Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Maria Ljungdahl
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2008-10-18, 13:10 »
Jag är naturligtvis skrattretande dålig på det här, men om du bara ville ha en annan läsares förutsättningslösa uppfattning så kan ju även en naiv nybörjares försök vara ledtrådar. Här är resten av vad jag har stavat mig igenom:
(andra bilden)
i lika prö--tag My-o-ä-- Hr. augd= k-do --- Kä G gård=varda föd Bo- -gård afl-d om föräldrarn- efterlevnad --dant.
Capit--- frågan ------ om de äro bofasta här? ---- - var de äro af --- ---- lämnade att till därigenom M. wij. Han sa jag --- något parsgifst att fordra ----
(tredje bilden)
-- tillfong ur ---- -- de äro likt till pigan Mgr. Bengt Erlandson jor-andan. och Johan Larson m---dar till --- piga, vad fött -- gripelig lön=la- pä- påtogo han sig Curotolen p--ta -iganä- Mo-ter war dömd ------------------
(fjärde bilden)
---- ------- Bengt Erlandson Johan ---- Larson uppå J Cpi=tainen Boo ---- ---- Där måtte J- warit af -- förordnade till att --- --- -- sig något för= ------, (flera rader svårläsiga) disposition af ---------- eij yttra sig, men de äro bifogade till ----
(femte bilden)
häringdomen, inom de för --- giordt -- och -ödig jämte de fjärdemans disponerat, och som H. Capitainen eij will påtaga sig at wara pigans Cäroton- ad låtens i däsa mått, eller aldenna påstår på + (marginalanteckning: August preliminair) Ekjo=rästerös öhre sin proposition (marginalanteckning: hwillcken förigennomCaffellin förefinnande vet -- vättn pälligt -t) bör någon lä=raton anlitas Johan fö vadmol. (korrekturtecken) (oläsligt, överstruket)(svårläslig marginaltext)
2
« skrivet: 2008-10-17, 22:16 »
Första bilden:
42. Pigan Catharina Larsdotter i g----hult låter instämma vid ------- --- J--b-nd-- Capitainen ----- vid Ma------ 2. ------- B------ -------- tilltalar (?) Bengt Erlandson (överstruket: Haraldson) .... ---- Bankryd -, ved --ägård -ä-t---- wid Ekersholm --- Larson
(med förhoppningar om att de som är mera vana att läsa handskrift rycker ut och rättar detta första försök och fyller på med mera tolkningar!)
3
« skrivet: 2008-10-02, 11:55 »
Eftersom jag ibland får frågan (utanför detta forum) om hur vi i släkten Ljungdahl är släkt med Grill, så kan det kanske hjälpa någon om jag klargör detta på denna plats. Anknytningen finns till den del av släkten Grill som i ”Svensk Ointroducerad Adel” (eller vad eländet nu heter) kallas Garphyttegrenen, men eftersom den inofficiella s k ”adelskalendern” inte listar döttrar och inte tar upp andra ättlingar som inte har fört det *borgerliga* [det är alltså inte och har aldrig varit adligt] släktnamnet Grill vidare, måste man först veta att lektorn i Helsingborg, Samuel Johan Ljungdahls (f 31/10 1840 i Västerås - d 8/10 1903 i Helsingborg) hustru (g 29/7 1875) Anna Grill (f 6/12 1852 i Hedemora (?) d 1940 i Uppsala?) var dotter till provinsialläkaren i Hedemora, Claes Anton Oscar Grill, f 1813 d 1879 (son till häradshövdingen i Nyköping, Anton Johan Grill, f 1771 d 1831, och Ulrica Eleonora Torner, f 1786 d 1837) och Gustafva Erica Ödmann, f 1827 d 191? (dotter till prosten i Vendel, Eric Samuel Ödmann, f 1786 d 1845, och Brita Catharina Stenfelt, f 1796 d 1885). Sedan bör man kunna reda ut resten av anorna och hitta uppgifterna i kyrkböckerna för den delen av släkten med hjälp av ledtrådar från andra släktkalendrar, handböcker, uppslagsverk och webbplatser. I vårt släktarkiv (=några flyttkartonger på en av kusinernas vind) finns ett stort fotoalbum från 1800-talet som har tillhört en Edward Wetterlind. I det albumet finns porträtt på medlemmar av familjerna Grill, Ljungdahl, Ödmann och Stenfelt.
(Meddelandet ändrat av maljharbour den 02 oktober, 2008)
4
« skrivet: 2008-09-28, 13:09 »
Efter begrundan av uppgifterna från Thomas Ek om Gustaf Fredrik Ljungdahls döttrar Edla och Hilda, vill jag nu rätta delar av det jag skrev i ett inlägg från januari 2001:
i) Nils Peter Ljungdahl (1761-1816). Apotekare i Karlshamn 1791-1810. Bodde i Mellangården på Fagerhults säteri. Gift 1792 med Anna Beata Schwan (1774-1818), dotter till rådmannen (i Kalmar?) Johan Schwan (1727-1799) och Helena Catharina Botin (1734-1806) (av kronofogdesläkten Botin från Bottorp), syster till statsrådet Hans Niclas Schwan.
Barn till Nils Peter:
a) Johan Peter (1793-1818)
b) Gustaf Fredrik (f 1794 d 1873), bruksinspektor i Vedevåg, ogift, hade barn med hushållerskan Anna Charlotta Ek (f 23/9 1801, d ?). Bodde på Säterstorp, Mosjö. Barn: 1. Edla Charlotta (1826-1828), 2. Edla Charlotta (21/11 1828-) 3. Gustava Charlotta (Lotten) (f omkring 1830? d före 1873?) - gift 1856 m kh Alexander Johansson (1789-1861) i Svedvi, barn: ? 4. Augusta Hildegard (Hilda) (1/6 1834-), gift med hemmansägare Johan Nyberg (f 1831).
c) Carl Adolf (1796-1868), lantmätare i Älvsborgs län 1845-53 och i Stockholms län 1853-62, justerare, gift med Eva Maria Hellerström (f 1805). Barn: 1. Carl - ogift notarie (d före 1873?).
d) Helena Beata (1806-), gift med Carl Gustaf Lundbom på Mellringe. Barn: 1. Carl Edvard Lundbom, länsnotarie i Karlstad, g m Hulda Lovisa Charlotta Aurora (Lotten) Munck, barn: Hedda Lundbom, 2. Gustava Petronella Lundbom (1822-) (gift med Alexander Lagergrén, barn: 1. Fanny (f 1846), g m Carl Rudolf Norström (f1832), fem barn (son Gunnar född 1871). 2. Aline, g m kaptenen Fredrik de Ruon(?), barn?.
e) Samuel Lorentz (1809-1869), kyrkoherde i Hedemora, gift med Sophia Regina Gezelius (1808-1879). Barn som levde till vuxen ålder: 1. Beata Carolina (1838-1914), g m Lars Edvard Walmstedt (d 1892), Uppsala, 2. Samuel Johan (1840-1903), g m Anna Grill (1852-1940), Helsingborg, 3. Edla Sophia (f 1843), ogift, Uppsala.
Tyvärr har jag inte just nu tillgång till gamla anteckningar om Samuel Lorentz Ljungdahl, där det kan ha framgått under vilka villkor han växte upp efter föräldrarnas död, men förmodligen kan man hitta något om det i Västerås stifts herdaminnen.
(Meddelandet ändrat av maljharbour den 28 september, 2008)
5
« skrivet: 2008-09-28, 01:26 »
En sak som kan vara värt att kolla upp är vad som kan ha hänt med de omyndiga syskonen till Gustaf Fredrik efter föräldrarnas bortgång (1816 resp 1818). Familjen bodde då i Mellangården på Fagerhults säteri (vilken socken? vilket län?) och fadern Nils Peter var sedan 1810 inte längre apotekare i Karlshamn. Flyttade Helena Beata (f 6/11 1806) och Samuel Lorentz (f 17/2 1809) till sin farbror Zacharias Ljungdahl i Älghult, eller var det någon av de äldre bröderna, Gustaf Fredrik (f 1794 d 1873?) och Carl Adolf (1796-1868) som tog hand om deras uppfostran? Eller någon i deras mors släkt?
Eftersom mina uppgifter (redovisade tidigare) om min ff ff Samuel Lorentz är att han gick i skola först i Örebro och sedan i Västerås, innan han började läsa till präst i Uppsala 1827, ligger det nära till hands att tro att det var brodern i Örebrotrakten (alltså Gustaf Fredrik) som blev hans förmyndare. Detta kan vara ett skäl till att denne inte gifte sig, därför att förpliktelserna mot syskonen hindrade honom från att bilda familj ända tills i slutet av 1820-talet, då han som vi redan vet fick flera barn med sin hushållerska Anna Charlotta Ek.
(Mina källor är i första hand handskrivna släkttavlor och släktlistor med kommentarer, skrivna någon gång före 1920. Faktafel i den släktutredningen kan inte uteslutas, eller att jag har tolkat handskriften fel.)
6
« skrivet: 2008-09-27, 22:12 »
Thomas Ek,
Stort tack för intressanta fakta! Några funderingar kring dina frågor om Gustaf Fredriks barn och syskon:
Eftersom Helena Beata Ljungdahl var född 6 november 1806, samma år som hennes mormor Helena Catharina Botin (gift Schwan) dog (känner dock inte till vilken tid på året det inträffade), skulle det ju kunna hända att Helena Beata föddes på en annan ort än Karlshamn, om dödsfallet innebar att hennes mor Anna Beata Schwan (g Ljungdahl) hastigt var tvungen att resa till en begravning eller något annat viktigt trots att hon väntade barn? Kalmar, kanske? Har för mig att familjen Schwan var bosatt där. En bror till Anna Beata var politiker (Hans Niclas Schwan) och bodde gissningsvis i Stockholm - kanske hon var på besök där i november 1806, eller hos något annat syskon?
För övrigt står Gustaf Fredrik (f 1794) som far till TRE döttrar på mitt gamla släktträd. De heter Edla, Gustava Charlotta och Hilda. Gustava Charlotta står som gift 1856 med kyrkoherde G. Alexander Johansson (1789-1861) i Svedvi (?). Om mellandottern Gustava Charlotta inte är nämnd i bouppteckningen som du har läst så vet jag inte vad jag skall tro om detta?
(Meddelandet ändrat av maljharbour den 27 september, 2008)
(Meddelandet ändrat av maljharbour den 27 september, 2008)
7
« skrivet: 2005-01-08, 13:07 »
Jag ser att jag, förutom en hänvisning til Svenska Släktkalendern, inte har varit tydlig förut med att redovisa vilka grenar av släkten som finns idag.
Samuel Lorentz Ljungdahl (1809-1869), gift med Sophia Regina Gezelius (1808-1879). Deras barn var, förutom en troligen tidigt död son Georg, två döttrar Beata Carolina och Edla Sophia (barnlösa), och sonen:
Samuel Johan Ljungdahl (1840-1903), lektor i klassiska språk i Helsingborg, gift med Anna Grill (1852-1940).
Deras två söner (av tre döttrar var två dödfödda och en, Anna Sophia, dog i barndomen) var:
1. Claes Edvard Ljungdahl (1880-1975), gift två gånger. 5 döttrar och 4 söner.
2. Gustaf Samuel Ljungdahl (1882-1940), gift med Berta Hedvig Matilda Göthlin (1888-1970). 1 dotter och 5 söner.
8
« skrivet: 2005-01-08, 12:48 »
Tack för tipset! Jag har vidarebefordrat det till min kusin Arne, som är den som har huvudansvaret för forskningen, släktregistret och arkivet i vår släktgren. Du får gärna maila uppgifterna om den ingifte auskultanten till mig.
9
« skrivet: 2002-11-17, 21:57 »
Den oäkta sonen till Elis Reinhold (etc) var ny för mig. Tack! (Jag hade honom i en utskrift från Disbyt, men där kunde jag inte söka vidare efter källan till uppgiften. Gissade dock att det kunde vara en släkting, då det såg ut att vara ett bekant mönster i namnen, med 3 stycken förnamn). Menar du att fadern eller sonen var herr Ljungdahl som var knekt i Ljungby? Sonen, antar jag. Fadern var då lantbrukare i Ljungby och hade även två söner inom äktenskapet.
10
« skrivet: 2002-09-28, 19:57 »
Hej Anne Marie!
Har jag uppfattat rätt nu?
Vi söker föräldrarna till, och andra uppgifter kring, THOMAS TROLLE (Trulle/Trull), född 1720 i Jäder, inspektor på Fiholms säteri i Jäder, från 1775 inspektor på Björsund i Helgarö, död i Helgarö 1784 (?). Gift med 1) Brita Stina Eklind (1732-1759), 2) Sara Sundin (1744-?).
Barn:
1. Carl Trolle, 1757-1809, kyrkoherde och prost i Gillberga och Lista. Gift med Elisabeth Sophia Tingstadia, dotter till skräddare Johan Tingstadius, Tingstorp i Ervalla.
2. Lars Friedrich, född och död 1759.
3. Sara Charlotta, född 1777 på Björsund, gift 1794 med David Philp.
Om Carl Trolle vet jag att han år 1781 bodde i Upssala och ägde det bokverk som sammanfattade sin tids all vetenskap för bildad svensk allmänhet, nämligen Werldsbeskrivning del I-IV författad av Bergman, Insulin, m fl kända forskare.
11
« skrivet: 2002-03-01, 19:58 »
OK, men denna gren av släkten härstammar så vitt jag vet inte från Ljungby i Kronobergs län, vilket den släkt gör som detta forum handlar om. Ledsen, men det blir kanske rörigt om man inte delar upp diskussionen i flera? Det finns ganska många släkter med namnet Ljungdahl, och flera av dem uppstod så tidigt som i början av 1700-talet, oberoende av varandra om jag inte har missförstått detta helt? För att inte förvirra någon nytillkommen släktsökare kan det vara bra att ange vilken gren man forskar om. Eller har jag missat något? Var börjar gotlandssläkten? Har den flera anknytningar till Småland/Öland?
12
« skrivet: 2002-02-21, 19:17 »
Utmärkt!
Bra att fel rättas till! Jag har kanske slarvat med gissningar om förnamnsinitialer. Gottschalk var det, alltså. Tack för den danska hjälpen!
Sedan sist har jag nu noterat att den flitige Anders Pemer har lagt ut data på medlemmar av släkten Ljungdahl i sin släktförenings personregister på internet. Där finns några småfel och missade släktgrenar, som jag skall underrätta honom om. Felen beror nog på att uppgifterna till stor del är från Släktkalendern från början av 1930-talet, och inte fullt ut kompletterade eller kollade mot folkbokföring. Han tycks f ö numera följa en princip att inte publicera data på familjeförhållanden för nu levande ättlingar. Dvs det stannar vid att som mest redovisa namn på ev barn till redan avlidna personer i släkten.
Hälsningar, Maria Ljungdahl. (har inte tittat in här på länge, och det kan dröja igen...)
13
« skrivet: 2001-02-16, 15:13 »
Nej,
angående Harry i Västerås har jag inga ytterligare uppgifter! När dog hans mor, Alma Ljungdahl, förresten?
Sedan fanns det ju en i den förmodat utdöda släktgrenen ingift Carin Ljungdahl (född Burman) som bodde i Stockholm något decennium in på 1900-talet. Hade hon barn från tidigare äktenskap, som sedan kan ha räknat sig till styvfaderns släkt?
Jag har också för mig att jag har sett i något annat forum att det finns Ljungdahlsforskare/ättlingar i Västeråstrakten idag, men jag vet inte vilken släkt eller gren de räknar sig till. Släktnamnet har ju tagits i flera oberoende familjer, inte bara i vår Ljungby-släkt. (Det ser ut att ha tagits på flera håll i sydvästra Sverige från slutet av 1600-talet).
En möjlighet kan ju vara att namnet har plockats upp igen av någon ättling till någon av döttrarna i Ljungdahl/Hedenstjerna-grenen. Att det sedan finns gott om möjligheter att söka släktingar på den grenen om man inte begränsar sig strikt till efternamnsbärare, har du ju klart visat genom dina Pemer-anknutna exempel.
14
« skrivet: 2001-01-04, 18:19 »
Hedenstjerna-grenen! Och en redogörelse för släktens ursprung!
Låt oss jämföra vad vi tror oss veta om den Ljungdahlsgren som utgår från Zacharias den yngre (1763-1823) och hans hustru Ulrica Charlotta Hedenstjerna (1778-1844).
Först kort (!) repetition av släktens historia ned till denna förgrening:
Zacharias Månsson (vars far torde ha hetat Måns eller Magnus) levde och verkade i Ljungby i Kronobergs län mot slutet av 1600-talet. Han dog 1708 och kan gissningsvis ha varit född omkring 1645, då han enligt mina uppgifter gifte sig 1676 och det är rimligt att anta att han hade uppnått närmare 30 års ålder då. Han var befallningsman, dvs en sorts kronofogde. Hustrun hette Mertha Nilsdotter (ca 1655-1714). Zacharias ägde troligen en gård i Tofta öster om Ljungby, där han var skattskyldig för halva rusthållet nummer 57 i Sunnerbo skvadron (dvs det gällde att svara för ryttaren nr 57:s torp och utrustning).
Jag har två dåliga kopior av dokument från Zacharias Månssons tid, som han gissningsvis kan ha skrivit själv. Dateringen tycks vara juli 1676 på båda, och texten på det första (av den 10 juli) kan möjligen handla om att kungen eller armén har våldgästat Ljungby och att befolkningen klagar över att man varken fått direkt betalt eller sänkt skatt för detta.
Observera att 1676 är året för det skånska kriget, som startade med det katastrofala sjöslaget i Kalmarsund den 1 juni. Under hösten marscherade trupper ner genom Småland och samlades i Ljungby innan de gick över skånegränsen i slutet av oktober. Dokumentet från juli kan inte handla om just detta, utan det kan vara fråga om något mindre besök.
Det andra dokumentet är från den 20 juli samma år, och saknar bitar av höger marginal, förutom att texten i sig är ganska full av svårtolkade ord. Jag tror att det är ett intyg från Zacharias Månsson att han erkänner sin plikt att betala pengar till någon för något.
Zacharias och Mertha hade minst tre söner. Jag har namn och familjebildningsdata på fyra söner, men den tidigare släktutredaren har satt frågetecken för en av grenarna, så det tycks vara oklart om det är fråga om två söner (födda samma år - 1682), en enda son som har bokförts under olika namn och vars fru också fått fel namn i något register, eller om det är två olika pojkar och den ene av dem inte är en son till Zacharias och Mertha.
Sönerna från urhemmet i Ljungby är (1-4):
1) Nils Zachrisson Ljungdahl. Född 1676 eller 1678, död 1732. Studerade i Åbo. Var präst i flottan under sjökriget i södra Östersjön 1710-1718. Gift 1719 med Mertha Beeth från Villstad i Jönköpings län (dotter till Petrus Theodorsson Beeth, 1647-1719, och Helena Lindelia, 1652-1718. Syster till Samuel och Gudmund Adler-Beeth). Kyrkoherde i Älghult i Kronobergs län. Ägde och bebodde från 1728 Flöxhults säteri.
(Om hans efterkommande, se längre ned.)
2) Jacob Zachrisson Ljungdahl (1682-?). Gift med Sara Wrång (död 1732). Dotter: Helena Sara Ljungdahl (1711-?). Dotterdotter: Sigrid (1736-?).
3) Jonas Zachrisson i Tofta (1682-?). Gift med Mertha (1694-?). Son: Zacharias Jonasson i Tofta (1721-1796), gift med Lisa (1735-?). Sondöttrar: a) Mertha Zachrisdotter (1756), b) Catharina Zachrisdotter (1757-?), gift med Pehr Swensson (1753-?).
4) Isac Zachrisson Ljungdahl, född 1683, död 1728. Var i militär tjänst från 1706 och större delen av sitt liv därefter, men uppnådde inte högre än löjtnants grad (naturligtvis? - eftersom han inte var av adelsfamilj). Hans tjänsteberättelse är intressant läsning, då hans karriär och kriget runt Östersjön och in i Norge förde honom mellan många olika platser och händelser. Gift med Maria Tranhemia från Wånga socken (antagligen prästdotter eller inneboende släkting i prästgården där. Okänt om det menades Vånga i östergötland? eller Skåne?) och därefter bosatt på Björstorp (gård?) i Eriksberga (socken?). Inga barn kända.
Barn till Nils och Mertha Ljungdahl i Älghult:
1. Petrus Ljungdahl (1720-1742). Student i Uppsala.
2. Martha Helena Ljungdahl (1721-1802). Gift 1748 med Peter Ewertz i Sävsjöström (ett järnbruk nära Älghult). Döttrar: a) Anna Martha Ewertz (f 1750), och b) Helena Christina Ewertz (f 1752).
3. Zacharias Ljungdahl (den äldre), 1724-1792. Studerade i Uppsala. Landsfiskal i Älghult, Uppvidinge härad, från 1754. Bodde på Flöxhult. Gift 1760 med Helena Christina Colliander (1736-1812), dotter till kyrkoherde Nils Colliander och Christina Ljungman.
4. Hedvig Ljungdahl (1728-1798). Gift 1758 med Jonas Fahlgren, skeppare och handelsman i Kalmar. Son: Jonas Henrik Fahlgren (1760).
Barn till Zacharias den äldre, alla födda i Älghult (i-iii):
i) Nils Peter Ljungdahl (1761-1816). Apotekare i Karlshamn. Gift 1792 med Anna Beata Schwan (1774-1818), dotter till rådman Johan Schwan (1727-1799) och Helena Catharina Botin (1734-1806) (av kronofogdesläkten Botin från Bottorp). Bodde i Fagerhult.
Barn till Nils Peter:
a) Johan Peter (1793-1818)
b) Gustaf Fredrik (f 1794)(flyttade till Vedevåg, ogift, oklart om barn finns (felaktig skrivning i släktträdet angående brorsbarnen?)
c) Carl Adolf (1796-1868), gift med Eva Maria Hellerström (f 1805). Barn (oklart?): 1. Carl - ogift notarie, 2. Hilda, 3. Gustava Charlotta (Lotten) - gift 1856 m kh Alexander Johansson (1789-1861)i Svedvi, 4. Edla.
d) Helena Beata (1806-), gift med Carl Gustaf Lundbom på Mellringe. Barn: 1. Carl Edvard Lundbom, 2. Gustava Petronella Lundbom (gift Lagergrén).
e) Samuel Lorentz (1809-1869), gift med Sophia Regina Gezelius. (se tidigare inlägg).
ii) Zacharias Ljungdahl (den yngre) (1763-1823). Lantmätare. Bodde på Flöxhult i Älghults socken i Kronobergs län. Gift 1799 i Dädesjö (nya eller gamla kyrkan?) med Ulrica Charlotta Hedenstjerna (eller: Hedenstierna) (1778-1844).
Barn: se vidare utredning längre ner.
iii) Martha Christina Ljungdahl (1765-1830). Gift med kapten Samuel Fredric Lindsfelt (1751-1822) och bosatt på Linnegården i Älghult, Kronobergs län.
Barn till Martha Christina:
a) Johan Ulric Lindsfelt (1783-1823)
b) Helena Christina Lindsfelt (1794-), gift med Carl Gustaf Norlin (1790-). Barn: Carl Fredrik Ferdinand (1825-), kh i Sjösås, g m Johanna Elisabeth Chytraeus. Barnbarn: Carl Gustaf Norlin (1874-).
c) Zacharias Fredrik Lindsfelt (1795-1837), gift 1831 med Ulrica Charlotta Aurora LJUNGDAHL (1813-1876). Barn: T.M.Hj. Fredrik Lindsfelt (1833-).
Barn till Zacharias den yngre, födda i Älghult:
Om man läser Svenska Släktkalendern tycks denna gren inte vara särskilt barnrik, eftersom endast söner som överlevde till vuxen ålder och bildade familj har medräknats. Om man ser på släktträd och söker i andra källor efter Ljungdahlsbarn födda i Älghult under perioden, framträder bilden av ett äktenskap som välsignades med ett barn i stort sett varje år, från vigseln 1799 till Zacharias död 1823. Jag har räknat till 14 stycken troliga syskon, som har det gemensamt att de är födda i Älghult och nästan alla - liksom många Hedenstjernor - har tre förnamn:
a) 1801 - Zacharias Fredrik AUGUST (1801-1872), löjtnant i Landskrona och Malmö. Gift 1) med Ulrica (Ulla) Elg, handlardotter från Karlshamn (fadern hette Elg, modern Enemark), död 1859. 2) med Maria Söderberg, prästdotter, i hennes 2:a gifte.
Son: Zacharias Johan Alexis Franzén (!) Ljungdahl (1837-1890), född i Älghult, verksam i Visby och Lidköping (ogift).
b) 1802 - Fredrika CHRISTINA Amalia (1802-1869), g 1830 m major Gustaf Leonard Hedenstjerna (1774?-1856) på Grimmarp.
Barn:
1. Göthrik Albert Eugene Hedenstjerna (1833-1892) (g med Göthilda Carolina Gustava Hedenstjerna. Barn: a. Göta Amalia Gustava (1874), b. E.N.S.? (1875), c. Helfrid? Augusta Elisabeth (1877) - g m Ivar Alarik Hultin (1874).)
2.Isak Gustaf Hedenstjerna (1836-1902)
3.Charlotta Lovisa Aurora Hedenstjerna (1839-)(g m Johan Robert Lejdström (1821- ) i hans 2:a gifte).
c) 1804 eller 1806 - Klas Vilhelm Albrekt
d) 1804 eller 1814 - CARL Gustaf Adolf (d 1879 eller 1880), lantmätare i Västmanland. Ägde och bebodde Rallsta (?). Gift 1834 med Hedda Sophia Littmarck (1806-1840), dotter till lantmätare Jonas Littmarck.
Barn: Ulrica (Hedvig?) Juliana Amalia (1836-1869), g m godsägare Johan Robert Lejdström (1821-) i hans 1:a gifte.
Barn:
Hedvig Lejdström (1860-), g m kyrkoherden i Lima och Hedemora, Axel Schram (Schwan? Sehman? Lehman?)
e) 1807 - Bror Albert ----
f) 1808 - Knut Emil Adrian (1808-1832), lantmätare i Kristianstads län.
g) 1811 - BERNDT Victor Anshelm (1811-1891), lantmätare och salpetersjuderistyresman i Västmanlands län. G m Maria Rinman (1813-1872), dotter till rådman Raguel Ulric Rinman och Brita Sophia Wahlberg.
Son:
Leonard Ulric VICTOR (1851-1912), student i Uppsala (medlem av kören Orfei Drängar), fängelsedirektör i Östersund. G m Carin Burman (hennes 2:a gifte).
h) 1813 - ULRICA Charlotta Aurora (1813-1876), g 1831 m Zacharias Fredrik Lindsfelt (1795-1837) Barn: T.M.Hj. Fredrik Lindsfelt (1833-). (se ovan, iii.c)
i) 1814 - CARL (?)
j) 1815 - ELIS Reinhold Alfred (1815-1882), lantbrukare i Södra Ljunga socken, Kronobergs län. G m Mathilda Hildegard Amilon (d 1908).
Söner:
1. HILDING Reinhold (1864-), flyttade till Bäckseda 1901.
2. ELIS Mauritz Rudolf (1868-), flyttade till Malmö 1886.
k) 1816 - Johan Oscar Algot (1816-1863), kamrer vid Bergsunds Mekaniska Verkstad. G m 1) Mina Wallin, lantbrukardotter från Sorunda, 2) (osäkert) Maria Hollman.
Dotter:
ALMA Maria Carolina (1859-), gift 12/6 1886 i Utnäs (vigselannons finns återtryckt i Svenska Dagbladets jubileumsbok!) med kusinen ADOLF Ljungdahl (se l).
Son: Harry (1888-).
l) 1817 - Otto RUDOLF Alexis (1817-1877), lantbrukare i Kolbäck, Västmanland. G 1848 m Sophie Hall (1812-1905), dotter till lantmätare Eric Gustaf Hall och Marie Wilhelmina Falkenberg.
Son:
Carl ADOLF Rudolf (1853-1911), läroverksadjunkt i Västerås. G m Alma Ljungdahl (se ovan).
Son:
Harry (1888-), tjänsteman i Västerås.
m) 1818 - ERNST Fabian ---- (1818-1819)
n) 1822 - PER Elof Johan (d 1822)
KÄLLOR: Bland annat kopior av gamla släktträd, kopierade originalhandlingar och släktförteckningar från den släktutredning (ca 1910) som föregick publiceringen i Släktkalendern. Alla uppgifter är inte från säkra och oberoende källor. Har utfört vissa kontroller av uppgifterna mot uppslagsverk, herdaminnen och i några fall (ang Nils Ljungdahls barn) primärkällan (Älghults kyrkoböcker, som ju fadern själv ansvarade för!) men det finns förmodligen mera att göra om man vill verifiera forskningen utifrån moderna kriterier.
15
« skrivet: 2001-01-03, 18:00 »
Änkeprostinnan och hennes släkt!
Jag börjar väl också med att hålla diskussionens perspektiv kring prostinnan Ljungdahl i Hedemora, som man nog på den tiden (mitten av 1800-talet) benämde vår släkting Sophia Regina Gezelius (1808-1879), gift Ljungdahl.
Hennes make, min farfars farfar, prosten Samuel Lorentz Ljungdahl, föddes den 17 februari 1809 i Karlshamn där hans far en tid var verksam som apotekare. Samuel L. Lj. var yngst av (åtminstone) fem syskon, och när fadern Nils Peter Ljungdahl dog 1816 flyttade modern Anna Beata (hon var av släkterna Schwan och Botin från Kalmar respektive Södra Möre, och syster till politikern Hans Niklas Schwan i Stockholm) från Blekinge (ev Småland - det finns en uppgift om att de bodde på en gård i Fagerhult, men inget om vilket landskap eller vilken socken som avses) till Bergslagen och Lindesberg. Jag gissar att anledningen till flytten var att en av de äldre sönerna redan bodde där, då han sägs ha varit inspektor på Vedevågs bruk. Modern dog kort därefter, 1818.
Jag undrar nu hur Samuel Lorentz Ljungdahls barndom, uppväxt och övriga liv kan ha påverkats av att föräldrarna dog när han var omkring 8 år gammal? Hos vem bodde han? Vem bestämde om och bekostade hans studier? Hur träffade han sin blivande hustru? Vilken relation hade han till sina släktingar på sin fars, sin mors och sin hustrus sida?
Jag vet:
att han av sina lärare ansågs vara mycket läsbegåvad, han gick i skola först i Örebro och sedan på gymnasiet i Västerås, från 1827 studerade på universitetet i Uppsala, blev prästvigd 1832, gifte sig med Sophia Regina Gezelius den 28 december 1837, undervisade från 1838 på gymnasiet i Västerås och blev 1843 rektor där, var kyrkoherde i Hubbo från 1841, prost 1842, var riksdagsman från 1844, flyttade till västkusten och blev kyrkoherde i Skepplanda 1849 (vald 1848), kände sig som en främling där och 1859 sökte tjänst i Hedemora i stället, tillträdde där 1860, var föreslagen till biskopsvalen (Västerås stift) 1849 och 1866.
Jag vet också att han dog 1869 och är begravd på protestantiska kyrkogården i Karlsbad i Böhmen (Tjeckien), men jag vet inte varför han befann sig där (men det var väl troligen av studie- eller hälsoskäl snarare än för en nöjestripp) och vet inte om hans hustru eller barnen (då ca 31, 29 respektive 28 år gamla) var med på resan.
Jag har också fotografier som jag tror föreställer prosten och prostinnan. Det är de äldsta släktingar jag har bild på, förutom de få och mycket avlägsna släktingar som var kändisar och fick sina porträtt målade på 1700-talet, vilka sedan finns reproducerade i olika uppslagsverk. Förmodligen kan väl målningar av äldre präster i släkten också gå att få tag på, även de som inte var ett dugg kända eller märkvärdiga utanför sina församlingar?
Angående Sophia Regina undrar jag om någon vet var hon bodde efter makens död? Flyttade hon från Hedemora och till sonen Samuel Johan (1840-1903) eller till någon av döttrarna? Den yngsta - Edla Sophia (1841-1892)- var ogift, men den äldsta - Carolina (1838-1914)- gifte sig med en professor Lars Edward Walmstedt i Uppsala, där de bodde i den Walmstedtska gård som numera är någon sorts museum.
Sonen Samuel Johan Ljungdahl gifte sig för övrigt 1875 med en dotter till provinsialläkare Grill i Hedemora, så då bör ju de unga - Anna och Sam - ha träffats medan änkeprostinnan bodde kvar i staden.
Någon som känner till var Sophia Regina är begravd?
En annan detalj kring Gezeliussläkten som leder till ytterligare frågor om livet förr, är att prostinnans kände farfar Georg Gezelius (1735-1789) (han som bl a skrev sin tids stora personhistoriska uppslagsverk, Försök till ett biographiskt Lexicon öfver namnkunnige och lärde svenske män) inte kan ha haft tillfälle att övervaka sin son Carl Ludvig Gezelius (1770-1812) utbildning och familjebildning, då sonen var ca 19 år när fadern dog och svärdottern Carolina Sophia Trolle (1786-1829) var då ett småbarn på ungefär 3 år. Det är intressant att reflektera över just sådana här frågor: vilka av förfäderna var egentligen samtida, och vilka var det bevisligen inte, fast man kanske hade trott det? Var kan det ha funnits brott i familjetraditionerna, genom att någon har dött, man har flyttat från släkten eller på annat sätt förlorat kontakt med uppgifter och material om äldre generationer?
Prostinnan Ljungdahl hade alltså en mor som var född Trolle (dotter till kyrkoherde Carl Trolle, 1757-1809, i Gillberga). Att forska på Trollesläkter är ett rent getingbo, misstänker jag, då allt som låter det minsta fint ger upphov till spekulationer. Vore kul att få hitta någon *trovärdig* förklaring till varför de hette Trolle, och varför (om?) de inte går att spåra längre bak än till prostinnans morfars far, Thomas Trolle (inga årtal), inspektor på Fiholm i Jäder, och hans hustru Brita Stina Eklind (1732-1759).
Om de kända Gezelii-prästerna finns skrivet i den gamla Svenskt Biografiskt Handlexikon, som finns på Projekt Runeberg på internet. Jag har renskrivit artiklarna som är inscannade där, men mina korrektur tycks av någon anledning ännu inte ha publicerats på sajten.
Angående Lejdströmsläkten, och den andra av de Ljungdahlsförgreningar som utgår från Flöxhult i Älghults socken (vi kan kalla den Hedenstjerna-grenen) så har jag uppgifter så långt som till att Ulrika Juliana AMALIA Ljungdahl, 1836-69, möjligen hette Hedvig Juliana Amalia istället (men det är osäkert). Äktenskapet mellan Amalia Ljungdahl och Johan Robert Lejdström var hans första gifte. Deras ena dotter hette Hedvig Lejdström (f 1860) och gifte sig med en kyrkoherde i Hedemora! Stilen på mitt gamla släktträd är svårtydd här, så jag kan inte tolka om det står att maken hette Axel Schram eller Axel Schmidt eller Axel Lehman eller någon helt annat. Johan Robert Lejdström gifte för övrigt om sig med Amalias kusin Charlotta Lovisa Aurora Hedenstjerna (f 1839). Vet inte om de hade några barn.
16
« skrivet: 2000-12-18, 21:09 »
NY DISKUSSION!
Släkten Ljungdahl, från Ljungby (Kronobergs län).
Efter att ha läst inlägg i en diskussion på Ordet är fritt, som hette Vad kan man skriva om folk - vilket fick mig att dra ut och vifta med familjevapnet (högst tveksamt om vi har något giltigt, men jag har sett en teckning av ett - på Isak Ljungdahls tjänsteberättelse - med en harneskklädd arm, stjärnor, krona och två kvistar) för att hävda rätten att få slippa se ovidkommande kommentarer om äldre släktingar i ett sådant sammanhang - blev det nu aktuellt att starta en diskussion kring släkten Ljungdahl från Ljungby.
Jag har inte forskat själv i förstahandkällor (bara kollat ett par för skojs skull när jag hade tillfälle), men det finns material från en släktutredning som gjordes i början av 1900-talet.
Släkten Ljungdahl finns med i Svenska Släktkalendern i några olika årgångar.
Om några av mina kusiner eller sysslingar vill delta med material om sina grenar av släkten, får de gärna göra det. Själv kommer jag inte att lämna ut något material offentligt som berör nu levande släktingar.
Det är också roligt att få veta vilka okända släktingar som forskar i ämnet, och vad de nu har kommit fram till.
Jag har en hel del frågor - de kommer någon annan gång!
Maria Ljungdahl
17
« skrivet: 2000-12-18, 20:56 »
Ja, jag tycker nog att det finns fog för att hålla med både Anders Pemer och Anders Hellster i mycket av det de framhäver som argument för olika allmänna motiv och metoder som finns inom släktforskningen. Personhistoria gör t ex äldre allmänhistoria intressantare.
Sedan blev det väl så att eftersom diskussionstråden från första början handlade om vad man kan skriva om folk utan att bryta mot lagar och etik, så är det ju också klart att det området är något som kan diskuteras, då vi väl alla känner på oss att det kan finnas olika meningar om var gränserna går, och olika argument för varför de bör dras just här eller där. Nog kan man känna sig osäker på vad som är rätt - ur personlig och vetenskaplig vinkling.
Eftersom mycket av släktforskning görs av amatörer och i ännu flera fall tolkas och ANVÄNDS (kanske till att stärka den egna identiteten inför sig själv, eller för att bevisa att man är bättre eller intressantare än andra...) av amatörer, så är det ytterst känsligt hur man presenterar fakta om personer, och då menas både de levande och de döda.
Innan jag skriver ännu fler fånigheter är det väl bäst att avsluta med att lova att bistå så gott jag kan med material om min släkt. En vettig principiell gräns för uppgiftslämnande känns för mig som den kan dras vid ungefär 1930, 1) därför att jag inte vet så mycket om hur släktgrenarna utvecklades senare, 2) därför att det senare kommer att kunna handla om personer som fortfarande lever och som bör få tillfälle att själva lämna material om de är intresserade av att delta.
Jag har inget mandat att tala för någon annan än mig själv, och tycker dessutom mycket illa om den sorts informationsterrorism som internet (och alla andra snabbt sök- och klippbara informationssystem) inbjuder till. Allt går att plocka ihop från småbitar som man själv (eller välmenande myndigheter) lämnar efter sig på olika ställen. Släktforskare är säkert ett relativt harmlöst släkte(!) - men de offentliga delarna av nätet, där vi befinner oss, är inte någon enskild klubb för snälla och godkända medlemmar...
Vi hörs igen, i ett annat forum (Ljungdahlsdiskussion), skulle jag tro!
Maria
18
« skrivet: 2000-12-09, 22:33 »
Håhåjaja, Pemer!
Det var skoj att du hittade mitt inlägg och att du tänkte till lite grann igen. Jag skall utveckla det hela lite, och se om vi kan förstå varandra.
Ja, det är väl kul om unga och gamla kan mötas kring ett släktforskarintresse. Jag håller i dagarna just på att orientera en snart tonårig grabb om släktens historia, och hoppades ju att han skulle vara lika intresserad som jag själv redan i den åldern var, men inte! (Det var en skoluppgift som satte igång det, varför han inte är direkt entusiastisk - allt kul skall skolan förstöra genom att göra läxor och tvångspyssel av det...)
Nej, av ditt förtydligande förstår jag att jag inte hade behövt bli så upprörd. Det var inte de släktingar som jag befarade som hade blivit utsatta för förvirrande telefonkontakter. Fast nu tycker jag i alla fall att du inte hade behövt offentliggöra detta överhuvudtaget. Hur lustigt eller konstigt du än tyckte att det var, så har det inget allmänintresse att berätta vilken släkt och vilka personer det gällde! Den principen - den journalistiska etiken - kan vi väl hålla på även i Rötter?
Fan att du inte kan låta bli att spekulera över släktdrag och annat! Ointresse, misstänksamhet, social oförmåga, oärlighet, och allt vad du antyder. Någon måtta får det väl vara... Tänk lite innan du skriver sånt!
OK, jag vill inte gruffa vidare, för det är att förstöra ett trevligt forum med onödiga konflikter och käbbel som kanske urartar till totala missförstånd. Trodde bara att jag kanske kunde bidra med en synpunkt i frågan vad kan man skriva om folk?. Den frågan är faktiskt mycket intressant.
Jag tror att man inte skall vara naiv nog att hålla sig med inställningen alla tycker väl att det är kul att ha kontakt med släkten och veta så mycket som möjligt om den. En sorts den som har rent mjöl i påsen har inget emot att visa upp alla sina tillgångar och egenheter (varianten som brukade vara signaturen ärlig skattebetalares typiska synpunkt på insändarsidorna, angående skattefusk och all slags brottslighet och moraliska tillkortakommanden - utan tanke på hur det skulle kännas att få sin integritet kränkt själv!!!). Eller säga att själv skulle jag inte ha något emot att andra publicerade fakta om mig, så jag gör mot andra som jag vill bli behandlad själv.
Det är inte så i verkligheten, helt enkelt. Din typ av släktforskning, med totalkoll på alla tänkbara grenar och personer, är väl inte den vanligaste (det är att hålla sig till sitt eget släktnamn, eller till en gård?), och har därför kanske svårt att bli accepterad som metod? Varför skall alla veta allt om alla? Vad är poängen?
Nog för att jag också kan vara fruktansvärt nyfiken och plocka i detaljer för att hitta sammanhang och svar på frågor när jag forskar (mest i musikhistoria och samhällsfrågor), men det måste ju finnas en poäng (annat än att det är ett tidsfördriv bland andra, eller att man av något personligt skäl har svårt att förstå vem man är utan att känna sina tiotusen närmsta släktingar) med forskningen på en sådan nivå av detektiviskt petande i fakta och hårstrån, om den skall vara värd tiden man lägger ner, och motivera att andra hjälper en på vägen.
Släkten och historien är inte alltid det intressantaste i livet. Alla har inte kontakt med sin närmaste släkt, eller vill ha det, så varför då bry sig särskilt mycket om den avlägsna släktingen, bara för att han är släkt? (Detta uttalande skall du definitivt inte ta som något slags fakta om släkten Ljungdahl, bara så du vet det!)
Här kommer nu en riktigt moralistisk slutkläm, som inte ens är särskilt representativ för min egen inställning till ämnet:
Levande människor ägnar sig med stor kraft åt andra frågor än sin härstamning, och bryr sig om andra människor än bara dem de har genetiska band med.
Vi kan ju brodera ovanstående på en bonad, alla vi släktforskare, och sträcka på nacken och begrunda den sentensen då och då när vi suttit nerböjda över gamla handlingar och släktträd för länge...
Det var kul att få prata lite om det här ämnet med en som i alla fall var intresserad av släkten, även om det nu var på frimärkssamlingsnivå eller hur det var? Fråga gärna mera, om du vill veta något om Ljungdahl-släkten, bara du håller dig till tiden före 1930 ungefär, eller helst före 1900. OK?
Jag kan lägga upp en släktdiskussion i Rötter så småningom, om ingen annan hinner före.
19
« skrivet: 2000-08-25, 13:35 »
Hej, jag hittade alldeles nyss Anders Pemers inlägg från den 23 september 1999 och 12 januari 2000, och har några kommentarer.
Apropå undringen över att vissa släkter inte uppdaterar sitt material i Släktkalendern, vill jag säga att det visst finns släktforskare i Ljungdahls-släkten även idag, men att det inte finns något stort intresse för att offentliggöra några resultat av forskningen i den formen. Eftersom de flesta i den generation av kusiner som Pemer försökte ta kontakt med kring 1985 idag är döda, ligger det moraliska ansvaret för ett eventuellt utgivningsbeslut på nästa generation. Vi är väldigt många syskon, kusiner och sysslingar. Jag känner inte alla till namnet, inte ens till antalet. Och, som Pemer påpekade, finns det ett par kvinnor i släkten som är mycket kända i kulturlivet. Jag själv skulle aldrig drömma om att ringa upp dem och be om uppgifter kring deras familjer och släktingar, fast vi är hyggligt nära släkt. Vi har ingen släktförening, och ses därför i större skala bara med mycket ojämna mellanrum, på begravningar och så.
Det var inte heller så roligt att få läsa i en diskussion på internet att ett par äldre anhöriga tydligen har blivit uppringda av en ivrig släktforskare under ett skede av deras liv då de förmodligen inte var i stånd att glädjas åt en sådan kontakt.
Jag vill inte direkt kritisera forskningsmetoden som sådan, men måste påpeka att man verkligen inte har rätt att ifrågasätta andras motiv för att vägra lämna ut uppgifter eller för att inte kunna hjälpa till att komma vidare. Visst vet jag vad forskning (inte bara på släktområdet) kan ge upphov till för känslor av impertinent nyfikenhet och samlar-mani, vid sidan av den rent vetenskapliga inställningen, så jag förstår mycket väl hur lusten att leta vidare efter ättlingar till nyupptäckta släktingar kan driva en en smula över gränsen för vad som är korrekt och smakfullt i andras ögon... Men jag skulle förmodligen inte göra så själv, och skulle inte bli glad åt att bli utsatt för det.
Vänligen,
Maria Ljungdahl
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy