Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Karl Göran Eriksson
1
« skrivet: 2023-03-24, 07:18 »
2
« skrivet: 2023-03-12, 07:36 »
Eriks oriktiga födelsedatum (29/2) kan konstateras redan i Hällesjö hfl. (se AI:7/171). Familjen tog ut betyg till Torp 1878 4/2, men synes uppenbart ha utflyttat åtminstone ett par år tidigare. Från den tiden synes de inte vara skrivna någonstans förrän de återvände till Hällesjö 1881. Sonen Olof Anton född i Borgsjö. Johan Albins födelseort är emellertid högst osäker, men torde vara någonstans i Medelpad. Han döptes i Borgsjö 20/4 1879, men uppges där vara född 17/10 1878 (vilket rimmar bra med åldersuppgiften vid utresan från Göteborg 1881).
3
« skrivet: 2023-02-16, 20:13 »
Ett utmärkt fynd som inte enbart ger upplysning om födelsedata och ort, men också anhöriga! Dopförrättaren var från Jämtland liksom hans hustru. Hon var dopvittne (tillika med dottern) och född i samma församling som barnamodern: Offerdal. Dopvittnet och kammartjänaren Carl Busk var naturligtvis bror till barnets mor Christina Elisabet och visitören Nils Lundell var utan tvekan prästson från Sunne sn och därmed morbror till syskonen Busk (Busch). Herdaminnet uppger inte mycket mer om Nils än att han deltog i slaget vid Poltava, men här uppenbaras att han sedermera tjänstgjorde vid Tullverket.
4
« skrivet: 2023-02-13, 23:18 »
Hans Thel blev sedermera bruksarbetare i västra Jämtland (Kall), men avled i Mattmars sn 1793.
5
« skrivet: 2023-02-13, 23:14 »
Mitt intresse för diskussionen väcktes av att personer från Jämtland var inblandade. Dock innan jag hann redovisa något bidrag blev jag varse att frågan initialt väckts under Ångermanland och där fått ett osakligt svar. Redan Indiko klargör att Cajsa Lena/Magdalena Sjödin (namnges tidigare Åström) var u.ä. dotter till Hans Sjödins andra hustru Elsa Olofsdotter (alltså inte Ingeborg A.). Se f.ö. Skön AI:1/168.
6
« skrivet: 2023-02-09, 20:23 »
Centrala soldatregistret är ju digitalt och därmed borde kompletteringar, rättelser m.m. utan olägenhet kunna ges utrymme för åtföljande källhänvisningar. Då skulle varje forskare själv ges möjlighet avgöra om ändringen verkligen är relevant. Eftersom jag redan på 1980-talet skapade ett eget soldatregister för Jämtland, vet jag att något farsnamn/patronymikon aldrig är infört för soldaten Nils Weste i mönsterrrullorna. Den som har gjort ändringen ”Hinricsson” (vilket registrets skapare p.g.a. en högst förvånande okunnighet rubricerat som ”släktnamn”) har utan tvivel hämtat uppgiften i Axel Grindes (1897-1994) bok: Släkter i Rätan 1695-1900 (Östersund 1977). Denne skriver där om Nils Weste: ”son t. furir Krus Kvarnsjö.” (a.a. sid. 254). Som framgår ovan, väl belagt, är detta fel. I Magdalenas innehållsrika nekrolog adresseras fadern: ”Tullnären eller Inspectorn Nils Wäste i Ås Stad ..”. ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005070_00054#?c=&m=&s=&cv=53&xywh=2665%2C-362%2C3323%2C2811) Även om jag inte begriper vad detta ortnamn avser, innebär det att denne och hans familj måste ha flyttat från Jämtland och att sonen sannolikt inte var född i nämnda landskap. I Magdalenas födelsenotis namnges fadern ”Niclas Weste”. I ett privat kortregister (RA) påträffas en ”Weste, Nicolaus, E.o. Lanttullsbesökare i Sth. 9/8 1736. ..”, som förefaller vara av högsta intresse. Jag kan bara beklaga att detta register inte tycks vara digitaliserat av RA och är därmed tvingad att endast kunna hänvisa källan till AD: v914533.b12250
7
« skrivet: 2023-02-01, 07:30 »
Om vi som forskare alltid försöker hålla oss till det reella skeendet, bör sakfrågan inte vara något problem. I synnerhet där källorna är tillgängliga. Att våra myndigheter i senare tid utifrån sina behov gett begreppet ”födelseförsamling” ett nytt och helt annat innehåll kan förvirra, men det bör lämnas därhän.
Skulle jag hålla mig strikt till den senare tolkningen skulle jag tvingas förflytta min morfars födelseort till Norge. Han finns visserligen införd i en svensk födelsebok, men hans mor adresseras ”Levanger Skong, Alstahög sogn”. Detsamma gäller en av hans döttrar, min moster alltså. Familjen emigrerade till Amerika i början av förra seklet och återvände till Sverige 1911, men återflyttade formellt först 1913. Nämnda moster föddes 1911 och föräldrarna adresseras farmare fr. Canada. De flesta inser att hävda födelseorten vara Canada är orimligt. Detta rör visserligen något äldre tid, men principen bör ju vara densamma oavsett när händelserna skedde. Vänder vi på steken, där en i vår samtid i Sverige skriven kvinna som av någon anledning föder sitt barn i ett annat land. Knappast någon skulle våga hävda att den nedkomsten skedde i hemorten. Att vara född på ett BB är en del av historien för många av oss som kan vara av intresse att framhålla.
9
« skrivet: 2023-01-26, 12:58 »
En relevant fråga som förhoppningsvis med ytterligare information kan leda framåt. Marias make kolaren Olof Gabrielsson i Mo, Undersåker finns inte upptagen i någon dödbok vad jag kan se. Han finns med i mantalslängden för 1766 men året efter är det änkan. Endast yngste sonen Anders finns bland födda (1759) på jämtländsk sida. Dennes äldre bror Olof uppges född 1751 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036258_00038#?c=&m=&s=&cv=37&xywh=1373%2C923%2C4018%2C2755) och systern Maria 1755. Maud Svenssons inlägg kan jag bifalla, men vidhåller att den grundläggande källan måste ha långsiktig relevans. Jag vill påminna om hur åtskilliga forskare förr lade ned avsevärd energi här på Af och hemsidor med att hänvisa till GID-nummer. Idag kan vi se det som ett fullständigt värdelöst arbete. Hur det än blir med AD, kommer de statliga arkivinstitutionerna med säkerhet överleva det företaget.
11
« skrivet: 2023-01-13, 23:07 »
För åtskilliga år sedan blev jag varse att uppdragsforskare använder sig av Anbytarforum. Kanske inte förvånande men likväl är det ju skamligt. Särskilt upprörande fann jag vid ett tillfälle när jag klickade på en vederbörandes adresslänk och hamnade hos en släktforskarfirma. Innehavarens namn kände jag då igen som styrelsemedlem i en Ångermanländsk släktforskarförening. Sedan dess har jag haft en viss restriktivitet att besvara förfrågningar på Af. Det är ju möjligt att se frågeställares profiler och när vederbörandes frågor rör sig från Ystad till Kiruna, finner jag anledning att dra öronen åt mig. Visserligen kan det röra sig om forskning för bekantas räkning, vilket i så fall bör redogöras.
13
« skrivet: 2023-01-05, 15:28 »
Hej Björn, Karlsgården var en del av Österåsen och Erik var bonde där på nr 8. Att han sannolikt avled på främmande ort är också min tanke. Även om det inte framgår av kyrkboken var han död redan vid yngsta dotterns födelse 1774 eftersom mantalslängden för s.å. uppger hemmansinnehavaren vara ”Erik Pers ä:” ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001712_00506#?c=&m=&s=&cv=505&xywh=435%2C1079%2C3654%2C2793). Han levde emellertid i november 1773 då han begick nattvarden (se kommunionlängden DII:1 s.127).
14
« skrivet: 2023-01-02, 12:42 »
Jonas/Jon från Edsta hade tre syskon, men endast systern Gertrud (1787-1842) överlevde barndomen. Hon var ogift, men hade barn. Bland dopvittnena till hennes dotter Anna Cajsa (f.1815 5/8) finns drängen Jon Olsson i Fanbyn. Denne påträffas i hfl. AI:6/51 som Jonas Olofss. och uppges född 1789 31/10. Ditflyttad från AI:6/1 (där med namnet Jon).
I AI:6/9 anges födelsedagen till 31 (månad oläslig) > AI:6/6 f. 31/2 (eller 31/9) > AI:6/111 f. 31/2
Sannolikt har Jon av misstag försetts med ett datum taget från födelsenotisen före hans egen (C:2/48), vilket med tiden förvrängts till 31/12.
Jons och Britas yngsta dotter Ingeborg föddes i Njurunda. I födelseboken där uppges Jon förbryllande vara från Jämtland ! Möjligen har en födelseattest skickats åt det hållet, men efter några månader funnit sin väg till Torp där paret var skrivna. Dottern var född i slutet av maj, men i Torps ministerialbok införd bland födda i september.
15
« skrivet: 2022-12-19, 13:50 »
Paret flyttade till Norge och enligt en 20 år gammal notering var de bosatta i Snåsa. Nu när jag söker på norsk sida hittar jag Carls dödsnotis. ”Jamt Carl Eriksen” död 4/5 1808 och uppges då vara 80 år gammal (Snåsa Ministerialbok nr 749A02 s. 452).
Någon by ”Kongsta” finns inte i Alsen. Kougsta är namnet.
16
« skrivet: 2022-12-15, 06:18 »
Några ytterligare funderingar och upplysningar.
Såvida sonen Olof (död 1773) hade Elisabet Lemoine som mor, var han född före föräldrarnas äktenskapsingående. Var så fallet bör det ha gett anledning till ett rättsfall, vars protokoll skulle kunna ge mer intressant information.
Olof finns upptagen i Lockne mantalslängd för 1773.
Den enda hfl. där jag påträffat familjen är i Lit (se AI:2/73).
17
« skrivet: 2022-12-14, 12:37 »
Vad jag vet förekommer fältväbeln Olof Huss i litteraturen första gången i Strömsboken 1945. Hans dotter Elsa Juliana blev gift till byn Alavattnet. Namnet Huss skulle ha kommit från kyrkoherden Johan Huss i Nordingrå vars dotter Kristina ”var gift med gästgivaren Jonas Sjöberg i Djupsjö i Njurunda. Deras son Olof kallade sig Huss. Han var fältväbel vid Jämtlands Fältjägare, bosatt först i Brunflo sedan i Edsele.”
Det tog många till sig och ännu på 1990-talet fanns det forskare som hävdade denna härledning. Detta trots att påståendet vederlagts redan 1978 i en bok om Njurunda av Algot Hellbom.
Dessvärre har jag inga excerpter från Arvid Huss bok Vi Hussar (1965). Jag utgår ändå ifrån att det var där den Frösöfödde Olof, presenterades som fältväbeln ifråga. Det må vara en slump att dessa tre var födda samma år (1731). Så vitt jag vet har det aldrig tidigare framlagts något bevis på det angivna födelseåret skulle vara det rätta.
I meritlistan står det att Olof kom i tjänst 1756, men någon ordinarie befattning kan han inte ha haft. Sedan 1724 fanns ingen mönsterskrivare vid Brunflo kompani eftersom lönen då blivit anslagen till regementsauditören. Huss torde ha tjänstgjort på traktamente.
Intressant är att mönsterskrivaren Olof Huss är dopvittne för bonden Anders Olssons i Kyrkås och Kläppe son Jöns f.1764. Vem var då denne Anders ? Jo, han var son till ryttaren Olof Huss i Lund! Hur vet jag det? Anders i Kläppe efterträddes på sitt hemman av sonen Olof Andersson (se Kyrkås AI:1/19). Där finns även den sistnämndes farbror Lars Olofsson, vilken var sina föräldrars äldsta barn och född 1726 25/6 enligt domboken samma år.
Här kan även nämnas att Anders O:s son Jöns tog namnet Huss bosatte sig på Hitra i Norge. En annan son, Enok Huss f.1761, blev komminister på Frösön.
Tillägg: Bland personerna i den förteckning över jämtar som under nödåren på 1740-talet lämnade landskapet och reste till Norge, har jag hittills inte kunnat konstatera något fall av återvändande.
18
« skrivet: 2022-12-09, 20:24 »
Hej Tomas,
Hon var född i Häggenås, men flyttade sedermera till Ragunda (se Ragunda AI:1 s. 37) och sedan vidare till Ångermanland. Hennes förste make var änkemannen Nils Örnberg i Bussjö (paret vigda i Helgum 1804). [Att hon namnges Persson i Sveriges dödbok är märkligt. Detta namnkoncept, att kvinnan tar/ges makens efternamn är sentida och kan knappast generellt beläggas bland allmogefolk före 1900-talet]
20
« skrivet: 2022-12-06, 13:23 »
Tillfällighetsfynd:
En arbetare Jonas Nilsson Dahlberg, angiven 33 år gammal, från Norra Viker och Trankil avliden i Rätan, Jämtland 16/4 1870. Så vitt jag kan se finns han inte upptagen i Sveriges dödbok. Möjligen finns ett samband mellan honom och en äldre Nils Dahlberg på angiven ort i Värmland.
21
« skrivet: 2022-12-04, 23:26 »
För några år sedan anonymiserades all forskning på Anbytarforum. De som var bakom detta beslut fick lyckligtvis bakläxa. Anonym forskning kan inte tas på allvar och har därmed inget värde. A och O är att man måste kunna ifrågasätta. Utan detta hamnar vi väl i något som påminner om rigida trossamfund. Olyckligtvis har projektet Sveriges dödbok delvis hamnat där. Flera av de ambitiösa och duktiga registrerarna nöjer sig inte bara att registrera utan ägnar sig även åt forskning i syfte att identifiera de avlidna. Syftet är naturligtvis gott, men i frånvaro av källor kan man inte veta om de har rätt. För några få år sedan valde jag ut en församling i Jämtland för att kontrollera vederhäftigheten av nämnda dödbok. Resultatet förskräckte och jag gjorde rättelser. Efteråt insåg jag att det borde jag inte ha gjort, emedan jag som anonym inte kunde ställas till svars.
Min tanke är att det bör väl åtminstone kunna finnas utrymme för en signatur för dem som gör rättelser. Därmed vore det möjligt att rikta frågor till vederbörande på Af.
Min egen bakgrund: samtliga Jämtländska och Härjedalska (där förutom en) församlingars födelseböcker är av mig registrerade digitalt t.o.m. 1894 (1899), vilket gör personer lättare sökbara. Detsamma gäller för 14 församlingar i Medelpad t.o.m. år 1800. Majoriteten av jämtar har följts upp till deras levnads slut eller emigration. Sammanställning av denna forskning är fortgående.
22
« skrivet: 2022-12-04, 07:24 »
1795 inrättades en ny dopbok för Brunflo av dåvarande adjunkten Eric Nordenberg. Där infördes även födda fr.o.m. 1720 som då (1795) ”.. ej med döden wora afgångne,..” (se ingressen till denna volym C:5). Olof f.1731 finns med där, men inte hans tvillingbror Carl. I en meritförteckning eller -lista daterad 31/5 1774 uppges fältväbeln Olof Huss vid Majorens kompani vara 43 år och 1 månad gammal: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0004223_00213#?c=&m=&s=&cv=212&xywh=1065%2C383%2C3651%2C3370(AD v752457a.b2630)
23
« skrivet: 2022-12-03, 17:29 »
Nu har jag inte tillgång till boken ”Vi Hussar” varifrån uppgifter på nätet sannolikt är hämtade i många fall, men erinrar mig den inte vara pålitlig utan behäftad med flera osakligheter. Beträffande Per Samuelsson Huss och hans familj drog de till Norge och befanns sig i Levangertrakten, Norge 1747. Detta enligt en skrivelse i Gävleborgs landskansli (sönerna Samuel och Olof nämns där uttryckligen). Avskrift finns på ÖLA vol.1:18 i Avskriftssamlingen.
Uppgiften om tjänstgöringen för Olof Huss vid Jämtlandsregementet i Edseleskriften erhöll Håkan från mig och visst påträffas han i GMR 1777 ”.. Fältwäbel efter Fullmagt af den 20 September 1770 Volonteuren Olof Huss ..”. Dock saknade han indelning d.v.s. hade ingen lön, vilket också framgår där.
24
« skrivet: 2022-11-23, 06:42 »
25
« skrivet: 2022-11-19, 23:12 »
Ingrid Svensdotter f.1738 i Sättna uppges ha flyttat till Indal och död där i Nyland. Varifrån det påståendet ursprungligen kommer känner jag inte till. Helge Nyberg nämner inget om detta i sin forskning ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059762_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=-964%2C1715%2C5671%2C3150). Det är alltså uppenbart att någon engagerad i utgivningen av CD-skivan av år 1999 har gjort detta tillägg (återkommer även i 2002 års upplaga). Jag menar att detta är ett osakligt påstående. Av hennes sju barn känner jag till vad blev av dem förutom en, men ingen av dessa var bosatt i Indal. Möjligen har det skett en sammanblandning med en namne från Holm, gift till Indal. Frågan kvarstår alltså: vart tog hon Ingrid vägen ?
26
« skrivet: 2022-11-15, 09:51 »
27
« skrivet: 2022-11-09, 11:06 »
Ovan hävdar jag indirekt att fältväbeln Nils Flygare var den son till Pål F. som föddes i Frösö 1717. I Frösö trivialskolas äldsta matrikel påträffas elever med tillnamnet Flygare i kronologisk ordning och latiniserade förnamn med början fr.o.m. läsåret 1728-1729: Nicolaus, Johannes, Magnus och Petrus. De äldsta sönerna Erich och Hans finns inte upptagna där och inte heller bland dopvittnena till sina syskons barn. Min slutsats är därmed att dessa två avlidit i sin barndom och att en av dem bör ha varit den som begravdes 1717. Den tjänsteman på ÖLA som registrerat notisen har uppenbart gjort ett grundlöst antagande. Barnet ifråga nämns ju varken till namn, kön eller ålder i ministerialboken.
29
« skrivet: 2022-10-11, 13:35 »
Hej,
Den Erik som föddes 1724 i Håsjö är det enda barnet infört det året. Vid jämförelse med grannförsamlingen Hällesjö är det uppenbart att även där saknas födda under 1720-talet. En av anledningarna var komminister Hans Klockhoffs försummelse. Orsaken torde vara hans grava alkoholproblem p.g.a. vilka han bland annat slutligen blev avsatt 1728. Emellertid finns luckor i kyrkobokföringen även under hans efterträdare Sellins tid.
Nämnde Erik avled 3 veckor och 3 dagar gammal enligt begravningsnotisen: ”Nils Anderßons barn i Swedje, på wästra sidan och til söder lefwat allenast ...”
Att Nils Andersson hade ytterligare en son Erik [=Norberg] framgår av domböckerna, men också i den senares äldste bror Nils Nilssons bouppteckning (Ragunda tgl FII:2 bou nr 60 [s. 153v]).
30
« skrivet: 2022-10-03, 17:41 »
”War så wäl i Christendoms kundskap, som utöfning berömwerd och hade hjelpeliga krops krafter och god sinnes stÿrka ända i dödsstunden.”
Jag har tolkat det så exakt som möjligt för att underlätta läsares egna försök i det avseendet. Här framgår ju också tydligt att särskrivning inte enbart är en modern företeelse.
31
« skrivet: 2022-09-10, 23:07 »
Namnet finns upptaget i Nordisk kultur VII – Personnamn (Stockholm 1947). I Svenska adelns ättartavlor påträffas kanske den hittills mest kände namnbäraren: Goswin Anrep. I mitt hemlandskap Jämtland huserade under 1660-70-talen en illa beryktad kornett (senare kapten) och namne till den sistnämnde.
32
« skrivet: 2022-09-07, 17:35 »
33
« skrivet: 2022-08-30, 19:03 »
Det bör tolkas som Nils [änka] Margretas [dotter] Sißla.
I Algot Hellboms bok om Njurunda, som även omfattar Galtström, nämner han en änka Margareta Nilsdotter där, omnämnd i mtl 1683 och 1690. Cecilia Nilsdotter från Galtström gifte sig 1699 till Veda i Njurunda. Hennes äldsta dotter hette Margareta enligt samma källa (dog späd). Även nästa dotter döptes till Margareta, vilken enligt Hellbom blev gift med Måns Henriksson. Densamme hennes mor varit dopvittne för!
34
« skrivet: 2022-08-20, 22:49 »
Föllinge äldsta födelsebok börjar visserligen 1737, men den har brister. T.ex. finns år 1738 endast ett barn bokfört. Anders påträffas däremot i husförhörslängden med föräldrar och syskon, dessutom farfadern ! (se Föllinge AI:1 sid. 52).
35
« skrivet: 2022-08-03, 22:40 »
Marias titel (qwinspersonen) vid vigseln 1767 indikerar väl att dottern Karin var född före moderns äktenskap.
36
« skrivet: 2022-07-31, 18:02 »
Karin var mycket sannolikt från Sollefteå, men antingen är det brister i ministerialboken eller också var föräldrarna på resande fot vid hennes födelse. Jag är helt övertygad om att det är hennes föräldrar som påträffas i hfl. längst ned till vänster (Sollefteå AI:1/41). Där finns en dotter Karin, vilken jag inte påträffat i Sollefteå födelsebok. Det gäller även hennes bror Lars död 29/12 1772 ca en månad gammal. Vederbörande sockenlapp (deras far) Lars Mårtensson avled i september 1785.
37
« skrivet: 2022-07-31, 06:30 »
Pål kan eventuellt vara densamme som föddes i oktober 1751 (Föllinge lappförsamling). Dennes mor hette Cecilia, i likhet med Påls i Stöde/Helgum äldsta dotter. En anknytning till Jämtland indikeras av att sockenlappen i Marby (Jämtland) återfinns bland dopvittnena för Påls andra dotter Maria.
38
« skrivet: 2022-07-26, 05:45 »
39
« skrivet: 2022-07-12, 06:39 »
Justina finns upptagen i Revsunds födelsebok (f.1859 20/7). I hfl. uppges hon född i Nyhem (AI:1/26). Jag har inte påträffat något belägg för att hon bar namnet Rosenberg. Var finns det ?
Hon avled i Frösö sn 15/1 1890. Hennes yngsta barn även fött där (Signe Maria f.1888 12/10). Hennes undflyende sambo M Rosenberg anges vid sonen Bror Mikaels födelse vara från Ullånger, men eftersom han inte tycks vara skriven någonstans, ger den upplysningen inte någon större skjuts till identifieringen av honom.
40
« skrivet: 2022-06-13, 13:04 »
Jonas f. 13/5 1775 är den som påträffas i Sund. Det framgår av hfl. AI:4/21 ”gift i Sund”. Familjen sedan en tid i Bodsjö (AI:3/47v-48r; hans födelsedatum bekräftas där) innan den återvänder till Revsund. När detta skedde vet jag ännu inte emedan hfl. saknas både i Bodsjö och Revsund aktuell tid.
41
« skrivet: 2022-05-21, 16:16 »
Åke Sjödin
Vad är frågan ? Verifiering av anförda uppgifter ? En god regel är ju att det du själv inte tagit reda på, alternativt kontrollerat, vet du inte. Lyckligtvis är Brunflo F:1 oftast lättläst med bra nekrologer och där förekommer flera av nämnda personer.
42
« skrivet: 2022-05-19, 22:11 »
Om du inte redan har noterat dopvittnena för parets barn föreslår jag att du gör det.
På den vägen kan man eventuellt knyta ihop en Anna Johansdotter f.1792 3/10 i Alnö med sin namne i Skön, vilken dyker upp där ungefär samma tid Anna i Alnö försvinner från sin födelsesocken.
43
« skrivet: 2022-05-15, 21:27 »
Även om många forskare idag nöjer sig med att skriva av andra, torde väl Elgenstiernas ättartavlor för den svenska adeln vara källan för en och annan. För egen del hämtades döduppgiften, bland tusentals andra, i arkivet för Jämtlands regemente på Krigsarkivet. Där finns mötesrullor för de flesta år perioden 1693-1710, under vilka år det saknas generalmönsterrullor för regementet ifråga.
45
« skrivet: 2022-04-28, 10:04 »
46
« skrivet: 2022-04-27, 06:00 »
48
« skrivet: 2022-04-12, 07:07 »
Skrivningen Gudlof ser jag som en manifestering av prästers religiositet. ”Gudlofwa” påträffas ett fåtal gånger i Jämtland som andranamn. En pendang är det tyska Gottlieb som fick en viss spridning hos ståndspersoner i nämnda landskap under 1800-talet.
49
« skrivet: 2022-04-11, 21:38 »
Detta bör vara ett exempel på det man inom namnforskningen benämner hyperkorrekt stavning. D.v.s. skrivaren känner till att namnet bör stavas med en avslutande konsonant. Emellertid, eftersom det då rådande uttalet (utan konsonant) inte gav någon vägledning om stavningen, blir det en gissning från vederbörande.
Bland födda i Haverö 1672-1800 påträffas barn döpta med Gölin-namnet 42 gånger. ”Gölof” dock endast en gång och ”G(i)ölud” två gånger. Fr.o.m. 1727 är det genomgående ett n i slutet av namnet ifråga.
51
« skrivet: 2022-04-05, 10:27 »
Hej,
I Jämtland förefaller namnet Gullik felaktigt uppfattats som fadern Olof Larssons förnamn. I verkligheten synes det mig ett gårdsnamn (se t.ex. Liden [Medelpad] AI:10/14)
52
« skrivet: 2022-03-17, 07:57 »
Olof Forsberg (1756-1831), slutligen med namnet Spegel, hade inga barn. Som klockare i Ragunda 1779-1786 (se mantalslängder) var han ogift (se även Ragunda AI:1/134). Nämns vice organist i Fors 1787 (dopvittne i Fors 8/12 s.å., C:2/255). Först 1791 blev han dragon. Maria f. 2/2 1784 har i födelseboken försetts med felaktigt namn på modern. Sannolikt har prästen av misstag ”lånat” namnet Margetha Ersd:r från ett av dopvittnena. Hennes mor var alltså rätteligen Sara Eliasdotter. Bland dopvittnena påträffas dessutom bonden Jon Eliasson och drängen Salomon Eliasson. Marias äldsta dotter döptes för övrigt till Sara Margareta. Hennes föräldrar tidigare omnämnda här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=11477.msg170077#msg170077
53
« skrivet: 2022-02-27, 18:47 »
Här finns hjälp om det är problem att tolka vigslar o.a. i delar av området Vn o Häls. http://blasta.familyds.org/ (Klicka på länken Register)
54
« skrivet: 2022-02-27, 07:03 »
Karin blev redan när hon infördes i hfl. försedd med ett felaktigt födelsedatum (tillhörigt barnet före henne i ministerialboken - https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035891_00029#?c=&m=&s=&cv=28&xywh=1788%2C2143%2C3906%2C2755). Vid tiden när hon lämnade födelsebygden var Marby annex till Hallen, vilket förklarar den senare angivna födelseorten. Emigrerade efter makens död till Minnesota, där hon avled 1931. P.S. Källhänvisningar från frågeställaren hade varit på sin plats.
55
« skrivet: 2022-02-14, 07:06 »
Hej Marianne,
Bertil Hasselberg skriver i sin första Hällesjöbok att Anders Persson f.1689 i Ansjö ”.. levde 1710, öden för övrigt okända.” (a.a. sid. 77). Uppgiften grundar sig naturligtvis på att denne finns upptagen som dopvittne för brorsonen Anders samma år.
Nekrologen i Sundsjö uppger att Anders i Fanbyn var från Ansjö och då finns det inte flera att välja på. Dennes svärmor hette Märet, så hans äldsta dotter ”Segrij” f. 2/2 1725 bör vara uppkallad efter sin farmor (av misstag har detta barn fått ”Lussi” som mor, vilken rätteligen var hennes moster tillika dopvittne). Det som ställer hinder i vägen för en tveklös identifiering av Anders i Fanbyn, är att prästen i Sundsjö uppenbart har surrat till det ordentligt. I hfl. uppges nämligen Anders i Fanbyn som född 1710 ?! (Sundsjö AI:1 s.16). Där anges han även död 1760, men i en bristfällig notering från 1759 står ”uti septemb dödde And. Perßon i fanbyn -60 åhr” (Sundsjö C:1 s. 391).
56
« skrivet: 2022-02-05, 22:58 »
Detta med Hackås kan förefalla vara ett mysterium eftersom Olof inte kan påträffas där. En förklaring kan vara att Hara i Sunne hade en grannby som också hette Hara. Den byn var belägen i Hackås och sedan tidigt 1600-tal benämns den Grubben/Grubban, men överfördes till Sunne sn 1889. Personer bosatta där är alltså genomgående bokförda i Hackås i mantalslängderna. Grubbanborna fick emellertid kyrkorätt i Oviken senast under 1700-talet, vilken rätt senast i början av 1860-talet återgick till Hackås. Min tanke är att vår Olof flyttade dit, men aldrig blev bokförd där.
57
« skrivet: 2022-02-02, 06:51 »
Kan det avse denne Olof, född juli 1825 i Hara, Sunne ?
Se Sunne AI:6/56v (57r) > 91v (92r) > 173v (174r) > 162v (163r) till ”Hackås [18]47” !
Fadern Olof Norberg f.1777 uppges i rullorna Medelpading och modern Brita Matsdr f.1790, men ännu okänt var. Den yngste brodern i familjen, Magnus f.1830, blir torpare i Stugun. Vid dopet av dennes dotter Brita 1857 påträffas bland vittnena sjömannen Olof Olofsson i Hara. Olof Nordlund i Sundsvall benämns även han sjöman 1871 !
58
« skrivet: 2022-01-31, 19:29 »
Visst är det Påles son Olof det är fråga om.
Den notering som finns för sonen Per påträffas även vid dennes äldre syster Marias födelsenotis, d.v.s. ”Medelp[ad]”.
59
« skrivet: 2022-01-31, 12:39 »
Det fanns två Olof O:son Söderström vid den här tiden. Den äldre (nr 56 ÖL) fick avsked 7/9 1757 för hemmansbruk (han blev gift till Storhögen, Häggenås 1755). Hans efterträdare och namne hade antagits 7/9 1757 vid nr 65 ÖL kompani, men transporterades samma dag till nr 56 dito kompani.
61
« skrivet: 2022-01-27, 07:24 »
Uppgifterna om Broman i Gunnar Englunds bok är hämtade från Jämtlands och Härjedalens historia del III av Janrik Bromé (Stockholm 1954). Beträffande hans död har Englund gjort en egen tolkning eftersom Bromé skriver så här: ”När han slutligen avled är ej känt, men antagligen har det skett i slutet av 1670-talet.” (a.a. sid. 225). Bromé antar att han är identisk med ångermanlänningen ”Petrus Clavidi”, som inskrevs vid Uppsala universitet 1641.
62
« skrivet: 2022-01-26, 06:39 »
Lösdriverskan Karin var naturligtvis inte skriven någonstans. Därför är det utsiktslöst att försöka hitta henne i någon tidigare hfl.
Påståendet ”Det som talar mest emot...” är märkligt. Att hon blev kvarlämnad i Skalstugan är känt. Naturligtvis kan modern vid hemkomsten till Gnarp inte tillstå detta eftersom det är ett brott att överge sina minderåriga barn. Uppgiften om "rymning" kommer självklart från henne!
63
« skrivet: 2022-01-26, 06:32 »
Olof Eriksson (1690-1767) på Näset var gift 3 ggr. Med sin första och tredje hustru hade han inga barn. Av bouppteckningen framgår, vilket också angetts ovan, att endast dottern Märet fanns bland de efterlevande 1767. Det finns luckor i Aspås C:1, bl.a. för döda 1726. ÖLA har därför infört uppgifter hämtade från kyrkoräkenskaperna. Den Dordi som nämns där är uppenbart Olofs dotter, vilken alltså avled samma år hon föddes (se sista sidan i Aspås C:2).
Vem var då Dordi O. i Övergården ?
I Offerdal föddes 19/12 1725 en ”Dordid” av dragonen Olof Påle ohh. Vid notisen är av senare hand tillskrivet ”i Rödön” och ”bor i Rödön 1797.” Påle med familj sedermera bosatt i Aspås. Negligeringen av Dordis barns dopvittnen förvånar. Bland dessa var Elias Bergdahl och hustru Maria i By bägge barn till Olof Påle.
64
« skrivet: 2022-01-23, 18:47 »
I Gnarp, där hon var född (ej 4/5 men väl 21/4) står: ”rymt har på flere år icke vistats i Socken och ingen vet, Om hon lefver eller är död” (Gnarps ka AI:14 uppslag 185) och ”afvek från Gnarp vid 9 års ålder, och har ej sedan hörts af.” (Gnarps ka AI:15 uppslag 419).
Att en 9-åring på egen hand tagit sig från Gnarp till Åre finner jag mindre troligt. Mer sannnolikt är väl att hon blivit kvarlämnad där av anhöriga eller annat ressällskap. Det barn hon sägs ha övergett 1869 var sonen Nils Petter Eriksson (1863-1942), vilkens far uppges vara dalkarlen Erik Andersson.
66
« skrivet: 2022-01-21, 07:24 »
ÖLA:s register, omfattande födda, vigda, döda och flyttade, var ursprungligen ett kortregister. Där ingår naturligtvis även de Ångermanlandsförsamlingar, Bodum och Fjällsjö, som 1973 överfördes till Jämtlands län. För knappt 20 år sedan digitaliserades registret och gavs ut på CD. Det arbetet utfördes av ett arbetsmarknadsprojekt, finansierat av Östersunds arbetsförmedling. Registret är genomgående av god kvalitet, men lite kritik kan jag lämna. Innan utgivningen hade felaktigheter konstaterats och då korrigerats, men de felaktiga posterna har många gånger inte raderats utan kvarstår. Annat är att några personer t.ex. försetts med fel födelseår (ex. 1795 istf 1695) - tangentfel alltså vid digitaliseringsarbetet. Idag finns det på nätet, tillsammans med det register som skapades av Ådalens släktforskarförening. https://sok.riksarkivet.se/fodelseregister (här kan man också se vilka församlingar som ingår). Olof Nordlund är som konstaterats en svårfångad person. Att han närmast kom från Hackås och var född i Sunne har inte kunnat bekräftas. I Hackås kan han inte påträffas vilket påtalats ovan. Bland Sunnefamiljerna har jag en Olof född 15 juni 1826, men han föddes i Torp, Medelpad, dit familjen flyttade. Jag inte följt upp honom, men tror att han blev kvar där. En annan Olof född u.ä. 16/6 1824 i Sunne kan vara möjlig; att även årtal förvanskas har hänt. Ursprunget kan f.ö. eventuellt avse Sunne i Värmland, från vilket landskap åtskilliga inflyttade senare halvan av 1800-talet.
67
« skrivet: 2022-01-19, 18:25 »
Constantinus, jag har (hade?) en kopia av förteckningen över Jämtlandsregementets arkiv, men var den kan påträffas just nu vet jag inte. Det mesta var förtecknat och specificerat, men inte allt. Beträffande kvartalsmönsterrullorna kan jag inte säga, men tror inte att de låg under egen rubrik. Jag erinrar mig att det fanns en hel del intressant instoppat här och där, dock inte alltid där man kunde förvänta sig. Bl.a. suppliker från änkor vilkas män avlidit i tjänst återfann jag bland regementsräkenskaperna.
68
« skrivet: 2022-01-18, 20:23 »
"Timmelhed"
Se Timmele.
69
« skrivet: 2022-01-16, 12:44 »
Den sedermera avskedade furiren Adolf Wittfot tjänstgjorde kort tid vid Jämtlandsregementet. Genom transport från Södermanlands regemente fick han tjänst som rustmästare vid Livkompaniet i juli 1720, därifrån följande år i april till furir vid Bergs kompani. Den tjänsten fortsatte han med men fick i januari 1722 rustmästares indelning (= lön). Avskedad i oktober 1723. I 1722 års mantalslängd påträffas han i Galhammar (där felaktigt namngiven Anders). F.ö. den enda av hans indelningar som var belägen i Bergs socken. ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005639_00102#?c=&m=&s=&cv=101&xywh=1328%2C1086%2C3049%2C2150)
70
« skrivet: 2022-01-13, 07:07 »
.. hände[r]
Ordet snäll hade generellt en annan betydelse vid den här tiden. Per var alltså duktig/skicklig/företagsam i arbetet med sin händer.
71
« skrivet: 2022-01-13, 06:55 »
Ryttaren Gabriel Falck hör inte hemma i sammanhanget eftersom han avled 1748 (hans farsnamn var f.ö. Erik).
Jag utgår ifrån att syskonen Gabriel och Axel lämnat Jämtland. En slutsats man bör kunna dra, eftersom släkten ifråga har varit föremål för åtskilliga forskare under lång tid, men mig veterligen ännu inget framlagts om dessa två bröders slutliga öden.
72
« skrivet: 2022-01-10, 21:45 »
Ett register över Frösö skolas elever 1679-1799, framställt av mig, finns på landsarkivet i Östersund.
Vid nätsökning påträffas före 1741 flera Gabriel Falck/Falk. T.ex. en trumslagare begraven i maj 1735 (Svea Artillerireg. förs; ingen ålder angiven).
73
« skrivet: 2022-01-10, 16:53 »
Abraham Burman (1656-1737) tillträdde som kyrkoherde i Offerdals pastorat 1689. Fr.o.m. den tiden och över 100 år framåt är i synnerhet kyrkböckernas nekrologer en fröjd att läsa. Ofta berättande och högst informativa. Att inte kollationera dessa innan man ger sig på jakt att leta personer därifrån är närmast en dödssynd. Skämt åsido, men i dödsnotisen för modern till bröderna Gabriel och Axel, Gertrud Plantin, framgår det att vid hennes död 1740 levde av 4 barn endast en (1) dotter ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036022_00326#?c=&m=&s=&cv=325&xywh=781%2C810%2C4013%2C2830). Det bör vara en synnerligen arbetsbesparande upplysning i det fortsatta sökandet. Jag kan bidra med att båda bevistade Frösö trivialskola, där deras sista läsår var 1709-1710 resp. 1711-12. Några fortsatta studier (Härnösand) blev det dock inte. Hur gå vidare ? Vore det min uppgift skulle jag i förstone kontrollera om bröderna kan påträffas som dopvittnen för de två systrarnas barn. Med tur kan detta ringa in levnadstid och ge adressupplysningar.
74
« skrivet: 2022-01-08, 05:26 »
F.d. fältjägaren Jöns Målberg i Rätan flyttade med sin familj till Hälsingland 1828-1829 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036110_00085#?c=&m=&s=&cv=84&xywh=344%2C1101%2C4086%2C2296). Han och hustrun blev därefter aldrig skrivna någon annanstans. Därför är de två yngsta barnen som föddes i Ljusdal, införda i Rätans ministerialbok. Detsamma avseende hans hustru Ingeborgs frånfälle i Enånger 1840. Bland de sju barnen finns som synes en son Sven född 1820. Vid dopet av Sven Fredlunds i Hög dotter Anna (f 2/10 1851) återfinns bland dopvittnena ”Skräddaren Hindrik Jonsson i Boda, Enånger och Pigan Ingrid Jonsd:r därsammastädes". Namngivne skräddare ej påträffad i Enånger, däremot en skräddarlärling Henrik Målberg från Jämtland f 24/6 1829 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030693_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=-699%2C-139%2C4903%2C2755). Han nämns skräddare senare, då vittne vid dopet av Ingeborg Måhlbergs u.ä. son f. 28/2 1861 (Enångers ka C:4 s. 440). Det synes mig uppenbart, vilket också indikeras av föregående inlägg, att prästen i Hög har försett Sven samt även hans vid dotterns dop närvarande syskon med felaktiga farsnamn (i.e. Jon istf det rätta Jöns).
75
« skrivet: 2022-01-01, 13:34 »
Alltid intressant med ”nya” namn. Förleden är naturligtvis känd sedan tidigare, men vad jag kan se finns det inte med i Personnamn/Nordisk kultur utg. av Assar Janzén (1947) eller Norsk-isländska dopnamn …. utg. E.H.Lind (1914).
Är överens med tolkningen men inte till 100%. Skrivaren här gör helt klart skillnad mellan a och e. Jämför a:na i ”hade Pant Sat” i raden under och e:et i förnamnet Swen”. Namnet alltså enligt min mening ”Ödgiöteßon”.
76
« skrivet: 2021-12-30, 20:11 »
Bristerna beträffande kyrkobokföringen för Häggenås i början av 1800-talet är uppenbara. T.ex. finns vare sig Kerstin, hennes son Olof , dennes svärfar Göran Olofsson och svåger Hans upptagna i dödboken. Emellertid finns en bouppteckning och arvdelning efter Kerstin, där det framgår att hon avled 5/2 1808 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0100294_00211#?c=&m=&s=&cv=210&xywh=2373%2C455%2C3261%2C1832) Olof Olofsson f.1745 var far till Karin Göransdotters (svärdotter till förenämnda Kerstin) andre make Per Olofsson Nögd.
78
« skrivet: 2021-12-29, 17:34 »
Längst till höger står att Susanna blev skild från maken. Orsaken till detta framgår i kolumnen för seder. Han slutade sina dagar 1835 i Ramsele.
79
« skrivet: 2021-12-29, 13:20 »
I lagtexten, ärvdabalken kap. 9 (Om egendomens laga uptekning efter then döda), 1734 års lag, står inget om att arvingar ”ska” namnges. Det är naturligtvis vanligt att så skedde, men alltså inte påbjudet. Däremot förväntades arvtagarna närvara vid arvskiftet (kap.12 Huru arf skiftas skal, a.a.) Landsarkivens register över arvshandlingar benämns generellt ”bouppteckningsregister”, vilket inte är helt korrekt. Att dessa dokument hade skilda namn varseblev jag först vid excerpering, dels bouppteckning (eller inventarium) och arvskifte (eller arvdelning). I t.ex. Revsunds tingslags arkiv, serie F, påträffas drygt 200 handlingar 1741-1800, bestående ungefär hälften vardera av dessa kategorier. Endast en handfull gånger uppges att uppteckning och skifte skedde samma dag.Du har helt rätt Jörgen, att sönernas antal var nio (slarv av mig !). Här finns sex av dem med: ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0016789_00097#?c=&m=&s=&cv=96&xywh=-511%2C-48%2C4687%2C3306)
80
« skrivet: 2021-12-28, 20:39 »
Inte så märkligt som i förstone kan tyckas. Johan och hans hustru hade sex barn. Enbart söner, varav två av dem avlidna före fadern. Den närvarande yngste sonen Jonas blev soldat först 1791, de övriga tre var ute i ryska kriget. Om dessa levde eller inte hade de anhöriga då knappast någon kunskap om.
81
« skrivet: 2021-12-28, 10:40 »
Anna Greta hävdar på vårtinget att en ogift dragon är barnets far. Denne nekar och vill inkalla Olof Granqvist. Det sker på hösttinget samma år där det vittnas om den sistnämndes roll. Hela målet omfattar 11 sidor (anförd källa ss. 56r-57r och 129v-133r), vilket nog är alltför omfattande att framställas här på forumet.
Anna Greta död 27/6 1830 i Stöde.
Svaret på din sista fråga är ja. Min egen forskning omfattar närapå samtliga församlingar i Jämtland/Härjedalen, samt ett antal Medelpadssocknar (1700-tal). Grunden läggs alltid först med skapandet av digitala register över födda.
82
« skrivet: 2021-12-27, 01:41 »
Eftersom Anna Gretas efterlevande barn hette Johan respektive Sigrid, är väl paret vigda i Stockholm 1741 högst potentiella föräldrar till henne. I synnerhet som titeln linvävare också är relevant. Frågan är varthän detta par sedan tog vägen.
Anna Greta uppges vid Sunne ting i slutet av april 1778 vara ”född i Wässmanland” (Sunne tingslags häradsrätts arkiv AI:30 s. 56r). Hennes son (=Johan) föddes nämnda år och sägs då vara 7 veckor gammal. Det stämmer bra överens med Johan Olofsson Granqvists födelsedatum 9/3 1778 (se Torps ka AI:10a/82). P.g.a. att sidor saknas i Frösö ministerialbok C:1 finns inga födelsenotiser bevarade tiden emellan 1777 17/6 och 1779 4/1.
Dottern Sigrid finns däremot bland födda, nämligen 7/3 1781 (Frösö ka C:2 s. 13). Modern namnges då ”Greta Bois”.
Enligt fadern Olof Granqvists innehållsrika nekrolog var dessa hans barn bosatta i Medelpad. Bägge påträffas i Torps sn. Det anges även att han hade tre dödfödda söner, men av dessa har jag bara påträffat en, född 22/10 1794 i Stöde. Ett oriktigt påstående i kyrkboken är att Olof och Anna Greta gifte sig 1786. Vigseln skedde i Stöde 5/11 1793.
83
« skrivet: 2021-12-23, 20:14 »
Hjärtligt tack för dessa synnerligen klargörande uppgifter.
84
« skrivet: 2021-12-23, 17:08 »
En kopparslagare Johan Fredrik Gustafsson (1812-1895) uppges född 25/10 angivet år i Uråsa och Småland. Nu finns en son Johan Fredrik född där vid den tiden till föräldrarna Bengt Dyr (f.1786) och Stina Månsdotter (f.1785). För att säkert kunna fastställa identitet och samtidigt förhoppningsvis få en förklaring till namnet Gustafsson, är det nödvändigt att följa upp detta par. Bengt, senare omgift och död 1871 har jag försökt följa bakåt, men det visade sig synnerligen besvärligt. Familjen synes ha utflyttat till Torsås 1827 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0026076_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=-699%2C-139%2C4903%2C2755), men kunde inte påträffas i flyttlängden där. En möjlighet är eventuellt att med hjälp av Sveriges dödbok 1830-2020 hitta var Stina Månsdotter avled. Dessvärre är jag ännu inte innehavare av den databasen, så jag vore tacksam för assistans.
85
« skrivet: 2021-12-20, 14:38 »
86
« skrivet: 2021-12-19, 20:44 »
Om uppgifterna i dödsnotisen (SCB) för Selma Elisabet är korrekta, var Karl Fridolf inte ägare eftersom han tituleras arrendator. Av intresse kan vara att Selma Elisabet först var gift med Gullik Axel Forsberg (1876-1913) i Kullsta.
87
« skrivet: 2021-12-19, 11:17 »
Någon bouppteckning finns inte efter hustru Kerstin Olofsdotter (1771-1852). Dock finns tillräckliga indikationer på att torparen Olof O. i Grytan var hennes son, trots felande födelsedatum i yngre hfl. Vid dopet av hans äldsta barn Olof f. 1824 23/9, född före föräldrarnas vigsel (se Brunflo AI:3/192), påträffas förutom ett par ståndspersoner, hästjägaren E.Wiklund med hustru, torparen Måns Persson med hustru och pigan Ingiel Olsdr.
Vilka var nu dessa?
Erik Wiklund f.1796 1/7 var u.ä. son till ovannämnda Kerstin, Måns Persson var gift med Ingrid Olofsdr f.1798 20/10 och Ingiel (Ingegerd) f. 1804 9/1 [ej upptagen i födelseboken] (se Brunflo AI:2/155). D.v.s. samtliga hel- och halvsyskon till Olof O. är dopvittnen för hans son Olof.
Av husförhörslängden framgår att hustru Kerstin var gift med dragonen Olof Söderström f.1772. Namnet Söderström återkommer bland två av Olofs och Britas i Grytan söner, Olof f.1832-1914 [ej i födelseboken] och Andreas 1838-1871.
88
« skrivet: 2021-12-17, 19:44 »
Kanske något nytt, men också fler frågetecken.
Petter Damin omtalas vare sig i någon allmän eller militär historik för Jämtland. Dock nämns han i Viktor Behms matrikel över jämtlänningar och härjedalingar, utgiven 1891 (”.. löjtnant vid Jämtlands regemente på 1680-talet.”). Damins tjänstgöring är inte helt lätt att få grepp om.
Enligt mina anteckningar (=utdrag från mönsterrullorna) blev han värvad som fänrik i februari 1681 vid Majorens kompani, transporterad därifrån i maj året därpå till samma befattning vid Michael Plantings kompani (d.v.s. det senare Bergs kompani). När han kom ifrån den tjänsten känner jag inte till, men det måste ha skett senast 1683, då en Johan Boy tillträdde densamma 14/8. Än mer mystiskt, när och var fick Damin sin löjtnantstitel? I jämtlandsregementet är serien av löjtnanter redan ”fulltecknad” i samtliga kompanier från 1680-talets början och framåt. Alltså inget synbart utrymme för någon Damin. Senare hände det att befäl kunde få en högre grad i samband med avskedet, men väl knappast så här tidigt!
I ett försök att påträffa om och i så fall var i Jämtland han kunde ha varit bosatt aktuella år, har jag gått igenom att antal skattelängder men utan att få något napp.
89
« skrivet: 2021-12-12, 22:44 »
Per och hans hustru Maria blev nybyggarfolk i Landvågen vilken by till en början var bokförd i Aspås, sedan i Lit. Parets samtliga barn, förutom äldste sonen, avlidna i Aspås. Änkan Maria finns emellertid inte upptagen i någon dödbok. Detta troligen p.g.a. att hon formellt var skriven i Lit men nyttjade sina salighetsmedel i Aspås. Hon påträffas ännu i 1860 års folkräkning, men avled året därpå. Dödsdagen torde vara 27 mars, ett datum som i kolumnen ”Läser och förstår” annars verkar högst irrelevant ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035419_00150#?c=&m=&s=&cv=149&xywh=-360%2C893%2C4086%2C2296).
90
« skrivet: 2021-12-11, 11:44 »
Enar Lindqvists och hustrun Kerstin Halvarsdotters barn finns upptagna som födda i Marieby. Emellertid, eftersom Marieby äldsta födelsebok börjar 1770 är det endast de yngsta Brita f.1772 och Pehr f.1775 som återfinns där. De övriga är införda i huvudförsamlingen Brunflo kyrkbok C:3 (det digitaliserade registret anger alltså fel källa för dessa födelsenotiser). Även Helena påträffas där, men är felinskriven bland Brunflofödda. Dessutom är dopnotisen ofullständig eftersom föräldrarnas namn inte uppges. Uppenbart har skrivaren insett sitt misstag, men underlåtit att föra in henne på rätt ställe. Se överst på höger sida: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0016789_00123#?c=&m=&s=&cv=122&xywh=1017%2C-406%2C4687%2C3306). För Enar Lindqvist finns en mycket innehållsrik nekrolog (Brunflo ka F:1 s.26).
91
« skrivet: 2021-12-11, 09:11 »
Flyttningslängder för Järvsö finns från slutet av 1600-talet. Där framgår korrekta födelsedata för Lars (nr 6): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0031561_00089#?c=&m=&s=&cv=88&xywh=-197%2C119%2C3906%2C2755Den Margareta som föddes 2/9 1722 i Ytterhogdal hade en fader Sven. För övrigt avled hon redan 30/5 1725. Forsbergs hustru var sannolikt född 14 november 1723, men för att kunna bekräfta detta fordras naturligtvis ytterligare indicier eller bevis. Lars och hans hustrus sju äldsta barn föddes i Överhogdal åren 1745-1757.
92
« skrivet: 2021-12-10, 18:15 »
93
« skrivet: 2021-12-02, 07:28 »
Hjärtligt tack för dessa upplysningar. Syskonen finns inte upptagna i födelseböckerna för vare sig Lidingö eller Danderyd, vilket är en indikation på de inte var skrivna där då. Resandeforskare har ofta erhållit födelsedata från fångvårdsmyndigheters arkiv; jag håller det för sannolikt att så också skett i detta fall.
Betyget från Lidingö av 1807 kan dock innebära att de var bokförda där vid den tiden, men att gå igenom flera hundra sidor hfl. får läggas på en framtid när jag är mindre upptagen.
94
« skrivet: 2021-12-02, 06:58 »
3 4 1 2
”Hans Iöranson des Son examinertes första gången den 15 Martii . 1733
til?tz gå til H[erra]ns h[eliga] Nattward”
(Ovikens kyrkoarkiv AI:1 s. 252)
Siffrorna avser en korrigering avseende i vilken ordning de fyra orden ska läsas.
95
« skrivet: 2021-11-29, 06:22 »
Beträffande den äldre Kamfelt (Camfelt) har soldatregistret fel. Han antogs som fjärdeman vid Ovikens kompani 1704 med namnet Cham. Fjärdemännen överfördes omkring 1710 till Hälsinge bataljon och flera av dessa fick sin tjänstgöring förlagd till Hälsingland. Först 1719 blev d.ä. återförd till Jämtlandsregementet (rote nr 70, Ovikens kompani). Det är tänkbart att Jöran var bosatt i Hälsingland en tid, men 1714 fanns han i Oviken. En dotter Märeta föddes det året 7/5, emellertid uppges hon född ”af oächta säng”.
Hans K. tjänstgjorde aldrig i Bergs kompani, enbart i Ovikens dito. Av husförhörslängden att döma var han född 1718 (inte 1712 som dödboken uppger). Det framgår också att han begick sin första nattvard 1733. Födelseorten kan eventuellt vara någonstans i Hälsingland.
96
« skrivet: 2021-11-29, 06:21 »
Tack för svar. Vad tituleringen beträffar kan vi inte vara säkra förrän personen ifråga blir identifierad. Bland valkare i Stockholm (mantalslängder på CD) kunde jag inte påträffa en enda Lindgren. Emedan jag vet att bland resandesläkten Lindgren åtskilliga benämns valackare var därför min bedömning att efterfrågad sannolikare var att återfinna där.
97
« skrivet: 2021-11-28, 05:31 »
Brita Maria Lindgren, f. i februari 1797, intogs på Stockholms barnhus. Fadern uppges vara ”Afl: Walkare [alt. Wackare]”, vilket bör vara felstavat för Walackare. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008/04_06195.pdfBrita Maria hamnar sedermera hos en bondfamilj i Revsund, Jämtland. Gift till grannförsamlingen Sundsjö, där hon avled 1/3 1873. På vägen har hennes födelseår, sannolikt av misstag, ändrats till 1799. Känner någon till vem hennes far kan ha varit och hennes födelseort ?
98
« skrivet: 2021-11-26, 19:33 »
99
« skrivet: 2021-11-26, 18:45 »
100
« skrivet: 2021-11-26, 01:18 »
101
« skrivet: 2021-11-16, 05:06 »
I en argentinsk telefonguide påträffas följande personer med eventuell anknytning till efterfrågad person: http://www.telexp.com.ar/v1/results.asp?q=posse+brazdaAmbassader brukar ofta vara tjänstvilliga, så för vidare efterforskning kan "Embajada de la República Argentina" i Stockholm vara värd att kontakta.
102
« skrivet: 2021-11-07, 20:39 »
Catharina P. föddes i Attmar. Bland dopvittnena till hennes och andre maken Johans son Nils Johan påträffas en piga Lena Cajsa Johansdotter från Skön. Det visar sig att den sistnämnda hade en bror döpt Johannes f. 31/8 1780 i Skön. Torde väl vara densamme som Johan i Tuna.
103
« skrivet: 2021-11-04, 13:31 »
Stina föddes i Brunflo, men finns inte upptagen i födelseboken. Hon finns tillsammans med modern, mormodern och syskon i Brunflo AI:2/135. Stina och systern Anna, tillika deras mormor är strukna, men återfinns som angetts ovan i Munkflohögen (AI:1/39), där systrarnas moster Anna Enarsdotter och hennes man var bondfolk.
Anteckningen om attest till Brunflo i oktober 1815 avser Anna.
104
« skrivet: 2021-10-31, 22:03 »
Olof Larsson i Rör gifte sig med Märet E. 5/11 1693. Hans förra hustru var högst sannolikt den hustru ”Emfred i Röö” som begravdes 22/1 samma år, 55 år gammal. Sonen Jons första barn född 3/9 1701 hette Emfrid !
105
« skrivet: 2021-10-31, 20:10 »
Tom Madell
Det där får du nog förklara emedan påståendet inte är uppenbart för mig och knappast för någon annan heller.
106
« skrivet: 2021-10-31, 19:14 »
11/4 1701 antogs en dragon Erik Jeppesson Svimmerberg på rote nr 46 och Hallens kompani. Hans dragonhållare hemmahörande i Kläppe nr 3 i Marby socken. Erik finns kvar i rullorna 1708, vilka dock saknas följande år. 1710 återfinns en annan person på denna rote och som Erik inte kan påträffas i mantalslängderna 1708-1709, var han utan tvivel ogift och sannolikt avliden senast 1710.
En annan tänkbar ättling till Jeppe E. var Kerstin Jeppesdotter, gift 1701 med Jon Olofsson från Rör. Denna familj senare utflyttad till Åre och sedan vidare till Berg, där Kerstin avled 1773 i en angiven ålder om 93 år.
107
« skrivet: 2021-10-24, 19:13 »
Helge Jonsson i Änge återfinns bland husfolket 1645 (”pensionär alltså”) och hemmanet innehas då av Jon Helgesson. Därmed bör man kunna anta att Helge har bildat familj senast omkring samma tid som herr Olof. Fadern Jon i Änge uppnådde hög ålder eftersom han levde fortfarande i slutet av 1630-talet (se ting 7/2 1637). Dennes ursprung har jag inga synpunkter på.
Min huvudsakliga poäng var emellertid, utan att jag direkt påpekade det, att den ”Jon Olsson Blix … länsman i Ofvandal” Bygdén omtalar, bör ha varit länsmannen i Änge och Offerdal. Finns någon annan förklaring till att Herr Olof i Hede ägde del i Högkläppen liksom att han omtalas som svåger till Erik Mogensson i Stavre ? (JDL II s. 58).
108
« skrivet: 2021-10-24, 14:30 »
Enligt Bygdén hade Olof Jonsson Blix i Hede släkt i Offerdal och tillika kunskaper om socknen.
Jon Olofsson i Änge, Offerdal finns upptagen i tiondelängderna för 1600 och 1621 samt sölvskatten 1623. Dock inte t.ex. 1607, 1613 och 1616. Anledningen är att han då var länsman och hans hemman skattebefriat (se t.ex. skatteregister för 1611 AD v914872.b2110). Jons odelshemman övertogs av Helge och Lars Jonssöner, upptagna i 1628 års tiondelängd, vilka bör ha varit hans söner. Helge nämns ju som delarvinge tillsammans med herr Olof på Offerdals vinterting 1648.
Kan ”Kapp” och ”Kläppe” vara en feltolkning på norsk sida ? Det är vad jag misstänker och att det snarare bör avse Högkläppen i Offerdal. Att herr Olof hade arv där framgår av Offerdals ting i april 1636.
109
« skrivet: 2021-10-20, 08:27 »
Regardtz på Skiäret Jngiäl (mina understrykningar)
Personnamnet motsvarar dagens Rikard.
110
« skrivet: 2021-10-18, 20:32 »
Perhaps I was not clear enough earlier. Anyway, the assumption that soldier Per Sist was born in Ås is totally wrong. Pehr b. in may 1795 at Ösa and his namesake b. in may 1796 at Backen both became crofters. They died 1885 in p. of Lockne and 1884 in p. of Ås respectively.
111
« skrivet: 2021-10-17, 13:42 »
113
« skrivet: 2021-10-15, 13:25 »
Länsmannen Erik Andersson Lund i Hammerdal torde möjligen också ha varit från Skellefteå. Någon son Torsten född omkring 1691 kan han emellertid inte ha haft, eftersom han vid den tiden var död sedan 10 år, se Hammerdals vårting 1687 §19 ( http://www.fornskrift.se/Avskrifter/Hammerdals_domb_1649-1690_4.pdf s. 157). [ En liten upplysning, länsmannen Johan Lund avled inte ”på” Frösön eftersom han var bosatt i Slandrom, en av socknens åtta byar som ligger på fastlandet. Ett gott verktyg är ortnamn.lantmateriet.se]
115
« skrivet: 2021-10-07, 08:54 »
Länsmannen avled hastigt ... "bråå döö" (=bråd död)
116
« skrivet: 2021-10-05, 07:48 »
Constantinus! Uppgifter från bouppteckningen och arvskiftet efter Christina Flodalin påträffas vid Hede ting i mars 1731 § 6 (Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv AI:52a s. 132v >). Noteringen om ”halfbroderen Olaus Bogberg” gjorde mig brydd redan 1990, men torde väl vara en felskrivning för Olaus Klingberg. Som Per S. anger så verkar Magnus D. i Gävle hänga lite i luften och att frånfället skedde där tycks vara en tillfällighet. Åtminstone har jag inte kunnat påträffa honom mantalslängderna för staden. De två namnarna Magnus Drake, den ene från Hede och den andre bosatt i Segersta, förefaller vara en och samma person. Den sistnämnde är också han avliden senast 1731. Sockenskrivaren Magnus Drakes änka är nämligen upptagen i 1732 års mantalslängd [längst ner till höger] ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005650_00081#?c=&m=&s=&cv=80&xywh=2646%2C2639%2C2308%2C1628) . Hon gifter om sig 1733 i Segersta med soldaten Hans Tomasson Svala, vilken sedermera uppges styvfar till sockenskrivaren Olof Drake i Bäckänge ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032040_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=-335%2C-315%2C4508%2C2755). På Hede ting 13/3 1725 kärar läns- och riksdagsmannen Johan Lund, på vägnar av Johan Hök mot pastor Drake och samtliga hans arvingar angående sitt arv efter modern och mormodern. Där nämns bland övriga arvingar komminister Esten Hamberg på sin hustrus vägnar och studiosus Hindrik Drake i Uppsala, men också madam Maria Drake, boende i Kopparberget, gift med ”konstsnidaren Hans Mason Höllbohm”. (se Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv AI:46 s.105r). [Efter de båda sistnämnda finns en bouppteckning från 1735 (Falu rådhusrätt och magistrat F2:4 s. 92)]. Vem var då Johan Hök (eller riktigare Höök) ? Här får jag erkänna en stor tveksamhet att lämna upplysningar av den anledningen, att jag trots intensivt sökande f.n. ännu inte påträffat källan bland mina excerpter. Dock, Johan påträffar jag första gången i Frösö trivialskolas matrikel läsåret 1707-1708 (även hans halvbröder Daniel och Magnus). Fadern Carl Höök var vederbörlig tid kassör vid Ljusnedals bruk och modern var Helena Drake.
117
« skrivet: 2021-10-04, 17:25 »
Olof Drake, kyrkoherde i Hede, uppges i Bygdéns herdaminne ha efterträtt sin far 1704 men avlidit samma år. Detta kan inte vara riktigt eftersom han på Hede vårting i februari 1705 anklagade Håns byamän för att inte ha inställt sig till examen vid prostens visitation (Jämtlands domsagas häradsrätt AI:26a s. 264r). Att hans närvaro på tinget är samtida bekräftas av mantalslängden daterad 27 februari samma år, tillika undertecknad av honom själv ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005623_00517#?c=&m=&s=&cv=516&xywh=2111%2C1018%2C3530%2C2490). Året efter var han död och mtl. undertecknad av hans far. Bygdén omnämner två barn Maria och Henrik, men det fanns fler. Hans änka Christina Flodalin, omgift två gånger, avled 1730. Efter henne gjordes inventarium (=bouppteckning) 31/8 1730 och arvskifte 18/1 1731. Hennes siste make Johan Nording uppges ha haft 11 styvbarn. Jag efterlyste dem vars öden jag inte kände till i Släkt och hävd (nr 3-4 1990), men utan svar. Olof Drakes barn var, förutom de redan nämnda: Stina, Olof, och Magnus (var död 1730, men hans sterbhus ärver). Stina sedermera påträffad död 5/11 1743 i Ljusdal och anges då 48 år. Bägge dessa hennes bröder bevistade Frösö trivialskola. Vart Olof tog vägen vet jag inte. Magnus kan vara den sockenskrivare i Segersta och Hälsingland som gifte sig där 1722. En dotter Christina Margretha f.1723 och en son Olaus Crispinus f.1724 påträffas i ministerialboken. Magnus ej upptagen i mantalslängden efter 1726. Eventuellt är han den Magnus Drake som avled 26/5 1728 i Gävle.
119
« skrivet: 2021-10-02, 04:24 »
Vad bra !
Trots att Hans D. inte är inlagd i mitt databaserade register borde jag ha hittat honom i min handskrivna förteckning. Han blev antagen som mönsterskrivare 1688 och fick avsked 1695.
Jon Carlsson D. blev 1692 transporterad till en rote i Bergsbyn, men fick avsked 1694 12/6 för hemmansbruk. Mitt antagande är att han är identisk med den Jon C. som är skriven för en gård i Vattviken 1695. I ett mitt protokollsutdrag för Bergs vårting 1696 (§ 11) läser jag att dragonen Sven Olofsson Wassbergs systers man är Jon Carlsson i Vattviken och att systern Karin Olofsdotters förre man hette Hans Classon. Jon och hans hustru är endast ett fåtal år i Vattviken, men deras vidare öden är mig obekanta.
120
« skrivet: 2021-09-30, 10:37 »
Gårdagens svar låter trosvisst men är långt ifrån övertygande. Hur man kan hävda ”.. högst troligt enligt alla dokument” , förstår jag inte. Vilka dokument ? Den i Nordmaling år 1774 födde Jon/Jonas år har uppenbarligen utflyttat, men vart framgår inte. Varken i Soldatregistret eller i Borgsjö kyrkböcker sägs något om Hörnbergs ursprung. När det i rullorna anges att han var född i Jämtland, bör man som forskare utgå att det är riktigt tills motsatsen är bevisad. Hans ende son var Erik, vilket kan vara en indikation på att det var hans fars namn.
Hans företrädare på roten (död 1789) hade samma namn. Den förste med namnet var Jon Kjelsson Hörnberg, som antogs där redan 1697.
En öppning kan vara den siffra 7 som finns i husförhörslängdens kolumn för seder. D.v.s. Hörnberg är dömd för stöld. Det sägs inte när, men fallet torde kunna återfinnas i domböckerna med förhoppningsvis ytterligare upplysningar om honom.
121
« skrivet: 2021-09-29, 21:37 »
Jonas Hörnberg (1774-1856) blev soldat vid Bergs kompani 1805 23/10 och fick på egen begäran avsked 1817 1/7 p.g.a. dövhet. I rullorna uppges han vara född i Jämtland. Därav följer frågan - var framgår farsnamnet och att han föddes i Nordmaling (Hörnsjö), Ångermanland ?
Hans rote var belägen i byn Billsta, Hackås sn, men 1821 flyttade familjen till Borgsjö där de blev torparfolk (Hackås ka AI:2/73 > 3/71).
122
« skrivet: 2021-09-28, 17:46 »
”.. dödde i kopporna ..” 3 år och 8 månader gammal. Året avser 1784 och då måste det röra sig om dottern Brita som föddes 22/10 1780 i Brunflo. Hennes yngre syster och namne i Härnösand förses långt senare med samma födelseår, men uppges i äldre källa född 1788 (se Härnösands dkfs kyrkoarkiv AIa:5/24).
123
« skrivet: 2021-09-27, 10:44 »
Elias Drake anges född i Uppland, se GMR 1692 nr 52 Majorens kompani
Jacob Drake född i Stockholm enligt rulla från 1682, men uppges senare född i Uppland, GMR 1692 nr 64 Majorens k
Jon (ej Johan) Carlsson Drake, infödd, se GMR 1686 nr 123 Plantings kompani (=Bergs k.)
Lars Drake, infödd, GMR 1692 nr 122 Lilliekrantz kompani (=Hallens kompani)
Nils Drake, infödd, dragon för en rote i Ås (ej Åre), se GMR 1692 nr 108 Livkompaniet
Något befäl vid namn Hans Drake kan jag inte påträffa.
CS:s register för Jämtland är dessvärre behäftat med otaliga felaktigheter. På min förfrågan till ÖLA skriver man i svarsmejlet av den 9 sept. 2019: ”..vid överläggningen av det mycket komplexa registret uppstod en rad felaktigheter som upptäcktes först i efterhand.”
Det ursprungliga registerprogrammet var så vitt jag vet skapat av en privatperson och eventuellt var det inte helt kompatibelt med det CS använder.
124
« skrivet: 2021-09-24, 20:31 »
Källan för vigseln är ju korrekt, så det angivna årtalet bör därmed vara en felskrivning.Vigseln skedde alltså 1759 (ej 1761). Karin var född 1718 enligt vad jag påvisat i ett mitt tidigare inlägg i samma debatt. Att hon skulle ha en mor född 1647 är naturligtvis orimligt, en uppgift vilket också mitt släktforskningsprogram skulle protestera emot. Karin, som var änka vid vigseln med Storberg, var född i grannförsamlingen Klövsjö 1718. Hon och maken finns ännu kvar i Dalåsen i följande hfl (AI:3/95r). 2004 utgav Östersunds landsarkiv en CD över sina register baserade på ministerialböckerna. Jag antar att den nu är utgången, men dessa register finns sökbara på nätet. Där kan man se att Jöns avled 1812 och Karin 1807. Se t.ex.( https://sok.riksarkivet.se/dodregister?Fornamn=j%c3%b6ns&Efternamn=storberg&page=2&postid=Doda_506070&tab=post#tab) Jöns S. föddes 28/11 1733 i Tossåsen, Berg.
126
« skrivet: 2021-09-13, 21:18 »
Varifrån kommer uppgiften angående skyldighet om hästbyten (här=ägarbyten) vid gästgiverierna förr? Under uppslagsordet Gästgiveri i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid finns inget om något sådant. Gästgiverierna var födo- och viloställe för både människor och djur. Att en hästägare med en relativt nyinköpt, ung och rask häst, skulle involvera sig i något liknande det senare kortspelet Svarte-Petter förefaller mig orimligt.
127
« skrivet: 2021-09-01, 10:22 »
Se Timrå AI:1/132.
Efter makens död bor Anna så småningom med dotter och måg i Lövsätt och Sättna, där hon avled 24/10 1841.
128
« skrivet: 2021-08-30, 17:50 »
Löjtnanten Michael Jönsson Bröms uppges född 26/9 1632 (i hfl. ändrat från 1622) i Härnösand och död 28/3 1733 [i Bodsjö]. Se Revsunds ka AI:1 s. 98-99.
Systern, komministeränkan Barbro Jönsdotter Bröms begravdes 26/6 1706 i Bodsjö i en ålder av 59½ år.
129
« skrivet: 2021-08-19, 00:04 »
Dagboken finns bland handskrifterna på Länsbiblioteket i Östersund. Den börjar 1724 och han skrev troligen livet ut (mitt senaste utdrag är från december 1762). Det är inte bara torra fakta utan han kommenterar också. T.ex. skriver han 6/1 1734: '.. skall Hans Klockhoff dött i Stockholm, sedan han aftonen förut varit i sitt vanliga skick'. I Bygdéns herdaminne framgår vad han menar med den kommentaren. B:s notering om dödsåret 1732 är därtill alltså fel.
130
« skrivet: 2021-08-18, 16:26 »
Constantinus!
Uppgiften om Anna Sundströms död finns i prosten Henning Tidemans dagbok. Hon avled i Viken och Alsen. Utdrag från dagboken finns utgivet av trycket, men den borde ges ut i sin helhet digitalt.
131
« skrivet: 2021-08-16, 23:19 »
132
« skrivet: 2021-07-31, 21:20 »
Födelseåret och datumet ger förstås indikation på ursprung, men efterforskningen bör snarast börja där - inte avslutas. Vad finns det då för ytterligare uppgifter som kan styrka ursprunget ? Den viktigaste är vigselnotisen i Ragunda dit Erik flyttade först. Den 28/10 1834 gifte sig ”Drängen Eric Ersson från Stugun och Mårdsjön … (Ragunda ka C:1 s. 10r).
Vidare, bland dopvittnena för första barnet Anna Greta f.1835 15/10 i Ragunda: drängen Nils Ersson från Mårdsjön, vilken otvivelaktigt var Eriks yngste bror. I Lit föddes dottern Brita 1837 7/8 och där påträffas bland dopvittnena Olof Hansson och hans hustru (ej nämnd vid namn) från Sörviken, Sundsjö. Denne var gift med Karin Ersdotter, som var dotter till Erik Jönsson ohh i Mårdsjö och därmed utan tvekan faster till det döpta barnet.
133
« skrivet: 2021-07-28, 02:35 »
Utmärkt med dessa klargöranden!
Vid Brunflo höstting 1726 kan man läsa (eftersom det för domboksläsande är den för sina många egna förkortningar och synnerligen besvärliga handstil, ökände häradshövdingen Haqvin Stridsberg som fört pennan, 'översätter' jag direkt) ".. gamla hustrun Kerstin Persdotter i Överbyn, kvinna om sina 78 år födder uti Valne östra gården ...". (se Jämtlands domsagas häradsrätt AI:47 s. 385r; AD v407073.b3900.s385) Hon var alltså född i grannsocknen Lockne och bör ha varit änka när hon gifte sig med Drake, emedan hon i längderna är skriven för Överbyn efter makens död.
134
« skrivet: 2021-07-26, 08:29 »
Det finns två nekrologer av relevans och intresse här. Dessvärre med något motstridiga uppgifter sins emellan samt dessutom går emot Constantinus inlägg. Därför vore det önskvärt att i domböckerna kunna påträffa information som tveklöst kan klarlägga det rätta förhållandet och därmed undvika framtida ifrågasättande.
Brunflo ka C:2 s. 217: ”Olof Ericsson i Öfverbyn född 1686 i Öfverbyn af Eric Pärsson, hvars Farfader var Olof Pädersson Drake, Pastor i Brunflo och Probst öfver Jemteland och Herjeådahlen. ...”
Brunflo ka C:2 s. 222: ”1766 April d: 20. Begrofs Enkan hust: Lisbetha Eriksd:r i Fugelsta, född 1681. Fadren Rusthållare Erik Olofsson i Öfwerbyn och modren Kerstin Persdotter … Giftt med Olof Rasmundsson i Fugelsta ..”
Författaren till verserna Eskil Nordholm var född i Lits socken, Jämtland 1721 och död i Sundsvall 1752. Litsmålet är mig väl bekant eftersom min far använde det dagligen, trots att han var stadsbo.
135
« skrivet: 2021-07-08, 09:05 »
Återkommen till Uppsala ser jag att här finns inte mycket för mig att tillägga. Dock, en mycket detaljerad beskrivning över de Ekdahlska samlingarna gjord av Gustaf Hallström finns i Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 1928-1929 s. 73-150.
En tacksamhetens tanke kan idag också ges till Nils Johan Ekdahl, även om många av hans samtida bidragsgivare knappast skulle ha hållit med. Leonard Bygdén skriver i sin reseberättelse från en studieresa i Jämtland 1882: ”N.J. Ekdahl, hvilken år 1829 på Riksarkivariens vägnar genomforskade Norrländska provinserna, och, som jag erfor under min resa, derstädes efterlämnat ett icke alltid kärt minne. Den hänsynslöshet med hvilken han gick till väga med samlandet af pergamentsbref och gamla handlingar hvilket förvärfvade honom det i dessa bygder ännu gängse namnet 'Kalfskinnspresten' har väl räddat, månget eljest åt förgängelsen hemfallet historiskt minne, men däremot beröfvat egarna de handlingar hvarpå mången gång deras jordegarerätt grundats utan att de enligt löfte erhållit behöriga afskrifter af dessa egendomshandlingar.” [Leonard Bygdéns samlingar vol. 528:1, Uppsala universitetsbibliotek].
136
« skrivet: 2021-06-29, 00:37 »
Uppgifter på nätet om postmästaren Sven Danielsson bör samtliga ursprungligen ha hämtats härifrån ( https://forum.rotter.se/index.php?topic=45157.msg685583#msg685583) eller genom brev från undertecknad. Originalet till hans biografiska anteckningar påträffade jag under 1980-talet (?) hos Vitterhetsakademin i Stockholm. Eftersom jag f.n. inte befinner mig på hemorten hoppas jag kunna återkomma någon gång i ämnet första eller andra veckan av juli. Karl Göran Eriksson Uppsala
137
« skrivet: 2021-05-24, 18:30 »
I Hamrånge, Gästrikland avled en piga Gölin Nilsdotter 16/3 1870. Enligt Sveriges dödbok uppges hon född 10/6 1809 i nämnda församling. Emellertid finns hon inte upptagen i Hamrånge födelsbok. Följer man henne bakåt visar det sig att hon inflyttade 1823 som ”Pigan Gölin _ _ _ oäkta” från Ockelbo, där hon även sägs vara född (Hamrånge BI:1 s. 184).
Jag misstänker dock att hon rätteligen var född i Torp och Medelpad. I en födelsenotis (nr 27 år 1809, Torps ka C:4 s. 87v) kan man läsa att ett barn Gölin föddes 11/6 av smeden Nils Olofsson från Ockelbo och Mörtbo och hustru Brita Olsdotter, 40 år gammal.
Jag har försökt verifiera en Ockelbosmed Nils Olofsson i mantalslängderna, men inte lyckats. Kanske någon med bättre insikter vet.
140
« skrivet: 2021-05-10, 23:58 »
Utmärkt! Det förklarar varför han inte kunde påträffas under namnet Erik Nilsson i mantalslängderna. Det enstaka Helsing kan ju indikera ursprunget, annars växlar efternamnet mellan både Kallström och Kullström i mtl för Borgsjö. I kyrkoräkenskaperna är det emellertid Kullström ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059712_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=85%2C659%2C3823%2C2175). Vid sökning kan flera ortnamn (=bebyggelsenamn) som börjar på Kull- påträffas i Hälsingland.
143
« skrivet: 2021-05-01, 02:25 »
Se svar under Sundsjö !
144
« skrivet: 2021-05-01, 02:24 »
Elin var helt riktigt från Ubyn. Hon flyttade till Sundsjö i september 1732, vilket framgår av Revsunds hfl. (se inlägg ovan). Dottern Gunborgs födelsenotis är inte samtida, utan inskriven flera år efteråt [1754?] För dottern Catharina är bl.a. Nils Nilsson i Sörviken dopvittne, vilken var bror till Elin. Orsaken till de omfattande bristerna i Sundsjö C:1, vilket även gäller vigslar åren 1732-1744, har jag delgett tidigare ( https://forum.rotter.se/index.php?topic=11773.msg178756#msg178756). Sannolikt gifte sig Olof och Elin 1735 i Sundsjö, eftersom han betalade pengar till kyrkan den 2/11 s.å. Paret blev sedermera kyrkvaktarfolk och familjen fick därför bostad i sockenstugan på Prästbordet. Efter Elins död 1774 gifte Olof om sig året efter, men avled redan 1776. ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036194_00165#?c=&m=&s=&cv=164&xywh=211%2C-42%2C4483%2C2755).
145
« skrivet: 2021-04-17, 15:37 »
.. af cell-böcker.
146
« skrivet: 2021-04-14, 17:14 »
Stefan, tack för uppgifterna!
Eftersom Brita i hfl. uppges född 1727 närde jag en misstanke om att födelsebokens notering om Barks dotter Anna (f.1727 21/5), namnet eventuellt var felskrivet. Den sida du hänvisar till avser år 1725, därmed inser jag att det måste vara Britas rätta födelseår. Var och när hon dog känner jag inte till men sannolikt någonstans i Hälsingland. Sonen Gustaf blev kolare i Galtström som sin far, men efter skiftande öden och tre giften, avled han i Sundsvall 31/10 1824 med namnet Öberg.
148
« skrivet: 2021-03-18, 11:16 »
Nils bör vara son till nybyggaren Nils Persson Skalberg i Strömsnäs, Stugun som tidigare var soldat för en rote i Skogen, Ragunda. Sonen Nils omtalas i Skalbergs bouppteckning. De i hfl. angivna födelseåren kan ifrågasättas, emedan han i bou står efter bröderna Per (f.1745) och Wilhelm (f.1748). En syster Sigrid Nilsdotter f.1758 blev gift med änklingen, torparen Erik Nyberg i Vålånger och Högsjö. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0100422_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=1950%2C-220%2C5378%2C3304
149
« skrivet: 2021-03-18, 08:36 »
The related volume is Revsund AI:1,which also includes the neighbouring parish of Bodsjö. Regarding the names of parishes you find here, it does not always only mean that parish itself. Here Ragunda often means the pastorate which in those days consisted of five parishes (besides Ragunda it was also Fors, Håsjö, Hällesjö and Stugun). There is no place Byn in Ragunda, but you can find it in two of the other parishes and with variant spelling in a third. In this case it concernes Byn in Hällesjö, where Nils's parents Kjel Olofsson and Elin Nilsdotter lived.
Nils and Karin at Ubyn had 15 children – very rare in those days. The eldest Olof (Öberg), deserted to Norway 1737.
150
« skrivet: 2021-02-24, 12:55 »
Det som är relevant i detta fall är att Per Hemmingssons mor Märet Ivarsdotter och Sjul Nilssons far Nils Ivarsson måste vara syskon.
151
« skrivet: 2021-02-24, 07:04 »
Den uppgiften framkommer indirekt på Revsunds höstting 1690 § 19 ( http://www.fornskrift.se/Avskrifter/Revsunds_domb_1649-1700_4.pdf). Till förmyndare för framlidne Sjul Nilssons i Boggsjö barn förordnades hans syskonbarn, d.v.s. kusinerna Per Simonsson och Per Hemmingsson i Stugun. Sjul var son till Nils Ivarsson i Boggsjö.
152
« skrivet: 2021-02-23, 08:40 »
Det var nyheter - tack för det snabba inpasset. Uppgifterna återfinns i länkad volym under § 38 s. 1022f.
153
« skrivet: 2021-02-23, 07:41 »
Ragunda tingslags domboksprotokoll för 1697 finns endast bevarat som renovation. Dessa renovationer kunde på sin tid inlånas till landsarkiven av enskilda forskare, vilket min far också gjorde och exerperade. Källan 1998 var alltså dessa anteckningar. Sedermera införskaffade jag de filmade versionerna, vilka så vitt jag vet bara finns som mikrofiche.
På Ragunda ting i december 1697 beviljades Per Hemmingsson i Stugun fasta på sin fars gård om 3 tunnland, som han inlöst från sina syskon Bengt, Ivar, Olof och Jon Hemmingssöner samt Bengt, Nils och Per Erssöner. Dessa tre sistnämnda tillhörde inte syskonen utan var naturligtvis Pers svågrar, även om det inte direkt anges. Också omyndiga Anna Nilsdotter (från Hökbäck) omnämns.
P.S. Beträffande Hemming Ivarsson finns han upptagen i 1645 års mantalslängd i kolumnen för barn till Bengt Hemmingsson, men han torde ha varit måg, eftersom personen inskriven direkt efter honom är "Merrette bendtz dot:". Alltså inte Karin Bengtsdotter som Hansson hävdar i sin Stugubok.
154
« skrivet: 2021-02-10, 07:17 »
Angivet dödsdatum stämmer knappast med verkligheten eftersom Olof uppges begraven 17/7 (Njurunda C:2/271).
155
« skrivet: 2021-01-26, 12:33 »
Hej Björn!
Jag har en kandidat på norsk sida jag hittills inte gett mig tid att följa upp. Marit f.1807 6/5 i Vera ("Vehren") och Vuku, Verdals prg, med föräldrar Anders och Anne.
156
« skrivet: 2021-01-17, 11:48 »
Märta Brita återfinns längst ned på sidan här: Torp AI:8/252.
157
« skrivet: 2021-01-11, 15:04 »
Denne Per med största sannolikhet avliden i Nordanhå och Lillhärdal 25/5 1737, "lefvat 11 månader, 12 dagar.". Bland hans dopvittnen påträffas Olof Pålsson ohh Elin i Nordanhå.
158
« skrivet: 2021-01-09, 12:16 »
Constantinus,
Jöran född 1709 har jag inget annat än att han finns med i Per Sundins register över trivialskoleeleverna i Härnösand.
Anna Alander är upptagen hos dotter och måg i Härnösand (AIa:2/170). Avliden 1763, men inte med i dödboken så vitt jag kommer ihåg. Anna Maria gift tre gånger, död 19/3 1789 i Härnösand.
P.S. Visserligen har födelseregistret Anna Marias födelsedag som 29/3, men jag läste/läser 25/3. Jämför hur prästen skriver 5:or resp. 9:or. Bläddra fram till år 1719 och jämför siffrorna.
159
« skrivet: 2021-01-08, 21:24 »
Servus är latin för tjänare, men här snarare dräng.
160
« skrivet: 2021-01-08, 21:24 »
Nils född 1808-12-20 i Sällsjö, Mörsil och Brita 1824-10 i Sölvsved, Kall.
161
« skrivet: 2021-01-05, 22:54 »
Per eller Petrus som det står i begravningsnotisen av 3/4 1704 (1 år och 8 dagar gammal), finns inte upptagen i dopboken. Inte heller Gunilla, nöddöpt och begravd 11/9 1705, en timme gammal (källa för bådas begravningar: Brunflo C:1/106v). Hennes namn kommer från mormodern och Sara C:s från farmodern. En lösning på problemet skulle kunna vara att Sara Christina var född 1704, eller kanske hellre tvilling med Petrus och född 1703. Det ger henne en möjlig plats i barnaskarans ordning och sedermera liksom sin mor gift väldigt ung.
162
« skrivet: 2021-01-05, 19:16 »
Jag är lite brydd över din fråga. I min gamla dator påträffar jag anteckningar om Alander och hans familj daterade 2004. Där har jag honom som död och begraven i Härnösand. Tydligen något missförstånd här.
Bertil A. bör nog ha varit gift tidigare. En dotter Sara Christina omnämns avliden syster till ogifta Maria Alander (1706-1757) i den sistnämndas bouppteckning. Sara Christina var gift med löjtnanten Gustaf Reinhold Starck, vilken avled 1737 i Nådendal. Barn finns noterade i Jämtland för paret så tidigt som 1721. Constantinus, har du någon indikation om detta ?
163
« skrivet: 2021-01-03, 23:01 »
Kerstin föddes i Överhogdal, men som församlingen var liten och därmed sällan hade gudstjänst i sin egen kyrka, döptes hon i Ytterhogdal 2/2. Att modern Sigrid var änka vid giftet 28/12 1727 framgår, förutom av hennes dödsnotis, även av vigselnotisen. Familjen var då bosatt i Västeråsen nr 2, vilket hemman enligt skattelängderna brukades av Sven Svensson 1722-1726. 1727 är änkan Sigrid skriven för gården. Svens död påträffas inte i den högst bristfälliga ministerialboken, vilket inte är förvånande ( https://forum.rotter.se/index.php?topic=11431.msg168703#msg168703). Däremot framgår det av kyrkoräkenskaperna att han avled 1726. Sven torde ha gift sig 1722 med Sigrid. Före dem förestås gården av en änka Karin och intressant nog finns en namne upptagen hos Jöns och Sigrid, vilken skrivs "mod[er]. hust[ru] Carin g[ammal]:" ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035429_00105#?c=&m=&s=&cv=104&xywh=273%2C2614%2C1802%2C1107). Det kan knappast avse Jöns mor, som hette Karin, eftersom hennes make avled först 1743. Jag håller det därför troligt att det är fråga om Sigrids mor. Hon finns inte med i husförhörslängdens nästa uppslag ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035429_00129#?c=&m=&s=&cv=128&xywh=-60%2C455%2C2594%2C1594) och bör därmed vara den Karin Persdr som avled i Västeråsen 21/4 1734 i en angiven ålder av 73 år. Backar vi lite till i skattelängderna brukades gården av en Per Persson 1711-1719. I början av 1719 betalade han testamentspengar för sin hustru och far (ej upptagna i dödboken). Hustrun var sannolikt den Kerstin Olofsdotter från Klövsjö, som Per Persson i Åsarna gifte sig med 1712. Per Persson avled själv senare samma år (1719). Mellan 1697 och 1711 stod en Per Johansson för hemmanet. Han nämns finne och bör ha inflyttat från en annan landsdel. Han hade flera barn med hustrun Karin Persdotter, men endast ett finns upptaget i födelseboken: Sigrid f.1704 30/12. Min hypotes är att det var hon som slutligen hamnade i Överhogdal. Ett indicium på att Sigrid var mor till hustru Kerstin på Vitvattskrogen, är att den sistnämnda och maken Olof Andersson var dopvittnen till Sigrids sondotter Anna f.1781 5/3 i Överhogdal. Det bör sannolikt finnas uppgifter om arvingarna till Sunnanåhemmanet i Svegs tingslags domböcker.
164
« skrivet: 2021-01-02, 21:36 »
Översikten från Disgen innehåller åtminstone två fel. Sigrids dotter Kerstin var inte född i Ytterhogdal, utan i Överhogdal. I dödboken (Db) står inget om Sigrids ursprung, så uppgiften om Rätan saknar alltså underlag.
I nekrologen uppges Sigrid gift första gången med en Sven Jönsson, men det är oriktigt. Maken hette Sven Svensson, vilken avled 1726. Följaktligen fick äldste sonen i andra giftet namnet Sven enligt dåtida dopsed. Att Sigrid skulle vara född 1698 stämmer knappast med verkligheten eftersom yngsta barnet föddes 1748 !
165
« skrivet: 2021-01-01, 20:38 »
En rättelse. Isak påträffas i Fors tidigare än jag förr angett. Högst troligt är han identisk med den "Servus jsaac Mathißon" som påträffas i Österåsen (Fors AI:1/19v). Östman antogs som dragon 27/12 1698 för Österåsen nr 1 enligt mina excerpter av mötesrullor på Krigsarkivet (mellan 1692 och 1711 finns inga generalmönsterrullor för Jämtland regemente). Också att Ingeborg Pålsdotter begravdes 23/5 1754 ( https://forum.rotter.se/index.php?topic=45058.msg682713#msg682713) [Gudmundrå C:2 s. 215v]
166
« skrivet: 2020-12-20, 20:09 »
Nybygget Störåsen hörde ursprungligen till Hammerdals socken. Dock nyttjade nybyggarna redan från början de kyrkliga tjänsterna i Föllinge, eftersom det var närmare dit. En ansökan från deras sida om ett överförande till Föllinge inlämnades 1828 till Konungens Befallningshavande i Jämtland. 1845 skedde detta överförande officiellt, men av vilken anledning det dröjde ytterligare några år till innan Störåsborna infördes i Föllinge hfl. vet jag inte.
167
« skrivet: 2020-12-19, 00:19 »
Hans är troligen en son, men indicierna för att Margreta var en dotter är starkare. Dels var hon jämngammal med Ursilla och dels hette en av hennes döttrar Valborg. Hon blev gift med frånskilde Per Persson i Ansjö. Intressant är att ett av dopvittnena till Margretas äldsta dotter Segri 1708 var en Hans Jonsson i Ansjö. Hans J. i Fors var född i slutet av 1670-talet och det tycks som att han dragit vidare till Järkvissle i Liden (se Fors AI:1/75v-76r; där den sista noteringen för honom).
168
« skrivet: 2020-12-16, 22:30 »
Både Sigrid och Jon var födda i Tuna, där de gifte sig 4/11 1786. Äldsta dottern Elsa också född där samma år.
169
« skrivet: 2020-12-10, 20:32 »
Jag får snarast tacka för detta erkännande, det med åtanke på titulaturen som rådde vid ÖLA åtskilliga år sedan. Vid min tidigaste anställning där under min studietid var jag 'kandidaten'. Övriga anställda benämndes då antingen herr eller fru, förutom 1:e arkivarien vilken var den ende som chefen duade. Dock bör erkännas att, enligt samtal med då anställda, detta strikta titulerande bortlades av vederbörande något år innan pensioneringen.
170
« skrivet: 2020-12-08, 19:29 »
Systern Ingiel omnämns inte 1706 eftersom hon var avliden sedan 1692, utan bröstarvingar. Ingeborg, en av mina anor, var gift med Bengt Hemmingsson i Handog.
171
« skrivet: 2020-12-08, 00:09 »
Indicierna ger ju starka antydningar om släktskap. Nu finns det också "klarare papper" på hur förhållandena såg ut mellan angivna personer. I samband med att Björn O. får fasta på fädernegården redovisas detta på Ragunda vårting 1706. Där anges att brodern Daniel i Byn, svågern Olof Svensson, systern Sara i Hökbäck med Ingeborg är utlösta. Däremot har [brodern] Olof Olofssons barn och systern Kerstin ( https://forum.rotter.se/index.php?topic=11427.msg168573#msg168573) ännu har sina delar innestående. Beträffande Gabriel Lind var han väl gift med Ursillas fars halvsyster (=Pål Perssons dotter).
172
« skrivet: 2020-12-05, 15:10 »
God middag Ordens valör skiftar med tiden och det gäller även släktskapsord. Jag erinrar mig en disputation här i Uppsala för snart 15 år sedan. Doktoranden förde där ett resonemang om ordet 'syskonbarn', vilket av vederbörande uppfattats ha den nuvarande betydelsen. Avhandlingen rörde emellertid jämtländskt 1600-tal och då var ju betydelsen i dagens mening kusin. En avgörande skillnad - inte minst för släktforskare. I ovanstående fall var Pål rätteligen styvsvärfarfar till Olof eftersom han var gift med hustru Ursillas farmor. Ursilla var alltså dotter till bonden Jon Ingemarsson i Bispgården. Olof O. tidigare omnämnd här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=45131.msg684868#msg684868
173
« skrivet: 2020-12-05, 06:21 »
Karin Persdotter (ca 1617-1701) var mor till Ingeborgs förste make Per Andersson och änka efter nämnde- och riksdagsmannen Anders Persson i Utanede. Det finns en bra nekrolog efter Pers äldsta dotter Märet (död 3/9 1742 i Alsen), även om där angivet födelseår/åldersuppgift uppenbart inte är helt korrekt.
174
« skrivet: 2020-12-03, 16:55 »
Det avser Pål Persson (ca 1609-1695) från Utanede nr 1, gift med Ingemar Jonssons änka i Bispgården.
175
« skrivet: 2020-11-30, 18:07 »
Här finns inte mycket att tillägga annat att jag har en förhoppning att Riksarkivets system med länkadresser är så långsiktigt genomtänkt att de inte ska behöva ändra det. Det är många gånger praktiskt att använda dessa eftersom alla forskare med nättillgång har åtkomst. Ändå bör man naturligtvis också helst uppge volym och sida/folio. Jag erinrar mig Arkivverket i Norge som ända till för några år sedan hade det de kallade 'permanenta länkar" till bl.a. kyrkböcker. Det fungerade ända tills man ändrade hela systemet och denna "permanens" upphörde.
176
« skrivet: 2020-11-23, 17:15 »
Hassela har mkt bra kyrkböcker. I dödsnotisen av den 10/5 1852 (Hassela ka F:1) för Sara Marta framgår att hennes far hette Ingemar (Immar). Dödsnotiserna/biografierna för henne och hennes mor, död 28/6 1857, är väl värda att läsa.
177
« skrivet: 2020-11-06, 22:49 »
Ja, se där! Det av ÖLA digitaliserade registret blev emellertid offentligt tillgängligt redan 2004, då det utkom på CD. Avseende födda använder jag mitt eget sedan 1990-talet påbörjade register för de båda landskapen t.o.m. 1894.
Återgående till Vidrik Våghals bör trumslagaren med namnet med hänsyn till angiven ålder, också kunna vara densamme som föddes i Stöde 1706 (?).
178
« skrivet: 2020-11-04, 20:17 »
Hon står som Margareta i födelseboken (Torp C:4/79v) [https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033696_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=-196%2C-261%2C3896%2C2999].
Kronologin något osäkert framställd eftersom Erik och familj flyttade till Graninge med första hustrun. Greta avled alltså i Graninge.
179
« skrivet: 2020-11-01, 08:36 »
Helt rätt; feltänkt av mig !
180
« skrivet: 2020-10-31, 19:07 »
En tänkbar är handelsmannen Gustaf Drakes (död 1727 i Maria Magdalena) dotter Catharina. Hon uppges på 13:e året i faderns bou s.å. Hans änka Magdalena Waxmuth avled 1732. Förutom barnen nämns hennes anhöriga bokbindaren Gustaf Nybohm och lärftkrämaren Johan Drake (Stockholms rådhusrätts 1:a avd. sid. 830).
181
« skrivet: 2020-10-31, 14:25 »
År 1703 tillkom fjärdemännen vid Jämtlands regemente. Förutom sina ordinarie soldater skulle fyra dragonhållare tillsammans ansvara för ytterligare en soldat. Jacob har jag som fjärdeman nr 30 vid Brunflo kompani från 1708. Fjärdemännen överfördes sedermera till Hälsinge bataljon, men enligt regementshistoriken förefaller det oklart när (Kungl. Jämtlands fältjägarregementes historia, Östersund 1966, sid. 55). Eftersom mötesrullor saknas 1709-1710, men de inte finns upptagna i GMR 1711, bör det senast ha skett 1710. Möjligen blev han ordinarie vid regementet rätt omgående eftersom han påträffas i Ångsta och Lockne sn fr.o.m. mtl 1709. I GMR 1711 återfinns han på nr 18 vid Brunflo kompani, men transporterades till HB 1714. Se även hfl. ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035862_00130#?c=&m=&s=&cv=129&xywh=136%2C2095%2C2594%2C1594). Hustruns namn synnerligen ovanligt ! I HB sist här (något yngre!): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029668_00467#?c=&m=&s=&cv=466&xywh=308%2C725%2C3583%2C2758Enligt regementshistoriken a. ovan delades resterna av förbandet (HB) efter Armfelts tåg till Norge mellan Jämtland och Hälsinglands regementen. Såvida inte Jacob kan påträffas i HR efter 1719, torde han ha dött i kriget.
182
« skrivet: 2020-10-28, 13:52 »
Kyrkoherde Flodalin i Berg ger ibland mycket intressanta upplysningar om vilken det döpta barnet är uppkallat efter. I det här fallet har ju generalmajoren en högst passiv roll eftersom han var avliden. På samma sida längst ned kan man läsa att furiren Henning Tidemans son Henning blev uppkallad "eftter H[er]r Capitein H[enning] Tideman".
183
« skrivet: 2020-10-25, 21:49 »
Tack själv för en hel del nytt!
Nils Ahnlund utgår i sin Sundsvalls historia ifrån att namnarna och vice borgmästarna i Sundsvall var far och son. Så var inte fallet. Den yngre som var gift med d.ä:s dotter Helena, var en brorson född i Fors och alltså gift med sin kusin.
184
« skrivet: 2020-10-25, 16:21 »
Jonas Tanberg antogs 1689 som dragon nr 3 vid Magnus Ulfsparres kompani (=Brunflo dito) med namnet Jon Rasmusson [https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028709_00285#?c=&m=&s=&cv=284&xywh=126%2C1004%2C2402%2C1849]. Dragonhållaren var Rasmus Nilsson i Tand, Lockne vilken utan tvekan var hans far. Husförhörslängden ger starka indikationer för detta. Rasmus hustru hette Barbro Jonsdotter och en son till dem var Per Tandberg [https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035862_00050#?c=&m=&s=&cv=49&xywh=-497%2C95%2C4483%2C2755].
1694 blev Jon/Jonas med namnet Tanberg en av fyra skallmejblåsare. Samtliga avlöningshemman för dessa var belägna på Frösön. Han finns upptagen i byn Glasätt som ligger på öns västsida (Frösö AI:1/120) [https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0012607_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=-193%2C818%2C3113%2C1913]. Av födelsenotiserna att döma kan man tro att familjen flyttade emellan Frösö och Sunne. Så var inte fallet. De barn som döptes i Sunne var födda vintertid. Vid mässfall på Frösön kunde man lätt ta sig över isen till huvudförsamlingen Sunne för barndop, vilket många också gjorde. Tanbergs barn bokförda i Sunne är alltså födda i Frösö församling.
Tillägg: Hur kan det då komma sig att ett barn "Barbro Fanberg" enligt Jämtlands Ministerialregister begravdes 24/8 1697 i Sunne. Det bygger på en feltolkning och till följd därav ett helt galet tillrättaläggande. Barnet ifråga omtalas varken till namn eller ålder i källan. Där står endast "Corporalens Sal[ig] Eenbergs barn".
Därav följer frågan om dottern Barbro i Sundsvall trots allt kan vara född 1697 (?)
185
« skrivet: 2020-10-25, 13:53 »
Det finns ju en hel del Drakar i Stockholm också och jag misstänker hon var därifrån. Dels avled maken där och dels skedde lysningen i Maria Magdalena församling 10/9 1738 (EI:2/122). Där anges också att ".. äro däße Pärsoner sammanwigde af någånthera Kÿrckioherde uti Norland."
Hon syns inte ha haft några barn i första giftet. Däremot tre döttrar med Anders Forsstedt (f.1717 11/7 i Fors, Jämtland) [Catharina Christina 1751-1833, Anna Brita 1753-1839 och Helena 1754-1847] . Namnet Catharina torde kunna vara efter hennes mor eftersom Christina bör vara taget efter Forsstedts mor.
186
« skrivet: 2020-10-25, 11:25 »
Du har helt rätt. Den yngre Carl E. (1747-1801) var hennes kusin (son till Karins faster Margareta). Nämnde Carl och hans hustru är dopvittnen till Karins första levandefödda barn.
187
« skrivet: 2020-10-23, 21:09 »
Erik Johansson P. var inblandad ett par lägersmålsfall som behandlades vid Ovikens ting på 1680-talet. Han var bror till Michael, vilket framgår av vårtinget 1689 § 6 (AD v407023.b390.s33). Ävensom att Erik i november 1687 rymt från en tilltänkt vigsel jultiden s.å. till sin födelseort "Ofwastad forß", d.v.s. Avesta-fors. Intressanta utdrag citeras från brev han skrivit.
189
« skrivet: 2020-10-18, 13:01 »
Giftoman är fadern och det är alltså han som försäkrar/vittnar om hinderlösheten.
190
« skrivet: 2020-10-18, 11:17 »
192
« skrivet: 2020-10-12, 07:25 »
Dödsorsakerna är för bägge åderförkalkning ("Aareforkalkng"). Skrivaren försummar att skriva ut alla bokstäverna (jfr även hur vederbörande skriver Lungbetennelse [=lunginflammation] på samma sida).
193
« skrivet: 2020-10-11, 00:41 »
195
« skrivet: 2020-09-20, 11:14 »
196
« skrivet: 2020-09-20, 10:41 »
Det versala S:et bör ursprungligen ha följts av ett nu förvunnet "d." S.d. var förr en mycket vanlig förkortning för "samma dag". D.v.s. barnet ifråga föddes samma dag det döptes.
197
« skrivet: 2020-09-17, 00:00 »
Erik Larsson och hans hustru flyttade till sonen. Se Lits ka AI:4/74 > 100 > 5/107
198
« skrivet: 2020-09-16, 23:48 »
199
« skrivet: 2020-09-15, 21:18 »
Paret gifte sig 1/10 1799 i Högsjö och bruden skrivs där Maria Björck. Erik var då bosatt i Lo och Styrnäs, där äldsta barnet Mærtha Brita föddes 16/9 1800. Familjen sedan till Bollsta bruk i Ytterlännäs, där dottern Maja Greta och sonen Anders föddes 1803 resp. 1805. Sedermera till Ljungå i Hällesjö, där yngste sonen Erik föddes 1808.
200
« skrivet: 2020-09-14, 23:17 »
Magdalenas make och Jon Olofssons far hette Olof Elofsson (1734-1810), vilken var bonde och gästgivare (se Torp AI:6/39 > 7/251).
201
« skrivet: 2020-09-12, 21:24 »
Denna diskussion är bekymmersam eftersom den utgår från en sekundär källa. Följer man länken står där som källa ”156” vilket naturligtvis gör det omöjligt med en relevant bedömning. Vad det nu än kan betyda blir premisserna och följdaktligen svaren yviga. Något märkligt att förr väl kända namn, visserligen inte allmänna, hamnat under rubriken.
202
« skrivet: 2020-09-10, 23:29 »
205
« skrivet: 2020-09-01, 08:57 »
Torbjörns misstanke är överensstämmande med verkligheten. Sågverksarbetaren Per Nilsson från Ljungå och Hällesjö flyttade med sin familj till Indal och Sodalen 1780. Dottern Brita gift 25/10 1785 i Indal med Anders Nilsson i Lillhullsjön. Bland dopvittnena till deras son Nils f.1791 påträffas pigan Lena Persdotter i Sodalen (f.1770), vilken var syster till modern (se Indal AI:3/168 > 166).
206
« skrivet: 2020-08-21, 18:16 »
Brita Susanna > Lovö AI:16/109 > 17/105 > 52 > 79 (död ogift 13/7 1853)
207
« skrivet: 2020-08-17, 01:01 »
Erik antogs 8/12 1694 vid nr 116 Majorens kompani (roten i Gärde, Ströms sn). I slutet av 1695 skedde en omorganisation av regementet och de flesta rotarna erhöll nya nummer. Erik fick då nr 112 vid samma kompani (även den i Gärde), där han tjänstgjorde till 2/5 1704 då han avancerade till 5:e korpral (=Sikås i Hammerdals sn). Död 19/7 1707.
Dottern Gloria f.1703 begr 30/3 s.å. i Hammerdal och hennes bror Påhl d. 18/4 1704 i Ström.
209
« skrivet: 2020-08-10, 14:55 »
Tack för den pusselbiten. Fråga är om farsnamnet Bengt i Stödje på Vidriks hustru är riktigt. Detta med hänsyn dels till sonens i Järlåsa namn och dels att hon namnges Märta Jöransdotter vid sonen Samuels födelse 23/10 1709 i Höviken (Bodsjö C:1/41v). Vidrik själv avled 10/1 1719 i sviterna av regementets "dödsmarsch" över fjällen i den första bebyggelsen de kom fram till, nämligen Handöl i Åre sn ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054754_00146#?c=&m=&s=&cv=145&xywh=1211%2C1803%2C2603%2C1594) [rote nr 68 i Börön, Lockne sn]. I rullorna uppges han vara hälsing och tjänstgjorde vid Brunflo kompani 1694-1719.
212
« skrivet: 2020-08-05, 16:32 »
Anknytning till sistnämnda paret kan väl då finnas med mässingsmeden Vidrik Vidriksson ohh Martha, vilkas son Widrich föddes i Stöde 17/10 1706 (C:1 s. 22r). Hustrun, Märta Bengtsdotter, död i Stödje 1712 (C:1 s. 90v) efter att ha fött tvillingar, vilka bör ha fötts någonstans på vägen dit. Hon uppges 33 år gammal och född i ”Örebro Stad i Södermanland” (!?).
Generalmönsterrulla för Jämtlands regemente finns 1692, sedan kommer nästa först 1711. För större delen av tiden däremellan finns på KrA kvartalsmönsterrullor från kompanimötena, vilka dock inte är filmade och knappast lär bli det. Som studerande excerperade jag dessa.
Ambjörn Svensson Falk uppges död 16/3 1697. Ytterst tveksamt om han avled i Jämtland. Jag får intrycket att han kan ha betraktats som en Svarte Petter av dragonhållarna. Antagen på en rote 30/1 1693, transporterad till en annan 17/6 s.å. 1695 till ny rote och detsamma året därpå. Samma år (1696) byte igen. De tre första rotarna belägna i Brunflo socken och de två senare i Lits socken.
213
« skrivet: 2020-08-05, 11:06 »
Trevlig och nyttig sammanställning!
Mässingsmeden Jon/Jonas Anderssons son Henrik född 17/9 1689 i Tuna (C:1 s. 4). Modern hette Karin Henriksdotter, som uppges född i Uppsala i sonen Päders födelsenotis 20/1 1703 (Tuna C:1 s. 29). Anders Jonsson Malms dotter Gloria f.1717 25/9 i "Madedh" = Maj (alltså inte Gomaj). Av intresse i sammanhanget kan vara mässingsmeden Per Andersson vars hustru Gloria födde dottern Margreta 23/10 1705 i Stöde (C:1 s. 21v)
214
« skrivet: 2020-08-03, 11:49 »
En allmän uppfattning är att uppgifter i nekrologer generellt är korrekta. Många genealogiska problem har också med hjälp av dessa kunnat lösas. Med mitt inlägg ville jag påvisa att det samtidigt kan finnas motsägelser i det vi finner och våra bedömningar. Om man anser att det vara relevant att Johan Norbergs äldsta dotter hette Margareta bör väl motsvarande också gälla för Olof Berglin. Min uppfattning är att dopnamn respektive -vittnen kan, men inte nödvändigtvis måste vara indikatorer på anhörighet.
Att Margareta Olofsdotters i Rude antal barn är fel angivet är klarlagt. Kan det finnas någon förklaring till att endast en son uppges leva 1756 ? Sonen Olof Olofsson, med adress Rude, är dopvittne 26/6 1737. Den Johan Olofsson i Bergom som är dopvittne 15/2 1741 för Jonas Frisks barn är utan tvekan också hennes son. Omkring den tiden bör Johan ha lämnat församlingen och begett sig till Stockholm. Där tog han tjänst som livgardist. Genom tjänstebyte blev han soldat vid Jämtlandsregementet 4/5 1743. Veckan efter bröt regementet upp och återmarscherade till Jämtland. Kan hans kontakter med hembygden helt ha brutits och han hans öde varit okänt eller är det bara ett skrivfel i nekrologen ?
215
« skrivet: 2020-08-01, 12:28 »
Johan Norbergs äldsta barn hette Margareta f.1746. Hon finns inte upptagen i den bristfälliga födelseboken men anges död 26/11 1752, ”6 åhr på 5 dagar när”.
Av noteringarna vid Johans födelsenotis bör den tidigaste om skola ha företräde. Anteckningen om död kan vara felplacerat och ha avsett hans äldre broder och namne f.1718, för vilken betalades testamentspengar 20/12 1719.
I nekrologen för Margareta Olofsdotter i Rude (död 1756 25/8), mor till dessa bägge Johan i Tuna födda, uppges att av hennes sex barn lever då en son och en dotter. Besvärande är ju då att Medelpads-CDn uppger sonen Olof vara identisk med en Olof Olofsson Berglin (1712-1787) i Attmar. Emellertid heter ingen av dennes två döttrar Margareta.
216
« skrivet: 2020-07-30, 12:29 »
Komminister Edvall var bosatt på sin gård i Klocksåsen, Näs sn. Sonen Lars född och döpt (7/10) där, liksom yngste sonen Carl.
217
« skrivet: 2020-07-24, 12:42 »
218
« skrivet: 2020-07-23, 19:06 »
Spännande fakta som ger nya perspektiv!
Zakarias bör utan tvivel höra till faderns tidigare gifte och är därmed sannolikt född i Ragunda. Fadern Pål Björnsson återfinns i Gisselgård 1600-1601 enligt samma års tiondelängd och familjen flyttade till Bispgården senast 1607. De som på nätet uppger Anfin Pålsson vara född år 1600, borde därmed ändra hans födelseort till Ragunda. Dock, ännu i november 1671 deltar han som nämndeman på Ragunda ting, så han torde väl vara född några år senare än vad som anges.
Beträffande husman avsåg det en person med eget hushåll (var alltså gift), men brukade inget hemman.
Av domböcker jag läst från Medelpad framgår det att den äldste sonen där tycks ha haft en hävdvunnen rätt till fädernegården. En sed som säkert var svår att bryta emot från föräldrahåll. Det var nog vanligt i Jämtland också men inte givet (redan under 1700-talet förekom ofta lottning). Hur det var under dansk tid är det svårt att veta.
Nu tillhörde ju gården i Bispgården kronan så någon äganderätt var det ju inte tal om. Dock överläts gården i Gisselgård, Ragunda (som Pål brukade ända till 1617) till en Björn Pålsson, vilken högst sannolikt också var en son.
219
« skrivet: 2020-07-16, 08:02 »
Om Karl Oskar Norman och hans familj har mycket förtjänstfullt redogjorts för flera år sedan [Familj 3] ( https://forum.rotter.se/index.php?topic=129154.msg1313304#msg1313304). Kompletteringar har säkert många sedan dess gjort av var och en i sin stad med assistans av dödsskivorna. Bl.a. att dottern Maria Sofia inte var född i Namsos utan i Skön (1878). Karl Oskar och hans sambo gifte sig också slutligen 1916. Visserligen var Agneta Sofia skriven i Litslena och Uppland många år, men ser man till var någonstans barnen föddes och dog i verkligheten framgår det i högsta grad att det var en resande familj. Ett av barnen som jag inte hittat när hon avled är Amanda Charlotta f. 15/4 1881 i Ragunda. Om någon har upplysningar om henne tar jag tacksamt emot dessa.
220
« skrivet: 2020-07-14, 08:39 »
Mina insikter beträffande Skön är ännu rätt svaga, så jag har nog inte mycket att bidra med. Namnet Holmstedt finns ju på flera håll. Bl.a. gifter sig två olika Nils Holmstedt på 1770-talet i Hedvig Elenora förs. Vart dessa sedermera tar vägen undandrar sig mitt vetande. Inga bouppteckningar tycks finnas efter dem i Stockholm.
/KG
221
« skrivet: 2020-07-14, 00:19 »
Hej Tobbe,
Per måste ju vara Nils Nilssons icke namngivne son som avled 29/9 1744. Beträffande brodern Nils vet jag inte. Ett uppslag var att titta på dopvittnet för systern Sara 1746, Mats Nilsson i Sundsvall. Någon sådan påträffas inte där, men den ende Mats i mantalslängden där och då bär namnet Holmstedt. Med det namnet högst sannolikt en bror till barnets far. Dock ingen tänkbar brorson Nils påträffad hos Mats i Sundsvall.
222
« skrivet: 2020-07-04, 10:18 »
En arbetardotter Katrina Persdotter från Myggsjö och Orsa får en son Josef Rudolf i Sundsjö, Jämtland 12/7 1867. Modern kan jag inte påträffa vare sig före eller efter detta datum. Eftersom sonen inte är införd i ministerialboken i Orsa, torde modern då inte vara skriven där. Inte heller sonens vidare öden hittar jag. Finns det någon med goda insikter om församlingen ifråga som kan bidra med något, vore jag tacksam.
223
« skrivet: 2020-06-27, 21:12 »
Tack för svar. Carl Lindberg fick avsked från sin soldattjänst 1789 vilket minskar utrymmet för hans död till åren 1789-1792. Märkligt att inte kunna pricka in honom under denna korta period. Edsäng ligger i Delsbo, så Nils förflyttning skedde inom församlingen.
225
« skrivet: 2020-06-23, 14:57 »
Tack för det. Ja, namnen då förefaller inte alls så konsistenta som idag. Tredje dottern Catharina benämns ju Lindström som mor åt sin två äldsta barn. När hon sedan får tvillingar 1777 heter hon Backman, men därefter enbart försedd med patronymikon.
226
« skrivet: 2020-06-23, 03:58 »
När jag råkade titta i mitt register över födda i Medelpad ser jag en Margaretha f.1721 17/3 i Stöde av Jonas Hogzelius och Anna Polack. Detta par finns inte upptaget på MedelpadsCD:n. Hogzelius var uppenbarligen komministerson där, men hustrun kan eventuellt ha varit syster till Jacob Polack.
227
« skrivet: 2020-06-22, 23:02 »
Uppges av utgivarna vara "Thord Bylunds databas med samlade släktforskning".
Efter att långt senare själv kunna ta del av den vågar jag påstå att det snarare är ett arbetsregister som Bylund skapade för att i sin tjänst kunna använda i sitt arbete. Redan på 1990-talet fick jag av framlidne Carl Szabad, som då hade tillgång till den, veta att databasen saknade källhänvisningar. Några källor var nu heller aldrig avsikten. Jag minns från släktforskardagarna 1995 i Stockholm när jag satt och pratade med Håkan Skogsjö, hörde en diskussion vid bordet bredvid där Thord B. huserade. Där nämndes en Carling i Jämtland. Eftersom personen ifråga just då, Daniel Carling, var aktuell för mig meddelade jag TB om hans föräldrar. Det som förvånade mig var att han skrev in uppgifterna på plats direkt i sin dator utan att efterfråga några källor. Vid den tiden visste jag inte karaktären av hans databas och fann situationen högst pinsam, varefter jag sedermera brevledes skickade honom källorna till mina uppgifter.
CD-utgivarna borde självklart ha gjort en deklaration om CD:ns karaktär.
228
« skrivet: 2020-06-22, 21:26 »
Den Hans Hamrin som avled 4/2 1840 i Ljustorp var utan tvekan densamme som föddes 7/6 1781 i samma socken. Åldersuppgiften i dödsnotisen, 58 (år) 7 (månader) 27 (dagar) överensstämmer ju exakt. Vad som är fel i dödsnotisen är uppgiften om att han var änkling. Det framgår klart vid f.d. hustruns omgifte att paret var frånskilda (se källa ovan). Hans har sannolikt lämnat familjen och hamnat utanför kyrkoskrivningen (se Ljustorp AI:3/121). Folke Åsén har uppenbart påträffat honom sist i Alnö (se Alnö AI:3/66). Lika fel är att hustrun står som änka (Ljustorp AI:4/149).
229
« skrivet: 2020-06-22, 15:54 »
Att Michael/Mickel Classons (1712-1795) fyra döttrar som uppnådde vuxen ålder, tidvis ges namnet Backman (alltså inte genomgående) kan beläggas. Beträffande fadern har jag ännu inte påträffat någon källa där han benämns Backman. Finns det eller har han blivit "uppkallad" efter barnen ?
231
« skrivet: 2020-06-15, 13:57 »
"För den förra tiden Torparen, men för närwarande dag Dragonen Per Persson Löberg född på Lockne Kÿrko bord 1753, och hans hustru Brita Iönßdotter född 1745 uti Börön, flÿtta nu til Räfsunds Pastorat med det wittnesbörd, at de båda kunnat större och mindre Cathichiserne; och mannen äfwen känt (lärt?) Bibliska språken; samt sig ärliga och wäl skickat, hinderlöst begådt den heliga nattwarden, som skiedde sist(?) den 24 Maij detta år: de hafwa en Son Iöns född 1781. och en dotter Anna född 1787. hwilket hela hushåll begifwer sig nu til at bo uthi Räfsund och Wärwiken. Lockne den 29 Junii. 1789 Lars Eric Festin vicarius Comministri loci" (Revsunds kyrkoarkiv HII:1)
232
« skrivet: 2020-06-13, 17:50 »
Goda upplysningar, men vad betyder "var sin 1/3."
234
« skrivet: 2020-06-11, 18:03 »
Om man backar tillbaka i Revsund AI:4 till sidan 19, framgår där att sonen är född i Brunflo [1781 15/5] och modern i Börön, d.v.s. Lockne sn.
I rullorna skrivs Jöns soldatnamn Ann, vilket speglar uttalet. Roten låg i Anviken, vilket uttalas med ett kort a (inte som i ana).
235
« skrivet: 2020-06-11, 17:26 »
Det som står är huvudsakligen en hänvisning till lagen och hur man går tillväga i sådan här fall. Giftermålsbalken kap. 13 § 4 anger hur man efterlyser och konsekvenserna för den avvikne maken om vederbörande inte återkommer inom år och dag (Sveriges rikes lag 1734, Malmö 1981 s. 16). Det viktigaste är att man förverkar sin lott i boet.
236
« skrivet: 2020-06-10, 16:28 »
Familjen utflyttad till Bräcke senast 1826 (dottern Margreta föddes då). Jöns död där 1833 17/12.
237
« skrivet: 2020-06-09, 23:39 »
Jag har angett Sven född omkring 1745, vilket kan vara +-1 år från verkligheten. Hans hustru skriver ".. att min för twenne år förrymde man, hwilken under tiden ej låtit höra utaf sig eller deß wistande må allmännligen Efterlysas på det jag derefter må kunna ifrån honom lagligen skild." Intyget av 25/11 1785 från prästen Wagenius lyder: "År 1782 d: 12 October communicerade Swen Jonßon Wall här i Brukskyrkan och reste sedan nerföre åt landet, samt har, så mycket mig witterligt är, på 2:ne års tid ei låtit höra af sig, eller någon försorg wist för sin härwarande hustru och Barn .." (Hede tingslags häradsrätts arkiv AI:10 s. 420r-; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0100254_00469#?c=&m=&s=&cv=468&xywh=1354%2C2079%2C4493%2C2751) Nu kan inte makens uppehållsort ha varit helt okänd. Äldste sonen Jon avled 1785 i Indal och parets yngsta dotter Christina/Stina föddes i Lögdö 1789 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005183_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=-2%2C144%2C3245%2C2488)
238
« skrivet: 2020-06-09, 21:48 »
Det vigselår som uppges i nekrologen är 1743 (inte 1748). Det stämmer också bättre med att fem barn föddes i äktenskapet. För tre av dessa finns födelsenotiser tiden 1750 11/1-1753 31/12. De andra två var alltså födda på 1740-talet.
239
« skrivet: 2020-06-09, 09:18 »
Erik Klingberg torde vara född 1754 i Mattmar. Indicierna är få. Ett av dopvittnena för sonen Olof är pigan Märeta Jacobsdotter. En annan som finns i kretsen av Erik är Brita Jacobsdotter f.1761 i Mattmar. Hon påträffas i Hallens sn hos brodern Nils Björklund (se Hallen AI:3/209) och sedan hos Klingberg (Sunne AI:2/39 > 26). Märet/Märeta blev gift i Sunne 1787. I dödsnotisen efter fadern Jacob Nilsson Norström/Nordström framgår att han haft fem barn, varav tre lever vid hans död 1804. Sonen Erik och äldsta dottern Brita har alltså avlidit före honom. De tre efterlevande uppger boet efter modern Anna Nilsdotter i Kluk, Mattmar (död 1805). Varför finns då inte Olof Klingberg omnämnd? Jag tänker att han som omyndig och styvfadern Svedberg knappast hade kunskap om lösöret. I bouppteckningsregistret för Jämtland/Härjedalen benämns allt bouppteckningar, även om det i många fall rör sig om arvdelningar. Ibland finns båda dessa handlingar efter avlidna bevarade, men min teori är att arvdelningen i detta fall saknas. Beträffande Jöns Stare har jag en kandidat, som jag dock inte lyckats följa upp och fastställa. I Frösö sn föddes i Mällbyn 1774 en bondson Jöns. Dessvärre saknas i ministerialboken de flesta födda 1773 och samtliga för 1774-1775. Föräldrarna blir sedermera torparfolk i Östberg ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035573_00082#?c=&m=&s=&cv=81&xywh=2574%2C860%2C3123%2C1913).
241
« skrivet: 2020-06-05, 19:49 »
Gresilia Johansdotter (ca 1723-1765 4/11), gift 4/4 1748 i Hässjö med mästersvennen Mats Jonsson vid Åvike bruk, kan hon platsa i denna släkt ? (MedelpadsCD:n liksom smedsd:o har oriktigt namnet Cecilia).
242
« skrivet: 2020-06-04, 22:30 »
1629 antog Zakarias P. ett hemman i Byn (i senare skattelängder med nummer 5) som företrädaren Jon Mårtensson för ”Armodtz schÿld” upplåtit. Varifrån han kom uppges inte. Han påträffas inte i tidigare jämtländska korntiondelängder (1621 och 1628) och det är först 1636 han omnämns i domböckerna.
I mantalslängden 1645 är han upptagen tillsammans med sin hustru och två barn (Brita och Erik), men där finns också en Kerstin Jonsdotter, som var änka. De yngre barnen Kerstin och Jon torde vara födda i Fors, med hänsyn till deras uppskattade födelseår.
243
« skrivet: 2020-05-28, 21:18 »
Ytterhogdal var och är en Hälsingesocken. Står det Överhogdal i en kyrkbok från Hälsingland kan vara säker på att det är Härjedalen det är fråga om. I nekrologen för bonden Jöns Persson (1702-1778) i Sunnanå framgår det varför dottern Karin (1732-1824) inte finns upptagen bland födda i Överhogdal (se Överhogdal C:1/208). Jöns gifte sig 1727 med en bondänka i Västeråsen, Berg och där föddes de äldsta barnen. Först 1739 återvände han till födelseorten och blev bonde på fädernegården.
244
« skrivet: 2020-05-26, 00:46 »
Kyrkoherde Gerdlund i Lit avled 1824 och hans efterträdare Nordenberg tillträdde 1826. Däremellan tjänstgjorde en vikarie. Jag misstänker att denne glömt/försummat att införa Håkans födelse. Den sistnämnde föddes sex veckor efter föräldrarnas vigsel och det finns väl ingen anledning eller tecken på att dessa vid tiden skulle ha lämnat församlingen.
247
« skrivet: 2020-05-07, 19:57 »
Det framgår klart att "Clara Oloffina" inte är döpt i Stora Tuna (namnet inom parentes!). Föräldrarna har tydligen uppgett Undersåker som hemort, men eftersom de inte var skrivna där har attesten återsänts. Ärendet har därför gått vidare till domkapitlet, "som undersökt Saken i Norrige, men ingen upplysning der kunnat erhållas." Hemorten har i alla fall ändrats till "Rörås i Norrige". Sist står "Se handl.", vilket för mig har oklar betydelse, men torde väl avse skriftväxlingen med domkapitlet.
I konfirmationslängden syns mig som man endast skrivit början av födelseorten ("Stora").
248
« skrivet: 2020-05-06, 21:58 »
249
« skrivet: 2020-05-03, 22:43 »
Pastor Folkard-Holmgren tjänstgjorde vid denna tid på Kungsholmen, så jag finner det rimligt att Edvard Åberg också blev begravd där, eftersom det var hans hemförsamling. Begravningen (=gravsättningen) föregås av jordfästningen, som är den kyrkliga ceremonin. Begreppen har alltså olika betydelser. I Sabbatsbergs sjukhus FII-serie finns antecknat vilka datum de döda skulle begravas och vilket klockslag de skulle hämtas [ombesörjt av de anhöriga].
250
« skrivet: 2020-05-03, 09:51 »
Nej, jag har inte påträffat några syskon till honom.
251
« skrivet: 2020-05-02, 08:10 »
"d: 17 julij [1715] begrofz hust Marit Pålack som war" (notisen ofullbordad utan åldersuppgift) [Frösö ka C:1 s. 239]. Att det är Alexander P:s hustru som avses är otvivelaktigt eftersom han är antecknad som gift ännu 1715, men inte 1716. Däremot kan man inte helt säkert hävda att hon var mor till sonen även om jag ser det som sannolikt. Tyvärr tycks familjen inte finnas upptagen i Frösö äldsta hfl. Möjligtvis kan det finnas noterat något om henne i domböckerna.
Ett fall som jag inte följt upp är det u.ä. barn som döptes 5/3 1711 i Brunflo. Fadern "angifves vara" vaktmästare Polack. Familjeförhållanden omnämns ibland vid dylika rättsfall.
Tillägg: Lägersmålet finns upptaget på Sunne höstting 1711 § 19 (pag. 242r-). Svårläst, men ett par intressanta uppgifter framkommer. Alexander uppges "om sina 70 åhr" samt att hans hustru, ej omtalad med namn, vid tiden för barnets avlande befann sig i Sundsvall ! Polack blev friad från anklagelsen vilket återges mer lättläst på hösttinget 1713 § 11.
252
« skrivet: 2020-04-30, 08:59 »
Moderns namn är Segrid Ersd:r
253
« skrivet: 2020-04-29, 23:21 »
Handelsmannen Jacob Polack i Sundsvall uppges född 13/1 1683 i Frösö församling ( https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7336). Detta är något tveksamt. Redan läsåret 1687-1688 påträffas skoleleven Jacob Alexandri vid Frösö trivialskola. Eftersom han är antecknad sist i matrikeln nämnt läsår torde han sannolikt ha blivit inskriven först år 1688. Oavsett detta är väl en femårig elev mindre trolig?. Beträffande födelseorten är jag lika tveksam eftersom fadern Alexander Polack inte finns upptagen i skattelängderna förrän 1687. Nu finns tyvärr luckor i serien av dessa längder, men det är först 1687 jag har lyckats påträffa honom i domböckerna. Om denne är inte mycket känt annat än att han var länsman och slutligen vaktmästare (=fångvaktare) på Frösön. Alexander avled 18/9 1721 i Tuna, Medelpad. Han uppges född i Polen och 96 år gammal vid sin död. Åldersuppgiften är föga trolig eftersom han ännu 1716 är skriven som vaktmästare ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005633_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=-352%2C844%2C3853%2C2954).
254
« skrivet: 2020-04-23, 00:04 »
g[amle] Båtßm: ....
Swär modren ..
De två hustrurna på slutet hörande till Mats Johansson i Kväcklingen torde väl i denna fråga vara irrelevanta.
257
« skrivet: 2020-04-16, 23:42 »
De barn som finns antecknade för Anders Sundberg 1716 var, om uppgiften är riktig, troligen endast hans styvbarn. Äldste sonen i giftet med Catharina Margareta Sparrman, hovkvartermästaren Erik Sundberg (1716-1783) i Stockholm omtalar inga halvsyskon i sitt testamente från 1780. Bland dem som nämns är bl.a. ende brodern avlidne häradsskrivaren Lars Sundbergs efterlevande tre döttrar, men också hans då ännu levande morbror Erik Sparrman (1707-1788). Testamentet finns återgivet i Heimbygdas årsskrift Jämten 1937 s. 276-277.
Bland dopvittnen för Erik och hans bror Lars (d.y.) påträffas för den förre mons. Lars Sundberg och för den senare magister Pet. Sundberg. Båda bröderna bevistade Frösö trivialskola och blev sedermera inskrivna vid Uppsala universitet (Lars vid endast 11 års ålder !) Att Lars f.1726 hamnade i Gävle är inte märkligt. Gift med Maria von Rohr f.1725 i Undersåker. Äldsta dottern född i Gävle, död späd. Nästa i Njurunda och de två yngsta i Årsunda, Gästrikland, där Lars erhållit tjänst som häradsskrivare. Han död där 10/4 1769. Modern också ditflyttad och död 19/5 1766, uppges född 18/9 1695.
Hennes make Anders Sundberg finns inte upptagen i dödboken, men dödsfallet är noterat i prosten Henning Tidemans (1699-1763) dagbok som finns på länsbiblioteket i Östersund: "6. [augusti 1740] Befallningsman And. Sundberg kl. 8 f. midd. aflidit på Hornsiöberg i Brunflod. begrafven Sönd. d: 10. hujus."
258
« skrivet: 2020-04-15, 06:55 »
Den sistnämnda uppgiften härrör ursprungligen från Matts Lings (1887-1934) Brunfloboken (Östersund 1924) s. 55. Denne, tyvärr inte helt pålitlige forskare, har här utan grund gjort ett felaktigt antagande. Det synes mig i kronologiskt hänseende svårt att stoppa in en son Anders till företrädaren i tjänsten Lars S. Den senare, gift 1692 och med söner födda 1693 och 1694, samt bosatt i Brunflo ännu 1696, kan knappast ha hunnit producera ytterligare en son, Anders, som kommit i tjänst senast 1715. Därtill förefaller Anders, som gifte sig 1716 i januari i Brunflo, ha varit gift tidigare. I mantalslängden för 1716 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005633_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=1354%2C434%2C3844%2C2948) är noterat 1 son och 1 dotter för Anders. Icke desto mindre, intressant nog finns det uppenbart ett samband och samhörighet mellan dessa Sundbergare. Ovan är ett av dessa klargjort. I Gävle är kyrkoherde Sundberg i Njurunda dopvittne för Lars S. dotter Brita 1732. 1742 är Anders Sundbergs änka dopvittne (frånvarande i Jämtland) för kyrkoherdens son. Ett bekymmersamt faktum är att bergsfogden inte har någon dokumenterad son Lars.
260
« skrivet: 2020-03-30, 21:17 »
261
« skrivet: 2020-03-25, 06:00 »
Hej Per,
Namnen 1697 var inte född i Ulvsjön utan i Lillström. Mats mor uppges i födelsenotisen från 1720 vara Olof Jöranssons styvdotter. Därmed alltså född 1695 (döpt 1/9). Denna kvinna gift med Per Persson i Hjältanstorp (död 1743) och sedermera utflyttad till Hassela där hon avled 1768. Någon vigselnotis som styrker detta ej påträffad, men hon uppges i Torp vara född i Ulvsjön (Torp AI:3/115).
263
« skrivet: 2020-03-19, 22:20 »
Patronymika uppfattades aldrig som självständiga namn under århundradena före 1800-talet. Därför påträffar man inte att exempelvis en bonde benämns enbart med sitt farsnamn i källorna (kyrkböcker, domböcker etc.) . Det fordrades ett förnamn för att det skulle få en mening och reell innebörd. Denna verklighet speglar sig därför hos KB för äldre tider. Det gäller även personregister för diplomatarier och domböcker där förnamn är primära sökelement. Att indexera patronymika som primärt namn kan jag inte se någon nytta med i sökhänseende. Med detta sagt finns det alltså en logik att lägga det efter och tillsammans med förnamnet.
264
« skrivet: 2020-03-19, 14:28 »
De namn som betecknas dubbelnamn, vare sig det är för- eller efternamn, skrivs generellt med ett bindestreck. Detta är emellertid en väldigt sen företeelse och kan ses först på 1900-talet. Där är det adekvat att skriva dem i samma fält. Inom bl.a. adel och smeder förekom gammalt samtidigt bruk av både släktnamn och patronymikon. Att hålla släkter samlade blir där omöjligt om fars- och släktnamn förs in i samma fält. Dock finns undantag. T.ex. personer som skrev sitt farsnamn efter släktnamnet. ”det vanliga i Sverige är att man sätter patronymikon i efternamnsfältet ..” beror nog på att skaparna av släktforskningsprogrammen sannolikt har använt sig av amerikanska förlagor, samtidigt som de inte syns ha haft insikter om namnhantering inom arkiv- eller biblioteksvärlden. https://forum.rotter.se/index.php?topic=146519.msg1488234#msg1488234
266
« skrivet: 2020-03-19, 11:37 »
Magnus Casimir Candreijer var född i Ås sn, Jämtland (hans far med samma namn var kvartermästare vid Kavalleriet). Elev vid Frösö trivialskola läsåren 1735-1737 och 1739-1740. Soldat vid Hälsinge regemente 1747, men uppges ha rymt 1762.
267
« skrivet: 2020-03-15, 15:17 »
Vill man övertyga någon om en tes, lär väl knappast en icke underbyggd försäkran räcka till.
Det finns en bouppteckning efter tullvaktmästaren Berglund, men den ger inte mycket i detta fall. Ser vi till dopvittnen är Anders Berglund vittne vid dopet av Stinas och Anders i Slätte äldste son 1830. För sonen Mårten f.1843 är bonden Gustaf [rättel. Gudfast] Larsson ohh i Konäs (dennes hustru Märta var dtr till tullvaktmästaren). För Gudfasts son Lars f.1848 är Anders och Stina i Slätte dopvittnen. Det är möjligt att det finns går att hitta flera fall av detta slag, men bilden synes mig klart indikera att Stina är dotter till Olof Berglund.
268
« skrivet: 2020-03-15, 05:19 »
Kristina Sofia föddes i Stugun, men inte 1851 utan 1852 20/2 (se AI:6/149). I Bollnäs hos modern och hennes man Olof Rask ändras födelsedagen till 24/2 (Bollnäs AI:21b/215). Åter till Jämtland och Ragunda ändras födelseåret till 1851 (Ragunda AI:6/215). Inte bara det, som ovan nämns läggs ett förnamn (Elisabet) samt farsnamn, varav Andersdotter stryks och ändras till Paulsdotter. I följande längd skrivs farsnamnet ”Pehrsdr” (AI:7/239). Namnet Syrén tillkommer sedermera.
Vigselnotisen uppger inte faderns namn, men att denne muntligen gett sitt bifall till dotterns äktenskap och var på plats 1873. Nu fanns en torpare Pål Jonsson Syrén (1827-1896) i Överammer. Jag är övertygad om att vi här har fadern, detta trots att dottern skrivs Persdotter.
269
« skrivet: 2020-03-08, 17:36 »
I Böter och fredsköp, Jämtlands och Härjedalens saköreslängder 1601-1645 (Östersund 2016), som alltså omfattar dansk-norsk tid, är den övervägande skrivningen -ßenn. Dock finns ett antal -ßønn.
Vad jag kan se är det bara i Svegs pastorat -són förekommer ovan. Kan det helt enkelt vara så att den som underskrivit längden, Andreas Elavi också skrivit den? Han var ju född i Trondheim och att han ännu i början av 1650-talet fortfor att skriva som han var van vid kan knappast förvåna.
272
« skrivet: 2020-03-06, 01:02 »
Bönder hade sin utkomst av jorden de var bosatta på, brukade och därmed var bundna till. Deras barn var därför generellt födda på vederbörande gård. Att Anders f.1768 inte finns upptagen i Häggenås födelsebok kan därför högst sannolikt skyllas på prästens tillkortakommande beträffande kyrkobokföringen. Det finns alltså ingen grund att tro han skulle vara född någon annanstans.
273
« skrivet: 2020-03-05, 16:35 »
Eftersom jag sysslat med alla församlingar i Jämtland/Härjedalen med ett par undantag samt flera i Medelpad de senaste åren hade mina excerpter från Lillhärdals ting helt fallit ur mitt minne. Hade det där under 1600-talets sista decennium nämnts något om barn till Per Andersson i Sunnanå så skulle jag otvivelaktigt ha gjort anteckningar om detta. Nåväl, Anders Jonsson i Sunnanå död 1693. Hans och sönernas relationer omtalas och bekräftas på Lillhärdals höstting 1689 § 7 (AD v424001.b4180.s410). Även omfattande släktrelationer med andra sockenbor påträffas vid ting i juni 1702 § 20 (AD v407039.b2870.s282). Jag har erfarit att protokollen för Lillhärdals 1600-talsting håller på att tolkas och transkriberas. När det är klart blir det väl publicering här: http://fornskrift.se/utgivning/dombocker/
274
« skrivet: 2020-03-05, 08:10 »
Jag vill nog ifrågasätta tillförlitligheten hos kontributionslängderna i detta fall. Ett par söner och en sonhustru som dyker upp och plötsligt försvinner utan att lämna spår efter sig. Nu är det över 15 år sedan jag var djupt engagerad i Lillhärdal så det tog ett tag att lokalisera mina gamla anteckningar.
Kan man ha blandat ihop saker och ting? Uppgifterna stämmer bättre för fadern Anders Jonsson i Sunnanå. Denne hade sönerna Per och Jon (omkr. 1660-1741) av vilka den förstnämnde var gift vid tiden ifråga, medan däremot Jon först runt mitten av 1690-talet. Gården i Sunnanå delad mellan sönerna varvid Pers del sedermera fick nr 15 och Jons del nr 16.
276
« skrivet: 2020-03-04, 22:15 »
277
« skrivet: 2020-03-04, 00:35 »
Carl var född i Multrå, Ångermanland och son till Olofs syster Lisa/Lisbeta. Han återvände sedermera till sin födelseort.
278
« skrivet: 2020-03-03, 14:05 »
279
« skrivet: 2020-02-29, 15:58 »
Det kan finnas något matnyttigt här: Rullor 1620-1723 https://sok.riksarkivet.se/armens-rullor?Referenskod=SE%2FKrA%2F0022%2F1*&DatumFran=1710&DatumTill=1720&Fritext=*Helsing* (av någon anledning blir inte hela länken blåfärgad, så man får kopiera och lägga in adressen själv) För Jämtlands del har jag där funnit kompletterande rullor 1715-1716.
280
« skrivet: 2020-02-29, 10:52 »
"Wästeråsarne" = äldre namn för norra Lit. Hon torde ha alltså ha begett sig över ån Hårkan och vistats en tid i någon av grannbyarna i Lit.
281
« skrivet: 2020-02-25, 01:27 »
Hustru Annas farsnamn torde ha varit Enfast, vilket finns belagt tidigare i Lillhärdal. Genom assimilation blir det vardagliga uttalet Emfast. Prästen som skrev dödsnotisen var nog inte helt bekant med namnet ifråga och skrev därför Edfast.
Bång är knappast ett soldatnamn eftersom Härjedalen inte hade någon rotering.
Att sonen Sven tog över hemmanet så pass ung berodde säkert på att fadern var rätt gammal. Skattepliktig var han alltså inte längre. Bågskatten, speciell för Härjedalen, betalades endast för manliga personer (över 15 år).
Beträffande dragoner i Jämtland var de generellt mantalsskrivna på sina rotar, men inte nödvändigtvis bosatta där. Per Lund finns belagd för roten i Mälgåsen först i GMR 1711. För just Revsunds kompani saknas tyvärr också mötesrullor 1705-1709 på Krigsarkivet, så vi vet inte om han tjänstgjorde på samma rote hela tiden. Att han var bosatt i Bodsjö vid sin första hustrus död är otvivelaktigt. Han ger pengar till kyrkan där även 1708.
Ett par av mina länkar fungerade inte en tid under dagens lopp vilket jag tror berodde på att det skedde underhåll från RA.
283
« skrivet: 2020-02-21, 22:37 »
Dragonen Per Henriksson Lund avled 10/1 1719. Det datumet indikerar att han inte avled i fjällen, men sannolikt p.g.a. sviterna av marschen däröver; kanske i Åretrakten. Hans änka omgift med bonden Per Håkansson i Sunnanå, med vilken hon fick fyra barn, vilka samtliga avled i barndomen. Karin till Hälsingland, medan hennes äldre syster Sigrid blev gift i Lillhärdal.
286
« skrivet: 2020-02-20, 21:47 »
Hon var född 18/9 1716 i Revsund. Dock är namnet på modern i födelsenotisen (Carin) oriktigt. Det ska vara Ingeborg Persdotter.
287
« skrivet: 2020-02-16, 22:57 »
288
« skrivet: 2020-02-16, 17:40 »
"Joen Pärsson för ålder ock bräklighet samt siukdom enl:t tings resolution lemnat hemmanet til mågen hwartil Gustafs och Carlsbergs kopparwärk som ägare af hemmanet lemnat bifall."
Den avslutande frågan kan därmed besvaras med ett ja.
289
« skrivet: 2020-02-09, 16:51 »
290
« skrivet: 2020-01-31, 23:48 »
150 är kompaninumret (inom Västernorrlands kompanis första del), det andra 9 avser numret inom socknen. Att soldater ljög om sin ålder kan generellt inte vara riktigt, eftersom uppgifterna i rullorna baseras på attester skickade från prästerskapet i hemförsamlingen till berörd militär myndighet. Namnet i rullan är uppenbart fel beträffande fadersnamnet (Joenson). Det framgår såväl av vigsel- [tredje vigseln höger sida] ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030702_00016#?c=&m=&s=&cv=15&xywh=1216%2C-128%2C6160%2C2975) som dödsnotis att hans fars namn var Jöns. Dessutom att hemförsamlingen rätteligen var Galtström (där han föddes 1702).
291
« skrivet: 2020-01-29, 07:22 »
.. men mellan åt .. 8 dagar .. ut supr[a] (=som ovan på latin)
60 år 9 m[ånader]
292
« skrivet: 2020-01-28, 10:23 »
Det kan knappast ha funnits så många järnvägsarbetare med namnet August bosatta i Revsund vid slutet av 1870-talet.
Järnvägsarbetaren August Eriksson f.1849 15/7 i Undenäs, Västergötland, får en dödfödd son 1879 i Gällö. Det var ett par månader innan vigseln med barnets mor. Paret får en dotter året efter som föddes i Åre. Följande år emigrerade familjen till Amerika.
293
« skrivet: 2020-01-28, 07:23 »
Det är inget sockennamn utan är en förkortning för Hälsingland. Daniel intogs på häktet i Östersund i juni 1860. Dömdes sedermera av rådhusrätten att böta för fylleri, vilket omvandlades till fyra dagars fängelse på vatten och bröd. Se nr 64: ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0042789_00020#?c=&m=&s=&cv=19&xywh=2573%2C1976%2C2524%2C1195) Hans död bör ha föranlett någon undersökning av omständigheterna. En förfrågan till kan landsarkivet i Ö. kan säkert ge besked i vilket arkiv man kan tänkas påträffa liknande ärenden.
294
« skrivet: 2020-01-28, 06:38 »
Går det att verifiera någon eller några uppgifter om August ? T.ex. var framgår det att han befann sig i Gällö 1878 ?
Jag kan nog skaka fram en kandidat, men namnet stämmer inte riktigt.
295
« skrivet: 2020-01-26, 16:55 »
"[död] d: 19 Decemb [1696] H:r Leutnanten Niclas Ditmar födder i Pernåå af Edle och wälb:ne h:r Hans Dittmar och h. Elizabetha Petters dotter begrofz d: 17 Januarii [1697] lef:at _ _ 63 år" (Alsens kyrkoarkiv C:1b s. 458).
Han tjänstgjorde sist vid Överstelöjtnantens kompani, Jämtlands regemente.
296
« skrivet: 2020-01-26, 05:39 »
Jonas Bångberg död 8/12 1817 i Lögdö församling. Nämns där kringvandrande arbetskarl. Någon begravningsdag anges inte, så sannolikt blev han inte återfunnen.
297
« skrivet: 2020-01-26, 01:52 »
298
« skrivet: 2020-01-21, 16:12 »
.. lefwerne beträffande ..
.. vanlig ..
301
« skrivet: 2020-01-14, 17:56 »
Föllinge hembygdförening har gett ut flera böcker innehållande släkttabeller, bl.a. om Ottsjön. Den är användbar men har brister. Bl.a. ser jag att Anders Pålssons hustru Märet har fått fel identitet. http://libris.kb.se/bib/819499?vw=full
302
« skrivet: 2020-01-14, 11:53 »
303
« skrivet: 2020-01-13, 05:58 »
Anders Persson adresseras dräng i Kyrkbyn enligt vigselnotis. Det avser Prästbordet i Näs, som brukades antingen genom landbönder (arrendatorer) eller av kyrkoherdens (i Brunflo) tjänstefolk. Att Anders skulle vara född i Näs är alltså inte givet. Bland de stympade och endast delvis läsbara dopnotiser som finns för Näs 1704, är det ingen som kan tänkas avse honom.
Rätanforskaren Axel Grinde (1897-1994) uppger Anders född 27/12 1704 (Släkter i Rätan 1695-1900 s. 248, Östersund 1977). Han anger ingen källa, men jag håller för troligt detta endast är en lapsus.
Tyvärr tycks inte barnens dopvittnen indikera hans ursprung.
Anna Sundvisdotter uppges visserligen vara från Ålsta i vigselnotisen, men hon var född i Rätan på gården hon och maken sedermera övertog. Maken Anders död 25/12 1798 och begravd 1/1 1799 (C:2 s. 184).
304
« skrivet: 2020-01-09, 20:33 »
Några kompletteringar.
.. berömlige Länsman
.. Skrifware sÿßlan emot i Sunne
.. i Tingl[aget]
.. HER[RAN]s nattw[ard]
Det förkortade ordet med följande fyra siffror bör vara en hänvisning till verser i bibeln.
306
« skrivet: 2019-12-30, 20:09 »
Erik Nilssons död föranledde ett urtima ting den 9 augusti. Huruvida hans död orsakades av eget uppsåt eller våda kunde man inte fastställa. Prästerskapet ville uppenbart av denna anledning inte befatta sig med hans begravning, utan detta överläts till hans anhöriga. Tyvärr är skriften i tingsprotokollet ganska blek och därför besvärlig att tolka utom i slutet. ".. Erich Nilßons döda kropp må af hans slächtingar och annat folk handteras och til grafwen befordras." ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0108062_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=472%2C457%2C6016%2C3305)
308
« skrivet: 2019-12-19, 22:54 »
Holger Tunegård
En hänvisning till en födelsenotis är inget bevis. I synnerhet som det i Näs församling inte ges någon upplysning om Råmans (sedermera bonden Jonas Olofsson i Ålsta) härkomst eller exakt födelsedatum. Med din metod (sökbar i register) vore också en namne född samma år i Kall tänkbar.
310
« skrivet: 2019-12-08, 14:19 »
Holger,
Råman var soldat nr 50 vid Livkompaniet 1755-1770.
Sedan närmare 10 år har jag haft honom som eventuellt född i Hegled, Sunne 1735. Du syns ha kunnat fastställa detta. Är därför intresserad av indicier/bevis för detta.
311
« skrivet: 2019-11-29, 14:41 »
Christian Carlßon Feldt Rijder för sin egen gårdh Fåker i Nääs S:n och niuter tilldehlning.
Gården är densamma som i början av 1700-talet fick nummer 3 i jordeböcker/skattlängder.
312
« skrivet: 2019-11-28, 20:33 »
313
« skrivet: 2019-11-28, 10:16 »
Jag blir något brydd över ditt svar eftersom jag utgår ifrån att du hämtat Månstedts antagningsdatum i rullan jag nämnde ovan. Efter namnet står födelseorten Stockholm (med textade bokstäver) (AD: v374780.b2230.s435). Visserligen var hans rote Månsta nr 3 i Näs socken, men där var han aldrig bosatt. Den gården innehade tydligen Agerberg och hans hustru, men den brukades vid tiden av landbönder. Från Ås flyttade Månstedt till Åsmundgården i Lits sn ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035830_00065#?c=&m=&s=&cv=64&xywh=1948%2C1366%2C3904%2C2480).
314
« skrivet: 2019-11-27, 13:05 »
I 1802 års mönsterrulla uppges Christian född i Stockholm. Sannolikt identisk med den ryttare Christian "Månström" (någon ryttare med det namnet finns inte) som anges född i april 1775; se Ås AI:3/159 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036340_00092)
315
« skrivet: 2019-11-25, 15:08 »
Något namn på modern till Isak Isakssons barn i Indal finns inte i deras födelsenotiser, så uppgiften kan i högsta grad ufrågasättas. Om nu Isak är densamme som namnen död 1714 (se Indal AI:1/90), bör barnen ha tagit vägen någonstans. Beträffande Graninge gjorde framlidne Bo Ekvall en hel del forskning. Mycket eget men också med hjälp från Bertil Hasselbergs efterlämnade papper. Det är väl den sistnämnde som bidragit med namnet Östman till vår Henrik I. (se familj nr 6: https://web.archive.org/web/20180220073416/www.partenon.com/gen/wojen.htm). Där finns emellertid inget farsnamn på hustru Karin i Vojen (död 1736), så var har Hasse H. hittat det? För Västergraninge nr 5 syns uppgifterna riktiga, men jag finner det besvärande att det aldrig redovisas några barn för Isak Larsson i mtl. Vad kan vara förklaringen ? Att jag förefaller kinkig har en orsak. En bonde Samuel Svensson från 1700-talets början i Härjedalen överlät halva gården till en måg Anders Andersson. En generation senare övertogs hemmansdelen av en Samuel Andersson. När jag relaterat till detta fall för andra har de flesta tagit för självklart att Samuel d.y. var son till företrädaren. Nu var det inte så eftersom Anders ohh var barnlösa.
316
« skrivet: 2019-11-25, 07:30 »
Bonden Henrik Isaksson (d.1785) i Sillre uppges på CD-skivor vara född i Indal. Det kan vara möjligt, men finns det något som indikerar detta förutom namnet och den ungefärliga födelsetiden? Det märkliga är att alla hans barn sägs födda Liden, trots att där endast är de två yngsta som är upptagna i födelseboken. Nu var de äldre rätteligen födda i Graninge. Att det är namnen därifrån som flyttade till Liden framgår av 1747 års mantalslängd. Om knipssmedsdrängen "Hinr. Jsaksson" står där: "Bonde i Medelpa och Liden" ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005664_00228). P.S. Att icke samtida födelsenotering införts i fb för sonen Jon, kan tyda på att prästen ev. trodde han var infödd (Lidens ka C:1 s. 52r).
317
« skrivet: 2019-11-24, 18:20 »
318
« skrivet: 2019-11-21, 08:20 »
Åldersuppgifter kan ofta fela i rullorna. Vad gäller det här med tolkning av äldre texter, tror jag det är inget man som forskare i längden kan komma förbi. Jag tillhör de minskande generationer som fick lära sig skrivstil i skolan, vilket naturligtvis har varit en tillgång i forskningen. Inom skolan pratar man vid inlärning om att "knäcka koden". Initialt kan det verka oerhört svårt, men efter att man en gång kommit igenom, får man ofta känslan att det egentligen inte var så besvärligt.
Om vi tar rullans rubriker, så är de:
Numer [=nummer] och därunder Regements och Compagniets [siffrorna står för regements- resp. kompaninummer]. Efter står det Rotarnes Namn samt Manskapets Namn, Födelse Ort och sedan sidsta General Mönstring med dem skjedda Förändringar. Sedan kommer Ålder och Tjänste År. Därefter en tom kolumn, sedan Längd. som anges i Fot och Tum. Därefter Gift eller Ogift. Slutligen Sidsta General Mönstrings Annotationer. [=noteringar från föregående GM] och Närwarande General Mönstrings Anteckningar.
Med hjälp av min tolkning hoppas jag att du själv kan se och läsa mer. T.ex. att den nye soldaten på nr 70 skrivs Eric Nord.
Jag har tidigare här på Af skrivit om det enormt stora antalet (tiotusentals) felaktigheter beträffande Jämtlands regemente i det Centrala soldatregistret. Efter kontakt med LA i Östersund rätt nyligen fick jag veta att felen uppstod vid överföringen av deras register. Mitt intryck var också att det finns svårigheter att rätta till detta och att det inte skulle ske inom någon snar framtid.
319
« skrivet: 2019-11-20, 00:32 »
Att Israel var klockare i Borgvattnet framgår av sonen Pers födelsenotis ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035484_00021). I Hammerdal adresseras han 1791 som hemmahörande i Ede, men var bosatt på roten i Görvik 1794. Han hade inte nödvändigtvis torp. Det är en myt att alla indelta soldater bodde på egna torp. Ogifta kunde inte kräva torp av sin dragonhållare. Till skillnad från många andra regementen fungerade inte soldattorpen i Jämtland som enbart en löneförmån för soldaten på numret. De flesta bodde kvar där efter avskedet ("pensioneringen") till sin död. Önskade efterträdaren ett torp för sig och sin familj, byggdes ett nytt. Beträffande namnet på regementet så benämns soldaterna dragoner, trots att de i praktiken var infanterister. Först 1820 tillkom namnet fältjägarregemente. Tidigare alltså Jämtlands (oberidna) dragonregemente. Dragoner, som vanligtvis var beridna, hade högre lön än fotsoldater. Jag bedömer det som ett dåtida sätt att lättare kunna värva soldater. I 1787 års generalmönsterrulla anges att Israel var 6 fot lång, så han var längre än de flesta av sina kollegor. ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028721_00110) Hans förehavanden under efterföljande krig är besvärligare att komma åt, eftersom man i fält organiserade om manskapet. Det kan vara synnerligen besvärligt att hitta honom i 1789 års rulla.
320
« skrivet: 2019-11-19, 22:53 »
Nordin var namnet han fick i samband med dragontjänsten.
Mitt jämtländska soldatregister påbörjades på 70-talet och blev efterhand digitaliserat efter att dator införskaffades 1984(5?). Källorna var huvudsakligen generalmönsterrullorna. Sedermera inleddes digital registrering av bl.a. skattelängder, men framför allt av födda t.o.m. 1894 för samtliga församlingar i Jämtland/Härjedalen. Detta är till största delarna klart. Ett av målen med det är en uppföljning av samtliga individer till deras död. Därför känner jag till Israel Nordins soldattjänstgöring och att han vid sin död var bosatt i Fjällsjö.
En beskrivning av min forskning finns i Släktforskarnas årsbok '95 s. 66ff (Stockholm 1995).
321
« skrivet: 2019-11-19, 16:23 »
Här tycks inledningsvis ha rått lite förbistring. Dock bägge omtalade barn födda 10/12 och döpta 14/12.
Israel tjänstgjorde som dragon nr 67 vid Majorens kompani 1784-1795, därefter nybyggare och klockare i Borgvattnet. Sedermera utflyttad till Ångermanland.
322
« skrivet: 2019-11-18, 16:39 »
Problemet löst!
I en grå forntid bör nämnda byar ha anlagts av Hässjöbor och återfinns därför i Hässjö jordebokssocken vid tiden för min fråga. De bör gammalt fortsatt ha nyttjat kyrkan där, men eftersom Timrå ligger närmare har så småningom kyrkorätten flyttats dit. Detta är inte en oviktig fråga eftersom sockentillhörigheten i jordeboken/mantalslängden var avgörande för vart invånarna hörde judiciellt. Därmed också i vilka tingslags protokoll man bör utforska om man t.ex. vill veta något enskilda gårdars överlåtanden och utveckling.
Ett exempel: Turingen fick redan under 1600-talet kyrkorätt i Haverö församling, men kvarstod i Rätans jordebokssocken och därmed Bergs tingslag i Jämtland ända till 1890. Det är alltså i Bergs tingslags domböcker man måste läsa för att få veta något om överlåtelser, delningar, arv m.m. rörande Turingehemmanen. Och naturligtvis bouppteckningar.
323
« skrivet: 2019-11-18, 07:21 »
I Timrå fanns under slutet av 1700-talet en bonde och kyrkvärd Christoffer Johansson (f.1741) i Norrberge. Vid uppföljning gör jag den märkliga upptäckten att han och byn inte finns upptagen i mantalslängden. Det visar sig att inte heller byarna Lunde och Ri finns med. Jag har svårt att tänka mig att invånarna i dessa byar var befriade från att betala mantalspengar. Har någon Medelpadsforskare lösning på denna gåta? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0001524_00097
324
« skrivet: 2019-11-01, 21:50 »
Här på Af har under årens lopp många forskare fått av hjälp. Från enklare vägledning, tips m.m., men också sådant som är avancerat och grundat på tidskrävande studier av svårtolkade källor. Frågeställarna har varit betydligt flera än de som lämnat svar. Naturligtvis har också mycket gått privata vägar i form av brev och senare med elektroniken som hjälp. Det är alltså en enorm kunskapsmassa, säkert grundat på 100-tusentals arbetstimmar som delgetts, om inte mer. Denna hjälp har i de flesta fall varit gratis för mottagaren. Att slå mynt av egen forskning är få förunnat, utan oftast är det helt andra aktörer som lyckats bättre i det avseendet. I de fall där de som "gjort jobbet" valt att t.ex. placera sitt resultat hos någon kommersiell aktör, är det inte mycket att säga om det. Nu förefaller tyvärr AD sälla sig till dessa aktörer som jag privat brukar säga ägnar sig åt "intellektuellt häleri". Har jag fel, vore ingen gladare än jag.
I ett mejl i veckan från AD erbjöds jag vara med att testa deras nya släktträd. Ordet erbjudande har ju en generös klang. Syftet med detta släktträd framgår inte av mejlet. "Ingen ersättning utgår.." till deltagarna. Emellertid fick jag en klump i magen. AD är ett högst kommersiellt företag som knappast ägnar sig år någon altruism. Är syftet att de gratis vill skaffa åtkomst till det arbete som oräkneliga släktforskare har gjort eller vad ?
325
« skrivet: 2019-10-28, 21:06 »
326
« skrivet: 2019-10-28, 20:59 »
Brattmon uppges ödegods i en skattelängd från 1568. Som ortnamn bland födda återfinns det först från 1745. Det synes då ha varit utgods (alltså ingen egen fastighet) för de närliggande byarna Kösta och Hov. Detta går säkert kontrollera i mantalslängderna var de bosatta var skrivna.
Karin hade tidigare en u.ä. son Göran med dragonen Bengt Bergfelt. Dock gift 1811 med Anders Busk > Dahlström, med vilken hon flyttade till Kall. Hon död där 11/12 1839.
327
« skrivet: 2019-10-19, 12:46 »
Tack för svar. Dock står det i dödboken att han dog 95 år gammal av bråck. I mina egna framställningar har jag ambitionen att uppmärksamma och förklara förekommande diskrepanser i källorna, för att tvivel inte ska behöva råda. I det avseendet är jag överens med det som Urban Sikeborg skriver i inledningen till sin Norrala-databas https://www.rotter.se/faktabanken/slaekt-soek/familjer-i-norrala/syfte-norralaAtt problemet är högst reellt framgår i projektet NÅDD (Sveriges dödbok). Där förväntas vi lita på anonyma forskare som ändrat vad som av dem uppfattats som felaktiga uppgifter i dödsnotisen, med hänvisning endast till födelseboken. Vägen till dessa kunskaper är vanligen längre än vad ett ögonkast i ministerialboken kan ge.
328
« skrivet: 2019-10-19, 07:44 »
F.d. mästersmeden Anders Flemström, död 1/1 1810 i Nätra och Ångermanland, 95 år gammal. I vilket familjesammanhang platsar han? Han förefaller okänd bland smedsforskarna.
329
« skrivet: 2019-10-18, 19:20 »
"... men nät intet .." That the second word here begins with the letter n is quite obvious. Compare it with the same letter in the previous words "en son" and "nog". Nät or as it is spelled nowadays -nätt-, means scarce/scarcely.
330
« skrivet: 2019-10-10, 21:29 »
331
« skrivet: 2019-10-08, 18:39 »
Båtsmannen Olof Nyman bekräftar en överenskommelse med sin svärmor Sigrid Andersdotter i Juni vid Njurunda vårting 1722 ( https://www.kulturarvvasternorrland.se/digitalt-kulturarv/domboecker.aspx?idno=medelpad_domsaga_1722_72) - vänster sida längst ned. Olofs hustru Brita var alltså som antagits ovan dotter till skräddaren Anders O. i Juni. Den sistnämnde var bror till bonden Olof O. därstädes (se Algot Hellboms Njurundabok s. 165). Det framgår av Njurunda ting i februari 1710 (Svea hovrätt Advokatfiskalen Västernorrlands län EXIe:3497 p. 4v) [AD v494175a.b100.s5].
332
« skrivet: 2019-09-23, 16:18 »
Vid lysningen 28/10 1810 (se Selånger C:3/213) uppges timmermannen Jacob Stålbergs blivande hustru vara sjömansänkan Märta Västberg från Sättna. Hustru Märta uppges i Sundsvalls hfl. vara född 5/10 1779. Kan eventuellt vara namnen och torpardottern som föddes 25/10 samma år i Sättna.
333
« skrivet: 2019-09-23, 15:26 »
Eftersom fadern heter Jacob Stålberg är Njurunda inte aktuellt. Anna C. finns med föräldrar och syskon i Sundsvall redan i början av 1820-talet (se AI:3/280).
334
« skrivet: 2019-09-22, 23:18 »
Stålberg är ett gångbart båtsmansnamn i Njurunda (jag har 16 personer med namnet ifråga i min databas för den socknen t.o.m. år 1800). För Njurunda och ett flertal andra församlingar i Medelpad (bl.a. Tuna och Attmar), är samtliga personer som förekommer i hfl. från 1800-talets andra decennium och mot slutet av seklet registrerade i Indiko. Här kan man ladda ner arbetsverktyget: https://www.umu.se/enheten-for-demografi-och-aldrandeforskning/sokverktyg/indiko/
336
« skrivet: 2019-09-19, 10:06 »
338
« skrivet: 2019-09-18, 20:55 »
Att Olaus skulle ha gift sig med faderns styvdotter är knappast troligt. Denna bör väl för övrigt vara densamma som finns i Sveriges dödbok: Anna Maria Johansson, adresserad Medvigge och Berg, f.1898 23/8 i Myssjö d.1982 15/2.
Enligt USAs folkräkning 1940 är Olaus hustru Anna lika gammal som maken. Dock stämmer inte åldersuppgifterna för Olaus i FR 1920 (35) och 1930 (46). Intressant är emellertid att hustruns förnamn där uppges "Anna M". D.v.s. hon har ett andranamn som börjar på M. Dessutom att hon immigrerade 1906 (inte samtidigt med blivande maken). 1920 upptar även en "Brother in law" John O [Olson?!], 26 år, immigrerad 1913.
339
« skrivet: 2019-09-18, 02:33 »
Det finns en poäng med att transkribera så noga det går. Man lär sig hur skrivaren formar sina bokstäver. En erfarenhet som gör det lättare att kunna tolka handstilar i andra volymer. Kolon har jag använt för att markera att slängen på slutet inte är en korrekt bokstav utan snarare ett förkortningstecken.
Föräldrar Soldate: Claes Erßo: } barnet föddes natte: emot d 26
H[ustru] Jngre Lars dotter } Oct. döptes d. 27. N[omine] Lars.
341
« skrivet: 2019-09-10, 17:14 »
Tack för svaret.
Hade ingen aning om existensen denna del av Af.
342
« skrivet: 2019-09-10, 16:03 »
I min forskning har jag tidigare ofta lagt in länkar till Af-diskussioner. Näs jag klickar på en av dem ( http://www.genealogi.se/eftlys/elys15.htm), får jag upp en sida där det står: "Hoppsan! Sidan kunde inte hittas. Sidan du försöker nå har antingen flyttats eller raderats. Vi håller fortfarande på att ändra de gamla länkarna så att de leder till de nya." Det sista påståendet betvivlar jag i högsta grad är gällande, d.v.s. det är en osanning. Jag utgår ifrån att diskussionen är raderad, eftersom den nu inte kan påträffas (rörde en Magdalena Casselia från Umeå). Min fråga är därför om förbundet har sparat gamla Af, så att det åtminstone teoretiskt finns en möjlighet att återskapa forskares omfattande arbeten.
344
« skrivet: 2019-09-04, 08:04 »
Björn, du har sannolikt rätt!
Min sista notering för Märta är en hänvisning till Näskott AI:4/91>87 (=Faxnälden), där MO uppges född januari 1797. Motsvarande för systern Catharina är Aspås AI:3/106 där det står "i Alsen". Nu ser jag att en Catharina Olsdr är dopvittne 1827 för Olof Bys son Olof. Hon står sist bland vittnena och bör därför vara ogift piga. Hon adresseras "Faxelfven", men kan inte påträffas där. Kan det vara Märtas syster som eventuellt redan vid denna tid hamnat utanför bokföringen?
345
« skrivet: 2019-09-02, 08:21 »
Bra iakttagelser!
Karin Jönsdotter i Böle blev gift 1748 med Jon Eriksson (Ersson). Denne avled redan året därefter (en måg till Jöns Persson finns upptagen i 1749 års mantalslängd). Att Karin inte levde vid faderns död, framgår av den sistnämndes bouppteckning.
Gudmund Persson i Flatnor och hans hustru har två döttrar, Agnes och Märeta. Den sistnämnda uppkallad efter sin farmor och den andra sannolikt efter mormodern. Däremot finns ingen son Jon bland sönerna. Det kan tyda på en utomäktenskaplig status hos barnens mor. Detta och att hustru Karin Jonsdotters hemort uppges vara Bodsjöbyn gör mig övertygad om att är hon identisk med den Karin som föddes i Bodsjöbyn 1728 (döpt 29/9). Fadern namnges endast Rasvil. En avskedad furir Jonas Rasvill kan påträffas här i Bodsjö ! Nämnda dotter Karin finns upptagen i hfl. med sin mor Agnes Larsdotter och anges "oächta", sist i Bodsjöbyn (se Revsund AI:1/60-61 och 96-97).
"Disbytforskarna" tycks varken inse eller upprätthålla skillnaden mellan farsnamnet Jon och Jöns.
346
« skrivet: 2019-08-28, 22:14 »
När jämtlänningen Olof Hagblom inträder på denna scen, uppges han trosvisst vara född i Haga, Lockne. Det kan vara så, men än har jag inte sett något påtagligt som ens kan ge en vink om ett antagande i denna riktning. Sannolikt har bl.a. avsaknaden av ministerialbok före 1809 föranlett detta. Något rationellt sökande efter hans ursprung tror jag inte finns. Inte ens sträckläsning av Brunflo tingslags domböcker skulle ge en utdelning som motsvarar arbetsinsatsen. Han kan ju också lika gärna vara född i en annan församling med förluster/brister beträffande kyrkböcker. Den som har tillgång till Ministerialregistret (CD) och gör en sökning över födda under 1740-talet i närliggande socknar som t.ex. Bodsjö, Bräcke, Hackås och Marby, upptäcker snart att där får man inte många träffar.
I kyrkoräkenskaperna finns en intressant notering. 1768 bötar dragonen Olof Hagblom och pigan Gölin Andersdotter för otidigt sänglag (Lockne LIa:2/148). Termen "otidigt sänglag" tyder på att de avlat barn under äktenskapslöfte. Eftersom båda bötar kan vigseln inte ha blivit av.
Några smärre rättelser och tillägg:
Alexander Planting Berglo, 1770 antagen som volontär vid Brunflo kompani, kan inte vara identisk med sin namne, gift med Magdalena Åman. Hennes make var 1770 kapten och chef för Ovikens kompani. Johan Herman Tideman var stabsfänrik vid Brunflo kompani 1774-1775, avancerade därefter till 2:e löjtnant vid Kavallerikompaniet. Anders Gustaf Örbom (1753-1794) var formellt i militär tjänst. Avsked som korpral 1775. I realiteten studerande och slutligen präst. Den sistnämndes namne, som blev kapten och chef för Revsunds kompani, levde 1763-1836.
Aron Hagblom antagen 1787.
347
« skrivet: 2019-08-28, 21:59 »
Håkan Sedvalls son Erik f.1796 blev soldat med namnet Hall; sedermera torpare i Hölje, Lit.
Erik Håkansson i Hölje, slutligen torpare i Krångede, Ragunda, torde vara född 21/12 1794 i Offerdal.
Födelsenotisen är unik i det att prästen tycks ha glömt under vilket namn han döpt barnet ifråga.
"Erik eller Henrik" står det i ministerialboken (även i hfl.). Med familjen avflyttad till Rödön, där
Erik förses med födelseåret 1793 (Rödön AI:5/173). Sedan vidare till Näskott (AI:3/47)
349
« skrivet: 2019-08-13, 21:06 »
350
« skrivet: 2019-07-22, 19:20 »
Björn Kempe m.fl. ! Här eventuellt nya uppgifter på en nästan 15 år gammal frågeställning. (Se https://forum.rotter.se/index.php?topic=11425.msg168517#msg168517) I mitt arbete med att avdagataga personer i mitt jämtländska födelseregister, f.n. avlidna i Aspås sn, fann jag följande. Efter ogifte arbetaren Olof Olofsson i Gräfte, enligt dödboken avliden 1/1 1861, en bouppteckning ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/90002218_00103#?c=&m=&s=&cv=102&xywh=-1584%2C-759%2C5563%2C3533). Enligt bou avled Olof 3/12 1860, vilket jag finner rimligare, eftersom han inte finns upptagen i 1860 års folkräkning. I alla fall framgår där att hans arvingar var brodern Carl i Gräfte och systrarna Catharina, Märta och Brita. Endast Carl närvarande, som även bevakade två av systrarnas rättigheter. Systern Brita sägs vara vansinnig och underhålles av socknen. Hon representerades av fattigföreståndaren Erik Olofsson i Gräfte. Jag har tidigare noterat en Brita O. "Ej klok." (AI:7/131) och "Wansinnig" (AI:8/166). Angiven först som född 1808, men mot slutet av sin levnad ändrat till 1804. Naturligtvis är det den yngsta systern. Brita avled 12/9 1892. De andra två systrarna adresseras tyvärr inte men levde alltså 1861. I Alsen avled 22/7 1883 en änka Märta Olofsdotter, ca 87 år, hos sin måg, torparen Erik Olsson i Valne. Potentiellt skulle hon kunna vara en av de omtalade systrarna. Hennes kyrkoskrivningsort uppges okänd.
351
« skrivet: 2019-07-15, 23:24 »
352
« skrivet: 2019-06-18, 13:28 »
Kerstin finns upptagen i en del av hfl. som troligen är mindre känd och använd. Den upptar barn och noterar deras framsteg i läsning och katechesen bl.a. Se Lits kyrkoarkiv AI:1/471 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035828_00267)
353
« skrivet: 2019-05-31, 23:52 »
Jodå, detta är sedan länge gamla bekanta. Även hans yngre bror kammarskrivaren Jonas W. avled i Stockholm 1804.
Olofs frånfälle påträffas i Storkyrkoförsamlingens dödbok.
354
« skrivet: 2019-05-22, 20:40 »
1899 utkom en liten skrift "Hemmansåboar i Kyrkås" av Hans Jonsson. Enligt den blev Brita från Lungre gift med Pål Persson (f.1755) i Kläppe. Mycket riktigt finns hon som bondänka där (Kläpp på jämtmål) ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035788_00046). Är hon trots det fortsatt relevant ?
355
« skrivet: 2019-05-20, 10:14 »
Att frågeställningen går en slingerväg innan den klarnar, kan nog delvis bero att Båtsmansregistret gett Anders (Börén) Smäll farsnamnet Jönsson. Så vitt jag ser har det påståendet inget stöd i båtsmansmönsterrullan ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0040693_00037) utan bör vara ett antagande från registeransvariga. Visserligen fanns en son Jöns f.1815 (död i Ådals-Liden 1833) som äldsta barn i familjen, men han var hustruns u.ä. son. Anders och hans hustru Karin gifte sig först 1818. Ingebrekt Persson i Börön, Lockne hade med sin hustru Brita Andersdotter tre efterlevande barn (Märet [ogift], Per och Ursilla). Änkan Brita omgift 1792 med Jacob Wallberg som övertog hemmansbruket. Jacob hade två barn, Ingeborg f.1793 och Anders [f.1796]. Efter att Jacobs styvson Per kommit till åren och övertog fädernehemmanet Börön, flyttade J. med sin nya hustru till Byn där han avled ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0100193_00186). Bland dopvittnena till Per Ingebrektssons i Börön dotter Anna f.1813 påträffas båda barnafaderns halvsyskon, Anders och Ingeborg ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035874_00022). Ett av dopvittnena till Ursilla Ingebrektsdotters äldsta barn, sonen Nils f.1816 i Brunflo var soldaten Anders Börén i Börön. Tidigare nämnde Per I. var dopvittne till Böréns äldsta dotter Brita 1820. För sonen Andreas/Anders f.1822 omnämns Anders Nilsson ohh [=Ursilla Ingebrektsdotter] i Sörviken och Brunflo som dopvittnen. Bilden bli därmed ganska klar. Anders Jacobsson är identisk med den som 1815 blev soldaten Börén och sedermera båtsmannen Smäll. Beträffande Centrala soldatregistrets kvalitet rörande Jämtlandssoldaterna har jag tidigare påpekat bristerna. Jag begriper faktiskt inte hur man "lyckats" med att åstadkomma så omfattande fel. Börén var soldat nr 69 vid Brunflo kompani 1815-1827 och hade alltså inget med Hallens kompani eller Bergs församling att göra.
356
« skrivet: 2019-05-08, 22:46 »
357
« skrivet: 2019-05-07, 05:26 »
En värdefull källa, som varken Hellbom eller Nyberg förefaller ha nyttjat, är kyrkoräkenskaperna. De ibland rätt knapphändiga uppgifterna i dödboken kan ofta kompletteras därifrån. Hustru Gölin i Nyland begravdes den 6/12 1747. Samma datum betalades testamentspengar till kyrkan efter "Pähr Stålbärgz hustru i nÿllan" (Njurunda LIb:1 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0001524_00219). Identifieringen av den avlidna är därmed klarlagd. I kyrkoräkenskaperna påträffas ibland även pengar givna i samband med vigslar (hedersdag) och begravningar (testamentspengar) som är förbigångna i ministerialboken.
358
« skrivet: 2019-04-26, 22:23 »
359
« skrivet: 2019-04-26, 22:00 »
Namnet Selin/Sellin finns visserligen i Frostviken, men det är först under senare delen av 1800-talet. Tidigare var det frekvent framför allt i Sundsjö socken.
Beträffande efterfrågad person i Norge bör hennes omtalade tidigare lägersmål ha skett i Norge eller eventuellt någon annanstans i Sverige. Jag kan inte vid sökning i befintliga ministerialböcker, bland utomäktenskapligt födda barn före 1829/30 i Jämtland/Härjedalen, påträffa någon kvinna som skull kunna vara identisk med "Marie Selin" i Halden.
360
« skrivet: 2019-03-18, 01:04 »
Beträffande efterfrågade Sigrid från Solberg, finns en notering "död" vid födelsenotisen. Hon finns inte upptagen i dödboken, men avled 1730 enligt kyrkoräkenskaperna. Hennes namne och syster Sigrid föddes 30/12 1730, dock helt förbigången i Helge Nybergs forskning. Olof Perssons i Ulvberg hustru var dotter till båtsmannen Per Lustig i Ängom (Anders Burman var gift med hennes syster). Vid fördjupning av min Njurundaforskning blir jag på det klara med att Helge N. inte helt mäktade med den församlingen. Det framgår också av åtskilliga kommentarer från den som redigerade hans material för överförande till CD-format (signaturen LL). För Sigrid som föddes 7/10 1728 i Solberg hänvisar HN till Bunsta enligt SVARs utskrift. Hon uppges där gift med Olof Ersson Bolin, men omdöpt till Ingrid! ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059780_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=-284%2C867%2C4534%2C2755). CDn har emellertid namnet Sigrid.
361
« skrivet: 2019-03-12, 21:36 »
Att det rått tveksamheter här kan vara förståeligt. Två samtida Erik Mickelsson, som båda har döttrar Kerstin födda samma år (1746), vilka bägge gifter sig med var sin Nils Persson. Därtill, att här tog redan registrets skapare Helge Nyberg miste. Men, egentligen borde det inte behövt ha uppstått något tvivel. Den Nils P. som gifter sig 1768 med Baggböleflickan adresseras klart och tydligt Skedlo (C:2/432). Deras namnar vigda 1770 sägs vara från Nolby respektive Häljum. Helge Nybergs familjeregister för Njurunda innan det blev digitaliserat: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059780_00006#?c=&m=&s=&cv=5&xywh=-2613%2C0%2C9017%2C5480
362
« skrivet: 2019-03-10, 06:49 »
Ja, så torde det vara. Erik tillträdde hemmanet i Juni redan 1717 (upptagen i mtl 1718 som innehavare). Adresseringen i vigselboken är därmed helt relevant. Återstår att ta reda på vart namnen Erik i granngården tog vägen.
363
« skrivet: 2019-03-08, 01:51 »
För Erik Nilsson i Juni finns tre döttrar noterade i 1745 års mantalslängd. Skyldighet att betala mantalspenning för sina barn började när vederbörande uppnått femton års ålder. Det betyder att alla döttrarna då var minst 15 år gamla senast året innan, eftersom längden upprättades i slutet av 1744. Förutom Sigrid och Karin, måste det alltså ha funnits en till, som uppenbart inte är upptagen i födelseboken. 1746 finns två döttrar noterade, vilket innebär att en av de tre har tagit tjänst, gift sig eller avlidit.
Backar vi bakåt i längderna, så finns barn (1 dotter) noterad för Erik första ggn 1741. Det kan inte avse Sigrid eller Karin eftersom de var för unga då. Inte heller 1739 finns alltså något barn, vilket borde ha varit fallet om det var fött 1723. Födelseåret torde därmed snarare ha varit 1724.
Åldersuppgifter felar ofta i dödböckerna, men för Eriks del är den väldigt noggrant angiven: 76 år, 2 månader, 3 veckor och 2 dagar. Räknar vi bakåt skulle det ge 12/1 1694 som födelsedatum. Ett av äldste sonen Nils dopvittnen var Henrik Nilsson i Solom och Sättna sn. Han hade en bror Erik född just den dagen. Medelpads-CDn har inga upplysningar om denne Eriks vidare öden. Intressant är att bröderna Henriks och Eriks i Sättna mor hette Märta.
En Nils Nilsson i Lövsätt och Sättna förekommer som dopvittne för barn till både Henrik och Erik i Juni. Jag är alltså helt övertygad om att här har Algot Hellbom begått ett misstag med identifieringen av Erik och att han var ifrån Sättna. Därmed har ju också namnet Märta hemortsrätt i hans familj.
364
« skrivet: 2019-02-17, 15:11 »
Ett synnerligen ovanligt sammanträffande att två namnar från Jämtland emigrerar till samma delstat och omkring samma tid. EPO d.ä. avled i Sverige 1969, men jag har ingen notering om när han återkom.
Jämtar emigrerade som bekant vanligen över Trondheim, men också från Göteborg och Stockholm. Om nu d.y. inte gett sig av på falska papper, fanns också möjligheten att ta tåget till Malmö, sedan över sundet och båt från Danmark.
365
« skrivet: 2019-02-17, 00:23 »
366
« skrivet: 2019-02-15, 22:19 »
Eskil med hustru återvänder till hans födelseort, där de blir nybyggarfolk i Lagmanslandet, Brunflo. Avlidna där 10/2 1871 resp. 10/12 1868. P.S. Att en bildleverantör felaktigt uppger att sonen Eskil återfinns i Kyrkås C:2 s. 55, beror på att vederbörande filmat hela uppslaget (s. 54-55). Detta koncept tillåter alltså dem inte att skilja på sidornas enskilda numrering. Det av ÖLA utgivna ministerialregistret har det korrekta s. 54, vilket också framgår om man själv läser kyrkboken. Alltså, jag uppmanar forskare till egen läsning/tolkning och att inte vara så auktoritetsbundna. ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035794_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=378%2C28%2C3507%2C2719).
367
« skrivet: 2019-02-11, 14:14 »
Att söka på nätet kan vara en väg, men det oftast under förutsättning att någon annan redan gjort jobbet. Inte ens då kan man vara säker på uppgifterna, eftersom släktforskarsajter ofta är grundade på nätfiske utan verifikation. Njurunda gränsar till Gnarp, med vilken församling man hade många släktförbindelser. Per S. har påträffat helt rätt person och Årskogen ligger strax söder om sockengränsen (se https://kso.etjanster.lantmateriet.se/# - sök på ortnamn). Uppgifter om aktuellt par kan påträffas på nätet, se t.ex. http://solace.se/~blasta/. Klicka där på register och vigda i Gnarp, så påträffas 14/11 1736 gästgivarsonen Anders Ersson från Röde och pigan Annika Simonsdotter fr Masugnen. Paret bosätter sig som krögarpar på Årskogen 1736. Där är de ännu mantalsskrivna 1775, men som framgår av hfl (AI:4/sid. 84 uppslag 1) har de då inte bott där på flera år. 1777 blev de mantalsskrivna i Ovansjö. Båda finnas upptagna i Gnarps födelsebok de år som uppges i Njurunda hfl. Anna/Annika var av vallonsläkt. Det finns en bra nekrolog i Gnarps dödbok efter Anders far 1743 14/7.
369
« skrivet: 2019-02-07, 18:08 »
Magdalena J. med familj inflyttade från Ramsele, där hon och samtliga syskon var födda.
370
« skrivet: 2019-02-06, 19:14 »
371
« skrivet: 2019-01-29, 06:51 »
Avvikelsen beträffande födelsedatum är relevant att ta hänsyn till. Dock, det som hittills företetts (dotterns dopvittne, moders o syskons närvaro i Veda, Njurunda) samt att Olof omtalas som född i Hallen (Njurunda AI:6/240) väger sammantaget tyngre.
372
« skrivet: 2019-01-28, 17:12 »
Olof påträffas i Hallen AI:3/225. Han och systern Märeta/Märta var bägge födda i Brunflo.
373
« skrivet: 2018-12-18, 06:27 »
Frågeställaren har uppenbarligen större insikt om forna personnamn än sina respondenter. Praxis från Kungliga biblioteket om hur man sorterar personnamn: ( http://www.kb.se/katalogisering/auktoritetspraxis/personer/#ordningsel) Svenska personnamn före 1700
Personer med fadersnamn (son- eller dotternamn) auktoriseras med rak namnföljd om de tillhör / huvudsakligen har verkat tiden före 1700:
100 0 #a Jöran Persson, #d ca 1530-1568
Efter 1700 inverteras namnet:
100 1 #a Svensson, Isaac, ‡d 1726-1795
Personer med släktnamn auktoriseras alltid med omvänd namnföljd:
100 1 #a Messenius, Johannes, #d ca 1579-1636 Att KB satt gränsen till år 1700 beror sannolikt på att man vill vara säker på att inget stelnat patronymikon, d.v.s. i praktiken släktnamn, sorteras fel. För egen del finner jag det mycket opraktiskt med levande patronymika/metronymika, närmast meningslöst, som primärt sökelement. En tidigare president på Island, Vigdis Finnbogadottir, var för islänningarna president Vigdis, men i utländsk press president Finnbogadottir. Se även mitt inlägg https://forum.genealogi.se/index.php?topic=126174.msg1288959#msg1288959 (där angiven länk är gammal och fungerar inte längre)
374
« skrivet: 2018-12-09, 17:34 »
Hej Leif,
Din misstanke att parets härstamning är att söka utanför Jämtland kan jag bekräfta. De inflyttade från Enånger i Hälsingland, vilken även var Stinas och äldste sonen Lars födelseort.
Olof, hans syskon, samt föräldrarna (Jobs) Lars O. och hans hustru Karin Halvarsdotter, var samtliga födda i Nås sn, Dalarna.
Lite problematiskt är att i husförhörslängderna med tiden slarvats med födelsedata. Fadern Lars rätteligen f.1767 1/10, sedermera försedd med sin äldre bror Olofs födelsedatum (17/6 1763). Sonen Olof Larsson f. 1790 20/9, får efter flytten till Enånger 1808, där överta datum efter en namne (död ung) f. 30/10 1791 i Enånger.
Hustru Stina f. 17/10 1792 i Enånger.
Föräldrarna till Nils Petter F. hade faktiskt tagit ut lysning 14/10 1866, men av vilken anledning de inte fullföljde förbindelsen förblir okänt. Kanske den tilltänkta brudgummen var i alltför dåligt fysiskt skick (han dog ju i lungsot efter mindre än ett år)
375
« skrivet: 2018-12-09, 02:21 »
Emedan ansvariga för Anbytarforum p.g.a. inkompetens och räddhågsenhet genom anonymiseringen av såväl frågeställare som besvarare frångått det viktigaste inom all forskning: att kunna hänvisa till uppgiftslämnare. Detta har varit A och O sedan Håkan Skogsjö startade Af. Arenan Af är därför sedan i maj d.å. irrelevant för min del.
Här gör jag ett undantag eftersom frågeställaren gör intressanta, kompetenta och relevanta reflexioner. Men, jag förväntar mig samtidigt att vederbörande (leifms), innan respons, frångår sin anonymitet.
376
« skrivet: 2018-05-19, 11:21 »
Skaparen av detta forum, Håkan Skogsjö, var mycket noga med att ett villkor för dem som skrev inlägg, var att de använde sina rätta namn. Det torde alltså inte vara något förvånande att detta direkt förväntades och accepterades av oss deltagande skribenter. Idag finns vad jag kan se inte utvecklare av Af, utan det leds mer av administratörer. Skogsjös tanke att olika forskare genom förkovring skulle mötas på lika villkor, omfattades då även av mig själv. Detta kom emellertid tyvärr snart på skam och det är idag mycket tydligt. Även om vi alla här administratativt benämns anbytare, har det inget med verkligheten att göra. Det som gäller är att ett mindretal, liksom inom den akademiska forskningen, förser övriga släktforskare med tolkningar, uppgifter m.m. Därför är det viktigt att hänvisningar till källor och uppgiftslämnare kan hävdas och bibehållas. Släktforskarförbundet är noga med detta i skrift, men knappast i praktiken.
Karl Göran Eriksson
377
« skrivet: 2018-05-12, 09:42 »
Om trivialskoleeleverna, bröderna Johan (f.1701) och Per (f.1709) Widmarks från Tuna, Medelpad vidare öden. Johan som skeppare sannolikt bosatt i Stockholm (avliden före 1759) och brodern Per (Peter), handelsman i Vasa (AD v222541.b1400.s692). Volymen tycks inte vara filmad/skannad av RA/SVAR.
378
« skrivet: 2018-05-12, 07:24 »
Det är mycket möjligt att även Bill kom från Medelpad, namnet finns ju där. Bl.a. hos båtsmännen.
379
« skrivet: 2018-05-11, 23:15 »
Jungfru Märta Grafström blev gift 27/8 1752 i Katarina församling (EII:1/21) med överskärargesällen Eric Bill, efter attest från komministern i Sundsvall. Hon återfinns i Sundsvalls Gustav Adolf AI:1 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033571_00155).
380
« skrivet: 2018-05-10, 05:05 »
På annat ställe ( https://forum.genealogi.se/index.php?topic=38321.msg1418534#msg1418534) nämner jag att båtsmannen, sedermera kyrkvaktaren i Sundsvall Per Caström (1702-1755) hade fyra döttrar. Ytterligare en påträffad i Njurunda, Maria f.1748. Dottern Beata finns, förutom i Sundsvall (AI:1 och DII:1), även i Tuna (AI:3/6).
381
« skrivet: 2018-05-09, 18:27 »
Erik Andersson Myyts barn (6 st) var samtliga födda i Hällesjö, Jämtland. Anna, som var yngst, föddes 1706. Att hon i Medelpadsforskningen erhållit födelseåret 1693, har sannolikt också för vederbörande forskning indikerat ett äldre födelseår för maken. D.v.s. den Johan Larsson som i hfl. uppges 18 år gammal (Torp AI:1/20). Jag håller för sannolikare att det rör sig den sistnämndes brorson med samma namn född 1706.
Myyt var tidigare soldat vid Jämtlands regemente och uppges i rullorna vara upplänning.
382
« skrivet: 2018-04-21, 02:27 »
383
« skrivet: 2018-04-16, 19:40 »
Namnet i nekrologen (Eric Kielsson) är fel, det ska vara Nils K. Se vigsel i samma volym s. 150r (Dominum exaudi =21/5 1699), vilken anger hennes första make som "Nils Kelso:" (strecket ovanför bokstaven o är ett förkortningstecken).
384
« skrivet: 2018-04-10, 09:11 »
Sonen Sven övertog hemmanet redan som 16-åring 1718. Modern som inte finns upptagen i begravningsboken bör sannolikt avlidit omkring den tiden.
385
« skrivet: 2018-04-08, 17:31 »
Lilljander är inte upptagen i någon GMR (finns 1806, men sedan kommer nästa 1812). Det finns rullor och räkenskaper där emellan, men de är inte filmade och man får alltså bege sig till Krigsarkivet för att ta del av dem. Tyvärr kan jag inte hitta min kopia av Fältjägarregementets arkivförteckning (en erfarenhet som dessvärre återkommer sedan jag flyttade för 5-6 år sedan) och kan därför nu inte ge närmare specifikation.
Han nämns bokhållare vid antagandet som rustmästare vid Hallens kompani 18/3 1807; avancerade sedan 21/3 1808 till furir, vilken tjänst han alltså innehade till sin död samma år.
386
« skrivet: 2018-04-08, 11:12 »
Intressant läsning. Något förvånad att ingen döms för dråpet utan det går till förlikning med den dödes föräldrar. Den dräpte förefaller ha bedömts som högst bidragande till bråket.
Åldersuppgifterna för de inblandade är värdefulla liksom släktrelationerna, men där är jag inte helt säker om de uppfattats helt korrekt. Olof Stensson och hh Sigrid hade helt riktigt en son Mårten. Sigrid hade även en syster gift med en Gunnar, men denna syster hette inte Gertrud utan Märet. Såvida det inte var så att Sigrid hade ytterligare en, för mig okänd, svåger Gunnar.
387
« skrivet: 2018-04-08, 09:43 »
Sist tillhörde han Brunflo kompani vid Jämtlands regemente.
Som dopvittne redan 23/6 1805 uppges han då vara hemmahörande i Ljungå.
388
« skrivet: 2018-04-07, 23:57 »
Per Ponslers styvson furiren Erik Gustaf L. avled redan 16/9 1808 enligt rullorna, men var framgår inte.
389
« skrivet: 2018-04-05, 23:15 »
Soldatrotarna i norra Ovikens byar tillhörde Hallens kompani. Det gäller även sergeantsbostället i Gåxåsen, där Jöns Hjort sist var bosatt. Som jag påpekat ovan (2006-10-23, 01:41) avled Jöns inte i Myssjö utan i Oviken. Mellan åren 1692 och 1711 finns inga generalmönsterrullor för Jämtlands regemente. Söker man uppgifter om soldater tiden där emellan får man bege sig till Krigsarkivet i Stockholm. Eller till LA i Östersund där man har ett digitaliserat soldatregister, överlåtet av skaparen Göran Hagberg. För Jämtlands del är det Centrala soldatregistret inte pålitligt. Se emellertid: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028711_00243?c=0&m=0&s=0&cv=242#?cv=242&z=300.4392%2C106.8331%2C6094.3087%2C4781.1111
390
« skrivet: 2018-04-05, 18:00 »
Det är rätt person. Visserligen har födelsenotisen som far "Erich Perßon", men skrivaren har insett sitt misstag och rättat med en 2:a över Erich och en 1:a över Per. D.v.s. namnet ska vara Per Erichßon.
392
« skrivet: 2018-04-03, 18:58 »
Anders Göranssons i Äng hustru var född i Näs, Jämtland (döpt 8/2).
393
« skrivet: 2018-04-01, 09:05 »
.. tider o ställ(en) ... öfr. str(aff) ...
394
« skrivet: 2018-03-28, 22:35 »
Någon egen Attmarforskning har jag inte gjort och vågar därför inte säga något bestämt. Hypotetiskt är dock Lars Olsson Brasks son f.1715 möjlig som båtsmannen Frisk. Den tänkbara kopplingen har man emellertid inte gjort på Medelpads-CDn (2002). Sannolikt p.g.a. att man där inte känt till båtsmannen Wikberg-Frisks farsnamn.
395
« skrivet: 2018-03-26, 21:11 »
"Corporalen Gunnar Billström ses i Sunne Catechisationsbok i Orwiken, fast han detta år passerar för inhÿses härstädes. NB hela husfolket finnes i Orrwiken. skrifwes för Corporal fast han är wald til klockare på Frössön."
Den bok som hänvisas till i Sunne finns inte längre.
396
« skrivet: 2018-03-26, 16:31 »
Gunnar var tidigare korpral i Sunne sn och de två äldsta barnen föddes alltså där.
Han var född 1713 i Frösö sn av dåvarande korpralen, sedermera föraren Per Billström.
Något märkligt med en Frösöklockare bosatt i Knytta, som ligger på fastlandet. För att komma till Frösö kyrka måste han ha varit tvungen att bege sig till färjeläget i Fillsta och därifrån med färjan över Vallsundet till Frösön. Sedan bar det uppför från Valla, eftersom kyrkan ligger högt.
397
« skrivet: 2018-03-16, 20:53 »
Gölin och två av hennes syskon var födda i Offerdal.
398
« skrivet: 2018-03-16, 07:30 »
Hej,
Sigrid Nilsdotter (1786-1855) finns i Tuna med rätt födelsedatum i AI:7/176 > 8/177 >154 (Sköle). På sistnämnda sida hänvisas vidare till s. 108, där hon finns upptagen med maken, men fel födelsedag.
399
« skrivet: 2018-03-09, 00:14 »
I Margareta (Greta) Catharina Bröijers (1724-1798) nekrolog omtalas inte den u.ä. sonen Henrik. Denne finns inte heller upptagen hos modern och hennes make i Bodsjö (AI:2/26). Eftersom paret har en son Henrik född 1758, kan vi nog anta att den förste namnen avlidit ung.
400
« skrivet: 2018-03-05, 19:03 »
Nedom yngste sonen Pål finns en anteckning som är väldigt svag. Där står Mod: Karin Pärs d:r [född] 1704 [död] 1769. I begravningsboken omtalas nämnda moder som kvinnsperson. D.v.s. hon var inte gift och sonen var alltså född u.ä. Per Nyströms två äldsta barn var födda i Föllinge. Familjen finns också upptagen där i husförhörslängden (Föllinge AI:2/21). När det gäller sidhänvisningar utgår jag inte ifrån vad bildleverantörer uppger, utan landsarkivens pagineringar. I aktuellt fall framgår det tydligt längst upp till vänster att sidnumret är 125. Jag har ordat i ämnet tidigare, bl.a. här: (https://forum.genealogi.se/index.php?topic=11539.msg171912#msg171912).
401
« skrivet: 2018-03-04, 18:38 »
Han var född 1737 i Föllinge. Nyström är upptagen med sin mor i hfl. (Lit AI:2/125).
402
« skrivet: 2018-03-04, 00:23 »
De latinska förkortningarna avser födelse- respektive dopdag för barnet ifråga.
403
« skrivet: 2018-03-02, 10:21 »
I rullan jag länkade till ovan står det att han är infödd i socknen, d.v.s. i Attmar.
405
« skrivet: 2018-02-26, 10:38 »
Tack båda för era ansträngningar.
Nog skulle det kunna vara hon från Ed. I Torps hfl. uppges Stina f.1/5 1759 (Torp AI:7/255). Vid enda barnets (död spätt) dop är samtliga dopvittnen från Torp.
Som änka blev Stina mördad i en hölada i Borgsjö 22/7 1821 av sin fosterson (tillika systerson till maken).
408
« skrivet: 2018-02-25, 19:27 »
Av rullorna framgår att Judas var född jämtlänning, men inte preciserat var. Han var dragon för Österåsen nr 5 från 12/12 1697 till sin död i januari 1719 i fjällen. Han torde alltså snarare vara född under senare delen av 1670-talet och är därmed inte upptagen i någon födelsebok.
409
« skrivet: 2018-02-24, 11:53 »
"Twillingar 2:ne döttrar", i.e. twins
"til Barne-fader utlades en dreng wid namn Pehr", father is said to be a servant (or farm hand) by the name Pehr (=Per)
410
« skrivet: 2018-02-23, 15:56 »
Sockenlappen Nils Jacobsson i Torp, Medelpad gifte sig 1789 med lappigan Stina Jonsdotter från Sollefteå (f 1759). Hennes farsnamn är osäkert eftersom hon sedermera skrivs Jönsdotter. Känner någon till hennes ursprung?
411
« skrivet: 2018-02-21, 17:28 »
Orden är tonad 1) och Lintonaden, vilkas betydelse framgår av Rietz dialektlexikon ( http://runeberg.org/dialektl/0772.html). Varför linet (garnet/tyget) förvarats i ugnen framgår inte. Ordet slätten bör vara ett dialektalt ord som har att göra med slåttern ( http://runeberg.org/dialektl/0648.html). Stavningen av tredje ordet är äsje. 1) Det som här kan förefalla vara ett diakritiskt tecken ovanför ett u, är en släng på d:et. De u:n som finns i texten har samtliga likartade diakritiska tecken (ungnen, huruledes, kummit, stugu etc.).
412
« skrivet: 2018-02-17, 18:08 »
En sakupplysning.
Efter att på sista tiden intensivt ha penetrerat Torps socken har det blivit uppenbart att Helge Nyberg (1913-1990) till viss del 'genat' i sin forskning i den församlingen. Torp har mycket bra husförhörslängder fr.o.m. 1749 till början av 1800-talet. Dessa har huvudsakligen använts som källa för barn födda efter 1750 och alls inte födelseböckerna. Barn som avled späda och därmed inte noterats i hfl. finns alltså inte med på Medelpads-CDn.
Torp var då kanske den största församlingen i landskapet, så för att kunna avsluta den dryga forskningen var det kanske ett rimligt val. Någon förlust för dem som söker sina anor innebär det inte, men familjebilderna blir skeva och direkta möjligheter att kontrollera dopvittnen minskar. Antalet oredovisade spädbarn kan jag inte ange men det rör sig om hundratals.
Ett exempel: För bonden och nämndemannen Hans Månsson (1752-1819) i Boda ohh Brita Jönsdotter (1757-1817) anges två barn på Medelpads-CDn. I själva verket hade paret 13 barn, varav 12 finns upptagna i födelseböckerna (en dödfödd son endast i begravningsboken).
413
« skrivet: 2018-02-15, 01:51 »
"från Stora Wärdahl Norrige med fogeden ?an..? Andr. Linds förpassning och betyg om olasteligt och oförvitel: lefverne da[to] d: 6 Jan: 1815." Henrik död 23/10 1867 i Vågöy ( https://media.digitalarkivet.no/view/10046/134).
414
« skrivet: 2018-02-14, 18:14 »
Familjen påträffas i Västerbotten (se Robertsfors AI:1/29). Familjen utflyttad därifrån 1818, möjligen till Verdal varifrån de sägs vara.
Jag har inte gjort några noteringar om denna familj på över fem år, så om det finns ytterligare kunskap tar jag gärna emot det.
415
« skrivet: 2018-02-12, 10:58 »
Eftersom efterlysningen är synnerligen vag är det osäkert vad som förväntas. Mårtens tjänstetid är känd; rotens nummer var 84 vid Överstelöjtnantens kompani. Han finns med i ett soldatregister utgivet av Alsens hembygdsförening 2004 (CD).
Ministerialböckerna för Alsen är generellt väldigt informativa. I hans fars dödsnotis framgår vilka dennes föräldrar var (Alsen C:1b/479) och motsvarande för modern (Alsen C:1b/523).
Att soldatregistret numera hanteras av Linköpings universitet kände jag till. Däremot inte att det där fanns uppgifter om jämtländska soldater. Vem eller vilka som ansvarat för den delen framgår inte, men uppenbart är att uppgifterna inte är pålitliga. Söker man där på Jämtlandsregementets kompani Oviken får man 12757 träffar, vilket är en orimligt hög siffra. Kompanierna (kavalleriet undantaget) bestod endast av 125 man plus befäl. Representanter för Brunflo kompani saknas. Åtskilliga soldater och rotar har placerats i fel kompani eller socken.
416
« skrivet: 2018-01-30, 06:47 »
Hej,
Vigselnotisen påträffas i Liden C:1/19r.
Hustru Lisbet måste vara född tidigare än ca 1685 eftersom hon i hfl. uppges vara ungefär sex år yngre än maken. 1677-1678 är alltså sannolikare.
417
« skrivet: 2018-01-28, 17:58 »
Urmakaren Petter Norman uppges på Själevads-CDn (2008) som född 1740 i Danmark. En hänvisning till ENy görs, d.v.s. Erik Nylander. I sin bok för Själevad har denne dock inga uppgifter om vare sig Normans födelse eller härkomst.
Norman avled 1796 i Torps socken och sägs i dödboken vara från Värmland. Åldern har där ursprungligen varit 70-någonting, men ändrats till 74. Hfl. har emellertid födelseåret 1724.
Hans änka Karin Nilsdotter avled 1802 (efter ett omgifte) och anges vara 60 år gammal. Hon var ju från Östansjö enligt vigselnotis. Men, finns det andra indikationer/bevis än adressen att hon var identisk med namnen född 1746, som bok och CD hävdar ?
418
« skrivet: 2018-01-23, 01:33 »
Namnet är Brefvis vilket vanligen stavas Brevitz (Brewitz). Mattias (eller Matts) Brevitz var kornett vid Kavallerikompaniet i Jämtland och avled 16/1 1695 i Näs sn. Brewitz omtalas ett antal gånger i de digitaliserade domboksprotokollen för Alsens och Offerdals tingslag ( http://www.fornskrift.se/avskrifter.htm). Befäl och ryttare vid kavalleriet var bosatta centralt. Om jag skulle ge mig i kast att försöka påträffa fallen med Brevitz lägersmål (han hade även en u.ä. son) skulle jag nog börja med Rödöns och Brunflo tinglags domböcker (i den ordningen).
419
« skrivet: 2018-01-20, 20:41 »
Modern Marin avled redan 1810 och fadern Per Larsson 1823. Av den sistnämndes nekrolog framgår att dottern (Karin) då lever. Per gifte 1812 om sig med änkan Elin Persdotter (1759-1846). Det finns en bouppteckning efter Per (Ovikens tinglags häradsrätt AI:82 s. 41r-41v) men där nämns bara änkan. Efter Elin finns en knapphändig bouppteckning (AII:17 s. 181r-181v) men där omtalas enbart styvsonen Lars Persson, d.v.s. Karins bror.
Brodern Lars Persson (1790-1854) var gift och vid hans äldsta dotter Marins dop 1818 uppträder bland vittnena pigan "Carin Pehrsd:r i Eltnäset."
Det som är antecknat under Carins namn är Adest. I äldre tider också stavat adtest, d.v.s. attest. Prästen har alltså för hennes räkning skrivit en attest.
Beträffande namnet Valtinsson, fanns det en soldat Valentin Medelberg (1706-1741) i Bergs tingslag, men några familjeband till honom har jag inte hittat.
420
« skrivet: 2018-01-20, 19:21 »
Om Norbergs ursprung, se GMR 1812-1827 Jämtlands Regemente nr 18 vid Livkompaniet. Fr.o.m. 1835 uppges han vara från Jämtland, vilket nog beror på slarv eller slentrian. I sistnämnda rulla tituleras han undertimmerman.
421
« skrivet: 2018-01-20, 16:54 »
Visst finns Norberg i Sunne; det var ju där han hade sin rote (Hara). Se Sunne AI:3 uppslag 48v-49r (förhör o nattvard 1809-1811, sedan till Frösön). Efter vigseln åter Sunne (AI:4 uppslag 48v-49r). Sonen Mattias, som inte finns upptagen i födelseboken, uppges där född 30/1 1819. Att Norberg var rörlig kan bero på att hans yrke var timmerman. Han anges vara född i Medelpad.
När det gäller dopvittnen behövde de inte alltid vara fysiskt närvarande vid akten, så några Harabor i Järvsö var knappast fallet.
422
« skrivet: 2018-01-20, 12:33 »
Eftersom pengar för dop/kyrkogång betalades av Olof Eriksson i Byn endast under 1790-talet kan man misstänka att hans hustru inte var helt purung. Sigrid Hindriksdotter i Revsund, Jämtland flyttade som änka till Borgsjö med sina barn. Bland dessa fanns en Ingrid Olofsdotter f.1753, som alltså skulle kunna ha varit Olofs första hustru. En annan potentiell är Ingrid f.1756 i Sundsjö av Olof Harberg, vilken sistnämnde med sin familj flyttade till Borgsjö.
Beträffande Olof Eriksson i Byn kan ha ju varit identisk med sin namne i från Stöde f.1763. Emellertid, eftersom jag inte känner till bakgrunden till denna uppgift och dessutom har indikationer om ett annat öde för Stödepojken vill jag lämna den frågan oavgjord.
Bland skomakaren Erik Erikssons (Wikberg) i Bergdalen och Stöde barnbarn påträffas 1793 dopvittnet handelsbetjänten Henrik Berglund i Sundsvall, vilket högst sannolikt var morbror till det döpta barnet och därmed densamme som Eriks son Henrik f. 1766. I Sundsvall finns senare en dagsverksarbetare Olof Berglund som uppges född 1/5 1763 (se hfl. AI:2a/16). Skomakarsonen Olof i Stöde var född 7/5 (ej 7/4) 1763. Ett datum som i husförhörslängder denna tid lätt har kunnat förvandlats till 1/5.
Tillägg: Källan för Olofs i Byn Stödeanknytning påträffas bland lysningssedlar i Borgsjö kyrkoarkiv (SVAR A0018462_00209 ). Förhoppningsvis går det påträffa ytterligare klargörande indicier.
423
« skrivet: 2018-01-15, 13:51 »
Brita Nilsdotter avled 27/1 1875 i Alsen. Eftersom hon då fortfarande var skriven i Mörsil är dödsfallet infört i bägge församlingarnas dödböcker. Sannolikt då bosatt hos någon av de två äldsta döttrarna, som bägge var gifta i Alsen.
Sonen Nils förefaller ha emigrerat. Han finns sist upptagen i Alsen AI:11/214.
424
« skrivet: 2018-01-14, 12:04 »
Ja, naturligtvis; därmed korrigerat.
426
« skrivet: 2018-01-14, 06:07 »
Aron Hanssons hustrus identitet har jag säkert haft öppen sedan ett par decennier. Något märkligt är att bland hans och hustruns barns dopvittnen inte tycks finnas några släktingar till barnens mor. Lisa kan jag inte heller se som dopvittne för sina potentiella syskons barn. Några liknande fall känner jag till och då rör det sig oftast om fattiga familjer där barnen mycket tidigt börjat tjäna för sitt uppehälle och därmed ibland nödgats släppa kontakten med föräldrahemmet.
Dock är det givet att Erik Jonassons1) dotter Lisa levde vid faderns död.
Bouppteckningar efter Erik J:s änka och deras dotter Brita (gift, men barnlös) saknas.
Den enda uppgift jag kan se som förefaller kunna leda till Lisa E. i Mörsil är att Aron H:s brud var från Överocke, där Erik J:s dotter också bevisligen befann sig enligt ovan.
1) Olyckligtvis surrar man utan anledning till det med hans namn i det digitala bouppteckningsregistret utgivet av ÖLA/SVAR. Erik Jonasson ska det alltså vara. Länken ovan, som oriktigt leder till en kvinna i Kall ska rätteligen vara SVAR C0100584_00228.
427
« skrivet: 2018-01-08, 16:28 »
Hon var född i Häggenås, Jämtland 28/9 1767 och avled 1/10 1846 i Ytterlännäs (gift 2 ggn med dagakarlen Per Persson i Bursjö).
Se Ragunda AI:1/37, Ytterlännäs AI:2/38 och 5/42.
428
« skrivet: 2018-01-07, 07:52 »
Hej,
i min Älvdalenskiva (2000) kan jag inte påträffa familjen i fråga. Jag har koncentrerat mig på att försöka hitta de Holm-födda personerna. Att hitta någon lämplig Erik Eriksson är inte möjligt utan något födelseår, även om man skulle göra ett antagande. Bl.a. p.g.a. att de flesta äldre Älvdalen-födda är sorterade på sina gårdsnamn, oavsett om de enskilda personerna kan beläggas ha burit dem eller inte.
Sedan år 2000 har naturligtvis Älvdalenforskningen utvecklats, så svaret kan ändå finnas där.
429
« skrivet: 2018-01-06, 18:30 »
Johan Carlsson Örn gift 3/10 1735 i Selånger med flyktingänkan Benedicta Flodæ (?) (C:2/11v).
430
« skrivet: 2018-01-06, 01:01 »
Himmelsgärde hörde till byn Krok; idag finns ännu Himmelsgärdesmyren på kartan.
Olofs föräldrar var torparfolket i Krok (Gärde Kall AI:1/131) Lars Olofsson (1689-1742) och Märet Persdotter (död 1778 i Liden), vilka vigdes 1725.
431
« skrivet: 2017-12-31, 12:06 »
Fängelset där hon avtjänade sitt straff låg i Valla på Frösön (se Frösö hfl. AI:4/335-337). Först 1800 flyttades det till Östersund.
432
« skrivet: 2017-12-30, 10:02 »
För Per Olofssons i Boda tvillingbarn 1781 finns ett dopvittne "Pigan Margeta Ols d:r" från "Upåsen i Fors Sokn". Hon avled i Boda 1782 och torde säkerligen ha varit Pers syster.
Beträffande grannbyarna Oppåsen och Åsen skrivs dessa ortnamn ofta om vartannat i Fors ministerialböcker. D.v.s. när det bör vara Oppåsen kan det likaväl stå Åsen eller tvärtom.
Under rubriken "Opåsen" påträffas bland andra soldaten Olof Rosqvist med hustru (Fors AI:1/175v). I ministerialboken finns endast två barn till detta par ff.1742 och 1750, bl.a. sonen Carl om vilken där antecknats "Medelpad". Det bör ha funnits fler barn i familjen eftersom lysning för Olof och hans hustru skedde redan 1737.
Olof Rosqvists mor hette Margareta, så därför har jag utan större tvekan infört Per och Margeta i Boda som barn till honom. Sonen Carl som begett sig till Medelpad torde ha avlidit senast 1781 eftersom en av brorsönerna sannolikt uppkallats efter honom.
Att det påträffas personer från Fors bland barnens dopvittnen i Ingrid Persdotters bägge giften, kan ha indikerat att hon också var därifrån. Nu tror jag knappast det.
En intressant person förefaller emellertid vara den Ingrid Persdotter från Färsta och Skön, som 16 år gammal konfirmerades i Liden 1761.
433
« skrivet: 2017-12-23, 07:05 »
Westlin synes vara en sammandragning av mönsterrullans Wästerlind. Olof och Jon var bröder från Byn och tjänade för samma rote. Hustru Kerstin avled 1782, men finns inte upptagen i dödboken. Jon och Kerstin hade två döttrar, Dordi (1737-1808) och Kerstin (1740-1802), bägge avlidna i Stugun.
434
« skrivet: 2017-12-18, 15:15 »
Anna benämns Anna Brita fr.o.m. sin vigsel. Jag har med henne bland mina Hällesjöbor eftersom hon fick en u.ä. dotter där 1820. Troligen är det hon som avses med den Anna Persdotter som i Hällesjö bötar för lönskaläge 10/9 1820 enligt kyrkoräkenskaperna (dock inget fall påträffat i det årets dombok). Hennes mor var ogifta Brita Larsdotter (1769-1840) från Hissjön.
435
« skrivet: 2017-12-18, 08:05 »
Hej Tobbe,
Svaren på dina två första frågor är ja.
Beträffande Holm, vet jag inte ursprunget till Stefan Olofssons hustru Margareta J.
Emellertid har två olika Stefan O. ihopblandats på Medelpads-CDn.
Fadern till Cecilia f.1759 var båtsman i Östbyn (vilket framgår av hennes dopnotis) och avled redan 1760 i Pommern.
436
« skrivet: 2017-12-08, 21:52 »
Anno 1719. den 19:Febr: Afreste Leutnanten H:r Ol:Kanick med sin hustru Cath: Malmström til Liusdal (Bjuråker C:1/220).
Äldsta dottern Anna Catharina som avled i Hudiksvall 1769 uppges i dödboken vara född i Bjuråker, men jag tror inte jag påträffade henne där.
Fadern Olof K. hade framför allt sin tjänstgöring vid Hälsinge regemente, men 1738-1742 vid Jämtlands regemente. Bosatt i Bispgården, Fors åren 1742-1744 (mtl 1743-44).
Släkten Kanick vill jag minnas finns upptagen i Bromans Glysisvallur, så där kan det finnas mer att hämta.
438
« skrivet: 2017-11-28, 10:38 »
Beana är ett märkligt och väl unikt namn. Bland uppkallade barnbarn är det emellertid Beata som gäller. Eftersom som jag är övertygad om att jag påträffat Beanas dopnotis, förefaller hennes mor Anna Grelsdotter inte ha varit helt sanningsenlig om sitt leverne. Att dottern lämnats späd i Haverö beror på att hon var utomäktenskaplig. Någon attest lär inte ha uppvisats och därmed har uppgifterna varit osäkra. Hon var född i Ålens socken, Haltdalens prästgäll, Sör-Tröndelag 1752 (döpt 19/4). Texten är besvärlig, så mitt tolkningsförsök av dopnotisen är inte helt fullständigt. 25. Aal: P?d: Dom: Cantat: Bapt: Et u ægte barn fra Iamtland Modren skal hede Ane Gregersdatt: Fadren Peder Ols: begge fra Iamtland Hun siger sig og Engang tilforn at være af den(n)e Person besvangret. Barnets nafn Beata Test: Svend Fæsten Jngebrigt Moen Svend Fæstens qv: Peder smeds qv. Kirstj Stene (Haltdalen Ministerialbok nr. 685A01 s. 8r - https://media.digitalarkivet.no/view/16228/11)
439
« skrivet: 2017-11-26, 16:57 »
..wäl up fostrat
..slöt hon
..i werlden
Ordet som står före af durchslopp tycks börja på en vokal eftersom det finns ett diakritiskt tecken ovanför. Emellertid kan jag inte komma på något sådant som ger mening i sammanhanget.
Fjählsta (Fjällsta) avser naturligtvis Sundsjö i Revsunds pastorat.
Vad som är helt otvetydigt är sidans nummer: 166, vilket också det av ÖLA utgivna Ministerialregistret också har (som tyvärr uppger oriktig födelseort). Jag har på annat håll i Af ordat om ArkivDigitals brister gällande källhänvisningar.
440
« skrivet: 2017-11-15, 19:36 »
Att Per Persson f.1801 4/1 skulle vara från Fors ser jag som ett okvalificerat antagande av Mohlund, vilket sannolikt föranletts av tillnamnet Forsgren (se Helgums socken del II s. 134).
Per Svensson Kämpe f.1798 14/12 i Fors innebrändes ogift 2/11 1883 i sin födelsesocken (F:1/72-73).
441
« skrivet: 2017-11-14, 14:59 »
År 1938 fick kyrkoherde Bertil Hasselberg tillgång till de gamla handlingar som då fanns i en kista på en gård i Sunnerå (Nyhem). En del fick han låna hem till Hällesjö. Detta underlag resulterade i hans artikel om Hovdsjö och Sunnerå i Jämten året därpå. Så vitt mig är bekant har dessa originalhandlingar aldrig offentliggjorts. Än mindre studerats av andra forskare. Tills vidare tvingas vi alltså lita på honom. Jag utgår ifrån att det som han publicerat bygger på korrekta tolkningar. Eventuellt finns hans excerpter kvar bland hans efterlämnade papper.
Jöns Olofssons i Håvdsjö dotter Ingiäl omtalas i förenämnda artikel, men inget om hennes vidare öden. Det gör det däremot i H:s släktledning över Hovdsjösläkten från 1947. Där står: "Ingiel, f. 1663, d. 1736, g.m. bonden Per Eriksson i Österåsen, Fors, f. 1665, d. 1728." (Jämtlands Biblioteks Årsskrift 1947 sid.9).
442
« skrivet: 2017-11-11, 14:42 »
Faderns namn finns i hennes vigselnotis (Alsen C:1a/371).
443
« skrivet: 2017-11-10, 20:53 »
Pål Flygare var sedan 1712 gift med Kerstin/Stina Randklef, vilket par åren 1713-1727 får ett antal barn. Notisen från 1717 är felaktig beträffande modern. Fältväbeln Nils Flygares äldsta dotter fick namnet Christina Margreta, uppkallad efter både farmor och mormor.
444
« skrivet: 2017-11-10, 00:17 »
Pål Mårtensson är ett ovanligt namn. Bör vara identisk med den lappman PM med okänd skrivningsort som avled 2/1 1884 i Oviken vid 80 års ålder. Denne torde vara den som finns upptagen i Undersåkers lf AI:1/64 > 2/23.
445
« skrivet: 2017-11-06, 17:26 »
Nu var inte Erik Daniel Sundström son till Genborg (den senares son Erik Daniel Ekholm emigrerade till Amerika), så med den kunskapen kanske intresset för Genborg svalnade något. Dock inte helt (se http://josefinssida.se/Sidor/Antavlor/Mitt%20sl%C3%A4kttr%C3%A4d/languages/sv/persons/Person_163015.html). Wilhelm Genborg levde större delen av sitt vuxna liv i Ragunda. Lyckligtvis gjorde han en kort sejour i Fors, vilket för oss sentida rätt övertygande avslöjar hans ursprung. Att han där var bosatt hos sina föräldrar, kyrkvaktaren Wilhelm Olsson ohh Catharina Ersdr, tvekar jag inte om (se Fors AI:2/28). Anledningen till att han, tillika med flera andra, inte finns upptagen i födelseboken kan förklaras med att efter pastor Holmers död 1779, saknade pastoratet kyrkoherde till 1785. I kyrkböckerna är det ingen riktig ordning och många saknas. T.ex. följs Anna Brita f.1781 28/12 i Fors ministerialbok C:2 av en Stina f. 1783 1/1. Därefter en Carin f. 1782 23/1 (Fors C:2/210ff) . T.o.m. två barn födda i Ragunda 1783 finns med, dock strukna (C:2/222). Emellertid är inte sistnämnda året solklart eftersom ett av dessa Ragundabarn i hfl. uppges fött 1782 (Ragunda AI:1/50).
446
« skrivet: 2017-11-04, 16:23 »
Hackås ministerialböcker har bra och ganskalättlästa nekrologer från 1814. Johans påträffas i C:2 s. 319r och hans mors i samma volym s. 316r.
447
« skrivet: 2017-11-02, 12:28 »
Stavningen är "Uldric Lund".
Namnet Ulrik är sällsynt i Jämtland/Härjedalen. Före år 1800 påträffar jag det bland födda endast två gånger, men inte som förstanamn.
Att prästen skriver Skockholm ger mig associationer till yngre barn som i sitt uttal kan göra sådana assimileringsfel. En fråga jag ställer mig är om Själander hade ett sådant handikapp som vuxen. Kan namnet Falkengren vara en skapelse av honom? Valtinson kommer ju av ett Valentin, som dokumenterat ibland skrevs Falten/Faltin. Byt ut t:et där mot ett k plus feltolkning/missuppfattning av efternamnets senare led, så kan ett Falkengren ha uppstått. En långsökt tanke är det ju, som jag generellt skulle tillbakavisa. I det här fallet är jag emellertid inte så säker.
Denna fundering inspirerades av en av mina elever som genomgående uttalar huvudstadens namn som Skockholm.
448
« skrivet: 2017-10-31, 18:11 »
Denne Eric noteras "död" redan i födelsenotisen. Dessvärre är Bräckes dödbok skral denna tid, men Isak betalar pengar till kyrkan i oktober samma år, vilket kan avse testamentspengar. 1795 5/12 föds sonen Eric Petter, vilken begravdes 13 mars året därefter. Som änkling flyttar han till Finnäs i Bodsjö och är bonde där 1796-1799. Efter omgifte i Borgsjö sistnämnda år bonde i Vassnäs och Haverö fr.o.m. 1799. Sonen Eric Johan född och död där 1799.
Utrymmet för en son Erik Abraham är väl minimalt.
I Sundsvall finns en änka Martha Lemon f.1755 (se Sundsvalls GA AI:2a/44). Hon och hennes mor förefaller ha något att skaffa med Borgsjö. Möjligen är hon Gustaf Lemoines (Lemons) änka och kanske mor till Erik Abraham.
Denna Martha hade tydligen en dotter Anna Cajsa L. f.1782, som var gift med kofferdikaptenen Martin Ångman f.1774 (se Sundsvalls GA AI:2a/277). Med det namnet torde hans ursprung vara Borgsjö.
449
« skrivet: 2017-10-28, 17:19 »
Visserligen var Maria Christina uppväxt och gift i Gävle, men hon var född i Stockholm och döpt 16 september 1722 i Storkyrkoförsamlingen.
450
« skrivet: 2017-10-27, 18:16 »
Jag känner inte till något om Gustaf Lemoines anknytning till Borgsjö. Däremot vet jag han betalade begravningspengar i Sundsvall 1780 för en dotter (AD v391174.b1480.s291 eller SVAR https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033597_00155). 1785 finns han upptagen i mantalslängden där, men uppges då vistas utrikes (AD v402437.b5690.s1121) . I 1790 års mtl är hans änka noterad(AD v402380.b6100.s1213).
453
« skrivet: 2017-10-07, 17:34 »
Du hittar henne i Mjösjö (se Sundsjö AI:2/69).
454
« skrivet: 2017-10-02, 06:49 »
S.F. betyder Särskilda Förteckningen, dit Emil Eriksson överfördes 1885 (eller 1883) eftersom hans vistelseort vid tidpunkten inte var känd. Dessa förteckningar brukar påträffas i slutet av husförhörslängderna. Åter införd i Gävle 1892 (se Gävle HT AI:23c1/189 > AIIaa:1a/101), men blev 1896 inskriven i obefintlighetsboken, som är en efterföljare till S.F. Många emigranter underlät att ta ut attest med följd att de ansågs obefintliga. Nu hittar jag inte Emil bland Amerika-emigranterna, vare sig i svenska eller norska källor. Möjligen kan han vara den murarbetare Emil Eriksen f.1864 i Sverige, som år 1900 var bosatt i Oslo ( http://www.rhd.uit.no/folketellinger/ftliste.aspx?ft=1900&knr=0301&kenr=455&bnr=0005&lnr=12).
455
« skrivet: 2017-10-01, 06:20 »
Ett beklagligt misstag eftersom volymen Frösö AI:1 är från tiden sekelskiftet 1600/1700. Naturligtvis ska det vara Frösö AI:2/52.
Beträffande Staaffs bägge vigslar finns så vitt jag känner till, ingen av dem i befintliga kyrkböcker.
456
« skrivet: 2017-09-29, 06:35 »
Så vitt jag vet finns han endast upptagen i en husförhörslängd. Det är då han som rektor vid Frösö trivialskola var bosatt i Stocke (Frösö AI:1/52). Det var emellertid sista tjänstgöringsåret innan han flyttade till Skön i Medelpad och anteckningar om hans familjeförhållanden saknas.
Sunne ministerialbok är skadad där hans födelsenotis finns (C:1/242), så födelsemånaden framgår inte. Dödsnotisen - död 22/10 1777 - uppger emellertid födelsedagen till den 4 augusti vilket nog är rätt (Sunne C:2/61). Där, liksom i de tryckta begravningsverserna, anges åldern till 75 år och 9 veckor.
457
« skrivet: 2017-09-24, 14:30 »
Arne Löfgren Du kan ändra i ditt tidigare inlägg; lämpligtvis radera den långa adressen som börjar med " https://forum.genealogi.." Den förkortning som börjar med versalt R avser Riksdaler. Viktmåttet för mässingen och humlen (humla) är en förkortning för libra, d.v.s. pund eller lispund på svenska. Ekorrskinnen räknas i timmer, som var lika med 40. I det här fallet hade Tengman alltså med sig 100 ekorrskinn.
458
« skrivet: 2017-09-23, 05:41 »
Hej Torbjörn,
Det är riktigt att Erik var från Byn. Födelseåret i husförhörslängden är sannolikt riktigt (hans första nattvard 7/6 1741 - AI:1/178v-179r).
Frisk var född i Kall 18/6 1727 (omnämns med adress Järkvissle på Undersåkers VT 1762 § 19).
459
« skrivet: 2017-09-18, 19:40 »
Dopvittnen kan vara värdefulla och ge ledtrådar om eventuella släktanknytningar. Det gäller naturligtvis inte alla. De riktiga höjdarna här har knappast några släktrelationer med barnets föräldrar. Jag avser här Abraham Själander och de höga officerarna Hammarskjöld och Carl Ward. Inte heller bonderepresentanterna Anders Mårtensson i Bergsviken och Mårten Larsson i Skålan ('Scholan') har någon familjeanknytning vad jag kan se. Däremot kan Stockholmsfolket vara av intresse:
Sven Wester, fru Anna Sophia Wester, Uldric Lund, Fru Törnmark, Asklund m fru Maria Edberg
Själander verkar inte vara inte ha någon större fallenhet inom ortografin (se bl.a. överstelöjtnantens namn) och därför är det inte säkert att namnen är korrekt tolkade. Wester och Lund påträffar jag inte bland mantalsskrivna i Stockholm vid tidpunkten ifråga, däremot namnen Törnmark och Asklund.
460
« skrivet: 2017-09-11, 23:52 »
Under forskningens gång skaffar man sig insikter och uppfattningar om namnskick, dopseder m.m., d.v.s. erfarenhet som vanligtvis underlättar vidare forskning. Vill man övertyga andra om sina uppfattningar i sådana frågar, särskilt om man inte är överens till alla delar, fordras det dokumentation. När det gäller utbytbarheten Johannesnamnen emellan vill jag hänvisa till tidigare inlägg ( https://forum.genealogi.se/index.php?topic=126276.msg1290050#msg1290050) och( https://forum.genealogi.se/index.php?topic=126262.msg1289736#msg1289736). För 3-4 år sedan lade jag till en variabel i min födelsedatabas där personens namn i dödboken införs. Databasen omfattar födda i landskapen Jämtland/Härjedalen 1636-1894, med undantag tiden 1861-1894 för fem församlingar som ännu inte är helt klara. Barn med förstanamnet Jöns är där till antalet 3826 för vilka namnet i dödbok hittills registrerats är 1017 stycken. Av de sistnämnda är det fem (5) som där inte har namnet Jöns. Två av dem döda späda, har uppenbart av misstag fått namnen Jonas resp. Jon i dödboken ( se Alsen C:1a/274 och C:1b/671 samt Myssjö C:3/123 och 659). Av de återstående tre var en prästson (dödbok: Joan), en präst (dödbok: Johan Olof) och en arbetare i Östersund (död 1925: Johan). Även om underlaget inte är heltäckande är tendensen tillräckligt stark för att jag ska kunna hävda att det saknas stöd för att namnet Jöns generellt var utbytbart mot Jon/Jonas/Johan i nämnda landskap. Artikeln om Jöns i Wikipedia som länkats till ovan är inte helt korrekt. Att namnet skulle ha varit "särskilt vanligt" i de tidigare danska provinserna är inte riktigt, Skåne undantaget. I Ingwar Fredrikssons studie om svenskt dopnamnskick i slutet av 1500-talet 1) utgör namnet 2,7 till 3,7% av de manliga skattedragarna i Härjedalen och Jämtland. Namnbärare ökar både i antal och procentuellt när vi närmar oss svensk tid, men inte mycket. I 1645 års mantalslängd för Jämtland finns 133 Jöns (Jens) vilket ger namnet en sjundeplats (7) och knappt 5% bland männen. 1) Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut, Athroponymica suecana 7, Vänersborg 1974, sid. 70-72.
461
« skrivet: 2017-09-10, 22:28 »
Det kan nog vara Jämtland trots allt. Skön och övriga Medelpad höll ju båtsmän och att dessa skulle omtalas som 'soldatfolk' kan jag inte erinra mig tidigare ha sett. För vidare undersökning är det emellertid angeläget att fler ögon ges möjlighet att nagelfara källan för dödsfallet.
462
« skrivet: 2017-09-09, 04:28 »
Utifrån bl.a. denna diskussion och andra förefaller det finnas en bred uppfattning om att personnamn som de skrivs i framför allt kyrkböcker är ett uttryck för hur personer "kallade sig" själva. Jag vill nog hävda att det huvudsakligen rör sig om hur prästerna uppfattade namnen. Kyrkböckerna var ju förr inga offentliga handlingar som församlingsborna kunde ta del av och ha synpunkter om bl.a. stavning.
En kvinna, exempelvis en Anna Johansdotter, som flyttade till staden Östersund och där benämns Johansson, sedan återflyttade till sin hemby på landsbygden och där åter står som Johansdotter, kan ju knappast ha bytt namn. Denna förändring skedde alltså endast på papperet, men inte i den verkliga världen. Detta gäller för övrigt förnamnen, där en och samma person kan ha skrivits olika i födelse-, vigsel- respektive dödbok. Såvida vi inte har verklig kunskap om rätta förhållandet är uttrycket "benämns" att föredra istället för "kallade sig".
I Östersund avled enligt Sveriges dödbok (CD) ogifta Ida Amanda Nilsson 22/7 1953. Hennes gravsten på Östersunds östra kyrkogård har emellertid namnet Ida Fredman, vilken jag återfann och fotograferade i somras. Eftersom hon var släkt inom familjen vet jag att hon också verkligen själv skrev sig Fredman.
464
« skrivet: 2017-09-04, 23:53 »
Hustru Karin var knappast infödd i Fors. Första gången hon framträder där är just på ovan anförd sida i husförhörslängden. Därför är anteckningen om Ammer av vikt. Att Olof Bullers syster Märet en tid tjänstgjorde hos Jon Nilsson i Ammer kan ha en betydelse i sammanhanget.
Av Olofs och Karins barn finns endast två döttrar upptagna i ministerialboken, dock saknas dopvittnen för den yngsta p.g.a. en sidförlust. Vid dottern Margetas dop påträffas bland vittnena en dräng Jon Nilson i Opåsen. Dennes mor Kerstin Jonsdotter (ca 1681-1756) var från Ragunda 1).
Tittar vi på dopvittnena i den familjen hittar vi en (piga) Brita Jonsdotter från Ammer för Jons syster Anna 1706. De skulle kunna vara så att Karin, Kerstin och Brita är systrar från Ammer, men dessvärre är det ännu en väldigt tunn hypotes.
Detta av den anledningen att bonden Jon Nilssons (d.1742) i Ammer familj är helt okänd förutom sonen och hemmansefterträdaren Nils.
1) Maken Nils Jönsson betalade 19/10 1702 pengar till Ragunda kyrka på sin hedersdag.
465
« skrivet: 2017-08-30, 20:59 »
Släktskapet ser ut sålunda:
Anders Hammarberg d.y. > Elsa Grundberg > Karin Olofsdotter > Olof Åström > Ursilla Jonsdotter > Jon Ingemarsson > Brita Eriksdotter > Erik Simonsson (bonde i Stugubyn nr 5)
Khde Paul Wagenius (1839-1924) morfar var kusin med Hammarbergs hustru Anna Cajsa/Catharina Wagenius (1794-1843). Nämnde morfar, Pål Persson 1778-1842, har en egen tabell (nr 164) i Stuguboken. Hans familj och efterkommande är emellertid inte alls utredd där och därför finns inte dottersonen upptagen i boken.
Ingeborg/Inga Byström (1767-1817) var från Bye, Mörsil.
466
« skrivet: 2017-08-30, 17:54 »
Sonen Anders Hammarberg d.y. (1798-1839) var gift med en Wagenius av Stugusläkt och finns därför upptagen i A.J.Hanssons släktbok över Stuguns socken (Östersund 1927). Vad som inte är (var?) känt är att han genom sin mor själv var av Stugusläkt.
Åtminstone tre av Anders H. d.ä.:s söner samt änkan flyttade till Sundsvall.
467
« skrivet: 2017-08-17, 23:09 »
Anders Forsberg (1756-1847) i Forsta torde vara infödd Locknebo. 1793 föreslår han som ny förmyndare för systern Karin Persdotter nära släktingen, bonden Olof Persson i Döviken (Brunflo tingslags häradsrätts arkiv AII:43 s. 153r-153v).
Den titel, kavallerikonstapel, som skriftställaren Anna Werner (1877-1959) begåvat Anders med i årsskriften Jämten 1934 är felaktig. Konstapel är lägsta befälsgrad inom artilleriet. Däremot blev han korpral inom kavalleriet 1795, men först 1798 flyttade han till korpralsbostället Stengärde i Näs sn. Werners påstående att yngste sonen Nils skulle vara född på Stengärde är alltså också oriktigt. Så vitt jag kan se var inget av barnen fött i Näs. Att antalet barn skulle ha varit åtta, ställer jag mig tveksam till. Kan här skett en sammanblandning med hans namne och samtida Anders Forsbergs (1755-1813) barn?
Svärsonen Erik Olofsson (1790-1861) var från Revsunds pastorat och Sörviken i Sundsjö. Hans födelsedatum (17/7) är korrekt återgivet i äldre hfl., men ändras slutligen till 10/3 (Lockne AI:5/56). Bland dopvittnena till Eriks ohh barn påträffas hans äldre halvbror Bengt Olofsson i Sörviken med hustru (1828).
468
« skrivet: 2017-08-08, 06:03 »
Ett litet streck eller prick/ar ovanför u och y var snarast regel i svenska kyrkböcker ännu på 1700-talet. I Norge bibehölls det längre.
Opgivet? af Barnemoderen; bägges 1:sta Lemaal.
469
« skrivet: 2017-08-06, 11:35 »
Jag ser inget h i efternamnet (som tydligt framgår i moderns motsvarande namn) så det kan inte vara Johansson.
Svårigheten med järnvägsarbetare denna tid var att de ofta var rörliga och inte skrivna på de orter där de uppehöll sig under begränsad tid. Enafors kan inte ha varit stort på den tiden och är det inte heller idag. För mig är det en station man klev av för att snabbare komma vidare på fjällturerna.
Det är möjligt att det går att hitta anställda i SJ:s arkiv. När jag går in på Riksarkivets hemsida tycks det vara väldigt stort och oöverskådligt, så här behövs det nog lite handledning av någon kunnig.
470
« skrivet: 2017-08-05, 07:50 »
Pige Berntine Gunelie Johansdtr og Ungk. Jernb.arb. Magnus Joenson(?) Enafors. Modern från Mox...?. och född 1863, fadern från Sverige och född 1868. Efter dopvittnena finns en anmärkning att barnamodern uppger att det är bägges första lägersmål. Ortnamnet bör vara en avledning av Moksnes i Stjördal. Modern torde vara den som återfinns här: https://digitalarkivet.no/view/255/pd00000013141554
471
« skrivet: 2017-07-29, 08:01 »
All his children got the surname Gunsten.
472
« skrivet: 2017-07-26, 17:58 »
Besvärlig handstil som det behövs tid att lära sig; bokstäver dras ihop så det förefaller fattas någon/några på en del ställen (något r kan jag inte se i moderns namn utan: Matha). f,h och s skrivs ibland väldigt lika varandra, också vokalerna a,e,o.
Brudens titel: Hausgehilfin? (=hembiträde)
473
« skrivet: 2017-07-22, 08:46 »
Jag tror många med mig har haft förhoppningar om att 'Namn åt de döda' skulle ge möjlighet att finna personer som med konventionell sökning är mycket svåra att hitta. D.v.s. personer som inte alltid var skrivna på sina uppehållsorter, men bosatta i Sverige. Många har nog de resande i tankarna men det fanns även åtskilliga andra. Jag är obekant med instruktionerna till de som registrerar de avlidna, men i privat mejl med framlidne Carl Sz. vill jag minnas att han hävdade att personer som var kyrkskrivna införs i vederbörlig församling oavsett om de avled på annan ort. Däremot att individer som inte var skrivna någonstans skulle införas där de avlidit. Är det så?
Min fråga kommer av att jag i min forskning har haft att göra med denna kategori av personer. Bl.a. min morfarsmors halvsyster som flyttade från Norge till Sverige i mitten av 1870-talet. Hon tog ut flyttbetyg från sin hemförsamling, men blev aldrig skriven i Sverige trots att hon fick åtminstone sju barn där. Efter mycket besvär påträffad som avliden i Sveg (Härjedalen) 1930: "Elin Anna Olsson, arbetskvinna från Alstahög, Rangulvall, Levanger .." [en hembygd som hon då lämnat för 55 år sedan].
En annan är akrobaten och tivoliägaren Jakob Heinrich Claus Schultz (1842-1920) som avled i Söderköping, där han skrivs som dansk undersåte från Aalborg. Även han bosatt i Sverige åtminstone sedan 1870-talet, men inte heller upptagen på CD-skivan över döda.
Har jag missuppfattat Carl Sz. eller vad ?
För att verkligen få med alla döda kan jag inte se något hinder till att registrera samtliga avlidna även om det innebär dubbleringar. Kan det finnas någon nackdel med en sådant förfarande?
474
« skrivet: 2017-07-20, 22:40 »
De diakritiska tecknen för J:en i faderns namn (Jon) och moderns farsnamn (Jonsdoter) är båda placerade över efterföljande vokal, så det är lätt att missta sig på vart de hör.
Familjen återfinns i A.J.Hanssons släktbok för Stuguns socken, tab. 55, sid. 34 (Östersund 1927).
475
« skrivet: 2017-07-10, 21:06 »
Kyrkoherde Abraham Själander (1763-1833), som tjänstgjorde i Berg från 1818 till sin död 1833, skrev med få undantag begravningsdatum för de avlidna. Tyvärr slarvade han också med bokföringen, för inte ens alla döda blev införda. Bouppteckningarna är kan här ibland vara enda källan för dödsdatum.
476
« skrivet: 2017-07-09, 18:18 »
Olof var född i Selånger. Fadern Jacob Sundström var en tid på 1730 båtsman i Sundsvall, därefter i Selånger innan familjen återkom till Stöde.
477
« skrivet: 2017-07-08, 18:17 »
Intressant. Jag utgår ifrån att Wrång (1625-1694) här uppfattats som son till borgmästaren Anders Persson, men är det självklart ? Nu hette Wrångs hustru Brita Andersdotter Bröms (ca 1636-1692) och svågerskapet skulle väl också kunna förklaras med att hon var borgmästarens dotter.
478
« skrivet: 2017-07-04, 01:35 »
Jon Halvarsson i Bleckåsen finns upptagen i 1654 års tiondelängd men torde ha avlidit få år efteråt eftersom hans änka är upptagen i 1660 års jordebok. Jons del i Bleckåsen köptes av Halvar Nilsson (brorsonen) för 70 riksdaler och tre tunnor korn vilket framgår av 1680 års höstting. Året efter anges vilka Jons arvingar var: Jöran Jonsson, Halvar Jonsson och Hindrik Nilsson. Tyvärr adresseras ingen av dem, men Jöran är ju välkänd. Den sistnämnde bör vara en måg. Detta ur mina gamla domboksexcerpter. Nu finns ju en hel del domböcker transkriberade och publicerade digitalt genom Jämtlands läns fornskriftsällskaps försorg. Så det går alldeles utmärkt att läsa själv, se http://www.fornskrift.se/avskrifter.htm
479
« skrivet: 2017-07-03, 13:19 »
Utsagor från ospecificerade källor är inte alltid lätt att ta ställning till. Dock, "VB i Alsen" avser förstås volym C:1 i Offerdals kyrkoarkiv. "avskrifter från 1645" kan vara svårare att greppa, men bör avse en avskrift gjord på 1920-talet av hemmansägaren Anders Johan Hansson (1857-1932) i Bringåsen. Originalet finns på Riksarkivet i Stockholm och är en mantalslängd omfattande hela Jämtland. Jag har tidigare karaktäriserat både original och avskrift ( http://forum.genealogi.se/index.php?topic=11531.msg171671#msg171671). Det som kan tilläggas är att Hansson utan att det anges, gjort egna tillägg som ofta är felaktiga. Bland dessa uppenbarligen att Gunild Enche i Bleckåsen var en Jon Halvarssons efterlevande. Nu var Gunild rätteligen änka efter Jon Tolsson/Toresson i Bleckåsen nr 5. Bröderna Jon och Nils Halvarssöner övertog sin avlidne fars hemman Bleckåsen nr 4 år 1640. Eftersom Jon H. inte finns upptagen 1645 kan han ha lämnat Jämtland under de oroliga krigsåren och/eller blivit uttagen till soldat.
480
« skrivet: 2017-05-17, 23:53 »
Våra bedömningar av Anders nekrolog förefaller mig inte särskilt olika.
De uppgifter från Hållborgen jag anfört finns som jag angivit på sidan 1 i den äldsta hfl. Beträffande källhänvisningar använder jag mig inte av bildnummer och liknande, eftersom det endast är relevant för dem som har samma bildleverantörer.
Olof Hvitlock tjänstgjorde endast sina sista två år för en rote i Revsund, så han kanske inte var så känd i församlingen. Sannolikt därav det felaktiga namnet i hustru Gölins dödsnotis. Hon finns upptagen i Staffan Lindqvists bok Familjer i Ragunda (Bräcke 1998) sid. 26.
Sonen Johan (Johannes enl. födelsenotis) var soldat i Hållborgen till sin död. Hans dotter Gölin (Giölu) född där 1737.
481
« skrivet: 2017-05-17, 00:06 »
Nekrologens uppgifter om modern Gölin tycks inte helt överensstämma med sanningen. Uppenbart var hon tidigare bosatt hos äldste sonen Johan, som var dragon i Hållborgen. Början av Revsunds äldsta hfl. saknas, men födelseuppgiften för Gölin och att hon flyttat till Förberg finns kvar (se Revsund AI:1/1). Hennes make Olof Johansson H. var enligt rullorna från Hälsingland och avled 10/11 1718 i Duved [Åre sn].
482
« skrivet: 2017-05-16, 21:05 »
Jon Olofsson i Halåsen synes inte vara infödd eftersom han uppges inflyttad och gift 1741 (Lits ka AI:2/92).
483
« skrivet: 2017-05-16, 00:14 »
Jag ser nu att förkortningen w.p. påträffas tre gånger i dödsnotisen.
Ett ord som jag reagerade på finns i meningen .. han wart (ej warit) Soldat... Vi brukade det som barn och jag tror inte jag använt det på decennier.
Ordet har inte med verbet vara att göra, utan är en form av det gamla varda. Ett ord som trängdes ut när det tyska bliva (bleiben) lånades in. Att vi använde det i yngre år berodde på att det då och ännu finns kvar i jämtmålet (åtminstone i delar av Jämtland). Betydelsen är alltså att han (Anders Berg) blev soldat.
484
« skrivet: 2017-05-15, 23:19 »
Förkortningen är w.p. =wid pass, d.v.s. omkring.
485
« skrivet: 2017-05-12, 23:42 »
Anna Grelsdotter (1716-1793) från Kölsillre uppges i sin nekrolog ha varit gift två gånger i Norge. I sitt första äktenskap ska hon ha haft tre barn; en son och två döttrar. På Medelpadsskivan (CD) har barnen namngetts som Anders f.1739, Lars Evensson Kaström f.1740 och Beana Persdotter f.1750. Eftersom de tre barnen, varav två var döttrar, helt klart hade samma far är sammanställningen förvånande. I en efterlysning ( http://forum.genealogi.se/index.php?topic=54129.msg793497#msg793497) ifrågasätts de olika farsnamnen även om grunduppgifterna tycks få acceptans. Barnen Anders och Lars kan utmönstras; den sistnämnde utan vidare eftersom dennes farsnamn är helt irrelevant. Att en Anders f.1739 inte heller platsar är uppenbart, eftersom Anna den 14/6 1739 födde en utomäktenskaplig son Peder ( Haverö C:2/51). Intressant där är noteringen: .. Fadren blef ej kun(n)ig, dock höltz Pehr Lom för den sam(m)a. Beana däremot är en dotter, vilket framgår av husförhörslängderna ( se bl.a. Haverö AI:6/6 där Anna nämns som svärmor till Måns Persson i Ytterturingen). Denna Beana förefaller ha inflyttat till Haverö långt före modern, redan 1755 ( Haverö AI:3/20). Jag kan ha förbisett någon tidigare notering, men så vitt jag kan se inflyttade modern Anna först 1779 och då från Jämtland ( AI:5/5). Det skulle i så fall indikera att något barn kan ha varit bosatt i sistnämnda landskap.
486
« skrivet: 2017-05-11, 01:54 »
Hej Björn,
Sept: 22 Begrafdes Swagsinte Bonden Nils Mårtensson ifrån Solsiö _ han måste mer än 1½ år hollas wård och wagt., om _ och druncknade i Damtjena (?). Anars lefwat Chr: i 42 år Olÿcks Händelse (handstilen tillhör komminister Lars Erik Festin d.ä.)
Jag hittar ingen tjärn i närheten av Sällsjö som börjar på D, däremot Magnustjärnen. Det namnet låter inte särskilt gammalt, så den kanske kan ha haft ett äldre namn.
487
« skrivet: 2017-05-02, 22:13 »
Det var 15 personer som drunknade den 4 juni 1780 i Skurufjärden och Grimnässjön. Alla var infödda i Revsund eller Bodsjö, förutom en piga från Anundgård i Holms sn, Medelpad. Eftersom det var en söndag var man sannolikt på väg från gudstjänsten i Revsunds kyrka. Slutsatsen att man inte var på väg dit kan man nog dra eftersom sällskapet var så nära sina hembyar (Mälgåsen och Stavre). Orsaken till olyckan var ett stormoväder.
Den efterfrågade Anna Svensdotter var inte dotter till Sven Rassvill, utan verkligen född 1707. Hon finns upptagen med sina syskon i födelsebyn Stavre (se Revsunds ka AI:1/40-41). I födelseboken har hon emellertid av misstag fått sin mors namn Gölo. Där är födelsedatum 21/5 1707. Att hon i hfl. senare försetts med datumet 11/6 finns säkert en förklaring till, men det kan vi i ljuset av övriga fakta bortse ifrån.
Beviset för att Anna verkligen är en dotter till Sven Evertsson framgår av Revsunds ting i juni 1750 (§ 9), där hennes man Jon Larsson i Mälgåsen och hans övriga svågrar upplåter hennes fadershemman till brodern Evert Svensson.
488
« skrivet: 2017-04-26, 23:59 »
Per och Karin död 1849 respektive 1856. I Pers nekrolog påträffas de uppgifter som eftersöks. Se Hackås ka C:2/344v.
489
« skrivet: 2017-04-22, 14:46 »
Tack, det var värdefulla uppgifter.
Även om paret (maken Gustaf antog hustruns tillnamn Hallén) inte hade några efterkommande är det viktigt att dokumentera även dem. Jag har inte följt dem längre än att de förefaller vara bosatta i Maria Magdalena församling 1865 (mtl).
490
« skrivet: 2017-04-22, 06:56 »
Barnmorskan Christina Brita Hallén f.1822 gifter sig 1862 i Kall, Jämtland med möbelsnickaren Gustaf Pettersson. Hon uppges vara född i Sollefteå och hennes giftoman är modern änkan Brita Persdotter i Helgum. Trots dessa uppgifter går jag bet på att hitta igen henne. Någon som känner till hennes antecendentia ?
491
« skrivet: 2017-04-19, 19:24 »
Tack för det.
Alltid trevligt och nyttigt med förkovran.
492
« skrivet: 2017-04-19, 18:26 »
Att hustru Karin, trots skiljaktighet med rätt födelsetid, var dotter av Halvar Larsson Hjerpe framgår av den senares bouppteckning (Hallens tgs häradsrätt AII:15/nr 18).
Maken Johan var av samisk börd, vilket ses i hfl. (se Offerdal AI:7/10 > 15).
Vid dopet av Johans och Karins äldste sonen Per påträffar vi bland vittnena skattelappen Jon Persson och hans hustru från Kallfjällen. JP torde vara densamme med namnen (f 1780) i just Kallfjällen som påträffas i Undersåkers lappförsamling AI:1/44. I samma volym, men uppslaget efter, har vi en Lars Persson (f 1770), som sannolikt är av intresse. Hos honom finns en änkling Per Persson.
Dessa personer tycks ha inflyttat från Föllingefjällen (se Föllinge lappförsamling AI:2/41v-42r). Där har vi en Per Persson med hustru Anna Larsdotter, med bland andra barn sönerna Lars och Jon (som där uppges ff 1781 resp. 1772). Dessutom en son Johan född 1789 och ytterst tänkbar som den senare Egg.
[En hustru Anna Larsdotter död 7/9 1818 av ålderdom och begravd 9/10 i Kall (Undersåkers lf C:1 s. 185)].
493
« skrivet: 2017-04-19, 00:19 »
12 april 1795 döptes en samepojke i Offerdal. Föräldrarna var från Kolåsfjäll och han uppges vara född den 8:e i samma månad vid Sjöarsjön. Vid sökning hos lantmäteriet ( https://kso.etjanster.lantmateriet.se/) kan ortnamnet ifråga inte påträffas. Känner någon till vad det vara för sjö ?
494
« skrivet: 2017-04-18, 00:08 »
En på sin tid omtalad i svensk press vid mitten av 60-talet var en Shirali Mislimov från Azerbajdzan som skulle ha varit född på Napoleons den förstes tid. Detta kunde knappast ha dokumenterats, men intressant läsning var det vad jag minns. Hittade lite om honom där namnet korrigerats till Muslimov: http://azer.com/aiweb/categories/magazine/44_folder/44_articles/44_centenarian.html
495
« skrivet: 2017-04-16, 02:22 »
Av vigselnotisen framgår att modern lämnat skriftligt bifall till dotterns giftermål. Därigenom är det klart att modern antingen är änka eller ogift. Det står även att brudens svåger Jonas Mårtensson i Elfve är närvarande vid akten. I Älven och Myssjö socken finns en JM, gift med en Brita Svensdotter f.1835.
Följer man dessutom Anders Adolfsson med familj i hfl. kan man se att svärmodern Lisbet Halvarsdotter dyker upp där på 1880-talet.
496
« skrivet: 2017-04-14, 00:08 »
Erik Borgs morfar var Elias Borg från Pålgård, sedermera nybyggare i Borglunda. Någon äldre anknytning till Stugun kan jag däremot inte se.
497
« skrivet: 2017-04-13, 22:35 »
Erik påträffas hos sina föräldrar, se husförhörslängd för Stugun AI:3/31.
498
« skrivet: 2017-04-11, 14:57 »
Then 1 Januar: begrofz Pigan Apollonia Larsdotter från Lan som, deß siukdom tog sin begÿnnelse af rändzla i det ena benet som gaf sig sedermera op i kroppen, warit nu ett helt Åhr sängliggande, fick den rätta Julefrögden d: 22 Decemb: Lefwat i 24 åhr.
Stavningen rändzla tyder på att skrivaren kunde sitt jämtmål, vilket ord på nutida svenska betyder värk. Julefrögden avser här en salig hädanfärd.
499
« skrivet: 2017-04-10, 10:28 »
I min framställning över Marby har jag skrivit följande om Ivar Dibergs hustru: Född 1743 enligt alla jämtländska husförhörslängder där hon förekommer. Namnges Magdalena förutom i dödsnotisen, där det står "Margareta Diberg född Holmberg". Magdalena hade visserligen en äldre syster Margareta (Greta) som var född just 1743, men att hon skulle ha varit Dibergs hustru är knappast sannolikt. Bland parets barnbarn påträffas ingen Margareta, däremot Magdalena.
Ivar och Magdalena vigdes i Stockholm 14/7 1771 (Fransk-Lutherska församlingen C:1/259). Hon var född 11/6 1745 i Norrtälje.
Jag ser nu att Magdalena sist noterad i Norrtälje som född 1744 (AI:2/156v).
500
« skrivet: 2017-04-07, 22:09 »
Oviken har tidvis bra nekrologer. I Olof Gärdberg (Gerdberg)s dödsnotis framgår såväl födelseort som föräldrar (Oviken C:4/898-897). Änkan uppges född i Hackås (Oviken C:4/690).
|
Visa inlägg
och blir det fortfarande.