 
Hur ställer ni er till att under Anbytarforum » Släktnamn » Smed- och vallonsläkter » AA - Smedsläkt utan känt släktnamn  skapa unika underdiskussioner ?  Exempelvis en diskussion Causie kolare - vem var han? eller Arrendatorn Pierre (Per) Andersson vid Åry bruk (Hemmesjö sn) - vilken släkt tillhör han?.   Det är så jag skulle vilja att det var upplagt. Att som Carl föreslår lägga frågan under den rubrik som ändå kommer närmast och sen inte grubbla vidare över det känns inte som en bra framtida lösning utan som att bygga luftslott och baka slaskhög på slaskhög som Anbytarforum är idag - NÅGON GÅNG måste någon ta tag i problemet eller stänga diskussioner (nu tänker jag framförallt på de växande sockendiskussionerna där allt läggs i en enda stor kökkenmödding) till ingens fromma. Är det ohanterligt att skapa underdiskussioner ?  Modereringen blir ju inte mindre för detta - inläggen är ju konstanta så att använda ökat modererande som motargument kan inte vara relevant. Vilka nackdelar är det att skapa underdiskussioner på t ex sockennivå ?  Nu gick frågan lite över till Anbytarforums struktur.

88
En fundering var att lägga in diskussioner under Anbytarforum » Landskap » Småland » Allmänt, men då jag misstänker att personerna kan ha verkat på andra orter i Mellansverige så kommer andra forskare med specialintresse på bruksfolk utanför Småland att missa dessa inlägg och ej kunna svara.

89
Har funderingar kring att lägga ut flera olika förfrågningar om personer som har anknytning till järn- och pappersbruk i Kronobergs län. Det är personer som både har anknytning till yrkeskategorin kolare och smeder, men även till pappersmakeri samt en kategori med obestämd yrkesroll. Merparten saknar bestämt släktnamn eller har korrupta försvenskade sådana. En del av dessa är säkerligen fransoser(=vallonättade) och en del är tyskar/holländare, samt andra med obestämd etnicitet.
 
Jag hittar en diskussion som heter Anbytarforum » Släktnamn » Smed- och vallonsläkter » AA - Smedsläkt utan känt släktnamn, där man idag har klumpat ihop ett 70-tal inlägg som spretar åt olika håll. Frustrerande och svåröverblickat att läsa (varför jag helt sonika struntar i detta!). Att lägga mina frågor under denna nämnda rubrik tycks vara som att kasta ut frågan på en lapp å Konsums anslagstavla - de kommer att försvinna i en gyttrig frågesörja där den röda tråden går förlorad i framtiden. Förmodligen kommer det möjligen ett svar samma dag men inte i framtiden då inlägget drunknat i andras inlägg.  Hur ska man bäst skapa en diskussion på Anbytarforum där man idag inte har möjlighet till en unik diskussion (jfr diskussioner under landskapskategorin socknar där hundratals olika frågor idag ställs i en och samma sockentråd ) ?
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-04-23 18:18)

90
Östgöta kavalleriregemente / Mitzke, Mårten
« skrivet: 2013-03-30, 11:23 »
Vad är mer känt om Mårten Mitzke ur kyrkböckerna ? Varifrån kommer uppgiften om att han har officersfullmakt 1711 ?
 
Vid kontroll av förekomsten av de olika varianterna av tillnamnet i dagens Tyskland kan följande konstateras:
Mitski:  0 förekomster
Mitzki:  0 förekomster
Mitcher: 0 förekomster
Metscki: 0 förekomster
Metski:  0 förekomster
Metzki:  0 förekomster
Mitzke:  2 bärare (vid D?sseldorf)
Metzke:  248 bärare (i bl a Sachsen och det som tidigare ingick häri; förekommer även i Schlesien i nuvarande Polen, vilket tyder på tyskt namnursprung för bärarna)
Mitschke: 1286 bärare (i bl a Sachsen och det som tidigare ingick häri; en stark koncentration i Sachsen av detta familjenamn)

91
Östgöta kavalleriregemente / Mitzke, Mårten
« skrivet: 2013-03-30, 09:50 »
-Östgöta kavalleriregemente, Tjusts kompani, andra korpralskapet:  
GMR 1719
Första Corporalen Mårten Mitzke , 28 år, 8 1/2 tjänsteår, Saxare  
källa: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/285 (1719), bildid: A0028260_00289
 
- notisen 1719 kan ge stöd för att tillnamnet är det tyska släktnamnet Metzke.
 
I GMR 1728 nämns på 2:a korpralskapet vid Tjusts kompani att korpralen Lars Halberg avgått in november 1722 för kornetten Michaell Schierman som efter placeringen den 26 i samma månad har blivit hit (=ss korpral) förordnad.
[källa: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/286 (1728), bildid: A0028261_00511 ]
Mårten Mitzke har således tagit avsked eller blivit omplacerad före 1722.

92
Östgöta kavalleriregemente / Mitzke, Mårten
« skrivet: 2013-03-30, 08:07 »
Metski/Metscki etc kan vara en hörförsvenskning av ett tyskt släktnamn såsom Metzke/M(i)etzschke/Mi(t)zschka. Namnet, om suffixet verkligen är -ski/sky, kan även ha ursprungligt slaviskt ursprung (sorbiskt/vendiskt/tjeckiskt/polskt). Efter slaget vid Fraustadt 1706 kom flera tusen sachsare (en del med annat (språk)kulturellt ursprung innan de enrollerades i de sachsiska arméförbanden) i fångenskap hos svenskarna. Många av dessa fångar portionerades ut till svenska småstäder med relativ stor frihet och flera kom att övergå i svensk militärtjänst. Det torde finnas fånglistor där Martin Metski borde återfinnas (se t ex Krigshandlingar Stora nordiska kriget , Krigsfångar, SE/KrA/0388/14 A/5, bildid: A0065205_00001 ). Även i de olika landskansliernas (en av länsstyrelsernas två avdelningar) arkiv kan uppgifter om krigsfångar ofta återfinnas, samt givetvis i städernas domböcker.

93
Östgöta kavalleriregemente / Mitzke, Mårten
« skrivet: 2013-03-29, 13:05 »
-Östgöta kavalleriregemente, Tjusts kompani, andra korpralskapet:
GMR 1712 - mönstring den 18 juni 1712 i Linköping:
Förste korpralen Mårten Metsckj  
källa: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/283 (1712), bildid: A0028258_00132
 
GMR 1712 - mönstring den 3 november 1712 i Fiälkinge:  
Förste korpralen Mårten Metski
källa: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/283 (1712), bildid: A0028258_00413
 
GMR 1716 - mönstrade i Lund den 8 november 1716
Förste korpralen Mårten Metski , 25 år, 5 1/2 tjänsteår , Saxare
källa: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/284 (1716), bildid: A0028259_00270

94
Skarman / Scharman / Skarman / Scharman
« skrivet: 2013-03-17, 14:45 »
ett tillfällighetsfynd som ska jämföras med min notis ovan 2009-07-21:
 
Femsjö CI:1, s 377, vigsellängd 1731:
den 2 Maji wigdes en Wandringzman
född wid Giötheborg, Johannes Axelson
med Pigan Anna Catharina Christof-
fers dotter född i Härlöf wid
Wægsiö. incerti domecilii.
källa: Femsjö CI:1 (1688-1755) Bild 202 / sid 377 (AID: v92182.b202.s377, NAD: SE/LLA/13082)

95
Enligt SVAR:s pappersförteckning så finns tremmänningar till häst nämnda åtminstone i dessa rullor:
generalmajor Gustaf fredrik Lewenhaupts ttremänningsregemente:
Rullor:
1701:2
1704:17
1706:2 [jfr uppgifterna Karin Uhrvik nämner ovan som är hämtade ur denna rulla!]
1708:9
1711:15
1712:4
1712:8
1714:8
1714:14
1715:6
 
generalmajor Didrik von Löwensterns regemente
1719:8
1721:4
 
Femmänningar hittar jag i registret under Västergötland - infanteri (där det även finns tremänningar) - det är rejält rörigt må jag säga i dessa register, vilket det inte behövt vara om det gjorts ordentligt av fackmän ifrån början.
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-03-17 14:13)

96
Oller / Åller / Oller / Åller
« skrivet: 2013-03-11, 21:26 »
Femsjö CI:1, s 378, vigsellängd 1732:
Glasbruksbetienten frå Skåne
Hans Ålder, och des trolofwne
H. Helena Pärsdr. Wigdes
den 7 Februarii
källa: Femsjö CI:1 (1688-1755) Bild 203 / sid 379 (AID: v92182.b203.s379, NAD: SE/LLA/13082)

97
Förnamn - L / Lindorm
« skrivet: 2013-03-03, 16:49 »
Namnet Lindorm är ett gammalt förnamn som förekommer bland frälsemän samt även på ofrälse bönder. Hur förhåller sig detta namn till den gamla folksagan om Prins Lindorm ?  
 
Går det att se när namnet Lindorm var populärt över tid ? Eftersom skattelängder med bönders förnamn är ytterst sällsynta för tiden före 1540-talet så är det svårt att klargöra en total frekvens under medeltiden och det är lätt att luras att alla med förnamnet Lindorm skulle på något sätt vara släkt - detta har bland annat framförts för frälsemän som burit namnet.
Det finns en gängse uppfattning att det inte uppfanns några nya namn under medeltiden, att namnskicket var statiskt och att en germansk uppkallningsprincip efter avlidna släktingar var för handen. Jag betvivlar att detta rådde, eftersom människor i alla tider haft en kreativitet och nyfiken att skapa nytt, om så namnen var lånade ur bibliska kontexter (ss namnet Gabriel) eller ur andra kulturer (ex. kvinnonamnet Lucretia). Att möjligen namn upptagits efter populära sagomotiv finner jag vore intressant att diskutera. Finns det några parallella namn till Lindorm ur den nordiska sagoskatten som kan ses ha blivit populära under medeltiden ?  
 
Vilka Lindorm kan beläggas under t ex 1500-talet ? Hur vanligt var detta namn egentligen ?

98
Hej Margareta mfl !
Är du ättling till Mårten Björkegren och Stina Wimmercrantz ? Är det via Laurinarna?
 
att Björkegrens ålder varierar beror på vilka källor man studerat. Jag börjar med den äldsta (född ca 1680) som figurerat bland släktforskare:
 
Gärdserum CI:2 s 385, dödlängd 1764:den 21 ejusd.[=oktober] af ålderdom och watusot
dödde afskiedade Handtlangaren Mårten Biörke-
gren i Storwed och begrofs den 23 ejusd. 84 åhr
 
Om denna dödsålder är korrekt skulle han alltså vara född ca 1680. Dock framgår i rättegångshandlingarna jag nämner ovan att han är betydligt yngre. Åldern i dödboken kan vara en felskrivning för 64 år.

99
I Adam Lewenhaupts Karl XII:s officerare upptas dock inga underofficerare vilket bör ihågkommas.
 
Männingsregementenas rullor finns i stort digitaliserade hos SVAR. På Krigsarkivet kan det finns mer (ofilmat/odogitaliserat) material, ett besök på plats rekommenderas då man lättast får överblick om de bevarade arkiven där. Återkommer i saken när mer tid medges.

100
19) Finska / 1700tal kort anteckning
« skrivet: 2013-01-27, 17:49 »
wid pag 212 Son Isaac d Pehr dotter Sara
 
d framför Pehr kan betyda dräng, men även stå för dito (dito = som nämnts => i detta fallet son).

101
Värnpliktig nummer 110 i inskrivningsområde nr 75 år 1908.  Det bör finnas kartor på inskrivningsområdena i SCB:s material. Detta vore intressant att få fram då de har stort värde för släktforskare med liknande frågor. På Krigsarkivet förvaras de olika mönstringsrullorna där man kan hitta mer information om den värnpliktiges tjänst - dessa är ej filmade, men likaså dessa borde vara önskvärt material att göra tillgängligt inför framtiden..

102
Ramnäs / Ramnäs LIa:2, bild 101
« skrivet: 2013-01-22, 17:38 »
den 11. Petter Skecktz barn wid Bäckhammaren

103
Allmänt / Judisk sedel eller kvitto?
« skrivet: 2013-01-13, 10:12 »
Om dessa pengar går att läsa här:
http://www.ghetto-theresienstadt.info/pages/g/ghettogeld.htm
 
(använd google translate om du inte behärskar tyska språket)
 
Mvh
Niclas Rosenbalck
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-01-13 10:13)

104
Liksom Sari vill jag uppmärksamma ansvariga och intresserade att jämföra med andra forum för att hitta en god användarvänlighet och inte totalt fastna i ogenomtänkta strukturer.  
 
Något rejält radikalt  bör göras för framtiden här på Anbytarforum med sockendiskussionerna. Under sockenrubrikerna borde det gå att skapa olika underdiskussioner istället för att allt möjligt klumpas ihop i ett enda gigantiskt sockenklotterplank. Detta gör nämligen att frågor som inte besvaras direkt drunknar i alla nyinkommande och således aldrig hittar till de som kan besvara enskilda äldre frågor.  Jag ber Släktforskarförbundets styrelse och ansvariga för Anbytarforum att klura på detta och faktiskt jämföra med Arkivguidens upplägg som faktiskt är mer forskarvänligare på sikt än som Anbytarforums sockendiskussioner ser ut idag (se till exempel hur bra sockendiskussionerna löper strukturerat under Pjätteryd på Arkivguidens Forum. Har tidigare tagit upp detta men inte fått något bemötande.  Jag ser risken att sockendiskussionerna totalt svämmar över och till sist kommer att stängas (jfr t ex under socknar: Vissefjärda som idag har ca 1600 inlägg - men hur många enskilda diskussioner ryms inte i denna mängd - och hur ska då en intresserad framtida forskare hitta den röda tråden i denna ordrika diskussionskökkenmödding utan ett gigantiskt sorterande och bemödande, vilket jag vet man inte tar sig för). Mitt förslag är att man startar upp sockendiskussionerna som under Arkivguidens Forum och lägger de hittils skapade som en undergrupp äldre inlägg, som sedan om önskemål finns kan lyftas över till lämpligt nyskapade rubriker.

105
Förnamn - L / Lövert
« skrivet: 2012-12-10, 20:07 »
Stefan, du blandar olyckligt ihop två olika förnamn här: Löfvert och Löwen. Det finns väl ingenting som säger att det är samma namn?

106
Skarberg / Scharberg / Skarberg / Scharberg
« skrivet: 2012-12-09, 19:57 »
Stamfadern, bödeln Olof i Skara, nämns i följande mål:
 
Gudhem häradsrätts dombok (GHA) 1692, ordinarie ting den 18 januari i Segerstad.[Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län EVIIAAAA:91 (1690-1694) Bild 2260 (AID: v190130.b2260, NAD: SE/GHA/90102, SE/VALA/0382503) ]
 
§1
Tinget publicerades något seent på dagen, aff Orsak Allmo-
gen war Vthe på Tingbergh och besågh dhen Execution som dher
förrättades på Swenetienaren Nills anderßon medh Halß-
huggande och deß Hufwudzpålande, för ett öfwerdådigt dråp,
Så dödde och een lijten 9 á 10 åhrs gammal flicka ther
widh af förskräckelße.
 
§2
Herr Kyrkioherden Ehrewyrdige och Wällärde herr Måns i Broddorph,
och dher näst herr Leutnampt Rytterswärdh, SÅ ock Klåckaren i
Segersta Jon Anderßon, och månge andre i gemehn, klaga och
berättadhe, Somblige för sigh sielfwe, och Somblige effter andre,
att Bödelen och Mäåstermannen Oluff i Skara, icke allena giortt
tämmelige insolentier nu på Rättegångzplatzen Tingbegh då han
afrättadhe Swänetienaren Nills anderßon och Påladhe hans huf-
wudh, i ty att han medh dhen stora Påhlspijken stack på folck och
Qwinfolck, och skrämdhe them sampt tog i them och Röste på
them, och Jagadhe och Skrämbde folck för sigh som han hadhe Jagat
Fåhrehiorder, som paßerade alt, förr ähn fången kom på platzen:
Sådant hans folcke Jagande på platzen såge bådhe Nembnemännen
Per Anderßon i Vgglum, och Anders Jönßon ibidem, klagade ock
Eßbiörn i Barkeboo att han togh och Röste på hans Sohn Anders
och Harfwadhe i honom, som och Soldaten Anders i Jätte Wittnade
 
så att gemen man förkastade hwar andre sägandes dhen och dhen etc
Kundhe icke neka warit i Bödelshänder.  berättades och att  herr Fändrick
Lilliestielke förmante honom på Platzen, men han achtat intet:
och dher till medh bådhe Häradz Nembdh och all Tingsökiande All-
moge, högre och lägre gofwo tillkienna, att han skrämmer
mycket Folck i gårdarna när han går och Tigger, och försmår
lijtet och kiörer them till hwadh honom behagar, och Swär
hijskeliga, Sadhe och Anders Jönßon i Vgglum, att han förer een
Tunna medh sigh, som han slår Öhl Vthi, och håller intet till-
godo 1/2 kakor och fläskeskifwer, säijandes sigh fordra sin Rättigheet.
Bödelen tillstädes, Infördes och tiltaltes, fans drucken och Swor
grufweliga, och badh fahnen Tigga, och Achtadhe inge förma-
ningar, Vthan widh, hwart ordh badh dhen och dhen etc fahra
bådhe i sigh och andre, och förmente han war berättigat till
att gå omkringh effter hielp een gång om åhret, och badh
them wara bödlar sielfwe som icke wehla hielpa honom.
Frågandes om han icke mintes sigh wara förbudet gå så i går-
darna eller någorstädes Wijdare ähn dijt han blifwer bedin att
Wallacka, han Swaradhe Jo men, sigh weta dhet wara konungens
willia och befallningh, att han skulle wistas hemma i sitt
huus när omträngde, och att icke någre klagomåhl öfwer
honom skulle förorsakas:  badh så låta sigh få sin dom till Ga-
tulåp, och badh dhen och dhen etc taga alla dhem som icke slå
honom braff:  och hotadhe sigh ock skola betala en partter,
tyckte dhet war wäll att Straf woro till för sådanne, sadhe
och dhet woro wäll komma i fängelse ty han Swälte intet
då.
   Resolutio
Såsom denne öfwerdådige Bödell och Mästerman Oluff
ifrån Skara, effter Wittne, öfwertyggningar dehls eget weder-
gående och allom på Tingzplatzen nu mehra bekandt, som ho-
nom hördt och sedt hafver  hafver giordt så grofwe Exceßer
 
 
och Insolentier medh mycket folckz Skrämmande, och ther
till pockande nästan lijka så godt som Råhn att æstimera, medh
Förbudz brytandhe, Hijskeliga månge Eders Vthiutande och Gudhz H:
Nampns stora mißbruk och förtörnelse, sampt hootande, allt
förmånges Devoverande och annat slijkt, att han effter sin
egen begiär Wäll hafwer förtient ett Swårtt Gatulopp, Ja
wäll 9 starke Gatulop /: om icke sielfwa lijfzförwärkandet :/
men som Allmogen ganska nödigt skulle willia giöra Execution på
een sådan persohn, hälst ock dhet är icke practicabelt, som någon här
weta kunde. Ty dömbdes han att slijta Rijs för sådanne sine öfwer-
dådigheeter, aff en annan Bödell, så mycket som 9 starka Ga-
tulop kan pålöpa, sigh till wäll förtient straff, och andre sådanne
öfwerdådige Bödlar till Warnagel, medh förbudh och förmaningh
icke offtare således inge komma, widh lijfz straff tillgiörandes,
Dock altsammans till Högliga Kongliga HåffRättens Wijdare Nåd-
Rättwijsa ompröfwande ödmiukeligen hemställt.
 
**************************************************************  
Mer om denna släkt finns under Forskning om resande: Historia » Falkenberg, släktmedlemmar bär även namnet Wulf/Wolf.

107
Förnamn - J / Justina
« skrivet: 2012-12-08, 11:03 »
I mantalslängden 1642 för Kronobergs län och mer bestämt för Tävelsås pastorat upptas (å f. 72v) pigan Justina Svensdotter (skriven hos frälsebonden Anders Jönsson i Tävelsås by).
 
Var kommer namnet ifrån ?
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2012-12-08 11:03)

108
I födelsenotisen 1874 nämns Robert Wilhelm Reinhold Essens föräldrar bo i 12 Rot. 82 . Vad avses med denna adress ? Är det en adress med sidhänvisning till husförhörsboken, jfr kolumnrubriken ( 12 roten, pagina 82 ?) i Garnisonsförsamlingen ? Hittas denna adress och en kontroll efter en kvinna som är ca 40 år där kanske modern går att spåra.

109
I Reinhold Adolf von Essens bouppteckning nämns att änkan Emelie Hermansson var den som uppgav (=redovisade) boet - och hon uppges under de senare åren varit i den aflidnes tjenst). Emelie Hermanssons ss. fostermor till pojken är alltså en viktig pusselbit. Hur gammal var hon ?
 
Så här ser ingressen till bouppteckningen ut:
 
källa: Göta Hovrätt - Adelns bouppteckningar EXIBA:244 (1891-1891) Bild 211 (AID: v181428.b211, NAD: SE/GHA/90101, SE/VALA/0382501)

110
Solveig, tog en titt på barnets födelsenotis 1874 i Göteborgs garnisonsförsamling:
 


 
höger uppslag i dödelselängden:


källa: Göteborgs Garnisonsförsamling CI:16 1867-1894 Bild 224 / sid 439 AID: v32684.b224.s439, NAD: SE/GLA/13183
 
 
Modern till barnet uppges alltså vara 40 år och barnet är dess 2 barn notisen inom klammer i särskilda anteckningar. Det står till höger:  
fl. 1/9 [18]81 till Gustavi församlin[g]  
och sin fost.m. Emelie Hermansson.
2b Barnet kallas [överstruket: Sandell] Hermanson.
 
Reinhold Adolf von Essen 1806-1891, som var gift med Hanna Christina Wahlgren 1812-1881, hade i äktenskapet döttrarna: Hanna Sofia von Essen 1844-1904 gift 1872 19/9 i Borås m. kyrkoherden i Leksbergs pastorat Olof Larsson 1826-1903 och Julie Elisabet von Essen 1847- ? g.1: o. 1877 m. Ludvig Rikard Lundén 1838-1894, g.2:o. 1896 m. Alfred Fägersten 1848- ?.

111
Solveig, tips är att du även undersöker döttrarnas familjer och deras eventuella bouppteckningar/testamenten. Kanske är pojken som föddes 1874 inte den gamle mannen von Essens utomäktenskaplige son utan istället en hans dotterson, som på grund av detta togs omhand av morfadern och fick tillnamnet Essen som familjenamn.
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2012-12-06 10:03)

112
Kronobergs regemente / 01) Allmänt
« skrivet: 2012-10-28, 10:01 »
Undrar om någon har specialkunskap om var de olika kompanierna/skvadronerna tillhörande Kronobergs regemente (då överste Gustaf Otto Stenbocks regemente) befann sig i början av 1640-talet under kampanjen i Böhmen. Regementet återkommer till Sverige 1643 och mönstras i Växjö den 3 maj 1643, men var befann sig de olika delarna före återkomsten ?
 
Speciellt intresserad är jag över vilka uppdrag som Nils Siöblads kompani vid nämnda regemente hade - de mönstrade bl a 1640-02-02 vid kvareteret uti Junge Buntzelow (=Jungbunzlau, numera Mladá Boleslav), en stad i Böhmen (idag del av Tjeckien), beläget sju mil norr om Prag. Var Siöblads kompani placerade i garnison på någon ort i Böhmen ?    
Finns det någon litteratur om svenskarnas vistelse i Böhmen och deras kontakter med lokalbefolkningen, och eventuella giftermål mellan svenska soldater och böhmiskor ?

113
Romska släkter A-Ö / Altenburg
« skrivet: 2012-10-20, 17:42 »
Tivoliägaren Fritz Hugo Lauritz Altenburg (~Altenborg etc) (f 1887 27/5 i Gudmundrå, Västernorlands län) inkom 1935-11-27 till Älmhults köping ifrån Döderhult, Kalmar län, med sin hustru (vigda 1931-05-12) Agnes f. Hansen (f 1896 1/11 i Danmark). De bodde på Västergatan i Älmhult (kv. Allbo 5; Västergatan 13).
 
Släkten Altenburg har tidigare bott i Älmhults lilla stationssamhälle, men det är ovisst om de varit folkbokförda där. Deras cirkus Hipodrom hade föreställningar på orten redan i början av 1900-talet och de satte upp sin cirkus mitt emot Stora Hotellet på Torget, till älmhultsbornas glädje men till hotellkommersens förtret som via däri engagerade kommunpolitiker fick dem bortkörda. Skam den som ger sig, ty de återkom då de vunnit ortsbornas förtroende. De var aktade och respekterade. En bror till Fritz Altenburg ska även haft ett nöjesfält som utgått ifrån Älmhult.  Är intresserad av att få fram fakta om denna älmhultsfamilj.  
 
Hur är Fritz Altenburg släkt med artisten Godtfred August Klas Henrik Altenborg (född 1875 26/7) som uppges vara ifrån Skara stad och trolovad med Elna Sandberg från Hässleholm i Stoby församling, Kristianstads län (född 1883 17/1) ?  Är detta brodern som hade nöjesfältet i Älmhult ?
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2012-10-20 17:43)

114
Har Skatteverket inte missförstått utredningen ? När de i Yttrande över slutbetänkandet SOU 2009:75 (underskrivet av dåvarande generaldirektör Mats Sjöstrand (samme person som av regeringen fick i uppdrag 2009-09-29 att genomföra en översyn av statlig regional förvaltning - som skall redovisas till regeringen senast 15 december 2012), enhetschefen Urban Strömberg och sektionschefen Svante Strid) avstyrker distriktet som ny indelningen i folkbokföringen, och samtidigt anger i yttrandet:
 
9.5.5 Folkbokföring ska ske på fastighet och i kommun
 Skatteverket välkomnar att folkbokföring inte längre ska ske i territoriell församling inom Svenska kyrkan. Skatteverket tillstyrker därför att folkbokföring i fortsättningen ska ske på fastighet och kommun samt att begreppen folkbokföringsort och födelsehemort kopplas till kommun.  
 
Det synes som att det är kopplingen distrikt = församling (religiös) som spökar i dessa människors förhållningssätt. Något som vittnar om en viss okunskap. Men distriktet skulle ju inte motsvara nuvarande kyrkliga församlingar (ständigt föränderliga i den postmodernistiska kyrkan) utan den gamla socknen, kallad distrikt för att skiljas ifrån det religiösa församlingsbegreppet. Socknen/distriket skulle bli ett mer geografiskt stabilt område som skulle anknyta till hur Sverige var indelat sedan århundraden.
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2012-10-10 08:26)

115
Fransson / Fransson
« skrivet: 2012-10-04, 19:19 »
Leiström i Sveriges dödbok 1901-2009:
 
18850120-0664
Leiström f. Hedberg, Ester Katarina
John Bergs Plan 9 4 Tr
Stockholm K
Död 19/2 1969.
Kyrkobokförd i Sankt Göran, Stockholms stad (Stockholms län, Uppland).
Född 20/1 1885 (ingen uppgift om födelseort)
Änka (26/3 1936).
--------------
Källor:
DB / RFV 70 / RTB 69 / UTD 69d

116
Häktmakare, häktemakare / Häktmakare, häktemakare
« skrivet: 2012-09-30, 11:29 »
Ljuder C:1 s 31, födelselängd 1687:
Dominica 25 [post trinitatis] föddeß Oluff Olsons HäckteMakarens
Sohn i Wexiö och Christnadeß Dn: 26 p:t:    1 N Jönß

117
25 Religion och kyrka / Kristning av turk vid vigsel
« skrivet: 2012-09-29, 12:10 »
Refteled EI:1 s 7, vigsellängd år 1682:
Dominica 21 Trinit:  Christnadeß och Wigdeß Een Turck
vidh nampn Petter Paul wulff vidh Een
christnadt Turchinna Sophia Feischner.  
 
 
Denne Petter Paul Wulff var född i Belgrad (Serbien) och var troligen såsom många lokala muslimer i osmanska armén inte etnisk turk utan tillhörde de familjer eller pojkar som tvångskonverterats till islam. Då osmanska turkar härjande svepte in med erövringskrig i Europa ifrån slutet av 1300-talet och framåt skedde en extrem tvångskonvertering - ofta en ren överlevnadsstrategi för enskilda individer och familjer för att inte bli ihjälslagna. Detta är islams mörka historiska sidor som det inte idag talas öppet om. Även janitsjarsystemet framtvingade en islamisering av erövrade områden - då det var endast kristna pojkar som togs i devshirme. För att undvika att sina barn bortfördes så konverterade många till islam. De gamla kulturerna och språken levde dock kvar, men gjorde att kristna och muslimer på sikt fjärmades ifrån varandra kulturellt. Detta är bakgrunden till den idag etniska beteckningen muslimer i Bosnien, men egentligen är merparten ättlingar till etniska serber och kroater m fl. Beteckningen turk ses historiskt i betydelsen muslim på balkan.  
 
ur Karl XII:s officerare av Adam Lewenhaupt:
   

118
Rosengren / Rosengren
« skrivet: 2012-09-06, 18:59 »
Tack Carl Johan!  Inget är ju omöjligt - är de inte släkt så är det ändå lite märkligt att det funnits två Rosengrenfamiljer i Ullasjö samtidigt som levt ett ambulerande liv. Får försöka spåra Anders Rosengren bakåt.

119
Rosengren / Rosengren
« skrivet: 2012-09-06, 11:42 »
Tillhör Sven Carl Rosengren (f 1829 5/10 i Ullasjö sn, Elfsborgs län) resandesläkten ifrån Ullasjö ? Han var handlande i Elmhult (nuvarande Älmhult) som då tillhörde Stenbrohult socken. Hustrun hette Charlotta Malmqvist (f 1836 12/5 i Lund). Familjen bodde inneboende under 1880 på Stora Hotellet, hos källarmästare Ferdinand Hjalmar Örtegren i Elmhult, strax vid järnvägsstationen.

120
Hej Annmari mfl!
 
Då det är jag som lagt in bilderna under Älmhult, i all välmening, så bör väl jag även skriva en rad om det och bemöta dina tankar och frågor. Jag har inte sett din diskussion, ej heller fått något mejl ifrån dig om det, varför jag först nu ger svar.    
 
När jag la upp bilderna under Älmhult så var jag intresserad av personerna på bilderna och om biografiska data kring dem, gängse personhistoria som släktforskare sitter inne med. Bildernas motiv rörde sig om folk som verkat i dagens samhälle Älmhult, en modern ort som uppstod som församling först 1929 (redan 1905 var den kapellförsamling till Stenbrohult) - en plats/samhälle som faktiskt aldrig varit någon socken. Jag tittade under  och strukturen där var väl okey tills man kom ned på nivån Anbytarforum » Gamla bilder » Bildgåtan - Geografiskt indelade » Bilder från Småland , där det fanns två bildkategorier:  Byggnader och miljöer samt Människor. Redan här blev jag tveksam, jag var ju intresserad av att nu levande älmhultsbor eller de med kännedom om ortens folk under tidigt 1900-tal kunde se bilderna, inte personer som saknade lokal förankring eller kunskap. Hur skulle jag lägga in en bild som föreställer t ex alla bröllopsgäster framför ett gårdshus - under byggnader eller människor ? Jag funderade och kom fram till att det var människorna jag ville ha identifierade, inte själva bildmotivet (klädsel, byggnadsstil etc som jag setta att du kan väldigt mycket om). Då jag sedan gick in under Anbytarforum » Gamla bilder » Bildgåtan - Geografiskt indelade » Bilder från Småland » Människor möttes jag av följande extremt röriga rubriksättning och mischmasch:
 
 
Då valde jag att istället lägga bilderna under Älmhult där de nu finns. Här skulle älmhultsbor kunna hitta dem lättare.  Jag har fått en stor respons per mejl och telefon om dessa, enbart positiva omdömen - tills jag läste era inlägg ovan.   Jag är inte emot att bilderna flyttas till Gamla bilder, men det bör då finnas en länk till dessa under Älmhult. Gamla bilder är bra, men jag tycker att rubriksättningen på den lägsta nivån som finns där idag,för att citera Larsåke ovan, ger ett störigt intryck som inte tilltalar en strukturerad forskare som inte är ute efter att diskutera utseendet på bilderna (bröllop, byskola, brandövning...) utan själva det personrelaterade innehållet.

121
Hans Hindrick Rudolph[us]:
 
 
Ängelholm kämnärsrätt, torsdagen den 6 juli 1721:
samma dag Inkom för rätten
2ne Personer en wed nampn Hans
Hindrick Rudolph
ock den
andra Christopher Hansson Orre
hwilcka Beggie här i Swerige
barn födde äro, begierandes
här att få winna burskap,
Emedan de eij säckert reßa
Kunna med sina hafwande Kram-
saker, med mindre de bur-
skap winna   ock till Cronan,
skatta och skylla, rätten frågade
förbemälte Personer om de bruk-
te handell  då de swarade ja
med Cartoun hanskar bahn
ock annan små Kram, elller om
de för detta warit Borgare
då de swarade de Borgare i
 
Wemmerby stadh warit den för-
ra i 6 och den senare i 9 åhr,
ock uplyste herr Borgemäster Bu-
deens afskiedzPaß från wemmer-
by de sina pålagde skatter under wa-
rande tijdh richtigt Clarerat, som
ock der hoos dem wijdare på bästa
sätt Recommenderar, jempte framtede
attester de wed militien tient den
Ena för ryttare den andra
för Dragoun, och de ställte för
dig dogliga Karlar
rätten frågade om de Kunde
stella Caution för sig  då de swa-
rade här i staden Ingen be-
kant war, hwarföre detta upsku-
tett blifwer  till de preestera Cau-
tionister, och rätten dhermed uphörde.
[källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kristianstads län EVIIBAA:1850 (1721-1721) Bild 710 (AID: v279230.b710, NAD: SE/GHA/90102, SE/VALA/0382503) ]
 
Tack till Arkiv Digital och Niklas Hertzman för fyndet.

122
Brun / Brun
« skrivet: 2012-06-16, 15:45 »
Ängelholm kämnärsrätt, tisdagen den 29 augusti 1721:
Samma dag Inkom för Rätten
En Person wed nampn Jöns Brun
som för detta tient glaßhandla-
ren Sacarias Lundh
på glas-
bruket ock föryttratt glas, men
nu begifwit sig till brucka små
handell, ock der före åstundar
här winna burskap des till
Dato hafde hosbonde Sacarias
Lundh war närwarande som
Lembnar bemälte Jöns Brun Ett
gott attestatum, att han moth ho-
nom wijst all Troskap, ocj re-
delighet hwar före han honom På
bästa sätt recommenderar, Ställan-
des der hoos till Cautionister för
sig Borgaren och SPoremakaren
Mäster Jacob Barss jempte Pot-
temakaren Swen Persson att han  
 
Effter Lagens Innehåldh Borgare
ock Byaman wara skall i 6 åhr
rätten tog detta i öfwerwäganden,
ock som denne Jöns Brun nöij-
acktig Caution Presterar, och
dest uthan af des hafde hoos-
bonde Ett godt lofordh Erhåldet
så har rätten här med Lembnat honom
burskap winna, det ock här In-
för rätten skiedde med hand och
book, han sin burskapz Edh aflag-
de, gifwandes altså rätten
denne wår Vnge borgare Jöns
Hanson Brun
den försackring
att så länge han sig så anstäl-
ler som en Borgare ägnar ock
anstår, får niuta all borgerlig
rätt till godo som en annan Stad-
sens Inwånare ock Borgare
niutandes warder.
[källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kristianstads län EVIIBAA:1850 (1721-1721) Bild 790 (AID: v279230.b790, NAD: SE/GHA/90102, SE/VALA/0382503) ]

123
Häktmakare, häktemakare / Häktmakare, häktemakare
« skrivet: 2012-06-04, 22:02 »
Hej Moderatorer (Anders & Markus)!   Det var bra att det nu klargörs i inledningen att diskussionens innehåll även rör personer som fört ett resandelikt liv. Problemet är dock att många handelsmän levde ett resande liv utan att vara av resandefolket. Resandefolket hade alltså inte monopol på att fara omkring i landet. Häktmakare fanns i stort sett i varenda småstad på 1600-talet, utan att de var romättade. Häktor och hyskor behövdes till kläderna och yrket var lukrativt men innebar en hel del sociala stigman. Jag föreslår att vi finputsar texten till följande Här diskuteras resande som varit häktmakare, eller personer med yrket som fört ett resandelikt liv. De här nämnda behöver alltså ej ha tillhört resandefolket.

124
Häktmakare, häktemakare / Häktmakare, häktemakare
« skrivet: 2012-06-04, 12:35 »
Är det genomtänkt att lägga alla nämnda häktmakare/glasförare under Forskning om resande och tidigt invandrade romer  ?
 
Merparten av dessa yrkesmän var etniskt sett inte av resandefolket och det blir en märklig historieförfalskning om man klumpar dem samman och påstår så. Gränsen för vad en etniskt resande faktiskt var är historiskt mycket svår att definiera, då vissa resandegrupper gifte sig mer än andra med den inhemska befolkningen i de områden de verkade. Att man ifrån kronans håll i olika påbud och förbud klumpade samman tråddragare och häktmakare med tidiga ambulerande romska grupper, en del med yrken som häktmakare och glasförare, beror på att dessa yrkesgrupper var svåra att kontrollera ifrån statsmaktens sida - de ansågs socialt vara ett hot mot det rådande systemet.

125
Tillfällighetsfynd som en separat databas är bra om vi ser detta på lång sikt och inte stirrar oss blinda i vår samtid. Om tillfällighetsfynd läggs under landskap kommer dessa att bli svåröverskådliga framöver. Redan nu anser jag att Anbytarforums struktur är på väg att bli ett enda stort klotterplank (jfr med Arkivguidens forum där man kan skapa separata diskussioner istället för att allt läggs som i en blandpåse under socken). Inställningen till upplägget av dagens Anbytarforum kontra Arkivguidens forum grundar sig nog om man enbart är ute efter snabba svar eller ser forskningen som en process som kan pågå över väldigt lång tid och även generationsvis, vilket då kräver mer struktur och separata ihopahållande diskussioner.  Något ointresse för Tillfällighetsfynd har åtminstone inte jag och jag bryr mig faktiskt om den skulle försvinna Ann-Mari! Däremot borde den uppdateras och gå att söka på flera inlägg bakåt (t ex 10,20,30,40...etc). Hela tiden gör jag tillfällighetsfynd i olika källor, och om databsen var mer översedd så skulle jag liksom förr även lägga in dessa fynd jag gör.
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2012-05-12 08:24)

126
Tillfällighetsfynd av resande / Tillfällighetsfynd av resande
« skrivet: 2012-05-05, 09:23 »
Ett Tartare barn Tobias benämnt 22 wekor

127
af fienden brendhe och säden
Förtrampat och vpäthin

128
10) Elev- och skolmatriklar m. m. / Elevmatriklar vol CIIa:6
« skrivet: 2012-02-12, 10:18 »
Det som kan se ut som ett g på slutet är ett s.k. förkortningstecken (abbreviatur) för -us. Dessa förkortningstecken har sin upprinnelse under medeltiden och levde kvar in i modern tid (jfr dubbleringen av m och n som ofta skrivs med ett streck över bokstaven istället för att det skrivs ut två likadana bokstäver; en annan vanlig förkortningstecken är det som många tolkar som gl i t ex en dödbok - det står alltså gammal - där tolkade l:et alltså är en abbreviatur och ingen bokstav i sig). Många förkortningstecken har lurat både medeltidsforskare och släktforskare, så jag brukar alltid hänvisa till att se originalkällan för att kunna göra en bedömning själv. En bild säger ju mer än tusen ord  
 
Mvh
Niclas

129
10) Elev- och skolmatriklar m. m. / Elevmatriklar vol CIIa:6
« skrivet: 2012-02-11, 12:15 »
Laurentius

130
Historia / Skövde
« skrivet: 2011-12-17, 19:39 »
Hej Anders!  Det kan stämma, jag citerade enbart uppgifter ifrån Fridell som anger henne som Jöns Wettermans dotter. Kronologiskt passar det väl bättre om Jöns Wetterman istället var hennes bror? Vilka data finns för Mariana Wetterman (eller Mariana Wall som hon även skrevs då hon gifte sig med Ullqvist) och hennes båda makar?

131
Historia / Skövde
« skrivet: 2011-12-17, 13:40 »
I Ivar Oscar Fridells bok Skövde i äldre tider - några drag ur stadens kulturella och ekonomiska historia Åren 1750-1850 (Skövde, 1940) nämner han på sidorna 246-253 om Ett rövarband på Billingen. Den som var ledare för detta band var en borgare i Skövde vid namn Jöns Wetterman. I rövarbandet ingick även flera andra borgare ifrån Skövde, bland annat Claes Wall som var gift med den förres dotter Mariana Wetterman (sedermera omgift med borgmästaren Carl Anders Ullqvist i Skövde), och Magnus Holmén som var gift med Maria Wall, troligen släkt med Claes Wall. Även Gabriel Sjöberg som ägde tomt och var skriven som borgare i Skövde ingick i det beryktade rövarbandet som härjade på Billingen vid mitten av 1700-talet. Övriga rövare som häktats var Lars Tengsten, Erik Johan Parlin samt hustrurna Maja, Stina och Magdalena Sundberg.  
Nämnde Jöns Wetterman var son av Anton/Antonius Wetterman (begick dråp 1705 och dömdes tilldöden; landsflyktig i Norge och var där åtminstone 1727-32 bosatt i Vestre Moland i Aust-Agder fylke; fick pardon och blev sedan borgare i Hjo o. i Skövde; var 1727-32 gift med Anna Corneliusdotter). Anton Wetterman är son av Anders Andorsson Wetterman i Hjo, i sin tur son av häktmakaren o. rådman Andor Jönsson i Hjo - vilken möjligen är bror till häktmakaren o. rådmannen Jöns Jönsson i Hjo (och bosatt i Sörgården), som bör vara far till zigenaren Per Jönsson Hellbom/Lindgren som diskuterats en hel del på Anbytarforum under åren. Jöns Jönssons far var häktmakaren Jöns Olofsson som verkade bl a i Bogesund (~Ulricehamn) och sedan i Hjo, där han också blev rådman. Sistnämnde figurerar ihop med häktmakaren Per Sandersson, stamfar för släkten Skotte i bl a Växjö mfl  ställen.
 
Det finns stora sociala paraleller mellan Wetterman, Skotte och släkten Wimmercrantz (i bl a Vimmerby), med resanderötter. Efter några generationer etablerar sig medlemmarna i småstäder och en del grenar assimileras snabbt in i borgerskapet och blir respekterade handelsmän.
 
Fridell avslutar i a.a. sin artikel med följande intressanta inlägg som utgör en utveckling och grund för fortsatt forskningsdiskussion:

 
Vilka är dessa zigenarfamiljer/tattarfamiljer som i början av 1800-talet slog sig ned i Skövde och som så brutalt blev ivägkörda ? Vilka är de övriga två grannstäder som hade dåligt rykte likt Skövde ?
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-12-17 13:42)

132
Lindström / Lindström
« skrivet: 2011-11-27, 21:29 »
Vist(E) AI:5 (hfl 1820-1830) s 196 - Donnehall,
bland andra nämns där:
Petr Lindström f Skåne Saxtorp sokn  1745 17/9
[särskilda anmärkningar:] Dess fadr vaktmästare vid Skånska
Husarerna. Modr. Christina Hulteman
varit i soknen i 40 år. Kom från stockholm
där han var Handtlangare vid attileritt.
gift med Marg. Helena Clarin af 9 barn lefva 3
 
Vist(E) AI:7 (hfl 1830-1836) s 130, Donnehall
bland andra nämns där:
Lumpsamlare Peter Lindström  [född i:] Skåne  1745 17/9 [hitkom:] i barndommen
Dtr Albertina  Glashandlerska [född i:] Grebo 1790
 
***********************************  
I Vist(E) AI:4 (hfl 1809-1820) kan jag ej hitta dem skrivna i Donnehall. Däremot återfinns skrivna på Cedersbergs värdshus (Vist AI:4 s 182):
Glasföraren Peter Lindström [född] 1745 */8 Saxtorp i Skåne [inkom:] Stockholm 1785
[anmärkningar och omständigheter:] skrifves icke i mantal i Cedersberg
H. Margar. Helena Clarin [född:] 1765 /9 Göteborg
Son Johannes [född:] 1792 26/2 Fornåsa
[utflyttad:] Norrköping 1812
[anmärkningar och omständigheter:]  döf
Dtr Anna Cajsa   försvarslös [född:] 1794 3/12 Tåby
[utflyttad:] Tjänar i småland

133
Lindström / Lindström
« skrivet: 2011-11-27, 21:03 »
Vist (E) F:1, s 113, dödlänngd 1837, juni:
Peter Lindström [död:] 6 [juni] [begravd:] 11 [juni]
Dånhall. Lumpsamlare. född
i Saxtorp af Lundz Stift 1745 17/9.
[överstruket: föräldrar Borgarefolk i Lund] [istället tillagt över rad:] Hitkom . Många
år glashandlare och sedan Lumpsamlare.
fadren waktmäst. vid Skånska husarerna Pet.
Lindström och modren Christ. Hulteman.
Hitkom 1792 fr. Stockholm der han varit handtlan-
gare vid artilleriet.  Gift med Margar.
Helena Clarin 1784. Hade 9 barn, hvaraf 1. Son
och 3 döttrar lefva. Enkl. 1818 28/6  fått slag i slutet af Febr.
sedan dels sängliggande.
[dödsorsak:] Slag.
[ålder:] 91 år 8. mån. 18 dagar
[civilstånd:] Enkling
 
 
Vist (E) F:1 s 33, dödlängd 1818, juni:Greta Lena Clarin
[död:] 28 [juni]
En fattig Hustru. född 1765 i Sept i Göteborg.
Hennes far war Porcelaines arbetare 1784 gift
sig med då varande Handtlangaren wid Kongliga
Artilerie Regementen Peter Lindström. För 26
[struket: många] år sen komo de hit till soknen och blefvo
Glasförare vid Cedersberg. Haft 9 barn 4 lefva
Dog i donnehall.
[dödsorsak:] Vattusot
[ålder:] 53
[civilstånd:] Gift

134
Hallberg / Hallberg
« skrivet: 2011-11-27, 10:40 »
Nils Hansson Swarts släkt:
Brönnestad CI:1, s 143 - inflyttningslängd 1720:
Hans Nilßon Swart
med sin hustru ifrån
Hörred den 6 Decem-
bris 1720   And: Ramelius
 
Hörröd i Farstorp sn eller socknen Hörröd ?

135
Förnamn - H / Haquinius / Haqvinius
« skrivet: 2011-11-20, 11:27 »
Markus, intressant att läsa då jag stött på flera rena felskrivningar i äldre arkivmaterial för namnen Håkan/Håkon/Håken och Åke. Har funderat på att h:et blivit stumt vid dialektalt uttal och således missuppfattats av nedtecknaren. Detta är tiden då ingen rättstavning fanns så vi ska inte förvånas över människornas uppfinningsrikedom och kreativitet.

136
Saktmodig / Saktmodig
« skrivet: 2011-10-23, 10:08 »
Peter Hansson Sacktmodig anges ha inkommit till Sverige 1718 och sedan varit tillbaka i Norge någon kortare tid på början av 1720-talet (om jag tolkar dombokstexten rätt). Han har varit gift två gånger. Andra hustrun heter Christina Gulbrandsdotter (död 1769 i Söderköping) och de är gifta 1730 då deras gemensamma dotter Maria döptes i Krokstad sn(O), där fadern ägde en gård (Hede) samtidigt som han var borgare i Kungälv.  
 
Går Peter Hansson Saktmodig att återfinna i Bragernæs före sin tid i Sverige och kan hans första gifte även beläggas ?

137
Saktmodig / Saktmodig
« skrivet: 2011-10-22, 20:40 »
Tack Markus för kreativa förslag. Det kan möjligen röra sig om Bragernes som fick vissa köpstadsprivilegier (s.k. ladesteder) 1715 samtidigt med Strømsø (båda låg stadsrättsmässigt under Christiania (Oslo)). År 1811 slogs dessa ihop och bildade staden Drammen.
 
Hur ser kyrkoboksmaterialet för Bragernes ut ? Utifrån andra uppgifter som framkommer i domboksmålet så tror jag nämligen att det är relativt korrekta uppgifter som framkommer.

138
Saktmodig / Saktmodig
« skrivet: 2011-10-22, 14:51 »
Letar efter en stad Brannäs(?) eller dylikt, som uppges som födelseort för borgaren och hästhandlaren Peter Hansson Sacktmodig:


 
Var ligger denna plats ?

139
Österman / Österman
« skrivet: 2011-10-19, 21:26 »
Skövde stadsförsamling C:5 s 243, födelselängd 1800:
Elias Österman Borgare i Falköping och H. Charlotta Sjöberg
dotter Anna Catharina född 10/2 1800, döpt 11/2 1800,faddrar: Rådman Bergquist och Hustru, Innevånare Anders Sjöberg, Jungfru Inga Jeansson, Gesäll Johan Hindrich Collin - [alla] i Staden

140
Darell / Äldre inlägg (arkiv) till 08 februari, 2016
« skrivet: 2011-10-19, 21:18 »
Är denna notis känd:
Andr Darell artillerist i Gjötheborg, boende i staden [=Skövde] och H. Christina Jonsdotter dotter Maria Sophia född 16/9 1805, döpt 17/9 1805  
faddrar: Fru Collén, Borg: Lars Lundvall och Hustru, Borgaren Sven Jonsson och Hustru, Apoth: Hans Chr: Malm.
[källa: Skövde stadsförsamling C:5 s 267, födelselängd 1805]

141
Patrick, har du något fotografi av vapenbilden ? Din skiss i all ära, men det är lätt att feltolka bildmotiv så en bild vore bra för att kunna hjälpa till att identifiera vapnet.

142
Kilström / Kihlström / Kilström / Kihlström
« skrivet: 2011-10-13, 18:39 »
Bland salpetersjudare i Västmanland 1775 upptas:

Källa: Krigskollegium Artilleridepartementet F2a:2 (1764-1804) Bild 166 (AID: v50440.b166, NAD: SE/KrA/0003)
Denne Anders Kihlström anges alltså vara född i Irsta sn, Siende härad i Västerås län. Han antogs som sjudare 1769 och ingick i 4:e pannlaget.  
Vilka belägg kopplar honom till Jonas Kihlström mer än tillnamnet ?

143
Hej Magnus!
 
Kolla Agunnaryd AI:10 (1851-1855) s 31, Ekeboda under Stockhult storegård, så ser du att det är ett vilospår. Det kan inte vara Josefina Vilhelminas födelsenotis och föräldrar.

144
Förnamn - G / Gisle / Gissle / Gissel / Gisel
« skrivet: 2011-09-23, 17:47 »
Hej Nils!
 
Uppgiften finns i Sunnerbo härads dombok. Återkommer när jag åter har mina anteckningar framme. Vill minnas att det rör sig om gården Ottarp.  
 
Mvh
Niclas

145
Widegren / Videgren / Widegren / Videgren
« skrivet: 2011-09-12, 22:23 »
Hej Magnus!
 
Var har du hittat att David Widegren (född 1794 16/4 i Forsheda sn, ej i födelseboken) var son av valackaren Magnus Svensson i Värnamo? Finns denne MS nämnd i några kyrkböcker ?

146
Skarman / Scharman / Skarman / Scharman
« skrivet: 2011-08-31, 11:17 »
Denna notis finns redan omskriven under resandesläkten Lundberg (se mitt inlägg den 14 aug. 2007);jämför Anders Bergs kommentar att hon är barnmorska och gift Skarman (hennes flicknamn är Benedikta Andersson (~Andersdotter) Flink). Namnet Skarman har även burits av icke-resandefamiljer varför enbart namnlikhet är svårt att dra slutsatser på.

147
Allmänt / Är dessa personer resande?
« skrivet: 2011-08-18, 07:19 »
Även Carl Nicklassons rövarkompanjoner, de båda bröderna Nicklas Carlsson och Gustaf Carlsson ska ha pratat rommani vilket gjort att Carl Nicklasson anslutit sig till dem då de var av samma sort. Bröderna Carlsson (de har under sitt kringresande använt sig av alias, den ene har kallat sig Sandberg och den andre Fredriksson) blev även de avrättade. Det finns mer att läsa om deras röverier i Ingeborg Brunkhorsts artikel Rövare, tjuvgods och hälare i Släktforskarnas årsbok 1997.    
Frågan är om dessa tre verkligen var resande ?
Går det att få fram biografiska uppgifter om dem ?

148
Allmänt / Är dessa personer resande?
« skrivet: 2011-08-16, 15:13 »
Söker biografiska uppgifter om Carl Nicklasson som avrättades 1828 efter ett flertal brutala röverier i Kronobergs län år 1827. Han pratade rommani enligt vad som framkommer vid rättegången. Är han av resandesläkt eller har han enbart lärt sig vissa uttryck?

149
Lundberg / Lundberg
« skrivet: 2011-07-31, 13:35 »
Carl Johan mfl!   För att gå vidare med letandet efter Elin Strömgren och Anders Persson Lundberg så bör passjournalerna för Kristianstads landskansli och Blekinge landskansli genomletas. Dessa är ofilmade och ännu ej digitaliserade (Arkiv Digital kan på uppdrag digitalisera dessa).
Pass som utfärdats vid Blekinge läns landskansli (dvs i Karlskrona för Blekinge län) finns följande volymserie som bör beaktas i letandet efter resande i Blekinge:
Blekinge läns landskanslis arkiv (finns vid Lunds landsarkiv, Skåne):[color=0000ff]Referenskod Tid [/color] Anmärkning    
- [H0001] 1795 Se A II a:11.    
- [H0002] 1796 Se A II a:12.    
- [H0003] 1797 Se A II a:13.    
- [H0004] 1799 Se A II a:14.    
- [H0005] 1801 Se A I a:24.    
- [H0006] 1805 Se A I a:28.    
- [H0007] 1806 Se A I a:29.    
- [H0008] 1807 Se A II a:22.    
- [H0009] 1808 Se A II a:23.    
- [H0010] 1809 Se B I a:11.    
- [H0011] 1810 Se A II a:25.    
- [H0012] 1811 Se A II a:26.    
- [H0013] 1815 Se B II a:6.    
1 1817 - 1820 Innehåller fyra häften för respektive tiden 1817, 1818, 1819 och 1820.    
2 1822 - 1825 Innehåller fyra häften för respektive tiden 1822, 1823 och 1824. Innehåller även förteckning över uppvisade pass 1824-1825.    
3 1825 - 1833 Innehåller sex häften för respektive tiden 1825, 1826, 1827, 1828-1829, 1830-1831 och 1832-1833.    
4 1834 - 1848 Innehåller tre häften för respektive tiden 1834-1837, 1838-1840 och 1841-1848.    
5 1849 - 1866 Innehåller tre häften för respektive tiden 1849-1850, 1851-1854, 1855 samt en inbunden volym för tiden 1856-1866.    
6 1866 - 1917 Inbunden    
7 1918 - 1920 Inbunden  
 
 
Passhandlingar i Kristianstads läns landskanslis arkiv (Lunds landsarkiv, Skåne) synes inte finnas bevarade i original förrän 1838ff (se dito arkivbildare volym EI (Handlingar angående pass)).
Kolla även i Kristianstads läns landskanslis arkiv t o m ca 1900 och volymserie EII (Handlingar ang. försvarslösa personer) som för perioden 1815 - 1821 ingår i dito arkiv och volym EIX:1.  
 
I Justitiekanslerns arkiv (Riksarkivet, Stockholm) (volysmerie EIIcf ) finns kopior som årligen skickades in ifrån länens landskanslier. Genealogiska föreningen håller på med ett jätteprojekt att digitalisera dessa (se GF:s hemsida). Kontakta dem för att se om det finns möjlighet att prioritera Kristianstads län 1812ff.  
 
***********************************  
Frågor som bör besvaras:
*vid vilket pappersbruk var lumpsamlaren Andreas/Anders Lundberg knuten 1821 ?
*vem var Kersti Olsdotter som anges vara mor till Elsa Catrina i födelseboken för Ystad 1821 ? => Har lumpsamlaren Andreas Lundberg först ha varit gift med Kersti Olsdotter och sedan med Elin Strömgren ? Är i så fall Anders Persson Lundberg inte far till Johan Martin Lundberg f 1817 ? Är namnet Kersti Olsdotter 1821 ett fiktivt namn och modern egentligen var Elin Strömgren ?  
*dottern Elsa Catrina vidare öden efter Karlsborg ?

150
Lundberg / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2011
« skrivet: 2011-07-30, 20:06 »
Mycket intressant information som framkommit. Förmodligen har Elin Strömgren kommit ned till Karlskrona med fadern. Denne uppges i faderns bouppteckning vara sjöman och utrikes.
 
Konga häradsrätt FII:9 (1793-1794) Bild 501 / sid 995 (AID: v76112.b501.s995, NAD: SE/VALA/01554); bouppteckning 1794 sid 995ff:
afskrift Ingifwen in duplo Höste tinget 1794  § 16
 
År 1794 den 14 Junij förrättades
laga Boupteckning efter aflidne Nils
Månsson på torpet östra mo under
Torsiö Rusthål som med döden aflidit
i början å Sistledne Decemb månad
och qvarlämnat des kjära Hustru
Sophia Elisabet Nilsdotter Stake, och
4 st[y]cken Saman aflade Barn nem[ligen]
Masmastaren Nils Svenson Mahlm-
berg i Åryd. Sonen Gabriel Ström
gren här i huset, Sonen Johanes Ström
gren til Siös och utrikes wistande
Sonen Jacob SalpeterSiudare i
Sormeland. en Son wed namn Måns
som blefvet död, och bot i Näshums sockn
och skanes Län, som efter sig lamnat
2ne omyndige barn Hans och
d: ELin omyndiga  nu var til städes
alenast Sonen Gabriel.
Enkjan upgaf ägen domen wed Eds pleckt
nemligen
 
Johannes Strömgrens mors fullständiga namn är Sofia Elisabeth Nilsdotter Stake (men hon kallas vanligen bara Sofia Nilsdotter). Hon kallas änka vid vigseln 6/4 1743 i Jät med Nils Månsson som anges komma ifrån Limme i Tävelsås sn (Jät C:1 s 284) Sofia Nilsdotter är dotter till kvartermästaren Nils Stake (död 1739) på Åkerö, Jät sn (G) och dennes hustru Maria. Nils Stake tituleras herr och frågan är om han kan tillhöra någon gren av den adliga ätten Stake ?  
******************************************************************************** *********************
 
Har passhandlingarna för Kristianstads län liksom Blekinge undersökts ? Om Elin Strömgren (obs! att hon även kan ha kallats Elin Wigren!) rest runt i Skåne borde hon ha begärt ut pass vid landskanslierna. Detta gäller för övrigt även lumpsamlaren Anders (~Andreas) Lundberg.

151
Resandesläktnamn A-Ö / Stefansson, Johan
« skrivet: 2011-07-30, 19:02 »
Jät C:1 s 216-217, födelselängd 1740:
[s 216:]
Martii den 8 Föddes och Christnades [inskjuten mening över raden:]hemma för (...?) den 9 ejusd:  
uti Nöbbeled 3dingen Wandringzqwinnans
och Änkans, som ett upwijsat attest att deß man En afskiedat Sold:
[s 217:]
af Grefwe Horns Regemente, wijd namn Johan Staffanson
Grellman, blifwit död in Nov: 1739. hust: Anna Eschelsdotters barn,
kommen från Silfsborg. kallades Annika.  Test: hofslagaren från
Tellestad mäst: Mathis Krabbat, Håkan i Swensgården, Måns på 3dinge
Sold: Ekelöfs hustru Ingeborg i Nöbbeled, hust: Karin från Tellesta
Bondagård, P: Gertrud på 3dingen

152
Fogelgren / Fogelgren
« skrivet: 2011-06-26, 19:41 »
Österåker (Södermanlands län) C:3 s 113, födelselängd 1796, februari:
Anna Maria
Glasföraren ifrån Casmisborg Alexander Fogelgrens och dess
hustrus Christina Lejons dotter född den
15 uti Lucktorp, döpt därsammäs[tä]des  
den 16de. Testes: Maths Mathsson och
hustru Kjerstin Nilsdotter uti Luck-
torp, Gustaf Utterberg och Anna
Lejon ifrån Grenna.

153
Nej och ja Anders. Ovan listar jag alla som bodde i Strömsheden på husförhöret 1805-1815. Jonas Ersson Svaretz hustru Christina Persdotter (f 1753) är dotter av Per Flinta och Catharina Ström. Christina hade tidigare varit gift med Jan Nilsson Svan (1754-1801) och gifte om sig 1803 20/3 i Järna med Jonas Ersson Svaretz. Den ovan nämnde Fredrik Persson (f 1760) är även han son till paret Flinta/Ström. Detta rör sig alltså om en bofast resandefamilj med ingiften i allmogen och användande av patronymikon - något som förmodligen varit vanligare än vad som tidigare fokus i resandeforskning tagit upp. Dessa ingiften på vissa resandegrenar har alltså skapat släkter och personer som av djupa resande och forskning inte ansetts som riktiga resande. Släkten Svaretz är utkommen av en präst i Järna.

154
Dyrlaegn Andreas An
dersen Ross fra Apelboda
i [struket: Wermeland] Dahlarne i Sverreg
og
Chrestene Brita Lena
Ross
 
*******************
Med Apelboda avses förmodligen Äppelbo i Dalarna.
 
Järna EI:1 [AD-bild 61], vigda 1812, brudpar nr 4:Maji 17
Hemmansbrukaren
Anders Ros i Strömsheden
et Maria Chr: Åman derstädes
Anmärkning: Bägge Föräldrars samtycke
 
En koll i Järna sockens samtida husförhörslängd ger en massa intressanta notiser om resandefamiljerna som var bosatta i Strömsheden:
 
Järna AI:10b (hfl 1805-1815), sid 94 [AD-bild 99] - Strömsheden:
316
Jonas Ersson Svaretz f 1766 17/12 i Utby No 255   - gift 1803
H. Christina Pehrsdr f 1753 /12 i  [utsuddat!] - gift 1772 + 1803 [obs! 2 giften]
H.S. Anders Jansson f 1789 1/4 - Besked till Nycköping
H D. Anna Stina Jansdr f 1793 1/3
S. Jan Jansson f 1795 6/4
S. Sold: vid Svea LifGard.
[struket: Joh] Petter Jern f 1781 19/7 - bortflyttad [med på nattvard 1805-10-20 ]
H.  Christina Ersdr Svaretz f 1770 12/4 i Utby N 255  - gift 1805 - Död 1810
 
317
Anders Pehrsson f 1762
H. Christina PehrsDr f 1774 26/6 - gift 1790
D. Stina Anders Dr f 1792
S. Petter Andersson [struken] f 1795 13/9 - Död 1810
D Anna Cajsa Anders Dr f 1798 6/5
Anna Helena f 1801 18/1
S. Anders f 1804 9/1
S Johannäs f 1809 21/4 [struken]  - död
Dr Johanna f 1814 [inskriven ovanför Johannes! ]
Afskedade Fältjägarn
Anders Roos f 1791 16/9 i Jacobs stad  
  - inkom: 1o 1811 [ifrån] Hammerdal
 - inkom 2o 1814 [ifrån] Carlstad
Son Anders Renholt f 1813 20/9
 
[sid 95 [AD-bild 100]
Strömsheden
318
Fredric Pehrsson f 1760 [struken]   - Död 1806
[struket: H. ] Enkan Anna JansDr f 1764 [struken]   Död 1814 i Gefle
D. Anna Cajsa f 1789 16/11 - [anmärkning:] tjenar i Moklinta [struket] [me dpå nattvard här 1805 8/4 + 26/5+ 5/10 + 1806 18/5  + 1809 16/4 ]
 
 
319
H. Gloria PehrsDr f 1751 4/10
Jöns Ekegrens Enka
Gloria Ström f 1731
Joh. Ekegrens Enka
H. Sara Lisa Wigardt f 1776 23/1
S. Jan Petter f 1796 10/5 - [anmärkning:] attest 1813 1/10 til Jerfsö återkom 1814
S. Anders f 1798 9/3 - [anmärkning:] Besked til Enköping 1815 22/9
Four J.J. Fälting f 1778 2/2 i Tranemo - [anmärkning:] Besked til Äppelbo 29/4 1815
Maria ELisabet f 1800 3/12 - Död 1806
D. Christina Johanna f 1806 10/9
S: Jan f 1810 5/5    [anmärkning:] oäkta
 
 
 
[sid 96 [AD-bild 101]
Enk. Juliana Bardt  f 1752   - [ankom:] 1809 [ifrån] Fahlun
 
Drengen Niclas Hjerpe f 1777 - [ankom:] 1809 [ifrån] Uddevalla  
- [anmärkning:] För rymd 1813 i Sept
 
 
Karl Åman f 1777 i Apr i Vermland - gift 1800  [upptagen med sin hustru på nattvard 1:a ggn 28/6 1812]
H: Anna Stina f 1777 i Fahlun
Stjufdottren Maria Stina f 1793 2/10 i Fahlun
Dottren Sophia Albertina f 1812 15/12 i SÄter
Oägta  Stina Lotta f 1814 27/10 i Jerna
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-05-25 17:36)

155
Laurin / Laurin
« skrivet: 2011-05-18, 21:56 »
Hjärtum C:1 s 201, födelselängd 1725:
den 28 [april] Hindrick Johanson
Reimers och Lucia
Stephansdr af dhe
omkringfarande så
kallade Tartares
b: födt wed Kärsbacken     Beata
   Testes
Håk[a]n Pedersson
på Kiärsbacken
Peder Håkanson
i Hiertum  bördg
Elisabeth Stabaea

156
Carl vad tycker du och Anbytarforums (AF) ansvariga om Arkivguidens forums struktur med separata diskussioner på sockennivå ? Jag tycker själv att Anbytarforum har blivit ett stort klotterplank där det är svårt att följa enskilda diskussioner. Denna oreda lockar inte längre till större diskussioner över tid utan frågor blir dagssländor numera, som blandas med nyinkomna frågor/inlägg som inte är relevanta förde äldre. En frågeställning tenderar alltså att bli helt bortglömd och obesvarad ju mer nya inlägg som tillförs (jfr t ex Vissefjärda under Småland). Är det inte dax att ta tag i detta, att arkivera gamla inlägg under en tråd och öppna upp nya underavdelningar på sockennivå ?
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-04-13 18:19)

157
00 - Oäkta barn / Okända föräldrar
« skrivet: 2011-04-09, 11:27 »
Ibland hittar man intressanta arkivhandlingar som borde belysas närmare. Ett fynd jag hittade i Nättraby husförhörslängd berättar om en flicka som döptes med okända föräldrar. Det rör sig om två brev rörande en Carl Wilhelm Lindberg som varit sockenskräddare och även timmerman. Breven lyder som följer:
 
Nättraby AI:2 (1820-1824) Bild 169 / sid 165a (AID: v96492.b169.s165a, NAD: SE/LLA/13291):
 
Timmermans Enkan Charlotta Blomberg för
lofvad med C.V. Lindberg Medelst. Ting   No 96 och
20 Januari 1826  att Lindbergs vistelse ort
ej var känd.  Målet upskjutet.
Lindberg har lemnat skulder
attest den 14 Oct. 1830.
 
 
 
 
Nättraby AI:2 (1820-1824) Bild 170 / sid 165b (AID: v96492.b170.s165b, NAD: SE/LLA/13291):
[sida A:]
Stockholm den 20de September 1830
 
Högtärade Herr Pastor!
 
Hos Herr Pastoren får undertecknade ödmjukast
anhålla om åtterkommande utaf mitt der
i församlingen inneliggande Prestebetyg
hos afledne Prosten N. Qwiding som då
var kyrkoherde i Nettraby Socken år 1823.
då jag dit till församlingen inflyttade så-
som Socken Skräddare; Samt 1825 derifrån
till Stockholm afreste, och der jag ännu är
boende äfvensom tänker der nedsätta mig
för att blifva min egen; Af sådan anledning
får jag hos Herr Pastoren ödmjukast anhålla
omnämde mitt bevis öfversändande med
det första herr Pastoren dertill kan komma
att finna någon lägenhet; Alldenstund
detta betyg är för mig vid denna ställning
 
[sida B:]
en högst nödwändig sak.
Dett har i Nättraby församling flrkommit
en omständighet emellan mig och Pigan
Christina Maria Nilssonxx, det vi der oss emellan
hafvit ett sammanaflat flickebarn år 1824.
som döpptes i okända föräldrars namn
men Kyrkotogs uti Tvings Socken såsom
min hustru.
Då Herr Pastoren behagar vara så god
och skrifva, så är min adresse till Skräddare
Gesellen Carl Wullhelm Lindberg boende
uti Huset No 2 Qvarteret Moraset
Adolph fredriks församling hos Skoma-
karemästaren Dahl.
  Med wördnad här mäd vara en
                 ödmjuk tjenare
   Carl Wilhelm Lindberg
 f:d: SockneSkredare uti Nettraby
                                           Socken
 
[sida C:]
Att f:d: Sockneskreddaren Lindberg
och sig träffat den öfverenskommelse, det
han ifrån Nettraby hit till Stockholm för min del fritt må
undfå sitt der inneliggande Prestebetyg
och denne vår öfverenskommelse är skedd
i nedanskrifne wittnens närwaro, för-
säkrar af Stockholm den 20 Sept: 1830
    Christina Maria Nilson
 
 
Att ofvannemde personer träffat den om-
rörde öfverenskommelse dett intyga som
samtida.      Stockholm den 20 Septemb 1830
 O (...?)eström      J A Lundholm
Kämnärsskrifvare   Capiten
 
[sida D -  brevets adresssida:]
Kyrkoherden
Högvördige
Herr N Schar
Carlscrona
och
Nettraby Socken
 
[anmärkning: brevet poststämplat Stockholm xx/x 1830 ?]
**************************************************************************'  
Går det att få fram mer om denne Carl Wilhelm Lindberg och barnet som föddes ?

158
Sandelin / Sandelin
« skrivet: 2011-04-07, 16:21 »
Hej Siw!
 
Har du mer information om din mormors mor Carolina Wilhelmina, exempelvis var hon bodde, giftermål och när hon avled ?  
 
Det finns en Johan Sandelin som 1869 intogs på Norrköpings fångvårdsanstalt efter att ha transporterats ifrån Linköping och vidaresändes 1869-02-25 till Stockholm stads cellfängelse.

159
Språk / Äldre belägg för svensk romani
« skrivet: 2011-03-20, 11:53 »
Det för närvarande äldsta belägget för romani i svenska källor har hittats av mig i Karlskrona rådhusrätts dombok 1709-02-06 [Göta hovrätt,   Advokatfiskalens arkiv EVIIbaa:975a, s 25 (VaLA)]. Det är i anslutning till en rannsakning om stöld, spådom och signerier som en tarterska Anna Maria Adamsdotter, gift med trumslagaren Bartholomaei Ludvig, fällde följande romanimening som nedtecknades av rätten:
 
Caster daker mins Caster dader Scoka, Casmer tu anne mar bojate Tippa te diof te Pieraf Tiawa, Hawa Jawa nikli kier Wawa
 
hwilka ord hon förswänskade och en så ohöflig och fuul betydning hafwa, att för modestie och höfligheet skulld man samma här ey anföra will.
Innehållet är inte vackert, men det är den hittils äldsta meningen på svensk romani av resandefolkets förfäder. Tilläggas skall att nämnde Anna Maria Adamsdotter hade en son Modvig, ett atypiskt namn jag tidigare lyft fram som tillhörande 1700-talets resandefolk (~zigenarättlingar). Forskning pågår om denna släktkrets.  
 
//Niclas Rosenbalck

160
22) Tyska / Tysk eller Litauisk text,baksida till foto
« skrivet: 2011-03-19, 16:22 »
Guje, har du begärt ut kopia på din svärfars akt i Utlänningskommissionens arkiv ? Däri kan framkomma en hel del, bl a om personens bakgrund och släktingar. Blev han svensk medborgare finns dessutom en akt upprättad i och med medborgaransökan - i dessa akter finns de förhör som hållits med vederbörande om deras bakgrund. Kontakta Riksarkivet där de finns arkiverade.  
 
 
/Niclas
 
Ps. Namnen på personer i Baltikum har förändrats i och med vilka som fört folkbokföringen. Din mans släktingar verkar ha varit folktyskar i Memelområdet - ett område vilket under mellankrigstiden tillhörde Litauen och efter 1945 ingick i sovjetrepubliken Litauen. Det är alltså inte konstigt att det i myndighetskorrespondens, eller postuppgifter står litauiska eller till och med russifierade namn om personerna. Detta skapar ju en del problem då man ska leta. Dina släktingar använde ju sig av tyska sinsemellan vilket helt klart pekar på att de själva identifierade sig som tyskar. Ds.

161
22) Tyska / Tysk eller Litauisk text,baksida till foto
« skrivet: 2011-03-16, 16:42 »
Ett försök:
 
lieber Onkel Richard
bin schon (groß?)
komm bald zu uns
(wir??) (schreiben?) uns
deine Nichte (...???)
              (....?)
 
sista två orden är möjligen ett för och efternam

162
Kom För Rätten H:s W:t HögtLärde
Mr Larß Thorerj Kiörkoheerde wthj Mariae-
stadh Fullmechtigh för Margreta Andersdotter,
och Affhenda all hënnes fasta ArffueJordh, Som
ähr hallfua Mellomgården i Eeklanda, Jfrån
henne och alla hennes Arffuinger  J Lijka måtta fram
trädde Nillß Oluffzon och Erech Oluffzon i Wal-
by, Och Eggby giëldh, På sine Wäghnar, Så wäl
som fullmechtigh för dheras brodherbarn, effter
Lars Olufzon i (Wllärffua?), och affhënde all dheres fä
dhernes Rette bördh, Som ähr halffua förbet Mällom-
gårdhen och Affhende ifrån dhem Sampteligen
och alla dhers Arfuinger och nu tillhopa frij-
humbledes Balberer M.r Bertill ike [ev. ize?], Kiöpe-
Jorden för wäll nöijgdd wppburen betallningh 51
Rsdaler, och för Jordaskiffte ighen bekommit aff Mr
Bertill halfue Për Skrëddares gårdh i Wallby, Alt
niuta bruka och befulla, till ewerdeligh äghendom etc
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-03-16 09:53)

163
22) Tyska / Gammalt tyskt brev från 1944,del 1
« skrivet: 2011-03-12, 13:21 »
rad 8: waren die Russen in Heidekrug
- jfr denna Kreisstad i Memelområdet.

164
Förnamn - V W / Västen
« skrivet: 2011-03-12, 10:07 »
I Agunnaryd-Stenbrohultstrakten förekommer namnet Västen på 1600-talet. Ibland skrivs det såsom Veste/Vaste.
 
Vilka medeltida belägg finns för namnet Västen ? Är namnet Vaste verkligen det samma och skulle då Vaste även kunnat ha skrivits såsom Faste under medeltid ?
 
Katarina Västensdotter som bland annat var gift med Birger (~Börge) Trolle är även anmoder på snirkliga vägar till mig. Är något känt om hennes presumtive far Västen/Vaste ?
 
I Svenskt diplomatarium från och med år 1401. D. 1, Åren 1401-1407, utgivet av Carl Silfverstolpe nämns ett brev daterat 1403-08-08 (SD 372; SDHK 16152 ):
 
Thordo Andreae, domprost i Linköping, intygar att han vid pass år 1369 på befallning av biskopen i Linköping rannsakat angående väpnaren Birger Trolles äktenskap med Katarina Västensdotter och funnit detta på anförda grunder olagligt.  
Vniuersis Christi fidelibus presentes literas visuris, lecturis seu audituris, Thordo Andree, prepositus Lincopensis, salutem in Domino sempiternam. Tenore presentis constare volo vniuersis, quorum interest seu intererit seu interesse poterit quomodolibet in futurum, quod, quemadmodum sanius recordari potero, anno Domini mccclx nono uel quasi, ad aures venerabilis patris, domini Nicolai, tunc episcopi Lincopensis, et sui capituli, non sine magno et quam plurimum diuulgato scandalo devenit, quod quidem Byrgerus Trolle armiger quandam matronam, Katerinam Wæstensdotter nomine, duxisset vxorem, cuius quidem Catharine mariti priores (sunt) mortui eundem Byrgerum in consanguinitatis linea attingere dicebantur, propter quod idem dominus episcopus et capitulum me tunc canonicum . ecclesie Lincopensis versus Finuidiam pro investiganda veritate premissorum, et suo debito faciendo, miserunt et commiserunt plenarie vices suas, ego autem ibi personaliter veniens Citatis lumine [C: legitime?] versus ecclesiam Berga et conuocatis eorum (!) ad me [C: meum] iudicium, non solum dictis Byrgero Trolla et Katarina Vestenssdotter sed eciam tota provincia Sunderbo et quam plurimis aliis clericis et laicis de provinciis Østbo et Wæstbo, in quorum presencia incepi inquirere, secundum sanctiones canonicas, de negotio memorato, tandem per testes ad sanctam [ C: sancta] Dei evangeliam [C: evangelia] iuratos et idoneos, videlicet Vnonem de Berga, prepositum de Sunderbo, Stenonem de Fidringe, parochie Hwijtarydh, et vxorem suam Ingeburgim et quamplures alios fidedignos, veritatem inueni quod antedicta Katerina Westensdotter primo contraxit matrimonium cum quodam Eskillo, quo mortuo contraxit matrimonium cum quodam Nicolao Lærickia, quo mortuo duxit tercium nomine Gislonis, et quilibet istorum attingebat dominum Byrgerum Trolla in quarta linea consanguinitatis. Et super tactis sacrosanctis evangeliis affirmabant medio iuramento dicti testes, quod dicta Katerina Wæstensdotter memoratum Byrgerum Trolla in baptismo de sacro fonte leuaret, propter quam sanguinitatem cognationem specialem, mortuo dicto Gislone, marito sepedicte Catarine, dum prefatus Byrgerus Trulla eam volebat ducere in vxorem, dictus dominus Vnno et etiam dominus Atto de Værnamo nuptias eorum abhorruerant admittere et minus benedicere vel eisdem dampnabiliter interesse, tandem superveniens frater quidam de ordine predicatorum bannis non editis de futuro eos in facie ecclesie benedixit. Ego vero horum sic comperta veritate diuortium celebraui inter eos, auctoritate nostra in hac parte commissa precipiens eis et eorum cuilibet sub pena excommunicationis ne se de cetero contingerent vllo modo, sed pro enormitate sceleris suorum [C: sui] penam reciperent salutarem. Dictus vero Byrgerus Trolle, postmodum accedens ad memoratum dominum N., episcopum Lincopensem, impetiuit ab eo, ut ad secreta vota conuolare (!) posset, quo concesso et obtento, idem dictus episcopus interdixit dicte Katarine, que tanti criminis erat conscia, ne unquam vlterius nuberet, sed peccata sua deplorando et bonis operibus emendando, in viduitatis area integer [C: integra] remaneret. Postmodum vigore dispensationis predicte, prelibatus Byrgerus Trolle, quandam Katerinam Pæthersdotter sibi in matrimonium copulauit. Datum Lincopie, anno Domini m cd tercio, feria quarta proxima ante festum beati Laurencii martiris, sub sigillo meo in premissorum evidens testimonium apposito presentibus inpendenti.  
 
Dokumentet finns i avskrift infört i Lars Sparres kopiebok B 14, pag. 26, RA 0202.
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-03-12 10:08)

165
1500-talstext / 1500-talstext
« skrivet: 2011-03-01, 22:48 »
aha, förärat men med ålderdomlig stavning  
rad 3: bör stå vallbårne (ej vallbånn), dvs välborne
 
thenne bok hör mig Anna  
Ribbing till och är mig för-  
arett af min K H den vallbårne  
Kall göllenstiena then 20 marß  
1599
 
Karl Gyllenstierna och Anna Ribbing bör kunna gå att få fram biografiska uppgifter om.
 
Vad är det för bok ?

166
1500-talstext / 1500-talstext
« skrivet: 2011-03-01, 19:30 »
thenne bok hör mig Anna
Ribbing till och är mig för-
(*?)ett af min K H den vallbånn
Kall göllenstiena then 20 marß
1599

167
22) Tyska / Tyskt brev
« skrivet: 2011-02-28, 15:32 »
karta över Memellandet med kyrkorna:

Det är möjligt att det i anslutning till byn Gurgsden fanns en lokal begravningsplats, men byn tillhörde församlingen Werden till början av 1900-talet och sedan till kyrkan i Pasziszen. Memelområdet var till största delen befolkat av tysktalande (i folkräkningen 1910 fanns det en befolkning på 149 766 av vilka 67 345 angavs sig ha litauiska som första språk, resten var tyskspråkiga). Området tillhörde Tyska riket fram till första världskrigets slut och kom i Versaillesfreden att gå ett liknande öde som det ockuperade Ruhrområdet, men efter en orolig och turbulent tid så införlivade Litauen Memelområdet 1923. Området kom sedan att införlivas igen med Tyskland 1939 efter Molotov-Ribbentroppakten. Vid krigsslutet 1945 och åren därefter följde en hetsjakt på tysktalande och tyskvänliga balter ifrån de segrande sovjetkommunisterna. Ockupationen av Baltikum ledde till att merparten av de tysktalande antingen fördrevs eller mördades av ryssarna. 12 miljoner människor kom som flyktingar till västra Tyskland ifrån Västpreussen och Ostpreussen. Förföljelsen ifrån kommunisterna drabbade även urskiljningslöst de baltisktalande folken, där flera hundratusentals deporterades österut och tusentals mördades - dessa händelser är orsaken till att ryssarna i Baltikum inte ses med goda ögon av de baltiska folken utan som främmande ockupanter.

168
22) Tyska / Tyskt brev
« skrivet: 2011-02-28, 08:17 »
Guje, orten som din svärfar kom ifrån hette Gurgsden (nu på litauiska Gurgzdziai). Den tillhörde Kreis Heidekrug i Memellandet (Ostpreussen; staden Memel var huvudort - heter idag på litauiska Klaipeda); efter 1945 tillhörande Litauen med nya ortsnamn. Området var tysktalande (men invånarna var troligen i stort förtyskade balter (preussare/litauer etc)). Din svärfar såg sig alltså mer som tysk än litauer, viket även påskins i brevet ovan. Det är alltså inte konstigt att han även tjänstgjorde i tyska Wehrmacht dit i stort sett alla tyska män inkallades i och med kriget (detta skedde även i de annekterade delarna såsom Memelområdet).
 
Byn Gurgsdens evangeliska invånare tillhörde 1912ff kyrkligt Pasziszen. En konfirmationsbild ifrån 1925 och kyrkan Paszieszen där Artur Zibautski finns med se här.  Detta kan vara din svärfars bror Artur som omnämns i brevet ovan.
I en adressbok ifrån 1912 för Gurgsden nämns Zebantzky, Jons, Knecht; Zebantzky, Anna, Magd; Zebantzky, Anna, Pächterwitwe.
 
Kyrkböckerna i Pasziszen är försvunna genom andra världskriget. Gurgsden ska dock fram till 1901 ha tillhört kyrkan i Werden, och denna församlings kyrkböcker finns bevarade såsom mikrofilmskopior ifrån 1930-talet (originalen dock försvunna/förstörda i och med ryssarnas härjningar i Memelområdet 1945).

169
Tillfällighetsfynd av resande / Tillfällighetsfynd av resande
« skrivet: 2011-02-27, 15:20 »
Jämför även inlägg i diskussionerna på Resande under 1700-talet 2010-08-24ff där Christian Ludvig sägs vara son av en Alexander Timothius som i sin tur kan vara identisk med tartaren Timoteus Ludvig vars barn Florentina Regina döps 1687 6/2 i Bräkne-Hoby. Det kan röra sig om samma person som använt sig av snarlika namn.

170
22) Tyska / Äldre Tysk handskrift
« skrivet: 2011-02-27, 08:01 »
Auf Adelis Hochzeit in [ordet oläsligt/raderat]
Tischlereie Lode Extie(re?)
 
alternativt Auf Adelig Hochzeit.... (jfr dock s:et i Tischlereie)

171
Resandesläktnamn A-Ö / Lövert Johansson och hans släkt
« skrivet: 2011-02-20, 15:48 »
I Ringarum socken födelselängd år 1691 [CI:1 s 236] nämns följande:  
20 [mars!] Twenne gåßar, som woro födda i Julerum, wandringz folckz ifrå  
Gränna, mannen war af Tartersk ort: Jacob och Casper.  
 
Bo Lindwall har i Släktforskarnas årsbok 2003 s 86 angett att denne Casper född i Ringarum 1691 (Lindwall anger dock årtalet av misstag till 1690) är Kasper Lövertsson Klarin och således skulle dessa två pojkar vara Lövert Johanssons. På vilka grunder görs denna identifikation mer än förnamnslikheten ?
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-02-20 16:27)

172
Noring / Norling / Noring / Norling
« skrivet: 2011-02-20, 09:21 »
Dödnotisen för Daniel Nilsson Norling i Karbenning lyder:
 
Karbenning F:1, s 143, dödlängd 1748:
[död:] Junii 27 , [begravd:] 29
18) en gammal Fattig wandringsMan och häcktmakare ifrån Hedemora, tilförne Borgare i
Kiöping: Daniel Nilsson Norling. Född af ärliga föräldrar Ao 1671.
wid Midsommartiden uti Munktorp, kunde läsa i bok  etc = = =
warit 3: gånger gifft [1]#  , och nu sidste gången med sin effterlemnade
Maka hustru Christina Widricks dotter, i de 2ne förra gifftermålen
hafft 1: barn med hwarthera hustrun, och i det sidsta 9. barn
uti 50 åhrs tid. Vita Communij: stilla, Sachtm: gudfr: hans Näringz
medel hafwer i wälmakten warit handel med resor och wandring, [2] #
nu i ålderdomen ibland wistatz hos sin Sohn Israell Danielson i Hedemora, och ibland
anammat almoso af Christmildt folck. Morbus ålderdoms bräkelighet
och alt sedan Påhls mäßotiden warit sängliggande [3]# nu sidst
för 14 dagar sedan blifwit siuk förd ifrån Hedemora; Kom
Nästlidne Söndags til Carbenning ganska swag. war nögd at skiljas etc
bad gud: beredde sig wäl, gick sidste gång till Herrens h: Nattw: 3: wekor
för Påska:  blef stilla och sachtm: död den 27 Junii, eller nästlidne
måndags klockan 4: om morgon; ætas 77 åhr.
   
 
[1]  
(: Anna
#Förste gång
i 3 åhr
andre g: 3 1/2 åhr
Brita H. (D?)
 
[2]
#och warit wäl
i  wärnde effter
sit stånda   
 
[3]# warit siukelig
i många åhr
******************************  
Notis finns även i Karbenning C:2, opaginerad [AD-bild 1090], dödlängd 1748:
[Junii] 27 [död], 29[begravd]- 18) En gammal Fattig wandringsman Daniel Nilsson Norling ifrån Hedemora 77 [år]
******************************
 
Anders, Bosse mfl - rätta mig om jag nu uppfatta detta fel:
Catharina Gabrielsdotter (Malm aka Norling) gift med Israel Nor(l)ing  har sonen Peter Noring gift 1: o. med Anna Catharina Norman (f 1723 i Sidensjö sn; dtr t häktmakaren Elias Jönsson Norman och Catharina Nilsdotter Lille [häktmakaren Nils Hansson Lille ifr Askersund, verksam i Sigtuna och Sundsvall, dotter] , vilken sistnämnda tidigare varit gift med Magnus Melldahl (borgare i sundsvall, men kom ifrån Borås 1744). Peter Noring gifter om sig med Anna Catharina Brandt. Magnus Melldahl och Anna Catharina Norman har sonen Anders Melldahl (jfr ovan) som reser med Catharina Gabrielsdotter Norling. Är detta korrekt ?
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-02-20 09:27)

173
Leijon / Leijon
« skrivet: 2011-02-19, 20:53 »
Under Lövert Johansson och hans släkt nämner jag en häktemakare Lars Leijen (observera stavningen av tillnamnet) som figurerar ihop med Lövert Johansson år 1709 vid en stöld på Norrköpings mässingsbruk. Denne kan vara far till Olof Larsson Leijon i Hjo och stamfar för senare resande Leijon, som även stavar namnet just Leijen.

174
Noring / Norling / Noring / Norling
« skrivet: 2011-02-19, 17:30 »
Anders, givetvis är det så - tänkte inte på att namnet även kunde stavats Noring som Norling. Bra att få fram det även här. Tillnamnet Norling - Noring är väldigt likt och kan möjligen ha en koppling med tanke på att det rör sig om resandefamiljer. Om Israel Noring (1700-1757) se diskussioner under resandesläkter: Malm. Bosse anger att hans far är häktmakaren Daniel Nilsson Norling(!) som ska ha en intressant dödsnotis i Karbenning 1748 27/6.  
 
Det finns även en annan intressant koppling mellan dessa resandefamiljer. Carl Ståhl(e)s mfl far Gabriel Augustinusson Ståhl var en tid genantborgare i Sigtuna i slutet av 1600-talet/början av 1700-talet. Det har spekulerats ifall han gifte in sig i en resandefamilj och på så vis banade vägen för barnens resandeliv. Gabriel Augustinusson Ståhl var själv inte av resandesläkt utan hade bl a en vasahärstamning ifrån Erik XIV uä dotter Constantia Eriksdotter, gift med Henrik Frankelin. Gabriel begick dock ett dråp i början av 1690-talet och anklagades för stölder, vilket gjorde att han hamnade på glid i samhället. Hans närmaste släkt bodde i Hjälstad och Undenäs socknar i Skaraborgs län, inte långt ifrån Askersund stad. I både Askersund och Sigtuna förekommer resandesläkten Lille. Hans Nilsson Lille (1659-1734) i bl a Sigtuna hade en dotterdotter Anna Catharina Norman som var gift med Magnus Melldahl. Här finns en koppling till Noring (jfr Anders Bergs uppgift ovan), men jag reder inte ut detta då jag jämför vad som skrivits under Melldahl.  
Anders hur ser kopplingen Melldahl-Noring och då vidare till släkten Norman-Lille ut ?
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-02-19 17:33)

175
Resandesläktnamn A-Ö / Lövert Johansson och hans släkt
« skrivet: 2011-02-19, 16:10 »
Här kommer så målet 1709:
 
Bergskollegium Advokatfiskalskontoret arkiv EIIj:5, §23 - den 24 juli 1709. Hammarting vid Norrköpings mässingshammare år 1709 (Riksarkivet).
den 24 julij Continuerades med Bergz-
tinges hållande, hwar wid tillstädes woro jempte
Herr Bergmästaren, Borgmestaren Herr Johan
Christopher Von Bergen, Rådmännen Herr
anders Kinlock, Herr Erich Johanson
och Herr Erich Modelin sampt Bergzfog-
den Wälb:de Johan Widman, Tråmest:n
Christopher Adam, Brenmestaren Nils
Månson och Hammarsmeden Johan Johanson
 
§23 Rådman och Brukz Directeuren Herr Petter Wetterberg
androg att sedan Bergztinget sidst höltz, har han
igenom Borgmestaren Herr Von Bergens handräk-
                   ning
handräkning fått uti arrest [color=119911]StadzbåttzMannen Petter Biörk[/color]
som elliest kallad [color=119911]Petter Gumme[/color], tillijka med [color=119911]häcktemakaren
Löfwert Johanson[/color]
, jämbwähl till det större säkerhet om den
angifne stölden här på Meßingzbruket, låtit på Cämbnärs
Cammaren dem förhöra och Examinera, hwilken Superfici-
ele ransakning af den 6 och 13 Julij sidstledne nu upwistes,
der af befans, det Petter Biörck in för Chiämbnärs Rätten
tillstådt, det han förledit åhr om hösten ner afftonklåckan
9, tillijka med [color=119911]häcktemakaren Löfwertz Sohn Hindrick[/color]
gått öfwer Brukzbron wid Sahlig Herr Borgmestar Tiäll-
mans gård, in på Gallmeijn hiuhlet up igenom Lucka
på tråhyttan, och der ifrån till Glödhuset, derest dhe toge
en trå ring, och ginge med densamma sin wäg tillbaka
hwilken ring Hindrich Löfwert skall föryttrat wid Hel-
lesta. 2dra gången strax effter sidstledne Nyåhrs tijden, gick han up-
på Löfwertz Inrådande tillijka med [color=119911]häcktemakaren Lars
Leijen[/color]
samma wäg in på bruket som förre gången, och då
toge de hwar sin ring, hwilka Ringar Löfwert Johanson och
Leijen bytte sig emellan. 3:die gången skall Löfwert wid Mag-
nehult i Skäfwe Sochn med hugg och slag kiört sin Sohn Hin-
drich och Petter Biörk hijt till Staden, att skaffa honom
Meßingztråd, då dhe farit hijt in med en häst och släde och
om afftonen wid paß klåckan 9 gått in på Bruket ige-
nom den lilla porten wid åhn, och sedan på Gallmeijn
hiuhlet och rennan in uti glödhuset, äfwen som dhe förra
gångarne, och då borttagit 4 st:n ringar 2.ne hwardera, men
            Petter
Petter Biörk slept en ring i Strömmen, den han fuller effter-
sökt, men icke för den höga Isen kunde uptaga.
Petter Biörk tillstod denne sin på Chiämbnärs Cammaren
giorde bekännelse, att han på diverse tijder här på Mes-
singzbruket stuhlit 7 ringar Meßingz tråd, hwar af en
kommit i Strömmen, som Herr Wetterberg sedermera
igenfått, beklagandes att han till denne stölden wa-
rit så wähl låckat som trugat af Löfwert Johanson
då han första gången kort för Juhltijden 1708 war med
Löfwertz Sohn Hindrich och tog en ring, har Solfwepoi-
ken Hindrich som nu är borte med Wärfwarne, wist dem
hwilken wäg dhe skulle gå in på bruket och uti glödhuset.
Andra gången strax effter Nyåhret då han war med
Löfwert Johanson och Lars Leijen på Båhrmans krog,
hafwa dhe öfwertalt honom att gå på Meßingzbru-
ket och taga Meßingztråd, willjandes dhe stå och swara
för, hwad som effterkomma kunde, och der han det
eij wille giöra, så skulle de skiära i hiähl honom, då
han tillijka med Lars Leijen ginge åstad, klefwe öf-
wer planket wid holmporten och så widare till Gall-
meijnhiuhlet och igenom Luckan, och toge dhe då 2 Meßingz-
trådz ringar, hwilka Löfwert Johanson och Lars Leijen
sedan delte sins emellan, men han fick intet nå-
got med dem, 3.die gången som war uti sidstledne Mar-
tij Månad blef äfwen wähl trugat att följa Löfwert
         Johanson,
 
Johansons Sohn Hindrich, då dhe togo 4 ringar, hwar af en fölt
i strömmen, som dhe intet kunde få upp, sedan ginge
på Båhrmans krog, och drucko merendels bort en ring
hoos Trumslagaren Anders Larson.
Här wid tilltalte Rådmannen Herr Petter Wetterberg tråme-
staren Christopher Adam för det han intet bättre up
sicht hafwer, att Luckorne på tråhyttan äre stängde,
då denne stölden icke skedt. Mester Adam ursechtade
sig, det haqn aldrig tänkt att någon skulle der igenom
gå.
Häcktemakaren Löfwert Johanson tillstod sig nyttiat
den stöld som skedder är första och 3die gången, hwilken
Meßingz tråd han försålt en ring som något war af-
tagen till en Bonde wid Callmar, hwarföre han feck en
häst, och det andra har han sålt till andra häcktemakare
men den tiufnad som skedde andra gången af dhe 2ne
Ringarne wet han altzintet utaf, kunnandes eij heller
neka att han ju bedit Petter Biörk att skaffa sig
Meßingz tråd ifrån Bruket, men aldrig har han honom
der till trugat eller med hotelßer unsacht; Men Petter
Biörk sade att Alt hwad han bekiänt och sagt, det är
sant.
Trumslagaren Anders Larson framkallades och förehöltz om han
icke wetat af denne stuhlne ; Meßingz trån, effter Petter
Biörk, och Hindrich Löfwert hafwa updruckit, så när
              en Ring
Een Ring Meßingztråd hoos honom; men Anders Larson för-
plichtade sig eij dhet ringaste här af wetat eller sett någon
Meßingztrå, utan hwad som de hoos honom druckit, har
Hindrich Löfwert med penningar betalt.
Brenneredrengen Samuel Anderson framkallades och till-
frågades om han icke försålt till Anders trumslagare
Meßing, som kallas popper, hwar till han aldeles nekade.
Petter Biörk berättade sig hafwa hört, Anders trumsla-
gare och des hustru sins emellan sagt, att dhe kiöpt
Meßingz tråd af Samuel Brenneredreng, men om
dett warit denne Samuel Anderson Brenneredreng
wet han intet.
Upwist ett Borgare paß som Borgmestare och Råd i
Linkiöping, gifwit Löfwert Johanson, hwilket han
effter sig lembnat uti By och Swinewad Sochn, uppå
hwilket paß war skrifwit, som skulle Petter Biörk
wara Löfwert Johansons Sohn, och der under satt
General Majorens och Landzhöfdingens högwälborne
Herr Baron Jacob Burenschiöldz Nampn, hwilket paß
Herr Borgmestar Von Bergen till sig tog att widare
låta der om inquirera, emedan Petter Biörk tillstod
att hwad som skrifwit är om honom, har han sielf skrif-
wit på lustighet skull
Petter Biörk och Löfwert Johanson tillhålles, att be-
               kiänna
 
bekiänna sanningen, men dhe sade sig intet widare hafwa att bekiänna
eller någon stöld bedrifwit, mer än som allaredan angifwit är
Uppå tillfrågan berättade Herr Rådman Wetterberg, att dhe 7
Ringar Meßingz tråd som stuhlna äro, kunna warar wärda
efftersom sådan Meßingztråd här wid bruket sälljas före
175 D.r koppar mt anhållandes han till betagande af den myckna  
stöld som sker wid Meßingzbruken, dte kunde förbudit blif-
wa att ingen häcktemakare må resa i kring landet Med Me-
singztråd, hwilket Herr Borgmestaren lofwade uti kongliga Bergz
Collegio föredraga.
Bergztingz Rätten öfwerlade om denne tiufwen och stan-
nade uti fölljande Resolution.
   Resolutio
Såßom Båtzmannen Petter Biörk både med skiähl öfwer-
tygas, som och sielf tillstå måste, det han på åtskillige
tijder bortstuhlit utur Norkiöpingz Meßingz bruk ifrån
Rådmannen och Brukz Directeuren Herr Petter Wetterberg Nämligen
Nästlidne höst något för Juhl tillijka med häckteMakaredrengen
Hindrick Löfwertson, den man ännu intet Kunnat ertappa
En Meßingz trådz Ring, och effter näst förledit nyåhr hafft med
sig en häcktemakare Lars Leijen benemd, som ännu icke är   
worden fasttagen, och då bortstuhlit 2 Ringar, sampt uti
sidstförwekne Martij Månadt, han och bemälte Hindrick
Löfwertson sig på ofwannämde Bruk inpracticerat och der
tagit 4 Tingar, hwar af en, när dhe utom siälfwa bru-
                                                                              kett
Bruket med samma tiufnadt komne woro, är fält af Pet-
ter Biörk i Strömmen, och dhe således icke uptaga kunnat
för den höga ijsen skull, fast än dhe honom efftersökt,
utan måst den där qwarlembna, och ägaren sedermera
utur watnet igenbekommit, warandes sålees 7 Meßingz
trådz Ringar, dem Petter Biörk med sina ofwannämbde
2ne Cammerater Hindrik Löfwertson och Lars Leijen
af Meßingzbruket stuhlit á 25 Dr Kopp. mt wärde hwardera, som
giör tillsammans 175 Dr Koppar mt till hwilken triufnadz be-
gående han berättar sig wara förledd, tubbad och trugad,
af Häktemakaren Löfwert Johanson och Lars Leijen
som skolat dhe 6 ringarne sins emellan delt, disponerat
och försatt genom dryckenskap, handel och byte med
andra häcktemakare och Bönder på här ifrån aflägne
orter, och han der af altz intet niutit som Ransaknin-
gen widare innehåller; altså och i anledning af Straf-
ordningen de Anno 1653 den 18 Maij och Kongliga Förord-
ningen af den 29 Julij 1698 bör Petter Biörk gif-
wa Måhlsägaren sitt igen och Böta 3 gånger så my-
ket tiufnaden blifwit wärderat före, som är 175
D.r Sm:t sampt stånda uppenbar Kiörkioplicht. an-
belongande häcktemakaren Löfwert Johanson, som
äfwenwähl blifwit för ofwannembde stöld anhållen
och för Rätta stäld, så ehuru wähl Petter Biörk på-
står, det denna Löfwert icke allenast warit rådande
                 och
Och uphofzMan till alla dhe 3:ne gånger tiufnaden skedde, utan
och Meßingztråden hwardera gången emottagit och der af så
wähl som Lars Leijen, niutit sin dehl, doch emedan han Löf-
wert aldeles Nekar sig wetat något det ringaste utaf, när
dhe andra resan stuhlit dhe 2ne ringarne, han eij heller af
någon der till öfwertygas Kunde, men första och tredie
gången nekar han intet till, utan bekiänna sig af den
Meßingz tråden som då bortstahls blifwit dehlachtig; ty
Kommer han för den skull icke att ansees mehr än för 5
st:r ringar som Kåsta 125 D.r Kopp: mt och derföre honom
åligger i förmågo af Högst bemälte Kongliga Förordningar
att betala Tredubbla böter Nembligen 125 Dr Smt: gifwa
Måhlsäganden sitt igen och stånda wederbörlig Kyrkioplicht.
Hwad Hindrich Löfwert och Lars Leijen wid Kommer
som sig ännu undanhålla, så blifwer med deras sak diffe-
rat, till deß de effter wedernörligt effterslående Kunna
upspanas och lagligen hörde warda.
Sedan förenämbde Resolution Publicerat war, tillsades Samptliga
Brukzfolket i föllje så wähl af Kongliga Bergzordningen de
anno 1649 som Högliga Kongliga Bergz Collegie Bref af den 16
September 1689, att dhe skola förretta Executionem på deße
tiufwar Petter Biörk och Löfwert Johanson effter som dhe
uppå tillfrågan sade sig eij mächta böterne ärläggia; då
Sampteliga Brukzfolket anhöllo i ödmiukhet, att dhe måtte
slippa att förretta Execution, effter som båda dhe, och de-
ras Barn skulle der igenom förklenade blifwa på
                andra
Andra orter och utom landz, williandes dhe giärna betahla
Stadzwachten om dee finge förrätte Executionen, och ef-
ter som dhe närwarande Herrar af Borgmestare och Rådh,
uppå Brukzfolketz trägne ansökning der till bewilljade, dy
förmantes Sampteliga Brukzfolket att dhe icke taga sig här af
något Exempel, utan en annan gång om så behöfwas
skulle, måste dhe ingalunda ifrån Executionens wärkstäl-
lande sig undandrag, när dhe der om blifwa tillsagde, och
det i föllje af Hög bemelte Kongliga Resolutioner och Förord-
ningar.

176
Noring / Norling / Noring / Norling
« skrivet: 2011-02-19, 14:35 »
I inlägg under Melldahl 2007 nämner Linda Strandberg om pass utfärdat av Gävleborgs landskansli (CI:I 1767-1782 ) för Catharina Gabrielsdotter Norling med gossen Anders Meldal till försäljning av glasvaror -  passet ställt till Alfta socken med flera i Hälsingland år 1767.
Vidare skriver Sebastian i samma diskussion (Melldahl2008-06-04)att detta pass finns i Gävleborgs landskansli DVIII:3 och att där framgår att Katarina ämnade resa till Alfta socken i Hälsingland med varor från Kungsholms glasbruk. Sonen, Anders Melldahl, var 9 år gammal. Passet är daterat den 27 april 1767 i Gävle. Enligt påskrift av den 1 juli samma år ämnade hon resa till Öregrund i någon angelägenhet. Påskriften är utfärdad i Torshälla där Katarina sägs höra hemma. Den 6 juli 1767 uppvisades passet på landskansliet i Uppsala.
 
Har för mig att jag sett mer Norlingar men kan ej hitta dessa nu. Är mer känt om Catharina Gabrielsdotter Norling ? Kan hon eventuellt kopplas till ovannämnda Gustaf Larsson Norling ?
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-02-19 18:03)

177
Noring / Norling / Noring / Norling
« skrivet: 2011-02-19, 14:21 »
Resande med tillnamnet Norling.
 
Sunnerbo härads dombok (GHA) 1734 den 19 juni
N:o 116
CronoLändzman Wällachtad Bengdt Appellgren
framställte för Rätten en som säger sitt namn
wara Gustaf Larsson Norling 62 Åhr gammall
men igiörligen mehr än någon och 40 Åhr, samt
ryttare wid Högwällborne herr Baron General Ma-
jor och Landzhöfdingen Benetts Regemente samt
hans hustru hwillcken berättar sig heta Kierstin
Larsdotter, anklagandes dem för tiufnad från
närwarande hustru Elin Arfwedzdotter i Öija
och Lars Arfwedzson i Bollmaryd, tillståendes
Norling friwilligt att han från deße sistnembde
stulit, Nembligen från den förre 2ne st: Silfwerpanchan
Kädior med förgyllde Silfwer medailler ihopa 17 1/2 Lod
wärde 35 dahler Srmt samt från den senare
i plåtar 6 dahler Srmt, 14 alnar Lärofft á 8 öre 3 dahler 16 öre
och en nyckell 4 öre hwillcket alt de effter tiuf-
wens ertappande återfådt, undantagandes 2 dahler
Srmt af plåtar, men att effter påstående hafwa
afhändt Pigan Ingrid Larsdotter i Bollma-
ryd 17 öre Srmt i penningar och Swen Pehrs-
son Ryman i Fårtorp 12 dahler Srmt i pennin-
gar och 2ne Silfringar därtill nekar Norling
högeligen som och både han och hustrun bedy-
ra på det högsta, att hon icke afwettat, att han
         deße
 
deße stöllder begick, men sedan de woro skied(de?)
sade han henne det, hwareffter hon dem emo-
tog och förwarade tills de blefwo med sine 2 st
barn af Ländzman Appellgren grepne ne-
kandes sig någonsin flere Stöllder föröfwat
utan skola de som i 4 1/2 Åhrs tid hafft sitt tillh(åll9
uti Wiste Härad, BergBergz Sochn och Berg-
bergz gård nu warit på resan stadde åt Skåne
att uppkiöpa Glas, och han deßutan, att för
hwem som åstundat, giöra häcktor, som skall
warar hans profession, säijandes begge sig wa-
ra födde i gambla Fahlun hwarest de dåck
icke warit, han sedan han war ett litet
barn, och hons nu på 12te Åhrs tid.
elliest uppwisar Ländzman Appellgren en
Copia af ett afskiedspaß, för Soldaten af Bergz-
Regementet Gustaf Fisk, dat: Callmar den 8
Januarii 1722, hwillcket tillika med 2ne At(ester)
den ena af Comministern herr Anders Unge-
Johansson uti Barne Härad och Råda den 7de
Maii 1732, och den andra af Pastoren i Fremme-
stad och Wista Härad herr Laur: Tenbohm uthgif(wen)
BergBerg den 18de November 1733 uthgifwen hwill-
ka Appellgren denna tiuf wid ertappande
fråntagit, det och Norling widgår samt att
paßet är Falskt, men attesterne richtige, hwillcka
senare innehålla att de Christnat 2ne
Norlingz Barn, hwad paßet för öfrigit beträffar
           så
så emedan han i Myrtorps Sochn 3 mihl från
Hio hade borttappat sine pass eller bewis, så
fick han detta af en som sade sig wara Skiep-
pare samt han och hans hustru på Landzwä-
gen mötte hwillken och skall raderat nam-
net i bemellte pass samt satt Gustaf istället
för det namn där förr stod, hwillket och på
afskriften synes wara med annat bläck skrif-
wit men Frisk skall han alldrig hettat, haf-
wandes för detta Copiale paß gifwit denna
Skieppare Tijo dahler Srmt, wid Norlingz och hans
hustrus särskillta förhörande befans den twe-
tydighet, att denna Skieppare hwars namn
de hwarcken wetta xxxx[raderat ord!]  eller skall effterfrågat,
har effter hans berättellse skolat warit klädd i
en kortt brun båtzmans Tröija med ben-
knappar uti, men effter hennes utsagu i
en lång brun Råck med Glasknappar uti.
Ländzman Appelgren intalar att som
häraf befinnes att denna härå orten obe-
kanta Norling har effter deß uthsagu brukat
hästehandell, så lärer han ofelbart på an-
dre orter äfwen hafwa begådt Stöllder, haf-
wandes kiöpt i Nygård här i Häradet en
grå häst för Aderton dahler Srmt hwillcken
han påstår må bortAuctioneras till de li-
dandes upprättellse, hwillcket och skiedde, och
kunde han i hänseende till deß magerhet
eij högan på Auction stiga än till 14 dahler
8 öre Srmt som influto.
Enär Rätten särskillt förekallade sig Nor-
ling och hans hustru och frågade dem om
         deras
deras hästhandell befans och den åthskill[nad]
att han säijer sig till sidsta Wennersborgs hästmar-
knad hafft dit 1 brun och en Röd häst dem han
såldt och bortbydt och i stället kiöpt en black
häst men den istraxt därpå föllgde Skiöfde
marcknad föryttrat och kiöpt en brun istel-
let, den han här i häradet såldt, men hon
angifwer att hennes man Norling som hon
war i föllie med till deße marcknader haft
eij mer än en blackot häst till Wennersborg
och åter derifrån den bruna hästen, som
han här i häradet försåldt, och ehurumä[d]
Rätten förehållt dem allt detta samt wi[ll]
hafwa närmare underrättelse af hwem
han kiöpt den ena hästen effter den andra
så förblef dock hwar wid sin uthsagu och den
uthlåtellse derhos, att han kiöpt och bortbydt
sine hästar med och af obekanta bönder
som kommit resandes eller warit på mar[k-]
naderne säijandes att de brukat sin han-
dell i Wennersborgs, Skiöfdes, Hios och Skaras
marcknader.
Deßutan har Ländzman Appelgren wid det-
ta tiufweparties fasttagande hos honom
funnit 5 st: af nycklar giorde Lerckar, 1 w[ig-]
ge och 2ne Fihlar; det hon widgår, men til[li-]
ka med sin man säijer:  att han skall
funnit lerckarne i Anderstorps giärde
men wiggen och Fihlarne skall han haft
förr och bruckar när han giör häcktor.
Ländzman Appelgren, Lars Arfwedzson, Jon
         Nillsson
 
Nillsson och Gißle Jonsson förbehålla sig 16 dahler 4 öre
Srmt ersättning af Tiufwens egendom effter ingifwen
förtechning.
   Resolutio
Emedan denna Tiuf Gustaf Norling och deß
hustru äro härå orten okiända, och Rätten så-
ledes är obekant om deras bedriffter å andra orter
så erachtas nödigt att genom wederbörlig Correspon-
dance härom förskaffa underrättelse, Imedlertid
ansades Ländzman Appelgren att om deras
säkra förwarande draga försorg.
 
Sunnerbo härads dombok (GHA) 1734 den 19 november
§ 159

CronoLändzman Wällacktad Bengt Appelgren
         framställte
framställte för Rätten utur Fängellset
den sidsta Ting förehafde här okiände
Gustaf Larsson Norling och hans hustru Kierstin
Larsdotter hwillcka förra här i häradet
begådt Stölld och hon är dehlacktig utj
då för dem uplästes högwälborne
herr Baron och Landzhöfdingens Ehrenstrahles
i Mariæholm den 14 Septemb: sidtledne aflåt-
ne och hitsände skrifwelse från Hög-
wällborne herr baron General Majoren
och Landzhöfdingen Anders Koskull som förmår
att på wederbörandes effterfrågan och un-
dersökning uti Wiste och Barnehärader
där i Lähnet skola han Norling och hans
hustru eij där earit wistande, och således
där eij något brått begådt eij heller i
Städerne där i Lähnet, Norling och hans
hustru Förklara att de stadigt farit derige-
nom och allt han eij widare warit Berg-
Berg än då han någon gång farit
igenom Landet, men wid deße tillfäl-
len skall han öfwer 24 Åhrs tid hafft sitt till-
håld uti Barnehärad och Eßliunga by,
hos Giästgifwaren och Klcåkaren Anders
Snorr,hwillcket han stadigt påstår utan
förändring, fast Rätten förehöllt honom
hans sidsta Ting giorde annorlunda be-
rättelse.
Norling som säijer sig wara 62 Åhr gammall,
men ogiörligen Kan wara öfwer några
och 40 Åhr, är en medelmåttig Karl,
har Swartbrunt Kortt hår Flenskallot mitt
öfwer hießan, låtit skiägget wäxa, mörck-
blå ögon trin och rödlagd i ansichtet slätt
                        hyad
hyad utan Koppärr och talar nästan som
en dahlkarl.
Elliest på tillfrågan säijer Norling att
han gaf 10 öre Srmt för det i sidsta Protocoll
omförmällta falska paßet men då be-
rättade han att det war Tijo dahler Srmt
Och ehuru Rätten honom detta och mera
förehölt, förblef han dåck wid sin sidsta
giorde uthsagu utan att willia annor-
lunda bekiänna eller widare gifwa
tillkiänna honom hans hemwist är
   Resolutio
TingzRätten pröfwar nödigt att ytterli-
gare i anledning till denna Norlingz
senare giorde berättelse om sitt wistan-
de, och att få wetta om han därstädes några
Stöllder eller brått giordt, eller ock
om af denna Giästgifware Anders Snorr
ingen uplyßning kan ernås om denna
Norlingz rätta hemwist behörigen correspon-
dera, och få framt han där ey heller skulle
wara kiänd, widare hos högwällborne
herr Baron General Majoren och Landzhöfdingen
begiära, det om honom effter hans
till ålldertahl och anseende i Protocollet
giorda beskrifning må allmänna Pub-
licationer å Predikostolarne uthgå.
Imedlertid förwaras han i häradzFän-
gelset.
 
Främmestad C:2, sid 218, fb 1733:
Johan GustafzErßon ifrån Hio föddes i krusegården den 27
och Christnades den 28 Oct: fadr: Gustaf Larsson
modr. kerstin Larsd:r  witnen Erik Jonsson och
Lars Anderßon i krusegården  gudm: H. Håffri andersdr
ibid: Marit Jonsdr och Marit Börgesdr ibidem
[obs! Främmestad är moderförsamling i ett pastorat där Bäreberg (Bergberg) ingår ]
 
 
Gustaf Larsson/Gustaf Larsson Norling (Gustaf Norling)
och Kerstin Larsdotter
Barn (varva kända):
Anna Maria Gustafsdotter Norling (född ca 1724), reste med Carl Ståhle (~Ståhl) alias Carl Johan Siöstedt, alias Carl Sandberg [vid Uppvidinge HR 1747 anges att Anna Maria Gustafsdotter är barnfödd i Stockholm och dess fader var hökaren Gustaf Norling, hon var då 23 år gammal - liten och mörklagd i ansiktet]  
Inga Stina Gustafsdotter gift med (senast 1747) Nils Ståhle (bror till ovannämnde Carl Ståhle, bägge vasaättlingar)
Johan Gustafsson (Norling) f 1733 27/10 i Främmestad sn (R)
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-02-20 14:18)

178
Resandesläktnamn A-Ö / Lövert Johansson och hans släkt
« skrivet: 2011-02-04, 07:17 »
Bo, har du tillgång till domboksnotisen för hammartinget vid Norrköpings mässingshammare år 1709 då  
häktmakaren och borgaren i Linköping Lövert Johansson belv dömd för stöld? Om inte, har du någon exakt  källhänvisning (arkiv, datum etc) på denna notis så att vi kan plocka fram dem?

179
Hultqvist / Hultqvist
« skrivet: 2011-02-03, 20:44 »
27 april 1813 - pass uttaget vid Växjö landskansli:
Afskedade Artilleristen P. Hultquist [födelseort:] Carlscrona , 60 [år], [hår:] svart,[ögon.] blå, [ansikte:] skrynkligt, [växt:] undersätsig
Och dess Hustru Anna Maja Rolin [Tiden å vilken passet gäller:] 3 Mån
[orten varå passet lyder:] Carlscrona, Malmö
 
Källa: Genealogiska Föreningens medlemsidor med bildmaterial ifrån: Justitiekanslerns arkiv (RA)EIIC:13 (passjournaler) 1813 , april månad, för kronobergs läns landskansli
 
Tack GF för detta arbete ni tagit er an!

180
Vilken ort på Fyn (Danmark), där Petter Franswegen sägs vara född, avses i nedanstående text?
 
Falkenberg RR och magistrat AIa:3 (1695-1704) Ad-bild 135, f 141v;  
- rådhusrätten år 1700 den 7 februari:
Anders Hanßon född [tomt, står ej]  
Petter Laffore född i Franckerijke och Pichardien  
Petter Franswegen född i Danmarck i Fyen i Obye  
och Oluf Swenßon född här i Halland  
giorde samptliga deras Borgerlige Eedh, att de konglige  
Maytt och Sweriges Crona huld och trogen Wara skola  
deras pligt och Vnderdånige skyldighet i alla måtto bewijsa  
sampt Skatt och tunga, effter deras yttersta förmågo och  
willkor utstå, och effter Lag deras borgerskap utherda.
 
Det kan möjligen även stå Öbye istället för Obye.  
Jfr att Petter Christophersson aka Petter Franswegens sannolike far Christopher Jacobsson sägs vara födder i Fredrichsborg på Säland (med avskedspass daterat Köpenhamn den 7 juli 1701) då han antas som borgare i Vimmerby 1712 7/12. Han är borgare i Falkenberg 1703-05 och levde 1705 ihop med Anna Catharina Maximiliansdotter.  
 
Går mer att vaska fram ur de danska källorna ?

181
Historia / Falkenberg
« skrivet: 2011-01-30, 22:27 »
Falkenberg RR och magistrat AIa:3 (1695-1704) Ad-bild 135,  f 141v;
- rådhusrätten år 1700 den 7 februari:

Anders Hanßon född [tomt, står ej]
Petter Laffore född i Franckerijke och Pichardien
Petter Franswegen född i Danmarck i Fyen i Obye
och Oluf Swenßon född här i Halland
giorde samptliga deras Borgerlige Eedh, att de konglige
Maytt och Sweriges Crona huld och trogen Wara skola
deras pligt och Vnderdånige skyldighet i alla måtto bewijsa
sampt Skatt och tunga, effter deras yttersta förmågo och
willkor utstå, och effter Lag deras borgerskap utherda.

182
Schöfding / Schöfding
« skrivet: 2011-01-30, 14:53 »
Bild på socknarna i Fjäre härad dit Landa hörde -socknen där Olof Skiöfding var ryttare åtm. 1709-11. Märk att Fjärås ligger strax norr.

 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-01-30 15:10)

183
Schöfding / Schöfding
« skrivet: 2011-01-30, 14:44 »
Landa(N) C:1 s 154, dödlängd 1710:
Den 15 Maii Begrofß Ryttarens Oluf Skiöfdingß
och Annica Sörenßd: barn i Noltorp Magnus döde den 9
dito  War 20. Wekor gammal.
 
Landa(N) C:1 s 61, födelselängd 1711:
Dito [=29 mars, döptes] Ryttarenß Oluf Skiödingz och Annika Sörenßd: barn i
Noltorp Ingeborg föd den 27 Dito. Fadd: Per Börgeßon i Noltorp,
Ryttaren Joen Dahl i Påttorp  Swän Nilßon i Noltorp,
hustru Giertru Sefwedßd: ibdm Gunnilla Biörnßd: ibdm
och Olof Nilßdåtter ibdm
 
 
[ryttaren Olof Skiöfding i Noltorp fadder 12/11 1711 åt Sven Nilsson ohh Ingeborg Nilsdtr barn Ingeborg i Noltorp; hustru Annika Söenßd: i Noltorp fadder 14/1 1712 åt Torkel Börsson ohh Anna Andersdtr son Nils i Noltorp]

184
Schöfding / Schöfding
« skrivet: 2011-01-30, 14:23 »
En Olof Siöfding är ryttare vid Riksänkedrottningens livregemente till häst (=Aschebergs regemente) och rider för nr 57 Nortorp i Landa sn år 1709 (augmentshemman till roten var: ibm Sven Tomassons, Räfznäs i Lanna sn och 1/2 av Börge Larsgård i Backa, Gällinge sn). Vid samma regemente rider Johan Reiner ( Reimert) för Truntorp i Fjärås sn (identisk med Johan Christiansson Reiner stamfar för Laurinsläkten). Troligtvis finns fler resande vid detta regemente.

185
Sysslingar och bryllingar / Sysslingar och bryllingar
« skrivet: 2011-01-24, 12:55 »
Vad gäller påståendet om ätt och ättlingar så ger skribenten en felaktig bild av dessa. En adelsätt räknas alltid på manslinjen och anses vara utdöd då den siste bäraren av ättenamnet (som är son/dotter till en till ätten räknad manlig medlem) avlider. Döttrarnas barn tillhör ej ätten, ej heller deras avkomma (ättlingar). Skribenten kallar dessa utgifta döttrar, men begreppet är vilseledande och modernistiskt skapat då en kvinna framgent tillhörde sin släkt av börd även om hon gifte sig med en man av annan ätt/släkt. En kvinna som var född friherrinna behöll denna titel, liksom hon behöll sitt heraldiska fädernevapen, även om hon gifte sig med en icke-friherre. Däremot hade hennes barn ingen rätt till titlar eller vapenbild efter modern.

186
Förnamn - G / Gammal
« skrivet: 2011-01-19, 21:59 »
Knappast. Namnet betyder 'skönhet' på klassisk arabiska. Det blev populärt i framförallt Egypten i och med nationalistledaren Nasser, vilken hette så i förnamn.

187
Sandelin / Sandelin
« skrivet: 2011-01-18, 17:07 »
*****************************            
N. Sandsjö AI:3 (hfl 1815-1824).s 28:  Strömslund pappersfabrik: [i Långaholms rote]
Eger 1/4 Herr Secret. Nyman
lärling Gesällen Gustaf Sandberg f 1795 1/3  1820 ifrån Brusaholm [Omständigheter:  att. 1823 Stenshom ]
Hust. Anna Jonasdr Ryman f 1784 17/8
S. Johan Fredrich f 1805 2/2   gift d. 28 Nov. 1823 [Omständigheter: Liten och klen ]
D. Fredrica f 4/2 1820
S. Carl Frans f 18/12 1821 död d. 28 Dec. 1821
[familjen överstruken ]  
 
Läling Johan Fredrich f 1804  inkom 1823 ofvan  flyttade: 1825 till Hultsiö
 
Lärogossen Swen Johannisson f 1806 2/1  inkom 1822 ifrån Barkeryd
 
Lumpsamlare
Isak Magnus Sandelin f 6/10 1787 [Omständigheter: förser sig med försvar]
H. Sophia Ulrica Lindström f 5/10 1787          
S. Johan Peter f 12/6 1809
D. Anna Cathrina f 29/12 [ändrat till: 29/2] 1810
D. Sophia Ulrica f 14/3 1814
NB Geß: Gustaf Malmström f 1802  8/3   [inkom?] 1820 Eksiö
[de är överstrukna - efter Sandelins familj med klammer: fl. 1816 från Socknen ]
 
 
Dr Gustaf Wikman f 24/8 1793   1815 ifrån Ekesiö
Dr Johan Jonasson f 18/10 1796   1816 till Hörda
 
************************
Ovannämnde Gustaf Wikman (1794-1844) blir häradsvalackare och lumpsamlare och hade med Gustafva Ljungberg (dotter till Mårten Ljungberg och Christina Carlsdotter Dunder) sonen Johan Vilhelm Christiansson (1816-1886), valackare och huddragare, vilken i sin tur hade dottern Gustafva Vilhelmina Christiansson (f 1856), som var gift med Johan Didrik Dahlberg (f 1861)(se under resande-Dahlberg). Dessa resande levde och verkade i Västra och Östra härader (Jönköpings län). Gustaf Wikman är son av huddragerskan Anna Dorotea Wickman och artillerikarlen Nils Andersson, som Bo Lindwall berättar under resande: Dahlberg kallades för Bläck-Nisse och skall ha varit en känd stortjuv (dock son till en hederlig sockenskomakare i Bläckkärret under Gettorp i Vånga sn, Östergötland) Enligt Bosse Lindwall ska Bläck-Nisse vara omnämnd i litteraturen (i vilken litteratur nämns Bläck-Nisse?)  
 
 
***************
En syster till Isack Magnus Sandelin är Catarina Elisabet (Cajsa Lisa) Sandelin f 1781, levde 1834, sammanlevde med glasföraren och sedermera lumpsamlaren Karl Gustaf Fogelgren f 1777 1/8 i Gränna stadsförsamling, död 1827 4/11 i Tofteryd sn. År 1807 den 13 april avlider glasföraren Gustaf Fogelgrens och hans hustru Caisa Lisa Sandelins dotter Anna Catharina i Skepperstad socken och begravs där. Deras hemvist anges som Brusaholm, Hult sn.
 
Bo Lindwall skriver under resande: Molin den 17 nov. 2002:
Borgaren i Gränna Gustaf Molin och hans hustru Maria Kristina Wetterman (förmodligen identisk med den Maria Kristina som föddes i Ulrika sn 1753 23/5 som dotter till glasföraren från Hjo Jöns Andorsson Wetterman och Katarina Jonsdotter Möller) fick 1780 8/2 sonen Karl Gustaf i Misterhult sn.Kan Gustaf Molin och Anna Catharina Molin (gift med glasförraren/lumpsamlaren Anders Sandelin) vara syskon ?
 
Anna Catharina Molin är troligen ett barnbarn eller barnbarns barn till handelsmannen Isack Molin (c1674-1752) ohh Anna Andersdotter i Gränna. Möjligen är Anna Catharina Molins far den i övrigt okände volontär Anders Molin (f omkr. 1730) som var son till Isacks son handelsmannen Anders Molin (1706-1745) ohh Sara Öhman i Gränna. Isack Molins far var zigenaren/tartaren Johan Henriksson i Vimmerby vars andra son Modvig Johansson i Vimmerby kallade sig Wimmercrantz.  
***************
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-01-18 17:41)
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-01-18 17:55)

188
Sandelin / Sandelin
« skrivet: 2011-01-18, 08:32 »
Isack Magnus Sandelins födelsenotis - Sya C:2 s 309; födelselängd 1787:

 
Hur hänger Anna Catharina Molin ihop med Molin-Wimmercrantz?

189
Sandelin / Sandelin
« skrivet: 2011-01-17, 23:20 »
Cedersbergs glasbruk ligger i Vist socken (Östergötland). Går Frans Oskar Sandelins ogifta moster som var glashandlerska att återfinna i Vist sn?
Det bör alltså röra sig om en syster/halvsyster till Sophia Ulrica Lindström (f enligt hfl 5/10 1787).          
 
 
F.O. Sandelin finns inte med i N. Ljunga födelselängd omkring 1830.
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-01-18 17:12)

190
Sandelin / Sandelin
« skrivet: 2011-01-17, 22:27 »
Björkö(F)  C:2 s 347, dödlängd 1810:
Lumpsamlaren Anders Sandelin fr. Brusaholm och Hults Sn af bröstfeber 62 år
död 7/4 1810, begravd 12/7 1810
[=> född ca 1748]
 
 
Björkö (F) C:2 s 339, dödlängd 1797:
Änkan Lena Cathrina Sandelin i Biörkery Sgård 70 år
död 9/12 1797, begravd 17/12 1797
[ej upptagen i Björkö AI:1 (1753-1804) i Björkeryd, Björkö sn!]
[=> född ca 1727]
 
 
******************************************
mtl 1814:2, N. Sandsjö sn
- deklarationer till mantalsskatten för Strömslunds pappersbruk (SVARbild 456), s 1766
skriven av pappersfabrikör som äger Strömslunds pappersbruk M. Nyström (g.m. M.C. Fagerholm, 32 år) - längden daterad 2 dec. 1813
här nämns:
Lumpsamlare
Isac M. Sandelin  26 [år] Br[ukar] Tobach
H. Sophia Ullrica  26 [år] Br[ukar] Siden
Sonen Johan Petter 4 [år]
Dåtter Anna C.  3 [år]
Lumpsamlare Joh. Jonasson 17 [år]
 
mtl 1813 [SVARbild 522; s 2661], mantalsdeklaration inlämnad av fabrikör Magnus Nyström (28 år), daterad 19 januari 1813
bland andra vid Strömslunds pappersbruk:
Lumpsamlare
Enklingen Jonas Svensson 43 [år]  Br Tobak
do Isak Sandelin 25 [år] Br Tobak
h: Sophia Ulrica 25 [år] Br Siden
S: Johan Petter 3 [år]
dott: Stina Catrina 2 [år]
do Lena Greta 6 veckor
Lumpsamlaren Johan 16 [år]  
 
[obs!  i mtl 1811, daterad 17 dec. 1810 finns inte Isack Sandelin upptagen vid Strömslunds pappersbruk]

191
Rosengren / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2011
« skrivet: 2011-01-04, 17:01 »
Torup C:4, opag., födelselängd 1810 [Ad-bild 101]:
Martii d. 30 föddes och Samma Dag Döptes resande Nattmannen
Carl Fredric Rosengrens barn Johannes som blef födt i Lilla
Rönskog. Modren Hustrun Anna Christina Lindahl 25 år. til Dopet
framhafd af hustrun Pernilla Jönsdotter i lilla Rönskog. Fadd
drar Nils Jönsson i Öfregården Bengt Persson i Tollabo Drängen
Per Nilsson i Tollabo.
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-01-04 17:02)

192
Molin / Molin
« skrivet: 2011-01-04, 16:29 »
Någon som vet mer om lumpsamlaren Anders Jacob Molin (f 1810 16/6) och hans kvinna Helena Falkenström (f 1810 10/2):
 
Torup AI:4 (1841-1849) s 157 - Rydö bruk:

193
Lind / Lind
« skrivet: 2011-01-04, 12:56 »
Wallackaren Magnus
Blad med deß Hustru
Anna Maria Lind och Stjufdottern Sophia
Gam undfick paß til       Elfsborgs, Ska  / raborgs Wermeland / och Nerickes Läner
- Göteborgs landskansli 6 dec. 1788, pass nr 526 (ändrat till: 756!)  
[källa: Göteborgs och Bohus läns landskansli BVa:1 (1783-1789)]

194
Afskjedade Soldaten  
Johan Lindqvist med  
deß Hustru Marta Hin
drichsdotter och goßen
Ludvig Johansson und
fick paß til          Limmareds glasbruk / och vidare til Elfsborgs / och Bohus Läner
- Göteborgs landskansli 21 sept. 1789, pass nr 393.  
[källa: Göteborgs och Bohus läns landskansli BVa:1 (1783-1789)]

195
Rolin / Rolin
« skrivet: 2011-01-02, 19:43 »
Borås EI:1 s 422, dödlängd 1744, april månad:  
Een gammal äncka Lisbet Pers  
dotter, Soldatens wid Giöthe  
borgz Garnisons Regemente  
Isak Wimmerkrandz Swärmoder 80 åhr  
begravd 11/4 1744 på Borås kyrkogård  
 
Detta bör vara Abraham Rolins mor (alternativ styvmor).
 
Mvh
Niclas

196
Klarin / Clarin / Klarin / Clarin
« skrivet: 2011-01-02, 19:21 »
Soldaten Frederich Clarins liten dotter Britta Casprina ifr G:borg
 begravdes 7/12 1746 på kyrkogården i Borås; hon var 20 veckor gammal (Borås EI:1 s 433) - jfr mitt inlägg ovan 27 oktober 2008 - 09:26.

197
09) Militära rullor och handlingar / KrA rullor 1684:2, sid 2
« skrivet: 2010-12-23, 09:49 »
ehr lenge borta [inskjutet över raden:] i Smålandh han förloffuas,
går uth i stellet Håk[a]n Ståhle
 
- Håkan Ståhle går alltså ut såsom livdrabant till häst i Per Tornerefelts ställe

198
Resandesläktnamn A-Ö / Peter Lorentssons släktkrets
« skrivet: 2010-12-18, 10:14 »
Peder m fl, uppgiften att Peter Lorentsson sprungit gatlopp i Tierp (Uppland), senast 1727, borde gå att återfinna i domboken för Tierps tingslag (synes före 1732 enbart finnas såsom renovationsexemplar i Svea hovrätts arkiv (RA)). Ett uppslag att gå vidare med.

199
15 Historia / Arbetsförmedling förr?
« skrivet: 2010-12-07, 07:47 »
Stefan, det fanns platsförmedlingsbyråer även i Sverige redan i slutet av 1800-talet och framförallt med uppsving i början av 1900-talet. Korrespondens med dylika har jag sett bevarat i Husebyarkiven vid Linnéuniversitetet då jag gått igenom materialet; speciellt volymserie FVII [~F7] -Ansökningshandlngar- innehåller en hel del godbitar för forskningen. I handlingarna finns brev om lämpliga arbetskandidater som skulle kunna platsa vid godset i olika göromål. Ett intressant arkivmaterial som ingen forskare ännu fått upp ögonen för. Vid Linnéuniversitetsbiblioteket (Växjö) finns även Ragnar Thoursies arkiv som innehåller hans arbetsmaterial om Arbetsförmedlingens historia - se bland annat volymserie F4; även detta har jag gått igenom och förtecknat men det har av någon outgrundlig anledning inte heller fått genomslag bland forskarna vid detta nya universitet som brottas med sina ledningsproblem.

200
Lind / Lind
« skrivet: 2010-12-03, 12:21 »
Denne Mårten Lind finns det en hel del om. Jag har tidigare skrivit om honom år 2004 under Resande: 1700-talet, och det kan vara värt att ta upp domboksinläggen även här:
 
Vimmerby rådstuga år 1732 den 1 mars (VaLA)  
Dereffter förehades den ifrån Linckiöpingz Slått  
under den 24 sidstledne Februarij hit förpaßade och på  
gårdagen af wederbörande Crono Betiente  
här aflefwererade Landstrykerskan och Tiuf-  
kånan Catharina Pehrs dotter, och tillfrågades  
henne, enligt förberörde Paß, om hon är haf-  
wande och med Barn rådd af Landstryka-  
ren Mårten Casparsson, hwilcken för någon  
tidh sedan äfwen ifrån Linckiöping hijt  
förpaßad, widare afhändes till Callmare  
Slått. Kåhnan swarade, att hon är wärc-  
keligen med barn rådd af förbesagde  
Mårten och det under ächtenskapz löffte-  
Qo hwar de haft sitt syndiga umgiänge.  
resp: att det skiedt första gången Britesmäßo  
tidh sidstledne wid påstående marcknad i åthwed  
i Östergiötland, och sedermehra åthskilliga  
gånger medan de föllgtz åth och strykit  
Landet om, men kåhnan skall ungefähr  
förmärckt sig wara hafwande 3 weckor  
för Juhl. Qo om de någonsin warit  
tillsammans här i Staden? resp: att hon  
aldrig tillförende härstädes warit.  
Q:o hwarest hon är född? Resp: att hon är  
född af Trådragaren i Norrkiöping nu  
för 29 åhr sedan afledne, Petter Westerling.  
Kåhnan föredrog ytterligare, att Mårten  
Casperßon skall då de warit under wägen ifrån  
åthwedz marcknad, med handräkning lofwat  
henne ächtenskap och det i en Zigeuners benemd  
Jan Hindrichssons och deß hustrus närwaro.  
hwilcken Jan Hindricsson berättes skola för  
många åhrsedan wistatz här i Landet, men  
ingen nu weet hwarest han sig uppehåller,  
Och alldenstund Rådstugu Rätten eu widare  
tillkommer att sig med detta partiet och deras  
Lägersmål eller föregigne ächtenskapz handell  
befatta, ty blef mehrbendte kåhna Catharina  
Pehrsdotter här ifrån till Callmar Slott för-  
passad att tillika med Landtstrykaren Mårten  
Caspersson återförsändas till Linckiöping och  
så wijdare, att inn för wederbörande Tings-  
Rätt för deras lägersmål laga ransakning  
och domb undergå.  
 
Vimmerby rådhusrätt 1735 den 25 augusti (GHA):  
Till föllje af öfwerstens och Commendan / tens samt vice Landzhöfdingens Wäl / borne herr Georg Diedric von Essens gunstige / skrifwelse under den 21 hujus, företog sig / Magistraten at inqvirera om den uti Carlstad / häfftade Criminalist Mårten Lindh benämnd / hwilcken skall effter Qwinfolckets Catharina / Pärßdotters derstädes inför Rådstugu / rätten giorde föregifwande, wara född / här i Staden och härstädes hafwa sin fader / broder wid namn Mådvig. skolandes / äfwen denne Lindh wisa sig aldeles få / kunnog och såsom den der hwarcken kan / höra eller tala. Till uplysningz ärhållan / de här öfwer hafwer wäl Rätten igienom / Stadz Betienterna låtit effterfråga Borga- / ren härstädes wid namn Mådvig Johanson, / men som han berättas intet sedan Olofs / mäßo tiden warit hemma och äfwen owist / är huru huart han sig härstädes infinner, / så at rätten i anseende der till at berörde / Criminalister sittia på Cronans bekostnad / häfftade icke kan på denna Mådvig Johanssons / hemkomst och berättelse wänta. ty förekal / lades Borgarne Anders Wimmerström / och Carl Jonßon, hwilcka skola kiänna mer / besagde Mårten Lindh och berättade de / at det wäl är sant det och för några år sedan hafwa sidt / honom på åtskilliga ställen här i Staden med / allahanda gycklerij och narrspel, då han / wäl något tala kunnat, men icke redigt, sko- / landes han då äfwen wist sig såsom dööf / och låtit teckna för sig hwad han skulle giöra, / men om deß Föräldrar samt upfostring /och widare förde llefwerne jämte naturs / beskaffenhet, kan härstädes ingen när- / mare underrättelse ärhållas. Wa- / randes doch osanning det han skulle / wara födder här i Staden. För öf- / rigt ärhindrade sig Magistraten at / dennesamma karlen för ett par åhr se- / dan skiuttzades härigienom under ar-/ rest till Calmar, då han wäl några / ord talte, så at man det någorlunda / kunde förstå, men ganska oredigt. /  
Bewittnades Stadstienaren Anders / Kullander at han wid samma tillfälle / sagt sig wara släckt med Mådvig / Johanssons huus, men Mådvigs hustru / swarat honom at det war Lögn och osan / ning. Widare uplysning om den / ne Saken kunde Magistraten härstä / des intet ärhålla, utan skall detta / med första påst blifwa till Wälborne / herr öfwersten Commendanten och / vice Landzhöfdingen öfwergiort.  
Actum ut Supra.  
 
/ betecknar radbrytning  
 
Det finns mer om denne Mårten Casparsson Lind som jag ber att få återkomma till. Han har koppling till Gränna och är troligtvis släkt med Modvig Johansson Wimmercrantz.  
 
Mårten Lind heter alltså Casparsson i patronymikon. Vilka resande med förnamnet Caspar är kända i början av 1700-talet? Kan fadern vara Caspar Löfvertsson (=Caspar Clarin; vad betyder ordnamnet clarin ?) , en tid borgare i Vimmerby, vilken i Vimmerby 1711 (februari) får sonen Petter?  
 
Ovannämnde zigenare Jan Hindrichsson bör vara krämaren Modvig Johanssons i Vimmerby fader: häktmakaren Johan Hindrichsson, som år 1695 fick tillstånd att slå sig ned i Vimmerby. Denne JH har anges senare ha sitt tillhåll i Sölvesborg.
 
Vem är tråddragaren Petter Westerling i Norrköping ?
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2010-12-03 17:34)

201
Resandesläktnamn A-Ö / Lövert Johansson och hans släkt
« skrivet: 2010-11-26, 19:31 »
Det står född här i Lähnet och Skårtaryd. Antar att det är byn med detta namn i Eke socken (senare införlivat i Dädesjö sn), Uppvidinge härad, som avses.
Står det Fredrich Hansson och inte Fredrich Harfort ?
 
Mvh Niclas

202
Historia / Trosa
« skrivet: 2010-11-21, 15:43 »
I Hanebo (X) begravdes 1714 (Hanebo C:1 s 666):
Dom. Judica Thomas Ludvicksson, borgare ifrån Trosa  28 år.
 
Är denne mer känd?
Anders Berg har tidigare (diskussion under resande: Broberg) nämnt om Hanebo och att där bor under nämnda tid mässingssmeden Claes Eriksson Hasselqvist ohh Gloria Ambjörnsdotter. Finns någon koppling mellan deras familj och nämnde Tomas Ludvigsson ?

203
Hej Eivor!
 
Maggie Stephens har säkert svarat på breven, men det finns inga kopior på utgående skrivelser bland hennes bevarade handlingar i Husebyarkiven. Dessutom har jag en känsla efter att ha gått igenom arkiven att det måste ha funnits betydligt fler brev tidigare. Fröken Florence Stephens, Maggies syster, testamenterade Huseby gods till staten vid sin död 1979. Tyvärr tackade inte staten ja direkt utan tillsatte en utredning och olika personer skötte Husebygodset; ett interregnum mellan 1979 och 1983 var alltså förhanden där folk kom och gick och saker försvann - detta är ytterligare s.k. Husebyaffärer (förutom de som skedde på 1940- och 1950-talet) som borde utredas närmare. Det är historier om girighet och dumhet.  Enligt muntliga berättelser ifrån personer som var med i början av 1980-talet på Huseby ska förvaltaren ha beordrat bränning av handlingar, som också skedde, under motivering att det fanns så mycket pappersdokument sparat. Utförsäljning av föremål och delar av godsbibliotekets böcker skedde också. Ett självsvådligt agerande av okunnigt folk som resulterade i att ett kulturarv förspilldes  av ren dumhet och ointresse. Professor (då historielektor) Lars-Olof Larsson vid dåvarande Växjö högskola var den som reagerade i detta kaos och räddade det som fanns kvar av Huseby bruksarkiv och familjemedlemmarnas handlingar åt eftervärlden - all heder till honom för denna kulturgärning. Tack vare Lars-Olof Larsson finns nu Husebyarkiven tillgängliga för forskning vid Linnéuniversitetsbiblioteket (Växjö).

204
Resande under 1600-talet / Resande under 1600-talet
« skrivet: 2010-11-18, 18:54 »
Helsingborgs kämnärsrätt 1698 6/7 (GHA EVIIBAA:2816 ):
Onßdagen den 6 Julij höltz
Extra ordinari Cämbners Rätt
 närwarande
Domaren herr Rådman Fredrik
               Hanson
 
   Bisittiare
Mårten Hanßon, Christian Tommeson
 
Såsom hijtt till Staden i Går Anländade
någre Stycken Tartare, hwilke Wälborne
herr commendanten Hård låtit fastholla
och dänne Rätten öfwerlefwereradhe till at
hålla Inqvisition hwarest dhe woro komb-
ne ifrån, och hwad dheras ährende här i
landet har warit, hwarföre idag före
hade Rätten dhe samme, och blef een
Inkallat, hwilcken tillfrågades hwadh
hännes Nambn är. Swarade Anna
Sophia
barnföd i Tyskland  nederpals hwars
Man heet Maximilianus som war Cor-
porahl under dhe Brandenburske.
2do tillfrågades hänne hwart hon war
kommen ifrån?  Swarade een fi-
skare henne på Skångshufwud förde
hänne ifrån Skångshufwud och satte
hänne i land emillan Malmöe och
landzCrona, då hoon kom till et litet
huus wid hwilcket een bryggia ähr,
men weet intet hwad huset eller
Bryggian kallas. Warandes det 14 dagar
seedhan hoon bleef från Skångshufwud och
dit fört.    3tio hwarest hoon sig emidler-
tid vphållit. Rs: Hoon Marsherade från et
Torp till et annat hwarest hoon har kunnat
tigt sig een bit brödh.   4to  hwad hoon
wille giöra eller beställa härefter?  Rs:
hoon i den hänseende hijt till landet
kommit at wille tigga sig något till lifs
vppehälle, Såsom i Dannemark war
intet mycket för hänne at få.
hwarföre hoon icke lät sig sättia Antingen
till Malmöe eller LandzCrona i landh
Resp: Hoon weste intet uthaf hwarest bon-
den från Skångzhufwud henne hänförte
och i land satte.  Sejandes der hoos at
hon warit hoos åthskillige lensmän,
men intet af dem är blefwen til-
talte, så wida som dhe giorde intet annat
än det som ährligit och höfliget warit
6to Om icke hänne och dhe Andra witterligit
warit at dhe här uti landet eij lidas måtte?
Rs: Att dhe ej har weetat at förbud war-
rit dhet dhe eij här i landet måtte ikring
gå och tigga.   7mo Om hoon här i landet
tilförne warit?  Swarade detta är
den Tredie Gång hoon här i landet wa-
rit, och hafwer hoon 2ne Gånger gåt öf-
wer Isen från dannemarck
Een annor Anna Magdalena framkal-
lades, hwilcken tilfrågades hwad hän-
nes Man heeter?  Swarad[e]  Adam
Stephanes
hwilcken är Trumslagare i
köpenhambn under Leutnant kort.
2do hwar hoon war kommen ifrån?
Swarade een fiskare förte dem
från Skångzhufwud och satte dem i
land emellan Malmöe och Landz-
Crona warandes det 14 dagar
seedan hoon och dhe andra kom hijt
i landet.  Och haar dhe gåt i kring wed
Trelleborg i Torperne och tigget dem
een bit bröd till lifs vppehälle och haar
dhe här efwen uti intet annat henseende
kommit än allenast bätlat dem nå-
got till födan.  Qvart:  hwar före
dhe icke lätt sättia dem i land An-
tingen wed Malmöe LandzCrona
eller hijt till Staden?  Swaradhe
dhe wiste eij hwarest fiskaren förte
dem hän, för än dhe kom på land,
Och war det dem Aldeles Okunnigt at
här i landet war förbiudit dhet dhe
intet fick lof at Söckia Got folck om
något till födan, såsom hoon här i
landet Aldrig tilförne warit haar.
Anna Chatrina framhaddes, hwilcken
tilfrågades hwar hännes fader heet?
Swarade Maximilianus, berättandes
dhe hoos det hoon aldrig här i landet
tilförne warit. Och föröfrigit beswa-
rade hoon dhe förestälte Qvaestioner
Äfwen som Anna Sophia och Anna
Magdalena dem beswarat hafwer.
 
******
Anna Catharina dotter till Maximilianus är troligen densamme namne Anna Cathrina Maximiliani dotter som 1705 anges vara mor till borgaren i Falkenberg Christopher Jacobssons lilla dotter Christina Christophersdotter som begravdes 1705 1/1 i Ås (Halland) (Ås C:1 f 82r).  
Fadern (om det inte rör sig om flera namne?) Maximilian ska alltså ha varit korpral under ett regemente som tillhörde Brandenburg. Hans hustru är Anna Sophia som 1698 kom över till Sverige för tredje gången.
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-11-19 09:56)

205
Odaterat brevkort, Peterhof Ryssland:


206
Totalt har jag identifierat åtta brev/kort av ovannämnda Agnes hand.
 
Brevkort 1913-06-09,Schinznach iSchweiz:


 
Odaterat brevkort Aareschlucht:


207
Franska / Beundrarbrev
« skrivet: 2010-11-18, 00:53 »
Hej Heikki!
 
Tack för hjälpen med översättningen. Den ende Lizzy med koppling till Husebyarkiven är faktiskt Elisabeth Stephens (född Kre?ger) (1858-1911). Hon kallas i brev ifrån Joseph Stephens på Huseby omkring 1880 med detta namn. Frågan är vem brevskrivaren F är? Det finns kopplingar till Frankrike via Elisabeth Kre?gers faster Ingeborg Herbette som var bosatt i Paris och Elisabeths familj torde varit där relativt ofta på besök under sina Europaresor. En tidig bekant till Elisabeth var dessutom uppfinnaren mm Per Ambjörn Sparre som tidvis också bodde i Paris.

208
Ytterligare ett brevkort daterat Köpenhamn 1913-12-29:


 


 
 
- brevkortet avslutat med skrif snart till vännen Agnes.... Släktnamnet förkortat med två bokstäver (W? M?). Vad kan det vara för efternamn med tanke på den friherrliga(?) vapenskölden ?

209
Brev 1913-01-16 ifrån Köpenhamn av ovannämnda Agnes:


 


 


 


 
 
ett vykort av dito med hennes namnteckning (vad heter hon egentligen?):


 



210
uppgifter om den nämnda Jeanna Adlercreutz familj ifrån Svenska adelns ättartavlor:
 
Jeanna Agnes Evelyn Adlercreutz, född EVERS, född 1856-02-25 i Göteborg. Död 1932-07-16 i Jakobs förs, Stockholm (db). Dotter av Axel Henning Evers och Nikoline Charlotta Otterdahl.
Gift 1885-09-24 i Jakobs förs, Stockholm (vb nr 51) med Carl Gustaf Fredrik Bolivar Adlercreutz (son av Carlos Natividad Adlercreutz och Luitgard Alfrida Emilia Colliander), född 1853-03-14 på Karlslund i St. Herrestads förs, Malmöhus län. Friherre, greve vid faderns död 1903-03-23. Elev vid Krigsskolan 1871-12-01. Kadett vid Karlberg 1871-12-01. Utexaminerad 1875-01-19. Underlöjtnant vid Svea livgarde 1875-02-05. Löjtnant 1880-08-06. Kapten 1893-06-09. RVenBO3kl 1896-07-18. RSO 1897-09-18. Major 1900-04-14 vid Svea livgarde. Död 1904-07-28 i Strömstad.
Barn:
Tomas August Natividad Bolivar Adlercreutz, född 1886-09-05 i Stockholm.  
 född 1886-09-05 i Svea Livgardes förs, Stockholm. Friherre vid farfaderns död 1903, greve vid faderns död 1904. Mogenhetsexamen i Stockholm 1904-05-14. Student vid Stockholms högskola 1908-09-15. Fil. kand. vid Stockholms högskola 1913-09-27. Vetenskaplig forskare och skriftställare. Laborator. Död 1962-09-12 i Saltsjöbadens förs, Stockholms län (db). Gift 1910 i Hedvig Eleonora förs, Stockholm (vb) med Signe Dorotea Kristina Lindberg, född 1881-09-22 i Hedvig Eleonora förs, Stockholm. Död 1964-07-20 i Saltsjöbadens förs, Stockholms län (db). Dotter av kontoristen (EÄ affärsmannen) Carl Johan Lindberg och Christina Catharina Persson.
Axel Fredrik Carlos Adlercreutz, född 1890-01-26 i Stockholm.  
född 1890-01-26 i Svea Livgardes förs, Stockholm. Mogenhetsexamen i Stockholm 1908-05-19. Officersvolontär vid Svea livgarde 1908-05-30. Officersexamen 1910-12-19. Underlöjtnant vid Svea livgarde 1910-12-30. Löjtnant i regementet 1915-04-24. Jur. kand. vid Stockholms högskola 1916-11-08. Genomgick krigshögskolan 1918-1920 samt krigshögskolan i Paris och skolan för luftkrigskonst i Versailles 1920-1922. Franskt militärt utmärkelsetecken 1922-07-31. Aspirant vid generalstaben 1923-04-15. Kapten i Svea livgarde 1925-12-04. Stabsadjutant och kapten vid Generalstaben 1926-10-26. Kapten vid Svea livgarde 1929-09-13. RSO 1931-06-06. Stabsadjutant och kapten vid Generalstaben 1931-10-08. Tillförordnad militärattaché vid beskickningen i Finland 1932. Militärattaché och major å Generalstabens stat 1933-04-28. Utnämnd och förordnad til överadjutant och major i Generalstaben s d. Major vid Älvsborgs regemente 1935-03-22 from 1935-12-19. RVO 1936-06-06. Överstelöjtnant i armén 1936-09-11. Överstelöjtnant i Generalstaben 1936-11-01. Överadjutant och överstelöjtnant vid Generalstaben 1937-04-30 samt fr o m 1937-07-01 överadjutant och överstelöjtnant vid Generalstabskåren och att fr o m 1937-07-01 tills vidare vara överstelöjtnant å Försvarsstabens stat. Avdelningschef i Försvarsstaben 1937-07-01. Överste i armén 1937-03-24. Förordnad såsom avdelningschef vid underrättelseavdelningen vid Försvarsstaben 1940-12-20 t o m 1941-12-30. Överadjutant och överste i Generalstabskåren 1941-01-01. RNO 1941-06-06. KDDO2gr. KFinlVRO. FFrK2kl m sv. KLettSO. KNedONO. KNS:tOO. KPolRest. KTyskÖO.KUngFO. OffFrHL. FinlskFK. Försvarsattaché och överste å Försvarsstabens stat 1942-08-06 fr o m 1942-10-01. Militärattaché vid beskickningen i Helsingfors. KSO2Kl 1943-06-05. Utnämnd till överste på disponibilitetsstat 1945-11-30. Se biografi i Vem är det? Död 1963-10-07 i Stockholm (Enköpings-Näs förs, Uppsala län, db). Gift 1944-05-28 i Oscars förs, Stockholm (vb nr 275) med Eva Elisabeth Jeanna Louise Adèle Henriette Lovén, född 1916-07-16 i Linköpings domkyrkoförs (fb). Död 1979-03-25. Dotter av översten, sedermera kaptenen Lars Thomas Fredrik Lovén och friherrinnan Elisabeth Adelaide Charlotte af Ugglas, nr 311.
 
I Husebyarkiven finns flera brev ifrån friherrliga familjen Adlercreutz (bl a Jeanna och sönerna Bolivar och Carlos - de spanska förnamnen härör ifrån deras farfars mor Josepha Diaz-Granadas (1803-åtm. 1888) som levde i Sydamerika).

211
Ett brev ifrån samme person daterat Hotel de Provence i Cannes Frankrike den 21 januari men utan årtal:



212
Kan det vara Lejondals slott, Bro sn i Uppland, som tidigare hette Eriksholm ?

213
En något större vapenbild ifrån ett annat brev:

 
Brev, daterat 1914-06-27, Eriksholm kanske ger någon ledtråd:




214
Franska / Beundrarbrev
« skrivet: 2010-11-16, 12:36 »
Behöver hjälp att förstå vad följande brev innehåller och vad som kan utrönas av texten. Det ingår i den sump som finns kvar bland de oordnade handlingarna i Husebyarkiven vid Linnéuniversitetsbiblioteket (Växjö). Dateringen tolkar jag till 1878-08-10.
 




215
I Husebyarkiven och mer bestämt i Maggie Stephens arkiv finns flera brev ifrån en ej identifierad brevskrivare (de daterade breven är ifrån 1913-14). I brevhuvudet finns nedanstående vapen som möjligen kan ge ledtråd till vem skrivaren är.
 

 
Vilken ätts vapen är detta?

216
Spanska / Brev - förståelse av innehåll
« skrivet: 2010-11-13, 17:31 »
Tack Lina för översättningen (och även ett tack till Moderator för justeringen till rätt plats)!
 
Serendipityfynd gjordes igår som bör vara nämnda tavla:

text på baksidan av kortet:


Jämförelse med Eugen Liepes handstil på brevkort ger vid handen att det är han som skrivit ovannämnda textbeskrivning till tavlan:



217
Spanska / Brev - förståelse av innehåll
« skrivet: 2010-11-11, 20:38 »
Tack för all denna hjälp på väg. Det är helt uppenbart spanska och texten handlar om konst vilket får mig att ana att textskrivaren kan vara Eugene Liepe, bror till Gunnar Liepe som var gift med Maggie Stephens´ syster Mary. Möjligen annars att texten kommit till av någon annan i anslutning vid hans jakt efter konstverk åt Maggie. Handlingen har nämligen tidigare legat bland en mängd osorterade brev med delvis proveniens ifrån Maggie Stephens. Eugene Liepe vistades i Mexico och jobbade som revisor för olika petroleumbolag. I ett maskinskrivet brev 1920 till Maggie nämner han om tavlor som han inköpt åt henne och som han ska sända till Sverige med olika alternativa personer (bl a handelsattachén vid svenska legationen herr Holm som ska resa till Sverige); ett av dessa konstverk är ett porträtt av Camillo de Lelli om vilket han nämner den kommer kanske till en början skrämma dig, mannen med de grova händerna och dödens lugn i ögat, men du vänjer dig snart. Eugenes brev skvallrar i övrigt om en närmre relation till Maggie Stephens. Ska ta fram andra brev som är handskrivna av Eugene för att se om det är hans stil i texten ovan.

218
Spanska / Brev - förståelse av innehåll
« skrivet: 2010-11-10, 19:18 »
Behöver hjälp att tolka texten i följande brev. Framgår det vem som skickat det och finns det någon ort med datering i texten. I bästa fall om någon vet vad texten handlar om.
Brevet ingår i en sump i Husebyarkiven vid Linnéuniversitetet och som tidigare legat helt felaktiga. Försöker nu arkivlägga dessa udda handlingar på bästa möjliga vis. Tacksam för hjälp.
 
 

219
Långström / Långström
« skrivet: 2010-11-06, 11:46 »
Det är nu en god idé att ta upp den bl a av Etzler i Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige s 148 nämnda traditionen om att den kände finske partigängaren under stora ofreden Peter Longström skulle varit av zigenarbörd.
Går det idag att i de finska arkiven få fram mer om denne tappre karolin som stupade bland Armfeldts karoliner i Norge 1718 ?
 
Ur Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /  (1912):
[sp 1085]
Longström, Peter, krigare, var bondson från Savolaks
och omtalas första gången 1710, då han-bar titel af
fänrik. Han åtnjöt anseende för djärfhet
[sp 1086]
och oförskräckthet, hvarför befälhafvaren för finska
armén, grefve Nieroth, åt honom anförtrodde 100 man
fotdragoner, med hvilka han, utnämnd till kapten,
skulle medverka i det på denna tid organiserade
gerillakriget mot ryssarna. Den ursprungliga afsikten,  
att frivilliga bönder talrikt skulle sluta sig till  
detta frikompani, kunde icke förverkligas, men L.  
lyckades dock på hvarjehanda sätt oroa fienden.  
Efter den finska arméns nederlag 1714 fortsatte L.  
sitt gerillakrig i Österbotten. Då den finska armén  
1718 under Armfelts befäl ryckte mot Norge, slöt sig  
L. till densamma. Sedan armén passerat fjällen, sändes  
L. med 24 ryttare att bringa underrättelse härom till  
Sverige, men stötte 24 nov. på ett antal norska bönder,  
hvilka försvarade sig bakom förhuggningar. Under striden
blef han dödligt sårad och begrofs därefter af
sina banemän i Hegre kyrka. - Det berättas, att
L. blef af Karl XII adlad med namnet Långsvärd.
M. G. S.

220
Hej Peder!
 
Intressant notis. Vilka var dessa fördrivna tattare i Västra Karaby?  
Har noterat att den beryktade Gubbakarlens (Carl Peter Pettersson (1828-1901)) bror Christen/Christian Pettersson (1843- ?) ohh Maria Gustafva Didriksdotter (1847 - ?), samt sistnämndas mor Sara Christina Rodin (f 1813 i Göteborg)[änka efter Didrik Lindgren] bodde i just denna socken. Kan det vara denna familj som avses eller fanns det fler resande skrivna i Västra Karaby under andra halvan av 1800-talet ?

221
Hartman / Hartman
« skrivet: 2010-10-20, 17:51 »
Sebastian, det står Nerike och Wärmeland och avser landshövdingadömet/länet (detta existerade fram till just utgången av 1779, varefter det delades på två (Värmland och Örebro län)).

222
Ekeberg / Ekberg / Ekeberg / Ekberg
« skrivet: 2010-10-20, 16:46 »
Då namnet Ekeberg figurerat i tidigare diskussioner (bl a resandesläkter: Klarin) så startar jag här en ny diskussionsrubrik om resandepersoner med detta tillnamn.
 
I Skanör blir avskedade hantlangaren Axel Ekeberg borgare 1764 24/7. Han får senare avsked därifrån 1769 6/2.  

I Skanör var Per Jönssons (Hellbom/Lindgren) son Gert Lindgren även borgare (burskap samma dag som Axel Ekeberg i Skanör 1764 24/7 !) liksom dennes broders Peter Hultqvists dotter Helena Hultqvists make Nils Almén/Almin (fd borgare i Torshälla) (NA svor borgared 1766).
 
Gert Lindgrens burskap i Skanör 1764 24/7:
 
 
 
Denne Axel Ekeberg är far till Anna Maria Axelsdotter som gifte sig i Gammalstorp 1762 24/11 med Axel Ekeroth (senare Axel Holmström; tidigare även Axel Andreas Ekeroth) som nämns ett flertal gånger under rättegången i Rönneberga hd db 1764. Denne Axel Holmström är född 1744 12/6 i Gårdstånga, som son till Andreas/Anders Holmström och Annicka Persdotter. [AH är med stor sannolikhet son t Peter Christoffersson (~Peter Franswegen), son t Christoffer Jacobsson].
Avskedade volontären Axel Andreas Holmströms kringvandrande änka Maria avlider 1808 10/8 i Norrvidinge sn (Skåne), ungefär 70 år gammal. Kan hon vara densamma namne MA från Stockholm som gifte sig 1757 5/7 i Brandstad med Fredrik Modig (se inlägg av Anders Berg under resande: Lindgren 06 april 2009 - 12:28) ?.
 
 
Är Axel Ekeberg mer känt? Är han den Axel (född i Enhörna (nuv. Ytterenhörna) i Södermanland 1709 1/4) som är som son till Per Jönsson (Hellbom/Lindgren) och 1728 gift med Annika Petersdotter ?

223
Almin / Almén / Almin / Almén
« skrivet: 2010-10-20, 15:55 »
Nils Almén, fd borgare i Torshälla, antas som borgare i Skanör 1766 14/4:

224
Romska släkter A-Ö / Rosenhagen
« skrivet: 2010-10-06, 12:31 »
I Polisunderrättelser 1914 nr 29 B4 nämns om zigenarprinsessan Mariette Taikon (gift Rosenhagen):

225
Häradshövding / Häradshövding
« skrivet: 2010-10-05, 15:23 »
Vid vilken minimiålder tillsattes en häradshövding under 1500-talet ? Finns det någon information om åldrar för de som tillsattes ? Är det rimligt att en ung man av lågfrälset vid 23 års ålder, eller yngre, skulle kunna ha blivit utsedd till ett dylikt ämbete ?

226
Resandesläktnamn A-Ö / Lövert Johansson och hans släkt
« skrivet: 2010-10-05, 08:31 »
Kanske är det Dordi Lövertsdotter som nämns i Vimmerby stads mantalslängd 1727 med namnet Dordi Löfskoug och då boende hos skomakaren Jacob Larsson:
 

227
08) Översättningshjälp / Latinska brevattester
« skrivet: 2010-10-03, 11:00 »
Försök till tolkning av brevattest 2:
 
*********************    
Lectori benevolo ac reverendo Salus cum
Officiis
 
   Honesta
Honesta Virgo Anna Jecklin, Auditria
mea, prouti mihi indicavit, cum honesto
Juveno bartholomeo Witten Foenosiense
Fidem inivit matrimonialem, et proximo
quoqus tempore Fidem hancee publice con
firmare desiderat.  Attestor itaqus  ca(n?)
dide, Spousam istam honestum, piis ac
honestis Parentibus  Satam ac natam
1766, Die 2 Augusti    baptizatam
Vitæqus esse integræ, nec mihi ulla ex pas
te ejus constare impedimenta, quæ pro,
clamationem Primissionis istius conjugatis
Subsequentemqus copulationem Suspendera
quiseul. Adprecor ipsi una cum ejus Spon
so divinam ac cordifluam benedictione,
atqus Futuro esis Pastori eam officiose
commendo.
 
      Elias Wulff
      P.L.
 
Acerii 178(*?)
 
*********************    
 
Kommentarer eller annorlunda tolkning?  Vad står det i denna attest ?

228
Skogvaktare / Skogvaktare
« skrivet: 2010-10-01, 13:16 »
Tack Anders!  Denna information har jag missat helt - mycket intressant.
 
Mvh
Niclas

229
Skogvaktare / Skogvaktare
« skrivet: 2010-10-01, 09:04 »
Någon som har tillgång till Hugo Samzelius bok Jägeristaten och kan titta vad som står om heideridaren Bartholomeus Dahlman i Skåne i början av 1700-talet ? Dennes dotter var gift med min fm ff ff farbror kronolänsmannen Petrus Kihlberg i Ask.

230
08) Översättningshjälp / Latinska brevattester
« skrivet: 2010-09-30, 19:22 »
Brevattest 2 (defekt;datering osäker, troligen 1780-tal):

Baksida:

Sigill och brevskrivarens namnteckning:


Vad innehåller detta brev för information? Vilka orter nämns och går de att geografiskt identifiera ?

231
08) Översättningshjälp / Latinska brevattester
« skrivet: 2010-09-30, 13:53 »
Det bör röra sig om St. Moritz i Schweiz. Denna ligger i Engadindalen i nordöstra delen av landet. Dokumentet är en vigselattest för Valain Schuan (son av Peter Schuan) ifrån Silvaplana (en ort söder om St. Moritz) och Anna Andrioscha (dotter av Johanne Andrioscha och Ursina Muscheia(?) i St. Moritz).
Geografiskt hittar vi dessa platserna här:
Lokal kartbild på Engadindalen kring St. Moritz-Silvaplana:


 
I ett större perspektiv:


 
 
Området, Graubünden, har en befolkning som talar rätoromanska (rumantsch), en folklig variant av latin. De officiella myndighetsdokumenten skrivs med vanligt latin, men ovan har rätoromanskan smugit sig in på baksidetexten.

232
08) Översättningshjälp / Latinska brevattester
« skrivet: 2010-09-30, 12:43 »
Transkriberingsförsök:

[Framsida:]

 
B. S. Cum officijs
Anno 1772 den 2 martij st Mauritij Engadinæ superioris Rebétoru
Valain Schuan filius Petri Schuans. p.m.
Johanes Schuan Sylvaplanensis.  me Convenit hasce systaticas
exoraturus, quibus sufulius, promissio, matrimonialis inter ipsum, et Hosta
virginam Anna Andrioscham Facta, pro more et lege in patria promulgari
et successive Copulari posit, Cui lubens annuens, Testor præfatam
Virginem honesties natam esse parentibus Dominus Johanne Andreoscha, et
Ursina Muscheius internos pie vixisse, qua propter nulla prorsus obstacula
á parte sponsæ, audistricis meæ dilectæ, mihi inotescere promulgati
onem et Copulam sufflaminantiam, benedicat Hisce Noogamis,
benedictionis Fons Jesus Christus, ut toto pectore vovet
         
         Jacobus De Cappaulis Videm
 
 
[Baksida:]
 
   Test  Cor le
   
   ut intus
 
 
publichios die 4. Martij
in Sylvaplana 1772
 
Valain Schuan filus da
Peder Schuan  p.m. da Sylvaplana
et la II:ta Juvna Ana Andrioscha
figlia da Johane Andrioscha
habitate in St Maurizi
 
************    
 
Är det italienska på slutet ? Är brevets proveniens en italiensk ort (S:t Maurizi)?

233
08) Översättningshjälp / Latinska brevattester
« skrivet: 2010-09-30, 10:01 »
Genom en god vän har jag fått låna och fotografera en bunt utländska attester som inköpts på auktion. Då texten synes vara latin och någon form av personattester vill jag försöka få fram proveniensen av dessa handlingar. Min fundering är om de ursprungligen tillhört något arkiv och om det går att utröna varifrån de kommer. Först och främst vad är det för typ av attester ?
 
Börjar med brevattest 1 (daterad 1772-03-02):




234
Då diskussionerna om resandefolk (~tattare/zigenare/romer), nu under Särskilda forskningsområden, har bytt namn flera gånger har detta inneburit att länkarna som lagts in mellan diskussioner brutits. Flera intressanta bilder och information som lagts in är hart när omöjliga att hitta i dessa trådar numera på grund av detta. Finns det möjlighet att dessa kan lagas (länkas rätt).  
 
Mvh
Niclas Rosenbalck

235
Ahlqvist / Ahlqvist
« skrivet: 2010-09-28, 19:04 »
Malmö slottsförsamling C:1 f 20r; 1818:
Maj d. 13 afled och d. 16 begrofs arbetsfången Carl Magnus
Ahlqvist. Han ankom hit till fästningen d. 3 oct. 1816 såsom
försvarslös.

236
Skarprättare / Nattman
« skrivet: 2010-09-28, 18:44 »
Malmö slottsförsamling C:1 f 13r; 1754:den 30 Novembr begrofs Nattmansbarnet Anna
Malena, på 4de året gammal, död af Koppor
 
Malmö slottsförsamling C:1 f 13r , 1755:
d. 11 Martii dödde Nattmannen Mårten (Ing?)-
stedt, som af underrätten för stöld och
röfwande war till döden dömd. deß
Kropp lades afsides på Slottskyrkio-
gården.

237
Skarman / Scharman / Skarman / Scharman
« skrivet: 2010-09-28, 18:38 »
Malmö slottsförsamling C:1 f 11r:
1817
Febr. d. 19 Föddes och den 20de döptes Soldaten
Denfour och dess Hustru Anna Maria Skarmans
Son som i dopet blef kallad Nils Petter
Suscept. Slottswagtmästerskan Lindgren
Testes: Conducteur Lundberg, Sergeant Lund-
gren v. Corporalen Lars Backström och
Pigan Bengta Lundberg.
 
Malmö slottsförsamling C:1 f 37r:
1820 October d. 7 afled och d. 10 begrofs Arrestanten
Johan Skarman. ankom d. 3/7 1818 för Stöld
på oviss tid.

238
Hur är denne person släkt med ovanstående?
 
Malmö slottsförsamling C:1 f 48v; dödbok 1831, december:
[död:] 12 [begravd:]19 försvarslöse ogifte N. 386 Bollvig Johansson  20 år  Wattusot

239
14) Fotografier och vykort / Identifiering av brevskrivare
« skrivet: 2010-09-24, 12:22 »
Här kommer så det slutliga beviset på att Jonas gjort en korrekt identifiering att kortskrivaren var friherrinnan Vesta Raab:
 


 
Ytterligare ett brev återfanns ifrån Vesta Raab till Florence Stephens:




 
Undrar om hennes make Karl Raab var densamme som samlade på handskrifter och avskrifter ur dylika adliga köpehandlingar ifrån 1500- och 1600-talet mm. Denne Raab ska ha byggt upp en privat handskriftssamling som troligen är i hans ättlingars ägo.

240
14) Fotografier och vykort / Identifiering av brevskrivare
« skrivet: 2010-09-24, 08:13 »
Hej Stefan!  Nej enbart vid universitetsbiblioteket i Växjö. Denna dualism i fussionen av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar, som 1/1 2010 blev Linnéuniversitetet, kan ställa till problem i vardagen. Givetvis borde jag skrivit Linnéuniversitetets bibliotek (Växjö). Det råder en viss förvirring för tilltalet av barnet och dess enheter nu i början, barnsjukdomar som försvinner när lärosätet stabiliserat sig. Vissa bibliotekarier skriver Linnéuniversitetets universitetsbibliotek - tautologi som lockar till skratt

241
14) Fotografier och vykort / Identifiering av brevskrivare
« skrivet: 2010-09-23, 14:35 »
Tacksamma långskott tas även emot Jonas! Har gått bet på detta brevkort, ett av de få som jag inte lyckats identifiera tillfredsställande och gör här ett sista försök. Den nya Sveriges dödbok visar sig vara ett mycket bra hjälpmedel i detta fall och Sveriges släktforskarförbund ska ha heder av detta arbete!
Förnamnet Vesta ser det onekligen ut att stå.  
 
 Har arkivlagt de inkomna breven på förnamn då detta endast framgått. I övrigt har jag gått igenom hundratals brev som nu ligger på rätt littera utifrån efternamnet. Min önskan är att det görs ett brevskrivarregister utifrån det arbete jag lagt ned de sista åren på dessa historiska arkiv vid Linnéuniversitetets bibliotek. Ett publikt brevskrivarregister skulle innebära en väldig viktig ingång till de tusentals brev som finns i Husebyarkiven (som består av åtta delarkiv: Huseby bruksarkiv, med en bilagd samling, av någon bibliotekarie oriktigt kallad Huseby restarkiv, ingenjör Johan Alfred Anderssons arkiv  (med bl a delar av Långviks glasbruks arkiv i Norrland som hamnat i Småland) och så privatarkiven för: George Stephens, Joseph Stephens, Elisabeth Stephens  (f. Kre?ger), Florence Stephens, Maggie Stephens, Mary Stephens  (för henne dock endast en volym), och en Autografsamling som tillhört George Stephens).

242
14) Fotografier och vykort / Identifiering av brevskrivare
« skrivet: 2010-09-23, 13:29 »
Behöver hjälp att identifiera en brevskrivare. Vad står det för namn på slutet av detta brevkort, daterat Stockholm 18 oktober 1932:
 


 
Kortbrevet är ställt till fröken Florence Stephens på Huseby i Småland. Kortskrivaren bodde på Värtavägen 6, Stockholm. Finns det någon möjlighet att identifiera denne?

243
Hallongren / Hallengren / Hallongren / Hallengren
« skrivet: 2010-09-14, 10:00 »
I Carl-Martin Bergstrands bok Rätt och rättskipning i Marks härad under gången tid (1970) nämns å sidan 28 i samband med fångar i Marks häradsfängelse följande:
1844 den 15 jan. Änkan Ulrika Johanna Hallengren, 52 år medelmåttig växt, svart hår, för kringstrykande, samt Anders Hallengren 11 år och flickan Anna Britta 13 år.

244
Rosendahl / Rosendahl
« skrivet: 2010-09-14, 09:56 »
I Carl-Martin Bergstrands bok Rätt och rättskipning i Marks härad under gången tid (1970) nämns å sidan 25 i samband med fångar i Marks häradsfängelse följande stycke som kan ge ledtråd till vidare forskning:
 
Den 7 april. [1841] Ett tattarfölje från Träslöf (i Halland): Anders Rosendahl, född i Träslöf 1825. Ljusa hår och ögonbryn, trindlagt ansikte samt ett stort ärr på ena kindbenet. Anders Pettersson, född 1813 i Stensered (by i Borgstena sn!), ljusa hår och ögonbryn, långt ansikte, vass och nederslagen näsa, Johanna Elisabet från Varberg, född i Småland 1826, med mörkt hår och ögonbryn, trindlagt ansikte. Betty Dahlgren, född i Varberg 1815, lika utseende med Johanna Elisabeth. Dessa fem häktade för passlöshet kringstrykande, avsändes till Vänersborgs länshäkte den 13 april.  
[med den femte avser Bergstrand möjligen en ovan nämnd Anders Svensson från Istorp som den 18 mars häktades för kyrkstöld]
 
Går dessa att återfinna i kyrkböckerna ?

245
Hallberg / Hallberg
« skrivet: 2010-09-06, 10:26 »
Hej Markus! Det här var förvillande. Det finns alltså en glasmästare Hans Nilsson (c1690-1746) i Simrishamn som troligen inte kan vara identisk med glasmästaren Nils Hanssons son Hans (nämnd i katekeslängden 1697; jfr även kat.längden på ungdom 1696 s 275 (Hans Nilsson) o. s 273 (systern Sophia Nilsdtr)). Katekeslängden upptar barn (i regel 15+) som tagit nattvard och kvalificerat sig för att deltaga vid husförhöret, och härav följer ju att en person född 1690 som år 1697 var endast 7 år inte kan ha blivit upptagen i längden (om nu inte det är fel på ca 8 år i dödlängden för den senare glasmästaren som avled 1746). En kontroll av Simrishamns RR domböcker är nog det enda som kan ge klarhet fullt ut på detta.
 
I Skatelöv födelselängd år 1703 (Skatelöv CI:1 s 156) nämns att blytäckaren Nils Hansson kommer ifrån Simrishamn.

246
Hallberg / Hallberg
« skrivet: 2010-09-05, 11:29 »
Nils Hansson glasmästare svor sin borgared i Simrishamn den 12 nov. 1688:
 
Ur: Simrishamn AIa:2, f 282v [bilder på borgareder ingår i början av Arkiv Digitals fotografering av Simrishamns RR DI:1 (1737-1747)!].
Nils Glasmästare hette alltså Nils Hansson vilket gör hans identifiering med blytäckaren Nils Hansson i Simrishamn (mtl 1694) säker.
 
En viktig notis är även följande:
 
Simrishamn RR AIa:2  f 283r, borgareder 1691:
den 7 Octob: Dito Anno affladhe meßingzarbetaren oloff
Jönßon sin borgare Eedh och är [color=0000ff]Nilß Glaßmestare [/color] Hans
Cautionist för Sex Dr Sitt åhrliga affgifft, Hwareffter honom
tillåtaes idka sin näring ehuarest honom behagar.  
 
Denne Olof Jönsson blir senare borgare i Vimmerby (svär borgared 1698 9/11, Vimmerby RR och anges då ha avskedspass ifrån Simrishamn 16/8 1697; han är troligen far till Anna Olofsdotter Lund (c1679-1747) som var gift med Modvig Wimmercrantz i Vimmerby ty denne hustru anges komma ifrån Simrishamn i sin dödnotis. Hustrun till denne Olof Jönsson är då Appollonia Hansdotter som nämns år 1718 12/5 i Vimmerby RR som Modvigs svärmor. Märk att det också i Simrishamn figurerar en glasmästare Daniel Vimmerby (1694).
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-09-05 11:30)

247
Hallberg / Hallberg
« skrivet: 2010-09-05, 10:45 »
På Österlens Släkt- och Folklivsforskarförenings hemsida har den kunnige Magnus Lindskog publicerat avskrifter på Begravningar och böter i Simrishamn 1673, 1683-1721. Några av notiserna kan röra glasmästaren Hans Nilsson (Blyberg):  
 
[color=0000ff]1701:
d: 26 Dito drängen Hans Nilss: Barn I fattigas Jordh -:16
 
1703:
d: 8 Maij. Drängen Hans Nilssons lilla son, begrafwen i kyrckio gårdhen, widh korsijdan, derföre Betalt 1:-
 
1706:
d: 6 februarij. Hans Nilss: barn utj fattigas Jordh, gifwit -:16  
 
1710:
d: 26 Dito [=juli] Hans Glasmästare för et Barn i fattigas Jord -:16 [/color]  
 
Om identifikationen är korrekt innebär detta att glasmästaren Hans Nilsson och hans hustru (Olu Olofsdotter) bott i Simrishamn i början av 1700-talet och senast 1713 (troligen i och med pestens spridning och härjningar i Sverige 1711-13, där städerna drabbades särskilt hårt) dragit sig ut på landsbygden och bosatt sig hos fadern blytäckaren Nils Hansson (Swart) i Grimslöv, Skatelöv sn (Småland) där de ännu 1716 vistades då dottern Anna döptes 6 januari (samma Anna Hansdotter som senare är gift med soldaten Olof Krusberg för Krusaböke, Hallaryd sn 1748).  
 
En kontroll i Simrishamns rådhusrätts domböcker skulle kunna bidra till att klargöra mer om denna glasmästarfamilj. Följande domboksvolymer skulle då vara aktuella:
Simrishamn RR AIa:2 (1642-1693) - spridda år [skulle möjligen behöva kompletteras med Göta hovrätts renovationsexemplar]
Simrishamns RR AIa:3 (1690-1707)
Simrishamn RR AIa:4 (1708-1721)
- även volymen Simrishamn RR FIa:1 (1636-1700) med inneliggande handlingar skulle möjligen också kunna bidra med information.

248
Hallberg / Hallberg
« skrivet: 2010-09-05, 09:59 »
Det bör även observeras följande:
Nils Glasmästare, hustru upptas i mtl 1698 för Simrishamn.  
I katekeslängden (1697) för Simrishamn [AD Kat:1] nämns å sidan 293:
…?[yrke??] Nils Glasmäster
hust. Anna Swens d.
Son Hans NilsSon
doter Sophia Nils d.


 
[vad står det framför Nils Glasmäster - det kan väl inte stå Poiken?
 
Någon annan Nils i kat.l. 1697 (och mtl 1698) som kan vara blytäckaren som nämns 1694 (mtl) och 1703 (vigsellängden i Skatelöv) finns ej.

249
Hallberg / Hallberg
« skrivet: 2010-09-04, 14:26 »
En intressant notering i sammanhanget är att denne blytäckare Nils Hansson måste ha känt till den under resande: Ruth omnämnde Anders Ruth, eftersom handelßmannen Anders Andersson Ruth från Grenna och pijgan Annika Pehrsdotter i Grimsle vigdes i Skatelöv 1704 24/1 [Skatelöv CI:1 s 281].
Det är även värt att notera Christian Hansson Hallbergs samröre med Swartens son i Laholm. Dennne Olof Swart i Laholm, häktmakare, kom ju ifrån Växjö stad, och kanske finns något släktskap till blytäckaren Nils Hansson (Nils Swart) som bodde några mil söder om Växjö i Grimslövs by (Skatelöv sn) ?
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-09-04 14:28)

250
Hallberg / Hallberg
« skrivet: 2010-09-04, 14:19 »
Året ska vara 1713 (inte 1712!) - tack för att du rättade mig.
 
Skatelöv CI:1 s 198, födda 1713:
den 1 Martii  Nils Hansonß Blytäckare
son i Grimslöf  Jöns  Test:  nils Jon-
son i nybygget , Lars Pehrson Föraren i grimslöf
Nilß Larson i grimslöf,  Hust: Jngär
Germundzdotter, H. Elsa And: dotter
[color=0077aa]H. Olfwe olofzdotter ibi[dem][/color]
 
 
Nils Hansson [kallas Nils Swart i Skatelöv CI:2, s 307 (hans dödsnotis) och likaså i Skatelöv CI:2, s 321 (hustruns dödsnotis)]
blytäckare; kom ifrån Simrishamn (1703); bodde i Grimslöv by, Skatelöv sn åtm. 1703ff
 
Skatelöv CI:2, s 307, döda 1730:
Blytäckaren Mäst Nilß Swart, död i Torsås
natten emellan den 19 och 20, sen han om dagen in på
qwällen giort fönster, begrafwen Här i kyrkogården
den 26 December 101 ½ åhr gammal

 
 
gift (troligtvis i ett senare gifte) 1706 16/5 i Skatelöv [Skatelöv CI:1 s 282] med (trolovade redan 1703):
Gunnil Germundsdotter [kallas felaktigt Bengtsdotter i Skatelöv CI:1 s 156 (1703))
 
Barn:
Germund Nilsson f 1703 i Grimslöv Björsagård, SKatelöv sn, döpt 26/10 1703
[Skatelöv CI:1 s 156]
Jöns Nilsson f 1706 i Grimslöv, Skatelöv sn , döpt 5/3 1706 [Skatelöv CI:1 s 168]
Ingrid Nilsdotter  f 1710 i Grimslöv, Skatelöv sn, döpt 20/3 1710 [Skatelöv CI:1 s 184]
Jöns Nilsson f 1713 i Grimslöv, Skatelöv sn, döpt 1/3 1713 [Skatelöv CI:1 s 198]
 
 
Går Nils Hansson alias Nils Swart att återfinna i Simrishamn ?

251
Hallberg / Hallberg
« skrivet: 2010-09-04, 10:09 »
I Skatelöv (G) (Småland) föddes den 2 januari 1716 glasmästaren Hans Nilssons barn i Grimslöv som döptes till Anna den 6 januari. Är denne identisk med glasmästaren Hans Nilsson som kallas Blyberg ? Jo, mycket talar för detta eftersom en hustru Olfwe olofzdotter i Grimslöv nämns som fadder 1712 1/3 åt blytäckaren Nils Hansson (Swart) i Grimslöv son Jöns. Det skånska namnet Olu förekommer i övrigt inte i denna trakt.  
 
Kopplingen med blytäckaren/glasmästaren Nils Hansson Swart i Grimslöv (Skatelöv sn) är intressant och torde ge en del uppföljningar. Denne nämns vara ifrån Simrishamn då hans och hans trolovades son Germund döptes i Skatelöv 1703 (Skatelöv CI:1 s 156). Han gifte sig 1706 16/5 i Skatelöv med sin trolovade, Gunnil Germundsdotter (bonddotter ifrån Grimslöv by). Han kan ha varit gift tidigare ska poängteras och möjligen då far till Hans Nilsson Blyberg!  
 
Blytäckaren Nils Swarts änka Gunnil Germundsdotter kommen hem från Carlshamn, der hon några åhr warit dog i Grimslöv, Skatelöv sn 1734 (Skatelöv CI:2 s 321) i en ålder av 50 år.

252
Hallberg / Äldre inlägg (arkiv) till 03 september, 2010
« skrivet: 2010-09-03, 07:56 »
Ovannämnde Christian Hansson Hallberg dömdes till straffarbete på Marstrands fästning, men rymde ifrån sina vakter. Några år senare fasttogs han på Krusaböke soldattorp i Hallaryd socken (1748). Då hade han gjort sig känd i södra Småland och norra Skåne för flera stölder. Hans bror nämns vara soldaten för Örsnäs i Hallaryd sn Nils Hallenberg (Nils Hansson) och en svåger var soldaten Olof Krusberg hos vilka han haft sitt tillhåll och som var honom behjälpliga att sälja tjuvgodset. Ett syskonbarn (dvs kusin) till Christian Hallberg var Sven Danielsson i Axtorps by. Rannsakan skedde vid Sunnerbo häradsting 14-15 mars 1748. Christian Hallberg nämns även haft släkt i Stockholm dit han tänkt ta sig. Det nämns om förfalskade attester (bl a i en kyrkoherde P. Lychos namn i Stoby, i vars församling Christian Hansson skulle varit alltsedan sin barndom och brukat sina salighetsmedel). Det omnämns även rannsakningar i Allbo och Kinds härader liksom i Landskrona.
 
Soldaten Nils Hansson i Örsnäs soldattorp nämns i Hallaryd AI:2 (hfl 1744-1750) s 274 med hustrun Marna (Marena) och en dotter Ingierd (15+, hon tog nattvard 26/12 1746). I födelseboken finns två barn: Olug Nilsdotter f 1746 4/12 och Elin Nilsdotter f 1747 22/12. Familjen är ej med i Örsnäs på hfl 1758ff och torde ha avflyttad strax efter 1750. Soldaten Olof Krusberg i Krusaböke soldattorp, Hallaryd sn, och hans hustru Anna Hansdotter har dottern Olug Olofsdotter f 1747 6/9 i Hallaryd.  Går det att finna mer om dessa personer som synes ha kommit ifrån norra Skåne (och möjligen flyttat dit igen då de ej kan återfinnas i Hallaryd senare) ?

253
Resande under 1700-talet / Resande under 1700-talet
« skrivet: 2010-08-30, 13:55 »
Upphittad zigenare vid resandetäta Greve Dohnas regemente.
Soldat nr 6 vid Major [med kaptens lön] Esaias Aminoffs kompani; mönstrade i Stralsund den 1 februari 1736:
Vacant wed sidsta General
munstringen den 12 September 1729
och transporterades hit ifrån
Öfwerst Lieutnantens Compagnie
den 20 December samma åhr
Jacob Swensson Ohsberg
som den 21/10 [sic!] Junii 1731 ärholt
effter resolution Herr Grefwen
och Öfwersten Donnas afskied
emedan han befant wara
af Zeugenare extraction, och
är i dess ställe samma Dato
utur No 26 hit Transporterat
Christian Schultz ....
Källa: GMR nr 1267 (år 1736)
 
Går denne Jacob Svensson Ohsberg att återfinna i andra källor?
 
Belägget ger vid handen, vilket jag tidigare påpekat, att zigenarna i äldre tiders Sverige bar inhemska patronymikon och namnskick vilket lurat forskare (ss Etzler o. Heymowski) att tro att en del av sentida resandes förfäder varit inhemska svenskar (vad det nu egentligen är?). Det finns inga vattentäta skott, då en uppblandning hela tiden har skett i stort och smått med resandefolk och de andra folkkulturer de kommit i kontakt med under århundradenas gång.
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-08-30 13:57)

254
Lundberg / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2011
« skrivet: 2010-08-28, 00:08 »
Siffran 192 anspelar troligen på en attestnummer. Denna kan möjligen återfinnas i arkivvolymen Ystad Sankta Maria HII:6 (inflyttningsattester; bilagor till husförhörslängden 1818-1820) alternativt Ystad Sankta Maria HI:1 (bilagor till husförhörslängden 1754-1879) som inte är filmade utan finns på Lunds landsarkiv. Ett intressant spår att söka vidare på då attesterna ofta har noteringar varifrån vederbörande tidigare tagit nattvard och bevistat kristendomsförhör!

255
Lundberg / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2011
« skrivet: 2010-08-27, 21:11 »
Anders Persson är artillerist vid Göta artilleriregemente. Han ingick i det belägringskompani som efter att Finland gick förlorat 1809 bildades ur spillrorna av Finska artilleriregementet och som inordnades i Göta artilleriregemente; detta sattes som besättning i Varbergs fästning. År 1831 överfördes dessa till Karlsborgs fästning som artilleribesättning.
 
Anders Persson nämns i följande GMR för Göta artilleriregemente:
 
GMR nr 1838 (år 1824) [SVARbild 278] artillerist nr 39 vid kapten Carl Magnus von Fieandts kompani [= 2:a belägringskompaniet] och 3:e korpralskapet - mönstrade  29 maj 1824 på Varbergs fästning
Artilleristen Nils Hindrichsson genom wådelig händelse död den 21ste augusti 1823. Nummert ärsatt samma dag med anwärfde Recreuten Anders Pehrsson
AP uppges född i Skåne; anvärvd å kompanichefens räkning; kapitulerat på 6 år (varav 9/12 år avtjänade år 1824); 33 5/12 år gammal; totalt tjänat 9/12 år vid militära; längd: 5 fot 10 tum; Gift; Luttersk; Nuvarande GM-notering approberas
 
GMR nr 1839 (år 1826) [SVARbild 298]. artillerist nr 39 vid kapten Carl Magnus von Fieandts kompani [= 2:a belägringskompaniet] och 3:e korpralskapet - mönstrade 8 juli 1826 på Varbergs fästning
AP uppges född i Skåne; anvärvd å kompanichefens räkning; kapitulerat på 6 år (varav 2 10/12 år avtjänade år 1826); 35 8/12 år gammal; totalt tjänat 2 10/12 år vid militära; längd: 5 fot 10 tum; gift; Luttersk; Sista GM-notering: praesens ; Nuvarnade Gm-notering: v [dvs godkänd]
 
GMR nr 1840 (år 1828) [SVARbild 302] . artillerist nr 39 vid kapten Carl Magnus von Fieandts kompani [= 2:a belägringskompaniet] och 3:e korpralskapet - mönstrade 25 april 1828 på Varbergs fästning:
AP uppges född i Skåne; anvärvd å kompanichefens räkning; kapitulerat på 6 år (varav 4 8/11 avtjänade år 1828); 37 (*/**?) år gammal; totalt tjänat 4 8/11 år vid militära; längd: (trol. 5 fot 10 tum; mittkant ej uppvikt); gift; luthersk; permitterad för kronans räkning
 
GMR nr 1841 (år 1829) [SVARbild 326]  
artillerist nr 39 vid kapten Carl Magnus von Fieandts kompani [= 2:a belägringskompaniet] och 3:e korpralskapet - mönstrade 11 juni 1829 på Varbergs fästning:
AP uppges född i Skåne; anvärvd å kompanichefens räkning; kapitulerat på 6 år (varav 5 10/12 avtjänade år 1829); 38 8/12 år gammal; totalt tjänat 5  10/12 år vid militära; längd: 5 fot 10 tum; gift; Luthersk; Nuvarande GM-notering: Praesens
 
GMR nr 1842 (år 1830) [SVARbild 304]
artillerist nr 39 vid kapten Carl Magnus von Fieandts kompani [= 2:a belägringskompaniet] och 3:e korpralskapet - mönstrade 10 juni 1830 på Varbergs fästning:
AP uppges född i Skåne; anvärvd å kompanichefens räkning; kapitulerat på 12 år (varav 6 10/12 avtjänade år 1830); 39 8/12 år gammal; totalt tjänat 6 10/12 år vid militära; längd: 5 fot 10 tum; gift; luthersk; Nuvarande GM-notering: Praesens
 
GMR nr 1843 (år 1831) [SVARbild 265]
artillerist nr 39 vid kapten Carl Magnus von Fieandts kompani [= 2:a belägringskompaniet (2:a Depotkompaniet] och 3:e korpralskapet - mönstrade i juni 1831 på Warrås fästning:
AP uppges född i Skåne; anvärvd å kompanichefens räkning; kapitulerat på 12 år (varav 7 10/12 avtjänade år 1830); 40 8/12 år gammal; totalt tjänat 7 10/12 år vid militära; längd: 5 fot 10 tum; gift; Luth.; Sista GM-notering: Praesens; Nuvarande GM-notering: v (dvs godkänd)
 
dito nr 1843 - GMR år 1833 [SVARbild 612] dito kompani (mönstring den 28 juni 1833 på Carlsborgs fästning):
Artilleristen No 39 A Pehrsson afled den 21 Maji 1832 numret ärsatt den 25{a} i samma månad med approberade 6 års Capitulanten B: Lind
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-08-27 23:50)

256
Lundberg / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2011
« skrivet: 2010-08-27, 11:40 »
Hos Tufve Persson Lundberg återfinns inte sonen Anders (f 1789 17/2) i de bevarade husförhörslängderna ifrån 1810 och framåt. Det som gör identifieringen problematisk är förutom det skäl Anders Berg anför även att Anders Persson Lundberg anges född 14/10 1789 (se Varberg slottsförsamling AI:1 (hfl 1815-1833); husförhör på Varberg fästning den 20 nov. 1827, artillerist nr 39 - jfr mitt inlägg ovan). Datum kan givetvis bli fel på resans väg, vilket snarare är en regel än undantag för ambulerande folk, men det krävs mer källor och indicier för att spåra Lundbergssläktens fäderneanor. Det muntliga Tuvespåret är intressant och ska inte förkastas, emn vägas mot vad vi kan få fram.
 
Eventuella passhandlingar för lumpsamlaren Andreas Lundberg omkring 1820 utfärdade för honom vid Kristianstads landskansli skulle kanske kunna kasta ljus på varifrån han kom (jfr mitt inlägg den 14 augusti 2007 - 18:41). Han har, om inte födelseuppgiften i Ystad 1821 är felaktig, först levt med en Kersti Olsdotter och sedan med Elin Strömgren.
 
För att försöka bena ut detta så bör Generalmönsterrullorna framletas för att se när Anders Persson antas som artillerist och vilken information som kan ges utav dessa. År 1827 20/11 är han och hans familj belagda på Varbergs garnison. Har de varit skrivna där tidigare? Har AP begärt ut eller lämnat in några pass på Hallands landskansli under sin tid på Varberg eller tidigare ? I Varberg var familjen skrivna till 1831 då de flyttade till Karlsborgs garnison där Anders Persson avlider 1832 16/5.  
 
Vilket/vilka regementen tillhörde artilleristen Anders Persson ?

257
Intressant Heikki. Kanske ger detta möjlighet att spåra några av de smålänningar som skickades till Ingermanland på 1620-talet (en sådan var bl a bondsonen Måns Esbjörnsson ifrån Lönashult (V. Torsås sn, Kronobergs (slotts)län) som deporterades dit pga att han skjutit rådjur).  
 
Sistnämnda tre inlägg borde kanske läggas i en ny diskussion Ingermanland - forskning och metodik.
 
Mvh
Niclas

258
En sockenkarta för Ingermanland kanske är till hjälp i forskningen:

ur: Ingermanlands herdaminne del 1

259
Resandesläktnamn A-Ö / Lövert Johansson och hans släkt
« skrivet: 2010-08-26, 21:26 »
Henrik Löfvertsson tjänar som dragon vid Ståndsdragonerna 1718-1721. Hans ålder ger födelsetiden till ca 1686 och i Stockholm. Vid samma regemente tjänar även systern Dordis make (jfr Vimmerby RR dombok 1722 31/3) Jöns Ekman 1717-1721, vilkens ålder ger en födelsetid till ca 1699 i Kronobergs län.  
 
Jämför följande födelsenotiser:
 
Älmeboda C:1, s 248; födelselängd år 1720, nr 17:  
Petter Hindrickson föddes under Inquarteringz  
tiden i ödemåla den 1 martij och döptes i kyrckian  
den 4 ejusdem en Freddag. Fadren den Inguartera  
de Dragonen Manhafftige Hinrik Lewerson  
modren Annicka Olufsdotter  
Faddrarna: Dragon Anders Frisk  
Tysk Dragon wid namn Hinsman  
Dragonen Jonas Sneider  
Hustru Rebecca Jons hust. i ödemåla  
Pigan Annicka Jonsdott. Ibidem  
En främmande piga Rachel wid namn  
som är moster til barnet.  
 
 
Öjaby CI:1 s 51 [p 50] , fb 1722:
den 22 Febr: döptes i öyaby Carlsgård ett Piltebarn
som kallades Carl. Fadren war en Föraf-
skedad Dragon Född i brandburg, Frederic
Harhfort  Modren Rachel olufzdotter, hemma
i Mariestad; med hwilken han wigtz den 17
Febr. 1721 i Ramkulla Sochn.
   Faddrarna
Dragonen Hinric Löwen      Annica olufzdr modrens Syster
Jonas Isacson i Carlsgården   h. Dordi Löwes dotter
Klåckaren Månß i öyaby      h. Elisabet haraldz dotter
         Pig: Märta Carls dotter.
 
Ramkvilla (F) C:2 s 190; vigsellängd 1721:
15 Martii Drago?n
af Ståndz Regementet
Freidrick Harhfort
Rachel Olufzdotter
   witne
Möller och Hultman
Ingebor Nilsd. i Horeda
[sic! vigseldatumet skiljer sig alltså mot det som angivits i Öjaby fb ]
 
Även Fredrik Harfort tjänar vid samma kompani som Henrik Löfvertsson mellan 1720-21. Harfort (~Harforth) uppges med ålder som ger födelsetiden ca 1681 och i Brandenburg (Tyskland).    
 
Annika Olofsdotter (gift med Henrik Löfvertsson) och Rachel Olofsdotter är alltså systrar. Går de att återfinna i andra källor ? Går de att belägga i Mariestad?
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-08-26 21:27)

260
Lindwall / Lindwall
« skrivet: 2010-08-26, 18:19 »
Tidigare presenterat fynd av mig under resande: Historia: Sölvesborg, men väl värt att även lägga in det här då detta bör vara Christian Lindwall med hustru som omnämns:
 
Hinneryd CI:1, s 193, födelselängd år 1738:  
Februarius 12 [döptes]  
Anna Christiansdotter föd af äk-  
ta föräldrar den 8 Febr. Fadren Chri-  
stian Fridricson ifrån Silfwitzborg  
modren Christina Johansdotter Reiner  
då wistandes i wänneböke söregård  
[faddrar:]  
Olof Månson i Skinnersböke  
Anders Johanson i Wänneböket söregård  
Rytt: Nils Wennerberg ibidem  
h. Ingierd Svensdotter ibidem  
h. Ingierd Jonsdotter i Skinnersböket  
Pig. Kirstin Jonsdotter ibidem  
 
Hustrun är dotter till Johan Christiansson Reiner ohh Barbro Christophersdotter (Christopher Jacobssons dotter; Petter Christophersson alias Petter Franswegen (lille Petter) - stamfar för släkten Klosterman-Holm mfl i Skåne). Min teori är att Christian Lindwall om han identifieras med Christian Fredriksson ovan är en son till Fredrik Olofsson, genantborgare i Alingsås, och dennes hustru Anna Catharina Christiansdotter (död på resa 5 mars 1714 i Skärshult, Älmeboda sn (Kronobergs län)). En bror till Christian Lindwall är då Sven Dunder (alias Sven Dahlgren alias Sven Skarp alias Sven Fredriksson etc).
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-08-26 19:07)

261
Förslagsvis Dorfarbeiter (även om det över a:et är en markering, möjligen smuts vid filmningen eller bläckkladd).

262
Resande under 1700-talet / Resande under 1700-talet
« skrivet: 2010-08-24, 20:51 »
Tack Tommy! En mycket intressant text som går att spinna vidare på. Trumslagaren Abraham i Kalvs socken är Abraham Rolin (se under resande: Rolin).
 
mvh
Niclas

263
Det synes stå Slawanka Kattilais i bild 1 (och Slavanka Kattilaiz i bild 2) för Catharina Adamsdotter Keskolain. De två senare bildernas finska(?) text går jag bet på.
 
Mvh
Niclas

264
Resandesläktnamn A-Ö / Christopher Sanderssons släkt
« skrivet: 2010-08-21, 16:21 »
Märkligt. Gärdserum och Dalhem är grannsocknar och detta torde indikera att vi har att göra med en och samme person, mycket märkligt vore det annars. Hustruns förnamn överensstämmer inte i dopnotiserna 1717, 1718 och 1719 vilket ger en misstanke att Christopher Sandersson antingen levt med två kvinnor eller att prästen skrivit fel (utifrån felaktigt angivna uppgifter?). Kan dopnotisen i Gärdserum 1717 vara felaktigt införd och gälla året innan ? Vi måste komma ihåg att kyrkböckerna fördes på olika sätt, ofta var det en sammanställning i efterhand utifrån kladd- och minnesanteckningar, vilket öppnar för flera felaktigheter. Därtill var det svårt för prästen i efterhand att verifiera uppgifter om personer som  tillfälligt kommit genom socknen och låtit döpa sina barn; inga andra personer som kände dem kunde rådfrågas.

265
Resandesläktnamn A-Ö / Christopher Sanderssons släkt
« skrivet: 2010-08-21, 12:37 »
Startar här en ny diskussion om resandefolken Christopher Sandersson och hans hustru Maria Bengtsdotter. Följande dopnotiser är kända och kan möjligen ge ledtrådar för vidare forskning:
 
Hallaryd C:2 s 93, födelselängd 1718, februari:
Kättelflickarens Christopher Sannerßons och
h. Lena Pehrsdotters barn från Dalhembz Sn
Judith  Faddrar Tufwe i Hårhult  Jon Ander
ßon i Hallaryd  Änk. Gertru Nilsd:r  p Karin
Eschilsd:r och p. Sißa Anunsd:r i Älsböke
[född:] 12 [februari]
[döpt:] 14 [februari]
 
[obs! moderns namn anges 1718 till Lena Persdotter !]
 
Hjälmseryd C:1 s 169, födelselängd 1719:
den 4 Maii föddes en fremmande Ährlig Mans barn ifrån Hio nembligen Christoffer
Sanderßon och hustru Maria Bengtzdotter och Christnades den 9 ejusd.
nom. Judith.
      Testes
Håkan i Grönwijk   h. Elisabeth i Grönwijk
Samuel ibd[e]m   p. Elin i Löffällan
dräng Jon ibidem   p. Kirstin ibidem
 
 
Väckelsång C:3 s 37, födelselängd 1723:
13 Jan. föddes et Barn i Makegården af Reesande Folck
ifrån Mohada Sokn. F. Christopher Sanderson. M. Ma-
ria Bengtsdotter, döptes i Knappegården för thes Swag
heet skul  N. Catharina  Faddrerna. Måns Bengtson
ifrån Falköping Borgare.  H. Elin Johansd. i Mageg.  P.
Catharina Svensd.  P. Mertha i Knappegården.
[Mohada är Moheda socken, nordväst om Växjö stad, i samma län som Väckelsång sn; Mageg. = Makegården i Väckelsångs by]
 
Linneryd C.1 s 52, födelselängd 1724:
den 29 Sept: Bengt Christopherson föd i Tokamåla Soldattorp [döpt:] den 26
Fadren är wallackaren Christopher Sanderson,
Mod: hust: Maria Bengtsdotter, Fadrar Johan Larson
i Tokamåla, Måns Nilson i Barkaboda, Jöns
Nilson ibidem, h. Elin Anders Olufsons i Tokamåla
h. Anna Jöns Andersons ibid:  p. Ingrid Nils
dotter i Barkaboda.
 
Frågor:
Går det att finna mer belägg för Christopher Sandersson ? När avled han och hustrun ?  
 
Finns det någon Alexander/Sander med koppling till Hjo som kan vara Christopher Sanderssons far ?
 
Vem är borgaren Måns Bengtsson ifrån Falköping som 1724 reser med Christopher Sandersson ohh Maria Bengtsdotter ? Är han hustruns bror (pga patronymikonet) ?

266
Förnamn - G / Gisle / Gissle / Gissel / Gisel
« skrivet: 2010-08-19, 10:10 »
Namnet Gisle (eller Gißle som det även skrevs) är vanligt i Småland. Har även sett belägg i norra Skåne i Loshult och Örkened. Namnet Erengisle/Erengisel som även det är vanligt i äldre tiders Småland innehåller ordet gisel/gisle.  
Härtill finns namnet Gise/Giße som är ett annat förnamn.
 
Vad gäller prästen i Vrigstad (även min ana) Gisle Caroli så har han arvejord i Ottarp, Ryssby sn (Sunnerbo härad) och namnuppkallningen Gisle på honom har säkerligen kommit ifrån denna trakt och tidigare bärare i hans familjekrets under senmedeltid.
Om namnet Gisle mfl stavningar se Sveriges Medeltida Personnamn(SMP). Normaliseringen av namnet bör alltså vara Gisle/Gisel (ej Gissle/Gissel).

267
Carl Ros med hustru
Florentina Skarman och
Sonen Petter h[vil]ka inlemnade
K[onun]gens Bef[allnings]h[a]f[van]des härstädes rese-
pass, fick pass för att id-
ka småhandels idkande
till      Småland, och
      Westergöthland
med föreläggande att
vid pass rättighetens för-
lust icke sälla sig tillhopa med
andra kringstrykande  (mång-?)
lare af hvad namn?  som
hälst
 
 
Pigan Helena Skarman
fick till småhandels idkan-
de pass till      detta Elfsborgs, Skara-
      borgs och Värmelands
      lähnet

268
Grännman / Grenman / Grännman / Grenman
« skrivet: 2010-08-06, 12:27 »
Kristdala C:1 s 203, födelselängd 1730:

 
Jämför inlägg under Växjö den 2 augusti 2010.  
Barnet som döptes heter alltså Jonas - fadern Christoffer Gränman ifrån Växjö.

269
Allmänt / »Gubbakarlen»
« skrivet: 2010-07-22, 20:20 »
Intressant Anders. Kan Gubbakarlens far Peter Nilsson även ha varit av resandesläkt? Farföräldrarna bodde i Stora Råby nr 2, Stora Råby socken
och i husförhörslängden 1794 nämns att de hade sedel fr Caroli Förs. i Malmö den 16 Maij 1794. Sockensmeden Nils Gierström anges 1794 vara 25 år och hans hustru Catharina Bengtsdotter 22 år [källa: Bjällerup AI:1, vari ingår Stora Råby hfl 1702-94]. Vid sonen Peters dop 18/5 1794 var vargeringskarlen Mårten Högberg och hans hustru Petronella fadder [- denne vargeringskarl Högberg anges i hfl även heta Mårten Frimodig (född ca 1766) och hans hustru Petronilla Lund (f ca 1775) och de nämns 1794 ha sonen Ola 4 år].

270
Allmänt / »Gubbakarlen»
« skrivet: 2010-07-22, 12:06 »
Tack för denna värdefulla information till Gubbakarlen. I databasen för digitaliserade svenska dagstidningar fann jag följande notiser:
 
Norra Skåne 1883-03-22, s 2:

 
Norra Skåne 1894-12-08, s 2:
 
 
 
Carl Petterssons födelsenotis återfinns i Örkelljunga födelsebok år 1828 på en av prästen instoppad lös lapp:  
 
Föräldrar till Carl Pettersson är åboen Petter Nilsson ohh Sissa Nilsdotter.  
De synes vid första anblick i födelseboken och husförhörslängden inte ha varit av resandefolk.
Har Carl Pettersson gift in sig i en resandesläkt Hallström?
 
Hustrun Carolina Hallströms födelsenotis kunde jag inte återfinna i Barkåkra 1823. Då hon har en syster Petronella Hallström (se notis ovan 1894) kanske det går att via denne finna ut vem de är döttrar till.

271
Allmänt / »Gubbakarlen»
« skrivet: 2010-07-21, 12:13 »
I boken Strövtåg i kulturbygd utgiven av sydkraft i samband med 75-årsjubileet 1981 - sammanställd och redigerad av Tore Evers nämns i en artikel Vägen över åsen av Rolf Thorpert följande om Hallandsåsen:
 
Otaliga är historierna om bl a tattarnas bravader på åsen. Mest fruktade man på 1800-talet »Gubbakarlen» och hans vältrimmade pågar, vars namn förknippas med våldsdåd, tjuveri och lurendrejeri av alla de slag. De bodde i en liten grå koja på den skånska sidan nära Benmöllan ett stenkast från Kägleån. Huset myllrade av svartlockiga barn i alla åldrar, som tidigt fick lärdom om syskons och föräldrars färdigheter. Den mest fruktade var Kalle, en legendarisk figur i trakten och som med sitt svartlockiga och ovårdade skägg hade ett skrämmande utseende. Stugan var väl placerad med tanke på överfall. Resenärer som kom söderifrån hade en stark stigning och kom man från norr bar det brant utför och det var svårt för kusken att hålla igen hästarna.
 Enligt Maria Döös, som skrivit Postridaren på Åsen, var reptricket Kalles specialitet. I skydd av nattens mörker spände han ett rep över vägen, hästen stannade, resenären slogs sanslös och plundrades, repet lossades och med en påk sattes hästen i sken utför slänten. Kägleån blev ofta slutmål för ekipaget.
 
Benmöllan var en lägenhet vid Hulebäckseröds by nära Vanstad i Hjärnarp socken, Bjäre härad (Kristianstads län, Skåne).
 
Finns det någon kärna av sanning i denna folkliga berättelse och går dessa människor på åsen att identifiera i kyrkböckerna? Vem var »Gubbakarlen»  och hans son(?) Kalle ?
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-07-21 14:44)

272
Skarprättare / Nattman
« skrivet: 2010-07-19, 07:58 »
Hagshult (F) C:2 s 197, fb 1806:
Nb[=nota bene, dvs notera] I Decembr Månad föddes på Torpet under Kushult Nattmannen Hindrich
och H. Lenas Barn och döptes i Tackebo d. 21 vid Namn Christina.
 
Vem är denne nattman Henrik ?

273
Göran, har du sett att den kunnige Peter Danielsson vid Kalmar museum skrivit en artikeln om Sven Håkansson [Krååk] och upprorsstämningarna på 1620-talet i antologin Småländska brott som kom ut för några månader sedan ? Däri nämns även översten Patric Ruthwen.

274
Falck / Falck
« skrivet: 2010-07-15, 11:24 »
I mönsterrullan för Östgöta och Södermanlands tremänningsregemente 1715 nämns om en soldat Erik Johansson Falck som stod för Kiärnnboo 967,968,969 - ss soldat nr 99 Antagen den 26 augusti 1713, född i Stockholm 21 åhr gammal  Kan Spinna Tobak, kan läs ai Book, Commenderad på Gallejerne 1714 död eller fången. Vet ej om denne kan ha samband med endera ovan men väljer att meddela fyndet här.
[källa: SE/KrA/0023/0/1290 (1715-1719); SVARbild513]

275
Lars, Polen som Joseph Davidsson anges komma ifrån är inte det Polen vi tänker oss idag. På 1700-talet var Polen en smältdegel av olika folk och kristna trosinriktningar. I norra Polen fanns då en majoritetsbefolkning av tysktalande (senare fördriven av ryssarna 1947 då 12 miljoner tyskar, framförallt lutherska trosbekännare, kördes ut i en vidrig etnisk polsknationalistisk rensning varefter det katolska Polen vi uppfattar idag skapades). Språket var ingen etnisk markör ska man komma ihåg. Tyskan var lingua franca som handelsspråk och många folk med skilda etniska bakgrunder anammade tyskan som sitt språk (bl a judarnas jiddisch var ett tyskt språk!).  Din förfader kan mycket väl ha kommit ifrån dagens norra Polen, eller kanske mer troligare ifrån de områden som tillföll Ryssland vid Polens olika delningar: bl a de baltiska områdena och områden som idag tillhör Litauen och Vitryssland. Jämför denna historiska karta på Polens delning:

 
Joseph Davidsson som utlänning bör ha ansökt till Härnösands domkapitel för att få gifta sig med en svenska - denna regel förekom i alla fall under 1700-talets första hälft, men vet ej om kravet släpptes senare under frihetstiden.

276
Hjo / Hjo
« skrivet: 2010-07-12, 23:29 »
Motala C:3 s 162, födda 1730:
6 8br Borgarens från hio i Wästergiötland Friderik Erikßons doter född wid Motala ladegård, den 11 Dito döpt
och kallad Elisabet

277
Hjo / Hjo
« skrivet: 2010-07-12, 22:58 »
Löt (E) C:1 s 233, dödbok 1731:
den 31 Januar. Borgarens och Krämarens från Hio Fredrich Erichssons
som hade bewis af bemte Stads Magistrat om sitt förhållande, och af
tå warande Adjuncto i Kullerstad Hr Johan Zerstrand om sin sam-
manwigning, samt hans hustrus Cherstin Jacobsdotters dotter Elisabet,
född den 8 Oct. 1730 och christnad, som fadren berettar, i Motala af tå
warande Comministro, warit siuk i 8 wekor, blifwit död den 28 hujus biti-
da om morgonen, sedan hon lefwat i 16 wekor.
 
Jämför inlägg ovan den 10 juni 2008 och även vad Arnvid skriver den 14 maj 2008 kl. 21:40.  
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-07-12 23:01)

278
Ekerot / Ekrot / Ekeroth / Ekerot / Ekrot / Ekeroth
« skrivet: 2010-06-16, 19:25 »
Lena, ja - det var Arnfeldt och Hasselgren som kom med detta påstående om jag tolkat texten rätt.
/Niclas

279
Ekerot / Ekrot / Ekeroth / Ekerot / Ekrot / Ekeroth
« skrivet: 2010-06-16, 10:10 »
Ulrica Ekeroth dömdes inte, men tingsrätten ville gärna ha in henne till förhör och därför efterfrågades hon. Svaret som framkom ifrån de åtalade var att hon vistades omkring Helsingborgstrakten och att hon är skarprättaredotter ifrån Helsingborg. Sistnämnda är intressant med tanke på att skarprättaren Johan Ekeroths hustru Juliana Brun även påstods vara detsamma. Detta ger ju ytterligare ett indicie, dock svagt, att det är Johan Ekeroths dotter.

280
Ekerot / Ekrot / Ekeroth / Ekerot / Ekrot / Ekeroth
« skrivet: 2010-06-15, 16:06 »
Målet fortsätter i Gärds HR den 11 mars 1771 (106§, utslaget finns sedan infört separat längre fram i domboken). Trodde jag gav Carina även denna referens i mejlet inför hennes Lundaresa, men förargligt om jag missade det. Carinas avfotografering och Anders transkribering av dessa har gjort det hela mycket lättare att läsa än kopiorna ur mikrofichén.  
 
Jag har svart/vita kopior på fortsättningsmålen men tipsade Carina om målet då hon skulle fotografera på landsarkivet i Lund. I dessa mina kopior läser jag  om att det även nämns en kvinnsperson Anna Dorothea, 21 år gammal, som inte visste sin födelseort, men berättade att hennes fader varit soldat vid Kronprinsens regemente och dött för sju år sedan i Finland, varefter hon uppfostrats hos en soldat vid namn Skarman som var vid samma regemente. Denne Skarman nämns som hennes syskonbarn (=kusin) vilken nämns ha varit i Kristianstad 1771. Det nämns om hästhandel och köpta hästar av bl a  soldat Erik Ryberg vid Sprengportens regemente och major Normans kompani, artillerikarlen Lars Söderström i Landskrona och kapten Zimmermans kompani. Om kvinnfolken som varit med Arnfeldt nämns att det ena var häradsvallackaren Magnus Muntzells [~Mentzers?]hustru. Om Ulrica Ekeroth berättas att hon vistas omkring Helsingborgstrakten och att hon är skarprättaredotter ifrn Helsingborg (!).
 
Jacob Arnfeldt - är han densamme som den Armfeldt nämnd under resande:Norberg/Nordberg ? Han heter då rätteligen Jacob Fredrik Arenfeldt (gift 1756 5/5 i Vessige sn med Christina Andersdotter Frimodig, f omkr 1734, dtr t soldaten o. krämareborgaren i Laholm Anders Persson Frimodig (död 1754) ohh  Catharina Lund.

281
Hej Göran!
Har inte mycket att tillföra i ren fakta, men när det gäller Hylténfamiljens uppgift om Dackehärstamning så ska du nog ta den med en stor nypa salt. Försök identifiera när den först skrivs ner på papper. Vad jag förstått så är den en mycket sen skapelse och kanske kan sättas i samband med Gunnar-Olof Hyltén-Cavallius forskning i arkiven på 1800-talet ? Denne ledde ju då tillbaka Cavallierna till Sven i Håldala (V. Torsås sn) som var med Nils Dacke. Att han lyfte upp en koppling till Dacke på sitt rena fäderne för släkten Hyltén-Cavallius kan ju sedan muntligt ha misstolkats, satt fart på fantasin hos någon okritisk person och skapat myten om en Dackehärstamning; inget ovanligt att dessa forskare på 1800-talet fantiserade ihop släktsamband (jfr Peter Wieselgren som var en baddare på att konstruera osanna släktförbindelser hej vilt - kanske är det denne som även satt Hylténmyten på pränt?). Hylténsläktens namn komer av en plats Hyltan annars torde släkten istället ha kallat sig Hultén; således faller kopplingen till Hult i Vissefjärda sn.  
 
Tillbaka till Per Dackesson i Stålbäcksmåla ovan. Rent kronologiskt synes han ej kunna vara en son av upprorsledaren Nils Dacke eftersom han dyker upp så sent som 1601. Han bör tillhöra en yngre generation - troligen andra generationen efter Nils Dackes samtida, vilket gör att han möjligen skulle kunna vara en sonson i så fall. Försök se om denne Per Dackesson dyker upp med ett annat patronymikon i någon källa. Likaså försök identifiera vilka personer med tillnamnet Dacke som finns i Vissefjärda och Fridlevstads socknar perioden 1545-1600. Att släktskap fanns med Nils Dacke kan vi dra, men det kan ha varit avlägsnare än rent agnatiskt. Myten att Nils Dackes släkt utrotades är dax att sticka hål på. Tillnamnet Dacke används bevisligen i Vissefjärdatrakten mfl ställen efter upprorsledarens död.

282
Aronsson / Aronsson
« skrivet: 2010-06-11, 06:35 »
Stefan, Aronsson är inget släktnamn utan ett patronymikon (sonnamn) - om du skapar rubriker för alla patronymikon resande burit så kommer det att bli väldigt många utan någon relevans för de som burit dem. Patronymikon växlade ifrån varje generation och förnamn som blev patronymikon följde starkt tidens namnmode. Det är tyvärr mycket olyckligt att vissa rubriker under resandesläkter tidigare har skapats enbart på patronymikon, det är gjort utan större insyn i hur släktnamn fungerade i äldre tider. Skriver man ett patronymikon i en rubrik bör det följas av något mer exaktare som identifierar vederbörande släktgrupp som unika bärare av just detta sonnamn.
 
Mvh
Niclas

283
Det står Per där slutändelsen -er i Per har, såsom brukligt, förkortats med ett streck genom p:ets stolpe. Tolkningen är att nämnde Per är son till en man som burit tillnamnet Dacke alternativt haft det såsom personnamn, vilket sistnämnda är mindre troligt. Att tillnamn kunde användas i patronymikon är ingalunda ovanligt. Tips är att identifiera när nämnde Per Dackesson nämns i handlingarna för att få fram kronologin när han kan tänkas vara född och därefter se vilka män med tillnamnet Dacke som  finns i trakten tidigare. Måhända har du funnit en okänd son eller sonson till Nils Dacke här.

284
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2010
« skrivet: 2010-05-29, 20:37 »
Alingsås RR 9/8 1718, 4§:
4o Enckian Sophia hindrickzdotter som kommen ifrån Wimmerby här att
underkundiga sigh om sine barnebarns obestående gård, den hon til rådmannen
anders Larsons här i Staden disposition öfwerdragit och will till sin k: Son Hans
Lorentzson i Wimmerby återresa medgafz resepaß  till en frij och obehindrad
passagie dijt nidföre, och det så wijda hon sigh skickeligen och wähl uthan någon
förmenlighet under Resan förhåller och anställer.
 
Sophia Hindrichsdotter är mor till Sara Lorentzdotter gift med Staffan Detlofsson, genantborgare i Alingsås mfl ställen (det är deras barn som avses med barnebarns obestånd i texten ovan). Hans Lorentzsson kom till Vimmerby ifrån Örebro där han tidigare varit borgare. Ett syskonbarn (dvs kusin) till Hans Lorentzson var Sven Pettersson med tillnamnet Spegell. Denne sistnämnde nämns under resande: Spegel. Sven Pettersson född ca 1702-1708? (enligt åldersuppgifter i förhör) i Halland och Knärröd sochn - hans fader skall hafwa warit soldat, hetat Petter Andersson, samt blefwit död, då Sven war ganska liten, äfwen som dess moder död, när han war 3 åhr gammal.  Sven Petterssons hustru Sara Johansdotter (född ca 1704 i  Carlscrona och Nettrebys socken) var dotter till häktmakaren och zigenaren Johan Hindrichsson, genatborgare i Vimmerby, som sedan hade sitt tillhåll i Sölvesborg. Sara Johansdotters bror är borgaren Modvig Wimmercrantz i Vimmerby.  
 
Går Sophia Hindrichsdotters make Lorentz att återfinna i några handlingar ?  
Soldaten Petter Andersson (som tydligen reste i södra Halland i början av 1700-talet) - Sven Pettersson Spegels far - är han känd ?

285
Lindberg / Äldre inlägg (arkiv) till 10 november, 2012
« skrivet: 2010-05-29, 20:23 »
Stefan mfl!
 
Uppgiften att Sven Lindberg skulle vara son till Vidrik Lindberg är mig veterligt enbart en gissning på efternamnet och att nämnde Vidrik kronologiskt passar som far. Rätta mig om jag har fel nu, men denna filiation finns väl inte bevisad i några källor och ska utgå ovan i antavlan tills mer bevis finns ?  
 
Rättelse:

VI:21 fm fm ff  
Hans (Petter) Reinart Vidriksson Laurin

=> patronymikonet Vidriksson  bör utgå - har ej sett detta i några källor och det måste ha uppkommit av misstag hos någon resandeforskare. Han heter Hans Reiner/Lagerin/Laurin, där namnet Reiner egentligen är ett tillnamn (Reiner/Regner) som han dels ärvt efter fadern Johan Reiner och som Hans Reiner själv bar då han skrevs in som rotesoldat för Skararp nr 96 i Hinneryd sn då han tjänstgjorde vid Södra Sunnerbo kompani och Kronobergs infanteriregemente [han antogs som soldat mellan mönstringarna 26 juni 1740 och 2 mars 1742 - vid sistnämnda mönstring (Kronobergs GMR 1742:1) noteras det om Hans Reiner Zigeuner kan icke approberas, No 94 skaffar karl i stället]. Därefter tar Hans Reiner värvning som soldat vid greve Gustaf David Hamiltons värvade infanteriregemente i Skåne och  
(Hamiltons värvade regemente GMR 1742) och skrivs in med nytt tillnamn: Hans Lagerin 22 år, född i Halland - förut varit i krigstjänst vid: Cronobergz [infanterireg:te] 1 år. Hans hantvärk anges vara Musiqve.
Ur detta tillnamn Lagerin blir sedan släktnamnet Laurin.
 
Hans Laurins födelsedata:
Drängsered C:1, s 163, fb 1720:
den 2: Julij Afskkedade Puke-
slagarens af Ståndz Dragoune
Regementet Johan Reiners
Barn Petter Hans. M.
Barbro Christophersdotter.
Mf: Smeden Pehr Pehrßon på
Drengsered huus, Bengt Mår-
tenßon och Udde Pehrßon i
Siöbo, Qf: Drengsered Nils
Nilßons hu[stru] Elin Bengtzdotter
halsbohl Arwidz hustru Chirstin
Arwidzdotter. P: Ingerd Tho-
resdotter i Skogzgård.
 
- det kan röra sig om tvillingar, alltså en Petter och en Hans - alternativt ett dubbelnamn Petter Hans, men mig veterligt så angavs ett sådant namn istället vanligen Hans Petter. Förnamnet Petter kan alltså inte säkert  tillskrivas Hans Laurin.
 
Att modern Barbro Christophersdotter skulle haft tillnamnet Klarin ska utgå - ännu ett misstag som tillagts av någon resandeforskare och som spridit sig. Hennes fader Christopher Jacobsson är även med stor sannolikhet far till Petter Christophersson (även Petter Frenswegen), bla borgare i Falkenberg, sedan ska denne blivit korpral - och denne är mycket troligt fadern till Anders Pettersson Holmström som även omnämns i antavlan. Petter Christophersson är också via sina söner upprinnelsen till Klosterman och Holm; ännu mer anförluster alltså.  
 
 
VIII:81 fm fm ff ff  
Hans Hindrich Hindrichsson Rudolphs

=> heter Hans Hindrich(sson) Rudolphus/Rudolphs ((c1657-1742). Fadersnamnet Hindrichsson har förkortats och lagts till förnamnet varav det blivit Hans Hindrich.  
 
VIII:24, VIII:152 Anna Maria Christiansdotter Lorenzdotter.  
Född omkring 1686 Södertälje.  
Död 1763-01-26 Ronneby sn, Blekinge län, (K) 17).
 
=> att kvinnan Anna Maria Lorents som ihjälstacks 1763 utanför Ronneby är identisk med Per Jönsson Hellbom/Lindgrens hustru Anna Maria är vad jag vet inte ännu bevisat [jfr inlägg under resande: Tillfällighetsfynd av resande den 21 okt. 2008 ff]. Har själv eftersökt domboksmål om detta mord/dråp men ännu inte kunnat finna det.
 
IX:45 ff fm fm mf f  
Jöns i Södergården. Häktmakare, borgare i Hjo..
 
och
IX:301 mf fm fm mf f  
Jöns i Södergården.  
Se IX:45.

=> den person som åsyftas med Jöns i Södergården, Hjo stad är häktmakaren Jöns Jönsson, även rådman i Hjo, som var gift med Margareta Jacobsdotter (möjligen dotter t häktmakaren Jacob Sandersson, bror t häktmakaren Per Sandersson [Skotte]). Jöns Jönsson i sin tur är son t häktmakaren Jöns Olofsson, först borgare i Bogesund, sedan i Hjo stad.
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-05-29 21:12)

286
Obruten kvinnolinje / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-06-03
« skrivet: 2010-05-22, 21:29 »
Finns det någon som kan spåra sitt raka möderne ner till någon medeltida kvinna ?  
 
[Vill minnas att Berit Sjögren som brukar skriva här på forumet angett en sådan anlinje i någon diskussionstråd].

287
Lindberg / Äldre inlägg (arkiv) till 28 maj, 2010
« skrivet: 2010-05-14, 11:57 »
Hej Anders!
 
Du har rätt - en kortslutning utifrån att jag läste de gamla uppgifterna här under Lindberg där kopplingen görs mellan Fredrik Lindberg och Dunder. Jag tar bort inlägget.
 
Mvh
Niclas

288
Lindberg / Äldre inlägg (arkiv) till 28 maj, 2010
« skrivet: 2010-05-14, 09:40 »
Angående Vidrik Lindbergs borgerskap i Landskrona så framkommer denna intressanta notis (som indirekt kopplar honom till Falkenberg via Sjöberg):
 
Landskrona RR och magistrat DIVa:1 (1621.1803); borgarlängder
AD-bild 52, sid 50
1781:
den 18 Julii Johan Sjöberg wid Falkenberg, Contin-
gentshandlare med Hästar, Glas, Tobak,
etz. Bryggaren Tuve Wallgren Cautionist.
 
Do Do [=18 juli 1781] Widrich Lindberg ibm, Dito Contin-
genthandlaren wagnman Jöns Risberg
Cautionist
 
Går Vidrik Lindberg att återfinna i Falkenbergs mantalslängder fram till 1781 ?

289
Lindberg / Äldre inlägg (arkiv) till 28 maj, 2010
« skrivet: 2010-05-14, 09:21 »
Har något nytt framkommit om resandesläkten Lindbergs stamfader valackaren/lumpsamlaren Sven Lindberg [även skriven ss. Lindeberg](f c1781 i Södra Vedbo härad, död 1852)?  
 
Ovan i diskussionen nämner Gabriel Wallgren den 2 sept. 1999 om artilleristen i Göteborg och borgaren i Landskrona Vidrik Lindberg (f uppskattat omkr. 1750) som troligen son till Fredrik Lindberg och Florentina Petersdotter i bla Falkenberg. Har mer framkommit om denne Vidrik Lindberg ?
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-05-14 11:59)

290
Kanske Jean? Eschly
 - undersök i vilken kontext brevet är utställt och leta efter liknande tidsdokument ifrån samma arena.

291
Erik Ross/Råss/Rosch (född c1733-1740, spridda åldersuppgifter!), död i Haliko, Finland den 10 augusti 1800, begravd på kyrkogården där den 11 augusti
 
Han antogs som värvad soldat vid överste Johan Cronhielms infanteriregemente den 11 nov. 1758 som var garnisonsregemente på Sveaborg i Finland. Regementet hade namn efter sin chef och då denne 1762 efterträddes av Carl Biörnberg, fick regementet detta namn (överste Carl Biörnbergs regemente). Erik Rosch blev den 23 juni 1767 tillsammans med flera andra värvade garnisonssoldater i Finland på direktiv ifrån kungl. maj:t överförd till Kronprinsens regemente som var stationerat i Skåne, där han mönstrar i garnisonen vid Malmö och Kristianstad. Där står han enrollerad som soldat i mönsterrullorna ifrån 10/8 1767. Detta regemente bytte namn 1771 Konungens eget regemente där han tjänade till 1776 23/8 då han fick avsked. Han tar åter värvning 20 juni 1776 vid överste Friedrich Flemings regemente på Sveaborg (Finland), där han tjänar fram till generalmönstringen för detta regemente den 26 juni 1786 då han får avsked med noteringen att han ”Tjent länge och wäl”; han tillstyrks även underhåll.  
 
Vid Flemingska regementet i Finland finns även en trumslagare Carl Rosch/Ross/Råss (född ca 1761; värvad redan 1774!) som troligen är Erik Roschs son.
 
Erik Rosch står i rullorna som ogift 1759, men gift 1763+1770; vid mönstringen 1773 är han åter ogift, troligen änkling, men står åter igen som gift 1775.
 
gift 1)m. Maria Ekenberg , levde 1769 25/6 då en dotter döptes i Flackarp (Skåne)
gift 2)m. Lisa, levde 1798 31/3 i Finland då hon med maken tog nattvard i Hisko Carpela (Finland)
 
 
En eller två resandesläkter Ros ?
 
******************
Vilka uppgifter finns om Reinhold Ros (c1752-1829) och Sibilla Lindqvist ? I Naverstad i Bohuslän dyker ju Carl Rosch och Florentina Skarman upp [kan Florentina Skarman vara dotter/släkt med soldaten Fredrik Skarman (f ca 1733 i Norge) som även tjänade vid Flemings regemente på Sveaborg?); i denna församling nämns tidigare även Ludvig Olofsson Lindqvist alias Ludvig Olofsson Wimmercrantz (är Reinhold Ros hustru Sibbila Lindqvist ättad ifrån honom?). Reinhold Ros ska ha varit glasföraren, hästhandlaren m.m. utifrån uppgifter här på Anbytraforum. Vilka familjeuppgifter finns om honom ?  
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-05-09 11:20)

292
Vad är egentligen komålssmör ? Det finns en gård i nordöstra Skåne som heter Komålen (Örkened sn) - kopplade nu detta då jag tidigare funderat på vad betydelsen av gårdsnamnet kommer ifrån.

293
De sista måtten bör vara förkortning för markpund.

294
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2010
« skrivet: 2010-04-20, 10:46 »
Stefan, det är viktigt att poängtera att det finns många många olika släkter som bär namnet Meijer. Hur många resandeättade som bär efternamnet Meijer i arv efter skarprättarna i Uppsala är mycket mindre än 1278.

295
Resandesläktnamn A-Ö / Lövert Johansson och hans släkt
« skrivet: 2010-04-20, 06:46 »
Angående att jag påstod att Gabriel Alexandersson Meijer var gift med Britta Siversdotter så har jag ändrat i texten ovan (de hade som Lena anger) bara ett uä barn ihop. Jag lurade mig av vad Arnvid skrev under resande: Dunder 2003. Vidare så är relationen Britta Siversdotter - Sivert Joachimsson (Hök) trolig men inte säker.
 
När det gäller Caspar Lövertsson Clarin som far till syskonskaran Ludvig, Reinholt och Britta så stödjer jag detta på att det i Överståthållareämbetets registratur 1759 nämns att Ludvig Caspersson som kommer ifrån Norge uppger sig vara född i Stockholm i S:t Klara församling som son till en kopparslagare vid namn Caspar Clarén, som år 1716 eller 1718 följt armén till Norge och sedan ej kommit tillbaka. Detta bevittnades av några gamla män som ännu levde.  
Caspar Clarin reser 1717 ihop med Nils Larsson Wetterberg och stjäl i trakten av Brämhult i Västergötland och ställs inför Vedens häradsrätt. Nämnde Wetterberg schapperar till Norge coh Caspar åker på 20 par spö eftersom han saknar de 50 daler silvermynt som han åtdöms för stölden. Caspar Clarin (som 1717 anges vara 24 år, dvs född ca 1693) har alltså indirekta kopplingar till Norgehållet och det är troligt att han stannar kvar där efter det misslyckade fälttåget då Karl XII stupar. Givetvis inga fullständiga bevis men en stark indikation att så är fallet.  
 
 
Lena, var har du hittat information om att Lövert Johansson hade en son Hans ?
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-04-20 06:56)
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-04-20 06:57)

296
Resandesläktnamn A-Ö / Lövert Johansson och hans släkt
« skrivet: 2010-04-19, 15:55 »
Caspar Lövertsson Klarin ska om jag fattat uppgifterna rätt med Marta Christiansdotter (som senare levde ihop med Detlof Pettersson) haft barnen: Reinholt Casparsson, Ludvig Casparsson och Britta Casparsdotter (gift med Detlof Pettersson som tidigare levt med hennes moder).  
 
Möjligen kan den Caspar Andersson Wennerqvist (som även kallat sig Caspar Reinholt) vilken diskuterats under resande: Falck  vara en släkting (sonson/dotterson?) till Caspar Klarin. Han vistas samman med Detlof och Britta Casparsdotter i Uppsala. Sebastian Casinge skriver under resande: Falck den 30 januari 2008: Caspar Andersson Wennerquist och Hedvig Skarberg återfinns vid 1760-talets mitt skrivna i kvarteret Hörnet i Uppsala i stadens skarprättarboställe. Idel i sammanhanget kända namn förekommer på samma uppslag i Uppsala domkyrkoförsamlings hfl: Gabriel Meijer, Juliana Skarberg, Detlof Pettersson, Peter Detlofsson, Britta Caspersdotter, Boldevin Höök, Karl Fredrik Strandberg, Karl Magnus Lindström, Britta Stina Lind m.fl.  . Jämför även inlägg under yrken: skarprättare  den 18 april 2008 där det av Anders Berg nämns en attest ifrån mästermannen i Karlskrona Anders Caspersson Reimer daterad 1740 7/2 i Örebro angående att det barns, som döptes i Ysane 1741 (barnets namn var Johannes född i byn Norje, Ysane sn 26/3) föräldrar var Catharina Olofsdotter Berg och hennes trolovade mästermansgesällen Erik Falk. Namnet Reimer får mig att tänka på Romert/Rummel som förekommer som namn på en bror till valackaren Siver Joachimsson (Hök) (se Åsle C:3, s 339). Nämnde Rummel Joachimsson kan vi vidare troligen koppla till att vara densamme som volontären Romert Hök som med Åsled Sörensdotter 1731 7/12 i Nedre Ullerud sn i Värmland får sonen Boldevin Hök - samme som den som senare också bodde i Uppsala samtidigt med Anders Casparsson Wennerqvist. En trolig dotter till nämnde Siver Joachimsson (Hök) är Brita Sivertsdatter ( f ca 1711?) som var gift fick ett uä barn under äktenskaslöfte med Gabriel Alexandersson Meijer, bödelsonen ifrån Uppsala.  
Hoppas ni hängde med här  
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-04-20 06:32)
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-04-20 06:36)

297
Resandesläktnamn A-Ö / Lövert Johansson och hans släkt
« skrivet: 2010-04-19, 13:08 »
Häktmakaren och borgaren i Linköping Lövert Johansson ska 1709 ha blivit dömd vid hammartinget vid Norrköpings mässingshammare för stöld.  
Har någon tillgång till denna domboksnotis för hammartingsprotokollet ?

298
Resandesläktnamn A-Ö / Lövert Johansson och hans släkt
« skrivet: 2010-04-19, 12:50 »
Under diskussionsrubriken Tillfällighetsfynd av resande  har jag tidigare lagt in nedanstående information:
 
Älmeboda C:1, s 248; födelselängd år 1720, nr 17:  
Petter Hindrickson föddes under Inquarteringz  
tiden i ödemåla den 1 martij och döptes i kyrckian  
den 4 ejusdem en Freddag. Fadren den Inguartera  
de Dragonen Manhafftige Hinrik Lewerson  
modren Annicka Olufsdotter  
Faddrarna: Dragon Anders Frisk  
Tysk Dragon wid namn Hinsman  
Dragonen Jonas Sneider  
Hustru Rebecca Jons hust. i ödemåla  
Pigan Annicka Jonsdott. Ibidem  
[color=0000ff]En främmande piga Rachel wid namn  
som är moster til barnet[/color].  
 
Denna notis bör gälla Hindrich Löfwersson som senare (1728) blir borgare i Trosa (se under resande:Trosa) och som vid Vimmerby RR 1722 23/12 angett sig född i Stockholm (vilken församling?). Om hans fader häktmakaren Löfvert (Lövert) Johansson se bl a resande:Vimmerby.  
 
******  
Under diskussion under resande: Trosa  anges följande:
 
Ur Trosa stads inflyttningslängder:  
1726 / Johan Christersson, hustru och 4 barn.  
Dito Hindrich Reiner, hustru och ett barn.  
Holger Johansson, hustru och 5 barn.  
 
1728 27/2 viste Gabriel Lindberg, Jöns Lind och  
Hindrich Löfwersson sina pass för sig  
själva, sina hustrur och barn, att  
bliva antagne i församlingens  
gemenskap här i Trosa.  
Har tillförne haft burskap i  
Vimmerby.
 
Henrik Löfvertsson kallar sig Henrik Löfström vilket framgår av mantalslängden i Trosa.

299
Leif, jag har också varit inne på att Abraham Christoffersson Rolin kan vara Christoffer Jacobssons son. I så fall knyts flera 1800-tals resandesläkter ihop på fädernet. Frågan är var vi hittar bevis för denna tes ?

300
Sahlman / Sahlman
« skrivet: 2010-04-19, 07:28 »
Hej Anders mfl!
 
Dohnas regemente var efterträdare till överste Posses regemente, som enligt landshövdingens skrivelse i Malmöhus län på 1720-talet hade flera zigenarsoldater med familjer knutna till sig. Vid samma kompani (von Böhnens) som Mårten Falck tjänstgjorde fanns även Israel Eliasson Wimmerstedt och Anders Andersson Ruuth (se under Ruuth). Alexander Eriksson Sahlman tjänstgjorde vid ett annat kompani under Dohna, nämligen von Ungern-Sternbergs dit han värvades 18 okt. 1728 till nummer 9. Alexander Sahlman uppges vara född i Uppsala omkr. 1703/1704 (åldersuppgifterna i GMR). Han var gift redan 1729 och så också 1736. Han fick avsked vid mönstringen i Stralsund 1736 1/2 Hatt einen starken bruch in Königz arbeit bekommen, diese Jahr da er mit eine karre gefallen, verlanget sein absheid und bekommet ihn, f?r die gewohnliche 30 daler Smts werbgelder, und alß den stället der herr Capitain einer andern. Rullan 1739 anger i efterhand om Alexander Sahlman:  efter sidste General munstringens annotation af den 1 Februarij 1736 ährhållit hans Högreflige Exellence rykzrådet Generalen och General Gouverneuren Grefwe Johan August Mejerfelts afskied daterad den 19 Martij 1736 för bekommit bråk i  Cronans arbete.
 
Går Alexander Eriksson Sahlman att återfinna kring resanden i Uppsala ? Födelseorten kan dock vara tagen ur luften (Mårten Falck uppges ju vara född både vid Laholm, Karabylånga i Västergötland och i Östergötland).
 
Kanske kunde dessa sista inlägg flyttas till någon bättre rubrik än Laurin ? Vilken rubrik skulle passa bättre att diskutera Mårten Falck (aka Mårten Björkegren) familj under ?

301
Anders, när det gäller Mårten Falk så uppges det i rättegången att han på 1730-talets början varit soldat vid greve Dohnas regemente och i Stralsund. Han hade stundvis sedan barndomen vistats dels hos modern i Halland och stundvis hos sin morbroder Hans Henrik Rudolfs i Vimmerby (senare uppges att han rest till Norrköping till sin morbroder, ovisst om det var en marknadsträff eller att HH Rudolph då var genantborgare där). Denna släktangivelse stämmer ju inte med vad vi vet ifrån 1724 års rättegång i Kronobergs län. Kanske har ordet morbroder använts som betecknande för ingift mansperson eller så har det angetts felaktiga släktskap antingen 1724 eller 1734.

302
Anders, jag har hittat mycket mer om denna släkt som jag inte publicerat här på Af. Det finns en mycket stor rättegång 1734 i Göta hovrätt om ett rånmord i Bråmålen (Säby sn) och där framkommer att Mårten Falk är identisk med nämnde Mårten Jacobsson som nämnts 1724 (zigenarmålet i Kronobergs län) - det talas även om att nämnde Falks fader varit ryttare under Aschebergs regemente och stupat vid Helsingborg, liksom att det nämns om släktskapet till Hans Henriksson Rudolphs som varit borgare i Vimmerby. I målet framgår svart på vitt att Mårtens hustru Stina Johansdotter (Stina Wimmercrantz) är dotter till Johan Henriksson i Vimmerby som senare är i Blekinge. Adam Hall nämns också i protokollet, därav min koppling.  Likaså Modvig Wimmercrantz omnämns i andra hand - det verkar vara lite fel i domboken då Modvig på ett ställe påstås vara svärfar till Mårten Falk. I målet framgår att Israel Eliassons son är Isack Wimmerstedt. I andra källor har jag hittat bevis att nämnde Isack är densamme som Isack Wimmercrantz i Göteborg, senare i Finland. Ska skriva av dessa notiser,  de ger lite mer information och verifierar tidigare teorier men är bara små skärvor och helheten om dessa släkter lyser med sin frånvaro.

303
Historia / Finjatattare
« skrivet: 2010-04-17, 12:33 »
När det gäller begreppet Finjatattarna så kanske det vore bra att reda ut vad som menas med det -vilka är det som inbegrips i detta?  
 
I första inlägget ovan nämns att de ska vara omskrivna i någon hembygdsbok. Vilken är detta ?

304
Fjärås C:1 s 392, fb 1710:
den 2 Aprilis Om Söndagen föddhes fiärdingz Rytt:ns Andhers Johanßon Ha(mmars?) och
Maria Hindhrick dhotters Falks L. barn ock Son i Nordhratorpa, son
dhöptes för Suaghetz Skull den 3, Dito om Mandhagen ock kalladhes
Christian Fredrick, Gudhmod:r Ingebor börges dhotter på Slätten
fadd:r Nils Träägårdz Mastare i Nohrtorpa, Ryttn Johan
Reiner i Trunstorp
ock Christian Gränman, ßampt Pigan
Ingrin Jönsdhotter i Nordhratorpa.
[i vänstermarginalen: ”obijt den 10 Maij 1712 ]
 
[jfr Johan Reiner undre resande: Laurin ]
 
 
Fjärås C:1 s 737, db 1712:
den 10 Maij Om Lögerdhagz Morgon bittijdha dhödhe Ryttn Andhers Johanßon Häm-
mars ock Anna Maria Hindhriks dhotters Falks L. barn ock
Son i Truntorp Sahlig Christian benämdh, som aff Peesten Siuke
Warett 8 dhagr gammall 1 åhr, nogra Wekor, begraffwen den 11 Dito
Dominica Jubilate.  
 
 
 
Fjärås C:1 s 395, fb 1711:
den 7 Dito [= augusti] Om Mandhagen föddhes en hustrus benämmdh Kierstin Pehrsdhotters
ifrån hälßingborg L. barn ock dhotter, som hon ßäger ßig haff-
ua afflath medh ßin Ecthaman en bådtzMan uthu Carlzkrona wijdh
Nampn Christoffer Hanßon, dhöptes onßdhagen den 9 Dito kalla-
dhes britta  Gudhmod:r anna Jäns dhotter i Siukestugan
fadd:r klåckaren Hans Simonßon, Mans olßon Wijdh b(…?)
Kierstin Thores dhotter ock Karin Oluffsdhotter i Klockaregårdhen
 
[jfr den Christoffer Hansson som uppges som son till Hans Henriksson Rudolphus ]

305
Johan Reiner (Johan  Christiansson Johan Christiansson Reiner mfl stavningar) är ryttare 1710 och bodde då i Trunstorp/Truntorp i Fjärås socken i Halland.  Enligt andra uppgifter var han ryttare vid Aschenbergs regemente (obs! rullorna för detta regemente är ofilmade på Krigsarkivet!). Han nämns 1710 som fadder i Fjärås socken (se Fjärås C:1 s 391, 392) och ger även pengar till kyrkan. I samma socken ligger Kantegården för vilken den i övrigt okände, och möjligen fiktive, Hans Henrik Jacobsson - far till Mårten Jakobsson (senare kallade han sig Mårten Falk och senare Björkegren, gift med Christina (Stina) Johansdotter Wimmercrantz) - skulle varit ryttare för då han stupade i slaget vid Helsingborg den 28 februari 1710 (se mer under resande: Rudolphus, Hans Henriksson och jfr även mitt inlägg ovan 4 april 2003 - brodern Adam Jacobsson är mycket troligt densamme som den senare soldaten Adam Hall som omnämnts på Af (barn i Bräkne-Hoby 1734, senare glasförare vid Casimirsborgs glasbruk i Tjust; gift med Sara Christiansdotter).  
 
Mer information om Johan Reiners vistelse i Halland 1710 kan möjligen gå att vaska fram. Hustrun hette Barbro Christoffersdotter, dotter till Christoffer Jakobsson - fadern till Petter Christoffersson (aka Peter Franswegen, upprinnelse till resande Klosterman mm). Christoffer Jakobsson hade 1705 (Ås C:1 f 82r, (Ås i Halland)) barn ihop med Anna Cathrina Maximiliansdotter - som på grund av hennes patronymikons ovanlighet bör vara syster till den Anna Margareta Maximiliani (född i Tyskland, levde 1724) som var gift med nämnde ryttare Hans Hindrich Jakobsson.  
 
Obs! Troligen har dessa resandefamiljer använt sig av olika namnformer och även uppgett falska släktförhållanden vid de olika rättegångar de förekommit i.
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-04-17 09:19)
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-04-17 10:16)
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-04-17 10:18)

306
Historia / Finjatattare
« skrivet: 2010-04-15, 07:40 »
Ovannämnde Lave Fredrikssons födelsenotis (han döptes till Lave Fredrik):
Södra Åby C:4 s 47, födelselängd 1827:

 
Är modern Gustafva Ahl (född ca 1794) och fadern hennes trolovade soldaten vid Konungens eget värvade regemente i  Malmö Peter Magnus mer känt?
Likaså faddrarna: avskedade Fredrik Ahl ifrån Malmö liksom hans hustru Anna Catharina Törnberg ?

307
Invandring till Sverige / Invandring till Sverige
« skrivet: 2010-04-13, 18:42 »
Therese, läs boken Källor till invandringens historia i statliga myndigheters arkiv 1840-1990 av Lars Hallberg. Om du kontaktar nämnde  författare på riksarkivet, där han är verksam, så kommer du säkert att få hjälp att finna mer om Anna Heinz. Hennes efternamn är tyskt och födelselandet Polen får tas med en nypa salt tills du vet vilken kyrkoförsamling hon var född i och kan placera in detta på kartan och i tiden; Centraleuropa har varit en smältdegel av slaviska och germanska folk, där nation och språk skiftat under olika härskare. Tyska rikets östgräns gick före 1914 ända bort till dagens Lithauen; efter andra världskriget kom stora områden av Tyskland (bl a Pommern, Väst- och Ostpreussen) att tillfalla Polen, med följd att 12 miljoner tysktalande fördrevs. Tyska ortsnamn poloniserades eller förryskades (Kaliningradområdet togs av Sovjetunionen och lades in administrivt under Ryssland, området är fd norra Ostpreussen kring Königsberg) för att sudda ut tyskarnas historia. Detta sagt för att det kan vara svårt att idag på en modern karta hitta gamla ortnamn i Polen och områden som varit tyska.

308
Borde inte dessa inlägg struktureras till att ligga under Resandediskussionerna ? Eventuellt att de kopieras över till lämpliga resanderubriker och att denna tråd stängs för fortsatta inlägg ?
 
vänligen,
Niclas Rosenbalck

309
Darell / Äldre inlägg (arkiv) till 08 februari, 2016
« skrivet: 2010-04-10, 09:39 »
Har mer framkommit om ursprunget för Benjamin Darells andra hustru Annika Bryngelsdotter ? Hon har en syster Maria Bryngelsdotter och en systerdotter Lisbeta Frisk vilket framkommer i Ulricehamns RR bouppteckningar (under vissa och ovissa fodringar i bouppteckningen efter gamle Benjamin Darell).  
 
Troligen finns släktskap mellan bouppteckningens nämnde Lisbet Frisk och Sigrid Frisk vilken ss änka efter Tobias Johansson Wetterstrand (jfr inlägg av Gabriel Wallgren den 9 okt. 1999) omkring 1773/1774 gifter sig med Benjamins och Annikas son Petter Darell. Sigrid Frisk är dotter till borgaren och krämaren i Torshälla Hans Nilsson Frisk och hans hustru Sigrid Nilsdotter Lille. Likaså undrar jag om det inte föreligger släktskap med den trumslagare Anders Frisk som 1748 1/5 i Frykerud (Värmland) gifte sig med Sofia Persdotter Saktmodig (född ca 1725), dotter till krämaren Peter Hansson Saktmodig (c1678-1748) i bl a Söderköping (se under resande: Wetterstrand; jfr att Sofia Persdotter Saktmodig har en bror Tobias Saktmodig - och att jag tidigare framlagt teorin att Tobias Johansson Wetterstrands mor Sofia Hansdotter är syster till Peter Hansson Saktmodig). Är denne även identisk med trumslagaren Anders Frisk vid Älvsborgs regemente som är inblandad i stölder ihop med ficktjuven Lars Mårtensson Lind (en tid gästgivare på Fläskjum i Bollebygd sn (P); denne är på något vis släkt med Vimmmerbytartarerna som representeras av Modvig Wimmercrantz familj i Vimmerby) i Varberg på 1750-talet och är han släkt med Sigrid Frisk ovan?  
 
Jämför detta inlägg som kanske kan vara en ledtråd till Annika Bryngelsdotters ursprung:
[color=0000ff]--------------------------------------------------------------------------------
Anbytarforum: Övriga ämnen: Resandesläkter: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-13  
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------------
Postat av B-A Stenqvist den fredagen 06 januari 2006 - 14:02:  
--------------------------------------------------------------------------------
Hej, lite besvärligt nu när man inte når diskussionen om Mats Danielsson i Söderköping. I min jakt på uppgifter om borgaren i Skara Anders Eriksson fann jag följande i Skövde födelsbok;  
 
Anno 1721 den 27 mars: Borgarens i Hio Maths Danielssons och hustru Annika Larssons barn Nom: Anders. Faddrar: Bryngel Nilsson, Nils Odhin, Johan Svenssons i Hio, h. Britta Olufsdotter, h. Marg. Larsdotter i Shiöf. h. Sara Nilsdotter.  
 
Vad jag förstår finns även denne sonen Anders med i födelsboken i Hio? Det intressanta är nog faddern Bryngel Nilsson. År 1723 den 29/11 är följande noterat i Skövde födelsebok; Borgaren Bryngel Nilssons barn Annicka.  
 
Kan det vara denna Annicka Bryngelsdotter som var gift med Benjamin Darell och sedan Jean Ekeberg? Det ligger nära till hands att misstänka det.  
 
Vh  
 
B-A Stenqvist  [/color]

 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-04-10 09:41)
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-04-10 09:44)

310
Vad är mer känt om krämaren Peter Lindkvist i Falköping ?  
Är han son till Ludvig Olofsson Lindkvist (aka Ludvig Olofsson Wimmercrantz) ?
 
Ur Falköping genom tiderna del II av Bo V:son Lundqvist (Falköping, 1946), sidan 330-331:  
 

 


 
 
Vad går att få fram om dråpet i Älvsborgs län då han måste fly till Norge?
Vad är känt om Peter Lindkvists andra hustru (eller enbart fästekvinna?) Anna Maja Lund ?
 
Obs! Det har funnits flera olika resandepersoner, ej närmare besläktade, som burit tillnamnet Lindkvist/Lindqvist.

311
Svart / Svart
« skrivet: 2010-04-06, 12:33 »
Ur Falköping genom tiderna del II av Bo V:son Lundqvist (Falköping, 1946), sidan 330:

 
Är borgaren Warenbergs hustru Inga Britta Svart släkt med Peter Rybergs hustru Anna Svart ?

312
Hedenberg / Äldre inlägg (arkiv) till 06 april, 2010
« skrivet: 2010-04-06, 12:23 »
Stefan, Hallengren = Hallongren, jämför bland annat under resandesläkter Berg vad Bosse Lindwall skriver den 4 augusti 2005 - 17:42. Resandebarn är ofta inte införda i kyrkböckerna där föräldrarna var mantalsskrivna då de är födda under deras marknadsresor, men de kan likväl få sig tilldelat födelseorten där föräldrarna haft borgerskap eller varit kyrkskrivna.  
 
 
En ny rubrik Hallongren- hallengren under resande vore önskvärt.  
Kan korpralen vid Sprengportska regementet Samuel Hallongren (c1748-1808) i Förslöv sn (Skåne) höra till denna släkt?

313
Ekerot / Ekrot / Ekeroth / Ekerot / Ekrot / Ekeroth
« skrivet: 2010-03-28, 22:36 »
I akterna över frigivna straffarbetsfångar (som  finns hos SVAR finns följande porträttfotografier för Edvard Fogelqvist-Ekeroth, vilka kan vara intressanta att jämföra:
 
1891-04-11 frigiven ifrån Malmö centralfängelse (-24 år gammal):

 
1893-09-11 frigiven ifrån Växjö länsfängelse - (27 år gammal):
 
 
1895-07-03 frigiven ifrån Karlskrona länsfängelse (- 28 år gammal):
 
 
1897-07-01 frigiven ifrån Nya Varvets centralfängelse (- 30 år gammal) :

314
Följande framkommer vid kontroll i Folkräkningen 1890:
 
Pjätteryd socken - skrivna vid socknens slut:
Ingrid Petersdotter, f. 1826 i Hallaryd detta l., Kringstrykande  
son Axel Algot Lindqvist, f. 1866 i Göteryd detta l., Kringstrykande  
dotter Johanna Sofia Lindqvist, f. 1872 i Hallaryd detta l.  
 
I Folkräkningen 1880  
 - Pjätteryd sn - socknens slut:
änkan Ingrid Petersdotter, f. 1826 i Ljungby Kronobergs län  
Barn:
Carl Peter Leander, f. 1860 i Ljunga Kronobergs län  
Axel Algott, f. 1866 i Göteryd Kronobergs län  
Johanna Sofia, f. 1872 i Hallaryd Kronobergs län  
Josefina, f. 1863 i Ljunga Kronobergs län  
 hennes uä dotter Albertina Gustafva, f. 1880 i Hallaryd Kronobergs län  
 
Går det via dessa uppgifter att få fram mer om generationerna bakåt?

315
Smålands Posten - Kronobergs Läns Tidning no 122, den 11 oktober 1893, sidan 4:
Häktad mördare. I söndags häktades och
införpassades till kronohäktet i Varberg förten-
naren Axel Lindqvist  från Småland, hvilken i
fredags afton nedstuckit tattaren Alfred Carlsson
Lundberg, som genast afled.
Det blodiga dådet begicks nämnda afton i Ek-
hult, Drängsereds socken i mellersta Hallands
skogsbygd. Ett par kringstryckande vagabonder,
båda med tattarblod i ådrorna, råkade i ordvex-
ling för den qvinnas skull, hos vilken de hade
sitt logis, hvilket uppträde slöt dermed, att för-
tennaren Axel Algot Lindqvist Högberg  från
Pjetteryds socken  drog upp sin slidknif och stötte
densamma mot bröstet på vallackaren Johan Al-
fred Carlsson Lundberg, hvilken, träffad rakt i
hjertat, utan ett ljud föll till marken och dog.
Mördaren lärer vid med honom hållet polisförhör
erkänt sitt brott.
Den dräpte var endast 28 år gammal.
 
Vad är mer känt om denne Axel Algot Lindqvist Högberg ifrån Pjätteryd sn (Kronobergs län) ?

316
Lundberg / Äldre inlägg (arkiv) till 26 augusti, 2010
« skrivet: 2010-03-28, 21:55 »
Smålands Posten - Kronobergs Läns Tidning no 122, den 11 oktober 1893, sidan 4:
Häktad mördare. I söndags häktades och
införpassades till kronohäktet i Varberg förten-
naren Axel Lindqvist  från Småland, hvilken i
fredags afton nedstuckit tattaren Alfred Carlsson
Lundberg, som genast afled.
Det blodiga dådet begicks nämnda afton i Ek-
hult, Drängsereds socken i mellersta Hallands
skogsbygd. Ett par kringstryckande vagabonder,
båda med tattarblod i ådrorna, råkade i ordvex-
ling för den qvinnas skull, hos vilken de hade
sitt logis, hvilket uppträde slöt dermed, att för-
tennaren Axel Algot Lindqvist Högberg  från
Pjetteryds socken  drog upp sin slidknif och stötte
densamma mot bröstet på vallackaren Johan Al-
fred Carlsson Lundberg, hvilken, träffad rakt i
hjertat, utan ett ljud föll till marken och dog.
Mördaren lärer vid med honom hållet polisförhör
erkänt sitt brott.
Den dräpte var endast 28 år gammal.

317
Smålands Posten - Kronobergs Läns Tidning No 125, onsdagen den 18 oktober 1893, sidan 4:
Rättegångs- och polissaker.
Gripen tjuf.  Till länsfängelset i Karlskrona
införpassades i fredags kopparslagaren Edvard
Fogelqvist-Ekeroth från Elmeboda, af krono-
länsman O. Waldau häktad för stöld.  F.E., som
den 11 September frigifvits från länsfängelset i
Wexiö efter undergånget straff för tredje resan
stöld, har natten mellan den 11 och 12 dennes
genom ett fönster brutit sig in i hustru Anna
Månsdotters i Leryd, Eringsboda socken, hemvist
och der tillgripit en del fruntimmerskläder. Stadd
på flykten, greps tjufven i torsdags i Backaryd.
                                     Bl. l.t.
 
[NR anm. Bl. l.t. = Blekinge läns tidning]

318
Spekulation för framtida utforskning:
Kan Johan Ekeroths far konstapeln i Karlskrona Jan Jansson Ekeroth (~Johan Johansson Ekeroth) vara son till skarprättaren Johan Eriksson Lilja och Karin Jacobsdotter i bl a Göteborg och då bror till den äldre Erik Johansson som klädde ut sig i kvinnokläder (jfr under resande Falck den 28 jan. 2008 och vad Olga Dahl uppger på Göteborgsajten). Kan vidare Karin Jacobsdotter som rymde med nattmannen i Göteborg Anders Gabrielsson Meyer (son till skarprättaren i Uppsala Gabriel Alexandersson Mejer), vara dotter av bödeln Jakob i Uppsala, i vars familj det pratades häktmakarspråket 1669 ?
Johan Eriksson Liljas företrädare som skarprättare i Göteborg var Lars Andersson vars barn kallar sig Falck, bl a sonen Anders Falck som var skarprättare i Finland. Ovan nämns att modern till Erik Johansson Falck var syster till Jeremias Skarbergs hustru, som hette Christensa Andersdotter. Kan dessa båda systrar vara döttrar till skarprättaren Anders Falck ? Erik Johansson Falck/Ekeroth kan då ha använt sin mödernesläkts namn.  
 Går konstapeln Johan Johansson Ekeroth att återfinna i Karlskrona amiralitetsförsamlings kyrkböcker och hur stämmer uppgiften om att Erik Johanssons far varit skarprättare med verkligheten, kan han både varit konstapel och skarprättare ?
Några funderingar jag delar med mig i väntan på att fler källor ska komma i ljuset.

319
Falck / Falck
« skrivet: 2010-03-23, 08:42 »
Mästermannen Lars Andersson i Göteborg och hans hustru Gertrud Olofsdotter är far till skarprättaren i Villmanstrand (Finland), orten även kallad Lappestrand Anders Falk/Falck. Hans son är Jonas Falck, skarprättarbetjänt, och skarprättaren Petter Falck (jfr Sebastians inlägg ovan). Jonas Falcks syskonbarn (vanligtvis avses kusin i denna äldre betydelse) är skarprättaren i Kalmar (1720-talet) som Jonas Falck vistats hos. Källa är Göta hovrätts rannsakan om Bråmålenmorden 1734. Återkommer när mer tid ges för forskning.  
mvh
Niclas
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-03-23 08:43)

320
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2010
« skrivet: 2010-03-21, 19:28 »
Under Laurin har jag tidigare lagt in denna notis som även bör finnas tillgänglig här:
 
Hinneryd CI:1, s 191, födelselängd år 1737:  
[döpt: december 28]  
Helena Stephansdr  
föd af äckta föräldrar  
den 24 Decembr Fadren Han  
delsmannen Stephan Me-  
jer Modren Catharina  
Johansdr. Föddes i Klasön  
Föräldrarna boande i Silf-  
witzborg  
[faddrar:]  
afsked: Sold: Jacob Ekelund i Ekön  
Sold: Christjern Helsing i Swenshult  
Rytt: Nills Larson Eldström i Klasön  
h. Karin Andersdr i Klasön  
h. Maria Nilsdr i Ekön  
P Maria Florentzdr ifrån Silfwitzborg
 
- Hur var det nu med Florentz - går Maria Florentzdotters far att finna ut bland resande?

321
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2010
« skrivet: 2010-03-21, 19:17 »
Svart på vitt att Staffan Mejers hustru var dotter till Johan Reiner får vi veta av Kristianopels vigsellängd 1727 (Kristianopel C:1 s 197):

322
Göran Johanssons fråga är intressant med tanke på senaste numret och artikeln Rykten i byn: Kungen är far till kolarsonen av Jan Granath (Shf nr 1/2010 s 12-15). I denna artikeln tas upp en muntlig tradition om att Oscar I skulle haft en undansmusslad son hos ett sedan länge gift par ute på landsbygden [i Norrbärke socken, Västmanland bor Jan Jansson (1797-1863) gift 1820 med Greta Carlsdotter (1797-1839) som har sonen Carl Petter Landström (1836-1930) som av Jan Granaths artikelresonemang påstås vara ett  barn till Oscar I och en eljest okänd Lovisa]. Födelsenotis för nämnda kungason finns i kyrkboken där vederbörande bondfolk anges som föräldrar vilket om tesen och den anförda diffusa muntliga traditionen skulle vara korrekt alltså innebär att någon samtida förfalskat kyrkobokens uppgifter, vilket inte är speciellt troligt. Det fokuseras i artikeln inte mycket kring själva traditionen och exakt vilka som traderat denna historia och idag står som informanter för Granaths artikel, vilket med tanke på själva titeln faktiskt skulle varit det intressanta. Det är sådana här lösrykta berättelser som i framtiden skapar kungabarn utan att det finns minsta tillstymelse av belägg i samtida källor. Genom att framtida släktforskare hänvisar till Sveriges släktforskarförbunds seriösa tidskrift får då berättelsen en viss legitimitet - traditionen är publicerad och erkänd av Sveriges släktforskarförbund kan då bli orden som får höras. När författare driver teser utifrån redan fastställda svar kan det lätt bli tautologier som i olika konstellationer bekräftar det den drivne författaren redan bestämt är sanningen. Detta är inte vetenskap eller genealogi.
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-03-21 10:56)

323
32 Tideräkning / Högtidsdatum
« skrivet: 2010-03-15, 13:47 »
Ännu en datumfråga - när inföll påskafton 1917 ?

324
Lindberg / Äldre inlägg (arkiv) till 28 maj, 2010
« skrivet: 2010-03-15, 06:58 »
Inlägget Anders Berg refererar till ligger under Forskning om resande » Historia » Vimmerby » Äldre inlägg (arkiv) till 2002-09-13  - uppenbarligen indexeras inte äldre inlägg på Anbytarforum.
 
Dordi Lövertsdotter uppgav sig vid en stöldrannsakan 1717 i Borås vara gift med en förlamad soldat vid namn Anders Nilsson Lustig hemma i Sunnerbo härad, Vedåsa by. De skulle ha blivit vigda  Dominica 2 Epiphania 1716 enligt utfärdat attest av kyrkoherden nere i Skåne i Qwidinge Laurenti Qwidings attest den 3 sept. 1716 - likaså skulle de av samma attest sedan ha tagit nattvard Dominica 5 Trinit. [1716/17?] - Dordi uppgav dock att hon varit gift i 2 år och tingsrätten misstänkte att hon ljög och att attesten var förfalskad.  
 
Det synes troligt att det är samma person som Dordi Löfvertsdotter levat ihop med: Jöns Ekman = Jöns Lind = Jöns Lindberg - kanske har vi här den stora  resandesläkten Lindbergs upphovsman ?  
 
Är det inte på tiden att Lövert Johanssons familj får en egen rubrik ? Att binda resandesläkters rubriker till fasta släktnamn är väl egentligen en absurd konstruktion.

325
32 Tideräkning / Högtidsdatum
« skrivet: 2010-03-09, 11:08 »
Tack! Känns bra att kunna sätta exakta datum till breven i arkiven.

326
32 Tideräkning / Högtidsdatum
« skrivet: 2010-03-09, 09:52 »
Vilket datum inföll Påskafton 1919 ?

327
Källa? Borde inte år 1337 finnas i Svenskt Diplomatarium ?

328
Hallberg / Äldre inlägg (arkiv) till 03 september, 2010
« skrivet: 2010-02-28, 19:48 »
Någon som känner till soldaten Christian Hansson Hallberg som tjänade vid Bousquettes regemente ?  
 
Christian Hallberg ska vid krigsrätten i Kalmar, liksom vid Kristianstad landskansli förhör med honom, ha erkänt att han år 1736 tänt eld på Qwistalånga by som brunnit ned, dessutom att han ihop med en man vid namn Svart ifrån Laholm varit delaktig att ha mördat en krämarepiga Margreta.  Svart som var mördaren ska vara son av den så kallade gamle Swarten som förr bott i Laholm och nu är död. Svart och Hallberg hade senast talats vid 1744 på Värnamo marknad då denne varit i följe med Sandbergarne ifrån Växjö (anm. dessa Sandbergare, Johan, Christoffer, Peter och Gustaf Sandbergare var på mödernet av häktmakarsläkten Skotte som verkat i Bogesund, Hjo o. Växjö; släkten Sandberg i Växjö lämnade resandelivet och blev etablerade handelsmän med flera framstående ättlingar).  
 
När branden skedde i Qwistalånga by var Christian Hallberg endast 12 eller 13 år gammal (år 1747 var han 23 år) och han uppges barnfödd i Brönnestad socken - thes Fader skall hafwa brukat laga Fönster, gryto och kiättler, hwars namn skall warit Hans Blyberg. En bror till Christian Hallberg anges heta Jost Hansson (levde 1736 i Här(wa?)hus). Vidare nämns en fd salpetersjudare Mattis Persson ifrån Stoby socken som även är instämd och arresterad - han har av Hallberg blivit beskylld för samma mordbrand, men senare frikänner Hallberg honom. Hallberg och dennes (Mattis Perssons) hustru är släkt - Hallbergs farfar och hennes far var halvbröder.
Källan är Västra Göinge AIa:49, urtima tinget 1746-12-19 i Röinge.
 
Går mer att vaska fram om dessa personer ? Är Christian Hallberg stamfar för senare resande Hallbergare i Skåne ?

329
Skarprättare / Äldre inlägg (arkiv) till 05 maj, 2013
« skrivet: 2010-02-28, 19:08 »
Har det funnits någon mästerman vid namn Lars Andersson i Göteborg under 1600-talet ? En mycket gammal kvinna vid namn Gertrud Olofsdotter påstod sig vara hans änka på 1730-talet, stämmer hennes uppgift ?

330
Dunder / Donner / Dunder / Donner
« skrivet: 2010-02-28, 18:58 »
Sven Dunder häktades 1734 och sattes på Bohus fästning, varifrån han och en hans kompanjon, norske Nils Olofsson Böö transporterades till rannsakan för tjuvnad vid Ale och Bjärke häradsrätter i Västergötland. I förhöret som hölls den 6 november 1734 vid Bjärke häradsrätt  tillfrågades vad hans rätta namn var (han hade använt olika alias, bla Dahlgren) och han svarade då Sven Fredriksson eftersom han far var häktmakaren Friderich Olofsson (som i den svårtolkade texten antingen bodde i Falköping eller Jönköping). Han tillfrågades även varför han kallat sig Dunder och svarade att det var namnet han fick i rullorna då han tjänade som trumslagare vid Skaraborgs regemente. Källorna till rannsakningarna är Bjärke häradsrätt AIa:8 (1733-1737) - tinget 1734-11-06 och Ale häradsrätt AIa:17-18 (1730-1734) - tinget 1734-11-10. Då jag utgått ifrån mikrokorten och dessa är mycket dåligt filmade kanske en kontroll/omfotografering av originalet kan ge en tydligare bild om brottet och Sven Fredriksson alias Sven Dunder alias Sven Dahlgren.
 
Av uppgiften i Bjärke HR 1734 så är det frestande att identifiera Sven Dunders far med genantborgaren i bla Alingsås Fredrik Olofsson, gift med Anna Catharina Christiansdotter  (död på resa 5 mars 1714 i Skärshult, Älmeboda sn (Kronob.l.), som är fader till bl a Verner Fredriksson Hultman (levde med Maria Johansdotter, krämaren i Vimmerby Modvig Johansson Wimmercrantz syster - zigenaren häktmakaren Johan Henrikssons i bl a Vimmerby dotter). Då bör Sven Dunder vara densammes namne son som är född omkring 1699:
 
Alingsås RR 2/5 1713  
5 Borgaren Fredrich Olufßon begiärte att des Son Swen Fredrichson  
ungefär 14. åhr gammal måtte här under stadzens beskydd  
tagas i förswar annoteras och inskrifwas, som samtycktes  
och meddehltes honom resepaß att frij och obehindrat paß och  
repaßera, så länge han sig skickeligen och wähl anställer, men ey  
längre ähn åhr och dato sig af samma paß betiäna.  
 
I ett annat domboksmål på 1720-talet ifrån Lund stad (Skåne) och en misstänkt brand som en zigenerska beskylldes för nämns även en Sven Fredriksson som bror till denna kvinna. Har ej denna notis framme nu, men kanske någon känner igen den.
 
Går Sven Dunders tjänst som trumslagare vid Skaraborgs regemente att finna ?
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-02-28 19:11)

331
Broberg / Broberg
« skrivet: 2010-02-28, 11:34 »
Claes Hasselqvist diskuteras ovan. I Söderhamn stads mantalslängder nämns Erik Messing med hustru och en ej namngiven son i mtl 1700 [se: SVARbild 22 vänster]. I mantalslängden 1705 nämns Claes Messing med hustru, en piga (NN) och två inhyses(NN)[se: SVARbild 102 höger]. I mantalslängden 1711 återfinns Clas Hagelqvist med hustru [se: SVARbild 591 höger]. I mantalslängden 1715 bor i 1:a kvarteret på gård nr 16 Jöns Erson + hustru + dräng (NN), och där bor även Clas Hasselqvist + hustru + piga (NN) [se: SVARbild 248 höger].
 
Då Claes Messing återfinns på samma plats i mantalslängden som Claes Hasselqvist bör detta styrka att det är samma person det handlar om (jfr diskussionen ovan). Messing har alltså använts som ett tillnamn men senare har Claes ändrat sitt namn till Hasselqvist.  Fadern bör alltså vara Erik Messing i Söderhamn och en kontroll i Söderhamns domböcker och i fler mantalslängder kan säkert ge en fylligare bild av familjen. I Söderhamn förekommer även andra resandefamiljer såsom Malm, Lille och Ström.

332
Malm / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-28, 11:19 »
Lite nedslag i Söderhamns mantalslängder (mtl), som kan ge mer vid ytterligare genomgångar:
 
mtl 1705:  Påhl Malm med hustru och piga (NN) [se SVARbild 102 höger; s 181].  
mtl 1711 Påhl Malm + hustru + piga - [se  SVARbild 591 höger]
mtl 1715 Paul Malm med hustru och en ej namngiven dotter anges bosatta i 1:a kvarteret på nummer 26 [se SVARbild 249 vänster]
 
Det finns flera Erik i mantalslängderna (bl a en Erik Carlsson omnämns 1705 + 1711) och givetvis många Jon/Jonas.  Var kommer patronymikonet Jonsson ifrån på Carl Malm  som Bosse anger ? Han uppges ju i Sala i flera olika notiser heta Carl Eriksson Malm.

333
Brun / Brun
« skrivet: 2010-02-27, 12:00 »
Under resandesläkter: Ekeroth diskuteras om Juliana Eriksdotter Brun gift med skarprättaren i Örebro mfl ställen Johan Ekeroth. Hon uppges vara skarprättardotter ifrån Helsingborg. Under diskussionen om skarprättaren här på Anbytarforum finns inlägg som behandlar skarprättarsläkten Brun (se bl a fredagen 13 augusti 2004 - 10:23 ff). Där har av Anders Berg framkastat ett förslag att Juliana Eriksdotter Brun kan vara densamme som döptes 1709 i Ystad S.t Maria församling och att hennes mor Christina kan vara dotter till skarprättaren Hans Hansson Brun i Kristianstad och Ystad (död 1706 begr 7/3 i Kristianstad). Då denna diskussion är intressant så lägger jag fram en transkribering av födelsenotisen ifrån Ystad här:
 
Ystad, Sankta Maria församling C:1 (1677-1711) f 99r, oäkta födda 1709:
den 13 Novembr. döptes i kyrckian efter bönen Christina
Hans dotters Oächta barn, kallat Juleana, som föddes
den 12 ejusd.  Testes. Peer Nielson Kalckslagare,
Erick Biörnson  Kammemakare, Sissela Jöns
Trulsons, anna Jöns Larsons, Elina Claes
Claesons,  Anna Ericks dotter,  Moderen war kommen
ifrån CarlsCrona och blef förlöst här i Ystad. För barne-
Fader uthlades En Soldat ben. Erick Hanson,
som blifwit commenderat ifrån CarlsCrona till
Malmö, och med andra transporterat, men nu
säges wara blefwen döder.
 
Vad är mer känt om Hans Hansson Bruns familj och kopplingen Helsingborg ?

334
Malm / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-27, 11:41 »
Källa till utdraget ovan är Sala rådhusrätts dombok AI:10, rådhusrätten 14 maj 1744. Totalt omfattar målet minst 156 sidor (har ännu inte  hunnit kolla om det finns mer i slutet av år 1744, vilket är troligt). Ett digert material att gå igenom med andra ord.  
 
Carl Malm skulle alltså vara född ca 1682 om hans egen uppgift i domboken 1744 på 62 år stämmer (jfr med vad Bosse Lindwall upgav i inlägget den 28 sept. 2006, en stor differens). Sonen Elias Malm omnämns i domboksmålet liksom systrarna.
 
Vad mer är känt om Elias Wass (fd Malm) och hans eventuella barn i Sala ?

335
Malm / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-27, 10:37 »
Ovan den 28 september 2006 skriver Bosse Lindwall att Carl Malm heter Karl Jonsson Malm och är en trolig bror till Anders Jonsson Malm i Sundsvall. Vilken är källan till detta påstående och var står att hans patronymikon är Jonsson ?
Likaså var framgår att Maria Johansdotter/Jansdotter är dotter till häktmakaren Johan Severinsson/Söfrensson ?
 
I Sala rådhusrätt och kämnärsrätts domböcker kallas Carl Malm på flera olika ställen för Carl Ersson/Eriksson Malm. Han och hans familj blev bryskt avhysta ifrån torpet Stentorpet och flyttade in strax till Sala stad, men även här ville rådhusrätten/bergslagen avhysa dem, men då avled hustrun Maria Johansdotter och maken Carl Malm anklagades för vållande till hennes död. Målet om detta är långt och invecklat - på mikrokorten som jag tittat är flera partier oläsliga eftersom filmningen varit undermålig (nyfotografering krävs för att få ut en bra transkribering och se hela sammanhanget).
I domboken kan i alla fall följande brottstycke fås fram:
 
”Bemälte Carl Malm, som ser
frisk och stadig ut och är undersätsig
til wäxten, har under sitt wistan-
de här i orten, brukat at bota och
laga Hästar, samt efter thes utesago
blifwit Soldat Åhr 1711, och fådt afsked
1719, hwarefter han strax skal hafwa
tagit til Äkta then nu mera aflidna
och här å orten upfödda Maria Johans-
dotter, med hwilken han sammanaf-
lat barn hwaraf en Son och fyra dottrar
ännu lefwa: och sade han sig wara Sex-
tjo twå Åhr gammal, samt född i Hel-
singeland och Söderhamns stad, berättan-
des thäriemte, at han i går mårgon  
....  
 
Frågor att jobba med:
*Går Carl Malm eller hans far Erik (Jon?) att återfinna i Söderhamns mantalslängder ? Vilka Malm förekommer där ?
*Går Carl Malm att återfinna som soldat i generalmönsterrullorna och vid vilket regemente kan han tänkas ha tjänat?
*Var gifte sig Carl Malm och Maria Johansdotter - går vigseln att hitta i någon kyrkbok ?

336
Mikrokort (~mikrofiché) som är alltför mörka och ljusa är ett stort otyg - varför har forskningen accepterat dessa överhuvudtaget ? Har i min stillhet öst galla över dessa kort ifrån Sala som jag letat i och som sliter på ögonen. Sänder en önskan att Arkiv digital omfotograferar Sala Kämnärsrätts dombok A:6 (1744) och Sala Råshusrätts dombok AI:10 (1744) i en nära framtid. Nåja, jag har hittat målet om Juliana Eriksdotter Bruns stöld i Sala. Vid Sala kämnärsrätt med början den 15 februari omnämns stölden. Eftersom stora partier på mikrokorten är oläsliga (men absolut inte originalet! Jag transkriberar gärna om jag har en läsbar kopia - absolut inga mikrokort mer) så har jag ej bemödat mig att skriva av utan gjort genealogiska noteringar. Skarprättaren Jan/Johan Ekeroth ifrån Örebro anges vara uppfödd i Karlskrona och vara 33 år. Hans far anges vara konstapeln därstädes Jan Jansson Ekeroth. Han har i Karlskrona blivit gift med skarprättardottern Juliana Eriksdotter Brun, 30 år, som är född i Helsingborg och dotter till skarprättaren där Erik Brun. I texten omnämns även Julianas mor Christina Eriksdotter Brun som varit straffad för stöld. En bror till Juliana, Johsn Ekeroths svåger, är med i Sala och heter Magnus Berg (ej Brun alltså!). Är han mer känd?  Johan och Juliana har döttrarna: Christina, Anna Maria och Ulrica. I stölden är även Ekeroths tjänstepiga sedan två tillbaka Cajsa Andersdotter, 18 år, inblandad. Hon är skarprättaren Anders Jans dotter i Nyköping och har före Ekeroth varit i tjänst hos skarprättaren Jonas Falk i Norrköping.
 
Korta omnämnanden finns även om Juliana Eriksdotter Brun i Sala rådhusrätts dombok 1744, men ej rannsakningarna. Däri omnämns att hon dömdes till tre gånger tjuvnadens värde, men eftersom hon saknade medel att böta med blev det risslitning. I Sala RR AI:10 (1744) finns även ett mycket stort mål, hundratalet sidor, om fd soldaten Carl Eriksson Malm och hans vållande till sin hustru Maria Johansdotters död men jag återkommer om detta under resandedediskussionen Malm.
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-02-26 07:08)

337
Erik som döptes i Annerstad 1711 anges vara son till skarprättaren Johan Carlsson i Växjö. Problemet är att det inte fanns några fasta skarprättare bosatta i Växjö under denna tid utan vid behov hyrdes dessa in ifrån andra län. Var denne Johan Carlsson hörde hemma är alltså ovisst.
 
Har nu fått mikrofichén ifrån SVAR över Salas olika rättsinstanser. Ska gå igenom dessa när tid ges i veckan. Juliana Bruns stöld måste finnas omnämnd så håll tummarna att jag hittar den och att korten är läsliga.  
Vad gäller målet om Juliana Bruns död uppe i Skog har jag skrivit av detta (en sida av min transkribering har Carina publicerat ovan). Är någon intresserad av detta i sin helhet så mejla mig så skickar jag det - jag lägger inte ut domboksmålen här eftersom de är så långa. Svea hovrätt bör ha behandlat målet och eventuellt har det gått vidare till kungliga majestät. Då jag inte har tillgång till Svea hovrätts arkivförteckning är det svårt att säga var målet kan finnas. I Svea hovrätts arkiv har skett grova gallringar, men själva brottsmålsutslagen borde finnas kvar.  
 En avfotografering av Svea hovrätts arkivförteckning kanske vore något för Arkiv Digital i framtiden ?

338
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-18, 06:52 »
Sebastian, jämför att det funnits en samtida Gabriel Sandberg (f 1734 i Sigtuna) som Bosse Lindwall kopplat till den volontär i Karlskrona med samma namn som 1764 var sammanboende med Anna Margareta Mårtensdotter Björkegren (=> se: resande: Allmänt » Glasförare » Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-22  - fredagen 21 april 2006 - 12:05  . Kanske kan vara bra att känna till om vi stöter på fler belägg för Gabriel Sandberg

339
Laurin / Laurin
« skrivet: 2010-02-12, 10:56 »
Hej Sebastian mfl!
 
Huvudet på spiken trots att det står fel förnamn (Håkan Lagerin) i trycket. Det rör sig om Abraham Rolin med söner som förhörts vid Jönköpings RR. Hans Lagerin är också misstänkt. Jag har kopia på målet och återkommer när jag rotat fram det.
 
Niclas

340
Malm / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2010-01-30, 18:00 »
I domboksmålet nämns även att borgaränkan Catharina Norman har brodern Hans Lille som är Söderhamns stadsutridare (1747).

341
Malm / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2010-01-30, 17:33 »
Även namnet Elias på en son till Carl Malm (se bilden ovan) skulle då även kunna förklaras. Varifrån kommer uppgiften att Carl Jonsson Malms hustru Maria Jansdotter/Johansdotter var dotter till Johan Severinsson (Sörensson) ?
Denne bör väl i så fall vara den namne häktmakaren JS som nämns under resande: Ström ?
 
I domboksmålet 1747 angående Juliana Bruns död i Löftjära by, Skog socken (Hälsingland) så nämns att Sigrid Malms hat till denne uppkommit då hennes fader Carl Malm misshandlat modern Maria Johansdotter, efter att ha fattat tycke för Juliana då denne satt häktad för marknadsstöld i Sala - orsaken till knivmordet/dråpet på Juliana Brun synes vara grumligt och Svea hovrätts dom borde undersökas (Sigrid Malm är ju i livet långt senare och torde fått ett lindrigare straff än vad man först kan tycka efter att ha läst underrättens genomgång).

342
Malm / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2010-01-30, 17:03 »
När Sigrid Malm med kniv sticker skarprättarhustrun Juliana Brun (gift med Johan Ekeroth) vid Löftjära by, Skog socken (Hälsingland) så nämns att i samma sällskap reste hennes (Sigrids) moster borgaränkan från Sundsvall Catharina Norman, dennes måg Magnus Melldahl (även Pett Magnus Melldahl/Mellendahl) med hustru Anna Norman (alltså dtr t Catharina Norman). I samma sällskap nämns även borgaränkan CN dräng Nils Ström och en till namnet ej nämnd flicka på 12 år som var syster till hustru Sigrid Malm.
Vem är denna borgaränka Catharina Norman (som även skrivs felaktigt? som Catharina Norström) och hur förklaras att hon kallas moster till Sigrid Malm ?
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-01-30 17:05)

343
Malm / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2010-01-30, 16:50 »
Sala landsförsamling AI:4,s 440, husförhör 1735-1736-1737:
Stentorpet


 
Familjen nämns ej där på hfl 1745 och har då flyttat (till Öregrund eller vart?).

344
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 mars, 2010
« skrivet: 2010-01-20, 13:22 »
Hej Barbro mfl!
 
Bråmålamorden har jag sett uppgifter om tidigare. Hans Lorentzson Meijers hustrus Maria Henriksdotters bror Mårten (Henriksson) Linds svåger Israel Eliasson Wimmerstedt och dennes son Isack (sedermera värvad soldat med namnet Wimmercrantz!) var häktade och misstänkta för inblandning i dessa mord i Säby socken (F), men frikändes så småningom (Israel postumt då han avlidit i slottshäktet i Jönköping). Vad skriver Kalle Bäck om morden i Bråmålen ? Refererar han till var domstolshandlingarna i detta mål finns? Hovrättens utslag finns men underrättens i Norra Vedbo härad  har jag ej kunnat finna.

345
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 mars, 2010
« skrivet: 2010-01-19, 09:30 »
Hej Carina!  Mig veterligen har jag inte sett någon koppling mellan dessa familjer. Namnet Meijer/Mejer liksom andra s.k. borgerliga släktnamn som bars under 1700-talet av resande är sådana att de finns bland flera ej besläktade familjer/personer (både resande och icke-resande). Det är rätt vanskligt att dra slutsatser enbart på tillnamn, men ska givetvis inte helt uteslutas som forskningshypotes.
Om Hans Lorentzson Mejers bakgrund före vimmerbytiden kunde nystas upp (han ska ha verkat i Örebro enligt Vimmerby dombok mfl källor (jfr notisen om hans kusin (syskonbarn) Sven Pettersson Spegel ovan) kanske det går att knyta samman Vimmerbytartarerna med mellansvenska resandesläkter. Jag har tidigare på annat ställe framlagt hypotesen att skarprättaren Gabriel Alexandersson Mejer i Uppsala skulle kunna vara bror till häktmakaren Per Alexandersson/Sandersson Skotte som verkade i Bogesund (~Ulricehamn), Hjo och Växjö. Kronologiskt passar de in som bröder men mer behövs för att knyta samman dessa enstaka kända 1600-tals resande.  
 
Ps, Namnet Mejer ska betyda ungefär arbetsledare/anförare/rättare, jfr engelskans mayor och svenskans  major. Tillnamnet kan ha sin upprinnelse som soldatnamn eller upptagits som passande borgarnamn med inspiration ifrån tyskan som var lingua franca på 1600-talet. Ds.

346
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 mars, 2010
« skrivet: 2010-01-16, 14:35 »
Vilka uppgifter finns om Hans Lorentzsson Mejer ? Går hans tidigare verksamhet att belägga i Örebro? När avled han ?
 
 
Vimmerby rådhusrätt (GHA) 1698, rådstuga den 22 december;opaginerad.  
Inprotocollerades borgarens Melckior  
Hanssons Linkz och Johan olofßons  
vpwijste Cautions skrifft af den 3 sidstledne  
huius, angående Hans Larsons åstundade  
Echtenskap med Maria Henricsdotter således,  
att bem:de Melckior Linck och Johan Olofßon  
på Rättens tillfrågan, huru wijda dee till  
förbemte persooner som härstädes okän-  
de äro hafwa någon bekantskap Eller om  
deeras ansökning med Copulation  
kan admitteras, sade att dee intet annor=  
lunda Henric Larsons och des Sohns Johan  
Henricsons till Ehrewördige Probsten herr Johan  
Phoenix i ty måål gifne skrifft vnder=  
skrifwit ock för dem Caverat ähn att dee hafft  
som ock ännu hafwa till dem Ett säkert  
förtrooende att dee sielfwa sanningen  
för dem derutinnan sagdt, det intet  
ringaste klander, Eller ock hinder, huarken  
gienom Skyld, frändskap, mindre troolof  
ning med någon annan, Eller ock huarie=  
handa orsaak wara till deße Contrahenters  
Copulerande, huilcket brudens fader Hen-  
ric Larson, tillijka med Soonen Johan  
Henricson, såßom ock brudgummens Mo=  
der Sophia Henricsdotter nu inn  
för Rätten med förplicktande af deeras  
Siääls Saligheet att kunna Contestera  
högeligen påstodo.  
 
Vimmerby CI:2 s 290, vigda år 1698:
den 26 Dec: Hanß Lorentzon och Maria Hendrichzd:ttr
[samma dag vigdes även en Adolph Arvidsson och Gertrud Johansdotter i Södrebäch ]
 
Vimmerby RR 1701 15/7 framgår att häktmakaren Johan Henriksson [Modvig Wimmercrantz far] är svåger till Hans Lorenson Mejer = Hans Larsson ovan, som tidigare varit borgare (trol. genantborgare) i Örebro stad.  
 
Hans Lorentzson Mejer är son till en Sophia Henriksdotter och en Lorentz. Då Staffan Detlofssons i Alingsås hustru Sara Lorentzdotters mor även heter Sophia Henriksdotter (levde änka 1717) bör Sara vara en syster till Hans Lorentzson (Mejer) och då kan kanske förnamnet Staffan på en son till den sistnämnde även få sin förklaring. Staffan Mejer är alltså uppkallad efter sin fasters avlidne make. Namngivningen bland resande tycks inte följa de gängse uppkallninsgprinciperna för bondebefolkningen under denna tid.  
 
Jämför även:
Källa: Malmö kämnärsrätt AIa:24  
16/3 1737.  
Tillfölje af Landshöfdinge Ämbetets bref till Lofl: Magistraten af den 14 i denna månad och Magistratens under den 15 därpå afgifna Remiss till Cämnärsrätten, företog sig Cämnärsrätten idag laga rannsakning, angående 13 st. enligt CronoBefallningsmannen Brandts den 12 Martii sidstl:e inskickade löst folk af män, qwinnfolk och Barn bestående, som tyckes wara Tattare och af Zigeuner ...  
 
Härnäst inkallades en som säger sig heta Sven Pettersson med tillnamnet Spegell, hwilken berättar sig wara 32 åhr gammal (då han var här i förhör 1734 var han 26 år gammal). Född i Halland och Knärröd sochn, dess fader skall hafwa warit soldat, hetat Petter Andersson, samt blefwit död, då Sven war ganska liten, äfwen som dess moder död, när han war 3 åhr gammal. Hwarifrån han kom till en dess syskonbarn Hans, som bodde i Örebro och sedan flyttade till Wimmerby, därest han ärlagt sina skatter, skolandes nu bo i Carlscrona, men hans söner äro borgare i Silfvetsburg, därifrån hwar Sven Pettersson kommit till Carlscrona, der han först blefwit Skippspoike och sedan Couffardiekarl, hwarifrån han blifwit afskiedad den 30 april 1729. Försörjer sig med att fara omkring landet och sälja peppar, anijs med flera kryddor ... Dess hustru Sara Johansdotter 33 åhr gammal, säger sig wara född i Carlscrona och Nettrebys socken.  
Frågandes hustrun, huru hon kommit till här wid Rätten åhr 1734 uti December månad, att säga, det hon är barnfödd i Wimmerby ?  
Swar: Att hennes fader warit Borgare i Wimmerby och född i Wenersborg, Men hännes moder och mormoder äro födda i danska Norjet. När dessa hennes föräldrar hafwa rest till Carlscrona är Sara blifwit under wägen födder och döpt uti Netreby deras tillhold skall äljest wara uti Silfwitsborg.  
Dessa 2ne personer hafwa med sig en flicka, ungefähr 14 åhr gammal Anna Maria Carlsdotter, hwilken är Sven Petterssons styfdotter och skall wara aflad med Saras förra man Carl Ohlsson Hassellgreen, som skall warit Volonteur wid Ammiralitetet i Carlscrona...  
Frågandes till hustrun om hon är hafwande ? Swar: Hon menar så wara, men wet det eij wist.
 
=> Går Hans Lorentzson (Mejer) att belägga i Karlskrona ?
 
Vilka resande Lorentz/Lars eller resande Lorentzbarn finns belagda i slutet av 1600-talet ? Enligt en diffus obekräftad uppgift ska Staffan Detlofsson och Sara Lorenztdotter tidigare ha vistats i Mönsterås (Kalmar län) innan de kom till Alingsås.
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-01-16 17:19)

347
13 Geografisk och administrativ indelning / Sockengränser
« skrivet: 2010-01-11, 21:03 »
I Fagerhults by som geografiskt låg i nordöstra Göteryd socken (Småland, Sunnerbo härad) finns en märklighet. En av jordeboksgårdarna i byn, mellangården, tillhörde inte Göteryd utan den norra grannsocknen Hamneda. Fagerhult mellangården i Hamneda socken var alltså en exklav i äldre tider eftersom alla jordeboksgårdarna låg samlade i en bystruktur, utan att några inägor gränsade till Hamneda socken, men i och med skiftena kom Fagerhult mellangård att flyttas långt norrut på utmarken i norr, mot Hamneda sockengräns (mellangården blev alltså en geografisk norregård på kartan!). Mellangården kom senare, i början av 1900-talet, att överföras till Göteryd socken, som kan tyckas redan ifrån början skulle ha varit den naturligaste tillhörigheten men så var det ju inte i verkligheten.
 
Folket på Fagerhult mellangård var alltså sedan medeltid tvungna att gå till kyrka i Hamneda medan deras grannar några hundra meter bort i norr och syd gick till Göteryd.   Det skulle vara intressant att veta hur en sådan märklig  sockentillhörighet uppstått. Har någon stött på ett liknande fall?
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2010-01-11 22:16)

348
Lind / Äldre inlägg (arkiv) till 26 februari, 2010
« skrivet: 2009-12-10, 09:42 »
I Ronneby föds 1715 borgaren Mårten Runqvist och Annika Eliasdotters son Johan. Det bör vara Mårten Lind som använt sig av ett annat efternamn eftersom ingen Runqvist finns omnämnd i Vimmerby under denna tid.

Källa: Ronneby C:3 s 130 - födelselängd 1715
 
- en intressant fadder heter Maximus Swetzer - då namnet Maximilian tidigare förekommit som patronymikon på resandekvinnor i början av 1700-talet är det värt att uppmärksamma denne fadder. Vem var denne Maximus ?

349
Italienska / Italiensk översättning/tolkning
« skrivet: 2009-12-08, 08:38 »
Tack för ert engagemang. Brevet uppmärksammade jag i samband med diskussionen om Dominico Martinelli (bl a Fredrik Reinfeldts stamfar), men denne är en annan än ovanstående D. Martelli.  
Undrar om D. Martelli även var konstnär eller vilken relation som var mellan honom och Grandell i Stockholm ?

350
Italienska / Italiensk översättning/tolkning
« skrivet: 2009-12-07, 08:41 »
MARTELLI:
Vad står det i följande italienska brev skrivet av D. Martelli, daterat 24 januari 1800 i Rom, till Mons:r Laurent Grandel i Stockholm (Sverige) ?
 


 


 


 
Brevets adressat:


 
 
Är denne D. Martelli mer känd ? Tillhör han patricierfamiljen Martelli ifrån Florens ? Vem är Laurent Grandel (=?Lars Grandel?) i Stockholm år 1800 ?
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-12-07 08:42)

351
Berg / Äldre inlägg (arkiv) till 09 december, 2009
« skrivet: 2009-12-02, 15:24 »
En tidningsnotis om Hund-Fia ur Östgötaposten 1898-05-06 sidan 4:


352
Äldsta mannen / Äldsta mannen
« skrivet: 2009-12-01, 19:32 »
En avlägsen släkting som dog i hög ålder och där prästen även satt ut födelseåret:

Källa: Södra Ljunga C:2 s 257, dödlängd 1695 (Måns Sonesson i Ifla (1571-1695)
anm. födelseplatsen är Bårshult i Göteryd sn.

353
Dahlberg / Dahlberg
« skrivet: 2009-12-01, 09:40 »
Ovan i juli 2005 nämner Bosse Lindwall om Bläck-Nisse, alias artilleristen Nils Andersson. Återfann honom som sittandes på fästning år 1819 för försvarslöshet:
 
Riksarkivet, Genealogica 182 [på fästningar insatta försvarslösa personer 1819/1820],  s 1072-1073:
No 13 Nils Andersson
60 år gammal. Har i unga år
lärt Smedshandtverket. Seder-
mera varit Artillerist vid Vendes
Artilleri i Stralsund i 20 år, hvari-
från han år 1807 skall blifvit ordent-
ligen förafskedad  hvarpå han be-
gifvit sig till Sverige och någon tid
uppehållit sig i Vånga Socken af
Öster Göthland. Sedermera har
han 3ne gånger varit straffad för
stöld, och sista gången för tillgrepp
af en Silfverbägare värd 4 Riksdaler 8 ß med
5 par spö, Kyrkoplikt och 3 års
arbete i Carlstens fästning. Wid
arbetstidens utgång i November
1818 kunde Andersson ej anskaf-
fa åt sig något laga försvar,
hvadan Kgliga Majts Befallnings-
hafvande i Götheborg under den
10 derpå följande December för-
ordnade, att Andersson såsom
försvarslös och begifven på
dryckenskap, borde på fästnin-
gen ännu vidare qvarhållas.
Hans uppförande derstädes har
varit lastbart och han kan ej
upgifva något sätt att få laglig
sysselsättning.
 
Var i litteraturen, som Bosse nämner, finns denne Bläck-Nisse omskriven? Denna uppgift är av stort intresse då fler resande kan omnämnas i samma källa.
 
Tillhörde hustrun Anna Dorothea Wickman någon ursprunglig resandesläkt eller var det på egna förtjänster familjen kom att leva i resandekretsar ?
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-12-01 09:40)
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-12-01 10:47)

354
Sjudare / Sjudare
« skrivet: 2009-11-26, 14:32 »
Svar på Hans fråga om skrå. Nej, (salpeter)sjudare ingick inte i något skrå. Yrket var inte reglerat i stadslagen utan en salpetersjudare var anställd av kronan. Betalning utgick i förskott för de stipulerade kvantitet salpeter varje sjudare var ålagd att leverera. Om inte denna mängd levererades fick vederbörande återbetala och böta. Överskott, som nämnt, löstes in till högre marknadspris av kronan.
Salpetern framställdes ur den urinindränkta jorden under ladugårdar eller i speciella salpeterplantlador som uppfördes. Det krävdes vissa förutsättniungar för att få fram god sdalpeterjord, bl a vissa bakteriekulturer s.k. nitrobakter och god vattendränering. Det uppstod ofta konflikter mellan bönder och salpetersjudare då dessa kom på besök under högsommaren. Alla gårdar i Sverige ingick i salpetersjuderiindelningen där man bedömt möjligheterna av att sjuda salpeter ur ladugårdsjorden.  
 
Sjudare fanns även bland andra kategorier såsom såpsjudare och saltsjudare (man utvann ex. salt ur havsvatten) men jag förutsätter att det ovan efterfrågade är just salpetersjudare som är den vanligaste yrket hos källornas sjudare.

355
Sjudare / Sjudare
« skrivet: 2009-11-26, 13:04 »
Salpetersjudare var säsongsanställda , mars till september, och ingick i pannelag. De var enrollerade som soldater (rullförda med nummer, som dock ändrades) där deras hemort, ålder, anställningsår/tid, eventuella gifte, om de var dräng/verkmästare och om de ägde hemmansbruk angavs - liksom var de skulle arbeta kommande säsong. Det infördes även hur mycket salpeter de levererade (de var ålagda att leverera en viss mängd, men producerade de överskott löste kronan givetvis in detta - en lukrativ bransch för den driftige!). Denna yrkesgrupp var alltså en ambulerande grupp som rörde sig över stora ytor under salptersjuderisäsongen. Under vinterhalvåret kunde det hända att de inte återvände till sin ursprungliga hemort utan tog arbete där det fanns - även detta var bra då de anställdes för exempelvis tröskning etc utan att behöva inneha årstjänst och lyda under legohjonsstadgan. Många salpetersjudare, som till största delen bestod av yngre män i 20-25-årsåldern, kunde härigenom bli bosatta långt ifrån sin hembygd.

356
Sjudare / Sjudare
« skrivet: 2009-11-26, 08:46 »
När det gäller salpetersjudare (ej saltpetersjudare även om det felaktigt ofta står så i äldre källor) så är det en problematisk arbetsgrupp att forska på. Mönsterrullorna uppgjordes av inspektorer i de olika distrikt som fanns (dessa distrikt förändrades även över tid) och lämnades in till dåtida länsstyrelse eller skickades upp till Krigskollegium i Stockholm för revision. Det stora ansvaret låg lokalt på inspektorerna. Ytterst var det Krigskollegium som hade hand om salpetersjuderistatens och salpetersjuderiindelningens organisation, men mönstring och anställning sköttes regionalt i samråd med de olika länsstyrelserna, som bl a utfärdade salpetersjuderipass. De statliga kronosjudarna/salpetersjudarna avmönstrades med utgång av 1805 varefter de som blev kvar blev egna entreprenörer. Med tanke på att den statliga yrkesgruppen försvann så tidigt som i början av 1800-talet kanske det inte är så konstigt att flertalet manskapsrullor har gallrats. De som finns kvar på Riksarkivet och Krigskollegium och dess underarkiv Artilleridepartementet (manskapsrullor som jag ombesörjde att Arkiv Digital filmade för forskningen och som nu finns i deras portal, jfr Leifs inlägg ovan) är tyvärr bara en bråkdel av de som existerat. De är ej heltäckande utan fragmentariska för olika perioder och områden. I länsstyrelsernas arkiv (landskontor och landskansli) kan även vissa manskapsrullor finnas, men det är mer en lycklig omständighet att de finns kvar skulle jag vilja säga - många har tyvärr förstörts.  Vid en grov kalkylering, om jag inte missminner mig utan anteckningar, så beräknade jag att det funnits uppåt 10 000 salpetersjudare under perioden som kronan var huvudman för anställningen.

357
02 Arkivväsende / Bergskollegiet
« skrivet: 2009-11-25, 12:49 »
Charlotte, angående litteratur så kolla följande länk till Föreningen för smedsläktforskning:
http://www.genealogi.se/smed/ffslas.html
 
Rekommenderar även: Ur östgötska hammarting 1700-05 en sammanställning av Mari-Anne Olsson (3:e uppl. 2001).  
 
mvh
Niclas Rosenbalck

358
Andorsson / Wetterman / Andorsson / Wetterman
« skrivet: 2009-11-19, 10:44 »
Stig-Ove ställer ovan (15 oktober) den mycket berättigade frågan hur Anton Wetterman kunde undslippa dödsstraffet och etablera sig som borgare i Sverige, efter att ha varit landsflyktig. Kungliga majestäts skrivelse till Göta hovrätt fastställde: att vad Anton Wetterman beträffar, så förbliver det med honom efter den Kungliga hovrättens fattade slut att han till dödsstraffet erkännes skyldig och det undergå bör när och varest han inom Sveriges rikes gränser kan ertappas.  
 
Förklaringen till återkomsten är mycket troligt det pardonsplakat som Ulrika Eleonora i februari 1719 vid sitt trontillträde utgav för alla livsdömda landsflyktiga svenskar. En ansökan till kungliga majestät om nåd ifrån Anton Wetterman torde dock ha inkommit och finnas, liksom en utgående skrivelse i Riksregistraturet. Denna nåd bör alltså ha utfärdats någon gång mellan 1719 och 1737 då Anton Wetterman dyker upp i Hjo, eller mer troligt 1733ff eftersom han sistnämnda år ännu bodde i Norge (jfr ovan).

359
Friström / Äldre inlägg (arkiv) till 28 maj, 2010
« skrivet: 2009-11-19, 09:29 »
Hej Peder!
Intressanta uppgifter. abs betyder troligen absens, dvs frånvarande vid husförhör, och inte absolution.
 
mvh
Niclas

360
Widegren / Videgren / Widegren / Videgren
« skrivet: 2009-11-14, 13:27 »
I augusti ställde jag följande fråga under Småland-socknar: Pjätteryd som bör uppmärksammas här:
 
Under gården Linderås fanns ett torp kallat Widegrens. Enligt Eric Anderek (fd Andersson) i hans artikel om torpen i Pjätteryd skriver han:  
Widegrens. Bebyggdes av en man vid namn Gustav Johansson, vilken jämte hela sin familj reste till Amerika. Senare inflyttade en tattarfamilj Widegren i stugan. Mannen blev ihjälstucken av en svåger. Efter dessa blev stugan först vedbod och är nu redskapsbod.  
Är mer känt om denna familj Widegren och när de ska ha bott på torpet under Linderås?

361
Andorsson / Wetterman / Andorsson / Wetterman
« skrivet: 2009-10-18, 20:42 »
I registret till Skövde dödböcker nämns under Wetterman:
Wetterman Anna Maria handelsman: Daniel Hjerpes h 55 år  1788 21/12
Wetterman Britta se Hellenstjerna [=> Hellenstjerna Brita kaptensänka f Wetterman 71 år 6m  1787 27712 ]
Wetterman Jöns borgare:  d Sara Brita 2 1/2 år   1746 18/12
 
Den gosse Anton Wetterman som Anders Berg nämner ovan, vilken kring 1770 var boende på samma gård nr 9 som Mariana Wetterman och häradshövdingen Carl A. Ullqvist kan alltså vara en son till Anton Wettermans son Jöns Wetterman. Frågan kvarstår var denne Jöns Wetterman och hans far Anton Wetterman är begravda ?  
 
Släktkretsen kring Andorsson/Wetterman-familjen påvisar stora likheter med Wimmercrantzfamiljen i Vimmerby. När medlemmar väl etablerat sig som betrodda borgare så finns inga problem att avancera socialt för nästa generation och gifta in sig i andra borgar- och högreståndssläkter. En slutsats av detta torde bli att många borgerliga släkter i småstäderna kan uppvisa resandeförfäder. Troligen var det svårare att komma in kulturellt och socialt för resande på landsbygden där konservativa giftermåls- och sociala mönster levde kvar långt in på 1900-talet.

362
Andorsson / Wetterman / Andorsson / Wetterman
« skrivet: 2009-10-18, 20:10 »
Skövde stad mantalslängder:
mtl 1741 [daterad 8/11 1740] ingen Antoni Wetterman (eller någon med tillnamnet Wetterman) upptagen i staden detta år
=> vid kontroll i Hjo stad mtl 1741 [daterad 6/12 1740] å s 204:
Antonius Wetterman 1 [ensam i längden, utan hustru etc!] => om Antoni Wettermans vistelse i Hjo stad se mer nedan
 
Skövde stad mtl 1742 [s 196; daterad 12/11 1741]
Risatorp  Antoni Wetterman [ingen hustru i mtl!] S. Jöens
 
Skövde stad mtl 1743 [daterad 13/12 1742], s 258:
Risatorp  Antoni Wetterman S. Jöens [ingen hustru upptas!]
 
Skövde stad mtl 1744 [daterad 3/11 1743], s 284:
Lilla glasmästartomten:
Jöns Wetterman + hustru, piga Stina
(sist) Risatorp [s 288]
Antoni Wetterman + hustru
 
Sedan saknas mantalslängder hos SVAR för aktuella städer tom 1764
I Skövde stad mtl 1764 [daterad 27/10 1763] nämns:
[s 681] Jungf: Anna Maja Wätterman [hos handelsman Magnus Hollmins änka på Jacob Matts tomt]
***********************************
Hjo stad mtl 1739, s 245 [daterad 20/1 1739](slutet av stadens mtl):
Antonius Wetterman (ensam) [jämte honom 1739 står Johan Hansson den yngre + hustru, även han resande; + även i mtl 1741
 
Hjo stad mtl 1738 [daterad 12/11 1737] s 244 (sist i längden):
Antonius Wetterman 1(ensam)
 
I Hjo stad mtl 1737 [daterad 12/11 1736] saknas Antonius Wetterman. Där finns 1737 en Andor Andorsson 1(ensam) s 246; AA med 1736 s 217 och nämns då uttryckligen som ogift]. Likaså i mtl 1736 (daterad 13/11 1735) finns inte Wetterman med.

363
Andorsson / Wetterman / Andorsson / Wetterman
« skrivet: 2009-10-18, 19:16 »
Marknadsplatsen där dråpet skedde var Rödesunds marknad. I texten står Rösundz Marcknad. Rödesund ligger i Mölltorp socken, Vadsbro härad, och var en viktig handelsplats på gränsen till Undenäs socken. Rödesund utgör idag den mer kända (civila) orten Karlsborg.
Ska ta mig en titt på Vadsbo häradsprotokoll 1705 och se vad som kan framkomma däri.

364
Andorsson / Wetterman / Andorsson / Wetterman
« skrivet: 2009-10-14, 15:02 »
En undran:  
är inte Dylander en plats där föräldrarna bodde då sonen Carl föddes ? Jämför övriga barn i födelselängden som har gårdsnamnen utsatta.

365
24) Övriga språk / Läshjälp Litauiskt efternamn
« skrivet: 2009-10-12, 07:22 »
Infl. 30/5 44  
hustruns u.ä. son  
Lars Petras Ola Axelsson  
trolofningsbarn  
fader: res. kand. litauiske medborg.  
Petras Tunkunas      eget bet. 6/9 -56
 
En balt i Sverige år 1944, mitt under brinnande krig då ryssar och tyskar stred i Litauen, gör att man misstänker honom som någon form av flykting eller statslös person som inte kunnat återvändo till sitt hemland(Sovjetunionen ockuperade Litauen efter tilläggsdokumentet i Molotov-Ribbentroppakten 28 sept. 1939 och var du balt i utlandet på resa/studier så åkte man knappast hem till terror och utrensningar).  
Kontakta Riksarkivet och hör om det finns en akt på Petras Tunkunas i utlänningskommissionens arkiv eller hos SÄPO.
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-10-12 07:23)

366
Ruut / Ruut
« skrivet: 2009-10-11, 12:39 »
Anders Andersson Ruth var borgare i Ystad åtminstone på papperet 1722-23:
Ystad Magistrat och rådhusrätts arkiv DIV:1 s 4, år 1722:


 
 Är de andra borgarna (Mårten Malmström och Nils Pettersson Bång) som antogs samtidigt i Ystad 1722 möjligen även kopplade till resandesläkter?
 
 
Anders Andersson Ruth dyker sedan upp i slutet av en mantalslängd för Sölvesborg stad, daterad 1724 3/12:
Anders Andersson Ruth, hustru - samtidigt figurerar jämte honom i längden Per Jacobsson Sahlberg med hustru - är denne sistnämnde resande ?
I föregående mantalslängd som är daterad 1724 22/1 finns inte Anders Ruth upptagen, varför man exakt kan sätta hans borgerskapet i Sölvesborg till start år 1724.
I nästa bevarade mantalslängd (en däremellan saknas, åtminstone hos SVAR) som är daterad 1726 7/12 finns inte Anders Ruth kvar i Sölvesborg. Sonen Hans (sedermera hovslagare vid Smålands kavalleri och bosatt i Ökna socken (F)) föds den 26 december 1725 i Norje, Ysane socken utanför Sölvesborg. Sonen Peter föds 1728 31/7 i Blötvik, Linneryd socken. Familjen har alltså avflyttat till Linneryd socken någon gång under perioden 1726-28. Varför de flyttar just till Linneryd socken har jag inget svar på. Änkan Annika Persdotter/Petersdotter (Siöström) (c1681?-1758) gifter 1730 om sig med bondsonen Håkan Mattisson i Öljemåla södregård, Linneryd socken (jfr ovan).

367
Malmö garnisonsförsamling C:2 s 112, födelselängd 1749:
Hedevig soldatens Hans Fredrick Clarins och hustru Marta hans [ev. Svens]
dr, föd den 29 april, döpt den 2 maij, wittnen: Corporal Ma(...?)
Soldaten Kinberg, hustru (Ling?)ström, hustru Maria Jönsdotter

368
Ekeberg / Ekberg / Ekeberg / Ekberg
« skrivet: 2009-09-13, 17:18 »
Angående Axel Ekeberg:
 
Anders Berg skriver ovan 26 september 2002, 20:23
 
Maria Axelsdotters far är känd. Hon är dotter till soldaten och krämaren Axel Ekeberg eller Ekberg. Det är åtminstone mycket sannolikt att hon är identisk med soldathustrun Maria Ekeroth, som reser med sin far Axel Ekeberg när hennes barn, en odöpt dotter, föds (5/1) och dör i Halmstad (Skåne) 1778 begr. 9/1.  
 
Om Axel Ekeberg är följande känt (av mig):  
 
* sonen Hans dör 1744 12/1 i Ivetofta by, 3 v 2 d gl. Fadern soldat och barnet dör på resan.  
* 1747 1/5 får han avsked som soldat nr 98 vid Hamiltonska reg och sedermera von Segebadens kompani.  
* sonen Christian föds 1768 17/12 i Björnekulla och dör 23/12 s.å. i Stenestad. Fadern borgare och kramhandlare i Skanör. Modern Christina Christiansdotter.  
* 1778 alltså nämnd som resande med sin dotter Maria Ekeroth.  
* senare samma år 15/10 avliden i Borgeby, som avskedad artillerihantlangare, 88 år gammal.  
d: 15 Octobr. Dödde afskiedade artillerie Hantlangaren Axel Ekberg, af ålderdoms svaghet 88 åhr gammal. Han kom hit siuk, och har uppehållit sig i Schanör flere åhr. [avskrift av Birgitta Nilsson]  
 
I det stora zigenarmålet ifrån Rönneberga härad 1764 nämns en Axel Ekeroth som är 72 år gammal, men kanske avser detta Axel Ekeroths (son till soldaten Andreas Holmström och Maria Henriksdotter; g.m. Maria Axelsdotter) svärfar Axel Ekeberg.
 
Kan Axel Ekeberg vara densamma som Per Jönsson (Hellbom/Lindgren) son Axel född 1709 i Enhörna (Södermanland)? Under  omnämner jag 2008-09-05 följande:
 
Axel Persson Östberg antas som soldat för rote nr 99 Öshult i Hinneryd sn den 23 oktober 1735. Han uppges född i Hälsingland (detta stämmer dock ej med vad vi känner till eftersom PJL son Axel föddes i Enhörna (nuv. Ytterenhörna) i Södermanland 1709 1/4 - men en förklaring till detta kan vara att han har burit med sig någon attest ifrån prästen i Bollnäs sn, Hälsingland där fadern tjänstgjorde som soldat till 1725 då denne avskedades pga att han var zigenare). APÖ anges vara 30 år 1740, dvs född ca 1710. Han var gift redan 1740. Vid mönstringen 1740 anges han vara kommenderad till Malmö. I GMR 1742:1 anges att Axel Persson Östberg blivit casserad vid generalmönstring i Malmö den 10 juli 1740. Detta sistnämnda skulle då egentligen innebära att han ej skulle kunna vara en av de två söner till PJL som 1741 påstås vara rotesoldater vid Kronobergs regemente.  
Källor: Kronobergs regemente GMR 1740 (nr 335),s 168, Södra Sunnerbo kompani - mönstring vid Ljungby gästgivaregård den 26 juni 1740; Kronobergs regemente GMR 1742:1 (nr 336),s 282, Södra Sunnerbo kompani - mönstring i Växjö den 23 februari 1742  
 
I mejl med Anders Berg har jag fått tips att denne Axel kan vara densamme som soldaten Axel Östberg vid Hamiltons regemente, soldat nr 58 vid kapten Carl Otto von Segebadens kompani som fick avsked 1744 20/12 efter att ha rymt (källa: Anders Bergs excerpering av GMR 1753 av Hamiltons regemente).  Jag är dock inte säker på att denna identifiering är korrekt.
 
Kan Axel Persson Östberg vid Kronobergs regemente vara densamme som soldaten vid von Segebadens kompani, Axel Ekeberg ? Kan det uteslutas att dessa båda är identiska ?  
Ingiften mellan lille-Petters (Petter Christophersson Franzwegen) och Per Jönssons (Hellbom/Lindgren) familjer förekommer i övrigt.  
 
GMR 1744 - Hamiltons regemente:
kapten Samuel Granatenhielms kompani, mönstrade den 9 juli 1744 i Landskrona
          1742 wid General munstringen
    Num. vacant den 5 Januarj
   1743 insatt utj
[nr 98]   Axel Ekeberg , [födelseort:] Småland , 26 [år => född ca 1716] [tjänstgjort:] 1 1/2 [år] , gift
 
Anders Bergs excerpt av GMR 1753:
Soldat nr 98 vid Kapten Carl Otto von Segebadens kompani  
Ekeberg    Axel  
avsked 17470501  
 
Soldat nr 2 vid Livkompaniet  
Ekeberg    Lars  
Död (hängt sig) 17470504  
 
Soldat nr 84 vid Kapten von Eckstedts kompani  
Ekeberg    Petter  
Antagen 17471225 (från: soldat nr 62) 29 år 9 m, i tjänst 11 år, ogift vid generalmönstringen 17530614 i Malmö  
Född 1723-10-.. i Skåne  
'siuk uthi Östergiötland'  
 
 
 
 
Jämför även att Axel Ekeberg och Gert Lindgren (Per Jönsson (Hellbom/Lindgren) son) får burskap i Skanör samma dag och år ([764-07-24]:
 
Skanör med Falsterbos rådhusrätt och magistrat DIII:1 [AD-bild 74+ 75], s 139-140
Anno 1764 den 24 Jul: anmälte sig för-
afskiedade handtlangaren Giert Lind-
gren
, samt wid företrädt anhöll om
tillstånd, at få winna Burskap på minu-
terings Glas ock häst handell, ok som han företedde
Lieutenanten hr Malmströms bewis
öfwer sit anständiga förhållande
ock erhållna afskied, bewiljades deß
begäran, hwarföre han med
hand å bok, wanliga Burskap eden
aflade Schanör Råshus ut Supra
   L: delaRose
 
Ad: K Behrling   J Månson
Per Bondeson   Nils Person
 
är skyldig för Borgare bref ok paßett  (12? )  
 
Anno 1764 den 24 Jul: förekom äfwen
afskiedat handtlangaren Axel Eke-
berg
samt anhöll at få winia
Burskap på glas ock hästehandel, upte-
(…?) lika then andre sit erhåll
na afskied, samt bewis öfwer an-
ständigt fört lefwerne af Lieute-
nanten theß begäran bewilja-
des, hwarföre han med hand
å bok, wanliga Borgare Eden
aflade. Schanör ut supra
    L: delaRose
 
Ad: K Behrling   J Månson
Per Bondeson   Nils Person
 
är skyldig för Borgare bref ok paß  
 
Erhöll afkall den 6 Febr: 1769
 
*******************************************************
 
Jämshög C:1 s 319, födelselängd 1743:
(uti?) Decembr. Månad kom en Soldat wid nampn Axel Ekeberg
med hustru och barn hijt till Gemsiö by och länte huus hos
Pär Månßon, hwarest thenna Ekebergz hustru wid namn
Malena kom uti Barnsäng och födde 2ne barn som blefwo
döpte den 23 Decembr. uti Pär Månsons huus.
Jungfrun Elsa Sara Estenberg bar det ena fram till dopet,
hwilket blef kallad Hans, och det andra baar Jungfru
Catharina Elizabeth Schöring, hwilcket blef kallad Anna Lena.
Förbenämde Soldat Ekeberg berättade sig wara utaf
Högwälborne Herr Öfwerstens, Baron Hamiltons Re-
gemente och under Herr Capit. Granatenhielms Compag-
nie, och nuförtiden inqvarterad uti Carlscrona.
 
 
Malmö Garnisonsregemente C:2, s 293, födda 1760 (af hans kongliga höghets Cronprintzens regemente uti garnizonen Lovisa födda):
Christina [född:] 21 [augusti], [döpt:] 22 [augusti]
Soldaten wid ÖfstLz Compagnie Axel Ekeberg m. deß hustru Anna Beatha Johansdrs lilla doter kallad Christina
witnen
Sold. Johan Bolström wid Hessensteinska Regtet och öfrstlz Compagnie
hustru Christina Jernberg, dito Lena Alexanders.

369
21 Medicin och sjukvård i äldre tid / Blodgrupper
« skrivet: 2009-09-13, 10:38 »
Registrerade blodgrupper på värnpliktiga kan finnas bevarade långt tillbaks till 1900-talets första årtionden (jfr Landsteiners utarbetning ovan). I alla falla har det skett vetenskapliga undersökningar på dylikt material under mitten av 1900-talet. Möjligen finns blodgrupperna noterade på värnpliktskorten i Krigsarkivet.

370
Namnteckning - 1940-talet / Namnteckning - 1940-talet
« skrivet: 2009-09-11, 14:02 »
Brevskrivaren är identifierad som Raissa Saatchiani-Linde (flicknamn Elbeck), född i Riga den 2 april 1901, gift första gången Saatchiani, andra gången Linde. Hon kom med Rödakorstransport från Ravensbr?ck i slutet av april 1945 och vistades sedan ca 1 månad i flyktinglägret i Grimslöv (Skatelöv socken, Kronobergs län). Hon fick svenskt medborgarskap genom äktenskap med Yngve Jönsson och var sedan bosatt i Bromma. Raissa Jönsson avled den 21 juni 1952.  
 
Ett stort tack riktas till Riksarkivets utomordentliga service och en mycket hjälpsam och kunnig arkivarie.  
 
mvh
Niclas

371
Namnteckning - 1940-talet / Namnteckning - 1940-talet
« skrivet: 2009-09-08, 13:57 »
Gåtan om prinsessan går kanske vidare mot sin upplösning...
 
Har funnit ytterligare ett brev av samma person, daterat den 5 juli 1945. Här torde klart framgå att namnet är Saatchiani-Linde :
 


 
Vilken historisk berättelse månde inte gömma sig i denna människas upplevelser under 1940-talet ? Var hon en flykting? Finns hon verkligen inte i utlänningskommissionens arkiv? Hon har vistats både i Grimslöv, Skatelöv sn Småland och i Vingåker Sörmland 1945. Den godhjärtade fröken Florence Stephens på Huseby har bistått henne med hjälp och prins Carl har ordnat arbete åt henne. Går hon att identifiera bättre nu när fullständiga efternamnet är bättre belagt?

372
Förnamn - H / Hägge
« skrivet: 2009-08-30, 19:56 »
Namnet Hägge förekommer i Uppvidinge härad, bland annat i Algutsboda socken på 1600-talet. I denna socken finns det en gård Moshult - är det möjligen därifrån ovannämnda personer (hägge och Jöns i Mooshult) kommer?

373
Musik / Musik
« skrivet: 2009-08-17, 09:31 »
En resandevisa jag fann under mitt förteckningsarbete av George Stephens arkiv:
 

 
Är den känd sedan tidigare?

374
Har Gabriel eller någon annan kommentarer till denna intressanta notis:
 
Alingsås rådhusrätts dombok 6/10 1711 (GLA):
den 6 October, höltz uthan Wedergiällningh Extra ordinarie Rådstugu
af närwarande Borgmästaren Ulrich Paulin, Rådmännen
Anders Erichson, Daniel Erichson Helman, Anders Larßon och
Swen Söfringßon
1o Daniel Perßon Stolpes hustru Kirstin Larßdotter från wennersborg
klagade öfwer en från Norrie förrymbd Soldat som elliest
omgår i landet och flickar kiättlar och kopparpannor, wid
nampn hans Knutßon Öfwerlangh som säger sig hafft herr
landzhöfdingens paß ifrån Wennersborgh men det förlorat,
och förmådt herr Probsten Forssel: samma paß å Prädikesto-
len här i staden effterlysa, derföre att han hans Knutzson
med dragen knijff faret emot henne i Rådmans Anders
Erichsons huus här i Staden och sagt sigh skohla henne mörda,
eller skiähra Tarmarne uthur henne.
Sonen af förbemälte hustru Anders Danielson klagar sam-
maledes att Rymmingen Hans Knutßon slagit honom
en öhrfyhl.
hustru Kirstin sågh mycket illa och blodigh uth i ansichtet af et
slagh som hans Knutson slagit henne med Een kanna, så att
öfre läppen ähr mit i tu klufwen, hwaraf hon ähr illa utseende.
Rådman Anders Erichson i hwars huus detta buller skiedt,
seyer sig härom så mycket mindre kunna förtällia
eller willia något, som han då af ett Ruus och ondt i hufwudet
satt Sofwande och lagdt hufwudet på armarne som lågo kors
wijs, det dhe andre sanna med honom.
Rådman Anders Erichsons hustru Maria Ingelsdotter, sedan
intet jäff emot henne wahr effter aflagd Eed betygade att
hustru Kirstin Stolpe begynte på sitt måhl att tiltahla hans
Knutson, men förstod intett hennes tahl, då hans tolckade
wähl, at det wahrit illa tahlat och sade till henne, giör
du migh det så wohro det wärdt att slå dina tänder i din
hals om du trollar migh, eller och skiära dig med en knijfff
så förmådde hon intet giöra honom någodt ondt, hwarpå
hon swarade sigh Wähl wahra af Tartarne berycktad att hon kunde
något, och hölt på at inbilla folcket det samma, seÿandes
om Anders Erichsons hustru hade 7.gårdar, så skulle hon blifwa
dem alla qwitt och mista dem. då foor han ut och tog i hennes
arm, hwaraf hon nu Wijsar blånad på Wänstra armen,
och sade du skall föllja migh på den platz som iagh will hafwa dig
hon kallade honom en penningeherre och beskylte honom
att han farit om med orätta Paß i landet, derpå swarade
han henne, du skalt wahra en hoora till des du sådant bewijsar
åter sade hon det han fölljer en hoora i landet, han swarade
den med digh och Tater Tyget, gifwer iagh den och den, hon
sade om det wahr 7.tiugh till digh, det första band iag binder
så binder iagh digh och dhe andre, Wijdare seÿer hon sigh
intet hafwa i denna Saak som hon minnas kan till at wittna.
hustru Kirstin Stolpe förklarade sigh hafwa tilltahlt Hans
Knudtßon på [color=0000ff]Rotwälska Språket[/color] med deße orden, [color=0000ff]Ja
Tÿrte deÿ i Funckervirum[/color] ähr effter deres egen uthtydning
så mycket sagdt, Jag sågh digh i wermeland, der hade du
en gast med digh, en annan med sigh, således hwar med
sin kona.  han näkade och sade det wahra Osandt.
hustru Kirstin Stolpe seÿer att denna Norbaggen Wahrit 5.åhr
här i Rijket och att han suttit i Tiufwekistan i åhmåhl för
Skiälmstycke och derföre att han aftagit åhmåhlsbo näringe
och sedan gådt till wennersborgh och tilpracticerat sigh landz-
höfdingens paß, dermed han i landet åhret igenom om-
kringfarit, och nu ingenstädes har beskydd.
På alfwarsamb och flijtigh Ransakning med henne Kirstin
Stolpe och frågan om hon kan något, anten Trolla eller
binda 7.tiugh eller och afhända någon 7.gårdar, swarade
hon sigh hafwa wahrit med öhl öfwerlastad och drucken att
hon intet förstådt hwad hon sagdt, betygandes widh gudh och
och sin Saligheet, det hon i häxerij och Trollande intet kan
mehr ähn det barn som föddes i natt, men tror på sin
Jesum Christ och weet att icke 7.tiugh skall henne förorätta,
då hon har en rätt Saak att påstå.
Per Swenßons hustru ifrån Bogesundh Maria Andersdotter
Swor och sade att dhe sutto till bordz och drucko och enähr
hustru Kirstin tilltahlt Norrbaggen, så swarade han skall
du trolla migh, så skall iag skiära op dina kiäfftar, hwar-
om dhe täflade med hwar annan men kan intet så noga
minnas orden eller Sammanhanget, och enähr dhe länge
stridt så förlijktes dhe medh handräckiande, hwareffter hon gick
uth och hos Borgmästaren sigh beswärade.
Enähr dhe båda Wahrit hos Borgmästarens och hon förmådt
civil arest på Norbaggen, Hans Knutßon, gingo dhe tilbaka till
qvarteret hos rådmannen Anders Erichson igen, då kiöpte han Een
kanna öhl, enähr Stadztiänaren Wille hafwa honom till Rote-
mästaren i arest, sade Norbaggen sigh först willia försöckia
om han kunde komma till förlijkningh med henne, och sedan
dhe hade uthdruckit öhlet sade på sitt måhl, så wähl som på Swänska
iagh skall låta klippa digh, derpå sade han skall du Trolla migh
och på Stadztienarens afrådande, och at innehålla med sådant
buller, togh han ett wedträ och wille Stilla dem, då togh
norbaggen Een full öhlkanna och slogh till hustru Kirstin
att läppen klyfdes på henne och slogh sedan till hennes
goße Een öhrfyl, och gick derpå i arest.
Wijdare seÿa Parterne sigh intet hafwa i denna Saak att
anföra, uthan å båda sijdor klaga ymsom hwar emot
annan och påstå plicht. hwarföre RådstuguRätten togh
Saken inom lyckta dörar i betänckiande och sålunda
resolverade.
   Resolutio
Aldenstund Daniel Stolpes hustru Kirstin Larsdotter från
wennersborgh uthi dryckzmåhl med sitt buller och owäsende
Retat den ifrån danska Norrie förrymbde hans Knutßon
att icke allenast med otijdighet och skambligt munbruk henne ofwerfalla
uthan och omsidor sedan han tillsagd wahr civil arrest ändå opmuntrat
honom till wijdare owäsende både med Swordom och annat, hwaraf
händt att han slagit hustrun i ansichtet med en öhlkanna och dermed
klyfft den öfre munläppen så att hon nu illa blodig och uthseende ähr
och derför gifwit hennes Son 1. öhrfijhl, altså dömmer RådstuguRä[tten]
skiähligt, att Kirstin Larsdotter skall plichta i förmågo af  kongliga förordningen
om Eder och Sabbatzbrott de Anno 1687 den 17 october §3 sine 5 daler Smt till kyrck[an]
och dem emot kyrckiowärdens Anders Tohlssons qvittens emedan hon förmå
at betahla aflefwerera, och hans Knutßon deremot i brist af Pennin-
geböter så för hwad han i lijka måtto effter samma arg: och desuthan
effter 9. och 12. Cap: Såram B: med willia St:l: plichta borde at slijta
spö uth för Rådstugudöran, som på Stunden wärckligen Skiedde.
 
I notisen framkommer alltså att det rör sig om resande och deras särskiljande språk omnämns också, men kallas för rotvälska. En mening av språket löd alltså Ja Tÿrte deÿ i Funckervirum.
 
Under Forskning om resandesläkter » Historia » Hjo nämns om Daniel Stolpe, som där även kallas för Daniel Larsson. Det bör vara samma familj och Persson är ett skrivfel i Alingsås dombok - alternativt att de delvis farit med osanna namn (jfr hustruns namn Kirstin Larsdotter med vad som framkommer under Hjo!). Sonen Anders Danielsson bör ju vara densamme (Anders Danielsen Swart. Boer paa Pladsen Laschen ) som Anne Minken omtalar rymde till Norge för en mansak, dvs dråp (=> dråpet skedde på soldathustrun Britta Larsdotter , se Falköpings Rådhusrätt och magistrat dombok 1716 27/8, refererat efter Gabriel Wallgrens inlägg 2/6 1999 under resandesläkter: Lund), och kom in dit i september 1716. Denne Anders Danielsson var gift med Maria Jacobsdotter ifrån Hjo.
 
Går Daniel Stolpe att återfinna i Vänersborg ? Samma stad som zigenaren häktmakaren Johan Henriksson i Vimmerby (fadern till krämaren Modvig Johansson Wimmercrantz) ska ha varit född i.
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-08-12 22:16)

375
Ruut / Ruut
« skrivet: 2009-07-28, 12:52 »
Lennart Zielfelt har felaktiga uppgifter om ff ff mm ff Per Andersson eller Santesson. Denne heter Per Sandersson/Alexandersson (även Per Sandersson Skotte, Petter Skotte (jfr uppgift i Bogesunds dombok)). Se vidare Lars-Gunnar Sanders redogörelse för släkten Skotte (vars medlemmar var borgare i Växjö-Gränna-Skänninge) i Släkthistorisk Forum 1998:5, s 1-4, och Annika Davidssons tillägg till artikeln i ShF 1999:4. Se även inlägg under Anbytarforum » Släkter » Övriga släkter S » Skotte / Schotte .  
 
 
För att återknyta till släkten Ruut och dess upprinnelse. Går stamfadern häktmakaren Arvid Ruut att belägga i källor ?  Var han borgare i Vadstena eller i vilka städer har han verkat?  
 
De uppgifter som framkommit är svaga och kräver större analys:
 
1643 - den 28 maj vid Vimmerby rådhusrätt nämns Signill Månsdotter, vederlagskvinna i staden, och att hon sagt att hennes man haft lägerskap med Arfwidh Ruuths i Norrköping hustru.  
 
1643 i Vadstena vigs Ingrid Persdotter i Ekeby-Rinna som tjänt hos häktemakare Arvid Ruut. Densamme lever trol 1656 8/10 och finns antecknad i stadens prot - otydligt ang vad. (Källa: Claes Westlings avhandling, bil del 1)  
 
1650  - Arvid Ruut, häktmakare i Vadstena , finns nämnd bland Vadstenas befolkning 1650 (inalles 2 häktmakare), i Claes Westlings avhandling
 
1693: den 2 april begravdes i Godegård (Ögl.)Arwids Ruuth i Godegård, 80 år gammal. Gavs till kyrkan 9 öhre. (meddelat av Sonia Biörkeroth) [kan denne verkligen vara häktmakaren som omnämns ovan?]
 
- gemensamma nämnaren är att han förekommer på platser i Östergötland. Går häktmakaren Arvid Ruut att återfinna i någon småstads skattelängder under 1630- och 1640-talet ?

376
Segerholm / Segerholm
« skrivet: 2009-07-28, 12:35 »
Gull-May, det är nog svårt att hitta varifrån Nils Segerholm kom. Han kan ju ha antagit soldatnamnet Segerholm då han blev värvad till Konungens Eget värvade regemente. Då han uppges vara född i Helsingland och det där finns några få orter som innehåller ordet seger-, såsom socknen Segersta, kanske detta i så fall varit en anledning att ta namnet Segerholm.  
 
För att återgå till soldaten Lars Segerholm vid Konungens Eget värvade regemente och G.H. Wahlboms kompani, andra korpralskapet, så förtäljer generalmönsterrullorna följande om honom:
 
GMR 1805, 15 maj i Landskrona [SVARbild 123]:

 
GMR 1807, 9 juni i Landskrona [SVARbild 145]:
 
 
GMR 1809, 15 november i Landskrona [SVARbild492] (Wahlbom avgick som kompanichef 26/1 1805 och istället blev kapten Achates E.W. von Segebaden ny sådan):
 
 
GMR 1811, 30 november i Landskrona [SVARbild185]:
 
 
GMR 1815, 22 februari i Landskrona [SVARbild393]:
 
 
Lars Segerholm fick alltså pga sjuklighet regementschefens avsked den 29 februari 1812.

377
Ruut / Ruut
« skrivet: 2009-07-27, 09:38 »
Målaren Carl Ruut blev 1717 borgare i Landskrona. I borgarlängden är tillagt borta, han var troligen genantborgare där en kortare tid. Är det känt vem han är son till? Han bör tillhöra Gränna-Växjösläkten Ruut.

378
Segerholm / Segerholm
« skrivet: 2009-07-26, 13:35 »
Gull-May, gå in på Arkiv Digital och under arkivbildare=> Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 så finner du mantalslängderna. Märk att Kristianstad garnison inte alltid ligger efter Kristianstad stad. Garnisonen i slutet av 1700-talet bestod dels av artilleristaten och dels av värvade garnisonsförband, uppdelade kompanivis.
 
mvh
Niclas
 
Ps. Då Nils Segerholm anges vara född (ca 1752) i Helsingland kanske namnet antagits efter socknen Segersta eller något bynamn på Seger- dit han eller föräldrarna kan ha haft anknytning. Hans föräldrar kan således ha burit annat tillnamn än just Segerholm. Ds.

379
Segerholm / Segerholm
« skrivet: 2009-07-26, 12:09 »
Namnet Segerholm är ingalunda unikt. Det förekommer säkert på flera olika personer, soldater säväl som borgare (jfr sämskmakarna i Växjö). Den sämskmakare Nils (Niclas) Segerholm Fritz Rosendahl funnit i Växjö är ej identisk med den namne soldaten vid Konungens Eget värvade regemente, vilket visas av Växjö kyrkböcker. Att soldaten Nils Segerholm vid nämnda regemente kan vara far till Lars Segerholm är en bra utgångspunkt eftersom sistnämnde enligt regementsrullorna ska ha tjänat vid regementet sedan cirka elvaårsåldern, dvs som minderårig. Han har troligen varit trosspojke eller haft annan behjälplig syssla där. Det kan inte röra sig om en vanlig anställning eftersom det är före konfirmationsåldern - det är därför rimligt att antaga Lars Segerholms släktingar lämnat bifall åt tjänsten, och då också själva varit knutna till regementet. Fortfarande är dettta dock bara ett rimligt antagande.
 
 
MANTALSLÄNGDER:
mtl 1787 (daterad 8 november 1786) [AD-bild 585, s 573] -Kristianstad garnison, soldater vid Konungens eget värvade regemente, Premiermajorens kompani(=baron Gustaf Leijonhufuvuds):
nr 68 Nils Segerholm hustrun, B   [1 hustru + 2 barn + 1 person fri ifrån mantalsskatt(=Segerholm själv ss soldat!)]
 
mtl 1788 (daterad 6 november 1787)[AD-bild 540; s 529]
(Kristianstad garnison, dito regemente + kompani)
nr 68 ej upptagen i längden, men under nr 75 står:
Nils Segerholm, hustrun B [1 hustru+ 2 barn + 1 befriad(=Segerholm)]
 
mtl 1789 (daterad 12 november 1788) [AD-bild 621, s 606]  
- Kristianstad garnison. Premiermajoren Leijonhufvuds kompanis soldater ej upptagna i garnisonen. Troligen har de detta år varit utkommenderade i Gustaf III:s ryska krig (1788-1790). Vid Kristianstad garnison upptas endast en del hustrur och barn för Premiermajorens kompani,  dock inte Segerholms hustru och barn som uppenbarligen vistats på annan ort.
   
mtl 1790 (daterad 10 december 1789) [AD-bild 596, s 587] - Kristianstad garnison; Premiermajoren Leijonhufvuds kompani:
Segerholm eller hustru ej upptagna; varken nr 68 eller 75 (jfr ovan) är upptagna i längden

380
Segerholm / Äldre inlägg (arkiv) till 24 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-24, 15:12 »
Soldaten Nils Segerholm nämns vid Konungens eget värvade regemente och major Nils Wilhelm Mecks kompani (sedermera Gustaf Leijonhufvuds kompani, 1781ff):
 
GMR 1773, 17 september i kristianstad [SVARbild 234]


 
 
GMR 1775, 15 juli i Kristianstad [SVARbild 245]


 
 
GMR 1777, 28 juni i Kristianstad [SVARbild 269]:


 
 
GMR 1779, 28 juni i Kristianstad [SVARbild 212]:


 
 
GMR 1781, 2 juni i Kristianstad [SVARbild 84]:


 
 
GMR 1783, 6 juni i Malmö [SVARbild 214] - ny kompanischef 20/7 1781 med kapten Gustaf Leijonhufvud:


 
 
GMR 1785, 17 juni i Malmö [SVARbild 105] - kompanichefen Gustaf Leijonhufvud blir major 20/4 1785:


 
 
GMR 1787, 3 maj i Kristianstad [SVARbild 197]:


 
 
GMR 1791, 12 januari i Kristianstad [SVARbild 297] - Nils Segerholm ej med, numret har varit vakant, ny soldat med Petter Lindqvist (är även han resande?):


 
 
Nils Segerholm gifter sig alltså mellan 1773  och 1775. Han är i livet 1787 den 3 maj då kompaniet mönstrar i Kristianstad, men har avgått/dött betydligt före mars 1791. Det finns säkert fler vanliga årsvisa rullor  (ofilmade?) i Krigsarkivet för regementet som kan ge besked när Segerholm avgick. Möjligen kan det också finnas mantalslängder för Kristianstad garnison som kan vara värda att kontrollera.
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-07-24 21:22)

381
Nej, ingen Holgersson med annan stavning finns med i Lewenhaupts verk. Är du säker på att han var i aktiv tjänst 1702 och inte reformerad/avskedad med avgångstiteln löjtnant? Det finns bara en Johan Frijs (1672-1745) med i verket, men han var kornett vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente.

382
Ingen officer är upptagen på bokstaven H under Holgersson (har även checkat Hålgersson) . Hade han något tillnamn och var han verkligen i aktiv tjänst 1702?

383
Hjo / Hjo
« skrivet: 2009-07-24, 01:30 »
Stig-Ove, han bör vara densamme som häktmakaren Per Alexandersson/Sandersson (även omnämnd som Petter Alexander) vilken är borgare i Bogesund innan han dyker upp i Hjo (nämnd där som häktmakare 1665 (jfr Bogesund db)), och senare kommer han till Växjö. Han är stamfar till borgarsläkten Skotte, . Detta är det äldsta kända belägg för tillnamnet Skotte i familjen. Samme Per Sandersson blir borgare 1655 27/6 i Bogesund tillsammans med häktmakarna Jöns Olsson/Olofsson, Rasmus Larsson och Samuel Mattsson (jfr mantalslängderna i Bogesund). Häktmakaren Jöns Olofsson i Bogesund flyttar senare till Hjo, och är enligt Hjo domböcker far till häktmakaren Jöns Jönsson i Sörgården (en tid t o m rådman i Hjo). Sistnämnda är troligen fadern till zigenaren Per Jönsson (Hellbom/Lindgren), som nämns i Allan Etzlers Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige, eftersom nämnde PJ i en domboksnotis anger sig vara son till just Jöns i Sörgården, Hjo. Detta under förutsättning att PJ inte ljugit ihop vem hans fader var med tanke på att han tidigare lämnat felaktiga uppgifter.    
 
Per Sandersson har en bror Jakob Sandersson/Alexandersson (jfr ovan), dennes öde och barn skulle vara intressant att utröna mer då jag misstänker att han är stamfar för flera resande. Likaså vem fadern Alexander/Sander är - för- och tillnamnet på sonen/ättlingarna kan antyda en koppling till Skottland. Under 1500-talet ska det ha kommit flera skottska zigenare till Norden (jfr Etzler a.a.).

384
Segerholm / Äldre inlägg (arkiv) till 24 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-23, 14:32 »
Lars Segerholm återfinns som värvad soldat vid Konungens eget regemente (här två år excerperade):
 
GMR 1801
SE/KRA/0023/0/1326 (1801) - SVARbild 128
Konungens eget värvade regemente
majoren och riddaren [Gustaf! Harald] Wahlboms kompani ,  mönstrade 18 maj 1801 i Landskrona
andra korpralskapet:
nr 29
Peter Jonsson, rymd den 3 Maji 1800
och Numret åter ersatt den 4 Junii sam
ma år med anvärfdt Recruiten
Lars Segerholm
[född:] Skåne
Anwärfd för Compagniechefens räkning: 1
Capitulations år: 6
Aftjente capitulations år: 11/12 år
Ålders år: 21 [sic!]
Tjänsteår: 10 [sic!]
Längd: 5 fot, 9 1/2 tum
Ogift
Religion: Luthersk
Närvarande GM-anteckning: Approberas
 
GMR 1803
SE/KRA/0023/0/1327 (1803) - SVARbild 113
Konungens eget värvade regemente
majoren och riddaren [Gustaf! Harald] Wahlboms kompani ,  mönstrade 6 juni 1803 i Landskrona
andra korpralskapet:
nr 29 Lars Segerholm
[född i:] Skåne
kapitulationsår: 3 år
avtjänade kapitulationsår: 3 år
ålder: 23 [år]
Tjänste år: 12
Längd: 5 fot,  9 1/2 tum
Ogift
Religion: Luthersk
Föregående GM-anteckning: Approberas
 
Han har enligt tjänsteåren på något vis alltså varit knuten till regementet sedan 11 års ålder, vilket kanske kan indikera att även hans far varit soldat vid regementet. I rullorna finns mycket att hämta, och det finns troligen flera resande vid Konungens eget värvade regemente i Landskrona.

385
Segerholm / Äldre inlägg (arkiv) till 24 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-23, 10:52 »
Vilka militära anställningar har Lars Segerholm haft ?
I Hässlunda AI:1 (hfl 1813-15) anges han ju som rot. soldat, men Anders Berg skriver om honom ovan att han var soldat vid konungens regemente, var inte detta ett värvat regemente utan roteringar? Var har Segerholm egentligen tjänstgjort - vilka källuppgifter har vi ?  Vad anger Skånes soldatregister om personer vid namn Segerholm ? Min tanke är att undersöka generalmönsterrullorna, men det krävs ju att veta vilket regemente han kan ha tjänstgjort vid.

386
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 01 november, 2009
« skrivet: 2009-07-22, 08:02 »
Även jag får tacka för den uppskattning som visats för min medverkan på Anbytarforum. Det gör att forskandet blir extra roligt när man kan hjälpa istället för att stjälpa. Vill även passa på att tacka de som hjälpt mig under årens lopp. Ibland är det lätt att glömma att tacka en enskild person i en diskussion som fortskrider. Jag brukar dock vanligen skriva ett mejl istället för att lägga ut ett tack på Af, så kanske upplevs denna tystnad som otack av utomstående läsare. Nåja, om jag mot all förmodan missat att tacka så vet med att jag uppskattar hjälp likaväl som att ge hjälp.
 
vänligen,
Niclas

387
Lindgren / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2010
« skrivet: 2009-07-21, 14:19 »
Är följande notiser redan  kända?
 
Halmstad (M) C:3 s49, födelselängd 1803:
Halmstad [plats, byn]
Julii d: 25 föddes och d: 26 Xstnades kringvandrande Saltpeter sjudarens Peter
Lindgrens, som sade sig vistas i Stenestad socken, ock Dess Hustrus Anna
Maria Ahlquists Gåssebarn nom: Joseph. susc: Åboen Per Jönsas
Hustru Pernilla Persdotter i Halmstad. Test. Borgaren från Falken-
berg, Joseph Scherman, Annicka Lovisa Holmström samt Pigan Sara
Christina Lundberg.
 
- är faddern pigan Sara Christina Lundberg släkt med barnföräldrarna? Tillhör hon resandesläkten Lundberg vars hittils äldste kände stamfar är lumpsamlaren o artilleristen Anders Persson Lundberg (1789-1832)?
Likaså Joseph Scherman - tillhör denne resandesläkten Scharman/Skarman?
 
Jämshög CII:1 s 79, fb 1824:Carl Gustaf  
[föräldrar:]
Lumpsamlaren Pet. Lindgrens
Fästeqwinna Anna Maja Jöns D:r 26 [år]
[född:] 12 [juni] [döpt:] 16 [juni]
[faddrar:] Bd. Sven Jönssons H. Elna JönsD:r i Lefvers-
hult. Torp Sven Pehrsson ibm. Torp.
Pehr Svensson i Rödhult.
[barnets födelseort:] Lefvershult
 
-sistnämnda notis även inlagd under resandesläkter: Ahlqvist, då en fråga ställts ifall den år 1824 födde Carl Gustaf kan vara identisk med Carl Gustaf Ahlqvist.

388
Skarman / Scharman / Skarman / Scharman
« skrivet: 2009-07-21, 14:08 »
Härslöv C:1 f 22v, fb 1734:
item [=3 juni] Christ: ett Soldats Barn ifr: Tåstarp, wid namn
Christoffer, föd Torßdag: Fadren Johan Axelson
Scherman, under Capitein Moratz Comp: Suscep:
Påhl Ebbas hustru ibm. Testes Pehr Hansson, P: Christina
 
Det är frestande att identifiera barnafadern med tattaren Johan Scharman som intogs på Malmö citadell 1735 16/12 och frisläpptes den 25/12 s.å. ? Barnet som döptes 3 juni 1734 i Härslöv bör då vara barnet Christopher Johansson som även nämns i fånglistan (se inlägg ovan den 12 nov. 2003).
Går Johan Scharman att återfinna i de militära generalmönstringsrullorna (finns hos SVAR) ?
 
Om identitet och korekthet föreligger så är en gissning att denne Johan Axelsson Scharman kan vara son till häktmakaren Axel Casparsson och att den Johan Henriksson som finns med i fångföljet 1735 faktiskt kan vara den namne häktmakaren i Vimmerby o. Sölvesborg, som var fader till krämaren Modvig Johansson Wimmercrantz i Vimmerby, trots att denne zigenare Johan Henrikssons dotter uppgett att han var avliden 1734.
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-07-21 15:33)

389
Ahlqvist / Ahlqvist
« skrivet: 2009-07-21, 13:33 »
Det finns en koppling till Lindkvistsläkten i Göteryd - helt klart. Frågan är bara om det går att verifiera vem han är son till. Föräldrarna har använt sig av olika (släkt)namn; födelsedata som uppgetts är ej heller alltid korrekta. Kan nedanstående födelsenotis (år 1824 i Jämshög) helt uteslutas vara Carl Gustaf Ahlqvists :
 

Källa: Jämshög CII:1 s 79, födelsebok 1824 i juni.
 
Om Bo Lindwall ser detta, kan han ge en kommentar hur forskningsläget sedan tidigare ser ut angående Carl Gustaf Ahlqvist ?
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-07-21 13:34)

390
Ahlqvist / Ahlqvist
« skrivet: 2009-07-21, 11:48 »
Ibland är man förvirrad och inte hittar det man tror sig ha antecknat och är säker på att man känner till. Vad gör man då? Jo, ber sina goda vänner på Anbytarforum om hjälp. Söker uppgiften om vilka som var föräldrar till:
 
Carl Gustaf Ahlqvist (uppges född 1 maj 1821 i Göteryd sn, men ej i födelseboken där) vars fångakt återfinns i SVAR:S databas: över frigivna straffångar (år 1889):
 
 
Var är Carl Gustaf Ahlqvist född?  
 
 
****************************
Ovan har den kunnige Pehr Hedenqvist skrivit onsdagen den 7 januari 2004, kl. 13:40:  
Hej!  
 
Har du sett uppgifterna om Carl Gustaf Ahlqvists barn i DDSS:  
 
Röke: dottern Josefina Vilhelmina föds 1868-0-31:  
Nedkomstort: N-o 1 Slättsjö. Enligt egen uppgift med hvarandra trolofvade. Skriftelig  
underrättelse om barnets födelse och döpelse afsändes den 6 Augusti 1868 till Pastors  
Embetet i Hishults Församling. Susc Wallackaren Nils Olssons Hustru Johanna Maria Nilsdotter  
å Ågard i Hishults Församling. Test Idem Nils Olsson och Pigan Bengta Johansdotter å N-o 2  
Röke.  
 
Visseltofta: sonen Frans Oskar föds 1870-12-18:  
Dopvittnen  
Test: Pigorna Johanna Jacobsd-r och Pernilla Eliadotter båda i Witseltofta  
Övrigt  
Barnet föddes i Hagnarp af Werums socken. Avisbref afsändes den 2-dre Januari 1871. till  
Pastors Embetet i Hishult. Nattmansdrengen Carl Gustaf Ahlquist från Götheryd uppgifver sig  
hafva med Pigan Christina Magdalena Andreasdotter i Hishult sammanafladt barnet Frans  
Oscar under äktenskapslöfte. betygar O. Stille Pastor.  
 
*****************************
 
Carl Gustaf Ahlqvist levde ihop med Christina Magdalena Andreasdotter. När deras dotter Josefina Vilhelminas födds 1868 31/7 i Nr 1 Slättsjö, Röke sn (Skåne), döpt 6/8 1868, så anges fadern vara bosatt i Bårshult, Göteryd sn. I Bårshult och torpet Liljehult bor under denna tid Kristian Fr. Lindqvist (född 1826 28/11 i Djurröd) ohh Stina Kajsa Andersdotter (f 1824) med sina många barn och barnbarn. Är Carl Gustaf Ahlqvist bror till Kristian Fr[edrik] Lindkvist som i sin tur återfinns född i Djurröd (Skåne) nämnda datum (står dock bara Christian i födelseboken) som son till avskedade sjöartillerist, sedermera häradsvallackaren i Sunnerbo hd, Peter Lindqvist (f 1796 18/4 i Brönnestad sn,död 1867) och dess hustru Anna Lovisa Ahlqvist? Har då Carl Gustaf Ahlqvist antagit moderns efternamn (som i sin tur antagit sin moders - Anna Lovisa Ahlqvist (f 1801 i Halmstad, död 1875 i Kånna sn (G)) var dtr t artilleristen o. salpetersjudaren Peter Lindgren och Anna Maria Ahlqvist (vigda 1789 26/12 i Gråmanstorp sn - jfr ovan))

391
Hjo / Hjo
« skrivet: 2009-07-21, 07:45 »
Olof Udd nämns i mitt inlägg under Anbytarforum » Släkter » Övriga släkter C-F » Fahlberg den 15 juli 2005. Släkten Wetterman som denne Olof Udd var ingift i omtalas under resandesläkter: Andorsson.  
I sammanhanget kan nämnas att namnet Schenström i Skänninge även figurerar i resandekretsar (se under Forskning om resandesläkter » Historia » Skänninge). Victor Örnberg har dessutom en diger utredning om Schenströmfamiljen i Skänninge i sin samling (finns digitaliserad hos SVAR).

392
Segerholm / Äldre inlägg (arkiv) till 24 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-21, 07:32 »
Brönnestad (L) C:3, s 52 [alltså ej s 53!; men AD-bild 53], fb 1807, barn nr 17:
[i vänstermarginalen: Nils / född 27. / et döpt / den 30 / novembr ]
Krigsmannen Lars Cegerholms Son Nils är född
den 27. och döpt den 30 November.
[inga faddrar nämns]

393
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-19, 14:46 »
Under Tillfällighetsfynd har jag lagt in nya fynd, men dessa visas ej. Senaste inlägg som visas är ifrån 20 januari 2006...  Likaså när man klickar på visa inlägg senaste veckan så kommer inga fynd upp. Något är galet med denna databas och jag vill fästa er uppmärksamhet på detta.  Likaså skulle jag önska att denna databas lyfts fram mer i Släkthistoriskt forum och även via andra kanaler så att forskare lägger in fynd, eftersom det faktiskt vimlar av dessa i kyrkböcker och andra källor.

394
Petter Christophersson (~Per Christoffersson, aka Petter Franswegen - lille Petter) med hustru nämns i mantalslängden i Falkenberg fram till 1721. I mtl 1722 uppges han ha flyttat till Skåne:

(mtl daterad 29 januari 1722)
Han nämns 1722 som hautboist - men vid vilket regemente tjänstgjorde denne som är stamfar för flera senare resandesläkter ?

395
Förnamn - A / Angantyr
« skrivet: 2009-07-17, 10:06 »
Angantyr var ett populärt namn bland resande i slutet av 1800- och början av 1900-talet, och då sagor och muntlig berättande låg resanden varmt om hjärtat så har upprinnelsen säkert kommit ifrån den gamla Hervarasagan. En annan sagokändis som fått ge namn åt resandepojkar är Vidrik Verlandsson som omnämns i flera nordiska folkvisor, men detta var en liten utvikning ifrån namnet Angantyr.  
 
En korrigering av Ingegärd är att Bolmsö fortfarande tillhör Västbo härad och alltså inte Sunnerbo härad eftersom häradsbegreppen har upphört som administrativt begrepp. Bolmsö tillhör nu mycket riktigt Kronobergs  län.

396
Skotte / Skotte
« skrivet: 2009-07-15, 20:27 »
Soldaten Elias Skotte blev i maj 1773 dömd vid Linköpings rådhusrätt för smädeord mot sin svärmoder. Ärendet gick vidare till Göta hovrätt som avkunnade dom 11 juni 1773.

397
Hjo / Hjo
« skrivet: 2009-07-15, 13:35 »
Tack Olle. Notisen i Gränna födelsebok 1713 (Gränna C:4 s 234-235, nr 66) lyder:
 
den 26 Novembris Christ-
nades Borgarens Swen
Rutz och Hustru Elsebeth
Sandersdotters Barn J
Staden uthi Högstorp och
widh nampn kallat
Margaretha
ManFolks Faddrar
Petter Ruuth
Oluf Larßon i högstorp
drängen Arfwedh Samuels-
son
QwinFolckz Faddrar
Hust: Marja Elisabet
Isakzdotter
Hust: Segrid Larsdotter
Pijgan Kierstin Jönsdot-
ter.
 
I dottern Marias födelsenotis 1716 kallas modern Elisabeth Samuelsd, vid sonen Alexanders 1720 för Elisabeth Alexandersd., vid dottern Maria Elisabeths 1724 för Elisabeth Ellhbeck
och 1729 vid sonen Arvids för Elisabeth Samuelsd.. Av detta blir man inte direkt klokare.
Hette Elisabeth Alexandersdotter/Sandersdotter eller Samuelsdotter ?
 
I husförhörslängden 1718-22? (Gränna AI:3 s 46) nämns:
Borg Sven Ruuth
Hust Elisabeth Sander
Mod: Margaretha Schotte
d. Christina
d Margaretha
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-07-15 13:38)

398
Hjo / Hjo
« skrivet: 2009-07-14, 11:40 »
I anslutning till min fråga så kan nämnas att i mantalslängderna 1691 och 1702 finns ingen borgare Sigfrid nämnd i Hjo stad. Hos SVAR (kammararkivets exemplar i Stockholm av mantalslängderna) finns uppenbarligen en lucka för Hjo stad perioden 1692-1701 eftersom dessa ej finns i deras skannade material. Möjligen finns ofilmade ersättningslängder för Hjo stad aktuell period i Göteborgs landsarkiv.  
 
Namnet Alexander är ovanligt. I Hjo figurerar tre troliga syskon av resandesläkt som direkt eller indirekt kan kopplas till staden - de bör vara födda på 1620- eller 1630-talet:
*Per Sandersson/Alexandersson - borgare i Bogesund, Hjo (tom 1680) o. Växjö (1680ff), häktmakare, hästhandlare, beskylls som rackare (figurerar ihop med häktmakaren Jöns Olofsson i Bogesund, senare i Hjo, denne är farfar till zigenaren Per Jönsson (Hellbom/Lindgren) som omnämns i Allan Etzlers avhandling Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige. Gift med Maria Nilsdotter, dtr t häktmakaren Nils Larsson i Hjo, Gränna och Växjö. PS är stamfar för en borgarsläkt Skotte som allteftersom lämnar resandelivet och blir högst borgerliga och integrerade i samhället. Ättlingarna är otaliga.    
*Jakob Sandersson/Alexandersson , häktmakare, svor borgared i Hjo 1679 (cautionister: Andor Jönsson och Jöns Jönsson (son till ovannämnde Jöns Olofsson; JJ far till zigenaren Per Jönsson), ägde tomt i staden. Möjligen är hans dotter Margareta Jakobsdotter i Södergården, Hjo stad som var gift med häktmakaren Jöns Jönsson (dessa båda var zigenaren Per Jönssons föräldrar). En son till JS kan även vara häktmakaren Elias Jakobsson i Hjo.
*Christina Alexandersdotter (~Kerstin Alexandersdotter/Sandersdotter) , död 1704 23/11 i Eksjö stad (Eksjö CI:2 s 537), 82 år => född ca 1622 Hio stad i Wästergötland ; hennes måg (dottern NN:s make) var krämaren Per Larsson enligt dödbiografin. I Hjo C:1 återfinns troligtvis samme krämare Per Larsson som fadder till Anders Danielsson och Maria Jacobsdotters son Jacob, f 1712 25/12 i Hjo. Anders Danielsson nämns senare som krämare från Bogesund (vid sonen Jonas födelse 24/3 1714 i Hjo). Anders Danielsson kan även han kopplas till senare resandefamiljer.  
 
Vem är fadern till dessa tre? Han bör ha rört sig i en borgerlig miljö, möjligen varit skriven som borgare, med tanke på barnens urbana levnadsanknytning.  Alltså eftersöks en Alexander/Sander i Hjo eller någon annan krämarsmåstad under 1620- eller 1630-talet.
 
En Alexander Jacobsson med pass ifrån Hjo stad har sonen Jacob, född i Berg socken (?),död 1703, 16 veckor g:l, bgr 27/4 1703 i Adelöv (F) - kanske är denne son till ovannämnde Jakob Sandersson/Alexandersson.
 
Namnet Alexander förekommer även i kretsen kring släkten Ruut i det näraliggande Gränna. Kirstin Arvidsdotter Ruut (c1646?-1702) gift med fältskären Isack Krok (c1635-1695) hade dottern Kerstin Isaksdotter g.1: m. Alexander Svensson (levde 1687, död senast 1692), 2:o. tidigast 1692 m. Johan Svensson (Sundberg), häktmakare ifrån Bogesund, sedan i Hjo.
Enligt JBGF avskrifter var en Margareta,född 1713 26/11 i Gränna, dotter av Sven Arvidsson Ruth och Elisabet Alexandersdotter (Samuelsdotter i en avskrift 1728) Ellsbeck (så i avskrift 1724). Detta efter tips av Anders Berg här på Anbytarforum - dock är notiserna inte kollade i original.  
 
Finns fler Alexander med anknytning till staden Hjo under 1600-tal eller början av 1700-talet?
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-07-14 11:44)
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-07-14 11:46)

399
Förnamn - F / Florentz
« skrivet: 2009-07-14, 10:04 »
En piga Maria Florentzdotter ifrån Sölvesborg är fadder 1737 28/12 i Hinneryd (Småland)
åt handelsmannen ifrån Sölvesborg Staffan Meijer ohh Catharina Johansdotters dotter Helena.
Det rör sig om resandefolk (dvs de som förr kallades tattare,tartarer etc - en etnosocial grupp i dåtida
samhälle som hade helt eller delvis zigenarbakgrund).  
 
Då Maria Florentzdotter bär ett så extremt ovanligt patronymikon är min fråga om hon kanske kan vara dotter till ovannämnde Florentz Pettersson Gadd ?  Är hans barn, ättlingar, och vistelseort kända? Om så, kan även denne ha haft resandebakgrund? Vilka sociala indikationer för Florentz Gadds familj finns det ?

400
Hjo / Hjo
« skrivet: 2009-07-13, 16:37 »
Då namnet Alexander förekommer bland resande ifrån Hjo (Jakob Alexandersson och Per Sandersson/Alexandersson) väljer jag att presentera ett fynd av en hjoborgares barn här, ovisst om det verkligen rör resandesläkt eller ej:
 
Vissefjärda C:1 s 20, fb 1699:
item [= Dom. Trinit. 1699] En Borgares Barn i Joo Zefrydz wijd nampn Alexander
M.W. Niels  (P..t*ma?) anders ibidem  Q. Ingeborg ibid.
 
Går denne Zefryd (dvs Sigfrid) att belägga i Hjo? Namnet är ju rätt ovanligt.

401
Sölvesborg / Sölvesborg
« skrivet: 2009-07-13, 15:58 »
Sammanför några notiser ifrån diskussionen under resande: Laurin som rör resandefamiljer i Sölvesborg:
 
Hinneryd CI:1, s 193, födelselängd år 1738:  
Februarius 12 [döptes]  
Anna Christiansdotter föd af äk-  
ta föräldrar den 8 Febr. Fadren Chri-  
stian Fridricson ifrån Silfwitzborg  
modren Christina Johansdotter Reiner  
då wistandes i wänneböke söregård  
[faddrar:]  
Olof Månson i Skinnersböke  
Anders Johanson i Wänneböket söregård  
Rytt: Nils Wennerberg ibidem  
h. Ingierd Svensdotter ibidem  
h. Ingierd Jonsdotter i Skinnersböket  
Pig. Kirstin Jonsdotter ibidem  
 
 
Hinneryd CI:1, s 191, födelselängd år 1737:  
[döpt: december 28]  
Helena Stephansdr  
föd af äckta föräldrar  
den 24 Decembr Fadren Han  
delsmannen Stephan Me-  
jer Modren Catharina  
Johansdr. Föddes i Klasön  
Föräldrarna boande i Silf-  
witzborg  
[faddrar:]  
afsked: Sold: Jacob Ekelund i Ekön  
Sold: Christjern Helsing i Swenshult  
Rytt: Nills Larson Eldström i Klasön  
h. Karin Andersdr i Klasön  
h. Maria Nilsdr i Ekön  
P Maria Florentzdr ifrån Silfwitzborg
 
Frågan har ställts tidigare men är värd att beakta igen då inget svar framkommit.  
Vem är pigan Maria Florentzdotter ifrån Sölvesborg som är fadder uppe i Småland 1737 ?  
Hon bör tillhöra de resande där. Finns fler resande än Mejerfamiljen belagda i staden 1737 och därefter?

402
Laurin / Laurin
« skrivet: 2009-07-13, 15:53 »
Hej Olle!  Har missat din fråga, sent omsider kommer ett svar. Jo, jag har funderat på detta. Det finns nämligen zigenarfamiljer i Tyskland/Frankrike med detta namn under 1700-talet. Några andra kopplingar än själva namnlikheten finns inte och namn upptogs relativt slumpmässigt varför det inte går att dra några slutsatser.  
 
Upphittad (men kanske redan känt?):
Torsås (Kalmar län) CI:2 s 178, fb 1727; nr 48:
dito [= 30 juli döptes] Borgaren Hind. Joh. Reiners b. Nicolaus f. [står inga!]
 
Var tog Henrik Johansson Reiner vägen efter 1740 ? Finns han belagd i senare källor?

403
Sölvesborg / Sölvesborg
« skrivet: 2009-07-13, 15:39 »
Söderåkra (Kalmar län) C:1 s 174, fb 1723, nr 34:
S.d. [= fer: 2 Pent:] döptes borgarens ifrån Sölfvitzborg Hans Lindz
och h Helena Erlandzdotters Son Nicolaus, kallad, föd den
29 Maji, susches:  Jungfru Brita Rumph, h. Christ. Jönsdr  
ifrån Sölfvitsborg, Hans Mejer ibidem, Erland Carlson i grönkulla.
 
Hans Lind är son till Mårten Henriksson Lind, brodern till häktmakaren Johan Henriksson i Vimmerby som är far till krämaren Modvig Johansson Wimmercrantz i Vimmerby. Faddern Hans Mejer ifrån Sölvesborg är identisk med Hans (Larsson) Mejer gift med Maria Henriksdotter, en faster till Hans Lind, men vem är hustru Christina Jönsdotter ifrån Sölvesborg hustru till ?

404
03) Osorterat / Läshjälp kyrkböcker från Ancestry
« skrivet: 2009-07-01, 06:46 »
(Lr = eller)

405
Ström / Ström
« skrivet: 2009-06-30, 20:40 »
Jönköping Sofia CI:1 s 349:
Anno 1756 den 10 Maij Föddes Handels Man
och Glasföraren ifrån Ekesiö, Jöns Petterson
Ekegrens lilla dåtter, Christnades den 12 dito,
wid Namn Anna Cathrina, deß Moder
hustru Gloria Ström, Faddrrnas Namn
Carl Zellie WachtMästarn Samuel Alsens hust.
Ingri Modii, hustru Chatrina Skog, och
Pigan Maria Modi, slotts Corporal Arfved
Elfving, Slotts Soldat S. Skierling.

406
hej Daniel!
Resandesläkter är de släkter som (i stort) var rommanitalande (zigenarspråk) och som förr kallades för tattare. En ursprunglig etnisk grupp som under århundraden starkt blandats med andra folk de levt tillsammans med. Språket och kulturen har dock särskiljt dem som grupp. De levde utanför dåtida bondesamhälle och var oftast inte bofasta som allmogen utan förde ett kringresande leverne, därav benämningen resandesläkter (jfr engelskans travellers). De hade även specifika yrken som valackare, glasförare/glashandlare, förtennare, nattmän etc. Många var även värvade soldater och artillerister vid garnisonsregementen.
 
Din släkt är en bondesläkt utan några resandekopplingar varför din fråga bör föras över till Socknar: Säby.
 
vänligen,
Niclas Rosenbalck

407
Segerholm / Äldre inlägg (arkiv) till 24 juli, 2009
« skrivet: 2009-06-23, 10:40 »
I Digiarkivs vigselregister nämns i Skåne två Segerholm vigda:
 
Lars Segerholm gift 1804-11-10 i Landskrona garnisonsförsamling  
med Sophia Christina Ahlquist 1804-11-10  
 
Fredrik Segerholm , Eldsberga ( I Halland) Finja  
gift 1835-03-10 i  Landskrona Garnisons församling med:
Gustava Gustafsdotter Ryberg
 
**************
För att återknyta till uppgifter ifrån andra forskare. Gabriel Wallgren nämner under resande: Ahlqvist att Lars Segerholm varit gift tidigare med en Sofia Christina Ahlquist (dtr t glasföraren och volontären Carl Pettersson Ahlqvist oh 2:a h. Annicka Lovisa Holmström):
 
Sofia Christina Ahlqvist, f 1781 dp 11/1 i Stenbrohult sn (Kronobergs län) [IGI, som kallar även henne Sara Christina], sannolikt död före 1809 12/7 då mannen gifter om sig [meddelande av Anders Berg] - G 1804 10/11 i Landskrona garnisonsförsamling (Malmöhus län) [IGI, meddelat av Anders Berg] m Lars Segerholm, soldat vid konungens regemente [meddelande av Anders Berg], i hans första gifte (- G 2:o 1809 12/7 i Hässlunda sn (Malmöhus län) m änkan (efter soldaten Nils Söderström) Johanna Sofia Bergvall [meddelande av Anders Berg].
 
Gull-May Meisner, vilka nya uppgifter har framkommit om Lars Segerholm?  Har hans föräldrar gått att finna?

408
Segerholm / Äldre inlägg (arkiv) till 24 juli, 2009
« skrivet: 2009-06-23, 08:54 »
I SVAR:s databas över Frigivna straffångar finns Lars Segerholms son Fredrik Segerholm med. Denne som var född 1809 har dock fått felaktigt födelsedatum och år infört i sin fångakt:
 
Namn:    Fredrik Segerholm, Dräng
Födelsedatum:    1812-09-16
Födelseort:    Hässlunda
Födelselän:    Malmöhus län
Hemort:    Blentarp Malmöhus län
Förpassningsort:    Blentarp Malmöhus län
Nr Stamrullan:    29
Nr Porträttrullan:    48
Fängelse:    Landskrona straffängelse
Utdömande myndighet:    Kungl. Maj:t
Längd på straff:    4 års allmänt arbete
Straffet påbörjat:    1874-10-26
Frigivningsdatum:    1878-10-26
Bestraffning:    Försvarslöshet
Tidigare bestraffningar:    Stöld 1:a, 2:a, 3:dje och 4:de resorne
Hårfärg:    brunt
Ögon:    bruna
Näsa:    trubbig, något insvängd
Mun:    ordinär
Hy:    gråblek
Höjd:    5,45 fot
Kroppsbyggnad:    klen
Andra utmärkande kännetecken:    högra armen skadad
 
Så här såg denne resandekarl ut:

 
 
Fredrik Segerholm (född 5 aug. 1809 i Hässlunda sn; lumphandlare; död på Blentarp fattiggård 11 juli 1881; gift med Gustafva Rydberg (uppgiven född den 13 juni 1811 i Allerum sn, Malmöhus län (ej i föd.bok; se Anders Bergs inlägg under resande: Busch )) med vilken han hade barnen Nils Petter Segerholm (1833-1836), Johanna Segerholm (1840-1869) och August Fredriksson Segerholm (1843-1928)).
 
I Sverige finns idag 127 personer med efternamnet Segerholm. Ovisst hur många olika släkter detta rör sig om.
 
Under 1700-talet ska det funnits en radikalpietistisk vilde vid namn Lars Segerholm (död 1763) som blev tvingad att lämna Sverige och levde sedan i den andliga fristaden Altona vid Hamburg i Tyskland.
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-06-23 09:25)

409
Segerholm / Äldre inlägg (arkiv) till 24 juli, 2009
« skrivet: 2009-06-22, 08:54 »
Under resande: Busch (m fl stavningar) har jag nämnt följande utdrag ur husförhörslängder angående Lars Segerholm:
 
Hässlunda (Malmöhuslän) AI:1 (hfl1813-15), genlinesida 33; Roteringshus Söderbohl:  
Lars Seg född 1778 23/12 i Brönstad ”Rot Soldat utkomenderad”  
H. Johanna född 1770 3/10 i Halmstad  
S. Fredrik född 1809 5/8 i Hesslunda  
D. Johanna född 1792 6/2 i Röke Gift  
Dr. Bolvig född 1788 3/1 ibm död 1814 ”Bräcklig går på kryckor”  
 
 
Hässlunda (Malmöhuslän) AI:1 (hfl 1816-1819), Roteringshus på nr 20 Söder Bohl: [genlinesida 92]:  
Lars Seg. född 1778 23/12 i Brönstad  
H. Johanna född 1770 3/10 i Halmstad  
Son Fredrik född 1809 5/8 i Hessl[unda]  
[ - familjen är förbockade, ovisst varför (ej överstrukna som vid flyttning)]  
 
En kontroll i mantalslängder och generalmönsterrullor kanske kan ge mer om Lars Segerholm. Har hans ursprung gått att finna?
 
Lars Segerholms hustru är Johanna Sofia Bergvall (ej född 3/10 1770 i Halmstad, felaktig uppgift - jfr nedan).
 
 
Anders Berg skriver under resande: Busch:
1) Johanna Sofia Bergvall är född 1770 14/5 i Laholm av handelsborgaren Johan Magnus Bergvall (c1747-1780 7/11 Laholm) och (gifta 1766 29/12 i Laholm) hans hustru Catharina Petronella Lund (1729 13/10 Laholm - 1801 28/6 Hässlunda), i hennes 3:e gifte. CP Lund var gift 1:o 1750 19/10 i Laholm med handelsborgaren Lars Svensson Sjöstedt (c1714-1763 2/2 i Riseberga) och 2:o 1764 20/6 i Laholm med glasmästaren, krämaren och glasföraren Fredrik Sundman (c1740-1765 3/8 Riseberga). Ovan nämnde Jacob Boldevins hustru Hedvig Sjöstedt är född i det första äktenskapet, och således halvsyster till Lars och Johanna Bergvall.  
 
2) Soldaten, borgaren, kramhandlaren och lumpsamlaren Lars Bergvall (1773 25/6 Laholm - 1821 10/9 Allerum) är mycket riktigt bror till Johanna Sofia. Hans hustru Margareta Westerling (1773 2/12 Ö. Strö - ???) är dotter till krämaren, volontären, konstapeln och artillerihantlangaren Magnus Westerling (1742 21/11 Simrishamn - 1808 18/2 Ö Strö) ohh Christina Hult (??? - ???). Margaretas farfarsfar är skarprättaren Verner Nilsson Wallin i Helsingborg.  
 
 
Namnet Segerholm är väl ingalunda unikt , men en dragon Lars Segerholm  nämns redan på 1710-talet vid general von Fersens dragonregemente och är inblandade i flera stölder 1719.
 
mvh
Niclas

410
Lars Bägerfeldt har gett ut en bok När våra förfäders bygder växte fram (2006) på eget förlag. Rekommenderar er att läsa denna då den är central i denna senaste diskussion om varför han blivit anlitad av Ted Rosvall som föredragshållare. I denna bok som man kan charmas av i förstone finns dock många märkliga utslängda påståenden, ett är bl a att de ursprungliga romarna (~italienarna) i stort sett dog ut då goter och langobarder invandrade/invaderade den italienska halvön under folkvandringstiden efter romarrikets fall. Läs den med kritiska ögon och för varje påstående så fundera om det verkligen kan stämma.  
 
mvh
Niclas

411
Brun / Brun
« skrivet: 2009-06-18, 21:23 »
Hej Lena! Är det min transkribering du fått tillgång till av Carina ?  
Det saknades nämligen några sidor som inte var avkopierade i det hon skickat mig, och dessa verkar kunna innehålla mer information om personerna som omnämns i rättegången i Skog (Hälsingland). Däri nämns ju en hel del om familjerna Flinta, Melldahl och Norman.
 
I målet står följande:  
Skarprättaren Johan Ekerot om 36 åhrs
ålder född i CarlsCrona för thetta Skarp-
rättare uti Örebro Lähn närwarande
berättade, at sedan han öfwergifwit sin Skarp-
rättare syßla och i forb[enämn]de lähn och beslutit
at förfoga sig till Hellsingfors i finland
till at ther emottaga samma syßla efter
sin aflidne Swåger Johan Brun...
 
Har Johan Brun i Helsingfors gått att lokalisera i några källor eller menar du på att denna uppgift är felaktig och att den Johan Brun som nämns är skarprättaren i Kristianstad? Fadern till Juliana ska ju ha hetat Erik och då väl Erik Brun. Går han att belägga ?

412
Förnamn - G / Gabriel
« skrivet: 2009-06-18, 10:18 »
Om denne Gabriel Kristiernsson [Oxenstierna] anges i Elgenstierna på dennes faders, Kristiern Bengtssons, biografi
Gift 2:o 1505-11-16 på Västerås slott, då riksföreståndaren Svante Sture höll bröllopet (7), med Anna Sested, 'som enligt en sägen i släkten haft med sin man tolv barn, vilka alla dött odöpta strax efter födseln, men skall hon sedermera drömt, att om hon kallade det barn, med vilket hon då var havande, Gabriel, ett förut i släkten okänt namn, skulle det få leva och därav bliva en stor avkomma', dotter av fogden på Rendsborg Poul Sested, av en urgammal holsteinsk ätt, som förde tre sjöblad av silver med spetsarna mot varandra i blått fält, och Agate N. N.
 
- sägnen om namnets upprinnelse är intressant, men bortsett ifrån denna vackra berättelse - kan namnet Gabriel ha influerats ifrån den dansk-holsteinska släkten ? Finns namnet Gabriel belagt i morfadern Poul Sesteds eller mormodern Agate NN:s släkt tidigare?  
Finns det några kopplingar mellan danska frälsesläkterna Kyrning och Sested under 1400- och 1500-talet?

413
Förnamn - G / Gabriel
« skrivet: 2009-06-18, 08:52 »
Gabriel under senmedeltid
Det vackra namnet Gabriel verkar ha varit mycket sällsynt i norden under senmedeltid. En man med detta förnamn var häradshövding i Uppvidinge härad i Småland och tillhörde lågfrälset; han hette Gabriel Körning (~Kyrning). Han var gift med Märta, arvtagerskan till godset Osaby i Tofta socken (numera uppgått i Tävelsås socken) söder om Växjö. Han levde 1530 och kronologiskt kan slutas att han bör vara född under 1400-talets sista hälft - inga exakta levnadsdata går att fastställa utifrån det magra källmaterialet.  
 
Gabriel Körnings ursprung är ej känt. En hypotes kan vara att han hade danskt ursprung med tanke dels på att tillnamnet Kyrning förekom i Danmark bland frälseätter och dels att han verkade i sydsmåland med en geografisk närhet till detta grannland.  
 
Vilka andra medeltida Gabriel är kända? Finns det belägg för namnets spridning och popularitet under 1500-talet i Norden ?

414
Markus, jag utelämnade Apelskift i Habo socken (Vartofta härad) eftersom denna socken tidigare tillhörde Skaraborgs län och Västergötland. Kanske något att titta närmre på efter att Niklas Hertzman luskat reda på att Lars Appelqvist även anges som född i Västergötland.

415
Hej Markus!
 
En överrepresentation av ryttare ifrån Östra härad med andra ord. Mörsjö är Myresjö socken.
Följande ortnamn på Apel-/Appel-/Apl-/Appl- finns i Jönköpings län:
 
Appelhester i Alseda sn (Östra härad)
Apellund i Korsberga sn (Östra härad)
Applaholm i Korsberga sn (Östra härad)
Appelås i Nydala sn (Västra härad)
Applaryd i N. Sandsjö sn (Västra härad)
Applehult i Hjälmseryd sn (Västra härad)
Apelskift i Habo sn
Aplakulla i Forserum sn
Applarp i Nässjö sn
Appelås i Åsenhöga sn (Västbo härad)
Aplagården i Burseryd sn (Västbo härad)
Aplagården i Villstad sn (Västbo härad)
Aplagården i S. Hestra sn (Västbo härad)
Applaryd i Långaryd sn (Västbo härad)
Appelås i Tofteryd sn (Östbo härad)
Appelhyltan i Värnamo sn (Östbo härad)
Apladalen i Värnamo sn (Östbo härad)
Appelhyltan i Fryeled sn (Östbo härad)

416
Hej Markus, vad gäller Tostarius kontra Torsten så låter det som en plausibel förklaring. På småländsk dialekt är r:et i Torsten stumt. En kombination Daniel Torsten låter lite klumpigt varför en förfining av Torsten till Tostarius är en naturlig följd. Har du kollat om Lars Appelqvist eventuellt finns med i verket  Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917  av Otto Lindberg ?
 
Tips är även att du checkar om det finns andra ryttare som antagits vid samma tid som Lars (Torstensson) Appelqvist. Värvningar till ej fasta regementen skedde ofta gruppvis av värvare på resa genom landsbygden.

417
Markus, din förfader Lars Appelqvists titel kvartermästare bör vara en avskedstitel och hans tjänstegrad har då varit ett snäpp lägre. Vanligen åkte man upp ett steg i sin titulatur när man fick avsked. I så fall kan han vara densame som korpralen Lars Appelqvist vid Upplands femmäningsregemente (överste Wilhelm Bennets regemente) och ryttmästare Johan Hendrich Reenstråles kompani. Regementet upplöstes vid generalmönstringen på Rådmansö den 17 okt. 1721.
 
I rullorna 1721 anges:
GMR nr 1616 , år 1721, mönstrade i Häresta 20/2 1721 (han anges häri ha tjänat 9 år och har Tiensthäst)
GMR nr 1618, år 1721, mönstrade på Råmansöö 18/10 1721 (han anges häri ha tjänat 10 år och nu fått avsked)
 
Denne korpral Lars Appelqvist har tidigare varit mönsterskrivare vid samma kompani (avancerade den 8 sept. 1718 till 1:e korpral vid 1:a korpralskapet (tidigare hette kompanichefen Hendrich Sereen (GMR 1719) och före honom Otto Reinhiolt Ladau (GMR 1716)).
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-06-02 19:23)

418
Markus, du skriver att du gått igenom vartenda fast skånskt regemente, men min erfarenhet är att under den tid du efterfrågar så fanns det ett stort antal värvade regementen i Skåne - de var ofta garnisonsregementen i städerna innan de slussades ut till olika krigsskådeplatser eller kommenderades till andra tjänster. I ditt senaste inlägg skrivet du att du  åter gått igenom de flesta av de regementen som låg i Skåne vid denna tid. Inbegriper denna sistnämnda ansats nu även de värvade regementena?  Kan du lista de du kollat så kanske jag kan hjälpa dig på traven med fler regementen.  
 
mvh
Niclas

419
Stark / Stark
« skrivet: 2009-05-22, 18:21 »
Ingen Anders finns född nämnda år 1766 i Ör socken (G), ej heller i dess moderförsamling Moheda sn vid kontroll i födelsebok, varför uppgiften troligen är felaktig. det står som Olle påpekat Ör by (ej Asby alltså).
Återstår att genomleta Växjö stads- och landsförsamlings husförhörslängd 1813 för att se ifall de varit skrivna i Växjö, varifrån de har attest 1813.

420
Rydberg / Äldre inlägg (arkiv) till 22 maj, 2009
« skrivet: 2009-05-22, 16:39 »
Första dottern Malena (Magdalenas) dödsålder är på tok fel i Kågeröd - hon återfanns även liksom sin namne yngre syster såsom född i Frillestad socken men den 27 oktober 1754:
 
Frillestad (Malmöhus län) C:1 s 47, födelselängd 1754:
Malena
Söndagen den 27 ochtober wart handelsmanssens Petter
Rybärgs och anna brittas flicko barn föd här i
by Onsdagen den 30 iJusdem wart hemma
döpt och wart kallat Malena beßökens Olla
Möllers hustru ifrån hälsingbårg hålt det öfer
dopet tor häslegren Jöns bängson Jon chräst-
tian   (hema? ..?)  di woro witne
 
Faddern i Frillestad 1754 30/10 besökaren Ola Möllers hustru (NN) ifrån Helsingborg kanske går att spåra? Kan denne ha någon förbindelse med den löftesman som Petter Ryberg hade då han svor borgared i Laholm 1738 12/4, nämligen besökaren Nils Möller. Var även dessa Möller av resandesläkt? Den andre löftesmannen Petter Ryberg hade var ju Bollvin Petersson som tillhörde en annan resandesläkt.  
 
Har mer framkommmit om Peter (Andersson) Ry(d)berg ? Han torde väl inte vara omöjlig att hitta. Framkommer något ur mantalslängderna varifrån han kom innan han 1738 dyker upp i Laholm?

421
Stark / Stark
« skrivet: 2009-05-22, 11:46 »
Går det att få fram mer om Anders Andersson Stark (f 1766 15/9) ?  Han återfinns ej i Frillestad (Malmöhus län) födelselängd 1766, eller däromkring (under förutsättning att datumet ej är fel och att han är bondson).
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-05-22 16:22)

422
Rydberg / Äldre inlägg (arkiv) till 22 maj, 2009
« skrivet: 2009-05-22, 10:20 »
Frillestad (Malmöhus län) C:1, s 49, fb 1756:
Magdalena [i vänster kant]
den 13 Februwarij wart här handels mannens
Petter Rybärs och anna brittas flickobarn föd här
i byn dagen där efter wart hemma döpt
och wart kallat Malena  Jöns bängs hustru
halt dät öfwen dopet toor häslegren
Jöns Nilsson:  Jöns bängson di woro witne
 
jfr:
Kågeröd (Malmöhus län) C:2 s 101, dödlängd 1755(sic!):
den 28 Nov. begrofz krämaren Petter Rybergs barn, född i
Sölfwitzborg, som han lämnat till folcken i Kroget
at upfostra, n[omin]e Magdalena, dödde af koppor den 21
Nov: gammal 11 månader et 14 dagar
 
Petter (Andersson) Ryberg och Anna Britta Swart (dtr t häktmakaren Olof Olofsson Swart i Laholm, men tidigare i Växjö) har alltså två döttrar som döps till Magdalena, den ena född i Sölvesborg /1-1755 (ej i Helsingborg som uppgetts tidigare på Af) och den andra född 13/2 1756 i Frillestad sn.

423
01) Ortnamn A - M / Mökleryd Grisagård
« skrivet: 2009-05-18, 07:13 »
Ordet möckle och möckel betyder ´stor´, jfr vikingarnas Micklagård (= den stora gården) som namn på Konstantinopel (numera av turkarna kallat Istanbul) - jfr även ordet mycket (småländskt dialektalt ´möcket´). Själva tillnamnet på jordeboksenheten Grisagården i byn Möckleryd kan komma av att någon av brukarna på gården i äldre tid haft Gris såsom tillnamn (ordet gris i äldre tider var inte ett negativt ord som vi idag i vår kultur kan få för oss, utan tvärtom - grisen var en källa till välstånd (jfr gamle Särimner i den fornnordiska mytologin)). Det kan även vara så att man hade rikligt med grisar på just den gården - det borde vara lätt att kolla när gården börjar kallas för just Grisagården genom att studera mantalslängder och jordeböcker, kombinerat med Konga härads domböcker (märk att Konga är idag ett tätortsnamn för Dångebo by, men namnet var tidigare ett administrativt namn för en större enhet, ett härad som sträckte sig upp till Växjö stad).
 
mvh
Niclas, Växjö

424
Historia / Trosa
« skrivet: 2009-05-12, 23:14 »
I Trosa nämns ihop med de andra tartarerna även Ludvig Olsson som borgare 1730-32, varefter han rymmer. Denne bör vara densamme som Ludvig Olofsson som även kallat sig Wimmercranz och senare är dragon i Bohuslän vid namn Lindqvist, och då nämns bl a i Naverstad socken där det märkligt nog förekommit flera resandesläkter senare.

425
Historia / Trosa
« skrivet: 2009-05-12, 22:03 »
Har det framkommit mer uppgifter om tartarerna i Trosa?  
 
Gabriel (Andersson) Lindberg som nämns ovan har en dotter Catharina Lindberg (se hennes dödsnotis nedan) som gifter sig med Olof Mört i Mariestad, en stad som det är känt även hyste tartarer (vilka ska ha kommit dit ifrån Gränna enligt en gammal uppgift).  
 
Henrik Löfvertsson i Trosa kallar sig Henrik Löfström enligt en notering jag gjort. Finns mer om hans familj i Trosa?  
 
 
Mariefred F:1, opag. [AD-bild 58], dödlängd 1763, april:Mariæfred Borgare hustrun
Catharina Lindberg

[död:] 10 [april]  
[begravd:] 13
Född uti Wimmerby År 1711 den 31 Julii, Fadren
Borgaren derstädes Gabriel Lindberg och
Modren hust Catharina Andersdr. Effter
hemmawistande i ungdomen tjent uti
9 År i Trosa. Giffte sig 1738 med Borga
ren i Mariæstad Olof Mört, som effter-
lefwer i Änklingestånd  hafft tilsam-
mans med honom 5 Barn, 3 döttrar och
2 söner, af hwilka allenast en Son
Petrus Lindberg effterlefwer. Siuk af
hufwudwerk och hufwudyra och 1 1/2 År
uti Wattusot, hwarutinnan herren
Gud behagade ständigt hålla henne
wid sängen och under Gudelig beredelse
kalla henne til sig igenom döden se-
dan hon hade i werlden lefwat 52 3/4 År
 
*den av Olle Elm ovan nämnde Claes fällberedare är identisk med Claes Claesson stamfader till släkten Grän(n)man/Gren(n)man.

426
Ruut / Ruut
« skrivet: 2009-05-12, 07:24 »
Målaren  ifrån Växjö som i sitt yrkesliv var verksam lite överallt i Småland och Skåne kan tillhöra samma släkt som handelsmannen Anders Ruth (död 1729 i Linneryd). Carl Ruth ska under 1710-talet ha varit artillerikonstapel i Stockholm där han även lärt sig målarkonsten. Han beskylls av sina avundsjuka målarkonkurrenter i Jönköping för bönhasare och en av dessa som ”stryka landet omkring och borttaga deras bröd och förtjänst”. Vidare nämns till hans försvar att han såsom en före detta militär sökte ”ärligen förtjäna sitt bröd med vad han i kristlig stillhet kan göra” hellre än att gå omkring och tigga, ljuga, bedraga och stjäla, ”som landsstrykares manér är”. Hustrun till Carl Ruth hette (1734) Anna Maria Heggman.  
Har mer information framkommit om Carl Ruth/Ruuth?

427
Efter att ha studerat brev nr 2 och dess innehåll närmre kommer det således här:

 
Är Princesse en titel eller rentav ett namn? Hur vanligt var det att en prinsessa arbetade som ladys maid ? Eftersom brevskrivaren även uppger sig ha skrivit till Utlandskommissionen så torde det finnas mer uppgifter i deras arkiv, så hoppet att identifiera henne är inte slut.

428
Ruut / Ruut
« skrivet: 2009-05-10, 17:41 »
Det framkommer av sonen Anders Andersson Ruths (född ca 1705) egen berättelse om sitt liv vid en krigsrättegång i Stralsund 1731. Anders Ruth (d.y.) berättade att han vid 13 år givit sig iväg ifrån sina föräldrar (som nämns varit boende i Karlshamn och Växjö, innan de flyttade till Linneryd (Sölvesborg nämns överhuvudtaget inte!)) och kommit till sin morbror Anders murmästare i Växjö, men sedan tjänat hos sin moders släkting Christopher Sw(änson?) och hos borgaren Claes Christophersson i Växjö [CC är ju gift med Britta Thoresdotter (aka Britta Ruth) - en dotter till Elisabeth Arvidsdotter Ruth/Ruut som jag misstänker i sitt andra gifte med ryttaren Anders Bengtsson är mor till handelsmannen Anders Andersson Ruth (d.ä.) ovan, dvs CC skulle då vara AAR (d.y.) halvfasters make], sedan 1/2 år tjänat hos rådman Olof Swart i Laholm. Han var därefter i tjänst hos sin släkting korpralen Olof Segerström vid Norra Skånska kavalleriregementet innan han antogs som soldat vid Posses värvade regemente 1722. Han kommenderades redan 1724 till Stralsund (vid samma kompani och trupp som blev kommenderad fanns Israel Eliasson Wimmerstedt av Vimmerbytartarerna , fadern till Isack Wimmercranz!). Anders Ruth (d.y.) är kvar vid samma kompani och den Stralsundskontingent under Posses (ifrån 1728 Carl August Dohnas) regemente, fram till 1735 den 24 januari då han anges ha rymt. Hans senare öden känner jag ej till.  
 
Bouppteckningen efter Olof Segerström i Gärds härad låter mycket intressant.

429
Ruut / Ruut
« skrivet: 2009-05-10, 13:54 »
Korpral Olof Segerström vid Norra skånska kavalleriregementet (1720-talet) ska vara släkting till handelsmannen Anders (Andersson) Ruth (död 1729 i Linneryd sn) eller dennes hustru Annika Persdotter (de vigdes 1704 den 24/1 i Skatelöv (G)). Går Segerström att återfinna i källorna ?
 
 
Anders Ruths änka Annika Persdotter är omgift (1730 28/12 i Linneryd k:a) med bonden Håkan Matthisson (c1704-1742) i Öljemåla södregård, Linneryd sn (han i sin tur är son till skattebonden Matthis Olofsson ohh Kirstin i Öljemåla sg , se bl a Linneryd AI:1 s 56).  
 
Annikas dödsnotis:
Linneryd C:2 , s 611, dödlängd 1758, september:
den 27 afled Enkan Annika Petersdr Siöström i Öljemåla
Sgård. och begrofs den 1 följande Oct. 77 åhr gammal
[=född ca 1681, men enligt Linneryd AI:3 s 82 ska hon vara född 1686]
 
Anders Ruths hustru Annika Persdotter var syster till borgaren Anders murmästare i Växjö (gift med Catharina Andersdotter; båda levde 1730). Går dessa att återfinna i Växjö och vem är Annika dotter till?

430
Hej!
 
Nej,de ingår ej i de till Bernadottearkivet deponerade breven utan är sådana som ingår i en sump av oidentifierade handlingar som jag ordnar upp och förtecknar. Dessa två brevs karaktär synes vara sådana att det vore önskvärt att avskrivaren identifierades. Återkommer eventuellt med det andra brevet när jag är på arbetet nästa vecka - måste se om det går att publicera med tanke på PUL, men jag vill minnas att det inte nämns några nu levande personer i det.    
 
mvh
Niclas

431
Valstad / Valstad - vigselnotis 1726
« skrivet: 2009-05-09, 09:53 »
Oluf Gustafsson vng person copulerades med Pigan Kirstin
Abrahamsdr den 2 Jan:  Anno 1726, lofwade i mor-
gongåfwo 30 lod Silfwer.

432
Den tråkiga platsen är Grimslöv i Skatelöv socken (Småland). Brevet är ifrån 1940-talet och den som sträckt ut sin hjälpande hand är den sanne människovännen och godhjärtade fröken Florence Stephens. Avsändaren är ännu oidentifierad. Möjligen kanske namnet avser en böjning av det judiska släktnamnet Saatchi (=klockmakare på persiska).

433
Saatc....   jfr c:et i Princesse. Tvåstavigt namn, det första på Saatc... det andra på Li(é..?).

434
Här kommer ytterligare text att jämföra med:

435
Metoder / Böcker om Resande och släktforskning om Resande.
« skrivet: 2009-05-05, 17:19 »
I F.d. Straffången Per August Gustafssons lefnadsbeskrifning  utgifven av honom själf (Skövde, 1910) nämns en del om resandefolk (de kallas skojare och tattare) och kort omnämns också tjuvspråket Romani språket.  
 
Per August Gustafsson (född 1838 26/8 på hemmanet Appelbacken, Istrums socken, Skaraborgs län i Västergötland)) var son till torparen Gustaf Svensson (död 1878 19/1) och hans hustru, vilken var ifrån Kåkinds härad.  
 
I nämnda självbiografi nämns att August Gustafsson efter diverse kriminella turer och fängelse blev utsläppt ifrån Långholmen 1864. I Törebodatrakten mötte han sedan en hästskojare Lindahl, som han kände. Denne Lindahl skulle resa med August till Falköping marknad och var då i sällskap med Kristina och Beata Rolin - den sistnämnda hade suttit på spinnhus i tio år. En annan av sällskapet var Karlstads-Johan som blivit gripen i Karlstad för fickstöld.  Vidare nämns att August senare reste till Skövde och därifrån till Skrikarna i Valla, ett härbärge för tjuvar. Där träffade han flera andra skojare, bl a nämns Frans Gylling, som rymt ifrån Karlsborgs fästning, och en tattareflicka (NN) om 18 år. Tillsammans begav sig dessa tre på stöldturné. Gylling ska ha räknats som en av Sveriges mästertjuvar.  
August ska ha besökt en 95-årig gubbe (?Gustaf i Nyfiika), en släkting till förenämnde Lindahl, som bodde i Kampavall i Bergs socken. Det nämns andra personer av skojarna: Daniel Vestholm från Örebro, Valdemar Lundgren från Stockholm, båda ficktjuvar; Augusta Berglund, Sofia Carlsson å Kakes (=Karlsbacken under Våmb), Johan Petter, Lindroth, August Roos, Frans-Wilhelm Ljungberg och Jonas Kula.
 
Huruvida August Gustafsson själv hade resandeblod eller ej framkommer ej, men han umgås och reser med bevisliga romanitalande och är även både hästhandlare och korgmakare under sin levnad.  Går personerna han omnämner att identifiera i kyrkböckerna och polisregister ?  
 
Föreslagsvis skapas en ny rubrik F.d. Straffången Per August Gustafssons lefnadsbeskrifning där innehållet och personerna kan diskuteras närmare.

436
Fredriksson / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2012
« skrivet: 2009-05-05, 15:38 »
Nej Andre, tyvärr denne Fredriksson tillhör ej resandefolket. Svar finns under Stora Malm.  
 
Denna fråga bör flyttas eftersom den ligger fel. Patronymikon under diskussionen Resandesläkter A-Ö är ingen bra lösning, utan nya rubriker ex. Fredriksson av resandefolket eller dylikt bör införas om nu patronymikon ska få vara kvar såsom släktbeteckning i dessa diskussioner. Risken om det enbart står ett patronymikon kan bli att alla kringflackande urbaniserade Andersson, Pettersson och Svensson plötsligt misstänks tillhöra resandefolket (i äldre tider av utomstående kallade tattare).

437
Kan någon identifiera följande namnunderskrift som finns på två brev ifrån 1940-talet. Det synes stå Princesse i början, men sedan ?
Brev 1:

Brev 2:

438
Andorsson / Wetterman / Andorsson / Wetterman
« skrivet: 2009-05-05, 12:09 »
Hej Andre. Andersson och Fredriksson är patronymikon (=fadersnamn) och inga släktnamn. Dina släktingar tillhör inte resandefolket, se svar under Stora Malm.  
 
Rubriksättningen med son-namn under Resandesläkter A-Ö är olyckligt gjord och borde ändras på något vis, kanske exempelvis med tillägget Fredriksson av resandefolket, Andorsson ifrån Hjo etc.  Andersson i rubriksättningen ovan ska definitivt bort under denna rubrikdiskussion - eftersom Andorsson är det specifika namnet som urskiljer dessa inbördes besläktade resanden.
 
mvh
Niclas

439
Historia / Falkenberg
« skrivet: 2009-05-03, 11:19 »
Lite uppgifter som kompleterar (och komplicerar) släktutredningen av familjen Wulf/Wolf och Fredrik Olofsson (Verner Fredrikssons (Hultman) far):
 
Alingås RR 12/1 1710:
1o Förekom förlofwade Danska Soldaten Fridrich Ollßon
barnfödd i Jutland, och effter upwijst öfwerstens af Printz
Cristians Regiemente till foot Johan Diedrich von Lattorfz
honom gifne afskiedzpaß dat: Copenhagen den 28 September
A: 1709 som General Commißariatet derstädes den 30 ejus-
dem producerat ähr, att han under Major von Munsters
Compagnie uthi 10. åhrs tijd för Musqvetier troligen och wähl
tiänt, men effter sin förflutna Capitulations tijdh der-
ifrån dimitterad, anhållandes att hädanåth få blifwa
en Swänsk undersåte och sigh här i Staden som en
trogen och rätrådigh borgare och Skattdragare
nidsättia, hwilcket så mycket mindre honom för-
näkas kunde som konungz B: 15. Cap: i St: L: 3§ tillå-
ter uthländske att winna Burskap, hwarföre
han stälte Rådmann Erich Andersson borgen för sigh
att han skall åth minstone i 6.åhr byman Wahra,
och allan StadzRätt uppehålda, jämpt wider sin byaman
effter sine måghet i allo ty Stadenom kan hända och
och derpå effter brukeliga Eedzformularet aflade sin troohetz
och Borgare Eed, och bejakades honom burabreff
att med Redeligen handell och wandell effter denna Stadz
Wällfågne kongliga Maytz allernådigste Privilegier omwisa
Inrijkes och i sin lofliga näringzsöckiande hwar som widertarff
sin ärende fara och skall Wahra skyldig thet hwart åhr
upnya låta.
2o Rådman Erich Andersson upwijste den Contracaution som
Borgaren Ditlof Erichsson och Staffan Ditloffßon i dag gifwit
honom emot det han gådt i borgen för Fredrich Ollßon
försäckrandes dhe deruthinnan att hålla honom skadeslös
och swara för honom hwad som han bör uthi Sex åhrs
tijdh uthläggia, som för Rådmannen Erich Andersons
Säckerhet här insererades och till Protocoll fördes.
 
 
Alingsås RR 2/5 1713
5 Borgaren Fredrich Olufßon begiärte att des Son Swen Fredrichson
ungefär 14. åhr gammal måtte här under stadzens beskydd
tagas i förswar annoteras och inskrifwas, som samtycktes
och meddehltes honom resepaß att frij och obehindrat paß och
repaßera, så länge han sig skickeligen och wähl anställer, men ey
längre ähn åhr och dato sig af samma paß betiäna.
 
Sven Fredriksson (=? Sven Hultman?) har jag gjort notering att han
senare ska ha blivit genantborgare i Ängelholm eller Landskrona. Är mer känt om honom
ifrån skånska källor? Fredrik Olofsson uppges ju vara dansk och hur passar då detta in
med skarprättaren Olof (Jonsson) Ulf i Skara ?

440
Nu ska ju denna diskussion handla om programmet och hur det presenteras men då Leif nämner förfadern Jon Brittson så vill jag passa på att lägga in Arkiv Digitals bild i färg på katekeslängden 1688-90 Nöbbele AI:1 s 50-52 över folket i Kåramålatorp:


 
Britt Jonsson är son till Jon Nilsson [Hane] och Getrud Brittsdotter i Kåramåla sistnämnda är dotter till Britt el. Brätter som namnet även anges Månsson i Ulvsåkra, Nöbbele sn. Hanesläkten har djupa rötter i Nöbbele-Linnerydstrakten och en avlägsen släkting på 1540-talet var en av anförarna under Dackefejden.  
 
Anbytarmoderatorerna får får flytta mitt inlägg till en ny diskussion ex. Vem tror du att du är? - Charlotte Perellis förfäder om så önskas.

441
Efter att i efterhand ha sett senaste delen av Vem tror du att du är? så vill jag skriva några ord här. Det är intressant att inledningen låg på fokus att Charlotte Perrellis familj bor på en släktgård och att de var helt normala människor som vilka som helst. Det utstrålades gemytlighet över familjen. En typisk småländsk lantbrukarfamilj skulle jag vilja säga. Märkliga uttalanden kom dock (av Ted Roswall?) under forskningens gång att det inte gick att komma längre bakåt på släktgården. Charlottes äldsta presenterade familj på gården tillhör ju en släkt som varit intresse för många kronobergska släktforskare under längre tid, nämligen Hanesläkten (den vari biskop Canutus Hahn ingår som ett sidoskott). En förfrågan om de äldsta leden lite diskret bland släktforskare skulle kunnat gett mer information väldigt snabbt eftersom det går att komma åtminstone tre generationer bakåt till i Kåramåla [~Kåramåla torp] (Nöbbele sn). Dessutom finns det dokumentation över ägarna sedan 1530-talet.
I övrigt tyckte jag programmet var bra upplagt, med välklingande kommentatorröst och rullande regi med pedagogisk visualisering via släktträden som ritades upp och band samman generationerna.  
 
Sist vill jag dock nämna att jag ifrågasätter starkt Ted Roswall som expert - hans bläddrande med 1600-talskommunionlängderna var under all kritik - så gör man inte med vårt allas kulturarv. De vita handskarnas varsamhet saknades.
 
mvh
Niclas

442
Lars-Gunnar hann svara på frågan ifrån Jonas - källan är alltså SVAR:s katalog. Då Eksjö rådhusrätts renoverade domböcker har intresse för flera forskare och för att de saknas vid sökning i SVAR:s databas så lägger jag ut dem här:
 

 

 

 
 
När det gäller Eksjö stad så har Jean Silfving 1887-1969 skrivit en hel del litteratur och artiklar om staden och dess invånare i äldre tider. Tyvärr hade Silfving inte alltid den akribi som krävs inom källforskning - han läste och tolkade ibland uppåt väggarna milt sagt, och angav ibland felaktiga källhänvisningar, men han var en nitisk forskare som drog fram en hel del nygammalt ur bland annat domböckerna. Med detta i åtankarna kan man använda hans forskning som en vägledning in i orginalkällorna - men hans uppgifter bör absolut dubbelkollas. Detta sagt som hjälp åt Eksjöforskningen.    
 
mvh
Niclas
 
Meddelandet ändrat av niclas den 23 april, 2009

443
Det finns som jag misstänkte bara renoverade domböcker (Göta hovrätts exemplar, i advokatfiskalens arkiv) för Eksjö rådhusrätt bevarade för äldsta tiden. Dessa volymer finns för för tiden fram till 1700:
 
EVIIBAA:1723   åren 1615-1667   [SVAR:s mikrofiché D58462] *
EVIIBAA:1724   åren 1668-1687   [SVAR:s mikrofiché D58463]
EVIIBAA:1725a  åren 1688-1692   [SVAR:s mikrofiché D58464] *  
EVIIBAA:1725b  åren 1693-1695   [SVAR:s mikrofiché D62223]
EVIIBAA:1726   åren 1696-1700   [SVAR:s mikrofiché D58465]
 
* enligt SVAR:s notering svårläst - vilket i klartext betyder oläsligt - dvs deras konvertering av mikrofilm till fichékort har gjorts av klåpare och misslyckats. Jag skulle rekommendera att be Arkiv Digital omfotografera volymerna.  
 
mvh
Niclas

444
Jonas, det troliga är att Eksjö stads äldre domböcker enbart finns såsom renovationer i Göta hovrätts arkiv (dessa äldre handlingar i GHA nu överförda till Vadstena landsarkiv). Dessa renovationer är även filmade (dock långt ifrån alla, främst är det 1700- och 1800-talets renovationer som inte är filmade) och finns att låna ifrån SVAR, men då måste du söka på Göta hovrätts arkiv och sedan titta i [underavdelningen] advokatfiskalens arkiv. Tyvärr är mikrofichén svårlästa på grund av dålig konvertering.  
 
Arkiv Digital har även nyfotograferat en del äldre domböcker ur Göta hovrätts arkiv och kanske kan de även på beställning fotografera de du letar efter ifrån Eksjö rådhusrätt.  
 
mvh
Niclas

445
Ruut / Ruut
« skrivet: 2009-04-22, 08:54 »
Vem är fadern till Petrus Ruth, militis gregarii Filius in Paræcia Wimmerby, dum annum agebat VII. Reliquit. som inskrevs i Vimmerby skola den 1 april 1726 ?
Denne Peter Ruth född omkr. 1719 är alltså son till en simpel/enkel soldat i Vimmerby. Några tips om faderskapet och eventuell koppling till Grännafamiljen?

446
Grännman / Grenman / Grännman / Grenman
« skrivet: 2009-03-15, 13:17 »
Ovan frågar Anders Berg efter mer information angående Erland Wimmergren. År 1769 i december var hustru Britta Maja Pålman, dess moder Maja Lisa och hennes man soldaten Erland Wimmergren samt glasföraren Gottfrid Wager instämda för rån vid Södra Möre häradsrätt.

447
Kränkt är ett ord som har blivit populärt de senaste åren bland svenskar. Var och varannan har blivit kränkt, oftast för småsaker i andras ögon. Det har gått inflation i begreppet som håller på att urvattna innebörden. Lever vi i någon hederskultur i Sverige idag, där vi ständigt måste ha upprättelse för vår heder eller integritet?  
 
Stefan m fl , även jag har fått otrevliga mejl ifrån personer som läst vad jag skrivit på Anbytarforum. Ni är alltså inte ensamma i att ha kommit i kontakt med udda personer. Då jag hjälpt till att plocka fram uppgifter om någons avlägsna släktingar och presenterat dessa på forumet har det vänts mot mig. Det finns uppenbarligen flera därute som inte kan tåla att man skriver och, i mitt eget tycke, påtalar källbrister och okritiska resonemang i detta forum. Tillika har jag även blivit mejlbombad av entusiastiska släktforskare som inte bara skickat mig förfrågningar och krävt att jag ska ge ut min egen släkt till dem, utan även hamnat på deras skicka-roliga-bilder-i-massor-lista (kommer inte på något bra ord för dessa i mitt tycke spamaktiga mejl). Även har personer ringt upprepade gånger dagar i följd för att prata släkt. Då jag påtalat att jag inte har tid till dylikt eller vill ha en massa ovidkommande mejl i min e-post så har jag fått mycket otrevlig respons. Så här löd en mejlkonversation (delvis är svarsmejlet refuserat på namn):
 
[ifrån mig som svar på att jag fick en massa dagliga roliga-mejl:]
Hej!
Snälla, sluta skicka en massa mejl som detta. Jag förstår att det kan vara kul, men det förekommer ofta en massa spam i dessa olika rundskick så ta bort min mejladress ifrån din lista. Jag har ingen tid att läsa dem ändå.
 
vänligen,
Niclas Rosenbalck
 
[svar på mitt mejl kommer ett påhopp knutet till min hjälp på Anbytarforum:]
DU LÄGGER ALDRIG MER UT INFORMATION SOM RÖR MIG OCH XXX UTAN ATT FRÅGA NÅGON UTAV OSS, HELST OSS BÅDA. DET SOM JAG HITTADE OM CCC RÖRDE BARA MIG OCH XXX, INGEN ANNAN , ÄNDÅ SÅ LA DU UT DET, HUR FRÄCKT ÄR EJ DET VA? VEM FASEN TRODDE DU ATT DU VAR? JAG KOMMER ATT RAPPORTERA DITT TILLTAG TILL ANBYTAR VÄRDEN, FÖR DET BORDE JAG HA GJORT FRÅN BÖRJAN HÖR DU, FÖR SÅ DU GJORDE, DET GÖR MAN INTE . MAN FRÅGAR FÖRST OM MAN FÅR LOV ATT GÖRA DET. MEN ICKE, MEN DU GJORDE MMMM TOTALT VANSINNIG , MEN JAG FICK MER ELLER MINDRE SKULDEN FÖR DET , ÄR DET RÄTTVIST VA? NEJ, DET TYCKER JAG EJ. DU BORDE BE HNM OM URSÄKT FÖR DETTA.
då vill du nog ej ha med mig att göra, så jag ska med glädje ta väck dina mailadresser, för så oförskämd som du har varit, lägga ut min information på rötter utan att ens fråga, det finner jag mig ej i.
Man fråga först om man får lägga ut det offentligt, och inte bara lägga ut utan att fråga.
är du ej lite väl oförskämd, vill man ej ha såna här saker, så kan man säga det, utan att be en ta väck mailadres, för mig är det samma sak som att be mig dra åt helvete.
då kan du låtsas om att jag ej finns, radera allt material du har på Mina och XXX avlägsna släkt/familj XXX.
CCC var fly förbannad på dig på grund av din dumhet att lägga ut all fakta om XXX och LLL.
Vill du behålla vänskapen, så får du minsann be om ursäkt.
Så vem är du iegentligen? jag har fan ta mig inte bett dig lägga ut det jag har visat och sagt till dig heller, ej gett dig tillåtelse att lägga ut det heller. Så vad tar du dig till?
du har minsann ingen anledning att hoppa på mig på detta sätt. Adjö.
 
Kanske bör påtala att det inte var i anledning av någon resandediskussion (där har jag bara haft god och mycket bra kontakt med resandeättlingar och resandeforskare). Det bästa är att lämna dylika påhopp därhän och gå vidare.

448
Övrigt om förnamn / Herrnamn på 1400-talet
« skrivet: 2009-03-13, 12:47 »
Kettilbjörn skulle jag gissa. Någon har läst fel när de tolkat texten. Det andra namnet är troligen Si(g)björn (jfr kortformen Sibbe). Är detta brev ifrån 1443 publicerat eller är det bara tolkningen som ovannämnda bok tar upp ?
Hör av dig till Sveriges medeltida personnamn och be dem skicka sina excerpter på Kättilbjörn/Kettilbjörn och Sigbjörn. De har bara publicerat till bokstaven H än så länge men har ett digert grundmaterial.

449
Övrigt om förnamn / Herrnamn på 1400-talet
« skrivet: 2009-03-13, 07:40 »
Timme är ett namn som jag träffat på bland den danska frälsefamiljen Abildgaard under medeltiden. Även inom frälsesläkten Meinstorff på 1300-talet, en ätt som ursprungligen kom ifrån Holstein, förekommer namnet Timme. En spekulation kan vara att namnet Timme kommer av bibelns Timoteus, aposteln Paulus nära medarbetare.  
 
mvh
Niclas

450
Tack Staffan!
I Carl-Martin Bergstrands bok Kyrktjuvar, hästtjuvar och ficktjuvar i Västergötland på 1700-talet (Kristianstad, 1970), s 107, med en hänvisning till Kullings härads dombok 1742, nämns att borgaren ifrån Falköping Johan Reiner mött sina båda svågrar den ene hans medmorgare i Falköping Hindrik Falck och den andre en soldat vid överste Zingerleins regemente i Göteborg Anders Swart.  
 
I Allan Etzlers Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige (Uppsala, 1944), s 103f, refereras en skrivelse till Kungl. Maj:t 1728 19/12 där bl a en fyrtioårig man Anders Swartz, född i Sachsen, som tillfångatagits vid >>Torn>>, då han varit >>herretjänare>>. Efter ankomsten till Sverige hade han tjänat som soldat i 10 år och kunde uppvisa en kopia av ett avskedspass från år 1721. Hustrun var svenska.  
 
Anne Minken skriver på Anbytarforum den 1 maj 2008 under Resande under 1700-talet:
Jeg har sett på den kilden Etzler har brukt, og her er det litt flere opplysninger enn det Etzler har tatt med i sin bok. Anders Swartz hadde tjent i ti år under generalmajor Schomers sedermera Hr. Öfversten Zingerlings regemente. Han har en hustru som er ”född i Blekingen och två egna samt ett stiufbarn alla födde i Blekingen.”. Videre står det at han har livnært seg med ”skomakare-arbete”. Kanskje kan opplysningen om at hustruen og barna var født i Blekinge kaste nytt lys over svogerskapet med Johan Reiner?  
(Överståhållaren. Examinations protocoll av 7. desember 1728)
 
Denne Anders Swartz skulle vara en tysk zigenare som inkommit till Sverige och tjänat vid det sachsiska regementet. Vid Schommers regemente ska det även ha funnits fler zigenare enligt en andrahandskälla jag fått. Finns det något nämnt i rullorna om just zigenarsoldater vid det sachsiska regementet?
 
(Meddelandet ändrat av niclas den 09 mars, 2009)

451
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2009
« skrivet: 2009-03-09, 11:41 »
Bra jobbat Anders - ditt arbete uppskattas verkligen - nu blir det ordning på torpet!

452
Hej Staffan!
 
Finns det någon sachsare vid namn Anders Schwartz (eller dylik stavning, Swart etc) i rullorna du excerperat?

453
Bern / Bern
« skrivet: 2009-03-05, 18:15 »
Är något mer känt om Olaus Bernts bakgrund?  Kan han vara släkt med stortjuven Johan Fredrik Berntz vid mitten av 1700-talet?

454
Vidrik / Vidrik
« skrivet: 2009-03-02, 07:29 »
Är nattmannen Mårten Vidriksson mer känd? Vem kan han tänkas vara son till (vilka resande Vidrikar fann i Skåne i slutet av 1700-talet?). En trolig syster är häradsnattmannen Johan Brolins (1785-1860) hustru Britta Stina Vidriksdotter (1771-1840) - paret gifte sig i Gullarp 1805 och ifrån dem härstammar skånska spelmanssläkten Brolin - jfr att Mårten Vidriksson får barn i Gullarp 1803.  Kan det finnas kopplingar till Bolvigsläkten där namnet Vidrik även förekommer?  
 
Ps. När det gäller vandringsmannen Isack som är fader till en Vidrik 1737 kan jag bara tillägga att den enda Isack jag i förstone tänker på är Isack Wimmercrantz, son till Israel Eliasson Wimmerstedt ohh Maria Johansdotter [44 år 1734, född ca 1690 - syster till krämaren Modvig Johansson Wimmercrantz i Vimmerby]. Isack är senare i livet garnisonssoldat i Göteborg och hamnar så småningom i och med regementsförflyttningarna i Finland; gift två ggr - första gången mycket ung redan i början av 1730-talet. Han antar sin morbrors namn Wimmercrantz. Då Maria Johansdotter reser i Skåne på 1730-talet och lever med Verner Fredriksson (av Anders Berg mycket troligt identifierad med Verner Fredriksson Hultman, soldat vid prins Gustafs regemente). Ds.

455
Skarprättare / Nattman
« skrivet: 2009-03-01, 14:53 »
Lilla Isie (Malmöhus län) C:1 s 64, födelselängd 1800:
den 1 Maij Föddes Nattmannen Samuel Tho-
massons och hustru Christina Månsdotters
flicka i V. Torp och den 2 samma månad
frambars till dopet af hustru Karna
Jönsdotter och kallades Johanna. Wittnen
rusth. Hans Truetsson, Gustaf Henningsson
från Fielingslöf, hustru Maria Thomas-
dotter samt Catrina Thomasdotter från
förstnämnda by.
 
Fielingslöf bör avse Fjärdingslöf i Gylle församling.

456
Vidrik / Vidrik
« skrivet: 2009-03-01, 14:23 »
Tyvärr synes Årstad sakna födelseböcker före 1813. I bevarade kommunionlängderna 1786-1795 kan jag inte finna någon Vidrik-person nämnd (ej heller som patronymika). Vem Margareta Vidriksdotters far är återstår alltså att undersöka.
 
I Norra Skrävlinge C:1 f 98v, födelselängd 1805, barndop nr 5:
Junii den 6 föddes och den 9 döpt, Nattmans Enkan Hannas
son Hwidrick. witt: Dragon Landström
i Skreflinge, Åbo Åke Pehrsson ibm, Åke Pehrs hustru ibm
dragon Åvkermans hustru ibm
 
Jfr också dublettlängden i Torrlösa C:4 ,opag. -> AD-bild 119).  
Widrick nattm: Enkan Hannas Son 1805 6/6 i Norra Skrävlinge  
 
Enligt mormornernas Familysearch och IGI (International Genealogical Index) ska fadern heta Mårten Vidriksson - i övrigt stämmer uppgifterna med N. Skrävlinge C:2 f 98v. Varifrån har mormonerna fått uppgiften om att fadern hette Mårten Widrichsson - det står ej så i födelseboken ?
 
 
Flera av dessa nämnda Vidrikar tillhör resandefolket. En trolig inspirationskälla för namnets spridning, som tidigare nämnts, är förmodligen den medeltida nordiska sagan om hjälten Vidrik Verlandsson. Att resandefolket varit en länk i folksagornas/balladernas befrämjande och spridning har jag nyligen fått höra av forskare i det nationella balladprojekt som pågår vid Växjö universitet - jag ska undersöka detta närmre för att se hur de dragit dessa slutsatser.

457
Hedenberg / Äldre inlägg (arkiv) till 31 augusti, 2009
« skrivet: 2009-03-01, 11:45 »
Visst är Jan Peter Hedenberg av resandesläkt. Han är densamme Johan Peter (född 1827 21/9 (ej 21/2 som Fritz angav) i torpet Vässledalen under Håsten, Norra Björke sn(Älvsborsg län)) som Fritz nämnde i första inlägget här under Hedenberg. Föräldrarna är Magnus Hedenberg och Brita Maria Olofsdotter Hedgren, bägge av gamla resandefamiljer.  
Jan Peter Hedenberg dog 1907 22/8 i Norra Björke sn:

 
Uppgiften i Fagerhult (H) doplängd 1893 om att fadern var skärsliparen Johan Peter Hedenberg från Björke i Tunhems pastorat, Elfsborgs län stämmer - med Björke avses Norra Björke annexförsamling till Västra Tunhem. Familjen Hedenberg upptas i Norra Björke under listan på försvarslösa i socknen. Johan Peter Hedenberg kallas för korgmakare i husförhörslängden, men i dödboken för skärslipare (jfr ovan). Han anges 1877 22/2 vid Örebro Rådhusrätt dömd för femte resan stöld till nio (9) års straffarbete och förlust af medb[orgerligt] förtroende för alltid. Återkom d. 28/12 1883 efter 7 ej 9 års straffarbete.  
 
Helene, så här ser din farfars morfar ut:
 
 
vänliga hälsningar,
Niclas Rosenbalck

458
Vidrik / Vidrik
« skrivet: 2009-02-28, 21:53 »
I Falkenberg stad AI:2 (kommunionlängd 1797-98) s 37 [AD-bild 185] nämns som bosatta på Måsen:
arbetsk Jac. Arvidson 69 [år] [födelseort:] Långaryd
Hust. Marg Widrichsdr 37 [år] [födelseort:] Årstad
dot Kirstin 13 [år; ändrat ifrån 10 år]  hos A. Lundström 1804
Son Arvid 9 [år; ändrat ifrån 6 år] död 1806
dot Malena 5 [år] Död
Son Bengt  5 [år, ändrat ifrån 4 år!]

459
Skotte / Skotte
« skrivet: 2009-02-28, 21:49 »
I Falkenberg stad AI:2 (kommunionlängd 1797-1798), s 7 [AD-bild 174]- södra roten; tomtnr 30:
Enkan Johanna Brandt  
Enkoman Jean Brandt  på desse åren 2 gånger comunicerad
Snickaren Mr And Andersson [överstruken]
 
Lumpsamlaren Strandbergs Enka  
 
[i kommunionlängden 1797-98, AI:2 å s 6 [AD-bild 175] nämns stadsvaktmästaren Carl E. Franco (obs! stavningen)som boende i västra roten, tomt nr 46. Där bodde även skepparen Sven Jonsson med hustrun Catharina Francke [dotter till stadsvaktmästaren?]
 
- intressant att lumpsamlaränkan bodde på samma ställe som Skottefamiljen. Släktskap? [å AI:2 s 29[AD-bild 177] nämns i samma kommunionlängd 1797-98: Lompsamlaren Strandbergs E.  51 [år] [födelseort:] Träslöf.  Jfr även att en skeppare Christian Strandberg med hustrun Johanna Olofsdotter bor å tomt nr 43 å kommunionlängden, AI:2, 1797-98, s 6 [AD-bild 175]].
 
(Meddelandet ändrat av niclas den 28 februari, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av niclas den 28 februari, 2009)

460
Skotte / Skotte
« skrivet: 2009-02-28, 21:24 »
I Falkenberg stad AI:2 (husförhörs- och kommunionlängd 1802), s 24 [AD-bild 164]- södra roten nämns:
änkan Johanna Brandt  54 år abs.
son Johannes Skotte [struken]  16 år  schol. gosse
dot. Lena  [struken] til Skåne bortflyttad
 
i den tidigare längden Falkenberg stad AI:2 (1799-1801) s 8 (p 13) [AD-bild 148] - södra roten nämns:
Sjöm Enkan Johanna Brandt  49 år
Sch.gos. Son Johannes 11 år
         dot. Lena 14 år
 
Snickr Fadr. Enkom. Joh: Brandt 95 år [födelseort:] Warb[erg]
Stadzt[ienare]n Enklingen Franckio 75 år [denne stadstjänare Francke nämns även å hfl 1802, s 26 [AD-bild 166],men nu boende i västra roten, och han var 1802 80 år (dvs född ca 1722) och födelseorten anges som Berlin]
 
Är denna Skottefamilj i Falkenberg mer känd?

461
Vidrik / Vidrik
« skrivet: 2009-02-28, 20:10 »
I Falkenberg stad AI:2 (husförhörs- och kommunionlängd 1799-1801), s 17 [Arkiv Digitalbild 157]- På Måsen nämns Margareta Widrichsdotter (32 år) och hustru till Jacob Arfvidsson (63 år) med barnen: Kirstin (9 år), arfvid (4 år), Malena (2 år) och Bengt (1/2 år).  
På samma sida står efter denna familj pigan Lena Pettersdotter 20 år lösdrifverska säges vara hos Gren.  
Är det känt vem som är Margareta Vidriksdotters far ? Kan hon ha samband med någon av de resande Vidrikarna ?

462
02 Arkivväsende / Märkliga arkivfynd
« skrivet: 2009-02-25, 07:35 »
Hår är tydligen populärt att spara i arkiven... även jag fann ett kuvert med hår i en känd författares arkiv (och den gången var det en manlig sådan och påteckningen visade att det var hans eget!).
Vidare har jag många gånger funnit barnaklotter i en del kyrkböcker - prästbarn som ville pröva sin stilistik måhända. Diverse kvitton och biljetter har också påträffats som tidigare släktforskare lämnat som bokmarkeringar - en styggelse idag, men de visste väl ej bättre.  
 
Eva, sanden var väl till för att suga upp bläcket så det torkade snabbare? En fläkt ifrån den samtid då noteringarna nedtecknats - en fin känsla att uppleva må jag säga.

463
Källor och arkiv / Rullor 1620-1723 (äldre indelningsverket)
« skrivet: 2009-02-19, 23:12 »
Jonas mfl, jag har skickat hela registret på Rullor före 1723 till Släktforskarförbundet som en pdf-fil och bett att de lägger ut det som en länk här. Filen är för stor för att jag själv ska kunna göra det. Registret gynnar ju alla - även SVAR som får folk att lättare hitta till deras mikrofiché. Senaste två veckorna har jag kommit i kontakt med två andra forskare (exklusive Jonas fråga ovan) som frågat just om hur man hittar i dessa rullor på 1600-talet. Kanske skulle en hemställan till riksarkivet öka på denna tillgänglighet digitalt? Fast helst skulle jag önska att de omfilmade mönsterrullorna eftersom flera av dessa mikrofiché jag tidigare lånat ifrån SVAR antingen varit för ljusa eller för mörkt exponerade.
Då det i år är 300 år sedan slaget vid Poltava skulle man kanske till sommaren se att det tillgängliggjordes mer av källorna till Stora nordiska kriget.

464
Källor och arkiv / Rullor 1620-1723 (äldre indelningsverket)
« skrivet: 2009-02-19, 17:52 »
Hej Jonas!
 
Till gagn för alla som vill forska på Smålands kavalleriregemente under 1600-talet ser registret till Rullor före 1723 ut så här i SVAR:s katalog:
 


 
 
Om SVAR kunde få tummen ur och även digitalisera dessa rullor skulle mycken ny forskning kunna göras. Kanske hinner Arkiv Digital före och nyfotograferar rullorna - detta hade varit en kulturgärning (vem kollar idag på svart-vit teve?). Förutom dessa rullor finns det även ofilmade räkenskaper för Smålands kavalleriregemente och även andra mönstringsrullor. Krigsarkivet har register på vad som finns för de olika regemnetena - mycket är ännu ofilmat.

465
Göran, eftersom du driver begravningsproceduren och att Samuel Loftander skulle blivit begravd inne i domkyrkan (blev han verkligen det?) som en del av din tes om Erik XIV som far till prästhustrun Margareta Eriksdotter (gift 1592 med Olaus Simonis Clarevallensis, då hovpräst åt prinsessan Anna (som höll sitt hov på Stegeborg utanför Söderköping), men senare kyrkoherde i Horn) så undrar jag om denna spektakulära informationskedja du anför stundvis om Erik XIV som påstådd far kan ha förmedlats ifrån Nils Rabenius som kände och brevväxlade med Elias Palmskiöld? Rabenius har bevisligen stått bakom uppgifter som återfinns i Palmskiölds samling. Har detta undersökts av dig ? Det finns en bok om Rabenius av Nils Ahnlund som är mycket läsvärd. Kanske kan du återfinna Margareta Eriksdotter i Rabenius brevsamling som ska finnas bevarad?

466
25) Namnteckningar / Namnteckning?
« skrivet: 2009-01-14, 21:29 »
å egen [wegnar Nils Isakson]

467
Tack Karl-Ingvar för snabbt svar. Ser fram emot att få veta vad som sker med denna motion. Genealogicasamlingen är så unik och speglar svensk släktforskning, med unika källuppgifter, så det är mycket konstigt att den inte skyddsfilmats eftersom den fortfarande tas fram och då också slits allteftersom. Blir denna samling digitaliserad i färg på ett professionellt vis och tillgängliggjord öppnar den upp för mycket intressant forskning.
 
vänliga hälsningar,
Niclas Rosenbalck

468
Hur har det gått för Släktforskarförbundet att ta sig an Motion 2 som fastslogs vid Släktforskarstämman i Malmö? Motionen om att förmå Riksarkivet att tillgängliggöra den stora Genealogicaserien?  Har detta utmynnat i något konstruktivt efter snart ett halvt år ?
 
Riksarkivets samlingar Biografica och Genealogica finns utförligt beskrivna av Hans Gillingstam i Sveriges
släktforskarförbunds årsbok ”Inte bara kyrkböcker” ifrån 1995, s. 19-50.

469
Autograf m.m. ur stambok / Autograf m.m. ur stambok
« skrivet: 2009-01-09, 07:40 »
Göran, det står P P och sedan slängen för manu propria (=med egen hand). Sök efter en Per/Peder Persson/Pedersson. Tipps är att du kontrollerar Uppsala universitets matrikel (finns tryckt med namnregister).
 
Ovan den 7 dec. 2008 har du feltolkat namnteckningen. Det står Johannis Bothvidi Gothus. Han som var hovpräst under denna tid.

470
Ingen vanlig student - jodå, men ingen gröngöling vid fakulteten: Samuel Andreæ Loftander var vid sitt dödstillfälle på sitt 30:e år. Han hade varit i Uppsala tio år och bör alltså ha varit färdig med grundstudierna sedan flera år. Hans aktivitet inom Uppsala akademi och fakulteten vore intressant att studera närmre - vilka förtroendeuppdrag hade han under sina sista år? Det framkommer mer i texten om hans verksamhet. Han var säkert en betrodd överliggare med tanke på den tryckta inbjudans utformning. En person som lämnade en stor saknad efter sig då han hastigt rycktes bort.  
 
Att morfaderns namn kommit med i texten följer helt i linje med att moderns namn nämns. Detta är ett utökat patronymika, där även morfaderns titel tillagts. En jämförelse med andra likpredikningar och begravningstryck borde ge vid handen att förfarandet är vanligt. Se vidare om skrivandet av Personalia i likpredikningar uti verket Döden dikterar - en studie om likpredikningar och gravtal ifrån 1600- och 1700-talet av Göran Stenberg.
 
Att dra några slutsatser om att mormordern till Samuel Loftander, Margareta Eriksdotter, skulle varit en utomäktenskaplig dotter till Erik XIV kan alltså ej dras av uppgifterna i inbjudan. Hon har av andra äldre källor, likpredikning efter ett barnbarn, istället angetts som en kyrkoherdedotter. Fakta är att vi inte vet vem hon var dotter till - hon saknas i Erik XIV:s egen uppräkning av alla sina uä barn vilket tyder på att han själv ej ansåg sig vara fader till denna senare kyrkoherdedotter. Erik XIV vs Göran Johansson - vilken ska vi tro på ?
 
(Meddelandet ändrat av niclas den 28 december, 2008)

471
Allmänt / Ett följe
« skrivet: 2008-12-15, 19:43 »
Pettersson är ett s.k. patronymikon (fadersnamn), bildat på faderns förnamn med tillägget -son. En dotter vars far hette Peter/Petter fick alltså heta Pettersdotter. I äldre tider var detta inget namn som bars vidare över generationerna utan fadersnamn byttes varje generation. Det är alltså inga släktnamn. Det är först under 1900-talet som dessa patronymikon blir familjenamn, ej egentliga släktnamn alltså (tänk alltså på hur många Pettersson det finns som inte är släkt!). För att svara på Susannes fråga: det fanns alltså ingen resandefamilj Pettersson på 1800-talet. Det är mycket möjligt och troligt att några resandeättlingar burit namnet Pettersson på 1900-talet, men att de skulle tillhöra någon speciell resandesläkt Pettersson är ej troligt.
 
Susanne, vilken person är det du letar efter? Lite mer information kanske kan underlätta oss som vill hjälpa.
 
vänliga hälsningar,
 Niclas

472
Sandelin / Sandelin
« skrivet: 2008-12-13, 15:33 »
Vad är känt om resandesläkten Sandelin som utgått ifrån glasföraren Anders Sandelin och hans hustru Anna Catharina Molin ifrån Gränna ?  
Paret har åtminstone barnen:  
Isak Magnus Sandelin, lumpsamlare, f 1787 6/10 i Sya sn (Ögl.)- gift med Sophia Ulrica Lindström (f 1787 5/10),
Catarina Elisabet (Cajsa Lisa) Sandelin f 1781, levde 1834, sammanlevde med  glasföraren och sedermera lumpsamlaren Karl Gustaf Fogelgren f 1777 1/8 i Gränna stadsförsamling, död 1827 4/11 i Tofteryd sn.
Anna Catharina Molin är troligen ett barnbarn eller barnbarns barn till handelsmannen Isack Molin (c1674-1752) ohh Anna Andersdotter i Gränna. Möjligen är Anna Catharina Molins far den i övrigt okände volontär Anders Molin (f omkr. 1730) som var son till Isacks son handelsmannen Anders Molin (1706-1745) ohh Sara Öhman i Gränna. Isack Molins far var zigenaren/tartaren Johan Henriksson i Vimmerby vars andra son Modvig Johansson i Vimmerby kallade sig Wimmercrantz.

473
Frimodig / Frimodig
« skrivet: 2008-12-13, 15:13 »
Rättelse: tomt nr 43 (ej 45).
 
Glasföraren Anders Frimodig och hans hustru Lena (Helena) Andorsdotter nämns även under resande: Andorsson (som Anbytarvärden något märkligt valt att kalla Andorsson/Andersson).

474
Frimodig / Frimodig
« skrivet: 2008-12-13, 15:05 »
Frimodig i Gränna:
Gränna AI:8 hfl 1775-1789 s 49 (p 47) tomt nr 45:

475
Vid Nyholms pappersbruk i Norra Sandsjö sn (Västra härad i Småland) nämns lumpsamlaren Carl Gustaf Nilsson (f 28/7 1806 Lomaryd) som inkom 1827 ifrån Haurida och utflyttade  1830 ”att. till vimmerby. Denne har av prästen fått tillagt på omständigheter: Carl Nilsson förlåfvad med Fredrica Skenberg      ”vet ej hvar han finns”  
Källa: N. Sandsjö AI:7 (hfl 1824-1830) s 854
 
Är denne Carl Gustaf Nilsson och hans förlovade Fredrika Skenberg mer kända?

476
Norberg / Nordberg / Norberg / Nordberg
« skrivet: 2008-12-01, 08:30 »
Det står:
Ryttmestare af Åbo och Biörneborgs
lähns R[egemen]te Friedrich Armfelt, tient
i 27 åhr, blesserad, gammal, skröpplig
och så usel at han går och tigger, har
kunglig remiss af den [datum ej utsatt] Julij 1728. N.o 1015.
[i höger marginal:] den 15 Decemb. 1730 fått underhåll

477
Historia / Skänninge
« skrivet: 2008-11-22, 10:10 »
I Victor Örnbergs samling på Vadstena landsarkiv som numera finns digitaliserad hos SVAR [(Örnbergska samlingen; SE/VALA/02109 ) => sök på Örnberg i Arkivnamn under Forska] finns en hel del om Schenström med flera ingifta släkter (som har häktmakarbakgrund och på så vis troligen en resandebakgrund men som under 1700-talet etablerade sig som högst bofasta borgerliga släkter i Skänninge).

478
Förnamn - R / Rembold
« skrivet: 2008-11-12, 17:20 »
I Etymologisches Wörterbuch der Deutschen Familiennamen av prof. Josef Karlmann Brechenmacher bd 2 (K-Z) (C.A. Starke Verlag, Limburg a.d. Lahn, 1960-1963) läses på s 398:
 
Rembold VN[=vorname] Reginbald 1285 heißt der Dekan zu Fritzkar Reimbold, in der 2. Ausfert. der Urk. Rembold: KK. Nr. 1423,1424. - 1424 Betz Renbolt zu Steinheim (Höchstätt): AH.XI, 101, u.v.a. S. Reimbold.
 
Namnet Rembold är alltså ett tyskt förnamn som kommit av det på kontinenten florerande germanska förnamnet Reginbald och torde ha inkommit till Sverige via tysk invandring.

479
Hjo / Hjo
« skrivet: 2008-11-10, 09:16 »
För att knyta vidare på en del trådar - den till Norge flyktade Nils Larsson Wetterberg ska vara född ca 1691 i Skövde. Är han släkt med ovannämnde krämare Lars Danielsson ? NLW:s syskonbarn (=kusin) är Karl Andersson Fagerberg (född ca 1692 i Skänninge; gift med en dotter till häktmakaren Elias Johansson i Falköping). Vid samma stöldmål (Gillbergs dombok 1711) nämns deras kamrat Ludvig Detlofsson Dahlman och denne liksom NLW och KAF tjänstgjorde vid Upplands femmäningsregemente (Carl Bildsteins regemente) en kortare tid innan han rymde. Vid samma regemente återfinns flera andra resandefolk Christian Mårtensson Broberg och Staffan Detlofsson (troligen Ludvig Detlofssons bror - fadern kan vara Detlof Ersson i Alingsås som även tillhörde de resande där; både CMB o SD har tidigare kopplingar till Bogesund.
 
Jfr också under resande: Wetterberg, där finns mer kopplingar till Skövde (krämaren Anders (Eriksson) Wetterberg (f ca 1698) gifte sig i Skövde 1719 med Elisabeth Larsdotter).  
 
Christoffer Nilson i Lidköping som är fadder 1700 åt Jacob Jönssons ifrån Hjo dotter Sofia är troligen densamme resande som blir borgare i Bogesund (=Ulricehamn) 1711 och är svåger till Jonas Lund. Han anges då komma ifrån Gränna. Samme namne CN är troligen dessutom cautionist i Alingsås åt Staffan Detlofsson (gift med Sara Lorentzdotter) då denne antas som borgare där - och då uppges komma ifrån Bogesund! Har för mig att jag stött på denne CN i samband med Ruutfamiljen i Gränna men kan tyvärr inte nu hitta var jag har denna notis.

480
Hjo / Hjo
« skrivet: 2008-11-09, 10:36 »
Under Resande under 1700-talet den 27 april 2008 nämner Gabriel Wallgren om Daniel Larsson och Mats Danielsson i Hjo (Obs! sistnämnde är ej densamme som Mats Danielsson Wetterstrand).  Om dessa har jag funnit följande som kanske kan vara intressant att nämna.
 
(Hjo rådhusrätts dombok 1713, rådstugan den 9 april:
Sammadag Inställte sig för Rätten Daniel
Larßons hustru Rangela Andersdotter och
Kirstin Larsdotter tilltalande hwar andra för
någre Skiällsord, Som de kast owett på hwar
andra den 7 Aprijll Som war 3die dag Påsk
Nämbligen
Per Larßon begiärade Dimmission och afskied från
Staden
Hwarföre såsom sådanne ordwäxlingar Passera
uthi Per Larßons huus och Ingentera (**?)
den andra uthan Borgierskapet bad för dem
om förskoning att derföre blifwo de för denne
gången förskonte för Plich med det willkor  X
X Sampt dem emillom föresatt wijte med 40
Mr S.mts Plicht ehoo Som händer efter
ofwerfaller hwar annan med ord eller
gerning.  
 
Inställte sig för Rätten drängen Mattis
Danielßon barnfödd i Skiöfde och begiährade
Burskap hwilket honom på Samptliga
Magistratens och Borgerskapets uthfrågan
bewilliades hwarpå han aflade den wan-
lige Borgare Eeden och till Större Säker
heet att han sig redeligen hålla Skall gingo
Sören Anderßon och Jackob Eeliason i
Caution för honom [införda rader: att han sina åhr effter lagh uth
härda skall och allan Stadzrätt uthgiöra]
och såsom Mattis
DanielsSon intet warit införd här tills
uthi Mantahl att så blef han nu införd
på allmen Rådstugo för 1 Mantahl till
wijdare Hr Mantahls Commissariens Notification
 
Går Mats Danielsson och Daniel Larsson att återfinna i Skövde ?

481
Wetterstrand / Wetterstrand
« skrivet: 2008-11-09, 10:32 »
Kanske är den av mig nämnde hantlangaren Lars Wetterstrand identisk med följande:
 
Livgardet (sedermera benämnd Svea livgarde) GMR 1732 , öv.löjtn. Johan Leijonberg (njuter kaptens lön) kompani; mönstrade 15 maj 1732 i Stockholm:
nr 47
Lars Hansson Wetterstrand  
35 år, antagen 1721
födelseort: Östergötland, gift

482
Äldre uttryck / Få detta barn antecknat såsom sitt
« skrivet: 2008-11-06, 08:13 »
Hej Erland!
 
Vet ej hur vanligt namnet Nelly Nilsson kan vara, men då jag såg att du har koppling till Klippan så vill jag göra dig uppmärksam på följande kort med proveniens ifrån Risebergatrakten och som jag lagt in på Porträttfynd:  
http://www.genealogi.se/portratt/files/15/Spangen_Hanna_Persson.html
 
- kan det slumpa sig så att det är samma kvinna du forskar på?

483
Förnamn - M / Mågz
« skrivet: 2008-11-04, 21:01 »
Observera strecket över å:et - det är ett förkortningstecken för n, dvs det står Östen Månß[-on] i bilden ovan.

484
Förnamn - M / Mågz
« skrivet: 2008-11-04, 20:58 »
Det rör sig mycket troligt om ett äldre dialektalt uttal av namnet Måns. I Älvsborgs lösen 1571 återfinns flera Måns i just Kalix socken, Västerbotten. Att namnet även funnits där i början av 1500-talet indikeras av att det även ses såsom patronymikon hos brukare vilka bör ha varit födda senast på 1540-talet. Ett exempel på detta är Östen Månsson i Biörnbecksnäset:

 
Det slår mig att det finns en by vid namn Mångsbodarna i Älvdalen (Dalarna) - kan förleden på detta byanamn komma ifrån ett dialektalt uttalet av Måns?

485
Förnamn - M / Mågz
« skrivet: 2008-10-31, 10:36 »
Bengt-Göran har du möjlighet att scanna in en bild?  Jag misstänker att det rör sig om förkortningstecken, abbreviaturer, som du möjligen kan ha misstolkat. Min egen erfarenhet av att läsa 1500-talshandlingar är att jag i början läste fel på namn som Mattis/Mattias och Måns/Magnus på grund av att skrivarna inte skrev ut hela namnen.

486
Laurin / Laurin
« skrivet: 2008-10-31, 09:49 »
Hej Kenneth, det är inte konstigt att flera antagit Hans Henrich(-sson) Rudolphus/Rudolph (c1657-1742) som bror till häktmakaren Johan Henriksson i Vimmerby. I Vimmerby dombok 1712 7/7 då han ansöker att få bli borgare i Vimmerby stad nämns om att han söker komma till sina föräldrar och släkt i Sverige, edsvurna borgare under staden. Vilka dessa nu var kan man fråga sig? Om hans föräldrar verkligen levde 1712 borde de varit mycket gamla eftersom vi kan sätta H.H.R.:s födelsetid till cirka 1657 (efter dödsåldern då han begravs i Vist i Östergötland). Kan det ha varit svärföräldrar han avsåg ?  
 
Ur notisen i Vimmerby dombok 1712 kan man förstå att folk kopplat ihop Rudolph med Johan Henriksson, båda resande. Inte omöjligt de varit bröder men som sagt inga bevis finns.  
Cautionist för H.H.R.:s borgerskap var en Lorentz Henriksson (en bror?) som jag gärna skulle vilja veta mera om eftersom han i övrigt verkar okänd.
 
Johan Christiansson Reiner ska ha varit styvson till Hans Henriksson Rudolph. Jag får be att återkomma om detta då jag kollat upp mina källor (uppgiften kommer ur Björkmans personregister till Vimmerby dombok). Johan Christiansson Reiners ursprung är inte känt. Vad jag vet kallar han sig aldrig för Laurin/Lagerin (rätta mig gärna med källa om jag har fel på detta). Han hamnar så småningom som genantborgare i Skanör (Skåne) ihop med bröderna Henrik Holm och Zacharias Klosterman (d.ä.). Dessa sistnämnda var söner till Peter Christophersson (c1672-1756) även kallad Peter Franzwegen som varit genantborgare i Falkenberg. En syster till denne bör vara Barbro Christophersdotter gift med Johan Christiansson Reiner. Släkten höll ihop! Fadern till Peter och Barbro bör i sin tur vara Christopher Jacobsson (uppges född i Fredriksborg på Själland, Danmark och kommit med avskedspass därifrån 1701 7/7 (detta borde gå att finna i tingsboken för Fredriksborg i Rigsarkivet i Köpenhamn!). CJ föräldrar och släkt anges i Vimmerby uppehållit sig i Sverige dit han kommit 1701 (enligt Vimmerby rådhusrätt 1712 7/7 då CJ blev antagen som borgare ! - har ställt fråga om honom på danska Anetavelen men ännu inte fått något svar. Hustrun till Christopher heter Anna Maria Zachrisdotter (levde 1707 då barn döps i Ås (Halland)).  
 
Namnet Franzwegen bärs även av en äldre Peter Franzwegen (Peter Frantz wagner) redan år 1662 (se mitt inlägg under resande: Klosterman måndagen 27 mars 2006 - 12:26 ). I denna grupp av tartarer finns kopplingar till stiftet Bremen i västra Tyskland och gränsen mot Holland. Min undran är om inte namnet Franzwegen kommer ifrån klostret Frenzwegen i västra Tyskland (jfr namnet Klosterman). Hur släktskapet mellan Peter Franzwegen (aka Peter Christophersson) (c1672-1756) och den äldre namne som nämns med vuxna barn i Malmö år 1662 ser ut vet jag inte, men är övertygad att det finns ett samband.  
 
Tillnamn som Franzwegen (=?Frenzwegen) och Lagerin kan ha upptagits via möderne och andra nätverkskonstellationer vilket vi inte får glömma bort. Det jag vill säga med allt detta är att namnet Lagerin i Sverige som upptas av söner till Johan Christiansson Reiner på något sätt mycket väl kan ha kopplingar till den stora resande sintifamilj som omnämns i Tyskland under 1600-talet. Namnet Lagerin bärs fortfarande bland resande sinti i Frankrike och Tyskland.

487
Hagen, van der / Hagen, van der
« skrivet: 2008-10-30, 17:25 »
I vilka källor kallasr sig Vilhelm van der Hagen?  Ovan i Huddunge står han enbart som Vilhelm Pettersson.  
 
Namnet van der Hagen /Wanderhagen med dylika stavningar finns i Karlshamn bland småborgare i slutet av 1700-talet.

488
Kvibille (Halland) C:2 s 11, födelsebok 1751:

489
Laurin / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-27, 09:39 »
Kenneth, häktmakaren Johan Henriksson i Vimmerby kallas aldrig Laurin eller Lind vad jag sett. Han benämns däremot vid något enstaka tillfälle Swartzkaupf, men detta namn hänger inte med längre fram. Hans söner kallar sig Molin och Wimmercrantz. Johan Henriksson anges i källorna dels som tartar och zigenare, han anges även i två olika oberoende protokoll vara född i Vänersborg i Västergötland - så han kommer ej ifrån Tyskland. Hans far är en Henrik Larsson, troligen densamme som figurerar i Gränna i ett dråp. Någon koppling till Tyskland har jag inte sett för Johan Henriksson. Däremot figurerar en Hans Henrik(sson) Rudolph i Vimmerby som anges vara född i Frankfurt an der Oder, men däremot i ett annat protokoll som född i Ängelholm (Skåne) - så jag vet inte hur pålitliga dessa uppgifter kan tas. Att Hans Henrik(sson) Rudolph och Johan Henriksson skulle vara bröder finns det inget stöd av i källorna - har sett att några uppgett detta men det stämmer alltså inte. Hans Henrik(sson) Rudolphs son var Christopher Hansson (även Christopher Rudolph) som senare blir borgare i Sölvesborg (Blekinge) och dennes halvbror är Johan Christiansson Reiner, stamfar till Laurinfamiljen. Det finns mycket osäkert kring dessa äldsta resandefamiljer som är stamfäder till många svenskar idag.

490
Laurin / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-27, 09:30 »
Slöinge (Halland) C:2, opag. (AD bild 64), födelselängd 1747:
[Jan. den] 3    Föddes et barn i Språttarp, som blef
                      döpt den 4 och kallad Christina Juliana. Modren
                      som hette Anna Catharina Linnerot, sade at
                      barn fadn war Johan Ludrin i Falckenberg.
                      Wittnen: Hans Larßon i Lundby, Lars
                      Nilßon i Språttarp; Pastorskan Anna brita
                      Lagerström, Bengta Swen Bengtßons
                      i Perstorp
 
 
Är denne Johan Ludrin tillhörande Laurinfamiljen och är mer känt om denna familj?

491
Upphittat:
 
Slöinge (Halland) C:2, opag. (AD bild 63), födelselängd 1746:
Julius den 9    Föddes et Soldate barn i Toarp och blef döpt
                      den 12. kallad Brigitta Casparina. Fadren Fridric
                      Clarin, Soldat under öfwerst Zanders regemente
                      och Capitain Cölers Compagnie, Modern Maria
                      Fridrics dot.r  Wittnen: Bengt nilßon och
                      ohla anderßon i Toarp, Börta nilsdo:r ibm
                      och Johanna andersdoter i Bärte.
 
Fredrik Klarin bör vara den namne soldat som tjänstgjorde vid Göteborgs garnisonsreg. (efter sina reg. chefer benämnda Zanders senare Hessensteins regemente) och som avled dden 29 maj 1755 (GMR 1759). Är denne son till Per Jönsson Hellbom/Lindgren ?   Kan Fredrik Klarins hustru Maria Fredriksdotter vara Fredrik Didriksson (Wimmercrantz) dotter Maria som döptes 1731 18/11 i Strømsø, Norge - jfr även att Fredrik (Fredriksson) Wimmercrantz (f 1728) är soldat vid garnisonen i Varberg 1746.

492
Lindberg / Äldre inlägg (arkiv) till 28 maj, 2010
« skrivet: 2008-10-27, 09:24 »
Upphittat:
 
Slöinge (Halland) C:2 , opag (AD bild 61), vigsellängd 1745:
den 7 Julii blef Soldaten Fredrich Lindberg
af högwälborna herr öfwersten Ruthen-
Sparres Regemente och Capitaine von Ba(ctrars??)
Compagnii wigder wid Qwinspersonen
Florentina Persdoter benämn under
rastningen här i Sochnen  
 
Vem kan Florentina Persdotter vara dotter till (Per Jönsson Hellbom/Lindgren ?) ?

493
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 22 augusti, 2009
« skrivet: 2008-10-25, 10:42 »
Hej Hans Petter!
 
Har du kollat på Karlshamn rådhusrätt såväl som Karlshamn kämnärsrätt ? Ibland kunde ett ärende skrivas in fel.
 
Då modern betalde bot för lägersmålet den 16 augusti 1790 bör domen ha avkunnats strax innan (barnet föddes ju redan 1788). Har du verkligen kollat igenom de båda domböcker ordentligt?  
 
Karlshamn rådhusrätt och magistrat AIa:88, dombok 1790   , mikrofiché D75366
Karlshamn kämnärsrätt AI:56, dombok  1790   , mikrofiché D75656  
 
Mikrofichén går att beställa ifrån SVAR.  
 
mvh
Niclas Rosenbalck
 
 
Ps. Det fanns en likhet inför lagen även för adliga som fick utomäktenskapliga barn, så att det inte skulle finnas någon notering i domböckerna av denna anledning är inte troligt. Ds.

494
Förkommet sitt kurtz  
gefwer på Siöö Expe
dition 1719
 
kurtz = ty. korta

495
31 Släktskap och släktrelationer / Släktkaos
« skrivet: 2008-10-15, 07:32 »
Kanske är det Solveig Fagerlunds bok ”Handel och Vandel” (Malmö 2002) som ni tänker på? Hon tar upp faddrar och släktnätverk i framförallt Heslingborgs stad i sin bok. Solveig är en mycket kunnig historiker vid Lunds universitet och medverkar bl a i Demografisk databas i södra Sverige.

496
Hej Daniel m fl!
 
Du har rätt i att läshjälp inte är mer överskådligt idag - även där borde man samla inlägg under socken och därefter en egen tråd. Idag blir det ju en fasligt massa inlägg under just landskasnivån  - hur kommer detta att se ut om tio år? Hur många tusentals inlägg ska man skrolla för att nå till en socken som börjar på ö ?  
 
Eva, ett gott minne är bra men räcker inte alltid på Anbytarforum och är inte givet att bestå när du blir äldre - jag minns rätt många diskussionsinlägg jag ej kan återfinna med hjälp av sökmotorerna - de finns alltså ej även om jag vet att de ligger inbäddade i någon diskussion någonstans. Att dela in sekelvis har jag också funderat på men jag tror samtidigt det kan bli rörigt även där eftersom en särskild diskussion tenderar att även få in tidsöverskridande inlägg som ättlingar och anor bakåt i tid. Jag köper inte heller Carls motargument om att en diskussion ofta glider över i grannsocknar etc - detta spelar väl mindre roll - det viktigaste är ju att det finns en stringens röd tråd i ett inlägg , en strukturerad början som kan följas vidare. Idag är det oerhört svårt att följa enskilda diskussioners fortsättning om de startades 1999 och delvis fortsatt tills idag (jfr exemplet Vissefjärda). Anbytarforum har blivit ett klotterplank med dagsaktuella frågor - kanske kan en förnyad diskussion om underrubriker få bättre jordmån nu.

497
Hej Anne!
 
Petter Hult nämns i Alingsås stads mantalslängder redan 1710, han skrivs ss. Petter Hålt 1711 och 1712. I sistnämnda mtl har han tillägget att han är död. Didrik Didriksson (eller Didrik Didriksson Meldau som han kallas i de av dig refererade protokollen) är ej nämnd i Alingsås. Uppgiften att han var borgare där kan alltså vara felaktig. Inte ovanligt att det förekommer felaktiga uppgifter bland en del resande vid rättegångarna - de ville gärna kunna visa upp laga försvar att de hade rätt att bedriva handel i någon småstad - och det förfalskades därefter också en hel del pass för att kunna bedriva handel på andra orter. Detta förfarande har jag sett vid min granskning av Vimmerby domböcker, varifrån flera resande påstått sig ha varit borgare utan att ens finnas omnämnda ha svurit borgared eller erlagt skatt där (vilket de var tvungna för att lyda under handelsprivilegierna). Inget nytt under solen alltså! I rättegångsprotokollet 12/9 1711 nämns även Gustaf Larsson i förbifarten - denne bör vara densamme som står som borgare bland de resande i mtl 1710-12, därefter figurerar han ej i ALingsås.
 
Om Anna Maria Adamsdotter får vi veta att i Swerige har hon warit een 4 Åhr, hennes Föräldrar hade bodt i Gränna, sedan hon reest öfwer Helsingborg till Dannemark, sedan gifwit sig uthrijkes, och kommit in i Swerige igen. Vidare nämns en hennes dotter NN en ungh Flicka hos vilken man även funnit de ifrån Elgfoot stulna sakerna. Vidare nämns i protokollet i samma följe: Petter Franswegen, Bartolomeus Ludvigsson (gift med Anna Maria Adamsdotter), Ludvig Didriksson (denne hade slagit BL en örfil på Kärra krog dit följet samlats vilket väckt uppmärksamhet).
 
Didrik Didrikssons tillnamn Meldau verkar vara ett tyskt (tysk-baltiskt?) ortnamn - går detta att återfinna på någon historisk karta över gamla tyskspråkiga handelsorter?

498
Börjar Anbytarforum att bli oöverskådligt?
När det nya forumet på Arkivguiden nu öppnat kanske det vore bra med en diskussion i hur Anbytarforums struktur kommer att se ut i framtiden - behöver något drastiskt göras ?  
 
Arkivguidens forum har under sockenrubrikerna en undernivå där man kan skapa unika namngivna diskussioner till skillnad ifrån Anbytarforum där allt läggs som i en slasktratt under sockenrubriken. Själv har jag haft väldiga problem att hitta äldre inlägg och fortsätta en relevant diskussion eftersom det kommit och kommer in andra diskussioner ständigt - det känns som om att diskutera på ett torg där tiotalet andra personer pratar om andra sinsemellan olika saker. Jämför exempelvis de 1188 diskussionsinläggen som finns under Anbytarforum » Landskap » Småland » Socknar » Vissefjärda - denna soppa är som ett klotterplank av olika inlägg. Kan det gå att strukturera om Anbytarforum med en nivå av underrubrik på vissa av de idag fasta rubrikerna så vore detta mycket bra - risken är annars att Anbytarforums deltagare dräneras pga avgiften och den dåliga struktureringen.  Förstår att en omstrukturering är ett hästjobb och kommer att kosta timmars arbete, men borde den inte ske innan allt brakar rejält samman?
 
Några idéer?

499
Hej Lennart!
 
Det kan det vara. Har sett denna notis av dig tidigare och noterat sannolikheten för att det är samme man. Namnkombination är säkerligen inte unik, men mycket ovanlig. Detta ihop med att den av dig nämnde indirekt benämns som löst folk och sysslade med hästhandel talar för att det är samme Ludvig Detlofsson som tidigare är nämnd.  
 
Under tillfällighetsfynd har jag tidigare lagt in denna notis ifrån en blekingesocken:
 
Lösen C:1, s 244, födelselängd år 1722:  
Dom: 4 p: Trinit: Christnades Wimmerby  
Borgarens Martin Hindricksons barn ock kallat  
Anna Maria / Modern Annicka Elias dtr  
Lars Nilsons h: i Lösen Annicka bardt  
Testes  
Nils Olofson i Löösen, Jöns Nilson Ibid  
Lodvick Dithlovson ock däs hust: från  
Wimmerby
 
 
 
Ludvig Ditlofsson är inte känd som borgare i Vimmerby i Björkmans register (finns nu hos Arkiv Digital). Ej heller finns han nämnd i Vimmerby kyrkböcker - varför notisen troligen avser att han rest i samma följe som vimmerbyborgarna (Mårten Henriksson Lind är bror till häktmakaren Johan Henriksson, Modvig Johansson Wimmercrantz far).  
 
I något tidigare inlägg har jag nämnt om att det fanns en profoss vid Östgöta kavalleri vid namn Peter Ditlov som tydligen uppehållit sig i Hallingeberg sn (Tjust) (c1686-1715), men avled nere i Kronobergs län i Vederslöv socken under resa där han begravdes. Min tanke är ifall uppgiften ifrån Arnvid visar sig felaktig kanske denne profoss är fadern till Detlof Pettersson - ett huggskott alltså.
 
Möjlig far till Staffan Detlofsson och Ludvik Detlofsson kanske borgaren Detlof Ersson i Alingsås är ? Han är känd 1710-12 i Alingsås och redovisas bland gruppen av identifierade resande i staden - Detlof anges rymd i mantalslängden 1713.

500
Hej Sebastian mfl!
 
Jag sticker in med en fråga om äldre Detlofsson. Känner du till något mer om Ludvig Detlofsson som levde i början av 1700-talet ?  
 
LD kallade sig även Ludvig Detlofsson Dahlman och tjänstgjorde vid Upplands femmäningsregemente (Carl Bildsteins regemente) en kortare tid innan han rymde. Vid samma regemente tjänade flera resande: Christian Mårtensson Broberg (nämnd i zigenarmålet i Kronobergs län 1724-1725), Nils Larsson Wetterberg (som senare kom till Norge och har efterkommande) och Staffan Detlofsson (genantborgaren i Alingsås som dräpte genantborgaren Valentin Henriksson ifrån Vimmerby uppe i Tjust den 16 mars 1712 - denne VH levde ihop och hade barn med Staffans syster Greta Detlofsdotter samtidigt som han var gift och hade barn; VH bror är häktmakaren Johan Henriksson, som är far till krämaren Modvig Johansson Wimmercrantz i Vimmerby och hästhandlaren Isack Molin i Eksjö - vilka sistnämnda har många ättlingar som lämnar resandelivet och etablerar sig mycket socialt högt i samhället (tjänstemän, kyrkoherdar, adel); Staffan Detlofsson försvann efter dråpet 1712 och tog värvning som fältväbel vid Bildsteins regemente en kort tid).  
 
Jfr. dessa Detlofsson med Detlof Petterssons uppgifter. Namnen Molin och Valentin förekommer på DP dotter Lovisas son Vallentin Pettersson Molin (död 1825). Slump eller samma familjenätverk?  Jag misstänker starkt att Staffan Detlofsson och Ludvig Detlofsson är bröder och att fadern kan vara genantborgaren Detlof Ersson som en tid var borgare i Alingsås. Detlof Pettersson passar då kronologiskt in som en brorson till ovannämnde Staffan och Ludvig. Dock finns ännu inga klara bevis mer än namnet Detlof och att de alla bevisligen är resande.  
 
Jag vill igen uppmärksamma påståendet om Peter Detlofsson/Peter Ditlevsen som far till Detlof Petterson. Vad står det i rannsakan sommaren 1744 i Akerhus stift i Norge där Petter Ditlevsen och Gunhild Larsdatter tillfångatogs samtidigt som Detlof och dennes första hustru Marta Kristiansdatter (uppgift efter Sebastians hänvisning ovan till Arnvid Lillehammers  Grisilla og folket hennar)? Vad mer framkommer om denne Peter Ditlevsen i rannsakninsgprotokollet - för det borde av erfarenhet nämnas en hel del om de inblandades bakgrund? Vilken påföljd fick denne Peter Ditlevsen vid rannsakan 1744 ? Kan våra norska bröder och systrar hjälpa till ?

Sidor: [1] 2 3 ... 10