Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Marcus Boman
1
« skrivet: 2023-03-19, 10:00 »
Snyggt jobbat Niklas & Värmlands släktforskarförening!
2
« skrivet: 2023-03-15, 21:53 »
Kan det vara
Riksdaler
Skilling(ar)
Runstycke(n)
?
Men då banco.
Obs! För en av köpesummorna står det inte banco utan riksgäld.
Hur totala värderingen kan bli 1000 riksdaler banco förstår jag ej.
3
« skrivet: 2023-03-15, 19:51 »
Wäxlade skrifter?
4
« skrivet: 2023-03-15, 19:40 »
Har du AID?
Enheten borde hur som helst vara mark.
Sedan om det står silvermark eller ska läsas silvermynt eller något annat på silver går jag bet på.
Tips bildgoogla på typ "mark daler symbol" eller något annat liknande.
5
« skrivet: 2023-03-13, 19:14 »
Ok Karin Desirée då förstår jag hur du tänkte rakt igenom dina inlägg. Men nu blev det förhoppningsvis ännu klarare för de som framöver kommer att läsa tråden att begravningsvillkoren såg väldigt olika ut för de som tog livet av sig före och efter ovannämnda lagändring.
6
« skrivet: 2023-03-12, 18:58 »
Tack för lagrummet/referensen Eva. Det var meningen att jag skulle leta på den och nämna den men annat kom i vägen.
7
« skrivet: 2023-03-11, 18:57 »
Ja, som jag minns det. Problemet är - som många redan nämnt här - att självspillare, bland andra, inte fick begravas på kyrkogårdarna. Och att en del släktingar och nära familj kunde 'göra om' dödsfallet till en olycka eller självspillaren själv iscensatte en olycka.
Lycka till med boken om självspillare.
Mvh,
Desirée G.
Vissa av självmördarna fick begravas på kyrkogården, men i "tysthet".
8
« skrivet: 2023-02-20, 21:50 »
För egen del mest van med begreppet kronohemman när det gäller Värmland.
Eller menas något annat i denna tråd?
9
« skrivet: 2023-02-20, 20:02 »
Hoppas du får adekvat hjälp snart Hannu!
10
« skrivet: 2023-02-20, 19:58 »
Källor där Marits patronymikon inkluderas.
* Olof Eriksson född 1692-09-07 i Osebol, Norra Ny, föräldrar: Erik Olofsson och Marit Olofsdotter (Norra Ny C:1 sid. 183, AID: v5944.b95.s183)
* Mats Eriksson född 1696-02-08 i Osebol, Norra Ny, föräldrar: soldaten Erik Olofsson och Marit Olofsdotter (Norra Ny C:1 sid. 199, AID: v5944.b103.s199)
* Konan Marit Olofsdotter i Stöllet och soldaten Erik Olofsson i Osebol, lönskaläge, de ämnar gifta sig (Älvdals härads dombok 1690-09-16--1690-09-18 AID: v66340.b26)
* Erik Olofsson soldat i Osebol, Marit Olofsdotter i Stöllet, giftermål (Älvdals härads dombok 1691-09-23--1691-09-26 AID: v66340.b55)
Att Erik Olofsson Löwen (jag skriver oftast Löven då det med största sannolikhet är bildat av Lövåsen) är identisk med soldaten Erik Olofsson i Osebol framgår om man följer honom tillbaka i de militära källorna.
11
« skrivet: 2023-02-19, 10:17 »
Om du har möjlighet kan du försöka överföra DNA-filen (MHDNA->FTDNA) från en annan dator eller via en annan webbläsare.(Men risken är väl stor att detta inte spelar någon som helst roll i ditt fall).
12
« skrivet: 2023-02-17, 20:14 »
Precis testa med att spara råfilen från myHeritage DNA lokalt på datorn först. Och sedan ladda upp till FTDNA.
13
« skrivet: 2023-02-17, 08:25 »
"Dessutom vill jag komma längre med DNA-ursprunget".
Om du med detta menar:
Y-DNA haplogrupp och/eller
mtDNA haplogrupp
: så får du nog köpa dessa tester direkt från FTDNA.
(MyHeritage DNA fokuserar på kromosomerna 1-22).
14
« skrivet: 2023-02-15, 19:12 »
Tack Kenneth.
Jag hittade själv någon/några Pål, Tomas i Rattsjöberg.
Men det blir nog hur som helst svårt att lista ut varifrån Tomas-namnet i Arnstorp kommer ifrån. Det hade väl redan varit känt. Men visst en oväntad domboksuppgift eller kyrkoboksuppgift från Värmland med omnejd (inklusive Norge) skulle ju kunna ändra på det.
15
« skrivet: 2023-02-14, 20:29 »
Jag kan bara instämma JEB! 
16
« skrivet: 2023-02-14, 19:00 »
Fullt möjligt att Tomas-namet kom ifrån modern Annika Pålsdotters sida precis som du är inne på.
Annika var som du har nämnt på din hemsida från Lövåsen enligt vigselboken. Jag minns inte nu men jag tror att Arne Linnarud menade att det inte var ovanligt med att ha "husfinnar" i finska hushåll. Kanske Annika kan ha tillhört Suhoinen-Lövåsen-hushållet men ej familjen? Eller var hon bara piga där just vid tiden för sitt giftermål?
Jag har sökt efter namn som Tomas Pålsson, Pål Tomasson i Almqvist böcker men det verkar vara svårt att hitta individer med dessa namn och med en länk till Lövåsen eller Sunne med nära omnejd. Kanske jag letar dåligt.
17
« skrivet: 2023-02-13, 19:49 »
Tomas Matsson (1692-1762), Arnstorp, Sunne.Känt är att föräldrarna hette:Mats Israelsson, från ArnstorpAnnika Pålsdotter, från Lövåsen, Sunne - föräldrar okända.Samt att hustrun hette Kerstin Kristoffersdotter.Känt är också att Mats föräldrar hette:Israel Mickelsson - son till Mickel Larsson och NN i Arnstorp.Marit Pålsdotter - dotter till Pål Olofsson och Elin Olofsdotter i Lövåsen, Sunne.Se bland annat: http://www.kenalexis.se/pc1c876f2.htmlMen hur kom namnet Tomas in i släkten?Jag känner inte till någon Tomas som annars som kan knytas till Arnstorp eller Lövåsen.Finns det någon skogsfinsk släkt i närheten där namnet Tomas dyker under samma tid som när Tomas Matsson lever eller tidigare?
18
« skrivet: 2023-02-13, 19:36 »
Finns en rad märkliga Suhoinen-/Erik-Olofsson-Löven-relaterade uppgifter på nätet.Jag är ganska säker på att det rör sig om rena rama antaganden och ej uppgifter baserade på reella källor.(Jag kan givetvis ha fel men tror faktiskt ej det).För att nämna några underligheter som ingen bör använda sig av utan klar och tydlig källa eller kommentar om att det rör sig om ett antagande.1/ Erik Olofsson Löven född i Porttjärn Bodarna, Karlskoga. Se bland annat http://oleplannthin.dk/TNG/getperson.php?personID=I27597&tree=Tree1Det mest troliga är att han var född i Lövåsen, Sunne så klart, men även denna uppgift är nog svår att 100% bevisa.2/ Erik Olofsson Lövens hustru hette Marit Gunnels. Se bland annat samma nätsida som ovan.Denna uppgift är så konstigt att jag knappt finner ord.Hustrun hette av allt att döma Marit Olofsdotter. Något släktnamn är inte alls känt.
19
« skrivet: 2023-02-10, 20:55 »
Jag antar att han hette Elof (eventuellt Olof) Larsson. Enligt VKBR3 föds:
* Erik, född 1708-04-09 i Skäggegård, föräldrar: Olof Larsson och Britta Kristoffersdotter
* Kristoffer, född 1710-03-39 i Skäggegård, föräldrar: Elof Larsson och Britta Kristoffersdotter
* Erik, född 1714-02-12 ibidem, samma föräldrar som direkt ovan
* Lars, född 1718-03-16, se vidare direkt ovan
Jag är ganska övertygad att Brittas första make verkligen var Elof Larsson och att det faktiskt står Elof och ej Olof i kyrkoböckerna.Så den förste Erik har jag satt som barn till ELOF Larsson och Britta Kristoffersdotter.I mantalslängderna 1708 nämns dessutom ingen Olof Larsson men väl Elof Larsson med hustru. Se: Länsstyrelsen i Örebro län. Landskontoret 1624-1900 (S, T) EIca:82 (1708) Bild 8420 / sid 910 (AID: v402915.b8420.s910, NAD: SE/ULA/110403)
20
« skrivet: 2023-02-10, 20:46 »
Det finns en Erik Elofsson i Röbergs som gifter sig 1739-12-26
med Sigrid Jönsdotter i Näs. Är han Britta Kristoffersdotters som med sin första man?
Jag tror det i alla fall.
Erik Elofsson, född 1714-02-12 i Skäggegård, Lysvik (föräldrar: Elof Larsson och Britta Kristoffersdotter). Förmodligen identisk med den dräng Erik Elofsson från Röberg, Sunne som 1739-12.26 i Sunne gifter sig med pigan Sigrid Jönsdotter från (Norra) Näs, Sunne.
21
« skrivet: 2023-02-09, 22:18 »
"Längderna för 1705 och 1708 saknas".
Finns men en aning svårhittade.
Se vidare:
Länsstyrelsen i Örebro län. Landskontoret 1624-1900 (S, T) EIca:79 (1705) Bild 8920 / sid 884 (AID: v402912.b8920.s884, NAD: SE/ULA/110403)
Länsstyrelsen i Örebro län. Landskontoret 1624-1900 (S, T) EIca:82 (1708) Bild 8410 / sid 909 (AID: v402915.b8410.s909, NAD: SE/ULA/110403)
22
« skrivet: 2023-02-09, 22:05 »
Jag tror jag köper din idé om att Kristoffer Anderssons änka Marit Jonsdotter i Bryggegården gifter om sig med änkemannen Håkan Halvardsson i Höjden och sedan efter någon gång efter dennes död flyttar till dottern Britta Kristoffersdotter och hennes make Elof Larsson i Skäggegård.
Bra "pusslat"!
23
« skrivet: 2023-02-07, 22:18 »
Kan det stämma att:
- Jöns Jonsson var gift 1681-07-24 i Sunne med Karin Johansdotter, han från Spelnäs, hon från Bjälverud (se VKBR4)
- Jöns hustru i Spelnäs dör cirka 1701/1702 enligt mtl (se A0003181_00371 och A0003183_00119)
- Jöns i Spelnäs själv dör cirka 1702/1703 enligt mtl (se A0003183_00119 och A0003185_00203)
?
Är det Jöns och Karins barn i Spelnäs som då kan ha Bengt Olofsson i Bjälverud som målsman (om han nu var målsman)?
24
« skrivet: 2023-02-07, 21:30 »
Jag något ser felaktigt ut i de olika versionerna av ett och samma mål.
Du kanske är inne på rätt spår.
Var Bengt i Bjälverud i själva verket förmyndare?
Hur som helst.
Håkans änka Marit i Höjden ensam i hushållet enligt mantalslängden för år 1706.
Mtl 1705 ej filmad/utlagd.
Håkan i Höjden med hustru plus en annan person i hushållet enl mtl 1704.
Sedan kan jag inte se någon förändring när det gäller Håkan och hustrun i mtl för åren 1686-1703.
Ingen Håkan alls i mtl 1685.
Kan Håkan därmed ha gift sig 1685/1686?
Kan han ändå senare ha blivit änkeman och gift om sig trots att detta inte framgår tydligt i mtl?
Eller hade Håkans hustru, indirekt nämnd i mtl 1686, tidigare varit gift?
Många frågor. Få svar. Tyvärr blir det nog svårt att reda ut det hela. Men vem vet kanske VKBR och Almqvists domboksböcker missat något?
25
« skrivet: 2023-02-06, 20:07 »
Håkan Halvardsson i Höjen begravd 1705-03-25 i Gräsmark.
Se ArkivDigital: Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild: 85 Sida: 159
26
« skrivet: 2023-02-06, 19:43 »
Ja den krånglar till det.
Enligt VKBR4:
Post 161137
Olofsson, Bengt
Sunne (S), Bjälverud
Jansdotter, Marit
Sunne (S), Spelnäs
Vigda 1/1 1693 i Sunne (Värmland)
--------------
Källa: C:1
Borde det stå Marit Jonsdotter?
Om Kristoffer Andersson dog 1694/1695, borde Kristoffers hustru Marit Jonsdotter inte vara identiskt med Bengt Olofssons hustru.
Som sagt väldigt krångligt.
27
« skrivet: 2023-02-05, 20:10 »
Jag kan nog inte bidra med så mycket just nu men tycker att dina tankegångar är intressanta och väl värda att återkomma till när tillfälle ges. Observera att det fanns två Bengt Olofsson i Bjälverud, en äldre, gift med Kerstin Johansdotter och en yngre som därmed då borde ha varit gift med nämnda Marit Jonsdotter om nu uppgiften stämmer. Jag kan ha fel men i mantalslängderna tycker jag det ser ut som om den yngre Bengt står själv men ha kanske kan ha varit gift ändå.
28
« skrivet: 2023-02-05, 20:05 »
Följande mål (från Almqvists bok) kan nog också tas med:
1703vt96
1/5 av 1/6 i Spelnäs, varav sal. Jöns Jonsson i Spelnäs 1698 köpt hälften av sitt syskonbarn hustru Marit Torstensdotter i N. Forsnäs för 20 rd och hans barn 1702 köpt den andra hälften av sin faster hustru Marit Jonsdotter för 20 rd, enligt kvitto av hennes man Bengt Olofsson i Bjälverud. (Vid 2. Ub 1/5 av 1/16. 3. ub saknas.)
29
« skrivet: 2023-02-04, 20:18 »
Kan det på rad 10 stå något i stil med: 30 marker á 4 daler och 16 öre silvermynt eller 3 riksdaler marken gör 135 (daler silvermynt).
Alltså 1 mark värderas till 4 daler silvermynt plus 16 öre silvermynt eller till 3 riksdaler.
30 marker blir då:
30 x 4 = 120 daler silvermynt plus
30 x 16 öre silvermynt = 480 öre silvermynt
Anta att 32 öre silvermynt var lika med 1 daler silvermynt då är 480 öre silvermynt = 15 daler silvermynt.
Då borde 30 marker vara lika med 120 + 15 = 135 daler silvermynt.
Alternativt:
30 marker = 30 x 3 riksdaler = 90 riksdaler.
Anta att 1 riksdaler (courant) var lika 1,5 daler silvermynt.
Då borde 30 marker vara lika med 135 daler silvermynt.
30
« skrivet: 2023-01-18, 21:03 »
Nedan den information jag samlat på mig om Erik Olofsson Löven. Kommentarer, kompletteringar, rättelser - gärna i tråden.
Erik Olofsson Löven i Lövåsen, Sunne
Födelse cirka 1654-1669 i Sunne
Erik Olofsson Löven föddes väl någon gång under 1650- eller 1660-talet. Han borde ha varit 15 år eller äldre när han blev lejd som soldat år 1684. Sista gången han förekommer i mantalslängderna är 1717 så han kan därmed ha varit 63 år gammal detta år. En grov uppskattning blir därför att Erik föddes vid någon tidpunkt under åren 1654-1669. Mest sannolikt är väl att Erik var född i början av denna period. Enligt mantalslängderna finns i Lövåsen, Sunne följande personer under 1650-talet: Anders med hustru 1650-1652; NN med hustru 1654; Pål med hustru 1655; Pål med hustru och son 1656; Pål med hustru, son, sonhustru och en inhyst person 1657; Olof Pålsson med egen familj från och med 1658. Lövåsen nämns inte i mantalslängden för år 1653. Det är således möjligt att Pål med sin familj flyttar in till Lövåsen omkring 1653-1654. Det är således också möjligt att sonen Olof Pålsson gifter sig runt 1656-1657. Kanhända var alla Olofs barn är födda 1656 eller senare. Enligt de redan nämnda rullorna från år 1684 var den lejde soldaten Erik Olofsson Lövman född i Sunne. Även om det inte uttryckligen står i någon källa att han föddes i just Lövåsen så känns detta antagande som rimligt.
Militär bana, Älvdals kompani, Närke-Värmlands regemente
Sunnefödde Erik Olofsson Lövman blev, som ovan nämnd, lejd som soldat år 1684. Den som lejde Erik var Jon Jönsson i Osebol, Norra Ny. Erik mönstrade, tillsammans med andra nyskrivna knektar under kaptenen Kasper Kristoffer von Gersdorff, i Karlstad den 5 september 1684. Kasper Kristoffer von Gersdorffs kompani kom senare att gå under namnet Älvdals kompani. När kompaniet samlades i Kristinehamn den 16 januari 1689 så hette den ordinarie soldaten i Osebol Erik Olofsson Osman. Erik fick alltså ett nytt soldatnamn som icke-lejd. Nytt även denna gång var ett specifikt regementsnummer för varje korpral och gemen man. Osebol blev tilldelat nummer 745. Senare tillkom även ett specifikt kompaninummer för varje korpral och soldat. Osebol fick då nummer 58. Erik Olofsson Osman var soldat i Osebol fram till och med augusti (eventuellt 18 september) 1699 då han avancerade till korpral. Som korpral fick han namnet Lidfält och ett boställe i Övre Lid, Norra Råda (nuvarande Sunnemo; regementsnummer 746, kompaninummer 59). Men enligt mantalslängderna var han under hela korpraltiden skriven på annat ställe. Under åren 1701-1708 var han mantalsskriven i Södra Branäs, Dalby. Var han blev mantalsskriven år 1700 är oklart. Den 25 augusti 1708 avancerade Erik till rustmästare. Som rustmästare fick han ta del av avkastningen från hemmanet Ljusnäs, Norra Ny, men det var i Lövåsen, Sunne han och familjen bodde, i alla fall enligt mantalslängderna från och med år 1709. Den 7 oktober 1710 avancerade Erik till furir (förridare). Som furir fick han eventuellt ta del av räntan från Orretorp, Nedre Ullerud och Mellan Skoga, Ekshärad, men detta är osäkert. Någon gång omkring år 1712 började han kalla sig Löven (Löfven, Löwen). I generalmönsterrullan för år 1713 och Älvdals kompani framgår det att furir Erik Olofsson Löven beklagade sig vara sjuklig och han begärde därför avsked vilket han också fick den 19 oktober 1713.
Hemvist
Erik var skriven på följande platser enligt mantalslängderna: Osebol, Norra Ny 1694-1699 (soldat med hustru); Södra Branäs, Dalby 1701-1708 (korpral, endast hustrun har en markering); Lövåsen, Sunne 1709-1710 (rustmästare, endast hustrun har en markering), 1711-1713 (furir, endast hustrun har en markering, namnet Löven från och med 1712), 1714 (både Erik och hustrun har markeringar), 1715-1717 (utan hustru men med sonen Olof Eriksson och dennes hustru). Det kan vara så att hustrun var 63 år gammal år 1714. Om så var fallet borde hon ha varit född cirka 1651, men detta måste betraktas som en osäker uppgift. Tyvärr kan Erik ej återfinnas i mantalslängderna för år 1700. Det kan vara så att han var skriven i Övre Lid, Norra Råda (nuvarande Sunnemo) för en korpral Olof Olofsson (endast hustrun har en markering) finns med bland de som listades under hemmanet detta år. Kanske skrev mantalsskrivaren fel förnamn. Det är högst troligt att bodde i Lövåsen, Sunne fram till och med att han blev lejd som soldat i Osebol, Norra Ny. Helt klart är det att han bodde i Lövåsen under senare delen av sin militära karriär fram till och med sin bortgång.
Död i Lövåsen, Sunne
Erik dog enligt Sunne husförhörslängder i Lövåsen cirka 1727/1728. Sista nattvardsdatumet som anges är den 19 november 1727. Änkan, sonen Olof och hans hustru Marit fick nattvarden igen den 24 mars 1728 men så var inte fallet för Erik. Med andra ord borde han ha dött någon gång under senhösten 1727, vintern 1727/1728 eller under förvåren 1728.
Utomäktenskapliga förbindelser
Enligt Fryksdals härads dombok från den 31 augusti-3 september 1685 då Erik Olofsson i Lövåsen dömdes för att ha mökränkt konan Annika Nilsdotter också i Lövåsen. Ett Lövåsen finns i Sunne och ett annat i Lysvik men det är helt klart Lövåsen i Sunne som avses då domboken antecknar det som frälse. Nu var inte Lövåsen ett frälsehemman utan ett skattehemman men enligt verifikationer från år 1685 så gick räntan från Lövåsen i Sunne till avlidna adelsmannen Jonas Gyllenspetz arvingar. Räntan från Lövåsen i Lysvik gick samma år istället till infanteriregementet (Närke-Värmlands regemente). Det är okänt om Erik och Annika fick barn tillsammans. I Älvdals härads domböcker från den 7-9 oktober 1689 och den 18-20 februari 1690 så dyker ett liknande fall upp. Knekten Erik Olofsson i Osebol (Norra Ny) dömdes då denna gång för att ha belägrat dalkullan och konan Kerstin Persdotter i Sälje, Ekshärad, senare i Osebol. Erik dömdes också att betala barnföda till Kerstin. En Karin föddes utanför äktenskapet den 22 november och döptes den 30 november 1689 i Äppelbo, Dalarna. Tyvärr framgår inte vem som var Karins mor men fadern var enligt födelse-/dopboken ifråga i alla fall Erik Olofsson ifrån Lövåsen, Sunne. Ett eller flera dopvittnen var ifrån Rågsveden, Äppelbo. Det är mycket sannolikt att modern var ovan nämnda Kerstin Persdotter. Vad som senare hände med Karin och hennes mor är inte klarlagt. I Älvdals härads dombok från den 16-18 september 1690 och den 23-26 september 1691 anklagades konan Marit Olofsdotter i Stöllet (Norra Ny) och soldaten Erik Olofsson i Osebol för att ha haft olovligt umgänge med varandra. Det framgår också i samma domboksmål att de ämnade gifta sig med varandra.
Hustrun Marit Olofsdotter
Det är inte känt var och när Marit föddes eller vilka som var hennes föräldrar. Men hon bör väl liksom Erik ha varit född på 1650- eller 1660-talet. Marit är sannolikt identisk med den Marit som i mantalslängden för år 1690 var piga hos änkan Maria (änka efter kyrkoherden Ericus Nicolai Högvaldius) i Södra Stöllet, Norra Ny. (Övriga i hushållet 1690 var Marias dotter Sara [Eriksdotter] och drängen Jöns). Det är dessvärre heller inte känt var och när Erik och Marit blev vigda men det måste ha skett före den 7 september 1692 då deras andra gemensamma barn föddes inom äktenskapet i Norra Ny. Marit dog enligt Sunne husförhörslängder i Lövåsen omkring 1729/1730. Sista nattvardsdatumet som anges är den 16 november 1729. Övriga i hushållet fick nattvarden igen den 1 mars 1730 men inte Marit så hon dog med största sannolikhet någon gång däremellan.
Dottern Karin Eriksdotter
Eriks dotter Karin föddes utanför äktenskapet den 22 november 1689 och blev döpt den 30 november samma år i Äppelbo, Dalarna. Modern var dalkullan Kerstin Persdotter. Dopvittnen blev Tomas Israelsson, Mats Eriksson, Marit Larsdotter och Karin Eriksdotter i Rågsveden. (Oklart om alla vittnen eller bara vittnet Karin varifrån Rågsveden). Exakt var Karin var född är inte känt men troligt är väl att hon var född i Äppelbo och kanske då just i Rågsveden.
Dottern Ingeborg Eriksdotter
Eriks och Marits dotter Ingeborg föddes utanför äktenskapet den 25 december 1690 och döptes den 28 januari 1691 i Norra Ny. Exakt var Ingeborg var född är inte känt men mest troligt är väl att hon var född i Osebol. Som dopfaddrar anges: Erik Persson, Per Persson, hustrun Karin Persdotter, pigan Karin Persdotter och ytterligare en piga Karin Persdotter, alla ifrån Elindebol, Norra Ny. Ingeborg dog i alla fall i Osebol och begravdes den 8 februari 1691 i Norra Ny. Åldersangivelsen 3 veckor gammal, måste vara underdriven. Varför det hann att gå så lång tid mellan födseln och dopet och varför alla dopvittnen varifrån Elindebol kan man bara spekulera i.
Sonen Olof Eriksson
Eriks och Marits son Olof föddes den 7 september 1692 i Osebol, Norra Ny och blev döpt den 9 september samma år i Norra Ny. I fadderkretsen: Per Halvardsson, Halvard Olofsson, Jöns Jönsson, hustrun Kerstin Larsdotter och hustrun Gertrud Olofsdotter, alla i Osebol. Olof dog den 12 mars 1772 i Lövåsen, Sunne av ålderdomsbräcklighet och begravdes den 22 samma månad och år i Sunne. Åldersuppgiften, 80 år gammal, är nästintill korrekt. Födelseårsangivelsen i sista husförhörslängden han förekommer i, 1686, måste vara fel.
Sonen Mats Eriksson
Eriks och Marits son Mats föddes den 8 februari 1696 i Osebol, Norra Ny och döptes den 16 februari samma år i Norra Ny. Dopvittnen: Halvard Olofsson, drängen Nils Persson, drängen Erik Persson, hustru Kerstin Olofsdotter, pigan Marit Sigfridsdotter, pigan Kerstin Olofsdotter, alla i Osebol, samt hustrun Sara Eriksdotter i Stöllet, Norra Ny. Mats dog den 1 juni 1779 i Ransby, Lysvik i ros(sjukdom) och begravdes den 6 samma månad och år i Lysvik. Åldersangivelsen, 83 år gammal, är korrekt. Födelseårsuppgiften i sista husförhörslängden han finns med i, 1694, är inte riktig.
Sonen Gustav Eriksson
Det är inte känt var och när Eriks och Marits son Gustav föddes eller döptes. Han kan inte återfinnas i födelse- och dopböckerna för Norra Ny. Tyvärr finns där en lucka 1700-augusti 1702. Han kan heller inte återfinnas i födelse- och dopböckerna för Dalby. Sorgligt nog finns även där en lucka mars 1704-april 1706. Norra Råda, Sunnemo och Sunne saknas födelse- och dopböcker för åren omkring år 1700. Gustav dog den 22 februari 1782 i Gjutaregården, Sunne i ros(sjukdom) och begravdes den 24 samma månad och år i Sunne. Åldersuppgiften, 82 år gammal, kan vara korrekt. Födelseårsangivelsen i sista husförhörslängden han finns med i, 1699, kan givetvis även den stämma.
Sonen Henrik Eriksson
Ej heller Eriks och Marits son Henriks födelse- och dopuppgifter kan återfinnas i kyrkoböckerna. Henrik kan ha varit född i Södra Branäs, Dalby men inte nödvändigtvis. Henrik dog i alla fall den 5 maj 1791 i Lövåsen, Sunne i kräfta och begravdes den 8 samma månad och år i Sunne. Åldersuppgiften, 87 år gammal, i dödboken och födelseårsangivelsen, 1704, i sista husförhörslängden han förekommer i, 1704, kan självfallet stämma.
Sonen Petter Eriksson
Inte heller Eriks och Marits son Petters födelse- och dopuppgifter kan hittas i kyrkoböckerna. Kan han ha varit född i Södra Branäs, Dalby eller i Lövåsen, Sunne? Tyvärr finns det alltför många luckor i både Dalby och Sunne födelse- och dopböcker under de mest intressanta tiderna. Petter dog hur som helst den 12 februari 1780 i Bosebyn, Sunne av slag och begravdes den 20 samma månad och år i Sunne. Åldersinformation, 70 år, kan vara sann. Födelseårsupplysningen i sista husförhörslängden han finns med i, 1709, kan säkert stämma.
Ägor
Enligt domböckerna hade Erik 1/6 (2/4 av 1/3) i Lövåsen i arv. Senare köpte han hälften av sin bror Pål Olofssons (bosatt i Östanbjörke, Sunne) brorslott, 1/12 (1/4 av 1/3), för 18 riksdaler. Erik uppbjöd jorden (totalt 1/4 av Lövåsen) februari 1727, september samma år samt januari 1728 och fastade på denna del den 1 september 1728. Eriks son Olof Eriksson uppbjöd och fastade exakt vid samma tillfällen för 1/12 (1/4 av 1/3) i Lövåsen. Denna del hade Olof sig tillbytt av hustru Ingeborg Ivarsdotter i Åsegård, Lysvik för jord i Åsegård. Förmodligen fick Eriks söner varsin femtedel av Eriks fjärdedel i Lövåsen. Eriks son Gustav Eriksson i Gjutaregården, Sunne sålde just 1/20 i Lövåsen 1763 till Erik Olofsson och dennes hustru Maria Larsdotter i Lövåsen.
Digitala källor:
- Fryksdals övre tingslags häradsrätt, Domböcker AIa:5 (1683-1689) sid. 88.
- Fryksdals övre tingslags häradsrätt, Domböcker AIa:12 (1715-1720) sid. 17-18.
- Fryksdals övre tingslags häradsrätt, Domböcker AIa:12 (1715-1720) sid. 50.
- Fryksdals övre tingslags häradsrätt, Domböcker AIa:12 (1715-1720) sid. 77.
- Fryksdals övre tingslags häradsrätt, Domböcker AIa:13 (1721-1725) sid. 257-259.
- Fryksdals övre tingslags häradsrätt, Domböcker AIa:13 (1721-1725) sid. 631-632.
- Fryksdals övre tingslags häradsrätt, Domböcker AIa:14 (1728-1732) sidnummer saknas men AID v107590.b176, v107590.b177.
- Fryksdals nedre tingslags häradsrätt, Domböcker AIa:18 (1763) sidnummer saknas men AID v107562.b539.
- Generalmönsterrullor Närke och Värmlands regemente 0:170 (1684-1686) sid. 223.
- Generalmönsterrullor Närke och Värmlands regemente 0:171 (1689) sid. 618.
- Generalmönsterrullor Närke och Värmlands regemente 0:172 (1693-1695) sid. 120, 187, 258.
- Generalmönsterrullor Närke och Värmlands regemente 0:173 (1698) sid. 339, 709.
- Generalmönsterrullor Närke och Värmlands regemente 0:174 (1698-1712) sid. 274, sidnummer saknas men Bildid A0028148_00181, A0028148_00187, A0028148_00308, A0028148_00309.
- Göta Hovrätt, Advokatfiskalen, Renoverade domböcker Östersysslet Värmlands län EVIIAAAL:19 (1685) sid. 147.
- Göta Hovrätt, Advokatfiskalen, Renoverade domböcker Östersysslet Värmlands län EVIIAAAL:21 (1688-1689) del 2 sid. 329.
- Göta Hovrätt, Advokatfiskalen, Renoverade domböcker Östersysslet Värmlands län EVIIAAAL:22 (1690-1691) del 1 sid. 87.
- Göta Hovrätt, Advokatfiskalen, Renoverade domböcker Östersysslet Värmlands län EVIIAAAL:22 (1690-1691) del 1 sid. 116-117.
- Göta Hovrätt, Advokatfiskalen, Renoverade domböcker Östersysslet Värmlands län EVIIAAAL:22 (1690-1691) del 2 sid. 156.
- Göta Hovrätt, Advokatfiskalen, Renoverade domböcker Fryksdals härad mfl Värmlands län EVIIAABC:30 (1715) sidnummer saknas men AID v280183.b530, v280183.b3380, v280183.b3670.
- Göta Hovrätt, Advokatfiskalen Renoverade domböcker Värmlands län EVIIAABC:43 (1723) sid. 202-204.
- Göta Hovrätt, Advokatfiskalen Renoverade domböcker Värmlands län EVIIAABC:45 (1725) sid. 473-474.
- Göta Hovrätt, Advokatfiskalen Renoverade domböcker Värmlands län EVIIAABC:46 (1726) sid. 77-78.
- Göta Hovrätt, Advokatfiskalen Renoverade domböcker Fryksdals härad mfl Värmlands län EVIIAABC:51 (1729) sidnummer saknas men AID v280188.b3490.
- Göta Hovrätt, Advokatfiskalen, Renoverade småprotokoll Götaland EVIIAAC:39 (1727) sid. 1484-1485.
- Göta Hovrätt, Advokatfiskalen, Renoverade småprotokoll Götaland EVIIAAC:39 (1727) sid. 1543.
- Göta Hovrätt, Advokatfiskalen, Renoverade småprotokoll Götaland EVIIAAC:41 (1728) sid. 1516.
- Krigskollegium Militiekontoret, Avlöningshandlingar GIVb:51 (1699) sid. 569.
- Krigskollegium Militiekontoret, Avlöningshandlingar GIVb:52 (1700) sid. 743, 754.
- Krigskollegium Militiekontoret, Avlöningshandlingar GIVb:53 (1701) sid. 857.
- Krigskollegium Militiekontoret, Avlöningshandlingar GIVb:54 (1702) sid. 643, 663, 683.
- Krigskollegium Militiekontoret, Avlöningshandlingar GIVb:55 (1703) sid. 582, 594, 607.
- Krigskollegium Militiekontoret, Avlöningshandlingar GIVb:56 (1704) sid. 288, 302, 315.
- Krigskollegium Militiekontoret, Avlöningshandlingar GIVb:57 (1705) sid. 412, 428, 434.
- Krigskollegium Militiekontoret, Avlöningshandlingar GIVb:58 (1706) sid. 225, 237, 256.
- Krigskollegium Militiekontoret, Avlöningshandlingar GIVb:59 (1707) sid. 307, 326, 330.
- Krigskollegium Militiekontoret, Avlöningshandlingar GIVb:60 (1708) sid. 353, 355.
- Krigskollegium Militiekontoret, Avlöningshandlingar GIVb:61 (1709) sid. 291, 305.
- Krigskollegium Militiekontoret, Avlöningshandlingar GIVb:62 (1711) sid. 501, 511.
- Krigskollegium Militiekontoret, Avlöningshandlingar GIVb:63 (1712) sid. 484, 500.
- Krigskollegium Militiekontoret, Avlöningshandlingar GIVb:64 (1713) sidnummer saknas men Bildid A0065771_00405, A0065771_00417.
- Krigskollegium Militiekontoret, Avlöningshandlingar GIVb:65 (1714) sidnummer saknas men Bildid A0065772_00605, A0065772_00636.
- Lysvik Värmlands län, Husförhörslängder AI:3 (1778-1786) sid. 105.
- Lysvik Värmlands län, Död- och begravningsböcker C:3 (1766-1793) sid 283
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:28 (1651) sid. 407.
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:29 (1652) sid. 413.
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:60 (1685) sid. 174.
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:60 (1685) sid. 199.
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:79 (1705) sid. 822.
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:80 (1706) sid. 760.
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:81 (1707) sid. 769.
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:82 (1708) sid. 831.
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:83 (1709) sid. 841.
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:84 (1710) sid. 776.
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:85 (1711) sid. 966.
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:86 (1712) sid. 1153.
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:87 (1713) sid. 722.
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:88 (1714) sid. 856.
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:89 (1715) sid. 637.
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:90 (1716) sid. 706.
- Länsstyrelsen i Örebro län, Landskontoret, Verifikationer EIca:91 (1717) sid. 803.
- Mantalslängder Värmlands län 55203.17:8 (1650) sid. 1569.
- Mantalslängder Värmlands län 55203.17:9 (1653) sid. 825-832.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:13 (1654) sid. 946.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:14 (1655) sid. 879.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:15 (1656) sid. 887.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:16 (1657) sid. 803.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:17 (1658) sid. 196.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:48 (1690) sid. 262.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:52 (1694) sid. 1979.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:53 (1695) sid. 1547.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:54 (1696) sid. 524.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:55 (1697) sid. 2078.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:56 (1698) sid. 2681.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:57 (1699) sid. 2583.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:58 (1700) sid. 2742.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:59 (1701) sid. 2725.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:61 (1702) sid. 2015.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:63 (1703) sid. 1535.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:64 (1704) sid. 1407.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:66 (1706) sid. 1509.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:67 (1707) sid. 1546.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:68 (1709) sid. 2414.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:69 (1710) sid. 2066.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:70 (1711) sid. 2204.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:71 (1712) sid. 1635.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:72 (1713) sid. 2059.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:73 (1714) sid. 1476.
- Mantalslängder Örebro län 55203.19:74 (1715) sid. 1603.
- Norra Ny Värmlands län, Födelse- och dopböcker C:1 (1686-1699) sid. 177.
- Norra Ny Värmlands län, Födelse- och dopböcker C:1 (1686-1699) sid. 183.
- Norra Ny Värmlands län, Födelse- och dopböcker C:1 (1686-1699) sid. 199.
- Norra Ny Värmlands län, Död- och begravningsböcker C:1 (1686-1699) sid. 212.
- Rullor 1684:10 sid. 340, 342, 381.
- Rullor 1684:12 sid. 491.
- Rullor 1686:9 sid. 923, 942.
- Rullor 1689:5 sid. 268.
- Rullor 1691:9 sid. 324, 693.
- Rullor 1693:2 sid. 104.
- Rullor 1694:10 sid. 895.
- Rullor 1695:12 sid. 594.
- Sunne Värmlands län, Husförhörslängder AI:1 (1708-1717) sid. 41.
- Sunne Värmlands län, Husförhörslängder AI:2 (1722-1728) sid. 60.
- Sunne Värmlands län, Husförhörslängder AI:3 (1729-1735) sid. 67.
- Sunne Värmlands län, Husförhörslängder AI:14 (1772-1775) sid. 73.
- Sunne Värmlands län, Husförhörslängder AI:15 (1776-1781) sid. 180.
- Sunne Värmlands län, Husförhörslängder AI:16 (1781-1784) sid. 112.
- Sunne Värmlands län, Husförhörslängder AI:20 (1790-1794) sid. 94.
- Sunne Värmlands län, Död- och begravningsböcker C:6 (1759-1774) sid. 549.
- Sunne Värmlands län, Död- och begravningsböcker C:7 (1774-1793) sid. 494.
- Sunne Värmlands län, Död- och begravningsböcker C:7 (1774-1793) sid. 504.
- Sunne Värmlands län, Död- och begravningsböcker C:7 (1774-1793) sid. 548.
- Älvdals häradsrätt, Domböcker AIa:3 (1685-1689) sidnummer saknas men AID: v66339.b209.
- Älvdals häradsrätt, Domböcker AIa:4 (1690-1694) sidnummer saknas men AID: v66340.b10.
- Älvdals häradsrätt, Domböcker AIa:4 (1690-1694) sidnummer saknas men AID: v66340.b26.
- Älvdals häradsrätt, Domböcker AIa:4 (1690-1694) sidnummer saknas men AID: v66340.b55.
- Äppelbo Dalarnas län, Födelse- och dopböcker C:1 (1688-1733) sid. 79.
Icke-digitala källor:
- Närke-Värmlands regemente 0:22 (1708-1718) sidnummer saknas.
- Regementsräkenskaper, Sverige infanteri Närke/Värmland, Diverse räkenskaper G:24 (1705-1706) 1705 sid. 29, 108-109; 1706 sid. 10, 106-107.
- Regementsräkenskaper, Sverige infanteri Närke/Värmland, Diverse räkenskaper G:26 (1707-1709) 1707 sid. 17, 104-105; 1708 sid. xx, 54-55, 271; 1709 sid. 37, 94-95.
- Regementsräkenskaper, Sverige infanteri Närke/Värmland, Diverse räkenskaper G:27 (1710-1712) 1710 sid. 22, 88-89; 1711 sid. 34, 94-95, 368-369; 1712 sid. 48, 108-109.
- Regementsräkenskaper, Sverige infanteri Närke/Värmland, Diverse räkenskaper G:28 (1713-1715) 1713 sid. 17, 104-105; 1714 sid. 34.
31
« skrivet: 2023-01-08, 18:53 »
Klippt och klistrat från VKBR4:
Post 107844
Olsson, Johan
Dräng
Lysvik (S), Ransbytorp
Månsdotter, Maria
Piga
Lysvik (S), Myringeby
Vigda 15/4 1753 i Lysvik (Värmland)
--------------
Källa: C:2
32
« skrivet: 2023-01-08, 18:51 »
I Gersby, Ransäter, se Ransäter AI:1 sid 168 (cirka 1783-1791):
Sockenskräddaren Ingemar Bengtsson född 1762
Hustru Elin Jansdotter född 1755
Dotter Maria född 1783
Längre upp på samma sida finns:
Jan Olofsson född 1711
Hustru Maria Månsdotter född 1727
I Tjärne under soldatbostället, Ransäter, se Ransäter AI:1 sid 150 (cirka 1783-1791):
Skräddaren Ingemar Bengtsson född 25/3 1764
Hustru Elin Jansdotter född 1754
Moder Maria Månsdotter född 1727
(Dräng Anders …)
Dotter Stina född 1788
Son Jan född 1791
Längre upp på sidan finns paret Jan och Maria igen.
Enligt VKBR4;
Elin född 24/11 1754 i Myringeby, Lysvik
Föräldrar: Jan Olsson & Maria Månsdotter
Kan Ingemars hustru Elin vara identisk med Lysvik-Elin?
Var gifte sig Ingemar och Elin?
Borde ha varit under/före 1786. Tyvärr saknas vigselböcker för Ransäter just denna tid.
33
« skrivet: 2023-01-08, 12:03 »
Bengt Larsson "Kjernfelt" död 1803-10-28 i "Baggsta", Ransäter.
Finns en levnadsbeskrivning.
Se vidare: Ransäter (S) F:1 (1796-1860) Bild 53 / sid 97 (AID: v8109.b53.s97, NAD: SE/VA/13426)
(Egentligen sid 96)
Se även: Ransäter AI:1 sid 99 och 198, AI:2 sid 160 (dagkarlar, Munkfors), AI:3 sid 220 (inhyses, Munkfors).
Sedan om denne Bengt verkligen var farfars far till "din" Jan Jansson får du själv eller någon annan avgöra.
34
« skrivet: 2023-01-07, 10:38 »
Det finns en soldat Jan Kärnfält i Övre Kärne (nuvarande Tjärne) med familj i Ransäter AI:4 (1810-1820) sid 58. Enligt samma källa var han född 1791-05-20.
I Ransäter C:3 (1760-1805) sid 216-217: Jan Ingemarsson född 1791-05-28 i Tjärne, föräldrar: Ingemar Bengtsson och Elin Jansdotter.
I Ransäter AI:2 (1791-1801) sid 73 nämns i Tjärne soldaten Ingemar Bengtsson med familj. Ingemar uppges vara född 1764-03-25.
I Ekshärad C:2 (1723-1799) sid 223: Ingemar Bengtsson född 1762-02-26 i Hole, föräldrar: soldat Bengt Larsson Kärnfält och Marit Ingemarsdotter.
I källan Värmlands kyrkoboksregister 4:
Bengt Larsson, dräng, Hole, Ekshärad gift 1759-12-26 i Ekshärad med Marit Ingemarsdotter, fästekvinna, Norra Skoga, Ekshärad.
I generalmönsterrullan för år Närke-Värmlands regemente 1767, Älvdals kompani:
Rote: Kärne (dvs Tjärne)
Soldat: Bengt Larsson Kärnfält
Ålder: 28
Tjänsteår: 6
Civilstånd: Gift
Mer information finns.
Se vidare: Generalmönsterrullor - Närke och Värmlands regemente (S, T) 187 (1767) Bild 201 / sid 397 (AID: v46632.b201.s397, NAD: SE/KrA/0023)
Om Bengt i GMR = Bengt i Ekshärads födelsebok och om Ingemar Bengtsson i Ransäter HFL fått fel födelsedatum och om han istället borde vara född 1762-02-26 låter jag vara osagt.
Men kanske kan det faktiskt röra sig om tre generationer soldater med samma soldatnamn.
35
« skrivet: 2022-11-20, 20:44 »
Har aldrig hört begreppet.Men ponera att:Adam och Berit får dottern Cecilia.Berit dör och Adam gifter om sig med Berits helsyster Doris.Adam och Doris får dottern Erika.
Då blir Cecilia och Erika både halvsyskon och helkusiner.
Helsyskon delar i genomsnitt 50% av sitt DNA.Halvsyskon i genomsnitt 25%.Helkusiner i genomsnitt 12,5%.
Då delar de som är både halvsyskon och helkusiner i genomsnitt 37,5% DNA.Blir ju faktiskt trekvartsyskon.
Men om detta stämmer med ditt fall vet jag förstås inte.
36
« skrivet: 2022-11-15, 22:47 »
Det första som jag förvånas över är att år 1503 betalar flera självägande bönder i Maggeby oxskatt till Sturekungarna, genom en Harald.
Som jag minns det gick flera bönder inom ett eller från olika hemman ihop när de betalade skatten 1503. Jag tror inte att man kan säga att det 1503 bodde flera bönder just i Maggeby. Jag kan givetvis ha fel. Finns en bok "En värmländsk skattebok från 1503", av Sixten Samuelsson och Gottfrid Kallstenius, Uppsala, 1939. Möjligt att det där finns mer om detta.
År 1645 är det plötsligt officeren Anders Jonsson som ensam äger Maggeby fram till 1669. De andra bönderna betecknades under denna tid som åbor. År 1669 beslutade plötsligt häradsrätten att fänrikens halva egendom skulle delas lika bland hans grannar.
Jag har funderat en del över detta plötsliga beslut. Kan det vara så att rätten tröttnat på fänrikens täta besök vid rätten misstänkt för förtal, skattebrott, domstolsprotokoll, olaga fallhygge samt att ha förorsakat skogsbrand.
Åbor är ett begrepp som Gunnar Almqvist använder ganska ofta i sina domboksutdrag. När jag läser hans böcker så får jag känslan av att han ibland menar åbo=ägare och bosatt på stället, ibland åbo=ej ägare men bosatt på stället. Den klassiska betydelsen är väl att det rör sig om en person som inte äger jorden men brukar den efter överenskommelse med ägaren om villkor. Bäst är nog att se vad som står i originaldomboken.
Hur som helst får Anders Jonsson fasta på halva Maggeby 1654.
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700", Gunnar Almqvist, Ystad 1987, sid. 182, 1654ht25:
Fasta på 1/2 Maggeby för fänriken Anders Jonsson ib. Han har köpt av Lars Larsson i Spelnäs hans arvslott för 40 rd, av Marit Jonsdotter i Stavik hennes del för 20 rd, av Bengt Jonsson i Stavik hans del för 40 rd samt ärvt en del.
Eller se: Fryksdals övre tingslags häradsrätt (S) AIa:2 (1629-1657) Bild 150 / sid 147 (AID: v66187.b150.s147, NAD: SE/VA/11145)
Jag kanske letar slarvigt men jag hittar inte något mål där det framgår att Anders Jonsson också fick fasta på den andra hälften av Maggeby.
Om delningen av Maggeby 1669.
Se Almqvists bok, sid. 269, 1669vt10:
Maggeby kommer att delas i tvenne hälfter mellan å ena sidan fänriken Anders Jonsson och å andra grannarna ib.
Eller se: Fryksdals övre tingslags häradsrätt (S) AIa:3 (1658-1675) Bild 132 / sid 127 (AID: v66188.b132.s127, NAD: SE/VA/11145)
I originalbomboken står det något som liknar (normaliserat språk):
Näst förordnades länsmannen Håkan Månsson, med nämndemännen Olof Jonsson i Ås och Anders i Kisterud, att strax i höst dela skattehemmanet Maggeby i tvenne lika delar, emellan fänriken Anders Jonsson och hans gårdbönder.
Frågan är vad går gård(s)bonde betyder.
saob.se skriver under D: (6 b) GÅRDS:
(6 b) -BONDE. (gård- 1739—1893. gårds- c. 1820—1908)
1) (numera mindre br.) bonde som äger en gård; husbonde på en gård. (Soldaterna) ropade åt gårdsbonden, att han skulle bära fram mat åt dem. HA 8: 128 (c. 1820). SlöjdkomBet. 1907—08, s. 25.
2) (†) = GÅRD-BO. Schenberg (1739). Eric Jonsson .. (har) haft flere processer med sina Gårdbönder och Grannar. VDAkt. 1792, nr 499. —
saob.se skriver under Ssgr (i allm. till 6): A GÅRD:
(6 b) -BO, m.||ig. (gård- 1622—1899. gårds- 1790—1893) (numera bl. bygdemålsfärgat i vissa trakter) granne (i samma gård l. på samma hemman). UpplDomb. 1: 45 (1622). Landsm. VIII. 3: 138 (1899; fr. Kalmar län). —
Om jag tolkar SAOB rätt så borde gård(s)bonde betyda bonde som äger en gård eller granne. Då borde "hans gårdbönder" betyda något i stil med "hans hemmansmedägare" eller "hans grannar".
Varför dela ett hemman som i så fall redan är delat?
Om så var fallet så har i alla fall inte jag något bra svar på detta. Men kanske jordtypen skiftade mellan delarna och kanske gjorde de därför en delning så att det blev mer lika även rent jordmånsmässigt? Även här kan jag ju vara på fel spår så klart.
Om skogsbranden.
Menar du denna skogsbrand?
Men där heter den misstänkte Anders Andersson.
Se Almqvists bok, sid. 334, 1677ht35:
Herr Nils Jonae anger på mr Måns Mariestadii vägnar Anders Andersson i Maggeby för att vara orsak till en skogsbrand som skadat prästgårdsskogen. Anders förnekar det, varför undersökning kommer att ske.
(Eller se: Fryksdals övre tingslags häradsrätt (S) AIa:4 (1676-1682) Bild 38 / sid 35 (AID: v66189.b38.s35, NAD: SE/VA/11145))
Kan du berätta mer om varför du nämner Anders Jonsson samtidigt som du nämner en skogsbrand?
37
« skrivet: 2022-11-13, 18:18 »
Bengt,
Är det Gunnar Almqvists domboksutdrag som du använt dig av?
Om ja, kan du specificera vilka du använt dig av i inlägget?
38
« skrivet: 2022-11-07, 19:05 »
Frågan om litteratur.1. Skicka ett email till Krigsarkivet och fråga.2. Gå till libris.kb.se och leta. Till exempelvis med de trunkerade sökorden rys* krigsf* 172*, se https://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=rys*+krigsf*+172*&f=simp&spell=true&hist=true&mf=&p=1, eller andra (trunkerade) sökord.3. Gå till https://sok.riksarkivet.se/nad och leta efter källor med hjälp av olika sökord.Frågan om namnet.I mina amatörmässiga öron låter inte namnet alls svenskt. Visserligen skulle efternamn såsom Lin-, Lind- kunna passa början på ditt ryska efternamn men det lär en stor mängd andra icke-svenska namn också göra.Sedan.Som redan nämnt. Många svenskar, finnar och inhyrda icke-svenska & icke-finska militärer var ju inte bara i Ryssland utan också i Polen och Tyskland under 1600- och senare.Etnicitetsuppskattningar kan givetvis stämma men hårdvalutan i sammanhanget är ju de DNA-matchande personerna och deras anor.Har du möjlighet att testa fler i familjen, släkten? Om även de matchar svenskar, svensk-amerikaner och där de gemensamma segmentet överlappar med de segment du delar med DNA-matchande svenskar, då blir ju det betydligt mer sannolikt att du är något på spåret.
39
« skrivet: 2022-11-06, 15:26 »
Utförligt test... FTDNA hade ett test de kallade för "mtFull Sequence Test" där de faktiskt testade hela mtDNA:t. Nu hittar jag endast att de säljer "mtDNA test". Skulle vara väldigt märkligt om de gått från att testa hela till bara delar av mtDNA:t. FTDNA har ett test som benämns "Big Y-700" ("Examines 700 short tandem repeats and over 500k+ SNPs on the Y chromosome"). Andra företag lär ha test där de testar fler "markörer". Se t.ex. https://isogg.org/wiki/Y-DNA_next_generation_sequencingAutosomala tester (kromosomerna 1-22, ibland också X-kromosomen) finns ju hos flera olika företag, t.ex. 23andMe, Ancestry DNA, FTDNA, myHeritage DNA. Om man mer är intresserad av att testa många positioner "markörer" än typiska släktforskningstester lär det finnas företag som testar betydligt fler markörer än de ovan nämnda företagen. Sök på "whole genome sequencing" eller dylikt. Men då hamnar prislappen på en annan nivå och datamängden man får tillbaka lär vara gigantisk även om detta inte är ett problem med tanke på dagens lagringskapaciteter fullt köpbara även för privatpersoner.
40
« skrivet: 2022-11-06, 14:40 »
Med andra ord, utan förkortningar borde det nog ha stått: Pneumonia acuta bilateralis + Bronchitis chronica.
41
« skrivet: 2022-11-06, 14:35 »
Om man går till A0036065_00481 (SCB, Födda, 1876, Kristinehamn) ser det ut som om det står:
Jonsdotter Maria hemmadotter.
S(å)s(om) barnfader uppgafs hemmasonen Nils Gustaf Jonsson fr(ån) Karlsdal.
42
« skrivet: 2022-11-06, 12:57 »
Kan det stå:Pneumonia acut. bilat. + Bronchit. chron.
Första ordet redan nämnt.
Acut. = förkortning för akut.
Bilat. = redan nämnt.
Bronchitis
Chron = förkortning för kronisk.
43
« skrivet: 2022-11-06, 11:31 »
Förstagradssläktingar = (biologiska) föräldrar, helsyskon och barn är ju goda ersättningspersoner om man inte kan testa sig själv.
45
« skrivet: 2022-11-06, 11:12 »
Intressant frågeställning. Egentligen saknar jag kunskap i detta område. Men borde det inte gå att frysa in blod, saliv i en frys som en backup om man kommer på att man vill DNA-testa sig efter en transplantation? Men räcker en vanlig frys hemma eller måste det vara en laboratoriefrys?
46
« skrivet: 2022-11-06, 11:05 »
https://www.ancestry.com/c/dna-learning-hub/bone-marrow-stem-cell-transplant-dna-testWe recommend that recipients of bone marrow transplants do not take Ancestry’s DNA test. Instead, we recommend that a close relative, such as a parent or sibling, be tested. Ett svar i alla fall. Bäst är väl att testa sig före behandling. När testet är klart kan råfilen laddas ner och sparas lokalt på datorn. Sedan kan denna fil laddas upp på andra sidor mot betalning för att få tillgång till alla resultat och verktyg.Om 23andMe, Ancestry DNA, FTDNA, myHeritage DNA eller annat företag är bäst att köpa ursprungliga testet ifrån, får andra svara på.
48
« skrivet: 2022-10-14, 17:23 »
Då förstår jag varför du är restriktiv med uppgifter. Bra tänkt där. Om det är så sent i tid kan det ju finnas journaler kvar. Fråga ett landstingsarkiv/regionsarkiv. Kan löna sig att gå direkt till den mest primära källan som dessutom kan ge en betydligt fylligare bild (patientens bakgrund, sjukdomshistoria, vård etc.).
49
« skrivet: 2022-10-14, 16:32 »
När jag googlar på "Ataraxica" får jag en rad norska träffar. Läkaren hette P Wetteland ser det ut som. Kan han ha varit från Norge?Synd att du inte nämner församling och år.
50
« skrivet: 2022-10-13, 22:44 »
Ataraxici?
52
« skrivet: 2022-10-01, 14:09 »
När jag snabbt tittade på fotografierna på sidan jag länkade till igår så reagerade jag också på den tredje bilden (Greta, Götlunda). Jag har egentligen ingen direkt kunskap om gamla fotografier men känslan är att bilden inte alls hör hemma i gruppen gamla foton med 1700-talsfödda individer. Kan bilden vara från 1900-talet och personen född cirka 1850 plus/minus 30 år till och med?
Så jag håller helt med dig och jag tycker du ska fortsätta kommentera foton på nätet med tanke på att du har ägnat mycket tid åt gamla foton. I några fall gör du väl folk besvikna, i många fall så blir de väl bara glada och tacksamma för kloka synpunkter.
54
« skrivet: 2022-08-21, 01:34 »
Värt att nämna
Värmlandsnäs
Näs härad
Finns wikipediasidor, se dessa.
55
« skrivet: 2022-08-06, 21:57 »
Inbillar mig att orden du söker är:
Daler, googla på daler tecken. Ska finnas en tråd med bilder här på Anbytarforum.
Harnesk, fast med dåtida stavning, se äldre stavningsvarianter i SAOB på nätet t.ex.
56
« skrivet: 2022-07-26, 21:39 »
Chansning: vittnen, barnets föräldrar.Men hopplöst svårt utan exempel.
57
« skrivet: 2022-07-11, 18:04 »
Fem Britta på raken dock på två olika sidor.
(Födda 16 juli-13 september 1803 i Grums)
Grums (S) C:2 (1761-1816) Bild 82 / sid 157 (AID: v6579.b82.s157, NAD: SE/VA/13163)
59
« skrivet: 2022-04-28, 15:27 »
Det är 5 led mellan dig och Peter Evald.Finns det någon ättling till Peter Evald kvar i livet där det bara är 3 led emellan? Om ja så är det en bra idė att testa* den/de personen/personerna.(*Autosomalt test)
60
« skrivet: 2022-04-24, 19:57 »
Från https://www.enide.se/getperson.php?personID=I3160&tree=ny: Jonas Gyllenspetz fick emellertid inte vila särskilt länge i kyrkan utan högre makter ville uppenbarligen annorlunda. Redan den 6 juli 1699 träffades kyrkan nämligen av blixten i ett typiskt sommaroväder och totalförstördes med undantag för predikstolen och altartavlan. I samband med detta skapades en sägen som för många kan föra tankarna till Tolkiens legendariska mästerverk ”Sagan om ringen”.
Denna sägen gör gällande att Gyllenspetz’ lik förbrändes i eldsvådan och att en Sunne-bonde från det förkolnade fingret ska ha tagit med sig en dyrbar ring och sedan hela sitt resterande liv blivit grubblande. Denna sägen blåste nobelpristagaren Selma Lagerlöf nytt liv i i boken ”Löwensköldska ringen” (1925).
61
« skrivet: 2022-04-24, 19:49 »
Kan minnas fel men jag har för mig att en Gyllenspetz-grav drabbades av branden och att Selma Lagerlöf spann vidare på detta i en av sina böcker men då med namnet ändrat. Tyvärr minns jag inte var jag kan ha läst om detta.
62
« skrivet: 2022-04-02, 20:22 »
Om du frågar efter "1st cousin twice removed" och om detta är släktskapet mellan personerna A och B då är A:s kusins barnbarn = B eller annorlunda uttryckt B:s förälders förälders kusin = A.
63
« skrivet: 2022-03-27, 17:34 »
L(ejd) af.
65
« skrivet: 2022-03-13, 19:59 »
Ett förslag:
Vigdes drängen beskedl(ige) Petter Johansson i från Stenbron med pig(an) Karin Ersdotter i Fallet. Morgongåvan var 60 R(iks)d(aler) courant.
66
« skrivet: 2022-02-20, 21:58 »
Magref?
67
« skrivet: 2022-02-15, 20:03 »
Kan det stå Skultz?(Med andra ord Schultz?)
68
« skrivet: 2022-02-15, 20:02 »
Kan det stå Com. medh Wiesensten elker dylikt?Långt ifrån säker.Men. Enligt NAD ska det finns "Rulle över Alexander Wiesensteins dragoner från 21 juli 1656".Ligger ju nära i tid i alla fall.
Alternativt rör det sig om ett ortsnamn.
Tycker det står ett ortsnamn på en rad ovan som jag tolkar som dagens Warszawa.
69
« skrivet: 2022-01-24, 18:14 »
Sologami var nog också om inte förbjudet så högst ovanligt under samma epok.
70
« skrivet: 2022-01-01, 21:11 »
Hustrun Gunilla soldathustru i Lilla Skoga, Ekshärad i mtl 1759.Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Örebro län, SE/RA/55203/55203.19/117 (1759), bildid: A0003239_00477, sida 894 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003239_00477Du kan nog hitta mer om du går igenom fler mantalslängder.
71
« skrivet: 2022-01-01, 20:34 »
Änkan Gunilla Jonsdotter med dottern Karin i Mellan Skoga, Ekshärad (AI:3 1766-1770)
Ekshärad (S) AI:3 (1766-1770) Bild 42 / sid 36 (AID: v10762.b42.s36, NAD: SE/VA/13100)http://www.arkivdigital.se/aid/info/v10762.b42.s36
72
« skrivet: 2021-12-12, 18:22 »
Kanhända det står något i stil med:Satte den ene till den 1 juni anno 1591?
73
« skrivet: 2021-12-12, 11:18 »
Sven Anderssons kommentar slutar nog med orden (fritt översatt): ... till den 1 juni anno (15)91.
I tidigare delen av kommentaren kanske det kan stå satt/satte?
74
« skrivet: 2021-12-12, 11:09 »
Finns en plats Pepot i Borgå socken i Finland.
75
« skrivet: 2021-12-12, 11:03 »
Kan det stå Sten Fincke?
76
« skrivet: 2021-12-12, 10:57 »
Googla på Nyen, Nyenskans...
77
« skrivet: 2021-12-09, 08:15 »
And of course also see page https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036845_00105On the page Karin born 1785, her mother Karin Larsdotter born 1752 and grandparents in Amnerud, Dalby circa 1785-1790. This thread should be moved to Dalby, Värmland.
78
« skrivet: 2021-12-08, 19:45 »
Admin: This thread should (most likely) be moved and placed under Värmland.
80
« skrivet: 2021-12-05, 11:28 »
Jeanette,Varifrån har du fått informationen om branden?Äldre släktingar?Kan vara intressant med en kort bakgrundsbeskrivning.
82
« skrivet: 2021-11-22, 17:26 »
Symbolen/förkortningen för daler dyker nog upp minst två gånger bland annat längst ned till höger på sidan ArkivDigital: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:27 (1631-1650) Bild: 940. En person ska böta 40 daler: 26 daler 21 1/3 öre till kronan, 6 daler 21 1/ öre till häradet, 6 daler 21 1/3 öre till häradshövdingen). En annan person ska böta 80 daler men då borde detväl ha stått 53 daler 10 öre 16 penningar till kronan, 13 daler 10 öre 16 penningar till häradet (står märkligt nog 13 daler 21 1/3 öre), och samma sistnämnda belopp till häradshövdingen. Jag utgår ifrån informationen på https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Daler_silvermyntDvs. 1 riksdaler = 3 daler SM = 96 öre silvermynt. 1 daler silvermynt = 2 daler carolin = 4 mark = 32 öre SM (1 öre silvermynt = 24 penningar).
83
« skrivet: 2021-11-21, 21:47 »
Om man antar att det på raden för kronan står 6 mark 5 öre 16 penningar, att målsäganden borde ha en rad med lika stort belopp, på raden för häradet står 3 mark 2 öre 8 penningar och att häradshövdingen ska ha lika mycket som häradet, då borde summan bli 18 mark 14 öre 48 öre, dvs 20 mark. Kan detta stämma?
84
« skrivet: 2021-11-21, 20:41 »
Utgångspunkt
1 mark = 8 öre = 24 örtugar = 192 penningar
(Dvs 1 öre = 24 penningar)
Dombokspost längst ner till vänster på sidan
ArkivDigital: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:27 (1631-1650) Bild: 1020
40 mark =
26 mark + 10 öre + 16 x +
6 mark + 2 öre + 16 x +
6 mark + 2 öre + 16 x =
38 mark + 14 öre + 48 x =
->
2 mark = 14 öre + 48 x
->
16 öre = 14 öre + 48 x
->
2 öre = 48 x
->
x = 1/24
Med utgångspunkten ovan så borde x vara penningar.
Detta är mitt förslag. Jag kan ha fel!
85
« skrivet: 2021-11-21, 19:31 »
"Kongl:e Maij:ts nådige Förordning, att de som willja ingå äktenskap med sine afledne Makas syskonebarn, måge hädan efter därtill hafwa frihet, utan att först derom hoos Kongl:e Maij:tt sig i underdånighet anmäla. gifwen Stockholm den 3 Martij 1727"
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kristianstads län (L) EVIIAABB:203 (1727) Bild 2780 / sid 3 (AID: v384786.b2780.s3, NAD: SE/VALA/0382503)
Se även http://libris.kb.se/bib/3292702
86
« skrivet: 2021-11-21, 09:58 »
87
« skrivet: 2021-11-21, 09:57 »
Se om du hittar något på raden för vävnadsdöd på sidan http://www.ddss.nu/statistics/deathInfo (Kan finnas andra rader också)Finns ett ord på antecrus eller liknande men om det verkligen är detta ord som dyker upp och vad det betyder vet jag inte.Sedan, Hjalmar dog på lasarett. Då kan det finnas en journal kvar. Hör med landstingets arkiv i Karlstad. Journalen skrevs av läkare, dödboken av andra så vissa ord kan ju faktiskt ha blivit misstolkade av dödboksskrivaren.
91
« skrivet: 2021-10-24, 10:58 »
92
« skrivet: 2021-10-21, 11:23 »
Alltså
10 smörenhet2 = 0 (daler?) + 23 (öre?) + 8 (penningar?) = (560 penningar)
1 smörenhet1 + 6 smörenhet2 = 2 (daler?) + 6 (öre?) + 0 (penningar?) = (1680 penningar?)
->
1 smörenhet1 = (1344 penningar?)
1 smörenhet2 = (56 penningar?)
1 smörenhet1 = 24 smörenhet2
94
« skrivet: 2021-09-13, 22:54 »
Är det 23andMe, Ancestry DNA, Familj Tree DNA, myHeritage DNA, eller annat företag du köpt testet från?
95
« skrivet: 2021-09-11, 08:04 »
Du vet givetvis om det men det kan vara värt att upprepa.
Testa föräldrar.Testa föräldrarnas syskon.Testa hel- och halvsyskon.Testa kusiner på båda sidor.
Testa äldre släktingar.
Kanske din mamma kan ställa upp på ett test?Har du en farbror eller faster kvar i livet?Eller barn till en farbror eller faster?
96
« skrivet: 2021-09-06, 21:17 »
97
« skrivet: 2021-09-06, 21:13 »
Kanske prästen av misstag skrev Norrland och Fryksdal istället för Värmland och Fryksdal?Jag kommer inte på något hemman i Fryksdalen där "land" ingår.De första belägen för finnar i Fryksdalen (domböcker) är om jag minns rätt från 1620- eller 1630-talet så om Lars var född där borde det ha varit grovt sett omkring 1630 plus/minus 5/10 år kan man tycka.Hur som helst spännande med tolkningen Fryksdalen JEB!
98
« skrivet: 2021-09-03, 19:22 »
99
« skrivet: 2021-09-03, 19:19 »
100
« skrivet: 2021-09-03, 09:34 »
Om du har tillgång till din mosters mtDNA-råfil kan du jämföra innehållet i denna med innehållet i din egen mtDNA-råfil. Lite pyssel men det ska gå med hjälp av t.ex. Word eller Excel.Kanske du eller din moster inte bara har A, C, G, T i filen utan också någon heteroplasmi eller liknande. Se t.ex. tabellen på sidan https://dna-explained.com/2021/06/10/what-is-a-heteroplasmy-and-why-do-i-care/ Om du och din moster inte har exakt samma mtDNA-resultat kan bero på läsfel eller reella mutationer. Dvs. era resultat kan visst vara "rätt".
101
« skrivet: 2021-08-19, 23:18 »
Dör en Anders Andersson Eksberg i Torserud, Botilsäter 1772-09-11 (60 år) enl Värmlands Kyrkoboksregister 4. Enligt Botilsäter A I/1 sid. 196-197 dör Anders Andersson Senior född 1706 under hfl-perioden i Torserud.Se vidare https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005098_00117Om det överhuvudtaget finns en koppling till Everts namne har jag absolut ingen aning om.
102
« skrivet: 2021-08-12, 22:44 »
Ja eller Jon på ren nutidssvenska.
103
« skrivet: 2021-07-28, 20:02 »
Spelar väl mindre roll men i min fysiska bok (Almqvist, domböcker) står det "Bärgare" och inte "Bägare".
104
« skrivet: 2021-06-21, 21:09 »
Kan finnas mer om värmländska 3männingar 1700- i följande serier: Arkivinstitution: Landsarkivet i Uppsala Arkiv: Länsstyrelsen i Örebro län Arkiv: Landskansliet del I Serie: Inkomna handlingar Serie: Skrivelser från övriga myndigheter Serie: Generalers med flera militära myndigheters skrivelse Referenskod: SE/ULA/11040/1/D/D II/D II d Länk: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/HGI83fzSdgNOo0ByDyiFTMArkivinstitution: Landsarkivet i Uppsala Arkiv: Länsstyrelsen i Örebro län Arkiv: Landskontoret del I Serie: Handlingar rörande tillfälliga regementen Referenskod: SE/ULA/11040/3/G I ad Länk: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/gtyfoUmaweZJTe018W43t3
105
« skrivet: 2021-06-20, 12:23 »
Klipp från en Färnebo-härad-register-fil (1638-1690) ursprungligen från Kjell G Åberg (K G Data) 2012:
År,Dag,Månad,Sid,Paragraf,Mål,Nr,Förnamn,Efternamn,Gård/ort,Titel/yrke
1686,13,04,099,081,083,05,ANDERS,BERGIUS,FILIPSTAD,HANDELSMAN
1687,06,06,175,110,111,17,ANDERS,BERGIUS,FILIPSTAD,HANDELSMAN #
1687,18,06,182,007,007,01,ANDERS,BERGIUS,FILIPSTAD,HANDELSMAN
1690,16,06,083,075,075,04,ANDERS,BERGIUS,FILIPSTAD,HANDELSMAN
1665,12,10,266,015,015,,BENEDICTUS,BERGIUS,NYED,KH
1665,12,10,266,015,015,,BENEDICTUS,BERGIUS,NYED,KH
1673,07,01,004,034,040,,BENEDICTUS,BERGIUS,NYED #,KH
1673,20,08,024,018,023,,BENEDICTUS,BERGIUS,NYED #,KH
1676,25,09,071,075,099,,BENEDICTUS,BERGIUS,NYED #,KH
1677,14,02,011,067,080,,BENEDICTUS,BERGIUS,NYED #,KH
1678,14,01,003,024,024,,BENEDICTUS,BERGIUS,NYED #,KH
1682,20,03,158,107,107,05,BENGT,BERGIUS,NYED,KH
1683,25,09,305,023,023,01,BENGT SAL,BERGIUS,NYED #,KH
1684,22,09,342,126,127,07,BENGT SAL,BERGIUS,NYED,KH
1685,18,05,061,002,002,02,BENGT SAL,BERGIUS,NYED,KH
1685,18,05,061,001,001,01,LARS,BERGIUS,NYED #?,
Kanske inte ger ett jota men vem vet.
106
« skrivet: 2021-06-20, 12:16 »
Vad säger Fredrik Fryxell i sin Värmlands släktbok (Fridrik Fryxell, Wärmelands slägte-bok)?
Tar han upp släkterna Bergius och/eller Hollsten?
Synd att ingen (Riksarkivet, Kungliga Biblioteket, ArkivDigital) ännu har digitaliserat verket (eller verken då det verkar finnas tre exemplar).
107
« skrivet: 2021-06-19, 12:44 »
Uppgiften finns även i Edestam 3:246 men detta är ju ingen garanti för att uppgiften verkligen stämmer.
108
« skrivet: 2021-06-19, 10:27 »
Ellika Hansdotter Hollsten. Kan vara värt att även Arne Linnarud använder sig av dessa uppgifter i sin antavla i VärmlandsAnor 1993:3 sid 16-18, 20.
109
« skrivet: 2021-06-15, 15:20 »
Förutom filmade generalmönsterrullor 1713-1719 (Referenskod: SE/KrA/0023/0/1506, länk: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/AzjKiuFLDwTHKX2uGUUrx0) kanske du kan hitta mer i: 1/ Arkivinstitution: Riksarkivet (depå: Marieberg) Arkiv: Riksarkivets ämnessamlingar. Militaria Arkiv: Administrativa handlingar rörande armén Serie: Regementschefers skrivelser till Kungl. Maj:t Serie: Värvade regementen samt utskrivnings-, fördubblings-, tre- och femmänningsregementen, smärre tillfälliga regementen och kårer Serie: Närkes och Värmlands tremännings infanteriregemente Volym: M 739 Referenskod: SE/RA/754/1/II/3/39/M 739 Länk: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/DzycP5BzBccrPfbeVbOpzy0Datering: 1700-1720 Anmärkning: 2/ Arkivinstitution: Krigsarkivet (depå: Arninge) Arkiv: Tillfälliga förband Serie: Diverse Handlingar Volym: 17a Referenskod: SE/KrA/0046/F 1/17a Länk: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/dQvuc6cUF4MeOezXcfumo6Datering: 1700-1720 Anmärkning: Närkes tremänningsregemente till fot Ca 34 Militäravdelningen : 1700-1704 "En ordentlig Form och samman- hang öfver alla de Documenter, hvlika angå Närke och Värmlands samt Begslagens Tre- männingsregemente till fot " häft. nr 2 Förvaltningsavdelningen : 1701-1720 Räkenskaper häft. nr I
110
« skrivet: 2021-05-11, 10:09 »
Namnen stämmer.
Bild 86: Mantalslängd 1613 (Första terminen).
Bild 253: Mantalslängd 1615 (Andra terminen).
Bild 478: Mantalslängd 1616 (Tredje terminen).
Sedan.
Älvsborgs lösen 1613-1624 IV:69 A0066074_00008:
Knektar och hjonelag skulle betala 2 riksdaler (12 mark)
Änkor, söner, mågar och drängar skulle betala 1 riksdaler (6 mark)
Pigor skulle betala 1/2 riksdaler (3 mark)
(Många fler kategorier nämns på sidan)
Varför vissa knektar inte betalade skulle kunna bero på att de istället för att betala fick avdrag på lönen vid ett annat tillfälle.
(Inbillar mig att det står något om detta längst ner på den högra sidan A0066074_00015 i samma volym.)
111
« skrivet: 2021-05-06, 14:53 »
Stämmer att Sten i Edsbjörke är knekt.
Erik i Björke (Ivarsbjörke) var också sexman. Se samma volym fast A0066074_00093 längst ner på den vänstra sidan.
Vet inte om soldater betalade eller inte men det låter rimligt att de slapp eller fick avdrag. Borde finnas en "prislista" endera i ÄLII-volymerna eller i referenslitteratur eller kanske tom på nätet.
När det gäller andra ÄLII-terminer så kan det löna sig att också gå igenom sidorna med alla "husfattiga" också. Där kan det dyka upp fler personer med namn, hemmans- och sockentillhörighet.
Kan vara värt att nämna att en Erik Persson i Björke nämns som knekt omkring 1630. Men om det kan vara samma person som i ÄLII eller inte vet jag inte. Se bl.a. Landskapshandlingar, Värmland, 1629:10A (A0051230_00062) samt Rullor 1631:4 (A0053150_00048).
112
« skrivet: 2021-05-05, 23:27 »
Den sista personen, Olof, bor i det som idag heter Edsbjörke, men som ursprungligen hette Esbjörnsbjörke.
113
« skrivet: 2021-04-21, 19:24 »
? ? ? ? ?
Lämnar denna tråd.
Lycka till som sagt var.
114
« skrivet: 2021-04-20, 18:31 »
Tror helt klart du kan vara inne på helt rätt spår. Ditt senare inlägg förstärker ju bilden minst sagt. Men som du redan från början klart och tydligt framhåller krävs det minst ett Y-DNA-test till, helst också autosomala, där du även får nära träffar med en manlig Key-ättling (helst en manlig ättling till Karl Fredrik själv).
Mina exempel var inte direkt tänkta som faderskandidater bara visa att det flyttat ytterligare människor från samma socken till samma socken under ungefär samma tid som de personer du nämner i dina inlägg och det kan ju vara bra att ha i huvudet i sökandet efter den riktiga fadern. Lycka till!
115
« skrivet: 2021-04-18, 10:26 »
En annan som flyttar från Frödinge till Horn på Öland 1804 är bonden Per Jansson med familj.SeArkivDigital: Frödinge (H) AI:2 (1788-1805) Bild: 104 Sida: 224ArkivDigital: Högby (H) AI:1 (1807-1811) Bild: 46 Sida: 81ArkivDigital: Högby (H) BI:1 (1800-1831) Bild: 16 Sida: 25
116
« skrivet: 2021-04-18, 10:17 »
Hur ser du på möjligheten att det istället kan vara en manlig bekant som avlat barn med både tvillingsystern och pigan ifråga?
Alltså en manlig bekant som besökt Keys hem både i Frödinge och på Öland.
Också.
Kan en manlig anställd ha följt med från Frödinge till Öland?
(
Bara ett exempel på andra flyttande. En arbetskarl Johan Andersson Löfvendal med familj flyttar från Frödinge till Horn 1804/1805. Se
ArkivDigital: Frödinge (H) AI:2 (1788-1805) Bild: 99 Sida: 214
ArkivDigital: Högby (H) AI:1 (1807-1811) Bild: 46 Sida: 81
ArkivDigital: Högby (H) BI:1 (1800-1831) Bild: 14 Sida: 21
)
117
« skrivet: 2021-04-10, 20:07 »
Då är jag med.Tack Kari för hjälpen!
118
« skrivet: 2021-04-10, 13:16 »
Tack så mycket Kari!Det var vänligt av dig att leta vidare trots de begränsade uppgifterna jag hade!
119
« skrivet: 2021-04-08, 20:15 »
Tack Kari.
Hur gör man för att kunna se bilderna?
Behöver man registrera sig som användare eller bli medlem?
Behöver man betala?
Ursäkta okunskapen.
120
« skrivet: 2021-04-05, 10:25 »
August Vilhelm Vastamäki född 1892-04-26 i Finland. Från Sveriges dödbok 1860-2016: 18920426-9337
Vastamäki, August Vilhelm
Munkåsens Pensionärshem
684 00 Munkfors
(Boendeadress 1 nov 1970)
Död 26/4 1976.
Kyrkobokförd (1967) i Munkfors, Munkfors kn (Värmlands län, Värmland). Mantalsskriven (1967) på samma ort.
Född 26/4 1892 i Finland.
Gift man (5/8 1920).
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2017:
Forshaga-Munkfors, Munkfors kn (Värmlands län, Värmland)
Födelseförsamling i källan:
Fi
Källor:
MTL 71 / RTB 76 Jag försöker hjälpa en DNA-släkting. Alla tips mottas tacksamt.
121
« skrivet: 2021-04-05, 10:22 »
Dagmar Elisabet född förmodligen Ruohomäki 1900-05-18 förmodligen i Finland. Från Sveriges dödbok 1860-2016: 19000518-9303
Vastamäki, Dagmar Elisabet
Vinterv 36 /Berg/
194 60 Upp Väsby
Död 27/3 1997.
Folkbokförd (1988) i Fresta, Upplands Väsby kn (Stockholms län, Uppland).
Född 18/5 1900 i Luleå stadsförs (Norrbottens län, Norrbotten).
Änka (26/4 1976).
--------------
Födelseförsamling i källan:
Luleå S (Norrbottens län)
Källor:
RTB 97 / SPAR 92f / SPAR 97
Jag har inte lyckats hitta Dagmar Elisabet i svenska källor åren 1900-1948 så jag tror att hon inte är född i Luleå utan i Finland men jag kan ha fel. Jag försöker hjälpa en DNA-släkting. Alla tips mottas tacksamt.
122
« skrivet: 2021-03-19, 18:31 »
Det var en ganska opedagogisk artikel. Att det rörde sig om kromosom 3 borde nog ha varit tydligare.
123
« skrivet: 2021-03-19, 14:57 »
Marcus Boman, artikeln handlar väl även om att alleler är kopplade till olika haplogrupper och att haplogrupp H2, H3 och H8 har flest riskalleler för coronaviruset. Är det inte mtdna som det syftas på här?
"Eight haplogroups, H1-H8, have counts 73 higher than 10 and the most common is the protective haplotype H1. Risk haplotypes 74 H2-H8 tend to differ between continental populations (Fig. 1a). For them, COVID-19 75 genetic risk probability varies substantially between 8 and 96%. The high risk 76 haplogroups H2, H3 and H8 differ by one or two alleles, and differ from the low risk perpetuity. The copyright holder for this 77 haplogroups H5, H6 and H7 all of which are similar to the protective haplogroup H1 78 (Fig. 1b). However, individuals carrying a risk haplogroup very dissimilar from 79 Neanderthal haplotypes may still carry a causal variant (Fig. 1c); this holds particularly 80 true for Africans with haplogroups H5 or H6 (19% or 11% probability) and for Asians 81 with haplogroup H7 (8% probability). Haplogroup H3 has highest risk probability and 82 is the most common risk haplogroup in Europeans and Americans (Fig. 1b)."
Det handlar INTE om mtDNA i artikeln.
124
« skrivet: 2021-03-17, 20:48 »
Hej!
Längesedan någon skrev i den här tråden nu, men jag jämförde mitt dna-test som jag har gjort hos Family finder med neandertal-generna som finns i R.B:s inlägg ovan. Jag fick dock bara två träffar med Neandertalgener. Men, väldigt många av de 44 generna som anges ger inga träffar alls. Är det någon som vet vad det beror på. Beror det på att mitt test är gjort hos ett annat testföretag, eller beror det på att jag helt saknar de här generna?
Jag har också testat min haplogrupp på raka mödernet vilken visade sig vara H3h1. Enligt den här forskningen, refererad till Zeberg och Pääbos forskning om riskgener för Covid-19, [size=78%]COVID-19 risk haplogroups differ between populations, deviate from Neanderthal haplotypes and compromise risk assessment in non-Europeans[/size] så är hapologrupp H3 misstänkt som en risk för Covid-19. I slutet av artikeln finns en bild där ett antal gener anges. Men här får jag inte heller några träffar överhuvudtaget för de här generna som är misstänkt riskabla för Covid-19.
Någon som har en förklaring på det här? Saknas de här generna helt hos mig eller är de inte synliga i min testfil?
I artikeln du hänvisar till är det kromosom 3 som är i fokus och inte mtDNA (mitokondrie-DNA).
125
« skrivet: 2021-02-19, 20:06 »
Vilken lag gällde 1570?
Magnus Erikssons landslag och dess jordabalk?Jordabalken här i alla fall:https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/WiktorssonPA/titlar/MagnusErikssonsLandslag/sida/42/faksimil
Vet inte om Kristofer av Bayerns landslag kan ha haft en liknande balk.
Upplands landskapslag kan ju vara av intresse också.
126
« skrivet: 2021-01-04, 10:37 »
Enligt Värmlands Kyrkoboksregister 3:
Post 346383
Kerstin
Född 21/9 1777 i Skacksjö, Östra Ämtervik (Värmland)
Far
Olofsson, Håkan
Mor
Antonsdotter, Margareta
--------------
Källa: C:3
Se sedan:ArkivDigital: Östra Ämtervik (S) AI:1 (1774-1785) Bild: 14 Sida: 7
127
« skrivet: 2020-12-31, 18:00 »
Enligt Värmlands Kyrkoboksregister 3:
Post 194260
Amund
Född 22/5 1727 i Säffle, Åsen, By (Värmland)
Far
Jakob
Mor
(Ingen namnuppgift)
--------------
Källa: C:2
Vet inte om nedan kan vara samma familj (kan vara en helt annan familj):
Post 194196
Karin
Född 17/4 1724 i By (Värmland)
Far
Jakob
Mor
Torstensdotter, Kerstin
--------------
Källa: C:2
128
« skrivet: 2020-12-31, 17:57 »
Det står nog Karin i AI:1. Om man gluttar in i framtiden så står det där Jacob Tharalsson f 1688 och Kerstin f 1689 död.Se: Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036797_00028 Källhänvisning:By-Säffle kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VA/13069/A I/2 (1755-1760), bildid: C0036797_00028, sida 18
129
« skrivet: 2020-12-31, 14:05 »
Sidorna 95-96 saknas i AI:5.
De fanns nog med på någon av dessa sidor.
Du får titta i ArkivDigital: Övre Ullerud (S) AI:4 (1791-1801) Bild: 101 Sida: 97 istället.
131
« skrivet: 2020-12-29, 11:43 »
132
« skrivet: 2020-12-21, 10:09 »
Tack Marianne för informationen om villan och familjen samt kontakttipsen!
Jag vet att Elin var anställd hos änkan men detta framgår tyvärr inte alls i kyrkoböckerna.
Får hoppas att det kan finnas privata dokument kvar någonstans, dokument som kan innehålla mer information om de som var anställda hos familjen under perioden 1915-1925.
133
« skrivet: 2020-12-18, 15:47 »
Finns det bilder på änkan Matilda Hommerberg (född Thorin 1846 i Åmål, död 1928, änka 1916 efter kronolänsmannen Hommerberg), hennes dotter Ada (född 1878 i Tölö), bostaden Villa Valand eller hushållet inklusive de som arbetade för familjen från perioden cirka 1915-1925?Eller privata dokument som kan beröra anställda från perioden cirka 1915-1925?
134
« skrivet: 2020-12-17, 09:52 »
I ett dokument från 1923 nämns Småländska Privathotellet på Bryggaregatan i Stockholm.
Någon som kan veta mer om hotellet ifråga?
(Jag undra egentligen om det kan finnas liggare eller akter kvar men allt kanske är borta sedan länge).
135
« skrivet: 2020-12-14, 20:15 »
Det gick men krävdes väldigt mycket forcering.Har aldrig haft ett liknande USB-minne förut.Trodde porten skulle gå sönder men den klarade sig nog.
136
« skrivet: 2020-12-14, 20:03 »
Själv får jag inte ens in USB-minnet i USB-porten.
Alla andra USB-minnen hamnar med enkelhet rätt i porten men inte detta.
Feldimensionerat?
137
« skrivet: 2020-12-04, 19:43 »
Finns inget Sveby i Sillerud.Men ett Svensbyn finns.Svensbysjön likaså.
138
« skrivet: 2020-11-26, 10:52 »
Ett förslag. Enligt https://forum.rotter.se/index.php?topic=132195.0 kunde det under vissa delar av 1500-talet se ut som följer: 1 hundrad = 120 osmundar 1 fat = 5 hundrader = 600 osmundar Hela hyttan ifråga: 3,5 fat 12 osmundar 1a personen: 2 hundrader 24 osmundar 2a personen: 4 hundrader 48 osmundar 3e personen: 4 hundrader 48 osmundar 4e personen: 2 hundrader 24 osmundar 5e personen: 2 hundrader 24 osmundar 6e personen: 2 hundrader 24 osmundar Om man summerar personernas skatter: 16 hundrader 192 osmundar Dvs. 16 hundrader + 192 osmundar = 17,5 hundrader + 12 osmundar = 3,5 fat + 12 osmundar Men kontrollera mer än gärna
139
« skrivet: 2020-11-24, 19:52 »
Eller kanske det bör vara något relaterat till avradsjärn och inte till osmundjärn?
140
« skrivet: 2020-11-24, 19:40 »
I boken Det Ransäter som var, Halvar Nilsson, 2003. På sid. 12 finns en bild från "jordeboken 1540" och på sid. 13 en transkription med anmärkningar. Bland anmärkningarna står följande: Siffrorna återges som vanligt denna tid med små romerska bokstäver. "Stunget J": 1/2. j med en prick över skulle i så fall betyda: 1/2 i = 1 v = 5 x = 10 osv. Inbillar mig att oss..., om den ens står så på din bild, borde ha med osmundjärn att göra. Se https://sv.wikipedia.org/wiki/OsmundMen jag kan på tok för lite om bergsbruk och järnvikts/-volymsrelaterade enheter.
141
« skrivet: 2020-11-24, 18:33 »
Din referens ifråga https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050465_00181Har inget svar men kanske kan det finnas en avskrivning i Om Noraskog : äldre och nyare anteckningar, Johan Johansson, Stockholm, 1875-1884 (3 volymer). Se vidare https://libris.kb.se/bib/1250934Kanske kan det finnas något liknande fast för Värmland? Finns i alla fall en avskriftsinnehållande bok Jordebok för Värmland 1540, Richard Broberg, Uppsala, 1952.
142
« skrivet: 2020-10-11, 21:21 »
I utskrivningslängd för Värmland 1631 finns en listad knekt Olof Bengtsson i Svenserud. Till vänster finns kommentaren har mist 5 sina bröder i fiendeland om jag läser rätt. Men till höger framgår det att han lejt en Nils Gullbrandsson i sitt ställe. (Var väl säkrast så). Se: Roterings- och utskrivningslängder, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0025/0/84 (1631-1637), bildid: A0054932_00050
143
« skrivet: 2020-09-30, 21:03 »
Ett tolkningsförslag.
På sid 8 höger (bild 10):
till Smål(and) står det först i alla fall.
kan det stå förl(ovad) sedan?
Det är väl samma kompani som dyker upp gång på gång på olika sidor.
På sid 2 höger (bild 7) i samma volym står det i alla fall att han är hemlov(ad) till Småland.
På sid 10 höger (bild 14) står ingenting vid sidan om hans titel och namn.
144
« skrivet: 2020-09-30, 12:00 »
Fast kommentaren gäller nog Engelbrekt och inte Önner.
Önner ser ut att vara vid liv och i "Elbinge" (eller dylikt) i september månad samma år enligt
Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1656/3 (1656), bildid: A0053678_00133
145
« skrivet: 2020-09-30, 11:54 »
Inte alls säker men här ett normaliserat förslag. Skjuten den 5 juli 1656 vid Bugs pass på parti. Bug = flogen Bug. Fanns i alla fall ett "Buggs läger" omkring 1655 enligt Erik Dahlberg. Se bl.a. https://sok.riksarkivet.se/arkiv/IMFG2tiYWKMBCEUPFEnVT1Parti enligt SAOB, se 4 d): (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) om truppavdelning; särsk. dels om ett detachement (tillhörande de reguljära trupperna) som utsändes för att rekognosera l. härja inom ett fientligt område, göra ”räder” l. på annat sätt göra fienden avbräck, dels (särsk. i uttr. strövande parti) om (irreguljär) strövkår l. väpnad friskara. OxBr. 11: 547 (1626). It danskt partie öfwerföll någre utaf wåra. Spegel Dagb. 21 (1680). Til at försäkra sig så mycket mera för fiendens anfall, så sändes ut, så ofta det nödigt aktas, twänne små partier eller patrouller, commenderade af Officerare emot hwarandra. LMil. 4: 1362 (1707). Hofdala Gård (har) blifvit två gångor frälst .. emot ströfvande partier. Lagerbring 1Hist. 4: 471 (1783). Åberg Snapph. 92 (1951). — jfr BRÄNNAR-, FRI-, KAVALLERI-, MUSS-, STRÖV-PARTI.
146
« skrivet: 2020-09-27, 22:54 »
Det låter som en god och trolig tolkning av namnet. Bättre än min spontana men icke-presenterade tolkning Relobsson. Jag menar det kryllar ju inte av Relobs i de värmländska kyrko- och domböckerna precis.
147
« skrivet: 2020-09-27, 18:55 »
En Dordi Mickelsdotter i Jangshöjden nämns och sägs vara mor till avlidne soldaten Johan men sedan kommer ett namn (X-son) jag inte kan tolka.
Nga förslag?
Se:
Älvdals-häradsrätt-AIa-3-1685-1689-Bild-35
Göta-Hovrätt--Advokatfiskalen-Värmlands-län-S-EVIIAAAL-19-1685-Bild-167-Sida-325
148
« skrivet: 2020-08-29, 13:27 »
Om du eller nära anhörig, helst äldre, har många förfäder/förmödrar från nedannämnda hemman i Ransäters församling, så kan jag bekosta och skicka er ett DNA-test (Family Finder, FTDNA) gratis mot att jag får bli kontots administratör. Om ni vill ha inloggningsuppgifterna får ni givetvis detta. Om den DNA-testade eller dess ättlingar senare skulle vilja ta bort kontot så görs detta självklart. Om intresse finns skicka mig gärna ett meddelande.
Bengtsbol
Gersby
Gersheden
Hedås
Jonsbol
Munkerud
Norra Stensdalen
Södra Åmberg
Tjärne
Uddersrud
(Vissa av de nämnda hemmanen ligger i Munkfors församling men låg tidigare i dåvarande Ransäters församling).
Mvh
Marcus
149
« skrivet: 2020-08-29, 13:24 »
Om du eller nära anhörig, helst äldre, har många förfäder/förmödrar från nedannämnda hemman i Sunne församling, så kan jag bekosta och skicka er ett DNA-test (Family Finder, FTDNA) gratis mot att jag får bli kontots administratör. Om ni vill ha inloggningsuppgifterna får ni givetvis detta. Om den DNA-testade eller dess ättlingar senare skulle vilja ta bort kontot så görs detta självklart. Om intresse finns skicka mig gärna ett meddelande.
Askersby
Askerud
By
Gjutaregården
Gullsby
Gårdsjö
Karsbol
Munkebacka
Ranjsön (Ransjötorp)
Södra Borgeby
Tjustersby
Torsby (Torsberg)
Mvh
Marcus
150
« skrivet: 2020-04-23, 11:55 »
Totala antalet cM? Testföretag? Din mamma och hennes bror, hel- eller halvsyskon? I teorin. (Utgår ifrån att din mamma och hennes bror är helsyskon). Personer inblandade: Morfar - Mormor Mor , Morbror Jag , Kusin (Barn) , Kusinbarn Det finns två vägar mellan dig och ditt kusinbarn. En väg via din morfar: Jag-(50%)-Mor-(50%)-Morfar-(50%)-Morbor(50%)-Kusin-(50%)-Kusinbarn. I teorin är du och din mamma 50% lika (25% från din morfar, 25% från din mormor). I teorin är du och din morfar 50% x 50% = 25% lika. I teorin är du och din morbror 50% x 50% x 50% = 12,5% lika (arv från din morfar). I teorin är du och din kusin 50% x 50% x 50% x 50% = 6,25% lika (arv från din morfar). I teorin är du och ditt kusinbarn 50% x 50% x 50% x 50% x 50% = 3,125% lika (arv från din morfar). En väg via din mormor: Jag-(50%)-Mor-(50%)-Mormor-(50%)-Morbor(50%)-Kusin-(50%)-Kusinbarn. I teorin är du och din mamma 50% lika (25% från din mormor, 25% från din morfar). I teorin är du och din mormor 50% x 50% = 25% lika. I teorin är du och din morbror 50% x 50% x 50% = 12,5% lika (arv från din mormor). I teorin är du och din kusin 50% x 50% x 50% x 50% = 6,25% lika (arv från din mormor). I teorin är du och ditt kusinbarn 50% x 50% x 50% x 50% x 50% = 3,125% lika (arv från din mormor). Om du summerar de två vägarna: I teorin är du och din mamma 50% lika. I teorin är du och din morfar 25% lika. I teorin är du och din mormor 25% lika. I teorin är du och din morbror 25% lika. I teorin är du och din kusin 12,5%. I teorin är du och ditt kusinbarn 6,25% lika. 6,25% ligger väldigt nära det värde du fick (8,6%). De teoretiska siffrorna ovan är alla genomsnitt. I verkligheten finns en spridning. Du och ditt kusinbarn matchar mer än 6,25%. En annan person kan matcha mindre med sitt kusinbarn. Mer om den verkliga spridningen. Se "The Shared cM Project" ( https://dnapainter.com/tools/sharedcmv4). Leta efter rutan där det står "1C1R" (First Cousin once removed). Det jag kan se är att det i denna ruta just nu står 433 cM (undre värde 102 cM, övre värde 980 cM). Enligt samma sida är din siffra 8,6% ungefär lika med att man delar ungefär 642 cM dvs. ditt värde ligger inom det normala spannet (mellan 102 cM och 980 cM). Enligt samma sida är 102 cM ungefär lika med 1,37% och 980 cM är ungefär lika med 13,14% så återigen din siffra 8,6% är helt normal för denna typ av släktskap.
151
« skrivet: 2020-04-19, 12:49 »
Prästen kan ju ha stavat fel. Om du har tur så finns det en journal kvar på ett landstingsarkiv. I en journal står ju dödsorsaken skriven av en läkare. Eventuellt förekommande journal är ju också primär källa. Dock är väl läkare inte kända för att skriva med fin stil.
152
« skrivet: 2020-04-17, 17:18 »
Du kan ju nämna församling och dödsdatum.
Dog personen hemma eller på sjukhus?
Dödsorsak enligt präst eller läkare?
153
« skrivet: 2020-04-16, 20:02 »
Lues=Syfilis.
Så Syfilitisk aortit på svenska.
154
« skrivet: 2020-04-16, 19:52 »
Står det inte "Aortitis luetica"?
155
« skrivet: 2020-04-09, 18:41 »
FTDNA Big Y-700?
Har ni laddat upp på YFull?
156
« skrivet: 2020-04-08, 16:39 »
Beror på vilken tid det rör sig om.
I tidigare mtl finns Ransäters församlings hemman bland Övre Ulleruds hemman.
157
« skrivet: 2020-03-20, 16:47 »
Finns en bok: Gårdsjö : en sann värmlandshistoria : [berättelsen om gårdsjöbornas liv] / Greta Nygren 1995 https://libris.kb.se/bib/7639400Kanske går att få tag i via antikvariat/bibliotek.
158
« skrivet: 2020-03-15, 15:37 »
159
« skrivet: 2020-03-03, 08:36 »
Pig. Lena Larsdotter finns på sid. 75 Förby 1854-1856 (Övre Ullerud A I/12a). Kanske dottern "blir till" där. Finns i alla fall två Sven på samma sida. Kan ju vara två personer att intressera sig för, följa fram ov tillvaka i tiden. (Eventuella nu levande ättlingar kanske kan DNA-testas?)
160
« skrivet: 2020-02-27, 21:57 »
Hustru Marit Jönsdotter född vid Åmun 1756 den 15/10. Fader: Jöns Larsson. Moder: Annika Bengsdotter.Ransäters kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/VA/13426/F/1 (1796-1860), bildid: C0038603_00041, sida 63 Ämun(nen), del av Rudstorp enligt Ortnamnsregistret ( https://www.isof.se/sprak/namn/ortnamn/ortnamnsregistret/sok-i-registret.html). Tyvärr en lucka 4/6-17/12 1756 i Ransäters födelsebok C:2 men du kanske hittar syskon om du letar vidare i samma volym. Rudstorp, se Ransäter AI:1 sid. 74 men där finns ingen Jöns Larsson eller Annika Bengtsdotter. Döda? Flyttat till annat ställe?
161
« skrivet: 2020-02-10, 19:15 »
Finns en fortsättning i samma volym.
Se
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län (S) EVIIBAA:1200 (1660-1670) Bild 77 / sid 27 (AID: v84674.b77.s27, NAD: SE/VALA/0382503
Dels målet som börar med "Näst förfrågade sig länsmännen Torsten Andersson i Smedstad och Håkan Månsson Werner i Svineberg...".
(Fol. 26v)
Dels målet på efter börjandes med "Näst framträdde Anders Olofsson...".
(Fol. 27r)
162
« skrivet: 2020-02-09, 19:40 »
Jag hänger inte med. Trodde den yngre mannens farfar (farmor kvinna 1) var eventuell/förmodad far (mor kvinna 2) till den äldre kvinnan.
Hur ser arbetshypotesen ut?
Kan du skissa generation för generation från den eventuella/förmodade gemensamma förfadern/förmodern ner till de testade individerna?
Givetvis utan namn.
163
« skrivet: 2020-02-09, 16:26 »
Vilket företag?
Hur uppskattar företaget släktskapet?
Finns det delade segment på X-kromosomen? Om ja, hur många segment eller hur stora?
Som du själv är inne på känns en summa på 261 cM på tok för lite för ett halvfarbror-halvbrorson-släktskap.
164
« skrivet: 2020-01-29, 22:09 »
Det kanske är slumpen som gör att inte jag matchar denna träff alls, men är det inte lite skumt?
Du matchar förmodligen personen ifråga bara inte tillräckligt mycket så FTDNA väljer att inte rapportera detta. (Om de skulle rapportera alla som matchar varandra bara lite grann skulle matchningslistorna bli extremt långa).
165
« skrivet: 2020-01-29, 14:24 »
Du kan kolla mha chromosome browser vilka segment du delar med din pappa, sedan kan du jämföra med vilka segment som din pappa delar med DNA-träffen. Om du inte delar dom segmenten med din pappa, som han delar med matchningen, så förklarar det varför.
Fast i fallet förälder-barn kommer man i "chromosome browser"-miljön se segmentmarkeringarfrån kromosomernas början till kromosomernas slut och så för alla kromosomer 1-22 (även X för mor-barn-fall eller far-dotter-fall). Så strategin du nämner är inte till någon hjälp.
166
« skrivet: 2020-01-11, 00:23 »
Sista kolumnsrubriken är nog Löfte (Lÿffte?).
Flertalet ryttare verkar sakna något i någon kolumn och då står det på vissa Leut. L eller dylikt, på några Ryttm. L. eller liknande.
Kanske kan betyda att löjtnanten (ryttmästare) ställer upp som borgensman för ryttare som saknar något i utrustningen?
Enligt SAOB (online):
LÖFTE
---
3) ((†) utom ss. första led i ssgr; se dock nedan under a) säkerhet för att ngns åliggande gentemot en annan skall fullgöras, garanti, borgen (se d. o. 1; dels om borgen för fullgörande av viss prestation, i sht betalning av gäld, dels (i fråga om ä. förh.) om borgen för inställa sig inför rätta o. d.) l. begå annan rättsvidrig l. klandervärd handling.
...
167
« skrivet: 2020-01-10, 21:06 »
En mall för några av kolumnerna på av dig nämnda sidan? Se https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053393_00017. På denna sida tror jag att det står följande kolumnrubriker: Karlar Hästar, först en kolumn antalet och sedan kolumn för hästens höjd (enhet: "kvarter"). Sadeltyg Undervärja Pistoler Harnesk Alltid något...
168
« skrivet: 2020-01-10, 18:41 »
Arvid Nilssons kompani. Kolumnerna har nog med hästar, deras höjd (måttenhet: palm), pistoler, sadlar, harnesk etc. Kan löna sig att gå igenom fler rullor och hoppas på mer explicita kolumnrubriker. Lite mer ryttarna och deras utrustning m.m., Se bl.a. sid. 205-207 i https://books.google.se/books?id=mwgaAQAAIAAJ (Google Books: Kungl. Vitterhets, Historie Och Antikvitets Akademiens Handlingar, Volym 17, Almqvist & Wiksell, 1846) Lite mer om måttenheten palm, se bl.a. https://www.saob.se/artikel/?unik=P_0001-0254.34zQ&pz=3En kolumn skulle kunna vara undergevär? Hoppas fler kan svara.
169
« skrivet: 2020-01-10, 13:50 »
Förslag, normaliserat: Förare under Sakarias Nilsson på 1 häst.
Endera förare själv (mindre troligt?) eller så användes skatten från honom för att finansiera en förare (mer troligt?).
Mer om kompaniet i fråga, se bl.a.:
Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1640/6 (1640), bildid: A0053394_00012
Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1641/7 (1641), bildid: A0053416_00038
Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1643/7 (1643), bildid: A0053466_00027
170
« skrivet: 2020-01-08, 23:47 »
Mitt förslag. Moderniserat: Bengt i Ulvahult ist(ället) för sin son och legok(ar)l Karl Bengtsson som r(ym)d är _1 Abs(ent) odugl(ig)
171
« skrivet: 2019-12-29, 11:03 »
Jag har totalt missat detta utdrag (gick direkt till utdragen för Sunne och Fryksände).
Stort tack för tolkningarna!
Undrar dock om det inte kan stå pyelocystitis istället för pyelonephritis i själva journalen i alla fall som patologisk-anatomisk diagnos?
172
« skrivet: 2019-12-26, 20:16 »
Vilka är de kliniska och patologisk-anatomiska diagnoserna?
173
« skrivet: 2019-12-02, 20:41 »
Svärfadern Reinhold Bryngelsson född 25/5 1747 i Sunne finns i Sjödalen, Kila.
Kila AI:10 (1815-1821) sid. 224.
174
« skrivet: 2019-12-02, 20:03 »
Kan detta vara rätt person?
Från samma CD-skiva:
Post 505964
Reinhold
Född 22/5 1747 i Gunnerud, Sunne (Värmland)
Far
Nilsson, Bryngel
Mor
Reinholdsdotter, Margareta
--------------
Källa: C:4
Fast då borde Margareta heta Johansdotter. Kanske prästen skrev fel?
Ser nu att du redan listat denna person ovan i ditt inlägg.
Instämmer med dig Kenneth att den du nämnt är den som eftersöks här i tråden.
175
« skrivet: 2019-12-02, 19:26 »
Enligt samma CD-skiva:
Post 505938
Reinhold
Född 29/1 1747 i Skäggeberg, Sunne (Värmland)
Far
Nilsson, Bryngel
Mor
Reinholdsdotter, Elsa
--------------
Källa: C:4
176
« skrivet: 2019-12-02, 19:19 »
Angående mantalslängder så fick du ju länkarna. Du kan väl ta dig tid och bläddra lite fram och tillbaka.
Hur som helst så återfinns Reinhold Bryngelsson som ängvaktare åren 1786 och 1787 i Åsen, Västra Ämtervik.
Du ser hans namn på en rad under Åsen nästan längst upp på den vänstra sidan när det gäller år 1786 och relativt i mitten på den högra sidan när det gäller år 1787.
Enligt CD-skivan "Värmlands kyrkoboksregister 4":
Post 165513
Bryngelsson, Reinhold
Änkling rotehjon (ålder: 77)
Takene V
Död 8/4 1824 i Kila (Värmland)
Dödsorsak: Ålderdom
--------------
Källa: E:1
Om det är "din" Reinhold som dör i Kila vet jag inte men det är väl troligt då namnet inte lär vara alls vanligt.
180
« skrivet: 2019-10-21, 21:15 »
https://nordbor.wordpress.com/ancient-dna/Klicka t.ex. på kartan benämnd "Karta över Ancient DNA fynd i Europa". I boxen "Filter", övre & högra sidan, skriv in "RISE". Klicka på träffarna du eftersöker. Dock, vissa av referenserna är "låsta" (bara summering ["abstract"]) men du kanske kommer vidare ändå.
181
« skrivet: 2019-10-06, 11:27 »
Y-111 = 111 STR-markörer.
Big Y-700 = 700 STR-markörer + en lång rad olika SNP-markörer.
Tror inte du behöver köpa ett Big Y-700 test till fullt pris utan det borde gå att uppgradera till ett reducerat pris.
Du kommer inte att erhålla några mer specifika grupperingar så länge som du inte köper tester som inkluderar SNP-markörer.
(23andMe använder sig bara av SNP-markörer).
182
« skrivet: 2019-10-05, 15:54 »
Om du är intresserad av E-M35 och dess undergrupper globalt sett kan du registrera dig på http://community.haplozone.net/. Jag kan rekommendera dig att ta kontakt med de två personer som där som kallar sig för "Alf" och "Rafc". Låter för övrigt som om du inte alls har tagit ett Big Y-700 test. Visserligen dyrt men detaljerat.
183
« skrivet: 2019-06-30, 18:05 »
Hur vet du att precis alla delade segment ligger på X-kromosomerna?[size=78%] [/size]
184
« skrivet: 2019-06-30, 17:56 »
https://www.ancestry.com/cs/dna-help/matches/confidenceApproximate amount of shared DNA (in centimorgans) Possible relationship 3,475 Parent, child, or identical twin 2,400—2,800 Full sibling (including fraternal twins) 1,450—2,050Grandparent, aunt, uncle, half—sibling 680—1,150 1st cousin, great—grandparent 200—620 2nd cousin 90—180 3rd cousin 20—85 4th cousin 6—20 Distant cousin: 5th cousin — 8th cousins
185
« skrivet: 2019-05-19, 10:06 »
Första bokstaven är ett S. Jämför med personen som heter Svensson på samma sida (nummer 6).
Hur ett inledande G skrivs i boken kan du se på nästa sida (Greta nummer 17).
Sedan att någon blir "giftmördad genom hängning" låter väldigt osannolikt.
186
« skrivet: 2019-04-23, 22:27 »
Grums härads dombok 9 oktober 1738:
Avlidne Erik Jansson/Jonsson. 6 barn med Lisbet Elofsdotter
3 söner
Bengt Eriksson i Skanetorp (förmodligen Nor)
Sven Eriksson i Lilla Abbortan (Segerstad)
Elof Eriksson (var?)
3 döttrar:
NN Eriksdotter (förnamn, var?)
NN Eriksdotter (förnamn, var?)
NN Eriksdotter (förnamn, var?)
Se ArkivDigital AID:
v107675.b186
v107675.b187
187
« skrivet: 2019-04-13, 21:29 »
På sidan http://www.tuomas.salste.net/suku/nimi/index-en.html#P nämns följande Park* släktnamn: Park Parkas Parkatti Parker Pärkinen Pärkkä Parkkali Parkkamäki Parkkari Parkkasaari Parkki Parkkila Parkkima Parkkinen Parkkisenniemi Parkko Parkkola Parkkonen Parkkulainen Parkkunen Parkman Pärkö Skulle man kunna tänka sig att Arnstorpsfinnarna skulle kunna ha ett annat namn än just Parkkonen (Parkkoinen)? Jag har ingen aning om hur gamla namnen i listan kan vara ovan tyvärr.
188
« skrivet: 2019-04-10, 10:38 »
Men min finska är lika med 0 men det verkar finnas digitaliserade domböcker på nätet. Tre volymer som täcker hela eller delar av Savolax för åren 1639-1643, 1643-1648, 1648-1661. Se vidare: https://digihakemisto.appspot.com/index_sarja?sartun=213123.KA&atun=315680.KA&amnimeke=Savon+tuomiokunnan+renovoidut+tuomiokirjat&sarnimi=Varsinaisten+asioiden+pöytäkirjat Två olika register finns. Ett på samma sida bara man klickar på någon av de tre länkarna till vänster (K0 a:1, K0 a:2, eller K0 a:3). Ett annat register erhålls om man klickar på "Arkistolaitoksen hakemisto" till höger. Bilderna ska inte vara några problem att få fram bara man klickar sig vidare via de tre länkarna till vänster. Detta har ju inte bara med Suhoinen att göra men då jag mest är intresserad av denna finska släkt så lägger jag inlägget här.
189
« skrivet: 2019-04-08, 22:46 »
Tack jeb för de intressanta kommentarerna om namnbyten. Låter högst troligt att personer tog ett annat namn i syfte att distansiera sig från något.
190
« skrivet: 2019-04-08, 19:30 »
Jag själv väljer nog att stanna vid Pål Olofsson (Suhoinen) och hustrun Elin Olofsdotter kända från Fryksdals härads domböcker.
Men visst fadern borde ju heta Olof Suhoinen (Suhonen, Suhoin) och mest troligt borde han ju ha lämnat avtryck i någon finsk källa men inte helt säkert (han kan ju till exempelvis ha dött tidigt).
Och som visat verkar det ju finnas minst två med samma förnamn och finskt släktnamn i alla fall år 1621 i de delarna av Stor-Savolax (Suur-Savo) jag gick igenom. En av dem skulle givetvis kunna vara fadern men vem i så fall?
Visst vore det väldigt roligt om det gick att bevisa vem som var Lövåsen-Påls far med finska källuppgifter men räcker det då verkligen bara med skattelängder?
En vanligt förekommande uppgift på nätet är att Suho(i)nensläktens namn från början var Liikanen. Säkert ingen omöjlighet men varför byta ett släktnamn?
Överlag så verkar det vara oerhört snålt med uppgifter om namn på byar/hemman. Tycker jag ser mest namn på socknarna och fjärdingarna men sedan inte så mycket mer i de stickprovsfall jag gjort. Kanhända att något tionde(lag?) benämns vid namn.
En annan vanligt förekommande uppgift på nätet är att släktens "stamgods" var (byn?) Savuniemi redan på 1500-talet och tidigt 1600-tal. Hur vet man det när inga bynamn nämns utan mest socken- och fjärdingsnamn?
(Säkert ingen omöjlighet men ändå).
Jag har inte gjort några djupdykningar ännu så jag kan givetvis ha missat en hel del.
Tack själv jeb för uppgifterna i ditt inlägg ovan.
192
« skrivet: 2019-04-07, 18:53 »
http://digihakemisto.appspot.com/index_sarja?sartun=276018.KA&atun=316281.KA&amnimeke=Savon+voutikuntien+tilejä&sarnimi=Asiakirjat Klicka på länken "Suur-Savon karja- ja kylvöluettelo 1623-1624 (6802a)". Gå till "Alkuperäinen kuva" nummer 35. Klicka på "Astia" Du kommer till fol. 32r. På denna sida nämns tre Suhoinen: Olof, Pål Grelsson och Lars. Men de dyker upp i "Wesikansa" fjärding. Har ingen aning om hur "Wesikansa" bör stavas idag. Ortnamn? Personnamn? Det sockennamn som nämns innan fjärdingarna är "Piexämä" socken vilket jag tolkar som Pieksämäki socken, en grannsocken till Joroinen (svenska Jorois). Hur som helst är källan ifråga boskaps- och utsädeslängd för Stora Savolax härad år 1623. Om man spekulerar lite skulle väl Olof Suhoinen i längden kunna vara far till Pål Olofsson i Lövåsen, Sunne.
194
« skrivet: 2019-04-06, 17:28 »
Joroinen (svenska: Jorois) socken bildades 1631 om jag tolkar sidor på nätet rätt.
Men fanns ortnamnet innan 1631?
Vad betyder namnet?
195
« skrivet: 2019-03-31, 23:09 »
Du kan ju ladda ner matchningsfilen och se om det dyker upp epostadresser med .se eller telia.com? Borde ju vara svenskar även om många anväder hotmail eller gmail.
Gå med i olika Y-DNA-projekt, dels geografiskt specifika men också haplogruppsspecifika och se hur de kategoriserar dig.
Jag skulle satsa på ett Big-Y också även om det kostar på.
Finns säkert också SNP pack test, ett alternativ till Big Y även om det sistnämnda är att föredra.
När du har din BAM-fil (Big-Y rådata) kan du ju ladda upp den/skicka nedladdningslänken till experter och se vad de säger.
Du är inte ensam att som svensk ha en Y-haplogrupp som är mer vanligt förekommande utomlands. Det ramlar nog in någon Sverigeättad person framöver men det kanske kan ta en tid. Jag har själv i släkten två R1b-relaterade haplogrupper där paraplygrupperna är mer vanligt förekommande just på de Brittiska öarna samt Västeuropa. Kanske iberisk eller keltisk från början? Finns ju gott om tid för att en manlig ättling ska ha hamnat på den Skandinaviska halvön. Men då genom folkomvandringar, kolonisation, handel, resor, slaveri, tidigmedeltida kristna munkar/präster som under missionsresor avlat söner?
196
« skrivet: 2019-03-29, 21:33 »
Låter troligt. Stort tack Maud!
197
« skrivet: 2019-03-29, 21:13 »
Hustru Kerstin Bryngelsdotter med en kommentar längst till höger.
Det första ordet tror jag att jag kan tolka, men det andra och tredje går jag bet på.
Läshjälp önskas.
198
« skrivet: 2019-03-15, 22:50 »
Såg nu att en man Y-DNA-testat sig och har Jöns Olofsson Hök som sin farfars...far. Haplogrupp: R-S9891 (U106>Z2265>BY30097>Z381>Z301> “390=25”>FGC13959> S9891) enligt sidan https://www.familytreedna.com/public/U106?iframe=yresults. En matchande individ med fäderne från Södermanland. Kanske det kan dyka upp någon med fäderne i Värmland framöver som kan ge ledtrådar om Höks ursprung?
199
« skrivet: 2019-03-15, 21:32 »
Soldaten Jöns Hök i Hörneå dyker upp i mtl första gången 1747. Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Västerbottens län, SE/RA/55203/55203.29/78 (1747). Bildid: A0001837_00007. (Innan 1747 änkan efter tidigare soldaten).
200
« skrivet: 2019-03-15, 12:00 »
Lite mer om roten/rotehållarna bakom soldaten Håk i Hörne, Umeå socken.
Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/323 (1739-1741). 1741. Bildid: A0052323_00192
201
« skrivet: 2019-03-15, 11:34 »
Viktigt att komma ihåg är att alla värmländska församlingar inte har födelseböcker kvar från åren omkring 1720.
202
« skrivet: 2019-03-14, 23:13 »
Du kan ju chansa och hoppas att Jöns Olofsson finns i något kompani under Närke-Värmlands regemente innan Västerbottensregementet. Sannolikheten är förmodligen väldigt låg men ändå.
203
« skrivet: 2019-03-14, 23:10 »
Hittar JÖH i "Hörne":
Umeå landsförsamling AI:10a (1799-1810) Bild 99 / sid 93 (AID: v139807.b99.s93, NAD: SE/HLA/1010219)
Umeå landsförsamling AI:9 (1787-1798) Bild 88 / sid 81 (AID: v139806.b88.s81, NAD: SE/HLA/1010219)
Umeå landsförsamling AI:8 (1778-1786) Bild 830 / sid 78 (AID: v139805a.b830.s78, NAD: SE/HLA/1010219)
Men inte så i Umeå landsförsamling AI:7.
Samt under "Överstelöjtnantens kompani", Västerbottens regemente:
Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/324 (1741-1744). 1741. Bildid: A0052324_00034. Soldat från och med augusti 1741.
Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/325 (1757). Bildid: A0052325_00052
Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/326 (1759-1762). Bildid: A0052326_00038
Även under samma kompani i generalmönsterrullorna (samma regemente och kompani):
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/744 (1748-1759). 1748. Bildid: A0028747_00062. Intressant dyker en annan värmlänning upp här nämligen kompanichefen Daniel Lagerborg.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/744 (1748-1759). 1759. Bildid: A0028747_00535. Här dyker en sergeant Ture Skragge upp bland befälen. Skragge är ju ett värmländskt släktnamn.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/744 (1748-1759). 1759. Bildid: A0028747_00363
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/745 (1760-1763). 1760. Bildid: A0028748_00044
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/745 (1760-1763). 1761. Bildid: A0028748_00192
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/745 (1760-1763). 1763. Bildid: A0028748_00388
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/746 (1768). Bildid: A0028749_00071
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/747 (1774). Bildid: A0028750_00063. Ersatt i januari 1769 med annan person.
Kan JÖH ha kommit med Lagerborg till Västerbotten?
204
« skrivet: 2019-03-14, 23:03 »
Har väl inget direkt med Jöns ursprung att göra.
Men vad betyder "interimsutbytt" i sammanhanget? Jag tänker på uppgiften i nämnda mönsterrullan. Skulle Anders Persson och Jöns Olofsson ha bytt plats på något sätt men bara temporärt? Har aldrig sett detta förut.
205
« skrivet: 2019-03-14, 23:02 »
lummer,
I vilka Västerbotten-relaterade källor dyker Jöns Olofsson Höök mer upp i?
Har du en lista inklusive sido-/uppslagsnummer alternativt bildid:s?
Håller med Kenneth. Bäst att du antar att Jöns var född omkring år 1720 plus/minus 10 år i Värmland. God hjälp här kan vara CD-skivan "Värmlands Kyrkoboksregister" eller Family Search.
Men troligvis kommer det enda riktig goda beviset vara endera en precis flyttkommentar i någon husförshörslängd (tyvärr saknas de för vissa delar av Värmland denna tid) eller en arv- eller jorduppgörelse i någon dombok.Men. Han blir soldat 1741 vid 21 års ålder säger du. Låter otroligt, dock givetvis inte helt osannolikt, att han på egen hand hamnar i Västerbotten. Kan han ha flyttat upp dit som ungdom med sina föräldrar en tid innan mönstringen?
206
« skrivet: 2019-02-23, 22:45 »
Har endast ett konstruerat motexempel att komma med.
Anta att person 1 och person X matchar varandra på sina fäders sidor.
Anta att person 2 och person X matchar varandra på sina mödrars sidor.
Säger ju ingenting alls om hur person 1 och 2 är besläktade.
207
« skrivet: 2019-02-21, 20:51 »
Lars Jansson
Född 28 december 1869 i Gullsby, Sunne. Föräldrar: Jan Pettersson och Kerstin Nilsdotter. Döpt 31 december 1869 i Sunne.
Källa: Sunne C:14, AID: v8346.b237, Bildid: 00042126_00236.
Lämnar föräldrahemmet i Gullsby för Norra Amerika 27 maj 1887.
Källor: Sunne AI:71, sid. 304, AID: v13350.b314.s304, Bildid: C0038997_00295 och Sunne B:7, AID: v8331.b34, Bildid: A0003721_00032.
Återfinns på CD-skivan "Emigranten Populär 2006":
EMIBAS VÄRMLAND:
Namn: LARS JANSSON
Kön: M
Född: 1869-12-28
Församling: SUNNE
Län: S
Yrke/Titel: HEMMANSÄGARESON
Civilstånd:
Hemförsaml: SUNNE
Län: S
Bosatt: GULLSBY
Utvandrdag: 1887-05-27
Ålder: 17
Ensam/Familj: ENSAM
Destland: AMERIKA
Landskod:
Sida i husförhörslängd: 304
Huvudakt: Aktnr: 120
Löpnummer: 162
Källhänvisn:
Anteckning: 0481887120
Födelsehemman: Gullsby
EMIHAMN:
Efternamn: JANSSON
Förnamn: LARS
Ålder: 17
Kön: M
Född: 1869/1870
Församling: SUNNE
Län: S
Titel/Anm:
Utresehamn: GÖTEBORG
Utvandrdag: 1887 06 03
Destination: PORTLAND ORE
Medåkande: NEJ
Källkod: 32:237:G518
Finns med bland utvandrarna i samlingen Göteborgs poliskammares arkiv före 1900, Inkomna uppgifter om utvandrade personer:
Lämnar Göteborg med ett fartyg mot Hull den 3 juni 1887. Sägs vara 17 år, bestämmelseorten uppges vara Portland, Oregon.
Källa:
Arkiv: Göteborgs poliskammare före 1900
Serie: Inkomna uppgifter om utvandrade personer
Referenskod: SE/GLA/12703/E IX/32
Datering: 1887
Bildid: A0056921_00132
Lars Jansson tog förmodligen skeppet "Gallia" från Liverpool, England and Queenstown, Irland och kom fram till New York den 18 juni 1887, Dock är detta inte helt 100% men nästan.
(På Ancestry nämns han som "Laro Janson" av någon anledning).
Men här sägs destionationen vara "N.Y." vilket jag tolkar som New York. Dock är kolumnrubrikerna väldigt svåra att läsa samt är bilden påtagligt suddig.
Källa:
Ancestry.com
Year: 1887; Arrival: New York, United States; Microfilm serial: M237; Microfilm roll: M237_508; Line: 30; List number: 741.
Sid. 548 av 1021.
Individ nummer 679.
Sista informationen om Lars finns i bouppteckningen efter modern (bouppteckningen efter fadern har ej ännu hittats):
Lars Jansson uppges i bouppteckningen vara avliden men att han har en son med okänt namn och vistelseort i Norra Amerika.
Källa: Fryksdals nedre tingslags häradsrätt FII:57, AID: v426502.b3040.s20.
Jag har inte haft möjlighet att studera domböckerna i syfte att försöka finna mer information om man lyckades fördela arvet så att också Lars son fick ta del av arvet.
Summering:
Lars Jansson, född 28 december 1869 i Sunne, utvandrad 1887, okänd vistelseort, kanhända New York med omnejd, kanhända Portland, Oregon, men detta känns högst osäkert. Dör får man förmoda någon gång mellan åren 1887-1910. Ska han en son NN född i USA (står i och för sig Norra Amerika) någon gång mellan åren 1887-1910.
Alla tips, alla eventuella fynd mottas mycket tacksamt!
208
« skrivet: 2019-02-19, 22:49 »
Stort tack Margaretha, verkligen snällt av dig!
209
« skrivet: 2019-02-17, 17:04 »
Tack Maud.
Tyvärr säger mig "attest nummer 6" inte så mycket i detta fall men det kanske visar sig framöver.
210
« skrivet: 2019-02-17, 17:02 »
Finns det någon bok om faktorer som starkt påverkat demografin i Sverige?
Som listar alla (många av de) katastrofer, krig, hungerår, epidemier/pandemier etc. som drabbat Sverige (eller "Sverige") genom århundrandena/årtusendena.
Exempel:
Fimbulvintern cirka 536.
Digerdöden cirka 1350-.
Missväxtåren 1867–1869.
Osv.
211
« skrivet: 2019-02-16, 19:08 »
Frändefors AI:6 (1813-1819) Bild 70 / sid 64 (AID: v3945.b70.s64, NAD: SE/GLA/13133)
Frändefors kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13133/A I/6 (1813-1819), bildid: C0043679_00076
Anders Pålsson, hustru Stina Arvidsdotter (i sonens födelsenotis Andersdotter), son Karl, Liljerud.
Ser inte/förstår inte varifrån de kommer och varthän de flyttar.
Anders Pålssons födelsedatum sägs vara 1793-12-31 tror jag men jag hittar ingen som passar när jag söker i olika källor.
212
« skrivet: 2019-02-09, 15:56 »
Ja använder filen Build 37 Raw Data Concatenated. Testa med bara kromosomerna 1-22.
213
« skrivet: 2019-01-25, 11:59 »
Name MatchName Chromosome StartLocation EndLocation Centimorgans MatchingSNPs
LD DS 1 173936525 176214500 2.11 500
LD DS 6 110662094 112750003 1.55 500
LD DS 7 112844606 116185999 1.42 500
LD DS 8 108919995 112448610 1.59 500
LD DS 9 86013888 89304566 8.39 1000
LD DS 12 6939881 10090524 4.52 800
LD DS 14 39324084 42269278 1.63 600
LD DS 14 68418807 70225737 1.65 500
LD DS X 1370495 154570039 195.93 18092
Tabellen igen lite mer lättläst förhoppningsvis.
214
« skrivet: 2019-01-21, 20:50 »
Har testat en manlig släkting (FTDNA, Family Finder) kallad LD.
LD matchar en person av namnet att döma en kvinna kallad DS.
Föjande gemensamma segment rapporteras:
Name,Match Name,Chromosome,StartLocation,EndLocation,Centimorgans,MatchingSNPs
LD,DS,7,112844606,116185999,1.42,500
LD,DS,6,110662094,112750003,1.55,500
LD,DS,8,108919995,112448610,1.59,500
LD,DS,14,39324084,42269278,1.63,600
LD,DS,14,68418807,70225737,1.65,500
LD,DS,1,173936525,176214500,2.11,500
LD,DS,12,6939881,10090524,4.52,800
LD,DS,9,86013888,89304566,8.39,1000
LD,DS,X,1370495,154570039,195.93,18092
Notera den sista raden.
En X-kromosomal matchning mellan LD och DS på 195.93 cM (18092 SNP.markörer) vilket jag tolkar som hela X-kromosomen.
Detta tycker jag är anmärkningsvärt att en hel X-kromosom gått i arv ned till två mest sannolikt väldigt avlägset besläktade personer.
Någon som sett något liknande?
Jag har varit i kontakt med Family Tree DNA Helpdesk men de kunde inte hitta något direkt fel med sina matchingsresultat.
Resultatet ovan är säkert inte omöjligt men frågan är hur sannolikt det är?
215
« skrivet: 2019-01-21, 20:08 »
Jag har svårt att se att jag skulle ha fått in adliga anor på fler ställen i mitt släktträd, det måste ju ändå vara ganska ovanligt. Din finska match har hen bara adliga anor eller också bönder i sitt träd på ett eller flera ställen?Jag måste ju ha rätt att undersöka om det är sant. Självklart!
216
« skrivet: 2019-01-19, 12:36 »
Maria,
Du har i stort sett inga eller väldigt få adliga anor och att det bara är de adliga anorna som är väldokumenterade tillbaka i tiden. Då borde det väl vara mycket mer sannolikt att den matchning du nämner har med dina icke-dokumenterade anor att göra då de är i majoritet.
Du skriver att din matchning har finska anor. Har hon bara adliga finska anor? Om inte kanske du har skogsfinska anor som skulle förklara det hela?
217
« skrivet: 2019-01-06, 23:02 »
Tror inte det är möjligt att bara dela ett segment på 190 cM men du kanske skrev fel.
Vilket företag?
Om FTDNA, Family Finder, kan du ju välja gemensamma träffar och se om du genom dessa kan lista ut släktskapet?
218
« skrivet: 2018-12-27, 15:11 »
Inte helt säker men här ett tolkningsförslag.
Var god kontrollera mot andra källor eller andra personers tydningar.
28
Svenserud
Marit
Den 4 september föddes Olof Bengtssons och Karin Halvardsdotters barn i Svenserud av ärliga och kristliga föräldrar och döptes den 6 ejusdem av ärevördige Morell och blev i dopet kallad Marit. Mansvittnen var ärlige/ärliga och beskedlige/beskedliga Nils Jansson/Jonsson i Svenserud och Per Elofsson ibidem, drängen Abraham Larsson ibidem. Kvinnfolksvittnen var ärliga och gudfruktiga hustrun Marit Nilsdotter i Svenserud som bar barnet till sitt dop och hade med sig hustrun Marit Larsdotter ibidem, pigan Kerstin Nilsdotter i Svenserud.
219
« skrivet: 2018-12-09, 11:51 »
"Läser snält" tror jag det står på sidan 9 i samma volym.
Läser snabbt gissar jag på.
220
« skrivet: 2018-11-27, 21:55 »
"Tekniken är ny och opålitlig".
Tekniken är det nog inget fel på. Metoderna eller "materialet" kanske däremot inte är optimala.
Metoderna eller "materialet"=hur referenspopulationerna ser ut (antalet populationer, antalet i varje population, hur referensindividerna verkligen representerar sin[a] referenspopulation[er]) och hur de (referenspopulationers/"etniciteterna") benämns.
Jag tycker nog man ska utgå ifrån att uppskattningarna inte är helt säkra idag i alla fall.
Det som verkligen inte överensstämmer med pappersforskningen eller om samma testade individ fått påtagligt olika uppskattningar från olika företag får nog som ofta nämnts tas med en stor nypa salt.
221
« skrivet: 2018-11-27, 21:33 »
Ja, Mabo då har vi gjort ett gott dagsverke :-)
Det tycker jag. En kopp kaffe på detta eller.
223
« skrivet: 2018-11-27, 21:25 »
På Ancestry.com finns en Andrew Hedin i följande källor: Minnesota, Territorial and State Censuses, 1849-1905 for Andrew Hedin 1875 Kandiyohi 1900 United States Federal Census for Andrew Hedin Minnesota Kandiyohi Willmar District 0086 (Med en son John A Hedin) Samt en "obituary" på sidan http://www.ironrangeresearchcenter.org/details/8/106069/FIRST NAME: ANDREW LAST NAME: HEDIN LOCALITY: WILLMAR COUNTY: KANDIYOHI STATE: Minnesota DATE OF DEATH: 2/13/1901
224
« skrivet: 2018-11-27, 21:04 »
Arvika stadsförsamling AI:4 (1846-1857) Bild 75 / sid 544 (AID: v10327.b75.s544, NAD: SE/VA/13012)
Karlstad stadsförsamling AI:20 (1841-1845) Bild 159 / sid 152 (AID: v11753.b159.s152, NAD: SE/VA/13275)
Karlstad stadsförsamling AI:20 (1841-1845) Bild 320 / sid 313 (AID: v11753.b320.s313, NAD: SE/VA/13275)
Karlstad stadsförsamling AI:20 (1841-1845) Bild 541 / sid 534 (AID: v11753.b541.s534, NAD: SE/VA/13275)
Ransäter AI:8 (1835-1840) Bild 710 / sid 65 (AID: v13054.b710.s65, NAD: SE/VA/13426)
Ransäter B:1 (1810-1860) Bild 33 / sid 57 (AID: v8088.b33.s57, NAD: SE/VA/13426)
Några referenser med viss information. Intresserade får gå igenom sidorna på egen hand. Borde inte vara helt omöjligt att följa Anders Hedin från vaggan till emigration eller död i kyrkoböckerna men visst det kan krävas lite tid.
225
« skrivet: 2018-11-15, 19:20 »
Addition:
- MyHeritage samt Ancestry har också svenskt material men kanske inget utöver Riksarkivets Digitala forskarsal och Arkiv Digital?
- Släktingars personbevis inklusive barn/föräldrar från Skatteverket kan beställas.
- Släktingars bouppteckningar inklusive arvingar från Riksarkivet (till och med 30 juni 2001) eller Skatteverket (från och med 1 juli 2001) kan beställas.
226
« skrivet: 2018-11-11, 12:24 »
Googla på "meiosis" och "recombination". Finns också ett "pedigree" på sidan https://isogg.org/wiki/Identical_by_descent. Men i bilden finns bara ett autosomalt kromosompar för enkelhetens skull. Du kan se hur kromosomerna ganska ofta fragmenteras och hur segment som från början låg på två separata kromosomer i samband med en ny generation skapas hamnar på samma kromosom. Om segment gemensamt med en DNA-kusin fragmenteras för mycket kommer längden av det största med en DNA-kusin delade segmentet och/eller totala summan av alla med en DNA-kusin delade segment som ovan nämnt hamna under FTDNA:s tröskelvärde. (Om de inte skulle ha tröskelvärden skulle väl alla testade mer eller mindre vara DNA-kusiner med varandra).
227
« skrivet: 2018-11-10, 20:27 »
Det med X-kromosomen räcker inte som förklaring. Förmodligen har din son har inte ärvt samma fragment som du har gemensamt med din DNA-kusin. Kanske din son bara fick delar av dessa fragment eller inga alls. Ditt matchande med DNA-kusinen hamnade över FTDNA:s tröskelvärde, din sons matchande med samma DNA-kusin hamnade under och redovisas därför inte. Du kan läsa mer här: https://thegeneticgenealogist.com/2016/05/24/family-tree-dna-updates-matching-thresholds/
228
« skrivet: 2018-11-10, 14:26 »
Tyvärr en annan likhet här:
Åse häradsrätt FIIa:2 (1759-1764) Bild 199 / sid 383 (AID: v144346.b199.s383, NAD: SE/GLA/11057): "en fjärding eller tio marker skattejord..." (om jag tolkar texten rätt).
Får nog lämna över till andra mer kunniga.
229
« skrivet: 2018-11-10, 14:10 »
Om fastigheterna.
Har egentligen ingen aning men i samma volym Åse häradsrätt FIIa:2 (1759-1764) Bild 116 / sid 221 (AID: v144346.b116.s221, NAD: SE/GLA/11057) står: "en fjärding eller 15 mark skattejord i ...".
Kan det då innebära att 15 mark=1/4 skattejord även i ditt fall?
Kanske kan du leta i fler bouppteckningar och jämföra med vad som står i domböcker (främst uppbud och fasta då) eller mantalslängder?
230
« skrivet: 2018-11-10, 12:29 »
Enligt sidan http://www.lokalhistoria.nu/vart-att-veta/vikt-matt-och-myntenheter: Viktualievikt
1 skeppund = 20 lispund (170 kg)
1 lispund = 20 skålpund eller marker (8,5 kg)
1 skålpund = 32 lod (425 g)
1 lod = 4 kvintin (13,3 gram)
1 mark (340 gram)
1 lödig mark = 16 lod (210,6 gram) 1 brännvinspanna i koppar om 1 lispund och 14 mark. Omräknat 34 mark. 1 mark i detta specifika fall enligt bouppteckningen värt 20 öre. Omräknat 680 öre. Enligt sidan ttps://sv.wikipedia.org/wiki/Daler_silvermynt: 1 daler=32 öre. 680 öre blir då 21 daler och 8 öre. Att det rör sig om silvermynt framgår väl av kolumnrubriken ("smt") på första sidan i bouppteckningen. En annan sida om viktmått och andra mått http://www.hhogman.se/matt_vikter.htm: Viktmått
Skeppspund
Ett skeppspund = 4 centner = 20 Lispund = 400 skålpund = 170 Kg.
För metaller var 1 skeppund stapelstadsvikt (= 136 kg) = 20 markpund (lispund stapelstadsvikt) = 400 mark.
Lispund
En lispund = 1/20 skeppspund = 20 skålpund = 8,502 kg.
232
« skrivet: 2018-10-31, 18:57 »
Du får gärna berätta mer om DNA-test-företag, typ av test, markör-typ, antalet markörer och antalet markörer som skiljer mellan dig och de med y-rötter i Sunne eller andra delar.
Vad kan mantalslängder eller domböcker ge? Kanske den enda vägen fram och kyrkoböckerna inte ger något mer.
234
« skrivet: 2018-10-20, 13:16 »
De svenskar och norrmän som dyker upp under https://www.yfull.com/tree/I-CTS7676/ (framför allt under I-L287) kan det vara främst manslinjeättlingar till skogsfinnar?
235
« skrivet: 2018-10-20, 13:14 »
Från yfull.com. M253 verkar vara en SNP-markör som definierar gruppen I1. Verkar vara många finländare som tillhör gruppen I-CTS7676. Se https://www.yfull.com/tree/I-CTS7676/. Denna grupp är enligt yfull en undergrupp till I-CTS2208 som i sin tur är en undergrupp till I-Z74 som i sin tur .... en undergrupp till just I1. Hierarkisk ordning enligt yfull: I1>I-DF29>I-Z2336>I-Z2337>I-L22>I-Y3549>I-CTS6868>I-CTS7676>I-Z74>I-CTS2208>I-CTS7676. (I1 förmodligen lika med I-M253). Låter som om nästa steg för er två med I-M253 i tråden är att ta ett SNP-pack-test alternativt uppgradera till ett Big Y-500. Men rekommendationer från "I1-proffsen" bör ju först inhämtas.
236
« skrivet: 2018-10-19, 16:45 »
98% finska matchningar när det gäller Y-36STR-DNA men med en Y-kromosomal haplogrupp I-M253 som är vanlig både i Sverige och Finland.
Får inte detta att gå ihop.
237
« skrivet: 2018-10-13, 13:10 »
Har stött på ordet "sockenbyggning"... Sökt på internet, i Bygdeband och i SAOL och SAOB och i "Ordbok för släktforskare" utan att hitta ordet. Ordet sockenstu-byggning finns med i SAOB. Selma Lagerlöf använder ordet "sockenstubyggningen" i "Troll och Människor" enligt vissa nätsidor.
238
« skrivet: 2018-09-22, 19:20 »
Om du inte har emot att hästjobba kan du ju gå igenom mantalslängder framför allt för Värmlands län. Detta vet du ju om redan men ändå. Han finns i Karlstad 1737 som klensmed om jag minns rätt. Tror inte jag hittar honom i Karlstad (staden) 1738 men kanske letade dåligt. En sökning skulle ju kunna vara att leta efter klensmeder i marginalen, ja eller husockupanter kanske...
239
« skrivet: 2018-09-22, 15:38 »
I Karlstad i alla fall år 1736 som du redan visste:
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:1227 (1736-1736) Bild 134 / sid 263 (AID: v180340.b134.s263, NAD: SE/VALA/0382503)
240
« skrivet: 2018-09-21, 22:55 »
Funderar lite på namnet Emsell/Emzell.
Finns ett vattendrag "Ämtan" som går inte så långt ifrån Askersby enligt kartan. Kan ån i fråga ha med namnet att göra? Någon som kan alla gårdsnamn i Askerby speciellt om det finns något Em... eller Äm...?
241
« skrivet: 2018-09-21, 22:52 »
Har du letat i Kils härads domböcker? (Ett eventuell släkskapsuppgift mellan Johan E och Nils E t.ex.)
Eller i Visnums härads domböcker? (Om arvingar efter prästen nämns utan att Nils nämns t.ex.)
242
« skrivet: 2018-09-16, 18:20 »
plenningskold :
Du får gärna berätta mer om vad du vet om fältväbeln Nils Borgstedt här eller i en annan tråd.
243
« skrivet: 2018-09-16, 18:18 »
Bara inflikar att en person som testat sin Y-kromosom på FTDNA 67 markörer har en skillnad (genetiskt avstånd) på 5 med en annan testad person.
Den första härstammar ifrån Erik Persson i Spelnäs (förmodad son till Per Jönsson i Spelnäs).
Den andra härstammar ifrån Nils Johansson (Borgstedt) i Södra Borgeby (enligt mig förmodad sonson till Björn Jönsson från Spelnäs).
Haplogruppen i båda fallen för närvarande klassad som I-M253.
Men visst den nämnde Björn Bryngelsson (i Gunnarsby, Åleby?) kan ju även han ha haft en I-haplogrupp.
244
« skrivet: 2018-09-16, 17:52 »
Återupprepar frågan om det finns nu levande manslinjeättlingar till Johan Larsson Emsell? Får se om någon har möjlighet att svara.
245
« skrivet: 2018-09-16, 17:31 »
Nu får det bli förmodligheter men Björn Jönsson var nog född i Spelnäs och blev soldat i Södra Borgeby men dog tidigt (finns en knekt Björn Jonsson/Jönsson Södra Borgeby i landskapshandlingarna).
Enligt andrahandsuppgifter, som bör kontrolleras, jag har fanns en änka Kerstin Larsdotter i Södra Borgeby cirka 1626-1645 (boskapslängder, mantalslängder) och sannolikt efterträdd av sonen Johan Björ(n)sson 1646-.
Alla dessa uppgifter bör kontrolleras mot urkällorna.
246
« skrivet: 2018-09-16, 17:08 »
alexis: Nej jag tror inte på att Lars, Nils, Jöns Johanssöner var sonsöner till Björ Bryngelsson utan till Björn Jönsson i Södra Borgeby. Modern var däremot en Kerstin Larsdotter men det kan ha funnits flera med samma namn. Se: https://forum.genealogi.se/index.php?topic=145606.0Men visst 100% säker kan man ju inte vara. Dock stämmer Y-haplogrupperna med denna hypotes (att Johanssönernas i Södra Borgeby och Askersby farfar var en Jönsson i från Spelnäs). Detta är heller inget 100% bevis men ändå. Får ta detta en annan gång.
247
« skrivet: 2018-09-16, 17:00 »
Vill bara nämna att jag som hypotes, ingenting annat, skulle ha att Nils Kristian Emsell som gift med Kajsa Borgstedt var sysslingar/tremänningar.
Då ska det bevisas att deras fäder Johan Larsson Emsell och Nils Borgstedt är kusiner. Och då ska det bevisas att den förstnämnde var son till Lars Johansson i Askersby och Nils Borgstedt son till Nils Johansson Borgstedt i Södra Borgeby. De två sistnämnda är verkligen bröder enligt Gunnar Almqvists domboksutdrag.
248
« skrivet: 2018-09-16, 16:56 »
Bärs släktnamnet av nu levande personer?
Några ättlingar till Johan Larsson Emsell?
(Om Johan Larsson Emsell är son till Lars Johansson i Askersby finns det Y-DNA-linjer att jämföra med (ättlingar till Jöns i Spelnäs, Sunne). Lars Johansson var son till Johan Björnsson och förmodad sonson till Björn Jönsson från Spelnäs i Sunne).
249
« skrivet: 2018-09-16, 14:48 »
Han bör väl ha varit soldat, korpral innan (dock ej helt säkert). Kanhända finns en Johan Larsson i tidigare generalmönsterrullor, rullor eller mantalslängder som kan passa in på Johan Larsson Emsell. Det blir givetvis ett väldans letande och kanske en jakt utan resultat.
250
« skrivet: 2018-09-16, 14:10 »
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/175 (1715-1719)
Närke-Värmlands regemente, Överstelöjtnantens kompani, 1719
A0028149_00214-A0028149_00215
Finns faktiskt några icke-filmade rullor för Närke-Värmlands regemente på Krigsarkivet också. Får se när Arkiv Digital eller Riksarkivet digitaliserar dessa.
251
« skrivet: 2018-09-15, 13:56 »
Ganska många nu som testat sitt autosomala DNA även om anlitat företag skiljer sig åt.
Vore intressant att samla resultaten landskapsvis under förutsättning att testade personer har en absolut majoritet av sina förfäder/-mödrar i ett och samma landskap (typ alla mor- och farföräldrar födda i ett och samma landskap). Därefter kunde en forskare/forskningsintresserad person eller grupp undersöka om hur de olika landskapsresultaten grupperar sig inom och mellan landskapen. Dessa testade personer skulle ju sedan kunna användas som referenser i bredare analyser där vem som helst skulle kunna ladda upp sina autosomala DNA-resultat i syfte att få fram landskapsspecifika resultatsiffror (uppskattning hur stor andel av ens anor som borde ha rötter i de olika svenska landskapen).
Kanske allt detta inte är görbart (för få testade, för få med anor i ett och samma landskap, för lite variation mellan landskapen med avseende på genetisk populationsstruktur)?
252
« skrivet: 2018-09-14, 23:47 »
Eventuell syster Kerstin Gustavsdotter med modern Kerstin Olofsdotter Fryksände AI:13 (1804-1812) Bild 41 / sid 37 (AID: v10905.b41.s37, NAD: SE/VA/13131) Fryksände AI:14 (1812-1821) Bild 59 / sid 52 (AID: v10906.b59.s52, NAD: SE/VA/13131) https://lists.rootsweb.com/hyperkitty/list/sweden@rootsweb.com/thread/YAR6ZDW2JCUEHE3QQ7T4MJLIBZLGIFKK/Fler eventuella sidor av intresse Fryksände AI:10 (1772-1777) Bild 19 / sid 13 (AID: v10902.b19.s13, NAD: SE/VA/13131) Fryksände AI:11 (1778-1789) Bild 21 / sid 14 (AID: v10903.b21.s14, NAD: SE/VA/13131)
253
« skrivet: 2018-09-14, 20:42 »
Var god kontrollera.
Jonas Frykström
Fryksände AI:14 (1812-1821) Bild 198 / sid 191 (AID: v10906.b198.s191, NAD: SE/VA/13131)
Fryksände CI:4 (1763-1820) Bild 173 / sid 337 (AID: v6472.b173.s337, NAD: SE/VA/13131)
Jonas Gustavsson
Karlstad stadsförsamling AI:10 (1795-1799) Bild 64 / sid 56 (AID: v11737.b64.s56, NAD: SE/VA/13275)
Karlstad stadsförsamling AI:10 (1795-1799) Bild 188 / sid 180 (AID: v11737.b188.s180, NAD: SE/VA/13275)
Karlstad stadsförsamling AI:11 (1800-1801) Bild 94 / sid 86 (AID: v11739.b94.s86, NAD: SE/VA/13275)
Karlstad stadsförsamling AI:14 (1810-1814) Bild 339 / sid 333 (AID: v11743.b339.s333, NAD: SE/VA/13275)
254
« skrivet: 2018-08-12, 21:13 »
På Wikipediasidan om Plantation of Ulster ( https://en.wikipedia.org/wiki/Plantation_of_Ulster#cite_note-41) står det: "In 1609, Chichester had 1,300 former Gaelic soldiers deported from Ulster to serve in the Swedish Army." Som referenser anges: Sid. 119 i Elliott, Marianne The Catholics of Ulster: A HistorySid. 205–206 i Canny, Nicholas, Making Ireland British 1580–1650, Oxford University Press, Oxford 2003 Finns det några svenska referenser om dessa 1300 soldater?
255
« skrivet: 2018-07-27, 00:31 »
Anta ett fader-okänd-fall gick till rätten. I vilken dombok ska man då söka i? Häradet dit modern tillhörde eller häradet dit fadern tillhörde? Sistnämnda är ju i många fall inte känt.
256
« skrivet: 2018-07-22, 19:32 »
Utslag om skilsmässa meddelad av Mellansysslets domsaga på grund av horsbrott av kvinnan. Mellansysslets domsagas häradsrätts arkiv, se vidare: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/VA/11171. Fråga mig inte var i arkivet en skilsmässa kan nämnas. Ett datum 1917-07-06 med kommentaren "frsk"? (frånskiljning/frånskillnad?) borde ju indikera tiden för äktenskapets upplösning i alla fall.
257
« skrivet: 2018-06-21, 14:32 »
Vet inte om 1734 års lag fortfarande var aktuell 1845-1849. Här i alla fall lagen som den såg ut 1734. Missgärningsbalk Kapitel 10, om tidelag 1. §. HWar som hafwer tidelag med fä, eller andra oskiäliga diur; then skal halshuggas, och i båle brännas, warde ock samma diur tillika dödadt och brändt.
2. §. Nu kan någor ej bindas til sielfwa gierningen; men finnes hafwa haft fullt upsåt, och warit beredd en sådan styggelse at fullborda: tå skal han arbeta i halsjärn halft åhr eller mera, efter sakens omständigheter.
Se vidare: https://sv.wikisource.org/wiki/Missg%C3%A4rningsbalkenKanske var det bara illasinnade rykten i Olofs fall?
258
« skrivet: 2018-06-20, 21:13 »
Fast vad står det på latin?
Coitam cum brutis commisisse dicitur?
Rätta gärna den som kan/vill.
259
« skrivet: 2018-06-15, 22:21 »
Min sammanfattning, ej i samma ordning som i texten:
Hustru Gunilla Larsdotter i Mosserud, död 6 februari 1723, begravd 18 februari, 45 år gammal, född 1677 i "Sönå" (Sunne???), föräldrar: Lars Larsson (Eriksson?) & Marit Larsdotter, gift 1699 med Nils Månsson i Mosserud, 4 söner, 4 döttrar, 2 av 4 döttrar döda.
(Med reservation för feltolkningar)
260
« skrivet: 2018-06-01, 11:44 »
Begreppet "skattefrälse", "skattefrälsehemman" och "skattefrälseränta" finns faktiskt. Google ger några träffar som kan vara värda att gå igenom. Får några få träffar med sökordet kronofrälsehemman likaså. Men frälsefrälsehemman verkar inte finnas.
261
« skrivet: 2018-06-01, 09:18 »
Intressant ämne. Har funderat på ungefär liknande saker tidigare men inte hittat några riktigt bra svar.
Men finns inte svaret ganska mycket redan på bifogade bild? Hemmansräntorna säljs av Kristina och köps av de Geer.
Om du vet plats och datum kanske jordeböcker, landskapshandlingar, riksregistraturet eller domböcker kan ge en fylligare bild? Digitala riksarkivet och/eller Arkiv Digital har dessa.
Kungliga brev eller de Geers brev kanske finns dessa kvar i samlingar?
Borde det inte finnas en reglerande lag i grund och botten också?
262
« skrivet: 2018-04-04, 10:52 »
En ensam gen kan inte själv förklara varför du i din etnicitetsuppskattning får 25% av något. Så långa gener finns inte. Det måste handla om väldigt många olika DNA-bitar i så fall.
Endera är din etnicitetsuppskattning helt uppåt väggarna, många andra har fått konstiga dito från olika DNA-test-företag, annars har du nog som några redan har nämnt, en anfader/anmoder någon/några generationer bort med irländskt/skotskt ursprung.
Jag tippar att det är din släktforskning som stämmer och att MyHeritages etnicitetsuppskattning som inte stämmer.
Återigen, du borde jämför din etnicitetsuppskattning med dina matchningsresultat. Om många av dina matchande DNA-kusiner bara har skotska eller irländska rötter då kan du ju börja undra om din etnicitetsuppskattning faktiskt kan stämma. I andra fall så får du nog se din etnicitetsuppskattning som ett udda men kanske roligt och inte alltför sanningsenligt resultat.
263
« skrivet: 2018-04-03, 00:56 »
Varifrån kommer dina matchande DNA-släktingar?
Om ett annat mönster här är nog etnicitetsuppskattningen väldigt osäker.
264
« skrivet: 2018-03-30, 10:11 »
Vad säger målen?
265
« skrivet: 2018-03-18, 21:49 »
Jag har VKBR3 och inte VKBR4 bäst att tillägga.
266
« skrivet: 2018-03-13, 18:24 »
Några Emsell/Emzell dyker upp på CD-skivan "Värmlands kyrkoboksregister 4". Kan vara värt att kolla upp.
267
« skrivet: 2018-03-09, 22:12 »
Nog beredd att hålla med Jan. Tror inte heller att fältjägaren är fadern. För mycket talar emot. Jag skulle fokusera på alla drängar med namnet Lars Persson i Gjutaregården omkring Pers födelse och i första hand utgå ifrån att det är någon av dem som är fadern.
268
« skrivet: 2018-03-07, 19:34 »
Pers födelsenotis finns också på bild 15 (bildnummer enligt Arkiv Digital) i Sunne C:11.
Per, o.ä. född 19 juni, döpt 21, från Gjutaregården (Stornäs är överstruket), fader: ?föreg? drängen Lars Persson från Gjutaregården, moder: pigan Katarina Persdotter från Stornäs, dopvittnen: Per Persson, hustru Maja Nilsdotter ibm.
Här är väl något som inte stämmer typiskt nog. Stornäs(et) ligger under Ivarsbjörke och ingen av de nämnda bor väl där vid barnafödseln.
Kan prästen ha skrivit fel?
Ska det vara Gjutaregården rakt igenom?
Om det står "föreg" eller liknande ser jag inte. Föregående passar inte i detta fall vad jag kan se. Kanske står det något annat. Tror domboken kan avslöja mer men detta är ju inte helt säkert. Arkiv Digital har inte domboken från tiden cirka 1835 filmade. Men du kan ju beställa filmning av volymer som passar i tid och rum.
269
« skrivet: 2018-03-07, 19:28 »
Du har en poäng Kenneth.
Men i födelseboken står det ju dräng och inte fältjägare eller murmästare, men det kan ju vara samma person trots detta givetvis.
Undrar också om det inte står h(ennes) son oä(kta) Per Larsson på s. 355 Sunne AI:40.
På s. 208 och s. 352 i AI:38 står att Lars Persson Sundberg mest håller till i Ransäters socken men han kan ju ha alstrat barn i Sunne trots detta.
Sundberg måste i alla fall vara en av huvudkandidaterna men jag skulle inte ha honom ensam på den listan.
270
« skrivet: 2018-03-07, 15:46 »
Antar du har hittat Per Larssons födelsenotis på s. 488 i Sunne C:9 (1820-1848).
Har inga svar, endast några reflektioner.
1/ Riksarkivet har inte filmat Sunne C:10 (1833-1855) och C:11 (1833-1860). Kanske du bör försöka gå igenom dessa, kan finnas mer information om fadern drängen Lars Persson. Vet inte om Arkiv Digital har filmat volymerna i fråga.
2/ Informationen på s. 488 i C:9. Två tolkningar finns väl. A/ Båda föräldrarna bor i Gjutaregården. B/ Bara modern bor i Gjutaregården, men då kan en tycka att prästen borde ha skrivit var fadern bor framför allt i och med att han nämns vid namn.
3/ Har du följt din drängen Lars Persson (din huvudkandidat) från vaggan till graven?
4/ Kan det dyka upp en notis om faderskap i någon husförhörslängd? (Tror inte på detta speciellt mycket men kan vara värt att kolla).
5/ Vad säger en eventuell bouppteckning efter Lars Persson? (Tror inte på detta speciellt mycket men kan vara värt att kolla).
6/ Domstolsprotokoll. Borde röra sig om Fryksdals nedre tingslags häradsrätts arkiv? Tror Arkiv Digital har dessa filmade. Kanske finns ett mål under 1835 eller åren omkring 1835 som har mer att säga om drängen Lars Persson.
7/ DNA-test. Om du hittar en ättling till drängen Lars Persson (din huvudkandidat), ju färre generationer mellan ättlingen och drängen desto bättre. Om ättlingen och du matchar varandra påtagligt mycket skulle detta kunna stärka en hypotes. Men om både du och ättlingen har djupa rötter i samma områden så kan ju en nära DNA-matchning bero på detta och inte bara på ett eventuellt släktskap via en gemensam Lars Persson.
271
« skrivet: 2018-03-05, 23:04 »
Bouppteckningsregister finns också filmade för Värmlands härader (ArkivDigital).
Sök på efternamn.
272
« skrivet: 2018-03-05, 15:04 »
Efternamnsregister för hela Värmland och dess födelseböcker, vigselböcker, dödböcker samt husförhörslängder ska väl finnas på Värmlandsarkiv men också filmat av ArkivDigital.
273
« skrivet: 2018-03-05, 15:02 »
Ser nu att du vill gå framåt i tiden.
Mitt tips ovan var ju om du vill gå bakåt i tiden. Denna kanske du redan har koll på?
274
« skrivet: 2018-03-05, 15:01 »
Du kan t.ex. leta vidare i Gunnar Almqvists böcker:
Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700 (bok, CD)
Sammandrag av Frykdals härads domböcker 1701-1725 (bok)
Sammandrag av Frykdals härads domböcker 1726-1740 (bok)
Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1741-1750 (bok)
Finns ort- och efternamnsregister i alla delar.
Ur minnet, kan ha fel men tror att Askersby, Sunne samt Södra Borgeby, Sunne kan vara av intresse när det gäller efternamn som Emsell (Emzell) och Borgstedt.
275
« skrivet: 2018-03-02, 10:19 »
Och om det är något som gått i arv på ditt möderne så är det nog ett mtDNA-test du ska köpa och inte ett autosomalt test.
Om du topsar dig dag eller natt spelar nog ingen roll.
276
« skrivet: 2018-02-19, 22:54 »
Det är ju givetvis inte omöjligt men det låter otroligt.
Mörkhyade har nog funnits i Sverige sedan hedenhös utan ett klart och tydligt afrikanskt ursprung (även om människan förmodligen som art uppstod på den afrikanska kontinenten).
Själv blev jag på myHeritage:
Scandinavian 91,5%
East European 8,5%
Vilket inte heller är omöjligt men det skogsfinska missade de helt och hållet och det östeuropeiska förstår jag inte alls och det återkommer inte heller hos aktörer som 23andMe eller FTDNA i alla fall inte på den nivån.
Nej, utan andra liknande resultat, DNA-mässiga eller släktforskningsmässiga, så får du nog sätta det afrikanska ursprunget inom en parantes, kanske till och med två.
277
« skrivet: 2018-02-19, 21:48 »
Tycker det står: Blir illa skött. Varning.
Men är inte helt säker.
U.m. borde stå för "ur mantal" eller liknande.
Blind står det väl också.
278
« skrivet: 2018-02-19, 12:01 »
Teoretisk forskning kan definitivt bidraga till en fokusering på potentiella lösningar på obesvarade frågor – men, de betraktas enbart som teorier tills de verifierats i den verkliga världen. Ett utmärkt exempel är den framgångsrika verifieringen av gravitationsvågor…
Vad gäller den genetisk genealogiska forskningen avseende YDNA, respektive mtDNA, så tycks den var väl förankrad med verkligheten, men vad gäller auDNA så har jag inte funnit minsta spår av seriös forskning med syfte att koppla teorier med verkligheten. En sådan teori måste som minimikrav möta alla kända randvillkor, definierade av verkligheten...
Om någon känner till en seriös forskare inom området, så vore jag tacksam att få ta del av vad denne publicerat!
Är denna tråd seriös? Denna tråd borde heta Leif-Tennares-lekstuga och ingenting annat. Börjar med finska frälseätter, hoppar över till Bure-ätten och gud vet vad, du säger att forskare och andra ska komma med input i denna extremt långa tråd men var ska de börja i denna sörja fylld med uppblåsta kommentarer och konstiga Excelgrafer? Och bara fokus på frälse, präster eller storbönder men den stora gråa majoriteten med onämnda och okända vanliga bönder tar du ingen hänsyn till alls. Intresset för dessa som givetvis borde förklara de flesta av dina DNA-kusinskap verkar du vara lika med noll. Var är självkritiken? Var är din egen summering av trådens 200-300 grötiga inlägg? Avslutningsvis, har du någon gång ställt dig frågan varför inte en enda kvinna har gjort ett inlägg i tråden? Tror de vanligtvis är väldigt aktiva i andra trådar. Du får hårda ord tillbaka för att du ideligen kommer med hårda ord själv.
279
« skrivet: 2018-02-17, 22:57 »
Du (Anita) bör försöka följa Nils Svensson Hedström från vaggan till graven så gott det går. Så för att verkligen fastställa att det rör sig om en och samma person. Det är ett jobb men det ska vara möjligt att gå igenom Lysviks och andra församlingars alla hfl-sidor i jakten på Nils. Du bör nog också försöka leta på Nils i eventuella mönsterrullor. Värmlands fältjägarregemente och dess generalmönsterrullor finns filmade på Arkiv Digital (Online). Tror även att SVAR/Digitala forskarsalen (Riksarkivet) ska ha dem.
Lycka till (kan behövas i och med att han flyttade på sig så mycket)!
280
« skrivet: 2018-02-17, 09:27 »
Nu förstår jag vad du menar. Då kan du ju vara något på spåret precis som du nämner. Om du hittar "DNA-cousins in common" (en tredje person som matchar både dig och fadern,***) och ser om de också kan härstamma ifrån eller vara släkt med faderskandidaten till det utomäktenskapliga barnet så stärker ju det hela din hypotes rejält. *** Du kan ju se var den tredje-personen matchar dig i "chromosome-browser"-filen. Om segmenten som du och den tredje personen delar överlappar segmenten som du och fadern delar så är ju detta bara att föredra. Men ni kan ju alla vara ättlingar/släktingar till det utomäktenskapliga barnets faderskandidat ändå givetvis. (Du kan se var olika segment börjar och slutar i och med att start- och slutpositionen finns med i samma "chromosome-browser"-fil.)
281
« skrivet: 2018-02-16, 22:49 »
Förresten hur ser anräckan ut från dig till den utomäktenskapliga personen ifråga?
Och hur ser anräckan ut från din DNA-match benämnd dottern/kvinnan i ditt inlägg ovan?
(Frågan är om det är möjligt att ett X-kromosom-segment kan gå i arv längst era linjer)?
282
« skrivet: 2018-02-16, 22:43 »
Marianne-Far 7 83468650 86892183 1.19 600 Marianne-Far 8 15013428 16414428 3.13 597 Marianne-Far 9 91895240 123743153 43.45 8866 Marianne-Far 17 50327246 53558784 5.00 996 Marianne-Dotter 1 19410342 20485650 2.29 257 Marianne-Dotter 9 31056983 33071123 2.94 290 Marianne-Dotter 9 99728332 126634192 36.85 4724 Marianne-Dotter 17 50327246 53558784 5.00 691 Marianne-Dotter X 47959352 58169245 5.96 685 Marianne-Dotter X 100445454 102898271 1.40 268 Marianne-Dotter X 110292641 113149836 4.73 269 Marianne-Dotter X 140797756 141990887 3.83 273 Ja det gör det absolut men frågan är vad. Men generellt sätt. Ju längre och ju fler gemensamma segment desto närmare besläktade i genomsnitt. Det som verkligen känns som gemensamma segment som går i arv är: Marianne-Far 9 91895240 123743153 43.45 8866 Marianne-Far 17 50327246 53558784 5.00 996 Marianne-Dotter 9 99728332 126634192 36.85 4724 Marianne-Dotter 17 50327246 53558784 5.00 691 Här ser man tydligt att dessa segment verkligen går i arv från fadern till dottern. Resten av segmenten, väldigt små, skulle jag inte bry mig alltför mycket om förutom ett av segmenten på X: Marianne-Dotter X 47959352 58169245 5.96 685 Precis som du är inne på borde det komma från dotterns mor. Även om det inte är 100% säkert så ser det ju detta den enklaste lösningen. En av anledningarna till att du inte ser modern bland dina DNA.kusiner skulle kunna vara att hon och du saknar längre delade segment på kromosomerna 1-22 (autosomerna) och därmed så ser du inte henne även om ni skulle dela längre segment på kromosom X. Se dessa länkar för vidare information om FTDNA:s matchningskriterier. https://isogg.org/wiki/Autosomal_DNA_match_thresholdshttps://thegeneticgenealogist.com/2016/05/24/family-tree-dna-updates-matching-thresholds/Mejla modern, fadern och dotter (och systern) och be dem ladda upp sina råfiler på GEDmatch eller liknande och ladda upp din egen ävenså. Kanhända att GEDMatch använder "snällare" kriterier och har du tur kanske även modern kan ses som en DNA-kusin till dig. MEN. Det är inget längre delat segment på X (5.96 cM, 685 SNPs) som du och dottern har. Jämför med det längsta på 9 (36.85 cM, 4724 SNPs). En ganska stor skillnad. Ytterligare testade ättlingar till eventuellt gemensamma förfäder/förmödrar skulle ju kunna vara till stor hjälp också. Hoppas fler kan kommentera ditt inlägg.
283
« skrivet: 2018-02-16, 16:26 »
Du måste nog beskriva hur många och hur långa de matchande segmenten är med kvinnan och hennes far. Du kan ju behålla ditt namn men ersätta deras namn med förkortningar eller liknande. Informationen ska finnas i din "chromosome-browser"-fil. Denna fil kan man ladda ner (delar av filen eller hela filen). Filen ska gå att öppna i Excel eller faktiskt även i Notepad (finns även andra program). Om segmentet på X-kromosomen är litet bör en nog bortse ifrån denna träff (liksom många andra mindre segment).
284
« skrivet: 2018-02-14, 11:25 »
Kan han vara född 19 juli 1811 i Östra Berga Lysvik?
285
« skrivet: 2018-02-14, 11:15 »
Finns i Öjenäs, se uppslag 172 i Lysvik AI:10.
Lysvik AI:10 (1830-1834) Bild 178 / sid 172 (AID: v12031.b178.s172, NAD: SE/VA/13349)
286
« skrivet: 2018-02-14, 11:12 »
Lysvik B:1 (1830-1860) Bild 14 / sid 23 (AID: v7345.b14.s23, NAD: SE/VA/13349)
Han flyttar 1832 från Öjenäs i Lysvik till "Färnebo" enligt uttflyttning nr 52, sid. 23 i ovannämnda volym.
287
« skrivet: 2018-02-12, 14:54 »
I tjugonde generation har du över en miljon platser att fylla med namn, namn som jag tror att du inte alls har. Även med hänsyn tagen till anförluster och anförskjutningar så kan du inte alls hävda att det är just Buresläktens tidiga medlemmar som fört vidare DNA-segment ned till dig och dina släktingar. Det är säkert ingen omöjlighet men hur i hela fridens namn kan du bara bortse från alla andra tusentals (en siffra tagen ur luften men den känns rimligt trots allt) möjligheter? Du vet ju ingenting om det kan ha funnits en bonde B med hustru H, totalt okända för vår tid, som under medeltiden avlat barn och barnbarn i massor och som du och andra kanske härstammar ifrån.
I vilken tidigast generation har du full koll på alla rutor i antavlan?
Varför inte hålla dig där eller senare i tid när du undersöker och spekulerar?
288
« skrivet: 2018-01-28, 14:36 »
Antalet genetiska förpersoner <= antalet unika genealogiska förpersoner <= antalet genealogiska förpersoner. Detta är väl en självklarhet. Vem har någonsin hävdat något annat? Problemet är att för att komma någon vart måste man börja någonstans och därmed så antar man att alla testade personer så gäller antalet unika genealogiska förpersoner = antalet genealogiska förpersoner. Då kan man ju också behandla alla lika och använda samma modell/formel.
Vilka är det som ska stå till svars och göra massa pudlar menar du? Vilka är det som är experter? De flesta är väl amatörer precis som du. Menar du att företag ska ta hänsyn till just din antavla och anpassa just dina resultat till din specifika anförlustsituation? Hur ska de kunna ha koll på denna? Denna service finns ju inte, inte än i alla fall. Hur ska ett företag kunna ha koll på alla testade individernas specifika anförlust-situation? Förstår inte detta. Nuvarande modell må vara mindre bra men hellre än modell än ingen modell alls. Personligen tycker jag att företag skulle sträva efter att I alla fall få fram populationsspecifika släktskapsuppskattningsmodeller men det måste ju vara bade dyrt och tidskrävande.
289
« skrivet: 2018-01-28, 00:44 »
Jag kommer återkomma med jämna mellanrum till den missvisande tolkningen – eller rena missbruket - av vad en anatavla står för. Den visar enbart vilka som är föräldrar till en viss individ, och inget annat. Den säger ingenting om hur många unika genealogiska anor man har i en viss generation! Det vet man inte förrän man eventuellt lyckats fylla i alla rutorna med reella personer! Är det inte "missbruk" att tala om Bure-DNA-kluster trots att du själv inte har fyllt i alla rutor i just dessa väldigt avlägsna generationer? Och det där du skriver om anförluster har väl alltid påpekats gång på gång i samband med att antavlor kommit på tal.
290
« skrivet: 2018-01-28, 00:21 »
https://www.expressen.se/noje/han-soker-sin-syster/Förmodade fadern, Sveriges dödbok 1901-2013: 19000729-017 Nordström, Helmer Sigfrid Östanån, Älvkarleby Död 30/12 1965. Kyrkobokförd i Älvkarleby, Älvkarleby kn (Uppsala län, Uppland). Född 29/7 1900 i Nacka (Stockholms län, Södermanland). Frånskild man (6/3 1944). -------------- Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2014: Älvkarleby-Skutskär, Älvkarleby kn (Uppsala län, Uppland) Födelseförsamling i källan: Nacka (Stockholms län) Källor: DA, PA / DOR 65 Nacka CI:9 (1895-1901) Bild 850 / sid 81 (AID: v88851.b850.s81, NAD: SE/SSA/1542) Nacka AIIa:2 (1896-1900) Bild 2060 / sid 694 (AID: v88832.b2060.s694, NAD: SE/SSA/1542)
291
« skrivet: 2017-12-16, 18:34 »
2C2R=Second cousin twice removed.
292
« skrivet: 2017-12-10, 21:47 »
Kan bara instämma med Anders när det gäller testandet av din mammas DNA.
Men om du har en morbror (morfars son) så kan du ju testa denna persons Y-DNA (Family Finder går ju givetvis bra även här). Y-kromosomen i detta fall borde ju i så fall ha kommit från den okända morfaderns far.
293
« skrivet: 2017-12-08, 12:11 »
...men finns det något sätt att se hur mycket centimorgan och block mina matchningar delar med varandra?
Tror inte de vågar eller kanske inte ens får göra detta. Att dela två personers resultat till en tredje person som inte direkt har med resultatet att göra är nog att gå ett steg för långt. Men jag tycker som du att de borde göra så att det blir möjligt att se detta framöver men då måste väl alla användare godkänna det hela på något sätt misstänker jag. Ett sätt att närma sig detta utan att behöva samla in massa godkännanden vore väl att börja göra "trevisa" (engelska: three-wise) jämförelser och inte bara som nu parvisa (engelska: pairwise) jämförelser. Alltså få fram listor hur mycket tre personer delar exakt samma DNA-segement.
294
« skrivet: 2017-12-08, 11:45 »
Mindre lyckat av svensksidorna av MyHeritage att använda ordet "förfader", "förfaderliga", "förfäder". Stor risk att kunder tror att det bara har med fädernet att göra.
Vore nog bättre med att behålla det engelska order "ancestor", "ancestral", "ancestors" (svengelska: ancestorer?) eller leta på ett mer könsneutralt motsvarande svenskt ord (ana, förperson, ursprung eller liknande) så att användare förstår att det kan handla om alla eller nästan alla grenar på trädet (i alla fall många grenar) tillbaka i tiden när det gäller etnicitetsuppskattningen.
Tror också du menar ättling där du skriver ana. Kan det stämma? Janet är väl din DNA-kusin och sannolikt är ni båda ättlingar till någon (/några) gemensam (/gemensamma) ana (/anor) och då inte nödvändigtvis på just fädernelinjen.
Borde finnas någon "därute" i alla fall på någon engelsk/amerikansk internetsida som vet mer om MyHeritages metoder eller vilka "växlar man kan dra på" när man försöker tolka etnicitetsresultatet. Synd i alla fall att de (MyHeritage) inte kan vara mer förklarande.
295
« skrivet: 2017-12-06, 22:15 »
Mejla och fråga.
Kanske rör det sig om två helt olika analyser, en för att uppskatta släktskapet mellan två individer, en annan för att uppskatta etnicitets-/populationstillhörigheten för en person?
Som du visar med den bifogade bilden verkar det inte finnas direkta överlapp. Företag som 23andMe och FTDNA, om jag minns rätt, brukar ha en restgrupp eller en övrig grupp där alla segment som de inte kunde tillskriva någon etnicitet/population hamnar i. Har inte MyHeritage en sådan grupp?
Sedan, etnicitet/populationsuppskattningar får man nog ta med en väldigt stor nypa salt än så länge. Resultatet kan också bli ganska så annorlunda efter en uppdatering av verktyget i fråga (fler referenspopulationer, större referenspopulationer, andra analysmetoder med mera). Framförallt så när det gäller småvärden.
Avslutningsvis får man väl inte glömma att vi alla är släkt med varandra på något sätt även om detta konstaterande inte alls är speciellt givande i just genealogi-genetik-relaterade frågor som mer berör de senare århundradena.
296
« skrivet: 2017-12-06, 20:22 »
Förmodligen multipla släktskap och inte bara ett som Mats är inne på. Men, så kallade pseudoautosomala regioner (PAR) på Y-kromosomer och X-kromosomer kan kanske kan ställa till det (*)? Om man (FTDNA eller andra aktörer) använder sig av markörer som kan binda in till dessa PAR-segment men presenterar dem som X-kromosomspecifika så skulle väl två kusiner med sina fäder som bröder kunna matcha varandra på X-kromosomen (fast det egentligen har från början hade med Y-kromosomen att göra). Kanske går det att googla eller skicka en fråga till FTDNA om se om de har rensat bort alla tänkbara markörer som kan tänkas binda in till både Y-kromosomen och X-kromosomen. Kvar bör man (FTDNA eller andra aktörer) väl behålla så Y-kromosomspecifika och X-kromosomspecifika markörer som möjligt för att underlätta tolkningen av resultaten. *PAR: Homologa (jämförbara) kromosomala regioner på X-kromosomen och Y-kromosomen som under meios (könscellsbildning) kan rekombinera (utbyta segment). Se vidare: https://en.wikipedia.org/wiki/Pseudoautosomal_regionhttp://forums.familytreedna.com/showthread.php?t=34100Men som sagt mest troligt att det finns fler släktskap än ett. Men viktig att ha i minnet att naturen inte alltid är så enkel som man kanske först trodde alla gånger.
297
« skrivet: 2017-08-13, 14:28 »
Jag kommer inte med enkelhet vidare med ärkebiskopens mor Sara Kristina Lund.
Enligt Uddevallas husförhörslängd AI:3 sid 236 (AID: v2186.b123.s237) ska hon vara född den 29 december 1789 i Uddevalla.
Jag kan inte finna henne i födelseboken C:5 (födslar 1775-1795).
Men en förmodad svägerska dyker upp på samma hfl-sida som ovan nämnts (AI:3 sid 236, AID: v2186.b123.s237). Tror bestämt hon ska heta Anna Britta Lund och vara född den 25 maj 1799 i Uddevalla.
I Uddevalla C:6 sid 57v (AID: v2243.b63.s58) kan man hitta en Anna Britta född den 27 maj 1799, dotter till konstdrejaren mäster Andreas Lund och dess hustru Maria Broström.
Men detta par gifter sig i Uddevalla den 12 mars 1793 i Uddevalla (C:5 sid 331r, AID: v2242.b325.s331).
Frågor man då kan ställa sig.
Var Sara Katarina född i ett tidigare äktenskap?
Med andra ord, var Andreas Lund gift tidigare?
Eller var Sara Katarina född utom äktenskapet?
Eller var hon född inom äktenskapet dvs. 1793 eller senare?
Eller var inte Anna Britta en syster utan en annan familjemedlem?
Med andra ord, kanske Sara Katarina inte alls är dotter till Andreas Lund utan en till en släkting?
Oerhört rörigt.
Finns det inga uppgifter alls om vilka ärkebiskopens mormor och morfar kan ha varit?
Här någa bild-id:s som kanske kan vara av intresse:
Uddevalla AI:1 (1812-1814) Bild 20 / sid 31 (AID: v2184.b20.s31, NAD: SE/GLA/13595)
Uddevalla AI:2 (1813-1816) Bild 45 / sid 81 (AID: v2185.b45.s81, NAD: SE/GLA/13595)
Uddevalla AI:3 (1817-1825) Bild 79 / sid 149 (AID: v2186.b79.s149, NAD: SE/GLA/13595)
Uddevalla AI:3 (1817-1825) Bild 123 / sid 237 (AID: v2186.b123.s237, NAD: SE/GLA/13595)
Uddevalla AI:3 (1817-1825) Bild 127 / sid 245 (AID: v2186.b127.s245, NAD: SE/GLA/13595)
Uddevalla AI:5 (1825-1834) Bild 145 / sid 283 (AID: v2188.b145.s283, NAD: SE/GLA/13595)
Uddevalla AI:7 (1835-1843) Bild 151 / sid 295 (AID: v2190.b151.s295, NAD: SE/GLA/13595)
Uddevalla rådhusrätt och magistrat FIIa:26 (1837-1840) Bild 184 / sid 385 (AID: v66026.b184.s385, NAD: SE/GLA/11954)
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/80 (1790), bildid: A0005803_00390
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/81 (1791), bildid: A0005804_00414
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/82 (1792), bildid: A0005805_00407
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/83 (1793), bildid: A0005806_00443
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/84 (1794), bildid: A0005807_00422
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/85 (1795), bildid: A0005808_00415
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/86 (1796), bildid: A0005809_00428
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/87 (1797), bildid: A0005810_00440
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/88 (1798), bildid: A0005811_00458
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/89 (1799), bildid: A0005812_00467
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/90 (1800), bildid: A0005813_00487
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/94 (1804), bildid: A0005817_00690
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/95 (1805), bildid: A0005818_00981
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/96 (1806), bildid: A0005819_01280
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/101 (1811), bildid: A0005824_01388
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/102 (1812), bildid: A0005825_01224
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/103 (1813), bildid: A0005826_02760
298
« skrivet: 2017-08-09, 23:10 »
Enligt VKBR3:
Post 195060
Jan, född 26/4 1752 i Sjögerås, By (Värmland)
Far: Sundberg, Sven
Mor: Nilsdotter, Maria
Källa: C:4
Post 461985
Nils, född 10/8 1757 i Rottnerostorp, Sunne (Värmland)
Far: Sundberg, Sven, trädgårdsmästare
Mor: Nilsdotter, Maria
Källa: C:5
Post 462976
Kajsa, född 20/11 1761 i Rottnerostorp, Sunne (Värmland)
Far: Sundberg, Sven
Mor: Nilsdotter, Maria
Källa: C:6
Post 462572
Sven, född 4/3 1762 i Rottnerostorp, Sunne (Värmland)
Far: Sundberg, Sven, trädgårdsmästare
Mor: Nilsdotter, Maria
Källa: C:6
Post 463568
Anders, född 30/8 1768 i Rottnerostorp, Sunne (Värmland)
Far: Sundberg, Sven
Mor: Nilsdotter, Maria
Källa: C:6
Post 464215
Maria Lisa, född 28/11 1772 i Rottnerostorp, Sunne (Värmland)
Far: Sundberg, Sven
Mor: Nilsdotter, Maria
Källa: C:6
Sven och Maria Nilsdotter med största sannolikhet vigda i Karlstad.
Enligt Karlstad stadsförsamling CI:2 s. 367 (AID: v6837.b189.s367):
1752
Nr 4
Trädgårdsmästaren ifrån Sund och By socken och pigan Maria Nilsdotter undfick lysning den 19 februari "carta" 1 daler silvermynt vigdes den 24 mars.
("Carta" = Charta sigillata?)
Kontrollera gärna.
299
« skrivet: 2017-08-09, 22:23 »
På samma sida som Anton Niklas, hans syskon, far och mor finns Svens moder Karin Nilsdotter född cirka 1759 i Värmland, död 6 september 1834 på 7 roten, nr 195 i Udddevalla.
Se:
Uddevalla AI:5 s. 282 (AID: v2188.b145.s283),
Uddevalla C:7 s. 894 (AID: v2245.b403.s895).
På samma sida som Svens familj finns följande två högst intressanta personer:
Per Persson Sundberg, född någon dag (ser tyvärr inte dagen) i december 1798 i (tror det ska stå Värmland).
Elof Persson, född någon dag (ser tyvärr inte datumet) 1792 i Värmland.
Se: Uddevalla AI:3 s. 236 (AID: v2186.b123.s237).
Dessa två måste bara vara identiska med Svens halvbröder.
Enligt Värmlands kyrkoboksregister 3 (VKBR3):
* Elof, född 1/1 1792 i Rottnerostorp, Sunne, son till Per Elofsson och Karin Nilsdotter.
* Per, född 5/12 1798 i Svenstorp, Sunne, son till ovannämnda föräldrar.
Svens far Nils Svensson Sundberg dog enligt samma skiva 25/12 1788 i Trädgårdstorp, Sunne.
Svens mor änkan Karin Nilsdotter i Rottnerostorp, Sunne gifte om sig med drängen Per Elofsson i Röberg, Sunne 25/4 1791 i Sunne enligt samma skiva.
Därmed är det därför helt bombsäkert att ärkebiskopens far hette Sven Nilsson Sundberg och att Sven var född 26 mars 1781 i Svenstorp, Sunne som son till Nils Svensson och Karin Nilsdotter.
Se: VKBR3 samt Sunne C:7 s. 232 (AID: v8339.b121.s233).
Vitalis Svensson var alltså definitivt på villovägar.
Karin Nilsdotter bör vara född omkring 1758 i Sunne som dotter till Nils Månsson och Marit Persdotter.
Se:
Sunne AI:9 s. 19 (AID: v13288.b24.s19),
Sunne AI:21 s. 18 (AID: v13300.b23.s18).
Kanhända är Karin identisk med den Karin som föds 20 mars 1758 i Hastersby, Sunne, dotter till Nils Månsson och Marit Persdotter.
Se: VKBR3.
Förmodligen är Karins föräldrar vigda 16 november 1755 i Sunne (dräng och piga, båda från By, Sunne).
Se: VKBR3.
Karins andra make, Per Elofsson, dog 24/6 1798 i Svenstorp, Sunne enligt VKBR3.
Karins första make, Nils Svensson Sundberg, var född 10/8 1757 i Rottnerostorp, Sunne, son till trädgårdsmästaren Sven Sundberg och Maria Nilsdotter enligt samma skiva.
Enligt Sunne hfl AI:17 s. 14 (AID: v13296.b20.s14) var Sven Olofsson Sundberg född cirka 1726 i Västergötland och Maria Nilsdotter född cirka 1728 i Asphyttan.
Enligt VKBR3:
* Sven Olsson Sundberg, trädgårdsmästare, död 17/4 1793 i Norra Arneby, Sunne.
* Förmodade hustrun Maria Nilsdotter, död 24/11 1799 i Norra Arneby, Sunne.
Alla uppgifter ovan bör givetvis kontrolleras!
300
« skrivet: 2017-08-09, 13:31 »
Fadern är enligt Uddevallaböckerna Sven Sundberg född 6 mars 1781.
Se vidare:
Uddevalla:
AI:1 s. 59, nr 188 (AID: v2184.b34.s59)
AI:3 s. 236, nr 188-189 1/2 (AID: v2186.b123.s237)
AI:3 s. 244, nr 195 (AID: v2186.b127.s245)
AI:5 s. 282, nr 195 (AID: v2188.b145.s283)
AI:7 s. 294, nr 195 (AID: v2190.b151.s295)
B:1 s. 160, nr 119 (AID: v2222.b85.s161)
C:7 s. 82 (AID: v2245.b45.s83)
Om jag tolkar Uddevallas flytt och husförhör rätt så bör Sven Sundberg vara född i Sunne men inflyttad till Uddevalla från Karlstad.
Lämpligaste föräldrakandidater är väl de som du är inne på. Om detta stämmer, vilket jag tror att det gör, så måste Vitalis Svensson ha fel i sin bok tyvärr.
Kanske Sunne. och Karlstadsböckerna kan ge mer.
Som hastigast kan jag hitta Sven Sundberg i bland annat följande böcker:
Sunne AI:18 s. 9 (AID: v13297.b15.s9)
Sunne AI:19 s. 9 (AID: v13298.b15.s9)
Sunne AI:21 s. 10 (AID: v13300.b15.s10)
Karlstad AI:12 s. 59 (AID: v11740.b64.s59)
Karsltad AI:13 s. 454 (AID: v11742.b423.s454)
Det jobbiga är att i Karlstadsböckerna sägs Sven vara inflyttad omkring 1804 från Grava och utflyttad runt 1809 till något som jag tolkar som Göteborg men jag kan ha fel.
Rörigt!
301
« skrivet: 2017-06-27, 06:36 »
Typiskt nog, ett fall glömde jag precis som påpekat.
Adam och Berta har sonen Carl. David och Elin har dottern Filippa.
Fall 1: Adam och David är halvsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.
Fall 2: Adam och David är helsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.
Fall 3: Adam och David är halvsyskon. Berta och Elin är halvsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.
Fall 4: Adam och David är helsyskon. Berta och Elin är halvsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.
Fall 5: Adam och David är helsyskon. Berta och Elin är helsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.
För "systematikens" skull tycker jag att man skulle kunna kalla Carl och Filippa för:
Fall 1: halvkusiner (1/2-kusiner)
Fall 2: helkusiner (1/1-kusiner)
Fall 3: dubbelhalvkusiner (två-gånger-halvkusiner, 2*1/2-kusiner)
Fall 4: hel- OCH halvkusiner (en-och-en-halv-kusiner, 1/2+1/1-kusiner)
Fall 5: dubbelkusiner (två-kusiner, 2*1/1-kusiner)
Men visst oavsett fall så är ju Carl och Filippa kusiner...
302
« skrivet: 2017-06-25, 21:10 »
Adam och Berta har sonen Carl. David och Elin har dottern Filippa.
Fall 1: Adam och David är halvsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.
Fall 2: Adam och David är helsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.
Fall 3: Adam och David är helsyskon. Berta och Elin är halvsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.
Fall 4: Adam och David är helsyskon. Berta och Elin är helsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.
För "enkelhetens" skull tycker jag att man skulle kunna kalla Carl och Filippa för:
Fall 1: halvkusiner (1/2-kusiner)
Fall 2: helkusiner (1/1-kusiner)
Fall 3: hel- OCH halvkusiner (en-och-en-halv-kusiner, 3/2-kusiner)
Fall 4: dubbelkusiner (två-kusiner, 2/1-kusiner)
Men visst oavsett fall så är ju Carl och Filippa kusiner...
303
« skrivet: 2017-06-06, 22:50 »
Enligt sidor på nätet så finns en Israel Jönsson i Östra Ingersby och/eller Spelnäs(torp). Denne sägs vara far till Bryngel Israelsson i Spelnästorp. Bryngels hustru Ingiel/Ingegerd Persdotter sägs vara dotter till Per Jönsson i Spelnäs. Israel och Per sägs vara bröder. Alltså ett kusingifte. Jag tror inte att ett kusingifte var tillåtet under 1600-talet men jag kan ha fel.
Jag tror, med betoning på tror, att det aldrig funnits någon Israel Jönsson i Spelnäs(torp). En Israel (utan känt patronymikon) finns i Östra Ingersby. Änkan NN gifter om sig med en Bengt (i landskapshandlingarna under 1620-talet finns en soldat Bengt Jonsson [Jönsson?] i Östra Ingersby, se bl.a. 1624:14, Bildid: A0051215_00248). Sonen Bryngel Israelsson och två av hans bröders hustrur (alla Persdöttrar) hade däremot arv i Spelnäs.
Enklaste förklaringen, enligt mig just nu i alla fall, för att undvika kusingifte, är att inte associera Israel i Östra Ingersby med Spelnäs.
Tillägg: I rullor 1623:3 (Bildid: A0053014_00032): Bengt Jönsson i Ingersby, Sunne
304
« skrivet: 2017-06-06, 19:35 »
Spelnäs, södra hälften
Fryksdals härads dombok 1651vt14
Fasta för Elof Persson i Spelnäs på 1/3 av 1/2 Spelnäs. Han har:
1/ köpt av sin hustrus syster Gyri Jönsdotter i Björserud hennes arvslott för 20 d smt,
2/ köpt av Kerstin Jönsdotter i Ulvsby hennes arvslott för 20 d smt,
3/ tillbytt sig av Ingiel Jönsdotter i Ulvsby hennes arvslott för sin arvslott i Ulvsby och fått mellangift 4 rd,
4/ köpt av Björn Jönsson i Borgeby 1/3 av hans arvslott för 9 rd,
5/ äger sin hustrus arvslott.
(Almqvist s. 161, AID: v66187.b107.s103)
Fryksdals härads dombok 1651vt26
Lars Jönsson i Spelnästorp har sålt sitt torp till systersonen Jöns Elofsson i Svartserud för 46 rd.
Bryngel Israelsson i Spelnäs, som är brorson till Lars, anses berättigad att lösa större del än Jöns, och eftersom torpet inte tål mer än en åbo, får Bryngel lösa hela.
Han lämnar nu Jöns Elofsson hans utlagda pengar, varjämte Lars skall ha ytterligare 4 rd.
(Almqvist sid. 162, AID: v66187.b109.s105)
Fryksdals härads dombok 1651vt31
Fasta för Per Jönsson i Spelnäs på 1/3 av 1/2 Spelnäs. Han har:
1/ köpt av sin broder Jon Jönsson i Tjustersby hans del för 40 d smt,
2/ köpt av Johan Björnsson i Borgeby 1/3 av hans arvslott för 9 rd,
3/ ärvt en del.
(Almqvist s. 162, AID: v66187.b110.s106)
Fryksdals härads dombok 1654ht15
Mellan Nils, Jöns och Sven Perssöners arvingar i Ulvsby sker avräkning.
De tre ägde 1/2 hemmanet, el. 175 rd.
Nils löste en halv 1/6 från Jöns, varpå 14 rd 28 öre smt kom på dem var.
Nils, Jöns och Sven ärvde 1/4 var av det övriga, el. 36 rd 22 öre smt vardera, och Nils bytte till sig Elofs 1/4 för sin hustrus jord i Spelnäs.
När de överenskommit att äga 1/3 var, blev Nils fordran på Jöns 7 rd 14 öre smt och på Sven 21 rd 42 öre smt.
Av Svens skuld återstår 2 rd 18 öre smt, vilka pengar Jöns Svensson nu betalar till Per Nilsson och Måns Nilsson.
(Almqvist s. 181, AID: v66187.b148.s145)
Fryksdals härad 1657ht5
Fasta för Per Elofsson i Spelnäs på 1/12 ib.
Han har köpt av sina bröder Anders Elofsson i Röberg och Måns Elofsson i Gettjärn deras lotter för 20 rd till dem var och har själv ärvt efter föräldrarna Elof Persson och Börit Jönsdotter.
(Almqvist s. 204, AID: v66187.b196.s193-v66187.b197.s194)
Fryksdals härads dombok 1662vt7
Bryngel Israelsson i Spelnästorp har 1661 köpt torpet av Jöns Elofsson i Svartserud för 46 rd, vilken själv köpt det av Lars Jönsson i Spelnästorp.
Denne hade avtal med ägarna till södra hälften i Spelnäs Elof, Per och Jöns, på vars mark torpet upptagits, om sambruk i skogen.
Hustrun Karin i Spelnäs och hennes son Bonde Jönsson, som äger en del i södra 1/2 Spelnäs, har vid hennes son Bryngels gästabud försäkrat Bryngel Israelsson, att hon och barnen ej kommer att klandra hans förvärv.
(Almqvist s. 219, AID: v66188.b36.s31)
Fryksdals härads dombok 1662ht52 (Uppbjudes 1. gången)
Spelnästorp av Bryngel Israelsson.
(Almqvist s. 224, AID: v66188.b44.s39)
Fryksdals härads dombok 1663ht17
Bryngel Israelsson äger Spelnästorp enligt domslut 1651 (vt nr 26) 1661 2/11 och 1662 (vt nr 7).
Karin Olofsdotters barn Bonde, Bryngel och Per Jönssöner och mågarna Per Ivarsson i Spelnäs och Halvard Torbjörnsson i Tosseberg samt Erik, Per och Lars Larsson i Spelnäs och Nils Jönsson i Filipstad försöker nu att återfå hälften av torpet, men rätten erkänner Bryngels äganderätt.
(Almqvist s. 229, AID: v66188.b54.s49)
Fryksdals härads dombok 1664vt55
Per Ivarsson i Spelnäs och Per Jönsson i Brårud har på egna och syskonens Bryngel, Nils, Bonde och Abbelona Jönsbarns vägnar förlikts med Bryngel Israelsson i Spelnästorp beträffande bördsrätten till 1/2 Spelnästorp, att de aldrig skall klandra tidigare överenskommelse därom.
(Almqvist s. 235, AID: v66188.b66.s61)
Fryksdals härads dombok 1664ht35
Bryngel Israelsson i Spelnästorp visar:
1/ med utslag vid 1651 vt (nr 26) att han löst torpet från Jöns Elofsson i Svartserud och Lars Jönsson i Spelnästorp för 46 rd till Jöns och 4 rd till Lars,
2/ att han dels av samme Jöns, dels av Elof, Per och Jöns på 1/2 Spelnäs köpt rätt till skogshävd,
3/ att han 1661 löst från Karin Olofsdotter och hennes söner Bryngel och Bonde i Spelnäs deras fordran på torpet för 7 rd,
4/ med utslag vid förra tinget (nr 55), att han löst av Bryngel, Nils, Per, Bonde, Ingiel och Abbelona Jönsbarn deras bördsrätt för 14 rd,
5/ att han dels överlåter åt Per Elofsson i Spelnäs och Jöns Elofsson i Svartserud sin hustrus lösen i 1/6, fastän de ej är berättigade till mer än 1/5 i Spelnäs, dels låter Erik Persson köpa hans hustrus del i Spelnäs, allt för deras bördsrätt i torpet,
6/ att han sålt sin jord i Ingersby till Mats Israelsson och Bonde Bengtsson i Ingersby och fått i gengäld deras hustrurs Kerstin och Ingeborg Persdöttrars bördsrätt i Spelnästorp,
7/ att Per Persson i Högforsen, Marit Persdotter i Spelnäs och Britta Persdotter i Myringbyn avstått sin bördsrätt utan ersättning,
8/ att han ärvt genom sin hustru Ingiel Persdotter.
Bryngel äger nu hela Spelnästorp med undantag av vad Olof Elofsson i Bjälverud har rätt till.
(Almqvist s. 239, AID: v66188.b72.s67-v66188.b73.s68)
Fryksdals härads dombok 1688ht82 (Uppbjudes 1. gången)
1/6 i Spelnäs.
Dels har hustrun Karin Olofsdotter ib löst av Björn Jönsson i Borgeby för 9 rd och av Lars Jönsson i Spelnäs för 40 rd,
dels har hennes barn Bryngel, Nils, Per, Bonde, Abbelona och Ingiel Jönsbarn ärvt en del.
(Almqvist s. 449, AID: v66190.b226.s222)
Almqvist=Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700, Gunnar Almqvist, 1987
Tankegångar:
1 En Jöns kan ha ägt 1/2 Spelnäs (södra delen)
2 Spelnästorp blev upptaget på just denna (södra) del
3 Jöns kan ha haft (minst) fem söner (Björn, Jon, Jöns, Lars, Per) och fyra döttrar (Börit, Gyri, Ingiel, Kerstin) (dvs. en brorslott kan ha varit 1/7 av 1/2 [40 daler silvermynt?] och en systerlott 1/14 av 1/2 [20 daler silvermynt?])
4 Elof Persson med hustru Börit Jönsdotter samlar ihop 1/3 av 1/2 (=fyra systerlotter och en tredjedels brorslott?) (1651vt14)
5 Per Jönsson med hustru samlar ihop 1/3 av 1/2 (=två brorslotter och en tredjedels brorslott?) (1651vt31)
6 Jöns Jönsson med hustru Karin Olofsdotter samlar ihop 1/3 av 1/2 (=två brorslotter och en tredjedels brorslott?) (1688ht82)
7 Det står visserligen att Bryngel Israelsson i Spelnästorp var brorson till Lars Jönsson i Spelnästorp men frågan är om det inte var Bryngels hustru Ingiel Persdotter som var brorsdotter till Lars Jönsson. Bryngel har eget arv i Östra Ingersby. Det är hustrun och hennes förmodade syskon som har arv i Spelnäs/Spelnästorp. Syskonens förmodade far: Per Jönsson.
8 Björn Jönsson i (Södra) Borgeby eller förmodade sonen Johan Björnsson fick inalles 27 riksdaler för lotten. 27 riksdaler kan i början av 1600-talet ha haft värdet 40,5 daler silvermynt (1 riksdaler = 1,5 daler silvermynt).
9 Lars Jönsson fick 40 riksdaler enligt målet från år 1688. Borde det ha stått 40 daler silvermynt här?
10 Var det Nils Persson i Ulvsby som var gift med Ingiel Jönsdotter?
Var god kontrollera uppgifterna på egen hand.
305
« skrivet: 2017-05-21, 20:34 »
Sunne AI:40 (1840-1844) Bild 155 / sid 150 (AID: v13319.b155.s150, NAD: SE/VA/13512)
Sunne C:9 (1820-1848) Bild 295 / sid 591 (AID: v8341.b295.s591, NAD: SE/VA/13512)
Du kanske har letat i Sunne (Z-län)?
Saxat från cd-skivan Värmlands kyrkoboksregister 3:
Post 291949
Erik
Född 25/11 1840 i Vitteby, Sunne (Värmland)
Far
Nilsson, Jan
Mor
Larsdotter, Annika
--------------
Källa: C:9
306
« skrivet: 2017-05-04, 11:32 »
Blåst på pengarna skulle jag inte säga. Man får ju mer än en etnicitetsuppskattning, I de flesta fallen en DNA-fil, en möjlighet att hitta DNA-kusiner, kanske också en möjlighet att gå in mer på detaljnivå när det gäller svärdsidans/spinnsidans ursprung (=haplogrupper).
Det är väl som med mycket annat. Om fem eller tio år kanske vi har väldigt pricksäkra etnicitetsuppskattningar. Man kan väl alltid hoppas. Och om det då skulle vara något överraskande i resultatet kanske man kan utgå ifrån att det verkligen stämmer.
Men redan nu finns ju en pricksäkerhet. Din dotter blev väl i huvudsak "rätt" placerad. Eller?
Och jag skulle nog redan nu med dina resultat undersöka saken vidare och se om det inte kan finnas någon i trädet som kan tänkas vara från andra sidan av Östersjön. Du får väl gå igenom trädet igen och leta efter om det finns något som sticker ut.
Några av mina närmare familjemedlemmar har enligt FTDNA rötter i Sydostasien, till och med i Sydamerika (alltid <2%), ett stort skämt kan man tycka, men jag är ganska övertygad om att man ska se det som en misstolkning av ett (skogs)finskt arv. Helt säker kan man ju givetvis inte vara.
307
« skrivet: 2017-05-02, 06:40 »
Förresten, har du finska/skogsfinska förfäder/förmödrar?
Det skulle i bästa fall kunna förklara det östliga inslaget, i alla fall delar av det.
308
« skrivet: 2017-05-01, 14:30 »
Precis, din dotter har det DNA hon har. Om referenspopulationerna år få, små, orepresentativa och så vidare, kan resultaten bli nog så märkliga. Som Mats är inne på, basera egentligen ingenting på detta, se det som kuriosa. När referenspopulationerna blir tillräckligt många, stora och representativa då kanske vi kan få uppskattningar som känns rimliga.
FTDNA är inte mycket bättre, i alla fall inte just nu och i alla fall inte enligt mitt eget tycke.
309
« skrivet: 2017-05-01, 02:00 »
Näst hade Tomas Perssons i Röbjörkeby i Fryksände socken å frälse son, Jon Tomasson, en övermaga, oförseendes och med våda, huggit av tumfingret på Olof Månssons ibidem som, Måns Olofsson, när de skulle hugga ut lag av björkar om våren, att han blev alldeles borta. Härför dömdes, att be:te Tomas skulle för sin son böta, 3 mark för sårmålet och 6 mark för lytet, efter det 2 kapitlet (balken: Sårmål med våda?), jämväl och (betala/böta?) bårdskäraren, som dem å (?), och med 2 riksdaler för (?).
Se vidare: rad 10-, sid. 187v, rätt laga ring, Fryksdals härad 11-12 maj 1657 (Fryksdals övre tingslags häradsrätt AIa:2 (1629-1657) Bild 191 / sid 188 (AID: v66187.b191.s188, NAD: SE/VA/11145) (eller Almqvist s. 201).
Som sagt, kontrollera med fördel målen på egen hand!
310
« skrivet: 2017-05-01, 01:38 »
En 13,5 årig pojke som haft "olovligt umgänge" (rubrik i marginalen: lönskaläge).
27-30 September 1686, ordinarie laga ting, Fryksdals härad
Sid. 111v
Rad 7-
Se:
1/. Fryksdals övre tingslags häradsrätt AIa:5 (1683-1689) Bild 116 / sid 112 (AID: v66190.b116.s112, NAD: SE/VA/11145)
2/. Almqvist s. 415.
311
« skrivet: 2017-05-01, 01:24 »
Ordinarie häradsting, Fryksdals härad 28-31 maj 1679. Sid. 63 verso: Rad 13 och framåt (ser ut att vara en fortsättningen på ett eller flera tidigare mål strax ovanför). Se vidare: Fryksdals övre tingslags häradsrätt AIa:4 (1676-1682) Bild 66 / sid 63 (AID: v66189.b66.s63, NAD: SE/VA/11145) Näst tillstod Kerstin Olofsdotter uti Ulvsby ungefär fjorton år gammal, att hon har stulit från sin matfader Jöns i Ulvsby åtskilliga små persedlar, som förenämnt är och gett till ovantalade personer, alltså resolverade rätten, att emeden Kerstin är övermaga, bör hon straffas med ris av sitt husbondefolk och det uti tvenne goda mäns närvaro, efter landssederna. Obs! Mycket snabbt översatt till modern svenska. Jag har nog missat både det ena och det andra. Som ingångskälla har jag använt: Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700 Gunnar Almqvist Karlstad 1987 Målet finns sammanfattat på sid. 343 i denna bok. Tror bestämt att det ska finnas fler mål med omyndiga i fokus. Kanske har du möjlighet att låna denna bok? Finns på CD-skiva annars ( http://www.ostra-amtervik.se/hbf/dombocker.php).
312
« skrivet: 2017-04-27, 21:10 »
Jag lyfte fram två andra exempel (AI:a s. 91 + 146a) där det förmodligen var lättare att se att det står "Ullerön" än i Elsa-Maries exempel (AI:1 s. 78). Det hade alltså inget direkt att göra med Elsa-Maries fråga.
313
« skrivet: 2017-04-26, 08:58 »
På sid. 91 i Östra Ämtervik AI:1 står: "Till Eby i Ullerön", vilket jag tolkar som till hemmanet Edeby í församlingen Övre Ullerud.
På sid. 146b i samma hfl står: "Fr. Ullerön", alltså från församlingen Övre Ullerud eller från församlingen Nedre Ullerud.
Förresten. På någon annan sida i samma hfl såg jag "Kiln" eller liknande, vilket jag tolkar som församlingen Stora Kil. Inte helt 100% på detta dock (finns andra Kil-församlingar i Värmland).
Jag tror att det finns de som menar att det ursprungliga namnet på församlingarna Övre Ullerud och Nedre Ullerud var Ullerö(n) men att ö senare förvanskats till rud. Om detta stämmer vet jag inte.
315
« skrivet: 2017-04-23, 23:47 »
1776 genomfördes en så kallad myntrealisation och en övergång till silvermyntfot. Staten löste in sina sedlar mot halva det nominella värdet i silver, och nya inlösbara sedlar utgavs. Riksbanken, som ville behålla största möjliga silvertäckning genom att hålla sedelstocken nere, stramade samtidigt åt kreditgivningen.
För svenska folket innebar omläggningen att man fick börja räkna pengar i riksdaler i stället för de utrangerade valörerna daler kopparmynt och daler silvermynt.
På varje riksdaler gick det 48 skilling, och på varje skilling 12 runstycken. Krångligt kan tyckas - men ändå klart enklare än det gamla systemet, som beskrivs så här av Lars O Lagerquist, tidigare chef för Kungliga Myntkabinettet, i Svensk Numismatisk Tidskrift nummer 9-10/1986:
"1 daler var 32 öre, 2 daler var 1 plåt; det gick 4 marker på varje daler. 1 daler silvermynt var 3 daler kopparmynt. Inväxlingskursen 1777 var fastställd till 6 daler silvermynt = 18 daler kopparmynt = 1 riksdaler specie."
Källa: http://www.di.se/artiklar/2002/1/7/gustav-iiis-myntkaos/ (läst 2017-04-23)
316
« skrivet: 2017-04-23, 12:27 »
Din kommentar Harald låter bekant när jag tänker efter.
Men ändå, i fallet runstycke(n), bör man då skriva:
1 skilling = 12 runstycke
Eller
1 skilling = 12 runstycken
?
317
« skrivet: 2017-04-23, 01:48 »
Du får göra en tilläggsbouppteckning och skicka in till Skatteverket. Kan ju hamna i Guinness rekordbok. Jag tror att singularis-/pluralisformerna ska vara: Daler/Daler Öre/Ören (Men väldigt ofta ser man 1 krona = 100 öre och inte 1 krona = 100 ören, varför så förstår jag inte) Riksdaler/Riksdaler Skilling/Skillingar (Skriver man inte mest 1 riksdaler = 48 skilling istället för 1 riksdaler = 48 skillingar?) Run(d)stycke/Run(d)stycken (Bör man skriva 1 skilling = 12 runstycke eller 1 skilling = 12 runstycken?)
318
« skrivet: 2017-04-22, 12:09 »
Jag är inte helt säker på mina uppgifter så det är bra om du kan få en "second opinion" eller I alla fall en djupare fylligare förklaring.
319
« skrivet: 2017-04-22, 01:48 »
Ett förslag nedan. KOPPARMYNT 1 daler = 32 öre SPECIE 1 riksdaler = 48 skilling, 1 skilling = 12 runstycke 18 daler kopparmynt = 1 riksdaler specie Det vill säga: 15031 daler + 22 öre = 15031,6875 daler = 835,09375 riksdaler = 835 riksdaler + 4,5 skilling = 835 riksdaler + 3 skilling + 18 runstycke Tycker i och för sig att det står 10 runstycke men det borde väl vara 18? Och skulle det då inte ha stått 835 riksdaler + 4 skilling + 6 runstycke? Obs! Jag har använt mig av singularisformer ovan då jag är lite osäker på pluralisformerna. Se även: https://sv.wikipedia.org/wiki/Daler_kopparmynthttp://www.myntkabinettet.se/skola-myntkabinettet/faktasidor/massor_om_mynt/lar_mer_om_mynt/myntrakningDet rör sig alltså om samma summa uttryckt med hjälp av det gamla myntsystemet och det nya.
320
« skrivet: 2017-04-20, 18:35 »
Torpen under prästgården samt prästgården själv ser ut att inte alls finnas med i Sunne AI:1-AI:6.
Du får nog extrahera liknande information fast från andra källor (födda, vigda, döda, mantalslängder, domböcker med mera) istället.
Varför hfl-skrivaren hoppade over prästfamiljen och prästgårdstorparna är en bra fråga. Kanske någon annan har sett det samma eller liknande exempel för andra församlingar och har en idé om varför.
321
« skrivet: 2017-04-14, 16:08 »
Halsten Arvidsson med hustru i Gullsby, Lysvik i mtl 1711 (SVAR Bildid: Bildid: A0003192_00500).
Halsten i Gullsby utan hustru i mtl 1712 (SVAR Bildid: Bildid: A0003193_00465).
Hustrun därmed sannolikt död 1711-1712.
Enligt informationen för Lysvik C:1 finns en lucka i dödboken för åren 1711-1717 (AID: v7828.b4).
Hustruns namn får nog därmed eftersökas i andra källor.
Kanske domboken?
322
« skrivet: 2017-04-13, 16:56 »
Jag tolkar det som om Arvid och Karin är kusiner.
Heter Arvid Bengtssons far Bengt Arvidsson och är Bengt Arvidsson bror till Halsten Arvidsson och är Halsten Arvidsson far till Karin Halstensdotter?
Eller heter Arvid Bengtssons far Bengt Jonsson och mor Karin Arvidsdotter och är Karin Arvidsdotter syster till Halsten Arvidsson och är Halsten Arvidsson far till Karin Halstensdotter?
323
« skrivet: 2017-04-13, 12:30 »
Erik Nilssons och hustru Ingeborgs barn, uppdatering: Britta Eriksdotter Född cirka 1703 (VKBR3, se död nedan) Gift 1721-12-26 i Sunne med Håkan Larsson (piga från Tomthult, från Gjutaregården) (VKBR3) Död 1755-12-26 i Gjutaregården (hustru, 52 år) (VKBR3) Kerstin Eriksdotter Född cirka 1699 (Sunne AI:8 s. 79, AID: v13287.b84.s79) Gift 1723-12-26 i Sunne med Nils Andersson (från Tomthult, soldat från Norra Borgeby) (VKBR3) Gift 1728-12-29 i Sunne med Nils Eriksson (änka från Tomthult, änkling från Gjutaregården) (VKBR3) Död när och var? Ellika Eriksdotter Född 1707-11-29 i Tomthult, tvilling (VKBR3) Gift 1731-04-19 i Sunne med Anders Andersson (piga från Tomthult, dräng från Karsbol) (VKBR3) Död 1786-02-09 i Karsbol (änka, 78 år) (VKBR3) Karin Eriksdotter Född 1707-11-29 i Tomthult, tvilling (VKBR3) Död tidigt? Ogift? Jöns Eriksson Född 1711-12-31 i Tomthult (VKBR3) Gift 1731-03-28 i Sunne med Karin Håkansdotter (dräng från Tomthult, piga från Hedåsen) (VKBR3) Död 1787-04-08 i Tomthult (78 år) (VKBR3) Se även http://www.kenalexis.se/p4452c67d.html
324
« skrivet: 2017-04-12, 13:04 »
Erik Nilsson och hustru Ingeborg i Tomthult under 1700-talet.
Erik Nilsson:
Född cirka 1661 (Sunne C:6 s. 469, AID: v8338.b238.s469).
Född cirka 1663 (Sunne AI:10 s. 54, AID: v13289.b59.s54).
Död 1757-1764 i Tomthult, Sunne (gammal änkling) (Sunne AI:10 s. 54, AID: v13289.b59.s54).
Död 1761-02-09 i Tomthult, Sunne (100 år) (Sunne C:6 s. 469, AID: v8338.b238.s469).
I Tomthult utan hustru 1695 (Mtl 1695 s. 1678, SVAR Bildid: A0003175_00505).
Ej i Tomthult 1696-1698 (Mtl 1696 s. 587r, SVAR Bildid: A0003176_00581; Mtl 1697 s. 2249, SVAR Bildid: A0003177_00567; Mtl 1698 s. 2790, SVAR Bildid: A0003178_00455).
I Tomthult med hustru 1699 (Mtl 1699 s. 2742, SVAR Bildid: A0003179_00354).
Med andra ord, förmodligen gift cirka 1695-1699 (se mtl ovan).
Men vigselnotis saknas (VKBR3).
Barn med Ingeborg:
Ellika, tvilling, född 1707-11-29 i Tomthult, Sunne (VKBR3).
Karin, tvilling, född 1707-11-29 i Tomthult, Sunne (VKBR3).
Jöns, född 1711-12-31 i Tomthult, Sunne (VKBR3).
Sunne AI:5:
1a årskolumnen: (Ej använd)
2a årskolumnen: 1740 (exempel se Sunne AI:5 s. 42, AID: v13284.b43.s42). Stämmer 1740 eller borde det vara 1741?
3e årskolumnen: 1741 (exempel se Sunne AI:5 s. 42, AID: v13284.b43.s42). Stämmer 1741 eller borde det vara 1742?
4e årskolumnen: 1742 (exempel se Sunne AI:5 s. 42, AID: v13284.b43.s42). Stämmer 1742 eller borde det vara 1743?
5e årskolumnen: 1743 eller 1744?
6e årskolumnen: 1745 (exempel se Sunne AI:5 s. 41, AID: v13284.b42.s41). Stämmer 1745?
7e årskolumnen: 1746 (exempel se Sunne AI:5 s. 90, AID: v13284.b91.s90).
Hustru Ingeborg:
Död 1740-talets början i Tomthult, Sunne (Sunne AI:5 s. 90, AID: v13284.b91.s90).
2a och 3e årskolumnerna ifyllda. 4e årskolumnen helt oifylld.
Med andra ord, sannolikt död cirka 1741-1743?
En Ingeborg Nilsdotter dör 1740-01-14 i Tomthult, Sunne (80 år) (VKBR3). Alltså född cirka 1660.
Jag ställer mig en aning tveksam till om detta verkligen kan vara Erik Nilssons hustru.
Dels stämmer inte uppgiften helt med hfl-uppgiften ovan.
Om man antar att kvinnor oftast var yngre än sina makar samt inte runt femtio år vid barnafödande så känns återigen uppgiften inte helt 100% rimlig.
Men visst, hfl-skrivaren kan ha markerat årskolumner av misstag, samtidigt kan prästen ha överdrivit åldern i dödsboken.
Dombok:
Erik Nilsson, hans barn, och hustrun nämns i domboken den 1757-11-10, mål 110. Om jag tolkar målet rätt nämns följande:
Sonen heter Jöns Eriksson och är gift med Karin Håkansdotter och detta par ska sköta om Erik till och med hans död.
Eriks fasta egendom uppgår till 1/32 i åttondelshemmanet Tomthult.
Övriga barn heter: Kerstin, Britta och Ellika Eriksdöttrar.
Barnens mor hade jord i Gjutaregården.
Se vidare: Fryksdals nedre tingslags häradsrätt AIa:13 (1757-1758) Bild 135 (AID: v107557.b135, NAD: SE/VA/11144).
Funderingar:
1. Är Eriks hustru Ingeborg (hfl, fb via VKBR3) och Ingeborg Nilsdotter (db via VKBR3) en och samma person eller två helt olika personer?
2. Var befinner sig Erik, med eller utan hustru, under åren 1696-1698?
3. Om Ingeborg var ifrån Gjutaregården. Vem kan ha varit hennes föräldrar då?
325
« skrivet: 2017-04-06, 06:26 »
Låter som en bra och klok start.
Du har säkert redan sett på FTDNA:s hemsida att vissa test-kombinationer är billigare än andra.
(Kanske bättre med att börja med y67 och ta eventuell uppgradering till y111 vid ett senare tillfälle till exempelvis?)
Sedan har FTDNA själva reducerade testpriser lite då och då (t.ex. "fathers day", "mothers day", "dna day", ibland också runt jul/nyår tror jag, finns säkert fler dagar).
Olika FTDNA-associerade grupper tror jag också kan ha kuponger också men jag har aldrig riktigt satt mig in i detta. Kanske kan du mejla någon med i "Sweden DNA Project" eller liknande och fråga?
326
« skrivet: 2017-04-05, 21:04 »
Bra frågor. Här kommer några alltför slarvigt nedskrivna och högst personliga reflektioner. Varför Y-111 på mig själv och inte på min far?
Smaksak egentligen. Men du är ju du helt säkert och i genomsnitt så har väl inte riktigt alla den far de tror sig ha. Därför kan det väl vara klokt att först jämföra sitt egen Family-Finder-resultat med en släktings Family-Finder-resultat innan man börjar köpa y-/mt-tester just för denna släkting. Men som som sagt, egentligen en smaksam. Varför mtFullSequence på mig själv och inte på min mor? Spelar detta någon roll eller är det valfritt?
Smaksak även här. Men samma resonemang här som precis ovan kan väl föras. Varför FamilyFinder på mig själv om jag har tagit det testet på båda mina föräldrar?
Se ovan. Men visst, du har definitivt en poäng. Jag skulle nog som du är inne på att börja med att Family-finder-testa föräldrarna. Är det inte så att allt mitt autosomala DNA också bärs av mina föräldrar (men inte det omvända)? Kommer ett test av mig verkligen tillföra någon information?
Sant som du säger. Men samma resonemang här som ovan. Vissa i FTDNA:s databas, förmodligen inte många men ändå, lär väl ha funnit att de har andra föräldrar efter eget & de ursprungliga föräldrarnas test (adoption, "Non-paternity event" etc.). Kanske lite som att kasta pengarna i sjön men gillar man "safe-play" så... Varför FamilyFinder på min morbror om jag har tagit det på min mor?
Jag förstår i och för sig att det skiljer en del mellan min mor och hennes bror men är det så mycket att jag kan ha någon nytta av det?
Samma resonemang som tidigare. Men, utöver detta har din morbror fått genvarianter från din morfar och mormor som din mor inte har fått (och vice versa). Ju fler barn till din morfar och mormor du testar desto mer komplett blir din dna-bild av just din morfar och mormor om detta är av intresse. I så fall borde jag alltså göra autosomala tester på samtliga mina föräldrars levande syskon? (Min far har en bror och min mor har, förutom sin bror, två systrar.)
Personligen tycker jag det men som sagt tycke och smak är ju högst olika... Hoppas du får fler synpunkter. Annars får du väl googla och försöka hitta personliga reflektioner från den stora mängd amerikaner som testat sig.
327
« skrivet: 2017-04-05, 14:38 »
Mats,
Jag skulle som du börja med testerna och ta eventuella frågeställningar senare.
Testa medan chansen finns. Även om inte du kommer att få stor nytta av testerna kanske någon annan framöver kan få det direkt eller indirekt.
Kanske ett dyrt förslag men jag skulle i ditt fall köpa följande tester:
Du själv:
Steg 1: Family Finder, y111, mtFullSequence
Steg 2: Big Y
Din pappa:
Steg 1: Family Finder
Steg 2: mtFullSequence
Din mamma:
Steg 1: Family Finder
Din morbror:
Steg 1: Family Finder,
Steg 2: y111
Steg 3: Big Y
Med andra ord autosomala tester för alla inblandade, information om din fädernelinje, din mödernelinje, din fars mödernelinje samt din mors fädernelinje.
(Autsomala tester före alla andra tester om man verkligen vill ha släktskapet bekräftat först.)
Men tycke och smak är ju som bekant olika...
328
« skrivet: 2017-03-23, 14:43 »
Ett litet tillägg.
Om fokus på ett segment.
Ju längre segment med avseende på genetiskt avstånd (cM) desto mer sannolikt att segmentet ska fragmentiseras under generationernas lopp.
Annorlunda uttryckt.
Ju längre gemensamt DNA-segment (cM) två testade personer har desto mer sannolikt att man är närmare besläktade (färre generationer=färre fragmentiseringsmöjligheter).
(Generationer i sista stycket: antalet generation mellan testad person A och testad person B via gemensamma förpersoner)
329
« skrivet: 2017-03-22, 20:45 »
Leif,
En måhända dum men ändå enkel fråga. I all välmening.
Har du verkligen namn på alla i din antavla rakt igenom alla generationer upp till och med den 16 generationen?
Om inte, vilka är dina tankar, om alla de eventuella gemensamma förfäder/förmödrar som du inte har på pappret och som dina DNA-kusiner inte heller har på pappret.
Jag kan nog köpa din teori om att vissa segment kan hänga med under generationernas gång men om du och dina DNA-matchande personer inte har alla grenar helt utredda, hur kan man vara så säker då?
I 16:e generationen har man 65536 platser att fylla. Om de flesta är ofyllda, är det då inte enormt osannolikt att de just få man känner till i denna generation ska ha med matchandet att göra.
Men, jag vet på tok för lite om detta, så jag har direkt ingen egen uppfattning.
Kanske har du rätt? Vi får väl hoppas på det!
330
« skrivet: 2017-03-22, 20:33 »
Delade DNA-segment via kvinnliga släktingar och manliga släktingar.
T.ex. helkusiner.
Man kan vara helkusiner genom att:
Grupp M_M: Två helbröder har båda barn.
Grupp M_K (eller K_M): Två helsyskon, en man och en kvinna, har båda barn.
Grupp K_K: Två helsystrar har båda barn.
Är det någon som har helkusiner med på sin matchningslista?
Inte bara från en grupp utan från flera grupper:
* De två grupperna M_M och M_K eller
* De två grupperna M_M och K_K eller
* De två grupperna M_K och K_K eller
* Alla tre grupper M_M och M_K och K_K
Det kan vara så att antalet gemensamma DNA-segment och den genomsnittliga längden på dessa DNA-segment skiljer sig åt mellan grupperna M_M, M_K och K_K.
Vore lite intressant om någon kunde räkna ut hur många DNA-segment och medelvärdeslängden på dessa DNA-segment som delas mellan M_M-helkusiner, M_K-helkusiner och K_K-helkusiner.
OBS! Bara DNA-segment på kromosomerna 1-22 bör tas med.
OBS! Fokus på DNA-segmentens centimorganvärden.
Delar man fler segment och i genomsnitt kortare segment ju fler kvinnor det är mellan en själv och helkusinen ifråga?
Eller annorlunda uttryckt.
Delar man färre segment och i genomsnitt längre segment ju fler män det är mellan en själv och helkusinen ifråga?
Man kan ladda ner sin "Chromosome Browser" fil från FTDNA. Om man lyckas byta ut komma-separationerna till tab-separationer kan man i ett vanligt Excelark räkna ut hur många segment man delar med sin helkusin och den genomsnittliga längden på dessa segment. Lite pyssligt men inte omöjligt.
Några egna exempel.
Person A och person B (släktskap via två helsystrar, dvs. grupp K_K):
Antalet delade segment på kromosom 1-22: 55 stycken
Medellängd av dessa segment: 15.77 cM
Person A och person C (släktskap via två helsystrar, dvs. grupp K_K):
Antalet delade segment på kromosom 1-22: 61 stycken
Medellängd av dessa segment: 18.44 cM
Person D och person E (släktskap via en helbror och en helsyster, dvs. grupp M_K):
Antalet delade segment på kromosom 1-22: 47 stycken
Medellängd av dessa segment: 18.99 cM
Person D och person F (släktskap via en helbror och en helsyster, dvs. grupp M_K):
Antalet delade segment på kromosom 1-22: 42 stycken
Medellängd av dessa segment: 17.66 cM
Person D och person G (släktskap via en helbror och en helsyster, dvs. grupp M_K):
Antalet delade segment på kromosom 1-22: 52 stycken
Medellängd av dessa segment: 20.53 cM
Person D och person H (släktskap via en helbror och en helsyster, dvs. grupp M_K):
Antalet delade segment på kromosom 1-22: 36 stycken
Medellängd av dessa segment: 17.06 cM
Person D och person I (släktskap via en helbror och en helsyster, dvs. grupp M_K):
Antalet delade segment på kromosom 1-22: 52 stycken
Medellängd av dessa segment: 18.01 cM
Person J och person K (släktskap via en helbror och en helsyster, dvs. grupp M_K):
Antalet delade segment på kromosom 1-22: 50 stycken
Medellängd av dessa segment: 19.49 cM
Person J och person L (släktskap via två helbröder, dvs. grupp M_M):
Antalet delade segment på kromosom 1-22: 38 stycken
Medellängd av dessa segment: 30.26 cM
Kortfattat.
Grupp K_K, helkusiner (antalet segment; medellängd)
55 stycken; 15.77 cM
61 stycken; 18.44 cM
Grupp M_K, helkusiner (antalet segment; medellängd)
47 stycken; 18.99 cM
42 stycken; 17.66 cM
52 stycken; 20.53 cM
36 stycken; 17.06 cM
52 stycken; 18.01 cM
50 stycken; 19.49 cM
Grupp M_M, helkusiner (antalet segment; medellängd)
38 stycken; 30.26 cM
Istället för helkusiner, visst det borde gå bra med bara halvsyskon på olika sidor eller bara halvkusiner på olika sidor också.
331
« skrivet: 2017-03-22, 08:56 »
Hans Olof,
Jag har nog samma bild som du.
FTDNA (och andra aktörer) antar nog att personer har förpersoner (=förfäder/förmödrar) som är totalt oberoende (obesläktade) med varandra, alltså personer med förpersoner som bott i urbana miljöer under lång tid och som kanske flyttat runt en hel del.
Om man vill ange potentiellt släktskap mellan testade personer så måste man utgå ifrån något och enklast är väl då att utgå just ifrån att personer (förpersoner) får (fått) barn med obesläktade.
Jag vet inte hur ett alternativ skulle se ut då graden av släktskap mellan de som skaffar barn tillsammans säkert är väldigt olika över tid och rum.
Låter både tidskrävande och dyrt kanske till och med omöjligt att få fram mer individ-specifika/populations-specifika mallar (algoritmer eller likande).
Men visst ett testföretag skulle ju kunna testa ett hundratal slumpmässigt utvalda i varje land och sedan skapa landsspecifika mallar för hur man uppskattar släktskap mellan individer. Men vad gör man då med amerikaner med en del svenska förpersoner, en del brittiska förpersoner, en del tyska förpersoner, vissa från städer, vissa från landsbygden?
Ett alternativ är givetvis att inte alls uppskatta några släktskap men då tycker nog jag att det är bättre att man gör som nu men mer förklarar att det rör sig om vissa antaganden i grund och botten som kanske inte alls är helt rimliga i vissa fall.
Hellre en enkel modell än ingen modell alls. Bäst är givetvis bättre modeller men det kan nog vara väldigt svårt att få fram. Eller?
Men jag förstår och kan dela din frustration. FTDNA:s släktskapsuppskattningar är kanske inte fel men oftast så rör det sig nog om fler avlägsna släktskap och mindre sällan om bara ett närmare släktskap.
332
« skrivet: 2017-03-22, 08:33 »
När det gäller måttet cM.
Ett exempel nedan.
Jag kan ha missat något så var god kontrollera mot läromaterial i genetik eller liknande.
Person A (somatisk cell):
S S
N N
P P
1 2
A C
Kromosom 1 från far: --------|----------------|--------
0000000001111111111222222222233333
1234567890123456789012345678901234
G T
Kromosom 1 från mor: --------|----------------|--------
0000000001111111111222222222233333
1234567890123456789012345678901234
|
|
V
Person A (könscell):
Fyra olika varianter (SNP1-SNP2-kombinationer) av kromosom 1 kan bildas under könscellsproduktionen:
S S
N N
P P
1 2
A C
Variant 1: --------|----------------|--------
(Orekombinerad) 0000000001111111111222222222233333
1234567890123456789012345678901234
A T
Variant 2: --------|----------------|--------
(Rekombinerad) 0000000001111111111222222222233333
1234567890123456789012345678901234
G C
Variant 3: --------|----------------|--------
(Rekombinerad) 0000000001111111111222222222233333
1234567890123456789012345678901234
G T
Variant 4: --------|----------------|--------
(Orekombinerad) 0000000001111111111222222222233333
1234567890123456789012345678901234
Anta att det i detta påhittade exempel finns möjligheten att studera 1000 stycken olika könsceller (1000 stycken 1-kromosomer):
Variant Antal
1 467
2 28
3 32
4 473
Totalt 1000
Andelen rekombinerade utfall = antalet rekombinerade 1-kromosomer genom totala antalet 1-kromosomer:
(28 + 32) / (467 + 28 + 32 + 473) = 60 / 1000 = 0,06 (6%).
0,06 (6%) motsvarar 0,06 Morgan eller 6 centiMorgan (6 cM).
Det genetiska avståndet mellan SNP1 och SNP2 är 6 cM.
Inte att förväxla med det fysiska avståndet som är avståndet mellan position 9 och position 26 = 17 positioner (segmentet inklusive SNP1 och SNP2 blir då 18 positioner långt).
Om någon av könscellerna från person A parar ihop sig med med en könscell från person B (A och B har motsatta kön) så kan en ny person C bli till.
Mest sannolikt när det gäller arvet från person A till person C är:
A (SNP1) och C (SNP2) eller
G (SNP1) och T (SNP2).
Men som sagt det finns en lite möjlighet att arvet istället blir:
A (SNP1) och T (SNP2) eller
G (SNP1) och C (SNP2).
333
« skrivet: 2017-03-19, 19:06 »
Karin Nilsdotter död 25 januari 1772 i Ränkesed, Älgå Änka, 86 år gammal (dvs. född cirka 1686) Född i "Magnebyn" i Östra Ämtervik, far: Nils Sonesson, mor: Kerstin Källa: Älgå C:4 s. 341 (AID: v8954.b165.s342) Enligt källa på nätet ska hon vara: - Gift med Jon Eriksson - Mor till Brynte Jonsson född 1732 i Öna, Ny Källa: https://www.geni.com/people/Brynte/6000000031267068036Jag kan inte avgöra om internetkällan har riktiga uppgifter. Om jag utgår ifrån att nätkällan ifråga är korrekt då borde ovannämnda Karin vara identisk med den Karin Nilsdotter som: - Gifter sig 28 december 1725 i Ny med Brynte Källarsson (änkling från Öna, fästekvinna från Sunne [socken får man förmoda]) - Gifter sig 4 januari 1730 i Ny med Jon Eriksson (änka från Öna, dräng från Brevik) - Tillsammans med maken Jon får barnen: Kerstin 27 maj 1730 i Öna; Brynte 10 augusti 1732 i Öna; tvillingarna Anders och Nils 9 februari 1735 i Öna Källa: Värmlands Kyrkoboksregister 3 I Gunnar Almqvists "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1741-1750" s. 465 och mål nummer 237 (lagfartsbevis, nedre Fryksdals höstting 1747) kan man läsa: "Fasta för Lars Persson i Gårdsjö på Karin Nilsdotters i Öna arvslott i 1/18 och i en 1/3 av en annan 1/18 i Gårdsjö, som han köpt 1733 12/5 av Jon Eriksson i Öna (Ny, Jösse hd) för 10 rd. (1. ub 35vt 173. Vittnen Henrik Staffansson och Jakob Sigfridsson i Gårdsjö.)". Vem är då Lars Persson i Gårdsjö (Sunne socken)? Lars skulle mycket väl kunna vara identisk med den Lars som nämns på sidan http://www.kenalexis.se/p1abafbb7.html. Om Lars i domboken och på denna internetsida är den samma då är Lars Persson gift med Ingeborg Nilsdotter, en dotter till Nils Sonesson och Kerstin Nilsdotter i Gårdsjö. Om detta stämmer då skulle Lars Perssons i Gårdsjö hustru Ingeborg Nilsdotter kunna vara en syster till Karin Nilsdotter i Öna. Tillbaka till dödboken. Det finns inget Magnebyn i Östra Ämtervik. Nils Sonesson i Gårdsjö var däremot från Norra Ås i Östra Ämtervik, hustrun Kerstin Nilsdotter i från Gårdsjö i Sunne om jag inte misstar mig. Har Älgå-prästen skrivit fel? Borde han ha skrivit att Karin Nilsdotter var född i Gårdsjö i Sunne eller Norra Ås i Östra Ämtervik? Om nu internetkällorna stämmer är den enklaste förklaringen att Karin Nilsdotter var dotter till Nils Sonesson och Kerstin Nilsdotter i Gårdsjö och född där samt syster till Ingeborg Nilsdotter gift med Lars Persson. Kan detta stämma?
334
« skrivet: 2017-03-19, 13:21 »
Givetvis kan man också mäta längden på ett segment (block) genom att räkna antalet baser (positioner) också. Så tre olika mått: Segmentets längd i centiMorgan (cM). Segmentets längd i antalet SNP-markörer. Segmentets längd i antalet baser (positioner), oftast uttryckt som megabaser (Mb). En tumregel verkar vara att 1 cM ungefär motsvarar 1 Mb (se t.ex. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/science96/Glossary.html). Då man oftast inte testar varje bas (position) på segmentet kommer antalet snp-markörer givetvis vara betydligt färre än antalet baser (positioner).
335
« skrivet: 2017-03-19, 11:32 »
Saxat från https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkivKyrkoarkiven är en viktig källa för bland annat släkt- och hembygdsforskare, de ger uppgifter om exempelvis personers födelse, vigsel, död och flytt. Material finns publicerat från slutet av 1600-talet till 1900-talets början. Enligt personuppgiftslagen (PuL) och sekretessregler finns det olika tidsgränser för publicering. En volym kan innehålla senare påförda uppgifter som är sekretessbelagda, vilket gör att den inte kan publiceras.
Publiceringsgränser
– Församlingsböcker (70-års gräns) t.o.m. 1946.
– Flyttningslängder t.o.m. 1980.
– Födelse- och dopböcker (70-års gräns) t.o.m. 1946.
– Lysnings- och vigselböcker t.o.m. 1980.
– Död- och begravningsböcker (70-års gräns) t.o.m. 1946.
Med detta i ryggen kan jag inte se varför man inte skulle lägga ut volymerna: Laxarby B:4 (Inflytt 1895-1948, utflytt 1895-1915) Laxarby B:5 (Utflytt 1916-1948) Laxarby B:6 (Inflytt 1949-1968) Laxarby B:7 (Utflytt 1949-1968) Vad är det jag missar?
336
« skrivet: 2017-03-14, 20:48 »
Är ute efter exempel.
Låt oss säga att det fötts barn i olika giftermål där någon part har avlidit och senare gift om sig.
Lite som: man A gifter sig med kvinna B, de får barn, B blir änka gifter om sig med man C, de får barn, C blir änkeman och gifter om sig med kvinna D, de får också barn.
(Eller liknande)
För enkelheten skull säger vi att de aldrig flyttar utan håller till på en och samma gård.
Vem ärver vem och hur mycket?
Överlevande makar, deras gemensamma barn, styvbarn, etc., som sagt vem får vad och hur mycket?
Antar att det mycket också beror på om en förälder/styvförälder gått in med egna medel, för att köpa jord.
Om eventuella exempel är hämtade från 1600- eller 1700-talet, bara bra.
337
« skrivet: 2017-03-08, 11:40 »
Nedan vad jag kan se i mina egna Family-Finder-filer (Matches, Chromosome Browser). Någon som får fram annat ur sina filer? ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Varje Family-Finder-matchande par måste ha gemensamma autosomala block enligt följande kriterier: Alternativ 1: Det längsta gemensamma autosomala blocket mätt i centimorgan är större än eller lika med 7,69 men mindre än 9,00, samtidigt är den totala längden av alla gemensamma autosomala block mätt i centimorgan större än eller lika med 20,00. Alternativ 2: Det längsta gemensamma autosomala blocket mätt i centimorgan är större än eller lika med 9,00. Annorlunda uttryckt: Alternativ 1: 7.69 cM<=Longest (Autosomal) Block<9.00 cM & Total Shared (Autosomal) cM>=20 cM. Alternativ 2: Longest (Autosomal) Block>=9.00 cM. Gemensamma block på X-kromosomen får man se som extra bonus men alla gemensamma block, autosomala som X-kromosomala, måste ha en längd mätt i centimorgan på minst 1 cM, samtidigt måste längden mätt i antalet markörer vara minst 500. Annorlunda uttryckt: CENTIMORGANS>= 1 cM & MATCHING SNPS>=500 Övrigt: Autosom=kromosom 1-22. En blocklängd kan mätas i centimorgan men även i antalet markörer. Det längsta autosomala blocket mätt i centimorgan kallar FTDNA lite slarvigt för "longest block" (borde ha stått "longest autosomal block" eller liknande). Summan av alla autosomala blocklängder mätt i centimorgan kallar FTDNA lite slarvigt för "shared centimorgans" (borde ha stått något som att det framgår att det rör sig om en totalsumma men att summan bara innefattar autosomerna). ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Som mall använde jag följande blid och kan bara bekräfta den även om det i bilden inte direkt framgår att man utelämnat X-kromosomen. Bildkälla 1: http://thegeneticgenealogist.com/wp-content/uploads/2016/05/FTDNA_Matching_Algorithm-1.pngBildkälla 2: http://thegeneticgenealogist.com/2016/05/24/family-tree-dna-updates-matching-thresholds/
338
« skrivet: 2017-03-06, 20:08 »
Kristoffer i Bryggegården, kyrkoräkenskaper 1693.
Sunne EI:1 s. 86.
Se: Sunne EI:1 (1669-1681) Bild 48 / sid 87 (AID: v8349.b48.s87, NAD: SE/VA/13512)
Kristoffers hustru i Bryggegården, kyrkoräkenskaper 1694.
Tyvärr inget namn.
Sunne EI:1 s. 96.
Se: Sunne EI:1 (1669-1681) Bild 53 / sid 97 (AID: v8349.b53.s97, NAD: SE/VA/13512)
Ska man tolka uppgiften från 1694 som att Kristoffer sjuk eller redan död?
339
« skrivet: 2017-03-06, 19:46 »
Elof Olofsson och hans hustru Britta i Röberg från och med år 1727 ihfl.
Se: Sunne AI:2 (1722-1728) Bild 22 / sid 17 (AID: v13281.b22.s17, NAD: SE/VA/13512)
340
« skrivet: 2017-03-06, 19:33 »
En Marit Jonsdotter dör 19/5 1723 i Skäggegård, Lysvik, 60 år gammal (VKBR3).
Osäkert men skulle kunna vara Britta Kristoffersdotters eventuella mor.
Om åldersuppgiften stämmer ska Marit vara född cirka 1663 alltså är en vigsel år 1684 inte omöjligt.
341
« skrivet: 2017-03-06, 12:36 »
Kenneth, bra frågor, har för tillfället ingen aning.
342
« skrivet: 2017-03-06, 12:35 »
Några nedslag i mtl (SVAR).
Obs! Tolkningar. Kontrollera på egen hand.
Bryggegården, Kristoffer Andersson eller förmodade familjemedlemmar:
1689: Kristoffer Andersson, hustru, piga Karin Andersdotter, 3 (Bildid: A0003169_00289)
1690: Kristoffer, hustru, 2 (Bildid: A0003170_00289)
1691: Kristoffer Andersson, hustru, 2 (Bildid: A0003171_00297)
1692: Kristoffer Andersson, hustru, dräng Sven Andersson, 3 (Bildid: A0003172_00284)
1693: Kristoffer Andersson, hustru, dräng, 3 (Bildid: A0003173_00310)
1694: Kristoffer Andersson, hustru, dräng Sven, 3 (Bildid: A0003174_00475)
1695: Änka Marit, står son men borde vara dräng Sven, 2 (Bildid: A0003175_00502)
1696: Sven Andersson, dräng, 2 (Bildid: A0003176_00579)
1697: Sven Andersson, dräng, 2 (Bildid: A0003177_00566)
1698: Sven Andersson, dräng, 2 (Bildid: A0003178_00453)
1699: Sven Andersson, hustru, 2 (Bildid: A0003179_00352)
1700: Sven Andersson, hustru, 2 (Bildid: A0003180_00396)
1701: Sven Andersson, hustru, 2 (Bildid: A0003181_00375)
1702: Sven Andersson, hustru, 2 (Bildid: A0003183_00124)
1703: Anders Andersson, hustru, dräng, 3 (Bildid: A0003185_00207)
Skäggegården, fokus på Britta Kristoffersdotter eller förmodade familjemedlemmar:
1709: Elof Larsson, hustru, 2 (Bildid: A0003190_00502)
1710: Elof Larsson, hustru, 2 (Bildid: A0003191_00423)
1711: Elof Larsson, hustru, 2 (Bildid: A0003192_00499)
1712: Elof Larsson, hustru, 2 (Bildid: A0003193_00464)
1713: Elof Larsson, hustru, 2 (Bildid: A0003194_00502)
1714: Elof Larsson, hustru, 2 (Bildid: A0003195_00520)
1715: Elof Larsson, hustru, piga, 3 (Bildid: A0003196_00519)
1718: Elof Larsson, hustru, 2 (Bildid: A0003197_00506)
1719: Änka Britta, 1 (Bildid: A0003198_005279
1720: Elof Olofsson, hustru, 2 (Bildid: A0003199_00501)
1722: Elof Olofsson, hustru, 2 (Bildid: A0003201_00623)
1723: Elof Olofsson, hustru, 2 (Bildid: A0003202_00560)
1724: Elof Olofsson, hustru, 2 (Bildid: A0003203_00620)
1725: Elof Olofsson, hustru, 2 (Bildid: A0003204_00513)
1726: Elof Olofsson, hustru, 2 (Bildid: A0003205_00474)
1727: (Ingen Elof Olofsson vad jag kan se)
Röberg, fokus på Britta Kristoffersdotter eller förmodade familjemedlemmar:
1726: (Ingen Elof Olofsson vad jag kan se)
1727: Elof Olofsson, hustru, 2 (Bildid: A0003206_00411)
343
« skrivet: 2017-03-05, 20:37 »
Så kanske en manlig linje från Elias Ernstsson till Nils Nilsson Mastling?
Obs. Linjen nedan behöver nog en check eller två.
?Mårten Höffner
?Ernst Höffner
Elias Ernstsson, död 1751-01-10 i Kläggstranden
Mats Eliasson, död 1785-01-19 i Kläggstranden
Olof Matsson, född 1736-10-13 i Kläggstranden
Nils Olofsson, född 1762-01-17 i Kläggstranden
Nils Nilsson, född cirka 1797 (=1796-09-24 i Röna?, lite osäker på detta steg)
Nils Nilsson, född cirka 1821/1825 (=född 1825-07-23 i Röna?, även osäker på detta steg)
Nils Nilsson Mastling, född 1865-07-26, död 1944-10-07
Söner?
Sonsöner?
Sonsonsöner?
Jag skulle uppskatta hjälp, kommentarer, korrektioner, tillägg mycket!
344
« skrivet: 2017-03-05, 20:13 »
Nils Nilsson Mastling dör i Torsby, Fryksände den 7 oktober 1944. Född 26/7 1865 i Fryksände och gift 10/4 1898 enligt Sveriges dödbok 1901-2013.
Kan han ha nu levande sonsöner, sonson söner eller liknande?
Hfl, Fryksände, 1866-1870, AI:27, uppslag 337, Rådom:
Inhyst Nils Nilsson, född 1825 i Östmark
Hustru Gertrud Eriksdotter, född 1820 i Fryksände
Bland barnen sonen Nils, född 26/7 1865 i Fryksände
Se vidare: Fryksände AI:27 (1866-1870) Bild 341 / sid 337 (AID: v10924.b341.s337, NAD: SE/VA/13131)
Hfl, Östmark, 1861-1865, AI:21, uppslag 711, Kläggestranden:
Torpare Nils Nilsson, född 1825 i Östmark
Hustru Gertrud Eriksdotter, född 1820 i Rådom (Fryksände)
Med familj
Flyttar till Rådom, Fryksände
Se vidare: Östmark AI:21 (1861-1865) Bild 330 / sid 711 (AID: v9146.b330.s711, NAD: SE/VA/13684)
Hfl, Östmark, 1856-1859, AI:17, uppslag 486, Kläggestranden:
Nils Nilsson med hustru Gertrud Eriksdotter och barn samt Nils föräldrar Nils Nilsson, född 1797 i (Kläggestranden) och Karin Persdotter, född 1796 i Östmark
Se vidare: Östmark AI:17 (1856-1859) Bild 245 / sid 486 (AID: v9142.b245.s486, NAD: SE/VA/13684)
Hfl, Östmark, 1836-1840, uppslag 366, Kläggestranden:
Nils Nilsson med hustru Karin Persdotter och barn (inklusive ovannämnda Nils) samt Nils mor Stina Jonsdotter
Se vidare: Östmark AI:12 (1836-1840) Bild 371 / sid 366 (AID: v9137.b371.s366, NAD: SE/VA/13684)
345
« skrivet: 2017-03-05, 19:20 »
Kläggestranden, Östmark 1806-1811 (Hfl AI:6 uppslag 189):
Nils Olofsson, född 1762
hustru Stina Jonsdotter, född 1766
son Jon, född 1789
dotter Marit, född 1791
son Olof, född 1794
son Nils, född 1796
dotter Gertrud, född 1799
dotter Stina, född 1804, död 1807
Var hamnade Nils söner Jon, Olof och Nils?
Källa: Östmark AI:6 (1806-1811) Bild 196 / sid 189 (AID: v9131.b196.s189, NAD: SE/VA/13684)
346
« skrivet: 2017-03-05, 19:07 »
Enligt Värmlands Kyrkoboksregister 3:
Söner till Mats Eliasson och Ingeborg Persdotter i Kläggstranden, Fryksände:
* Per, född 18/9 1732
* Olof, född 13/10 1736
* Ernst, född 13/5 1738
* Jöns, född 22/5 1741
Söner till Olof Matsson och Gertrud Nilsdotter ibidem:
* Nils, född 17/1 1762
* Elias, född 7/4 1765
* Jon, född 7/10 1774
Ingen som råkar vara sonson sonson ... son till någon av dessa?
347
« skrivet: 2017-03-05, 12:15 »
Kerstin Kristoffersdotter dog 1766-12-21 i Arnstorp (änka, 72 år) (VKBR3).
Med andra ord född cirka 1694.
Britta, den eventuella systern, var enligt dödboken född omkring 1689.
Kenneth, på din hemsida har du uppgiften att Johan Bengtssons hustru var en Britta Andersdotter och att Britta hade en bror Kristoffer Andersson. Intressant att namnet Kristoffer dyker upp här.
På en annan sida har du från Almqvists dombokssammandrag följande:
från Almqvists dombokssammandrag följande:
"Hustru Marit Larsdotter i Bryggaregården överenskommer på egna och sina
barns vägnar med mågen Johan Bengtsson och hans far Bengt Nilsson i
Skinnerud om besittning av 1/2 bryggegården, som Marit hittills ensam innehaft,
att eftersom Bengt tillbytt sig hustru Kerstin Andersdotters jord i Spelnästorp och
hustru Britta Kristoffersdotters i Skäggegård lotter i Marits brukning..."
(1725 vt 74).
Britta Kristoffersdotter i Skäggegård har alltså en relation till Johan Bengtsson i Bryggegården (se 1725vt74) precis som Kerstin Kristoffersdotter och hennes man Tomas Matsson i Arnstorp (se min referens i första inlägget).
Kanske är min hypotes att Britta och Kerstin var systrar inte helt tokig.
På en annan sida har du, också från Almqvists dombokssammandrag, följande:
"Enligt utslag 1722 (ht 145) har man utrett i saken mellan å ena sidan hustru
Kerstin Andersdotter i Spelnästorp och å andra hennes halvsyskon, sal. Anders
Elofssons yngte barnkull i Bryggegården, hur mycket Kerstin ärvt i möderne och
fäderne och vad hon ärvt i Röberg och Bryggegården efter sina före fadern
avlidna bröder Johan och Erik Anderssöner.
Parterna har förlikts, men yngre kullen, sönerna Anders och Sven Anderssöners
änkor MARIT och KERSTIN LARSDÖTTRAR samt Arvid Jonsson i Näs på sin hustrus Britta Andersdotters,
Kristoffer Anderssons och Karin Andersdotters omyndiga barns
samt Gunnila Andersdotters arvingars vägnar..."
Här finns också en Kristoffer Andersson.
Jag tolkar det som om det rör sig om två olika Kristoffer Andersson, en son till Anders Elofsson i dombokstexten ovan och en sonson till Anders Elofsson via hans son Anders Andersson.
Kan detta stämma?
Enligt VKBR3:
Kristoffer Andersson i Bryggegården, gift 1684-06-10 i Sunne med Marit Jonsdotter i Spelnäs.
Kan denna Kristoffer vara identisk med Anders Elofssons son?
Kan paret Kristoffer Andersson och Marit Jonsdotter till och med vara föräldrar till Kerstin Kristoffersdotter (Skäggegård, Arnstorp) och Britta (Skäggegård, Röberg)?
348
« skrivet: 2017-03-04, 15:45 »
Kerstin Kristoffersdotter, död 1766 i Arnstorp, Sunne
Enligt Värmlands Kyrkoboksregister 3 (VKBR3) gift 1716-11-18 i Lysvik med Tomas Matsson, förstnämnda piga från Skäggegård i Lysvik, sistnämnda dräng i Arnstorp, Sunne.
Jag kan inte hitta något som avslöjar var och när hon var född eller vilka som var hennes föräldrar. Fadern bör ju givetvis ha varit en Kristoffer.
En Britta Kristoffersdotter gifter sig 1720-01-02 i Lysvik med Elof Olofsson, änka från Skäggegård, Lysvik, dräng från Solberg, Lysvik (VKBR3).
Kan Kerstin och Britta ha varit systrar?
En Anders Elofsson föds 1731-12-10 i Röberg, Sunne, far: Elof Olofsson, mor: Britta Kristoffersdotter (VKBR3).
En Britta Kristoffersdotter dör 1740-10-03 i Röberg, Sunne (51 år) (VKBR3).
Måste vara samma Elof-Britta-familj!?
Vem var Brittas tidigare make?
Jag antar att han hette Elof (eventuellt Olof) Larsson. Enligt VKBR3 föds:
* Erik, född 1708-04-09 i Skäggegård, föräldrar: Olof Larsson och Britta Kristoffersdotter
* Kristoffer, född 1710-03-39 i Skäggegård, föräldrar: Elof Larsson och Britta Kristoffersdotter
* Erik, född 1714-02-12 ibidem, samma föräldrar som direkt ovan
* Lars, född 1718-03-16, se vidare direkt ovan
En Elof Larsson dör 1718-03-31 i Skäggegård (31 år) (VKBR3). Borde vara Brittas första make.
Jag kan inte hitta någon vigsel mellan Elof Larsson och Britta.
Lagfartsprotokoll, Fryksdals nedre tingslags häradsrätt hösten 1758, mål nummer 242:
"De 3/13 av 1/12 efter helgärdsräkning i tredingsskattehemmanet Bryggegården och Sunne socken, som Johan Bengtsson därstädes emot 1/4 av 1/7 i halvgärdsskattehemmanet Röberg sig tillbytt den 4 januari 1754 av Tomas Matsson i Arnstorp, uti Olof Nilssons i Bryggegården och Erik Larssons i Ivarsbjörkes övervaro, (befunnes?) vara tredje gången lagligen uppbuden den 3 februari 1755, därefter intet klander däremot (försports?), (enligt?) nämndens bevittnande, över vilket allt detta till bevis meddelat (varder?)".
Obs! Snabbt genomläst, nedskrivet och normaliserat. En hel del småfel kan förekomma. Var god kontrollera själva mot primära källan: Fryksdals nedre tingslags häradsrätt AIa:13 (1757-1758) Bild 744 (AID: v107557.b744, NAD: SE/VA/11144).
Johan Bengtsson i Bryggegården, vem är det?
Jag får inte allt att gå ihop. Kan det ha något med Kerstin Kristoffersdotters ursprung att göra?
Några pusselbitar.
Som sagt kontrollera gärna uppgifterna ovan först.
Andra som försökt undersöka saken (Kerstins ursprung)?
349
« skrivet: 2017-03-04, 15:12 »
Mårten Höffner, regementskvartermästare, Prästbol, Fryksände. Sonen Ernst Höffner, löjtnant. En eventuell son skulle kunna vara Elias Ernstsson, se vidare http://www.brunzell.org/Bosses/000/0005/954.htmOm vi nu antar (inget annat) att Elias var son till Ernst Höffner och sonson till Mårten Höffner. Har Elias några fädernelinjeättlingar som lever idag?Elias dog 1751-01-10 i Kläggstranden, Fryksände, Värmland enligt ovan nämnda sida. Om någon skulle lyckas med att spåra en nu levande man med Elias som sin farfars ... far med källreferenser är jag beredd att finansiera ett Y-DNA-test (FTDNA). Ett-Y-DNA-test skulle kunna ringa in ett område där Mårten Höffner skulle kunna vara ifrån.Se vidare Höffner och Rachow under släktnamn på detta forum. Lite varning för olika uppgifter och internetsidor. Mycket vilja att komma långt tillbaka men ibland på bekostnad av det som verkligen går att utläsa i källorna. Se också vidare Gunnar Almqvists "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker" (4 delar, totalt från och med cirka 1600 till och med 1750).
350
« skrivet: 2017-03-04, 14:58 »
Maria Rachow/Rackow, bosatt i Prästbol, Fryksände (Almqvist 1675 vt 23; Almqvist 1683 vt 43; Almqvist 1684 ht 1; Almqvist 1688 vt 18; Almqvist 1689 ht 17; Almqvist 1690 ht 75; Almqvist 1694 vt 62)
Lisken/Elisabet Emstsdotter Höffner, bosatt i Öjenäs, Lysvik, senare i Åsegård, Lysvik (Almqvist 1694 vt 62; Almqvist 1702 ht 63; Almqvist 1709 ht 29; Almqvist 1724 vt 33)
Valborg Ingemarsdotter, född cirka 1692/1693, död 17721230 i Åsegård, Lysvik (Lysvik AI:1 (1765-1770) Bild 26 / sid 21 (AID: v12021.b26.s21, NAD: SE/VA/13349); Lysvik AI:2a (1769-1781) Bild 31 / sid 25 (AID: v12022.b31.s25, NAD: SE/VA/13349); Lysvik C:3 (1766-1793) Bild 131 / sid 266 (AID: v7830.b131.s266, NAD: SE/VA/13349); Almqvist 1709 ht 29; Almqvist 1724 vt 33; 1747 vt 27; 1747 nht 43; 1750 nht 11; 1748 öt 14; 1749 öt 56)
Ingeborg Nilsdotter, född 17171120 i Åsegård, Lysvik (Lysvik C:1 (1692-1721) Bild 126 / sid 249 (AID: v7828.b126.s249, NAD: SE/VA/13349))
Ingeborg Persdotter, född 1741 i Näs, Ekshärad (Ekshärad C:2 (1723-1799) Bild 64 / sid 121 (AID: v6412.b64.s121, NAD: SE/VA/13100); Ekshärad AI:2 (1750-1756) Bild 26 / sid 44 (AID: v10761.b26.s44, NAD: SE/VA/13100))
Ingeborg Larsdotter, född 17760225 i Skäggegård, Lysvik (Lysvik AI:10 (1830-1834) Bild 53 / sid 47 (AID: v12031.b53.s47, NAD: SE/VA/13349); Lysvik C:3 (1766-1793) Bild 44 / sid 79 (AID: v7830.b44.s79, NAD: SE/VA/13349); Lysvik AI:2a (1769-1781) Bild 42 / sid 36 (AID: v12022.b42.s36, NAD: SE/VA/13349))
Kerstin Persdotter, född 18010206 i Ransby, Lysvik (Lysvik C:4 (1793-1818) Bild 42 / sid 75 (AID: v7831.b42.s75, NAD: SE/VA/13349); Lysvik AI:5 (1796-1805) Bild 134 / sid 49 (AID: v12026.b134.s49, NAD: SE/VA/13349))
Stina Olofsdotter, född 18360221 i Ransby, Lysvik (Lysvik C:5 (1820-1838) Bild 101 / sid 193 (AID: v7832.b101.s193, NAD: SE/VA/13349); Lysvik AI:11 (1835-1839) Bild 186 / sid 180 (AID: v12032.b186.s180, NAD: SE/VA/13349))
Maria Eriksdotter, född 18600912 i Ransby, Lysvik (Lysvik C:6 (1839-1860) Bild 137 (AID: v7833.b137, NAD: SE/VA/13349); Lysvik AI:15 (1856-1860) Bild 198 / sid 193 (AID: v12036.b198.s193, NAD: SE/VA/13349))
Selma Karolina Johannesson, född 19000203 i Kyrkbyn, Lysvik (Lysvik C:12 (1895-1913) Bild 83 / sid 74 (AID: v176332.b83.s74, NAD: SE/VA/13349); Lysvik AII:1 (1900-1904) Bild 2230 / sid 212 (AID: v176320.b2230.s212, NAD: SE/VA/13349))
Fråga 1: Kan denna linje stämma?
Fråga 2: Finns det kvinnolinjeättlingar levandes idag?
Kommentar: Om någon kan bekräfta eller forska vidare kan jag försöka beställa ett mtDNA-test och se vilken mtDNA-haplogrupp linjen ovan borde hamna i. Ett mtDNA-resultat skulle kunna ge en fingervisning om Maria Rachows ursprung.
Maria Rachow var gift med löjtnant Ernst Höffner.
Almqvist=Gunnar Almqvists "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker" (fyra delar: 1602-1700, 1701-1725, 1726-1740, 1741-1759).
351
« skrivet: 2017-02-27, 16:22 »
E-V13
Jag har testat mig sedan tidigare och min Y-DNA haplogrupp är E-V13. Tidigaste kända förfadern född på mitten av 1700-talet i området norra Dalsland/sydvästra Värmland.
Sedan några månader tillbaka har jag äntligen fått en närmare Y-DNA-släkting. En person med ett nästintill identiskt Y-DNA. Tidigaste kända förfadern född på mitten av 1700-talet i samma område, dvs. norra Dalsland/sydvästra Värmland
Jag: FTDNA Y-DNA 111 STR markörer
Match: FTDNA Y-DNA 67 STR markörer
Skillnad: 1
(Alltså, bara en markör bland de överlappande 67 som skiljer sig åt)
Rent genetiskt en mycket nära träff.
Men rent genalogiskt kan vi inte hitta en gemensam förfader. Inte för tillfället i alla fall. Min gissning är att våra linjer går ihop innan år 1700. Om det sedan är under 1600-talet, 1500-talet eller tidigare, ingen aning.
Haplogruppen E-V13 är ovanlig i Sverige och borde av allt att döma komma utifrån. Varifrån och när den kom till just norra Dalsland/sydvästra Värmland är obekant. Kanske kan vi komma närmare ett svar framöver om fler testar sig och hamnar i samma grupp.
Så om du som läsare har ett fäderne från samma område testa dig mer än gärna!
352
« skrivet: 2017-02-19, 12:32 »
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-01
Skrivet av: Bo Lindwall skrivet 2000-04-09, 20:54
Hej Anders. Efter att jag skrev de ovan citerade raderna vände jag mig till Stefan Jernberg i Karlstad för att få hjälp med familjen Nils Danielsson Skragge. Som framgår av Stefans svar ovan visade det sig att barnen till Nils Skragge och Lisken Ludvigsdotter verkar vara resande och att hustru Lisken med all sannolikhet var av resandefamilj. Brita Greta Skragge tillhörde alltså en resandefamilj, åtminstone på mödernet. Sedan återstår, som Stefan påpekar, frågan om Nils Danielsson Skragges börd. Tittar man i Fryxell verkar det finnas en massa grenar av släkten med ytterst knapphändiga uppgifter (Lagerborgs bok har jag tyvärr inte tillgänglig) och det är ju inte osannolikt att Nils är en äkta Skragge som gift in sig i en resandefamilj.
Dombok, renoverad, Karlstad, kämnersrätt, 1737, nr 94: Nils Danielsson den yngre, borgare i Karlstad. Svärfar: framlidne borgaren Ludvig Nilsson i Örebro. Se vidare: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:1228 (1737-1737) Bild 113 (AID: v181960.b113, NAD: SE/VALA/0382503)
353
« skrivet: 2017-02-15, 01:29 »
Britta Olofsdotter gift 16 november 1735 i Sunne med Per Olofsson i Gjutaregården. Hon piga från Ed, han dräng från Gjutaregården. Hon var född omkring 1709 enligt husförhörslängderna.
Men vilka var hennes föräldrar?
Två domboksmål ger vissa hintar.
Det första målet.
Per Olofsson i Gjutaregården förmyndare till drängarna Elof och Olof Nilssöner i Ed.
Mål 161, 30 oktober 1759
Fryksdals nedre tingslags häradsrätt AIa:14 (1759-1759) Bild 569 (AID: v107558.b569, NAD: SE/VA/11144)
Från kyrkoböckerna:
Elof, född 7 november 1735 i Södra Västerrottna och Olof, född 10 juli 1737 i Södra Västerrottna.
Söner till Nils Jonsson och Marit Olofsdotter.
Sistnämnda par vigda 26 december 1734 i Sunne. Nils änkling från Södra Västerrottna, Marit piga från Ed.
Det andra målet.
Anders Olofsson och dess hustru Maria Kristoffersdotter i Ed tillhandlat 2/20 i Ed av Per Olofsson och Britta Olofsdotter i Gjutaregården.
Mål 182, 22 oktober 1759
Fryksdals nedre tingslags häradsrätt AIa:14 (1759-1759) Bild 659 (AID: v107558.b659, NAD: SE/VA/11144)
Från kyrkoböckerna:
Anders Olofsson, född 5 mars 1716 i Ed, son till Olof Persson och Elin Andersdotter.
Från husförhören:
Anders med hustru och barn återfinns med systern änkan Marit med sina barn Elof och Olof i Ed.
Sunne AI:7 (1750-1752) Bild 99 / sid 94 (AID: v13286.b99.s94, NAD: SE/VA/13512)
Två indicier som verkligen pekar åt ett och samma håll. Britta Olofsdotter i Gjutaregården borde därmed också var barn till Olof Persson och Elin Andersdotter i Ed. Men än så länge har jag inte sett ett klart och tydligt bevis.
354
« skrivet: 2017-02-15, 00:52 »
Intressant uppslag Erik!
Tillbaka till Brotorp i Grava.
Jag testade att gå igenom några sidor ut Gravas kyrkoräkenskaper (1600-talets första halva) samt några mantalslängder (1640-talet).
Jag lyckades inte hitta någon Erik eller Margareta i Brotorp.
Kanske letade jag slarvigt.
Eller bodde de aldrig riktigt i Brotorp, kanske mest ägde jord under några år.
Jag får känslan av att det kan ha rört sig om jord som inte längre behövde köpas och säljas inom släkten. Eller kan Måns Eriksson ändå ha varit släkt med rådmannen Gustav Eriksson i Karlstad?
Får se om jag orkar gå igenom Karlstads häradsrätts domböcker och Karlstads rådhusrätts domböcker framöver. Kan ju dyka upp en Erik gift med en Margareta Persdotter men detta behöver ju i och för sig inte ha med Måns Eriksson i Rottneros med att göra.
Kenneth.
Bra frågor.
Jag har nog mycket samma bild som du och tänker mig att barnen till Erik Larsson och Lucia Nilsdotter hette:
Per Eriksson (bosatt först i Persby, senare i Hälleberg)
Jon Eriksson (bosatt var?)
Olof Eriksson (militär, bosatt i Ed)
Erik Eriksson (Stor-Erik, bosatt i Ed)
Lars Eriksson (bosatt i Skinnarsbacka)
Kerstin Eriksdotter (piga i Ed)
Eventuellt Karin Eriksdotter? (1667vt18)
Obs! Jag är inte 100 på detta då domböckerna är alltför sporadiska.
355
« skrivet: 2017-02-12, 22:15 »
Bonde Månsson i Tonerud har jag som son till Måns Eriksson i Rottneros.
Så helt efter Arne Linnaruds privata anteckningar.
Och det stämmer ju bra med målet du lyfter fram.
Men vem kan vara Måns far?
Erik är ju givet.
Måns Eriksson var väl landsbo, Rottneros var ju frälsehemman.
Därmed kan det stämma med ett ursprung utanför Sunne.
Så just nu i alla fall, tills mer kan tillfogas:
Måns Eriksson i Rottneros, far: Erik, mor: Margareta Persdotter, bror: Nils Eriksson i Södra Åmberg, Måns med syskon: jorddel i Brotorp i Grava socken.
356
« skrivet: 2017-02-12, 22:10 »
Bäst att tillägga att jag själv spridit denna tidigare uppgift (=Måns Eriksson i Rottneros son till Erik Larsson och Lucia Nilsdotter i Ed) men här ifrågasätter jag den och lyfter istället fram ett annat ursprung (=Måns Eriksson i Rottneros son till i övrigt okända Margareta Persdotter).
357
« skrivet: 2017-02-12, 19:50 »
Tycker det låter som en bra idé (att köpa Family-Finder-test för att testa hypotesen halvkusinskap).
Antar att din syster är en helsyster. Då har ni båda fått 23 kromosomer (1-22, X) samt mitokondrierna från er mor och borde vara lika goda som testpersoner.
Det borde således räcka med två tester (förmodade halvkusinen och du alternativt din syster) men jag skulle nog ändå köpa tre (förmodade halvkusinen du och din syster) så kan du och din syster ju slå ihop era matchningsresultat och få en längre lista med DNA-släktingar.
Närmare DNA-släktingar borde ni se i båda era listor, mer avlägsna DNA-släktingar kan dyka upp i bara din lista, bara din systers lista, eller i bådas listor.
358
« skrivet: 2017-02-12, 18:33 »
Måns Eriksson i Rottneros.
Enligt flertalet internetsidor listar (tror att även Arne Linnarud listade) Måns Eriksson i Rottneros (tidigt 1600-tal) som son till Erik Larsson och Lucia Nilsdotter i Ed.
Om det bara finns en Måns Eriksson i Rottneros under tidigt 1600-tal så kan inte detta stämma.
Enligt Karlstads härads dombok 12-13 maj 1654:
Där efter kom rådmannen väl:t Gustav Eriksson i Karlstad, och bevisade, det han hade löst och köpt av sal. Margareta Persdotters son Måns Eriksson i Rottneros i Sunne socken halva Brotorp i Grava socken, som honom och hans syskon tillhörde, och där för givit honom 20 rd. in specie.
(Korrigera, förtydliga gärna).
Se vidare:
Karlstads häradsrätt AIa:1 (1632-1663) Bild 69 / sid 141 (AID: v66241.b69.s141, NAD: SE/VA/11167)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAAAL:6 (1653-1654) Bild 162 / sid 43 (AID: v81397.b162.s43, NAD: SE/VALA/0382503)
Eller finns det andra domböcker som säger att Måns Eriksson ska vara från Ed i Sunne eller är detta ett antagande/fel (eller alternativa fakta som det heter idag) som spridit sig?
359
« skrivet: 2017-01-01, 12:09 »
En tidig feminist. Nej förmodligen inte. Snarare en minimalist. Faderns förnamn framgår ur barnets patronymikon och moderns förnamn anges. Alltså indirekt anges ju båda föräldrarnas förnamn.
360
« skrivet: 2017-01-01, 12:04 »
Inga uppgifter (antal centimorgans i fallet ovan) som kan få tråden att bli mer komplett?
Jag ber om ursäkt för den hårda tonen i första inlägget men jag tycker faktiskt att det är hemskt att försöka ändra någons ursprung (fäderne i detta fall) bara för att få ihop olika resultat.
Nu kanske mannen ifråga är gammal och inte använder sig av internet men ändå.
Vem vill läsa om sig själv i en tråd där man tilldelas ett nytt fäderne eller där det fäderne man är van vid ifrågasätts?
Om det blir för personligt kan man väl säga att det rör sig om person A och person B så är det ju ingen som kan ta illa vid sig.
Att fråga och diskutera det mesta är oerhört viktigt men lite försiktiga får vi nog alla lov att vara.
Detta är ju min högst personliga åsikt och låt för all del inte den stå i vägen för just din nyfikenhet och forskning.
361
« skrivet: 2017-01-01, 12:03 »
Inga uppgifter (antal centimorgans i fallet ovan) som kan få tråden att bli mer komplett?
Jag ber om ursäkt för den hårda tonen i första inlägget men jag tycker faktiskt att det är hemskt att försöka ändra någons ursprung (fäderne i detta) fall bara för att få ihop olika resultat.
Nu kanske mannen ifråga är gammal och inte använder sig av internet men ändå.
Vem vill läsa om sig själv i en tråd där man tilldelas ett nytt fäderne?
Om det blir för personligt kan man väl säga att det rör sig om person A och person B så är det ju ingen som kan ta illa vid sig.
Att fråga och diskutera det mesta är oerhört viktigt men lite försiktiga får vi nog alla lov att vara.
Detta är ju min högst personliga åsikt och låt för all del inte den stå i vägen för just din nyfikenhet och forskning.
362
« skrivet: 2016-12-29, 15:43 »
Vilken blev haplogruppen?
Jag tror inte att man ska fokusera alltför mycket på etniska grupperingar. Inte när det gäller Y-DNA eller mt-DNA. Vissa haplogrupper kan vara väldigt gamla. Etnicitet och FTDNA:s family finder är givetvis en helt annan fråga.
Att testa sina systrar. Om det rör sig om helsystrar eller halvsystrar med gemensam mor så borde ni som Leif skriver ha exakt samma mt-DNA. Men, även om mutationer är osannolika över kort tid så skulle någon av er kunna ha en muterad mt-DNA variant. Om du inte är väldigt intresserad av detaljer och eventuella mutationer eller eventuella felläsningar (både mutationer och felläsningar förmodligen ganska osannolikt men vem vet) så är det nog som att kasta pengarna i sjön.
363
« skrivet: 2016-12-23, 11:46 »
I ovannämnda domboksmål (Älvdals härad) uppräknas en rad Larssöner.
De ser väl ut som en brödraskara, eller?
Lövåsens Olof Pålssons hustru heter bevisligen Annika Larsdotter.
Jag kan bara hålla med om att det rent patronymikonmässigt ser ut som en syskonskara och att Annika visst skulle kunna vara en syster.
Och att det mest troliga är väl att man går i borgen för varandra inom den närmaste familjen eller släkten.
Men tyvärr, än så länge har vi bara en juridisk relationsterm och inte någon genealogisk relationsterm.
Det är frustrerande men så ser läget ut just nu i alla fall.
Arne Linnarud skrev i sitt Suhoinenhäfte som sagt om indicier och jag kan bara instämma. Huvudhypotesen, att Annika Larsdotter var ifrån eller hade nära släkt i Laggåsen, måste väl få sägas vara närmast glasklar, men att leda detta i bevis, verkar vara svårt kanske till och med omöjligt.
Helt ska man väl inte utesluta att det skulle kunna finnas 1700-talsdomboksmål där man av olika skäl blickar (långt) tillbaka i tiden och där just nämner ett släktskap mellan kända Lövåsenbor via Annika Larsdotter och kända Laggåsenbor via ovannämnda Larssöner.
Jag fick en tanke om att det skulle kunna gå att använda sig av moderna metoder, DNA-analyser, men tyvärr, Olof och Annika hade vad jag vet bara söner så Annikas mtDNA kan inte ha gått vidare från henne till nu levande personer. Jag vet inte ens om det är möjligt att hitta en dotterlinje från Annikas eventuella mor eller systrar i Laggåsen men detta spelar ju ingen roll då Annika som sagt saknade döttrar.
Vi får nog lov att stanna vid informationen att Olof Pålssons hustru hette Annika Larsdotter och att vi saknar belägg för när exakt hon är född, var hon är född, och vad hennes föräldrar och syskon kan ha hetat. Jag tycker att man inte gör fel i att spekulera om Annikas ursprung men då bör man givetvis tydligt klargöra att det endast rör sig om spekulationer.
Förresten, alla dessa "förfäder" till Lövåsens Pål Olofsson (den tidigaste kända Suhoinen-personen i Lövåsen) som man kan hitta på internet och som sägs komma ifrån någon forskare i Finland.
Är det någon som har kontakt med denna forskare i Finland?
Varför inte be forskaren att med kamera ta bilder på exakt alla primära källdetaljer och ladda upp bilderna här?
Jag ställer mig mycket tveksam till om det verkligen går att dra så många slutsatser om Påls förmodade finska anor.
Att han var finne och att det är troligt att man skulle kunna ringa in en potentiell far, bror eller släkt har jag inga problem med.
Men att det i finska källor från 1500-talet eller början av 1600-talet klart och tydligt skulle framgå vem som var Påls far, mor, farfar, farfars far och så vidare tror jag inte alls på.
Jag vill gärna se bilder, vill ha betydligt mer exakta referenser innan jag köper någon uppgift.
(Det samma gäller givetvis Påls hustru Elin Olofsdotter).
364
« skrivet: 2016-12-18, 22:05 »
På FTDNA:s sidor finns en U5-grupp. https://www.familytreedna.com/public/U5b?iframe=mtresultsDär framgår klart och tydligt att U5 är en spridd grupp och inte alls specifik för just samerna. Då får nog göra ett mer detaljerat test, varför inte testa hela ditt mt-DNA? När du har denna fulla sekvens har du ju allt du behöver och det enda som kan ändras är hur man framöver kommer att kategorisera resultatet. Som du vet ärvs mt-DNA på mödernelinjen. Är din mödernelinje skogsfinsk eller samisk rent genealogiskt? Om inte så tror jag du är helt fel ute. Å andra sidan härstammar ju både samer och alla andra med djupa rötter i Sverige bland annat från de som under stenåldern vandrade in i vårt land. Frågan är väl hur man ska benämna dessa individer. Den klassiska termen jägare-och-samlare är väl svårslagen och kanske fortfarande en av de bättre då den inte inkluderar/exkluderar nu levande grupperingar mer eller mindre relativt varandra.
365
« skrivet: 2016-12-18, 20:11 »
Arne Linnarud skriver i sitt häfte från 1987 att "det finns indicier på att Olofs hustru, Annika Larsdotter, kom från Laggåsen i Gustaf Adolfs socken och tillhörde släkten Karjalainen". I alla fall enligt hemsidan http://www.guggez.se/suhoinen/s.htm. Indicium enligt http://www.synonymer.se/?query=indicium är en "(juridisk term) omständighet som pekar i viss riktning (utan att ensam utgöra fullt bevis)". Med andra ord inte en uppgift man kan använda sig rakt av utan en kommentar om att den vilar på osäker grund. Jag inbillar mig att jag kan ha funnit källorna till dessa indicier. I Älvdals härads dombok 26-31 1696 finns ett mål på sidorna 161-162 och i dombok 13-16 september 1697 ett annat mål på sidan 291. Kanske någon som kan tyda varje bokstav kan försöka tolka de två målen i sin helhet? Hur som helst i första målet nämns Kristoffer Larsson i Laggåsen med sina "cautionsmän" Olof Pålsson i Lövåsen, Elias Larsson i Laggåsen, Gösta Larsson i Laggåsen och Abraham Larsson i M?llsjön. (Jag kan inte tyda det sista ortnamnet men tror det bör vara Millsjön). Om nu dessa mål är orsaken till för varför Linnarud menar att det finns indicier på att Olof Pålssons hustru Annika Larsdotter var ifrån Laggåsen så räcker det inte alls långt då inga släktskap alls nämns i målen vad jag kan se. Frågan är vad som menas med kautionsman. Enligt SAOL så verkar det vara liktydigt med borgensman. Kanske någon sett termen i andra sammanhang? Om man antar att det rör sig om en borgensman så är ju detta inte lika med ett släktskap. Återigen, var finns nu alla bevis på att Olofs hustru var född eller från Laggåsen och att hon tillhörde släkten Karjalainen?
366
« skrivet: 2016-12-17, 12:50 »
På nätet kan man hitta en lång rad olika uppgifter om tidiga anpersoner, födelsesocknar och släktnamn som jag ställer mig undrande till.
Uppgifterna kan ju givetvis stämma men sällan eller aldrig skrivs varifrån uppgifterna kommer ifrån från första början.
Synd, då släkten är intressant och utbredd, att man inte förmår hålla sig till det som faktiskt går att läsa ur källorna samt redovisa vilka källorna är.
Några exempel.
Släkten i Lövåsen i Sunne kallas ofta för Suhonen/Suhoinen.
Detta köper jag även om det inte framgår klart och tydligt alla gånger i alla fall inte i domböckerna eller kyrkoböckerna vad jag vet.
Men om jag minns rätt skriver Gottlund något om Lövåsenfinnarna och något torp kallas för Suhola (tror detta ska framgå i Arne Linnaruds häfte om släkten).
Pål Olofsson och hustrun Elin Olofsdotter, de själva och deras barn (Olof, Erik och Marit) framgår klart och tydligt i domböckerna (se vidare Gunnar Almqvists domboksutdrag).
Men att Elin skulle tillhöra en släkt Haljalainen eller Mänkiläinen eller någon annan släkt känns för mig mer som ett önsketänkande.
Eller finns det belägg?
Exakt var finns i så fall dessa belägg?
Pål Olofsson.
Ofta hittar man uppgiften att fadern skulle ha varit en Olof Grelsson.
Känns även detta som ett önsketänkande.
Eller, i vilken källa framgår detta klart och tydligt?
Påls och Elins son Olof Pålsson sägs vara gift med Annika Larsdotter Karjalainen född i Laggåsen i Ekshärad.
Att hustrun hette Annika Larsdotter framgår i domböckerna (se Gunnar Almqvists böcker).
Att hon tillhörde släkten Karjalainen och var ifrån Laggåsen känns också som ett önsketänkande.
Eller finns belägg i källorna?
Ni som använder er av dessa uppgifter och andra, kan ni också komma med primära källor och göra oss mer tveksamma övertygade om att ni sprider sanningsenliga uppgifter?
Om inga källor finns bör man nog städa lite på sina internetsidor!
(Man behöver ju inte ta bort uppgifterna bara lägga till att de är osäkra, spekulativa, ej ännu bevisade etc.).
Jag tar mer än gärna tillbaka min kritik ovan men då vill jag ju gärna se lite tydliga belägg ur så primära källor som möjligt.
367
« skrivet: 2016-12-17, 09:12 »
Och exakt var i vilken primär källa står det att Olof Pålssons hustru var född i Laggåsen och tillhörde släkten Karjalainen?
Nämner Valter någon?
Har någon någon gång nämnt en primär källa som stöder denna hypotes?
Jag har nog inte sett någon och skulle inte köpa uppgiften utan att först själv kunna kontrollera det hela i en dombok, kyrkobok, mantalslängd eller liknande.
(Denna diskussion kanske kan flyttas till en annan kategori?)
368
« skrivet: 2016-12-15, 20:20 »
http://thegeneticgenealogist.com/wp-content/uploads/2016/06/SharedcMProject.pngHär en amerikansk uppgift. Hur många undersöka testade personer som inkluderats vet jag inte. Med andra svårt att veta hur bra statistiken är. Om jag tolkar bilden rätt: Testad person samt testat helsyskonbarn: I genomsnitt delas 1744 cM Sedan anges intervallet 1301 cM-2193 cM (men jag kan inte se vilken typ av intervall det rör sig om). Testad person samt testat halvsyskonbarn: I genomsnitt delas 864 cM Sedan anges intervallet 540 cM-1172 cM (återigen vet jag inte vilken typ av intervall det rör sig om). Om dessa uppgifter stämmer bra så är det inte alls troligt att mina ovannämnda farhågor kan riskeras att besannas. Jag tycker gott att du kan jämföra med dessa uppgifter och se var du hamnar med din uppgift (alltså om du hamnar inom intervallet 540-1172 eller inom intervallet 1301-2193).
369
« skrivet: 2016-12-15, 19:57 »
Hade det funnits dokumentation på eventuellt annat ursprung för min manlige släkting hade jag givetvis aldrig lagt in en fråga är, det står väl ganska klart. Man kan väl testa en genealogisk källuppgift genom att DNA-testa olika personer (om de finns, går att finna och vill ställa upp förstås) i syfte att försöka bekräfta/dementera den skriftliga uppgiften. Kontentan av ditt svar säger mig att att det är ganska värdelöst att göra ett autosomalt test för att bekräfta släktskap med andra och redan kända släktingar eftersom vi rent teoretiskt kan ha olika gener från olika personer bland våra anor. Du har du nog missuppfattat mig eller så var jag (som vanligt) otydlig. Långt ifrån värdelöst, tvärtom. Men jag tror att det kan vara vanskligt att utifrån ett DNA-test försöka dra slutsatsen om en person är helfarbror/helmorbror eller halvfarbror/halvmorbror till en annan person. Jag inbillar mig att det i värsta fall kan slumpa sig så att en helfarbror/helmorbror ser genetiskt ut som en halvfarbror/halvmorbror fast han verkligen är en helfarbror/helmorbror. Men i ärlighetens namn vet jag inte hur ofta (sällan) detta skulle kunna hända. Jag borde ha varit tydligare i mitt inlägg ovan och lagt till att de av mig lämnade teoretiska extremvärden (inom parenteserna i inlägget ovan) är nog så enormt extrema att de förmodligen aldrig skulle dyka upp bland några testade nära släktingar alls. Men jag tror att de ska stämma (i teorin i alla fall) och de kan väl vara bra att veta var gränserna går. Om vi tar fallet förälderhelsyskon-helsyskonbarn så kommer nog de absolut flesta av dessa par som testar sig hamna runt det teoretiskt medelvärdet 25% men några kan komma att hamna en bra bit bort från medelvärdet även om detta är bra mycket mindre sannolikt. Vet inte hur många centimorgans (cM) som motsvarar 25% men mina föräldrars helsyskon ligger i alla fall inom intervallet 1.502-1.900 cM (kromsomerna 1-22 + X-kromosomerna). Om vi tar fallet förälderhalvsyskon-halvsyskonbarn så kommer nog de flesta halvsyskon som testar sig hamna runt det teoretiska medelvärdet 12,5% men några kan komma att hamna en bra bit bort från medelvärdet även om detta är bra mycket mindre sannolikt. Vet inte hur många centimorgans (cM) som motsvarar 12,5% men mina föräldrars halvsyskon ligger i alla fall inom intervallet 683-745 cM (kromsomerna 1-22 + X-kromosomerna). Kanske kan du berätta mer om hur många cM du och din farbror/morbror (hel eller halv) delar? (Ber om ursäkt för ett alltför luddigt och inte alls speciellt hjälpsamt första svar).
370
« skrivet: 2016-12-15, 15:24 »
För att göra det lite enklare kan du ju droppa Karjalainen i Olof Pålssons hustrus Annika Larsdotters fall.
Jag tror inte att det finns något bevis att Annika Larsdotter kan knytas till någon specifik släkt.
Dessutom så kallas nog aldrig Olof Pålsson för Suhoinen (eller liknande) utan det hela bygger på ett antagande, säkert ett högst rimligt antagande i detta fall, att den finska släktens namn borde ha varit Suhoinen (eller liknande).
Då ett namn inte direkt användes kan man väl sätta detta namn inom parentes eller göra någon kortare kommentar i något mer allmänt fält.
Så från min synvinkel tills motsatsen är bevisad:
Olof Pålsson (Suhoinen)
Annika Larsdotter
Detta var ju inget svar alls på din fråga utan mer en kommentar om just de personer du nu nämnde.
Annikas så kallade släktnamn är väldigt spritt på olika internetsidor men jag har nog själv aldrig sett någon hänvisning till någon källa där ett släktnamn klart och tydligt framgår.
Jag tror att Arne Linnarud i sitt häfte om släkten Suhoinen menade att Annika Larsdotter var en Karjalainen men om jag minns rätt så tog han vid ett senare tillfälle tillbaka uppgiften (uppgift per telefon med Arne själv någon gång på 90-talet om jag minns rätt) men då var ju häftet redan tryckt och spritt.
Kanske någon värmlandsfinnforskare vet mer i saken?
371
« skrivet: 2016-11-18, 07:49 »
Låter i mina öron olustigt att tilldela en annan person ett annat ursprung bara för att enklare få ihop olika väl så komplicerade DNA-resultat. Det kan givetvis vara fallet men finns det annat som stödjer dessa tankegångar (skriftliga uppgifter, muntliga uppgifter, andra testresultat)?
Ett hel-mor-syskon/hel-far-syskon delar i genomsnitt cirka 25% av generna med sitt hel-syster-barn/hel-bror-barn (i teorin möjligt minimum: 0%, i teorin möjligt maximum: 50%) om man fokuserar på autosomala kromosomerna (kromosomparen 1-22).
Ett halv-mor-syskon/halv-far-syskon delar i genomsnitt cirka 12,5% av generna med sin halv-syster-barn/halv-bror-barn (i teorin möjligt minimum: 0%, i teorin möjligt maximum: 25%) om man fokuserar på autosomala kromosomerna (kromosomparen 1-22).
För att helt utesluta ett gemensamt fäderne: Y-DNA-test att föredra (två manliga test-personer, helt olika Y-DNA-resultat).
För att helt utesluta ett gemensamt möderne: mtDNA-test att föredra (två test-personer, helt olika mtDNA-resultat).
Det går att använda sig av autosomala tester för att testa hypotesen: halvsyskon eller helsyskon, men då får man nog bara mer eller mindre sannolika svar och inga hundraprocentiga svar.
Autosomala tester: Om två personer inte alls matchar varandra eller matchar varandra påtagligt lite är sannolikheten väldigt låg att de är närmare besläktade.
Din morbror/farbror kan ha genetiskt arv från sina och dina gemensamma förpersoner som du inte har och vice versa i och med att klassiska hel-syskon i genomsnitt delar cirka 50% av generna (i teorin möjligt minimum: 0%, i teorin möjligt maximum: 100%) om man fokuserar på autosomala kromosomerna (kromosomparen 1-22).
(Jag har här exkluderat alla identiska tvillingar som givetvis delar cirka 100% av generna).
FTDNA brukar ge en lista på de mer sannolika släktskapen mellan testade och matchande personer. Här kan man se att de ofta ger ifrån sig mer än ett möjligt släktskap just därför att det är så svårt att ringa in ett släktskap med större säkerhet.
372
« skrivet: 2016-08-11, 14:59 »
Låter som om informationen kommer ifrån domböcker (Kils härads domböcker, ArkivDigital har dessa i digital form) och/eller jordböcker/mantalslängder (Riksarkivet/SVAR har dessa i digital form).
I värsta fall endast lösa spekulationer vilket kanske får vara din och andras utgångspunkt tills motsatsen är bevisad.
373
« skrivet: 2016-07-24, 20:25 »
Jag vet inte hur många femmänningar som delar och inte delar DNA men min gissning är att nästan alla gör det. Varför visar sig detta inte då när man loggar in på FTDNA? Några tänkbara förklaringar: 1/ Glöm absolut inte bort att Family Tree DNA och andra aktörer använder sig av tröskelvärden. De visar alltså inte alla matchande DNA-fragment och alla matchande personer. Det skulle bli alltför många småfragment och alltför många i låg grad matchande personer. De väljer därför att bara fokusera på DNA-fragment med en längd som tangerar eller ligger över detta tröskelvärde. Vilket värde som nu gäller eller som kommer att gälla vet jag inte men jag tror att sidan https://dna-explained.com/2016/05/24/family-finder-matching-thresholds-changing-at-family-tree-dna/ hur mycket att berätta om saken ifråga. Om två femmänningar eller andra släktingar har ett eller flera men alla korta matchande fragment och alla under tröskelvärdet kommer femmänningen/släktingen inte att visa sig som en DNA-träff. Kom ihåg att nästan alla kromosomer inte går i arv hela utan ständigt rekombineras så efter generationernas gång kan det nog finnas en hel del matchande men mycket korta DNA-fragment. 2/ Femmänningen har verkligen inga matchande fragment vare sig kortare eller längre. Detta kan jag för lite om men min gissning är att nästan alla femmänningar har minst några korta fragment gemensamt men inte nödvändigtvis några längre. Kanske någon DNA-expert vet mer? 3/ Femmänningen är inte en släkting. Fel i släktforskningen, eller fel angivna föräldrar i kyrkoboken (felregistrering av prästen eller en utomäktenskaplig förbindelse kanske). Skulle FTDNA ha valt ett annat men avsevärt mycket högre tröskelvärde hade vi endast sett våra eventuella föräldrar, syskon och barn som matchande personer i databasen.
374
« skrivet: 2016-01-15, 21:01 »
Mats Larsson Katt i Solberg (Ekshärad) bror till Simon Larsson i Ragvaldstjärn (Gräsmark) enligt Älvdals häradsrätt AIa:3 (1685-1689) Bild 73 (AID: v66339.b73, NAD: SE/VA/11047)
375
« skrivet: 2015-11-11, 04:12 »
Avkomlingsförlust låter väl en aning bättre än inavel kan man tycka.
En lite mer biologisk term skulle kunna vara icke-slumpmässig parning.
376
« skrivet: 2015-09-16, 19:10 »
Ett drömlexikon är väl där närmast alla uppgifter finns medtagna men med värderande kommentarer. Det vore väl lite synd om allt som har med Snorre att göra inte fick vara med i något lexikon trots (de stora?) bristerna. Kanske ser man lättare trovärdigheten i vissa uppgifter om man tydligt ser det motsatta i andra dito?
Jo visst är alla svampar just svampar men vågar man ta med alla i självaste plockkorgen?
(Det var väl lite min poäng att just med hjälp av en heltäckande bok lätt kunna gallra)
377
« skrivet: 2015-09-16, 07:01 »
Eller varför inte ha kvar uppgifterna men med tydliga kommentarer om uppgifternas förmodade (o)tillförlitlighet?
Lite som en svampbok inte bara med ätliga svampar utan även några varningens ord om de oätliga/giftiga svamparna...
379
« skrivet: 2015-08-18, 22:39 »
Se även saob och:
SLÄKT~SPILLING
SPILLARE
SPILLING
GUD-SIVJO-SPJÄLL
SIVSKAPS-SPJÄLL
SIVSSPJÄLL
SKYLDSKAPS-SPJÄLL
SVÅGERSKAP-SPJÄLL
SÄMJESPJÄLL
(Går säkert att hitta fler)
380
« skrivet: 2015-08-18, 14:56 »
SAOB listar bland andra orden (som du säkert redan sett):
FRÄND~SPJÄLL
FRÄND~SÄMJO~SPILLARE
FRÄND~SÄMJO~SPJÄLL
FRÄNDSKAP~SPJÄLL
FRÄNDSKAPS~SPJÄLL
FRÄNDSÄMJOSPJÄLL
Frände=släkt. Sämja=förhållande. Spel/spill/spjäll=skada, kränkning? Med andra ord något i stil med blodskam/incest?
381
« skrivet: 2015-08-12, 08:28 »
Kartor över dåtidens Östersjövattenstånd är intressanta men förmodligen alltför ofta osäkra och oprecisa. Kanske går det att finna några mer akademiskt accepterade och mer detaljerade kartor för Östersjön och dess vattenstånd över tid och rum någon annanstans?
Fornborgar låter lite väl inklusivt. Medeltida borgar är ju medeltida borgar, men vad är just fornborgar och i Finland? Borgliknande anläggningar från brons- eller järnåldern? Ragnvald lär väl ha levat i den absolut sista järnålderstiden eller den tidigaste medeltiden ur ett svenskt perspektiv. Att avgöra vilka och hur många av borgarna i bilden ovan som var militärt (*) nyttjade under Ragnvalds tid kanske är ett hästjobb.
(*Obs. att fornborgarnas syfte kanske inte alltid var militärt under alla tider).
Jag vill också gärna ha en utveckling till fornborgskartan ovan. Ska man, ur din (LT) synvikel, se borgarna som tavasternas skydd mot ruser (ryssar), svear (svenskar), eller mot någon annan gruppering?
P.S. Smyckesfyndet i Gamla Uppsala var intressant även om det var lite utanför ämnet Ragnvald, österfararvisor och Åland. Kanske kan fyndet återigen visa på kontakter mellan ledarskicket i östra Svealand (Vendel, Valgärde, Gamla Uppsala etc.) och i England (Sutton Hoo?). D.S.
382
« skrivet: 2015-08-09, 17:59 »
En 'koloniationsvåg' går väl bra hand i hand med vissa ortnamnstolkningar såsom de som presenteras på sidan http://bebyggelsenamn.sls.fi/. Enligt denna sida bör: Dalkarby tolkas som om individer från Dalarna inflyttat till Åland Gesterby ... individer från Gästrikland ... Gottby ... från Gotland ... Kalmare ... Kalmar och Småland ... Önningby ... Öland ... Sviby ... Svealand/Sverige ... (Alla dessa orter i Jomala av någon märklig anledning) Spekulativa tolkningar kan man tycka men om det ligger något i det hela som borde det vara högintressant för Ålandintresserade att hitta ytterligare stöd för denna eventuella kolonisationsperiod. Var det jorden som skulle tas i besittning och sedan skattebeläggas? För ett faktoriliknande område på Åland som det i Novgorod (se t.ex. https://sv.wikipedia.org/wiki/Gutagård kan det väl inte ha varit? (Meddelandet ändrat av MAbo 2015-08-09 18:03)
383
« skrivet: 2015-08-07, 17:32 »
Åland, några funderingar, kommentarer med mera. Går det att finna just Åland klart och tydligt i den norröna historiska litteraturen? Jag finner själv i alla fall en referens till ett Allanzhaf i Fundinn Noregr, se vidare http://heimskringla.no/wiki/Fundinn_Noregr. Det vore intressant att få se fler referenser till Åland, Ålandshav eller liknande. Varför heter Åland just Åland? Ska man tolka å:et som å (vattendrag), å (ovanpå, på, uppå)? Det första lär väl gå bort men det andra? Ovanpå Uppland, Roden? Åland består av tusentals öar. Kallade man området Öland men då detta var upptaget fick det bli något liknande som Åland istället? Finns det belägg för ett Ålland (ål=ålfisk)? Finns det en koppling mellan Åland och Åbo/Åboland? På finska heter ju Åland Ahvenamaa (ahven=abborre, maa=land). Men kan man tänka sig att ahven är en feltolkning av svenska ordet ovan? Eller kan man tänka sig att ven i ahven har med rus/Ryssland att göra? Abborre ska tolkas som ag-borre enligt Wikipedia. Ag (vass, gräs) kan ha gått under benämningen å i Gammalsvenskby i Södra Ryssland enligt SAOB ( http://g3.spraakdata.gu.se/saob/). Apropå ortnamn. Lite lustigt finns det ett Ellan på Singö med Åland på andra sidan Ålands hav i öster men att detta ortnamn skulle ha med Ålandsnamnet att göra är väl inte så sannolikt kanske. Att knyta Åland till östra Sverige under långa tider är nog väldigt rimligt. Men visst finns det skillnader? Var är alla bild- eller runstenar på Åland? Hur är det förresten med ortnamn med ändelsen -tuna på Åland? Tuna betrakas som ett centralnamn enligt många och återfinns tror jag rikligt i Uppland, Södermanland och Västmanland. Hur är det med andra centrala ortnamn på Åland? Husabyar? Finns det typiska ledungsortnamn från vikingatiden eller är de kanske mer från medeltiden? Och, land i Åland bör man tolka detta som om att Åland hade en egen (landskaps)lag/ett eget (landskaps)ting under sen järnålder/tidig medeltid? Förresten har du funderat något på en kommentar som: The Åland Islands probably had Swedish settlement during the Viking Period. However, some scholars claim that the archipelago was deserted during the 11th century (se https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_Finland)? Om aktiviteten verkligen var lägre under 1000-talet så minskar väl troligheten att Ragnvald valde Åland som en bas, eller? En bas som också måste har varit svår att försörja/försvara kan man tycka? Och har du läst På vikingarnas bakgårdar. Osteoarkeologiska studier av försörjning och djurhållning under yngre järnålder på Åland.? Vet inte vem som är författare och om det går att få tag i mer text men du kan finna en liten pdf-fil här: http://www.archaeology.su.se/polopoly_fs/1.35396.1320940151!/Hemsida%20JS%20vikingarnas%20bakg%C3%A5rdar1.pdf. Inte heller här lyfts Åland fram som ett speciellt centralt område. (Svårt att få med hela länken. Kopiera istället för att klicka). Jag tycker personligen att Åland också ligger lite för mycket norrut för att verkligen alltid ha varit en viktig bas för resor österut/söderut mot t.ex. Ryssland, Baltikum. Kanske var det mer en viktig bas om man ville nå mer finska, nordsvenska eller samiska områden. Bäst att tillägga dock att jag inte kan ett dugg om sjöfart och nära rastplatser är väl alltid välkomna. Tänk om det lättare gick att ägna sig åt crowdsourced/crowdfunded archaeology, kanske vore något i just fallet Åland...
384
« skrivet: 2015-08-02, 22:43 »
Leif,
Ryssland heter Venemaa på estniska och Venäjä på finska enligt tidigare inlägg.
Enligt Google translate så betyder:
vene: ryska på estniska, båt på finska
venä: rus/Ryssland på finska
jä: is på estniska, medlem på finska
maa: jord på estniska, land på finska
Ruser var väl båtmänniskor...
P.S. Kanske någon med estniska/finska som första-/andravalsspråk kan utveckla ovannämnda ord vidare? D.S.
385
« skrivet: 2015-08-02, 02:00 »
Olav den helige och Åland. Enligt Sveriges medeltida europeisering (Thomas Lindkvist, 2006) under rubriken Helgonkungar kan man läsa följande stycke: Olav den helige blev en skyddspatron för det norska kungadömet; han blev Norges evige kung. Han kunde också legitimera sin kungaätt och han blev i en vidare, mer folklig bemärkelse, sinnebilden för den rättrådige kungen. Kring honom uppstod en rik och varierad litteratur, liksom en omfattande traditionsbildning. Kulten av honom spreds över hela Nordeuropa. Om föregående mening stämmer kanske man inte ska dra alltför stora växlar när det gäller Ålands val av just detta sigillmotiv. ( https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/508) (Meddelandet ändrat av Mabo 2015-08-02 10:39)
386
« skrivet: 2015-07-24, 22:12 »
Sverres resa var det nog jag som nämnde.
Anledning: ordet östra-saltet (eller liknande) dyker just upp i denna saga.
I Sigvats Östfararevisa, som just nämner rubrikernas Ragnvald, nämns det gröna-saltet som av flertalet och välmeriterade lyftes fram som en variant av just östra-saltet.
Därmed fanns det i alla fall ur min synvinkel en vits med att blanda in Sverres saga i detta fall.
Leifs första inlägg och dess rad och önskan Då jag aldrig rört mig så djupt in i de dunkla tassemarkerna, så ser jag fram emot eventuella kommentarer från experter utrustade med pannlampa - och en prestigelös diskussion var väldigt befriande att läsa.
Jag kan bara hoppas att prestigelösheten kan få fortsätta även om det innebär lek blandat med allvar och vissa eventuella utvikningar.
Vilda spekulationer hör nog också till när man som amatör ska försöka tolka en urgammal kort, koncis, dold och oerhört svårtolkad kenningsladdad vers.
387
« skrivet: 2015-07-24, 18:06 »
Leif.
Du var ju inne på ett Sjöland i närheten av Mälardalen i tidigare inlägg
Jag nämnde att det mest troligaste är väl att (som många varit inne på) det står fel och att det istället borde stå Roden.
Dumt nog stannade jag inte där utan lyfte fram en högst osannolik förklaring.
I korthet: kanske nämnde man det danska Själland som en femte del av Sverige i syfte att spinna vidare på en äldre Gefjonmyt (Mälarens innandöme plöjs ut och blir till Själland)?
Vissa menar att danska Själlands landsyta mer liknar Vänerns vattenyta än Mälarens vattenyta och vill därför ha Vänern och inte Mälaren med i Gefjonmyten (tror det står Lögen i originalet så frågan är väl relativt öppen).
Jag spann, återigen av ren dumhet, vidare på detta och frågade om inte också Gotland i form faktiskt påminner mycket om Vänern för att inte nämnda Öland och Vättern.
För enkelhetens skull så kan du med stor fördel hoppa över detta totalt misslyckade inlägg helt och hållet.
(Meddelandet ändrat av Mabo 2015-07-24 18:11)
388
« skrivet: 2015-07-24, 17:33 »
1/ Göta älv=stor flod. Svar: javisst. Men inte med ett så stort/brett utflöde att det passar storleken på hela Själland. Detta gäller väl även Mälaren och dess mynning. Kanske var passformerna (landytor, vattenytor & mynningstorlekar) en aning bättre i båda fallen för 1-2 tusen år sedan? Men ingen lär väl bli riktigt nöjd i slutänden då det väl är själva myten i sig som är underlig.
2/ Intressant synpunkt. Så en möjlig felaktig transkription till ett östsalt (med varianter) än till ett mer ursprungligt Austfold/Østfold?
Kan norska fold med svenska fält att göra?
Eller med fåll (1: fåll=veck=?vattenvik?, 2: fåll=inhägnad plats)?
Ett grönt fält låter faktiskt betydligt bättre än ett grönt salt i mina öron även om jag nog känner en viss tveksamhet till denna tänkvärda förklaringsmodell.
389
« skrivet: 2015-07-23, 21:12 »
Själland och Vänern ser faktiskt väldigt lika ut men då Vänern helt saknar ett större utflöde i havet så denna förklaring är väl mindre trolig. Mälaren har, framför allt borde ha haft för 1000-1500 år sedan, ett större utflöde i havet. Detta spelar ingen större roll då vi vet idag att inget av alternativen är sanna. Kanske fanns det ett behov även hos danska regenter att via sagor knyta an till gamla kungar/gudar i alla fall hos Snorre verksamma just i Mälardalen?
Gotland och Vänern samt Öland och Vättern inte helt olika heller...
390
« skrivet: 2015-07-23, 18:24 »
Angående ”saltet” i Österfararvisan. Enligt https://notendur.hi.is//~eybjorn/ugm/skindex/sigv3.html står det”gronu salti” i en av visans verser. ”Gröna saltet” får man förmoda att det betyder. Kan det vara en poetisk omskrivning av Östersjön? Ja, det låter väl högst rimligt som redan nämnt. Andra, amatörmässiga förslag, skulle kunna vara: 1/ ”Grenmarr” en del av Viken utanför ”Grenland” i Norge? 2/ Grönt ”hav”=grönt (platt) landområde, grön slätt? 3/ Grön skog (saltus=skog)? (Saltus även=betesmark, bergspass, dal, ravin, glänta?) Tillbaka till Östrasalt, östra saltet. Mest troligt är väl att det igen rör sig om just Östersjön. Men då jag inte får Sverres saga ( http://heimskringla.no/wiki/Sverres_saga) att riktigt gå ihop. Sverre befinner sig i ”Vermeland” (Värmland), vänder sig emot ”Østersalt” (Östersjön?), tar sig igenom skogar till ”Eikesherred” (Ekshärad), ”Molung” (Malung), ”Jarnberaland” (Dalarna?), ”Herdaler” (Härjedalen?), ”Jæmteland” (Jämtland) upp till Nidaros får man förmoda. Varför nämner man ett Östrasalt här när resvägen verkar gå igenom skogar, dalar, sjöar och älvar upp till Trondheim? En andra (ungefär liknande?) resa görs vid ett senare tillfälle då återigen från ”Vermeland” (Värmland) östöver mot ”Østresalt” (Östersjön?) via ”Jarnberaland” (Dalarna?), ”Helsingeland” (Hälsningland), ”Alftar” (Alfta), upp till ”jæmterne” (jämtarna) och ”Undursøy” (Andersön, Storsjön, Östersund). Även här kan man fråga sig varför ett Östrasalt nämns även om det är mer rimligt denna gång då Alfta faktiskt inte ligger långt ifrån just Östersjön. Eller kan man tolka ”salt” som land i vissa fall som i Sverres saga och kanske också i Sigvats visa? Östra saltet = östra färdvägen genom skogar, dalar och berg? Om så inte bara en östlig lantlig väg utan också just en grön väg. Men visst, Östersjön är nog ett mer säkert kort
392
« skrivet: 2015-07-22, 01:22 »
Jag har ingen förklaring alls (=saknar gedigen adekvat kunskap/utbildning för ämnet i fråga).
Mer en reflektion att Snorres uppgifter accepteras ibland, ibland inte (=inget fel i detta givetvis, självklart helt i sin ordning, men en yttre betraktare, kanske pga fantasilöshet, kan emellanåt betrakta det som en aning godtyckligt när vissa uppgifter accepteras och andra inte) [du accepterar Snorres uppgifter om ett Sjöland öster om stora delar av Uppland men inte att Sigvats slutmål var Götaland till exempelvis. I själva verket kanske endast Roden åsyftades med Sjöland och kanske gick verkligen resan till Skara i Västergötland men vem kan egentligen veta].
Om jag inte är helt ute och cyklar så hade en arkeologiprofessor (Björn Ambrosiani? Med flera? Eller någon helt annan?) en idé om att man ofta föreställde sig Mälarens innandöme som liggandes i norr och allt det som vi idag vet ligger öster om Mälaren i söder av någon anledning förr i tiden. Om detta verkligen stämmer och om detta verkligen kan förklara saker och ting över huvudtaget har jag ingen aning om.
I alla fall, det är ett spännande område och du lyfter fram spännande teorier/hypoteser!
Tyvärr tillhör jag den skara som är väldigt intresserad men saknar djupare kunskaper...
Resans slutmål? Bra fråga. Finns svaret inbakat en aning kryptiskt i visan eller är det tomt på information om detta?
Vad säger förresten olika slaviska källorna om Ragnvalds eventuella/förmodade förehavanden i Ryssland?
393
« skrivet: 2015-07-21, 22:45 »
S*land en del av Svitjod? Hur många källor förutom Olav den heliges saga (Heimskringla, Snorre Sturlasson) nämner detta? Om det endast är Snorre och om han i många andra fall antas vara ute och cykla varför skulle han då inte vara ute och cykla även i detta fall? S*land (se vissa stavningsvarianter ovan) låter för övrigt väldigt (läs extremt) likt Själland (Sjælland). En lustig historia som faktiskt associerar det danska Själland med just Mälardalen och Sverige är ju legenden om Gefjon (se https://sv.wikipedia.org/wiki/Gefjon). Förresten, hur ser benämningen av Åland ut genom historiens lopp (första belägg, olika namn/stavningar etc.)? Kan man finna någon passage alls där Åland benämns som Sjö-/säl-/s*l-land? Och för att gå tillbaka till Sigvats Östfararvisa. De enda ortnamnen som dyker upp har väl mest rimligtvis med Norge och västra Sverige att göra (Eidskog, Strinda, Lista). Visan är extremt kortfattad, koncis och svårtolkad men är det egentligen något i visan som kan få ögonen att vilja falla på just Mälardalen, Åland, Finland eller Ryssland i detta fall. Någon annan mer begåvad/fantasifull person kan kanske komma med en lista? Och internetsidor med anknytning till I.E.J. kanske man gör bäst i att ignorera eller ta med en stor nypa salt. Men var och en får väl dra sina egna slutsatser...
394
« skrivet: 2015-07-12, 00:10 »
Götaland lär överhuvudtaget inte nämnas av Sigvat. Jag kan köpa detta då mitt eget tolkningsförsök av visan (se bl.a. https://notendur.hi.is//~eybjorn/ugm/skindex/sigv3.html) stannade vid exakt första ordet i exakt första raden. Jag förstår på det stora hela ingenting av visan och dess innehåll. Men mer exakt vad nämns då av Sigvat i samma visa som får dig (eller någon annan) att tro att resan kan ha gått till östra Svealand, Åland eller Finland istället? gronu salti=eventuellt Östersjön? görðum=eventuellt Gårdarike? Men mer?
395
« skrivet: 2015-07-10, 00:06 »
Själv har jag absolut ingen aning men Sula i Norge ligger i området Møre og Romsdal. Och vad hette en jarl där på 800-talet?
Jo, en hette Ragnvald Mørejarl.
Namnlikheten är ju slående även om namnet kanske var ett vanligt dåtida överklassnamn.
396
« skrivet: 2015-07-09, 22:22 »
Styrbjörn Starkes morbror en trolig Ulf jarl tillika skald enligt SBL. Enligt Skáldatal hette Styrbjörn sterki:s skald Úlfr Súlujarl. Men vad åsyftas med Sulu i detta fall? Kan det vara den norska ön Sula ( https://no.wikipedia.org/wiki/Sula)? Eller ön Selaön i Mälaren ( https://sv.wikipedia.org/wiki/Sela%C3%B6n)? Två högst amatörmässiga förslag men bättre än inga förslag alls...
398
« skrivet: 2015-07-01, 11:12 »
En hel del slaviska kungligheter (med band till nordiska potentater) kan nog också finnas begravda i katedralen i Poznan, Polen.
Tester av kvarlevor här i jämförelse med dito annorstädes (Ryssland, Sverige, Danmark, Norge, England) skulle i bästa fall kunna hjälpa till med att bekräfta/dementera några av släktskapsteorierna.
401
« skrivet: 2015-06-29, 14:59 »
Inlägget hör kanske bättre hemma under annan rubrik men ändå närliggande.
Finns Olof skötkonungs förmodade dotters sankta Annas (Ingegerds) kvarlevor begravda i Sofiakatedralen i Novgorod i Ryssland och skulle det vara möjligt för någon forskargrupp att försöka med en DNA-extraktion?
Finns Knut den stores kvarlevor begravda i katedralen i Winchester i England + samma frågeställning?
Skulle det gå att via DNA-tester påvisa ett nära släktskap mellan Anna och Knut?
Olof skötkonungs grav lär väl aldrig återfinnas. Om hednisk begravning i så fall bränd askgrav, om kristen dito i så fall obränd skelettgrav? Gravplatsen, rimligast i närheten av Sigtuna, Gamla Uppsala, Skara eller Husaby, eller annan ort?
Kan Ragnvald, hans gemål och barn också de finnas i ryska gravar? Vad säger visorna/sagorna?
403
« skrivet: 2015-05-21, 22:26 »
Mikrofilmade skattelängder får man förmoda.
I skattelängder framgår vad jag vet tydliga släktskap inte alltför ofta så återigen skulle jag ta tidigare nämnda uppgifter med en stor nypa salt.
Tyvärr är bäst att tillägga.
404
« skrivet: 2015-05-21, 19:58 »
Jag skulle nog stanna vid Pål/Påvel.
Är tidigare lämnade uppgifter hämtade ur kyrkoböcker (födda, vigda, döda) eller domböcker där släktskapet tydligt framgår?
Svaret är nog förmodligen tyvärr nej så jag skulle nog mest betrakta uppgifterna som möjliga/spekulativa och absolut inget mer.
405
« skrivet: 2015-05-07, 17:51 »
Dag Stålsjö, en forskare? Mer en journalist med dragning åt det pseudovetenskapliga kanske. Dick Harrison däremot är givetvis en forskare i ordets rätta bemärkelse och bör nog inte nämnas i samma andetag som Stålsjö. Om man nu vill nämna ett namn utöver Harrison varför då inte nämna den augustprisbelönade Maja Hagerman.
406
« skrivet: 2015-04-08, 17:13 »
Kristofferslandslag H ö g m æ l i s b a l k e r. VI. ¶ Forgör nokor androm meth trull doom VI. Förgör man manne eller konu, kona konu eller manne, meth truldom, swa ath hon eller han faar dödh aff, miste liiff siit fore tolka gerning; man scal stægla oc konu brenna, oc witi thet meth heredznempd som för ær sagt. Se vidare: http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/01_Bitar/B.L1.A-KrL.html
407
« skrivet: 2015-04-07, 17:52 »
Kanske kan kallas för tisteljärn på svenska? Se bild och bildtext här: http://www.fsbb.se/birgernilsson/F%C3%B6rem%C3%A5l%20101-200/index.html Kopierar in bildtexten här: Verktyg. Tisteljärn av gjutjärn i form av oval skål med två klor, L53xB3xH5 cm. Handtag av trä. För uppdragning av tistlar. 1900-talet. P.S. Eller varför inte maskrosjärn, ogräsjärn, maskrosuppdragare, ogräsuppdragare, tisteluppdragare. D.S. (Meddelandet ändrat av Mabo 2015-04-07 18:12)
408
« skrivet: 2015-04-06, 23:34 »
409
« skrivet: 2015-04-06, 22:51 »
Odd,
Nej sund skepticism ska man inte behöva skämmas för.
Inte en chans, var min första reaktion när ogräsverktyg nämndes som förklaring första gången.
Hur som helst, hoppas att du får fler förslag (liknande eller helt andra) och att du finner en förklaring som känns rimlig!
410
« skrivet: 2015-04-06, 22:02 »
Odd,
Ja vad säger man, sent skall syndaren vakna.
Om nu detta (o)gräsliga förslag inte faller i god jord så får du väl med (olje)lampa och (olje)lykta leta vidare och jag kan väl bara hoppas att du inte hoppar i galen tunna. Men vem vet kanske träffar du huvudet på spiken om du nu ändå skulle binda fast dig vid denna tunna förklaring.
Skämt åsido,
Om du har möjlighet, kan du väl höra med en amerikan/engelsman vad som åsyftas med daisy och grubber.
Om man köper förslaget att daisy kan ha med korgblommiga blommor så kanske det kan vara av intresse att både tistlar och maskrosor verkar tillhöra denna grupp.
411
« skrivet: 2015-04-06, 19:47 »
412
« skrivet: 2015-04-06, 19:11 »
Skålen mellan gaffeln och skaftet gör väl det möjligt att använda sig av hävstångsprincipen med andra ord.
414
« skrivet: 2015-04-02, 00:42 »
Fjällgatan?
415
« skrivet: 2015-02-17, 00:52 »
Kapten, Närke-Värmlands regemente
Se bl.a. Länsstyrelsen i Örebro län. Landskontoret 1624-1900 EIca:29 (1652-1652) Bild 1030 / sid 102 (AID: v402862a.b1030.s102, NAD: SE/ULA/110403).
416
« skrivet: 2015-01-28, 10:00 »
Nu har jag som hastigast gått igenom Karlstads rådhusrätts renoverade domböcker 1622-1709 och kan bara komma till samma slutsats som Erik ovan att fadern till murmästarna och bröderna Daniel Simonsson, Lars Simonsson och Nils Simonsson var murmästare Simon Larsson i Karlstad. Tyvärr fann jag inget namn på Simons föräldrar eller giftermål. Simons far måste ju har varit en Lars men var och när denne man levde och vilka som var hans föräldrar eller giftermål lär vi kanske aldrig få veta.
En arbetshypotes skulle kunna vara att häxprostens Elof Skragges förmodade far Anders Larsson och Simon Larsson var bröder men om det går att finna stöd eller motbevis för detta det tvivlar jag på.
Hur som helst, de som fortsätter att kalla murmästarnas/brödratrions far för länsman/murmästare Simon Simonsson i Uggelsäter kan nog dra något riktigt riktigt gammalt över sig.
(Meddelandet ändrat av Mabo 2015-01-28 10:03)
417
« skrivet: 2015-01-25, 23:26 »
Sal. hustru Karin Anderdotter ... hennes son Erik Tingberg...
Se Karlstads rådhusrätts renoverade dom den 8/12 1700 fol. 74v-75v.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:1204 (1695-1700) Bild 6560 / sid 75 (AID: v84678a.b6560.s75, NAD: SE/VALA/0382503)
418
« skrivet: 2015-01-24, 19:36 »
Och (hel/halv)brodern Kristian får man förmoda.
VKBR3.
***
Post 254433
Kristian
Född 22/7 1700 i Långserud (Värmland)
Far
Höffner, Martin
Förare
Mor
Maria
Övriga uppgifter
Ort ej angiven
--------------
Källa: C:1
***
419
« skrivet: 2015-01-24, 19:26 »
Kanske detta från VKBR3 kan ha med Lars Gustav att göra?
***
Post 268572
Lars
Född 8/10 1712 i Lövåsen, Stora Kil (Värmland)
Börd: Ä
Far
Martin
Fänrik
Mor
(Ingen namnuppgift)
--------------
Källa: C:3
Registeranmärkning
dp
***
420
« skrivet: 2015-01-24, 18:14 »
Angående syskonskaran på minst fyra.
Från Värmlands Kyrkboksregister 3.
***
Post 254352
Petter
Född 8/10 1697 i Ärteviken, Långserud (Värmland)
Far
Mårten
Mor
Maria
--------------
Källa: C:1
Registeranmärkning
Ort och faderns efternamn svårlästa
***
OBS! Tycker att det nog står född i Ämmeskog, Långserud och visst heter fadern Mårten Höffner. Se vidare Långserud CI:1 (1693-1747) Bild 144 / sid 270 (AID: v7874.b144.s270, NAD: SE/VA/13352)
***
Post 268719
Fredrik
Född 3/2 1716 i Stora Kil (Värmland)
Börd: Ä
Far
Höffner, Mårten
Fänrik
Mor
(Ingen namnuppgift)
--------------
Källa: C:3
Registeranmärkning
dp
***
***
Post 268850
Anna Lisa
Född 28/9 1718 i Stora Kil (Värmland)
Börd: Ä
Far
Höffner, Mårten
Löjtnant
Mor
(Ingen namnuppgift)
--------------
Källa: C:3
Registeranmärkning
dp
***
Varför finner jag inte Lars Gustav?
Vilka fler barn (hel- eller halvsyskon fanns det)?
Mårten var alltså gift med två olika Marior. Finns det vigseldata?
(Meddelandet ändrat av Mabo 2015-01-24 20:30)
421
« skrivet: 2015-01-23, 06:58 »
Kils härads dombok
15-21/10 1728
Mål nummer 95 (18/10 1728)
(Kils häradsrätt AIa:10 (1728-1732) Bild 37 (AID: v107821.b37, NAD: SE/VA/11168))
Föraren Petter Höffner med omyndiga syskon Lars Gustav, Fredrik och Anna Lisa nämns.
422
« skrivet: 2015-01-20, 22:41 »
Erik, tack för, för mig, mycket intressanta uppgifter!
423
« skrivet: 2015-01-20, 22:36 »
Karlstad rådhusrätt 1661-07-03
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:1200 fol. 24v-25r
(Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:1200 (1660-1670) Bild 75 / sid 25 (AID: v84674.b75.s25, NAD: SE/VALA/0382503))
Håkan Månsson Werner, länsman i Fryksdalen.
Far: Måns Börjesson
Morbror: Anders Olofsson
En Anna Håkansdotter, Barbro Håkansdotter och Olof Håkansson nämns. En bättre genomgång kan klargöra om någon av dessa är länsmannens mor eller mors släktingar.
424
« skrivet: 2015-01-18, 13:53 »
Kan Anna Roos tjänstepiga Karin Danielsdotter som testamenteras hemmanet Rosenberg vara identisk med Karin Danielsdotter Skragge som 1691 gifter sig med komministern Gabriel Falk och som senare hamnar i Skog i Frykeruds församling?
Testamentet, se vidare: Kils härads dombok 17-19 september 1684, Kils häradsrätt AIa:4 sid. 114-115 (AID: v66251.b65.s115).
Om jag tolkar domboken rätt så verkar Karin ha tjänstgjort som piga sedan barndomen.
Lagerborg säger att murmästaren Daniel Simonsson dog 1669 och att han lämnade efter sig en hustru med många små barn (se Lagerborg sid. 197).
Kan man tänka sig att murmästaren hade en dotter Karin som blev faderlös tidigt och som under barndomen började tjänstgöra som piga hos adelskvinnan Anna Roos och som för lång och trogen tjänst fick hemmanet Rosenberg i samband med att Anna Roos upprättade sitt testamente 1683 (registrerat 1684)?
(Meddelandet ändrat av Mabo 2015-01-18 14:03)
425
« skrivet: 2015-01-02, 02:11 »
Länsmannen Anders Nilsson i Råglanda (förmodligen Botilsäter).
En son kallas för Anders Andersson Skragge (länsman även han?).
En svåger sägs vara regementskvartermästaren Olof Sparv.
Hustrun till Anders Nilsson, en Britta Eriksdotter?
Är det sonen Erik som benämns Erik Andersson Skragge?
Erik, även han länsman?
Men hur hänger denna familj ihop med Simonarna och Uggelsätarna?
Några idéer?
Se bl.a.:
Göta-Hovrätt-Advokatfiskalen-Värmlands-län-EVIIAAAL-24-1676-1680-Bild-13-sid-18 (v81415.b13.s18)
Göta-Hovrätt-Advokatfiskalen-Värmlands-län-EVIIAAAL-24-1676-1680-Bild-27-sid-46 (AID: v81415.b27.s46)
Näs-häradsrätt-AIa-3-1676-1686-Bild-31-sid-55 (AID: v66312.b31.s55)
Näs-häradsrätt-AIa-3-1676-1686-Bild-44-sid-81 (AID: v66312.b44.s81)
Näs-häradsrätt-AIa-6-1697-1702-Bild-30-sid-28 (AID: v66315.b30.s28)
(Meddelandet ändrat av Mabo 2015-01-02 02:22)
426
« skrivet: 2015-01-02, 01:38 »
Carl-Johan Ivarsson nämner i ett inlägg den 19 november 2012 två syskon Simon Amundsson och Karin Amundsdotter (Amund i Mässviks barn).
De återfinns även i en dom från Näs härads dombok den 18-19 september 1674 (se bland annat renoverade domboken sid. 48, AID: v81414.b217.s49).
Om jag tolkar domen rätt så är Anders Olofsson i Bänterud i Kila socken morbror till syskonen Simon Amundsson i Mässvik och Karin Amundsdotter.
427
« skrivet: 2015-01-02, 00:23 »
Om jag inte misstar mig var begreppet syskonbarn det man använde för att beteckna kusiner i alla fall under 1600-talet.
Kanske står det verkligen kusin i befordningsförslaget. Men menade man då kusin (syskonbarn) eller frände (släkting)?
Förresten, den yngre Ture hur kommer han in i bilden?
Hade Olof Lagerborg och brodern Daniel Lagerborg en bror (halvbror) Ture Skragge (född circa 1724?)?
Eller är denna uppgift helt uppåt väggarna och skrotad numera?
Om mer sant, kan man då tänka sig att denne Tures mor hade förfäder som sammafaller med Roslags-Tures förfäder (framförallt någon Ture/Turesson/Turesdotter)?
428
« skrivet: 2014-12-31, 17:14 »
429
« skrivet: 2014-12-31, 17:13 »
430
« skrivet: 2014-12-31, 17:12 »
Ovan
Braunerhjelm del 5_1 s 157 nr 480
Braunerhjelm del 5_1 s 158 nr 480
Nedan
Braunerhjelm del 5_1 s 132 nr 410
Braunerhjelm del 5_1 s 137 nr 425
431
« skrivet: 2014-12-31, 16:58 »
432
« skrivet: 2014-12-31, 16:53 »
433
« skrivet: 2014-12-31, 00:57 »
Ser ut som att jag får lov att skrota min teori!
Tack för motbeviset!
Nu blev det (i alla fall för mig) svårare att få ihop det förmodade kusinskapet.
Lite mer från början av 1600-talet...
Bland ryttarna i Östersysslet (inklusive Grums härad) år 1600 (Värmlands handlingar 1600:10, fol. 47r, bildid: A0051152_00277):
Simon Månsson, Solberg (skatte), Segerstads socken, Grums härad
Ture Andersson, Trossnäs (arv och eget), Nors socken, Grums härad
1601 som 1600 (1601:10, bildid: A0051155_00134, ryttare Ture Andersson utan hemmanangivelse nämns också på bild bildid: A0051155_00161).
1602 som 1600 (1602:8, fol. 81r, bildid: A0051160_00157).
Bland ryttarna år 1603 (1603:10):
Ture Andersson, Årtan (kloster), Segerstads socken, Grums härad (bildid: A0051164_00045)
Simon Månsson, Solberg (skatte), Segerstads socken, Grums härad (bildid: A0051164_00047)
Så Ture bodde i eller fick skatt från Trossnäs fram till och med 1602 sedan Årtan från och med 1603.
Jag tog med Simon Månsson i och med hans personnamn utan att riktigt veta om han platsar bland Skraggarna.
434
« skrivet: 2014-12-30, 23:22 »
Erik, över 80 år var också min första tanke.
Liksom du tvivlar jag och tror mer på det du tror dvs. att det borde läsas som över 60 år.
Om detta kan stämma så borde Ture vara född omkring 1550 (+/- något decennium kanske). Dvs. ungefär ett sekel innan den eventuella sonsonen Ture Skragge födelse. Lite långa generationer men fullt rimligt. Man kan nog tänka sig att Simon Turesson var en av de yngre bland Tures barn.
I övrigt, din tanke på att Sone-namnet kan ha gått i arv är spännande och fullt möjlig!
Det slår mig nu att Tures far Anders borde vara relativt samtida med Sone i Uggelsäter (nämnd bl.a. 1540, se tidigare inlägg). Om man får spekulera fritt (eller kanske till och med hej vilt) så skulle man då kunna tänka sig att Ture var måg till Sone och svåger till Sones förmodade son Simon Sonesson.
435
« skrivet: 2014-12-30, 21:49 »
Spännande Sven-Erik!
Kanske flyttades kompaniet redan år 1680 (eller i slutet av 1679) med andra ord.
Ibland finns en sidokommentar om avancemang i längderna. Synd att du inte fann något dylikt. Det hade suttit fint med en överstruken Ture Skragge i Årtan med en kommentar om att han avancerat till korpral.
Vi får väl hoppas att du missade denna
(Men tyvärr så finns den väl inte)
Ett annat alternativ är att fortsatta på Karins linje (se inlägg 26/12 ovan) och hoppas på att ett patronymikon dyker upp i uppländska domböcker. Finns Lyhundra härads domböcker (original/renoverade) hos Arkiv Digital?
Har du/vi tur nämns korpralen vid något tillfälle som Ture Simonsson Skragge. Karin fann ju Johan Skragges patronymikon.
Jag gillar din idé om att Skraggenamnet ärvs via modern. Problemet är att faderns personnamn Simon är ett typiskt Skraggenamn så jag ställer mig frågan om det inte kan vara Simon Turessons mor som i så fall var en Skragge. Med andra ord kan ryttaren Ture (alternativt Ture Andersson) ha varit gift med en NN-dotter Skragge. Kan den Kerstin Simonsdotter som nämns i Grums domböcker 1654 vara en mor och den person som Skraggenamnet går igenom?
En snabb slarvig moderniserad transkription av målet följer här:
Grums härads dombok 19-20 maj 1654 (AIa:1 sid. 28, AID: v66225.b18.s29):
Näst kom Ingrid Månsdotter i Åshammar i Grums socken, och för sig och sin syster Gunilla, krävde av Simon Turesson i Årtan i Segerstads socken sitt fäderne uti de tre korna och ena oxen, som deras fader hade med sig, när han satte bo med deras moder Kerstin Simonsdotter. Men efter hon måste bekänna, när Simon berättade, att korna dog och oxen såldes, medan hennes fader var ute i Tyskland, ty kändes hennes fordran i ty kraftlös. Vad de 6 fåren och 4 svinen an(be)langar, som var tillstädes, efter bemälte Ingrids faders död uti hennes styvmoders bo, efter de föröddes för än Simon kom hem från fiendeland, och kan ej till att ärva där uti eller annat det ringaste, ty kändes han och fri för vars och ens tilltal om dem.
Funderingar:
* Går det att finna Måns som ryttare eller var han måhända knekt? Var och när i så fall?
* Simon rustade men red han också själv ibland som ryttare? Oftast verkar han ha haft en tjänare (en Jöns Persson enligt rullorna om jag minns rätt), en måg (en Lars Tolsson enligt rullorna om jag minns rätt) eller en son som ryttare (Ture Skragge, i varje fall under åren 1676-1679).
* Kerstin Simonsdotter, var hon mor eller styvmor till systrarna? Kan hon ha varit styvmor till Ingrid och Gunilla men mor till Simon?
* Var Kerstin Simonsdotter en Skragge? Kan det vara en Simon i Uggelsäter (alternativt annan känd Skragge-relaterad ort) som är far till Kerstin?
Kusinskapet.
Detta kan vara sant men detta vet vi inte med säkerhet för närvarande. Om det är sant så tror jag att man inte ska låsa fast sig vid uppgifter härrörandes från den äldre Skragge-forskningen.
Min egen helt obevisade teori är att Simon Turesson skulle kunna ha haft en bror Olof Turesson och att sistnämnda var far till den adlade Olof Lagerborg. Är det känt utom all rimlig tvivel att Lagerborgs far hette Olof Olofsson? Finns det källor där detta framgår?
Tillbaka till Årtan och tidigt 1600-tal.
En nyantagen ryttare Anders Turesson rider för Årtan enligt Rullor 1623:1 fol. 13r (Bildid: A0053012_00016; se även Värmlands handlingar 1623:15 fol. 82r, Bildid: A0051213_00090). Anta att fadern var Ture Andersson och att han dog omkring 1620/1621 och att modern fick tre år skattelindring som änka, så stämmer det relativt bra att det är dags att börja rida igen för att få fortsätta besitta hemmanet och/eller skatten från hemmanet. Notera att Årtan var ett kronohemman.
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-12-30 21:52)
436
« skrivet: 2014-12-30, 19:13 »
Han och hans frihet nämns igen 1621, eller snarare änkan som verkar ha fått fortsätta med skattelättnaderna tre år till enligt ett nytt kungligt brev den 10 februari 1621 (se Värmlands handlingar 1621:2, bildid: A0051209_00150 och A0051209_00206).
Här följer en högst amatörmässig transkription av sedeln eller brevet (modern svenska).
Vi låter dig veta, Per Olofsson att vi nådigast har efterlåtit den gamle Ture Anderssons efterlåtne änka tre års frihet på det hemmanet hon besitter för vissa och ovissa persedlar efter hennes framlidne man har varit en gammal krigsman, och hon sitter efter med en hop faderlösa barn, låt henne denna frihet njuta, här rätta dig efter, av Karlbergs gård den 10 februari år 1621.
Kristina R. S.
437
« skrivet: 2014-12-30, 18:21 »
Kanske en militärhistoriskt kunnig person kan yttra sig mer i frågan?
Jag har emellanåt sett befälsgrader som kapten över bönderna och som ovan hövitsman över bönderna men tror att dessa titlar inte är synonyma med kapten respektive hövitsman. Kanske använde man den vanliga bondebefolkningen som en reserv och satte äldre erfarna militärer som befäl över dessa reserver?
Kan den utgamla men erfarna ryttaren Ture Andersson i Årtan fått uppdraget att bli befäl over bönderna just i detta syfte?
Två Ture i Årtan under tidigt 1600-tal låter inte alltför troligt som du är inne på.
Men innan jag känner mig mer säker önskar jag att någon vågar sig på att tolka åldersuppgiften i ÄL II (Älvsborgs lösen 1613, bildid: A0066074_00037). Kan det stå att han är över 60, 70, 80 eller 90 år gammal?
Hans skattepost är överstruken men om det beror på att han är ryttare eller för att han är utgammal vet jag inte. Om det beror på åldern kan man ju fråga sig vilken åldersgräns man hade när man inhämtade skatten i samband med Älvsborgs lösen för år 1613.
Jag kan också hålla med om att det är mer troligt att ryttaren nämnd 1654 (Karlstads rådhusrätt) håller till i närheten av Karlstad. Problemet är att jag inte finner någon annan ryttare Ture under tidigt 1650-tal vid en hastig genomgång av rullorna men jag kan ju givetvis ha missat en hel del. Men jag tror inte, helt utan bevis, att denna ryttare är identisk med Ture Simonsson Skragge i Årtan.
Sist denna gång, gamla ryttaren Ture Andersson är förlänat enligt Värmlands handlingar 1614:13 skatten från Årtan under sin livstid och så enligt kungligt brev daterat 9 mars 1614 (se vidare bildid: A0051193_00012). Ture Andersson och hans friheter nämns fortfarande i handlingar för år 1620 (se Värmlands handlingar 1620:2, bildid: A0051208_00335). Om det går att återfinna samma information i senare landskapshandlingar är för mig inte känt.
438
« skrivet: 2014-12-30, 03:09 »
Värt att nämnas trots en högst osäker släkttillhörighet?
En Ture Jonsson rider för Bålstad i Köla socken 1652.
(Rulla 1652:3, fol. 29r, bildid: A0053644_00034)
439
« skrivet: 2014-12-29, 23:11 »
En Ture Andersson, hövitsman för bönderna, bosatt i eller skatt från Årtan i Segerstad, nämns 1612/1613 (se Värmlands handlingar 1612:6, bildid: A0051188_00329 och A0051188_00332; 1612:12 bildid: A0051189_00294).
Är det samma Ture som nämns som utgammal ryttare i Årtan 1613 (se Älvsborgs lösen 1613 bildid: A0066074_00037)?
Det står en åldersiffra i samma längd men den vågar jag mig inte på att tolka.
Enklast är det väl om det är en och samma person. Men frågan infinner sig, kan en utgammal ryttare verkligen samtidigt vara hövitsman över bönderna?
Erik, har du något datum för rådusrättsdomen från år 1654 (eller AID)?
440
« skrivet: 2014-12-28, 22:36 »
441
« skrivet: 2014-12-25, 16:00 »
Kanske redan nämnt men en Johan Olofsson/Olsson Skragge nämns som ryttare för Lerhol i Brunskogs socken, Jösse härad, Värmland år 1679 under Magnus Breitholtz (Rullor 1679:12, SVAR bildid: A0053992_00072).
Kan denna Johan vara identisk med den Johan Skragge som nämns som ryttare i Vantunge, Husby socken, Lyhundra härad, Uppland år 1683 under samma ryttmästare (Livregementet till häst, Generalmönsterrullor, 1683, AID: v375291.b2810.s281)?
Om så, då i alla fall minst en värmlänning som flyttade med i samband med kompaniflytten.
442
« skrivet: 2014-12-22, 08:27 »
Enligt Braunerhjelm:
År 1681 förflyttades Breitholtz' kompani från Värmland och förlades i Roslagen.
Att ett helt kompani flyttar är väl orimligt men kanske kan några befäl och ryttare från samma eller andra närliggande kompanier ha flyttat med?
Magnus Breitholtz kompani för år 1679 kan du finna i Rullor 1679:12.
I samma rullor finns en ryttaren Ture Skragge (Simon Turessons son Ture Skragge för Årtan i Segerstads socken och Grums härad) men under Erik Jonsson Sturks kompani. Var man finner Sturks kompani under 1680-talet är för mig obekant.
Kan Ture Skragge som rider för Årtan år 1679 under Sturk vara densamme som nämns som korpral år 1683 i Roslagen under Breitholtz? Kan denne Ture ha slagit följe med Breitholtz och även han flyttat ifrån Värmland till Uppland?
443
« skrivet: 2014-12-21, 01:18 »
Sven-Åke,
Om du har vägarna förbi Krigsarkivet kanske det skulle kunna löna sig att gå igenom några volymer i regementsräkenskaperna.
Det ska finnas en hel del rullor i dessa räkenskaper som ännu inte är filmade av SVAR eller Arkiv Digital.
Arkiv: Sverige, rytteri Upland, Regementsräkenskaper -1723
Serie: Diverse räkenskaper
NAD referenskod: Referenskod SE/KrA/0024/022/G I
Om du har tur kanske du kan följa Ture Skragge tillbaka i tiden och se var han finns som gemen ryttare innan korpralskapet.
444
« skrivet: 2014-11-29, 13:33 »
En Botolf Jonsson i Byn, Ekshärads socken, nämns bland nyskrivna knektar 1640.
Om han tillhör släktkretsen eller inte vet jag ej.
Källa: Roterings- och utskrivningslängder, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0025/0/92 (1640-1641), bildid: A0054940_00008
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-11-29 13:34)
445
« skrivet: 2014-11-29, 13:23 »
Det jag inte kan tolka utelämnar jag med frågetecken (?). Gudmund Olofsson i Askersby, står i pant för sin son Sone Gudmundsson till att  ? honom uppå generalmönstring Obs. Jag har moderniserat den egna tolkningen. Se vidare bild enligt nedan, då några rader från sidans slut. Roterings- och utskrivningslängder, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0025/0/92 (1640-1641), bildid: A0054940_00008
446
« skrivet: 2014-11-20, 15:19 »
Skulle det vara möjligt framöver att ArkivDigital gör det möjligt att varje bild också har en egen allmän textdokumentsida där användare kan skriva in transkriptioner, kommentarer eller liknande till bilden i fråga?
447
« skrivet: 2014-11-08, 03:46 »
Lectionis gnarus enligt Varnum AI:1 (1737-1744) Bild 9 / sid 5 (AID: v44700.b9.s5, NAD: SE/GLA/13613).
448
« skrivet: 2014-11-07, 18:35 »
Varianten lectionis gnari ger i alla fall två googlingsträffar.
449
« skrivet: 2014-11-07, 17:26 »
Du har givetvis rätt, allt finns faktiskt inte.
Så vi kanske är först ut denna gång.
Men med tanke på hur mycket som finns så borde det finnas några liknande exempel kan man tycka.
Personligen vill jag nog helst se några andra goda exempel innan jag köper förklaringen (som dock låter väldigt rimlig).
450
« skrivet: 2014-11-07, 15:22 »
Hej och tack Christina,
Det var också min gissning!
Det tråkiga är att man inte får några träffar alls när man googlar lectio gnarus.
Enklaste förklaringen till detta borde vara:
1 Orden är rätt men måste böjas annorlunda.
2 Orden är rätt men det saknas ett mellanliggande ord.
3 Det rör sig trots allt om andra ord.
Kanske en latinare kan hjälpa till med att reda ut?
451
« skrivet: 2014-11-07, 11:38 »
Vad kan Lect. Gn. (exempel Sunne AI:7 (1750-1752) Bild 6 / sid 1) alternativt Lect. gnar. (exempel Sunne AI:6 (1747-1749) Bild 6 / sid 1) betyda?
(Se kolumnnamnen överst på sidorna)
452
« skrivet: 2014-10-31, 01:55 »
Komminister Gabriel Falk i Frykerud (död under 1720-talet).
Var han verkligen son till en Erik (Erici) (en uppgift i Edestam bland andra källor)?
Vem är då den Gabriel D. Falk som nämns i en inneliggande handling tillhörandes Kils härads dombok från år 1722?
Om det nu rör sig om ett D kan man då med tanke på att en son hette Daniel tänkas sig att D står för Danielsson?
Eller har skrivaren skrivit fel och ska det istället stå Daniel Gabrielsson Falk?
Se vidare Kils häradsrätt FIa:1 (1720-1724) Bild 111 (AID: v433823.b111, NAD: SE/VA/11168)
453
« skrivet: 2014-10-23, 23:52 »
1607 den 8? januari? ting i Väse härad.
Hustru Bengta Jönsdotter? har sålt Erik Larsson? all sin del i Glumserud för 4 fat järn.
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1607: 3 (1607), bildid: A0051175_00008
(Meddelandet ändrat av MAbo 2014-10-23 23:55)
454
« skrivet: 2014-10-23, 21:03 »
Det låter spännande och bra att bilderna redan finns.
Jag kan då bara hoppas att någon lägger upp dem på ett publikt nätforum så att fler som jag som inte har hängt med sedan Fryxells dagar också får en chans att detaljgranska dokumenten.
Tack för boktipset förresten!
455
« skrivet: 2014-10-23, 15:34 »
Angående Glumserud och gamla dokument. 1 Om jag läser De värmländska medeltidsbreven ( http://libris.kb.se/bib/7748336), där tre 1400-tals brev nämns, rätt så finns transkriptioner av dessa i Namn och bygd 1922 (?http://libris.kb.se/bib/8259020?). Kan även vissa 1500-tals brev finnas med här? 2 Dalslands diplomatarium ( http://libris.kb.se/bib/7797854) nämner något 1400-tals brev samt listar de brevägarens namn (en godsägare i Väse, förmodligen fortfarande i livet). Jag vill inte nämna några namn här men visst vore det fantastiskt om ägaren tillät en proffsfotograf med senare kameramodell att avfotografera alla gamla dokument? Ännu mer fantastiskt vore det ju om de högupplösta färgbilderna sedermera hamnade på ett publikt nätforum. 3 Några böcker om Väse. Väse : kulturhistoriska bilder ( http://libris.kb.se/bib/2589606) Väse : Kulturhistoriska bilder : Upptecknade ( http://libris.kb.se/bib/1362502) Väse socken i forntid och nutid : bidrag till socknens historia ( http://libris.kb.se/bib/1211542) Kan transkriptionen av brevet från 1589 finnas med i någon av dessa böcker? (Meddelandet ändrat av Mabo 2014-10-23 16:19)
456
« skrivet: 2014-10-21, 22:39 »
Erik om du kommer på i vilken bok du hämtat uppgifterna så hör gärna av dig.
Det vore mycket intressant att bläddra i denna bok.
457
« skrivet: 2014-10-21, 11:51 »
Är detta ovannämnda domboksnotis från 1629?
Väse härads dombok
26 augusti 1629
Sid. 19
Kantrubrik Håkan Svensson i Filipstad om en jordepart i Glumserud
Se: Väse häradsrätt AIa:1a (1620-1669) Bild 14 / sid 19 (AID: v66330.b14.s19, NAD: SE/VA/11106)
458
« skrivet: 2014-10-20, 22:05 »
Fin insats Erik.
Är fastebrevet från år 1589 digitaliserat (direkt eller indirekt via en senare källa)?
459
« skrivet: 2014-09-20, 16:42 »
Fyra Kerstin på raken i Lysviks födelsebok från år 1759 (Lysvik C:2 (1727-1765) Bild 78 / sid 145 (AID: v7829.b78.s145, NAD: SE/VA/13349)).
Rekordet förmodligen ganska snart tangerat eller förbigånget.
460
« skrivet: 2014-09-20, 12:52 »
Instämmer med Maud, kloka ord från Urban!
Bernadotte och Westling nämndes här ovan och det är (var) ju som bekant en vagel i ögat för flertalet traditionsbundna genealoger. Hur bör man benämna huset framöver enligt deras principer? Westling, Bernadotte-Westling, Westling-Bernadotte, oäkta grenen Bernadotte, eller varför just inte bara fortsätta med Bernadotte (detta är väl planen också)?
Kanske kan man ha i åtanke att namnet Bernadotte faktiskt härrör från en kvinna, då Germaine de Bernadotte som var gift med Joandou du Poey. Den sistnämnda en agnatisk förfader till Karl XIV Johan (om alla Wikipedia sidor nu kan stämma). Var namnet dyker upp första gången är för mig totalt okänt.
(Meddelandet ändrat av mabo 2014-09-20 18:16)
461
« skrivet: 2014-09-20, 02:35 »
Maud, jag har läst dina inlägg flera gånger men förstår fortfarande inte hur man kan betrakta en person med laglig rätt att bära ett namn som en orättmätig bärare av namnet. Men visst det beror ju som vanligt på hur man definierar begreppen.
Varför överhuvudtaget lägga till onödigt värdeladdade ord när man inte behöver göra detta (som i fallet Huss under en annan rubrik)? Annat är det givetvis när man försöker återge en källa så ordagrant som möjligt (t.ex. ett ogift pars barns födelseboksnotis från gångna tider).
(Meddelandet ändrat av mabo 2014-09-20 02:36)
462
« skrivet: 2014-09-19, 20:09 »
Om nu X har en laglig rätt att bära ett namn är då inte X en rättmätig bärare av namnet.
Återigen, varför inte använda andra termer som t.ex. yngre/äldre grenen/släkten istället för onödigt laddade ord som äkta/oäkta?
Och i fallet Huss: om nu inte den äldre grenen hade ensamrätt på att bära namnet Huss förstår inte heller jag varför man väljer att kalla yngre grenar eller oberoende namne för oäkta.
463
« skrivet: 2014-09-18, 23:30 »
Huss, den äldre grenen/släkten
Huss, den yngre grenen/släkten
Är inte beteckningar som ovannämnda (eller snarlika) både raka på sak och befriade från termer som kan upplevas som omoderna/stötande?
464
« skrivet: 2014-09-13, 10:38 »
Det handlar väl bara om en CD/DVD skiva. Skivan (och prestationen) är fantastisk i mina ögon men varför ska någon behöva älska (eller motsatsen) skivmakarna förstår jag inte. Varför dra upp (ner) tonläget till dessa nivåer?
(Meddelandet ändrat av mabo 2014-09-13 10:40)
465
« skrivet: 2014-08-30, 13:01 »
Finemang!
Tack Anders!
466
« skrivet: 2014-08-29, 08:21 »
Det blev ju helt fel det där...
Bättre termer är kanske:
Y-DNA, manlig patrilinjär testperson eftersökes
mtDNA, matrilinjär testperson eftersökes
467
« skrivet: 2014-08-29, 07:37 »
Stora Kil AI:5 (1761-1766) AID: v13256.b45.s41
Mårten Pettersson (född 1734 7/12) med familj.
Men vart flyttar de omkring 1760/1765?
468
« skrivet: 2014-08-27, 21:26 »
Jag skulle vilja se ytterligare två kategorier någonstans under Genetisk genealogi (DNA). Något i stil med:
Y-DNA, manliga agnatiska testpersoner eftersökes
mtDNA, kognatiska testpersoner eftersökes
(Eller någon liknande)
Där skulle en DNA-test-intresserad släktforskare kunna söka (*) efter nu levande ättlingar till någon anfader/anmoder att testa. Givetvis kan endast avlidna ättlingar nämnas på forumet men resten skull kunna tas via eposten mellan intresserade.
* Gärna under egna rubriker så att det inte blir så grötigt.
Låtsasexempel:
Anbytarforum » Genetisk genealogi (DNA) » Y-DNA, manliga agnatiska testpersoner eftersökes » Jacob Johan Anckarström
”Jag söker efter nu levande manliga manslinjeättlingar till Jacob Johan Anckarström.”
469
« skrivet: 2014-08-20, 19:09 »
470
« skrivet: 2014-08-19, 08:33 »
Du har nog rätt Stefan! Nortons varning lyder Threat name: WS.Reputation.1 och om jag fattat rätt har detta just med bristfällig filstatistik att göra. Jag gör som Carl var inne på och inaktiverar Norton under uppdateringen.
471
« skrivet: 2014-08-18, 11:54 »
Norton 360 tycker inte om uppdateringsfilen (27 juni 2014). Någon annan som får en varning?
472
« skrivet: 2014-08-15, 22:35 »
Nedan ett totalt obevisat antagande presenterat helt utan några källor alls.
Kanske någon kan bekräfta/dementera uppgifterna med olika källreferenser?
Innan varje steg (personernas existens, släktskapet mellan föräldrarna och barnen) är bevisat så bör man givetvis inte använda sig av dessa uppgifter.
1. Olof Daniel Westling
2. Olle Gunnar Westling
3. Anna Kristina Eva Westring
6. John Einar Westring
7. Nanny Birgitta Hugg
12. Johan Gregorius Westring
13. Anna Samuelsdotter
24. Westring
25. Anna Håkansdotter
50. Håkan Samuelsson
51. Karin Jönsdotter
102. Jöns Jonasson
103. Kerstin Larsdotter
204. Jonas Persson
205. Karin Ernstdotter
410. Ernst Eriksson
411. Kerstin Jönsdotter
820. Erik Nilsson
821. Marit Matsdotter
1640. Nils Eriksson
1641. Elisabet Höffner
3282. Ernst Höffner
3283. Maria Rachow
6564. Mårten Höffner
6565. Katarina Svensdotter
473
« skrivet: 2014-08-15, 11:41 »
Tack Bertil.
Det stammer, Nordensvan har inget mer om Nils än ovan.
Jag undrade nog egentligen om det ens existerat en Nils Höffner vid Närke-Värmlands regemente vid något tillfälle?
474
« skrivet: 2014-08-14, 02:53 »
I Nordensvan, delen levnadsteckningar och sidan 29 nämns Nils Höffner med kommentaren Var 20 okt. 1658 fänrik på Joh. Petterson Moses komp..
Men enligt en rulla (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1658/4 (1658), bildid: A0053699_00263) för samma kompani ifrån den 13(?) oktober 1657 till den 29(?) oktober 1658 heter fänriken Nils Klöver (Klöffuer).
Är det jag som ser dåligt eller står det inte Klöver?
I en annan rulla (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1658/7 (1658), bildid: A0053702_00346) för samma kompani den 1 juli 1658 heter fänriken Nils Nilsson.
Har det ens existerat en Nils Höffner son till Mårten Höffner?
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-08-14 03:30)
475
« skrivet: 2014-08-11, 01:59 »
En soldat Björn Ernstsson lejd av Anders Olofsson i Långerud Fryksände enligt Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1675/8 (1675), bildid: A0053919_00031.
Kan det vara en son till Ernst Höffner?
476
« skrivet: 2014-08-08, 11:58 »
Indirekt intresserad av:
L?der(t)/Lyder(t) von Stra(h)lendorf(f)
Överstelöjtnant och chef för en värvad skvadron 1631.
Finns i rullorna 1631: 22-26.
Framförallt intresserad av var han befinner sig åren före 1631.
(Skvadronen till hörde Jakob Duwalls regemente men verkar ha varit väldigt fristående)
477
« skrivet: 2014-08-08, 11:48 »
I till exempel kommentarerna till volymen 20 under serien 1631 års räkenskaper och arkivet Militieräkningar (SE/KrA/0455) nämns Pommerska handlingarna.
Men var finner man dessa?
Några exempel också från Militieräkningar:
Om de återfinnas skola de föras till serie Pommerska handlingar.
Lagd till Pommerska handlingar 1641/36
Lagd till Pommerska handlingar 1638: 5 b
478
« skrivet: 2014-07-27, 20:15 »
Efternamnet Rachow i Tyskland: http://www.verwandt.de/karten/absolut/rachow.html (Fler träffar i nuvarande nordöstra Tyskland) I Polen finns/fanns följande efternamn enligt http://www.herby.com.pl/ (klicka på länken Słownika Nazwisk Współcześnie w Polsce Używanych och sök på Rachow eller Rakow): Rachow Rachowaniec Rachowczyk Rachowiak Rachowicka Rachowicz Rachowiec Rachowiecki Rachowka Rachowniak Rachowski Rakow Rakower Rakowicka Rakowicz Rakowicz-Raczyński Rakowiczów Rakowiec Rakowiecki Rakowitsch Rakowski Rakowski vel Rak Rakowski vel Rydzyński Rakowy Kanske kan man anta att polskans –ow motsvaras av tyskans –au och ryskans –ov (Rachau, Rakau, Rachov, Rakov)?
479
« skrivet: 2014-06-23, 09:05 »
Länsman Nils Botolfsson i Svineberg Sunne
Drottning Kristinas brev den 9 april 1649
(Jordeböcker, Jordeböcker Värmlands län, SE/RA/55201/55201.17/18 (1649), bildid: A0055922_00045)
(Något om brevet bör väl finnas med i Riksregistraturet också)
480
« skrivet: 2014-06-19, 00:21 »
Jag har försökt att omstava orden i ett stycke (flock 4 i högmålsbalken) i ovannämnda landslag så att de följer mer nutida stavningsförslag men utan att vare sig ändra i ordföljd eller att lägga till/ta bort ord eller ändra för mycket när det gäller det grammatiska. Jag har också låtit bli att ersätta ålderdomliga ord med mer nutida synonyma ord. Jag känner mig dock högst osäker på om jag lyckats med omstavningarna i och med att mina kunskaper om fornsvenska ord och fornsvensk grammatik är mycket klena. (Det samma gäller nog nutidsvenskan ävenså tyvärr). Förslag på ändringar mottas tacksamt! (Jag vill alltså ligga originalet så nära som möjligt men stava så modernt som möjligt) * Originalet från http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/01_Bitar/B.L1.A-KrL.html: H ö g m æ l i s b a l k e r. IIII. ¶ Om nokor menniskia forgör sik sielff. IIII. Kan swa jlla athbæras, ath nokor menniskia forgör sik sielff, huru ledis thet hælzt henda kan, tha scal han til scogs föras oc i baale brennas, wtan ath oppenbart waare ath han för swa affwita worden war, ath han engom waada wægia wiste, tha maa han j iordh græuas wtan kirkio gaard; oc naar tolken scadi skeer, tha scal genast heredz höffdinge budkafla vpskæra oc heredzting sampna. Heredznempd ægher thet maal ranzaka, oc heretzhöfdinge dom agiffua. Arffua tes döda taki gotzet. * Min version: Högmälesbalk. 4. Om någon människa förgör sig själv. 4. Kan så illa åtbäras, att någon människa förgör sig själv, huruledes det helst hända kan, då skall han till skogs föras och i bål brännas, utan att uppenbart vore att han för så avvita vorden var, att han ingen våda väja visste, då må han i jord grävas utan kyrkogård; och när tocken skada sker, då skall genast häradshövding budkavle uppskära och häradsting samla. Häradsnämnd äger det mål rannsaka, och häradshövding dom avgiva. Arving(ar) dess döda tager godset.
481
« skrivet: 2014-06-09, 22:17 »
Det var vänligt Gunnar. Tack!
(Såg, typiskt nog efter inlägget, bra översättningar i Magnus Erikssons landslag, Holmbäck och Wessén, 1962. Två kapitel [G XIX s. 45 samt J XXXII s. 80-81] i denna bok passade nästan helt perfekt).
482
« skrivet: 2014-06-09, 17:38 »
Är det någon som kan översätta två kapitel (27 och 29) i jordabalken (Kristoffers landslag) till modern svenska? J o r d h a b a l k e r. ... XXVII. ¶ J huat sakum bonde maa hustru sinne iordh sælia och hustru bondans. ... XXIX. ¶ J allo aflinga gootze ægher bonde twaluti oc hustru tridiung, æ hwat the köpa eller sælia. ... XXVII. Ey maa bonde hustru sinna iordh sælia wtan tessen maal tiltrengia. Kan wtlendzker hær til landz leggia, hedin eller cristin, faanga bondan eller hustruna oc borth föra, komma ather budh oc bidia bondan eller hustruna aterlösa; nw ær ey til wtan iord henna, tha maa bonden iordh henna sælia oc sina hustru aterlösa; swa maa oc hustru bondans iordh sælia oc sin bonda aterlösa, æn han faangin ær. §.1. Nu kan them hunger henda, oc wilia iord sina sælia sik til födho; ægha the baaden jordh, sæli twaluti af bondans oc tridiung aff hustruna. Nu ægher bonden hwarte iordh eller lösöra, tha maa han sælia aff hustru sinna jord om aarit til sæx mark oc ey meer. Thetta köp scal a tinge laghlica göras oc kunnoga huat nöd them ther til drifuer. ... XXIX. Alt thet bonden oc hustrun köpa saman, bade i iord oc lösörom, mædhen the j hionalagh æro, æghe hustru tridiung oc twaluti bonden aff thy köpeno. Liuta the swa sælia som köpa, tha gange æ a hustruna lut tridiung oc tweluti a bondans. (Klippt och klistrat från http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/01_Bitar/B.L1.A-KrL.html)
483
« skrivet: 2014-06-08, 16:37 »
Det var intressant Leif. Har du någon lista?
1=?
2=?
3=Enskilda arkiv
4=Statliga myndigheter
5=Kammararkivet
6=?
7=?
8=?
9=?
484
« skrivet: 2014-06-08, 12:24 »
Tack Michael. Kanske dags att rensa bort Kammararkivet ut ur institution-arkiv-serie-volym-värdemängderna så gott som det går då med andra ord. Informationen om att en volym tidigare tillhörde Kammararkivet kan ju framgå i en anmärkningscell.
Det där med att ange digital referens (AID:s, Bildid:s etc.) istället för eller utöver en fysisk referens kan man ju tycka är ett otyg. Men om både den fysiska och den digitala referensen anges så ser jag bara fördelar (the more the merrier).
485
« skrivet: 2014-06-07, 16:17 »
Men jag hittar inte Kammararkivet under Riksarkivet på http://sok.riksarkivet.se/. Det borde ju då finnas en referens SE/RA/xxx/yyy/zzz/1539:2 (SE=Sverige) (RA=Riksarkivet) (xxx=specifik referenskod för Kammararkivet mest logiskt vore ju KA kan man tycka.) (yyy=specifik referenskod för Landskapshandlingar) (zzz=specifik referenskod för Östergötlands handlingar) (1539:2=volym 1539:2) Dessutom årliga räntan i detta fall tillhör 1a häftet och inte det 2a. Tack Carl och säkert har du rätt att jag krånglar till det men jag vill nog starkt hävda att det mest beror på att strukturen redan från början var tillkrånglad och fortfarande är obegriplig för en lekman.
486
« skrivet: 2014-06-07, 15:04 »
Tack Carl. Är det denna CD-skiva: http://libris.kb.se/bib/1988356, du har i åtanke? Går det fortfarande att få tag i den? Jag hittar denna produkt: http://webbutik.riksarkivet.se/se/kategorier/historia/arkivvetenskap/nad-natione ll-arkivdatabas.html, men OS-kravet=Windows 3.x/95/NT låter ju inte alltför kompatibelt med dagens system Windows 7/8 samt är jag osäker på om det verkligen är här en mer detaljerad landskapshandlingsbeskrivning ingår. Om det inte är ett upphovsrättsbrott kanske någon kan klippa och klistra in landskapshandlingsinformationen från den riktiga skivan in i detta forum på lämplig plats? Det där med serier. Du har ju mest säkert helt rätt. Men, i min enfaldighet, trodde jag att serier alltid började med en bokstav följt av en romersk siffra och sedan kommer volymerna. I referenskoden ovan [sammanfattningsvis: SE/RA/5121/5121.04/1539:2] finner jag inte en enda bokstav eller romersk siffra efter RA-delen. Men, om jag istället försöker att följa dig och dina riktlinjer så skulle den ovannämnda högra sidan [se SVAR, Bildid; A0048373_00017] istället få denna referens [tror jag i alla fall men den känns inte helt tillfredställande]: Arkivinstitution: Svensk Arkivinformation Ramsele (SVAR) Arkiv: Kammararkivet (RA-111010004) Serie [huvudserie]: Landskapshandlingar (K) Serie [underserie]: Östergötland[s handlingar] (K V eller K 05) [Imputerat då jag faktiskt inte finner Östergötland här och med ett hopp mellan Södermanland=04 och Småland=06] Volym: 1539:2 (1539:2) Häfte: 1 (1) [årlig ränta, obersvera att i denna volym kommer årliga räntan före räkenskapen] Blad [folio]: 1 Sida [pagina]: Höger [recto=r] Krångligt värre. Inte konstigt att folk ger upp och struntar i referenserna...
487
« skrivet: 2014-06-07, 03:02 »
Det finns ju termer för nästan allt men kruxet är ju att finna dem.
Om jag vill ge en överdrivet tydlig referens till låt oss säga höger sida på bilden A0048373_00017 (SVAR, Bildid; A0048373_00017) vad bör jag då ange?
(NAD-referenskoder inom parantes nedan)
Arkivinstitution är givetvis: Riksarkivet (RA).
Arkivet går jag en aning bet på då det består av två nivåer.
Arkiv, nivå 1: Landskapshandlingar (5121)
Arkiv, nivå 2: Landskapshandlingar Östergötlands handlingar (5121.04)
Om det nu rör sig om ett arkiv i ett annat hur benämner jag då dessa arkivnivåer för att markera detta förhållande? Huvudarkiv vs. underarkiv?
Serie: ?
Finns det någon serie att tala om här överhuvudtaget?
Volym och delar av en volym. Men vad kallas en volymsdel som nedan för av ett arkivkunskapsproffs?
Volym, hela: 1539:2 (1539:2).
Men volymen är ju uppdelad i två delar, årlig ränta=1 [se Bildid: A0048373_00004], räkenskap=2 [se Bildid: A0048373_00086].
Vad kallas då dessa delar? Volymdel 1 och 2? Häfte 1 och 2? Folder 1 och 2? Mapp 1 och 2?
Bilden i fokus ligger i den första delen av volymen, dvs. tillhör årliga-räntan-delen.
Men vilken term bör jag använda mig av för att benämna en volymsdel som sagt var?
Sidan/uppslaget är mer rakt på.
Höger (r=recto) sida av blad (folio) 1 dvs.
Sid.=Fol. 1r
488
« skrivet: 2014-06-06, 14:22 »
I samband med tingsrättsreformen (se t.ex. http://sv.wikipedia.org/wiki/Tingsr%C3%A4ttsreformen_i_Sverige) omkring 1970 verkar häradsrätten ha spelat ut sina sista roller. Men vilka var reformens underliggande lagar? Jag inbillar mig att SFS 1969:244 kanske skulle kunna ha varit en av lagarna? Var det då man ersatte alla ord börjandes på häradsrätt med ord börjandes på tingsrätt i rättegångsbalken? Om ja, var det då den 1 januari 1971 som denna lag trädde ikraft? (Meddelandet ändrat av Mabo 2014-06-06 14:25)
489
« skrivet: 2014-04-23, 15:57 »
490
« skrivet: 2014-03-18, 23:50 »
Vem var föräldrarna/förfäderna till Torbjörn Svensson Forsman/Forssman alias Thorbernus Svenonis Forsmannus? Enligt Edestam II s. 25 var han värmlänning, student i Åbo 1640, komminister i Karlstad 1661-1667 och död 1667. Inget självklart ursprung listas. Ett visst frågetecken kan kanske sättas när det gäller patronymikonet. Enligt Lagerborg (Ur en Värmlandssläkts öden, 1919) s. 43 nämns en Carl Fredrik Fredenheim (*,**) och ett dokument från 1787 där han skriver: ... at Thorbjörn Forssman har ibland sina förfäder de Skraggar, som tros vara en gammal Norsk adelig famille, men de voro han farfars möderne... samt Hans fädernesätt har vetterligen i tre led från honom tillbaka bodt på hemmanet Mässevik....
*Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Fredrik_Fredenheim
**En dotter-son-dotter-son till Torbjörn Forsman (enligt Wikipedia+Edestam)
Om jag tolkar Lagerborg rätt och med hänsyn tagen till tidigare uppgifter i denna tråd så skulle sambandet kunna se ut som följer:
Simon, länsman
|
NN Simonsdotter, gift med Anders i Mässvik, omgift med Amund
|
?NN Andersson/Amundsson? I Mässvik?
|
?Sven? I Mässvik?
|
Torbjörn Svensson Forsman
Kan detta stämma?
Vem av Anders/Amunds söner kan det röra sig om?
Bodde det en Sven i Mässvik?
Lite kuriosa.
Om Wikipediasidorna håller så skulle statsministern Erik Gustaf Boström (statsminister 1891-1900 och 1902-1905) vara en ättling via sin mor (Elisabet Gustava Fredenheim), hennes far (Gustaf Carl Henrik Fredenheim), hans far (just nämnde Carl Fredrik född Mennander adlad Fredenheim), hans mor (Johanna Magdalena Hassel), hennes far (Henrik Hassel), hans mor (Magdalena Forsman) och hennes far (just nämnde Torbjörn Forsman).
Men mer behövs nog innan man kan vara riktigt säker...
491
« skrivet: 2014-03-18, 21:42 »
Grava 1645: Simon murmästare med sonen Daniel enligt räkenskap för kyrkan Grava KI:1 (1636-1706) Bild 20 / sid 16 (AID: v70898.b20.s16, NAD: SE/VA/13155). Skraggar?
492
« skrivet: 2014-03-17, 11:50 »
Angående En ny gren av släkten Skragge (VärmlandsAnor nr 2013:1, Christian Juliusson och Carl-Johan Ivarsson). Jag kan inte finna någon referens Historisk Tidskrift 1877. Samma uppgift finns i Lagerborg. Det måste röra sig om Historiskt Bibliotek 1877. Se vidare: http://libris.kb.se/bib/417317 http://runeberg.org/histbib/3/0466.html (HB 1877 sid xxviii G. Djurklou) Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1614: 13 (1614), bildid: A0051193_00091 Artikel om Pelle i Ramstad i Släkt och Hävd Nr 2-3 1965 (Meddelandet ändrat av Mabo 2014-03-17 12:59)
493
« skrivet: 2014-03-15, 19:04 »
I Braunerhjelms Kungl. lifregementets till häst historia del Biografiska anteckningar... sid. 157 sägs Olof Olofsson Skragge adlad Lagerborg vara kusin med ryttmästaren/översten Ture Skragge. Släktskapet ska framgå av ett befordringsförslag författat den 3/2 1716 av Jakob Danckwardt-Lillieström.
Om patronymikonet Olofsson är det riktiga så skulle det kunna innebära, om jag lyckats identifiera rätt Ture Skragge (Ture Simonsson Skragge, se ovan) följande:
ALTERNATIV A?
Föräldrar: Ture själv en Skragge eller gift med en Skragge
Bröder: Olof Turesson, Simon Turesson
Kusiner: Olof Lagerborg (son till Olof), Ture Skragge (son till Simon)
ALTERNATIV B?
Föräldrar: Ture själv en Skragge eller gift med en Skragge
Svågrar: Olof (måg till Ture) - NN Turesdotter, Simon Turesson
Kusiner: Olof Lagerborg (son till Olof och NN), Ture Skragge (son till Simon)
Men detta är för tillfället endast spekulationer.
Och frågan är om det kan framgå mer av handlingen från 1716.
494
« skrivet: 2014-03-14, 23:12 »
I Värmländska porträtt- och bildgravstenar : främst 1600-tal (Bertil Olsson, 2009) nämns en gravhäll (Huggenäs kyrka) som sägs kunna vara Skragge-familjens grav (s. 99). Tyvärr verket inskriften vara utnött. Skulle man kunna undersöka gravhällens yta med hjälp av arkeologiska tekniker/metoder? Något liknande verkar man ha gjort i Ystad enligt http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/gravstenar-i-ystad-undersoeks-med-rti -teknik-910537. (RTI=Reflectance Transformation Imaging)
497
« skrivet: 2014-03-02, 12:32 »
1571, Tionde, By gäll, Huggenäs socken, Uggelsäter:
Lasse (Lars)
Erik
Tore
Halmar (Hjalmar?)
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1571: 8 (1571), bildid: A0051084_00169
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-03-02 17:21)
498
« skrivet: 2014-03-01, 19:28 »
Värmland 1571.
Danskt/svenskt gods?
Vad menas?
(Arkiv, serie och volym: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1571: 8 (1571) Bildid: A0051084_00096)
499
« skrivet: 2014-02-15, 15:52 »
En ryttare Simon Andersson (en Skragge?) i Stav i Bro socken nämns 1627 bland nytillsatta ryttare (under Karl Siggesson och Per Svenssons fana).
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1627: 2B (1627)
Bildid: A0052807_00053
500
« skrivet: 2014-02-08, 14:42 »
Kan det stå Sone Turesson i Årtan?
(Ryttare i Årtan, Segerstad sn, Grums hd, Värmland; Södermanlands ryttare, Otto von Sacks regemente, Per Bondessons värmlandskompani)
(Enligt min hypotes så kan det röra sig om [farbror?] till den ovannämnde Ture Simonsson Skragge)
Källa: Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1631/1 (1631), bildid: A0053147_00148
I samma rulla under samma ryttmästare finns även ryttare Simon Andersson i Uggelsäter (Näs härad).
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-02-08 14:48)
|
Visa inlägg
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
