ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Sture Torikka

Sidor: [1] 2
1
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 06 oktober, 2015
« skrivet: 2015-10-05, 17:40 »
Rånet den 7 december 1807 har jag någon notering om från Övertorneåtinget men vidare rörande min anfaders Karl Jonasson Aunis (1778-1839) broder Johan Jonasson Aunis (1783-1865) har jag icke eftersökt. Enligt några gamla noteringar jag gjort så skulle Johan Aunis den 17 juli 1808 ha undergått offentlig kyrkoplikt för rån och plundring, vilket baserade sig på Svea hovrätts dom av den 3 april 1808. Sedan har jag noterat För mord varit dömd till halshuggning men benådad 1808. Jag kan idag inte längre erinra om jag skrivit utav denna mening från kyrkoboken eller om jag snappat upp innebörden ifrån något möte med Erkki Wahlberg? Citatet kan vara mitt eget. Angående rånet så hade drängen Johan Aunis tillsammans med soldaten Salomon Grym varit hemma hos den på Mattinens gård i Matarengi för stunden boende ryska undersåten Ivan Malafia från Panajärvi socken av Arkangels Guvernement. Ryssen hade velat växla pengar med Aunis och Grym varpå dessa plundrade, slog och illa hanterade Malafia.
Rimligen har Aunis mordrannsakning förevarit vid Övertorneå ting 1808, eller något år därförinnan. Men dem domböckerna har jag tyvärr ej ännu hunnit studera.
 
Hälsar
Torikka

2
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-08, 10:59 »
Hej alla domboksforskare i forna Kalix socken
 
Jag har i mina historieforskningar från Tornedalen stött på en same Tomas Anundsson som förekommer i tinget i Övertorneå socken 1607. Protokollet är skadat så man saknar en del ord och innebörder men så pass mycket förstår jag att han under 1590-talet har varit i någon by i Kalix socken och friat med en kona därstädes och sedan födde hon barn. Tydligen både en och två gånger. Det ser ut som att byns namn börjar på “Sa-” men sedan är pappret förstört.
Tänkte att måhända har denne man synts till i Kalix sockenting under 1590-talet eller tidigt 1600-tal? Har någon Kalixforskare observerat denne man utifrån Kalix horisont?
 
Tack på förhand,
Sture Torikka
Luleå

3
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 06 april, 2015
« skrivet: 2015-03-10, 08:32 »
Hej Kai
 
Förvisso hade indelta soldaten nr 64 Erik Ersson Stock (1732-1794) o h h Maria Persdotter (1730-1799) en son Abraham född år 1775, men jag tror inte att vår gemensamma anfader Abraham Ersson Ylivainio (1775-1858) var identisk med denne lille soldatson.
 
Istället var blivande tolvmannen och häradsdomaren Abraham Ylivainio i Varttosaari, Nuottioranta, son till företrädaren på Ylivainio hemman, Erik Johansson Ylivainio (f. 1753, drunknad 1775) o h h Brita Johansdotter Huhdanantti (1752-1803). Modern Brita blev år 1777 omgift med nye husbonden på Ylivainio Isak Johansson Kauma-Ylivainio (1744-1829). Efter att Abraham nått vuxen ålder tog Abraham över sitt fädernehemman.
 
Abrahams farfar var Johan Andersson Ylivainio eller Lampa (1721-1754) som också var husbonde på familjehemmanet Ylivainio samtidigt som han även från år 1743 var indelt soldat för roten nr 26 Lampa med rotesäte i Juoksenki. Soldaten Johan Lampa var 1748 utkommenderad till Gränskommissionen uppe i lappmarken som höll på med gränsutstakandet för rätta svensk-finska gränsen mot Norge.
Genom dessa Abrahams far, mor och farfar härleder du dina anor tillbaka till Niemis och Nuottiorantas samt Armassaaris ursläkter som var både tolvmän, birkarlar och lappfogdar. Ja, även en riksdagsman återfinnes.
 
Välkommen in i en av Tornedalens historiskt intressantaste släkter (aningen subjektivt uttryckt)!

4
25 Religion och kyrka / Kyrkohistoria
« skrivet: 2015-01-05, 20:32 »
TVÅ KYRKOR I EN OCH SAMMA LANDSORTSSOCKEN FÖRE 1650?
 
Denna förfrågan känner jag själv måhända har hamnat aningen fel, men jag hittar spontant inget bättre ställe. Så vi testar:
 
TVÅ KYRKOR I EN OCH SAMMA LANDSORTSSOCKEN FÖRE 1650?
 
I Torne älvdal högst upp i norr delades från år 1606 den omkring 30 mil efter älven avlånga Torne socken. Den nordliga delen blev då Övertorneå socken, den nedre och till ytan väldigt mycket mindre blev Nedertorneå. En delning hade varit reell redan under 1530-talet men hade efter något decennium återgått till en homogen socken igen. Slutgiltiga delningen inträffade alltså 1606.
 
Inom denna nybildade Övertorneå, i sig ytmässigt alltjämt väldigt stora, socken - nästan 24 mil från norr till söder - uppförs under slutet av 1610-talet två kyrkor såsom ersättning för en äldre kyrkobyggnad (kapell) som raserats. Bägge kyrkorna ligger i socknens nedersta geografiska delar där de flesta sockenborna då var bosatta. Men dessa var ändå få. Brukningsdelarna, hushållen, varierar i samtida skattelängder men ligger oftast omkring 210-220 olika gårdar. Norr om socknens ungefärliga geografiska mittpunkt återfinns inte flera än omkring 10-15 gårdar.
 
I socknens nedersta del uppförs alltså nästintill samtidigt två kyrkor. Hur kan detta över huvud taget ha kunnat genomföras? Socknen omtalas vara fattig och befolkningen lider under 1610-talet svårt efter fyra missväxtår på raken. Kylan vintertid är naturligtvis hård och livsbetingelserna är uppenbarligen inte lätta. Hur kunde denna befolkningsmässigt lilla socken uppföra två kyrkor samtidigt? Det är en fråga vi säkert aldrig kan besvara fullt ut. Den nordligare av dessa två kyrkor utses efter något år såsom varandes moderkyrka varpå den nedre kyrkan blir kapell eller annex under den förstnämnda.
 
Jag personligen uppfattar lekmannamässigt detta fenomen med två kyrkor i en och samma fattiga landsortsocken med en befolkning på kanske 2000 personer under tidevarven före 1650 såsom ovanligt. Öster om Torne älv, i Kemi älvdal, fanns det ju en kyrka i Kemi samt sedan omkring 1632 ett underlydande kapell i Rovaniemi. I Kalix älvdal likadant fast först närmare decenniet senare. Men i Torne älvdal har vi alltså detta fenomen redan från sent 1610-tal.
 
Min allmänna huvudfråga är således följande:
 
- Förekommer andra (glesbefolkade) landsortssocknar i Sverige eller Finland som under 1600-talet (eller helst före 1650) har två (nya) kyrkobyggen i en och samma socken?
 
Någon som vet?
 
Sture Torikka
Luleå

5
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 06 oktober, 2015
« skrivet: 2014-11-08, 10:50 »
Hej igen
 
Som ovan nämnt behöver naturligtvis inte ”K. Tyni” vara direkt kopplad till kvinnan ”M.B.D.” Textstilen tycks ju även tämligen olika.  Det högintressanta är ju patronymikoninitialen ”B”. Min erfarenhet påvisar detta som hyfsat ovanligt i Torne älvdal. Tänker närmast på namnet Bertil, vilket inte heller är alltför vanligt aktuell tid. Jag hade själv en anmoder i denna trakt vid namn Maria Bertilsdotter som var född 1775. Hon är det ju knappast fråga om såvida hon inte redan som barn erhållit en brudkista för framtida bruk. Knappast troligt dock, gissar jag. Min Maria gifte sig första gången 1802, och det faktiskt till just Koivukylä. Hon hade en faster vid namn Margeta Bertilsdotter som var född 1745, men henne har jag ej följt i arkiven så jag kan inte i dagsläget ens svara på huruvida hon nådde vuxen ålder? Lämnar M.B.D. därhän för stunden.
 
Vad betyder Tyni? Ja, inte så enkelt att förklara på svenska språket. Bakgrunden är ju att allmogen i Torne älvdal var genuint finsktalande och hade därigenom naturligtvis finskaktiga uttal på sina personnamn. Historiskt sett har dem haft egna hedniska finskugriska namnformer, vilka personnamn av den svenskspråkiga överheten successivt ersätts i takt med kristendomens intågande. En finsk och en svensk motsvarighet av de kristna namnen uppkom. Överheten ombesörjde också all administration på svenska språket varför även all bokföring utfördes på svenska. Personnamnen har således från första början tolkats och översatts till sin svenska motsvarighet. Ibland har detta varit logiskt givet -  som t ex att den lokala jordbrukaren vid namn Pekka motsvarar det svenska namnet Petter o s v - , ibland litet chansartat. Tyni tillhör klassen ”mera komplicerat”.
 
Det förekommer för drygt 400 år sedan på Tyni hemman i Kainuunkylä en bonde som på svenska språket skrives ”Tynis Nilsson” och med andra liknande stavformer. Detta visar oss att det initialt är fråga om ett förnamn. Urformen bör i svenskspråkig tankeverksamhet möjligen ha varit ett inlånat ”Antonius” vilket sedan i denna lokalfinska har skapat personnamnet ”Tyni”. Uppe i Lovikka har Tyni angetts motsvara förnamnet ”Dynis”. Det är troligt att detta är fråga om exakt samma namnkonstruktion som den tidigare förekommande Tynis Nilsson. Bokstaven ”T” uttalades hårt och har ofta av svenskspråkiga öron uppfattats som just ”D”. Sedan härstammade ju Lovikkas nybyggare från just Kainuunkylä så vem vet, kanske var denna namntradition med Dynis Olofssons kristna förnamn en direkt avlöpare från den drygt hundra år äldre Tynis Nilsson. Och som seden sig bör i Torne älvdal så blev ofta förnamn liktydiga med framtida gårdsnamn.
 
Ja, ungefär så. Nu litet kaffe på det här!
 
Hälsar
T

6
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 06 oktober, 2015
« skrivet: 2014-11-07, 11:15 »
Hej Lars
 
Eftersom kistan har hämtats från Koivukylä (nuv. Hedenäset), som ju ligger inom Hietaniemi, så behöver man inte bege sig så långt norrut som till Lovikka för att återfinna namnet Tyni. Utan bara vända sin blick rakt österut. På andra sidan älven i den stora byn Kainuunkylä inom Ylitornio finns det två hemman vid namn Tyni, så lika sannolikt är att någon hemmansägardotter därifrån har gift sig över älven och haft med denna brudkista i samband med vigseln.
 
Dessa uppgifter torde hyfsat väl gå att återfinna i Hietaniemi kyrkobokföring för 1780-talet.

7
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 06 april, 2015
« skrivet: 2014-10-18, 10:46 »
Hej Bosse
 
Fredrik Julius Tornberg återflyttade till Pajala 1858. Enligt husförhörslängden avlider han där såsom backstugusittare den 25 september 1886, men jag har spontant inte observerat honom i död- och begravningsboken. Begriper inte varför. Någon eventuell bouppteckning efter honom har jag ej sökt men av erfarenhet vet jag att det emellanåt aldrig upprättades bouppteckningar efter folk längre ner på den sociala skalan. Dem hade väl för litet, eller ingenting, att redovisa i bouppteckning så juridiskt beslut togs om att densamma inte behövde upprättas? Åtminstone några sådana noteringar har jag stött på. Men i detta syfte är det ju värt att försöka kontrollera om någon bouppteckning finns efter gubben Tornberg. En annan möjlighet är ju - ifall Tornbergarna är involverade - att det kan ha varit sonen Fredrik som ju blev svåger med Johan Björkén som kan ha stått för fiolerna?
 
Jag har likt dig också för massor av år tillbaka gluttat i Fale Burmans bouppteckning men ej sett något av värde som jag gjort noteringar om. Mysteriet kvarstår.

8
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 06 april, 2015
« skrivet: 2014-10-14, 12:16 »
Kunde inte riktigt släppa detta med Juva och Björkén i Koivukylä så jag kollade upp litet ytterligare.
 
Doktor Johan Björkéns mor tycks sälja hemmanet 1852 till nye husbonden, kaplanssonen och tillika tolvmannen Fredrik Julius Tornberg (1805-1886) från Niva i Pajala by. Här inför han i vart fall medel till Juvas änka, vilken kvarbor å Juva som förgångshjon.
 
År 1858 gifter sig Johan Björkéns yngsta syster Maija Kaisa (1839-1867) med Tornbergs son Fredrik Fredriksson Tornberg (1828-1896) i dennes första gifte. Dem tillsammans övertager således Juva hemman från 1858. Maija Kaisa dör alltså redan i maj 1867 och redan i december samma år har maken och änkemannen Fredrik Tornberg gift om sig med Kristina Joki eller Joenheikki (1845-1896) från Niemis by.
 
År 1869 avyttrar Tornberg Juva hemman och familjen flyttar till Littiäinen nr 1.
 
Doktorns bror Isak Isaksson Juva (f. 1827) blir bondemåg på Sammeli hemman i Päkkilä där dem tycks kvarbo hela livet medan systern Margareta/Greta Johanna (1830-1882) gifter sig 1856 med min farfars morfars bror Johan Salomonsson Sakari (1820-1905) från Päkkilä. De äger och bebor (Yli-) Lahti hemman i Koivukylä.
 
Abraham Juva (f. 1828) som blir bonde på Kitti i Karungi avlider därstädes 2 augusti 1902.
 
Så ättlingar finns från Johan Björkéns samtliga syskon undantaget handlanden Per Olof Björkén (1836-1898). Inga officiella barn i vart fall efter den sistnämnde. Kanske en kontroll med någon av dessa ättlingar kan ge information om ev. tidigare relation och kännedom om doktorn i Uppsala?
 
Modern var från Heikkilä i Haapakylä, Övertorneå.
 
M v h
Torikka

9
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 06 april, 2015
« skrivet: 2014-10-12, 12:47 »
Ja, Bo, Johan Björkén är en väldigt intressant person. Jag har ingenting att svara på dina frågeställningar annat än att även jag har grunnat på samma fenomen som du: Varifrån fick dessa barn ekonomi att överleva och dessutom förkovra sig? Johan Björkéns yngre bror Petter Olof Björkén (1836-1898) var en handlande i Hietaniemi och Övertorneå som jag stött på i tingshandlingarna i ett otal ekonomiska sammanhang. Han gjorde affärer och hamnade då tämligen ofta i en fordringssituation som landade i tinget. Han hade också varit neråt landet och återinflyttade till Hietaniemi år 1870. Från Bro, vill jag minnas? Är inte det kring Uppsala någonstans?
 
En annan bror, Abraham Björkén (1828-levde ännu 1895), var då inte riktigt lika framgångsrik och flyttade runt med sin stora familj på flera olika hemman inom Hietaniemi och Karl Gustaf socknar. Från 1869 finns han med familjen på hemmanet Kitti i Karungi by.
 
Sedan fanns det, som du nämner, ytterligare syskon. Dessa har jag tyvärr ej följt genom historien men äldsta brodern Isak (f. 1827) gifter sig 1855 och systern Margareta Johanna dito 1856. Dessa blir ju lätta att följa upp om intresse finns. Yngsta systern Maria Katarina (f. 1839) har jag inget mera om.
 
Jag har en notering om att Doctor John Björkén förekom som fadder i Hietaniemi 24/10 1861, så åtminstone ännu då hade han kvar kontakter med hemorten. Omkring 1850 tycks han ha blivit student i Haparanda skola enligt en vag anteckning jag gjort för decennier sedan. Jag vill också ur mitt bräckliga minne komma ihåg att jag ytterligare stött på denna doktor i något annat historiskt dokument på hemmafronten, men kan tyvärr icke just nu erinra var.
 
Hälsar
Sture Torikka

10
Alnö / Alnö
« skrivet: 2014-05-29, 08:31 »
Tack Anita och Ewa!
Det var fulltäckande information.
Men hade Edla Johanna och Nils Petter Norsten endast ett barn, en son?
F ö ser det väl nästan ut som att den gamle änkemannen Bengt Widing, då han står skriven i Böle, bodde hos sin enda dotter med familj?
 
Tack igen för välvilligheten.

11
Alnö / Alnö
« skrivet: 2014-05-28, 19:09 »
Vid Myrnäsets ångsåg i Alnö fanns år 1900 sågverksarbetaren Bengt Widing från Åmål (f. 1845-05-20). Han hade hustrun Karin Ström (f. 1851-07-18 i Ljusdal) samt en dotter Edla Johanna (f. 1879-02-17 i Attmar) och sonen Anders Leonard (f. 1880-10-16 i Attmar).
I SVAR finner jag inga yngre längder än 1890-talet.
 
Någon som kan bidraga något om dessa personers resterande liv?

12
03 Arkivvård / Gamla foton och dokument; hur bevara / förvara
« skrivet: 2013-03-26, 09:04 »
Hej
 
och tack för tipsen. Jag ska testa mig fram för att åtminstone försöka få dem aningen mera behagliga att titta på. Dem är ju vackra också, dokumenten. Dock har jag gjort arbetskopior att jobba med.
 
M v h
 
Sture Torikka

13
03 Arkivvård / Gamla foton och dokument; hur bevara / förvara
« skrivet: 2013-03-24, 18:34 »
Det börjar klia av dokumenten
 
Härom året fick jag tag i en kasse med ett gott antal gamla foliohandlingar alltifrån 1840- till tidigt 1900-tal. Hur dem förvarats under de mera än gångna 100 åren vet jag inte men lätt att föreställa sig är att dem varit ihop i en bunt och utsatta för värme, kyla och fukt om vart annat. Tittar man på pappren så ser dem dock inte alls varken fukt- eller rötskadade ut utan dem ser mer eller mindre perfekta ut. Faktiskt. Bläcket är inte skadat i någon handling.
 
Inte lång stund efter att jag lagt upp dem på bordet och börjat ögna i och sortera dem började det klia på armarna. Jag fick efteråt tvätta mig ordentligt för att få bort irritationsmomentet. Sedan placerade jag dokumenten väl uppordnade i en sluten arkivkartong förvarade i vanlig rumsvärme.
 
Men var gång jag plockat fram dem för att läsa litet i dem så har samma kliande problem uppkommit tämligen omgående. Någon sorts kvalster kan jag föreställa mig att det är även om mina ögon naturligtvis inte kan se någonting.
 
Min fundering är om någon kan bistå med kompetens i vad det är för något som skapar detta kliande och om hur man eventuellt kan sanera dokumenten så detta irritationsmoment försvinner, men samtidigt inte förstör pappren? Och i vilken temperatur förvarar ja dem bäst?
 
Funderar
Sture Torikka
Luleå

14
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 19 november, 2013
« skrivet: 2013-01-30, 09:35 »
Hej Peder
 
och tack för intressanta tidningsartiklar. Den s.k. ståtliga herrgården i Niemis 1898 var tillhörig godsägaren Oskar Utterström, kallad J.O., och var byggd på de tre hemmanen Niemis nr 11 Juntheikki, 12 Kaisajuntti och 13 Sammeli samt Laitamaa nr 1 Navettamaa. Utterström titulerades i sin samtid även Tornedalens förnämsta lantbrukare så det är högst förståeligt att ministrarna hade sitt jordbruksintresse riktat hit. Ryktena om Utterströms värv i Tornedalen hade nått Stockholm och många andra tämligen prominenta besökare har vandrat över markerna här.
 
Rent fysiskt tycks största delen av manbyggnaden stått tvärs över gamla gårdsskiftet för Niemis nr 13, men tydligen med en del in på Niemis nr 12. Ungefär så. Uthusbyggnaderna inklusive ladugård stod på gamla Niemis nr 11. Det är litet rörigt att fastställa metrar hit och dit i synnerhet när det tycks som att nr 13 upplöses och ingår i nr 12. Men nog om det, du beskriver rätt plats i alla fall. Jonas Larsson kom hit till denna fastighet år 1928 i samband med Utterströmmarnas katastrofala konkurs. Ättlingarna benämner sig Stridsman, vilket var ett äldre familjenamn.
 
Angående amerikanarbesöket 1869 har jag någon gång observerat nånting i ärendet, men kan för mitt liv inte återfinna några egna noteringar rörande det.
 
Och ja, jag har i min ungdom - medan ännu de gamle levde - uppfattat en del traditioner kring detta och andra liknande besök i nejden. Idag cirkulerar dem inte längre. Traditionerna, alltså.
 
Kör hårt!
 
/Torikka

15
Väldigt intressant, Ulf!
Jag tackar för dem uppgifterna och lägger dem i min digitala norrbottniska väderkvarnsmapp.
Hälsar
Torikka

16
Häftigt Peder!
Jag har för ett par år sedan faktiskt varit in i den åldrande väderkvarnen på Junkön och det var läckert. Den var nog så gammal och man frapperades över storleken på insidan. Det var som en full kvarnanläggningsverksamhet där inne. Utan att alls veta så är jag aningen tveksam till att Lars Forssmans 1790-tals väderkvarn såg ut på det sättet? Ute på öarna i Lule skärgård fanns det en helt annan typ av (kraftig) blåst som dem nog inte upplevde i Niemis by i Tornedalen, sex-sju mil från kusten.
Tack för informationen,
Torikka

17
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 19 november, 2013
« skrivet: 2012-11-08, 20:12 »
Hej
jag har endast antecknat om förre soldaten Nils Olofsson Bäsk att han var född 1697 samt avled 8/10 1741 av detta nafwelbråck. Dem tycks väl ha bott i Niemis 1740 i alla fall, om jag nu kan tolka mina egna gamla kladdar? Något har i vart fall styrt honom till Niemis by enligt mina rön. Samt att han tycks ha varit en son till bonden Olof Nilsson (Ranta-) Tiensuu (f. ca 1670 d.1706/1708) o h h Sisla Eriksdotter Portimojärvi. Hustrun vet jag inte var hon kom ifrån men sonen Adam hamnar i Mukkavaara. Men det känner nog Börje redan till. Jag har heller ingen aning om var barnen växte upp men Nils Bäsk tycks ha haft fyra systrar så möjligen kan dem ha varit hos någon av dem? Modern Sisla hade då åtminstone två bröder och två systrar.
Hälsar
Torikka

18
Hej igen,
och vad roligt att det blev sådan respons rörande väderkvarnar i norr efter att Bo Nordenfors tog upp frågeställningen. Även om Birgitta Hansi känner sig aningen förvånad över att manliga forskare finner det intressant med det artfrämmande fenomenet väderkvarnar i norra Sverige, så är ju faktiskt ämnet tämligen intressant i ett historiskt perspektiv. Just p g a dess relativa ovanlighet. Man kan ju fundera över varifrån dessa tidiga norrbottningar fick influenserna ifrån rörande väderkvarnar? Kom dem på det själv eller hade någon söderifrån tipsat dem om möjligheten?
 
Roland Juntti funderar över namnet Myllymäki som ju naturligtvis härleds till någon sorts kvarn. Men i de fall jag har kunnat belägga namnets ursprung så har det ofta varit fråga om gårdsnamn på någon höjd eller sluttning intill/ovanför ett vattendrag där det då funnits en bäckkvarn. Mina ringa observationer kring detta har i vart fall inte lett till någon väderkvarn utan till vattenkvarnar. Men visst kan en kvarn finnas i en sluttning också, om där finns vattendrag. För då får ju kvarnägaren och mjölnaren rejäl skjuts i vattnet. Och det är väl bra? Är inte kvarngeografin på det viset dels i Orjasjärvi i Övertorneå, Laitamaa i Hietaniemi och i Nuottioranta i Ylitornio?
 
Funderar
Torikka
(som i övrigt är helt novis rörande kvarnkonstruktioner m m. Förfädernas kunskaper har inte speciellt ofta nedärvts vidare till senare generationer)

19
Ja, det var bl a dig Peder som jag räknade med! Jag tänkte att du snokar nog fram något matnyttigt i frågan. Stort tack för det. Ämnet är fascinerande.
Jag glömde dock nämna igår att jag känner till att det i Torneå funnits väderkvarn (-ar). Johan Portin nämner för Övertorneåtraktens del i början av 1800-talet att det finns inga väderkvarnar på orten. Men däremot, tillägger han på annat ställe, anser han att en sådan bör inrättas i varje by. Lars Forssmans bouppteckning tycks dock inte heller nämna något om att han har en väderkvarn, i vart fall inte vad jag kan finna. Å andra sidan behöver det ju inte nödvändigtvis ha varit han som var (ensam) ägare till nämnda väderkvarn. Men då, enligt Portin, så finns den inte längre kvar under första årtiondena av 1800-talet.
Tack igen,
Torikka

20
Hej igen,
ja, men detta förringar inte alls det fascinerande i fenomenet med väderkvarnar, vare sig dem uppförts i Piteå eller Tornedalen. Jag vet inte mycket i frågan heller men har endast observerat det konkreta fall jag nämnde. Hoppas någon fler med väderkvarnskännedom ser detta och kan bifoga ytterligare väderkvarnsbelägg i länet! Här har dem ju uppenbarligen varit tämligen sällsynta medan möllorna på slätterna i Skåneland visade på en stark folklig och historisk förankring. Minns det från mina egna Lundaår vid mitten av 1980-talet.

21
Hej Bo,
jag kan inte föreställa mig att denne Örnberg som du nämner kan ha varit pionjären i Norrbotten rörande fenomenet väderkvarnar. För i Niemis by i Hietaniemi socken i Tornedalen avled i augusti 1795 kvarnägaren och tillika bonden Lars Larsson Forssman vådeligen i en väderqvarn. Således bör detta år 1795 rimligen ligga före i tid innan Örnberg, som du säger var född 1779, hade hunnit uppföra en väderkvarn i Piteå?
Eller vad tror du?

22
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2012
« skrivet: 2012-01-07, 11:43 »
Hej,
 
jag har tyvärr inte forskat kring soldaten Olof Ersson Flinks bakgrund eller familj, men en förtydligan kan göras rörande hans bostadsort. Han lejdes till soldat i januari 1720 för roten nr 70 Flink i Niemis by, Hietaniemi socken. Han fick avsked 1728 p g a att han hade fallande sjuka (epilepsi). Uppges då vara 31 år gammal (född ca 1696-1697).
 
Som soldat var han bosatt i tilldelat rotetorp i Niemis by men år 1741 blev han nybyggare på Mukkavaara nybygge vid Mukkajärvi (då kallat Pirttijärvi likt sjön väster därom med samma namn) norr om byn Jänkisjärvi, då han efterträdde anläggaren, tidigare soldaten Lars Larsson Lorf.
 
Vet ej vilken Klaras bror Roland menar ska ha varit soldat med namnet Flink i Armasjärvi? Gissar han måhända tänker på Isak Olofsson Flink (1753-1836, soldat Flink 1777-1788)? Denne var dock inte en son till ovannämnde Olof Ersson Flink utan han var son till bonden Olof Karlsson Kaarle i Armasjärvi.
 
Rotehemmanen för soldaten Flink var Kitti (senare Sammeli) och Mettä (Palo) i nuvarande Niemis på västra älvsidan samt Lauri och Mettävainio i nuvarande Nuottioranta på östra älvsidan. Det finns möjlighet att Olof Ersson kan ha varit knuten till något av dem hemmanen för det var inte helt ovanligt att rotebonden tog sin egen son eller dräng eller annan närstående till soldat.

23
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 07 maj, 2012
« skrivet: 2011-12-29, 14:52 »
Hej,
Gustaf och Amanda Wanhainen bodde på Alaheikkiläs marker i Armassaari inom Ylitornio hade ett par söner. Gustaf hette den äldste och han drunknade i Torne älv 1944. Han i sin tur hade - tror jag - nio barn. Sedan fanns en son Arne Wanhainen och en ytterligare som jag precis nu inte minns namnet på. Otto, tror jag? Samt sannolikt även en dotter. En sonson (son till Gustaf d.y.) heter Eino Wanhainen och är i åttioårsåldern. Han bor numera på hemmarkerna efter ett livslångt yrkesliv i södra Sverige. En annan sonson bor i Lappträsk, Karl Gustaf, medan en sondotter finns i Hietaniemi.
 
Jag har nog sannolikt den familjeinfo du söker men vet ej var. Amanda har jag ett fotografi utav. Någonstans.
Tror dock att Gustaf Isaksson Wanhainen avled 1912. Amanda 1934.  
 
Hälsar
Torikka

24
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 09 december, 2011
« skrivet: 2011-11-29, 22:34 »
Hej Bertil,
tack för det. Men tyvärr ser jag inte Ancestrys bilder p g a avsaknad av abonnemang. Hur långt in i modern tid kan du följa denna familj? Ser du något om dem efter 1905?

25
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 09 december, 2011
« skrivet: 2011-11-29, 20:05 »
Någon som kan bistå med information om Johan Jakob Isaksson Lammi född 1870 i Hietaniemi? Enligt Sveriges befolning 1900 finns han i Malmberget, Gällivare, och har hustrun Hulda Maria Olofsson född 1875 samt dottern Signe Elisabet född 1894.
Skulle bli tacksam över uppgifter om när Johan Jakob kom till Gällivare församling? När gifte han sig och vilka barn fanns i familjen? Var bodde dem, hans yrke samt vad hände med dem? Dödsfall eller bortflyttning?
 
Torikka
Luleå

26
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 09 mars, 2012
« skrivet: 2011-04-08, 18:54 »
Hej Bengt,
eller så ringer du bara till någon av Hugo och Hilkka Hjort-Rovas barn och frågar var hon var född. Två söner bor ännu kvar i Luppio (Niemis), Övertorneå. Gissar att dem vet var deras mor var född någonstans. Kaukkinen är absolut inget historiskt Ylitornionamn, men dem kan ju försås ha varit inflyttade dit ändå.
Tipsar
Torikka

27
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 18 mars, 2011
« skrivet: 2011-03-18, 17:41 »
Hej Kalixforskare,
 
Grosshandlaren och brukspatronen Anders Öström i Stockholm ägde Ylinenjoki sågverk i Övertorneå socken början av 1800-talet. Åren 1803 och 1804 uppgraderade han sågverket och dammbyggnaden.
 
I november 1832 uppges Anders Öström vara avliden sedan länge. Sonen Erik Öström uppges nu vara ägare till det som en gång varit Ylinenjoki sågverk. Men nu var detta verk sedan många år lagt i ödesmål. Erik Öström uppger sig i inlaga indirekt bo i Calix. Han benämns i april 1833 såsom förre sågverksägaren [och] hemmansbrukaren Erik Öström, när han får besök av kronofogden Erik Burman Eson.
 
Var Erik och hans fader Anders Öström kalixbor? Var bodde dem? När levde dem? Någon som har kännedom?
 
Undrar
Torikka

28
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2011
« skrivet: 2011-03-13, 21:20 »
Hej Kuoksu!
Mycket spännande detta. Tack för dina utredningar. Jag var inne på motsvarande tankegångar rörande Ijo för ett par decennier sedan men hade varken kraft eller möjlighet att då fördjupa mig i det manuella sökandet efter Curtiliusar i den trakten. Dock upplever jag inte att detta nu presenterade riktigt känns såsom någon överdriven säkerhet när det gäller namnformerna, undantaget Klemet? Josef finns ju i Armassaari men det är över hundra år efter dessa du nu nämner. Och Henrik är så makalöst vanligt på finskspråkigt område så det säger tyvärr ingenting. Skulle dock spontant tycka att både Josef och Erik tydligare borde ha skymtat ibland Curtiliusarna i Armassaari än vad det trots allt gör? Men det i sig är ju ingen som helst garanti, så nog kan detta ändå vara rätt spår?
Hur ser det ut på domboksfronten då? Tänk om man den vägen skulle kunna finna belägg på att Isak Klemetsson Curtilius hade kopplingar till Ijo? Jag tänker då naturligtvis på domböcker som täcker Ijo by?
 
Funderar Torikka

29
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 01 oktober, 2011
« skrivet: 2011-03-13, 21:01 »
Hej igen, Stenberg,
nä, dessa kvinnor i Tornedalen som givit upphov till hemmanets namn har i samtliga fall jag kunnat kontrollera varit gårdens värdinnor - emäntä - på hemmanet. D v s husbondens hustru alternativt änka. Starka kvinnor i gemen är det alltså fråga om. Inga ogifta priviligerade bonddöttrar.
Hälsar
Torikka

30
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 01 oktober, 2011
« skrivet: 2011-03-12, 11:48 »
Hej,
intressant detta med att Edo enligt Stenberg ska ha varit typiskt för Överkalixbygden, för samma fenomen gäller i det finskspråkiga området. Namnet Edvard har där haft exakt samma kortform men stavningen blir istället Eetu. Även i Tornedalen är det vanligt förekommande med gårdsnamn baserat på kvinnopersoner som huserat där. I Niemis (Luppio) finns ett gammalt hemmansnamn Sammeli (efter en bonde Samuel). Denna gård kallades tidigare under 1700-talet för just Klaara efter en av hemmanets värdinnor med detta namn. Idag finns alltjämt en gammal igenvuxen åkerplats som tillhört detta hemman som bär namnet Klaaranvainio.
Även mitt släktnamn Torikka är ett gammalt gårdsnamn baserat på en gårdsvärdinna på hemmanet. Kvinnonamnet Dorotea hade kortformen Dordi vilket i finska tungomålet under 1600-talet uttalades Torti och senare drogs ihop till Tori. Genitivsuffixet -kka lades efter Tori:s död språkligt automatiskt till hennes namn varpå gårdsnamnet Torikka uppkom. Ungefär så. Jag har sett att namnet Dordi även förekom bland mina anor i Svedjan i Överkalix i början av 1700-talet.
Hälsar
Torikka

31
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2011
« skrivet: 2011-02-15, 18:25 »
Hej Eva!
Det är ju helt fantastiskt alltihopa! Tänk att skomakaren Johan Salomonsson var din egen farmors far! Detta var mera än vad jag hade föreställt mig. Undrar vilka kontakter med hembyn Johan hade eftersom dotterns sambo Bror Strålberg även han kom från Niemis, Hietaniemi.
Tack än en gång,
Torikka

32
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2011
« skrivet: 2011-02-14, 18:05 »
Hej Karin,
tack för dit bidrag. Men jag har sett folkräkningen år 1900 samt några av dem från dödboken. Det var just p g a de fynden som jag frågade om det framgår i kyrkoföringen av Hakkas by huruvida barnen kallade sig Salomonsson  eller Johansson? Jag kom fram till samma slutsats som du - ifall dessa personer är de rätta - att sönerna tycks ha nyttjat Johansson medan flickorna Salomonsson?

33
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2011
« skrivet: 2011-02-14, 15:30 »
Hej Eva!
Mången TACK!
Men vart tog då alla barnen vägen om ingen blev kvar i Hakkas? De hade ju i vart fall två söner och sex döttrar. Har du tillgång till dessa uppgifter?  
1890 benämns Johan Salomonsson bonde så någon typ av gård bör de ju ha haft?
Kallade sig alla barnen Salomonsson, eller kan det ha varit Johansson?
 
Tack igen,
Torikka

34
Övertorneå / Ylitornio / Övertorneå / Ylitornio
« skrivet: 2011-02-08, 21:43 »
Leif,
Du Avlägsne Släkting!
Jag tackar Dig för din välvillighet till att finna gamla finska kartor. Jag ska botanisera på den sajten en annan dag, och hoppas på det bästa.
Hälsar
Torikka

35
Övertorneå / Ylitornio / Övertorneå / Ylitornio
« skrivet: 2011-02-07, 19:41 »
Hej!
 
Någon som bättre känner finska kartarkiv? Jag undrar var jag finner avvittringskartan för Marjosaari by från 1787-1789, sannolikt av L.E. Bergner och Isak Grape? Denna karta har rimligen övertagits av ryssarna när de några år efter 1809 gick igenom det finska kartarkivmaterialbeståndet i svenska arkiv.
Jag vet att en hel del finska kartor finns digitaliserade på webben, men jag har glömt bort var någonstans jag en gång såg detta. Någon som har bättre koll än jag?
 
Undrar
Torikka

36
Tack Östen!
You made my day! Eller i vart fall evening!
Fastnade i fullständigt helt annat tjafs idag så jag hann själv inte med några fascinerande forskningsarbeten. Men, du löste ju allt!
Kanon!
 
Kiitos,
Torikka

37
Hej Thomas!
Tack för ditt försök, men ingen av dem är rätt person. Min Henrik Isaksson var son till Isak Olofsson Hannukainen och Anna Greta Johansdotter. Han borde rimligen ha fötts under året 1849 då familjen ännu kvarbodde på Hannukainen i Kuivakangas, vilket var faderns hemgård.
Lyckas du hitta någon sådan Henrik i födelseboken för år 1849?
 
Undrar
Torikka

38
Tack Lasse!
Det kan faktiskt trots allt vara densamme som jag eftersöker, för familjen hade tidigare nyttjat gårdsnamnet Hannukainen. Och Henrik var även född på just Hannukainen i Kuivakangas. Till Siekasjärvi flyttade dem 1855 och nyttjar därefter omvartannat både Hannukainen liksom Siekas. Nu gäller det bara för mig att verifiera födelsedatumet 1849-01-10 på den Henrik jag söker, och det ska jag nog lyckas med. Men om Henrik återvände till Övertorneå och Kuivakangas innan han dog så hade uppenbarligen hans systerdotter Albina, som jag talade med för snart trettio år sedan, missat detsamma.
Ingen annan lämplig Henrik Isaksson född 1849 återfinns som död i Sangijärvi eller Nedertorneå?
 
Angående Nasua som Leif Engman frågar om så var detta en liten kåkstad som växte fram utanför själva staden Haparanda. Det var ganska livat där med fyllebultar, allehanda lösaktigt leverne, spådamer och annat suspekt hopkok. Någon gång kring 1901 överfördes Nasua från staden till Nedertorneå socken. Det gamla Nasua motsvaras geografiskt idag ganska väl av bostadsområdet Närsta i Haparanda.
 
Kan Karl Johan Mickelsson vara identisk med den namne som 1918 gifter sig och flyttar till Niemis i Hietaniemi såsom handlande? Död 1940.
 
Hälsar
Torikka

39
Kan någon vänlig själ med tillgång till senaste versionen av Sveriges Dödbok se huruvida Henrik Isaksson Siekas, född år 1849 i Övertorneå, återfinns som avliden i Nedertorneå socken?
Han kan även ha kallats Siekasjärvi alternativt Siekka/Siekkajärvi.
Han utflyttade från Övertorneå till Haparanda/Nedertorneå 1877. Enligt muntlig uppgift av en systerdotter (1980-talet) antogs Henrik ha framlevt sina dagar såsom ogift i Sangijärvi by.
Kan det stämma?

40
Fantastiskt Eva och Be-Ge!
Detta med Waholm i Koivukylä hade jag märkligt nog redan i bakhuvudet! Jag hade en känsla för att de hade någonting med denna familj att göra, men jag har inte tidigare (hunnit) med att luska ut detsamma. Men nu vet jag! Stort tack för det.
Och sedan visade ju Be-Ge:s bidrag att Johan och Sofia tyvärr inte fick ytterligare barn än dottern Frida, som dog snart därefter. Så då är denna Ylinenjärvigren liksom helt avslutad ut i tomma intet. Det skulle i vart fall vara roligt ifall Johan Lunds syster Johanna i Gällivare hann få några barn som överlevde. Men därom vet jag intet ännu.
 
Tack igen,
Torikka

41
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2011
« skrivet: 2011-01-30, 14:11 »
Tack Östen och Eva!
Det börjar dra ihop sig, känner jag. När det gäller Johan Petter Salomonsson i Hakkas så fann jag honom både 1890 och 1900, men jag var ju osäker eftersom det stod att han var född i Gällivare församling. Dock misstänkte jag starkt att det var han, men detta behövde ju verifieras och det klarade Östen så galant utav!
 
Har någon av er dödsskivan för att se när Johan Petter Salomonsson i Hakkas och hans hustru avlider? Undrar om det kan finnas ättlingar till dem alltjämt kvar där i byn?
 
Tyvärr har jag inga datum rörande Isak och Lisa Ylinenjärvis inflyttning till Gällivare, mera än att det skedde år 1907. Mina gamla 1970-tals anteckningar visar sig idag ha stora brister. Just när det gäller datum tycks jag den tiden ha nöjt mig med enbart årtal. Därför hade jag också endast årtalen för deras död. Men nu har ju Östen funnit dem, och det är mycket tacknämligt!
 
Isak och Lisa bodde alltså i själva kyrkbyn. Kan församlingsböckerna mellan 1907 och 1925 utvisa något i detalj? Jag tror inte att de bodde på Hotell Ritz i alla fall. Snarare i något jordhybble bakom allfarsvägarna...
 
Men vad jag också är ute efter är att se om de har något barn eller barnbarn (Herman Sturk f. 1898) med sig vid inflyttningen 1907? Isak Ylinenjärvis dotter Johanna hade ju 1899 gift sig med en Herman Onkalo i Malmberget. Johanna dog redan 1901. Går det att finna dem i någon längd? När exakt och utav vad dog hon av? Hade dem några barn?
 
Jag har släktskap med denna Lisa Sturk och därför är hon en del av mitt intresse, men samtidigt har jag en social baktanke med dessa mina efterforskningar rörande Isak Ylinenjärvi och hans uppenbarligen tuffa liv. Hans sociala bakgrund var mycket enkel, liksom hans liv. Han flyttar från backstugan i Siekasjärvi till Gällivare för gruvarbete när han redan var 63 år gammal. Han dör alltså sedermera drygt åttio år gammal och är då fortfarande antecknad såsom gruvarbetare. Det borde nog våra sympatiska och ödmjuka stats- och finansministrar uppskatta! Och införa som en målsättning för oss alla andra nu levande slöa och helt förtappade svenskar att sträva efter! Jag har nästan trettio år kvar till mina kommande dryga åttio år, så jag hinner vara produktiv bra länge än.  
 
Sedan var det ett väldigt kyligt faktum som fascinerat mig, och det är att Lisa Sturk överlevde åtta av sina nio barn, medan gruvarbetaren från 63 års ålder Isak Ylinenjärvi överlevde samtliga sina nio barn. Det var en mycket trygg ålderdom de gick till mötes i det industriella Sveriges 1910- och 1920-tal...
 
Min förhoppning rörande det åldrande gruvarbetarparet vid Gällivare Malmberg åtminstone kanske hade haft någon hjälp av antingen dottern Johannas änkeman Herman Onkalo alternativt barnbarnet Herman Sturk. Ålderns höst har nog alltid kännts lättare om närstående funnits till hands?
 
Tack igen,
Torikka

42
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2011
« skrivet: 2011-01-30, 11:19 »
Hej Maritha,
tack för ditt försök, men jag söker inga uppgifter rörande Johan Petter Salomonsson Kaisajuntti bakåt i tiden, utan enbart framåt mot vår tid. Alltså vad finns det för uppgifter om honom i Gällivare efter hans flytt dit år 1873? Och vad är (den naturliga) orsaken till att han inte finns kvar i Norrbotten enligt folkräkningarna 1890 och 1900?
Så det är tidsperioden 1873-1890 som jag efterfrågar.
 
Hoppas fortfarande på att någon även kan bistå något rörande min tidigare fråga om Ylinenjärvi i Gällivare.
 
Tack på förhand,
Torikka
Luleå

43
Tack Lasse, Be-Ge och Doris för era bidrag!
Då summerar jag nu att Johan Lund var (sågverks-) arbetare i Seskarö och dog i lungsot 22 juli 1913. Änkan gifte om sig 1914 med kantaren Karl Väisänen. Samt att Lund och hustrun åtminstone haft en dotter som dog liten.
 
Doris, har du möjlighet att ladda ner en församlingsbokssida med denna familj från låt oss säga 1900-1920? Det hade varit intressant att se detaljer om det finns några andra anteckningar samt om det kan finnas ytterligare barn? Fast det kanske Be-Ge redan har konstaterat att det inte fanns?
 
Finns Karl och Hilma Sofia Väisänen i Sveriges dödbok? Fick dem några barn tro?
 
Tack igen, måste hämta mig en kaffeslurk,
Torikka

44
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2011
« skrivet: 2011-01-29, 17:47 »
Hej igen,
 
en annan fråga:
Torparsonen Johan Petter Salomonsson Kaisajuntti (f. 1851) från Niemis, Hietaniemi, flyttar till Gällivare 1873. Jag kan inte finna honom varken där eller hemma i folkräkningarna 1890 eller 1900. Endast en namne (endast patronymikon) född samma år som bor med sin familj i Hakkas, men han anges vara född i Gällivare församling.
Enligt en domboksuppgift från Övertorneå fanns Johan Petter hemma i Niemis år 1874, men inte enligt kyrkoboken. Någon som kan hjälpa mig med att finna honom i Gällivare och vad som gjorde att han inte finns med i folkräkningen 1890?
 
Tackar på förhand,
 
Torikka
Luleå

45
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 29 januari, 2011
« skrivet: 2011-01-29, 17:21 »
Hej!
 
Någon som kan bistå med information rörande äkta paret Isak Mariasson Ylinenjärvi (1844-1925) o h h Brita Lisa Persdotter Sturk (1851-1920)?
De inflyttar till Gällivare från Övertorneå 1907.
 
- Vilka datum avled dem 1920 och 1925 samt framgår några dödsorsaker?
- Är Isak angiven som gruvarbetare?
- Har de något barn eller barnbarn noterat hos sig enligt församlingsboken?
- Var uppges de vara bosatta?
 
En dotter var Johanna Isaksdotter Ylinenjärvi (1873-1901) som 1899 hade gift sig med en Herman Onkalo i Malmberget.
 
- Vilket datum avled Johanna,samt utav vad?
- Vad hände sedan med maken?
- Några barn?
 
Tack på förhand,
 
Torikka
Luleå

46
Hej!
 
Johan Isaksson Lund på Seskarö var född med namnet Ylinenjärvi i Siekasjärvi, Övertorneå, 1872. Han ska ha avlidit 1913. Tror han blev gift 1900 men har tappat bort min notering om hans hustru.
 
Någon vänlig själ som kan hjälpa mig med hans dödsdatum, dödsorsak och yrke, hans hustru samt ev. barn. Jag tror dock att han var barnlös.  
 
Tack på förhand,
Torikka
Luleå

47
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 28 december, 2010
« skrivet: 2010-12-04, 22:08 »
Hej,
jag har inte följt era diskussioner bakåt och har ingenting sett om Lomben i Nederkalix socken. Men den finskspråkiga benämningen på Lomben var just Näätänen, även fast det mera rimligen borde ha varit Lompolo. Näätä betyder ju mård.
Lomben hade sedan 1730-talet haft finskspråkiga nybyggare. Detta kan tala för att Nils Nilsson faktiskt också kunde tala finska. Åtminstone något. I synnerhet med tanke på att han väljer att bli dräng i den då helt finskspråkiga byn Niemis.  
 
Hälsar
Torikka

48
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 28 december, 2010
« skrivet: 2010-12-03, 21:19 »
Ilta päivä!
 
När nu Roland så högtidligt hänvisar till mig så tvingas jag tyvärr beklaga att jag inte alls har efterforskat någonting rörande denna aktuelle soldat Nils Nilsson Holt i Niemis by. Roland nämnde för mig på telefon att Nils Holt skulle varit från Lomben inom Nederkalix, eller i någon form haft kopplingar dit, men detta känner jag ingenting till om. Har inte hunnit med detta spår.
Så jag ber istället Roland redovisa detta rörande Lomben?
 
Det enda jag vet är något rörande Nils Nilsson Holts relativt korta soldattid, vilken endast varade mellan åren 1777-1781. I de militära rullorna kan vi läsa att han antogs till rotesoldat nr 67 Holt i Niemis den 27 februari 1777. Han benämns då dräng. Vid generalmönstringen 19 juni 1779 approberades han. D v s att han godkändes och ansågs av den militära ledningen vara fullt stridsduglig.
 
I nästa generalmönsterrulla från juli 1786 kan vi läsa att Nils Nilsson Hålt den 20 april 1781 är, enligt ordres, för flera begångna inbrottsstölder utstruken (ur militärrullorna). Han blev alltså avskedad för tjyvnad.
 
År 1779 var han 5 fot 8 1/3 tum lång (= 168,88 cm) samt gifte sig den 7 januari 1780 med Maria Esajasdotter från Niemis. Men hon kom ju alltså från Koutojärvi by, vilket Roland ovan redovisat. Tydligen var hon vid vigseltillfället piga i Niemis.
 
Jag konstaterar precis nu i skrivande stund att jag heller inte har dödsdatum för Nils Holt? Uppenbarligen är det inte utskrivet eller så har han flyttat iväg efter sitt avskedande? Jag minns inte hur jag för tjugotalet år sedan tänkte när jag noterade detta. Men om hustrun gifter om sig 1786 så har han ju avlidit därförinnan.
 
Hälsar
Torikka

49
Roy,
ta kontakt med Jan Andreassen i Vadsö:
janavadso (at) gmail.com
Jan har information om detta. Jag har tidigare hjälpt honom med Erik Matsson Stocks ursprung.  
Hälsar
Torikka

50
Hej Niemisforskare!
Några reflektioner angående det ovan sagda:
Per Joki (1842-1927) övertar under 1860-talet hemmanet nr 6 Alemainen Joenheikki efter sin äldre broder Isak Joki (1828-1891) som flyttade till Korva i Armasjärvi. År 1869 flyttar Per Joki med familj till nr 48 Niska i Kukkola för att omkring sex år senare bosätta sig på nr 9 Yli-Sakari i västra Karunki. Under 1880-talet ägde Per del i nr 16 Fräki i Kukkola. Därefter levde de som inhyses i Kukkola fram till mitten av 1890-talet då de åter flyttar till Karunki.
Föräldrarna Johan Isaksson Joki (1806-1880) och hans hustru Maria Sikainen (1807-1889) hade först bott på Johans fädernegård nr 2 Ala-Pudas i svenska Alkkula by. Åren 1838 till 1840 var de bosatta å nr 41 Nikki i Kukkola för att därefter inneha Jokihemmanet i Niemis.
 
Ungefär så gick det till.
Hälsar
ST

51
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 09 juni, 2010
« skrivet: 2010-02-18, 17:23 »
Hej Roland,
ja, Henrik Johansson Mäkisimu (f. 1834) flyttade till Ii (Ijo) 1878 då han köpte Virkkula hemman. Han tycks därefter mestadels ha nyttjat namnet Virkkula. Han avled 1 februari 1903 och efterlämnade hustru (d. 7 februari 1911) samt hade haft sex barn. Han har alltjämt ättlingar där i trakterna med namnen Virkkula (tror jag) samt Hyvärinen.
 
Johans fader kom från Armasjärvi nr 5 Ala-Nikulas.
 
Hälsar
ST

52
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 09 juni, 2010
« skrivet: 2010-02-16, 20:56 »
Hej Håkan!
 
Johan Persson var från Korva i Armasjärvi och Klara Johansdotter från Selvälä i Ala Vojakkala. Johans föräldrar var Per Persson Nikulas-Korva och Katarina Larsdotter Liminka. Johan benämns både som Mäki liksom Mäkisimu (1838).
 
Hälsar
ST

53
Hej Kuoksu,
ja, sonen Enok Larsson har jag i min Niemisforskning. Han blev indelt soldat nr 67 Holt den 23 januari 1790 och deltog direkt i kriget mot ryssarna nere vid Finska viken. Han deltog även i 1808-1809 års krig. Avsked p g a bräcklighet och egen begäran den 8 april 1810. Var bosatt i Niemis undantaget åren 1817-1824 då han återfinns i Ruskola samt avled i Haapakylä 23 februari 1843. Ogift, men hade två oäkta barn.

54
Tack Sonja för den informationen! Att familjen hamnade i domkyrkoförsamlingen 1917 ger för handen att han hade närmare till sin kommande boplats öster om Skurholmen. Det är alltid spännande att förkovra sig.
Hälsar
ST

55
Förresten, hur långt in i modern tid kan bondsonen Sven Brännström från Rutvik följas i det material som finns tillgängligt för allmänheten? Jag vet att han senast 1945 var bosatt på gammal Hertsö byamark, då kallat stadsäga till Luleå stad, och verkade såsom åkare.
Undrar
ST

56
Tack Sonja!
/ST

57
Åkaren Sven Hjalmar Brännström var född i Nederluleå socken 18 november 1901. Finns det någon som kan bistå mig med uppgift om exakt var i socknen han var född samt vad hans föräldrar hette och sysslade med?
 
Undrar
ST

58
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2009
« skrivet: 2009-11-07, 01:49 »
Hej!
Minns jag nu helt rätt, så är jag tämligen övertygad om att denna Abraham Ylivainio med familj bodde i Kuivakangas byadel Soukolojärvi. Min morfars bror Isak Muotka (1900-1972) berättade för mig att Kaivon Aapo var den som handgrävde det djupa diket man idag med lätthet kör bil över (efter byavägen, förstås) mellan gårdarna Muotka och Niemi. Sannolikt bodde han själv där någonstans i närheten.
Hälsar
ST

59
Hej!
Ha bara i åtanke att Nuottioranta denna tid även går under namnet Niemis. Med andra ord kan de lika gärna ha varit dräng och piga i just Nuottioranta på den finska sidan. De gifte sig ju faktiskt också på den finska sidan. Varken Bucht eller Martimo är några namn som är historiskt förankrade i Niemis by på den västra sidan av älven. Inte i Niemis (Nuottioranta) på den östra sidan heller, för den delen. De var således bägge inflyttade p g a deras yrkesutövning. Sponsoren Per Ylivainio var bosatt i Nuottioranta på den finska älvsidan.
Men de blir knappast svåra att spåra ändå. För bägges namn är välbekanta i trakten.
Hälsar
ST

60
Släkter / Davidila_
« skrivet: 2009-10-15, 17:34 »
Hej!
Om dessa Davidila är bördiga från Tornedalen och före det från Rovaniemihållet (vilket jag vill minnas att tornedalssläkten var), så har jag för mig att deras namn är Taavettila. Eller något liknande.
 
Hälsar
ST

61
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2009-10-03, 13:49 »
Härligt Östen!
Sådana här historier är fascinerande!
Vilket patronymikon nyttjade Hans Wilhelm när han flyttade till Nederkalix 1838?
Vad blev det av hans syskon? Kallade de sig Wikström också?
Vem var Karl Oravainen? Bodde de i Limingoån eller Limingojärvi?
Undrar
ST

62
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2009-10-03, 10:51 »
Läckert, Östen!
Det kände jag inte till. Det kan ju även förklara Hans Wilhelms namnval samt hans tvåspråkighet, såvida han nu inte lärde sig finskan efter att han kom till Niemis by 1850? Å andra sidan tycks det som om att han redan var, åtminstone någorlunda finskspråkskunnig när han antog drängtjänst i Niemis samt gifte sig med en finskspråkig kvinna samma år.
Blev inte Wiippa och hans frilla åtalade för dessa horsbrott? Var bodde Anna Katarina Eriksdotter med sina tre utomäktenskapliga barn? Var hon bördig från Tornedalen eller Överkalix?
Hälsar
ST

63
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2009-09-30, 18:39 »
Hej Ann-Britt,
Hans Wikström benämns han i ett dokument från 1871 då han säges vara extra kronojägare för två månaders tid. Av detta kan vi sluta att hans tilltalsnamn tycks varit Hans. Och efternamnet var Wikström, utan ck. I vart fall enligt vad jag har sett i handlingarna.
Jag har inte alls följt honom bakåt utan har bara stött på honom i olika sammanhang i Hietaniemi. Men han säges komma från Överkalix 1850. Han var skrivkunnig och talade både svenska och finska och blev ambulerande skollärare i Puostijärvi-Ylipää-Hirvijärvi-Raitajärvi område i oktober 1864. Skolområdena förändrades nog för honom med tiden men ännu 1886 har jag antecknat honom som ambulerande lärare.
P g a hans skriv- och språkkunnighet brukade han nyttjas till författande av olika dokument åt bönderna som sällan själva klarade utav att skriva. Och än sämre var det för allmogen med det svenska skriftspråket.
Han var även kyrkoväktare, kyrkvaktmästare, i Hietaniemi från sent 1860-tal till sin död 1890.
Han bodde i kyrkbyn Koivukylä men var åtminstone 1852 inhysesman i Niemis (därifrån hans hustru kom).
Om det nu stämmer att han kom från Överkalix till Hietaniemi 1850 så börja med att undersöka huruvida han var född inom den församlingen.
 
Hälsar
ST

64
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 20 september, 2009
« skrivet: 2009-09-20, 11:41 »
Eller anor vet jag inte riktigt (jag tar bara ur minnet nu). Men han kom väl närmast från Vedevåg när han flyttade norröver.

65
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 20 september, 2009
« skrivet: 2009-09-20, 11:38 »
Hej,
det är utrett av bl a Ove Westman i Göteborgstrakten att Johan Westén hade sina anor i Vedevågs bruk, Lindesbergs församling.

66
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 03 september, 2009
« skrivet: 2009-08-29, 16:49 »
Hej!
Ja, Ablona är den familjära varianten av det mera högtidliga Apollonia.

67
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 29 oktober, 2009
« skrivet: 2009-08-07, 12:30 »
Hej Frank,
Maaherra var ett gårdsnamn i Kuivakangas by, Övertorneå socken. D v s på svenska sidan. Således är det inte en förväxling av Maasaari.
 
M v h
ST

68
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 29 oktober, 2009
« skrivet: 2009-07-18, 20:50 »
Ja, Frank,
det förekom headhunting från amerikanskt håll uppe i Nordnorge under aktuella tidevarv. Både bland norrmän liksom bland kväner. Jag nämner någon rad om detta i följande text:
 
http://www.mfhn.com/houghton/finn/s_torikka/Tornedalska-pionjärer-i-Nordamerika-v6.asp
 
Hoppas länken funkar. Något mera i detalj vet jag inte, men fenomenet har förekommit.
 
Hälsar
ST
Luleå

69
Nej, Birgitta,
du är inte alls dum. Snellen har gjort ett oerhört gediget arbete i tysthet under de senaste tjugofem åren och kunnat knyta samman Abraham Larsson såsom son till Laurentius Henrici i Kemi, död troligen 1599. Han hade ju före 1578 varit i Torneå. Tre söner är belagda i mindre åtkomliga källor som Snell har djupstuderat under de senaste åren; Abraham, Lars och Israel samt dottern Karin som var gift med Henrik Nilsson Oravainen.
P-O Snell är utan minsta tvekan vår okrönte tornedalsmästare nuförtiden. Ingen når upp till hans historiska kunskaper och arkivkännedom rörande våra hemtrakter.
Jag suktar efter hans framtida bok. Den kommer att ställa mycket på tvären.
I övrigt får Snell tala för sig själv. Jag ville inte vara den som förekom honom själv i detta med herr Lars Henriksson i Kemi.
 
Hälsar
ST

70
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 26 juni, 2009
« skrivet: 2009-06-01, 22:26 »
Hej igen, jag är så korkad att jag tar saker och ting enbart ur minnet. Det är bedrägligt. Jag tror nu inte lika säkert längre, några timmar senare, att Anders Jolma var bosatt på Tiiperi, men han ägde det hemmanet också. De bodde nog fysiskt på Huhanantti eftersom hustrun var någon sorts styvdotter där. Å andra sidan är de ju granngårdar så det är lätt att förväxla.
Ska leta om jag hittar bilden imorgon, så mailar jag dig den. Den är från någon bok, så den är inte alltför bra. Men jag har nog sett även något annat foto på gubben Jolma. Han var ju pamp, som jag nämnde.
Heikki Jolma i Kanada var Anttis son, således en kusin till farsan din. Vet ej om han hade familj. En annan son, Arvid, tror jag var den som fick äran att studera, och det i Helsingfors, så familjen var hyfsat täta. Inte alltför många bönder i Tornedalen skickade sina söner till vidare studier. Men Jolman Antti var ju lokal pamp, som jag nämnde.
Hälsar
ST

71
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 26 juni, 2009
« skrivet: 2009-06-01, 17:40 »
Ja, du, Doris, Antti Jolma blev en av storpamparna i Ylitornio kommun. Han kom till gamla ärevördiga Huhanantti hemman i Nuottioranta by 1875 efter att ha bott närmare tio år på Tiiperi hemman. Hustrun Priita Tuoppala var förvisso född i Juoksenki men om hon var relaterad på något vis till någon av Huhananttis, eller inte, minns jag inte riktigt. Jag tror hon hade ett släktskap dit. De fick ca åtta barn. Heikki Jolma emigrerade till Amerika 1891 och bodde kring Heron bay i Kanada. Ättlingar finns, dock har jag inga namn av idag.
Jag har sett foto på paret. Gubben Jolma var skallig med traditionell skepparkrans.
 
Hälsar
ST

72
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2009-05-31, 17:57 »
Hej Doris!
Han var bror till min styvfarmors farfar Jakob Mickelsson Yliheikkilä i Armassaari (f. Uusitalo 1834). D v s att han var Per Mickelsson Uusitalo (f.1832) i Raanujärvi, Alkkula socken.
Kolla i Raanujärvi by, hemman nr 2 Uusitalo. Jag tror Per blev husbonde på sin fädernegård.
 
Hälsar
ST

73
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 30 maj, 2009
« skrivet: 2009-05-30, 12:16 »
Hej!
 
Det låter ju spännande. Man kan ha många invändningar mot dels vad som är att beteckna som övre Tornedalen under 1500-talet, liksom vad som är att säkert konstatera som utdöda släkter. Du nämner ju själv att vissa av birkarlarnas döttrar ingår i dina definitioner. Vi vet ju att av de söner och döttrar som uppenbarligen fanns i en birkarls eller en bondes familj under den tiden, försvann ju oftast 99% iväg från gården genom giftermål eller annat. Och då syns de inte enkelt i materialet. Och eftersom namnformerna i Tornedalen då var så få så är det ju oerhört svårt att säga vem t ex Brita Olofsdotter i byn egentligen var dotter till? Det fanns oftast massor av Olof att hänföra henne till. Och likadant med en ny grannbonde som kanske heter Nils Olofsson, som dyker upp i källorna något decennium senare? Vem var han?
Domböckerna dessa tider är intressanta men oftast ganska knapra på familjedetaljer.
 
Sedan huruvida birkarlasläkterna allihopa sinsemellan var släkt, är inte lika så säkert. Nya rön har för vissa av dem som är stora och starka under 1500-talets mitt visar sig ha märkliga kopplingar neråt västerbottenskusten och faktiskt ända ner till Stockholmstrakten och kring Mälardalen. Även neråt österbottenskusten. Man kan få intrycket att det kanske under 1400-talet lockades upp driftigt folk till det vida tornedalsområdet? Om detta kan ha någon sanningshalt så visar det ju i så fall på att några av birkarlasläkterna sannolikt på manssidan haft annat ursprung än det genuint finska. Men därefter kan vi nog gissa oss till att de genom strategiska giftermål har fått kopplingar till andra likasinnade redan etablerade släkter i Tornedalen. Tornedalen med ovanliggande lappmarker, ja, även Kemi lappmark, under sent 1300- och framförallt under 1400-talet måste ha varit ett tacksamt område för en nyanländ företagsam potentat som ville inruta ett ekonomiskt överlevnadsmönster för sig och sin släkt? Men man bör stanna upp i sina tankemönster och fråga sig hur dessa nyanländna handelsmän och skatteindrivare mottogs av dem i den då befintliga befolkningen som själva redan sedan tidigare hade utvecklat en dylik verksamhet och ansåg sig redan ha motsvarande självpåtagna rättigheter? Vad tyckte då den befintliga omgivningen om att dessa personer, som kom senare än dem själva till Tornedalen, att de tog sig friheter och bosättningsmarker från vad de säkert bör ha ansetts vara just deras älvdal? Det är ett intressant historiskt område att försöka fördjupa sig i, men som du ju redan vet så räcker tyvärr inte källmaterialet till för att ge oss de övertygande och säkra svaren.
 
Övre Tornedalen enligt din definition var således enligt min dito liktydligt med Mellersta Tornedalen. För vi vet ju redan från senast 1553 att de övre markerna redan var kända och delvis exploaterade av bl a birkarlar och andra lappmarksfarare p g a att de då redan hade inventerat fiskesjöarna i nejden. Detta hade naturligtvis inte skett år 1552, utan säkert under århundradet därförinnan och under tidigt 1500-tal. Det var väldigt stora marker de hade att röra sig i och lära känna geografin för. Det gjorde man inte under en vinter och en sommar. Så jag anser inte att den dåvarande befolkningsutbreddningen i geografist hänseende är att beteckna som slutet, d v s den norra änden på vad som var att beteckna som Tornedalen.
Men - och det är ju helt okay - vi har olika uppfattningar om detta. Och det är ju så det ska vara, för det är det som för forskningen framåt.
 
Ska bli spännande att studera dina rön vid tillfälle.
 
Hälsar
ST

74
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 30 maj, 2009
« skrivet: 2009-05-19, 22:47 »
Hej igen!
Jag är litet upptagen nuförtiden. Försöker få ihop en artikel till museets årsbok, och det slukar det mesta av min fritid. Manusstoppet närmar sig med ilfart. Tyvärr.
Din birkarlabok låter ju spännande! Hur mycket av 1500- och 1600-talsforskningen har du gjort och källkontrollerat själv? För man har ju under årens lopp märkt av att ett flertal fel har infunnit sig i de tidigare allmänt accepterade rönen om släktförhållandena och ursprung, o s v.
Hur räknar du om en birkarlasläkt har fortlevt efter år 1800, eller inte? De flesta av dessa chauvinistiska birlarlar hade ju drösar med ungar uppe i lappmarken också. Jag tror personligen att betydligt fler än 28 av 43 hade ättlingar år 1800. I vart fall om man följer kvinnolinjerna. Och de är ju lika mycket ättlingar de som sönernas avkomma? Jag har spontant inte alls kollen på hur många olika birkarlasläkter jag själv räknar härkomst från. Men det är många.
 
Nå, det blir spännande att få läsa. Var beställer man den boken? Vad tar du för den?
 
Hälsar
ST

75
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 30 maj, 2009
« skrivet: 2009-05-14, 08:59 »
Jaha, det var alltså Carol Hokana i Boston som publicerat min dåvarande spekulativa hypotes på ett sådant sätt att man kunde ta det för en bekräftad sanning. Ja, ja, man får passa sig till vem man lanserar sina teorier. Ibland blir det ju missförstånd när man kommunicerar på olika språk också.
 
Erik Olssons son hade det varit spännande att vet mera om, men det är nog nästintill omöjligt. Uppenbarligen dog han tidigt. Såvida man inte hittar något i någon helt annan källa i något helt annat ärende, och kan knyta ihop detsamma? Det händer ju ibland när man minst anar det. Likaväl vad det blev av alla döttrarna? Sannolikt blev de gifta i närområdet, men med vem? Ett redigt arvsbråk i tingsannualerna brukar kunna bidraga till att lösa sådana här genetiska spörsmål, men jag har inte sett något sådant rörande Toljus. I och för sig hade de en arvsskandal under 1760-talet, men det är en helt annan historia.
 
Förvisso benämner jag Övertorneå-Hietaniemiområdet såsom mellersta Tornedalen, men jag blir ändå nyfiken på att veta vilka birkarlar du från dessa trakter skriver om i din bok?
 
Har du någon sammanfattning av boken på någon webbsida? Jag är själv så dålig på att söka på internet.
 
Hälsar
ST

76
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 30 maj, 2009
« skrivet: 2009-05-11, 19:58 »
Hej Kuoksu,
 
Jag har varit borta från dessa sajter ett bra tag. Upptäckte precis din förfrågan om Toljus den 21 juli 2008. Jag tror jag eventuellt kan bidraga med något såsom ett svar. Även om det inte är fullkomligt.
 
Per Olofsson Toljus var min ff ff ff ff ff ff och jag har för länge sedan försökt att klura ut mera om honom och hans liv, men än så länge känner jag mig inte riktigt säker på hans korrekta koppling till företrädarna på hemmanet.  
 
Jag tar nu enbart ur minnet (så ta inte allt helt bokstavligt): Lappfogdesonen Erik Olsson på föregångaren till Toljus hemman hade en sonhustru redan 1644-45, vilket därmed rimligtvis påvisar att han åtminstone haft en icke namngiven son som hunnit gifta sig. 1645 antyds denna kvinna heta Margeta. Jag spekulerade då (under sent 1970-tal) att måhända Per Olsson då var en sonson och att ”den saknade fadern/länken” skulle ha varit en Olof Eriksson. Men jag visste inte detta, huruvida det kunde vara sant eller inte. Jag nämnde denna min grova arbetshypotes för ”någon” (minns ej idag vem, men misstänker måhända någon vetgirig amerikan?), och får nu genom dig höra att det används som en sanning. Jag har nog själv förkastat den hypotesen för länge sedan. Inte för att den är omöjlig, men däremot troligen helt omöjlig att belägga i källorna.
 
Jag blir nu naturligtvis väldigt nyfiken på vilken hemsida du hittat detta? Vilken länk? Jag vill inte stå för sådan osäker och hypotetisk information som så lätt kan inhämtas från olika webbsidor. Det enda jag med säkerhet vet, är att Erik Olsson hade åtminstone haft en son som var gift under tidigt 1640-tal, men jag har inget namn på honom och heller inget öde. Jag minns att jag avsåg att försöka återfinna honom såsom soldat i någon utskrivningslängd från tidigt 1640-tal, men erinrar mig nu inte huruvida jag lyckades hitta någon som kunde passa med det namn han i så fall möjligen borde ha haft: ”Olof Eriksson”?
 
Kallioisen Erkki angav någonstans, vill jag minnas, Per Olssons hustru såsom ”Margeta Henriksdotter”. Domboken av januari 1675 antyder väl henne mera som ”Eriksdotter”? Av det tolkade jag att Per Olsson var måg på gården. Men det framgår ju även att Erik Olsson haft ytterligare döttrar. Jag har även en dimmig minnesbild av att någon finländsk forskare trodde sig ha tolkat domboksuppgifter rörande Per Olsson såsom kopplingar till Niska eller Pekka i södra delen av Kainuunkylä. Men det har jag ingen ytterligare kännedom om.
 
Nå, i vart fall kan jag helt och hållet bekräfta att indicierna på att Per Olsson Toljus skulle vara Erik Olssons sonson enbart har uppkommit såsom en tidig obekräftad hypotes. Ingenting annat. Däremot uppfattade jag Per Olsson såsom en aning ”för ung” för att ha varit svärson till Erik Olsson, men å andra sidan har vi ingen uppgift om Erik Olssons barns födelseår. Han kan ju likaväl ha varit 50 år gammal när han blev far? Likaväl som 20? Vi vet inte.
 
Jag pratade för bra länge sedan med Erkki om denne Per Olsson Toljus, men han hade ingen egen teori. ”Troligen en svärson på gården”, svarade han bara. Vad jag då för snart trettiotalet år tillbaka spekulerade uti – då när jag någonstans sett hustruns patronymikon som ”Henriksdotter”, var att Margeta Henriksdotter var änkan efter Erik Olssons för tidigt avlidne son. Och att Per Olsson Toljus sedermera gifte sig med denna änka och därmed till gården? Men jag kan inte idag bekräfta vilket som.
 
Per Olsson och hans hustru Margeta hade ju faktiskt en son Olof Persson Toljus som bör ha varit född i början av 1640-talet. Han var soldat mesta delen av sitt liv och deltog bl a i Skånska kriget och slaget vid Landskrona i juli 1677. Det var han som var far till efterträdaren Erik Olsson Toljus, som var född 1671 och dog 1737 (tror jag det var?). Du är inne på detsamma, men kopplar inte riktigt ihop dem som samma personer. Men så var det i alla fall.
 
Har du någon egen koppling till dessa Toljus?
 
Hälsar
ST

77
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2008
« skrivet: 2008-05-11, 21:33 »
Hej Doris,
nej, noteringen finne betyder inte alls att de var finländare. Inte på något vis. Det epitetet är enbart knutet till språket, d v s finska tungomålet. Det ansågs uppenbarligen - och kanske med rätta? - att svenskarna inte behövde anges såsom svenskar eftersom man ju befann sig i Sverige. Så, i stort sett alla som levde och verkade där var följaktligen svenskar. Men... tyvärr... alla invånarna talade ju inte svenska språket.... och det måste ju nödvändigtvis markeras på något vis. Så på dem det står finne antecknat efter, är en markering på att de ansågs som finnar p g a att de hade finskan som sitt språk. Om än inte som modersmål?
Men detta ska alltså inte kopplas ihop med nationaliteten. Finne är en finskaktig person till sitt språk, och kanske även till karaktär?
 
Ungefär så har det antagligen gått till. Det skulle vara intressant att veta om det gick ut något påbud om detta, att de finsktalande/finskaktiga invånarna skulle markeras såsom just det? D v s finne.
 
Undrar var de drog gränsen mellan en svensk och en finne? Det fanns säkert några tornedalingar som hamnade mitt emellan?
 
Ja, jag har inte analyserat detta spörsmål mera än så här.
 
Kör försiktigt,
ST

78
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2008
« skrivet: 2008-05-11, 18:40 »
Ja, det är precis så som BeGe säger; d v s att de markerade i kyrkoboken vilka gårdar som efter 1809 kom att ligga på ryskt område.
Man ser det väl i samtliga församlingars böcker efter Torneälven? Jag har inte kollat dem alla, men jag utgår från det.
 
Hälsar
ST

79
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-08, 19:43 »
Hej Lisa,
jag har glädjande nog en gammal notering som borde intressera dig. Och det rör Maria Henriksdotter Skarpsvärd och samtliga hennes fyra barn:
 
Far till alla fyra barnen enligt domboksuppgift 1846 29/4 (?) Isak Henriksson Karinen - Puotinen i Armasjärvi f. 1798 3/3 d. 1883 22/1
 
Jag har gjort noteringen för så länge sedan att jag inte erinrar mig var och hur jag fått fram den informationen. Jag har ett frågetecken efter domboksuppgiftens datum. Varför? Tja, de lärde vet.
Maria Henriksdotter dog redan 28 maj 1846, så antingen har faderskapen efterfrågats eftersom hon var döende... eller så ska domboksdatumet vara av ett något senare datum än så?
Wilhelm Skarpsvärd, för det var så han kallades, hade en trasig barndom. Han var en s.k. fattiggosse och växte upp på fattigvården bekostnad.
 
Du hittar säkert Isak Henriksson i kyrkobokföringen för jag identifierade honom då jag gjorde noteringen.
 
Lycka till,
ST

80
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-07, 23:20 »
Hej,
jag har för länge sedan inventerat de ryssar i Tornedalen som jag råkat stöta på i arkivmaterialet. Ibland har jag hört traditioner om dem och därför eftersökt dem extra noga. Det har ju naturligtvis funnits många fler än dessa - och jag har även ytterligare noteringar - men nämner följande här och nu:
 
Ryske mannen Hans Kaaponen som gifte sig 1806 i Övertorneå med Eva Jönsdotter från Mikkolansaari.
 
Ryska mannen Johan Ivartsson, f. 1779, som var husbonde å Kalliainen (senare Kallioinen) i Soukolojärvi. Enligt gårdens son Erkki Wahlberg (uppgift år 1997) sade traditionen att Johan kom från Jyskyjärvi i Vienanmeri, Vitahavsområdet.
 
Ryska undersåten Nikefor Prokoffjeff Lipkin, som nämnts ovan, var född 1850 och dog 1920. Backstugusittare i Kukasjärvi.
 
Ryssen Michail Wachrameijeff Remenzeff, f. 1846 i Kem, Archangelska guvernementet, Ryssland, dog i Gällivare 1897. Trosbekännelsen var Grekisk katolsk. Han var torpare å Haapaniemi i Suaninki, Kplmo, men familjen avflyttade till Gällivare Malmberg 1895.  
Remenzeff var en traditionell s.k. laukku ryssät, och dömdes för olaga handel 1883.
 
Ryssen Mickel Mickelsson Pellijeff från Arkangelsk var vid Nedertorneå ting 1888 instämd och anklagad för misshandel.
 
Semen Wasiljef Pellijeff, f. 1847, var måg å nr 22 Mettävainio i Korpikylä. Enligt en tradition hade Pellijeffarna ursprungligen hetat Pellinen men förryskats till Pellijeff.  
 
Pjotr Nikolajeff (Petter Nikolausson) Bogdanoff, senast i Idivuoma, f. 1876 d. 1939. Född i Vuokinniemi församling, Kemski härad, Archangelsk. Var med i vägbygget Soppero-Kaaresuvanto under 1910-talet.
 
Ryssen Oktavius Andersson Hämäläinen i Nuottioranta, f. 1760 i Viena, d. 1819. Hade redan 1791 en hanelsbod mellan Alkkula och Niemis byar.
 
Sedan har vi ju den av Petter Antti ur historiens glömska återfunna ryssen Idnakte Radivunoff som avrättades i Matarinki 1833.  
 
I Pänttäjä fanns under första halvan av 1800-talet en annan ryss, en estländare rättare; Mats Henriksson Pänttäjä, f. 1787 i Liffland. Han hade kommit hit till Tornedalen redan vid 9 års ålder. Kallade sig periodvis för Estländer och nyttjades som tolk i bl a målet mot Radivunoff. Även om han själv personligen ansåg att han hade glömt bort sitt ryska språk.
 
Ja, jag vet att jag stött på än fler, men det var trots allt få som blev kvar för gott i våra trakter. De flesta vandrade bara igenom och passade på att prångla ut litet varor och göra affärer.
 
Hälsar
ST

81
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Savilahti
« skrivet: 2007-09-02, 15:50 »
Hej Kjell!
Din farfar Petter Savilahti (1863-1926), gift 1892 med Katarina Vilhelmina Niska (1873-ca 1938) och boendes å Hannukainen i Yli Kuivakangas, Övertorneå, var halvbroder till min mormors far Karl Sturk (1871-1941) i Siekasjärvi, Övertorneå.  
De hade gemensam mor i Greta Juntti (1833-1906) från Soukolojärvi. Hon var änka 1869 efter Isak Savilahti i Soukolojärvi och gifte om sig 1870 med min mormors farfar Johan Sturk (1845-1921).
Savilahtis fäderneanor går att följa bakåt ända till äldsta skattelängderna från 1539. Släkt- och gårdsföljden bakåt blir genom Savilahti - Paavo - Kerttu - Huhtasaari till Tolainen först i Kuivakangas och längre bak i tiden i Juoksenki.
Idel inhemskt familjära namn i Övertorneåtrakten, alltså. Diskussionen borde måhända överflyttas till avdelningen Övertorneå.
Är Petter verkligen din farfar? Inte farfars far? Kändes så avlägset med en farfar född 1863. Min farfar var född 1907.
Hälsar
avlägsne släktingen
ST

82
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 14 oktober, 2007
« skrivet: 2007-09-01, 11:47 »
Nu är jag naturligtvis tämligen dement, så jag kan inte svara på om jag ö.h.t. säkert vet VAR denna drunkningsolycka inträffade. Om det var i Miekojärvi. Eller om det var i Puostijärvi. Eller om det var någon annanstans.
Så i dagsläget behöver vi inte utveckla saken närmare...
Avvaktar således,
ST

83
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 14 oktober, 2007
« skrivet: 2007-08-31, 15:48 »
Ja S-I! Det fanns mycket riktigt två kläppar ytterligare bland Kaisa Teiriniemis egenproducerade barnaskara.
Kom på att, efter vad jag hört, så är Teiriniemi och Granvik alltjämt väglöst land. Antingen strövar du dit från söder en god bit genom skog och land (från trakterna utav Liehittäjä), eller så tar du lämpligen båt över från västra stranden tillhörande Överkalix församling.
Det måste ha varit tufft att flytta dit, och därifrån, möbler och annat större skrymmande?
Jag minns att farsan min berättade att han under sent 1930-tal hade vandrat dit från Niemis efter upptrampade skogsstigar från århundradena dessförinnan. Det måste alltså ha gått en led (skogsstig/väg) österut ut mot älvdalsbyarna? Troligen gick den väl över Matkajärvi-Puostijärvi-Armasjärvi? Alternativt över Puhkurijärvi?
Sedan måste de haft motsvarande led västerut mot Bränna?
S-I, har du kollen på när den där drunkningsolyckan var i Miekojärvi? Visst var det väl bl a någon av dina Forsmannar som drunknade där? Nån gång under 1820-talet?
 
Undrar
ST

84
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 14 oktober, 2007
« skrivet: 2007-08-30, 19:44 »
Hej Inger!
Härstammar du från Johan Karinsson Teiriniemi, född 9 november 1846? Om så, så har jag enligt gamla noteringar noterat att hans far var backstugusittaren Johan Nilsson Esperi i Kukasjärvi (f. 1814 d. 1878), som i december 1847 gifte sig med Eva Kaisa Johansdotter Pitkäkari (f. 1821).
Hans mor var den ogifta inhyseskvinnan Kaisa Ersdotter Teiriniemi i Niemis by (f. 1825 d. 1890), som under 1840-talet var piga i just Kukasjärvi och under den tiden lyckades framföda två oäkta barn. Johan var den andra.
Johan Teirniemi må ha kallats för Granvik (vilket jag dock inte har påträffat), men samtidigt vet jag att det fanns en annan man vid namn Johan Granvik som bl a uppehöll sig i Puostijärven alapää. Det var Johan Abrahamsson Granvik (f. 1833 d. 1907). Han var gift sedan 1865 men frånskildes 1874 p g a hustruns otrohet (om jag nu minns helt rätt ur minnet?). Johan Granvik kan därigenom ha uppfattats såsom en moralens väktare, men det var han absolut inte eftersom han själv hade oäkta barn.
Tidsmässigt kan han således mycket väl ha varit far till Johan Erik Edvard Johansson f. 1875.
Teiriniemi och Miekojärvi låg på sockengränsen mellan Överkalix och Hietaniemi, vilket även då var språkgränsen mellan svenskan och finskan. Namnet Granvik hade också översatts från det finska Kuusilahti och var såsom antytts ett hemman i just Miekojärvi (eller låg det precis i själva Teiriniemi?).
Johan Teiriniemi avled också i just Teiriniemi, Miekojärvi, den 29 mars 1918. Hustrun Brita Helena hade dött redan 2 februari 1890 av nervfeber.
 
De gifte sig i november 1880 och då hade hon redan framfött tre barn. Möjligen var Johan Teiriniemi far till alla dessa tre, i vart fall till den andra. Efterfrågade Johan Erik Edvard var den äldsta. Därefter fick de i äktenskapet ytterligare tre barn, tillhopa sex st.
När nu Johan Teiriniemi var far till Brita Helenas andra oäkta barn, så bör han rimligen även ha varit far till hennes tredje? Och därefter gifte de sig.
Men var han då far till den förstfödde sonen? Var har Johan Erik Edvard själv uppgivit sig vara son till Johan Granvik? Jag är intresserad av denna källuppgift? Skriftlig eller muntlig?
 
Ifall du har härkomst från Johan Teiriniemi så är jag också väldigt nyfiken på att veta om du hört talas om hans yngre halvbroder Abraham Karinsson Teiriniemi (1855-1928). Han har jag hört många traditioner om eftersom han kom att bo på min fars hemgård i Niemis. Traditionen benämner honom som Kieri-Aapo, vilket ev. kan härledas till hans biologiske far?
 
Inte är det väl så att du måhända har något fotografi på Johan Teiriniemi (f. 1846 d. 1918) och/eller hans halvbror Abraham Teiriniemi (f. 1855 d. 1928)?
 
Hälsar, och undrar,
ST

85
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-07
« skrivet: 2007-07-20, 11:48 »
Jo, det förhöll sig på det viset, att Maria Henriksdotter var född 25 oktober 1722 i Haapakylä såsom dotter till bonden Henrik Karlsson Heikkilä o h h  Maria Samuelsdotter.
Hon kallas mycket riktigt i vigselboken för pigan Maria Hindriksdotter från Armassaari by. Hon hade två år innan sitt eget gifte medföljt modern dit vid dennes omgifte till Huhta hemman därstädes.  
Och när hon så 1744 gifte sig med min farfars farfars farfars farbror Nils Ersson Toljus, som den tiden var soldat för Lax rote, lockade hon strax med honom tillbaka till Haapakylä då Viinikkala hemman fanns tillgängligt. Redan 1745, tror jag det var.
Hälsar
ST

86
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-20
« skrivet: 2007-05-31, 07:05 »
I tid och otid...... Han hade helt enkelt varit för tidig i att umgås med sin blivande hustru. Det resulterade i ett barn, så ärendet var liksom otvetydigt...
Hon fick säkert känna av den kyrkosamma verkligheten även hon, men jag hade endast noterat Nils.
Hälsar
ST

87
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-30
« skrivet: 2007-05-30, 22:37 »
Fann även följande egenhändiga notering från för-väldigt-länge-sedan (ur kyrkoräkenskaperna) den 11 november 1810:
- Nils Kumppani i Niemis (pliktat/bötat) för otidigt sänglag 1 riksdaler 16 skilling.
 
Hälsar
ST

88
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-30
« skrivet: 2007-05-30, 12:52 »
Hej igen,
jag har flera exempel på personer som bevisligen avlidit, gift sig eller rent utav fötts, kring ett visst datum i någon specifik församling, men ingen notering om detsamma har jag återfunnit i aktuell kyrkobok. Prästen gjorde väl även han egna minneskladdar, vilka han ibland glömde att skriva in i tänkt källskrift? Någon vigsel som jag eftersökt och som saknats i vigselboken, har jag dock återfunnit i kyrkoräkenskaperna istället.
Möjligheten finns ju trots allt att Nils Kumppani fysiskt kan ha avlidit i annan grannförsamling, och att dödsnotering då påträffas i den församlingens dödbok. Sådana exempel har jag också sett.
Den finska församling som motsvarar det svenska Hietaniemi är ju Alkkula (Ylitornio) församling. Men minns jag rätt så är ju dess avlidna inskrivna i Hietaniemis böcker fram till omkring 1820?
Hälsar
ST

89
Hej Mats,
nog stupade han med största sannolikhet vid Villmanstrand (Lappeenranta). Det gick åt många norrbottniska knektar där de dagarna i augusti månad 1741, inte minst känner jag till åtskilliga tornedalska knektar. Bl a tre, om inte fyra?, av mina egna förfäder.
 
Hälsar
ST

90
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-30
« skrivet: 2007-05-28, 17:15 »
Hej,
jag tittar i en gammal anteckning jag gjort någon gång under 1900-talet.... och förstår jag densamma rätt nu så har jag då noterat att Nils Persson Kumppani, f. 1779, avlider i Vitsaniemi by år 1815. Familjen, med hustru och sonen Peter, ska ha varit upptagna bland inhysesfolket där. Dock med ett tillägg: fins i Niemis.
Hoppas det löser upp några knutar?
Hälsar
ST

91
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-07
« skrivet: 2007-05-16, 20:48 »
Hej,
ska kolla vid tillfälle. Det finns faktiskt en släktkoppling, men den är väldigt avlägsen.
Hälsar
ST

92
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-07
« skrivet: 2007-05-11, 16:52 »
Gunilla,
Doris har en avskrift av Övertorneå födelsebok som Per Norberg har gjort från originalböckerna i landsarkivet för många år sedan. Så det är en sekundärkälla, men nog så god. Så i det perspektivet blir ju EW:s släktutredningar en tredje källa i rangordningen, eftersom den är baserad på EW:s egna tolkningar och bearbetningar av bl a de originalkällor som han själv läst och studerat. EW har aldrig sett Norbergs avskrifter, utan har i sin tur läst originalen, oftast på mikrofilm.
Hälsar
ST

93
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-30
« skrivet: 2007-05-07, 20:08 »
För övrigt så var det kanske inte precis sin barndom på Kunni i Niemis som Eric Rothfjell berättade om för mig (han var definitivt inte gammal när han flyttade därifrån med sina föräldrar), utan han nämnde väldigt tydligt (med stolthet?) att han var född på Kunni hemman i Niemis.  
Jag vill även minnas att han varit dit senare? Om det var så att familjen blivit bekant med någon Kunni därifrån, så att de fick anledning att återkomma dit?
Nä, nu är det definitivt hockey igen!
Hälsar
ST

94
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-30
« skrivet: 2007-05-07, 20:00 »
I församlingsboken 1912-1923 fol 456 sägs det att fadern Oskar är född i Haparanda 1882 den 7 juli.
Dedt framgår även å fol 440 att han var änkling 1911 den 9 juli samt antagit namnet Rothfjell samma år.
Höres,
ST

95
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-30
« skrivet: 2007-05-07, 19:54 »
Hej igen,
hockeypaus är det, så jag snabbglor i SCB:s födelsebok för Hietaniemi socken:
Födde 1913 26 mars, Rolf Erik
Fader: Gränsrid Oskar Rothfjäll, Niemis, f. 82 7/7
Moder: Ida Bäckström, f. 91 28/8, gifta 12 8/6.
Då har vi funnit faderns födelsedatum i vart fall. Nu gäller det att finna församlingsboken där hans födelseort ska framgå.
Strax fortsätter hockeyn.
Hälsar
ST

96
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-30
« skrivet: 2007-05-07, 18:14 »
Hej Gunilla,
jag misstänker att du tänker på uppfinnaren Eric Rothfjells far, va? Jag hade förmånen att lyckas vara i kontakt med honom för ca 10-15 år sedan, och då berättade han för mig om sin barndom på Kunni hemman i Niemis (Luppio) by, där han föddes 1913. Tyvärr hittar jag inga egna anteckningar om detta precis nu. Men pappan var tullare och familjen flyttade efter några år till Haparanda där Eric växte upp. Därefter - när han blev vuxen - nådde ju Eric sitt världskändisskap genom uppfinningarna pch mottagandet av Konungens guldmedalj i 8:e storleken i högblått band på Stockholms slott vintern 1993-94. Som bekant är skapade ju Eric det moderna identitetskortet som vi alla har idag. Han var ju även inblandad i den moderna bankomatens tillkomst. Liksom till ursprungsversionerna av den elektroniska TV-kameran. Vid uppfinnarmässan i Paris 1956 erhöll han det stora priset. Han fotograferade även finska flyktingbarn, avseende för passbilder, i massor, varpå han senare mottog Frihetskorset av Finska konsulatet. Det finns nog en hel del ytterligare att nämna om honom. Jag känner stolthet över att vara född i samma lilla tornedalsby som Eric Rothfjell.
Eric Rothfjell borde få stå staty vid Kunnigården i Niemis?
Förhoppningsvis hittar Stig-Inge någonting i sina filer.
Och nu är det plötsligt ishockeydags på TV.
Hälsar
ST

97
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-10
« skrivet: 2007-05-05, 21:12 »
Ja, Doris, och (gamla?) Erik Ersson Korpilompolo och Ella Persdotter får t o m en son Isak år 1743 (enligt mina gamla noter - om de nu stämmer?). Samt en dotter Anna redan 1735 (som gifte sig 1758 med Nils Persson Vanhatalo i Narkaus).
Hälsar
ST

98
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-10
« skrivet: 2007-05-05, 21:09 »
Hej Håkan,
jag har uppfattat det så - åtminstone som jag nu tolkar detsamma enligt mina gamla kladdar från 1970-80-talet - att det var gamla Erik Ersson Korpilompolo som gifte sig med Ella Persdotter 1735?
Sonen Erik Ersson Korpilompolo (f. 1703) har jag antecknat såsom gift ca 1725 med Margeta Persdotter Ruisniemi. Erik Ersson dog enligt Överkalix dödbok år 1762 (datum borttappat av mig själv) då han hade Dött hastigt i Kengis [= Jokk] under resan till Calix marknad. Hoppas jag nu bara klarar av att läsa och tolka rätt mina gräsliga anteckningar från medeltiden.
Jag härstammar från Erik och Margeta från två olika släktgrenar.
Hälsar
ST

99
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-17
« skrivet: 2007-05-05, 19:34 »
Hej Rickard,
jag vet inte säkert om jag kan hjälpa dig, men jag gissar så. Det är nämligen på det viset att min farmors faster Matilda Jönsdotter (1878-1937) var gift med Johan Eriksson i Posjärv nr 1 (1864-1951). Denne Johan Eriksson hade flera bröder. En av dem var Nils Oskar Eriksson, f. 1874. Han gifte sig med en Karolina Vilhelmina Oskarsdotter, f. 1888, samt fick en son Nils Edvin år 1910. Det är allt jag vet om denna familj.
Men Nils Oskar Eriksson var i vart fall son till bonden Erik Johan Olsson i Posjärv, på hemmanet nr 1. Erik Olsson var f. 1843 och hans släkt hade brukat detta hemman sedan 1783.
Kanske jag har nån ytterligare uppgift, men först bör din mormor Emma identifieras säkrare till denne Nils Oskar Eriksson, f. 1874.
Jag måste rusa iväg på andra ärenden. Hoppas någon kan kolla i Överkalix födelsebok rörande föräldrarna om de stämmer med de jag gissar härovan.
Ha det gott,
Hälsar
ST

100
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-07
« skrivet: 2007-05-04, 17:14 »
Hej Juhani,
jag har noterat att den Abraham Johansson Hirstiö (f. 1770), som Stig-Inge nämner, var son till bonden Johan Hindersson Hirstiö i Kainuunkylä (f. 1736) o h h Ella Samuelsdotter (f. 1741).
Farfar var bonden Hindrik Andersson Hirstiä eller Hirstiö i Kainuunkylä (1701-1764) o h 1:a h (1733) Elisabet Hindersdotter (1708-1741).
Farfars far var bonden Anders Jönsson Hirstiä i Kainuunkylä (1659-1744) o h h Margeta.
Farfars farfar var bonden Jöns Hindersson Hirstiä i Kainuunkylä, i skattelängderna 1634-1675. Denne var son till Hindrik Mickelsson Hirstiä, i skattelängderna 1583-1629. Och slutligen så den sistnämndes uppenbarlige far, bonden Mickel Hindersson (Hirstiä) som återfinns i skattelängderna på hemmanet i Kainuunkylä 1573-1580.
Hälsar
ST

101
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-10
« skrivet: 2007-05-04, 06:44 »
Hej Lars,
Olof Olsson Töyrä (ca 1746-1805) var bror till min förfader Erik Olsson Mäkipiha (ca 1744-1828) i Jänkisjärvi. Jag tar detta enbart ur minnet nu. Får kontrollera bättre mot mina skrivna noter vid annat tillfälle (de är nedpackade för närvarande). Du kan ju i och för sig vid tillfälle maila mig, såvida inte någon annan kan lämna denna information här på forumet? Min mailadress är:
sture.torikka@bredband.net
Deras far var i vart fall Olof Jönsson Jänkisjärvi eller Mäkipiha (1699-ca 1787), som i sin tur var son till förste nybyggaren i Jänkisjärvi Jöns Olsson från Yrjänä i Alkkula. Han slog sig ned här ca 1736. Född 1677, död ca 1763.
Yrjänäs förfäder går att spåra bakåt i tiden ytterligare några generationer. Det förekommer birkarlar i den släkten.
Hälsar
ST

102
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-10
« skrivet: 2007-05-02, 22:34 »
Hej Johannes,
Isak Lundberg (1874-1954) var ju såvitt jag erinrar mig ur minnet bördig från Vojakkala i Nedertorneå. Han reste till Amerika 1899 och återkom 1906. Som så många andra tornedalingar sökte han sig till Houghton County, Michigan, där det fanns gott om bl a gruvarbete. Han bodde i staden Hancock. Väl där läste han varje månad den lokalt utgivna finskspråkiga tidskriften Kansan Kuvalehti. Den innehöll nyheter anknutna till Finland samt till finländare i Amerika. Dessa, åtminstone en del årgångar, lät han binda in och tog några år senare med sig tillbaka hela den långa vägen över Atlanten ända till Övertorneå. En sondotter till Isak skänkte mig välvilligen årgång 1902 p g a mitt intresse för de tornedalingar som levt i trakterna av Hancock m fl områden.
Däremot har jag tyvärr inte hittills haft anledning att eftersöka Isaks ursprung, men jag har uppfattat att det var han själv som tog namnet Lundberg? Eller om det var hans far? Nå, i vart fall bör du återfinna honom i kyrkobokföringen som barn i Vojakkala by.  
 
Hälsar
ST

103
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-10
« skrivet: 2007-05-02, 13:26 »
Hej Doris,
ja, det är lustigt. Så sent som igår - när jag var ute och krattade på gården - kom det två st snubbar från Jehovas vittnen förbi. Efter en stunds källkritisk historisk diskussion så frågade jag just den ene killen om denne Hiskias Mickelsson Mella samt om Abigael. Han berättade då per omgående för mig om Kung Hiskia....
 
Tydligen slog inte namnet Hiskias allt för mycket i Tornedalen, för jag har inte stött på det hos andra släkter. Undrar om han inte även hade en syster Abigael? Nä, jag kanske minns fel.
 
Den här Mellasläkten flyttade ju en tid upp till nått nybygge i skogarna NO om nuvarande Kivijärvi by. Jag var där och klättrade bland stensamlingarna för nått år sedan. Dock fann jag inte Hiskias själv.
 
Hälsar
ST

104
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-07
« skrivet: 2007-04-26, 20:26 »
Hej,
ja, då har de mest troligt rest iväg tillsammans, Johan Fors och Petter Juntti. Det angivna datumet är det datum som de inför den lokala kyrkoherden har aviserat om flytt samt begärt flyttningsbetyg utvisande frejd o s v. Detta prästbetyg eller flyttningsbetyg gällde en månad. Så de har med största sannolikhet lämnat Persomajärvi by tillsammans i juni månad 1891. De var nog både glada som sporrade av varandras sällskap. Däremot måhända något ovanligt att bägge två dels återvände, och dels begav sig över Atlanten ännu en gång. Fors återkom tydligen, men det gjorde inte Juntti.
Tack, då vet jag det.
Hälsar
ST

105
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-02
« skrivet: 2007-04-25, 09:44 »
. och likadant är det med det ”Resu-raukka” jag nämnde angående eftermälen rörande den mördade ”Resu-Jaako” - senare i traditionen för eftervärlden kallad enbart ”Resu” - där ”resuraukka” väl motsvarar ”trashank”. Men i detta specifika fall blev förleden ”Resu” liktydigt med det öknamn Resu-Jaako blev hågkommen för. Alltså har jag uppfattat raukka i denna kombination tillsammans med ett öknamn som stackare med förlorad själ. Den osaliga stackaren. Eller något ditåt.
 
Hälsar den inte alltför språkbegåvade
ST

106
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-07
« skrivet: 2007-04-25, 07:39 »
Hej igen Roland,
Detta med att de besökte sin ”kusin” är tämligen vanligt. Liksom deras ”bror” o s v. Jag har många exempel på det, men personerna de reser till i de fall jag kunnat kontrollera har än oftare varit gamla barndomsvänner från hembyn och liknande. Tydligen hade amerikanska myndigheterna satt hårdare tryck på immigranterna kring sekelskiftet 1900, för det syns i de ankommande passagerarlistorna att immigranterna nödgas uppge deras exakta resmål samt namn och relation till den dit de är på väg. Det är då i detta perspektiv som immigranterna reser till alla sina ”bröder” och ”kusiner” m fl. Min farfars bror, t ex, reser till en icke existerande ”brother”.
 
Detta med Anders Fors är ju intressant, men jag är väldigt tveksam att han rest till Norra Amerika före 1865. Har du annat som motsäger det, så önskar jag få besked. De första tornedalingar som jag har funnit som från hemorten i Tornedalen åker iväg på denna resa, startar våren 1865. Därför tvekar jag på din uppgift om eventuellt 1850-tal. Uppifrån Finnmark i Nordnorge startade emigrationen 1864 medan övriga Norge har släppt iväg emigranter redan från 1850-tal och än tidigare.
 
Kolla in litet information här:  
http://www.mfhn.com/houghton/finn/s_torikka/WhyDidTheyGo.asp
 
Har du mera detaljerade uppgifter om Johan Fors och hans amerikaresor? Om de måhända for tillsammans 1891, eller i vart fall kring samma tidsperiod, så har de ju naturligtvis blivit bundsförvanter. Har du uppgifter om hans övriga resor du enkelt kan få fram? Var han i Hancock, Houghton, Michigan, år 1907? Vad hände med honom sedan?
 
Undrar
ST

107
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-07
« skrivet: 2007-04-23, 23:19 »
Hej igen, Roland.
Det är inte alltid så lätt att finna igen tornedalingarna i Norra Amerika. Deras namn ändrades ofta samt att de därförinnan skulle tolkas av en engelskspråkig i de fall de skulle uppföras i folkräkningarna. Jag har sett hårresande fantasiversioner av traditionella gårdsnamn från våra bygder. Inte minst som i Calumet, Michigan, 1910 när Heikki Torikka återfinns såsom Henry Doraig och hans farbror Abraham Torikka i samma stad år 1920 såsom Abraham Tarrika. Eller Abraham Viippola i Ishpeming, Marquette, 1920 som Abraham Vitola m fl liknande exempel.
Det gäller att ha ett öppet sinne fullt med fantasi.
 
Det finns ju diskussionsforum här på Anbytarforum om de amerikanska folkräkningarna. Där brukar välvilliga forskare med möjlighet till att se dessa digitala arkivkällor visa sig ofta vara mycket hjälpsamma och frikostiga.
 
Jag har tyvärr själv ingen direktkontakt med dessa källor, utan jag brukar fritt söka i http://www.censusfinder.com/
Genom att pröva alla tänkbara variabler så får man ibland - om man har tur - fram möjliga intressenter. Därefter har jag haft förmånen att ha haft några släktingar därborta med prenumerationstillgång till de digitala databaserna, varpå de har laddat ner aktuella blad som jag önskat och sedan tillsänt mig dem per e-post.  
Ibland har det varit rätt. Ibland totalt fel.
Räkna bara med att de svenska tornedalingarna titt som tätt brukar bokföras som finnar (Finn - Finland).
 
Jag hittade nu precis, vid en spontansökning på Census Finder, sannolikt Johan Petter Salomonsson Juntti när han passerar gränsen mellan Kanada och USA:
 
Border Crossings: From Canada to U.S., 1895-1956
Immigration  
View Image  Name:  Johan P Sam Juntti  
Birth:  abt 1861 - Sweden  
Departure:  Liverpool, England  
Arrival:  11 May 1907 - Quebec, Quebec, Quebec, Canada  
Residence:  Sweden  
 
Men jag fick inga spontana fynd i Hancockregionen. Kanske dog han? Eller kallade sig något helt annat?
 
Jag ska fråga några forskarpolare jag har där borta om de har stött på namnet någon gång i deras egna sökningar och fynd av tornedalingar och finnar i Houghton County, Michigan.
 
När det gäller kvinnor är det betydligt svårare eftersom dessa oftast går och gifter sig. Och då byter de namn. Och vet du inte namnet, ja, då kan det vara som lögn i h-e att återfinna dem. Såvida man inte gör  de återkommande slumpfynden?
Den traditionella kyrkobokföringen i USA och Kanada är generellt usel före 1910-talet. I vissa fall än senare än så. Min farfars mormors bror Isak Pieti (Isaac Peters) dog bevisligen (enligt uppgifter från barnbarnen) i Falun, Alberta, Kanada, någon gång mellan 1917 och 1922. Men det finns inga som helst bokföringar som idag kan verifiera detta. Och 1922 för en som forskar i Sverige och Finlands kyrkobokföringar, ja, vi tycker detta var, om inte igår, så i vart fall i förrgår.
Kvinnorna bör helst återfinnas redan i immigrationshandlingarna med där ibland angiven destinationsort. Då vet man ju att de åtminstone inledningsvis tog sig till någon specifik plats. Väl där kanske andra källor dyker upp, alternativt att de finns med i en folkräkning från vart tionde år?
 
Nå, kanske vi får fram något sökbart uppslag om vi har tur? Om så, så hör jag naturligtvis utav mig.
 
Just när jag avser att sända in detta jag nyss skrivit till Anbytarforum, får jag e-postsvar från en av mina kontakter i Calumet. Hon har funnit att en Peter (Johan P. Sam.) Juntti, born 1860 i Lawrence, South Dakota, sökt amerikanskt medborgarskap 1922.
Det verkar således tämligen troligt att det är fråga om vår Johan Petter Salomonsson Juntti. I sådant fall var han tilltalsnamn bland de finskspråkiga uppenbarligen Pekka.
 
Samma min kompis ser i den ovan nämna Canadian boarder crossing 1907, att han uppgett sig vara på väg till sin cousin John Fors i USA.
Känner du till någon sådan släkting, eller någon bekant med det namnet?
 
I 1920 års folkräkning återfinns han i Lawrence, South Dakota, där han anges såsom gift men ingen hustru finns med honom (hon var ju liksom kvar i Persomajärvi). Till hans hederliga eftermäle bör noteras att han varit ärlig och uppgett en befintlig hustru, fast ingen därborta egentligen hade kunnat kontrollera honom (intresse saknades):
 
1920 United States Federal Census  
Name: Peter Junnitti
Home in 1920: Lead Ward 2, Lawrence, South Dakota  
Age: 59 years  
Estimated birth year: abt 1861  
Birthplace: Sweden, unknown emig. year, laborer  stockman in mill yards.  
Marital Status: Married, no wife with him.  
Race: White  
Sex: Male  
Home owned: Own  
Year of Immigration: Un  
Able to read: Yes  
Able to Write: Yes
 
1930:
 
1930 United States Federal Census  
Name: Peter Juntti  
Home in 1930: Lead, Lawrence, South Dakota  
Age: 69, married age 64, emig. 1907  
Estimated birth year: abt 1861  
Birthplace: Sweden  
Relation to Head of House: Head  
Spouse's name: Anna B Juntti, 70,  married age 65, 1889 emig. finland
Race: White  
no job for either
 
De hade gift sig i Lawrence, South Dakota, 1924:  
 
South Dakota Marriages, 1905-1949
Birth, Marriage, & Death  
View Image  Name:  Peter Juntti  
Spouse:  Anna Kipina  
Birth:  abt 1860  
Marriage:  21 Aug 1924 - Lawrence  
More:  See all information...  
 
Och så dog även han:
 
South Dakota Death Index, 1905-1955  
Name: Peter Juntti  
Death Day: 16  
Death Month: Jan  
Death Year: 1941  
County: Lawrence  
 
Bit i det!
 
Hälsar
ST

108
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-07
« skrivet: 2007-04-23, 08:45 »
Hej Roland,
nä, jag kommer inte att lyckas under överskådlig framtid att frigöra mig tid för att läsa på mig på mordet i Karhuvaara 1889. Däremot hoppades jag att du skulle - med ledning av mina källanvisningar - ta dig tid att läsa domböckerna och notera ned händelseförloppet och vittnesmålen m m. Jag är inte ens bördig från byn, vilket du ju trots allt är. Jag har bara noterat detta för mitt tokiga allmänintresses skull.
 
Inte kan jag heller uttala mig något om J.P. Junttis första resa till Amerika mera än att han inte direkt flydde efter mordet för att undvika rättvisan. Han var ju kvar i byn två år därefter. Däremot kan ju avresan ha blivit hastigt påkommen ändå, år 1891, utifall ryktena och trycket blev sådant att han inte stod ut att vara kvar i den lilla byn?
 
Jag ska vid tillfälle kolla om han finns i Hancock, MI, i folkräkningarna. Det var ju av tradition dit 4 av 5 tornedalingar och finnar först for när de reste till Norra Amerika.
 
Hälsar
ST

109
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-07
« skrivet: 2007-04-22, 10:07 »
Hej Roland,
jag har ännu inte haft tid att studera tingsprotokollen rörande detta mordet, vilket ju skulle ha skett i hans hem nedanför Karhuvaara vid Persomajärvis västra sida. Dock hörde jag för säkerligen snart tjugo år tillbaka, att mördaren misstänktes vara just denne J.P. Juntti.
Huruvida detta stämde eller inte, får vi kanske aldrig svar på? Ifall det nu var - vilket alltså traditionen sagt - Juntti, och han frikändes vid tinget (?), alternativt endast ådrog sig en misstanke (?), och att ingen annan blev dömd för mordet, ja, då kan ju inte ens tingsprotokollen utvisa vem som mördade Johan Persson Karhuvaara.
 
I vart fall kan vi i kyrkoboken se att J.P. Juntti , f. 1860, var vid tidpunkten 1889 landbonde på nr 5 Kenttä i Persomajärvi. Han hade sedan fem år tillbaka hustru och fyra barn.
År 1891 beger han sig iväg till Amerika, ensam. Om han ev. kände sig skyldig till mordet eller inte, så tycks han då inte ha flytt iväg till Amerika?
Sensommaren 1899 kommer han tillbaka hem igen från Amerika. Då blir han torpare på Bäckaskog under hemgården nr 1 Juntti. När han återkom hade två av hans fyra barn avlidit. Sju år senare avlider det tredje barnet. Om detta ev. är orsaken - eller om ryktena och baktaleriet kanske nådde honom ända in i ryggmärgen? - vet vi icke, men vi vet att han återigen beger sig till Amerika år 1907. Därefter är han borta.
Änkan lever till 1922 och sonen levde väl till 1960-talet, tror jag.
J.P. Juntti är noterad som halt.
 
Enligt en gammal kladd jag hittat här hemma, så hade jag i november 1993 antecknat vilka domböcker från Övertorneå tingslag som jag fram till då hunnit ögna igenom. Urtima tingsboken 1872-1893 (AIb:8) har jag sett, men dock inte gjort några noteringar om detta mord. Om mordet finns med i denna inbundna protokollsbok, ja, då har jag definitivt haft hjärnsläpp som inte antecknat mordet i Karhuvaara.
Men mordet kan även ha tagits upp i lagtima tingen, och just när det avser åren 1889 och 1890, så visar det sig att dessa två böcker hade jag inte då 1993 (och fortfarande ännu inte) hunnit studera. Jag har läst 1888 och 1891, precis före och efter...
 
Så min teori är att mordet tagits upp i Övertorneå lagtima ting, antingen i ett extra ärende i pågående vårting 1889 (Om tinget det året förelåg sent på våren/försommaren? Annars brukade tingen vara tidigare på våren) eller senast under hösttinget 1889. Hade man ingen mördare att nita dit, ja då lär ju tingssaken ha fortsatt in i vårting och kanske även höstting 1890.
 
Men, som sagt.... bara jag nu inte missat - p g a då varande okunnighet - denna mordutredning från urtima tingsboken? Jag vill minnas att dessa urtima tingsböcker gick jag igenom vid 1980-talets mitt någon gång. Så det är ju ett tag sedan. I vart fall har du här källorna var du kan hitta anteckningar om vad som egentligen hände. Eller inte hände.
 
Huruvida dottern i Karhuvaara skulle ha avlidit av misshandel någon vecka senare, kan du ju tämligen enkelt utreda genom att läsa igenom Hietaniemi dödbok för tiden efter 20 maj 1889.
 
Hälsar
ST

110
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-02
« skrivet: 2007-04-18, 18:21 »
Hej Håkan,
jag har då ett konkret exempel på raukka i formen osalig, men troligen även som stackare.
I trakterna av Niemis i Hietaniemi rörde sig en kringströvande man vid namn Johan Erik Pietilä alltifrån sent 1860-tal till sin död 1886. Han fick tidigt öknamnet Resu-Jaako eftersom han körde med falsk identitet de första åren i trakten. Då kallade han sig för Jakob Kula. Senare benämndes han ofta bara för Resu.
Han kom och gick i socknen och förekommer aldrig någonsin i kyrkobokföringen. Endast de lokala byatraditionerna liksom domböckerna påvisar hans faktiska existens.
Han brukade uppehålla sig hos en kvinna i Armasjärvi och underförstått var han troligen far till hennes två oäkta barn.
I början av juni 1886 slogs han ihjäl och sänktes ner med en tung sten fastbunden i kroppen i en hauta, djup grav/grop, i Armasjoki. Där hittades han senare i juni månad eftersom det var lågvatten.
Därefter kallades han i traditionen för Resu-raukka. Han var tämligen osalig. Denne stackare.
 
Hälsar
ST

111
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-17
« skrivet: 2007-04-13, 19:54 »
Hej,
en son Mats Viniksson fanns då i Pello 1713, enligt några gamla kladdar jag gjort för länge sedan. Troligen från mantalslängd? År 1718 är hans hustru Brita nämnd.
Enligt Erkki var Vinik Andersson son till Anders Staffansson på Antti hemman.
Hälsar
ST

112
Såvida det nu inte är en felskrivning, så bars ju detta namn Kiurujärvi av en man som 1815 bodde i Nedre Raumo i finska Nedertorneå socken. Därför torde det inte ha med Kirnujärvi i Korpilompolo att göra.
Jag vet inte var Kiurujärvi ligger, men sannolikt är det väl någon sjö/by/gård öster om finska Nedertorneå?
 
Funderar
ST

113
Hej,
någon som har tillgång till sjömanshusinformation på CD som kan titta om Erik Bernhard Albin Bergdahl, f. 1846 i Pajala, återfinns däri någonstans mellan åren 1866-1876?
Han lämnar Stockholm (efter fem år som kadett vid Karlberg) och tar sig till England någon gång mellan hösten 1866 och mars 1871. Kan han då tillhöra något sjömanshus i huvudstaden?
Senare, i januari 1875 benämns han såsom styrman. Då anländer han till sin hemförsamling Övertorneå, Norrbotten, från Brahestad, Finland. Synbarligen beger han sig inte ut på sjön därefter.
 
Undrar
 
Sture Torikka
Luleå

114
Råneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-08
« skrivet: 2007-02-25, 15:07 »
Hej,
ja, jag lyckades med att stava fel också.
 
Salomon Bergdahls äldsta son Johan ynglade av sig i Uleåborg. Ättlingarna där heter idag Rounaja.
Den andra sonen Salomon har ättlingar i Armasjärvi, Råneå och en drös i Amerika.
Tredje sonen Erik har ättlingar i England genom sin äldsta son, även han med namnet Erik. Den andra sonen Arvid, som ju var borgmästare i Piteå, var ju barnlös. Åtminstone inom äktenskapet.
 
Men det finns Bergdahlsättlingar i piteområdet ändå härstammande från denna familj i Prästholm, genom landsfiskalen i Övertorneås utomäktenskapliga bravader.
 
Hälsar
ST

115
Råneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-08
« skrivet: 2007-02-24, 16:43 »
Hej Håkan,
hon var väl från Pitholm, Piteå, och dotter till skräddaren Anders Josisson o h h Stina Jonsdotter. Född där 1777-09-25.
Jag håller precis nu på med utredning av Salomon Bergdahls ättlingar i England. Lustigt sammanträffande.
 
Hälsar
ST

116
Hej Chris,
tack även för ditt engagemang i denna kryptiska fråga.
 
Jag var i kontakt med Krigsarkivet men de påstod sig inte ha några adekvata uppgifter rörande kadetterna vid Karlberg från denna aktuella tid. De sade att Karlberg förbehöll sig ännu att ha kvar det historiska arkivet själva. Dock var det fråga om någon övergångsprocedur rörande detta. Jag kontaktade arkivarien vid Karlberg och han hjälpte mig med tryckt information om denne unge kadett, så det har jag nu. Men tidsperioden 1858-1861 vet jag ingenting om. Samt heller inte när Erik Bergdahl utflyttar från Stockholm. Denna utflyttning har skett någon gång efter 30 september 1866.
 
Hans ättlingar i England misstänker att deras farfars far Erik Bergdahl kom att börja tjänstgöra på något fartyg, eventuellt inom handelsverksamhet. Och på detta vis angjorde han hamnen i Ipswich. Detta bör ha skett senast 1870, för i mars 1871 äktar han den 18-åriga engelskan Rebecka Whybrow. Hennes far William Whybrow hade lämnat samtycke till dotterns giftermål med denna utlänning. Detta scenario gör att jag gärna vill tro att Erik Bergdahl trots allt hade varit en god tid i Ipswich när mars 1871 väl inföll?
 
Erik Bergdahl tituleras i januari 1875 för styrman. Därefter blir han länsman i Gällivare.  
 
Jag vet inte om unge Erik Bergdahl hade släkt i Stockholm, men omöjligt var det inte. Han tillhörde ju en något ståndsmässig familj med en fader som var landsfiskal. Men jag tror ändå inte att han hade någon släkt där från sin farssida. Däremot är jag osäker rörande moderns familj. De hette Wåhlberg och kom från Uleåborgstrakten till Torneå. Där tror jag det kan finnas möjligheten att någon Wåhlberg kan ha passerat huvudstaden?
 
Vet du var en utsocknes 12-åring år 1858 kan tänkas ha haft för studiemöjligheter i Stockholm 1858-1861?
 
Vilka inflyttningslängder till Stockholm är någorlunda enkelt sökbara för år 1858? Finns de digitalt?  
 
Och vad gäller för utflyttning 1866-1870?
 
Tack igen för att du tog dig tid att läsa igenom mina frågeställningar.
 
Ja, många knepiga frågor,
hälsar
ST

117
Elisabeth,
mången tack för dina försök. Du har inte tillgång till Solnas inflyttningslängd 1858?
 
Däremot kan det mycket väl stämma angående din fundering om att eleverna måhända fortfarande var skrivna i sin hemsocken? Erik Bergdahl är nämligen skriven hemma ända t o m husförhörslängden som tar slut år 1873.
Från den som börjar 1874 är han inte med från första upplägget, däremot återinflyttar han i januari 1875 från Brahestad i Finland.
 
Hur ser det ut med inflyttningslängder i Stockholmstrakten 1858? Hur många olika församlingar fanns det?
Dock är väl gossen Erik Bergdahls tilltänkta studier under åren 1858-1861 det som styrt hans (eller rättare hans föräldrars) val av inflyttningsförsamling? Och jag vet ju tyvärr alls icke var hans studerade från år 1858.
 
Nå, det kanske ger sig. En vacker dag är det måhända någon välvillig stockholmskännare som stöter på denna 12-åriga gosse i något studie- eller inflyttningssammanhang år 1858? Eller alternativt stöter på honom när han utflyttar från Stockholm någon gång efter september 1866?
 
Hälsar
ST

118
Hej igen,
ja, det var ju bra att veta att det rör sig om Solna församling. Det kände jag inte till. För jag kan verkligen inte mycket om Stockholms kyrkoorganisationer.  
Var kan han ha tänkts studerat mellan 1858-1861, från 12 till 15 års ålder, innan han i december 1861 kom till Karlberg?
Vad finns det för alternativ?
 
Han har då varit hem en sväng under (sommaren och) hösten 1861. I något för mig idag bortglömt tingsärende med Övertorneå tingslag den 9 september 1861, hållet på plats i Turtola by vid Pääkkölä, har jag nämligen för bra länge sedan  antecknat Studeranden Eric Bergdahl närvarande såsom tingstolk. Han är därmed belagd såsom tvåspråkig; svenska och finska.
Säkerligen var han där med sin farsa som deltog i form av allmän åklagare.
 
Nå, jag hoppas innerligt att någon läsare av detta har möjlighet att återfinna honom i bokföringen i Stockholmstrakten.
 
Hälsar
ST

119
Hej Elisabeth,
tack för de uppgifterna. I stort hade jag ju detsamma redan från Baumgardts kadettkalender från 1869. Dock framgick ju i dina uppgifter faderns tilltalsnamn som Erik, och det var ju kul att veta. Annars kallas han alltid i samtida källor E.M. Bergdahl (Erik Magnus Bergdahl).
 
Jag är väldigt nyfiken på att veta var gossen Erik Bergdahl bosatte sig när han som tolvåring kom  ensam till huvudstaden?  
Kanske hade han någon släkting där som jag inte känner till?  
Eller var han inackorderad någonstans?  
Vad säger aktuell inflyttningsbok i den församling han inflyttar till? Övertorneå har inte någon bevarad utflyttningsbok för 1858, utan denna flytt framgår endast i husförhörslängden.  
 
Jag misstänker på goda grunder att han kom till Stockholm för att studera. Hans pompösa fader uppe i Tornedalen hade uppenbarligen stora planer för sin förstfödde son.
 
Jag har nu kontakt med engelska ättlingar till denna yngre Erik Bergdahl, och det är för deras räkning jag hoppas kunna klura ut hans stockholmsperiod 1858-1866, samt vart han tar vägen efter det?
Senast 1870 återfinns Erik Bergdahl i Ipswich i England.
 
Hälsar
ST

120
Hej Jaana,
Tomas Tomasson var indelt rotesoldat för roten nr 54 Wippa (Viippa) i Alkkula by från juni 1747 till juni 1748. Han ska ha varit född ca 1728. Ham var dock inget knektämne och kasserades alltså redan efter ett års tjänst. Det sägs i rullan att han var fallen i brott och hade dessutom mistat två tår.
Wippa i detta fallet var alltså ett soldatnamn, vilket dock var uppkallat efter hemmansnamnet Viippa. Den ålderdomliga stavningen i kombination med språk- och uttalsförbistringar, gav soldatnamnet Wippa, ibland Wiipa.
När jag tidigare försökt spåra soldater kring Niemis by noterade jag att Anna Kaisa Tomasdotter (1754-1804), som var gift med en Frisk, var dotter just till denne Tomas Tomasson och Anna Karlsdotter. Jag fann någorlunda enkelt att hon hade syskonen Maija f. 1764 och Olof f. 1768. Däremot har jag tyvärr inga uppgifter om den Tomas f. 1752, som du frågar efter.
 
Du skriver att “ynglingen Thomas Thomasson Lönbom” antogs 23.2.1767 till volontär för roten 11, Karungi 102? Menar du då att han redan hette Lönnbom när han värvades till roten nr 11?
Roten nr 11 var Rödhår eller Törnblad, stationerad i Vuono by.
Roten nr 102 var Trumpetare i Karunki.
Medan roten nr 101 var Lönnbom, också den i Karunki by.
 
Som jag ser det - på den skrivning du gör - så hette han redan Lönnbom när han antogs till soldat 1767. Dock blir jag inte på det klara med på vilken rote han verkligen blev soldat?
 
Tyvärr har jag mina mikrokort rörande Västerbottens regemente nerpackade, så jag kommer inte åt dem nu för att kunna kontrollera dessa uppgifter. Jag tittar på andra papperskladdar jag gjort tidigare.
 
Hoppas någon annan kan bringa klarhet.
 
Hälsar
ST
Luleå

121
Hej,
någon som har möjlighet att återfinna gossen Erik Bernhard Albin Bergdahl, f. 16/2 1846 i Pajala, som redan år 1858 flyttar från familjen i Övertorneå till Stockholm. Jag misstänker att han flyttar p g a studier?
Den 2 december 1861 antages han till krigsakademien vid Karlberg, varifrån han avgår den 30 september 1866.
Vart han tar vägen därefter är okänt, men vi vet att han i mars år 1871 gifter sig i Ipswich, Suffolk, England. Enligt en obekräftad uppgift var detta hans andra äktenskap i England.
Nästa gång han dyker upp är i januari 1875 när han återflyttar till hemmet i Övertorneå. Då benämns han styrman och kommer närmast från Brahestad, Finland.
Känslan man får är att hans militära bana aldrig utvecklades till något vettigt varpå han istället gick till sjöss? Kanske det var det som ledde honom till England senast år 1870?
 
I december 1876 flyttar han till nya kronolänsmanstjänsten i Gällivare. Där ändas hans för korta liv redan i oktober 1878, då han avlider.
 
Min fundering är alltså var han finns i Stockholm 1858-1866, samt när han lämnar Stockholm samt vart han tar vägen?
 
Undrar
Sture Torikka
Luleå

122
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-17
« skrivet: 2007-02-17, 18:03 »
Två av de Tomas som Doris nämner:
 
Tomas f.30.7 1722 i Kuivakangas  
och  
Tomas f. 8.9 1732 i Kauliranda  
 
var bägge söner till min förfader Tomas Tomasson Aunis-Jaako-Wik f. 1686 d. 1752. Hans första hustru var Karin Nilsdotter Ollikainen, d. före 1730. Den andra hustrun, Brita Henriksdotter, gifte han sig med 1730.
 
Så de två kan du räkna bort.
 
Jag har en not om en annan Tomas Tomasson i Kuivakangas, f. 1706. Ingenting ytterligare. Tyvärr ringer inga fler klockor i min lilla hjärna.
 
Hälsar
ST

123
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-17
« skrivet: 2007-02-17, 16:08 »
Jo, just det! Tittar jag på nästa blad i mina egna kladdar, så finner jag noteringen att Karl Persson Skomakare och Maria Larsdotter visst hade (åtminstone som jag uppfattat detsamma) en dotter Anna. Johan har jag här antecknat som f. 1729, Maria f. 1730, samt Petter (1731-1731).
Hälsar
ST

124
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-17
« skrivet: 2007-02-17, 16:04 »
Hej,
när det gäller bondesoldaten Karl Persson Jatko-Skomakare i Täräntö, f. 1695, så har jag noterat honom såsom död i Stockholm på Flottan 22 september 1742.
Dock har jag heller ingen dotter Anna till Karl Persson och Maria Larsdotter.  
Jag har antecknat barnen Abraham (1716-1789, min förfader), Johan (1719-1743), Helena (Ella, 1720-1770), Lars (1723-1795), Malin (1732-1732) samt Karl (1736-1740).
Kanske fanns det ytterligare?
Hälsar
ST

125
Hej,
någon som kan kolla om det finns några uppgifter om änkan Rebecka Bergdahl, sönerna Erik och Georg samt dottern Beatrice i någon av emigrantdatabaserna på cd?  
De reste från Norrbotten till England i juli 1883.
 
Undrar
Sture Torikka
Luleå

126
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-30
« skrivet: 2007-01-15, 10:16 »
Hej,
bara kort ur minnet:
Henrik Jönsson Kunni och Per Persson Juvani gjorde hemmansbyte med varandra. Jag tror det skedde i början av 1780-talet.
Hälsar
ST

127
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-30
« skrivet: 2007-01-14, 20:50 »
Hej igen,
inte vet jag hur mycket det är värt, men mina gamla 1970-talskladdar rörande Tulkkilahemmanet utvisar i vart fall idag för mig själv, att bonden Isak Isaksson Curtilius (f. 1658 d. 1742) på Ala-Tulkkila hemman på Tulkkilansaari inom Armassaari by, var gift omkring 1680 med en kvinna vid namn Brita Jönsdotter.
Detta är uppgifter jag för snart trettio år sedan har upplevt att jag kunnat läsa mig till, samt tolka och uppfatta såsom sannolika.
 
Isak och Britas äldsta till vuxen ålder uppvuxna son var Isak Isaksson Curtilius d.y. (f. 1682 d. 1762). Om denne Isak Isaksson har jag på den tiden antecknat följande:
Husbonde först å Juva hemman i Koivukylä (från 1722) tillsammans med Jakob Karlsson Juva. Från 1724 husbonde å Kunni i Niemis.
Omkring 1705 gift med Malin Olofsdotter, d. före 1740.
Ev. gift en andra gång med en Brita (?). Här har jag antecknat frågetecken. Minns ej idag hur jag resonerade på den tiden. Dock vet jag med mig hur svårt det kan vara att tolka källorna från de tider det nu anbelangar.
Rörande deras barn känner jag enbart till Ablona (Apollonia) f. 1713 d. 1796, som gifte sig med hemmanets nye husbonde Jöns Hindersson Kunni, f. 1708 d. 1780.
Säkert hade de ju fler barn än endast en dotter, men måhända dog de alla små? Hade någon av dem vuxit upp hade de säkert påträffats någonstans med tanke på att den lokala kyrkoherden mera än gärna noterade deras gamla prästerliga släktnamn Curtilius/Curtilia. Men troligen redan denna tid hade Curtiliussläktens medlemmar börjat tappa det känslomässiga högreståndsdeltagandet i den lilla socknen de hade historiskt haft rätt till, för att övergå till finskspråkiga lokala bondesläkter?
I vart fall torde en eventuellt vuxen son i familjen ha varit den som övertog Kunni hemman efter föräldrarna. Nu var så inte fallet.
 
Jag har en gammal not om en Isak Curtilius (Uhloens.) såsom student i Åbo 1695. Kan det verkligen röra sig om denna Isak Isaksson Curtilius, senare Kunni, född 1680? Är något tveksam, med tanke på åldern? Måhända kan det ju ha funnits någon annan Isak Curtilius som var i studentålder år 1695?  
Anund Isaksson Curtilius, kapellanen i Hietaniemi, hade ju ett gäng kända barn fr o m 1678, men såvitt jag känner till finns ingen vuxen kläpp som hette Isak?
 
Nåväl, det ger sig vad det lider. Kör försiktigt.
Hälsar
ST

128
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-14
« skrivet: 2007-01-14, 16:10 »
Hej,
kul Tage! Minns du att vi hade denna diskussion om Abraham Jönsson Kunni i Kieksiäisvaara redan för fyra år sedan (i januari 2003)? Men då var rubriken någon annan.
Jag har också för mig att May observerade denna diskussion i början av december 2006 och nämnde om Abraham Jönssons uppdykande i Norge? Tack för det May.
Hälsar
ST
 
PS) Tack Thomas för din släktlinje. Nu har jag bättre koll på vad som hände med Henrik Jönssons ättlingar. Jag hade inte följt dem ända till Vuomajärvi.
Är du från Vuomajärvi?

129
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-14
« skrivet: 2007-01-13, 17:10 »
Hej Thomas,
intressant detta med att Jöns Henriksson Kunni är din ff ff ff ff. Hur ser din ättelinje ut?  Jag är bara allmänt nyfiken på ättlingarna till gamla niemisbor. Från vilken av Henrik Jönsson Kunni-Juvanis söner härstammar du? Det finns ju några att välja på.
 
Tyvärr har jag inte lyckats klura ut vem Jöns Henriksson var. Hans namn är så alldagligt att teorierna kan bli många. Så därför har jag inte ens bemödat mig att spekulera fram någon teori. Det man kan hoppas på är att någon hittills oupptäckt domboksuppgift kan ge en antydan om härledning från något sakärende vid tinget. Sådant är inte omöjligt. Syskon- och släktdiskussioner om t ex nyttjande och brukande av slåtterängar kan ibland vara rena guldgruvan.
 
Hälsar
ST

130
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-06
« skrivet: 2007-01-06, 14:50 »
Hej,
Hollsten är egentligen Holster. Det är en lappsläkt med ursprung uppe i Norrkaitum, Gällivare. Kesuri var också, vilket ju framgår ovan, lappar.
Min hustru är född Holster, dock från en till Finland 1831 utflyttad gren av samma släkt.
 
Hälsar
ST

131
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-14
« skrivet: 2006-12-30, 15:45 »
Hej,
angående kaplanen Isak Curtilii boende på gamla Tulkkila stamhemman ute på själva holmen Tulkkilansaari inom Armassaari by, så erinrar jag mig mitt besök där ute i juli 1985. Jag var där med lokalkännaren Pentti Yliheikkilä från Armassaari. Väl på plats vid gamla gårdsplatsen fann vi Saaren Leevis son där på höslåtter. Saaren Leevi var den sista bofasta därute. Han dog 1955.
Där stod också då ännu en gammal ladugård, i vilken höhässjaren placerade sitt torkade hö.  
Jag studerade denna ladugård och tyckte mig naivt kunna se att den blivit tillbygd någon gång. Då säger slåtterkarlen ungefär som så, att byggnaden har en gång i tiden varit manbyggnad. Där bodde det en präst för väldigt länge sedan.
Ungefär så, sade han.
Naturligtvis struttade jag omgående in i den gamla timringen och studerade arkitekturhistoriskt efter detaljer som kunde verifiera att denna ladugårds östra del en gång varit manbyggnad. Och med mina naiva ögon tyckte jag mig se att de gamla kobåsen var ditplacerade på ett sätt som utvisade att de inte stått där från början.
Historiens vingslag susade runt min skalle, och jag ställde mig frågan:
- Var denna östra del av denna gamla ladugård verkligen från tidevarv före 1670-talet?
 
Svaret har jag inte fått ännu. Undrar om byggnaden alltjämt står kvar?
Minns jag rätt har jag misstänkt att gamla gårdsplatsen blev den som senare kallades Ala-Tulkkila. I detta aktuella fall tror jag vi befann oss på Yli-Tulkkilas gamla gårdstun. Men i och för sig behöver ju inte traditionen ha fel ändå, eftersom timringar i alla tider har flyttats till andra platser.
 
Summerar
ST

132
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-14
« skrivet: 2006-12-19, 19:04 »
Hej,
för många, många år sedan försökte jag botanisera i Finland var det fanns gårdsnamn eller byanamn som hetter Kurtti eller med avledningar av detta namn. Jag gjorde en sammanställning, men i vanlig ordning kan jag inte finna den nu (ärligt talat; jag har ingen som helst aning om var den kan finnas... och jag är ju arkivarien...).
Dock minns jag detta med Ijo (Ii) samt bl a orten Kurtti (nuv. Yli- och Alakurtti) som väl låg på nuvarande ryska sidan högt uppe i nord?
En not finner jag dock nu, och det är en Erich Kurti påträffad i Ijo mantalslängd 1637. Samt att namnet Kurtti påträffas i Kuusamo 1723 och 1789.
 
När Isak Klemetsson Curtilius, som ju bör ha varit född omkring 1620, inskrevs vid Åbo Akademi år 1644, benämns han Isaac Clementis Kurti. Ostrob., kallas Curtius. När han året efter, 1645, inskrevs i Uppsala benämnes han Isaacus Clementis Curtius. Ostrobothniensis.
 
Det synes ju som om han kom från Österbotten då? Fast å andra sidan är detta ingen garanti för att så var fallet, dock inskrevs han bland övriga österbottningar i någon sorts motsvarande studentnation.
Men vi kan nog utgå ifrån att han var österbottning.
 
Och då passar ju denna Klemet Tomasson in tämligen väl. Dock hade man ju för identifieringens skull gärna ha sett en son Tomas och en son Josef bland Isak Curtiliii barn? Namnet Josef kommer ju in bland ättlingarna år 1732, men han var uppkallad efter sin morfar som bar det namnet.
 
Men detta är en väldigt god hypotes. Hoppas någon kan finna ut något ytterligare.
 
Julgranshuggningssdags,
ST

133
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-16
« skrivet: 2006-12-16, 22:25 »
Hej,
nu har jag inga handlingar tillstädes, men min minnesbild är att Anund Olofsson Tulkkila torde ha avlidit redan kring 1567, varför detta med Jon Anundsson och likbegravningen i Salangen år 1600 torde fallera helt och hållet. Det har nog byggts upp på felaktiga indicier sedan länge tillbaka? Jag har sett en äldre sekundär notis om Anund Olofssons död år 1600, men jag tror inte det stämmer. Han skattar för Tulkkila hemman i Armassaari 1562-1567 samt förekommer som lappfogde i Kemi 1562 (tror jag det var). Sonen Olof Anundsson skattar på samma hemman från 1592.
Var skulle Anund Olofsson ha befunnit sig under de 33 åren före 1600? Hur kunde en sådan prominent person bara gå upp i rök under så lång tid? Såvida han nu inte var avliden?
Jag erinrar mig allt detta ur minnet p g a att jag själv så många gånger har försökt hitta eventuella belägg för att Anund Olofsson skulle ha levt längre än 1567, men inte funnit desamma. Tyvärr.
Jag tror att Tulkkifolket var infödingar i nedre Tornedalen. Det kristna personnamnet Anund/Amund säges ju ha norskt ursprung, och det är säkert helt korrekt. Dock säger det inte mycket om Tulkkisläktens egentliga ursprung emedan namnet Anund är vanligt förekommande i Tornedalen i äldre tidevarv. Då är ju däremot gårds- och måhända även släktnamnet Tulkki kanske mera av intresse? Detta tyder ju på minst tvåsppråkighet? Kanske rentav tre- och fyrspråkighet?
Kanske var Anunds moder bördig från norsk språktillhörighet? Eller farmor? Och att det var därför han kristnades med personnamnet Anund?
Funderar ST

134
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-19
« skrivet: 2006-12-14, 16:56 »
Håkan och Östen,
nu tar jag endast ur minnet, men Johan Johansson Viippa var väl uppvuxen i Ylinenjoki såg, va (eller var det i Kuivakangas by?)? Eller minns jag helt galet?
I vart fall var han son till den som Östen nämner, Johan Persson Viippa från Puostijärven alapää (1752-1823).
Enligt nån kladd jag har är Johan Johansson född 1788, men jag är inte säker på att det är rätt datum.
Hälsar
ST

135
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-19
« skrivet: 2006-12-07, 21:10 »
Jag har inte hunnit till saunan ännu.
Men jag ser att det har löst sig med Marias födelseort och datum i Pajala socken. Det var ju för väl!
Men S-I; tack för ditt epitet, men jag är definitivt verkligen ingen expert.
Bara en vanlig bondlurk med rötter i myllan. Jag dör definitivt av en hagelskur (även jag).
Nu saunadags!
ST

136
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-16
« skrivet: 2006-12-07, 21:05 »
Hej Roland,
detta är rörigt och svårt att säkert påstå någonting. Det finns mycket riktigt en Henrik Joensson som skattar under Kuivakangas (troligen Kaulinranta) 1551-1597, men jag har ändå känslan att aktuell fader var Henrik Henriksson (Heikki).
Hur mycket nu denna känsla är värd?
Det är ju så, Roland, att det är djäkligt svårt att påstå allt för mycket från dessa tidevarv. Det mesta vi baserar krönikorna på, är namnlikheter, placeringar i skattelängder samt tro. Domböckerna från dessa tider är inte heller så detaljrika i släkthänseenden p g a att det så sällan anges de finska gårdsnamnen. Och våra förfäder hade tyvärr så taskig fantasi med namnen till barnen. Det blev som regel bara upprepningar av förfädernas och övriga släktens namn.
Så jag kan inte säga säkert om farsgubben var Henrik Henriksson eller Henrik Joensson.
Men jag står för min känsla och tro, och den säger Henrik Henriksson.
 
Jag har haft mycket fel förut...
 
Nyt sauna,
ST

137
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-07
« skrivet: 2006-12-07, 20:56 »
Hej,
jag har tyvärr inte följt Nils Allard mera än efter det att han den 23 december 1811 förflyttas till roten nr 69 Järnbröst i Niemis, men bibehåller sitt namn Allard.
Jag har antecknat att han bor i Niemis, men jag har inte gjort någon notering om han kommer dit exakt 1811, eller om han rent av bodde där tidigare?
Så då har jag nog inte svaret på din fråga mera än att Nils Nilsson Allard avlider 9 augusti 1843 i Niemis av slag, medan hustrun Brita  Hindersdotter avlider 5 augusti 1853 i Kukkola.
Det synes som om att familjen separerat under 1820-talet, vilket i så fall skulle förklara deras olika bostadsorter när de avlider.
De hade en dotter född i Yli Vojakkala i december 1803, så måhända är dottern Maria f. 1805 också född där?
Nyt sauna!
Hälsar
ST

138
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-07
« skrivet: 2006-12-02, 20:35 »
Hej,
Detta aktuella Mustajärvi låg en bit öster om norra delen av Kainuunkylä (f d Helsingbyn). Därför räknades nybygget också till just Kainuunkylä.
Det fanns då som nu många djupa och därmed mörka sjöar.
 
Hälsar
ST

139
Efterlysningar / Mört, Erika * 1897_
« skrivet: 2006-11-27, 18:54 »
Hej Ingemar,
det fanns en stor Mörtsläkt i finska Tornedalen under 1800-talet. Företrädesvis i Ylitornio och Karunki församlingar. De härstammade (naturligtvis) från en indelt soldat Mört. Jag har kollen på några av dem, men har inte hunnit följa upp alla så jag vet inte om denna Erika tillhör samma släkt. Man måste över till finska sidan för att forska efter 1880-talet.
Härstammar du från dem?
 
Hälsar
 
Sture Torikka
Luleå

140
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-16
« skrivet: 2006-11-07, 17:40 »
Tja, inte vet jag hur säkra uppgifter jag har (mycket är ju rena tolkningar och ibland väldigt fria åldersberäkningar), men jag har noterat att Mickel Mickelsson Heikinmikko i Kaulinranta, som åtminstone 1677 var soldat i Skånska kriget, bör ha varit född ca 1650-1660. Han var gift med Ella.
Fadern var Mickel Hindersson Heikki (= Heikin Mikko) i Kaulinranta, f. ca 1625-1630, troligen d. 1685.
Farfar var Hindrik Hindersson Heikki, f. 1607 (var 30 år gammal år 1637), d. ev. 1666.
Farfars far bör då ha varit Hindrik Hindersson Heikki som skattar under Kuivakangas 1573-1606 och under Kaulinranta 1607-1636. Måhända rör sig detta om två generationer?
 
Hälsar
ST

141
Hej Wendel!
Nog är det rätt kvinna när du nu har identifierat att hon faktiskt hette Karolina Johanna Claesson, och inte Kristina. Mig veterligt så är denna Claesson-familj i Hietaniemi den enda med något ståndsmässig hållning i Tornedalen. Några bönder nyttjade detta patronymikon vid några perioder, men deras döttrar titulerades inte mamsell.
Härstammar du från henne?
Undrar
ST

142
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-16
« skrivet: 2006-11-03, 09:33 »
Jaha, Anna Olsdotter, f. 1730, som 1750 gifte sig med Mickel Eliasson Petäjävaara. Hon är även min anmoder; mf ff ff fm.
 
Hälsar
ST

143
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-16
« skrivet: 2006-11-01, 17:32 »
Hej Håkan. Härstammar du från dessa människor?
Margeta Olsdotter f. 1724, som var min ff ff mf mm, var dotter till bonden Olof Mickelsson Heikinmikko i Kaulinranta (1693-1738) o h h Margeta Olofsdotter (1684-1772).
Hon gifte sig som du säger 1741 med Henrik Johansson Vanhainen i Kaulinranta (1713-1795). Han var son till bonden Johan Henriksson Vanhainen i Kaulinranta (1686-1759, en tid soldat Flygare)o h h Brita Henriksdotter (troligen Ollikkala, 1683-1740).
 
Hälsar
ST

144
Hej igen,
om du hittar kopplingen, vänligen meddela detsamma på detta forum. Det skulle vara kul att känna till.
Hälsar
ST

145
Hej Nils-Arne,
du har inte alls funnit någon tendens till födelseort på Kristina Johanna Claesson?
Det är inget vanligt patronymikon i Tornedalen. Dock har jag funnit en familj som det skulle kunna passa emot, men i sådant fall bör Kristina bytas ut mot Karolina:
 
I Hietaniemi återfinnes furiren, senare herr adjutanten, Zachris Claesson f. 1784 d. 1821 o h h Anna Brita Häggbom f. 1784 d. 1833. De återfinns bl a i Koivukylä från 1801 och i Vitsaniemi från ca 1810.  
De har tre döttrar, varav den mittersta heter Karolina Johanna Claesson f. 1812 8/11, och utflyttad ur socknen 1826.
 
Kan det vara något?
 
Lyckas du spåra din Kristina Johanna Claesson bakåt tills hon första gången dyker upp där i Nedertorneå? Varifrån kommer hon då?
 
Hälsar
ST
Luleå

146
Överkalix / Överkalix Vigselbok C:2 s 66 GID 1996.20.11800
« skrivet: 2006-10-11, 17:25 »
Hej Östen,
jag tror han var från Vännäs. Ella, f. 1709, var syster till min fm ff ff ff Jöns Eliasson i Svedjan, f. 1722.
Jag har inga mer uppgifter om Ella mera än att hon även kallades Elin.
Hälsar
ST

147
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-05
« skrivet: 2006-10-05, 07:44 »
Hej Bengt!
Ja, min minnesbild är att du är på korrekt spår. Johan Larsson Juntti och Ulrika Aronsdotter låter bekant. Får kolla hemma ikväll, men jag är 99,9% säker om att det är samma/rätt personer.
Vilken av barnen är din ana?
 
Vill du dessutom ha kontakt med amerikanen (din släkting)?
Om så, maila mig:
sture.torikka@bredband.net
 
Hälsar
ST

148
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-20
« skrivet: 2006-10-04, 18:16 »
Margareta Karlsdotter Ranta eller Kaarle f. 1722 i Ruskola, Övertorneå, var mycket riktigt dotter till bondemågen Karl Karlsson Ranta eller Kaarle f. 1688 d. 1773 o h h Margeta Henriksdotter Strand f. 1700 d. 1771. Karl var från Heikkilä i Haapakylä, Övertorneå, medan modern Margeta var sockenskrivaredotter från gården (Ranta) i Ruskola.
Margareta gifte sig med Abraham Israelsson Styf i Haaparanta.  
 
Hälsar
ST

149
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-05
« skrivet: 2006-10-03, 18:51 »
Nä, jag schwamlar! Johan Petter Persomajärvi dog i Langfjord den 3 mars 1858 (ej 1856).
 
Bara deee...
ST

150
Gästgiverier / Gästgiverier
« skrivet: 2006-10-03, 07:05 »
TACK Sam!
Nu fick jag fram densamma. Undrar varför jag inte hittade det alternativet i första läget?
Men stort TACK!
 
Hälsar
Sture Torikka
Luleå

151
Gästgiverier / Gästgiverier
« skrivet: 2006-10-02, 22:31 »
Hej Sam!
Ja, det var just Norrbotten jag sökte efter. Men kunde inte finna det i den lista du hade på din hemsida (enligt den länk som fanns här på forumet i just denna aktuella diskussion). De jag kunde finna var följande:
 
Kartor över gästgivargårdar 1831
 
Gästgivargårdar i nordöstra Götaland 1831  
Gästgivargårdar i sydöstra Götaland 1831  
Gästgivargårdar i sydvästra Götaland 1831  
Gästgivargårdar i Västergötland (R-län) 1831  
Gästgivargårdar i västra Götaland 1831  
Gästgivargårdar i nordvästra Svealand 1831  
Gästgivargårdar i nordöstra Svealand 1831  
Gästgivargårdar i Roslagen 1831  
Gästgivargårdar i Gotland 1831  
Gästgivargårdar i sydöstra Norrland 1831  
Gästgivargårdar i mellanöstra Norrland 1831  
Gästgivargårdar i Västerbotten 1831  
 
Tillbaka till Sams hemsida
 
... och ingenstans kunde jag läsa Norrbotten.
 
Har jag missat något väsentligt?
 
Undrar
ST

152
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-05
« skrivet: 2006-10-02, 18:49 »
Tjenare Gustafsson!
Johan Petter Johansson Persomajärvi var kommen från Juntti hemman i Jierijärvi, men var de facto född på Laakso (Laxo) hemman i samma by. Det är därför han i Hietaniemi församlingsböcker fr.o.m 1838 återfinns med bägge dessa namn. Han var väl ca 10 år gammal då familjen flyttade till Laakso, men namnet Juntti hade tydligen inte riktigt förankrats ännu såsom hemmansnamn på deras nya gård, varför Laakso uppenbarligen länge hängde kvar som familjens släktnamn, d v s gårdsnamn.
 
Johan Petter avled i Langfjord, troligen i Vadsötrakten, den 3 mars 1856.
När hustrun dog, har jag inte ännu funnit ut.
 
Det är korrekt att Anna Greta var dotter till Jakob Olofsson Kumppani-Persomajärvi o h 1:a hustru Eva Matsdotter Tiensuu.
 
Hälsar
ST

153
Gästgiverier / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-02
« skrivet: 2006-10-02, 18:35 »
Hej,
jag blev väldigt fascinerad av kartorna med gästgiverier från 1831. Men den nordligaste jag kunde se på Sams hemsida tog slut vid Pitetrakten.  
Fanns det något kartblad i boken som gick vidare norrut?
Jag är mest nyfiken på Tornedalen.
Hälsar
ST
Luleå

154
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-05
« skrivet: 2006-09-30, 09:54 »
Hej Jorunn,
jag har utrett litet kring dessa personers släkt och har kontakt med sonen Johan Petters ättling i Indiana, USA. I sin tur har denne kontakt med någon ättling till sonen Isak Wilhelm, vilken ättling jag tror bor i södra Norge.
Så om du mailar till mig på
sture.torikka@bredband.net
kan jag sammanlänka dig/er med amerikanen Don Mattson. Han har alla mina utredningar kring dessa personer och deras förfäder, samt att han har en del annan information både från Norge som USA.
 
Men i korthet kan jag ur minnet omtala att Johan Petter Johansson Persomajärvi kom från Juntti hemman i Jierijärvi i nuvarande Korpilompolo socken. Han flyttade som dräng till Hietaniemi där han träffade Anna Greta Jakobsdotter Persomajärvi från Persomajärvi by. De flyttade dit till hennes hemgård, vilken de alltså lämnade för Norge 1853.
I Nordnorge, kring Vadsötrakterna, dog Johan Petter och Anna Greta ganska tidigt, varför familjen splittrades. Bl a yngsta sonen Abraham blev fosterbarn hos någon annan familj.
 
Från vilket av barnen härstammar din make?
 
Kontakta mig
Sture Torikka
Luleå

155
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-05
« skrivet: 2006-09-26, 21:00 »
Hej igen,
jag var i kontakt med Otto Kalliainen i Varberg för ett par år sedan. Hans farfar var Abraham Kalliainen d.y. (1872-1921), som alltså då var bror till din morfars mor Ida Kalliainen-Salmi (1883-1960). Morfars far Gustaf Salmi (1877-1958) hade ju släktnamnet efter Salmihemmanet i Persomajärvi, men det har du kanske hunnit forska fram redan?
Gustafs farsa Erik Salmi lämnade Persomajärvi redan 1858.
 
Hälsar
ST
(född i Niemis)

156
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-05
« skrivet: 2006-09-25, 22:42 »
Hej Linda,
Abraham Frisk (Friskin Aapo enligt den samtida lokala dialekten; finska) är identisk med din efterfrågade Abraham Kalliainen (1847-1916). Han var backstugusittare i södra Niemis by, eventuellt på det gamla soldattorpstället Frisk, eftersom släkten kallades så. I vart fall var han uppvuxen på denna plats i byn som i folkmun kallades för Frisk.
Hans far kallas i lagaskifteshandlingarna 1876 för Erik Frisk.
 
Abraham hade några syskon, åtminstone fyra äldre systrar:
1. Eva Kaisa f. 1826 som försvann (dog?) under tiden familjen var i Norge.
2. Maria f. 1828, gift 1850 med nybyggaren Salomon Johansson Kotapalo i Lohijärvi i finska Övertorneå. Familjen reste till Kvenangen i Norge 1860-61.
3. Sofia Johanna f. 1831, död i Norge (?).
4-- ev. ytterligare? Födda och döda i Norge.
Johan Abraham föddes i Kuivakangas (Soukolojärvi?), Övertorneå 1847.
Därefter en dödfödd dotter 1849.
 
Abrahams styvmor Helena Johansdotter Modig kommer in i bilden redan våren 1851. Hon dör 1873.
 
Härstammar du från Abraham Kalliainen? Från vilket av hans barn i så fall? Kaisajuntti eller Salmi? Eller från sonen Abraham?
 
Hälsar
ST

157
OK, Kerstin!
Tack för hjälpen. Då vet jag i vart fall det.
 
Då återstår att lokalisera vilket/vilka Sjömanhus han tillhört. Det är ju i och för sig inte alls osannolikt att han mönstrat på i Finland?  
 
Men du säger att du inte hittat Emanuel i sjömansdatabasen. Innebär det att inte en endaste svensk sjöman råkade heta Emanuel i förnamn? Eller menar du att ingen passade in på de efternamn jag frågade efter?
 
Hälsar
ST

158
Hej,  
någon som har möjlighet att studera sjömanshusarkiven eller CD:n?
 
Påträffas
- Emanuel Mansten f. 1832
eller  
- Emanuel Andersson f 1832
någonstans?  
 
Han levde i Hietaniemi socken i Tornedalen. Från 1868 bor han i Haparanda stad, och då nyttjar han efternamnet Andersson.  
 
Jag vet att han varit till sjöss åtskilliga gånger mellan ca 1852 - 1890-talet.  
 
Undrar och hoppas,  
S. Torikka  
Luleå

159
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-05
« skrivet: 2006-09-08, 18:09 »
Härligt Vigert!
Då har vi flera stycken gemensamt klarlagt delar av niemisbon August Englunds ursprung.
Även om det inte var jag som initierade denna frågeställning (det var ju Peter den 3 september) så är jag lika glad även jag. Det synes som om att August själv skapade detta nya släktnamn sedan han kom till staden.
Hälsar
ST

160
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-08
« skrivet: 2006-09-07, 20:47 »
Stiggan är nog vår aktuelle August Englund på spåren.... tror jag?
Jag kollade just i Karl Gustaf HFL 1886-1895 fol. 160 på Kauppi hemmanet nr 30 i Kukkola by.
Där återfinner vi bondsonen Karl Johansson Kauppi f. 1863 13/2. Gift 1887 9/9 med Maria Piua eller Jussheikki f. 1859 2/10 (ingen ort nämnd).
Barn:
Hennes oäkta Johan August f. 1885 10/12 (ingen ort eller land nämnt).
(2) Emil f. 1888 14/3.
Karl Johan f. 1890 27/2.
Isak Arvid f. 1892 3/9.
Hilda Maria f. 1895 19/1.
 
Detta födelsedatum på hustruns son Johan August stämmer med ett av de två datum jag noterat från Hietaniemikällor.
Jag har även noterat att August Englund i Niemis vid något officiellt tillfälle har hetat Johan August Karlsson Englund. Det skulle kunna tyda på att han var Karl Kauppis son.
I Norrbottens Bygd och Folk (Halmstad 1953) uppger August Englund själv att han är f. 10/12 1885 i Karl Gustafs förs., son t. Karl Kauppi o.h.h. Maria.
Denna bokvolym innehåller de facto en väldig massa felaktiga namn och andra datauppgifter, så det är svårt att bedömma så här långt efteråt vad som är rätt eller fel. Men i vart fall har August uppgett sig vara Karl Kauppis son. Det står klart.
Med tanke på att Johan August är född i december 1885 och att föräldrarna gifte sig i september 1887, så kan man ju lekmannamässigt och erfarenhetsmässigt tänka sig, att så faktiskt var fallet?
MEN, Karl Kauppi och hans hustru Maria Piua får ytterligare en son med namnet Johan, nämligen Karl Johan i februari 1890. Och det finner jag något ovanligt, att samma familj har flera barn med samma namn i en levande barnaskara?
Att samman namn brukar återkomma på yngre syskon är föga ovanligt, men att det upprepas på yngre levande syskon är - åtrminstone med tanke på mina erfarenheter om tornedalsk namntradition - tämligen inte ofta förekommande?
 
Nå, jag ska inte alls börja spekulera i vilka karlar Maria Piua eller Jussheikki måhända mötte under sin levnad, utan jag konstaterar endast att denna son Johan August f. 10/12 1885 med mycket stor sannolikhet är den Johan August Karlsson Englund f. 10/12 1885 som fr.o.m. 1920 bor i Niemis by i Hietaniemi socken.
 
Har någon tillgång till församlingsböcker för Karl Gustaf fram till åtminstone 1913, och som har möjlighet att följa denna lilla Kauppigosse från Kukkola tills det han försvinner hemifrån?
 
Jag är - å Niemis byahistoriks skull - onekligen nyfiken.
 
Hälsar
ST

161
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-08
« skrivet: 2006-09-06, 21:02 »
Jo, det är lustigt S-I, men jag hade även den noteringen; att han var född i april månad! Jag vet inte heller vad som gäller eftersom jag inte hittat hans födelsenotis. December står det i dödnotisen.
Den Johan  August Kauppila du nu nämner var från Yli-Huhtasläkten i Armassaari, vilken inflyttade till Kauppila i Lappijärvi nån gång sent 1860-tal.
Som påpekats tidigare så finns ju namnet Englund i just den byn, och det tillhör Karl Gustaf, så jag har nog i tanken föreställt mig att August Englund i Niemis kom just därifrån. Men hur passar det ihop?
Det passar i vart fall inte ihop med de personer som S-I nu nämner. Johan August f. 1862 kallade sig sedermera för Johan Anttila och än senare Johan Isaksson och sonen Johan Ansgarius hette i folkmun Ansgar Isaksson.
Hälsar
ST

162
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-08
« skrivet: 2006-09-06, 08:37 »
Hej,
jo, jag har själv för länge sedan försökt hitta slaktaren August Englunds födelseuppgift, men misslyckades då. Som S-I säger så inflyttade familjen från Jukkasjärvi till Niemis 1920 där August övertog ett småbruk efter Emil Hannu , kallat Niemis 11:5 eller senare Socknemarken 2:1.
 
Johan August Englund uppges vara född 10.12.1885 i Karl Gustaf, men jag har inte hittat honom där vid den tiden. Hans far hette Karl Kauppi och modern Maria, så det tyder på att August ev. själv tog namnet Englund?
Han dog 1963 medan hustrun Jenny Pasainen avled 1968 (född i Övertorneå 1893 som dotter till Maria Matilda Mariasdotter Pasainen).
 
August och Jenny gifte sig först 1919 men de hade redan en dotter som föddes 1913 i Stockholm samt sonen Johan född i Jukkasjärvi 1917, som Vilmar nämner, och som jag också erinrar mig avled bara härom året. Dessutom ytterligare en son född i Jukkasjärvi.
 
Hälsar  
ST
 
PS) Hemma idag med febersjuk son

163
Hej Maud,
ja, jag nöjer mig nog med detta. Dock har jag följt honom bakåt, s.a.s., och påträffat honom i Sundsvall 1875 då han utflyttar till just Stockholm den 28/6 1875.
Sedan återkommer han till Sundsvall (mest troligt från Stockholm?) 8/11 1880. Och från Sundsvall beger han sig så till Amerika 27/4 1882.
Nå, det är bra som det är. Då vet vi i vart att han officiellt återfinns med familjen i Adolf Fredrik 13/10 1891. Närmare än så kan vi nog inte komma.
Jag tackar för allt och ska sammanställa det så att James Wilen i Kalifornien blir nöjd.
Hälsar
ST

164
Hej,
jag tackar er alla tre för er mycket välvilliga hjälp! Verkar dock som vi inte kommer längre?
 
Jag söker alltså information om var Carl Wippola finns i Stockholm åren 1875-80,  
samt familjenotiser ur själva församlingsboken (husförhörslängd?) för Adolf Fredrik 1889-1891. Dessa sistnämnda torde utvisa huruvida även fadern Carl Wilén har samma utflyttningsdatum som hustrun och barnen?
 
Inte så oerhört viktigt för mig personligen, kanske, men Carls sonsonson i Kalifornien brinner för svaret om exakt när de utvandrade för sista gången (Carl hade ju varit i Amerika och sonderat terrängen en gång redan 1882-87).
 
Om nu dessa församlingsböcker från Stockholm (1875-80 och 1889-91) inte finns sökbara på Genline, så är det ju inte mycket att göra åt?
 
Jag tackar er än en gång,
ST

165
Tack Kina för dina vidare undersökningar. Tyvärr visar det sig i de emigrantkällor som verkar finnas tillgängliga, att den Carl Wil?n, 11 år som framträder, i själva verket är syvsonen Karl Viding. Det ser man på åldersangivelserna. Detta är endast en pojke vid namn Carl Wil?n. Inte en fullvuxen man på 38 år.
 
Min tro är att familjefadern Carl Wil?n måhända reste iväg tidigare och kollade in läget i Kalifornien, för att därefter hustrun med de två sönerna och styvsonen kom efter från Göteborg i början av november 1891?
Det är bl a därför jag är så nyfiken på att se uppgifterna från själva församlingsboken i Adolf Fredrik när de utvandrar senhösten 1891.
- Finns den inte på Genline?
 
Christina, har du möjlighet att se huruvida hela familjen verkligen reser iväg samtidigt? Om så, varför finns i så fall inte familjefadern Carl Wil?n med i utvandrarregistren?
Visst är det märkligt?
 
Samt, Var i Stockholm finns Carl Wippola 1875-1880?
 
Undrar
ST

166
Bromma / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-17
« skrivet: 2006-09-02, 11:13 »
Tack Lennart för uppgifterna!
Hälsar
ST

167
Oj, Christina!
Jättespännande. Stort tack!  
Nu (1891) har Karl Wil?n äntligen blivit läderhandlare efter att ha titulerats garvaregesäll i nästan femton års tid.
Tänkte de sig ev. till Kalmar, men reste istället till Amerika?
Det framgår inget utflyttningsdatum i utflyttningslängden?
Vilket är namnet direkt under sonen Axel Gustaf? Jag söker nämligen även en u.ä. son till hustrun Anna som ska hetat Karl Vilhelm Viding, f. 1877 i Åmål, och han medföljde familjen till Amerika.
Hälsar
ST

168
Tack Kina!
16/7 1889 inflyttar alltså Carl Wil?n Wippola med hustru in till Adolf Fredrik. Då vet jag det.
Hoppas nu bara att någon annan välvillig person med Genlinemöjligheter kan hjälpa mig med familjeuppgifterna ur själva församlingsboken fram till omkring hösten 1891 då familjen uppenbarligen flyttar till Amerika.
Tack igen,
ST

169
FANTASTISKT Kina!
Det var väldigt snabba ryck detta! Dock far han ju fram och tillbaka i stockholmsförsamlingarna så det är svårt att hänga med för en lantis som jag.
Nu försvinner tyvärr både han och frun till Adolf Fredrik den 14/5 1889.
Det är väl sannolikt där de bor då de reser till Amerika hösten 1891, kan jag tänka mig? Två barn lär de ha haft då.
 
Jag försöker hjälpa en snubbe i Kalifornien att hitta information om vad hans farfars far Carl och farfars mor Anna gjorde och var de levde innan de kom till Kalifornien 1892. Och detta är ju en bra början.
Enligt Sveriges befolkning 1890 bodde familjen i Adolf Fredrik rote 6, Adlern mindre N:o 22.  
 
Och var i Stockholm han fanns 1875-80 är fortfarande höljt i dunkel.
 
Tack än en gång för din hjälp!
 
Hälsar
ST

170
Bromma / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-17
« skrivet: 2006-08-31, 19:18 »
Hej alla,
från CD-skivan Kungsholmen har jag fått hjälp med att få fram uppgiften att en garvaregesäll Carl Wil?n Wiippola, f. 13/11 1853 (Hietaniemi, Norrbottens län) inflyttar till Bromma efter den 26/6 1888 (utflyttningsdatum). Han är ännu ogift.
 
Jag vet att familjen reser till Nordamerika 1891, men innan dess har Carl alltså hunnit gifta sig och fått barn.
 
Har någon tillgång till uppgifter om detta?
 
Undrar
Sture Torikka
Luleå

171
Fantastiskt, Kina!
Jag tackar för den snabba informationen.
Men av detta kan jag dra slutsatsen att han inte ännu hade hunnit skaffa familj? Då bör detta ha skett efter 1888.
 
Han flyttar alltså in från Amerika till rote 4 den 18/11 1887.
Utflyttar redan 26/6 1888 till Bromma.
 
Vet du hur man får fatt i uppgifter 1888-1891/92 från Bromma?  
 
Tack igen
ST

172
Hej,
någon som kan finna information om Carl Wippola Wil?n, f. 13/11 1853 i Hietaniemi?
I olika omgångar har han bott i Stockholm mellan 1875-1880 samt igen ca 1885-1891. Enligt en ättling i Kalifornien bodde han en tid på Kungsholmen och en tid i Bromma.
Enligt Sveriges befolkning 1890 bodde familjen i Adolf Fredrik rote 6, Adlern mindre N:o 22.
 
Finns det något om yrke, familj, bostad samt emigration med på CD-skivan?
 
Undrar
Sture Torikka
Luleå

173
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-08
« skrivet: 2006-08-30, 18:42 »
Hej,
Jag har noterat att Isak Henriksson Haavikkos föräldrar var Henrik Henriksson Curtilius på Ylitulkkila hemman i Armassaari by, f. 1689 d. 1771, o.h.h. (gifta ca 1716) Margeta Nilsdotter, f. 1686 d. 1764.
Var Katrin har du hittat uppgiften att Henrik Curtilii hustru var Brita Nilsdotter Koivuniemi från Täräntö? Detta har jag missat. Var hon i så fall Curtilii första hustru?
Undrar
ST

174
Limingo / Liminka / Limingo / Liminka
« skrivet: 2006-08-30, 16:08 »
Hej Lisa,
i mina forskningar kring Niemis by, Hietaniemi socken, har jag stött på Johan Ceder med fru Kristina. De bodde förvisso i Armasjärvi by men i en dombok 1886 nämns Johan Ceder i förbifarten såsom arbetare i Niemis.
Det jag då kollade upp om familjen - när de till slut blev officiella i bokföringen - var att det står tydligt att Ceder är född i Limingo socken. Det är mycket riktigt identiskt med Liminka.
På hustrun har jag bara fått fram att hon var född i Finland.
Sedan har jag noterat fem barn födda i deras samvetsäktenskap mellan åren 1889-1902.
Farsan min sa år 1995, enligt en kladd jag har, att han mindes att familjen Ceder bodde i en liten stuga nedanför Rova-Hjorts gård i Armasjärvi. Denna stuga stod då under 1930- och 1940-talen nere vid ån Armasjoki. Johan dog 1929 och Kristina 1926.
Hälsar
ST

175
Tack Hanne B. för den hjälpen!
Kanske Carls 1870-talstripp skedde mera inofficiellt från, måhända, någon norsk hamn?
 
/ST

176
Tre resor till Amerika?
 
Carl Wiippola, senare Wilen, f. 1853 i Hietaniemi, Norrbotten.
 
Namnet Wiippola är oftast skrivet som Wippola.
 
Han flyttade från Hietaniemi till Sundsvalls stad i juni 1875. Där kvarblev han endast några dagar innan han i slutet av månaden flyttar vidare till Stockholm.
 
Enligt en ättling i Kalifornien lär han ha varit en gång till Amerika under 1870-talet, men återvände till Sverige. Detta bör i så fall ha skett under hans stockholmsperiod under andra halvan av 1870-ttalet. Och under denna tid heter han sannolikt Wippola.
 
1880 återkommer han till Sundsvall och bär då namnet Wilen. 17 april 1882 uttager han flyttattest till Nordamerika.
 
Därifrån återvänder han efter några år, troligen till Stockholm. För från Stockholm utvandrar han ytterligare en gång till Amerika tillsammans med familjen 1892.
 
Finns det några uppgifter om hans emigrationer i databaserna?
 
Undrar
S. Torikka
Luleå

177
Hej Ann-Kristin,
Nu är jag inte hemma och kan kika i papprena, men minnesmässigt vet jag att Kristian Hulkow var son till sakellanen i Kangasala, öster om Tammerfors, Johannes Hulcovius (d. ca 1703), o.h.h. Helena Melartopae, som härstammar från ett antal tämligen kända prästsläkter m.m.
Efter faderns död flyttade modern och sonen Kristian, möjligen fanns det även ytterligare barn , till Åbo, vilket var hennes hemtrakter. Därifrån lämnade Kristian Hulkow så småningom hemmet för att till slut ända upp i Korpikylä.
Traditionen har ju varit att Kristian Hulkow, eller hans far, skulle ha varit en rysk överlöpare som hamnat i svensk tjänst, men detta stämmer således icke med verkligheten. Det är enbart det ryskklingande namnet Hulkow / Hulkoff som i sig självt givit upphov till denna tradition.
Sanningen torde istället vara den att sakellanen Johannes Hulcovius ursprungligen hetat något i stil med Johan Hulkko eller Johan Hulkkonen, vilket finskt gårdsnamn sedermera latiniserades efter inträdet i den kyrkliga sfären, till Hulcovius.
När sedan sonen Kristian lämnade den direkta kopplingen till kyrkolivet, avlatiniserade han namnet till Hulcow / Hulkow / Hulkof.
Förnamnet Kristian fick han från moderns släkt, där det namnet förekommer.
 
Även jag härstammar från Kristian Hulkow och hans hustru Brita Pipping. Liksom många, många andra.
 
Hälsar
ST

178
Hej Thomas,
stort tack för din uppskattning över mina forskningsrön. Men har vi verkligen varit i kontakt med varandra, du och jag? Jag är en aning dement, men jag erinrar mig inte ditt namn i min korrespondens? Men visst kan jag mycket väl, precis nu, minnas helt fel. Jag har sporadiska kontakter med så många olika människor.
 
När det gäller din Henrik Vartosaari, Birkarl, född i Kemi 1430 så vet vi verkligen inte mycket.  
Mig veterligt så vet vi inte alls något om följande:
 
- kallade han sig verkligen för Vartosaari? Även om hans uppenbarliga son med patronymikonet Henriksson återfinns på en aktuell gård som legat ute på holmen Varttosaari inom Nuottioranta byadel i byn Niemis (Nieminen), så vet vi alls icke huruvida denna Henrikssons far var bosatt på samma gård? Vidare har vi bara antagit - baserat på lokalhistorisk kännedom - att denna gård ute på holmen Varttosaari inledningsvis rimligen bör ha kallats just för Varttosaari. Senare vet vi att gården uppenbarligen har kallats för Kaisa efter någon gårdsvärdinna som bott där.
 
- var han verkligen född 1430? Eller var han kanske istället född omkring 1470? Eller omkring 1520?
 
- hur vet vi att han var Birkarl? Jag har inte sett några birkarlalängder från 1400-talet. Kanske det finns, men jag känner inte till det i alla fall. Förvisso synes birkarlarättigheterna ha nedärvts, men vi vet ju inte alls med säkerhet huruvida den äldst förekommande bonden på Varttosaari verkligen var från gården? Han kan ju lika gärna ha varit måg där och eventuellt då ärvt birkarlarättigheter efter sin svärfar?
 
På detta Varttosaari stamhemman återfinns i skattelängderna en Olof Henriksson år 1539 samt igen 1546-1556. Även en Henrik Olsson finns inklämnd däremellan år 1543. Olof Henriksson är noterad som birkarl 1553 samt lappfogde 1554.
Huruvida Henrik Olsson är Olof Henriksson far eller son, vet vi inte med säkerhet.
Så allt detta rörande din Henrik Vartosaari är enbart spekulationer. Tyvärr.
 
Kritisk källhantering på denna tidsepok måste tas i stort beaktande. Däremot är det kul att spekulera och bygga upp möjliga scenarion. Så gör även jag. Men då får uppgifterna inte framstå såsom totala sanningar typ Henrik Vartosaari, Birkarl, född i Kemi 1430.
 
Hälsar
ST

179
Hej Pernilla!
Juho Arvid Rautio var född som u.ä.-son till Anna Greta Helenasdotter Rautio i Ylitornio församling den 11 februari 1887. Han dog 17 januari 1933. Modern Greta Rautio var född 21 november 1864 i Ylitornio församling. Hon var aldrig gift samt avled 1942. Hon bodde i en liten stuga i Purasenvaara inom Närkki by. Så jag tror nog att sonen Juho var född där?
Hon hade flera barn.
Hälsar
ST

180
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-12
« skrivet: 2006-05-08, 17:36 »
Hej Knut,
detta bör nog kollas upp mot församlingsboken, men enligt väldigt gamla noteringar jag gjort (tyvärr utan datum!) så var en avlägsen släkting till mig en Isak Isaksson Tiensuu (även kallad Hääkeri) f. 1848, boendes i Armasjärvi by i Hietaniemi. Han är bonddräng på Tiensuu hemman. Reser till Norge 1867-68, återkommer hem, samt avreser igen till Norge 1870. Enligt informella uppgifter fanns han i hemorten våren 1871. Bondsonen Isak Isaksson Häger, som alltså bör vara identisk med denne Isak Isaksson Tienssu (p g a att Tiensuuhemmanet även kallades för Häger, Hääkeri) utvandrade utan officiella papper till Norra Amerika troligen sommaren 1873. Detta enligt Övertorneå tingsprotokoll 31 oktober 1873 § 36).
Men om han nu är identisk med din morfar (datum måste ju kontrolleras förstås), så kanske han aldrig nådde fram till Amerika? Utan blev kvar i Nordnorge? Det är ju lika intressant.
 
Varför du inte hittat honom i födelseboken i Hietaniemi bör komma sig av att hans föräldrar bodde på Paavola i Orjasjärvi mellan 1847-1852, då de flyttade till Armasjärvi. Förvisso är det endast några kilometrar mellan dessa byar, men dock helt skilda församlingar! Således är denne Isak Isaksson Tiensuu (Hääkeri) född i Övertorneå församling!
 
Vet du alldeles säkert att din morfar var från just Armasjärvi i Hietaniemi? Annars är det ju så att namnen Isak och Tiensuu varit tämligen vanliga i Tornedalen.
Så jag påstår inte här och nu att detta är din morfar, men möjligheten finns ju.
 
Hälsar
ST
Luleå
 
(Måhända avlägsen släkting?)
 
PS) Jag reser bort några dagar, men finns att nå på:
sture.torikka@bredband.net

181
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-12
« skrivet: 2006-03-30, 10:21 »
Tilläggas kan ju, att efter riksdelningen då det bildas nya socknar på östra landsidan, så benämns ju faktiskt det vi nu kallar Ylitornio för Alkkula. Det bör ha varit någon gång kring mitten av 1800-talet som denna Alkkula församling börjar kallas för Öfvertorneå församling. Senare således (på finska språket) Ylitornio seurakunta.
 
Kom just ST på.

182
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-12
« skrivet: 2006-03-29, 22:03 »
För mig har det alltid varit liksom så, att pratar man svenska, från svenskt håll, ja då heter socknen och kommunen på östra älvsidan finska Övertorneå.
Pratar man finska, ja då säger man oftast Ylitornio.
 
I 1800-talets svenskspråkiga arkivkällor i Finland, framförallt i tingshandlingarna, står det bara Öfvertorneå samt därefter aktuell by.
 
Den svenska socknen och kommunen heter på svenska Övertorneå.
Kyrkbyn heter däremot Matarengi/Matarinki.
På finska säger de ofta Ruottin Ylitornio eller - om man avser själva huvudbyn: Matarinki.
 
Huvudbyn i finska Övertorneå socken heter ju Alkkula, vilken tog över alltmera från Nuottioranta då det byggdes kyrka där under 1810-talet.
Så från äldre finnar har jag ofta hört bara Alkkula eller Kirkonkylä. Men sällan Ylitornio, vilket ju alltså är hela socknens/kommunens namn.
 
Åtminstone är detta vad mina öron uppfattat.
 
Ja, så här kan man ju hålla på i evighet.
 
Hälsar
ST

183
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-11
« skrivet: 2006-02-27, 21:35 »
Hej,
den indelta soldatroten i Övertorneå socken och Majorens kompani nr 82 Jerf, Järf, Järv, var ursprungligen stationerad i Helsingbyn (Kainuunkylä). Sedermera kom knekten att bo i Vitsaniemi.
En soldat Henrik Henriksson antogs 1 juli 1740, då han anges vara 18 år gammal. Avancerade till korpral 1758. Deltog både i Finland i början av 1740-talet samt i Pommern från slutet av 1750-talet och i början av 1760-talet. Hans hustru hette Malin.
Jag har inte försökt lista ut vem som var hans föräldrar men sannolikt var han från Hietaniemi eller någon direkt angränsande socken.
Jag kan inte se något samband med soldatnamnet Järf och gårdsnamnet Järfvi, Jerfvi eller Armasjärfvi i Armasjärfvi byadel av Armassaari by. Detta sistnämnda Järfvi är naturnamn efter den geografiska boplatsen. Soldatnamnet Järv är uppenbarligen en översättning av hemmansnamnet Ahma i Helsingbyn.
Kolla in alla Henrik som är söner till någon Henrik i Hietaniemi födda mellan 1720-1722. Följ vad som händer med dem. Då kanske du lyckas pricka in din Henrik Henriksson Järf.
Lycka till,
ST

184
Men varför då? Du ställer ju frågor och öppnar för diskutabla svar.
Är det då inte intressant med ömsesidig dialog och kreativ hjärnverksamhet? Id?er som flödar? Ett utbyte av erfarenheter?
Etymologi är ju ett väldigt spännande område. Som att t ex härleda ordet Saariländaren?
Undrar
ST

185
Glömde att tillägga att - vilket jag dock nämnde i första inlägget - att namnet Kainuunkylä användes långt, långt innan 1809 års gränsdragning. Redan 1560 är det alltså påträffat i skrift. Endast 21 år efter 1539.
Jag har ju redan gett dig en teori med förklaring om varför byanamnet ändrades till Kainuunkylä. Men faktum är ju, att ingen av oss vet om det inte i själva verket har varit tvärtom. D v s om byanamnet Kainuunkylä ändrades till He/älsingbyn? Detta hade ju passat den tidens skrivare perfekt. D v s att ha språkliga valmöjligheter. För det var inte infödda finskspråkiga som skrev ner denna tidigaste skatteinformation.
 
Däremot kan man nog fantisera om att det varit fråga om olika byagrupperingar. Där den ena bydelen ursprungligen kallats Kainuunkylä och den andra bydelen kallades He/älsingbyn.
Vilken som varit äldst låter jag i dagsläget vara osagt. Även om jag har mina egna teorier i frågan.
 
Om vi följer ditt resonemang med skillnad i betydelse på e och ä, så uppkommer ju följdfrågan:
- Hur ska vi hantera byaskrivningen He/älsingebyn? Alltså med ytterligare ett e inklämt mellan hälsing- och -byn?
 
Hälsar
ST

186
Jaha du.
Då väntar vi med spänning på Din slutgiltigt klargörande teori om vari skillnaden består i Helsing (med e) och Hälsing (med ä) och att Du inom kort lyckas plocka fram rätt infallsvinkel som vi alla andra har misslyckats med under bortåt 700 år. Och att Du blir den som har intresse i att fördjupa Dig i detta specifika etymologiska problem. Själv har jag endast intresserat mig för detta ämne med kväner och liknande sedan 1972.
Jag vet att jag läst att många Helsingar och även Hälsingar från det historiskt vida Helsingland eller Hälsingland flyttade över Kvarken och Bottenhavet och bosatte sig i nuvarande Finland. Kanske det bara är en slump att en del av dem har fått boställen uppkallade efter sig själva?
Vilken etymologi ska vi placera ditt alias Saariländaren till?
 
Jag ser verkligen fram emot Dina slutliga och klargörande rön i frågan.
 
Undrar
ST

187
Ang Kainuunkylä.
Erik Wahlberg har ju både risats som rosats, men man ska komma ihåg att han egentligen är språkforskare och det är oftast just språkets historia - och dess efterlämningar i geografin - som varit hans ledstjärna. Annars är han mestadels, bl a på detta forum, benämnd och nyttjad såsom släktforskare.
Tonvikten är alltså egentligen en annan. Anser jag i alla fall.
Den finskspråkiga benämningen Kainuunkylä är först påträffad redan 1560. Det återfinns i någon tiondelängd om jag minns rätt.
Däremot har det officiela byanamnet först bokförts såsom Helsingbyn, påträffat 1539. Ingenting motsäger att dessa två namn förekommit parallellt redan under t ex 1400-talet, men de svenskspråkiga skrivarna har av naturliga skäl föredragit den svenskspråkiga namnformen.
Erkki skriver i sin avhandling Finska ortnamn i norra Sverige (1963:26):
Det är naturligt, att ifall det under äldre medeltid bosatte sig hälsingar i kvänernas (kainulaiset) utmarker längs den östra kusten av Bottenhavet och ifall Kainuunmeri från finskt håll och Helsingehavet ur svensk synvinkel betecknade samma hav, kunde Kainuu lätt uppfattas såsom en finskspråkig motsvarighet till hälsing.
 
Min personliga uppfattning är att finskspråkiga kväner har funnits där väldigt tidigt. Men någon/några svenskspråkiga hälsingar har också lyckats ta sig till dessa trakter, och funnit det gott att bo. Med århundradenas passerande har naturligtvis dessa svenskspråkiga och finskspråkiga grannar kommit allt närmare varandra och till slut blivit en gemensam grupp med finskan som språk. De svenskspråkiga var i markant underläge och lyckades inte behålla sitt språk. Mera än i byanamnet. Jag vill minnas att Helsingbyn står kvar som officiellt byanamn ännu en bra bit in på 1800-talet?
Hälsar
ST

188
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-26
« skrivet: 2006-02-19, 14:55 »
Hej Maud,
jag är på genomresa vid datorn. Måste dra vidare. Men de knapphändiga namnuppgifter du redovisar synes tyda på att det är mina (och väldigt många andras) förfäder:
 
Johan Johansson Kohkoinen f. 1727 d. 1799, bonde i Kuivakangas. Son till Johan Björsson Juvani i Kaulinranta (ca 1690-1736) o h h (vigda 1725) Kirstin Mickelsdotter Vuopio (1706-1781).
Johan gifte sig 1752 med Kohkoinenhemmanets arvtagare Maria Isaksdotter Grym eller Kohkoinen f. 1733 d. 1765. Dotter till indelte soldaten och bonden Isak Jönsson Grym (Kohkoinen) (f. 1710, stupad i Villmanstrand 1741) o h h (1730) Margareta Hansdotter Hetta (1705-1774).
 
Jag härstammar från Johan och Marias dotter Margareta f. 1756. Och det gör väl följaktligen även du också, efter hon var gift med Adam Henriksson Pekkala.
 
Höres,
ST

189
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-19
« skrivet: 2006-02-18, 18:43 »
Även Joels farbror Mickel Salomonsson Lamperi, f. 1747, utflyttar ur socknen tillsammans med hustru Anna Nilsdotter och son Johan, år 1783. Återfinns de i Pitetrakterna?

190
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-19
« skrivet: 2006-02-18, 18:41 »
Hej Robert,
jag har endast en liten not om att Joel Henriksson Vuomajärvi (eller Lamperi), f. 1778, utflyttade ur socknen 1797, samt att han ska ha kallats sig för Björkman. Mera vet jag inte. Pappan dog 1786 och efter det återfinns barnen som inhyses i Koivukylä.
Vad har du för uppgifter om Joel Björkman? Förekommer hans syskon i närheten av honom i Piteåtrakterna? Jag tänker bl a på Jakob f. 1771 (utfl. 1793), Eva f. 1773 (utfl. 1791), Isak f. 1774 (utfl. 1791) samt Mickel f. 1776 (utfl. 1797).
Erfarenhetsmässigt kan jag gissa, att om Joel dyker upp i Piteå så finns möjligen någon/några av hans syskon där i närheten?
Undrar
ST

191
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-26
« skrivet: 2006-02-17, 21:40 »
Hej Maud,
nöj dig kanske med ett första besök i Övertorneå kommun och älvdalen i sin helhet eller delar därav. Att flytta dit kanske kan få gro fram med tiden efter besöket. Om man säger så.
Jag hoppas verkligen att ni får möjlighet att ta er norrut och besöka dessa tjusiga och laddade trakter. Dock betydligt mera skogsbevuxna idag än de var 1930. För att inte tala om 1878?
I sommar kan det bli riktigt extra kul. Det lutar åt att jag har lyckats få en ättling till kommunens första amerikautvandrare att återvända hem till Övertorneå lagom till tidpunkten för 140 år sedan emigrationsstarten från dessa trakter. Tanken är att detta sker under Matarengi marknad 14-16 juli 2006. Den första dagen är ju en s.k. hemvändardag. Eller, varför inte, som jänkarna säger: Homecoming Day.
Jag gissar att vi blir många som möter upp i kommunen då?
Hälsar
ST

192
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-26
« skrivet: 2006-02-15, 20:05 »
ängarna... med g...naturligtvis.....

193
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-26
« skrivet: 2006-02-15, 20:04 »
Hej Maud och Birger L.
Tack för era uppmuntrande fraser om mina enkla bilder tagna med gammaldags manuell kamera samt därefter inskannade till digital bild. Det är kul. Tyckte även själv att de blev fina. Vädret var kanon denna aktuella dag.
Men Maud.... var bor du egentligen? I Paraguay? Tornedalen är ju inte osannolikt långt bort ifall du fortfarande bor kvar i Sverige?  
Ta nu och res dit upp innan de sista änkarna har vuxit igen till småskog.
Hälsar
ST

194
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-26
« skrivet: 2006-02-14, 17:47 »
Ja, här syns då Siekasjärvi sjö och i bakgrunden manbyggnaden på Siekas hemman.
/ST

195
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-26
« skrivet: 2006-02-14, 17:39 »
Maud,
den 15 juli 2004 passerade jag trakterna för att försöka plåta några tjusiga vyer där några av Sturkarna hade bott. På Pekkagården i Kannusjärvi (första bilden) huserade ju Per Olsson Sturk med familj. Hemmanet övertogs av sonen, min mm ff Johan Karl Persson Sturk.
Den sistnämndes son Karl Sturk bosatte sig på Siekas hemman i Siekasjärvi (andra bilden).
Hoppas jag lyckas få in bilderna nu. Tycker det är lika knökigt var gång.
Hälsar
ST
 

196
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-26
« skrivet: 2006-02-14, 15:43 »
Jo, från Karl Sturk genom dottern Elsa, som var min mormor. Så gick det till när ängarna böljade fritt för vinden. Nu finns inte ängarna kvar, de har buskats igen.  
Hur var det med dig? Var det Per Persson Sturk som var anan?
Nä, jag har inte så mycket mera än det om Johan. Jo, förresten, någon klagoskrift från en ryss som hade misshandlats och rånats av Johan Aunes och en kompis till denne i december 1807. Samt att jag av en norska fick efterkommande till honom i Norge.
Det är möjligt att du fått den informationen från mig.
Nu ska jag fixa middag åt barnen.
Hälsar
ST

197
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-26
« skrivet: 2006-02-14, 14:36 »
Jaha Maud, vi närmar oss varandra.... Jag härstammar ju också från Per Olsson Sturk o h h Brita Kaisa. Från sonen Johan, liksom. Han är min mm ff.
Hälsar
ST
 
PS) Visst kände du till Karl Jonassons yngre broder Johans bedrifter? De som nådde ända upp till kungen och benådningen 1808?

198
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-14
« skrivet: 2006-02-13, 18:49 »
Hej Maud,
nä, inte har jag någon speciell information om dem. Ingenting i klass med Karl Jonassons hustru. Nog finns det säkert mera historier men mina egna primärforskningar har ju vilat i ganska många år nu. Min tid går åt till så mycket annat. Jag tänkte bara vid tillfälle delge Ståle Eriksen anorna. Och de tror jag du redan har.
Det jag har noterat om den Brita Mickelsdotter du söker (som var gift 1746 med Henrik Mickelsson Pekkala) är att hon mycket riktigt var dotter till bonden Mickel Nilsson Vuolo (1680-1755) o h h Malin Persdotter (inga data). De gifte sig 1706. Mickel Nilsson hade en tid varit soldat för roten Tolle. Hans föräldrar var Nils Larsson Vuolo (ca 1650-ca 1703) o h h Anna Hansdotter (d. 1728). Vuolo var ett hemman i Nedre Kuivakangas.
Hälsar
ST

199
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-14
« skrivet: 2006-02-11, 17:12 »
Hej Ståle Eriksen,
min mm ff mf var Karl Jonasson Aunis-Saari-Harju f. 1778. Han var bror till din fm ff ff Salomon Jonasson Aunis-Karbin-Taavoniku-Taavo f. 1780.
Således blir vi 6:e kusiner med varandra, du och jag.
 
Jag har litet information på fädernet, så om du vill kan du maila mig:
sture.torikka@bredband.net
 
Hälsar
ST

200
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-03
« skrivet: 2006-01-10, 12:49 »
Saunavaara.  
Det finns en sådan plats med några gårdar inom Ylitornio församling. Men jag är osäker precis nu huruvida det räknas till Portimojärvi by eller Ratasjärvi, Juoksenki?
Hälsar
ST

201
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-27
« skrivet: 2005-12-27, 18:07 »
Jag har noterat indikationer på att Mickel Eliassons hustru var en dotter till Per Ersson Tolainen-Ruisniemi o h h Klara Hindersdotter Pitkäniemi. Det är väldigt gamla noteringar, så jag kan inte gå fullständig ed på desamma. Men tills någon motbevisar det, så kan det ju få gälla?
Mickel Eliasson Luttu var i vart fall son till Elias Hindersson Pitkäniemi i Soukolojärvi (1662-1747) o h h (1691) Malin Johansdotter Kerttu, dotter till Johan Ersson Kerttu o h h Karin Hindersdotter.
Det synes innebära att Mickel och Anna var första kusiner med varandra? Gick det på den tiden?
Undrar
ST

202
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-27
« skrivet: 2005-12-23, 17:47 »
Hej,
frugan min härstammar från Per Andersson Myllymäki i Orjasjärvi o h h Kaisa Jönsdotter Meltosjärvi. Jag har faktiskt inte följt detta par till döddagar, så där kan jag inte hjälpa till med något. De försvinner nämligen, precis som Ulla skriver. Men, det är klart, någonstans måste de ju dyka upp?
Frugans ana är dottern Ulrika, f. 1791.
I vart fall var Kaisa Jönsdotter född 1754 på Ollikainen (Tolppi) i Tengeliö by. Ollikkala är istället ett hemman i en grannby. Senare, omkring 1757, flyttar hennes föräldrar Jöns Jönsson Ollikainen (Tolppi) (1711-1776) o h 2:a h Ella Hindersdotter Kaisa eller Juntheikki (1724-1814) och barnen till Kippa (Lantto) hemman  i Lohijärvi i nuvarande finska Övertorneå församling. Senare återfinns de å Salmi hemman i Meltosjärvi och än senare å Vuolo i Raanujärvi.
 
Kaisa Jönsdotters farfar var Jöns Jönsson Ollikainen (Tolppi) (1681-1744) o h h Margeta Andersdotter (1689-1744) i Tengeliö.
 
Per Andersson (f. 1747) var son till Anders Andersson Turovaara (1715-1772) i Turovaara, Haapakylä, o h h Ella Johansdotter.
 
Hälsar
ST

203
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-19
« skrivet: 2005-12-03, 17:44 »
Härligt Öhgrenskan!
Du bekräftar att jag inte är alltför senildement ännu. Tiden talar dock emot mig.
Skönt. Jag var i vart fall litet orolig ett tag.
Detta bekräftar även varifrån John Björk?n och hans syskon fick förleden Björk ifrån när de skapade sitt svenska namn. Alltså efter sin farmors bror Emanuel Björkman. Och det var således denne Emanuel som skapade Björk efter hembyn Koivukylä.
Hälsar
ST

204
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-19
« skrivet: 2005-12-03, 14:17 »
Hej,
det slog mig bara, en gammal minnesbild dök upp i mitt huvud. Någon gång för länge sedan har jag stött på en Emanuel Björkman i Hietaniemi. Har för mig att han (eventuellt) förekommer på Navettamaa hemman i Laittamaa någon gång under förra halvan av 1800-talet (?).
Tänk om.... tänk om han är identisk med den Emanuel Mickelsson Juva som S-I nämner från Juva hemmanet?
Okay, detta är ju endast en lösryckt fundering utan vederhäftighet. Men jag tänkte dels som så, att Emanuel inte är så vanligt förekommande personnamn i dessa trakter, samt att senare människor på Juva hemman har antagit släktnamnet Björk?n.
Nå, jag vet inte. Men spännande hade det varit att få detta verifierat.
S-I, var dog denne Emanuel Mickelsson Juva år 1837? Inte i Hietaniemi, väl?
 
Själv har jag ingen möjlighet att kolla upp detta nu. Jag renoverar (återigen) badrum och skottar gammal cement i säckar. Jättekul!
 
Undrar
ST

205
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-27
« skrivet: 2005-11-27, 16:26 »
Ja, Marianne, det var ju roligt.
Jag och Antti var till Övertorneå så sent som i torsdags 24 november och höll varsitt föredrag. Och Antti pratade just om Ohtana Hannu.
Därför kom jag ihåg det så väl. Men huruvida Ohtana kom tillbaka eller ej, vet varken Antti eller jag. Han försvann i Sydamerika 1900.
Hälsar
ST

206
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-27
« skrivet: 2005-11-27, 13:57 »
Hej,
berättelser om Ohtana Hannu, både korrekta som överdrivna, finns i några olika artiklar litet här och var i dagstidningar. Fast det är nog tämligen länge sedan det skrevs något nytt om honom. Vet ej om det finns något tryckt i bokform, men tror ej det. Denna aktuella uppgift kommer från en forskarkollegas (Petter Antti) hittills opublicerade rön.
Hälsar
ST

207
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-27
« skrivet: 2005-11-26, 22:13 »
Fjärdingsmannen i Övertorneå, förre småskolläraren i Päkkilä by, Hietaniemi, Erik Wikström (1846-1928) o h h Brita Johanna Persdotter (1842-1913) hade en dotter Amanada född 30 septembet 1881. Hon bör ha varit född i Koivukylä, Hietaniemi. Alternativt i Päkkilä by?
Dock har jag inte följt henne i livet, men nog verkar det sannolikt att det är fråga om din Amanda.
En syster till Amanda Wikström hette Mariana Kristina, f. 1879.
Det var just fadern Erik Olof Gustaf Wikström, som under sin sextonde dag såsom nyutnämnd fjärdingsman, skadsköts av den beryktade Ohtana-Hannu i en stuga i Ruskola by, Övertorneå, i början av september 1887.
Hälsar
ST

208
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-27
« skrivet: 2005-11-07, 18:00 »
Jo, Bergström,
när jag tidigare har studerat en del ting från finska Övertorneå häradsrätt, så har jag noterat följande om tingsstad:
- å Hirstiö hemman i Nuottioranta (nov 1824, nov 1825, mars 1827, mars 1829, sept 1829, nov 1830, mars 1831, sept 1831, mars 1832)
- å Heikka hemman i Kainuunkylä (sept 1839)
- å Ajo hemman i Kainuunkylä (nov 1843)
- å Rautio hemman i Nuottioranta (nov 1857, sept 1885))
- å Lauri hemman i Nuottioranta (april 1861, mars 1864)
- å Yrjänheikki hemman i Nuottioranta (nov 1862, mars 1866)
- i sockenskrivaren Haggr?ns bostad i Nuottioranta (nov 1870)
Hälsar
ST

209
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-27
« skrivet: 2005-11-05, 18:58 »
Det finns två gårdar Hirstiö i den östra delen av Niemis by, d v s i nuvarande Nuottioranta i Ylitornio. Det fanns även Hirstiö i Kainuunkylä på den östra älvsidan. Från sistnämnda hemman Hirstiö, som idag motsvaras av tre hemman, utflyttade 1637 en familjemedlem till östra Niemis där han så anlade Hirstiö stamhemman därstädes. Detta sistnämnda delades sedermera till nr 12 Ylihirstiö och nr 13 Alahirstiö.  
Jag härstammar från alla tre.
Detta är således en fråga för Hietaniemi, inte Övertorneå.
Hälsar
ST

210
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-01
« skrivet: 2005-11-02, 18:13 »
Bergström,
fann ut litet om doktor John Björk?n i Uppsala (om det nu är samme man) genom internetsökning idag:
År 1893: Adjunkten John Björk?n avlider. Han testamenterar sin kvarlåtenskap till Uppsala universitet för belöningar av vetenskapliga prestationer (Björk?nska priset).
 
John Björk?n var en framstående läkare som lämnade all sin kvarlåtenskap till universitetet. Björk?nska priset delas ut till person som utan afseende på yrke eller samhällsställning såsom en belöning på framstående forskning eller sådan på vetenskaplig grund hvilande arbeten.  
 
Han sitter med i styrelsen för Svenska Turistföreningen åtminstone 1885 och 1886. Kallas där doktor J.B.
 
I Personhistorisk Tidskrift 1961:
Berg Fredrik Några anteckningar om adjunkten John Björk?n. Uppsala 1961 63 s - 1961 s 91.
 
Skulle ju vara riktigt kul om det är den man vi pratar om. Har faktiskt hört någon tradition om hans existens, men har inte haft anledning att fördjupa mig. Kanske blir det nu?
 
Hälsar
ST

211
Hittade ytterligare en bild som Linda tog senare samma kväll. Här på själva sjön Kivijärvi med berget Kutkuavaara i bakgrunden, där den första nybyggaren i trakten slog sig ned 1730 (kom från Kuivakangas). Dock kom det nybygget att benämnas såsom tillhörigt den blivande byn Pirttiniemi norr om Kivijärvi. Detta nybygge på Kutkuavaaras andra sluttning mot sjön Kutkuajärvi, flyttades 1762 till just Pirttiniemi by. Varför jag nämner detta är för att vid mitt besök i Kivijärvi 24 september i år räknade byborna tydligen detta Kutkuavaara nybygge såsom byn Kivijärvis första. Men det stämmer ju inte riktigt - fast, det beror på hur man formulerar sig, kanske?  
En formell detaljfråga?


 
Hälsar
ST

212
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-01
« skrivet: 2005-11-01, 22:03 »
Kan han ha hetat Björk?n? Den släkten hade väl anor från nr 11 Juva i Koivukylä.
Isak Abrahamsson Juvas son Johan född 1833 blev student i Haparanda skola i början av 1850-talet och tog därför nytt släktnamn Björk?n (efter hembyn Koivukylä = Björkbyn).
Han bör vara den som omnämns såsom fadder i Hietaniemi 1861 med titeln Doctor John Björk?n.
Vad har du mera för verksamhetsuppgifter om honom? Jag är allmänintresserad, såsom bekant.
/ST

213
Glömde att säga att jag tror aittan mycket väl kan vara 200 år gammal. Jag har inte vetenskapligt fog för mina rön, men upplevde den äldre än 1846 samt att detta årtal var inte inristat på en sådan plats som byggnadsår normalt brukade inristas på.
/ST

214
Jo, vi är nog släkt.
Försöker få in en bild på en aitta (härbre) som ännu står kvar på stamhemmanet, på den hemmansdel som idag har nr 1 Aapo (om jag nu minns rätt ur minnet?). Aittan har ett årtal 1846 men jag tror inte alls att det är byggnadsåret, utan troligare någon dräng eller liknande som ristat in ett årtal när vederbörande befunnit sig därinne. Enligt uppgift av gårdsägaren Aira (på bild) har denna aitta mestadels fungerat såsom (bl a) likbod. Så då har nog ett antal av förfäderna legat lik härinne.
T.v. syns undertecknad. Bilden togs 24 september 2005 av Linda Reverchon från Kanada som också härstammar från denna gård, dock från en helt annan släkt.
Hälsar
ST



215
Detta aktuella Kivijärvi är en sjö och en by söder om Korpilombolo kyrkby, Korpilombolo socken.
Hälsar
ST

216
Hej,
eftersom Isak är ett tämligen vanligt förekommande namn i tornedalsbygderna, så får det mig att fundera på om av Jakhus slekt kan betyda att han var från Jatkos släkt eller Jaakos släkt. Det sistnämnda brukar av icke finskspråkiga ibland uttalsmässigt betonas såsom Jack(h)os släkt. Kan det vara något uppslag?
Undrar
ST

217
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-21
« skrivet: 2005-10-21, 20:52 »
Anders,
jag vet inte om det är till någon vägledning, men jag sitter märkligt nog just nu och besvarar ett mail jag erhållit genom Övertorneå kommuns förmedlande från Martha Mikko i Bath, Michigan, rörande just Wikströmsläkten i Övertorneå.
Det finns några olika kvinnor med snarlika namn från samma tid att välja på, så det behövs kanske tydligare detaljinformation.
Jag svarar henne direkt på mail nu så får vi se om frågan löses.
Hälsar
ST

218
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Halsius Henrik
« skrivet: 2005-10-09, 21:47 »
Ja, precis så ska det vara. Jag kollade upp det själv, men du hann före.
Jag har inte Erik Halsius noterad såsom bonde på något hemman i Niemis, så jag undrar jag... Förvisso kan han ju ha varit någon kort tid just före sin död på något hemman i någon grannby till Niemis, men det har jag inte undersökt.
På nr 9 Mäki-Tiensuu huserade ju Erik Halsius?svåger Johan Olsson Tiensuu denna tid, så jag är tveksam till att Halsius kan ha titulerats bonde där. Men om han hade bott i Niemis 1842, varför uppges han vara från Bränna vid sin död 1848? Han ska ha varit född 6 juli 1814.
Sonen Henrik var väl född i Niemis by i februari 1844?
Hälsar
ST

219
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Halsius Henrik
« skrivet: 2005-10-09, 18:17 »
Nä, BG, det är det som är så märkligt! Jag har inte funnit honom, såvitt jag erinrar mig nu. Däremot har jag inte kollat hur det ser ut i Överkalix kyrkobok. Han uppges ju i dödboken t o m vara bonde i Bränna.
Sedan har vi ju en annan intressant aspekt i det faktum att han bör ha varit svenskspråkig, medan hustrun var finskspråkig.
Änkan gifter om sig med sjömannen Emanuel Mansten den 27 juli 1856.
Hälsar
ST

220
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Halsius Henrik
« skrivet: 2005-10-09, 14:25 »
Hej,
enligt mina byanoteringar från Niemis, Hietaniemi, utflyttar denne Henrik Ersson Halsius (f. 1844) till Gällivare 1873.
Det bör således vara samme karl.
Har han ättlingar idag?
Hälsar
ST

221
Tilläggas kan, för att öka förhoppningen om gensvar, att dessa Grapar även i samtiden då och då emellanåt skrives som Grap eller Graap. Har minnesmässigt någon gång även sett dem som Grop.
 
Förekommer det namnet i Stockholm mot slutet av 1600-talet?
 
Undrar
Sture Torikka
Luleå

222
Hej,
någon stockholmsforskare som någon gång stött på en kvinna Annika Grape född ca 1650-talet?
 
I Torneå stad förekommer sporadiskt under 1660-talet borgaren och tobakshandlaren Hans Grape. Han verkar ha tydliga kopplingar till Stockholm.
Är det någon som har stött på honom i något dokument?
 
Hans Grape efterlämnar en dotter Annika Grape, vilken tydligt antyds ha skickats till Stockholm. Detta bör ha skett 1678 eller strax därefter.
 
Alla uppgifter, hur små anekdoter som helst, emottas tacksamt.
 
Hälsar
Sture Torikka
Luleå

223
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-06
« skrivet: 2005-06-16, 10:04 »
Förresten Mäki,
har du när du har studerat Nedertorneå (vilket inte jag har gjort på samma sätt) observerat ytterligare backstugusittar- och bondesöner som blivit knektar på annat håll?
När jag för femton år sedan inventerade av rotesoldaterna i Hietaniemi, framförallt från Niemis och Armassaari byar, observerade jag ett par stycken som jag uppfattade såsom möjligen bördiga från just Nedertorneåtrakterna.
Det hade varit intressant att komplettera upp soldatuppgifterna med deras hemmahörande, ifall du har någon ytterligare?
Hälsar
ST

224
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-06
« skrivet: 2005-06-16, 09:53 »
Mäki!
Det var intressant. Jag har varit tveksam att Nils Nilsson Allard verkligen var från Täräntö, men jag såg den noteringen i en släktutredning för ett tag sedan, och anammade densamma. Jag hade nämligen själv en  egenhändig  blyertsnotering från Nedertorneå, som jag inte hade fått verifierad.
Man bör nog emellanåt lita mera på sig själv.
Tack för uppgiften.
Höres,
ST

225
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-06
« skrivet: 2005-06-15, 16:49 »
Hej Franzén,
ur mina gamla anteckningar om knektarna i Niemis by, läser jag nu följande:
 
Nils Nilsson Allard
f. 18 december 1774  d. 9 augusti 1843 i Niemis av slag
Från Kreku i Täräntö.
  Antagen 2 april 1802 till roten nr 91 Allard i Päkkilä; dräng (GMR 1 juli 1802). Den 23 december 1811 förflyttad till roten nr 69 Järnbröst i Niemis - med bibehållande av namn - , vilken rote samtidigt bytte rotenamn från Järnbröst till Allard. Presens, behåller det förra namnet Allard (MR 18 januari 1813). Hietaniemi husförhörslängd omtalar honom som Nils Nilsson Järnbröst - kallas Allard. Året efter, 1812, byttes även rotenumret till 34.
  Deltog i unionskriget mot Danmark, senare även Norge, 1813-1814, och befann sig i Södertälje i augusti 1813 samt i Eda skans i Värmland i december samma år (MR 11 augusti och 21 december 1813).
  Begär och får avsked för sjuklighet. Enligt bilaga daterad Näsby lägersjukhus 5 juli 1823 säges om Allard: i anseende till svagt bröst och i övrigt sjukliga kroppsbeskaffenhet, oduglig (GMR 5 juli 1823). Han hade då 21 år 3 månaders tjänst.
  5 fot 9 tum lång (= 170,53 cm; 1811-1823).
  38 2/3 år gammal (1811), 39 ? år (1813), 40 ? år (1815), 46 1/12 år (1820) samt 49 1/12 år (1823).
  Som soldat bosatt i Niemis. Familjen utflyttade 1823, men under denna resa synes det äkta paret inofficiellt ha separerat. Nils återvände hem ensam till Niemis omkring 1830. Reste till Norge 1832, åter något år senare.
  Gift med Brita Hindersdotter  f. 1769  d. 5 augusti 1853 i Kukkola. Hon benämnes enligt Karl Gustavs husförhörslängd 1828-1837 pag 115, å Härkäniemi hemman i Kukkola by,  för: ”avsk. sold. Salomon Nilsson Allards hustru Brita Henriksdr f. 1769” (sic!). Vid sin död återfinns hon på pag 174.
 
Som synes hade jag ännu inte identifierat henne som en Lampinen från Ala Vojakkala. Tack för det.
När gifte de sig?
 
Hälsar
ST

226
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Westèn Johan
« skrivet: 2005-05-06, 19:02 »
Ja, det låter spännande. Maila till mig på sture.torikka@bredband.net  Tackar på förhand, ST

227
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Westèn Johan
« skrivet: 2005-05-06, 11:13 »
Hej igen, ja, då närmar vi oss någonting som kan vara av betydelse. Tänk om det finns något bevarat kontrakt eller dylikt som anger Johan Westéns hemort när han anställdes i Kengis? Och det kan ju mycket väl brukshistorikern Petrus Nordberg ha stött på när han arbetade fram sin bok. Den kom väl i tryck 1957-1958 om jag minns rätt. Han hade ju jobbat med underlaget till den under många, många år. Jag har den förstås och har även läst den, men det är nog tjugo år sedan. Får läsa om den med nya ögon. Han anger ju även sina källor så hoppas han gör det även när det gäller Westén och dennes hemort. Tack för tipset! Då blir väl nästa steg att identifiera alla bevarade kyrkohandlingar för Lindesberg och Vedevåg. Hälsar ST

228
Hej Peter, jo, jag såg den antydningen om Vedevåg, men jag har inte sett några arkivbelägg för att så är fallet. De finns måhända, men jag har inte sett dem. Och så råkade jag av en slump se att det finns personer som heter Westén i Dalarna, och då tänkte jag att kanske, kanske.... Visst är det ju möjligt att han kan ha varit bror med denne Erik Westén, men det borde ju i så fall gå att belägga på något vis. Det fanns ju också en handelsman, brukspatron och rådman i Arboga Erik Eriksson Westén, f. 1703 d. 1764, men han verkar inte haft någon son Johan aktuell tid. Ja, den som lever får se, hälsar, ST

229
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Westèn Johan
« skrivet: 2005-05-05, 23:08 »
Hej Inger, hur vet du så säkert att Johan Westén kom från Vedevåg i Västmanland? Jag misstror det alls icke, men jag har inte kollat honom så noga och har därför inte stött på den uppgiften. Undrar Sture Torikka Luleå

230
Johan Westén i östra Norrbotten? Uppges enligt olika åldersangivelser ha varit född ca 1728-1731. Enligt information jag erhållit av forskaren Jan-Anders Perdahl, är Johan Westén omnämnd i Hugo Tenerz bok Ur Norrbottens finnbygd och dess befolknings historia....., där det står att han anställdes 1755 för att idka stålbränneri samt lära upp en skicklig dräng. Westén var således stålsmed-stålbrännare i Kengis bruk, Pajala sn, och från 1767 i Björkfors, Nederkalix socken.

231
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-07
« skrivet: 2005-04-29, 17:01 »
Solveig,
Mettäjärvi ligger något NV om Rantajärvi, som i sin tur ligger NV om Svanstein (Turtola) inom dåvarande Övertorneå socken.
Jag skickar dig en liten kartbild med epost.
Hälsar
ST

232
Margareta Johansson,
angående Mört - har det löst sig för dig?
Jag har en del uppgifter om denna släkt, vilka räknar samma anor som jag själv.
Du kan kontakta mig:
sture.torikka@bredband.net
 
Hälsar
ST

233
Ryssby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-14
« skrivet: 2005-04-10, 21:10 »
Rosenbalck,
jag vill gärna nyttja dina ord och använda dem själv:
För det är även så för mig, att det är människorna och deras historiska levnadsöden som är det mest fascinerande. Inte själva släktskapen, även om det ibland kan vara nog så intressant.
Tack för dina inlägg och hoppas de fortsätter att flöda. Jag brukar som sagt läsa dem med allmänt människointresse. Även om det historiskt inträffade nu råkar utspela sig i Småland eller annorstädes...tyvärr väldigt långt ifrån centralbygderna i Torne älvdal...
Hälsar
ST

234
Hej,
jag känner mig i dagarna inte alls stridbar (orkar inte), så jag ämnar inte ge mig in i denna nu pågående debatt. Men det är svårt, väldigt svårt, för infallsvinkeln har tagit en sådan ände som tangerar mina egna intresseområden oerhört mycket.
Men i korthet kan jag svara Anders Ryberg, att visst har du mera rätt än du själv tycks uppfatta! Det är nämligen så att personnamnen bland finskspråkiga tornedalingar samt lapskspråkiga lappar/samer har historiskt försvenskats till närmast 100%. Beläggen för detta är åtskilliga. Likadant gällde det för de övriga utlänningar som förekom i bygderna under t ex 1600-talet - vallonerna och holländarna erhöll i många skriftliga källor även de svenskklingande namnformer.
Steckz?n var totalt fel ute och cyklade i blindo när han försökte göra de fåtal finskspråkiga skriftliga namnbeläggen till något annat än belägg för just en historisk belagd förekommen finskspråkighet.
Det är enligt min moderna uppfattning idag, närmast en etnisk och språkhistorisk skandal hur välsedda historiker förbisåg (inte ville se p g a kraftiga skygglappar) den historiska sanningen bakom de namnformer som påträffas i t ex Tornedalen under 1500- och 1600-talen. Och visst är det märkligt att dessa svenska bönder i princip samtliga bodde i finskt namngivna byar? Steckz?n måste ha varit fullständigt blind.
Varför behövde tingsrätterna ha tolkar med vid tingen när t ex bonden Nils Ersson skulle avge sin utsago?
Svenskheten har varit i historisk minoritet i dessa östliga trakter.
Hälsar
Sture Torikka
Luleå

235
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-17
« skrivet: 2005-04-03, 14:52 »
Ja, det är ju fullt möjligt. Var modern från Alkkula församling? Då ska du naturligtvis göra ett försök med tingshandlingarna därifrån.
Jag var för tio-femton år sedan på en forskarresa till Oulun maakunta arkisto och bläddrade i domböckerna från 1820- och 1830-talen, och nog vill jag nu erinra mig att jag såg faderskapsmål. Vill oxå erinra mig att dessa domböcker tämligen ofta hade innehållsregister.
Den gången fann jag ut att min blivande ff ff ff år 1821, som då var en ogift 26-årig bondson, stämplades av vittnesutsagor såsom varandes byns största tjur. En gubbe i grannskapet omtalade även, att så länge bondsonen fanns hemma i byn så behövde överhuvudtaget ingen annan bonde i byn hålla egen tjur på gården.
Tyvärr namngavs dock inga frillor till bondsonen. Men de kanske dyker upp i andra sammanhang när man letar efter någonting helt annat.
Bara nu inte min ff ff ff träffade din ff ff m 1823-1824....
 
Hälsar
ST

236
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-17
« skrivet: 2005-04-03, 10:11 »
Hej igen,
fann följande noteringar jag gjort med utgångspunkt av en Anders Anderssons inlägg här på Rötter förra året:
1864 avkriminaliserades utomäktenskapliga förbindelser. Det innebär väl att tidigare gick det till allmänt åtal om man fick barn utan att vara gift. Därefter kunde naturligtvis modern ändå stämma barnafadern men då var det mest p g a att erhålla barnuppfostringsbidrag, alltså ett rent ekonomiskt underhåll. Det innebär väl då i förlängningen att det definitivt inte berodde på rättighet till fastställd biologisk härkomst.  
Ovillkorlig rätt till underhåll fick inte utomäktenskapliga barn förrän 1917.
Hälsar
ST

237
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-17
« skrivet: 2005-04-02, 20:48 »
Hej Bergström,
bara kort ur minnet:
- att mödrar stämde oäkta barns fäder till tinget har väl pågått så länge som mödrar nu har gjort detsamma? Tidigare hade det väl skett per automatik från myndigheternas sida (fram till början av 1860-talet)? Men senare var det ju upp till modern själv. Nog vet jag att jag sett sådana ärenden åtminstone från sent 1880-tal.
Karl Gustaf Wikström, så hette han väl?, var en horbock och blev ju misstänkt redan under 1830-talet. Men inte förrän 1857 avsattes han. Om jag nu kommer ihåg rätt?
Han var en snuskgubbe som ritade kvinnliga könsorgan på papper - men utan skriven text (såpass smart var han ju att inte efterlämna skriven text med underskrift) - vilka han lät sin prästpiga ta med sig och lämna till någon av prästen utvald bondhustru eller liknande. Rutinen måste ha varit så väl förankrad i närområdet, för åtminstone några av de utvalda gick efter mottagandet av en dylik teckning därefter direkt till Wikström för umgänge.
Vet att det finns några av dessa prästteckningar bevarade hos Svea hovrätt.
Wikström levde sedan länge kvar i Hietaniemi där han dog under andra halvan av 1880-talet. Han återvann sakta men säkert stora delar av sin respekt och blev allmänt allmogens skrivare när dessa behövde fästa några uppgörelser på pränt.
Hietaniemi annexförsamling hade litet otur med sina komministrar denna tid: efterträdaren Stenborg tog sig ju själv av daga.
Så var det,
ST

238
Ryssby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-14
« skrivet: 2005-03-29, 23:09 »
Rosenbalck!
Jag vet inte ett jotta om dina smålandssläktingar, men blir helt tagen av allmänintresse över det du här presenterar om sönerna till Harald Bengtsson.
Tråkigt för dem under deras levnadstid, men kul för oss att känna till idag.
Tack för dina inlägg genom åren. Brukar läsa dem när jag är inne på forumet. Du har god kännedom, kan man konstatera, liksom flyhänt i snirkliga texttolkningar.
Sedan tycker jag att övriga sydlandet är spännande, för där förekommer så många andra förnamn. I mina hemtrakter har mödrarna (och fädrerna?) haft så sparsamma namngivningstraditioner, att man nästan ledsnar. Fantasin synes oftast ha varit nästan lika med noll. Jag är intresserad av namngivning.
Jag är imponerad över dina kunskaper och din uppenbarliga iver att finna ut mera. Och betagen av detsamma. Hade gärna själv befunnit mig i motsvarande situation. Synd bara att jag inte kan hjälpa dig på något som helst vis. Såvida du nu inte har några anor från Tornedalen? Men nä, det har du knappast.
Hälsar
Sture Torikka i Luleå.

239
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2005-03-29, 22:45 »
Huga, jag är trött å ska strax gå å knoppa.
Men nämnas kan att Aili var gift med Johan Ersson Kyrö eller Knuuti i Alkkula, så hon borde finnas i Hietaniemi död- och begravningsbok i maj månad 1773.
Klara Ersdotter (det är säkert hon som felaktigt kallas Olofsdotter) gifte sig första gången med Henrik Olsson Olli i Armassaari, död 1769, och andra gången med hemmansefterträdaren Abraham Johansson Hudanantti-Anna-Olli, död 1809. Så nog bör även Klara återfinnas i Hietaniemi begravningsbok för 1810.
Nils Ersson var mycket riktigt soldat för roten Lax i Niemis. Från 1745 var han ägare till ett hemman i Haapakylä, Övertorneå, vilket efter honom började benämnas Lax.
Så var det med det,
hyvä yötää.
ST

240
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Junkka
« skrivet: 2005-03-29, 22:08 »
Fredrik!
Detta var väldigt intressant att du nämner just denne man. Jag har förvisso ingen som helst kännedom om hans senare öden, men däremot har jag grubblat en hel del på vart han försvann 1862 (1861?).
Det är nämligen så, att emigrantforskaren Elsa Lagevik har i sin bok - De röda ladornas folk. Emigranter från Västmanlands-, Kopparbergs-, Gävleborgs-, Västernorrlands-, Jämtlands-, Västerbottens- och Norrbottens län åren 1851-1863 (1996) - berättat att Per Mickelsson Junkka från Parkalompolo är en av de tre första norrbottningarna som utvandrar till Norra Amerika. Och att Junkka var den första tornedalingen.
Med hänvisning till mina egna emigrantrön, så hävdade jag att hon tolkat källorna fel. Jag ringde och pratade med henne för ett par år sedan, men hon vidhöll sin uppgift om att hon sett passhandlingar på de namn hon nämner i boken. Passhandlingar för amerikaemigration.
 
Likafullt hävdade jag att hon sett fel i källorna, för det framgår ju i SCB:s emigrantregister (i originalversion),att Per Mickelsson Junkka, liksom samtliga Pajala sockens emigranter 1861-1865, hade begivit sig till Norge. Vart de ev. rest vidare i fas två, är ju en helt annan historia.
Alltså har Elsa Lagevik fel när hon skriver att Per Junkka emigrerade till Amerika 1862.
Förvisso kan han ha rest dit senare, men inte på det sätt han först blev känd och intressant för mig, d v s som Tornedalens första amerikautvandrare.
 
Bara det. Det kan ju vara kuriosum för dig i din släktkrönika. Kände du till denna uppgift?  
ST

241
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2005-03-29, 15:08 »
Jasså! Å jag som kallt räknade med att han minsann hann med att ge sina barnbarns barnbarns barnbarns barn en ny ångmaskin i födelsedagspresent!
Vilken missräkning.
Hälsar
ST
(ledig idag)

242
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2005-03-29, 11:35 »
Förtydligande när det avser Olof Persson Toljus första hustru (när jag nu tittar i några kladdar):
I 1678 års tiondelängd (daterad 12 december 1678) företräds Toljus hemman av ”Kirstin Tollius”. Det är dock något osäkert huruvida denna Kirstin är Olof Perssons hustru eller syster?
Bara deeeeee.....
/ST

243
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2005-03-28, 21:14 »
Hej SI,
Olof Persson Toljus var gift 1:a omkring 1668 med Kirstin och 2:a 1685 med Aili Jönsdotter Juva. Tre kända barn:
1. Erik
2. Ella
3. Brita
 
Erik Olsson Toljus var gift troligen tidigt 1698 med Brita Olofsdotter Mansikka. De hade kända barnen:
1. Ella
2. Olof f. 1705 d. 1870
3. Aili f. 1711 d. 1773
4. Elin
5. Nils f. 1716 d. 1778
6. Klara f. 1720 d. 1810
 
Olof Ersson Toljus första hustru Kaisa eller Karin Olofsdotter avled 1760.
 
Klara Olofsdotter synes jag ha missat. Finns hon med i familjen 1736-1740? Det var i mina unga forskarår jag plöjde igenom dessa människor, så det är ju möjligt att jag i ungdomlig iver och naivitet (= okunskap i källforskning) missade henne.
 
Hälsar
ST

244
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2005-03-27, 16:29 »
Hej S-I,
omtalade Per Olofsson Tollius är identisk med Peder/Päder Olsson Toljus som bör ha varit född omkring 1615-1620 samt uppenbarligen avliden 1675. Husbonde å Toljus hemman i Nuottioranta, Niemis by. Han var i mångt och mycket en varböld i sitt närområde och betedde sig väldigt illa mot en del i grannskapet. Åtminstone vid ett tillfälle ristade han en sockenbo med kniv o s v. Hans hustru hette Margeta.   Förmedlingslängden för år 1675, vilken bör ha varit upprättad 1676, säger om hemmanet: 1/6 [mantal]  Per Tollius. Intet Sådt, ingen mans Hielp, Hustrun allena på Hemmanet utj stoor fattigdom.
En son var knekten Olof Pärsson Toljus (Tollius) och sonson Erik Olsson Toljus, född 1671 död 1737 (om jag nu minns dessa data rätt ur det senildementa minnet).
Hälsar
ST

245
Förnamn - U / Urban
« skrivet: 2005-03-23, 15:45 »
Ja, Urban är ett intressant förnamn p g a att det verkar vara såpass ovanligt.
Erinrar mig att min polare Antti nämnde att han sett en bondson i Övertorneå vid namn Urban, som under 1630-talet värvades till knekt.
 
Fråga: Kan Urban motsvaras av det finska Urpo?
 
/ST

246
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2005-03-22, 15:50 »
Hej Matti,
jag har litet info om denne man som var min ff ff ff ff ff ff.  
Är du också ättling till honom?
Du kan gärna maila mig:
sture.torikka@bredband.net
 
Hälsar
ST

247
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2005-02-23, 19:33 »
Hej Jostein,
Johan Johansson Tapani eller Töyrä var född 10 oktober 1819 såsom son till Johan Jonasson Aunis-Töyrä eller Tapani (f. 1783 d. 1865) o h h (1817) Marja Johansdotter Tapani eller Töyrä (f. 1786 d. 1831).  
Fadern Johan var från Aunis (Aunes) i Nedre Kuivakangas, ÖVERTORNEÅ, och flyttade upp till Muonio någon gång kring 1810. Han gifte sig till Tapani eller Töyrä hemman i östra (finska) Yli Muonio 1817. De fick barnen:
Salomon f. 6/4 1818.
Johannes f. 10/10 1819.
Brita Katarina f. 14/5 1822.
Gustaf f. 13/12 1823.
Anna Greta.f.27/12 1824.
 
Sonen Johannes (Johan) Johansson blev gift 1849 med Brita Maria Johnsdotter Tapani (f. 1828). De fick barnen:
 
Karl Gustav f.17/7 1849
John Fredrik f.24/9 1851
Maria F.5/3 1854
Abraham Wilhelm f.16/10 1856
Sofia Karoline f.2/12 1859
Isac f. 8/1 1866.  
 
De sistnämnda uppgifterna har jag erhållit 2003 av din släkting Sigrid Svendsen i Röyse.
Om du söker kontakt med henne så har hon ytterligare uppgifter bakåt i släkten.
 
Hälsar
ST
Luleå

248
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-30
« skrivet: 2005-02-17, 18:41 »
Ang. Stålt Olof Johansson b. 1714 d. 3 May 1792 har jag följande blygsamma noteringar:
 
Olof Josefsson Bäck - Stolt            (Nikki - Tiiperi - Bäck - Stolt)
f. 1716  d. 3 maj 1792 i Armassaari av ålderdoms bräcklighet
Från Tiiperi hemman i Varttosaari, Nuottioranta, Niemis by, dit han kommit med föräldrarna 1727 från Nikki i Matarinki.
  Lejd hit till roten nr 71 Bäck (senare Stolt) i november 1742; dugelig (MR 9 oktober 1742). Kallas i tidiga rullor felaktigt för ”Johansson”. Presens (1748), dugelig (1757).
  Soldatroten bytte rotenamn vid 1757-års mönstring från Bäck till Stolt.
  Hösten 1757 inför kommenderingen till Pommern och krigsskådeplatserna där säges han åter vara ”presens” och ”dugelig” (MR 12 september 1757). På plats i Pommern noteras han såsom ”duktig” (GMR 20 november 1759). Åter hemkommen i september 1762.
  Gammal och bräcklig, begär och får avsked (GMR 5 mars 1763). Hade 20 år 4 månaders tjänstetid.
  23 år gammal (1744), 27 år (1748), 35 år (1757), 37 ? år (1759), 41 år (1763) samt 78 år gl (dödbok 1792). Enligt militärrullornas åldersuppgifter antydes han ha varit född 1721, men han har själv enligt kyrkobokföringen uppgivit födelseåret 1716.
  Bosatt i Armassaari, troligen i soldattorpet.
  Gift 1:a 12 december 1744 med Karin (Kaisa) Simonsdotter  f. 1696  d. 17 december 1769. Hon var minst tjugo år äldre än maken. Pigan Karin Simonsdotter finns mantalsskriven i Armassaari år 1737. Måhända var hon syster till tidigare soldaten Johan Simonsson Bäck?
  Gift 2:a 1770 med Margeta Johansdotter från Överkalix socken  f. 1737  d. 17 april 1792. Uppgiven 58 år gammal i dödboken.
 
Hälsar
ST

249
Allmänt / Norrbotten, årsbok 1960. Artikkel av Erik Wahlberg?
« skrivet: 2005-02-01, 18:11 »
Snildal,
ur min Torikanska släktkrönika:
 
Tabell 10:257 (från 9:167):     Hugo Tenerz
Hugo William Johansson Käyräsvuopio - Tenerz
Född 15 november 1889, död 6 juni 1968 i Strängnäs.
  Bondson å nr 7 Ranta Käyräsvuopio i Ruskola by. Seminarist (1910). Bytte släktnamn till Tenerz före 1910. Var mycket intresserad av Tornedalens historia och språkproblematik. Skrev även under tidigt 1960-tal några böcker i ämnet.
  Var först under 1910-talet folkskollärare i Yli Kuivakangas by å Aili hemman. Rektor på seminariet i Haparanda stad, senare rektor över seminariet i Strängnäs. Blev p g a sitt djupa historie- och språkintresse samt därpå följande publikationer under 1960-talet filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet, men var då redan svårt sjuk och kunde inte personligen mottaga doktorshatten.  
  Slutligen bosatt i Strängnäs, måhända någon tid i Uppsala.
 
Uppgifterna om Hugos död och dödsort samt vigseldatum liksom hustruns namn och levnadsdata, är ännu inte verifierade.
 
Son till:
Tabell 9:167 (från 8:103):     Johan Käyräsvuopio
Johan Johansson Käyräsvuopio
Född 10 augusti 1856, levde 1920 i Ruskola.
  Husbonde å fädernegården nr 7 Ranta Käyräsvuopio i Ruskola by efter fadern från 1893. Benämnes senare hemmansägare (1910, 1920).
 
Hustru den 19 juli 1885 (Övertorneå):
Ida Johanna Mickelsdotter Noppa
Född 3 november 1864, levde 1920.
  Från Noppa i Ruskola by och dotter till bonden Mickel Persson Noppa o h h Greta Johanna Isaksdotter.
 
Jag har åtminstone tre böcker av skolmannen Hugo Tenerz:
- Ur Norrbottens finnbygds historia. Ur Norrbottens finnbygds och dess befolknings tidigare historia samt Den svenska infiltrationen i övre finnbygden under 1600- och 1700-talen. 1962. 365 s.
- Folkupplysningsarbetet i Norrbottens finnbygd från äldsta tid till sekelskiftet 1900. 1960. 400 s.
- Folkupplysningsarbetet i Norrbottens finnbygd under förra hälften av 1900-talet jämte språkdebatten. 1963. 398 s.
 
Du kan säkert fjärrlåna dessa på närmaste bibliotek.
 
Hälsar
ST

250
Allmänt / Norrbotten, årsbok 1960. Artikkel av Erik Wahlberg?
« skrivet: 2005-01-31, 21:23 »
Hej Snildal,
i Norrbottens årsbok 1960 har Hugo Tenerz, bördig från Käyräsvuopio i Ruskola, skrivit en artikel Namnen i Tornedalen under 1500-, 1600- och 1700-talen, s. 33-81.
Hälsar
ST

251
All these farm names are to be find in Kaulinranta village, old Övertorneå parish - after 1809 in Ylitornio (Alkkula) parish, Finland.
Sincerely,
ST

252
Allmänt / Sjömanshus
« skrivet: 2005-01-03, 07:15 »
Hej Margareta,
det är väl inte möjligen så att du själv har denna CD-skiva?
Skulle du möjligen kunna se om där finns någon  
- Emanuel Andersson (före 1868 kallades han Emanuel Susannasson Mansten), f. 1832,
med där?
Han är bosatt i Hietaniemi församling före 1868, därefter i Haparanda stad.
 
Enligt andra källor hade han varit till sjöss åtskilliga gånger mellan 1853 till 1890-talet. Men jag har själv inga som helst andra uppgifter kring detta.
 
Hälsar och undrar
Sture Torikka
Luleå

253
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-31
« skrivet: 2005-01-02, 20:40 »
Min - och många andras - anmoder Brita Adamsdotter Harju, hustru till Karl Jonasson Harju, fjuttade på en bodbyggnad å Perävaara hemman i Kuivakangas i mars 1838 (mordbrand). Senare försökte hon avhända sig livet. Det går att läsa i Övertorneå tingslagsprotokoll liksom hos Svea hovrätt.
Hon satt en tid i Piteå länsfängelse, fri i januari 1839 (tar detta ur minnet).
Hälsar
ST

254
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-09
« skrivet: 2004-12-08, 20:25 »
Hej,
Mickel Persson Vittikko (1708-1770) var son till företrädaren Per Mickelsson Ajo eller Vitsikko (ca 1670 - ca 1720), skattar där 1697-1720. Gift med Brita Eriksdotter.
Jag har en (eller två generationer?) Mickel Mickelsson som skattar för ett hemman i Kainuunkylä som jag tolkar vara Vitsikko (Vittikko) 1639-1687. Vittikkohemmanet var en del av gamla Ajo hemman.
Företrädaren heter Mickel Ersson Rökäs (Ajo) som skattar 1586-1624. Detta var stamhemmanet för Ajo och Vittikko. Enligt EW (var han nu har fått den uppgiften ifrån? Nämner geometriska jordeboken nått om någon gammal gårdstomt på Rousuniemi? Måste kolla) så flyttade Mickel Ersson sin gård ca 1589 från Rousuniemi i samma by till dess nuvarande placering för Ajo och Vittikko.
Både jag liksom min hustru räknar anor från denna släkt.
Hälsar
ST

255
Hej igen,
naturligtvis räknar även jag rötter från Kyröläinens släkt i Pello by. Dock har jag inte jobbat speciellt mycket med dem. Men mestadels från EW:s noter återfinns följande släktskapstolkning, vilket får tolkas av läsaren hur densamme vill - jag har ingen egen bearbetning eller utvärdering av detsamma):
 
Anund Anundsson Kyrö, i skattelängder å Kyrö stamhemman i Pello 1539-1549. Tolvman 1543, 1548, 1549.
 
Kända troliga barn:
- Olof Anundsson Kyrö, skattar å Kyrö (nuv. Ranta- och Mäkikyrö) 1551-1575.
- Anund Anundsson Kyrö, skattar å Kyrö (nuv. Mattila) från 1551. Tolvman 1554, birkarl 1539.
- Per Anundsson Kyrö, skattar å Kyrö i Pello 1548-1565.
- Grels Anundsson Kyrö, skattar å Kyrö i Pello 1562-1604.
 
Sannolik sonson (av allt att döma Olof Anundssons son):
- Jöns Olofsson Kyröläinen, skattar å Kyrö i Pello 1583-1628. Tolvman.
 
Sonsonsöner:
- Mickel Jönsson Kyrö f. 1593, anlade Saukko hemman i Pello (nuv. Saukkooja) där han skattar 1632-1666).
- Jöns Jönsson Kyrö f. 1597, skattar å Kyrö 1629-1666.
 
Ta det för vad det är, ett embryoförsök till påbörjandet av en sammanställning av Kyrösläkten i Pello. Sannolikt fanns det ett släktskap med Kyrösläkten i Päkkilä.
 
Angående personnamnet Jöns så har jag uppfattat det som så att det ursprungligen har uppkommit såsom en kortform/smekform för Johan/Johannes. Mellanformen tycks ha varit Joen, Joens. Namnet Jon har jag inte påträffat i nedre Tornedalen alls, utan det synes mera ha funnits uppe i lappmarkerna.
Dock likställer jag inte direkt Jöns med Johan, utan Jöns motsvaras av det finska personnamnet Juntti.
Namnet Johan har andra finska varianter.
 
Hälsar
ST
(på väg till hockeyträning med yngre gossen)

256
Hej igen,
om jag nu erinrar mig rätt, så var det i en bok om Vittangi by utgiven under 1970-talets andra hälft, som denna uppgift om Jöns Olofsson Kyrö släktskap med Olof Anundsson Tulkki först lanserades offentligt.
Vet ej vem som framforskat detsamma, men det var gjort med utgångspunkt av Erkki Wahlbergs forskningsmaterial. Och det var Erkkis namn (vill jag minnas) som också stod såsom författare.
Men när denna lilla släktbilaga kom med i Vittangiboken, och Erkki fick se den, så såg han åtskilliga felaktigheter samt misstolkningar av hans rön, i densamma (åtminstone var det ungefär så som Erkki förklarade detsamma för mig för ca 25 år sedan), varför han krävde att den inte fick utgivas tillsammans med aktuell bok. Och denna lilla släktbilaga plockades därefter bort från boken.
Jag minns att jag bläddrade i denna bok på gamla bokhandeln i Luleå i Stadshotellets byggnad, och har minnesbilder över dessa släktsammankopplingar mellan Kyrö och Tulkkila.
Men jag tror tyvärr inte de stämmer. I vart fall har jag aldrig sett tillstymmelsen till bevis som ens skulle antyda på ett dylikt släktskap.
 
Elisabeth har naturligtvis velat hjälpa andra och menat väl med att lämna ut detta - sådan är jag själv också - men det finns tyvärr alltså uppenbarliga felaktigheter i ovanstående 1500- och 1600-talsgenealogier. Födelseår, dödsår, familjebanden, generationerna samt vissa personnamn kan inte så säkert bekräftas att de kan sammanställas på ovanstående sätt utan att det anges en tydlig osäkerhetsanteckning eller liknande.
 
Jag har fått släktuttredningar per epost från Amerika som haft nästintill exakt samma utformning. Det har varit svårt att förklara på bristfällig engelska för dessa släkttörstande jänkare, att vi kan inte alls vara så speciellt säkra på dessa 1500-talsrön.
 
Nu morgonkaffe,
ha en klämkäck dag,
ST

257
Ja, hej igen,
jag skulle nog avfärda den teorin fullständigt, tills någon kan uppvisa dokumentation som tydligt förklarar motsatsen. Kyrö och Tulkki var två starka birkarlasläkter som namnmässigt (i vart fall Kyrö) höll sig på sin kant och nyttjade sitt släktnamn förhållandevis ofta. Även p g a detta faktum kan jag knappast föreställa mig att Olof Anundsson Tulkkilas eventuella son Jöns skulle per omgående (vid ett ev. giftermål med Kyrös dotter) ha kallat sig själv för Kyrö. Det förekom en viss ståndsmässig rivalitet mellan den här typen av birkarlasläkter.
Vidare: det fabuleras med datum och årtal här ovan, åtminstone ser jag spontant detta när det gäller Tulkkifamiljen. Det förekommer en icke så liten sammanblandning av Tulkkilafamiljens olika medlemmar i utredningen ovan. Det är tyvärr litet vådligt att lämna ut uppgifter på detta vis.
Vilka var Grels och Per Anundssöner egentligen? I vart fall var de inte bröder till Olof Anundsson d.ä.! Och inte hade Anund Anundsson födelseåret 1539?
Och inte vet man ett dyft om huruvida Anund Tulkki var född i Selånger i Norge? F.ö. så var det väl Anund Olofsson Tulkkila som enligt en något otydlig (?) källa skulle ha avlidit på denna nämnda plats? Det är ju en viss skillnad mellan att en person har avlidit kontra fötts. Dessa norska aneteorier kommer sig av att personnamnet Anund anses ha norskt ursprung. Det har det måhända, men birkarlen Anund Olofsson Tulkkila var inte där uppe p g a att hans farfar eventuellt var född i Norge, utan han var där uppe p g a det faktum att han var birkarl och hade sina handels- och diverse andra resor och göromål att utföra i dessa orter.
Olof Olofsson Tulkki (ca 1540-1601) anlade f.ö. stamhemmanet för Toljus och Torikka i Nuottioranta uppskattningsvis under 1570-talet.
Hälsar
ST

258
Hej,
jag betvivlar att:
 
VIII:121 fm mm mf ff  
Jöns Olofsson Kyrö. Birkarl, nämndeman. Född omkring 1560
 
var son till:
 
IX:241 fm mm mf ff f  
Olof Anundsson d.y Tulkki. Lappfogde, Birkarl. Född omkring 1540
 
Vad har ni för arkivkällor som  styrker detta? Jag har aldrig sett något som tyder på denna släktsammankoppling mellan Kyrö och Tulkkila.
 
Hälsar, och undrar
ST

259
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-18
« skrivet: 2004-11-29, 20:03 »
Ja Peter,
jag såg bilden på Domsjöaren, och jag förstår din liknelse (Häpp!). Jag är säker på att han såg liknelsen själv.
 
Stå på dig, Hedell. Ge dig inte!
/ST

260
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-09
« skrivet: 2004-11-26, 19:01 »
Jasså Bergström,
Anders Staffanssons hustru hette Kerstin.... inget kul det.
Då föll hela hypotesen som ett korthus.
 
Nå, men vad gör väl det. Solen går nog upp imorgon ändå,
Nu litet fredagssauna,
ST

261
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-18
« skrivet: 2004-11-24, 18:22 »
Hedell,
Har inte full koll, men bör inte din Anders Hansson Jolma ha varit son till Hans Ersson Puranen (Jolma - Rantajolma) som vi diskuterat ovan för ett par dagar sedan? Bägge dessa personer förekommer i skattelängderna på Rantajolma hemman i Pello.
Jag tror så.
Nu käk,
ST

262
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-09
« skrivet: 2004-11-24, 18:13 »
Hej igen,
jag vet inte idag mera om dessa Tulkkilaproblem än det jag redovisat ovan. Jag hoppas att någon annan forskare har tid att gräva ned sig i arkivkällorna kring detta hemman, som jag räknar släktskap med från flera olika håll. Det hade varit intressant.
Jag har dock för väldigt länge sedan tolkat det som att Henrik Isaksson Curtilius var gift med Margareta Andersdotter. Henne har jag uppfattat som avliden kring 1740, utan att ha funnit henne i dödboken (vilket fenomen förekommer då och då).
Den gamla kvinnan Brita Hindriksdotter på Tulkkila vet jag inte säkert vem det är. Dock är hon INTE mor till Henrik Isaksson Curtilius. Möjligen då Margareta Andersdotters mor?
 
När det gäller Anna Henriksdotter f. 1710, så är det än mera rörigt om vem hon egentligen var. Min teori (som absolut inte behöver vara den enda slutgiltiga sanningen) har jag också redovisat ovan. Dock erinrar jag mig nu när jag spetsar till minnet i min medfödda hårddisk (= hjärnan), att jag nog ändå någon gång har observerat en not hos EW om att hon kanske var en Curtilia. Men jag vet med mig att EW även på annat håll har noterat det scenario jag presenterat ovan. D v s att
Per Henriksson Karinen (1698-1776) var son till Henrik Nilsson Karinen (d. 1717) o h h Karin Josefsdotter Pekka (1677-1752). Denna änka gifte om sig med nye husbonden Henrik Jönsson. Om det nu var Henrik Jönssons dotter Anna Henriksdotter (f. 1710) som gifte sig med ovannämnde Per Henriksson Karinen (vilket jag tolkar det som), eller om hon var en Curtilia och därigenom per automatik dotter till Henrik Isaksson Curtilius o h h Margareta Andersdotter, tja, mera om det kan jag inte spekulera. Dock har jag aldrig i någon primärkälla sett släktnamnet Curtilia angivet för denna Anna Henriksdotter. Det brukar faktiskt medlemmarna ur denna släkt ha.
Det är nog inte alls omöjligt att släktskapsuppgifter kan framkomma genom studium av domböcker från aktuell tid. Sådant har jag dock inte tid att ta på mig att utföra nu, även om jag gärna hade velat göra detsamma. Hoppas någon annan forskare har tid och intresse för denna problematik.
 
När det då gäller hypoteser om vem denna ovan nämnda modren och änkan Brita Hindriksdotter på Tulkkila (1633-1740) var, så har jag genom åren funderat uti följande - men absolut ej bekräftade - tankegångar:
Observera att detta Endast är en teori!  
Det är att hon skulle kunna vara änka efter soldaten Anders Staffansson Tolck, född sannolikt under 1630-talet och som blev slagen den 14 juli 1677 i Landskrona.
Soldaten Anders Staffansson kallas som soldat ”Tolck” vilket utan alltför stor lokalkännedom giver för handen att det rör sig om gårdsnamnet Tulkkila. Han förekommer under 1670-talet som husbonde på hemmanet Tapani, vilket före och under hans tid benämndes Kippari, men ibland faktiskt även Tulkkila. Senare kallades det Tapani (= Staffan) vilket namn gården sedermera burit i officiella sammanhang. Detta Kippari eller Tulkkila hemman hade anlagts från Tulkkila stamhemman under 1560-talet och låg geografiskt placerad på östra fastlandet. Endast några hundra meter från stamhemmanet Tulkkila ute på holmen Tulkkilansaari.
Dock har jag ingen uppgift på Anders Staffanssons hustru. Men jag har spekulerat (OBS: endast spekulerat!) i om hon kan ha hetat Brita Hindriksdotter...? Och att en dotter i så fall var den Margareta Andersdotter som bör ha varit född kring mitten av 1660-talet och som gifte sig med Henrik Isaksson Curtilius i granngården?
I vart fall vet jag att Anders Staffansson hade sönerna Jöns Andersson Kippari och Anders Andersson Kippari, bägge synbarligen födda under 1660-talet.
Jag hittar inte mina egna kladdnoter precis nu (jag är ju endast arkivarie till professionen), men jag vet med mig att ha läst i någon avkortningslängd eller liknande, att Anders Staffansson hustru och barn var så fattiga, dels p g a missväxter samt dels eftersom ingen manshjälp fanns på gården (mannen var ute i krig). Det märkliga var att denna aktuella längd var upprättad efter det att Anders stupat nere i Skåne. Informationen hade inte riktigt nått hem. Tror mig minnas att det var en längd i länsräkenskaperna som var upprättad i början av 1678 eller ev. 1679. Har även för mig att Mossberg också har observerat detta?
 
Men om det någon gång framkommer att Anders Staffanssons hustru hette något helt annat, ja, då fallerar min hypotes helt och hållet.
 
Nu måste jag få mig nått till livs, sedan ny hockeyträning för yngre gossen.
ST

263
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-09
« skrivet: 2004-11-23, 17:51 »
Hej,
jag tror att jag har gjort dessa forskningar under sent 1970-tal. Jag har nog också den tiden personligen konsulterat Erkki Wahlberg ang. bl a dessa personer.
Hustrun till Henrik Isaksson Curtilius (1662-1735) har jag noterat såsom Margareta Andersdotter (noterad som avliden 1740). Parallellt med henne förekommer en Modren och Enkan Brita Hindriksdotter på Tulkkila, död 4 maj 1740, 107 år gammal. Det är oklart vem hon är. Kan det vara fråga om Margareta Andersdotters gamla mor? I vart fall är hon inte Henrik Isakssons moder.
 
Vidare: Var har du, Gustafsson, fått fatt i uppgiften att:
2 Curtilia Anna Henricsdotter b. 1710 m. Carinen Per Henricsson b. 1698 d. 15 Oct 1776,
var en dotter till Henrik Isaksson Curtilius?
 
Jag har aldrig stött på denna uppgift. Däremot har jag antydningarna att hon är en dotter till Henrik Jönsson Karinen (1680-1776) som gifte sig 1719-20 med Hindrik Nilsson Karinens änka Karin Josefsdotter (1677-1752). Dessa två sistnämnda var föräldrar till nämnde Per Hindersson Karinen (1698-1776).
Vem Henrik Jönsson är vet jag inte, men tolkningarna har varit att han är änkeman och har med sin dottern Anna till Karinens hemman omkring 1719-20.
 
Vilket som, men nog skulle det vara av intresse att se belägg på att hon är en Curtilia istället?
 
Måste skjutsa gossen till hockeyträningen.
Hälsar
ST

264
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-22
« skrivet: 2004-11-21, 11:32 »
Doris,
jag känner inte till någon son Johan Jönsson Taavo till Jöns Hindersson Kohkoinen (Järvenaita). Har aldrig stött på någon sådan. Därmed inte sagt att han inte kan ha funnits. Jag har fyra söner till Jöns Hindersson; Olof, Henrik, Jöns och Mickel.
Vi får väl hoppas att Kuoksu själv ser detta och kan förklara hur det hänger ihop.
 
Nu litet söndagskaffepåfyllning,
ST

265
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-27
« skrivet: 2004-11-21, 11:04 »
Kjell,
det torde väl stämma det där, såvitt man nu kan lita på att det som ser ut att vara på ett visst sätt, även är det....
Jag vet inte heller mera om denna äldre Pekkarisläkt än vad EW framforskat, men jag blir nyfiken på nybyggarårtalet 1615 - var har du hittat det?
Jag har tidigare noterat att Per Persson förekommer under Pekkari i Matarinki 1594-1621, så jag satt faktiskt igårkväll och försökte bli klok på NÄR han flyttade gården upp till Täräntö?
 
Och Johan Hansson - dör han 1718, 1719 eller 1720?
 
Nu litet söndagskaffe,
ST

266
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-22
« skrivet: 2004-11-20, 23:30 »
Doris,
jag missade din fråga.
Jag har ingen uppgift om att Olof Jönsson Järvenaita skulle vara bror med Johan Jönsson Vuopio. Var har du fått de tankarna ifrån?
Hittar inte heller precis nu de uppgifter jag tagit fram om Johan Johansson Rolig. Det ringer dock inga igenkännande klockor i mitt huvud.
Tyvärr,
ST

267
Hej Sörblom,
Kyrkoherden i Nedertorneå Salomon Salomonsson Antman (1772-1860) var son till kaplanen Salomon Hansson Antman (1740-1779), vilken i sin tur var son till tidigare nämnde postmästare Hans Kristiansson Antman (1694-1770).
Visst var kyrkoherden Salomon Antman barnlös? Dock lär han ha haft flera fosterbarn. Har du kopplingar till dem?
Undrar
ST

268
Glömde ju ett spörsmål, det om Elisabet Antman f. 1701. Har tyvärr ingen som helst aning om vem hon var, men kan någon av Johan Kristierssons syskons ättlingar också ha nyttjat släktnamnet Antman?
Jag har någon gång läst att kusingiften inte var fritt tillåtna förrän efter 1845.
/ST

269
Hej Lindfors,
jag har tyvärr inte så mycket uppgifter om Jakob Kristiersson och hans avkommor, men det jag har får du gärna ta del utav. Har inte jobbat så mycket med denna gren.
Vem Olof Fordell var vet jag inte. kanske han heller inte använde släktnamnet Fordell? Har inte forskat i denna släkt, men vet att de var spridda längs Norrbottenskusten och ända ner till Österbotten.
Det är bara så att jag snappat upp Jakob Kristierssons hustru Brita Olofsdotter Fordelia f. 1641, och att Anders Sandström sade att hon var syster till Johan Kristierssons hustru Karin Olofsdotter Fordell. Hoppas någon Fordellkunnig kan bringa lite ljus på detta. Vet månne BeGe i Kalix något om ev. Fordellare i de trakterna?
 
Detta är vad jag har om Jakob Kristerssons familj. Hur korrekt allting förhåller sig, kan jag inte verifiera nu. Ta det för vad det är - ett uppslag till vidare forskning:
 
Jakob Kristiersson, f. ca 1630 d. 1687
Handlande och rådman i Torneå stad.
Hustru 1: Kristina Persdotter, levde 1668.
Hustru 2, efter 1668: Brita Olofsdotter Fordelia, f. 1641, uppgiven kommandes från Kalix (?). Omgift 1694 med änklingen, kyrkoherden i Kemi, Johan Johansson Tuderus, f. 1636 d. 1699. Brita synes ha levt ännu år 1714 på hemmanet nr 4 Antman i Yli Raumo.
Son:
Kristian f. 1668, se nedan.
 
Kristian (Kristiern) Jakobsson Antilius, f. 1668 d. 1743.
Bosatt under de första åren av 1690-talet i Bränna. Var klockare i Övertorneå ca 1696. Gården i Övertorneå härjades av ryssarna 1716/1717. Ägde Yli Raumo by nr 4 Antman.
Genomgick en konkurs ca 1695.
Handlande, byggmästare och klockare i Torneå stad. Byggde år 1701 kyrkan i Kautokeino. Ägde ett fartyg som sjönk 1697.
När han gifte sig i Bränna 1690, stals tornekyrkoherden Gabriel Tuderii? hustrus guldring samt att kyrkan dessutom brann ned. Detta bröllop talades det länge om (Hederyd; Överkalix historiebok).
1724 skänkte han p g a tacksamhet till Överkalix socken ett Brude päll af rödt taft.
Hustru 1, 1690: Sofia Hansdotter Halsia, f. 1671 d. 18.11.1740 i Kengis på besök hos nyss avlidne sonen Johans familj. Sofia var från Bränna men var född i Torneå stad. Dotter till kyrkoherden Hans Olofsson Halsius o h h Sofia Johansdotter Somera.
Hustru 2, 1742: Maria Henriksdotter Spett, änka från Kengis bruk.
Kända barn:
1. Hans Kristiansson Antilius - Antman, f. 1694 d. 1770. Mönsterskrivare, tullskrivare (1739) och sedan postmästare i Torneå stad. Gift 1722 med Katarina Kristiansdotter Kempe från Nederkalix, f. 1700/01 d. 1757. Tio barn.
2. Elisabet Kristiansdotter Antilia, f. 1697 d. 1744 (min ana). Gift 1725 med klockaren Jakob Isaksson Björnström i Haaparanta, f. 1700 d. 1756.
3. Johan Kristiansson Antilius, f. 1698 d. 15.4.1740. Kom i skola i Piteå 1713 och i Härnösand 1718, student i Uppsala 1721, prästvigd 1726. Brukspredikant i Kengis 1728-1740. Gift 1728 med Katarina Johansdotter Tornberg från Jukkasjärvi, f. 1709 d. 1778. Sju kända barn.
4. Brita Kristiansdotter Antilia, f. 1699 d. 1754. Gift ca 1725 med Magnus Iding i Torneå och Stockholm.
 
Kommer du på nått ytterligare om Antmännen, så hör gärna utav dig. Jag är av idel intresse för detta. sture.torikka@bredband.net
 
Hälsar
ST

270
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-19
« skrivet: 2004-11-20, 13:57 »
Jo, nog var det väl så, Anders. Karl Gustaf blev väl eget kapell under Nedertorneå vid mitten av 1740-talet, för att från början av 1780-talet bilda egen socken och församling.
Ursprungligen fanns där dessutom endast Torneå socken.
/ST

271
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-22
« skrivet: 2004-11-20, 13:53 »
Nä Hedell,
tyvärr har jag inga datum på dessa människor. Var så korkad under 1970-talet att jag ofta endast noterade årtalen. Idag gör jag inte så.
I den sjukligt kommersiella hockeyvärld vi befinner oss i idag, ? l? NHL, så tror jag inte det passar att du sitter där på läktaren med en röd luva märkt Leve Stalin. Ta hellre på dig en Luleå Hockey-keps.
Hälsar
ST

272
28 Sexualitet och sexualbrott / Dubbelkönad
« skrivet: 2004-11-20, 13:46 »
Vid Norrbottens dåvarande länsfängelse i Piteå införpassades den 20 maj 1840 manspersonen Karl Johan Hällman, ogift, 24 år gammal, bördig från Västerbotten. 5 fot 9 tum lång, någorlunda stark kroppsbyggnad med bruna hår och ögonbryn, talar endast svenska.
är missbildat i sitt hemliga.
Han hade gripits för delaktighet i stöld i Nederkalix och häktades nu av Piteå magistrat.
 
Ur Piteå stadshäktes fångförteckning 15 maj 1840 framgår att Hällman var Hermafrådit [,] haltar både till höger och venster, oförmögen att hålla vatten.
 
Stackarn, han kan inte ha haft ett lätt liv. Undrar vad det blev av honom?
Någon som vet?
 
/ST

273
28 Sexualitet och sexualbrott / Dubbelkönad
« skrivet: 2004-11-19, 22:42 »
Fann en hermafrodit i Övertorneå i Tornedalen (avskift):
 
1808; Född: Maji 22, Döpt: Maji 24: Wilhelm eller Wilhelmina
Hermafrodit, Ej en gång Herr Provincial Medicus Doctor Deuthch, som flera veckor efter födelsen besigtigat detta barn hafver kunnat utröna af hvilket dess kön det är.
  Lämnads till naturens egen utveckling.
Föräldrar: Pehr Ericsson Hurula, Anna Greta Nils dotter i Hapakylä. 27 [år].
Faddrar: Henric Larsson Råvanen och dess Hustru, Henric Henricsson Hejkilä och dess Hustru, Aron Carlsson Hurula och dess Hustru, Pehr Olofsson Turuvara och dess Hustru, Dr. Olof Hansson Lanto, Pigan Anna Hans dotter Lanto.
 
1809; Död: Per Ersson Hurus dotter Wilhelmina död i smittkoppor den 22 juni 1809, begraven i Övertorneå den 24 juni.
 
Hälsar
ST
i Lule

274
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-19
« skrivet: 2004-11-19, 22:27 »
... eller vaddå ligger sedan 1809 i Karunki församling i Finland....
Vad är det jag skriver egentligen?
Detta nuv. finska Korpikylä har ju alltid legat där det nu ligger, så jag menade naturligtvis att det sedan 1809 TILLHÖR Karunki församling i Finland...
Vimsig efter saunan?
ST

275
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-19
« skrivet: 2004-11-19, 22:23 »
Korpikyläs ursprungliga halva byadel, den östra delen av byn, ja, den ligger sedan 1809 i Karunki församling i Finland.
//ST

276
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-22
« skrivet: 2004-11-19, 22:20 »
Hej Doris,
ja, Anders Andersson Kauvosaari (måg å hemmanet) var ju yngsta son och barn till ovan nämnda Anders Olsson Järvenaita (1711-1779) o h 2:a h Ella Persdotter Ojainen eller Pelli (1714-1789).
 
Och Mäki,
detta med uppgivna dödsåldrar bör ju också ses i det perspektivet (med min högst personliga grundtanke att detta inte var någon speciellt viktig kunskap för den tidens människor - de firade väl knappast födelsedagar som vi?), att den som bäst visste den avlidnes ålder, ja, det var ju den avlidne själv.
Hälsar
ST

277
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-22
« skrivet: 2004-11-19, 21:18 »
Domsjö.
Min förfader Olof Jönsson Kohkoinen eller Järvenaita (1681-1758) var husbonde å Järvenaita hemman i Ala (Nedre) Kuivakangas. Anna Anundsdotter (1688-1770) var hans andra hustru. Den första (gifta 1705) är inte känd till namnet, d. 1708.
De barn jag känner till är följande:
1. Kerstin f. 1708 d. 1743, gift med Hindrik Mickelsson Pekkala.
2. Anders Olofsson Järvenaita f. 1711 d. 1779, bonde å Järvenaita
3. Anna f. 1718 (er ana)
4. Margeta f. 1721 d. 1791, gift med Erik Karlsson Portimojärvi
5. Adam Olofsson Grym f. 1724 d. d. 1794, soldat Grym. Jag TROR att han hör till denna familj.
6. Brita f. 1725 d. 1813, gift å Hirstiö i Kainuunkylä, gift 2:a å Lahti i Koivukylä
7. Anund f. 1728 d. troligen liten.
 
Olof Jönsson var son till Jöns Hindersson Kohkoinen eller Järvenaita f. 1639 (troligare ca 1645) d. 1739 (100 år 8 månader gammal), husbonde å Järvenaita. Frugan ej för mig känd.
Olofs farfar var Hindrik Jönsson Kohkoinen (Järvenaita) f. 1624 d. sannolikt 1684, husbonde å halva fädernegården Kohkoinen, nuv. Järvenaita. Gift ca 1645 med Brita.
Farfars far var Jöns Klemetsson Kohkoinen f. 1577 d. 1666. Bondemåg å Kohkoinen i Kuivakangas, skattar 1619-1666. Gift med en dotter till förra husbonden Mickel Mickelsson Kohkoi. Jöns kom enligt EW från Liisa i Ala Vojakkala och omnämnes som birkarl 1620. Övertorneå sockens första länsman 1639-1665. Tolvman och gästgivare. Hemmanet var under denna tid det största i hela dåvarande Övertorneå storsocken. 1641 hade han 1 häst, 1 ungsto, 1 fåle, 23 kor, 1 tjur, 1 stut, 2 kvigor, 14 gammelfår, 10 ungfår och 4 ungsvin, inalles 58 husdjur!
Jöns Klemetssons gård är stamhemman för Järvenaita, Vanhamuotka, Uusimuotka, Mäkikohkonen och Rantakohkonen (där Jöns bodde).
Nu måste jag testa en Lapin Kulta. Och därefter en äkta Finn-sauna (i svensk version).
ST

278
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-22
« skrivet: 2004-11-19, 20:37 »
Kjell,
fäst ingen större vikt vid uppgivna dödsåldrar från denna tid. Ibland stämmer de, ibland inte alls. Har sett hur många exempel som helst på att de kan fela många år. Ju äldre den avlidne blivit, ju större risk för ökad åldersuppgift.
Dessutom var de flesta ju analfabeter, och att ha intresse för korrekta födelsedata.... ja, det var nog inte primärt i den tid de då levde uti.
Så sent som 1778 föddes Mickel Mickelsson Petäjävaara i Soukolojärvi, men - om jag nu minns helt korrekt - så är han i husförhörslängden från 1700-talets slut uppgiven som född 1776. Eller var det tvärt om?
Anders Mickelsson Keksi hade ju en dotter som dog i Kaulinranta under första halvan av 1740-talet, uppgiven till 108 år gammal. Men den däri uppgivna tiden (ca 1636) var hennes far endast en liten drygt tioårsgrabb själv. Hon var säkerligen uppgiven mera än 10-15 år äldre än hon verkligen var vid sitt dödstillfälle.
Och jag själv? Jag är helt tvärtom (som vanligt). Jag är bara 26 år gammal, men i bokföringen står det konstigt nog att jag är född 1958.
Förklara det den som kan.
Hälsar
ST
 
PS) När det gäller Ella Ersdotter så har jag noterat henne som dotter till Erik Ersson Huhtasaari o h h Karin Eriksdotter Ollikkala. Ingen aning om varifrån det kommer, men troligen är det väl EW som är upphov till det släktskapet. Han har ju redan från sent 1940-tal och under 1950-talet plöjt igenom nästintill samtliga domböcker för tingslaget, och där antecknat de olika nämnda släktskap som framkommer. Vill minnas han nämnt en gång för mig att Erik Huhtasaari och Johan Johansson Kerttu omnämnes såsom svågrar.

279
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-27
« skrivet: 2004-11-19, 20:21 »
Hej Kjell,
om det är Henrik Johansson Pohjanen i Yli Vojakkala som du avser, så var han från Pekkari i Täräntö samt bror till min anmoder Margeta Johansdotter Pekkari (1697-1769), gift med Lars Matsson Mukka i Junosuanto. Har för mig att släktskapet antyds i någon domboksuppgift.
Jag hade dock en uppgift om att Henrik skulle vara född 1705, troligen noter från EW:s rön. Men födelsedata från denna tid brukar ju fela från källa till källa. Henrik Pohjanen hade även brorsan Johan å Pekkari (vilken du nämner) samt Hans som var soldat Gardin och stupade i Villmanstrand.
Hälsar
ST

280
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-22
« skrivet: 2004-11-18, 17:47 »
Doris,
Den Olof Olofsson Purainen (Jolma) du nämner förekommer på Rantajolma hemman nr 11 i östra Pello (även kallat Tano) under 1630- och 1640-talen. Han var uppenbarligen son till ovannämnde Olof Hindersson Purainen samt därigenom broder till Pål Olofsson Purainen.
Olof Olofsson tycks ha varit född kring 1590-1600.
En känd son var Erik Olsson som övertog detta Purainen (Jolma) hemman. Eriks son Per Ersson anlade Mäkijolma under 1690-talet medan den andre sonen Hans Ersson Puranen övertog stamgården Rantajolma. Hans Ersson kallas faktiskt Puranen ännu 1698. Namnet Jolma kommer tydligen in i bilden senare.
Hälsar
ST

281
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-09
« skrivet: 2004-11-18, 17:33 »
Gustafsson,
Anund Henriksson Curtilius i detta fall ska rätteligen heta Anund ISAKSSON Curtilius. I övrigt stämmer ovan angivna data.  
Anund HENRIKSSON Curtilius (f. 1691 d. 1776) var 1:a kusin med sin namne Isaksson, och var svåger med Per Drake.
ST

282
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-09
« skrivet: 2004-11-18, 17:29 »
Margareta,  
Jag har tillgängligt en del kopior (= kladdar) av Erkki Wahlbergs tornedalska hemmansinventeringar. På hemmanet Kemi i Puostijärvi ser jag att samma gård är upptagen såsom nybygge 1759 med officiell resolution 30 augusti 1760. EW har även noterat att nybyggaren Johan Hansson varit dräng hos Ronkala i Björkön samt att han var gift med Karin Olsdotter Flinck f. 7 (?)/1 1734 i Nuottioranta.
Därigenom bör hustrun Karin ha varit dotter till soldaten Olof Ersson Flink i Niemis. Här ett utdrag ur mina knektinventeringar (ej uppdaterade på många år):
 
Olof Ersson Flink (Flink - Pirttijärvi - Mukkavaara)
f. 1697  d. 1767 i Mukkajärvi
Lejd i januari 1720 till soldat för indelta roten nr 70 Flink i Niemis (GMR 18 juli 1728).
Har fallande sjukan efter vederbörandes intygan. Kan därför icke gillas (GMR 18 juli 1728).
31 år gammal (1728). Enligt E.W. född år 1685.
Som soldat bosatt i Niemis, då hustru Brita Flink står för mantalsskrivningen 1726-1742. År 1741 blev han nybyggare å Mukkavaara nybygge i Mukkajärvi (då kallat Pirttijärvi), då han efterträdde anläggaren, f d soldaten nr 61 Lars Larsson Lorf. Nybyggarhustru Brita Flink mantalsskriven 1745-1748 under Armassaari by.
Gift omkring 1724 med Brita Hindersdotter, levde 1748.
 
Måhända att Johan Hansson ändå närmast var från Nedertorneå? Tänk om han dessutom ursprungligen var från Kemi älvdal..... och att det i så fall är förklaringen till hemmansnamnet Kemi i Puostijärven alapää (OBS: endast en lössläppt spekulation)?
 
Hälsar
ST

283
Hej Lindfors,
Jag var nog lite för snabb i fingrarna i mitt inlägg igårkväll. Det skulle nog om Jakob Kristiersson ha stått ”sannolikt bror” till Johan Kristiersson. Jag har inte själv hundraprocentiga belägg för detta, men jag har sett antydningar till kopplingar med Luleå. Dessutom är han i motsvarande sociala stånd som den sistnämnde. Jakob Kristierssons son kallar sig dessutom för Antilius och en sonson Antman. Men visst, det är ett antagande. Jag har tyvärr inte i mina forskargärningar haft den tid och möjlighet att lägga ner mera krut på denna Antnäsforskning.
Erinrar mig dock (genom kladdanteckningar) att Anders Sandström en gång sade till mig att han var övertygad om att Jakob Kristiersson i Torneå var bror till Johan Kristiersson i Luleå. Bl a det faktum att både Jakob och Johan var gifta med varsin dotter till en Olof Fordell, hade stärkt honom i sin tolkning av släktskapen.
Likaväl vill jag minnas att Maurits Nyström var inne på samma linje vid mina kontakter med honom för närmare femton år sedan.  
Men detta att Arvid Larsson skulle vara son till Lasse Hermansson och inte till den jag antagit, Lasse Silfvetsson, var väldigt intressant. Vad har du för belägg om det?
Ytterligare: är det korrekt belagt i källorna att Anna Antman och Olof Antman var syskon? Jag ser i mina kladdar att jag har en blyertsnotering på henne, där jag undrar om hon kan vara dotter till Jakob Kristiersson. Vilket som, men det är ju roligare att ha fakta än enbart teorier.
Hälsar
ST

284
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-09
« skrivet: 2004-11-17, 23:02 »
Margareta,
troligen är du tyvärr ute på en cykeltur.
De uppgifter jag har om Antmännen omtalar, att:
 
Hans Kristiansson Antilius - Antman (1694-1770), mönsterskrivare, tullskrivare och sedan postmästare i Torneå stad, hade tillsammans med hustrun Katarina Kristiansdotter Kempe (1700/01-1757) tio barn. En av dessa var mycket riktigt Johan Hansson f. 1729.
 
Men denna Johan Hansson Antman blev postiljon i Torneå stad, där han avled redan 1761. Gift 1:a med Anna Olofsdotter Sakari (d. 1756) och 2:a 1757 med Katarina Larsdotter Forsman (f. 1733).
 
Så detta spår får du tråkigt nog avskriva.
Hälsar
ST

285
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-22
« skrivet: 2004-11-17, 22:38 »
Hans Wikström!
Finner i Vadstena Krigsmanshus en Namnrulla på västerbottniska gratialister daterad 16 december 1763. Däri finner jag Soldaten Eric Kungsman med underhållsbrev av den 23 augusti 1758.
Är det vår trosspojke från Övertorneå?
Undrar
ST

286
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-09
« skrivet: 2004-11-17, 22:21 »
Hej Tornberg,
vi vet ju att korpralen Per Hindersson Drake erhöll avsked 9 oktober 1744:
 
Per Hindersson Drake (Stock-Rolig-Drake)  
f. 1697 levde 1763  
Lejd i januari 1713 till indelt soldat nr 64 Stock i Niemis.  
Var i juni 1713 kommenderad på Vaxholms kastell (MR i Vaxholm 4 juni 1713).  
Kommenderad på Stockholms galejor 1713 (GMR 2 november 1713).  
Korpral i november 1724.  
Förflyttad i november 1724 till korpralsroten nr 74 Rolig (GMR 18 juli 1728).  
Den 18 juli 1728 flyttad igen - för lönens skull - till korpralsroten nr 106 Drake i Korpikylä, Nedertorneå socken (GMR 14 juli 1735).  
Det märkliga är att han i bevarade församlingsböcker från Hietaniemi endast kallas ”Drake”, aldrig ”Rolig”. När han får sitt första barn den 10 februari 1725 i Niemis by, kallas han ”Corp. Per Drake”. Tydligen var han bosatt på Roligs rote 1724-1728, men att han i praktiken redan från november 1724 tillhörde Drakes korpralsrote. Till denna sistnämnda förflyttas han sedan officiellt 1728 för - som det heter - ”lönens skull”.  
Är gammal, sjuklig och svag, får avsked. I anseende därtill att denna korpral i en lång tid tjänat, bevistat aktionen i Strömstad [1717] och belägringen vid Friedrichshall [1718], jämväl sist varit uti Villmanstrandaktionen [1741], varest han blivit i vänstra handen blesserad, varder han till underhålls åtnjutande uppförd, emedan han är fattig och utan näringsmedel, och annars ej kan hava sin framkomst och föda (= korpral nr 106 Drake; MR 9 oktober 1744).  
Hade då tjänat i 31 år 9 månader.  
19 år gammal (1713), 18 år! (1715), 22 år (1719), 30 år (1728) och 37 år gl (1735).  
Bosatt i Niemis by, först såsom soldat Stock och sedan korpral Rolig - korpral Per Drakes hustru Margreta i Niemis 1737-1745 - , därefter okänt var i byn de bodde, fram till omkring 1745, då familjen uppenbarligen flyttar någonstans (Korpikylä?).  
Gift omkring 1720 med Margareta Hindersdotter Curtilia från Yli Tulkkila i Armassaari.  
 
Jag har ingen aning om var Per Drake med fru sedermera tar vägen. Jag har sökt honom i diverse Gratialistregister, bl a bland västerbottniska gratialister vid Vadstena Krigsmanshus (1763), och där funnit en Corporalen Pehr Drake samt med Underhållsbref av den 20 augusti 1745. Men inga vidare noteringar om var han blev bosatt eller var och när han avlidit.
Kan man tänka sig att han på ålderns höst varit bosatt hos något av sina barn?
 
När det gäller hustrun Margareta Henriksdotter Curtilia, f. ca 1700, så var hon dotter till bonden å Ylitulkkila hemman i Armassaari, Henrik Isaksson Curtilius (1662-1735) o h h (ca 1687) Margareta Andersdotter (d. 1740).
Kända syskon till Margareta Henriksdotter:
1. Henrik Henriksson Curtilius f. 1689 d. 1771, husbonde å Ylitulkkila.
2. Anund Henriksson Curtilius eller Tyni f. 1691 d. 1776, bondemåg å Tyni i Kainuunkylä.
3. Kaisa f. ca 1693 d. ca 1750, gift 1723 med soldaten Johan Henriksson Aili-Grävling i Vitsaniemi, senare bonde å Palo i Niemis, f. 1699 d. 1770.
4. Isak Henriksson Curtilius eller Rova f. 1695 d. 1743, bondemåg å Rova i Korpikylä.
5. Margareta själv
6. Brita f. 1701 d. 1769, gift 1724 med bonden Per Persson Heikinpieti-Juvani i Niemis f. 1697 d. 1766.
 
Den Anund Henriksson Curtilius (Heikkilä) f 1703 (åu) d 1767 4/6, som Tornberg nämner här ovan, hade patronymikonet Isaksson och var 1:a kusin med Margareta Henriksdotter och hennes syskon. Anunds hustru var Margareta Jönsdotter Heikkilä (1702-1776), från hemmanet de bebodde.
De hade barnen:
1. Brita f. 1729 d. 1780, gift 1753 med Mickel Mickelsson Käyräsvuopio i Ruskola.
2. Johan f. 1731 d. 1808, bonde å Ala-Heikkilä.
3. Abraham f. 1733 d. 1792, bonde å Yli-Heikkilä.
4. Isak f. 1735 d. 1735
5. Anund f. 1737 d. 1737
 
Hälsar
ST

287
Hej,
jag härstammar på tvenne grenar från handlanden och rådmannen Jakob Kristiersson i Torneå stad, f. ca 1630 d. 1687. Han var inflyttad till Torneå från Luleå. Dessutom var han bror till borgaren och rådmannen Johan Kristiersson i Luleå stad, f. 1636 d. 1708.
Av Johan Kristierssons barn känner jag till Maria f. 1671, Olof f. ca 1675 samt Karin d. 1715.
Sonen Olof Johansson går under namnet Antman, men jag har inte på något vis följt honom, och har därför heller inga eventuella barn noterade.
Men om er här ovan presenterade rön stämmer, så var Katarina Antmans anor gemensamma med de jag räknar från Jakob Kristierssons sondotter Elisabet f. 1697. Denna Elisabet var följaktligen då 2:a kusin med nämnda Katarina Antman.
Jakob Kristierssons son anammade släktnamnet Antilius, snarlikt Antman.
 
Således var bröderna Jakob och Johan Kristierssöner av allt att döma barn till bonden Kristier Arfvedsson i Antnäs by, Nederluleå, där han skattar efter sin egen far 1620-1651. Själv uppges han ha varit född 1598 (beräknad på angiven åldersuppgift), tydligen död 1651. Han var även birkarl. Hustrun ej för mig känd.  
Företrädaren å hemmanet nuv. nr 4 Kristjers i Antnäs var Arfued Larsson som skattar där 1590-1617. Gissad såsom född omkring 1565, död 1617 (?). Birkarl i Lule lappmark. Skänkte en ljusstake till kyrkan 1616.
Före Arfued Larsson synes Lasse Silfvetsson ha stått för skatten på detta hemman, vilket han gör 1553-1575. Han benämnes landsköpman, birkarl (1539, 1580) samt skutskeppare på Stockholm.
 
Detta är en klämmig släktgren för mig, eftersom det är den enda genuina luleana jag har. Annars är mina anor mestadels österifrån.
 
Hälsar
ST

288
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-22
« skrivet: 2004-11-17, 19:31 »
Hörru Domsjö!
Nog var väl Per Olsson Purainen (1720-1791) själv född å Purainens hemman i östra Pello! Hans far var som du nämner Olof Olofsson Purainen (ca 1670-1736) och modern (gifta ca 1704) Valborg Hindersdotter (1682-1753). Ingen susning om vem hon var. Olof hade en första hustru i Kirstin Jönsdotter, d. senast 1703-04. Olof Olofsson Purainen skattar å Purainens hemman från 1702. Han var även tolvman.
De hade åtminstone följande kända barn:
- Johan Olofsson Purainen, till Kulluvaara i Kainuunkylä.
- Karin
- Ella f. ca 1705, gift å Filpus i Ratasjoki,. Juoksenki (min ana)
- Valborg f. 1705, gift å Vuopio i Pello
- Olof Olofsson Purainen f. ca 1707 d. 1734
- Anna, gift å Käyräsvuopio i Ruskola
- Kirstin, gift å Lasu i Junosuanto
- Henrik f. 1718 d. liten (?)
- Per Olsson Purainen f. 1720.
 
Olof Olofsson var naturligen son till företrädaren å Purainen, Olof Pålsson Purainen, f. ca 1640 d. troligen 1698. Denna Olof delar hemmanet med sin bror Pål Pålsson Purainen, vars sistnämndas hemmanshalva blir Korteniemi hemman. Pål Pålsson är min ana från åtta olika släktgrenar, medan Olof Pålsson är min förfader från två skilda släktgrenar.
Inavlad?
Deras gemensamma farsgubbe var företrädaren Pål Olofsson Purainen som skattar där 1657-1677 (sönerna Olof och Pål skattar 1678-1698 respektive 1678-1702). Pål Olofsson synes en tid ha varit knekt (?). Han anges enligt åldersuppgift ha varit född 1615. Möjligen död 1677.
Företrädare: Olof Hindersson Purainen, uppgiven född 1567, sannolikt död 1656, skattar å Purainen 1605-1656.
Son till hemmanets anläggare Hindrik Pålsson Savolainen eller Purainen, f. ca 1530-1540 d. 1605. Skattar där 1585-1605. Troligt är att han kommit till platsen senast under 1570-talet. Mest troligt från Savolax - han benämns ju så.
 
Hans Wikström: Tyvärr har jag ingen som helst kännedom om din soldat Erik Nilsson Kungsman i Umeå - tyvärr är det på tok för vanliga namn han bär för att underlätta någon identifikation - men har du någon ytterligare info om honom väl nere i Umeå? När kommer han dit ner? När dör han? Familj?
Blev han trossdräng i Umeå, eller kan han måhända ha varit det redan på hemmafronten? Jag tänkte att om han varit trossdräng redan i Majorens kompani, kanske det kan finnas noter som hjälper till med identifiering?
 
Undrar
ST

289
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-09
« skrivet: 2004-11-17, 19:09 »
Hej,
nä jag har inte klurat ut vem korpralen Per Henriksson Drake egentligen var, men jag har en teori (OBS: Endast en teoretisk hypotes! Inga konkreta belägg därför) om att han skulle kunna vara en son till bonden Henrik Johansson Ala-Hirstiö i Nuottioranta. Bägge Hirstiöhemmanena var rotehemman för soldatroten Stock. Men jag har över huvud taget inte funnit några indikationer på att Henrik Hirstiö verkligen hade någon namngiven son Per... tyvärr...
 
Tulkkila är två hemmansnamn på holmen Tulkkilansaari inom Armassaari by. Det är nog mest sannolikt att holmens namn ursprungligen var just Armassaari, men att detta namn mer och mer flyttades över till att gälla även för fastlandet och de hemman som anlades där, varför Tulkkila stamhemman - vilket rimligtvis måste ha funnits där ute på holmen redan under 1400-talet (hur är det med höjden över havet?) - gav upphov till det nya holmnamnet Tulkkilansaari.
 
När det så gäller soldaten Nils Nilsson Häger (1744-1789) så är det Erkki Wahlberg som har identifierat honom såsom son till bonden Nils Axelsson Kourila (1701-1786) o h h (1739) Lisa Hansdotter Arpi (1708-1787). Lisa var änka 1737 efter bonden Hans Johansson Kourila, och det är skälet till att Nils Axelsson blev bonde på just Ala-Kourila hemman nr 6 i östra Ylia Vojakkala by.
Nils Axelsson var från samma by och son till bonden Axel Nilsson Rauvala (ca 1665-1712) o h h Karin Henriksdotter.
Axel var son till Nils Hansson Maija å Maija eller Maihannu hemman i västra Yli Vojakkala o h h Anna Persdotter. Nils i sin tur son till Hans Olofsson Maija (= Maijan-Hannu, Maihannu), och denne var son till Olof Mickelsson som skattar för samma hemman 1599-1621.
 
Det är vad jag kan bistå med precis nu.
Hälsar
ST

290
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-17
« skrivet: 2004-11-13, 12:14 »
Tja, Hedell, du kan ju sitta där i Övik och servera arkivfolket kaffe med avec, medan jag sitter här och undrar om jag har fått lunginflammation. Känns tungt i bröstet. Måhända bara en väldigt seg höstförkylning som aldrig vill lämna kroppen. Dock tycker jag ändå att Lapin Kulta är OK, men idag smakar de inte. Nästa gång jag har en Norrland ska jag vara skarpsynt. Det är ett löfte.
Nå, från Antti i Pello (gården är geografiskt placerad i byadelen Neistenkangas på älvens västra sida) räknar jag många anor. Men det är från den äldre släkten Antti, den som synes ta slut under 1710-talet. Därefter har jag inga uppgifter själv.
Men jag har några kladdutdrag av Wahlberg från hans ibland eminenta hemmansinventeringar (påbörjade 1948), och där på Antti hemman finner jag följande (om jag nu lyckas tolka EW:s kladdar rätt):
Anders Henriksson Antti (av den gamla släkten) lever 1713, men tydligen inte 1718 då hans hustru Lisbet Mickelsdotter förestår hemmanet.
Denna änka Lisbet gifter sig med nye husbonden Hans Jönsson (Antti) senast 1718. Hans Jönsson avlider 1733. Här finns även en senare (?) hustru Elisabet Persdotter antecknad. Ingen uppgift om när Lisbet dog, såvida nu inte allt är en felnotering och att den första Lisbet inte hette Mickelsdotter, utan i själva verket är samma person som den senare nämnda Elisabet Persdotter?? Detta bör du kolla mot mantalslängder och liknande, år för år.
Hans Jönsson och Lisbet har åtminstone barnen Johan, Hans och Henrik.
Johan Hansson Antti f. 1718 d. 1797, gift 16.8.1739 med Margareta Henriksdotter från Nedre Vojakkala. I Vojakkala finns ju hemmanet Iisakka, så kanske hon kom därifrån? Du har ju själv uppgiften att ev. är en Iisakka.
Inga indikationer om vem Hans Jönsson är. Måhända någon tidig domboksuppgift kan antyda sådant?
Måste fixa lunch till gossen,
ST

291
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-17
« skrivet: 2004-11-12, 18:54 »
Ja, angående Vanhapiha i Juoksenki ser jag att jag tyvärr inte har mera uppgifter. Dock har hemmanet från 1690-talet till ca 1760-talet bestått av två särskilda rökar. Det bodde tydligen två skilda familjer där då, alltså utan att hemmanet delades eller klövs.
På den ena röken återfinns bl a 1708 och 1713 Henrik Mickelsson Halt. Det synes som om Hallta (Halta) kan vara gårdens gamla namn. Måhända ett soldatnamn? Jag vet inte, har inte studerat detta. Henriks hustru synes heta Marit.
 
Företrädaren heter Mickel Halt (1693 och 1698) och bör ha haft patronymikonet Mickelsson. Därförinnan finns där en synbarligen än äldre Mickel Mickelsson Halt (1685) och ev. redan 1645.
 
Den Hindrich Hindersson Vanhapiha (1704-1789) som Ove Nordin frågar efter, återfinns på samma rök som tidigare Henrik Mickelsson är på. Detta gör det ju troligt att det är fråga om far och son, men jag påstår det inte på grund av det bristfälliga material jag sett. Men det är ju en god arbetshypotes så länge.
 
Vet ej mera,
ST

292
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-27
« skrivet: 2004-11-11, 22:42 »
Jo, jag vill hålla med Irene i denna sak. Jag har genom årens lopp också stött på detta faktum i Tornedalen, krono torpare långt före 1880-talet. Dock har jag inte gjort några särskilda anteckningar om detsamma. Vill precis nu erinra mig ett fall i nordvästra Övertorneå under 1820-talet.
Min väldigt fria tolkning av epitetet har varit att det varit fråga om en torpare (= backstugusittare / mäkitupalainen) någonstans på ett kronohemmans [ut-] mark. D v s inte alls liktydigt med att det var denne torpare som var nybyggaren eller bonden på kronohemmanet.
//ST

293
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-17
« skrivet: 2004-11-11, 21:21 »
Ang P-O Grape så kom jag plötsligt ihåg att denne Per Persson (Grape) var inte i tjänst hos någon kronofogde Grape, utan han hade varit ett antal år i tjänst hos kronofogden Hackzell. Denne sistnämnde bodde på gamla kronofogden Grapes hemman. Så tror jag det var.
Men var inte P-O Grape gift med finska Övertorneåprosten Albert Heikels dotter? Du kallar hustrun Hekkilä.
En av P-O:s döttrar var väl gift med Johan Kivijärvi i Säivi, Nedertorneå. Var det månne din Sofia Albertina? Kommer ihåg att jag någon gång observerat detta, då jag gjorde undersökningar om Johan Kivijärvis bror (tror jag det var?) Karl Kivijärvi, som flyttade till Niemis.
Hälsar
ST

294
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-17
« skrivet: 2004-11-11, 19:18 »
Förmodar att det är mig som eftersöks, även om jag brukar stava mitt knepiga efternamn med endast ett r.....
Kan inte här ovan i Arkiv återfinna mitt inlägg från 8 oktober 2003. Är jag blind, eller har den arkivsekvensen fallit bort?
Erinrar inget av detsamma och finner spontant inga ytterligare noter om Vanhapiha. Härstammar inte själv från dessa människor så jag har inte några konkreta informationer att frambringa. Såvida jag nu inte har haft att göra med dem i några helt andra historiska sammanhang?
 
Vad handlade inlägget 8 oktober 2003 om i sin helhet?
 
Undrar
En SenilDement
ST

295
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-17
« skrivet: 2004-11-07, 19:34 »
Fann andra kladdnoter precis:
Petter eller Per Persson (Grape) f. 2/6 1810, d. 18/7 1858 i Övertorneå, gift 23/12 1844 med Maria Henriksdotter Lampinen, f. 2/8 1814. paret bosatta i Matarinki från 1844. Hade sonen Per Olof Grape, f. 1/9 1844.
Bror (det fanns ytterligare syskon):
Lars Gustaf Persson, f. 14/2 1813, d. 17/12 1906 i Niemis, Hietaniemi.
Föräldrar:
Bonden Per Jönsson å Grelsbyn nr 10, Överkalix, f. 1774, o h h Helena Larsdotter Brännvall, f. 1778.
 
Är det den P-O Grape du är ute efter?
 
Undrar
ST

296
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-17
« skrivet: 2004-11-07, 19:23 »
Hej Stig,
nu kanske jag cyklar ordentligt, men är det månne kyrkoherden P-O Grape du avser?
Denne kyrkoherde var - och ny cyklar jag vidare upp mot Haapakylä i Övertorneå - son till Per Persson från Överkalix, som under en längre tid varit i tjänst hos kronofogden (?) Grape. Det var väl han som bodde i Haapakylä (?). Efter (eller kanske framförallt under) denna tjänstgöring blev Per Persson av omgivningen och samtiden kallad nåt i stil med Grapens Petter. Han erhöll namnet Grape i bakarv, så att säga.
OBS: jag tar detta enbart ur minnet nu. Kolla i den gamla Grapeboken om inte detta nämns i inledningen. Har för mig detsamma.
 
Om det nu är rätt, så är skälet till att jag minns detta det, att Per Persson hade en bror Lars Gustaf Persson som bosatte sig i Niemis by, Hietaniemi. Och kring denne Gustaf har jag en del dråpliga och tragikomiska berättelser ur hans levnad. Gustaf Persson hade även en son Petter som emellanåt betedde sig underligt (han var ibland rent av elak...), varför jag minns att jag i min tidiga forskning tyckte det var lustigt att denne hade en kusin som var präst.
 
F.ö. heter jag Torikka (med ett r och två k). Inte lätt - det har det inte varit för mig heller. Men det går lättare och lättare ju äldre man blir.
 
Förresten; vem bryr sig om ishockey? Det är ju bara en löjlig vuxenlek kring en svart gummitrissa.
Ingenting för seriösa lokalhistoriker....
 
Hälsar
ST

297
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-07
« skrivet: 2004-11-06, 19:59 »
Nog är jag väldigt van vid det faktumet att uppgivna dödsår i HFL kan fela ordentligt, men sex år? Kanske bör man kontrollera så att inte nu denna Olof, f. 1734 avlider och att de får en ny påg med samma namn kring 1740?
Jag påstår inte att så är faktum i detta fall, men kolla gärna igenom födelseboken en extra gång.
Vidare noterar jag att du numera är Mats Hedell i Domsjö - är det efter MoDo:s tjusiga förlust i afton mot Brynäs? Ärkerivalen? Inte ens Foppa kunde fixa segern?
Hälsar
ST
i ..... öster om älven

298
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-07
« skrivet: 2004-11-06, 15:56 »
Tjavisst, Carl, du nyttjar logiken på helt korrekt vis.... nog är det bonde- och landstingsmannasonen Petter Eriksson fån Rösta (Rödsta, heter det så?), f. ca 1627, som är min stolte anfader. Han hamnar ju så småningom i Råneå 1681.
Men jag har tyvärr inte mycket uppgifter om hans föräldrar, syskon och annan släkt. Vet du mera?
Maila mig gärna i så fall:
sture.torikka@bredband.net
- Är vi avlägset släkt?
 
Och Hedell, såvitt jag kan utläsa ur dokumentationen så är din Mickel Olsson Trast (eller Mikko) son till Olof Mickelsson Mikko eller Trast o h h Ella Jönsdotter. Men ta och leta fram honom i bokföringen så att du kan belägga detsamma. Du har ju hela helgen på dig!.
Jag har också noterat datumen 1732-1809.
Vilken släktgren av alla de olika Lampinens som genom århundradenas lopp har förekommit i Lampisenpää, Juoksenki, brukar du besöka när du har äran att få inträda i den tornedalska gemenskapen med tvättäkta savusauna, vihta och kalja?
 
Hälsar ST
 
Lule Hockey har bara 1-1- mot Mora, hör jag på radion. Men kvällen är ju lång.

299
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-07
« skrivet: 2004-11-05, 20:30 »
Jag är faktiskt åsså ångermanlänning.... om än bara litet....bl a från Rösta by i Resele socken samt Boteå och Multrå, även om det är väldigt länge sedan. Sidensjö, oxå, om jag nu kommer ihåg rätt.
Åsså från Lampinen oxå... självklart! Det gör ju nästan alla.
Började skriva en bok en gång, en lyrisk hyllning till förfäderna, och inledde den med en blygsam beskrivning av när den första Lampinen-gubben slog ned sina bopålar där i norra Juoksenki under sent 1500-tal, han Tikkaisen Antti.  
Han hade nog ingen kärring, inte nån sambo heller, men väl en emäntä.
Tugga på det ett tag du, Hedell.
Själv föredrar jag Norrlands Guld. Har gått på reklamen. Har skaffat keps oxå. Och Äkta Glas.
Hälsar
ST

300
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-07
« skrivet: 2004-11-05, 19:03 »
Bara för att nu Lule Hockey gjorde en tjusig resa genom Kempehallen i torsdagskväll, så kan jag ju göra ett försök till att ge Hedell några uppslag till hans framtida utredningar rörande vissa övertornefamiljer.....
Jag gräver och gräver i mina gamla noteringar, men finner inte mycket rörande de personer du nu senast frågat efter. Tyvärr tillhör de inte mina egna linjer, varför jag inte lagt ner någon energi på dessa öviksförfäder. Såvida nu inte Foppa skulle härstamma från Tornedalen? Då kan han ju istället komma upp till Tornedalium i Övertorneå och lira litet där istället?
Nå, skämt å sido. Jag tittar i en del kladdar jag har från Erkki Wahlbergs hemmansinventeringar, och försöker dra några slutsatser ur dem. Det är inte alls lätt att veta vad den mannen en gång tänkte och avsåg med sina hieroglyfer. I vart fall kan de måhända ge dig uppslag till egen fördjupad forskning.
Du undrar bl a om
Hindrik Persson Alainenpää, Olof Persson Lantto samt Olof Olofsson Myllymäki.
 
Hindrik Persson Alainenpää var husbonde å det hemman Alainenpää i Turtola som även gått under namnet Poika. Han var, som du nämner, änkeman vid vigseln 1740, och hans första hustru var Ingrid Hindersdotter från Juoksenki f. 1705 d. 1737.
Företrädaren på hemmanet är Per Jönsson Alainenpää (eller Poika) f. 1677 d. 1745, vilken man kan antaga kan vara fadern. Detta bör du försöka studera själv och dra egna slutsatser. Jag kan inte göra det med det material jag nu har tillgängligt. Men visst är det en god hypotes? Hustrun hette Valborg Persdotter.
Farfadern kan då vara Jöns Ersson Poika som finns på hemmanet åtminstone 1667-1703. Gift 9.4.1673.  
Det synes som om att Jöns Ersson delar stamgården Poika med sin uppenbarlige bror Knut Ersson under 1690-talet. Knuts hemmansdel blir Alanenpää nr 9 medan Jönses del blir Alanenpää nr 10 (stamgården).
Brita Andersdotter har jag inga teorier kring. Anders är tyvärr ett alltför gångbart namn under dessa tider. Det är tråkigt att de från början svenskspråkiga skrivarna nästan aldrig försökte sig på de finska gårdsnamnen, vilket hade underlättat identifieringarna oerhört.
 
Olof Persson (senare Lantto) är från Juoksenki och förekommer såsom bondemåg å Niemi hemman i Juoksenki åtminstone 1758-1763. Han är född 1726 (?). Hustrun är Maria Ersdotter Niemi från gården, f. 1732 (gifta 1751?), dotter till företrädaren Erik Larsson Niemi, gift 1:a 1728 med Margeta Samuelsdotter f. 1690 d. 1741, gift 2:a 1742 med änkan Lisa Olsdotter Torikka från Niemis (Nuottioranta). Erik larsson (inga data ännu) är son till företrädaren Lars Henriksson Niemi som finns där åtminstone 1698-1708. Hemmanet verkar ha anlagts under 1690-talet.
Olof Persson flyttar till Lantto hemman i Juoksenki (nuv. finska sidan) där han finns åtminstone från 1766, då omgift med Anna Jönsdotter.
Jag är inte familjär med Juoksenki by och vågar därför inte på några spekulationer om varifrån Olof Persson kom. Hoppas det finns andra övertorneåkunniga ute i rymden som kan bistå med ytterligare information.
 
 
Olof Olofsson Myllymäki i Ratasjärvi byadel av östra (finska) Juoksenki by, f. 1740 d. 1799, var mycket riktigt gift med min anfaders syster Ingrid Hindriksdotter Muotka. Jag vet att jag sett ett EW-antagande att han skulle varit från Mäki hemman i Turtola, men jag får inte ihop det att han skulle ha varit son till Olof Jonasson Mäki därstädes. Den son Olof som där fanns, avled 1741.
Istället har jag tidigt gjort ett antagande om att han var från Mikko hemman i Juoksenki. Det är väl också vid sjön Ratasjärvi om jag inte missminner mig, och det hemman som även har kallats för Trast. En förfader till mig bodde där under 1600-talet och erhöll såsom soldat namnet Trast, varefter även hemmanet kallades så. Men det inhemskt genuina gårdsnamnet var Mikko (= Mickel).
Nu påstår jag absolut inte följande såsom en varande sanning, men ta och undersök barnaskaran hos bonden Olof Mickelsson Mikko eller Trast (1708-1780) i Ratasjärvi, Juoksenki, som 1730 gifter sig med Ella Jönsdotter (1700-1775, sannolikt från Syväniemi hemman i samma by), för att se om möjligen Olof Olofsson (f. 1740) kan passa in där? Det är en möjlighet. Jag härstammar från detta bondepar genom deras dotter Brita (1738-1817), gift med Mickel Mickelsson Mattila i Kuivakangas. Olof Mickelsson var son till Mickel Mickelsson Mikko eller Trast (1676-1743) o h h Margeta Jönsdotter (1673-1737). Farfar var Mickel Mickelsson Mikko (f. ca 1645) och farfars far var Mickel Nilsson Mikko (f. ca 1615 d. 1660).
Ratasjärvi är en väldigt vacker sjö och plats. Litet avskilt från själva Juoksenki by. Brukar passera där varje sommar då vi färdas från vår finska stuga till svägerskan i finska Pello.
Olof Olofsson återfinns även en tid i början av 1800-talet såsom husbonde å Vanhapiha hemman i östra Juoksenki.
 
Ja, Hedell i FoppaLand, hoppas att det kan ge dig någonting i vart fall,
hälsar
ST

301
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-17
« skrivet: 2004-11-04, 14:54 »
Hej,
det är ju alltid litet bökigt detta med tolkning av gamla handskrifter liksom vilken kopieversion man studerar, kontra originalet. Men jag tittar nu i mina mikrokort av Hietaniemi dödbok (vilket är minst en andrakopia från originalet, dessutom väldigt mörk, rent av svart uti kanterna; alltså version nr 3), vari jag tolkar hennes uppgivna ålder till 87 år. Om så, borde hon varit född 1696.
Men det förändrar ju ingenting i sak. De verkar ju inte ens själva ha haft så god koll på sina egna födelsedata. Åtskilliga exempel på det har man ju genom årens lopp funnit.
Hälsar
ST

302
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-17
« skrivet: 2004-11-03, 09:57 »
Hej S-I,
detta är gamla noteringar av mig så jag har ingen som helst minnesbild av desamma, men nog utgår jag ifrån att Matinheikkis återfinns i Hietaniemi dödbok. Var skulle jag annars ha funnit dem avlidna?
Hindrik Matsson Vähäniku, av sin samtid uppenbarligen kallad Matin Heikki, f. 1695 d. 1771 av Hufvudwärck, var husbonde å ena halvan av fädernegården Vähäniku i Koivukylä, nuv. Matinheikki nr 15. Gift senast 1719 med Karin Nilsdotter Tyni från Kainuunkylä, f. 1696 d. 1785, dotter till bonden Nils Nilsson Tyni.
Hindrik Matsson var son till Mats Jönsson Vähäniku, f. ca 1655, som var bondemåg å Vähäniku hemman i Koivukylä. Gift ca 1683 med Brita Nilsdotter Vähäniku från gården, f. 1665 d. 1746, dotter till Nils Andersson Vähäniku, vilken enligt EW var en Lassinantti.
Det är allt jag känner till om dem.
Brita Persdotters omgifte har jag inga uppgifter kring.
Hälsar
ST

303
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-09
« skrivet: 2004-11-02, 09:49 »
Tyvärr tvingades jag minska ned bildstorleken med följd att den blev oskarp. Men den agrara bebyggelseprincipen framgår ändå tydligt.
Hälsar
ST

304
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-09
« skrivet: 2004-11-02, 09:44 »
Rent allmänt för Tornedalens ursprungliga gårdsgeografi (och säkert även för andra älvdalar) så har jag en gång sett en bra beskrivande förenklad teckning baserad på Geometriska jordeboken 1648. Den visar en strandradby i Torne älvdal med sedimentholmar och strandängar samt insprängda åkerlappar i ängsmarken. Varje hemman har kontakt med älvstranden och har alla sina ägor samlade i ett gärde. Teckning av Mats Lind 1980, ingående i Hans Sundströms avhandling Bönder bryter bygd (1984, s 121).
Ska försöka få med den här....
 

305
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-09
« skrivet: 2004-11-02, 09:02 »
Hej Anders,
ur minnet:  
Alkkula by var liksom de flesta av älvdalens byar geografiskt placerad på vardera sidorna om Torne älv.
På östra strandsidan, d v s i nuvarande finska Övertorneå församling (Ylitornio), kallades den norra delen av Alkkula by för Taroniemi. Dessa gårdar i Taroniemi räknades ibland under 1700-talet till Övertorneå församling. De sydligare gårdarna i byn räknades till Hietaniemi.
På den västra strandsidan, alltså i nuvarande Hietaniemi församling, fanns det väl endast två hemman (?) Pudas (Yli- och Ala-Pudas). Hemmanet Rova räknades omvartannat till Alkkula eller Ruskola by. Ruskola by angränsar direkt till Alkkula by. Och där ligger Rova hemman, i princip på gränsen, men enligt min personliga uppfattning om geografin tillhörandes Ruskola by.
Detta torde innebära att det bör ha funnits bl a backstugusittare m fl som i princip varit bosatta på sockengränsen Hietaniemi-Övertorneå, eller på byagränsen mellan Ruskola och Alkkula.  
P g a denna diffusa tillhörighet kan jag föreställa mig att någon alkkulabo måhända begravts i Övertorneå (?). Men det kan ju också ha varit så att aktuella människor måhända ursprungligen var övertorneåfolk som inflyttat till Alkkula på gränsen till Hietaniemi, och måhända därför själva velat begravas i Övertorneå (?).
Hälsar
ST

306
00 - Straffanstalter / Fångvårdsanstalter på 1870-talet?
« skrivet: 2004-11-01, 20:38 »
Hej,
jag har fångar faktiskt ända från Tornedalen som under 1800-talet placerats nere i Malmö (1820-talet) liksom i Landskrona (1880-talet) och Göteborg (1880-talet). Inte är jag alldeles säker på detta spörsmåls svar, men jag har förstått att en viss typ av turordning skedde när fångarna skulle utplaceras i vissa fängelser. Dels berodde det på det ådömda straffets längd och natur, men också var i landet det vid det aktuella tillfället råkade finnas lediga platser för nya fångar.
Kolla litteraturen. Har för länge sedan läst en bok om svensk fångvård. Minns ej författare och titel, men be om hjälp på ditt närmsta bibliotek.
Hälsar
ST i Lule

307
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-09
« skrivet: 2004-11-01, 18:31 »
Erinrar mig dessutom (nu enbart ur minnet) att släkten Gertström / Gärdström / Hjertström / Hjärtström m fl stavningar, härstammar från en söderifrån uppflyttad bruksarbetare med patronymikonet Giertson. Giert, Gert, är ju en form av Gerhard.
Men, jag kan alls icke belägga detta. Men det kan ju ändå vara ett möjligt spår för vidare efterforskningar för dig, Höglund.
/ST

308
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-09
« skrivet: 2004-11-01, 18:10 »
Hej Höglund,  
har ingen koll på dessa men vet med bestämdhet att Hjertströmare (med flertal olika namnstavningar) har förekommit vid Kengis bruk, åtminstone sedan 1700-talet. Då har de säkerligen även varit bosatta i Kengis by, eller strax där intill.
Min grannes mor var född Gärdström i finska Övertorneå, och hennes släkt gick att härleda bak till Kengis.
Hälsar
ST i Lule

309
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-07
« skrivet: 2004-11-01, 18:03 »
Ang. Oja så har jag inte tittat nåt på detta sedan 1970-talet. Dock ser jag att jag har noterat att Hans Ersson Oja (1695-1770) såsom bonde å Yli-Oja i Juoksenki, östra landsidan. Kan inte idag gå ed på att detsamma är korrekt. Hans Ersson var gift med Anna Hindersdotter, men jag har inga uppgifter om henne alls.
Vidare härstammar jag från deras dotter Brita, f. 1727, som blev gift med Yli-Ojas nye husbonde Per Persson (1729-1764). Okänt vem han var.
Anor har jag i den formen, att Hans Ersson var son till företrädaren Erik Mårtensson Oja f. ca 1670 o h h Karin Matsdotter.
Farfar var Mårten Persson Oja f. ca 1645, en tid soldat med det halvt märkliga namnet Commisspräst (har för mig att det sedermera brukade gårdsnamnet Kommes har sitt ursprung i detta soldatnamn?). Mårten var husbonde å Oja hemman i Juoksenki.
Farfars far var då uppenbarligen Per Olsson Oja f. ca 1620, bonde å Oja, vilken uppgives av Erkki Wahlberg  ha varit från Hallikka (nuv. Lantto) hemman i samma by. Dennes var var Olof Ivarsson Iivari eller Hallikka f. ca 1595, som i sin tur var son till Ivar Hindersson Tolainen (Iivari) f. ca 1570 d. ca 1666 (?). Ivar var son till Hindrik Jonsson Tolainen f. ca 1550 d. ca 1594 (skattar 1584-1594). Birkarl 1590.
Ja, det var väl inte så värst fylliga uppgifter, men något att tugga på i alla fall?
Hoppas någon annan har möjlighet att verifiera detta med hemmanen Yli-Oja eller Ala-Oja. Eller var detsamma kanske ännu inte kluvet?
Hälsar
ST

310
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-17
« skrivet: 2004-11-01, 17:12 »
Här har jag några noter:
Per Andersson Heikinpieti var husbonde å Heikinpieti hemman i Vitsaniemi by. Gift med Brita Hindersdotter Matinheikki från Koivukylä. Hon var dotter till bonden Hindrik Matsson Vähäniku-Matinheikki (1695-1771) o h h Karin eller Kaisa Nilsdotter Tyni (1696-1785).
Pers och Britas barn har jag endast noterat de som nådde vuxen ålder; Johan (f. 1754), Brita (1760), Eva (1763), Maria (1765) och Abram (1770).
Per Andersson var son till bonden Anders Persson Iivari eller Heikinpieti f. 1701 d. 1739, o h h Margeta Persdotter. De bodde å Heikinpieti hemman  i Vitsaniemi.
Farfar var Per Hindersson Iivari f. 1669 d. 1738, som ju av sin samtid kallades just Heikin Pieti [Henriks Per]. Efter honom började Iivari hemman att kallas för Heikinpieti. Gift ca 1696 med Brita Persdotter, omgift 1739 till Koivukylä.
Farfars far var Hindrik Andersson Iivari f. ca 1645, som blev husbonde å detta Iivari hemman i Vitsaniemi by, vilket alltså senare började benämnas Heikinpieti. Hindrik Andersson anges i någon källa vara broder till Anund och Anders Anderssöner i Varttosaari, Nuottioranta, Niemis, varför han då var från Huhdanantti hemman, son till tolvmannen och länsmannen Anders Anundsson Huhta - Kaisa (kallades Huhdan Antti) f. 1613 d. 1696. Detta blir då Tulkkila-släkten i Armassaari.
Hälsar
ST

311
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-07
« skrivet: 2004-10-31, 12:19 »
Nä, tyvärr, Hedell....
de där förfäderna dina har jag inte alls studerat i källmaterialet.
Du får välja andra förfäder.....
Däremot Leif, så måste nog Anna Karlsdotter Vuomajärvi (om hon nu var en Vuomajärvi) ha varit dotter till Karl Lambertsson Vuomajärvi (1702-1771) o h h Brita Persdotter (1701-1770).
Detta har, efter vad jag erinrar mig, varit uppe till diskussion i detta forum tidigare. Tror att Mäki hade information om dessa personer.
Problemet jag har att tampas med, är att jag för snart trettio år sedan har noterat denna Anna Karlsdotter Vuomajärvi såsom gift 1757 med soldaten Salomon Johansson Meijer i Kainuunkylä. Men detta är noter från mina tidiga forskarår, så det är alls icke osannolikt att jag kan ha varit inne på fel Anna Karlsdotter då.
Så, om din Anna Karlsdotter kallas Vuomajärvi i källmaterialet, ja, då ÄR hon dottern Anna till Karl Lambertsson med hustru.
Hälsar
ST

312
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-07
« skrivet: 2004-10-27, 22:21 »
Tja, Mats Hedell, vad ska man säga?
Du smickrar mig så man nästan rodnar, och det är ju väldigt länge sedan man gjorde (rodnade), men - tyvärr - så har jag inga egna framtagna forskarrön om de yngre Nirviä. Jag har inga kopplingar till dem och har därför inte lagt ned någon energi på att försöka klura ut mera i den släkten.
Däremot är jag tämligen säker på att det finns andra Övertorneåforskare som har hamnat där, i den släkten, och det är bara att hoppas på att någon av dessa forskare läser dina funderingar.
Jag tycker personligen inte att det är någon id? att svara något kring dylika spörsmål, om jag inte har något att tillföra i ämnet.
Den där Hindrik Persson Alainenpää känns aningen bekant.... möjligen (?).... men jag vet inte om jag har någonting att ta på. Jag härstammar inte från honom i vart fall.
F.ö. så känner jag mig generellt lite tryggare inom Hietaniemi än jag gör i Övertorneå. Det har bara blivit så.
 
Mina rön får man ta för vad de är. Jag erbjuder en del av det jag på olika vis har framforskat och sammanställt sedan jag började med lokalhistorisk forskning 1972. Allt är säkert inte alldeles korrekt, men är jag själv tveksam, så brukar jag ange detsamma. Därefter är det upp till mottagaren att själv bedöma trovärdigheten i uppgifterna. Och kolla upp mot befintliga arkivkällor allt efter eget intresse. Jag kan aldrig på fullt allvar påstå att det var si och så... utan jag gör endast ett antagande, en tolkning av källorna, vilka jag tolkar att det kan ha varit just si eller så....
Luddigt?
Ja, det är det verkligen när man ska försöka sig på att vetenskapligt fastställa släktskap ur befintligt källmaterial från 1500-, 1600- och många gånger även från 1700-tal.
 
När det gäller Mickel Jönsson Mattila f. ca 1650 d. 1720/21 (som jag själv härstammar ifrån på fem olika sätt), så har jag på goda grunder (enligt mig själv) antagit honom vara son till företrädaren å Mattila hemman i Ala Kuivakangas by åren 1645-1683, Jöns Mickelsson Mattila f. ca 1615 d. möjligen 1683. Jöns var landsknekt 1631. Han var gift med Margeta Hindersdotter, som av allt att döma var dotter till bonden Hindrik Olofsson Mattila. Jöns var sannolikt måg här.
Men vidare anor på Jöns Mickelsson har jag inte. Däremot har min gamle vän Erkki Wahlberg teorier om att Jöns var bror till Anders Mickelsson Keksi, skalden, ni vet, och sannolikt son till den Mickel Mickelsson, f. ca 1585, som 1623 utskrevs till landsknekt för Mattila hemman, till ett krig han knappast återkom ifrån. Synes aldrig ha varit husbonde å gården. Mickel tolkas såsom son till Mickel Joensson Kurittu f. ca 1560 d. ca 1613, bonde fysiskt sannolikt i Kaulinranta men är skattskriven under Kuivakangas till 1606. Det är möjligt att denna Kurittu gård kan ha legat i Soukolojärvi, eftersom Mickel Joenssons uppenbara änka Elin verkligen var bosatt i just Soukolojärvi. Platsen Ellivainio är en namnrest efter henne.
 
När det gäller en annan av mina förfäder (på två släktgrenar), Johan Staffansson Pestilä eller Tapani - Höna - Korvola, f. ca 1660 d. 1715, så har jag i hans äktenskap med Cecilia Andersdotter Keksi (skaldens dotter), endast kännedom om barnen Brita, Karin, Elisabet, Johan och Erik.
Så jag vet inte. Visst kan jag ha tolkat någon specifik arkivkälla fel, men jag har antecknat Simeon Ersson Pirttiniemi (Niemi) moder såsom Malin Jönsdotter (Malin och Magdalena är ju i och för sig ett och samma namn), och då mest sannolikt en dotter till Jöns Ersson Kerttu o h h Gertrud Mickelsdotter.
 
Mera vet jag inte i afton,
hälsar
ST

313
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-27
« skrivet: 2004-10-26, 20:33 »
Heja Jönköping,
som jag har förstått att tolka de gamla och ofta väldigt bristfälliga arkivkällorna, så har jag fått ihop den familjebildningen,  
att Karin Ersdotter Tolainen (Huhtasaari) f. ca 1665 (gift ca 1683 med Mickel Jönsson Mattila i Ala Kuivakangas, f. ca 1650 d. 1720), var syster till Jöns Ersson Tolainen (Huhtasaari) - Kerttu (Paavo) f. ca 1667 d. 1710.
Deras föräldrar var:
Erik Ersson Tolainen (Huhtasaari) f. ca 1635 d. ca 1700, husbonde å Huhtasaari eller Tolainen i Yli Kuivakangas åren 1666-1700. Gården låg på holmen Huhtasaari, senare Kotosaari. Motsvaras idag av två hemman nr 18 och 19 Mäkitalo och Huhtasaari. Gift ca 1664 med Brita Jönsdotter f. ca 1630 d. 1714, som enligt Erkki Wahlberg synes ha varit änka 1660 efter Per Persson Huhtasaari, f. 1623, knekt 1641. Samma Per Persson som var morbroder till Erik Ersson Tolainen (enligt EW - jag har noll koll på detsamma).
Enligt bl a domboksuppgifter framkommer att Karin och Jöns hade flera syskon, bl a Margeta f. 1666 d. 1751 (gift med Per Hindersson Erkheikki i Kaulinranta); Erik, bonde å Huhtasaari; Per, bonde å Ruisniemi; Ella (gift med Lars Hindersson Viinikka från Kukkola, soldat i Juoksenki); Brita f. 1665 d. 1755 (gift med Mickel Nilsson Nulu-Mella i Marjosaari, nybyggare å Kutkuavaara (=Kuoppala) i Pirttiniemi. De hade en son med det underbara namnet Hiskias f. 1721).
 
Jag härstammar från Erik Ersson Tolainen (Huhtasaari) o h h Brita Jönsdotter från inte mindre än 18 olika släktgrenar...... (från min farmors, morfars och mormors släktsidor).
 
Sigrid Olsdotter Lampinen f. 1752 d. 1806 var således även min anmoder. Hon var från Ala-Lampinen i Lampisenpää, västra Juoksenki. Föräldrarna var Olof Ersson Kuitu - Lampinen f. ca 1710 (levde ännu 1762) o h h (1744) Anna Jönsdotter Lampinen f. 1719 d. 1764. Änka 1743 efter Hindrik Mickelsson Aasa f. 1704.
 
Olof Ersson var måg å Ala-Lampinen och kom tydligen själv från Kuitu hemman i Juoksenki och var då son till Erik Hindersson Kuitu f. ca 1660 d. 1734 o h h (1694) Ella Johansdotter f. 1662 d. 1740.
Farfar var då Hindrik Ersson Heikkilä - Kuitu från Haapakylä f. ca 1630 d. 1701, och farfars far Erik Larsson Heikkilä f. 1587 d. ca 1656, som enligt vissa teorier var från Kypänen å Haapakylänsaari.
 
Anna Jönsdotter Lampinen var dotter till Jöns Hindersson Olli (eller Vuopio ?) - Lampinen f. 1676 d. 1761 o h h Sigrid Nilsdotter Kokkoi - Lampinen f. 1684 d. 1737.  
Jöns återfinns som husbonde å Olli i Pello 1714-1718, å Ala-Lampinen i Juoksenki till 1738, därefter å Marttila i Turtola från 1738. Han var son till Hindrik Jönsson Olli eller Vuopio i Pello by f. ca 1650 d. 1709. Tydligen var gården den tiden belägen å Ollinvainio. Detta är den s.k. släkten PELLO (med förgrening Antti).
Sigrid Nilsdotter var från Ylimuonio och nuvarande Mäki-Kokko hemman, och dotter till Nils Ersson Kokkoi f. ca 1650 o h 1:a h Valborg. Hon gifte sig första gången med bonden Anders Andersson Lampinen å Ala-Lampinen i Juoksenki f. ca 1670 dräpt 1717 av en strövkår ryska kosacker. Gift andra gången 1718 med Jöns Hindersson Olli eller Vuopio.
Sigrids farfar var Erik Ersson Kokkoi f. 1623 och farmor Elin Olofsdotter. Farfars far var Erik Andersson Kokkoi f. ca 1590, som var nybyggare å Kokkoi i Muonioniska (Yli-Muonio). Han var gift ca 1622 med Brita Staffansdotter Ähkyinen f. ca 1600, dotter till nybyggaren Staffan Klasson Ähkyinen i Yli-Muonio.
 
Hälsar
ST

314
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-27
« skrivet: 2004-10-21, 20:53 »
Hej,
 
Malin Johansdotter Kerttu var från Kerttu hemman (kluvet 1761 till nuvarande hemmanen Kerttu och Rovanpää) i Soukolojoki byadel av Övre Kuivakangas by. Malin var syster till Erik Johansson Hannukainen, se nedan.
 
Erik Simeonsson Tervaniemi (1745-1817) anlade nybygget Tervaniemi i Pirttiniemi 1773. Han var mycket riktigt son till Simeon Ersson Hannukainen - Pirttiniemi (Niemi), nybyggare 1749 (1724-1788) o h h Brita Ersdotter Korpilompolo (1716-1772). Brita var dotter till Erik Ersson Korpilompolo o h h Karin i Korpilompolo.
Simeon Ersson var son till Erik Johansson Kerttu - Hannukainen (f. 1689) o h h Malin Jönsdotter Kerttu. Malin dotter till Jöns Ersson Tolainen - Kerttu o h h Gertrud Mickelsdotter Kerttu i Soukolojoki.
Erik Johansson var son till Johan Ersson Kerttu (ca 1650-1713) å Kerttu hemman i Soukolojoki (nuv. Kerttu och Rovanpää) o h h Karin Hindersdotter Vuopio (1656-1738) från Kaulinranta, dr till Hindrik Jönsson eller Mickelsson (?) Vuopio.
Johan Ersson Kerttu son till Erik Påvelsson Kerttu (1623-ev.1689), son till Påvel Mårtensson som synes varit den som anlade Kerttu stamhemman i Soukolojoki. I skattelängderna 1618-1627. Gift med Gertrud (= Kerttu), skattar 1628-1643.
Hälsar
ST

315
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-27
« skrivet: 2004-10-19, 18:46 »
Hej Leif,
jag är i Lund i Skåne så jag har inte tillgång till mina papper just nu. Namnet är dock Petäjävaara (= Furuberg).
Men min minnesbild säger att du är på rätt spår när det gäller Tervaniemi och Niemi i Pirttiniemi by. Men innan jag påstår för mycket, så vill jag kolla det mot mina noter hemma. Jag är väl återbördad mot slutet av veckan, men lördagen går åt till en Pajalaresa.
Men innan jag avlider ska jag kolla upp denna fråga.
Jag har för mig, men nu går jag endast på minneskänsla, att Simeon Eriksson Niemi var född kring 1724 i Kuivakangas och son till Erik Johansson Hannukainen, som i sin tur var en Kerttu från Soukolojoki, Kuivakangas by. Jag härstammar från samma personer.
Om detta är korrekt, så blir det även släktskap med de norska undersåtarna Britt Hjeltnes och Andreas Snildal.
Om så, prata inte norsk skidåkning med dem....
hälsar
Skånske-Torikka

316
Hej,
senildemensen visar sig oftare än jag tidigare uppfattat, så när Mats Hedell hade denna efterlysning framme häromdagen, erinrade jag mig nada.
Nu ikväll - vid eftersök av någonting helt annat - såg jag plötsligt det sannolika svaret på frågan framför mina ögon:
 
Hans Persson Ojainen eller Pelli var gift tidigare med Anna Nilsdotter. 1744 gifte han om sig med Klara Hindersdotter från Armassaari.
 
Klara Hindersdotter, f. 1713, gifte sig 1744 med denne änkling Hans Persson. Hon var sannolikt från Karinen i nuvarande Koivukylä och dotter till Hindrik Nilsson Karinen (f. ca 1670) o h h Karin Josefsdotter Pekka (f. 1677 d. 1752). Hindrik dräptes av ryssarna vid årsskiftet 1716-17. Hustrun Karin blev omgift med nye husbonden på Karinen, Hindrik Jönsson (f. 1680 d. 1776). Karin var från Pekka i Pekanpää, Kainuunkylä, och dotter till Josef Persson Pekka o h h Margeta Mickelsdotter.
 
Det enda knepiga jag ser i detta scenario, är att denna Klara Hindersdotter Karinen ska ha varit gift en första gång 1739 med soldaten Erik Persson Flygare, men om så var, borde hon ha väl ha kallats änka i vigselboken 1744?
Gör hon det?
 
I vart fall har jag gamla kladdar som säger att bonden Hindrik Nilsson Karinen hade tre kända söner, Nils, Per och Josef, samt en känd dotter, Klara.
 
Så kan det ha varit.
Hälsar
ST

317
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-27
« skrivet: 2004-10-15, 21:32 »
Väldigt gärna, Leif!
Mickel Eliasson Pitkäniemi eller Petäjävaara (1724-1769) var min morfars farfars farfars farfar. Han gifte sig 1750 med Anna Olsdotter Heikinmikko från Kaulinranta (1730-1818), dotter till bonden Olof Mickelsson Heikinmikko o h h Margeta Olsdotter.  Anna blev 1773 omgift med änklingen Henrik Anderssson Heinonen i Heinosenvaara i Täräntö (1725-1806).
Mickel Eliasson var son till Elias Eliasson Pitkäniemi (1699-1729) som hade gift sig 1720 med Karin Mickelsdotter Mattila (1690-1773) från Kuivakangas by, dotter till Mickel Jönsson Mattila o h h Karin Eriksdotter Tolainen). Elias var husbonde å Pitkäniemi i Soukolojärvi, Kuivakangas, 1721-1729. Enligt en annan uppgift född år 1700 samt död 1730. Skänkte 16 öre till Övertorneå kyrka 1717. Åren 1718-1724 var han indelt soldat för rotan nr 40 Kieri (sedermera kallad Lejon) i Soukolojärvi. Värvad 25 juni 1718 och anges då vara 19 år gammal. Därav det troliga födelseåret 1699.
Elias Eliasson var son till Elias Hindersson Pitkäniemi (1662-1747), som var husbonde å Pitkäniemi hemman i Soukolojärvi, Kuivakangas. Gift 1691 med Malin Johansdotter Kerttu.
Du hittar ytterligare förfäder i mitt inlägg ovan från den 7 oktober.
Var kommer du in i bilden?
Hälsar
ST

318
Jo, jag håller med dig, Andreas. Det är onekligen en intressant tanke detta med den samiska familjen Danske, och teorierna om dess namnursprung. Nog är det möjligt att förirrade danskar har hittat vägen ända upp till Nord-Troms, men tyvärr är det nog väldigt svårt att belägga.
Det finns många olika samenamn som jag genom åren har förundrat mig över, d v s funderat över släktnamnets betydelse som tillkomst. Bl a fjällappsläkten Länsman uppifrån Utsjoki? Holster? Marakatt? Blind?
 
F.ö. kände jag en man som var född 1921. Han var också en sorts sladdbarn, fött ur faderns tredje äktenskap. Hans äldsta halvbror var född 1871, medan farsgubben var född 1851.
 
Nä, nu måste jag starta upp saunan i alla fall,
ST

319
Ha Ha Ha.... ni är roliga ni, norrmän. Men jag förstår er, ni har ju inte mycket att glädjas över, så ni tar alla möjliga chanser att få en liten glad stund framför brasan.
Jag tvivlar på att Norge vunnit något OS-guld p g a att de varit bäst.... det måste ha varit nåt annat som spelade in..... misstänker att motståndarna tyckte litet synd om Norge (för att det ligger där det ligger), så de lät Norge vinna?
För vad är väl curling mot att härstamma från Övertorneå (vad är väl curling över huvud taget - egentligen)?
Nå, det spelar föga roll i slutänden. Vi äts alla upp av maskar ändå (de flesta i varje fall).
Men apropå unge Herr Snildals missförstådda aspekter på generationsmatematik, så är väl sanningen närmast såsom så, att tornedalingarna brukade ju ha tjugo framfödda barn per familj, så vi (jag och Britt) tillhörde väl de förstfödda (och de klokaste, vi som tog mest näring), medan Snildal måhända då var sladdbarnet, nummer tjugo.  
Och det var nog tur att Snildals oldefar slapp möta de blodtörstande svenskarna där uppe på kalfjället 1905. Då hade nog inte Snildal suttit där nere i Oslo idag...
Men om Britt har kvar sin gamla mobilseringsorder från 1905.... ja, den skulle jag faktiskt vilja se! Fantastiskt!
 
Åter till verkligheten (men jag hävdar bestämt att det så ofta det går ska vara roligt att historieforska); så är det ju intressant att Snildal kan skilja på sjösamer med släktnamnet Danske ifrån svenska skattefogdar. Det är ju en bra början för resten av forskningen!
 
Kanske man skulle hoppa över saunan ikväll?
Väl mött,
ST

320
Det är bra, Snildal, att du är på krigsstigen. Man forskar bättre då. Det är vederlagt (av mig själv, precis nu).
Men, du ska även ha klart för dig att jag haft förfäder som varit och krigat i Norge 1813....
Isak Fellmans böcker heter:
Handlingar och uppsatser
angående
Finska Lappmarken och lapparne
samlade och utgifna
af
Isak Fellman
i anslutning till Jacob Fellmans
Anteckningar under min vistelse i Lappmarken.
Del I: Handlingar af allmännare art, 1910. 542 s.
Del II: Kyrkan och undervisningen m m, 1910. 472 s.
Del III: Handlingar angående rättsvården, 1912. 438 s.
Del IV: Om lapparnas beskattning, 1915. 440 s. (denna volym har jag haft bäst personlig nytta utav).
 
Jo, jag är medveten att jag bor inom en del av det svenska område som ingick i det gamla Kvänland.... men jag känner ändå att jag idag INTE bor i det gamla Kvänland. Ingen av mina grannar har den blekaste aning om vad Kvänland var för någonting...
 
Ang. domboksuttydningen så har du förvisso helt rätt: jag är både arkivarie som hyffsat duktig på att läsa gammal skrift. Men denna f-e gammelnorska handskrift...... jag vet inte, men den är faktiskt svår. Förkortningar som jag inte har den ringaste aning om vad de ska föreställa! Orkar inte ta tag i den riktigt. Det hade varit mycket bättre om Sverige och svenskarna hade styrt Norge under flera hundra års tid, för då hade ju dessa dokument varit författade på svenska språket!
Eller hur, Snildal?
Men fortsätt gärna du, att träna på Gotisk Skrift! Människan är ju - som väl bekant är - bekväm av sin natur.
 
Jo, det är nog rätt detta med norska fåglar, att de kan viska. Och i detta fall har de viskat helt rätt. Både du och jag (samt hundratals andra människor, ja, kanske tusentals?) är ena riktiga Kerttu-ättlingar från Soukolojoki - vilket i sig är en av Tornedalens absolut vackraste platser!
Tänk att vi var syskon en gång i forntiden; du, jag och Britt!  
Otroligt att tänka, va?
 
Visst var du den där lillebrodern (jag är 45) som försökte lära sig att åka skidor på ett par gamla bastulavar? Jag tror det var 1649, eller där omkring.
 
Hälsar
En Fredlig
ST

321
Eftersom skidor (och förmodligen även snöskor) är det enda som de norska gutterne behärskar.... så är det väl inom det området jag utan att bli stenad vågar uttala mig något om...... ehhhh? Jag menar - kan norrmännen spela ishockey (med undantag för Espen Knutsen)? Finns det något norskt mästarlag i curling? Varpa? Säckpipa? Men lite Hemo-hes kan väl inte skada, heller....?
Isak Fellmans fyra dokumentvolymer är sannerligen en bibel för de som är intresserade av lappmarkernas äldre historia. Den kan vara tämligen tung att ta in som källmaterial, men den är verkligen en bibel som bör ligga på nattduksbordet hos sådana fårskallar som oss.
Du är välkommen hit och stanna en vecka och läsa Isak Fellman. Jag är förmodligen i saunan under tiden.
Men jag bor alls icke i Kvänland, utan i Lule. Kvänland upplever jag är något åt nordost.
Men det är ju en smaksak, förståss.
När kommer du?
/ST
 
PS) Det sprack med den där norska domboksuttydningen från 1859? Visst var det så du sade? Du känner alls icke någon som kan ta tag i densamma?

322
Snildal,
jag bävar för din Grymma Norska Hämnd. Kan densamma ske med Hemo-hes under kommande Skid-VM?
Kom på att fogdar m fl för aktuella lappmarksområden nämns på åtskilliga ställen i Isak Fellmans dokumentavskriftssamlingar i fyra volymer (publicerade 1910-1915). Där återfinns garanterat Reinholt Johansson Steger också på flera  ställen. Dessa böcker var mina biblar när jag i snoråldern började förkovra mig i Tornedalens och lappmarkernas äldre historia. Jag har dem i kopierade versioner här hemma, så du kan komma förbi när du känner för det. Vågar du inte träffa mig, så kan du ju istället fjärrlåna dem från närmaste bibliotek.
Vidare så vet jag att gurun EW har försökt sammanställa fogdar som förekommit i Torne och Kemi älvdalar. Bl a finner du detta i hans avhandling (Tornedalica nr 2).
Hälsar
ST
från Skridfinnarnas land

323
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-15
« skrivet: 2004-10-09, 19:58 »
Tack Peder,
det var intressanta notiser. Nästa gång jag fräser förbi E4:an på väg mot finnbygderna, får jag nog tvinga mig till en sväng igenom Sören också. Det har jag nog aldrig gjort.
Yttermorjärv och Forsbyn, ja, där har jag både varit och farit.
Hälsar
ST

324
Glömde säga att jag tyvärr inte känner till någon större sammanställning av fogdar och andra. Endast enstaka notiser här och var.

325
Hej du, min flerfaldige norska släkting.
Den ende jag kan erinra mig ha stött på och som bar namnet Reinhold, var landsfogden Reinhold Johansson Steger. Enligt tryckt litteratur ska han ha varit fogde i Lule lappmark 1609-10, i Ume och Ångermanlands lappmarker 1611-13, i Lule igen 1612-13 (?), i Torne och Västersjö lappmarker 1614-15, i Kemi lappmark 1614-16, ännu en gång i Ume och Ångermanland 1617-20 samt i Västerbotten 1622-24.
Men det är väl tvivelsamt om detta är samma person som i andra källor kallas von Danzig? Jag har bara sett honom som Reinhold Steger och en gång, om jag minns rätt, som Reinhold Johansson.
Hälsar
ST
PS) Har du funnit ut någon bra hämnd på mig ännu?

326
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-17
« skrivet: 2004-10-09, 15:12 »
Tommy,
bara en nyfiken undran: var kommer du in i släktbilden?
Isak Johansson Alaheikkilä vet jag var förmyndare för sin avlidne kusin Abraham Torikkas omyndiga barn. Har några protokoll någonstans kring detta.
Isak Johansson hade åtminstone en dövstum syster Katarina, f. 1829. Vidare har jag inte kontrollerat. Tror dock ej att det fanns ytterligare vuxna syskon i vart fall.
Hälsar
ST

327
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-27
« skrivet: 2004-10-08, 20:32 »
Hej Mats,
jag har inga vidare anteckningar. När jag höll på som mest med släktutredningar - under 1970-talet - försökte jag lägga energin på de äldsta släktleden. Sedan kyrkobokföringen tar över från 1700-talet, brukar det normalt vara lättare att lokalisera individernas identiteter.
Det enda jag noterat på Hindrik Hindersson Nirviäs son Olof, f. 1732, är att han var bonde å Heikki hemman i Marjosaari efter fadern.
Hoppas någon annan lokalhistoriker kan hjälpa dig.
Hälsar
ST

328
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-15
« skrivet: 2004-10-08, 16:51 »
Kul!
Stort tack på förhand. Liksom infot om Ingrid Andersdotters föräldrar.
ST
 
PS) Vet du något ytterligare om dessa människor i Sören? Finns ngn kalixforskare som har Sören som specialområde?

329
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-08
« skrivet: 2004-10-07, 22:49 »
Jasså, BeGe,
det var ju en intressant nyhet. Jag minns att det var ngn kalixforskare som en gång på forskarföreningen i Luleå (omkring 1987, nån gång) sade att han var son till denne Nils Larsson i Ytterbyn.
Nå, det kvittar. Då kan jag räkna in Nils Hindriksson i Rödupp för femtielfte gången i mina anor...
Men frugan då, hon Ingrid Andersdotter, var hon då från Sören?
Undrar
ST
 
PS) Finns den utredningen från Kalixforskarnytt 1/99 i digitalt format?
Vem har skrivit artikeln?

330
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-08
« skrivet: 2004-10-07, 21:40 »
Ang. Nederkalix så har jag inte alltför många anor. Men en har jag i vart fall, tydligen, och det är soldaten Lars Nilsson Hurtig (1709-1777) som kom att bo i Rödupp, Överkalix. Hustrun var Ingrid Andersdotter (1699-1788) från Sören.
Genom hjälp från någon okänd har jag för väldigt länge sedan fått uppgift om att han skulle ha varit son till Nils Larsson o h h Margita Persdotter i Ytterbyn. Jag vet nada om Ytterbyn.
Är det ngn kalixkunnig som vet mera om dessa sistnämnda personer?
Och i och för sig... Sören tillhörde ju den tidens Nederkalix.... vet man nått om hennes förfäder?
Hälsar
ST

331
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-27
« skrivet: 2004-10-07, 19:39 »
Tja, du menar inte Mickel Eliasson Pitkäniemi - Luttu i Soukolojärvi, Kuivakangas, f. 1699 d. 1773, som gifte sig 1737 med Anna Persdotter Ruisniemi f. 1707 d. 1773. Hon var från Soukolojoki, Kuivakangas, och dr till bonden Per Ersson Tolainen-Ruisniemi o h h Klara Hindersdotter Pitkäniemi.
Mickel Eliasson var bror till min förfader från två släktgrenar, Elias Eliasson Pitkäniemi i Soukolojärvi, f. 1699 d. 1729.
Deras föräldrar var Elias Hindersson Pitkäniemi f. 1662 d. 1747 och (gift 1691) Malin Johansdotter Kerttu (levde 1715), dr till Johan Ersson Kerttu o h h Karin Hindersdotter Vuopio.
Farfar var Hindrik Olofsson Kierivuolo-Pitkäniemi f. ca 1630 d. möjligen 1684, som ca 1660 anlägger Pitkäniemi nybygge å östra sidan av Soukolojärvi inom Kuivakangas by. Gården flyttades senare över till västra strandsidan till Petäjävaara och nyttjar sedermera detta gårdsnamn. En tid soldat med namnet Lapp. Hustrun var Ingrid. En dotter var Klara, samma kvinna som var svärmor till Mickel Eliasson (ovan).
Hindrik Olofsson var son till Olof Hindersson Kieri (Kierivuolo) f. ca 1600 d. möjligen 1685?, som anlade Kieri hemman i Soukolojoki, nuv. Ruisniemi, ca 1628. Skattar 1643-1685. landsknekt 1628, varför han nog anlade nybygget för att bli befriad från knekteriet. Gift med Margeta.
Fadern torde varit Hindrik Olofsson f. ca 1565 d. 1610, som synes vara husbonde å ett hemman i Kuivakangas åren 1595-1610, vilket hemman kan ha varit föregångaren till Kieri hemman nr 3 i Ruuttirovanpalo norr om Soukolojoki mynning inom Övre Kuivakangas by. Hans hustru är inte känd, men måhända hette hon Kierstin (Kieri)?
Hindrik kan ha varit son till - men n u är vi ute på gungfly... - Olof Bertilsson (Perttuli eller Härmä) f. ca 1525 d. ca 1594, skattar i Kuivakangas - tydligen å Härmä hemman - 1556-1594. Ett alternativ i tolkningarna kan vara, vilket Bror Muotka en gång muntligen sade till mig, att denna gård som Olof Bertilsson brukade, torde ha varit föregångaren till Kieri hemmanet... ?
Det är luddiga tidevarv.
Bertil Matsson (= Perttuli) skattar i Vanhakylä, vilket uppgick i Kuivakangas by, åren 1539-1552. Han är uppenbarligen farsa till Olof Bertilsson.
Åtminstone från tolv olika släktgrenar räknar jag anor från Bertil Matsson.
 
Vi får nog ha släktträff, du å jag?
 
Men nu måste jag först ut i garaget och laga en cykelpunktering,
hälsar
ST

332
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-27
« skrivet: 2004-10-07, 18:45 »
Hej Anders,
jag har inte så mycket noteringar om dessa personer mera än att Hindrik Hindersson Nirviä uppenbarligen kallades Heikki (eftersom det var hemmansnamnet i Marjosaari by). Skall ha varit född 1695. Gift 1730 med Barbro Andersdotter Antti från Närkki by, f. 1706 d. 1740, dr till bonden Anders Jönsson Antti o h h Margeta Hansdotter Antti. Andra hustrun (gift 1741) var Brita Persdotter från Marjosaari, sannolikt från Keisu hemman.
Fadern var Hindrik Olofsson Nirviä eller Rova som bör ha varit född omkring 1655. Han var husbonde å Rova, nuv. Rovanheikki (uppkallat efter honom själv). Skattar 1693. Hustrun var Brita.
Denne Hindrik Olofsson hade en bror, Olof Olofsson Nirviä (Rova), f. ca 1655, d. 1732, som var husbonde å Rova hemman i Marjosaari by. Gift med Malin Jönsdotter, d. 1725. Från detta par räknar jag anor på fem olika släktgrenar.
Deras föräldrar var Olof Mickelsson Nirviä (Rova) f. 1623, som var husbonde å den andra halvan av fädernegården Ollikkala, nuv. Rova, å Marjosaari holme och by. Gift ca 1655 med Malin.
Dennes far var Mickel Olsson Nirviä (Ollikkala), uppgiven som född 1582 (baserat på åldersuppgift ur roterings- och utskrivningslängder). Husbonde å Ollikkala hemman å Marjosaari. Birkarl 1620 samt omtalas såsom gammal knekt.
Dennes far i sin tur var uppenbarligen företrädaren å Nirviä hemman å Marjosaari, nuv. Ollikkala hemman, Olof Hindersson Niverä eller Nirviä, uppskattningsvis född omkring 1535, sannolikt död 1606. Skattar 1562-1606.
 
Något var det ju i alla fall att kunna arbeta vidare från. Men det är litet luddigt och vanskligt att påstå en hel massa om släktskapen under dessa tidiga tidevarv. Det är inte speciellt ofta som de finska gårdsnamnen är utskrivna i skattelängder. Och personnamnen, ja, de är ju uppenbarligen översatta från finska till svenska motsvarigheter. Detta har skett konsekvent av 1500-talets skrivare. Namnet Niverä eller Nirviä förekommer dock vid spridda tillfällen under 1500- och 1600-talet.
Hälsar
ST

333
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-17
« skrivet: 2004-10-07, 17:15 »
Hej Tommy,
Johan Jönsson Heikkilä hette nog Johan Anundsson Heikkilä (eg. Ala-Heikkilä), och var mycket riktigt född 1731. Även jag härstammar från honom.
Han var av släkten Curtilius och nyttjade nog det släktnamnet - om jag nu minns rätt - i unga år. Varför han bodde å Ala-Heikkilä hemman kommer sig av att han delade faderns hemman Heikkilä med sin yngre bror Abraham, som kom att bo å Yli-Heikkilä hemman.
Fadern var Anund Isaksson Curtilius (1703-1767) som gifte sig till Heikkilä odelade hemman i Armassaari by genom sitt äktenskap 1728 med Margeta Jönsdotter Heikkilä (1702-1776).
Farfar var Isak Isaksson Curtilius (1658-1742) och farmor var Brita Jönsdotter. De levde å Ala-Tulkkila hemman ute på holmen Tulkkilansaari strax intill.
Farfars far var kaplanen Isak Klemetsson Curtilius (omkr 1620-1670) som gifte sig till Tulkkila odelade hemman genom sitt äktenskap med änkan Brita Anundsdotter Tulkkila (d. 1685).
Det var tämligen fritt ur minnet. kan tänka mig att S-I Gustafsson med en knapptryckning kan lämna en utförligare släktutredning.
Hälsar
avlägsne släktingen
ST

334
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-17
« skrivet: 2004-10-06, 19:02 »
Hej,
var på besök i finska Övertorneå pastorsexpedition för någon vecka sedan. Fann där att en församlingsbo, Kaarle Juho Juhonpoika (Karl Johan Johansson) Lantto, f. 11.6.1865, anges såsom avliden 4.11.1898 i Pajala på svenska sidan. Ingen flyttnotis om detta återfinns i finska Övertorneå.
Dödsorsaken säges vara Ammuttu kuoliaaksi, vilket väl säger att han blev skjuten till döds.
 
Någon som har möjlighet att kontrollera detta mot Pajala dödbok för november 1898?  
Begravdes han i Pajala?
Finns han införd i husförhörslängden?
Familj?
 
Undrar och tackar på förhand,
ST

335
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-08
« skrivet: 2004-10-06, 18:51 »
Hej igen,
Javisst, Krister Smeds, det är klart att man måste försvara sig. Du vet, även en råtta bits när man tränger den mot väggen. Prova gärna själv, så ska du få se.
Du missade uppenbarligen de insinuationer och indirekta påstående Mäkitalo gjorde om mig i inlägget före. Och dessutom har du inte sett de brev han skickade hem till mig för några år sedan.
 
Det är tragiskt att andra människor nästan per automatik utgår ifrån att andra forskare an-vänder andras forskningsresultat som sina egna (Mäkitalos citat), utan att ens ha den ringaste kännedom om var jag har funnit den information jag lämnade i ett spörsmål i detta forum.
 
Jag trodde att detta forum var öppet för hjälpsamhet och gärna litet ödmjukhet inför det faktum att forskare man inte ens känner erbjuder hjälp till en själv.
Istället drabbas man av bannor och osaklig kritik.
 
Så du tycker alltså - liksom det Mäkitalo antyder - att jag är en sådan forskare som tar åt sig äran av vad andra har framforskat?
Förresten känner jag inte dig, fastän du säger att du känner mig?
Detta faktum komplicerar ju frågan ytterligare.
 
Det är bl a sådant här som gör att man tappar mycket av intresset att försöka vara hjälpsam mot andra okända forskare.
 
Hälsar
ST

336
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-08
« skrivet: 2004-10-04, 18:24 »
Hej,
återbördad från Finnmarkerna tittar jag på Rötter och ser att den självgode Mäkitalo åter igen börjar hacka vilt omkring sig. Jag har personlig erfarenhet av detta sedan tidigare. Att han nu inte gillar min person, det kan jag med storstilad lätthet överleva, men att han alltid tvingar sig själv att klanka på andra forskare att man ev. har nyttjat andra källor i sin forskning, gör mig aningen beklämd. Mäkitalo tror inte att någon annan forskare på egen hand kan få fram motsvarande uppgifter som han fått fram. Men, det är ju stor tur för den Tornedalska forskningens fromma framtida välbefinnande, att den urduktige Mäkitalo finns såsom korrekturläsare.
 
Jag har nog aldrig någonsin i hela världshistorien påstått att det alltid enbart skulle vara fråga om mina egna forskningsrön. Tittar jag ovan i mitt inlägg ser jag att jag skrivit noterat följande. Det säger knappast någonting om att jag påstår att det är mina rön eller någon annans. Tittar jag nu i mina kladdar ser jag att jag har ett datum för när jag gjorde detsamma: 17 mars 1978. Jag har även en notering om att jag sett en kopia av aktuell bouppteckning samt några andra. Något mera i ärendet erinrar jag mig tyvärr inte. 26 år är en lång period.
Tamelander tror jag inte att jag hade läst den tiden.
 
Är jag känd för att ta åt mig äran av vad andra forskare har utfört? Jag misstänker att det endast är Juhani Mäkitalo som upplever det så.
 
Skärp dig i dina fullständigt onödiga personangrepp på mig. Jag har dem redan sedan tidigare i tre-fyra brev från år 2000. Du måste acceptera att jag inte riktigt trodde på alla dina forskarrön som du då presenterade. Så är det, människorna tolkar och tror olika.
Jag trodde inte fullt ut på bl a dina teorier om Per Olofsson Pekka i Helsingbyns släktskap med Tulkkila (eller rättare sagt tyckte jag inte att du lyckades bevisa detsamma), och inte heller köpte jag dina teorier om att gårdsnamnet Toljus hade ett språkligt nära samröre med soldatnamnet Tolle. Fann inte din bevisning trovärdig alls. Vidare erinrar jag mig att du inte kunde tro på att jag funnit att hemmanet Tolppis äldre namn varit Torppi. Och du gillade uppenbarligen inte det faktum att jag kände Erik Wahlberg personligen, och att jag kunde visa respekt för hans forskargärning. Erik har säkerligen många fel i sina rön, men hans pionjärgärning i lokalhistorisk forskning bör uppskattas ändå.
Så du började raljera sarkastiskt över mina rön. Och det har du inte släppt på än.
 
Är det OK för dig, Mäkitalo, om jag publicerar dina brev till mig i detta forum?
 
Samuel Isaksson vet jag inte mera om än vad jag nämnt ovan, men hade litet svårt att säkert säga att han var Isak Erssons son. Men Isak Ersson torde inte ha varit purung när han blev far till ovan nämnda barn, så det kan ju ev. vara möjligt att Samuel hör hit på närmare håll.
 
Mera än så vet jag inte. Har ingen koppling till Calicius annat än genom deras ingiften i Grapesläkten.
 
Hälsar
en gladlynt
ST

337
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-08
« skrivet: 2004-09-30, 22:52 »
Angående Isak Eriksson Calicius (ca 1630-1690) har jag noterat följande barn:
1. Isak Isaksson Calicius f. ca 1680 d. ca 1726. handlande i Uleåborg. Gift. Barnen kallade sig sedermera Höijer (efter sin farmor).
2. Jakob Isaksson Calicius f. ca 1675 d. 1742. Tullnär och rådman i Torneå stad, borgare 1705. Gift. Barnen kallade sig Planström (efter moderns namn Planting).
3. Elisabet Isaksdotter Calicia f. 1673 d. 1736, gift 1691 med kronobefallningsman Jakob Arendtsson Grape i Torneå f. 1660 d. 1720
4. Nils Isaksson Calicius f. ca 1675 d. 1745. Handlande och senare även rådman i Uleåborg. Gift. hade fyra döttrar (Calicia).
5. (ur faderns andra gifte?) Katarina Isaksdotter Calicia f. 1682 d. 1752, gift 1:a ca 1700 med handlanden Abraham Arendtsson Grape i Torneå f. 1664 d. 1713; gift 2:a 1718 med rådmannen Anders Burman i Torneå stad d. 1722; gift 3:e 1725 med änklingen, rådmannen Klas Deboe i Torneå f. 1696 d. 1771
6. (ur faderns andra gifte) Margeta Isaksdotter Calicia f. ca 1685 d. före 1752, gift, troligen i Uleåborg. En dotter Katarina var gift med murarmästaren Dahl i Uleåborg.
7. (ur faderns andra gifte - ?) Erik Isaksson Calicius f. ca 1670 - 1675 ?
 
Isak Ersson Calicius hade sannolikt (åtm. möjligen) en brorson Samuel Isaksson (Calicius) f. ca 1650 d. ca 1702, handlande i Torneå stad. Gift. Sonen Anders Samuelsson (Calicius) var oxå handlande i Torneå.
 
Hälsar en blivande finlandsfarare,
ST

338
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-17
« skrivet: 2004-09-30, 22:37 »
Jo, såvitt jag nu kan erinra mig om Salomon Nautapuodis anor, så stämmer det ovan skisserade väldigt väl. Fadern Isak Persson var från Alaheikkilä i Armassaari. Isaks syster Klara (1799-1872) var min ff ff fm. Således var min favoritförfader Abraham Toljus-Torikka (Klaras son; 1828-1864) första kusin med Salomon Isaksson Nautapuodi. Salomon arbetade vid Kåfjord.
Isak Perssons och Klara Persdotters broder var Johan Petter Persson Alaheikkilä (1798-1851), som i sin tur var farfar till Heikkilän Valleri som dränkte sig 1895 i Kemi älv under en fångtransport till fängelset i Uleåborg. Han hoppade i från färjebåten med järnkula och kätting - sjönk som en sten. Allt för att undvika fängelset samt sannolikt även skammen.
Jag har oxå funnit ovan presenterade norska anor, och omnämnde Johan Nautapuodi var mycket riktigt Salomons yngre bror. Denne Johan avreste även han sedermera till Nordamerika. Vill minnas att det var kring 1873. Han var då änkeman.
Jag reser till Finland imorgon bitti, åter söndagkväll. Ska under tiden försöka erinra mig var jag har placerat kladdarna om denne Salomon Nautapuodi.
 
Salomons syster Eva Isaksdotter Nautapuodi, 1815, var - om jag nu minns rätt - gift med Aron Aronsson Noppa i Ruskola.
 
Jag är inte annat än en senildement arkivarie. Skam att säga annat.
 
Hälsar
ST

339
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-29
« skrivet: 2004-09-29, 19:38 »
Hej Dagny,
jag har inte följt denne man alltför mycket bakåt och kan tyvärr inte precis just nu finna mina kladdar i ärendet. Men däremot är jag oerhört nyfiken på de uppgifter och kontakter du har om denna Eva Catrina Salomonsdatter Nautapuodi, f. ca 1853, som ska ha varit dotter till Salomon Isaksson Nautapuodi!
Vad har ni/de för belägg att hon verkligen är dotter till Salomon och Eva Kaisa? Jag tycker det är litet svårt att utläsa detsamma ur de norska källor jag har sett.
Vidare så har jag kontakt med en ättling till Eva Kaisa Patrons syster i USA, och jag är tämligen säker på hans intresse i denna norska släktgren.
 
Ser fram emot ett intressant svar.
Hälsar
ST

340
Allmänt / Mördaren Tectors avrättning i Stenkumla
« skrivet: 2004-09-23, 09:59 »
Aprop Hjert och Tektor så erinrar jag mig från mina tidiga forskningsår under 1970-talet, att de två var bland de första mera kända mördare och avrättningar jag då hörde talas om. Tillsammans med Nordlund på kanalbåten 1900 (visst hette han Nordlund?), satte de ens egna tankar och funderingar i skräck.
Så när jag då en dag under det tidiga 1980-talet gick igenom en fotografisk fångrulla som jag fjärrlånat till Norrbottens länsbibliotek i Luleå, med avsikt och förhoppning att finna min egen mördare Johan Joenheikki från Hietaniemi, Norrbotten, som frigavs från Långholmen 1876, avbildad, så fick jag plötsligt se fotografi på Hjert och Tektor (eller var det bara den ena av dem, minns ej riktigt?).
Huga, vad man rös ända in i ryggmärgen.
 
All arkivarisk källforskning till trots, men att plötsligt få se ett fotografi på sådana kända historiska uppgifter/händelser, var något helt annat.
 
Ove, det var intressant att du tog upp frågan om Tektors avrättning. Jag hann minsann bli litet forskarnostaligisk på kuppen,
hälsar
ST
i Lule

341
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-29
« skrivet: 2004-09-22, 21:04 »
Nä, du hittar honom inte alls i dina Hietaniemifiler eftersom han kom från ryska delen av gamla Hietaniemi socken, d v s Alkkula eller Ylitornio församling. Tyckte det var enklast att fråga efter honom på detta vis, eftersom jag förutsatte att Snildal spanar in mitt spörsmål.
Henrik Mustajärvi var barnfödd 1845 å hemmanet nr 2 Mustajärvi vid sjön Mustajärvi inom Helsingbyn/Kainuunkylä.
Hälsar
ST

342
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-29
« skrivet: 2004-09-22, 19:57 »
Snildal,
du får nog hämnas genom kommande Skid-VM....
eller genom att påtvinga oss ditt personliga besök i Tornedalen....
/ST

343
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-29
« skrivet: 2004-09-22, 09:41 »
Jo, just, Britt.
Du har så rätt. Jag tänkte rätt, men skrev fel. Snildal får väl hitta på nån trevlig hämnd.
Kan du förresten skriva till mig, Britt? Jag har en fråga:
sture.torikka@bredband.net
Hälsar
ST

344
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-29
« skrivet: 2004-09-21, 21:48 »
Snildal,
du är skarp du som identifierade Mustajärvi så snabbt. Det är imponerande, faktiskt.  
Du är en dejelig gutt.
/ST

345
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-29
« skrivet: 2004-09-20, 20:57 »
Snildal,
jag har en gammal hietaniemibo som drar sig till Norge omkring 1866, kvarlämnandes hustrun hos sina egna föräldrar. Han återvänder synbarligen aldrig hem, utan avlider i Hammerfest i juni 1871 av gigtfeber. I död- och begravningsboken för Hammerfest står det om hans yrke söf. (fast med norskt ö försåss....).
Vad kan det stå för?
Sjöfarare?
 
Undrar
ST

346
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-27
« skrivet: 2004-09-16, 21:04 »
Var en sväng förbi pastorsexpeditionen i Ylitornio idag. Sökte nåt helt annat, men fann även denna Stina Kaisa Lemberg, f. 1821, som Marie Brink frågade efter tidigare. Hon var mycket riktigt gift med Erik Daniel Johansson Stålnacke och de var bosatta i Alkkula kyrkby i finska Övertorneå socken (Ylitornio).
Jag hann inte med några noter mera än att Stina Kaisas gamla moder bodde hos dem:
Enkan Kaisa Lemberg, f. 1785 d. 20/9 1874 i Alkkula. Familjen återfinnes bland inhyses i Ylitornio kommunionbok 1865-1874, fol 30.
Hälsar
ST

347
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-14
« skrivet: 2004-09-13, 21:19 »
Marie Brink frågar i juli efter Stina Kajsa Lemberg f 1821. Jag har inte kollen på henne, men detta kan måhända vara ett spår till föräldrarna:
Katarina Johansdotter Kerttu från Kengis bruk, f. 1785 i Haapakylä, gifter sig 1810 med inspektor Johan Fredrik Lemberg (Lenberg?) vid Ylinenjoki såg (1808-1819) samt vid Christineström (1819-1835) samt även vid Svansteins bruk, f. 1780 d. 1835.
 
Varifrån Lemberg kom, vet jag icke. Men Katarinas far Johan Mickelsson Kerttu (f. 1761 d. 1827) var från 1789 arbetare vid Kengis. Barnfödd å Kerttu hemman i Soukolojoki, Kuivakangas. Modern var Brita Karlsdotter, smedsdotter från Haapakylä, f. 1759 d. 1801.
 
Katarinas bror Karl (f. 1787 d. 1869) blev skräddare och tog sig namnet Rosendahl. Andra brodern Axel (f. 1798 d. 1872) behöll namnet Kerttu och framlevde sitt liv i ett torp vid Kengis.
 
Hälsar
ST

348
Karl Gustav (Karungi) / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-20
« skrivet: 2004-09-12, 18:39 »
Det fanns ett hemman Tulkki i Lautiosaari i Kemi oxå. Dessutom tror jag mig minnas att det ev. fanns ytterligare ett hemman med detta namn i Kemi älvdal. Eller om det kanske var en hemmansdelning?
Minns ej,
ST

349
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-29
« skrivet: 2004-09-08, 17:45 »
S-I!
Visst härstammade du från nybyggaren Johan Johansson Tulkkila-Rova (1767-1852) och hans sedermera först år 1810 lagvigda hustru Katarina Larsdotter Forssman (1765-1839), Henrik Olsson Torikkas änka?
De hade ju endast ett barn, sonen Nils född i januari 1791.
Jag har i Övertorneå dombok 1791 och 1792 funnit en något ovanlig anekdot om deras första sambotid!
Du kan ju skriva till mig:
sture.torikka@bredband.net
Hälsar
ST

350
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-29
« skrivet: 2004-09-04, 15:12 »
Vonka eller Vonkavaara såsom hemmansnamn återfinns i östra Karunki församling. Har vid tillfälle sett att namnet stavats Vuonka.
 
Kanske ni ska söka där, på östra landsidan i forna Karl Gustafs församling.
 
Hälsar
ST

351
Sundbeck / Sundbäck / Sundbeck / Sundbäck
« skrivet: 2004-08-22, 10:38 »
Stefan Sundbäck!
 
Vänligen ta kontakt med mig på:
sturetorikka@hotmail.com
 
Hälsar
ST

352
Hej,
någon som har möjlighet att studera sjömanshusarkiven:
 
Påträffas en Emanuel Mansten eller senare Emanuel Andersson någonstans?
 
Han var född 1832 och levde i Hietaniemi socken i Tornedalen. Från 1868 bor han i Haparanda stad, och då nyttjar han efternamnet Andersson.
 
Jag vet att han varit till sjöss åtskilliga gånger mellan ca 1852 - 1890-talet.
 
Undrar och hoppas,
S. Torikka
Luleå

353
Riksarkivet Arninge / Statens Järnvägars arkiv
« skrivet: 2004-08-09, 18:15 »
Hej,
SJ:s centralarkiv är hos Riksarkivet, jag tror i Arningedepån.
Det gamla SJ-arkivet i Värtahamnen har upphört då RA tog över detsamma.
Det övriga regionala SJ-arkiven är sedan två år placerade hos GLA för att därefter uppsorteras och skickas ut till aktuellt landsarkiv.
Jag tror att kontaktpersonen på GLA heter nåt i stil med Peter Nordby.
 
S Torikka
Luleå

354
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-19
« skrivet: 2004-06-07, 22:15 »
Hi there Steve,
I'm corresponding with a relative of yours, Debbie of Minneapolis, MN. Are you familiar with her?
If not, do you want to get in contact to her?
If so, please write to me at:
sturetorikka@hotmail.com
/ST

355
Hej,
 
Är det någon som har tillgång till US Census? Jag är nyfiken på följande personers familjebildning och korrekt adress 1910. Går det även att finna dem tidigare (1900) och/eller senare (1920, 1930) också?
När det gäller Frans Emanuel Andersson från Haparanda, född 1857, så har jag tre möjliga kandidater.
 
Excerpts from The Scandinavians in the U.S. Federal Census 1910 CD:
 
Abraham Olafson Lustig
Age: 54
Sex: male
Race: white
Birthplace: Sweden
County: Houghton
Locality: Calumet TWP
T624-Roll: 646
Part: 2
Page: 256
Subpage: A
State: Michigan
 
 
Abraham Rova
Age: 59
Sex: male
Race: white
Birthplace: Sweden
County: Marquette
Locality: Republic TWP
T624-Roll: 662
Part: 2
Page: 213
Subpage: A
State: Michigan
 
 
Frank E Anderson
Age: 53
Sex: male
Race: white
Birthplace: Sweden
County: Crow Wing
Locality: Baxter TWP
T624-Roll: 694
Part: 1
Page: 6
Subpage: A
State: Minnesota
 
 
Frank Anderson
Age: 53
Sex: male
Race: white
Birthplace: Sweden
County: Morrison
Locality: Elmdale TWP
T624-Roll: 711
Part: 2
Page: 93
Subpage: A
State: Minnesota
 
 
Frank Anderson
Age: 53
Sex: male
Race: white
Birthplace: Sweden
County: Washington
Locality: New Scandia TWP
T624-Roll: 730
Part: 2
Page: 119
Subpage: A
State: Minnesota
 
 
Hälsar, och tackar på förhand,
Sture Torikka

356
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-01
« skrivet: 2004-03-04, 22:16 »
Gustafsson,
litet info har jag tagit fram:
 
Soldat på rote nr 69: 1718 - 1735
Nils Nilsson Frank     (Juvani - Frank - Teiriniemi)
f. i augusti 1689  d. 9 april 1760 i Miekojärvi av ”Stenpassion”
Från Juvani hemman i Niemis by.
  Lejd till denna rote 25 juni 1718; karlen approberas (GMR 14 december 1719).
  Karlen har lungsotan, får avsked (GMR 14 juli 1735). Hade då drygt 17 års tjänstetid.
  30 år gammal (1719), 38 år (1728), 45 år (1735), 67 år 7 ? månad gl (dödbok 1760).
  Som soldat bosatt i Niemis by, då hustru Klara Frank i Niemis företräder familjen i mantalsskrivningen 1726-1739. Anlade år 1733 nybygget Teiriniemi nr 1 vid Miekojärvi, tillstånd meddelat 1738, där han därefter var husbonde. Åren 1742-1745 återfinns Nils Frank som mantalsskriven under Niemis by, men han bodde alltså i Teiriniemi.
  Gift omkring 1720 med Klara Nilsdotter  levde 1757.
 
Hälsar
ST

357
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-14
« skrivet: 2004-02-27, 09:00 »
Ja, just det, Håkan.
Herman Abrahamsson var son till denne Abraham Förare, samt bror till postiljonen Sakarias Abrahamsson som mördades i Harriojatrakterna 1906.
Herman utflyttade officiellt till Övertorneå 1892. Så han var skriven i Nedertorneå fram till dess. Kallade sig senare enbart för Abrahamsson/Abramsson. Smed till yrket.
 
/ST

358
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-14
« skrivet: 2004-02-26, 12:12 »
Jakob Herman Abrahamsson var väl en Förare och således född i Nedertorneå. Bodde ju i Ruskola, Övertorneå, en tid.
Minns jag nu rätt, månne?
 
ST

359
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-01
« skrivet: 2004-02-23, 19:26 »
Nä,  
det avses Mustajärvi några km öster om Kainuunkylä inom finska Övertorneå församling/socken. Nybyggena räknades till Norra Helsingbyn.
Johan Nilsson Mustajärvis hustru Katarina Hansdotter Mustajärvi, f. 3.5.1768, d. 27.4.1835. Hon var dotter till nybyggaren Hans Samuelsson Modig-Mustajärvi o h h Lisa Olsdotter Toljus.
Johan Nilsson betecknas såsom rotfattig och rotehjon på gamla dagar.
Jag har någon gång tidigare nämnt om Katarina Hansdotters föräldrars taskiga ekonomiska ställning i Mustajärvi, och att de tvingades flytta kring för sitt uppehälle. Nybyggareran var inte alltid så vacker.
Hälsar
ST
 
Hälsar
ST

360
Hej där ute,
jag har faktiskt funderat uti samma banor som Mäkitalo. Många gånger under 32 års tid. Vad finns det för bellägg angående dylika årtal? Jag har aldrig stött på dem uti arkivhandlingarna.
 
Det skulle vara intressant att få se helt nya (tidigare okända) dokument!
 
Undrar
ST

361
Hej du Snildal,
det var ett tag sedan! (?)
 
Finner jag nu rätt så synes Herr Jöran, som skattar för Yrjänheikki hemman nr 9 åren 1609-1613 (måhända längre, har inte noterat vidare).
Hade åtminstone tre söner:
1. Henrik Jöransson, f. 1597 d. 19 januari 1676 (länsräkenskaper 1675 p.539), husbonde å faderns skattefria hemman Yrjänheikki, vilket uppkallades efter honom själv, d v s Yrjös [Yrjänän] Heikki = Jörans [son] Henrik. Henrik var 12man 1658.
2. Josef Jöransson. Inga uppgifter precis nu, men har någon minnesbild att jag stött på honom någonstans (?).
3. Olof Jöransson, knekt 1621.
 
Henrik Jöransson hade i vart fall sonen Erik Henriksson Yrjänheikki som skattar 1688-1701. I ödeslängden 1699 (vilket torde avse denna gård ?)omtalas att hemmanet legat öde 1675 till 1692, upptaget 1693, men 1696, 1697, 1698 och 1699 alldeles öde. Detta tyder på att familjen inte hade det så väldigt väl ställt ekonomiskt. Kanske hade de levt för länge utan skatt och därför hade svårt att komma igen?
Erik Henriksson hade sönerna Erik (skattar därstädes 1703-1718, Olof och en icke namngiven son (1708) samt dottern Ella. Men hemmanet kom i ekonomiskt onåd igen och lämnades öde 1719-1721. Upptogs från 1722 av ny släkt från Vestola i Haapakylä (från vilka bl a jag själv härstammar - den enes död den andres bröd...).
 
Så synbarligen hamnade Georgius Henrici ättlingar inte i den översta societeten.
 
Väl mött,
ST
 
PS) Hur går det med tingsöversättningen 1859?ä
 
PS2) Snart är det dags för skid-VM. Är di norska guttarna nått att räkna med i år.......?

362
Råneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-23
« skrivet: 2004-02-15, 08:42 »
Tjenare Henriksson,
 
funderade en del efter ditt telefonsamtal härom veckan. Och se! Min senildementa hjärna började vakna, så jag hittade några gamla mördarnoteringar:
 
Salomon Bergdahl var född 1790 och son till skomakaren Johan Björkman o h h Anna Johansdotter.
Denne skomakare Johan Björkman är mycket riktigt identisk med bondesonen Johan Nilsson Antti i Kiviranta i finska Nedertorneå socken, som utflyttade därifrån tillsammans med hustru och barn.
När han lämnade bondeståndet och trädde in i hantverkaryrket följde han den oskrivna traditionen och bytte släktnamn till Björkman.
 
Jag har tingsutredningarna om detta mord.
 
Salomon Bergdahl hade tre söner:
 
1. Johannes (Johan) 1817-1873, som flyttade till Uleåborg 1831. Han var bokbindare och tryckare där. Ättlingar finns där än idag, men en del (om inte alla?) har förfinskats sitt släktnamn.
 
2. Salomon 1819-1908, kom som bonde till Mäki-Kaarle hemman i Armasjärvi 1859, där han sedan blev kvar. Hade många barn (15 st) så ättlingar finns alltjämt kvar.
 
3. Erik Magnus 1821-1885, länsman, kronolänsman och landsfiskal i Övertorneå. Bosatt å Pelli i Ruskola. Jag har ett tjusigt foro på honom. Hade två söner samt ett gäng med frillobarn, vilka fick ärva honom till änkans förtret. Det blev mycket tingsbråk i Övertorneå ang. detta. Äldste sonen Erik Bergdahl (1846-1878), som dog tidigt, hade en hustru från England, dit hon sedermera återvände med några av sina barn. Erik hade varit bosatt i England och de första barnen föddes där. Följaktligen finns det därför idag Bergdahlare även i England. Andre sonen Arvid (1848-1917) blev sedermera borgmästare i Piteå. Tyvärr hade han inga egna barn men två fosterdöttrar (varav den ena var avlidne broderns äldsta dotter).
 
Hälsar
avlägsne släktingen
Finn-Torikka

363
Hej,
 
Efter vad jag har funnit ut så var Per Persson Pudas-Antti (1776-1832) husbonde å Antti hemman i västra Pello by från 1803.
Han var femte barn (av tolv) till Per Hindersson Pudas (1748-1807) o h h Barbro Simonsdotter Joonas (1744-1830) å nr 2 Ala-Pudas i västra Alkkula by.
Sonson till Henrik Isaksson Pudas (f. 1698, levde 1783?) å Ala Pudas i Alkkula. Gift 1742 med Margeta Ersdotter Niuroi (1708-1788).
Sonsonson till Isak Hansson Lampinen eller Pudas (ca 1670-1714). Gift 1699 med Ella.
Sonsons sonson till Hans Olofsson Lampinen eller Pudas (ca 1630-1701), husbonde å Pudas i Alkkula från 1678.
Sonsons sonsons son till Olof Jönsson Lampinen i Juoksenki (ca 1588-ca 1685), som var måg till Anders Olofsson Tikkainen (ca 1557-1631).
 
Hälsar
ST

364
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-08
« skrivet: 2004-02-08, 01:43 »
Jag har tydligen på fullt allvar fastnat i bastun.
Men just nu kom jag ut. Tar mig en kall pilsner och kollar in diverse spörsmål. Drar mig normalt först alltid till Hietaniemi eller Övertorneå socknar.
Följande info har jag framletat om soldater ur roten nr 72 Käck i Armassaari by:
 
Olof Jönsson Käck (Heikkilä - Käck – Rolig – Knuuti – Olli)
f. 1683  d. 1 februari 1767 i Armassaari av hetsig feber
Från Heikkilä i Armassaari.
  Lejd 1711 till denna rote (nr 72). Rymd och dömder ifrån livet (GMR 27 september 1712). Återinställd senare samma år. Avancerat till korpral i februari 1713. Sjuk här uti staden (Stockholm; GMR 2 november 1713).
  Förflyttad i december 1719 till korpralsroten nr 74 Rolig i Armassaari (GMR 14 december 1719). Men redan i januari 1720 utbytt sig och avslutat sin knektkarriär (GMR 18 juli 1728).
  27 år gammal (1712), 35 år (1715), 39 år (1719), 83 år gl (dödbok 1767). Kan läsa (1715).
  Husbonde och måg å Knuuti eller Olli hemman i Armassaari 1720-1739 (sannolikt redan från 1711),  vilket hemman tydligen fick sitt namn Olli efter honom själv. En Olof Jönsson återfinns mantalsskriven i Armassaari år 1711 liksom även pigan Anna Knutsdotter.
  Gift omkring 1711 med Anna Knutsdotter Knuuti från Armassaari  f. 1690  d. 15 februari 1771.
 
När det gäller Koutojärvi så erinrar jag mig att jag för 7000 år sedan läste något utredningsprotokoll om Esajas Johansson Muskos från början av 1800-talet (1810-talet?), att familjen hade det väldigt fattigt. Minns jag nu rätt så anklagades även Esajas för att ha försummat hustrun och barnen, som satt hemmavid och knappast ens hade bark att tugga på, alltmedan Esajas for runt i socknen och träffade folk. Den allmänna meningen var att han verkligen borde skärpa sig och försöka hitta något arbete för att kunna ge hustrun och barnen bröd på bordet. Esajas var inte intresserad av det.
Tråkiga tider fanns även då. Liksom familjeproblem i form av taskiga relationer. I Muskos finns mig veterligt ingen levande människa idag.
 
Inga virus här. Endast kalla öl, och de är inte så värst farliga. Än.
 
/ST

365
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-08
« skrivet: 2004-01-25, 22:35 »
Hej,
det var länge sedan jag var med i leken här. Har mest bastat i världens bästa Finn-bastu (sauna) i Sverige - d v s den som jag byggt i vår källare.
Att Isak Andersson Ärtämäniemis ättlingar kallat sig Pekkala tyder på god kännedom om släktursprunget, nämligen - vilket Gustafsson är inne på - Pekkala i Ala Kuivakangas by (en bror var min förfader Henrik Mickelsson Pekkala f. 1707, och en annan var Mickel Mickelsson Tuohea i Korpikylä, f. 1717, medan en tredje synes varit Johan Mickelsson Kulju i Nedertorneå, f. 1720. En annan bror var Erik Mickelsson Aunis f. 1705).
Anders Mickelsson Pekkala hade varit husbonde på flera nybyggen, bl a i Puostijärvi, å Ärtämä i Miekojärvi samt även å Krunni (Krunninniva) i Lohijärvi). Både under tiden i Puostijärvi som i Miekojärvi så bokfördes han under Niemis by, eftersom dessa nybyggen låg på Niemis utmarker. Dörför noteras de som boende i Niemis, även om de absolut INTE bodde i just Niemis by. Han dog såsom fattighjon av ålderdom 1807 i Armasjärvi, och benämnes då Grunni.
Hustrun (gifta tydligen 1753) var Ella Hindersdotter f. 1723 eller 1728, d. 1808 av rötfeber, vilken även jag har antagit vara dotter till Henrik Nilsson Nikulas eller Järvi o h h Malin OLofsdotter i Armasjärvi. De hade (de kända) barnen Nils, Henrik, Ella, Adam och Malin.
Det var länge sedan jag sysslade med detta. Har någon uppgifter om vart alla Anders Mickelssons barn tog vägen? Och deras dödsår?  
Jag har inte följt upp någon. Undrar om sonen Henrik blev husbonde å nybygget Navettamaa inom Koivukylä by?

366
Hej Berit,
och tack för ditt svar.
Jo, det är alldeles riktigt. Han är äldsta sonen till Erik Johansson Wennberg (1821-1875) och hans första hustru Ulrika Henriksdotter Lustig (1822-1857) som jag försöker hitta (Josefina Mansten, 1849-1884, var Erik Wennbergs andra hustru).
Denne ack så omöjlige son Isak Wilhelm - i tämligen stor fattigdomsmisär uppfostrad - försvinner från hemorten för gott omkring 1868.
Jag har fascinerande detaljer om hans ungdomstid, vilka skulle främjas av att veta hans vidare öden.
 
- VAR I SVERIGE FINNS HAN 1870 (och ev. 1890)? Han finns ju tydligen inte i vare sig Väster- eller Norrbottens län.
Förvisso kan han ju ha dött ung, men i så fall var?
Även namnet Isak kan ju ha stavats annorlunda på andra håll i landet.
Tacksam för alla spår.
 
Undrar
ST

367
Tack Peppe för ditt försök, men det är inte samme man. Detta hade du hittat i folkräkningen 1890, va?
Är det någon som kan titta i folkräkningen 1870?
Wilhelm kan ju även ha stavats med enkelt V.
 
Det är ju möjligt att han kan ha avlidit eller emigrerat. Men 1870 borde han nog ha varit i livet samt kvar i riket.
 
Undrar
ST

368
ISAK WILHELM WENNBERG
 
Någon som någonstans i Sverige har stött på Isak Wilhelm (Eriksson - Ersson) Wennberg, f. 18.12.1852 i Niemis by, Hietaniemi församling, Norrbotten.
 
I lokala församlingsboken står noterat, att han har utflyttat till Umeå 14/10 1867 samt afstraffad i Umeå cellfängelse (satt för snatteri 7/1 - 7/3 1868 i länscellfängelset i Umeå).  
 
Enligt fängelserullorna återsänds han hem i mars-april 1868, men påträffas inte alls officiellt hemmavid. Han noteras aldrig mera därefter.  
Min tro är att han förblev kvar i Umeå. Åtminstone ett tag.
 
- Är det någon som har information om denne Isak W. Wennberg i Umeå eller annorstädes efter 1868?  
- Kan någon se om han finns någonstans i Sverige i folkräkningarna 1870 och 1890 (sistnämnda år finns han inte påträffad i vare sig Väster- eller Norrbotten)?
 
S. Torikka  
Luleå

369
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-25
« skrivet: 2003-10-21, 08:26 »
Föreslagen till vinst i Nummerlotteriet, skulle jag tro. De höll ju på med sånt (ibland) och jag har sett det från Övertorneå under samma tid.
Jag tror Petter Antti vet mera om detta.
Hälsar
ST

370
Hej Per,
Vad hette din tippolderfar?
För femton år sedan hjälpte jag en bekant att forska litet om släkten Förare i Haparandatrakten, men det var från en annan gren än den du verkar tillhöra (ättlingar från Salomon Isaksson Förare f. 1797).
Det fanns en Per Isaksson Förare som var backstugusittare i Haparanda by, f. 1784. Han hade åtminstone barnen a) Isak f. 1804, b) Jakob f. 1806 samt c) Margareta f. 1809.
Hans fader var Isak Persson Hafstrand - Förare, f. 1755 d. 1809.
Isak var son till Per Mickelsson Hafstrand i Torneå stad f. 1714 d. 1802 o h h (1738) Kaisa Johansdotter f. 1709 d. 1765.
Per Mickelssons fader var Mickel Mickelsson.
Mera än så har jag inte kollat upp. Det kändes inte intressant då för femton år sedan.
 
Förare var en högre tjänsteställning än furir. Jag kan ha fel, men har inte påträffat namnet såsom rotesoldatsnamn i Nedertorneå socken, utan namnet verkar vara en militär tjänsteställning från början (?).
 
Är din tippolderfar Isak eller Jakob Perssöner Förare?

371
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-05
« skrivet: 2003-10-13, 18:53 »
Doris,
jag har precis skannat in det äldsta dokumentet samt mina avskrifter av alla tre. Vilken epostadress vill du ha dem på?
 
/ST

372
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-05
« skrivet: 2003-10-13, 09:50 »
Doris,
 
Jag har beställt kopior av dessa tre handlingar från landsarkivet i Härnösand för närmare 100 år sedan. Nu är jag på jobbet, men vid tillfälle kan jag kontrollera vilket arkivsignum de har.
Jag har inte skrivit ut dem på vare sig skrivmaskin (vilket var den tidens ordbehandlare) eller i datormiljö (hade inte sådan på den tiden), men däremot vill jag minnas att jag skrev av dem (uttydde dem) med min egen handstil. De versionerna är trots allt läsmöjliga.
 
Jag beställde dessa kopior p g a att de var de äldsta dylika jag påträffade från Övertorneå tingslag.
 
Ska kolla upp det vid tillfälle. Påminn mig gärna.
 
Hälsar
ST

373
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-24
« skrivet: 2003-10-13, 08:02 »
Hej igen,
nä, det är nog fråga om samma Mickel Ersson i Jierijärvi, men det är däremot om två skilda tolkningar om vem han exakt var.
Jag har diskuterat den här frågan med Erkki för väldigt länge sedan när jag höll på med lite forskning från några av gårdarna i Kaulinranta.
 
Bergström, ser du något tryckår på Erik Wahlbergs skrift Korpilombolo sockens bebyggelsehistoria i huvuddrag? Det kan vara av intresse. eftersom jag vet att Erkki har varit inne på att denna Mickel Ersson i Jierijärvi torde ha varit identisk med Mickel Ersson Korpilompolo.
Men jag erinrar mig också att han nämnde teorin om Mickel Ersson Ylinenpää från Kaulinranta. Det var ju hyfsat vanligt förekommande att tidiga indelta soldater blev nybyggare. Troligen för att de hade möjlighet till att få det litet bättre än de hade i nere i byn, där själva soldattorpet kunde vara av inte alltför gott skick. Vi har ju sett att det så sent som 1767 ännu saknades några torp, alltså att de aldrig hade uppförts över huvud taget. Knekten fick bo bäst han ville.
Med tanke på att Brita Larsdotter var från Kangas i kaulinranta kan det ligga nära till hands att misstänka att hon i första hand var gift med en Mickel Ersson från samma by. Man gick ju inte gärna över ån efter vatten, om man slapp.
 
Så jag böjer mig nog lite grand för den erfarenhet inom lokalhistoria som Erkki har rörande Tornedalen, och sätter sju kronor på att Mickel Ersson Jierijärvi kom från Ylinenpää hemman i Kaulinranta.
 
Men då uppkommer ju frågan om vart Mickel Eriksson Korpilompolo tog vägen? Han dog ju inom Pajala socken, men vart där?
 
Hälsar
ST

374
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-24
« skrivet: 2003-10-11, 23:13 »
Hej Berit,
 
Jag vet inte om jag är helt rätt ute, men jag har en Olof Olofsson Vuolo f. 1815 som jag därefter inte har följt vidare. Men det kan vara honom du söker. Men kolla upp detta spår först INNAN du räknar det såsom sanning.
 
Den Olof jag har är son till:
OLof Eriksson Vuolo f. 1779 d. 1840, husbonde å Vuolo hemman i Korpilompolo. Gift med Eva Hansdotter f. 1786. Jag har noterat sex barn med Olof såsom den äldsta.
 
Olof Eriksson tillhörde samma Korpilompolo-släkt som Bergström diskuterar om ovan.
Hans far var Erik Olofsson Korpilompolo eller Vuolo f. 1748 d. 1809. Dennes far var Olof Ersson Korpilompolo (Vuolo) f. 1727 d. 1809. Och dennes far var Erik Ersson Korpilompolo (Vanhatalo) f. 1703 d. 1762, vilken även var min förfader från två olika släktgrenar.
Denne Erik var son till ovan omdiskuterade Erik Ersson Korpilompolo (Vanhatalo) f. 1680 d. 1744.
 
Så ta och kolla in om min Olof Olofsson Vuolo f. 1815, flyttar till Hietaniemi?

375
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-11
« skrivet: 2003-10-11, 23:00 »
Ja Bergström,
 
jag har faktiskt inte fördjupat mig mera i denna Korpilompolosläkt än det jag redovisat. Kanske jag har något ytterligare, men vet ej om det är av nått större värde. Erik Mickelsson Korpilompolos sannolika far och farfar har jag väl någon namnuppgift om, men annars är det tunnsått. Håller ju på som bekant är mest med Niemis och Hietaniemi. D v s den lilla tid jag överhuvudtaget har för detta.
Så nog kan det vara möjligt att Mickel Ersson Jierijärvi kan ha varit knekt, dock spricker det ju helt och hållet - såsom du riktigt påpekar - att han i sådant fall skulle ha dött i krig. Vi krigade ju inte år 1745 samt han dog ju inom Pajala socken. Däremot har det ju visat sig att indelta soldater tämligen ofta tillhör den skara människor som blir just nybyggare. Så kanske....
 
Från hans änka och hennes andra make Jöns Andersson Heinonen - Simpo, räknar jag släktanor. Och Jöns hade mycket riktigt varit soldat med namnet Simpo. Men tyvärr har jag (än så länge) inte alls följt honom i militära handlingar, så jag har inte en susning om NÄR han var knekt. Men med tanke på hans ålder (född 1727) så bör han ju ha varit i kronans tjänst åtminstone runt 1750, vilket var året han gifte sig med Mickel Erssons änka. Vad säger vigselboken (har den inte tillgänglig precis nu).
 
Roten nr 91 Siepi, f d Sieppi, var stationerad i Koivukylä (eller Sieppijärvi). Denna rote bör efter roteringsverket kallas SIMPO (GMR 18 juli 1728). Således hette roten egentligen ”Simpo” ännu under 1730-talet då en tidigare tjänsteutövare Per Persson hade sin tid som soldat. Och så kallas han även i militära handlingar (t ex MR 29 november 1739). Men i Hietaniemi kyrkobokföring kallas han konsekvent ”Sieppi” (t ex Hietaniemi födelsebok i Niemis 12 oktober 1738). Det äldre namnet, som vunnit hävd, levde alltså länge kvar bland gemene man i socknen. Per ”dödde in Junii 1740” i Finland (MR 9 oktober 1744).
Tänk om det var så att Per Persson VAR FRÅN just Sieppijärvi och att det därför var så svårt att släppa det gamla namnet Sieppi?
 
Men Jöns Andersson Heinonen har värvats till knekt där då roten konsekvent benämndes Simpo. Det är ju hyfsat lätt att kontrollera när detta skedde, men det kan jag inte ta mig att göra nu.
 
Hoppas det löser något,
ST

376
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-05
« skrivet: 2003-10-10, 10:32 »
Taroniemi ligger på Torne älvs östra sida, följaktligen i nuv. Ylitornio (f d Alkkula) församling, Finland.
 
/ST

377
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-11
« skrivet: 2003-10-09, 20:38 »
Bergström,
 
Jag har sedan tidigare noterat följande (jag härstammar själv från Erik Ersson Korpilompolo, f. 1680, från fyra olika släktgrenar):
 
Erik Mickelsson Korpilompolo, troligen från Kärki i Ala Kuivakangas, f. ca 1645, anlade 1680 det första nybygget i Korpilompolo, nuv. Vanhatalo. Jag har inte funnit vem hans hustru var.
Kända barn:
1. Mickel Ersson Korpilompolo (Mikko) f. ca 1675. Husbonde å och anläggare av hemmanet Mikko i Korpilompolo. Gift med Ella. Har endast noterat sonen Henrik, f. 1703.
2. Erik Ersson Korpilompolo (Vanhatalo) f. 1680 d. 1744, husbonde å Korpilompolo stamhemman (Vanhatalo). Gift 6/1 1702 med Karin. Gift 2:a 1735 med Ella Persdotter Ruisniemi f. 1706 d. 1757, omgift 1748 med Henrik Larsson narkaus-Nuoksujärvi (Pohjanen) i Nuoksujärvi, f. 1719 d. 1785.
Erik Ersson hade åtminstone tre barn i första giftet samt tre barn i andra: a) Erik f. 1703, b) Mickel f. 1704, c) Brita f. 1716 d. 1772, d) Anna f. 1735, e) Maria f. 1740 and f) Isak f. 1743.
Nämne Mickel Ersson-Korpilompolo - Jierijärvi, f. 1704 d. 1745, blev 1738 nybyggare i Jierijärvi å dess stamhemman. Tidigare bosatt som måg å Kangas i kaulinranta. Gift ca 1732 med Brita Larsdotter Kangas, f. 1712 d. 1793, omgift med nye husbonden Jöns Andersson Heinonen-Simpo-Jierijärvi (Juntti), f. 1727 d. 1810. Mickel Ersson hade fem barn.
3. Anna Ersdotter Korpilompolo, f. ca 1690, möjligen gift (efter 1745?) med änklingen Erik Persson Tano i Soukolojärvi, f. 1687 d. 1760. Tillsammans med brorsonen Mickel Ersson blev hon 1738 nybyggare i Jierijärvi.
 
Måste se om gossarna har somnat,
ST

378
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-05
« skrivet: 2003-10-09, 20:32 »
Tack Gustafsson för det.
 
Mickel Olofsson Annas 2:a hustru Anna Andersdotter, f. 1727/29 d. 28 december 1793, gifte om sig 20 juni 1790 med gamla soldaten, änklingen Knut Hornman i nedre Helsingbyn, f. 1727 d. 1808. Första hustrun Anna Mickelsdotter bör då ha avlidit ca 1761-1762. Kan du återfinna henne?
Dottern Eva, f. 1760, avled 20 oktober samma år.
 
Här är mina rön om soldaten Olof Mickelsson Blomster. Som du ser har jag lite andra åldersuppgifter på honom än du, bl a har jag tolkat hans dödsålder annorlunda. Men det kvittar - det är samma människa det är fråga om. Och dessutom införde han ju litet nytt blod till Tornedalen.
 
Olof Mickelsson Blomster
f. i januari 1689  d. 29 november 1744 i Niemis
Från Petsamo, ”utfödd i Petsamo” (1712), Österbotten (1715), Karelen (1719) samt från Finland (1728).
  Lejd 1712 till denna rote [nr 65 Blomster]. Deserterat i maj 1712; inställt sig själv vid rekryteringen andra gången 1713 (?).
  Var inte med i kommenderingen till Finland senhösten 1739 och det förväntade ryska kriget: Olof Mickelsson förmår ej längre tjäna, eller utstå någon march, varom officerarna ock intygade. Och bliver han alltså, uppå dess anhållan, föravskedad (GMR i Torneå 1 juli 1740). Han hade då 28 tjänsteår.  
  Kan läsa (1715).
  20 år gammal (1712), 20 år (1715)!, 30 år (1719), 38 år (1728), 45 år (1735), 60 år 10 månader gl (dödbok 1744).
  Bosatt i Niemis by. Soldathustru Maria Blomster företräder familjen i mantalsskrivningen i Niemis åren 1720-1742.
  Gift 12 juli 1719 (Nedertorneå) med Maria Jönsdotter, som levde 1750-talet i Niemis. En namne dör 1762, 62 år gammal, men är det hon? Piga i Nedertorneå 1719.
 
Hälsar
ST

379
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-11
« skrivet: 2003-10-08, 21:54 »
Bergström,
för länge sedan fick jag fram följande anled. Vi får väl hoppas att de gäller fortfarande:
 
Mickel Hindersson Korpilompolo (Mikko), f. 1732 d. 1800. Husbonde å Mikko hemman i Korpilompolo, efterträddes av brodern Lars.
Gift 1763 med Anna Ersdotter Höna från Yli Kuivakangas, f. 1737 d. 1814 (dotter till Erik Johansson Korvola-Höna o h h Brita Mickelsdotter).
Mickel hade 8 helsyskon samt tre halvsyskon, däribland Nils Hindersson Matti (1750-1809) och Lars Hindersson Mikko eller Uusitalo (1757-1836).
 
Mickel var ju, som redan Wenngren har meddelat, son till Hindrik Mickelsson Korpilompolo (Mikko), f. 1703 d. 1762, o h 1:a h. Ella Hindersdotter Vanhapiha f. 1712 d. 1743, efter vad jag förstår från Ratasjärvi, Juoksenki, samt dotter till Hindrik Mickelsson Vanhapiha o h h Marit Jönsdotter.
 
Vidare anor på Korpilompolo har du väl redan?
 
/ST

380
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-05
« skrivet: 2003-10-08, 19:28 »
Anders Andersson Frisk o h h Sofia Jönsdotter Anna var tydligen barnlösa (åtminstone hade de inga barn som nådde vuxen ålder), eftersom Anders Frisk och hans hustru Sofia i deras testamente (daterat 14 april 1760) ger allting, rubb och stubb, till hustruns systerson Mickel Olofsson, vilken ifrån dess späda barndom med all lydaktighet oss tillhandagått.
Det talas förvisso om andra arvingar, men det torde avse andra syskonbarn.
Jag har inte lyckats klura ut vem Mickel Olofsson egentligen var, mera än att hans mor var syster till Sofia Jönsdotter Anna samt dotterson till Jöns Mickelsson Anna.
I dödboken 9 juni 1770 återfinns han såsom avliden av hetsig feber, 45 år 2 månader gammal.
Har inte ännu eftersökt vilka Mickel som var söner till någon Olof med en moder som hette Jönsdotter, som föddes omkring 1725. Troligen har det väl varit Hietaniemi eller Övertorneå. Har du koll på det?
 
Att Anders Andersson Frisk var bror till Henrik Andersson kauppi har jag räknat ut, men inte ännu fått belägg på att det även gällde Lorfen. Undrar om EW har funnit någon notis om detta i domböckerna?
 
Anders Järfs soldatuppgifter finner du här:
 
Anders Andersson Järf  (Järf - Juvani eller Järf)
f. 1697  levde 1764 i Niemis
Från
  Lejd 25 juni 1718 till soldat nr 82 Järf i Helsingbyn (Kainuunkylä). Det är oklart huruvida han alls deltog i någon krigisk verksamhet. Karlen har ”Wäder [?] Colic”, får avsked (GMR 14 juli 1735). Hade då 17 tjänsteår 1 månad.
  Som soldat bosatt i Kainuunkylä 1718-1723 då familjen bosatte sig i Niemis. Från 1726 till 1746 mantalsskriven som husbonde å Juvani hemman i Niemis by. År 1722 återfinns dock hustru Malin Järf skriven i Vitsaniemi.
  Gift omkring 1721 med Malin Sigfridsdotter Hannukainen från Taroniemi, Alkkula by  f. 1698  d. 7 januari 1771. (Jag har gissat att hon var en dotter till Sigfrid Matsson Hannukainen, men 100%-igt säker är jag inte. namnet Sigfrid är väldigt ovanligt i dessa trakter. Sigfrid Matsson gifte sig ju omkring 1697 med Malin Henriksdotter, änka omkring 1696 efter Henrik Hansson Hannukainen).
 
Får vid tillfälle fråga Erkki om denna uppgift med Nils Andersson Lorf och Anders Olofsson Frisk. Det är bara så sällan man får anledning att träffa honom, för på telefon är det inte lönt att fråga. Hanhör, så att säga, tämligen dåligt.
 
Nu ska jag översätta en släktkrönika till tvättäkta amerikanska.
Önska mig gärna ett Lycka Till (för det behöver jag verkligen)!
 
/ST

381
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-05
« skrivet: 2003-10-07, 20:28 »
Hej du,
 
har aldrig tänkt på det du säger om Anders Andersson, död 1777, men det kan ju faktiskt tids- och åldersmässigt stämma. D v s att han var bonden från Juvani hemman. Jag har grubblat på detta tidigare, men har inte fullföljt mina tankegångar ut till praktisk forskning. Jag är ju endast människa, så jag har full rätt att förbise sådana slutledningar.
Dock har jag minnesbilder av en annan Anders Andersson i Niemis från ungefär samma tid, men lyckas inte hitta nått i mina papper precis nu.
 
Men var har du fått fram uppgiften om att Anders Andersson Frisk skulle ha varit bror till Nils Andersson Lorf?
Och VEM var i så fall Anders Olofsson Frisk?
 
Varttosaari var namnet den norra delen av Nuottioranta byadel av Niemis by. Hemmanet Anna var beläget där. Varttosaari är en holme ute i älven, vars bebyggelse under 1600-talets förra hälft flyttades upp på fastlandet. Mestadels (= sannolikt) beroende på tidvis högt vatten i älven.
 
Svar till
Frågetecknet

382
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-05
« skrivet: 2003-10-03, 19:51 »
God kväll i stugorna,
 
följande är lite information jag dokumenterat om soldatroten nr 61 Lorf i Alkkula by:
 
Soldatroten inrättad 1695. Avträdd genom freden till Ryssland år 1809. Indragen år 1810.
Namnet ändrat år 1757 från Lorf till Häger. Det äldre namnet Lorf har skrivits bl a Lurf och Lårf. Måhända betydelsen av ordet ”lurf” återfinns i ”lurvig” eller liknande?
 
Torpet Lorf beläget i Alkkula by intill Anund Torpis gård, 6 mil från Nedertorneå. Pörtet merändels nytt, boden sammaledes, fähuset försvarligt, men ladan bör med tvenne varv undertimras, kåtan gammal och oduglig.  
Pörtet värderades till 130:-, boden 36:-, fähuset 25:-, ladan 15:- och kåtan 4:-, sammanlagt 210:-. Kållandet inberäknat, som dem (rotehållarna) antyddes genast upptaga och färdiggöra samt soldat tillställa. Äng omtalas också (soldattorpssyn 18 september 1767).
 
Jag har av olika skäl inte plöjt så djupt i dokumenterandet av dessa två knektar, Lars Larsson Lorf och Nils Andersson Lorf. Likaväl har jag inte ännu säkert identifierat någon av dem.
En fråga: på vilken grund och med vilka fakta stöder du dig (eller är det Öhgren?) på att Nils Andersson Lorf var son till korpralen nr 63 Anders Andersson Frisk? Dock är det en intressant tes, eftersom jag funderat i samma banor själv. Anders Frisk var ju uppenbarligen ifrån samt blev sedermera en tid husbonde å Kauppi hemman i Alkkula by, vilket var ett av Lorfens rotehemman. Jag har dock inte kunnat belägga denna tes, därav mitt intresse. Men min egen tes spricker om Nils Andersson var född 1705, vilket gör det svårt att få till Anders Andersson Frisk såsom hans fader, eftersom denne var född 1689. Då har jag tidigare funderat över om det kan ha varit den sistnämndes fader, korpralen Anders Hansson Frisk som kan ha varit fader till både Anders Andersson som Nils Andersson, men denne korpral avlider i fält 1701.
 
Vem var Anders Olofsson Frisk, gift med Margeta?
 
F.ö. så har vi en del olika datum: Jag har Nils Andersson såsom född 1705, ej 1716, samt Anders Andersson Frisk död 1774, ej 1777.
 
 
Lorfens tionde indelta soldat: åren 1720-1728
Lars Larsson Lorf        (Lorf – Pirttijärvi – Mukkavaara – Lorf)
f. 1698  levde 1761 i Alkkula
Från, troligen Alkkula by.
  Lejd i januari 1720 till denna rotes soldat. Vid sin första mönstring åtta och ett halvt år senare godkändes han inte: Är ursinnig efter intygan. Kan icke gillas (GMR 18 juli 1728).
  30 år gammal (1728).
  Som soldat bosatt i Alkkula by - hustru Brita Lorf mantalsskriven där 1726-1728; avskedade soldaten Lars Lorf i Alkkula år 1731 - och därefter till 1732 då han grundade nybygget Mukkavaara i Mukkajärvi, vilket denna tid benämndes Pirttijärvi. Omkring 1740-1741 övergav han sitt nybygge och flyttade tillbaka till Alkkula. Nybygget övertogs 1741 av förre soldaten nr 70 Olof Ersson Flink.
  Har ej än klurat ut vart paret försvinner efter 1761.
  Gift omkring 1723 med Brita Persdotter  levde 1761.
 
 
Den elfte soldaten på rotan: åren 1729-1744
Nils Andersson Lorf        (Lorf – Kurajärvi – Lorf)
f. i februari 1705  d. 7 augusti 1786 i Niemis av hetsig feber
Från, troligen Alkkula eller Niemis.
  Lejd 13 februari 1729; är frisk och gillas (GMR 14 juli 1735).
  Senhösten 1739, då Nils Lorf med flera kommenderades till Finland och det förväntade kriget mot ryssarna (Hattarnas krig 1741-1743), noterades om honom följande: Kronans (mundering) riktigt, ränseln medelmåttig. Rotan givit två par kängskor, två par strumpor, två skjortor, två halsdukar samt en nattmössa (MR 29 november 1739). Återkom hem tre år senare.
  Har fel på ena ögat och är annars oduglig. Kasseras. Rotan vakant (MR 9 oktober 1744).
  30 år gammal (1735), 34 år (1739), 39 år (1744), 70 ½ gl (sic! Dödbok 1786. Är häri uppgiven minst 10 år för ung!). I Hietaniemi husförhörslängd uppgiven född år 1706.
  Som soldat bosatt i Alkkula by. Enligt mantalsskrivningen företräddes familjen av hustru Karin 1731-1737 och soldat Nils Lorfs hustru i Alkkula 1734-1739 samt avskedade soldaten Nils Lorf i Alkkula 1745. År 1748 anlade han Kurajärvi nybygge i Kurajärvi, nuvarande nr 1 Keskitalo. Under 1770-talets första år lämnade han detta och flyttade till Niemis by.
  Gift 1:a omkring 1730 med Karin (Kaisa) Danielsdotter, troligen från Potila i västra Kainuunkylä (nuvarande Vitsaniemi).
  Gift 2:a 14 juli 1769 med Anna Nilsdotter från Matarinki  f. 1735  d. 1796. Hon utflyttade från Niemis 1787 till sin hemby Matarinki, där hon framlevde som inhyseshjon till sin död.
 
 
Den enligt dina rön förmodade fadern till Nils Andersson Lorf:
 
Anders Andersson Frisk     (Kauppi – Modig – Rolig – Frisk – Anna)
f. 1689  d. 31 mars 1774 i Varttosaari av svullnad
Från Kauppi hemman i Alkkula by och son till korpralen Anders Hansson Frisk.
  Lejd 1713 till roten nr 62 Modig i Niemis. Kommenderad på Stockholms galejor 1713. I juni detta år fanns han kommenderad på Vaxholms kastell (MR i Vaxholm 4 juni 1713). Korpral i januari 1720.
  Förflyttad i januari 1720 till korpralsrotan nr 74 Rolig i Armassaari. Därfifrån förflyttad i november 1724 till den andra korpralsrotan nr 63 Frisk.
  Korpralen ofärdig uti vänstra axelbenet och styv på högra tummen, får avsked (GMR 14 juli 1735). Hade då 22 tjänsteår.
20 år gammal (1713), 23 år (1715), 30 år (1719), 46 år (1735), 80 år 4 månader gl (1774).
  Kan läsa (1715). Bonde (1735).
  Husbonde å hemmanet nr 4 Anna eller Tiiperi i Varttosaari, Niemis by, från omkring 1717, där han också synes ha varit bosatt. Hustru Sofia Modig förestår hemmanet 1717-1720 under mannens tjänstetid samt igen år 1726 (hustru Sofia Jönsdotter). Anders Frisk skattar 1720-1722 för Kauppi hemman i Alkkula by. Hustru Sofia Rolig skriven i Niemis 1722. Anders Frisk var under en lång följd av år även nämndeman.
  Gift omkring 1714 med Sofia Jönsdotter Anna från Varttosaari  f. 1681  d. 23 augusti 1771.
 
 
… som i sin tur var son till:
 
Anders Hansson Frisk        (Puoti? – Frisk – Kauppi)
f. omkring 1657  d. i oktober 1701 i fält
Från, möjligen någon plats med namnet Puoti, men knappast Puoti eller Nautapuoti i Helsingbyn, senare Armassaari, vilket hemman innehades av släkten Grape.
  Lejd till soldat i Niemis 1677; ”Anders Hansson pådi [,] Legdh af Anders Anundhsson [Huhdanantti] i Niemis” (ROU 1677). Anders anges heta ”pådi”. Avser det ”Puoti”?
  Anders Hansson synes inte ha trätt i tjänst förrän 1683 då han återfinns mönstrad i Nedertorneå för Reinhold Fersens kompani. Avancerat till korpral 4 februari 1689. Kallar sig ”Frisk” redan 1689 (GMR 14 maj 1689). Möjligen erhöll han namnet när han befordrades till korpral.
  Detta [nr 63] bliver korpralsrote för vilken ställes korpral Anders Frisk, som här är utlejd (länsräkenskaper 1695).  
  Medföljde sannolikt Karl XII på fälttåget mot Polen år 1700. Död i oktober 1701. Hade vid sin död tjänstgjort under 24 års tid.
  Bosatt i Niemis (1678, 1683, 1689 och 1693) medan Korpral Anders Frisk är mantalsskriven i Alkkula by åren 1695-1699. Där var han husbonde å Kauppi hemman. Korpralen A. Frisks hustru i Alkkula år 1701. En son var uppenbarligen korpralen Anders Andersson Frisk  f. 1689.
  Gift 1695 men hustruns namn är okänt. Troligen var detta hans andra gifte.
 
 
… men så har vi ju då en annan ”Anders Frisk” såsom möjlig fader (OM nu Nils Andersson Lorf var en Frisk…. Men denna Anders Frisk är INTE bosatt i Alkkula):
 
Anders Persson Frisk
f. omkring 1669  d. slagen 28 juni 1709 vid Poltava
Från, troligen Koivukylä.
  Lejd 1689 i Koivukylä. Placerad vid Kalix kompani 1690-1694, men med notering om att han tillhörde Majorens kompani. Indelt soldat nr 90 Frisk i Koivukylä från 1695.
  Roten (nr 90 Frisk) har ingen soldat mera än som Anders Frisk, ty bekommer han här dess rote (länsräkenskaper 1695).
  Medföljde Karl XII år 1700 på fälttågen mot Polen och Ryssland. Där avancerade han till korpral 1701 varför han samma tid kameralt förflyttades till korpralsroten nr 63 Frisk i Niemis. Slagen 28 juni 1709 vid Poltava. Hade 20 års tjänstetid vid sin död.
  Synes ha kvarbott hela tiden i Koivukylä. År 1699 är soldaten Anders Frisk dock mantalsskriven i Vitsaniemi by.
  Gift med Anna Larsdotter. Hon anges såsom bosatt i Koivukylä när hon i Torneå kvitterade ut makens innestående lön för åren 1708 och 1709 i januari 1709 respektive maj 1712.
 
 
… och så krånglar vi till det med ytterligare en ”Anders Frisk” på samma rote nr 63 åren 1712-1718:
 
Anders Andersson Frisk
f. 1691  d. 27 februari 1718
Från ?
  Lejd 1712, 20 år gammal. Kan läsa (1715), 24 år gl (1715). Infödd (1712). Död 27 februari 1718.
  Oklart var han var bosatt.
  Ogift (1715).
 
 
Det är ganska lätt att cykla fel i vägkorsningarna,
Hälsar
ST

383
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-03
« skrivet: 2003-10-02, 09:35 »
Njae, jag vet inte. Noterna är väldigt gamla. Måhända är det bara en beräkning av hans dödsår, utifall att det är så att han inte finns bokförd i död- och begravningsboken. Det borde ju vara i Hietaniemi.
Som bekant är sedan tidigare diskussioner, så är ju inte alla sockenbor med i ministerialböckerna. Även kyrkoherdarna har haft hjärnsläpp då och då genom åren. Samuel Johansson Pirjetä dog 1753 och han finns inte med i Hietaniemi dödbok. Inte heller Olof Ersson Toljus, som dog 1790.
Konstigt är det ibland,
ST

384
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-03
« skrivet: 2003-10-01, 13:11 »
Förtydligande:
Det var alltså Jöns Jönsson f. 1691 som hade syskonen Brita och Olof, f. 1700.
Ingen annan Jöns.
 
ST
fortfarande krasslig

385
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-03
« skrivet: 2003-10-01, 13:05 »
Nä,
jag har inte lyckats ta mig i kragen och ta mig tid till att försöka reda ut Hannukainens. Jag bara renoverar på kvällarna, och just nu är jag sjuk med förkylning samt någon märklig örininflammation i trumhinnan. Det bara susar i hjärnan.
Skitkul.
 
Den familj Gustafsson ovan försöker skissera är en av Yrjänä-släkterna:
 
Jöns Jönsson Yrjänä, f. ca 1660. Husbonde och tolvman å halva Yrjänä hemman i Alkkula (son till Jöns Jöransson Yrjänä f. 1623 d. 1671 o h h Elin ELLER Anna. Denna Jöns var son till Jöran Persson Kalttari eller Yrjänä f. 1597 d. ca 1656, gift med malin Jönsdotter Kalttari). Gift med Brita Jönsdotter.
Jöns Jönsson hade åtminstone syskonen Brita och Olof Jönsson Luttu, f. 1700 d. 1743, gift med Brita Hansdotter Rova. Någon Johan har jag inte noterat. Har väl missat det. Kanske det ändå var en son?
 
Sonen Jöns Jönsson Yrjänä, f. 1691 d. 1771 var husbonde å Yrjänä hemman, gift med Barbro Eriksdotter f. 1687 d. 1761.  
Här har jag endast noterat ett barn, dottern:
Brita Jönsdotter f. 1722 d.1778, gift 1741 med nye husbonde Simon Anundsson Pasainen - Yrjänä f. 1708 d. 1786 (son till Anund Simonsson Heikkilä eller Simu - Pasainen i Miekojärvi, f. ca 1680 d. kanske 1721, gift 1705 med N.N.
Simon Anundsson blev omgift med Margeta Hindersdotter f. 1736.
 
Min lilla tid för forskning numera går åt till att uppträtthålla amerikakontakterna. Det är spännande å man tvingas till att nyttja sin gamla skolengelska på bästa sätt.
Det går trögt, vill jag lova.
 
Hälsar
veklingen
ST

386
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-28
« skrivet: 2003-09-24, 18:37 »
Mäki,
jag har ju som bekant försökt följa hurulinarna tidigare. Här är uppgifter ur min egen släktkrönika på den du söker:
 
Maria Johanna Isaksdotter Hurulin
Född 18 oktober 1823, död 17 mars 1853 i Kukkola av barnsbörd.
  Utflyttade som piga ur Övertorneå församling 4 april 1841, åter 1842. Utflyttade igen som piga till Hietaniemi 1843, återkom 1845. Ännu en gång utflyttad till Hietaniemi 1846 samt därifrån vidare 4 oktober 1847 till Karl Gustaf.  
  Piga i västra Kukkola by 1847-1852. Benämnes ”Dejan” (1849, 1850) samt Inhysesqvinnan (1850).
  Lysningssedel till äktenskap utfärdad i Karl Gustafs kyrka 16 oktober 1852. Antecknad i församlingens vigselbok såsom ”Utan Krona”.
 
”Bondesonen, Drängen Pehr Eriksson Hemphäläs i Kukkula Hustru Maria Johanna Isaaksdotter Hurulin jemte fostret, som hon skulle framföda [, död 17 mars av] Barnsbörd”. Begravna (tillsammans) 28 mars 1853 (Karl Gustaf död- och begravningsbok 1853).
 
Ingen känd fästman 1849 eller 1850 (sannolikt Per Hemphälä?).
 
Make den 31 oktober 1852 (Karl Gustaf):
Per Eriksson Härkäniemi – Hemphälä
Född 15 augusti 1829, död år 1857 i Norge.
  Från Hemphälä i västra Kukkola by – men var född och uppvuxen å Härkäniemi i samma by – och son till bonden Erik Nilsson Härkäniemi-Hemphälä o h h Anna Kaisa Jakobsdotter.
  Inhyses och dräng i västra Kukkola by från 1852. Som änkling reste han snart iväg till Norge och dog där 1857 (Karl Gustaf husförhörslängd 1849-1858).
 
Barn:
1.  Dödfödd gosse  f. oäkta 8 oktober 1849.
2.  Margareta (Greta) Johanna  f. oäkta 28 november 1850, d. 1 december 1850.
----------
3.  Dödfött barn  f. i otidigt sänglag 17 mars 1853.
 
 
/ST

387
Karl Gustav (Karungi) / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-26
« skrivet: 2003-09-16, 15:21 »
Hej Marit,
och tack för dina uppskattande åsikter om mina rön.
Dock är jag inte så haj på det finska tungomålet. Har tyvärr ingen större språkbegåvning i mina ådror. Men namnet Niittynpetäjä kommer av Niitty + Petäjä, d v s Äng + Fura.
 
Har för mig i mitt senila minne att jag stött på detta nybyggesnamn i Karl Gustaf, måhända kring Kerttu i Kukkola, men erinrar mig inget speciellt just nu. Undrar om inte det var någon Snabb som en tid bar detta namn?
Får rannsaka mitt minne, och i sådant fall, få återkomma.
Annars har jag inte forskat speciellt mycket i Karl Gustaf, utan det är Hietaniemi och i viss mån delar av Övertorneå, som är mina fördjupningsområden.
 
Hälsar
ST

388
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-03
« skrivet: 2003-09-13, 23:18 »
Ja,
den informationen har även jag framletat någon gång i forntiden. Barbara, Barbro Simonsdotter Mäki-Joonas, f. 1744 d. 1830, gifte sig 1770 med Per Hindersson Pudas i Alkkula, f. 1748 d. 1807.
/ST

389
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-03
« skrivet: 2003-09-11, 20:09 »
Per Jonasson Lampinen eller Joonas, f. 1680 d. 1758, var husbonde å ena halvan av fädernegården i Alkkula by, efter delningen kallad Mäki-Joonas. Han var korpral med namnet Förstman 1725. Hustrun var Gundela Johansdotter, f. 1691 d. 1752.
Dottern Klara, f. 1723, blev gift med hemmanets nye husbonde Simon Simonsson Joonas, från Simu i Haapakylä, f. 1719 d. 1764. Omgift 1766 med Anund Mickelsson Kuttainen i Haapakylä, f. 1723 d. 1790.
Klara hade åtminstone tre syskon: Karin, Johan (f. 1725) och Anna.
 
Jag har inte haft tid att titta något mera på Hannukainen än. Renoveringar..
 
Förresten, jag har hittat paret Rova som utvandrade till Amerika i juli 1865, vilket vi diskuterade öppet här för drygt ett år sedan. Jag hävdade att denna familj torde vara den första familj från finskspråkig bygd som reste direkt till Amerika hemifrån Tornedalen (alltså utan mellanlandning i Norge), minns ni? Stefan Sundbäck hade en hietaniemifamilj som ankom New York i början av november 1865. Denna Rova familj ankommer New York i början av september månad, om jag nu minns rätt.
Pionjärer, det är kul det.
 
/ST

390
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-02
« skrivet: 2003-09-02, 07:46 »
Minns jag inte galet är Vuotikainen ett parallellnamn på hemmanet Lakkapää i Alkkula by. Min förfader Hans Hansson Lakkapää, f. omkr. 1710, var ju en Hetta, och han kallas omvartannat även för Vuotikainen.
När det gäller Hannukainen har jag inte hunnit titta på det än.
Jag renoverar sju dagar i veckan, d v s på kvällarna efter jobbet. Klinkersättning.
ST

391
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-02
« skrivet: 2003-08-21, 07:34 »
Gustafsson,
jag är på språng men får kika på dina spörsmål vid tillfälle.
Spontant ser jag dock ett fel i din Hannukainensammanställning:
4 Hannukainen Henric Henricsson b. 1660 d. 1743
Denne man var väl tillhörande släkten Hetta i Matarinki?
Jonas Olofsson Sukki kom från Mäki i Turtola, om jag nu inte missminner mig alldeles. Så det är fråga om en helt annan släkt än Jöns Anundsson Sukki. Dock rörde sig dessa två personer på samma geografiska yta i Alkkula by.
 
Måste göra annat,
ST

392
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-02
« skrivet: 2003-08-16, 13:45 »
Per Mickelssons hustru i Koifwokylä Ingrid Henriksdotter, förra Arfwingens Hans Hanssons Änkia fordrar -----  
Detta måste ju rimligen avse Hans Hansson d.y. (alltså en broder till Henrik Hansson), eftersom han betecknas som ”arvinge”. Gamle Hans Hansson (d. 1691-92) kan ju inte ha varit arvinge till sina barn, eftersom gubben dog först?
 
Undrar om det kan ha funnits något tidigare släktskap mellan Hannukainen och Hetta (eller Piekko) eftersom Henrik Hansson förestår Hetta hemman några år i början av 1680-talet. Och det var ju p g a det faktumet som vi antagit att just han (Henrik) var gift med Ingrid Hetta.
Nu var det istället Hans hansson som varit gift med Ingrid.
 
Funderade
ST

393
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-02
« skrivet: 2003-08-16, 10:47 »
Ja, det blir något att bita i dessa Hannukainens...
Hoppas det är någon annan forskare som har funnit och noterat något arvsbråk eller liknande ur domböcker från denna tid. En sådan notis skulle kunna lösa upp några av de här litet oklara frågorna.
Ingrid Henriksdotter Hetta har säkerligen varit svärdotter till Hans Hansson Hannukainen, men med vilken av sönerna var hon egentligen gift?
Mats Henriksson Hetta hade tydligen en syster Ingrid (efter vad Kallioisen Erkki har funnit ut under 1950-talet), men denna Ingrid Henriksdotter ska ha varit gift i Juoksenki by. Hon bör även ha varit född under 1620-talet.
 
Klurigt är det. Själv har jag ingen direkt koppling till dessa Hannukainens och har därför inte sökt mera kring dessa problem. Min enda direkta koppling till dem är att Henrik Matsson Hetta är min förfader från sex olika grenar. Från hans fader Mats Hindersson härstammar jag ifrån åtta olika släktled. Från farfar Henrik Persson Piekko från elva kända släktled...
Varför jag över huvud taget stannade upp och tittade på dessa dokument från Hannukainen 1692, 1697 och 1710, berodde på att de då (1977) var de äldsta motsvarande jag överhuvudtaget hade sett från dessa trakter (tillsammans med en värdering av Mäki-Tiensuu hemman i Niemis från 1708).
 
Inventeringen och värderingen av Hannukainens hemman i Taroniemi den 5 april 1710 upptar i korthet följande fast egendom:
- en gammal gäststuga frampå gården 10 daler
- en stugu ibidem utan innandöme 12 dr
- bagarstugu med kammare innanföre 15 dr
- gammalt pörte 8 dr
- gammalt stegerhus 8 dr
- lofte 15 dr
- gammalt fähus med ladun 10 dr
- ett litet gammalt fårahus 2 dr
- ria med tvenne små och gamla halmladur 12 dr
- en liten lada uti Råfwa Wainio 2 dr
- ett häber 15 dr
- en gammal badstugu 3 dr.
Vidare tre tunnland åker, sexton namngivna ängar samt Elackt Humble gård med nästan oduglig Bäck Qwarn (12 dr).
Lös egendom:
8 st kor, en ung kviga, 4 st får och en gammal brun häst. Fiskenät, flera st. Kopparsaker, järnredskap samt kläder.
OCH.... här finner vi delvis lösningen med Ingrid Henriksdotter:
Per Mickelssons hustru i Koifwokylä Ingrid Henriksdotter förra Arfwingens Hans Hanssons Änkia fordrar -----
MEN: Avses gamla Hans hansson (d. 1691-92) eller dess tidigare icke namngivna son, alltså en broder till Henrik Hansson?
 
Lös det den som kan och orkar.
 
Det är onekligen intressanta tidsbilder som presenteras,
ST

394
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-02
« skrivet: 2003-08-15, 19:40 »
Gustafsson,
 
Erik Jönsson Joki, f. ca 1660 d. troligen 1709 (1713?), var husbonde på hemmanet Niemis nr 7 Joki eller Lax eller Hannu. I skatteböckerna 1693-1713. Hemmanet hade kluvits ur nr 8 Joki eller Erkki omkring 1692.
Gift med Kirstin Jönsdotter (Joki?) f. 1660 d. 1737, eventuellt kommen från gården (Joki eller Erkki). kallas 1711 hustru Kirstin Lax.
De hade tre kända barn:
1. Jöns Eriksson f. ca 1690.
2. Karin Eriksdotter f. 1699 d. 1779. Gift 1:a med Per Pålsson Lax eller Joki f. 1697 d. 1732. Gift 2:a 1734 med Hans Jönsson Lax eller Joki (= Hannu), f. 1707 d. 1778.
3. Anna Eriksdotter, gift 1729.
 
Löste det något?
ST

395
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-02
« skrivet: 2003-08-15, 18:34 »
Hannukainen i Taroniemi  byadel, Alkkula by:
 
År 1977 fann jag tre intressanta dokument i Övertorneå tingslags häradsrätts arkiv, vilka jag kopierade. Det var följande:
1. Arvskifte efter Hans Hansson [Hannukainen] den 5 april 1692.
1. Arvskifte efter Henrik Hansson [Hannukainen] den 28 augusti 1697.
1. Inventering av Henrik Hanssons [Hannukainen] sterbhus den 5 april 1710.
 
F.ö. så är de två första de äldsta bevarade dylika dokumenten inom Övertorneå tingslag. I vart fall efter vad jag har funnit. Kan väl tänkas finnas något liknande som har felbundits i annan volym.
I det tredje dokumentet beskrivs och värderas åbyggnaderna på Hannukainens gård och hemman i Taroniemi.
Enligt Kallioisen Erkki lär (ska) gården en gång i tiden under 1600-talet ha flyttats från Alkkulanniemi till Taroniemi. Det lär (ska) ha genomförts av husbonden Hans Olofsson, fader till Hans Hansson Hannukainen. Om detta vet jag intet mera.
 
1977-78 summerade jag dessa tre handlingar och efter några enstaka kontroller med annan dokumentation, skapade jag följande familjebild (några annorlunda uppgifter tycks framträda):
 
Hans Hansson Hannukainen,
f. omkring 1625 d. omkring 1691 (före april 1692).
Skattar för Hannukainen i Taroniemi 1655-1687.
Gift 1649 med okänd kvinna.
Eventuellt gift 2:a gång med någon okänd.
Enligt arvskiftet kostade ”Salig Gubbens begravning” 4 daler. Arvet fördelades mellan fyra söner och tre döttrar (barnen namngives icke).
 
Son 1:  
Henrik Hansson Hannukainen
f. omkring 1650 d. omkring 1696 (före augusti 1697).
Husbonde å Hannukainen i Taroniemi. Åren 1682-1684 förestår han Hetta hemman i Matarinki.
Var det inte denne man som Ingrid Henriksdotter Hetta skulle ha varit gift med? Kan det i sådant fall vara så att Ingrid avlidit före 1696, och att Henrik Hansson hunnit gifta om dig med Malin Henriksdotter? För det är så som den sistnämnda Henrik Hanssons änka benämns i arvskiftet 1697! Kan de verkligen ha skrivit fel namn i ett arvskifte?
Ingrid Henriksdotter ”ska” ha gift om sig med Per Mickelsson Mikko i Koivukylä. En teori är ju faktiskt då, att Ingrid var gift med en broder till Henrik Hansson, och då sannolikt den broder jag saknar förnamn på (se nedan). Men om det ändå var så att Ingrid var Henrik Hanssons första hustru, då måste hon rimligen ha avlidit senast 1696. Och då kan hon definitivt inte ha kunnat gifta om sig med Per Mikko, p g a att hon redan var död.
I Hans Hanssons arvskifte 1692 säges att ”Sonahustrun Ingrid” har att fordra 41 daler 8 öre.
Henrik Hanssons änka Malin Henriksdotter blev omgift omkring 1697-98 med Sigfrid Matsson Hannukainen, vilken skattar för hemmanet 1699-1705. Sigfrid hade fordringar i gården efter Henrik Hanssons död med 2? tunna träskfisk (30 daler), inköpt spannmål 8 dr 4 öre samt sommarlön på 10 dr. Således var Sigfrid Matsson uppenbarligen dräng i gården. En dräng som traditionsenligt utnyttjade situationen och gifte sig med den hyfsat unga änkan.
 
 
Son 2:
Johan Hansson Hannukainen-Alckström
f. omkring 1650-55.
Borgare i Piteå stad. Har återfunnit honom där i mantalslängd 1714. Tog sig ett svenskt ”borgarnamn” baserat på hembyn Alkkula och möjligen en befintlig ”ström” i älven direkt nedanför.
 
Son 3:
Per Hansson Hannukainen
f. omkring 1655-60.
Ogift.
 
Son 4:
Saknar namn, men kan han ha hetat Hans Hansson?
Kan det ha varit han som ev. var gift med Ingrid Henriksdotter Hetta, som i sin tur blev omgift med Per Mickelsson Mikko i Koivukylä?
 
Dotter 1:
Elin Hansdotter Hannukainen
Inga vidare uppgifter.
 
Dotter 2:
Brita Hansdotter Hannukainen
Gift med Simon Nilsson Mäki i Koivukylä.
 
Dotter 3:
Anna Hansdotter Hannukainen
Gift i Turtola by.
 
Barnbarn (Henrik Hanssons barn):
 
A. Henrik Henriksson Hannukainen
f. omkring 1680, d. 1708 ? (var avliden före april 1710).
Gift med Karin Andersdotter.
Deras son: Henrik Henriksson, f. omkring 1705.
 
A. Hans Henriksson Hannukainen
f. 1681 (1687?) d. 1761.
Tolvman. Indelt soldat Ruus. Skattar för hannukainen från 1722. Gift två gånger (jag har således funnit ut att han hade två fruar, vilket ni ju precis har diskuterat här på anbytarforum. Dock har jag inte noterat deras namn).
 
A. Kirstin Henriksdotter Hannukainen
Gift omkring 1709 med nye husbonden Mickel Josefsson Pekka-Hannukainen, f. omkring 1680 d. 1721 (skattar å Hannukainen 1711-1721).
 
Så långt mina noteringar från 1977-78.
 
 
Någon frågade häromdagen om Henrik Matsson Hettas anor. Hans änka Anna Hansdotter gifte om sig 1679 med Hans Hansson Vesto från Pello, vilken år 1681 skattar för Hetta hemman.
Han var son till bonden och kyrkvärden Mats Hindersson Piekko-Hetta f. 1607 levde 1682. Husbonde och ev. måg å Hetta i Matarinki. 1679 upprättade han testamente till sin salige sons hustru m fl. Han var möjligen gift med en dotter till Henrik Nilsson Hetta. Dock finns en annan källuppgift som härleder svärfadern till tolvmannen Henrik Jaukkuri i Närkki by.
Att Mats Hindersson torde tillhöra Piekkolasläkten stärkes genom det faktum att Torneågrenen av samma släkt började kalla sig Mörtberg långt före Mats Hinderssons sonsöner Erik och Olof gjorde det.
Farfadern var då Henrik Persson Piekko f. omkring 1580 d. 1644, skattar för Piekkola i Matarinki 1609-1644.
Farfars far var Per Jönsson Piekko, f. omkring 1550 avrättad 21 januari 1609 (se ”Avrättade” här på nättidningen Rötter).
Farfars farfar: Jöns Hindersson Piekko f. omkring 1520 d. troligen 1572. Skattar 1557-1572.
Farfars farfars far: Henrik Persson Piekko, skattar 1539-1556.
 
Nu ska jag måla om ett källartak,
ST

396
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-28
« skrivet: 2003-08-14, 03:33 »
Peterk,
hittade några kladdar om Tuoppala-Filpus:
 
Filip Olsson Joki(-Filpus), f. ca 1630 d. ca 1697. Husbonde å Filpus i Ratasjärvi, Juoksenki, vilket hemman tillkom genom klyvning av Tuoppala (skattar 1688-97). Kallas vid något tillfälle för Joki. Tydligen son till Olof Persson Tuoppala, f. ca 1600.
 
Hade åtminstone barnen (okänd ordning):
- Filip Filipsson.
- Olof Filipsson.
- Henrik Filipsson Joki (eller Filpus) f. 1654 d. 1740. Gift med Ella Olofsdotter.
samt möjligen även  
- Agneta Filipsdotter f. 1652 d. 1740, gift i Alkkula.
 
Henrik Filipsson hade i vart fall följande barn (okänd ordning):
- Margreta Henriksdotter.
- Ella Henriksdotter.
- Olof Henriksson Filpus-Hjulberg f. 1684 d. 1737. Torneå. Gift med Margeta Hansdotter Lodström (Pekkala) f. 1688 d. 1772.
- Filip Henriksson Filppa f. 1687 d. 1745. Gift med Anna Jönsdotter (Niemi?).
- Henrik Henriksson Filpus f. 1696 d. 1758. Gift med Ella Olofsdotter Purainen (????? = här har jag nog en felkladd....? Förväxling med Henriks mor, eller vad?).
 
Nä, nu måste jag hämta en bira till.
Inga maskar än.
ST

397
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-28
« skrivet: 2003-08-14, 01:36 »
Peterk,
hittar tyvärr inga uppgifter om Filpus nu. Vet ej vars hunden har grävt ner dem för att gnaga på dem senare.
 
Jag är senil, numera,
får nog dra mig tillbaka,
ST

398
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-28
« skrivet: 2003-08-14, 01:27 »
Elmhov,
 
Kan det vara dessa personer?
 
Jonas Olofsson Mäki-Sukki f. 1729 d. 1799, husbonde å Sukki hemman i Taroniemi, Alkkula, gift 1748 med Ella Jönsdotter Aasa från Juoksenki, f. 1725. Dotter till Jöns Mickelsson Aasa o h h Brita Pålsdotter.
 
Far:
Olof Jonasson Mäki f. 1699 d. 1765, husbonde å Mäki i Turtola. Tolvman. Gift 1 ca 1728 med Anna Olofsdotter, d. ca 1731.
Gift 2:a 1732 med Brita Larsdotter pajainen eller lassi från Pajala, dr till Lars larsson Pajainen o h h Elisabet Nilsdotter.
 
Farfar:
Jonas Olofsson Lampinen eller Mäki, f. ca 1660, husbonde å Mäki i Turtola från 1721. Tidigare husbonde å nuv. Juuso i Tengeliö 1701-1713. En tid soldat Jonas Lamb.
Gift med Elin eller Ella Hansdotter Antti från Närkki, f. 1678 d. 1740, dr till Hans Knutsson Antti o h h Ingrid.
 
Farfars far:
Olof Olofsson Lampinen eller Mäki f. ca 1625 d. troligen 1685, husbonde å Mäki i Turtola 1667-1685. Gift med Malin Hindersdotter, troligen från Poika i Turtola och dr till Hindrik Hindersson Poika.
 
Farfars farfar:
Olof Jönsson Lampinen f. ca 1588, husbonde och måg å Tikka eller Lampinen i Lampisenpää, Juoksenki (skattar från 1632). Gift med en dotter till gårdens anläggare Anders Olofsson Tikkainen f. ca 1557 d. ca 1631.
 
Hälsar
/ST

399
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-15
« skrivet: 2003-08-14, 01:10 »
I vart fall finner jag att Hindrik Matsson Hettas (f. ca 1635 d. 1678) uppenbarliga dotter Ingrid Hindriksdotter, f. ca 1660, var gift ca 1681 med Hindrik Hansson Hannukainen  (d. 1708) i Taroniemi. Detta verifieras tämligen väl genom det faktum att Hindrik Hansson förestår Hetta hemman i Matarinki 1682-1684.
Hindrik Matsson hade fyra döttrar av förra kullen med Anna Hansdotter såsom deras styvmoder (dombok 1679).
Äldste sonen var Hindrik Hindersson, han som for upp till Ounasjärvi (se ovan).
 
Fortfarande utan virus och andra maskar,
ST

400
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-15
« skrivet: 2003-08-14, 00:58 »
Gustafsson,
Du har nog tolkat mig fel ang. namnet Knut. Jag menade att namnet faktiskt denna tid ÄR ganska vanligt förekommande inom Hietaniemi.  
 
Mina papper ang. Hannukainen lyckas jag inte alls finna i afton. Trots att jag är arkivarie till professionen.
 
Håller på med virusuppdateringar. Verkar inte så kul med den nya masken.
 
ST

401
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-15
« skrivet: 2003-08-14, 00:34 »
Hetta är ett hemmansnamn i Matarinki kyrkby, Övertorneå. Birkarlasläkten på detta hemman hade fiskesjö uppe i Ounasjärvi, Enontekiö, varstädes en av ättlingarna (Hindrik Hindersson Hetta, f. 1660 d. 1743) bosatte sig i slutet av 1690-talet (nybyggare där officiellt 1697. Fick år 1697 landshövdingens konfirmation till att upptaga nybruk/bostad i Lappmarken. Åren 1704 och 1705 synes han ha bott i Peltojärvi, därefter vid Ounasjärvi, där han betalar skatt från 1713 till 1725). Detta blev begynnelsen på kyrkobyn Hetta i Enontekiö.
 
Johan Persson Pekka från Pekka i Pekanpää, kainuunkylä (Helsingbyn) till Lahti hemman i Koivukylä omkring 1708. han skattar därstädes 1709-1726. F. omkr. 1665 d. 1726. Testamente 1726.
Hustru 1: Karin Nilsdotter från Korpikylä.
Hustru 2: Anna Andersdotter.
Troligen äldsta son:
Johan Johansson Lahti f. 1701 d. 1793. Husbonde å fädernegården Lahti i Koivukylä, skattar 1727-1742, men flyttade genom hemmansbyte med Per Jönsson lax 1741-1742 till Niemis by och Erkki hemman (f d Joki), där han skattar från 1743.
Gift 1731 med Brita Hindersdotter Korteniemi f. 1702 d. 1783, dr till Hindrik Pålsson Purainen-Korteniemi o h h Ella Andersdotter Lampinen i Pello by, östra älvsidan.
 
Erik Jönsson Jokis (drunknad 1728) änka Ella Hansdotter Hetta (f. 1694 d. 1783) gifter om sig 1731 med Hans Andersson Antti i Närkki by, senare nybyggare i Meltosjärvi by, öster om Lohijärvi, i Tengeliönperältä (Övre Tengeliö).
 
Hälsar
ST

402
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-15
« skrivet: 2003-08-12, 00:17 »
När det gäller Mårten Jönsson Martimos hustrus Brita Jönsdotter härkomst, så ser jag nu att även jag (likt Mäkitalo) har en egenhändig notering från Joki.
Då konstaterar jag detsamma som Mäkitalo, att fadern bör ha varit Jöns Ersson Joki (eller Erkki), f. ca 1665 d. framemot 1720, möjligen först 1720-1721, o h h Anna Anundsdotter Joki, f. 1670 d. 1741, som i sin tur sannolikt kan ha varit dotter till Anund Knutsson Joki (d v s nuv. Kaarle i Armasjärvi).
Jöns Ersson skattar för Joki eller Erkki hemman nr 8 i Joenkylä, Niemis by, åren 1690-1720. Hustrun Anna Anundsdotter förestår hemmanet 1715, 1718 samt 1726-1728. Ur detta hemman utbröts ca 1692 nr 7 Joki eller Lax eller Hannu till egen rök.
Dock har jag endast uppgifter om barnen
1. Erik Jönsson f. ca 1690
2. Per Jönsson f. ca 1695
3. (troligen) Kaisa Jönsdotter f. 1700
4. Klara Jönsdotter f. 1711.
Här har jag under ett större frågetecken lagt till ytterligare ett barn, dottern Brita f. 1696, gift med Mårten Jönsson Martimo f. 1685 d. 1771.  
 
Glömde nämna tidigare att på nr 7 Joki eller Lax, senare kallat Hannu, så uppgavs bonden Per Pålsson f. 1697 d. 1732 vid sin knektvärvning 1721 vara en lyderlig lappe från Lule lappmark. Således tillförde han litet nytt blod in bland de gamla niemissläkterna. Å det är ju kul.
 
Brita Olofsdotter, som Doris frågade om, har jag alls inga datumuppgifter om. Tyvärr. Har inte sökt desto mera kring hennes familj.
Det är ju så att man har femhundramiljoner olika forskningsvinklingar, så det innebär ju automatiskt att man endast hinner med att fördjupa sig i ett fåtal. I dem som berör en mest.
Men hittar jag nåt om henne så meddelar jag dig.
 
I vart fall är det återigen läge för att konstatera att så många människors konkreta livsdata inte går att återfinna i bevarade kyrkolängder. De finns inte med där de nödvändigtvis borde ha stått antecknade. Hur mycket glömde kyrkoherdarna att skriva in egentligen?
Vi har ju haft detta spörsmål på tapeten tidigare.
 
Nu är det natt,
ST

403
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-15
« skrivet: 2003-08-11, 20:39 »
Noteringen är idag väldigt osäker även för mig själv..... men i vart fall avser den naturligtvis Brita Jönsdotter (var det inte det du frågade efter?).
Brita Jönsdotter var ju änka efter Olof Nilsson Joki, f. 1702 d. 29.7.1738. Som jag sagt tidigare så har jag alls inga säkra data på henne; endast en oklar blyertsnotering: f. 1701 d. 1781?????.
 
Minns ej nu varifrån den uppgiften kommer samt om den verkligen avser just henne. Sannolikt har jag funnit någon kvinna med namnet Brita Jönsdotter som levde denna tid, men har inte hunnit (eller kunnat) verifiera att det just är fråga om denna vår nu aktuella Brita Jönsdotter.  
Jag hade ju även markerat datumen bakom hennes namn med fem st frågetecken.
 
That's life,
 
ST

404
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-15
« skrivet: 2003-08-11, 09:33 »
Olof Jönsson Kaisa, husbonde å Kaisajuntti hemman i Niemis, f. ca 1675 d. 1714 (skattar 1708-1714). Gift med Malin Nilsdotter f. 1676 d. 1737 (skattar 1717). Omgift med Henrik Eriksson (skattar å Kaisajuntti 1728).
Tre kända barn:
1. Brita, gift med tolvmannen Hans Henriksson Hannukainen.
2. Anna f. 1708 d. 1785, gift 1730 med nye husbonden Nils Andersson Kaisajuntti, f. 1700 d. 1785 (från detta par härstammar Katrin Öhgrens sammanboende karl i rakt nedstigande led).
3. Jöns Olsson Kaisa, senare Joki, f. 1712 d. 1745, husbonde å nuv. nr 6 Joki (Alemainen Joenheikki) från 1740 genom giftermål med Olof Nilsson Jokis änka Brita Jönsdotter. Jag har inga säkra data på henne, men med blyerts har jag noterat f. 1701 d. 1781?????.
 
Gustafsson,  
ja, vi har diskuterat denna Joki-släkt tidigare i detta forum:
Knut Andersson Joki eller Knuuti, f. ca 1670 d. 1719, var ju husbonde å hemmanet Joki eller Knuuti beläget vid Armasjoki i byadelenen Joenkylä inom Niemis by. Skattar 1706-1719. Gården bör även redan denna tid i folkmun haft benämningen Antinen, men detta beläggs inte förrän långt senare.
Han hade en ej namngiven vuxen son år 1708, varför man kan gissa att hans hustru Anna Jönsdotter (f. 1682) egentligen var hans andra hustru.
Kända barn:
1. Gl. pigan Caisa Knuts Dr Antinen i Niemis, 85 år gl., f. 1703 d. 9.5.1789.
2. Anders Knutsson Joki eller Knutti (bör även ha kallats Antinen), f. 1705 d. 1753.
3. Knut Knutsson, nämnd 1741.
 
Knut Andersson (ovan) var ju son till Anders Knutsson Joki eller Knuuti, f. ca 1645 d. 1705, vilken i sin tur var farbror till just Karl Anundsson kaarle i Armasjärvi (fadern var Anund Knutsson Joki (nuv. Kaarle), f. ca 1645 d. troligen redan 1696.
Karl Anundssons bror var Anders Anundsson, f. ca 1685, som under åren 1720-1728 skattar för faderns hemgård nr 4 Knuuti (Forssman) i Niemis. 1728 flyttar han såsom måg till nr 4 Karkiainen i Korpikylä.
Anund och Anders Knutssöner Joki eller Knuuti hade även ytterligare två kända bröder:
Axel Knutsson, f. ca 1649 d. i fältläger i augusti 1676 i Skåne. Knekt 1669-1676.
Knut Knutsson d. i oktober 1679 i Ystad, Skåne. Knekt 1679.
Dessa två har jag soldatuppgifter på på annat håll.
Även fadern Knut Anundsson Joki (=Knuuti), f. ca 1615 d. troligen 1690, hade en tid varit soldat (1669-1676) men avlöstes av sonen Axel. Och det var ju inte så värst lyckat för Axel; han dog ju strax efteråt. Tolvman 1681-1687. Benämns i soldatlängder Mölnare 1669 och 1671, vilket torde avse att han var just mjölnare. Till hemmanet hörde nämligen en kvarn i Armasjoki.
Namnet Knut förekommer i några släkter inom Hietaniemi under 1600- och 1700-talet. Annars är det inte speciellt vanligt namn.
 
Oj, nu måsta jag fixa frukost till mina hjälplösa tonåringar.
 
/ST

405
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-11
« skrivet: 2003-08-10, 23:15 »
S-I,
åter från storskogen sätter jag mig ned vid mina härligt urgamla pappersfyllda pärmar och studerar. Ett par kalla pilsner vid min sida ger mig okristliga erinringar om mina nästintill hedniska rötter.
Du nämner uppgifter om Joki-gårdarna från kommunionlängden 1736-1740: I
- Nr 22 bodde Anders Cnutsson Joki m hu Carin,
- Nr 23 bodde Olof Nilsson Joki m hu Brita,
- Nr 24 Hans Jönsson Joki m hu Carin,
- Nr 29 bodde Jöns Olofsson Caisa,
 
I kommunionlängd 1741-1745 noterar du:
- Nr 22 bodde fortfarande Anders Cnutsson Joki,
- Nr 24 Jöns Ohlsson Niemis. Henrik Nilsson Joki med hu Barbru finns i nr 24.
- Nr 25 Hans Jönsson Joki.
 
I mina egna byautredningar från Niemis (i detta specifika fall kallades byadelen den tiden för Joenkylä) har jag bl a följande:
 
Niemis nr 4 Knuuti eller Forssman ( f d Joki):
Knut Anundsson, skattar 1648-1690. Därav namnet Knuuti.
Anders Knutsson, skattar 1695-1705.
Knut Andersson, skattar 1706-1719. Gift med Anna Jönsdotter f. 1682 1761.
Anders Anundsson (kusin med Knut Andersson), skattar 1720-1728. Gift 28.1.1712 med Anna Andersdotter Karkiainen.
Anders Knutsson skattar 1730-1749, f. 1705 eller 1707, d. 1.7.1753. Gift med Karin Johansdotter f. 1706 d. 1790, omgift.
Johan Andersson Knuuti, ibland kallad Antinen (efter Anders), f. 5.9.1732 d. 26.12.1790. Gift 1758 med denna Maria Mickelsdotter; oklart vem hon var men jag har några outklarade teorier. Johan Andersson sålde hemmanet till Lars Larsson Forssman. Jag har åtskilliga dokument kring dessa personer.
F.ö. härstammar jag från denna släkt på min ff mf:s sida.
 
Niemis nr 5 Joki (Ylemäinen Joenheikki):
Henrik Nilsson Joki, f. 1700 d. 26.5.1760. Gift tre ggr (Kaisa Jönsdotter d. 1737, Klara Jönsdotter Joki eller Erkki d. 1739, samt Barbro Johansdotter Tiensuu d. 1778). Ett gammalt stall fanns kvar på gården ända in till 1970- eller 1980-talet hade en stock med hans initialer H.N. 1751 --- 1741, vilken specifik stock plockades ur när stallet revs och monterades in av nuvarande ägaren i den gamla rökbastun (säkert tvåhundra år gammal den oxå). Jag var och spanade in densamma nu i juli månad 2003. F.ö. så finns det två väldigt intressanta aittor på detta hemman; en från ca 1840 och en mindre modell från ca 1780-1790.
Grundad från nr 6 före 1728.
 
Niemis Nr 6 Joki (Alemainen Joenheikki):
Henrik Olofsson Joki, skattar 1692-1696.
Nils Olofsson Joki, skattar 1697-1719. Gift med Ella Jönsdotter f. 1674 d. 1753, skattar 1720-1726.
Olof Nilsson Joki f. 1702 d. 29.7.1738, skattar 1726-1738, omgift 1740 med
Jöns Olofsson Kaisa f. 1712 d. 4.7.1745, skattar 1741-1745.
Nils Olofsson Joki f. 1728 d. 28.3.1784.
 
Niemis Nr 7 Joki eller Hannu 8 (f.d. Lax):
Erik Jönsson Joki, skattar 1693-1709.  
Jöns Eriksson Lax, skattar 1713-1721.
Per Pålsson Lax f. 1697, soldat med namnet lax 1721-1728. Gift med Karin Eriksdotter Joki f. 1699 d. 1779. Maken Per skattar 1730-1732 medan Karin skattar 1721 samt 1733-1734. Omgift med
Hans (= Hannu) Jönsson Lax eller Joki f. 1707 d. 3.2.1778.
 
Niemis Nr 8 Joki eller Erkki:
Erik Jönsson Joki drunknad 1728, skattar 1713-1728. Namnet Erkki efter hans farfars far Erik Jönsson som skattar därstädes 1634-1667. Gift med Anna Hansdotter Hetta.
Per Jönsson Lax, skattar 1730-1742. Gift med Anna Olsdotter. Flyttade 1742 till Lahti i Koivukylä.
Johan Johansson Joki, från Lahti i Koivukylä 1742.
 
Har jag missat någon? Joddla i så fall.
Förresten så är jag släkt med dem allihopa.
 
Räcker det, Gustafsson?
 
Kippis!
/ST

406
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-11
« skrivet: 2003-08-07, 11:41 »
Hej S-I,
Nog ska jag väl klara utav att reda ut dessa Jokis, som ju under denna tid faktiskt bodde i byadelen Joenkylä i Niemis by.
Nu är jag dock långt ute i skogarna i Finland, i utkanten av Alkkula kyrkoförsamling. Såg i morse renar vandra från Rovaniemen maalaiskunta över kommungränsen till Ylitornio. Har även sett älgar bada...
Skämt åsido. Jag har inga papper med mig här i skogen, men väl hemma i Luleå har jag detsamma. Anders Knutsson Joki eller Knuuti var husbonde på det hemman som senare kom att kallas Forssman. Han var bl a min egen förfader. Något år innan han dog lät han uppföra en manbyggnad (ca 1751), som står kvar än idag. Timmerstommen är densamma, brädpanelen är väl från 1900-talet.  
Hans Jönsson Joki var väl bonde på Erkki-hemmanet? Sedan fanns det två Joki-gårdar; Ylemäinen Joenheikki (nr 5) och Alemainen Joenheikki (nr 6).
 
Lars Larsson Forssman upptog ett nybygge i trakterna av Hirvijärvi, men det var endast för en kort tid. Noter om detta har jag oxå hemmavid.
 
Har varit till Helsingfors och även över till gamla stan i Reval (Tallinn). Spatserade på samma stenlagda gator (var de det då?) som min förfader Mickel Kohkoinen i Kuivakangas trampade på vid sitt besök där 1706. Tog även några kliv ut på vägen till Narva. Fick en känning utav november 1700.
Historien är väldigt påtaglig i Reval.
 
Vi höres utav när tillfälle ges,
 
Hälsningar från Stor-Skogen,
ST

407
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-11
« skrivet: 2003-07-04, 21:00 »
S-I,
det är alldeles riktigt. Martimo finns i bägge byarna. Martimo i Kainuunkylä tillhörde i början Armassaari by. Det äldre nybygget Martimo (nuv. nr 39 Kaski) upptogs 1739, medan det andra (nr 40 Uusimaa) var en avknoppning från det första i början av 1790-talet.
Martimo i Korpikylä (nuv. nr 3 Martti, på östra älvsidan) kommer till under 1680-talet. Det andra Martimo i Korpikylä synes anlagts under 1730-talet.
Någon direkt koppling mellan dessa gårdar finner jag inte, mera än att de två i Kainuunkylä är sprungna ur samma nybygge (efter vad jag förstår).
Om namnets betydelse vet jag icke. Har faktiskt inte ägnat detta någon tanke än. Nu gör jag plötsligt det... Måhända ett naturnamn?
 
Henrik Johansson Tuohea bör rimligtvis ha sett sina första dagar i Korpikylä. Inte förrän 1790 flyttar släkten till Hietaniemi.
 
Hälsar
ST

408
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-04
« skrivet: 2003-07-03, 18:41 »
Tuohea är hemmanen nr 9 och 10 i Korpikylä, Karl Gustav.
Mårten Jönsson Martimo, f. 1685, o h h Brita Jönsdotter, f. 1696, förekommer på Martimo nr 14 i Korpikylä. En son Johan Mårtensson flyttar sedermera till Äijä hemman i samma by.
Varken Mårten eller Brita synes vara från Martimo hemman.
Jag har i övrigt forskat fram att Johan Henriksson Sikainen (senare Siikainen, nuv. prästgården), f. 1746, först var husbonde å hemgården Tuohea i Korpikylä, sedan några år bonde å Martimo i samma by, för att från 1790 (gm hemmansbyte) bli husbonde å Sikainen i Alkkula.
Dock har jag Johan Henrikssons moder noterad såsom Brita Mårtensdotter Martimo, men det kan ju helt enkelt röra sig om ett skrivfel?
Liksom att jag noterat Johan Hednrikssons hustru som Anna Persdotter (ej Anna Greta).
/ST

409
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-04
« skrivet: 2003-07-02, 11:21 »
Ja,
det är rätt person.
 
/ST

410
Allmänt / Mats Matsson (Finne) ca 1600 - 1654
« skrivet: 2003-07-02, 11:20 »
Irma,
 
det är precis den källan jag nyttjat när jag den 22 juni här ovan skrev att Mats Matssons änka bör ha avlidit 1667. Tyvärr framgår ju inte hennes namn.
 
Sedan har jag funderat på detta med Mats Matssons ev. släktskap med Mämmi (vilket jag fortfarande själv tror är fullt möjligt, tills jag/vi blir överbevisade av annan källforskning som omtalar något annat på ett tydligt sätt). Efter vad jag har sett så benämns medlemmar ur Mämmisläkten ofta just med detta tillnamn, Mämmi. Om jag nu minns rätt (?) så kallas de även ibland så uppe i Alamuonio. Mats Matsson gör det mig veterligen inte. Detta faktum skulle kunna tala emot ett ursprung hos Mämmis.
Förvisso var Mämmi (Mämmilä) ett gårdsnamn i Turtola, vilka gårdsnamn växlade beroende på den aktuella gård man bebodde vid olika tidsskeenden. Men just namnet Mämmi är speciellt eftersom Mats Larsson Pynnöi ju hade med sig detta namn ifrån Kemi älvdal. Då fick gårdsnamnet Mämmi även funktionen av någon sorts släktnamn, innan det förankrades såsom just gårdsnamn även i Turtola by.
Därför borde nog Mats Matsson ha benämnts Mämmi när han dök upp i gamla överkalixbygden. Och det kan han ju faktiskt ha gjort i talspråk och folkmun, men de svenskspråkiga skrivarna greppade aldrig andemeningen i ett dylikt tillnamn, utan nöjde sig med att ange etnicitet: Finne....
 
Blev vi klokare av detta?
 
Hälsar
ST

411
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-04
« skrivet: 2003-07-01, 22:13 »
S-I,
 
Jag har inte alla data tillgängliga precis nu, men Henrik Henriksson Takajänkkä, f. 1804 d. 1870, blev bonde å Takajänkkä hemman i Matojärvi 1842. Han var kommen från Hirstiö hemman (senare kallat Aro) i Kainuunkylä i östra delen av gamla Hietaniemi församling.
Hans far var Henrik Johansson Sikainen-Kauppi (måg därstädes)-Hirstiö (Aro) i Kainuunkylä, f. 1766 d. 1846. Tyvärr ser jag inte vilket år han hamnade på Hirstiö hemman, varför jag inte alldeles säkert kan precisera exakt var Henrik var född (farfar var dock Johan Henriksson Sikainen, f. 1746 d. 1814). Han kan således återfinnas bokförd i både Hietaniemi som Övertorneå.
 
Efter att ha sett någon artikel i Haparandabladet under vintern 2002-2003 angående kommande ihopsammanläggning av Övertorneå och Hietaniemi kyrkoförsamlingar, så tolkar jag detsamma såsom fastlagt. Dock minns jag inte från NÄR detta skulle ske. Om något år eller så. De har redan utsett den gemensamma kyrkoherden, vilket i vart fall INTE blev den befintliga kyrkoherden i Övertorneå moderkyrkoförsamling. En viss turbulens uppstod i och med detta beslut.
 
Ha det,
ST

412
Allmänt / Mats Matsson (Finne) ca 1600 - 1654
« skrivet: 2003-07-01, 21:19 »
Hej,
 
Har tagit hand om min lunginflammation ett par veckor. Ser att diskussionen rullar på.
Det här med åldersangivelse vid dödfall, vilket i sig utvisar ett födelseår, är ju inte alls mycket att anse såsom säkert.
Det är ju även det ni delvis diskuterar.
 
Med tanke på B-G Nilssons inlägg erinrar jag mig väldigt många fall bland mina anor där dödsåldern uppgives till någonting preciserat, men som inte alls går att belägga vid kontroll av befintlig födelsebok. Speciellt två generella fenomen har jag iakttagit:
1) Ju äldre personen uppgivits varit vid dödsfallet, ju större ”risk” att personen i själva verket varit yngre.
2) Ju längre tillbaka i tiden, desto större ”risk” att åldersangivelsen felar.
 
Hade bl a denna förfader (min ff ff ff ff):  
Erik Olsson Toljus (Patron)
Född 4 januari 1733, död 13 september 1791 i Nuottioranta.
Var vid sin död således 58 år 8 månader 9 dagar gammal men uppges i Hietaniemi död- och begravningsbok ha varit ”67 år gl” och avliden av ålderdoms bräcklighet.  
 
När det gäller Ivar Matsson så har jag noterat att han förekommer för sista gången i skattelängd 1669. Jag har inte djupstuderat samtliga aktuella källor för dessa personer. Bristande tid och intresse. Men eftersom han då uppenbarligen inte var alltför gammal (ca 45 år), så har jag antagit att han avled då. Men så behöver ju faktiskt inte ha varit fallet. Han kan ha levt längre.
Samma fenomen inträffar ju med sonen Pärs födelseår: det är beräknat från en uppgiven dödsålder.
Inte vet vi när de var födda exakt liksom vi inte heller säkert vet när Ivar Matsson dog. Även om jag tror att Ivar avled 1669 (eller 1670).
Jag tror inte att Ivar Ivarsson är far till Pär, eftersom Ivar drar ner till Kallax i Nederluleå, vilket inte skulle tyda på att han efterlämnat en ”äkta” son Pär Ivarsson kvar i Narkaus.
Likaväl har jag antagit att Margareta Andersdotter ”torde ha varit ca 10 år yngre” än vad dödsboken 1690 anger.
 
Men, visst kan även jag ha tolkat källorna fel,
Hälsar
ST

413
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-04
« skrivet: 2003-06-28, 17:26 »
Maud,
 
Hustrun min härstammar från Adam och Annas Djerfs dotter Eva Adamsdotter, f. 1803 d. 1886, gift 1831 med Henrik Henriksson Hirstiö-Takajänkkä i Matojärvi.
Därför kollade jag en gång upp hennes föräldrar.
 
Adam Persson Djerf, f. 1758 d. 1834, var soldat Djerf (Djärv) i Vitsaniemi från 1788. Han var från Aapajoki by och hade en tid bott på ett hemman med namnet Kangas, men klumpigt nog har jag tydligen glömt att notera i vilken by detta hemman låg...
Han var i vart fall son till Per Persson [troligen =] Pallakka - Aapajoki (Vanhatalo), f. 1723 d. 1809, nybyggare i Aapajoki 1758, o h h (gifta 1754) Maria Simonsdotter från Laivajärvi, f. 1720 d. 1808.
Per Persson har jag inte ännu följt vidare, men indikationerna är att han kommer från Pallakka.
 
Adam Persson Aapajoki gifte sig 30 januari 1783 med Anna Andersdotter Smed från Ala Vojakkala, f. 1758 d. 1847.
 
Jag har även noterat barnen:
Isak f. 1782
Maria Kaisa f. 1783
Johannes f. 1785
 
Hälsar,
ST

414
Allmänt / Mats Matsson (Finne) ca 1600 - 1654
« skrivet: 2003-06-22, 21:50 »
Att Mats Matsson Narkaus (Finne), uppgiven född 1601 samt lika uppgiven död 1652, skulle vara son till Mats Larsson Mämmi eller Pynnöi, uppgiven enligt en åldersuppgift såsom född 1558, död ev. 1623 eller 1636, är mig veterligt ingen källbelagd uppgift.
Kallioisen Erkki (Erik Wahlberg), allas vår okrönte guru, har en gång under 1950-talet - efter grundligt källstudium - antagit detsamma, eftersom ingen annan Mats i trakterna av Tornedalen syntes passa in.
 
Att Mats Larsson Mämmi eller Pynnöi skulle ha varit kyrkobyggare, vilket Håkan Bergström antyder efter tolkning av Erik Kuoksus hemsida, har jag aldrig sett några skriftliga belägg för. Dock behöver det ju i sig inte vara fel ändå. Men jag hade i sådant fall önskat se tydligare belägg för detsamma: Han inkom till Tornedalen i samband med kyrkbygget i Enontekis 1607---- behöver ju i sig inte alls innebära att Mats Larsson [var med och] byggde kyrkan i Enontekis 1607..., utan att han hitkom vid samma tid (?).
Vi vet att Matz Mämminen, kallas även Pynnöi, förekommer i byn Koivukylä i Kemi älvdal bl a åren 1606 och 1608 (då var väl kyrkan i Enontekis redan färdig?).  
Han var uppenbarligen inte lapp, men det är möjligt att han var från just Kemi älvdal. Dock har även jag hört den traditionella teorin om att det finns ett savolaksiskt ursprung. Denna teori gäller för många nybyggare som kommit till Tornedalens övre bygder efter 1590-talet.
Efter att ha försvunnit från Koivukylä i Kemi älvdal dyker sedermera en namne upp såsom nybyggare i Turtola, å blivande Mämmilä hemman (vilket Sundbäck så riktigt påpekar ligger på finska sidan), vilket med i princip all möjlig sannolikhet är just samma person. Där finns han med i skattelängderna åtminstone 1612-1623 (avled han då 1623?). Enligt jordeboken förekommer han i östra Turtola 1632-1636 (avled han då först 1636?).
Ni ser alla det vi redan vet om i ryggmärgen: inga säkra årtal för dödsfall går att utläsa. Det mesta är och förblir antaganden.
Liksom med det faktum att Mats Larsson ska ha haft sönerna Mats Matsson, f. 1601, Tomas Matsson, f. 1602 (min ana från två släktgrenar), Lars Matsson f. 1608 (min ana från två andra släktgrenar), samt Jöns Matsson.
Tomas är tämligen sannolikt en son (och eftersom han drog till Muonioniska - nuv. Alamuonio - så kan man ju, kanske, mycket väl tänka sig att fadern hade kännedom om trakterna efter en eventuell Enontekis-färd.
Lars Matsson (uppkallad efter farfar) övertar ju Mämmilä hemman och skattar åtminstone 1638-1666, men lämnar gården öde och flyttar upp till Alamuonio och Lahti hemman, skattar där 1669-1685. Detta faktum gör att man gärna antager att Tomas Matsson är hans broder.
Jöns Matsson i Turtola är utskriven till knekt 1647.
 
Men om Mats Matsson Finne i Narkaus tillhörde denna barnaskara, det vet vi alls icke med någon säkerhet. Men vi vill så gärna tro det, av flera skäl. Inte minst för att då blir släkttavlan mera komplett, men också därför att det finns en erfarenhetsmässig och sakkunnig liksom lokalkännedomsmässig logik i Erkkis resonemang om att Mats Matsson Narkaus egentligen var från Mämmi i östra Turtola.
Det är troligt att han dog omkring 1652 eftersom det är sista året han förekommer i skattelängd (enligt mina noteringar i vart fall). Hans hustru dog tydligen 1667.
Så även jag antager detta såsom ett gällande faktum, i vart fall en trolig hypotes.
En Mats Matsson återfinnes även i Pajala tidigt 1600-tal, men gården lämnades öde.  
 
Mats Matsson hade åtminstone tre barn:
1. Ivar Matsson, f. ca 1625 d. 1669, övertog faderns hemman, nuv. Vanhatalo i Narkaus (min ana från en släktgren). Hans äldste son Ivar Ivarsson for rakt in i svenskbygderna och bosatte sig i Kallax söder om Luleå. Det är litet ovanligt. Sonen Staffan blev väl förste nybyggaren i Teurajärvi, sonen Jöns hamnade så småningom i Nybyn, Överkalix, medan då yngste sonen Pär övertog far och farfars hemman i Narkaus, medan två döttrar gifte in sig i Lovikka-släkten.
2. Malin Matsdotter, f. ca 1630 d. 1704, gift 1654 med nybyggaren Jock Mickelsson i Kengis (Jokk), f. ca 1625 d. 1709. (min ana från två olika släktgrenar).
3. Mats Matsson, f. ca 1630, utskriven till knekt. Återvände hem 1663 från Landskrona där de legat i garnison, tillsammans med fyra st andra överkalixbor (har för mig att det är Olle Hederyd som omnämnt denna sak?).
En Mats Matsson Kaukonen omnämns i Olmasjoki i Kittilä socken 1684.
 
Det är svårt att påstå för mycket när källforskningen inte alltid riktigt ger stöd för ens teorier.
Men, ska vi ha släktmöte? Ska vi kalla hela Norrbotten?
Hälsar,
ST

415
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-04
« skrivet: 2003-06-22, 20:51 »
Ja, inte vet jag. Men jag har genom åren funnit följande barn till Jöns Ersson Tolainen, måg å Kerttu (nuv. Paavo) i Soukolojoki, Yli Kuivakangas (vilket förvisso ligger i Övertorneå socken och församling, men nu ska ju snart Hietaniemi åter uppgå i Övertorneå församling - p g a minskat invånarantal - så då kanske det inte spelar så stor roll att vi diskuterar detta under just Hietaniemi):
1. Mickel Jönsson Kerttu-Savilahti f. 1692 d. 1761, anläggare av Savilahti i Soukolojärvi. Gift.
2. Malin Jönsdotter Kerttu f. ca 1695, gift ca 1720 med Erik Johansson Kerttu-Hannukainen-Löpare i Yli Kuivakangas, f. 1689. Min ana från två släktgrenar.
3. Gertrud Jönsdotter Kerttu, f. 1697 d. 1774, gift 1721 med Johan Johansson Korvola i Yli Kuivakangas, f. 1697 d. 1783. Min ana från två släktgrenar.
4. Erik Jönsson Kerttu-Korvola f. 1699 d. 1774, husbonde å Hannukainen i Yli Kuivakangas, sedan å Kerttu, sedan å Tano eller Niemi i Soukolojärvi för att från 1733 bli måg å Korvola i Yli Kuivakangas. Gift.
5. Jöns Jönsson Kerttu (Juntti) f. 1700 d. 1749, anläggare av Kerttu eller Juntti i Soukolojärvi. Gift. Min ana från tre olika släktgrenar.
6. Pål Jönsson Kerttu (Paavo) f. 1702 d. 1786, husbonde å fädernegården Kerttu eller Paavo i Soukolojoki. Min ana från en släktgren. Gift. Sonen Johan  Pålsson Kerttu eller Pavo, f. 1748 d. 1814, är min ana. Dennes broder Erik Pålsson Kerttu, f. 1742 d. 1797, hade sonen Aron Ersson Kerttu, f. 1768.
Jöns Jönssons son Erik Jönsson Kerttu eller Juntti, f. 1746 d. 1810, var ogift.
7. Brita Jönsdotter Kerttu f. 1704 d. 1789, gift 1739 med sin kusin Johan Ersson Huhtasaari-Rova eller Lammirova i Yli Kuivakangas, f. 1703 d. 1769.
8. Klemet Jönsson Kerttu-Kommis f. ca 1707 d. 1742, död på folttan 9.10.1742, på hemvägen från Finland. Gift.
Vid efterkontroll så härstammar jag från Jöns Ersson Tolainen eller Kerttu o h h Gertrud Mickelsdotter Kerttu från minst åtta olika släktgrenar.
Det känns verkligen som om jag persoligen var med i den där familjen och gårdens sociala leverne i början av 1700-talet. Jag minns allt som hände...
Hälsar
ST
PS) o-ljudet var uppenbarligen kort under 1600-talet, varefter det uttalades längre under senare tider. Tolainen torde vara rätt form under 1500- och 1600-talen.

416
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-04
« skrivet: 2003-06-21, 21:47 »
Brita Aronsdotter Kerttu var född 1799 i Koutojärvi, dotter till bonden Aron Ersson Kerttu (Paavo) f. 1768 d. 1806 o h h (1791) Lisa Johansdotter Penttilä från Kukasjärvi, f. 1765 d. 1849 (dotter till Johan Johansson Dillman o h h Ella Eliasdotter Esperi).
Aron Ersson KErttu var först bonde i Koutojärvi, sedan i Kukasjärvi by. Han var från Kerttu eller Paavo hemman i Soukolojoki, Övre Kuivakangas, Övertorneå. Son till bonden där Erik Pålsson Kerttu eller Paavo f. 1742 d. 1797 o h h Magdalena Persdotter f. 1740 d. 1788.
Farfar och farmor: Pål Jönsson Kerttu (= Paavo) f. 1702 d. 1786, husbonde å Kerttu eller Paavo i Soukolojoki, o h h (1735) Kaisa Andersdotter Inga från Juoksenki, f. 1714 d. 1760 (dotter till Anders Andersson Inga o h h Margeta Hindersdotter).
Farfars far och farfars mor: Jöns Ersson Tolainen (Kerttu) f. ca 1667 d. 1710, husbonde och måg å Kerttu (nuv. Paavo) i Soukolojoki, o h h (1691) Gertrud MIckelsdotter Kerttu från gården f. ca 1668 d. 1721 (dotter till Mickel MIckelsson Kerttu o h h Margeta).
Farfars farfar och farfars farmor: Erik Ersson Tolainen (Huhtasaari) f. ca 1635 d. ca 1700, husbonde å Huhtasaari och Tolainen i Övre Kuivakangas (1666-1700), o h h (ca 1665) Brita Jönsdotter f. ca 1630 d. 1714, änka efter makens morbroder Per Persson Huhtasaari å gården, f. 1623, lnekt 1641.
Farfars farfars far och mor: Erik Nilsson Tolainen f. 1607 d. 1677, husbonde å Tolainen i Juoksenki (1638-1677), utskriven till knekt för hemmanet 1644, o h h (ca 1630) Karin Persdotter Huhtasaari från Övre Kuivakangas (dotter till Per JÖnsson Huhtasaari o h h Brita).
Ff ff ff: Nils Ersson Tolainen f. 1565 d. ca 1637, husbonde å Tolainen i Juoksenki (1604-1637), var 72 år gammal 1637. Hustrun d. 1612.
Ff ff ff f: Erik Nilsson Tolainen f. ca 1530 d. ca 1603, husbonde å Tolainen i Juoksenki (1567-1603). Namnet Tolainen förekommer första gången år 1567.
Ff ff ff ff: Nils Hindersson Tolainen f. ca 1500 d. troligen 1561, husbonde å den andra halvan av Tolainens hemman i Juoksenki (1539-1561). Troliga bröder: Per och Måns.
Hälsar
ST

417
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-04
« skrivet: 2003-06-20, 18:31 »
Maria Katarina Larsdotter Skott, kallad Maria, f. 1861 d. 18 juni 1930, var tydligen ändå född i Saarijärvi. Inflyttade till Hietaniemi från Keräsjoki 1874.
Hon gifte sig 1889 med en Niemis-legend, Pilkkatien Jaako: Jakob Johansson Viippa från Armasjärvi, bosatt i Niemis by från ca 1905, f. 1856 d. 10 december 1933.
Marja hade oäkta sonen Johan Albert, kallad Johan, f. 1886, som utflyttade till Nedertorneå 1910. I äktenskapet med Jaako fick hon fem barn, varav samtliga avled före tio års ålder.
Pilkkatien Jaako gifte om sig endast drygt tre månader efter marjas död med Stina Snabb (Kristina Margareta Jakobsdotter Snabb från Puostijärven Ylipää, f. 1856, och flyttade till ålderdomshemmet i Hietaniemi 1935. Enligt min salig far så hörde hon illa. Men, det är klart, hon var ju en gammal gumma då.
 
Hälsar
ST

418
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-04
« skrivet: 2003-06-19, 19:51 »
Ja, inte heller egentligen etnicitet i strikt form, utan språkgruppstillhörighet....

419
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-04
« skrivet: 2003-06-19, 19:49 »
Med begreppet finne avses att personen är (i princip enbart) finskspråkig, till skillnad från svensk, som då hade avsetts (i princip enbart) svenskspråkig.
Det har således ingenting med nationalitet att göra. Endast etnicitet.
 
Hälsar
ST

420
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-18
« skrivet: 2003-06-06, 13:21 »
Gustafsson,
 
Vad har du för familjebildning på soldaten Salomon Johansson Meijer i Kainuunkylä, gift 1757?
 
Undrar,
ST

421
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-18
« skrivet: 2003-06-05, 22:34 »
Kalliainen m fl,
 
hittade följande omoraliskt ekivoka och faktiskt tämligen ganska otrevliga noteringar hemma (även nu, snart tvåhundra år senare) i det egna Niemis-by-arkivet om Erik Hansson Anna eller Oja och hans föräldrar:
 
År 1805 den 24 martii hölls kyrkoråd. Närvarande: undertecknad komminister och följande församlingens äldste, nämligen nämndemannen Mickel Rousu från Helsingbyn, sexmannen Per Lovikka, kyrkovärden Olof Persson Mäki från Koivukylä samt uppsyningsmännen riksdagsmannen Johan Metsävainio, Aron Kaishannu och Hindrik Nilsson Hirstiö från Niemis.
 
Sedan redan längre tid försports, att missämja varit emellan Hans Ersson Anna eller Oja i Niemis och dess hustru Maria Mickelsdotter, och icke mindre nämnde Hans Erssons hustru än sonen Erik Hansson för undertecknad komminister svårligen beklagat sig över mannens och fadrens hårda och i flera avseenden oskickliga uppförande, voro såväl nämnda Hans Ersson Anna som dess hustru och sonen Erik Hansson till denna dag för kyrkorådet förekallade.
  Hans Annas hustru Maria Mickelsdotter närvarande beklagade sig, att hennes man från längre tider tillbaka ganska illa uppfört sig mot henne med bannor, hugg och slag, vilket hon i synnerhet tillskrev ”hans misstänkta och lösagtiga umgänge med otuktiga qvinspersoner”, vilket hon dock allt hittills försökt med tålamod i stillhet fördraga, ”under wäntan, att döden skulle göra skillnad dem emellan, innan hennes lidande skulle blifwa allt för swårt.”
  Men nu nödgades hon, ehuru emot sin vilja och böjelse, angiva det och söka vederbörandes hjälp och beskydd mot en allt mer och mer tilltagande hårdhet, i synnerhet som hon, sedan mannen uttagit hennes betingade förgånga, nödgades lida brist på föda och kläder.
  I synnerhet beklagade hon sig vidare, ”att han flera år plägat och ännu ouphörligen plägar misstänkt förtrolighet och umgänge med numera afledne Inhysesmannens Mats Elgs Änka der i byn”, vilken person i många avseenden på det utmärktaste sätt åstadkommit och än förorsakar hennes lidande; ”Ja, hon föregaf mannens hårdhet wara så stor, att han icke en gång lämnade henne dukpengar då hon åstundade begå Herrans Nattward.”
  Sonen Erik Hansson Anna även närvarande, instämde med modren samt beklagade sig över fadrens lösaktiga och ogudaktiga levnad, såsom ock över den ofred och oväsende, som genom fadrens förövade brännvins utminutering i synnerhet sön- och högtidsdagar i huset förorsaka-des.
  Önskade dessutom, att Mats Elgs änka, ”med hvilken fadren lefde i en brottslig förtrolighet”, skulle bliva från byn bortdriven.
  De närvarande byamännen befrågades vad de hade sig bekant om Hans Ersson Annas överklagade oordentliga och ogudaktiga levnad; varpå Johan Metsävainio sade, att såvitt han kunde minnas voro nu 27 år sedan Hans Anna kommit till byn, och att alltsedan oupphörligen hörts och försports att han levat illa med sin hustru. Och hade även Metsävainio ibland själv hört, huru Anna med olåt och bannor bemött henne. Men att han slagit henne hade Metsävainio icke själv sett, men väl hade Annas hustru ofta däröver beklagat sig.
  De övriga närvarande byamännen Aron Kaishannu, Abram Huhdanantti och Abram Ylivainio instämde även med Metsävainio.
  Vad åter det överklagade lösaktiga umgänget mellan Hans Anna och Mats Elg eller Kummus änka vidkom, så var det en sak, som redan flera år varit i var mans mun, men därtill hade de dock aldrig själva varit ögonvittnen, ehuru det nog var veterligt att han ofta sökte hennes säll-skap. (Detta sista stycke har sedermera strukits! /ST).
  Härpå framlämnade Adam Karlsson Yrjänheikkis hustru Brita Hindriksdotter ett skriftligt betyg, ”det blygsamheten icke tillåter att ord från ord införa”, men vars innehåll var, att då hon händelsevis år 1803 i augusti månad under en regnskur, kom att gå in i Mats Kummus pörte, träffade hon Hans Anna med Mats Elgs hustru ”i en sådan ställning, som visade att de åtminstone woro i fullt beråd att öfva Köttslig beblandelse med hvarandra.”
  Vid ett annat tillfälle hade hon märkt att Hans Oja legat en natt tillsammans med samma kvinnsperson i sin egen kammare. Och åter en annan gång hade hon hört att Oja under skuffande och svordom sagt till sin hustru: ”jag kan icke på annat sätt blifva dig qvitt, än att jag måste göra en horunge”. Detta tillböd hon sig med livlig ed styrka om så skulle påfordras. Sade dessutom, att Hans Anna hårt hotat, att han ville hämnas på den, som skulle våga anklaga honom, eller något vittna emot honom.
  Pigan Ella Nilsdotter Dyhr framträdde sedan, och berättade, att hon för fyra år sedan en söndagsmorgon sett Hans Anna ligga tillsammans med Mats Elgs hustru i hennes pörte.
  Även framlämnades ett betyg av Hans Annas sonahustru Lisa Ersdotter, av innehåll, att hon hört Hans Anna öva köttslig beblandelse med oftanämnda änka, samt att de ofta varit i Hans Annas kammare tillsammans och haft dörren tillstängd.
 
Hans Anna närvarande nekade sanningen av de emot honom anförda klago- och vittnesmål; beskyllde icke sin hustru för något ont, men förebar, att hon av sonen låtit förleda sig, att misstänka och anklaga honom.
  Klagade sedan på sin son, att han vore ”en grof och Gudlös menniska som för 5 år sedan ärnat med yxa hugga honom”. Och vid ett annat tillfälle, då fadren ärnat aga sonen för det denne stulit någon bomull av en piga, hade sonen satt en täljkniv i tröjärmen för att sticka sin fader, och då fadren märkt detta och avstått från sin föresats hade sonen för att reta honom stampat foten i golvet och sagt: ”du är en djefvul och icke far”.
  Sade dessutom att sonen om helgdagar tillät och höll dans i sitt hus, vilket åter sonen sade mot sin vilja hava skett, nämligen att som (folk) hos fadren köpt och supit brännvin under sonens frånvaro samlat sig i pörtet för att dansa.
  De grova gärningar och det uppförande, som han av fadren beskylldes för, påstod han sig för övrigt vara oskyldig till.
  Sedan intet mera var att anföra, tog kyrkorådet saken i övervägande och stannade i följande
 
Beslut
Som icke minsta anledning är, det skulle Hans Annas hustru å sin sida vara på något sätt våll-ande till den ”i detta olyckliga hus warande missämja”, hon icke heller därföre av sin egen man en gång vore beskylld.
  Men angående de mot Hans Anna ovan anförda klagomål och intyganden äro av den svåra beskaffenhet, att de till mesta delen böra vid världslig domstol undersökas och avdömas, så kunde kyrkorådet härvid för denna gång intet åtgöra utan skulle utdrag av detta protokoll läm-nas till herr kronolänsmannen Sandström, som ägde denna sak hos lovliga häradsrätten till laga avgörande befordra.
 
Hietaniemi ut supra.
På kyrkorådets vägnar,
Erik Burman.
 
 (Hietaniemi sockenstämma m m, vol KI:1, mikrokort 6/14).
 
Enligt Hietaniemi kyrkoräkenskaper 30 juni 1805 hade ”Hans Ersson Oja för twefallt hor” pliktat 1 riksdaler 16 skillingar.
  I samma källa den 28 juli 1805 erlade ”Mats Elgs Enka för hor” 32 skillingar till kyrkan.
 
Några familjeanteckningar:
Hans Ersson Saukkooja-Anna eller Oja  f. 23 maj 1752  d. 19 augusti 1806 av lungsot.
Gift med Maria Mickelsdotter, f. 1745 d. 15 mars 1817.
Sonen Erik Hansson Anna  f. 1773  d. 5 april 1831.
Gift 18 april 1800 med Elisabet (Lisa) Ersdotter Tyni f. 1778 (fadern var ättling från den gamla kaplansläkten Curtilius medan modern härstammade från den ännu äldre Kumppanisläkten i Niemis by).
Inhysesmannen Mats Ersson Elg eller Kummu  f. 1744  d. 3 mars 1805 i Nuottioranta av ”andtäppa”
Gift med Brita Hindersdotter  utflyttad ur församlingen 1805 tillsammans med dottern Maria f. 1792
 
 
Ang. Anna Karlsdotter Vuomajärvi, f. 1730, så har jag noterat, vilket jag nämnde tidigare, att hon var gift med Johan Samuelsson Sammeli i Päkkilä. Men - bara för att krångla till alltihopa - så har jag även en blyertsnotering med följande innehåll: Anna Karlsdotter Vuomajärvi, f. ca 1730 (återfinns ej i födelsebok), gift 1757 med soldaten Salomon Johansson Meijer i Kainuunkylä......
Jag tar bort mig snart.
Livet är så komplicerat, ibland.
 
Hälsar ändå, med hjärtlig önskan om en trevlig natt,
ST

422
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-18
« skrivet: 2003-06-05, 08:53 »
Hmmmpfgh.....
Tänkte just svara till Otto Kalliainen om Maria Eriksdotter Oja, men nu han Katrin före...
Jag har data på Marias förfäder, men inte tillgängliga precis nu. De är mina anfäder också.
Otto, jag hör utav mig!
Hälsar
ST

423
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-18
« skrivet: 2003-06-04, 08:04 »
Hej,
 
Precis på samma grund som Mäki ovan presenterar, har jag tidigare - efter vad jag erinrar mig precis nu utan tillgång till egna noteringar - placerat in aktuell Anna Karlsdotter såsom dotter till just Karl Lambertsson Vuomajärvi o h h Brita Persdotter.
Vis av erfarenhet med kyrkoboksmaterialet från berörd socken med omnejd, vet jag att många noteringar som borde ha införts i församlingsböckerna, aldrig har gjorts så. Bl a när det gäller släkten Toljus har jag tidigare här på anbytarforum påvisat någon saknad uppgift i vigselbok, vilken dock återfunnits i kyrkoräkenskaper.
Prästerna kunde lida av glömska då som nu.
 
Hälsar
ST

424
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-28
« skrivet: 2003-05-15, 08:32 »
Jag har ett minne av att jag en gång läste i något kyrkorådsprotokoll (eller var det i sockenstämman?) från omkring 1810-1820, att en finne vid namn Samuel Johansson Koljonen anmodades att omgående gifta sig med sin fästekvinna. De hade sammanlevt i flera år utan tendens till äktenskap, liksom att de hade under den tiden sammanavlat fyra barn.
Jag har för mig att de bodde i Kuivakangas, Övertorneå, liksom att de sedermera lät viga sig.
Sök således i Kuivakangas med omnejd, bland inhysingarna.
Hälsar
ST

425
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-10
« skrivet: 2003-05-08, 12:56 »
Ang. Westman,
så höll jag på med en dylik utredning för väldigt länge sedan. Det var för ättlingar till den gren som hamnade i Svanstein under 1860-talet. Minns jag nu rätt så var denne Lars Westman, f. 1763, den äldste släktmedlemen jag fann. Jag sökte med ljus och lykta efter spår till hans föräldrar, men fann inget. Ifall han nu inte var inflyttad till Nederkalix, så minns jag en teori om att han var bondson från Sangis (tror jag det var). Men aktuell sida i kyrkoboken - vilken skulle utvisat ifall denna bondson var identisk med Lars Westman - saknades helt i kyrkoboken. Den har helt enkelt utrivits och förkommit.
Så jag är lika nyfiken som Ove Westman om släktens ursprung, och hoppas att någon Kalixforskare känner till mera.
Hälsar
ST

426
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-18
« skrivet: 2003-05-08, 10:31 »
Mäki,
 
Det kan nog vara korrekt det du skriver. Men samtidigt är det något lurt däri oxå. Får vid tillfälle ta och detaljstudera källor och gamla noteringar.
Patronymikonet för kvinnan växlar ju faktiskt, så helt omöjligt är det ju inte att det är fråga om två skilda kvinnor.
Vidare återstår ju problemet med Per Persson Hurula, d. 1725. Tänk om han har kopplingar till Taro istället? Detta eftersom Taro har sådana starka kopplingar till Hurula......?
 
Det ska inte alltid vara lätt,
/ST

427
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-28
« skrivet: 2003-05-08, 10:27 »
Mäki,
 
jag har tidigare också antagit att att Per Persson Huru är son till Per Jönsson Huru, men enligt den där domboksuppgiften 1701 så är det ju inte möjligt. Det har verkat så logiskt.
Får se hur vi ska knyta ihop Hurulasläkten nu, då?
 
Korteniemi hemman i Pello by är väl uppkommet ur Purainen? Så vill jag minnas det i alla fall. Är det inte så att det i själva verket är samma hemman (stamhemman)?
Får kolla noter hemmavid.
 
/ST

428
Hej Thomas,
 
ja, det är ju möjligt att han har benämnts litet olika vid olika livsskeden. Dock erinrar jag mig att Edmond pratade om både pappa Elis och bror Elis.
Men, strunt samma. Det är inte livsavgörande.
 
Min farmor var kristnad till Jenny Josefina. Själv kallade hon sig Jenny, föräldrarna kallade henne Fina medan hennes egen familj senare benämnde henne Josefina.
Kärt barn har många namn.
 
Väl mött,
ST

429
Hej Thomas,
 
ja, det är ju möjligt att han har benämnts litet olika vid olika livsskeden. Dock erinrar jag mig att Edmond pratade om både pappa Elis och bror Elis.
Men, strunt samma. Det är inte livsavgörande.
 
Min farmor var kristnad till Jenny Josefina. Själv kallade hon sig Jenny, föräldrarna kallade henne Fina medan hennes egen familj senare benämnde henne Josefina.
 
Väl mött,
ST

430
Hej alla släktingar (?),
 
Några tillägg har jag då kanske att tillföra:
 
Elis Patrik Wikström skulle enligt sonen Edmond ha kallats för ELIS. Han flyttade från Lulsundet, Nederluleå, till Kiruna 1903. Bodde tydligen en kortare tid i Gällivare 1902.
Gift 1902 med Maria Mia Isaksdotter Maaherra.
 
Sonen ELIS, gift med OLGA Kristina Arnfeldt. Bosatta i Kiruna.
 
EDMOND (han var väl måhända av prästen döpt och inskriven såsom Edmund, men själv kallade han sig Edmond), gift 1931 (?) med GRETA Elisabet Björkman. Plåtslagarmästare i Kiruna.
 
AXEL, gift 1943 med KARIN Emmy Margit Holmberg. Bosatta i Kiruna fram till 1966, därefter i Stockholm.
 
FANNY, gift 1928 med JOHAN Arvid Westerlund. Bosatta i Göteborg.
 
MARGARETA GRETA Elisabet, f. 1908 d. 1927. Ogift, Kiruna.
 
GUSTAF, f. 1910 d. 1912.
 
KARIN f. 1915 d. 1969, gift 1938 med ERIK Myr?n i Kiruna, f. 1911 d. 1983.
 
MAJ, gift 1936 med KARL GÖSTA PUTTE Harald Andersson. Bosatta i Göteborg, men tidvis även bosatta i Italien.
 
Vet ej mera. Edmond var - åtminstone per telefon - en trevlig man att diskutera med, då omkring 1977-78.  
Edmond, och hans syskon, var kusiner till min morfar.
 
Hälsar
/ST

431
F.ö. så hette väl inte Edmund Edmund, utan Edmond? Åtminstone kallade han sig väl så? När jag var i kontakt med honom omkring 1977-78, så sade han att han hette Edmond.
Eller är jag ute och cyklar?
 
/ST

432
Hej,
 
Jag misstänker att jag har något tillägg ytterligare. Ska kolla hemmavid.
 
/ST

433
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-28
« skrivet: 2003-04-28, 21:48 »
Några noter ur mina kladdanteckningar angående släkten och hemmanen Huru och Taro. Jag har inte orkat läsa igenom samtliga diskussionsinlägg som förevarit på anbytarforum, så något kanske är nytt (åtminstone förhoppningsvis), medan annat kanske är gammalt samt även måhända något datafel. Det är så länge sedan jag har sysslat med detta.
 
Alla obekräftade födelseår är endast mina fria beräkningar. De kan ha varit helt felaktiga. Dock bekräftas flera av mina nedanstående spekulationer (för det är ju det som det ofta handlar om) av Peter Tunvikens domboksnotis 1701.
 
Jakob Persson Huru, f. ca 1610 d. sannolikt 1657,  husbonde å Hurula i Haapakylä 1643-1657. Hans änka gifte om sig med nye husbonden Jöns Olofsson Huru eller Kuttainen, f. ca 1625. Denne kan ha varit son till Olof Persson Tuoppala i Juoksenki, men möjligheten finns att han kan ha varit son till Olof Ivarsson.
Jöns Olofsson hade med Jakobs änka sonen, gamla soldaten Per Jönsson Huru, f. ca 1659-60, vilken skattar för hemmanet 1682-1716. Per var barnlös.
 
Dotter: Karin (eller Kerstin) Jakobsdotter Huru, f. ca 1640-45, gift med Olof Olofsson Taavoniku i Juoksenki.
 
Dotterson: Olof Olofsson Huru – Taro  f. ca 1670-75.
Gift 1698 med Karin Olofsdotter (eller Mickelsdotter?) d. 1740, änka ca 1697 efter Per Olofsson Taro, f. ca 1670.
 
Dottersonson: Olof Olofsson Taro, f. 1700 d. 1777, gift 1:a 1722 med Karin Persdotter, f. 1702 d. 1738. Gift 2:a 1740 med Malin Mickelsdotter Käyräsvuopio, f. 1708 d. 1794, änka 1734 efter Olof Olofsson Purainen i Pello, f. ca 1707. Deras son Mickel blev husbonde å Taro.
 
Hälsar
/ST

434
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-28
« skrivet: 2003-04-16, 09:02 »
Hej alla Taro(t)-forskare!
 
Har varit borta en tid från anbytarforum och upptäckte igår att det förekommer en diskussion om min anfader Olof Olofsson Taro och hans familj.
Jag vet att jag någonstans har något om dessa personer, men kunde igårkväll inte finna någonting.
Dock har jag en minnesbild att Olof Olofsson Taro, f. 1700, var son till Olof Olofsson Taro (?), f. ca 1670, som synes ha varit från Huru hemman i Haapakylä.
 
Jag tror det var så,
 
hälsar
ST

435
Jag minns att Edmond, som då säkert var ca 76 år gammal, skojade nåt om sin storebror Elis, som då var på ålderdomshemmet i Kiruna. Men exakt vad han sade, det minns jag inte längre.
Maria, eller Mia som hon kallades, brukade vara ner till Soukolojärvi och hälsa på sin äldre syster Matilda (min morfars mor) samt den yngre systern Dagmar i grannbyn. Jag har nåt foto även när Mia är på besök där. Samt nåt foto när några av Wikströmarna också är på plats hos sina kusiner. De bör vara från ca 1930, eller däromkring, om man betänker det kepsmode som de då nyttjade. Jag ska prova att skanna in dem, så kan du få dem per epost senare.
Bor du i Kiruna?
 
/ST

436
Visst hette då din farfars far Elis Parik Wikström, f. i Luletrakten 1880 (?)d. i Kiruna 1929. Plåtslagare?
Jag var i kontakt med Edmond Wikström för tjugotalet år sedan. Är det din farfar eller farfars bror?
Jag har även något foto på nån av dessa Wikströms bröder med motorcykel utanför Kiruna under 1920-talet.
 
Ska vi ha släktträff?
 
/ST

437
Hej Thomas,
 
Isak Johansson (egentligen Pettersson) Maaherra, f. 1848 d. 1905, var min morfars morfar.
Är din farfars mor Mia Wikström, d. 1955?
 
Just nu har jag litet att stå uti...men framöver kan jag nog hjälpa dig.
Du kan kontakta mig vid tillfälle:
sturetorikka@hotmail.com
 
Hälsar
ST

438
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-11
« skrivet: 2003-03-27, 12:46 »
Herr Simon var ju kapellan i Nedertorneå församling, så med all sannolikhet låg han i Nedertorneå kyrka. Hur han sedan ombegravdes, vet jag icke.
Det var Erik Brunnius d.y. som i sin avhandling från 1731 (?, finns tryckt i Tornedalica-serien) berättade denna historia, och att det hade blivit sådan uppståndelse kring detta mumiefynd (minns ej om han uttryckligen använder ordet mumie, men i vart fall en väl bevarad kropp), så att folk långväga ifrån vallfärdade dit för att beskåda liket. Vissa personer inom kyrkan tyckte inte om detta spektakel, så det bestämdes att Simon skulle begravas för gott.
Det är väl så att finska Nedertorneå kyrka står i gamla Pudas by?
 
Det är spännande att vara ättling till Herr Simon.
 
/ST

439
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-11
« skrivet: 2003-03-27, 07:31 »
Alltså,
Påtan är en taskig stavning av ej finskkunniga svenska skrivare för flera hundratals år sedan. Byns namn är Pudas, vilken i genitivform blir nåt i stil med Puthaan, och det är detta Puthaan som de tidiga skrivarna uppfattade som Påtan.
Det är fråga om Pudas by, precis sydost om Torneå stad.
Jag har ett minne av att det fanns ett hemman där som hette Torppi, så det är möjligt att det kallas så i dagligt tal idag. Vet ej säkert. Annars finns ju hemmansnamnet Torppi (senare Tolppi) även i Alkkula by.
 
Avskedade soldaten Erik Olsson Baas, f. 1690 d.1746, o h h Brita Jönsdotter Kippari, bodde en kort tid kring 1732 i Yli Raumo by (finska Nedertorneå), där sonen Olof föds. Men jag tror att familjen är tillbaka i Alkkula by redan året därefter.
 
Hälsar
ST

440
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-25
« skrivet: 2003-03-25, 20:54 »
Johan Mickelsson Riekko eller Riekkola, f. 1712 d. 1768
Husbonde å fädernehemmanet Riekkola i Alkkula by.
Gift med Anna Karlsdotter Yrjänheikki från Nuottioranta, f. 1708 d. 1771
 
Far och mor:
Mickel Johansson Miljander (Juho) - Riekkola f. 1668 d. 1740
Husbonde å fädernehemmanet Miljander eller Juho i Armassaari by 1706-1718, därefter husbonde å Riekkola i Alkkula.
Gift 1:a med Margeta Eriksdotter, d. ca 1723
Gift 2:a med Brita Eriksdotter Vaski från Alkkula, f. 1671 d. 1766
Kända barn:
- Johan f. 1712
- Margeta
- Ella f. 1721
- Brita f. 1725
 
Farfar och farmor:
Johan Samuelsson Myliander (Juho) f. 1641 d. 1726
Husbonde å och anläggare av hemmanet Miljander eller Juho (uppkallat efter honom själv) i Armassaari. Avliden i Torneå 29/12 1726 och begraven där 3/1 1727.
Gift ca 1667 med Margeta Mickelsdotter.
Kända barn:
- Mickel f. 1668
- Brita f. 1669 d. 1752 , gift 1:a borgaren Augustin Persson (Maijström) i Torneå, d. 1722, och 2:a 1723 med änklingen Petter Bengtsson i Torneå, d. 1724
- Johan f. 1683 d. 1775. Borgare i Torneå stad
- Henrik f. 1687 d. 1762. Husbonde å fädernegården Juho (min förfader)
 
Farfars far och farfars mor:
Samuel Simonsson Myliander (Tulkkila) f. 1610 d. 1645
Student i Uppsala 1631. Ordinerades 1638 av ärkebiskopen och fick 1639 en rekommendation till Övertorneå pastorat, där han blev kapellan i Hietaniemi. Anförtroddes 1640 uppsikten över Kemi lappmark med skyldighet att resa dit vissa tider på året och hålla gudstjänst, medan styvfadern Anders Essevius fick Torne lappmark på sin lott.
Husbonde och måg å Tulkkila hemman i Armassaari by (1641-1645).
Gift troligen 1640 med Brita Anundsdotter Tulkkila från gården, f. ca 1615 d. 1685. Omgift 1649 med nye kapellanen i Hietaniemi och husbonden å Tulkkila, Isak Klemetsson Curtilius, f. ca 1620 d. 1670.  
Brita var dotter till Anund Olofsson Tulkkila o h h Karin. Anund var av birkarlasläkten Tulkki från Tulkkilansaari, Armassaari by.
Kända barn:
- Olof f. 1640 levde 1711. Klockare i Hietaniemi, husbonde å Torikka hemman i Nuottioranta
- Johan f. 1641 d. 1726. Husbonde å Juho i Armassaari.
 
Farfars farfar och farfars farmor:
Simon Olofsson Myliander f. ca 1580 d. 1635
Kapellan i Nedertorneå 1626-1635, enligt en uppgift redan från 1617. Bonde i Pudas by enligt 1635 års Kvarntullslängd. Hans lik återfanns 1713 efter 78 års förlopp i graven oförmultnat och ”så lätt, att det med ett finger kunnat upplyftats”. Mumien efter Herr Simon begravdes då på nytt för att få vila i frid.
Gift ca 1610 med Margeta Knutsdotter Karelia från Nedertorneå, f. ca 1585 levde 1644. Omgift ca 1637 med skolmästaren och kaplanen i Nedertorneå (1637-1641) Anders Andersson Essevius, d. 1644, kaplan i finska församlingen i Stockholm (1643-1644).
Margeta var dotter till kyrkoherden Knut Mårtensson Karelius.
 
Farfars farfars far:
Olof, f. ca 1550
Sannolikt bonde någonstans i Österbotten. Släktnamnet möjligen bildat av ordet Myllylä = kvarn.
 
Duger det?
 
Hälsar
ST

441
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-25
« skrivet: 2003-03-25, 08:53 »
Johan Mickelsson Riekko, f. 1712 d. 9 Jun 1768, fanns det intresse om hans andor?
 
/ST

442
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-07
« skrivet: 2003-03-24, 09:38 »
Snildal,
 
Schnitler hänvisar till Stora Ofreden, krigen som Karl XII förde mot framförallt ryssarna från Narva 1700 till freden i Nystad 1721.
 
Knekten Ivar, som jag nämnde ovan, var nog inte till Tyskland, utan Polen. Skrev fel, helt enkelt.
 
Hälsar
ST

443
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-25
« skrivet: 2003-03-24, 09:35 »
Taroniemi, vilket är norra delen av Alkkula by, har mycket riktigt omvartannat räknats till Övertorneå och Hietaniemi. Under 1700-talets andra hälft bör man vara observant på detta.
 
/ST

444
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-07
« skrivet: 2003-03-23, 09:42 »
För väldigt många år sedan påbörjade jag och en kompis, Petter Antti, ett opreciserat arbete med att samla in historiska knektar från Tornedalen. På den tiden visste vi knappast vad en PC var för något, i vart fall hade vi inte tillgång till någon sådan.
Petter har djupinventerat hela älvdalens knektar från 1621 till 1648, medan jag fortsatte med knektar från två byar (Niemis och Armassaari) fram till 1695. Därefter följde jag upp alla rotar i dessa två byar från 1695 tills dess de samtliga avvecklades under första halvan av 1800-talet. Därefter tog tullväsendet över de gamla gränssoldaternas roll.
 
Man måste oundvikligen inhämta så mycket kunskap så att man känner att man har ett någorlunda helhetsgrepp. Utan detta helhetsgrepp förstår man inte riktigt vad man håller på med för forskning, hur man ska tolka det ibland torftiga 1600-tals materialet. Det kanske svåraste är identifieringen av dessa knektar, eftersom de som regel endast heter Henrik Henriksson eller Nils Persson o s v.
 
Det har förekommit andra indelta soldater i dessa två byar, men som varit anställd vid annan rote i annan by. Dessa har jag också försökt att notera upp.
Det kanske läckraste fallet är i början av 1800-talet då jag har en soldat som bor på Torneälvens östra sida i det ryska Armassaari by, men som är indelt soldat för en rote i svenska Kukkola by och som deltog i kriget för Sverige 1809-1814.
Och en annan indelt soldat under 1760-talet som blev misshandlad av sina egna rotebönder så att han inte kunde fortsätta som rotesoldat! Det tycks ju med våra ögon inte ha varit särskilt smart av dem, för nu var de ju tvungna att själva skaffa en ersättare på roten.
Jag har även några bybor som var med vid Poltava i juni 1709, och det är ju kul p g a detta slag är så historiskt känt. Men det var ju knappast kul för dem som fick sluta sina dagar i leran därborta (eller i sibisisk livsfångenskap), långt hemifrån, för orsaker de själva inte hade den ringaste susning om.
Eller den här knekten Ivar från Vitsaniemi som skrevs ut under 1610-talet och transporterades ner till Tyskland och hamnade sedermera i polsk fångenskap under tiotalet år, innan han frigavs och kunde fotvandra hem till sin gamla far. P g a detta fick han och hans fader skattefrihet för sitt hemman under en behaglig tid
Eller min förfaders bror Hans Anundsson som rymde i Polen 1654.....fantasin ställer till det, så nu är jag fullt övertygad om att jag har avlägsna släktingar i Polen med tornedalsk härkomst.....
Eller bybon Jöns Jönsson som blir korpral under sent 1640-tal och förläggs i garnison i Stralsund. Efter en utkommendering till Greifswald 1650 återkommer han till garnisonen i Stralsund, där han dör ca 30 år gammal den 20 juli 1655. Barndomskamraten Mats Knutsson från Armassaari ligger flera år i garnson i Stralsund (åtminstone 1649-1655) och medföljer kompaniets förflyttning sommaren 1655 till garnison i Demmin. Från 1657 återfinns Mats i Riga. 1659 placeras han vid Ne?mynde skans, där han slutar sina dagar 3 januari 1660, ca 32 år gammal.
 
Det var ett makalöst manfall under 1630- och 1640-talen där nere i Tyskland. Man häpnar ibland när man läser rullorna. Att bli kvar där nere i garnison var absolut ingen höjdare. Det tycks nästan ha dött fler här än ute på slagfälten.
 
Och så har vi det hemmavarande krigsfolket, bl a Olof Hindersson i Niemis, som istället tvingas göra tjänst hemmavid såsom arbetskarl vid Kengis järnbruk. Det var nog inte heller så värst ärofyllt.
 
Jag och Antti när en tanke att publicera något av detta tillsammans, men han har yngre barn än jag så det lär väl dröja.
Dock samlar vi hela tiden på oss historiskt material. DEt är bearbetningen av detsamma som får vänta litet.
 
Detta ämne är onekligen intressant,
ST

445
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-07
« skrivet: 2003-03-22, 22:09 »
Berit,
 
Super-Otroligt-Stort-Tack-för Ditt-Erbjudande, men tyvärr så tillåter inte min familje- och husrenoverarsituation mig att avstanna med övriga livet just nu för att skriva en historiebok. Även om det är det jag nog helst skulle vilja göra.
 
Sedan 30 år samlar jag på mig diverse information om Niemis by med närmaste omnejd, så är det någonting jag funderat på att sammanställa, så är det just byn Niemis.
En sockenhistorik är alltför omfattande så det tvekar jag att ta på mig. En sådan måste vara bra, annars tjänar det inte så mycket till.
 
Jag har väldigt höga forskar- och författarkrav på mig själv, således är jag nog på tok för självkritisk för att ståta med namn för en dylik heltäckande sockenpublikation. En sådan undersökning blir alltid - såvida det inte är ett konkretiserat, exakt preciserat, beställningsjobb - för subjektiv. Och det vill inte jag vara. Jag anser själv att jag har väldigt få politiskt sociala värderingar om våra förfäder, varför jag indirekt hellre lyfter upp odalbonden med bruten rygg före länsmannen som grep de berömda tjuvarna.... och därigenom har jag redan automatiskt gjort en subjektiv bedömning.... d v s, att jag kan inte skriva en sockenhistorik.....
 
Däremot har jag tusen diverse mindre historier jag önskar skriva om. En del har jag redan skrivit, men nu är det länge sedan. Det hände innan jag fick småbarn. Då gick det bra.
Nu väntar jag på att de vuxit upp så att jag kan fortsätta.
 
Nån gång så...
 
/ST

446
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-25
« skrivet: 2003-03-22, 09:28 »
Hej,
 
Ser att ni är inne på Esperi-släkten igen. Johan Arendtsson Lantto, f. 1725 d. 1796, var husbonde å Lantto hemman i Taroniemi, Alkkula by. Han var ju, som bekant, son till Arendt Arendtsson Esperi-Skog (Lantto), f. 1700 d. före 1758, på samma hemman.
Johans son Johan Johansson Lantto, f. 1750 d. 1797, övertog ju faderns hemman Lantto i Taroniemi. Hustrun var från granngården Taro.
 
Hälsar
ST

447
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-07
« skrivet: 2003-03-21, 21:34 »
Ser att Berit hann klämma in Mossberg-uppgifter här emellan. Honom har jag inte utnyttjat (än), utan jag går enbart på eget framtaget material när det gäller Per Henriksson Drake.
 
/ST

448
Övertorneå / Övertorneå fb C:1
« skrivet: 2003-03-21, 21:31 »
Junelius,
 
Den senila hjärnan svamlar ju ibland. Därför ska det se ut så här på Junelius-fronten:
 
Mats Matsson Junelius, f. 1690 d. 1770.
Bosatt i Kemi landsförsamling 1710-1719, då han flyttar till Matarinki kyrkoby i Övertorneå och blir församlingens nye klockare. Det märkliga är att han faktiskt ibland benämns just Johansson. Dock tyder allt på att han var son till Mats Matsson Junna, f. ca 1655 d. 1696, som var husbonde å Junna hemman i Yli Paakkola by, Tervola socken (1682-1696).
Systern Margeta (f. ca 1688) återfinns å Lassila i Kemi 1711-1719.
Brodern Johan Matsson Junelius, f. 1694 d. 1755, blir student i Åbo 1705, senare kyrkoherde i Kautokeino (1719-1745) och i Uleåborg (1745-1755). Han kallas oxå - otroligt märkligt!!!!!! - ibland för Johansson.....undrar om denna härleding är korrekt??
Yngre halvbroder: Petter Matsson Junelius f. 1703/1704 d. 1753, handelsman i Uleåborg från 1737. Tidigare hade han varit klockare hos halvbrodern Johan i kautokeino.
 
Mats Matsson Junelius i Matarinki hade följande barn som nådde vuxen ålder:
1. Johan Matsson Junelius, f. 1721 d. 1778. Bokhållare vid Svansteins järnbruk, samt länsman.
2. Brita Matsdotter Junelia, f. 1724 d. 1798 (1790?). Ogift, Torneå.
3. Mats Matsson Junelius, f. 1726 d. 1768. Bondemåg å Mella i Yli Kuivakangas.
4. Per Matsson Junelius, f. 1728, d. före 1771 (ev. d. liten?).
5. Erik Matsson Junelius, f. 1730 d. 1785. Husbonde å nuvarande Lukkari hemman i matarinki. Klockare i Övertorneå från ca 1765.
6. Maria Matsdotter Junelia, f. 1733 d. 1808 (?). Gift 1:a med kopparsmeden Karl Enbom i Torneå, 2:a med rådmannen Kristian Fabricius i Torneå.
 
Allt enligt gamla, halvt oläsliga kladdar,
ST

449
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-07
« skrivet: 2003-03-21, 21:13 »
Bergström,
 
jag konstaterar återigen, att jag har fullständigt gräsliga anteckningar från förr. Grubblar över varför aldrig jag lyckades lära mig skriva under alla de år jag gick i skola.
I vart fall har jag noterat följande (utan att finna några vidare hänvisningar precis nu):
 
Johan Persson Ylinenjärvi, f. 1726, d. 1800. Nybyggare i Ratasjärvi i Juoksenki by å Ylinenjärvi, senare Tervahauta, anlagt 1768. Senare husbonde å Lohiniva nr 2 (nuvarande Karkiainen-Karkeinen)i Lohijärvi 1788-1792 (-1800). Johan Pehrsson Drake fr. Lohiniva, avliden i mars 1800.
Drake var mycket riktigt namn för soldatroten nr 35 i Kaulinranta och Kuivakangas byar. Efter 1758 hetter roten Törnros, senare Kyrass.
 
Ser att jag inte bemödat mig (problemet) med exakt identifiering av honom, men om han har släktskap med Per Hindersson Drake, så har jag tidigare tagit fram följande info om föräldrarna (p g a att han varit Niemisbo):
 
Per Hindersson Rolig         (Stock-Rolig-Drake)
f. 1697  levde 1763
Från ?
  Lejd i januari 1713 till nr 64 Stock i Niemis. Var i juni 1713 kommenderad på Vaxholms kastell (MR i Vaxholm 4 juni 1713). Kommenderad på Stockholms galejor 1713 (GMR 2 no-vember 1713). Korpral i november 1724.
  Förflyttad i november 1724 till korpralsroten nr 74 Rolig (GMR 18 juli 1728). Den 18 juli 1728 flyttad igen - för lönens skull - till korpralsroten nr 106 Drake i Korpikylä, Nedertorneå socken (GMR 14 juli 1735).  
  Det märkliga är att han i bevarade församlingsböcker från Hietaniemi endast kallas ”Drake”, aldrig ”Rolig”. När han får sitt första barn den 10 februari 1725 i Niemis by, kallas han ”Corp. Per Drake”. Tydligen var han bosatt på Roligs rote 1724-1728, men att han i praktiken redan från november 1724 tillhörde Drakes korpralsrote. Till denna sistnämnda förflyttas han sedan officiellt 1728 för - som det heter - ”lönens skull”.
  Är gammal, sjuklig och svag, får avsked. I anseende därtill att denna korpral i en lång tid tjänat, bevistat aktionen i Strömstad (1717) och belägringen vid Friedrichshall (1718), jämväl sist varit uti Villmanstrandaktionen (1741), varest han blivit i vänstra handen blesserad, varder han till underhålls åtnjutande uppförd, emedan han är fattig och utan näringsmedel, och annars ej kan hava sin framkomst och föda (= korpral nr 106 Drake; MR 9 oktober 1744). Hade då tjänat i 31 år 9 månader.
  19 år gammal (1713), 18 år! (1715), 22 år (1719), 30 år (1728) och 37 år gl (1735).
  Bosatt i Niemis by, först såsom soldat Stock och sedan korpral Rolig - korpral Per Drakes hustru Margreta i Niemis 1737-1745 - , därefter okänt var i byn de bodde, fram till omkring 1745, då familjen uppenbarligen flyttar någonstans (Korpikylä?).
  Gift omkring 1720 med Margareta Hindersdotter Curtilia från Yli Tulkkila i Armassaari.
 
Det är väl förhållandevis lätt att kontrollera huruvida Per Henriksson Drake hade någon son Johan född vid mitten av 1720-talet? Jag orkar inte det nu (har materialet nedpackat).
Meddela mig gärna om ni gör detsamma.
Annars har jag litet si och så med arvet av fädernas soldatnamn. Ibland nyttjas de, ibland inte alls. Någon säker tumregel synes inte ha förekommit. Måhända det var annorlunda ifall fadern varit någonting mera än gemen knekt? Vet inte i dagsläget... jag är trött och väntar på sömnen istället.
 
Men Johan Drake och hans ömma hustru förekommer i kyrkorådet:
 
Övertorneå kyrkoråd den 18 juni 1797 (KI:1).
 
1797 den 18 junii efter slutad gudstjänst hölls kyrkoråd i närvaro av Olof Piekko, Henrik Vaa-raniemi, Johan Lantto, Mickel Juntti, Abram Mörtberg, Per Rahtu och Mickel Turuvaara.
 
S.d. Förekallades Johan Persson Drake ifrån Lohiniva och dess hustru Katarina Persdotter [sic!], då denna senare beklagade sig över sin mans ogudaktiga och grymma uppförande emot henne med bannskap, slagsmål och grymma hotelser m m.
  Och ty förmanades Johan Persson så allvarligen som kärligen att avstå ifrån sådant väsende, och vinnlägga sig [om] en foglighet och anständighet emot sin hustru, så fram han vill undgå laga ansvar och näpst.
 
(Eller har namnen skrivits fel: Johan Persson Drakes hustru kallas i husförhörslängden för Kaisa Karlsdotter, medan deras son, Johan Johansson, f. 1762, var gift sedan 1789 med Katarina Persdotter. Är det det yngre paret händelsen ovan egentligen avser?)
 
Nåt att bita i?
 
Hälsar
ST
 
PS) Besök gärna Lohijärvi nr 2 till sommaren och besök den unga husbonden därstädes och inhandla suveränt gårdsförpackat torkat renkött. Renvårdarsläkten Holster har huserat där sedan 1880-talet.
 
F.ö. fanns det ytterligare någon annan Drake oxå. Jag erinrar mig en bonde i Kuivakangas som nyttjat det namnet under 1700-talet.

450
Övertorneå / Övertorneå fb C:1
« skrivet: 2003-03-21, 13:29 »
Junelius,
 
Jag tror mig ha några noter hemma. Påminn mig gärna så kan jag kontrollera detsamma.
Vill dock minnas att Mats Johansson Junelius ena son hette Mats Matsson Junelius.
 
/ST

451
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-07
« skrivet: 2003-03-21, 08:23 »
Bergström,
 
jag har någon gång funderat på samma sak själv, men namnet Drake förekommer bl a som korpralsnamn i orten (om jag nu minns rätt). Jag har några noteringar hemma som jag får kolla upp.
I vart fall har jag någon tragikomisk anekdot om denne Johan Drake-Lohiniva och hans hustru - de hade haft familjegräl, och gick till kyrkoherden för medling.
 
Min svärfar växte upp på denna gård som en gång ägts av Johan Drake.
 
Väl mött,
ST

452
Sigrid,
 
Jag tror att jag har någonting uti denna historia, men inte något heltäckande. I vart fall avstraffades han med offentlig kyrkoplikt i sin hemförsamling Övertorneå.
 
Du kan skriva till mig direkt och påminna mig om detta (just nu har jag det en aning körigt):
sturetorikka@hotmail.com
 
Väl mött,
ST

453
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-19
« skrivet: 2003-03-13, 17:43 »
Är hemma nu, kikar i mina anteckningar om Tolainens släkte.
 
Klemet Jönsson Kerttu, f. ca 1707, d. på flottan 9.10.1742. Bosatt å hemmanet Niska i Juoksenki från 1733. Indelt soldat för roten nr 29 Kommis (f d Commispräst) i Juoksenki från januari 1742.
Son till bondemågen å Kerttu (nuvarande Paavo hemman) i Soukolojoki, Yli Kuivakangas by, Jöns Ersson Tolainen (Kerttu) f. ca 1667 d. 1710, gift 1691 med Gertrud Mickelsdotter Kerttu, f. ca 1668 d. 1721.
 
Gift 1733 med Margareta Eriksdotter Taavoila från Juoksenki, dotter till Erik Eriksson taavoila o h h Brita Eriksdotter.
 
Barn:
1. Malin f. 1733 d. 1743
2. Sofia f. 1735 d. 1806, gift 1757 med Karl karlsson Portimojärvi-Ylinenjärvi i Ylinenjärvi, f. 1726.
3. Kaisa f. 1739.
 
Passar det?
/ST

454
Fotografer och ateljéer / Lea Vikström, Lappland
« skrivet: 2003-03-13, 15:06 »
Är jag inte helt felunderrättad, så finns Lea Wikströms kvarvvarande bildarkiv antingen hos Norrbottens museum i Luleå eller i Gällivare kommun.
 
Kontakta museet och fråga dig fram.
 
/ST

455
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-19
« skrivet: 2003-03-13, 14:50 »
Klemet Jönsson Kerttu, var enligt mitt minne, soldat just för roten Commispräst i Juoksenki by. Han dog på flottan 1742.
Ska kolla i mina noteringar hemma om jag har följt upp något av hans barn.
 
/ST

456
Asplund,
 
enligt noteringar jag tagit fram för länge sedan (samt jämfört dem med Erkki Wahlbergs material), synes Jöns Karlsson Asplund (f. 1692 d. 1738) ha varit från Heikkilä hemman i Haapakylä, Övertorneå socken. Efter hembyn skapade han sitt svenska borgarnamn när han bosatt sig i Torneå stad (eller troligen något tidigare). Väl i staden var han både borgare som rådman.
 
Jag vill erinra mig att det var antingen min förfader (på tre olika släktgrenar) Henrik Karlsson Heikkilä i Haapakylä (f. ca 1680 d. 1726), eller dess broder (även han min förfader, två olika släktgrenar) Karl Karlsson Heikkilä - Ranta eller Kaarle (Rantakaarle) i Ruskola by, Övertorneå (f. 1688 d. 1773), som vid något tillfälle anges vara broder till borgaren Jöns Karlsson Asplund i Torneå. Undrar om inte detta stod att läsa i Asplunds bouppteckning? Minns ej säkert, det är så länge sedan jag antecknat detta.
Sanningshalten i detta torde dock vara säkerställd.
 
Då är således föräldrarna till Jöns Asplund följande:
Karl Karlsson Heikkilä, f. ca 1645 d. 1709.
Husbonde å fädernehemmanet Heikkilä i Haapakylä åren 1678-1709. Sexman 1707. År 1701 levererar han en plåt för 6 daler för hustruns grav. Övertorneå räkenskaper den 12/9 1709 omtalar: För Karl Karlssons gravställe, 1 kista under dören i kyrkan... 4 daler.
Gift 1670-talet med Brita Hindersdotter, d. 1701.
Kända barn (oklar inbördes ordning):
1. Henrik f. ca 1680
2. Olof
3. Karl f. 1688
4. Jöns f. 1692
5. Margeta, bosatt i Juoksenki
6. Karin f. 1694, gift 1724 med Erik Eriksson Noppa i Ruskola
7. Malin
 
Vidare spörsmål om denna släkt bör ställas under Övertorneå.
 
Hälsar
ST

457
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-09
« skrivet: 2003-02-25, 08:38 »
När det gäller Malin Arendtsdotter, här uppgiven som född 1680, död 7 juni 1766, så har jag faktiskt även en blyertsnotering f. 1700 på henne.
Kan det vara en feltolkning från död- och begravningsboken? Står det ålder 86 år eller 66 år?
 
Och när det gäller pappan Arendt Larsson så var han inte född 1660, utan det är endast en fri beräkning.
 
Undrar
ST

458
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-09
« skrivet: 2003-02-15, 17:35 »
Ang. Anders Blomsters hustru:
Hittade faktiskt i mina samlingar en annan kladdlapp där jag själv ifrågasatte att hon var från Palo hemman, eftersom jag på denna notering hade skrivit att denna Karin/Kaisa Johansdotter Palo hade avlidit redan 1744.
 
Kanske hon var från Huhanantti? Måste kolla upp vilket födelseår HFL anger att hon hade.
 
Meddela gärna om någon finner något annat av intresse?
 
/ST

459
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-09
« skrivet: 2003-02-14, 21:31 »
Niemis, soldatrote nr 65 Blomster; soldat 1742-1757:
 
Anders Andersson Blomster    (Järf-Juvani-Frank-Rautio-Blomster)
f. 23 mars 1724  d. 10 januari 1797 i Pudas by
Från Juvani hemman i Niemis by, son till soldaten nr 82 Anders Andersson Järf i Niemis, tillika husbonde å Juvani.
  Lejd 26 januari 1742 till vargeringskarl för roten nr 69 Frank. Bondsonen Anders Andersson Järf eller Juvani blev alltså vargeringskarl för sin faders rotehemman (Juvani) och rote (Frank). Men roten hade redan en fast anställd soldat, varför unge Anders bör vara identisk med den Anders Andersson som i november 1742 lät sig lejas till indelt soldat för roten nr 65 Blomster; duglig (MR 9 oktober 1744).
  Var år 1748 kommenderad till lappmarken vid gränskommissionen. Soldaterna biträdde där vid utrönandet och utstakandet av rätta gränsen mellan Sverige och Norge (GMR 21 juni 1748).
  Rotan vidgår att karlen är för åtskilliga kroppsbrukligheter, sjuk och opålitlig, kasseras. Rotan vakant (MR 8 juli 1757).
  18 år gammal (1742), 21 år (1744), 25 år (1748), 33 år gl (1757).
  Som soldat boendes i Niemis förutom år 1750, då de bor i Armassaari. Husbonde å Rautio hemman i Pudas by, Nedertorneå, som efter honom själv började kallas Blomster. Soldathustru Karin Blomster mantalsskriven i Niemis 1751-1754.
  Gift 25 januari 1749 med Kaisa Johansdotter Palo från Niemis  f. 26 november 1730  d. 1 september 1777.
 
Ärligt talat har jag inte djupstuderat hustrun, men vad jag konstaterar nu så har jag någon gång antagit henne såsom varande från Palo hemman. Men visst kan jag ha fel; minns ej nu hur jag resonerade då.
I vart fall flyttar familjen till Pudas by i nuvarande östra Nedertorneå.
 
Go?kväll,
/ST

460
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-09
« skrivet: 2003-02-13, 19:26 »
Arendt Larsson Esperi, f. ca 1660 d. trol. 1712, var husbonde å den andra röken å Esperi hemman i Kukasjärvi, men efter broderns död 1697 står han som husbonde för hela hemmanet 1698-1712.
Tillsammans med Brita Eliasdotter, troligen från Övermorjärv, hade han sannolikt åtminstone barnen:
1. Elias f. 1687.
2. Henrik, gift 1718 i Nedertorneå med pigan Karin Hindersdotter från Lappijärvi.
3. Malin, nämnd 1736. Gift med en Isak i Lappijärvi.
4. Arendt, f. 1700, d. före 1758, indelt soldat Skog i Vitsaniemi från 1720. Sedan husbonde å Lantto i Alkkula, Taroniemi byadel. Gift med Anna Johansdotter Lantto.
5. troligen Lars, krympling 1736.
6. eventuellt Sara f. 1696/97, d. 1738, gift med Mickel Jönsson Kulluvaara i Kainuunkylä (Helsingbyn). Dock kan Sara möjligtvis ha varit dotter till Arendt Grape d.y., vilken omtalas ha några oäkta barn där i byn under 1680- och 1690-talet. Har inte funnit någon säker bekräftelse åt något håll än.
Hälsar
ST

461
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-06
« skrivet: 2003-02-04, 14:39 »
Snildal,
det låter spännande.... hoppas du lyckas klura ut den norska dombokstexten med korrekt domslut för denne norgefarare från Hietaniemi, som på vägen över Nordnorge lyckades i all (misslyckad) hast slå ihjäl den där norska gubben.
Fyra år på tukthuset i Trondheim fick han i vart fall plikta med, så han hann nog ångra sig åtskilliga gånger.
 
Hälsar och tackar,
ST
 
PS) Till Kanarieöarna ikväll.
PS2) Vänkkö uttalas precis som det låter.

462
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-06
« skrivet: 2003-02-04, 09:44 »
Eller Vitsikko, Vittikko, i Kainuunkylä.
Springfäldt var ju soldatrote under bl a hemmanet Vittikko.
/ST

463
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-06
« skrivet: 2003-02-04, 07:49 »
Vänkkö, kanske? Måhända bördig från Pajala?
Eller Vaski från Alkkula?
/ST

464
Nä, jag har inte noterat några bröder till Olof mera än Henrik (f.1734 d.1808), som är min förfader, och Johan (f.1736 d. 1818) samt Mickel (f.1740). Det fanns även tre systrar.
 
Olof Johansson Joki (eller Erkki), f. 1744 d. 15.9.1788, var husbonde å fädernegården Joki eller Erkki i Niemis 1778-1782. Därefter bonde å Alatalo i Kieksiäisvaara ca 1782-1788. Tydligen avliden hemma i Niemis.
Gift 1778 med Kaisa Henriksdotter Paavola från Koivukylä, f.1751 d. 1821. Omgift 1804 med gamla soldaten Olof Mickelsson Fräki-Patron i Koivukylä.
 
Barn (som jag har noterat, det fanns kanske fler:
1. Salomon f.1772 (?) utfl. från Hietaniemi 1790.
2. Brita Kaisa f. 1778, gift 1808 soldaten Nils Petter Segrare i Kainuunkylä.
3. Johan f. 1781
4. Maria Olsdotter Erkki f. 1785 d. 1842. Ogift till 1829, då hon gifte sig med änklingen Erik Andersson Rahtu i Niemis och Puostijärven alapää, f. 1768. Maria hade en son (tillsammans med Karl Johansson Rynänen i Karunki) Johan Mariasson Erkki f.1808 d.1872. Gift 1843 med Brita Maija Adamsdotter Viippa, samt en andra son Henrik Mariasson Erkki f.1818 d.1840.
5. Adam f. 1791
 
Ja, det är vad jag fick fram någorlunda enkelt.
 
Även om inte Abraham Jönsson var en broder, kanske de ändå hade något släktskap. I vart fall var de jämngamla och från samma by, varför de helt klart kände varandra.
Det skulle onekligen vara spännande att veta vart han tog vägen efter 1788?
 
Hälsar,
ST

465
Tage, Jag ska kolla efter Erkin Olli-uppgifter hemma, men jag vill minnas att han dog 1788, inte 1768?
 
Jag hör av mig,
ST

466
Blomberg,
 
Ja, jag tycker detta manuskript verkar helt otroligt intressant, så det vore en fullständig katastrof om ingen nappar på att publicera detsamma.
Trevligast vore ju att få ut detsamma i Tornedalica-serien. Då har det onekligen hamnat rätt. En liknande beskrivning finns ju för Övertorneå i denna bokserie (även om densamma inte alltid är så oerhört vetenskaplig...), så då hade ju Nedertorneå varit trevligt att också finna däri.
Men jag hittar inte deras telefonnummer och adress i telekatalogen.
Någon som vet detta?
Står det i någon av de senaste Tornedalica-böckerna?
 
Hälsar
ST

467
Nä, Snildal, jag har inga synpunkter, mera än att du är nog på väldigt rätt spår.
Kör hårt på detsamma; ta ut alla norska kämpekrafter nu, så har dina landsmän ingenting kvar när det är dags för längdskidåknings VM...
 
Hälsar
ST

468
Ja, om det nu är samma Abraham Jönsson.
Står det uttryckligen att han är från Niemis?
 
Erinrar mig någon annan niemisperson som bosätter sig - vill jag minnas - å Alatalo i Kieksiäisvaara under sent 1700-tal. Hette han Olof Johansson Erkki, tro?
Tydligen hade de ett stråk mellan dessa byar på den tiden...
 
/ST

469
Tage,
 
Abraham Jönsson Kunni föddes den 2.9.1744 i Armassaari, men avser södra delen av nuvarande Niemis by, såsom son till Jöns Henriksson Kunni o h h Apollonia (Ablona) Isaksdotter Curtilia eller Kunni.
 
Tyvärr har jag inte lagt ned någon möda på att återfinna Abraham Jönsson, så jag vet ingenting mera. Dock är det inte omöjligt att han kan ha dykt upp i hembyn igen, men jag har inte mikrokorten tillgängliga nu, så jag kan inte kolla detsamma.  
Hans äldre broder Henrik Jönsson Kunni, f. 1739 d. 1790, övertog hemgården.
En yngre broder, Isak Jönsson Kunni, f. 1757, återfinns under 1790-talet såsom nybyggare i Pitkäjärvi, Karl Gustaf.
 
Hälsar
ST

470
Blomberg!
 
Detta är fullkomligt fantastiskt! Jag har snokat historiskt en hel del även i dessa nedertorneåtrakter, men har aldrig hört talas om Harry Wennström eller detta manuskipt.
 
Hade min sociala situation sett annorlunda ut än den faktiskt gör, hade jag varit väldigt sugen att ta mig an detta arbete. Tyvärr finns det ingen tid för detsamma samt att jag dessutom inte har de digitala kunskaper jag tror man bör ha.
 
Men inte hade det varit helt fel att publicera detsamma i bokformat först, va?
 
Kontakta omgående Haparanda kommun. De är ju korkskruvar om de inte nappar på detta.
 
Hälsar
S. Torikka
Luleå

471
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-06
« skrivet: 2003-01-23, 12:45 »
Wennberg,
du slog fast spiken.... det var det jag hade på känn, d v s att det förekommer två st samtida jäntor Karin Persdotter i Hietaniemi.
 
Ny djupdykning för vidare studium krävs. Dock har jag inte möjlighet att taga på mig det i dagsläget.
 
Hälsar
ST

472
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-06
« skrivet: 2003-01-23, 09:38 »
Ja, det är något lurt med den här kvinnan, Karin Persdotter. Konstaterar att jag även hade en blyertsnotering om Anders Konstenius med ett frågetecken efter.
Får nog utredas vidare.
 
Tänk vad mycket lättare det hade varit om tornedalingarna hade haft betydligt större namnvariation än de faktiskt hade. Det är inte många olika förnamn som cirkulerade i bygden.
Men, å andra sidan, kanske just detta faktum är den största utmaningen..... om man har tid att antaga densamma... (?).
 
Hälsar
ST

473
Film / Teater / Bröderna Marx
« skrivet: 2003-01-22, 14:03 »
Hej, och tack för flera tips.
Jag vill erinra mig att jag sett dbrödernas första film, vad den nu hette, från 1929, och de var fem bröder med i den.
 
Jag ska snoka vidare.
 
Tackar,
ST

474
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-21
« skrivet: 2003-01-21, 22:10 »
Lassinantti,
 
det förekommer så många felaktigheter i de åldersuppgifter som finns att inhämta från dödböckerna samt andra längder (kolla in t ex roterings- och utskrivningslängden från 1636 eller 1637).
 
I en del fall när man t o m kan kontrollera exakt åldersuppgift, så felar den ibland ändå i dödboken. Detta torde bero på det logiska faktum att det är någon annan än den avlidne som uppgivit åldern för kyrkoskrivaren.........
Jag känner till flera fall där människor dött under (så sent som) 1800-talet, och desamma vid kontroll mot aktuell födelsebok inte besitter korrekt ålder.
Titta t ex i Övertorneås äldsta dödbok, kring de första åren (1737 --), där det finns flera 100-åringar med.... Då kan man ju fråga sig VARFÖR den tidens människor blev äldre än vi?
 
Sedan har vi det faktum att dylika datum sannolikt var väldigt oviktiga att komma ihåg. Livet bestod av andra betydligt viktigare åtaganden och utföranden, än att uppvakta någon på dennes korrekta födelsedag.
Jag tror inte de firade födelsedagar över huvud taget. Och vad är det att fira, egentligen?
Alltså behövde man inte veta när man var född.
 
Sedan husförhörslängder finns, kunde ju kyrkoskrivaren kontrollera lätt mot äldre längd när den nu avlidne personen var född. Stod det fel i en äldre längd, ja då blev det även fel åldersuppgift.
Tänker man sig då in i en tid när det inte fanns varken husförhörslängder eller födelseböcker att tillgå, ja, då var det väl ofta uppskattningen som gällde för den avlidnes ålder.
Och för de personer du just nämner och för de flesta andra från denna tid - så är deras födelsedata just inhämtade och beräknade från den uppgivna dödsåldern.
 
Likaväl är det ändå inte helt osannolikt att han kunde vara 16 år gammal när han blev far. Jag erinrar mig ett fall som Petter Antti snappade upp för väldigt länge sedan ur en Övertorneå-dombok från andra halvan av 1600-talet, där en ung pojkspoling, blott ca 14-16 år gammal, bortgiftes med en gumma, säkert i 50-55 års-åldern (om jag nu kommer ihåg ärendet korrekt). Denna gosse rymde dock ifrån sin gamla hustru till Finland - som de trodde - tillsammans med en yngre flicka/kvinna i hans egen ålder. Det var därför denna historia kom i dager - den övergivna gumman eftersökte sin lagvigde unge make med hjälp av tingsmenigheten.
 
Lambert är även min förfader, och jag hade samma funderingar kring detta för snart tjugofem år sedan, men har lärt mig att acceptera det faktum, att han säkert var ung medan hans hustru var betydligt äldre.
 
Då tycker jag det är betydligt mera spännande med hans utrikiska namn Lambert. Men det är ju solklart att föräldrarna inspirerats av bonden Lambert Larsson Esperi i Kukasjärvi. Denne var i samma ålder som Karl Karlsson Vuomajärvi och det är inte så långt fågelvägen mellan Kukas- och Vuomajärvi. Förmodligen kände Karl Karlsson denne Lambert Larsson tämligen väl, eftersom han gav sin son detta namn.
 
Lambert Larssons broder hette Arendt Larsson. Deras far, Lars Hindersson Esperi, hade ju kopplingar i bergsbruken (det var ju han som en gång fann malmfyndigheten i Pahtavaara, vilket blev grunden till Eriksbergs eller Kalix Kopparverk), varför han säkerligen hade varit i kontakt med tysken Arendt Grape samt Lambert Joris i Kengis bruk.
 
Nog för ikväll,
ska upp i ottan imörrn.
ST

475
Film / Teater / Bröderna Marx
« skrivet: 2003-01-21, 18:17 »
Såsom alltjämt varande en stor beundrare av BRÖDERNA MARX och deras filmer, undrar jag om det är någon där ute som har litet koll på deras familj och släkthärkomst?
 
Såvitt jag vet var de fem bröder (i följande ordning): CHICO (Leonard), HARPO (Adolph), GROUCHO (Julius), GUMMO (Milton) och ZEPPO (Herbert).
 
- Vilka var föräldrarna?
- Fanns det ytterligare syskon?
- Hade de själva familjer och barn?
- Om så, blev det några skådespelar- eller musikantämnen av deras egna barn?
- Hur många filmer gjorde de?
 
Själv har jag fem filmer på video, men önskar få tag i några fler, vilket jag vet att det finns.
 
Undrar,
S. Torikka
Luleå

476
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-21
« skrivet: 2003-01-21, 18:14 »
Gustafsson,
Jag erinrar mig att du för en tid sedan frågade mig om Karin Persdotter Kippari, uppgiven född 1730/1732. Ibland upplever jag den moderna tillvaron så stressig så att jag nästan glömmer bort vad jag själv heter.
 
Men enligt gamla noteringar jag har synes hon ha varit dotter Per Persson Kippari o h h Ella Jönsdotter i Armassaari by. Dock ser jag att jag inte har någon säker födelsetid på henne, vilket kan tyda på att jag inte funnit födelsenotis. Indikationerna har i sådant fall grundat sig på andra orsaker, vilka jag inte kommer ihåg nu.
 
Så här kan det ha sett ut:
Per Persson Kippari, f. 1700 d. 1788, var bondemåg å Kippari hemman ute på Tulkkilansaari inom Armassaari by. Han var synbarligen son till Per Mickelsson Ajo eller Vitsikko i Kainuunkylä, f. ca 1670 d. ca 1720 (skattar där 1697-1720) o h h Brita Eriksdotter (nämnd 1703, 1726).  
Farfar var Mickel Mickelsson Ajo eller Vitsikko.
 
Pers hustru: Ella Jönsdotter Kippari från gården, f. 1696 d. 1788 (1789??) och dotter till Jöns Andersson Kippari, f. ca 1665, o h h Anna Jöransdotter.
 
Tror mig ev. ha något ytterligare, men finner det inte precis nu.
 
Hälsar
ST

477
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-21
« skrivet: 2003-01-18, 17:08 »
Nä, tyvärr, jag har inte riktigt hårdstuderat Lassinantti hemman i Koivukylä. Jag härstammar från Anders Andersson Lassinantti (f. 1708 d. 1775) o h h Britas dotter Karin, f. 1730 d. 1791, som gifte sig med nye husbonden Mats Persson Huru-Lassinantti, f. 1724 d. 1803. Detta antyds ju ovan i frågan om Per Nilsson Nikulas.
 
Anders Andersson var ju son till Anders Larsson Lassinantti, f. ca 1670 o h h Margeta Persdotter, f. 1678 d.1751, omgift med nye bonden Elias Hindersson Lassinantti, f. 1688 d. 1750.
 
Sedan följer tolvmannen Lars Andersson Lassinantti, f. ca 1625-1635 d. trol. 1698, som ju i sin tur var son till traditionens Lassin Antti.
 
Väl mött,
ST

478
I Övertorneåtinget vårvintern 1841 ? 138 samt bilaga nr 37, inträder lappmannen Jonas Jonasson Holster och tillkännager att svärfadern Olof Persson Pöka (?) har avlidit, varför Holster tydligen ville få testamentet gällande. Bilagan består alltså av Olof Perssons testamente från år 1833. Jag minns att den kopia jag studerade av denna dombok ibland var fruktansvärt svag och därför mycket svårtydd.
Jag måste oxå medge att mina kladdnoteringar om detta har många år på nacken, och jag har faktiskt - tyvärr - en del svårigheter att förstå mina egna förkortningar..... men Olof Persson synes här kallas Pöka, men han benämnes även något i stil med Marsockos (????).
Nu känner jag att jag är ute på väldigt mjukt vatten...
 
Jag ser även i mina anteckningar att jag inte har någon dödsuppgift på Olof Persson. Dock bör han väl således ha avlidit kring 1841. Har du det?
Var avled han officiellt?
 
Hälsar
/ST

479
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-21
« skrivet: 2003-01-17, 19:33 »
Lassinantti,
 
Per Nilsson Nikulas, f. (19 september?) 1761, d. 1837 av ålderdom, var husbonde å hemmanet nr 4 Yli-Nikulas i Armasjärvi.  
Gift 1780 med Katarina Matsdotter Lassinantti, f. 1757, d. 1802.  
Omgift 1803 med Eva Dionysiusdotter, f. 1765, d. 1833.
De hade enligt mina noteringar 10 barn.  
Dottern Sofia Magdalena Persdotter, f. 1796, d. 1851, gift 1820 med nye husbonden Per Johansson Kaarle-Nikulas, f. 1795, d. 1877, är min anmoder från min farmors sida.
 
Per Nilsson var son till Nils Nilsson (Yli) Nikulas, f. 1735, d. 1811, o h h Karin Persdotter Kippari, f. 1730/1732, d. 1817, från Armassaari. Hon var blind och sängliggande mot slutet av sin levnad.
 
Farfadern var Nils Hindersson Nikulas, även kallad Järvi, f. 1705, d. 1758, bonde å odelade Nikulas hemman. En tid soldat Stock i Niemis (om hans soldattid, se någon gång tidigare här på anbytarforum om soldaterna Stock i Hietaniemi). Gift 1729 med Anna Isaksdotter Curtilia, f. 1699, d. 1769, från Armassaari.
Sonen Nils övertog den hemmanshalva som kom att kallas Yli-Nikulas, medan sonen Per, f. 1746, d. 1840, övertog den andra hemmanshalvan, Ala-Nikulas.
 
Räcker det så?
 
Hälsar,
ST
 
PS) Jag härstammar också från Anders Larsson, f. ca 1575-1580, d. troligen 1655, han som var sin samtids Lassin Antti.

480
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-21
« skrivet: 2003-01-17, 08:17 »
Lassinantti,
 
nog vet jag något om Per Nilsson Nikulas, f. 1761.
 
Vad är det du önskar veta om honom?
 
/ Ättlingen

481
Ja, det är korrekt, och i Niemis fanns även
Klaara = Klara
 
/ST

482
... och:
Kieri = oxå efter någon tidig lokal form av Kristina
Kerttu = Gertrud
 
m fl mfl
 
/ST

483
Glömde:
Kitti = Kristina
samma som på lapskt område.
/ST

484
Kvinnans starka ställning inom familjen (emäntä)  kan även med tydlighet avläsas i Tornedalens hemmansnamn. Det finns åtskilliga gårdar som erhållit sitt namn efter gårdens husmor.
Några ex:
Marjeta, Marjetta = Margareta
Anna = Anna
Kaisa = Kajsa
Pirjetä = Birgitta
Luttu = Lucia
Liisa = Lisa
Torikka = av Dordi, Dorotea
 
Det finns fler ex.
 
Hälsar
/ST

485
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-21
« skrivet: 2003-01-14, 20:52 »
Henrik Henriksson Harri, f. 1671, d. 1754, var uppenbarligen måg å Marjetta hemman i Taroniemi, Alkkula by, genom giftermål med Brita Jönsdotter.
Deras dotter Maria Henriksdotter Harri eller Marjetta, f. 1713, d. 1756, gifte sig 1738 med nye husbonden Mickel Mickelsson Harri, f. 1706, d. 1765. Vem han var, vet jag icke.
 
Henrik Henriksson Harri, f. 1671, var tydligen son till Henrik Mickelsson Harri å Harila hemman i Kukkola, f. ca 1640.
Dennes förfäder var då:
Mickel Hindersson Harri, f. ca 1610, d. troligen 1678, husbonde å Harila i Kukkola 1666-1678.
Son till postbonden Henrik Olofsson Harri i Kukkola, f. ca 1580.
Son till birkarlen Olof Eriksson Harri i Kukkola, f. ca 1545.
Son till Erik Hindersson Harri, f. ca 1500-1510, som skattar å Harila hemman i Kukkola åren 1539-1571.
 
Maria Henriksdotters och Mickel Mickelsson harris son Adam Mickelsson Harri eller Marjeta, f. 1744, var först husbonde å Harri/Marjeta i Taroniemi fram till 1780, därefter husbonde å Kaijanmikko hemman å Marjosaari, Övertorneå.
 
Adams son Adam Adamsson, f. 1781, drunknad 1823, blev husbonde å Nulu hemman i Torakankorva från 1809. Han var även sexman. Han kallas i traditionen för Nulun Aato. Dennes son Erik tog över Nulu hemman medan sonen Adam, f. 1823, d. 1887, blev husbonde å Uusi-Muotka i Kuivakangas.
 
Adam Mickelssons bror, Mickel Mickelsson Harri d.y., f. 1739, förekommer som dräng i Taroniemi 1760, då han gifter sig med Brita HEnriksdotter från Alkkula.
De har åtminstone tre barn fram till 1763, men jag har inte spårat dem vidare.
 
/ST

486
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-21
« skrivet: 2003-01-14, 11:40 »
Jag härstammar från dessa Harri....får kolla hemma vad jag har för dammiga noteringar om dem.
 
/ST

487
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-21
« skrivet: 2003-01-13, 08:01 »
Mäki,
Mitt dåliga minne är väldigt känt för mig själv, men jag undrar om du inte ska kolla Rautio hemman i Ala Kuivakangas by. I vart fall har jag för mig att Torneus var född där i den byn.
ST

488
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-09
« skrivet: 2003-01-08, 09:44 »
Ja, Karlsson, nu var du före mig.  
 
ST

489
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-20
« skrivet: 2003-01-08, 09:41 »
Förresten, Sirkka by hör väl till finska Turtola (Pello) församling idag, så det är närmare att köra dit därifrån.
ST

490
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-20
« skrivet: 2003-01-08, 09:39 »
Ja, Karlsson, det är alldeles korrekt: Kaaranes ligger vid forsen i Sirkka - Sirkkakoski. Där finns naturligt kraftverket med damm idag.
Jag har varit där en gång. Ska vi uppskatta att det kan röra sig om ca 6-7 mils bilväg från svenska Övertorneå?
 
ST

491
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-20
« skrivet: 2003-01-08, 08:41 »
Gustafsson,
Kaaranes ligger vid Miekojärvi i NÖ Finska Övertorneå socken/kommun. Jag tror det är där de har kraftverket och dammen idag. Ett par mil öster om vår stuga. Räknades väl i äldre tider till Övre Tengeliö, numera till Sirkka by (om jag minns rätt. Jag får kolla upp det hemma. Har inte tillgång till sådan information just nu).
 
Förresten, hur gick det med byakartorna?
 
ST

492
Nilsson,
Stort TACK.
Det kanske är någon av dem. Jag har för avsikt att försöka få fram vem hon är inför kontakten med Louisa Rovas ättlingar i USA (tydligen heter de Buchanan idag), så jag vore tacksam om du vid tillfälle skulle kunna kopiera ner samtliga Lovisa Johansson / Jonsson m fl liknande (före 1887), och skicka mig per EP. Kan du göra det framöver?
 
sturetorikka@hotmail.com
 
Hälsar och bockar,
ST

493
Louisa Johnson, senare Louisa Rova,  
Född någonstans i Sverige 22 december 1860.  
Utvandrade till Amerika före 1886.  
 
Gift omkring 1886-1887 med Isaac Rova i Chicago, Illinois (ev. kan maken ha hetat Edward Rova?).  
 
Död i Chicago 28 mars 1923. Begraven på Oakwoods Cemetery två dagar senare.  
Enligt hennes dödsattest ska hennes far ha hetat ”John Johnson in Sweden”. Moderns namn var okänt.  
 
Eventuellt kan hon ha varit kristnad till Lovisa Jonsson eller Johansson (Jon- eller Johansdotter)?  
 
Är det någon med tillgång till CD-Emigranten som kan se om hon finns med där såsom emigrant före 1886?
 
S. Torikka  
Luleå

494
Miliander / Milliander / Miliander / Milliander
« skrivet: 2002-12-30, 22:02 »
Den släkt Myliander - med olika stavningar, bl a Miljander - som förekom i Tornedalen under 1600-talet, räknar sitt ursprung från kapellanen i Nedertorneå åren 1626-1635, Simon Olofsson Myliander. Efter dennes sonson blev Myliander ett gårdsnamn i Armassaari by, nuvarande finska Övertorneå socken, vilket ledde till att även andra personer som ej tillhörde denna ursprungliga släkt, kunde bära detta släktnamn, men då i formen av gårdsnamn.
Det är möjligt att Simon Olofsson, när han började studera till präst, latiniserade sitt nybildade släktnamn från ordet Mylly eller Myllylä = kvarn. I Österbotten var slutledet -ander tämligen vanligt förekommande.
 
Denna Simon Myliander mumifierades efter sin död 1635 och återfanns år 1713 i graven oförmultnad, och så lätt, att det med ett finger kunnat upplyftats, såsom Erik Brunnius d.y. uttryckte sig 1731. Liket/mumien begravdes då på nytt för att för all tid få vila i frid. Det hände sig faktiskt så, att när denna nyhet blev vida känd, vallfärdade folk till platsen för att beskåda detta 78-åriga lik.
 
Själv har jag den stora ynnesten av att härstamma från denna mumie från två olika släktgrenar.
 
S. Torikka
Luleå

495
Louisa Johnson, senare Louisa Rova,
Född någonstans i Sverige 22 december 1860.
Utvandrade till Amerika före 1886.
 
Gift omkring 1886-1887 med Isaac Rova i Chicago, Illinois (ev. kan maken ha hetat Edward Rova?).
 
Död i Chicago 28 mars 1923. Begraven på Oakwoods Cemetery två dagar senare.
Enligt hennes dödsattest ska hennes far ha hetat ”John Johnson in Sweden”. Moderns namn var okänt.
 
Finns det någon lokalforskare i Sverige som har stött på denna kvinna?  
Eventuellt kan hon ha varit kristnad till Lovisa Jonsson eller Johansson (Jon- eller Johansdotter)?
 
Hoppas någon känner igen henne,
 
S. Torikka
Luleå

496
I Härnösands stifts herdaminne uppges släkten Björkman ha härstammat från en förmögen bonde och tolvman på Björkö, där den gamla Nedertorneå kyrka är bygd.
 
Uppenbarliga bröderna rådman Karl Larsson Björkman (ca 1650-1705) i Kengis och Torneå, och rådman Erasmus Larsson Björkman (1662-1710) i Gamla Karleby, kan mycket väl faktiskt ha varit söner till rådmannen i Gävle stad Lars Larsson Björkman (d. 1669) o h h rådmansdottern Sara Erasmusdotter.
Dock är det inte belagt ännu. Behöver komma i kontakt med någon genealogist som kan mera om Gävle stads historia.
 
Karl Larsson Björkman hade åtminstone sönerna handlanden Lars Karlsson Björkman (1689-1745) i Torneå (gift med Katarina Limingia; minst sex barn. Lars själv var en tid länsman i Gällivare liksom att sonen Johan, f. 1715, blev kyrkoherde där)och faktorn vid Hellälä, sedan i Kengis, Erasmus Karlsson Björkman (1690-1771; gift med Anna Jöransdotter Calandra; minst två döttrar).
 
Det är möjligt att även skrivaren och bokhållaren vid Kengis bruk, Lars Erasmusson (ca 1635-1677), kan ha varit yngre broder till Sara Erasmusdotter (ovan) samt son till rådmannen i Gävle Erasmus Karlsson. Lars Erasmusson hade även en dotter Sara. Sonen Arendt (ca 1668-1716) kallade sig Renmark och blev rådman och vice borgmästare i Luleå Nystad.
 
- Någon kunnig Gävleforskare som nappar på detta? Eller ska vi göra en efterlysning i Gävleborg?
 
Sedan tror jag mig ha sett någon annan Björkman i Hietaniemi-trakterna, men det kanske är den som Gustafsson nämner. Minns ej precis nu. Från en annan lokal bondesläkt (Juva i Koivukylä) uppkom omkring 1850 släktnamnet Björk?n.
 
/ST

497
I äldre tid är det tämligen vanligt i åtskilliga församlingar att det i död- och begravningsboken noterades den avlidnes moders namn. Detta ifall den hädangågne var vuxen.
När det gällde avlidna barn var det nog vanligare - åtminstone i de socknar jag studerat - att det är faderns namn som anges. Detta i formen av, t ex: Johan Erssons dotter Brita, 2 år gl...
I bl a Nedertorneå och Torneå stad gjorde man så.
 
/ST

498
Maud,
Denna kvinna är även min anmoder, men jag har tyvärr inte följt hennes mors liv efter det att Lisa föddes 1779. Hittar du något om det så är jag intresserad att ta del av den informationen.
Dock har jag väl en hel del info om både Per Olsson Kunnaris som hans frilla Anna Hansdotter Lainios anor.
Hälsar
ST

499
Torikka heter jag, inte Torrikka....
För tillfället har jag inga fler upplysningar. Jag härstammar själv inte från denna släkt så därför har jag väl inte lagt ner så värst mycket energi på att utröna de äldsta anorna. Det har endast varit fråga om ett lokalhistoriskt allmänintresse från min sida, och det för tjugo år sedan.
 
/ST

500
Johan Henrikssons far hette ju Henrik Johansson, vilket då anger att dennes fader hette Johan. Något mera vet jag inte i dagsläget.
Jag minns tyvärr inte hur det gick till, men har en diffus minnesbild att jag på 70-talet talade med någon gammal Sup-ättling (vem???), som sade att familjetraditionen angav stamfadern såsom mördad... Men jag kan tyvärr varken verifiera eller falsifiera detsamma.
Likaväl har jag ju genom åren studerat en del domböcker, så uppgiften kan ju även tänkas komma därifrån, d v s att någon Supi har nämnt att fadern blivit mördad, eller nåt liknande... (?).
 
Kan Sara Larsdotter har varit gift med denne Johan Supi samt varit mor till Henrik Johansson? Hon uppges ju genom åldersangivelse ha varit född omkring 1684.
 
Undrar
/ST

Sidor: [1] 2