ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Andreas Rasmussen

Sidor: [1]
1
Vissefjärda / SV: Vissefjärda
« skrivet: 2019-07-18, 10:31 »
Lyckades nu hitta svaret:


I oktober 1787 flyttade avskedade timmermannen Claes Ericsson Nyman från Karlskrona amiralitetsförsamling till Vissefjärda (Karlskrona amiralitetsförsamling BII:1 s. 51).

2
Karström / SV: Karström
« skrivet: 2019-07-16, 14:15 »
Lite sökande i kyrkoräkenskaper och domböcker gav resultat :) :


"Brudg: Brodd Erlands. i Holmesaas" nämns i Tolgs kyrkas räkenskaper 1686 (Tolg LIa:1 s. 147). Brodd Erlandsson i Holmesås nämns också i domboken 22/2 1693 (Norrvidinge häradsrätt AIa:2, 22/2 1693, § 17). En Brodd Erlandsson som varit fullmäktig för ryttmästaren Axel Pistol nämns 9/5 1694 (Norrvidinge häradsrätt AIa:3, 9/5 1694, § 28).


Eftersom hustrun hade patronymikonet Månsdotter gissar jag att hon var dotter till Måns i Holmesås, som i sin tur torde vara identisk med landbofogden Måns Svensson i Holmesås som nämns som vittne i domboken 3/6 1690 (Norrvidinge häradsrätt AIa:2, 3/6 1690, § 5).


En möjlighet är alltså att Brodd Erlandsson var son till Erland Larsson i Karstorp i Bälaryds socken, vars andra söner tog namnet Karström. Mycket riktigt fanns också en "Brådde ij Karsstårp" som skänkte pengar till Bälaryds kyrka 1684 och 1685 (Bälaryd KI:1 s. 130–131).

3
Vissefjärda / Vissefjärda
« skrivet: 2019-07-15, 14:07 »
Hej
Har några funderingar kring Klas Eriksson, torpare i Ödevata i Vissefjärda socken, och hans härkomst. I husförhörslängden står att han var född 1762 (AI:1 s. 146). Han gifte sig med Kajsa Jonsdotter från Kammarbo, troligen 1788 (det saknas vigselbok för majoriteten av detta år i Vissefjärda). Tillsammans fick de barnen Peter 29/12 1788 (C:2 s. 428), Erik 27/11 1789 (C:2 s. 437), Maria 29/12 1791 (C:2 s. 455), Erland 29/12 1793 (C:2 s. 471), Ingrid 22/2 1796 (C:2 s. 484), Anna 28/5 1798 (C:2 s. 586), Jaen 21/5 1800 (C:2 s. 507), Peter 20/7 1802 (C:2 s. 849) och Påvel (C:2 s. 829). En genomgång av dopvittnena vid dessa barns dop har dock inte gett några ledtrådar till Klas Erikssons ursprung.


Klas Eriksson finns första gången nämnd som torpare i Ödevata i 1789 års mantalslängd (dock felaktigt benämnd Klas Jonsson). 1788 (men inte dessförinnan) finns drängen Klas i Kammarbo i Vissefjärda socken, vilket borde vara densamme eftersom han kom att gifta sig med en kvinna från denna by.


Jag har fått upp ögonen för den Klas Eriksson som föddes 9/4 1760 i Flinkatorpet, Tjureda socken, som son till torparen Erik Nilsson och Märta Karlsdotter (Tjureda CI:1 s. 99). Enligt husförhörslängderna hade han syskonen Karin, Nils/Nicolaus, Kirstin och Anna (Tjureda AI:2 s. 184, Tjureda AI:3 s. 18). Fadern dog 28/7 1780 (Tjureda CI:1 s. 258) medan änkan och barnen Karin, Nils, Kirstin och Anna flyttade till Karlskrona (Tjureda AI:3 s. 18). Karin gifte sig med timmermannen Per Månsson i Karlskrona (Tjureda AI:3 s. 18). När dessa två fick dottern Maria i Karlskrona amiralitetsförsamling 20/10 1785 var bl.a. timmermannen Klas Nyman dopvittne (Karlskrona amiralitetsförsamling CIa:9 s. 62).


Det verkar saknas timmermansrullor för den här perioden, vilket inte underlättat sökandet efter Klas Nyman som nämns 1785. Om denne vore identisk med den Klas Eriksson som några år senare dyker upp i Vissefjärda skulle det dock förklara varför Klas Erikssons son Peter Klasson tog namnet Nyman (Vissefjärda AI:4a s. 114). Jag har dock inte lyckats bekräfta det. Vet inte vad som hände med de andra syskonen, och har inte hittat någon bouppteckning efter föräldrarna. Finns det någon som har lyckats få fram fler uppgifter eller ledtrådar om de här personerna?


Mvh Andreas

4
Sundberg / Sundberg
« skrivet: 2019-07-03, 15:39 »
Hej!


Jag har problem med att utreda ursprunget till några personer med namnet Sundberg i Karlskrona. Helena Catharina Sundberg var enligt olika åldersuppgifter född ca 1744 1746 eller 1747 (Karlskrona stadsförsamling FI:1 s. 387, CI:1 s. 154, 204). Hon gifte sig 1765 i Karlskrona stadsförsamling med hattmakaren Ulrik Holm (Carlscronas weckoblad 23/11 1765). När hon avled i Karlskrona 10/7 1819 kallas hon felaktigt Appelbom.


Eftersom hennes make var hattmakare verkar det troligt att hon har en koppling till hattmakare med namnet Sundberg i Karlskrona. Hattmakaren Sven Sundberg nämns som boende i 20:e kvarteret i Karlskrona från 1747 (Länshuvudböcker för Blekinge län). Enligt längden för 1746 bodde på samma tomt tidigare hattmakaren Staltmars änka. Har Sven Sundberg måhända gift sig med henne? Han saknas i de längder över "nya borgare" som återfinns i länshuvudböckerna, och jag har inte lyckats hitta att han bodde någon annanstans i staden före 1747. Har inte heller återfunnit honom i borgarmatrikeln för Karlskrona (Karlskrona rådhusrätt och magistrat DXXXIa:1), vilket isåfall skulle betyda att han inte vunnit sitt burskap i Karlskrona utan förmodligen varit bosatt och verksam någon annanstans dessförinnan. Om Helena Catharina var en dotter, vilket verkar troligt av kronologiska skäl, skulle hon alltså kunna återfinnas i födelseboken i någon annan stad, vars böcker bevarats från denna tid.


På tomt nr 12 i kvarteret nr 20 bor senare hattmakaren Erik Sundberg (Karlskrona rådhusrätt och magistrat CIIIa:2 fol. 214v). Denne hade vunnit burskap i Karlskrona 10/10 1747 enligt borgarmatrikeln (Karlskrona rådhusrätt och magistrat DXXXIa:1 s. 105), men jag hittar inte någon notis om burskapet under detta datum i rådhusrättens dombok. Han avled 1767 i Karlskrona (Carlscronas wekoblad 11/4 1767). Var han möjligen bror eller son till Sven Sundberg?


I mantalslängden för Karlskrona 1766 bor på tomt nr 12 i 20:e kvarteret inte endast Erik Sundberg med familj utan även hattmakaren Olaus Holm, vilken var bror till Ulrik Holm. Här nämns också sonen Aron till Erik Sundberg. Samma förnamn bars även av hattmakaren Aron Staltmar. Denne var bosatt på tomt nr 11 i 1:a kvarteret, på samma tomt som hattmakaren Ulrik Holm bodde.


Har studerat dopvittnen vid Ulrik Holms och Helena Catharina Sundbergs barns dop, men endast funnit ett namn som möjligtvis skulle kunna ge en ledtråd. Madame Christina Sundberg var dopvittne när dottern Catharina Maria döptes i Karlskrona stadsförsamling 3/3 1772 (CI:1 s. 53). Har dock inte lyckats utreda vem hon var. Det står främst mellan Christina Dufva, gift med timmermästaren i Karlskrona Olaus Sundberg, och Christina Lindblad, gift med sockerbagaren i samma stad Nils Sundberg. Om någon av dessa med namnet Sundberg tillhörde samma familj som hattmakarna har jag inte lyckats utröna.


Undrar om det går att koppla Helena Catharina Sundberg till någon av dessa personer med namnet Sundberg i Karlskrona. Och varifrån kom Sven Sundberg innan han bosatte sig i Karlskrona? Hur ser kopplingen till släkterna Holm och Staltmar ut?


Mvh Andreas

5
Karström / Karström
« skrivet: 2019-07-03, 15:12 »
Hej Markus!


Tack för klargörandet om att det rör sig om två olika personer med namnet Erland Karström/Car(l)ström. Tror mig nu också ha kommit vidare när det gäller jaktlöjtnanten/kontrollören Erland Carströms ursprung. Denne var dopvittne när ett barn till gårdsfogden Daniel Broddesson Carström/Carlström döptes i Västra Torsås 26/12 1727 (Västra Torsås C:2 s. 52). Daniel hade var född ca 1693 (åldersuppgift i dödboken), gifte sig 24/9 1721 i Skatelövs socken med Ingier Månsdotter (Skatelöv CI:2 s. 373) och drunknade 4/4 1735 (Skatelöv CI:2 s. 323). Han var bosatt i Silkesnäs i Skatelövs socken.


Daniels patronymikon stämmer med uppgiften om att Maria Carström var bror till Sven Broddesson i Gredeby i Nättraby socken. Dessa två syskon, Sven Broddesson och Maria Broddesdotter, återfinns också i Holmesås i Tolgs socken med modern änkan Ingrid Månsdotter år 1721 (Tolg AI:1 s. 44). Hon bör ha varit änka efter bonden Brodde i Holmesås, som sista gången nämns i livet i mantalslängden 1705. Året därefter är Ingrid änka på gården.


Har inte lyckats komma längre än så, varken med att finna Broddes patronymikon eller med att spåra parets ursprung. En möjlighet är att Brodde eller hans hustru var barn till den Måns som brukade gården i Holmesås före Brodde och nämns i mantalslängderna fram till 1695, på slutet som "utgammal". Tyvärr finns inga ministerialböcker för Tolg för den här tiden. En annan fråga är varför syskonen från Tolg tog namnet Car(l)ström.

6
Karström / Karström
« skrivet: 2019-07-02, 18:41 »
Ytterligare några uppgifter:


Av Medelstads häradsrätts dombok 19/2 1726 § 35 framgår att Maria Karström före sitt äktenskap med Peter Holm hade varit gift med skogvaktaren Håkan Kiellberg, som avled i Vedeby i Augerums socken 1725 (Augerum CI:1 fol. 181r). Det framgår dessutom att hon var syster till kontrollören Erland Karström, vilket måste vara densamme som sonen till kyrkoherden i Västra Alstad Sven Karström.


I Medelstads häradsrätts dombok 8/10 1742 § 32 finns däremot en uppgift om att Peter Holm varit förmyndare för sin avlidna hustrus brorsdotter Eva Svensdotter i Gredeby i Nättraby socken. Hon var född 17/6 1732 i Gredeby som dotter till Sven Broddesson (Nättraby CI:1 s. 27). När Sven Broddessons son Peter, född i Gredeby 22/3 1737, döptes bars han av hattmakaren Peter Holms hustru Maria från Karlskrona (Nättraby CI:1 s. 70).


Är Maria Karström, syster till Erland Karström, och Maria, syster till Sven Broddesson i Gredeby, samma person, och hur går det isåfall ihop? Rör det sig om två olika personer? Eller är uppgiften i domboken 1742 ett skrivfel? Kan Sven Broddesson vara halv- eller styvbror till Maria Karström? Och går det att bekräfta att Maria var dotter till Sven Karström?


Mvh Andreas

7
Karström / Karström
« skrivet: 2019-06-30, 15:54 »
Hej, jag har några funderingar angående en person med namnet Karström i Blekinge i början av 1700-talet. Maria Karström från Vedeby i Augerums socken gifte sig 22/6 1726 i Augerums socken med hattmakaren Peter Holm från Karlskrona (Augerum CI:1 fol. 9r). Maken avled 1749 och begravdes i Augerum 29/6 detta år (Augerum CI:1 fol. 193v). Jag har inte lyckats finna när hustrun dog, men Peter Holms änka (Maria Karström?) står skriven i mantalslängderna för Karlskrona stad (1 kvarteret tomt nr 11) och Augerum (en gård i Vedeby) åren efter makens död. Snart uppträder dock en hattmakare Aron Staltmar på tomten i Karlskrona. Har denne måhända gift sig med Holms änka? Och har Peter Holm varit gift en eller flera gånger? Jag tror mig ha hittat ett antal barn till honom, trots att ministerialböcker för Karlskrona stadsförsamling saknas. De förekommer nämligen som dopvittnen vid varandras barns dop.


Magdalena Holm, född ca 1743 (åldersuppgift), död 22/8 1789 i Karlskrona (FI:1 s. 139) och begravd i Augerum, gift 1763 med kopparslagaren Sven Holmberg (Carlscronas tidningar 21/5 1763).


Erland Holm, hattmakare i Karlskrona, gift 26/12 1758 i Karlskrona tyska församling med Maria Magdalena Heffner.


Olaus Holm, hattmakare i Karlskrona, död 1769 i Karlskrona (Carlscronas wekoblad 28/1 1769), gift med Ulrika Bockou.


Ulrik Holm, hattmakare i Karlskrona, född ca 1740 (åldersuppgift), 6/2 1789 i Karlskrona (FI:1 s. 127) och begravd i Nättraby (Nättraby FI:1 s. 285), gift 1765 i Karlskrona med Helena Catharina Sundberg (Carlscronas weckoblad 23/11 1765).


Min största undran är om Maria Karström tillhörde släkten Karström från Bälaryds socken, och vilka som var hennes föräldrar. Har inte lyckats hitta någon uppgift om att hon var dotter till prästen Sven Karström (1660–1724) eller handelsmannen Johan Karström (d. 1722). Och vet någon varifrån Peter Holm kom? Av Karlskrona rådhusrätts dombok 2/4 1726 (då han vann burskap) framgår att han tidigare hade vistats i Karlshamn.


Mvh Andreas

8
Ingelman / SV: Ingelman
« skrivet: 2016-07-24, 12:44 »
Hej!


Peter Olof Ingelman (f. 13/10 1728 i Långasjö sn enligt Långasjö CI:1 s. 462) tillhörde denna släkt från Östra Torsås och var son till Gustaf Ingelman och Maria Rudebeck. Han gifte sig 15/9 1778 i Tvings sn med hushållerskan Ingier Håkansdotter, båda var då bosatta i Ruan (Tving CI:3 s. 436).


Följande barn har jag lyckats hitta till Ingier:


Peter f. 1772 i Ruan och döpt 27/5 (Tving CI:3 s. 510). Han var oäkta och son till tjänstepigan Ingier Håkansdotter i Ruan. Det finns svårläsliga anteckningar intill: "herr sergeanten Ingelman i Ruan erkänt sig år 1779 den 27 juni att vara barnafader [...] äktenskapslöfte", "uppgivit förr år 1772 den 25 augusti [...] till [...] continuation [...] 16 bladet förut" och "sergeanten Ingelman och Ingier är vigda till [...] 1778".


Nils f. 1775 i Ruan och döpt 16/7 (Tving CI:3 s. 87). Var son till volontären Nils Möllelunds fästekvinna Ingier Haqvinidotter i Ruan.


Håkan f. 20/12 1777 i Ruan och döpt 23/12 (Tving CI:3 s. 125). Son till änkan Ingier Håkansdotter i Ruan. Även följande anteckning: "efter tingsrättens utslag den 6/11 77 är hon av sin fästman hävdad".


Gustaf, har inte hittat födelsenotisen men återfinns i Bräkne-Hoby AI:4 uppslag 50, då familjen bodde i Dönhult. Här finns anteckningen "Ingelman uppvist för sig och sitt hushåll av hustru och 4 söner gott betyg från Sölvesborg av den 25 oktober 1784". Peter Olof Ingelman anges vara sergeant och borgare i Sölvesborg. Möjligen finns Gustafs födelsenotis i denna stads kyrkböcker.


Märta Maria f. 3/11 1785 i Dönhult (Bräkne-Hoby CI:6 s. 66), dotter till Peter Olof Ingelman och Ingier Håkansdotter.


Det verkar alltså som att Ingelman och Ingier hade en relation redan i början av 1770-talet då hon födde sonen Peter. Kan anteckningarna om hans faderskapserkännande finnas i domböcker eller liknande källor? Samtidigt verkar Ingier ha trolovats med volontären Möllelund. Eftersom hon anges vara änka 1777 kanske de gifte sig och han dog, jag har dock inte hittat någon notis om dödsfallet i Tving. Det finns ingen anteckning om vem fadern var till sonen Nils, och det står inte att det var Möllelunds och hans fästekvinnas barn utan endast att det var hennes son. Kan den fästman som nämns 1777 vara Ingelman, vilket i så fall innebär att även Håkan var dennes son?


Jag har problem att hitta mer information om Nils Möllelund, sonen Gustavs födelse, vem som var fadern till sonen Nils och var familjen var bosatt i Sölvesborg. Är tacksam om någon har upplysningar som kan kasta ljus över dessa frågor.


Med vänlig hälsning, Andreas

9
Hane / Hane
« skrivet: 2015-08-22, 10:22 »
Vid uppbud för 1/4 mtl Lessebo Östergård vid Konga häradsrätts vinterting 1717 nämns Hans Nilsson, som då säljer gården och flyttar till Älmeboda socken, med tillnamnet Hane.
 
1/4 Östreg. Läseboda af Hr Bruks Patronen Johan Von Emmertz som han kiöpt af Hans Nillsson Hahne Jbm för 200 daler silvermynt 3: g.

10
Mariestad / Äldre inlägg (arkiv) till 15 september, 2015
« skrivet: 2015-08-07, 09:49 »
Hej Erik! Det är nog en felaktig uppgift i Elgenstierna. Uppgiften om att Didrik von Bremen var gift med en dotter till Lars Jonsson finns också med i Arvid Ernviks bok Tullnärer, gränsridare och smugglare s. 52, men där hänvisas till Elgenstierna och det erkänns att uppgifterna förefaller dunkla. Elgenstierna verkar inte heller ha tagit uppgiften från Anreps ättartavlor, utan det måste antingen vara en felaktighet, vilket verkar mest troligt, eller något som kommit fram med hjälp av domboksforskning.

11
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 09 augusti, 2015
« skrivet: 2015-07-29, 12:20 »
I en artikel av historikern Jarl Gallén, Vem var Ulf jarl, Sven Estridsens far? i Scandia 58 (1992), diskuteras Ulf jarls härkomst. Gallén anser här att Arups hypotes om anglosaxisk härkomst för honom inte är trolig.
 
MVH Andreas

12
Hej. Jag har en fundering angående hur man anger källan när det gäller volymer i Flottans arkiv. Principen jag har använt inom min forskning är att ha med så mycket uppgifter som möjligt om vilken volym det är, för att själv kunna återfinna den och för att vara på den säkra sidan i fall arkivet skulle ordnas om och volymer skulle ändra beteckning. Ordningen är arkivinstitution, arkiv, arkivhandling. Ett exempel: Landsarkivet i Vadstena, Älghults kyrkoarkiv, C:1 Födelse- och dopbok 1679-1716.
 
I Flottans arkiv skiljer sig dock förteckningen på NAD ganska mycket från vanliga kyrkoarkiv. Om jag till exempel ska hänvisa till en rulla med volontärer från 1722 så hittar jag volymen i NAD på följande sätt:
 
Riksarkivet > Flottans arkiv > Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor m.m. > Amiralitetskollegium, sjömilitiekontoret. 4.0. Regementsskrivaren för volontär- och sjöartillerireg. 1692-1797 > EIa:2 Generalmönsterrullor över diverse värvat manskap 1722
 
Finns det någon regel för hur källhänvisningar ska utformas, oberoende av arkivens olika struktur. Det är väl inte rätt att ha följande hänvisning?: Riksarkivet, Flottans arkiv, Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor m.m., Amiralitetskollegium, sjömilitiekontoret. 4.0. Regementsskrivaren för volontär- och sjöartillerireg. 1692-1797, EIa:2 Generalmönsterrullor över diverse värvat manskap 1722 Det blir alldeles för omständigt. Hur ska man tänka när det finns så många underkategorier i arkivet, och hur ska t.ex. just denna hänvisning se ut enligt vedertagna regler? Tacksam för hjälp.
 
Med vänlig hälsning, Andreas

13
Mariestad / Äldre inlägg (arkiv) till 15 september, 2015
« skrivet: 2015-05-24, 17:46 »
Hej! I mantalslängden för Mariestad 1645 nämns Dijrick von Brämen (Didrik von Bremen) och hans hustru Ellin Anundz dått (Elin Anundsdotter). Jag vet inte om Didrik von Bremen, som under någon period var borgmästare i staden enligt en uppgift i Mariestads rådhusrätts dombok, var gift en eller flera gånger. Enligt uppgift som är spridd på nätet och även förekommer i Elgenstiernas ättartavlor (ätten Flygge, tabell 1) var han gift med en syster till Jon Larsson, adlad Björnberg, som alltså var dotter till borgaren i Bogesund, sedermera borgmästaren i Skövde Lars Jonsson.
 
Enligt det här inlägget  hade Lars Jonsson bl.a. brodern Anund Jonsson i Mariestad. Skulle det kunna vara så att Didrik von Bremen egentligen var gift med Lars Jonssons brorsdotter, inte hans dotter, när nu hans hustru åtminstone vid ett tillfälle uppges heta Elin Anundsdotter? För att reda ut det här krävs nog fler domboksnotiser eller liknande som belyser Didriks och hans hustrus släkter. Känner någon här till mer om vilka belägg det finns för att Didriks hustru var dotter till Lars Jonsson, och var han gift en eller flera gånger?
 
Tack på förhand! MVH Andreas

14
Ulfsax / Ulfsax
« skrivet: 2015-04-11, 17:50 »
Något som tyder på att i alla fall Peder Jönssons (Ulfsax) dotter Märta var född i faderns äktenskap med Kristina Knutsdotter (Ribbing) – se tidigare meddelanden ovan – måste väl vara att Nilß Ribbingh till lemarijdt, p karßon till högalidha och pär kill till Aplenäß nämns som Märta Pedersdotters Egne Släcktingar i ett dokument i Riksarkivets samling Biographica vol. U6 (Ulfsax, SVAR: bild 105). Dessa män är identiska med Nils Ribbing till Limmared i Södra Åsarps socken (bror till Kristina Knutsdotter), Per Karlsson (Store) till Högalid i Ambjörnarps socken (systerson till Kristina Knutsdotter) och Per Kijl till Apelnäs i Roasjö socken (systerson till Kristina Knutsdotter). Eller kunde även styvmoderns släktingar räknas som en persons egna släktingar på den här tiden?
 
(En diskussion kring dokumentet finns här på forumet: Anbytarforum – Släktnamn – Medeltida släkter – Märta Ulfsax g.m. Gösta Arvidsson till Linna?)
 
MVH Andreas

15
Schenfelt / Schenfelt
« skrivet: 2015-03-15, 17:37 »
Det här är hämtat från Folke Rudelius Kalmar regementes personhistoria 1623-1927, del 1, s. 171:
 
   307. SCHENFELT, JONAS. - F. i Vimmerby. - D. 1721. - Gift 1.
med Beata Stråle af Ekna, dotter till majoren Gustaf Stråle af Ekna och
Catharina Gyllensparre; 2. 1715 med Magdalena Rosenbielke i hennes 2.
gifte, f. 1675, d. 1748, dotter till kaptenen Knut Rosenbielke och Magda-
lena Gyllensparre.
   Vol. vid stralsundska inf.-reg:tet 1683 och vid Livgardet 1686. Sergeant
vid Kalmar reg. 1688 och fänrik därst. 1694 14/8; löjtn. 1703 31/10; kapten
1707 13/4. Följde konungen till Bender; adlad 1713 12/1 (hette före adlandet
Schening); avsked 1718 26/6 som kapten.
   Scheffelst regementschef, friherre Sten Arvidsson Sture, berättade i skr.
t. K. M:t, Kronobäck 1718 3/3 (R. A.), att Schenfelt vid landstigningen på
Seland 1700 blev »skjuten i halsen och vid Kliszow skjuten på benet av en
falkonettkula. 1704 fången av general Brandt i aktionen vid Latowitz och
fördes till Sachsen. 1708 bevistat aktionen vid Viprek, 1709 varit med vid
Oposjnja och bataljen vid Poltava samt hela tiden vid Bender». - Nu
begärde han »så för sin stora ålderdom som blessyrer och andra svagheter»
om avsked och något underhåll i sin övriga livstid, som icke torde bliva för
lång, emedan han »är en gammal man och icke utan något underhåll sig
ernära och försörja kan».
 
Finns det i dagsläget någon källa som bevisar att Jonas Schenfelt var son till Jonas Jonæ Schening, eller är det fortfarande inte belagt?

16
Schenfelt / Schenfelt
« skrivet: 2015-03-15, 15:13 »
Ättens stamfader Jonas Schening var född i Westgiöt. enligt Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar, vol. 14B:2 s. 207 (Arkiv Digital: bild 1120).
 
Hans förmodade far Jonas Jonæ Schening var född i Skänninge i Östergötland, var rektor i Vimmerby i Småland och blev strax före sin död utnämnd till kyrkoherde i Marbäck i Västergötland.
 
MVH Andreas

17
Vissefjärda / Vissefjärda
« skrivet: 2015-02-20, 15:56 »
Peter, Jaen Håkanssons Son i Stångsmål: Test:
Jöns Håkansson i Eltamål, Stina Jaens dotter
illa berygtad inhyses Hust in loco.
 
Dopvittnet Jöns Håkansson var bosatt i Älmtamåla i Fridlevstads socken, där han var torpare (se Fridlevstad AI:2 s. 258).

18
Vissefjärda / Vissefjärda
« skrivet: 2015-02-20, 13:56 »
Stort tack Lars!
 
Jag skulle nog gissa att Carl född 1710 är den som senare brukar gården och dör 1785, för Carl som dog 1710 var vid sin död 6 1/2 år och måste vara densamme som Carl född 1703.

19
Vissefjärda / Vissefjärda
« skrivet: 2015-02-20, 08:19 »
Hej. Tack för intressanta inlägg Jörgen, Lars och Christine! Jag har några frågor:
 
Den Carl Svensson som föds 1710, kan det vara densamme som senare är bonde där och dör 24/12 1785. Enligt åldersuppgifter bör han varit född 1698, men eftersom han brukar gården kring 1749 då en Carl Svensson får fasta på en gård köpt av sina föräldrar Sven Svensson och Maria Nilsdotter borde det vara samme man. Men jag kan inte hitta att han varit bosatt i Hulan...
 
Är det samma Sven som brukar gården i Sneremåla från 1667-1707, eller är det flera? Tyder något på att Sven Svensson (ca 1652-1739) var son till Sven som dog 1702?
 
Jag undrar också om någon känner till föräldrarna till Carl Svenssons hustru Anna Persdotter från Ebbamåla. De gifte sig 28/12 1733 i Vissefjärda.
 
MVH Andreas

20
Monpenne / Monpenne
« skrivet: 2015-02-16, 14:47 »
Fynd i Åseda kyrkoräkenskaper (Åseda LIb:1 s. 6):
 
Anno 1791 nedföll ett uprutit Epitaphium med föll-
jande påskrifft.
 
Anno 1653 d. 1 November är den ädle och manhaftige
Capten Willem Månepenny i Herranom afsomnad, och
d. 10 Julii 1654 är han i denna Kyrkan begrafven. Gud
förläne honom med alla ChristTrogna en frögdefull upståndelse

21
Stråle af Ekna / Stråle af Ekna
« skrivet: 2015-01-10, 20:07 »
Hon nämns också i dödboken, C:1 s. 190

22
Stråle af Ekna / Stråle af Ekna
« skrivet: 2015-01-10, 20:04 »
Det här måste vara den Anna Catharina Stråle (af Ekna), som enligt supplementet till Elgenstierna (tab. 28) troligen dog strax efter 7/4 1713:
 
Ljuder C:1 s. 190:
 
Festo Trinit: [1716] Test effter Anna Catarina Stråhle på Gåsamåla 16 s:
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2015-01-10 20:06)

23
Gärffelt / Gärffelt
« skrivet: 2015-01-10, 19:57 »
Den 19 april 1719 gavs testamente efter Wälb. Herrn Otto Görgen Gerfeldt i Gåsamåla till Ljuders kyrka enligt kyrkoräkenskaperna (C:1 s. 207). Att han saknas i dödboken förklaras av att den har en lucka under den här perioden. Vad jag kan se saknas denne Otto Jörgen Gärffelt i Elgenstierna. Kan han vara identisk med den Otto Gärffelt som nämns med bröderna Carl (Johan Carl) och Gustaf (Gustaf Carl) i Vaksala dombok 10/9 1702 och finns med i supplementet till Elgenstierna? Det verkar som om alla tre bröderna endast nämns med tilltalsnamn(?) i domboken, men i Ljuders kyrkoräkenskaper finns alltså hans fulla namn och när han dog, vilket, vad jag vet, inte varit känt tidigare.

24
Schenfelt / Schenfelt
« skrivet: 2015-01-05, 15:00 »
Jag undrar också var någonstans Jonas Schening, adlad Schenfelt, och hans hustru Beata Stråle af Ekna dog (i vilken dödbok kan man hitta dem?). I Elgenstierna uppges Jonas ha avlidit 1721 och Beata 2/4 1715, men ingen plats finns angiven.

25
Schenfelt / Schenfelt
« skrivet: 2015-01-03, 08:14 »
Hej. Jag har problem att hitta var och när Anna Catharina Schenfelt (se tab. 1 under ätten Schenfelt i Elgenstierna) dog. Hon döptes 8/5 1687 i Ljuders socken (Ljuders kyrkoarkiv, C:1, s. 29). Bouppteckning efter henne förrättades med början 17/1 1754 på säteriet Gåsamåla (Göta hovrätt. Huvudarkivet, EXIba:19, nr 28). Men jag hittar henne varken i Algutsbodas eller Ljuders dödbok, där boende i bl.a. Gåsamåla upptas under olika tidsperioder. Kan någon annan hjälpa mig att hitta var hon dog? Det skulle vara till stor hjälp.
 
MVH Andreas

26
Tack Bo! Nu har jag fått en norm att skriva källhänvisningar efter.

27
Hej. Jag har några funderingar kring källhänvisningar till olika arkiv.
 
Själv använder jag modellen arkivinstitution, arkiv, arkivhandling, sida. Ex: Landsarkivet i Vadstena, Älghults kyrkoarkiv, C:1 Födelse- och dopbok 1679-1716, s. 1.
 
1. När arkivhandlingens beteckning i NAD står som Födelse- och dopböcker eller Husförhörslängder, är det rätt att i källhänvisningen skriva Födelse- och dopbok resp. Husförhörslängd, eller bör jag skriva som det står i NAD?
 
2. Detta problem har jag stött på i t.ex. Göta hovrätts arkiv. På Landsarkivet i Vadstena finns arkivet Göta hovrätt. I detta arkiv finns sedan flera arkiv, bl.a. Göta hovrätt. Huvudarkivet och Göta hovrätt. Advokatfiskalens arkiv. Hur ser en sådan källhänvisning ut enligt modellen jag använder, när det inte längre är bara ett arkiv att ange?
 
3. I arkivet Generalmönsterrullor på arkivinstitutionen Krigsarkivet finns endast en serie med arkivhandlingar. Den har beteckningen Arkiv med löpande volymnumrering. Bör jag använda det jämte volymens nummer och årtal för att ange arkivhandling? Hur ser en sådan källhänvisning ut?
 
4. Ännu krångligare är det i arkivet Frälse- och rusttjänstlängder -1632 på Riksarkivet. Där finns det ännu fler underavdelningar. Hur gör jag i detta fall?
 
Är tacksam om någon kan ge en förklaring som kan få mig att förstå det här.
 
MVH Andreas

28
Elling / Elling
« skrivet: 2014-12-29, 11:42 »
Tack Dag! Det blir nog svårt att undersöka om det är samma Anna Holm, men det är i alla fall en ledtråd att forska vidare på. Dock har väl de flesta församlingar inga kyrkböcker från mitten av 1600-talet.

29
Elling / Elling
« skrivet: 2014-12-28, 20:45 »
Hej!
 
Jag har själv kommit i kontakt med Sven Elling och hans ättlingar i släkten Roth. Därför undrar jag om något nytt har framkommit om Sven och hans hustru Anna Holm. Är deras bakgrund känd? Har källan till Svens dödsår 1706 framkommit? Jag undrar också om det är klarlagt om det fanns en eller flera Sven Elling i Vireda socken kring år 1700.
 
MVH Andreas Rasmussen

30
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 05 januari, 2015
« skrivet: 2014-12-28, 19:21 »
Tack! För dotterns del (som intresserade mig mest) letade jag i födelseboken för 1725, men bara för just juli månad. Att hennes notis var införd först senare förklarar saken.
 
MVH Andreas Rasmussen

31
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 05 januari, 2015
« skrivet: 2014-12-28, 17:47 »
Hej. Jag har en fråga rörande en födelsebok för Ljuder, C:2, där jag undrar om SVAR och Arkiv Digital har glömt att fotografera av några sidor. Det är nämligen så att Johan Carl Gärffelts barn Gustaf Fredrik och Barbara Rebecka anges födda 24/9 1723 respektive 28/7 1725 i Gåsamåla (enligt Elgenstierna). Gåsamåla låg i Algutsboda socken men tillhörde Ljuders jordebokssocken enligt Arkiv Digital. Dock hittar jag dem inte i varken Ljuders eller Algutsbodas födelsebok. På PLF:s CD 3 finns dem (Gustaf Friedrick och Barbara Rebecca), och de anges födda i Ljuders socken. Källorna till uppgifterna är Ljuder C:2 s. 27 resp. Ljuder C:2 s. 32. Men dessa sidor finns inte på varken SVAR eller AD, de har inte fotograferats eftersom de anges som tomma sidor. Kan det vara så att deras födelsenotiser finns bland det ganska stora antal tomma sidor som inte fotograferats. Hur gör jag i så fall? Jag är mycket tacksam om någon kan hjälpa mig med detta.
 
MVH Andreas Rasmussen

32
Madesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 15 januari, 2015
« skrivet: 2014-11-30, 07:36 »
I 1812 års kassationsmönsterrulla för Kalmar regemente och Konga kompani (regementsnr 564, kompaninr 12, bild 355 på SVAR, i Rullor 1724-, FI:127, Kalmar regemente 1809-1812) finns soldaten Johan Olofsson Pluto. Härifrån har jag uppgiften om hans fadersnamn.

33
Madesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 15 januari, 2015
« skrivet: 2014-11-29, 17:12 »
Hej, jag har problem att hitta härstamningen för soldaten Johan Olofsson Pluto i Maskummeberg i Algutsboda socken. Han avled 19/3 1852 i Algutsboda socken (C:5 s. 785), och var då bosatt i en backstuga under Trollagärde. I hfl anges han vara född 1786 i Madesjö socken. Första gången jag hittar honom i hfl är perioden 1807-1814, då han står som soldat för Maskummeberg i Algutsboda.
 
För att hitta Johan Olofsson Plutos föräldrar har jag gått igenom dopvittnen vid samtliga hans barns dop utan resultat. Den enda Johan/Johannes med fadern Olof som föddes i Madesjö 1786 var båtsmannen Olof Skogs son i Södra Bäckebo (CI:4 s. 45).
 
I Hfl finns Olof Staffansson Skog (senare Rydberg) i AI:4 på s. 131 (S. Bäckebo), 133 (Elmberg) och 179 (Flygstorp). Sonen Johannes förekommer sista gången på s. 179 i Flygstorp och är då överstruken. Sedan är det ett hopp i tiden tills Johan Olofsson Pluto gifte sig med Stina Gummesdotter från Elmberg i Madesjö socken 13/11 1807 (CI:4 s. 571/593).
 
Kan någon hjälpa mig att antingen bekräfta eller dementera antagandet att Johannes Olofsson i Madesjö och Johannes/Johan Olofsson Pluto i Algutsboda är samma person.
 
MVH Andreas

34
Laholms stadsförsamling / Laholms stadsförsamling
« skrivet: 2014-08-26, 20:58 »
Det var intressant. När jag tidigare har försökt spåra Anna har det tagit stopp 1741 då hon var piga i Göstorp i Veinge socken.
 
För att få fram soldaten vid kronprinsens regemente Hans Lollicks födelseår (för att kunna leta efter föräldrarna i födelseboken för Malmö) gick jag igenom rullorna 1757 och 1759 för Kronprinsens infanteriregemente, men utan att hitta honom.
 
MVH Andreas

35
Laholms stadsförsamling / Laholms stadsförsamling
« skrivet: 2014-08-26, 20:22 »
Nu såg jag ditt andra inlägg. Jag har länge försökt spåra Anna Esbjörnsdotter, så stor tack för hjälpen!
 
Tyvärr ser jag nu att stora delar av Rävinges kyrkoarkiv är förstört i brand, så om de kom därifrån blir det inte lätt att komma vidare.

36
Laholms stadsförsamling / Laholms stadsförsamling
« skrivet: 2014-08-26, 20:19 »
Omkring år 1700 (senast i mantalslängden 1711; dock är det en lucka i SVAR:s mantalslängder för Trelleborg 1712-1719) bodde i Trelleborg en Per Lollick (i 1:a roten) och en Börje Lollick (i 5:e roten). Den förstnämnde uppges 1709-1711 vara över 70 år, och skulle hypotetiskt sett kunna vara Börjes far eller bror.
 
Börje Lollick begravdes 12/11 1715 i Trelleborg:
 
d: 12 Nov Börje Lollich sep: om afftonen war roket i stor fattigdom .? för honom till Malmöes Hospital
 
Jag har ännu inte hittat någon Lollick bosatt i Malmö.

37
Laholms stadsförsamling / Laholms stadsförsamling
« skrivet: 2014-08-26, 19:46 »
Tack Lars-Ola! Nu är jag nog närmare lösningen på problemet.
 
I mantalslängden 1757 bor även Tyrid, som flyttar till nr 71 och 1758 har flyttat till nr 40. Läser jag fel, eller står hon som Syst. (syster) i mantalslängden 1757? Om Hans Lollick föddes i Malmö skulle han kunna vara son eller sonson till Börje Lollick, som uppges ha bott i Trelleborg och avlidit i Malmö 1715 (se en av länkarna i mitt tidigare inlägg).
 
Det blir lite tajt med kronologin om Hans Lollick, som var soldat 1758 och gissningsvis inte varit alltför gammal, var född före 1715 då Börje Lollick dog (enligt hemsidan, jag hittar honom dock inte i dödboken för Malmö Caroli eller Petri). Därför kan han väl ha varit en sonson till denne. Kan det finnas en bouppteckning eller något annat för att bevisa detta?
 
MVH Andreas

38
Laholms stadsförsamling / Laholms stadsförsamling
« skrivet: 2014-08-25, 17:37 »
Tack för dessa upplysningar!
 
Carl Magnus Lollicks dotter Anna Catharina är min anmoder. Handskmakaren Sven Winstedt är densamme som stadsbåtsmannen Sven Beckman. Det bevisas av att Sven Beckman och Anna Catharina Lollick fick ett dödfött barn 23/8 1789, men både före och efter detta nämns fadern som Sven Winstedt i födelseböckerna. Han antogs till stadsbåtsman i Laholm 21/6 1788 med namnet Sven Jonsson (fadern hette Jonas Winstedt) Beckman enligt rullan för Södra Hallands båtsmanskompani. Änkan Anna Catharina var från de första åren av 1800-talet bosatt på Fattighuset i Laholm, där hon i mantalslängder och husförhörslängder omväxlande kallas båtsmansänka och handskmakaränka.
 
MVH Andreas

39
Laholms stadsförsamling / Laholms stadsförsamling
« skrivet: 2014-08-25, 16:08 »
Hej. Jag undrar om någon vet något mer som kan hjälpa mig att lösa följande:
 
Sadelmakaren Carl Magnus Lollick i Laholm dog 12/6 1786 i Ottarps socken i Skåne (Ottarp CI:3 s. 83). Han uppges vid sin död vara 71 år och född i Eksjö stad, men det finns ingen Carl Magnus eller en NN Lollick som föder barn i Eksjö vid tiden kring 1715. Jag vet inte varifrån Carl Magnus kommer ifrån när han 30/10 1748 gifter sig med Anna Esbjörnsdotter i Laholm (Laholms stadsförsamling CI:2 s. 336), mantalslängderna ger ingen upplysning. Vad jag vet fick de endast sonen Anders 8/9 1749 (Laholms stadsförsamling CI:2 s. 349) och dottern Anna Catharina 9/4 1755 (Laholms stadsförsamling CI:3 s. 48).
 
Fråga 1: Vet någon var och när Lollicks hustru Anna Esbjörnsdotter dog, samt om han eller hon varit gifta fler gånger och/eller haft fler barn än Anders och Anna Catharina.
 
Efternamnet Lollick låter ovanligt, och jag har genom sökande på internet hittat andra med detta namn, vilka också utövat samma slags hantverk som Carl Magnus Lollick (sadelmakare/handskmakare). Det lär ha bott en Börje Lollick i Trelleborg kring år 1700, se länken, och en Anders Lollick i Allerums socken avled 1738.
 
http://www.bossebus.eu/Html14/000/0009/917.htm
 
En broder? Jakob Lollick var också sadelmakare, http://www.mingenealogi.se/forskning/040/00/147.htm
 
Skulle Anders Lollick, med tanke på Carl Magnus sons namn, kunna vara fadern? Vet någon var och när Carl Magnus Lollick föddes? Jag är intresserad av allt som kan hjälpa mig att komma vidare med den här släkten.
 
MVH Andreas

40
Tack än en gång! Kan execration höra ihop med ordet exsekration på svenska (=förbannelse, försvärjelse)?

41
Tack för hjälpen!  
 
Du har nog helt rätt med ordet kräva, eftersom det handlar om Hans Wintz skuld.
 
Underskriften på bild 147 skulle förslagsvis kunna vara Gustaf Hammarbergs (adliga ätten nr 1053). Han hette före adlandet 1683 - och han kan ju tänkas ha skrivit sitt namn på dokumentet innan dess - Hammarin. Om han stavade sitt namn Gustaw Hammarijn kan det nedåtgående strecket i slutet av namnteckningen vara j:et.
 
Kan fjärde ordet på första utdraget av bild 147 vara afsagt, och de bokstäver som kan ses således afs? Enligt SAOB (uppslagsordet afsäga, betydelse 4) kan avsäga ha följande betydelse: om ett offentligt afgörande (af domstol o. d.) l. ett höftidligt l. officiellt afkunnande; gm utslag l. öfverenskommelse afgöra, bestämma (a), ådöma (b), afkunna (dom o. d.) (c), offentligen kungöra (d). Det skulle passa bra eftersom det handlar om ett domstolsbeslut.

42
Bland samma handlingar finns även två stycken mer skadade dokument, rörande en dom i Kalmar rådhusrätt som ogiltigförklarades av Göta hovrätt, och i vilken rådmannen David Haijock och tullnären Herman Wallrave var inblandade. Här kommer några ord jag inte lyckats tyda:
 
Bild 146:
 


 
 


 
 
Bild 147:
 


 
 


 
 


 
 
Den sista bilden är en namnteckning, Gustaw Hamar...?. Känner någon till en person det kan röra sig om?
 
Eftersom dokumenten är skadade är några av orden så gott som oläsliga, men om någon har förslag på vilket ord det kan ha stått är jag tacksam för det.
 
MVH Andreas

43
I Biographica vol H2b har jag svårt att läsa några ord i handlingarna om rådmannen i Kalmar David Haijock. De finns digitaliserade av SVAR. Originalen har ingen sidnumrering, därför hänvisar jag till SVARs bildnummer.
 
Bild 148: Vad betyder de understrukna orden? Det första måste vara ett slags viktmått.
 

 
Bild 148: Det här står längst nere i högra hörnet av pappret. En namnteckning, i så fall vems?
 

 
Bild 149: Två ord, det senare är samma viktmått som på bild 148.
 

 
Bild 149: Vad står förkortningen under namnteckningen Bergerus Folcker för?
 

 
Bild 150:
 

 
Bild 152: Det här stod i kanten av pappret.
 

 
Bild 154: Samma ord som på bild 152.
 

 
Bild 154: som be:te Wintz ändå hadhe att ...?
 

 
Vore mycket tacksam om någon kunde hjälpa mig att tyda de här orden. MVH Andreas

44
Gärffelt / Gärffelt
« skrivet: 2014-07-15, 14:18 »
På den här länken http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=1268 finns en bild från ett hus i Stockholm med Tomas Gärffelts och Margareta von Vegesacks adliga vapensköldar. Hennes vapen är mycket likt, om inte identiskt med, den i Sverige introducerade ätten von Vegesacks vapen. Över sköldarna finns initialerna T G F (Tomas Gärffelt) och M V V (Margareta von Vegesack). På sidan uppges att det ena vapnet tillhör M. von Vegesack från Riga. Jag vet inte varifrån uppgiften om Riga kommer, men den passar bra med antagandet att hon var dotter till Albrecht von Vegesack i Riga och bror till Georg von Vegesack som flyttade till Sverige.

45
Gärffelt / Gärffelt
« skrivet: 2014-07-15, 13:59 »
I Riksarkivets ämbetsarkiv, Huduvarkiv och byråarkiv, Äldre huvudarkivet och Byrå I, - juni 1966, vol. DIIdc:29 (Personregister till skrivelser till Kungl. Maj:t), på SVAR bild 601, finns ett kort med följande innehåll:
 
Gärffelt, Karl Albrekt, öv.löjtn. v.
Skånska inf.reg.,
hans hustru Kristina, f. Wudd
 
Reduktionskoll. till Kungl.Maj:t (Vol.nr inom parentes)
1684 20/2 (vol.5)
 
Vid detta tillfälle hade Carl Albrekt ännu inte gift sig med Kristina Wudd, och tyvärr är detta brev inte scannat av SVAR. Kan uppgiften vara riktig och således Elgenstiernas uppgift fel. Kan den här uppgiften att han var gift med Kristina Wudd redan 1684 vara riktig?
 
MVH Andreas

46
Gärffelt / Gärffelt
« skrivet: 2014-07-15, 09:42 »
Tomas Gärffelts hustru Margareta von Vegesack var nära släkt med de som introducerades på Riddarhuset i Sverige, i ett dokument i samlingen Biographica kallas Georg von Vegesack svåger av Gärffelt. Se mitt inlägg under Introducerad adel-von Vegesack.
 
MVH Andreas

47
Rosen, von / Rosen, von
« skrivet: 2014-07-15, 07:58 »
Tack. Jag tänkte inte på att ätten finns omnämnd i det verket. Men tyvärr saknas här en dotter till Robrecht gift med Johan Kaspersson von Buddenbrock. Det finns ju dock en dotter Elisabet, dock gift med en annan person (och inom [], vilket jag tolkar som att uppgifter inte är säker). Annars det ju kronologiskt bra med Margareta Elisabet som dotter till Robrecht von Rosen till Sonorm. Men Staffan Klingspors anvapen har ju fortfarande inte ätterna Staël von Holstein, D?cker och Tuve, så hon har nog varken varit dotter till Robrecht von Rosen eller tillhört huset Sonorm. Det verkar som om mycket är oklart i Elgenstiernas uppgifter om svenska adelssläkter med baltiskt ursprung. Mycket verkar komma raka vägen från Anrep.
 
MVH Andreas

48
Vegesack, von / Vegesack, von
« skrivet: 2014-07-14, 21:33 »
Jag hittade nyligen i Riksarkivets samling Biographica, vol. G35 (med SVAR bild 134-135) bland handlingar rörande Tomas Gärffelt, ett dokument som behandlar ett Jordekiöp med Carl Nilsson Skytte. Bland de som undertecknar finns Georg Vegesack, och i texten står: Vnderskrifwit, och mit Wanlige Signete här under hänga låtit, såsom och tienstwänneligen bedit desse effterskrefne Herrar, och Männ. Nembl: min Käre Swåger Edell och Wälb: Georg Fegesach til Sermeshoff, Atzendorpff..
 
Denne Georg Fegesach torde vara identisk med den till Sverige invandrade Georg von Vegesack till Wittenhof, Silliak och Sermus (textens Sermes), som här fick renovation på sitt adelskap.
 
Om begreppet svåger här används i modern mening var Gärffelts hustru Margareta von Vegesack syster till Georg von Vegesack och dotter till Albrecht von Vegesack (se Elgenstierna). Då har sannolikt Margareta von Vegesacks son Carl Albrekt Gärffelt blivit uppkallad efter sin morfar.
 
Men min fråga är: användes begreppet svåger verkligen likadant som idag på 1600-talet? Vet någon på vilket sätt Margareta von Vegesack och Georg von Vegesack kan ha varit släkt?
 
MVH Andreas

49
Rosen, von / Rosen, von
« skrivet: 2014-07-14, 18:48 »
Hej.
 
Enligt Elgenstierna var generalmajoren Staffan Klingspor, som blev naturaliserad i Sverige, dotterson till Margareta Elisabet von Rosen, till Senorm. Anrep har en något annorlunda stavning: Margaretha Elisabeth von Rosen till Sonorm. I Svenskt biografiskt lexikon. Ny följd, bd 6 (1865-1868) s. 370 står Elisabeth v. Rosen af huset Sonorm. I en likpredikan över Johan Gustaf Klingspor (tryckt 1637), som finns tryckt i Carl Arvid Klingspor, Sveriges adel under 1600-1700-talen. bd 1 s. 27 ff. Där finns uppgifter om hans förfäder, och hans mormor kallas här Margreta von Rosen.
 
En gissning: det biografiska lexikonet har hämtat uppgifter ur riddarhusgenealogierna, vilket även Anrep har gjort. Den sistnämnde har dock också sett uppgiften i Johan Gustaf Klingspors likpredikan och lagt till det andra förnamnet. Elgenstierna har Anreps uppgift, dock står det felaktigt Senorm i stället för Sonorm.
 
Margareta Elisabet von Rosen kan tänkas att ha varit född i mitten av 1500-talet, och vid denna tid innehades Sonorm enligt Elgenstierna av Robrecht von Rosen. I ett inlägg denna tråd 23/4 2005 uppges också att hon var dotter till denne, enligt uppgift från ett familjeträd tillhörigt friherre Claus von Rosen.
 
I Vallentuna kyrka finns anvapen för Staffan Klingspor, dotterson till Margareta Elisabet von Rosen, och där saknas vapnen för ätterna D?cker, Knigge och Staël von Holstein som borde finnas där om Margareta Elisabet varit dotter till Robrecht von Rosen. I diskussionen om ätten Klingspor finns närmare om anvapnen i Vallentuna.
 
Är då uppgiften om att hon tillhörde huset Sonorm felaktig? Dessutom var väl inte dubbelnamn så vanliga på den här tiden, det sannolikaste är väl att det ena är felaktigt. Har någon en aning om vilka som kan ha varit Margaretas/Elisabets föräldrar. Hon kan ha varit dotter till NN von Rosen (son till NN von Rosen och NN von Yxkull) och NN von Kr?dener (dotter till NN von Kr?dener och NN von Knorring), se mitt inlägg i diskussionen Klingspor 13/12 2013. Finns det några personer inom släkten von Rosen som passar in med äktenskap mellan dessa ätter?
 
MVH Andreas

50
Ord i bouppteckningar / Ord i bouppteckningar
« skrivet: 2014-06-28, 08:47 »
Förkortningen i bild 3 står för viktenheten mark (se t.ex. den första figuren här som dock är lite annorlunda: http://www.algonet.se/~hogman/symbol/m_mark_v.gif).

51
Ingelman / Ingelman
« skrivet: 2014-06-14, 15:31 »
Hej. Tack för tipset! Tyvärr verkar endast summan av lägersmålsböterna finnas med i räkenskapen och inte uppgifter om vilka som fick böta.
 
Längder över bötespenningar brukar ju ibland också finnas i domböckerna, men det gjorde det tyvärr inte Medelstads dombok 1775.
 
MVH Andreas

52
Ingelman / Ingelman
« skrivet: 2014-06-14, 14:05 »
Hej. I min släkt har jag en möjlig oäkta gren av släkten Ingelman.
 
Nils Peter Ingelman var sockenskrivare och bonde i Svenstorp, Bräkne-Hoby socken. Han avled där av nervfeber 20/5 1828 (Bräkne-Hoby CI:9 fol. 209v). Bouppteckning i Bräkne häradsrätt FII:12 s. 1211. Han gifte sig 13/8 1809 i Ronneby socken med Anna Christina Södergren (Ronneby EI:3). Hon avled av slag 20/5 1838 i Svenstorp (Bräkne-Hoby FI:1 s. 19). Bouppteckning i Bräkne häradsrätt FII:16 s. 1673.
 
I Bräkne-Hoby AI:11 s. 436 uppges Nils Peter Ingelman vara född 1775 i Tving. Hans mor Ingier Håkansdotter finns med i de tidigare husförhörslängderna i Svenstorp och kallas Ingelmans änka Ingier. Hon avled 21/12 1812 i Svenstorp (Bräkne-Hoby CI:7 fol. 187v). Nils Peter måste vara identisk med den Nils som döptes 16/7 1775 i Tving och var född av volontären Nils Möllelunds fästaqwinna Ingier Haqvinidotter (Håkansdotter). I Ruan bodde enligt mantalslängden vid denna tid Peter Olof Ingelman, och han hade enligt denna källa en piga vid namn Ingier. Är detta Nils Peter Ingelmans mor?
 
Peter Olof Ingelman gifte sig 15/9 1778 i Tving med hushållerskan Ingier Håkansdotter (Tving CI:3 s. 436). De bodde sedan tillsammans i Dönhult i Bräkne-Hoby socken, där Peter Olof Ingelman var bonde. Han hade tidigare varit sergeant och var en tid borgare och handelsman i Sölvesborg. Han var född 13/10 1728 i Bredalycke Norrgård, Långasjö socken (Långasjö CI:1 s. 462). Han avled 2/7 1788 i Dönhult (Bräkne-Hoby CI:6 s. 537). Har någon funnit hans eller hustruns Ingiers bouppteckning?
 
Jag har letat i Medelstad härads dombok tingen närmast före och efter Nils födelse 1775, men jag har inte funnit något mål om det utomäktenskapliga barnet och modern. Finns det något annat sätt att ta reda på vem fadern var? Kan fadern vara Peter Olof Ingelman? Går det att bevisa?
 
MVH Andreas
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2014-06-14 14:22)

53
Bagge af Boo / Bagge af Boo
« skrivet: 2014-06-13, 08:15 »
Hej. Jag har några funderingar om proträtt på amiralen Jakob Bagge (trol. 1502-1577).
 
I en biografi över Bagge, skriven av Arnold Munthe i serien Svenska Sjöhjältar del II (1899, 2:a uppl. 1922), står i kapitlet Jakob Bagges återkomst och död att när Svenska Akademien 1819 lät prägla en minnespenning över honom, fick man i brist på bröstbild använda hans vapen på åtsidan.
 
I Illustrerad svensk sjökrigshistoria omfattande tiden intill 1680 av Gunnar Unger finns på s. 61 ett porträtt på Jakob Bagge, som anges komma från statens sjökrigshistoriska samlingar. Detta porträtt finns även på denna adress: http://fi.wikipedia.org/wiki/Jakob_Bagge
 
Detta porträtt är detsamma som ett i Sjöhistoriska museets samlingar: http://www.sjohistoriska.se/sv/Fordjupning/MarketStore/Foremal1/?msobjid=0023476 &Origin=SM
 
Där står att det är en kopia efter en miniatyrmålning, medaljong av okänd mästare. Själv tycker jag att porträttet ser ut att vara senare (1800-tal?), men jag kan ha fel. Är någon mer insatt i hur porträtt från 1500-talet ser ut och inte ser ut?
 
Känner någon till om miniatyrmålningen, som varit förlaga till porträttet, finns kvar och var i så fall? Kan den möjligen vara en samtida avbildning av Jakob Bagge?
 
MVH Andreas

54
Mortorp / Äldre inlägg (arkiv) till 11 augusti, 2015
« skrivet: 2014-06-06, 08:13 »
Hej. Jag försöker spåra min ana Peter Ingesson, bonde i Melltorp, Mortorps socken.
 
Han förekommer tillsammans med hustrun Stina och några barn i husförhörslängden 1810-1814 (Mortorp AI:4 s. 163). Därefter är det en lucka i längden till år 1830, och i längden 1830-1839 saknas han i Melltorp (Mortorp AI:5 s. 372-392). Han förekommer i mantalslängden 1818 i Melltorp, men saknas 1819. Jag har inte hittat honom i dödboken under den närmaste tiden kring 1818. Har han flyttat inom socknen eller flyttat till en annan socken? Jag skulle gärna vilja ha hjälp att hitta när Peter Ingesson dog.
 
MVH Andreas

55
Hej.
 
I texten står att Daniel Andersson fick fastebrev på de tre femtedelar av hemmanet Fyrsten, som han köpt av sina systrar, 8/10 1735. Detta borde finnas omnämnt i Tössbo häradsrätts dombok, som dock inte är scannad hos SVAR eller Arkiv Digital för denna period, men väl finns på Landsarkivet i Göteborg. Eftersom han köpte det av sina systrar bör väl deras namn nämnas i domboken, vilket kan hjälpa vid sökandet efter fadern. Även fadern kan tänkas vara nämnd där.

56
Inwentarium
Fast Ägendom 1/3 ding i 4 dings} hemmanet
Fyrsten eller En tolfte dehll efter helt
hwar af Daniell Andersson sielf Ärft
2/5 dehlar oak the öfriga 3/5te dehlar har
han under Ecktenskapp med sin aflidene
hustru, af sinna systrar sig till handlat
som faste brefwet d 8. Oktober 1735 utwissar
samma 1/12 dehll efter helt i
4 dings hemmanet Fyrsten
upptages, här till wärdie
utan afseende på förra
pris ock in kiöpp till 300: [daler silfmynt]
 
MVH Andreas

57
By / By Säffle CI/1 bild 66
« skrivet: 2014-04-20, 21:36 »
d 5 Sept: döptes Jngebor Anders ock
Laris [?] dater i Slanckerud. M. f. Per
i Slanckerud ock Swen i Borgene
Q. f. hust. Rangela ock Leesti [?] i Borgene
Pig: Leena [?; överstruket: Jngebor] i Hargene ock Jngebor
i Nohlbye
 
MVH Andreas

58
Nu har jag åter igen läst igenom den här diskussionen och tänkte framföra några tankar och frågor:
 
I diskussionen utgick jag från att Botolf Holmstenssons mor Ingegerd Toresdotter (SDHK nr 23119, 39777) är identisk med Holmsten Jonssons (Rosenstråle) hustru Ingrid (SDHK nr 23421, Elgenstierna), vilket anges i Sveriges medeltida personnamn. Men det är också ända stället där dessa kvinnor är samma person, och Ingrid och Ingegerd är ju inte samma namn.
 
Ingrid var gift med Holmsten Jonsson (Rosenstråle). Hon och Holmstens son Erik är de enda av Holmsten Jonssons familj som nämns i hans testamente 1440 (SDHK nr 23421; testamentet är också till viss del publicerat i Elgenstierna under Holmsten Jonsson). Vad jag vet är det inte säkert att Holmsten Jonssons enda kända hustru är mor till Erik Holmstensson.
 
Ingegerd Toresdotter var dotter till Tore Hemmingsson och mor till Botolf Holmstensson (SDHK nr 23119, 39777). Någon koppling borde finnas till Holmsten Jonssons familj. Erik Holmstensson beseglar tillsammans med Ingegerd Toresdotter SDHK nr 23119, och i båda släkterna finns namnet Holmsten.
 
Enligt Hans Brask var Håkan Jönnssons (Lillie av Lövstad) hustru dotter till Sven Ingesson och Dorotea. Det finns inga stöd för detta i samtida källor, men en koppling mellan Botolf Holmstenssons familj och Inge Jönssons och sonen Sven Ingessons familj kan finnas. I SDHK nr 39386 nämns Inge Jönsson och Botolf Holmstensson tillsammans. Inge Jönsson köper jord av Ingegerd Toresdotetr och Botolf Holmstensson i SDHK nr 39777, där han med frågetecken anges som måg till dessa.
 
Håkan Jönssons hustru Karin (vilket hon kallas av Hans Brask) var syster till abbedissan Birgitta Botolfsdotter i Vadstena (Historiska handlingar 13:1 s. 60). I Klosterfolket i Vadstena skriver Carl Silfverstolpe att både uppgiften att hennes far var Botolf Holmstensson och att hennes syster var gift med Håkan Jönsson synes oriktiga. I Historisk bibliotek 1 (1875) skriver han på s. 47 att Birgitta Botolfsdotter var dotter till Botolf Holmstensson. Varför ändrar han åsikt om detta?
 
En annan intressant notis finns i SDHK nr 39501. Där anges att Håkan Jönssons hustru hade lägrats av Botolf skrivare, och de var dessutom syskonbarn (kusiner?). I samma handling anges att en gård i Frö hade lagts till biskopsbordet i Linköping i sachabrott för Håkans hustru. Även Botolf Holmstensson ägde jord i Frö (SDHK nr 39386, 39777). Jordägare i Frö bar ofta namnen Botolf och Holmsten. Allt detta tyder på att Hans Brasks uppgift att Håkan Jönssons hustru var dotter till Sven Ingesson är oriktig, och att hon i stället var dotter till Botolf Holmstensson.
 
Mer uppgifter om Frö och dess jordägare finns här: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:196797/FULLTEXT01.pdf
 
I länken ovan finns en avhandling av Johan Berg, och uppgifterna finns på s. 182. Där nämns ett odaterat brev om Karin Botolfsdotters äktenskapsbrott. Det hänvisas till LBH 1 s. 89. I litteraturförteckningen framgår det att det är band 1 av Linköpings biblioteks handlingar, ny följd. I detta band finns dock ingenting om detta brev, så hänvisningen är felaktig. Vet någon var brevet finns tryckt? Är det i ett annat band av LBH?
 
Ser fram emot en fortsatt diskussion om Botolf Holmstenssons släkt.
 
MVH Andreas

59
Algutsboda / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2014
« skrivet: 2014-04-18, 07:24 »
Hej.
 
Tack så mycket för hjälpen! Och Glad Påsk!
 
MVH Andreas

60
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 09 februari, 2015
« skrivet: 2014-04-17, 19:24 »
Hej. Jag skulle behöva hjälp att hitta föräldrarna till bonden Per Carlsson och hans hustru Karin Simonsdotter i Lindön.
 
Per Carlsson dog 2/4 1771 i Lindön, enligt åldersuppgift född 1683 (Vissefjärda C:2 s. 725). Hustrun Karin Simonsdotter dog 1725 i Lindön, född 1689 enligt åldersuppgift (Vissefjärda C:1 s. 435). De hade gift sig 1711 eller 1712 (vigseln är antecknad på två ställen) i Vissefjärda, Per Carlsson i Lindön och änkan Karin Simonsdotter (Vissefjärda C:1 s. 122 och 126). Varför är Per Carlssons vigsel med Karin Simonsdotter antecknad på två ställen? Vilket datum är det rätta?
 
I mantalslängden 1712 står Per Carlsson som brukare av 3/8 mantal Lindön. 1711 brukades 3/16 av Lars Månsson och 3/16 av Ingel Håkansson. Per Carlsson har tydligen tagit över både Lars och Ingels gård. Per Carlsson måste ha gift sig med Lars Månssons änka, eftersom Lars Månsson från Muggetorp och Karin Simonsdotter i Hulan gifte sig 29/4 1710 i Vissefjärda (Vissefjärda C:1 s. 121).
 
Känner någon till vilka Per Carlssons föräldrar kan ha varit. De bodde troligen i Lindön, där Per Carlsson bodde vid sin vigsel. Kan Karin Simonsdotter ha varit dotter till båtsman Simon Lagman i Hulan, som i alla fall bodde där enligt mantalslängderna 1689 och 1700. Vad är i så fall känt om honom? Är mycket tacksam för hjälp att hitta Per Carlssons och Karin Simonsdotters bakgrund.
 
MVH Andreas

61
Algutsboda / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2014
« skrivet: 2014-04-17, 18:56 »
Hej. Jag har problem att komma vidare med en familj i Algutsboda på 1700-talet: Nils Hemmingsson och Elin Larsdotter i Högahult Södergård.
 
Nils Hemmingsson avled 1782 i Högahult Södergård, där han varit bonde, och var enligt åldersuppgift född 1713 (Algutsboda C:2 s. 782). Enligt Algutsboda AI:1 s. 318 var han född 1714. Födelsebok för Algutsboda saknas tyvärr för den här tiden. Bouppteckning efter honom finns i Uppvidinge häradsrätt FII:3 s. 573.
 
Nils Hemmingssons hustru Elin Larsdotter avled 31/12 1809 i Högahult Södergård (Algutsboda C:3 s. 687). Enligt åldersuppgiften född 1723, men jag hittar henne inte född i Algutsboda. Samma födelseår anges i Algutsboda AI:1 s. 318. Bouppteckning efter henne finns i Uppvidinge häradsrätt FII:13 s. 1189.
 
Jag undrar var Nils Hemmingsson och Elin Larsdotter vigdes. Elin Larsdotter kom troligen inte från Algutsboda, eftersom hon saknas i födelseboken. Varifrån kom hon? De kan väl ha gift sig i hennes födelsesocken. Jag undrar främst vilka Nils och Elins föräldrar var. Kan Nils föräldrar ha varit Hemming Nilsson, född 1689, och hans hustru Lisbet, född 1696, vilka bodde i Nils Hemmingssons gård (Algutsboda AI:1 s. 318). Vet någon mer om dessa personer?
 
MVH Andreas

62
14 Heraldik och ordenssällskap / Göran Patkulls huvudbanér
« skrivet: 2014-04-06, 14:19 »
Jag har ingen annan bild än denna. Får kanske möjlighet att fotografera det (om det finns kvar i kyrkan) i sommar.
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2014-04-06 14:20)

63
14 Heraldik och ordenssällskap / Göran Patkulls huvudbanér
« skrivet: 2014-04-05, 08:37 »
I Askeryds kyrka finns Göran Patkulls huvudbanér (Se Släktnamn-Introducerad adel-Patkull):
 


 
 
Jag behöver hjälp att tyda vilka ätters vapen som finns på huvudbanéret. Den vänstra sidan borde vara fädernet och den högra mödernet.
 
På fädernesidan ser jag följande vapen:
 
1. Patkull
2. ?
3. ?
4. ?
5. (von Rosen, men fel färger?)
6. ?
7. ?
8. ?
 
Mödernet:
 
1. Ovelacker
2. ?
3. Anrep
4. ?
5. Nieroth
6. Hastfer
7. ?
8. Wrangel
 
Av det som är känt om Göran Patkulls anfäder stämmer numreringen av anvapnen med att nr 1-8 på fädernet är ffff, fffm, ffmf, ffmm, fmff, fmfm, fmmf och fmmm, och samma numrering på mödernet (se mina inlägg Introducerad adel-Patkull). Om man får reda på vilka de övriga vapnen är borde det gå att få reda på mer om Göran Patkulls släkt. Jag vore mycket tacksam om någon kunde hjälpa mig med detta.
 
MVH Andreas

64
Patkull / Patkull
« skrivet: 2014-03-29, 09:31 »
Med tanke på att vapen nr 5 och 6 på mödernesidan är Nieroth och Hastfer, måste Göran Patkulls mormor Margareta Nieroths farfar och farmor ha varit NN Nieroth och NN Hastfer. Kan dessa personer ha varit Johan Nieroth till Kappell och Gerdtchen Hastfer, vilka levde i början av 1500-talet. En son till dessa måste i så fall ha varit gift med en kvinna med vapen nr 7 på mödernesidan, vars mor var NN Wrangel.
 
MVH Andreas

65
Patkull / Patkull
« skrivet: 2014-03-29, 09:20 »
Här kommer några förslag på vilka vapensköldar det kan röra sig om:
 
Fäderne:
1. Patkull
 


 
 
2. (borde vara Soye [Zöge]), men denna ätts vapen såg ut så här:
 


 
 
3. (borde vara Salis [Saltze])
 
4. (ett horn?)
 
5. (borde vara von Rosen), men färgerna är fel:
 


 
 
6. (fyrdelad sköld, kors eller korslagda … i två, fåglar? i två)
 
7. (ett lejon?, en hjort?, en leopard?)
 
8. (två mörka bjälkar mot ljus bakgrund)
 
Möderne:
 
1. Ovelacker
 


 
 
2. (överst ett fält, i mitten en ginbalk?, nederst en ring)
 
3. Anrep
 


 
 
4. {tre ljusa [eller är det bara en] … i rad, mot mörk bakgrund)
 
5. Nieroth
 


 
 
6. Hastfer
 


 
 
7. (delad sköld, i den ena halvan två …, i den andra en halv [fågel?])
 
8. Wrangel
 


 
 
MVH Andreas

66
Patkull / Patkull
« skrivet: 2014-03-26, 16:33 »
Kan ordningen på vapnen från ffff till fmmm på vänstersidan och från mfff till mmmm på högersidan. Då blir Göran Patkulls anor följande:
 
f Patkull (Johan Patkull)
m Ovelacker (Margareta Ovelacker)
ff Patkull (J?rgen Patkull)
fm von Rosen (Anna von Rosen)
mf Ovelacker (Johan Ovelacker)
mm Nieroth (Margareta Nieroth)
fff Patkull (Bartolomäus Patkull)
ffm NN (Katarina Salis)
fmf von Rosen (NN von Rosen)
fmm NN (NN)
mff Ovelacker (Johan Ovelacker)
mfm Anrep (Elisabet Anrep)
mmf Nieroth (NN Nieroth)
mmm Wrangel (NN)
ffff Patkull (Bartolomäus Patkull)
fffm NN (Gertrud Soye)
ffmf NN (NN Salis)
ffmm NN (NN)
fmff von Rosen (NN von Rosen)
fmfm NN (NN)
fmmf NN (NN)
fmmm NN (NN)
mfff Ovelacker (Johan Ovelacker)
mffm NN (NN)
mfmf Anrep (Alef Anrep)
mfmm NN (Anna von Benten)
mmff Nieroth (NN Nieroth)
mmfm NN (NN)
mmmf NN (NN)
mmmm Wrangel (NN)
 
Denna numrering verkar stämma bra med de uppgifter som finns i litteraturen om Göran Patkulls släkt, men jag behöver fortfarande hjälp att tyda de övriga anvapnen.
 
MVH Andreas

67
Patkull / Patkull
« skrivet: 2014-03-26, 15:47 »
Hej.
 
Fram tills nyligen har jag varit oventande om att det finns ett huvudbanér för Göran Patkull i Askeryds kyrka i Småland. I boken Askeryd. En gammal smålandssocken av Karl David Andersson och Jean Silfving är detta huvudbanér avbildat på s. 116:
 

 
Hans 16 anor finns alltså med i kanten. Jag ser följande ätters vapen:
 
vänstra sidan:
 
Patkull (tre torn)
? (något fabeldjur med vingar och svans?)
? (ett berg eller en kulle?)
? (ett horn?)
? (von Rosen?) (tre rosor?)
? (fyra fält, två med fåglar?, två med korslagda.?)
? (ett fyrbent djur?)
? (två bjälkar)
 
högra sidan:
 
Ovelacker (ett stående lejon)
? (en ginbalk?, övre fältet färgat, nedre med en ring?)
Anrep (en kam?)
? (tre.?)
Nieroth (tre balkar)
? (tre hjärtan eller huvuden?)
? (delad sköld, ena delen med två.?, andra med en halv.?)
Wrangel (en mur)
 
Med tanke på det som är känt om hans anor verkar vänstra sidan vara fädernet, och högra mödernet.
 
Göran Patkulls föräldrar var Johan Patkull (vapen nr 1 till vänster) och Maragreta Ovelacker (nr 1 till höger).
 
Farmodern var enligt Elgenstierna Anna von Rosen (nr 5 till vänster?), och mormodern var enligt samma källa Margareta Nieroth (nr 5 till höger).
 
Göran Patkulls ffm Katarina Salis vapen känner jag inte till. Hans mfm var Elisabet Anrep (nr 3 till höger). Är Katarina Salis vapen möjligen nr 3 till höger, som verkar föreställa en kulle eller ett berg?
 
Göran Patkulls fffm var Gertrud Soye (Zöge), vilket vapen? Jag ser inte ätten Zöges vapen bland Patkulls anvapen. Hans mfmm var Anna von Benten, vilket vapen?
 
Jag vore mycket tacksam för hjälp att tyda vilka övriga vapenbilder det rör sig om. Detta kan kanske leda till att vi får mer kunskap om Göran Patkulls anfäder/anmödrar. Är sköldarna på huvudbanéret uppsatta efter ett mönster? Går det på så sätt att reda ut vilka vapen som hör till vilka anor?
 
Källor till genealogiska uppgifter:
 
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor (om ätten Patkull).
 
Jan Anrep-Bjurling, Ätten Anreps westfaliska bakgrund, Släkt och Hävd 1999.
 
Astaf von Transehe-Roseneck, Zur älteren Geschichte der v. Patkul, Jahrbuch f?r Genealogie, Heraldik und Sphragistik 1911-1913, s. 494.
 
Astaf von Transehe-Roseneck, Die von Ovelacker in Livland, Jahrbuch f?r Genealogie, Heraldik und Sphragistik 1911-1913, s. 14.
 
MVH Andreas

68
Graan / Graan
« skrivet: 2014-03-18, 20:10 »
Tack Leif! Då vet jag i alla fall var på Västerlånggatan Johan Graan hade sitt hus.

69
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 09 februari, 2015
« skrivet: 2014-03-18, 14:55 »
Hej.
 
Enligt Latin för släkthistoriker av Urban Sikeborg betyder solemnis högtidlig, alltså borde solemni ha med högtid att göra. Precatio betyder bön, och precationum är genitiv plural, alltså böners. Kan det var någon bönehögtid? Jag gissar på att dom solemni precationum syftar på en av de fyra bönedagarna.
 
MVH Andreas

70
Graan / Graan
« skrivet: 2014-03-17, 16:16 »
Tack för svaret Leif!
 
Du har nog rätt i att det nedre gatunamnet är Kungsgatan (nuvarande Stora Nygatan). På ritningen läser jag Konungz, och resten av gatunamnet döljer sig nog i vecket mellan sidorna.
 
Även gatan Tyska brinken verkar tidigare ha hetat Vattubrinken, enligt Wikipedia år 1454, men namnet kan ju ha använts även senare.
 
Det rör sig alltså sannolikt om tomterna vid hörnet Västerlånggatan-Tyska brinken eller Västerlånggatan-Kåkbrinken.
 
Är det känt var de andra som nämns på ritningen hade sina hus? På hörnet låg grevinnan Brita Kurcks hus, sedan Peter Hanssons hus, därefter Johan Graans hus och sist Rosenstiernans hus. Vid Stora Nygatan låg Philip Berlemans hus.
 
MVH Andreas

71
Graan / Graan
« skrivet: 2014-03-16, 16:04 »
Hej.
 
Jag tänker här tipsa om att en tvist mellan assessorn Johan Graan och skräddaren Philip Berleman 1652 finns i Svea hovrätt, huvudserie (liber causarum) vol. 137 akt nr 6 (SVAR: bild 163). Där finns bl.a. följande karta som visar Johan Graans fastighet i Stockholm. Jag tolkar gatan som Westrelongat[an], och i hörnet står Wattubrinkin. Det tredje gatunamnet kan jag inte utläsa. Vet någon var på Västerlånggatan Johan Graan hade sin fastighet och om detta hus finns kvar idag?
 

 
MVH Andreas

72
I Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män under Johan Poppelman finns lite mer om Gustaf Rudebeck och Elsa Nilsdotter Berg:
 

 

73
Hej.
 
Att Paul Rudebecks hustru hette Maria, och inte Margareta, i förnamn står även i supplementet till Elgenstierna. Tack för tolkningen av Marias efternamn!
 
Om Nils Berg och hans dotters äktenskap med Gustaf Rudebeck finns mer i Domkapitlets i Lund arkiv FIIf:9, äktenskapshandlingar 1693. Sidnumrering saknas, men på ArkivDigital är det bild nr 2270-2310, 2900-2950 och 3610.
 
Elsa Nilsdotter var tydligen trolovad med bagargesällen Michel Månsson i Lund. Gustaf Rudebeck hade ett förhållande med den redan trolovade Elsa Nilsdotter Berg som student i Lund i slutet av 1600-talet, och bland handlingarna finns också ett brev från Gustafs bror och förmyndare Paul som beklagar att brodern är bedragen av en lättsinnigh Qwinnesperson. På bild 2920 uppger Gustaf Rudebeck att det aldrig är eller ska bli hans vilja att ta kvinnfolket till äkta. På bild 3610 skriver Gustaf Rudebeck att han ska resa till Holland för att studera, och vill att hans och Elsa Bergs barn ärligen och väl ska tagas i kyrkan. Och trots Gustaf Rudebecks släkts motstånd blev det ändå ett äktenskap mellan honom och Elsa, vilket jag dock inte hittar i vigselboken.
 
MVH Andreas

74
Enskilda arkiv, samlingar och register / Westrinska samlingen
« skrivet: 2014-03-16, 11:05 »
I min släktforskning har jag personer från Kalmar där det i litteratur hänvisas till Westrinska samlingen. Är samlingen digitaliserad nu? Och på vilken hemsida hittar man den i så fall?
 
MVH Andreas

75
I Järstorp C:1 s. 3, i Järstorps kyrkas inventarium nämns assessorn Paul Rudebeck och hans hustru Maria i anledning av en donation till kyrkan. Paul Rudebecks hustru hette Maria Nenzelia, men här står det i alla fall inte Nenzelia. Det ser ut som om hennes efternamn börjar på S, men jag kan inte läsa mer. Ser någon vad det står?
 

76
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 09 februari, 2015
« skrivet: 2014-03-16, 07:58 »
Dom Solemni Precationum Staffan Swänss dotter i Andersmål.
Märta. M. W. Kyrkiowärd Anders i Kimbramåla Jon
i Brombo. Q W. hust Elsa i Husgiöhl Pig Karin i Anders
måhla
 
MVH Andreas
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2014-03-16 07:59)

77
Gyllensparre / Gyllensparre
« skrivet: 2014-03-15, 15:20 »
Hej. Jag håller på att sammanställa information om Jöns Persson, som introducerades med namnet Gyllensparre. Jag är intresserad av allt som rör honom, t.ex. från domböcker, kyrkoböcker eller tryckt litteratur och om någon har hittat något om Jöns Persson Gyllensparre är jag intresserad.
 
MVH Andreas

78
Jag hittade en intressant notis i Ljuder C:2 s. 6 under rubriken Sällsamme Tingh:
 
[1706] d: 9 Septemb: Undkom Olyckel Hr: RådMannen i Lundh välakt: Nielss
Bärgh uti Östra Kråkesiö giärde då han ifrån gården tänkte reesa där
ifrån undan för anliden vidh gården vidh åckerrenen föll af sin häst
stötte sin nacke emot een där ännu liggiande steen, och något litet där-
effter mitt på anliden på vägen åth gården afsombnade.
 
I samma kyrkobok på s. 177 finns dödsnotisen:
 
[1706] d: 14 Dito [Semptemb:] begrofz Hr. Råd Mannen I Lundh Nilss bärgh i Kyrkjan
som Olyckel unkom i Östra Kråkesiö giärde lefwat berömmel uti 61 åhr
 
Detta måste alltså röra sig om Gustaf Rudebecks på Kråkesjö Säteri (Kråkesjö Östergård) svärfar, vars dotter Elsa Nilsdotter Berg kom från Lund, där Nils Pedersson Berg var skräddare. Nils Berg finns inte i Lunds domkyrkoförsamlings dödböcker, och anledningen var alltså att han dog hos dottern i Östra Kråkesjö genom att falla av sin häst och slå nacken i en sten.
 
MVH Andreas
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2014-03-15 13:35)

79
Bräkne-Hoby / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-05-22
« skrivet: 2014-03-08, 17:36 »
Hej.
 
Cajsa Larsdotter är nog den Catharina som föds tvilling med Lena 6/5 1799 i Startorpet, Tryserums socken (det står helt klart Tryserum i Bräkne-Hoby AI:19 s. 205) av föräldrarna båtsman Lars Trysberg och hans hustru Maja Gustafsdotter.
 
MVH Andreas

80
Hagby / Hagby
« skrivet: 2014-03-08, 17:04 »
Hej. Jag har problem att hitta var Stina Börjesdotter föddes och vilka som var hennes föräldrar. Hon avled 17/9 1811 i Södra Hagby, 55 år gammal (Hagby C:3 s. 336). Enligt dödboken föddes hon alltså 1756. Hon var då änka efter båtsman Sven Hag. Jag är ättling till Stina Börjesdotters oäkta dotter med Per (Peter) Ingesson från Yxneberga, Maria (Maja), född 4/9 1787 i Södra Hagby (Hagby C:3 s. 104). Modern var ogift och 25 år, alltså född 1762 enligt denna källa. Vittnen vid dottern Marias dop var Olof Nilsson, Sven Persson i Södra Hagby, Jon Larssons hustru Ingrid i Vallby och pigan Brita Jonsdotter i Holmskvarn. Kan detta ge ledtrådar om moderns härkomst?
 
I 1797 års husförhörslängd för Hagby socken återfinns båtsman Hag, 42 år, med hustrun Stina, 34 år, och barnen Maria, 9 år, och Maja, 11 år, i Södra Hagby (Hagby AI:1 s. 57). Enligt denna källa var Stina Börjesdotter 1763.
 
När föddes Stina Börjesdotter (uppgifterna om födelseåret, 1756, 1762 och 1763 skiljer ju på 7 år) och av vilka föräldrar, och var kom hon ifrån?
 
MVH Andreas

81
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-03-08, 16:47 »
Problemet är att jag i så fall behöver forska i domböcker från mitten av 1700-talet, som inte finns scannade av varken SVAR eller AD. Finns det andra sätt att bevisa släktskapet?
 
I båda fallen i mina inlägg ovan bor personen någon annanstans vid vigseln än där han troligen föddes. Vad kan vara anledningen till att en son inte bor kvar hos familjen, när en eller båda föräldrarna fortfarande var i livet och brukade gården?
 
MVH Andreas

82
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 09 februari, 2015
« skrivet: 2014-03-05, 16:17 »
Hej.
 
Jag har inte forskat på dessa personer då jag hittills inte kunnat fastställa att Ingrid Jonsdotter, gift med Peter Staffansson, var dotter till Jon Staffansson. Men Jon Staffansson borde med tanke på sitt patronymikon som du säger vara son till Staffan Persson i Skinnabo. Jon Staffansson brukar 1738 1/4 mantal Skinnabo och modern brukar också 1/4 mantal. 1737 brukar modern enligt mantalslängden 1/2 mantal, och Jon Staffansson tar alltså senast 1738 över halva gården. Anteckning om uppbud och fasta för Jon Staffansson på 1/4 mantal Skinnabo borde finnas i Södra Möre härads dombok 1738 eller åren strax innan, men dessa domböcker är tyvärr inte scannade av SVAR eller ArkivDigital.
 
På den här tiden var det ju vanligt att ett par gifte sig i brudens hemsocken, och alltså kom Elin Persdotter troligen inte från Vissefjärda, men jag vet inte varifrån. Jag har inte hittat Jons födelse.
 
MVH Andreas

83
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-03-03, 18:05 »
Jag har också haft problem att hitta föräldrarna till Nils Persson, bonde i Fröseke Bölnagård. Han gifte sig 28/12 1742 i Älghult med Kirstin Persdotter från Fröseke Bölnagård, han var själv änkeman och bosatt i Fröseke Oxlagård. Han avled 21/6 1754 i Fröseke Bölnagård, enligt uppgift om dödsåldern född 1705.
 
Nils Persson hade enligt mantalslängden 1747-1759 följande barn: Per Nilsson, 14 år, Elin Nilsdotter, utan angiven ålder, och Jonas Nilsson, 5 år. Per föddes 18/10 1734 i Fröseke Oxlagård av Nils Persson och hans första hustru Maria Persdotter. Eftersom jag inte har hittat Nils Perssons vigsel med Maria Persdotter i Älghults vigselbok vet jag inte var Nils och Maria kom ifrån.
 
Dopvittnen vid Nils Perssons barns dop var följande personer:
 
Per, född 18/10 1734: Jon Nilsson i Fröseke Ekagård, Per Persson i Fagraskog, Sven Persson i Fröseke Oxlagård, hustru Kirstin Persdotter i […?]måla, Ingeborg Persdotter i Fröseke Ekagård, Kirstin Persdotter i Fröseke Oxlagård.
 
Jonas, född 9/1 1744: Carl Nilsson i Fröseke Bölnagård, Per Persson i Fröseke Oxlagård, drängen Jon Persson i Fröseke Oxlagård, hustru Elin Persdotter i Fagraskog, hustru Sara Persdotter i Fagraskog, pigan Elin Persdotter i Fröseke Bölnagård.
 
Förutom dopvittnen från Fröseke kom alltså tre stycken (Per Persson, Elin Persdotter och Sara Persdotter) från Fagraskog.
 
Elin Persdotter var gift med Daniel Jonsson i Fagraskog Östergård, och var född 18/12 1714 i Fagraskog av Per Nilsson och Elisabet Persdotter. Även Sara var dotter till dessa, född i Fagraskog 23/4 1719. Per Persson har jag däremot inte hittat i Fagraskog i husförhörslängden 1747-1759. Var även han son till Per Nilsson.
 
Nils Persson i Fröseke Bölnagård var enligt åldersuppgift vid sin död och husförhörslängden 1747-1759 född 1705. Under perioden 1703-1707 föddes två Nils Persson i Älghult, båda 1706, den ene i Brädebol och den andre i Fagraskog.
 
Är detta tillräckligt med fakta för att skriva in Nils Persson som son till Per Nilsson i Fagraskog i mitt släktträd, och är det tillräckligt med fakta för att jag ska föra in Per Mårtensson i Bockaskruv som far till Per Persson i Gödeshult Västergård (se mitt förra inlägg) i min släktforskning?
 
MVH Andreas

84
Arby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-03-03, 15:19 »
Tack så mycket! Då kan jag forska ytterligare bakåt på Elins släkt.

85
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2014
« skrivet: 2014-03-02, 19:23 »
Alla dopvittnen som inte kom från Gödeshult tillhörde tydligen samma familjekrets. Intressant!
 
Jon Ingesson i Bockaskruv (vittne 24/1 1739 och 10/2 1746) och Måns Ingesson i Bockaskruv (vittne 10/2 1746) var bröder. Jon föddes 1681 i Abrahamsmåla. Måns föddes 1701 i Fjärdingsmåla. Fadern Inge Månsson bodde först i Abrahamsmåla och sedan i Fjärdingsmåla. Måns Ingesson i Bockaskruv var gift med Karin Persdotter, de gifte sig 1731 i Älghult och båda var då bosatta i Bockaskruv (Älghult C:2 s. 159). Karin Persdotter borde vara den Karin med föräldrarna Per Mårtensson och Kirstin Jonsdotter som föddes i Bockaskruv 1714. Enligt husförhörslängden 1747-1759 var hon 35 år, och eftersom åldersuppgifterna i denna husförhörslängd är nedskrivna ca 1749 ger detta födelseåret 1714. Änkan Kirstin Jonsdotter bor hos Måns Ingesson och Karin Persdotter i Bockaskruv Västergård enligt husförhörslängden 1760-1780.
 
Per Persson i Gödeshult Västergård var 44 år gammal 1749 (Älghult AI:1 s. 142), alltså född ca 1705. Det finns en Per Persson född i Bockaskruv Västergård 1706. Där var Per Mårtensson bonde. Kan detta vara Per Persson, som i så fall var syster till Karin Persdotter i Bockaskruv, vilket förklarar att Karin och hennes man är vittnen vid Per Perssons barns dop?
 
MVH Andreas

86
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2014
« skrivet: 2014-03-02, 18:57 »
Vittnen vid Per Perssons barns dop:
 
Elsa, född 24/1 1739: Jon Ingesson i Vrånghult, Per Svensson i Gödeshult, drängen Jaen Jonsson i Gödeshult, hustru Ingeborg Jaensdotter i Gödeshult, hustru Karin Persdotter i Bockaskruv, pigan Karin Olofsdotter i Gödeshult.
 
Annika, född 10/2 1746: Jon Ingesson, Måns Ingesson, drängen Daniel Sunesson, hustru Annika Andersdotter i Gödeshult, hustru Elin Svensdotter, pigan Karin Persdotter.
 
Elin, född 14/1 1751: Carl Jonsson i Gödeshult, Bengt Jonsson i Gödeshult Nedergård, Annika Nilsdotter i Gödeshult Nedergård, pigan Ingrid Amundsdotter i Gödeshult Nedergård.
 
Isak, född 27/1 1754: Sune Jonsson i Gödeshult, Jon Persson i Gödeshult Backegård, drängen Bengt Jonsson i Gödeshult Backegård, hustru Karin i Bockaskruv, hustru Kirstin Jonsdotter i Vrånghult, pigan Ingrid Amundsdotter i Gödeshult.
 
Det verkar som om familjen har haft någon koppling till Vrånghult och Jon Ingesson där. Hustru Karin Persdotter i Bockaskruv var också dopvittne vid två av Per Perssons och Karin Amundsdotters barns dop. Annars är alla dopvittnen från Gödeshult, där Karin Amundsdotter kom ifrån, och dessa personer var ju också grannar till familjen.
 
MVH Andreas

87
Arby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-03-02, 18:36 »
Det var mycket uppgifter! Tack!
 
Problemet är ju dock att Elin kan ha varit dotter till en annan Nils i Södra Otteskruv, det fanns minst två stycken med det namnet. Går det att reda ut vem som är Elins far?
 
MVH Andreas

88
Madesjö / Madesjö CI:2 s. 179, vigsel 3/6 1734
« skrivet: 2014-03-02, 09:11 »
Ranlamo låter troligt, men Ranglamo verkar enligt Institutet för språk och folkminnens ortnamnsdatabas bara vara en skog i Madesjö, och orten finns inte med i husförhörslängden.

89
Madesjö / Madesjö CI:2 s. 179, vigsel 3/6 1734
« skrivet: 2014-03-01, 16:55 »
Hej. Jag behöver hjälp att läsa från vilken ort Sven Johansson kommer.
 

 
MVH Andreas

90
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2014
« skrivet: 2014-03-01, 16:07 »
Hej. Har någon uppgifter som kan hjälpa mig med följande problem:
 
Per Persson i Gödeshult gifte sig 3/6 1733 i Älghult med Karin Amundsdotter från samma by (Älghult C:2 s. 15). I husförhörslängden 1747-1759 var han 44 år, alltså född ca 1705 (Älghult AI:1 s. 142; åldersuppgifterna i längden är antecknade ca 1749, vilket jag märkt efter mycket forskning på personer i denna socken). I mantalslängden 1760-1780 står hans födelseår som 1703 (Älghult AI:2 s. 340). Per Persson avled 1773 i Gödeshult Västergård och begravdes 1/1 1774, 63 år gammal och enligt denna uppgift född 1711 (Älghult EI:1 s. 202). När föddes egentligen Per Persson? Kom han från Gödeshult, där han bodde vid vigseln, eller någon annanstans ifrån?
 
MVH Andreas

91
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-03-01, 15:38 »
Hej.
 
Jag har problem att forska vidare på min anmoder Ingrid Jonsdotters släkt. Hon gifte sig 28/12 1758 i Vissefjärda med Peter Staffansson från Alsjö och bodde då själv i Skinnabo (Vissefjärda C:2 s. 44). Änkan Ingrid Jonsdotter avled 4/12 1815 i Skinnabo (Vissefjärda C:3 s. 576). Hon var enligt åldersuppgift vid sin död född 1738 (Vissefjärda C:3 s. 576), vilket också anges som hennes födelseår i husförhörslängderna (Vissefjärda AI:1 s. 184; Vissefjärda AI:2 s. 73). Det finns dock ingen Ingrid som verkar vara henne född omkring 1738 i Vissefjärda.
 
Peter Staffansson och Ingrid Jonsdotter finns första gången 1759 med i mantalslängden under Skinnabo, där de brukar 1/4 mantal. Året innan (1758) brukas samma gård av Sven Jonssons änka, som de alltså tar över gården av. Denne Sven Jonsson gifte sig 9/10 1754 i Vissefjärda med änkan Elin Persdotter från Skinnabo, han själv kom från Locketorp (Vissefjärda C:2 s. 40). Elin Persdotter var änka efter Jon Staffansson som tidigare hade brukat samma gård och avled 1751 i Skinnabo (Vissefjärda C:2 s. 543). Kan Ingrid ha varit dotter till denne Jon Staffansson? Det verkar troligt med tanke på att Jon Staffanssons gård först brukas av honom själv, sedan av änkan och hennes man Sven Jonsson, sedan Sven Jonssons änka och slutligen av änkans dotter (?) Ingrid Jonsdotter. Sven Jonsson hade enligt mantalslängden 1757 en (styv?)dotter Ingrid. Men när föddes hon?
 
Om bl.a. Jon Staffansson finns en artikel, Byn Skinnabo, av Lena Nilsson i I Dackebygd 1988. Där står på s. 15: Jon Staffanssons dotter Ingrid fick 1763 böta 2 daler smt till kyrkan för lönskaläger. Hon var alltså inte gift. Då hade det inte varit lönskaläger utan hor. I Vissefjärda kyrkoräkenskaper finns under bötespenningar 1763 quinf. Ingrid Jonas dr i Skinbo lönskeläge. Finns det bevis att denna Ingrid Jonasdotter var dotter till Jon Staffansson? Hade han två döttrar med samma namn?
 
MVH Andreas

92
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-22, 19:02 »
Jan, din Helena Nilsdotter föddes 23/6 1736 i Ideboås som dotter till Nils Olofsson och hans hustru Lisbet Svensdotter (Lisbet var i ett första äktenskap gift med Daniel Månsson, född 1692 i Ideboås, död där 1729, vilkas dotter Sara, född 7/10 1726, är min anmoder). Föräldrarna gifte sig 18/5 1730 i Älghult. När Lisbet Svensdotter 29/5 1725 ingick sitt första äktenskap i Älghult med Daniel Månsson bodde hon i Uranäs. Hon föddes förmodligen i Uranäs 1709, då födelsebok saknas, och dog 1785 i Ideboås. Bouppteckning efter henne finns i Uppvidinge häradsrätt FII:4 s. 605. Av Uppvidinge härads dombok 16/10 1727 framgår att hon var dotter till nämndemannen Sven Svensson i Uranäs, som kallas Daniel Månssons svärfader.
 
Lite fakta om dessa personer:
 
Sven Svensson föddes i Uranäs 9/2 1668, enligt en uppgift längst ner på första skrivna sidan i Älghults födelsebok 1679-1716. Han dog i Uranäs 1745.
 
Gift 1/6 1702 i Åseda (kyrkoräkenskaper) med Sara Persdotter från Furusjömåla. Föräldrar: Per Yggesson i Furusjömåla, död 1725 (kyrkoräkenskaper), byggmästare. Per Yggessons hustru var Sara Persdotter, död 1746 i Furusjömåla. Deras dotter Sara nämns i katekisationslängden för Åseda 1692 i Växjö domkapitels arkiv.
 
Sven Svenssons i Uranäs föräldrar var Sven Persson, död 20/9 1701 i Uranäs, och hans hustru Ingrid Bengtsdotter. Det framgår av Älghults katekisationslängd 1692, där paret och sonen Sven Svensson finns antecknade under Uranäs. Sven Persson var enligt Liss-Eric Björkmans bok Från gård och by i Älghult son till Per Jonsson och hans hustru Kirstin i Uranäs, vilket han verkar grunda på en arvsuppgörelse mellan Per Jonssons barn (i Uppvidinge härads dombok?).
 
MVH Andreas

93
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-22, 18:44 »
Det står Nils Olssons dotter i Ideboås.
 
MVH Andreas

94
Ulfsax / Ulfsax
« skrivet: 2014-02-21, 18:58 »
Här http://www.tonnquist.se/_text_/6-frls/63a_stenbock.pdf för Gunnar Tonnquist ett resonemang om Estrid Drakes existens och föreslår att uppgiften hos Elgenstierna, att Märta Olofsdotter (Stenbock), gift med Jöns Pedersson (Ulfsax), var dotter till en Margit Henekadotter, skulle stämma, och löser därmed problemet med att släktskap skulle hindra ett äktenskap mellan Peder Jönsson (Ulfsax) och Estrid Olofsdotter (Drake). Men Olof Jönssons (Stenbock) änka var bevisligen Margareta Svensdotter (Krumme), och hans änka kan därför inte ha varit Margit Henekadotter, vilket Tonnquist också påpekar. Det mest sannolika är därför att ett äktenskap mellan Peder Jönsson (Ulfsax) och Estrid Drake aldrig ägde rum.
 
MVH Andreas

95
Ulfsax / Ulfsax
« skrivet: 2014-02-21, 18:40 »
Kan nämna att Lindorm Perszons Godz på Osaby finns i en längd från 1559 (Frälse- och rusttjänstlängder vol. 8:4, fol. 27r-28r). Enligt personregistret till längderna skall det finnas fler förteckningar på Lindorm Perssons gods, men i innehållsförteckning för vol. 12 på SVAR står: (4 blad) Lindorm Persson (Ulfsax) 1560-talet. Se Sandbergska samlingen FF 14090-93. Sandbergska samlingen verkar tyvärr inte vara digitaliserad av SVAR eller AD.
 
Jag har också lagt märke till att de flesta kvinnor i frälse- och rusttjänstlängderna är änkor, vilket styrker antagandet att det inte rör sig om Lindorm Perssons hustru.
 
Ett annat viktigt stöd för att Kristina Knutsdotter (Ribbing) var mor till Lindorm Persson (Ulfsax) är det ovanliga Lindorm-namnet, som fanns inom ätten Ribbing (Kristina Knutsdotters bror var Lindorm Knutsson [Ribbing]).
 
MVH Andreas

96
Ulfsax / Ulfsax
« skrivet: 2014-02-21, 18:04 »
Hej Gerhard.
 
Att årtalet 1562 stämmer framgår av dateringen i slutet av längden över Kerstins till Håringe gods:
 

 
Alltså kan denna Kerstin inte vara samma person som Lindorm Perssons hustru.
 
Namnen på Olof Drakes barn har Jan Eric Almquist hämtat från Hans Brasks släktbok. På s. 120 i den tryckta utgåvan av denna släktbok (utg. av Hans Gillingstam och Göran Setterkrans) nämns följande barn till h(ustru) Mereta Olaff Drakes: Claws (Klas), Jören (Göran), Olaff (Olof), Margareta, Anna, Arffuid (Arvid) och Cicilia (Cecilia), dock inget bevis för att Estrid inte har existerat. Något som talar för att Hans Brask inte har missat att skriva in Estrid är att syskonskaran levde i början och mitten av 1500-talet, alltså samtidigt som Hans Brask själv (1464-1538).
 
Anrep kan nog inte beskyllas för att ha hittat på Estrid Drake. Anreps verk är ju mestadels en tryckt utgåva av de s.k. Riddarhusgenealogierna. Frågan är var uppgiften tidigast förekommer. Finns den hos t.ex. Utter eller Peringskiöld?
 
Du har nog rätt i att Knut Bengtsson mycket väl kan ha köpt gårdarna av sin svågers hustru, men även ha ärvt dem av sin svärmor.
 
Anledningen till att det inte finns någon rättelse i Elgenstierna om Estrid Drake är nog att diskussionen inte varit känd av författaren vid utgivandet av boken.
 
MVH Andreas

97
Hagby / Hagby
« skrivet: 2014-02-19, 16:42 »
Båtsmannen Nils Nilsson Kosa för Södra Hagby antogs 7/1 1792. Han avled på örlogsfartyget Dristigheten i Jungfrusund, Finland, 7/8 1808 (enligt bouppteckning i Södra Möre häradsrätt FII:21 s. 1145-1146). I Länsstyrelsen i Kalmar län, landskontorets arkiv, övriga handlingar rörande båtsmanshållet, GIab:13 finns en rulla över antagna båtsmän. Där anges att han 1792 var 21 år, alltså född ca 1771. Hans födelseort anges vara Södra Möre.
 
Jag har gått igenom alla födda i Södra Möre härad 1770-1772 för att hitta alla Nils Nilsson, och undrar nu om någon vet om någon av dessa är sedermera båtsmannen Nils Nilsson Kosa.
 
Nils, född 20/6 1772 i Ljungby socken, far: smeden Nils Jonsson, mor: Kerstin Hansdotter (Ljungby C:5 s. 173).
 
Nils, född 10/3 1771 i Arby socken, oäkta, far: skrivaren Nils Saxe, mor: Kirstin Åkesdotter (Arby C:3 s. 190).
 
Nils, född 26/10 1770 i Igelösa, Voxtorp, far: Nils Nilsson, mor: Anna Håkansdotter (Voxtorp C:2 s. 120).
 
Nils, född 23/7 1770 i Prästgården, Madesjö, far: Nils Persson (Madesjö CI:3 s. 141).
 
Nils, född 8/1 1771 i Ekeryd, Madesjö, far: båtsmannen Nils Kjölsson (Madesjö CI:3 s. 146).
 
Jag har länge försökt hitta varifrån Nils Nilsson Kosa kom och är tacksam för hjälp att hitta hans födelse och föräldrar.
 
MVH Andreas

98
Ljungby (H) / Äldre inlägg (arkiv) till 15 juni, 2014
« skrivet: 2014-02-19, 15:40 »
Hej.
 
Birgitta, om du har tillgång till ArkivDigital finns mantalslängder för Kalmar län under bl.a. 1690-talet om du söker på Kalmar läns landskontor.
 
Är det dopvittnen som gör det troligt att Anna Persdotter var dotter till Per Abrahamsson i Lilla Tomteby? Vilka i så fall?
 
MVH Andreas

99
Arby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-19, 14:59 »
Det senaste inlägget kanske skulle passa bättre in under rubriken Madesjö...

100
Arby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-19, 14:58 »
Hej Birgitta.
 
Det borde vara rätt Elin. Hon bodde vid vigseln i Madesjö med Håkan Abrahamsson 24/11 1754 i Södra Otteskruv, och när hon dog 2/6 1795 i Bossmåla, Arby, var hon 66 år gammal, alltså född ca 1729.
 
Problemet är att fadern Nils efternamn inte nämns i födelsenotisen, och det bodde flera Nils i Södra Otteskruv vid den här tiden. En av dessa var t.ex. vittne vid Elin Nilsdotters dop.
 
I Madesjö husförhörslängd 1749-1754 s. 254 under Södra Otteskruv finns Pigan Elin Nilss dotter, 18 år gammal. Men det framgår inte vilka hennes föräldrar var. Jag hittar henne inte i den föregående husförhörslängden 1728-1740 s. 204, där bl.a. Nils Nilsson med hustrun Maria finns.
 
I mantalslängderna för Madesjö och Otteskruv omkring 1728 finns två möjliga fäder till Elin Nilsdotter. Dels Nils Olsson, brukare av 1/3 mantal Otteskruv, och dels Nils Nilsson, brukare av 1/6 mantal Otteskruv. Den ene av dessa var Elins far, och den andre var vittne vid hennes dop. Frågan är om det går att reda ut vem som är vem.
 
MVH Andreas

101
Arby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-19, 07:43 »
Hans, känner du till mer om Håkan Abrahamsson och Elin Nilsdotter. Jag såg här på anbytarforum att Håkan ska ha fötts 1716 i Hanemåla, Madesjö, men jag hittar honom inte i födelseboken. Vad är källan till uppgiften att han var son till Abraham Olsson i Hanemåla? När dog Håkan Abrahamssons hustru Elin?
 
MVH Andreas

102
Arby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-19, 07:16 »
Tack Hans. Jag måste ha missat denna Ingrid i födelseboken.
 
MVH Andreas

103
Ulfsax / Ulfsax
« skrivet: 2014-02-18, 15:57 »
Den hustru Kerstin i Håringe som finns med i Frälse- och rusttjänstlängder 1562 kan inte ha varit gift med Lindorm Persson (Ulfsax), vilket först dog 1565 i slaget vid Axtorna (Elgenstierna). Lindorm Persson var gift med Kerstin Gabrielsdotter (Körning) redan 1559, då hans sätesgård var Osaby, som han hade fått från Kerstins släkt. Änkan Kerstin kan alltså inte vara Lindorm Perssons (Ulfsax) hustru, utan var troligen Peder Jönssons (Ulfsax) änka Kristina Knutsdotter (Ribbing).
 
Dessutom tyder Lindorm Perssons förnamn på att hans mor var Kristina Knutsdotter (Ribbing). En bror till henne var nämligen Lindorm Knutsson (Ribbing) (Elgenstierna).
 
Det finns inget som tyder på att Estrid Drake (hon kallas så i Elgenstierna, men adelskvinnor på den här tiden hade patronymika) har existerat, och därför har inte heller Jan Eric Almquist tagit med henne i SoH 1957.
 
Av Frälsegodsen under Håringe framgår också att hustru Kerstin i Håringe 1562 ägde Horn i Bolmsö socken och Norra Markås i Villstads socken, vilka senare ägdes av Peder Jönssons (Ulfsax) svärson Knut Bengtsson (Hård). Knut Bengtsson kan antas ha fått dessa genom sin hustru, vilket passar bättre om Kerstin i Håringe inte är Lindorm Perssons hustru. Då hade Knut Bengtsson i stället fått gårdarna från sin svågers hustru, vilket inte är lika troligt.
 
MVH Andreas

104
Svantepolk Knutsson / Svantepolk Knutsson
« skrivet: 2014-02-17, 17:31 »
Ingeborg var bevisligen Svantepolks dotter och inte syster (se Ralf Palmgrens inlägg i denna tråd 14 december 2013 16:45). Däremot är det inte lika säkert att hennes mor var Benedicta Sunesdotter (se Kaj Janzons inlägg i denna tråd 26 februari 2011 14:31 och 18:13).
 
Jag är också intresserad av när artikeln om Svantepolk Knutsson kommer i SBL. I nästa häfte? Och har det framkommit nya forskningsresultat?
 
MVH Andreas

105
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-16, 17:33 »
Min anfader Carl Carlsson, senare bonde i Suletorp och Bockaskruv Västergård, Älghult, död 14/8 1814 i Bockaskruv Västergård (Älghult C:4 s. 311), född ca 1763 enligt åldersuppgift i dödboken, gift andra gången i november 1790 med Lisa Svensdotter (Älghult EI:1 s. 35). Han gifte sig första gången 1785 i Älghult med Annika Jonsdotter från Suletorp (Älghult EI:1 s. 29), där de sedan bosatte sig. Annika dog 1789 i Suletorp, 29 år gammal (Älghult EI:1 s. 222).
 
Vid vigseln med Annika Jonsdotter 1785 anges att han kommer från Kroxmåla. Betyder detta Kråksmåla socken? Eller är det Kråkemåla i Älghult?
 
Carl Carlsson anges i husförhörslängden vara född 1762 (Älghult AI:3 s. 520). Det finns ingen Carl Carlsson född i Kråksmåla socken omkring detta år. Vet någon varifrån han kom och var han föddes? Jag har länge försökt hitta honom, men utan resultat.
 
MVH Andreas

106
Ljungby (H) / Äldre inlägg (arkiv) till 15 juni, 2014
« skrivet: 2014-02-16, 16:56 »
Jöns Svenssons i Kulla hustru Anna Persdotter, som han gifter sig med 30/10 1698 (Ljungby C:2 s. 97) kan vara den piga som enligt 1698 års mantalslängd bor hos den ogifte Jöns Svensson. Nästa är finns ingen piga antecknad, men en hustru till Jöns är antecknad.
 
1697 brukas 7/24 mantal Kulla av Olof Persson (mantalslängd), men året efter brukas samma gård av Jöns Svensson, och Olof Persson är då antecknad som orckelös och brukar inte längre gården. Kan Olof Persson ha varit Jöns Svenssons styvfar, vars gård han tar över när Olof Persson är för gammal?
 
I 1692 års mantalslängd är Olof Persson antecknad utan hustru, men året efter är han gift enligt samma källa. Kan han ha gift sig med Jöns Svenssons mor, en änka efter en Sven? Jag kan inte hitta vigseln i Ljungby, men Olof Persson och NN kan ha gift sig någon annanstans.
_________________________________________________________
 
Jonas Jonssons i Källstorps far med samma namn gifte sig med Elin Månsdotter 27/10 1739 i Ljungby (Ljungby C:4 s. 219). Båda var bosatta i Ölvingstorp. Där dog också Jonas 20/3 1772 (Ljungby C:5 s. 801) och Elin 1/1 1806 (Ljungby C:5 s. 1030; Bouppteckning efter henne finns i Södra Möre häradsrätt, FII:19 s. 113-115).
 
Kan Jonas Jonsson vara den som föds i Ölvingstorp 1713 och döps 15/2 (Ljungby C:3 s. 32-33), och kan Elin vara den som föds 1721 och döps 12/3 (Ljungby C:3 s. 66-67)?
 
Fäderna till barnen var Jon Persson (död 1715 i Ölvingstorp) och Måns Bondesson (död 1723 i Ölvingstorp). Har någon mer information om dessa personer, och stämmer det att dessa var fäder till Jonas Jonsson och Elin Månsdotter i Ölvingstorp?
_________________________________________________________
 
En annan fråga:
 
Johan Nilsson i Bottorp (död där 1710, Ljungby C:2 s. 168). Han hade bl.a. dottern Karin Johansdotter, Maria Andersdotters mor (Marias far Anders Anundsson övertog gården i Bottorp efter svärfadern). Vem var Johan Nilsson gift med? Har någon uppgifter om var han kom ifrån?
 
MVH Andreas

107
Ljungby (H) / Äldre inlägg (arkiv) till 15 juni, 2014
« skrivet: 2014-02-16, 16:15 »
Stort TACK Birgitta! Det var mycket uppgifter att forska vidare på. Jag har länge undrat vart Jonas Jonsson med hustru i Källstorp tog vägen.

108
Voxtorp (H) / Voxtorp (H)
« skrivet: 2014-02-16, 13:41 »
Med källor denna gången:
 
Jag har en Anders Anundsson, född ca 1687 och död 15/10 1756 i Broby, Voxtorp (Voxtorp C:2 s. 171). Han gifte sig 8/1 eller 22/1 1711 i Ljungby socken med Karin Johansdotter från Bottorp, Ljungby (Ljungby C:2 s. 113). De fick bl.a. dottern Maria 1713 (Ljungby C:3 s. 34-35). Mer uppgifter i ett inlägg av Birgitta Berkemar under Landskap-Småland-Socknar-Ljungby (H) 9 februari 2014. Birgitta Berkemar anger att Anders Anundsson var son till Anund Andersson i Broby, Voxtorp. Har någon forskat kring dessa personer och Anders Anundssons härstamning?
 
MVH Andreas

109
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-16, 12:48 »
Sven Månsson i Tinkelsbo förekommer i mantalslängden 1681 med hustru. Tidigare hade gården bebotts av Ingel, som nämns i mantalslängden fram till 1671. Jag kan inte hitta någon Måns i Tinkelsbo som skulle kunna vara Svens far.
 
MVH Andreas

110
Arby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-16, 08:10 »
Hej. Jag har problem att forska kring följande personers härkomst.
 
Peter Carlsson, torpare i Bossmåla, Arby. Född ca 1759 (åldersuppgift i dödbok), död 2/5 1812 i Bossmåla.
 
Gift 1786 i Arby med
 
Ingrid Håkansdotter, född ca 1757 (åldersuppgift i dödbok), död 13/3 1797 i Bossmåla.
 
Både Peter Carlsson och Ingrid Håkansdotter bodde i Bossmåla vid vigseln. Känner någon till vilka deras föräldrar var och var de föddes? Tacksam för all information om dessa personers härkomst.
 
MVH Andreas

111
Långasjö / Äldre inlägg (arkiv) till 22 januari, 2015
« skrivet: 2014-02-15, 19:59 »
Hej. Är det känt var Tore Håkansson (död 2/3 1729) och hans hustru Elin Carlsdotter (född ca 1683, död 14/6 1724) kom ifrån och var de gifte sig? Känner någon till något om deras släktförhållanden. Tore var bonde i Lida Östergård, Långasjö.
 
MVH Andreas

112
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-15, 19:07 »
Jag hittade lite i mantalslängderna. Bonden Nils Svensson i Tinkelsbo finns med i mantalslängden 1725 som brukare av 1/4 mantal Tinkelsbo. Ett annat 1/4 mantal brukas av Måns Svensson. Nils Svensson med hustru förekommer första gången 1716 i mantalslängden. Före det bebos gården av änkan. Måns Svensson förekommer i 1715 års mantalslängd, men först året efter finns även en hustru antecknad. 1714 bor änkan med en son på 1/4 mantal och Måns Svensson på 1/4 mantal. År 1713 bebor änkan 1/2 mantal Tinkelsbo och det står antecknat att hon var två söner hos sig (torde vara Måns och Nils). 1712 finns bara en son antecknad hos henne, och detta år brukar Abraham Svensson 1/4 mantal (en annan son?). 1708 är första gången en son tillräckligt gammal för att antecknas i mantalslängden finns hos änkan. 1705 kallas änkan för Swens Enckia. Abraham Svensson förekommer första gången som brukare av 1/4 mantal Tinkelsbo 1704, året innan bebor änkan 1/2 mantal och har en hemmavarande son antecknad. 1700 brukar Sven Månsson (far till Abraham, Måns och Nils?) 1/2 mantal Tinkelsbo, och året efter (1701) finns änkan antecknad första gången, här som Swen M: Enk:. Har någon forskat om dessa personer eller har något att tillägga eller påpeka?
 
Nils Svensson var gift redan vid upprättandet av 1716 års mantalslängd, och är därför troligen inte identisk med båtsman Nils Svensson Lilja, som gifte sig först 1717.
 
MVH Andreas

113
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-15, 18:21 »
Då kan jag forska vidare på dessa personer!
 
Jag har kollat bouppteckningsregistret för Södra Möre härad men hittade ingen som kunde vara Ingrid Toresdotter. I husförhörslängden för Vissefjärda 1802-1809 finns under Tinkelsbo som inhyses hos Måns Börjesson Enkan Ingrid Thorsdotter, född 1720, överkryssad och antecknad som död. Hon levde alltså när denna husförhörslängd upprättades, troligen 1801 eller 1802.

114
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-15, 15:29 »
Hej.
 
Jag har anfadern Måns Nilsson, bonde i Tinkelsbo, Vissefjärda. Han fick sonen Peter 1748, och förekommer sista gången i mantalslängden 1772. Men han är troligen identisk med Måns Börjessons i Tinkelsbo svärfar som bor på undantag 1773-1776. När dog han? Med vem och när gifte han sig, jag har inte hittat vigseln i Vissefjärda. Jag vore mycket tacksam för upplysningar om Måns Nilssons och hans hustrus släkt.
 
MVH Andreas

115
Ljungby (H) / Äldre inlägg (arkiv) till 15 juni, 2014
« skrivet: 2014-02-15, 14:23 »
Jag lade märke till en märklig sak i vigselboken för Ljungby 1711:
 
Dito [Dnica post Epiph: = 8/1] Anders Anundzsson ifrån Woxtorp Sochen
och P: Karin Jahansdotter i Bottorp.
 
Dnica Septuag: [= 22/1] Anders Anelssn. ifrån Woxtorp
och Karin Jahansdr. i Bottorp
 
Är detta samma par som blivit antecknade två gånger, eller är det personer med samma namn från samma platser som gift sig med 14 dagars mellanrum? Vilket par är i så fall det som sedan blev bosatt i Bottorp och föräldrar till Anel f. 1712 och Maria f. 1713?
 
MVH Andreas
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2014-02-15 14:24)

116
Voxtorp (H) / Voxtorp (H)
« skrivet: 2014-02-15, 14:16 »
Hej.
 
Har någon forskat kring Anund Andersson i Broby, Voxtorp, och hans son Anders Anundsson, som 1711 i Ljungby socken gifte sig med Karin Johansdotter från Bottorp, Ljungby. Vem var Anund Andersson gift med, vad är känt om honom och hans släkt?
 
MVH Andreas

117
Ljungby (H) / Äldre inlägg (arkiv) till 15 juni, 2014
« skrivet: 2014-02-12, 19:02 »
Ett tillägg:
 
I husförhörslängden 1794-1810 under Källstorp och familjen Jonas Jonsson och Kajsa Persdotter finns inga anteckningar efter 1803, och de står som afflyttade. Det finns tyvärr ingen utflyttningslängd för Ljungby för den här tiden, utan den börjar först 1805.

118
Ljungby (H) / Äldre inlägg (arkiv) till 15 juni, 2014
« skrivet: 2014-02-12, 18:59 »
Tack Birgitta för svaret!
 
Är det troligt att Per Jönssons och Maria Andersdotters dotter Kajsa är densamma som 28/4 1776 i Ljungby gifter sig med Jonas Jonsson i Källstorp? Det bor enligt husförhörslängden en piga Kajsa Persdotter (som var 22 år gammal 1772) hos Jonas Persson (son till Per Jönsson) i Bottorp. Där bor också en piga Maja Persdotter, (som var 18 år gammal 1771). Sista gången åldern är antecknad för Kajsa Persdotter är 1774, alltså har hon därefter varit bosatt någon annanstans. Enligt anteckningarna för Källstorp i samma husförhörslängd var hon 1776 25 år gammal.
 
I husförhörslängden 1794-1810 under Källstorp finns Jonas Jonsson och hustrun Kajsa Persdotter. Över dem är tillskrivet inhyses. I nästa mantalslängd (1810-1813) bor de varken i Källstorp eller inhyses i Källstorp. Vart tog de vägen? När och var dog de?
 
Tack igen för uppgifterna om Maria Andersdotter!
 
MVH Andreas

119
Åseda / Äldre inlägg (arkiv) till 22 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-09, 19:05 »
Hej.
 
Har någon forskat om Per Yggesson (död 1725) i Furusjömåla i Åseda socken och hans hustru Sara Persdotter (död 1746)? Varifrån kom de och vilka var deras föräldrar? Paret hade dottern Sara, född ca 1686 som 1702 gifte sig med sedermera nämndemannen Sven Svensson från Uranäs i Älghults socken.
 
MVH Andreas

120
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-09, 19:02 »
Sara Persdotter, gift med Sven Svensson i Uranäs, måste ha varit dotter till Per Yggesson och Sara Persdotter i Furusjömåla i Åseda socken, vilket Johan Axelsson förmodar i sitt inlägg 25 januari 2014:
 
Katekisationslängd för Åseda socken 1692 (i Domkapitlets i Växjö arkiv FII:11 s. 1029):
 
Försiömåhla
Peer
hustrun
dr. Peer
p. Elin
d. Sara
 
Per Yggesson hade alltså en dotter Sara 1692. Enligt åldersuppgiften vid hennes död föddes hon omkring 1686, alltså var hon omkring 6 år när katekisationslängden upprättades, och hon har mycket riktigt inte fått några betyg i katekesen. Kunde så pass unga barn skrivas in i längder av detta slag?
 
MVH Andreas

121
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-09, 18:34 »
Kan Gertrud Håkansdotter vara dotter till den Håkan Persson i Båldön som avled 1698, 53 år gammal.

122
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-09, 10:34 »
Hej.
 
18/6 1711 gifte sig i Vissefjärda Påvel Hindriksson (död 1744 i Båldön) i Båldön med Gertrud Håkansdotter (död 1756 i Kammarbo) i Båldön. Påvel torde varit son till bonden Hindrik Larsson (död 1710) i Båldön. Denne brukar 1710 1/2 mantal, men 1711 brukar hans änka 1/4 mantal och Påvel Hindriksson 1/4 mantal. Gården har alltså med största sannolikhet blivit delad mellan änkan och sonen. Min första fråga: vem var Hindrik Larssons hustru. Hon finns med i mantalslängden 1718 men inte 1725. När dog hon?
 
I vigselnotisen 1711 står följande:
 
item [4. p trinit] Påwel Hindrikson i Båldöen effter Consist. Remiss
wid Pigan Gertrud Håkonsdotter i Båldöen
 
Betyder detta att de var släkt men hade beviljats dispens av domkapitlet i Växjö? Tyvärr verkar inte äktenskapshandlingar hos Växjö domkapitel vara inscannade på varken SVAR eller ArkivDigital. Vet någon på vilket sätt de var släkt? Vilka var Gertrud Håkansdotters föräldrar?
 
MVH Andreas

123
Ljungby (H) / Äldre inlägg (arkiv) till 15 juni, 2014
« skrivet: 2014-02-09, 09:41 »
Hej.
 
Känner någon till när Maria Andersdotter, gift med bonden Per Jönsson i Bottorp (död 17/8 1761), dog? Per Jönssons änka bor enligt mantalslängden i Bottorp ännu 1770 då hon brukar 1/8 mantal och sonen Jonas Persson 1/8 mantal, men 1771 har sonen övertagit även moderns del och brukar 1/4 mantal. Jag undrar när Maria Andersdotter dog. Hon och Per Jönsson fick dottern Kajsa 8/10 1750. Är det känt varifrån dessa personer kom och var de gifte sig?
 
MVH Andreas

124
Urshult / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2014
« skrivet: 2014-02-09, 08:10 »
Tack för upplysningen Eva!
 
Detta är nog Jon Perssons hustru:
 
d 15 Apr. [1733] dödde, och d 22 ejusd. begrofs Änk. Hust. Elin Bengtsdtt i Hagsiöryd, gl. 64 åhr.
 
MVH Andreas

125
Urshult / Äldre inlägg (arkiv) till 08 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-08, 16:46 »
Hej.
 
Jag har en Jöns Jonsson, född 1704 i Hagsjöryd, död där 1/6 1774. I födelseboken anges att han är son till Jon i Hagsjöryd. Jon med hustrun Elin och barnen Ingeborg, Sara och Jöns (vars hustru och barn också anges) finns i husförhörslängden för Hagsjöryd 1726-1749. Båda är överstrukna. Känner någon till deras dödsdatum eller har mer fakta om dem?
 
Jag undrar också varifrån Jöns Jonssons hustru Annika Olofsdotter (död 1/1 1779) kom och vilka hennes föräldrar var. Vid vigseln med Jöns Jonsson i Urshults socken 26/3 1733 bodde hon också i Hagsjöryd.
 
MVH Andreas

126
Hovmantorp / Äldre inlägg (arkiv) till 11 maj, 2014
« skrivet: 2014-02-08, 16:01 »
Det borde vara Carl Jonsson som är den Carl i Ryan som begravdes i slutet av 1737 i Hovmantorp. Änkan Märta bor kvar i Skälholmsryd, och är antecknad som död i husförhörslängden 1766-1787, på s. 162 för perioden 1766-1770. Hon anges vara född 1690.

127
Hovmantorp / Äldre inlägg (arkiv) till 11 maj, 2014
« skrivet: 2014-02-08, 15:41 »
Carl Jonsson Linman är den ende med namnet Carl som förekommer bland soldater i Hovmantorps socken (rotarna 37-48 vid Livkompaniet) omkring 1720.
 
När nu dessutom en Carl Jonsson bodde i Ryan verkar det troligt att det är rätt person.
 
Carl Jonsson och Märta bör ha gift sig 1719, 1720 eller 1721, eftersom Carl Jonsson Linman 1719 står som ogift i generalmönsterrullan men 1721 som gift.
 
Ur Hovmantorps sockens kyrkoräkenskaper:
 
Juldagen 1721 skänkte soldaten Carl Lindman 10 öre och 4 (vet inte vilken myntenhet som avses) till kyrkan.
 
Jag hittar dock inte Carl Jonssons vigsel i kyrkoräkenskaperna, så han har troligen gift sig med Märta i hennes hemsocken.

128
Hovmantorp / Äldre inlägg (arkiv) till 11 maj, 2014
« skrivet: 2014-02-08, 12:36 »
Nils Carlsson född 1721 i Ryan (Skälholmsryd), Hovmantorps socken, var enligt födelseboken son till soldaten Carl i Ryan. Vem var denne, och vem var Carl gift med? Har någon annan forskat på dessa personer?
 
MVH Andreas

129
Linneryd / Äldre inlägg (arkiv) till 04 augusti, 2015
« skrivet: 2014-02-08, 10:22 »
Jag hittade ytterligare:
 
I Hovmantorps utflyttningslängd 1765 finns:
 
10. Nils Carlsson och des hust. Ingerd Nilsdr från Skälholmsryd til Tällekullen, Linneryd Sn
 
I Hovmantorp AI:1, husförhörslängd 1733-1749 finns följande under Ryan:
 
s. 130 (1743-1749):
 
Nils
h. Ingierd
 
I Hovmantorp AI:2, husförhörslängd 1750-1766 finns följande under Skälholmsryd:
 
s. 134 (1750-1754):
 
Nils Carlsson 1720
h. Ingierd Nilsdr 1720
S. Carl 1742
dr Karin 1744
dr Ingierd 1747
 
s. 280 (1755-1759):
 
Nils Carlsson 1720
h. Ingierd Nilsdr 1720
S. Carl 1742
dr Karin 1744
dr Ingierd 1747
dr Kirstin 1755
 
s. 442 (1760-1764):
 
Nils Carlsson 1720
h. Ingrid Nilsdr 1720
S. Carl 1742
dr Karin 1744
dr Ingierd 1747 (överstruken)
dr Kirstin 1755
 
s. 560 (1765-1769):
 
Nils Carlsson 1720
h. Ingrid Nilsdr 1720
dr Kirstin 1755 (hela familjen överstruken)
 
Frågan är varför dottern Ingier är överstruken, för hon har knappast avlidit, hon levde ju senare enligt mantalslängden för Linneryd.

130
Linneryd / Äldre inlägg (arkiv) till 04 augusti, 2015
« skrivet: 2014-02-08, 09:52 »
Kan det här vara rätt personer, vigda i Linneryd 1741:
 
d: 11 Maji 1741 wigdes dr Nils Carlsson ifrån Ryan och Hofmantorp Sn, med pigan Ingiärd Nils dr i från Stångzmåla.

131
Linneryd / Äldre inlägg (arkiv) till 04 augusti, 2015
« skrivet: 2014-02-08, 09:40 »
27/7 1769 avled Nils Carlsson på torpet Tällekullen av håll och styng, 48 år gammal och begravdes 30/7.

132
Linneryd / Äldre inlägg (arkiv) till 04 augusti, 2015
« skrivet: 2014-02-08, 09:37 »
Jag kan tillägga följande ur mantalslängderna för Linneryds socken och topret Tällekullen.
 
1768 bor Nils med hustru och dottern Ingierd där.
 
1770 bor änkan Ingierd och pigan Ingierd där.
 
1778 bor Johannes med hustru där.

133
Linneryd / Äldre inlägg (arkiv) till 04 augusti, 2015
« skrivet: 2014-02-08, 09:32 »
20/8 1771 gifte sig i Linneryd Johan Johansson från Tegnaholm i Tegnaby socken och Ingier Nilsdotter från torpet Tällekullen i Linneryds socken. I husförhörslängden 1777-1779 står att hon föddes 1747. I husförhörslängden för Tällekullen 1766-1776 finns Johannes Johansson och Ingierd där, och en överstruken familj med Nils Carlsson, född 1721, hustrun Ingierd, född 1721, sonen Johannes, född 1748, dottern Ingierd, född 1747 och flera barn (eller pigor och drängar, texten är svårläst). Kan denna Ingierd Nilsdotter vara samma person som Johannes Johanssons hustru? Någon Ingierd med fadern Nils Carlsson finns inte 1747, men 1748 finns en, dock är orten och moderns namn fel. Jag har kört fast och vore mycket tacksam för hjälp.
 
MVH Andreas

134
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-02, 17:52 »
Hej.
 
Tomas, tycker du att följande är tillräckliga bevis för att Brita Andersdotter g.m. Germund Gummesson är dotter till Anders Sunesson i Stolpabäck?
 
- Hon bor i Stolpabäck vid vigseln med Germund Gummesson 30/5 1697 i Vissefjärda.
 
- I mantalslängden 1697 står antecknad en dotter hos Lars Andersson i Stolpabäck och en dotter hos Anders Sunesson i Stolpabäck. Anders dotter kan vara Brita Andersdotter som detta år gifter sig. Nästa år finns ingen dotter antecknad. (Döttrarna hos Lars Andersson och Anders Sunesson kan dock vara inskrivna i fel kolumn. I kolumnen bredvid, för drängar, finns både året innan och året efter antecknat en dräng hos Lars och en hos Anders, men inga döttrar.)
 
- Germund Gummesson uppkallar en son Sune (efter Britas farfar?).
 
- Anders Sunessons gård i Stolpabäck brukas efter hans död först av Per Andersson, sedan av Jon Andersson (som tidigare stått antecknad som dräng hos Per Andersson) och slutligen av Germund Gummesson. Vid Germunds barns dop förekommer både Jon Andersson och Per Andersson i Stolpabäck som dopvittnen. Dessutom får Germund en son Per och en son Jon.
 
- Anders Sunesson är den enda kronologiskt möjlige fadern till Per, Jon och Brita i Stolpabäck.
 
MVH Andreas

135
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-02, 10:06 »
Faddrar vid Germund Gummessons barns dop:
 
Sune 20/1 1701: Håkan i Bockabo, Per i Troxhult (Torsås socken), Sissa i Båldön.
 
Per 9/5 1714: Påvel i Bredasjö, Per Carlsson i Lindön, Jon Andersson i Stolpabäck, hustru Kirstin i Lindön, pigan Maria Håkansdotter i Torhult (Torsås socken).
 
Anders 21/10 1716: Sven Johansson i Korpamåla, drängen Jon Andersson i Stolpabäck, hustru Karin i Lindön norra, pigan Gunilla Jacobsdotter ibm.
 
Håkan 24/5 1719: nämndeman Jöns i Bönemåla, hustru Maria i Lindön.
 
Det är de barn jag har hittat hittills.

136
Väckelsång / Äldre inlägg (arkiv) till 10 januari, 2015
« skrivet: 2014-02-02, 09:34 »
Hej.
 
Bonden och gästgivaren Gise Nilsson i Möckleryd Norrgård (död 4/4 1732) gifte sig 3/1 1692 med Botil Svensdotter (död 15/10 1738). Jag har på flera ställen på nätet sett att hon ska ha varit dotter till Sven Persson och Anna Andersdotter i Möckleryd. Sven Persson ska ha varit son till en Per Bengtsson. Vet någon om detta går att belägga, t.ex. i domböcker?
 
MVH Andreas

137
Bräkne-Hoby / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-02-16
« skrivet: 2014-02-02, 09:29 »
Hej. Här kommer några frågor.
 
Bonden Sven Persson i Svenstorp, död 8/6 1767, enligt uppgiften om dödsåldern född ca 1688, gift 1/1 1728 i Åryds socken med Sissa Jönsdotter från Halahult, när och var föddes han?
 
Varifrån kom och när föddes Anders Olofsson, först bonde i Evaryd och sedan bonde i Torp, död 1749 i Torp, gift 17/11 1723 med Inga Olofsdotter från Tararp.
 
Varifrån kom och vilka var föräldrar till Olof Nilsson, bonde i Tararp, död 1736, och hans hustru Signe Frennesdotter, död 1710. De gifte sig 11/5 1690 i Bräkne-Hoby.
 
MVH Andreas

138
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-02, 09:12 »
Germund Gummesson i Norra Lindön, som senare blev bonde i Stolpabäck, fick 1701 en son med namnet Sune. Han kan ha blivit uppkallad efter modern Brita Andersdotters farfar, om hon var dotter till Anders Sunesson.

139
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-02, 08:35 »
Kan det finnas uppgifter om dessa byten, arv eller köp av gårdar i domböckerna för Södra Möre härad, t.ex. under uppbud och inteckningar?
 
MVH Andreas

140
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-02, 08:27 »
Hittade lite i mantalslängderna för Vissefjärda och byn Stolpabäck.
 
1710:
Lars 1/2 mtl (1 man, 1 hustru, 1 son)
Anders Sunesson 1/2 mtl (1 man, 1 hustru, 1 son)
Båtsman Stolpe
 
1711:
Lars Andersson 1/2 mtl (1 man, 1 hustru, 1 son)
Anders Svensson 1/2 mtl (1 man, 1 hustru, 1 son)
Båtsman Gumme Stolpe
 
1712:
Lars Andersson 1/2 mtl (1 man, 1 hustru, 1 son)
Anders Svensson 1/2 mtl (1 man, 1 hustru, 1 son)
Båtsman Gumme Stolpe
 
1713:
Lars Andersson 1/2 mtl (1 man, 1 hustru, 1 son)
Anders Svensson 1/2 mtl (1 man, 1 hustru, 1 son)
Båtsman Gumme Stolpe (1 hustru)
 
1715:
Lars Andersson 1/2 mtl (1 man, 1 hustru, 1 son)
Per Andersson 1/2 mtl (1 man, 1 dräng)
Båtsman Nils Stolpe (1 hustru)
 
1716:
Änkan 1/2 mtl (1 hustru, 1 son)
Son Anders
Per Andersson 1/2 mtl (1 man, 1 dräng)
Dräng Jon
Båtsman Carl Stolpe
 
1717:
Änkan 1/2 mtl (1 hustru, 1 son)
Son Anders
Jon Andersson 1/2 mtl (1 man)
Båtsman Carl Stolpe
 
1718:
Änkan 1/2 mtl (1 hustru, 1 son)
Son Anders Larsson 22 år
Jon Andersson 1/2 mtl (1 man, 1 piga)
Båtsman Carl Stolpe (1 hustru)
 
1725:
Anders Larsson 1/4 mtl (1 man, 1 hustru)
Mats Larsson 1/4 mtl (1 man, 1 hustru)
Germund Gummesson 1/2 mtl (1 man, 1 hustru, 1 son)
Båtsman Jon Stolpe (1 hustru)
 
Av det här framgår att den ena gården i Stolpabäck (1/2 mantal) först brukas av Lars Andersson, efter hans död av hans änka och sedan av sonen Anders Larsson. 1725 har gården delats i två hemman (varje är 1/4 mantal) som brukas av sonen Anders Larsson och Mats Larsson, som också borde vara en son.
 
Den andra gården (1/2 mental) brukas först av Anders Sunesson (som senare felaktigt kallas Svensson). Per Andersson torde vara den son som nämns före 1715, för sistnämnda är brukar han gården. 1715 och 1716 bor en dräng hos Per Andersson. Efter som drängen enligt mantalslängden 1716 hette Jon är det troligen en broder som 1717 tar över gården. 1725 brukas samma gård av Germund Gummesson, som var gift med Brita Andersdotter.
 
Är detta tillräckliga bevis för att anta att Per och Jon Anderssöner och Brita Andersdotter är syskon och barn till Anders Sunesson i Stolpabäck?
 
MVH Andreas

141
Algutsboda / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2014
« skrivet: 2014-02-02, 08:04 »
Tack Myrtel!
 
Angående Karin Håkansdotter så försvinner hon ju plötsligt från husförhörslängden, vilket kan innebära att hon flyttat, atingen till en annan gård eller till någon annan socken. Möjligen för att bo hos något att sina barn.
 
MVH Andreas

142
Ronneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-03-10
« skrivet: 2014-02-01, 20:27 »
Hej.
 
Har någon uppgifter om Måns Svensson i Guttamåla, Ronneby sn. Han var nämndeman och var enligt en uppgift i Medelstad härads dombok (från CD:n, har dock inte för tillfället tillgängligt vilket datum) svärfar till Hindrik Månsson, bonde i Vieryd. Måns Svensson bör med tanke på att Hindrik fick barn på 1700-talets första hälft ha levt i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Vore tacksam om någon har fler uppgifter om honom.
 
MVH Andreas

143
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-01, 13:23 »
Jon Andersson i Stolpabäck som jag nämnde som möjlig bror till Brita Andersdotter i mitt inlägg 27 januari dog 1719 i Stolpabäck, 26 år gammal. Han var alltså född ca 1693. Eftersom Brita föddes ca 1678 och Jon ca 1693 är de troligen inte barn till Anders Åslesson eller Anders Larsson i Stolpabäck, som levde under första halvan av 1600-talet. Vet någon om någon annan Anders i Stolpabäck kan ha varit deras far?
 
MVH Andreas

144
Wettermark / Wettermark
« skrivet: 2014-02-01, 09:52 »
Komminister i Nydala, Petrus Broderzonius hustru Sara Wettermark anges vara dotter till en Knut Wettermark som ska ha varit rådman i Jönköping. Finns han nämnd i stadens kyrkoböcker eller i domböckerna från rådhusrätten? Är något känt om honom?
 
Vigseln mellan Petrus och Sara ska ha ägt rum 21/10 1722, men var? Uppgiften kommer från Växjö stifts herdaminne, men inte heller där anges platsen.
 
MVH Andreas

145
Ovan nämns Knut Karlsson och hans hustru Anna Persdotter i Äskeboda som föräldrar till Annika Knutsdotter g.m. Per Nilsson, Nicolaus Petri Sjöstedts mor. I Höreda sockens dödbok 1717 står i dödsnotisen över Annika Knutsdotter att hon var född år 1650 i Wäsbo Härad och Unnaryd Sochn och Åkeboda gård, alltså inte Äskeboda. Det finns idag en gård i Södra Unnaryds socken med namnet Åkebo. Knut och hans hustru Anna i Åkebo nämns i mantalslängderna för Södra Unnaryd från 1643 (då de börjar). 1658 nämns Knut och hustrun i mantalslängden, 1659 Knut och en piga, varför hustrun detta år måste ha varit död. Anna Persdotter dog enligt dotterns dödsnotis på hennes femte år (1655), men mantalslängder brukar vara något/några år efter, eftersom de ofta upprättades innan det år de anges vara från.
 
MVH Andreas

146
Algutsboda / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2014
« skrivet: 2014-02-01, 09:36 »
Hej.
 
Vet någon när Sven Johansson i Norra Stamphult (Algutsboda sn) och hans hustru Karin Håkansdotter dog?
 
De gifte sig 6/1 1748 i Algutsboda, och Karin föddes i Norra Stamphult 8/10 1727.
 
Sven Johansson finns med i mantalslängden 1770 men saknas 1778, han dog någon gång mellan 1764 och 1781, efetrsom han anges död i husförhörslängden från den perioden. Hustrun Karin finns med i husförhörslängden 1799-1807 under Norra Stamphult, men saknas i husförhörslängden 1807-1814. Är tacksam för hjälp med dessa personers dödsdatum, och även med föräldrar till Sven Johansson. I husförhörslängden anges han född 1714.
 
MVH Andreas

147
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-01, 07:34 »
Hej.
 
7/6 1708 gifte sig i Vissefjärda Jon Jönsson från Bockabo med Botil Gummesdotter från Rukebo. Jon föddes omkring 1674 (åldersuppgift) och dog 1741 i Rukebo. Botil föddes omkring 1685 (åldersuppgift) och dog 5/3 1769. Jon Jönsson hade redan före äktenskapet börjat bruka en gård i Bockabo enligt mantalslängden. Ännu 1713 gjorde han det, men 1715 flyttade paret till Rukebo och brukade 1/2 mantal som tidigare tillhört Gumme Assarsson. Vad är känt om denne Gumme Assarsson? Kan han vara Botils far? Vem var Jon Jönssons far?
 
MVH Andreas

148
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Stjernbjelke
« skrivet: 2014-01-27, 19:20 »
Hej.
 
Var finns idag originalet av Måns Olofssons (Stjärnbjälke) levnadsbeskrivning? Den är tryckt i trejde delen av Leonhard Fredrik Rääfs Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland på s. 392-415 (digitalt här: http://books.google.se/books?id=H6AuAAAAYAAJ&pg=RA1-PA388&dq=rääf+stiernbielke&hl=sv&sa=X&ei=FKLmUtCMA8jo4gSOy4D4CA&ved=0CDAQ6AEwAA#v=onepage& q&f=false). Rääf skriver på s. 388 att originalet finns hos hans släkting Lieut. A. Drake. Är den fortfarande i privat ägo, eller finns den på något arkiv? Finns originalet digitaliserat eller finns det planer på att göra handskriften tillgänglig digitalt? Det vore mycket intressant att få se originalet av Måns Olofssons självbiografi.
 
MVH Andreas

149
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2014
« skrivet: 2014-01-27, 19:09 »
Hej.
 
Är det känt varifrån soldaten Jonas Nilsson Solblom i Suletorp (Älghults socken) och hans hustru Sara Eriksdotter kom? Jonas Nilsson Solblom dog 5/10 1781 i Suletorp och hans änka Sara Eriksdotter 1808 i Fagraskog (bouppteckning efter henne finns i Uppvidinge häradsrätt FII:12 s. 1807). De gifte sig 21/10 1753 i Älghult. Jag har inte lyckats hitta Sara Eriksdotter i Älghults födelsebok. Jonas Nilsson var ett vanligt namn, och det är svårt att veta om någon med detta namn i födelseboken är honom. Vilka var deras föräldrar?
 
MVH Andreas

150
Färdiga / Arkivering av äldre arvskifteshandlingar
« skrivet: 2014-01-27, 18:58 »
Hej.
 
Vet någon var arvskifteshandlingar från 1500- och 1600-talen finns. Jag är främst intresserad av några adelssläkter där det i Elgenstierna anges att arvskifte upprättades ett visst datum efter personen. Var finns dessa? Är de tillgängliga på SVAR eller AD?
 
MVH Andreas

151
Torsås (H) / Äldre inlägg (arkiv) till 19 maj, 2014
« skrivet: 2014-01-27, 18:53 »
Hej.
 
Lars Jonsson, bonde i Kyrkebo (Torsås socken), död där 1714, var enligt Tomas Alriksson i Binnaretorps rote, Torsås socken. Gårdsgenealogi 1535-1800 gift med Elsa Mårtensdotter från Simnemåla. Hon dog 1723 i Kyrkebo. Vad är källan till giftermålet? Enligt Tomas Alrikssons bok om Stenbäcks rote i Torsås var hon dotter till Mårten Larsson i Simnemåla som dog 1682. Hur är det känt att hon var dotter till honom? Vad är känt om Mårten Larsson och hans släkt?
 
MVH Andreas

152
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-27, 18:47 »
Tack Stig för dessa uppgifter!
 
Nu en helt annan fråga:
 
Brita Andersdotter från Stolpabäck i Vissefjärda socken gifte sig 30/5 1697 i Vissefjärda med Germund Gudmundsson från Kallemåla i Torsås socken. Vem var hennes föräldrar? Hon dog 1756 i Stolpabäck, och hennes man Germund hade nog fått gården i Stolpabäck med hustrun. Hon var född omkring 1678, vilket framgår av dödsåldern. Var hon möjligen syster till Lars Andersson i Stolpabäck som dog 1715?
 
Dopvittnena vid sonen Pers dop 6 post Pascha 1714 var följande: Påvel i Bredasjö, Per Carlsson i Lindön, Jon Andersson i Stolpabäck, hustru Kirstin i Lindön och pigan Maria Håkansdotter i Torhult (Torsås socken). Kan Jon Andersson i Stolpabäck vara en bror till Brita? Kan Britas far vara Anders Larsson eller Anders Åslesson i Stolpabäck som nämns här http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/108317.html?1187444024 ?
 
MVH Andreas

153
Fridlevstad / Äldre inlägg (arkiv) till 07 september, 2014
« skrivet: 2014-01-27, 18:35 »
Har någon information om denne Eskil Staffansson i Emmabo? Var bodde han, om inte i Emmabo (där han i alla fall inte återfinns i mantalslängden). Vore också tacksam för ex. dödsdatum och hustru till Eskil.
 
MVH Andreas

154
Ronneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-03-10
« skrivet: 2014-01-26, 12:16 »
Det aktuella domkapitlet är Lunds. Är det i serien Äktenskapshandlingar som dispenser finns?
 
Finns Kgl Majts beslut digitaliserade?

155
Dichman / Dickman / Dijkman / Dichman / Dickman / Dijkman
« skrivet: 2014-01-26, 09:45 »
Här finns en släkttavla över släkten Dichman i Västervik från Abraham Abrahamsson Hülphers genealogier:
 
http://hosting.devo.se/genealogi/catview.html?method=start&bookId=7&pageNo=39&pe rsonId=7425

156
Bauman / Bauman
« skrivet: 2014-01-26, 09:43 »
Här finns en släkttavla över släkten Bauman från Abraham Abrahamsson Hülphers genealogier:
 
http://hosting.devo.se/genealogi/catview.html?method=start&bookId=7&pageNo=17&pe rsonId=2087

157
Bauman / Bauman
« skrivet: 2014-01-26, 09:40 »
 
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2014-01-26 09:43)

158
Mariestad / Äldre inlägg (arkiv) till 15 september, 2015
« skrivet: 2014-01-26, 09:33 »
Hej.
 
Här på Anbytarforum har jag sett uppgiften att Didrik von Brehmen, borgmästare i Mariestad på 1600-talet, var gift med en dotter till Lars Jonsson och Margareta Hartmansdotter. Denne Lars Jonsson var först borgare i Bogesund (nuvarande Ulricehamn) och senare borgmästare i Skövde. Finns det belägg för den här kopplingen?
 
MVH Andreas

159
Algutsboda / Äldre inlägg (arkiv) till 28 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-26, 09:17 »
Hej.
 
Bland mina anfäder har jag Per Johansson och Brita Åkesdotter i Räveberg, Algutsboda socken. Per Johansson dog 9/4 1820 i Grönadal, och hustrun Brita Åkesdotter dog 12/6 1805 i Räveberg. Av dödsåldrarna i dödböckerna framgår att Per var född omkring 1731 och Brita omkring 1732. De gifte sig 5/10 1758 i Algutsboda. Han kom från Duvemåla och hon från Räveberg. Men jag kan inte hitta dem i födelseboken. Var och när föddes dessa personer och vilka var deras föräldrar?
 
MVH Andreas

160
Ödestugu / Ödestugu
« skrivet: 2014-01-26, 09:11 »
Hej.
 
Känner någon till föräldrarna till Anna Esbjörnsdotter, gift 26/10 1694 i Ödestugu socken med Olof Gabrielsson, senare bonde i Knutstorp (Ödestugu socken). Anna Esbjörnsdotter dog 19/8 1736, och utifrån den angivna dödsåldern vet man att hon föddes omkring 1661. Namnet Esbjörn var väl inte så vanligt?
 
MVH Andreas

161
Fridlevstad / Äldre inlägg (arkiv) till 07 september, 2014
« skrivet: 2014-01-26, 08:05 »
Eskil Staffansson i Emmabo verkar tyvärr inte förekomma i mantalslängderna för Vissefjärda omkring 1730.

162
Fridlevstad / Äldre inlägg (arkiv) till 07 september, 2014
« skrivet: 2014-01-26, 07:59 »
Tack Jörgen! Det verkar som om den här familjen har en del anknytningar till Vissefjärda. Olof Olofssons och Sara Eskilsdotters son Gustaf Olofsson (f. 16/3 1767) gifter sig i Vissefjärda (tyvärr saknas vigselboken), och Gustafs son Johannes flyttar till Vissefjärda efter sin vigsel där 16/4 1839 med en kusin.
 
Jag har försökt hitta kopplingar till Vissefjärda bland dopvittnena vid sönerna Jonas (f. 7/9 1764) och Gustafs (f. 16/3 1767) dop. Det enda jag hittade var att Ingre Pers (Ingrid, Pers hustru) i Pellamåla (Vissefjärda socken) bar Jonas till dopet.
 
MVH Andreas

163
Ronneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-03-10
« skrivet: 2014-01-25, 18:54 »
Jag undrar också om något är känt om födelseår och föräldrar till Måns Olofsson och Elin Månsdotter i Kalleberga. Måns dog 13/2 1790 i Kalleberga och hans hustru Elin dog 24/10 1772 i Kalleberga.
 
Kan Sven Månsson i Kalleberga vara identisk med den som enligt CD:n om Medelstads härads dombok var son till Ingrid Hindriksdotter i Kalleberga, vilket framgår av domboken 10/2 1750?} Han förekommer ganska ofta i domboken 1744-1750, vilket sistnämnda år CD:ns registrering slutar.
 
 
Av bouppteckningen efter Elin Månsdotter i Kalleberga, g.m. Måns Olsson, 1773 (Medelstad häradsrätt FII:27 s. 445) framgår att Elin Månsdotter hade brodern Sven Månsson i Kalleberga Lyckegården, alltså samma Sven Månsson vars dotter Lisken gifte sig med Måns Olssons och Elin Månsdotters son Carl 28/5 1768 i Ronneby. Men fick kusiner gifta sig utan dispens på den här tiden? Det står i alla fall inget om släktskapet i vigselnotisen.
 
Av bouppteckningen framgår också att Måns Olsson i Kalleberga har bröderna Olof Olsson och Nils Olsson i Skarup.
 
Känner någon till dessa personers släktkrets? Var Carl Månsson och Lisken Svensdotter kusiner?
 
MVH Andreas

164
Ronneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-03-10
« skrivet: 2014-01-25, 18:08 »
Hej.
 
Har någon uppgifter om föräldrar och födelseår till Sven Månsson och Bengta Jönsdotter i Kalleberga? Sven Månsson dog 21/9 1782 i Kalleberga, och hans hustru Bengta Jönsdotter dog 12/6 1785 i Kalleberga. Sven Månssons mor dog 1758 i Kalleberga, men jag har inte hittat hennes namn.
 
MVH Andreas
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2014-01-25 18:12)

165
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-25, 17:55 »
Hej.
 
Jag härstammar från Per Olsson i Förlångsö, död 1737. Jag har sett någonstans (i en tryckt skrift eller på internet) att hans hustru hette Ingeborg Svensdotter, men jag har ingen information om henne. Har någon mer information om dessa personer vore jag mycket tacksam om jag fick ta del av den.
 
MVH Andreas

166
Fridlevstad / Äldre inlägg (arkiv) till 07 september, 2014
« skrivet: 2014-01-25, 17:52 »
Hej.
 
Har någon uppgifter om var Sara Eskilsdotter (gift 29/3 1760 i Fridlevstad med Olof Olofsson, senare bonde i Sjunnamåla, Fridlevstads socken; senare omgift; död 21/5 1789 i Sjunnamåla) var född och vilka hennes föräldrar var?

167
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2014
« skrivet: 2014-01-25, 17:33 »
Är det känt när Ingeborg Svensdotter i Södra Rås, änka efter Sune Jonsson som dog 1691, avled? Hon levde enligt katekisationslängden 1692.

168
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2014
« skrivet: 2014-01-25, 16:55 »
Anledningen till att Per Svensson sent i livet flyttade till Pikaböl var nog att hans dotter Lisbet Persdotter 8/10 1749 hade äktat Per Svensson, som var bonde i Pikaböl.

169
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2014
« skrivet: 2014-01-25, 16:37 »
Det stämmer nog, enligt mantalslängden för Virserum 1713 bor två med namnet Per Svensson där.
 
Tack än en gång!

170
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2014
« skrivet: 2014-01-25, 16:18 »
Då har väl troligen Sara Danielsdotter, dotter till Daniel Månsson och Lisbet Svensdotter i Ideboås, fått sitt namn efter mormodern Sara Persdotter.
 
Jag härstammar möjligen också från en av Sven Svenssons i Uranäs bröder, Per Svensson. I Uppvidinge härads renoverade dombok 1713 s. 106 anges att han bor i Råhs, dvs antingen Östra Rås eller Södra Rås. Min anfader Per Svensson, först bonde i Brändebol och senare i Flöxhult Västergård. gifte sig 24/6 1723 i Älghult med Elin Persdotter från Pikaböl, och Per Svensson bodde då i Brändebol och var änkeman. Denne borde vara identisk med Per Svensson från Rås som 19/10 1718 i Älghult gifter sig med Ingeborg Jönsdotter från Deragård, för sommaren 1722, alltså ett år före Per Svenssons vigsel med Elin Persdotter, avlider en hustru Ingeborg Jönsdotter i Brändebol, 29 år gammal. Per Svensson har alltså troligen flyttat från Rås till Brändebol under äktenskapet med Ingeborg Jönsdotter. Kan Per Svensson i Rås som gifter sig 1718 vara identisk med Sven Svenssons broder som bodde där 1713, och kan Per Svensson i Rås 1718 vara identisk med Per Svensson i Brändebol som gifter sig 1723?
 
MVH Andreas

171
Övriga källor / Biographica (RA)
« skrivet: 2014-01-25, 14:33 »
Riksarkivets samling Biographica finns digitaliserad på SVAR, men bara t.o.m. bokstaven R, och för bokstaven A finns endast de handlingar som är inordnade i supplementdelen digitaliserade. Varför är inte allt material digitaliserat, och finns det planer på att göra hela samligen tillgänglig på SVAR?
 
MVH Andreas
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2014-01-25 14:36)

172
Hej.
 
Finns det någon litteratur eller liknande som behandlar den släkt, som Tomas Andersson (Ulvstand av Årby) tillhörde. Hans dotter Märta blev gift med Nils Larsson (Bölja från Uppland). Jag kan inte se att den här släkttavlan stämmer in på dessa personer. Rör det sig om olika släkter?
 
MVH Andreas

173
Kungliga släkter / Harald Gille
« skrivet: 2014-01-25, 13:58 »
På s. 10 i ÄSF 1:1 står endast Birger och Ingegärd säkert födda i angivet äktenskap; DS, nr 900.
 
SDHK nr 897 (http://sok.riksarkivet.se/SDHK?EndastDigitaliserat=false&Innehall=Birger+Ingeger d&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=tru e&MedeltidaRegest=true&Brocman=true&Hadorph=true&Peringskiold=true&Ornhielm=true &OvrMedeltidaAvskrifter=true&OvrMedeltidaRegest=true&TrycktUtgava=true&TrycktReg est=true&AvanceradSok=False&page=1&postid=Dipl_897&tab=post#tab):  
 
Jarlen Knuts dotter Cecilia utfärdar sitt testamente; till klostret i Fogdö (Vårfruberga), där hon väljer sin gravplats, skänker hon sin son Birgers gård Flastad, för vilken hon ger honom Husaby i Närke, till alla kloster i Tiveden (Tywid) värdet av gården Swnd i Värmland till att delas lika dem emellan, till prästerna i alla kyrkor(-socknar), som hennes gårdar gränsar till,1 ko från varje angränsande gård, till sin dotter Ingegerd gården waldby med alla tillägor utan att hennes arvsrätt i övrigt förminskas och till sin trotjänare Estrid 1/2 markland på en plats, som Cecilias arvingar får välja ut. Slutligen skänker hon åt 5 trälar, som hennes son Birger må välja ut, friheten. Vittnen är sonen Birger, dottern Ingegerd, priorn i Sigtuna, prästerna Håkan och Lars samt utfärdarens hushåll.
 
Originaltext: Jn nomine patris & filii & spiritus sancti. Amen. Ego Cecilia Kanuti quondam Ducis filia anime mee prouidere desiderans, testamentum meum condo sub hac forma Claustro fodø confero Flastad curiam filii mei Birgheri vbi eciam eligo sepulturam, pro qua rependo ei Husaby in Nerikia possidendam, Jtem curiam Swnd in wermælandia redactam in equipollens precium do omnibus claustris ista parte Tywid equaliter diuidendam, Ecclesiis quibus curie mee adiacent vbicumque, volo quod sacerdotibus earum de qualibet curia detur vna vacca, vbi plures sunt curie plures vacce, Jngerdi filie mee pro eo quod eam inuitam in claustro volui detineri & actenus de bonis nostris nichil est consecuta, do mansionem waldby cum omnibus attinenciis suis, jta vt nichilominus hereditatem plenam cum suis coheredibus sorciatur, Estridi que diu in nostro obsequio exstitit do dimidiam marcam terre in loco, quo ei heredes mei voluerint assignare, Quinque mancipiis reddo libertatem que ad hanc Birgherus filius voluerit nominare, Hec omnia presentibus filio meo . B. & filia Jngerde. priore Sictunensi & socio Domino haquino & laurencio sacerdotibus ac nostra familia ordinavi.
 
Bild på dokumentet: http://www3.ra.se/sdhk/bild/897.JPG
 
Detta dokument är Cecilia Knutsdotters testamente, och det som gör att forskare har tvivlat på att Johan Filipsson var hennes dotter är att han inte nämns i detta dokument, vilket sonen Birger och dottern Ingegärd gör.

174
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2014
« skrivet: 2014-01-25, 13:03 »
Jag undrar också om någon känner till namn och uppgifter om Sven Svenssons i Uranäs hustru, och Sven Svenssons dödsår.
 
MVH Andreas

175
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 25 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-25, 12:39 »
Hej.
 
Nämndemannen Sven Svensson i Uranäs finns det följande om i Liss-Eric Björkmans bok Från gård och by i Älghult:
 
s. 138: Troligen ärvdes de [Sven Pedersson och Ingrid Persdotter i Uranäs] av fem barn. Sonen Sven Svensson, som var född 1668 och i sinom tid övertog gården efter föräldrarna med fastebrev 1713, slutade sina dagar som nämndeman.
 
I en not på s. 139: Dessa fem syskon - att de voro syskon är alldeles klart - ha här antagits vara barn till Sven Pedersson därför att de gemensamt ärvt gården, som ju tidigare varit infastad för honom och hans hustru. Uteslutet är dock ej att de i stället voro barn till Sven Persson och dennes hustru Ingrid Bengtsdotter. I denna riktning pekar det faktum att en av bröderna hette Bengt. Men då, såvitt känt, Sven Persson och hans hustru ej ägt jord i Uranäs sedan han avhänt sig sin arvedel ha de dock ej ansetts som föräldrar till denna syskonskara.
 
Tillfället då Sven Persson enligt texten avhänte sig sin arvedel i Uranäs var efter Per Jonssons i Uranäs död (han var svärfar till Sven Pedersson och far till Sven Persson). Det anges dock inte när denna uppgörelse skedde.
 
I katekisatiosnlängden för Älghults socken 1692 (i Växjö domkapitels arkiv) finns under Uranäs Sven Persson och hustrun Ingrid Bengtsdotter. Sven Pedersson och Ingrid Persdotter var enligt Björkman i livet ännu 1693, men de saknas i längden 1692. Enligt längden har Sven Persson sonen Sven Svensson, är det Sven Svensson, sedermera nämndeman och bonde i Uranäs? Vem är fadern till syskonen? Sven Persson eller Sven Pedersson?
 
MVH Andreas

176
Kungliga släkter / Harald Gille
« skrivet: 2014-01-25, 07:54 »
Jag har tyvärr ingen 100% säker härstamning från Harald. Jag härstammar från Johan Filipsson (Aspenäsätten) och NN Filipsdotter (Aspenäsätten) g.m. Karl Tjelvesson (Fånöätten). Endast brodern Birger Filipsson och systern Ingegärd Filipsdotter var säkert son till Cecilia Knutsdotter. Hon var dotter till jarlen Knut Birgersson som i sin tur var son till Birger Brosa och Birgitta Haraldsdotter, Harald Gilles dotter. NN Filipsdotter kan enligt ÄSF vara identisk med den Ingegärd, som säkert var dotter till Cecilia Knutsdotter. En sak som kan tyda på att Johan Filipsson var hennes son är att hans sondotter fick namnet Cecilia (Cecilia Knutsdotter [Aspenäsätten], g.m. Bo Nilsson [Natt och Dag]).
 
MVH Andreas

177
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 25 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-25, 07:41 »
Tusen tack Johan!
 
Jag har inte sett domboksnotisen förut, det var intressant.
 
MVH Andreas

178
Klingspor / Klingspor
« skrivet: 2014-01-18, 15:11 »
I boken Sveriges adel under 1600-1700-talen bd 1 har Carl Arvid Klingspor på s. 27ff återgivit en likpredikan över Johan Gustaf Klingspor, en bror till generalmajoren Staffan Klingspor. I likpredikan finns följande om hans ursprung:
 
   Först haffuer hans Fader, som störste delen aff thenne Försambling nogsamt är witterligit, warit Edel Wälb: Johan von Klingspor till Bällestadh, fordom förordnat Öffuerste Jagemestare hoos H. F. N. nu Saligh hoos Gud och Christeligh i åminnelse: Hertigh Johan til Östergötlandh. Hwilken ock sedan effter Högtbte: sin Herres dödh, haffuer låtit sigh bruka, vthi Salig K. Mayt: Konung Gustaffz, högt ährat i åminnelse: Fordom wår Nådigaste Konungz och Herres tiänst vthi Krigzwäsendet, och warit Capiten för ett Compagnit Smålandz Fotfolk. Vthi hwilken tiänst, han effter ett ährligit och Manneligit förehållande, är för någon tijd sedan genom Döden hädan kallat, och sit lop fuländat.
   Hans Fader Fader haffuer hetet Staphan von Klingspor, och haffuer warit Ståthållare eller Amptman på Ambotn i Lijffland, Hans Hwsfrw hete Margreta von Söghe, både aff gammal Adeligh stämme härkomne.
   Hans Faders Faderfader haffuer warit wedh nampn Matthias von Klingspor, på then tijden Kongeligh Rådh i Pålandh: Och hans Hwsfrw Margreta von Bärgh. På båda sider aff Adeligh Slächt och härkomst, som nogsampt kan thees aff theras Familier wedh samma nampn, som i Lijfflandh än nu i dagh merkligen äre i floor och esse.
   Then Salige Majorens Moder haffuer i lijka måtto warit aff en förnämbligh och gammal Lijfflendisk och Adeligh Familia, som kallas Budenbrocher, och war hennes nampn Margreta von Budenbroch, hwilkens Fader haffuer hetedt Johan von Budenbroch, och hennes Moder Frw Margreta von Rosen.
   Hans Moders Faders Faders nampn war Casper von Budenbroch, och hans Frw heet Frw Anna von Bergen.
 
Den här genealogin stämmer väl med numreringen av Staffan Klingspors anor i mitt inlägg 13 december 2013. I likpredikan nämns också namnen på Johan von Buddenbrocks föräldrar, Casper von Buddenbrock och Anna von Bergen. Mattias von Klingspors hustru kallas Margareta von Berg och inte von Bergen. Går det att hitta Casper von Buddenbrock med hustrun Anna von Bergen i något genealogiskt verk? Kan man hitta personer av de ätter som finns respresenterade bland Staffan Klingspors anvapen i Vallentuna med hustrur av rätt släkt (alltså enligt numreringen av anvapnena ovan).
 
MVH Andreas

179
Ronneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-03-10
« skrivet: 2014-01-18, 14:12 »
Kan det här vara änkan Kerstin Svensdotter och hennes barn Nils Månsson och Sissa Månsdotter?
 
Ronneby kyrkoarkiv Kat:1, katekisationslängd 1717, s. 33:
 
Tobbarp
[.]
68 Ibidem
Enckian Kierstin
Sonen Nils
Doteren Sissa
 
I så fall var barnens fader Måns död redan 1717.
 
Om nu Botil Persdotter, g.m. Håkan Clemmetsson, var dotter till Per Månsson i Tubbarp innebär ju det att Olof Nilsson i Tubbarp gifte sig med sin kusin Botil Persdotters dotter, vilket antingen borde ha hindrat ett äktenskap eller antecknats i vigselboken.
 
I katekisationslängden för Ronneby 1696 bor en Måns Hansson i Tubbarp. Kan han vara Kerstin Svensdotters man?
 
 
Änkan Kerstin i Tubbarp nr 68 är ensamstående redan 1710 enligt mantalslängden, men i 1709 års mantalslängd finns på gården istället Måns Olsson med hustru. Tyvärr saknas dödbok för Ronneby under den här tiden, men Måns Olsson (Kerstin Svensdotters man om hon är identisk med änkan Kerstin i Tubbarp nr 68) måste ha avlidit före 1710 då Kerstin är änka.
 
MVH Andreas

180
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-15, 16:14 »
Tack för ditt svar Aina. Jag har tidigare sett Per Staffansson döpt 1718, men jag tyckte skillnaden mellan ålder i husförhörsläng och födelseåret 1718 var lite stort (10 år!). Men åldersuppgifter är ju långt ifrån alltid exakta.
__________________________________________________________________
 
Känner någon till när Sven Persson, bonde i Förlångsö, Vissefjärda sn, född där 1713, dog? Jag undrar också över hans hustrus, Ingier Carlsdotters, dödsdatum. Hon föddes 1725 i Hovgård Västergård, Vissefjärda sn, och ingick äktenskap med Sven Persson 10/6 1744 i Vissefjärda.

181
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 25 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-15, 16:04 »
En till fråga:
 
Lisbet Svensdotter, född ca 1709 enligt uppgift i husförhörslängden för Älghult 1747-1759, där åldersuppgifterna är nedskrivna omkring 1749 (vilket jag iakttagit i flera fall med olika personer), gift 29/5 1725 i Älghult med Daniel Månsson från Ideboås. Lisbet dog 1785 i Ideboås. Vid vigseln bodde hon i Uranäs, men Älghults födelsebok har en lucka 27/12 1708-27/2 1710, och någon som skulle kunna vara henne hittar jag inte född åren omkring. Dock har Sven i Uranäs enligt kyrkoräkenskaperna under första halvåret 1709 gett 20 öre till kyrkan för sin hustrus kyrkogång (H K), vilket innebär att de har fått ett barn strax innan. Är denne Sven identisk med Sven Svensson i Uranäs, som enligt Liss-Eric Björkman, Från gård och by i Älghult var född 1668, fick fastebrev på gården 1713 och dog som nämndeman? Och finns det mer som tyder på att Sven Svensson var Lisbets far? Finns det några bevis?
 
MVH Andreas

182
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 25 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-15, 15:50 »
Hej. Bland mina anor har jag Bengt Månsson, bonde i Ideboås (Älghults sn), enligt dödsåldern född ca 1688, död 22/1 1751 i Ideboås. Han gifte sig 31/5 1724 i Älghult med Elin Svensdotter från Pikaböl, och han bodde även då i Ideboås. Problemet är att jag inte hittar honom i födelseboken omkring 1688. Han skulle kunna vara son till Måns Jonsson (ryttare under namnet Felting) som var bonde i Ideboås på den tiden, och hans hustru Ragnel Börjesdotter. Dessa gifte sig 1/7 1683 i Älghult. Måns dog 1730 och Ragnel 1744. Varför finns Bengt inte i födelseboken? Är fel dödsålder angiven? Föddes han inte i Älghult? Och vilka var hans föräldrar?
 
MVH Andreas

183
Algutsboda / Äldre inlägg (arkiv) till 28 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-15, 15:36 »
Hej. Har någon hittat föräldrarna till Måns Johansson, född ca 1727 emligt dödsåldern, död 23/4 1795 i Anemåla (Algutsboda sn). Innan han var bonde i Anemåla var han bonde i Västra Hällasjö Mellangård (Algutsboda sn). Han gifte sig 20/10 1754 i Algutsboda med Elin Jonsdotter från Västra Hällasjö Norrgård. Själv bodde han vid vigseln i Västra Hällasjö Mellangård. Kan han vara identisk med drängen Måns som bor i Carl Börjessons gård där enligt mantalslängden 1754? Eller är han en son till Johan Månsson som brukar en gård i samma by?
 
MVH Andreas

184
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-14, 19:32 »
Jag hittade handlingen där Gustaf Årrhane får pardon för sitt brott i Riksregistraturet 16/3 1675:
 

 

185
Ulfsax / Ulfsax
« skrivet: 2014-01-14, 19:27 »
Från Riksregistraturet 29/10 1641:
 

 
Drottning Kristina benådar Nils Ulfsax till Holma efter det dråp han begått på bonden Gudmund Nilsson. Detta nämns även i Elgenstierna under ätten Ulfsax.

186
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-14, 19:12 »
Har någon forskare hittat något i domböcker eller liknande om Gustaf Årrhanes mord på kornetten Magnus Tornerefelt 10/3 1671? Mördaren var Tornerefelts svåger, och enligt Elgenstierna fick han pardon för sitt brott 16/3 1675.
 
Elgenstierna, ätten Tornerefelt, tab. 6 [Magnus Tornerefelt]: ihjälslagen 1671-03-10 av sin svåger Gustaf Årrhane, som den 16 mars 1675 fick pardon för sitt brott.
 
Elgenstierna, ätten Årrhane, tab. 5 [Gustaf Årrhane]: Han begick 1671 den 23 mars dråp på sin svåger kornetten Magnus Tornerefelt genom att först skjuta honom genom låret och sedan giva honom tre slag i huvudet. Dömdes genom Göta hovrätts utslag den 13 december s. å. från livet och rymde därefter ur landet till Fredrikshald, men hans hustru åstadkom förlikning med den mördades arvingar, varefter han erhöll nåd.

187
Ronneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-01-15
« skrivet: 2014-01-14, 19:06 »
Tack Kjell för ditt långa svar!
 
Jag har också funderingar rörande Olof Nilssons i Tubbarp far Nils Månsson och hans släkt. I bouppteckningen efter honom 1756 (Medelstad häradsrätt FII:10 s. 581) nämns att hans barn har farbrodern Per Månsson. Vid underskrifterna i slutet framgår att han bodde i Tubbarp. Kan bröderna Per och Nils vara de söner till Kerstin Svensdotter som nämns i hennes bouppteckning 1741.
 
I slutet av bouppteckningen efter Nils Månsson i Tubbarp nämns också swågrarna Lars Jönsson (Jonsson?) i Näs och Ola Persson i Röan.

188
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-13, 19:12 »
Hej.
 
Jag har hittat att Peter Staffansson, bonde i Skinnabo (Vissefjärda sn), död före 23/11 1807 (bouppteckning förrättad detta datum och införd i Södra Möre häradsrätt FII:20 s. 525), enligt husförhörslängden född 1728, var son till Staffan Persson i Alsjö, Vissefjärda socken, vilken har en son Peter som bor där fram till sitt äktenskap med Ingrid Jonsdotter (28/12 1758 i Vissefjärda), då han också uppges bo i Aljsö. Men när föddes Peter Staffansson? Jag hittar ingen son till Staffan Persson med det namnet omkring 1728 i Vissefjärda kyrkobok.
 
Peter Staffanssons hustru Ingrid Jonsdotter avled 4/12 1815 i Skinnabo, och både enligt dödsåldern och uppgiften i husförhörslängden var hon född 1738. Vid vigseln bodde hon i Skinnabo. Vem var hon dotter till och när föddes hon? Inte heller henne kan jag hitta omkring 1738 i födelseboken.
 
MVH Andreas

189
Bauman / Bauman
« skrivet: 2014-01-13, 18:05 »
Hej.
 
Ovan i den här tråden nämner Carola Eriksson en skrift om släkten Bauman, vilken även är avskriven här. Titel: Kårt Förtecknin på BAUMANS Slägten. Vad är detta för skrift, finns den i flera ex., vem innehar den, när är den gjord och av vem samt om någon har tillgång till den (t.ex. inscannad) vore jag mycket tacksam om jag kunde få ta del av den.
 
MVH Andreas (Bauman-ättling)

190
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-12, 14:13 »
Nu har jag hittat ett bevis för att Stina Svensdotter var dotter till Sven Andersson i Stolpabäck. I bouppteckningen efter Sven Andersson (Södra Möre häradsrätt FII:12 s. 65) anges att han har dotteren Stina gift med Hindrik Pettersson i Ödewatta.
 
Bouppteckning efter Ingrid Hemmingsdotter finns i Södra Möre häradsrätt FII:13 s. 967.
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2014-01-12 14:17)

191
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-12, 14:05 »
Stina Svensdotter är nog identisk med den Kjerstin som i mantalslängderna för Stolpabäck 1788 och 1789 är dotter till Nils Peterssons svärföräldrar (Sven Andersson och Ingrid Hemmingsdotter).

192
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-12, 13:54 »
Anders Larsson dog 1740 i Stolpabäck och begravdes 27/1 samma år, 48 år och 5 veckor gammal.

193
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-12, 13:48 »
Sven Andersson brukar en gård i Stolpabäck redan 1745 enligt mantalslängden, och då bor hans moder på undantag. I mantalslängden 1743 står Anders Larssons änka för gården, där även hennes son Sven bor. Sven Andersson var alltså son till Anders Larsson och dennes hustru i Stolpabäck. Ingrid Hemmingsdotter var troligen dotter till Hemming Carlsson i Kulla (som dock kallas Persson i mantalslängden 1745). Hans dog 1753 i Kulla och begravdes 25/3, 79 år gammal. Hans son Nils Hemmingsson tog över gården i Kulla, och i mantalslängderna för åren 1749 och 1750 bor även pigan Ingre (Ingrid) i gården.

194
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-12, 12:43 »
Hej.
 
Vad står (Kulla) för i Ingrid Hemmingsdotters namn? Har någon forskat på dessa personer?
 
Tack än en gång.

195
Gyllensparre / Gyllensparre
« skrivet: 2014-01-12, 12:38 »
Äntligen ett bevis! Stort tack Niclas!
 
Jag själv hade nog inte så lätt hittat att uppgiften skulle finnas i just Västbo härads dombok från 18/5 1620.

196
Winstedt / Winstedt
« skrivet: 2014-01-12, 09:49 »
Jag har en Sven Winstedt, född 16/10 1755 i Laholms stadsförsamling, gift där 9/10 1778 med Anna Catharina Lollick (f. 9/4 1755 i Laholms stadsförsamling, d. där 4/5 1824). Sven Winstedt och Anna Catharina Lollick fick sönerna Peter Martin och Carl Christian, den senare född 22/8 1794. I husförhörslängden 1803 bor Winstedts Hustru på Fattighuset, nr 133. Hon är 48 år gammal, och sönerna Petter Martin, 11 år, och Carl Christjan, 9 år, bor där. Anna Catharina Lollick kallas senare Winstedts änka, och bor på fattighuset till sin död. Dock kallas hon i mantalslängderna under samma period för förrymde båtsman Winstedts hustru eller förre båtsman Winstedts hustru, se t.ex. mantalslängd för Laholms stad 1810 (förre båtsman) och 1802 (förrymde båtsman). Båtsman WInstedts hustru och handskmakare Winstedts hustru förekommer under samma tid, men båtsmannens hustru nämns i mantalslängden och handskmakarens hustru i husförhörslängden. Fram till år 1801 bor handskmakaren Sven Winstedt på tomt nr 71 i Laholms stad, men efter det försvinner han, och han finns inte i dödboken.  
 
Det finns dock sådant som tyder på att handskmakarens hustru och båtsmannens hustru är olika personer, för redan 1801 bor förrymde båtsman Vidstedts (!) hustru på fattighuset (nr 133 i Laholms stad).
 
Är mycket tacksam för hjälp om vad som hände Sven WInstedt, var och när han dog och om det rör sig om två olika änkor till var sin Winstedt.
 
MVH Andreas

197
Ingelman / Ingelman
« skrivet: 2014-01-12, 08:27 »
I Östra Torsås socken föds 27/2 1774 och döps 2/3 Bengt Gustav, son till M: Ingelman och Nora Eklund.

198
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-12, 08:22 »
Tack för hjälpen!  
 
Jag har letat efter vigseln i de närliggande socknarna Torsås, Mortorp, Madesjö, Långasjö, Algutsboda och Fridlevstad, men utan att hitta något.

199
Ingelman / Ingelman
« skrivet: 2014-01-11, 19:03 »
I rullor för Kronobergs regemente har jag hittat information om Gustaf Ingelman. Han blev rusthållare vid nämnda regemente 1/5 1710, furir, förare 4/2 1716, sergeant 7/10 1717, fältväbel 18/10 1718. Han erhöll avsked från tjänsten 12/3 1720. I andra källor (kyrkböcker m.m.) kallas han senare löjtnant, en titel som han möjligen fick i samband med avskedet.

200
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-11, 18:20 »
Västra häradsrätts renoverade dombok 1666 s. 21:
 
S. D. [17/5, 18/5 eller 19/5 1666] Conradt von gert [Conrad von Gertten, tab. 20 i Elgenstierna] Leutnant gaff tilkänna han hafver låtit Landzhöfdingen stemma Corneten Magng Tornefält [Magnus Tornerefelt, tab. 6 i Elgenstierna] för hemgång och skälsord och nu intet Comparerar, ty heller förfals wittne præsenterar, ty angafs för stempning att böta 3 marker [?] bohr uthäradz.

201
Bräkne-Hoby / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-02-16
« skrivet: 2014-01-11, 18:03 »
Hej.
 
Har någon uppgifter om föräldrar samt födelsedatum och -plats till Jon Persson, bonde i Trofta (Bräkne-Hoby sn), död där 1/9 1763. Enligt åldersuppgiften vid dödstillfället var han född omkring 1728. Hans bouppteckning finns i Bräkne häradsrätt FII:2 s. 1277.
 
MVH Andreas

202
Bagge af Boo / Bagge af Boo
« skrivet: 2014-01-11, 17:21 »
Från Genealogica 41 fol. 189 (Peder Månsson Utters Collectanea genealogica):
 

203
Klingspor / Klingspor
« skrivet: 2014-01-11, 17:11 »
Ett nytt försök:
 

 

 

 

 

204
Klingspor / Klingspor
« skrivet: 2014-01-11, 17:08 »
Jag lägger in de aktuella sidorna från Uplands fornminnesförenings tidskrift III (1873):
 
 
 
 
 
 
 

205
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-11, 16:43 »
En till fråga:
 
Hindrik Persson, bonde i Ödevata (Vissefjärda sn), f. där 1736, d. där 30/1 1821, fick 16/5 1794 sonen Sven, och modern anges vara Stina Svensdotter. Hindrik och Stina har troligen ingått äktenskap i Vissefjärda under perioden 1789-1809, då det är en lucka i vigsellängden, och utifrån sonens födelse måste de ha gift sig mellan 1789-1794 (om äktenskapet ingicks i Vissefjärda). Enligt husförhörslängden var Stina Svensdotter född 1752, och hon är väl identisk med inhysesänkan Stina som bor hos Sven Hindriksson Lidberg (hennes son) i husförhörslängden 1820-1831, där hon är överstruken. Känner någon till födelse- och dödsdatum för henne samt varifrån hon kom? Tacksam för hjälp.
 
MVH Andreas

206
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-11, 16:21 »
Hej.
 
Känner någon till födelse- och dödsdatum till Per Johansson, bonde i Ödevata (Vissefjärda sn), och hans hustru Kirstin Persdotter. De gifte sig 5/10 1729 i Vissefjärda. Per kallas här Peter, och parets son Hindrik kallas även Petersson. Per Johansson uppges komma från Knappsmåla (Vissefjärda sn) och Kirstin Persdotter kom från Ödevata. Vilka är deras föräldrar och när dog de? Jag undrar också när deras son Hindrik (han kallas son till Per i mantalslängden) föddes. År 1725 bodde enligt mantalslängden för Vissefjärda en Johan Persson i Knappsmåla. Kan han vara Per Johanssons fader? Kan den samtidigt nämnde Per Persson i Ödevata vara Kirstin Persdotters fader?
 
MVH Andreas

207
Mühlenbruch / Mühlenbruch
« skrivet: 2014-01-08, 19:25 »
Michael Gallatz, vice rådman och handelsman i Kalmar, gifte sig 5/6 1722 i Kalmar med Anna Martha Mühlenbruch, född 10/6 1704 i Kalmar och dotter till rådman David Mühlenbruch och Anna De Rees. I mantalslängderna för Kalmar stad bor Michael Gallatz på tomt nr 76 år 1752, tillsammans med sin hustru, men från och med 1753 finns ingen hustru antecknad. Jag hittar inte Anna Martha Mühlenbruch i dödboken för Kalmar, kan hon ha dött någon annanstans eller har de skilt sig, eller saknas hon helt enkelt i dödboken? MVH Andreas

208
Kungliga släkter / Harald Gille
« skrivet: 2014-01-08, 16:59 »
Harald Gille, kung i Norge i början av 1100-talet, kom från de brittiska öarna och påstod sig vara son till den tidigare kungen Magnus Barfot. Han bevisade det genom järnbörd (att gå över glödande järn, om han inte blev brännskadad var han ingen bedragare), och blev senare kung i Norge. I Norsk biografisk leksikon står det att han var son till Magnus Barfot. Vad säger den aktuella forskningen om släktskapet? Anses det bevisat att han var Magnus son?
 
MVH Andreas

209
Körning / Körning
« skrivet: 2014-01-08, 14:15 »
Kerstin Gabrielsdotter (Kyrning), g.m. Lindorm Persson (Ulfsax), var dotter till Gabriel Kyrning och Märta Jakobsdotter. Märta Jakobsdotters mor var Sestrid Gudmundsdotter (Grönalöv), och hon var enligt Niclas Rosenbalcks inlägg 17 juni 2009 gift 1:o med Jesper Nilsson och 2:o med Mickel Nilsson, varav släktforskare har konstruerat namnet Jeppesdotter åt Gabriel Kyrnings hustru Märta.
 
Min fråga: Är det säkerställt att Märta var dotter till Jesper Nilsson och Sestrid Gudmundsdotter, borde hon inte hetat Jespersdotter då? Eller var Jesper och Jakob samma namn på denna tiden? Kan hon ha varit dotter till Sestrid Gudmundsdotter i ett okänt gifte med en Jakob?
 
MVH Andreas

210
Kan det möjligen göras fynd i Riksarkivets samling Genealogica? Då menar jag t.ex. Utters Collectanea genealogica m.fl. och inte den redan nämnda släktboken av Hans Brask.
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2014-01-08 14:08)

211
Hindsekindsätten / Hindsekindsätten
« skrivet: 2014-01-08, 11:59 »
Litteratur om Hindsekindsätten:
 
Jan Eric Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige. Om Atte i Värnamo: bd 1 s. 333, bd 2 s. 18. Om föregåendes son Trotte Attesson: bd 1 s. 333-334, bd 2 s. 136. Om föregåendes son Atte Trottesson: bd 1 s. 334, bd 2 s. 18. Om föregåendes sonson Anders Andersson: bd 1 s. 334, bd 2 s. 15. Om föregåendes son Torkel Andersson: bd 1 s. 334, bd 2 s. 134.
 
Jan Eric Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden. Om Anna Andersdotter (g. 1:o m. Olof Galle, g. 2:o m. Per Christersson [Siöblad]): s. 200, 212, 219, 389. Om Torkel Andersson: s. 219, 389.
 
Curt Härenstam, Finnveden under medeltiden. Om släkten: s. 366-370. Om Atte i Värnamo: s. 67. Om Atte Trottesson: s. 94. Om Anders Attesson: s. 362.
 
Carl Gustaf Styffe, Skandinavien under unionstiden. Om Trotte Attesson: s. 198-199. Om Anders Andersson: s. 199.
 
Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen. Om släkten: bd 1 s. 42 samt tillägg och rättelser i bd 3.
 
Hans Gillingstam, Ätten Siöblads medeltida släktförbindelser och äldsta historia. Om Anders Andersson: s. 47, 52.
 
Äldre svenska frälsesläkter. Om Anders Andersson: bd 1 häfte 3 s. 243-244.
 
Hans Gillingstam och Göran Setterkrans (utg.), Biskop Hans Brasks släktbok. Om släkten: s. 27, 41, 48, 65, 77.
 
Sveriges medeltida personnamn. Om Atte i Värnamo: häfte 2 sp. 199. Om Trotte Attesson: häfte 2 sp. 199. Om Atte Trottesson: häfte 2 sp. 199-200. Om Anders Attesson: häfte 1 sp. 91, häfte 2 sp. 200.
 
Birger Einarsson och Roger Axelsson, Humlenäsboken. Om Atte i Värnamo: s. 187. Om Trotte Attesson: s. 184. Om Atte Trottesson: s. 182. Om Anders Attesson: s. 180. Om Anders Andersson: s. 179. Om Sigrid Andersdotter: s. 179.
 
Kaj Janzon, En sparre med något krams där under (Släkt och hävd 2003). Om Atte i Värnamo: s. 16.
 
Jan Eric Almquist, Problemet Nils Krumme (Släkt och hävd 1954). Om Anders Andersson: s. 11.
 
Stig Östenson, Randanmärkningar till biskop Hans Brasks släktbok (Personhistorisk tidskrift 1973). Om släkten: s. 108.
 
Jan Eric Almquist, Om släktskapsbevisning inför rikets högsta domstol år 1562 (Svensk juristtidning 1954). Om Anders Andersson: s. 331-333.
 
MVH Andreas

212
Roth / Rooth / Roth / Rooth
« skrivet: 2014-01-07, 12:29 »
Jag försöker mig på en avskrift av av inskriptionen på Jonas Nilsson Roths epitafium:
 
Kongl Maij: Till Swerige Tro Tien
nare och Cornet under Adelsfahnan Ehreborne
och Manhafftigh Jonas Nillson Rooth i herranom
affsomnade den 8 Decembris Anno 1678 och här
[…] medh hederligh Process Begrofs den: 12
Januarij Anno 1679 hans kropp medh alla Christtrog[ne?]
på den ytterste dagen en frögdefull uppståndelse.
 
Kan någon se vad som står i början på femte raden, och stämmer tolkningen Christtrog för sista ordet på sjätte raden? Några bokstäver ser märkliga ut, t.ex. ser bokstaven N i Nillson ut som M. T:et i Cornet ser ut som f. Litet l ser ut som t eller f (t.ex. i frögdefull).
 
Finns det felaktigheter i min avskrift? Är tacksam om dessa påpekas.
 
MVH Andreas

213
Gyllensparre / Gyllensparre
« skrivet: 2014-01-06, 16:15 »
Beträffande Jöns Jönssons (Gyllensparre) dotter Anna, gift med Gustav Andersson (Stråle av Ekna), uppges det i alla fall under ätten Stråle att hon var Jöns Jönssons och Karin Jönsdotters (Lillie av Lövstad) dotter. Det kan väl namnet Anna tyda på, Karin Jönsdotters mor var ju Anna Jönsdotter. Men fins det några bevis på vilka barn som var födda i Jöns Jönssons gifte med Brita Claesdotter respektive Karin Jönsdotter?

214
Gyllensparre / Gyllensparre
« skrivet: 2014-01-06, 09:06 »
Enligt supplementet till Elgenstierna dog Per Jönsson (Gyllensparre) 4/1 1599. Det hänvisas till de rättelser som finns införda i bd 9, och där anges källan: liber causarum i Svea hovrätts arkiv, vol. 18. Men det verkar vara svårt att hitta i volymen, som saknar innehållsförteckning och är stor. Därför undrar jag om någon har en uppgift exakt var i denna volym uppgiften att Per Jönsson dog torsdagen efter nyårsdagen 1599 finns.
 
MVH Andreas

215
Gyllensparre / Gyllensparre
« skrivet: 2014-01-06, 08:22 »
Uppgiften att Jöns Jönsson (Gyllensparre) var gift med Anna NN i första giftet kommer från Elgenstierna, men i supplementet till Elgenstierna (från 2008, av Carl Szabad) är uppgiften rättad. Där står istället att Jöns Jönsson i första äktenskapet var gift med Brita Claesdotter (Uggla), och uppgiften om Anna är alltså felaktig. Jag vet inte hur gammal Per Jönsson var när han dog, och kyrkböcker finns ju inte för den här tiden. Per Jönsson dog redan 1599, enligt Almquist. Han var ju död 1604, då hans omyndiga barn ärvde gården Ingelstad efter Karin Jönsdotter (Lillie av Lövstad).
 
En fråga: Om nu Per Jönssons (Gyllensparre) barn ärvde Ingelstad efter Karin Jönsdotter (Lillie av Lövstad), kan han ha ärvt den efter sin styvmor? Hur var lagarna gällande arv på den här tiden, kunde man ärva från sin faders styvmor, eller gick det endast om hon var barnlös (eller ärvdes hon ändå av sina egna släktingar då?).
 
MVH Andreas

216
Förnamn - C / Circus
« skrivet: 2014-01-05, 19:33 »
Efter att ha letat igenom födelseböckerna för socknarna i Norra Åsbo härad för födda i juni eller någon månad tidigare med namnet Leonard hittar jag endast denna pojke:
 
Albin Leonard, född 8/6 1887 i Hyllstofta, Vedby socken, döpt 21/6 1887, son till Ola Nilsson och hans hustru Anna Beata Nilsson.
 
MVH Andreas

217
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-04, 13:19 »
Tornerefelts bägge skilsmässor (med Kerstin Månsdotter respektive Margareta Eketrä) borde det finnas handlingar i Växjö domkapitels arkiv, men det verkar tyvärr inte finnas digitaliserat på AD eller SVAR.

218
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-04, 13:17 »
I min forskning har jag märkt att mantalslängder ofta är upprättade året innan det år de anges vara från. Längre fram i tiden anges ofta vilket år de blivit upprättade, vilket är till hjälp, men det verkar tyvärr inte vara fallet här. Mantalslängden 1643 är troligen upprättad 1642, och mantalslängden 1642 upprättad 1641. Eftersom Kerstin Månsdotter anges som hustru till Törne Andersson två år i rad är det sannolikt att uppgiften stämmer gällande det första året. Tornerefelt har nog skilt sig 1642/1643, och han var ju fortfarande gift när han begick hor med Anna Jönsdotter. Sedan har han varit omgift med Margareta Eketrä senast 1644, vilket framgår av mantalslängden. Allt har alltså med största sannolikhet skett i början av 1640-talet.
 
MVH Andreas

219
Hane / Hane
« skrivet: 2014-01-04, 12:14 »
Kan nämna att jag har letat igenom uppbud och inteckningar i Konga häradsrätts dombok 1706 för att hitta försäljningen av Lessebo Östergård, men jag hittade ingen uppgift om det där. Vad kan vara källan till uppgiften om försäljningen av gården? Är det en slutsats dragen av att Nils Hane brukade gården 1705, 1706 saknas mantalslängden och Hans Nilsson brukade den 1707?

220
Hane / Hane
« skrivet: 2014-01-04, 12:02 »
Niclas, nu såg jag mejlet. Tack för de många uppgifterna! Nu ska jag försöka skilja det som är säkert från det mer osäkra bland de här Hanarna.

221
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-04, 11:34 »
Av Östra häradsrätts dombok 9/6 1643 (den renoverade versionen hos Göta hovrätt) framgår att Törne Anderson i Skurebode detta datum var frånskilt sin förriga hustro. Han var i rätten i anledning av att ha begått hor med Anna Jönsdotter Åcrone [?] medan han fortfarande varit gift. Han bekänner sin synd, och därför kan rätten inte fria honom utan måste döma efter Guds lag, den som hoor bedrifuer han skall döden döö. Men han blev uppenbarligen benådad, vilket inte framgår av domboken, och fick troligen böta för sitt brott istället.

222
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-04, 11:07 »
Nu har jag hittat en mer exakt tidpunkt för skilsmässan mellan Törne Andersson och hans nya gifte med Margareta Eketrä. Mantalslängder för Nye socken finns bevarade från 1642. Eftersom Törne Andersson ännu inte var adlig finns han med i dessa längder. 1642 nämns löjtnanten Törne Andersson i Skureboda (Skurebo) med hustrun Kerstin Månsdotter och ett antal drängar och pigor. 1643 nämns Törne Andersson i Skureboda med hustrun Kerstin Månsdotter och sonen Anders Törnesson (senare Anders Tornerefelt). 1644 nämns ryttmästaren Törne Andersson i Skureboda bland ryttare till tochz (på tåg), och på Skurebo bor Margareta Eketrä. Törne Andersson gifte alltså om sig senast 1644, efter att nyligen ha skilts från Kerstin Månsdotter. Frågan är vad som sedan hände Kerstin Månsdotter. Finns det bevarat något i domböcker angående den otrohet som orsakade skilsmässan?

223
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-04, 10:38 »
Eftersom skilsmässan mellan Törne Andersson (han adlades Tornerefelt först 30/7 1646 och biskop Nicolaus Krokius, som gjorde skilsmässan, avled midsommarafton samma år) och Kerstin Månsdotter gjordes av biskop Nicolaus Krokius, som var biskop i Växjö 1632-1646, kan den dateras till tidigast 1632 och senast 1646. Enligt Elgenstierna under ätten Tornerefelt var alla Törne Tornerefelts barn födda i äktenskapet med Kerstin Månsdotter, och i supplementet finns inga uppgifter som anger att han hade barn i sina två andra äktenskap.

224
Holm / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-03, 16:14 »
Hej.
 
Har någon uppgifter om härkomst, födelse och föräldrar till Ulric Holm. Han var hattmakare och bosatt i Karlskrona stadsförsamling, gift med Helena Catharina Sundberg, med vilken han fick dottern Catharina Maria 1/3 1772. Han avled 6/2 1789 i Karlskrona stadsförsamling, och det står att han begravdes i Nättraby socken, där han också förekommer i död- och begravningsboken. Kan begravningsstället vara en ledtråd till Ulrics eller hans hustrus härkomst? Jag är tacksam för hjälp att hitta Ulric Holms föräldrar och hans födelse, och annan information om honom.
 
MVH Andreas

225
Sundberg / Sundberg
« skrivet: 2014-01-03, 16:10 »
Hej.
 
Jag har följande person med namnet Sundberg i släkten: Helena Catharina Sundberg. Hon var gift med hattmakaren Ulric Holm i Karlskrona, och paret fick dottern Catharina Maria i Karlskrona stadsförsamling 1/3 1772. Bland dopvittnena nämns en Madame Christina Sundberg. Jag har inte hittat deras vigsel, och jag saknar uppgift om födelse, död och föräldrar för Helena Catharina Sundberg. Hennes man Ulric Holm dog 6/2 1789 i Karlskrona stadsförsamling, och jag har för mig att jag har sett en uppgift i Karlskrona stadsförsamlings död- och begravningsbok att hans hustru eller änka Helena Catharina Appelbom hade dött, men jag har tyvärr tappat bort var i boken jag hittade uppgiften. Är tacksam för hjälp med Helena Catharina Sundbergs härkomst och datum för födelse, vigsel och död samt om någon vet var i dödboken uppgiften om Helena Catharina Appelbom finns.
 
MVH Andreas

226
Hane / Hane
« skrivet: 2014-01-03, 15:01 »
Angående uppgiften ur Älmeboda kyrkoräkenskaper om att brudgummen Hans lämnade en gåva till kyrkan 23 post trinitatis 1706 och uppgiften om bröllopet hos Håkon i Olfwahult 11/11 1706. Är något att dessa datum vigseldatumet för Hans Nilsson och Ingier Håkansdotter? Lämnade Hans Nilsson i Lessebo en gåva till kyrkan på sin bröllopsdag (23 post trinitatis), eller skänktes en gåva till kyrkan samma dag som bröllopet ägde rum hos Håkan Erengislesson (11/11)?

227
Hane / Hane
« skrivet: 2014-01-03, 10:14 »
Niclas, är lagmansfogden Måns Nilsson Hane identisk med rådmannen Måns Hahn i Växjö, bror till Nils Hane i Lessebo?
 
Nils Hane som undertecknar med sitt bomärke 1654 och då bodde i Furuby i Furuby socken nämns i mantalslängderna för Furuby 1642 (första året mantalslängder finns för Furuby) med hustrun Kirstin. 1675 bor även Anders med hustru i gården, som då tydligen har blivit delad från att från början ha varit en gård på 1 mantal till två gårdar på 1/2 mantal, och i den andra gården bor Jöns med hustru. 1675 står utf: (utfattig?), och samma sak 1676 då Nils istället bor i den andra gården som Jöns med hustru brukar. 1680 brukar en Nils Föreby, och även hans hustru och drängen Nils bor där, i marginalen står Niels utgl. (utgår?, utgammal?). Den Nils som nu brukar gården är troligen en annan än Nils Hane, som nu bör ha varit gammal. Ännu 1668 är det sannolikt Nils Hane som brukar gården, eftersom hans hustru Kirstin nämns i längden detta år och gör det de tidigare åren också.

228
Hane / Hane
« skrivet: 2014-01-03, 09:57 »
Efter att Nils Hane uppges ha sålt gården till Hans Nilsson (1706, kanske i samband med att Hans Nilsson ingick äktenskap) finns följande notis om honom i mantalslängden 1707:
 
Lääsebo: Nilß Hane hust, födes af barnen
 
Sedan är det en lucka i längderna fram till 1717, men han har sannolikt dött innan dess, då Hans Nilsson detta år hade sålt gården till Johan von Emmertz och med tanke på att Nils Hane bör ha varit gammal, och redan 1707 födes af barnen, och sonen Hans Nilsson föddes ju redan omkring 1667. Hovmantorps dödbok slutar 1703 och börjar igen först 1726, varför han istället måste återfinnas i kyrkoräkenskaperna med testamentspenning. Kyrkoräkenskaperna har dock en lucka 1691-1711.
 
I Hovmantorp C:3, räkenskaper för byggnadstunnorna finns lite om Nils Hane den yngre (en bror till Hans Nilsson?) på s. 212-213. Högst upp på sidan står: Nills Hahnes J Lindeskruf Rächningh medh Håffmantorps Kiörcka så effter förra Boken Litt: A: så wähl som effter denna Book.
 
Jag har först nyligen upptäckt den här släktgrenen och har därför inte forskat så mycket om dessa personer. Jag har ingen uppgift om vad Nils Hanes hustru hette, men hans hustru (möjligen hade han varit gift tidigare) levde vid upprättandet av 1707 års mantalslängd (se ovan).
 
I Hovmantorp C:1, s. 50, står personer (nämndemän?, sexmän?) från Furuby och Hovmantorps socknar 7/4 1654 med namn och bomärken. Bland dessa nämns från Foreby Sochn en Nils Hane i Föreby:
 

 
MVH Andreas

229
Södergren / Södergreen / Södergren / Södergreen
« skrivet: 2014-01-02, 13:37 »
Hej.
 
Känner någon till varifrån Anders Södergren, först smed vid Johannishus (Hjortsberga socken, Blekinge) och senare smed i Ronneby, kom och vilka hans föräldrar var samt när han föddes? Han gifte sig 25/10 1776 i Hjortsberga socken med Ingrid Månsdotter. Han avled 21/4 1806 i Ronneby, 56 år gammal, och hans hustru Ingrid Månsdotter avled 7/1 1815 i Ronneby, 67 år gammal. Jag undrar också om något är känt om hennes härkomst.
 
MVH Andreas

230
Hane / Hane
« skrivet: 2014-01-02, 13:18 »
Vigselboken för Hovmantorps socken har luckor 1692-1702 och 1704-1726, och här saknas kyrkoräkenskaper för de övriga åren, som annars kunde ha innehållit uppgifter om gåva från brudgummen Hans Nilsson till kyrkan.

231
Hane / Hane
« skrivet: 2014-01-02, 13:16 »
Tyvärr hittar jag inte uppgifter om gåvor från brudparet eller liknande i kyrkoräkenskaperna för de perioder där vigselboken är ofullständig.
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2014-01-02 13:16)

232
Hane / Hane
« skrivet: 2014-01-02, 13:11 »
Jag har inte lagt in kopplingen Ingier Håkansdotter - Håkan Erengislesson just för att jag inte hittat några belägg för den. I marginalen till kyrkoräkenskaperna för Älmeboda finns de vigda 1687-10/2 1689, det finns en vigsellängd för tiden 1690-18/5 1703, och en vigsellängd som börjar 30/11 1705. I dessa har jag inte hittat Hans Nilssons vigsel, som kan ha ägt rum 1689, då det delvis är en lucka i vigsellängden för Älmeboda, eller 1703-1705, vilket verkar troligast både med tanke på Hans Nilssons och Ingier Håkansdotters födelseår och med tanke på att Hans Nilsson står som dräng i mantalslängden 1705 och med hustru som brukare av en gård i Lessebo 1707. Mantalslängderna upprättades ofta ett år innan det år de anges vara från, vilket kan betyda att Hans var ogift dräng 1704 men gifte sig senast 1706, och i samband med vigseln kan han ha tagit över gården i Lessebo efter Nils Hane.
 
Under letandet hittade jag en annan Hane: Dn: 1. post Trin: [1696] Wigdes Pehr Hane ifrån Bastanäs och Linnery Sochn medh Änkian Gertru Swenßdr if Boamåla och blefwo i Bastanäs.
 
Jag härstammar från Hans Nilssons dotter Kristina, g.m. Ingel Svensson i Fåglasjö, Vissefjärda sn.
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2014-01-02 13:29)

233
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-02, 08:41 »
Faddrar när dottern Elsa döps 8/10 1749 i Vissefjärda är dr. Jöns Zachriß. i Ebbeml. och h. Gertrud i Buskehult. En koppling till Ebbamåla i alla fall. Och en till Buskahult i Fridlevstads sn, en grannsocken till Vissefjärda. Numera ligger Buskahult Sillhövda socken, som bröts ut från Fridlevstad på 1840-talet.
 
Vid son död 1785 uppges Carl Svensson vara 87 år, vilket skulle innebära ett födelseår ca 1698. Antingen har han egentligen varit yngre (ca 75 år) eller rör det sig om två Carl Svensson.
 
När Anna Persdotter dog 1792 anges hon vara 70 år, alltså född ca 1722. Om det stämmer var hon bara 11 år vid äktenskapet med Carl Svensson 1733...
 
En möjlighet är att Anna är född i Fridlevstad.
 
MVH Andreas

234
Hane / Hane
« skrivet: 2014-01-02, 08:28 »
Från mantalslängderna för Lessebo, Hovmantorps sn:
 
1702: Nillß, hust.
 
1703: Nilß Hane hust:
d: Hans
 
1704: Nilß Hane hust
d: Hans
 
1705: Nilß Hane hust
dr: Hans
 
1707: Hans hust:
Nilß Hane hust, födes af barnen
 
Det verkar alltså som att Hans Nilsson tar över gården efter Nils Hane.
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2014-01-02 08:29)

235
Hane / Hane
« skrivet: 2014-01-02, 08:05 »
Kanske uttryckte mig slarvigt. Jag har aldrig sett Hans Nilsson nämnas Hane, vilket han gör t.ex. på många släktforskares hemsidor på internet. Jag undrar därför om han verkligen kallade sig Hane eller om släktforskare lagt till det eftersom den som uppges vara hans far, Nils Nilsson Hane i Lessebo, bar det namnet, vilket jag kontrollerat i mantalslängden för Lessebo. Något jag inte heller hittat är bevis för att Nils Hane verkligen var Hans Nilssons far.
 
MVH Andreas

236
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-01, 12:47 »
Känner någon till föräldrar samt födelsedatum och -platser till följande personer?
 
Carl Svensson, död 24/12 1785 i Sneremåla, Vissefjärda sn, bonde där, gift 28/12 1733 i Vissefjärda sn med Anna Persdotter, död 28/2 1791 i Sneremåla. Vid vigseln anges Carl komma från Sneremåla och Anna från Ebbamåla. Carl Svenssons bouppteckning finns i Konga häradsrätt FII:5 s. 687, och hustrun Anna Persdotters bouppteckning finns i Konga häradsrätt FII:8 s. 465.
 
MVH Andreas

237
Hane / Äldre inlägg (arkiv) till 01 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-01, 12:40 »
Hej.
 
Finns det belägg för att Hans Nilsson Hane (d. 2/6 1752 i Håkanstorp, Älmeboda sn) var son till Nils Nilsson Hane i Lessebo? Jag undrar också om Hans Nilsson någonstans omnämns med namnet Hane.
 
MVH Andreas

238
Stråle af Ekna / Stråle af Ekna
« skrivet: 2014-01-01, 11:05 »
Hej.
 
I Elgenstierna uppges att Gustaf Stråle af Ekna (tab. 28) dog 1693. Hans hustru Catharina Gyllensparre dog enligt samma källa 1/3 1704. I vilken socken finns de i kyrkböckerna? Finns dessa bevarade, och om inte, vad är då källan till deras döddatum?
 
MVH Andreas

239
Hej.
 
Jag undrar om någon kan hjälpa mig att läsa Vaksala härads dombok 10/9 1702. Enligt Elgenstierna ska där finnas bevis för att Johan Carl Gärffelt, Gustaf Carl Gärffelt och Otto Gärffelt var födda i fadern Carl Albrekt Gärffelts första äktenskap (med Anna Rohden). Var i protokollet finns denna uppgiften. Jag vet inte om den renoverade domboken eller originaldomboken avses. I detta datums protokoll nämns i alla fall Christina Wudd, Carl Albrekt Gärffelts tredje hustru, och hennes söner Carl (Johan Carl), Gustaf (Gustaf Carl) och Otto Gärffelt.
 
Är mycket tacksam för hjälp.
 
MVH Andreas

240
Skuthe / Skute / Skuthe / Skute
« skrivet: 2014-01-01, 10:25 »
Det här torde vara borgmästaren Per Eriksson i Linköping SVAR, Älvsborgs lösen, Linköpings stad, bild 4-5:
 

 

 
MVH Andreas

241
Gubbe / Gubbe
« skrivet: 2014-01-01, 10:04 »
I Älvsborgs lösen 1571 för Norrköpings stad nämns en Daan iönßon:
 

 
SVAR, Älvsborgs lösen 1571, Norrköpings stad, Bild 7.
 
Den annars äldsta källan som jag hittat som nämner honom är Jonas Petri Gothus likpredikan över Peder Matsson Stiernfelt (tryckt 1641), nämner Stiernfelts morfar som Dan Jönsson, borgmästare och handelsman i Norrköping. I Nicolaus Rudbeckius likpredikan över Dan Jönssons andra dotterson Johannes Matthiæ (från 1670) nämns han som Daan Gubbe, Erik XIV:s hövitsman i danska fejden. Hans förnamn bör alltså ha varit Dan, vilket i senare litteratur ändrats till Daniel. Att han skulle hetat Grubbe nämns aldrig heller i någon tidig källa, men relativt tidigt kallas han Gubbe.

242
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2013-12-30, 17:54 »
Tack Sven-Rune!
 
Nu har jag hittat Cajsas födelse, enligt Vissefjärda födelsebok född 1762 och döpt 9/7 s.å. Dopvittnen är Swen Anderss. ibm. och Gertrud i Träknifsmåla, Areby sn.

243
Gärffelt / Gärffelt
« skrivet: 2013-12-30, 17:48 »
I Elgenstiernas ättartavlor rörande ätten Gärffelt finns ingen uppgift om i vilket av Carl Albrekt Gärffelts giften sonen  Johan Carl var född i. I supplementet från 2008 står att han var född i faderns första gifte (med Anna Rohden). Källan till uppgiften är de rättelser som fördes in i nionde och sista bandet av Elgenstiernas verk. Där anges källan vara Vaksala dombok 10/9 1702. I den renoverade versionen av denna dombok, som finns på ArkivDigital, nämns Christina Wudd (Carl Albrekt Gärffelts 3:e hustru) och hennes styvbarn Carl (Johan Carl), Gustaf (Gustaf Carl), och Otto Gärffelt. Men jag hittar inte någon uppgift om att de var barn till Carl Abrekts första hustru Anna Rohden.
 
I Långasjö sockens husförhörslängd 1707 (Långasjö AI:1 s. 96, AD bild 54) finns Hr Lieut: J: Carl Gierdfält 20 år, Fru Anna Cath: Schennig 16 år, S: Carl Albrecht 2 år och Dr Anna Margareta 1 år. De verkar vara mycket unga, och Anna Catharina föddes enligt Elgenstierna 1687, medan denna åldersuppgiften ger födelseåret ca 1691. Johan Carl Gärffelt skulle enligt denna källa vara född ca 1687, och var i så fall född i Carl Albrekt Gärffelts andra äktenskap med Margareta Elisabet Grubbe (första hustrun Anna Rohden dog 1675 före 7/5 och Carl Albrekt gifte sig med tredje hustrun Christina Wudd 1694). Vem var egentligen mor till Johan Carl, och kan någon hjälpa mig att hitta uppgiften att bl.a. Johan Carl var född i faderns första äktenskap i Vaksala dombok 10/9 1702.
 
MVH Andreas

244
I likpredikan över Peder Matsson Stiernfelt finns följande uppgifter om hans bakgrund (likpredikan av Jonas Petri Gothus, tryckt 1641):
 
   Först är han födder här uthi Östergötlandh uthi Westerhusby Prestegårdh then 24 Novembris, åhr 1568. Hans Föräldrar hafwa warit Hederlia och Wällärde Her Matz Petri, fordom Kyrkioherde uthi Westerhusby;
   Hans Moder war Dygdesamme Matrona, Hustru Anna Dans dotter.
   Hans Faderfader hafwer kallatz Peder Upländing, aff then orsak, at han widh Kong Christierns tyrannens tijd, war kommen uhr Upland, hwarest han tilförne något godz på Landet icke långt ifrån Upsala besutit hade; Och nedersatte sigh sedan i Söderköping, ther han ock en förnemblig Handelsman, in til sin dödh warit hafwer, såsom ännu månge skääl och monumenter ther sammestädz uthwijsa.
   Hans Moderfader war Borgemestare, och en förnemblig Handelsman i Norköping Dan Jönsson benemdt; hwilke hans Förfäder, Slecht och Förwanter på både sijdor hafwa warit och ära ännu i dagh, både mykit wijdlöfftigt, som ock hederligit, förnembligit och gott Christeligit folk.
 
I likpredikan över Johannes Matthiæ (från 1670 av Nicolaus Rudbeckius) finns även uppgifter om dessa personer:
 
Hans Fader war den Hederlige och Ährewyrdige Mannen Herr Matthias Petri fordom Kyrckioherde och Siälesöriare thersammastädes [Wästerhuseby]; Hans Moder war den Dygderijke och Gudfruchtige Matronan Hustro Anna Dahns Dotter, Sahligh Daan Gubbes (hwilken i Konung Erichs tijdh brukades för Höfwitzman i then tå warande Danske Feigden) älskelige käre Dotter: Och ehuruwäl hans Fader war en berömmeligh Prästman, jemwäl för thet ståndet skul heder och ähra wärd, hwar til han genom tijdernes tilfälle och förandring är aff Gudi ledder och förder worden, så kan man doch här icke förtijga, at thesse hederlige Föräldrar, så til Möderne som Fäderne äro aff förnämblig härkomst, ty thenne Sahlige Biskopens Farfader war Päder Uplänning, hwars Huus-Frw war Frw Christina Puke, hwilka icke långt ifrån Upsala och Mora Steen hafwa adeliga Godz besuttit, men uthi Tyrannens Christiern then andres tijdh, för the olägen heeter som månge måste på then tijden swäfwa uthi, äre nödgade at draga sigh undan, och är altså neder til Östergiötland och Söderköping kommen, hwarest han sin öfrige Lijffztijdh medh ährligh nähring och lefwerne hafwer fulländat.
 
MVH Andreas

245
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2013-12-30, 16:49 »
I Riksarkivets ämnessamlingar, Militaria vol. 1V2M:951 (finns digitalt på ArkivDigital) finns mertiförteckningar för Södra Skånska kavalleriregementet. I en meritförteckning från 1698 finns kornetten Petter Magnus Tornerfelts meriter (bild 12 på AD):
 

 
Petter Magnus är identisk med Per Magnus Tornerefelt (tab. 7 i Elgenstierna).

246
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 30 december, 2013
« skrivet: 2013-12-30, 15:13 »
Hej.
 
Har någon uppgifter om Klas Eriksson. Han var torpare i Ödevata, Vissefjärda socken. Han var gift med Cajsa Jonsdotter och de fick dottern Ingrid 22/2 1796 i Ödevata. Hon blev sedan gift med båtsmannen Sven Lidberg. I Vissefjärda husförhörslängd 1802-1809 finns familjen på s. 146. Alla namn är överstrukna, och Klas Eriksson anges vara död. Hans födelseår tolkar jag som 1768 eller 1763, och Cajsas (som här kallas Jönsdotter) ser ut som 1768 eller 1762. Känner någon till när Klas Eriksson och Cajsa Jonsdotter dog, var och när de föddes samt vilka som var deras föräldrar? Jag har sett uppgiften att Cajsa Jonsdotter kom från Kammarbo i Vissefjärda socken, och bland dopvittnena vid dottern Ingrids födelse 22/2 1796 finns hustru Gunnel Jonsdotter i Kammarbo.
 
Dock nämns Klas Eriksson som Klas Jonsson i mantalslängderna. Vilket är hans rätta namn?
 
Klas Eriksson/Jonsson förekommer sista gången i 1807 års mantalslängd, och då uppges hans hustru vara sjuk.
 
MVH Andreas

247
Madesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2014
« skrivet: 2013-12-30, 14:40 »
Hej.
 
Jag söker födelseuppgifter och föräldrar till Johan Pluto (har sett en uppgift att han hette Olofsson, tror det var på centrala soldatregistrets hemsida, men kan nu inte hitta uppgiften) och hans hustru Stina Gummesdotter. De gifte sig 13/11 1807 i Madesjö socken, då han kallas Soldaten Johannes Plato (han skrivs dock alltid annars Pluto) och uppges komma från Algutsboda socken, och hon nämns som Pig. Stina Gummes dotter i Elmberg. Det är väl identiskt med Elmeberg i Madesjö socken. Johan Pluto var soldat för Maskummeberg i Algutsboda socken, men blev avskedad p.g.a. en avskjuten hand (enl. husförhörslängden för Trollagärde i Algutsboda socken). Paret bosatte sig sedan i backstugan Stupan på Trollagärdes ägor, Algutsboda socken. Där avled Johan Pluto 19/3 1852, och hustrun Stina Gummesdotter 10/2 1839. Båda anges i Algutsboda husförhörslängd vara födda 1786 i Madesjö socken, men jag kan inte hitta Stina Gummesdotter där, och det finns många Johan/Johannes födda där, och jag hittar inga bevis för att det är rätt person.
 
Är mycket tacksam för hjälp!
 
MVH Andreas

248
1. Första gången Botolf Holmstensson förekommer är i ett brev från 1439 (SDHK nr 23119): Ingegerd Toresdotter intygar att hon med samtycke av sin son Botolf Holmstensson sålt torpet Blixtorp i Risinge till kyrkoherden där, herr Ambjörn, för 12 mark och 20 gutniska penningar. Vad gården därutöver är värd skänker hon till Risinge kyrka för sin och sin far Tore Hemmingssons själar.  
Brevutfärdaren och Erik Holmstensson beseglar. (http://sok.riksarkivet.se/SDHK?EndastDigitaliserat=false&Innehall=Botolf+Holmstensson&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=true&MedeltidaRegest=true&Brocman=true&Hadorph=true&Peringskiold=true&Ornhielm=true&OvrMedeltidaAvskrifter=true&OvrMedeltidaRegest=true&TrycktUtgava=true&TrycktRegest=true&AvanceradSok=False&page=1&postid=Dipl_23119&tab=post#tab)
 
Han förekommer även i ett odaterat brev från efter 1454 (SDHK nr 39386): Inge Djäken och Botolf Holmstensson, som till herr Sune, cantor i Linköping, har pantsatt ett gods i Frö i Skärkinds socken (Skärkinds härad) för 50 mark svenska, vilket han ville ge till mässa i domkyrkan, vederlägger nu domkyrkan sitt gods Stillinge i Gammalkils socken (Valkebo härad); detta kan av dem eller deras arvingar inlösas för 50 mark. (http://sok.riksarkivet.se/SDHK?EndastDigitaliserat=false&Innehall=Botolf+Holmstensson&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=true&MedeltidaRegest=true&Brocman=true&Hadorph=true&Peringskiold=true&Ornhielm=true&OvrMedeltidaAvskrifter=true&OvrMedeltidaRegest=true&TrycktUtgava=true&TrycktRegest=true&AvanceradSok=False&page=3&postid=Dipl_39386&tab=post#tab)
 
Sista gången Botolf Holmstensson nämns i källorna är i ett brev från 31/12 1459 (SDHK nr 39777): Väpnaren Botolf Holmstensson och hans mor Ingegerd Toresdotter säljer till Inge Djäken, deras måg (?), 16 spanns avgäld i Frö, som skiftas från Hässelstad till Frö, 1/4 attung i Herseberga och i Stymla samt halva Kambarathorp, allt i Skärkinds socken för 26 svenska mark och två gilla kor. Utfärdarna samt herr Nils, kyrkoherde i Skärkinds socken beseglar. (http://sok.riksarkivet.se/SDHK?EndastDigitaliserat=false&Innehall=Botolf+Holmstensson&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=true&MedeltidaRegest=true&Brocman=true&Hadorph=true&Peringskiold=true&Ornhielm=true&OvrMedeltidaAvskrifter=true&OvrMedeltidaRegest=true&TrycktUtgava=true&TrycktRegest=true&AvanceradSok=False&page=4&postid=Dipl_39777&tab=post#tab)
 
Detta kan enligt SMP häfte 3 sp. 469 möjligen vara samma person, i ett brev från 29/8 1451 (SDHK nr 25950): Gærdh Soddhir, borgmästare i Stockholm, säljer till Botolf Holmstensson i Linköping ett stycke kläde. (http://sok.riksarkivet.se/SDHK?EndastDigitaliserat=false&Innehall=Botolf+Holmstensson&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=true&MedeltidaRegest=true&Brocman=true&Hadorph=true&Peringskiold=true&Ornhielm=true&OvrMedeltidaAvskrifter=true&OvrMedeltidaRegest=true&TrycktUtgava=true&TrycktRegest=true&AvanceradSok=False&page=2&postid=Dipl_25950&tab=post#tab)
 
2. Jag kan inte hitta någon som verkar vara identisk med broder Lars i denna lista över munkar i Vadstena kloster. (http://runeberg.org/histbib/1/0073.html), men han kan ha varit munk vid något annat kloster (såvida broder ska tolkas som klosterbroder).
 
3. Jag har inte en lista över munkar/nunnor vid Klara kloster tillgänglig och kan därför inte besvara frågan.
 
4. Jag kan inte hitta dessa orter i C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden. Marås nämns i SDHK nr 19753, 20893, 24505, 26052 och 26053. Bankeberg nämns i SDHK nr 7847, 22610 och 33242.
 
5. Det verkar finnas en bok av Gustaf-Adolf Andræ med titeln Sigrid Botolfsdotter. Den sista abbedissan och de sista klosteråren i Vreta (1999). Jag har dock ingen aning om kvalitén på denna boken eller om det kan röra sig om skönlitteratur. Har inte hittat någon uppgift om hennes bakgrund.
 
Här kommer mer ur DelaGardiska Archivet, bd 5 s. 46-49 finns följande om ätten Lillie:
 


 
 


 
 


 
 



249
I DelaGardiska Archivet bd 4 1833 finns detta på s. 140-144:
 

 

 

 

 

250
I SMP häfte 10 sp. 700 finns följande om Håkan Jönsson i Lövstad:
 
1509 28/6 Stu nr 1067 gen. Hokons i Løffstadhe (BSH 5 s. 364) bos. Lövstad i Kimstads sn, Ög., knapedräng som kommit till Kalmar enligt brev till Swanthe Nielson; 1510 2/1 Haquon Jønsson i Løffstada, välb., sgv. vid jdbyte i Mogata sn, Ög.; skr. [1520] 29/8 Kh 53 pag. 78 Hakan, [s.å.] s.d. ib. pag. 82 gen. Hakans, [s.å.] 28/11 ib. pag. 143 gen. Hachans, [1522] 13/3 ib. pag. 117 Hakan, [1523] 11/6 ib. pag. 150 gen. Hakans, [s.å.] 28/6 ib. pag. 151 gen. Hakans, [s.å.] 4/11 ib. pag. 138 Hakan j Läffstade, gen. Hakans, välb., sgv.; tillhörde ätten Lillie, se H. Gillingstam i SBL 23 s. 75 f.; g.m. Carin Botolfsdtr, se SAÄ 4 s. 664.
 
Stu = Pappers- och pergamentsbrev i Sturearkivet, RA.
Kh 53 = Biskop Brasks kopiebok, LSB. Fotokopia i RA.
SBL = Svenskt biografiskt lexikon. 1-. 1917 ff.
SAÄ = G. Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1-9. 1925-36.
 
MVH Andreas

251
Karin Jönsdotter (Lillie av Lövstad), dotter till Jöns Håkansson (Lillie av Lövstad) och sondotter till Håkan Jönsson (Lillie av Lövstad) kan ha blivit uppkallad efter sin farmor, vilket gör det troligt att Håkan Jönssons hustru verkligen hette Karin.
 
Håkan Jönsson (Lillie av Lövstad) hade sonen Jöns, som kan ha uppkallats efter farfadern Jöns (Eriksson?), och dottern Brita, som kan ha uppkallats efter mostern Birgitta Botolfsdotter.

252
Snakenborg / Snakenborg
« skrivet: 2013-12-29, 13:16 »
Simon Karlsson.
 
Kristina Bengtsdotter (Bielke) nämns som hustru till Gerhard Snakenborg 1386-1402. Det finns bevis för att dottern Sofia var född i fadern äktenskap med Kristina (ÄSF 2:1 s. 74), men inte för sonen Henrik. Henrik Snakenborg nämns första gången 1401 och var då riddare, vilket han även var 1402, och han var död 1413 (ÄSF 2:1 s. 74). Gerhard Snakenborg kallar 1382 Nils Magnusson (stolpe) sin svärfar (RPB nr 1747, digitalt här: http://books.google.se/books?id=Q2BbAAAAQAAJ&printsec=frontcover&hl=sv&source=gb s_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false) och var alltså detta år gift med hans dotter. Gerhard Snakenborg gifte alltså om sig med Kristina Bengtsdotter först efter 1382, och om Henrik Snakenborg var född i äktenskapet med henne var han alltså högst 19 år när han först uppträder som riddare (i så fall var han mycket ung). Alltså är det enligt min åsikt mest sannolikt att han var född i äktenskapet med NN Nilsdotter (stolpe).
 
MVH Andreas

253
Gladhemsätten / Gladhemsätten
« skrivet: 2013-12-29, 12:54 »
Hej.
 
Enligt Biskop Hans Brasks släktbok (utg. genom Hans Gillingstam och Göran Setterkrans 1970), s. 85 var Margit Pedersdotter, h(ustru) Margit i Gladem (vars dotter Malin, Magdalena Jonnsa, blev gift med Jöns Andersson [5 ållon på stjälk] och svärmor till Jöns Andersson [Lillie av Lövstad]), dotter till en h(ustru) Kirstin Peders som i sin tur var dotter till en Nielss Ericson. På följande sida (s. 86) uppges Peder Jakobsson (Gladhemsätten), g.m. Margit (enl. Brask hette hon Nilsdotter), vara son till Jacob ibidem (i Gladhem), en son till Hacann Guduastassen i Gladen [Gladhem].
 
Känner någon till om dessa personer finns belagda i källmaterialet, och om dessa uppgifter är tillförlitliga.
 
Hittade även följande:
 
SDHK nr 26545 (från 13/7 1454): Jakob Ingersson, häradshövding i Östkinds härad, kungör att Håkan Jakobsson till sin broder Peter Jakobsson sålt sin fädernegård Gladhem i Östkinds härad och Stenby socken.
 
SDHK nr 7257 (från 4/11 1357): Bengt Bruddsson, häradshövding i Östbo, intygar att herr Ulf, kyrkoherde i Långaryd, förvärvat 4 örtugland i Vällersten (i Värnamo socken) av Johannes Smed och Germund i Nästa (i Kärda socken) genom köp och med laga lysning och 12 fastar.
 
Brevtext: Omnibus presens scriptum cernentibus Benedictus Brudsson proloqutor in Østbo (a ) salutem in Domino sempiternam Tenorepresencium protestor honorabilem patrem et dominum dominum Vlphonem ecclesie in Langarydh curatum a discretis viris a Johanne Smith et Germundo in Næsta (b) predia in Wællisten (c) sita videlicet terram iiii:or solidorum cum omnibus adiacenciis intra sepes et extra prope vel remote sub wlgari denunciacione dicta laghalysningh et sub fide dignis / testibus qui fasti vocantur videlicet (m-) Haquini Ricolfsson (d) et (e-) Vlphonis Arwisson (-e) Aruidi Astasson Vlphonis (f) Astason (g-) Bruddonis in Kusa (-g) Jngemari (h) Tokason Johannis Haralsson (j) Johannis Tokko (k) . Johannis Rasa Erici Niclesson Haquini Gudvastason (l) et Nicholai Haqonson (-m) sub certo emcionis titulo legaliter acquisisse Jn cuius rei testimonium sigillum meum presentibus est appensum Datum in Wernamo sabbato post Omnium sanctorum sub anno Domini M° ccc°l°vii meo sub sigillo
 
Läge märke till den i brevet från 1357 nämnde Håkan Gudvastsson, kanske Peder Jakobssons farfar? Han är den ende med detta namn som finns i SMP häfte 8.
 
Och en Gudvast i Gladhem (SDHK nr 5250, från 1346): Mathias i Steen (trol. Stens socken, nu förenad med Kälvestens socken i Aska härad) cederar Gudvaster Gladeen (i Gladhem? i Ö. Stenby socken, Östkinds härad) alla de gårdar Nils i Husby honom då han lefde medh sin dotter har gifwit.
 
MVH Andreas

254
Från Historiskt bibliotek del 1 (utg. av Carl Silfverstolpe) från 1875, s. 47:
 

 
Silfverstolpe ändrade tydligen åsikt mellan 1875 och 1898, då han sistnämnda år i Klosterfolket i Vadstena skriver att uppgiften att Birgittas far var Botolf Holmstensson synas oriktig.

255
Det vore en fördel om uppgiften i Kammararkivet, som Silfverstolpe hänvisar till i Klosterfolket i Vadstena, kunde hittas. Tyvärr är det ingen lätt sak eftersom Silfverstolpe inte anges källan mer exakt, och enligt Wikipedia består arkivet av omkring 8000 hyllmeter material...

256
Kan Håkan Jönssons hustru Karin möjligen vara dotter till Sven Ingesson och hans hustru Dorotea. Sven Ingesson verkar inte förekomma mycket i källmaterialet och kan ha dött ung, varefter Dorotea gifte om sig med Botolf Holmstensson och fick dottern Brita, som bevisligen var syster till Håkan Jönssons hustru. Dock bara en teori...
 
Brasks uppgift om Karins härstamning är inte så lätt att avfärda, eftersom Brask till och med gjorde släktboken på samma århundrade (1500-talet) som Håkan Jönsson i Lövstad levde. Men Karin verkar också ha ägt jord i Frö (enligt avhandlingen av Johan Berg, som hänvisar till LBH 1 s. 89; se mitt inlägg 27/12 2013, 13:40), och hon borde därför också vara dotter till Botolf Holmstensson som tillsammans med sin mor Ingegärd Toresdotter ägde jord där.
 
MVH Andreas

257
Grubb / Grubb
« skrivet: 2013-12-29, 10:17 »
Hej.
 
Jag undrar vad som egentligen är känt om Kristina Samuelsdotter, hustru till kh i Nederluleå Andreas Petri Grubb. Endast hennes namn anges i Bygdéns Hernösands stifts herdaminne och samma sak i Elgenstiernas ättartavlor under ätten Wallenstierna. Varifrån kommer uppgiften om hennes namn?
 
MVH Andreas

258
Hur pålitliga är de födelseuppgifter som finns för bl.a. Engelbert Laurentii, Laurentius Svenonis, Andreas Petri Grubb m.fl. Herr Engelbert anges i Bygdéns herdaminne vara f. 1542, enligt Elgenstierna i Säbrå. Hans far Laurentius Svenonis var enligt supplementet till Elgenstierna f. 1507 i Byrestad. Andreas Petri Grubb anges hos Bygdén vara f. 1525 i Gävle. Kommer dessa uppgifter från Johan Bure?
 
MVH Andreas

259
Här http://runeberg.org/antiqtid/16/0161.html finns mer om Birgitta Botolfsdotter.
 
Enligt Brask hade Håkan Jönsson förutom sonen Jöns även dottern Birgitta, som kan ha uppkallats efter sin mors syster Birgitta Botolfsdotter.
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2013-12-28 17:02)

260
Detta var intressant!
 
Erik Jönsson Lillie på Lövstad var son till Jöns Håkansson (Lillie av Lövstad) enl. SBL. Jöns Håkansson var i sin tur son till Håkan Jönsson (Lillie av Lövstad), vars hustru alltså var syster till abbedissan Brita i Vadstena kloster. Denna är identisk med Brigitta Botolfsdotter (abbedissa 1534-1539), och hon hade alltså ägt gårdarna Bankeberg (Vikingstads sn), Marås (Västerlösa sn) och Frö (Skärkinds sn), alla i Östergötland (normeringen av ortnamnen enligt Ortnamnsregistret hos Institutet för språk och folkminnen). Då är frågan varför Carl Silfverstolpe skrev att uppgiften att abbedissan Birgitat Botolfsdotters far hette Botolf Holmstensson och att hennes syster Katarina var g.m. Håkan Jönsson (Lillie av Lövstad) synas oriktig (se mitt inlägg 27/12 2013, 12:27). Det här måste vara den egentliga källhänvisningen till uppgiften i Elgenstierna!
 
Dock framgår inte här vad Håkan Jönssons hustru hette. Enligt Elgenstierna hette hon Karin, men det kallas dottern till Sven Ingesson som i Hans Brasks släktbok och senare Anreps ättartavlor anges vara gift med Håkan. Möjligen hette hustrun verkligen Karin, och i så fall har Hans Brask endast satt fel fader till henne.
 
Nu finns det alltså fler gårdar som kan visa Håkan Jönssons hustru och hennes syster Birgittas härkomst: Bankeberg och Marås (förutom Frö sedan tidigare). När Birgitta hette Botolfsdotter, och både hon (HH 13:1 s. 60) och Håkan Jönssons hustru (LBH 1 s. 89) ägde jord i Frö, där en Botolf Holmstensson bevisligen ägde jord (SDHK nr 39386), verkar det tala för att Elgenstierna har rätt. Namnet på Håkan Jönssons hustru (i Elgenstierna Karin) är dock en annan fråga.
 
MVH Andreas

261
Kan hänvisningen till HH I 1 s. 60 möjligen vara fel för HH 13 s. 60. I SBL (länk i Leif Perssons inlägg 27/12) hänvisas till Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13) s. 60 rörande Jöns Håkansson (Lillie av Lövstad). Ska undersöka det på biblioteket nästa gång.
 
MVH Andreas

262
Virestad / Äldre inlägg (arkiv) till 14 april, 2014
« skrivet: 2013-12-27, 18:06 »
Nu har jag gått igenom Växjö landsförsamling AI:2, husförhörslängd för åren 1806-1810 och ingen Ingrid, Catharina eller Ingrid Catharina med efternamnet Olofsdotter eller Olsdotter eller med rätt födelseår. Då återstår bara mantalslängden för Växjö stad.

263
Jag hade egentligen tänkt lägga in en länk till brevtexten, men slarvade lite och postade meddelandet innan.
 
Tack för att du kollade igenom brevet. Här kommer länken: http://www3.ra.se/sdhk/bild/23421.JPG.
 
MVH Andreas
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2013-12-27 17:15)
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2013-12-27 17:16)

264
I Anreps ättartavlor bd 2 s. 689 uppges Håkan Jönsson ha varit gift med Carin Djekne, dotter af Sven Ingesson Djekne. Eftersom uppgiften blivit ändrad i Elgenstierna måste en ny källa framkommit, som visar att Håkan Jönsson var gift med Botolf Holmstenssons dotter. Anrep har tydligen följt Hans Brasks släktbok. Dock är källhänvisningen i Elgenstierna troligen felaktig, eftersom ingen uppgift om detta finns i det aktuella bandet av Historiska handlingar. Finns det ett register till detta arbete, som kan visa om Botolf Holmstensson, Karin Botolfsdotter eller Håkan Jönsson nämns i något band?
 
MVH Andreas

265
Hej.
 
Finns det någon som är kunnig när det gäller medeltida skrift som kan tyda detta dokument. Det är ett testamente, upprättat av Holmsten Jonsson (Rosenstråle). Jag skulle särskilt vilja veta om det nämns fler barn än sonen Erik till Holmsten Jonsson i texten.
 
MVH Andreas

266
Gyllensparre / Gyllensparre
« skrivet: 2013-12-27, 15:52 »
Hej.
 
Är det känt vilken av Jöns Jönssons (Gyllensparre) hustrur som var mor till sonen Per Jönsson (Gyllensparre) respektive dottern Anna Jönsdotter (Gyllensparre) g.m. Gustav Andersson (Stråle af Ekna)? Enligt supplementet till Elgenstierna var Jöns Jönsson först gift med Brita Claesdotter (Uggla), dotter till Claes Hansson (Uggla) och Kerstin Arvidsdotter (sparre över stjärna). Andra äktenskapet ingicks 1569 (Elgenstierna) med Karin Jönsdotter (Lillie av Lövstad), dotter till Jöns Håkansson (Lillie av Lövstad) och Anna Jönsdotter. Karin Jönsdotter dog 1604, och maken Jöns Jönsson hade dött redan 1577. Sonen Per Jönsson dog 1611, vilket är den enda kronologiska hållpunkten jag har hittat om honom.
 
Karin Jönsdotter gifte om sig med Filip Uf (Elgenstierna supplement). Finns det möjligen någon handling där Filip Uf kallas Per Jönssons styvfar, vilket kan visa att Karin Jönsdotter var hans mor?
 
I Jan Eric Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden, står på s. 192 under Ingelstad att Jöns Jönsson (Gyllensparre) skänkte denna herrgården till sin hustru Karin Jönsdotter (Lillie av Lövstad). Vid hennes frånfälle gick gården i arv till den avlidne sonen Per Jönssons (Gyllensparre) omyndiga barn (enligt Almquist avled Per Jönsson redan 1599). Utgör detta bevis för att Per Jönsson var hennes son?
 
Finns det andra källor som kan visa om Brita Claesdotter eller Karin Jönsdotter var Per Jönssons respektive Anna Jönsdotters mor?
 
MVH Andreas

267
Virestad / Äldre inlägg (arkiv) till 14 april, 2014
« skrivet: 2013-12-27, 15:30 »
Tyvärr verkar det ju vara en lucka i husförhörslängden 1803-1809. Eftersom Ingrid Catharina inte föddes i Växjö är det nog rätt stor sannolikhet att hon endast tjänade som piga högst några år där. 1802 var hon ju också bara 15 år. Ska dock ändå leta igenom husförhörslängden för 1810-1820. Prästen har ju möjligen färdigställt den 1810 men börjat göra anteckningar redan innan dess.

268
Här finns för övrigt Holmsten Jonssons testamente för den som kan läsa medeltida skrift: http://www3.ra.se/sdhk/bild/23421.JPG.
 
Om vi antar att Botolf var son till honom, var han möjligen för ung för att nämnas i brevet (1440)? Ett problem med den tolkningen är att han redan 1439 hade samtyckt till att modern Ingegärd Toresdotter hade sålt jord. Har dock inte sett någon fullständig avskrift av testamentet och kan därför inte veta om det nämns fler barn än sonen Erik Holmstensson där.
 
MVH Andreas

269
Har försökt göra en sammanställning av alla fakta:
 
Holmsten Jonsson/Johansson (Rosenstråle). G.m. Ingegärd (enligt Elgenstierna Ingrid) Toresdotter, dotter till Tore Hemmingsson. Hon skänker 1439 med sonen Botolf Holmstenssons samtycke gods i Risinge socken för sin och fadern Tore Hemmingssons själar (SMP häfte 15, sp. 694). 17/1 1440 nämns hon som Jngerdhe i maken Holmsten Jonssons testamente. I testamentet ges gåvor till henne och sonen Erik (SMP häfte 15, sp. 694). Enligt SMP är Holmsten Jonssons hustru Ingegärd identisk med Ingegärd Toresdotter med sonen Botolf Holmstensson. Men borde inte Botolf nämnas i faderns testamente, vilket han inte verkar göra (gåvor ges till hustrun Ingegärd och sonen Erik).
 
Botolf Holmstensson. Modern Ingegärd Toresdotter intygar 1439 att hon med samtycke av sonen Botolf Holmstensson sålt Blixtorp, Risinge sn, till kyrkoherden Ambjörn i Risinge (herr Ambjörn nämns även i samband med Holmsten Jonsson [Rosenstråle], se Elgenstierna). Här nämns även fadern Tore Holmstensson, och Erik Holmstensson beseglar! 1454 hade han och Inge Djäkn pantsatt ett gods i Frö, Skärkinds sn, till herr Sune, kantor i Linköping. 1459 sålde Botolf Holmstensson och hans mor Ingegärd 16 spanns avgäld i Frö till Inge Djäkn (deras måg?).
 
MVH Andreas

270
SDHK nr 39501: Uppgift om att en gård i Frö i Skärkinds socken lagt till biskopsbordet under biskop Henriks (Tidemanssons) tid i sachabrott för Håkans hustru i Laeffstada, som lägrats av Botolf Skrivare, då hon tjänade herr Brynolf i Furingstad; var både pigan och drängen syskonbarn. Herr Peter har i Hans tiid haft godset med tillåtelse av biskop Henrik.
 
Syftar pigan och drängen Håkan Jönssons hustru och Botolf Skrivare? Syskonbarn betydde väl kusin på den här tiden, vilket ger en koppling mellan en Botolf och Håkan Jönssons hustru. Ovan finns ju i breven från SDHK kopplingen till Frö. Kan Brask ha blandat ihop Karins förfäder (Botolfssläkten) med Inge Jönssons ätt. Det verkar ju i alla fall finnas en koppling till bägge släkterna (Inge Jönsson står som måg, med frågetecken, till Ingegärd Toresdotter och Botolf Holmstensson i SDHK nr 39777, se ovan).
 
MVH Andreas
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2013-12-27 13:48)

271
Nu kommer mer uppgifter:
 
Här: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:196797/FULLTEXT01.pdf hittade jag en avhandling skriven av Johan Berg. På s. 182 fanns detta: I byn Frö omtalas en Botulf i Frö under andra halvan av 1300-talet i samband med att han uppträdde som fastevittne (DS 7472, Westman 1920 s. 30 ff bilaga 29 med flera brev). Från slutet av 1300-talet och framåt omtalas Brynolf Botulfsson i Frö (Brev 25/7 1398 Söderköping RAp med flera brev), sannolikt Botulfs i Frö son. Vidare fanns samtidigt en Holmsten i Frö som hade sigill år 1402 (SD 244). Vid mitten av 1500-talet bestod Frö av två frälsehemman och ett hemman tillhörigt domkyrkan i Linköping. Frälsegårdarna i byn ägdes under 1500-talet av släkten Lilja av Värnäs. Domkyrkans hemman i byn hade tillfallit i kyrkan som böter för att Håkans hustru i Lövstad hade begått äktenskapsbrott (Brev ud 1505 uo, tryckt i LBH 1 s. 89). Håkan i Lövstad är sannolikt identiskt med Håkan Jönsson (Lillie, Lövstadsätten) som var son till ovan omtalade Jöns Eriksson i Lövstad (Elgenstierna ”Lillie af Greger Mattssons ätt” tab. 5). Håkan i Lövstad var gift med Karin Botolfsdotter, dotter till en Botolf Holmstensson. Denne Botolf Holmstensson ägde vid mitten av 1400-talet en gård i Frö (Brev ud 1454 uo (odaterat), Diplomatariets huvudkartotek, RA). Med tanke på att gården i Frö var böter för hustru Karins brott i kombination med att personer som bodde i Frö tidigare under medeltiden bar namnet Botolf respektive Holmsten är det rimligt att anta att Karin var släkt med dessa personer. Knut Månssons hustru Kristina var om detta stämmer syster med Håkan i Lövstad. Förhållandena tidigare under medeltiden kan inte närmare utredas.
 
Det finns alltså en handling angående Håkan Jönssons (Lillie av Lövstad) hustru Karin, som hade begått äktenskapsbrott, i LBH (Linköpings biblioteks handlingar, ny följd) bd 1 s. 89. Har tyvärr inte boken tillgänglig nu. Det var intressant med kopplingen mellan Håkan Jönsson och Botolfarna till gården Frö.
 
MVH Andreas

272
I SDHK på Riksarkivets hemsida hittade jag flera (eller en och samma?) person/er/ med namnet Botolf Holmstensson:
 
Nr 23119 (från 1439): Ingegerd Toresdotter intygar att hon med samtycke av sin son Botolf Holmstensson sålt torpet Blixtorp i Risinge till kyrkoherden där, herr Ambjörn, för 12 mark och 20 gutniska penningar. Vad gården därutöver är värd skänker hon till Risinge kyrka för sin och sin far Tore Hemmingssons själar.  
Brevutfärdaren och Erik Holmstensson beseglar.
 
Nr 25950 (från 1451): Gærdh Soddhir, borgmästare i Stockholm, säljer till Botolf Holmstensson i Linköping ett stycke kläde.
 
Nr 39386 (från 1454): Inge Djäken och Botolf Holmstensson, som till herr Sune, cantor i Linköping, har pantsatt ett gods i Frö i Skärkinds socken (Skärkinds härad) för 50 mark svenska, vilket han ville ge till mässa i domkyrkan, vederlägger nu domkyrkan sitt gods Stillinge i Gammalkils socken (Valkebo härad); detta kan av dem eller deras arvingar inlösas för 50 mark.
 
Nr 39777 (från 1459): Väpnaren Botolf Holmstensson och hans mor Ingegerd Toresdotter säljer till Inge Djäken, deras måg (?), 16 spanns avgäld i Frö, som skiftas från Hässelstad till Frö, 1/4 attung i Herseberga och i Stymla samt halva Kambarathorp, allt i Skärkinds socken för 26 svenska mark och två gilla kor. Utfärdarna samt herr Nils, kyrkoherde i Skärkinds socken beseglar.
 
I nr 39386 nämns Inge djäkn och Botolf Holmstensson tillsammans (av en slump?). Det är intressant, eftersom båda enligt olika källor var släkt med Håkan Jönssons hustru Karin (Svensdotter el. Botolfsdotter).
 
I SMP häfte 3 finns följande om Botolf Holmstensson: 1439 u.d. Risinge gen. Botolffs Holmstenssons (SMR nr 849) modern Ingegärdh Thorisdtr säljer gd i Risinge sn, Ög.; jfr 1451 29/8 RAppr dativ Botolf Holmstænsson, bos. Linkpg, har köpt kläde i Sthlm.
 
I häfte 15 av samma verk finns följande om Ingegärd Torsdotter: 1439 u.d. Risinge Ingegærdh Thorisdotter (SMR nr 849) skänker med sonen Botolff Holmstenssons samtycke gods i Risinge sn, Ög. för sin och fadern Thore Hæmingxssons själar; 1440 17/1 dativ Jngerdhe, [mædh] Jngerdhe (SMR nr 1060) maken Holmsten Jonsson utf. test. med gåvor till henne och sonen Erik; se SAÄ 6 s. 522 f.
 
Denne Holmsten Jonsson är tydligen identisk med Holmsten Johansson (Rosenstråle) till Sonstorp som nämns här: http://www.adelsvapen.com/genealogi/Rosenstråle_nr_37.
 
MVH Andreas

273
Hittade följande:
 
I Carl Silfverstolpe, Klosterfolket i Vadstena (1898) finns Birgitta Botolfsdotter, abbedissa nr 16 (s. 16), not 2: I en anteckning i K. Kammararkivet uppgifves, att hennes fader varit Botolf Holmstensson och att hennes syster Katarina varit gift med Håkan Jönsson (Lillje) till Löfstad. Båda uppgifterna synas dock oriktiga. Har Silfverstolpe måhända sett uppgiften i Brasks släktbok och därav dragit slutsatsen att uppgiften är oriktig, eller har han varit i kontakt med andra källor?
 
MVH Andreas

274
Chemnitz, von / Chemnitz, von
« skrivet: 2013-12-27, 12:15 »
Här kommer lite litteraturtips rörande Martin Chemnitz (1522-1586):
 
Hans självbiografi återfinns här: http://books.google.se/books?id=Kf0-AAAAcAAJ&pg=RA1-PA288&dq=rehtmeyer+historiæ+ecclesiasticæ+1710&hl=sv&sa=X&ei=NF-9UuDTLeaK4ATk-oCgBg&ved=0CEQQ6AEwAw#v=onep age&q&f=false på s. 273. Den finns även översatt till engelska här: http://cyberbrethren.com/2013/10/22/an-autobiography-of-martin-chemnitz/.
 
För den intresserade finns boken The Second Martin. The Life and Theology of Martin Chemnitz av J. A. O. Preus.
 
Här http://daten.digitale-sammlungen.de/0001/bsb00016319/images/index.html?fip=193.1 74.98.30&id=00016319&seite=217 finns artikeln om Martin Chemnitz från Neue Deutsche Biographie.
 
Här http://daten.digitale-sammlungen.de/0000/bsb00008362/images/index.html?fip=193.1 74.98.30&id=00008362&seite=118 finns artikeln om Martin Chemnitz från Allgemeine Deutsche Biographie.
 
Det har även utgivits en festskrift om honom, Der Zweite Martin der lutherischen Kirche (red. W. A. J?nke).
 
Här http://www.portraitindex.de/db/apsisa.dll/ete?action=queryupdate&sstate=eJylVNtO 20AQzYVC6iQKLBFKQ8tD2gdUpZEvIQSo1EsCUioKEYa3SNHG3iSr2F7XuwbaX-mH9Cv6K_2GztoODQVa VX1Jxuf4zM7MnnEujc4VRGy_8SkkwecGF9izcWCvfv_67Uehkqot-yTgzNtO61vK8oRw7AqU60yJ61Hx pZp9d9KtZYUze5lqp98qH3JzfbWurMusDmOz0L9Ji1LVVK2opKL_WLedbpdripI91FSU1ippoCHW0NKU uQQeV-WjjlYEsxrXrgPIK4kY6IVN_aEfjhxqDf2A2aElKPMaYyaYi4NRGEwatkwQ5W7GufMy3kEZj82J FkqrEG_IeBcVzwgPHdEPCCeemAvaKKOp88r20JJDueQeK5lDPc5bAkZXUTIsAAoS0FAWcyt504gPKkHY RCtjFlzBPKIqModQkS7JJxDvobURtmb7Wl07oB6Gpi5lF08jqsyJjwMsWBDxN2w1YpEsTBLqAScOsQSR BzyPuE0AXOjpVoL9mwTJyXECra6rv3L_s17X6sb_6A2t3lzQ_7nzzYhdT-Ypa18gK0rG1NCqmJLI3cMg ul0eX5gJhkscDcALCWhQpjfFnkVsk-DAmh6xwO15l5TTkUNim5hgxjs2qUi8hUpj6ggS3FHcY6xnEm-j simwCPkxm1APfibEPg0lXYbKdVTg1Js4JNYmIrDZQ6KI1h6kZZG6jkouJKP-PC2Pd8zUDbQywY4Dc5oj 4FObCEwdPlfv3Kdel0wLKbH5h7Hl8xLcTRYn0u7dpy1An8birpuG-nsdhrZYx5pEdJSjvMusI3yZ3J3R _NvdFeRbOyhruTwZcPPOgGEZTVjG6LsBm2q25MljHJNgRHP3weluKHl7PLSm2AcHcPRIBITIT8PWbbw4 Cz0uoLs5v6EUgXfxdewdjrKaKmf2UclTjwIIvhdT9HoweDPo7A-wzwf2aNDt9Yf9i_fHvc6wf3baveic 905PgJQs9XVVUwdXZBQwJuTblfRPVzeNlw**&desc=Martin+Chemnitz+&update=Suchen finns avbildningar av Martin Chemnitz och hans son med samma namn.
 
MVH Andreas

275
Lite kompletteringar:
 
I Stig Östensons artikel Randanmärkningar till biskop Hans Brasks släktbok i PHT 1975 finns en släkttavla på s. 56. Där framgår att Håkan Jönsson i Lövstad, d. 1523, var gift med Karin Svensdotter. Hon var dotter till Sven Ingesson, gift med Dorotea, dotter till Margit i Gopestad. Sven Ingesson var son till Inge Jönsson djäkn (balk mellan stjärnor), bel. 1434-1458. Men jag är inte säker på om denna släkttavla endast bygger på Brask, eller om det anses säkert att Håkan Jönssons hustru var dotter till Sven Ingesson. Som sagt skulle jag gärna vilja veta vad som står i Historiska handlingar I 1 s. 60.
 
MVH Andreas

276
Håkan Jönsson, stamfadern till den ätten Lillie af Greger Mattssons ätt (denna gren borde egentligen kallas Lillie av Lövstad, eftersom något släktskap med Gregers Matsson inte kan påvisas), anges i Elgenstierna ha varit gift med Carin Botolfsdotter, dotter av Botolf Holmstensson. Källan anges: Hh I 1: 60. Enligt registret över förkortningar i Elgenstierna menas Historiska handlingar utg. av K. Samf. för utg. av handskr. rör. Skand. hist. (1861-1935). Har någon tillgängligt vad som står där? Finns det där bevis för att Karin var dotter till en Botolf Holmstensson?
 
Det finns emellertid en annan uppgift om Håkan Jönssons hustru. I Erland Nordenfalk, Museet Löfstads slott (1967) står på s. 11: Håkan Jönsson var gift med Karin, dotter till Sven Ingesson (Djäkne?) och Dordi Svensdotter (Ulv) eller med en annan Karin, dotter till Botolf Holstensson i Kapperstad. I noten (14) till upgiften står på s. 174: Uppgifterna lämnade av Riddarhusgenealogen Major. F. Wernstedt. De avvika fr. uppgifterna i Elgenstierna, Svenska Adelns Ättartavlor. Det tolkar jag som att uppgiften att fadern var Sven Ingesson kommer från Wernstedt, men att författaren tagit med även uppgiften att fadern hette Botolf Holstensson, vilken finns i Elgenstierna.
 
I Hans Brasks släktbok finns på s. 134 och 135 två släkttavlor. I den ena uppges Hacan j Leffstad ha barnen Jöns och h(ustru) Birgitta Gotskalx. I den andra (på s. 135) börjar tavlan med Jnge Diekn, vars son Swen Jngasson uppges ha dottern h(ustru) Karina j Leffstad, som i sin tur har barnen Birgitta och Jons. En släkttavla över denna talar om att h(ustru) Margit j Gopestad har dottern h(ustru) Dorothea Swen Ingelsons. En syster till Dorotea (Dordi) är Peder Svensson. Är denne identisk med Peder Svensson (tillbakaseende ulv) vars dotter Sigrid var gift med Harald Jakobsson (vädurhorn)? - Dordi uppges ju i Nordenfalk ha tillhört ätten Ulv. Jag har inte tidigare sett uppgiften om en Margit i Gopestad och undrar om något är känt om henne. Undrar också vad som finns om Inge Djäkn och Sven Ingesson. Vilken av uppgifterna om Håkan Jönssons hustru stämmer? Har han möjligen varit gift både med Karin Botolfsdotter och Karin Svensdotter?
 
MVH Andreas

277
Väckelsång / Äldre inlägg (arkiv) till 10 januari, 2015
« skrivet: 2013-12-27, 10:42 »
Hej.
 
Jag har problem med min ana Ingrid Jonasdotter. Hon gifte sig 31/10 1834 i Listerby socken med Håkan Jonasson (vigselbok s. 234). De kom till slut till Bräkne-Hoby socken där Ingrid dog 23/3 1871 i Sjöarp (dödbok s. 104). Hon anges i husförhörslängderna för Bräkne-Hoby socken vara född 20/9 1802 i Väckelsång, och samma datum anges om man följer henne bakåt i husförhörslängderna. Den enda som skulle kunna vara henne i Väckelsångs födelsebok finns på s. 323 och heter Ingrid. Födelsedatumet är dock inte 20/9 utan 29/9 och fadern heter inte Jonas utan Jaen (Johan). Fadern kallas aldrig Jonas i kyrkböckerna och eftersom han dog redan 2/2 1810 ger bouppteckningen (Konga häradsrätt FII:17, s. 281)  ingen ledtråd om det är rätt Ingrid. Jag har inte heller hittat någon bouppteckning efter modern Kirstin Gisesdotter som dog 23/12 1844 i Väckelsång (dödbok s. 376).
 
Tacksam för all hjälp som går att få.
 
MVH Andreas

278
Ulfsax / Ulfsax
« skrivet: 2013-12-27, 09:11 »
Om Per Lindormsson (Ulfsax) står i Elgenstierna att han 1598 följde med kung Sigismund till Polen och att han 1600 instämdes till riksdagen i Linköping men inte infann sig. Vilken är källan till dessa uppgifter. Han ska ha dött i Polen efter 1606. Vad är känt om hans vistelse i Polen? Vilka källor kan jag använda? Är källan till att han levde 1606 möjligen att sonen Lindorm Persson detta år hade tagit emot brev från fadern i Polen (Elgenstierna)?
 
MVH Andreas

279
Ronneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-01-15
« skrivet: 2013-12-27, 09:04 »
Hej.
 
I mitt släktträd har jag Elin Håkansdotter. Hon gifte sig 17/10 1771 i Ronneby med Olof Nilsson i Tubbarp, Ronneby sn, (vigselbok s. 136) och även hon anges komma från Tubbarp. I husförhörslängden 1771-1773 anges hon vara 26, 27 och 28 år respektive år, vilket innebär att hon föddes omkr. 1745. Hon dog i Tubbarp 11/10 1816 (dödbok) och anges då vara 63 år, vilket ger födelseåret omkr. 1752. Är rätt säker att jag har letat igenom födelseboken för alla dessa år men utan resultat (om jag inte har missat något).
 
Jag tror att hennes far var Håkan Klemetsson i Tubbarp, vars bouppteckning från 1753 finns i Medelstad häradsrätt FII:7 s. 629. Där anges att han har dottern Elin 5 år (född omkr. 1748). Hans änka Botil Persdotter bodde kvar i Tubbarp och gifte om sig med Carl Persson. Botil dog 12/3 1764 i Tubbarp (dödbok s. 111). En Carl Persson i en ort som jag tyvärr inte kan utläsa står också (som förmyndare?) vid vigseln mellan Olof Nilsson och Elin Håkansdotter 17/10 1771.
 
Jag har problem att hitta Elin Håkansdotter och hennes syskon i Ronneby födelsebok, och har inte kunnat hitta varifrån Håkan Klemetsson och Botil Persdotter kom och vilka deras föräldrar var. Är därför mycket tacksam för hjälp.
 
MVH Andreas

280
Virestad / Äldre inlägg (arkiv) till 14 april, 2014
« skrivet: 2013-12-26, 17:08 »
Hej.
 
Har någon uppgifter om följande persons födelsedatum från kyrkbok och föräldrar?
 
Ingrid Catharina Olofsdotter. Död 3/11 1856 i Grimsgöls kvarn, Långasjö socken. Hon gifte sig 10/7 1812 i Långasjö socken med Magnus Petersson, och anges i husförhörslängderna för Grimsgöls kvarn senare under sin levnadstid vara född 10/9 1787 i Virestad. Det har jag tolkat som Virestads socken, men det finns ingen Ingrid Catharina med fader Olof född i Virestad omkring eller under 1787. Jag har letat igenom alla församlingar i nuvarande Kronobergs län över födda 1787 med namnet Ingrid Catharina och med fadern Olof/Ola utan resultat. Är det möjligen inte socknen Virestad som avses? Eller har prästen glömt att föra in henne i födelseboken? Har själv försökt att följa henne bakåt i husförhörslängderna men det tog stopp (tro det var i Torsås) eftersom den aktuella flyttningslängden saknades.
 
MVH Andreas

281
Linneryd / Äldre inlägg (arkiv) till 06 januari, 2014
« skrivet: 2013-12-26, 16:49 »
Hej.
 
Har någon födelseuppgifter eller uppgifter om föräldrar till följande personer?
 
Johannes Johansson, f. omkr. 1748 (å.u. från hfl), begr. ?/10 1812 i Linneryd (kyrkoräkenskaper), torpare i Tällekullen under Skogsholm, Linneryds socken. G.m. Ingier Nilsdotter, f. omkr. 1747 (å.u. från hfl), begr. ?/5 1811 i Linneryd (kyrkoräkenskaper). Johannes bouppteckning finns i Konga häradsrätt FII:18, s. 1509, och hustrun Ingiers i FII:17, s. 1899.
 
Paret vigdes 20/8 1771 i Linneryd (vigselbok s. 552) där mannen står som Dr. Johan Johansson ifrån Tängnaholm i Tengnaby Sochen och hustrun som Pigan Ingier Nils dotter på torpet Tällekullen. Tyvärr saknas mycket av kyrkoboksmaterialet för Tegnaby socken under tiden för Johannes Johanssons födelse.
 
Tacksam för hjälp med Johannes Johanssons och Ingier Nilsdotters härkomst!
 
MVH Andreas

282
Söderköping / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2014
« skrivet: 2013-12-26, 16:36 »
Är den Lars Jönsson som nämns i inlägg i denna tråden från juni 2009 den som nämns i C. C. Sjödén, Stockholms borgerskap under Sturetiden på s. 234? Där står följande: Han [borgmästaren Erik Jönsson] var gift med Elin, änka efter den år 1506 avlidne förmögne köpmannen och rådmannen Anders Jönsson vinman. Hennes äktenskap med herr Erik var troligen barnlöst, men tillsammans med Anders hade hon sönerna Jöns, gift med en dotter till rådmannen Laurens Jönsson från Söderköping, och Johan samt döttrarna Dorotea, gift med Herman Fosser, och Katarina, nunna i S:ta Clara kloster. Källan anges SRR II, R, n 216, SSB 2:5, s. 71 f. Kan någon vad dessa förkortningar betyder, har inte förkortningslistan till boken tillgänglig nu. Vad är känt om Laurens Jönsson från Söderköping och hans dotter, g.m. Jöns Andersson och mor till Anna Jönsdotter, g.m. amiralen Jakob Bagge (af Boo).
 
MVH Andreas

283
Tävelsås / Äldre inlägg (arkiv) till 06 februari, 2015
« skrivet: 2013-12-26, 16:16 »
Hej.
 
Har någon födelse- vigsel- och döddatum för föräldrarna till Måns Månsson, f. 30/9 1724 i Stenslanda, Tävelsås socken (födelsebok s. 40). I födelsenotisen anges bara att de heter Måns Månsson och Elisabet. Har någon uppgifter om deras härkomst?
 
MVH Andreas
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2013-12-26 16:17)

284
Aringsås (Alvesta fr. 1945) / Aringsås (Alvesta fr. 1945)
« skrivet: 2013-12-26, 16:12 »
Hej.
 
Känner någon till föräldrarna till följande två personer?
 
Anders Bengtsson, f. omkr. 1717 (å.u.), d. 20/12 1790 i Alvesta Storegård (Norrgård; dödbok s. 317), bonde där. G.m. Catharina Månsdotter, f. omkr. 1722 (å.u.), d. 26/2 1797 i Alvesta Storegård (dödbok s. 323). De hade bl.a. sonen Bengt, f. 7/1 1741 i Alvesta Storegård (födelsebok s. 89).
 
Mycket tacksam för hjälp!
 
MVH Andreas

285
Gallatz / Gollatz / Gullou / Gallatz / Gollatz / Gullou
« skrivet: 2013-12-26, 16:04 »
Hej. Jag har kommit i kontakt med släkten Gallatz via Margareta Sofia Gallatz g.m. Carl Gustaf Rudebeck. Hennes far var Michael Gallatz (handelsman och senare vice rådman i Kalmar). Av bouppteckningen efter Olof Gallatz (politieborgmästare i Kalmar i början av 1700-talet) framgår det att Michael var hans son.
 
Michael Gallatz föddes omkring 1692 och dog 2/7 1765 i Kalmar (dödbok s. 231). Olof Gallatz första hustru är inte känd till namnet, men det ringdes för henne 16/5 1700 i Kalmar domkyrka (kyrkoräkenskaper).
 
Jag undrar om någon har några invändningar eller kan peka på att något inte håller i min bevisföring kring Olof Gallatz hustrus härkomst som följer:
 
I ett inventarium, upprättat av Olof Gallatz och innehålande hans egendom (från 1712; Kalmar rådhusrätt och magistrat FI:2 s. 181-198) står på s. 196 att hans två barn när de blir myndiga kommer att få del av arvet efter deras Sahl. Mormoder, tillsammans 3228 riksdaler och 5 öre kopparmynt enligt ett instrument däröver från 3/1 1708. Alltså kan man anta att mormodern har dött strax före detta datum.
 
I dödboken för Kalmar stadsförsamling 1707 s. 469 finns bland de döda Sal. Ygge Perssons änckia h. Elisabet Jacobs dotter som dog 23/11 1707. Arvsinstrumentet över henne verkar dock inte finnas bevarat, i alla fall inte i Kalmar rådhusrätts och magistrats arkiv.
 
I mantalslängderna för Kalmar stad bor en son till Michael Gallatz d.ä. hemma åren 1688-1694 i östra kvarteret (bör vara Olof Gallatz). Åren 1695-1699 (1700 saknas) bor han i södra kvarteret med sin hustru. I södra kvarteret, dit Olof Gallatz flyttade med sin hustru, bor 1694 Ögge (Ygge) Perssons änka (hon som dog 1707) med en dotter. Nästa år (1695) står Ögge Perssons änka antecknad utan dotter, och på raden under står nu Olof Gallatz antecknad, med en hustru.
 
I inventariet från 1712 (se ovan) nämns Olof Gallatz två barn med första hustrun, dottern Elisabet och sonen Michael. Elisabet kan tänkas ha fått sitt namn efter mormodern Elisabet Jakobsdotter g.m. Ögge Persson. Mer om Ögge Persson och hans hustru Elisabet och deras härkomst finns i Gunnar Håkanssons Kalmar och kalmarbor under 1600-talet.
 
I skriften Gravhällar i Kalmar domkyrka 1681-2008 av Johan Apelman och Eva-Lena Holmgren (kan laddas ner som PDF här: www2.kalmarlansmuseum.se/1/20.0.0.0/4000/download_4000.php) finns information om och bild på gravhäll nr 32 över Jakob Hindriksson och hans arvingar (Jakob var far till Elisabet Jakobsdotter g.m. Ögge Persson, se Gunnar Håkansson a.a.). Det finns även fakta om gravsten nr 45, där inskriften dock saknas eller aldrig har funnits. På s. 236 anges följande ägare till graven:
1690 Skepparen och handlaren Jakob Henriksson
Henrikssons hustru
Mikael Gallatz
1770 Kyrkans grav
 
Samma grav som först ägdes av Jakob Henriksson/Hindriksson och sedan hans hustru ägdes alltså sedan av Michael Gallatz, som enligt min undersökning var dotterdotterson till Jakob Henriksson.
 
Slutsats: Olof Gallatz var i första äktenskapet gift med NN Öggesdotter, dotter till Ögge Persson och Elisabet Jakobsdotter.
 
Har någon invändningar mot min slutsats? Jag undrar också om Olof Gallatz födelseår kan räknas ut från att han nämns som hemmavarande son 1688 men inte dessförinnan. Han måste ha varit för ung för att skrivas in i mantalslängden. Vilken åldersgräns gällde för denna tiden?
 
MVH Andreas

286
Geet / Geet
« skrivet: 2013-12-21, 17:08 »
Hej.
 
Jag har följande uppgifter antecknade och undrar om någon vet om de stämmer.
 
Johannes Get
son:
Peter Porse Get g.m. Ingrid Siggesdotter (Vinstorpaätten), dotter till Sigge Magnusson (Vinstorpaätten) och Ramborg Karlsdotter (oxhuvud)
son:
Jöns Get g.m. Katarina Esbjörnsdotter (två hjorthorn), dotter till Esbjörn Kristiernsson Djäkn (två hjorthorn)
dotter:
Birgitta Jönsdotter (Get) g.m. Peder Simonsson (Ulfsax), stamfar till adliga ätten Ulfsax
 
Är dessa släktled mellan personer med namnet Get/Geet belagda?
 
MVH Andreas

287
Jakob Persson (Jeppe Pedersson) bör kanske kallas Jakob Persson (tre rutor) istället för Jakob Persson (Rud), eftersom det är okänt vilken släkt han tillhörde. Cecilia Spak bör väl kallas Cecilia Bengtsdotter (Spak). Hon har ju med stor sannolikhet inte burit namnet Spak själv, vilket fadern gjorde.
 
MVH Andreas

288
I biskop Hans Brasks släktbok (utg. av Hans Gillingstam och Göran Setterkrans), s. 131, finns följande upplysningar om dessa personer (samma släkt beskrivs på s. 147 med några förenklingar):
h(ustru) Kirstin Jogan Bencktsons är dotter till:
h(ustru) Cicilia Jeppe Pedhersons, som är dotter till:
h(ustru) Jngeborg Benckt Spax, som är dotter till:
h(ustru) Cicilia, som är dotter till:
Dan Ingeuastason, som är son till:
Jngeuaster j Gotasten Dan Eskaason, som är son till:
her Dan Eskaa
 
alltså (normaliseringar enligt registret till boken):
Kerstin Jeppesdotter g.m. Johan Bengtsson
f Jeppe Pedersson (=Jakob Persson [Rud])
m Cecilia Bengtsdotter (Spak)
mf Bengt Spak
mm Ingeborg
mmm Cecilia Dansdotter
mmmf Dan Ingevastsson
mmmff Ingevast Dansson i Gottsten (Mogata socken, Östergötland)
mmmfff Dan Eskaa
 
Denne Dan Ingevastsson utfärdar brev 1377 (DS 9541), men alla sigill, inklusive utfärdarens, är tyvärr bortfallna. I brevet genomför Dan Ingevastsson ett jordbyte med Bo Jonsson (Grip). Detta är också det enda belägg som finns för Dan Ingevastsson i SMP (namnen Dan resp. Ingevast). I SMP nämns många med namnet Ingevast före Dan Ingevastsson. Vet någon om någon av dessa är identisk med Ingevast Dansson i Gottsten?
 
I två brev i SDHK (nr 26813 och 27131) finns följande:
 
I det första (från 1456) bortbyter Kerstin Tidemansdotter den del i Navestad (Mogata socken) som hon ärvt efter sin mor mot den halva 1/4 som hon med Bengt Spaks samtycke sålt i Lasse Sarps gård till Storkar Karlsson, rådman i Söderköping.
 
I det andra (från 1458) ger kung Kristian till Bengt Spak, för den trogna tjänst han gjort hans rike Sverige och den han ska göra hans riken, rätt att njuta fritt av Navestads gård i Mogata socken, med den hälft som han förut har enligt Sveriges lag.
 
Alltså innehade Bengt Spak jord i Mogata socken, där hans av Hans Brask uppgivne hustrus morfars far hade en koppling (Ingevast Dansson skrevs till Gottsten i Mogata socken).
 
I DelaGardiska Archivet av P. Wieselgren, del 1 (1831), finns under rubriken Historiske uppsatser från Kon. Erik XIV:s tid, och under Aff en gamel Messebok i Lincopungs Domkyrkie följande på s. 246: Benct Spak Koyensted och hans h. Ingeborg. (Skriften finns digitalt här: http://books.google.se/books?id=OqoOAAAAYAAJ&pg=PA246&dq=Bengt+Spak&hl=sv&sa=X&e i=DZ20UuuFDIe0ywPLvoG4CA&ved=0CFcQ6AEwBw#v=onepage&q&f=false).
 
Någon som vet vad det är för historisk uppsats som är nedtecknad i DelaGardiska Archivet och vad för messebok det rör sig om och varför Bengt Spak och hans hustru Ingeborg nämns där? Vet någon vad Koyensted betyder, är det ett ortnamn? Vid flera av de andra personerna i förteckningen nämns i all fall de orter de skrevs till. Hans Brasks uppgift att Bengt Spaks hustru hette Ingeborg bekräftas ju här. Stämmer resten av stamtavlan hos Hans Brask? Kan de nämnda personerna identifieras i urkunder?
 
MVH Andreas

289
Personen ifråga hette Måns Åkesson och var bonde i Hjälmseryd. Att han mist förståndet verkar sannolikt med tanke på att han efter detta år upptas i mantalslängden. Dock upptas hustrun Ingier Persdotter, som inte nämns som änka, vilket tyder på att mannen fortfarande lever.
 
MVH Andreas

290
Hej.
 
Någon som kan tyda följande? Källan är Ronneby socken, mantalslängd 1727, andra sidan, gård nr 16 Hjälmseryd. Volymen verkar tyvärr vara brandskadad. SVAR bildid: A0001603_00091.
 

 
MVH Andreas

291
Ulfsax / Ulfsax
« skrivet: 2013-12-17, 20:17 »
Eftersom Kristina var Peder Jönssons (Ulfsax) första hustru och tydligen överlevde honom torde hon ha varit mor till alla Peder Jönssons barn.
 
MVH Andreas

292
Har försökt hitta Schröers samling på SVAR men hittar fortfarande inte. Var exakt i Kammarkollegiets ämnessamlingar finns den?
 
MVH Andreas

293
Svantepolk Knutsson / Svantepolk Knutsson
« skrivet: 2013-12-16, 19:48 »
I Historie af Danmark bd 10 (digitalt här: https://archive.org/stream/historieafdanma01nyergoog#page/n443/mode/2up) skriver Peter Frederik Suhm följande om Svantepolk Knutssons mor: Svantopolks Moder var uden Tvivl Hedvig, ei af Brandenborg, som Hvitfeldt vil, men snarere en Datter af den pomerske Hertug Svantopolk.
 
I Historiske Aarbøger bd 1 (digitalt här: http://books.google.se/books?id=kdNAAAAAcAAJ&printsec=frontcover&dq=historiske+a arbøger+molbech&hl=sv&sa=X&ei=T0avUp7LNfLc4QTjj4Ew&ved=0CEoQ6AEwAw#v=onepage&q&f=fa lse), av Christian Molbech, finns på s. 55 följande om Knut: Knud (formodentlig med Esbern Snares tredie Hustru og efterladte Enke, Helena, Hertug Guttorms Datter (25), Hertug af Lolland (omkr. 1222) og af Reval (omkr. 1227 ell. 1230); efter Revals Affald Hertug i Bleking (1232). Siden, under Christoffer I. forlehnet med Lolland (26). Gift (27) 1) med Hedevig af Brandenborg (+ 1238). 2) med Ingerd (eller Margrethe), Datter af Hertug Svantopolk af Pommern. Knud døde 15. Oct. 1260 (28), og blev begravet i Ringsted-Kirke, paa venstre Haand, Norden for hans Halvbroder Valdemar og Eleonore. (29)
 
25) I Følge Petr. Olai (S. R. D. I. 181) skal Knud være f. 1211. Om hans Moder og Herkomst, s. Suhm IX. 193-195. X. 137. Molbechs Erik Plogpennings Hist. S. 85. (Helena blev begr. i Wreta Kloster i Sverrige.)
26) Christoffer tog nemlig Bleking fra ham. (Hvitfeldt I. 242.)
27) Efter Suhm, X. 102. 248.
28) S. R. D. I. 185. 290. Hvitfeldt I. 260.
29) Suhm. X. 414. Knud efterlod sig to Sønner; 1) Swantopolk, f. omkr. 1230, død 1310 i Sverrige, henved 80 Aar gammel. (Suhm X. 248.) 2) Erik, som blev Drost 1283 (S. R. D. I. 372); Hertug i Sønder-Halland 1284 (Suhm X. 878.); døde 1304. (Hvitfeldt. I. S. 322. S. R. D. I. 189. VI. 222); begravet i Ringsted Kirke, ved Siden af sin Fader. (S. R. D. I. 185. IV. 280.)
 
MVH Andreas

294
Svantepolk Knutsson / Svantepolk Knutsson
« skrivet: 2013-12-16, 18:46 »
I artikeln om Valdemar Sejr (fader till Knut av Reval) i Dansk biografisk leksikon (digitalt här: http://www.denstoredanske.dk/Dansk_Biografisk_Leksikon/Monarki_og_adel/Konge/Val demar_II_Sejr) finns följande: I de første tyve år af sin regeringstid var Valdemar til stadighed med hæren i Nordtyskland med det formål at sikre sit magtområde uden at være nødt til at udvide det. 1205 havde han gjort et fremstød mod Pommern og 1210 ved et nyt togt underlagt sig Pommerellen, med pavelig støtte som forberedelse til at bruge Valdemar i et stort missionsfremstød i den østlige del af Østersøegnene. Dette kulminerede 1219 i erobringen af Estland hvorved Valdemar blev hertug af Estland, og en del af de erobrede områder lagdes ind under sværdridderne (den kristne ridderorden der 1237 gik op i den tyske orden Mariaridderne). Valdemar besad nu forskellige former for overhøjhed over et område der gik fra Holsten i vest til Estland i øst, en hel bræmme af landskaber og fyrstendømmer der udgjorde et bolværk mod tysk ekspansion mod Danmark.
 
Valdemar Sejr erövrade alltså Pommerellen år 1210, vilket möjligen kan ha en koppling till äktenskapet mellan Knut och en kvinna från Pommern eller Pommerellen.
 
MVH Andreas

295
Hej.
 
Finns det egentligen några uppgifter rörande Hans Nennes äktenskap. Nämns han i tvisten mellan Margareta Larsdotter och Herman Wrangel. Örnberg nämner ju att Nils Larsson Topprider 11/11 1648 skrev till sin systerdotter Elisabet Nenne i Stettin (mitt inlägg 12/12 2013). Var finns detta brev, om det är bevarat? Är det Örnbergs kommentar att han skrev till sin systerdotter, eller nämns detta möjligen i brevet? Du har nog rätt att Margareta Larsdotter endast var gift med Reinhold Rijk, men någon koppling måste ju finnas mellan Topprider och Schröer:
 
1. Nils Larsson Topprider skrev 11/11 1648 till (sin systerdotter?) Elisabet Nenne i Stettin.
 
2. Gottfrid Schröer brevväxlade med Margareta Larsdotters dotterson David Davidsson Kohl.
 
3. Gottfrids son, Reinhold, hade samma ovanliga förnamn som Reinhol Rijk g.m. Margareta Larsdotter.
 
MVH Andreas

296
Svantepolk Knutsson / Svantepolk Knutsson
« skrivet: 2013-12-16, 17:36 »
Hej!
 
Det verkar som om Huitfeldt har blandat ihop fakta rörande Ingeborg, som av honom anges som Knuts andra hustru. Den Ingeborg av Kalundborg som dog i Slesvig 1267 var nämligen gift med den danske stormannen Peder Strangesen och dotter till Esbern Snare, biskop Absalons broder. De händerlserna som enligt Huitfeldt drabbade henne stämmer, men det finns inget som tyder på att Ingeborg Esbernsdatter var gift med hertig Knut av Reval. Huitfeldts uppgift om att Ingeborg kom från Holstein stämmer dock inte in på Peder Strangesens hustru. (Om Ingeborg av Kalundborg se här http://www.denstoredanske.dk/Dansk_Biografisk_Leksikon/Monarki_og_adel/Adelsdame /Ingeborg,_adelsfrue och här http://runeberg.org/dbl/8/0285.html).
 
Antingen har Huitfeldt felaktigt trott att Knut av Reval var gift med Ingeborg av Kalundborg, eller så har han blandat ihop en eventuell andra hustru till Knut med Ingeborg av Kalundborg. För övrigt kan nämnas att Ingeborg Esbernsdatter var Knuts halvsyster på mödernet (hon var dotter till den danske stormannen Esbern Snare av Hvideätten och Helena Guttormsdotter; se Danmarks adels aarbog 2009-2011, s. 568f).
 
MVH Andreas

297
Svantepolk Knutsson / Svantepolk Knutsson
« skrivet: 2013-12-16, 16:55 »
Johan,
 
Enligt SBL (art. Ryning) hette Kristinas far Erik Pedersson (Urup). Släkten är dansk och den vanligaste formen är Urup, men även Ugerup förekommer (namnet kommer från stamgodset Ugerup; se Danmarks adels aarbog 1932, s. 171ff).
 
Jag är medveten om att kopplingen Katarina Svensdotter (Pik) - Cecilia Gisesdotter (van Helpten) inte är säker, men tänkte inte på det när jag i hast skrev ner anlinjerna.
 
Att Lindorm Ulfsax var son till Kristina Knutsdotter (Ribbing), se mitt inlägg 15 dec 2013 under Släktnamn - Introducerad adel - Ulfsax.
 
MVH Andreas

298
Svantepolk Knutsson / Svantepolk Knutsson
« skrivet: 2013-12-15, 20:06 »
s. 264: [år 1262] Siden hun [drottning Margareta Sambiria] vaar hiemkommen / bleff Fru Jngeborg aff Kallundborg / Hertug Knuds Effterleffverske aff Halland oc Samsøe / forjaget af Riget / for at hun skulle hafve hemmelig Forstand med Rigens Fiender : hun vaar af det Holstiske Stamme / hafde ingen Børn med hendis Herre / men opholt sig hos hendis Søn / Hertug Erich / huilcken hendis forrige Husbonde Hertug Knud haffde afflet ved Hertuginde Hædvig aff Brandenborg : hun foer saa til Hædeby eller Slesvig kallet / oc døde der Aar 1267.
 
Enligt Arild Huitfeldt var Knut av Reval alltså gift först med Hedvig av Brandenburg, med vilken han hade sonen Erik, och sedan med Ingeborg av Kalundborg, som kom från Holstein, vilket äktenskap var barnlöst.
 
MVH Andreas

299
Svantepolk Knutsson / Svantepolk Knutsson
« skrivet: 2013-12-15, 19:49 »
Följande uppgifter om Knut av Reval finns i Arild Huitfeldts Danmarks Riges Krønike från omkring 1600, de kan i alla fall ge uppslag till ny forskning även om de är sentida (digitalt här: http://books.google.se/books?id=YdNDAAAAcAAJ&printsec=frontcover&dq=inauthor:ari ld+inauthor:huitfeldt&hl=sv&sa=X&ei=BvStUqPvGqXg4QT_oYHIAQ&redir_esc=y#v=onepage &q&f=false):
 
s. 179: Aar 1211 fødde Dronning Margrethe hannem en ung Søn / heed Knud.
 
s. 183: Samme Aar [1216] forleente hand hans Søn Erich / med det Førstendomme Slesvig / at hand skulde heede Hertug udi Slesvig / hans Søn Knud forundte hand Laland / oc hans Slegefred Broder Claus den anden / forlente hand med det Greffvesk aff Hallind.
 
s. 198: Aar 1232. [.] Oc effter at Woldemar nu vaar død / giorde hand Abel til en Hertug udi Sønder Judland : den anden hans Søn Knud indgaff hand Bleginde / huilcken der lod en Søn effter sig / heed Erich / som siden bleff Hertug paa Langeland / oc dernæst i Halland. Hand skifftet oc hans Børn deris Patrimonialia, det er / Fæderne Gods imellem / saa huer viste effter hans Død / huad de skulle haffve:der med meente hand hans Børn vaar vel forseet / oc at de Fredeligen skulde lefve til sammen / men der skeede tuert imod / som alle Mand spaade oc sagde tilforn.
 
Det får räcka för den här gången, det kommer mer senare.
 
MVH Andreas

300
Ulfsax / Ulfsax
« skrivet: 2013-12-15, 19:18 »
Uppgiften att Estrid Drake är en uppdiktad person kommer från J. A. Almquist, Frälsegodsen, Småland bd 3, s. 1299-1300. Under Håringe står följande Enligt jordeböckerna 1550-1552 och 1562 års frälselängd bodde på Håringe en hustru Kerstin [.] Den 1562 nämnda hustru Kerstin i Håringe torde därför snarast kunna identifieras med Peder Jönssons (Ulfsax) hustru Christina Knutsdotter [Ribbing], ty hon kan ha överlevat honom, då ättartavleuppgiften, att Peder Jönsson i ett senare äktenskap varit gift med en i övrigt okänd (jfr J. E. Almquist i Släkt och Hävd 1957, s. 168) Estrid Olofsdotter [Drake], ej kunnat verifieras och synes osannolik, eftersom Olof Drake var hans mors halvbroder (Skokloster I fol. vol. 57, f. 145 v, RA; jfr Härenstam, s. 346).
 
MVH Andreas

301
Svantepolk Knutsson / Svantepolk Knutsson
« skrivet: 2013-12-15, 18:59 »
Här kommer mina anor till Svantepolk:
 
1.
 
Svantepolk Knutsson (Svantepolk Knutssons ätt)
 
Ingeborg Svantepolksdotter (Svantepolk Knutssons ätt)
 
Knut Jonsson (Aspenäsätten)
 
Magnus Knutsson (Aspenäsätten)
 
Birgitta Magnusdotter (Aspenäsätten)
 
Ingelöv Matsdotter (sparre)
 
Birgitta Bengtsdotter (båt)
 
Kristina Eriksdotter (Urup)
 
Sigrid Eriksdotter (Ryning)
 
Klas Kyle
 
Ingrid Klasdotter (Kyle)
 
Malin Lydersdotter (Slatte)
 
Karin Andersdotter (Bagge af Berga)
 
Magdalena Strang
 
Brita Sabelsköld
 
Catharina Maria Ulfsax
 
Per Magnus Tornerefelt
 
Per Magnus Tornerefelt
 
Per Magnus Tornerefelt
 
Erik Gustaf Tornerefelt
 
Per Gustaf Tornerefelt
 
Lilly Tornerefelt
 
2.
 
Svantepolk Knutsson (Svantepolk Knutssons ätt)
 
Ingeborg Svantepolksdotter (Svantepolk Knutssons ätt)
 
Knut Jonsson (Aspenäsätten)
 
Cecilia Knutsdotter (Aspenäsätten)
 
Bo Bosson (Natt och Dag)
 
Katarina Bosdotter (Natt och Dag)
 
Cecilia Gisesdotter (van Helpten)
 
Katarina Svensdotter (Pik)
 
Peter Ragvaldsson (Fargalt)
 
Margareta Petersdotter (Fargalt)
 
Ingrid Klasdotter (Kyle) – se linje 1
 
3.
 
Svantepolk Knutsson (Svantepolk Knutssons ätt)
 
Ingeborg Svantepolksdotter (Svantepolk Knutssons ätt)
 
Knut Jonsson (Aspenäsätten)
 
Cecilia Knutsdotter (Aspenäsätten)
 
Bo Bosson (Natt och Dag)
 
Sten Bosson (Natt och Dag)
 
Bo Stensson (Natt och Dag)
 
Märta Bosdotter (Natt och Dag)
 
Knut Ribbing
 
Kristina Knutsdotter (Ribbing)
 
Lindorm Persson (Ulfsax)
 
Per Lindormsson (Ulfsax)
 
Nils Persson Ulfsax
 
Per Nilsson Ulfsax
 
Catharina Maria Ulfsax – se linje 1
 
4.
 
Svantepolk Knutsson (Svantepolk Knutssons ätt)
 
Ingeborg Svantepolksdotter (Svantepolk Knutssons ätt)
 
Knut Jonsson (Aspenäsätten)
 
Cecilia Knutsdotter (Aspenäsätten)
 
Bo Bosson (Natt och Dag)
 
Sten Bosson (Natt och Dag)
 
Bo Stensson (Natt och Dag)
 
Märta Bosdotter (Natt och Dag)
 
Knut Ribbing
 
Kristina Knutsdotter (Ribbing)
 
Lindorm Persson (Ulfsax)
 
Per Lindormsson (Ulfsax)
 
Nils Persson Ulfsax
 
Per Nilsson Ulfsax
 
Anna Maria Ulfsax
 
Anna Juliana Moberg
 
Per Magnus Tornerefelt – se linje 1
 
Är det något som är klart felaktigt? Stämmer anlinjerna?
 
MVH Andreas

302
Grubbe / Grubbe
« skrivet: 2013-12-15, 12:49 »
Hej! Jag undrar om någon vet mer om adliga ätten Grubbes stamfar. Enligt Elgenstierna hette Christoffer Larsson Grubbes far Lars och var rådman i Linköping. Sonen Christoffer föddes på 1590-talet, så ungefär då bör man leta efter Lars. Finns han nämnd i stadens domböcker? Varifrån kommer uppgiften att han var rådman?
 
MVH Andreas

303
Cedersköld / Cedersköld
« skrivet: 2013-12-15, 12:46 »
Stamfadern till adliga ätten Cederschiöld hette Peder Hansson enligt Elgenstierna. På några ställen har jag även sett Peder Hansson Helsing. I supplementet till Elgenstierna kallas hans svärfar för Per Hansson och uppges komma från Hälsingland. Är det möjligen denne som bör kallas Helsing? Vad är egentligen känt om Per Hansson från Hälsingland. Dessa personer var bosatta i Gävle.
 
MVH Andreas

304
Ralf, du skriver ovan att Ingeborg Svantepolksdotter var dotter till Svantepolk Knutsson och Benedicta Sunesdotter. Har det kommit fram ny fakta som bevisar att Benedicta var hennes mor?
 
MVH Andreas

305
Här är Benedicta Sunesdotters sigill:
 

 
MVH Andreas

306
Balk av Billa / Balk av Billa
« skrivet: 2013-12-15, 11:52 »
Stämmer det att Asle Sunesson (Balk av Billa) var gift med en dotter till Nils Gusa och Sigrid Petersdotter (sparre). Finns det några belägg för det? Uppgiften finns i Ingeborg Abramssons artikel Smålandssläkten Gusa-Guse under medeltiden i SoH 1976.
 
MVH Andreas

307
Bureätten / Margareta Engelbertsdotter Janzonia
« skrivet: 2013-12-15, 11:11 »
Tack Urban! Har ofta sett hennes namn, men inga källor och aldrig någon ifrågasättning av hennes existens.
 
MVH Andreas

308
03 Släktnamn / Camerarius
« skrivet: 2013-12-15, 11:07 »
Här http://www.portraitindex.de/db/apsisa.dll/ete?action=displayDetails&sstate=eJyNU 2lP20AQxQktwUkKLEdDWqo2RSqqaOQjF1CpB4dERQHh0k-RrI29Sbaxva53zdFf31k7iQohbf3Bmn1v5 u3OlVPQdxURN6z-jEl0W-UCBy6O3EWlNFPJutTdUow36hN-y23W-WGHgWsHDM3rRq3e1OumVs5-Oj2oZ IU3eDvTUj4qX3IjhfKGuix1PcYGcTgWRjPlmS2ltVJR1eyhriFFLymVorR1NNtnPoHjojwaaE4wp3rje 4C8k4iJNl0a2mHc8ahjhxFzY0dQFlS7TDAfR5046lVdKZBo11LtvLTrKBOwEdFAigb2mrSbqHhBeOyJ8 4hwEohRQAtldOm0JA87KOcyJ_ZTfl7NHBqp9gKwhoYehyTiLACgIAEdZTF3hp5metkCmDU012XRNRQhe UnmEF5lSHId7B201MHOYFff1vdogCGxK5lJJaHKnIQ4woJFCZ-ye8kHPhuJz-roiYkLJx5xBJE3vU7oZ wBI9o7S7vieV4nT-ljD2DbuX_M_T3mZ-JSGaYLKhEdJzVg6WhR9kgycHSXV58A8VbMWDMS9WQNiUxI6Z BD0ceAQ1yI4cvpHLPKPgyvKaccjaTstGJqJdpYk3kALXeoJEk1EPDAAGxJvoRVLYBHzE9ajAfx6xD2LJ b0CGRiowGnQ80gaOwyCUZgWlND6VHpV0pOiRQmbaNajfHysodlfjPnDzIw6WvDBmYajMFnKZck0kJrOp Z1OY16CzeFcJ7E7D8UWID3zz1W0TA3N9bDnQbtGiI7mXCIw9Xi6I5ZpoBzlB8w5wlfDlpm1f7WsIL3qK Ov4fFjX2kQJYE8s2JNkrWGJrIa8uYtT8jkAzalFXVPzbtd2-jiExnP0SESE6FNwA_AXd_HiIA64gKxHc X_jjUS3CLyPb9JR4yira7LWX9U8DSiAsDmij9632x_a-7ttHPK222kfHJ_b55efT4737fOLs4PL_W_HZ 6dASpaGhqZr7WvSiRgT0ruk_AaBbn_y finns ett kopparstick föreställande Heinrich Camerarius. Det är utfört av Johann Martin Bernigeroth, som levde på 1700-talet. Det behöver därför inte vara likt Camerarius, såvida det inte är gjort efter en äldre förlaga.

309
Torslunda / Torslunda
« skrivet: 2013-12-15, 10:25 »
Hej! Känner någon till Per Öggesson med hustrun Maria Mattisdotter. Per Öggesson var enligt Kalmar och kalmarbor under 1600-talet, av Gunnar Håkansson, länsman i Torslunda och far till Ögge Persson, borgare och handelsman i Kalmar. Per Öggesson borde ha levt under 1600-talets första hälft, eftersom sonen dog (omkom till sjöss 1675), och i sin tur hade barn födda under 1600-talets andra hälft.
 
MVH Andreas

310
Bureätten / Margareta Engelbertsdotter Janzonia
« skrivet: 2013-12-15, 10:14 »
Hej. Känner någon expert på Bureätten till något om Margareta Engelbertsdotter Janzonia, gift med kyrkoherden i Säbrå Laurentius Svenonis, stamfar till adl. ätten Bure? Stämmer det verkligen att hon hette både Engelbertsdotter och Janzonia? Vad säger Johannes Bureus om henne? Varifrån kommer uppgiften att hon skulle varit dotter till en Engelbert Janzonius, som man ofta ser på nätet? Är hon källmässigt belagd?
 
MVH Andreas

311
03 Släktnamn / Camerarius
« skrivet: 2013-12-15, 10:09 »
Heinrich Camerarius finns med i Allgemeine Deutsche Biographie (ADB), digitalt här: http://daten.digitale-sammlungen.de/0000/bsb00008361/images/index.html?fip=193.1 74.98.30&id=00008361&seite=721. Här: http://daten.digitale-sammlungen.de/0000/bsb00008362/images/index.html?fip=193.1 74.98.30&id=00008362&seite=120 finns mer om Martin Chemnitz. Att Heinrich Camerarius var svärfar till Martin Chemnitz omnämns även i Neue Deutsche Biographie (NDB) under Bogislaw Philipp von Chemnitz (http://daten.digitale-sammlungen.de/0001/bsb00016319/images/index.html?fip=193.1 74.98.30&id=00016319&seite=214). Namnet Heinrich har i Sverige blivit förvanskat till Herman. Uppgiften finns i Anrep, och har sedan även hamnat i Elgenstierna.
 
Heinrich Camerarius föräldrar var Hans Kemmer och Kunigunda Pelt (se Ulrich Bubenheimer, Thomas Müntzer, s. 128, s. 129 not 373, s. 133 not 411; digitalt här: http://books.google.de/books?id=RDVCAAAAIAAJ&pg=PA266#v=onepage&q&f=false). Kunigundas far var Hans Pelt (II) (se Thomas Müntzer s. 132-139), en son till Hans Pelt (I) (Thomas Müntzer s. 128-132) och NN Dammann (Thomas Müntzer s. 130), en dotter till Hinrik (Heinrich) Dammann och NN van Hameln, en syster till Gerwin van Hameln (Thomas Müntzer s. 130).
 
Om Heinrich Camerarius hustru Margareta Dobbins förfäder, se Gerd Möhlmann, Geschlechter der Hansestadt Rostock im 13.-18. Jahrhundert. Hon var dotter till Albrecht Dobbin, rådman i Rostock, och hans hustru Margareta Wedige (Möhlmann s. 16 och 18). Möhlmanns bok är en guldgruva när det gäller Margaretas släkt i Rostock.
 
MVH Andreas

312
Bååt / Bååt
« skrivet: 2013-12-15, 09:47 »
Hej. Jag undrar om något nytt framkommit rörande Offe Nilssons (Bååt) giften. I Elgenstierna anges hustrun Brita Persdotter med frågetecken. Vad är känt om henne, vad får Elgenstierna att sätta ett frågetecken. I Det medeltida Sverige, Småland 4:5, Tjust, finns en släkttavla (har inte på vilken sida) där Offe Nilsson anges gift med en dotter till Klaus Nilsson (Sparre av Ellinge). Jag har tidigare bara sett ett barn till Klaus, nämligen Nils Klausson, men i DMS finns följande rörande Hasselö: 1496 ger Arvid Offesson (båt) sitt medgivande till att morbrodern Ivar Klausson (Sparre av Ellinge) säljer gods i Lofta sn, som denne ärvt efter sin avlidne son, till Erik Eriksson d y (Gyllenstierna) eftersom Arvid själv inte förmår köpa eller lösa godset (FoR 10 1:59 f 14). I det ej namngivna godset ingår helt eller delvis Hasselö. Slädö och Äskeskär av vilka Hasselö och Slädö upptas i arvet efter Margareta Karlsdotter (se 1453), men inte i handlingar rörande arvet efter Karl Knutsson förrän år 1500. Stämmer uppgifterna att Klaus Nilsson även hade sonen Ivar och dottern NN, gift med Offe Nilsson. Det verkar konstigt att den lågfrälse Offe Nilsson gifte in sig i högfrälset (Sparre av Ellinge). Om förhållandet stämmer, var även Karin Offesdotter g.m. Nils Jonsson Ruska född i Offe Nilssons gifte med NN Klausdotter (Sparre av Ellinge)?
 
MVH Andreas

313
Här kommer Svantepolks sigill för intresserade. Bilden är tagen från Danske kongelige Sigiller samt sønderjyske Hertugers og andre til Danmark knyttede Fyrsters Sigiller 1085-1559.

314
Kungliga släkter / Knut av Reval
« skrivet: 2013-12-15, 08:37 »
Mer om hertig Knut finns här:
http://www.denstoredanske.dk/Dansk_Biografisk_Leksikon/Monarki_og_adel/Hertug/Kn ud,_hertug
http://runeberg.org/dbl/9/0274.html
 
Om Guttorm, Helena Guttormsdotter, Knut av Reval och Svantepolk Knutsson finns mer i den tyvärr inte så källkritiska Från norra Smålands medeltid av J. Silfving. Särskilt på s. 31-46.
 
MVH Andreas

315
Markvard Sten / Markvard Sten
« skrivet: 2013-12-14, 19:53 »
Hej. Jag undrar om någon har forskat kring Markvard Sten. Var kom han från, namnet låter inte svenskt. Vad jag vet nämns han i brev 1401 (SD 72) och 1411 (SD 1410). I det första brevet kallas han Marquard Steyn och Marquard Sten, och i det andra Marquardz Stensson. Båda breven är original, så det är troligtvis inte stavningsfel. Eller rör det sig om olika personer? Enligt C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden s. 348, innehade han 1409 Östhammar i Uppland. Han var gift med Katarina Henningsdotter (Königsmark), vilket framgår av brevet 1411. Känner någon till i vilket av Henning Königsmarks giften som Katarina var född? I giftet med NN Bengtsdotter (Örnfot) eller Elzebe (se ÄSF 1:3, s. 313-314)?
 
MVH Andreas

316
03 Släktnamn / Camerarius
« skrivet: 2013-12-14, 19:29 »
Tänkte tipsa om att Heinrich Camerarius (1547-1601) likpredikan på tyska finns tillgänglig här: http://digital.staatsbibliothek-berlin.de/dms/werkansicht/?PPN=574581081&PHYSID= PHYS_0005. Heinrich Camerarius var för övrigt svärfar till Martin Chemnitz, vars barn blev adlade i Sverige med namnet von Chemnitz. Från s. 38 (enligt registreringen, vilket i boken motsvarar fol. 371v, alltså baksidan av fol. 371) finns det som i svenska likpredikningar kallas personalier, alltså uppgifter om personens härkomst och liv.
 
MVH Andreas

318
Vore tacksam om någon kan hjälpa att tyda följande utdrag ur husförhörslängden för Bräkne-Hoby socken:

319
Tving / Tving CI:3, födelse- och dopbok 1769-1789, s. 87.
« skrivet: 2013-12-14, 19:10 »
Kan någon hjälpa mig att tyda följande text. Har störst problem med volontären Nils efternamn, men vore mycket tacksam för en översättning av hela texten.
MVH Andreas

320
Ingelman / Ingelman
« skrivet: 2013-12-14, 19:04 »
Vid vilket regemente tjänade Peter Olof Ingelman. Han var son till Gustaf Ingelman och Maria Rudebeck, föddes 13/10 1728 i Bredalycke Norrgård, Långasjö socken, och dog 2/7 1788 i Dönhult, Bräkne-Hoby socken. Han kallas först förare och sedan sergeant. Han var även borgare och handelsman i Sölvesborg samt brukare av gården Dönhult i Bräkne-Hoby socken. Han gifte sig 15/9 1778 i Tvings socken med Ingier Håkansdotter. Känner någon till hennes föräldrar? Hon dog 21/12 1812 i Svenstorp, Bräkne-Hoby socken. De fick barn före äktenskapet, bl.a. sonen Nils (senare kallad Nils Peter Ingelman) f. 1775 i Ruan i Tvings socken, då Ingier var hushållerska och piga hos sergeanten Ingelman (mantalslängden). Känner någon till Ingiers föräldrar och var hon kom ifrån? Vid vilket regemente var Ingelman sergeant?
 
MVH Andreas

321
Hej.
 
Nils, jag undrar om du har någon källa till att Margareta Larsdotter var gift med Hans Nenne före äktenskapet med Reinhold Rijk. Dottern Elisabet Nenne anges ju född 1618 i Elgenstierna, och Hans Nenne levde ännu 1613 vid tiden för Älvsborgs lösen. Reinhold Rijk dog före 1618 enl. liber causarum, men är det samma Margareta. De båda äktenskapen verkar inte få plats under den korta tiden. Är Elisabet Nennes födelsedatum felaktigt, och varifrån kommer uppgiften att hon var dotter till Margareta Larsdotter. Finns det belägg för äktenskapet mellan henne och Hans Nenne?
 
MVH Andreas

322
Roth / Rooth / Roth / Rooth
« skrivet: 2013-12-14, 18:18 »
Har någon fotograferat/möjlighet att fotografera porträttet av Jonas Andreæ Roth som ska hänga i sakristian i Höreda kyrka. Vore mycket tacksam för bild av kyrkoherden. Det går bra att få bilden per mail och den är för stor för att läggas ut här.
 
MVH Andreas

323
Har även några funderingar rörande Svantepolks mor. I en artikel av S. Otto Brenner, Ingeborg Eriksdotter, hertiginna av Sachsen (i SoH 1961, s. 307-311), står följande om Erik Knudsen (Skarsholmslægten) på s. 309: Han var broder till riksrådet Svantepolk Knutsson och son till hertig Knud av Estland och N.N., troligen en dotter till hertig Mestwin I av Pomerellen, död 1212, och Swinislawa av Polen, död 1240, och sålunda syster till hertig Swantepolk av Pomerellen. I not 14 på s. 311 står även följande: Den oftast tolkade uppfattningen, att Svantepolk Knutsson vore dotterson till hertig Svantepolk (den store) av Pomerellen bör av kronologiska skäl lämnas därhän. Hertig Svantepolk torde vara född ungefär 1200 och kan knappast ha någon dotter, som kan vara mor till Svantepolk Knutsson och dennes broder Erik, född ungefär 1230 – om de nu voro helbröder. Man kunde tänka sig, att Svantepolk Knutsson är uppkallad efter morbrodern Svantepolk och då även förstå hur namnet Barnim har kommit in i Skarsholmssläkten: hertig Svantepolks syster Meroslawa var gift med hertig Bogislav II av Pommern, död 1220, och sålunda moder till hertig Barnim I av Pommern, död 1278, en nordtysk förgrundsfigur, efter vilken hertig Erik Knudsen tydligen har uppkallat sin son.
 
Svantepolk Knutsson torde vara född omkring 1230, eftersom fadern hertig Knut föddes 1211 (enligt Sven Axelson) eller ca 1205 (enligt Dansk biografisk leksikon). Med tanke på det verkar det inte som om Svantepolks mor var dotter till hertig Svantepolk II, som enligt Brenner var född omkring 1200 (har dock inte hittat någon säkrare källa rörande när han föddes; många hemsidor på internet anger 1190 eller 1200 som tiden för hans födelse).
 
Om man istället tänker att Svantepolks mor var en dotter till Bogislav II av Pommern, som föddes omkring 1177 och dog 23/1 1220 (Allgemeine Deutsche Biographie; digitalt här: http://de.wikisource.org/wiki/ADB:Bogislaw_II.) passar det mycket bättre ur kronologisk synpunkt. Svantepolks bror Erik Knutsson hade en son med namnet Barnim (Barnum), vilket han i så fall kan ha fått från Bogislav II:s son Barnim I av Pommern (för mig verkar det mer sannolikt att Erik Knutsson uppkallade sonen efter en släkting, som i min hypotes, än efter en person utan blodsband till honom, som i Brenners hypotes; Men jag är ingen expert på namnuppkallning under tidig medeltid). Svantepolk skulle då ha fått sitt namn efter sin mormors bror (Bogislav II var gift med Miroslawa (Allgemeine Deutsche Biographie), en dotter till Mestwin I av Pomerellen, och hon var därmed syster till Svantepolk II (den store). Namnen Svantepolk och Barnim får då sina förklaringar, och kronologin passar bättre.
 
I Diplomatarium Danicum 2:1 nr 107 finns följande brev: 1253. 24. juni, Demmin: Hertugerne Barnim 1. og Wartislaw 3. af Pommern overdrager til Bukow kloster alle deres rettigheder i klosterets gods i Bukow, Büssow, Pripstow, Damerow, Böbbelin og Wieck: quas contulit eis sepedictus dominus Swantopolcus. uidelicet ut potestatem habeant fratres ibidem deo seruientes. in possessionibus suis Teutonicos. Danos. Slauos. uel cuiuscunque gentis homines collocandi. I Danmarks riges breve 2:1 finns översättningen på den latinska texten: som den ofte omtalte Herr Swantopolk har skænket dem paa den Betingelse, at Brødrene, der tjener Gud sammesteds, skal have Myndighed til i deres Ejendomme at indsætte Tyske, Danske, Vendere eller Mænd af hvilken som helst Nation. Brevet finns även tryckt i Codex Pomeraniae, bd 1 (digitalt här: http://books.google.se/books?id=Q-Q-AAAAcAAJ&pg=RA1-PA1057&dq=swantopolk+codex&h l=sv&sa=X&ei=MYysUrLWOYmJ4ATDj4CgCw&ved=0CDkQ6AEwAQ#v=onepage&q=965&f=false) på s. 965. I brevet nämns Svantepolk som dominus, alltså var han riddare, och därför tror jag att den i brevet nämnde Svantepolk är Svantepolk Knutsson, eftersom hertigen med samma namn i brev nämns ungefär så här Swantepolcus dei gratia dux…. I så fall hade Svantepolk Knutsson donerat gods till klostret Bukow, som var gynnat av hertigarna av Pommerellen och Pommern (se Pommerellisches Urkundenbuch och här: http://fmg.ac/Projects/MedLands/POMERANIA.htm#_Toc196472155 och här: http://fmg.ac/Projects/MedLands/POMERANIA.htm#SwantopolkIPommerelendied1266). Det finns säkert många fynd att göra gällande Svantepolk Knutsson i de Pommerska och Pomerelliska urkunderna, varav mycket finns digitalt. Några synpunkter på min hypotes?
 
MVH Andreas

324
Tack! Kan själv inte latin och fick därför nöja mig med den svenska sammanfattningen av brevets innehåll.
 
MVH Andreas

325
Adliga släkter A - W / Hvide
« skrivet: 2013-12-14, 14:58 »
I Danmarks adels årbog 2009-2011 har Michael Kræmmer skrivit en artikel om Skjalm Hvides efterkommande Efterslægtstavle for Skjalm Hvide, s. 525-646. Mycket fakta och källhänvisningar till skillnad från tidigare Hvide-släkttavlor i årbogen.

326
Nu ska jag försöka göra en sammanfattning av de viktigaste fakta som finns rörande kopplingen Knut Jonsson (Aspenäsätten)-Ingeborg Svantepolksdotter-Svantepolk Knutsson:
 
Knut Jonsson nämns ofta som broder till Gustav Tunesson (se t.ex. DS 2805), och de måste därmed ha varit halvbröder med samma mor (inte på fädernet, Knuts far hette Johan och Gustavs far hette Tune).
 
I ett brev från 1272 nämns Johan Filipsson och Svantepolk Knutsson tillsammans, då de samtycker till att kung Valdemar låtit knyta Kaga kyrka (över vilken Svantepolk och Johan har gemensam patronatsrätt) till ett nyinrättat kanonikat i Linköpings domkyrka (DS 557).
 
Svantepolk Knutsson och Johan Filipsson beseglar ett brev från 1278 tillsammans med kung Valdemar (utfärdaren) och hans hustru Sofia där Valdemar kungör att han skänker en gård till Margareta Ragnhildsdotter (DS 653). (Det är dessa två brev som K. H. Karlsson ansåg tyda på att Svantepolk var Johans svärfar.)
 
I ett brev från 1345 intygar Knut Jonsson (Aspenäsätten), Gustav Tunesson, Knut Folkesson och Ingrid Svantepolksdotter (Svantepolk Knutssons ätt) att deras förfäder sedan urminnes tid presentationsrätten till Vårfrukapellet i Linköpings domkyrka. (DS 3909; Grundarna till nämnda kapell var Knut av Reval [far till Svantepolk] och hans mor Helena Guttormsdotter; se SBL, art. Guttorm.) Ingrid Svantepolksdotter var sondotter till Knut av Reval och Knut Folkesson var son till henne. Gustav Tunesson och Knut Jonsson måste alltså båda ha härstammat från Knut och Helena.
 
Hans Tolls artikel i Fornvännen (finns digitalt här: http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/725/1922_052.pdf?sequence=1) har inte tillräckligt bärkraftiga argument när han försöker visa att Ingeborg var Svantepolks syster och inte hans dotter; Toll framhäver främst att kronologin inte kan stämma, vilket jag själv anser att den mycket väl kan göra.
 
Enligt Gottfrid Carlsson finns det fler brev i DS som tyder på att Svantepolk Knutsson var Johans svärfar, men jag har hittills inte sett att det står uttryckligen. Möjligheten finns ju dock att Ingeborg var Svantepolks syster, eftersom Knut Jonsson och Gustav Tunesson i så fall ändå skulle ha presentationsrätt till Vårfrukapellet i Linköpings domkyrka; De härstammade i så fall fortfarande från Knut av Reval och hans moder Helena Guttormsdotter. Johan Filipsson skulle då har varit Svantepolks svåger, vilket omnämningarna i brevmaterialet kan tyda på (lika mycket som de kan tyda på att Svantepolk var Johans svärfar).
 
MVH Andreas

327
Roth / Rooth / Roth / Rooth
« skrivet: 2013-12-14, 12:37 »
Vilka bevis finns för att Nils Nilsson i Boarp och Sigrid Håkansdotter var föräldrar till bröderna Nils Nilsson och Jonas Nilsson Roth? Har sett uppgiften många gånger, men aldrig några källor till den.
 
MVH Andreas

328
Anses det säkert att Ingeborg (Svantepolksdotter) verkligen var dotter till Svantepolk Knutsson. Jag har i alla fall på ett ställe (en artikel av Hans Toll i Fornvännen 1922, s. 65ff) sett uppgiften ifrågasatt. I den nämnda artikeln försöker författaren istället visa att Ingeborg var Svantepolks syster. Jag vet vad som står i ÄSF, men är bevisen verkligen tillräckliga.

329
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2013-12-13, 20:43 »
Hej. Jag undrar om någon har forskat kring Törne Tornerefelt (stamfadern till adl. ätten Tornerefelt) och hans hustrur? Törnes son Magnus är min anfader och Magnus var född i Törne Tornerefelts första gifte med Kerstin Månsdotter. Enda uppgiften jag har om henne kommer från Elgenstierna, och säger att hon för otrohet i äktenskaper blev skild från mannen. Enda fasta kronologiska hållpunkten är att de skildes senast 1643, eftersom Törne Tornerefelts andra hustru Margareta Eketrä detta år var otrogen mot mannen, varför hon senare dömdes till böter och att stå uppenbar kyrkoplikt. Både Kerstin Månsdotter och Margareta Eketrä hade således närmare kontakter med andra män än Tornerefelt. Finns det några handlingar rörande denna Kerstin Månsdotter, ev. föräldrar och handlingar rörande skilsmässan?
 
MVH Andreas

330
Patkull / Patkull
« skrivet: 2013-12-13, 20:02 »
Stormechtige Högborne Furste och Herre
          E. F. Nde. Skall min ödmiu tropligtige tienst
          underdåneligen och ödmiukeligen beuises
          så lenge iag leffuer.
 
Högborne Furste och Herre, E. F. N:de fogar iag under-
dåneligen att förnimma, dhet Jag på min hustrus
wägne är arfftagen till en gårdh Wastena be:dh
på Skeggenes, huilken är hennes rätte Fäderne;
Men nu i medler tijdh hafuer hennes halfbroder
på Mödernet förmanat Sigh wilia mig och min
hustru der ifrån bortdrifua, och genom en falsk
berättelse föruärffuat sig H. K Maijtz bref, föregif
uandes gården wara arffallen honom effter
sin Fadher Peer Kijll; Doch skole alle mine Documen
ter klarligen beuijsa, samma gårdh wara kiöpt för
redhe Peninger af min S. hustrus Fader Peter
Ferkelås; Så kan iu en Stifssön icke erfua sin Stiffader
medan Modren och hans eigne barn ännu lefua.
Huarföre är iag beiifallandes till E. F. N.de dhett E.
F. N.de nådigest wille sin gunst emot mig under-
dånige tienare beuijsa, och medh ett gunstigt ordh
hoss H. K. Maijtt min Aller nådigeste konung och herre Jn-
tercedere, Thett iag för:tt gårdh o klandrat och obehindrat
af mins hustrus Stifsöskione niuta och beholla må.
Jag skall medh min underdånige tropligtige tienst
altijdh så lenge iag lefuer, dess altijdh finnes E. F. Nde medh
all underdånigh tienst wederedt så lenge iag lefuer.
Och willa E. F. N.de udhi gudz den allerhögstes nådige
beskydh och beskerm, till ett långsam och warachtig
lifzsundhett underdåneligen och på dhet ödmiu-
keligaste hafua befallat.
 
                          E. F N.des
 
                                                 Underdånige tiernare
                                                 så lenge iag lefuer.
 
 
                                                   Jöran Patkell.
 
MVH Andreas

331
Klingspor / Klingspor
« skrivet: 2013-12-13, 19:31 »
Om numreringen är följande:
1=ffff
2=fmff
3=ffmf
4=fmmf
5=fffm
6=fmfm
7=ffmm
8=fmmm
borde Staffan Klingspors antavla se ut så här:
f: von Klingspor
m: von Buddenbrock
ff: von Klingspor
fm: von Zöge
mf: von Buddenbrock
mm: von Rosen
fff: von Klingspor
ffm: von Bergen
fmf: von Zöge
fmm: von Döhnhoff
mff: von Buddenbrock
mfm: von Bergen
mmf: von Rosen
mmm: von Kr?dener
ffff: von Klingspor
fffm: von Ungern
ffmf: von Bergen
ffmm: von Buchshöwden
fmff: von Zöge
fmfm: von Stackelberg
fmmf: von Döhnhoff
fmmm: von Tiesenhausen
mfff: von Buddenbrock
mffm: von Berndes
mfmf: von Bergen
mfmm: von Wrangel
mmff: von Rosen
mmfm: von Yxkull
mmmf: von Kr?dener
mmmm: von Knorring
Denna antavla stämmer med Elgenstierna förutom när det gäller Staffan Hermansson Klingspors hustru (som enligt Elgenstierna skulle hetat Birgitta von Dönhoff men här är NN von Ungern) och Johan Kaspersson von Bergens hustru Anna Margareta von Dönhoff (som enligt Elgenstierna hette Anna Margareta von Dönhoff men är är NN von Buchshöwden). Dock har Elgenstierna hämtat mycket från Anrep när det gäller baltisk/tysk adel och uppgifterna därifrån bör därför användas försiktigt. Jag är ingen expert, men för mig verkar det konstigt att Johan Kaspersson von Bergens hustru skulle hetat Anna Margareta, eftersom dubbelnamn enligt min mening förekom först senare. Det verkar även ha skett en sammanblandning mellan Staffan Klingspors ffmf Johan Kaspersson von Bergen och hans mf Johan Kaspersson von Buddenbrock, vilkas namn är påfallande lika varandra. Även dubbelnamnet Margareta Elisabet von Rosen i Elgenstierna verkar konstigt. Hoppas dessa anvapen kan skapa reda i de osäkra genealogierna.
 
MVH Andreas

332
Patkull / Patkull
« skrivet: 2013-12-13, 19:06 »
Här kommer dokumentet (SVAR bildid: A0070042_00532):
 

 
Glad Lucia!
MVH Andreas
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2013-12-13 19:06)

333
Ibohm / Ibom / Ihbom / Ibohm / Ibom / Ihbom
« skrivet: 2013-12-13, 07:43 »
Carl Johan August Ibohm, kommissionslantmätare, f. 3/6 1813 i Karlskrona amiralitetsförsamling (födelsebok s. 15), d. 2/10 1883 i Mårdslätt, Tingsås socken (dödbok utan sidnumrering), var son till nämnde Johan (Johannes), konstapel vid amiralitetet i Karlskrona, f. 1774 i Karlskrona amiralitetsförsamling (födelsebok s. 262), d. där 15/12 1838 (dödbok s. 236), och därmed sonson till Hans Ibohm och Sigrid Gummesson.

334
Klingspor / Klingspor
« skrivet: 2013-12-12, 18:41 »
Generalmajoren Staffan Klingspor ligger begravd i Vallentuna kyrka, där 6 av från början 16 av hans anvapen hänger. Enligt Uplands förnminnesförenings tidskrift 3 (1873) s. 78-79 (finns digitaliserat här: http://runeberg.org/uppfornmi/3/0080.html) var dessa följande:
 
Fäderne:
1. von Klingspor
2. von Zöge (von Manteuffel)
3. von Bergen
4. von Döhnhoff
5. von Ungern (Sternberg), friherrl. vapnet
6. von Stackelberg
7. von Buchshöwden
8. von Tiesenhausen
 
Möderne:
1. von Buddenbrock
2. von Rosen
3. von Bergen
4. von Kr?dener
5. von Berndes
6. von Yxkull (Gyllenband), friherrl. vapnet
7. von Wrangel
8. von Knorring
 
Enligt mina anteckningar var det här hans anfäder på fädernesidan:
f Johan von Klingspor
ff Stefan von Klingspor
fm Margareta von Zöge
fff Mattias von Klingspor
ffm Margareta von Bergen
fmf NN von Zöge
fmm NN
ffff Stefan Hermansson von Klingspor
fffm Birgitta von Dönhoff
ffmf Johan Kaspersson von Bergen
ffmm Anna Margareta von Dönhoff
fmff NN von Zöge
fmfm NN
fmmf NN
fmmm NN
 
och på mödernesidan:
m Margareta von Buddenbrock
mf Johan Kaspersson von Buddenbrock
mm Margareta Elisabet von Rosen
mff NN von Buddenbrock
mfm NN
mmf NN von Rosen
mmm NN
mfff NN von Buddenbrock
mffm NN
mfmf NN
mfmm NN
mmff NN von Rosen
mmfm NN
mmmf NN
mmmm NN
 
Vet någon hur dessa 16 anvapen ska numreras och hur de ska passa in i Staffan Klingspor anor. Kan man utifrån dessa anvapen dra några nya slutsatser om hans härkomst, eller stryka felaktiga anor?
 
MVH Andreas

335
TACK! Nils. Jag har länge funderat över dessa personer men inte lyckats belägga dem i källmaterialet.
 
MVH Andreas

336
Haijock / Hajok / Hayjock / Haijock / Hajok / Hayjock
« skrivet: 2013-12-12, 17:39 »
Här är David Haijocks gravsten vid altaret i Kalmar domkyrka (foto Andreas Rasmussen):

337
Haijock / Hajok / Hayjock / Haijock / Hajok / Hayjock
« skrivet: 2013-12-12, 17:37 »
Och här kommer inskriptionen (foto Andreas Rasmussen):

Texten enligt Sveriges kyrkor, Kalmar domkyrka s. 219:
gudi til Ähra, min S. k. man (for)/dom Rådman Hr David Häijoch född i / Dundy i Skåttland d. 6 Feb: 1620. död i Calmar / d. 10 Jan: 1681 samt mina k. barn och Arfwingar / til Åminnelse hafwer detta Epitaphium up=/sätha låtet Christina Johansdotter Häijoch / Anno 1701.

338
Haijock / Hajok / Hayjock / Haijock / Hajok / Hayjock
« skrivet: 2013-12-12, 17:30 »
Här kommer en bild på David Haijocks epitafium i Kalmar domkyrka (foto Andreas Rasmussen):

339
Som komplettering kan nämnas att snickaren Anders Daniel Simpel i första äktenskapet var gift med Anna Maria Broderzonia. Hon föddes omkring 1723 (åu) och dog 3/11 1760 i Anneberg, Bredaryds socken (dödbok s. 438). Har dock inte hittat plats eller datum för vigsel. Bouppteckning efter henne finns i Västbo häradsrätt FII:3, s. 619-622. Hennes föräldrar var Petrus Broderzonius, komminister i Nydala, och Sara Wettermark, och därmed kusin till Carl von Linné (hennes farfar Samuel Broderzonius var Linnés morfar). Anna Maria Broderzonia nämns, dock utan namn, i bouppteckningen efter fadern (Västra häradsrätt FII:3, s. 427-434).
 
MVH Andreas
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2013-12-12 17:09)

340
Ibohm / Ibom / Ihbom / Ibohm / Ibom / Ihbom
« skrivet: 2013-12-12, 16:21 »
Hej, jag undrar om någon har forskat i släkten Ibohms äldre historia. Enligt mina anteckningar är den äldste kände stamfadern Hans Ibohm, timmerman i Karlskrona. Hans Ibohm föddes omkring 1747 (åu) och avled 6/1 1790 i Karlskrona amiralitetsförsamling (dödbok s. 49). Han var gift med Sigrid Gummesson (!) som föddes omkring 1740 (åu) och dog 20/2 1813 på Prinsgatan i Karlskrona amiralitetsförsamling (dödbok s. 392; bouppteckning i Karlskrona rådhusrätt och magistrat FIIa:25, s. 295-297). De hade bl.a. sonen Johan (Johannes), f. 1774 i Karlskrona amiralitetsförsamling (födelsebok s. 262). Vet någon möjligen var Hans Ibohm och Sigrid Gummesson kom ifrån, var de gifte sig och vilka deras föräldrar var.
 
MVH Andreas
 
(Meddelandet ändrat av Genealogi 2013-12-12 16:34)

341
Jag känner Sune och han bad mig posta inlägget på anbytarforum, då han av en anledning inte har tillgång till detta forum, eftersom de här kan ses av ett större antal släktforskare. Jag ber alltså om ursäkt för att jag inte har klargjort detta tidigare, dumt av mig.
 
MVH Andreas

342
Grass / Grass
« skrivet: 2013-12-12, 16:14 »
Jag känner Sune och han bad mig posta inlägget på anbytarforum, då han av en anledning inte har tillgång till detta forum, eftersom de här kan ses av ett större antal släktforskare. Jag ber alltså om ursäkt för att jag inte har klargjort detta tidigare, dumt av mig.
 
MVH Andreas

343
Patkull / Patkull
« skrivet: 2013-12-12, 16:13 »
Jag känner Sune och han bad mig posta inlägget på anbytarforum, då han av en anledning inte har tillgång till detta forum, eftersom de här kan ses av ett större antal släktforskare. Jag ber alltså om ursäkt för att jag inte har klargjort detta tidigare, dumt av mig.
 
MVH Andreas

344
Hej. Jag har några funderingar rörande Margareta Larsdotter Topprider, som hon kallas i Elgenstierna. Där anges hon även ha varit gift med Hans Baltzarsson Nenne (Carl IX:s bergverksföreståndare och silvermästare; om honom se St Ragnhilds gilles årsbok 1964, s. 11ff) och varit svärmor till Gottfried Schröer, adlad von Schröer, vars hustru var Elisabet Nenne. Det finns några papper rörande släkten Topprider/Nenne i Örnbergs samling (digitalt hos SVAR). På ett av dessa finns en stamtavla som börjar med Lars Toppridder, som endast nämns med namnet. Hans barn anges: Margaretha gm Hans Baltzarsson Nenne och Nils Toppridder lefde ännu 1650 10/11 i Sthm, gammal och fattig (se biogr.). samt Margaretas dotter Elisabeth Nenne, f. 1618 i Söderkpg, + 1679 i Stockholm; g 1642 å Walstanäs m. Gottfried von Schröer. och Nils Toppridders son Johan Nilsson Toppridder, var 1650 hemkommen från Tyskland och af sin morbror satt under lifgardet. I hörbet av pappret står även Johan Skyttes moster Karin Andersdtr var gm en Lars Toprid & svärmor till Reinhold Ryke. På en annan stamtavla står även följande om Nils Toppridder: lefde i stor nöd och ålderdoms svaghet synen och fötterna ville ej stå honom bi), då han d. 11 Nov. 1648 från Stockholm skref till sin systerdotter Elisab. Näns i Stettin. Jag undrar om någon har mer fakta rörande släkten Topprider. Vem var Margareta Larsdotters far. Enligt Elgenstierna var Botilda Kåse (adl. ätten Kåse), dotter till Arvid Kåse till Öjhult, gift med fogden Lasse Rasmusson Topperider, som levde 1597 i sitt första gifte. En annan (eller möjligen samme) Topprider var Lars Jönsson Toprider. I Johan Axel Almquist, Den civila lokalförvaltningen 4, s. 141-142 var han fogde över arv och eget i Nyköpings län 1552-1556, tiondefogde i Oppunda 1556-1557, fogde i Njudungen 1560-1561, fogde i Sunnerbo 1561-1568 och fogde i Aspeland 1569-1576. Han förde vapen (två korslagda bilor?) och levde 1592. Han var gift med Katarina Andersdotter, Johan Skyttes moster. Den förstnämnde Lars, Lars Rasmusson, är säkerligen identisk med den Lars Rasmusson i Sjöaryd som nämns i Jan Eric Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige 2, s. 80, där han uppges ha varit underlagman i Tiohärads lagsaga 1572, underhäradshövding i Sunnerbo härad 1582-1592 och underhäradshövding i Östra härad 1589-1594. Han levde 1597. I samma arbete nämns på s. 133 Lars (Jönsson) Toprider (Topperider), som anges ha varit häradshövding i Sevede härad 1563-1565 och häradshövding i Norra och Södra Vedbo härader 1570-1583. Han levde 1592. Var det bara Lars Jönsson som hette Topprider, och kan han kopplas till Margareta Larsdotter, g.m. Hans Nenne, samt Nils Larsson Topprider?
 
MVH Andreas

345
Grass / Grass
« skrivet: 2013-12-12, 08:09 »
Hej. Jag undrar om någon har stött på följande personer och/eller kan hjälpa med fakta.  
 
Otto Grass. Kallas vid ett tillfälle lakej, och annars likbjudare och vaktmästare. Han dog 10/7 1791 i Hedvig Eleonora förs., Stockholm (död- och begravn.-bok, s. 136). Vid lysningen i Österlövsta (se nedan) anges han komma från Lövsta bruk.  
 
Gift 18/9 1750 i Katarina förs., Stockholm (vigselbok, s. 345; paret lystes i Österlövsta sn, Uppland; Österlövsta vigselbok, hp s. 77, mp s. 144), med:  
 
Elisabet Skutting. Dog 30/1 1790 i Hedvig Eleonora (dödbok, s. 94). Hon föddes ca 1723 enligt åldersuppgiften vid hennes död. Är hon möjligen identisk med den Elisabeth som föddes 26/2 1727 i Svea livgardes norra bataljons församling, Sthlm? Fadern anges Matz Skuttung, modern hust: Maria Holm. Mattias Johanson Skuting och hust: Catharina Holm nämns i Stockholms rådhusrätt 1:a avd., EIIa12:88, s. 493.  
Otto Gras och Elisabet Skutting fick bl.a. sonen Johan Nathanael 20/3 1766 i Hedvig Eleonora (födelsebok, s. 12; pagineringen gäller för år 1766). Vill gärna ha hjälp att hitta föräldrar till Otto och Elisabet, födelsedatum och annan info. Går det att säkerställa kopplingen Elisabet Skutting-Mats Skutung (Skuting)?
 
MVH Andreas

346
Patkull / Patkull
« skrivet: 2013-12-12, 08:07 »
Här kommer ett fynd rörande Göran Patkulls (1570-talet-1676) första hustru. I Elgenstiernas ättartavlor står det här om hans första gifte: G. 1:o m. N. N. Verklaes, som var av samma släkt som adl. ätten Silfverlåås, nr 377. Uppgiften kommer ursprungligen från Anreps ättartavlor, men det står inte på något av ställena mer om NN Verklaes' släktförhållanden. Dock fann jag i samlingen Biographica (digitaliserad hos SVAR) några handlingar rörande Göran Patkull. I en av dessa (Biographica, P vol. 8, SVAR bild 532), en odaterad skrivelse av Patkull, där han anger att han är arvtagare till Vadstena gård på Skäggenäs. Han anger att hans hustrus halvbror på mödernet i en falsk skrivelse har angett att han var arvtagare till gården efter sin fader Per Kijl. Men nu till det i detta sammanhanget intressanta: Göran Patkull anger att hans avlidna hustrus far var Peter Ferkelås, och att han köpt gården Vadstena för redhe Peninger. Göran Patkulls hustru NN Verklaes måste alltså vara dotter till adl. ätten Silfverlåås stamfar, Peter Verklaes (Verglos). I Kalmar och kalmarbor under 1600-talet av Gunnar Håkansson står följande om honom: Verglåås (Verklaes), Peter, borgare. V. var av holländsk börd och bosatte sig i Kalmar i slutet av 1600-talet. [Bör vara 1500-talet, min anm.] Gift m. Brita (efternamn okänt.) Rådsturättens prot. 1626 d. 30 jan. nämner, att salig V. hade köpt Vadstena gård på Skäggenäs (Ryssby s:n). Samtidigt nämnes fru Brita på Skäggenäs, moder till Hans V. den yngre. Brita är modern till Göran Patkulls hustru, och är identisk med Knut Kijls (adl. ätten Kijl) hustru Brita Olofsdotter, vilket förklaras av att Göran Patkull uppgav att hans hustrus halvbror på mödernet (Per Kijl) ansåg sig vara arvtagare till Vadstena gård genom sin far Peer Kijll (bör vara Knut Kijl).  
 
MVH Andreas

Sidor: [1]