ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Ingemar Wickström

Sidor: [1]
1
Esping / Esping
« skrivet: 2014-02-24, 17:59 »
Hej Jan!
Jag har stött på Per Esping i ett par notiser i samband med att Östbo häradsrätt hösten 1667 rannsakade om övergrepp från förbimarscherande soldaters sida mot bondebefolkningen (se Östbo db 1667 29-30/10 och 1669 14-15/6). I en liten artikel om Kronoskjutsning och ”durchmarscher” i Byarumstrakten på 1600-talet (Byarums hembygdsförenings årsskrift 2010) har jag berättat om notiserna på följande sätt:  
 
Vid hösttinget 1667 berättade länsmannen Josua Skarp att det under sommaren hade kommit några officerare ur Smålands infanteri tillbaka från Danmark. Bland dem fanns fänriken, manhaftig Per Esping från Kallsjö i Frödinge socken, som hos länsmannen begärde omläggning till ny skjutsning. Länsmannen frågade då efter ordern, som utvisade hur många hästar han var berättigad till, och fick svaret att en löjtnant skulle komma efter med denna. Josua Skarp förklarade att utan ordern fick han ingen skjutsning, varvid fänriken överfallit honom med hugg och slag. Esping hade också hos nämndemannen Per Persson i Upplöv och dennes ”gårdmän” tagit ölpenningar, bröd och kött. Även detta ärende togs upp vid den förnyade rannsakningen på sommartinget 1669. Per Esping hade då under mellantiden träffat förlikning med de förorättade. Han var uppenbarligen ångerfull. Rätten konstaterade att ”flere äro intet här i häradet, som sig över Espingen haver att besvära, utan bedja att han för detta sitt förseende måtte bliva med straff förskont, efter han icke så stora klagomål haver uppå sig.”
 
Då ärenden av denna typ låg under den militära rättskipningen kunde häradsrätten bara anmäla fallen till landshövdingen för vidarebefordran till Krigskollegium, så jag vet inte hur det slutligen avlöpte.
Vänligen
Ingemar Wickström

2
Tofteryd / Tofteryd
« skrivet: 2014-02-23, 16:00 »
Hej Mats!
Det är riktigt att såväl Tofteryd som Byarum kyrksocknar hade en ”skate” hörande till Västra härad. Enligt J. Allvins beskrivning över Östbo härad var det i Tofteryd byarna Henriksbo, Hult, Snuddebo, Torp och Skog och i Byarum byarna Bäck, Mölna och Nöthult. För kyrkoherden i Tofteryd/ Byarum, som utgjorde ett pastorat, var det naturligt att följa kyrksockenindelningen och hänföra Torp till Tofteryd.
Noteringen i Kyrkoräkenskaperna tyder - som Du konstaterar - på att Mattes disponerade en gård i Torp redan 1658. Detta stämmer ju också bra med traditionen att han fick Torp efter sin hemkomst från kriget 1658.
Hälsningar!
Ingemar

3
Tofteryd / Äldre inlägg (arkiv) till 22 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-21, 21:13 »
Hej Martin och Mats!
Det är inte mycket ytterligare jag har om Jon Svensson i Stustorp och hans far. Men några detaljer i alla fall.
 
Sven Jonsson var kyrkvärd 1658-1663 och 1678-1683 (KI:1 ny pag. 56-72 och 122-127) och nämns som sexman 1672 (KI:1 ny pag. 80). Han efterträddes som kyrkvärd 1663 bl.a. av Mattes i Torp (parentetiskt kan nämnas att Mattes samma år fick böta 2 dlr 8 öre för ”Vtspridt och otidig saga och Squaller Utan wijtne och bewis”, pag. 72).
 
Han hade även en son Josef: ”Swens son i Stustorp, Joseph” nämns i kyrkoräkenskaperna 1669 (KI:1 ny pag. 82). Möjligen kan denne vara identisk med klockaren Josef Svensson, som bor i Tofteryd Jonsgård enligt KatL 1692, där han anges vara 37 år. Detta har jag dock inte följt upp.
 
Sven Jonssons hustru synes ha avlidit 1675. Sven noteras nämligen i Mtl som änkling fr.o.m. 1676.
 
I domboken har jag bara stött på Sven Jonsson en gång. Det är 1684 den 31 oktober, nr 54 (referat, inte citat):  
Germund i Ryd har på sin svärmoders (som är änka) vägnar stämt Sven Jonsson i Ståstorp för att denne slagit ljung på ägorna utan lov. Svaranden inger attest av Sven Bengtsson och Per Gudmundsson i Bohult, vilka är intresserade med änkan i ägorna, vari de vidgår att de gett Sven Jonsson lov. Rätten finner det ändå vara emot lag att änkan blivit förbigången och menar att Sven Bengtsson och Per Gudmundsson skall böta 3 mk. Men klaganden intercederar för dem och efterger sin sak, eftersom Sven fått tillstånd av dem.
 
Jon Svensson noteras i kyrkoräkenskaperna som dräng i Stustorp 1677 18/3 (KI:1 ny pag. 107) . I Mtl noteras han 1686 under ”Enkl. Sven” som ”Sohnen Joen”. Jag har inte träffat på honom i domboken.
Vänligen
Ingemar

4
Tofteryd / Äldre inlägg (arkiv) till 22 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-19, 21:13 »
Rättelse. I tredje stycket nedifrån skall stå Mattes Månsson i st. f. Mattes Larsson. //Ingemar Wickström

5
Tofteryd / Äldre inlägg (arkiv) till 22 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-19, 20:52 »
Hej!
 
Här några kompletterande rader till diskussionen ovan (även jag har Kerstin Mattesdotter bland mina förfäder). Först må nämnas att Ingrid Wiss och Anna Lisa Hermansson i ”Mellan Härån och Rasjön” 1992 och 1993 (utg. av hembygdsföreningarna i Tofteryd och Svenarum m.fl.) i två trevliga artiklar berättat om Mattes Håkansson Storks och hans barns öden. Tyvärr saknar artiklarna källhänvisningar, men författarna uppger att har haft tillgång till uppgifter även från de bekanta hembygdsforskarna Nils Emanuelsson, Einar Persson och Joel Andersson.
 
Inte heller jag har stött på Karin Nilsdotter som en första hustru till Mattes. Möjligen härrör uppgiften från ovannämnda artikel, där det dock betonas att uppgifterna är obestyrkta.
 
Giftermålet med Kerstin Andersdotter från Stigamo återspeglas i Byarums kyrkoräkenskaper 1661 (L Ia/1 fol. 44v), där det under rubriken (i marginalen) Kronopenningar står: ”Mattes Håkonsson i Torp  -.  20”.
 
Mattes förekommer f.ö. tidigare i dessa räkenskaper som gåvogivare, dels  1658 den 28 mars (fol. 40v): ”Rytaren Matis Håkonson i Torp i Toftery S:  4 -”, dels 1660 (fol. 43v): ”Mattes Håkonsson i Torp 2 dlr”. På samma sida som 1658 års notis finns f.ö. antecknat: ”Nyårsdagen gaff [..] Anders i Stigamodh en för Nembelig Liusse kronna som hänger i Kiÿrka”.
 
Jag har tidigare trott att Kerstin Andersdotter dödsår var 1683. I Tofteryds kyrkoräkenskaper för detta år (KI:1 p. 113, ny paginering 129) finns en notering som jag läst som ”Noch Mattis i Torp båraklädet för sin hustru, son och söster  1. 4”. Men efter Martins uppgift ovan att Mattes i 1681 års mantalslängd står som änkling, har jag försökt tolka texten igen. Möjligen står det i stället ”.för sin hustrus son och söster”. Han är omgift redan enligt Mtl 1682.
 
Gravstenen från 1672 lär nu vara oläslig, men det finns ett foto av dess framsida i hembygdsskriften ”Tofterydsbygden - Trean” (1951) s. 80, dock inte med sådan skärpa att lyckats scanna in en läslig bild.  Jag tolkar där texten på stenen till:   THENE STENE HAFR HWE [möjl. LIWE] VELATAD  MATES HKONSON TORP ME SIN HUSTRA KRISTINA ANERDOTR KATRINA AFSOMNAT. Fullt tydlig är avslutningen ”Katrina afsomnat”. Detta kan möjligen tyda på att stenen rests i samband med en dotters död.
 
Uppgiften att Mattes Håkansson senare var gift med Elin NN finns i 1692 års Kat.längd för Tofteryd (Domkapitlet i Växjö FII:11 s. 660), där det under Torp finns noterat bl.a. ”Matthis, 60 [år], h. Elin, 40 [år]”. I Tofteryds första husförhörslängd 1717(AI:1 s. 86) upptas ”Enk. Elin” omedelbart före Mattes´ svärson Lars Svensson och hans familj. När Elin avlider 1724 anges hennes ålder till 89 år, vilket dock stämmer dåligt med åldersangivelsen i 1692 års Kat. L. Även för Mattes Håkonsson avviker dödsnotisens åldersuppgift, 90 år, från uppgiften i 1692 års längd som skulle ge c:a 82 år vid dödstillfället. Normalt sett borde uppgifterna från 1692, då båda var i livet, vara trovärdigast.
 
Den ”Håkan Mattsson i Torp”, som nämns i rättsfallet i Östbo dombok  8-10 juni 1696  § 116, är av allt att döma bonden med detta namn i Torp, Rydaholms socken, son till gästgivaren  där Mattes Månsson . Målet gällde en tvist om en åker i Hjortsjö i Rydaholms socken, som brukades under Knutsgården i Nederled, en gård som Håkan Mattsson köpt av sina brorsbarn (se Östbo dombok 1696 27 oktober nr 2; jämför om släkten Smolandi Upsalienses  nr 466 och Herdaminnena del 5 s. 284).
 
Samma år som Mattes Håkansson gifte sig med Kerstin Andersdotter meddelades vid Östbo sommarting (1661 11-13 juni) uppbud tredje gången för ”1/4 På Mattheses wegnar i Torpp”. Det är dock osäkert om detta inte i stället avser Torp i Rydaholms socken och Mattes Larsson. Notisen borde väl stått i Västra härads dombok om den avsett Mattes Håkanssons Torp?
 
Hur som helst dyker Mattes Håkansson och hans hustru upp på Torp i Tofteryd/Svenarum första gången i Mtl 1662, varför det i och för sig skulle passat bra med ett tredje uppbud 1661.
 
Slutligen, Mats. Din lokalisering av Härsskiöph och Sonarph är säkerligen riktig. När det gäller Koohult finns det ett geografiskt mera näraliggande alternativ i det nuvarande Kulhult i Byarums socken, inte långt från Stigamo, vilket vid denna tid ofta skrevs Kohult. Där finns enligt Mtl 1673 på ”Koohult” Söregård en ”Måns och h”.
 
Vänligen
Ingemar Wickström

6
Förslag: ..... lyder Hans Exell. fältmarsk: Ashebergs [= Rutger von Ascheberg] immission d. 28 Sept. ....
Immission (enl. Svenska Akademiens ordbok) = åtgärd varigenom vederbörande myndighet insätter någon i besittning av något (i allmänhet en fastighet).
Vänligen
Ingemar Wickström

7
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2014
« skrivet: 2013-04-18, 23:11 »
Hej Hans Christian!
De båda notiserna 1689 och 1691 avser uppenbarligen samma två markaffärer (först 1:a uppbud sedan laga fasta), men när det gäller Lars  Anderssons försäljning är såväl gårdsandelens storlek som årtalet för köpehandlingen olika. Med sic vill jag markera att det verkligen står så i domboken (som bara finns som renovationsexemplar, d.v.s. är en avskrift). Jag ser nu att jag borde satt ett sic även efter datum för Per Gudmundssons försäljning, vilket också är olika i de båda notiserna. Man kan inte obetingat lita på renovationsexemplaren!
 
Jag tror inte det är fråga om den Nils Andersson Du nämner. Troligen är det i notisen från 1689 en felskrivning för Lars Andersson. Det var nämligen denne som var soldat för Broddarps rote från 1686 minst till 1702 (enl. Enar Skillius, Mo härads kompani s. 215).
Vänligen
Ingemar Wickström

8
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2014
« skrivet: 2013-04-16, 13:25 »
Hej!
Att Gumme Nilsson i Häradsköp ingår i rusthållaren Nils Jönssons i Bohult och h.h. Ingier Persdotters barnaskara framgår av ett par notiser i Östbo dombok, här återgivna i sammandrag:
 
1716 den 26 januari nr 53:   Till förmyndare för avlidne rusthållaren Nils Jönssons i Bohult och dess hustrus, avlidna Ingier Persdotter, efterlämnade tre omyndiga barn, Jöns Nilsson, Sven Nilsson och Elin Nilsdotter, förordnas Gunne Jonsson i Eddebo, Michel Jönsson i Boglös och rusthållaren Jöns Persson i Bohult.
 
1727 den 16 januari nr 2:   Hammarsmeden Per Jaensson (äv. nämnd som  Per Johansson) vid Götaström, g.m. Elin Nilsdotter  har stämt sina svågrar Per Nilsson i Bohult och Gumme Nilsson i Härsköp om testamente efter avlidne svågern Sven Nilsson. Även stämning vice versa. Förlikning som biträdes också av brodern Jöns Nilsson i Bohult.
 
Syskonen höll vid denna tid inte särskilt sams (Östbo db 1726 Hösttinget nr 94, 104 och 115). Gumme Nilsson var måg till hustru Helena Svensdotter i Häradsköp (Östbo db 1727 18/1 nr 21).  
 
Andra domboksnotiser som kan ge ledtrådar bakåt i tiden eller indikera släktskap är följande:
 
-    1689 den 8-11 oktober nr 15-16:  Nils Jönsson i Bohult uppbjuder delar av Bohults gård, som han köpt, dels 2/9 av Peder Gudmundsson i Bohult efter brev 19 september 1689, dels 1/3 [sic!] av Nils Andersson (skall trol. vara Lars Andersson) soldat av Broddarps rote efter brev 9 mars 1689 [sic!], uppbud på båda 1 ggn.
-    1691 den 17 juni nr 64:  Soldaten Lars Andersson sålt 1/9 [sic!] skattejord i Bohult (köpebrev 1688 [sic!] 9/3) och Per Gudmundsson i Bohult sålt 2/9 i samma gård (köpebrev 1689 19/12), båda med sina hustrurs samtycke, till Nils Jönsson i Bohult.
-    1713 den 4-7 maj nr 2:  Köpebrev d. 13 febr. 1710. Jöns Persson bevisar sig vara genom dels köp, dels arv ägare av 1/3ding skattejord i Bohult gård. Nils Jönsson i Bohult, Anna Persdotter ibm, Gudmund Gudmundsson i Ryd och Per Persson, sågskärare vid Götaström, har vardera för en halv tolftedel uppburit penningar 16 dlr, tillhopa 64 dlr smt. Dessutom har Jöns Persson efter dess sal. föräldrar och broder ärvt en tolftedel till värde 32 dlr smt görande tillsammans 96 dlr smt. Sköte beviljas.
-   1706 den 9 februari nr 82:  Nils i Bohult blir förmyndare för avlidne gästgivaren Sven Nilssons i Skillingaryd dotter Lisbet samtidigt som gästgivarens måg Joen Danielsson och Nils i Boda blir förmyndare för barnen Anders resp. Johan. Anders Nilsson i Hemmershult, Sven Nilssons bror, har p.g.a. ålderdom avsagt sig förmynderskapen.
 
Vänligen
Ingemar Wickström

9
03) Osorterat / Text i Lagfart
« skrivet: 2012-08-04, 22:09 »
Hej Fredrik!
För att en inteckningshavare som hade en förfallen fordran skulle kunna få betalning ur fastigheten måste han först få en dom eller ett lagsökningsutslag på fordringen. När ett sådant meddelats, underrättade domstolen inskrivningsdomaren, som i fastighetsboken förde in en anteckning härom. Fastigheten var då ”dömd i mät” och fordringsägaren kunde genom en ansökan till överexekutor få till stånd en exekutiv försäljning av den.  Den första av de båda notiserna är en sådan anteckning.
Den andra notisen avser inte en fordran som omfattas av en inteckning.  Här har fordringsägaren (Kronan) gått till Kronofogdemyndigheten och fått fastigheten utmätt. Även i dessa fall gick en underrättelse till inskrivningsdomaren, som antecknade förhållandet i fastighetsboken.
Med upplösta förkortningar lyder texten:
”1967 den 12.4, nr 1472, antecknades att häradsrätten 22.3.1967, tn 49/67 (förmodligen ett akt- eller domsnr),  till betalning ur fastigheten fastställt dels tvåtusenniohundraåttioåtta kr jämte 1 % ränta för månad från 31.10. 1966 tills betalning sker, dels åttiotvåtusensexhundratjugo kr 20 öre jämte 6 ¾ % ränta därå från 31.10. 1966 tills betalning sker och dels etthundratjugo kr  i lagsökningskostnader, varav åttiofem kr i arvode allt på grund av inteckningen i rum 1.
1967 den 31.5, nr 2680, antecknades att Kronofogdemyndigheten i Jönköpings län verkställt utmätning av fastigheten till gäldande av till Kungl. Maj:t  och Kronan oguldna skatter till ett belopp av 9000 kr.”
Vänligen,  
Ingemar Wickström (inskrivningsdomare ett tag för mycket länge sedan)

10
Månsarp / Äldre inlägg (arkiv) till 11 augusti, 2012
« skrivet: 2012-07-17, 19:59 »
Hej Inger!
Einar Persson har skrivit om Reinhold Nilsson och hans släkt i Tabergs bergslag XV (1988), Bälgmakeriet i gången tid och Niels Nielsson Reinholt på Hustomten - bälgmakare i Tabergs bergslag.
Vänligen
Ingemar Wickström

11
17 Juridik / Jäviga vittnen p.g.a. släktskap
« skrivet: 2012-07-06, 20:59 »
Så bra, Stig-Ove, då kan intresserade även under Giftermålsbalken 2 Kap. §§ 1-7 läsa de detaljerade bestämmelserna om skyldskaps- och svågerlagsjäv, som det i paragrafen om domarejäv hänvisas till och som jag inte orkade skriva av i mitt förra inlägg. Giftermål mellan kusiner var alltså förbjudet om kungen inte gav sitt tillstånd, men giftermål med makens/makans kusin nämns inte i uppräkningen av svågerlagsjäv.
Vänligen
Ingemar Wickström

12
17 Juridik / Jäviga vittnen p.g.a. släktskap
« skrivet: 2012-07-05, 21:18 »
I 1734 års lag (som trädde i kraft 1736) finns reglerna i Rättegångsbalken 17 kap. § 7, vari stadgas att ej må de vittna som i then skyldskap, eller thet swågerlag med enthera af sakägarna äro, som i thet 13. Cap. 1. § om jäf emot Domaren sagdt är...etc. I sistnämnda lagrum sägs att laga jäv är om Domaren är med enthera i then skyldskap eller swågerlag, ther i ächtenskap efter 2 Cap. GiftermålsBalken ej byggas må, hwar under ock thes syskonebarn i skyldskap, och ej swågerlag, förstås. Tillägget om thes syskonebarn i skyldskap var ett nödvändigt förtydligande, eftersom giftermål mellan syskonbarn var tillåtet efter kungens medgivande.
Jag tolkar detta så, att en kusin till en part var jävig men däremot ej en kusin till partens hustru eller man.
 
När det gäller tiden före 1734 års lag säger P. Abrahamsson i sin kommentar (andra uppl. 1726 s. 630) till Kristoffers landslag: Man och Hustru/ Föräldrar och Barn/ Broder och Syster/ samt andra närskylte och beswågrade måge ey wittna,....., dock så at ingen för skyldskap skull jäfwes utom/ eller längre bort/ än Syskonebarn/ och det i anledning af Rätteg.Förord. i DomCapitl. 1687, § 8.
Även då var tydligen kusinen till en part jävig. Möjligen kan man av det faktum att inget sägs om syskonbarn för svågerlags skull dra slutsatsen att dessa ej ansågs jäviga, liksom förhållandet tycks ha varit enl. 1734 års lag.  
Vänligen
Ingemar Wickström

13
Hagshult / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2012-06-23, 18:09 »
Jag har idag lämnat en del uppgifter om Rösberga i ett svar på en fråga under Fryele, dit den som är intresserad hänvisas.
Vänligen
Ingemar Wickström

14
Fryele / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-02-18
« skrivet: 2012-06-23, 18:02 »
Hej!
På de indicier som Du anger är jag böjd att hålla med om att Kerstin Assardotters namn troligen förvrängts i renovationsdombokens notis 1677-08-03.  
När det först gäller Elias Jonsson, har jag träffat på ett par notiser i Östbo dombok utöver den ovannämnda.
-   1679 den 25-26 februari . Häradsprofossen Elias i Rösberga för talan mot Jon Djursson i Koshult om en brännvinspanna, som Jon lånat av Elias moder.  
-   1692 den 31 oktober nr 80. Elias i Rösberg vittnar i målet mellan kronans befallningsman  Johan Drefling  och  fänriken Thomas Persson i Skillingaryd om svordom och skällsord mot länsmannen Jon Torsson.  Elias  vittnar bl.a. att Thomas sagt ”iagh will gifwa Joen Tohrsson s.v. aderton tusend onda, han stiähl så wäl ifrån Konungen som Fischalen.”
-   1693 den 18 maj. Elias Jonsson i Rösberga vittnar  i tvisten mellan Granstorp och Earyd om Quarntorpet vid Fryele kvarn. Han sägs då vara 43 år och vittnar även efter sin moder, som är 80 år. Flera andra vittnen hörs (Anm. Visserligen anges Kirstin Assarsdotter i  dödboken  vid sin död samma år 1693 vara 76 år, men denna differens i åldersangivelserna får nog anses ligga inom ”normal” felmarginal).
-   1695 19-20 februari.  Länsman Jon Torsson för talan mot Sven Andersson i Väshult, Elias och Anders i Rösberga, Nils i Ya, Sven i Uhragård och Jöns i Ya om oljud och förargelse de skall ha övat i Jussö efter mantalsskrivningens förrättande.
-   1695 28-29 maj.  I en lista över löftesmän för rusthållare, nämns Elias Jonsson i Rösberga tillsammans med Anders Assarsson och Arvid Assarsson, också i Rösberga, som borgensman för Arvid Håkanssons rusthåll i Väshult.  
-   1697 27-28 september, nr 33, uppträder Elias Jonsson i Rösberga som länsmannen Jon Torssons fullmäktige i mål mot drängen Ivar Axelsson i Högabråten  ang. lägersmål.
-   1701 den 10 oktober, nr 37.  Elias från Röksberg (trol. avses Rösberga) för talan mot hammarsmeden Måns Jonsson i Hörle om i förvar nedsatt järn.
 
Om den förmodade fadern, Jon Håkansson i Rösberga, och släkten i övrigt finns ett större material:
-   1647 16-18 oktober.   Assar Andersson i Rösberga och Jon Håkansson har 1643 varit på ett bröllop i Gallnås och därifrån kommit druckna till Mjöhult, där Assar misshandlat sin moster Kerstin Brenning.  Nämns Kerstin Brennings dotter Gyred, Gumme Jönsson i Södra Gräshult, som är Kerstin Brennings måg, Assar i Hemmershult, som var bror till Kerstin, Måns i Mjöhult, som också är Kerstin Brennings måg. Assar Andersson döms för brytande av husfrid och för såramål till böter.
 Anm:  Jon Håkanssons hustru Kerstin Assarsdotter (dotter till Assar Månsson i Hemmershult) är alltså brordotter till Kerstin (Månsdotter) Brenning och Assar Andersson i Rösberga är därmed hustruns kusin. Det skulle i så fall betyda att stamfadern Måns i Hemmershult (se tidigare diskussion här under Fryele) haft ytterligare en dotter, gift med Anders N.N.
-   1648 25-26 september. Jon Håkansson i Rösberga begär edgång att salig Håkon Holgerson i Jönköping var honom skyldig en rdlr något förr än han blev död.  
-   1650 6-7 juni.  Nils Håkansson fullmäktig på Peder P:S vägnar i Miölnarp kärade å Peders hustrus Karin Andersdotter [vägnar] om betalning för hennes jordalott i Rösberga, som hon sålt till sin bror Assar Andersson. Vittne bl.a. Jon Håkansson i Rösberga som edeligen bekände efter sin sjuke faders ord han hörde de förliktes om en ko och häst och häst byttes igen och till mellangift 1 dlr k.mt som Assar bekom . etc.  
-   1652 17-18/2. Säljebrev daterat Hagshult 24 september 1643 därmed Håkon Jonsson i Rösberga säljer en del av Rösberga halva gård till sin son Jon Håkonsson.  Denne har också köpt sin systers,  Ingred Håkonsdotter i Boda, del. Fler detaljer.  
-   Samma dag tingsköttes två broderlotter i Rösberga enl. köpebrev daterat 29 december 1646: Nils Andersson i Torp säljer sin arvelott och sin broder Håkan Anderssons arvspart i Rösberga till sin broder Assar Andersson och hans hustru Sara Jönsdotter. Fler detaljer.  
-   1654 den 26 juni. Kvartermästaren Lars Pijl [i Möckeläng Byarums sn] anklagar profossen Jon Håkansson i Rösberga för  övervåld och hemgång, ”fram wisandes een hoop håår, han Jon Håkonson hafuer dragit uthur hans hufwud, och en liten rödt klädeslapp, han hafuer bitit uthur hans undertröia, och med thet samma skadat honom i armen .etc”. Utförlig redogörelse. Jon hade tydligen på tjänstens vägnar som brofogde sökt Pijl för att panta honom för försummat fullgörande av sina skyldigheter vid brobyggnad. Uppskov till nästa ting, då Jon frias från hemsökning men får böta för övervåld och åkomma, se 1654 2-3 november.  
-   Samma dag.  Jon i Klevshult kärar till Jon Håkanson för överfall i hans eget hus, av sådan orsak att en hans ko hade följt klagandens boskap hem där klagandens dotter, 9 år gammal, av ovetenhet mjölkat henne och satt mjölken i fähuset på en hylla .etc.  Utförligt mål, även antydningar från Jon Håkanssons sida att Jons i Klevshult hustru Karin förtrollat kon.
-   1655 30-31 mars.    Jon Håkansson i Rösberga får tingsbeslut om var virke till brobyggnad skall tagas. Initierat av bygge av Hörle bro.
-   1657 19-20 juni.  Hustru Ragnell i Rösberg klagar över sin son Jon Håkansson att han inte vill bestå sin sal. faders testamente som denne gjort med sina döttrar. Jon svarar detta vara gjort honom oveterligt och att han  aldrig samtyckt. Avser ¼ i Rösberga. Fler detaljer.
-    1661 29 januari.   Upplästes Jon Håkanssons i Rösberga köpebrev genom vilket han sålt till sin svåger Clemmet Jönsson en systerlott i Hemmershult, näml. 1/16 som Assar Månsson ägde..etc.
-   1664 den 12 maj, nr 48. Tvist mellan två halvsyskonkullar i Rösberga. Långt mål med många släktuppgifter, vilka jag här skall försöka sammanfatta:   Av ett brev från 1636 framgår att Håkan Jonsson i Boglösa och Håkan Jonsson i Rösberga var samborna bröder, vilka gifte sig med två samborna systrar, Börete Jonsdotter resp. Märta Jonsdotter. Hustrurna ägde arvejord i Hjälshammar (vardera 3 åttingar), som deras män sålde till hustrurnas bröder Jöns Jonsson och Trotte Jonsson.  I ersättning för denna jord köpte Håkan Jonsson i Rösberga tre åttingar i Rösberga , där han också själv ägde en åtting.  Håkan, som efter hustruns död gifte om sig med Rangell Nilsdotter, gav sina barn i första äktenskapet, Ingrid Håkansdotter, Elin Håkansdotter och ”lilla e[ller] yngre Ingrid Håkonsdotter”, tre åttingar i Rösberga som vederlag för deras moders jord i Hjälshammar. Av dessa barn är nu (1664) Elin och den yngre Ingrid avlidna. Kvar är bara den äldre Ingrid Håkansdotter i Rösberga , g.m. Olof Svensson, med barnen Jöns Olofsson, 24 år, Anders Olofsson, 20 år och Johan Olofsson, 19 år. Dessa stämmer nu sin styvmor änkan Rangell Nilsdotter i Rösberga och barnen i andra kullen, Jon Håkansson, gift och ”widh sine 40 åhr”, Kerstin Håkansdotter i Målen i Hagshults socken, ”ähr gift worden 3 weckor efter MickelsMesse 1663 med Ryttaren Asser Håkansson”, Anna Håkansdotter, ”ähr och gift och hennes Man ligger siuk hemma”, Lisbet Håkansdotter, ogift, och Brita Håkansdotter, ogift. Käranden kräver att nu av sin moders jord i Rösberga få en fjärding. Detaljerad uträkning av de olika arvslotterna.  
I målet finns som synes två exempel på det ovanliga förhållandet att helsyskon fått samma förnamn.
-   1668 17 november.    Rösberga. Tingskötning av 3/16 från Ingrid Håkansdotter i Rösberga till hennes bror Jon Håkansson.
Nu blev det mer Hagshult än Fryele av detta, så jag lägger in en hänvisning under Hagshult.
Vänligen
Ingemar Wickström

15
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 20 februari, 2013
« skrivet: 2012-05-08, 20:44 »
Hej!
Det står Pålleskoug d.v.s. Pålskog i Åkers socken, granngård till Grytås i Byarums socken.
 
Hans Andersson var född 1701-04-30 i Göljås, Åker sn, som son till Anders Jönsson, f. beräknat 1666, d.1732 i Pålskog, Åker sn, och hans hustru Marith Erlandsdotter, f. omkr. 1675 (enl. Kat.l 1691) i Rumperyd, Byarum sn, d.1743 i Flahult, Kävsjö sn (Kyrkoräk. Test.p. 5/6).
 
Föräldrarna Anders och hustru dyker i mantalslängderna upp på Göljås i Åker socken år 1700. De bor där enl. Mtl ännu 1706, men ej 1707. De förvärvade genom köpebrev 27/1 1706  Mariths morfars, Hans Eriksson i Pålskog, jord i nämnda by. Säljare var Marith Erlandsdotters far, Erland Nilsson i Rumperyd, och mostrars män Johan Thorsson i Brandstorp, Joen Andersson i Eddebo, Giermund Bengtsson i Pålskog och Anders Persson i Pålskog, alla med sina hustrurs samtycke (Östbo db 1708 5-8/2 § 48). Efter Anders Jönssons död gifte Marith Erlandsdotter om sig 1737-12-09 i Åker med änkemannen Anders Danielsson i Flahult, Kävsjö sn.
Vänligen
Ingemar Wickström

16
Västra Alstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-06-17
« skrivet: 2011-10-17, 20:57 »
Hej Inger!
Minnesbergs Tegelbruks AB:s arkiv finns på Landsarkivet i Lund. Arkivförteckningen finns på www.nad.ra.se
Klicka på Arkiv och skriv som sökord Minnesbergs tegelbruk.
Det verkar inte finnas något om personalen från förra seklets början. Dock anges att det finns foton av personer som varit verksamma vid företaget (utan närmare precisering).
Vänligen
Ingemar Wickström
----------
Inlägget hitflyttat från Västra Kärrstorp
Moderator Skåne (Ingvar Kristiansson)

17
Silfversvan / Silfversvan
« skrivet: 2011-09-10, 21:55 »
Hej Thomas!
Stort tack för Ditt felspår; det var ju fantastiskt och till Vassända-Naglum hade jag aldrig hittat själv! Det klart sannolikt att det är rätt familj. Att man i Fryele litet grand virrat till födelseuppgifterna är ju på intet sätt unikt. Titeln gårdsfogde passar också bra in i bilden, eftersom Måns i Fryele hamnar på ett torp under säteriet Näsbyholm. Jag skall nu studera familjen närmare i Vassända-Naglum!  
Vänligen
Ingemar

18
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 01 januari, 2012
« skrivet: 2011-08-15, 11:13 »
Hej igen!
Det är riktigt att länsmannen Tor Nilsson hade två (samtidigt levande) söner med namnet Jon. De brukar därför nämnas som d.ä resp. d.y. Ett sådant förhållande är enligt min erfarenhet sällsynt, men förekommer dock. Jag skulle tro att Jon Torsson d.ä. hade en annan mor än den Ingeborg Månsdotter, som dokumenterat är mor till länsmannen Jon Torsson d.y.
Hälsningar/Ingemar

19
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 01 januari, 2012
« skrivet: 2011-08-15, 10:15 »
Två rättelser till mitt förra inlägg (jag var nog litet sömnig):
- Hänvisningen i första och tredje styckena till Kävsjö AI:2 s. 31 skall vara Kävsjö AI:3 s.31.
- Hänvisningen i andra stycket till Åker AI:3 s. 52, 240 etc skall vara Åker AI:3 s. 54, 243 etc

20
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 01 januari, 2012
« skrivet: 2011-08-14, 21:09 »
Hej Inger!
Jag skulle tro att Du är på fel spår när det gäller Anders Hanssons i Pålskog (f. 14/4 1763) hustru Elin. Anders Hansson flyttade någon gång 1779-83 till Kävsjö Norregård i Kävsjö. Här slog han sig ned som dräng hos bonden Sven Mårtensson och h.h. Elsa Jacobsdotter (Kävsjö AI:2 s.200). Han gifte sig sommaren 1790 med dottern i huset, Elin Svensdotter (deras lysningssedel finns i Åker HV:4, jmfr. äv. Kävsjö AI:2 s.31, där även hans födelsedatum återges).
 
Elin var född 1771-01-27 (Kävsjö AI:2 s.122, Åker AI:3 s. 52, 240 etc.). En äldre syster med samma namn avled 1764.  
 
Anders Hansson och hans familj bodde till 1793 kvar på Kävsjö Norregård, där också dottern Maja-Stina föddes 1791. Man flyttade 1793 till Pålskog (Kävsjö AI:2 s.31 och Åker AI:3 s. 54) och efterträdde där svågern Jöns Hansson (född 13/5 1751 och gift med Anders´ syster Martha Hansdotter, född 12/2 1754), som med sin familj samtidigt flyttade till Kävsjö Norregård.
 
Elin Svensdotters mormor, Elin Jonsdotter, var dotter till Jon Torsson (d.ä.) i Hökhult, Kävsjö sn, och alltså en ättling i den s.k. Höök-släkten från Kävsjö (se Släkt och Hävd nr 1-2 2009 s. 19 not 61).
 
Anders Hanssons morföräldrar var sannolikt den Per Persson från Lilla Basseberg, som den 17/5 1708 gifte sig med Elsa Andersdotter från Äddebo (Åker C:1 s.96). Paret bodde i Lilla Basseberg till 1712, då de flyttade (Mtl). Förmodligen är det samma par som samma år flyttar in på Gisslaköp (Mtl). Elsa är av allt att döma identisk med den Elsa Andersdotter som föddes i Pålskog  23/3 1690 som dotter till Anders Persson och h.h. Märit Hansdotter där, vilka senare bodde i Äddebo (Mtl fr. 1707, Hfl 1717-23). Dödsnotisens åldersuppgift för Elsa, 63 år 8 mån., stämmer bra med nämnda födelsedatum.
Vänligen
Ingemar Wickström

21
Silfversvan / Silfversvan
« skrivet: 2011-04-30, 21:30 »
Hej Olle!
Tack för kompletterande information. Jag har via HISKI försökt få fram ytterligare uppgifter om Jacob Silfversvan, som tycks ha varit en gemen soldat, men jag hittade bara de födelsenotiser för barn som Du nämner - ingen födelse- eller dödsnotis för honom själv.
Måns Silfversvan är ju en mogen man när han 1743 dyker upp i Fryele och tanken ligger nära att han hade ett förflutet som soldat. I mitt funderande kring möjliga kopplingar mellan honom och Finland har jag varit inne på att han kanske vid den svenska arméns utrymning av Finland 1742 följde med någon av de officerare vid Jönköpings regemente och Smålands ryttare som då kom hem till Fryele. Jag får väl gå igenom de mönsterrullor som ligger närmast till hands.
Hälsningar!
Ingemar

22
Fryele / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-04-29
« skrivet: 2011-04-29, 22:07 »
Jag har under adliga släkten Silfversvan lagt in en fråga rörande Måns Silfversvan och h.h. Maria Toresdotter, vilka bodde på Kratten under Näsbyholm på 1740-1750-talen och vill gärna rikta mig till alla Fryeleforskare med denna fråga.
Vänligen
Ingemar Wickström

23
Silfversvan / Silfversvan
« skrivet: 2011-04-29, 21:54 »
Jag har ett par som gäckat mig länge. Det gäller Måns Silfversvan och hans hustru Maria Toresdotter, vilka bodde på torpet Kratten under säteriet Näsbyholm, Fryele sn i Småland, i vart fall 1743 (Fryele C: 2 s. 277) och från 1751 (Fryele AI:2 s. 82) tills de avlider 1757 resp. 1765 (Fryele C:2 s. 301 resp. 309).
 
Fryele Hfl 1751-55 (A I:2 s.82) anger 1680 som födelseår för Måns, men hans ålder anges i samma källa samtidigt till 60 år. Åldersuppgiften verkar troligare än det angivna födelseåret. Hans dödsnotis 1757 (Fryele C:2 s. 301) anger åldern då till 70 år. Han tycks alltså vara född omkr. 1687-1690.  Maria anges i samma Hfl vara född 1701 och 49 år gammal, något som stämmer bra med dödsnotisens åldersuppgift 1765, 64 år (Fryele C:2 s. 309).
 
Paret hade två tvillingsöner Gustaf och Petter, vilka enl. Hfl 1751 (Fryele A:2 s.82) resp. Petters dödsnotis 24/10 1743 (Fryele C: 2 s. 277) var födda jan./febr. 1739. Sönerna finns ej upptagna i Fryele födelsebok åren kring 1739, vilket kan tyda på att familjen då inte bodde i Fryele.
 
Eventuellt samband med den adliga ätten Silfversvan har jag inte kunnat belägga, men lägger ändå in min fråga under denna rubrik. Elgenstierna anger ej någon medlem av denna ätt som kan stämma in på Måns (Magnus). Ätten Silfversvan tycks under senare delen av 1600- och första hälften av 1700-talen huvudsakligen ha hållit till i södra Finland men det fanns en medlem, Carl Fredrik Silfversvan, som var officer vid Kronobergs regemente och som enligt Elgenstierna stupade ogift vid Veprik 1709.
 
Möjligen är Silfversvan i Måns' fall i stället ett soldatnamn. Jag vet inte när förbudet mot att ge soldater adelsliknande namn kom, inte heller hur effektivt detta förbud var.
 
Finns det någon som har stött på Måns Silfversvan och Maria Toresdotter i något annat sammanhang?
 
Vänligen
Ingemar Wickström

24
Spanska / Brev - förståelse av innehåll
« skrivet: 2010-11-11, 11:53 »
Hej!
Ytterligare en ledtråd: Margarita de Alacoque är ett helgon, som på 1670-talet fick en uppenbarelse av Jesu hjärta i staden Paray-le-Monial i Bourgogne i Frankrike, nu en känd vallfartsort.
Vänligen
Ingemar Wickström

25
Byarum / Äldre inlägg (arkiv) till 30 augusti, 2011
« skrivet: 2010-09-27, 14:03 »
Britt!
Mitt ovannämnda inlägg från 2004 avsåg Lars Petter Lundbergs fäderne-och mödernesläkt. Det är alltså anorna till Lars Petters mor, Sophia Krabbe, g.m. Per Gudmundsson Lundberg, som Einar Persson för ned till slutet av 1400-talet (Byarums Hembygdsförenings årsskrift 1983 s. 84 ff). Det blev kanske litet otydligt uttryckt i mitt inlägg!
Hälsningar
Ingemar Wickström

26
Möhlen, von / Möhlen, von
« skrivet: 2010-08-29, 23:57 »
Hej Mikael och Olle!
 
Jag var förmodligen för snabb när jag kopplade Thomas von Möhlens anspråk mot hustru Elisabet som ett arv efter Israel Jönsson Krook. Notisen säger ju faktiskt bara att Per Israelssons arvsanspråk härleddes från denne. De upplysningar Mikael har kompletterat med i dag öppnar en annan möjlighet.
 
Elisabets man, sergeanten Gudmund Mauritzson, tillhörde den s.k. Skillingarydssläkten (se diskussionen här på Anbytarforum i april 2004 under Småland, Efterlysningar, Gudmund Smed). Han var son till Mauritz Gudmundsson, som efter sin fader Gudmund Pedersson höll rusttjänst för Skillingaryds gård ”uti sin livstid” (Östbo db 1638 23/2). Mauritz var tydligen död redan då. Vid ett partiellt arvskifte 1648 efter Gudmund Pedersson och h.h. Anna Mauritzdotter fick deras sonson Gudmund Mauritzson och dennes syskon samt dessas fastrar Anna och Ragnil Gudmundsdöttrar Fåglabäck mot att de avstod sin arvsrätt i Skillingaryd.
 
Notisen härom i Östbo db 1649 15-16/6 lyder i sin helhet:  
”Sammadag kom för rätten Daniel Gunmundsson i Skÿllingarÿd och käradhe till sin broderson Gunmund Mauritzson i Fuglabäck om arf och giäld efter theras Moder hustru Anna Mauritzdotter och hennes son Mauritz. Ther om är ransakat A: 647 then 6 octobris. Sedan framwistis en förlikningsskrift syskonen emellan h….(?) giord om skatta gården Skÿllingarÿd och om Fuglabäck daterat then 18 Junij 648. Gunmund Mauritzson swarar han uar på then förlikningen icke tillstädis och icke heller alle hans farsyskon såsom en hans farsyster j Sunnerbo ht och Lars Anderson i Hylteryd wille icke heller thet bestå. Thor Nilsson j Högabråtin framsteg och bekände effter Larses ord j Hylteryd thet han will blifua wid förlikningen om så skeer at antingen ängarna lösas till gården igen eller Nils j Hökhult får ther på sin pant Med thee förorden wilia the hålla förlikningen om arfuit efter Moderen. När the nu hade delats weder styrktis parterna till en wenlig förlikningh. Omsidor förliktis Gunmund Mauritzson inför tingsrätten med sina farbröder Daniel Gunmundsson i Skÿllingarÿd och han på sine andre syskones wägna, således at Gunmund Mauritzson tager med sig twå sina farsystrar Anna och Ragnil Gunmundzdotter för thes skatta arvsbyrd Fuglabäck för all then arfs rätt han och the hafua i Skÿllingarÿds gårdh. Medh samma sämia behålla Daniel och Peder en triding i Skÿllingarÿds gård för all gammal bewislig gield och sedan kommer Skÿllingarÿd thet ofriga j gården the andre syskonen emellan till arfsluter på skifte hwar effter sin quota, och hwad så händer Nils G:S. lefuer och igen hem kommer så hafuer han sin arfsluth j löst och fast j Skÿllingarÿd, Elliest behåller Fuglabäck sin …….oläsligt)…………  Andeel j skog och mark utan(?) staf till en fierdingh eller hwart fierde träd ähr ock farbroderen Nils G.S. afsompnader tå moste Gunmund Mauritzson med the twenne systrar hafua sin arvs quota effter honom j Skÿllingarÿds gårdh. Yterst Daniel Gunmundsson setter Gunmund Mauritzson j vnderpant för otta riksdaler en åker bd. Quarnaker, ther med the gåfue händers sammantagande så the och sams afträdde.”  
 
Gudmund Mauritzsons faster Ragnil Gudmundsdotter ärvde således en andel i Fåglabäck. En av hans fastrar sägs i domboksnotisen bo i Sunnerbo härad (där släkten tidigare ägt frälsegårdar, bl.a. Bäck i Kånna socken, en grannsocken till Södra Ljunga). En hypotes skulle alltså kunna vara att den Ragnil Gudmundsdotter som Du funnit på Bräkentorp 1643 är identisk med Gudmund Mauritzsons faster och att Thomas von Möhlens arvsanspråk avser hennes del i Fåglabäck.
 
På Bräkentorp 1643 har Du också noterat som inhyses en Anna Gudmundsdotter. När det gäller Gudmund Mauritzsons andra faster, Anna Gudmundsdotter, är det känt att hon var gift med en Per NN. Maken verkar ha dött ganska tidigt och Anna bor åtminstone på 1660-talet i Skillingaryd. Hon var mor till fänriken Thomas Persson, som var ombud för Thomas von Möhlen vid tinget 1673.  
 
Vänligen
Ingemar Wickström

27
Möhlen, von / Möhlen, von
« skrivet: 2010-08-28, 15:19 »
Mikael!
Jag har stött på namnet von Möhlen en gång i Östbo härads (i Småland) dombok,  
1673 den 9-10 juni, där notisen lyder:
   ”Samma dagh kom för Retten Corporalen Thomas i Skÿllingarÿ praesenterade en skreffteligh fullmackt af Capiteinen Manhafftigh Thomas von Möhlen af den 6 septemb: 672 att uthfodra något arff till 4 Rd:r af hustru Elisabeth i Fouglabek, hwilka 4 Rd:r bem:te Elisabeth ej kunde biudha neij före wara skylldigh, men föregif:r sigh des föruthan wara skyldigh Pher Israelsson Krok 12 Rd:r på arf effter Sahl. Hr Israell Krok uthi Åker det hon skriffteligen bewijste, föregifwandes sigh inthet wara mechtigh det att betala, effter hon inthet hafw:r till samma gields affbetalningh mehr än en koo, som ock nogsampt uthi häradet kunbart ähr. Ty Resolverade Retten att gielden betales proportionaliter medh samma koo, eller dess werde Effter dett 22 Cap. Erfdab. LL. Och ware sedhan hustru Elisabet för wijdare deras åtalan i detta måhl frij och libererat.”
 
Den hustru Elisabet som nämns här är Elisabet Israelsdotter Krook, änka efter sergeanten Gudmund Mauritzson i Fåglabäck i Tofteryds socken (F). Elisabet är dotter till Israel Jönsson Krook, kyrkoherde i Åker (F) åren 1642 - 1653, och syster till Per Israelsson Krook, som vid flera tillfällen, t.ex. Östbo db 1674 22-23 juni, företräder sin syster inför domstol.
Notisen ovan kan möjligen indikera att Thomas von Möhlen var gift med en syster till Elisabet eller att någon annan form av släktgemenskap föreligger.
 
Thomas von Möhlens fullmäktige ovan, korporalen Thomas, är sedermera fänriken (vid det senare Jönköpings regemente) Thomas Persson i Skillingaryd, Tofteryd sn, f.ö. en kusin till Gudmund Mauritzson.
 
Om Israel Jönsson Krook, se Virdestams herdaminne och Smolandi Upsalienses nr 197, där Elisabet dock inte nämns; släktskapen framgår - i tillägg till ovan angivna notiser - av brodern Per Israelsson Krooks bördsbrev, Östbo db 1675 22-23 februari.
Om Gudmund Mauritzson, h.h. Elisabet Israelsdotter och deras barn, se vidare Bondstorps m.fl. hembygdsföreningars årsbok ”Mellan Härån och Rasjön” 2009 s. 76 ff.
 
Skulle Du få någon klarhet i ev. samband mellan Thomas von Möhlen och Israel Jönsson Krook, så är jag intresserad  därav!
 
Vänligen
Ingemar Wickström

28
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2011
« skrivet: 2010-08-15, 23:00 »
Enid!
 
Jag har stött på Emerentia Göthloff (Giöthloff, Götzlaus; skrivsättet varierar) i ett par notiser.
 
Enl. 1691 års Kat.L. för Åker socken  bor hon i Bockebo och är gift med Måns Svensson. Hennes ålder anges här till 70 år, så dödsnotisens uppgift 1704 om 97 år får väl tas med en nypa salt.
 
Hon förekommer i Östbo dombok vid ett antal tillfällen, som alla rör en tvist som hon (såsom änka efter Anders Svensson) hade med sin svåger Johan Svensson i Elgebo.
 
Det börjar 1663 den 6 juli, då hon stämt Johan, som dock inte infinner sig och därför får böta 3 mk. Hon kallas här ”Emerentia Hindryckzdotter”, vilket stämmer dåligt med dödsnotisens ”Jochumsdotter”. Se även 1663 den 10 november då hon kallas ”Emerentia i Elgebo”. Att det är samma Emerentia framgår av målets senare fortsättning 1666 den 16 maj, 1666 den 28 september och 1667 den 25-26 februari, då hon kallas ”Emerentia Giöthloff” (i Elgebo).
 
När målet är uppe vid 1664 års vinterting den 8(?) februari lämnas mer uppgifter om tvisten:  
Samma dag kom för rätten hustru Emerentia, sal. Anders Swenssons efterlåtna änka, klagandes över sin svåger Johan i Elgabo det han hade tillsatt hennes sal. man förb:t Anders sin jordapart uti Elgebo för 22½ Riksdlr för det han skulle gå ut för honom för knekt och förb:t Johan vill nu intet bestå denna förlikning och kontrakt. Häradsnämnd betygar att denna tvist är tillförende sluten uppå häradstinget och avsagt att sal. Anders Svensson skulle hava tredingen uti jorden(?) som hr Zotheri Resolution given den 31 mars 1655 utvisar. Kan alltså denna rätt härutinnan sig ej vidare inlåta.
Någon notis om tvisten i 1655 års dombok har jag inte hittat, så årtalet är nog en felskrivning.
 
Målet fortsatte 1666 den 16 maj:  Johan Swensson i Elgeboo anmäler ingången förlikning med Emerentia Giöthloff i Elgaboo om någon skuld på sina barns vägnar, och bekänner Johan det han haver tillsagt be:te hustru på sina barns vägnar ett par stutar och två Rdlr som allt stiger till 12 rdlr, noch 15 mk kiättlekopp:r, alltså efter bägge deras egen bekännelse konfirmerade rätten berörda förlikning och skall Johan Svensson vara pliktig till nästkommande S. Johannes dag att betala de 2 Rdlr och 15 mk kopp till Emerentiae barn, och stutarne få de nu strax, dock i sådan consideration att de barn som till sine myndige år komne äro måge sin proportion därav bekomma och de andres stånde till målsmännernes försvarlige disposition, och således deras sak dem emellan att(?) klar att ingen härefter mer därpå tala skall.
 
Men Johan följde ej förlikningen och Emerentia fick åter gå till tings 1666 den 28 september och 1667 den 25-26 februari.
 
Citaten ovan är moderniserade och möjligen ej exakt ordagranna.
 
Vänligen
Ingemar Wickström

29
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2011
« skrivet: 2010-08-08, 15:24 »
Inger!
Anders Classon i Södra Nässja var son till Clas (Nicolaus) Jonsson, som enligt mantalslängderna brukade en fjärding i Jussö, Värnamo socken, från 1744 och ännu 1759. Clas Jonsson och hans hustru Kerstin Jönsdotter flyttade någon gång på 1760-talet över sockengränsen till granngården Nässja Södergård i Åker, en skattegård i vilken Clas redan enl. Mtl 1755 ägde ¼. Här bodde han och hans hustru tills de dog, Clas 1767 26/12 (i angiven ålder 57 år) och Kerstin 1795 27/11 (i angiven ålder 72 år). Anders nämns som son i familjen i Mtl 1759 (Jussö) och i Mtl 1768 - 1773 (Nässja Södergård) men brukar själv ¼ av Nässja Södergård enligt Mtl 1776 och senare. Släktskapen framgår också av dödsnotisen för Anders' yngre bror, Jöns Classon i Ya Norregård i Fryele socken (Fryele dödbok 9/3 1827), där det sägs att Jöns var son till Klas Jonsson i Jussö och dennes hustru Kerstin Jönsdotter. Att Kerstin var mor även till Anders är inte utan vidare givet. Om Clas Jonssons och Kerstin Jönsdotters ursprung vet jag inget.
 
Anders Classon gifte sig 1775 i Kävsjö (Kävsjö L I a 2 s. 162 kyrkoräk. 1775 5/6) med Catharina Svensdotter, som var dotter till Sven Nilsson och h.h. Sara Axelsdotter i Hädinge Norregård, Kävsjö socken.  Sven Nilssons ursprung känner jag inte till. Sara Axelsdotter var dotter till Axel Andersson och h.h. Kerstin Amundsdotter i Hädinge Norregård, vilka 1749 (Hfl) flyttade till Hemmerhult i Fryele socken. Sven Nilsson och Sara Axelsdotter övertog då brukandet av gården i Hädinge Norregård. De dog de där Sara 1758/59 (Test.pgr maj 1758 - april 1759; Kävsjö L I a 2 s.102) och Sven 1789 (Hfl).
 
Axel Anderssons härstamning är utredd av Bengt Rydh, som i sin nyligen utkomna bok ”Gölebosläkten” redogör för släktleden tillbaka till Axels farfars farfar, bonden Axel Esbjörnsson i Hörle, som 1622 köpte 1/2 i Hädinge Norregård (Östbo dombok 1622 6/4). Jmfr. även diskussionen här på Anbytarforum under Kävsjö den 2 -11 mars 2008. I nämnda bok berättas också om Axel Anderssons fars, korpralen Anders Jonsson Hörnberg från Elgarem i Anderstorps socken, dramatiska livsöde med fälttåget i Polen och Ryssland, Poltava och 13 års fångenskap i Ryssland.
 
Axel Andersson gifte sig 1725 30/5 i Åker med Kerstin Amundsdotter. Denna var dotter till Amund Michelsson i Galtås, senare Ryd, i Åker socken, och h.h. Elin Ingemarsdotter från Hillerstorp, vigda i Kävsjö i december 1690 (Kävsjö C:1 s. 5; Åker L I a:1 kronopgr 1690 28/12). Om Amund Michelssons far, Michel Andersson i Galtås, och dennes förfäder i Nässja tillbaka till Eluf Andersson, som på 1580-talet bodde där, se Einar Persson i Byarums hembygdsförenings årsskrift 1986 s. 13. Om kopplingen mellan Amund Michelsson och Michel Andersson, se mitt inlägg här på Anbytarforum under Tofteryd den 16/5 2004.
Vänligen
Ingemar Wickström

30
Månsarp / Äldre inlägg (arkiv) till 11 augusti, 2012
« skrivet: 2010-07-17, 22:18 »
Hej!
 
Enligt Einar Persson i Tabergs Bergslag XVI (1991) s. 36-37 var Zachris Jönsson, f. 1676, d. 1727 1/10, son till Jöns Ingemarsson, f. 1641, d. 1702  begr. 5/1 (min anm: död i Röshult enl. dödboken).
 
Einar Persson redovisar också äldre släktled enl. följande:
Jöns Ingemarssons föräldrar:  Ingemar Nilsson, d. 1664 (M), och h.h. Kerstin Svensdotter från Tranhult, d. 1688 begr. Dom. Exaudi (min anm.: död i Röshult enl. dödboken).
Ingemar Nilssons far:  Nils Ingemarsson i Röshult, nämndeman i Tveta hd -1615-1624-1636, g.m. Karin NN (M) 1639-1654- .
 
Einar Persson hänvisar här betr. släkten även till sina artiklar i Byarums Hembygdsförenings årsskrift 1979 s. 15 och Tabergs Bergslag XV (1988) s. 40, där han behandlar den släkt som utgick från 1500-talsbonden Peder i Ekeryd och dennes son Ingemar Pedersson i Norra Kulhult, vilken i sin tur hade sönerna Zachris Ingemarsson i Ekeryd, Per Ingemarsson i Norra Kulhult och Jöns Ingemarsson i Röshult.
 
Hur Einar Persson knyter ihop de båda släkterna är dock för mig oklart. Den sistnämnde Jöns Ingemarsson i Röshult tycks vara en annan än Zachris Jönssons far Jöns Ingemarsson i Röshult, som ju sägs vara son till Ingemar Nilsson.  
Kanske finns den någon på detta forum som vet mer om dessa personer?
 
Vänligen
Ingemar Wickström

31
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2011
« skrivet: 2010-07-09, 10:35 »
Inger!
Marit Erlandsdotter, g.m. Anders Jonsson/Jönsson i Pålskog, var av allt att döma dotter till Erland Nilsson i grannbyn Rumperyd, Byarums sn, och h.h. Brita Hansdotter. Hon återfinns under Rumperyd i 1691 års Kat.längd för Byarum sn och anges här vara 16 år gammal, vilket pekar på att hon var född omkr. 1675.
Genom köpebrev 27/1 1706 förvärvade Anders Jonsson och Marit Erlandsdotter 3/16 mtl i Pålskog. Säljare var Marits mor och mostrar, företrädda av sina män Erland Nilsson i Rumperyd, Johan Thorsson i Brandstorp, Joen Andersson i Eddebo, Giermund Bengtsson i Pålskog och Anders Persson i Pålskog (Östbo db 1708 5-8/2 § 48). De fem systrarna var döttrar till bonden Hans Eriksson i Pålskog, som 1678 var Östbo härads herredagsman vid riksdagen i Halmstad.
Vänligen
Ingemar Wickström

32
Allmänt om arkiv / Fögderiers arkiv
« skrivet: 2010-02-27, 13:05 »
I sin avhandling Kronofogde, häradsskrivare, länsmän. Den svenska fögderiförvaltningen 1810 - 1917 (1965), s. 264 ff, redogör Bo Westerhult för reglerna för tillsättning av bl.a. länsmän. Kort sammanfattat säger han att det alltsedan mitten av 1600-talet var landshövdingen som efter eget gottfinnande utsåg länsmän; förhållandena vid tillsättningen torde ha varierat mellan olika län; det kunde ske med eller utan ansökan och med eller utan kronofogdens hörande. Primärt kanske man därför bör leta i Länsstyrelsens arkiv. Jag vet dock inte om det är landskontorets eller landskansliets arkiv som ligger närmast till hands.
Vänligen
Ingemar Wickström

33
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 05 juli, 2010
« skrivet: 2010-02-15, 20:55 »
Markus!
Att Gumme Nilsson i Häradsköp var måg till Helena Svensdotter i samma gård sägs i en i Östbo dombok 1727 17/1 nr 21 intagen förlikning mellan ryttaren Johan Härsberg och hustru Helena Svensdotter i en tvist om innestående sventjänarlön: 1:o Utlofwar iag Helena Swensdotter at bägge mine K: Mågar Per Nillsson och Gumme Nillsson i Härskiöp skola till nestkommande Korsmässodag d: 14 Septembr 1727 betala till Johan Härsberg Contant 50 Dr Smt som de bägge sig sielfwa godwilligt åtagit hafwa....etc.
Hälsningar
Ingemar Wickström

34
Bondstorp / Äldre inlägg (arkiv) till 21 maj, 2011
« skrivet: 2010-01-31, 12:19 »
Hej!
Om Håkan Pallman, se även Lennart Davidsson, Palsbokvinnornas nyårsfight i Bondstorps kyrka (i Bondstorps m.fl. hembygdsföreningars årsskrift Mellan Härån och Rasjön 1995. Artikeln handlar om Pallmans hustru Marias dråpliga bråk med Sven Michelssons i Palsbo hustru Märta Persdotter i Bondstorps kyrka nyårsdagen 1784. Davidsson anger bl.a. att Håkan Pallman, av allt att döma en riktig bråkstake, var son till soldaten Johan Åstberg, som han vid två tillfällen försökt slå ihjäl. Det kan väl förmodas att fadern är identisk med den Johan Hindrichsson Åstberg, som enligt Skillius (s. 189 i den av Anneli angivna boken)var soldat för Åsthults rote i Byarums sn 1717 - 1744. Davidsson anger också att Pallmans hustru Maria var dotter till soldaten Nils Esping på Björnö i Gettrabo, Bondstorps sn.
Hälsningar
Ingemar Wickström

35
Barnarp / Äldre inlägg (arkiv) till 01 september, 2012
« skrivet: 2009-12-07, 19:38 »
Tack för bilden, Fredrik!
Mvh Ingemar Wickström

36
Barnarp / Äldre inlägg (arkiv) till 01 september, 2012
« skrivet: 2009-12-07, 19:28 »
Elisabet och Olle!
Växjölektorn, riksdagsmannen m.m. Abraham Rundbäck var sonsonson till ovannämnda Jonas Runnbeck och Lena Andersdotter. Hans barndomsminnen från Barnarp har publicerats av professor Hilding Pleijel i Taberga Bergslag V (utg. av Tabergs Bergslags Hembygdsförening 1946). Häri återger Abraham Rundbäck bl.a. uppgifter ur den muntliga traditionen om sin släkt. Pleijel konstaterar att dessa uppgifter är behäftade med många luckor och brister och har själv gjort en utredning härom, som under titeln Något om Abraham Rundbäcks härstamning publicerats i Personhistorisk Tidskrift 1944/45. Jag har inte läst sistnämnda artikel, men den kan kanske, liksom den förstnämnda, ge något i detta sammanhang.
Mvh
Ingemar Wickström

37
Skånes Genealogiska Förbund (SGF) har låtit kopiera en hel del mantalslängder och jordeböcker från den danska tiden. De har till salu ett tryckt register, där för varje kopierad längd anges vilka socknar som förekommer. Se vidare deras hemsida www.sgf.m.se/ (länk SGF-Arkivet). Registret är på hemsidan sökbart på socken- och i vissa fall bynivå och kopior av önskade sidor kan också beställas där. En sak att tänka på  när man beställer enstaka sidor ur en längd, inte minst när samma socken förekommer på flera ställen i längden, är att den kamerala naturen för gården kanske inte framgår på just den/de sidor man beställt.
Mvh Ingemar Wickström

38
03) Osorterat / 2x Åker inflyttning
« skrivet: 2009-09-20, 20:44 »
Visst kom Catharina från Fryeled (Fryele), där Andreas Höök var kyrkoherde 1741. Jacob Hofling, som utfärdat Märtas attest, var 1715 kyrkoherde i Värnamo.
Vänligen
Ingemar Wickström

39
Alldeles riktigt!
Hälsningar
Ingemar Wickström

40
Botildenborgs Mödrahem låg i den tidigare egendomen Botildenborgs boningshus vid nuvarande Västra Skrävlinge Kyrkoväg, ett tornförsett hus som i folkmun fick namnet Bonnaslottet. Du kan se hur det ser ut idag genom att gå in på www.eniro.se , klicka på Kartor och skriv sedan in Västra Skrävlinge kyrka i sökfältet. På kartan som kommer upp ser Du Botildenborg ett hundratal meter sydväst om kyrkan intill Inre Ringvägen. Klicka sedan på Utsikt och dra bilden en aning åt sydväst, så har Du byggnaden liggande i sin park.
Vänligen
Ingemar Wickström

41
Kävsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2012
« skrivet: 2009-04-24, 23:04 »
Hej igen Inger! Thomas Persson var fänrik, förmodligen vid det regemente som senare kom att kallas Jönköpings läns regemente till fots. Han förekommer ofta i Östbo härads dombok och jag har lämnat en del uppgifter om honom i Hembygdsföreningarnas i Tofteryd m.fl. årsskrift ”Mellan Härån och Rasjön” 2008. - När det gäller Ingrid Andersdotters släktskap med Anna Larsdotter bygger min slutsats på följande: I mantalslängden under Pukarp står änkan Anna (Larsdotter) med dottern Ingrid bl.a. åren 1700 - 1702. År 1703, det år då Per Jonsson gifter sig med Ingrid Andersdotter i Pukarp, är de ersatta av ”Per och hustrun Ingrid”, vilka sedan fortsätter att noteras där, medan änkan Anna så småningom dyker upp på torpet Vidhult under Pukarp. Anna Larsdotter ägde ännu 1714 en fjärding i Pukarp inklusive torpet Ekåsen (Östbo db 1714 3-7/5 nr 41, då hon pantsatt jorden till Jon Jonsson i Duveled). Om denna jord tvistade 1726 (Östbo db 3/11 nr 114) Anna Larsdotters barnbarn. Det var Per Jonssons och Ingrid Andersdotters omyndiga dotter Ingrid Persdotter (f. 1709 4/1, nu företrädd av sin förmyndare Nils Jönsson i Flahult) som stämde sin svåger Sven Andersson Berg (gift 1723 i nov. med Ingrids syster Kerstin Persdotter, f. 1703 12/9). Det hela slutade med en förlikning, varigenom Sven Andersson Berg mot viss ersättning avstod fjärdingen i Pukarp och torpet Ekåsen till Ingrid Persdotter.
Hälsningar
Ingemar Wickström

42
06) Efternamnssuffix / Namnskick - ort +ius
« skrivet: 2009-04-19, 15:08 »
Hej Ove! Utan att vara någon expert har jag förstått det på detta sätt: Ändelsen ”-ius” (eller i femininum ”-ia”) är i detta sammanhang ett påhäng (suffix) som i latinet markerar tillhörighet, samhörighet, ursprung eller hemvist. Man gör så att säga en adjektivisering av ett ortnamn genom att lägga till denna ändelse. - Om Du slår i någon av de tryckta studentmatriklarna, t.ex. G.Molin/P.Wilstadius, Smolandi Upsalienses, kan Du hitta många exempel på detta, där man också ofta först har latiniserat ortsnamnet: Bringius efter Bringetofta, Quanslovius efter Kvänslöv, Gerdslovius efter Gärdslösa, Forlosenius efter Förlösa, Scatelovius efter Skatelöv, Ölmstadius efter Ölmstad, Bergius efter Berg, Sundius efter Sund, Hultenius efter Hult etc.
Andra sådana suffix med samma innebörd är t.ex. ”-ensis” och ”-anus”:  Saebyensis efter Säby, Wexionensis efter Växjö, Asbyensis efter Asby, Tolgensis efter Tolg, Crucimontanus efter Korsberga etc. - När detta bruk var vanligast vet jag inte, men jag skulle gissa att det var mycket vanligt under hela den tid latinet var dominerande undervisningsspråk vid våra universitet och att det minskade successivt under 1700-talets lopp.
Hälsningar
Ingemar Wickström

43
Kävsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2012
« skrivet: 2009-04-16, 18:23 »
Inger! - Per Jonsson var sannolikt son till den Jon som enligt mantalslängderna brukade en gård i Flahult (Kävsjö sn) från 1667 till 1679, då han tycks ha avlidit. Enl. Östbo db 1709 8-12/6 nr 5 sålde nämligen Per Jonsson i Pukarp genom köpebrev i februari 1705 tillsammans med sina syskon Jon Jonsson i Aggarp, Måns Jönsson i Bockebo, Gunnar Jönsdotter (g.m. Jöns Svensson) och Brita Jönsdotter sina skattejordsandelar i Flahult till sin bror Nils Jönsson. I Kävsjö första nattvardslängder 1688 - 1699 (Kävsjö C:1) nämns i Flahult änkan Merit Jonsdotter (s 24 och 61) med sonen Måns (s 24) och dottern Gunnel Jonsdotter (s 24 och 61). - Pers hustru Ingrid Andersdotter var (om Du nu inte redan känner till det) dotter till Anna Larsdotter (död 1722 22/4 i Vidhult, Tofteryd sn, 89 år gammal). Ingrid var därmed dotterdotter till löjtnanten Lars Andersson i Hylteryd/Pukarp och hans hustru Ingrid Gudmundsdotter (av den s.k. Skillingarydssläkten).
Hälsningar
Ingemar Wickström

44
Hej Claes!  Min kommentar avsåg Mo i Åker sn. Dina kompletterande upplysningar pekar ju egentligen mot Mo i Åsenhöga sn. Men en titt i Almquists Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden ger vid handen att Mo i Åsenhöga sn var gammalt frälse, som innehades av olika frälsesläkter till dess gården 1692 byttes bort till kronan av Görvel Christina Gyllenstierna mot gods i Torpa sn (Ydre). Gården blev enl. Almquist indelad på kavalleriet och sedan skatteköpt 1738. - I överensstämmelse härmed kallas Mo i Åsenhöga sn vid lantmäteriförrättningar 1710 kronohemman, 1798 kronoskatterusthåll och 1819 kronoskattehemman, allt enl. Lantmäteriets Historiska kartor.
Mvh  Ingemar

45
Mo i Åker socken var frälse (så t.ex. i JB 1631) och alltjämt enligt Allvins Beskrivning över Östbo härad 1852.
MVH
Ingemar Wickström

46
Kävsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2012
« skrivet: 2008-08-14, 16:13 »
Hej igen Bengt!
Jag inte gjort annat än sporadiska nedslag i Östbo dombok på 1700-talet och kan bara bidra med en enda notis rörande Hädinge Norregård.  Till 1714 års sommarting (3-7/5 nr 25 b) har Jacob Pärsson i Jussö citerat Axel Nilsson i Stråkeved om lösen av 3/16 skattejord i Hädinge Norregård. Axel begär uppskov, då han menar sig ”så snart som den andre kunna winna lösen” av hemmansdelen. Jag gissar att detta rör den andra hälften av gården, då jag inte har funnit någon koppling mellan de nämnda personerna och Esbjörnssönerna/döttrarna i Hädinge.
När det gäller brukandet av Axel Anderssons gård (eller i vart fall en del därav) efter hans flyttning till Hemmershult, övertogs detta av hans dotter Sara Axelsdotter, g.m. Sven Nilsson, vilka bodde kvar där under resten av deras levnad. Sara dog 1758-58 och Sven 1789 och efter dem fortsattes brukandet av Svens dotter i ett andra äktenskap (med Maria Larsdotter, f. 1739, d. 1788) Sara Svensdotter, f. 1764 30/11 g.m. Nils Nilsson, f. 1763 18/1. Dessa dog unga, Sara 1800 och Nils 1802, varefter deras små barn tycks ha skingrats (uppgifterna baserar sig på Kävsjö Hfl).
Hälsningar
Ingemar

47
Panter - dansk medeltidssläkt / Panter - dansk medeltidssläkt
« skrivet: 2008-07-29, 19:52 »
Hej!
Enligt Erik Ulsig, Danske adelsgodser i middelalderen (Köpenhamn 1968, c:a 500 s) som även i övrigt innehåller en hel del uppgifter om de släkter Du är intresserad av, blev Mette Andersdatter (Panter) gift med Peder Tuesen af Hardeberga - af den skånske lavadelslaegt Rane (s.170). Ulsig hänvisar härvid i en not till Bl.a. Eline Göyes Jordebog, p. 205. Om Tue Nilsen Paeling uppger Ulsig (s.91): Niels Tuesen af Hardeberga: naevnes 1301 og 1304; hans sön Tue Nielsen Paeling af Hardeberga var aerkebisp Karls svend 1334 og naevnes 1333. I not härtill nämner Ulsig: Det er urimeligt med DAA 1910 at göre denne skånske vaepner af en lokal lavadelsslaegt til sön af den maegtige sjaellandske herremand hr. Niels Rane, blot fordi de to slaegter förer samme våben. I personregistret till Ulsigs bok nämns ej Tue Pedersen Rane.
Vänligen
Ingemar Wickström

48
Hempel / Äldre inlägg (arkiv) till 29 mars, 2009
« skrivet: 2008-06-21, 18:06 »
Här ett par notiser ur Östbo dombok (med moderniserad stavning) berörande Christopher Hempel i Hörle, Värnamo sn och Ohs, Gällaryd sn.
 
1657 den 31 (sic) september
Samma dag framkom för rätten H. Excell:s greve Axel Lillies fogde Knut Jönsson anklagandes sal. Peder Joenssons arvingar uti Hörle för någon rest som skulle stå tillbaka av kvarnarrendet pro anno 1651 och 1652 därför att säden uti den dyre tiden högre uppsteg än vanligt. Arrende var näml. 30 riksdlr för 20 tunnor årligen. Christopher Hempell, sal. Peder Joenssons måg, svarade varken sig eller någon annan något arv hava efter sin svärfader .etc.
 
1667 den 26 februari
Ibland andra kom för rätten krögaren i Värnamo Sven Andersson fullmäktig av Mäster Christopher Hempell, masemästare vid Hörle bruk, begärandes å hans vägnar ett Publicum Attestatum av häradsrätten samt närvarandes häradsboar huru han sig här uti häradet förhållit den tiden han här varit haver, emedan han är sinnad flytta till ett annat härad, där att bo såsom och antaga vidare samma näringsmedel som han här övat haver. Detta sköts till nämnden samt närvarandes allmoge, vilka enhälligen attesterade honom hava varit en rolig och fridsam man, hållit god sämja och kärlek med grannar och rågrannar, och så mycket som dem är veterligt hava de honom uti ingen ting att beskylla, varuppå beviljades honom häradsbevis.
 
1675 den 18-19 oktober
Jöns Larsson i Skillingaryd å frälse böte för stämnings försittande 3 mk emot Christopher Hempel om använd omkostning på hans sons begravning vid Gällaryd.
 
Samma dag kom för rätten masemästaren Christopher Hempel i Fryele nu som tillförende klagade till hustru Elisabet Zachrisdotter uti Mjöhult om 91 dlr kmt som hon skall vara honom skyldig efter sin sal. man Mr. And. Flogero ..etc.
    
1683 den 18 september
166. Assar i Målen anklagar Bengt Svensson i Börkefors för det han utlevererat efter Christopher Hempels död de saker som han Hempel har hos honom Bengt nedsatt, och var Assar för någon havde pretention pantsatte efter dess brev och skrift. Bengt förklarar sig hava utlevererat till Hempels hustru och barn alla de saker, som nedersatte voro, varuppå han ock så mycket mindre kunde göra förhåld, som inga andra ordre för honom voro, utan han nu måtte ägaren dem få tillställa, som dem deponerat haver. Begärandes ity bliva frierkänd ifrån bem:te Assars tilltal i detta mål; vilket rätten prövar skäligt, när som han med bevis av änkan eller dess barn kan erhålla att sakerna äro av dem igen uppburna.
 
Några reflexioner till detta. Denne Christopher Hempel tycks alltså ha funnits i Småland senast 1657. Hans svärfar, mjölnaren Peder Jonsson i Hörle, är med all sannolikhet identisk med  Peder Jonsson Turse, som kom till Hörle kvarn 1626(?) och vars fader Jon Turse bodde där före honom (Östbo db 1628 13/10, 1643 30-31/10). Ulfs tanke i tidigare inlägg härovan att Christopher eventuellt skulle kunna vara identisk med den Christopher Hempel som 1647 nämns som  slaggvaskare i Åker (Södermanland) förefaller inte omöjlig. Det Baakiska huset i Amsterdam, som sedan 1652 ägde Tabergs bruk och som 1659 fick privilegium att anlägga masugn och hammare vid Hörle, var enligt Hörle bruks hävdaskrivare Ingrid Böhn (i Småländska kulturbilder 1976-77) engagerat i Sveriges omfattande export av kanoner och hade förmodligen goda kontakter med Åkers styckebruk. - Christopher Hempels begäran om attest 1667 hänger väl samman med att han vid denna tid med hjälp av pengar från det Baakiska huset engagerade sig i anläggandet av Ohs bruk, för vilket han fick privilegium 1668. Bruket låg i Gällaryd socken men på en skate som hörde till Västra härad. Rörelsen gick nog inte så bra för honom för redan 1673 tog Baakiska huset över bruket (fortfarande enligt Ingrid Böhn). Jag har inte studerat mantalslängderna och vet inte var han bodde efter tiden i Hörle fram till sin död senast 1683. Något märkligt tycker jag det är att han i en av notiserna ovan från 1675 anges bo i Fryele.

49
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-31, 20:27 »
Runes citat från Botin aktualiserar den diskussion som ovan förts om kronoskatte/skattekrono. Var det verkligen någon skillnad mellan dessa begrepp? I och för sig ligger det ju nära till hands att i analogi med skattefrälse/frälseskatte låta förleden beteckna den ”ursprungliga” jordnaturen så att kronoskatte enbart var beteckningen för tidigare kronohemman som blivit skatteköpta. Men i SAOB jämställes skattekronohemman med kronoskattehemman med hänvisning bl.a. till Botin (som i motsats till Bengts citat ur JB i 1734 års lag inte nämner termen kronoskatte). Linde nämner överhuvud taget inte skattekrono utan använder mest bara benämningen skatte och i några fall kronoskatte. Jag tycker det verkar som om benämningarna använts för samma sak.

50
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-30, 20:08 »
Låt även mig bidra med ett litteraturtips. De bästa handböcker jag funnit om den ekonomiska och kamerala lagstiftningen i Sverige genom tiderna, inkl. redogörelser för jordnaturer, skiften och hemmansklyvning, kameraladministrationens uppbyggnad, skattesystemet i detalj inklusive de allmänna besvären m.m. är Lars Gustaf Linde, Sveriges Finansrätt (1887,704 sid.) och densamme Sveriges Ekonomirätt (1888, 960 sid.). Ämnesområdena berörs delvis i båda böckerna. T.ex. redovisas jordnaturerna för hemman under enskild äganderätt (skatte och frälse) i Ekonomirätt medan kronojordens olika varianter redovisas i Finansrätt.

51
Hej!
”Kungl.Maj:s” domsrätt (med överprövningen av hovrätternas domar och utslag) har sedan 1789 utövats av Högsta domstolen, som ju inrättades detta år. Dess arkiv för tiden fram till 1982 finns i Riksarkivet, i vars forskarsal det lär finnas en handledning om hur man bäst letar i materialet. För tiden fr.o.m. 1874 finns alla Högsta domstolens domar och utslag publicerade i sammandrag i Nytt Juridiskt Arkiv, Avd. I, som väl finns på de flesta större bibliotek. De ur juridisk synpunkt viktigaste fallen refereras mera utförligt, medan de övriga omnämns i kort notisform i en separat avdelning. Redovisningen sker i kronologisk ordning och innehåller uppgift även om vilka underdomstolar som tidigare behandlat fallet ifråga. Märk att för äldre årgångar av Nytt Juridiskt Arkiv finns även en omtryckt upplaga där notisfallen saknas. Man måste alltså se efter så att man letar i den kompletta upplagan.
Vänligen
Ingemar Wickström

52
Kävsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 09 augusti, 2008
« skrivet: 2008-03-11, 18:23 »
Bengt!
Stort tack för uppgifterna. Det var ju entydiga besked. Och till Anderstorp och Källeryd hade jag nog aldrig hittat! Jag hör av mig till Dig genom mail inom kort.
Hälsningar
Ingemar

53
Kävsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 09 augusti, 2008
« skrivet: 2008-03-10, 00:19 »
Hej!
Först, Bengt, jag ser att Du redan fått svar av Niclas R. på Din fråga om vart Axel Andersson flyttade 1749. Jag har denne Axel bland mina förfäder men har inte lyckats klara ut hans ursprung, varför jag är mycket intresserad av hur Du kopplar honom till Jon Esbjörnssons son Anders Jonsson!
Mitt intresse för ”Axel” beror också på att jag är på jakt efter föräldrarna till Ivar Axelsson, som är dräng i Högabråten när han 1697 gifter sig i Åker. Senare slår han sig ned som mjölnare i Hults kvarn i Åker.
Det verkar som om namnet Axel använts i Hädinge även i generationen före Axel Andersson. I Kävsjö kyrkoräk. 1700 12/8 (LIB:1 s. 94) nämns att ”Axel Jonsson i Hädinge gaf widh sin afresa till feldtt 10 öre”. Kanske en annan son till Jon Esbjörnsson? Vidare finns i grannbyn Stråkeved en Axel Nilsson, som nämns redan i Kävsjö Nattv.L 1694-98. Han tycks ha koppling till Hädinge Norregård , eftersom han 1714 (db 3-7/5) blir instämd till tinget om inlösen av 3/16 skattejord där.
Andra byar med ”Axel” som kan nämnas i detta sammanhang är Nederby, Värnamo sn, där Axel Erlandsson nämns från 1630-talet (db 1637 14/8, ev. redan 1630 26/2) och ännu 1675 (db18-19/10), och Karlsgärde, Rydaholms sn, där Axel Nilsson nämns 1632 (db 3/1) och snickaren Bengt Axelsson 1698 (db 4/6, han nämns 1703 28/10 i Nederled).
Hälsningar
Ingemar Wickström

54
Kävsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 09 augusti, 2008
« skrivet: 2008-03-08, 17:44 »
Hej Bengt!
Esbjörn i Hädinge var säkerligen son till den Axel Esbjörnsson, g.m. Ingeborg Bengtsdotter, som 1622 köpte ½ av Norregården i Hädinge (Östbo db 1622 6/4). Denne Axel tycks senare ha bott i Hörle. Axel i Hörle (för half Norregården) och hans son Esbjörn Axelsson i Hädinge nämns 1649 tillsammans med övriga jordägare i Hädinge som säljare av 3/4 av Häradsö till Peder Trulsson och h.h. Kerstin Jertornsdotter (Östbo db 1649 15-16/6).
Esbjörn Axelsson i Hädinge dömdes 1645 (db 3-4/6 och 24-25/10) till döden för hor, men benådades till böter av hovrätten i vanlig ordning. I detta sammanhang sägs han vara en fattig sjuklig karl med fallandesjuka och har åtta små barn.
Vänligen
Ingemar Wickström

55
Svenarum / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2009
« skrivet: 2008-03-01, 17:26 »
Hej Niclas!
 
Jag har stött på Jacob Brun vid ett par tillfällen i Östbo dombok:
     
1654 den 2-3 november
Jöns Arvidsson i Torp klagar om böter ådömda 1652. Han anklagar halvbrodern Assar Andersson i Rösberga för skällsord. Nämns bl.a. mönsterskrivaren Jöns Andersson i Yxnahaga (Öxnehaga), som köpt en ko av Jakob Brun i Jönshult.
 
1660 den 12 mars
Samma dag inlade Esbjörn i Hädinge på herr Hanses vägnar uti Kävsjö en skrivelse av innehåll det kornetten Jakob Bruhn uti Kävsjö hade skällt på Kävsjö kyrkogård hans hustru för en hora, slagit hans dräng tre slag med en påk på kyrkogården att blodet haver runnit kring om huvudet. Berättar förb:te Esbjörn det förb:t kornett haver sagt sedan han, kornetten, slagit hade, skulle kunna bevisa prästehustrun hordomslast, item trolldom och tjuveri; förb:te kornett haver varit här uppå tingsplatsen men intet velat komma för rätten, skulle och förb:te kornett sagt det herr Hanses hustru intet haver legat hos herr Hans, sin man, brudenatten. Profossen Jon i Rösberg blev förskickad att hämta honom för rätten men intet fann honom då han rest åt Västbo. Haver ock skällt kyrkoherden för en gammal hund, hött honom på kyrkogården och undsagt att slå honom, kört prästens dräng över kyrkomuren, sökt efter prästehustrun och sagt sig skola slå armar och ben av henne.
(komminister Jöns eller Johannes Nilsson, jmfr Smolandi Upsalienses nr 211)
 
1660 den 15 oktober
Forts. av målet mellan Herr Hans i Kävsjö och hans hustru Elisabet, å ena sidan, och kornetten Jacob Brun, å andra sidan, ang. skällsord, misshandel, anklagelser om tjuvmjölkning, signeri och trolldom. Målet är omfattande och det i detta sammanhang mest intressanta är kanske följande: ”Corneten bedes före och bekenner sigh wara aff fremmande Nation och vthi S. Lagh och Statuter okunnugh. Heradtz almoge såsom och hr Hans sielff som åklagaren ähr och Injurier ledit haffuer beder [för] honom Emedan han altidh tilförende dher han haffuer boehnde warit sigh frombt och well steldt haffuer”. I resolution den 16 oktober 1660 dömde häradsrätten Jacob Brun ha brutit Edsöre och således förverkat liv och gods. Hustru Elisabet skulle befria sig på nästa ting med 12 dannekvinnors ed samt framvisa en rannsakning och förlikning som upprättats om Lars Arvidssons kors mjölkande i Kävsjö. Domen mot kornetten underställdes hovrätten. Hustru Elisabet fullgjorde sin utfästa ed vid tinget den 16-17/9 samma år.
   
1683 den 14 juni
77.   Rusthållaren Håkan Håkansson i Torrmila (Torrmyra) genom sin son Johan Håkansson  ./.  Jönshults åboar om två kolmilor, som Jönshults åboar har huggit på västra sidan om ån, som ägorna från varandra skall åtskilja ....”producerandes een attest af Jacob Brun, för detta ryttmästare, de dato 29 maj förleden, hwaruthinnan förmähles att Jynshultarna, dee 11 åhr som han för 28 åhr sedan der bodde, aldrigh brukte några skogsäger wäster om åen, widare än till stänge för deras ängiar..”.
 
Hälsningar
Ingemar Wickström

56
Äldre uttryck / Höger handens disposition
« skrivet: 2008-02-05, 09:37 »
Då har det väl knappast heller att göra med uttrycket åtgärd av högre hand, d.v.s. force majeur.

57
Äldre uttryck / Höger handens disposition
« skrivet: 2008-02-04, 19:55 »
Hej!
I vilket sammanhang står uttrycket? Mina associationer går direkt till Jesu bergspredikan med de kända orden i Matteus 6:3: Nej när du giver en allmosa, låt då din vänstra hand icke få veta vad den högra gör.
Vänligen
Ingemar Wickström

58
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 27 april, 2009
« skrivet: 2008-01-28, 19:38 »
Bengt!
Ja, det stämmer bra med Stora Gassbo och då är Din koppling till Sven Johansson i Gössbo intressant! Vi får väl se om det dyker upp något ytterligare stöd för Märit som dotter till Nils Nilsson.
Hälsningar  
Ingemar

59
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 27 april, 2009
« skrivet: 2008-01-27, 18:11 »
Bengt!
   Ja, då kan väl Börje anses utredd!
   Din notis om skogvaktaren Erik i Baggebo, som ju ger hans ”fadersnamn” Jönsson, ledde mig till följande två notiser:
        1657 31(sic!)/9:    Samma dag inlade uti rätten Erik Joensson i Baggebo ett köpebrev daterat Baggebo den 2 februari 1655 underskrivet av Sven Johansson i Stora ..bo(?) i Västbo (”Wassbo”) härad fullmäktig på sin och sina syskons vägnar att tingsköta all sin arvspraetention uti fasta jorden uti Baggebo in till sin styvfader Erik Jonsson i Baggebo för 15 riksdlr, vilka femton Riksdlr..etc.
Även 1650 6-7/6 nämns Sven Johansson som styvson till Erik i Baggebo.
   1629 15/9:    ”Baggebo i Käfssiö sochn är bygdt af Sliungzakra endskylte    skatägor, och för den skuldh dömdes till skatiordh at wara och skiutes in vnder Johan Suenson hans hustru Märit Nilsdotter:  st: 14 d.”
Denne Johan Svensson i Baggebo nämns i domboken bl.a. 1638 31/10, då han satt i nämnden.
Detta skulle kunna betyda att denna Nils Nilssons dotter hette Märit och att hon först gifte sig med Johan Svensson i Baggebo och efter dennes död med Erik Jönsson.
Hälsningar
Ingemar

60
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 27 april, 2009
« skrivet: 2008-01-26, 12:10 »
Bengt!
Ja, troligen är det så. Det är bara min stora respekt för Axel Mollstadius, som uppenbarligen hade ingående kännedom om domböckerna i nordvästra Småland, i kombination med att jag själv har alls ingen kunskap om gårdarna och bönderna i Mo härad under 1600-talet, som gör det svårt att helt avfärda hans uppgift. Något måste det ju ligga bakom hans notering om en Börje Eriksson i Monsabo i Mo hd. Kanske kan det vara en förväxling med den samtida Börje Eriksson i Månsabo i Åker sn, men det är i så fall konstigt att Mollstadius placerat denne i Mo hd. Denne Börje Eriksson var gift med en dotter till Gudmund Pedersson i Skillingaryd (av den s.k. Skillingarydssläkten).Hustrun tycks vara avliden senast 1656, men det finns inget som tyder på att han gift om sig med en dotter till Nils Nilsson.
Hälsningar
Ingemar

61
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 27 april, 2009
« skrivet: 2008-01-24, 23:01 »
Bengt!
 
Nils Nilsson i Hökhult (Kävsjö sn) är förhållandevis väl dokumenterad i domboken, inte minst eftersom han vid två tillfällen fick ”tingsvittnesbörd” om sina förhållanden.
Första gången var vid tinget 1643 25/8. Han blev då utsedd till häradets ”herredagsman” till riksdagen i Stockholm i oktober och tänkte uppenbarligen passa på att försöka utverka någon form av favör för de tjänster han gjort kronan:   Samma dagh framträdde för Rätten ährligh och fönumstigh man Nils Nilsson i Hökhult länsman vthi Åkers giäld och Tofterydh sockn å tinge betygadhe thet  han hafwer warit Cronones länsman vthi trij och tiugu åhr och hållit rusttienst medh en häst i tolff åhr, medh twå hästar i otta åhr och ther af mist Niyo rustningar på tågh, ty förorsakadher at begära ther om granna Witnes byrdh och häradz bewijs så althenstundh Nämbdhen medh hono witnar och grannarna tillstädis sådant i sanningh wara, ty kunne the hono ther om häratz bewijs rätt wijsan till styrkio icke förwägra. Althenstundh han ähr sinnadher i Vndherdånigheet Supplicando besökia H. Kon. Majestet och then kongeligh Regeringh om it gustigt audiens och Vprättningh och hafwer ock sielff med sitt länsmans ämbete tient Cronan trooligen och wäll hema i landet effter sin yttersta förmågo. Till ytermera Wisso.
 
Den andra gången var 1647 20/6, sedan han drabbats av en eldsvåda:  ”Samma dagh framkom för rätten Nils Nilsson i Höckhult en gammal länsman ock gaff tillkänna att han haffwer warit länsman öffwer Åkers prestagiäld och Toffteryd sokn wthi 25 åhr och i rusttiänst tillsatt och på togh mist i rusttiänst till 9 rustningar ock begärade it sanferdigt tingswitnesbyrd om sitt ämbetis uträttandhe, huru han sigh stält haffwer emoth almogenom och öffwerheten. Eliest then 18 Martij 647 öffwerkom honom om nattetid wådheldh wppå hans gård Hökhult, thet alla hans boder, låfft och wisthws, kläder mest all hans egendom elden förtärdhe, wndantagandes fägårdhen, och twänne uthan på brändhe stufwor räddades, almogen med nämbden swara, aldhenstund han haffwer alltid funnets trogin, wthi sin tiänst  rätrådigh och allwarsam, ty bewilliades honom itt godt och itt ährligit witnesbyrd och man haffwer icke annat aff honom förnummit  än troohett och rätrådighet i cronones tiänst then rundo tidhen han sigh haffwer bruka låtit, såsom en ährligh och trogen man tillbör, thetta tingsrätten honom för sanningh och rättwijsan skull icke neka eller förwägra kunne.”
 
Annars var hans debut i domboken inte så bra. Han blev 1614 19/10 dömd till döden för dubbelt hor med Assar Månssons i Hemmershult hustru Anna. Om detta, se diskussion i fjor (mitt inlägg 2007 30/1) här på AF under Fryele.
 
Nils i Hökhult blev 1616 13/9 instämd av Ambjörn i Väshult, Måns i Väshult och Erlands son i Vadh i Västbo härad samt Erland i Häradsö om Hökhults gård. Då inlade Nils i Hökhult två pergamentsbrev, det ena daterat år 1560 och det andra år 1583, och två pappersbrev, det ena daterat år 1596 och det andra år 1607, som alla förmälte fullkomlig tingskötning och stångfällning. Nils dömdes att få sin gård oklandrat behålla.
 
Om köpet från Germund Germundsson av jord i Hökhult, se db 1622 16/9 och 1629 15/9.
 
Nils Nilsson stämde in Anders i Mjogaryd till tinget 1619 24/5 för ett sting genom armen med en ”tellekniv”. Anders fick böta.
 
År 1630 pantköpte Nils Nilsson och h.h. Ingeborg Torsdotter en sjundepart av Linnås i Åker sn från Arvid Håkansson i Ytthult(?) i Mo härad. Sedan Nils Nilsson fått betalt för sin fordran, går gården 1653 över till Peder Andersson i Häradsköp (db 1630 26/2, 1652 18-19/10, 1653 28-29/2).
 
Nils Nilsson är 1635 (db 27/9) i tvist med Unne Bengtsson i Sjöhult i Månsarp sn om en röjning på Linnås ägor och sägs då äga 1/7 av Linnås.
 
År 1648 köpte Nils Nilsson en treding av Mellangården i Ålaryd från Anders Andersson i Ålaryd och dennes son Anders Andersson i Öna (db 1648 13-14/3).
 
En tvist om en fordran som Nils Nilsson hade på kyrkoherden Jon Dryander i Värnamo behandlades vid tinget 1660 12/3. Talan fördes av Tor i Högabråten ”på sin sal. fadhers Nilses uthi Hökhultz wegnar”.
 
När det gäller Nils Nilssons barn känner jag till följande:
Fullt klart är att länsmannen Tor Nilsson i Högabråten var son till honom (se t.ex. ovannämnda domboksnotis). Likaså  är det genom den i mitt förra inlägg refererade notisen från 1663 10/11 klart att Germund Perssons i Nässja Västergård hustru Karin hör till syskonskaran. Att Jöns Nilsson (Johannes Nicolai), komminister i Kävsjö från omkr. 1634 till 1660, var gift med en dotter till Nils Nilsson anges i Smolandi Upsalienses nr 211, där efter Herdaminnet refereras hur Nils Nilsson intervenerade till förmån för sin svärson vid tillsättandet av kyrkoherde i Åker 1642. Du har säkerligen rätt i att Nils och Jon Hanssöner var barn till detta par.
Dokumenterat är också att Per Nilsson Höök är bror till Tor Nilsson. Per behandlas i Smolandi Upsalienses nr 426, där också som systrar anges hustrurna till Erik i Baggebo och Börje Eriksson i Monsabo, Mo hd. Som grund för uppgifterna, vilka meddelats av Axel Mollstadius, anges en domboksnotis 1660 12/3 (även om det står17/3):  Notisens början lyder: ”Samma dagh vplästes vthi Rätten Pedher Nilssons Hökz Stadz Notarij kiöpebreff uthi Torsilia daterat Hökhult dhen  13 Junij 1657./. Sampt Erijk i Baggebo på sin hustrus sampt på Börgies och hans hustrus wegner i Moo tillstädes./. uthi hwilckit han sigh bekienner haffwa såldt och uplåtit sin k. Broder Thore Nilsson i Högabråten sin schattejordh och arffzrett uthi Hökhult medh underliggande Torp Wijssebo…”. Det är väl en rimlig slutsats att Eriks och Börjes hustrur är systrar till Peder och Tor, även om detta inte sägs uttryckligen. ”Börgie” identifieras av Axel Mollstadius (som såvitt jag förstår var en mycket erfaren forskare) som Börje Eriksson i Monsabo i Mo hd, ovisst på vad grund. Uppgiften att det är Börje Svensson i Moo (Åsenhöga sn) som avses har jag, likaledes utan angivande av stöd,  fått av hembygdsforskaren Nils Emanuelsson i början av 1980-talet. Måhända är det förekomsten av Börje och h.h. i 1660 års notis i kombination med Börje Svenssons och Elin Nilsdotters köp 1672 av släktjord i Nässja Västergård som ligger bakom kopplingen. Det förefaller också rimligare att identifikationen ”i Moo” avser en gård hellre än ett härad. Noteras kan vidare att Jon Börjesson  i Moo (en son till Börje Svensson i Moo?)1699 köpte Baggebo av Erik i Baggebos son sal. Nils Erikssons omyndiga barn och därvid åtog sig att i sin livstid föda och försörja dennes två omyndiga döttrar (db 1699 17-20/10, 1702 25-28/2 nr 18).   Men för säkerhets skull får det kanske t.v. anses vara en öppen fråga vem ”Börgie” var och därmed också om Elin Nilsdotter verkligen var dotter till Nils Nilsson.
Att alla syskonen ej nämns vid försäljningen av Nässja Västergård 1663 och Hökhult 1660 kanske kan förklaras av att de vid skiftet efter föräldrarna fått sitt arv i andra gårdar.
 
Hälsningar
Ingemar

62
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 27 april, 2009
« skrivet: 2008-01-07, 22:46 »
Hej igen Bengt!
Av allt att döma är, som Du säger, Germund Persson far till Sune Germundsson även om inte jag heller har funnit någon 100-procentig bekräftelse härpå. Sunes övertagande av Nässja Västergård och brodern Nils Germundssons av Ledås, som ju också ägts av Germund Persson, pekar även på detta.
 
Germund Persson var gift med Karin Nilsdotter, som var dotter till länsmannen Nils Nilsson i Hökhult, ”stamfadern” för länsmans- och prästsläkten Höök (från Kävsjö), g.m.Ingeborg Torsdotter. Karin var alltså syster till länsmannen Tor Nilsson i Högabråten. Hennes bror och systerbarn sålde 1663 sina delar av Nässja Västergård med torpet Ledås till Germund och Karin (Östbo db 1663 10/11):  
     ”Uplästes uhtj Retten Thore Nilssons Kiöpebref uhtj Högabråten Daterat den 1 Maj 1663 uhtj huiliket han sigh bekenner medh sin hustrus ja och samptyckie hafua såldt och uplåtit sin k. Swåger Germund Persson och syster Karin Nilsdotter halffua Wästra Nässia gårdh medh torppet Leås för 90 Riksdlr. Noch bekenna sigh uhtj ofuanbt breff Nils Hansson och Jon Hansson hafua såldt och uplåtit förbt Germundh Persson och sin morsyster fierde delen af Wästra Nässia gårdh medh förbt torpp Leåås och hafua dherföre till fulla nögio bekommit 45 Riksdlr huarföre afhenda ...etc. Dhetta föruhtan hafuer förbt Germundh oppå sin hustrus wegnar ¼ både uhtj gårdh och torpp.”
 
Germund och Karin sålde snart vidare (db 1672 7/11) hälften av Nässja Västergård till Börje Svensson i Moo (Åsenhöga sn) som var gift med Elin Nilsdotter, troligen en syster till Karin.
Nässja Västergård kom alltså från Karins släkt. Varifrån Germund Persson kom vet jag inte. En indikation pekar åt Apelhylta (Alandsryd) i Värnamo sn. Germund sålde nämligen 1665 en fjärding av 1/3 av denna gård till Arvid Svensson Uhr, varvid hans bror Nils Persson ingrep med åberopande av sin bördsrätt, något som kan tyda på att det var fråga om arvejord där (db 1665 27/1 och 23/6). Apelhylta ägdes på 1650-talet av Peder Trulsson, g.m. Kerstin Gertornsdotter.
 
Om familjen känner jag f.ö. till att Germund Persson utöver Nils hade ytterligare en broder, Måns Persson, som ”bleff dödh i Pålandh”(db 1668 20-21/2).
Vid hösttinget 1674 (25-26/9) fick Germund bördsbrev åt sin son Per Germundsson, som ”sig till skräddarehantverket anslagit haver”. Germund Persson och Karin Nilsdotter (om nu inte Germund varit gift mer än en gång) hade, utöver Sune, Nils och Per, en dotter, som var gift med Anders i Boa. Vid hösttinget 1691 (31/10) behandlades arvsförhållandena efter denna syster, varvid Sune och Nils Germundssöner uppträdde som förmyndare för systerns tre döttrar. Faddersamband kan tyda på att även Kerstin Germundsdotter, g.m. Sven Arvidsson i Flahult, hörde till syskonskaran.
 
Att Ingeborg Håkansdotter var dotter till korporalen Håkan Persson i Eddebo bekräftas av db 1706 18-21/6 och 1708 5-8/2, då Sune Germundsson tillsammans med Sven Erlandsson i Linnås (g.m. Kerstin Håkansdotter) och Gunne Nilsson i Månsabo (g.m. NN Håkansdotter) upplät en fjärding skattejord i Eddebo till Gudmund (Gunne) Jonsson i Eddebo (g.m. Gunnar Håkansdotter) ”emot den kostnat han på sin swerfader Håkan i Eddebo till 60 dlr utstådt”.  
Vänligen
Ingemar Wickström

63
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 05 januari, 2008
« skrivet: 2008-01-05, 18:00 »
Bengt!
Här några upplysningar om ett par av de barn till Sune Germundsson och h.h. Ingeborg Håkansdotter i Nässja Västergård, som Du efterfrågar:
 
-   Germund Sunesson gifte sig 1717 16/6 i Byarum med Elin Svensdotter, som (enl. Einar Persson i Byarums Hembygdsförenings Årsskrift 1988 s. 33) var dotter till Sven Persson Uhr och h.h. Märit Svensdotter i Taglarp Västergård. Paret bodde i Taglarp åtminstone till 1725 men flyttade därefter till Granstorp i Fryele sn. De återfinns i Hemmershult 1731-38 (Fryele AI:1) och i Lunden från i vart fall 1748. Här avled Germund 1752 14/3. Elin flyttade 1756 till Götagård, där redan deras son Sven med familj bodde. År 1766 flyttade Elin med sonen Per och dennes familj till okänd ort. Någon dödsdag för henne har jag inte återfunnit.
Om deras barn har jag följande noteringar:
  Sven f. 1719 13/1 i Taglarp, Byarum, d. 1801 sept/okt i Götagård, Fryele.
  Håkan f. 1721 4/2 i Taglarp, Byarum, d. 1730 17/12 i Granstorp, Fryele.
  Martha (enl Fryele AI:1 Hemmershult)
  Sven f. 1725 30/7 i Taglarp, Byarum (även om modern här kallas Karin). Ev. densamme som följande.
  Suno f. 1726 (enl. Hfl Fryele Lunden 1751-56)
  Jonas f. 1728 23/12 i Granstorp, Fryele, d. 1748 (begr. 10/1) i Lunden,Fryele.
  Britta f. 1732 6/1 i Hemmershult, Fryele.
  Per f. 1734 10/12 i Hemmershult, Fryele.
  Ingeborg f. 1737 25/9 i Hemmershult, Fryele, d. 1761 21/12 i Götagård,Fryele (Fryele AI:2).
 
-    Per Sunesson (i Fryele AI:1 och 2 anges han född 1691 och tycks alltså vara den äldste sonen Per) gifte sig 1717 16/6 (samma dag som sin bror Germund i  Byarum) i Fryele med Margareta Hansdotter, som var dotter till Hans Thomasson Friberg  och h.h. Karin Nilsdotter i Ya Norregård, Fryele. Paret slog sig ned i Ya Norregård där de bodde hela sin levnad. Per dog 1758 6/5 och Margareta 1773 7/5. Om familjen, se vidare diskussion här på Anbytarforum  under Fryele i november 2003, främst inlägg av Niklas Hertzman 5/11 och 15/11 och Kjell Henrysson 9/11 2003.
 
Jag har även några noteringar till belysning av Sune Germundssons och h.h. Ingeborg Håkansdotters härkomst, men den saken har Du kanske redan utredd.
Vänligen
Ingemar Wickström

64
Latin > Svenska / Äldre inlägg (arkiv) till 28 juli, 2007
« skrivet: 2007-07-27, 20:45 »
Som jag tolkar texten står det ”Inventario Ecclesiae Svio-Gothicae”. Är det inte troligt att det är bokens namn i dativ (styrt av ”praefixa”) som avses, även om nedtecknaren gjort om titeln något? ”Ecclesiae Svio-Gothicae” skulle då vara genitiv singular, alltså ”Den Svio-Gothiska kyrkans Inventarium”.
Av det sammanhang vari texten finns (se inlägg den 19 juli 2007 under ”Siggo Falenis, Medelpad”, ovan) verkar det som om det är Siggo som är huvudpersonen. Kanske skall den första meningen då översättas så här: ” Johannes Baazius anför (habet) följande om vår Siggo i den tillägnan (Epistola dedicatoria) som är fogad till ”Inventarium Ecclesiae Svio-Gothicae”, argumenterande mot Johannes Vastovius, som klandrar att sönderslagna stenhällar och marmortavlor alltsedan kung Gustav [tagits] från de dödas gravar för att pryda slotten”.

65
Latin > Svenska / Äldre inlägg (arkiv) till 28 juli, 2007
« skrivet: 2007-07-26, 12:30 »
Tack för kommentarer!
Deponens hade jag helt glömt, men då stämmer ju det! Och Heikkis tanke om en epistola dedicatoria placerad före texten i Inventarium Ecclesiae sveogothorum skulle lösa även den frågan. Det går ju att kolla i boken på UB. En sådan tillägnan kan ju vara på latin den också och citatet hämtat därifrån.

66
Latin > Svenska / Äldre inlägg (arkiv) till 28 juli, 2007
« skrivet: 2007-07-25, 19:43 »
Hej!
    Tydligen var det så, att den katolske prästen Johannes Vastovius, som var Sigismunds kaplan och bibliotekarie, i en skrift hade anklagat sina protestantiska motståndare för att ha skövlat kloster och gravmonument för att få byggnadsmaterial till borgar. Mot detta argumenterar Johannes Baazius i sin år 1642 utgivna kyrkohistoria, ”Inventarium Ecclesiae sveogothorum”. Se om dessa t.ex. Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, art. Kyrkohistoria, svensk (under www.runeberg.org).
    Den av Göran inlagda texten tycks, efter en inledande mening, vara ett utdrag ur Baazii skrift; jmfr citationstecknen i vänstra marginalen.
    Eftersom ingen annan ännu känt sig manad, skall jag baserat på mitt gamla skollatin göra ett amatörmässigt försök till översättning eller i vart fall en indikation på vad innehållet är.
    Men den första meningen får jag alls inget grepp om:  Johannes Baazius i [sin] skrift [? Epistula] ägnad åt ”Inventarium Ecclesiae sveogothorum” {hur kommer prefixa in?] argumenterande emot Johannes Vastovius, som klandrar [men criminatur är ju passivum?] att sönderslagna stenhällar och marmortavlor alltifrån kung Gustav[s tid] [tagits?] från de dödas gravar för att pryda slotten, har [hört?] detta från vår Siggo: ”Förtalaren antar att detta har hänt, då av [ex] båda klostren i Södermanland, Eskilstuna och Gripsholm, sedan munkarna rev ned dessa, är uppförda fästningar och slott. Jag har varit där föregående år (1541) [bör rimligtvis vara 1641, d.v.s. året innan Baazius gav ut sin skrift] med trovärdiga män för att undersöka om detta [haec] Vastorius’ klagomål skulle vara sant. Jag har helt visst funnit motsatsen. Ty Pastor Loci Herr Siggo i Forss, varande i sitt hundrade år, berättade att hertig Karl, då han byggde borgen i Eskilstuna, allvarligt [seria] hade anmodat byggmästarna att överföra klostermonumenten och gravstenarna till den närliggande [propinquum?] kyrkan och begravningsplatsen [coemetereum?] i Forss, där de idag kan ses.”
 
Fritt fram för korrigeringar!

67
Fryele / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-01-09
« skrivet: 2007-07-24, 12:56 »
Hej Hans! Och hej igen Niklas, det var ett tag sedan sist!
Jag tror Du har rätt, Hans, om Bygget i Rydaholm.
När det gäller 1672 års notis är jag, efter närmare granskning av det mikrokort jag har, böjd att tro att årtalet för köpebrevet skall läsas 1670 och ej 1640. Kanske är det lättare att från denna tidpunkt hitta säljarhustrurnas patronymikon

68
Fryele / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-01-09
« skrivet: 2007-07-21, 17:16 »
Hej Hans!
Tyvärr har jag inga uppgifter som kan besvara den fråga Du ställer. Men ett par ytterligare ledtrådar om släkten kan jag tillfoga.
 - Den annars så noggranne Einar Persson missade en ytterligare en säljare i domboksnotisen från 1672. Ingressen lyder: Samma dagh uplästes i Rätten Per Swenssons i Kiöpet, Anders i Stöstorp på sine hustrus Ingebors wägnar, Ifwar Arfwedsson på Skougen dito Clemetz på Bygget på sine Barns wägnar....
 - Det finns en domboksnotis från 1720 den 17ff oktober som jag i mina anteckningar har sammanfattat på följande sätt (jag har inte den exakta dombokstexten tillgänglig): Jon Clemetsson i Carlsgärde, kärande,  ./.  Nils Jönsson i Löveryd, svarande, om bördslösen av 1/3 Löveryd Södergård, som svaranden köpt d. 27 januari 1720 av Jakob Clemetsson, Arvid Svensson, Ingierd Månsdotter och Elin Månsdotter. Denna skattejord har varit som arvejord kärandens morsyster Karin(?) Joensdotter i Bygget tillhörig.

69
Ord i domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2007
« skrivet: 2007-04-19, 20:11 »
Hej!
Bara en komplettering. I äldre dansk terminologi hade ordet kaldsmand även betydelsen stämningsman (d.v.s. den som kallar svaranden till tinget). Se Ordbog over det danske sprog, som finns på hemsidan ordnet.dk.
Skånelagen, som ju var gällande rätt i Blekinge ända fram till 1683, stipulerade i Addendum XIII om stämning till konungens ting: Den som vill lagsöka en annan, han skall hava två mäns vittnesbörd för varje käromål, att han har blivit lagligen stämd, och tage så skrift och brev om honom (Holmbäck-Wess?ns utgåva,1943,s. 159).
I t.ex. Frosta dombok på 1670-talet finns många exempel på hur käranden kommer till tinget med två kaldsmän, oftast förkortat till K:M:, som instämt svaranden.
Vänligen Ingemar Wickström

70
Fryele / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-08
« skrivet: 2007-01-30, 19:57 »
Hej igen!
 
Notiserna om Annas snedsprång följer här:
 1614 den 19 oktober:  
          ”Kom för retta Nils Nilsson i Höckhult i Kiäfzsiö S. blef anklagatt för dubbelt hoor, medh Måns Torssons hustru N. Anna,  för 3 åhr sedan. I Midlertijdh blef Måns dödh, och hans hustru gick å annor Gifto, medh Anders Månsson i Hämdhershult. Till huilken saak förbem:de Nils icke neka kundhe, Vtan sorgeligen bekiände och badh om Nådher. Doch dömdes han efter Gudhz och Suerigis Lagh, ifrån liffuett. Men efter thett skiedde för 3 åhr sedan, och Hans hustru, sampt menige allmoge, bedia för honom, och tilbiuda i Böther 140 daler, wpskutz thenne saack till höga Öffuerheten om nådige betenckiande.
Och quinfolcket dömdes till –70 daler. Doch på Konungens nådige behagh.”
    Här står visserligen Anders Månsson, men det rör sig säkerligen om Assar; jmfr noteringen nedan om att Anna ”tillförende bedrifuit dubbelt hoor”. Parentetiskt kan nämnas att den dödsdömde Nils Nilsson sedermera blev en i häradet betydande man, länsman, herredagsman och ”stamfader” för släkten Höök (från Kävsjö).
 
1615 den 9 juni:
          ”Oluff Nilson feste Lagh sielff 12 till Nesta Tingh för Lägerskap medh Assars hustru i Himmershult i Fryelle sochn.”  
          ”Kom för Rette Erland Klockare i Åker, Bleff anklaget för dubbelt hoor, med Assars hustru i Himershult, N. Anna. Huilkitt the båda bekiende, och badz om Nådhen(?) thetta skieddes för 7 åhr sedan, dömdis ifrån Liffuett, af thett 5. Capitt. i Högm: B. Gudz Lagh, Leuit. 20. Deut: 22.” I marginalen finns en svårläst anteckning: ”Erland …….(?) en siuk …..(?) hustru i  siutton (?) år”.  
          ”Ambiörn i Galtås anklagades för dubbelt hoor med förbem:de Anna. Dömpedes ifrån Liffuett, th:te skiedde för -5 åhr sedan.”  
          ”Suen i Elgeboda en gift bonde belägrade och före:de Anna , medan hon war Enkia, för 2 åhr sedan, thet han icke Neka kunne, Ty dömdes han till 80 daler.”
          ”Arffuid i Ledha i Fröwedhz sochen anklagades och för Eenfalt hoor medh Anna, huilkett han icke Neka kunne, thetta skiedde för 6 åhr sedan, dömpades af Kong: M:tz Mandatt till 80 dr.” I marginalen: ”Förbem:de Anna hade tilförende bedrifuit dubbelt hoor …………(?) dömdes från liffuet”.
       Dessa mål, som står omedelbart efter varandra, finns också återgivna i en andra domboksversion, som innehåller ett antal mål med dödsdomar, måhända en version som sändes till högre rätt för överprövning. Innehållet är ungefär som ovan, dock finns i marginalen antecknat vid målet mot Erland Klockare: ”Herr Swen i Fryele witnar at Anna i Himmershult hafuer utlagt i böter - 60 dlr 18 lodh silfwer och en koo……(?) 2 dlr”. Likaså står i marginalen till målet mot Ambjörn i Galtås: ”Herr Nils i Åker witnar at Ambiörn hafwr utlagt i böter 60 dlr och till häradshöfdingen 14(?) dlr”.
 
 1615 den 11 juli
 ”Kom Rette Oluff Nilson i Puckarp medh sine Lagmen och begährade frij sigh, för the röchten att hafua belägratt Assars hustru i Himmelsbyhult. Thesse woro hans edemen  Her Nils i Åker, her Peder Cappellan ibid, Biörn i Weshult, Jon i Dröminge, Carll på Eriksboda(?), Jöns i Nässja, Arfuid i Kävsiö, Måns i Börckekulla, Erik på Rusareboda, Bengt på Åsen, Sven i Kiäfsiö, Erik ibid. Så effter ingen war, som kunne tilmätta honom samma Lägerskap, Ey heller hafuer hustrun bekiänt på honom, oansett att hon otwingat bekiende på alla the Andra, som honn hafuer hafft omgenge medh, Ty fanns han frij till wijdare och betre beuis”.
 
 Grunden för att jag tror Håkan Tykesson kan vara far till Måns Håkansson i Starkeryd är en uppgift i domboken 1641 14-15/10 (i mitt förra inlägg skrev jag felaktigt 17/6), där Måns Håkansson i Starkeryd kallas broderson till Jon Tykesson i Starkeryd. Det finns dock frågetecken om släktförhållandena. Bl.a. sägs i domboken 1654 9-12/2 Håkanssönerna/döttrarna ha både fäderne och möderne arvejord i Starkeryd. Vidare kallas Måns Håkansson för broder till Elsa Jacobsdotter i Starkeryd. En eller båda föräldrarna tycks således ha varit gifta  tidigare.
 
 Mvh Ingemar Wickström

71
Fryele / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-08
« skrivet: 2007-01-28, 10:33 »
Hans och Ulla-Britt!
Jag har sett er diskussion om Hemmershult och vill gärna ge några kompletterande upplysningar. Det finns en del notiser i Östbo dombok 1637 20/11, som belyser släktförhållandena i Hemmershult  i generationen före Anna Assarsdotter. Med reservation för min ovana att läsa 1600-talsskrift ser notiserna ut som följer:
 
”Assar Månson i Hemmershult fulmechtigh på Elin Tykadotters sons v. Nils Pederson i Torp och gaff tilkänna at Elin hafuer medan hon leffdhe ett par goda walda oxar och sedan hennes son Nils Pederson i Torp 6 mk(?) godt mynt och en Läritz skiiorta vpburit aff sin brodher Håkon Tykason, så at them well åsämber. Så hafuer och Håkon Tykeson ingått ett wänligit Jordaskifft medh Peder Månsson i Hemmershult på Begges theras hustrus wägna, Nemligen at Peder Månsson hafuer gifuett Håkon Tykesson sin hustrus Kirstins Tykadotters Luth i Starkaret för en Systers Anna Månsadotters luth i Hemmershult, och hafuer Håkon gifuet Peder Månson i Hemershult  - 11 dr godt myntt till, effter Starkereds Systers luth ähr Bättre(?). Therföre affhenda be:de arfsägandhe sigh och tillägna Anna Månsdotter hennes Barn 1 halff skatte gårdh Starkaret i Haxhult sockn till Euerdeligh ägho: Så ähr en Utängh Liggiandes widh Äkre(?) åå om  - 12 Lass Lyder till Starkare medh Fiskewatn . Ähr Lagbudin och Lagstånden: ty dömdes thetta jordakiöp gilt.”
 
”Trotte i Miöhult Fulmechtigh på Peder Håkonssons wägna i Haxhult huilken hafuer aff frij willia medh sin hustrus Segridh Månsdotters Rådh sålt Lars i Hemershult och hans hustru Botilla Benchtzdotter en Broderluth i Hemershulte gårdh och therföre annammat tilfulla nöyo  - 20 dlr godt Mynt. 2 dlr i ätlefuet koppar Mynt och 2 skeppor spannamåll, Så hafuer Lars Håkonson i Hemershult en broderluth sielff ärfft hafuer. Måns Suensson fulmechtigh på sigh och sine syskones wägna Håkan Suensson, Kierstin, Anna, Inger, Lucia Suensdotter, och hafua the för en broderluth effther theras salige fader Suen Håkansson bekommit – 29 dlr godt mynt och 1 fyra loda skeedh aff Larses Barn i Hemmershult Kierstin Karin och Ingebor till ägo: ähr ty 1/4 the nu ägande ähro i Hemmershult.”
 
”Bencht Håkonsson i Nääs mächtig på sina egna wägna, Håkon Trottesson på Hinsekindz skogh fulmechtig på sine egne, sine moders Ingebor Håkansdotter och systers Ingier Trottedotter och gaf tilkänna at the sälia sine arffueluther i Hemershult till sin Broder Måns Håkonsson i Hemershult och hans hustru Karin Nilsdotter och hafuer therföre vpburit Bencht Håkonsson – 21 dlr godt mynt, sammaledes Håkon Trottesson fått på sin och sine moders och systers wägna -21 dlr Silfr mynt. Så ähr nu Måns Håkonsson gienom Laga Kiöp och sielfz sin arffueluth ägande till ¼ aff aller Hemershulta gårdh i Fryle sockn. Therföre affhända och tilägna Måns Håkonsson och hans hustru Karin Nilsdotter Begges theras arffua och samma ¼ ähr å tinge Lagbuden och Lagstånden. Ty dömdes thetta jordakiöp fast.”
 
”Sammadagh vpstegh för Rätten Trotte i Miöhult, nämbdeman fulmechtigh på sin Broders Nils Brenningz wägna i Miöhult och hans hustru Kierstin Månsdotter, item fulmechtigh på sin Broders barns Peder Brennings barns wägna, Erick, Måns äldre och yngre Måns, Trotte och Ingers wägna. Nils Brenningh på sin hustrus v. vpburit för hennes arffueluth vthi Hemmershulta gårdh itt par oxar för jord och ätlefuet. Peder Brennings Barn tilhopa alle 5 annammat 1 par vnga oxar och - 5 dlr för ätlefue för theras Moders Elin Månsdotters arffueluth uthi Hemmershult.”
 
”Håkon i Boglösa fulmechtigh på Bencht Månssons wägna i Molnarp och gaff tilkänna at han af frij willia sälger en Brodersluth i Hemmershult och therföre vpburit – 2 walda oxar, 4 Lodh silfuer , 1 Rogh tunna, - 2 . ….(?) dlr och itt huufuudh klädes Läriff både för jord och ätlefue. Therföre afhända be:de säliare sigh sine arfuelutar i be:de Hemershulte gårdh och Fryle sokn och them hemulade till Assar Månson i Hemershult hans hustru Anna Gudmundsdotter till Euerdeligh ägho: hafuer han och sielf arfft en broderslut ähr ty Rätt ägande till ¼ aff aller gården och Tre stack….. (?) i Fryeles gierde i brunslycke Lydandes till heela gården. Samma ¼ ähr Lagbudin och Lagståndin ty dömdes thetta jordkiöp gilt.”  
 
”Peder Jönson i Museboda fulmechtigh på sin hustrus Kierstin Pedersdotters wägna, Måns Pederson i Hemershult, fulmechtigh på sine egne och syskones Karin Pedersdotter, Nils Pederson vegna i Hemmershult och gaff tilkänna, att theras S. fader Peder Månson i Hemmershult hafuer medh sin hustrus Ingreds Rådh, sålt Jon Oluffson i Hemershult hennes systerluth i be:de gårdh och 1/4 aff Peder Månsons broders luth som the effter sina föräldrar arft hafua. Therföre tilhopa upburit – 1 oxe om 18 dlr gengse mynt och peningar  -9 dlr godt mynt, i ätlefues hafua sex dlr och it hufudklädhes Lärft.
Item Assar Månsson i Hemershult fulmechtigh på sine egne v. selger Jon Olufson ½ sösterluth af sama gård, som han kiöpte af Kierstin i Miöhult, och therföre anammat -9 dlr godt M. Så hafuer Ingred Månsdoter Jon Olufsons hustru sielf arfft en sösterluth, ähr nu Jon Olsson ägande till 1/8 af heela Hemershult gienom arff och kiöp. Affhenda sig och tilägna Jon Olsson hans hustru Ingret Månsdotter Begges theras arffua till Euerdeligh ägho.”
 
”Måns Håkansson, fulmechtigh på sin moders Anna Månsdotters v. och gaff til känna thet hon hafuer ingåt en wänligit jordaskiffte med sin broder Peder Månson i Hemershult hans barnom, således at hustru Anna behåller en söstersluth i Starkare och en sösterluth i Hemershult och Kierstin i Hemershult Bekommer till jordaskiffte - 11 dlr(?) godt mynt effter then Sösterlluth i Starkere ähr Bättre. Therföre affhenda be:de Säljare och Skifftare sig och sinom arfuare och tillägna. Så hafua Peder Månsson eller hans barn eller hustru Kirstin Tykadotter gienom arff och kiöp och skifft ähr nu ägande till 1/8 aff Hemershult. Tilläggas 1/8 Kierstin Tykadotter och hennes Barn Måns, Nils Persöner och Karin Pedersdotter till Euerdeligh ägho: ähro Lagbudne och Lagståndne, ty dömdes thetta jordakiöp och skiffte fast.”
 
Om vi antar att de Månssöner/Månsdöttrar som här handlar med arvejord i Hemmershult är syskon, vilket ju inte är säkert, kan man göra följande hypotetiska stamtavla från Assar Månssons far Måns i Hemmershult.
Barn:
1. Assar Månsson i Hemmershult, g.m. Anna Gudmundsdotter. Enl. Östbo db 1614 19/10 och 1615 9/6 dömdes fem olika bönder för hor med Assars hustru Anna i Hemmershult och en sjätte svor sig fri. Anna var tidigare gift med Måns Torsson (okänd ort) och försyndelserna hade inträffat före giftermålet med Assar. Om Assar förlät sin Anna eller om Anna Gudmundsdotter är en ny, andra hustru är väl en öppen fråga.
Barn: a) Måns Assarsson, adlad Mannerfelt; b) Anna Assarsdotter, g.m. Clemet Jonsson, c) NN Assarsdotter, g.m. Jon Håkansson i Rösberga (Östbo db 1661 29/1: Jon Håkansson i Rösberga säljer till sin svåger Clemet Jonsson en systerlott i Hemmershult om 1/16, som Assar Månsson ägde).
2. Peder Månsson i Hemmershult, d. före 1637, g.m. Kerstin Tykesdotter (enl. en av notiserna från db 1637 20/11 kallas Peders hustru Ingred; jag tror detta är en förväxling med köparen Jon Olofssons hustru Ingred, eller så var Peder tidigare gift med en Ingred).
Barn: a) Måns Pedersson i Hemmershult, b) Nils Pedersson i Hemmershult, c) Karin Pedersdotter i Hemmershult, d) Kerstin Pedersdotter, g.m. Peder Jönsson i Musabo.
3. Bengt Månsson i Mölnarp.
4. Anna Månsdotter, g.m. Håkan Tykesson (i Starkeryd?), d. före 1637; När det gäller dessas barn är jag osäker. De hade enl. en av notiserna ovan sonen Måns Håkansson. Om denne är identisk med den M.H. i Hemmershult, som enl. en annan av notiserna ovan förvärvar jord av sina syskon, är tveksamt. Jag lutar i stället åt att han är identisk med Måns Håkansson i Starkeryd, sedermera löjtnant och ”stamfader” för släkten Starkman, som har en helt annan syskonkrets än den som anges i notiserna ovan (se Östbo db 1641 17/6, 1654 9-12/2).
5. Elin Månsdotter, d. före 1637, g.m. Peder (Eriksson) Brenning i Carlshult (Östbo db 1642 14-15/10).
Barn: a) Erik Pedersson, g.m. Karin Larsdotter; b) Måns Pedersson d.ä.; c) Måns Pedersson d.y.; d) Trotte Pedersson; e) Inger Pedersdotter.
6. Kerstin Månsdotter, d. omkr. 1645 (Östbo db 1647 16-18/10, då Assar Andersson i Rösberga anklagas för att 1643 ha slagit Kerstin Brenning i Mjöhult. Kerstin sägs ha levt så när två år efter slagsmålet), g.m. Nils (Eriksson) Brenning i Mjöhult.
Barn (Östbo db 1647 16-18/10): a) Gyred; b) NN g.m. Gunne Jönsson i S. Grohult; c) NN g.m. Måns i Mjöhult.
6. Ingrid Månsdotter, g.m. Jon Olofsson i Hemmershult.
 
När det gäller Anna Assarsdotter, Anna Clemetsdotter och Påvel Håkansson känner jag bara till följande domboksnotiser (utöver de av er nämnda):
- 1674 25-26/9  Anna Clemetsdotter i Gallnås tvistar med Bengt Ambjörnsson om en häst som frånstulits Anna och sedermera köpts av Bengt.
- 1681 10/11  Pål Håkansson i Hemmershult figurerar i ett fordringsmål.
- 1693 18/5  I en tvist huruvida Kvarntorpet hör under Granstorp eller Earyd åberopas attester dels av Assar Månsson (uppenbarligen f.d. nämndemannen) och Anna Assarsdotter i Hemmershult, dels av Påvel Håkansson i Gallnås och Assar Clemetsson ibm.
- 1696 27-29/10  Inlämnas ett testamentsbrev utgivet av Anna Assarsdotter i Hemmershult, dat. 20 juni 1696.
-  1698 3/2 nr 82 och 1/6 nr 74  Tvist om en ”fälledunge” hör till Loftås eller Gallnås. Påvel Håkansson i Gallnås hävdar att dungen hör till hans rusthåll.
 
Mvh Ingemar Wickström

72
Hycklinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-02
« skrivet: 2006-09-02, 17:31 »
Hej!
Giftermålsbalkens kap.5 i Kristoffers landslag börjar med en ganska lång formel om vad en giftoman skall yttra när han gifter bort fästekvinnan. Därefter följer det stadgande som synes relevant i det aktuella målet: I vår lag gifter sig ej bonde till sin hustrus odaljord eller hus eller odalvattenverk, och ej heller hon till hans, utan endast till allt annat lösöre.(enl. Holmbäck-Wesséns kommentar till Magnus Erikssons landslag, 1962 s. 50, som alltså även redovisar lydelsen i Kristoffers landslag. Kapitlet fortsätter sedan med andra bestämmelser. Innebörden av stadgandet är alltså att makar ej fick giftorätt i varandras odaljord.
 
Att det kan vara svårt att skilja på adel och odal visar sig också i Petter Abrahamssons kända kommentar (1726) till Kristoffers landslag. Där återges stadgandet på följande sätt: I laghum warum giftes ey bonde i Adel iord eller Hws eller odhal Watnwärka hustru sinna; Ey och hon i hans, Utan i alla andra Löösöra. Det tycks alltså här vara ett tryckfel.
 
Det nämnda stadgandet betecknas i kapitlet som 1 § (vilket ju domboken också hänvisar till), trots att det står mitt i kapitlet.

73
Göran!
Du har helt rätt i att det inte stämmer och jag borde ha kommenterat det.
Gudmund (Andersson) var uppenbarligen gift två gånger (minst), först med Gunnel Jönsdotter, som ju var död redan 1628, sedan med Brita Månsdotter, som 1666 företräder sin man i en tvist om arv efter den första hustrun och 1674 själv som änka är svarande om arvejord i Ryd (se nedan angivna domboksutdrag). Jag tror att det i 1683 års domboksnotis skett en förväxling mellan dessa båda hustrur. Gunnel hade ju då varit död i över 50 år. Om Gunnel sägs det uttryckligen i 1628 års notis att hon var med och inlöste jord i Ryd. Därför tror jag det är hon som avses i 1683 års notis.
Men här finns ytterligare problem. I 1628 års notis sägs att Gudmund och Gunnel hade två barn. Men i senare notiser dyker det upp fyra barn, Gudmund Gudmundsson, Måns Gudmundsson, Anders Gudmundsson och Karin Gudmundsdotter. Måhända är två av dessa födda i det andra äktenskapet. Av de fyra sägs uttryckligen Gudmund och Karin ha ärvt mödernejord i Ryd. Släkten tycks enl. 1674 års notis haft lagafångsbrev på hela Ryds gård, vilket ju också stärks av uppgiften 1689 att Gudmund Gudmundsson köpt Norra Ryd ? av sin släkt. Men här fattas flera puzzelbitar för att få ihop det hela.
 
Östbo db 1666 23/1     (detta är ingen avskrift utan en av mig gjord sammanfattning)
 Soldaten Carl Nilsson   ./.   Gud:dh i Ry och Tofteryd sn om arvsrätt på sin hustru Karin Gud:sdotter. Fadren har 38 år levat hos sig, innehaft och till sin nytta brukat, och nu förleden höstas omtränt 3 månader sedan är Karin gift bliven och bekommit rätter målsman.  Fadern svarar att Thor i Högabråten har varit hennes förmyndare. Thor företräds av Per i Grytås, som förklarar att Thor allenast försvarat att fadern Gud:dh i Ry icke måtte sin hustrus skattejord i Ry abalienera eller bortsälja.
 
Östbo db 1666 26/9
 Härefter framsteg Didericus Austrelius fullmäktig av hustru Karin Gudmundsdotter i Rydh och besvärar sig över sin princip:s  fader Gud:dh i Ryd angående Karins mödernesarv med annat mera, fullmakten dat: den 25 7ber: Honom till svars mötte Gud:ds hustru Brita Månsdotter och svarar att de intet förhålla, utan fastmera betalt Karin sin arvsrätt; alltså upplästes den förlikning som parterna emellan passerade den 22 januari 1666;
 
Östbo db 1674 12-14/3
 Därefter kom för rätten soldaten Carl Nilsson ifrån Dunkehalla och på sin hustrus Karin Gudmundsdotters vägnar kärade till änkan Brita Månsdotter i Ryd ifrån Tofteryds sn om någon skattejord hon skall hava i possession och hans hustru arvfallen efter hennes broder Anders Gudmundsson. Brita Månsdotter till svars sig inställde uppvisandes ett laga fångsbrev på hela Ryds gård däribland Anders Gudmundssons anpart i jorden är inräknad efter han den tillförende försålt haver av den 11 oktob: 1670 begärandes samma brev tillgodo åtnjuta. Varför resolverade rätten efter det 18 Cap. Jordeb.LL att alla de jord som en obehindrat och okvalda haver innan 3 år, hava ingen makt å de jord tala. Blev fördenskull Britta Månsdotter för Carl Nilssons åtalan på hans hustrus vägnar i detta mål fri erkänd, dock för hans fattigdom lovade hon godvilligen vilja giva Carl Nilsson 1 rdlr, görandes därmed avträde.

74
Göran!
Någon anknytning till Hindsekindsläkten eller Ekasläkten känner jag inte till. Säljare av Ryd 1619 var uppenbarligen Per Börjesson Stråhle (till Sjöared) och Jon Bagge. Texten lyder så här i moderniserad form:
Östbo db 1628 16/1:
Samma dag kom för rätta Anders Jönsson i Ryd, och framlade ett lagafångsbrev, som hans moder hustru Sissela hade tagit på halvan Ryds gård, den hon av välb. kapten Per Börjesson för en fjärding givit haver – 32 dlr, den andra fjärdingen haver han (ev. hon) köpt av Jon Bagge för 39 dlr, brevet av M: Ambjörn 1619.
Nu föregiver Anders Jönsson hustru Sisselas son, att hava av sitt eget utlagt ett par oxar för 27 dlr och sedan penningar – 3 dlr, och modern utlagt 2 kiör i samma fjärding för 10 dlr.
Uti den andra fjärdingen av Jon Bagge utlade Anders ock ett par oxar för – 17 dlr, item penningar – 8 dlr.
När Sissleas man Jöns i Ryd död var, leffde (?) han efter sig sin hustru h: Sissela med 2 barn som voro samsyskon N: Anders och Gunnel Jönsdotter, som då voro små, och modern födde dem upp och förkovrade sig i oskifte bohag tillhopa, så att hustru Sissela med barnen inlöste halva gården som förb:t är, vilket skedde förr än Gunnel gift blev och fick bodstell.
Nu är Gunnel död och hennes man Gudmund haver efter henne 2 barn. Nu är den andre halva Ryds gård arvfallen efter fadern, därför förmenar Gudmund vilja besitta sina barns jord intill barnen själva behöva jorden och vill gärna veta huru stor hans lott kan sig belöpa. Därföre sändes bud efter det andra lagafångsbrevet. Nu befanns att lagafångsbrevet var av vådeld förbränt. Men efter ingen klandrar det gamla köpet, därför dömes arvet stadigt, och efter halvbrodern vill sälja sin lott, därför dömer rätten, att Gudmund på sina barns vägnar må lägga ut(?) i köpet var tredje penning och Anders Jönsson tvedelen. Sedan om de lova hustru Sisselas liv ut(?) går Anders till tvedelen i gården och Gudmunds barn till en treding. Ytterst blev avsagt att välb. Peder Börjesson och Håkan i Hultsgärde(?) skulle gå till Ryd och avmäta Gudmunds barna möderne, och sedan förlika dem om gården, det de utlovade göra vilja.
 
Anm:  Hustru Sissela hette Svensdotter enl. Östbo db 1648 25-26/9 och hennes svärson, g.m. Gunnel Jönsdotter hette Gudmund Andersson enl. Östbo db 1655 26-27/10. De var alltså föräldrar till Gudmund Gudmundsson (d.ä.).

75
Göran!
Jag kan inte ge ett definitivt svar på Din fråga, men har i alla fall en hypotes som jag tror är värd att studera närmare.
Enl.Östbo db 1683  19/9 nr 187 sålde Gudmund Gudmundsson i Ryd 1679 tillsammans med sina brorsbarn Ingemar Månsson och Elin Månsdotter sin mödernejord i Södra Ryd, som hans moder hustru Brita inlöst, till länsmannen Jon Torsson, som därefter äger halva gården Ryd Södergård. I gengäld köpte Gudmund Gudmundsson skatterätten i Norra Ryd, ?, av sina släktingar Anders Persson, Ingemar Månsson och Märta Gudmundsdotter (uppbud Östbo db 1689 11-13/2 nr 71.
Måhända är denne Gudmund Gudmundsson identisk med den Gumun (?) i Ryy, efter vilken test.p. gavs 1691 1/6 (Tofteryd KI:1 p.160).
Då jag sett att Din Gudmund Gudmundsson bodde på Norra Ryd i början av 1700-talet är det väl inte omöjligt att han är en son till ovannämnde med samma namn. Vilket skulle bevisas.
Om Du lyckas koppla ihop de båda, kan Du genom Östbo db 1628 16/1, 1648 25-26/9 och 1666 23/1 följa släkten tillbaka till 1619, då man köpte en del av Ryd av Jon Bagge.

76
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-30
« skrivet: 2006-01-02, 19:15 »
Hej!  Till Jan Åkes imponerande dokumentation har jag bara en liten komplettering: Enl. Åkers kyrkoräkenskaper (Åker L I:1 fol. 91) föddes den 25 juni 1683 ”Elisabith Christiersdotter Fischer”, som uppenbarligen bör vara en dotter till fältskären.

77
Åker / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-30
« skrivet: 2005-12-30, 16:48 »
Hej Roger!
Jag känner till två notiser från Östbo dombok om fältskären Christian Fischer:
- Vid sommartinget 1670 den 11-12/7 blev han på landshövding Gustaf Ribbings order (enl. brev d. 11/1 1670) tilltalad av befallningsmannen Johan Andersson för dråp i Hjälshammar på sin gesäll Gilius Quinekert(?). Domboken har en utförlig redogörelse för händelsen, som ledde till att Christian dömdes till döden, en dom som i vanlig ordning underställdes hovrätten. ”Hela häradet fäller en underdånig och ödmjuk förbön för mäster Christian, emedan han alltid haver varit en rolig och fredsam man.”
- Vid hösttinget 1679 den 18-19/9 var fältskären mäster Christian Fischers hustru Helena Eriksdotter i Starike en av flera skadelidande som förde talan mot bonden Per Jönsson i Hultsgärde om oförsiktighet vid brännandet av en fälla. (Starike i Åker sn var under lång tid fältskärsboställe under Jönköpings regemente).

78
Byarum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-01
« skrivet: 2005-11-10, 18:03 »
Hej igen Niclas!
Någon samlad redogörelse om släkten von Vicken finns inte i Byarums-årsböckerna. Däremot nämns släktmedlemmar i flera artiklar genom åren, senast i årsboken 2003 s 46 ff, där Gunlög Joakimson återger texten på den von Vickenska minnestavlan i Byarums kyrka och berättar om främst Johan Otto von Vickens (d.1747) hustru och hennes föräldrar och morföräldrar. Artikeln har också hänvisningar till tidigare artiklar i årsboken.
Vid en snabb genombläddring har jag - utöver tidigare nämnda - funnit släkten omnämnd i artiklar i följande årgångar: 1961 s 17ff, 1962 s 3ff, 1966 s 3ff, 1969 s 4ff, 1972 s 56ff, 1975 s 64 ff, 1977 s 66ff, 1982 s 59ff, 1994 s 19ff.

79
Vicken, von / Äldre inlägg (arkiv) till 07 mars, 2014
« skrivet: 2005-11-08, 23:04 »
Niclas!
Einar Persson lämnar i Byarums Hembygdsförenings årsskrift 1993 s. 33 följande uppgifter om von Vickens änka i Mölna och Per von Vicken, som var hennes son:
Per von Vicken f. 1733, d. 1803 12/6 på Byarums fattighus, s t löjtnanten Henrik Herman von Vicken (f. 1697 23/5, d. 1735 21/9, b 10/10, från Mölna) och Anna Maria Stake (f. 1698, d. 1780 17/7 på Anneaholm u Mölna), Östbo dk 1726 3/11, Västra hds dk 1751 20/10 nr 24. Litt. I. Rudelius, Kalmar Regementes historia 1623-1927 (1952), 1, nr 409, E. Persson, Bjurbäck, en gränsbygd genom sekler (1980), s. 116. Per von Vicken tillhörde den adliga släkten von Vicken på Gärahov genom farfadern Johan Otto von Vicken (d. 1747). Per von Vicken antogs som soldat på roten nr 62 1753 17/1 och fick avsked 1758 25/3. Han blev sedan soldat på roten nr 81, St. Hubbestad, Svenarums sn, 1759 30/3 (MöRu).
   Om Anna Maria Stakes öden se även Anna-Lisa Hermansson i Byarums Hembygdsförenings årsskrift 1992 s. 19 ff, vari också nämns den sjuklige sonen Peter von Vicken, som efter moderns död kom till fattigstugan i Byarum.

80
Posse / Äldre inlägg (arkiv) till 23 april, 2010
« skrivet: 2005-07-15, 21:15 »
Om Arvid Posse utkom ganska nyligen en intressant biografi skriven av historikern Rune Bokholm: Kungen av Skåne. En bok om statsmannen Arvid Posse(Historiska Media 1998).

81
Markaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-26
« skrivet: 2005-03-26, 16:27 »
Hej!
Andreas Johannesson var, som Calle noterat, född i Fryele (F), närmare bestämt i Fryele kvarn 23/4 1822. Han var son till mjölnaren där Johan/nes/ Jonasson, f. 1789 (ev. 1/4, datumuppgifterna växlar) i Hädinge Södergård, Kävsjö (F), d. 28/3 1835 i Fryele kvarn, Fryele (F), och h.h. Maja Persdotter, f. 1/9 1792 i Jonsbo, Kärda (F), d. 27/5 1854 i Ya Norregård, Fryele (F). - Ruinerna av Fryele kvarn finns fortfarande kvar, vackert belägna där landsvägen mellan Fryele och Hörle korsar Härån.
Jag kommer själv från en bror till Andreas och har en del om deras förfäder, som jag kan skicka över till den som är intresserad.

82
Byarum / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-12
« skrivet: 2004-10-04, 22:34 »
Magnus,
Jag vet att en del årgångar, ovisst vilka, fortfarande kan köpas hos föreningen, vars ordförande är Håkan Johansson i N. Skog, Bratteborg, Vaggeryd. De kan säkerligen också lånas via fjärrlån från Vaggeryds eller Skillingaryds bibliotek.- Vad gäller Lars Petter Lundbergs far, är denne enligt Einar Persson den av dig och Börje nämnde secondkorporalen Per Gudmundsson Lundberg (f.1683, d. 1762), som i sin tur anges vara son till bonden Gudmund Persson på Lunden i Byarum sn (f.1642, d.1724), som i sin tur anges vara son till bonden Per Bengtsson på Lunden(f.omkr. 1612, d.1697). På mödernet för Einar Persson ner anorna till slutet av 1400-talet.

83
Byarum / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-12
« skrivet: 2004-10-03, 22:41 »
Hej!
Om Lars Petter Lundbergs mödernesläkt i Ekeryd (Krabbe) och fädernesläkt i Lunden har Einar Persson skrivit i Byarums hembygdsförenings årsskrift 1967 (Släkten Krabbe i Ekeryd), 1976 (Lunden i Byarums socken - en gårdshistorik 1550 - 1750) och 1983 ( Vice häradshövdingen Laurentius Krabbe i Ekeryd - Anfäder och släkt).

84
Tofteryd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-03
« skrivet: 2004-05-16, 15:29 »
Hej!  - Jag ser att ni kommit in på Gunne Michelsson i Mo. Om Ni inte redan känner till det, så var denne av allt att döma son till den ålderstigne mannen Michel Andersson, som avled i Galtås 1691. Gunne, som vid sitt giftermål 1684 (LI:1 s.91) bodde i Galtås, var bror till Amund Michelsson i Galtås (Östbo db 1696 HT nr 80, då Gunne Michelsson i Moo och dess Broder Amund  uppträder gemensamt i en tvist; tipsat mig av Karin Lachenbauer). Att Amund (och därmed rimligen också Gunne) var son till Michel i Galtås bekräftas av Åkers kyrkoräkenskaper 1687 23/1, då till kyrkan gavs av Michel i Galtås - 16, item hans sohn Amund - 8 (samme tipsgivare). Om Michel Andersson, som tidigare bott i Mo, hans föräldrar Anders Elofsson i Galtås (f. omkr. 1582) med hustru Inger Michelsdotter och farfader Eluf Andersson i Nässja, se Einar Persson i Byarums Hembygdsförenings Årsbok 1986, s.13. - Gunne Michelsson tycks ha bott i Mo i vart fall från början av 1690-talet (Kat.l 1691) till sin död 1741. På Åkers kyrkogård står fortfarande hans vackra gravsten: HÄR VNDER HVILAR SALIG HOS GUDH GVNE MIKLSON : KIERSTI JÖNSDOTR : I MO ANO 1741.

85
Tack, Stig, för Ditt mycket intressanta och klarläggande inlägg!  Jag skall snarast låna hem Din artikel från biblioteket. Inte minst upplysningen om Kerstin Pedersdotters i Vallerstad gifte var värdefull.
   När det gäller Kvastarna har jag ett par uppgifter till, som jag träffat på:
1)   Arvid Kåst i Björkekulla hette förmodligen Bengtsson. Några av barnen till Per Gudmundsson sålde 1616 sina arvsandelar i Skillingaryds gård till sin bror Gudmund Persson. Bland säljarna nämns Arfued Bengtsson i Dröminge på sin hustrus wägnar (Östbo db 1616 13/9). Man kan väl våga gissa att det är Arvid Kåst som nu flyttat över till det närbelägna Drömminge.  I Björkekulla bodde vid denna tid, som Niclas påpekat, en Måns Quast.(Och, Ingrid, i denna domboksnotis får vi också namnen på två av Per Gudmundssons döttrar, Gunnil i Mölnarp, Ingbor i Övrabo)
2)   I Östbo db 1620 25/10 nämns en Johan Quast i Björka, vars föräldrar gjort en markaffär rörande Herrestad: Kom för rätta Gunne i Nästa, fullmäktig på Johan Quasts vägnar boendes uti Östra Härad i Byreka S: att tingsköta ifrån honom hans syskone och deras efterkommande arvingar så mycket ättleve som de hade till Lilla Harstad, vilken gård förb:te Johans föräldrar tillförene sålt hade. Och hemlade de under ädle och välb. Henrik Månsson på Harstad och hans w: kära livsarvingar för en .....(?) oxe och en 4 lod sked till evärdelig ägo. Jmfr även J.A.Almquist, Frälsegodsen, bd. Säterier, s. 1263 (under Herrestad, Östbo).
Hälsningar, Ingemar

86
Hej Olle!
Jag tycker utkastet är alltför bristfälligt för att läggas ut på nätet än, men jag mejlar det direkt till Dig!
Hälsningar
Ingemar Wickström

87
Hej alla!
Här några ytterligare skrifter där Skillingarydssläkten berörs:              
- Jakob Koit, Rannsakningen om halvfrälset i Småland omkring 1575 (Skrifter utgivna av Genealogiska Föreningen 6, 1953).
-  J.E.Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1523-1611), se under Östbo härad, Skillingaryd.
- Einar Persson, Trolldomsmål och religionsbrott i Byarums socken under 1600-talet (i Byarums Hembygdsförenings årsskrift 1985).
- Einar Persson, Gränstvisten mellan Ovdaskog och Pukarp 1693-1700 (i Byarums Hembygdsförenings årsskrift 1987).
- F.Ödberg, Om kyrkoherden herr Maurits Rasmussons i Böne sammansvärjning mot k. Johan III år 1576 (i Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1893). Handlar om fadern till Gudmund Pederssons hustru Anna Mauritzdotter. Herr Mauritz tycks ha varit den utlösande faktorn till Erik XIV:s ärtsoppa. Hans hemska öde finns också behandlat av Rudolf Elander i Upprorsförsöket mot Johan III 1569 och prästens i Böne anklagelse mot honom 1576 (i Historisk Tidskrift 1958).
   Jag har sammanställt ett råutkast till stamtavla för Gudmund Smed (om han nu verkligen är far till Peder Gudmundsson i Skillingaryd!) baserat på uppgifterna i de skrifter som tidigare nämnts i diskussionen här på Anbytarforum samt ovannämnda skrifter och kompletterat med spridda notiser ur Östbo dombok. Materialet är inte komplett och ej heller, förutom en del domboksnotiser, kontrollerat i några primärkällor, varför det måste ses som ett rent arbetsmaterial. Om någon är intresserad av det, delar jag gärna med mig.
    Beträffande Arvid Kost anger Djurklou Björkekulla som hemvist. Han har också (s.28-30)en del uppgifter om vad han kallar en i Slättö, Åslarp, Flahult, Forsheda och Törnestorp vidt utgrenad bondeätt Qvast eller Kåst, hvars medlemmar stundom såsom bomärke ritade en figur, som tydligen skall föreställa en qvast och bland dem funnos en och annan, som genom krigstjänst vunnit förläningar och ansågos för frälse eller dess vederlikar. Som medlemmar av denna släkt nämner Djurklou bröderna Jöns och Per Attason, deras systerson Jöns Persson i Slättö, Per Attasons söner Måns och Jöns Qvast, vilka 1595 sålde Slättö till sin släkting Göran Månsson Stierna till Bolmsnäs. Som bördsberättigade vid denna och andra jordaffärer nämner Djurklou Arvid Kåst i Björkekulla (måg till Peder Gudmundsson i Skillingaryd) och Sven Kåst till Flahult. Den sistnämnde, g.m. Karin, är måg till hustrun Ingrid Swensdotter i Vallersta, som anges vara adlig på mödrenet och nära besläktad med Ingrid Jönsdotter (Bölja) i Skillingaryd. Så nog finns det en del att reda ut om Kvastarna!  
Hälsningar
Ingemar Wickström

88
Svedala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-15
« skrivet: 2004-03-14, 23:21 »
Om Assar Nilssons i Ö.Svenstorp barn:
Joakim nämner sonen Olof Roth. Om dennes hemska öde kan läsas i Oxie dombok 1779 27/7 och 3/8. Bagargesällen Olof, som uppenbarligen var sinnesförvirrad, slog lördagen den 24 juli 1779 på landsvägen mellan Oxie och Törringe ihjäl den 7-årige gossen Nils Nilsson, som på morgonen skickats åstad av sin far, åboen Nils Torstensson i Törringe, för att vakta kreaturen. Olof anmälde sig själv samma dag på slottet i Malmö. Han häktades, rannsakades och dömdes att halshuggas och steglas. Om dödsdomen blev fastställd av hovrätten vet jag dock ej.

89
Lyby / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-30
« skrivet: 2004-02-04, 22:10 »
Lennart! Ja, det här var tydligen inte så enkelt. Dina upplysningar om Måns Cederberg var intressanta. Jag har själv Ola Jönsson och Bolla Svensdotter bland mina förfäder genom Måns' bror Per Olsson i Söderto nr 10. Detta kan förklara varför Per Olsson och h.h. Gyred Jönsdotter hade Jöns Andersson resp. Karna Persdotter till fadder till fyra av sina fem barn, varvid Karna är gudmor till ett av barnen.
     Som Du konstaterat finns Bolla Per Anders som fadder till två av Ola Jönssons barn (men han hade sju st.), medan Per Månsson och Gertrud Jönsdotter helt saknas. Din notering av dödsfallet 1705 liksom Ditt resonemang om namnfrågan för kusinens föräldrar försvagar onekligen hypotesen att Per/Bolla är Karnas föräldrar. Allt skulle dock falla på plats om - som Du är inne på - Karna var dotter till Per Andersson i hans tidigare äktenskap och om hustrun i detta äktenskap var syster till Ola Jönsson eller Bolla Svensdotter. Men det är svårlösta om!
      När det gäller alternativet Per Månsson/Gertrud Jönsdotter är den enda anknytning till namnet Måns som jag funnit hos Ola Jönsson/Bolla Svensdotter Bollas far, som var Sven Månsson i Söderto. Men det är en generation för tidigt. Däremot är det ju hypotetiskt möjlig att Gertrud Jönsdotter är syster till Ola Jönsson.
     Jag har alltså för dagen inga konstruktiva förslag, men skall fortsätta att se om jag kan hitta nya puzzelbitar! Till sist bara ett par frågor: Har Du något dödsnotis för Karna Persdotter som kan ge vägledning? Är det fullt klart att Måns Cederbergs föräldrar var Ola Jönsson/Bolla Svensdotter? Det fanns ju i Söderto i slutet av 1600-talet ytterligare en Ola Jönsson (på nr 1), vars hustru hette Elna Tykesdotter, något som kanske kan ge en anknytning till Bolla Tykesdotter.

90
Lyby / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-30
« skrivet: 2004-02-01, 23:32 »
Lennart!
Min hypotes är att Karna Persdotter är identisk med Per Anderssons i Lyby dotter med samma namn, som föddes där 1693 (döpt Dn. 9 Trin.=13/8). Indicierna härför är följande: Jöns Andersson och Karna Persdotter bodde på Lyby nr 6. Föregångare på denna gård var Per Andersson (se t.ex. mtl 1691, 1699). Enligt Kat.L. 1703 hade Per Andersson bl.a. döttrarna Kerstin och Karna. Kerstin gifte sig 1703 med Tyke Svensson i Lyby. Mellan Kerstin/Tyke å ena sidan och Karna/Jöns å andra sidan förkommer flerfaldigt faddersamband.
Per Andersson var först gift med Karna NN, som dog 1692 (begr. die Miser.=10/4) 36 år gammal i sviterna efter en förlossning. Per måste omgående ha gift om sig med Bolla Tykesdotter, då paret redan året därpå fick ovannämnda dotter Karna, tydligen namngiven efter den nyligen avlidna hustrun.
Parentetiskt må nämnas att Nils Isacsson i skriften Ett släktled - Marcus von Meijer Graa nämner en Per Andersson, som var åbo i Lyby åren kring 1700 och vars härstamning han genom anknytning till Graa-släkten för tillbaka ned i medeltiden. Jag vet inte om detta är samma Per Andersson som den ovan nämnde. Inte heller vet jag något om hållbarheten i  denna härledning.

91
Fryele / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-26
« skrivet: 2004-01-04, 20:58 »
Hej!    
Tack för upplysningen att Nils Zachrisson i Ya är identisk med länsmannen Zachris Ingemarssons i Ekeryd (som jag har i en annan gren) son Nils. Det var intressant!
Nils Zachrisson nämns i Ekeryd 1666 (Östbo dombok 28/9):
Sedan framsteg Per och Håkan i Jorarp och klagar till Zachris i Ekeredh att Zachris skall myket dem praejudicera uthi deras ägor bådhe intächter och kollandhe etc.(?) och gå vidt öffwer rätte skilnaden och rågången, der till medh skall Zachrises son Nils i Ekere hootat Jorarpe boarna medh hugg och slag.. etc.
Han nämns i Ekeryd ännu 1668, då han tvistade med Håkan i Starkeryd om en häst som förkommit (Östbo dombok 1668 23/6). Dödboksuppgifterna att han skulle ha gift sig o.1669 med Störjes änka i Ya stämmer bra. Nils Zachrisson i Ya är instämd till 1670 års höstting för slagsmål med sin granne Lars Jonsson och får böta för uteblivande. Målet tas i stället upp på vintertinget 1671 13-14 mars:
Samma dagh framtredde för Retten Länsmannen Joen Thorsson i Hökhult och angaf Ruuttaren Nills Zachrisson i yia å crono för slagsmåhl medh sin gårdeman Lars Jonsson Ibidem, och bemelte Nills honom i Blodwijte slagit hafwer, ty böthe Nills Zachrisson efter det 10 Cap. För Blodwijte 6 mk sölfwerne : 3 mk till trijskiftes och 3 tage Målsäganden.
Han var nog litet hetsig och vi ättlingar skall vara glada att Hans Thomasson Friberg fick sin Karin. Sämjan mellan familjerna i Ya var inte alltid den bästa, vilket man kan utläsa av  domboken 1693 25/10 nr 57:
Lendzmannen wäll:t  Joen Tohrsson å Embetz vägnar, jempte Thomas Hansson i Yja klaga till Nills Sackrisson i Yja å Crono för dett han skall hafwa huget Thomas i huufudet medh en värja att been uthtoges uthur huufudet då dhe woro på hemwägen ifrån Åckers kyrkia, hwilket Nils intett neka kunde, men berättar medh Thomas wara förlijckt herom. Nils Sachrisson plichtar för såhraml 20 mk i förmågo av det 6 Cap: Såraml med v: L.L.(?) sampt för wärijans blåttande 6 mk.
Även den yngre generationen hade sina dispyter. Som nästa mål (nr 58) vid samma ting hade     Jöns Störjesson i Ya  stämt in Måns Thomasson också i Ya som skulle ha tagit en båckekidde (d.v.s. en ung getabock) ifrån honom och sålt till en hammarsmed vid Hörle. Målet sköts till nästa ting, då domboken förtäljer (1694 6/3):
Länsman:n Wäll:tt Joen Torsson angaf den på nästföregående tingh anhängige saak om en Båckkidde Jöns Störiesson i Ya skall hafwa bortmist, hwarföre Måns Tommasson i Ya skulle misstänkt war;  Tohmas i Ya föregifwer Jöns Störiesson låckat ifrån hans son hampefröö 1/4 der till medh 2:ne säckar Höö, hampefröet tillstår Jöns Störiesson sigh undfåt för Tooback af Måns Tommesson, men nekar alldeles sigh bekommit några höösäckar, för then skull i mangell af wittnen upsattes detta ährende till nästa tingh.
 Någon fortsättning har jag dock inte kunnat finna, varför vi kanske kan hoppas att våra förfäder förliktes.
 Några ledtrådar till Elisabeth Gudmundsdotters härkomst har jag tyvärr inte.

92
Fryele / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-26
« skrivet: 2003-11-18, 23:36 »
Hej!
Först ett stort tack även här till Niklas för uppgifterna om hur Fribergarna hör ihop!
Jag härstammar från Margareta Hansdotters dotter Karin Persdotter, f.1720-01-12 i Norra Ya, d. 1741-10-13 i L.Änga, Fryele, vilken gifte sig 1738-04-09 med änkemannen Arvid Jonsson i L. Änga. Denne, som tidigare varit gift med Elsa Månsdotter, f. o. 1677, d. 1737-04-08 i L.Änga, var son till sedermera nämndemannen Jon Arvidsson i L.Änga och troligen identisk med den Arvid Jonsson som anges född 1690-12-28 i Ö.Gallnås, Fryele. Han dog trol. 1767 i L.Änga (även om ingen notering finns i dödboken). Jon Arvidsson, f. o. 1653 (enligt dödsnotisen) d. 1741.02.23 i L.Änga, var i sitt första gifte, vari bl.a. sonen Arvid föddes, gift med Elisabet NN, f. o. 1655(enligt dödsnotisen), d. 1724-05-03 i L.Änga.
 -Jag har inte studerat Håkan Perssons eller Carl Tomassons familjer, varför jag tyvärr inte kan bidra därom!

93
Fryele / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-15
« skrivet: 2003-11-15, 21:01 »
Hej!
Med stort intresse har jag, som också har Margareta Hansdotter bland mina förfäder, följt utredningen av hennes ursprung. Slutsatsen förefaller mycket plausibel. Bara en kompletterande fråga: Det indicium som slutgiltigt bekräftar kopplingen mellan Margareta och Tomas Hanssons släkt bör ju vara de notiser ur Johannes Bengtssons bouppteckning (?)1779 som Niklas dragit fram i ljuset. Min fråga är då om ni vet något om Bengt Johanssons (Johannes? fars) ursprung, så att det är fullt klart att kopplingen till Frijbergarna trots allt inte går genom honom? - Även jag skulle bli tacksam om Niklas ville närmare precisera släktskapet mellan de inblandade Frijbergarna.

Sidor: [1]