Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Stefan E Sundbäck
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2008-02-08, 18:30 »
Hej, Hans!
Se första inlägget under denna rubrik och de svar, som också finns ovan.
Bestämt är vi då släkt! Från vilket av Maria Elisabeth Tingbergs barn härstammar Du?
M v h
Stefan
2
« skrivet: 2007-10-16, 19:12 »
Hej, Dagny!
Tillåt en från Blekinge avlägsen norrbottning att komma med en fundering när det gäller båtsmannen Zakris Konst.
Är Konst ett soldat-/båtsmansnamn i Tjurkhult eller finns det något som kunde tyda på att det är hans egentliga släktnamn?
I Torneå stad finns sedan 1600-talets mitt en släkt med namnet Konst (senare även latiniserat till Constenius) med anknytning till kofferdi, d v s handeslsjöfart. Släkten förefaller ha förgreningar på andra ställen i Finland, bl a till Uleåborg, Björneborg och Raumo. Vi försöker nu kartlägga denna släkt med alla dess förgreningar och därför vore jag oerhört tacksam för att få del av de data Du kan få fram rörande denna Zakris Konst.
M v h, Stefan
adr: Köpmanvägen 31, 950 40 TÖRE
tel: 0923-64 00 11
3
« skrivet: 2007-10-06, 20:26 »
Hej igen, Göran!
Dessutom föds den 13.10.1805 och döps den 16.10.1805 i Kuopio stadsf. Maria Charlotta Idmans utomäktenskaplige son Christopher Leonard.
En mor, som väljer att kalla två av sina söner vid det ändå rätt ovanliga namnet Christopher, får mig att gissa vem fadern är, även om jag saknar bevis. Var och när dog Christopher Krook, f. 22.8. 1767? Har svårt att finna honom i HisKi.
Allt gott!
Stefan
4
« skrivet: 2007-10-06, 19:52 »
Hej, Göran!
Följande noteras i databasen HisKi för Åbo svenska församling:
30.12.1757 1.1.1758 Assessoren Her Carl Krooks fr? Wendla Charlotta Cedermarcks Bengt Magnus
19.1.1759 21.1.1759 Kongl: Hofrätts Assessoren He:r Carl Krooks fr? Wendla Charlotta Cedermarcks Carl Gustav
2.3.1760 4.3.1760 Hofrättsrådet Herr Carl Krooks fru Wendela Charlotta Cedermarcks Johan Magnus
4.1.1762 6.1.1762 Hofrättsrådet Herr Carl Krooks fr? Wendela Charlotta Cedermarcks Charlotta Margaretha
original - ALKUP: efter 3:ne dagar blef död
15.3.1763 16.3.1763 Hofrätts Rådet Herr Carl Krooks fr? Wendla Charlotta Cedermarcks Margaretha Charlotta
9.6.1765 11.6.1765 Hofrätts Rådets Herr Carl Krooks fru Wendla Charlotta Cedermarcks Eva Catharina
22.8.1767 23.8.1767 Lagmannen Herr Carl Krooks Fr? Wendla Charlotta Cedermarks Christopher
Bästa hälsningar!
Stefan
5
« skrivet: 2007-10-06, 19:03 »
Hej, Irene!
Det är inte Martingården i Nybyn, Överkalix, Du tänker på?
Från hemsidan overkalix.heartoflapland.com:
Överkalix hembygdsgård, Martingården, en av de bäst bevarade i Sverige. Norrbottensgård från 1800-talet med tillhörande byggnader, ladugård, stall, smedja, härbren och vedbod.
Här finns en stor samling bruksföremål och möbler, som är dekorerade med det unika Överkalixmåleriet.
M v h
Stefan
6
« skrivet: 2007-09-23, 06:05 »
Hej!
Vet inte hur mycket material databasen EmiHamn omfattar. På Emigrantinstitutet i Växjö har det tidigare funnits längder över de svenskar, som emigrerade till U.S.A. efter 1869 och som var skyldiga att uppge sin destinationsort där.
Själv lyckades jag hitta några försvunna släktingar, som emigrerat 1865 - alltså innan dessa uppgidter började bokföras i avresehamnen - genom de s.k. Passenger Lists of Vessels arriving in New York. Där stod det däremot en enda destination för alla passagerare, nämligen New York. Letade igenom de mikrofilmade kyrkböckerna för alla svensk-amerikanska församlingar i både staden och staten New York, dock utan resultat. När jag givit upp förhoppningarna om att hitta något, började jag leta efter några andra släktingar, som också emigrerat till U.S.A. Och se, jag fann inte bara dessa, utan även de som åkt över 1865, alla bosatta i delstaten Michigan! Ett tips kan alltså vara att leta efter emigrerade släktingar till E J R Mellgren.
Lycka till!
M v h
Stefan
7
« skrivet: 2007-09-11, 08:01 »
Hej, Göran & Constantinus!
Kommer släkten Hackzell från socknen Hacksta i Enköpings kommun, varifrån den för kyrkorna i bl.a. Gammelstad och Kalix så betydelsefulle ärkebiskopen Jacob Ulvsson (Örnfot) härstammar eller möjligen från Hacksta i Enköpings-Näs socken? Jag förmodar Hacksta socken, även med tanke på att Anders Larsson Hackzelius var kyrkoherde i Holm och Kulla socknar (i nuv. Gryta pastorat med Örsundsbro som huvudort), likaså i Enköpings kommun. Holm är f.ö. idag Svenska kyrkans minsta församling med blott 21 kyrkotillhöriga (31/12 2006).
M v h
Stefan
8
« skrivet: 2007-09-09, 19:49 »
Hej!
Och Carin Hansdotter Koberg (1715-1767), dotter till Hans Christoffersson Koberg (c. 1680-c. 1770) och Appolonia (Abluna) Konst el. Constenia. Den sistnämnda var i sin tur dotter till brukspredikanten Michael Andreae Constenius och Maria Catharina Jacobsdotter Spett.
M.a.o. är det rätt mycket bruksfolk bland Ellas anor (så även Groth).
M v h
Stefan
9
« skrivet: 2007-09-09, 14:23 »
B-G m.fl.!
Kan det helt enkelt stå LappMa?en(?=nn)?
M v h
Stefan
10
« skrivet: 2007-09-05, 07:10 »
Hej! Det var en mycket intressant upptäckt! Var har Du hittat dem mer exakt? Jag kan inte hjälpa det, men jag får associationer till skäkten/ätten Grapes vapen, som Du kan se på en bra bild på följande sida på nätet: http://hem.passagen.se/kuoksu/vapenbok.htm Liknar det Du har hittat i Karelen det vapen Du ser på Erik Kuoksu's hemsida? Vore intresserad av att veta, då jag letar efter tidiga kontakter mellan Karelen och Tornedalen (på det sistnämnda stället har ju släkten Grape verkat i många generationer). M v h Stefan
11
« skrivet: 2007-09-02, 11:59 »
Hej igen!
Här kommer fortsättningen, som inte fick plats i det första inlägget:
Maria Nilsdotter Svanberg, f. 1768, härstammar från det stora släktkomplexet Svanberg/Sandberg i Ytterbyn. Hennes bror var professor mathematicus Jöns Svanberg i Uppsala (har fått en gata uppkallad efter sig där); en annan Per Svanberg, handelsman i Torneå; en tredje broder Nils; en fjärde Lars, handelsman i Torneå, g. m. Brita Sarelia; en syster Helena, g. m. Olof Samuelsson Berg (stammoder resp. stamfader för släkten Bergman från Nederkalix och vars gravsten kan ses utanför Kalix kyrka); en annan syster Margareta, g.m. skomakaremästaren Henric Lindgren i Stockholm och mor till professorn i orientaliska språk i Uppsala, riksdagsmannen, kyrkoherden i Tierp, Gerhard Lindgren. [Se vidare: Bergman, Gunnar: Med kursläde Kalix-Waldemarsudde. Kring ett handelshus på 1800-talet. Västerås 1959.]
M v h
Stefan
12
« skrivet: 2007-09-02, 11:57 »
Hej, Krister!
Föräldrarna till Esaias Herman är Esaias Svanberg och Cajsa Ulla Grape. Familjen återfinns i Haparanda hfl. 1836-1845 pag. 23. Där kallas Esaias Svanberg målare, vilket är riktigt. Han har bl.a. målat altartavlan Karl Gustavs kyrka i Karungi år 1845 (G W Lindfors: Karl Gustavs sockens historia).
Följande kan läsas i hfl:
Målararen Herr Esajas Svanberg, f. 1806 g. 1837-11-12 m.
Hustru Cajsa Ulla Grape, f. 1808, från fol. 107, Lands bok.
Barn:
Fredrik Ulrik, f. 1838-08-17;
Eufrosyne, f. 1839-09-05;
Esajas Herman, f. 1841-12-14;
Edvin August, f. 1843-08-02(?);
Augusta Isabella, f. 1846-03-30.
Mor, f.d. Nybyggaren Esajas Esajassons i Ned. Calix Enka
Maria Nilsdotter Svanberg, f. 1768-08-11 i Ytterbyn, Ned. Calix; till förs. 1837; till Stockholm 1841-07-08.
Svärmor Magdalena Grape, f. 1774; från fol. 107, Lands bok.
Vad säger oss då detta?
Om vi börjar med det enklaste kan det vara Magdalena Grape. Henne kan vi återfinna i släktboken för släkten Grape. Har dock inte återfunnit någon anteckning om på vilken sida i boken.
Esaias Svanberg är alltså född i Nederkalix 1806. Han är son till nybyggaren Esaias Esaiasson i Storträsk o h h Maria Nilsdotter Svanberg.
I Nederkalix hfl hittar vi följande i hfl:
Esaias Esaiasson (Storman), f. 1783; g. 1802 m.
Maria Nilsdotter, f. 1768.
Barn:
Fredric, f. 1804-04-14, till Torne, till Stockholm;
Esaias, f. 1806; till Dito
Nils Petter, f. 1807, till Dito 1823-01-10 (?)
I en äldre hfl för Nederkalix (1770-1805), pag. 212 finns familjen under Korpikån, gård nr 9: Lomben (om jag inte missminner mig flyttades nybygget från sitt ursprungliga läge på Lombheden till nutidens Storträsk och ute på udden mot sjön):
Pehr Erichsson, f. 1748, g. 1:a ggn. m. Margeta, f. 1739, d. 1784; 2:a ggn. 1788 m. Maria Esaiasdotter ifr. Torne, f. 1757.
Modren Ella, f. 1708, d. 1786.
Systren Märta, f. 1740, [bör vara 1739-12-22 i Överkalix; uppg. fr. Eva Dahlberg], d. 1812-07-18 i Storträsk; g. 1779-11-21 m.
Svågren Esaias Esaiasson, f. 1756 (de fol. 373) [omgift 1813 m. Maria Olofsdotter, f. 1778; min anm.].
På samma sida i hfl finns notering om Pehr Erichssons barn, vidare om Esaias Esaiassons hustru och äldste son m.m.
Om Esaias Esaiassons, f. 1756-05-08 barn kan sägas följande:
Esaias, alltså f. 1783 och Esaias Svanbergs far, se noteringar ovan;
Eric, f. 1785, d. 1856-12-16, bonde i Storträsk, g. 1:a ggn. 1806 m. Anna Andersdotter, f. 1771 i Lomträsk, Överkalix, d. 1822-03-30; g. 2:a ggn. m. Carin Jönsdotter, f. 1790. Härstammar själv från Erics första äktenskap och sonen Esaias(!) Ersson, 1807-1887 o h h Eva Isacsdotter Constenius, 1810-1877.
Olof, f. 1814-01-13, g. 1:a ggn. m. Lovisa Nilsdotter, f. 1815-04-02 i Månsbyn, 2:a ggn. m. Kajsa Lena Nilsdotter Lundholm, f. 1816-07-07 i Månsbyn.
Nils Fredric, f. 1821-10-28.
Esaias Esaiasson, f. 1756 i Sangis, var yngste son till korpralen Esaias Svan, 1701-1782 o h h Lisbetha (Lisa) Olofsdotter, 1710-1785.
Härstammar Du själv från Esaias Svanberg?
M v h
Stefan
13
« skrivet: 2007-09-01, 08:38 »
Hej igen, Kirsti!
TACK för Din fantastiska hjälp!
Då var läget betr. regementshistoria ungefär det jag förmodade/befarade. Det innebär att Krigsarkivet i Stockholm förmodligen har allt tillgängligt material på svenska. Har varit där tidigare för att få svar på mina frågor om bl.a. släktena Conrad/Achtmöller/Schadewitz/Konst(i) och deras ursprung, dock utan något konkret resultat. Måste nog återvända för att söka ännu en gång. Vad finns det skrivet om mer allmän historia i dessa bygder i närheten av Olofsborg under 1500- och 1600-talen?
M v h
Stefan
14
« skrivet: 2007-08-29, 09:36 »
Hej, Kirsti!
Tack för de intressanta upplysningarna! Vet Du om något är skrivet på svenska om Viborgs läns kavalleriregemente och/eller andra regementen i östra Finland och var officerarna kom ifrån? Det finns ju en hel del tyskklingande namn bland militärerna där. Tacksam för litteraturtips!
M v h
Stefan
15
« skrivet: 2007-08-22, 15:14 »
Hej, Götha!
Intressanta frågeställningar Du tar upp! Vet Du när Din mmm är född?
Enligt HisKi finns det många Schadewitz i Juva och angränsande socknar. Jag forskar i släkter med namnen Konst/Konsti/Konstar m.fl. Denna forskning har fört mig till just detta område (Sulkava, Rantasalmi och Juva sn) i Savolax. Har stött på namnet Schadewitz på en ingift person i släkten Konsti, nämligen en Anna Schadewitz, f. omkr. 1761 och g.m. Johan Konsti. De var bosatta i Kaihunmäki, Juva sn. omkr. 1795.
En fråga som jag ställt mig, är om de släkten som finns i detta område och har utländska (tyska?) namn (finns bl.a. även en släkt Aichmöller), kan ha kommit till området genom det dragonregemente som fanns i Savolax. Finns det några muntliga traditioner i släkten om varifrån den kommer?
M v h
Stefan
16
« skrivet: 2007-08-19, 22:45 »
Hej!
Den 9 november 1774 gifter sig Anders Michelsson [Constenius] i Koivukylä (1737-1790) med pigan Cajsa Olofsdotter (d. 1818) utan krona. I hfl är hennes födelseår otydligt angivet, men jag har tolkat att det står 1750 där. Efter Anders Constenii död gifter Cajsa (Carin) om sig med orgeltramparen Nils Nilsson Hakkainen/Hackaus (f. 1755 i Lappträsk). I sitt första gifte har Cajsa barnen Ewa (1776-1854, g.m. Olof Olofsson Eklund/Måna/Stenberg i Aapajoki); Isac (1780-1852, g.m. Anna Greta Hansdotter Nuoksujärvi i Lappträsk) samt Brita Catharina (1783-1786).
Tidigare har jag antagit att Cajsa skulle vara identisk med den Cajsa/Carin Olofsdotter, som föds i Taro(niemi) 1752 2/9, men detta tror jag är felaktigt. Men vilka är Cajsas/Carins föräldrar? Kan föräldrarna vara Olof Hansson Mörtberg och Lisa Nilsdotter Karkkinen? Har gjort en notis om detta i en gammal anteckning, dock utan att ange någon källa.
Kan någon av Hietaniemi- eller Tornedalsforskarna hjälpa mig att bringa någon ordning på detta?
För att lämna några ytterligare uppgifter, kanske ledtrådar, är följande vittnen vid två av Anders Constenii och Cajsa (Carin) Olofsdotters barns dop:
Cuivokylä 1776
döpt d. 21 jan.
Anders Constenii och Carin Olofsdotters barn, födt d. 12 ejusdem:
Eva
Testes: Simon Simonsson och dess hustru; Jacob Jacobsson och dess hustru; drängen Michel Hindrichsson och Margareta Hindrichsdotter.
1780
döpt den 22 april.
Anders Constenii och Catharina Olofsdotters barn Isaac i Koifvokylä, födt d. 20 ejusdem.
testes: Hindrik Swan och hustru; Michel Jussi och hustru; Esaias Hindriksson; Pig. Ewa Jacobsdotter.
Tacksam för all hjälp!
M v h
Stefan
17
« skrivet: 2007-06-09, 20:16 »
Hej!
När en stola nämns i en bou efter en präst (kyrkoherde), så är det helt i sin ordning. Stolan är det band, som biskopen lägger på prästens axlar vid prästvigningen, bl.a. en symbol för Kristi ok. Färgen på stolan skiftar efter kyrkoårets färger: vitt, grönt, rött, violett(blått), svart.
Förleden jura blir jag inte riktigt klok på. Finns det möjligen någon alternativ läsart?
M v h
Stefan
18
« skrivet: 2007-06-08, 22:16 »
Hej!
Glöm inte Wörå (1766)! Dessutom fanns han ju även vid Meldersteins bruk i Råneå sn (Norrb.l.) innan han flyttade till Finland. Enligt ovan är Johan Saxholm född vid Saxhammars bruk, Söderbärke sn. Flyttade han direkt från Söderbärke till Råneå eller var han bosatt på något fler ställe i Sverige? Tala om bruksvandring...
M v h
Stefan
19
« skrivet: 2007-06-04, 01:55 »
I HisKi finns följande barn noterade till hammarsmeden/mäster Johan Saxholm och Anna Westman:
Christina Catharina, f. 1/8 1765 i Orisberg, Storkyro sn (not. Flyttat till Wörå 1766), d. 14/12 1808 i Kuopio lf, g. 1795 i Kuopio landsförsamling med kolaren Gabriel Dufva, d. 5/2 1808 vid Strömsdahls bruk, Kuopio lf;
Brita Magdalena, f. 18/12 1768 vid Kimo bruk, Oravais sn;
Eric, f. 27/10 1771 vid Bruket, Oravais sn;
Anna Gustava, f. 22/1 1775 vid Koskis bruk, d. (og.?) 3/11 1848 i Hirsala, Kyrkslätt sn;
Ber(n)t Johan, f. 23/8 1778 vid Fridricksfors bruk, Kullaa sn, d. 16/12 1849 i Saarijärvi sn.
Några av barnen synes ha bosatt sig i Saarijärvi sn.
Mästersmeden Johan Saxholm från Orisberg gifter sig i Oravais sn med Anna Westman från Kimo bruk den 17/2 1765.
Det finns även en Jöran Saxholm, som under 1790-talet får barnen Elias, Eric och Maria i Kankaanpää sn. Modern till dessa barn är Valborg Johansdotter. Huruvida dessa har något samband med Johan Saxholm är mig obekant.
M v h
Stefan
20
« skrivet: 2007-05-03, 17:03 »
Hej, Erik!
Det finns uppgifter om att bröderna Nils och Erik Wiklunds hem i Bredviken, Nederkalix skall ha varit påverkat direkt av de herrnhutiska missionärerna i Torneå. Minns dock tyvärr inte var jag har läst denna uppgift, men jag tror att den kan verifieras av andra Kalix-forskare.
Det jag tycker skulle vara intressant att veta mer om, är på vilken bevekelsegrund missionärerna kom till just Torneå. En allmän längtan att föra ut budskapet om Guds rike till världens utpost? Hade missionärerna kännedom om borgarna i Torneå? En del av borgarna hade ju tyskt påbrå!
Miljön i det dåtida Torneå har ju utan tvekan påverkat den svenska kyrkohistorien genom både wiklundsk och laestadiansk väckelse, men även genom den waldenströmska väckelsen (som gav upphov till Sv. MissionsFörbundet). P.P. Waldenströms mor var ju av släkten Govenius i Torneå. Ett av P.P.W.:s P:en står ju för ett av arvnamnen inom släkten Govenius, Paul.
De böcker, som nämnes i bou efter Mats Taavo är inte ovanliga i Tornedalen [härom se Svensk kyrkohistoria, del 5: Individualismens och upplysningens tid, s. 137, där professorn i kyrkohistoria Harry Lenhammar räknar upp Arndt, Wegelius, Dent, Nohrborg, Fresenius, Gerhard, Pontoppidan, Fritsch m.fl.
Däremot verkar författaren till Skriftermåls- och communionbok, Johan Philipp Fresenius, ha intagit en klar frontställning mot herrnhutismen och reformärt kristendom, men fortfarande rört sig inom pietismen [a.a. s. 249].
M v h
Stefan
21
« skrivet: 2007-05-03, 00:31 »
Hej!
Mycket intressant bouppteckning betr. läsandet av andliga skrifter i Tornedalsk andlighet.
Kanske kan jag bidra till tolkningen av texten:
1 Finsk Bibel
Wegelii Postilla I 2 band [Wegelius var en mycket läst pietistisk postilla på finska]
Freseni Com[munion]bok [kommunion=nattvard, d.v.s. en bok om nattvarden]
Joh[ann] Gerhards bönbok
Arndts Pa[radis] Lustgård [utkom på finska 1732]
[Pon]Top[p]idans [Härliga] TrosSpegel [...]
Quirsfelds Paradis Sällskap [bör vara: (Himmelske Örtagårdssällskap..., på finska 1779]
Nådenes ordning [bör vara David Hollazii predikosamling Nådens ordning..., på finska 1745, herrnhutarnas främsta andaktsbok - f.ö. var missionärer från Herrnhut på besök i Torneå redan på 1730-talet]
En sann omvändelses öfning [härmed torde avses den engelske författaren Arthur Dents andaktsbok med det namnet, även den översatt till finska]
Skriftskola [troligen en bok, som förberedde ungdomarnas första nattvardsgång, ett slags dåtida konfirmationsbok - har dock inte kunnat återfinna exakt vilken bok, som avses. Skriftskolorna stadgas i Finland åtminstone från år 1740]
Källa: Sveriges kyrkohistoria, del 5: Individualismens och upplysningens tid av Harry Lenhammar, sid 119, 137ff, 244ff. Verbum, Stockholm 2000.
M v h
Stefan
22
« skrivet: 2007-01-01, 23:03 »
Hej igen!
Hur kommer det sig att gossen heter Franzén?
M v h, Stefan
23
« skrivet: 2006-12-31, 22:04 »
Hej, Johan!
Berätta gärna något mer om Alex Herbert Franzén. Levde han i Kalix eller flyttade han någonstans? Anledningen till att jag frågar är att jag vet att namn kunde förändras t.ex. vid emigration till U.S.A. och Kanada. Så blev min släkting Sigurd Fransson Sigurd Franzen. Han var son till Oskar Adolf Fransson (1878-1918) och Hilda Maria Sundbäck (1882-1921). Oskar Adolf var i sin tur son till Frans Oskar Akusjärvi och Anna Greta Lindström, samtliga bosatta i Nederkalix. Sigurd Franzen levde i Langley, B.C., Canada. Han hade en bror, som bodde i Kalix, när jag växte upp och som hette Axel Fransson. Det är inte så att han kan ha något samband med Din Alex? Tyvärr har jag i skrivande stund inte tillgång till mikrokort för Nederkalix församlings kyrkoarkivalier.
M v h, Stefan
24
« skrivet: 2006-12-23, 10:30 »
God Jul & Gott Nytt Forskarår 2007!
Stefan
25
« skrivet: 2006-11-21, 22:08 »
Hej!
Har Erik Olofsson några syskon? Brita Eliaedotter?
M v h, Stefan
26
« skrivet: 2006-11-16, 23:31 »
Hej!
Under Norrbotten: Socknar: Nederkalix diskuteras även denna fråga. Jag hoppas att Sonja och Ingemar m.fl. har noterat detta. Där framförs av Peder Andersson läsningen Grisbach, vilken jag tror är den rätta utifrån att själv ha läst den infogade, aningen otydliga bliden från Genline. Tyskklingande namn är definitivt ingen ovanlighet i Torneå vid denna tidpunkt. Några medlemmar från släkten Franzleben var just guldsmeder/guldsmedsgesäller i Torneå under senare hälften av 1700-talet. Medlemmar ur denna släkt Franzleben var även ingifta i brukssläkter från Kengis bruk, t.ex. Thun.
Brita Olofsdotters morbror var dessutom handelsmannen Lars Svanberg i Torneå och hennes kusin professorn Jöns Svanberg i Uppsala.
Det finns även en till ursprunget judisk släkt i Torneå, Zebulon. Är dock tveksam till om Grisbach är judisk. Här måste kanske ytterligare forskning komma till stånd innan detta kan sägas definitivt.
Noteras att Torneå stad redan vid mitten av 1730-talet besöktes av missionärer från Herrnhut i Tyskland. Anledningen till att de kom till denna avlägsna plats var dels att den var en betydande handelsplats för Nordkalotten (jfr vad Torneå och Haparanda är på väg att åter bli med bl.a. det igår invigda IKEA-varuhuset), dels att det i denna stad fanns tyskättade invånare.
Namnet Grisbach förekommer även i det mellan Tammerfors och Lahtis belägna Akaa socken. (Källa: HisKi).
M v h, Stefan
27
« skrivet: 2006-11-09, 18:20 »
Hej!
Huuva finns som släktnamn även i Haparanda-trakten.
M v h, Stefan
28
« skrivet: 2006-11-06, 01:05 »
Hej, Marianne!
Du bör söka på Enare/Inari socken. Där finns Matts Berg med. Där verkar det dock inte som om någon dödsorsak finns angiven. Detta bör naturligtvis kontrolleras mot originalet av död- och begravningsboken. Denna finns tydligen både på mikrofilm och mikrokort. Uppgifter om detta finns under Uppgifter om församlingen för Enare.
Om Du är osäker på sökvägen till Enare socken, sök på alla församlingar.
Den släkt i Nordnorge, som jag tänker på, är en gren av släkten Konst/Constenius, som bosatte sig på Skjervöy. Det förefaller dock orimligt att Matts skall ha varit på väg dit eller därifrån, när han befann sig i Enare/Utsjoki. Det är betydligt närmare att ta vägen via Kautokeino. Men det kan ju finnas fler anknytningspunkter. Vi måste dock ha i minnet, att detta endast är lösa antaganden.
Det märkliga är ju dock den långa tiden mellan dödsfall och begravning. Har han drunknat någonstans och inte kunnat återfinnas förrän våren efteråt? Sonen Johan har inte noterat något om detta?
M v h, Stefan
29
« skrivet: 2006-11-05, 09:40 »
Hej igen, Marianne!
Det kanske inte är så konstigt att han åkte tillbaka till Finland. Vi skall dels ha i minne att Matt(ia)s föddes i Konungariket Sverige (Finland var ju en del av Sverige till freden i Fredrikshamn 1810), dels att han kan ha varit där för att idka handel. Han kan t.o.m. ha varit på väg till (släkten i) Nordnorge. Det som för mig förefaller mest förbryllande är den enligt HisKi långa tiden mellan dödsfallet och begravningen. Visst kan permafrost ställa till med en del problem, men han gick ju bort i Midsommartid, då det bör ha varit som varmast under året. Dessutom skedde begravningen i mars året därpå. Vad har hänt? Var Matt(ia)s dödsfall en olyckshändelse?
M v h, Stefan
30
« skrivet: 2006-11-03, 09:46 »
Hej, Marianne!
Har inte kunnat lokalisera Ritsjokki Lappmark. Det kan inte ha något att göra med Utsjoki?
Det jag däremot har funnit i HisKi databas är att en Matts Berg avlider 1853-06-24 och begravs 1854-03-11 i Enare socken (Inari). Matts är ju en avledning av helgonnamnet Mattias. Kan det vara rätt Matt(ia)s Berg?
M v h
Stefan
31
« skrivet: 2006-10-04, 08:02 »
Hej!
Groth är ett rätt vanligt namn i Dalarna. Det kan delvis höra samman med att en släkt Groth inkom till Avesta på 1620-talet.
M v h, Stefan
32
« skrivet: 2006-10-01, 22:25 »
Hej, Lisa!
Nu tillhör Bondersbyn Töre socken. Denna socken bildades 1909 genom en delning av Nederkalix socken. Det innebär alltså att Bondersbyn före 1909 tillhörde Nederkalix socken.
M v h, Stefan
33
« skrivet: 2006-09-06, 22:57 »
Vigert m.fl.!
Ja, det stämmer att två systrar Sundbäck (Brita Cajsa och ovannämnda Maria Elisabeth) gifte sig med två bröder från Englundsgården på Näsbyn, Nederkalix. Johan Henric antog släktnamnet Ekman, medan Lars Petter antog - liksom den äldste brodern Nils Olof, som blev kvar på Englundsgården - släktnamnet Englund. Såväl Johan Henric som Lars Petter bosatte sig i den del av Lappträsk som går under benämningen Kauppila. I släkten har det hetat att Lars Petters gård låg på Svartudden.
Lars Petter och Maria Elisabeth blev föräldrar till bl.a. den Sofia Henrika, f. 1867, som Stig-Inge nämner. Ser däremot i dagsläget ingen koppling till den diskuterade Johan August Englund, f. 1885.
M v h, Stefan
34
« skrivet: 2006-09-04, 07:09 »
Hej, Peter!
Englund vid denna tid och i denna del av Tornedalen för tankarna till Svartudden i Lappträsk, där det finns en del ättlingar till Lars Petter Englund [1828-1897] o h h Maria Elisabeth Sundbäck [1839-1912]. Nu hittar jag ingen Johan August bland de av deras ättlingar jag känner till. Det närmaste jag kommer är Johan Anton Englund, f. 1873, g. 1904 m. Johanna Kristina Risto, f. 1881. Har dock inte följt denna gren längre än till 1910.
Känner till ytterligare en släkt Englund i närområdet, den kommer från Överkalix sn. Tornedalen känner jag inte lika väl till, kanske finns det även en ytterligare släkt Englund med ursprunget där.
Vore trevligt att veta ditt efternamn! Säg mig ditt efternamn och jag skall tala om för dig vilken bakgrund du har... Vet inte vem som sade det, men tänkvärt är det i alla fall!
M v h, Stefan
35
« skrivet: 2006-09-03, 16:38 »
Hej, Kjell!
Tack för Dina värdefulla upplysningar! Eftersom jag finns nere i Södern och inte har tillgång till mikrofilmade hfl, är jag mycket tacksam för Din hjälp.
Tack vare Din insats har vi nu kommit ytterligare en bit bakåt beträffande släkten Elfvelins bakgrund. Men vem är Henric Fransson Elephant son till?
M v h, Stefan
36
« skrivet: 2006-09-03, 07:34 »
Hej!
Brita Anundsdotter - g.m. Henric Fransson Elephant - skulle kunna vara identisk med den Brita Anundsdotter, som f. 1729 27/7 och är dotter till Anund Nilsson och Malin Larsdotter i Nedre Raumo, Nedertorneå.[HisKi] Kan någon av tornedalsforskarna verifiera/falsifiera denna hypotes?
37
« skrivet: 2006-09-01, 05:59 »
Hej igen!
Rättelse: Brita Anundsdotter skall enl. åldersuppgiften i död- och begravningsboken vara född c. 1729, ej 1727.
M v h, Stefan
38
« skrivet: 2006-08-31, 23:48 »
Hej!
Johan Henricsson Elfvelin, f. 1775 18/5, d. 1848 5/3, g. 1802 6/7 i Nedertorneå m. Brita Maria Lindvall, N Calix o Rånö, f. 1776. Johan var född på Björkö, Nedertorneå som son till soldaten Henric Fransson Elephant, f. c. 1724, d. 1804 22/12 och Brita Anundsdotter, f. c. 1727, d. 1807 14/4.
M v h, Stefan
39
« skrivet: 2006-08-27, 22:34 »
Hej!
Här följer all information jag har om Eva Andersdotter Constenius' och Olof Olofsson Eklunds - Månas - Stenbergs familj:
Eva Andersdotter Constenius, född 12 jan 1776 i Koivukylä, Hietaniemi, död 30 jan 1847 i Aapajoki, Alatornio. Bosatt i Aapajoki, Alatornio.
Gift 1811? med Olof Olofsson Eklund Måna Stenberg, född 1778, död 7 maj 1854 i Aapajoki, Alatornio. Bosatt i Aapajoki, Alatornio.
Barn:
Olof Olofsson Eklund/Stenberg, född 1804 i Koivukylä, Hietaniemi, död före 1810.
Eva Catharina Olofsdotter Eklund/Stenberg, född 1806 i Koivukylä, Hietaniemi,
död 9 okt 1824 i Aapajoki, Alatornio. Bosatt i Aapajoki, Alatornio. Blind.
Anna Margareta Olofsdotter Eklund/Stenberg, född 1808 i Koivukylä, Hietaniemi, död före 1820.
Hedvig Olofsdotter Eklund/Stenberg, född 1810 i Koivukylä, Hietaniemi, död 11 juni 1830 i Aapajoki, Alatornio. Bosatt i Aapajoki, Alatornio.
Ephraim Olofsson Eklund/Stenberg, född 11 april 1812 i Koivukylä, Hietaniemi. Till Norge (hfl Alatornio 1838-).
Johan Henrik Olofsson Eklund/Stenberg, född 20 aug 1816 i Aapajoki, Alatornio. Bosatt i Aapajoki, Alatornio. Varit 11 år i Norge utan betyg, återkommit 1848.
Maria Magdalena Olofsdotter Eklund/Stenberg, född 1819 i Aapajoki, Alatornio, död 1839 i Aapajoki, Alatornio. Bosatt i Aapajoki, Alatornio.
M v h, Stefan
40
« skrivet: 2006-08-26, 10:14 »
Hej!
Har egentligen inget svar på den fråga, som Mikaela ställer, utan i stället en följdfråga:
Olof Olofsson Eklund - Måna - Stenberg, f. 1778, g. m. Eva Andersdotter (i vissa hfl felaktigt angiven som Adamsdotter) Constenius, f. 1776. Är Olof son till den av Mikaela omnämnde Olof Olofsson Eklund?
Olof och Eva hade barnen Eva Cajsa, f. 1806; Hedvig, f. 1810; Ephraim, f. 1813 4/4; Johan Henrik, f. 1816 20/8 samt Maria Magdalena, f. 1819.
Tacksam om någon har ytterligare upplysningar om dessa!
M v h, Stefan
41
« skrivet: 2006-08-13, 23:23 »
Det är bara att gratulera arrangörerna till mycket lyckade släktforskardagar i Nacka Strand - det kan inte vara lätt att hålla ihop ett sådant stort arrangemang! Oerhört mycket arbete ligger bakom! Tack till alla som lagt ner mängder av både tid och energi på detta!
Visst var det trångt ibland och mycket folk - men det är väl positivt! Det visar ju vilken levande folkrörelse släkt- och hembygdsforskningsrörelsen är! Kanske överträffade antalet besökare t.o.m. arrangörernas förväntningar... Glädjande!
Upplevde många positiva möten med företrädare för olika föreningar, där hjälpsamheten och tjänstvilligheten var påfallande.
När jag framlagt ett problem gällande forskningen kring en av mina anfäder, får jag ett tips av en kvinnlig representant för en lokalorganisation om en kontaktperson, som är specialiserad på forskning kring den yrkeskategori i denna landsdel, varifrån min anfader kommer. Hon avslutar med att säga:
- Du måste lova att skriva ett mail till honom! Han gillar sådana problem och att hitta lösningen på dem!
Det är bara att säga: Med en sådan attityd når vi släktforskare långt! Det är då det är extra roligt med forskningen!
Tack än en gång till alla entusiastiska forskare!
Bästa hälsningar!
Stefan
42
« skrivet: 2006-08-13, 23:00 »
Hej Lisa!
Ytterligare en bror, Lars Petter (1829-1897), antog namnet Englund och bosatte sig på Svartudden, Kauppila, Lappträsk i Karl Gustavs sn.
De båda bröderna Johan Henric Ekman (1827-1894) och Lars Petter Englund var f.ö. gifta med var sin syster: Brita Cajsa (1825-1902) och Maria Elisabeth (1838-1912) Sundbäck.
Som gård betraktat är nog Englundsgården betydligt äldre än från Nils Olof Englunds tid. Namnet är yngre än själva gården s.a.s.
Säkert finns forskare i Kalix, som har bättre tillgång till gårdens historia än jag. Ättlingar till Nils Olof Englund fortlever än idag i Kalix. Dessa kan nog nås genom familjeföretaget S A Englund Byggmästare i Kalix. Själva gården, som ju fungerar som ett slags museum, drivs av en stiftelse, Stiftelsen Englundsgården. Där kan Du säkert få bra information om gården och dess historia.
Bästa hälsningar!
Stefan
43
« skrivet: 2006-08-13, 10:00 »
Hej, Mathilda! Jag skulle tro, att Din anmoder Jenny Cecilia Törngren, f. Konstenius (1903-2003), hörde till den yngre släkten Konstenius, vilken kom till Konstenius-gården i Karungi efter svensk-ryska kriget 1808-1809 och freden i Fredrikshamn 1810. Som jag tidigare konstaterat i inlägg ovan, ser det ut som om den dåvarande gården Constenius drabbas hårt av kriget och får nya ägare strax därefter. Det verkar i dagsläget inte som om det går att finna något (nära) släktskap mellan den äldre släkten (ättlingar till brukspredikanten Michael Andreae Constenius, c. 1645 - 1709) och den yngre. Den yngre släkten antog efternamnet Konstenius enligt finsk sedvänja efter gårdens namn. Släktnamnet Konstenius/Constenius förekommer enligt www.eniro.se i rätt många fall i Sverige idag. Hur Patent- och registreringsverket bedömer denna situation vet jag ej. Bästa hälsningar! Stefan
44
« skrivet: 2006-07-03, 13:57 »
Hej, Annika!
I Uleåborg finns vid denna tid en skeppare Petter G Ekfors. Tyvärr verkar han enligt databasen HisKi inte ha någon dotter vid namn Rosa Amanda. Där fordras det alltså mer efterforskningar. Ekfors synes dock inte vara något vanligt efternamn i Finland. Barnen, som föddes i Ryssland kan i själva verket ha varit födda i Storfurstendömet Finland, som vid denna tid hörde till Ryssland.
M v h, Stefan Sundbäck
45
« skrivet: 2006-06-23, 20:37 »
Glad midsommar!
önskar Stefan
46
« skrivet: 2006-06-23, 20:35 »
Hej, Linda!
H.H. brukar betyda Hans Högvördighet, en titel som brukade ges biskopar m.fl. Av sammanhanget att döma, torde det dock ha med Herrens Heliga Nattvard att göra. Det brukar ibland talas om att begå Herrens Heliga Nattvard, vilket dock för det mesta förkortas H.H.N. Beträffande en kvinna, som fått ett fängelsestraff, skulle jag kunna tänka mig, att det skulle syfta på att hon på något sätt varit botfärdig och sökt förlåtelse från vår Herre för det brott hon dömts för.
M v h, Stefan
47
« skrivet: 2006-06-23, 08:20 »
Hej, Fredrik!
När det gäller emigrantforskning, kan möjligen Emigrantinstitutet i Växjö vara till hjälp på olika sätt. Där finns bl.a. kopior av de passagerarlistor, som fördes vid avgångshamnen i t.ex. Göteborg. Där skulle både varifrån i Sverige emigranten kom och en destinationsort i U.S.A. anges. Dessa längder började föras 1869 och kan vara till stor hjälp vid efterforskning av sökta emigranter.
I slutet av 1970-talet förstod jag att en gren av min släkt, Sundbäck, hade emigrerat till U.S.A. 1865. Kontakten med denna släktgren var bruten. För året 1865 fanns inte de svenska passagerarlistorna att tillgå, det var ju före 1869. Jag plöjde igenom en hel del litteratur om emigrationen och fick så småningom klart för mig att det fanns en amerikansk motsvarighet till de svenska listorna. De amerikanska hette Passenger Lists. Dessa upprättades vid ankomsten till resp. amerikansk hamn.
När jag beställde dessa Passenger Lists från de största hamnarna i Amerika, Boston, Quebec och New York fick jag 16(!) mikrofilmer från Landsarkivet i Göteborg. Tre av filmerna gällde ankomster till Quebec och Boston. Relativt snabbt kunde jag titta igenom dessa filmer och konstatera att där fanns inga sundbäckare. Så återstod 13 filmer från hamnen i New York. Det skulle ta alldeles för lång tid att gå igenom alla. Men vänta nu: vilket datum stod angivet för uttagandet av flyttningsbetyget från Hietaniemi? I hfl under Kukasjärvi står datumet 15 juli 1865 angivet. Plötsligt var rätt många färre filmer aktuella. Hur lång tid kan resan ha tagit? När bör de ha anlänt till New York? Lite på måfå valde jag en film, som omfattade tiden 28 oktober till 13 november. Rätt snart såg jag att det fanns en del svenskar med på båtarna. Den 4 november anlände barken William McRathbone från Liverpool. Ombord på denna båt fanns många svenskar, däribland Johan Sundbeick med familj. Då hade jag funnit vad jag saknade på amerkansk mark!
Men frågan var ju nu: Vart i U.S.A. tog familjen Sundbäck vägen? Fanns det kvar några ättlingar där? Jag beslutade att åka ner till Växjö och Emigrantinstitutet för att söka vidare.
Nu hade jag inte mycket att gå på. I Passenger Lists angavs destinationen New York. Överst i denna spalt stod The Country in which They Intend To Become Inhabitants. Jag tolkade det som om det skulle betyda den delstat, där de ämnade bosätta sig. Härav gick jag igenom de mikrofilmade kyrkoböckerna för varenda svensk församling i delstaten New York. När jag efter tre av fyra dagar i Växjö inte hade funnit något, tänkte jag:
- Jag måste ju ha med mig något hem i alla fall!
Således gick jag över till att leta efter några senare emigranter från samma släkt. Märkligt nog verkade spåren sluta i Michigan, i Cadillac och Manistee. Jag började då söka igenom de svenska församlingarna på dessa ställen och fann då inte bara de senare emigranterna, utan även familjen Johan Sundbäck/John Sundbeck. Under året 1866 kom de nämligen till Manistee i Michigan. Forskningsmässigt var detta bingo!
Efter att ha kommit tillbaka till Norrbotten, skickade jag ett brev till den lutherska församlingen i Manistee, som hade bildats genom sammanslagning av flera lutherska församlingar, däribland den svenska. Prästen i denna församling vidarebefordrade detta brev till Mrs. Myra Sundbeck, änka efter ett barnbarns barn till Johan Sundbäck/John Sundbeck och då innehavare till The Sundbeck farm utanför Manistee. Sommaren 1980 kunde jag besöka Manistee och vara med vid en stor släktträff med c:a 160 deltagare.
Ättlingar fortlever alltså i Michigan, men även i Alabama, dit en son till Johan/John flyttade. Namnet Sundbäck var lite besvärligt i U.S.A. Det har skrivits såväl Sundbeck som Sinback och båda släktnamnen förekommer fortfarande i U.S.A.
Det är alltså inte omöjligt att hitta försvunna släktingar i U.S.A.!
Lycka till i efterforskningarna!
Stefan
48
« skrivet: 2006-06-18, 22:04 »
Hej Inger!
Din uppgift om släktboken är helt korrekt. Känner till var jag kan få tag på släktboken (privat).
Tack för länktipset!
M v h, Stefan
49
« skrivet: 2006-06-18, 05:26 »
Hej igen!
Tack än en gång! Brita och Olof Pasmajärvi får i sin tur dottern Greta Olofsdotter Pasmajärvi, f. 1771 9/11, d. 1810 23/3, g. m. Hans Ruokojärvi, f. 1763, d. 1839 23/11. Deras dotter Brita, f. 1796 11/5, d. 1874 29/11, blir genom sitt gifte med Daniel Vaattojärvi, f. 1791 21/7, d. 1860 12/8, stammoder för släkten Vaattovaara/Vaattojärvi.
M v h, Stefan
50
« skrivet: 2006-06-17, 22:50 »
Hej, Doris!
Tack för hjälpen!
När det gäller Brita Nykäinen, 1728-1804, har jag en uppgift om att hon även skall ha varit gift med Olof Hindersson Pasmajärvi, 1731-1827. Uppgifterna kommer från en finsk släktbok, vars namn jag tyvärr glömde anteckna.
M v h, Stefan
51
« skrivet: 2006-06-17, 20:06 »
Hej!
Har en Lars Hindersson Nykäinen, d. 1733 18/3 i Kolari, Pajala, som om jag förstått det rätt blir stamfar för Måna/Nykäinen. Är lite osäker hur han hör ihop med övriga Nykäinen och jag har inte tillgång till Erik Kuoksus böcker. Kan någon hjälpa mig att få ihop detta?
M v h, Stefan
52
« skrivet: 2006-06-10, 09:51 »
Hej, Niclas!
I boken De heliga tecknens hemlighet. Om symboler och attribut, Sjätte upplagan med tillägg, Verbum - Håkan Ohlssons, Lund 1977, skriver Fritiof Dahlby under nummer 313, s. 238f:
'Den sexuddiga stjärnan, det s.k. hexagrammet, kallas också för Davidsstjärnan, Davidsskölden, och är numera en symbol för judarna i hela världen. Hexagrammet finns redan på ett sigill i Sidon från 600-talet f.Kr., på en gravsten i Tarent från 200-talet e.Kr., på en synagoga i Kapernaum, 200-talet e.Kr., men har ursprungligen eljest föga med judendomen att skaffa. Som officiell judisk symbol förekommer den första gången på ett standar i Prag år 1527, mera allmänt först på 1600-talet. Under benämningen Davidssköld uppträdde hexagrammet som judisk symbol vid sidan av Menora, den sjuarmade ljusstaken, som hittils allmänt gällt som Davidssköld, för att så småningom tränga ut den ur synagogorna. Wilhelm säger: På många synagogor är både utvändigt och invändigt en sexuddig stjärna anbringad, den s.k. Davidsstjärnan, på hebreiska Magen David. Den gäller för att vara judendomens symbol och återfinns också på gravstenar. Stjärnan har emellertid mycket litet med judendomen att skaffa och har först i nyare tid fått sin betydelse som judendomens emblem. Skall man tala om en judendomens symbol, alltså om en motsvarighet till kristendomens kors och islams halvmåne, skulle snarast den sjuarmade ljusstaken komma ifråga.
Hexagrammet nämns ofta tillsammans med änglar. Enligt gammal uppfattning består änglar och andar av luft och eld. Ritar man hexagrammet i Zodiaken, se nr 325, skall ena triangeln förbinda de till elementet elden tillhörande tre tecknen, den andra triangeln de till luften hörande tre tecknen.
Hexagram (och pentagram), se nr 81, kallas ibland av araberna för Salomos sigill. Salomo anses ha utfört underverk med hjälp av dem, han ansågs vara herre över allt vad demoner och onda andar hette. - I den judiska symboliken betecknar hexagrammets sex små trianglar även de sex veckodagarna och sexsidingen i mitten sabbatsdagen. - På mosaiska gravstenar kan man i dag se Davidsskölden med två hebreiska bokstäver i mitten, förkortningar av de hebreiska orden för Här vilar.
Den sexuddiga stjärnan kallas slutligen också för Skapelsens stjärna, ty Gud skapade världen på sex dagar.
Och så än en gång: Betlehemsstjärnan bör vara sex- eller åttauddig!'
Med andra ord är det tveksamt om den sexuddiga stjärnan på epitafiet symboliserar en judisk släkt.
M v h, Stefan
53
« skrivet: 2006-06-07, 23:35 »
Hej!
Anna Persdotter Stålberg, f 1712 15/11, d 1799 17/3, g 1737 13/11 m gästgivaren Olof Olofsson Berg, f 1710, dp 1710 13/9 i Storkåge, Skellefteå sn, d 1776 20/8 i Porsnäs. De blev bl a föräldrar till sonen Samuel Olofsson Berg, f 1745 19/11, gästgivare på Näsbyn, Nederkalix sn, d 1814 20/1 av stenpassion, g 1:a ggn 1771 m Anna Ivarsdotter, f 1751 26/12, d 1792 22/6, dtr t gästgivaren Ivar Thomasson på Näsbyn och Barbro Danielsdotter från Ryssbält, Nederkalix; g 2:a ggn 1793 14/7 m Margareta Andersdotter Blombäck, f 1758 19/8, d 1832 4/8, dtr t Anders Andersson i Innanbäcken, Nederkalix och Katarina Eriksdotter därstädes.
Bland barnen till Samuel Olofsson Berg och Anna Ivarsdotter märks sonen Olof Samuelsson Berg, hemmansägare på Näsbyn, g m Helena Nilsdotter Svanberg (syster t matematikern, professor Jöns Svanberg, Uppsala). Olof och Helena blev i sin tur föräldrar t skeppsredaren, ägaren t Waldemarsudde i Stockholm, Johan Bergman Olson, f 1800, d 1865.
Källor, bl a: Bergman, Ernst: Johan Bergman Olssons fäderne (finns i GF:s arkiv); Svenskt biografiskt lexikon, bd III, s 645, Stockholm 1922; Bergman, Gunnar: Med kursläde Kalix-Waldemarsudde, Västerås 1959. Släkten Bergman-Olson från Nederkalix finns representerad i flera årgångar av Svenska släktkalendern.
M v h, Stefan
54
« skrivet: 2006-05-26, 17:24 »
Hej, Mats!
Det var intressant att Du har Esaias Svanberg som Din anfader. Han är mycket riktigt född 1806 i Storträsk, Nederkalix och son till Esaias Esaiasson, f. 1783 i och Maria Nilsdotter (Svanberg), f. 1768 i Ytterbyn, Nederkalix (till Haparanda 1837, till Stockholm 1841). Som Esaias Svanbergs syskon finns i hfl för Nederkalix bröderna Fredric, f. 1804 14/4, till Torne, till Stockholm och Nils Petter, f. 1807 till dito 1823 5/1.
Esaias Esaiassons (d.y.) föräldrar var min anfader Esaias Esaiasson d.ä., f. 1756 8/5 i Sangis, Nederkalix och hans första hustru Märta Ericsdotter, f. 1739 22/12, uppväxt i Lomben, Nederkalix.
Esaias Esaiasson d.ä. var son till korpralen Esaias Svan i Sangis, f. 1701 och Lispeta (Lisa) Olofsdoter, f. 1710. Dessa makar vigdes 1730 8/11 i Nederkalix. Då anges hon vara piga från Innanbäcken.
Märta Ericsdotter var f. 1739 22/12 i Överkalix och dotter till Eric Pehrsson och Ella Ericsdotter. Kan nämna, att det på denna linje finns uppgifter ytterligare några generationer.
Maria Nilsdotter Svanberg, f. 1768 i Ytterbyn, var dotter till Nils Nilsson, f. 1736, Ytterbyn n:o 5, och Maria Jönsdotter, f. 1739. Bland syskonen märks professorn, matematikern och astronomen Jöns Svanberg, Uppsala, f. 1771, och Helena Nilsdotter Svanberg, 1774-1855, g.m. nämndemannen Olof Samuelsson Berg, 1772-1832). I detta äktenskap föddes bl.a. skeppsredaren, ägaren till Waldemarsudde i Stockholm, Johan Bergman Olsson, f. 1800.
Esaias Svanberg, f. 1806, var målare till yrket och har bl.a. omkr. 1845 målat altartavlan i Karl Gustavs kyrka i Karungi.
Från vilket av hans och Catharina Ulrica (Cajsa Ulla) Grapes barn härstammar Du?
Bästa hälsningar från Din avlägsne släkting
Stefan
Källor: Kyrkoarkivalier, Nederkalix sn, Nedertorneå-Haparanda sn.
Bergman, Gunnar: Med kursläde Kalix-Waldemarsudde. Kring ett handelshus på 1800-talet. Västerås 1959.
Informationsblad om Karl Gustavs församling, refererande uppgifter från Lindfors, G.W.: Karl Gusatvs sockens historia.
55
« skrivet: 2006-05-15, 07:12 »
Hej, Björn!
Kunde tänka mig att Chr. Kausk är en feltolkning av Chr. Kunsk., som då skulle betyda kristendomskunskap. Detta kunde anges i flyttningsbetygen. Däremot har jag inte lyckats tyda Skrd. ännu. Det senare tolkar jag som tredje gången förelyst med An(n)a Hätelä. Vet dock inte om det betyder något att en Henrik Johansson gifter sig med en Anna Pehrsdotter Hätelä i Tervola den 4 november 1838. Men då borde de ju vara gifta den 31 mars 1839, så det verkar inte riktigt stämma. Hätela verkar vara ett släktnamn, som förekommer i Tervola sn.
M v h, Stefan
56
« skrivet: 2006-05-15, 06:40 »
Hej, Anna-Karin!
Följande tankar för att gå vidare:
1. Vad heter Anna Helenas mor och biologiske far? Det kan vara en nyckel för att kunna gå vidare.
2. Har Du letat i kyrkoböckerna för Överkalix sn.? Var någonstans föddes Anna Helena t.ex.?
Varför flyttar hon just till Jock-Alsjerf 1871? Har hon någon anknytning dit? Det kan vara värt att kontrollera!
3. Det var rätt vanligt att flytta från Överkalix norrut till bl.a. Gellivare sn under 1700- och 1800-talet. Det kunde tänkas att Anna Helenas föräldrar tillhörde denna migration. Observera, att detta endast är en teori, om än inte helt otrolig. På min hustrus sida (hon har rötter i södra Gellivare sn på fars-sidan) finns flera exempel på denna migration, bl.a. Jöns Jönsson, f. 1802 i Lansjärv, d. 1880 i Storberget; Per Olsson, f. 1802 i Mjölaskatan, bonde i Skröven; samt Lars Johansson, f. 1740 på Hällan, bonde i Hakkas o h h Anna Mårtensdotter, f. 1740 i Nybyn.
Tyvärr har jag inte tillgång till kyrkböckerna för Överkalix.
M v h, Stefan
57
« skrivet: 2006-04-30, 11:31 »
Hej!
Texten till bild 1:
Pär Andersson
h. Anna
pig: Brijta
dräng (?) Anders Pärsson
h. Kerstin
son Pär
dott. Marita
Dito Brijta
Corp: Jöns Spegel
h. Marita (?)
M v h, Stefan
58
« skrivet: 2006-04-12, 22:05 »
Hej!
Vi skall nog vara lite försiktiga med antaganden om de äldsta leden i släkten Groth. Det smyger sig gärna in felaktigheter och antaganden i våra efterforskningar. Så torde väl Lars Groth, f. omkr. 1633 i Säter vara son till Asmus Groth, vilken tillhörde de L?beckska mästare som 1624 inkom till Säter och Kerstin Persdotter. Vissa forskare har menat att denne Asmus skall vara identisk med den Asmus Brynnelsson, som samtidigt finns i Säter. Detta är dock av allt att döma en felaktig tolkning. I Svenskt biografiskt lexikon under artikeln Groot (Groth) anges följande:
1700-talsgenealogen Hülphers uppger visserligen som släktens stamfar den samtidigt levande garmakaren Asmus Brynnelsson i Säter, som skall ha kommit från Tyskland eller Brabant o jämte två bröder följt myntmästaren Marcus Kock till Sverige. Denne har dock ej kunnat återfinnas i Säters mantalslängder förrän 1656, o då han härtill hade sv farsnamn, torde Hülphers uppgifter i stället gälla Asmus G. Härför talar även, att den ene av Asmus Brynnelssons söner, sedermera akademifogden o rådmannen i Uppsala Johan G. (+1678), vid sin inskrivning vid Uppsala universitet 1659 kallades Johannes Asmundi Forsaeus, troligen efter Avestafors, o att han 1663 musicerade i Avesta kyrka.
Varifrån Asmus Groth ursprungligen kom är än så länge höljt i historiens dunkel. Vi vet, att han kallades L?becksk mästare, vilket innebär att han - åtminstone en tid - bör ha arbetat vid något bruk i trakterna av L?beck i Tyskland. Ungefär samtidigt kommer en annan L?becksk mästare till Säter, Baltzar Thun. Dennes syster kallas vid giftermål 1644 med skomakaren Philip Becker i Stockholm Anna Tunnen von Oldeslo. Detta kunde innebära att släkten Thun - kanske också släkten Groth - figurerat i Oldesloe, beläget mitt emellan L?beck och Hamburg. Det är i alla fall så länge vi med säkerhet kan följa släkten Groth bakåt i tiden.
Låt oss nu vara noga med att ange att det inte alls är säkert att Asmus Groth kom från Brabant, än mindre att han var född 1597!
M v h, Stefan
59
« skrivet: 2006-03-28, 10:17 »
Bästa forskarvänner!
Den 25 februari 1680 utnämndes Michael Andreae Constenius till brukspredikant vid Kengis bruk, Norrbotten (dåv. Västerbotten). I utnämningshandlingen står bl.a. följande:
Alltså emedan en hederlig och skickelig prästman, Dn Michael Constenius, nyligen under militien och något för detta eder bekant, bliver oss rekommanderat, ty hava vi eder och edra barns eviga välfärd i så måtto för vårt ämbete ansett, att vi samme prästman dit förskickom, levandes i den gode förhoppning att I honom tackeligen anammen och till sitt upphälle försörjen, på det att I dess större välsignelse uti eder hantering njuta mågen.
Känt är att Michael Constenius läste vid Åbo akademi vt 1666. Däremot finns det en lucka mellan 1666 och 1680, då vi inte vet var han fanns. Bygd?n nämner i Hernösands stifts herdaminne, att Constenius sedermera utn. till bat. pred. vid något regemente samt år 1677(?) till brukspredikant här i Kengis...
Det förefaller alltså som om Constenius tjänstgjort som någon form av militärpastor någon gång mellan 1666 och 1680. Har försökt få fram uppgifter om denna tjänstgöring vid Krigsarkivet, dock utan att lyckas. Är det någon som kan hjälpa mig med innebörden av militien? Vad innebär detta ord? Militären i största allmänhet? Eller någon adelsmans trupp? Vet konsistoriet i Härnösand inte var han mer exakt tjänstgjort, då man inte skriver att han tjänstgjort vid ett specifikt regemente?
Kan någon hjälpa mig med denna tolkning?
M v h, Stefan
60
« skrivet: 2006-03-25, 07:32 »
Hej!
Anna Christina Gersström, f. 1766 2/2 i Torneå stad, dotter till Johan Johansson Gersström och Maria Larsdotter. I juli 1753 vigs skomakaregesällen Johan Johansson Gersström från Torneå med pigan Maria Larsdotter från Calix, d. 1772 24/1 i Torneå vid en ålder av 39 år, vilket kunde ge ett ungefärligt födelseår omkr. 1733. Maria begravs 1772 8/3, av allt att döma tillsammans med dottern Maria Catharina, f. 1771 8/8, d. 1772 26/2 och begr. s.å. 8/3.
Gifta skomakaren Johan Gjersström avlider 1798 1/4 i Torneå stad vid en ålder av 74 år, (f. omkr. 1724). Efter att ha blivit änkling gifter Johan om sig 1774 25/1 med Malin Olofsdotter från Kukkola, Karl Gustavs socken, d. 1778 20/6 i Torneå vid en ålder av 37 år (f. omkr. 1741) [Källa: HisKi för Torneå stad]
M v h, Stefan
61
« skrivet: 2006-03-24, 04:51 »
Hej!
Absolvera = förlåta (synder), d.v.s. troligen hade modern (och fadern?) till de fyra utomäktenskapliga barnen biktat sig för prästen och fått sina synder förlåtna innan eller i samband med äktenskapets ingående.
Syndaförlåtelsen i gudstjänsten kallas ibland för absolution.
M v h, Stefan
62
« skrivet: 2006-03-13, 18:35 »
Hej!
Har följande noteringar:
Anna Persdotter Stålberg, f. 1712 15/11 i Porsnäs, Piteå l., d. där 1799 17/3, g. 1737 13/11 m. Olof Olofsson Berg, f. 1710 i Storkåge, Skellefteå l, d. 1776 20/8 i Porsnäs. Anna var dotter till Per Ericsson Stålberg, f. i Öjebyn, Piteå l., d. 1717 i Porsnäs och Anna Olofsdotter Ed, f. omkr. 1675. Pers far var Eric Jonsson i Öjebyn och hans mor Karin Persdotter.
M v h, Stefan
63
« skrivet: 2006-03-12, 17:59 »
Hej! Efter att ha tjänstgjort under söndagen, har jag nu tagit del av alla intressanta inlägg i debatten om gården Taro i Alkula. TACK alla! Tror nog inte att vi är på ruta ett igen. Snarare skulle jag nog vara böjd att anta precis det Doris säger, att Olof Olofsson, f. 1732, följer med sin mamma från Pello till Alkula. Kanske behöver dock denna teori verifieras ytterligare. Den skulle dock kunna förklara alla de Olof, som figurerar på gården Taro. Bra att få det klarlagt att Cajsa Olofsdotter f. 1752 2/9 inte kan vara identisk med den Cajsa Olofsdotter, som 1774 9/11 gifter sig med Anders Michelsson Constenius. Men vem är då hon? Och varför står hon som pigan Cajsa Olofsdotter utan crona. Det bör väl innebära att hon varit gift tidigare eller i alla fall fött ett barn innan vigseln, eller...  Hon noteras i alla fall som född 1750 på de allra flesta ställen i hfl. Kan någon hjälpa mig med detta? Tacksam för all hjälp! M v h, Stefan
64
« skrivet: 2006-03-11, 17:15 »
Hej igen!
Nu föll visst en sats bort i hastigheten! Den riktiga satsen skall lyda:
Dessvärre kan vi nog anta att den Olaus Olofsson, som i dödboken noteras avliden 1736 6/3, är identisk med den Olaus Olofsson, som föddes 1736 27/2, vilket också Stig-Inge själv noterar ovan (inlägg 2003-03-11 kl. 23.07).
M v h, Stefan
65
« skrivet: 2006-03-11, 17:10 »
Hej, Doris!
Som framgår av mitt inlägg, så reagerade jag inför födelseåret. Nu är ju i och för sig en differens på fyra år inget märkligt vid denna tid. Men jag började så fundera på vad som kan ligga bakom antagandet att vår Olof Olofsson skulle vara född 1736. Det året föds en Olaus Olofsson i Hietaniemi (27/2). Det är Olof Cnutsson Palos och Barbru Andersdotters son. Detta är naturligtvis ett plausibelt antagande att vår Olof Olofsson skulle vara identisk med denne. Dessvärre kan vi nog anta att den Olaus Olofsson, som i dödboken noteras avliden 1736 6/3, vilket också Stig-Inge själv noterar ovan (inlägg 2003-03-11 kl. 23.07).
Min teori är att vår Olof kanske inte står att finna i Hietaniemi fb, utan kanske i Övertorneås, eftersom Alkula ibland räknades dit. Det var säkerligen också närmare att bege sig till kyrkan i Matarengi (Övertorneå) för att döpa, än till kyrkan i Hedenäset (Hietaniemi).
Vad tror Du? Har Du möjligen tillgång till Övertorneås fb?
M v h, Stefan
66
« skrivet: 2006-03-11, 11:13 »
Hej!
I forumet Socknar: Överkalix har det förts en diskussion med anknytning till Hietaniemi.
Det gäller Ella Olofsdotter, f. 1776 12/4 i Alkulla, g. 1798 m. Abraham Abrahamsson i Kypasjärvi, Överkalix. Hon är dotter till Olof Olofsson, ofta angiven med gårdsnamnet Rieko(la), f. omkr. 1740. Doris Olsson anger mer exakt 1736, vilket är helt rimligt. Det synes dock som om gården Rieko(la) kommit till Olof Olofssons ägo genom gifte. Han gifte sig nämligen 1765 18/11 (morgongåva 30 lod silver) med Ewa Johansdotter, f. 1747 15/11 i Alkula. Hon var dotter till Johan Mickelsson Riekola, f. 1712, d. 1768 9/6 och Anna Carlsdotter, f. 1708, d. 1771 21/5. Jag har en notering om att de gifte sig omkr. 1738.
Beträffande Olof Olofsson har jag sett det så, att han härstammade från gården Taro(niemi), också den i Alkula. Dock skall detta kanske ses med en viss reservation, eftersom det är tämligen röriga noteringar i hfl just för denna gård.
Av en särskild anledning har jag kommit att intressera mig för en Cajsa/Carin Olofsdotter, enl. hfl Hietaniemi AI:1:3, s. 262 och AI:2:3 m.fl. sidor f. 1750 och gift 1774 9/11 med min anfader, orgeltramparen Anders Constenius. I vigselboken för 1774 står blott följande notering: Änkl. Anders Mickelsson i Koivukylä med pigan Cajsa Olofsdotter utan krona.
Har försökt finna någon Carin/Cajsa Olofsdotter, f. 1750 i Hietaniemi, dock utan framgång. Det närmaste jag kommit är den Cajsa Olofsdotter, som föddes 1752 2/9 och är dotter till Olof Olofsson i Alkula och Anna Hindrichsdotter. Vittnen vid detta dop är Matts Cruskopp och hustru, Johan Hindrichsson och hustru samt Olof Hansson och Ella Anundsdotter.
I skrivande stund har jag inte tillgång till noteringen om hur jag kopplat ihop denna Carin/Cajsa Olofsdotter, f. 1752, som syster till Olof Olofsson, f. 1736/40. Kan inte säga om det härrör sig till någon notering i hfl eller någon av ministerialböckerna (födelse/dop, vigsel, död/begravning), vilket naturligtvis måste vidimeras innan antagandet kan stadfästas. I alla fall kan Carin/Cajsa knytas till gården Taro(niemi), genom att hennes föräldrar Olof Olofsson och Anna Hindrichsdotter finns där. Jag har väen en notering ytterligare en generation tillbaka, nämligen Olof Taru, son Olof, g.m. Anna?
Det finns dock ytterligare ett intressant faktum, som jag idag funderar på om det är mer än ett sammanträffande:
Efter Anders Mickelsson Constenii bortgång 1790 gifter Cajsa Olofsdotter om sig 1795 med orgeltramparen Nils Nilsson Hackaus, f. 1755 i Lappträsk. De båda verkar en tid bo i Lappträsk, men återvänder senare till Koivukylä. I äktenskapet med Anders Constenius får Cajsa/Carin barnen Ewa, f. 1776; Isaac, f. 1780 och Brita Cajsa, f. 1783, d. 1786.
Isaac blir så småningom dräng vid Constenius-gården i Karungi, som vid denna tid (skiftet 1700/1800-tal) innehas av Isaacs farbror och således Anders bror Nils Mickelsson Constenius. I samband med fredsslutet i Fredrikshamn 1810 verkar Isaac bege sig över från den östra sidan älven, där Constenius-gården låg till den västra sidan, där han noteras i hfl för Koivukylä hos systern Eva Andersdotter Constenius och hennes sambo(!), soldaten Olof Stenberg eller Måna. Sanningen är nog den att Isaac har gjort en kvinna med barn i Lappträsk, där han senare återfinns i Haukijärvi och Korpijärvi. Kvinnan han gjort med barn heter Anna Greta Hansdotter Nuoksujärvi och hon är änka efter Samuel Olofsson Mörtberg i Korpijärvi. Dottern Eva föds 1810 16/7. Isaac och Anna Greta gifter sig året därpå, 1811, och dottern noteras alltid med patronymikon Isacsdotter.
Så går åren och Eva växer upp. Hon skall då börja tjäna sitt leverbröd och tar tjänst som piga. Hon inkommer till Hietaniemi 1833 27/11 (trol. från Lappträsk, Karl Gustavs) och noteras i längden för pigor. I Hietaniemi närvarar hon vid förhör 1834 24/6, 1835 8/2, 8/6 och ?/8. Därefter flyttar Eva Isacsdotter Constenius till Kypasjärvi, Överkalix, dit hon inkommer 1836 4/12 med attest från Hietaniemi.
I Kypasjärvi tjänar Eva som piga vid Abraham Abrahamssons gård (sic!). Abraham Abrahamsson är då änkling, hustrun Ella Olofdotter från Rieko(la), Alkula dog några år innan, 1827. De hade inga egna arvingar, däremot fanns där Ellas brorsdotter Eva Adamsson, som 1827 gift sig med Eric Abraham Majanen, f. 1801.
Vid gården träffar Eva Isacsdotter Constenius också sin blivande make, Esaias Ersson, vars mor är styvkusin till Abraham Abrahamsson. Men detta är en helt annan historia...
Nu är min fråga naturligtvis: kan Eva ha varit medveten om att det fanns släktskap? Den kritiska punkten är naturligtvis om Isaac Constenii mor var identisk med den Carin/Cajsa Olofsdotter, som föds 1752 2/9 i Alkula. Kan någon hjälpa mig att reda ut detta? Har någon lyckats reda ut och tolka de röriga noteringarna om gården Taro(niemi) i Alkula?
Tacksam för hjälp!
M v h, Stefan
67
« skrivet: 2006-03-11, 09:24 »
Hej, Doris!
Svarar under Hietaniemi!
M v h, Stefan
68
« skrivet: 2006-03-10, 21:06 »
Hej!
Bengt-Görans antagande om att det är Eva i Alkula, som senare flyttar till Kypasjärv, är riktigt.
Och det är helt enkelt inte så att det finns ett släktskap mellan de båda familjerna? Jag tror att det är så att Ella Olofsdotter är syster till Adam Olofsson i Rieko, Alkula. Den sistnämndes hustru bör nog heta Maria Carlsdotter. Adam är i sin tur son till Olof Olofsson Taro(niemi), f. omkr. 1740, g. 1765 m. Ewa Johansdotter Riekola, f. 1747, dotter till Johan Mickelsson Riekola och Anna Carlsdotter.
Betr. Abrahamssläkten i Kypasjärvi kan sägas, att den har samma härstamning som Abrahamssläkten från Narken och Skröven (Lainisjock).
M v h, Stefan
69
« skrivet: 2006-02-21, 09:07 »
Hej!
Följande notering har återfunnits:
Bokbindarmästare Johan Bergdahl vigdes den 31 dec. 1841 i Uleåborgs domkyrkoförsamling med jungfru Anna Lena Jacobsdotter eller Holmström (HisKi).
Kan någon säga varifrån Anna Lena kommer? Finns det något samband mellan henne och den släkt Holmström, som funnits vid Kimo bruk i Oravais socken och som har sitt ursprung i just Råneå socken och hammarsmedsåldermannen Nils Larsson Holmström, f. 1723 22/5 i Prästholm och hans hustru Brita Persdotter Hellman, f. 1717 2/2 i Sköns socken, Västernorrland? (1)
M v h, Stefan
(1) Källa: Jo?lson, Nils: Den finska släkten Holmström härstammande från Prästholm i Råneå, Norrbotten. Några anteckningar och kompletteringar till den Holmströmska släktboken. Durban 1978-01-02 (otryckt fotokopia).
70
« skrivet: 2006-02-13, 08:59 »
Hej igen, Eva!
Ytterligare ett fynd i HisKi för Torneå (stad):
Död den 9.5.1799, begravd den 12.5.1799 Skrädd: Bäckzelii änka Anna Brita Core i lungsot, ålder: 40 år.
M v h, Stefan
71
« skrivet: 2006-02-13, 08:54 »
Hej, Eva!
I databasen HisKi finns följande notering i död- och begravningsboken för Torneå (stad):
Död den 5.7.1796, begravd den 10.7.1796: Gifta Skrädd:Mäst: Carl Bäckzelius i lungsot, ålder: 35 år.
M v h, Stefan
72
« skrivet: 2006-02-13, 03:30 »
Hej!
Har även en Christina Nilsdotter Halling, f. 1717, okänt var, d. 1779 vid Meldersteins bruk i Råneå sn, g.m. knipsmeden Hans Bergström, möjl. f. i Dunkers sn, d. 1785 i Orisberg, Storkyro sn, Finland (omg. 1780 m. Helena Stark). Vet någon något mer om Christina?
M v h, Stefan
73
« skrivet: 2006-02-04, 09:35 »
Hej, Anita!
Jag kan inte vara helt säker, eftersom jag inte har tillgånt till mikrokortet, men följande personer finns i min antavla (Anna Brännvall är min mm mf mm):
Nils Petter Larsson, f. 1784 i Rödupp, Överkalix, g. m. Anna (Jönsdotter) Brännvall, f. 1784 i Bränna, Överkalix. Dotter till gästgivaren Jöns Larsson Brännvall, f. 1758 i Bränna och Brita Olofsdotter, f. 1754.
Jöns Larsson Brännvall var son till häradsdomaren Lars Jönsson, PatrSSM, f. 1730 1/8, d. 1811 och Anna Henricsdotter, f. 1730 27/10, d. 1804(?). Annas morfar härstammade från Bjern i Vännäs (släktnamn: Biörn).
Brita Olofsdotter var dotter till Olof Jacobsson, f. 1722 9/12 i Nybyn och Sigrid, f. 1718. Olof Jacobsson var i sin tur son till länsman Jacob Olofsson Blomstedt i Nybyn, f. 1690 och Brita Nilsdotter, f. 1687.
M v h, Stefan
74
« skrivet: 2006-01-25, 06:24 »
Hej!
Tillägg: Dottern Brita Carlsdotter (Bäckström), f. 1766 29/4, d. 1855, blev 1791-07-10 gift med soldaten Johan Larsson Spelman i Börjelsbyn, f. 1765-08-03 i Rånbyn, Råneå, d.1844-09-13 i Börjelsbyn. Johan och Brita blev föräldrar till syskonen Brita, f. 1794-08-22 i Börjelsbyn, d. 1868-01-25 i Lilla Lappträsk, Nederkalix och Lars, f. 1800-11-22 i Börjelsbyn, d. 1866-01-26 i Lappträsk, Karl Gustavs socken.
Dessa båda syskon antog släktnamnet Sundbäck, varför Brita Carlsdotter Bäckström kan sägas vara stammoder för släkten Sundbäck och anmoder till både mig och Bengt-Göran Nilsson samt många andra. Johan Larsson Spelman och Brita Carlsdotter Bäckström hade dessutom dottern Anna Johansdotter (Sundbäck?), f. 1792-05-23, vilken synes ha utflyttat till Nederluleå, men ej återfunnits där och som efterlysts på annan plats i detta forum. [Anbytarforum: Landskap: Norrbotten: Efterlysningar: Anna Johansdotter (Sundbäck?), f. 1792 i Börjelsbyn, Nederkalix, utfl. t. Nederluleå].
Bästa hälsningar!
Stefan
75
« skrivet: 2006-01-13, 01:11 »
Hej, Lisbeth!
Karl Ollinpoika Konstenius (1834-1898) är son till Olof Nilsson Constenius (1791-1856) och Catharina (Cajsa) Pehrsdotter Matojärvi (1794-1843). Olof står ibland som handlande (bl.a. när han 1828 30/12 utflyttade från Alatornio).
Vigseln mellan Olof och Cajsa äger rum 1824 5/12 i Karunki (Finl.). Kända barn är följande:
Olof (1822-1866), g.m. Eva Johansdotter Kerttu (1819-)
Johan (1825-1875), g. 1850 19/1 i Tornio m. Eva Maria Hansdotter Kaarakka (1814-)
Greta (1831-1832)
Nils (1832-1832)
Carl (1834-1898, se ovan!). Hustruns efternamn stavas även Marjeta, ett släkt-/gårdsnamn som fortfarande finns i Tornedalen.
Henric (1836-)
Brita Greta (1838-1838)
Olof Nilsson Constenius är son till Nils Mickelsson Constenius (1751-1802) på Constenius-gården i Karungi och Brita Persdotter. Nils är i sin tur son till Michael Eliasson Constenius (1703-) och hans andra hustru Brita Henricsdotter Curtelius (1720-). Michaels föräldrar är handlanden och borgaren i Torneå Elias Constenius (1679-1740) och Brita Johansdotter Vijpo. Elias pappa är brukspredikanten vid Kengis Michael Constenius och hans mamma Maria Catharina Jacobsdotter Spet(t).
Själv härstammar jag från Nils Constenii halvbror Anders Constenius (1737-1790). Hans son och min anfader Isaac Constenius tjänstgjorde f.ö. som dräng hos Nils Constenius vid Constenius-gården i Karungi.
Bästa hälsningar!
Stefan
76
« skrivet: 2005-11-11, 22:51 »
Hej, Hans!
Det första ortnamnet kan jag inte tolka till något annat än Wästanääs byn. Det är då Västannäs några km norr om Morjärv som åsyftas. Visserligen låg det inom dåvarande Nederkalix sn (nu: Kalix kommun, Töre församling), men eftersom det var närnmare och kanske fr.a. enklare att ta sig upp till Överkalix kyrka, skedde många av de kyrkliga förrättningarna för Västannäsborna i Överkalix kyrka. Stundtals har Västannäs administrativt hört ihop med Övermorjärv.
Det andra ortnamnet går jag än så länge bet på.
Bästa hälsningar!
Stefan
77
« skrivet: 2005-11-05, 21:40 »
Bästa forskarvänner!
Låt mig uttrycka en liten fundering: Är det någon som har funderat varifrån efterleden -in kommer i släktnamnet Morin? Det är ju inget vanligt sätt att bilda efternamn i Kalix-bygden. Föreleden Mor- kan antas komma från Morjärv, men varför bildade man inte ett efternamn av med efterleden -berg, -ström eller det i Kalix-bygden vanliga -bäck; alltså Morberg, Morström eller Morbäck?
Ytterligare en frågeställning med anknytning till den ursprungliga frågan är, hur det kom sig att intresse väcktes att påbörja malmhantering vid Kalix kopparbruk och Pahtavaara (tillhörande samma brukskomplex)? Borgarna i Torneå verkar ha varit en pådrivande faktor. Från andra delar av landet har vi kännedom om tidig invandring av tyskar/valloner (bl.a. till sydöstra Värmland). Kan vi helt utesluta en sådan påverkan? Finns det rentav en kontinuitet från senmedeltidens invandring av tyska hantverkare och köpmän till det som senare blev bruksrörelsen i Sverige?
Bästa forskarhälsningar!
Stefan
78
« skrivet: 2005-10-04, 23:19 »
Hej, Börje!
Följande vet jag om Erichs och Annas anor. Väljer att ta utgångspunkt i sonen Erich, f. 1739. Antavlans probander är mina söner och numrering m.m. kommer från deras antavla.
M v h, Stefan
*** Generation VII ***
fffmfff
136 Eric Erichsson, född 1739 13/4 i Korpikå, Nederkalix,
död 1821 6/7 i Korpikå, Nederkalix. Bonde i Framigården, Korpikå,
Nederkalix.
*** Generation VIII ***
fffmffff
272 Erich Ersson, född 1713 i Korpikå, Nederkalix, död 1785
i Korpikå, Nederkalix. Bonde i Framigården, Korpikå, Nederkalix.
dp 1713-03-09.
Gift 1737 6/2 i Nederkalix med
fffmfffm
273 Anna Nilsdotter, född 1718 6/3 i Rian, Nederkalix, död 1803
i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Framigården, Korpikå, Nederkalix.
*** Generation IX ***
fffmfffff
544 Erich Ersson, född 1687/8 i Korpikå, Nederkalix, död 1760 30/7
i Korpikå, Nederkalix. Bonde i Framigården, Korpikå, Nederkalix.
dp 1688-01-04. drunknad, 72 år.
Gift 1704 18/4 i Nederkalix med
fffmffffm
545 Anna Johansdotter, född 1683 c i Grötnäs, Nederkalix,
död 1760 2/1 i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Framigården, Korpikå,
Nederkalix. d av sting.
fffmfffmf
546 Nils Erichsson. Bosatt i Rian, Nederkalix.
Gift med
fffmfffmm
547 Karin Pehrsdotter. Bosatt i Rian, Nederkalix.
*** Generation X ***
fffmffffff
1088 Erich Ersson, född 1650 c i Korpikå, Nederkalix, död 1716
i Korpikå, Nederkalix. Bonde i Framigården, Korpikå.
bp 1716-01-21, 66 år.
Gift med
fffmfffffm
1089 Ingeborg Larsdotter, född 1661 c i Storön, Nederkalix, död 1724
i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Framigården, Korpikå, Nederkalix.
bp 1724-01-03, 63 år.
fffmffffmf
1090 Johan Pehrsson. Bosatt i Grötnäs, Nederkalix.
Gift med
fffmffffmm
1091 Elin Nilsdotter. Bosatt i Grötnäs, Nederkalix.
*** Generation XI ***
fffmfffffff
2176 Eric Hindersson, född 1614 c i Korpikå, Nederkalix, död 1666
i Korpikå, Nederkalix. Bonde i Korpikå, Nederkalix.
bp 1666-02-04.
Gift med
fffmffffffm
2177 N N, död 1698 i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Korpikå,
Nederkalix. bp 1698-03-05.
fffmfffffmf
2178 Lars Jönsson. Bosatt i Storön, Nederkalix.
Gift med
fffmfffffmm
2179 Malin Isaksdotter, född i Storön, Nederkalix, död i Storön,
Nederkalix. Bosatt i Storön, Nederkalix.
*** Generation XII ***
fffmffffffff
4352 Hindrich Wastesson, född c 1570.
fffmfffffmff
4356 Jöns Larsson. Bosatt i Storön, Nederkalix.
fffmfffffmmf
4358 Isak Olofsson, född 1606 c i Storön, Nederkalix.
Bonde, landsköpman i Storön, Nederkalix.
Gift med
fffmfffffmmm
4359 Margeta.
*** Generation XIII ***
fffmfffffffff
8704 Waste Trondsson, född 1540 c.
*** Generation XIV ***
fffmffffffffff
17408 Trond Persson, död i Korpikå, Nederkalix. Bonde i Korpikå,
Nederkalix.
Gift med
fffmfffffffffm
17409 Elin Henricsdotter. Bosatt i Korpikå, Nederkalix.
*** Generation XV ***
fffmfffffffffmf
34818 Henric Jönsson. Bosatt i Korpikå, Nederkalix.
79
« skrivet: 2005-09-03, 09:22 »
Hej, Per!
En gissning vore att släkten Benzelberg kunde ha något samband med prästsläkten Benzelius och adliga ätten Benzelstierna, härstammande från Bensbyn, Nederluleå sn.
M v h, Stefan
80
« skrivet: 2005-09-01, 08:11 »
Hej, Bengt-Göran!
Jag trodde att det stod just Torneå Bruuk, men det var lite otydligt, så jag var inte helt säker! Däremot vet jag ju väl var Michael Constenius tjänstgjorde...
Tack för läshjälpen!
M v h, Stefan
81
« skrivet: 2005-09-01, 08:07 »
Hej!
En annan son till Mickel Olsson i Kilvo är Mickel Mickelsson, 1740-1818, g. 1761 m. Brita Mickelsdotter Stålnacke, 1745-1833, dotter till Michael Jönsson Stålnacke och Maria Henricsdotter Heinonen.
M v h, Stefan
82
« skrivet: 2005-08-31, 10:52 »
Hej!
För att börja med Evas fråga: Nej, Leif Ogilwie Jungelin anger ingen källa.
Josef: Jag har också vissa problem med att få ihop de kända fakta om Dorothea Baltzarsdotter Thuns födelse och ett ev. moderskap till Brita Eliaedotter i Narken.
Intressant att det i vigselboken i Överkalix så tydligt noteras att vigseln skett av Michael Constenius wijdh ? bruuk. Det kan möjligen ge en signal om att Brita hade sin bakgrund vid Kengis bruk. Känner någon till om det finns någon annan möjlig Elias där, som kan vara far till Brita?
M v h, Stefan
83
« skrivet: 2005-08-30, 10:27 »
Hej, Josef!
Tack för Dina uppgifter! Har Du någon ytterligare uppgift om Din källa?
M v h, Stefan
84
« skrivet: 2005-08-27, 12:56 »
Bästa Thun-forskare! I diskussionen om släkten Servio på Sällskapet Vallonättlingas diskussionsforum på http://www.vallon.se/discus/messages/11/73.html finns några uppgifter, som berör släkten Thun. Det gäller följande familj: Pehr Ifvarsson, 1669-1733 [M-L Wennbergs avskrifter], Narken, dåv. Överkalix sn, gifter sig 1694 [M-L Wennbergs avskrifter] med Brita Eliaedotter. Tillsammans får de barnen: Susanna, g.m. Jöns Jönsson, Narken. Maria, g.m. Per Pålsson, Tärendö. Abraham, f. 1700, till Kypasjärvi. Margareta, f. 1703, g.m. Mickel Jocksson, Kengis (i Överkalix sn). Elias, f. 1704, g. 1724 m. Rachel Pärsdotter, Bränna. Pehr, f. 1705, g.m. Märta Pärsdotter, Grelsbyn. Eric, f. 1709, g. 1733 m. Ella Ericsdotter, Rödupp. Makarna bosatte sig senare i Lomben, Nederkalix sn. Jacob, f. 1711, till Luleå. I diskussionen framlägger Leif Ogilwie Jungelin följande intressanta uppgift: ”Brita Eliasdotter Servio var biologisk dotter till Elias Persson Servio och Dordie Baltzarsdotter Thun. Född på Kengis bruk. Senare fosterdotter hos sin farbror Frans Persson Servio i Svappavaara. Hon gifte sig i Narken, Överkalix med Pehr Ifvarsson.” Enligt mina uppgifter skall dock Dorothea (Dordie) Baltzarsdotter Thun (1651-1742) [Erik Kurkkio: Thun ( http://hem.passagen.se/kuoksu/)] ha varit gift med Niklas Fransson Servio, kolare och gruvdräng i Svappavara 1678-1703. År 1701 kallas han gruvfogde. Mellan 1705 och 1714 är han uppsyningsman vid Junosuando masugn [Kjell Lindblom: Servio ( http://home.swipnet.se/kjelltan/servio.htm)]. Dorothea Thun skall enligt Kuoksu ha varit dotter till Baltzar Baltzarsson Thun (1630-1708) och Brita Karlsdotter (d. 1699). Nu är min fråga till alla Thun-forskare: Kan Dorothea Baltzarsdotter Thun ha varit gift med Elias Persson Servio innan hon gifte sig med Niklas Fransson Servio? Den sistnämnde var son till Elias bror Frans Servio. Eller kan det ha varit så, att det finns två Dorothea Baltzarsdöttrar Thun? I så fall kan den Dorothea Baltzarsdotter Thun, som var gift med Elias Persson Servio, ha varit dotter till Baltzar Michelsson Thun (c:a 1590-1676) och NN Gustafsdotter. I och för sig vore det ju ingen orimlighet att Elias Persson Servio och Dorothea Baltzarsdotter Thun ger sin dotter Brita namn efter Dorotheas mor. Det skulle i så fall tyda på att Dorothea i alla fall var dotter till Baltzar Thun (1630-1708), men detta resonemang förutsätter då två äkten-skap eller möjligen att Brita Eliaedotter var dotter i en utomäktenskaplig förbindelse. Elias Servio skall även ha följt med sin far Petter Servio, då han efter 1662 landsförvisades och vistades i Norge. Tacksam för all hjälp att klarlägga detta! Bästa hälsningar! Stefan
85
« skrivet: 2005-08-21, 10:15 »
Hej, Thomas!
Har Du sökt i Uleåborg? Har just gått igenom en del bouppteckningar för Uleåborg, tryckta i Bouppteckningar i Uleåborgs stad 1653-1800, utgivna av Alf Brenner (Genealogiska samfundets i Finland skrifter XXV, Tammerfors 1963-1965). Bland dessa bouppteckningar finns flera medlemmar av släkten Remahl representerade, liksom även flera av släkten Tuderus.
M v h, Stefan
86
« skrivet: 2005-08-19, 23:00 »
Forskarvänner! Vid forskning i registret över bouppteckningar i Stockholm 1701-1750 återfanns följande notering: Steen, Brita Eriksdotter, d. /2 1733, [bou. nr.] 1733/3:822. Änkl. Malmberg, Gunnar, kusk. Moder: Thun, Catharina, i Kalix. Syskon: 1) Gustaf Eriksson, bonde, Kalix. 2) Steen, Baltzar, masmästare. 3) Steen, Anders, i Norge. 4) Steen, Samuel, borgare, Torneå. 5) Steen, Isak, borgare, Luleå. 6) Steen, Christina Eriksdotter, brukskaplansänka. 7) Steen, Dorotea, piga.  Steen, Gertrud, piga. Vet någon något ytterligare om dessa? Anledningen till att jag ställer frågan under Nederkalix är att Catharina Thun verkar finnas hos sonen Gustaf i Kalix på sin ålders höst. Var verkade Gustaf som bonde? Är Catharina identisk med den Katarina Thun, som Erik Kuoksu på sin hemsida uppger gifter sig år 1676 med Erik Olofsson i Masugnsbyn? Om svaret är ja på denna fråga torde det väl innebära att Erik Olofsson är stamfader för släkten Steen. Bästa forskarhälsningar! Stefan
87
« skrivet: 2005-07-16, 09:07 »
Forskarvänner!
I ett inlägg ovan (fredag den 20 juli 2001 kl. 14.19) nämns kornetten Nils Winberg, f. 1686/7 i Vinslöv?, d. 16 oktober 1747 i Skeinge, Verum, övertog Nedre (Lilla) Skeinge, g. 18 oktober 1724 18 m. Marta (ev. Märta) Christina Kollberg, född 23 januari 1705 i Lilla Skeinge. Paret hade en känd dotter, Lovisa, f. 22 mars 1737 på Skeinge, d. i Marklunda i Osby 5 oktober 1821(24) g. 14 februari 1759 i Verum m. Lars Dufva d.ä., f. 28 augusti 1732 i Örkened, d. 21 november 1800 i Osby. Lars Dufva d.ä. var kronolänsman i Osby, Hästveda och Loshult. Han var också hovrättskommisarie och bodde i Hönjarum i Osby.
Känner någon till om Nils Winberg och Marta/Märta Christina Kollberg hade något ytterligare barn, vad de hette och något om deras levnadsöde?
Bästa hälsningar!
Stefan
88
« skrivet: 2005-06-05, 07:28 »
Hej, Jens!
Hustruns namn är mycket riktigt Kierstin Olofsdotter. Olofs födelseort är Niemisel, beläget i Råneå församling efter den nuvarande s.k. Haparandabanan (järnvägen Boden-Haparanda).
M v h, Stefan
89
« skrivet: 2005-06-05, 07:16 »
Hej! Efternamnet Gråberg har jag stött på vid några tillfällen. Det förekommer nog på flera ställen i Sverige - inte minst under 1700-talet. Kan rekommendera att göra en sökning på www.familysearch.org för att få en överblick över Gråberg i Sverige. Såväl historiskt som idag finns namnet representerat i bl.a. Västerås och Enköping. Närmare Karlshamn finns namnet representerat i Karlskrona och Ystad. Det finns även talrikt i Finland. Mitt intresse härrör sig från att en Margareta Gråberg gifter sig med en Johan Konst den 28 maj 1728 i Jakob och Johannes församling, Stockholm. Om någon har mer information om dessa, vore jag mycket tacksam att ta del av den. M v h, Stefan
90
« skrivet: 2005-04-29, 22:32 »
Hej, Henrik!
Lycka till med födelseboken för Linde. Den torde väl f.ö. även finnas som mikrokort på Landsarkivet i Uppsala.
Du har en namne, som var med på samma resa till Jerusalem som jag i april 1984.
Bästa hälsningar!
Stefan
91
« skrivet: 2005-04-24, 19:23 »
Hej igen!
Visst står det Svedvi i de senare hfl. Det bästa sättet att ta reda på vilken ort, som är den riktiga födelseorten, är att kontrollera de båda socknarnas husförhörslängder. Så även om mitt antagande må vara plausibelt, måste man vara försiktig att anta det som ett axiom innan man kunnat försäkra sig därom i källorna.
Törnqvist är ett vanligt namn i bruksmiljöerna. Själv har jag min härkomst i Norrbotten och från mina forskningar där känner jag till en släkt Törnqvist med anknytning till bl.a. Gyljens bruk i Överkalix socken. Sångaren Owe Törnqvist lär härstamma från en brukssläkt i Uppland etc.
Sedan är jag en aning nyfiken: Det är möjligen inte så att Du besökte Jerusalem 1984?
Bästa hälsningar!
Stefan
92
« skrivet: 2005-04-24, 01:22 »
Hej igen, Henrik!
Hmm... Skall jag förmoda att Carl Hellström är son till ovannämnde Jan? Det kan ha viss betydelse för mitt antagande om vad som står i hfl.
Mästersven (sven senare överstruket - torde betyda att han senare måhända blev mästersmed, masmästare eller något liknande) Carl Hellström, f. 1805 12/4 i det jag tolkar som Linde (Lindesberg). Om det nu är så, att Jan Hellström och Maja Greta Larsdotter är Carls föräldrar, förefaller detta rimligt att anta. De kom ju till Gunnilbo 1817 från Vedevåg, en av Lindesbergs grannsocknar. Vid tiden för Carls födelse kan Jan ha gjort tjänst vid något bruk i Linde socken, därefter ha flyttat till Vedevåg och 1817 till Gunnilbo. Vid den sistnämnda flytten var då Carl i tolvårsåldern. Carl gifter sig 1827 21/10 med Hustru Brita Cajsa Stockhus, f. 1805 29/1 i Gunnilbo. Sonen Johan (efter farfar, som sig bör!) föddes 1828 25/4 och dottern Carolina 1830 2?/3 (otydligt datum på kopian), båda i Gunnilbo.
Kul att Du börjat att släktforska. Du bör ha rätt stor del av Din härstamning från bruksmiljöer - även Ditt efternamn Törnqvist antyder det. Alla frågor är förresten bra frågor och inga frågor är dumma frågor. Alla har vi börjat forska någon gång och det är då svårt att tyda de gamla skrivstilarna. Finns faktiskt några böcker med exempel på gamla skrivstilar och hur bokstäverna skrevs. Nu kommer jag inte ihåg vad de heter, men på ett bibliotek kan de säkert hjälpa Dig att få fram någon sådan bok.
Allt gott och lycka till med forskningen!
Stefan
93
« skrivet: 2005-04-22, 22:02 »
Hej!
Hjelpsmeden Jan (variant av Johan, Johannes m.fl.) Hellström, f. 1770 30/2 (!?! sic!, men det är ju en omöjlighet...) i Hellesta, g. 1794 med Hustru Maja Greta Larsdotter, f. 1763 i Godegård. Makarna ankom 1817 från Vedevåg. Betr. läskunnigheten kan det stå Hjelpl. X Stk, vilket kunde betyda att Jan och Maja Greta läste hjälpligt tionde stycket eller tio stycken. Vid Maja Greta står helt enkelt Dito, likaledes eller sammalunda.
M v h, Stefan
94
« skrivet: 2005-04-16, 08:06 »
Hej!
Tervola, Rovaniemi och Kemijärvi tillhör mycket riktigt Österbotten. Gränsen mellan Uppsala ärkestift och Åbo stift drogs 1346 i skogarna mellan Torneå och Kemi och norrut mellan nuvarande Ylitornio och Tervola. Denna gräns, som drogs vid ett möte mellan de båda stiftens biskopar i Kompanasundh inter ecclesiae Lulo et Thorn, ligger till grund för dagens landskapsgräns mellan Väster- och Österbotten.
Tervola, Rovaniemi och Kemijärvi tillhör däremot Lapin Lääni (Lapplands län).
Bästa forskarhälsningar!
Stefan
95
« skrivet: 2005-04-15, 08:58 »
Hej, C Tingberg!
Såvitt jag kan bedöma har artikeln inte något att göra med frågorna omkring Maria Elisabeth Tingberg (f. 1734), men den är ypperligt intressant ur flera synvinklar, fr.a. därför att den visar att man som forskare inte skall ge upp att söka lösningar på gåtor inom släktforsningen och därför att den visar på förekomsten av namnet Tingberg i Småland vid pass mitten av 1800-talet. Därigenom ställer sig frågan: Varifrån kommer dessa Tingbergare? Kan de ha någon anknytning till Maria Elisabeth. Hennes make, likvidationskommissarien Magnus Winblad föddes enligt uppg. i generalmönstringsrullorna den 8 april 1731 i Werums socken, Skåne.
Naturligtvis funderar jag även kring vem författaren av gårdagens inlägg, C. Tingberg, är!
Bästa hälsningar!
Stefan Sundbäck
96
« skrivet: 2005-03-13, 07:50 »
Hej, Maud m.fl.!
Kan tipsa om att läsa följande diskussion på detta forum:
Anbytarforum: Landskap: Norrbotten: Efterlysningar: Berg, Elias, född 1760 - men var?? Smed i Torneå..
Bästa hälsningar!
Stefan Sundbäck
97
« skrivet: 2005-02-24, 00:16 »
Hej!
Vet inte huruvida detta stämmer, men namnet Ek förekommer i dag i Stråkan i Överkalix sn (beläget vid Kalixälven mellan Nybyn och Rödupp) och jag tror att jag i min ungdom såg en släktforskning, som knöt släkten till Piteå älvdal. Tror att medlemmar av släkten kan ha mer uppgifter om släktens härstamning och anknytning till Piteå. Kanske kunde man leta reda på sökordet Ek i Överkalix på eniro.se (finns även några Ek i Kalix med härstamning från Överkalix, dock inte alla Ek i Kalix) eller så kan Du höra av Dig till undertecknad.
Bästa forskarhälsningar!
Stefan Sundbäck
98
« skrivet: 2005-02-07, 10:57 »
Hej, Peter Vilhelm!
Det var intressant att läsa Ditt inlägg. Vet Du något mer om bröderna Vilhelm Isak och Johan Helmeri?
Min hypotes är följande i dagsläget:
I samband med svensk-ryska kriget 1808-1809 verkar något ha hänt med Constenius-gården i Karungi. Redan år 1802 dog den dåvarande ägaren till gården, Nils Michaelsson/Mickelsson Constenius (f. 1752). De flesta av de boende på gården avförs från hfl i samband med kriget. Min fmffmf, Isac Andersson Constenius (brorson till Nils), 1780-1852, som 1810 (året för freden i Fredrikshamn, då Sverige avträdde Finland till Ryssland) tjänade som dräng på gården, lämnade detta år gården för att sedermera bosätta sig i Korpijärvi invid Lappträsk, Nedertorneå sn (Sv.).
En tid senare bosätter sig en Johan Johansson (f. 1781) o h h Britha Johansdotter (f. 1780) på Constenius-gården. Efter finsk sed antar de sedan gårdsnamnet som släktnamn. Det är i stort sett bara ättlingar till dessa två, som bär namnet Konstenius i slutet av 1800-talet i Karungi sn.
Detta är nu en hypotes, att Vilhelm Isak och Johan Helmeri är tillhör denna skara. Det skulle behövas mer uppgifter om föräldrar och kanske farföräldrar till bröderna för att kunna verifiera eller falsifiera min hypotes. Återkom gärna med fler uppgifter!
Bästa forskarhälsningar!
Stefan
99
« skrivet: 2005-01-27, 23:53 »
Ann och Christina!
Tack för flera intressanta synpunkter och länkar till andra diskussioner både på detta forum och annorstädes! Intressant att få veta mer om släkten Mommas historia i Aachen/Stolberg m.o. och kopplingen till släkten Schleicher. Förundras en del av namnvalet i släkten Momma. Baltzar är arvnamn inom släkten Thun och Niklas förekommer i släkten Servio. Båda dessa släkter följde med bröderna Momma upp till Kengis bruk (Thun 1657, Servio 1654). Visserligen har släkten Thun kommit till Dalarna 1624 via Bad Oldesloe/L?beck, men det finns vissa tecken på att den från början är vallonsk eller från Aachen. Se vidare diskussionen Anbytarforum: Landskap: Norrbotten: Efterlysningar: Thun, Baltzar född 1611 i L?beck. Släkten Servio diskuteras under rubriken: Anbytarforum: Släkter: Vallonsläkter: Servio.
Samtidigt kan ju likheterna i namnvalet bero på tillfälligheter...
Det är bara att forska vidare...
Tack än en gång!
Bästa forskarhälsningar!
Stefan
100
« skrivet: 2005-01-01, 13:37 »
Hej!
Några tankar inför det nya året 2005 i skuggan av jordbävnings- och dödsvågskatastrofen i länderna runt Indiska Oceanen, skrivna av ärkebiskopen Helder Camara av Olina och Recife, Brasilien, utgivna i sv. övers. i Tusen skäl att leva, Proprius förlag, Stockholm 1985:
Natten var svart,
utan minsta ljuspunkt,
så svart
att jag greps av ångest
trots den stora kärlek
jag alltid haft till natten.
Och det var då
natten anförtrodde mig sin hemlighet:
ju mörkare hon är
desto mer strålande
blir morgonrodnaden
som hon bär i sitt sköte.
Med dessa ord tänder jag ett ljus och tänker på dem, som drabbats av katastrofen samt önskar alla släktforskare ett
Gott Nytt 2005!
Med bästa släktforskarhälsningar!
Stefan
101
« skrivet: 2004-12-20, 23:47 »
Vänner Isberg-forskare!
Betr. skomakare och trumslagare Olof Biörckman (1704-1764) och hans första hustru Karin Jönsdotter, d. före 1744 20/5 (då Olof Biörckman gifter om sig m. Brita Pehrsdotter) vet jag inte mycket mer än att de gifte sig den 1731 21/12. Härstammar själv från dottern Margareta Olofsdotter (Björkman), f. 1741, g. 1764 17/6 m. torparen Olof Pehrsson i Vassen, f. 1739, möjligen i Storön. De hade i sin tur dottern Catharina Olofsdotter, ibland även kallad Svartgren (1765-1808), g. 1795? m. soldaten på Vännäs, Överkalix Jöns Henricsson Gjers (f. 1762 13/9 i Ängesån, Överkalix).
Bästa forskarhälsningar,
Stefan
102
« skrivet: 2004-12-19, 22:23 »
Hej igen!
Kan meddela att jag hittat en märklig notering gällande begravda i HisKi-databasen. Den ger vid handen att en Lucas(!) Isberg skall ha dött den 2.1. 1752 i Nedertorneå socken vid en ålder av 70 år. Vad vill detta säga? Finns det en släkting till Johan Nilsson, som dör såpass nära hans egen tidigare uppgivna dödsdatum eller är Lucas en feltolkning av Johan? F.ö. kan det nämnas att Isberg inte är ett helt ovanligt namn i svenskbygderna i Finland vid den aktuella tiden (enl. HisKi).
M v h, Stefan
103
« skrivet: 2004-12-19, 19:15 »
Hej!
För att söka bena ut vad som anges i vilken källa, citerar jag nedan vad som står i
Lewenhaupt, Adam: Karl XII:s officerare, biografiska anteckningar, Walter Ekstrand bokförlag. Facsimilie-upplaga, Lund 1977.
Isbergh,* Johan Nilsson, f.c. 1667 i Västerbotten; trumslagare vid Vesterbottens reg. 1681 /12; rustm. därst. 1695 /7; furir därst. 1697 5/6; förare därst. 1702 12/9; reg.-adjutant därst. 1703 31/8; löjtn. därst. 1706 1/3; fången 1709 28/6 vid Poltava; hemkommen 1722 /6; var då rubbad till förståndet och erhöll s.å. 11/7 avsked med livstids underhåll; d. 1751 26/12;
X Riga, Klissow, Thorn, Fraustadt, Meskowitz, Poltava; sårad i munnen. - G.m. Catharina...
(R. L. M.)
____________________________________________________________________________________________
Kling, Hans Adolf, f. 1688 i Kräklinge, son till kyrkoherden Gustaf Klingius samt bror till Gustaf Klingfelt; sergeant vid Vesterbottens reg. 1709 /11; fältväbel därst. 1710 /1; fänrik därst. s.å. 20/5; sekundlöjtn. därst. 1712 1/9; avsked 1714 15/4; åter löjtn. därst. 1715 26/7; konfirm. 1717 8/1; premiärlöjtn. därst. s.å. 28/9; reg.-kvarterm. därst. 1718 18/3; kapten därst. 1720 17/12; avsked 1748 9/11; d. 1758. - G. 1. 1713 6/9 i Foss m. Elisabeth Tack, dotter av länsman Anders T. och Brita Skått; 2. m. Christina Westlinder.
(R. L.)
____________________________________________________________________________________________
M v h, Stefan
104
« skrivet: 2004-12-15, 23:11 »
Hej, Bengt-Göran!
Några tankar till Bengt-Göran:
Kloo synes enligt HisKi ha förekommit i Korsholm i Finland.
I Korpikå användes stundtals rotenamnet Lejonarm i stället för det enkla Arm. Vår gemensamma anmoder Sophia Elisabeth Berg (1798-1879) hade ju en syster Catharina Helena Berg (1793-1881; se även ovan). Den sistnämnda var gift med soldaten Lars Riberg, stundtals kallad Arm, stundtals Lejonarm. Det finns möjligen inte samma förhållande mellan namnen Kloo och Lejonklo? Då skulle ju tankarna leda till ett ursprung i Tornedalen.
Detta var ju verkligen vilda gissningar, men ändå!
Bästa hälsningar!
Stefan
105
« skrivet: 2004-12-15, 04:09 »
Hej, Gunilla!
Hemkommen efter nattjänstgöring, tänkte jag skriva några rader till Dig.
Även jag härstammar från Anders Ersson (1732-1805) i Korpikå. Följande finns i min databas ang. hans anor:
*** Generation VIII ***
ffffmfff
264 Anders Ersson, född 1732 i Korpikå, Nederkalix, död 1805
i Korpikå, Nederkalix. Bonde i Korpikå, Nederkalix.
*** Generation IX ***
ffffmffff
528 Erich Nilsson, född 23 sept 1700 i Korpikå, Nederkalix, död
i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Korpikå, Nederkalix.
Gift med
ffffmfffm
529 Älla Andersdotter, född 1 dec 1699 i Vånafjärden, Nederkalix,
död 1736 i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Korpikå, Nederkalix.
test 1736-04-18.
*** Generation X ***
ffffmfffff
1056 Nils Hindersson, född 1660 i Korpikå, Nederkalix, död 1739
i Korpikå, Nederkalix. Bonde i Korpikå, Nederkalix.
dp 1660-09-14. bp 1739-03-25.
Gift med
ffffmffffm
1057 Karin Larsdotter. Bosatt i Korpikå, Nederkalix.
ffffmfffmf
1058 Anders Dawidsson, född i Vånafjärden, Nederkalix, död
i Vånafjärden, Nederkalix. Bonde i Vånafjärden, Nederkalix.
Gift med
ffffmfffmm
1059 Karin Johansdotter, född i Grötnäs, Nederkalix, död
i Vånafjärden, Nederkalix. Bosatt i Vånafjärden, Nederkalix.
*** Generation XI ***
ffffmffffff
2112 Hindrich Ersson, född i Korpikå, Nederkalix, död 1697 i Korpikå,
Nederkalix. Bonde i Korpikå, Nederkalix. bp 1697-06-05.
Gift med
ffffmfffffm
2113 Brijta.
*** Generation XII ***
ffffmfffffff
4224 Eric Hindersson, född i Korpikå, Nederkalix, död 1666 i Korpikå,
Nederkalix. Bonde i Korpikå, Nederkalix. bp 1666-02-04.
Gift med
ffffmffffffm
4225 N N, död 1698 i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Korpikå,
Nederkalix. bp 1698-03-05.
*** Generation XIII ***
ffffmffffffff
8448 Hindrich Wastesson, född c 1570.
*** Generation XIV ***
ffffmfffffffff
16896 Waste Trondsson, född 1540 c.
*** Generation XV ***
ffffmffffffffff
33792 Trond.
Sedan kan jag även nämna att det finns ytterligare ett släktskap mellan vårs släkter. Min ff ff Anders Sundbäck (1832-1886) var i sitt andra gifte gift med Maria Mathilda Arms faster Christina Margareta Arm (1835-1921). Dock härstammar jag inte från detta gifte, utan från Anders Sundbäcks första äktenskap med Anna Cajsa Johansdotter (1834-1857). Den sistnämnda är dock ättling till just Anders Ersson. Däremot var Anders Sundbäck och Christina Margareta Arm släkt: de var kusiner. Deras båda mödrar, Sophia Elisabeth (1798-1879) och Catharina Helena (1793-1881) Larsdöttrar Berg, var döttrar till soldaten Lars Olsson Lindvall Berg, f. 1769 i Böle i Piteå landsförsamling. Här följer även Sophia Elisabeths - och således även Catharina Helenas - anor:
*** Generation VI ***
fffffm
65 Sophia Elisabeth Berg (Lindvall), född 1798-12-23 i Näsbyn,
Nederkalix, död 1879-12-01 i Svartudden, Lappträsk, Karl Gustav.
Bosatt i Näsbyn, Nederkalix.
*** Generation VII ***
fffffmf
130 Lars Olofsson (Olsson) Lindvall (Berg), född 1769-04-03 i Böle,
Piteå landsförsamling, död i Näsbyn, Nederkalix. Soldat i Näsbyn,
Nederkalix.
Gift 1792-09-23 i Nederkalix med
fffffmm
131 Sophia Catharina Stråhlberg, född 1762-08-08 i Rolfs,
Nederkalix, död 1841-01-04 i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn,
Nederkalix.
*** Generation VIII ***
fffffmff
260 Olof Larsson Lindwall, född 1741-04-02 i vid kyrkan,
Piteå landsförsamling, död i Rånön, Ryssbält, Nederkalix.
Skogvaktare i Rånön, Nederkalix.
Gift 1768 i Piteå landsförsamling med
fffffmfm
261 Maria Henricsdotter, född 1733-11-14 i Kopparnäs,
Piteå landsförsamling, död i Rånön, Ryssbält, Nederkalix. Bosatt
i Rånön, Nederkalix.
fffffmmf
262 Nils Stråhlberg, född 1728-08-12 i Nederkalix, död 1788-01-29
i Rolfs, Nederkalix. Sockensmed, trumslagare i Rolfs, Nederkalix.
dp privatim.
Gift 1761-05-05 i Nederkalix med
fffffmmm
263 Brita Helena Brunberg, född 1733-10-29 i Nederkalix, död
i Rolfs, Nederkalix. Bosatt i Rolfs, Nederkalix.
*** Generation IX ***
fffffmfff
520 Lars Larsson (Storm/Stormvall), född 1707, död 1765/66 i Jävre,
Piteå lands. Korpral i Jävre, Piteå lands. bp 1766 5/1.
Gift 1733-11-28 i Piteå lands med
fffffmffm
521 Brita Olofsdotter, född 1709-01-15 i Öjebyn, Piteå lands,
död 1774-12-18 i Gamla staden, Piteå lands. Bosatt i Jävre,
Piteå lands.
fffffmfmf
522 Henric Hansson (Kopparberg), född 1699 i Finland, död
i Kopparnäs, Piteå lands. Bonde, soldat i Kopparnäs, Piteå lands.
Gift 1726 i Piteå lands med
fffffmfmm
523 Margareta Hansdotter, född 1704 i Kopparnäs, Piteå lands,
död 1736-11-26 i Kopparnäs, Piteå lands. Bosatt i Kopparnäs,
Piteå lands. lysn 1726-02-06.
fffffmmff
524 Olof Nilsson Stråhlberg, född 1690 c, död 1765-06-07
i Nederkalix. Rustmästare i Nederkalix. begr 75 år gl.
Gift 1722-06-24 i Nederkalix med
fffffmmfm
525 Karin Jacobsdotter, född 1694-10-07 i Siknäs, Nederkalix,
död 1785-12-08 i Nederkalix. Bosatt i Nederkalix.
fffffmmmf
526 Erik Persson Brunberg, född 1690 i Bråns by, Säbrå,
död 1751-04-05 i Näsbyn, Nederkalix. Komminister i Näsbyn,
Nederkalix. f-ort efter Bygd?ns herdaminne.
d i yttersta fattigdom.
Gift 1731-11-21 i Nederkalix med
fffffmmmm
527 Sophia Andersdotter Lind, född 1710 i Näset, Nederkalix,
död 1791-02-06 i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn, Nederkalix.
f posthumt efter faderns död.
*** Generation X ***
fffffmffmf
1042 Olof Jonsson. Bonde i Öjebyn, Piteå lands.
Gift med
fffffmffmm
1043 Karin Olofsdotter. Bosatt i Öjebyn, Piteå lands.
fffffmfmmf
1046 Hans Ericsson (Kabbe), född 1665 c i Öjebyn, Piteå lands, död
i Kopparnäs, Piteå lands. Bosatt i Öjebyn, Kopparnäs,
Piteå lands. Flytt t Kopparnäs c 1695-1701.
Gift 1690-11-09 i Piteå lands med
fffffmfmmm
1047 Margareta Andersdotter, född 1667. Bosatt i Öjebyn, Kopparnäs,
Piteå lands. Flytt t Kopparnäs c 1695-1701.
fffffmmfmf
1050 Jacob Ersson, född 1661-11-16 i Siknäs, Nederkalix,
död 1734-08-13 i Siknäs, Nederkalix. Bosatt i Siknäs, Nederkalix.
Gift 1684-12-07 med
fffffmmfmm
1051 Lucia. Bosatt i Siknäs, Nederkalix. fr Skellefteå?.
fffffmmmmf
1054 Anders Jönsson Lind, död 1710. Borgare i Luleå, Luleå stad.
Gift med
fffffmmmmm
1055 Sophia Nyman. änka 1702 eft km Holger Norlin.
*** Generation XI ***
fffffmfmmff
2092 Eric Kabbe, död 1712 före i Kopparnäs, Piteå lands. Bosatt
i Öjebyn, Kopparnäs, Piteå lands. Flytt t Kopparnäs c 1695-1701.
fffffmfmmmf
2094 Anders Persson Ståhl, född 1630 c i Lillpite, Piteå lands,
död 1676 i Öjebyn, Piteå landsförsamling.
Handelsman, borgare i staden i Pite gamla stad, Öjebyn,
Piteå lands.
Gift med
fffffmfmmmm
2095 Catharina Andersdotter Burman, död 1715 i Öjebyn, Pite lands.
Bosatt i Pite gamla stad, Öjebyn, Pite lands.
fffffmmfmff
2100 Eric Jacobsson, född 1620 i Siknäs, Nederkalix, död 1716-03-17
i Siknäs, Nederkalix. Bosatt i Siknäs, Nederkalix.
Gift med
fffffmmfmfm
2101 Brita Jönsdotter. Bosatt i Siknäs, Nederkalix.
fffffmmmmff
2108 Jöns Andersson Lind. Borgare i Luleå, Luleå stad.
Gift med
fffffmmmmfm
2109 Karin Carlsdotter. Bosatt i Luleå, Luleå stad.
fffffmmmmmf
2110 Jacob Jacobsson. Länsman i Nynäs, Nederkalix.
uppg fr Nils Jo?lson.
Gift med
fffffmmmmmm
2111 Ella Ericsdotter. Bosatt i Nynäs, Nederkalix.
*** Generation XII ***
fffffmfmmmff
4188 Peder Jonsson Ståhl, död 1645 före. Bosatt i Lillpite,
Piteå lands.
fffffmmmmmff
4220 Jacob Jönsson. Bosatt i Björsbyn. Uppg fr Nils Jo?lson.
Gift med
fffffmmmmmfm
4221 Catharina. Bosatt i Björsbyn. Uppg fr Nils Jo?lson.
*** Generation XIII ***
fffffmmmmmfff
8440 Jöns Hansson. Uppg fr Nils Jo?lson.
Tilläggas kan att antavlan utgår från mina båda söner, Johan och Michael, ff. 1994 resp. 1997.
Bästa släkthälsningar!
Stefan
106
« skrivet: 2004-12-05, 14:10 »
Hej!
I dopboken för Västra Skedvi återfinns Kerstin Konst, döpt den 12 juni 1692. Hennes far hette Erich Konst. Vet någon något mer om henne och hennes bakgrund?
Bästa hälsningar
Stefan Sundbäck
107
« skrivet: 2004-12-04, 17:22 »
Hej, Ove!
Har inte varit inne på Anbytarforum på några dagar, så jag har inte sett Dina frågor förrän nu.
1) Hannukkala finner jag tyvärr inte på mina kartor. Kanske någon annan kan hjälpa till?
2) Portimojärvi ligger c:a 13 km öster om Övertorneå och NÖ om Ylitornio. Det ligger efter väg 930 på den finska sidan av Torne älv.
3) Ruskola ligger strax söder om Övertorneå på den svenska sidan av Torne älv. Där finns idag en skidbacke.
108
« skrivet: 2004-11-28, 10:01 »
Hej!
Då nu denna efterlysning av Baltzar Thun under rubriken Norrbotten har kommit att handla om släkten/släkterna Thun (anbytarvärlden får kanske avgöra om ett nytt namn på diskussionen behövs samt en ev. ny placering på Anbytarforum), kan jag kanske drista mig till att ställa följande fråga om ursprunget för en släkt Thun vid Lögdö bruk (uppgifterna kommer från Gunnel Hansson och Sten Tegfors):
Eric Mattsson Thun. Kolare. Född 1703. I mantalslängden för Lögdö Bruk 1762-63 finns Matts noterad med hustru och ett barn (Matts?) I längden 1764-1771 finns Matts med hustru noterad, sonen har flyttat från familjen.
Matts har här två drängar och en piga. Erik Mattsson Thun var vid sin död 79 år gammal. Död 1784-02-20 i Lögdö Bruksförsamling (Y) . Dödsorsak: död af ålderdomsbräcklighet. Begravd 1784-02-29 i Ljustorp (Y).
Gift 1769 med Margaretha Andersdotter (Thun). Född 1730-02-xx. I födelseboken för Ljustorp finns en Margareta född 1730-11-01 , far Anders Nilsson och mor Anna ?? från Nilläng. Död 1792-03-27 i Lögdö Bruksförsamling (Y) . Dödsorsak: gikt och torrvärk . Begravd 1792-04-xx i Ljustorp (Y).
Har denna släkt Thun vid Lögdö bruk något samband med släkten Thun i Avesta/Dalarna och Kengis/Norrbotten?
Bästa forskarhälsningar!
Stefan
109
« skrivet: 2004-11-23, 12:35 »
Bästa Irene!
Ett mycket stort tack för uppgifterna från kommunionlängden för Kengis bruk! Då stämmer alltså uppgifterna, att Barbro var dotter till Olof Thun.
Bästa hälsningar,
Stefan
110
« skrivet: 2004-11-21, 17:15 »
Hej!
Michael Michaelsson Constenius (1688-1740) var gift med Barbro Olofsdotter i Kengis. Vet någon vem hon var? Konst Familie Archief har en uppgift om att hon kunde vara dotter till Olof Thun. Kan detta vara riktigt?
Tacksam för synpunkter!
M v h,
Stefan
111
« skrivet: 2004-10-25, 22:07 »
Hej!
Genealogiska samfundets i Finland databas HisKi ger följande besked ang. Fredric Forsius giftermål:
Coopv. styrm. Fredrich Forsius g. 1:a ggn. 11 okt. 1779 med jungfru Gertru Helena Eckorn.
Coopv. capit. Fredric Forsius g. 2:a ggn. 29 mars 1785 med jungfru Sara Cath. Mathlein.
Båda vigslarna skedde i Torneå stad.
Kanske någon ledtråd på vägen... HisKi är i alla fall en användbar databas.
M v h, Stefan
112
« skrivet: 2004-10-10, 16:51 »
Hej, släktforskarvänner!
Jag tror - likt Peter K. - att von här inte bör betraktas som ett adelsprefix, utan att det i stället anger proveniens.
Bästa hälsningar!
Stefan Sundbäck
113
« skrivet: 2004-09-26, 12:19 »
Hej!
Finns det någon som vet mer om släkten Waattowaara från Rattosjärvi i finska Ylitornio församling?
Hälsningar,
Stefan
114
« skrivet: 2004-08-25, 23:49 »
Tack, Leif!
Har nog helt enkelt förväxlat de båda Luciorna - tog allt från mitt minne. Minnet är ju bra, men kort...
M v h, Stefan
115
« skrivet: 2004-08-25, 01:03 »
Hej!
Ang. Jacob Erikssons i Siknäs hustru Lucia:
Har ett svagt minne att jag någonstans sett noterat att hon skall ha varit från Skellefteå. Varifrån kan jag ha fått en dylik uppgift - för jag antar att den inte stämmer, eller hur?
Bästa hälsningar,
Stefan
116
« skrivet: 2004-08-11, 00:32 »
Hej, Konst-forskare!
Två nyupptäckta forskningsrön betr. Michael Andreae Constenius har gjorts under sommaren:
1) I Momma-Reenstiernas arkiv (RA E2539, Nr. 71 Handlingar rörande och redovisningar af vid bruken anställda personer, Sthlm) finns en kopia av ett utnämningsdokument av Michael Constenius till pastor i bruksförsamlingen i Kengis, daterat den 25 februari 1680 i Härnösand. Här nämns att han tidigare tjänstgjort i militien, dock ej vid vilket regemente eller var.
2) I Åbo Akademis studentmatrikel, vol. 1, 1640-1740 utgiven 1891 av Vilhelm Lagus noteras följande på sid. 110:
Constenius, Mich. Andr. Tornoens. p. 85 || Uppkäftig mot rektor 66 21/2.
Detta torde innebära att Michael Andreae Constenius vid inskrivningen till Åbo Akademi hösten 1665 kom från Torneå, där han vid denna tidpunkt bodde. Utfallet mot rektor Abr. Thauvonio refereras även av L. Bygd?n i Hernösands stifts herdaminne. Vet dock ej om det finns ytterligare uppgifter i den handskrivna förlagan till studentmatrikeln, vilket naturligtvis bör kontrolleras.
Det finns säkert anledning att vid senare tillfälle återkomma till Michael Andreae Constenii proveniens.
Bästa hälsningar,
Stefan
117
« skrivet: 2004-08-01, 22:53 »
Hej!
Släkten Speet/Spet/Spett vid Kengis bruk diskuteras på detta forum under rubriken:
Anbytarforum: Släkter: Vallonsläkter: Spett/van der Speet
M v h, Stefan
118
« skrivet: 2004-07-28, 23:41 »
Invid Vårfrukyrkan i Enköping finns en intressant gravsten med följande inskription:
Grafplats för familjen Nanne-Wolde. Nanne von Wolde afled 21 mars 1655.
För mitt amatörmässiga öga verkar dock inte stenen härröra från 1655, utan bör vara huggen vid ett senare datum.
Har denna släkt något samröre med den släkt Wolde, som finns i S:t Petersburg och Tallinn vid 1900-talets början? Det jag känner till om denna släkt är en Victor Wolde, f. 1909 trol. i S:t Petersburg. Denne Victor Wolde flyttade senare via Narva till Tallinn och gifte sig där med en dotter till svenskättlingen och bilhandlaren Julius Johannsson i Tallinn. Victor Wolde och hans familj flydde 1944 till Sverige. Ättlingar till Victor finns bl.a. i Enköping (sic!).
Bästa hälsningar!
Stefan Sundbäck
119
« skrivet: 2004-05-23, 17:02 »
Hej, igen!
SBL formulerar det sålunda:
Groot (Groth), släkt, trol härstammande från garmakaren och kyrkvärden Asmus G (d. tidigast 1671) i Avestafors (nu Avesta), som uppges ha varit bland de från Säter nedkallade tyskarna (Norberg, s 22). 1700-talsgenealogen Hülphers uppger visserligen som släktens stamfar den samtidigt levande garmakaren Asmus Brynnelsson i Säter, som skall ha inkommit från Tyskland eller Brabant o jämte två bröder följt myntmästaren Kock till Sverige (1626; jfr bd 9, s 348). Denne har emellertid ej kunnat återfinnas i Säters mantalslängder förrän 1656, o då han därtill hade sv farsnamn, torde Hülphers uppgifter i stället gälla Asmus G. Härför talar även, att den ene av Asmus Brynnelssons av Hülphers uppgivna söner, sedermera akademifogden o rådmannen i Uppsala Johan G (d. 1678), vid sin inskrivning vid Uppsala universitet 1659 kallades Johannes Asmundi Forsaeus, troligen efter Avestafors, o att han 1663 musicerade i Avesta kyrka (Avesta kyrkoarkiv LI:1, p 138, ULA).
Intressant är även att läsa SBL:s käll- och litteraturhänvisningar.
Bästa hälsningar,
Stefan Sundbäck
120
« skrivet: 2004-05-23, 13:12 »
Hej, vänner Groth-forskare!
Instämmer helt med min namne Stefan Jernberg: Det finns ännu inte några tillfredsställande belägg för vilka Asmus/Asmund Groths föräldrar var. I Petrus Norbergs Avesta under kopparbrukens tid, sid 22, uppger alltså C. G. Roman att bl.a. såväl Asmund Groth och Detlof Heike som andra här i Anbytarforum flitigt diskuterade personer som t.ex. Baltzar och Michel Thun såsom L?beckska mästare följde med Govert Silentz från Säter till Avesta.
Enligt sin sonson Henrik Silentz' relation hade Govert Silentz på egen bekostnad medfört från Tyskland gårmakare, kopparblecksmeder, kesseldjupare, plåtslagare, kratsvaskare, beredare, tråddragare, musquet- och bössesmeder, harneskmakare, bössepipeborrare, kling- och knivsmeder, spårmakare, järntråddragare och bleckslagare m.fl. Utrikesregistraturet för 1621 har ock ett av Gustav Adolf den 3 februari på tyska utfärdat pass för Silentz att i riket införa just sådana hantverkare, som här [Norberg, s. 21f, not 18] uppräknats. I kammarkollegii registratur för den 19 maj 1624 finns en skrivelse från Johan Skytte till änkedrottning Kristina, i vilken han säger: 'Äre ock nu i går till fem och tjugo personer av Tyskland ankomne, som Govert Silentz till sitt verks fortsättande hit inbeställt haver, de där sig ginest till Säter begive skole'
Genom forskning har Nils Jo?lson m.fl. kunnat knyta släkten Thun till Oldeslo (av allt att döma Bad Oldesloe mellan Hamburg och L?beck), detta tack vare en notis i Tyska S:ta Gertruds vigselbok, där en Anna Tunnen von Oldeslo (syster till Baltzar Thun d.ä.) gifter sig med skomakaren Philip Becker den 2 december 1644 [se vidare diskussionen Anbytarforum: Landskap: Norrbotten: Efterlysningar: Thun, Baltzar född 1611 i L?beck]. Huruvida någon fler av de inkomna smederna m.fl. kan kopplas till Bad Oldesloe eller inte är för mig okänt. Frågan bör även ställas om Bad Oldesloe är Thuns (och de andra smedernas) ursprungsort eller om deras proveniens kan tänkas finnas på något annat håll än Nordtyskland, t.ex. hertigdömet Brabant eller Vallonien. Detta kräver dock vidare källforskning för att kunna verifieras eller falsifieras. Ser fram emot att få veta, om domböckerna kan ge värdefulla bidrag till forskningen om de av Govertz Silentz införda smederna och deras ursprung.
Bästa forskarhälsningar från Groth-ättlingen
Stefan E Sundbäck
121
« skrivet: 2004-05-13, 12:05 »
Hej, Anders!
Ett litet tips kunde möjligen vara att kontakta förre ärkebiskopen Gunnar Weman i Sigtuna för att höra om han känner till något om någon fotograf S. Weman i sin släkt.
M v h, Stefan Sundbäck (ej släkt med Calla ovan!)
122
« skrivet: 2004-05-09, 01:18 »
T A C K, Håkan!
Tack för en fantastisk site för oss släktforskare!!!
Lycka till i framtiden!
Stefan E Sundbäck
123
« skrivet: 2004-04-20, 22:06 »
Hej!
Det är inte helt enkelt detta med blå- resp. brunögdhet. Teoretiskt sett kan nog Sabines väninna och Leif ha rätt, men verkligheten är nog inte lika enkel och okomplicerad. Nyanserna är många - även på ögats iris rent bokstavligt.
Själv är jag mer brunögd än blå-(grön-)ögd. Detta beror på att min far var brunögd, medan min mor är blåögd. Detta beror troligen på att min far på sin mors sida har vallonskt/tyskt påbrå. En av mina farbröder - även han brunögd (dock även med blå arvsanlag från min blåögde farfar) - fick en blåögd son. Min ingifta faster var blåögd.
Min hustru har ungefär samma färg på iris, som jag och är således brunögd. Hennes båda föräldrar är däremot blåögda. Däremot vet jag att åtminstone hennes far bär på arvsanlag för bruna ögon. Han är också vallonättling och bruna ögon förekommer rätt ofta i hans släkt. Ytterligare ett av min frus syskon har bruna ögon, medan de båda andra är blåögda. Vår äldre son har bruna ögon, medan den yngre är blåögd.
Det är inte helt enkelt med dessa arvsanlag. En släkting till mig på farmors sida hade dessutom ett öga blått och ett brunt. Sådant kan förekomma, har jag hört, om en gen är skadad.
M a o, Sabine, tror jag visst att Du kan vara biologiskt barn till Dina föräldrar, även om de är blåögda och Du är brunögd. De skulle nog ha berättat för Dig, om Du inte var det!
Vänliga forskarhälsningar,
Stefan
124
« skrivet: 2004-04-04, 00:36 »
Hej, Ammi!
Nej, varken jag eller min hustru (som är ättling till Jöns Jönsson och Helena Marcusdotter) har löst gåtan! Hör gärna av Dig om lösningen på gåtan...
M v h, Stefan
125
« skrivet: 2004-03-28, 00:53 »
Nils!
Av uppgifterna ovan drar jag slutsatsen att vi bör vara släkt genom Anna Helena Planströms morfar Magnus Winblad, 1731-1793. Du nämner att Din morfar var Emil Rutberg. Har Du ytterligare uppgifter om honom och hans ättlingar?
Bästa hälsningar,
Stefan
126
« skrivet: 2004-03-28, 00:44 »
Eva!
Anna Helena Planström, f. 1804, var dtr t svarvaremästaren Anders Planström och Wendela Catharina Winblad, f. 1777 29/10 i Bladviken, Överkalix. Wendela Catharina var i sin tur dtr t Commissarien, Hr Magnus Winblad och Madame Winblad [Överkalix FoD-bok], vilket är liktydigt med likvidationskommissarien Magnus Winblad, f. 1731 8/4 i Werum, Skåne [Generalmönstringsrullor för Westerbottens regemente], d. 1793 6/2 [Överkalix DoB-bok] och Maria Elisabeth Tingberg, f. 1734, okänt var. Maria Elisabeth Tingberg kom vid mitten av 1700-talet till Överkalix med sin mor, Brita Söderberg, f. 1709, d. 1771 8/3, g 1747 med länsmannen Lars Brunström i Överkalix. Dessa båda makars ursprung är okänt. Flera forskare knyter namnet Tingberg vid denna tid till Tingvalla, nuvarande Karlstad.
Magnus Winblad är min mm ff mm ff, vilket torde betyda att Din man och barn tillhör släkten!
Bästa hälsningar!
Stefan
127
« skrivet: 2004-03-11, 01:05 »
Hej, Bernt!
Ville nämna för Dig, att jag i slutet av 80- och början av 90-talet forskade en del i en norrbottenssläkt Lindvall härstammande från korpralen Lars Larsson Stormvall i Jävre, dåvarande Piteå landsförsamling, d. vid årsskiftet 1765/66 (hustrun Brita Stormvall ger bårpengar efter sin man 1766 5/1). Genom sonen Olof Larsson Lindvall (1741-1809), skogvaktare på Rånön, Nederkalix, kom släkten till sistnämnda socken. Har dock inte kunnat finna någon Gabriel Lindvall i mina noteringar om denna släkt. Denna släkt fortlever ännu i Nederkalix socken, bl.a. i byarna Ryssbält och Espinära/Björkfors. Espinära/Björkfors ligger nära gränsen till Nedertorneå-Haparanda socken. F.ö. kan nämnas att ytterligare en släkt Lindvall finns i Nederkalix. Känner dock inte till så mycket om denna släkt. Kanske vet någon annan forskare mer än jag om denna släkt Lindvall.
Bästa hälsningar och lycka till i den fortsatta forskningen!
Stefan
128
« skrivet: 2004-02-24, 00:02 »
En liten fråga: Var prosten Borin släkt med Andrea Gustafva?
129
« skrivet: 2004-02-19, 17:48 »
Forskarvänner!
Träffade idag en äldre man, som av sin mor lämnats till Kiruna barnhem i början av 1920-talet. Han växte även upp där. Vet någon något mer om detta barnhem och kanske fr.a. om det finns bevarat något arkiv från barnhemmet?
Tacksam å den äldre mannens vägnar för alla svar och ledtrådar.
Bästa hälsningar,
Stefan
130
« skrivet: 2004-02-16, 17:42 »
Hej igen! Följande upplysningar fann jag på följande hemsida på Family Tree Maker ( http://familytreemaker.genealogy.com/users/s/a/n/Mary--T-Santanen/ODT3-0001.html): Jacob Konst föddes 1777 i Irjanne (Irjante), Finland (om jag minns rätt kapellförsamling under Eurajoki). Vissa släktmedlemmar kallar sig Santonen (Santanen i U.S.A.), andra för Valtonen. Jacob hade en son, som hette Johan Fredrik Konst, f. 1803-06-09 i Eurajoki. Bästa hälsningar, Stefan
131
« skrivet: 2004-02-16, 17:18 »
Hej, Karina!
Vid en sökning på Familysearch fick jag fram ett patronymikon på Esaias Konst, något som jag faktiskt inte sett tidigare. Notisen gäller hans vigsel med Helena Christina Matintytär (d.v.s. Mattsdotter) den 4 juli 1841. Esaias står där omnämnd som Jakobinpoika Konst, d.v.s. Jakobsson Konst.
Detta får mig att göra en mycket försiktig gissning om hans bakgrund. Det är nämligen så, att det vid tiden för Esaias födelse år 1815 har funnits en Jacob Konst just i Euraåminne (Eurajoki) socken, vilken ju är belägen mitt mellan Björneborg och Raumo. Jag misstänker att denne Jacob Konst kan vara far till åtminstone Esaias, men kanske även till Hezekiel Konst. Både Esaias och Hezekiel bär ju gammaltestamentliga profetnamn!
Skall försöka få fram lite fler uppgifter om denne Jacob Konst. Jag minns dock att hans namn har funnits publicerat på en hemsida för en släkt i U.S.A., vars anfader var denne Jacob Konst. I dag hade man dock ett betydligt mer finskt klingande efternamn. Jag vill dock minnas att han var född 1773 eller 1777. Det skall i alla fall ha varit på 1770- eller 1780-talet. Han kan ha haft anknytning till en ort vid namn Irjanne, men jag är inte helt säker.
Återkommer så snart som jag funnit fler upplysningar!
Bästa hälsningar, Stefan
132
« skrivet: 2004-02-14, 01:12 »
Det står möjligen inte erhållit svenskt medborgarskap???
Stefan
133
« skrivet: 2004-02-14, 00:57 »
Hej igen, Karina!
De uppgifter jag har om Esaias Konst är i stort sett samma, som Du redan har. Mina uppgifter har jag fått genom HisKi-databasen.
Det är komplicerat med släkten/släkterna Konst och deras ursprung. I Torneå vet vi att de första omnämns strax efter stadens grundläggning 1621. De första uppgifterna om Konst/Konsti härrör från 1629. Lasse Konst/Konsti och Olof Konst heter de, som omnämns tidigast.
Den bäst kände medlemmen av släkten Konst i Tornedalen är brukspredikanten Michael Andreae Constenius, som enligt Hernösands stifts herdamine är son till en borgare i Torneå. Denne borgares namn bör då ha varit Anders Konst. Constenius är ju en s.k. latinisering av Konst. Den beräknade tidpunkten för brukspredikantens födelse är omkr. 1645. Vid denna tidpunkt verkar det inte ha funnits någon Anders Konst i Tornedalen. Däremot flyttar en borgare Anders Konst in till Torneå på 1660-talet. Denne kan mycket väl ha varit brukspredikantens far. Men det innebär att brukspredikanten inte var född i Torneå. I herdaminnet nämns att Michael Constenius studerade vid universitetet i Åbo, vilket har gjort att vi håller för troligt, att han var född i den finländska delen av det dåvarande svenska riket. Den mest frekventa studieorten för ungdomar från Torneå har annars varit Uppsala. Det finns vid mitten av 1600-talet Konst/Konsti i Finland. Via HisKi har vi bl.a. sett att det finns Konsti i mitten av 1600-talet i Savolax (Sulkava, Rantasalmi och Juva). I trakterna av Euraåminne verkar en släkt Konst ha funnits vid mitten av 1700-talet och på en karta för gamla staden i Raumo från 1842 finns gården Konstar utmärkt. Den är belägen i grannkvarteret till Rådhuset i hörnan av Gamla kyrkogatan och Prästgatan. Med tanke på läget, är det väl inte helt otroligt att den hör till stadens äldre bebyggelse med rötter tidigare än 1842. Det har dock inte gått vare sig att verifiera eller falsifiera något samband mellan Konst i Torneå och Konst på något av dessa ställen.
Samtidigt med Esaias Konst finns i Björneborg även en Hezekiel Konst. Kan inte säga om de båda har någon inbördes relation, men det är väl inte helt otroligt.
M v h, Stefan
134
« skrivet: 2004-02-13, 00:17 »
Bästa Karina!
Ett senkommet svar på Din fråga om jägaren Anders Konst i Ahlainen:
Tyvärr har vi inte lyckats placera in honom i någon av de kända släkerna Konst. I Finland förekommer efternamnet Konst i trakterna av Nyslott (Sulkava, Rantasalmi och Juva socknar) samt i Raumo och Björneborg. De två sistnämnda städerna ligger inte långt från Ahlainen. I Raumo gamla stad finns en gård, som heter Konstar. I Björneborg förekommer några familjer Konst, bl.a. en buldansvävare Esaias Konst. Dessutom förekommer namnet Konst även i Euraåminne (Eurajoki) socken strax norr om Raumo och söder om Björneborg.
Tyvärr är det så långt vi kan hjälpa Dig i dagsläget!
Bästa hälsningar,
Stefan Sundbäck
135
« skrivet: 2004-02-12, 13:31 »
Hej!
Vid sökning i HisKi återfinns även Nils Petter Constenii och Eva Brita Vikbergs dotter
Maria Caisa, f. 27/1 1825, döpt 30/1 s.å (Karunki). Åldern för modern angives vara 44 (46) år. Om födelseåret 1781 för Eva Brita stämmer, torde hon vara 44 år.
En fältväbel (förkortat fältväb. e.likn.) är en underofficersgrad, i Sverige före 1833 benämning på fanjunkare.
Bästa hälsningar,
Stefan
136
« skrivet: 2004-02-12, 02:22 »
Hej igen, Arnstein!
Det var mycket att bita i, det Du skrev under rubriken Nedertorneå (Haparanda)!
Låt mig till att börja med konstatera att Du kan mycket väl ha rätt i Dina antaganden!
Per Daniel Constenius, f. 1812, bör vara son till Nils Petter Nilsson Constenius, f. 1783 och Eva Brita Vikberg, f. 1781. Den sista notering jag har om Per Daniel härrör från 1830, då han är dräng på Jerijärvi 4 Laakso i Övertorneå socken. Har dock inte följt hans vidare öden.
Johanne Christine bör kunna vara den syster till Daniel, som i Tornedalen står noterad som Kristina Johanna Constenius, f. 1821.
Enligt de uppgifter jag har ser hela syskonskaran ut som följer:
Eva Carolina, 1804-1809
Nils Petter, 1805-1809
Johan(nes), 1807-1809
Jacob, 1808-1809
Johan Eric, 1810-
Per (Petter) Daniel, 1812-
Brita Carolina, 1815-
Eva, 1817-
Kristina Johanna, 1821-
Intressant att notera är att dessa syskon har en kusin vid namn Eva Carolina Johansdotter Constenius, f. 1812 och dotter till Johan Nilsson Constenius, f. 1781 och Eva Pehrsdotter Tiensuu, f. 1780. Känner dock inte till något mer om hennes livsöden - inte ens om hon uppnådde vuxen ålder.
Vore intressant att ta del av Dina uppgifter om denna släktgren i Norge. En annan gren - ättlingar till Michael Michaelsson Konst/Constenius, f. 1742, bosatte sig på Skjervöy.
Bästa hälsningar i all hast i en nattlig timme!
Stefan
137
« skrivet: 2004-02-12, 01:48 »
Hej, Arnstein!
Svarar under Släkter: Konst/Constenius!
M v h, Stefan
138
« skrivet: 2004-02-11, 01:21 »
Hej, Agneta!
Kakama eller Kakamo ligger i östra delen av Alatornio socken (alltså beläget i nuvarande Finland), inte långt från landsvägen mot Kemi.
Bästa hälsningar, Stefan
139
« skrivet: 2004-01-11, 19:19 »
Hej, Niklas! Även om jag inte funnit just de personer Du omnämner i Din fråga, har jag på Genealogiska samfundets i Finland databas kunnat finna några Torati i byn Liaka i Alatornio (landsbygdsförsamlingen runt Torneå). Genealogiska samfundets hemsida finns på www.genealogia.fi Klicka sedan vidare på Historieböcker (HisKi). Där kan Du själv söka vidare! M v h, Stefan
140
« skrivet: 2004-01-09, 00:08 »
Hej, Ole-Johan!
Följande skriver Kjell Lindblom på vallon.a.se (där släkten Spett har en egen rubrik):
Jacob Speet är hammarsmed vid Färna 1648--53. Detta år flyttar han med sin familj till Kengis och anpassar sig tydligen så bra, att han ännu 1684 lever kvar där med sin hustru.
Redan 1661 har han en son i mantalspliktig ålder.
Barn: Zacharias i Kengis 1661
Maria Catharina g m bruksprästen Mickel Andersson Konst(enius)
M v h, Stefan
141
« skrivet: 2004-01-06, 10:02 »
Hej, Mikael!
Härstammar från Sara Marias syster Helena Christina Löfgren. Här följer systrarnas antavla tre generationer tillbaka. Har en del ytterligare generationer tillbaka. Hör av Dig, om Du är intresserad!
Systrarna Löfgrens anor:
1 Helena Christina Löfgren, född 1773-09-19 i Meldersteins bruk,
Råneå, död 1838-07-01 i Vitån, Råneå. Bosatt i Vitån, Råneå.
*** Generation I ***
f
2 Henric Löfgren, född 1742-09-16 i Meldersteins bruk, Råneå,
död 1817-10-29 i Meldersteins bruk, Råneå. Bosatt
i Meldersteins bruk, Råneå.
Gift med
m
3 Helena Christina Bergström, född 1744-08-01 i Meldersteins bruk,
Råneå, död i Meldersteins bruk, Råneå. Bosatt i Meldersteins bruk,
Råneå.
*** Generation II ***
ff
4 Nils Hindrichsson, född 1707 i Korpikå, Nederkalix, död
i Prästholm, Råneå. dp 1707-10-28.
Gift med
fm
5 Brita Larsdotter Holmström, född 1713-02-04 i Prästholm, Råneå,
död 1789-01-02 i Prästholm, Råneå. Bosatt i Prästholm, Råneå.
mf
6 Hans Bergström, född i trol Dunker, död i 1785-08-12, Storkyro.
Knipsmed i Orisberg, Orismala, Storkyro.
Även Meldersteins bruk, Råneå. g 2: 1780-04-09 m Helena Stark.
Gift med
mm
7 Christina Nilsdotter Halling, född 1717, död 1779
i Meldersteins bruk, Råneå.
*** Generation III ***
fff
8 Hindrich Hindersson, född 1668 i Korpikå, Nederkalix, död 1742
i Korpikå, Nederkalix. Bonde i Korpikå, Nederkalix.
dp 1668-03-14. bp 1742-09-29.
Gift med
ffm
9 Margeta Larsdotter, född 1666, död 1764 i Korpikå, Nederkalix.
Bosatt i Korpikå, Nederkalx.
fmf
10 Lars Larsson, född 1690 c i Prästholm, Råneå. Bonde i Prästholm,
Råneå.
Gift med
fmm
11 Karin Wellamsdotter, född 1689 c i Bälinge, Luleå,
död 1742-11-08 i Prästholm, Råneå. Bosatt i Prästholm, Råneå.
Bästa hälsningar,
Stefan
142
« skrivet: 2003-12-31, 11:14 »
Gott Nytt Forskarår!
önskar
Stefan
143
« skrivet: 2003-12-31, 11:07 »
Hej, Richard!
Min erfarenhet är ändå att kusingiften inte var så ovanliga i Norrbotten. De förekom emellanåt. Om det verkar stämma med födelseböcker och annat källmaterial, är det säkert helt riktigt.
Gott nytt forskarår!
M v h, Stefan
144
« skrivet: 2003-12-24, 00:55 »
God Jul
tillönskas
alla släktforskare
av
Stefan
145
« skrivet: 2003-12-24, 00:47 »
Hej, Richard!
Förutom Anders fanns åtminstone följande barn till Anders Ersson och hans hustru:
Anna Brita, f. 1831-09-15, g. 1855-06-09 m. Nils Fredrik Svanberg, f. 1823-05-26 i Sangis, inhyses på Höglandet.
Cajsa Lena, f. 1834-06-12.
Maria, f. 1837-09-22, g. 1858-11-04 m. Johan Fredric Johansson, f. 1834, inhyses (Storträsk/Grubbnäsudden???).
Anders, f. 1840-12-23, g. m. Brita Helena Ek (se ovan!).
Tyvärr förefaller det inte som om jag noterat vad som hände med Cajsa Lena, f. 1834.
Själv härstammar jag från Anders helbror Esaias Ersson (1808-1887)och hans hustru Eva Constenius (1810-1877). Så här ser anorna ut för Anders och Esaias. Kontrollera i kyrkböckena att uppgifterna stämmer!
1 Esaias Ersson, född 1807-02-14 i Storträsk, Nederkalix,
död 1887-07-18 i Storträsk, Nederkalix. Bonde i Storträsk,
Nederkalix. Hemmansägare, Esiasgården.
*** Generation I ***
f
2 Eric Esaiasson, född 1785 i Storträsk, Nederkalix,
död 1856-12-26 i Storträsk, Nederkalix. Bonde i Storträsk,
Nederkalix. Hemmansägare, Esias-gården.
Gift med
m
3 Anna Andersdotter, född 1771-11-29 i Lomträsk, Överkalix, död
i Storträsk, Nederkalix. Bosatt i Storträsk, Nederkalix.
*** Generation II ***
ff
4 Esaias Esaiasson, född 1756 i Sangis, Nederkalix, död
i Storträsk, Nederkalix. Bonde i Storträsk, Nederkalix.
Nyb t Lombheden o Storträsk.
Gift 1779-11-21 i Nederkalix med
fm
5 Märta Ericsdotter, född 1739-12-22 i Överkalix, död 1812-07-18
i Storträsk, Nederkalix. Bosatt i Storträsk, Nederkalix.
mf
6 Anders Larsson, född 1734-05-26 i Törböle, Nederkalix,
död 1812-08-12 i Lomträsk, Överkalix. Bosatt i Lomträsk,
Överkalix.
Gift 1756-01-14 i Överkalix med
mm
7 Karin Ersdotter, född 1734-11-06 i Rödupp, Överkalix, död 1819
i Lomträsk, Överkalix.
*** Generation III ***
fff
8 Esaias Hindersson Svan/Swahn, född 1701 i okänd, död 1782-11-02
i Sangis, Nederkalix. Korpral i Sangis, Nederkalix.
begr 1782-11-17.
Gift 1730-11-08 i Nederkalix med
ffm
9 Olofsdotter Lisa, född 1710, död 1785 i Sangis, Nederkalix.
Bosatt i Sangis, Nederkalix.
fmf
10 Eric Pehrsson, född 1709, död 1770-02-07 i Lomben, Nederkalix.
Bonde, soldat Jerf i Lomben(Korpikå), Nederkalix.
Gift 1733-06-25 i Överkalix med
fmm
11 Ella Ericsdotter, född 1708 i Rödupp, Överkalix, död 1785-04-15.
Bosatt i Lomben(Korpikå).
mff
12 Lars Nilsson Hurtig (Hellström), född 1704 i Rödupp, Överkalix,
död 1777 i Rödupp, Överkalix. Soldat, pärlinspektör i Rödupp,
Överkalix.
Gift 1729-06-15 i Nederkalix med
mfm
13 Ingrid Andersson, född 1697 i Sören, Nederkalix, död 1788
i Rödupp, Överkalix. Bosatt i Rödupp, Överkalix.
mmf
14 Eric Ersson, född 1700 i Rödupp, Överkalix, död 1769-04-12
i Rödupp, Överkalix. Bonde, nämndeman i Rödupp, Överkalix.
Gift 1720-09-10 i Överkalix med
mmm
15 Karin Jockimsdotter, född 1699 i Kiengis (Jock), Överkalix,
död 1756 i Rödupp, Överkalix. Bosatt i Rödupp, Överkalix.
dp 1699-04-01. begr 1756-02-01.
*** Generation IV ***
fmff
20 Pehr Ifwarsson, född 1669 i Narken, Överkalix, död 1737
i Narken, Överkalix. Bosatt i Narken, Överkalix.
Gift 1694 i Överkalix med
fmfm
21 Brita Eliasdotter, född 1665, död 1739-04-22 i Narken,
Överkalix. Bosatt i Narken, Överkalix.
fmmf
22 Eric Jönsson, född 1673 c i Vännäs, Överkalix, död 1748
i Rödupp, Överkalix. Bonde i Rödupp, Överkalix. begr 1748-09-22.
Gift med
fmmm
23 Kierstin Erichsdotter, född 1667 C i Rödupp (trol), Överkalix,
död 1751-05-26 i Rödupp, Överkalix. Bosatt i Rödupp, Överkalix.
begr 1751-05-06.
mfff
24 Nils Hidersson. Bosatt i Rödupp, Överkalix.
Gift med
mffm
25 Anna Andersdotter, född i Svartbyn, Överkalix.
mfmf
26 Anders Jönsson. Bosatt i Sören, Nederkalix.
Gift med
mfmm
27 Ingrid. Bosatt i Sören, Nederkalix.
mmff
28 Eric Jönsson = 22
mmfm
29 Kierstin Erichsdotter = 23
mmmf
30 Joachim (Jock) Joachimsson (Jockimsson), född 1653 c
i Kiengis (Jock), Överkalix, död 1721 i Kiengis (Jock),
Överkalix. Bonde i Kiengis (Jock), Överkalix. begr 1721-02-12.
Gift 1680 c med
mmmm
31 Sara Nilsdotter, född 1666 c.
*** Generation V ***
fmfff
40 Ifwar Mattsson, född i Narken, Överkalix, död 1669 i Narken,
Överkalix. Bosatt i Narken, Överkalix.
Gift med
fmffm
41 Margareta Andersdotter, född 1618, död 1690-08-15 i Överkalix.
Bosatt i Narken, Överkalix.
fmmff
44 Jöns Larsson, född 1646 före i Vännäs, Överkalix, död 1710-03
i Vännäs, Överkalix. Bonde i Vännäs, Överkalix. begr 1710-03-13.
Gift med
fmmfm
45 Lisbeta Hindrichsdotter, född 1641 c i Rödupp, Överkalix,
död 1735-08-31 i Vännäs, Överkalix. Bosatt i Vännäs, Överkalix.
fmmmf
46 Eric Hindersson, född 1644 c, död 1722 i Rödupp, Överkalix.
Bonde i Rödupp, Överkalix. begr 1722-05-14.
Gift med
fmmmm
47 Marita, född 1647 c, död 1698-01-15. Bosatt i Rödupp,
Överkalix. begr 1698-01-15.
mmfff
56 Jöns Larsson = 44
mmffm
57 Lisbeta Hindrichsdotter = 45
mmfmf
58 Eric Hindersson = 46
mmfmm
59 Marita = 47
mmmff
60 Joachim (Jock) Mickelsson, född 1625 c i Finland,
död 1709-05-16 i Kiengis (Jock), Överkalix. Nybyggare i Jock 1668
i Kiengis (Jock), Överkalix.
Gift med
mmmfm
61 Margareta Mattsdotter, född 1636 före i Narken, Överkalix,
död 1671 i Kiengis (Jock), Överkalix. Bosatt i Kiengis (Jock),
Överkalix.
*** Generation VI ***
fmffff
80 Matts Mattsson Finne, född 1601 c i Mämmilä, Turtola ?,
Övertorneå, död 1652 c i Narken, Överkalix. Nybyggare å Wanhatalo
i Narken, Överkalix.
Gift med
fmfffm
81 N N, död 1667. Bosatt i Narken, Överkalix.
fmmfff
88 Lars Nilsson. Bonde i Vännäs, Överkalix.
Gift med
fmmffm
89 Karin, född 1650 c, död 1710-01-06 i Vännäs, Överkaix. Bosatt
i Vännäs, Överkalix.
fmmfmf
90 Hindrich Stephansson, född 1607/1615 i Rödupp, Överkalix,
död 1690 i Rödupp, Överkalix. Bonde i Rödupp, Överkalix.
Gift med
fmmfmm
91 Kierstin, död 1691. Bosatt i Rödupp, Överkalix.
begr 1691-09-19.
fmmmff
92 Hindrich Stephansson = 90
fmmmfm
93 Kierstin = 91
mmffff
112 Lars Nilsson = 88
mmfffm
113 Karin = 89
mmffmf
114 Hindrich Stephansson = 90
mmffmm
115 Kierstin = 91
mmfmff
116 Hindrich Stephansson = 90
mmfmfm
117 Kierstin = 91
mmmfmf
122 Matts Mattsson Finne = 80
mmmfmm
123 N N = 81
*** Generation VII ***
fmfffff
160 Matts Larsson Mämmi. Bosatt i Turtola (Mämmilä), Övertorneå.
fr Savolax via Kemi älvdal.
fmmffff
176 Nils Andersson. Bonde i Vännäs, Överkalix.
fmmfmff
180 Staffan Hindersson. Bonde i Rödupp, Överkalix.
fmmmfff
184 Staffan Hindersson = 180
mmfffff
224 Nils Andersson = 176
mmffmff
228 Staffan Hindersson = 180
mmfmfff
232 Staffan Hindersson = 180
mmmfmff
244 Matts Larsson Mämmi = 160
*** Generation VIII ***
fmmfffff
352 Anders Nilsson. Bonde i Vännäs, Överkalix.
fmmfmfff
360 Hindrich Staffansson. Bonde i Rödupp, Överkalix.
Sex kor enl Jordeb 1553/1571.
fmmmffff
368 Hindrich Staffansson = 360
mmffffff
448 Anders Nilsson = 352
mmffmfff
456 Hindrich Staffansson = 360
mmfmffff
464 Hindrich Staffansson = 360
*** Generation IX ***
fmmffffff
704 Nils Olofsson. Bonde i Vännäs, Överkalix.
fmmfmffff
720 Staffan Ersson. Bonde i Rödupp, Överkalix.
Jordeboken 1539 o 1543. Br Elijff/Olaff Ersson.
fmmmfffff
736 Staffan Ersson = 720
mmfffffff
896 Nils Olofsson = 704
mmffmffff
912 Staffan Ersson = 720
mmfmfffff
928 Staffan Ersson = 720
*** Generation X ***
fmmfffffff
1408 Olof Pehrsson. Bonde 1539 i Vännäs, Överkalix.
fmmfmfffff
1440 Erich.
fmmmffffff
1472 Erich = 1440
mmffffffff
1792 Olof Pehrsson = 1408
mmffmfffff
1824 Erich = 1440
mmfmffffff
1856 Erich = 1440
Bästa hälsningar och God Jul!
Stefan
146
« skrivet: 2003-12-11, 21:28 »
Hej!
Bara ett tips: i Enköping finns några familjer Ackelman. Kanske kan dessa veta något mer om släkten Ackelmans härkomst!?!
M v h, Stefan
PS. Dessa familjer torde återfinnas i telefonkatalogen. DS.
Inlägget flyttat 13 mars från Södermanland: Efterlysningar: Ackelman.
Camilla Eriksson, moderator Södermanland
147
« skrivet: 2003-12-08, 23:53 »
Hej!
Jag har faktiskt varit med om att prästen har glömt att skriva in sin egen dotterson i födelse- och dopboken. Hur jag än har letat efter prästens dotterson i denna bok, hittar jag honom inte. Det finns goda skäl för att anta att det just är morfar, som döpte sitt barnbarn. Men sedan han kom hem igen, glömde han troligen att skriva in den nytillkomna ättlingen i boken. Jag gör det sedan... Det är väl klart att jag kommer ihåg att skriva in mitt eget barnbarn... Jag kan riktigt se prästen framför mig, när han tänker i liknande banor, när han kommer hem, trött efter en arbetsdag med många förrättningar. Så faller det i glömska och eftervärlden kan inte hitta prästens dotterson i födelse- och dopboken.
M v h, Stefan
148
« skrivet: 2003-12-06, 01:06 »
Hej, Anita!
Engelbert (Engelbrecht) Laurentii (Bure) hade dottern Malin, f. 1581 1/10. Hon var gift medkyrkoherden i Själevad Zacharias Jonae. Det förefaller inte helt otroligt att Malin och Zacharias skall ha haft en dotter Malin, f. 1604. Om detta bör i sådana fall gå att läsa i Bygd?ns Hernösands stifts herdaminne under rubriken Själevad.
Engelbert Laurentii var gift tre gånger, första gången med Elisabet Andersdotter, dotter av prosten i Skellefteå Andreas Olai och Anna Burea.
Bland Malins, f. 1581, syskon märks:
Anders, f. 1571 i Säbrå, kunglig sekreterare, den svenska kartografins fader, adlad Bure 1624.
Lars, f. 1573, kyrkoherde på Gråmunkeholmen i Stockholm.
Jonas, f. 1575, custos archivi, adlad Bure 1624.
Olof, f. 1578, kunglig livmedikus, överborgmästare i Stockholm, adlad Bure 1621.
Anna, d. 1583.
Daniel, f. 1586, d. ung.
Anna, f. 1588, g.m. tullnären Axel Hansson (Kewenbrink) i Västerås, sedermera assessor i Åbo Hovrätt.
Johannes, f. 1691, d. 1612.
Erich, d. ung.
Hoppas detta svar kan bli till någon hjälp!
M v h, Stefan
149
« skrivet: 2003-12-06, 00:26 »
Hej, Björn!
Tack för Din hjälp!
M v h, Stefan
150
« skrivet: 2003-11-30, 07:14 »
Hej!
Brukar ibland hjälpa en god vän med släktforskning. Han härstammar från Hans Gröning, f. 1834-08-17 i Hillersboda, Svärdsjö. Denne bör vara son till Lars Anders Andersson i Hillersboda och Anna Ersdotter, f. 1801. Kan någon hjälpa oss att spåra anföräldrar längre bakåt i tiden? Var kommer namnet Gröning ifrån?
M v h, Stefan
151
« skrivet: 2003-11-15, 11:54 »
Hej, Stefan och Stephan!
Stefan heter stefanos på grekiska. Egentligen är både lagerkrans och den krönte riktiga översättningar av stefanos. Om jag inte minns fel, syftar det på den lagerkrans, varmed de grekiska idrottsmännen, som segrat i t.ex. olympiader, kröntes. Stefanos var en av de sju första kristna diakonerna, vilka valdes att ordna med måltider att utspisa änkorna med (se Apg. 6:1-6). Han blev även den förste kristne martyren, då han stenades till döds utanför Damaskus-porten i Jerusalem under överinseende av bl.a. Saul (Apg. 6:8-8:1), mer känd efter sin omvändelse till kristendomen under namnet Paulus, Bibelns flitigaste brevskrivare.
M v h från er namne Stefan
152
« skrivet: 2003-11-15, 11:39 »
Hej!
Noteras kan att Per är en svensk förkortning av latinets Petrus.
M v h, Stefan
153
« skrivet: 2003-11-14, 14:07 »
Hej, Solweig!
Tror att vi har haft kontakt via e-post tidigare. Vet ej hur det kom sig att Anders antog släktnamnet Söderström. Tror dock att namn på Söder- är vanliga i Söderbärke socken. Känner även till en släkt Söderberg med rötter i samma socken. Funderar dock på om Anders Söderströms patronymikon var Persson. Har en notering om att hans far hette Anders Persson och var född 1819-02-03 i Västansjö, Stimmerbö. Denne Anders Persson var gift med Carolina Persdotter, född 1819-09-18 i Saxe. Hennes föräldrar var Per Persson, född 1790-05-22 i Saxe och Lisa Persdotter, född 1787-09-27.
M v h, Stefan
154
« skrivet: 2003-11-13, 17:39 »
Ibland återkommer man till gamla problem och frågeställningar. Ända sedan slutet av 70-talet har jag haft en olöst fråga i min forskning:
Syskonen Brita Johansdotter och Lars Johansson antar under 1820-talet släktnamnet Sundbäck. De är födda den 22 augusti 1794 respektive 22 november 1800. Deras föräldrar var soldaten Johan Larsson Spelman (1765-1844) och Brita Carlsdotter Bäckström (1766-1855) i Börjelsbyn, Nederkalix. Johan Larsson Spelman var född i Råneå som son till soldaten Lars Andersson Stadig (1732- ) och Anna Jönsdotter (1730- ) i Rånbyn. Brita Carlsdotter Bäckström var soldatdotter från Börjelsbyn. Hennes föräldrar var Carl Ol(of)sson Spelman (1725-1798) och Maria Olofsdotter (1725- ).
Makarna Johan Larsson Spelman och Brita Carlsdotter Bäckström får följande barn:
Anna, f. 1792.
Maria, f. och d. 1793.
Brita, f. 1794 22/8, d. 1868 25/1 i Lilla Lappträsk, Nederkalix.
Johan, f. 1796, d. 1809 2/2.
Maria Christina, f. 1798 29/1, d. 1809 11/2.
Lars, f. 1800 22/11, d. 1866 26/1 på Svartudden, Lappträsk, Karl Gustavs sn.
Det märkliga är dottern Anna Johansdotter. Om henne finns det i hfl en notering om att hon skall ha flyttat till Nederluleå, om jag har noterat rätt. Detta dock med en viss reservation, då noteringen härstammar från andra hälften av 70-talet. I vilket fall som helst gäller noteringen Lulebygden i vidare bemärkelse. Visserligen vet jag, att det är som att leta efter en nål i en höstack, när jag frågar om någon kan ha mer information om denna Anna Johansdotter (Sundbäck???), f. 1792, men jag dristar mig till att ställa frågan i alla fall.
Tacksam för alla tips och upplysningar
M v h, Stefan
155
« skrivet: 2003-11-03, 17:39 »
Tack, Lars Ericson!
Instämmer i vartenda ord. Må nu styrelsen ta detta till sig!
M v h, Stefan
156
« skrivet: 2003-10-31, 01:01 »
Det är tyvärr inte roligt att läsa inläggen i denna debatt längre. Christina Norén-Svensson har helt rätt, när hon yrkar på besinning i den pågående debatten. Det är helt klart att det förekommer en splittring i styrelsen för GF. Är det på detta sätt den sittande styrelsen vill att den 70-årsjubilerande föreningen skall framstå: som djupt splittrad och på gränsen till att läggas ned?
Den inre splittringen löses knappast genom en offentlig debatt i Anbytarforum. Den löses knappast heller genom en sammanslagning mellan SoH och SlfÅ. Den löses med att man sätter sig ned och konstruktivt försöker lösa de meningsmotsättningar, som uppenbarligen finns. Jag är helt medveten att detta är lättare sagt en gjort. Trots detta förutsätter jag som medlem i GF, att styrelsen klarar av att lösa motsättningarna inom sig. Ordspråket säger att ”det är inte ens fel att två träter” och jag tror förvisso att det är sant. Motsättningarna löses knappast med att man utser redaktören för SoH till syndabock och låter honom hamna ute i kylan.
Det är förvisso värt all aktning att styrelsen har som målsättning att SoH skall komma ut i tid. Samtidigt måste alla inse att det ibland är svårt att genomföra detta av olika skäl. Från min tid som medlem vet jag att det har varit ett återkommande problem. I detta fall menar jag att kartan - d.v.s. målet att utkomma med tidskriften i tid - inte kan få styra den verklighet vi lever i. Vi måste rita kartan efter verkligheten. Och verkligheten är - enligt min uppfattning - att så länge man har en oavlönad redaktör, kommer denne eller denna att vara tvungen att göra arbetet på sin fritid. Och den fria tiden är inte obegränsad. Det kommer alltså att vara ett problem, oavsett vem som är redaktör och något som vi även i fortsättningen kommer att få leva med. Det andra alternativet är att en pensionär, utanför det reguljära yrkeslivet, tar sig an uppgiften att vara redaktör och samtidigt lovar att detta att ge ut SoH på utsatt tid är dennes huvudsakliga mål och sysselsättning.
Enligt min mening bär styrelsen i sin helhet ansvaret för den uppkomna situationen. Nu är det upp till styrelsen att ta ansvar för den uppkomna situationen och återställa förtroendet hos oss medlemmar. Klädsamt vore att styrelsen vid mötet den 8 november kunde presentera ett åtgärdsförslag till detta - kanske med extern hjälp. Förslaget bör då, enligt min mening, helt utelämna frågan om SoH:s framtid och tankarna på ett samgående med SlfÅ. Det är vi som medlemmar inte mogna att ta ställning till förrän alla konflikter är bilagda och styrelsens medlemmar är försonade. I bästa fall är kanske inte ens frågan aktuell längre. Förslaget bör inte heller innebära att någon enskild styrelsemedlem får klä skott för konflikterna och utses till syndabock. Om så blir fallet, är det enda man har visat, att problemen sopats under mattan och att styrelsen inte har varit förmögen att hantera situationen.
En förutsättning är dock, att styrelsens samtliga medlemmar kan lyssna till varandra och inte tala förbi varandra, som nu verkar vara fallet. Nu är det dock min förhoppning, att styrelsen skall - som vuxna människor - kunna göra detta. Låt inte vare sig SoH eller GF gå i kvav p.g.a. en olöst konflikt - hur djup den än vara månde. Låt oss i stället gemensamt arbeta för GF i en framtid, där det blir allt viktigare för människor att känna till sina rötter och sin historia!
Med de bästa förhoppningar om att styrelsen skall kunna lösa situationen på bästa sätt!
Stefan Sundbäck
157
« skrivet: 2003-10-27, 15:11 »
Hej!
Har länge tvekat att ge mig in i en inflammerad debatt, men jag känner att jag ändå vill nämna min ståndpunkt i frågan om SoH och dess framtid.
Vid 16 års ålder, 1977, gick jag med i GF. Då hade jag släktforskat i ungefär två år. Det innebär att jag varit medlem i föreningen i snart 27 år. Tillhör nu inte dem, som publicerat sig särskilt ofta i SoH. En av mina ungdoms synder trycktes dock i Svenska släkter (SoH 1979:4).
För mig är det helt självklart att jag vill att SoH skall bestå i sin nuvarande form. Ett slag funderade jag på varför jag vill ha det på detta sätt - det är ju inte helt självklart.
Det främsta skälet är just det, som flera debattörer redan varit inne på: tidskriftens höga vetenskapliga kvalitet. Det är ovärderligt att ha en sådan tidskrift - även i arbetet som amatörgenealog.
Under alla åren har jag haft en förväntan på att öppna det bruna kuvertet från GF, när jag av tyngden har förstått att det innehåller SoH. Detta trots att jag med fog kan säga att jag tillhör den norrlandsmaffian, även om jag nu bor i Mälardalen. Det är väl riktigt, att det inte är så ofta det trycks artiklar i SoH om norrländska släkter och förhållanden. Men det måste ju bero på oss norrlandsforskare och inte på SoH:s redaktion! Ändå är SoH för mig helt oumbärlig, till skillnad från SlfÅ, vilken jag bättre klarar mig utan. Som genealog är jag ju inte endast intresserad av min egen släkt. Jag är ju intresserad av Sveriges historia sedd ur en personhistorisk synvinkel. Här har jag ett mycket bra material i SoH. Jag får också en del bra tips för att kunna gå vidare i min egen forskning.
Recensionerna är för mig av största värde. Genom dem håller jag mig ? jour med det som händer i forskarvärlden. I det senaste numret recenserade Per-Axel Wiktorsson dissertationen Salanus, Tunström och Sporrong. Tillnamnsbruk och framväxten av släktnamn i Uppland. Denna recension gav mig ett bra perspektiv på funderingar kring ett släktnamn i Finland och inspiration att gå vidare i den-na forskning. Även om inte artikeln/recensionen inte handlar om min region, kan den ge ett nytt perspektiv på den egna forskningen och inspiration att forska vidare.
Om jag förlorade SoH i dess nuvarande form, skulle jag känna mig hemlös i den svenska genealogiska världen. Utan tvekan är det så, att SoH har varit med om att forma dagens släktforskargeneration i Sverige - och just nu formar morgondagens. Svensk amatörgenealogi är - förutom att den är allmän, tack vare det överlägsna arkivmaterialet - känd för att hålla god klass på de arbeten, som görs. Jag vill påstå att SoH här på många sätt varit stilbildande. Det gör jag utifrån att den varit viktig för mig, som ung genealog under 70-talets andra hälft och även senare på den amatörgenealogiska banan. Visst är SlfÅ bra med sitt kanske något mer lättillgängliga material och mer bildrika framställning. Den fyller sin funktion. Men SoH har definitivt sin. Den är en annan än SlfÅ. För mig är den funktionen SoH har viktigare. Att sammanslå de båda skrifterna vore inte bra. Jag är övertygad att så småningom skulle de båda tidskrifternas karaktär sammanfalla och bli en. Det är nog troligt att det något mer lättillängliga materialet i SlfÅ skulle bli det starkare i en sådan sammanfogningsprocess, till priset av tyngden i det genealogiska arbetet i SoH. SoH:s karaktär av vetenskaplig tidskrift skulle därmed gå förlorad. Det är då tveksamt om det vore värt att kvarstå som medlem i GF. Det är inte heller aktuellt i dagsläget för mig att söka ett direkt medlemskap i Släktforskarförbundet. Jag är inte heller övertygad om att jag skulle göra det, bara för att få del av SoH i en sammanslagen form. Vilken möjlighet återstår? Forskarföreningen på min egen hemort kommer alltid att förbli lika intressant för mig. Eftersom jag har en del rötter i Finland, lär väl kanske Genealogiska samfundet där bli av intresse. Kanske någon förening för vallon- och tyskättade förutom G-gruppen.
En annan synpunkt är ju att SoH:s periodicitet är fyra nummer per år (varav ett dubbelnummer), medan SlfÅ:s utgivning givetvis sker en gång per år. Jag tycker det passar mig bättre att kontinuerligt bli uppdaterad flera gånger per år. Vilken form av stöd uppbär GF för tryckningen av SoH? Om jag inte minns fel - men jag är inte uppdaterad ordentligt här - får väl just tidskrifter stöd om de utges med fyra nummer per år, varav högst ett får vara ett dubbelnummer. Det blir väl aldrig så att GF kommer att förlora ett stöd, om SoH endast kommer att utges en gång per år?
Tyvärr kan jag inte närvara den 8 november. Jag är förhindrad av min tjänst, därför att jag befinner mig på konfirmandläger. Det är min förhoppning att ansvariga tar sitt förnuft till fånga och verkar för ett beslut, där SoH bevaras i sin nuvarande form. För mig är SoH så pass viktig, att jag t.o.m. kunde tänka mig att betala en högre medlemsavgift för att få den utsänd i pappersformat (trots att jag använder datorn mycket är det helt överlägset med pappersformat i arkiveringssynpunkt). Jag ställer mig frågan vad jag får för 200-250 kronor i dag. Inte är det mycket i alla fall. Inte för att det alls kan jämföras ens på samma dag, men jag betalar 1200-1300 per år för att vara med i Rotary.
Med förhoppning om ett klokt beslut!
Stefan E Sundbäck
PS. Att SoH är försenad i sin utgivning rör mig inte i ryggen. Bättre det - och att materialet håller sin höga vetenskapliga klass samt är välredigerat - än att komma ut i tid och tumma på kvalit?n. Däremot anser jag att GF inte skall behöva tveka att då sända ut sina kallelser separat. Det måste föreningens ekonomi tillåta. Om inte - höj medlemsavgiften eller försök att komma i åtnjutande av bidrag eller sponsorer! DS.
158
« skrivet: 2003-10-24, 09:21 »
Hej!
Olof Björkmans dotter Margareta är enligt mina uppgifter född 1741 8/11 i Näset, Nederkalix. Hon var mycket riktigt gift med Olof Pehrsson - enl. notering i hfl från Storön, Nederkalix. Olof P. och Margareta B. (således även Olof B.) finns i mina anor genom dottern Catharina, g.m. soldaten Jöns Henricsson Gjers i Vännäs, Överkalix. Jöns och Catharina blev föräldrar till klockaren Henric Jönsson Englund i Överkalix.
Vet Kjell eller någon annan vad som hände Olof Björkman under åren 1736-38 i Koivukylä? Fanns hustrun Karin Jönsdotter där också eller hade möjligen Olof Björkman redan blivit änkeman då?
Är det möjligen så att Olof Björkman är född i Koivukylä? Det vore ju tänkbart av namnet Björkman att döma. Finskans koivu är väl = björk.
Tilläggas kan att Wassen tillhör Kyrkobordet i Nederkalix, men ligger precis på gränsen till byn Näset (sedermera Näsbyn).
M v h, Stefan
159
« skrivet: 2003-10-13, 16:55 »
Hej, Donald!
Tack för tipset! Det verkar ju troligt! Du har inte haft möjlighet att kontrollera om han lämnar Överkalix under senare delen av 1820-talet?
M v h, Stefan
160
« skrivet: 2003-10-12, 10:48 »
Hej!
I antavlan för min hustru och således även för våra barn finns en otrevlig lucka.
I Storberget/Isovaara/Njallavaare finns från åtminstone 1829 en Jöns Jönsson, enl. hfl. f. 1800 i Överkalix. Han gifte sig med Helena Marcusdotter, f. 1807 i Storberget och d. där 1868. Hon var dotter till Marcus Mickelsson från Moskojärvi och Anna Larsdotter från Hakkas. De sistnämnda bosatte sig så småningom i Storberget.
Min fråga gäller emellertid Jöns Jönsson, f. c:a 1800 i Överkalix. Vem var han? Någon som vet?
Tack på förhand!
M v h, Stefan
161
« skrivet: 2003-10-12, 10:24 »
Hej!
Min fm ff mm Anna Greta Hansdotter Nuoksujärvi, f. 1773 var dotter till Hans Henrichsson Nuoksujärvi, f. 1741 och Anna Erichsdotter Huhtasaari, f. 1734 i Kuivakangas.
Är Hans Henrichsson son till ovannämnde Henric Larsson Narkaus-Nuoksujärvi, f. 1719? Känner någon till hur det förhåller sig?
Anna Erichsdotter Huhtasaari är dotter till Erich Huhtasaari i Kuivakangas och Ella Larsdotter från Kauliranta. Känner någon till förfäderna ytterligare någon generation bakåt i tiden?
Tack på förhand!
M v h, Stefan
162
« skrivet: 2003-09-27, 02:10 »
Hej!
Hans (Hansson) Forsberg är son till Hans Johansson i Tjärjärv, Överkalix och hans hustru Karin Ersdotter. Hans Johansson är född 23 augusti 1739 i Vännäs och död 16 juni 1830 i Jock. Karin Ersdotter är född 1736 i Rödupp, Överkalix och död 29 mars 1791 i Jock.
Hans Forsberg har följande syskon:
Margreta, f. 1762;
Eric, f. 1764;
Brita, f. 1766;
Karin, f. 1767;
Märta, f. 1772;
Anna, f. 1773;
Pehr, f. 1777;
Johan, f. 1779.
Brodern Johan kommer genom sitt giftermål med Catharina Winblad (dotter till Gustaw Friedrich Winblad och Magdalena Pehrsdotter samt sondotter till Magnus Winblad och Maria Elisabeth Tingberg) till Bladviken, Överkalix. De får barnen Catharina Johansdotter, f. 6 februari 1815; Magdalena Johansdotter, f. 23 november 1820 samt Hans Fredric Johansson Forsberg, f. 13 mars 1825. Den sistnämnde finns kvar i Bladviken (under Grelsbyn i hfl) tillsammans med sin familj.
M v h, Stefan
163
« skrivet: 2003-09-25, 01:52 »
Hej!
Är det någon som vet något mer om följande personer, som återfinns under löjtnantsbostället Tureholm i Haapakylä:
Olof Wiklund, f. 1742, kommit till församlingen 1796.
Hustrun Elisabeth Brunberg, f. 1742, kommit till församlingen 1796.
Barn:
Elisabeth Helena, f. 1775, kommit till församlingen 1796, flyttat från församlingen 1797.
Olof, f. 1786, kommit till församlingen 1796.
Johannes, f. 1778, kommit till församlingen 1796.
Bengt-Göran Nilsson har kommit fram till att Olof Wiklund, som är kardmakare, är bror till komministrarna Nils och Eric Wiklund samt till bergsmannen Johan Wiklund, samtliga bördiga från Bredviken i Nederkalix.
Olof Wiklund dör också i Bredviken 2 dec. 1799. Där finns då också hustrun Elisabeth och sönerna Olof och Johan. Sönerna flyttar till Piteå, Johan år 1806, Olof okänt när. Lisa Helena Wiklund gifter sig med smeden Hans Forsberg. Men vem är Elisabeth Brunberg? Finns det något släktskap med komminister Eric Brunberg i Nederkalix?
M v h, Stefan
164
« skrivet: 2003-09-05, 02:14 »
Hej!
Anders har sina rötter i nuv. Töre sn i Norrbotten och då bl.a. i byarna Siknäs och Sören.
M v h,
Stefan
165
« skrivet: 2003-07-30, 10:05 »
Hej!
Tillåt mig att berätta en komisk detalj vad gäller rubriken för denna förda diskussion! När jag denna morgon fick se rubriken blev jag lite förundrad. Funderar man på Anbytarforum om människor, som blev döpta som barn och som även låtit döpa sig som vuxna??? Är det måhända någon fundering kring vilket dopdatum man skall föra in som det riktiga???
Dessa funderingar visar naturligtvis att jag är drabbad av en allvarlig yrkesskada, även om det i och för sig också visar på en viss begreppsförvirring i den moderna svenskan. Visserligen är det så, att Svenska Akademien enligt uppgift har som en av betydelserna för ordet döpa angivit namngiva. Så används det ju också i det vardagliga språkbruket. Men hur noterar vi detta i våra sammanhang? På många sätt hör ju också namngivning och dop nära samman med varandra. I vissa delar av Europa tillkännagavs inte ett barns namn offentligt förrän vid dopet. Och det kanske inte var så konstigt, eftersom barnen ofta döptes endast några dagar gamla.
Under 1800- och 1900-talet växte sig de s.k. väckelserörelserna allt starkare i Sverige och i andra länder i Västeuropa och U.S.A. I vissa av dessa väckelserörelser praktiserades att även de som döpts som barn, skulle döpas som vuxna. Detta har ibland kommit att kallas omdop.
Som släktforskare använder vi ofta uppgifter om dop. När vi inte hittar ett födelsedatum, men däremot dopdatum anger vi detta i stället. Barnet borde ju då inte vara många dagar gammalt. Däremot kommer de forskare, som forskar på 1900-talet inte alltid att kunna räkna med detta. Men när vi som släktforskare talar om namnbyte, skall vi kalla detta omdop? För mig känns det kanske lite främmande, men det kan ju bero på min allvarliga yrkesskada! Hur betecknar vi i släktforskningssammanhang förresten de invandrade muslimer, som bytt namn för att lättare kunna få ett jobb i Sverige? Är detta ett omdop? Kan ju vara så att muslimen skulle reagera på ett sådant ordval... Det är ju inte helt otroligt att en muslim blir ingift i min släkt inom en inte allt för avlägsen framtid...
hälsningar,
Stefan
166
« skrivet: 2003-07-23, 00:39 »
Hej!
Är det någon som känner till vilka regementen som fanns i Östra Finland (Östra Savolax och Karelen) omkr. år 1650?
M v h, Stefan
167
« skrivet: 2003-06-23, 09:40 »
PS. En del om denna släkt finns under rubriken
Anbytarforum: Landskap: Norrbotten: Allmänt: Hur veta om de är samer?
Där finns en diskussion om Mats Larsson Mämmi och Mats Matsson Narkaus/Finne. Mats Matssons hade son Ivar Matsson, vars son Ivar Ivarsson flyttade till Kallax, Nederluleå. DS.
168
« skrivet: 2003-06-23, 09:32 »
Hej!
När Samuel Olofsson Berg kommer till Näsbyn från Porsnäs i Piteå sn, gifter han sig med Anna Ivarsdotter, f. 1751 26/12 i Näsbyn och d. där 1792 22/6. Hon är dotter till Ivar Tomasson, f. omkr. 1700, d. 1771 och Barbro Danielsdotter. Barbro härstammar från Ryssbält och är döpt 1711 21/4 i Nederkalix sn. Däremot har jag inte några noteringar beträffande Ivar Tomassons härkomst i min antavla. Ivar Tomasson verkade som gästgivare, liksom senare hans måg Samuel Olsson Berg skulle göra. Har funderat på om det möjligen kan finnas något samband med den släkt i Överkalix-bygden, där namnet Ivar är ett arvnamn. Denna släkt har även spridit sig till Kallax i Nederluleå sn.
M v h, Stefan
169
« skrivet: 2003-06-23, 09:19 »
Hej!
Tack, Sture, för Din eminenta utredning om Mats Matsson Narkaus/Finne och av den troliga filiationen mellan honom och Mats Larsson Mämmi samt den sistnämndes bakgrund och härkomst. Det gäller verkligen att kryssa rätt bland källor och hypoteser!
Hade en notering om att Jock Mickelssons hustru och Mats Matssons dotter skulle heta Margareta, men jag förstår att jag får ändra detta till Malin!
Troligen får hela Norrbotten kallas till släktträffen - även min hustru härstammar från Mats Matsson. Jag antar att det lär finnas många fler med denna härstamning!
Ställer även en fråga under Nederkalix om en Ivar Tomasson. Hör han till släkten med Ivar som släktnamn???
M v h, Stefan
170
« skrivet: 2003-06-22, 13:32 »
Hej!
Säkert är i alla fall att Mämmilä ligger på östra (nuv. finska) sidan om älven. Har själv passerat skylten efter vägen.
Beträffande vem som gjorde vad är kanske inte allt lika uppenbart. Det förefaller enligt min uppfattning rimligt att anta följande:
Mats Matsson (Finne) avlider 1654 - ej 1634 - i Narken, Överkalix. Han bör således ha varit född antingen i slutet av 1500-talet eller i inledningen av 1600-talet. Fadern Mats Larsson Pynnöi(?)-Mämmi kan då ha varit verksam vid kyrkbygget i Enontekis, det är ju inte omöjligt. Det kan t.o.m. vara den plats som Vahtola avser, när han skriver att Mämmi kom till Tornedalen från Kemi älvdal (fast Enontekis ligger ju inte där, förstås). Det kan även tänkas att Mämmi en tid verkade vid kyrkbygget i Enontekis och därefter vid något (kyrk-?)bygge i Kemi älvdal alternativt som nybyggare. Denne Mats Larsson Pynnöi-Mämmi bör kunna vara identisk med nybyggaren i Mämmilä, Turtola, omnämnd f.f.g. 1620 i skattelängderna för Turtola och d. 1634. Har heller inte sett att Mats Matsson anges med namnet Mämmi. Vet ej vilken källa Erik Kuoksu refererar till betr. kyrkbygget i Enontekis och namnet Pynnöi. Om Pynnöi är det ursprungliga namnet faller ju en del av Vahtolas teori om att söka ursprunget i Rautalampi (se inlägg ovan). Å andra sidan vet vi ju att det s.k. klubbekrigets härjningar var stora just kring Rautalampi socken och att flera lämnade detta område och bosatte sig i olika s.k. finnmarker i Sverige.
Nu är vi väldigt långt borta från rubriken: Hur veta om de är samer? Vad gör vi?
M v h, Stefan
171
« skrivet: 2003-06-22, 01:05 »
Hej!
Härmed får ytterligare en flerfaldig ättling till Mats Matsson Finne anmäla sig.
Till ovanstående uppgifter kan tilläggas att Mats Matsson Finne var son till Mats (Larsson) Mämmi i Turtola. Om denne skriver Jouko Vahtola i Tornedalens historia, del 1, sid. 228 [Tornedalskommunernas historiebokskommitt? 1991]:
Vidare kan det nämnas att Mats Mämmi (Matts Mäm 1620, Matz Mämmä 1622), som grundade Mämmilä hemman i Turtola, för första gången kom in i skattelängden år 1620. Han kom tydligen till Tornedalen från den närliggande Kemi älvdal, där han dock inte trivdes länge. Han måste också ha kommit norrut från Rautalampi, den enda platsen med detta sällsynta släktnamn.
Så långt Vahtola. Tyvärr anges ingen källa till just detta avsnitt i texten, men framställningen i övrigt synes bygga på Erik Wahlbergs forskning, varför vi väl kan anta att det är så även för dessa uppgifter. För det mesta står alltså finsk och finne för finsktalande, men understundom kan det även ha en djupare betydelse. Kan även nämna att jag vid efterforskningar i Överkalix socken flera gånger funnit noteringen läser på finska med allt dess husfolk [1697/1698 års katekesförhörslängd]. Misstänker att detta kan ha med katekesförhöret att göra. Kanske var det så att dessa förhördes på finska eller med hjälp av tolk? Vet förresten någon något mer om detta?
Bästa hälsningar, Stefan
172
« skrivet: 2003-06-10, 16:21 »
Hej, Helene!
Ett sätt att få veta mer om släkten kan vara att på något bibliotek leta upp Gustaf Elgenstiernas verk om Den svenska introducerade adelns ättartal. Det är ett verk om flera band och med många biografiska uppgifter. Det utgavs under 1920- och 1930-talen och kan vara som en ryggrad i vidare forskningar kring släktens öden och äventyr.
M v h, Stefan
173
« skrivet: 2003-06-10, 16:08 »
Bäste Egon!
Tyvärr kan jag inte hjälpa till med att lösa frågorna kring Anna Catharina Winblads bakgrund. Men jag delar med stor nyfikenhet om ni lyckas lösa er gåta och tar gärna del av en sådan lösning.
Saken är nämligen den att jag har ett samtida problem med en annan Winblad, nämligen Magnus Winblad, f. 1731 8/4 i Verums socken, Skåne, sergeant och likvidationskommissarie i Överkalix, Norrbotten, d. där 1792. (se diskussionen under Anbytarforum: Släkter: Övriga släkter T-Z: Winblad).
Magnus kom som ung officer i slutet av 1740-talet till Westerbottens regemente och tjänstgjorde bl.a. som regementsväbel. Rätt snart hamnade han dock i Överkalix och gifte sig där med Maria Elisabeth Tingberg, f. 1734, dotter till Brita Söderberg, f. 1709 [komm.bok.], d. 1771 8/3 [64 år; D.o.B.-boken]och omgift 1747 17/11 i Överkalix med länsman Lars Brunström. Lars Brunström var alltså inte Maria Elisabeths biologiske far, utan styvfar. Magnus och Maria Elisabeth gifte sig i Överkalix 1754 12/2. Han var då förare vid Luleå kompani. Ingen av ovan nämnda verkar vara bördig från Överkalix.
Forskare i Verum känner inte till någon släkt Winblad och kyrkböckerna är av okänd anledning förkomna. I Norrbotten förekommer dock ätten Winblad von Walter. Ättens stamfar, Henric Winblad, 1688 nobil. Winblad von Walter (nr 1127), häradshövding i Westerbotten, bosatt i Piteå gamla stad, adlades tillsammans med sin svärfader Henric Walter, överstelöjtnant vid Westerbottens regemente, bosatt i Umeå. Anledningen till adlandet synes ha varit de bedrifter i krig (Warschau, Krakow, Kristianstad och Landskrona), som Henric Walter utförde. Han hade ett barn, dottern Catharina och för att säkra adelskapets fortlevnad adlades också Henrik Winblad, naturligtvis även han framgångsrik inom sitt yrke.
Catharina Walter och Henric Winblad skall enligt Elgenstiernas ättartal ha gift sig 1680. Catharina var då enligt samma källa blott 19 år och Henric måste ha varit betydligt äldre. Redan 1664 befanns han vara handlingsskrivare i Åbo hovrätt. Sannolikheten för att Henric skall ha varit gift innan äktenskapet med Catharina Walter förmodades vara ganska stor. Och se, i Piteå landsförsamlings kyrkoräkenskaper för 1680 befinnes han ha gett en rätt stor gåva till införskaffande av nattvardsvin (sic!) i testamente efter sin hustru. En hypotes kunde alltså vara att Magnus kunde vara ättling till ett av häradshövdingens barn i ett tidigare äktenskap. Elgenstierna anger att en Anders Winblad, auditör vid livdragonregementet 1712-1719, kunde vara son till Henric Winblad i ett tidigare äktenskap. Härom tiger dock de hitintills studerade källorna. Andra möjligheter finns dock, om än kanske inte så många.
Henric Winblad, nobil. Winblad von Walter, var son till kyrkoherden i Sibbo socken, Nyland, Finland, Lars Winblad eller Laurentius Pampinaeus. Ett epitafium efter honom finns uppsatt i Sibbo gamla kyrka. Han verkar ha varit något av en märkesman i denna bygd. Intressant är dock, att denne kyrkoherde Lars Winblad hade en son Laurentius, som blev stadskassör i Falun (!) och gifte sig med Anna Depken. Inte kan dessa vara förfader och -moder till er Anna Catharina? Det kan vara värt att kontrollera!
Det kan även vara värt att notera, att den andra svenska adliga ätten Wijnbladh, nr 447, härstammar från en kyrkoherde i Helsinge (också Nyland, Finland) Simon Laurentii Winblad. Det förekommer hypoteser om att de båda kyrkoherdarna Simon och Lars Winblad skulle vara släkt, även om det inte till dags dato har kunnat verifieras.
Kanske kan allt detta vara till någon liten ledtråd. Är som sagt angelägen att få ta del av ev. forskningsresultat beträffande Anna Catharina Winblad.
Med bästa sommarhälsningar från
Stefan
174
« skrivet: 2003-06-03, 23:54 »
Hej!
I svensk lagstiftning (i alla fall alltsedan 1700-talet) hade trolovningsbarn samma legala status som barn födda inom äktenskapet. Motivet till detta torde vara att t.o.m. Jesus föddes som trolovningsbarn.
M v h, Stefan
175
« skrivet: 2003-05-27, 20:33 »
Hej!
Har faktiskt ett exempel från Nederkalix på ett kusingifte från 1859 - och det verkar ha varit helt OK.
Bästa hälsningar, Stefan
176
« skrivet: 2003-05-15, 00:26 »
Maria W. och Maria Westerberg!
Om någon av er får fram uppgifter om era anfäder, vore jag mycket tacksam att få ta del av dessa. Detta för att utröna om det finns något släktsamband mellan Winblad i Småland och de Winblad, som fanns i Norrbotten/Torneå, Finland, vilka i de flesta fall synes härstamma från ovan nämnde Magnus Winblad, f. 1731 8/4 i Werums socken, Skåne.
M v h, Stefan
stesun@worldonline.se
177
« skrivet: 2003-05-13, 00:36 »
Hej igen!
För tydlighetens skull: det är alltså Nils Nilsson (1736-1786) och Lisa Nilsdotter (f. 1733) som är syskon. Ursäkta dubbeltydigheten i meningen i inlägget ovan! Får väl skylla på den sena timmen! Maria är alltså brorsdotter till Lisa.
M v h, Stefan
178
« skrivet: 2003-05-13, 00:32 »
Hej, Eva m.fl.!
Värt att notera ang. Erik Eriksson och Lisa Nilsdotter kan vara följande, om än en randanmärkning:
Eriks systerson, Esaias Esaiasson, f. 1783 (son till Esaias Esaiasson, f. 1756 och Märta/Margareta Eriksdotter, 1739-1812) blev 1802 gift med Maria Nilsdotter Svanberg, f. 1768-08-11 och 1841-07-08 utflyttad såsom änka från Haparanda till Stockholm [Haparanda hfl 1836-1845, pag. 23]. Maria var dotter till Nils Nilsson, Ytterbyn, 1736-1786 och Maria Jönsdotter, f. 1739 och således syster till ovan nämnda Lisa Nilsdotter, f. 1733 [Se vidare Nederkalix hfl AI:2, pag. 395].
Det förefaller alltså som om de båda släktena hade samröre med varandra även i generationen efter Erik och Lisa. Kan det kanske vara värt att kontrollera om det även finns ytterligare korsvis fadderskap.
M v h, Stefan
179
« skrivet: 2003-05-11, 11:44 »
Hej, Eva!
Susanna Roslin var dotter till komministern i Råneå församling och Piteå landsförsamling Richard Roslin och Anna Höglund.
Om Richard Roslin finns alltså att läsa bl.a. i Leonard Bygdéns Hernösands stifts herdaminne [del III, Uppsala 1925].
Susanna Roslin var född 1765 och gift med sedermera kaptenen vid Westerbottens regemente Olof Lindwall, f. 1767-12-31 i Blåsmark, Piteå lands.
Susanna och Olof fick följande barn:
Lars Wilhelm, f. 1789, under en tid rustmästare vid Lifcomp. i Luleå.
Anna Brita, 1790-1794.
Richard, 1793-1846, fänrik och fångvaktmästare vid länshäktet i Piteå.
Carl Olof, f. 1795.
Otto, f. 1797, sergeant vid Lifcomp.
Anna Lisa, f. 1800.
Om släkten Lindvall i Norrbotten har jag och Erik Lundgren skrivit några artiklar för många år sedan i Ätt och Bygd [Pitebygdens forskarförenings blad]. Kan dock tyvärr ej i skrivande stund precisera vilket nummer, men det torde ha varit i slutet av 1980-talet. En artikel kan möjligen ha varit införd i Ätt och Bygd nr 25/sept. 1989.
M v h, Stefan
180
« skrivet: 2003-05-11, 11:13 »
Hej igen!
Hittade ytterligare några noteringar, som kanske är av intresse i sammanhanget [Källa: Karl Gustavs församling AI:1, mikrokort 62371 5/6, fol. 419, Lappträsk]:
Nya husbonden Per Ericsson ifr. Ned Calix och Korpikån, kommit 1787, flyttat 1789.
Hustr. Maria Esaiaedotter, f. 1757, fl. fr. förs. 1789.
Son Eric
Son Jacob
Son Petrus
Son Hindrich
Son Nils
Dotter Ella
Min anmärkning, då jag antecknade uppgifterna:
Per Ericsson är uppenbarligen son till Eric Pehrsson o h h Ella och identisk med den Pehr Ericsson som före 1787 och efter 1789(?) är skrivna i Lomben, Nederkalix och broder till Esaias Esaiassons hustru Märta Ersdotter.
M v h, Stefan
181
« skrivet: 2003-05-11, 11:00 »
Hej!
Ett underligt sammanträffande är ju att Erich Pehrssons i Lomben dotter Märta, f. omkr. 1740 och d. 1812-07-18, gifter sig 1779-11-21 med Esaias Esaiasson, f. 1756 och son till ovannämnde soldat Esaias Hindersson Svan och Lisa Olofsdotter (se inlägg 2003-05-04!).
Innebär det att Märta torde vara född i Överkalix om Erich och Ella kom till Lomben omkr. 1742?
M v h, Stefan
182
« skrivet: 2003-05-02, 09:42 »
Hej igen!
Ursäkta misstaget! Borde kanske ha läst om att det även fanns Liitiäinen i Gästrikland och i andra finnmarker i Dalarna/Värmland innan jag hänvisade till Norrbotten. Men visst är det ändå ett märkligt sammanträffande att samma namn förekommer även i Tornedalen? Vi känner i alla fall till att inflyttning från Rautalampi socken skedde - troligen i samband med det s.k. Klubbekriget - till såväl Tornedalen som Orsa Finnmark.
M v h, Stefan
183
« skrivet: 2003-05-02, 09:33 »
Ove!
Jag vet inte, men av efternamnen att döma undrar jag om inte efterlysningen hör hemma under rubriken Norrbotten i stället. Puranen förekommer där, liksom Liitiäinen (även namn på en liten by i Tornedalen)
M v h, Stefan
184
« skrivet: 2003-05-01, 09:13 »
Hej!
Ett tips kan vara att söka hjälp hos Emigrantinstitutet (Utvandrarnas hus) i Växjö: Där har man mikrofilmade kyrkoarkivalier från de svensk-amerikanska församlingarna samt passagerarlistor från utvandringshamnarna i Sverige (med början 1869). Fick själv hjälp på detta sätt i slutet av 70-talet att finna en försvunnen släktgren i U.S.A. Är nästan helt säker på att Amanda Albertina också hamnade i S:t Louis, MO. Senare utvandrare brukade ofta följa i tidigare utvandrade släktingars fotspår. Så visade det sig vara i mitt fall, men om jag relaterar hela det forskningsäventyret, blir jag inte färdig förrän i kväll!
Lycka till!
M v h, Stefan
185
« skrivet: 2003-04-24, 00:34 »
Hej!
Har under mina drygt 25 år som släktforskare tagit kontakt med åtskilliga okända skäktingar. Har alltid blivit fantastiskt väl bemött och alla har tyckt att det var roligt att få kontakt med en avläsen släkting. Det mest fantastiska var, när jag genom en luthersk församling i U.S.A. sökte kontakt med en gren av släkten Sundbäck, som 1865 emigrerat till U.S.A. Det visade sig nämligen att släkten där, som f.ö. samlades till släktträff vartannat år, sökte sina rötter i Sverige...
Utifrån mina erfarenheter är det min uppfattning att man gärna kan söka kontakt med avlägsna släktingar. I de flesta fall tror jag att det är oerhört uppskattat.
M v h, Stefan
186
« skrivet: 2003-04-24, 00:16 »
Hej igen!
Vittnen vid två av Anders Michaelsson Constenii och Cajsa Olofsdotters barns dop är följande:
1776, döpt den 21 januari:
Anders Constenii och Carin Olofsdotters barn, född den 12 ejusdem: Eva.
Testes: Simon Simonsson och dess hustru, Jacob Jacobsson och dess hustru, drängen Michel Hindrichsson och Margareta Hindrichsdotter.
1780, döpt den 22 april:
Anders Constenii och Catharina Olofsdotters barn Isaac i Koivukylä, född den 20 ejusdem.
Testes: Hindrick Swan och hustru, Michel Jussi och hustru, Esaias Hindricksson, pigan Eva Jacobsdotter.
Simon-folket förekommer även som dopvittnen till barnen i Anders Constenii första äktenskap, liksom Cajsa Anundsdotter och Joseph Anundsson.
M v h, Stefan
187
« skrivet: 2003-04-23, 23:50 »
Stig-Inge!
Det var intressanta och samtidigt förbryllande uppgifter Du framför. Det är möjligt att mina uppgifter om Cajsa Olofsdotter, g.m. Anders Michaelsson Constenius inte stämmer. Ett faktum har förbryllat mig hela tiden: Cajsa Olofsdotter står hela tiden i husförhörslängderna - även efter det andra giftermålet med Nils Hackaus - som född 1750. En av Tornedalsforskarna sade till mig att den enda, som kan vara fader till Cajsa är Olof Olofsson Taro och det skulle då betyda att hon var född 1752 i stället för 1750. I och för sig vore ju inte detta något märkligt - det finns ju fler årtal i husförhörslängderna, som är felaktigt angivna. Mot bakgrund av det Du skriver om att Olof Olofsson Taros dotter Cajsa och att hon skulle vara död som barn samt den av Kjell citerade bouppteckningen från 1778 och där ingen Cajsa nämns som dotter till den då redan bortgångne Olof Olofsson Taro d.y., verkar det ju som om det inte stämmer att den Cajsa, som var gift med Anders Michaelsson Constenius skulle vara dotter till Olof Olofsson Taro d.y. (c. 1722-1763).
I detta läge frågar jag mig precis samma fråga, som Du gör, Stig-Inge: Vem var hon då dotter till?
Vad vet vi då om henne?
Vid giftermålet med Anders Michaelsson Constenius noteras följande i vigselboken för Hietaniemi:
Änkl. Anders Michaelsson i Koivukylä med pigan Cajsa Olofsdotter utan krona.
Noteringen utan krona kan förmodligen hjälpa oss att anta följande: Vid vigseln är hon antingen änka eller märkbart gravid. En vigsel med krona var ju förbehållen en kvinna, som var jungfru, d.v.s. ännu inte fött något barn. Anders Michaelsson Constenius och Cajsa Olofsdotters första gemensamma barn är dottern Eva, f. 1776. Av detta torde vi kunna anta att anledningen till att Cajsa Olofsdotter vid vigseln inte bar någon krona inte var att hon vid denna tidpunkt väntade barn. Det enda skulle väl vara, om hon fått ett sent missfall, vilket väl i och för sig kunde vara fallet. Ändå verkar det mest troliga vara, att Cajsa Olofsdotter tidigare varit gift. Men vem är denna unga änka, enligt åldersangivelsen i husförhörslängderna blott 24 år gammal? Och med vem var hon gift tidigare? Har Du möjligen någon id?? I mina aningen kladdiga anteckningar från början av 90-talet har jag faktiskt följande angivelse, även om jag inte alls är säker på att den är riktig: möjligen dotter till Olof Hansson Mörtberg (f. 1720) och Lisa Nilsdotter Karkkinen. Kan inte påminna mig på vad jag kunde grunda denna möjlighet.
Tacksam för alla tankar och synpunkter!
M v h, Stefan
188
« skrivet: 2003-04-19, 17:27 »
Tack, Kjell för värdefulla upplysningar och efterforskningar!
Ett försiktigt antagande vore väl just det Du gör att Olof Olofsson Taro och hustru Karin är de som står som ägare till gården 1710-1714 resp. 1717-1718 samt att det är samme Olof Olofsson, som 1699-1707 stått för gården. Kanske var det så, att Olof Olofsson d.ä. gick bort c. 1714 och i avvaktan på arvsskifte och sonen Olofs myndighetsblivande står änkan Karin för gården. Men detta är bara ett löst antagande. Men vad har hänt åren 1708 och 1709? Kan Olof Olofsson d.ä. ha varit ute i kriget??? Åren 1717 och 1718 kan väl Olof d.y. ha varit borta från gården som dräng någonstans, eller???
Glad Påsk!
M v h, Stefan
189
« skrivet: 2003-04-19, 00:17 »
Glad Påsk tillönskas alla släktforskare!
M v h, Stefan
.
190
« skrivet: 2003-04-16, 02:22 »
Hej!
Tror att vi kan betrakta det som i det närmaste helt klart att Olof Olofsson Taro d.y. (c:a 1722-1763) var son till Olof Olofsson Taro d.ä. (1700-1777) och Carin Pehrsdotter (1702-1738). Det förefaller som om Olof Olofsson d.y. var gift två gånger, 1:a gången med Anna Hindrichsdotter och 2:a gången 1754 med Anna Mårtensdotter. Som stöd för detta antagande tycker jag att två saker kan anföras:
1) Dottern Carin/Cajsa (1752-1818) föds ju ett par år innan giftermålet med Anna Mårtensdotter. Visst kan vi anta att prästen skrev fel och visst är det möjligt att Carin/Cajsa vore ett utomäktenskapligt barn. Dock är det väl fråga om inte detta barn borde i födelse- och dopboken ha noterats utan känd fader. Där förefaller det - åtminstone med Stig-Inges renskrift av denna bok som grund - att Carin/Cajsa är född inom äktenskapet.
2) Vittnena vid Carins/Cajsas dop synes åtminstone i två fall ha hetat Hindrichsdotter/-son. Dels är det Matts Cruscopps hustru Brita Hindrichsdoter, dels Johan Hindrichsson. Dessa båda kan vara syskon till Anna Hindrichsdotter. Osvuret är ju naturligtvis bäst, men vet någon något om Britas och Johans ursprung? Kunde en titt i Övertorneås böcker vara till hjälp, månne?
Tack för all hjälp!
M v h, Stefan
191
« skrivet: 2003-04-11, 10:28 »
Hej igen!
Hittade en intressant notis i renskriften av Hietaniemi db:
1763-07-12 avlider en Olof Olofsson på Taroniemi, Hietaniemi. Är han identisk med Olof Olofsson Taro d.y.?
1761-01-28 avlider en Anna i Alkulla, Hietaniemi. Vem är hon? Är hon ett barn eller kan hon vara identisk med Anna Hindrichsdotter? Då skulle ju möjligen en förklaring till en del av oredorna i kyrkböckerna betr. Taroniemi kunna bero på att en del barn på gården kan ha blivit föräldralösa och i stället fostrats av farmor och farfar. I och för sig kan det ju räcka med att Anna Hindrichsdotter gifter om sig efter Olof Olofssons d.y. död och att sedan ändå hennes barn med Olof Olofsson blir arvtagare till gården på Taroniemi.
Nu hänger många bollar i luften. Är någon av dessa teorier riktig? Vet någon? Tacksam för alla möjliga ledtrådar!
M v h, Stefan
192
« skrivet: 2003-04-11, 10:00 »
Hej!
Om det är så att Olof Olofsson d. y. föddes 1724 är det ju möjligt att han de facto är far till Carin/Caisa Olofsdotter (1752-1818). Men varför finns ingen vigselnotis mellan honom och Anna Hindrichsdotter? Och varför är ingen hustru noterad i kommunionboken? Det verkar onekligen mystiskt. Vem är Anna Hindrichsdotter och varifrån kommer hon? Kan vi anta att Caisas dopvittne Johan Hindrichsson är en bror till Anna? Och vem är Mats Kruskopp? Eftersom han står först bland vittnena bör han väl antingen ha varit ståndsperson eller släkting till antingen Olof d.y. eller Anna. Men hur förhåller det sig egentligen?
Ytterligare en fråga, som jag kommit att ställa mig efter att ha läst Kjells inlägg är: vem är styvbrodern Michel Olofsson Taro (1734-1807)? Är han en Taro i sig själv eller kommer han till gården i samband med att Olof Olofsson Taros d.ä. andra hustru Malin Michelsdotter Käyräsvuopio kommer till gården? Vem har Malin varit gift med tidigare? Är det uteslutet att den Olof Olofsson Taro, som är far till Carin/Cajsa (1752-1818), kan ha kommit till gården med Malin och Michel?
Det blev många och inte helt lätta frågor att besvara? Är det någon som vet eller har någon teori?
M v h, Stefan
193
« skrivet: 2003-04-10, 15:00 »
Hej igen!
Några frågor till Stig-Inge:
Är Elisabeth Olofsdotter (1666-1745) och Olof Olofsson (1700-1777) verkligen syskon?
Fortfarande är jag osäker på filiationen Olof Olofsson (1700-1777) - Olof Olofsson (d. 1761). Finns det något som stödjer detta? Det är inte så att det i själva verket rör sig om samma person? Det känns aningen pressat att han skall ha blivit farfar 1752, när Caisa/Carin föddes, även om det ju är fullt möjligt. Kanske får vi anta att Olof Olofsson II är född i Olof Olofsson I:s första äktenskap. Är dödsåret 1761 för Olof Olofsson II noterat i Övertorneå db? Kan inte hitta honom i dataversionen av Hietaniemi db.
Vilka synpunkter har Du i dessa spörsmål?
Bästa hälsningar, Stefan
194
« skrivet: 2003-04-09, 14:36 »
Hej!
Vet inte om jag kan bidra med några av de ovan efterforskade uppgifterna, men jag skulle ändå vilja göra några kompletteringar, bl.a. för att se om det är samma personer som jag har på min antavla.
Olof Olofsson (Taroniemi), Alkulla är enligt mina noteringar g.m. Anna Hindrichsdotter - har inga ytterligare uppgifter om henne. De är föräldrar till Carin (Cajsa) Olsdotter Taroniemi, f. 1752-09-02, d. 1818, g. 1:a ggn 1774-11-09 i Hietaniemi med änklingen Anders Michelsson Constenius i Koivukylä, f. 1737-08-03, d. 1790 i Koivukylä; 2:a ggn. 1795 m. orgeltramparen Nils Hackaus/Hackainen i Koivukylä, f. 1755. Vet dock inte om Carin Olsdotter Taroniemi hade någon syster Brita. Har inte forskat vidare bakåt i tiden på denna gren. Har någon några kompletteringar, tar jag mer än gärna emot dem!
Tack på förhand!
M v h, Stefan
195
« skrivet: 2003-04-05, 19:28 »
Hej, Håkan!
Anna Jönsdotter Brännvall, f. 1784 på Bränna, g. m. Nils Petter Larsson i Rödupp, f. 1784.
M v h, Stefan
196
« skrivet: 2003-03-26, 23:50 »
Hej!
Om det nu stämmer att Jakob Wikmans (f. 1898) mor var Maria Margareta Landin kan jag komplettera med några ytterligare uppgifter:
Elias Landin, f. 1827-10-15 i Överkalix, g. 1854-09-24 m. Cajsa Sophia Jonaedotter Silfverplatz, f. 1836-08-14 i Överkalix.
Barn:
Nils Olof, f. 1854-12-18 i Överkalix;
Jonas Wilhelm, f. 1857-08-23 i Överkalix;
Brita Sophia, f. 1859-12-15 i Överkalix;
Cajsa Lena, f. 1862-03-10 i Överkalix.
Därefter följer de barn, som nämnts i tidigare inlägg av Lena Thelin.
Elias Landin var son till Olof Henricsson, f.1794-09-14 i Lansjärv, Överkalix o h h Sophia Henricsdotter, f. 1792-10-11 i Vännäs, Överkalix.
Elias var bror till min mf mf Jöns Hällgren, f. 1830-02-07, sedermera klockare på Bränna, Överkalix. Här följer Jöns (och därmed även Elias) anor (antavlan utgår från mina båda söner och sträcker sig så långt jag hunnit föra in i databasen):
*** Generation V ***
fmfmf
42 Jöns Hällgren, född 1830-02-07 i Lansjärv, Överkalix, död
i Bränna, Överkalix. Klockare i Bränna, Överkalix.
*** Generation VI ***
fmfmff
84 Olof Henricsson, född 1794-09-14 i Lansjärv, Överkalix. Bonde
i Lansjärv, Överkalix.
Gift 1818 i Överkalix med
fmfmfm
85 Sofia Henricsdotter, född 1792-10-11 i Vännäs, Överkalix.
*** Generation VII ***
fmfmfff
168 Olofsson Henric, född 1766-12-09. Bonde i Lansjärv, Överkalix.
Gift 1794-10-06 i Överkalix med
fmfmffm
169 Helena Pehrsdotter, född 1771-11-11 i Vännäs, Överkalix. Bosatt
i Lansjärv, Överkalix.
fmfmfmf
170 Henric Olofsson, född 1757-01-04 i Vännäs, Överkalix. Bonde
i Vännäs, Överkalix.
Gift 1779 i Överkalix med
fmfmfmm
171 Sofia Jönsdotter, född 1758-08-28 i Svedjan, Överkalix.
*** Generation VIII ***
fmfmffff
336 Olof Hindrichsson, född 1740, död 1788 i Gyljen, Överkalix.
Bonde.
Gift 1766 i Överkalix med
fmfmfffm
337 Margareta Jönsdotter, född 1747 i Grelsbyn, Överkalix.
fmfmffmf
338 Pehr Andersson, född 1747-12-13 i Vännäs, Överkalix. Bosatt
i Vännäs, Överkalix.
Gift med
fmfmffmm
339 Elisabeth Olofsdotter, född 1748-01-07, död 1787. Bosatt
i Vännäs, Överkalix.
fmfmfmff
340 Olof Hindersson, född 1722 i Vännäs, Överkalix, död 1799
i Vännäs, Överkalix. Bosatt i Vännäs, Överkalix.
Gift med
fmfmfmfm
341 Märta, född 1722, död 1794 i Vännäs, Överkalix. Bosatt i Vännäs,
Överkalix.
fmfmfmmf
342 Jöns Eliasson, född 1722-04-08 i Svedjan, Överkalix, död 1793
i Svedjan, Överkalix. Bonde i Svedjan, Överkalix.
Gift 1748-07-14 i Överkalix med
fmfmfmmm
343 Brita Andersdotter, född 1722-02-24 i Vännäs, Överkalix,
död 1786-07-19 i Svedjan, Överkalix. Bosatt i Svedjan, Överkalix.
*** Generation IX ***
fmfmfffff
672 Hindrich Olofsson (Olsson), född 1713 i Heden, Överkalix,
död 1780 i Överkalix. Bosatt i Överkalix. dp 1713-10-04.
Gift med
fmfmffffm
673 Carin Pehrsdotter, född 1713 i Svartbyn, Överkalix. Bosatt
i Överkalix. dp 1713-09-29.
fmfmfffmf
674 Jöns Jönsson, född 1716, död 1777 i Grelsbyn, Överkalix. Bosatt
i Grelsbyn, Överkalix.
Gift med
fmfmfffmm
675 Brita Eliasdotter, född 1726, död 1791 i Grelsbyn, Överkalix.
Bosatt i Grelsbyn, Överkalxix.
fmfmffmff
676 Anders Pehrsson, född 1711-06-18. Bosatt i Vännäs, Överkalix.
Gift med
fmfmffmfm
677 Helena (Ella), född 1704, död 1788 i Vännäs, Överkalix.
fmfmffmmf
678 Olof Olofsson, född 1726 i Överkalix, död 1760 i Överkalix.
Bosatt i Överkalix.
Gift med
fmfmffmmm
679 Ella, född 1716.
fmfmfmfff
680 Hindrich Olofsson, född 1692. Bosatt i Vännäs, Överkalix.
Gift med
fmfmfmffm
681 Karin, född 1701.
fmfmfmmff
684 Elias Larsson, född 1682, död 1754 i Överkalix.
Gift med
fmfmfmmfm
685 Marta, född 1686.
*** Generation X ***
fmfmffffff
1344 Olof Carlsson Hellström, född 1690 i Hällan, Överkalix. Bosatt
i Hällan, Överkalix.
Gift med
fmfmfffffm
1345 Ella ?, född 1683.
fmfmffffmf
1346 Pär Mickelsson. Bosatt i Svartbyn, Överkalix.
fmfmfffmff
1348 Jöns Pehrsson. Bosatt i Grelsbyn, Överkalix.
Gift med
fmfmfffmfm
1349 Marta.
fmfmffmfff
1352 Pehr Olsson.
Gift med
fmfmffmffm
1353 Sara Jönsdotter, död 1734 c.
fmfmffmmff
1356 Olof Carlsson Hellström = 1344
Gift med
fmfmffmmfm
1357 Lisbeta Jönsdotter, född 1701. Bosatt i Hällan, Överkalix.
fmfmfmffff
1360 Olof Hindersson.
Gift med
fmfmfmfffm
1361 Margareta.
*** Generation XI ***
fmfmfffffff
2688 Carl Olofsson. Kronolänsman i Hällan, Överkalix.
Gift med
fmfmffffffm
2689 Karin Nilsdotter, född 1660, död 1716.
fmfmffmmfff
2712 Carl Olofsson = 2688
fmfmffmmffm
2713 Karin Nilsdotter = 2689
fmfmfmfffff
2720 Hindrich Olsson.
Gift med
fmfmfmffffm
2721 Karin.
*** Generation XII ***
fmfmffffffff
5376 Olof Pärsson, död 1705 i Överkalix. Kronolänsman i Överkalix.
Gift med
fmfmfffffffm
5377 Kierstin, född 1615 c, död 1711 c i Överkalix. Bosatt
i Överkalix. gammal 1697.
fmfmffmmffff
5424 Olof Pärsson = 5376
fmfmffmmfffm
5425 Kierstin = 5377
*** Generation XIII ***
fmfmfffffffff
10752 Per Olofsson. Bosatt i Heden, Överkalix. nämnd 1629-1656.
fmfmffmmfffff
10848 Per Olofsson = 10752
För att så återvända till Cajsa Sofia Silfverplatz, f. 1836-08-14, så kan det sägas om henne att hon var dotter till fältjägaren Jonas Silfverplatz i Lansjärv-Västervik, f. 1793-10-10 o h h Brita Maria Berg, f. 1792 i Nederkalix, d. 1865-05-29 i Lansjärv-Västervik. Brita Maria Berg var i sin tur dotter till soldaten Lars Olsson (Lindvall) Berg i Näsbyn, Nederkalix, f. 1769-04-03 i Böle Piteå landsf. o h h Sophia Catharia Strålberg, f. 1762-08-08 på Rolfs, Nederkalix. Brita Maria Berg var syster till min ff ff m, Sophia Elisabeth Berg, f. 1798-12-23 i Näsbyn, d. 1879-12-01 på Svartudden, Lappträsk, Karl Gustavs församling och g. 1822-12-27 m. Lars Johansson Sundbäck, f. 1800-11-22 i Börjelsbyn, Nederkalix, d. 1866-01-10 på Svartudden, Lappträsk.
Brita Maria och Sophia Elisabeth Bergs anor är följande (antavlan utgår från mina båda söner och sträcker sig så långt jag hunnit föra in i databasen):
*** Generation VI ***
fffffm
65 Sophia Elisabeth Berg (Lindvall), född 1798-12-23 i Näsbyn,
Nederkalix, död 1879-12-01 i Svartudden, Lappträsk, Karl Gustav.
Bosatt i Näsbyn, Nederkalix.
*** Generation VII ***
fffffmf
130 Lars Olofsson (Olsson) Lindvall (Berg), född 1769-04-03 i Böle,
Piteå landsförsamling, död i Näsbyn, Nederkalix. Soldat i Näsbyn,
Nederkalix.
Gift 1792-09-23 i Nederkalix med
fffffmm
131 Sophia Catharina Stråhlberg, född 1762-08-08 i Rolfs,
Nederkalix, död 1841-01-04 i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn,
Nederkalix.
*** Generation VIII ***
fffffmff
260 Olof Larsson Lindwall, född 1741-04-02 i vid kyrkan,
Piteå landsförsamling, död i Rånön, Ryssbält, Nederkalix.
Skogvaktare i Rånön, Nederkalix.
Gift 1768 i Piteå landsförsamling med
fffffmfm
261 Maria Henricsdotter, född 1733-11-14 i Kopparnäs,
Piteå landsförsamling, död i Rånön, Ryssbält, Nederkalix. Bosatt
i Rånön, Nederkalix.
fffffmmf
262 Nils Stråhlberg, född 1728-08-12 i Nederkalix, död 1788-01-29
i Rolfs, Nederkalix. Sockensmed, trumslagare i Rolfs, Nederkalix.
dp privatim.
Gift 1761-05-05 i Nederkalix med
fffffmmm
263 Brita Helena Brunberg, född 1733-10-29 i Nederkalix, död
i Rolfs, Nederkalix. Bosatt i Rolfs, Nederkalix.
*** Generation IX ***
fffffmfff
520 Lars Larsson (Storm/Stormvall), född 1707, död 1765/66 i Jävre,
Piteå lands. Korpral i Jävre, Piteå lands. bp 1766 5/1.
Gift 1733-11-28 i Piteå lands med
fffffmffm
521 Brita Olofsdotter, född 1709-01-15 i Öjebyn, Piteå lands,
död 1774-12-18 i Gamla staden, Piteå lands. Bosatt i Jävre,
Piteå lands.
fffffmfmf
522 Henric Hansson (Kopparberg), född 1699 i Finland, död
i Kopparnäs, Piteå lands. Bonde, soldat i Kopparnäs, Piteå lands.
Gift 1726 i Piteå lands med
fffffmfmm
523 Margareta Hansdotter, född 1704 i Kopparnäs, Piteå lands,
död 1736-11-26 i Kopparnäs, Piteå lands. Bosatt i Kopparnäs,
Piteå lands. lysn 1726-02-06.
fffffmmff
524 Olof Nilsson Stråhlberg, född 1690 c, död 1765-06-07
i Nederkalix. Rustmästare i Nederkalix. begr 75 år gl.
Gift 1722-06-24 i Nederkalix med
fffffmmfm
525 Karin Jacobsdotter, född 1694-10-07 i Siknäs, Nederkalix,
död 1785-12-08 i Nederkalix. Bosatt i Nederkalix.
fffffmmmf
526 Erik Persson Brunberg, född 1690 i Bråns by, Säbrå,
död 1751-04-05 i Näsbyn, Nederkalix. Komminister i Näsbyn,
Nederkalix. f-ort efter Bygdéns herdaminne.
d i yttersta fattigdom.
Gift 1731-11-21 i Nederkalix med
fffffmmmm
527 Sophia Andersdotter Lind, född 1710 i Näset, Nederkalix,
död 1791-02-06 i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn, Nederkalix.
f posthumt efter faderns död.
*** Generation X ***
fffffmffmf
1042 Olof Jonsson. Bonde i Öjebyn, Piteå lands.
Gift med
fffffmffmm
1043 Karin Olofsdotter. Bosatt i Öjebyn, Piteå lands.
fffffmfmmf
1046 Hans Ericsson (Kabbe), född 1665 c i Öjebyn, Piteå lands, död
i Kopparnäs, Piteå lands. Bosatt i Öjebyn, Kopparnäs,
Piteå lands. Flytt t Kopparnäs c 1695-1701.
Gift 1690-11-09 i Piteå lands med
fffffmfmmm
1047 Margareta Andersdotter, född 1667. Bosatt i Öjebyn, Kopparnäs,
Piteå lands. Flytt t Kopparnäs c 1695-1701.
fffffmmfmf
1050 Jacob Ersson, född 1661-11-16 i Siknäs, Nederkalix,
död 1734-08-13 i Siknäs, Nederkalix. Bosatt i Siknäs, Nederkalix.
Gift 1684-12-07 med
fffffmmfmm
1051 Lucia. Bosatt i Siknäs, Nederkalix. fr Skellefteå?.
fffffmmmmf
1054 Anders Jönsson Lind, död 1710. Borgare i Luleå, Luleå stad.
Gift med
fffffmmmmm
1055 Sophia Nyman. änka 1702 eft km Holger Norlin.
*** Generation XI ***
fffffmfmmff
2092 Eric Kabbe, död 1712 före i Kopparnäs, Piteå lands. Bosatt
i Öjebyn, Kopparnäs, Piteå lands. Flytt t Kopparnäs c 1695-1701.
fffffmfmmmf
2094 Anders Persson Ståhl, född 1630 c i Lillpite, Piteå lands,
död 1676 i Öjebyn, Piteå landsförsamling.
Handelsman, borgare i staden i Pite gamla stad, Öjebyn,
Piteå lands.
Gift med
fffffmfmmmm
2095 Catharina Andersdotter Burman, död 1715 i Öjebyn, Pite lands.
Bosatt i Pite gamla stad, Öjebyn, Pite lands.
fffffmmfmff
2100 Eric Jacobsson, född 1620 i Siknäs, Nederkalix, död 1716-03-17
i Siknäs, Nederkalix. Bosatt i Siknäs, Nederkalix.
Gift med
fffffmmfmfm
2101 Brita Jönsdotter. Bosatt i Siknäs, Nederkalix.
fffffmmmmff
2108 Jöns Andersson Lind. Borgare i Luleå, Luleå stad.
Gift med
fffffmmmmfm
2109 Karin Carlsdotter. Bosatt i Luleå, Luleå stad.
fffffmmmmmf
2110 Jacob Jacobsson. Länsman i Nynäs, Nederkalix.
uppg fr Nils Joëlson.
Gift med
fffffmmmmmm
2111 Ella Ericsdotter. Bosatt i Nynäs, Nederkalix.
*** Generation XII ***
fffffmfmmmff
4188 Peder Jonsson Ståhl, död 1645 före. Bosatt i Lillpite,
Piteå lands.
fffffmmmmmff
4220 Jacob Jönsson. Bosatt i Björsbyn. Uppg fr Nils Joëlson.
Gift med
fffffmmmmmfm
4221 Catharina. Bosatt i Björsbyn. Uppg fr Nils Joëlson.
*** Generation XIII ***
fffffmmmmmfff
8440 Jöns Hansson. Uppg fr Nils Joëlson.
Hoppas att Du, Thomas, håller till godo med dessa uppgifter och att anknytningen till Jakob Vikman är riktig. Det torde väl betyda att vi är släkt på åtminstone två linjer. Om Du vill fråga om något, får Du gärna höra av Dig!
M v h, Stefan
stesun@worldonline.se
197
« skrivet: 2003-03-21, 00:31 »
Hej!
Är det orimligt att anta att den gode Anders Wichman var hemma från studierna i slutet av maj och då tjänstgjorde som dräng för att tjäna pengar för att finansiera sina studier? Det är naturligtvis ett hugskott, men...
Tolkar texten så, att det inte står Junnelia utan Junnelius efter J. Brita. Tror inte att man var så noga med de latinska femininändelserna i Tornedalen vid denna tidpunkt. Jfr. att det är sällan som damerna i släkten Constenius skrivs som Constenia.
Har under dagen funderat en hel del ikring varför klockaren Matts Junnelius med hustru Catharina Constenius samt de båda kusinerna Anders Wichman och Brita Junnelius står som vittnen vid Anna Baltzarsdotters dop. Min fråga är ungefär densamma som Håkans: Var det en symbolisk gest? Om inte, varför valdes de då? Var det en ren tillfällighet? Eller tog de på sig ett ansvar för flickebarnet? Om det var det senare, var de släkt på något sätt - det var ju ofta så, om någon tog på sig ett ekonomiskt ansvar såsom vittne vid ett dop.
Håkan - har Du patronymikon Johansson på Matts Junnelius? Är Wahlberg källan till detta? Har patronymikon Mattsson, men källan till detta är en andrahandskälla, så det är möjligt att detta patronymikon inte är korrekt.
M v h, Stefan
198
« skrivet: 2003-03-20, 13:02 »
Hej igen!
Bara en liten randanmärkning: de båda kusinerna Brita Junelius (el. -ia) och Anders Wichman är faktiskt lika gamla. Båda är födda 1726!
M v h, Stefan
199
« skrivet: 2003-03-20, 00:32 »
Hej!
Tillåt mig komma med en vild gissning beträffande klockarens namn: Matts Junelius. Matts är arvnamn inom släkten Junelius och jag vet att jag någonstans läst att en Junelius skall ha varit just klockare. Denne Matts kan möjligen vara identisk med den Matts Mattsson Junelius, som är gift med Catharina Michaelsdotter Constenius (och dotter till brukspredikanten Michael Constenius). Anders Wichman (tror f.ö. att den stavningen är den som står i födelsenotisen) var systerson till Matts Junelius hustru Catharina. Anders Wichmans mor var Sara Constenius.
När det gäller dr. tror jag att det står för dräng. Någon doktor blev aldrig Anders Wichman, såvitt jag känner till. Däremot verkar det inte otroligt att en blivande präst tjänstgjorde som dräng hos kyrkoherden.
J. (jungfru) Brita kan vara identisk med klockaren Junelius dotter Brita (1726-1768). Hon var således kusin med Anders Wichman.
Att Baltzar skrapade ihop en kyrkoherde och en klockare till dopet anser jag inte vara särskilt märkligt - har stött på det vid flera tillfällen i mina forskningar. Vi får väl anta att båda var vid dopet i tjänsten, mag. Brunnius som dopförröttare och klockare Junelius i egenskap av försångare. Kanske fick dessutom Anders Wichman ett slags praktik genom att vara med vid dopet. Han fick ju i alla fall se hur ett dop gick till, nog för att han troligen varit med, då pappa Michael Wichman döpte något barn.
Det föresvävar mig att Matts Mattsson Junelius kan vara av lokal härkomst. Tror att han kan vara ättling till Matts Mattsson Finne och hans far Matts Larsson Mämmi (Mämmilä, Turtola).
M v h, Stefan
200
« skrivet: 2003-03-19, 23:50 »
Hej igen!
Glömde skriva att födelsesocknen för ovanstående är Karunki, Finland.
M v h, Stefan
201
« skrivet: 2003-03-19, 23:49 »
Hej!
Genom Genealogiska samfundets i Finland databas HisKi har jag hittat följande notis, som kanske kan vara av intresse (kan troligen vara Johan August Frisks födelsenotis):
F. 1857-12-18, döpt 1857-12-24 Johan August.
Fader: Backstugukarlen Johan Erik Frisk.
Moder: Stina Kaisa NilsPettersdotter (ålder: 35-40 år).
Följande torde vara syskon till Johan August:
Maria Helena, f. 1847-01-24, döpt 1847-01-29;
Anna Gustava, f. och döpt 1848;
Brita Caisa, f. 1853-03-02, döpt 1853-03-09; samt
Fredrica, f. 1855-02-18, döpt 1855-02-23.
Hoppas att detta kan vara en ledtråd bakåt i tiden!
M v h, Stefan
202
« skrivet: 2003-03-08, 22:22 »
Hej, Berit!
Pastorsexpeditionen i Nedertorneå-Haparanda församling har följande adress: Box 135, 953 23 HAPARANDA och telefon 0922 - 292 90 (öppen må, on, fr 10-12).
Med min kännedom om kyrkoarkivalierna i norr, vet jag dock att de flesta böckerna är inlevererade till Landsarkivet i Härnösand (adress: Box 161, 871 24 HÄRNÖSAND; telefon 0611 - 835 00). Det kan dock tänkas att pastorsexpeditionen har kopior av kyrkböckerna på mikrokort.
Hoppas att detta kan vara till hjälp i Din forskning!
M v h, Stefan
203
« skrivet: 2003-02-25, 01:27 »
Hej, alla Groth-forskare!
I de noteringar jag fått av den välkände Groth-forskaren Nils Jo?lson finns följande noteringar gällande den linje som sammanbinder Groth i Avesta med Groth i Råneå:
Johan Jacobsson Groth, spiksmed vid Avesta fors bruk, g. 1693 m. Elisabet Hansdotter Pipare/Hammarström.
Son: Johan (Jan/Jean) Johansson Groth, f. 1701-09-24 i Avesta, verkade under en period vid Åmots bruk i Ockelbo socken, slutligen masmästare vid Stömsunds bruk, Råneå socken, d. 1764-06-25 i Råneå. G. m. Maria Johansdotter, trol. f. 1702 i Mellansverige, d. 1780/81.
Son: Johan Johansson Groth, f. trol. vid Åmots bruk omkr. 1720, smedmästare och masmästare vid Meldersteins bruk, Råneå, d. 1779-04-21. G. m. Ella Andersdoter, f. i Prästholm, Råneå.
Min fråga gäller de båda ingifta Elisabet Hansdotter Pipare/Hammarström och Maria Johansdotter. Känner någon till dessa båda kvinnor och deras ursprung?
Tacksam för all hjälp och alla tips gällande dessa båda kvinnor!
M v h, Stefan
204
« skrivet: 2003-02-16, 00:52 »
Hej, forskarvänner!
Tack för hjälp och tips!
M v h, Stefan
205
« skrivet: 2003-02-15, 00:12 »
Hej!
På Gävleborgs museum finns en utställning om cirkusartisten LaBella Ingeborg. Hon hette egentligen Valborg Elisabeth Gröning och var född 1890 i Gävle. Hennes mor skall enligt uppgift varit Brita Gröning, trol f. 1868. LaBella Ingeborg lämnades bort till en cirkusfamilj, då hon var fyra år gammal. Vet någon något mer om LaBella Ingeborg, alias Valborg Elisabeth Gröning, hennes bakgrund och anfäder och -mödrar?
Tacksam för alla tips och ev. uppgifter!
M v h, Stefan
206
« skrivet: 2003-02-09, 01:07 »
Hej!
I Överkalix sn i Norrbotten finns vid 1700-talets mitt en länsman vid namn Lars Brunström, enl. hfl. f. 1717. Han gifter sig 1747 med änkan Brita Söderberg, f. 1709. Hon har tidigare varit gift Tingberg, eftersom hennes dotter heter Maria Elisabeth Tingberg. Ingen av dessa tre är dock födda i Överkalix. De har kommit dit under 1740-talet, men det är okänt varifrån. Vet inte om detta kan vara någon ledtråd, men jag ville ändå nämna detta som en upplysning.
M v h, Stefan
207
« skrivet: 2003-02-07, 23:10 »
Hej!
Söker uppgifter om Herman och Gerda Oktavia Svensson, trol. födda i slutet av 1800-talet och bosatta i Trollenäs socken. De fick barnen Bertil, författare, f. 1922 och Arne, bibliotekarie, f. 1928. Känner någon till något mer om Herman och Gerda Oktavia?
Tack på förhand!
M v h, Stefan
208
« skrivet: 2003-02-03, 20:30 »
Hej!
Söker anfäder och -mödrar till Anders Söderström, f. 1845-10-15 i Söderbärke (enl. Hedemora lf. hfl AI:26D), g. 1876 m. Johanna Johansdotter, f. 1857-04-10 i Stubbersbo, Hedemora lf.
Tack på förhand!
M v h, Stefan
209
« skrivet: 2003-02-03, 20:04 »
Hej!
Söker anfäder och -mödrar till Karin Larsdotter, f. 1816-11-24 i Norberg (enl. Hedemora lf. hfl AI:26D), g. 1848 m. hemmansägaren Johan Larsson i Stubbersbo, Hedemora lf.
Tack på förhand!
M v h, Stefan
210
« skrivet: 2003-01-24, 01:56 »
Hej!
Lotta Gröning, politisk chefredaktör vid Norrländska Socialdemokraten i Luleå och debattör i radio och TV, lär härstamma från Dalarna. Är det någon som känner till något om hennes anfäder och -mödrar?
M v h, Stefan
211
« skrivet: 2003-01-23, 01:33 »
Hej, Stig-Inge m.fl.!
Tillåt mig att försöka bringa lite ljus kring Carin Persdotter Kippari.
Uppgiften att Carin Persdotter Kippari skulle vara gift med Anders Constenius härrör från den forskning Erik Wahlberg gjort för Konst Familie Archiefs räkning.
Bland mina noteringar från ministerialböckerna för Hietaniemi kan följande utläsas:
Som moder till Anders Constenii barn Johan(nes), f. 27/7 1762 och Anna, f. 5/4 1764 står Carin Persdotter. Vid Annas dop står Per Persson Kippari nämnd först bland dopvittnen.
Den 28/3 1774 avlider Anders Constenii hustru i Coifvuk?la i en ålder av 41 år. Begravningen äger rum den 4/4. Redan den 9/11 1774 gifter Anders Constenius om sig med pigan Cajsa Olofsdotter utan krona.
Hoppas att dessa uppgifter kan bringa lite ljus över frågan om Carin Persdotter Kippari.
M v h, Stefan
212
« skrivet: 2002-12-27, 16:35 »
Hej, Antti!
Har själv haft en del funderingar kring Björkman i Nederkalix. Jag kan knappast påstå att jag skulle ha svar på Dina frågor, men här är några uppgifter, som jag hittat i mina gömmor:
Olof Biörkman, f. 1704, skomakare, trumslagare, Näset (=Näsbyn), Nederkalix, d. där 1764 17/1; g. 1:a ggn m. Brita Pehrsdotter, f. 1701; g. 2:a ggn m. Karin Jönsdotter. I äktenskapet med Karin Jönsdotter föds dottern Margareta Olofsdotter Björkman 1741 8/11. Denna dotter Margareta gifter sig med Olof Pehrsson, f. 1739, möjligen i Storön. Detta par får i sin tur dottern Catharina Olofsdotter (Svartgren), f. 1765 30/12 i Vassen [nej, inte i samma vass som Mose :-)], Nederkalix och g. m. soldaten Jöns Henricsson Gjers i Vännäs, Överkalix. Catharina dog 1808 i Vännäs. Hon är min mf mm fm. Har också försökt finna något samband med Björkmans i Tornedalen, men utan att lyckas. Kan dessa Björkmans, som jag nämner, ha anknytning till Dina Björkman?
Bästa hälsningar o. Gott Nytt Forskarår 2003!
Stefan
213
« skrivet: 2002-12-24, 20:54 »
Vill tillönska alla Anbytarforums läsare och skrivare
En Välsignad Julhelg och Ett Gott Nytt Forskarår 2003!
Vill också skicka en särskild hälsning till vår anbytarvärd Peter, som hela tiden arbetar för vår trivsel på detta diskussionsforum. Tack Peter, må Du fortsätta på samma förträffliga sätt, som Du hitintills arbetat på! God Jul, Peter, och Gott Nytt 2003!
Bästa forskarhälsningar, Stefan
214
« skrivet: 2002-12-23, 16:57 »
Korsvis fadderskap brukar ofta anses som ett indicium på släktskap, d.v.s. om två förmodade släktingar stått fadder vid varandras barns dop. Har kunnat få fram en anfader till min hustru på detta sätt, naturligtvis kompletterat med andra uppgifter från kyrkböckerna.
Inlägget har flyttats hit från Språk, ord och namn » Övriga språkfrågor » Fadder. /Moderator Språk, ord och namn
215
« skrivet: 2002-12-10, 01:58 »
Hej!
Lägger i denna sena timme ut en fråga, som gäckar mig och förmodligen många andra forskare i släkten Konst:
Vem var Michael Andreae Constenii far?
I herdaminnet skriver Leonard Bygdén att Michael Andreae far skall ha varit borgare i Torneå stad. Av Michaels patronymikon att döma, bör faderns namn ha varit Anders.
Den förste kände med namnet Konst i Torneå var Lars eller Lasse Konst/Konsti. Han förkommer åtminstone från 1629. I 1635 års boskapslängd kallas han Lasse Konsti. 1636 kallas han åter Lasse Konst. 1642 nämns även en Olof Konst. Han är då gift. [Uppgifterna kommer från Per-Olov Snell via Bengt-Göran Nilsson.]
Vid denna tid förekommer dock ingen Anders Konst. Michael Constenius bör ha varit född c:a 1645-1650. Sonen Elias föds 1679.
Första gången en Anders Konst nämns är i mtl 1665. Anders bör ha blivit gift senast 1650 i och med att han har en son noterad i mtl 1665. Det skulle då stämma med ett födelesår omkring 1625. Att han inte finns med i mtl i Torneå före 1665 tyder väl på att han har inflyttat från annan ort.
Beträffande Anders Konst (med patronymikon Andersson) kan man av uppgiften i mtl år 1686 gammal på goda grunder anta att Anders passerat 60-årsstrecket och det skulle kunna tyda på att Anders är född allra senast år 1626 men troligen något år tidigare, kanske 1625 och då är det ju möjligt att han är far till Michael Andreae Constenius.
Om vi antar att denna teori är riktig - och mycket talar väl för det - blir då följdfrågan: Varifrån kommer denne Anders Konst? Och var bodde han, när sonen Michael föddes c:a 1645? Michael bör redan ha varit omkring 20 år, när familjen flyttade till Torneå. I mitten av 1660-talet finns Michael som student vid Åbo akademi [enl. Bygdén]. Tyder måhända valet av studieort på en för släkten Konst(i) östlig proveniens?
Ytterligare en följdfråga är: Var Anders Andersson Konst släkt med Lars och Olof Konst i Torneå? Låg dessa på något sätt bakom att Anders Konst kom till Torneå och sedan även att Michael Constenius blev brukspredikant vid Kengis bruk efter att ha varit bataljonspredikant?
Är det någon som har någon tanke kring dessa frågeställningar eller som rentav kan hjälpa med att finna en lösning på dessa?
Tacksam för alla synpunkter!
M v h, Stefan
216
« skrivet: 2002-11-15, 14:49 »
Hej! Bång och Bong finns i flera finska församling enligt HisKi-kyrkböckernas sökprogram. Kan det finnas något samband med dessa släkter i bl.a. Torneå stad och Kemi? Sökte t.ex. på http://www.genealogia.fi/hiski/wbn2qg M v h, Stefan
217
« skrivet: 2002-11-06, 00:35 »
Hej, Chris!
Förutom Fant och Låstbom finns ytterligare ett herdaminne fär Uppsala stift. Har inte tillgång till detta hemma, men det finns både på Landsarkivet i Uppsala och på Universitetsbiblioteket där. Är ibland in till Uppsala och skulle kunna kontrollera Dina uppgifter där vid tillfälle. Vet ej när det kan bli, men så snart som möjligt. Om Du har möjlighet att beställa fram herdaminnet kan Du ha nytta av följande uppgifter:
Nyström, Ludvig
1893 Upsala ärkestifts herdaminne, Ny följd, Fjärde delen, Utgifven af Ludv. Nyström, Upsala.
Bästa hälsningar, Stefan
218
« skrivet: 2002-10-26, 00:18 »
Hej, Erik och Bernt!
Det är för mig förbryllande att läsa om Erik Bengtsson och hans far Bengt Olofsson. Saken är den, att jag i min forskning har stött på en annan Erik Bengtsson med släktskap med släkten Koberg och med anknytning till bruksrörelsen i Kengis-Svappavaara, men denne Erik är av en tidigare generation. Så här ser det ut:
Michael Andreae Constenius (c. 1645-1709), g.m. Maria Catharina Jacobsdotter Spett (c. 1650-1738). De hade 10 barn, däribland följande två döttrar:
Appolonia (Abluna) (1680?-1770?), g.m. Hans Christoffersson Koberg (1680?-1770?).
Maria, g.m. Eric Bengtsson, från Södermanland. Enligt vissa uppgifter skulle Eric och Maria ha flyttat tillbaka dit.
Eftersom namnet Bengt är ovanligt i de nordliga bygderna undrar jag om det kan finnas någon anknytning till Bengt Olofsson och hans son Erik Bengtsson. Vet ni eller någon annan något om detta?
Bästa hälsningar,
Stefan
219
« skrivet: 2002-10-20, 01:23 »
Hej, Tomas!
Det var just detta jag trodde/befarade! Karunki är den by, som kanske mest kan sammanknippas med släkten Konst, eftersom prästen Michael Andreae Constenii (c. 1645-1709) son Elias Constenius (f. c. 1680), borgare i Torneå, ägde en gård i Karunki, vilken efter honom kom att kallas just Konstenius. Elias hade en sonson Nils Michaelsson (Mickelsson) Constenius (1751-1802), vilken just var husbonde på gården Konstenius i Karunki. Det är bland hans efterkommande som namnet Nils är frekvent i släkten. Det kunde vara en gissning (kvalificerad???) att Din Nils kunde vara ättling till t.ex. Nils Petter Nilsson Constenius (f. 1783), g.m. Eva Brita Wikberg (1781-). Observera att detta nu är en gissning, jag har inte haft möjlighet att följa denna släktgren längre än till c. 1820. Jag vet dock att deras son Per/Petter Daniel Nilsson Constenius (f. 1812) förekommer som dräng 1830 på Jerijärvi 4 Laakso i Övertorneå sn. Nils Petter Nilsson hade dessutom en bror handlanden Olof Nilsson (f. 1791), g.m. Cajsa Persdotter, infl. från svenska Karungi till Alatornio år 1827 tillsammans med sönerna Olof, f. 1822 22/4 o. Johan, f. 1825 6/11. Teoretiskt kunde Din Nils vara ättling till någon av dessa.
Det som komplicerar saken något är att gården Konstenius i Karunki någon gång omkring 1809-1810 synes ha gått från släkten Constenius (möjligen i samband med fredsslutet i Fredrikshamn 1810). Till gården kommer, troligen på 1810-talet, en Johan Johansson som husbonde på gården. Vi har försökt få fram om han på något sätt kunde ha släktskap med vår släkt Constenius. Det har dock inte gått att påvisa. Likväl ärver hans ättlingar - enligt finsk sed efter gården - efternamnet Konstenius. Nu förefaller inte Nils förekomma som förnamn i denna släkt, vilket torde innebära att Din Nils och Din Ida kommer från det jag kallar för vår släkt. Dock saknar vi ännu själva länken mellan Din Nils och den övriga släkten. Det kunde vara klokt att på något sätt försöka få fram vem som var Nils far. Det kunde nog ge svaret på våra frågor!
Bästa hälsningar!
Stefan
220
« skrivet: 2002-10-14, 01:09 »
Hej, Tomas!
Visst får Du blanda Dig i diskussionen!
Det är intressanta uppgifter Du har! Tyvärr kan jag inte med en gång identifiera vare sig Ida eller Nils Konstenius. Har Du några fler uppgifter om dem? Var föddes Ida? Var bodde Nils? Hör gärna av Dig med fler uppgifter!
M v h, Stefan
221
« skrivet: 2002-09-07, 22:38 »
Hej, Rune!
Nils Stråhlberg var son till rustmästaren Olof Stråhlberg.
Bästa hälsningar, Stefan
222
« skrivet: 2002-09-04, 10:40 »
Hej, alla!
Tycker att vår anbytarvärd behöver få ett fång med rosor ännu en gång. Jag är nämligen helt fascinerad, Peter, över Din förmåga att lägga in ett flertal länkar innan Du avslutade den diskussion om valloner, som hade hamnat fel. På detta sätt är det möjligt att kunna gå vidare. T o m jag, som ändå har surfat runt en del på Rötter, hittade på detta sätt nya uppgifter. Föredömligt, Peter! Tack!
M v h, Stefan
223
« skrivet: 2002-08-15, 09:57 »
Hej!
Säkert kan någon bättre än jag svara på vad en savolaxare är, men i grova drag kan man säga att det är en person, som kommer från det område i mellersta Finland, vilket kallax Savolax (området kring Savonlinna/Nyslott). Området brukar ofta finnas utsatt på kartor.
M v h, Stefan
224
« skrivet: 2002-08-13, 00:25 »
Bästa Kristina!
Det var mycket intressant! Tack!
Bästa hälsningar, Stefan
225
« skrivet: 2002-08-12, 18:02 »
Hej!
Under 1700-talets senare hälft skall det ha funnits en fältväbel Winblad i Norrvidinge. Änkan Christina Falck avlider där 1787 16/4. [Källa GF:s Hintze-samling: Personhistoria Skåne, Militärer Sp-Ö och Personhistoria Skånska kvinnor A-F]. Finns det något samband med ovannämnde Magnus Winblad, f. 1731 8/4 i Verum?
Tacksam för svar!
M v h, Stefan
226
« skrivet: 2002-08-12, 17:53 »
Hej!
Vid ett besök i GF:s Hintze-samling fann jag följande notering i kartoteket Personhistoria Skåne, Militärer Sp-Ö:
Winblad
Norrvidinge. + 1787 16/4: fältväbel Winblads änka Christina Falck, 64 år.
Om henne finns motsvarande notering i kartoteket Personhistoria Skånska kvinnor A-F:
Falck, Christina: D. (?; min amn.) av G. fältväbeln Winblad, + Norrvidinge 1787 16/4, 64 år.
Finns det möjligen ett samband med Magnus Winblad f. 1731 8/4 i Verums socken? Syster? Ung styvmor?
Vet någon något mer? Alla tankar och tips tas emot med stor glädje!
M v h, Stefan
227
« skrivet: 2002-08-12, 17:43 »
Becker i Stockholm och Norrköping
Hej!
Vid ett besök i GF:s Hintze-samling fann jag följande noteringar i kartoteket Tyskar i Sverige, Norrköping om en Abel Becker:
Becker, Abel, tullförvaltare, faktor, Norrköping
Ringborg IV, 1921, s. 44 / G. m. 2/12 1670 Petter Speets (tysk) änka Malin Larsdotter (Stockenström), + 1692. Han blev senare faktor, + 1698.
Ringborg V, 1922, s. 55 / Han var född i Lübeck, syskon voro förmodligen Abelonia B., g. 1616 Joachim Danckwardt, borgm. i Nyköping; Petter Becker, kh Tyska i Stockholm.
Carlgren: Drags yllefabrik, 1942, s. 24, 30 / Lübeckare, vantmakare, Drag, hans broder var kh i Tyska förs. i Stockholm [kaplanen i Tyska Petrus B. blev redan 1615 kaplan, + 1623 i pesten, stor åldersskillnad, Abel var väl f. o. 1618 (70 år?) - Petrus B., g.m. Benedicta Danckwardt, + 1652, d. av borgmästaren i Nyköping Joachim D o. Brita Olofsdotter. Hon var g. 2) Johannes Rotlöber [?; min amn., svårläst].
Vet någon mer om någon av ovan nämnda? Finns det någon förbindelse med den av mig tidigare omfrågade [Anbytarforum: Landskap: Stockholm: Efterlysningar: Becker, Philip, skomakare från 1643] skomakaren Philip Becker i Stockholm, vilken fick burskap 11 nov. 1643 och 2 dec. 1644 blev g. m. Anna Tunnen von Oldeslo, syster till Baltzar Thun i Säter, Dalarna?
Bästa hälsningar, Stefan
228
« skrivet: 2002-07-15, 00:23 »
Hej, alla intresserade av mission från Herrnhut till Sverige (och Finland)!
Har mycket hört talas om herrnhutism, dels under min ungdoms tid i Norrbotten som historiskt intresserad, dels under min studietid som teolog i Uppsala. Är lite osäker på källan - kan möjligen vara Hasselberg: Under polstjärnan; den behandlar en del av andlig historia i Norrbotten under äldre tid - men jag vet att jag läst om en tidig mission från Herrnhut till Torneå stad under 1730-talet. Vad fick missionärer att komma ända från Herrnhut till Torneå? Min misstanke har varit att det kan ha rört sig om att man kände till att det fanns tyska köpmän i staden (t.ex. Dijkman, Konst, ev. Cohre &c. Finns det något om dessa missionärer i kända arkiv?
Det kan faktiskt vara så, att denna herrnhutiska mission betytt mer för svensk kyrkohistoria än vad vi anar. Tidigt fanns en ung man vid namn Nils Wiklund från Bredviken, som blev intresserad av denna andlighet. Han blev i sin tur upphovsman till den wiklundska väckelsen på 1770-talet i Tornedalen. Han verkade som komminister i Hietaniemi vid denna tid. Han är idag kanske mest känd för att vara inköpare av den barockorgel, vilken än idag finns att beskåda och behöra i Övertorneå och Hietaniemi kyrkor. Denna inköpte han från Tyska kyrkan(sic!) i Stockholm. I dag är denna orgel en av de bäst bevarade barockorglarna i världen. En replik finnns nu i Norrfjärdens kyrka och en håller på att byggas för Tyska S:ta Gertruds kyrka i Stockholm.
Vissa forskare menar att just den wiklundska väckelsen var en viktig förelöpare till den senare laestadianska väckelsen. Den sistnämnda bär ju också inslag av mystik kring Jesu blod. Formen för avlösning lyder ju: Dina synder är dig förlåtna i Jesu namn och blod!
Är mycket intresserad av tankar och kommentarer!
Bästa hälsningar,
Stefan E Sundbäck
Villberga prästgård
740 81 GRILLBY
tel: 0171 - 47 03 33
229
« skrivet: 2002-07-12, 13:16 »
Hej!
Tack för Ditt snabba och upplysande svar!
Har kontrollerat med min gode vän om Anders Dahlströms patronymikon, vilket är Olsson. Namnet Dahlström skall han ha antagit i Värmland. Förleden skulle anknyta till hans ursprung i Dalarna.
M v h, Stefan
230
« skrivet: 2002-07-12, 11:32 »
Hej, Henrik!
Naturligtvis bör vi efterforska hur det står skrivet i källorna, när Michiel Speet kommer till Norrköping i samband med Louis de Geers upptagande av Storhammaren i Norrköping. Vallonkännaren Kjell Lindblom har, som sagts ovan, forskat en del i det äldsta källmaterialet betr. släkten Speet. Enklast kan ju vara att ställa en fråga på SVÄ:s forum!
Det intressanta vore naturligtvis att forska vidare när och varifrån denne Michiel Speet kom. Kom han med Louis de Geer till dennes första bruk som svensk medborgare? Eller hade han kommit till Sverige redan tidigare, då Louis de Geers affärer i Sverige fortfarande sköttes genom kompanjoner och ombud? Därefter kunde man också undersöka vidare i det källmaterial, som möjligen kan finnas bevarat i det som på den tiden var Spanska Nederländerna. Fanns van der i namnet där?
M v h, Stefan
231
« skrivet: 2002-07-11, 08:18 »
Hej! När det gäller tidiga noteringar om efternamnet Spett kan det sägas att det ofta skrivs Spet/Speet, vilket kan tyda på att e:et till en början har varit långt. Bland de tidiga noteringarna kan följande notering tjänstgöra som exempel: 'Enligt Svappavaaras mantal år 1667 stavades han även som Jonas Joensson Speet.' Citatet är hämtat från diskussionen Spett på www.vallon.a.se Inlägget skrevs den 14 februari 2000 kl. 12.21 av Christer Rosenbahr. Vallonforskaren Kjell Lindblom anger följande i ett inlägg om släkten Spett om kanske en av de tidigaste noteringarna om en man vid detta namn i Sverige (samma källa: vallon.a.se/Efterlysningar och tips: Vallonsläkter: Spett: 23 september 1999 kl. 20.17): Michiel Speet arbetar som hammarsmed vid Storhammaren i Norrköping 1628--29 (K 64). Han finns 1642--43 vid Gyttorps bruk och har det förstnämnda året sex personer i sitt hushåll. Flera av dessa är säkert medhjälpare eller drängar. Åren 1652--54 har han arbete vid Fermansbo hammar enl mtl. När Susanna Johansdotter Spet gifter sig med Henrich Henrichsson Moscojärvi 1723 stavas alltså namnet Spet. När det gäller förleden van der, har jag sett den återgiven hela tiden jag forskat kring denna släkt och det rör sig om c:a 10 år. Mina efterforskningar började med att jag fick reda på att min anfader brukspredikanten Michael Andreae Constenius var gift med Maria Catharina Jacobsdotter van der Speet. Denna uppgift härrör från Konst Familie Archief. Huruvida detta kan stödjas i det svenska arkivmaterialet är nog mycket osäkert. Å andra sidan kan ju lätt van der tappas bort i Sverige. Det kan naturligtvis även ha att göra med antagandet att namnet skall vara en översättning av franskans de Clou samt att det idag existerar en släkt van der Speet i Belgien. Det är det närmaste ett svar jag kan komma. M v h, Stefan
232
« skrivet: 2002-07-10, 11:16 »
Hej!
Har lovat att hjälpa en god vän, som inte har tillgång till nätet med en fråga om en av hennes förfäder:
Anders Dahlström, f. 1785 i Malung. År 1815 kom han till Övre Ullerud i Värmland och verkade som dekorationsmålare i olika delar av Värmland under sin levnad. Han blev också gift i Övre Ulleruds socken och fick där tolv barn. Somliga av Anders Dahlströms verk finns ännu kvar, andra är dokumenterade på mus?er.
Tacksam för all hjälp!
M v h, Stefan
233
« skrivet: 2002-07-10, 11:06 »
Hej!
Min farmor Hilda Sundbäck (1888-1966) kunde såväl sin som sin makes, Anders Sundbäck (1879-1954), släkt i huvudet. Farmor gick bort då jag var fem år gammal. Tack och lov har jag ett minne av henne, vilket jag nu tacksamt bär med mig. Min mor och en annan av farmors sonhustrur, alltså en ingift faster till mig, tyckte det var tråkigt att all farmors kunskap om släkten följde med henne. Såväl min far som min mor berättade mycket för mig om hur det var förr i tiden. När jag visade intresse för att veta mer, började vi leta efter gamla papper i huset, där farfar och farmor bott och en ogift farbror ännu bodde. Och vi hittade avskrifter av gamla tingsprotokoll, det äldsta från 1835, gamla brev, en postilla med noteringar om släkten m.m. Jag blev naturligtvis ännu mer nyfiken och inspirerad. När det så visade sig att en av mina kamrater också var intresserad av att forska i sin släkt, blev det klippt. När jag var runt 13 år började jag - runt 1974-75 - och jag håller på ännu. Det förefaller som om det aldrig tar slut, det är som ett beroendeframkallande gift och det säger hela tiden: jag vill veta mer... En annan person, som var betydelsefull i sammanhanget var ungdomsprästen i församlingen. Han följde med oss till pastorsexpeditionen och satt med oss medan jag och min kompis tittade i kyrkoböckerna.
M v h, Stefan
234
« skrivet: 2002-07-09, 09:49 »
Hej, Henrik!
Tack för hänvisningarna!
M v h, Stefan
235
« skrivet: 2002-07-08, 14:44 »
Hej!
Biskop Paul Juusten är en märklig man i den svensk-finska kyrkohistorien under reformationstiden. Han ordinerades av biskop Botvid Sunesson av Strängnäs tillsammans med biskop Michael Agricola av Åbo 1554. Det var faktiskt så att Gustav Vasa gjorde ett undantag från sina reformatoriska ideal - han brukade inte låta biskopar bli ordinerade. Biskop Paul Juusten kom också att deltaga i den vigning, som företogs omedelbart efter antagandet av Johan III:s Nova Ordinantia. Den 14 juli 1575 deltog så biskop Paul Juusten vid handpåläggningen av biskopskandidaterna. Eftersom ingen av de andra tjänstgörande biskoparna var vigda till sitt ämbete, utgör biskop Paul Juusten den länk, som gör att de svenska och finska lutherska kyrkorna har en obruten tradition vad gäller handpåläggning av biskopar och präster alltsedan apostlarnas tid, även om det inte gäller som apostolisk succession efter katolska mått. Om Paul Juusten finns mycket att läsa i olika kyrkohistoriska verk. Kan rekommendera den nyligen utkomna Sveriges kyrkohistoria, band 3. Reformationstid av professor Åke Andrén (huvudreaktör docent Lennart Tegborg), Verbum förlag, Stockholm 1999 (tryckt i Trelleborg). I slutet av bandet finns ett bra register, där man kan finna var i bandet biskop Juusten är omnämnd.
M v h, Stefan
236
« skrivet: 2002-07-05, 14:20 »
Hej, Henrik!
Det var intressanta saker, som framkom i Ditt inlägg. Det verkar vara en oerhört betydelsefull research Du gjort. Kanske är det en avgörande pusselbit för forskningen beträffande inte bara släkten Thun (från vilken min hustru och våra barn härstammar), utan över huvud taget för forskningen bland smeder och valloner!
Uppenbarligen har Du gått igenom smeder i Oldesloe i något arkiv. Jag vore intresserad av att veta vilken källan är, som Du använder. Detta inte främst för att själv kunna läsa om Thun, utan för att kunna göra efterforskningar i källan om släkten Groth, som skall ha kommit till Sverige samtidigt som släkten Thun. Hör gärna av Dig med ytterligare uppgifter! Ser med spänning fram mot detta!
M v h, Stefan
237
« skrivet: 2002-07-05, 09:37 »
Hej, Stig-Inge!
Sedan jag såg Din första notering om det dödfödda barnet har jag letat bland mitt material. Det var länge sedan jag gjorde grundforskningen på detta område, det torde ha varit i slutet av 70-talet. I mina noteringar finns barnet med som gossebarn och född 10/7 1863. Källan till detta kan inte vara något annat än husförhörslängden. Troligen har jag inte gått vidare till ministerialböckerna, kanske därför att jag i detsamma upptäckt emigrationen till Amerika och börjat forska kring den. Eftersom Du har refererat till dessa böcker och de är att betrakta som primärkälla är jag böjd att anta att Du har helt rätt i ditt antagande att tidpunkten för nedkomsten bör vara i april samma år och att barnet i själva verket var ett flickebarn. Kommer således att ändra i min databas.
M v h, Stefan
238
« skrivet: 2002-07-04, 23:34 »
Hej!
Är det inte så att Olof Elias Olsson med familj är identisk med den Olof Oloffson med familj, som fanns med på barken Rathbone tillsammans med bl.a. familjen Sundbäck? Födelseåren och namnen verkar stämma alldeles förträffligt!
M v h, Stefan
239
« skrivet: 2002-07-04, 09:40 »
Hej! Fick igår kväll vid 21.40-tiden in ett virus i min e-posthantering. Det betecknas W32/Badtrans.B. Eftersom användare av Anbytarforum hört av sig - utan att de finns med i min adressbok - men ändå verkar ha blivit smittade av virus med mitt namn som avsändare (och möjligen ytterligare någon annan användare av Anbytarforum), vill jag dels varna för att öppna e-post med mitt namn utan rubrik (anger alltid rubrik i mina meddelanden), dels säga att det finns ett botemedel på följande adress hos Symantec: http://www.symantec.com/avcenter/venc/data/w32.badtrans.b@mm.removal.tool.html M v h, Stefan
240
« skrivet: 2002-06-30, 10:07 »
Hej igen!
När det gäller övriga svenska passagerare ombord på barken Wm Mc Rathbone vet vi i alla fall följande:
Abraham Jacobsson (f. 1820) med familj kommer från Korpikå. Om denna familj kan läsas i Kalix ForskarNytt nr 2/1995. I detta nummer finns en artikel av Birger Hallman med titeln Från Korpikå till Amerika. I följande nummer (3/1995) finns ytterligare två artiklar berörande denna emigration. Tal i Amerika av Nanny Sandberg är ett tal som hölls vid en släktträff i Amerika med ättlingar till Abraham Jacobsson. I Utvandrare anno 1865 skriver undertecknad om färden över Atlanten och släkten Sundbäcks vidare öden i Michigan m.m.
Eftersom namnet Sandberg förekommer i Johan Sundbäcks hustrus, Margareta Adamsdotter, familj bör det kanske kontrolleras vad som döljer sig bakom namnen Anders Sonnberg resp. Johann Sanberg i Passagerarlistan. Det kan väl aldrig vara så att även de kommer från Nederkalix-trakten?
Kan även nämna att jag på Biblioteket i Kalix vid ett tillfälle funnit en översikt över emigrationen från Nederkalix socken. Vill minnas att den är författad av Yngve Pettersson, Luleå. Där nämns i alla fall emigrationen 1865 som den första emigrationen från Nederkalix.
Rent allmänt kan också följande nämnas om passagerarlistor:
Fram till 1869 finns inga särskilda register över emigranter från Sverige på hemmaplan. Då är vi hänvisade till de s.k. Passenger Lists. Det tidigare inlägget är ett utdrag ur en sådan lista. Dessa Passenger Lists har alltså funnits på mikrofilm vid Landsarkivet i Göteborg (åren 1850-1869???).
Fr.o.m. 1869 skulle register över emigranter föras i Sverige. Emigranten skulle uppge sin ålder, vilken socken man kom ifrån samt destinationen i Amerika. Efter detta år blir dokumentationen mycket bättre och det är mycket lättare att finna försvunna släktingar over there. Dessa register finns åtminstone på Emigrantinstitutet i Växjö.
En bra introduktion till emigrationen och emigrationsforskningen är Amerika, Amerika! av Ulf Beijbom, tidigare intendent och chef vid Emigrantinstitutet.
M v h, Stefan
241
« skrivet: 2002-06-29, 23:50 »
Hej, alla emigrantforskare!
Här fäljer den utlovade passagerarlistan:
Passagerare ombord på den amerikanska barken
Wm Mc Rathbone med svenskt medborgarskap,
vilka anlände till New York 4 november 1865 (List No 1068):
Namn Ålder (år, mån) Yrke
Niels Peterson 22, 9 Joiner
Johann Landin 25, 8 Joiner
Niels Nelson 27, 2 Joiner
Ludwig Wallin 25, 5 Joiner
Franz Johannson 26, 8 Painter
Peter Londins 27, 5 Joiner
Peter Lilia 25, 4 Laborer
Niels Ronnquist 56 Laborer
Carl Wallin 25, 8 Laborer
Carl Lagergren 18 Bricklayer
Peter Magnusson 40, 4 Bricklayer
Anders Sonnberg 37, 8 Laborer
Marie 33 Wife
Anders 6 Child
Johannes 4 Child
Abraham Jacobson 45 Laborer
Kaysa Lene 45 Wife
Jacob 15 Family
Coth ? 14 Family
Carl 12 Family
Niels 7 Family
Johannes 5 Family
Abraham 4 Family
Isaack 3 Family died Oct. 17 Nervous fever
Margarethe 10 Family
Maja 1 Family
Johann Sanberg 32 Laborer
Florentine 34 Wife
Kaysa Lene 9 Family
Bretha 2 Family
Johannes 6 Family
Anders 5 Family
Oloff Oloffson 30 Laborer
Anna Lise 29 Wife
Anna Mathilde 10 Family
Marie Catharine 1, 2 Family
Johann Sundbeick 43 Laborer
Margarethe 47 Wife
Marie 15 Family
Johanna 6 Family
Jacob 23 Family
Niels 17 Family
Anders 12 Family
Lasuloff 7 Family
Oscar 5 Family died Oct. 17 febris gastrica
Carl 4 Family died Oct. 17 febris gastrica
Inga personer antecknade med finskt eller ryskt medborgarskap.
Källa:
Microcopy No. 237: Passenger Lists of Vessels Arriving at New York 1820 - 1897,
Roll 258: October 28 - November 13, 1865 (List Nos. 1025-1102). The National Archives, National Archives and Records Service, General Services Administration, Washington: 1958.
M v h, Stefan
242
« skrivet: 2002-06-28, 09:16 »
Hej, Sture och alla andra!
Ja, jag har kopior på hela passagerarlistan. Den är dock svår att kopiera in i detta forum. Tänk om jag - när jag får tid - kunde gå igenom den och anteckna samtliga svenska namn (medborgarskapet är angivet) och lägga ut dessa här. Kunde kanske vara av intresse för norrbottensforskare. Mikrofilmade kopior av dessa dokument har funnits på Landsarkivet i Göteborg. Det var därifrån jag i slutet av 70-talet fick 16 mikrofilmer - endast för året 1865 och hamnarna New York, Boston och Quebec.
När det gäller färdvägen för mina släktingar har jag mycket riktigt inget bevis för att de skall ha åkt via Stockholm. De skulle lika gärna ha kunnat åka över Norge. Den möjligheten har jag också övervägt. Av olika skäl har jag dock funnit att det verkar mer troligt att anta att de färdades via Stockholm. I korthet bygger jag mitt antagande på följande skäl:
1. Vid den aktuella tiden var seglingstrafiken livlig mellan Stockholm och Norrbotten, kanske i all synnerhet Kalix. Jfr t.ex. den rederiverksamhet som bedrevs i Stockholm av Kalix-födde Johan Bergman Olsson samt det faktum att det fanns såväl båtvarv som tullpersonal i Kalix.
2. Den enklaste och lättaste samt även snabbaste kommunikationen vid denna tid gick över sjön. Ju kortare tid på landbacken, desto snabbare transport.
3. I släkten finns också några sjömän. Den förste av dessa var Johan Sundbäcks bror Petter Sundbäck (1830-1855). När Petter lämnar hembygden i Kalix i början av 1850-talet står det i flyttningslängden att han skall ha flyttat till Stockholm. I verkligheten mönstrade han på som sjöman tillsammans med ytterligare ett par Kalix-bor. Exakt när han gjorde detta har jag inte kunnat forska fram ännu. I varje fall avlider Petter under en av dessa sjöresor i Madras i Indien. Detta framgår av en notis i död- och begravningsboken för år 1855 i Nederkalix församling. Det var de återkommande sjömännen från bygden, som hade meddelat detta till prästen. Detta visar på att en annan av släktens medlemmar, redan innan Johan Sundbäck med familj emigrerade till U.S.A. hade färdats ut i världen via Stockholm.
M v h, Stefan
243
« skrivet: 2002-06-27, 20:15 »
Hej!
Om släkten Sundbäck finns nu en egen rubrik under Släkter: Övriga släkter S.
M v h, Stefan
244
« skrivet: 2002-06-27, 20:13 »
Hej!
Om släkten Sundbäck finns nu en egen rubrik under Släkter: Övriga släkter S.
M v h, Stefan
245
« skrivet: 2002-06-27, 20:10 »
Hej!
Eftersom många inlägg under rubrikerna Norrbotten: Nederkalix och Norrbotten: Hietaniemi handlat om släkten Sundbäck väljer jag nu att skapa en särskild rubrik om denna släkt här under Släkter: Övriga släkter S.
Här följer några noteringar om denna släkt. Källorna är i huvudsak kyrkoarkivalier, men även olika noteringar i t.ex. familjens postillor etc. Sammanställningen är inte fullständig. Jag har t.ex. inte fört in ättlingar till Lars Sundbäcks döttrar Anna Margareta (1831-1915), g. 1:a ggn m. Johan Abraham Widgren (1812-1887) o. 2:a ggn m. Karl Peter Lindvall (1833-1900) och Maria Elisabeth (1838-1912), g.m. Lars Petter Englund i databasen ännu
Familj 1
Lars Johansson Sundbäck, född 1800-11-22 i Börjelsbyn, Nederkalix,
död 1866-01-26 i Svartudden, Lappträsk, Karl Gustav. Bonde, snickare
i Näsbyn, Nederkalix.
Gift 1822-12-27 i Nederkalix med
Sophia Elisabeth Berg (Lindvall), född 1798-12-23 i Näsbyn, Nederkalix,
död 1879-12-01 i Svartudden, Lappträsk, Karl Gustav. Bosatt i Näsbyn,
Nederkalix.
Barn:
Johan Larsson Sundbäck, född 1823-06-06, se familj 2.
Brita Cajsa Larsdotter Sundbäck, född 1825-03-26, se familj 11.
Lars Larsson Sundbäck, född 1828-01-12, se familj 12.
Petter Larsson Sundbäck, född 1830-04-07 i Nederkalix, död 1855
i Madras, Indien. Sjöman i Näsbyn, Nederkalix.
Anna Margareta Larsdotter Sundbäck, född 1831-05-05 i Nederkalix,
död 1915-02-16 i Manistee, MI, USA, Manistee Lutheran. Bosatt
i Karlsborg; Manistee, Nederkalix; Manistee Lutheran.
Anders Larsson Sundbäck, född 1832-08-17, se familj 16.
Regina Larsdotter Sundbäck, född 1835-11-01, se familj 22.
Maria Elisabeth Larsdotter Sundbäck, född 1838-11-06 i Nederkalix,
död 1912-03-31 i Svartudden, Lappträsk, Karl Gustav. Bosatt
i Svartudden, Lappträsk, Karl Gustav.
Familj 2
Johan Larsson Sundbäck (från familj 1), född 1823-06-06 i Börjelsbyn,
Nederkalix, död 1908-03-10 i Manistee, MI, USA, Scandinavian Lutheran.
Farmer i Manistee, Manistee Lutheran.
Gift 1844 i Nederkalix med
Margareta Adamsdotter, född 1818-03-13 i Myrbergsträsk, Nederkalix,
död 1866 i Manistee, MI, USA.
Gift 1867-03-05 i Manistee, MI, USA med
Maria (Mary) Hansen, född 1842-07-10 i Frankby, Danmark, död 1916
i Manistee, MI, USA.
Barn i första giftet:
Johan Jacob (John J) Sundbeck, född 1843-03-14, se familj 3.
Nils Petter (Nelson) Sundbeck/Sinback, född 1849-01-24, se familj 4.
Maria Charlotta (Mary) Sundbeck, född 1850-09-11, se familj 5.
Anders Gustaf (Andrew August) Sundbeck, född 1852-08-21, se familj 6.
Brita Margareta Sundbäck, född 1853-11-02 i Lappträsk, Karl Gustav,
död 1860-08-21 i Lappträsk, Karl Gustav. Bosatt i Lappträsk,
Karl Gustav.
Lars Olof (Willie) Sundbeck, född 1855-02-06 i Lappträsk, Karl Gustav,
död 1877-05-07 i Manistee, MI, USA. läroverksstuderande
i Manistee, MI, USA.
Johanna (Hannah) Sundbeck, född 1856-05-02, se familj 7.
Oscar Sundbäck, född 1858-06-12 i Lappträsk, Karl Gustav, död 1865-10-17
i under sjöresan t Amerika. dödsorsak: febris gastrica.
Carl Sundbäck, född 1860-06-25 i Lappträsk, Karl Gustav, död 1865-10-17
i under sjöresan t Amerika. dödsorsak: febris gastrica.
Gossebarn, född 1863-07-10 i Kukasjärvi, Hietaniemi, död 1863-07-10
i Kukasjärvi, Hietaniemi.
Barn, född 1866 i Manistee, MI, USA, död 1866 i Manistee, MI, USA.
Barn i andra giftet:
Carl (Charles) Sundbeck, född 1868-04-04 i Manistee, MI, USA,
död 1938-06-25 i Traverse City, MI, USA.
Anna C Sundbeck, född 1869, se familj 8.
Sophia E (Sophie) Sundbeck, född 1871-08-16, se familj 9.
Josephine Sundbeck, född 1876, se familj 10.
Melvin Sundbeck, född 1887 i Manistee, MI, USA. ridande polis (?).
Familj 3
Johan Jacob (John J) Sundbeck (från familj 2), född 1843-03-14
i Myrbergsträsk, Nederkalix, död 1913-01-26 i Manistee, MI, USA. Bosatt
i Manistee, MI, USA.
Gift 1868-12-23 i Manistee med
Eleonora Kristina (Ellen) Hansen, född 1850-03-06 i Danmark,
död 1924-01-06 i Manistee, MI, USA. Bosatt i Manistee, MI, USA.
Barn:
Carl Johan (Charles J) Sundbeck, född 1870-02-14 i Manistee, MI, USA.
Margaret Johanna (Maggie) Sundbeck, född 1872-04-01 i Manistee, MI, USA,
död 1906-05-22 i Manistee, MI, USA. Bosatt i Manistee, MI, USA.
Frederic Wilhelm (Fred) Sundbeck, född 1877-01-17 i Manistee, MI, USA,
död 1951-12-23 i Manistee, MI, USA. Bosatt i Manistee, MI, USA.
Mamie Marie Sundbeck, född 1879-01-25 i Manistee, MI, USA,
död 1949-02-12 i Bar Lake, MI, USA. Bosatt i Bar Lake, MI, USA.
Arthur Sundbeck, född 1883-05 i Manistee, MI, USA, död 1883-06
i Manistee, MI, USA. Bosatt i Manistee, MI, USA.
Lydia Sundbeck, född 1884-05-06 i Manistee, MI, USA.
Alma Olena (Joy) Sundbeck, född 1886-10-26 i Manistee, MI, USA, död
i FL, USA.
Florence May Sundbeck, född 1890-05-30 i Manistee, MI, USA,
död 1938-04-11 i Manistee, MI, USA.
Edward J (Eddie) Sundbeck, född 1892-12-17 i Manistee, MI, USA,
död 1893-03-03 i Manistee, MI, USA. Bosatt i Manistee, MI, USA.
Selma Sundbeck, född 1897-09-17 i Manistee, MI, USA, död 1900 efter
i Manistee, MI, USA. Bosatt i Manistee, MI, USA.
Familj 4
Nils Petter (Nelson) Sundbeck/Sinback (från familj 2), född 1849-01-24
i Lappträsk, Karl Gustav, död 1936-11-28 i Mauvilla, AL, USA. Bosatt
i Mauvilla, AL, USA.
Gift 1881-05-01 med
Mary Eugenia Cater, född 1859-07-27, död 1925-09-21 i Mauvilla, AL, USA.
Barn:
Nelson Peter Sinback, född 1884-11-23, död 1974-04
i Mobile, Mobile, AL, USA. Bosatt i Mauvilla, AL, USA.
Frank Cater Sinback, född 1886-09.
Matthew Davis Sinback, född 1888-11, död 1977-10.
Christopher Columbus Sinback, född 1890-09-30, död 1979-12
i Kenbridge, Lunenburg, VA, USA.
Mary Louise Sinback, född 1892-07.
Annie May Sinback, född 1895-08-31, död 1945-04-19.
Mable Estelle Sinback, född 1897-12-19 i Mauvilla, AL, USA,
död 1964-01-18 i Toulmineville, AL, USA. Bosatt i Toulmineville, AL, USA.
John Lewis Sinback, född 1899-07-27, död 1985-02-24
i Hampton, Henry, GA, USA.
Ben Davis Sinback, född 1901-05-07, död 1938-03-24.
Jessie Elizabeth Sinback, född 1902-12-19.
Familj 5
Maria Charlotta (Mary) Sundbeck (från familj 2), född 1850-09-11
i Lappträsk, Karl Gustav, död 1928-05-30 i Brown, MI, USA. Bosatt
i Brown, MI, USA.
Gift 1866-05-12 i Manistee, MI, USA med
Olof (Ole) Johnson (Jansson), född 1845 c i trol i Värmland,
död 1913-01-07 i Brown, MI, USA. Bosatt i Brown, MI, USA.
trol t Canada 1856.
Barn:
Christine Johnson.
Alma Johnson.
Johnny O Johnson.
Nettie Johnson.
Fred Johnson.
Mary Johnson, född 1874-07-16 i Brown, MI, USA.
Emma Margaret Johnson, född 1876-08-28 i Brown town, MI, USA.
Albert Johnson, född 1890-08-07 i Manistee, MI, USA, död 1972-12-18.
Familj 6
Anders Gustaf (Andrew August) Sundbeck (från familj 2), född 1852-08-21
i Lappträsk, Karl Gustav.
Gift 1878-07 med
Clara H Haigh.
Barn:
Wynne Leach.
Nimmie Sundbeck, född 1880-06-22.
Florence Harriet Leach, född 1884-01-21 i Saint Paul, MN, USA,
död 1973-12-23 i Minneapolis, MN, USA. förf Grandma DePoe's Memories.
Familj 7
Johanna (Hannah) Sundbeck (från familj 2), född 1856-05-02 i Lappträsk,
Karl Gustav.
Gift 1876-02-01 i Manistee, MI, USA med
William O Hurd.
Familj 8
Anna C Sundbeck (från familj 2), född 1869 i Manistee, MI, USA.
Gift med
Charlie Wells.
Familj 9
Sophia E (Sophie) Sundbeck (från familj 2), född 1871-08-16
i Manistee, MI, USA, död 1943-01-20 i Lansing, MI, USA. Bosatt
i Lansing, MI, USA.
Gift 1891-01-17 i Manistee, MI, USA med
Harry William Dorrell, född 1867-02-28 i Milwaukee, WI, USA,
död 1907-03-09 i Lansing, MI, USA. Bosatt i Lansing, MI, USA.
Barn:
James H Dorrell, född 1891-07-21 i Lansing, MI, USA, död 1937-03-15.
Harriet Dorrell, född 1892-10-10 i Lansing, MI, USA.
Evelyn Beattrice Dorrell, född 1894-11-07 i Lansing, MI, USA,
död 1895-05 i Lansing, MI, USA.
Edgert John Dorrell, född 1896-02-23 i Lansing, MI, USA.
Inez Dorrell, född 1901-05-30 i Lansing, MI, USA.
Familj 10
Josephine Sundbeck (från familj 2), född 1876 i Manistee, MI, USA.
Gift 1898-05-10 i Manistee med
Charles H Mackey, född 1870 c.
Familj 11
Brita Cajsa Larsdotter Sundbäck (från familj 1), född 1825-03-26
i Nederkalix, död 1902-01-21 i Lappträsk, Karl Gustav. Bosatt i Lappträsk,
Karl Gustav.
Gift 1851-11-02 i Nederkalix med
Johan Henric Ekman, född 1827-10-01 i Näsbyn, Nederkalix, död 1894-06-11
i Lappträsk, Karl Gustav. Bonde i Lappträsk, Karl Gustav.
Familj 12
Lars Larsson Sundbäck (från familj 1), född 1828-01-12 i Nederkalix,
död 1909-07-25 i Näsbyn, Nederkalix. Tullvaktmästare i Näsbyn, Nederkalix.
dubbelbröllop.
Gift 1859-06-24 i Nederkalix med
Maria Christina Granström, född 1829-05-01 i Näsberg, Jokkmokk,
död 1895-02-11 i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn, Nederkalix.
dubbelbröllop.
Barn:
Lars Anton Sundbäck, född 1860-04-14, se familj 13.
Sofia Karolina Sundbäck, född 1861-03-30, se familj 14.
Johan Arvid Sundbäck, född 1863-01-21 i Näsbyn, Nederkalix,
död 1863-03-04 i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn, Nederkalix.
Leo Arvid Sundbäck, född 1864-06-13 i Näsbyn, Nederkalix, död 1885-04-08
i Port Natal, Sydafrika. Sjöman i Näsbyn, Nederkalix.
Laura Maria Sundbäck, född 1865-08-23 i Näsbyn, Nederkalix,
död 1893-12-21 i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn, Nederkalix.
Gustaf Edward Sundbäck, född 1868-05-29 i Näsbyn, Nederkalix,
död 1878-03-14 i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn, Nederkalix.
Johan Robert Sundbäck, född 1869-08-20 i Näsbyn, Nederkalix,
död 1897-07-25 i Näsbyn, Nederkalix. Artist (målare) i Näsbyn,
Nederkalix. tvilling.
Axel Werner Sundbäck, född 1869-08-20 i Näsbyn, Nederkalix,
död 1869-11-20 i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn, Nederkalix.
tvilling.
Axel Joel Sundbäck, född 1871-08-01 i Näsbyn, Nederkalix, död 1876-04-07
i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn, Nederkalix.
Clara Ulrica Sundbäck, född 1873-02-03, se familj 15.
Familj 13
Lars Anton Sundbäck (från familj 12), född 1860-04-14 i Näsbyn,
Nederkalix, död 1919-04-30 i Näsbyn, Nederkalix. Åkare i Näsbyn,
Nederkalix.
Gift 1887-03-27 med
Mariana Pipping, född 1863-10-12 i Vojakkala, Nedertorneå,
död 1949-07-20 i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn, Nederkalix.
Barn:
Hildur Maria Sundbäck, född 1888-11-17 i Näsbyn, Nederkalix, död 1957 c
i Chicago, IL, USA. Bosatt i Chicago, IL, USA.
Signe Helena Sundbäck, född 1891-12-25 i Näsbyn, Nederkalix,
död 1978-05-15 i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn, Nederkalix.
Ellen Mariana Sundbäck, född 1894-02-11 i Näsbyn, Nederkalix,
död 1897-06-29 i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn, Nederkalix.
Lars Assar Sundbäck, född 1896-07-16 i Näsbyn, Nederkalix,
död 1897-08-24 i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn, Nederkalix.
Ellen Sofia Sundbäck, född 1899-01-14 i Näsbyn, Nederkalix,
död 1985-01-02 i Uppsala, Uppsala domkyrko ?. Telegrafexpeditör
i Umeå, Gamla Uppsala, Umeå, Gamla Uppsala.
Lars Gunnar Sundbäck, född 1902-06-23 i Näsbyn, Nederkalix,
död 1902-09-19 i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn, Nederkalix.
Mirjam Kristina Sundbäck, född 1904-02-12 i Näsbyn, Nederkalix,
död 1918-10-25 i Näsbyn, Nederkalix. Studerande vid realskola i Näsbyn,
Nederkalix.
Familj 14
Sofia Karolina Sundbäck (från familj 12), född 1861-03-30 i Näsbyn,
Nederkalix, död 1928-11-07 i Cadillac, MI, USA. Bosatt i Cadillac, MI, USA.
Gift 1886-10-17 i Manistee med
Alfred Hillman, född 1856 c, död 1928 före i Cadillac, MI, USA.
Affärsinnehavare i Cadillac, MI, USA.
Familj 15
Clara Ulrica Sundbäck (från familj 12), född 1873-02-03 i Näsbyn,
Nederkalix, död 1937-03-25 i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn,
Nederkalix.
Gift 1899-03-28 i Nederkalix med
Oscar Herman Svanberg, född 1872-11-21 i Vånafjärden, Nederkalix,
död 1936-10-12 i Näsbyn, Nederkalix. Bosatt i Näsbyn, Nederkalix.
Familj 16
Anders Larsson Sundbäck (från familj 1), född 1832-08-17 i Börjelsbyn,
Nederkalix, död 1886-01-10 i Korpikå, Nederkalix. Bonde, uppsyningsman
i Korpikå, Nederkalix. Hemmansägare, Bygdegården.
Gift 1855-06-15 i Nederkalix med
Anna Cajsa Johansdotter, född 1834-08-16 i Storsien, Nederkalix,
död 1857-10-17 i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Korpikå, Nederkalix.
Gift 1859-06-24 i Nederkalix med
Christina Margareta Larsdotter Arm, född 1835-01-12 i Korpikå,
Nederkalix, död 1921-01-15 i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Korpikå,
Nederkalix. dubbelbröllop.
Barn i första giftet:
Johan Anton Sundbäck, född 1856-04-18, se familj 17.
Maria Sundbäck, född 1857-10-10, se familj 18.
Barn i andra giftet:
Lisa Kajsa Sundbäck, född 1861-01-01 i Korpikå, Nederkalix,
död 1861-01-14 i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Korpikå, Nederkalix.
Anna Kajsa Sundbäck, född 1862-10-28, se familj 19.
Brita Sundbäck, född 1864-09-24, se familj 20.
Hilda Sofia Sundbäck, född 1867-06-17 i Korpikå, Nederkalix,
död 1867-07-08 i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Korpikå, Nederkalix.
Karolina Sundbäck, född 1868-10-07, se familj 21.
Hilda Sundbäck, född 1871-05-19 i Korpikå, Nederkalix, död 1871-05-28
i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Korpikå, Nederkalix.
Regina Sundbäck, född 1873-02-07 i Korpikå, Nederkalix, död 1873-02-09
i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Korpikå, Nederkalix.
Familj 17
Johan Anton Sundbäck (från familj 16), född 1856-04-18 i Korpikå,
Nederkalix, död 1893-05-07 i Korpikå, Nederkalix. Bonde i Korpikå,
Nederkalix. Hemmansägare, Bygdegården.
Gift 1878-07-14 med
Maria Sandberg, född 1859-03-14 i Korpikå, Nederkalix, död 1892-05-13
i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Korpikå, Nederkalix.
Barn:
Anders Sundbäck, född 1879-11-28 i Korpikå, Nederkalix, död 1954-09-22
i Korpikå, Nederkalix. Bonde i Korpikå, Nederkalix.
Hemansägare, Oppi-Anders.
Hulda Margareta Sundbäck, född 1881-05-07 i Korpikå, Nederkalix,
död 1884-01-15 i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Korpikå, Nederkalix.
Hilda Maria Sundbäck, född 1882-10-21 i Korpikå, Nederkalix,
död 1921-05-01 i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Korpikå, Nederkalix.
Johan Albert Sundbäck, född 1885-07-07 i Korpikå, Nederkalix,
död 1967-09-18 i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Korpikå, Nederkalix.
Oscar Sundbäck (Sundback), född 1887-02-09 i Korpikå, Nederkalix,
död 1939-01-14 i Vancouver, B.C., Canada. Bosatt i Vancouver.
Axel Sundbäck, född 1889-04-20 i Korpikå, Nederkalix, död 1964-03-05
i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Korpikå, Nederkalix.
Emil Sundbäck, född 1892-03-16 i Korpikå, Nederkalix, död 1892-06-17
i Korpikå, Nederkalix. Bosatt i Korpikå, Nederkalix.
Familj 18
Maria Sundbäck (från familj 16), född 1857-10-10 i Korpikå, Nederkalix,
död 1932-09-22 i Storsien, Nederkalix. Bosatt i Storsien, Nederkalix.
Gift 1877-12-24 i Nederkalix med
Nils Oscar Nilsson, född 1852-12-07 i Storsien, Nederkalix,
död 1931-01-25 i Storsien, Nederkalix. Bosatt i Storsien, Nederkalix.
Barn:
Anna Augusta Nilsson, född 1878-05-02 i Sockenträsk, Nederkalix,
död 1903-04-04 i Storträsk, Nederkalix. Bosatt i Storträsk, Nederkalix.
Maria Kristina Nilsson, född 1879-07-21 i Sockenträsk, Nederkalix, död
i Vånafjärden, Nederkalix. Bosatt i Vånafjärden, Nederkalix.
Johan Arvid Nilsson, född 1880-08-30 i Sockenträsk, Nederkalix.
t Norra Amerika 1909-07-29.
Hilda Nilsson, född 1882-01-25 i Storsien, Nederkalix, död 1897-06-02
i Storsien, Nederkalix. Bosatt i Storsien, Nederkalix.
Klara Nilsson, född 1886-12-09 i Storsien, Nederkalix. Bosatt i Storsien,
Nederkalix.
Hulda Nilsson, född 1895-11-22 i Storsien, Nederkalix.
t Överluleå 1924-04-02.
Familj 19
Anna Kajsa Sundbäck (från familj 16), född 1862-10-28 i Korpikå,
Nederkalix, död 1890-09-09 i Granån, Nederkalix. Bosatt i Granån,
Nederkalix.
Gift 1883-10-24 i Nederkalix med
Petter Oscar Sandberg, född 1858-12-01 i Granån, Nederkalix,
död 1927-09-19 i Granån, Nederkalix. Bosatt i Granån, Nederkalix.
Barn:
Maria Ottilia Sandberg, född 1884-08-22 i Granån, Nederkalix,
död 1920-05-05 i Granån, Nederkalix. Bosatt i Granån, Nederkalix.
John Emil Sandberg, född 1886-09-03 i Granån, Nederkalix. Bosatt
i Nederkalix.
Nanny Karolina Sandberg, född 1888-11-19 i Granån, Nederkalix, död
i Nederkalix. Bosatt i Nederkalix.
Familj 20
Brita Sundbäck (från familj 16), född 1864-09-24 i Korpikå, Nederkalix,
död 1898-12-19 i Hömyrfors, Nederkalix. Bosatt i Hömyrfors, Nederkalix.
Gift 1882-07-02 i Nederkalix med
Erik Albert Johansson, född 1854-03-13 i Nederkalix, död 1917-06-05
i Hömyrfors, Nederkalix. Bosatt i Hömyrfors, Nederkalix.
Barn:
Sven Albert Johansson. Bosatt i Mansheden, Nederkalix.
Hulda Ottilia Johansson.
Frida Karolina Johansson.
Brita Elida Johansson.
Edvard Hugo Johansson.
Leo Gottfrid Johansson.
Signe Amalia Johansson.
Ingeborg Amalia Johansson.
Familj 21
Karolina Sundbäck (från familj 16), född 1868-10-07 i Korpikå,
Nederkalix, död 1894-12-31 i Storträsk, Nederkalix. Bosatt i Storträsk,
Nederkalix.
Gift 1888-03-28 i Nederkalix med
Per Gunnari, född 1864-11-02 i Talma, Jukkasjärvi, död 1896-09-18
i Storträsk, Nederkalix. Renvårdare i Storträsk, Nederkalix.
Barn:
Hilda Karolina Gunnari, född 1889-02-25 i Storträsk, Nederkalix,
död 1889-03-26 i Storträsk, Nederkalix. Bosatt i Storträsk, Nederkalix.
Hilda Karolina Gunnari, född 1890-03-25 i Storträsk, Nederkalix,
död 1890-04-02 i Storträsk, Nederkalix. Bosatt i Storträsk, Nederkalix.
John Emil Gunnari, född 1890-03-25 i Storträsk, Nederkalix,
död 1890-03-25 i Storträsk, Nederkalix. Bosatt i Storträsk, Nederkalix.
Emil Gunnari, född 1891-05-20 i Storträsk, Nederkalix.
fosters NF Nilsson, NO Åström.
Viljam Gunnari, född 1893-12-22 i Storträsk, Nederkalix.
fosterson hos morbr A Sundbäck.
Familj 22
Regina Larsdotter Sundbäck (från familj 1), född 1835-11-01 i Nederkalix,
död 1920-12-04 i Pajala, Pajala. Kaf?innehavare
i Lappträsk, Turtola, Pajala, Karl Gustav; Svanstein; Pajala.
Gift 1856-08-10 med
Johan Isacsson Lehto, född 1835-07-18, död 1899-02-11 i Turtola,
Övertorneå. Bosatt i Lappträsk; Turtola, Karl Gustav; Övertorneå.
Gift 1902-07-20 med
Gustaf Johansson Hammarström, född 1833-03-13 i Pajala, Pajala,
död 1904-09-04 i Pajala, Pajala. Skräddare i Pajala, Pajala.
Barn i första giftet:
Johanna Johansdotter Lehto, född 1856-12-19 i Lappträsk, Karl Gustav,
död 1900-05-15 i Svansteins bruk, Svanstein. Bosatt i Svansteins bruk,
Svanstein.
Johan Petter Johansson Lehto, född 1858-12-16 i Lappträsk, Karl Gustav.
August Johansson Lehto, född 1861-03-01 i Lappträsk, Karl Gustav,
död 1862 i Lappträsk, Karl Gustav. Bosatt i Lappträsk, Karl Gustav.
Lars Arvid Johansson Lehto, född 1862-06-04 i Lappträsk, Karl Gustav,
död 1946-05-29 i Pello, Övertorneå. Torpare i Pello, Övertorneå.
Karl August Johansson Lehto, född 1865-04-09, se familj 23.
Henrika Johansdotter Lehto, född 1868-06-24 i Lappträsk, Karl Gustav,
död 1940-02-21 i Pello, Övertorneå. Bosatt i Pello, Övertorneå.
Maria Johansdotter Lehto, född 1872-07-22 i Lappträsk, Karl Gustav,
död 1953-09-25 i Svanstein, Övertorneå. Bosatt i Svanstein, Övertorneå.
Albert Johansson Lehto, född 1874-09-18 i Lappträsk, Karl Gustav,
död 1961-06-15 i Jukkasjärvi. Bonde, gruvarbetare i Jukkasjärvi.
Axel Robert Johansson Lehto, född 1877-10-05 i Turtola, Övertorneå,
död 1952-10-05 i Svanstein, Övertorneå. Arbetare i Svanstein,
Övertorneå.
Anna Severina Johansson Lehto, född 1877-10-05 i Turtola, Övertorneå,
död 1912-10-03 i Svanstein, Övertorneå. Bosatt i Svanstein, Övertorneå.
Frans Anton Johansson Lehto, född 1881-04-15 i Pello, Övertorneå, död
i Jukkasjärvi. Bosatt i Jukkasjärvi. Brasilien-fararen.
Familj 23
Karl August Johansson Lehto (från familj 22), född 1865-04-09
i Lappträsk, Karl Gustav, död 1950-05-21 i Svanstein, Övertorneå. Bosatt
i Svanstein, Övertorneå.
Gift 1890-02-03 med
Johanna Maria Nilsson, född 1868-02-24 i Nederkalix, död 1931-04-20
i Svanstein, Övertorneå. Bosatt i Svanstein, Övertorneå.
Barn:
Signe Maria Lehto, född 1890-06-02 i Svanstein, Övertorneå.
Ernst August Lehto, född 1892-10-03 i Svanstein, Övertorneå,
död 1892-10-03 i Svanstein, Övertorneå. Bosatt i Svanstein, Övertorneå.
Edla Regina Lehto, född 1894-09-05 i Svanstein, Övertorneå,
död 1946-03-25 i Kolari, Finland. Bosatt i Kolari, Finland.
Karl Axel Lehto, född 1899-10-14 i Svanstein, Övertorneå.
Berta Sofia Lehto, född 1902-09-01 i Svanstein, Övertorneå,
död 1903-03-01 i Svanstein, Övertorneå. Bosatt i Svanstein, Övertorneå.
Sven Emil Lehto, född 1905-09-14 i Svanstein, Övertorneå.
246
« skrivet: 2002-06-25, 20:54 »
Bäste Sture!
Visst vet jag något om familjen Johan Sundbäcks resa över Atlanten. Det tillhör ett av mina tidiga forskningsäventyr - då det begav sig var jag inte annat än tonåring!
Den 4 november 1865 anländer barken Mc Rathbone till hamnen i New York. Ombord finns ett antal mycket trötta resenärer. Det har varit en resa fylld med strapatser på höststormarnas Atlanten. Ombord med ett antal europ?er från skilda länder finns också några familjer från Sverige, däribland familjen Johan Sundbäck från Taipale i Norrbotten.
Resan började egentligen en sommardag i juli, då familjen tog ut flyttbetyg hos prästen i Hietaniemi. Hur vägen gick genom Sverige till Liverpool är osäkert. Kanske kan vi emellertid förmoda, att familjen följde med någon skuta från Kalix till Stockholm. Därifrån tog man ofta båt till Hull, järnväg tvärs igenom England från Hull till Liverpool och så lägenhet på något skepp över Atlanten (se härom i t.ex. Beijboms och Lexts böcker om emigrationen).
För familjen Sundbäck blev resan mycket ödesdiger: De två yngsta sönerna, Carl och Oscar, fick sätta livet till under Atlantfärden. Som dödsorsak har kapten angivit febris gastrica (Passenger Lists of Vessels Arriving at New York, nr 1068, Bk Mc Rathbone, Nov 4/65).
I denna passagerarlista anges som slutmål för familjen Sundbäck - liksom för många andra passagerare: New York. Vid ett fyradagarsbesök på Emigrantinstitutet i Växjö letade jag igenom samtliga lutherska församlingars i delstaten New York kyrkoböcker utan resultat. På den fjärde och sista dagen beslutade jag mig för att forska på några andra emigranter i släkten, så att jag inte skulle komma tillbaka till Norrbotten utan forskningsresultat. Av någon anledning hamnade jag då i Manistee, Michigan. Och se, här rullades allting upp: här fann jag även Johan Sundbäck, då noterad som John Sundbeck och stora delar av släkten där. Det var naturligtvis så att de något mer sentida emigranterna hade sökt sig till sina släktingar i U.S.A.
Sommaren 1980 åkte jag så över till U.S.A. för att bl.a. besöka en släktträff i Manistee. Vid detta tillfälle fick jag så även möjlighet att genomföra en del forskningar på ort och ställe. Det förefaller som om olyckorna fortsatte att förfölja Johan Sundbäck: redan under 1866 verkar han ha blivit änkling efter sin hustru Margareta Adamsdotter (1818-1866) från Myrbergsträsk, Nederkalix, troligen i samband med en barnsäng, som slutade olyckligt för såväl moder som barn. Den 5 mars 1867 gifte John Sundbeck om sig med den 19 år yngre Maria/Mary Hansen från Danmark (County Clerk, vigselnotiser - en av de första noterade i Manistee County). Släkttraditionen gör gällande att han först anställt Mary som husjungrfru, men rätt snart därefter gift sig med henne. I det första äktenskapet föddes nio barn, förutom två dödfödda, i det andra fem barn.
Äldste sonen Johan Jacob (1843-1913) blev kvar vid farmen utanför Manistee (i samband med U.S.A.:s 200-årsjubileum som suverän stat 1976 fick farmen hedersutmärkelsen Michigan Centennial Farm, vilket betyder att samma släkt innehavt gården i mer än hundra år - i och för sig inget ovanligt mätt med våra svenska mått). Det var ättlingar till Johan Jacob Sundbecks äldste som Fredric (Fred, 1877-1951), som jag träffade på släktträffen 1980. Bara de närvarande vid släktträffen var fler än 160...
Näste son Nils Petter (Nelson Peter Sinback, 1849-1936), flyttade till Alabama och arbetade på ett sågverk där.
Maria Charlotta (Mary, 1850-1928), gift med Olof Jansson (Ole Johnson) trol f. 1845 i Värmland. Bosatta i Michigan.
Anders Gustaf (Andrew August, 1852-) blev enligt muntliga uppgifter från släktingarna i Michigan baptistpredikant och levde i Wisconsin, gift med Clara H Haigh.
Brita Margareta (1853-1860).
Lars Olof (Willie, 1855-1877), läroverksstuderande, död ogift.
Johanna (Hannah, 1856-), gift med William O Hurd. Ytterligare uppgifter saknas.
Oscar (1858-1865).
Carl (1860-1865).
Carl (1868-1938), arbetare i Traverse City, Michigan, död ogift.
Anna C (1869-), gift med Charles (Charlie) Wells. Ytterligare uppgifter saknas.
Sophia E (Sophie, 1871-1943), gift med Harry William Dorrell (1867-). Bosatta i Lansling, Michigan.
Josephine, (1876-), gift med Charles H. Mackey. Ytterligare uppgifter saknas.
Melvin (1887-), enligt muntliga uppgifter ridande polis, reste västerut och hördes ej av. Ytterligare uppgifter saknas.
Denna familj synes alltså ha rest direkt över Atlanten på en ganska traditionell rutt via Liverpool. När de kom till Michigan synes de inte i så hög utsträckning ha hamnat i gruvnäringen (finns i största utsträckningen på Upper Peninsula - Övre halvön - i Michigan), utan i stället ha blivit farmare på den mer agrara Lower Peninsula - Nedre halvön.
Sture, välkommen med ytterligare frågor eller önskan om förtydliganden etc.!
Bästa hälsningar, Stefan
PS. För ytterligare specifika frågor om släkten Sundbäck bör vi nog öppna en egen rubrik! DS.
247
« skrivet: 2002-06-24, 10:21 »
Hej, igen!
Diskussionen om Eric Brunbergs härkomst har förts under rubriken
Ångermanland: Efterlysningar: Erich Larurentius Brunberg?s, i Nederkalix, ursprung ??
M v h, Stefan
248
« skrivet: 2002-06-24, 10:04 »
Hej, Carina!
Såg inte Ditt inlägg förrän jag kommit tillbaka från en resa till Frankrike. Härstammar Du själv från Cajsa Lena (Catharina Helena) Berg? I sådana fall kan jag bara konstatera, att vi är släkt. I samma släkthärva finns också Bengt-Göran...
Cajsa Lena hade en syster, som hette Sophia Elisabeth Berg (1798-1879). Hon blev 1822 gift med Lars Johansson Sundbäck (1800-1866). Han var min ff ff f och således är Sophia Elisabeth min ff ff m. Men det finns ytterligare anknytningspunkter. Min ff ff Anders Sundbäck (1832-1886) blev bonde i Korpikå, Nederkalix och sedan änkeman efter sin första hustru Anna Cajsa Johansdotter (1834-1857). Då gifte han om sig 1859 med sin kusin Christina Margareta Larsdotter Arm (1835-1921). Visserligen föddes min ff f Johan Anton Sundbäck (1856-1893) i det första äktenskapet, men jag känner till att det funnits åtskilliga kontakter mellan de respektive släktgrenarna. I vår släkts ägo finns en avskrift av ett protokoll, benämnt Om bättre rätt till något hö, avfattat av Tingsrätten i Kalix, där ff ff Anders Sundbäck som uppsyningsman hjälpte Petter Arms - han var son till Lars Arm och Catharina Helena Berg - änka att få tillbaka lite hö, som någon byabonde orättmätigt tillskansat sig. Det rörde sig om livets nödtorft för henne. Kon, som hon behövde för att få mjölk, var förmodligen beroende av detta hö.
När Anders Sundbäcks bror Johan/John Sundbäck/Sundbeck (1823-1908) lämnade nybygget Taipale i Hietaniemi socken år 1865 för att med sin familj emigrera till Manistee, Michigan, U.S.A., togs det över av just Petter Arm. Än idag bor ättlingar till släkten Arm i Taipale.
Ättlingarna till Lars Arm och Catharina Helena Berg är rätt många, men de har olika efternamn: några heter Arm, andra Riberg, ytterligare andra heter Johansson m.fl.
Ytterligare två systrar till Sophia Elisabeth och Catharina Helena Berg finns:
Brita Maria (f. 1792) gift med faltjägaren Jonas Jonsson Silfwerplatz (f. 1793) i Lansjärv-Västervik, Överkalix och
Carolina Margareta (1801-1884), g.m. bonden Carl Olof Andersson (1790-1849) i Holmträsk, Nederkalix. Har inte forskat efter ättlingar till den förstnämnda, men jag tror att det finns sådana kvar i livet. Helt säkert vet jag att det finns ättlingar till den sistnämnda fr.a. i Kalix-trakten.
Lars Olsson Lindwall Berg (1769-1809) hade följande syskon:
Anna, som föddes tvilling med Lars 1769-04-03 i Böle, Pite landsf. och dog 1770-01-12.
Henric (1772-1841), bonde och fiskare på Rånön, Nederkalix.
Carl Petter (f. 1774), bonde och skogvaktare, Espinära (vid Björkfors-Hällfors), Nederkalix. En hans sonson Karl Petter Lindvall (1833-1900) gifte sig med sin syssling (småkusin) Anna Greta Sundbäck (1831-1915). De gifte sig på äldre dagar och fick inga barn tillsammans. De var båda änkling resp. änka, Anna Greta efter faktorn Johan Abraham Widgren (1812-1887) på Karlsborg, Nederkalix. Karl Petter vär änkling efter Mathilda Nilsdotter (1829-1891) och var masmästare på Karlsborg.
Brita Maria (1776-1856) gift med bonden och fiskaren Johan Henric Elfvelin (1775-1848) på Bergön, Nederkalix.
Har en del ytterligare uppgifter, bl.a. beträffande Sophia Catharina Stråhlbergs anfäder och anmödrar (hon var bl.a. dotterdotter till prästen, komminister Erik Brunberg, vars härkomst har diskuterats på annan plats i detta forum samt betr. släktskapet mellan släkten Lindvall på Rånön och släkterna Lindvall i Piteå och Luleå m.o. Men det skulle föra för långt att i detta inlägg skriva något om det...
M v h, Stefan
249
« skrivet: 2002-05-06, 00:31 »
Elisabet!
Ytterligare några noteringar:
Farfadern till Brita Catharina var skogvaktaren Olof Larsson Lindvall, f. 2/4 1741 vid kyrkan, Piteå landsförsamling och farmodern Maria Hindrichsdotter, f. 14/11 1733 i Kopparnäs, Piteå landsförsamling. Enligt mina noteringar skall Henrics födelseår vara 1772 (i Öjebyn, Piteå l.).
Härstammar själv från Henrics bror Lars, f. 3/4 1769 i Böle, Piteå l., sedermera soldat vid roten Berg på Näsbyn, Nederkalix.
M v h, Stefan
250
« skrivet: 2002-05-04, 01:03 »
Hej, Eva och Peter!
Guldsmeden och rådmannen Lars Svanberg i Torneå räknar sin härstamning från gården Berget i Ytterbyn. På detta viset kommer vi in i släkterna Svanberg och Bergman i Kalix. Som kuriosum kan nämnas att den omnämnde fostersonen Jöns Svanberg kom till sin farbror (om jag minns rätt) för att studera. Han kom sedermera att bli professor mathematicus i Uppsala.
M v h, Stefan
251
« skrivet: 2002-03-24, 00:04 »
Hej!
Turtola kan innefatta såväl Turtola i Finland som Svanstein i Sverige. Vid freden i Fredrikshamn 1810 efter det svensk-ryska kriget 1808-09 delades dåvarande byn Turtola i en svensk och en rysk hälft. Den svenska fick namn efter bruket Svanstein. Just dessa år i början av 1800-talet kan vara lite röriga i kyrkböckerna p.g.a. kriget och sedan fredens följdverkningar. Det tog tid innan den nya finska administrationen byggts upp och fram till c:a 1820 fördes kyrkböckerna på gammalt vis. En del av dem - där moderkyrkan låg på östra eller finsk/ryska sidan om Torneälven -hamnade så småningom i Landsarkivet i Uleåborg, andra - där moderkyrkan låg på västra eller svenska sidan - hamnade så småningom i Landsarkivet i Härnösand.
Bästa hälsningar, Stefan
PS. Karinen är ett namn som fortfarande finns i Tornedalen och även i Sangis mellan Kalix och Haparanda, om jag inte missminner mig! DS.
252
« skrivet: 2002-02-23, 22:20 »
Hej, Erik!
Om jag förstår det rätt, blir då Ablona Christophersdotter Koberg Din anmoder. Stämmer detta? I sådana fall blir även Du ättling till släkten Konst/Constenius, som vi försöker att kartlägga i sin helhet. Är därför intresserad av att komma i kontakt med Dig för att få ytterligare upplysningar om Din släktgren! Kontakta mig gärna per e-post: stesun@worldonline.se
Bästa hälsningar från en förmodad anförvant!
Stefan
253
« skrivet: 2002-02-04, 21:58 »
Hej!
Leonard von Vietinghoff hade ett regemente i mitten av 1600-talet. Han skall enligt finska forskare ha varit av baltisk adel och hade även gård i Virolax socken i Finland. Känner någon till något mer om honom och hur hans regemente såg ut? Varifrån värvades hans knektar? Vilka var de?
Tacksam för svar!
Stefan Sundbäck
254
« skrivet: 2002-02-04, 10:55 »
Däremot var det väl så, att trolovningsbarn räknades likvärdiga med äkta barn enligt lagstiftningen. Jesus var ju trolovningsbarn... Hur långt trolovningsbarnens arvsrätt sträckte sig, vet jag inte, men det kanske någon annan kan komplettera med.
255
« skrivet: 2002-01-12, 02:55 »
Bengt-Göran!
Hinner inte mer än avsluta förra inlägget, förrän jag hittar ytterligare uppgifter i mina papper! Jag tror nämligen att Lisa Helena är identisk med den Elisabeth Helena, som är f 1775 och dotter till Olof Wiklund, f 1742 (i Bredviken???) och Elisabeth Brunberg (sic!), f 1742 (Hfl). Denna familj är åtminstone tidvis skrivna på löjtnantsbostället Tureholm i Haapakylä, därifrån de verkar flytta just 1797. Har sett att Olof Wiklund ibland noteras som kardmakare. Elisabeth Brunberg är dotter till vår gemensamme anfader, komminister Eric Brunberg, numer väl med patronymikon Persson!
Det verkar inte bättre än att jag är släkt med både Hans och Lisa Helena!
Bästa hälsningar,
Stefan
256
« skrivet: 2002-01-12, 02:41 »
Bengt-Göran!
God forskarfortsättning på det nya året! Har tyvärr inte något nytt att förtälja om Lisa Helena Wiklund. Är däremot osäker på vilka uppgifter Du har om Hans Forsberg. Han är uppväxt i det som i Hfl heter Tjerjerf och son till Hans Johansson, f 1739 23/8 i Wännäs (FoDb) och Karin Ersdotter, f 1736 (Hfl) trol i Rödupp. Hans står i Hfl antecknad som utflyttad 1784. Hans bror Johan (i Hfl Johannes), f 1779 14/1, d 1853 12/7 i Bladviken, blir så småningom gift med Gustaw Fredrich Winblads dotter Catharina, f 1786 24/4 i Bladviken och d där 1857 16/7. Intressant att notera är att deras son Hans Fredrik Johansson, f 1825 13/3 antar namnet Forsberg. De båda andra barnen är döttrarna Catharina, f 1815 6/2, utflyttad till Torneå 1837 27/11 (Hfl) och Brita Magdalena, f 1820 28/11, g 1844 14/7 m Lars Larsson, Cicilgården, Svarbyn, f där 1821 9/2.
Bästa hälsningar,
Stefan
257
« skrivet: 2001-10-13, 17:38 »
Hej, Henriette!
Det låter intressant. Vet Du vad Din farfar hette, varifrån han kom och när han föddes?
M v h, Stefan
258
« skrivet: 2001-08-03, 15:24 »
Hej!
Mikael Renberg är mycket riktigt Norrbottning. Han är född 1972-05-05 (om jag minns rätt) och uppväxt i Piteå stadsförsamling (konfirmerad där 1987). Mikaels föräldrar heter Bo och Christina och är bosatta i Piteå. Har dock tyvärr inte riktigt kläm på varifrån släkten kommer - Renberg är rätt vanligt i Piteå-Arvidsjaursområdet.
M v h, Stefan
259
« skrivet: 2001-07-13, 08:54 »
Hej!
I ett uppslagsverk står följande att läsa:
Sexman, rotemästare, i äldre tider förtroendemän valda på sockenstämma för att övervaka kyrklig tukt och ordning inom församlingen. Befattningarna, som tillkom på 1600-talet, avskaffades med 1862 års kommunallagar.
M v h, Stefan
260
« skrivet: 2001-07-03, 21:49 »
Alf!
Det är bara roligt om Du blandar Dig i diskussionen! Har ännu inte hunnit med att beställa någon av böckerna om Skjervöy - men givetvis är jag intresserad. Kommer att höra av mig vid tillfälle!
M v h, Stefan
261
« skrivet: 2001-06-12, 21:17 »
Hej, Monica!
Har något kommit i kontakt med släkten Govenius i Torneå i min forskning. En släkting, Helena Stillander (1803-1899), dotter till handelsmannen Fredric Stillander och Helena Winblad, blev 1824-06-07 gift med Paul Johansson Govenius (1797-). Deras familjegrav finns ännu kvar utanför Torneå stads kyrka, liksom även ytterligare en familjegrav, där ytterligare medlemmar av denna familj Govenius är gravsatta. Har fotograferat av dessa och om Du är intresserad kan jag skicka dem till Dig per e-post.
Släkten Govenius finns även omnämd i en del skriftliga källor, bl a i Svenskt Biografiskt Lexikon och - åtminstone Paul Govenius linje - i det stora släktverket Geneaolgia Suursilliana. Nämnas kan även att väckelsepredikanten och grundaren av Svenska Missionsförbundet, P(aul) P(etter) Waldenströms mor var Margareta Magdalena Govenius (källa: Svenska släktkalendern 1915-16). I skrivande stund vet jag faktiskt inte vem hon var dotter till. Det bör jag naturligtvis ta reda på!
I Svenskt Biografiskt Lexikon finns en bra beskrivning om släkten Govenius ursprung.
M v h, Stefan
e-post: stesun@worldonline.se
262
« skrivet: 2001-06-09, 14:46 »
Hej!
Ansluter mig helt till Tommys ståndpunkt: en rubrik med alla kända (vare sig de är högt eller lågt ansedda av sin omgivning). Vem graderar annars vad som är kändisskap eller ökändisskap? Vem dömer? Vad är sanning i en viss fråga, där en viss människa är inblandad? Tenderar media att över-/underdriva vissa saker, då man är intresserad av att få sälja sitt budskap? För mig betyder ordet kändis ungefär omskriven i media. Rubriker kan stundtals vara positiva, stundtals negativa. Tillåt en religiös man att citera en berömd mästare: Den av er som är utan synd, må kasta första stenen.
M v h, Stefan
263
« skrivet: 2001-06-06, 00:49 »
Hej, Irene!
Att sonen Herman tar namnet Torinen tror jag inte är så märkligt. Jag tror att han tar namnet efter den gård, där han bodde - och där även Gustaf tidigare bott. I en hfl (trol fr 1880-talet) står faktiskt även Gustaf som Gustaf Johansson Torinen.
Om Gustaf är grundare av släkten Hammarström i Norrbotten, vill jag låta vara osagt. Finns det inte en släkt Hammarström i södra Norrbotten också? Eller är den släkt med Hammarstöms i Pajala m o?
M v h, Stefan
264
« skrivet: 2001-06-04, 22:31 »
Hej, Irene!
Jag skall försöka reda ut frågeställningen om ett ev släktskap med Regina Hammarström.
Regina Hammarström föddes 1835-11-01 i Nederkalix församling som dotter till bonden och snickaren Lars Johansson Sundbäck o h h Sophia Elisabeth Berg. Hon gifte sig första gången 1856-08-10 med bonden Johan Isacsson Lehto (någon gång även kallad Anttila), född 1835-07-13 i Karl Gustavs församling. I detta äktenskap föddes flera barn, som alla hade efternamnet Lehto. Första tiden bodde familjen i Lappträsk, Karl Gustavs församling, men sedan flyttade man upp till Turtola (Svanstein) i Övertorneå församling. Efter Johan Isacsson Lehtos död 1899-02-11 gifte Regina om sig 1902-07-20 med skräddaren Gustaf Hammarström i Pajala, f 1833-03-13 (Gustaf var änkling efter Anna Greta Filipsdotter och de hade åtminstone nio levande födda barn tillsammans och ett dödfött). Regina blev för andra gången änka 1904-09-04 efter ett blott tvåårigt äktenskap. Av naturliga skäl föddes i detta äktenskap inga barn. Regina har således inget släktskap med släkten Hammarström annat än genom ingifte.
Gustaf Johansson Hammarström, alltså född 1833-03-13 var däremot son till Johan Henric Hammarström, född 1807 o h h Anna Greta Andersdotter Holma, född 1803. Jag har där noterat följande syskon (gör inget anspråk på att listan skall vara fullständig, det kan alltså finnas fler syskon):
Fredrik, född 1828-05-02, död 1829;
Isak, född 1829-08-21;
Johan Henric, född 1831-09-01;
Gustaf, född 1833-03-13;
Christina Caisa, född 1834-07-10, död 1835-02-20;
Carolina, född 1835-07-03;
Eva Cajsa, född 1837-01-29.
Johan Henric Hammarstörm, född 1807, var i sin tur son till Johan Hammarstöm, född 1775, död 1832 o h h Eva Henricsdotter, född 1763.
Av detta kan vi alltså sluta oss till att det mycket riktigt finns ett släktskap mellan Johan Hammarström, född 1775 och Gustaf Hammarström, född 1833. Gustaf var helt enkelt Johans barnbarn.
Hoppas att dessa uppgifter kan hjälpa Dig en bit på vägen!
M v h. Stefan
265
« skrivet: 2001-06-02, 15:54 »
Hej, Kjell och Tommy!
Kjell! Tack för Dina tips - skall se om de kan hjälpa mig på traven. I Aapajoki, Alatornio, föds 1867-01-17 en Albertina Isaksdotter Murjan. Fadern är Isak Johansson Murjan och modern Eva Maria JohanPettersdotter Myllykangas (av Konst-Myllykangas-grenen). Enligt KFA:s noteringar (delvis gundade på Wahlbergs forskningar) skall Albertina ha varit gift med Robert Magnus Isometsä. Inget årtal anges dock för äktenskapet. Robert Magnus skall dock ha levt mellan 1879 och 1966 enl KFA. Kan Robert Magnus vara anfader - eller släkting - till Jari?
Tommy! Visst kan jag hålla med om att det Jari gjort är förkastligt - men jag tror ändå att vi måste skilja på sak och person. Handlingen är förkastlig, men inte Jari själv.
M v h, Stefan
266
« skrivet: 2001-06-02, 00:12 »
Även om detta är en svensk diskussionsspalt, dristar jag mig till att ställa Anbytarforums läsare en fråga om den numer skandalomsusade finske skidåkaren Jari Isometsä. Känner någon till hans anfäder? Han är född 1968-09-11 i Alatornio församling i Tornedalen. Någon som vet?
M v h, Stefan
267
« skrivet: 2001-05-30, 23:35 »
Hej, Peter!
Vill bara tipsa om att släkten Planström finns rikligt representerad i Torneå stad. En av mina släktingar var gift Planström.
Av större intresse är kanske vad som hände med två systrar Planström i Torneå, när stiliga fransmän, medlemmar av en vetenskaplig expedition, landstiger i Torneå. Om detta kan man läsa i Olof Hederyds bok Två systrar, Ord & Visor Förlag, Skellefteå 1996. Naturligtvis är det med romanförfattarens frihet Olof Hederyd skriver, men det finns i alla fall ett historiskt underlag för boken. De båda systrarna Planström blev kära i de stiliga fransmännen och detta blev till två livsöden. Läs mer i boken och forska vidare för att få fram faktaunderlaget!
M v h, Stefan
268
« skrivet: 2001-05-28, 10:22 »
Hej, Carina!
Vet ej om Du har uppgifterna om Apollonia (Abluna) Christoffersdotter Koberg. Hon var dotter till Christoffer Hansson Koberg (f 1712) och Carin Abrahamsdotter (1719-1764). Christoffer Hansson Koberg var i sin tur son till Hans Christoffersson Koberg och Apollonia Michaelsdotter Konst (se släkten Konst/Constenius under övriga släkter här i Anbytarforum; Apollonias far var brukspredikanten Michael Andrae Constenius).
M v h, Stefan
269
« skrivet: 2001-05-27, 22:07 »
Hej!
Känner tyvärr inte heller till varifrån Zacharias Abrahamsson Groth kommer. Däremot vet jag att Zacharias hustru Catharina Hansdotter Koberg var dotter till Hans Christoffersson Koberg och Apollonia Michaelsdotter Konst (c:a 1680-c:a 1770). Apollonia var i sin tur dotter till brukspredikanten Michael Andrae Konst/Constenius. Om denna släkt kan Du läsa under rubriken Övriga släkter här på Anbytarforum.
Bästa hälsningar, Stefan
270
« skrivet: 2001-05-25, 00:22 »
Vänner!
Måste tillstå att jag känner vissa sympatier med Dig, Tommy. Många av nybygarna i Lappland följde älvdalarna upp från sina ursprungssocknar i den norrländska kustbygden. Kan känna att en viss förvirring uppstått bland Anbytarforums läsare och debattörer: sålunda hamnar bl a en diskussion om Pajala under rubriken Lappland, fast den med rätta inte bör vara där, då Pajala inte ligger i Lappland. Därmed vill jag inte ha sagt att den oreserverat skulle höra hemma under Norrbotten. För att försöka reda ut begreppen vill jag anföra följande:
Det är faktiskt omtvistat huruvida Norrbotten existerar som landskap. Detta kan förefalla mycket drastiskt sagt av en som är norrbottning av födseln. Men jag måste konstatera, att det faktiskt är så. Lägg märke till att det lanskapsvapen, som Norrbotten ofta presenteras med är sammansatt av Lappland och Västerbottens båda landskapsvapen. Senare tid har givit oss bl a landskapsblomman Åkerbärsblomman.
Så här förhåller det sig: Efter det att Sverige förlorade 1808-1809 års krig mot Ryssland, fick Sverige i freden vid Fredrikshamn 1810 avträda Finland. Gränsen kom då att dras efter Torneå, Muonio och Könkämä älvar. På sitt sätt var denna gräns onaturlig. Torneälven förenade en och samma kultur på båda sidor älven med bl a språket Miänkieli. Landskapsgränsen mellan Väster- och Österbotten gick i stället en bit längre österut mellan Torneå och Kemi. Språkgränsen däremot gick och går fortfarande i hög utsträckning väster om Tornedalen mellan Sangis och Säivis i kustlandet för att sedan böja av en god bit in på det svenska området, tack vare att många nybyggare i norra delen av dåvarande Överkalix socken och södra delen av Gellivare socken kom från centrala Finland (bl a området kring Rautalampi).
Inför den helt nya situationen i Sverige efter freden i Fredrikshamn beslutades att göra en ny länsindelning i Norra Sverige. Säkerligen berodde det bl a på samma fakta som Tommy redovisar ovan. Sålunda bildades Västerbottens län av södra delarna av landskapen Västerbotten och Lappland, medan Norrbottens län bildades av norra delarna av landskapen Västerbotten och Lappland. Valet av namnet på Norrbottens län var ingen slump: man tog tillbaka det medeltida namnet på hela provinsen runt bottenviksbågen: Norra Butn. Så småningom började man även kalla den norra delen av landskapet Västerbotten (den som ingår i Norrbottens län) för Norrbotten. Däremot finns en del av landskapet Västerbotten kvar i nuvarande Finland. På många kartor kallas fortfarande det landskap, som den finska delen av Tornedalen ingår i, för just Västerbotten!
Jag vet inte vad som är mest praktiskt, men för mig är det lite förvirrande att använda landskapsbeteckningen för Norrbotten, eftersom landskapet knappt ens existerar (åtminstone inte i historiska sammanhang). Den ordning, som tidigare fanns (spontant?) på Anbytarforum, nämligen att samtliga socknar inom Norrbottens län fördes in under rubriken Norrbotten var kanske ändå inte så dum ur forskningssynpunkt. Dock kanske rubriken skulle vara just Norrbottens län. Vad anser Anbytarforums övriga läsare? Vilket är mest praktiskt ur forskningssynpunkt?
Bästa hälsningar, Stefan
271
« skrivet: 2001-05-19, 21:47 »
Hej, Britt!
Jag har tyvärr ej några uppgifter om Michel Nilsson Bellika, men jag kan bekräfta att Tornestad = Torneå i Finland. Vid den aktuella tidpunkten fanns Torne(å) stadsförsamling och Nedertorneå (sedarmera delad i Alatornio och Nedertorneå i samband med freden 1810 i Fredrikshamn). Har Du några uppgifter på vad Michel Nilssons far hette och vid vilket regemente han var kapten?
M v h, Stefan
272
« skrivet: 2001-05-11, 14:34 »
Hej igen, Andreas!
Tack för Dina värdefulla tips! Skall försöka få tag på Skjervöy Bygdebok så snart som möjligt!
M v h, Stefan
273
« skrivet: 2001-05-09, 21:24 »
Hej, Andreas!
Det är, som Du säger, ovanligt att anta ett sådant släktnamn som Varth utan någon särskild anknytning härtill. Är mycket tacksam om Du har möjlighet att checka detta. Om Du hittar avskrifterna av kyrkoböckerna på nätet vore jag utomordentligt tacksam om Du kunde vidarebefordra adressen!
Känner Du till titeln på boken om släkterna på Skjervöy?
M v h, Stefan
274
« skrivet: 2001-05-08, 22:35 »
Hej, Andreas!
Tack själv för Din hjälp! Jag har också förstått att familjen Konst blev ingift i flera kända släkter på Skjervöy. Har Du någon aning varifrån släkten Boström kommer? Finns det någon anknytning till den släkt Boström med delvis samma ursprung som släkten Laestadius? Eller den svenske filosofen Christoffer Jacob Boström med rötterna i Piteå?
Jag är själv mycket tveksam till att Ephraim Varth skulle vara samma person som Ephraim Olofsson Måna. Visserligen stämmer årtalen rätt bra - när brodern Johan Henric kommer tillbaka 1848 står det uttryckligen i husförhörslängden att han vistats 11 år i Norrige utan betyg, d v s att han och brodern Ephraim - de verkar ha åkt tillsammans - bör ha kommit till Norge c:a 1837. Ändå kan vi konstatera att Ephraim Varths födelseår inte stämmer överens med Ephraim Olofsson Månas. Naturligtvis kan det ha blivit förvanskat. Det finns parallellfall i Sverige, där en individ flyttat från en församling till en annan och födelseåret blivit förvanskat ända upp till fem år. Men det som förbryllar mig mest och som också får mig att tro att Ephraim Olofsson Månas öde kan ha varit ett annat är att brodern Johan Henric kommer tillbaka till Aapajoki till synes utan information om Ephraim. Varför följde Ephraim inte med och redde upp sin olovliga vistelse i Norge? Ingen notering härom finns i husförhörslängden. Brodern Johan Henric kom tillbaka till de fattiga förhållanden, som hans föräldrar levt under tidigare. Hade det gått bra för brodern Ephraim, skulle troligen Johan Henric ha stannat med sin broder, som något slags partner. Kan det rentav vara så, att det var så att Johan Henric återvände till det som var den enda tryggheten i livet, nämligen sin uppväxtplats och en av sina föräldrar samt rimligen en del barndomsvänner? Kanske hade han mist sin bror i Norge?
Spekulationerna kan vara många! Finns det någon chans att komma närmare sanningen??? Vet Du någon möjlighet? Vore mycket tacksam för alla tips!
M v h, Stefan
275
« skrivet: 2001-05-06, 00:46 »
Hej!
Här kommer några uppgifter om
Anna Sophia Jönsdotter, f 1829-11-01 i Isovaara/Njalavare/Storberget, d 1870-10-20 i Skröven (Särkivaara???), g 1850 m Pehr Jönsson, f 1826-08-17 i Skröven, d 1906-12-19 i Skröven (Särkivaara???), son till Jöns Pehrsson i Skröven och Maria Carlsdotter.
Barn:
Jöns, f 1850-10-28, d 1884.
Petter, f 1853-02-13, d 1873-01-29.
Karl, f 1856-09-02, g 1891 m Anna Maria Henricsdotter, f 1870-07-24 i Talvirova, Skröven.
Maria Helena, f 1859-03-30.
Nils Henrik, f 1861-07-28.
Anna Sofia, f 1863-04-01.
Marta Cajsa, f 1866-01-17.
Lars Henrik, f 1869-07-31.
Karl Pehrsson är mina barns mf ff.
M v h, Stefan
276
« skrivet: 2001-05-04, 19:38 »
Hej igen, Andreas!
Michael Michaelsson Konst III (1742-1819) och Catharina Maria/Inger Marie Henrichsdotter (1745-1822) hade enligt mina noteringar (källa: KFA) följande barn:
1. Johannes Michaelssen Konst (1776-1854), gift 1:a gången m Lauwrentzia Hansdatter (1780-18xx), dotter till Hans Olsen och Ane Lisbeth Olsdatter, Skjervöy.
Barn:
1a. Christian Johannesen Konst (1808-), gift m Ingeborg Cathrine Olsdatter Röros (1805-), dotter till Ole Nielsen Röros (17xx-1819) och Kirsten Johansdatter (1779-1863). Rotsund Sondre, Skjervöy. 7 barn.
1b. Michael Johannessen Konst (1810-), gift m Gjertrud Maria Olsdatter Röros (1805-), syster till ovanstående. Rotsund Söndre, Skjervöy. 6 barn.
1c. Inger Marie Johannesdatter Konst (1818?-1848). Ogift. Skjervöy.
1d. Anders Johannessen Konst (1813-). Gift med Kristina Johanna Rasmusdatter (1806-), dotter till Rasmus Arnesen (17xx-18xx) och Ane Marta Gram Anderssen (17xx-). Taskeby, Skjervöy. 7 adoptivbarn.
1e. Hans Martin Johannessen Konst (1818-1864), gift 1:a gången m Kristina Marie Pettersdatter Höyer (1818-1850), dotter till Petter Christian Höyer (1784-1860) och Karen Margrethe Nilsdatter Thygesen-Borch (17xx-), Arnöy, Skjervöy, 3 barn; 2:a gången m Tronzina Frederikka Olava Floer Michaelsdatter, dotter till Michael Dirlevsen Meiland (17xx-) och Elisabeth Sophie Floer Johannessen (1778-), 4 barn.
1f. Henrich Johannessen Konst (1821-), gift m sin kusin Regina Anthona Thomasdatter Boström (1816-), dotter till Thomas Jacobsson Boström (1776-1854) och Charlotte Marie Michaelsdatter Konst (1778-). Molvig, Skjervöy. 6 barn.
2. Charlotte Marie Michaelsdotter Konst (1780-1860), gift med Thomas Jacobsson Boström (1776-1834), son till Jacob Ericsson Bostöm och Ane Kristina Thomasdotter, Sverige. Paret Boström-Konst bosatte sig på Eidet, Skjervöy.
Barn:
2a. Michael Thomassen Boström (1806-).
2b. Henrich Thomassen Boström (1808-1812).
2c. Anna Thomassen Boström (1811-), gift 1:a gången med Adam Adamsen (18xx-) från Sverige, 1 barn; 2:a gången med Henrich Henrichssen (18xx-), 1 barn.
2d. Michael Thomassen Boström (1814-1819).
2e. Regina Anthona Thomassen Boström (1816-), gift med sin kusin Henrich Johannessen Konst (1821-), se ovan.
2f. Erik Severin Thomassen Boström (1819-), gift med Catharina Maria Corneliusdatter Schelderup (1823-), dotter till fostermorbrodern Cornelius Pehrsen Schelderup (1798-1842) och Kirsten Johansdatter Röros, 6 barn. Havnes, Skjervöy.
2g. Charlotte Marie Thomassen Boström (1823-), inga upplysningar.
I hemmet fostrades även:
3. Cornelius Pehrsen Schelderup (1788-1856), gift med Kirsten Johansdatter Röros (1750-1830), dotter till Johan Röros, Nordreisa.
Barn:
3a. Cathrine Marie Corneliusdatter Schelderup (1823-), gift med Erik Severin Thomassen Boström (1819-), se ovan, Eidet, Skjervöy.
3b. Christian Corneliussen Schelderup (1828-), gift med Sara Bruun Hegge (1830-), Skjervöy, 9 barn.
3c. Sara Corneliusdatter Schelderup (1830-), gift med Christian Christiansen, (18xx-), Maursund, Skjervöy.
För ytterligare upplysningar hänvisas till Konst Familie Archief i Bryssel.
Hoppas att Du fått några nya upplysningar!
M v h, Stefan
277
« skrivet: 2001-05-04, 18:08 »
Hej, Andreas!
Eftersom vi nu helt har lämnat Torneå, föreslår jag att vi fortsätter diskussionen om Michael Constenius ättlingar i Nordnorge under rubriken Släkter/Övriga släkter J-L/Konst-Konstenius (fortfarande i detta forum, Anbytarforum). Om en liten stund, lägger jag in några upplysningar där!
M v h, Stefan
278
« skrivet: 2001-05-03, 21:56 »
Hej, Andreas!
Intressant med uppgiften om stavningen Kunstenius. En teori om namnets ursprung är att det skall vara en derivat av Kuntze. En sådan släkt finns representerad som borgare under 1400-talet i L?beck.
Det finns ättlingar i åtminstone Skjervöy, men troligen även de andra kommunerna Du nämner. Jag vet att den norska delen av släkten är rätt väl dokumenterad genom Konst Familie Archief (KFA) i Bryssel. Har dock med stor tacksamhet noterat Ditt erbjudande och jag hör gärna av mig om det blir aktuellt!
M v h, Stefan
279
« skrivet: 2001-05-01, 10:32 »
Hej, Andreas!
Visst är det så att skolmästaren Michael Constenius är släkt med Elias Michaelsson Constenius (f 1680). Elias var bror till skolmästarens farfar, som också hette Michael Constenius. I sin tur var den sistnämnde Michael son till brukspredikanten vid Kengis bruk Michael Andrae Constenius.
Så här ser det ut:
Anders Konst, borgare i Torneå stad.
Son:
Michael Andrae Constenius, c 1645 - 1709, stud vid Åbo akademi, brukspredikant vid Kengis bruk. Gift 1678 med Maria Catharina van der Speet/Spett, c 1650 - 1727.
Nio(?) barn, däribland sönerna:
1. Elias Michaelsson Constenius, f c 1680, borgare i Torneå stad. Gift med Brita Johansdotter Wijpoi (Vippo), 1679-1758. Många ättlingar i bl a Tornedalen. Bland dessa ättlingar finns även undertecknad.
2. Michael Michaelsson Constenius/Konst (I), 1688-1740, gift med Barbro Olsdotter, 1689-1770.
Sex barn, däribland sonen:
(1) Michael Michaelsson Constenius/Konst (II), 1722-1802. Gift 1:a gången med Maria Andersdotter, 1715-1761; 2:a gången med Catharina Jönsdotter(?) Korpi, 1741-1788; 3:e gången med Erica Johansdotter, 1741-.
I första äktenskapet föddes fyra barn:
a. Michael Michaelsson Constenius/Konst (III), 1742-1819, skolmästare, bosatt på Storslett, Skjervöy, Norge. Gift 1774 med Catharina Maria Henrichsdotter, 1745-1822.
b. Anna Michaelsdotter Constenius/Konst, 1748-1787, gift med Claes Andersson Drugge, 1752-1818, Kengis bruk.
c. Eva Michaelsdotter Constenius/Konst, 1750-1816, gift 1784 med Per Michaelsson Boman, kyrkvakt och stadsbetjänt, Torneå, d 1805.
d. Adam Michaelsson Constenius/Konst, 1754-1777. Ogift.
Uppgifterna är hämtade från Konst Familie Archief (KFA) i Bryssel, men grundar sig i stor utsträckning på arkivmaterial, däribland kyrkoarkivalier samt Wahlbergs samlingar i Övertorneå. Om vi kan höra av varandra per telefon eller e-post, kan Du få adressen till Konst Familie Archief av mig. Det förestås förresten av man, bördig från Skjervöy och själv ättling till skolmästaren Michael Constenius/Konst.
Det skulle vara trevligt att få kontakt med Dig, eftersom jag också har forskat en del i denna släkt (se även här under Anbytarforum under rubriken Övriga släkter). Just nu håller flera forskare på att gå igenom släkter med namnen Konst - Konstén - Constenius - Konsti - Konstar - Konstari i Finland för att på detta sätt eventuellt få någon ledtråd till ursprunget för Tornedalssläkten Konst. Efternamnen finns i tre regioner i Finland: 1. I Tornedalen; 2. I Sydvästra Finland (Raumo-Björneborg; i Raumo gamla stad finns än i dag en gård med namnet Konstar!); samt 3. I Sulkava-Rantasalmi. Vår fundering är nu om de har något samband med varandra och dessutom om det finns något samband med de släkter Konst, som finns bl a i Nederländerna. Tornedalssläkten och släkten i Raumo-Björneborg har varit engagerad fr a inom handel och sjöfart, men även en hel del inom kyrkan.
Med förhoppningen att höra av Dig på nätet!
M v h, Stefan
280
« skrivet: 2001-04-29, 21:58 »
Annmarie!
Tack för värdefulla kompletteringar! Vet Du vem Anders Halling var? Var Brita Eriksdotter kom ifrån? Vet Du eller någon annan något om Hans Bergströms ursprumg i Dunker? Var han av bruksslält - rentav av vallonsk börd???
M v h, Stefan
281
« skrivet: 2001-04-28, 22:55 »
Leif!
Det skulle naturligtvis kunna vara så att Vaste är en derivat av Eneuast, även om det i 1539 års vinterskattelängd (den enda läng jag för tillfället har tillgång till) ser ut som om namnet där förkortats Enest. Men hur förklara kopplingen till namnet Trond? Detta namn finns ej nämnt i Otterbjörks Svenska förnamn. Enligt uppgift skall det norska Trond helt enkelt betyda man från Tröndelag, d v s området kring Nidaros (nuvarande Trondhiem). Detta namn förekom under norrön tid (vikingatid) i Norge, men användes enligt uppgift knappast därefter förrän under nationalromantiken under 1800-talet. Dock vet vi, att Saint Trond spelade en mycket viktig roll för dem, som opponerade sig mot den spanska överhögheten i Spanska Nederländerna på 1500-talet. Även om han levde bortåt 1000 år innan oroligheterna där, samlades människor omkring hans exempel. Han fungerade som en enande faktor.
Hur väga ihop detta???
M v h, Stefan
282
« skrivet: 2001-04-28, 22:24 »
Hej!
Vid Meldersteins bruk i Råneå socken (Nb l) finns under en tid en Hans Bergström, f 1718 (hfl), g m Christina Helling, f 1717 (hfl). Enligt uppgift (Nils Jo?lson) skall de ha sitt ursprung i Dunkers socken. Vet någon något om dessa?
Tacksam för alla ledtrådar!
M v h, Stefan
283
« skrivet: 2001-04-21, 12:20 »
Bäste Kjell!
Jag väljer att lägga mitt inlägg under denna rubrik, trots att den likaväl kunde ligga under namnet Trond eller rubriken Nederkalix.
Trond Persson och hans båda söner Vaste och Per har även gäckat mig i min forskning, eftersom jag på flertalet linjer härstammar från denne Trond.
Till att börja med var jag böjd att anta att namnen skulle ha ett (forn?-) nordiskt ursprung, men jag är inte längre lika säker på det.
Anledningen till detta tvivelsmål var den resa jag företog sommaren 1996 mellan Hamburg och Bryssel. På autoroute i Belgien - efter att ha passerat stora delar av Vallonien - passerade vi avfarten till en ort vid namn Saint Trond eller på flamländska Sint Truiden. När vi första gången såg skylten blev jag både överraskad och konfunderad. Jag frågade vår gode vän i Bryssel om orten och fick då veta att den var en av Belgiens äldsta kulturorten med rötter tillbaka i åtminstone 600-talet. Jag läste också annan information om denna ort.
Väl hemkommen till Sverige började jag undersöka helgonet Sankt Trond och hans historia och betydelse. Vid dessa efterforskningar fann jag bl a att han skall ha varit ett mycket viktigt helgon för vallonerna.
Vid kontakter med en vän med rötterna i Norge, fick jag också veta att namnet Trond varit i stort sett ur bruk från den norröna tiden ända till nationalromantikens dagar under 1800-talet. Detta kunde ju tyda på att denna del av hypotesen om nordiskt ursprung för Trond Persson är mindre trolig.
Så till rubrikens egentliga namn, Vaste. Detta namn förefaller ju vara nordiskt och Otterbjörk nämner ju också detta i sin bok Svenska förnamn. Det verkar ju också troligt - åtminstone delvis.
Emellertid fann jag vid efterforskningar i register över olika helgon att det också funnit ett helgon Sankt Vaast i dubbelstiftet Arras-Cambrai i nuvarande norra Frankrike, men i den del som under den aktuella tiden under senare hälften av 1500-talet tillhörde Spanska Nederländerna (och tidigare även tysk-romerska riket). Helgonet Sint Vaast har inte enbart haft loka karaktär. I England kallas samme helgon Saint Foster, i Frankrike ofta Saint Gaston.
Det vore alltså inte otänkbart att inflyttade valloner skulle uppkalla sina barn efter för den nationella självkänslan viktiga helgon (det förefaller att såväl Sankt Trond som Sankt Vaast varit sådana helgon.
Korpikån var vid denna tid en by, som kanske hade funnits i ungefär 100 år. Mycket riktigt var det en by på gränsen till ödemarken. Själva namnet torde ju betyda något i stil med vildmarksån. Byn har dock inte varit utan intresse för utomstående. Jag tänker då i första hand på Kalix kopparbruk, som funnits åtminstone redan på 1600-talet. Om detta kopparbruk kan man läsa om i de häften, som Jan-Olov Westerberg och Kenneth Awebro utgivit efter forskningar om bruket och dess ursprung. Redan tidigt i brukets historia hade bl a borgarna i Torneå ekonomiska intressen i bruket tillsammans med Koripkåns byamän. Kopparbruk har måhända klangen av en större anläggning - kanske hade man hoppats på att kopparfyndigheterna skulle vara större än vad de i verkligheten skulle visa sig vara - rättare vore kanske att kalla det för en hytta i likhet med alla de mindre hyttor, som funnits i t ex Bergslagen.
Utifrån Westerbergs och Awebros forskningar kan vi faktiskt binda flera av Vaste och Per Trondssöners ättlingar till ett förhållandevis stort antal dagsverken vid bruket. När Meldersteins bruk i Råneå socken skulle anläggas på 1730-talet fanns också en av Vaste Trondssons ättlingar med, Nils Hindrichsson, dp 1707-10-28 i Nederkalix och senare g m Brita Larsdotter (Holmström) från Prästholm, Råneå. Tillsammans blev de stamfader resp. -moder för brukssläkten Löfgren genom sonen Hinric, som arbetade vid Melderstein och antog detta namn.
Vid ungefär samma tid som Trond Persson och hans båda söner Per och Vaste kommer till Korpikå, vet vi att flera hyttor anlades i Värmlands bergslag (t ex Persberg och Nordmark). Professor Jerker Rosén skriver Vid bruken verkade tyska och franska fackmän, ofta landsflyktiga franska protestanter. De stannade kvar och smälte så småningom samman med den inhemska befolkningen [Den svenska historien, del 5, s 97 (96f)].
Jag skulle gärna önska en diskussion om vi här kan se en parallell till förhållandena i östra Värmland. Är denna teori blott vidlyftiga tankar eller kan det finnas en riktighet i dem. Som alla teorier måste de ju också kunna verifieras på något sätt. Till detta behövs nog en större insats av intresserade Norrbottens-forskare.
För den som vill läsa, finns det en artikel i Kalix forskarnytt nr 4/1996, som behandlar dessa teorier.
Tacksam för alla synpunkter!
M v h, Stefan
284
« skrivet: 2001-04-18, 22:12 »
Kirsti!
Genom Ditt förnämliga inlägg har jag fått svar på flera av mina frågor kring Rautalampi, bl a den om hur stor socknens omfattning var vid tiden för Klubbekriget. Tack för tipset om webbplatsen. Nej, det var inte så konstigt att man flydde från de grymma stridigheterna.
Än en gång: ett stort tack!
M v h, Stefan
285
« skrivet: 2001-04-16, 11:13 »
Gunnar!
Vet ej var Sikasalmi ligger. Däremot kom jag att intressera mig för noteringen Storrautalampi (Niclas Persson i Torsby). Jag känner nämligen igen orten Rautalampi, som jag stött på tidigare i min forskning. Från denna socken c:a 7-8 mil NV Varkaus kom en del finska desertörer under det s k Klubbekriget i Finland (ett slags inbördeskrig i mitten av 1590-talet). Det förefaller som om Rautalampi-trakten blev särskilt hårt åtgången i detta krig. Per Kolari liksom troligen Mats Larsson Mämmi i Kolari resp Turtola i Tornedalen kommer från denna socken (Hederyd, Olof, Tornedalens historia I, s 224ff, tryckt i Malung 1991). Jag kan också dra mig till minnes att jag i en antavla publicerad i Svenska antavlor (kan ej påminna mig vilket nummer) sett att finnarna i Orsa Finnmark delvis har sitt ursprung just i Rautalampi socken.
Det finns en del litteratur skriven om Klubbekriget. En har blivit översatt till svenska och finns utgiven under senare delen av 1990-talet. Kanske kunde här finnas någon ledtråd!
Lycka till i den fortsatta forskningen kring Värmlandsfinnarnas ursprung!
M v h, Stefan
286
« skrivet: 2001-04-15, 10:47 »
Hej!
Vid efterforskningar om brukspredikanten Michael Konst/Constenius vid Kengis i Norrbotten, Sverige, och hans släkt har jag och andra forskare kommit att intressera oss för en eventuell anknytning till sydvästra Finland och landskapen Egentliga Finland och Satakunta.
Intresset började med att Bygd?n i sitt herdaminne uppger att Michael Constenius skall ha studerat vid Åbo akademi. Michael var ju borgarson från Torneå (samma källa), men de flesta andra Torneåsöner som studerade gjorde detta i Uppsala. Varför åkte då Michael till Åbo?
Tack vare projektet HisKi:s förnämliga databas har vi också kunnat konstatera att det finns åtskilliga människor med efternamnet Konst, Konst?n och Konstari i de båda landskapen.
Redan 1725-12-18 och 1728-04-05 nämns Johan resp Elisabeta som födda i Nousis och barn till cr.såld. Konste(e)n. 1742 nämns att ett barn Konsten begravts i Nousis, ett barn till soldaten Henr: Konsten och Maria Ersdotter. I Walko, Letala socken finns under senare hälften av 1700-talet en soldat Henr: Konst/Konsten. (kallas från vid något tillfälle Konsten., annars Konst). Vid samma tid finns enligt en privat forskning (utlagd på FamilyTreeMaker på Internet) en Jacob Konst i Irjanne, Eurajoki socken.
Vid mitten av 1800-talet finns flera med namnet Konst i Björneborgs stad. Bland dem kan nämnas buldansvävaren Esaias Konst, brandvakten Hezekiel Konst (gift 1848-12-17 med Maria Lovisa Lovén). Vidare finns en Christina Regnata Konst från Ytterö (gift 1:a ggn 1841-07-06 med Coopv: sjöm: Abraham Spaak; 2:a ggn 1865-07-03 med Skom: ges: Karl Robert Sandelin. Dessa tre får också barn i Björneborg, i något fall även barnbarn. I Pyhämaa drunknar 1843-01-03 skomakaren Philip Konst i Pitkäluoto, 43 år, (gift 1821-01-20 med bondedottern Juditta Mattsdotter).
En notering finns också i Åbo finska församling. 1816 avlider där krukmakarlärlingen, ogifte Henric Konst.
I Ahlainen gifter sig 1816-03-19 jägaren vid Tammerforskompaniet och Tuora bataljon af Första Finska Jägareregementet Anders Konst med soldatänkan Anna Stina Nilsdotter.
Vid ett besök i Raumo gamla stad sommaren 2000 kunde jag också finna att det fanns en gård där med namnet Konstar (hörnan Prästgatan och Gamla kyrkogatan). I Panelia, Kiukainens socken finns några personer med namnet Konstari (HisKi). Äldsta noteringen där är bondsonen Mats Gabrielsson Konstari, gift 1793-05-20 med bondedottern Lisa Mickelsdotter.
Finns det någon som kan hjälpa mig att bringa reda på allt detta? Finns det något samband mellan alla dessa personer? Kan det finnas något samband med Konst-släkten i Norra Finland? Med Konsti-släkten i Sulkava och Rantasalmi?
Tacksam för alla synpunkter och eventuella ledtrådar!
M v h, Stefan
287
« skrivet: 2001-04-15, 09:37 »
Hej!
I Rantasalmi och Sulkava socknar finns redan under 1600-talets andra hälft ett (?) släkte med namnet Konsti. Är det någon som känner till deras ursprung alt. släktnamnets uppkomst?
Bland de äldsta noteringarna, återgivna i projektet HisKi:s databas finns en Anders Konsti, d 1688-07-21 i Sulkava sn, vidare en Lars Andersson Konsti (son till den tidigare nämnda Anders?), gift 1684-06-14 i Sulkava med Karia Thomasdotter Ropoin samt slutligen en Karin Henrichsdotter Konsti, gift 1676-06-11 med Madz Johansson Hyfvärinen.
Har någon forskat om denna släkt?
M v h, Stefan
288
« skrivet: 2001-04-13, 20:56 »
Hej igen! Kompletteringar: Vigseldatum bör naturligtvis vara den 6 januari (Janu.: är förkortning). Är dock inte helt säker på att vigselorten är Kengis bruk. Hänsyftningen kan lika väl gälla att prästen Michael Constenius var brukspredikant vid Kengis bruk - och kanske tillfälligt utlånad till Överkalix. Kan han ha varit vice pastor (= tf. kyrkoherde) M v h, Stefan
289
« skrivet: 2001-04-13, 11:55 »
Hej!
Det finns nog mycket som talar för att Abraham-släktena i Narken och Kypasjärvi i själva verket är samma släkt.
Min svärfar - bördig från Särkivaara, Skröven, Gellivare förs - härstammar från Per Perssons i Narken son Abraham, f 1739-06-12. I min svärfars släkt fanns en släktforskning, gjord tillbaka till denne Abraham, bosatt i Pednackjektem, vilket troligen är en del av nuvarande Skröven. Men längre tillbaka hade man inte kommit, då man troligen endast hade letat i Gellivare församlings födelselängd.
Min fru och jag började leta efter Abrahams födelsenotis och även vi gick bet på att hitta honom i Gellivares födelsebok. Vi började då leta i Överkalix födelsebok och fann där en trolig Abraham, även om födelseåret misstämde på ett par år i jämförelse med det som angavs i hfl i Gellivare. Det verkade dock troligt att det var den rätte personen.
Tidigare i min släktforskning hade jag haft anledning att gå igenom vissa uppgifter på Abraham-gården i Kypasjärvi. Ganska snart ställde jag frågan om det kunde finnas något släktskap och om detta kunde hjälpa oss att få reda på om vårt antagande gällande Abraham Persson (f 1739) stämde.
Ett klassiskt tecken på släktskap är ju det s k korsvisa fadderskapet. Kunde det vara så att man stått fadder vid varandras dop i Abrahams-släktena Skröven, Narken och Kypasjärvi. Efter en del letande i födelseböckerna fann vi också att det förhöll sig på detta sätt, varför vi också kunde fastställa att Abraham Persson måste vara identisk med den Abraham, som i Överkalix födelsebok anges som f 1739-06-12 och son till Per Persson i Narken och hans hustru Märta Persdotter.
Hoppas att detta kan vara till hjälp även för andra forskare i denna släkt!
M v h, Stefan
290
« skrivet: 2001-03-17, 22:27 »
Hej!
Kan bekräfta det Donald skriver ovan. Johan Groth (1720-1779) och Ella Andersdotters vigsel bör förmodligen ha skett i Råneå. Johan Groth (1701-1764) kom till Råneå från Åmots bruk i Ockelbo socken, men han härstammade från Avesta och Säter. Denne Johan Groths hustru hette Maria Johansdotter (omkr 1702-1780/81). Ella Andersdotter, som var gift med Johan Groth (1720-1779), härstammade från Prästholm i Råneå socken. Nils Jo?lson identifierar hennes far med Anders Persson (Spegel, 1698-1759) från Prästholm och hennes mor med Anna Nilsdotter (-1751). Har av Nils Jo?lson fått deras anor ytterligare några generationer bakåt.
Härstammar själv från Anders Groth (1747-) och hans son Pehr (1776-).
M v h, Stefan
291
« skrivet: 2001-02-18, 23:24 »
Hej, AnnMarie!
Susanna Johansdotter Spet(t)s föräldrar var:
Johan Joensson Spett, gruvsmed vid Svappavaara och Susanna Baltzarsdotter Thun (för den sistnämnda se Christer Rosenbahrs inlägg under diskussionen om Baltzar Thun!)
M v h, Stefan
292
« skrivet: 2001-01-22, 23:29 »
Hej!
Finns det någon forskare i Stockholms 1600-talshistoria, som vet något mer om skomakaren Philip Becker, som fick burskap 1643-11-13?
Han gifte sig 1644-12-02 i Tyska församlingen med Anna Tunnen von Oldeslo (se diskussionen om Baltzar Thun under Landskap: Norrbotten i detta diskussionsforum). Tillsammans fick de barnen:
Christoff, f 1646-03-22;
Christina, f 1648-04-09;
Anna, f 1650-05-01;
Sabina, f 1653-03-06.
Var bodde familjen? Vad hände med barnen? Fick de några ättlingar?
M v h, Stefan
293
« skrivet: 2001-01-06, 23:03 »
Hej, alla Servio-forskare! Även undertecknad följer diskussionen med spänning! Till Henrik kan jag bekräfta antagandet att Gertrud Baltzarsdotter (Servio), f 1735 är dotter till Baltzar Nilsson Servio (nr 6 ovan) och Gertrud Hansdotter, d 22/2 1765 i Junosuando vid 86 års ålder (D o B-boken). Dessa finns i antavlan för min hustru och således även för mina barn. Även jag har gjort antagandet att Baltzar Nilsson är samma person som Baltzar Servio och bör vara son till Niklas Fransson Servio (nr 3 ovan) och Dordi Baltzarsdotter Thun. Kan höra av mig senare, då jag hunnit gå igenom mina papper gällande Susanna Spett. Har Du, Henrik sett att det finns diskussioner om släkten Spett såväl på annan plats här i Anbytarforum som på SVÄ:s hemsida ( www.vallon.a.se)? M v h, Stefan
294
« skrivet: 2000-12-19, 00:13 »
Hej, alla Thun-forskare!
Först ett stort tack till Nils Otterstål för uppgifterna ang Philip och Anna Becker. Jag förstår att både Du och Din namne Nils Jo?lson har haft möjlighet att läsa samma källa, födelseböckerna för Tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm.
Till Christer: mina uppgifter ang gäldebrevet är ännu för knapphändiga och dessutom muntliga. Jag återkommer i detta ärende, om jag får några tydligare uppgifter.
Till Youcef: Uppgifterna om Oldesloe är ingen nyhet för mig (se ovan i mitt allra första inlägg i debatten, den 10 dec kl 23.37). Bad Oldesloe ligger alltså ganska mitt mellan Hamburg och L?beck. Jag har själv haft möjligheten att hastigt besöka denna ort, dock utan att ha haft möjligheten att utröna om där finns lämningar efter något gammalt bruk. Det verkar helt ställt utom allt tvivel att släkten Thun som sista bostadsort innan de kom till Sverige hade just denna, Bad Oldesloe. Däremot anser jag att det är alldeles för tidigt att anta att det helt säkert skulle vara släktens ursprungsort. Det kan ju mycket väl vara så, att de har flyttat en del innan de kom till Sverige, lika väl som de gjorde det efteråt, beroende på fr a efterfrågan på arbetskraft. Jag tolkar även efternamnet Tunnen von Oldenslo helt enkelt som att Anna (g m Philip Becker) kom från Oldesloe, inte som något adelsmärke eller angivelse om förlänat gods el dyl.
Likväl har jag uppgifter om att många hade L?beck-området som mellanlandningsort på väg från religionsförföljelser under 1560- och 1570-talen i dåvarande Spanska Nederländerna till den säkra protestantiska mark, som bl a Sverige kunde erbjuda. Dessa härrör från en mycket historiskt beläst kyrkvärd vid Svenska kyrkan i Hamburg. De hade alltså flytt från Vallonien (då en del av Spanska Nederländerna). I bland kan jag fundera på vilken roll Aachen spelade i detta sammanhang. Orten låg alldeles invid gränsen mellan Spanska Nederländerna och Tysk-romerska riket och ligger fortfarande invid gränsen mellan Belgien och Tyskland. Den var en inte helt obetydande handelsstad och vi vet att bl a bröderna Momma-Reenstierna (däribland Jacob, som under en tid ägde Kengis bruk) kom från denna stad. Nu skall vi ha i minnet att detta ännu är teorier och tankar - om än kanske inte helt utan grund. Men vi får fortsätta att forska!
M v h, Stefan
295
« skrivet: 2000-12-17, 13:08 »
Hej!
Efter en kontakt per telefon med Nils Jöelson i går kväll kan jag komplettera med följande:
I Tyska församlingen i Stockholm finns följande vigsel noterad:
Filip Bäcker och Anna Tunnen von Oldesloe.
Det torde vara ställt utom allt tvivel att det rör sig om vår Filip och vår Anna. Till yrket skall Filip ha varit skomakare. Anna var syster till Baltzar d ä.
När det gäller vem som skall vara far till Baltzar, Lydert, Michel och Anna litar jag till att Christer har forskat noga i källorna. Men jag har en fråga: Christer, vet Du något om ett gäldebrev, där jag har fått uppgiften att sönerna Baltzar, Lydert och Michel (samt Filip Bäcker???) skall ha gäldat en skuld för sin fader Mattias? Det verkar ju inte stämma! Finns det något gäldebrev och vilka är undertecknarna i sådana fall?
M v h, Stefan
296
« skrivet: 2000-12-16, 13:41 »
Hej!
Kort komplettering:
Petrus Norberg anger egentligen källan i löptexten: C G R(oman). Förmodligen är B48 och Y22 källhänvisningar, men eftersom jag inte har Norbergs bok i min ägo, kan jag för närvarande inte uttolka hänvisningarna! Boken är inte så svår att få tag på - borde gå genom ett bibliotek.
M v h, Stefan
297
« skrivet: 2000-12-14, 23:14 »
Hej igen, alla Thun-forskare!
Har nu även letat fram en kopia från några sidor i Petrus Norbergs bok Avesta under kopparbrukets tid, delen Avesta kopparbruks historia, kap II Brukets anläggning. I en intressant fotnot på sid 21-22 kan följande läsas:
Govert Silentz hade enligt sonsonen Henrik Silentz' relation på egen bekostad medfört från Tyskland gårmakare, kopparblecksmeder, kesseldjupare, plåtslagare, kratsvaskare, beredare, tråddragare, musquet- och bössesmeder, harneskmakare, bössepipeborrare, kling- och knivsmeder, spårmakare, järntråddragare och bleckslagare m.fl. Utrikesregistraturet för 1621 har ock ett av Gustav Adolf den 3 februari på tyska utfärdat pass för Silentz att i riket införa just sådana hantverkare, som här uppräknats. I kammarkolegii registratur för den 19 maj 1624 finnes en skrivelse från Johan Skytte till änkedrottning Kristina, i vilken han säger: Äre ock nu i går till fem och tjugo personer av Tyskland ankomne, som Govert Silentz till sitt verks fortsättande hit inbeställt haver, de där sig genast till Säter begiva skole. A56, D6, Y 10.
Enligt C. G. R(oman) följde nedannämnda L?beckska mästare med till Avesta. Deras namn inom parentes äro varianter och korrigeringar efter Avesta-papperen:
Garmakare:
Hendrich Frien (Frijn),
Arendt Nyman (bör vara Niemann),
Diedrich Rijk (Ryk),
Jöran Falck (bör vara Tack),
Hans Brandt,
Kopparsmeder:
David Pump (Pompe David),
Baltzar Pump (bör vara Blatzar Thun),
Asmund (Asmus) Grot,
Michel Thuns (bör vara Thun),
Otto Pump (Pumpe Otto),
Detlof Heijke (d. 1682 2/5),
Jöran Kleinsorger (Kleensorgh, Klensorg),
Hans Kleinsorger).
Uppräkningen stämmer rätt väl överens med mantalslängderna, vilka dock visa, att den icke är fullständig, och att dessa arbetare icke kommo samtidigt till Avesta. B48, Y22.
Så långt Petrus Norberg. Här förefaller det klart att Baltzar Thun finns med, låt vara med en sammanblandning med den förre kopparsmedens efternamn, men det är ju en vanlig skrivarmiss. Ytterligare ett intressant faktum är, att det även finns en Michel Thun (Michel=Michael) med bland de uppräknade kopparsmederna. Vad betyder det i förhållande till de tidigare anförda uppgifterna? Är det troligt att en kopparsmed skall ha blivit handlande i Nyköping? Däremot skulle han kunna vara identisk med Michael Thun i Norrköping och/eller far till Abraham Thun. Ännu går givetvis knappast att fastställa hur det ligger till med detta. Härtill fordras mer forskning. Men kanske någon sitter inne med dessa uppgifter - eller har nära till något arkiv... Det kan ju även tänkas att det rör sig om personer med - om inte än så nära, men ändå - släktskap med varandra. Det tycks ju som om det finns en viss överrepresentation av namnen Baltzar, Michael och Mattias (med varianter) inom släkten Thun och även bland deras ättlingar.
Det ser inte bättre ut än att frågeställningarna bara blir fler och fler...
M v h, Stefan
298
« skrivet: 2000-12-13, 23:13 »
Hej, alla Thun-forskare!
Följande anteckning har jag vid en noggrann genomgång funnit i en pärm om min hustrus anfäder:
Den skickligaste kopparsmeden i Avesta var Baltzar Thun. Kom från Vallonien. Han misskötte sig med för intensiv dryckenskap.
Anställd 1657 av Jacob Momma vid Kengis bruk. Tillbaka i Avesta 1674, utfattig.
Sönerna stannade kvar i Lappmarken:
Sonen Baltzar efterträdde honom som garmakare och bodde i ett eget hus i Kengis, där han år 1686 hade 5/8 tunnland åker och till höstslåtter fem ruskors land.
Sonen Mats hade egen stuga.
De renade och smidde koppar från Svappavaara kopparfält.
Tyvärr har jag inte angivit källan, men jag har ett minne av att anteckningarna härrör från ett telefonsamtal med Nils Jo?lson i Malmö.
Intressant är att konstatera att en av Baltzar Thuns söner heter Mats. Det är ju en svensk kortform av namnet Mattias, vilket ju kunde peka på att Baltzars fader mycket väl kan ha burit namnet Mattias. Uppgifterna måste naturligtvis ytterligare verifieras, men de är definitivt inte osannolika.
M v h, Stefan
299
« skrivet: 2000-12-11, 23:33 »
Stig-Inge!
Har tyvärr ej stött på någon av de personer Du söker ovan. Dock slår mig en tanke: har Du kollat upp om det finns något samröre mellan familjen Wijppola på Taroniemi och familjen Wijpoi i Torneå stad? Ändelsen -la i slutet anger ju endast att det är fråga om ett gårdsläge, alltså Wijppos gård.
Har i min forskning - som jag har nämnt tidigare - stött på en Brita Johansdotter Wijpoi (1679-1758), som var gift med Elias Michaelsson Constenius (1680-), borgare i Torneå stad. Brita var i sin tur dotter till Johan Wijpoi, också borgare i Torneå.
M v h, Stefan
300
« skrivet: 2000-12-11, 23:16 »
Hej, Youcef!
Det är ställt utom allt tvivel att släkten Thun i Avesta och släkten Thun i Kengis är samma släkt. Den Baltzar Thun, som skrev ovan anförda brev kom nämligen med bröderna Momma upp till Kengis bruk troligen i samband med bröderna Mommas övertagande av bruket 1652.
M v h Stefan
PS. Har jag rätt i min förmodan att Du blir släkt med min hustru och mina barn??? DS.
301
« skrivet: 2000-12-10, 23:37 »
Hej, Youcef!
Min fru härstammar från släkten Thun just genom Dordi Baltzarsdotter Thun g m Niklas Servio/Sirviö och därför har jag intresserat min något lite för den släkten. Dessutom har jag själv härstamning från en del andra släkten med anknytning till Norrbottniskt bergsbruk.
Några fakta, som jag stött på under min forskning:
Baltzar Thun tillhörde de L?beckska mästare, som kom till Avesta kopparbruk genom Govert Silenz' försorg på 1620-talet (har inte det exakta årtalet tillgängligt i skrivande stund). Tillsammans med Baltzar Thun kom vid samma tillfälle bl a min anfader Asmus Groth. Om detta kan man läsa i Petrus Norbergs bok om Avesta kopparbruks historia.
En framstående kännare beträffande brukssläkterna i Norrbotten, Nils Jo?lson i Malmö har lyckats knyta just släkten Thun till en ort, som heter Bad Oldesloe i Tyskland. Denna ort är belägen mellan L?beck och Hamburg. Om detta är släktens ursprungsort är väl svårt att säga, men det kan vara en mellanlandningsort på vägen mellan områdena i Sydöstra Spanska Nederländerna och Sverige. Under den sommar jag bodde i Hamburg fick jag höra uppgifter att så var fallet för många människor, som flydde undan religionsförföljelserna i Spanska Nederländerna under 1560- och 1570-talen.
Om Du får fram något mer kring Baltzar Thun's anfäder och bekräftelse på om Mattias Thun är hans far eller inte, vore jag mycket tacksam om Du kunde höra av Dig!
M v h, Stefan
tel: 0923-64 00 11
302
« skrivet: 2000-12-09, 21:44 »
I den amerikanska NHL finns en framstående hockeyspelare som heter Pavel Bure och som rätt ofta låter tala om sig. Om jag förstått saken rätt har han sitt ursprung i Ryssland. Hans efternamn för ju dock tankarna åt ett helt annat håll - naturligtvis till Bure-ätten. Vet någon forskare om han har anknytning till denna släkt?
Nyfiken på svar
Stefan
303
« skrivet: 2000-10-06, 17:12 »
Hej!
För att blanda om korten riktigt, står det om en av mina släktingar att han var coopvardihandelsman i Torneå stad, vilket jag helt enkelt har tolkat på det sättet att han var en handelsman, som hade ett/flera skepp för att frakta varor mellan Stockholm och Torneå (bottniska handelstvånget). Noteringen om den besynnerliga titeln kommer från 1770-talet.
M v h, Stefan
304
« skrivet: 2000-09-19, 19:36 »
Hej, Marit!
Jomenvisst fanns Karl Gustav som församling 1849. Den bildades redan under 1700-talet.
M v h, Stefan
305
« skrivet: 2000-09-19, 19:33 »
Hej, Marit!
Jodå, byarna finns kvar idag och heter helt enkelt Yliraumo (Övre R) och Alaraumo (Nedre R). De ligger intill vägen mellan Torneå och Kemi i Finland.
M v h, Stefan
306
« skrivet: 2000-09-01, 23:24 »
Hej!
Vet inte om det kan vara den språkliga bakgrunden till namnet, men latinets mea betyder min (fem. genus)
M v h, Stefan
307
« skrivet: 2000-08-08, 18:55 »
Hej, Dagny!
Tillåt en från Blekinge avlägsen norrbottning att komma med en fundering när det gäller båtsmannen Zakris Konst.
Är Konst ett soldat-/båtsmansnamn i Tjurkhult eller finns det något som kunde tyda på att det är hans egentliga släktnamn?
I Torneå stad finns sedan 1600-talets mitt en släkt med namnet Konst (senare även latiniserat till Constenius) med anknytning till kofferdi, d v s handeslsjöfart. Släkten förefaller ha förgreningar på andra ställen i Finland, bl a till Uleåborg, Björneborg och Raumo. Vi försöker nu kartlägga denna släkt med alla dess förgreningar och därför vore jag oerhört tacksam för att få del av de data Du kan få fram rörande denna Zakris Konst.
M v h, Stefan
adr: Köpmanvägen 31, 950 40 TÖRE
tel: 0923-64 00 11
308
« skrivet: 2000-08-08, 18:38 »
Hej!
Landet är en liten by eller kanske rättare några gårdar, ursprungligen en del av den stora byn Vännäs i Överkalix socken. Gårdarna ligger i dag efter väg E10, strax söder om Gyljen. När jag sist passerade såg jag att det fanns en skylt vid E10:an med namnet Landet på. Har i skrivande stund inga uppgifter på när Nils Nilsson dog, men jag har en känsla av att han kan ha bott kvar på Landet.
M v h, Stefan
309
« skrivet: 2000-08-06, 23:49 »
Ishbel!
I know there is a family Landin coming from Lansjärv, Överkalix parish, Norrbottens län. I don't know if this is the family you are looking for, but it could be worth a check.
Many greetings from the north part of Sweden!
Stefan
310
« skrivet: 2000-06-25, 20:55 »
Hej igen!
Har tittat närmare på en del kopior jag har från husförhörslängderna och hittat några Stråhlbergare.
Jakob Erik Adamsson Stråhlberg, f 1828 19/9 i Nedertorneå, g 1859 23/4 m
Vilhelmina Stridfeldt, f 1836 13/11.
Paret har flera barn.
Skomarkaren Johan Jacob Stråhlberg, f 1848 26/7, g 1877 4/11 m
Maria Catharina Djerf, f 1845 7/7 i Karl Gustav.
Paret har flera barn.
Hoppas att detta kan ge någon ledtråd att forska vidare från!
M v h, Stefan
311
« skrivet: 2000-06-23, 11:43 »
Bäste Arne!
Strå(h)lberg finns i Tornedalen; jag har träffat på dem där i min forskning. Kan inte exakt säga platsen, men jag tror att det måste röra sig om någon av följande tre församlingar: Nedertorneå, Hietaniemi eller Karl Gustav. Stråhlberg finns även i Nederkalix, härstammande från rustmästaren Olof Stråhlberg, f c 1690. Huruvida det finns ett släktskap mellan Stråhlbergarna där och i Tornedalen vet jag ej i skrivande stund. Det vore emellertid intressant att utröna.
Intressant att höra om flyttningen till just Skjervöy, eftersom det är känt att andra tornedalssläkter flyttade dit, bl a en gren av släkten Konst/Constenius.
Hör gärna av Dig, om Du hittar fler intressanta uppgifter!
Bästa hälsningar, Stefan
adr: Köpmanvägen 31, 950 40 TÖRE
tel: int'l +46-923 64 00 11
312
« skrivet: 2000-05-29, 23:54 »
Hej, Lennart!
Jo, jag tror att Dina uppgifter är riktiga! Mina uppgifter härrör från den sammanställning över släkten Konst/Constenius, som Konst Familie Archief gjort. I denna omfattande sammanställning förekommer många årtal, varför risken för felskrivning är relativt stor. Dina uppgifter verkar dessutom komma från någon form av primärkälla, t ex Födelse- och dopbok. Kan detta stämma? Dessutom har jag i mina egna anteckningar satt ett frågetecken i kanten för Malin Hindersdotter Pesus födelseår, då jag funnit att hon vigdes vid Olof Michaelsson Constenius den 19 januari 1755. Skulle hon ha varit född 1738, vore hon ju blott 16 år vid tidpunkten för vigseln.
Har inga vidare noteringar på Olofs släktgren, varför jag vore mycket intresserad av att ta del av de uppgifter Du har rörande denna släktgren. Kommer Du upp till Norrbotten i sommar för att besöka Dina släktingar här? Hör gärna av Dig, kanske vi kunde träffas!
Med bästa hälsningar från Din släkting Stefan
313
« skrivet: 2000-05-06, 00:20 »
Hej, Sari!
I Ditt första inlägg nämner Du likheten mellan släktnamnet Naumanen och det tyska Naumann. Vore intresserad att höra om Du kommer fram till något mer gällande denna hypotes. Håller på att undersöka om det finns tyskt inflytande betr några släkter i Östra delen av nuvarande Finland. Det gäller bl a släktena Achtmöller, (von) Meurmann, Gregorii, Sattler och ev Konst(i). Betr släkten Bröijer (en gren adl von Rosenbröijer) är det klarlagt att det finns en anknytning till Lübeck.
Vid freden i Åbo 1743 förlorade Sverige/Finland en stor del av Sydöstra Finland till Ryssland, bl a området kring Viborg ända fram till Kymmene älv och till Olofsborg (Olavinlinna) i Nyslott (Savonlinna). Kan Påhl Naumanen vara född i detta område och därför kallas ryss?
M v h, Stefan
adr: Köpmanvägen 31, 950 40 TÖRE
tel: 0923 - 64 00 11
314
« skrivet: 2000-05-03, 00:22 »
Hej! Huhta är definitivt inget ovanligt namn i Tornedalen. Av Lars-Erik Almberg nämnda byar torde väl Aspela vara byn Arpela i nuv finska Alatornio seurakunta, medan Vonum troligen är byn Vuono strax väster om Haparanda i Sverige. Huruvida de tornedalska släktena har någon anknytning till Tervola vet jag ej. Tervola ligger ju i Kemi älvdal. Arpela är dock beläget mellan de båda älvdalarna - det är möjligt att det kan finnas någon ytterligare anknytning. Ett tips kan vara att söka via Genealogiska Samfundet i Finland, www.genealogia.fi M v h Stefan
315
« skrivet: 2000-04-03, 23:54 »
Hej!
Kan tipsa om att släkten Bröms diskuteras under rubriken: Anbytarforum: Landskap: Norrbotten: Efterlysningar: Släkten Bröms från Rånbyn.
M v h, Stefan
316
« skrivet: 2000-03-31, 02:32 »
Hej, Christer! Intressant att höra om Henena Konsts och Carl Rosanders flytt till Älvsbyn. Jag fick även dessa uppgifter muntligt på telefon igår av Katrin. Som Du kanske redan har märkt är Vallonsidan = www.vallon.a@se Vet ej om det finns någon ytterligare sida än denna. F ö: Visste Du att Esaias Erssons mor Anna Andersdotter kommer från Lomträsk, Överkalix sn? Hon är dotter till Anders Larsson (1733/34-) där. Anna Andersdotter var gift med Eric Esaiasson i Storträsk. Men detta är ju en helt annan historia än släkten Konsts/Constenius'! M v h Stefan
317
« skrivet: 2000-03-29, 17:16 »
Hej!
Jacob Spett/van der Speet kom till Kengis från Färna bruk i Gunnilbo sn med bröderna Momma/Reenstierna. Om hans anknytning till släkten Spett, kan Du gärna se diskussionerna här i Anbytarforum under släkten Spett resp på Sällskapet Vallonättlingars frågeavdelning på nätet, även där under släkten Spett. Det kan tyda på att han härstammar från de smeder, som kom in till Norrköping med Louis de Geer 1628, även om detta ännu är osäkert och måste bli föremål för vidare forskning.
Släkt är vi ju i alla fall på flera sätt! Det vore kul att träffas vid något tillfälle för att byta anor och erfarenheter! Välkommen till Prästgården i Töre!
M v h, Stefan
318
« skrivet: 2000-03-29, 00:48 »
Hej, släkting Christer!
Anade jag inte att vi kunde vara släkt... Esaias Ersson är min fm fff. Är Du ättling till honom bör Du ju härstamma från släkten Konst/Constenius på två linjer: dels genom Helena Konst (1774), dels genom Esaias Erssons hustru Eva Isacsdotter Constenius (1810-1877).
Så till Dina frågor:
Om borgaren Anders Konst vet vi inte så mycket. Namnet Anders kan vi sluta oss till av brukspredikantens latiniserade patronymikon, Andrae. Enligt Bygdéns herdaminne skall han ha varit borgare i Torneå. Ytterligare ett indicium är att brukspredikantens son Elias tar upp detta värv och blir borgare där även han. Några forskare håller just nu på med att kartlägga släkten med närbesläktade efternamn i Finland, bl a Konsti (det verkar finnas sedan 1600-talet i trakterna kring Nyslott/Savonlinna). KFA uppger även att Anders skall ha haft en bror Olof i Torneå.
Om Michael Andrae Constenius kan Du läsa i Bygdéns herdaminne för Hernösands stift. Han återfinns under Övertorneå församling och avdelningen Brukspredikanter i Kengis. Innan han kom till Kengis var han bataljonspredikant vid något regemente. Innan dess studerade han vid Åbo akademi, där han också verkar ha haft ågot slags diskussion med universitetets rektor.
Brukspredikantens som Michael Michaelsson Konst (I) var enl KFA gift med Barbro Olsdotter. Om de var bosatta i Kengis vid sonen Michael Michaelsson Konsts (II) födelse 1722 skall jag låta vara osagt. Utan att ha detaljstuderat denna gren av släkten vill jag påminna mig att han så småningom återfinns vid Svansteins bruk i Övertorneå församling. Enl KFA levde han mellan 1722 och 1802. Han var gift tre gånger: 1:a ggn m Maria Andersdotter, 1715-1761. I detta äktenskap föddes fyra barn. 2:a ggn m Catharina (Kajsa) Jönsdotter Korpi, 1741-1788. Hon var dotter till Jöns Michaelsson Korpi och Anna Larsdotter Niemi i Catasjärvi(?). I detta äktenskap föddes sju barn, däribland Din anmoder Helena. 3:e ggn m Erika Jönsdotter, 1741-. Det är okänt om det föddes några barn i detta äktenskap.
I senare tid finns det många berättelser om släktens medlemmar. Det finns en kvinna, som på ett mycket livfullt sätt kan berätta om sina släktingar (ättlingar till Esaias Ersson och Eva Isacsdotter Constenius). En släktträff 1994 för vår gren av släkten (genom sonen Johan Eric Esaiasson, 1840-1918) samlade över 200 personer. Det vittnar om det mycket stora intresset för släkten, som verkar finnas i den s k Esias-släkten. Det vore roligt att höra från vilken gren Du härstammar!
Hör av Dig!
M v h, Stefan
adr: Köpmanvägen 31, 950 40 Töre
tel: 0923 - 64 00 11
319
« skrivet: 2000-03-29, 00:12 »
Hej, Katrin!
Om Du hör av Dig till mig, skall Du få adressen till Konst Familie Archief. Eftersom adressen dit även är en privat adress i en av Bryssels förorter, vill jag inte lägga ut den på Internet. Du kan nå mig på adressen Köpmanvägen 31, 950 40 Töre eller per tel 0923 - 64 00 11.
M v h, Stefan
320
« skrivet: 2000-03-27, 21:08 »
Hej!
Kan nu komplettera mina uppgifter enligt följande (källa: Gustaf Elgenstierna: Den introducerade adels ättartal):
Anna Maria Wijnblad är uppenbarligen dotter till överstelöjtnanten Olof Wijnbladh (adl ätten 447), 1655-1744, och hans andra hustru Anna Catharina Appelgren, 1664-1697. Anna Maria gifte sig 1715 med mantalskommissarien Johan Hallen(Haleen) och dog före 1744.
Återstår då frågan: Vem var Johan Hallen(Haleen)?
M v h, Stefan
321
« skrivet: 2000-03-25, 01:56 »
Hej!
Har under rubriken Landskap: Norrbotten; Efterlysningar: Hallen, Johan och Wijnblad, Anna Maria ställt en fråga om de båda namngivna personerna. De var bosatta i Kalix under 1720-talet och därefter i Piteå landsförsamling. Kan någon hjälpa mig med tips om vilka dessa personer var och till vilka släkter de har anknytning till?
M v h, Stefan
322
« skrivet: 2000-03-25, 01:52 »
Hej!
Känner någon till fiskalen Johan Haleen och hans hustru Anna Maria Wijnblad? De bodde under en period på 1720-talet i Kalix, där sönerna Johan Friedrich och Julius föddes (födda 1723 22/2 resp 1724 10/2). Anna Maria finns även noterad som dopvittne till löjtnanten Peter Furubohms och Margareta Wollters dotter Ulrica Eleonora, f 1729 27/1. Johan Haleen och Anna Maria återfinns senare vid mitten av 1700-talet som bosatta i Gamla staden i Piteå landsförsamilng.
Tack på förhand!
M v h, Stefan
323
« skrivet: 2000-03-22, 23:08 »
Hej, Gunnar!
De uppgifter jag har om Morian/Murjan är följande:
Eva Maria Johansdotter (Constenius) Myllykangas, f 1833 3/4 i Aapajoki, Alatornio, g m Isak Johannesson Murjan, f 1821 29/5 i Kiviranta, Alatornio.
Barn:
Johan Petter, 1857-1938, g m Henrikka Jacobsdotter Pelttari, 1870-1938.
Isak Wilhelm, 1860-1941, g m Catharina Sofia Johanna Sakari, 1861-193?.
Maria Karolina, 1864-, till U S A.
Albertina, 1867-1950, g 1:o m Peter Kiimamaa, -1906; 2:o m Robert Magnus Isometsä, 1879-1966.
Henrika, 1870-1870.
Vet Du eller någon annan något mer om dessa personer och om deras ättlingar i dag?
M v h, Stefan
324
« skrivet: 2000-03-22, 22:50 »
Hej, Henrik!
Ditt namn kommer från Forntyskans Heim(i)ric och är sammansatt av två ord med betydelsen hem och härskare. Fritt översatt skulle det väl kunna betyda hemmets härskare. I Finland är det ett vanligt namn. Det brukar föras tillbaka till att Finlands apostel var biskop Henrik (martyr 1157?). Denne åtföljde Erik den helige på dennes korståg i Finland. Uppgifterna är till stor del hämtade från den förträffliga boken Svenska förnamn av Roland Otterbjörk (min upplaga tryckt på Norstedts tryckeri, Stockholm 1975).
M v h, Stefan
325
« skrivet: 2000-03-22, 22:37 »
Hej, Ingela!
Kul att veta att Du hade uppgifter om Daniel Bodin/Baudin! Det vore ypperligt intressant att höra, om Du finner något samband mellan de båda släktena! Vore intresserad att få del av de upgifter Du har om skrivarsläkten. Om Du inte har uppgifter om Daniel Bodins familj, kan jag skicka Dig ett utdrag från Nederkalix församlings hfl, där de finns antecknade.
M v h, Stefan
adr: Köpmanvägen 31, 950 40 TÖRE
tel: 0923 - 64 00 11
326
« skrivet: 2000-03-21, 00:51 »
Hej, Ingela!
Visste Du att det har funnits en soldat Baudin i Korpikå, Nederkalix församling? Där finns ännu namnet Baudin kvar. Skall försöka leta fram uppgifter på dessa Baudin och framför allt när de kom till Korpikå.
M v h, Stefan
327
« skrivet: 2000-03-19, 23:58 »
Hej, Gunnar!
Oulo är troligen då beteckningen för det stift, som Alatornio tillhör eller möjligen landsarkivet (kanske bådadera). Kiviranta ligger en bit uppströms själva staden Torneå efter Torneälven. Har däremot ingen förklaring varifrån namnet ursprungligen kom. Vad jag kan förstå från Genealogiska samfundets databas HisKi, har båda namnen Morian och Murjan använts av prästerna om samma släkt. Ibland angav dock prästerna endast patronymikon och inte släktnamn i kyrkböckerna, så det kan vara vanskligt att säga att namnet inte fanns, även om det ej angavs i kyrkböckerna. Det har måhända att göra med att i den finska traditionen följde namnen i första hand gårdarna och inte släktena. Det vore dock intressant att utröna om det finns något samband med den adliga ätten Morian, som Tryggve Gestrin tipsar om. Som avslutande notering, kan jag nämna att namnet Morian även förekommer i modern tid (slutet av 1900-talet) och troligen finns kvar än i dag.
M v h, Stefan
328
« skrivet: 2000-03-17, 23:17 »
Hej!
Är lite förvånad över angivelsen för Adam Nilsson Murjans och Adam Adamsson Murjans födelseort. Oulo torde väl stå för Uleåborg, medan Alatorino seurakunta är den finska beteckningen för Nedertorneå församling. Mig veterligen finns ingen ort Oulo inom Alatornio. Det har dock funnits Murjan i Alatornio församling. Har uppgift om några genom Konst Familie Archief, då en ättling till släkten Konst varit ingift i släkten Murjan. Kan senare komplettera med dessa uppgifter.
M v h, Stefan
329
« skrivet: 2000-03-16, 23:21 »
To Doris Kandelin Whaley!
One more notice concerning the Kandelin family:
Oskar Karlsson and Gerda Kandelin had also a son, Karl Oskar Gunnar Karlsson, 1922-2000. He lived in Töre parish and died only two weeks ago.
The graveyard I mentioned before is the graveyard of Oskar Kandelin.
With the very best regards, Stefan
330
« skrivet: 2000-03-16, 23:06 »
Hej, Johan!
Även vid Törefors bruk, fram t o m 1909 Nederkalix sn samt fr o m 1909 Töre sn, fanns en hel del Värmlänningar, de flesta smeder och annat bruksfolk. Det sägs t o m av äldre Törebor att det vid bruket talades en särskild dialekt med en hel del värmländska inslag.
M v h, Stefan
331
« skrivet: 2000-03-11, 16:30 »
Hej!
Har funnit några ytterligare barn till Isac Andersson Constenius och Anna Greta Hansdotter Nuoksujärvi i hfl för Karl Gusatvs församling (-1817), fol 417 Lappträsk Korpijärvi:
Maria, 1812-1813
Brita Caisa, 1814-1816
Catharina(otydligt), 1816-1817
M v h, Stefan
332
« skrivet: 2000-03-05, 16:33 »
Hej!
Vill komplettera med att jag funnit en ort i nuv Belgien (hd Brabant), som heter Sint Joris, belägen inte långt från Leuwen och den gamla kulturorten Sint Truiden/Saint Trond. Det tyder ju på att Joris är ett helgonnamn. Återstår då bara att kontrollera om det rör sig om just Sankt Georg!
M v h, Stefan
333
« skrivet: 2000-03-03, 19:57 »
Hej!
Gustav Hammarström, f 1833 gifte efter Anna Greta Filppas död om sig med Regina Hammarström, f Larsdotter Sundbäck i Nederkalix 1835. Hon drev efter det att hon blev änka andra gången café i Pajala. Hom har blivit föremål för en egen diskussion här på anbytarforum.
M v h, Stefan
334
« skrivet: 2000-03-02, 08:41 »
Hej!
Eftersom frågeställningarna under rubriken Landskap: Norrbotten: Efterlysningar:Mickelsson-Constenius, Nils började gälla andra medlemmar av släkten Konst/Constenius, fann jag det bättre att öppna en särskild diskussion över denna släkt. Eftersom den förekommer på andra ställen än i Norrbotten (Norge, Finland) och dess proveniens eventuellt kan vara från ett annat land (dåv Spanska Nederlänerna, Tyskland eller Danmark), väljer jag att skapa diskussionen under Övriga släkter.
Stig-Inge Gustafsson hade en fråga gällande några medlemmar av släkten:
Descendants of: Constenii Anders Mickelsson
1 Constenii Anders Mickelsson
m Catharina Olofsdotter
m Carin Pehrsdotter b 1733, d 28 Mar 1774
2 Constenii Isaac Andersson b 20 Apr 1780
2 Constenii Eva Andersdotter b 18 Jan 1776
m 25 Nov 1811 Måna Olof Olofsson
3 Måna Anna Greta Evasdotter b 25 Aug 1808
3 Måna Hedvig Olofsdotter b 1 May 1810
3 Måna Ephraim Olofsson b 11 Apr 1813
2 Constenii Michael Andersson b 18 Mar 1761, d 15 Jul 1761
2 Constenii Johannes Andersson b 27 Jul 1762
2 Constenii Anna Andersdotter b 5 Apr 1764
2 Constenii Petrus Andersson b 10 Oct 1767, d 5 Sep 1770
Constenii Anders Andersson b 23 Aug 1770, d 24 Aug 1770.
Familjen Anders Mickelsson Constenius (ej Constenii, vilket ju är genitiv-formen!), 1737-1790 återfinns i husförhörslängderna för Hietaniemi fösamling (t ex AI:1:3 p 262; AI:2:3 p 260). Några av barnen föds i Armassaari enl FoD-boken, andra i Koivukylä. Första gånen är Anders gift med Carin Pehrsdotter av Kippari-släkten. Enl DoB-boken dör hon d 28 april 1774 i rötfeber. Hon återges då som Anders Constenii hustru och noteras som 41 år. Den 9 november 1774 gifter änklingen Anders Michelsson i Koivukylä om sig med pigan Cajsa Olofsdotter utan krona, d v s utan brudkrona. Förutom de ovan nämnda barnen i det andra äktenskapet Eva och Isac, finns ytterligare en dotter, Brita Caisa, f 1783 o d 1786.
Konst Familie Archief (KFA) noterar barnen i det första äktenskapet (d v s Johan(nes), Anna, Pehr och Anders) som döda som barn. Mycket tyder på det, men eftersom jag ännu ej funnit något dödsdatum på Johannes och Anna, vill jag ännu ej säga det slutgiltigt. Pehr och Anders dör inom en dryg månad på sensommaren/hösten 1770.
Av större intresse är då kanske de båda barnen från det andra äktenskapet: Eva (1776-1854) och Isac (1780-1852).
Eva gifter sig 25 nov 1811 med Olof Olofsson Måna (1778-1847). Måna är hans namn som soldat (noteras som förstärkningskarl). Annars anges han ibland med namnet Eklund, ibland med namnet Stenberg. Åtminstone fr o m 1820 återfinns den familjen i Aapajoki i Alatornio församling, Finland. Där återges Olof nästan konsekvent med båda efternamnen Stenberg ell Eklund Eva anges med patronymikon Adamsdotter, vilket väl är en felskrivning för Andersdotter.
Från husförhörslängderna (först Hietaniemi, byn Koivukylä och därefter Alatornio, byn Aapajoki) noterar jag följande barn:
Anna Greta, f 1804, d (struken)
Eva Cajsa, f 1806, död
Hedvig, f 1810, d 1824 9 okt. Notering: blind
Ephraim, f 1813
Johan Henric, f 1816
Maria Magdalena, f 1819, d 1829 el 1839 (otydligt i hfl).
Intressant att notera är att det i hfl 1838-1844 finns anmärkningen i Norge för Ephraim och Johan Henric. För den senare av de båda bröderna finns noteringen varit i Norige utan betyg, återk 1848. Det ser alltså ut som om Johan Henric kommit tillbaka till sin mor efter faderns död 1847. Har ej följt honom efter Evas död år 1852.
Ephraim förefaller alltså inte komma tillbaka från Norge. Noteras i detta sammanhang bör att flera medlemmar ur släkten tidigare utvandrat till Norge, varför drömmen om Norge kan ha varit högst reell för dessa unga män från fattiga förhållanden.
Om Ephraim vet vi inte mycket. KFA har genomfört en stor undersökning i Norge och hittat en notering om en Ephraim Varth, f 1817 i Gangas, Sverige (Kengis?!?), gift och bosatt i Kvaenangens kommun i Troms fylke. Om detta är vår Ephraim kan nog inte med säkerhet sägas. Det måste undersökas bättre. I Kjollefjord noteras även en Maria Helena Efraimsdotter, f 1849.
Om Isac Andersson Constenius har jag berättat under rubriken Landskap: Norrbotten: Efterlysningar: Mickelsson-Constenius Nils. I äktenskapet med Anna Greta Hansdotter Nuoksujärvi föddes sonen Isac 1819 10 nov. Han dog dock som barn. Innan äktenskapet hade han alltså dottern Eva, som kom att bosätta sig i Storträsk, Nederkalix sn och bli anmoder för en stor släkt. På Haukijärvi (även noterad Korpijärvi) fanns även styvdottern Anna Greta Samuelsdotter från moderns första äktenskap med Samuel Olofsson Mörtberg (1767-1809). Hon gifte sig 1830 24 dec med Henrik Johansson Lahti, f 1805. de fick 1831 sonen Johan Henrik. Senare öden har jag ännu ej kartlagt.
Nog nu för denna gång!
M v h, Stefan
335
« skrivet: 2000-03-01, 20:00 »
Hej, vänner!
Nu måste vi nog bena ut detta:
Michael Andrae Constenius var endast gift en gång. Leonard Bygdén anger att han skall ha varit gift med en vallonska vid bruket. Senare efterforsknigar har givit vid handen att hon hette Maria Catharina Jacobsdotter Spett och var dotter till smeden Jacob Spett (van der Speet). Denne kom till Kengis bruk ungefär vid samma tid som bröderna Momma övertog bruket år 1652. Den Appolonia (Abluna) Spett Konst, som Carina Sunesson omtalar är dotter till Michael Andrae Constenius och Maria Catharina J:dotter Spett. Hon är ej heller född 1650. Observera att brukspredikanten som brukligt var latiniserade sin fars namn från Konst till Constenius. Faderns namn var således Anders Konst. Han var borgare i Torneå stad.
Carin/Cajsa Ol(of)sdotter Taro var alltså gift med min anfader Anders Mickelsson Constenius (1737-1790). Sade i ett tidigare inlägg felaktigt att Anders mor skulle vara från Taro-släktet. Anders mor är inte därifrån, utan från släktet Inga. Carin/Cajsa Ol(of)sdotter Taro anges i hfl som f 1750, i FoD-boken som f 1752. Det senare bör naturligtvis vara rimligare att anta, då den källan är en s k primärkälla, d v s ligger mycket nära den aktuella händelsen. I hastigheten råkade jag, otydligt nog ange henne som f 1750. 1752 bör vara det rätta. Födelseboken anger också ett datum i början av september, men då jag inte har denna notering framför mig i skrivande stund, vill jag inte sätta ut själva datum. Kan kolla det till nästa inlägg.
Jag vet en hel del om vart flera av de av Stig-Inge nämnda personerna tog vägen, men innan jag svarar bör jag hämta mina noteringar om släkten Constenius. Det enda jag med säkerhet kan säga utan att ha tittat i mina papper är följande:
Isac Andersson Constenius, f 1780, är alltså min anfader (se även tidigare inlägg). Han gifte sig 1811 med Anna Greta Nuoksujärvi, änka efter Samuel Olofsson Mörtberg. Redan innan hade han emellertid den 16 juli 1810 blivit far till Eva, som alltså föddes innan äktenskapet. I födelse- och dopboken anges hon utan fader. I husförhörslängden för Karl Gustavs församling (Lappträsk) står hon först angien med patronymikon Samuelsdotter. Detta är dock överstruket och ersatt med patronymikonet Isacsdotter. Detta pekar i riktning mot att Isac i efterhand har tagit på sig faderskapet till Eva. Samuel Olofsson Mörtberg dog dessutom i början av år 1809 och kan således omöjligen ha varit far till Eva. Isac Andersson Constenius och Anna Greta Nuoksujärvi bodde bl a på Haukijärvi nybygge i Lappträsk. Eva Isacsdotter Constenius blev så småningom gift med bonden Esaias Ersson i Storträsk, Nederkalix församling, 1807-1887. Från dessa härstammar en mycket vitt förgrenad släkt, som i bygden brukar gå under namnet Esias-släkten.
Eftersom vi med detta inlägg har hamnat långt borta från Nils Mickelsson Constenius, föreslår jag att vi skapar en diskussion under rubriken Konst/Constenius. Jag tror mer än väl att det finns underlag till en diskussion omkring denna släkt. När jag senare kompletterar mina uppg enl ovan, kommer jag alltså att göra det under rubriken Övriga släkter:Konst/Constenius
M bästa hälsningar,
Stefan
336
« skrivet: 2000-02-28, 21:50 »
Hej, Jonas!
Jag tog förstås för givet att Du bodde i Kalix... Det får man minsann inte göra med dagens teknik. Lycka till - hör annars av Dig, så åker jag in till Kalix för att titta på mikrokorten där!
M v h, Stefan
337
« skrivet: 2000-02-28, 21:38 »
Hej, Stig-Inge!
Såvitt jag kan förstå är det så. Hon var senare gift med Nils Hackaus i Lappträsk, Karl Gustav.
M v h, Stefan
338
« skrivet: 2000-02-27, 16:54 »
Hej, Carina!
Har endast en knapphändig notering berträffande Nils Mickelsson Constenius' hustru. Hennes namn skall enl uppgift vara Brita Persdotter, 1756-.
Nils halv- och helsyskon är följande:
Maria M:dotter Inga C, 1728-1788, g m Nils Henricsson Pasu(la), 1719-1792, Kukkola, N-torneå.
Elisabeth M:dotter Inga C, 1728-1788 (?), g m Erik Ersson Laitola-Hjerpe, 1730-, Laifvajärvi, N-torneå (Fi delen).
Johan(nes) M:son Inga C, 1730-1786, g m Maria Pehrsdotter, 1740-1813, Myllykangas, Aapajoki, N-torneå (Fi delen).
Brita M:dotter Inga C, 1732-1806, g m Olof Adamsson Kangas, 1732-1783, Karungi, Karl Gustav.
Olof M:son Inga C, 1733-, g m Malin Henriksdotter Pesu, 1738-.
Michael M:son Inga C, 1735-1754.
Anders M:son Inga C, 1737-1790, g 1:o m Carin Persdotter Kippari, 1733-1774; 2:o m Carin Olofsdotter Taro, 1750-1818, Coivukylä, Hietaniemi. Min anfader.
Anna M:dotter Inga C, 1739-, g m Lars Henriksson Koppana, Laifvaniemi, N-torneå (Fi delen).
Margareta M:dotter Curtelius C, 1742-, g m Olof Huru, 1739-, Karungi, Karl Gustav.
Catharina M:dotter Curtelius C, 1744-, g m Abraham Nilsson Niemis, Hietaniemi.
Kristina M:dotter Curtelius C, 1745-, g m Hans Hansson Raatio, Karungi, Karl Gustav.
Isak M:dotter Curtelius C, 1746-1747.
Henrik M:son Curtelius C, 1746-1747.
Eva M:dotter Curtelius C, 1749-1819. G m Anders Andersson Rodhar(?).
Nils M:son Curtelius C, 1751-1802. Se ovan!
Helena M:dotter Curtelius C, 1753-1755.
Valborg M:dotter Curtelius C, 1755-1832, ogift.
Helena M:dotter Curtelius C, 1756-1757.
Michael M:son Curtelius C, 1758-1763.
Henric M:son Curtelius C, 1759-1809, g m Maria Henriksdotter Pesula, 1763-.
Det var minsann en stor syskonskara!
Lycka till med alla efterforskningar!
M v h, Stefan
339
« skrivet: 2000-02-26, 17:04 »
Hej, Jonas!
Har tyvärr inget konkret svar att ge Dig, men kanske några tips. Jag antar att Du har tittat i Födelse- och dopboken för Nederkalix församling de aktuella åren. Om inte, så finns den på mikrokort på Biblioteket i Kalix. Där har de också flera läsapparater. Det kan vara klokt att titta även på åren runt omkring de aktuella - det är inte alltid åren är rätt angivna i Husförhörslängderna! Även dessa längder finns ju på mikrokort på Biblioteket. Har Du följt de sidhänvisningar som finns där. Det brukar ibland stå G.B. och en hänvisning till ett sidnummer. G.B. betyder Gamla Boken, d v s husförhörslängden innan. Står det bara ett sidnummer betyder det innevarande husförhörslängd. I bland står det de fol och ett nummer. Det betyder från sidan i samma husförhörslängd.
Om Du redan har uttömt alla dessa möjligheter, kan jag tipsa Dig att det finns Öberg i de östra delarna av Nederkalix församling (i senare tid t ex i Holmträsk - dock tror jag att den släkten kan komma från Björkfors-området; Du kan ev titta under byn Espinära). Hittar Du dem inte där heller kan jag tänka mig att de kan ha anknytning till Tornedalen. Om jag inte missminner mig finns det en släkt Öberg även där.
Ev kan Du även få hjälp genom Kalixbygdens forskarförening. Sekreteraren Bengt-Göran Nilsson vet mycket om släktena i Östra Norrbotten.
Lycka till! Du får gärna höra av Dig till mig, om Du har ytterligare frågor!
M v h, Stefan
adr: Köpmanvägen 31, 950 40 TÖRE
tel: 0923-64 00 11
340
« skrivet: 2000-02-25, 22:59 »
Hej igen!
En rättelse och några kompletteringar!
Det är Anders Mickelsson Constenius (f 1737 OBS!), som var gift med Carin Olsdotter Taro (f 1752) och ingen annan.
Michael Eliasson Constenius (f 1703) var gift 1:a ggn med Annika Andersdotter Inga (1699-1744) och 2:a ggn enl ovan.
Elias Michaelsson Constenius (1680-) var gift med Brita Johansdotter Wijpoi (1679-1758).
Nils Mickelsson Constenius är åtminstone far till följande barn:
1. Johan Nilsson Constenius (1781-), g 1808 m Eva Pehrsdotter Tiensuu (1780-)
2. Nils Petter Nilsson Constenius (1783-), g m Eva Brita Vikberg (1781-)
3. Catharina Nilsdotter Constenius (1785-), g m Carl Adam Johansson Pipping (1782-)
4. Henrik Nilsson Constenius (1787-1809)
5. Maria Kristina Nilsdotter Constenius (1790-1790)
6. Olof Nilsson Constenius (1791-1856) g m Catharina Pehrsdotter Matojärvi (1794-1843)
7. Brita Christina Nilsdotter Constenius (1795-)
M v h, Stefan
341
« skrivet: 2000-02-25, 18:12 »
Hej Kjell m fl!
Jag måste alldeles ha missat frågan om Nils Mickelsson Constenius. Han är släkt till mig och jag har en hel del uppgifter om hans anfäder och anmödrar, liksom om hans släkt! Mycket riktigt stämmer det att han är ättling till brukspredikanten Michael Andrae Constenius, som i sin tur var son till borgaren Anders Konst i Torneå. Brukspredikanten hade en son Elias, som återtog farfaders värv och blev borgare i Torneå och bosatte sig i Karungi (av allt att döma i den del i byn som i dag ligger i Finland). Michael Eliasson (f omkr 1700) är således Elias son. Han var gift två gånger - första gången med en Taro(niemi) och andra gången med Brita Henriksdotter Curtilia. Nils är ett av de yngre barnen i det andra giftet. Han övertar gården i Karungi. Min anfader Anders Mickelsson Constenius (f 1739) härstammar från det första giftet. Det förefaller som om något hänt med gården under Svensk-ryska kriget 1808-1809. Många av gårdens folk dör under dessa år och gården övergår därefter i annan ägo. Min anfader Isac Andersson Constenius (f 1780), som under många år tjänat som dräng på gården (hos sin farbror), förefaller i det närmaste att fly över till den svenska sidan och återfinns 1810 i Lappträsk. Där blir han detta år far till Eva Isacsdotter Constenius, min anmoder.
Brukspredikantens hustru är Maria Catharina Jacobsdotter Spett, dotter till smeden vid Kengis bruk Jacob van der Speet/Spett. Den sistnämnde har kommit upp till Kengis från Ferna bruk i Västmanland i samband med att bröderna Momma-Reenstierna förvärvade bruket 1652.
Jag har som sagt många fler uppgifter hemma, bl a mer noggranna årtalsangivelser på ovan nämnda personer och många ytterligare medlemmar i släkten. Det skulle föra alltför långt att omnämna alla här. Hör gärna av er, om någon av er önskar fler uppgifter!
M v h, Stefan
adr: Köpmanvägen 31, 950 40 TÖRE
tel: 0923 - 64 00 11
342
« skrivet: 2000-02-17, 21:08 »
Dear Doris Kandelin Whaley!
I'm living in Töre since 1996 and I have been doing genealogical reaearch in my own family since 1975. Unfortunately, I haven't been able to find a note concerning the death of Maja Stina Johansdotter. Probably, we'll be able to find her in the records of Nederkalix parish. Töre became a parish of its own in 1909. Until that date Töre belonged to Nederkalix. I have found a few notes about Kandelins in Töre:
Oskar Kandelin, 1870-1913.
His sister Anna Greta, 1861-1928 m 1917 to Olof Petter Svensson, 1851-1931. They had no children together.
Gerda Kandelin, b 1891, m 1913 to Oskar Karlsson, b 1885. They had at least to daughters:
Göta Linnéa, b 1914;
Ruth Gerda, b 1916.
I'll try to ask some of the old people in the village, if they know anything more about the Kandelin family. I think there is a grave at the graveyard with the surname Kandelin on it.
You are welcome with further questions to me on my e-mailaddress:
stefan.sundback@svenskakyrkan.se
With my very best regards,
Stefan
343
« skrivet: 2000-02-16, 01:06 »
Förnamnet Joris förekommer flera gånger bland smeder (valloner?), bl a i bröderna Momma/Reenstiernas bruksrörelse i Norrbotten. Vet någon varifrån detta namn kommer? Har sökt i ett par listor för europeiska helgonnamn, men inte kunnat finna det. Vad betyder namnet? Är det en kortform för något annat namn och i så fall vilket?
Tacksam om någon kan lämna någon upplysning!
M v h
Stefan
344
« skrivet: 2000-02-09, 17:11 »
Patrik!
Det vore bra om Du kunde precisera Din frågeställning lite mer. Har Du något namn att gå på och/eller något årtal? Har genom min farmors släkt några släktingar med namnet Esperi, men de har funnits i gränstrakterna mellan Nederkalix och Karl Gustavs församlingar, bl a i Storträsk. Dessa härstammar från en Johan Esperi, f omkring 1840 (har i skrivande stund ej tillgång till exakt födelseår).
Beträffande Seskarö kan man misstänka att släkten är ditflyttad med tanke på att Seskarö ju är ett sågverkssamhälle. Vet ej om det finns något släkte Esperi som har sitt ursprung på Seskarö.
345
« skrivet: 2000-02-06, 22:36 »
Bästa Maria!
Anledningen till att Du inte fått kontakt med föreningen är den att den just nu vilar. Jag föreslår att Du skickar e-post till mig - det är lättare att svara på frågor för mig på detta sätt. E-postadressen är: stefan.sundback@svenskakyrkan.se
M v h Stefan
346
« skrivet: 2000-02-06, 22:27 »
Hej, Evy-Ann!
Bara ett litet tips beträffande Siknäs:
Det finns en by, som heter Siknäs i nuvarande Töre församling, Norrbottens län. Vid tiden för Johan Perssons födelse tillhörde byn Nederkalix församling. Kanske kunde Du titta i Nederkalix födelse- och dopbok för den aktuella tiden - om inte annat för att utesluta möjligheten att Johan Persson är född där.
Hälsningar, Stefan
347
« skrivet: 2000-01-30, 12:34 »
Hej, alla forskare!
Söker efter en Brita Söderberg, f i början av 1700-talet (ev 1707), g 1:o med en Tingberg; 2:o 1747 med länsmannen Lars Brunström i Överkalix. Brita kom till Överkalix i samband med det andra giftet. Med sig hade hon dottern Maria Elisabet Tingberg, f 1734 och gift med sergeanten, likvidationskommissarien och länsmannen Magnus Winblad. Kan någon hjälpa mig med hennes födelseort, var hon var gift första gången?
Tacksam för alla tips!
Stefan
adr: Köpmanvägen 31, 950 40 TÖRE, tel: 0923 - 64 00 11
348
« skrivet: 2000-01-24, 23:31 »
Hej, Björn!
Tack för upplysningarna! Skall kolla upp dessa Spett vid tillfälle för att försöka härleda dem tillbaka i tiden och se om de är av samma släkt, som den som finns här i Norrbotten. Det förefaller ju som om antagandet att de skulle ha fortsatt att verka i närheten av Ferna bruk är riktigt. Tack än en gång!
M v h
Stefan
349
« skrivet: 2000-01-24, 23:24 »
Lili-Anne!
Boden ligger i Överluleå församling. Vet däremot inte var gården låg, men namnet Löwenborg tror jag förekommer i samband med byggandet av järnvägen i Norrbotten vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
M v h
Stefan
350
« skrivet: 2000-01-08, 00:55 »
Sven-Ove o Fredrik!
Jag tror mycket riktigt att Bygdén har gjort samma antagande som Sven-Ove gör beträffande Bråns by och Brunberg - det är detta som ligger till grund för hans uppgift i herdaminnet. Och visst kan den vara riktig. Fredriks konstaterande är också helt riktigt. Det kan vara svårt att finna en Erik Larsson i kyrkoarkivalierna, då de ofta är bristfälliga i denna period. Det är därför intressant att se hur namnet dyker upp på andra ställen i Ångermanland och jag gissar att det är kanske det säkraste sättet att få fatt på Erik Larssons ursprung att försöka följa dessa tillbaka i tiden och se om det går att få fram en ledtråd på detta sätt.
Tack för Era synpunkter!
M v forskarhälsningar,
Stefan
351
« skrivet: 2000-01-08, 00:43 »
Hej, alla Gellivare-forskare!
Jo, det finns all anledning till att anta att Mickel Mickelsson och Brita Mickelsdotter Stålnacke har en mängd ättlingar i Gellivare socken. Om jag inte missminner mig (tyvärr har jag inte tillgång till alla uppgifter i skrivande stund) hade de många barn, omkring 15-16 och många av dessa uppnådde vuxen ålder. Min hustru och således även våra barn härstammar från detta par på sju linjer! Jag har även någonstans sett uppgiften att Mickel Mickelsson skulle vara lappfogde, vilket torde innebära att han hade åtskillig kontakt med de s k Kilvo-lapparna. Om han själv var av samiskt ursprung har jag däremot inte kunnat vare sig konstatera eller falsifiera. Hustrun Brita verkar inte ha någon direkt härstamning från samerna - hon tillhör på fädernet den stora släkten Stålnacke och alltså på mödernet en släkt från Tärendö, som - åtminstone av efternamnet Heinonen att döma - har tornedalsfinskt ursprung. Har däremot inte följt Maria Henriksdotter Heinonen tillbaka i tiden ännu.
Med många forskarhälsningar,
Stefan
352
« skrivet: 2000-01-06, 16:21 »
Hej!
Känner tyvärr inte till något om Daniel Brunberg, men är däremot intresserad av om Du, Bodil, får något napp på Din förfrågan. Detta av anledningen att en av mina anfäder är komministern i Nederkalix, BD, Erik Laurentii Brunberg (1690-1751). Enl Bygdéns herdaminne skall han ha varit född i Bråns by i Säbrå socken, Y, men vad jag förstår av muntliga uppgifter från släktforskarkollegor, skall han inte gå att återfinna i Säbrå församlings kyrkoarkivalier. Ändå förefaller det ju som om det kunde finnas ett släktskap med den Daniel Du omnämner. Kanske kan Din fråga även leda till att vi kan fastställa var Erik är född!
Släktforskarhälsningar,
Stefan
353
« skrivet: 2000-01-05, 00:10 »
Hej, Ros-Marie!
Ett litet halmstrå: Samtliga byar - Prästholmen, Vitån och Niemisel - tillhör Råneå församling, grannförsamling till Töre, där jag bor.
Lycka till i Dina vidare efterforskningar!
Stefan
adr: Köpmanv 31
950 40 TÖRE
tel: 0923 - 64 00 11
354
« skrivet: 2000-01-03, 23:23 »
Stefan Macklin!
Vet i dag inte något om Henrik Depken g trol 1655-01-03 m en dtr t Abrahamus Moklinius o h h Justina Elfvia. Det är i mina efterforskningar i släkten Winblad jag kommit in på släkten Depken. Har dock stött på en Depken, bosatt i Gävle i Karl XII:s officerare, men detta är ju en något senare tid än den vi intresserar oss för. Hittar Du något, hör gärna av Dig, t ex via Anbytarforum!
Släktforskarhälsningar från Din namne
Stefan
355
« skrivet: 1999-12-30, 18:58 »
Hej, Bengt-Göran!
Det verkar ju troligt att Anna skulle vara mor till Catharina von Walter. Naturligtvis är det ännu inte 100%-igt bevisat, men Din teori verkar ju hålla. Den enda uppgift, som talar emot detta är ju den Elgenstierna anför i sina Ättartal. Nu vet vi ju att det finns en hel del felaktigheter i detta verk, varför jag tillmäter Dina uppgifter större trovärdighet, då de bygger på efterforskningar i primärmaterialet, vad jag kan förstå mantalslängder och kyrkoräkenskaper. Även om det verkar mindre troligt, vore det intressant att veta, om Henrik Wolter/von Walter tidigare varit gift med någon Catharina Frijs. Vet någon forskare i släkten/släkterna Friis möjligen om så kan ha varit fallet?
Gott Nytt Årtusende!
Stefan
356
« skrivet: 1999-12-30, 18:46 »
Hej!
Jag letar efter ättlingar till Anna Depken, g m stadskassören i Falun Laurentius Winblad, f efter 1656 i Sibbo socken, Nyland, Finland (son till kyrkoherden Laurentius Winblad i hans äktenskap med Agneta Bröijer - Bröijer är f ö en släkt med ursprung just i Lübeck). Är det någon som kan hjälpa mig med att finna Annas ättlingar?
Tack på förhand!
Stefan
adr: Köpmanvägen 31
950 40 TÖRE
tel: 0923 - 64 00 11
357
« skrivet: 1999-12-29, 00:09 »
Hej!
Anna Depken var gift med stadskassören i Falun Laurentius Winblad, f efter 1656 i Sibbo socken, Finland (son till kyrkoherden Laurentius Winblad i hans äktenskap med Agneta Bröijer). Vet någon något om Anna Depken och hennes släkt? En gren kan vara identisk med den senare adl släkten Anckarström.
Tacksam för alla tips!
Stefan
adr: Köpmanvägen 31
950 40 TÖRE
tel: 0923 - 64 00 11
358
« skrivet: 1999-12-27, 11:01 »
Bengt-Göran, John m fl!
Matte har visst aldrig varit min starka sida! Henrik von Walter var ingalunda 37 år vid giftermålet utan 27. Det innebär naturligtvis att chansen för att han skall ha hunnit gifta sig och dessutom blivit änkeman inte är så stora. Har under den sena kvällen och morgonen försökt utröna varifrån Elgenstierna hämtat sina uppgifter, men inte lyckats. Det finns ingen källhänvisning i Ättartalen, men samtidigt finns nog svaret på den frågan i Johns inlägg här ovan. Ändå vore det intressant att veta varifrån Riddarhusets stamtavlors uppgifter härstammar. Men det kanske vi aldrig får något svar på! Till John skulle jag vilja säga: det är imponerande hur många uppgifter Du har om släkten och hur lätt det är att läsa Din självlärda svenska!
God fortsättning på helgerna och Gott Nytt Årtusende!
Stefan
359
« skrivet: 1999-12-26, 21:53 »
Bengt-Göran!
Henrik von Walter skall enligt Elgenstierna vara född 1630 i Mecklenburg. Kan det helt enkelt vara så att han har varit gift två gånger? Det skulle kunna förklara varför han var 37 år vid tidpunkten för giftermålet i Kalix med Anna Michelsdotter och samtidigt även varför Elgenstierna nämner att hans hustru skall heta Catharina Frijs. Catharina skulle då vara hans första hustru, Anna den andra. Om denna teori skulle vara riktig, ställer sig en ny fråga: vem var mor till dottern Catharina, g. m. Henrik Larsson Winblad?
Hälsningar
Stefan
360
« skrivet: 1999-12-23, 18:56 »
Bengt-Göran m fl!
Henrik Walter's/von Walter's hustru vållar tydligen lite problem för fler än en forskare. Elgenstierna har följande noteringar i sina Ättartal:
Henrik Walter skall ha varit gift med en Catharina Frijs. Å andra sidan noterar han att Henrik von Walters änka Anna erhöll om nådår efter sin make. Kan inte säga vad detta skall betyda. Den uppgift jag har om dottern Catharina, g m Henrik Larsson Winblad är - liksom John Winblad von Walter konstaterar under rubriken släkter/övriga släkter/Winblad - att hon skall ha varit född 1661 (Elgenstierna). Vad skall vi tro om detta? Är det helt säkert att samme man åsyftas? Är det helt säkert att Wollter och Walter är samma efternamn? Visserligen tyder ju det mesta på att det är samme man, men varifrån kommer då uppgiften om Catharina Frijs? Frågorna verkar betydligt fler än svaren!
God Jul o många hälsnigar!
Stefan
361
« skrivet: 1999-12-22, 18:20 »
Bästa forskare!
Magnus Winblad, likvidationskommissarie i Överkalix, Norrbotten uppger sig i generalmönstringsrullorna vara född den 8 april 1731 i Werums socken i Skåne. Kan någon tipsa mig om var jag kan få fatt på hans föräldrar? Kyrkböcker för aktuellt år verkar saknas. I början på 1750-talet kommer han upp till Westerbottens regemente, gifter sig i Överkalix och bosätter sig där. Om diskussionen kring släkten Winblad, se vidare under rubriken Släkter/Övriga släkter.
Tacksam för hjälp!
Stefan
362
« skrivet: 1999-12-06, 23:11 »
Bäste Christer!
Känner till sonen Samuel något. Han var mycket riktigt f 1767 och d 1809. Han var gift med Anna Greta Hansdotter Nouksujärvi (se vidare under ämnen, landskap, Norrbotten, efterlysningar, Brita Kajsa Johansdotter Nuoksujärvi). Hon blev senare omgift år 1811 med min anfader Isac Andersson Constenius. Samuel och Anna Greta bodde på gården Korpijärvi, liksom Anna Greta och Isac gjorde efter deras giftermål. I det första äktenskapet fanns åtminstone ett barn, men då jag i skrivande stund ej har uppgifterna framför mig, väljer jag att inte göra någon ytterligare notering om detta barn. Anna Greta kom f ö från Nuoksujärvi i nuvarande Korpilombolo församling, dåvarande Övertorneå sn. Byn noterades dock under rubriken Soucolo i Övertorneå hfl. Med Isac fick Anna Greta dottern Eva Constenius, som är min fm ff m
M v h
Stefan
363
« skrivet: 1999-12-01, 16:08 »
Hej!
För att utesluta Raumo stads- och landsförsamling vill jag bara nämna att Övre och Nedre Raumo är byar i den nuvarande finska delen av gamla Nedertorneå församling. Byarna heter idag Yliraumo resp Alaraumo. De ligger vid landsvägen mellan Torneå och Kemi. I Finland heter f ö Nedertorneå församling Alatornio seurakunta. En kommentar ytterligare: Är inte helt säker, men jag har för mig att byarna Yli-/Ala- Raumo kan vara förbundna med byn Aapajoki i Karunki seurakunta (f d svenska Karl Gustavs församling) genom ett slags biflöde till Torne älv, som just heter Aapajoki.
M v h
Stefan
364
« skrivet: 1999-11-29, 22:29 »
Hej!
Även undertecknad är intresserad av Ferna bruk och Gunnilbo socken, då mina anfäder av släkten Spett har varit verksamma vid detta bruk innan de flyttade upp till Kengis bruk i Norrbotten vid mitten av 1600-talet. Finns det något material om den tidiga historien vid Ferna bruk och ev om andra bruk i socknen? Har en känsla av att ättlingar till släkten Spett fortsatt att verka vid andra bruk i närheten av Ferna.
Tacksam för alla tips!
M v h
Stefan
365
« skrivet: 1999-11-28, 19:50 »
Hej!
Har flera släktingar i Tornedalen med namnet Apollonia (Abluna). De går att följa, då namnet förekommer i generation efter generation. Det tidigaste belägget går tillbaka till släkten Konst/Constenius. Vet ej säkert, men det förefaller som om det kan ha tyskt/vallonskt ursprung. Vet någon om det förekommer i andra fall med detta ursprung?
M v h Stefan
366
« skrivet: 1999-11-14, 11:55 »
Hej igen!
Några tillägg till mina tidigare uppgifter. Hans Henricsson Nuxujärvi återfinns med sin familj i Övertorneå sockens husförhörslänga AIa:1 fol (sid) 212, Bya-Namn Soucolo. Den kopia jag har är otydlig, men under Hans Henricsson och Anna Ersdotter (som f ö är född 1734) finns en son Johan f 1772 och gift 1796 med Brita Jacobsdotter (utan födelseår). Trots att kopian alltså är otydlig finner jag en son Johan noterad under detta par. Hans födelseår är mycket otydligt, men det kan vara 1800 eller 1802. Originalet bör dock vara i fullgott skick, varför uppgifterna med lätthet går att kontrollera. Denne Johan d y bör kunna ha en dotter, f omkr 1822. Eftersom hennes av mig här förmodade farmor dessutom bar namnet Brita, kan även detta tala för ett släktskap (även om nu Brita inte är något ovanligt namn).
Anna Ersdotter Huhtasaari är f ö född i Kuivakangas 1734 29/1. Hennes föräldrar var Eric Ersson Huhtasaari och Ella Larsdotter. Vittnen vid Annas dop s å 1/2 var Johan Larsson Rauta och dess hustru, Johan Johansson Kerttu och dess hustru, drängen Olof Johansson och pigan Brita Larsdotter.
I lysnings- och vigselboken för Övertorneå socken år 1731 kan följande läsas:
d. 8 apr. Erich Ersson Huhtasaari i Cuiwac:s med pigan Ella Larsdotter i Caulir[anta; min anm] med Crona. Det sistnämnda innebär att det måste ha varit Ellas första äktenskap. Annars vigdes man ju inte med brudkrona, symbolen för jungfrulighet!
Hoppas att Du, Ingela, kan komma vidare utifrån dessa uppgifter och fr a få det klarlagt vilka som är Brita Kajsas föräldrar o s v.
M v h
Stefan
367
« skrivet: 1999-11-14, 02:31 »
Bäste Anders!
Egentligen borde jag ha svarat Dig för länge sedan, men bättre sent än aldrig. När det gäller källor till Asmus Groths dödsdatum stödjer jag mig - liksom även Du verkar göra - på SBL. Den litteraturförteckningen känner Du uppenbarligen till. Jag har inte kontrollerat vilken källa SBL använt, men det förefaller som om uppgifterna stöds av att en Assmus Groth lånat pengar från kyrkokassan i Avesta. Anteckningar finns härom från 1668 och 1670. Detta uppger Nils Joëlson i ett maskinskrivet manus till antavla för sina barn. I vanliga fall är Nils en mycket pålitlig källa och jag antar att uppgiterna mycket väl kan kontrolleras i kyrkoräkenskaperna för Avesta kyrka. Om Assmus Groth har lånat pengar 1668 och 1670 kan han knappast ha dött förrän absolut tidigast 1670 eller 1671. Är osäker på om man verkligen kan utläsa att källan till SBL:s uppgifter skulle vara mantalslängderna när det gäller just Asmus Groths dödsår. Är det inte mer troligt att det är kontraktsprosten O A Groths manuskript Släkten Groth från Säter (GLA)? Den står i alla fall uppräknad efter den andra huvudkällan till släkten Groths tidigare genealogi, A Hülphers genealogier.
Hoppas att dessa uppgifter kan hjälpa oss vidare i forskningen kring släkten Groths ursprung!
M v h, Stefan
368
« skrivet: 1999-11-12, 17:34 »
Hej! Anna Greta Nuoksujärvi (f 1773) är min anmoder. Hon var först gift med Samuel Olofsson Mörtberg (1767-1809) och därefter 1811 med min anfader Isac Andersson Constenius (1780-1852). Hon bodde på gården Korpijärvi i Lappträsk by, Karl Gustavs socken. Anna Gretas föräldrar var Hans Henricsson Nuoksujärvi (f 1741) och hans hustru Anna Ericsdotter Huhtasaari. Makarna var bosatta på gården Nuoksujärvi i dåvarande Övertorneå socken (finns under rubriken Soucolo i Övertorneås husförhörslängder). Av vad jag kan förstå rör det sig om byn Nuoksujärvi i dagens Korpilombolo församling (finns ytterligare en by med samma namn, men det verkar mindre troligt att det är den). Anna Ericsdotter Huhtasaari härstammar från Kuivakangas, Övertorneå sn. Vet inte om detta kan vara till någon ledtråd för att hitta Din Brita Kajsa Johansdotter Nuoksujärvi. Har Du förresten kollat i Erik Wahlbergs släktforskning för släkter i Övertorneå sn? Där torde det finnas en hel del att hämta. De finns på biblioteket i Övertorneå. Du vet väl förresten att namnen ofta följer gårdarna i den finska (Tornedalska) traditionen och inte släkten? Ibland kan det ställa till med en del snårigheter för oss, som är vana vid att namnen följer släkten i första hand.
Med många forskarhälsningar
Stefan
369
« skrivet: 1999-11-09, 17:37 »
Hej! Ytterligare ett tillägg:
Sigrid Ulrika Granström hade en syster i Kalix:
Maria Christina, f 1/5 1829, d 1895 11/2 g 1859 24/6 (trol dubbelbröllop) m tullvaktmästaren Lars Sundbäck, f 1828 12/1, d 1909 25/7. Familjen var bosatta i Vassen, Nederkalix och hade bl a dottern Clara Ulrica (g m Herman Svanberg). Troligen namngavs hon efter sin moster.
Stefan
370
« skrivet: 1999-11-04, 22:05 »
Hej!
I mycket korta drag kan anknytningen mellan Asmus Groth och Groth i bl a Melderstein, Råneå sn i Norrbotten beskrivas på följande sätt (från Melderstein finns även anknytning tillKengis m fl orter):
Asmus Groth, inkom från Lübeck till Avesta och Säter, garmakare och kyrkvärd (Nils Joëlson, NJ), d c 1671.
Son:
Jacob Groth, d 1701 i Avesta.
Son:
Johan Jacobsson Groth; g 1693 m Elisabet Hansdotter Pipare/Hammarström (NJ). Spiksmed.
Son:
Johan Johansson Groth, f 1701 24/9 i Avesta; d 1764 25/6 vid Strömssunds bruk, Råneå sn. Inkom till Råneå via Åmots bruk i Ockelbo sn (X län). Masmästare. G m Maria Johansdotter, f trol 1702 i Mellansverige; d 1780/1781 (NJ).
Son:
Johan Groth, f c 1720 (trol vid Åmots bruk), d 1779 21/4 vid Meldersteins bruk, Råneå sn. Smedmästare och masmästare. G m Ella Andersdotter, f i Prästholm, Råneå sn, dtr t Anders Persson (Spegel) o h h Anna Nilsdotter.
Flera söner, däribland min anfader:
Anders Groth, f 1747 24/2 vid Melderstein. Masmästare. G m Christina Jönsdotter Bröms, dtr t korpralen m m Jöns Persson Bröms o h h Elisabet Andersdotter.
Flera söner, däribland min anfader:
Pehr Groth, f 1776 14/8 vid Melderstein. Sågkarl, Vitån, Råneå sn. G m Helena Christina Löfgren, f 1773 19/9 vid Melderstein. Dtr t Henric Löfgren o h h Helena Christina Bergström.
Dotter (min anmoder):
Henrica Charlotta Groth, f 1804 24/11. G m Eric Pehrsson, f 1806 31/7. Sågkarl, Vitån.
Det finns en oehörd mängd ättlingar till dessa Groth i och från Norrbotten. Några av de mer kända är väl vinnaren av tiotusenkronorsfrågan på Stockholms slott (trots sin ungdom och trots att han aldrig då varit där!), författaren m m Håkan Groth samt även enligt muntliga uppgifter meteorologen Johan (just det, namnet synes gå i arv!) Groth i TV.
Bästa hälsningar!
Stefan
371
« skrivet: 1999-11-03, 21:53 »
Bästa forskarvänner!
Laurentius Winblad, stadskassör i Falun och omtalad ovan (John Winblad von Walter's inlägg), vidare son till kyrkoherden i Sibbo Laurentius Pampineus/Winblad (d 1674) - vet någon vad som hände med den förstnämnde Laurentius Winblad? Han var gift med Anna Depken. Var kom hon ifrån? Får makarna några barn? Och vad händer i sådana fall med dem? Känner någon forskare till dem?
Bästa forskarhälsningar
Stefan
372
« skrivet: 1999-10-30, 22:53 »
Bäste John!
Tack för utomordentligt värdefulla synpunkter beträffande släkten Winblad i Finland och i synnerhet om Henrik Larsson Winblad (nobil Winblad von Walter). Ett par kommentarer:
1. I kyrkoräkenskaperna för Piteå landsförsamling står det angivet om det testamente Henrik Larssom Winblad ger till kyrkan i samband med sin första hustrus bortgång. Huvuddelen - en rätt ansenlig summa om 70 riksdaler (om jag minns rätt) skall gå till anskaffande av nattvardsvin (sic!). Är det månntro efternamnet som givit prästsonen denna inspiration?
2. I antavlan för Elof Ahrle, som utgivits här på Rötter, finns som en av hans anfäder angiven en Simon Laurentii Winblad, kyrkoherde i Helsingfors, levde ännu 1590. Finns det något släktskap med Henrik Larsson Winblads far, kyrkoherden i Sibbo Laurentius Pampinaeus/Lars Winblad? För mig förefaller detta som mycket intressant med tanke på det korta avståndet mellan Helsingfors och Sibbo. Båda ligger ju i Nyland (Uusimaa), endast på några mils avstånd. Om denna fråga kunde besvaras med ett ja, skulle det av vad jag kan förstå innebära att vi kunde länka ihop de båda adelsätterna Wijnbladh (adl ätten nr 447 på Sveriges riddarhus) och Winblad von Walter (nr 1127 på samma riddarhus). Detta föranleder mig även att ställa frågan om vilket av efternamnen, som är äldst: Winblad eller Pampinaeus? Vissa forskare - kan tyvärr ej påminna mig om var jag läst detta - menar att Pampinaeus i själva verket är en latinisering av ett äldre, kanske medeltida, släktnamn Winblad. Är det rentav så, att vi har att göra med en och samma släkt med ett senmedeltida ursprung någonstans i Nyland eller möjligen kring Egentliga Finland? Är det en senmedeltida frälseätt? Är det forskat något kring detta? Vet John eller någon annan mer om detta?
Bästa forskarhälsningar!
Stefan
373
« skrivet: 1999-10-30, 22:24 »
Bengt, Kurt och Sven-Ove!
Tack för de värdefulla synpunkterna! Skall försöka börja leta lite mer intensivt, kanske kring komministern Erik Tingberg och de olika Karlstadsborgarna. Intressant är även noteringen om Blekinge med tanke på att Maria Elisabeth Tingbergs make, Magnus Winblad, anger sig som född i Verums socken i (norra) Skåne. Det är möjligen ingen av Er, som har stött på namnen Söderberg och Brunström i forskningarna kring släkten Tingberg? Ingetdera av namnen är från Överkalix. Kanske de kunde ge någon ledtråd i sammanhanget?
Hör gärna av Er med tips & andra synpunkter om det tillkommer något nytt!
Bästa forskarhälsningar!
Stefan
374
« skrivet: 1999-10-27, 18:16 »
Vänner!
För vår egen skull - tänk på att hålla er till ämnet för diskussionen! Annars blir det jättesvårt att forska! Kanske behöver vi fler ämnesrubriker för Norrbotten - eller rentav en egen hemsida för Norrbottens- och Tornedalsforskning!
M v h
Stefan
375
« skrivet: 1999-10-21, 22:24 »
Hej, Marcus!
I Överkalix socken finns det en del i den äldre generationen - födda under 1900-talets tidigare decennier, som heter Reinhold. Även under 1800-talet ser det ut att ha förekommit där. Det verkar ha förts till socknen genom en släkt Winblad/Tingberg på 1700-talet. I alla fall verkar Magnus Winblads (f 1731) och Maria Elisabeth Tingbergs (f 1734) son Georg Reinhold (f 1754) vara den förste med namnet. Men hur kom det sig att Magnus och Maria Elisabeths äldste son fick dessa namn? Kan någon ge en ledtråd?
En tanke som föresvävat mig är att namnen förekommer i ätten Palmstruch. En Georg Reinhold Palmstruch var chef för Westerbottens regemente strax innan Magnus Winblad kom dit. Magnus verkar även ha tjänstgjort i militära sammanhang med sonen till G R Palmstruch, Urban Reinhold Palmstruch. Var Winblads och Palmstruchs släkt? Eller ville Magnus och Maria Elisabeth hylla Urban Reinhold Palmstruchs far? Eller?
Tacksam för synpunkter och tips!
Stefan
376
« skrivet: 1999-10-18, 17:27 »
Vänner släktforskare!
Den under släkten Winblad nämnde likvidationskommissarien Magnus Winblad, f 1731 och från c 1750 bosatt i Bladviken, Överkalix sn, gifte sig med en Maria Elisabeth Tingberg, f 1734 - okänt var. Hon kom till Överkalix i samband med att hennes mor, Brita Söderberg 1747 gifte om sig med länsmannen i Överkalix Lars Brunström. Efter maken Magnus Winblads död flyttade Maria Elisabeth till Torneå stad under 1790-talet (1793, om jag minns rätt). I Torneå bor flera av Maria Elisabeths barn och där lever hom fram till sin död.
Maria Elisabeths efternamn Tingberg kan möjligen skvallra om någon anknytning till Tingvalla (nuvarande Karlstad) och som svar på en fråga om hennes ursprung i Släkt och hävd, fick jag det svaret att hon torde ha anknytning dit. Har dock ännu inte kunnat hitta någon länk dit. Är det någon annan forskare, som kan hjälpa mig på vägen? Är tacksam för alla tips!
Bästa hälsningar
Stefan
adr: Köpmanvägen 31 A, 950 40 TÖRE
tel: 0923 - 64 00 11
377
« skrivet: 1999-10-18, 00:14 »
Bäste Kjell!
Tack för Dina värdefulla efterforskningar i släkten Speet. Finns det någon relation mellan de av Dig listade Johan Michilson Spett, Jacob Speet, Michel Spett, Jonas/Joris Spet samt ev även Hindrich Speet och i så fall vilken? Bröder? Kusiner? Samma släkt? Föreslår att vi flyttar diskussionen till Sällskapet Vallonättlingars diskussionsforum!
Bästa forskarhälsningar!
Stefan
adr: Köpmanvägen 31 A, 950 40 TÖRE
tel: 0923-64 00 11
378
« skrivet: 1999-10-17, 08:28 »
Vänner släktforskare!
Till Kengis bruk i Norrbotten kommer i mitten av 1600-talet från Färna bruk i Västmanland två bröder vid namn Jacob och Johan van der Speet - av allt att döma i samband med att bröderna Momma/Reenstierna blir ägare till bruket. De båda bröderna blir stamfäder för en gigantiskt stor släkt Spett i Norrbotten, mestadels i dag spridd i Malmfälten (Kiruna, Gällivare m fl orter). Finns det någon forskare, som följt den längre bakåt i tiden? Har hört muntliga uppgifter om att det skall än i dag finnas människor med efternamnet van der Speet i Belgien och dessutom att van der Speet skall vara en flamländsk översättning av franskans de Clou, vilket också skall ha varit släktens ursprungliga namn. Kan någon verifiera/falsifiera detta?
Många forskarhälsningar! Tack på förhand!
Stefan
379
« skrivet: 1999-10-17, 08:05 »
Vänner släktforskare!
Känner någon till från Vilken släkt likvidationskommissarien Magnus Winblad i Bladviken, Överkalix sn, enl egen uppgift i generalmönstringsrullorna för Wästerbottens regemente f 1731-04-08 i Werums socken i Skåne, kommer? Finns det någon anknytning till släkten Winblad/Pampinaeus i Sibbo sn, Nyland, Finland och som tidigare förekommit i Norra Sverige (bl a genom häradshövdingen och borgmästaren i Piteå Henrik Larsson Winblad, adl Winblad von Walter. Denne var gift minst två gånger (ger bårpengar efter sin hustru 1680 till nuv Piteå landsförsamlings kyrka). Han gifter sig igen 1680 - enl Elgenstiernas ättartavlor - med Catharina von Walter, dotter till överstelöjtnanten Henrik von Walter. Det synes som om det är barnen i detta Henrik Winblads andra äktenskap som adlas tillsammans med fadern. Tacksam för alla uppgifter - även den till synes minsta ledtråd kan vara till stor hjälp i efterforskningarna!
Tack på förhand! Bästa forskarhälsningar!
Stefan
adr: Köpmanvägen 31 A, 950 40 TÖRE
tel: 0923 - 64 00 11
380
« skrivet: 1999-10-16, 22:42 »
Bäste Per!
Tror att Du har det mesta om släkten Groths anor på Din hemsida. Det som är svårt som släktforskare är att väga källorna mot varandra. Det finns en skillnad mellan Abraham Hülphers uppgifter (fr 1700-talet, tror jag) och de uppgifter vi kan få fram ur källmaterialet i dag. Eftersom det ännu inte är helt klarlagt hur Asmus Groth kom från Vallonien och om det var via Lübeck skulle jag vara lite förskiktig med att anta uppgifterna i de tidigaste generationerna innan mer forsknig har gjorts. Kanske är det något för Dig att greppa tag i? Det är ej heller helt självklart att Asmus = Asmund. Det kan lika väl vara som antyds på ett tidigare ställe i denna diskussion att Asmus = Erasmus. Det senare är ett mycket vanligt flamländskt/holländskt namn.
M v h
Stefan
381
« skrivet: 1999-10-16, 22:24 »
Hej, Maria!
Släkten Elfvelin har varit bosatta på Bergön i Kalix skärgård. Har hört sägas av andra släktforskare att släkten skall komma från Finland. Kanske någon annan forskare vet bättre? Kanske Anders Pettersson i Holmen, Kalix-Nyborg?
M v h
Stefan
adr: Köpmanvägen 31 A, 950 40 TÖRE
tel: 0923 - 64 00 11
382
« skrivet: 1999-10-16, 22:19 »
Per!
Den forskare, som jag fått uppgifter av ang släkten Bröms är förre missionären och släktforskaren Nils Joëlson, Malmö. Citeras av Leif Boström som NJ!
M v h
Stefan
383
« skrivet: 1999-10-16, 22:11 »
Hej, Börje!
Säkert stämmer det att det var ett café Regina drev. Bestämt specificerade aldrig Ivan den typ av affär det var - tror det var mest att han kom ihåg att hon sålde karameller! F ö tror jag att även jag har hört att det var ett café hon hade. Kan ev ha varit Bror Öhman, som sade det - men är ej säker. Betr. dödsdatum kan det röra sig om en felskrift - en 0 och en 8 kan ju se rätt lika ut. Måste titta närmare på min uppgift och var den kommer från. Jag förmodar att Din uppgift är korrekt.
Johan Isacsson Lehtos och Regina Larsdotter Sundbäcks barn var följande:
Johanna, f 1856-12-19, d 1900-05-15 i Svansteins f, g 1877-09-02 m Johan Petter Nilsson, f 1848-11-22 i Nederluleå, d 1907 i Svansteins f. Flera barn.
Johan Petter, f 1858-12-16. G 1883-02-24 m Matilda Persdotter Ylivinikka, f 1863-10-17 i Övertrorneå. Många barn.
Lars Arvid, f 1862-06-04, d 1946-05-29 i Pello. G 1884-11-30 m Matilda Adamsdotter Waara, f 1860-11-24 i Svansteins f, d 1946-06-19 i Svansteins f. Flera barn.
Carl August, f 1865-04-09, d 1950-05-21 i Svansteins f. G 1890-02-03 m Johanna Maria Nilsson, f 1868-02-24 i Nederkalix f, d 1931-04-20 i Svansteins f. Flera barn.
Henrika, f 1868-06-24. G 1892-07-13 m Isak Nilsson, f 1862-01-01 i Böle, Råneå f, d 1932-05-15 i Svansteins f. Flera barn.
Maria, f 1872-07-22, d 1953-09-25 i Svansteins f. G 1:o m Ture Lindström, f 1872-05-16 i Nederkalix, d 1896-03-12 i Nederkalix; 2:o 1900-03-12 m Karl Johan Isaksson Niemi, f 1867-07-11 i Svansteins f, d 1935-11-17 i Svansteins f. Sex barn.
Albert, f 1874-09-18, d i Jukkasjärvi f. G 1:o m Hilma Olofsson från Kurravaara, d i Jukkasjärvi f; 2:o m Maria Erika Salmi från Karesuando f. Fem barn i första giftet, sex i andra.
Axel Robert, f tvilling 1877-10-05, d 1952-10-02 i Pello. G 1901-10-20 m Fanny Natalia Niemi, f 1877-09-25 i Neistenkangas. Flera barn. Sonen Johannes Axel o h h Ellen Amanda Nuuksujärvi från Aapua är bl a föräldrar till den inte helt obekante Allan Lehto, f 1939-01-21.
Anna Severina, f tvilling 1877-10-05, d 1912-10-03 i Svansteins f. Enl anteckn i församlingsboken krympling. Deltog flitigt i nattvarden. Inga barn.
Anton, f 1881-04-15, d i Jukkasjärvi f. G m Hilma Johanna Isaksson från Jukkasjärvi, d där. Tre barn. Anton kallas Brasilien-fararen.
Som Du säkert anar finns det alltså ett otal ättlingar till Johan och Regina! De flesta famlijer är på Tornedalskt vis mycket barnrika!
Bästa hälsningar!
Stefan
adr: Köpmanvägen 31 A, 950 40 TÖRE
tel: 0923 - 64 00 11
384
« skrivet: 1999-10-15, 18:06 »
Hej, Börje och alla andra!
Känner mycket väl till Regina Hammarströms bakgrund! Det enda som förbryllar mig är att jag har ett annat dödsår noterat i mina papper. det datum jag har är 1928-12-04. Hon var född i Nederkalix församling 1835-11-01. det som gör det svårt att följa henne är att hon anges vid olika efternamn. Vid 20 års ålder, 1856-08-10, gifter hon sig med Johan Isacsson Lehto, 1835-1899, och bosätter sig på Kaupila i Lappträsk, Karl Gustavs socken., där även två av hennes systrar - Brita Cajsa, 1825-1902, g m Johan Henric Ekman, 1827-1894 och Maria Elisabeth, 1838-1912, g m Lars Petter Englund, 1829-1897 - bor, liksom även en tid hennes bror Johan, 1823-1908, innan han med sin familj flyttar först till Taipale och därefter till Manistee, Michigan, U S A. Efter giftermålet anges Regina oftast med sitt patronymikon Larsdotter, men iblan även med Lehto. Makarna får många barn och har därigenom en stor mängd ättlingar än i dag i Tornedalen. En av dessa är den s k fryskungen Allan Lehto, en annan var den nu framlidne släktforskaren Bror Öhman i Rantajärvi. Johan och Regina flyttar så småningom till Pello i Övertorneå socken. Efter den förste makens död 1899-02-11 gifter Regina om sig med skräddaren Gustaf Hammarström 1833-03-13--1904-09-04. Då flyttar Regina till Pajala. Enligt muntlig uppgift från f gränstullmästaren Ivan Taube i Haparanda skall Regina ha haft en liten affär i Pajala. Den skall han som liten ha besökt under en gränsritt tillsammans med sin far, Otto Taube, sedermera gränsöveruppsyningsman i Haparanda. Ivan berättar att han skall ha fått karameller av moster Regina, d v s Ivan Taubes mors moster. Ivans mor var Anna Emilia Taube, f Widgren och hans mormor Reginas syster Anna Greta, 1831-1915.
Själv härstammar jag från Reginas bror Anders, 1832-1886, bonde i Korpikå, Nederkalix socken och min farfars farfar.
Nå, vem är då Regina dotter till och vilket är hennes egentliga släktnamn? Du har kanske redan gissat att det är Sundbäck. Regina är dotter till bonden och snickaren Lars Johansson Sundbäck, 1800-1866 o h h Sophia Elisabeth Berg, 1798-1879. Om Du är intresserad av att veta mer om Reginas släkt, står jag gärna till tjänst med mer information. Det bär av åt många håll - kustsläkten Lindvall från Jävre och Rånön; rustmästaren Olof Stråhlberg; komminister Erik Brunberg; Kalix kompanis längste soldat i början av 1800-talet Johan Larsson Spelman; stora släktgrenar finns i U S A till följd av att reginas bror Johan tillhörde vad jag kan förstå den första kontingent, som lämnade Kalix-bygden för landet i väster o s v, o s v.
Bästa forskarhälsningar!
Stefan
385
« skrivet: 1999-10-15, 16:47 »
Hej!
Jag är ganska säker på att Du, Reijo är på rätt spår! Jag minns att en av de forskare, som varit inne i släkten Emmoth, Patrik Lundberg från Kalix (nu Umeå, tror jag) har nämnt om att Thomas Emmoth skall ha kommit från England. Har Du varit i kontakt med Patrik? kan sönerna vara födda i England?
Stefan
386
« skrivet: 1999-10-12, 00:13 »
Hej, alla vänner som forskar i släkten Groth!
Det är inte lätt att hålla tungan rätt i munnen, när det gäller att fastställa släkten Groths ursprung! Har forskat en del i denna släkt, framför allt de grenar som finns uppe i Norrbotten och naturligvis även intresserat mig för släktens ursprung. Låt oss till att börja med konstatera att Groth torde vara flamländska och betyder helt enkelt stor. Jfr. tyskans gross!
Petrus Norberg anför i Avesta under kopparbrukens tid (sid 22) att en Asmus Groth skall ha inkommit 1624 med ett antal namngivna smeder m fl på initiativ av just Govert Silentz. Som källa anför han i sin tur C G R(oman). Det står även noteringarna B48, Y22 efter noteringen. Asmus Groth skall ha varit en av de kopparsmeder, vilka kallas Lübeckska mästare. Vad menas med det? Kan vi härmed anta att de är födda i Lübeck? Om någon har en källa, som omtalar detta, vore jag mycket tacksam att få del av den!
Det jag däremot fick reda på under en sommar i Hamburg, kan möjligen kasta lite ljus över en förvirrad situation:
Bland den svenska kolonin i Hamburg, visste man att många smeder flydde undan religionsförföljelserna i dåvarande Spanska Nederländerna i den senare delen av 1560-talet. De kom i första hand att slå sig ner i området mellan Hamburg och Lübeck, som var säkert protestantiskt territorium. Spanska Nederländerna löd ju under en katolsk kung av det inte helt obekanta huset Habsburg. Under sig hade han hertigen av Alba, vars namn jag i skrivande sena stund har glömt och som var en ökänd förföljare av protestanterna i kolonin i nuvarande Belgien/Holland. När så Sverige blev den protestantiska stormakten nummer ett i Europa och dess konung behövde hjälp av kunniga smeder, var inte de smeder som flytt undan förföljelserna i Spanska Nederländerna och därefter under en del år bott i och omkring Hamburg, Bad Oldesloe och Lübeck särskilt svåra att övertala att flytta upp till Sverige. Så långt min muntliga källa i Hamburg. Kanske får vi se de dunkla tidigare generationerna av den svenska vallonsläkten Groth i detta ljus? Vore mycket intresserad av tankar och kommentarer på detta område. Är de dessutom belagda med källhänvisningar, desto bättre!
Med många forskarhälsningar
Stefan
adr: Köpmanvägen 31 A, 950 40 TÖRE
tel: 0923 - 64 00 11
387
« skrivet: 1999-10-11, 23:16 »
Hej, släkting Johan!
Här några noteringar som kanske kan vara till någon ledning:
Abluna eller Appolonia Koberg, f 1742 var alltså dotter till Christoffer Hansson Koberg, f 1712 och Catharina/Carin Abramsdotter, 1719-1764 (?). Christoffer var i sin tur son till Hans Christoffersson Koberg och Appolonia Michaelsdotter Constenius. Den sistnämnda var i sin tur dotter till brukspredikanten Michael Andrae Constenius omkr 1640 - 1709 och Maria Catharina Jacobsdotter Spett/van der Speet, omkr 1650 - 1738. Michaels far var borgaren Anders Konst i Torneå (enl Herdaminnet) och Maria Catharinas far smeden Jacob van der Speet, en av två bröder van der Speet, vilka följde med bröderna Momma/Reenstierna från Färna bruk i Västmanland till Kengis bruk utanför Pajala. Själv härstammar jag från Appolonia Michaelsdotter Constenius bror Elias Constenius, omkr 1679 - 1740, borgare i Torneå stad. Konst Familie Archief i Rhôde-Saint-Génèse, Belgien, håller nu på att kartlägga samtliga ättlingar till Michael Andrae Constenius och Maria Catharina van der Speet. Om Du har några uppgifter på ättlingar från den gren Du tillhör, kan jag gärna ta emot dessa och vidarebefordra dem dit!
Bästa forskarhälsningar
Stefan
adr: Köpmanvägen 31 A, 950 40 TÖRE
tel: 0923 - 64 00 11
388
« skrivet: 1999-10-11, 22:47 »
Hej, släkting David!
Det är en intressant släkt Du kommer från. Om Du hör av Dig kan jag förmedla en kontakt till en forskare som forskat mycket kring Bröms och en del andra släkter i och omkring Meldersteins bruk. Vi är släkt på två sätt: via Christina (Kersten) Bröms, 1739 - 1796 (dotter till Jöns Persson Bröms och Elisabeth Andersdotter) och gift med sedermera smedsåldermannen Anders Groth, 1747-1824 samt via Barbro Michelsdotter Constenius farfar, brukspredikanten vid Kengis Michael Andrae Constenius, omkr 1640 - 1709 och farmor Maria Catharina Jacobsdotter Spett (van der Speet), omkr 1650-1738. Min anfader är Michaels och Maria Catharinas son Elias Constenius omkr 1679-1740.
Bästa hälsningar
Stefan
Adress: Köpmanvägen 31 A, 950 40 TÖRE
tel: 0923 - 64 00 11
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy