Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Christer Rosenbahr
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2017-09-22, 01:03 »
Hej,
Här från samma tidning som ovan daterat 1780-01-14. Här efterlyser Jonas Kleberg om stulna varor från sin butik på Köpmansgatan.
2
« skrivet: 2017-09-22, 00:31 »
Hej, I UB:s arkiv om svenska dagstidningar fann jag inskannade "Götheborgs Allehanda". http://tidningar.kb.se/Här kungör hökaren Jonas Kleberg om billiga varor till försäljning. Här nedan är ett utdrag ur samma tidning daterat 1776-01-05.
3
« skrivet: 2017-09-20, 04:02 »
Hej,
Den här lysningen om Jonas Kleberg, se även mitt inlägg ovan 2017-09-20.
Dessutom bör ni läsa min artikel om släkten Kleberg i Släkthistoriskt Forum 1/2012, s. 40 ff.
Här har jag beskrivit en teori om Jonas Klebergs bakgrund. Han kan vara identisk med sonen Jonas född 1745-01-06 i Vilske-Kleva socken. Dennes fader var sockensmeden Joakim Abrahamsson (1700-1775). Den här sonen Jonas är inte nämnd i faderns bouppteckning. Detta tolkas som att sonen är på okänd ort.
Förutom det här kan jag nämna att släktnamnet Kleberg (Kleeberg) fanns även i Holland exempelvis Jan Kleberg, matros i Ostindiska kompaniet, nämnd åren 1764-1765 i Rotterdam. Källa: Verenigde Oostindische Compagnie, archief 1.04.02, inventarisnummer 14244, folio 103. Nationaal Archief i Haag, Netherlands.
4
« skrivet: 2015-10-23, 03:51 »
Hej,
Enligt Jonas Klebergs arbetsbetyg inom bryggerinäringen ovan var han där förman över bryggeriarbetarna och kassör. Det här för tankarna till att han kan har blivit upplärd i några år i utrikes ort ex. i ett tyskt bryggeri.
Anledningen till det här är att han inte finns antecknad i inflyttningslängderna för domkyrko i Göteborg cirka 1768/69. Dessutom saknas det utrikes passhandlingar för den här tiden.
Förutom det här nämligen ur bouppteckningen för avlidna hustrun Catharina född Molin år 1798 läste jag att maken Jonas Kleberg hade bland annat en stor samling böcker (70 st.) av olika ämnen både på svenska, tyska och franska. Även “Sverige rikes lag”. Dessutom en mängd kyrkliga böcker som “Sions sånger” och “Idea fidei fratrum”.
Den sistnämnda boken var läran om Evangeliska Brödraförsamlingen. Författat av August Gottlieb Spangenberg. Översatt till svenska. Tryckt i Göteborg hos Lars Wahlström år 1782.
Från 1785 bildades nämligen väckelserörelsen Evangeliska Brödraförsamlingen i Göteborg stad.
(Meddelandet ändrat av rosenbahr 2015-10-23 04:31)
5
« skrivet: 2015-09-20, 19:49 »
Här är ett utdrag ur 1681 års båtsmansrullor för Ådals-Liden socken enligt Gävleborgs läns landskontors arkiv, GIba/1 och bild 234. Här omnämns rotebönderna exempelvis Erik Andersson i Omsjö finnbygd, där rotebåtsmannen benämns Lars Andersson Skijt. Det här beläggs att Matts Pålsson Dumbe ifrån Omsjö inte var båtsman där vid den här tiden.  (Meddelandet ändrat av rosenbahr 2015-09-20 19:55)
6
« skrivet: 2015-06-24, 04:26 »
Enligt 1679 och 1681 års mantalslängder för finnbygden Omsjö i Ådals-Liden socken omnämns en ogift båtsman hos familjen Erik Anderssons hushåll. Från 1683 omnämns ingen båtsman där. Se bild med röd markering för år 1681. Båtsmannen kan vara identisk med Matts Pålsson Dumbe eftersom han bodde där enligt domboken hösten 1682. Från 1683 var han nybyggare i Hälla, Åsele socken. 
7
« skrivet: 2015-02-21, 16:29 »
Hej, Jag har hittat felaktighet om den förste nybyggaren i Svanabyn ur Åseleböckerna. Det är om Jon Eriksson Kierwels hustru Märet Johansdotter död 1740. Enligt Åsele dödbok år 1740, C:1, s.321 (ArkivDigital) står det följande: Märitta Jöransdotter. Se bild. Hur kan någon läsa fel på fadersnamnet? Det står ju tydligt att det är Jöransdotter!  Hur som helst, Märitta var sannolikt dotter till nybyggaren Göran Andersson och hans hustru Elisabeth i Västertåsjö, Fjällsjö socken.
8
« skrivet: 2014-11-03, 05:06 »
Det finns nya rön om skogsfinska släkten Karvonen i Pajala.
Den förste nybyggaren där var Per (Pålsson) Karvonen nämnd 1696-1624.
Släkten har sitt ursprung från Savolax via Pyhäjärvi kommun i norra Finland.
Släkten omnämns delvis i min artikel En skogsfinsk släkts öde i Tornedalen under 1600-talet s. 293 ur Släktforskarnas årsbok 2013.
9
« skrivet: 2014-11-03, 04:26 »
Släkten Karvonen från Savolax är utspridd i Finland.
Släkten Karvonen omnämns delvis i min artikel En skogsfinsk släkts öde i Tornedalen under 1600-talet s. 293 ur Släktforskarnas årsbok 2013. I den redovisas släkten ursprung och utbredning från Savolax till norra Finland och Norrbotten under andra hälften av 1500-talet.
10
« skrivet: 2014-11-03, 04:16 »
I anbytarforum har det skrivits en hel del om äldre släkten Paajanen/Pajanen i nuvarande Pajala kommun. Det finns en del felaktigheter om den förste nybyggaren Lasse (Pålsson) Pajanen nämnd 1587-1596. För det första skulle han ha varit birkarl och för det andra skulle han ha dött ca 1601 eller 1617. Det här är missuppfattningar. Den här birkarlen syftade istället på dennes son Lasse (Larsson) Pajanen (d. ca 1618) nämnd 1596-1618.
Läs mer om det här i min artikel i Släkthistoriskt Forum nr. 2013/5.
11
« skrivet: 2014-11-03, 04:00 »
Skogsfinska släkterna Paajanen i Savolax är utspritt i Finland.
En av släkterna Paajanen som oftast skrevs Pajanen i äldre tider bodde på nuvarande gården Paajala i Pyhäjärvi kommun i norra Österbotten från 1558. Familjen var två bröder Lasse och Nils Pålssöner. Nils Paajanen omnämns där 1577-1595. Lasse Pajanen flyttade vidare till nuvarande Pajala kommun i Norrbotten där han omnämns 1587-1596.
Det har skrivits en hel del om äldre släkten Pajanen i nuvarande Pajala kommun. Det finns en del felaktigheter om den förste nybyggaren Lasse Pajanen. För det första skulle han ha varit birkarl och för det andra skulle han ha dött ca 1601 eller 1617. Det här är missuppfattningar. Den här birkarlen syftade istället på dennes son Lasse (Larsson) Pajanen d. ca 1618.
Läs mer om min artikel i Släkthistoriskt Forum nr. 2013/5.
12
« skrivet: 2014-11-03, 01:42 »
Det finns nya rön om släkterna Spett, Servio och Thun vilka värvades från Bergslagen till bruken i Norrbottens län i 1600-talets mitt. Tiden behandlar från 1600-talet till 1750-talet. Dessa tre släkter finns som bilaga i Släkten Stålnacke 1658-1980 som publicerades hösten 2011. Boken kan lånas via biblioteket eller så kan den köpas av mig.
Exempel på en vallonfamilj i släkten Spett i Kengis bruk var smeden Zacharias Spett som flyttade med sin familj till Uleåborgs stad ca 1675.
(Meddelandet ändrat av rosenbahr 2014-11-03 01:47)
13
« skrivet: 2014-10-28, 10:58 »
Här nedan visas nattvardsgossar på hösten 1766 i Göteborgs Domkyrkoförs. Exempelvis ser vi gossarna Jonas Clewander och Abraham Hellström. Enligt dödboken för gesällen Hellström får vi veta att han blev 32 år gammal år 1778. Med andra ord var han född 1746. Det här innebär att han var 20 år gammal då han tog första gången nattvard. Jag antar att Jonas Clewander (f.1746) även var lika gammal då. Vi vet att Jonas Kleberg föddes omkring 1746 enligt dödboken 1821. Samma år som Hellström avled döptes Klebergs son till Abraham (f. 1778). Märkligt! Frågan kvarstår om Jonas Kleberg var identisk med Jonas Clewander ?  (Meddelandet ändrat av rosenbahr 2014-10-28 11:11)
14
« skrivet: 2014-10-25, 05:35 »
Hej Lars Olof,
Tack för att du har hittat mer uppgifter om Jonas Kleberg som var anställd hos bryggarna Oliveholm och Björk mellan 1769-1774. Det här innebär att vi som forskar om Jonas Kleberg har kommit en bit tillbaks på den krokiga vägen.
En fråga som förbryllar mig i lysningen 1775 är han skulle ha varit anställd hos..gelbgjutaren Borgström... Dessutom vara barnfödd i Kleva och Skara Stift.
Frågan är om prästen i Göteborg har blandat ihop med någon annan man som liknar hans namn nämligen gelbgjutargesällen Jonas Klevander i Göteborg.
Om lysningen är delvis felaktigt så kom Jonas Kleberg från en okänd ort 1768/69.
(Meddelandet ändrat av rosenbahr 2014-10-25 06:35)
15
« skrivet: 2013-12-14, 21:13 »
Namnet Griis eller Grijs fanns bl. a. som svenska adliga namn med nr. 192 och ett ointr. uradlig släkt enligt Svensk Adelsheraldik av Raneke, Jan.
Tänk på att de tre bönderna Griis i Grisbacka Backe i Umeå storsocken nämnda år 1543, var grannar med bonden Per Swenske. Namnet Swenske förekom både som knektnamn och lågfrälsenamn frälsenamn i södra Sverige från medeltiden. Jämför detta namn med t.ex. med min anfader Petrus Petri Swenske född 1525, död 1591 i Mellby socken (F). Han var kyrkoherde från 1560. Han var son till slottsbefälen Per Persson Swenske, stupad 1534 i Varberg. Han värvades som ung knekt från Värmland till tyska kejsaren där han sedan adlades. Han var slottsbefäl över Älvsborg från 1529.
En teori om namnet Griis kan ha varit ett medeltida norrländsk knektnamn och att en ung bondson i Backe värvades till tyska kejsaren där knekten upphöjdes till en befälgrad. /Christer.
(Meddelandet ändrat av rosenbahr 2013-12-14 22:47)
16
« skrivet: 2013-07-25, 18:53 »
Hej Constantinus,
Det finns nya rön att Jöran Johanssons maka Malin Persdotter i Hälla varifrån Eden i Junsele socken. Enligt Åsele renov. dombok 1721-01-07 står det att Malin var kusin ”syskonbarn” till båtsmansänkan Ella Andersdotter i Holmträsk. Detta innebar att Ella var nämligen dotter till nybyggaren Anders Jonsson (d. 1731) i Gafsele i Åsele socken enligt Gavelin. Anders Jonsson var nämligen bror till Per Jonsson i Eden.
18
« skrivet: 2012-09-21, 03:00 »
Hej Mikaela, Du undrar över vad som hände med änkan Anna Gustafva Herrman född Frykman och hennes dotter Anna Theresia Herrman. Här nedan är det ett avsnitt ur Uddevalla RR:s bouppteckning som upprättades den första juli 1884 (FIIa:43, s. 246) efter Sergeanten Fredrik Herrmans änka Anna Gustafva Herrman som avled 1884-04-05 i staden Uddevalla. I bouppteckningen här nedan omnämns hennes barn bl. a. dottern Anna Theresia gift med skolläraren Johannes Österberg bosatt i Vinberga, Halland. Några rader längre ner står det att hon ...på ett år vara skild till säng och säte från sin man;....  (Meddelandet ändrat av Rosenbahr 2012-09-21 03:03)
19
« skrivet: 2012-07-14, 02:53 »
Enligt rannsakningslängden för Älvsborgs andra lösen år 1619, s. 100 omnämns exempelvis skarprättaren Lasse Jacobsson i Kuivaniemi, Ijo socken. Det noteras att han inte utgjort (beskattning för alla terminerna?).
20
« skrivet: 2012-07-04, 03:53 »
Kortfattat står det ungefär så här: Det är känt att släkten i Hankasalmi (kommun) i Sääksmäki (härad) har bott sedan åtminstone 1559, då Pål Lehmonen bosatte sig där för att leva permanent. Huset Kärkkä i byn Petruma i Laukaa socken (kommun) och huset Finni i samma by har bott av Henrik Persson, Påvel Persson, Matts och Per Lehmoinen åren 1552-1606. Det är inte känt om Hankasalmi och Petruma var släkt med varandra. Sönerna flyttade sedan från Laukaa socken till Sverige och sedan till Norge. Författaren berättar även om Gottlunds beskrivning om släkten Lehmoinen.
-------------------------------------------------
Enligt övre Satakunta härads räkenskapers restlängd finns en Olof Lehmoinen i byn Liesjärvi i Ruovesi storsocken och han bodde där tillfälligt. Han förrymdes därifrån åren 1630-31.
21
« skrivet: 2012-07-03, 07:33 »
Enligt Sääksmäki härads jordebok, Tavastlands fogderäkenskaper finns en Matts Lehmoinen nämnd i byn Petruma, Laukaa socken, Finland exempelvis åren 1590, 1597 och 1601. Se bild 1 (röd markering). År 1604 är skattegården öde. De två andra husbönderna Anders och Pål Lehmoinen omnämns på var sin landbohemman utan bynamn dock under ett frälsegods. Byn Petruma ligger vid en insjö med samma namn inom Heinävesi kommun.  Bild 1.
22
« skrivet: 2012-06-29, 22:43 »
Enligt Gavelins bok Åseleborna skulle Göran Johansson på Hälla ha avlidit i augusti 1747 som inte kan stämma. Detta år den 24 maj skedde ett arvskifte om gården i Hälla och avgiften blev 3 daler enligt kyrkoräkenskaper LIa:2, se bild 1. Ett år senare enligt Åsele dombok 1748-01-04 överlåter Göran Johansson och hustrun gården i Hälla till sonen Johan Göransson på grund av att han lider av en långsam sjukdom enligt Åsele tingslag AIA:1 1736-1765, paragraf 4, s.4, se bild 2. I mars 1750 blev han stämd av kyrkorådet för någon olydighet i kyrkan på långfredagen och avgiften blev 6 daler enligt kyrkoräkenskaperna LIa:2, se bild 3. Enligt boken Åseleborna skulle Görans hustru Malin ha avlidit år 1768 som inte kan stämma. Detta år avlider Göran Johansson och i kyrkoräkenskaperna LIa:3 omnämns det att Johan Jöransson i Hälla efter sin fader, 6 daler, se bild 4. Enligt tabellverket GI:1 för Åsele socken år 1768 omnämns en avliden gift man i juni månad och han blev mellan 70-75 år gammal och dog av lungsot. Han kan vara identisk med Göran Johansson. Hans födelsetid kan vara omkring 1695. Det här tyder på att hans hustru Malin lever ännu efter 1768.  Bild 1.  Bild 2.  Bild 3.  Bild 4.
23
« skrivet: 2012-04-28, 00:10 »
Det sista stycket är min egen tolkning! Vad har för tolkning då Göran Johansson (Hokkinen) i Tåsjö försvinner efter 1722? (I detta fall handlar inte om Göran Johansson i Hälla nämnd från 1720).
24
« skrivet: 2012-04-27, 17:58 »
Stig-Lennart fastnar återigen i dopvittnernas värld i oändlighetens ram.
25
« skrivet: 2012-04-27, 17:36 »
Stig-Lennart kan skämta nedlåtande, och han fastnar för mycket i sin ingen tolkningsvärld och tål inte nya tolkningar. Tyvärr Stig-Lennart församlingen Byhäjärfwe finns inte på kartan men däremot församlingen Pyhäjärvi som ligger vid Kexholm.
26
« skrivet: 2012-04-27, 00:50 »
Stig-Lennart har inga uppenbara belägg för att Göran Johansson i Hälla var från Tåsjö utom ett fåtal dopvittnen som inte går att belägga helt.
Det är med stor sannolikhet att Hälla-Göran var en finsk flykting före 1720. Han följde sannolikt med finnen Thomas Hansson från Karelen.
I Tåsjö åren 1715, 1719 och 1722 finns redan en Göran Johansson, som jag har skrivit om i mina inlägg under Tåsjö. Faktum är att Tåsjö-Göran var med stor sannolikhet son till Johan Johansson (Hokkinen). Tåsjö-Göran saknas efter 1722 och det är troligen att han flyttade till Norge.
Ha en trevlig Valborgshelg!
27
« skrivet: 2012-04-25, 20:27 »
Nu är gåtan löst. Det här är mitt sista inlägg. Om Tåsjö-Göran enligt Ramsele, H:II, domböcker utdrag 1628-1790 (SVAR, mikrokort) och Ångermanlands domsaga och Ramsele ting 1715, s. 231-256 (SVAR, mikrokort), där står det följande: Klagar Johan Mattsson i Nordanåker att Johan Johansson ifrån Östra Tåsjö, vill taga ifrån honom sin förra ÅRSDRÄNG GÖRAN JOHANSSON, som han i laglig tid städjat. Det kunde dock Johan Johansson genom vittnen visa, att sonen i laga tid avsakt sin tjänst, varför Johan Mattsson talan ogillades.
Göran Johanssons hustru Malen Persdotter var en känd jordegumma i bygden enligt dopboken i dec. 1729. Hälla-Göran kanske kändes sig manlig värdelös i detta med att han drack sprit som han inte tålde enligt en säker källa år 1735. Liksom Olof Andersson i Tjäl var troligen onykter och var sonson till Hälla-Göran. Han och hans tre familjemedlemmar drunknade i Mattesfors på väg till kyrkan år 1798. Olyckligt m.a.o.
Erik Göransson var sonsonson till Hällan-Göran och han var konstsmed och han hetsade sina tre söner att lyfta smidestäd och som var känt inom sju socknar, som endast Markus kunde kölar enligt Eva Kajsa Olsdotter (1823-1919) berättade av E. W. H.
Slutligen anser vi med rimlighet att Göran Johansson flydde tillsammans med finnen Thomas Hansson från Pyhäjoki socken i södra Karelen. Eftersom de gifte sig samma år (1720) och de bodde då i Hälla. Thomas barn dör i Hälla enligt dödboken år 1721. Thomas flyttade sedan med sin familj till Holmträsk enligt dopboken i juli 1722.
Mvh:
Svenerik Ejnaré, greve av Nacka.
Han är rakt nedstigande led till Hälla-Göran, Y-DNA. Han är lärljunge till professor Christer Rosenbahr
(Meddelandet ändrat av Rosenbahr 2012-04-26 19:48)
28
« skrivet: 2012-04-25, 00:39 »
Här nedan visar tre tydliga dokumentbilder. Bild 1: Jöran Johansson i Tåsjö år 1719. Bild 2: Jöran Jonsson i Västra Tåsjö på dess heders dag år 1718. Bild 3: Jöran Jonsson i Tåsjö år 1723. Detta enligt Fjällsjö kyrkoräkenskaper. Faktum är att båda två levde samtidigt men i olika byar! Jämför dessa bilder med Jöran Johanssons dokumentbild år 1722 enligt inlägget ovan den 19 april.  Bild 1.  Bild 2.  Bild 3. Meddelandet ändrat av Rosenbahr 2012-04-25 00:51
29
« skrivet: 2012-04-24, 18:20 »
Det var Tåsjö-Göran som hade arbetat hos Johan Mattsson i Nordanåker. Det är detta som jag menar i ovan nämnda text den 19 april.
Det är mycket sannolikt att det fanns två Göran Johansson som levde samtidigt år 1722, en i Fjällsjö socken och en i Åsele socken. Förutom dessa män fanns även Jöran Joensson i västra Tåsjö.
Jag förstår inte vad du menar med ditt följande resonemang: Du får vänta på ytterligare dokumentbilder tills du visat att dpv Jöran Johansson 1722 kan beläggs definitivt som hörande till Hokkanen...
Jag har ju redan lagt fram mitt teoretiska resonemang om Jöran Johansson i Tåsjö (Östra Tåsjö) den 19 april och dessutom samma sak med Jöran Joensson i Västra Tåsjö den 23 april.
Det är här med dopvittnen ska man ta med nypa salt. En barafader som har sonnamnet Johansson behöver inte alltid vara släkt med dennes dopvittne som har samma sonnamn, eller hur?!
30
« skrivet: 2012-04-24, 04:18 »
Du behöver väl inte upprepa melodin dräng hela tiden, eller hur?! Fokusera dig istället på namnet Göran Johansson i källorna.
Hittade du ingen dokumentbild på namnvarianten Jansson som du försöker påvisar hos Jöran Joensson?
Det är sannolikt att Jöran Jönsson i Västra Tåsjö på din bild ovan var identisk med Jöran Joensson i Västra Tåsjö. Namnet Jöns är ju närbesläktad med namnet Joen. Göran Joensson i Västra Tåsjö skrivs även ibland Jönsson i Fjällsjö sockens mantalslängder enligt hänvisning från ditt förra inlägg.
31
« skrivet: 2012-04-23, 17:42 »
Jag har en annan uppfattning! Enligt mina arkivstudier fanns det två Göran, Göran Joensson i Västra Tåsjö och Göran Johansson i Tåsjö som sannolikt syftar på Östra Tåsjö. Göran i Västra Tåsjö skrevs oftast med Joensson men aldrig Jansson. Jag anser att du har läst fel från Jonsson till Jansson. Bifoga gärna ett dokumentbild om Göran Joensson som skrevs med Jansson.
(Meddelandet ändrat av Rosenbahr 2012-04-24 03:37)
32
« skrivet: 2012-04-23, 00:23 »
I Åsele lappmarks mantalslängder påträffas samen Johan Pålsson åren 1698-1730. Han är den enda som bär på personnamnet Johan i Åsele lappmark. En teori är att han kan ha varit far till Jöran Johansson i Hälla. En annan teori är att Jöran Johansson i Hälla kom från byn Strand, Resele socken och där påträffas en sannolik fader båtsmannen och inhysesmannen Johan Jöransson, född 1673, gift 1693 och död 1743. Enligt Olof G. Strömbergs databas för båtsmän var han finne. Jag har inte lyckas att hitta några barn till honom. Här redovisas flyktingar i Härnösands stift år 1718 och några av dem vistades inom Sollefteå pastorat enligt nedan. De är numrerande. De flyktingar som markeras med rött kan teorisk vara släkt med Jöran Johansson i Hälla. Förkortningar: i= ort där personen vistas vid tiden för understödets utbetalande. l= lever. b = antal barn. Källa: Domkapitlet i Härnösand E III:5. Härnösands landsarkiv, Sverige. Se även länken: http://www.genealogia.fi/hakem/flykting/flykting57.htm 7866 Kyrkioherde änckia i: Sollefteå past. f: 2. l: nej. gm: Cajanus, Kyrkioherde. _döttrarna små. 7867 Capellans änckia i: Sollefteå past. l: nej. gm: Mathias Salonius, Capellan. 7868 Joh. Beckman, prästman i: Sollefteå past. _plundrat af fienden. 7869 Joh. Simonson, borgare fr: Kristinestad. i: Sollefteå past. 7870 Änckia fr: Siikajoki. i: Sollefteå past. b: 3. l: nej. gm: Joh. Ersson. 7871 Pährsson, barn fr: Siikajoki. i: Sollefteå past. p: 1. f: 2. _Pähr Pährsons barn 1 son 2 döttrar. 7872 Mats Johansson fr: Siikajoki. i: Sollefteå past. _med sin moder och en syster som affröst sig fötterna. 7873 Michel Michelsson fr: Siikajoki. i: Sollefteå past. b: 3. 7874 Klockare änckia fr: Brahestad. i: Sollefteå past. f: 3. 7875 Änckia fr: Brahestad. i: Sollefteå past. b: 2. l: nej. gm: Michel Såfwio. _barnen små. 7876 Maria Pährsdotter, flicka fr: Brahestad. i: Sollefteå past. f: 1. _en ung flicka fader- och moderlös. 7877 Mats Sigfridson fr: Pyhäjoki. i: Sollefteå past. f: 1. l: ja. _en liten dotter som har förkylda fötter. 7878 Okänd fr: Pyhäjoki. i: Sollefteå past. f: 1. _hustrusyster till Mats Sigfridsson. 7879 Johan Giöransson fr: Salo. i: Sollefteå past. _med sin syster af fienden illa medfaren. 7880 Hans Michelsson fr: Närpes. i: Sollefteå past. b: 2. l: ja. _barnen små. 7881 Beata Matsdotter fr: Jakobstad. i: Sollefteå past. _eländig och meenföhr. 7882 Mats Hindrichson fr: Lappfjärd. i: Sollefteå past. b: 3. l: ja. _barnen små, af dem en brotfelling, hustruns syster är Brita Thomasdotter. 7883 Brita Thomasdotter fr: Lappfjärd. i: Sollefteå past. _syster till Mats Hindrichssons hustru, swårmodig. 7884 Nils Mårtensson fr: Nykarleby. i: Sollefteå past. b: 5. l: ja. _2 st. egna och 3 st. andra fader- och Moderlöse barn. 7885 Elisabetha Mårtensdotter fr: Nykarleby. i: Sollefteå past. b: 1. _har et fader- och moderlöst barn.
33
« skrivet: 2012-04-22, 18:34 »
Åsele lappmarks mantalslängder har bland annat luckor under 1720-talet och även framåt. Mantalslängder finns blandat annat för åren 1711, 1720, 1723 och 1730. För jordeböckerna vet jag ingenting om!
34
« skrivet: 2012-04-22, 18:16 »
Stig-Lennart, har du en teori på vem som är dopvittnet Göran Johansson i Tåsjö år 1722 enligt ovan nämnda dokument.
Min nuvarande teori om Göran är att han kan ha varit inhyst/husman i Tåsjö vid den här tidpunkten.
Bland ovan nämnda dopvittnen benämns Pål Johansson i Kroknäset år 1722. Pål kan ha varit bror till inhysta/husmannen Göran Johansson i Tåsjö. Vad har för teori om detta? /Christer.
(Meddelandet ändrat av Rosenbahr 2012-04-22 20:04)
35
« skrivet: 2012-04-21, 19:19 »
Göran Johansson på sin hedersdag, 1 daler kmt enligt 1720 års kyrkoräkenskaper, Åsele socken. Se bilden nedan. Detta var sannolikt hans vigselpenningar till kyrkan.  Det förefaller sannolikt att han bodde i Hälla vid den här tidpunkten eftersom i vigselboken år 1720 står det inte varifrån han hörde hemma. Detta tyder på att han hade bott i Hälla i några år innan äktenskapet.
36
« skrivet: 2012-04-21, 17:03 »
Varför jag tror att han var dräng eller inhyst är att han inte finns med bland upptagna bönderna i byn Tåsjö enligt mantalslängderna. Och det är svårt att komma åt drängarnas eller inhystas namn i arkivkällorna.
Förutom detta är Fjällsjö sockens kyrkoböcker under vissa år ofullständiga särskilt i slutet av 1600-talet och i början 1700-talet. Några exempel på det är två söner till Johan Johansson i Kroknäset. Båtsmannen Anders Johansson Mård och drängen Göran Johansson finns inte med i Fjällsjö dopböcker, dock kan fadern ha betalt 16 öre kmt för dopen enligt kyrkoräkenskaperna åren 1693 och 1694.
Min teori om Anna Göransdotter att hon var tillfällig piga i Hälla år 1739 och att hon kan ha varit bekant till Pål Johansson. Hon kan ha varit en syster till en av familjerna i Västra Tåsjö eftersom där förekom namnet Göran.
En teori om Malin Persdotter är att hon var bekant med Pål Johanssons hustru Anna Mattsdotter år 1727, eftersom namnet Matts förekom i Hälla i början av 1700-talet.
38
« skrivet: 2012-04-21, 03:24 »
Jo, jag har sett Pål Johansson från Svanabyn och som var dopvittne till Göran Johanssons barn år 1733 men han är orelevant i detta sammanhang eftersom han var bror till drängen Göran Johansson nämnd i Tåsjö år 1722 enligt ovan nämnda bildbeviset. Dessutom omnämns Lars Johansson från Kroknäset och som var dopvittne till Pål Johanssons barn i Svanabyn i februari 1727. En teori är att Pål Johanssons hustru Anna Mattsdotter kan ha varit bekant med familjen Göran Johansson i Hälla.
Det är en myt att Göran Johansson hade en dotter Anna Göransdotter eftersom hon inte finns med bland barnen i Hälla enligt Åsele födelseböcker. Hon finns på en annan sida i anbytarforum se länken om det:
39
« skrivet: 2012-04-21, 02:10 »
Göran Johansson i Hälla, Åsele socken föddes bara söner och dessutom var han inte från Kroknäset i Östra Tåsjö, enligt den senaste arkivforskningen. Se länken om det:
40
« skrivet: 2012-04-20, 19:42 »
Jag har även följt upp dopvittnen för Jöran (Göran) Johanssons barn men där finns ingen koppling någon släkting till honom.
En teori är att Jöran var bror till finske flyktingen Johan Johansson från Brahestad och han var gift med änkan Carin Jonsdotter i Rusksele, Lycksele socken år 1725. Änkan hade varit gift med skoldrängen Anders Nilsson (d. 1721) år 1719. Varför just finnen Johan Johansson? Jo, detta för att Jöran Johanssons tre söner Anders, Jon och Nils kan ha döpt efter familjens barn t.ex. Jon Andersson (f. 1720) i Rusksele. /Christer.
41
« skrivet: 2012-04-20, 02:13 »
Jöran Johanssons hustru Malin Persdotter hade varit änkan efter nybyggaren Jacob Hansson (d. ca 1718) i Hälla, Åsele socken. Jacob anlade sitt nybygge i Hälla omkring 1699/1700, bredvid Pål Matssons nybygge som anlades omkring 1684/1685. Båda nybyggarna fick 15 års skattefrihet. Här nedan ser vi ett avsnitt ur Geometrisk avmätning med text av gårdarna Hälla nr. 1 och 2 omkring 1714. Texten handlar om när nybyggena anlades och beskattades. /Christer.  (Meddelandet ändrat av Rosenbahr 2012-04-20 02:29)
42
« skrivet: 2012-04-19, 17:42 »
Nybyggaren Jöran Johansson (d. 1747) nämnd i Hälla i Åsele socken från 1720 var inte släkt med Tåsjöborna (Kroknäset). Mer information om detta se länken till Tåsjö här:
(Meddelandet ändrat av Rosenbahr 2012-04-19 18:24)
43
« skrivet: 2012-04-19, 17:00 »
Det har hävdat bland släktforskare att nybyggaren Jöran Johansson (d. 1747) i Hälla, Åsele socken var son till finnen Johan Johansson (d. 1726) i Kroknäset i Östra Tåsjö. Och att han hade varit dräng hos länsmannen Johan Mattsson i Nordanåker år 1715 enligt Ramsele dombok. Men enligt mina arkivstudier kan detta inte stämma enligt min förklaring här nedan. Drängen Jöran Johansson i Tåsjö omnämns i 1719 års kyrkoräkenskaper och han omnämns även som dopvittne i Fjällsjö dopböcker i augusti 1717 och i juli 1722. I det sistnämnda året var han bosatt i byn Tåsjö, se bildbeviset här nedan! Nybyggaren Jöran Johansson i Hälla, Åsele socken omnämns i vigselboken i april 1720, och som barnafader i maj 1721 och i april 1725. Dessutom omnämns han i Åsele lappmarks mantalslängder år 1723. Det här tyder på att det fanns två män med samma namn som levde samtidigt i olika byar. Och det tyder på att en del släktforskarförfattare, bland annat Gavelins bok Åseleborna 1674-1920, har misstolkat släktskapet. Enligt Åsele vigselbok i april 1720 omnämns inget om var nybyggaren Jöran Johansson kom ifrån. Jämför det med andra brudpar t.ex. bröderna Pål Johansson och Lars Johansson år 1726 där det omnämns att de var från Kroknäset i Östra Tåsjö. Det här tyda på enligt min teori att Jöran Johansson kom till Hälla omkring 1718-1719 sannolikt från Finland. Jämför honom med Mats Johansson i Bellvik Ormsjöhuvud och som var en finsk flykting före 1726. /Christer.  Här ser vi bildbeviset med att dopvittnet Jöran Johansson i Tåsjö fortfarande bor kvar där i alla fall till juli 1722. Se markeringar med rött! (Meddelandet ändrat av Rosenbahr 2012-04-20 00:30)
44
« skrivet: 2012-04-13, 00:29 »
Jag vill komma kontakt med en manlig släktforskare som är rakt nedstigande ättling till finnen Lars Johansson (1706-1775) i Kroknäset, Östra Tåsjö, Tåsjö socken och som har intresse för en Y-DNA profil. Anledningen är att försöka belägga om Lars Johansson var bror till nybyggaren Jöran Johansson (d.1747) i Hälla, Åsele socken. En manlig ättling (Sven-Erik) till Jöran Johansson håller nu på och gör en Y-DNA profil. Han valde amerikanska företaget Family Tree DNA som undersöker hans Y-DNA profil. Det ska bli intressant i sommar 2012 vilken typ av haplogrupp han tillhör! /Christer.
45
« skrivet: 2011-12-09, 10:59 »
Enligt mitt inlägg den 21 november 2009 finns inget som tyder på enligt min teori att Johan Bengtsson (Häkkinen) i Tåsjö var identisk med förrymda knekten Johan Bengtsson från gården Sandbacka, byn Påras, Kronoby socken i Österbotten. Enligt en ny teori var han av östfinskt härkomst. Detta enligt Fjällsjö sockens tiondelängd, landsboksverifikationer år 1661. Detta år beskattade Johan 1 fjärding rågtionde för sitt utsäde på svedjelandet och det följande år beskattade han ingenting för sin gröda på grund av missväxten. Beskattning av enbart rågtionde tyder på att Johan var av östfinsk härkomst. Dessutom omnämns han som ”finne” i Sollefteås dombok i juni 1659. Enligt Fjällsjö sockens fattigdomslängd ”husarmsbevis”, landsboksverifikationer för år 1661 och som redogjordes den 24 januari 1662 på ”Ramsele gälls laga ting” omnämns exempelvis Johan Bengtsson som innehade 6 seland kronojord. Enligt kungliga majestäts kungörelse den 5 maj 1662 i Stockholm omnämns att ”. dessa ovanskrivna husarma och utfattiga (som) frihet för årlig ränta, gärde och vinterkörsel som av deras hemman utgå bör för år 1664”. Detta innebär att de fattiga i Fjällsjö socken fick två års skattefrihet på sitt hemman från maj 1662.  Enligt 1655 års mantalslängd för byn Nyland i Långsele socken omnämns utfattiga gårdsägaren hustrun Karin i hushållet och på gården omnämns ingen ålderstigen person. Nästa år arrenderade Johan Bengtsson gården. De följande åren 1656-1659 omnämns omväxlande 3 eller 4 personer och två ålderstigna personer och det sista året 1660 omnämns 5 personer och en ålderstigen person. Det tyder på att åren 1656-1659 ingick förutom husbonden Johan Bengtsson följande hushåll: hustrun, knekthustrun Karin och en piga samt finska föräldrarna Bengt och N.N. vilka var åldriga. De ålderstigna mantalsbefriade föräldrarna år 1656 borde rimligtvis ha varit över 60 år gamla. Johans fader Bengt (född ca 1595) avled sannolikt under sommarens missväxtår 1659 i byn Nyland och modern (född ca 1595) avled mellan åren 1664-1665 på gården Kroknäset i byn Tåsjö. Detta tyder på att Johans föräldrar var betydligt äldre än knekthustrun Karin (född ca 1607) därför att Karin mantalsbeskattades sista året 1670. Det är svårt att belägga om Johan var gift eller ogift när hans familj bosatte sig på hustrun Karins gård vid årsskiftet 1655/56. Man kan anta att Johan var gift med sin första hustru då familjen flyttade/rymde hit därför att antalet hushåll på gården ökades dramatiskt från ett till fem (= ett + två + två) under ett år. Det här innebär att antalet hushåll under 60 år var knekthustrun Karin, Johan och hans hustru i första äktenskapet. En teori är att Johan blev änkling och att han gifte om sig i sitt andra äktenskap i slutet av 1650-talet med knekthustrun Karins dotter Margareta. Det andra äktenskapet stämma ganska bra in i tiden med Johans äldsta söners födelsetid. Johan med första hustrun och hans ålderstigna föräldrar kom sannolikt från Östfinland. Enligt en teori kan familjen ha anlänt som ”flyktingar” från Karelska näset (Viborgs län) omkring 1655. /Christer
46
« skrivet: 2010-12-30, 23:27 »
Hökaren Jonas Kleberg och hans hustru hyrde en lägenhet på tomt nr. 37 i 6:e roten och kvarteret Köpmannen enligt Göteborgs taxeringslängder från 1778 och framåt. Häri står det också att han hade ett krögeri i staden. Dessutom får man veta i taxeringslängderna att Klebergs hustru inte ammade sina barn. Från årsskiftet 1777/1778 anställdes en piga och en amma och dessa var pigan Catharina och amman Anna. Amman byttes ut år 1779 till amman Britta som även fanns där år 1780.
Jonas Kleberg och hans hustru inflyttade från en annan lägenhet på tomt nr. 45 i 6:e roten och kvarteret Köpmannen enligt Göteborgs taxeringslängder år 1777. Tomterna nr. 37 och 45 låg en bit från varandra. Han nämns på tomt nr. 45 åren 1775-1777. I mars 1775 nämns att krögaren taxerad hos bryggaren Björk. I samma längd hos bryggaren Bengt Gustaf Björk på tomt nr. 5 i 2:a roten finns nämligen Bryggerilärlingen Gustaf Kleberg. Detta innebär att Gustaf Kleberg var identisk med Jonas Kleberg. Här har någon statlig tjänsteman skrivit fel förnamn Gustaf på honom.
Bryggeriet, Kungsportsbryggeriet, låg vid kvarteret vattenkällan i närheten av nuvarande Kungsportsplatsen och Kopparmärra.
Kleberg kan vara identisk med bryggerilärligen Jonas Kielberg hos bryggaren Björk enligt Göteborgs taxeringslängder år 1774. Frågan är om Kielberg är en felskrivning av Kleberg?!
Jonas Kielberg var bryggerigosse i mars 1773, och i mars 1772 fanns han inte hos Björk som då var bryggerigesäll hos brukspatronen Johan Oliveholm på samma gård. Anledningen till det här var att Kleberg (Klevander) inte var skriven i Göteborg i mars 1772 och han kom hem från Halmstad i april 1772. Han borde rimligen ha sökt jobb och blivit anställd hos Oliveholm och Björk våren 1772, då han antagligen var en arbetslös gelbgjutargesäll.
Källa: Landsboksverifikationer, Göteborgs och Bohus läns landskontorets arkiv, EIb:18-32
49
« skrivet: 2010-10-08, 01:10 »
Jag är kritisk om ändelsen i släktnamnet Kukkoinen var den östfinska formen när familjerna anlände till Sverige!? Enligt domböcker och mantalslängder i Värmland skrevs släktnamnet oftast Kock. Om man söker på olika ändelser i prefixet Kukk i finska folkregistercentralen får man olika träffar såsom Kukk, Kukko, Kukkola och Kukkonen. Dessutom finns andra sidonamn: Kuukka och Kuukkanen, och Koukk, Koukko och Koukkonen. Förutom dessa finns Kuokka och Kuokkanen samt Kuikko och Kuikka. Länken till finska folkregistercentralen: http://verkkopalvelut.vrk.fi/Nimipalvelu/default.asp?L=2 Mvh: Christer (Meddelandet ändrat av rosenbahr 2010-10-08 01:59)
50
« skrivet: 2010-08-20, 07:26 »
Hej Jan-Erik!
Du kan ha rätt i det som du säger att det fanns två Olof. Jag har tydligen missuppfattat! Det fanns ju en mängd lösfinnar som var inhysta hos bönderna i finnbygderna. Deras namn är oftast obefintliga i arkivkällor. Jag minns nu att jag för några år sedan hade läst om familjen Hokkainens resa till Amerika ur en bok! Minns inte nu titeln!
Jag har bara gått igenom mantalslängder och domstolsregister och inte jordeböcker. Om inte fattiga gårdsägare fanns med i mantalslängderna så finns det även andra källor som kompletterar detta och det är röklängderna och fattigdomslängderna ur Värmlands länsräkenskaper: landsboksverifikationerna. Jag har tyvärr inte tillgång till dessa källmaterial utom en arkivkälla som jag fann för många år sedan i landsarkivet i Uppsala och det är handlingar angående utskrivning och rotering år 1675, Örebro länsstyrelsens landskansliets arkiv, E VIIa:4.
Här nedan är det avskrifter ur finnbygderna Arnsjö och Spettungen i Fryksändes socken angående rannsakningar ur utskrivnings- och roteringslängder i Fryksdalen i Värmland år 1675:
SPETTUNGEN:
Oluff Erichsson, gift, en ung karl, född här i bygden, det hafva ingen för wunnit något ondt medh honom.
Anders finne, är Enkling, en gammal grå man, hafva warit efter order till WästIndien, han är född i Finland, hafva intet pass, hafva intet ondt giordt, som här witterligit är.
Johan finne, gift, en gammal ofärdigh man, född i Finland, hafva intet pass, hafva warit här i 10 åhr, rest hijt som andra finnar at sökia sin föda, ingen hafva hördt det han hafva giordt ondt.
Oluff Ersson, finne, gift, medhålders man, född i Giästrijkeland, hafva intet pass, hijt kommen ifrån Bergzlagen, at sökiasin föda, hafva warit här i 12 åhr, ingen hafva hördt något ondt om honom.
Oluff finne, gift, en ung karl, född här i Wermland, hafva intet pass, hijt kommen ifrån Philippistadz Bergzlagh at sökia sin föda, hafva warit här i finneskogen i 12 åhr.
Per finne, gift, ung karl, född här i Wermland, hafva intet pass, hijt kommen ifrån Glaaskogen, hafva warit här i 15 åhr,och hafva ingen spordt något ondt om honom.
Lasse Pålsson, gift, ung karl, född här i finnemarken, hafva intet tagit sigh här något pass, och ingen hafva hördt något ondt om honom.
ARNSJÖN:
Oluff Håckan, finne, gift, ung karl, född i Bergzlagen, fölgde sina föräldrar hijt liten, men dhe drogo medh the andra hans syskon åth W. Indien, han hafva intet pass, och intet ondt giordt här i bygden.
Stephan Andersson Waåken, gift, en gammal finne, född i Giästrikeland, hans pass hafva kyrkioherden tagit, kom hijt i bygden för 17 åhr sedan, han hafva en wuxen dotter och ingen weet annat än godt medh honom.
Lasse Andersson, gift, född här i bygden, är en ung karl, hafva intet pass, och ingen weet något ondt medh honom.
Anna finska, en Enka, hafva en wuxen Son och 1 dotter, och the äro borta på tienst i finnemarken.
Anders Bengtsson, gift, ung karl, kom hijt ifrån Sörmeland, hafva intet pass och ingen weet något ondt medh honom.
Jag hoppas att du får någon ledtråd till ovan nämnda finnarna som du beskrev om i inlägget! Vet du något om nämnda Stephan Andersson Waåken? Tror du att han tillhörde familjen Håtack? Du skrev om Olof Åcken. Släktnamnet fanns även i finnbygden Timbonäs i Sunnes socken år 1675, och där nämndes gamle Per Åcken och Per Persson Åcken enligt ovan nämnda arkivkälla.
/Christer.
(Meddelandet ändrat av rosenbahr 2010-08-20 08:36)
51
« skrivet: 2010-08-19, 15:41 »
Ang. finnen Olof (Andersson) Håtack i Arnsjön,Fryksändes socken år 1675. Han omnämndes felaktigt med finsk-svenska släktnamnet Håckan (Hokkainen) enligt rubriken: Förteckningh alt Inhyses folk uthi Frykzdalen, både Baggar, Finnar och Swenske som hijt ifrån andra häraden kompna äro. Dessa handlingar är rörande rannsakningar ur utskrivnings- och roteringslängder för svensk- och finnbygder i Fryksdalen i Värmland år 1675. Källa: Örebro länsstyrelsens landskansliets arkiv, E VIIa:4, ULA.
Här nedan är ett avsnitt ur nämnda handlingar år 1675 om Olof Håtack (Hotakainen):
Oluff Håckan, finne, gift, ung karl, född i Bergzlagen, fölgde sina föräldrar hijt liten, men dhe drogo medh the andra hans syskon åth W. Indien, han hafva intet pass, och intet ondt giordt här i bygden.
Här har någon kyrklig ämbetsman förväxlat släktnamnet Håckan med Olof (Andersson) Håtack. Se länken nedan om familjen Hokkainen:
Olof Håtack nämnd som soldat i 1675 års mantal. Hans kända äldre bröder var Johan Andersson (Håtack) och Staffan Andersson (Håtack) och dessa var söner till nybyggaren och finnen Anders Håtak nämnd i Arnsjön, Fryksändes socken år 1656 enligt mantal. Det urspungliga finska släktnamnet var antagligen Hotakainen som exempelvis nämndes i Rautalampis storsocken i slutet av 1500-talet, enligt Pirinen: Savon Historia.
/Christer.
52
« skrivet: 2010-08-19, 05:19 »
Ang. finnen Per Olofsson (Hokkainen--Håckan) i Fjäll, Brunskogs socken. Han omnämndes i Jösse häradsrätt (AIa:1, s. 632) första gången från 1676 9/10 och han avled på våren 1689 (dombok AIa:2, s.323), dock omnämndes han bara i mantalslängderna från 1677 till 1679. Dessa år nämndes han som Olof/Per Håkansson som är felaktigt. Hans rimliga ålder kan då ha varit runt 60- 63 år gammal och han kan ha varit född ca 1616-1619. Därefter övertar äldsta sonen Mattis gården från 1680/81. Hos Mattis bodde även brodern Olof och svågern Henrik Simonsson (Huskan). Enligt Karl Lindahls bok om Brunskogsfinnarna skulle finnen Per ha bott i Fjäll från 1640-talet. Enligt mina arkivstudier stämmer inte detta! Det kan har varit så att han missuppfattade texterna i domböckerna om Per Olofsson (Håckan).
Finnen Per Olofsson (Håckan) förvärvade eller köpte en fjärdedels hemman avlingejord på 40 riksdaler smt av förre löjtnanten Olof Persson i Bråten i Brunskogs socken, enligt Jösse häradsrätt den 9 oktober 1676 (AIa:1, s. 632). Och därmed fick han inte skattefrihet på sitt hemman. Detta var ganska ovanligt för svedjefinnarna! Det ovan nämnda kan tyda på att Per hade intjänat en summa penningar troligen som gruvarbetare i Bergslagen.
Dessutom hittade jag intressant notis om arvet efter Per Olofsson (Håckan) i 1689 års dombok för Jösse häradsrätt (AIa:2, s.323):
...och berättades nämnden att Peders förra hustru sig ingenting efterlämnat. Eljest fanns och det fasta vars Peders avling och Maritz Hindriksdotters arv, medan med hennes moders arvpenningar i Bergslagen fångne, hon samma fasta som 1/16 sig förvärvt. Morsarvet i Bergslagen var ju intressant notis! Detta skulle tyda på att familjen ankom från Bergslagen före 1676.
/Christer.
P.S.
Finska släktnamnet försvenskades bland annat till Håkane eller Håkanne som nämndes första gången i domboken år 1692 om en tvist mellan svågern Henrik (Simonsson) Huskan i Fjäll och bröderna Mats och Olof (Persson) Håkane i Fjäll enligt Jösse häradsrätt år 1692 6/10 (AIa:2, s. 430).
Bröderna Mattis och Olof och svågern Henrik nämndes ibland Håkansson och Håckan enligt mantalslängderna.
53
« skrivet: 2010-04-15, 20:01 »
Enligt Göteborgs taxeringslängd våren 1775 fann jag bryggerilärlingen Gustaf Kleberg som var anställd hos bryggaren Bengt Gustaf Björk på tomt nr. 5 i andra roten. Och inom samma tomt fann jag även skrivaren på järnvågen Elias Björk (ogift). Se bild nedan. Frågan är om Gustaf Kleberg var identiskt med Jonas Kleberg? Man kan anta att det är så med att någon skatteskrivare i dåtida samhälle hört och skrivit fel förnamn, och detta kan ha berott på upprepning av förnamnet Gustaf. Någon Jonas Kleberg nämndes inte i 1775 års personregister för Göteborgs taxeringslängder. Detta ger mer stöd för att Gustaf Kleberg var med stor sannolikhet identiskt med Jonas Kleberg. Enligt Klebergs lysningsattest var ju han anställd under en tid hos herr Björk.  Mvh: Christer
54
« skrivet: 2010-04-07, 01:09 »
Enligt boken Göteborg på Gustav III:s tid av Skarback (1996) s. 121ff beskrivs i detta avsnitt om brukspatronen Johan Oliveholm i Bäckebols Gård i Lärje by i Backa socken (1764-1778), samt om hans systerson bryggaren Bengt Gustaf Björk (1747-1787) som innehade en ölbod å tomt nr. 5 och andra roten i Göteborg. De nämnda var arbetsgivare till Jonas Kleberg enligt ovannämnda lysningsattest (se bild).
Oliveholm hade varit frimurare och vågmästare i Göteborg och var därefter delägare i ett sillsalteri i Kungsbacka. Dessutom ett trankokeri i Styrsö socken, kokerier på Tjörn och Orust och en fraktskuta i Kungälv. Björk ärvde sedan Bäckebols Gård år 1778. Här ovan på sidan hade jag skrivit Elias Björk som trolig arbetsgivare till Kleberg men det är troligen felaktigt.
Enligt 1773 års Göteborgs taxeringslängd nämndes inte Jonas Klevander hos gelbgjutaren Petter Borgström och inte heller hos Bengt Gustaf Björk.
Frågan är var han bodde då? Man kan anta att han bodde i ett säteri/gods utanför Göteborg.
Mvh:
Christer
(Meddelandet ändrat av rosenbahr 2010-04-07 01:50)
55
« skrivet: 2010-03-01, 22:09 »
Hej! Här nedan redovisas kort om Anders Gustaf Westerbergs (f. 1797) barn och barnbarn. Dessa bar på andra släktnamn än Westerberg eftersom en del av dem fullgjorde beväringen (värnplikten).
BARN:
Olof född uä 1815 i Rabo i Ockelbo socken. Död 18?? Han nämndes hos modern Brita Olsdotter som var inhyses hos Jon Björklund i Rabo torp under Wij säteri i Ockelbo socken från mars 1816 till mars 1819 (mantal). I marginalen noterades
att hon har (ett) barn och är utfattig”. Olof var äldst av halvsyskonen och han var styvson till Westerberg. Han nämndes inte som ”fosterbarn” hos bröderna Olsson och Björklund år 1831 (mantal).
Brita Stina Westerberg född uä 1819 2/9 i Åbro, Ockelbo socken. Död 1891 17/7 i Gammelstilla bruk i Torsåkers socken. Hon nämndes som ”fosterbarn” och ”systerdotter” hos morbror Anders Olsson vid Åbro masugn, Ockelbo socken år 1831 (mantal). Hon nämndes med brodern Carl Gustaf hos bonden Erik Ersson (f.1816) vid Gäveränge, Ockelbo sn år 1843 (mantal). Hon var inneboende hos brodern Carl Gustaf i Romsen i Ockelbo sn år 1846. Hon inflyttade från Ockelbo till Viksjö bruk i Hamrånges socken år 1849, där hon gifte sig år 1850 med böckare (tunnbindaren) Carl Sundberg född 1822 26/1 i Valbo socken. De hade en son och flertal döttrar. Son: Carl Petter Sundberg född 1850 21/5 i Hamrånges socken.
Carl Gustaf Grönberg (Westerberg) född 1821 9/6 i Åbro i Ockelbo socken. Död 1877 6/6 i Södra Åbyggeby under Oslättfors bruk i Hille socken.
Dagakarl i Oslättfors bruk i Hille socken. Han nämndes som ”fosterbarn” hos morbror Jon Olsson Björklund i Rabo, Ockelbo socken år 1831 (mantal). Han var beväringsman i Gäveränge, Ockelbo by, Ockelbo sn år 1842 (Ockelbos mantal) och tilldelades efternamnet Grönberg. I krigsarkivets arkivmaterial finns det t.ex. inkomna handlingar till befälhavaren angående beväringsrekrytering i 1842 års antalet beväringsmanskap som föddes 1821: ”Förslag från No.14 kungliga Helsinge regementet beväringsbataillon vid samlingen å Moheda den 17 juni 1842. Närvarande beväringsmanskap af 1842 års 1:a klass födda 1821 var 402 till lands och 126 till sjöss”.
Han flyttade till Kattmuren under Viksjö bruk i Hamrånges sn år 1843 och han återflyttades år 1845 till Ockelbo sn. Han gift sig sommarn 1846 med Anna Persdotter född 1814 26/9 i Mo, Ockelbo sn. Död 1892 27/2 i Oslättfors bruk i Hilles sn. Familjen flyttade från kolarbostället Romsen, Ockelbo socken till Hille socken den 11 november 1849. Enligt bouppteckningen 1877 22/6 lämnade han ...efter sig Enkan Anna Persdotter samt sönerna Anders 31 år, Per Gustaf 29 år, Carl Olof 24 år, Lars Fredrik 19 år, dottern Anna Britta gift i Gefle, icke närvarande sonen Johan Erik 22 år mindre vetande... (Hille och Valbo tingslag, FII:7, no. 332).
BARNBARN:
Anders Grönberg född 1846 11/9 i Romsen i Ockelbo socken.
Arbetare vid Oslättfors bruk, Hilles sn (1895). Han gift sig 1876 5/6 med Anna Söderling f. 1854 16/10 i Hilles sn. Han hade fyra söner och fyra döttrar (1895).
Per Gustaf Hedman (Grönberg) född 1848 29/9 i Romsen i Ockelbo socken.
Arbetare vid Åbyggeby, Hilles sn (1895). Han var värnpliktig i Häckelsång, Hamrånges sn och tilldelades efternamnet Hedman år 1869. Han gift sig 1876 9/7 med Greta Forsman f. 1857 5/6 i Ockelbo sn. De hade femton barn varav fem barn avled. År 1900 hade de tre söner och fem döttrar.
Anna Brita Grönberg född 1851 5/7 i Hilles sn.
Hon utflyttade från Hilles sn till Gävle stad år 1872. Piga i kvarteret nr. 34, roten II, Gävle stad. Familjen bodde i kvarteret nr. 71 (Ångbryggeriet), roten II, Gävle stad åren 1878-1888. Gift 1875 22/8 med bryggeriarbetaren Petter Persson (Pettersson) född 1854 3/8 i Ö. Lövsta sn. De hade tio barn varav fyra barn avled.
Karl Olof Lindström (Grönberg) född 1853 20/10 i Hilles sn.
Sågare i Oslättfors bruk i Hilles sn (1890). Han var värnpliktig i Åbyggeby i Hilles sn åren 1874 och 1880 och tilldelades efternamnet Lindström. Han gifte sig 1883 18/11 med Johanna Gustafva Dahlman f. 1861 12/6 i Bollnäs sn. Barnlöst äktenskap. Paret flyttade till Gävle 1890 14/11.
Johan Erik Grönberg född 1855 17/10 i Hilles sn.
Han nämndes ”fånig” under barndomen (hfl). År 1876 fick han frisedel från värnplikten. Han arbetade i Åbyggeby, Hilles sn (1895). Han nämndes ”idiot” (1895).
Lars Fredrik Grönberg född 1858 11/6 i Hilles sn.
Han nämndes ”1:a resan stöld och dömdes av södra Helsinglands domsaga östra 1878 20/5 till 3 månader straffarbete och 1 års förlust av medborgligt förlenande utöver strafftiden” (hfl). Detta skedde efter faderns död. Han fick frisedel från värnplikten år 1879. Han gifte sig 1888 22/6 med Anna Kajsa Hällman f.1866 16/4 i Hille sn. De hade två söner och två döttrar. De flyttade till Norrtjära i Hamrånges sn 1895 11/11.
Mvh:
Christer
(Meddelandet ändrat av rosenbahr 2010-03-02 00:50)
56
« skrivet: 2010-02-26, 22:02 »
Här nedan ser ni en dokumentbild från 1766 års taxeringslängd över gelbgjutaren Petter Borgström och hans två anställda, lärogossen Jonas Klevander och pigan Anna Catharina på tomt nr. 10 och nionde roten, Göteborg. Källa: Landsboksverifikationer, Göteborgs och Bohus läns landskontorets arkiv, EIb:4.  Ur taxeringslängdens skattekolumner för år 1766 kan man läsa att Jonas Klevander beskattades följande: 1) Allmänna bevillning: 1 riksdaler. 2) Avgift för kaffe och the eller puder och röktobak: 4 öre. 3) Lön- och betalningsavgift: 1 riksdaler. 4) Slottsbygnadshjälp: 8 öre. Klevander var lärling åren 1767-1770, och gesäll år 1771 hos Borgström och i Halmstad våren 1772. Han nämndes inte i Halmstads mantal och detta kan ha berott på att han vistades där en kort tid. Mvh: Christer (Meddelandet ändrat av rosenbahr 2010-02-27 02:07)
57
« skrivet: 2010-02-25, 23:22 »
Hej! Efter mitt inlägg i mars 2001 har jag fått fram mer uppgifter om den gåtfulle skomakaren Anders Gustaf Westerberg (f. 1797) vid Åbro bruk i Ockelbo socken där han nämndes med sin familj åren 1820-1824. Läs mer om hans hustru och barn i äldre inlägg den 17 mars 2001:
Anders Gustaf Westerberg var en resande skomakare mellan städerna Gefle, Uppsala och Stockholm på grund av utbildning i skomakari. Därefter han inflyttade till fästmön Brita Olsdotter i Ockelbo socken där de gifte sig den 4 juni 1820 (Ockelbos kyrkoräkenskaper). Över ett halvår innan på hösten 1819 hade fästmön Brita brutit sin förlovning med drängen Lars Pärsson i Åbyggeby på grund av hon hade träffat någon annan och fött hans flickebarn (Ockelbo domstolsprotokoll hösttinget Nr. 74 den 22 september år 1819, AIa:123). Flickebarnet var Brita STINA, föddes 2 september år 1819 i Ockelbo socken och hon bar senare släktnamnet Westerberg (mantal).
I domboken står det inte med vem hon hade träffat men förmodligen syftade på fästmannen Anders Gustaf Westerberg. Detta kan möjligen tyda på att han hade träffat Brita i december 1818.
Westerberg omnämndes första gången som ”dr. Anders Gustaf Westerberg f. 1797 och var inhyses hos sin svåger hyttdrängen Anders Olsson på Åbro bruk, Ockelbo socken enligt i mars 1821 (mantal, Gävleborgs läns landskontorets arkiv och Gästriklands fögderi arkiv). Han omnämndes som sockenskomakare och var fortfarande boende i Åbro bruk enligt i mars 1823 och 1824 (mantal). Han saknades tillfälligt enligt i mars 1822 i Ockelbo mantal eftersom i marginalen står det att han hade rymt. Det här året omnämndes hustru Brita Olsdotter som fattig och ensam med sina tre barn. Hustrun avlider i augusti 1824 (testamentpenningar). Enligt bouppteckning om avlidna hustrun Brita Olsdotter den 7 januari 1825 står det bland annat följande:
”....hennes efter lämnade barn som äro sönerna Olof och Carl Gustaf samt dottern Christina” (Bou. 1825, FII:16, no.305, Gästriklands domsaga, HLA).
Förmyndare till dessa barn var Anders Olsson (1789-1838) på Åbro bruk och torparen Jon Olsson Björklund (1780-1847) på Rabo under Wij säteri i Ockelbo socken. Änklingen Westerberg försvann spårlöst ur Ockelbos mantal våren 1825 och barnen var fosterbarn hos sina morbröder enligt ovan.
Westerberg fanns inte med i Åbro bruksräkenskaper och inte heller i Wij säteri bruksräkenskaper. Han fanns inte heller bland Gävleborgs läns försvarshandlingar ang. sockenhantverkare i Ockelbo åren 1818-1825, men däri fann jag istället två skomakarlärlingar som blev utnämnda till sockenskomakare av sockenstämman i Ockelbo socken. Han kanske var lärling till en av sockenskomakarna där!
Hur kom jag fram till att han hade varit i Stockholm? Jo det var tack vare Gävleborgs läns passjournalens namnregister åren 1819-1822, där det står att ”Anders Westerberg, skomakarlärling. Hemort: Stockholm. Till Söderhamn 1820.” Jag fann honom inte i Söderhamn men orten kan ha varit tillfälligt uppehåll för hans fortsatt resväg till Ockelbo socken.
Det stora problemet var ju att hitta honom i Stocholm men det löste sig när jag sökte honom i Stockholms mantalsregister 1800-1875 på CD-skiva, och där det står: Westeberg, A. G. skomakarlärling på Maria söder år 1820 och uppslag 245. Han var lärling hos skomakarmästare Erik Djurström på Repslagargatan och kv. Saturnus nr. 3 på Södermalm. För att belägga att det var rätt man fann jag honom i Maria M. församling, 1820-1824 (AIA:8, s.133) där det står: ”Lärl. And. Gust. Westerberg f. 1797”.
Jag fann honom vidare i Maria M. inflyttningsbok i september 1819 och nr. 20 (BI:5):”Skom. lärl. And. Gust. Westerberg, född 1797, från Upsala”.
Vidare står det att han skall vara tjänst hos skomakaren Djurström, hans kristendomskunskap var enfaldig, hans frejd var ärlig och hans äktenskap var ledig. Hans sista nattvardsgång var i Uppsala den 11 april 1819.
Han omnämndes vidare i Uppsala domkyrkoförsamlingens utflyttningsbok i juni 1819: ”Skomak: lärl. And. G. Wästerberg, född 1797 i Stafby, utflyttade till Gefle” (B:3). Vidare står det att hans Kristendomskunskap var någorlunda enfaldig. Nattvardsgång var i Uppsala den 11 april 1819. Hans frejd var ärlig, hans äktenskap var ledig och att han har haft smittkoppor. Här står det inte att han for till Stockholm utan till Gefle. Han kan ha utflyttat först till Gefle och använt samma flyttningsattest till Stockholm.
Westerberg fanns som skomakarlärling hos skomakarmästaren Martin Gjertz på kv. Sankt Per och gården no.5 i Svartbäckens rote i Uppsala år 1815 (12 december 1814). Vid marginalen står det att han var ”född 4 juni 1797”. På den gården fanns även andra anställda skomakare. Dessa var i antalet tre gesäller och sex lärlingar. (Mantalsuppgifter till mantalslängder år 1815, EIII: 64, Länsstyrelsen i Uppsala läns landskontorets arkiv, ULA).
Han tog första gången nattvard i Uppsala domkyrkoförsamling på söndagen i andra dag påsk år 1812 och bodde då hos styvfadern Jacob (Larsson) Westerberg och hans moder Anna Gönnros i Uppsala stad.
Ogifta modern Anna (Andersdotter) Grönros och hennes femårige son Anders G. inflyttade från Stafby socken (C) till Uppsala domkyrkoförsamling år 1802.
Fortsättning följer i Uppsala stad...
Mvh:
Christer
(Meddelandet ändrat av rosenbahr 2010-02-26 00:09)
58
« skrivet: 2010-02-11, 05:54 »
Hej! Jag fann karduansmakaren Carl (Jonsson) Hultgrens fader frälselantbonden Jon Perssons bouppteckning för Handbörds häradsrätt och i Huseby nr. 5 i Högsby socken år 1822 (FII:19, s. 918), enligt en uppgiftslämnare. I bouppteckningen står det att ...sonen Carduansmakaren Carl Hultgren sist spord vara vistades i Fahlun... Se bild här nedan:  Ang. Carl Hultgrens vistelse i Bromma socken, se länken: Hultgrens fader: Jon Persson föddes 1750 9/8 i Älmhult nr. 2, Långemåla socken, och död 1822 24/2 i Huseby nr. 5, Högsby socken. Han växte upp i Hultsnäs, Långemåla socken. Gift I 1780 med, änkan efter befällningsmannen Peter Appelgren, Stina Olsdotter född 1746, död 1796 i Huseby nr. 5, Högsby socken. G II 1796 änkan Cajsa Larsdotter född 1764 9/3, död 182? i Söderåkra sn (?) BARN: Peter född 1781 18/11 i Högsby sn, noterades bräcklig (mantal), och levde som ogift hos farbrodern Nils Persson i Hultsnäs (1823). Carl född 1785 14/3 i Högsby sn, se ovan, levde som gift i Falun (1822). Eva född 1793 i Högsby sn, piga hos svågern. Anna Kajsa född 1797 16/7 i Högsby sn, död 1833 i Alebo, Högsby sn, gift med Jonas Jonsson, född 1793, som övertog svärfaderns gård (1822). Johannes född 1800, död 1806 i Högsby sn. Stina Maria född 1803 23/9 i Högsby sn, piga hos svågern (1822). Mvh: Christer
59
« skrivet: 2010-01-31, 20:46 »
Ur boken Göteborgs tomtägare 1737-1807 av Olga Dahl berättades att gelbgjutaren Petter Borgström köpte hus och gård, från 1762, på Spannmålsgatan mellan tunnbindaren mäster Bengt Smedbergs hus å östra och mäster Anders Hagmans gård å västra sidan. Huset låg å tomt nr. 10 och nionde roten, eller inom kvarteret Tenngjutaren, Göteborg. År 1758 skrev gelbgjutargesällen Petter Borgström till magistraten (EIIb:93) om burskap som mästare men myndigheterna avslog hans ansökan. Anledningen var att ingen gelbgjutare skulle finnas i staden sedan den förutvarande gelbgjutaren Johan Georg Brösell begivit sig i Kungl. Maj:ts tjänst. Detta ärende var gördelmakareämbetet inblandat. Myndigheterna menade att det fanns för många olika gesäller som hade liknande arbete som konkurrerade med varandra i staden. Enligt 1761 års dokument (EIIb:100) fanns det i staden en gelbgjutare, en mässingsslagare, en klockgjutare, sex gördelsmakare och tre svärdfejare. Dessa arbetade i mässing och metall. Gördelsmakaren tillverkade små föremål av mässing t.ex. bälten och spännen. En annan liknade tvistefråga skrevs av gesällen Borgström till magistraten åren 1760 och 1761 (EIIb:100 och 101) och han ifrågasatte gelbgjutargesällen från Vänersborg Petter Bergs rättighet att vilja bli mästare i Göteborg. Gelbgjutargesällen Petter Berg bodde som inneboende hos hökaren Anders Wetterman, enligt taxeringslängden år 1765, å tomt nr. 74 och sjunde roten, eller inom kvarteret Gästgivaren, Göteborg. Borgström fick burskap som mästare år 1765 men betecknas då som ”sjuk och bräcklig”, och han var den enda som var mästare över gelbgjutarna i staden. Detta betyder också att han hade rättigheter att anställa folk på verkstaden. Och det var här som lärogossen Jonas Klevander dyker upp från ingenstans på hösten år 1766. Gelbgjutargesällen Jonas Klevander insåg på våren 1772 i Göteborg, enligt min teori, att det var allt för svårt att söka burskap som mästare och därför inriktade han på handel istället. Och han fick burskap som hökare på hösten 1775 och bytte därför ändelsen i släktnamnet som förkortades till Kleberg. Vänskapet med familjen Borgström förblev även under hans tid som hökare, enligt fordringar i bouppteckningen år 1798 och sidan 1481 (EIIIa:36). Källa: hemsidor: http://www.gbgtomter.se/Rote_9/9.10.pdf http://www.gbgtomter.se/Rote_7/7.75.pdf http://www.gbgtomter.se/Rote_6/6.37.pdf Mvh: Christer (Meddelandet ändrat av rosenbahr 2010-02-01 06:06)
60
« skrivet: 2010-01-29, 22:26 »
Enligt Göteborgs taxeringslängder, som finns på landsarkivet, åren 1766-1769 fann jag mer belägg för att Jonas Klevander var identisk med Jonas Kleberg. Enligt Gustavis lysningsbok 1775-10-01 ovan här (se bild) berättades att Jonas Kleberg arbetade under de första åren hos ..gelbgjutaren Borgström,... Den sistnämnde var identisk med gelbgjutaren Petter Borgström å tomt nr. 10 i nionde roten, Göteborg och bland hans anställda nämndes gelbgjutarlärlingen Jonas Klevander åren 1766-1769. Under dessa åren benämns inte namnet Jonas Kleberg. Jonas namnbyte till Kleberg borde rimligtvis ha skett före eller under lysningen. Frågan är om han antog släktnamnet Klevander i Göteborg år 1766 ? Jonas nämndes inte hos gelbgjutaren år 1765.
Mvh:
Christer
(Meddelandet ändrat av rosenbahr 2010-01-30 05:02)
61
« skrivet: 2010-01-17, 17:40 »
Här nedan fann jag sockensmeden i Kleva kyrkby Joakim Abrahamssons bouppteckning ur Vilske häradsrätt den 12 juni år 1775 (FII:7, s. 831). De nämnda barnen var Jacob, Nils och Annika. Sönerna, som föddes i Floby socken, bodde då i Skogsgården i Östra Tunhems socken. Men sonen Jonas nämndes inte i bouppteckningen och detta kan möjligen ha berott på att han i vuxen ålder avled före fadern i någon annan församling. En annan orsak kan ha varit att boutredningsmannen försummade Jonas (Klevander) Kleberg pga ingen visste var han befanns sig år 1775. Kan detta ha varit Jonas namnbyte som förbryllade bröderna om han levde eller var död? Jonas antog släktnamnet Klevander troligen från kyrkobyns namn Kleva där han växte upp som barn.  Det fanns även andra med namnet Jonas som föddes i Vilske-Kleva socken åren 1744 och 1745 men dessa var inte identiska med Jonas Kleberg. Dessa två var följande: 1) 1744 26/6 föddes Jonas (Andersson) Smitt vars familj flyttade till L. Ravelstorp, Gökhems sn där Jonas nämndes som dopvittne den 13/11 1768. 2) 1745 16/5 föddes Jonas Larsson sedermera bonde i Björsgården, gift första ggn 1768. Mvh: Christer (Meddelandet ändrat av rosenbahr 2010-01-18 05:11)
62
« skrivet: 2010-01-15, 23:42 »
Här nedan finns två dokument om Jonas Klevander Kleberg ur Gustavi eller domkyrkoförsamling, Göteborg. Efternamnet Klevander finns belagt från 1766 då han tog nattvarden i Gustavi församling. Hans ålder var då 21 år. När han bytte yrkesbana från hantverk till handel bytte han också efternamn. Det första bilden nedan är ur inflyttningsboken B:1, 1762-1776:  Det andra bilden nedan är ur lysningsboken, avskrifter, E:1, 1762-1776:  Jonas var gesäll under en tid hos gelbgjutarmästaren Petter Borgström d. 1789 på Spannmålsgatan, kv. Tenngjutaren, tomt 9.10 i Göteborg. Jonas arbetade under en kort tid hos vågmästaren och sedermera brukspatronen vid Bäckebols Gård Johan Oliveholm 1723-1778 på kv. Vindragaren eller å kv. Gamla Teatern, Göteborg. Jonas var handelsbetjänt under en kort tid hos handelmannen Elias Björk på Södra Hamngatan, kv. Härbärget, Göteborg. Jonas Kleberg med familj bodde på Köpmansgatan, kv. Köpmannen. Enligt det här ur Göteborgs tomtöreslängder 1637-1807 av Olga Dahl. Det finns en svag teori om Jonas far sockensmeden Joakim Abrahamsson var identisk med skräddaren och svagsinte Joakim Abrahamsson Kröger född 1706 nämnd i Göteborgs tomtöreslängder åren 1730-1735. Mvh: Christer Meddelandet ändrat av rosenbahr 2010-01-16 15:27
63
« skrivet: 2010-01-14, 01:05 »
Nya rön om göteborgssläkten Kleberg.
Ang. hökaren (1775-) Jonas (Joakimsson Klevander) Kleberg, död 1821 i Göteborg. Han inflyttade troligen med någon storebroder från Vilske-Kleva socken till Gustavi, Göteborg omkring 1760. Under den tiden är det luckor i flyttningslängderna för socknarna Vilske-Kleva och Gustavi.
Han var gelbgjutargesäll hos Borgström åren 176?-1770, 1772-1773 och handelbetjänt hos Oliveholm och Björk åren 1773-1774, enligt lysnings- och vigselboken 1775 i Gustavi, Göteborg.
Jonas föddes den 6 januari 1745 vid Kleva Skattegård, Vilske-Kleva socken (R), där hans fader var inneboende i Kyrkbyn. Hans föräldrar var sockensmeden Joakim Abrahamsson (1700-1775) och hans första hustru Anna Nilsdotter (1702-1773). Här ser man likheten mellan faderns och sonens hantverkstradition. Och även med Jonas Klebergs yngsta son kopparslagaren i Arvika Karl Fredrik Kleberg född 1813. Namntraditionen Abraham efter Jonas faders efternamn bar hos Jonas Klebergs äldsta son rotebåtsmannen i Bollebygd Abraham Kleberg född 1778.
Joakim hade i sitt första äktenskap följande kända barn:
Jakob född 172?, Nils född 173?, Jonas (1742-1743), Jonas född 1745 (se ovan) och Lars (1749-1749). Sönerna Jakob gifte sig år 1749 och Nils gifte sig år 1753 i Vilske-Kleva socken.
Fadern Joakim gifte om sig år 1774 med änkan Ingrid Nilsdotter i Vilske-Kleva socken.
Joakim Abrahamsson med familj inflyttade från en okänd ort till Kleva kvarn, Vilske-Kleva socken omkring 1742. Under de första åren arbetade han vid Kleva kvarn och han utnämndes av kyrkorådet till sockensmed omkring 1745 och familjen inflyttade till Kleva Skattegård i kyrkobyn där hans familj bodde under hela livet.
Joakim reparerade allahanda smidesarbete i kyrkan och hade timlön. Han omnämndes i kyrkoräkenskaperna i följande tidsföljd: 1745; 13 december 1749, 29 april 1750, 12 januari 1751, 2 juni 1751 (lön: 4 öre), år 1758 (lön: 10 öre), 13 september 1758 (lön: 2, 80 daler), 27 juni 1762 (lön: 1, 80 daler), 25 maj 1766 (lön: 21 öre), 15 april 1768 (lön: 6 daler), 12 juni 1771 (lön: 24 öre). I kyrkoräkenskaperna ang. smidesarbetet står det t.ex. Joakim för smide till kyrkan; Joakim för smide och klocklinans lagning; Joakim som lagade avbruten järnstång och Joakim för gångjärnslagande.
Mvh:
Christer
(Meddelandet ändrat av rosenbahr 2010-01-14 01:44)
64
« skrivet: 2009-12-19, 02:52 »
Hej! Jag behöver en ledtråd av er! Jag har sökt karduansmakargesällen i Falun Carl Hultgrens ursprung utan framgång! Han föddes 1785-05-26 i Småland. Enligt Faluns borgarmatrikeln föddes han i Högsbys socken, Kalmars län. Han utflyttades och försvann från hustrun och barn år 1820 i Falun. Innan dess bodde han tillfälligt i Hedvig Eleonoras förs. i Stockholm (1815) och Brommas socken (1814). Han inflyttades från okänd ort till engelska läderfabriken vid Äppelviken i Bromma socken år 1814. Han omnämndes första gången i Brommas sockens mantalslängder år 1815. Se bilden här nedan.  Det fanns tre barn som döptes till Carl vilka föddes år 1785 i Högsbys sn, men dock inte med det ovan nämnda födelsedatum. Jag har följt dessa barn i framtiden utan att lyckas. Carl Hultgren kan vara släkt med gesällen Erik Höglund som inflyttades till kvarteret nr. 33 i Falun år 1820, där Carl Hultgren hade bott. Erik föddes den 1786-09-28 i Högsbys socken, enligt Faluns husförshörslängder. Eriks födelsedatum fanns inte med i Högsbys socken dock fanns några Erik att välja på där. Mvh: Christer (Meddelandet ändrat av rosenbahr 2009-12-19 03:18)
65
« skrivet: 2009-11-23, 09:26 »
Hej alla stålnackeättlingar! Jag har bytt hemsida för släkterna Stålnacke och den nya hemsidan är följande http://stolnacke.bravehost.com/ Besök gärna den! /Christer
66
« skrivet: 2009-11-21, 06:29 »
Maud Wedin har i sin senaste bok kommit fram till nya uppgifter om finnen Johan Bengtsson Hokkinen (163?-167?) i Kroknäset, Tåsjö socken. Hon gick igenom handskriftssamlingen på arkivet DAUM i Umeå, där hon tydde namnet till Johan Bengtsson Häkkin, se bild. Det fanns också andra stavningsvarianter såsom Heikkin och Heikkilä i Österbotten. Dessa efternamn var vanligt som gårdsnamn i Österbotten.  Detta skulle innebära att den rymda knekten Johan Bengtsson i byn Påras i kronoby socken, Österbotten kan möjligtvis ha varit uppvuxen på gården Heikkilä i byn Ruotsalo i Kelviå socken (dåv. Gamla Karleby socken), där han föddes omkring 1634-1635. Under den tiden fanns bara en tänkbar far till honom, enligt Österbottens rullor och roteringslängder, och han hette Bengt Mattsson som utskrevs till knekt år 1633 för roten Ruotsalo i Kelviå socken (dåv. Gamla Karleby socken). Knekten var då 18 år gammal och han var bror till bonden Erik Mattsson i samma by. Enligt Österbottens boskapslängder år 1636 nämndes änkan Malin i samma by och hon var möjligtvis knektänka efter Bengt Mattsson. Hon kan ha följd med sonen Johan ner till Kronoby socken och rymt tillsammans med sonen till Sverige vintern 1654/55. Enligt domböckerna för Långsele socken nämndes finnen Johan Bengtsson och hans okända moder vilka båda fick blåtiror av grannen i byn Nyland. Läs mer om det här i anbytarforum den 22 februari 2008. Mvh: Christer (Meddelandet ändrat av rosenbahr 2009-11-21 06:36)
67
« skrivet: 2009-11-05, 07:24 »
Hej! Frågan är om det förekom samiska nybyggare redan från 1680-talet?? Jag anser att det är ytterst tveksamt! Det var mer vanligt att samerna blev nybyggare från mitten av 1700-talet. Enligt en nybyggarelängd för Torne lappmark och Siggevaara by år 1698 (mantals- och jordbokslängder, 1698) benämndes exempelvis Nils Ersson i Lainio. Han borde rimligtvis vara en finsk nybyggare! Ur två nybyggarelängder i jordeboken för åren 1736 och 1741 (RA) benämndes att nybygget grundlades från 1686 och med skattefrihet till 1701. Dessa år benämndes Olof Nilsson Kemiläinen. Dock fanns inte samen Henrik Nilsson Kemiläinen i dessa nybyggarlängder.
Man måste vara uppmärksam med att skattesamer kunde ha samma släktnamn som finska nybyggare! Ur jordebokens verifikationens skattelängder för Luleå och Torne lappmark (RA) exempelvis år 1732, kan man finna lustiga samiska släktnamn såsom Stortand, Himma och Seirpi. Dessa släktnamns ursprung borde man utforska mer på, om man besöker riksarkivet under semestern! Eller hur?!
68
« skrivet: 2009-11-03, 23:54 »
Hej Peder!
Enligt mina arkivstudier (otryckta källor) så var änklingen Olof Olsson i Lainio identisk med Olof Olsson i Killingsuando. Nybyggare från 1725 och med skattefrihet till år 1739 (Jordebok år 1736, RA). Han var först gift med N.N. före 1715. Och hans andra gifte var med Lisbeth Johansdotter Spett från Svappavaara bruk år 1723. År 1715 döptes Mickel Olsson i Lainio, enligt kladdboken för Jukkasjärvi kyrkobok (C:1).
Olof Olsson i Lainio var väl inte far till brukskarlen Hans Olsson (1721-1811) i Svappavaara bruk? Var han son till Olof Nilsson Kemiläinen i Lainio?
Det finns en uppgift att familjen Kemiläinen i Lainio var antagligen släkt med Eskil Kemiläinen som nämndes i byn Kolari år 1640.
(Meddelandet ändrat av rosenbahr 2009-11-04 03:54)
69
« skrivet: 2009-11-03, 17:57 »
Hej!
Enligt silverskattregistret 1571 och tiondelängderna för Sääksmäki härad år 1580 fanns det en fjärding som hette Kymi inom dåvarande Stor-Rautalampi socken. Denna fjärding ska idag motsvara församlingen Kivijärvi.
Detta är intressant uppgift därför att detta fanns en notis i Söderelfva ting i södra Hälsingland år 1673: åtalat en finne Johan Philipsson kolare vid Lussne(Ljusne) bruk, med hemvist i Kymi socken
70
« skrivet: 2009-08-19, 23:20 »
Hej! Min svågers farmor Ester Taube gift Svalander i Göteborg. Hon var syster till trubaduren och målaren Evert Taube. De tillhörde adliga ätten Taube nr. 734 från Livland och Estland och släktnamnet kom ursprungligen från mödrarnas sidan under medeltiden nämligen von Taube, enligt Elgenstiernas Ättartavlor. Ätten Tuve på fädernes sida kom antagligen från danska Skåne som då tillhörde kungariket Danmark, enligt Sveriges Adelskalender år 1986.
Mvh:
Christer
71
« skrivet: 2009-08-17, 21:43 »
Hej alla Karvonen!
Jag dubbelkollar om Per Karvonens personhistoria. Han nämndes från 1596 i byn Pajala. Enligt äldre forskare ansåg de att hans patronymikon var Persson, men det finns inga belägg för. Han nämndes aldrig patronymikon i Västerbottens tiondelängderna. Han missuppfattades oftast med en annan nybyggare Per Persson Takkinen nämnd från 1588. Det är mer sannolikt att Karvonens patronymikon var Pålsson därför att hans äldsta son hette Pål. Detta finns också belägg för i byn Pyhäjärvi i Pyhäjoki socken, norra Österbotten åren 1586-87, enligt Österbottens tiondelängder, och där nämndes Per (Pålsson) Karvonen. Hans gård ödelades sedan av ryssarnas härjningar.
Äldre forskare ansåg att Per Karvonen varifrån byn Kärsämäki i Pyhäjoki socken, norra Österbotten, och där fanns också the second farmer nämligen Per (Persson) Karvonen åren 1586-87. Även hans gård ödelades sedan av ryssarnas härjningar. Enligt forskaren Jouko Vahtola bosatte sig nybyggaren Per Persson Karvonen i byn Korkala i Kemi socken. Hans kända söner var Henrik Karvonen och Pål Karvonen nämndes där från 1613.
Slutsatsen av det här är fascinerande att det fanns två Per Karvonen under samma år men att husbönderna bodde i olika byar. Man kan anta att de var släkt med varandra. De kanske var kusiner med varandra?
Jag forskar och skriver om Per Karvonen och även andra nybyggare i byn Pajala angående savolaxisk migration från norra Österbotten!
Mvh:
Christer
(Meddelandet ändrat av rosenbahr 2009-08-17 22:51)
72
« skrivet: 2009-07-13, 20:47 »
Ang. hökaren Jonas Kleberg f.d. Klevander (1746-1821) i Göteborg. Jag fann honom idag på landsarkivet när han första gången tog nattvarden i Göteborgs domkyrkoförs. om hösten år 1766, enligt konfirmationsboken D:1, s. 55. Och däri står det: Jonas Clewander. Enligt domkyrkoförs. lysningsbok vet man att han hade arbetat i många år i Göteborg hos olika arbetsgivare såsom gelbgjutargesäll hos Borgström. Anledningen till varför han ändrade släktnamnet kan ha berott på att han övergick från hantverkare till handlare.
(Meddelandet ändrat av rosenbahr 2009-07-13 21:02)
73
« skrivet: 2009-06-09, 19:23 »
Hej Eric Hermod Eriksson! Det det bra att du har funnit Ole Johannesens far Johannes Jacobsen född omkring 1778 i kvän-området i Tornedalen. Död 1833 i Lyngen socken. Han kan var en änkling som flyttade med sonen Ole från Tornedalen. Jag antar att han kom långväga ifrån, möjligen från finska sidan av Tornedalen. Sök också på finska databasen i landskapet Lappland: http://hiski.genealogia.fi/hiski/1r193c?se+A19 Hälsningar: Christer
74
« skrivet: 2009-04-06, 17:08 »
Hej! Jag har fått fram lite mer uppgifter om Christopher Gertzsons morfar finnen Christopher Thomasson. Han var uppvuxen i byn Västansjön, Fellingsbro församling och var son till Thomas finne och hans hustru Marit enligt husförhörslängden åren 1654-1659. Christopher Thomasson och hans hustru Elsa Bertilsdotter var först bosatta i byn Västansjö på 1660-talet, sedan i byn Forsbyboda på 1670-talet och därefter i byn Filmarsbo. Hans två äldre söner var Thomas född 20 oktober 1661 och Johan född 13 november 1664.
Mvh:
Christer
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 06 april, 2009)
75
« skrivet: 2009-04-05, 17:51 »
Hej! Gert Simonsson och hans barn utflyttade från Nora landsförsamling till olika församlingar som Lindesberg (Vedevåg) och Fellingsbro år 1721. Sonen Christopher Gertzson med hustru flyttade till Grönbo hammar i Fellingsbro församling och där föddes dottern Catrina den 25 maj 1723, och familjen omnämndes där i nattvardslängden till året 1724, enligt husförhörslängden AI:7 s. 307 (1722-1727). Dottern avled den 14 februari 1724 vid Sunbo hammar. Hösten 1724 flyttade familjen Gertzon från Fellingsbro socken till Tolvfors bruk i Valbo socken. Detta stämmer ganska bra med tiden, eftersom familjen omnämndes först gången i födelseboken för Tolvfors bruk den 18 november 1724.
Mvh:
Christer
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 05 april, 2009)
76
« skrivet: 2009-04-05, 16:36 »
Hej Paola!
Här har du bildidnr. (SVAR) till Pajalas dödbok:
Bildid: C0034989_00039
Mvh:
Christer
77
« skrivet: 2009-04-05, 16:04 »
Hej Tony!
Bergsmännen Stjernström och Berg var ifrån Ljusnarsbergs församling. De värvades till kopparförsöken i Sjangeli. Dessa bergsmän kommer med i andra upplagan om släkten Stålnacke 1658-1980. Tony, ha tålamod med mig! Stålnackeboken kanske kommer efter sommarn!!
Mvh:
Christer
78
« skrivet: 2009-03-27, 19:54 »
Hej Paola! Jsg ska försöka besvara dina frågor. Anders Hansson Kults födelseår 1672 är troligen fel, och i dödboken (se bild här nedan) den 1733-08-10 kan man läsa att han blev 38 år gammal. Medan hans hustru Lisa som avled den 1763-12-29 i Svansteins bruk blev 90 år gammal, och hennes ålder är troligen mycket överskattat. Antagligen blev hon under 80 år gammal. Frågan är vad som var det rätta födelseåret för paret? Är hustrun äldre än maken? Från de första barnens födelseår kanske man kan räkna ut föräldrarnas ungefärliga födelseår. De äldsta barnen Hans och Lisa tog första gången nattvard år 1733. Pojkarna brukar allmänt i äldre tider inviga nattvarden vid ungefär 17-18 års ålder, medan flickorna brukar allmänt i äldre tider inviga nattvarden vid ungefär 15-16 års ålder.  Du frågade om Valbo socken. Varför jag sökte där är att en annan smed i Kengis bruk hade jobbat där tidigare, därför sökte jag även familjen Kult där, men utan framgång. Det finns ett antagande att smeddrängen Anders Kult följde med mästersvennarna Abraham Claesson Groth eller Salomon Carlsson från Bergslagen, efterom mästersvennarna och familjen Kult anlände samma år, från 1727/28. Jag är indirekt släkt med Kult eller Stålnacke via vallonsläkten Spett. Dessutom är jag författare till första upplagan av Stålnackeboken (1658-1900), och den andra upplagan (1658-1980) kanske kommer i år! Mvh: Christer (Meddelandet ändrat av rosenbahr den 27 mars, 2009)
79
« skrivet: 2009-03-24, 18:21 »
Hej alla Kult-ättlingar! Det kan finnas några ljuspunkter om smeden Anders Hansson Kults ursprung vilket bodde i Kengis bruk från 1728. Hans son Johan Andersson Kult angavs i lysningsattesten i Övertorneås sn den 10.11.1753 en annan stavning av släktnamnet: Schult, enligt HV:1 1751-1793. Frågan är om det inte skulle vara släktnamnets rätta stavning?! 1) Det finns en möjlig teori att Anders Hansson Schult var son till mästersmeden Hans Hermansson Schultz (1650-1698) och hans hustru Katharina Danielsdotter (1654-1722) i Morskoga i Heds socken (U). Han kan vara född mellan åren 1694-1696 eftersom det är några års mellanrum i barnaskaran hos familjen Schultz, det nästsista barnet Ingrid var född 1692 och det sista barnet Johan var född 1698. Detta enligt cd-skivan för Föreningen för Smedsläktsforskning. 2) En annnan möjlig teori är att Andera Hansson Schult var son till den obekante Hans Henriksson Schult (född på 1640-talet?), som var i sin tur son till Henrik Hansson Schult avled 1694 i Virå bruk i Björkvik sn (D), enligt hemsidan: http://hem.bredband.net/b310431/0002/1_448.htm. Smeden Anders Hansson Kult omnämndes inte som barnafader i Valbo socken i Gästrikland före 1728. Frågan är var kom familjen ifrån. De äldsta barnen Hans och Lisa flyttade tillbaka till södra Sverige och Lisa arbetade tillfälligt i Stockholm. Medan de övriga sönerna Johan och Anders stannade kvar. Mvh: Christer
80
« skrivet: 2009-03-24, 10:59 »
Hej Hans!
Jag har kollat upp denna Gert Simonsson som du har sökt. Han bodde som smeddräng vid Storbo hammar i Fellingsbro sn år 1693 och han omnämndes som dopvittne 1693 24/1 till sin blivande svåger Thomas Christophersson i Filmansbo i Fellingsbro socken. Just då borde Gert vara fästefolk med Karin Christophersdotter. Vid detta år finns inga utomäktenskapliga barn noterat i födelseboken, men de följande åren finns det. Frågan är om prästen hade glömt bort att notera utomäktenskapliga barn år 1693 ? Detta skulle tyda på att den trolige sonen Christopher var förmodligen född utanför äktenskapet. Modern borde sannolikt då finnas i sakörslängden i domboken. Den nämnda Gert fanns även som dopvittne i september år 1692.
Gert Simonssons hustru Karin Christophersdotter var född den 13 juli 1673 vid Forsbyboda i Fellingsbro sn och byn låg närheten av byn Filmarsbo i norra delen av församlingen. Hennes föräldrar bodde först i Forsbyboda och senare vid Filmansboda, och föräldrarna noteras som finnar i husförhörslängden. De hette Christopher Thomasson och hustru Elisabeth Elsa Bertilsdotter. Barn: Erik, Thomas, Johan, Karin född 1673 och Elsa född 1675.
Mvh:
Christer
81
« skrivet: 2008-12-20, 04:46 »
Hej Eric H. Eriksson!
Jag svarar ja på att du måste söka i alt av kyrkböcker i aktuella distrikt och områden, där alla tre folkgrupperna kväner, samer och norrmän är samlade i samma församling. Det här är samma sak med samer, finnar och svenskar,du måste sökas i samma kyrkoböcker i Sverige, exempelvis i Karesuando, Jukkasjärvi och Gällivare församlingar finner du de flesta samer och delvis finnar där. Fråga gärna Erik Kuoksu, han har bra koll om samerna och finnarna. I Svenska kyrkoböcker i norra Sverige anges oftast folkgrupptillhörighet lapp i kyrkoböckerna, dock är inte så i kyrkoböckerna i Troms och Nordlands fylke.
Mvh:
Christer
82
« skrivet: 2008-12-19, 02:50 »
Hej Eric H. Eriksson!
Jag ska här sammanfatta om Ole Johannesen. Det här innebär att han var kväne (finne), född omkring 1822/1823 i Sverige, och att han har varit i Lyngen socken i Nordnorge i ungefärlig tid från 1825 eller senare. Det är utan tvekan att han var gift med en samisk kvinna, enligt mitt resonemang här nedan. Elen Hansdatters mor Stina Larsdatter omnämmns som lp kv i 1865 års folkräkningar, även på hennes sida fanns det en kväne. Stinas två söner omnämndes som samer lp.
Angående norska folkräkningar så stämmer inte födelseåren så bra, medan födelseorten brukar stämma mycket bättre. Det som stämmer bäst är folkgrupptillhörighet som oftast stämmer in, om de var kväne kv, lapp lp och norsk n. I norska kyrkoböcker omnämndes mycket sällan folkgrupptillhörighet särskilt i Troms och Nordland fylke, medan i Finnmarks fylke omnämndes de oftare, där samer ibland kallades för finne.
Man kan ibland urskilja folkgrupptillhörighet i kyrkoböckerna om familjen hade ett speciellt släktnamn, och detta kan jämföra det med finska och samiska släktnamn i Sverige. Exempelvis i 1847 års konfirmation i Lyngen socken finner man Nils Petter Nilsson Hotte, 18 år, född i Sverige, föräldrarna Nils Hotte och Elen Nilsdotter. Här får man inte veta folkgrupptillhörighet, men man får veta senare i 1865 års folkräkningar att familjen Hotte var bofasta samer lp i orten Elvebakken. Belägg för att de är samer är att man finner dem i Svenska kyrkoböcker med släktnamnet Hotti.
Ett annat exempel är de samiska släktnamnet Blind i Lyngen socken, som även finnes i Sverige.
Folkgrupptillhörighet finner man även i norska folkräkningen för år 1801. I Lyngen socken år 1801 fanns det i antal 1728 familjer, varav 267 samiska lappe-folk familjer och 45 kvänska qvæn-folk familjer. De övriga var norska familjer. I orten Oxvik i Lyngen socken fanns det 16 samiska familjer och 6 kvänska familjer, och 0 norska familjer.
MvH:
Christer
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 19 december, 2008)
83
« skrivet: 2008-12-18, 20:46 »
Hej Erik K.
Den nämnda Olof Johansson (Stålnacke) Koivuniemi (1820-1897), han var gift 1853 i Pajala sn med Brita Stina Olsdotter (1828-1896). Familjen flyttade till Ibestad socken, Troms fylke, Nordnorge år 1865.
Mvh:
Christer
84
« skrivet: 2008-12-18, 00:06 »
Hej Eric H. Eriksson! Jag är van att forska i norska kyrkoböcker och folkräkningar, så jag kollade upp dina källor i Lyngen socken, Nordnorge. Enligt dödboken avled Ole Johannesen den 4 oktober 1889 vid Elvebakken, och han var född/uppvuxen i orten Jensvold år 1829. I 1847 års konfirmation var han 23 år gammal, och i 1850 års giftemål var 27 år gammal och boende i Oxvik. I det förstnämnda anges att föräldrarna hette Johannes Jacobsen och Lena Adamsdotter. I det sistnämnda anges att fadern hette Johannes Johannesen. Vad är det rätta efternamnet på fadern? Därefter sökte jag Ole i norska folkräkningen år 1865, där det står att han är född i Sverige omkring 1821, är kväne (finne) och har varit i riket i 40 års tid. Om man tar minus 40 år tillbaka så kanske han anlände till Nordnorge omkring 1825, vilket kan tyda på att han var baby eller barn då. Ankomståret ska man ta med nypa salt. Han var gift med samiska kvinnan Elen Hansdatter född omkring 1826 i Lyngen socken. Se bilden här nedan. I 1875 års folkräkningar är mannen född år 1830 i Lyngen socken, och hustrun är född år 1828 i Lyngen socken. Det här med födelseåren skall man ta med nypa salt. Det är mindre troligt att Ole var bror till Johan Johannesen, boende med sin familj i Oxvik i Lyngen socken år 1865, han är kväne, född i Sverige år 1826 och har varit i riket i 30 års tid; enligt folkräkningen år 1865. I 1862 års giftemål var han 26 år gammal och var född i Sverige, boende i Kobbenes, fadern hette Johan Jacobsen. I 1861 års konfirmation är han 26 år, född i Sverige, hans föräldrar var Johan Jacobsen och Sara Gretha Holmström. Familjen tillhörde släkten Servio. Det förekommer ibland att samer hjälpte fattiga barnfamiljer i norra Sverige under nödåren, med att hjälpa och flytta fattiga barn till fosterfamiljer i Nordnorge. Kan detta vara så för Ole?  (Meddelandet ändrat av rosenbahr den 18 december, 2008)
85
« skrivet: 2008-12-08, 07:23 »
Hej Eric H. Eriksson!
Har du inte fler uppgifter till oss ?
När inflyttade Oles föräldrar till församlingen, Nordnorge ?
Vad vet du om Oles föräldrars födelseuppgifter och födelseort ?
Mvh:
Christer
Stålnackeforskare
86
« skrivet: 2008-07-08, 02:16 »
Hej Lotta och Lars! Rörande Egerbladhs teori om att Johan Philipsson med familj skulle ha kommit ifrån Kuusamo församling i dåvarande Kemi lappmark till Agnäs, Nordmaling socken i början av 1670-talet är helt befängt. Hans teori håller inte, därför att Kuusamo socken i dåvarande Kemi lappmark var ett nybyggareland, p.g.a. lappmarksplakatet införande år 1673. Innan nybyggarna kom dit bodde bara samer där. (källa: Jordeböcker/mantalslängder för Kemi lappmark). En annan teori som ligger närmare än ovan är att Johan Philipsson med familj kom från en gammal gård som hette Hilduinen inom dåvarande Österbotten i början av 1670-talet. På den gården var JP kanske ingift, måg, där. Det fanns ett tiotal gamla gårdar som hette Hilduinen inom dåvarande Österbotten under 1630-talet (Källa: Norrlands läns landsboksverifikationer 1631-1641). Jag har registrerat länsräkenskaperna som finns på nätet: http://www.foark.umu.se/samlingar/register/rakenskap.pdf Det här var mitt sista inlägg! Glad sommar! /Christer
87
« skrivet: 2008-07-05, 21:44 »
Hej Lotta!
Har du läst Egerbladhs bok (1965)?
Du skriver så här: Han gjorde givetvis heller inte någon resa till Kemi lappmark... Det här har du fel! På s.9 finns rubriken Hemma hos Hiltunen. Enligt Egerbladh: Med kyrkoherden som vägvisare åkte jag en sommardag på slingrade skogsvägar i Kuusamos gamla gränstrakter och blev lindrigt sagt glatt överraskad, då jag helt plötsligt fick syn på en vägskylt med namnet HILTUNEN. Vid sjön Iijärvi i Kuusamo socken ligger den lilla byn Hiltunen, bestånde av två gårdar. I den ena gården bor nu (1964) Herman Hiltunen f. 1893...
Egerbladh fann ju inget om JP i Kemi socken eller Kuusamo, Kemi lappmark i mantalslängderna/jordeböcker. Jag fann inte heller om JP där. Men ändå reste han till Kuusamo ?? Jag tycker bara att det inte finns något poäng med att resa dit.
Jag har idag varit till arkivet och läst om ortnamnet Kime och släktnamnet Hillduinen som bara finns ur en källa och det är husförhörsboken, AI:4 s. 56 och s. 5. Jag har inte funnit dessa i äldre källor. Då kan man ju undra varför det är så ?? Min teori är att uppgiften kom ifrån Örträskborna själv, om inte har funnis ett unikt skriftligt dokument som har kommit bort under århundrarnas lopp, t.ex. då gamla riksarkivet i Stockholms slott brann ner år 1697.
/Christer
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 05 juli, 2008)
88
« skrivet: 2008-07-05, 01:49 »
Hej Lars! Jag har också förstått att Egerblad inte har hittat något om Johan Philipsson i Kemi socken eller Kemi lappmark, men å andra sidan så tror han starkt på hörsägen om släktnamnet Hilduinen. Hans ställningstagande om släktnamnet ledde alla fall till Kemi lappmark och Kuusamo socken där han fann släktnamnet. Dessutom åker han dit på bilresa för att markera för läsaren att det finns levande människor med släktnamnet Hilduinen. Han är inte konsektvent med resonemangen i boken. Man kan ju frågas sig varför han inte nämnda med samma släktnamn Hilduinen i andra församlingar i Österbotten t.ex. i Uleåborgs landsf och Ii församling (f.d. annex med Kemi). Släktnamnen där är lika intressanta som släktnamnet i Kuusamo. Dessutom tycker jag att han borde ha förstått att nybildande församlingen Kuusamo i Kemi lappmark var ett nybyggareland på 1670-talet, liksom med nybyggarelandet Örträsk i Lycksele lappmark på 1670-talet. I avslutningsvis tycker jag att han borde har beskrivit en allmän historia om Kuusamo socken och inte bara om släktnamnets historia i kuusamo. Anledningen till det är att få breddare läsning för läsaren. Jag ska kolla upp om marginalanteckningarna rörande Hilduinen i husförhörsboken, efter helgen. Boken om Sundelins släktutredning finns inte att låna i UB. Försök själv på Kungliga biblioteket, Stockholm. I mina gamla anteckningar i ett block hittade jag något intressant från Kymmenegårds län år 1665 (Rotering- och utskrivningslängderna, kortnr. 19/23). It´s only for you!! -I byn Selänpää i Valkeala socken, Karelen: Thomas Philipsson (omnämndes som oduglig), bröderna Hindrich Philipsson och Johan Philipsson, fadern Philip Christensson. Fadern omnämndes även år 1643 (rot.). -I byn Lipola i Kivinebb socken, karelen: 1/8 dels mantal, frälsetorparen Johan Philipsson. /Christer (Meddelandet ändrat av rosenbahr den 05 juli, 2008)
89
« skrivet: 2008-07-04, 18:53 »
Hej! Jag har hittat i Kemi kyrkoräkenskaperna, 1649-1697, på kreditsidan (lön till personer) i Österbotten, norra Finland rörande två okänd personer som var ifrån Skellefteå socken år 1670. Man kan ju frågas varför de vistades där ?! Så här beskrivs det: -Een sargat Skällefteo såldath, 1 daler -Een fattig man ifro samma sochn, 1 daler http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kemi/tilit_1649-1697_msrk_ik 281/21.htm /Christer
90
« skrivet: 2008-07-04, 02:29 »
Hej Lotta! Jag förstår ditt resonemang om att marginalanteckningarna var ett hjälpmedel för prästen med att han ville veta vilka som var släkt med varandra och vilka var deras fäder i bygden. Detta skulle innebära, om jag inte ha misstolkat fel, att prästen gick runt till varje bonde/familj på gården och frågade dem om vad de visste om sina fäders namn i tre generationen tillbaka i tiden. Ändamålet med detta borde rimligen vara en myndighetskontroll så att ingen olaglig kusingifte skedde. Det som var tillåtit under 1700-talet var tremänningsgifte. Vad tror du om den tolkningen?
Om jag var bonde på slutet av 1700-talet och prästen kom till min gård och frågat mig: Vad hette din farfars far? Jag skulle har sagt så här: Jag har hört av min far enligt vad han har berättat, att min farfars far hette Albin Johansson, och var ifrån Torestorp socken (P). Av det skriver han en marginalanteckning i kyrkoboken. Detta kallar jag för en muntlig tradition eller hörsägen, och detta har inget med faktauppgifter att göra. Fakta måste man bevisa med skriftliga dokument, t.ex. med gårdshandlingar, lagfart.
De otryckta källor som vi har gått igenom är kyrkoböcker, domböcker, länsräkenskaper, jordeböcker och mantalslängder angående sökande efter JP.
JP omnämndes första gången i Örträsk och Nordmalings (Arnäs) ting i mars 1681 och den 4 nov. 1681: ...finnen Johan Philipsson som hikommen för 3 år sedan... (Svea hovrätts arkiv, häradsrättens renoverande domböcker, Volym 1681-1682, Västernorrlands län nr. 3a, kortnr. 1/15 och 6/15, s. 17 och s. 181).
Vi har sökt efter Johan (Philipsson) Hilduinen eller Philip Hilduinen i Österbottens mantalslängder från 1630-talet till 1670-talet, dock utan resultat. En möjlig orsak till det kan vara att JP var måg på en gård som hette Hilduinen eller Hilduin ?? Släktnamnet var ganska vanligt inom församlingarna: Ii, Pudasjärvi, Uleå stad, Uleå landsf, Sotkamo, Kajana (samt Kuusamo inom Kemi lappmark). Dock ej i kemi landsförsamling.
Det är nog marginalanteckningen om släktnamnet Hilduinen som Egerblad beskriver i sin bok. Enligt Egerblad: Detta släktnamn förekommer inte i bevarande handlingar annat än som en marginalanteckning i Lycksele husförshörsbok omkring 1790, samt i prosten Sundelins släktutredningar av år 1849.
/Christer
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 04 juli, 2008)
91
« skrivet: 2008-07-03, 02:50 »
Hej Lotta! Jag svarar på nr.1 och nr. 2 här nedan om släktnamnet Hilduinen och om marginalanteckningarna i husförhörslängden. Menar du att marginalanteckningarna var en produkt av hörsägen från Örträskborna själva ?
Enligt Egerblads (1965) källa om släktnamnet Hilduinen är från Richard Gothe, s. 129 (1948), och Gothes källa är från Valdemar Lindholm. Enligt Gothe: Hela raden av berättare överensstämmer i uppgiften, att den förste finnkolonisten vid Örträsk hetat Johan Filipsson Hilduinen från Kemi socken i norra Österbotten. Enligt Gothe skulle det vara Örträskborna själv som ha berättat. Skillnaden mellan Egerblad och Gothe forskningar om släktnamnet är att Egerblad sökte inom Kemi lappmark medan Gothe sökte inom Kemi landsförsamling. Tror du att det finns någon sanning i berättelsen ?
Angående finnen Johan Philipsson å Söderala ting, extraordarie ransakning den 7 april 1673 är följande: Svea hovrätts arkiv, Häradsrätten renoverade domböcker, Volym 1672-1674,Gävleborgs län nr. 21, kortnr. 5/19, s.197. Jag var nyligen inne på SVAR:s hemsida och där har de styckat upp Gävleborgs län nr. 21 till 21a och 21b. Du ska söka i Gävleborgs län nr. 21a.
/Christer
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 03 juli, 2008)
92
« skrivet: 2008-07-02, 07:10 »
Hej Lotta! Jag ska försöka besvara dina frågor här nedan. Mina resonemang kan vara röriga (kanske pga min dyslexi).
Det som jag har beskrivit i ovannämnda inlägg är ett utdrag från mitt minne. Jag har nu tagit fram minnesanteckningarna (mantalslängderna) samt kopior ur Richard Gothe: Finnkolonisationen inom Ångermanland, södra Lappmark och Jämtland, s. 128-131 (1948) och Ossian Egerblad: Örträsk, utgångspunkt för kolonisation av Lycksele lappmarks västra och mellersta delar, s. 8-9 (1965). Av dessa författare har jag tagit del av som en vägledning i forskningen och dubbelkollat med det i mantalslängderna och jordeböckerna både i Kemi lappmark och Österbotten bl.a. landsförsamlingen Kemi.
1) Källan är troligen prosten Nils Johan Sundelin (1808-1877) i Lycksele, enligt Gothe. Enligt Gothe: ...husförhörsboken för åren 1788-1809, där Filip Samuelssons hushåll antecknas bland andra, har någon, troligen prosten Sundelin, i marginalen skrivit 'Farfars far Johan Philipsson ifr. Kime'. Min tolkning är att den andra teorin kan vara prosten Samuel Öhrling (1747-1799) i Lycksele som möjligen kan ha skrivit notisen i marginalen.Vad tror du om min tolkning? Samuels far var kyrkoherden Johan Öhrling (1718-1778) och farfar var bonden Samuel Samuelsson (1683-1774) i Örträsk.
2) Källan är prosten Nils Johan Sundelins släktutredningar av år 1849, enligt Egerblad. De hörsägen som prosten fick av kom möjligen från uppgiftlämnande Örträskbor omkring 1849. Den som beskrev Kemi lappmark som möjlig hemvist för släkten Hilduinen var författaren Egerblad.Och där han har funnit två andra finnar med släktnamnet Hilduinen, men ingen Johan Philipsson där.
3) Tyvärr vill inte Sven-Erik lämna ut sitt efternamn. Försök att förstå vårt resonemang med att vi började delade upp forskningen i två olika geografiska områden. Det första var om Johan Philipsson möjligen kom ifrån Kuusamo, Kemi lappmark eller någon annan angränsande församling i norra Österbotten och flyttade därifrån till Nordmalings socken någongång under 1660-och 1670-talet (enligt Egerblad), och det andra var om Johan Philipsson var möjligen identisk med kolaren i Ljusne bruk vars hemvist var Kymi socken, Karelen. Och det tredje oförklariga geografiska området är rörande hemvisten Falun som möjligen kan länkas till en av de två nämnda geografiska områderna. Du kanske har en annan förklaringsmodell angående finnen Johan Philipssons möjliga ursprung?
4) Förklaringen är mina egna tolkningar och hypoteser.
5) Ursäkta, en miss på årtioende. Enligt 1677-1678 års mantal benämndes bröderna: Olof Philipssons änka, med en son och Christopher Philipssons änka (hu.), 1dr. och 2 pigor i Övre och Nedre Åsen, Falun. De var söner till Philip Olofsson som avled år 1663 och sonen Christopher avled i Åsen år 1675, enligt LI: 4 (1660-1683). Min tolkning är att de kan möjligen vara brödern till Johan Philipsson.
Jag ska försöka förklara det sista.Du har rätt, familjen flyttade först till sina fränder i Agnäs... Jag menade att jag svarade först på Lars fråga och efter det följdes mitt resonemang om ämnet.
Jag kan lite finska bl.a. finska namn och orter, men om du vill ha helt översatt ta kontakt med Risto Toivonen här ovan.
I den finska texten handlar ungefär om vilka orter, namn och årtal i Hilduinens historia som man har funnit från söder till norr i Finland. Och i texten omnämndes ingen Johan Filipsson Hiltunen eller Philip Hiltunen under första hälften av 1600-talet. Jag har markerat med svart stil i finska texten angånde anteckingar om Kuusamo. Det står ungefär så här: Matts Hiltunen omnämndes i Kuusamo åren 1676-1677 med adress: Iijärvi och Iivaara. Och han flyttade ifrån byn Kurki i Pudasjärvi socken.
/Christer
93
« skrivet: 2008-07-01, 15:33 »
Hej Lars! Jag gick in i finska släktföreningen Hiltunens hemsida. Och där jag klickade till en länk om alla Hiltunen som har funnis i Finland genom tiderna, bl.a. nybyggaren Matts Hilduinen i Kuusamo sn, vilken omnämndes första gången där åren 1676-77. Dock omnämndes ingen Johan (Philipsson) Hilduinen där då innan han flyttade vidare mot Nordmalings socken. Denna källa visar bekräftele på att det finns en mytbildning angående släktnamnet Hilduinen och om Johan Philpssons härkomst. Jag tog en kopia ur länken, se nedan. /Christer. Hiltunen, varhaishistoria 1100-luku Pohjois-Saksasta tulee runsaasti nimistöä Suomeen, ehken ennenkin. Lähde: Pirjo Mikkonen ja Sirkka Paikkala, Suomalaiset Sukunimet. 1200-luku Rantasalmi asutetaan. asuttajasukuja ovat. Hiltuset, Asikaiset, Kinnuset. Näistä Hiltuset ja Asikaiset ovat lähtöisin Saksasta. 1300-luku Kallavesi on savolaisten hallussa (Arvo M. Soininen). Asukkaita Suomessa noin 200.000 henkeä. 1400-luku Rajankäyntejä savolaisten ja hämäläisten maista. V. 1442 Juvan pitäjä perustetaan. (Nimiä: Hyvärinen, Toivanen). V. 1475 Olavinlinnan rakennustyö aloitetaan. Rautaosat linnaan valmistetaan Rantasalmen raudasta. 1400-luvun loppu Leppävirta ja Kuopion seutu asutetaan (Arvo M. Soininen). 1470-1560-luku Pohjois-Savon uudisasutuskausi 1400-1500-luvun vaihde Hiltusia asuu Hiltulanlahdessa Matkusjärven rannalla (Kuopio). He ovat tulleet Rantasalmelta. Nykyäänkin siellä on Hiltulan kylä Rantasalmella! 1500-alkuvuodet Sääminki perustetaan. (Nykyiset: Savonlinna + Puumala + Sulkava + Kerimäki yht.) 1500-luku Rantasalmella asuu Saksasta tulleita sukuja: Hiltunen, Hartikainen (Hardwick), Asikainen. V. 1541 Ruotsi alkaa verottaa savolaisia (Savossa) Ensimmäinen verokirja. Rantasalmella on 10 Hiltusta verolla ja Tavinsalmella 1 kpl v. 1548. V. 1548 Tavinsalmen ensimmäinen (Kuopion pitäjän edeltäjän) verokirja. Olli Matinpoika Hiltunen. Verotettu vuodesta 1541. Jakokunta N:o 1802. Hiltulanlahti, Kuopio (3 kpl; ensimmäiset verovuodet vapaat verosta) V. 1552 Kuopioon valmistuu ensimmäinen kirkko (Puusta; Väinölänniemi). V. 1552 Hiltusia Kainuuseen. Ainakin 140 perhettä Savosta lähetetään uudisasukkaaksi Vuottolahteen, Melalahteen ja Jaalankaan, Oulunjärven Pohjoispuolelle. 1550-luku Utajärvi Tapani Hiltunen (v. 1629 Pekka Hiltunen). V. 1553 Lapinlahti, Naarvanlahti, Heikki Ollinpoika Hiltunen. Jakokunta N:o 1777. V. 1561 Maakirja, jossa mainitaan uudisasukkaiden maat. Olli + Matti Matinpoika Hiltunen Hiltulalahdessa, Kuopio, Jakok. N:o 1802 ja Heikki Ollinpoika Hiltunen Naarvanlahdessa, Lapinlahti, N:o 1777 V. 1561 Rantasalmella: Niilo Hiltunen N:o 1434 ja Säämingin, Hiltulan kylässä On Yrjö (Jöran) Ollinpoika N:o 1149 + Antti Laurinpoika N:o 1149 Pekka Pekanpoika Hiltunen N:o 1150. V. 1562 Säämingissä on 4. kpl Hiltusia, Rantasalmella 2 kpl ja Tavinsalmella on 4 kpl Hiltusia verolla. V. 1564-68 Ylikiiminki Antti Hiltunen (Talo poltetaan v. 1589) V. 1571 N.S Ylim Hopeavero, joka on 10% irtaimen omaisuuden arvosta. Säämingissä on 4 kpl Hiltusia (Hiltulan kymmenyskunta). Rantasalmella 2 kpl ja Tavinsalmella on 5 kpl. Hiltusista suurin omaisuus on Olli Hiltusella 96 mk. V. 1570-95 Sota Ruotsin ja Venäjän välillä. Kuopion seutu kärsii suuria menetyksiä, niin ihmisissä, kuin myös taloja poltetaan, Hiltuset myös. (Uudisasutus Pohjois-Savoon melkein pysähtyy). V. 1595 Täyssinän rauha, raja siirtyy Tuusniemen taakse Ohtaansalmelle ja Pisanmäelle. V. 1595-1605 Voittomaita jaetaan uudisasukkaille. V. 1587-1608 Yli-Kiiminki Lasse Hiltunen ja v. 1592 Olli Hiltunen V. 1584 Pudasjärvi, Juarankajärvi Tapani + Pekka Hiltunen (vv. 1599-1605). V. 1595 Yli-Kiiminki Tuomas Hiltunen 1600-luvun alku Kuopio, Ritoniemi: Antti Hiltunen, hänellä on paljon maita hallussaan. V. 1603 syyskuu Hiltusen täystalolliset veljekset Heikki, Paavo, Lauri, Pekka (Maininta), isä=Antti? V. 1610 Taivalkoski Tuomas Knutinpoika Hiltunen (Ilm. sama kuin v. 1595) V. 1614 Hiltusia on Rantasalmella 2 kpl verolla ja Tavinsalmella (Kuopion pitäjä) 6 kpl. V. 1617 Stolbovan rauha, raja siirtyy kauas itään (Nyk. Joensuun taakse) ja Inkeriin. V. 1614-19 Ruotsissa (+ Suomessa) maksetaan 1. milj. hopeataalarin ylim. vero, jolla ostetaan takaisin sodassa Tanskalle mennyt Älsborgin linna. (Hiltuset maksavat myös ylim. veroa). V. 1617-alk. Savolaisia (Hiltusia) muuttaa Pohjois- ja Etelä-Karjalaan. (Kts. muuttaneita 1600-luvulla). V. 1626? Habermanin (Kaurasen) Maakirja Savosta. Mainitaan uudisasukkaiden maat. V. 1627 Iisalmen Srk. muodostetaan (Kuopion pitäjästä) V. 1630 Iissä Heikki Hiltunen V. 1630 Hailuoto Gamble Hiltunen V. 1634 alk. Kuopio, Lapinmäki, nykyisen omistajan, Heikki Hiltusen tila. V. 1636 Kajaani Pekka Hiltunen V. 1639 Leppävirran seurakunta muodostetaan (Kuopion pitäjästä). V. 1641 Kitee Niilo Hiltunen (v. 1656 Niku + Heikki Hiltunen). V. 1641 Pielisjärvi Antti Hiltunen V. 1646 Liperi Lauri Hiltunen V. 1652 alk. Tuusniemi, Ukonlahti, Yrjö Pekanpoika Hiltunen V. 1653 Sotkamo, Laakajärvenaho. Ensimmäisissä asiakirjoissa on: Rautaveden Soini Hiltunen (Sotkamo v. 1679 Kaisa Pekantytär Hiltunen) V. 1655 Oulu Pekka Hiltunen V. 1664 Kuopion Hiltulanlahdessa on Pekka Heikinpoika Hiltunen verolla V. 1664 Tuusniemi, Ukonlahti Yrjö Pekanpoika Hiltunen. Tilasta tulee melko suuri. V. 1664 Lapinlahti, Naarvanlahti on 4 kpl Hiltusia Verolla Sven (Mårtensson) + Oloff (Jönsson) + Michell (Larsson) + Hindrich (Clementsson). V. 1664 Kuopio, Ritoniemi: Antti Antinpoika Hiltunen v. 1664 Rantasalmi, Hiltula Juho (Paavonpoika Hiltunen N:o 1211, v. 1561= N:o 1149 (Muuttaa v.1688) V. 1676-77 Kuusamon ensimmäinen asukas (Suomalainen) on Matti Hiltunen. Os. Iijärven koillisranta, Iivaaran kupeella. Lähtenyt: Pudasjärvi, Kurjen kylä, Väisälän isäntä. V. 1682 Taivalkoski Matti Matinpoika Hiltunen V. 1683 Pudasjärvi Juho Hiltunen V 1694 Hiltusia: Savossa (Asukkaita Suomessa n. 515.000) Sulkava 1 kpl. Kerimäki 4 kpl. Rantasalmi 5 kpl. Pieksämäki 5 kpl. Kuopio 18 kpl. Iisalmi 5 kpl Yht: 38 kpl Savon henkikirjoissa. V. 1695 Hiltusia Kainuussa 15 henkeä henkiverolla, kts. Hiltunen, Kainuu. V. 1695-97 N.S Suuret kuolinvuodet Suomessa. Ihmisiä kuolee n. 32 % nälkään ja tauteihin (ankarat hallat). V. 1700-21 Suuri Pohjan Sota (Iso-viha). Savossa on miehitys v. 1713-21. Kuopion pitäjässä ei ole säilynyt silloin kirkonkirjoja. Syntyneet yms. alkavat v. 1722. V. 1701 Hiltusia on henkikirjoilla Savossa esim: Kuopio, Akonvesi 2 kpl, Kuopio, Hiltulanlahti 4 kpl, Kuopio, Vehmasmäki 2 kpl, Tuusniemi,Ukonlahti 6 kpl, Iisalmi, Alapitkä 2 kpl, Iisalmi, Rantasalmi, Niinimäki 2 kpl, Lapinlahti, Naarvanlahti 7 kpl, Hiismäki 8 kpl, Joroinen, Lahnalahti 2 kpl, Pieksämäki, Tikkalanmäki 5 kpl 1720-luku Kuopion Pitäjässä alkaa Seurakunnassa Rippikirjat. V. 1744-53 ensimmäinen lastenkirja (Kuopion pitäjä). Asukkaita Suomessa 320.000. Kuopio 19.10.2005 Paavo Hiltunen
94
« skrivet: 2008-07-01, 04:04 »
Hej Lars! Jag har en gång i tiden under 1990-talet släktforskat i uppdrag om släkten Hilduinen i kyrkoböckerna, dock omnämndes inget släktnamn bara sonnamn. Jag trodde då att notisen: Farfars far JP ifrån Kimi i marginalen i husförhörslängden för Örträsk var sanna, men jag blev senare helt grundlurad av notisen för några år sedan, då jag och Sven-Erik dubbelkollade alla tryckta och otryckta källor från dåtid till nutid. Det finns ingen ny grundforskning om denna släkt och dess ursprung. Jag förstår inte varför en del författare tror att Johan Philipsson skulle ha först flyttat till Kuusamo sn i norra Finland men ångrade sig där och fortsatte istället till Agnäs och därifrån till Lycksele lappmark. Det är mycket fantasirikedom som ligger bakom denna teori. Ljusne brukslängder saknas tyvärr i följd, det finns bara en längd från ca 1679/1680. Du har rätt, familjen flyttade först till sina fränder i Agnäs och därefter till Lycksele lappmark. Men det finns inga belägg för att familjen först bosatte hos sina fränder i Agnäs, och detta är bara en teori. Dock finns det släktband mellan Agnäsborna och Örträskborna. Johan Philipssons dotter Margareta var gift med änklingen Mårten Hindriksson som först bodde i Agnäs och senare i Örträsk. Det fanns också andra finnmarker i Medelpad och Ångermanland som Johan Philipsson kan ha bott i först. Det var ganska vanligt att löst finnfolk först bodde i kyrkstugor innan de koloniserade finnmarkerna för att bli drängar/inhyses/nybyggare. Både sonen Anders Johansson och hans fader Johan Philipsson omnämndes i domboken år 1673 om den olovliga tjuvjakten. Anders finns inte i brukslängden för år 1680. Frågan är vad hände med sonen Anders efter flytten från Ljusne bruk ?? /Christer (Meddelandet ändrat av rosenbahr den 01 juli, 2008)
95
« skrivet: 2008-06-30, 03:29 »
Hej Lars! Fortsättning följer... Det finns en stor möjlighet att Johan Philipsson (Hilduinen?) var identiskt med kolaren Johan Philipsson (född 163?) vid Ljusne bruk i Söderala socken år 1673. Anledningen är att kolaren inte omnämndes i Ljusna brukslängd år 1679/1680 (mantal). Kolarens son Anders Johansson (född ca 1657) har troligen avviket från bruket när den övriga familjen flyttade till Örträsk, Lycksele lappmark. En möjlig teori är att sonen Anders stannade och gifte sig med en bonddotter från bygden. Frågan rörande orten Falu Kristine eller Kopparbergs stad där möjligen den andra sonen Samuel Johansson var född fanns, enligt mantalslängderna, två möjliga bröder där på 1660-talet. Dessa var Christopher Philipsson och Olof Philipsson vilka bodde vid Nedre Åsen och Övre Åsen i Falun. Men tyvärr fanns ingen Johan Philipsson där på 1650/1660-talet. Johan kan möjligen ha varit inhyses där!? Den traditionella hörsägen om orten Kemi borde stämma överrens med finska orten Kymi socken. Det finns några ledtrådar varifrån han kom, enligt roterings- och utskrivningslängder för Kymmensgårds län i Finland åren 1643, 1648 och 1662. Det fanns några möjliga fäder och bröder i församlingarna Valkeala, Annexa och Elimä, exempelvis bröderna Thomas Philipsson och Erik Philipsson i byn Philpula, Elimä socken år 1662. Dock fanns bara en man under frälset i Kymmene socken år 1648 och han hette Philip Larsson och var lösdrivare och en gammal tjänare. Jag fann tyvärr ingen Johan Philipsson enligt ovannämnda åren. /Christer
96
« skrivet: 2008-06-29, 05:44 »
Hej Lars! Det är några forna författare som har skrivit och fabulerat om släkten Johan Philipsson Hilduinen och dess härkomst i Kemi. Den första författaren som skrev om det var en präst i Örträsk socken i början av 1800-talet. Och han var släkt med släkten Hilduinen. Han hade hört ,enligt hörsägen, av släkten att Johan Philipsson kom från Kemi och detta ledde till att han skrev in en liten notis i marginalen i husförhörslängden. Sålunda förfalskade han källan och historien om släktens ursprung. Och sedan dess har många trott både författare och släktforskare att det har varit en sann källa att gå på. Och av det har man funnit Kemi lappmark och där funnit släktnamnen Hilduinen. Och därav har författarna fabulerat om att det kan har varit så. Dessutom finns inga historiska belägg för att Johan Philipsson hette Hilduinen. Detta är bara hörsägen. Sålunda finns det historiska misstag och felsteg! För 1 1/2 år sedan hade jag och Sven-Erik på Forskningsarkivet i Umeå gått igenom mantalslängder/jordeboken för Kemi lappmark och Mansellkö sameby, Kuusamo socken samt Österbotten under andra hälften av 1600-talet för att finna Johan Philipsson. Dock blev en stor nitlott för oss båda. I Uleå stad fann vi istället en intressant familj: Samuel Jöransson Hilduinen och hustru Claara Johansdotter. Hustrun dömdes för häxeri år 1678. De nybyggare som vi fann i Kuusamo från 1680-talet var Matts Mattsson Hilduinen och Erik Mattsson Hilduinen och dessa finnar kom ifrån Pudasjärvis socken i Österbotten. Således var släktnamnet ganska vanligt både i norra och södra Finland under 1600-talet. /Christer (Meddelandet ändrat av rosenbahr den 29 juni, 2008)
97
« skrivet: 2008-05-27, 04:01 »
Hej Solfrid! Henrik Henriksson (Niemi) f. 1899 var son till Henrik Ersson Lustikas änka Kajsa Jöransdotter Vaski född 1756. Barn: Erik f. 1810, död. Källa: Pajala AI:4,s.59 och AI:5,s.101. Änkan omnämndes bland inhysesfolket i Tärendö, Pajala sn. Hon inflyttade dit år 1815 från en okänd församling. Hon följde med sonen och svärhustrun till Norge år 1831. /Christer
98
« skrivet: 2008-05-01, 20:25 »
Hej David Rundqvist,
Du frågar efter Sven Olof Stålnacke, född 1762. Han hade inget dubbelnamn utan han hette bara Olof Stålnacke. Förmodligen har du läst fel om sonen Olof. Det stämmer att hans föräldrar var Anders Andersson Stålnacke (1725-1789) och Cherstin Anundsdotter (1726-1790). Hans yngsta barn var dottern Brita Lisa Stålnacke gift Forsberg (1807-1876).
Mvh:
Christer Rosenbahr
Stålnackeforskare
99
« skrivet: 2008-05-01, 19:37 »
Hej Björn Havaas,
Brita Stålnackes föräldrar var Abraham Johansson Stålnacke död 1760 och Margareta Olofsdotter Kyrö död 1799. Hans Hansson Stjernström (1723-1799) var född på torpet Harvtorp, Stjärnfors rote i Ljusnarsbergs församling.
Mvh:
Christer Rosenbahr
Stålnackeforskare
100
« skrivet: 2008-04-19, 13:43 »
Hej Juhani, du skriver att du inte kommer någonstans med familjen Liakka. Har du även sett i förhörsboken från 1869 ? Finns familjen kvar på gården Liakka? Om du hittar familjen kan du ta kopior ur förhörsboken (-1900) och sända mig till min adress. Geografigränd 20 D, SE-90732 UMEÅ, SVERIGE. SSHY har bytt webbadress: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/alatornio/rippikirja_1859-1868_ik207-208/1005.htm (Meddelandet ändrat av rosenbahr den 19 april, 2008)
101
« skrivet: 2008-03-06, 20:44 »
Carl, du frågade efter källan om ödehemman inom området Tåsjö i Fjällsjö sn. Detta enligt gården Rörström, Fjällsjö sn. Den ligger 6 km från Tåsjö. Citas ur boken: Lars Nilsson säger sig ha köpt Rörström ödehemman för 100 daler för 4 år sedan och att samma hemman varit öde i 400 år. Källan är ur boken Finnkolonisationen inom Ångermanland av Richard Gothe (1948), s. 103. Jämför även ödehemmanet i Ruske, Junsele sn (s. 96). Troligen ägdes gården Rörström av norska fjällbönder under tidig medeltid, och gården blev sedan öde, då Digerdöden drog fram från Norge i väster. /Christer och Sven-Erik
102
« skrivet: 2008-03-01, 15:09 »
Ett antal gånger har jag skrivit e-mail under 1 1/2 års tid till Alatornio församling för hjälp med släktforskning. Jag har inte fått gensvar från Alatornio församling under den tiden. De säger att de inte har tid med utredningar om släktforskning. Dessutom var jag på besök hos dem i somras. Jag fick inte tillgång till församlingsböckerna i deras arkiv p.g.a. en ny lag rörande PUL. Man blir ju frusterad! Jag behöver dödsdatum för paret: Johan Johansson Liakka född 1822 18/8, död ?? och hans hustru Eva Kajsa Johansdotter Stålnacke född 1818 3/3, död ??. Han var hemmansägare på gården Liakka i Yli Vojakkala No. 20 i Alatornio sn (1868). De filmade församlingböckerna går endas till år 1868. Se församlingsboken: http://www.digiarkisto.org/sshy/kirjat/alatornio/rippikirja_1859-1868_ik207-208/1005.htm (Meddelandet ändrat av rosenbahr den 01 mars, 2008)
103
« skrivet: 2008-02-27, 01:18 »
Märkligt nog fanns det fyra gårdar/krononybyggen i finnbyn Tåsjö, Fjällsjö sn från 1640-talet, men under mer än tio års tid blev de tre av fyra gårdarna ödeshemman. Enligt mantal och rannsakning av finnar i domböckerna. Erik Erikssons gård blev öde år 1645, bröderna Pål Jonssons och Henrik Jonssons gård öde år 1657, Lars Larssons gård öde år 1661. Den sistnämnda gården hade en gång i tiden varit öde för några hundra år sedan då Digerdöden drog fram och de flesta gårdarna ödelades. Den gård som överlevde nödåren på 1650-talet var Erik Nilssons gård. Efter honom övertog gården av sönerna Nils, Abraham och Johan Ersson. De två sistnämnde sönerna övertog två ödeshemman i Tåsjö åren 1668 och 1678. En nykomling från Långsele sn nämligen finnen Johan Bengtsson med familj övertog ett ödeshemman i Tåsjö år 1661. /Christer och Sven-Erik.
104
« skrivet: 2008-02-23, 01:26 »
Enligt min kollega Sven-Erik som har sökt efter finnen Johan Bengtsson i utskrivnings- och roteringslängderna för Österbotten åren 1652--1656. Han har funnit följande resultat ang. finnen Johan Bengtsson (Hukka) i Tåsjö. Han var möjligen identisk med knekten Johan Bengtsson på gården Sandbacka för roten Påras i Kronoby socken, Österbotten åren 1653--1654. Enligt rot. rymde den nämnda knekten i december 1654. Han var dräng på gården Sandbacka, Kronoby sn år 1652. Enligt sägnen om Johan Bengtssons finska släktnamn Hocka eller Hocken (finskt uttal), vilka stavades Hukka och Hukkinen. Han kan ha varit släkt med de två kända borgarna i Gamlakarleby (Kokkola) på 1650-talet. Dessa var borgarna Erik Henriksson Hucka och Mårten Henriksson Hucka. De inflyttade från gården Hukka i byn Pöntiö, Himanka sn, Österbotten. Johan Bengtsson kan ju möjligen ha ärvt släktnamnet Hukka efter moderns släkt. Eftersom det inte fanns någon tänkbar far: Bengt Hukka enligt Österbottens mantal.
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 23 februari, 2008)
105
« skrivet: 2008-02-22, 23:18 »
Jag har läst gamla inlägg angående hustrun Margareta (död 1697), som var hustru till nybyggaren och finnen Johan Bengtsson (Hukka?) (död 1682) i Kroknäset, Tåsjö, Fjällsjö sn 1660/61--1675. Det finns inga belägg för att hon hette Margreta Larsdotter och att hon skulle ha varit infödd i Tåsjö. Familjen Bengtsson inflyttade till Tåsjö, Fjällsjö sn från Långsele sn omkring 1660/1661. Enligt mantal 1655/56--1660 finns bonden Johan Bengtsson i Nyland, Långsele sn. Enligt mantal våren 1656 var han gift och hans hustru var förmodligen barnfödd i Nyland, Långsele sn. Hon var förmodligen dotter till bonden och knekten Christopher Persson (död 165?) och hans hustru Karin där. Johan Bengtsson i Nyland, Långsele sn omnämns som finne i domboken. Enligt sommartinget 1659 dömdes finnen Johan Bengtsson att böta. Orsaken till boten var att han var försvarslös, troligen p.g.a. att han hade rymt från krigstjänsten i Finland eller för lösdriveri. Vintertinget 1659 anklagar finnen Johan Bengtsson och hans moder för en blånad av sin granne. Enligt roteringslängden för Långsele sn år 1658 var Johan B. rotebonde. Johan Bengtsson och hans moder kom troligen från Österbotten, Finland våren/sommarn 1655. /Christer och Sven-Erik
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 23 februari, 2008)
106
« skrivet: 2008-02-14, 19:29 »
Det tyder på att finnen Johan Bengtsson (gift man) på gården Nyland, Långelse sn enligt mantal 1656-1661 var gift med en dotter därifrån som senare nämndes med namnet Margareta i Kroknäset, Tåsjö, Fjällsjö sn. Familjen kom dit från 1662 enligt mantal. Hon var förmodligen dotter till bonden och knekten Christoffer Persson (död 1650-talet) och hans hustru Karin. Johans son blev därför kallad Christoffer efter sin morfars namn. /Christer och Sven-Erik.
107
« skrivet: 2008-02-03, 23:09 »
Frågan är vem var pigan Karin Egnell f. 1859 i Torsåker sn, Gävleborgs län ?
Hon bodde i Vall, Torsåker sn med sina fyra utomäktenskapliga barn födda 1878-1886. En av barnen hette Karl Johannes född 1884. Vad hände med denna son ? Detta enligt SCB:s församlingsbok år 1890.
108
« skrivet: 2008-02-01, 19:23 »
Anna-Carin, Jag har sökt på socknen skrivna eller Kvarstående obefintliga i SCB:s församlingsböcker åren 1900 och 1910 för Torsåker sn utan resultat.
Men inte i församlingsböckernas orginal för Torsåker sn, Gävleborgs län på mikrokort. Detta går att beställa från SVAR eller LA i Härnösand.
109
« skrivet: 2008-02-01, 19:10 »
Ann-Mari, Jag har inte tittat i Gällivare församlingsbok 1942-1954. Jag har bara tillgång till Gällivare församlingsböcker åren 1905-1913, 1913-1927, 1927-1932 på mikrokort, p.g.a. sekretesskäl. Detta enligt Forskningsarkivet i UB, Umeå.
Arne, Man kan anta att någon av bröderna Vinblad fick utomäktenskapliga barn. Och det var ganska vanligt bland löst folk. I marginalen i församlingsboken brukar det stå om Vinblad var barnafader.
110
« skrivet: 2008-01-31, 23:23 »
Angående Jonas Richard Vinblad boende i Kommunalhemmet i Kyrkbyn, Gällivare sn enligt 1930 års folkräkningar (SCB): blind, född 1889 i Torsåker i Vnl, infört såsom hittebarn, inflyttade från Torsåker i Vnl år 1910. Här ser vi en annan förvrängd bild om att han skulle har inflyttat ifrån Torsåker sn i Vnl år 1910. Men enligt dödskivan var han född i Torsåker i Gävleborgs län.
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 01 februari, 2008)
111
« skrivet: 2008-01-31, 23:09 »
Chris, du skrev om att Per Olof Vinblad hade några brottsliga kompanjorer i häktet i Sundsvall år 1882. På den scannade bilden omnämns även en ogift kvinna. Anna Brita Jansdotter född 1859 21/5, hava blivit häktat d. 24/5 för kringstr. och liderligt lefnadssätt... Var hon med i samma gäng som Per Olof Vinblads gäng ? Finns det mer uppgifter om hennes gärningar ? Hade hon barn ?
112
« skrivet: 2008-01-30, 22:59 »
Angående Karl Johan Vinblad i SCB-dödboken för Arjeplog sn år 1946 26/12: född 1884 5/8, sotare, ej i svensk förs. skriven, ogift. Dödsorsak: Halkade vid färd i ishalka och slog huvudet i marken. Han avled p.g.a. av en skallfraktura. Jag hittade inte honom som hittebarn i inflyttningsboken för Gällivare sn åren 1898-1913. Jag skall fortsätta kolla honom i församlingsboken åren 1905-1913. Frågan är om han någonsin ha varit kyrkoskriven ? Enligt dödboken år 1946 var han inte det.
113
« skrivet: 2008-01-29, 21:15 »
Eva, de fyra barnen är utspridda på två byar i Gällivare sn åren 1905-1913, 2 barn till Malmberget och 2 barn till Kyrkbyn. Församlingböckerna för dessa stora byar är i bokstavsordning på efternamn. Detta innebär att man inte får veta vilken adress barnen bodde i. I skattelängderna för Gällivare sn d.v.s. mantalslängderna kanske man kan få veta mer om vilket hus de bodde i ?! LA i Härnösand har mantalsuppgifter/mantalslängder.
114
« skrivet: 2008-01-29, 00:15 »
Jag följde syskonen Anna Viktoria Vinblad och Filip Gustaf Vinblad i Gällivare församlingsböckerna från omkring 1907 och framåt. Anna Viktoria omnämndes inte vilket år hon inflyttades, men det gör för brodern Filip Gustaf. Han inflyttade som arbetare till Kyrkbyn, Gällivare sn den 20 juli år 1907. Enligt inflyttningsboken står det: Upptagen som hittebarn, och hemorten okänd. Och i församlingsboken står det: Infört som hittebarn.
Han omnämndes som dräng i 1910 års folkräkningar. Han var enligt församlingsboken frånvarande åren 1913-1915, och var obefintlig 1917 31/12.
Anna Viktoria bodde i Kyrkbyn och omnämndes i församlingsboken (1905-1913) följande: Ej förut skrifven någonstädes. Infört enl. uppgift af modren. Hon omnämndes som piga i 1910 års folkräkningar. År 1921 omnämndes hon som tvätterska i Malmberget, Gällivare sn. Hon föddes två utomäktenskapliga barn: Knut Georg f. 1921 24/6 i Gällivare sn och Iris Linneá f. 1922 23/7 i Gällivare sn (nedkomstort: Degerfors sn, Vb) och d. 1923 2/5 i Gällivare sn. Barnafadern till Knut Georg var gruvarbetaren Erik Eriksson som bodde i Koskullskulla, Gälivare sn. Hon gifte sig 1923 30/9 i Gällivare sn med arbetaren Erik Axel Hammarström från Noret i Mora sn, född 1891 8/3. Familjen inflyttade till Umeå 1926 5/10.
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 29 januari, 2008)
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 29 januari, 2008)
115
« skrivet: 2008-01-28, 23:14 »
Eva, så här står det i 1920 års folkräkningar: Anna Viktoria Vinblad, tjänarinnan i Kyrkbyn, Gällivare sn, född 1895 i Torsåker, Gävleborgs län.
116
« skrivet: 2008-01-28, 22:54 »
Jag hade missat en annan längd i bokstavsordning i Gällivare sn och det är Kyrkbyn i Gällivare sn åren 1905-1913 (AIIa:12, s. 413 och 415). Jag fann med stor glädje om de andra syskonen i längden. Och dessa var Filip Gustaf Vinblad f. 1892 i Torsåker sn och Anna Viktoria Vinblad f. 1895 1/8 i Torsåker sn (Gävleborgs län, enligt 1920 års folkräkningar). Totalt har vi nu funnit fyra av fem syskon i Kyrkbyn och Malmberget i Gällivare sn under åren 1905-1913, då de inflyttade till församlingen. Frågan är vilken by i Gällivare sn bodde Karl Johan Vinblad ?! Under den här tiden var församlingen stor och det finns ytterligare andra byar att gå igenom. Fortsättning följer...
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 28 januari, 2008)
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 29 januari, 2008)
117
« skrivet: 2008-01-28, 00:30 »
Jag har följt Per Gottfrid Vinblad bakåt i tiden från 1922 då han gifte sig och bodde i Tärna sn och till sin död. Innan dess var han kyrkoskriven i Gällivare sn 1908-1921. Om man läser brevet om komminister Erik Nordberg i Arjeplog år 1946, så skriver han om bröderna Vinblad i förfluten tid d.v.s. vilka församlingar de hade varit kyrkoskrivna. Den två andra bröderna Filip Gustaf f. 1892 och Karl Johan f. 1884 kanske var hittebarn i någon annan församling, antingen i Tärna eller Arjeplog församlingar. Därför att jag inte hittade dem i Gällivare församlingsböcker i bokstavsordning från 1908 och framåt. Ett annat alt. är att de kanske var inskrivna i någon frikyrklig samfund, t.ex. i det Svenska Baptistsamfundet. I folkrörelsearkivet i Norrbotten och Västerbotten kanske man kan finna medlemsförteckningar över bröderna Vinblad i någon frikyrklig samfund ?!
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 28 januari, 2008)
118
« skrivet: 2008-01-24, 21:02 »
Frågan är om bröderna Jonas R. och Per G. Vinblad tillhörde resande folket,tattare?! Resande folket var oftast inte kyrkoboksförda i födelseboken. Kan Gällivare tingsrätt eller Gällivare fattigvårdsstyrelsens protokoll ge någon svar på brödernas gåtfulla barndom ?!
119
« skrivet: 2008-01-22, 22:12 »
Förra veckan letade jag efter pojkarna Vinblad i Torsåkers födelseböcker för åren 1887/1889 och 1893 utan att finna dem där. Pojkarna fanns inte heller hos familjen Per Olof Vinblad i Solberga i Torsåkers församling i Gävleborgs län, enligt Torsåkers församlingsbok. Ett alt. är att söka igenom båda Torsåkers församlingsböckerna i Gävleborgs och Västernorrlands län omkring 1908, då pojkarna Vinblad anlände till Gällivare sn. Dvs att dammsuga igenom församlingsböckerna på mikrokorten.
120
« skrivet: 2008-01-21, 23:16 »
Frågan är om Petter August Vinblad f. 1867 var bror till arbetaren i Malmberget, Gällivare sn: Oskar Reinhold Vinblad (född Johansson) född 1873 16/8 i Överluleå sn. Han var dräng hos familjen Brännmark i Wibbyn, Överluleå år 1890. Oskar flyttade från Wibbyn, Överluleå sn till Gällivare sn omkring 1895. Och han gifte sig där. Finns det en möjlighet att Oskar Vinblad skulle ha tagit hand om brorsönerna/systersönerna Jonas Richard Vinblad och Per Gottfrid Vinblad sommarn 1908. Vad tror ni ? Tänk på att församlingsböckerna för orten Malmberget bara redovisar efternamnsregister i bokstavsordning.
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 21 januari, 2008)
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 21 januari, 2008)
121
« skrivet: 2008-01-21, 02:20 »
Hej Peter Sjölund, ang. Dominicus så var det ju ovanligt namn under medeltiden. Det finns också en annan latinsk namnform vilket är Domitius. De svenska namnformer är Domar, Dominick och Domitius. Och andra namnformer är sp./it. Domingo, Dominic, Dominico och fr. Dominigue. Om han antagligen var en svensk bondson så kanske han hette Domar Nilsson eller Dominick Nilsson troligen barnfödd i Vallby sn!?
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 21 januari, 2008)
122
« skrivet: 2008-01-20, 22:24 »
Hej Arne, Bröderna Vinblad är uppräknade i bokstavsordning, efternamn, i kåkstaden eller gruvorten Malmberget, Gällivare församling. Därför får man inte veta vilket husnummer de bodde i. Allmänt var kåkstaden Malmberget mer som ett vilda västen ort. Därför att arbetarna bodde oftast i enkla skjul eller småstugor. Och där fanns också illegala pubar och m.m. Kapellförsamlingen Malmberget bildades omkring 1932. Om man söker i norska folkräkningar Folketellinger för år 1900 som finns på internet. Så fann jag ingenting om bröderna i förnamnssökningen. Men i efternamnssökningen fann jag snickaren P. A. Winblad född 1867 i Luleå sn. Han var gift och bodde i Oslo, men han hade inga barn år 1900. Klicka på länken http://www.rhd.uit.no/folketellinger/ftliste.aspx?ft=1900&knr=0301&kenr=082&bnr= 0009&lnr=05 P. A. Winblad var identisk med snickargesällen Petter August Vinblad som bodde ogift i Luleå stad år 1890, enligt folkräknignen. Jag sökte istället på Per Gottfrid Vinbergs hustru i födelseboken för Hattfjelldal sn i Norge. Klara Jörgina Viktorsdatter var född år 1900 23/9 på gården Nybraaten, Hattfjelldal sn i Nordlands fylke. Föräldrarna var Viktor Larssen född 1877 och hans hustru Anna Lovisa Israelsdatter född 1877. Klicka på länken för norska folkräkningen år 1900: http://www.rhd.uit.no/folketellinger/ftliste.aspx?ft=1900&knr=1826&kenr=004&bnr= 0002&lnr=00 (Meddelandet ändrat av rosenbahr den 20 januari, 2008) (Meddelandet ändrat av rosenbahr den 21 januari, 2008)
123
« skrivet: 2008-01-18, 23:05 »
Hej Arne, Jag fick ditt lilla gåtfulla uppdrag via släktforskarna Ulla och Kurt i Sävar om bröderna Vinblad. Jag har nära till Forskningsarkivet i Umeå. Jag är lika förvånad som ni över notisen om de inskrivna bröderna Jonas Richard Vinblad (f. 1889) och Per Gottfrid Vinblad (f. 1893) i inflyttningsboken för Gällivare sn den 20 juli år 1908: Infört s.s. hittebarn. Här omnämns inte varifrån de kom. Och här omnämns brodern Jonas som blind och hans andra alt. födelsedatum var 1887 2/2. Som ändrades i husförhörslängden till året 1889 14/6. Lägg märke till frågetecknet efter hans födelseort Torsåkers sn. Bröderna bodde i kåkstaden Malmberget, Gällivare sn från 1908. I husförhörslängden noteras ett flertal orter där Per Vinblad vistades som arbetare (rallare?). Per försörjde sin bror Jonas som inte kunde arbeta. Enligt Gällivare folkräkningar för år 1910 s. 189 var Per Gottfrid Winblad snickare och han var född år 1893 i Torsåker. Liksom Jonas Winblad född år 1889 i Torsåker. Sökning på 1900 års folkräkningar över hela Sverige fann jag ingenting med dessa förnamn. O.B.S.! folkräkningarna är ju andrahandsuppgifter och skall tas med nypa salt. Sålunda kan man misstänka att bröderna Vinblad kom troligen från Nordnorge till Malmberget sommarn 1908. Därför att Per Vinblad vistades tillfälligt i Saltdalen, Nordnorge år 1921 4/1, enligt Tärnas församlingsbok. Kan bröderna ha antagit efternamnet Vinblad ? Det är möjligt, därför att i Malmberget fanns samtidigt en annan familj Vinblad och han hette Oskar Reinhold Vinblad (född Johansson) född 1873 16/8 i Överluleå sn. Han antog efternamnet Vinblad omkring 1895 i Malmberget.
124
« skrivet: 2008-01-13, 22:50 »
Hej Peter Sjölund, ni nämnde Kyrkans landbo Nils i Lidingby år 1566. Han kan vara identisk med Dominicus Nicolai om då var verksam som kyrkoherde i Nordingrå sn. Vet du hur många år innehade bonden Nils i Lidinge by, Vallby sn ?
Det var inte ovanligt under äldre tider att kyrkans ämbetsmän innehade eller arrenderade ett jordehemman för att få extra inkomster i natura. En annan fråga är om Dominicus Nicolai ev. hade varit kaplan i hemförsamlingen Vallby sn ?! Vad har för kommentar om det här!
125
« skrivet: 2007-06-21, 02:55 »
Hej Marie! Jag har delvis forskat om släkten Kleberg i Göteborg. Stamfadern för släkten Kleberg var gelbgjutargesällen och sedermera hökaren Jonas Kleberg (1746-1821). Han omnämndes första gången i inflyttningslängden för domkyrkoförsamlingen år 1772. Och däri kallades han för Jonas Klewander, född i Kleva i Skara. Det här året ankom han ifrån Halmstad.
Mvh: Christer
126
« skrivet: 2006-12-05, 05:29 »
Kommentar ang. Abraham Claesson Groth i Fellingsbros församling. Finns det belägg för att smeden Abraham Claesson (1682-1742) i Kengis bruk verkligen tillhörde släkten Groth i Fellingsbro församling? I smedskivan anges att hans änka avled i Fellingsbro församling. Skulle änkan har återflyttat till Fellingsbro församling efter makens död i Kengis bruk? Jag anser det här inte är logiskt.
För det andra så bodde sönerna och döttrarna kvar i Kengis bruk. En av sönerna Claes Abrahamsson (170?-1782) var först smed i Kengis bruk åren 1730-1746. Och därefter var familjen inhysesfolk i Helsingbyn och Witsaniemi i Hietaniemi församling åren 1746-1782. Anledningen till flyttningen kan vara att hans hustru Brita Persdotter led av sjukdomen spetälskan, enligt Hietanimeis dödbok 1762 26/8. Han gifte sig med henne år 1730 i Pajala. Han borde då rimligen vara mellan 20-25 år gammal. Hans kända barn var Abraham Claesson och Zachris Claesson.
För det tredje så saknas Pajala kyrkoböcker för svenskar (bruksfolket) under mitten av 1750-talet. Pajala församlingens kyrkoböcker var slarvig bokförda. Så man måste var kristisk till vad som står i kyrkoböckerna.
127
« skrivet: 2006-03-08, 23:30 »
Om drängen Anders Larsson i Umbyn ur tingsprotokollet. Det finns småfel i Kjell Åke Lundströms bok.
Det skall stå här enligt tingtsprotokollet med normal stavning:
Att sedan han (Anders Larsson) den 13 oktober 1788 om morgonen av sin matmoder (Sjul Olssons hustru som varit halvsyster till Anders Larssons moder) blivit med ett slag av en liten käpp väckt och befalt att gå i renskogen. Anders Larsson då i hastig mod stigit upp av sängen, gått ut ur kåtan och i detsamma tagit med sig krut och kulor, samt utanför kåtan fattat till en lodbössa den han laddat och stält sig i kåtadörren.....skjutit först Sjul Olsson.....att Sjul Olssons hustru i detsamma rest upp....nämnt Jesu namn, men åter lagt ned....å nyo somnat....för andra gången laddat bössan och därpå skjutit matmodern....
Mvh:
Christer
128
« skrivet: 2005-07-30, 20:32 »
Hej,
Är det någon som är släkt med min släkt här nedan nämnda soldatfamilj Frykman (Frökman) vilka levde i andra hälften av 1700-talet i V. Tunhems socken?
JACOB (Christophersson) FRYKMAN f. 1725 i ??
död 1804 på torpet Kattenkullen i Fristorps Gartegård, V. Tunhems socken.
Kanalbyggare(?) i Göta Kanal, Västra Tunhems förs. från 1754. Vargeringskarl Frykman (Frökman) för roten Rånnum i V. Tunhem, Vänes kompani, Västgöta-Dals regementet från 1757 och för roten Evensätter, Färgelanda församling (P), Valbo kompani i samma regemente från 1760. Skomakare i Fristorps Gartegård, Västra Tunhems socken från 1762.
Gift första gången med INGRID ANDERSDOTTER f. 1725 i ??, död 1777 i på torpet Kattenkullen i Fristorps Gartegård, V. Tunhems församling.
Gift andra gången 1778 med HELENA Lena OLOFSDOTTER född 1755 i Fritorps Gartegård, Västra Tunhems socken, död 1833 i Blåsut i Vänersborgs landsf.
Familjen inflyttade till Mellumhuset, Västra Tunhems socken hösten 1754.
Familjen kom hit samtidigt med kanalbygget i Göta kanal i Trollhättan där han antagligen arbetade som timmerman. Dammbygget brast av strömmen i september år 1755 och dammbygget upphördes.
BARN i första äktenskapet:
ANNA JACOBSDOTTER född 1753 i ??, död 1755.
MARIA MAJA JACOBSDOTTER FRYKMAN född 1754 i ??, gift (2:a) RYDING, död 1809 i Skiljevadet i Norra Björkes sn.
ANDERS SAMUEL JACOBSSON född 1757, död 1757.
ELIN LENA JACOBSDOTTER FRYKMAN född 1758, gift (2:a) ABBORRE, död 1805 i Galjkulla, V.Tunhems sn.
SAMUEL JACOBSSON FRYKMAN född 1761, gift, skomakare och sedermera soldaten PANTZAR död 1814 i torpet Söckekärret, Nedre Intagan i Hjärtums sn.
ANDERS JACOBSSON FRYKMAN född 1764,död 1765.
ANNA JACOBSDOTTER FRYKMAN född 1766, gift STADIG,
död 181?, bodde i Lekvallen, Västbjörke, V. Tunhems sn (1806).
BARN i andra äktenskapet:
ANDERS GÖRAN GEORG FRYKMAN född 1779, gift (2 ggr), kronolänsman och sedermera mantalskommisarie för Inlands Torpe härad, död 1857 i Hjärtums sn.
ANDREAS FRYCKMAN född 1781, gift (3 ggr), skomakare i Vänersborgs landsförsamling, död 1834 i Blåsut i Vassända sn.
Mvh:
Christer
129
« skrivet: 2005-07-15, 00:58 »
Hej,
I inflyttningsboken för Ofotens socken, Nordlands fylke, Nordnorge år 1845
fann jag följande man:
Anders Magnusson Rapp, 29 år, född 1816-05-23 i Bergs socken, Jämtland. Inflyttade från Föllinges socken, Jämtland den 1844-10-09.
Mvh:
Christer
130
« skrivet: 2005-03-11, 01:30 »
Hej,
Jag undrar om någon har forskat om den döpta juden Samuel Kristian som bodde tillfälligt i Linköping på 1670- eller 1680-talet. Detta enligt en notis ur Hugo Valentins bok: Judarna i Sverige (1924). Enligt boken skulle han senare ha flytt till utrikes (Holland) ?!
Vad hände med honom i Linköping ?
Det kanske står något om honom t.ex. i rådhusrättens domstolsprotokoll ??
Mvh:
Christer Rosenbahr, Umeå
131
« skrivet: 2003-07-17, 03:35 »
Min teori om lappmannen Anders Olsson
Cammarherre eller Cammare (1751-1818),
är att han kan möjligen vara identisk med
nybyggarsonen från Soutujärvi i Gällivare
socken Anders Olsson (Stålnacke) f. omkr.
1751. Som troligen blev krononybyggare vid
Hjertta i Sjockjock.
Här skulle han blivit ingift med samekvinnan
Bothilda Larsdotter Snickta (1752-1821).
Det här skulle innebära att han blev
assimilerad som lappman bland samerna.
Släktnamnet Cammarherre kan möjligen ha
varit oroterade fältjägarnamn!? Detta enligt
Svenska indelningsverkets bok del 2, s.252.
Anders Olsson Cammarherre fick två döttrar,
Ella f. 1789 och Catharina f.1791.
Kvinnonamnet Ella kan hon har fått av Anders
Olsson Stålnackes mor Ella Henriksdotter
Heinonen (1718-1802).
Mvh:
Christer Rosenbahr
132
« skrivet: 2003-06-23, 00:13 »
Om hustrun Brita Olsdotter, gift 1820 med
skomakaren A. G. Westerberg vid Åbro.
Jag fann pigan Brita Olsdotter i Ockelbos
domstolsprotokoll på hösttinget den 22
september år 1819, No. 74, AIa:123, kortnr.
19/31.
Här nedan berättas att fästmannan Lars
stämmer sin fästmö Brita pga hon fick ett
utomäktenskaplig flickebarn (Brita Stina f.
1819 2/9) med någon annan man (Anders
Gustaf Westerberg?).
Texten här nedan är normaliserad.
Samma dag vid företagande av del utav
drängen Lars Pärsson i Åbyggeby emot pigan
Brita Olsdotter i Åbro, instämda mål,
angående hennes åläggande, att enligt det vid
parternas trolovning är om våren 1818
ingångna avtal, att utgiva 20 RD riksmynt för
det hon, som sedan av annor man låtit sig
lägra, där igenom trolovning brutit, infann sig
käranden personligen, men svarande, som
nyligen fött barn, anmälde vara av sjukdom
känd(?), att sig vid tinget infinna.
Då detta ej av käranden bestred, uppå målet
till nästa ting, då käranden vid talan förlust och
svaranden vid henne förelagt vill av 3 RD 16
öre banco borde tillstädes komma, dock att
käranden skall lidit(?) innan tinget om detta
bestret Brita Olsdotter vederrätta.
Vid marginalen står det Uppskov.
Jag fann inget mer tvistemål om dem på
vårtinget år 1820!
Antagligen träffade pigan Brita Olsdotter sin
andra fästman Anders Gustaf Westerberg vid
Åbro masugn under julen 1818.
Har ni kommentar till det här?
Mvh:
Christer
133
« skrivet: 2003-06-07, 13:00 »
Rysk fånge i Värmland år 1721.
Jag fann följande notis i Kristinehamns stads
födelsebok:
Sonen Nils född 16/5-1721, ett oäkta barn
vars moder heter Karin Nilsdotter, fadern
berättas vara en rysk fånge Michäel vid namn.
Vem var ryssen och varför bodde han
i Värmland? Blev han frigiven som krigsfånge
efter kriget och stannade kvar i Värmland?
Mvh:
Christer
134
« skrivet: 2003-06-03, 01:14 »
Hej,
Jag vill veta var låg byn Mellumhuset
(Mellanhuset) i Västra Tunhems socken?
Ortnamnet nämns bara i kyrkoböckerna på
1700-talet.
Mvh:
Christer
135
« skrivet: 2003-05-27, 19:50 »
Min anfader Jacob Christophersson
(Frykman) arbetade från 1754 antagligen med
fördämningingen Flottbergsströmmen vid
Elvius sluss (1752-1755)
i Trollhättefallen.
I avsnittet ur boken Göta älv och rubriken
Trollhättan s. 38 står följande:
En tredje sluss, kallad Elvius, med ca 10 m
sänkning är delvis utsprängd vid
Flottbergsströmmen, där stigen går förbi
utmed älven. Flottbergsströmmen skulle
tämjas med en väldig fördämning som
Polhem höll på att färdigställa 1755.
Ett fåtal pålar återstod att slå ned och all
flottning hade förbjudits. Men en
septembermorgon kom i alla fall stora
mängder av plank mot dammen. Trycket
förstärktes av en nordlig vind och dammen
brast. Ett 60-tals soldater (från Västgöta-Dals
regemente) rycktes med nedför strömmen
och nio man omkom. Olyckan medförde att
arbetat lades ned.
Mvh:
Christer
136
« skrivet: 2003-05-24, 19:32 »
Jag efterlyser följande familj:
Jacob Christophersson (Frykman) f. 1724 med första hustrun Ingrid Andersdotter f. 1724 med döttrarna Anna f. 1753 och Maria f. 1754 kom ifrån en okänd församling till Mellumhuset, Västra Tunhems församling (P) hösten 1754.
Familjen kom hit samtidigt med kanalbygget i Göta kanal i Trollhättan där han antagligen arbetade som timmerman. Dammbygget brast av strömmen i september år 1755 och dammbygget upphördes.
År 1757 blev han inskriven som vargeringskarl Frykman (Frökman) för roten Rånnum i V. Tunhem, Vänes kompani, Västgöta-Dals regementet. År 1760 förflyttades familjen till Evensätter, Färgelanda församling (P), Valbo kompani i samma regemente. Vid sidan om detta yrka arbetade han också som skomakare. Skomakaryrket kom att gå i arv till sönerna Samuel och Andreas Frykman.
Familjen flyttar hem till V. Tunhems församling när kriget var slut år 1762. De bosätter sig på torpet Kattenkullen i Fristorps Gartegård, V. Tunhems församling. I byn arbetade han huvudsakligen med skomakeri som han hade till sin död år 1804. Hans första hustru avled år 1777 i det ovannämnda torpet.
Soldatnamnet övergår till att bli ett släktnamn!
Jacob var andra gången gift 1778 med bonddottern i Fritorps Gartegård, Helena Lena Olofsdotter född 1755. Hon avled år 1833 hos sin son skomakaren Andreas Fryckman i Blåsut i Vassända församling eller Vänersborgs landsförsamling.
BARN i första äktenskapet:
ANNA JACOBSDOTTER född 1753, död 1755.
MARIA MAJA JACOBSDOTTER FRYKMAN född 1754, gift(2) RYDING, död 1809 i Skiljevadet i Norra Björkes sn.
ANDERS SAMUEL JACOBSSON född 1757, död 1757.
ELIN LENA JACOBSDOTTER FRYKMAN född 1758, gift(2) ABBORRE, död 1805 i Galjkulla, V.Tunhems sn.
SAMUEL JACOBSSON FRYKMAN född 1761, gift, skomakare och sedermera soldaten PANTZAR död 1814 i torpet Söckekärret, Nedre Intagan i Hjärtums sn.
ANDERS JACOBSSON FRYKMAN född 1764,död 1765.
ANNA JACOBSDOTTER FRYKMAN född 1766, gift STADIG,
död 181?, bodde i Lekvallen, Västbjörke, V. Tunhems sn (1806).
BARN i andra äktenskapet:
ANDERS GÖRAN GEORG FRYKMAN född 1779, gift(2), kronolänsman och sedermera mantalskommisarie för Inlands Torpe härad, död 1857 i Hjärtums sn.
ANDREAS FRYCKMAN född 1781, gift(3), skomakare i Vänersborgs landsförsamling, död 1834 i Blåsut i
Vassända sn. Han var styvfar till hustrurs barn.
Mvh:
Christer
137
« skrivet: 2003-05-20, 23:42 »
Kyrkogårdsförvaltningen söker tänkbara
gravrättsinnehavare till familjegraven
i Västra kyrkogården, Umeå:
Vice Konsul Lars Petter Glas (f.1816-03-30)
Och hans hustru Hedvig Sofia Widfors (f.
1814-12-14).
Ta kontakt med Kyrkogårdsförvaltningen,
Umeå kyrkliga samfällighet!
138
« skrivet: 2003-05-19, 23:00 »
Peter! Jovisst släkten Adams ursprung är
hämtat ur Skultuna bruks historia!
Beskriv gärna den första generationen för
bröderna(?) Adam med dess hustru och
barn?
139
« skrivet: 2003-05-13, 20:34 »
Hej Peter!
Jag har rötter till skultunasläkten Adam!
Släkten Adam värvades från Ilsenburg i
bergsdistriktet Harz i Tyskland till Skultuna
mässingsbruk före 1620. De omnämndes i
Skultuna bruks kyrkoböcker åren 1620-1622
och 1622-1634.
Familjen/bröderna(?) var Jörgen Adam,
Matthias Adam, Baltzar Adam och Barthold
Adam.
Den sistnämnda Barthold Adam stannade
kvar på bruket och bildade en gren av
skultunasläkten Adam från 1600- talet till
1800-talet.
Medan de andra av släkten Adam flyttade till
andra bruk bl.a. till Nyköping och Vällinge bruk
i Salems socken.
Källa: Skultuna kyrkoarkiv; Skultuna bruks
historia; släkten Adam: Ny Svensk släktbok
av K. Leijonhufvud (1906).
Mvh:
Christer Rosenbahr, Umeå.
140
« skrivet: 2003-04-23, 22:19 »
Hej Torsten,
Tack för ditt svar och korrigeringen om
släktsambandet med Björklund vid Rabo,
Ockelbo socken!
Vid Svartendal, Åmot socken åren 1815-1816
fann jag pigan Brita Olsdotter som var född
1793 14/3 i Ockelbo socken (AI:3. s.35). År
1815 inflyttade hon hit ifrån Ockelbo socken.
Hon fanns senare som piga hos
bruksinspektorn Leufvenius vid Åmot bruk i
Åmot socken åren 1816-1817 (AI:3, s.4).
Hon följde med bruksinspekton Leufvenius till
Ockelbo socken år 1817.
Jag undrar om hon var identisk med din
anfader Anders Olssons syster Brita Olsdotter
gift Westerberg?
Mvh:
Christer i Umeå.
141
« skrivet: 2003-04-19, 15:25 »
Hej,
Jag behöver er hjälp finna två släktnamn i USA
census år 1930 i ancestry.com.
Det svenska efternamnet Stålnacke
amerikaniserade och normaliserade till
Stolnacke och Stolnack.
År 1930 fanns omkring 28 stycken som hette
med efternamnet Stolnack. Och omkring 13
stycken som hette med efternamnet
Stolnacke.
Det fanns t.ex. i staten IL 11 stycken med
efternamnet Stolnack. Och 4 stycken med
efternamnet Stolnacke där.
Jag vill gärna att ni tar kopior av dem!
Detta skickas till nedan nämnda adress:
Tack på förhand!!
Mvh:
Christer Rosenbahr
Geografigränd 20 D, 1 tr.
907 32 Umeå.
142
« skrivet: 2003-04-18, 22:47 »
Skomakaren Anders Gustaf Westerberg på
Åbro bruk i Ockelbo socken åren 1820-1824.
Han gifte sig år 1820 med Brita Olsdotter
(Björklund) i Ockelbo socken
(Kyrkoräkenskaper).
Hustru Brita avled år 1824 i Ockelbo socken.
Hon var syster till torparen Jon Olsson
Björklund (1780-1847) vid Rabo i Ockelbo
socken.
Samt var hon syster till hustrun Cajsa Greta
Björklund (1794-), som var gift med kolaren
Anders Olsson (1789-1838) vid Åbro masugn,
Ockelbo.
Hustrun Brita hade följande tre barn enligt
bouppt. år 1825 7/1:
Olof f.181?, Christina f. 1819 2/9 och
Carl Gustav f. 1821 9/6.
Sonen Olof följde antagligen med (styv)fadern
A.G. Westerberg som utflyttade från Ockelbo
socken år 1824/1825.
Sonen Carl Gustav Westerberg (sedermera
Grönberg från sommarn 1842) var född under
äktenskapet 1821 9/6 i Åbro masugn, Ockelbo
socken. Död 1877 6/6 i Södra Åbyggeby under
Oslättfors bruk, Hille socken.
Han var fosterbarn hos morbrodern Jon
Olsson Björklund vid Rabo åren 1825-1831
(Ockelbo mantal, LA).
Dottern Chistina som även hette Brita Stina
Westerberg var född 1819 2/9 vid Åbro
masugn i Ockelbo socken. Död 1891 17/7 i
Gammalstilla bruk, Torsåkers socken.
Hon var fosterbarn hos sin moster, hustrun
Cajsa Greta Olsdotter Björklund gift Olsson
(född 1794 12/1) vid Åbro masugn i Ockelbo
socken.
I 1831 års mantalslängd har systerdottern
fattigdel. Hon saknas hos sin moster i 1836
års mantalslängd.
Brita Stina och brodern Carl Gustaf Grönberg
arbetade oftast i samma matlag, hos
husbonden, åren 1842-1846.
Hon flyttade oftast mellan socknarna Ockelbo
och Hamrånge.
År 1849-1851 arbetade hon som piga i Viksjö
bruk, Hamrånges socken. År 1850 gifte hon
sig med bruksarbetaren Carl Sundberg, f.
1822 26/1 i Valbo socken. Familjen utflyttade
till Mackmyra bruk, Valbo socken år 1851.
Därifrån till Gammalstilla bruk, Torsåkers
socken år 1863.
I den här församlingen har prästen förkortat
hennes släktnamn till Westberg.
Familjen Sundberg fick sonen Carl Petter f.
1850 och döttrarna Anna Stina f. 1853,
Katarina Margareta f. 1856 och Johanna f.
1860. Alla barnen utflyttade från Torsåkers
socken.
Mvh:
Christer i Umeå
143
« skrivet: 2003-04-04, 00:29 »
Christopher Gertzon var troligen
gift tre gånger.
Hans första gifte med Carin Andersdotter som
troligen avled år 1729 i Tolfors bruk.
Hon fick troligen minst två döttrar och sonen
Anders.
Hans andra gifte med pigan Cherstin
Larsdotter från Tolfors bruk år 1729. Hon
omnämndes som dopvittne år 1724. Hon
avled i Kengis bruk år 1743. Hon fick troligen
sönerna Christopher och Lars. Samt övriga
barn födda i Kengis bruk.
Mvh:
Christer
144
« skrivet: 2003-04-04, 00:00 »
Om Christopher Gertzson (1693-1764),
hammarsmed vid Kengis bruk, Pajala.
Han blev värvad med familj (hustru Kerstin
och sönerna Lars och Christopher) från
Tolfors bruk i Valbo socken under Torsåkers
hammarting, Gävleborgs bergmästardöme
den 3 juni 1731.
De finns i Tolfors bruk åren 1724-1731 enligt
Valbos kyrkoböcker: dopböcker, C:1
(1729-1730 saknas) och kyrkoräkenskaper
(testamentpenningar).
I dopboken finns det följande:
- Mästersmeden Christopher Gertzons barn i
Tolfors, Cherstin, född 18 november 1724,
döpt 22 november.
Vittnen vore pigan Cherstin Larsdotter.
- Mästersmeden Christopher Jertzons barn i
Tolfors, Anna Maria, född 14 november 1726,
döpt den 20 november.
- Christopher Jertzons barn i Tolfors, Anders
född 8 Xbris 1727, döpt den 10 Xbris.
I testamentpenningar finns det följande:
- 1725 (6 februari): Christopher Jertzons barn i
Tolfors, 2 penningar, till fattiga 16 öre.
- 1727 (2 februari): Christopher Jertzons barn i
Tolfors, 2 penningar, till fattiga 16 öre.
Här får vi veta lite om familjebilden:
två döttrar och en son! Två av tre barn avled!
Sönerna Lars och Christopher finns inte med i
dopboken eftersom åren 1729-1730 saknas.
Det här skulle innebära att sonen Lars är född
troligen år 172(3) i ?? och den andra sonen
Christopher var född troligen år 1730 i Tolfors
bruk eftersom han avled i Kengis bruk den 10
mars 1733 (3 år gammal).
Familjen inflyttade till Tolfors bruk omkring
1724 troligen från Nora socken (T)?
I Noras vigselbok den 18 oktober 1719 finns
en Christopher Jertzon och hans hustru Carin
Andersdotter vid Jerle bruk.
Mvh:
Christer
145
« skrivet: 2003-03-16, 18:02 »
Doris, det är svårt att bedöma om de två
dopvittnen som du nämnder är grannar eller
släktingar till Baltzar Johansson åren 1756
och 1757!?
Mest troligen kan vara att de är grannar!
Mvh:
Christer
146
« skrivet: 2003-03-16, 15:04 »
Håkan, Baltzar Johansson och hans hustu
Anna Jolma har inga tjänstefolk dvs det finns
inga streck i de övriga kolumnen i
mantalslängden åren 1726-1734.
En annan fråga var Per Perssons hustru Anna
Jolma identiskt med änkan Anna Jönsdotter i
Pello som avled den 11 augusti år 1737?
Hon blev ju 58 år gammal! Vem har kommit
fram till det här? På den tiden fanns ju ungefär
12 stamhemman och 3 torpare i Pello!
Förnamnet Anna var ju vanligt på den tiden!
Dödboken börjar ju först år 1737!
Per Perssons hustru Anna Jolma kan ju
också ha avlidit före 1734(?).
Håkan, de två troligen syskon Johan
Johansson och Margareta Johansdotter vilka
var dopvitten till Baltzar Johanssons barn!
Dessa två trolige syskon gifte sig åren 1727
och 1731 i Övertorneås socken.
1727-03-05: Hindrik Mickelsson i
Kuivaskangas och hustru Margareta
Johansdotter i dito.
1731-01-16: Johan Johansson i Koivokylä och
hustru Brita Hindriksdotter i Pello.
Antagligen var Johan Johansson infödd i byn
Koivokylä. Innna honom fanns Johan
Persson, hu., 1 son och 1 piga (1722).
Den trolige brodern Elias Johansson och
hans hustru Elisabeth Viinikka i Pello döper
sin son Johan den 9 augusti år 1722.
Mvh:
Christer
147
« skrivet: 2003-03-14, 01:15 »
Håkan och m.fl.
Hur kommer sig då att Baltzar Johansson och
hans hustru omnämns som två streck (gifta) i
kolumnen i mantalslängden åren 1727-1734?
Förklara detta för mig?!
Dessutom vet jag av erfarenhet att prästerna i
Pajala och Övertorneå socknar ibland skrev fel
i kyrkoböckerna på 1720-talet t.ex. fel
patronymikon i vigselboken!
Så man måste dock vara källkritisk mot allt!
Eller hur?!
Kan prästen i det här fallet ha glömt att skriva
änkling i vigselboken? Ock kan då Baltzars
första hustru Anna (Persdotter?) Jolma var en
storasyster till Margareta Persdotter Jolma?
Mvh:
Christer
148
« skrivet: 2003-03-12, 21:24 »
Om gården Jolma nr.5 (två hemman) i Pello:
Jag har idag gått igenom Västerbottens
mantalslängder åren 1721-1734:
Hustru Annna Holma (Per Perssons hustru)
omnämndes där åren 1721-1726.
Baltzar Johansson var dräng hos hustru Anna
Jolma åren 1725-1726.
Åren 1726-1728 står det följande:
Baltzar Johansson med hustru Anna Jolma.
Det här tyder på att Baltzar gifte sig med Per
Perssons änka Anna Jolma omkring 1726.
Enligt åren 1731-1734 nämns Baltzar
Johansson som en gift man.
Hans andra gifte (1734) med
hustru Margareta (Anna) Persdotter Jolma.
Den sistnämnda andra hustru kan vara den
avlidne Per Perssons dotter(?)
Baltzars trolige broder Elias Johansson finns
på gården Viinikka nr. 10 i Pello:
Han gifte sig där omkring 1723 med Mats
Viinikkas dotter!
Mvh:
Christer Rosenbahr
149
« skrivet: 2003-03-11, 01:11 »
Hej,
Ni skriver att bröderna Baltzar och Elias
Johansson var söner till Johan Andersson
Karvonen i Anttis i Tärendö? Vem var i så fall
Johan Karvonens hustruns namn?
(...Baltzarsdotter??).
Personnamnet Baltzar tyder på att det kan
finnas kopplingar till familjen Baltzar Thun i
Kengis bruk?! I personnamnet Elias finns
också bl.a. hos familjen Servio!
Mvh från Stålnackeforskaren:
Christer Rosenbahr
150
« skrivet: 2003-03-05, 14:48 »
Hi,
Here I have found swedish relatives in
Chicago at Illinois Statewide Death Index,
1916-1950 by database on net:
STALHANDSKE, EMMA LOUISE F/W UNK
1926-05-31 COOK, CHICAGO.
STALHANDSKE, ADOLPH J M/W UNK
1926-02-24 COOK, CHICAGO.
STALHANDSKE, CARL M/W Y-82 0001951
1942-01-18 COOK, CHICAGO.
STALHANDSKE, HAROLD M/W Y-65
1949-01-04 COOK, CHICAGO.
Greetings:
Christer in Umeå, Sweden
151
« skrivet: 2003-01-29, 00:51 »
Hej Lena,
För många år sedan skrev jag av Sörmlands
bruksfolk t.ex. Hällefors bruk under andra
hälften av 1600-talet.
Källa: Krigsarkivets roterings- och
utskrivningslängder.
I mina gamla notiser i pärmen hittade jag
följande om familjen Kock i Högsjö hammar i
Vingåkers bruk åren 1662, 1667, 1670:
År 1662: Mester Ditlof hammarsmed (far),
Clas Ditlofsson mestersven (son).
År 1667: Mester Ditlof hammarsmed (far),
Ditlof Ditlofsson smedgesäll (son),
Peter Ditlofsson lärodräng (son).
År 1670: Mr. Ditlof Kock, två gesäller, två
lärodrängar.
Mvh:
Christer
152
« skrivet: 2002-12-22, 20:42 »
Hej Henrik Johansson,
Angående släktnamnet Strick (Stricker?).
I litteraturboken för Avesta under
Kopparbrukets tid av Per Norberg del. 2,
s. 617 och 784 fann jag följande man:
En tysk garmakare i Avesta kopparbruk som
hette Erik Stricker som omnämndes åren
1645 och 1656.
Hans stavning på släktnamnet varier med
namnet Streicker. Erik Stricker kan var son till
smeden Mickel Strick i (Bad) Oldesloe i
Tyskland (enligt din uppgift). Erik levde
samtidigt med tyska kopparsmedsfamiljen
Mickel och Baltzar Thun i Avesta.
Det här kan ju tyda på att släktnamnet Strick
(Stricker?) inte har med släkten Thun att göra.
Om inte dessa olika släkter var ingifte med
varandra förstås i någon generation tillbaka?!
Om inte familjen Thun fanns i (Bad) Oldesloe i
Tyskland i början av 1600-talet!
Så kan man ju misstänka att familjen Thun
bara bodde en kort tid i (Bad) Oldesloe i
Tyskland?!
Om man var kopparsmedsmästare var det
ibland vanligt att smeden flyttade runt till olika
kopparmyntverk. Innan bruksägaren Silenz
flyttade till Säter med sina smeder från Lübeck
så hade han ett kopparmyntverk i Travemünde
som låg närheten av Lübeck i norra Tyskland,
enligt Per Norbergs bok.
Kan familjen Thun ha bott i Travemünde
istället för (Bad) Oldesloe vid början av
1600-talet?!
Mvh:
Christer
153
« skrivet: 2002-10-13, 19:58 »
Hej Henrik,
Jag har kontrollerat tyska hemsidan för smederna i Oldesloe vars rubrik är Amtbuch der Schmiedemeister in Oldesloe, 1620.
Här är jag mycket kritisk vad rubriken står för
nämligen ämbetsbok för mästersmeder dvs de som var medlemmar i stadens skrå för mästersmeder.
En del av stadshantverkarena var ju också borgare i staden vilka blev inskrivna i den s.k. borgarboken. Medan de övriga stadshantverkarna icke var borgare!
Man kan anta att släkten Thun icke var medlemmar både inom skrået och borgarståndet i staden Oldesloe!
De var bara vanliga kopparsmeder vid kopparindustrin i eller utanför staden Oldesloe!
För att söka rätt på släkten Thun i staden är nog att gå igenom skatteböcker och kyrkoböcker i Oldesloe!
Mvh:
Christer Rosenbahr
154
« skrivet: 2002-04-30, 07:02 »
Hej,
Jag söker mikrofilmade kyrkoböcker för
svenska lutherska församlingen i Baku
i Azerbajdzjan?!
Anledningen är att jag söker föräldrar till
Nicolai Konstantin Stålnacke.
Född 3 januari 1906 i Baku, Azerbajdzjan,
(i dåv. Ryssland).
Avled den 18 oktober 1981 i Göteborg enligt
Sveriges Dödbok II på CD-skiva.
Han gifte sig den 20 oktober 1931 i Baku,
Azerbajdzjan (i dåv. Ryssland) med
Alexandra Paulovna Njatjin.
Född den 20 februari 1911 i Baku,
Azerbajdzjan (i dåv. Ryssland).
Mvh:
Christer i Umeå.
155
« skrivet: 2002-04-28, 01:28 »
Hej igen,
Jag har mer information om familjen Wiipa.
Per Wiipas son Per Persson Wiipa var bosatt i
Puostijärvi i Alkula (ej Niemis) redan år 1769
enligt Övertorneås mantalslängder.
Han benämns då som nybyggare där.
Han var då gift och hade en dräng
(Johan?) i hushållet.
Per Persson Wiipa finns ej där för år 1765
bland inhyses i Alkula.
Han var troligen identisk med Per Wiipa och
hans hustru Maria bland inhyses/soldater i
Alkula för åren 1758-1773 enligt
KOMMUNIONBOK 1736-1778, DII:1.
År 1776 blev Per utskriven som soldat Flinta.
Per Persson Wiipa första hustru avled den
27/6-1770. Hon var endast 28 år gammal
(född 1742).
Före detta soldaten Per Hansson Wiipa var
först gift med Brita Eriksdotter.
De gifte sig före 1719 (soldatrullan).
I rullan står det att Per Hansson Wiipa var
24 år, 3 tjänsteår, gift, och infödd.
I 1724 års mantal för Alkula nr. 16 står det
h. Brita Wiipa, 1 hu.
Till året 1738 för Alkula nr. 16 står det
soldaten Per Wiipa, 1 hu.
Hustrun Brita Eriksdotter avlider omkring
1738/1739 i Alkula nr. 16 (mantalslängder).
Åren 1739-1741 omnämndes soldaten Pär
Wiipas dotter bland inhyses i Alkula
(mantalslängder).
År 1742 står det ingenting om Pär Wiipas
hushåll (mantalslängder).
Åren 1743-1745 omnämndes hustrun Maria
Jönsdotter, utfattig bland inhyses i Alkula.
År 1746 står det: gratialisten och avskedade
soldaten Per Wiipas hustru Maria Jönsdotter,
utfattig bland inhyses i Alkula
(mantalslängder).
Det här innebär att f.d. soldaten Per Hansson
Wiipa gifte om sig omkring 1742/1743 med
Maria Jönsdotter. Per Hansson Wiipa finns i
livet året 1753 då dottern Cajsa blev född.
I husförhörslängden för byn Alkula åren
1741-1746 har prästen skrivit fel hustru (Brita)
till soldaten Per Wiipa.
Det skall istället stå hustru Maria (Jönsdotter).
Famijen hade följande barn:
Cajsa Persdotter (första kullen?)
Margareta Persdotter (första kullen?)
Per Persson Wiipa (andra kullen?)
Maria Persdotter (andra kullen?)
Johan Persson Wiipa (andra kullen?)
Sonen Johan Persson Wiipa f. 174?
Gift med Ella Mattsdotter f. 1750
Hans egen familj bodde på olika ställen:
Niemis (1773), Puostijärvi (1782)
och Armasjärvi (1795).
Mvh:
Christer Rosenbahr, Umeå.
156
« skrivet: 2002-04-26, 00:38 »
Hej igen,
Jag har gått igenom soldatrullorna (GM) för
åren 1735-1786 i Övertorneås socken i
Majorens (Torneå) kompani.
Här nedan är följandet:
Om Per Wiipas änkas son Per Persson Wiipa
som bodde i Puostijärvi (Ekfors såg) i Niemis
år 1775. Han blev inskriven som soldat Flinta
den 3 juli 1776 för roten koivukylä nr.90.
(Övertorneå socken). Han var 29 år gammal
och gift enligt soldatrullan år 1779. Han finns
även i soldatrullan år 1786.
Soldatnamnet Wiipa finns inte upptagen i
soldatrullan åren 1759-1786.
Soldatnamnet finns istället upptagen till året
1748 för Alkula rotenr. 54. (Övertorneå socken)
under Majorns kompani.
I 1735 års rulla finns soldaten Per Hansson
Wiipa på roten Alkula nr.54. Han var då bonde,
39 år gammal och gift. Och hans tjänsteår var
18 år.
I 1735 års mantalslängd för Övertorneås
socken finns han med som bonde i delade
hemman på nr. 16 i byn Alkula:
-h. Brita, Erik Niuro, 1 hu.
-Pär Wiipa, 1 man, 1 hu.
I 1739 års mantalslängd för Övertorneås
socken finns han inte med på delade
hemman nr. 16 (bonden Erik Olsson).
Han finns upptagen som soldaten
Pär Wiipas dotter, 1d.
Dottern finns under hemman nr.28.
Här bor nybyggaren Jöns Ersson med hustru.
I 1748 års rulla finns han inte med i
soldatroten Wiipa. Istället finns två soldater
upptagna.Knut Nilsson Wiipa som blev
avsked 1744, och den andra soldaten var
Tomas Tomasson Wiipa.
I marginalen samma år berättas kort om f.d.
soldaten Per Hansson Wiipas levnadsöden:
Per Hansson Wiipa än han kommen utur
fångenskapen, och finns tillsvidare
tjänstgörande förvägra, får avsked i anseende
till dess långliga tjänstetid av 31 år samt
fattiga tillstånd, varom dess 51 år gammal,
bliver han till underhåll av Vadstena
krigsmanshus uppförd.
Havandes han bevistat action i Strömstad,
belägringen vid Fredrikshall och till tjänst vid
Villmansstrand varest han i högra knä och
huvudet blev blesserad och sedan fången.
Det här innebär att Per Hansson Wiipa har
kommit hem från sin fångenskap omkring
1748. Vid det här året var han 51 år gammal
och varit tjänst i 31 år.
Det här innebär också att prästen hade skrivit
fel i mantalslängen för år 1741 om att hans
hustru var änka efter honom. I detta år finns
bara hans dotter upptagen.
Avled Per Wiipas hustru före år 1739 ? Han
kanske gifte om sig då han kom hem år
1748?
Således var Per Hansson Wiipa född omkr.
1697 och blev inskriven som soldat år 1717.
När avled Per?
Man kan ju frågas sig vem som var
soldaten Per Wiipa ?, som var
upptagen i Alkula för åren 1758-1773
enligt KOMMUNIONBOK 1736-1778. DII:1
(databasen på rötter).
Mvh:
Christer
157
« skrivet: 2002-04-25, 02:56 »
Hej Stig-Inge Gustafsson,
Det är mycket som tyder på att änkan Maria
Jönsdotter var moder till Kajsa Persdotter
Wijppa f. 1753 (1751).
Enligt följande:
1) Dopvittnen till uä Margareta Aronsdotter
Strålberg född den 3 okt. 1781, var soldaten
Per Flinta och hans hustru i Puostijärvi i
Armasjärvi.
2) I husförhörslängden (AI:1) från 1783 för
husfolket i Puostijärvi i Armasjärvi:
Här nämns Per Wiipas änka på två ställen på
s. 81 hos sin son och soldaten Per Persson
Flinta. Änkan finns också på s. 89 hos sin
dotter Cajsa Persdotter Wiipa med hennes uä
barn. Här står det följande:
avl. Per Wiipas änka död 1796.
3) Per Wiipas änka finns också i
KOMMUNIONBOK 1786-1812. DII:2 bland
inhyses i Armasjärvi.
Per Wiippas änka bor då hos sin tredje son
Johan Persson Wiipa (f. 1753) med hans
hustru.
Före 1781 tillhörde Puostijärvi under byn
Niemis enligt KOMMUNIONBOK 1736-1778.
DII:1.
I byn Niemis åren 1774-1778 finns soldaten
Per Persson Flinta. Han var identisk med
soldaten Per Persson Wiipa i Puostijärvi,
enligt Övertorneås sockens mantalslängder
för år 1775.
Det här kan beläggas därför att systern Cajsa
Persdotter Wiipa varifrån Puostijärvi år 1776,
enligt vigselboken.
I 1775 års mantalslängd bor en piga (Kajsa
Wiipa?) hos soldaten Per Persson Wiipa.
Enligt KOMMUNIONBOK 1736-1778. DII:1 för
åren 1758-1773 finns en soldat Per Wiipa
upptagen i soldatroten Alkula.
Troligen övertog Per över (faderns?)
soldatroten Alkula, enligt nedan.
I 1741 års mantalslängd för Alkula:
soldaten Per Wiipas enka, 1 dotter.
Jag skall även kolla i soldatrullan för Alkula!
Mvh:
Christer Rosenbahr i Umeå.
158
« skrivet: 2002-03-24, 03:15 »
Hej Ewa Thun,
Kan du berätta kort om dina anor med namn
och
data vid Lögdö bruk på 1700-talet?!
Mvh:
Christer Rosenbahr, Umeå.
159
« skrivet: 2002-03-05, 02:55 »
Hej Kristian Fors, Ang. släkten Stålnacke så håller jag på och skriver min andra upplaga om släkten. Se om det här på webben: http://www.geocities.com/stolnack/ Jag har också gått igenom Svappavaara mantal och i Momma-Reenstiernas arkiv i Stockholm. I Momma-Reenstierna arkiv står det att Olof Nilsson värvades som brukssoldat från Roknäs i Piteå på hösten 1657 och han omnämns i mantal på våren 1658 då är han ensam man. I nästföljande året har han med sig sin hustru och tre barn vilka var Jöran, Olof och Kerstin. Detta enligt ett arbetskontrakt den 20 december år 1660. Hälsningar: Christer i Umeå
160
« skrivet: 2001-03-18, 00:34 »
Hej,
För några år sedan hade jag uppdrag om
släkten Silow i Malmö.
Jag har mer detaljuppgifter om
bagarmästaren Carl Christian Silow, född
1720, död den 12/6-1780 i Carloli församling,
Malmö. Samt dennes äldre broder och
bagarmästaren Jochum Hartwig Silow född
1716, död den 7/3-1785 i Caroli församling,
Malmö.
Bröderna Silow hade vid unga år varit
bagaregesäller i den tyska staden Greifswald
där de fick lärobrev av bageriämbetet.
(Bagarmästareämbetets protokoll åren 1745
och 1753, Nordiska museum).
Jochum Hartwig Silow ankom till Malmö
sommarn 1744 från staden Greifswald och
vunnit burskap som bagare här den
12/11-1744.
Carl Christian Silow ankom till Malmö
sommarn 1751 från staden Greifswald och
vunnit burskap som bagare här den 4/3-1752.
Carl Christian Silow gifte sig år 1752 med
Helena Catharina Arendt född 1726, död 1792
i Malmö. Hennes båda föräldrar hade också
tyskt ursprung.
Helenas morfar Friedrick Muhs (M?se) född
1658, död 1718 i Malmö. Han vann burskap
som kryddkrämare i Malmö och kom här före
den 8/1-1689 som kryddkrämare från den
tyska staden L?beck (Malmö rådhusrätt i
januari 1689, s.113).
Mvh:
Christer i Umeå.
161
« skrivet: 2001-03-17, 22:17 »
Hej,
Jag söker föräldrar till skomakaren
Anders Gustav Westerberg född 179? i Stockholm??.
Han var skomakare på Åbro bruk i Ockelbo socken
åren 1820-1824 (Ockelbo mantal, LA).
Han saknades där våren 1825 och återflyttade troligen hösten 1824 till Stockholm(?)
Han gifte sig år 1820 med Brita Olsdotter i
Ockelbo (Kyrkoräkenskaper).
Hon var syster till torparen Jon Olsson Björklund (1780-1847) vid Rabo i Ockelbo socken.
Hustrun avlider år 1824 som testamenterades den
21/8-1824 till Ockelbo kyrka.
Hustrun hade följande tre barn enligt bouppt.
år 1825 7/1:
Olof f.180(7), Christina f.180(9) och
Carl Gustav f. 1821 9/6 i Ockelbo.
Barnen Olof och Christina var hustruns troliga
oäkta barn före äktenskapet.
Sonen Carl Gustav Westerberg var född under
äktenskapet. Han blev fosterbarn hos morbrodern
Jon Olsson Björklund vid Rabo åren 1825-1831 (Ockelbo mantal, LA).
År 1841 är Carl Gustav W. dräng vid Medskog i
Ockelbo.
Våren 1842 är han kolardräng vid Åbro
masugn.
Sommarn 1842 blir han inkallad till beväring och
blir tilldelad med beväringsnamnet Grönberg.
Våren 1843 är Carl Gustav Grönberg dräng vid
Gäveränge i Ockelbo.
Åren 1845-1849 är han kolardräng vid Romsen i
Ockelbo och där han bildar egen familj.
Mvh:
Christer i Umeå.
162
« skrivet: 2001-03-17, 20:34 »
Hej Nils Hård af Segerstad,
Vet du hur hur många söner skomakaren Carl
Fredrik Westerberg (född 1751 i Husby socken)
fick och vad hette hans barn i Stockholm?
Jag har en bekant (P-O Grönberg) som söker
föräldrar till skomakaren Anders Gustav
Westerberg född 179? i Stockholm??.
Han var skomakare på Åbro bruk i Ockelbo socken
åren 1820-1824 (Ockelbo mantal, LA). Han saknades
där våren 1825 och återflyttade troligen hösten
1824 till Stockholm(?)
Han gifte sig år 1820 med Brita Olsdotter i
Ockelbo. Hon var syster till torparen Jon Olsson
Björklund (1780-1847) vid Rabo i Ockelbo socken.
Hustrun avlider år 1824 som testamenterades den
21/8-1824 till Ockelbo kyrka.
Hustrun hade följande tre barn enligt bouppt.år
1825 7/1:
Olof f.180(7), Christina f.180(9) och Carl Gustav
f. 1821 9/6 i Ockelbo.
Barnen Olof och Christina var hustruns troliga
oäkta barn före äktenskapet.
Sonen Carl Gustav Westerberg var född under
äktenskapet. Han blev fosterbarn hos morbrodern
Jon Björklund vid Rabo åren 1825-1831 (Ockelbo
mantal, LA).
År 1841 är Carl Gustav W. dräng vid Medskog i
Ockelbo. Våren 1842 är han kolardräng vid Åbro
masugn.
Sommarn 1842 blir han inkallad till beväring och
blir tilldelad med beväringsnamnet Grönberg.
Våren 1843 är Carl Gustav Grönberg dräng vid
Gäveränge i Ockelbo.
Åren 1845-1849 är han kolardräng vid Romsen i
Ockelbo och där han bildar egen familj.
Mvh:
Christer i Umeå.
163
« skrivet: 2001-03-14, 00:30 »
Hej! Katrin Öhgren: Släkten Servio kommmer ut som bilaga i släktboken Stålnacke. I den tar jag med den äldre släkten Servio, till mitten eller slutet av 1700-talet. Skicka istället e-post till mig om det gäller mindre informationsmängd före 1800. Släktboken Stålnacke kommer troligen ut i maj eller i sommar!? Kolla gärna de senaste uppdateringen på Stålnackes hemsida: http://www.angelfire.com/ri/stolnacke/ Mvh: Christer i Umeå.
164
« skrivet: 2001-02-23, 02:33 »
Hej Mikaela,
Mantalskommisarien Anders Göran Georg Frykman
(1779-1857) i Hjärtum/Västerlanda var min anfader
Samuel Frykman-Pantzars (1761-1814) halvbror.
Georg Frykman var 1815 gift med Anna-Margareta
Andersson född 1779 i Weddinge sn.
Familjen fick tre barn, två flickor och en son.
Mvh:
Christer i Umeå.
165
« skrivet: 2001-01-24, 00:26 »
Hej,
Jag söker föräldrar till Johan Oskar Lindqvist
född 1811 i Frinnaryd socken. Han var torpare
vid Nobynäs i Lommaryd socken (1860, SCB).
Vet ni om efternamnet var ett typiskt
soldatnamn?
Mvh:
Christer i Umeå.
166
« skrivet: 2001-01-14, 22:09 »
Hej Håkan,
Jag rekommenderar att du söker om Julita bruk och
dess ägare i Harmens register (RA) som finns på
mikrokort.
Om släkten Servios äldsta historia hänvisar jag
till Kjell Lindbloms böcker om Vallonsläkter på
1600-talet.
Lycka till!
Mvh:
Christer, Umeå
167
« skrivet: 2001-01-14, 02:38 »
Hej Håkan,
Jag kommer att redovisa kort vad jag har
funnit
om den äldre familjen Servio på 1600-talet i
Riksarkivet.
Ni skall komma ihåg att man skall ta med
nypa
salt om Wahlbergs samlingar. Eftersom han
inte
har kollat all arkivmaterial som finns
exempelvis
Momma-Reenstiernas arkiv (MR) och
rättsprotokoll
i RA (Telefonsamtal med Erik Wahlberg).
Dessa arkivmaterial har jag gått igenom ang.
de äldsta anteckningar om familjerna:
Om stamfadern Petter Servios familj:
Petter Servio kom anno 1654 till masugnen
uti
tjänst med två stycken (av) sina söner, årlig
bekommit 1100 daler, är för 6 år: 6600 daler
kopparmynt. Petters enda benämnda son var
kolaren Frans Servio. Den övriga familjen
bestod
av hustru och tre döttrar (volnr. E2537, MR,
RA).
Ur kengis bruks journalböcker år 1657 står
det att Gabriel Johansson, Petter Servios
måg
vid Masugnen (MR, RA).
Gabriel Johansson var gift 1656 med Petter
Servios dotter. Enligt journalböckerna och
mantal
var Gabriel kolköraren och uppsättaren vid
Masugnen 1653-1662 och gruvdräng vid
Svappavaara
bruk 1663-1665. Gabriel avlider omkring
1666.
År 1661 bestod Gabriels familj av hustru och
ett
barn (sonen Johan).
Gabriel var stamfader till släkten Flygare vilka
tre bröder antog morbroderns släktnamn
(knektnamn/gårdsnamn??) på 1710-talet.
Gabriels änka (död 1689 vid Masugnen) blev
omkring 1667 omgift med Frans Servios
koldräng
och lappen Nils Mattsson, som hade fyra barn
år
1679. Han hade följt med familjen Servio från
Masugnen omkring 1662, där de hade blivit
uteslutna (utstötta).
Detta var sambandet med Petter Servios
landsförvisning. Troligen följde Petter och
hans
hustru (och två döttrar??) med några av hans
bekanta lappar till Nordnorge där han
troligen
blev nybyggare.
Sonen Frans (Persson) Servio var gift före
1654
med Karin Eriksdotter i Julita socken (D).
År 1661 bestod familjen av hustru och fyra
barn.
År 1679 bestod familjen av hustru och fem
barn
plus sönerna Petter (gift) och Niklas (ogift)
(MR, RA).
Hustrun omnämndes i Jukkasjärvis
domstolsprotokoll den 30/1 1684 (Svea
hovrätts
arkiv, RA). I samma rättsprotokoll
omnämndes två
av Frans barn vilka kallades för Karin
Frantzsdotter och Nils Frantzson.
Dottern Karin blev dömd för okvädinsord mot
Erik
Jönsson Stålnackes hustru. Sonen Nils blev
dömd
för mökränkning (lägesmål) mot brukspigan
vid
Svappavaara bruk Susanna Hansdotter
(Bergman).
Släkten Servio kommer med som en bilaga i
min kommande släktbok om släkten
Stålnacke.
Mvh:
Christer, Umeå.
168
« skrivet: 2000-12-19, 01:27 »
Hej Youcef, Jag har inga uppgifter om Michael Arendtsson Thuns fader eller fru Annas efternamn. Man kan anta (spekulera) att Michel Thun (Tunnen) var till börden tysk medan dennes fader Arendt Thunnen(?) var till börden holländare. Eftersom Arendt finns både som hollänskt och tyskt namnskick. I Flandern finns det en ort som heter Tuun, som troligen kan vara släktnamnet Thun eller Tuunen(?) ursprungsort. (Under andra hälften av 1500-talet flydde ett hundratal holländare från spanjornas härjningar i Holland och Flandern till exempelvis Lübeck). Om ni är intresserad så finns det en hemsida om småstaden Bad Oldesloe i Tyskland: http://www.BadOldesloe.de/ ------------- Dorothea Thun var ju gift med vallonsläkten Servio. Därmed ansågs man att hon var ingift som vallonflicka. Mvh: Christer i Umeå.
169
« skrivet: 2000-12-18, 23:52 »
Hej Mikael,
Jag har också släktforskat om
hammarsmeden vid Kengis bruk Christoffer
Gertsson född omkring 1693 i ?? och död
1764-04-14 i Kengis bruk, Pajala.
Han och hans hustru Kerstin och sönerna
Lars och Christopher blev värvad hit till Kengis
bruk från mellersta Sverige i juni 1731.
Enligt notisen i hammartinget för Kengis bruk
flyttade han från Torsåker socken (Gävleborgs
län?) till Stockholm redan den 3 juni 1726.
I hammartinget den 15/9 1731 står det
följande:
Sedan företog inspektorn Mört huru han sig
förehålla skall med den före midsommarn
ankomna hammarsmeden mäster
Christopher Gertzson som herrar
directeurerna (Johan Norn och Jacob
Pfeiff) ifrån Stockholm låtit hitskicka,
emedan han ingen öpning såsom mästare
hade att tillgå, utan måste låta honom till
instundande Bergsting för smedzgesäll där
den ena härden insättja.
Påståendes(?) Christopher Gertzson det
dess undfängna mästare brev till godo,som
daterat i Torzåker den 3 juni och äfven som de
andra smederna få nu hört allena. Och mäster
Abraham Claesson allena innehafver två.......
(1731 15/9, hammartinget för Kengis bruk,
s.522, EII C:1, rättsprotokoll, Bergskollegiets
arkiv, Riksarkivet).
--------------------
Den namngivna Hans Christoffersson
tillhörde släkten Koberg från Torneå stad,
som har anor där i början av 1600-talet. (Se
diskussionämnet om släkten Koberg).
Mvh:
Christer i Umeå.
170
« skrivet: 2000-12-17, 19:40 »
Hej,
Jag håller på att utreda den döpta juden
Kristoffer Zebulons manliga ättlingar i
Uleåborg, Torneå och m.fl. orter
Jag har läst böckerna Tusen år av invandring
och Judarna i Sverige och m.fl. böcker.
I boken Tusen år av Sverige och rubriken
Judiska konvertiter på s. 132 står det att
l?beckaren Isak Zebulon (döpt Kristoffer) som
1672 blev borgare i Uleåborg.
Jag skulle gärna vilja läsa den otryckta källan
dvs konvertitetsbrevet som utfärdades på
1670-talet!
Vilket arkivförteckning och arkiv finns detta
brev?
I Tusen år av Sverige på sidan 133 skriver
författarna Svanberg och Tyd?n under bilden
följande:
Judedopet i Tyska kyrkan 1681 då tolv judar
övergick till kristendomen
Vilka var dessa tolv judar förutom familjerna
Renatus och Mandel?
Senare skriver författarna Svanberg och Tyd?n
på samma sida följande:
Ett tjugofemtal judedop i Stochholm och
yttligare några i landsarten skulle därefter äga
rum under de nära hundra åren fram till dess
judisk bosättningsrätt beviljandes
Vilka var dessa döpta judarna?
Mvh:
Christer i Umeå.
171
« skrivet: 2000-12-17, 17:43 »
Hej Stefan,
Tack så mycket om det senaste uppgifterna
om skomakaren Filip Bäcker och hans
hustrun Anna Thun (Tunnen von Oldesloe).
Det stämmer mycket bra med att släkten
ursprung skulle i det här fallet vara från orten
Oldesloe. Orten är identisk med Bad
Oldesloe i Tyskland. Denna ort är belägen
mellan Lübeck och Hamburg.
Man kan anta att när släkten Thun kom till
Sverige förkortade svenska myndigheterna
deras efternamn som då förlorade hela
efternamnet, Tunnen von Oldesloe.
Deras stavning försvenskades från Tunnen till
exempelvis Thun, Tun och Thuen.
Släktnamnet stavades säkerligen olika
beroende på vem som skrev deras efternamn.
Jag vet ingenting om ett gäldebrev angående
bröderna Thun!?
Var har fått denna uppgift ifrån?
Jag kan anta att det vara bröderna Thun som
skall ha gäldat en skuld för sin broder
Matthias Thun?! Vad tror du om det?!
Om jag får tid efter jul skall jag kolla upp om
det finns ett gäldebrev i Uppsala landsarkiv
eller i Riksarkivet.
Mvh:
Christer i Umeå.
172
« skrivet: 2000-12-17, 04:34 »
Hej Youcef,
Ditt antagande om släkten Thun har delvis
felaktiga grunder.
Den förste stamfader för släkten Thun
i Säter, Avesta, Kengis bruk och Norrköping var
l?beckaren och kopparsmedsmästaren Michel
(Arendtsson) Thun och hans hustru Anna.
De värvades med familj från L?becks kopparverk
till Säters kopparmyntverk i Dalarna den 19 maj
år 1624. Makarna levde ännu år 1659 (Avesta
kopparbruks historia och mantalslängder).
Deras kända barn enligt mantalslängder var:
Mickel Thun (Norrköping).
Baltzar Thun (Kengis bruk) gift före 1636.
Lydert Thun (Säter) död ogift 1638.
Matthias Thun (Säter) ogift man år 1636.
Troligen en dotter gift med Filip Becker
från L?beck.
En dotter som bodde hos föräldrarna i
Avesta år 1659.
-----------------
Baltzar Thun (Avesta och Kengis bruk) gift 163?
med Gustafsdotter i Säter.
Deras kända barn var enligt Mommas arkiv, RA
och mantalslängder:
Gustaf Thun gift 165?, till Norn i Dalarna 1674.
Matthias Thun gift 1655, till Dalarna(?) 1686.
Baltzar Thun f. 1632 gift 1659 med Brita
Carlsdotter (obs! ej Olofsdotter) död 1699.
Jacob Thun död ogift 1663.
Catarina Thun gift 1676 med Erik Olofsson i
Masugnen.
Dorothea Thun gift 1680 med Niklas Servio i
Svappavaara bruk.
Susanna Thun gift 1684 med gruvsmeden i
Svappavaara bruk Johan Joensson Speet.
Släkten Thun under 1600- och 1700-talet kommer
med som underrubrik i min kommande andra
upplagan
om Släkten Stålnacke på Nordkalotten.
Mvh:
Christer i Umeå.
173
« skrivet: 2000-12-16, 20:55 »
Hej Gunvor,
Catharina Thuns son Baltzar Eriksson var
född omkring 1676 och död 1735 3/6 vid
masugen. Han var gift med Lisa Mickelsdotter
död 1743.
Baltzar Erssons son Mickel Baltzarsson var
född 170? och död 1760 vid masugnen.
Han var gift 1735 med Susanna Jöransdotter
Stålnacke 1710-1787.
Se detta i min utgivna släktbok: Släkten
Stålnacke (1996) i tabell 79.
Mvh:
Christer i Umeå.
174
« skrivet: 2000-12-16, 04:56 »
Hej,
Jag har också en kopia av Baltzar Thun den
äldres
brev angåendne dottern Catharina Thun som
tjänt
som piga hos Filip Becker i Stockholm år
1660.
I Jacob Mommas notiser på Riksarkivet har
jag
hittat en avräkningssedel angående dottern
Catharina Thun som anlände den 6 april 1669
till
Kengis bruk.
Det står att hon rest hit upp.
Resan kostade 60 daler kmt.
Troligen åkte hon häst och droska på
landsvägen till Torneå eftersom det var
fortfarande vinter i början av april i Norrland.
Catharina kom att gifte sig med masmästaren
Erik
Olofsson vid Masugnen omkring 1676
(Västerbottens mantal).
Hennes söner var Baltzar, Gustav och Anders
Eriksson vid Masugnen (Västerbottens mantal
och
Pajalas communionsböcker).
Mvh:
Christer Rosenbahr, Umeå.
175
« skrivet: 2000-12-14, 01:58 »
Angående Gunde Svans antavla.
Anna Thun gift med Isak Kihlström i Norns
bruk.
Hur har ni kommit fram till att Anna Thun var
dotter till borgaren Anders Thun i Västerås?
Anledning till det är att det fanns även en
annan
Thun-släkt i Norns bruk nämligen
masmästaren
Gustaf Thun åren 1674-1675, enligt Norns
dopvittnen. Denne Gustaf var släkt med
Baltzar
Thun i Avesta myntverk.
Hälsningar:
Christer i Umeå.
176
« skrivet: 2000-12-14, 00:56 »
Bruksfolk år 1577.
I Drängarregistret i filmrulle CD 3495
för Österbybruk i Films socken år 1577 fann
jag följande hyttdrängar vid Österby:
Lasse hammarsmed
Oluff Lassesson
Matts Nilsson
Erik Mattsson
Matts fijskare
Hälsningar:
Christer i Umeå.
177
« skrivet: 2000-12-10, 01:37 »
Torneåborgare:
År 1642 och 1644 fanns det exempelvis
följande
(tyska/holländska??) borgare (främst Koberg)
i Torneå mantalslängd:
Herman Skröder med hustru
Claudtz Dikman (död 1645) med hustru
Tunnbindare Jacob Phundt med hustru
Erik Tysk med hustru
Petter skomakare
Skomakarmästare Hans Koberg (död 1666,
bg 23/1)
med hustru, dottern gift, sonen Johan gift (död
1665, bg 26/5). Källa: kyrkoräkenskaper, LIa:1.
Olof Konst med hustru
Clemetz kopparslagare med hustru
Gabriel skräddare med hustru
Mvh:
Christer i Umeå
178
« skrivet: 2000-12-10, 01:09 »
Borgarsläkten Dickman i Torneå stad:
År 1642 fann jag i Torneå mantalslängd s. 305
följande familj:
Claudtz Dikman med hustru.
År 1646, s.333 i mantalslängden står det
följande:
sal. Claudtz Dikmans änka, 2 pigor.
Mvh:
Christer i Umeå
179
« skrivet: 2000-12-10, 01:01 »
Borgarsläkten Dickman i Torneå stad:
År 1642 fann jag i Torneå mantalslängd s. 305
följande familj:
Claudtz Dikman med hustru.
År 1646, s.333 i mantalslängden står det
följande:
sal. Claudtz Dikmans änka, 2 pigor.
Mvh:
Christer i Umeå
180
« skrivet: 2000-12-10, 00:33 »
Stråth-släkten i Dalarna och Lappland:
Det fanns en annan Stråth-släkt och de bodde
vid
Stråthgården under Heden i Ljusnarsbergs
församling, Örebro län.
Enligt AI:4,1748-1753,s.26 bodde följande
familj:
Smältaren Anders Jansson Stråth, 36 år
gammal
hustrun Elisabeth Larsdotter, 38 år gammal
Barn: Petter 8 år gammal
Jan 6 år gammal
Anders 4 år gammal
Brita 1 år gammal
Lisa 2 år gammal
--------------------
Brodern till Anders:
Gruvdrängen Jan Jansson Stråth, 40 år
gammal
hustru Margareta Jansdotter, 30 år gammal
Barn: Jan 3 år gammal
Margareta död 1749
Erik
---------------------
Brodern till Anders:
Drängen vid Laxbro i Ljusnarsberg
Matts Jansson Stråth, 24 år gammal
--------------
Bröderna Anders och Matts Stråth blev värvade
av brukspatronen Nils Petter Fougt till
koppargruvorna i Sjangeli i Lappland åren
1749-1750.
I husförhörslängden står det olika
utflyttningsmål:
1) Flyttat till Österbotten och Torneå
2) Flyttat till Västra Norrland eller Torneå
Familjen Stråth kom småningom att rota sig
både
i Dalarna och i Lappland.
Hälsningar från Stålnackeforskaren:
Christer i Umeå
182
« skrivet: 2000-01-17, 13:08 »
Hej,
Jag söker föräldrar till
WILLIAM
STOLNACKER (Stålnacke)
Född den 16 maj år 1897 i Västergötland(?)
Död i dec 1971 i IL, USA.
Hälsningar:
Christer Rosenbahr
Pedagoggränd 1C-3
907 30 Umeå.
183
« skrivet: 2000-01-17, 11:54 »
Hej,
Jag söker föräldrar till
WILLIAM
STOLNACKER (Stålnacke)
Född den 16 maj år 1897 i Västergötland(?)
Död i dec 1971 i IL, USA.
Hälsningar:
Christer Rosenbahr
Pedagoggränd 1C-3
907 30 Umeå.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy