Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Ann-Sofi Cullhed
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-03-20, 16:31 »
Jag letade vidare och hittade Carl Adam Trolles fall i Göta Hovrätt, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/40005352_00221, Göta Hovrätt, Brottmålsprotokoll, SE/VaLA/03825/01/A II/20 (1735-1737), bildid: 40005352_00221 - en gruvlig fylleri- och misshandelshistoria. I ”dryckenskap och ifver” överföll han den 25 oktober 1735 hustrun med hugg och slag och hällde en myckenhet hett vatten över henne. ”I häpenheten” föll hon baklänges, slog hål i huvudet mot en tröskel och dog fem dagar senare. Vittnen intygar att han även tidigare dragit och skuffat sin egen köttsliga moder ”utom andra insolentier han med fyllerij, swordom och öfwervåld föröfwat”. Carl Adam dömdes till döden av ett extraordinarie ting och Göta hovrätt fann domen skälig att gilla. Daterat 5 februari 1736. När, var och hur han avrättades vet jag dock inte.
2
« skrivet: 2024-03-18, 17:19 »
Hej! Gästgivaren Carl Adam Trolle i Säthälla gifte sig 1733 i Norra Sandsjö med gästgivaredottern från Möcklamo, Elisabeth (Lisken) Andersdotter Hasselqvist, som är syster till min ana Kerstin/Christina. De bosatte sig i Säthälla. I november 1735 mördade Carl Adam sin fru, knappt två månader efter dottern Eva Conradinas födelse, se Säby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00361/C/3 (1695-1760), bildid: C0023253_00288, sida 275, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0023253_00288. I 1736 års mantalslängd finns båda fortfarande noterade - tydligen finns en eftersläpning i mantalslängderna - men inte i längden för 1737. En post i FamilySearch anger att CA dog den 9/2 1736, men ingen ort eller källa anges, och han saknas i död- och begravningsboken för Säby. Blev han avrättad, eller vad hände? Jag har gått igenom en del av Norra Vedbo härads domböcker från 1735-36 men hittar ingenting, och kanske gick så allvarliga brott som mord inte via häradsrätterna utan direkt till högre instans (vilken?) Vet någon något om Carl Adam Trolles öde, eller kan tipsa mig om var jag kan söka? Vänliga hälsningar Ann-Sofi C.
3
« skrivet: 2024-03-16, 19:49 »
Tack, Kalle och Eva! Säkert står det så! 
4
« skrivet: 2024-03-16, 18:53 »
Hej! Tacksam för läshjälp rörande ett vittne vid dop 20 november 1727 i Norra Sandsjö, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00265/C/1 (1711-1763), bildid: C0022690_00172, sida 312, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0022690_00172 (lite tydligare i AD https://www.arkivdigital.se/aid/show/v35717.b163.s313). På näst sista raden står gästgifverskan i Möcklamo hustru Catharina Hök. Men något har infogats mellan ”Möcklamo” och ”hustru”. Kan någon se vad som står? Tacksam för hjälp! (Gästgivaren, Catharinas make, är Anders Persson i Möcklamo Norrgård. Han kallas även ibland arrendator.)
5
« skrivet: 2022-11-12, 20:17 »
Säkert är detta Beata och Greta Qvarfort, systrarna vars födelseuppgifter ganska konsekvent verkar ha förväxlats.
Har också funderat mer på de ovanligt förnäma faddrarna vid den oäkte lille Per Adolfs dop. Samtliga hade anknytning till hovet. Kanske spelade det in att Per Adolfs mormors syster, Beata Qvarfort, var hushållerska på Finspångs slott 1811-1812 samtidigt som minst två av faddrarna bodde där? Hon kom dit från Stockholm 1811 (det år då Mauritz Clairfelt och Emilie Aurora De Geer gifte sig) och återvände till Stockholm 1812 tillsammans med delar av hushållet. Kanske var hon anställd vid hovet eller hos någon av faddrarna vid dopet? Eller blev det efter året vid Finspång? Källa: Risinge (E) AI:8 (1811-1815) Bild 8 / Sida 1 (AID: v28687.b8.s1, NAD: SE/VALA/00306)
Det föddes en Beata Qvarfot (Qvarfort) i Kullerstad (E) 1753-08-18/19. I födelseboken står det endast Beata, men det kan vara en miss av den som förde boken.
Denna Beata hade en syster Margaretha, född 1756-06-26 i Kullerstad (E).
Kullerstad (E) CI:2 (1719-1798) Bild 72 / sid 135 (AID: v38376.b72.s135, NAD: SE/VALA/00195)
Kullerstad (E) CI:2 (1719-1798) Bild 77 / sid 145 (AID: v38376.b77.s145, NAD: SE/VALA/00195)
Ett tillägg angående Per Adolfs dop: en av faddrarna, Mauritz Clairfelt, tycks ha haft Per Adolfs trolige far Johan Hellerstedt i sin tjänst. Åtminstone utfärdas i Linköping år 1814 ett pass åt ”herr översten och riddaren Clairfelt med betjenten Hellerstedt” att under eller inom sex månader få resa inom riket. Intressant nog får vi veta hur Johan ser ut: född vid Finspång, 20 år, ordinär längd, mörkt hår, koppärrigt ansikte. Källa: Riksarkivet, Justitiekanslerns arkiv, EIIIcf Passjournaler, vol. 13, december 1814, Östergötlands läns landskansli, bild 2 av 8. (via sökning i Genealogiska föreningen)
6
« skrivet: 2022-05-19, 20:24 »
Ett tillägg, ovidkommande eller ej: Hittade av en slump Engelbrekt Roth som fadder i en dopbok för Södra Vånga. 1744 är ”Engelbert Roth” fadder vid den gamle Hans Anderssons barns dop i Ängagärde, Södra Vånga, se Hällstads kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13242/C/1 (1701-1746), bildid: C0046429_00110, sida 211, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0046429_00110. Kan detta vara den Engelbrekt Andersson som i Södra Vångas mantalslängder från 1744 till en bit in på 1770-talet står skriven under Ängagärde, och där efterträder Hans Andersson som står skriven där fram till 1739, och bor kvar till sin död 1768 men ej i mtl? Hans Andersson är född ca 1678, troligen i Ängagärde, även hans far Anders var skriven i Ängagärde, och det finns även en yngre Anders Andersson (soldat, död 1703) - Hans’ bror? Kan möjligen Hans och Engelbrekt vara bröder? Eller farbror och brorson - Engelbrekt, med förmodat födelseår 1694, skulle passa bättre in som son till den soldat Anders Andersson i Ängagärde som bör vara bror till Hans.
7
« skrivet: 2022-01-15, 11:44 »
Ännu en Bastian Michot-fråga.Jag läser i Anders Florén, Vallonskt järn (1998) s 111, not 63: ” För 5 arbetare som tecknat kontraktet i Sedan anges hemorten Haracourt, vilket förefaller mig rimligt att tolka som Harnoncourt i Lorraine. ” Nu undrar jag om någon vet vilka dessa är? Jag funderar på om Bastians hemtrakt/uppehållsort i notisen i konsistorieprotokollet från Sedan 1613 skulle kunna vara Harnoncourt i länet Chiny istället för Lamecourt och Chimay, och om han därmed kan vara en av dessa fem arbetare från ”Haracourt” som tecknade kontrakt i Sedan, vilket ju Bastian gjorde. Harnoncourt ligger öster om Sedan, norr om gränsen till Belgien/Luxemburg. Har någon forskat på detta, eller har tankar om det? Jag tycker dock att det ligger närmare till hands att tolka ”Haracourt” i kontrakten som Haraucourt i Ardennes, strax söder om Sedan. Länkar: Florén, Vallonskt järn: http://www.diva-portal.se/smash/geta2:77899/FULLTEXT01.pdfKonsistorieprotokollet, Sedan 1613, ur France, registres protestants, 1536-1897; https://familysearch.org: https://www.familysearch.org/ark:/61903/3:1:S3HY-6FDN-2C?i=43&wc=9WLB-C6N%3A1067483304%2C1067484102%2C1067485003&cc=1582585Wiki om Harnoncourt: https://sv.frwiki.wiki/wiki/Harnoncourt
8
« skrivet: 2022-01-14, 10:30 »
Tack Kjell, superbt!
Det gäller att hålla tungan rätt i mun med alla dessa Jacob och Johan… :-)
9
« skrivet: 2022-01-13, 16:41 »
Jag håller med dig, Olle - en (hyfsat bra) stavningsvariant av det jobbiga Michot. Kombinationen med det inte helt vanliga morsnamnet Margareta stöder det, och jag har funderat på om kluddet ovanför hennes namn ser ut som ”wid Maasst(ugan)” där de ju bodde. Kan vara något annat, men det spelar mindre roll. Tycker att det är en helt klar koppling. Bra!
10
« skrivet: 2022-01-13, 12:30 »
Vad intressant, Olle! Och vilken besvärlig släkt.
I ”Valloner, ropare och bergsmän i Kvistbro” av Lars och Aina Hilding (en skrift som jag inte har, utan citatet hittade jag i en post på MyHeritage av släktforskaren Rickard Jonsson) står en del om Johan Bastianssons barn. Rebecka, Maria och Susanna nämns:
”Johan Michot har råkat i särskilt stort fiendskap med bergsmannen Jonas Larsson i Ingvaldstorp o dennes hustru Brita Larsdotter (dtr till 205:64). På Britas utfall: "Packe dig av med ditt pack och dina tjuveungar", svarar masmästaren: "Så ofta du kallar mig pack och mina barn för tjuveungar, kallar jag dig sammaledes igen". Senare samma år utbröt ett våldsamt slagsmål mellan Jonas Larsson och Johan Michot, "skägget mestadels avdraget". Händelsen togs upp vid Lekebergstinget 1685. Jonas Larsson hade skaffat intyg från kyrkoherden i Film sn och från förvaltaren vid Österby bruk, som båda bekräftade att Michot hade anklagats för tjuvnad. Han nekade ej till denna stöld, men påpekade att han inte blivit dömd och att hans f cl patron hade eftergivit sin talan. Båda parterna fick böta, mest Jonas Larsson, då han otillbörligen beskyllt Michots äldsta dotter Maria (g m Noack kolare) att vara hora, och dessutom påstått att hans ogifta dotter Rebecka låtit sig besovas av två bröder fr. Ö Hulvik. Fiendeskapen fortsatte och vid midsommartid 1690 gick Jonas Larsson i spetsen för ett uppbåd av 20 karlar mot Michots hem och rev ned alla stängsel. Michot ingav då en supplik till landshövdingen Didrik Wrangel i Örebro, som ingrep genast. Han beordrade 25 april 1691 kronolänsman Daniel Berger att åtala Mullhyttelaget, vilket skedde vid Edsbergstinget 1691. Då fastslogs att masmästaren Michot för dess gamla tjänsts skull fick tillstånd att på bergslagens ägor uppta och inhägna så mycket mark att han kunde föda två kor. Dottern Maria och hennes familj återvände till Uppland (Knutby sn), men de flesta av Michots sju barn stannade i västra Närke och blev gifta med "svenskar". Dottern Susanna fick med Olof Nilsson i Grönbergshöjden sex barn. Ett av dessa, Isak Olofsson, och hans familj finns nämnda i Berggren, a a, Stenkulla 104:14.”
(Resolutionen finns i Edsbergs häradsrätt (T) AIa:3 (1690-1723) Bild 590 i ArkivDigital).
Johan Johansson var masmästare och mantalsskriven i Masstugan i Mark, Kvistbro (Lekebergslaget) , där Johan Bastiansson Michot tycks ha bott vid sin död 1692. Kan vara därför som jag antagit att masmästaren JJ i Masstugan var son till den tidigare masmästaren JBM. Fast nu fattade jag plötsligt misstankar mot mig själv och kollade mantalslängderna. 1691 står Johan Johansson där med sin familj och med ”gl (gamle) Masmästaren”. Det står ju faktiskt inte dennes namn. Jag har väl utgått från att det är Johans far - men det blir ju ett cirkelresonemang. (Gamle masmästaren saknas i Masstugan i mtl 1692 och 1693, så det är väl ändå rimligt att anta att det är JBM, som ju dog 1692, som åsyftas i mtl 1691). - Jag har för mig att jag för länge sedan också har kollat dopböcker för syskonens barn i Kvistbro och sett att de figurerar som faddrar till varandras barn, vilket ju brukar styrka släktskap. Rebecka Johansdt är t.ex. fadder vid Susanna Johansdotters barns dop. Men det är ett par år sedan, och jag minns inte hur det var med just Johan... Som du skriver finns det kanske andra källor som styrker familjerelationen.
11
« skrivet: 2022-01-11, 19:30 »
Det tror jag inte. Även den uppgiften ser ut att vara en sammanblandning av olika hypoteser. Har inte kollat källorna, men enligt Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 Del II (som jag inte har tillgänglig och inte kan kolla) tycks den personen heta Sara Bastiansdotter Michot, dotter till Bastian Michot och alltså syster el halvsyster till Johan Bastiansson Michot. Tycks ha gift sig med Gilius Claesson, båda döda i Ljusnarsberg - men detta är av mig okontrollerade uppgifter.
12
« skrivet: 2022-01-11, 13:29 »
Hej Marie,
Det är verkligen inte din hjärna det är fel på. Förvirringen består dels i att mycket är okänt eller oklart så långt tillbaka i tiden, och dels (eller framför allt) i att olika personer och generationer har blandats ihop, och genom att väldigt många personer via Geni och MyHeritage har bekräftat matchningar för sådana redan tvivelaktiga eller felaktiga poster och sparat i sina träd, så att felen multiplicerar sig friskt. Jag, som också har Susanna som ana, skulle föreslå att du håller dig till det som vi någorlunda vet. Och det är till att börja med att Susanna har Jean/Johan Bastiansson Michot (inte Derheu etc) till far. Vem hennes mor var vet jag inte. Men Johan var gift sedan länge när han 1671 som kolare lämnade Österby med familjen och så småningom hamnade i Kvistbro. Där dog han 1692 och var då masmästare. Namnet Michot tappas så småningom bort - själv kallas han vid sin död bara Johan Bastiansson, och jag vet inte om hans barn någonsin kallades för Michot (eller Mischott, Myssiot osv - svårt namn i svensk stavning...).
I dödboken 1692 står att Johan var 65 år när han dog. Han bör alltså vara född åren runt 1627.
Johan var son till masmästare Bastian Michot, som någon gång kallas Bastian Jakobsson (om nu inte det är en annan). Det finns en yngre Bastian som heter Niklasson Derheu, om jag förstått det rätt son till Nicolas (Colas) Derheu eller de Rheux, och hans hustru Eva Vive. Men dem har jag dåliga kunskaper om. Jag tror att den yngre Bastian Niklasson Derheu har blandats ihop med den äldre Bastian Michot. Bastian d.y. (Niclasson) jobbade som hyttdräng med sin far, masmästaren Nicolas (Colas) Derheu, i Julita 1642 där Bastian d.ä. (Michot) varit masmästare åtminstone 1635-37.
Johans far, Bastian (Sebastian) Michot, förekommer tidigast 1613 i ett protokoll från konsistoriet i franska Sedan, där han avsvär sig katolicismen. Där står att han kommer från Chimay (möjligen Cornay, Cinay) och är järngjutare/smältare. I en senare källa, ett kvitto från Sedan 1621, står att Rachelle Vivienne i Givonne bekräftar att hon mottagit pengar från sin man Bastian Michot som bor i Sverige.
Rachelle Vivienne bör ha fötts omkring 1576 i Givonne, nära Sedan. Troligen var hennes föräldrar Jacquemin Vivienne och Marie Michel. Deras dotter Jeanne är fadder när Jean Boucher döps 1608, son till Raymond Boucher och Rachelle Vivienne. Rachelle har alltså varit gift tidigare.
Men Rachelle är antagligen inte mor till Jean/Johan Bastiansson Michot, i alla fall inte om åldersuppgiften för denne stämmer i dödboken 1692 (65 år, alltså född ca 1627). Hon dog nämligen av allt att döma 1623 i Nyköping (masmästaren Bastians hustru - namn står inte). Bastian gifte uppenbarligen om sig, men namnet på hans andra hustru, Johans mor, är obekant. Om åldersuppgiften i dödboken för Johan är fel - vilket den mycket väl kan vara - kan ju dock Rachelle mycket väl ha varit hans mor.
Jag tror alltså att de säkra namnen på Susannas anor är pappa Jean/Johan Bastiansson Michot och farfar Bastian Michot (ev Bastian Jakobsson Michot). Kanske går det att hitta Susannas mor i arkiven. Rachelle Vivienne är också ett helt säkert namn som hustru till Bastian Michot, och hennes föräldrars namn är nästan säkra. Men hon tycks ju inte vara mor till Jean/Johan, och är i så fall ingen biologisk ana till Susanna.
Att Eva Vive skulle vara syster till Rachelle tror jag är ett antagande som handlar om namnlikheten Vive - Vivienne. Hon förekommer inte i registren för dop och vigslar i Givonne, där jag hittat Rachelle, Jacquemin och hans fru Marie och deras andra barn Jean, Paul och Jeanne. Men det finns små luckor där, så omöjligt är det ju inte.
13
« skrivet: 2021-12-17, 10:27 »
Niklas: Det kan ju också mycket väl vara så att boupptecknarna inte kände till det tredje barnet, bara de två som föddes i Stockholm. Läste bou lite noggrannare nu, och ser att jag missuppfattade en fras. ”Den aflednes arfwingar skola wara dess till namn och stånd okända föräldrar, hvilka förmentes wistas på Finspångs bruk”. Jag tänkte att arvingar syftade på barnen, men det måste väl vara den avlidnes, alltså Johans, föräldrar som avses och som ärver Johan. Tror inte att du behöver leta nya föräldrar till Per Adolf... Men jag mejlar screenshots på bou till dig.
14
« skrivet: 2021-12-11, 17:44 »
Tackar! Spännande läsning! Finns denna bouppteckning att läsa digitalt?
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:412 (1819) Bild 5650 / sid 209a.
Hej Niklas! Jag hittade bouppteckningen på ArkivDigital, länk [size=78%]http://www.arkivdigital.se/aid/show/v223051.b5650.s209a[/size] . AD kräver ju abonnemang, men det har du kanske. Riksarkivet har ännu inte digitaliserat den.
15
« skrivet: 2021-05-24, 20:53 »
Säkert är detta Beata och Greta Qvarfort, systrarna vars födelseuppgifter ganska konsekvent verkar ha förväxlats. Har också funderat mer på de ovanligt förnäma faddrarna vid den oäkte lille Per Adolfs dop. Samtliga hade anknytning till hovet. Kanske spelade det in att Per Adolfs mormors syster, Beata Qvarfort, var hushållerska på Finspångs slott 1811-1812 samtidigt som minst två av faddrarna bodde där? Hon kom dit från Stockholm 1811 (det år då Mauritz Clairfelt och Emilie Aurora De Geer gifte sig) och återvände till Stockholm 1812 tillsammans med delar av hushållet. Kanske var hon anställd vid hovet eller hos någon av faddrarna vid dopet? Eller blev det efter året vid Finspång? Källa: Risinge (E) AI:8 (1811-1815) Bild 8 / Sida 1 (AID: v28687.b8.s1, NAD: SE/VALA/00306) Det föddes en Beata Qvarfot (Qvarfort) i Kullerstad (E) 1753-08-18/19. I födelseboken står det endast Beata, men det kan vara en miss av den som förde boken.
Denna Beata hade en syster Margaretha, född 1756-06-26 i Kullerstad (E).
Kullerstad (E) CI:2 (1719-1798) Bild 72 / sid 135 (AID: v38376.b72.s135, NAD: SE/VALA/00195)
Kullerstad (E) CI:2 (1719-1798) Bild 77 / sid 145 (AID: v38376.b77.s145, NAD: SE/VALA/00195)
16
« skrivet: 2021-05-22, 19:35 »
Tillägg angående Greta Lisa Österberg och hennes barn: Kammartjänaren Johan Hellerstedt dog den 16 oktober 1819. Enligt bouppteckningen var Johan trolovad med en till namnet okänd kvinna, och hade med henne två barn vilkas namn också var okända. Barnen ska vara hos till namn och stånd okända föräldrar (far/morföräldrar måste väl avses), som lär vistas vid Finspångs bruk. Bouppteckningen får väl därmed anses bevisa att Johan H. verkligen var fader både till Carolina och Franz Oscar. Däremot troligen inte till Per Adolf. I bou framgår att Johans husbonde var generalen och commendören ... Camps, som står för begravningskostnaderna och efterskänker de okända arvingarnas skuld för dessa. Boet har upptecknats av Eva Sophia Myrell som tjänat i samma hushåll som Johan, närmare bestämt som piga för Virginie Pauline Angelique Lombard, hustru till Louis Marie de Camps (född i Pau, Frankrike - kom till Sverige 1811 med den nyvalde kronprinsen Jean Bernadotte, se t.ex. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Louis_Marie_de_Camps ). De Camps lär ha bott på slottet, senare Rosendal, men vid Johans död är han skriven i kvarteret Brunkhalsen 5 i Klara. Johan står dock inte med i Klara (A, AB) AI:17 (1819-1821) Bild 40 / sid 62 . Han dog ju 1819, vilket kan vara förklaringen. Källa för bou: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:412 (1819) Bild 5650 / sid 209a. En trolig släkting i Stockholm är hushållerskan Beata Chr. Qvarfort, se Hovförsamlingens kyrkoarkiv, Inflyttningslängder 1805-1817, B I:1 s 59 bild 66. Här står att hon är född 17/8 1756 (fel, måste vara 1753) i Kullerstad, inflyttad från Risinge, hushållar ”för sig sjelf” i Storkyrkoförsamlingen. Greta Qvarforts syster och Greta Österbergs moster?
17
« skrivet: 2021-05-21, 15:05 »
Hej Niklas! Jag kan inte svara på din fråga om Greta Qwarfort, men du nämner att dottern Greta Lisa Österberg födde två oäkta barn i Stockholm, och om det möjligen kan ge några ledtrådar till Greta Q. så har jag i alla fall födelsenotiserna för dessa. Carolina Elisabeth föddes 1816-03-23 i Klara. Fader betjänten Johan Hellerstedt som under äktenskapslöfte hävdat pigan Margareta Elisabeth Österberg (Klara, CIc:1 bild 251 i ArkivDigital. Johan Franz Oscar föddes i Maria Magdalena 1818-09-25. Moder Brita Lisa Hillerstedt, fadder barnmorskan Maria Lemon och Madame Ulrica Blomster. ”Modren bor på Skinnarviksgatan Qwart. Krukmakaren no 5 hos comminister Mag. P. Dalander” (Maria Magdalena, CIb:3 bild 163, s. 301). Det är inte första gången Greta Lisa kallas Brita Lisa, och att hon kallar sig Hillerstedt tyder väl på att Johan Hellerstedt var far även till Johan Franz Oscar. Hej alla Qvarforthare.
Vi har i vår forskning hittat en Greta Qvarforth på Finspång, Risinge som sägs vara född 1759 men hon är ej med i Risinge dopbok. Någon som är bekant med denna Greta? Hon vistas även i Stockholm enl anteckningar i husförhör t ex 1780. 1784-02-27 föds hennes oäkta dotter Greta Lisa i Risinge. Där står som moder en Greta Qvarfot Hedman överstruket. Vad betyder detta? Se bifogad bild nedan. Greta Qvarfot blir 1787 gift med skolmästare Anders Österberg.
Dottern Greta Lisa Österberg får i sin tur tre oäkta barn, varav två är födda just i Stockholm, så mamman Greta Qvarfot kan ju ha haft kontakter/sitt ursprung där som banade väg för dotterns utflykter? Mest intressant är de dopvittnen bild nedan som dyker upp då Greta Lisa Österberg, nu kallad Fru och Brita Lisa får oäkta sonen Per Adolf i Risinge 1812-11-24: Hovpredikant Carl Korsfeldt, Fröken hovfröken Jacquette Gyldenstolpe, Överstelöjtnant och Friherre Mauritz Clairfelt och Friherrinnan Clairfeldt Emilia Fredrika Aurora De Geer af Finspång. Hur hänger allt detta ihop och vem var egentligen Greta Qvarfot Hedman?
18
« skrivet: 2020-09-15, 19:09 »
Helt fantastiskt, Börje!! Tusen tack för den förträffliga soppan! Ett mysterium med de två Kerstin. Men det kan lösa sig. Jag har ännu inte hunnit införliva allt detta i min släktforskning, men kommer förstås att göra det. Ovärderlig hjälp! 🙌
19
« skrivet: 2020-09-01, 18:33 »
Kalle och Jörgen, tack också ni för god hjälp! Nu har jag ännu mer att gå vidare med.
20
« skrivet: 2020-08-31, 23:55 »
Stort tack för hjälpen! Det är ett tag sen som jag själv rootade i detta  - jag gav mer eller mindre upp - men nu när jag fått mer information ska jag ta itu med det igen! 🙌
21
« skrivet: 2020-04-06, 23:58 »
I Hedvig Eleonora dödbok för år 1799 hittar jag Lars Ericsson, smedsgesäll, ogift, på Manilla å Kongl. Djurgården, död 30 november i lungsot. Källa: Hedvig Eleonora (A, AB) FI:5 (1786-1817) Bild 154 / Sida 299 (AID: v85670a.b154.s299, NAD: SE/SSA/0006) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054330_00171Men hur hittar jag Manilla i husförhörslängderna? Hfl Hedvig Eleonora 1797-1800 är uppställd efter kvarter, och jag vet inte i vilket kvarter Manilla ligger. Försökte med kvarter Djurgården, men det tycks inte ge något - men jag har svårt att tolka registret och förstå var kvarteren börjar och slutar. Med numreringen, antar jag. (Källa: Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Husförhörslängder för Ladugårdslandet, SE/SSA/0006/A I a/10 (1797-1800), bildid: C0054173_00001, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054173_00001Först i hfl 1814-1818 finns Manilla med i husförhörslängdens register. Tacksam för hjälp!
22
« skrivet: 2020-03-06, 17:27 »
Ojdå, trodde inte att detta inlägg publicerades eftersom det inte gick att lägga till bifogad bild. Frågan om läshjälp är dock inte aktuell längre. CH övergick till den grekiska konfessionen” och flyttade till Viborg eller Ryssland.
23
« skrivet: 2020-03-06, 11:49 »
Jag har en ana som kom från Åbo till Sverige 1819, Ulrika Nordman. Hon hade tre systrar som flyttade från finska orter till Åland 1812-1819 och arbetade som pigor och hushållerskor, mest i Sund (fästningsområdet, Prästö) och Saltvik. Det är lite problematiskt att följa deras familjeliv via kyrkböckerna - kanske för att de gifte sig eller fick barn med ryska soldater.
Den äldsta, Maria Lisa, fick 1814 en oä son, Carl Henrik, vilket registreras i dopboken. Jag tror att fadern var rysk soldat. Dels för att endast modern absolveras för lägersmål, inte fadern (där finns gott om svenska mansnamn, men få eller inga ryska namn denna tid). Dels för att sonen några år senare vid moderns död enligt kommunionslängden får ryskt underhåll för att bli soldat. Han konverterar enligt samma bok till ”grekiska konfessionen” och flyttas utan betyg till ”Viborg eller Ryssland” 1822.
Maria Lisas yngre systrar gifter sig med ryska soldater som sedermera blir underofficerare/officerare, Lovisa Nordman först 1819 i Sund med Larion Maximoff i kompani nr 58, Denne dör 1825 - saknas i dödboken - och Lovisa gifter 1826 om sig (lysning i Sund) med fältväbel vid i Saltvik förlagda 2:a bataljonen av 46:e jägareregementet Andrej Filipoff, Haga i Saltvik. Hon flyttar enligt utflyttnngslängden till Saltvik, men där hittar jag henne inte. 1740, då hon flyttar till Finström, omtalas hon som underlöjtnantsänka. Hittar inte Andrejs död i dödboken. Lovisa verkar också mer eller mndre osynlig i böckerna (varierar något) fram till dess att hon blir änka. Hon dör 1858 i Finström. Hittar tyvärr ingen bouppteckning, men det finns kanske en. Hennes död omnämns i en Åbotidning, där hon tituleras ’änkefru Löjtnantskan Lowisa Philipoff”.
Den yngsta systern, Eva Christina Nordman, gifter sig 1820 i Sund med soldaten (senare underofficer) Gavrila Schmeloff/Cmiloff vid 58:e kompaniet, Prästö. Hon (jag antar båda två) flyttar från Sund till S:t Petersburg 1838 enligt anmärkning i församlingsboken. Därefter tappar jag tyvärr spåret efter dem.
Systrarna går alltså att följa ganska väl i Ålands kyrkböcker. Men deras ryska makar endast indirekt, och några barn verkar inte finnas i kyrkböckerna heller (utom den oä sonen Carl Henrik, tills han som sjuåring övergår till ortodoxa kyrkan). Både Lovisa och Eva Stina var unga kvinnor när de gifte sig, och jag tycker att det borde ha fötts barn, oavsett om de överlevde eller ej. Jag antar att eventuella barn och deras fäder inte fördes in i den lutherska kyrkans böcker helt enkelt därför att de inte tillhörde församlingen, utan ortodoxa kyrkan. Jag hittar inte någon ortodox församling på Åland, åtminstone inte i arkiven (jag har använt ArkivDigital, Digihakemisto och i viss mån Hiski). Går det att hitta upplysningar om dem via andra källor? Särskilt intresserad är jag av att hitta något om eventuella barn.
24
« skrivet: 2020-02-28, 18:51 »
Min anas syster, Maria Lisa Nordman, fick 1814 en utomäktenskaplig son i Saltvik - Carl Henrik. De flyttar 1815 till Sund. Där dör Maria Lisa 1821. Jag behöver läshjälp för att tyda anteckningen om Carl Henrik, då ännu inte fyllda sju år. Jag kan se ”Njuter ryskt understöd för att blifva militär. Öfvergått till ...?? ” ja, vad eller vart? Något med ”compagniet”?? Vidare: ” Till Ryssland f (??) Wiborg i maj 1822 utan betyg”. Han saknas i utflyttningslängden för Sund, och jag är också osäker på om det var till eller från Viborg han flyttade 1822... Tilläggas kan att Maria Lisas systrar Lovisa och Eva Stina båda hade flyttat till Sund (fästningsområdet) runt 1818-19, där de efter ett par år gift sig med ryska militärer, båda från ”compagniet n:o 58”. Åtminstone en av dessa var underofficer 1821 då Carl Henrik blev föräldralös - kanske var det någon av dem som ombesörjde att den lille pojken fick ”njuta ryskt understöd för att bliva militär”. Om någon förutom läshjälp har en idé om var i Viborg en sjuårig blivande rysk militär skulle gå att hitta vore det en bonus som heter duga... - kommunionsbokens sida finns också fritt tillgänglig på finska http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8529419 men är där mer svårläst än på bilden.
25
« skrivet: 2019-08-19, 20:19 »
Stort tack, Ulf! Jag ska korrigera/komplettera mina uppgifter. Bra också att få veta att barn anges i mtl först vid 15 års ålder - det är något jag har undrat över.
26
« skrivet: 2019-08-13, 20:36 »
Hej Ulf, vad intressant! Jag härstammar från Ingeborg (och hennes dotter med samma namn). Hon bör vara född omkring 1721, men jag har inte hittat någon dopboksanteckning om henne i Mellösa, och inte heller något i dödböckerna. Kan följa henne till mars 1796. Vet du något mer om hennes födelse och död? Olofs son Chrisman har jag inte hittat, fast jag misstänkt att det måste finnas en sådan med tanke på det namnets genomslagskraft i släkten. Mycket intresserad av information om honom, och även om Olofs fru, Kerstin Svensdotter, om du har något om henne. Olof och Kerstin upptäckte jag för bara ett par veckor sedan, så jag har många frågetecken kvar. Ystorp var också nytt för mig. Olofs profil har jag på Geni, https://www.geni.com/people/Olof-Högman/6000000101454208947?through=6000000036789677405 - har du tid och lust att kika på det vore det toppen.
27
« skrivet: 2019-08-04, 19:33 »
Tack så jättemycket, huggorm! Nu har jag fått mycket hjälp att gå vidare. Spännande!
28
« skrivet: 2019-08-04, 17:20 »
Min ana Olof Chrismansson Högman antogs 1715 som soldat för rote 414, Högetorp, i Mellösa socken. I generalmönsterrullan 1718 för Södermanlands regemente, Oppunda kompani, står att han föddes i Närke. Enligt husförhörslängderna ska han ha varit född i februari 1697. Chrisman är ju inget vanligt namn, men just i Lännäs tycks det finnas många. Och det finns faktiskt en Olof född 8 februari 1697 i Lännäs med föräldrar Chrisman och Ingebor i Eketorp. Tyvärr är deras patronymer inte utsatta, se Lännäs dopbok 1686-1723 C:1 s. 18, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0000949_00027 Att Olof kallade en dotter Ingeborg - efter modern? - kanske också något styrker tesen att detta är Olof Högman, men helt säkert är det ju inte. Finns någon Lännäskännare som vet något mer om Chrisman och Ingeborg i Eketorp och vad deras fullständiga namn skulle kunna vara?
29
« skrivet: 2019-07-08, 21:39 »
OK, tack. Jag får kanske ge mig och börja prenumerera där
30
« skrivet: 2019-07-08, 18:53 »
Stort tack, Leif! Riksarkivet tycks inte ha digitaliserat denna serie, därför missade jag den. Kanske ArkivDigital (som jag inte har) har skannat materialet? Nu vet jag i alla fall var uppgifterna bör finnas - toppen!
31
« skrivet: 2019-07-07, 23:39 »
En kvinna i Göteborg dömdes i juli 1919 till sex månaders fängelse för osedlighet och stöld 1:a resan. Hon skulle avtjäna straffet i Växjö cellfängelse (Centralfängelset för kvinnor). I församlingsboken för Växjö stadsförsamling hittar jag cellfängelset, men bara anställda registreras tydligen där. Finns det något register över fångarna? Tacksam för hjälp!
32
« skrivet: 2019-04-20, 20:13 »
Jag söker upplysningar om soldaten Engelbrekt Andersson Root (Rooth, Roth) i Möne. Detta är vad jag vet: 1717 antagen som soldat i Älvsborgs regemente, Ås kompani, rote nr 465, Kråkhult Västergård, Toarp socken. Han sägs då vara 19 år (alltså född ca 1698) och efterträder Per Larsson Kråka. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028467_00173. I Centrala soldatregistret har han aktnummer ÄR-00-0465-1717I Kråkhult blir han kvar till 1744. 1721 står han som ogift i generalmönsterrullan, 1725 som gift, men lysningsböcker saknas i Toarp 1712-1725. Samtidigt är Engelbrekt mantalsskriven i Torbjörnarp i Möne socken 1732 och 1739. Lite mystiskt tycker jag - Möne och Toarp ligger i olika pastorat och gränsar inte till varandra. Men det kanske inte spelade någon roll. Inte heller i Möne finns lysningsböcker för perioden. I moderförsamlingen Hällstad finns lysningsböcker, men där saknas Engelbrekt och Elin 1721-25. 1737-01-06 får Engelbrekt Andersson och Elin Arvidsdotter i Torbjörnarp, Möne, sonen Christopher, se https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0046429_000711744 entledigas Engelbrekt från det militära. Han sägs nu vara 50 år gammal (skulle då vara född ca 1694), ”gammal och oförmögen till vidare krigstjänst” enligt generalmönsterrullan. Han försvinner nu dessutom från mantalslängden för Torbjörnarp i Möne, där han saknas 1744. Där tappar jag spåret efter honom. Det finns en Engelbrekt Andersson i mantalslängderna för Ängagärdet i Södra Vånga fram till 1770-talet, men om Engelbrekt Root ansågs gammal och oduglig 1744 verkar det inte helt sannolikt att han levde trettio år till. Det finns också en Engelbrekt Andersson född 1700 med hustru Elin Andersdotter född 1725 i Medbråten / Mabråten i Råggärds socken. Men det är nog andra personer. Denna Elin är för ung för att vara mor till Christopher som föddes 1737. Även andra uppgifter talar mot ett samband. Jag vill naturligtvis gärna få födelseår och dödsår samt föräldrar. Också vigseluppgifter. Men jag är också nyfiken på namnet Root. Att föregångaren i Kråkhult tog namnet Kråka är ju i enlighet med traditionen, men Root - kan det vara ett soldatnamn? Och i så fall faderns? Engelbrekt var ju bara 19 då han tillträdde rotet, och kan knappast ha hunnit tagit sig ett eget soldatnamn dessförinnan. Hittar inte heller någon gård i trakten som ger associationer till namnet. Vid sonens födelse 1737 kallas han bara ”Engelbrect And.” i födelsenotisen, så patronymen Andersson verkar minst lika gångbar som namnet Root. Om denne Engelbrekt är far till min ana Christopher Engelbrektsson, vars födelseuppgifter är svåra att belägga, så har namnet Root försvunnit i begravningsboken för Christopher - där kallas fadern Engelbrekt Andersson. Och till slut är jag intresserad av det faktum att Engelbrekt var soldat i Kråkhult Västergård i Toarp socken, men samtidigt mantalsskriven i Torbjörnarp i Möne. Var bodde han egentligen?
33
« skrivet: 2019-03-16, 21:05 »
1838 flyttar min ana Eva Christina (Stina) Nordman från Sund på Åland till S:t Petersburg, se http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8530081 ”Mannen heter Gabr. Cmiloff” står det i anmärkningen. Eva Stina föddes i Finland 26/5 1801, flyttade 1819 från Halikko till Sund, gifte sig i Sund sept 1820 - ”Soldaten vid på vid Prästö varande Militär-Compagnie n:o 58 Gawrila Schmelof och ähr. derstädes tjenande pigan Eva Christina Nordman” i Prästö, se http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8531412. Gavrila föddes 1795 enligt Ålands släktregister, se http://www.bokhandeln.ax/slaktreg/register_s.htm. Några år senare benämns Eva Stina underofficershustru. När hon flyttar till S:t Petersburg antar jag att det är med mannen. Men jag hittar ingen av dem i S:t Petersburgs inflyttningsbok, svenska församlingen, 1838- juli 1839. Inte heller i finska församlingen (då har jag bara sökt i Hiski). Mina frågor:
- Var hittar man ryska församlingar i S:t Petersburg demnna tid?
- Hur tolkar jag namnet Schmeloff / Cmiloff - vilka alternativa translittereringar bör jag känna till? Hur kan det ha skrivits på kyrilliskt alfabet?
- Andra tips på hur jag kan komma vidare för att hitta Eva Stina och Gavrila efter 1838? Andra register än kyrkböckerna, t.ex. militära ryska? Finska Hiski har jag redan sökt i - där hittar jag dem inte efter 1838.
Tacksam för alla förslag!
34
« skrivet: 2018-09-23, 09:54 »
Kort tillägg: i notisen i Registres protestants ser jag nu att det står att BM ”a abjuré la papauté”, alltså avsvurit sig påvedömet/katolicismen. Det ser också ut som om han betecknas som fondeur, smältare/gjutare, vilket ju skulle passa bra med hans yrke vid flytten till Sverige 10 år senare, maitre-fondeur (masmästare). Eventuellt står det ”faudreur” som efter vad jag förstår ungefär motsvarar kolare. Dessutom börjar jag luta åt att födelseorten - som ser ut som Cimay, vilket jag inte hittat - avser Chimay i belgiska Ardennerna, nordväst om Sedan, och inte Cornay söder om Sedan. Många valloner som kom till Sverige tecknade ju kontrakt i Chimay.
35
« skrivet: 2018-09-21, 00:07 »
Nu hittade jag faktiskt Basthien Michot, i: France, registres protestants, 1536-1897, https://familysearch.org/ark:/61903/3:1:S3HY-6FDN-2C?cc=1582585&wc=9WLB-C6N%3A1067483304%2C1067484102%2C1067485003 Ardennes: Sedan > Consistoire et abjurations, 1612-1614 > image 44 of 83. Dessvärre klarar jag inte av att tyda notisen, utom den intressanta inledningen: ”Basthin Michot natif de Cornay ...” Bastian var alltså varken född i Sedan eller i Givonne utan i Cornay, knappt 50 km från Sedan. Notisen tycks handla om en ”abjuration” - om det nu handlade om att avsvära sig en kättersk tro (protestantismen?), eller - troligare i denna trakt - att återta en tidigare påtvingad avsvärjning. Dock bara en gissning. Kanske någon kan tyda notisen?
36
« skrivet: 2018-09-20, 20:15 »
Kan tyvärr inte bidra med något ytterligare om Bastian Michot, men däremot med information om hans hustru, Rachelle (eller Rachel) Vivienne. Hon var med stor sannolikhet dotter till arbetaren/jordbruksarbetaren Jacquemin Vivienne och hans hustru Marie Michel (i sin tur dotter till Jean de Loupi eller Le Loup) från Givonne. De gifter sig 1575 i Givonne. Troligen föddes Rachelle mellan 1575 och 1579. Jacquemin och Marie fick flera barn i Givonne: Jean, troligen något år äldre eller yngre än Rachelle, Paul född 1587-05-21, Jeanne född 1589-12-03. Rachelle gifter sig med Raymond Boucher och får 1608-05-11 sonen Jean med honom i Sedan. Vid dopet är Jeanne Vivienne - säkert Rachelles syster - vittne. Rachelle har alltså varit gift tidigare innan hon gifte sig med Bastian Michot. Tyvärr finns stora luckor i arkiven, åtminstone de digitaliserade, under de första årtiondena av 1600-talet. Jag har varken kunnat hitta Raymond Bouchers död eller vigseln mellan Rachelle och Bastian, inte heller några fler barndop. Källa: France, Registres protestants, 1536-1897, sökbar via FamilySearch https://www.familysearch.org/search/collection/1582585 eller - om man vill bläddra i källorna för Sedan - https://www.familysearch.org/ark:/61903/3:1:S3HT-6M4S-WFL?owc=9WLY-HZS%3A1067483304%2C1067484102%3Fcc%3D1582585&wc=9WLY-2NP%3A1067483304%2C1067484102%2C1067485604&cc=1582585 .
37
« skrivet: 2018-06-29, 12:28 »
Åh, tack, Jörgen!! Så måste det vara. Det är säkert Bastian Bonnat som omnämns. Frågorna om Bastian Michot kvarstår, men vi slipper åtminstone ytterligare en hypotes! Jag skriver till något i inlägget så att ingen annan behöver fastna i det.
38
« skrivet: 2018-06-29, 11:35 »
Detta var besvärliga personer! Har jag förstått det rätt att det ingenstans i kända källor finns en entydig koppling mellan Bastian Michot och Bastian Jacobsson, bara ganska starka indicier? Vet vi ens om Bastian Michot var masmästare på Julita?Och vet vi säkert (från källorna) att det var Bastian Michots första hustru Rachelle Vivienne som begravdes i Nyköping 1623, eller kan det ha varit en annan Bastians hustru? (Vilket jag inte tror). ***OBS: nedanstående fråga fann sin lösning, se svar - notisen handlar inte om Bastian Michot!!***Jag har nyss gått igenom kyrkoräkenskaper för Nicolai församling i Nyköping 1622-23, och hittat en Bastian i december 1623, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005801_00031 i Pelle Perssons räkning för klockringning och bårklädespenningar (här gäller det bårlängd och bårkläde). Men vad står det egentligen? ”Jehan sson Bastian ...”? Nu framgår det inte vem som begravdes, som det gör i de andra notiserna som gäller klockringning, men med tanke på det inte helt vanliga namnet Bastian i kombination med årtalet 1623 då vi vet att en hustru till masmästare Bastian begravdes, och det år 1623 inte vimlar av masmästare med detta namn, undrar jag om Bastian Jeansson (om det är vad som står) och Bastian Michot är samma person. I så fall bör ju Bastian Jacobsson vara en annan person än Bastian Michot. Och lite tilltalande är hypotesen med en Bastian Jeansson Michot, med tanke på att Bastian Michots son fick namnet Jean. Å andra sidan behöver vi knappast fler hypoteser om Bastian Michot, så jag är bara nöjd om någon kan skjuta den i sank! 😊
39
« skrivet: 2018-05-29, 17:27 »
Åh, tack!! Där läste jag totalt galet - tur att jag fick kunnig hjälp!
40
« skrivet: 2018-05-28, 23:51 »
Hej! Tacksam för tolkningshjälp rörande bifogad bild (länk till sidan, se https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003414_00397 ). Den som gifter sig ”i åhr” heter Per Persson och bor i Röshult i Gällstad. Men varifrån kommer han? Tycker att det ser ut som ”Hunnberg såchn”, men hittar ingen församling med liknande namn, i alla fall inte i Älvsborgs län.
41
« skrivet: 2018-01-28, 12:05 »
Jag har en anfader, Olof Krubbe, som omnämnts på Anbytarforum i samband med frågor om hans ättlingar. Min fråga rör dock Olofs anor. Han bör vara född före 1520. 1533-1551 bor han på Vrånganäs i Gårdveda socken, Aspeland härad. Möjligen hade han bröder med samma släktnamn - Per och Erik, båda i Gårdveda på 1550-talet - men de kan också vara söner. Jag vet inte om det är möjligt att komma vidare bakåt i tiden så långt tillbaka. Namnet är ju ovanligt - soldatnamn, gårdsnamn? Har sökt i medeltidsbrev utan framgång. Har också sökt i Ortnamnsregistret, och där hittade jag Krubbeudd, en udde i Gösjö , Byarum, i Tveta socken. Tveta och Gårdveda är grannsocknar - kan Olof ha kommit därifrån? Olof från Krubbeudd > Olof Krubbe. Eller gården Krubbetorp i Älghult - det ligger kanske också ganska nära? Tycker att det verkar plausibelt, men kan inte belägga det. Jag vet inte ens hur det skulle gå till då det ligger så långt tillbaka i tiden. Känner någon till Olof Krubbe, eller har tips på hur man kan komma vidare?
42
« skrivet: 2018-01-01, 21:56 »
jag har kört fast på en ovanligt besvärlig ana i eller omkring Sandhem på 1700-talet, Abraham Svensson. Jag hittar honom inte i dopböckerna, och inte heller kan jag identifiera hans föräldrar fast jag har deras namn. Hoppas på hjälp här!
Abraham dör i Mohagen backstuga, Sandhem, 1804-03-23. Hans födelseår skrivs oftast 1748; plats anges aldrig. Han gifte sig 1783 med Stina Jonsdotter som i kyrkböckerna står med varierande födelseår men är född i Habo socken, troligen 23/3 1760 av Jonas Andersson och Maria Larsdotter i Hackerberg.
Abraham och Stina får sonen Samuel 1786 i Stubbaruder under Margreteholm (dör späd) och sonen Johannes (min ana) år 1788, också i Stubbaruder i Sandhem. Troligen har Abraham varit gift tidigare. Det finns i alla fall en Abraham Svensson som bor i Hultet under Margreteholm i Sandhem med hustru Stina Håkansdotter, och har sönerna Sven f. 1771 och Anders f. 1775. Jag hittar dock inte Stina Håkansdotter i dödboken för Sandhem, så jag är aningen osäker på om det är samma Abraham, men tror att det är det.
I dödboken 1804 står att Abrahams föräldrar var Sven Abrahamsson och Ingrid Håkansdotter. Jag kan dessvärre inte hitta någon Abraham med dessa föräldrar i Sandhems dopböcker eller husförhörslängder. Det finns en Abraham som föds i Hunared 10 maj 1747 med fader Sven (endast förnamnet finns med), vilket lät lovande. Men samma år dör först Svens hustru Karin Gisslesdotter i Hunared, och lite senare Sven Jönsson i Hunared - namnen stämmer alltså inte med ”min” Abrahams föräldrar, i alla fall inte om namnuppgifterna i dödboken 1804 är korrekta.
Inte heller hittar jag någon Sven Abrahamsson eller Ingrid Håkansdotter med rätt ålder för att kunna vara Abrahams föräldrar i Sandhems dödböcker 1745-1810, förstås med reservation för felläsning.
Jag har letat i omgivande annexförsamlingars dopböcker - Nykyrka, Härja, Utvängstorp - men de är bitvis alltför svårlästa för mig, och jag har hittills inte hittat något där för tidsspannet 1740-52, då Abraham måste vara född.
Nu börjar jag tro att Sven och kanske också Ingrid kommer från annan församling. Flyttlängder saknas för Sandhem så tidigt, så då blir det knepigt.
De ställen som jag kan belägga att Abraham, Stina Jonsdotter och sonen Johannes bott på i Sandhem är Stubbaruder, Norra Tyskehem och Mohagen backstuga. Abraham möjligen i Hultet med första frun. Stina gifter om sig 1809 och bor därefter i Fassås. Johannes bor länge i Brännåsen (soldatboställe nr 70), flyttar så småningom till Hultet där han dör 1850.
Stubbaruder är kanske också ett soldatboställe, men sökningar som jag gjort i Centrala soldatregistrets databas har inte hjälpt mig vidare. Ingen Sven Abrahamsson som kan vara Abrahams far, såvitt jag kan förstå.
Jag hittar inte Abraham bland Slättängs häradsarkivs bouppteckningar 1804, och den skulle väl kanske inte heller ge några ledtrådar om Abrahams härkomst.
Irriterande nog hittar jag inte heller Stinas föräldrars härkomst - Jonas Andersson och Maria Larsdotter i Hackerberg, Habo då Stina föds 1760 - men har inte letat lika ihärdigt där.
I Svenska Haplogruppdatabasen dna.scangen.se går det att hitta Abraham Svensson i Stubbaruder, med y-dna och mutation R1b1a1a2a1a P311. Även sonen Johannes Abrahamsson med samma plats och samma dna. Ingen Sven, dock.
Finns någon med kännedom om Sandhemstrakten och dess torp och gårdar som kan komma på fler sökmöjligheter, eller hjälpa till på annat sätt?
[/color][/color][/color][/color][/color][/color][/color][/font]
43
« skrivet: 2017-12-08, 14:15 »
Åh, tack igen, Åke!! Helt fantastiskt. Du har gett mig ovärderlig hjälp!
44
« skrivet: 2017-12-08, 12:53 »
Stort tack för hjälpen, Åke! I Värmdö församlingsböcker hade jag redan letat under Väsby, och där finns inte familjen. Väsby tycks vara uppdelat på Ljusterö och Värmdö, kanske efter mantal. Det var därför jag var (och fortfarande är) intresserad av Ljusteröboken där jag hittade dem fram till 1916. Men Sveriges dödbok har jag inte heller access till, så det var fantastiskt att få de uppgifterna. Än en gång tack!! Om någon kan kolla Ljusteröboken är jag alltså fortfarande intresserad
45
« skrivet: 2017-12-08, 12:10 »
Jag skulle behöva hjälp med att hitta min morfarsmors halvsyster och hennes familj i Ljusterö församlingsböcker. Det gäller Josefina Albertina Hansson, född 1870-06-14 på Värmdö, gift 1912 med Carl/Karl Emil Ekman, född 1867-12-06, Värmdö, samt deras dotter Mary Elisabeth, född 1913-03-04 i Vaxholm. De flyttade runt mycket mellan öarna, men den senaste ort jag kan belägga är Wäsby i Ljusterö, församlingsbok Ljusterö AIIa3 1911-1916 s. 331 längst ned. De flyttade dit 1914 och är inte överstrukna i boken, så de bör ha bott kvar i Väsby 1916. Nästa församlingsbok är Ljusterö AIIa:4a och Ljusterö AIIa:4b, 1916-1923. Väsby finns inte i volym 4a, och 4b är tyvärr inte digitaliserad i Riksarkivet/SVAR, den databas jag har tillgång till. Men den ser ut att vara tillgänglig via ArkivDigital. Skulle någon som har access till den eller annan databas vilja vara så hygglig och hjälpa mig att hitta familjen Ekman/Hansson i den? De bör alltså stå under Väsby. Jag hittar inte ett spår av familjen i andra källor, utom en nätuppgift att dottern Mary Elisabeth dog i Solna 1984. Hon hade då kvar födelsenamnet Ekman.
Tack på förhand!
47
« skrivet: 2017-10-28, 19:22 »
Via Scotland Births and Baptisms 1564-1950, FamilySearch, hittar man en familj Hayock eller Heyock först i Monikie nordöst om Dundee i Angus. En Barbara Hayock föds där av Dauid Hayock 2/7 1615. En generation senare, på 1650-talet, finns det fler Hayocks födda i Monikie av en (annan?) David Hayock - Elspet 1654, Gilbert 1655, David 1656. Troligen är modern Janett Mudie - hon och David Hayock gifte sig i Monikie 1653.
Intressant är en Alexander Hayeg, son till David Hayeg, född i Monikie 23/1 1618. Är Hayeg och Hayock varianter av samma namn?
På 1640-talet föds en rad barn i Dundee med Andro Heyok som far. Nans Heyok 1645, Margaret 1647, Alexander 1648. Och på 1660-talet kommer fler barn födda i Monikie med David Heyock som far: ett barn Heyock 1661, Helen född 1663. Vidare får Margaret Hayock och Alexander Gowan sonen Christian i Dundee 1655. Av de ovannämnda verkar Barbara, Andro och Margaret gift Gowan tillhöra samma generation som Alexander H. i Jönköping. De kan mycket väl vara släkt.
Till en äldre generation Hayocks i Angus hör Margreit Hayok, g. 1580 med Robart Cryistie i Monifieth, Esobyll Hayock g. 1592 med Rychard Dyk, Monifieth, och Agnes Hayok, g. 1586 med Alexander Ramsay, Monifieth.
På MyHeritage är den vanligaste uppgiften, spridd via SmartMatches, att Jacob Herwegh som c:a 1620 kom till Sverige från Lübeck är far till Alexander, men jag har inte hittat någon förklaring till den kopplingen. Hans söner Adam och Jacob, ev också Jörgen, kallas konsekvent Herwegh precis som fadern.
48
« skrivet: 2017-09-30, 21:31 »
Tack, Ulf! Din Skagershultbok verkar vara en guldgruva, ovärderlig för släkt- och lokalforskare. Jag står i kö för boken vid ett bibliotek nära mig, och ser fram mot att fördjupa mig i den!
49
« skrivet: 2017-09-28, 20:13 »
P.S., jag hittade bouppteckningen efter Marit, 1780-89 SE/ULA/11686/C/2 bild 532. Den nämner bara sonen, Peter Jansson. Men det är alltid roligt att läsa bouppteckningar.
50
« skrivet: 2017-09-28, 20:09 »
Stort tack, Bertil!! Mycket värdefullt. Här fick jag många uppslag att gå vidare med. Spännande!
51
« skrivet: 2017-09-27, 22:51 »
Åh, tack! Jag rättar!
52
« skrivet: 2017-09-27, 22:40 »
Jag försöker hitta Johan Giliussons (Gillissons) anor, men kommer inte längre bakåt än hans vigsel i Viby med den unga änkan Marit Persdotter från Sörby i juni 1733. Han kallas här sockenskräddare i Skagershult. Nästa uppgift jag har gäller hans död i Viby 19/10 1739, SE/ULA/11686/C/2 s. 135: "Sockenskräddaren i Skagershult nu sedermera skattebonden Johan Gillisson ifrån Sörby ährlig och behållen 37 år". Hittar honom inte i Viby födelseböcker 1701-03, och inte heller ser jag att han och Marit får barn i Viby. Enligt en uppgift i FamilySearch får de dock dottern Christina omkring 1735 och sonen Peter (Peter Jansson, min ana) omkring 1739, men jag hittar dem inte i födelseböckerna. Detta med reservation för felläsning. Kanske vistades de i Skagershult ett par år? Marit gifter om sig med änklingen Lars Månsson i Viby något år efter Johans död, 1740, och bor kvar i Sörby livet ut. "Gilius" eller Gillis är ju inte ett så vanligt namn, och jag tycker att det borde gå att spåra. Tacksam för all hjälp!
53
« skrivet: 2017-08-30, 14:39 »
Mitt nöt! Det står "p. loci q priū" och det måste betyda " samna plats som ovan", dvs Holma juni 1657. Nu återstår bara problemet med det gängse dödsåret 1648.
54
« skrivet: 2017-08-30, 11:50 »
Hm, kanske har jag själv nu kommit på varför de två männens underskrift finns med. Om jag förmår tyda sista delen rätt står det ungefär " lefwerera (?) i denn Kongl. Reduction en underskrifwen lengd oppå the godz som iagh på deras wägnar måste till Kongl. M:t och Cronan o...teligen afträdha till större stadfästelse kann iagh desse undernämbde godhe herrar och män jämpte migh underskrifwa datum holma denn 18 juni 1657". Det verkar som om de båda herrarna med sin underskrift helt enkelt intygar "till större stadfästelse" Annas redogörelse och den lista över gods och ägandeförhållanden som Creutz upprättade 1654 och som hon nu bifogar. Att Josephus står som representant för en avliden förälder, in loco parentis, fortfarande lite kryptiskt. Men det verkar helt klart att Anna måste vara vid liv 1657, då skrivelsen avfattades.
55
« skrivet: 2017-08-29, 12:20 »
Hej! En ana, Anna Persdotter (Pedersdotter) Walstenius, föddes ca 1580 i Pargas, dotter till kyrkoherde "herr Peder i Pargas, Petrus Johanni Walstenius. Hon var gift med Mårten Eriksson Stierna till Holma i Orivesi. I alla genealogiska poster jag stött på uppges hon ha dött 1648 i Pargas. Har försökt hitta dödsåret i Digihakemisto och Hiski, både i kyrkböckerna för Pargas, Orivesi, Längelmäki, Kangasala och Egentliga Finland, men så tidigt saknas uppgifter. Nu är det så att jag hittat dokument i Riksarkivet undertecknade juni 1657 av Anna Pehrsdotter till Holma, Mårten Erikssons efterlämnade änka. Josephus Petri in loco parentis och Johannes Petri har lagt till underskrifter. Skrivelsen till Kongl Maj:t rör reduktioner, ägandeförhållanden och besittningsrätt till några gods, och åberopar samt bifogar ett äldre dokument från 1654. Jag är rätt dålig på att tyda handskrifter, men hon skriver tydligen främst för sonen Erik Stjernkors' och mågen Erik Mårtensson Ulffs räkning - de strider i Polen. Det verkar alltså som om hon lever 1657. Men varifrån kommer dödsuppgiften Pargas 1648, som finns i alla genealogiska poster som rör denna kvinna? Finns någon annan förklaring till skrivelsens datering? Och varför undertecknades skrivelsen också av Josephus Petri och Johannes Petri? Anna var änka och myndig. Jag är tacksam för all hjälp som rör Annas liv och död. Dokumenten finns på SE/RA/756/756.1/S/S 80 a bildnr 303-304 (Annas skrivelse) och 305-307 - försöker bifoga bilder, hoppas att de inte är för stora. Mer också på Geni https://www.geni.com/people/Anna-Walstenius/6000000007289412407#/tab/overview
56
« skrivet: 2017-04-05, 23:01 »
P.S., ser i dopboken för Carl Petter den 3/4 1754, http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9921905 , att hans far också var kopparslagaremäster och hette Petter Nordqvist. Hans mor var Dorothea Bohman. Bland vittnena finns en körsnärålderman Bohmans änka Dorothea Rank - säkert Carl Petters mormor. Bohman hette Stephanus eller Staphan i förnamn enligt Hiski.
57
« skrivet: 2017-04-05, 22:32 »
Johanna Lovisa finns i dopboken för Åbo svenska församling, http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7769076 . Fadern var kopparslagare Carl Petter Nordqvist, född 1754 tror jag, och modern Christina Lunderberg. Bland dopvittnena finns en "ingenieur N. Lunderberg" - säkert släkting. Kanske hittar du mer via sökformulären på Hiski, http://hiski.genealogia.fi/hiski/7x0tf1?se, eller via Digihakemisto på http://sv.digihakemisto.appspot.com. En fördel om man kan finska (det kan inte jag), men man lär sig att hitta ändå. Claes Schugge och Johanna Lovisa gifte sig 27/2 1806 i Åbo svenska församling. De fick en rad barn i Stockholms finska församling mellan 1807 och 1818 - men allt detta det vet du kanske redan. Carl Fredric, Carolina Charlotta, Gustaf Viktor, Clas August, Edvard Theodor och Johan Vilhelm.
58
« skrivet: 2014-04-06, 11:18 »
Tack, Heikki, som nybörjare har jag undrat över vad den krumeluren står för! Nu vet jag.
59
« skrivet: 2014-04-05, 20:31 »
Ett STORT tack, Markus, fantastiskt!! Och så snabbt jag fick svar också!
Med tacksamma hälsningar,
Ann-Sofi
60
« skrivet: 2014-04-05, 19:19 »
Kommer själv nu på att den förorättade parten nog är en Joon (Joen?) i Dåvkärr - Dåwidzkärr! Och kan brottsrubriceringen vara beskyllning? Men vad beskylls han för i så fall? Kanske står det något helt annat.
61
« skrivet: 2014-04-05, 19:02 »
Hej! Kan någon se vad som står i denna domboksanteckning från 1648? Det handlar om Pär Pärsson i Norrby, som efter sin bekännelse döms att böta 40 mark - men mycket mer än så kan jag inte uttyda. I bilden har jag klistrat in brottsrubriceringen som finns i summeringen för 1648 (bild 100 i den opaginerade domboken). Tack på förhand! 
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy