Meddelanden

1

Äldre uttryck / Hunner

« skrivet: 2022-01-01, 13:11 »

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005462_00071
På ovanstående bild av mantalslängden för Långaröds socken 1671 kan man läsa att i Hemmeneköp bodde Mester Rubbort. Mantalspeng är markerad för hustru och son men inte för mannen i hushållet. Längst till höger finns en anteckning. Ibland anger sådana anteckningar motiv till varför mantalspenning inte utkrävs, t.ex. ”utfattig” eller ”blind”.
Enligt handstil från slutet av 1600-talet får jag detta ord till ”hunner”.
Vi vet att Mäster Robert var förvaltare på Alunbruket och att han var född i England (enligt minnessten som fanns i Långaröds kyrka och Gert Lagerstedts verk om Andrarums Alunbruk). Kan ”hunner” vara en (nedsättande) benämning på utlänning? Och varför är han undantagen mantalspeng?
Bästa hälsningar
Carl-Gustaf Svantesson

2

Plagman / SV: Plagman

« skrivet: 2020-10-27, 12:48 »

Hej Paul!
Du har rätt; det finns inget som bevisar att Hans inte är född på 1690-talet. Men det är ändå anmärkningsvärt att han inför ryska fälttåget anmält hustrun Catharina och dottern Margareta som nära anhöriga men inte sonen Hans. Att han inte tagit med dottern Anna Eisabeth, kan jag förstå – hon var ju spädbarn då.

Du har absolut rätt i att Magnus och Catharina inte kan ha träffats efter att Magnus avseglat november 1701. Men de träffades naturligtvis före hans avresa. Sonen Hans skulle således kunna vara född på sensommaren 1702. Jag kan också tänka mig att Catharina, när hon väntade barn, valde att med döttrarna bo t.ex. hos sina föräldrar. Var dessa fanns vet vi inte.

Eftersom Magnus och Catharina var väldigt unga när de gifte sig och fick dottern Margareta (ca1691), var det nog inte ett av föräldrarna ”planerat” giftermål”. Var fanns Magnus år 1990? Han var då ryttare och hade rusthåll nr 89 vid Sallerups skvadron. Det går inte med säkerhet att säga platsen för detta rusthåll; indelningsverket var ju under uppbyggnad. Troligt är att det bestod av två gårdar i Lyngby socken (väster om Genarp): Hässelberga nr 1 (1 mantal) och en gård i Bökesåkra (1/4 mantal). Detta är vid regementet dokumenterat i 1695 års indelning. Men redan åren 1691 framgår det av jordeböcker att gårdarna var rusthåll åt kavalleriet och 1694 står det dessutom ”Orrfelts kompani” d.v.s. det kompani som Magnus tillhörde. Kanske var det här han träffade Catharina Hansdotter. Men hans rusthåll kan ha legat någon annanstans och det fanns många andra platser där en ryttare kunnat skaffa en fästmö. Alltså om Hans föddes sommaren 1702, vet vi inte var Catharina valde att föda. Födelsen finns inte registrerad i Lyngby födelsebok.
Vi får nog leva med osäkerheten om när Hans Plagman var född tills vi någonstans hittar uppgift om hans ålder.
  Bästa hälsningar
Carl-Gustaf

3

Plagman / SV: Plagman

« skrivet: 2020-10-17, 15:57 »

Ett senkommet svar angående Hans Plagmans födelseårSom framgår av tidigare inlägg är det ganska väl dokumenterat att Magnus Plagman föddes ca 1676. Magnus gifte sig med Catarina Hansdotter och fick ca 1691 dottern Margareta[1]. Han var då bara ca 15 år, vilket låter osannolikt. Men laglig ålder för ”fästning” var på 1600-talet enligt kanonisk rätt 14 år för män och 12 år för kvinnor. Mellan fästning och vigsel borde gå ett år. Först genom 1734 års lag fastställdes giftermålsåldern 21 år för mannen och 15 år för kvinnan [2]. Catarina och Magnus fick ytterligare två barn Anna Elisabeth och Hans. Det saknas uppgifter om Hans födelseår, men Anna Elisabeth föddes den 15 oktober 1701 [3], en knapp månad innan Magnus avseglade från Karlshamn med Johan Orrefelts kompaniför att delta i Karl XII:s ryska fälttåg.[/font]
I Leonard Kaggs dagbok [4] anges bara att han hade dottern Margareta och var gift med Catharina. Antagligen har Kagg haft tillgång till kompanirullan som medfördes i fält. Krigsmakten har alltid varit noga med att bokföra närmaste anhöriga innan man gick i fält. Alltså kan man dra slutsatsen att Hans inte var född före 1701.Vi vet också att Hans var myndig då Magnus dog år 1733 (framgår av bouppteckningen [5]). Om han vore född efter Magnus hemkomst från Ryssland, skulle han år 1733 ha varit högst 10 år. Jag har också sett någonstans att Hans var omyndig när Magnus kom hem från Ryssland – kan inte hitta källan nu.Min slutsats är att Hans avlades strax före Magnus avfärd till Ryssland. Det var visserligen mindre än en månad efter att Catarina fött Anna Elisabeth, men det är inget unikt och fullt förståeligt. Alternativet är att Magnus inte är far till Hans, men det skulle nog ha framgått av handlingarna.[size=0pt]1. Margareta (Greta) Plagman dog den 5/3 1771 i Frenninge, ålder 80 år. Riksarkivet, Fränningen kyrkoarkiv, Dödböcker (1730-1783), Bild 118[/size][/font][size=0pt]2. Lennartsson, Malin, Barnhustrur eller mogna brudar? En artikel i Scandia: tidskrift för historisk forskning ISSN 0036-5483, sida 92-93. https://journals.lub.lu.se/scandia/article/view/5743/4951[/url][/size][/font][size=0pt]3. Holmby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker år 1701, Bild 47[/size][/font][size=0pt][/color]https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0065849_00047[/size][/color][/font]4. Kagg, Leonhard, Leonhard Kaggs Dagbok 1698 – 1722[/font]5. Magnus Plagmans bouppteckning: 1733-11-27
Färs häradsrätt (L, M) FIIa:1 (1723-1735) Bild 1500 / sid 20 ff (AID: v96798a.b1500.s20, NAD: SE/LLA/10016)[/font]/Carl-Gustaf Svantesson[/font] [/font]

4

Plagman / Plagman

« skrivet: 2014-05-29, 16:35 »

Hej!
Jag hade fel när jag den 13 maj påstod att löjtnant Jonas Paulin inte bodde i Hemmeneköp. Jag har nu studerat jordaböckerna och fått fram följande om ägarna till Hemmeneköp under 1600-talet:
 
1650-c:a1670 Niels Haagonson
Danska jordaboken 1650, 1651 och 1657
Svensk mantalslängd 1658  
Nils Håkansson, hustru (överstruket), piga, son; summa 3
Svenska jordaboken 1658, folie 1316, bild 709: Skattehemman
 
Mantalslängd  1662
Nils Haagonsson, man och hustru: 2; söner 2
 
I samtliga följande jordaböcker finns Nils Håkansson på Hemmeneköp no 1.
Jordaboken 1662, folie 592, bild 620: Skattehemman
Jordaboken 1664, folie 569: Skattehemman
Jordaboken 1666, folie 573, bild 618: Skattehemman
Jordaboken 1667, folie 564, bild 594: Skattehemman
Jordaboken 1668, folie 549, bild 579: Skattehemman
 
C:a 1670-1675 Mester Buckhart Robertz
Mantalslängd 1671 (bild 71)
Mester Robbert, hustru och son/dräng. Han är inte markerad för mantalspenning.
Jordabok 1671:1, bild 390.
Enligt gravsten i Långaröds kyrka (Gottfrid Björkelund, Färs Härads historia; Alfred Lind , Min hemsocken) dog han 1675.
 
C:a 1675-1687 Lieutenant Jonas Paulin
Jordabok 1681, folie 521, bild 560: Skattehemman 7/8 mantal.
Jordabok 1685:1, folie 1033, bild 536: Skattehemman 7/8 mantal  
Jordabok 1686:1, folie 562, bild 598: Skattehemman 7/8 mantal
Jordabok 1687:1, folie 565, bild 41: Skattehemman 7/8 mantal
 
1688-1697(?) Mester Burckard Plagman
Jordabok 1688, folie 893, bild 477: Kronohemman ¾ mantal
Kommentar: Då gården överläts från löjtnant Jonas Paulin till mäster Burchard Plagman blev den ”kronohemman” och nedvärderad från 7/8 till 3/4 mantal.
Mantalslängd 1691 (bild 192): Man och hustru.
 
Enligt Skånska Dragonregementets historia del 2: År 1684(?). Regfältskär Burchart Plagheman hade vid indelningen fått sig en gård tilldelad som förut ägts av löjtnant Jonas Paulin. Gården var i ett elendigt tillstånd varför Paulin blev dömd att sätta den i ordentligt skick.
Kommentar: Överlämningen skedde tydligen inte förrän 1688. Var det så att Burchart Plageman under tiden bodde eller försökte bo i Frörum (Fågeltofta)?
 
Enligt Magnus Lindskog ovan:
Ur: Jöran Adlersteens indelningsverk  
Tijsdagen d 27 Sept: 1692 utj Frenninge tillstädes  
...  
Sedan noga undersökan och Examin[ering] blefwe hemmanen skatlagde och Rusthållen sammansattes således  
Nembl:  
Under Hr Öfwerste Carl Gyllenpistol  
LijfCompagnie  
Färs härad, Långaröd Sochn.  
...  
R[ust]:h[åll] N:o 106, N:o 1 Hemmenkiöp, Rusthållaren Mester Burchard, 3/4 Cronehem:n, Renta 45 D: kan stå och swara för 13/16 hem:n och 48 D: är lijka så gåt som et hem: mantaln i Trulseröd.  
...  
Källa: Skånska generalguvernementskontoret och landsbokshålleriet GI:13 (1691-1693) Bild 67 / sid 1585 (AID: v117221.b67.s1585)
 
1697(?)- Magnus Plagman
 
Mantalslängd 1697 (bild 570) Hemmeneköp n:o 1, ¾ mantal: Ryttaren Magnus Plogman, hustru och dotter.  
 
Jag har också letat vidare om Mester Buckhart Robertz. Man kan ju misstänka att även han var fältskär - titeln och att han var född i London. Fälskärer importerades (främst från Tyskland) för att höja kompetensen i skrået. Han finns dock inte med i Sveriges Läkare-historia, SELLEN/WISTRAND.
 
Bästa hälsningar
Carl-Gustaf
 
 
 
.

5

Långaröd / Äldre inlägg (arkiv) till 30 maj, 2014

« skrivet: 2014-05-22, 12:21 »

Tack Ann-Charlotte!
Ja, nu ser jag att det står i mantalslängderna så som Du anger. Inser att det är lätt att läsa in fel saker.  
 
Även här är det högsommar. Varma hälsningar
Carl-Gustaf

6

Långaröd / Äldre inlägg (arkiv) till 30 maj, 2014

« skrivet: 2014-05-21, 12:19 »

Hej!
Av en slump stötte jag på denna sida. Har egentligen inte ägnat mig åt släkt- och bygdeforskning på över 20 år. Men då satt jag rätt mycket på lands- och krigsarkivet. Mantalslängderna har jag studerat först nu i dagarna.  
 
Det troligaste är väl att Magnus Plagman var fältskärsgesäll vid Gyllenpistols Skånska Kavalleriregemente, där hans far tjänstgjorde som regementsfältskär. Magnus blev ju ryttare vid samma regemente, som bytte namn till (Södra) Skånska Kavalleriregementet och som senare blev Skånska Dragonregementet. Jag vet inte om man tog upp fältskärsgesäller i generalmönsterrullorna.  
 
Jag håller just nu på att läsa allt jag kommer över om fältskärarna, deras utbildning och metoder. Jag kanske skriver en artikel om detta. Fältskären betraktades som en hantverkare och hade ganska låg status. Han var visserligen officers jämlike men regementsfältskären (högste fältskären på regementet) stod bland de lägsta i regementsstaben. Magnus som blev ryttmästare hade betydligt högre status.
 
Att han hade förbrukat för mycket brännvin som läkare i Sibirien, har jag nog inte hört tidigare. Du har nog intressanta källor, som jag inte sett.
 
Magnus tidiga karriär är lite dunkel. I Mantalslängderna står han som löjtnant (i Hemmeneköp) redan 1697. Men enligt källorna på Krigsarkivet blir han officer (kornett) först 1704 och löjtnant 1706.
 
Angående Catharina: Vad jag kan se i mantalslängderna (på nätet) står bara Magnus Plagman och hustru. Men längden för 1721 står hustru Catta (tror jag).
 
Min morfar (Olof Nilsson i Hemmeneköp) berättade att när han var ung, fanns ruinerna kvar efter det gamla boningshuset på Hemmeneköpsgården (Plagmans hus). Där fanns ett dörrträ (överliggare till ingången i huset), där det var snidat: Magnus Plagman och Catharina de la Mun(d)t. Detta har jag berättat för släktforskare, som inte kunnat hitta namnet de la Munt utan kommit fram till att det borde vara de la Motte. Det kan ju finnas fler källor. Man bör kanske leta efter andra liknade namn. Om man tänker att dörrträet var gammalt och ruttet och texten var på frakturstil, så kan det ju t.ex. ha stått de la Muhl (eller något annat). Morfar var dock förtrogen med frakturstil; han läste postillan med detta tryck.
Varma hälsningar från Stockholm
Carl-Gustaf

7

Plagman / Plagman

« skrivet: 2014-05-13, 13:45 »

Ann-Charlotte!
Jag tror inte att mester  Burchardt  (Buchard)  Plagman och mester  Burchard (Buckhurbt) Robertz är samma person. Som Du själv nämner ovan fanns Buckhurbt  Robertz  skriven på Hemmeneköp redan 1671, men Buchard Plagman förflyttades till Skåne först 1684. Han fick då överta ett boställe efter den avskedade löjtnanten Jonas Paulin (och det är inte gården i Hemmeneköp).  
I Skånska Dragonregementets historia del 2:
”År 1684(?). Regfältskär Burchart Plagheman hade vid indelningen fått sig en gård tilldelad som förut ägts av löjtnant Jonas Paulin. Gården var i ett elendigt tillstånd varför Paulin blev dömd att sätta den i ordentligt skick. Paulin hade avskedats därför att han var en ynkrygg, men vid detta tillfälle morskade han upp sig och hotade den gamle fältskären.
År 1685 hade regfältskär Burchart Plagheman blivit beordrad att inställa sig i Stockholm för att undergå examen inför Societas chirurgiae, emedan han inte kunnat uppvisa intyg om någon avlagd examen. Den gamle mannen blev kuggad i brist på nödiga kunskaper och i följd därav avskedad. Då Plagheman emellertid alltid skött sig väl i tjänsten och oaktat sin stora fattigdom själv bekostat medikamenter, då inga funnits i den gamla odugliga fältkistan som tillhörde regementet, så fick han behålla hela årets lön och 100 daler i ersättning.”
Min kommentar 1: Gården som regfältskär Burchart Plagheman övertog 1684 låg troligen i Frörum (Fågeltofta).
Min kommentar 2: Prövningen av Buchart Plagmans kirurgkunskaper torde vara en följd av att man på 1680-talet ville höja kvaliteten på fältskärskompetensen. Detta initierades av Karl XI och effektuerades av Societas chirurgiae.
Buckhurbt Robertz finns omnämnd i Gottfrid Björkelund, Färs härads historia, sida 266: ”I kyrkan (Långaröds) fanns en liksten över en i London född man, Buckhurbt Robertz. På stenen stod : Denne Steen aer bekosted af aereborne och velactad  Bertell Norman ridefoged til Öfvetskloster och hans kaere hustru Walleborig Swensd: och hviler haer under hindis S. forrige mand erlige Buckhurbt Robertz som bodde och dödde i Hemmeneköb den 9 november anno 1675 och var barnfödd ved Lunden i Aengeland. Hans alder var . aar. Gud gifve hannem en gladelig och aerefuld Opstandelse paa dommedagen.”
Stenen fanns kvar då kyrkogårdsmuren i  Långaröd byggdes i början av 1900-talet. Arbetet genomfördes av Alfred Lind. Alfred var Plagmansättling och ägnade sig på gamla dagar åt att dokumentera (skrev och tecknade) bygdehistoria. Han berättade att han tyvärr slog i sönder denna sten och lade den i kyrkogårdsmuren. Han ångrade detta djupt och skulle vilja plocka fram den om någon kunde bistå. Jag var då bara liten pojke, men tyckte som han. Tyvärr blev det aldrig gjort och nu är det väl ingen som vet var den ligger. Alfred Lind återger i Min hemsocken också skriften på stenen (samma som ovan) men anger: ”Hans alder var 70 aar.”
Innan Skåne blev svenskt var ägarna enligt den danska jordaboken :
C:a 1590-1610 (dokumenterat 1591, 1601 och 1606): Anders Olsson
C:a 1610-1650 (dokumenterat 1611, 1620, 1629, 1631, 1640, 1643 och 1650): Haagon Andersson
1650-1658 (dokumenterat 1650, 1651 och 1657): Niels Haagonson.
Det är tydligt att gården gick i arv från far till son i en bondesläkt. Vad som hände med Niels Haagonson när svenskarna ockuperade Skåne och Skåne blev svenskt 1658, vet jag inte.  
Mvh
Carl-Gustaf

8

Långaröd / Äldre inlägg (arkiv) till 30 maj, 2014

« skrivet: 2014-05-13, 13:34 »

Hej Ann-Charlotte (och övriga som bidragit)!
Jag är en Plagmansättling som är uppvuxen i Hemmeneköp; har en gård där som jag bebor främst på somrarna (fritidshus). Jag är ny i detta forum, men har redan fått intressant information ur ovanstående diskussion.
Du skriver att Magnus Plagman var fältskär. Enligt mina källor var han inte det. I yngre år var han fältskärsgesäll (hans far var ju fältskär), men enligt Krigsarkivet (t.ex. Leonard Kaggs dagbok) blev han tidigt ryttare och truppförande kavelleriofficer med följande karriär:
Plagman, Magnus, f i Sverige, ryttare vid Södra Skånska kavreg. Korpral därstädes 1700 16/7, sekundkvartermästare därstädes 1702 31/1, kornett därstädes 1704 2/12, löjtnant därstädes 1706 2/11, fången 1709 1/7 vid Perevolotjna, hemkom 1722 och återinträdde i tjänsten vid regementet. Ryttmästares karaktär samma år 26/6. Död 1733 24/2. Gift med Catharina...
Dotter: Margaretha.
Dock finns det uppgifter om att han utnyttjade sina läkarkunskaper och tjänstgjorde som läkare under sin fångenskap i Sibirien. Enligt Skånska Dragonregementets historia del 3:
Löjtnant Plagman , vilken i yngre år verkat som fältskärsgesäll lyckades skapa sig en vidsträckt praktik såsom läkare icke blott i Tobolsk utan även i Tomsk, ja ända bort i Jeniseisk.
Plagmans förläggningsorter i Ryssland: Ufa, Tobolsk, Tomsk, Jenisseisk. Hemkom 1723 11/5. Vid återvändandet till Stockholm erhöll officerare och underofficerare ett halvt års lön. Lön för ryttmästare blev 200 daler silvermynt när de kommit tillbaka till regementet.
Magnus Plagman: God karl och officer. Gammal, kan dock göra tjänst (Placeringsdeputationens sammanträde rörande stat för Södra Skånska Kavalleriregementet 1725).
Med vänlig hälsning  
Carl-Gustaf