Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Jan Hedström
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2023-12-20, 18:59 »
 Bra att tipset kom till nytta
2
« skrivet: 2023-12-08, 20:34 »
Har du undersökt Sunderbyn 24? se
SE/HLA/1010132/A I/5c
dottern Anna Maria Hansdotter född 5/1 1781 av Hans Hansson och Sara Jönsdotter. Vid första anblick så ser det ut som det står 1778 som födelseår, så det kan var en feltagelse av födelseår. om jag inte ser fel så ser det ut som det står "gift" i giftkolumnen utan att man har angivit år för vigseln
Det finns inga Anna Maria/Maja som föds 1778 av en Hans i Nederluleå i födelseboken
3
« skrivet: 2023-09-07, 20:14 »
Jag tror att Erik Andersson Sundom 2 är identisk med den Erik Andersson som går ut soldat för eget hemman i Unbyn 1639.
Jag vet inte vilket hemman i Unbyn det är (Det är minst fyra Anders som kan vara fader, två stk Anders Nilsson, Anders Larsson och Anders Olofsson - den sistnämnde är knekt på 20-talet, möjligen utan eget hemman)
Om man jämför informationen i några av militärrullorna så hittar man följande information
I GML 1639 så blir Erik Andersson Unbyn utskriven för eget hemman. Två år senare i GML 1641 under Silversparres kompani så framkommer det att "Jakob Andersson Unbyn utgår för Erik Andersson ibid."
Erik Andersson Sundom 2 förekommer ju i JB 1641 för första gången så det kan passa bra.
Mest intressant är däremot den information som kommer i GML 1644
"Jakob Andersson i Unbyn går nu för Erik Andersson Sundom"
Det är för övrigt också en annan Erik Andersson i Sundom ungefär samtdigt. En knekt med det namnet skrivs ut 1631, men rapporteras död 1637 i en av militärrullorna det året (möjligen son till Anders Eriksson Sundom 1)
Jag vill också avfärda att det kan vara två olika Jakob Andersson i Unbyn detta. Om man följer rullorna så ser man att det bara är en knekt med namnet Jakob Andersson i Unbyn. Han dör senare som knekt 1656.
4
« skrivet: 2023-09-07, 15:02 »
Olof Jonsson kallades antagligen Hedenfelt som soldat. Jag har inte hittat någon soldat Hedenfelt i Livkompaniet (Luleå, Råneå), Piteå kompani eller Kalix kompani i Kenneth Mossbergs avskrifter av de militära rullorna, men många rullor gick förlorade i slaget vid Poltava 1709. Bara för att bekräfta att det nog är riktigt resonnemang ovanför. Olof Jönsson Hedfält (och inte Hedenfelt) Berg anges antagen 1708-00-00, utgång 1708-08-18. Kan hittas i Mossbergs sammanställning Livkompaniet under rote 12 Luleå socken. Torde vara identisk med den Olof Jonsson som gifter sig med Malin Jakobsdotter. 31/7 1708
5
« skrivet: 2023-08-08, 22:21 »
Tomas Andersson Utter är lejd av Henrik Jönsson Heden, antagen 1668, död 14/7 1677 Landskrona. Han är troligen den KN med KNH som står hos Henrik i mtl 1669-1675 (1669 utan hustru, 1671 med hustru)
De andra 5 Hedenknektarna står i mtl 1669-72 då alla knektar är hemma troligen på följande gårdar: Per Hansson Gräv hos fader Hans Grelsson Heden 15, Lars Jönsson Blund hos sin broder Jöns Jönsson Heden 4, Per Olofsson Mjuk på eget hemman Heden 2, Olof Larsson Berg på eget hemman Heden 13 och Tore Halvarsson Räv är i Gammelstaden i mantalet där de andra officerarna också är.
I MTL 1678 är det två mågar på Heden en hos Henrik Jönsson som bör vara Nils Larsson, och en hos Per Persson 1674-78, som också verkar gå ut i krig (står som knekt 1679), men som jag inte riktigt vet vem det är.
Jag har svårt att se en koppling mellan att Erik Jönsson blir utbytt som knekt och Nils Larsson även om Mossberg skriver "Går för sin svärfader Erik Jönsson" . Det ser mer troligt ut i mantalslängderna att Nils är mågen på Heden 3 som ersätter Tomas Andersson, dvs att han går ut för Henrik Jönsson.
Om man ser till knektarna i MTL 1684 (då alla knektar är hemma och man har GML 1683 att förhålla sig till) så är det 4 knektar på Heden
- Olof Persson Heden 2 ut 1678 (hos sin far)
- Nils Larsson Heden 3 (hos Henrik)
- Isak Hansson Kurfurste Heden 6 lejd av Lars Hansson bonde där
- Mickel Mickelsson Lekatt på Heden 11 hos Erik Jönsson. Mickel går ut 1677-00-00 (ingen månad angiven) och det kanske var han som ersatte gamle Erik Jönsson, som dog 1677-07-01, om han är identisk med den Erik Jönsson som gick ut soldat 1677
Den yngre Erik Jönsson kanske blev lejd av Henrik Jönsson när Tomas Andersson dog och så ersatte mågen Erik den yngre efter ett år 1679. Låter möjligen långsökt och förklarar inte varför Nils inte gick ut med en gång som Tomas Andersson dog, men jag har ingen annan förklaringen på varför Erik ble utbytt, annat än att det kanske är något släktskap mellan Henrik och den gamle Erik Jönsson, som du antyder. Henrik Jönsson kunde rent åldersmässigt vara en broder till Erik Jönsson den äldre, men det är ju inga spår i mantalslängderna på 1640-talet som styrker den teorin dessvärre.
6
« skrivet: 2023-07-29, 08:30 »
Re: Hu Gertrud Så är hon inte änka till Jöns Eriksson utan knekten Olof Larsson Bergs änka på Heden 13. Den son som står registrerad är troligen Grels Olofsson som står i mantal från 1682. I tiondelängden från 1682 så är det Hu Gertrud Olof Larsson som står för gården även om det är sonen Grels som står i mantalslängden. Munkestam skriver sidan 81 att namnet på Olof Larssons fru inte är känt, men här står det alltså. Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län (AC, BD) 52 (1682) Bild 1800 (AID: v900754.b1800, NAD: SE/RA/5511311) Re: Erik Jönsson och ev. namn på modern Så står han uppförd i tiondelängden 1679 och 1680 (men det är ju inga namn i mantalet på gården 1679, 1680, 1681). Enligt Mossbergs anteckningar så skulle han alltså vara antagen soldat feb 1678 och utbytt feb 1679, står inte anledning. Dels är det märkligt att han blev utbytt, det var ju stor brist på män tidigt 1679, och dels är det märkligt att han inte då står i mantalet. Kan han kanske ha varit alltför ung? När det gäller mor så är det en knekthu Anna i MTL 1679 som jag inte har klarat av att lokalisera till någon av gårdarna (men jag har inte hittat att Jöns Eriksson gick ut som knekt), och det är också en Hu Marit/Marjet 1678-87 som heller inte är kopplad till någon gård (osäker om det är samma kvinna i hela tidsperioden). Munkestam har henne angiven som Ture Anderssons hustru på sidan 82. Men i tiondelängden 1682 så framkommer det att hon var änka till soldaten Thomas Andersson. I mantalslängderna som t.ex. år 1683 så står det Hu Marit T. Andersson så det är enkelt att förväxla speciellt som Ture/Tomas inte är vanliga förnamn i området på denna tiden
7
« skrivet: 2023-07-27, 14:15 »
Jöns Eriksson den äldre bör ha dött senast 1634 som jag ser det. Jag kan inte hitta någon knekt med det namnet på 1630-talet från Luleå i de rullor som ligger på Arkiv Digital. Jöns Eriksson på Hertsön går ut 1640 och Jöns Eriksson i Harads går ut 1644, men inga på 1630-talet. Jag tror att Munkestam felaktigt antar på sidan 60 att korpralen i Silversparres kompani 1639, är från Luleå. Det är nog troligen Heden, Överkalix som avses och denne knekten. (Silversparres kompani består 1640 av en blandning av knektar från Luleå och Kalix socken. Korpralerna kommer i huvudsak inte från Luleå socken) Rullor 1620-1723 1639:9 (1639) Bild 2380 / Sida 249 (AID: v751029.b2380.s249, NAD: SE/KrA/0022)
8
« skrivet: 2023-07-21, 19:04 »
Erik Jönsson Heden 11 ska enligt bl.a. Munkestam (sidan 80 Hedenboken) varit bonde i nästan 60 år från 1639/40 till 1694/96, men stämmer detta verkligen? Eller är detta två stycken olika Erik Jönsson?
Erik Jönsson Heden 11 ska enligt samma bok (sidan 63) gått ut som nyskriven knekt 12/5 1677, men enligt Mossbergs sammenställningar så dör denne Erik Jönsson vid Kjøge bukt 1/7 1677.
Det är också en annan Erik Jönsson som går ut knekt i Mossbergs sammanställning, antagen 1678-02-00, avgått 1679-02-08 (utbytt), Går för eget hemman. Denne hittar jag inte i Munkestams bok bland knektarna.
Ingen av dessa behöver ju nödvändigtvis vara från Heden 11 - det är flera Jöns i Heden som kan ha fått söner med namnet Erik.
Det som gör det problematiskt är att Erik Jönsson ser ut till att ha en son och sonhustru på gården 1657-71, samt att det ser ut som det är Jöns Eriksson som står för gården 1674-75 (sista året är det ingen bonde på gården). 1678-81 så verkar gården vara öde, klarar inte av att placera någon ifrån mantalslängderna. 1682 så står än en gång Erik Jönsson med hustru för gården, men frågan är om det är samma Erik Jönsson som står 1682, som den som står 1671. Kan det vara så att det är en äldre Erik Jönsson och en sonson?
Hur förklarar man annars den Jöns Eriksson som står för gården 1674-75? (Erik Jönssons far bör ha varit född cirka 1590-93, står i en mantalslängd 1609 och betalar tionde 1612, och ska ha varit med vid frösö skans 1612 (sid 58 Hedenboken). Det kan knappas vara fadern som står för gården 1674 (han ser ut till att försvinna redan efter 1633 då hustrun Kerstin står för gården i JB 1635. (alternativt så är han identisk med korpral Jöns Eriksson som går ut i kriget 1639 -sid 60 i Hedenboken, men han skulle då vara cirka 50 år)
9
« skrivet: 2022-12-02, 18:38 »
Lars Olofsson i Ängesbyn 2 har diskuterats tidigare i detta forum, och då var det osäkerhet i om han hade varit gift två gånger. Se tidigare diskussion nedanför https://forum.rotter.se/index.php?topic=14376.0I nästa länk så framkommer det att Lars gifte sig med dottern till Nils Hansson i Sundom 1649 (det är inte så lätt att se att det är 1649). Nils Hansson i Sundom 7 har två döttrar i MTL 1649 och en dotter 1650, så förmodligen så är det här Karin Nilsdotter kommer ifrån (även om namnet hennes inte framkommer i kyrkoboken). Nederluleå (BD) LIa:1 (1624-1654) Bild 920 / Sida 87 (AID: v396456.b920.s87, NAD: SE/HLA/1010132)
10
« skrivet: 2022-10-30, 17:52 »
Giertrud Sturk/Struck, gift med fältväbel Erich Springfeldt, fick 1691 en åkertäppa i Rutvik av sin makes broders son Jacob. Intressant upplysning detta. Om jag förstår detta riktigt så innebär det att Erik Olofsson Springfeldt är bror till Jakob Olofsson och son till Olof Eriksson på Rutvik 10. Det ser ut som Erik Olofsson står för Rutvik 10 i MTL 1662-63, men går ut soldat 1665, lejd av Hans Hansson i Sundom enligt Mossberg och korpral 1678. Det är tre Jakob i Rutvik 1691, men det är väl lille Jakob Jakobsson som avses i informationen ovanför. (Ingen av de två andra Jakob har en fader som har Olofsson i efternamn - Store Jakob Jakobssons fader hette Jakob Hansson och Jakob Anderssons fader hette Anders Jakobsson)
11
« skrivet: 2022-10-18, 18:14 »
Jag hoppas att Gran är den du letar efter. Han verkar mer trolig än Brandt.
På 1680-talet så verkar det inte ha varit många soldattorp i Nederluleå. De flesta soldater verkar bo på sina egna hemman, ellers hos broder/fader. Officerare verkar ha bott i Gammelstaden, men bara ett fåtal meniga om man får tro mantalslängderna.
Lycka till med ditt arbete!
12
« skrivet: 2022-10-18, 15:50 »
Nej det är inte enkelt att följa soldaterna eftersom de inte konsekvent står uppförda i mantalslängderna
Enligt Mossbergs sammanställning så är Anders Nilsson Gran
Antagen 1677-00-00 (skriven till tredjemanssoldat enl. länsräkenskaperna 1681). Han är med i GML 1683, och är i Göteborg med regimentet 1689-90 och i GML 1694 rote 42 i Livkompaniet. Hemvist Unbyn
Han är också med i Lividationsrullan 1700 på samma rote, så alltså fortfarande soldat när regimentet marscherade ut i kriget.
Anders Nilsson i Unbyn betalar brudvinningspengar 25 november 1678 enligt Leif Boström avskrivning av kyrkoräkenskaperna.
Han kan vara identisk med den son som gifter sig hos Nils Nilsson i det jag tror är Unbyn 1. Nils Nilsson har en son och sonhu i MTL 1679-81, möjligen identiska med den Anders Nilsson som står för hemmanet i MTL 1682 och 1683 för att därefter försvinna. Men detta passar dåligt med den information att han gick ut soldat 1677, med mindre att han blev uttagen men inte utskickad, vilket är lite troligt med tanke på den brist på soldater som rådde 1677-78
Alternativt skulle han kunna vara son til Nils Andersson i det jag tror är Unbyn 10, men där är det inget spår av son 1678-79. Nils Andersson går själv ut soldat 1677, så det talar möjligen mot att han skulle vara far till Anders Nilsson.
I MTL 1684 så står Anders Nilsson uppförd på Kyrkobordet (Knekt och Knekthustru), dvs. året efter Anders Nilsson försvinner från det jag tror är Unbyn 1. (förridaren Erik Olofsson Springfält med fru, står samma år uppförda bland militärerna, dvs. uppehåller sig också i Gammelstaden).
MTL för 1684 är en bra källa om man vill lokalisera soldaterna, eftersom det blev gjort en generalmönstring 1683, så man vet hur många soldater som gick för vilken by.
I GML 1683 så är det fyra soldater som går för Unbyn - Erik Larsson, Olof Zackariasson, Anders Nilsson och Jöns Jönsson
I MTL 1684 så är det tre soldater som bor i Unbyn Erik Larsson, Jöns Jönsson och Jacob Arendtsson/Arvidsson, som alle står för var sitt hemman, så de är lätta att identifiera. Jacob Arendtsson/Avidsson tror jag går för Sunderbyn, men är alltså bosatt i Unbyn. Olof Zackariasson blev uttagen som soldat 1683 för sin bror Karl Zackariasson, men står uppförd som knekt för 1685 hos brodern.
Av Anders Nilsson däremot så är det inget spår i Unbyn efter 1683, så det är väl möjligt att han är identisk med knekten Anders Nilsson som är i mantalet för Kyrkobordet. Men han är inte den ende Anders Nilsson som går knekt i Livkompaniet 1683 - det är totalt fyra. En från Högsön 9, en från Prästholm och slutligen Anders Nilsson Svartskåp, lejd av Jöns Jönsson i Sunderbyn, soldat 1683-fram till sin död i Göteborg 1690. Så det är möjligt att knekten Anders Nilsson på kyrkobordet inte är identisk med Anders Nilsson Gran. Jag har inte klarat av att lokalisera Svartskåp i Sunderbyn 1684, där det är 14-15 stycken soldater 1683, varav två bor i Antnäs och Långnäs, i tillägg till tidigare nämnde Arvidssson/Arendtsson.
Vi får hoppas att det är någon som har forskat mer på Unbyn som eventuellt kan bistå med mer information om Anders Nilsson Gran. Men det är alltså ett faktum att det är en knekt Anders Nilsson med fru som bodde på Kyrkobordet 1684-88 i samma period som Erik Springfält med fru är skivna i mantalet på samma plats.
13
« skrivet: 2022-10-16, 10:27 »
Kan det möjligen vara ett "G" i stället för "B", jag är ingen handstilsexpert och måste erkänna att jag får jobba med att tyda 1600-tals texter.
Anledningen till att jag frågar är att det finns en soldat Anders Gran i Unbyn (Anders Nilsson Gran närmare bestämt), soldat från 1675 och som faktiskt är soldat 1692.
Det som skapar problem för mig är att Anders Brandt enligt domstolsprotokollen alltså kan ha varit soldat 1692 när jag inte hittar honom i GML 1694 och när det står i likvidationsrullan år 1700 att han gick ut soldat 1694. Varför skulle han kalla sig soldat i 1692?
14
« skrivet: 2022-10-15, 11:19 »
Hittade det målet du talar om igår 1692, även om jag inte klarar av att läsa det till fullo. När det gäller soldatnamnet Brandt så håller jag med dig om att det var flera soldater som bytter soldatnamn när de blev befordrade som det exemplet du själv avger Tjörboga till Forsberg, men de korta soldatnamnen (dvs de som inte var sammansatta) är ofta förbehållna gemena, även om du har både korpral Pihl och Hjärta i Livkompaniet, så helt uteslutet är det inte, men står namnet Anders Brandt i denna texten, eller är bara hans fru Anna Hansdotter omnämnd? Om mannens namn inte står i texten så kan han ju ha varit från Björsbyn och antagit namnet Brandt först 1695 då han gick ut som soldat. När det gäller "förerskan". Det är väl Gertrud Sturk det står, eller läser jag fel? gift med föraren Erik Springfält. Om det står Sturk så kan hon varit släkt med Löjtnant Hans Simonsson Sturk, som är diskuterad tidigare i forumet. https://forum.rotter.se/index.php?topic=177443.0
15
« skrivet: 2022-10-14, 10:03 »
Jag har en databas över alla män noterade i mantalet i Nederluleå 1650-1700 och det är cirka 1800, så man bör nog anta att de flesta kände varandra i Boden-Luleåområdet på 1690-talet.
Det som är märkligt är att han kallar sig Brandt 1692 då han inte var soldat Brandt. Om du inte är soldat eller borgare så har du egentligen inte sådana efternamn på 1690-talet i Nederluleå. Det kan möjligens tyda på att han inte kommer från Björsbyn ursprungligen och att Brandt faktiskt var efternamnet och inte bara ett soldatnamn.
Kenneth Mossberg har följande information om han
Anders Brandt, antagen 1695-00-00. Mönstringsår m.m. Rote 92 i Luleå Socken o Livkompaniet 1695. Hemvist Björsbyn
Den enda soldaten som heter Brandt 1683, 1689, 1690 och 1694 i Västerbottens regimente är fänriken/löjtnanten Jakob Johan von Brandt i Majorens kompani (1690 och 1694), så före 1694 så var Brandt alltså inte ett vanligt soldatnamn i regimentet. Soldatnamnen i Björsbyn 1683 var Grym, Lejman och Orre, 1689-90 Frimodig, Orre, Lejman, 1694 Lejman.
16
« skrivet: 2022-10-13, 14:42 »
Enligt likvidationsrullan 1700 så gick Anders Brandt ut soldat 1694, rote 92 Björsbyn/Hertsön https://app.arkivdigital.se/volume/v396457?image=170Fru Anna noteras som knekthustru i MTL för Björsbyn 1698 "soldat Anders Brandt" och 1700 Hu Anna Sold Anders Brandt". När var denna rättegången? 1692 så var han nog inte soldat Brandt
17
« skrivet: 2022-06-05, 22:32 »
Jag har svårt att se att det kan ha varit två stycken Erik Persson i Hemmingsmark på 1660-70-talet. Har nu gått igenom födslar, vigslar, döda med fokus på Hemmingsmark och ja, det finns några fall där det ser ut som det föds barn till två Erik Persson i Hemmingsmark ungefär samtidigt, men det kan ju vara så att prästen har skrivit fel. Det finns ju en Erik Persson i Blåsmark ungefär samtidigt. Och hade det funnits två stycken Erik Persson i Hemmingsmark, så kan man ju undra varför prästen inte skilde dem åt (som t.ex. Lill Olof Nilsson och Stor Olof Nilsson i Blåsmark på 1660-70-talet) Går man igjenom dopvittnen på Margareta Eriksdotter, Sisla Eriksdotter och Barbro Eriksdotter som alla är från Hemmingsmark och gifter sig 10/3 -89, 19/10 90 och 1/11 93, så ser det ut som de kan ha varit systrar. Abraham Jakobsson från Porsnäs och Cecilia Eriksdotter från Hemmingsmark gifter sig 19/10 1690, och firar dop för sitt första barn (som inte har något namn märkligt nog) 8/4- 1691 i Kopparnäs Piteå landsförsamling (BD) CI:1 (1658-1713) Bild 38 / Sida 65 (AID: v138641.b38.s65, NAD: SE/HLA/1010154) Bland dopvittnen finner vi Mats Abrahamsson Öjebyn och hans hustru Margareta Eriksdotter. I tillägg finner vi Agnes piga, Erik Perssons dotter i Hemmingsmark. Då Erik Persson på Hemmingsmark 6 var gift med Agnes/Agneta Persdotter så kan detta tyda på att Cecilia, Margareta och Agnes alla var döttrar till Erik Persson i Hemmingsmark 6. Agnes verkar inte ha varit ett vanligt namn på den tiden. Nederst på samma sida så hittar vi ockå den 14/4 dop för Mats Abrahamssons och Margareta Eriksdotter Dordi. Här finner vi bland dopvittnen pigan Barbro, dotter till Erik Persson i Hemmingsmark (troligen samma Barbro Eriksdotter som gifter sig till Sjulnäs se dopet den 26/2 1696 längre ned) När Abraham Jakobsson Kopparnäs och Cecilia Eriksdotter firar dop för sitt andra barn- Erik 22/8- 1692 så finner man bland dopvittnen än en gång Mats Abrahamsson Öjebyn (utan fru denna gången) och en Karin piga, Erik Perssons dotter i Hemmingsmark. I dopet till Barbro Eriksdotters dotter Barbro 2/2 1704 finner vi Anna Eriksdotter från Hemmingsmark, som kan vara samma dotter Anna som Erik Persson fick 14/6 1684. Så långt kan det se ut som Erik Persson och Agnes/Agneta Persdotter hade döttrarna Margareta, Barbro, Cecilia, Agnes, Brita, Karin och Anna, i tillägg till sonen Per Eriksson som tar över Hemmingsmark 6. Den 18/2 1705 då Per Erikssons dotter Karin döps, så är Abraham Jacobssons hustru i Jävreå (dvs. Margareta) närvarande och också Hustru Barbro Henrik Hansson i Sjulnäs. MEN så får jag problem med dopet den 26/2 – 1696 då Barbro Eriksdotter och Henrik Hansson i Sjulnäs dotter Anna döps. Här närvarar Hu Agnes salig Erik Persson i Hemmingsmark, dvs troligen modern, men också Sisla piga, Erik Perssons dotter i Hemmingsmark. Piteå landsförsamling (BD) CI:1 (1658-1713) Bild 64 / Sida 117 (AID: v138641.b64.s117, NAD: SE/HLA/1010154) Här faller min teori lite pladask om man säger det så. Pigan Cecilia/Sisla Eriksdotter från dopet 1696 kan ju inte vara samma som den Hustru Cecilia Eriksdotter som gifter sig 19 okt 1690 med Abraham Jakobsson? Så kan det vara så att det är två olika Cecilia Eriksdotter det rör sig om, och att den som gifter sig 1690 inte är dotter till Erik Persson trots kopplingarna bland dopvittnen?
18
« skrivet: 2022-05-17, 11:40 »
Det är också två födslar på hösten 1666 som tyder på att det var två stycken Erik Persson i Hemmingsmark, datum 16?/9 och 18/11 är lite osäker på datumen, då det inte är helt lätt att läsa sig till dem. Men som sagt jag håller med om at det är inte någonting i mantalet som tyder på att det finns två stycken Erik Persson i början av 1660-talet. Och det är heller ingen soldat med det namnet. Johan Henriksson har en son och sonhu 1660 och 1662, men det är väl troligen Lars Johansson Strömming som gifter sig 1660 och går ut soldat 1666 "för sin faders hemman" som det framkommer i GML 1669 och 1671. Han får tre barn i Hemmingsmark 1665-67 utan att "synas" i mantalet. Den andre soldaten som inte syns i MTL är Erik Nilsson Järpe som står som hemmavarande knekt i MTL 1662 och 1663.
Det kan kanske vara en felskrivning, men det verkar inte troligt då det sker två gånger att det är två Erik Persson som får barn i Hemmingsmark ungefär samtidigt. De andra Erik i Hemmingsmark (Hindersson/Henriksson och Nilsson) har ju bägge vuxna döttrar i början av 1660-talet och fick väl knappast barn detta årtiondet.
19
« skrivet: 2022-05-15, 21:04 »
Piteå landsförsamling (BD) CI:1 (1658-1713) Bild 143 / Sida 275 (AID: v138641.b143.s275, NAD: SE/HLA/1010154) Vigsel i Piteå lfs 10 mars 1689. Mats Abrahamsson från Öjebyn och det ser ut som Margareta Eriksdotter kommer från Hemmingsmark. Erik Persson på Hemmingsmark 6 får flera döttrar men vet inte om Margareta är en av dem. Det är två stycken Barbro Eriksdotter bägge från Hemmingsmark som gifter sig 1 nov 1693, så det är troligen en annan Erik på Hemmingsmark som jag inte har klarat av att lokalisera.
20
« skrivet: 2022-04-25, 19:43 »
Nils Hök och Johan Saktmodig är båda dopvittnen när Anders Andersson döper sitt första barn av 16 – Anders 11 nov 1780. Och Nils och Johan är bägge dopvittnen åt varandras barn (Johan på dopet till Nils dotter Margareta, och Nils vid dopet till Johans son Nils). Så det kan vara möjligt att de är bröder. I kommunionboken för Sunderbyn 1765-80 så hittar man Margareta Cajander med de tre sönerna. Nils och Anders verkar ha bott i Sunderbyn hos modern fram till de gift sig/militärtjänst för Nils. Johan däremot saknar noteringar i kommunionboken, så det verkar möjligt att han är den Johan Andersson du har funnit på Antnäs 4.
Att Margareta inte förekommer som dopvittne mer än en gång hos Anders vet jag däremot inte om man ska tillskriva det faktum att hon fick ett oäkta barn. Det verkar ofta vara stor variation på dopvittnen från en födsel till en annan, och inte så att föräldrna/syskon alltid blir inbjudna.
Ett annat tecken på att de kan vara bröder är att första sonen hos Johan och Anders heter Anders ( Nils däremot har av något skäl Herman som första son, och Anders som andra son). I tillägg heter den första dottern Margareta hos alla tre.
Att Johan blir soldat i Vibbyn där Anders har gift sig till Vibbyn 2 kan ju vara en slump. Rote 120 verkar vara en ren Vibbynrote på 1780-talet. Det kan möjligtvis vara att Johan går soldat för broderns hemman?
21
« skrivet: 2022-04-05, 15:06 »
Re: Sonen Anders, räknar med att han har dött som barn, eftersom han inte figurerar i HFL. Det är många dödsfall som inte är registrerade i dödsboken på 1720-1730-talet.
Re. Anna Andersdotter Albäck
Jag ser att Constantinus Lindfors kallar henne Albäck i sitt dokument över boende i Luleå Stad i början på 1700-talet när han talar om föräldrarna till Jakob Hallbom, möjligt att han har kunnskap om var hon kommer ifrån.
22
« skrivet: 2022-04-05, 13:40 »
Generalmönsterrullan för 1728 innehåller två delar - den ene står angiven i söklistan i SVAR som "1727" SE/KrA/0023/0/742 a.
Här hittar du en genomgång för varje rote och en beskrivelse av gårdarna som "tillhörde" roten. Du kan också här till exempel se hur många soldar som har gått ut soldat från en gård i perioden ca 1695-1728. Den är något svårläst, men innehåller en del bra information.
När det gäller namnet Hallbom så antar jag att antingen så tog han namnet själv när han blev rustmästare, eller så blev han tilldelad ett namn. Till skillnad från korpralsnamnen som var fasta och knytna till vissa rotar (t.ex Pihl), så fanns det inga bestämda efternamn för de lägre officerarna, som jag förmodar var tvungna att anta ett efternamn. Det är säkert någon annan som har mer exakt information om hur detta föregick.
När det gäller varför det inte står Hallbom i GML 1735 så har jag ingen aning. Det kan möjligen vara så att han ursprungligen valde att behålla Pihlnamnet men senare kallade sig Hallbom (när barnen föddes 1729-1730). Men det är bara spekulation från min sida.
Jag kan aldrig tänka mig att Erik Jönsson Pihl är en annan rustmästare än Erik Hallbom. Att det skulle vara två stycken olika rustmästare i en så liten by som Björsbyn på 1730-talet där bägge har en fru som heter Anna Andersdotter verkar inte speciellt troligt.
23
« skrivet: 2022-04-05, 11:06 »
Ja, sorry, datum för vigsel ska vara 22 januari 1721 (Bild 171 / sida 155 ) SE/HLA/1010132/C/1
24
« skrivet: 2022-04-05, 10:33 »
Du har nog riktig vigsel 28/2 1723, men det står inget efternamn – står «soldaten Erik Barsk» i vigseln. Om du i stället går till födseln för första sonen (Jonas) 2/2 1722 så framkommer också efternamnet «Erik Jönsson Barsk» i Björsbyn (Jonas dör 7/7 1722).
Jag har antagit att Erik Jönsson Barsk är från Björsbyn 1 (son till Jöns Eriksson och Anna Larsdotter). Deras son Erik står uppförd i HFL 1708- för Björsbyn 1. Det är en son noterad i MTL 1710, men inte 1711, något som kan tyda på att han har gått ut soldat.
Vid födseln till Eriks och Annas andra son - Anders - 23/4 1724 så är Eriks bror Lars Jönsson(bonde Björsbyn 1) en av dopvittnena. Barnens namn ger ju också ofta en indikation på att det är rätt far-/morföräldrar. Varför Jonas inte blev Jöns (farfaderns namn) kan jag inte svara på, men andre sonen (Anders) har morfaderns förnamn, och första dottern (Anna) har farmoderns förnamn). Men det bör vara samma Erik Jönsson Barsk, som blir korpral Pihl och senare «avskedad rustmästare» Hallbom uppförd i Björsbyn i HFL 1732-39. Var hustrun Anna Andersdotter kommer ifrån vet jag inte.
Soldatenroten Barsk (nr 97) var för övrigt inte en ren Hertsönrote (rotebönder på 1720-talet var Hertsön 2 och 5 samt Björsbyn 1), något som är en stark indikation på att Erik Jönsson Barsk gick ut soldat för faderns hemman 1711.
25
« skrivet: 2022-03-18, 15:09 »
Hej Lars
Erik Persson och Brita Nilsdotter – föräldrar till Daniel Ersson född 5/3 1766 i Smedsbyn
Jag har noterat ned att Erik Persson möjligen är från Måttsund 14, född 1. februari 1723 föräldrar Per Hansson och Dordi Eriksdotter
Erik Persson i Måttsund 14 försvinner i HFL runt 1742 och är möjligen identisk med den Erik Persson som blir soldat Ahlström i Smedsbyn 1742 och därefter bonde Smedsbyn 3 gift 6/12 1744 med Brita Hansdotter från Smedsbyn 3. Hans Persson Urväder från Måttsund 14 är dopvittne vid födseln till första barnet, något som kan indikera att Erik kan komma från Måttsund 14.
Erik gifter om sig med Karin Andersdotter Brobyn 2 6 dec 1747 så att Brita Nilsdotter är alltså hans tredje fru.
Brita Nilsdotter är född på Ängesbyn 7 14/10 1722 (föräldrar Nils Nilsson Roos och Brita Danielsdotter). Hon gifter sig med Anders Andersson Lind från Ängesbyn 3 16/4 1749.
Vid vigseln 3/2 1765 med Erik Persson så kallas hon soldatänkan hustru Brita Nilsdotter Lind.
Namnet Daniel skulle då komma från Daniels mormors far Daniel Ersson bonde i Avan 9
I kommunionlängden 1765-80 så anges Erik och Brita vara 44 år. Det stämmer inte helt med födelsedatum, men det skulle inte vara första gången.
Om man ser till de barn som är angivna i kommunionlängden Smedsbyn 3 1765 så är äldsta dottern Anna Eriks dotter med första hustrun Brita Hansdotter, Erik, Dordi,, Karin och Elisabet är Eriks barn med andra hustrun Karin Andersdotter. Därefter kommer styvsonen Nils på 13 år som då är son till Anders Andersson Lind och Brita. (Vet inte vad som sker med de två andra barnen till Anders och Brita - Anders född 1750 och Anna född 1754).
Till sist så finner man de gemensamma barnen - tvillingarna Daniel och Peter
26
« skrivet: 2022-02-21, 11:53 »
Elias Jakobsson Lom dog 9 oktober 1742 enligt GML 1744 (Plats är inte angiven). Enligt GML 1728 ska han vara född cirka 1700 och gick ut soldat 1720 (är då 28 år), och är 35 år enligt GML 1735. Han är troligen inte från Skatamark. Jakob Nilsson på Skatamark 7 (som är den enda Jakob i Skatamark) ser ut till att dö 1696 och han ser ut att ha gift sig före 1678.
Han har nog inga kopplingar till tidigare ägare av hemmanet, som anges öde i MTL 1719.
Det ser ut som Jöns Kristoffersson och Anna Olofsdotter tar över Persön 12 när de flyttar från Skatamark 4 (Paret får barn både i Skatamark och i Persön). Jöns Kristoffersson gifte sig med Anna Olofsdotter 16 dec 1706, Bägge ska vara från Skatamark vid vigseln.
Anna var troligen änka till Hans Olofsson som gick ut soldat 1703. Hans Olofsson hade tagit över ett öde hemman 1701 och troligen gift sig med Anna samma år.
Den tidigare ägaren av hemmanet Hans Eriksson gick ut soldat 1697. 1698 står det bara en knekthustru på hemmanet, 1699 TOMT i MTL och anges utan åbo i JB 1699.
27
« skrivet: 2021-12-30, 20:03 »
Hej Leif Ja, du har självklart rätt. Det är jag som har blandat ihop Lars Olofsson ser jag nu. Lars Olofsson på Persön 3 gifter sig med Anna Jönsdotter Harads 6 1738. 
28
« skrivet: 2021-12-30, 18:02 »
Hej
Det är Anna Jönsdotter från Harads 6 som gifter sig med Lars Olofsson Ängesbyn 2 1730. Hon är angett som styvdotter på Harads 6 i HFL 1708-. Hon är då änka efter att ha gift sig första gången med Per Hansson 1725. Denna Anna är nog ca 10 år äldre än Anna Nilsdotter från Harads 9.
Re Sävast 5 eller 7
Tekniskt sett så är det väl mer troligt att Anna Nilsdotter är piga på Sävast 7 än Sävast 5 runt år 1730. Nils Hansson förlorar ju sin fru Malin 1729 i barnsäng och har då en 1 år gammal dotter Margareta. Att modern Margareta gift om sig 1725 med Lars Larsson och tagit upp Sävast 5 som då var ett ödehemman, samtidigt som hennes son Nils blivit kvar på Sävast 7 ändrar ju inte det faktum att det är en koppling mellan Harads 9 och Sävast. (Margareta flyttar ju senare tillbaka till Harads 9 och hennes son Hans tar ju över som bonde på Harads 9 efter Anna Nilsdotters bror Nils Nilsson). Så huvudpoängen var inte vilken gård hon ev. hade varit piga i (eftersom det inte är angivet någon piga Anna varken i Sävast 5 eller 7, men mer runt det faktum att Anna Nilsdotter i Harads 9 står angiven som gift i HFL 1730 men det är inga andra vigslar i Nederluleå som kan passa in (hon kan självklart vara gift i en grannförsamling, men det brukar oftast anges i HFL)
Det är bara noterat 3 stycken vigslar med Anna Nilsdotter i perioden 1726-1734 i Nederluleå landsförsamling (och ingen i Luleå Stadsförsamling (Den som Ingrid Vikström har fel i 11/3 1731 (Sävast 2 och Anna Nilsdotter Sävast 10), den som vi diskuterar 6/12 1732 med Anna Nilsdotter från "Sävast" gift till Måttsund 2 och slutligen 8/3 1733 Anna Nilsdotter från Buddbyn 2 med bonden i Heden 7 Jöns Jönsson). Med tanke på att det inte är registrerat något husförhör på Anna på Harads 9 i HFL 1732 så borde hon gift sig senast 1732 och då är det inga andra alternativ i Nederluleå lfs.
Det kan ju finnas en mängd förklaringar till varför inte Anna Nilsdotters från Harads 9 giftermål dyker upp (kan vara gift i en annan församling, man kan ha glömt att registrera vigseln, eller registrerat vigseln med felaktigt efternamn).
Hade möjligen varit fint att få hjälp av ngn som har forskat mer specfikt på Harads.
Pigan Anna på Sävast 5 i HFL 1732
Som jag läser det så är hon piga där 1738, dvs. det året husförhörsmarkeringen står där. (Hon är alltså inte i Sävast 5 1732-1733)...Ser ut som hon kommer från Boden, men helt säker på det är jag inte.
Slutligen, det som talar emot att Anna Nilsdotter på Harads 9 är "riktig" Anna är åldersangivelserna i HFL Måttsund 2 1749. Som du påpekar så borde det betyda att Anna Nilsdotter Måttsund 2 föddes 1703 (45 år i 1748, som jag menar är basåret för åldersangivelserna här. Dessa åldersangivelserna brukar vara ganska precisa - har sett några få undantag. Anna Nilsdotter på Harads 9 är som sagt troligen en god del äldre kanske till och med över 10 år äldre. Det är en dotter noterad på Harads 9 från 1701 och framåt, så äldsta dottern bör vara född runt 1685, men det kan kanske vara frågan om flera döttrar (det är två döttrar angivna 1703 - men bara Anna är uppförd i HFL 1708)
29
« skrivet: 2021-12-29, 15:48 »
Hej Greger, jag har också försökt att placera henne utan att lyckas. (upptäckte också att Vikström har fel i sin bok)
Det som talar mot att det är Anna Nilsdotter från Gäddvik 2 (som jag ser det) är att hon inte är uppförd i HFL 1732 tillsammans med de yngre systrarna. Inga av Nils Hanssons barn är uppförda i HFL 1708. Men om hon fortfarande bodde hemma och var ogift 1732 så borde hon stå uppförd i HFL 1732.
Det enda andra alternativet jag har (men det känns som ett ganska långsökt alternativ) är Anna Nilsdotter på Harads 9. Hon anges som gift i HFL 1732 utan att jag klarar av att spåra med vem, men det finns en koppling till Sävast här (som egentligen är det enda som kanske talar för att man borde undersöka detta alternativet närmare). Annas faster Margareta är gift till Sävast 7 (gift med Hans Nilsson i första giftet och omgift med Lars Larsson från Buddbyn). Det kunde ju vara en möjlighet att Anna var piga hos sin faster alldelses före giftermålet, men jag har som sagt inga bevis för detta. Det finns ingen Anna uppförd som piga i Sävast 7 i HFL, så bevis saknas. Det som talar emot detta alternativet är att Anna Nilsdotter på Harads 9 troligen en god del äldre än Anna på Gäddvik 2. Hon står för Harads 9 i MTL 1712-14. och borde därför vara född senast 1694-95 kanske tidigare. Och hon skulle därför ha varit 37-38 vid giftermålet, men samtidigt så fick makarna "bara" tre barn - det sista barnet fött 1737,så det kanske talar för att Anna var född tidigare än 1703-04. Det kanske är någon annan som kan bekräfta att denna Anna Nilsdotter från Harads 9 är gift någon annanstans?
30
« skrivet: 2021-12-09, 22:10 »
Det är väl troligt att du har riktig Margareta Eliasdotter
Brita Larsdotter - modern till Margareta Eliasdotter som föddes 1761 i Ersnäs - var änka i Kopparnäs 9(10) när hon gifte sig 25 april 1756 (i Piteå lfs) med änklingen Elias Persson i Ersnäs 15. Familjen finnes i Ersnäs inhyses HFL 1775-1805 (se bifogad bild), där det framkommer att Magareta gifter sig 1787 och flyttar ut ur Nederluleås församling. Har inte funnit vigseln varken i Nederluleå eller Piteå, men med tanke på att modern kom från Piteå så är det väl inte otänkbart att dottern flyttar dit.
31
« skrivet: 2021-11-25, 09:21 »
Tack igen Leif, har själv inte tillgång till Mossbergs material- bor i Norge , men det är uppenbart att jag måste se till att få tag på hans sammnställningar.
32
« skrivet: 2021-11-24, 20:47 »
Tack Leif, då stämmer det med mitt antagande. Jag får det fortfarande inte att stämma med två soldater Duus från 1689 - den ene i Svartbyn (Per Persson) och den andre i Avan (Karl Kristoffersson), men det var inte huvudsaken här.
33
« skrivet: 2021-11-22, 20:30 »
Johan Carlsson i Svartbyn 9 tar över Per Stenssons hemman cirka 1682. Han ska då vara soldat. I GML för 1683 så finns det bara en Johan Carlsson i hela Västerbottens regemente och han går knekt för Avan (inte Svartbyn). Enligt Boken om Svartbyn (sid 562) så är ursprunget till denna Johan Carlsson okänt men han ska enligt uppgift i den boken, vara gift med Anna Persdotter (dotter till Per Larsson, Avan). Johan Carlsson är knekt till 1688 cirka och dör någon gång 1698-99.
Vid en genomgång av GML för 1671 och 1672 så hittar jag en Johan Carlsson Duus. Soldat 1662-1672 som går soldat för fadern Carl Zachrisson. (Att han är son till Carl Zachrisson framkommer i GML 1671 – 13/3 1671). I GML 1672 så efterträds han av en ny soldat Duus - Lars Hansson Duus – som anges vara lejd av Johan Carlsson.
Är det någon som vet vad som sker med denne Johan Carlsson Duus ? Eller kan det möjligen vara så att det är denna Johan Carlsson som dyker upp i Svartbyn 10 år senare?
Johan Carlsson i Svartbyn är soldat fram till cirka 1688 utan att det framkommer vilket soldatnamn han har. Han står som soldat i MTL 1688. I GML 1689 så går Karl Kristoffersson Duus ut som soldat för Avan. Denne Karl Kristoffersson Duus är brorson till den Johan Carlsson Duus som gick ut soldat 1666-72. Kan det vara så att han ersätter farbrodern som soldat Duus och att följaktligen Johan Carlsson Duus soldat 1666-72 är samme man som Johan Carlsson Svartbyn 9? eller är den någon som har ytterligare kunskap om Johan Carlsson Duus som motsäger att det kan vara samma person?
Det kan kanske tilläggas att det inte är många som har efternamnet Karlsson i Nederluleå på denna tiden. Efternamnet går inte alls att jämföra med Hansson, Jönsson, Persson och Larsson t.ex. när det gäller frekvens. Således är kombinationen Johan Carlsson extremt mycket mer ovanlig än om vi hade haft att göra med två soldater med namn Hans Persson eller Per Jönsson istället.
34
« skrivet: 2021-10-29, 15:14 »
Hej Gösta
Re. Anders Andersson född 1734
Har du undersökt soldaten Anders Andersson Renberg, soldat i Skatamark, gift 24/2 1757 med Brita Eliasdotter Skatamark 4? Ser ut som han ersätter Britas bror Jacob Renberg på rotan. Enligt GML 1757 så är han 22 år, död i Pommern 1758 enl GML 1759. Det är ingen annan soldat i Livkompaniet med namnet Anders Andersson som passar åldersmässigt som jag ser det. (De andra två som också dör 1758 - Anders Andersson Lind och Nyman - är bägge runt 30 år 1757)
När Brita och Anders får barnet Magdalena 15/6 1756 så anges Anders som dräng i Ängesbyn. Om du går till husförhörslängden 1749-56 så hittar du han i Ängesbyn 4 som styvson (samman med broder Erik och syster Karin). Modern Malin Jönsdotter gifte om sig 21/10 1744 med Jöns Jönsson. Så det är ganska troligt att detta är riktig Anders Andersson.
35
« skrivet: 2021-05-11, 18:52 »
Fantastisk! Sitter själv i Norge utan tillgång till Mossbergs material dessvärre. Det ser väl ut som att Olof Olofsson möjligen är son till den Olof Nilsson som är knekt i Skatamark 1665-1675 ca (och som väl möjligen är gift med den Hu Gertrud som tar över på hemmanet.
Kopplingen till Umeå var väldigt sökt så det var goda nyheter att du hittade han i Livkompaniet. Det sparade mig för att gräva i Umeålandsförsamling.
Tack för hjälpen!
36
« skrivet: 2021-05-11, 13:30 »
Hej Leif och tack för svar
Jag förstod att Skatamark 14 var ett villospår och tror mig nu ha funnit "riktig" Karin Olofsdotter som gifter sig till Brobyn 6 1713.
Skatamark 12 (eller 13 som den framkommer i HFL 1708) är ett hemman som är angivet som öde 1697-1721, därefter med Margareta Olofsdotter, Margareta Käck på hemmanet i 1722, 1723. De flesta år står hemmanet som Olof Olofssons hemman öde. Men i mantalet för 1707-09 så står det Knekthu Karins hemman och viktigast är markeringen för 1710 där det står (med förbehåll att jag läser riktig): Knekthu Karin, pigan Karin Olof Kiäcks dotter vistas på ett öde hemman. (Att Karin Olofsdotters mor troligen var Karin kan man också se i namnet på hennes andra dotter - Karin, första dotterns namn var Brita - namnet till maken Anders Jönssons mor.
Den Karin Käck som står uppförd i Skatamark 13 i HFL 1708 bör väl i så fall vara modern till Karin Olofsdotter.
När det gäller Olof Olofsson så kan man fråga sig varför han gick ut soldat i Majorens kompani och inte Livkompaniet, där man inte har något soldatnamn som heter Käck.
Ur sammanställningen Umeåbygdens soldater 1695-1895 så hittar jag följande på rote Käck nr 18 som kan vara relevant information för fadern. Räknar med att informationen är tagen från Kenneth Mossbergs sammanställningar
OLOF OLOFSSON\KIÄCK.
Vid indelningsverket 1695 blev denna knekt i rote n:o 18.Han utgick till soldat emedan han gjorde det för sin moder.
Mer än det har jag inte för ögonblicket.
37
« skrivet: 2020-09-18, 18:31 »
Anders Jönsson bonde Brobyn 6 gifter sig den 8 april 1713 med Karin Olofsdotter från Skatamark, men hon verkar vara svår att lokalisera i Skatamark. I dopsanteckningarna för barnen hittar man inte Skatamarkfolk, och Karins död i 1739 cirka hittar jag heller inte i dödsboken, som är långt ifrån fullständig för Nederluleå.
I HFL 1732 för Brobyn 6 så heter emellertid inte längre Anders Jönssons fru Karin, utan Kerstin och vid sista barnets födsel 20 april 1727 så står det att modern heter Kerstin Olofsdotter. (övriga barn har Karin, även om ett av barnen har Karin Jacobsdotter som mor). Så då ställer sig frågan om Anders Jönsson gifte sig för en andra gång, någon gång innan sista barnets födsel, men Anders Jönsson står uppförd med fru i mantalslängden hela perioden, och hade han gift om sig så borde väl Karin Olofsdottrers namn varit överstruket i HFl 1708-? Så frågan är alltså om Anders Jönsson var gift en eller två gånger, och om han var gift bara en gång, om fruns namn var Karin eller kanske Kerstin Olofsdotter.
I Skatamark 14 i HFL för 1708- så hittar man tre systrar till bonden Gunnar Olofsson, Karin, Kerstin och Sara.
Två av dessa anges som gifta - Karin ska vara gift till Brobyn och Kerstin ska vara gift till Råneå. Det är bara två problem med detta. Karin Olofsdotter gifte sig troligen till Prästholm 15 Råneå (och inte Brobyn) 20/11 1720 , och jag hittar ingen vigsel på Kerstin Olofsdotter till Råneå (varken i Nederluleå eller Råneå)
Om det vore så att prästen har förväxlat systrarnas vigselnotiser i HFL så får vi plötslig en situation där Karin har gift sig till Råneå (1720) och Kerstin har gift sig till Brobyn (1713). Det skulle också förklara varför Anders Jönssons hustru ändrar namn från Karin Olofsdotter till Kerstin Olofsdotter.
Eller finns det en annan förklaring på vem Anders Jönsson i Brobyn 6 var gift med och om han var gift två gånger?
38
« skrivet: 2020-07-22, 21:29 »
När det gäller soldat Hurtig så kanske man skulle se han i sammanhang med den Henrik Michaelsson Hjärpe som dyker upp i Bälinge soldater (SE/HLA/1010132/A I/4b (1749-1764) (perioden 1750-57). Det är en del sammanfallanden som gör att man inte kan bortse från att det kan vara samma person som soldat Hurtig.
Henrik Michaelsson Hjärpe (rote 38 från augusti 1743) (enligt Generalmönsterrullan 1744 född 1704, är 40 år, och är Västerbottning från Torneå). Soldat Hjärpe gifter sig med Anna Pålsdotter 18 nov 1744 (hon är troligen från Brobyn 4). Enligt HFL Bälinge så flyttar Henrik Michaelsson Hjärpe och Anna Pålsdotter till Torneå cirka 1757
I HFLför Bälinge står två döttrar uppförda på paret, döttrar som Henrik omöjligen kan ha fått med Anna då de 1748 är 14 (Sophia) och 12 år. (Brita). Det vill säga Henrik måste ha fått döttrarna med en annan mor. Eller de kan också vara Annas döttrar från ett tidigare äktenskap, men om det är Anna från Brobyn 4, vilket jag tror, så har hon inte varit gift tidigare och är cirka 40 år när hon gifter sig.
Så om vi bortser från möjligheten att soldat Hjärpe har fått barnen i en annan församling och flyttat till Nederluleå för att ta värvning som soldat vid 40 års ålder med två döttrar utan mor, så kan det vara möjligt att soldat Hjärpe är samma soldat som soldat Hurtig som får totalt 8 barn bl.a. i Buddbyn. Både Hurtig och Hjärpe har nämlingen två döttrar som heter Sophia och Brita. Hurtigs döttrar är födda 25 okt 1732 (Sophia) och 19 mars 1736 (Brita), dvs de skulle vara 16 och 12 år 1748. Hjärpes döttrar i HFL är 14 (Sophia) och 12 (Brita) 1748, så Sophias ålder stämmer inte överens.
Det är framför allt ovanligheten runt faderns namn och Sophias namn och det faktum att man har två döttrar som heter Sophia och Brita med några års mellanrum som gör att man nog bör värdera detta. Hade faderns namn varit Per Persson och barna Anna och Brita, så hade de säkert kunnat vara många alternativ på den här tiden. Men Henrik Michaelsson är ett extremt ovanligt namn i Nederluleå. Jag hittar bara dessa två i perioden 1700-60 i församlingen. I tillägg har de ungefär samma ålder. Soldat Hurtig ska vara född 1706 enligt GML 1728. Soldat Hjärpe är född 1704 enligt GML 1744. Sophia är ett mycket ovanligt förnamn i Nederluleå första delen av 1700-talet. Bara 13 födda varav hälften dör som barn. Är ingen annan av de kvarvarande som också har en syster som heter Brita några år yngre och som också har en pappa som heter Henrik Michaelsson. Som jag ser det så är det en del som tyder på att det kan vara samma man. Första frun Brita ska då ha avlidit någon gång mellan 1736 då sista barnet föds och 1744 då han i så fall gifter om sig.
Det som möjligen talar emot att det är samma person är att Hurtig är avskedad soldat när han får barn 1734. Men 1743 när Hjärpe tas in så var det nog ganska stor brist på soldater efter de stora förlusterna i kriget 1741-42, varför annars ta in en 40 åring till tjänst? Men det verkar då underligt att Hjärpe skulle komma från en annan församling. Situationen måste ju ha varit lika illa i grannförsamlingarna när det gäller tillgången på soldater.
39
« skrivet: 2020-05-01, 22:35 »
Ser av en äldre post i forumet att man då inte har klarat av att spåra anorna till denna Per Sundelius. Per Andersson är född i Sundom i Nederluleå församling (Nederluleå 1749-1764 (AI:4C) sid 36). Förnamnet är överstruket, men att han då kallar sig Sundelius framkommer klart (och att han är student). Föräldrar Anders Andersson Spegel och Brita Persdotter Sundom 11. Per föddes 20 nov 1728.
40
« skrivet: 2016-05-17, 15:02 »
Hej Sonja och tack för svar. Nu har jag något att nysta vidare på 
41
« skrivet: 2016-05-17, 11:44 »
Hej Sven-Ove Med all respekt för Munkestam, jag har inte själv tillgång till boken och har inte sett hur han resonerar när han argumenterar för att Jöns Persson född i Sunderbyn 19 17370808 ska vara identisk med soldaten Jöns Persson Röd, men här har det nog smygit sig in ett fel.  Jöns Persson som föds i Sunderbyn 19 8/8 1737 till föräldrarna Per Jönsson Fluur och Ella Jönsdotter gifter sig med Margareta Jakobsdotter från Sunderbyn 28 7/5 1758. I Nederluleå AI:4b (1749-1764) bild 159/sid 74 på Sunderbyn 20 för perioden 1757-1764, så finner man denne Jöns Persson med Magareta Jakobsdotter, samtidigt som Margareta på Sunderbyn 28 forsvinner från HFL - sista anteckning 9/4 1758. Paret får första barn 6/5 1759 (Per) och familjen kan påträffas på Sunderbyn 21 i Nederluleå AI:5c (1776-1805) sida 1358, där denne Jöns dör 1779 2/5 av lungsot 42 år gammal. Så nej, Jöns Persson född i Sunderbyn 17370808 är inte soldat Röd.
42
« skrivet: 2016-05-16, 14:08 »
Jag har fastnat på soldaten Per Sedig (Per Jönsson Sedig) och Anna Eriksdotter i Måttsund. (Vid vigseln 28/11 1725 i Nederluleå står båda angivna från Måttsund, men jag har gått igenom alla hemman och barnas dopvittnen utan att komma vidare. Per verkar inte vara son till Jöns Jönsson på Måttsund 1 och Anna är nog inte dotter till Erik Ersson på Måttsund 3. Han skulle vara född ca 1705 om man får tro GML 1728 och hon ca 1701. Per är soldat vid rote 27 från 12/8 1724 och är då 19 år gammal. Kanske möjligt att både Per och Anna är soldatbarn, eller att de helt enkelt flyttat hit. Går man igenom barnas dop så hittar man huvudsakligen soldater som dopvittnen och inga som kan tänkas vara släktingar till med Per och/eller Anna. Jag har en arbetshypotes om att deras son Jöns född 22/6 1735 är soldaten Jöns Örn/Hedmark/Hedman/Röd som diskuterades nedanför i en äldre post. http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/395248.html?1380397825Per Sedig dör i slaget vid Villmanstrand 1741 enligt Constantinus Lindfors sammenställning Luleå Stad åren 1690-1780 (och familj 396) så flyttar Anna in till Luleå och får ett barn med norrmannen Hans Lind 1744 - Augustinius Lind. Denne Augustinius Lind är dopvittne när Jöns Röd döper sonen Hans den 26/9 1777, något som ger en indikation på att Jöns Röd kan vara son till Per och Anna.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy