ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Björn Engström

Sidor: [1] 2 3
1
Sundborn / SV: Runvik i Sundborn?
« skrivet: 2019-09-29, 09:08 »
Det är mycket vanligt att man tar efternamn efter orten. När det gäller Vika så förekommer även namnen Runnvika och Rundvika för att skilja från andra orter Vika. Det finns många exempel på detta och vi har t.ex. Sundberg från Sundborn och finns rätt många olika Sundberg. När det gäller Anna så heter hon Holm efter sin farmor som också hette Holm från Holmen i Vika-Hosjö. I Sundborn-Vika är det vanligt att mannen tar kvinnans efternamn om han inte själv har något eller har ett med något mindre betydelsefullt och har förekommit sedan medeltiden. Jag har inte följt upp Anders Nilsson Runnvik var och när han tar sig namnet Runnvik, men han dör på landsvägen 1852 och är då bosatt i Falun.  Jag känner även en som heter Runsvik men vet inte hans bakgrund.

2
Sundborn / SV: Runvik i Sundborn?
« skrivet: 2019-09-27, 23:28 »
Sannolikt är namnet Runvik taget efter sjön Runn och inget annat. I Sundborn, Vika och Falun tar man tidigt efternamn och i de flesta fall med geografisk anknytning. Ett efternamn kan sedan bli gårdsnamn, men gårdsnamnen är få kring Sundborn och Vika. Däremot finns ett antal bergsmansnamn som man lätt kan tro att är gårdsnamn, men är inte fallet utan är tillnamn på släkten som följer släkten men inte gården (sist personnamnet lika som soldatnamn). Mycket tydligt i domböckerna när man talar om svärdsjöbor som har gårdsnamn och är förleden till personens namn.

3
Enviken / SV: Anna Andersdotter 1850-02-15 Enviken
« skrivet: 2019-09-27, 23:09 »
Brodern Olof Jansson är inte skräddare utan alla syskonen är födda i Skräddargården och innan den delades. Skräddaren har jag inte säkert lokaliserat men är troligen på 1600-talet. Självklart vet jag det mesta om den släkten liksom alla andra från Svärdsjö och Envikens socknar. 

4
Bällefors / Anna Stina Jonsdotter född 1823-11-30
« skrivet: 2018-04-17, 16:56 »
Jag söker Anna Stina Jonsdotter född 1823-11-30 och hennes ursprung. Hon gifter sig 18540225 i Bällefors med Karl Larsson 1829-1896. De bor i Hägnås Bällefors där hon dör 18870226.
Bällefors AI:6 1842-1860 Hägnås s 40, AI:7 1861-1871 Hägnås s. 71

Hon påstås vara född i Hjälstad.
Jag har dock hittat troligtvis henne född Nolhagen i Fägre med föräldrar Jon Olsson och Katarina Andersdotter och rätt datum och moderns ålder 23 år. Ingen lämplig finns i Hjälstad.
Hon finns som piga i Krushult Fägre i AI:4 1838-1849 sid 98 och och flyttar till Staffanshult 1848 s. 107, där hon finns i trängsel.
Jag hittar henne inte någonstans tillsammans med föräldrarna, trots att jag sökt i flera tänkbara socknar.  Problemet är att jag inte behärskar geografin.
Jag vore mycket tacksam om någon kan lotsa mig på rätt väg till hennes föräldrar.

5
Vika / SV: Stenhols / Stenhotz
« skrivet: 2018-03-26, 11:56 »
JES Steinholz 1793-1848, Erik Mickelsson 1759-1823, Mickel Ersson 1712-1772, Erik Eliasson -1741, Elias Mickelsson 1650-1732 och därefter har jag Mickel Stensson död 1685 med osäkerhet (inte Mickel Ersson). Därefter kommer Sten Jakobsson och därav kommer namnet Steinholz. Därefter finns två olika tänkbara fäder.

6
Jag har inte lyckats få fram uppgifter om hans farfars och farmors ursprung eftersom Rönnbacken inte är särredovisade i Åboutredningen och jag har inte läst skattläggningsprotokollen. Jag har några aningar om ursprunget bara.

7
Per Jansson med 8 syskon är född i Rönnbacken. Föräldrarna var Jan Ersson 1763-1848 och troligen född i Rönnbacken samt Kristina Olsdotter 1763-1844 och född i Lumsheden. De gifte sig i Ockelbo enligt Svärdsjö vigselbok. Farföräldrarna bosatta i Rönnbacken. Morfar var soldat och lärare i Lumsheden men född i Ovansjö. Mormor från Rog i Stora Kopparberg.

8
Allmänt / SV: Vigseluppgifter saknas
« skrivet: 2018-03-09, 06:34 »
Den Margareta du har gifter sig 1752 till Linghed och där dör hon 1773.
Kanske hon är från Svärdsjö i St. Tuna ?

9
Sundborn / SV: Greta Andersdotter Burelius
« skrivet: 2018-03-03, 22:08 »
Jag har mycket svårt att tro att namnet har med Sundborn att göra vilket = Sundbornsbyn. Mycket ovanligt att man tar efter en orts slutled. Och skulle det vara så är det mera troligt ursprung från Hobborn, eftersom Björnmyra om jag minns rätt är torpstatus från Hobborn och dess kronojord, varav en blir prästgård enligt donation av Drottning Kristina av jord som Gustaf tog beslag på.


Ursprung genom Bure ???
   

10
Sundborn / SV: Greta Andersdotter Burelius
« skrivet: 2018-03-03, 11:16 »
Lisa kan knappast vara född 1727, eftersom hennes yngsta dotter Margareta föddes 1782 och då skulle hon vara nästan 55 år när Margareta föds

11
Sundborn / SV: Greta Andersdotter Burelius
« skrivet: 2018-03-01, 12:13 »
Det är lite speciellt med anknytningar till Falu gruva och upptag av jord på 1300-talet och både ortsnamn på -täkt och -arv har upptagit på 1300-talet

12
Sundborn / SV: Greta Andersdotter Burelius
« skrivet: 2018-03-01, 06:18 »
I Sundborn är mycket jord av bergsfrälsenatur och en del fick bergfrälsefriheter av Drottning Kristina, men finns också äldre. Jorden i Gallsjön är både bondejord och täktegårdsjord, men en del kan vara även bergsfrälse åtminstone i grannbyarna Skuggarvet och Torbergsbo. Björnmyra är nog huvudsakligen torpejord med nedsättning tidigt 1600-tal.   

13
Sundborn / SV: Carl Abraham Johansson, bergsman Sundborn
« skrivet: 2018-03-01, 06:12 »
Danholen eller Danholn

14
Sundborn / SV: Greta Andersdotter Burelius
« skrivet: 2018-03-01, 06:11 »
Borsarvet ligger inte inte så nära Gallsjön och finns inget känt samband med Borsarvet. Det är tydligt ett latinskt namn och ursprunget till namnet kan ligga ett antal generationer bakåt. Bara för personerna inte är namngivna med ett namn, betyder det inte att de inte har använt det. Jag har bara Gallsjön och grannbyn Björmyren på modern.     

15
Sundborn / SV: Greta Andersdotter Burelius
« skrivet: 2018-02-28, 16:58 »
Skomakaren Göran Matsson Östberg och Anna Matsdotter är föräldrar till soldaterna Syrak och Kålhuvud.
Barnbarnet Anders flyttar till St. Skedvi 1809 när hustrun dör i Gallsjön.

16
Svärdsjö / SV: Back Erik Jansson född 1813-12-15
« skrivet: 2018-02-27, 15:07 »
Erik Jansson föräldrar är Jan Jansson 1780-1852 och Katarina Ersdotter 1780-1864 från Bengtshedens Backgårdarna.

17
Hennes föräldrar är Olof Jansson 1730-1771 och Lisbet Matsdotter 1729-1767 i Österbyn
Hans föräldrar Hans Ersson 1722-1795 och Lisbet Danielsdotter 1727-1784

18
Sundborn / SV: Greta Andersdotter Burelius
« skrivet: 2018-02-27, 14:43 »
Hon är född i Gallsjön i Sundborn även om delar av byn även ligger St. Kopparberg, Far Anders Göransson Kålhuvud 1740-1820 och modern Lisbet Andersdotter1739-1806

19
Kungligt / SV: Sofia Hellqvist
« skrivet: 2017-10-16, 11:47 »
Jag har forskat fram hennes rötter från Älvdalen och innehåller 340 sidor upptill 22 generationer. Om jag kommer ihåg rätt är det 18 anor till Jöns Svinhuvud som köper Höijens gård utanför Falun 1386. Därmed också släkt med Prins Daniel. Jag gjorde detta till mina artiklar i Dalabygden, där jag berättar om hur hennes förfäder svalt ihjäl. 


20
Skogsfinnesläkter A-Ö / SV: Definition av skogsfinne?
« skrivet: 2016-05-20, 18:51 »
De två finntorp som anlades i Sundborn och fick nedsättningsbrev 1603, kommer åtminstone något av barnen att gifta in sig i bergsmanssläkter. Nu blir ju dessa torp inlösta av Otto Silfverström som var Bergmästare i Sala och Falun. Även den första kända finnen i Svärdsjö och Blixtbo (då Sundborn ingick i Svärdsjö, likaså även 1603) Perti Finne landbonde och skulle ha dött omkring år 1600 och då hundra år gammal, vars något barn gifter in sig i bergsmanssläkter. Jag har lokaliserat honom från 1560-talet.

21
Förkortningar / U. M.
« skrivet: 2016-03-06, 18:11 »
U.M betyder ur mantal eller utom mantal, vilket innebär att hon är befriad att betala mantalspenningen som kan bero ålder, fattigdom eller inte hade förmåga att försörja sig själv. Kan dock betyda att hon betalar andra skatter.

22
Skogsfinnesläkter A-Ö / Finska namn i släkten
« skrivet: 2016-03-06, 06:44 »
Låter som ett vanligt soldatnamn.

23
29 Skolor och skolgång / Skola
« skrivet: 2016-03-06, 06:42 »
Det som hänt före 1932, i församlingsarkivet och skolrådsprotokoll eller liknande. Efter 1932 kommunens arkiv. Vissa kyrkliga handlingar har eventuellt överförts till den borgerliga kommunen och kan även finnas i kommunens arkiv.

24
000 Osorterat / överföring av pengar på 1800-talet
« skrivet: 2016-03-04, 19:29 »
Ganska vanligt att det skickades dollarsedlar i brev, som möjligen var rekommenderat eller assurerade.

25
Häradsindelning / Häradsindelning
« skrivet: 2016-02-27, 08:26 »
Den sista artikeln ska inte läsas av de som har med Dalarna att göra. Vi som inte härader alls utan tingslag, men med häradshövding. En socken dessutom med 8 fjärdingar. Men som vanligt finns det lagar och paragrafer för Sverige och andra för Dalarna.

26
Ord i domböcker / Ord i domböcker
« skrivet: 2016-02-26, 08:53 »
tydligt osåhr

27
Bergs- / Bergsman
« skrivet: 2016-02-26, 08:49 »
U.B. kan också betyda Unge Brukaren

28
01) Allmänt om efternamn / Ovanlig namnkombination
« skrivet: 2016-02-20, 08:52 »
I mina trakter är Björn/Biörn ett allmogenamn och Börie/Börje ett borgerligt namn. Ingen av dem särskilt vanlig dock.

29
17 Juridik / Taxeringsjord
« skrivet: 2016-02-19, 07:35 »
Jag har inte sagt att det är betydelsen utan mera tankar kring det. Många gånger finns lokala benämningar som inte alltid kan översättas till andra områden.

30
17 Juridik / Taxeringsjord
« skrivet: 2016-02-17, 09:49 »
De benämndes bara skattebefriade, när nyodlingenen godkändes. I mina trakter kan man ju inte använda jordeböckerna för att hitta sådant. De var i stort sett oförändrade under perioden 1620-1820 med samma ägare. Möjligen har den skattebefriade jorden använts som underlag för rösträtt med åsätta värden. Jag har dock aldrig sett dem i tex. prästvalslängder särskilt specifierade och inte särskilt benämnda i bouppteckningar. Den enda skillnad är skattejord och bergsfrälse. Bergsfrälse fanns både normalt roterade och rotebefriade i den normala roteringen. Även den roteringsbefriade bergsfrälsejorden var delvis roterade i Bergsregementet.

31
17 Juridik / Taxeringsjord
« skrivet: 2016-02-16, 13:04 »
Vissa nyodlingar kunde erhålla evärdelig skattefrihet, som jag stött på i domböcker. Det är nyodlingar gjord med extra stor möda.

32
Skogsfinnesläkter A-Ö / Definition av skogsfinne?
« skrivet: 2016-02-09, 06:31 »
En skogsfinne/svedjefinne hade ungefär samma kultur som en svensk några hundra år tidigare, så det är egenligen bara språket som skiljer och möjligen att de föredrog granskogar att svedja. Men det blev naturligare då de slog sig ner ofta på nya obrutna marker. Delar av värmlandsfinnarna slår sig ju ner även på tidigare ödelagda marker som ödelagts vid agrarkriser.
Rökstugor berättar ju Linne om från Danmark. Svedjeråg omtalas från Norge på 1200-talet. De hade också flera inslag av shamanism, som troligen funnits också i Sverige under medeltiden. Rönnen som heligt träd figurerar på Gotland under 1200-talet.

33
Äldre ord A - K / Horklut
« skrivet: 2016-02-08, 05:55 »
Hårklut hade min farmor nästan alltid och det var flätat hår uppsatt på huvudet. Trollklut var en i hopknyten trasa i form av en boll med diverse magiska innehåll. Klut = knöl.

34
Aspeboda / Aspeboda läshjälp
« skrivet: 2016-01-30, 06:22 »
Ja utan tvekan, men stavad med liten bokstav eller att en krok blev oskriven. Greta flyttar till Sundborn.Jag såg fel det är en stvfsyster och styvmor.

35
Aspeboda / Aspeboda läshjälp
« skrivet: 2016-01-29, 05:39 »
Hon flyttar liksom två syskon till fahlun, och där även modern är född.

36
Efternamn / Efternamn
« skrivet: 2016-01-28, 17:14 »
I en granngård där barnen är födda omkring 1890-1910, heter halva syskonskaran Andersson och andra hälften Olsson, efter fadern Anders Olsson.

37
Orts & gårdsnamn / Orts & gårdsnamn
« skrivet: 2016-01-28, 17:09 »
Många gånger kan man hitta gårdar och byar på Lantmäteriet och historiska kartor. Särskilt om någon skifte har skett, men också hemmansdelningar eller gränsbestämningar. Det är i alla fall värt att försöka.

38
Sinnessjuka / Sinnessjuka
« skrivet: 2016-01-12, 09:26 »
Liksom uttrycken idiot, vansinnig osv. även sinnessjuk, en anledning att bli mantalsbefriad. En viktig anledning att ha beteckningar på personer som inte var fullt arbetsföra, vara att berätta att de blev skattebefriad åtminstone för kvarntullsmantalspenningen. Därför finns sådana beteckningar i husförhörsländerna och troligen gäller det även församlingsböckerna. Det var prästen gjorde bedömningen om personen skulle befrias från den skatten.

39
Äldre ord L - Ö / Skarpstycke
« skrivet: 2016-01-04, 19:52 »
Finns några skarp-styttsjôn i mina trakter och där är det skarpa kanter med högre skogsbackar som gränsar till åkern.
Vet inte om det gäller för dig. När det gäller storskifte så har du alltid värde på marken. För din del bör man ha använt den äldre storskifteslagstiftningen och, då bör bästa jorden ha graderingen 50, eller åtminstone höga tal.

40
Bokstäver och siffror / När började man använda 'y'
« skrivet: 2016-01-01, 08:52 »
y och ij är två olika bokstäver som är extremt svår att skilja åt. Det är kanske i ett fall på tusen som jag verkligen har kunnat skilja dem åt genom utseendet. Man ska använda ij eller y efter betydelse. Tyvärr ser man alltför ofta att ij skrivs som y och det gäller även i den akademiska världen, som t.ex att man skriver ey i ställetet eij.

41
Myntenheter / Myntenheter
« skrivet: 2016-01-01, 08:46 »
18 daler 17 skillingar 7 runstycken -10 daler samt -16 skilling = 8 daler 1 skilling och 7 runstyclen

42
Allmänt / Samer i Jämtland
« skrivet: 2015-12-29, 10:00 »
De erfarenheter jag har av lappar/samer är sockenlappar (har omkring 300 i en särskild databas) och de är mycket svårt att följa. De är sällan lapparna är angivna i husförslängderna, utan bara i personalieböckerna (födde, vigde o begravde). Då är de gifta i en församling och barnen födda i olika församlingarna samt begravda i andra församlingarna. För min del kan de finnas i 3-5 olika landskap (Hälsingland, Gästrikland, Dalarna, Västmanland och Uppland) och de flyttar ofta. Namnskicket kan ge vissa ledtrådar om samiskt ursprung. Namn som Nils och Siul är vanliga bland samerna, men förekommer också bland andra.

43
Allmänt / Samer i Jämtland
« skrivet: 2015-12-28, 17:22 »
Sedan lång tid har samer/lappar haft låg status med sin egen religion. Insamlingen av trolltrummor är ju välkänt för att förstöras. Samiskt språk fick inte ens användas på skolrasterna ända till mitten av 1900-talet.I mina trakter var ju sockenlapparna samisk befolkning med låg status, som skulle skickas bort till Lappland enligt flera landshövdingebeslut. De utförde motsvarande arbetsuppgifter som rackarna gjorde i södra Sverige. Sockenlappar existerade till 1920-talet. Flera nu levande ättlingar efter de sista sockenlapparna (Sveriges sista sockenlappar i Svärdsjö och Lappsveden) vill inte ens prata om sitt lapska ursprung

44
Skomakare / Skomakare
« skrivet: 2015-12-22, 07:52 »
Sockenskomare ofta någon utbildning och byskomakare utan någon utbildning. Oftast var de inte skattepliktiga annat än för innhavd jord samt mantalsplikt. Gärningsmännen skattepliktig i staden även om de bodde på landet och skattade normalt inte i socknen..

45
11 Föremål / Plog
« skrivet: 2015-12-22, 07:48 »
Ett typiskt årder eftersom det saknar vändskivor. Relativt ungt och troligen från början av 1900-talet.

46
Hälsinge regemente / Krok, Anders
« skrivet: 2015-12-17, 06:30 »
Jag skulle få fram uppgifter från Lagfartsboken och fastighetsboken från Härnösand. Fastighetsboken omkring 1930-1980-tal finns nog för alla tingslag genom SVAR och vissa socknar för Lagfartsboken. Lagfartsboken börjar normalt omkring 1870, men kan gå längre bak ibland till början av 1800-talet. Dessa uppgifter kan möjligen kompletteras av Lantmäteriakter och andra källor. Visserligen är soldattorpen inte enskilt ägda, men övergår till privat ägarskap.

47
00 - Hemmanstyper / Hospitalshemman
« skrivet: 2015-12-15, 08:06 »
Kan läsas i hospitalräkenskaper som fördes i vissa församlingar, men är bara tillgängligt på Landsarkiven. Jag har läst en hel del av Svärdsjö hospitalräkenskaper och Hospitalet i Falun ägde egendom i Gårdvik som arrenderades av länsmannen. Kan vara delar av det hemman som konfiskeras efter innehavarens kronbrott omkring 1620.

48
Bokstäver och siffror / Det tysta H:et
« skrivet: 2015-12-12, 07:42 »
I äldre stavning var bara T ovanlig utan det stavades TH och det gällde alla ord och förstås även namn. Samma sak med D som ofta stavades DT. I senare rättstavningsreformer blir bokstäverna mera renodlade och TH blir T, FV blir V, HV (HW) blir V och DT blir D. I ännu äldre tid omvandlas U och W till V.

49
000 Osorterat / Bostadsförhållanden
« skrivet: 2015-12-12, 07:29 »
Jag har ingen kunskap om just denna familj. Men när man är i så pass modern tid när fastighetsböckerna börjar tillkomma bör de ha bott på samma fastighet. Det kan dock vara på olika skiften och naturligtvis i olika byggnader som hörde till gården. Eventuellt storskifte kan dock förvirra begreppen mycket. Gårdar kan också vara på väg att delas och då kan någon ha bott på ett utskifte som är på väg att bilda en egen gård.

50
Rättare / Rättare
« skrivet: 2015-11-26, 05:49 »
Jag har följt några rättare och vanligen dör de på sin tjänst. En spontan tanke för din rättare är att han kanske blivit påkommen med oärligheter och därigenom blivit nergraderad.

51
17 Juridik / Kyrkoplikt för tillgrepp
« skrivet: 2015-11-03, 06:51 »
Alla domböcker finns på respektive Landsarkiv, via AD kan man beställa filmning av domboken för en avgift och finns därefter tillgänglig där.

52
10 Folkliv / Shopping i gamla tider
« skrivet: 2015-11-01, 17:04 »
Handel var förbjuden utanför städerna fram till mitten av 1800-talet. Gårdfarihandel kunde dock ske och auktioner. Det kunde finnas även hantverkare på landsbygden, men de beskattades av staden om det inte var sockenhantverkare som bedrev sitt hantverk tillsammans med ett jordbruk..

53
00 - Självmord / Allmänt om självmord
« skrivet: 2015-10-31, 11:45 »
Så sent som i slutet av 1800-talet skedde alla begravningar i vigd jord. Förr ordnades ofta urtima ting för att utröna om det var självmord eller inte. Vissa kyrkogårdar hade trappor över kyrkmuren där de som begått självmord och grova brottslingar transporterades, då inte fick gå den vanlig vägen genom grinden.

54
00 - Begravning / Själaringning
« skrivet: 2015-10-25, 06:58 »
Misstänker att hon inte hade konfirmerats eller åtminstone inte klarade förhören före den vanliga nattvardsgången. Därför skulle hon inte ges samma förmåner som övriga.  
 
Hälsningar
Björn

55
Jag kan tänka mig att hjälpa dig med renskrift av handlingarna, mot viss ersättning.  
Kan lämpligen diskuteras per epost bjorn.en@telia.com.

56
Äldre ord L - Ö / Skole / skoles / skolehus / skolebacke
« skrivet: 2015-10-11, 08:32 »
Skolhus fanns ju ute i byarna åtminstone sedan mitten av 1600-talet och fungerade då ofta som både skollokal och bostad.

57
Ganska vanligt att moderns efternamn används av barnen och särskilt om fadern bara har patronymikon.

58
00 - Arvsfrågor / Bouppteckning från 1918 i Gävunda
« skrivet: 2015-07-29, 11:12 »
Om fastigheten hade Littra K, innebär det fastighetsbeteckning 10:1 (syns också tillskrivit på kartan), som sedan kan letas upp på ekonomiska kartan (finns också på historiska kartor). Fastigheten har troligen kluvits och har i så fall beteckningen 10 med andra nummer därefter (dessa förrättningar finns också på historiska kartor). Nyare förrättningar efter ca 1928 finns tillgänglig på lantmäterikontor. Fastigheten kan troligen följas från skiftet och framåt i fastighetsböckerna. Kontakta Landsarkivet i Härnösandm där både äldre och nyare fastighetsböcker finns. Vissa områden har dessa inscannade och tillgängliga på SVAR.

59
Äldre ord L - Ö / Välädel
« skrivet: 2015-07-04, 09:16 »
Det står väl väl-lärde som var ett vanligt tilltalsnamn enligt tilltalsnormen och användes för bland annat präster och vissa ämbetesmän (= hantverkare), och ofta tillsammans med andra tilltalsbeteckningar som herr, högt ärade osv.

60
Äldre ord A - K / Hjulbåga
« skrivet: 2015-07-01, 08:35 »
Bogâ kan ju vara ett bärredskap och med hjul blir det ju en räv.

61
Ord i bouppteckningar / Ord i bouppteckningar
« skrivet: 2015-06-24, 07:46 »
Det betyder inte att de var inte skrivkunniga, utan hade svårt att skriva sitt namn.

62
Häradsindelning / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2015
« skrivet: 2015-05-09, 06:05 »
Hellre två med egentliga Dalarna och Dala-Bergslagen.

63
Häradsindelning / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2015
« skrivet: 2015-05-08, 16:11 »
I Dalarna har det inte funnits härader utan där är socknen begreppet och istället tingslag. Däremot har det troligtvis funnits hundrade.

64
Häradsindelning / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2015
« skrivet: 2015-05-06, 10:03 »
Länken angående härader är Wikipedia och som vanligt inte riktigt korrekt och är ofullständigt.

65
00 - Gravar / Kyrkogårdar / Kyrkogårdar
« skrivet: 2015-05-06, 10:00 »
Det normala begravningsskicket när man slutade begrava i kyrkan, då begravdes de i allmänna varvet. Undantag när mera förmögna kunde ha enn köpt gravplats. Normalt grävde de anhöriga själva gravarna och de tog bort gamla ben från tidigare gravar. Om det fanns benhus lades benen dit. I Svärdsjö finns beskrivning av den vederväriga lukten från sophögen, där halvmultna lik lades, då de var i vägen för nästa begravningen.

66
Äldre ord A - K / Gärningsöre
« skrivet: 2015-05-01, 07:32 »
Endera betalade man gärningsören eller vanliga jordskatter. Brukar vara omnämnd i domböckerna när det ena eller andra skulle betalas,

67
Skräddare / Sockenskräddare
« skrivet: 2015-04-15, 07:46 »
Sockenstämmoprotokollen är mycket sällan filmade eller skannad. Normalt är bara 5-10 % av kyrkoarkiven tillgängliga via abonemang. Övriga dokument finns i respektive Landsarkiv.

68
28 Sexualitet och sexualbrott / Laga trolovning - sängalag
« skrivet: 2015-04-15, 07:28 »
Det finns lite olika sätt föda äkta barn och bli gifta, med olika lokala tolkningar av lagarna. Några exempel: Mannen blir dödförklarad då han lyckades fly ett förmodat dödsstraff för tidelag. Då blir hustrun gift med drängen som hon avlat barn med och det oäkta barnet blir äkta.
Ett oäkta barn blir äkta när dop och vigsel görs samtidigt och böterna för lönskaläge inte utdömndes.
 
Flera fall av uppslagen trolovning har gett upphov till skadestånd och olika uppgörelser med morgongåvan.

69
Den enda skillnaden var att det hade ganska kort skaft. Jag var inte så stor då och jag minns inte vem som hade redskapet med sig. Jag tror att själva kulan var dimensionerad för ett visst avstånd. Ett långt skaft skulle kunna ha använts för port- eller luckgångjärn på andra våningen.

70
En liknande har jag hjälpt till att använda för att rikta gångjärn. Om den skulle användas som maskrosupptagare skulle man vara tvungen att slå ner den med slägga eftersom den är så trubbig. Både maskrosrötter och cikoriarötter användes för att tillverka kristidskaffe. Men för det ändamålet använde man en vass spade och helst på hösten. Alla maskrosupptagare gör en motsatt effekt om de används på välutvecklade maskrosplantor. Då blir lite av rötterna kvar i jorden och då förlängs livslängden på maskrosplantan. En normal livslängd utan bekämpning är 3-4 år för maskrosplantorna och om små rötter blir kvar kan livslängden förlängas ytterligare 3-5 år.

71
Det som är mest intressant är handlingar som har hamnat fel och till och med i fel arkiv ochsärskilt olika privata arkiv från någon ämbetesman som råkat ha fått offentliga handlingar i sitt eget arkiv. Överlag brukar sådant som i förbigående omnämns utan att ha med saken att göra, vara mycket intressant.

72
Riktningen görs utan port och det är ju viktigt att avståndet för det övre och nedre gångjärnet är lika. Det kan hända att benens grovlek på riktaren är anpassad för en bestämd storlek på gångjärn. Normalt är timmerväggens del av gångjärnet islaget rakt in i timret och avståndet ska vara så att ringdelen (porten) av gångjärnet går att sätta på.

73
Det är portgångjärn i timmerstockar och det är undersidan av skålen som ska arbeta och benen rätar upp gångjärnet till rätt avstånd från väggen så att porten sitter fast och kan bli stängd.

74
Jag tror det är en gångjärnsriktare. Jag själv använt sådan och utseendet är likartad förutom själva handtaget.

75
Kan vara ide att kontrollera flera signum i kyrkoarkivet såsom G,O och P.

76
Jag har inte så stor erfarenhet av så sen nyodling,men drar paralleller med 1700-talets nyodlingar i mina trakter. Då gavs tillstånd att påbörja svedjande och röjning av mark i tingsprotokollen. Den norrländska nyodlingen är lite annorlunda och det är kanske först sedan nyodlingen skett som de blir lagliga ?
Jag tolkar nyodlinarna som angivna dagsverken bara gäller uppodling av jorden med svedjande stubbrytning och dikning.
Vissa bouppteckningar kan vara mycket utförliga och ger noggranna upplysningar. Kan vara ide att läsa dem och eventuella skulder i bouppteckning kan ge mera upplysningar.
Taxeringslängder och brandförsäkringar på skattsedlar kan ge en del upplysningar med byggår.
Hur är det med bilagor till (oftast signum H ) husförhörslängder, inflyttningsböcker. Kyrkans pålysningsböcker och protokoll till husförhören.
 
Det var några reflexioner  från Björn Engström

77
Rättvik / Rättvik
« skrivet: 2015-03-21, 19:22 »
För att få rätt uttal bör det skrivas Littzäl som oftat stavas litsel/litzel.

78
Äldre ord L - Ö / Possidera
« skrivet: 2015-03-11, 08:07 »
Innehavare, förvaltare och inte alltid ägare.

79
Yrken K / Kapitalist
« skrivet: 2015-03-09, 11:33 »
Man får komma ihåg att alla arbetsföra män skulle ha en titel. Den kapitalist jag har kommit i kontakt med bor på svågerns gård och är inte hemmansägare utan kom att ärva en hel del förmögenhet. Han var hjälpreda till gårdens skötsel åt svågern på den relativt stora gården med anställda arbetare. En del av arvet är sannolikt insatt i gården och därför tillfaller en del av gårdens avkastning, även honom. Om han hade levat på 1600-talet, skulle han mycket väl ha kunnat kallas husman istället.

80
Rättvik / Rättvik A:I:5A aid 370
« skrivet: 2015-03-07, 15:05 »
Namnet Henrik kan tyda på finsk anknytning. Säker finnbosättning finns i Bingsjö-Finnbacka och i flera byar i Boda. Sannolikt även enstaka i andra byar eller emellan byarna bland annat i Born-Gärdsjö (= kanske Dådran) som ofta är faddrar till bingsjöbarnen och med finskklingande namn.

81
I gammal folktro ansågs inte andar kunde kommer över vatten och därför skedde äldre begravningar på öar eller näs som gjorde att den dödes andar inte kunde komma tillbaks till sitt forna hem. De som avrättades ansågs knappast vara kristna och då gällde hednisk folktro och därför var det bra om den dödsdömde fick avrättas och/eller begravas/bli liggande på öar som gjorde att de inte kunde gå igen. Sannolikt var det därför vanligt att åtminstone i Kristendomens barndom att avrättningar gjordes på öar eller holmar. Vi har också liknande traditioner där man offrade björnskallar på björnskalleholmar. I lite mera modern tid var ofta avrättningsplatser i sockengränser som kunde användas för flera socknar.

82
Födelseböcker / Födelseböcker
« skrivet: 2015-02-27, 11:39 »
I SCB personalieböcker är det ganska vanligt med fel. I de riktiga personalieböckerna och särskilt födelseböcker finns ibland rättelser gjorda, både när det gäller dopnamn och födelsedatum. Ändringar kan vara gjorda långt efteråt.

83
07 Byggnader / Laga skifte - utflyttning
« skrivet: 2015-02-27, 11:33 »
Vid storskiftet i Svärdsjö 1858 skulle jag tro att 200-300 gårdar utflyttades av omkring 600. I min by utflyttades 17 av omkring 35. gårdar. Om man räknar med de som flyttade före storskiftets avslutning (utanför protokollet), men under skiftets gång och sådana som flyttade vid storskiftet men utanför det stora protokollet och bara beskrivit i de enskilda byprotokollen är det drygt hälften av gårdarna som blev utflyttade. Några flyttar också därefter ut till sina utskiften.

84
07 Byggnader / Laga skifte - utflyttning
« skrivet: 2015-02-24, 08:00 »
Storskiftet som skedde hos mig föreskrivs 2 år från slutliga protokollsunderskriften, men utflyttningen blev klar oftast mer än 2 år tidigare. I några fall innan det officiellt hade startat. Laga skiftet sker därefter när skogsmarken delas.

85
Äldre ord L - Ö / Ölträd
« skrivet: 2015-02-07, 08:55 »
Beteckningen -träd innebär att det är gjort av trä. Antagligen är det ett ölkar av trä eller annat träkärl för användning vid öltillverkningen. Ett möjligt alternativ skulle kunna vara jästkransen av trä som i sitt utseende kan ha ett trädliknande utseende. Beror på var i uppräkningen av föremålet.

86
Lärare / Lärarinna / Småskollärare / Småskollärarinna
« skrivet: 2015-01-22, 06:55 »
Jag har ingen kunskap om de lokala förhållandena.
Skolundervisning på landsbygden hörde till den kyrkliga kommunen fram till 1932. Det bör finnas uppgifter om henne i skolråds/kyrkorådsprotokoll. De är knappast tillgänglig på annat sätt än på Landsarkivet. Möjligen kan en del material ha överförts till den borgerliga kommunen såsom betygskataloger och det kan vara ide att kontrollera med kommunarkivet.

87
00 - Adoption / Mammas sida
« skrivet: 2015-01-12, 09:27 »
Kontakta folkbokföringen i Skattemyndigheten. Där bör det finnas när hon kommer till Sverige och eventuellt föräldrar, om inte fosterföräldrar (flyktingbarn).

88
Sundborn / Sundborn E:2 1/2
« skrivet: 2014-12-30, 19:54 »
Förutom kyrkböcker använder jag också domböckerna för Svärdsjö och i viss mån Sundborn av mina domboksavskrifter på omkring 2000 sidor. Johan och Jakob är söner till Gillius Ingelsson och de hade även en halvsyster Brita Israelsdotter.
 
Hälsningar
Björn

89
Sundborn / Sundborn E:2 1/2
« skrivet: 2014-12-30, 10:03 »
Det stämmer bra, då änkan gifter om sig 1681.

90
Var hittar jag domen? / Var hittar jag domen?
« skrivet: 2014-12-26, 08:38 »
De flesta domar som utdömdes, skickades meddelande till den församling där personen var skriven. De bör därför finnas i bilagor till husförhörslängderna (om de är bevararade) och under signum H (kan också finnas i protokollen för husförhören och ej skannade eller filmade om de är bevarade). De är mycket sällan tillgängliga på annat sätt än i respektive landsarkiv där församlingens böcker och handlingar finns. Kan också finnas kopior på skrivelserna till tings- eller häradsrätterna och sällan bevarade om de inte är avskrivna i själva domarna.

91
Malung / Malung A1:2a bild 106 sid 102
« skrivet: 2014-12-22, 06:03 »
Han flyttar inte långt Se nedanföre = 7 rader
Lars med familj flyttar till Lit.
Brodern Nils var min morfars morfars far.
 
Hälsningar
Björn Engström

92
00 - Arvsfrågor / 1834 ärvde hustrun eller sonen?
« skrivet: 2014-12-21, 10:52 »
Innan en änka eller änkling skulle gifta om sig, måste det uppvisas avvittringshandlingar (om det fanns barn som skulle ha fått sin del i arvet) innan det kunde bli något nytt giftermål.

93
00 - Seder och traditioner / Julprydnader
« skrivet: 2014-12-20, 09:27 »
Jag har sett flaggspel med både den äldre riktiga tyska flaggan och med nazistflaggan.

94
Yrken P / Pedagog / Barnpedagog
« skrivet: 2014-12-18, 19:29 »
I Svärdsjö anställdes en pedagogis omkring 1650 som undervisade utan att vara präst (kan möjligen vara en som börjat prästutbildningen). Sannolikt inte den första för att alla svärdsjöbor var läskunniga på 1680-talet.

95
Stora Kopparberg / Husförhör 1807 - 1817 (AI:10) Sida 229
« skrivet: 2014-12-01, 07:26 »
I några församlingar har man bytt beteckningar på bland annat husförhör. Mormonfilmat material har därför gamla beteckningar och nyscannat material har de nya beteckningar. Detta kan gälla St. Kopparberg och Rättvik, samt kanske ytterligare någon församling.

96
17 Juridik / Lönskaläge / Otidigt sängalag
« skrivet: 2014-11-24, 09:24 »
Barn födda före äktenskapet kan ha varit trolovningsbarn och därmed inte oäkta.

97
02) Ortnamn N - Ö / Österåtägt
« skrivet: 2014-11-20, 08:02 »
En by i Österå(bygden) heter bara Tägt (Täkt). När det gäller närheten av Falu gruva betyder ortsnamn med täkt att de odlats upp på 1300-talet. Dock kan platsnamnet -tägt också vara en inäga eller utäga som i vissa fall kan ha blivit bebyggd i sen tid.

98
Jag har ingen lokal kunskap. Jag skulle titta i arkivförteckningarna för aktuella församlingar och åka till aktuellt Landsarkiv för att leta i mikrofilmade eller scannat material. Normalt är omkring 10 % eller mindre del av kyrkoarkiven tillgängliga utanför Landsarkivet. Volymer med signum D, G, H, O och P kan vara givande. Exempelvis bilagor till husförhörslängde, födelseböcker och vigselböcker (H), kungörelseböcker (där flyttningar kungörs), protokoll vid husförhören, kommunionkladdar, kommunionböcker osv. Sådant material är väldigt ojämnt bevarade och lokala variationer med udda källor är vanliga.
Om det gäller längre flyttningar kan det ha utfärdats inresepass.
 
Hälsningar
Björn

99
01) Allmänt om efternamn / Tillnamn i äldre tid
« skrivet: 2014-11-03, 11:04 »
Frågan är ju vad är ett tillnamn. Skillnaden mellan gårdsnamn och tillnamn kan vara stor eller inte alls.Nu är ju gårdsnamnen fortfarande i hög grad i bruk fortfarande och vissa vet jag knappast vad de heter i efternamn.  De äldre soldatnamnen kan vara ett enskilt tillnamn som sedan blivit gårdsnamn. Exempelvis Plix, Wintz (Vins), Blå(ns). Kramp.Andra gårdsnamn Läbbers från (Lebert Larsson född på 1500-talet) och förvandlades till Löfbergs. Gårdsnamnen Örjas efter en Örjan som inte var skattebetalare 1538, Arns efter en Aron, Nygårds som belagd på 1580-talet osv. Geografiska namn såsom Hol, Slänje eller Slång (utslängd gård från bykärnan sannolikt på 1400-talet), Därvar och Darvarens mantal född omkring 1500 med känt egennamn. Jönsgården i Forsgårde kan härledas till 1482, då en Jöns köper gården och möjligen av fadern(?).
Dessutom finns gruvarbetare eller gruvdrängar med soldatliknande tillnamn sedan 1610-talet. Några har ju studerat särsakilt som tyder på finnar med finskklingande tillnamn. I mina finnbygder finns också en del finska namn som ger antydan till finska klannamn.

100
Födelse- och dopböcker / Sekretess
« skrivet: 2014-11-01, 15:18 »
Födelseböcker blir inte tillgänglig helt fritt förrän hela boken har passerat 70 år. Tillskrivningar efteråt kan inte kontrolleras för sekretessbedömning. Inte ovanligt att en del ändringar görs långt efteråt och vanligast är ändrade födelsedatum. SCB-utdragen görs inga ändringar utan de skickas direkt till Tabellverket-SCB

101
Murare / Murare
« skrivet: 2014-11-01, 07:40 »
Frågan är väl om murmästaren verkligen var tillhörigt något skrå. I mina trakter har det funnits minst två murmästare utan anknytning till skråväsendet. En gav upphov till gårdsnamnet Murmester som sedan har blivit efternamn. Den andra gav upphov till efternamnet Murman som är dubbeltydigt då han var född i byn Murbo.

102
Rättvik / Dödsruna Rättvik F:7 1791-1801 sid 243 nr 12
« skrivet: 2014-10-31, 20:07 »
S. i inledning till dödböcker betyder alltid Salig(e)

103
Äldre ord L - Ö / Löftesmän
« skrivet: 2014-10-31, 19:09 »
Dopvittnena kunde ha ombud och varför inte kalla ombuden för löftesmän.

104
Lärare / Lärarinna / Småskollärare / Småskollärarinna
« skrivet: 2014-10-29, 06:45 »
Boken med ungefär titeln lärare i Sverige, utkommen i början av 1900-talet (1903?) ger nog svar på frågan. Tyvärr har jag inte boken tillgänglig nu.

105
01) Allmänt om efternamn / Tillnamn i äldre tid
« skrivet: 2014-10-27, 06:20 »
Många gårdsnamn i mina trakter (Svärdsjö med omnejd) kan härledas till en första som byggt upp gården. I en del fall kan jag härleda dem till 1400-talet. I andra fall kan jag inte hitta uppbyggaren utan det ligger en bit före 1538. Några är soldatnamn från äldre indelningsverket eller Dalafänikan. Där man ju diskutera om det är ett äldre beteckning på gården som blivit soldatnamn och inte tvärtom. I vissa fall kan man ana olika klannamn med ett ursprung ur tidig medeltid eller vikingatid. Geografiska gårdsnamn är sannolikt äldre än sådana som har anknytning till enskilda personer.
 
Hälsningar
Björn Engström

106
Äldre ord L - Ö / Mantal
« skrivet: 2014-10-25, 10:37 »
Mantalslängder har normalt aldrig funnits i någon bykista. De upprättade på tingslagsnivå (Dalarna) och i övriga Sverige på häradsnivå. Ibland tingförda och eventuella avvikelser rapporteras ibland.

107
Äldre ord L - Ö / Mantal
« skrivet: 2014-10-22, 08:17 »
I slutet av 1600-talet infördes en spärr på minsta brukningsenhet på 1/8 mantal och i Dalarna 1/16 mantal (arbetare i Falu gruva ingen begränsning av minsta enhet). De som hade mindre gårdar kunde riskera att någon i mantalet kunde kräva lösningsrätt. Alla pågående uppbud upphörde när reglerna infördes (kanske 1690-talet) och alla uppbud fick börja om på nytt.
Vid t.ex. prästval behövdes gårdarnas skattekraft för att upprätta röstlängder.  
Hälsingland använder beteckningen öresland och olika subbar under huvudhemmanet (t.ex sssss1)
Observera att det är inte arealbaserat utan avkastningsvärde med areal tillsammans med jordens godhet.
Torp byggda på kronans mark blev kronotorpare tills de skattköpt sitt torp och kunde därefter bli enskild bonde. Många nyodlare glömde att skattköpa sitt torp och ibland utnyttjade olika bolag att skattköpa torpet och därigenom kunde de komma över tillhörande skog.

108
Titlar och befattningar / Byskytare
« skrivet: 2014-10-22, 07:59 »
En jämförelse för Falun gällde att det fanns två olika bergsregementen. Ett delvis roterat riktigt stridande regemente (roterade av bergsmännen som var befriade av roteringsskyldigheten i den normala roteregementena) och ytterligare ett lokal bergsregemente med omkring hundra man som höll ordning i staden som ett lokalt polisförband.

109
Äldre ord A - K / Brandstod
« skrivet: 2014-10-12, 09:32 »
Från mina trakter (Dalarna) beviljades brandstod efter värdering (gjordes av några ojäviga tolvmän och ibland med länsman) av tingslaget (motsvarar häradet i övriga delar av Sverige). Till Tingslaget betalade alla skatt efter röktal och ibland beviljades extra uttag.  
Det fanns översättningstabeller på alla varor så att det fanns ett värde på de olika sädesslagen. Skatteindrivningen (bland annat tionden) kunde vara fastställd till en viss mängd korn, men kunde betalas med råg istället. Sannolikt kunde 4 kannor säd växlas till dagsverken eller timmer efter årets kurs.

110
00 - Begravning / Begravd
« skrivet: 2014-09-27, 11:54 »
Det är ju 70 års sekretess och 1944 års uppgifter blir offentliga först efter årsskiftet och därefter någon månad innan uppgifterna finns tillgängliga på internet genom abonnemang (SCB-F)

111
Äldre uttryck / Äkta - oäkta m m
« skrivet: 2014-09-24, 09:26 »
När det gäller Prins Daniels efternamn Westling, kan man verkligen diskutera om det är äkta eller inte. Prins Daniels farfars morfars farfar Hans Jansson tar sig Westerling när han flyttar från Lima till Hanebo. Sedan omvandlas namnet till Westling om det nu var prästen som förkortade namnet eller han själv har jag dålig kunskap om. Med diskussionen om äkta eller oäkta namn måste ju Westling vara ett oäkta namn, när det är förändrats. Nästa oäkta blir när Prins Daniels farfar tar sin mors efternamn

112
Det är inte helt ovanligt att ett släktnamn övergår till patronymikon och efter någon generation återkommer släktnamnet igen. Ibland kan sambandet saknas genom bristande kyrkböcker eller andra urkunder.

113
15 Historia / Bomärken
« skrivet: 2014-09-17, 09:55 »
Normalt följer bomärket gården och inte folket. Inte ovanligt att bomärket kan bli upp och ner eller även spegelvänt. Delningar av gården innebär ofta att man gör ett tillägg till det ursprungliga bomärket, medan ursprungsgården behåller sitt gamla.  
 
Hälsningar
Björn Engström
Enviken

114
06 - Gårdsnamn / Gårdsnamn i Dalarna
« skrivet: 2014-08-30, 10:06 »
Det är sällan barnen använder sitt födelsegårdsnamn om de gifter sig till en ny gård och tar det som gårdsnamn. Det finns lite olika traditioner i olika socknar. T.ex. i Bjursås tar mannen ofta med sig gårdsnamnet till hustruns gård. Medan andra socknar nästan aldrig byter gårdsnamn även om gården säljs utanför släkten. Jag skriver alla med sitt dopnamn som förnamn. Efternamnet är alltid patronymikon och/eller efternamn och sist gårdsnamnet, som ibland övergår till efternamn huvudsakligen under 1900-talet. Detta system för att alltid hitta personen enkelt både som nyfödd och död i min stora databas. Om jag skriver om familjen får de förstås gårdsnamnet placerad före förnamnet.

115
17 Juridik / Prästers befogenhet om folks ohälsa
« skrivet: 2014-02-23, 06:37 »
Olika men och lyten kunde vara anledning till skattebefrielse från kvarntullsmantalspennningen (den tillfälliga skatten som infördes i början av 1600-talet och varade i 300 år). Icke arbetsföra och de som inte kunde försörja sig själva blev då skattebefriade. Dit hörde blinda, döva, handikappade, idioter, sinnesslöa och fattiga. Normalt var det prästen somavgjorde det eftersom han hade kontakt med alla medborgare i socknen. Därutöver kunde det finnas olika anledningar till varför de inte kunde lära sig läsa eller kunna katekesen och därmed inte få rätt att ta nattvarden.

116
1 st Gös nät telne (tälnar) af manhår  (hästman).
1 st. Swin hårs d:o.

117
Nettelduk är ursprungligen gjord av nässelfibrer, men har också använts som benämning för extra tunnt linnetyg.

118
Svärdsjö / Var bor de?
« skrivet: 2014-01-31, 07:49 »
Bengtsheds Röjsell.

119
Färdiga / Arkivering av äldre arvskifteshandlingar
« skrivet: 2014-01-30, 10:26 »
Hovrätterna infördes först på 1600-talet.

120
35 Äktenskap / Oenighet i äktenskapet
« skrivet: 2013-12-29, 07:20 »
I den mån de finns bevarade brukar detta finnas i protokollen för husförhören. De är nog ingenstans scannade eller mikrofilmade, så de är endast tillgängliga på Landsarkiven. Om det finns något beslut, skulle det även kunna omnämnas i Kungörelseböckerna.

121
Bjursås / C4 bild 57/sid 62
« skrivet: 2013-12-09, 06:20 »
... Achtiernbo ...... Stortächt

122
Byggnader och miljöer / Fint hus och familj, troligen Småland
« skrivet: 2013-12-06, 08:56 »
Bland annat olivträd behöver orangeri under vintern.

123
Tunn- / Tunnlagskarl / Tunlagskarl / Tunnelagskarl
« skrivet: 2013-12-06, 06:54 »
Sexman är en kyrklig förtroendeman och motsvarar till viss del kyrkorådsledamot. Tunnlag är en kameral indelning utan kyrklig anknytning. Gopa tunnlag i Leksand var under lång tid tillhörigt Leksand men de flesta kyrkliga förrättningar gjordes i Bjursås, som under sen tid överfördes till Bjursås. Tunnlagskarl får nog mera ses som en underliggande fjärdingsmannen, särskilt när fjärdningarna är stora. Han bör också vara en som samlade flera byföreståndare (inte byvaktare som var kyrkans sedlighetsövervakare och byttes ofta).

124
00 - Hemmanstyper / Hemman
« skrivet: 2013-11-28, 08:45 »
Ett hemman på 3/32 mantal innebär en fastställd skattesats. En gång var det också storlek på hemmanet, men med nyodlingar kan arealen och bördigheten ha ökat avsevärt och oftast förändrades inte skattesatsen vart efter nyodlingar och markförbättringar gjordes. Exempel finns att 1600-talets skattesatser låg kvar nästan exakt lika och med samma brukare i nästan 200 år (Dalarna).

125
Bjursås / Bjursås C4
« skrivet: 2013-11-25, 07:37 »
Kul(l)gärdet heter byn. Inte Daniel utan Samuel.

126
10 Folkliv / """"Auktion""""
« skrivet: 2013-11-25, 07:30 »
De flesta skogs- bruksarkiv finns inte hos Landsarkiv utan i privata arkiv. Kopparfors arkiv finns hos Härnösands landsarkiv. Bergsslagets arkiv finns i Dalarnas arkivcentrum i Falun.
 
Auktioner kunde vara inbördes eller offentlig. Om auktionen var offentlig bör det ha annonserats i lokaltidningen. Med mycket stor tur kan auktionsprotokollet finnas bevarat hos auktionsfirman.

127
10 Folkliv / """"Auktion""""
« skrivet: 2013-11-22, 17:08 »
Auktioner var privata handlingar om det gällde lösören och fanns endast som privata handlingar hos auktionist och troligen hos ägarna. Fastigheterna finns uppgifter om auktionsbelopp i fastighetsbok och inskrivningsmyndighet. Om auktion hölls som följd av obestånd kan protokollen vara bevarade av myndigheterna. Brukar ofta finnas hos skogs- eller bruksbolags arkiv.

128
Äldre ord A - K / Kölna / Kölnor
« skrivet: 2013-07-12, 07:31 »
Kölna vill jag översätta till mälthus och användes för att torka malt. I Svärdsjö socken har jag i officiella handlingar hittat 3 olika kölnor. Den sista omnäms i besiktning av byggnader som skulle flyttas vid storskiftet 1858. Omkring år 1854 omnämns en förstörd och icke flyttbar kölna. Det är tydligt att man skiljer på övriga torkhus som rior och torkbastur. I en privat beskrivning omtalas kölna på 1920-talet som beskriver händelser som skedde på 1870- och 1880-talet, där hela processen med öltillverkning beskrivs.  
I prästgården beskrivs i visitationsprotokoll om en kölna (1500-talet ?) och den har sannolikt brunnit ner och en ny har uppförts.

129
Som fattighjälpsmottagare var man normalt inte välkommen någonstans om inte han kunde försörjas av något barn eller annan släkting. En tanke om bruksägare ägde annat bruk kanske han blev flyttad dit. Eventuellt behövdes hans bostad för aktiva smeder

130
09 Döden / Innebränd!
« skrivet: 2013-06-16, 09:55 »
Om det står i domboken gäller det för att få ersättning för förlorad egendom och det gäller de allra flesta bränder. Frågan är om häradet fortfarande betalade ut brandstod eller inte, eller skötte värderingen av förlorad egendom. Ofta berättas utförligt om brandorsaken. Jag har inte sett anteckningar i domboken senare än omkring år 1800, men nu har jag inte läst så många 1800-tals domar utan huvudsakligen äldre domar. Anlagd brand behandlas förstås i domboken åtminstone om någon misstänkt finns.

131
09 Döden / Innebränd!
« skrivet: 2013-06-15, 07:18 »
Om det finns någon lämplig lokaltidning, kan det mycket väl finnas någon notis om det.
 
Om det har uppkommit större skada på byggnader eller egendom kan det finnas i domboken, men endast lagtima domar. Vid den här tiden börjar allmänna brandförsäkringar (osäker på tidpunkt), dels som obligatorisk skatt och för särskilt tecknade försäkringar. Tidigare var det häradets som utbetalade brandstod efter besiktning och värdering av några nämndemän och då finns det omnämnt i domboken. Eventuellt kan det ha blivit omnämnt i kyrkostämmoprotokoll, sockenstämmoprotokoll och andra mera udda kyrkoarkivarier som fattigräkenskaper. Eventuella kyrkoarkivshandlingar finns endast på Landsarkivet.

132
10) Namnbyte / Jonsson/Jönsson - kan det vara samma person?
« skrivet: 2013-06-11, 08:17 »
Det är inte ovanligt att det står i dopboken Jonas och i husförhörslängd Jon. Tillsammans i dopboken kan man använda Petrus, Andreas och Johannes. Senare i husförhörslängden används namnen Per, Anders och Johan. Det brukar vara vissa perioder och jag tolkar det som det är olika präster, varav en använder latiniserade och nästa rent svenska namn.
 
I mina trakter uppfattas Jonas (Jon) och Johan (Jan) som olika dialektala former av samma ursprungliga namn. En familj som har sin släkt förankrad helt och hållet på sin sida av dialektgränsen skulle aldrig ha två söner med namnen Jonass och Johan. Men har familjen anknytningar på båda sidor om dialektgränsen är det inte ovanligt att det finns både Jonas och Johan.
 
Rättvik och övriga egentliga Dalarna samt Hälsingland används Jonas och Jon. I Svärdsjö, Enviken och övriga Rumpmasriket används Johan och Jan. Användningen har varit mycket strikt och om ett barn döps till Jon, måste någon förälder ha anknytning från andra sidan gränsen. Endast då kan det finnas en Jon/Jonas och Jan/Johan i barnakullen. Normalt försvann Jon/Jonas som namn i senare led om inte ytterligare gränsöverskridning skedde.  
 
Under 1600-talet användes ofta namnet Joen istället för Jon/Jonas. I de flesta fallen har jag hittat deras anknytning till Jon/Jonas området. Under 1600-talet var ju giftermål vanligare över byar och socknar, än det blev senare beroende på strängare giftermålsregler (normalt krävdes godkännande om det fanns släktskap i tredje och fjärde led mellan de blivande makarna).

133
Tullpersonal / Visitör / Visiteur
« skrivet: 2013-06-10, 09:38 »
Mina besökare arbetade för landtullarna och jag har bara stött på tobaksbesökare och åtminstone minst ett fall finns i Svärdsjö dombok. Nu minns jag inte året men det måste ha varit i slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet (före 1725). Besökare finns antecknade i nattvardslängderna (ej scannade eller filmade) på 1740-talet (kanske även senare) och då bara 1-2 år i Svärdsjö. Sannolikt stationerade i (Över)Tänger (vintertull) och/eller Backa (sommartull). En tullstation som var Dalarnas största landtull för transporter till Falun norrifrån (Hälsingland, Jämtland och Norge) och med en tullnär och en medhjälpare.  
 
Jag har också hört tals om kaffebesökare men aldrig själv stött på det i någon urkund, men borde vara specifikt för städerna.

134
11 Föremål / Rullbjörn ett transportmedel för sten
« skrivet: 2013-06-08, 11:42 »
Alla i min byggd vet vad en räv är och många använder dem ännu idag och den är alltid enhjulig. Om de har två hjul är det en lisskärra som normalt har två skaklar, eller flâkâ. Lisskärra kunde användas för transport av skämsat hö och annars förståss på hävlar eller i stillkunt.

135
Tullpersonal / Visitör / Visiteur
« skrivet: 2013-06-07, 05:00 »
Besökare har också en liten annan betydelse, för att kontrollera om kaffe och tobaks förbuden sköttes. De försökte provocera brott genom att de försökte köpa tobak och sedan blev det tingssak för olaga försäljning som jag hittat något exempel på. Dessa besökare fanns bara korta tider i bygderna och brukar i bästa fall finnas antecknade i nattvardslängderna men inte i husförhörslängderna.

136
11 Föremål / Rullbjörn ett transportmedel för sten
« skrivet: 2013-06-07, 04:45 »
Hos mig heter det räv eller skjuträv (lokalt även varg). En modern version med gummihjul och järnrede använder jag dagligen. En gammal skottkärra hade låda eller kista som flak, men i princip låga flakrede.

137
10) Namnbyte / Jonsson/Jönsson - kan det vara samma person?
« skrivet: 2013-06-07, 04:34 »
Jon är normalt kortformen av Jonas. Jan är normalt kortformen av Johan. Det är MYCKET tydligt i områden där man använder båda formerna. Inte helt ovanligt att det finns både en Jonas (Jon) och en Johan (Jan) i samma barnakull. Jonas och Jon är vanlig i det egentliga Dalarna och Hälsingland medan Johan och Jan används i mina trakter (gränsen ligger bara 2-3 mil hemifrån). När det då finns en Jonas eller Jon kan man med säkerhet veta att det finns anknytning till Jonas-bygderna hos någon av föräldrarna. Därutöver finns en ännu mera kortform Jo som i bland stavas Joo (Särna, Idre).
I äldre tid skrivs oftast Jonas som Joen(s) och därmed kan den sammanfalla med namnet Jöns. Johan skrevs då som Joan. Därutöver kan man ibland hitta Jean och vilket ursprung det har är mera svårt att avgöra men det lutar åt Johan. Latinisering av Johan, Jan blir Johannes i samma mån som Anders blir Andreas. Då blir Jon också Jonas eller ibland även Johannes. Sällan skrivs även Hans som Johannes, men är ovanligt i andra kretsar än hos präster. I vissa fall kan det vara lite svårt att uttyda de exakta bokstäverna och prickar ovanför o:et kan vara svår att uttyda åtminstone filmat eller scannat material.

138
22 Mått, mynt & stämplar / Alnar - """"Brabandske""""
« skrivet: 2013-05-20, 14:07 »
Grunden till olika längdmått är tum, som fanns i stort sett i de flesta länder (inkl. Kina) om variationer mellan länderna är stor. Aln är ju 2 fot och 1 fot = 12 tum.

139
10 Folkliv / Leseferdighet på 1700-tallet
« skrivet: 2013-04-07, 12:19 »
En piga i Svärdsjö (nordöstra Dalarna)dog på 1680-talet. Det blev ting om hon skulle få begravas på kyrkogården eftersom hon inte hade lärt sig läsa. Hon frikändes eftersom hon gjort tappra försök och dessutom levt ett kristligt leverne. Det visar därför att läskunnigheten var mycket god under 1600-talet. I Svärdsjö anställdes en pedagosis åtminstone på 1650-talet som lärare. Han finns inte antecknad i någon kyrkobok, men han blir omnämnd i domboken eftersom han hade svårt att låta bli dottern i gården där han var inneboende och blir dömd för det.
 
Om man går ännu längre bakåt till omkring tusentalet i Novogorod. Där han man hittat tusentals näverbrev skrivna med runor. Man har lyckats följa en pojkes olika kladdlappar från som man uppskattar 8 års ålder.
 
Bouppteckningar och andra handlingar skrevs av betrodda skrivare, som förutom också texten även angav personers namn. Men då det inte var någon egentliga namnteckning måste namnteckningen signeras med bomärken. Tillgång till bläck var inte allmän och gamla människor som kanske inte skrivit sedan skolåren och hade svårt att formulera ord med penna och dessutom utan bläck.

140
10 Folkliv / Leseferdighet på 1700-tallet
« skrivet: 2013-04-02, 18:22 »
Jag vill noga säga att redan från mitten 1600-talet var alla läskunniga åtminstone på landsbygden. Kanske något sämre i städerna med folk som flyttade mera.

141
09 Döden / Ättestupa
« skrivet: 2013-03-17, 08:57 »
Under kristen tid är ättestupan en myt, men om den existerade före det ????
Däremot kan olika stup ha dödat människor när de fallit utför med flit eller våda.

142
Tullpersonal / Tullnär
« skrivet: 2013-03-06, 19:52 »
Vid landtullarna fanns tullnär och på de större landtullarna fanns en tullnär och en tullskrivare. Tullnären är den högre tjänstemannen och han hade lite högre lön än tullskrivaren. Tullräkenskaperna borde finnas bevarade. Tullare tror jag är en gränstullare.
 
Hälsningar
Björn

143
Sundborn / Sundborn E:2 1/2
« skrivet: 2013-03-01, 11:46 »
Gilius Johansson är född i Falu stad som son till Bergsmannen Johan Giliusson och Kerstin Danielsdotter på Lundtäkten.
 
Hälsningar
Björn

144
Det borde inte gå att få fram personnummer på internet på nu levande personer.

145
Porträttfynd (enskilda bilder) / #132389 - Män bakom risbuske
« skrivet: 2013-02-12, 09:32 »
Det är ett ateljefoto och framför sig håller de torrt ris (troligen från risig gran)som är beväxt med lavar.

146
03 - Hur hittar jag... / Gårdar
« skrivet: 2013-02-11, 07:56 »
Svenska gods och gårdar eller liknande böcker.
Hembygdsföreningen.
Lantmäteriakter.
Fastighetsböcker (finns delvis tillgängligt via SVAR och Landsarkivet i Härnösand).
Kommunarkivet.
Folkröresearkiv.
Länsmuseum.
Länsbibliotek ev. med bildsamlingar.
Frågelistor på bland annat Nordiska museet.
Ortnamnsarkiv och dess lappkataloger (finns på nätet)
Skrifter eller årsböcker från Hembygdförbund och/eller Hembygdsföreningar
JUF:s hembygdsuppsatser.
Hushållningssällskapens handlingar
Eventuellt andra odlingsföreningar som t.ex. Planteringssällskap och Mossodlarföreningar.
Mfl.

147
Mått, vikter och mynt / Mått, vikter och mynt
« skrivet: 2013-02-06, 14:19 »
Det beror på vad det gäller:  
Timmerhus mäts ju i varv och det varierar beroende på timrets grovlek. En vanlig dimension på timmer var 7 tum och 5 linjer i topp. Normalt växlades topp och rotände.
 
Man mätte också garn i varv, särskilt när harvor gjordes på knäppharvel.

148
Äldre ord L - Ö / Ransoning
« skrivet: 2013-02-01, 07:39 »
Det var ganska vanligt med kollekter och andra insamlingar för (krigs)fångar, särskilt efter Karl XII:s krig. Algeriske verkar dock osannolikt om det nu inte är någon plats i Ryssland. Många svenska krigsfångar hjälpte till att modernisera Ryssland. Jag har dock inget minne av något särskilt insamlingsdatum. Kanske Kungörelseboken (endast ev. tillgänglig på Landsarkivet)kan ge ytterligare upplysning om den är bevarad.

149
Äldre ord L - Ö / Waxkringla
« skrivet: 2013-01-28, 10:14 »
Allt vax var bivax i äldre tid. Under 1600-talet bedrevs ju biodlingen så att bina fick bygga vaxkakor utan hjälp och vaxet skördades till huvudsakligen vaxljus. Under senare tid har bland annat ett biredskapsföretag blivit dömd för att de blandade ut bivaxet med billigare råvaror. Om det hade använts till bara ljus hade det fungerat, men man sålde det även till biodlare och därav följde kakfall.

150
Sundborn / Sundborn E:2 1/2
« skrivet: 2013-01-28, 09:18 »
Tyvärr har jag inte nått längre bakåt på bergsmanssläkten än Gillius Johanssons farfar Gillius Ingelsson som dog före 1680.
 
Hälsningar
Björn Engström

151
Övriga kyrkoarkivalier / Personalieböcker
« skrivet: 2013-01-16, 17:23 »
Överlag är personalieböckerna korrekta, men visst finns det en del ihopblandningar och fel. Hustruns och moderns patronymikon är som regel de mest osäkra och kan vara ihopblandade med svärmoder eller mormoder. Men även vi gör ju fel ibland. Det var det som lästes upp i kyrkan som dödsruna efter den döde. Uppgifterna insamlades från de anhöriga och även olika kyrkböcker, med olika bilagor som sedan länge är försvunna.

152
Det kan finnas en utredning som bilaga till dödboken. Om den finns bevarade så finns den på Kyrkoarkivet (sannolikt signum H) i Landsarkivet och är inte tillgänglig hos någon av de som erbjuder scannat material.

153
Lokala adresskalendrar (landskap eller region) brukar ha uppgifter om enskilda näringsidkare sockenvis. De gavs oftast ut från slutet av 1800-talet (de äldsta jag sett är från 1870-talet) och en bit in på 1900-talet. Lokala länsbibliotek och Länsmuseer brukar ha åtminstone vissa år av kalendrarna, men borde väl också kunna lånas via fjärrlån eller att få kopior på aktuella sidor.

154
00 - Självmord / Självmord i domböckerna
« skrivet: 2012-11-02, 08:32 »
Normalt finns eller fanns intyg om självmord insända till pastorsexpeditionen. De ska då finnas under bilaga till dödboken om de är bevarade.

155
00 - Gravar / Kyrkogårdar / Hitta graven
« skrivet: 2012-10-26, 07:43 »
Om inte kyrkogården är omgjord brukar det gå att hitta äldre gravplatser. Man kan behöva gå igenom gravböckerna och därigenom lista ut exakt läge av graven oavsett graven har någon bevarad markering. Egen forskning på platsen brukar ge bättre resultat än vad kyrkogårdspersonalen kan lyckas med.

156
Tyvärr finns det alltför många faktafel i programmen. Några har jag påpekat, men de har inte ens gittat svara. Det borde ha faktagransakats åtskilligt mera före sändningen.

157
Släktforskare / Släktforskare
« skrivet: 2012-09-29, 06:57 »
Om en släktforskare säger att man är färdig eller klar i hela eller delar av sin släktforskning, då är han/hon ingen riktig släktforskare. En släktforskning kan aldrig bli färdig. Däremot kan man känna sig mer eller mindre nöjd med resultatet.
 
Jag själv har i stort sett gått ifrån min egen släktforskning, utan arbetare med hela socknars befolkning. Genom detta händer det ofta att nya släktingar dyker upp. Hela tiden dyker det upp nya 7- eller 10-männingar. Som målsättning har jag att försöka hitta alla barn till de som bott i socknarna och vill följa dem till döden. Det gäller också längre tillbaks än vad som man kan hitta i kyrkböckerna.

158
Gravstenar och gravplatser / Gravstenar och gravplatser
« skrivet: 2012-06-10, 08:08 »
Många äldre gravar har aldrig haft gravstenar utan på sin höjd ett träkors. Detta är mycket vanligt särskilt i det allmänna varvet, där man kunde begravas utan köpt gravrätt. Allmänna varvet kan man ibland med uträkning hitta rätt gravplats med hjälp av andra gravstenar. Begravda under större sjukdomsepidemier som t.ex. spanska sjukan hade ibland ett särskilt kvarter med begravda, och där är det ännu mycket svårare att hitta rätt gravplats.
 
Gravböckerna är ofta dåligt förda och ofta ofullständiga.

159
Ortnamn i Sverige / Ortnamn i Sverige
« skrivet: 2012-05-25, 07:56 »
E verke och flera verk och i bestämd form verken är det normala när det det fasta fiskeredskap, åtminstone i mina trakter. Hos mig användes verken bland annat att fånga lekfisk och bland annat mört.Sannolikt var e verke mera avancerat än en katsa. I mina trakter finns bland annat byn Stenverken.
 
Ordet verk i betydelse bruk kommer från en fast anordning i vatten. I olika skattläggningshandlingar brukar man tala om kvarnar och vattenverk.

160
Svinhuvud (Kopparbergsätten) / Svinhuvud (Kopparbergsätten)
« skrivet: 2012-05-17, 12:10 »
Om det finns släktskap mellan Lyder Svinakula och Jöns Svinhuvud, kan detta samband mycket väl finnas på kvinnosidan som är mycket bristfälligt känt. Ovanligt många kvinnor har ju bevarat Svinhuvudnamnet kvar i släkten. Ett möjligt indicium kan vara att namnet Lyder finns i senare ättlingar av Jöns Svinhuvud.
 
Indicium är ju långt i från något bevis, åtminstone detta vaga indicium. De påstådda sambanden som har figurerat mellan Svinakula och Svinhuvud är ju tillkomna av olika författare som själv inte har haft någon direkt anknytning till släkterna. Det har haft större värde om dessa samband har funnits inom släkterna som någon traditionsberättelse. Släkttraditionerna har ju ofta någon sanning med sig, om än mycket ändå är myter. Tills någon hittar ev. sådana äldre traditioner eller åtminstone något starkare indicium, bör vi låta dessa släkter vara obesläktade. Man vet ju aldrig kanske det händer. Vatikanens arkiv ??

161
Epilepsi / Fallandesot / Fallandesjuka
« skrivet: 2012-05-07, 07:50 »
En vanlig föreställning var att fallandesot berodde på drickande. Bland annat fick en präst tjänstgöringsförbud efter ett anfall under julottan. Efter mycket om och men måste kyrkoherden acceptera att det var fallandesot, men det måste i alla fall orsakas av sprit. Efter min uppfattning var nog inte hans alkoholkonsumtionen särskilt stor, utan det gällde att hitta en orsak och på hans tidigare platser fanns inga klagomål. Tilläggas kan att det fortfarande finns epilepsi kvar i släkten genom syskonättlingar, drygt 200 år senare.

162
98 - Osorterat / Hembygdsforskning
« skrivet: 2012-03-19, 07:49 »
Mantalsskrivna är de som bor där. Husbonden var den som ansvarade för betalningen av mantalspenningen (kvarntullsmantalspenningen). Fastighetsbok eller fastighetsregistret ger ofta besked om gårdens ägare från mitten av 1800-talet och möjligen något tidigare. Dessa finns på Landsarkivet i Härnösand och rätt Landsarkiv och oftast den äldre på rätt landsarkiv och det nyare i Härnösand.

163
Olika epidemier brukar finnas antecknade i provicinalläkarnas årsrapporter. Scarlakansfeber och hjärnhinneinflammationer blossade upp då och i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

164
09 Döden / Död-men finns ej i dödboken
« skrivet: 2012-02-18, 07:35 »
Normalt finns bara de inskickade avskrifterna av dödböcker (F-SCB) tillgängliga från ca: 1860 och framemot. Det är avskrifter av den riktiga dödboken, som inskickades en eller flera gånger per år till Tabellverket (SCB). När vi är så sent som under 1900-talet finns sannolikt även dödsnotisen på SCB-F, men uppgiften kan komma några år senare. Jag har mycket sällan sett kompletteringar till dödböckerna. I födelseböckerna är tillägg ganska vanliga och i samband med en vigsel blev man också tvungen att skicka in en komplettering att personen också var född.
 
Dessa utdrag har kyrkoherden ibland låtit bli att anteckna dödsorsak, som ibland finns antecknade i den riktiga dödboken. Men när han inte visste dödsorsak är det inte ovanligt att dödsorsaken inte är inskriven som okänd eller dylikt.  
 
Åtminstone från 1860 skulle personer som var kyrkskrivna också inskrivas i dödboken, även om begravningen skedde någon annanstans. Från den församlingen där begravningen skedde skickades normalt en attest till den församling personer var skriven på. Då är det vanligt att personen finns inskriven i bägge församlingarna och vanligen struken i F-SCB, där personen inte var skriven. Före detta var det ju i stort sett bara begravningsböcker. En person som dött på annan plats blev ju också antecknad i denna församlings begravningsbok. Ibland kan personuppgifter där vara mycket diffusa att det är nästan omöjligt att förstå vem som avses. Personer som dött av mistänkt brott eller självmord är inte alltid antecknade i död och begravningsböckerna.

165
Äldre uttryck / Ur mantal och Utan laga försvar?
« skrivet: 2012-02-14, 09:37 »
Man var också skattebefriad från mantalspenningen (kvarntullsmantalspenningen) om man var fattig. Arbetslöshet innebar alltså befrielse från mantalspenningen, men övriga skatter kunde man tvingas betala (t.ex. jordskatter och olika andra skatter allt beroende på tidsepok).
 
Ur mantal betyder skattebefrielse. Jag tolkar ur mantal som en primär uppgift och utan laga försvar sekundärt.
Utan laga försvar skulle kunna innebära att man inte kunde straffas för lösdriveri.

166
Stora Kopparberg / Stora Kopparberg C:4, bild 121
« skrivet: 2012-02-09, 07:51 »
Öfre Heden och inte Östra Heden.

167
Falu Kristine / Falu Kristine, FB, CI:11 (1802-1827)
« skrivet: 2012-01-24, 14:34 »
Jag hittar inte just denna födelsenotisen, men man använder Qv. och gl. som är förkortning på Qvarter och gål (=Gård).

168
Falu Kristine / Falu Kristine, FB, CI:11 (1802-1827)
« skrivet: 2012-01-23, 08:23 »
Falun är indelade i qvarter och gårdar.

169
Förnamn - J / Jean
« skrivet: 2012-01-14, 10:56 »
I kyrkböckerna står bara vad prästen skrivit och om det sammanföll med vad personen kallades vet vi ingenting om. Det är bara om någon skrivit privata brev eller han blivit omnämnd i privata dokument, vi får reda på vad han verkligen kallades.

170
Förnamn - J / Jon
« skrivet: 2012-01-12, 07:23 »
Jag hämtar mina källor ur min släktforskarerfarenhet genom studier av olika kyrkböcker och kamerala källor som huvudsakligen rör området Dalarna med lite större omnejd.

171
Förnamn - J / Jon
« skrivet: 2012-01-07, 08:34 »
Normalt är Jon en kortform av Jonas som också skrivs Joen särskilt under 1600-talet. Patronymikon Jonsson (Ionsson).
Normalt är Jan en kortform av Johan (Joan) och Johannes. Patronymikon Jansson eller Johansson (15- o 1600-tal samt 1900-tal)
Lokalt används istället Jo (Io) och Joa (norra Dalarna)
Vissa områden används nästan bara Jon och Jonas, medan andra används nästan bara Jan och Johan. I gränstrakterna är det inte ovanligt att i barnaskaran finns både en Jon och en Jan. Den lokala traditionen är så pass viktig att man ofta kan sluta sig till att i en familj med en son Jon i ett Jan område kan sluta sig att det finns anknytning till ett Jon område. I min trakter i gränsen mellan Dalarna och Hälsingland är det vanligt att båda formerna finns samtidigt. Rättvik och Hälsingland används normalt Jon eller Jonas. Men däremot har Svärdsjö och Falu-trakten traditionen om Jan eller Johan.
 
I vissa sammanhang finns också Joen (Joens) för Jöns. Ett problem kan vara att skilja på vokalerna a, o, e och ö, i otydliga skrivningar.

172
01) Domböcker / Renoverade domböcker
« skrivet: 2012-01-01, 11:13 »
I Svärdsjö tingslags renoverade domböcker finns ungefär hälften av domarna nedtecknade under det tidiga 1600-talet. Normalt gjordes ett kladdprotokoll som renskrevs och ytterligare en avskrift av hovrätten, som blev de renoverade domarna. Renovationer renskrevs av någon som inte kände till de lokala förhållandena. Normalt skrevs alla handlingar på lösblad som senare blivit inbundna till böcker. Ibland finns kladdprotokollen mikrofilmade, men de är svårlästa med mycket strykningar och infogade ord eller meningar.

173
Dop / Dop
« skrivet: 2011-12-16, 10:24 »
Ibland finns det angivet var dopet skedde som i prästgården och i hemmet. Jag tror dock att många fler dop skedde i hemmen än vad många tror. Jag tror också att många dop skedde i praktiken av någon annan än prästen eller av prästen men utan barn. Sedan bekräftades dopet av prästen i kyrkan. Möjligen skedde dopet av prästen med fader och dopvittnen och/eller faddrar, som sedan följde fadern hem där dopet fullföljdes med vigvatten.  
Det var ju inte ovanligt att man bodde flera dagsfärder från kyrkan och att frakta ett nyfött barn till kyrkan med någon amma känns inte troligt.
 
Prästen kunde dömas till böter om barnet var 7-10 dagar gammalt och det dog odöpt.
 
Jag har stött på när faddrarna har haft ombud för sig. Då borde det även vara möjligt att barnet kunde också ha ombud för sig.

174
Källkritik / Generationskopplingar grundade på mantalslängd
« skrivet: 2011-12-08, 12:48 »
Det är ungefär lika stor chans att Erik Jonsson är svärfar istället för far åt Anders Eriksson. Men det finns många andra möjlighet som t.ex. syskonbarn åt mannen eller hustrun. Det kan också vara hustruns första man och sedan hennes andra man.  
 
Om det är ett ovanligt namn ökar chansen, men även då kan det vara syskonbarn som har samma ovanliga namn i släkten.  
 
Jag har sett så många mycket invecklade släktskap att jag inte skulle använda bara mantalslängderna för att hitta släktskap. (Ett exempel kan jag nämna att mannen är gift andra gången med en kvinna i hennes andra gifte och sedan dör hon. Därefter gifter han sig med hustruns styvdotter, som hon övertagit från sin andra mans första gifte.) Det bör finnas ytterligare bevis eller åtminstone flera indicer för att jag skulle använda mantalslängderna. Nu kan i och för sig mantalslängderna under enstaka år ha släktskapsuppgifter.

175
Övrigt om förnamn / Normering av personnamn
« skrivet: 2011-11-30, 07:58 »
De olika varianter av Jon/Jonas/Joen/Jan/John/Johan är två olika namn. Jon och Joen är en förkortning av Jonas. Jan och John är en förkortning av Johan/Johannes. I olika områden nominerar ett av dem och vid gränsområden är det inte ovanligt att en son heter Jon och en annan Jan. Lokalt förekommer också varianten Jo/Io.
 
I äldre sammanhang döper jag om alla Stina till KriStina i min databas eftersom jag då söker på Kri* eller K*. Lokalt är varianten Kerste/Kerstin = Kristina. Mera sällan används Karin/Kristina/Kerstin, utan det kan vara tre olika namn. Greta döper jag om till MarGreta och kan söka på Mar*. I min trakter skrivs mera sällan Margareta utan oftast Margreta. Den stora bokstaven mitt i namnet visar att de ofta kallades för kortformen.

176
Äldre ord A - K / Fånig
« skrivet: 2011-11-16, 05:48 »
Många beteckningar i hfl. berättar om olika lyten och men som kunde vara en anledning till befrielse från mantalspenningen. Fånig var en sådan och innebär oftast att person inte kunde försörja sig själv helt och hållet och var därför skattebefriad.

177
Jag får tacka så mycket för uppgifterna. Gravsten och minnesten och hans verksamhet i Ryssland finns i boken om Nikitas historia, skriven på ryska.  
Någon som vet om han har någon koppling till Svinhufvud-släkterna ?

178
Jag söker Christian Christiansson Stevens föräldrar och ev. nu levande släktingar i Finland. Han föddes i Fredrikshamn den 30 januari 1781 (lucka i födelseböckerna). Han startade bl.a. Nikita Botaniska trädgård utanför Jalta på Krim (Ukraina). 1817 adlades han och fick namnet von Stevens. Han dog sedan i Simferopol 30 april 1863.
Finns det någon anknytning till släkten Svinhufvud ?

179
Meijer / Meijer
« skrivet: 2011-10-23, 08:32 »
Alexander Meijer var född 1824 i Österbyn Svärdsjö och var Kalle Jularbos morfar.

180
Vanligen är bostadshs kryssmärkta, som alla tre byggnaderna är på bilden. Många skifteskartor är avritade före skiftet och gränserna markeras som skiftet fastställs. Alltså kan kartan vara ritade före ev. utflyttning.  
Visst kunde bostadshus vetta mot söder, men köket var oftast mot norr.

181
När barnen får två förnamn försvinner oftast patronymikon. Men vi komma ihåg att vi väldigt lite hur de själva kallade sig, utan bara hur prästen skrev deras namn.

182
Ett olyckligt uttalande av Ted att det är sällsynt med borgerlig vigsel på landsbygden. Det är inte sant utan är ganska vanlig från senare delen av 1800-talet. Nästan alltid är någon av kontrahenterna medlem i någon frikyrka, men inte nödvändigtvis någon sekt. I enstaka fall förekom även när vigseln skulle ske mera hemligt.

183
03) Osorterat / Vigda/födda i Falun i början på 1950talet
« skrivet: 2011-10-06, 18:51 »
Då det så moderna uppgifter har jag sänt något mera direkt till din epost, med ytterligare frågor. Med svar på dessa frågor finns det chans att få fram uppgifter om din morfar.

184
03) Osorterat / Vigda/födda i Falun i början på 1950talet
« skrivet: 2011-10-06, 16:15 »
En tänkbar person är Nils-Olof Karlsson på Ramsnäsholm 1:1 i Vika. Han är född i Mora 7/3 1952 och död 2/7 1952.
Om jag förstår rätt så är Ramsnäsholm en udde i Vikasjön som har förbindelse med sjön Runn.

185
Dialekter / Dalabyggdmål ord
« skrivet: 2011-10-06, 16:00 »
Nu är jag ingen expert på Gagnefsmål. Min dialekt är enviksmål (60 km från Gagnef) för mig är  
håld = handtag = handle
skimmel = strimma = streak  
snöskimmel är obekant för mig

186
Kusinäktenskap / Kusinäktenskap
« skrivet: 2011-09-24, 08:46 »
Många var mycket rörligare än de flesta tror förr. Däremot var giften mellan kontrahenter som hade arvsrätt till jord svårt att lösa. Endast genom att ett syskon gifter sig till samma avlägsna by som den utflyttade kunde man lösa arvsrätten. Behöver inte vara samma gård utan kunde också vara en granngård. Jordbyte kunde ju göras utan föregående uppbud och var svårt att stoppa.
När det gäller giftermålsmönster före kyrkbokföringen var det vanligt att giftermål skedde mellan två släkten. Det kan ibland vara ett indicium på ursprung om man följer giftermålsmönstret. Jag har löst några sådana fall, med ytterligare källor.
 
Tidigare var ju äktenskap i tredje och fjärde led förbjuden. Det kunde dock ordnas med en slant till prästen (eller kyrkan ?)

187
Byggnader och miljöer / Vad sysslar man med här ?
« skrivet: 2011-09-18, 07:36 »
Bilden är sannolikt arrangerad och ingen verklig bild från arbetet. Själva sättningen gjordes genom att man försiktigt lade ner potatisarna i fårorna. Redskapet är sannolikt en ombyggd rist.
 
Det var inte ovanligt att man plöjde ner potatisarna och använde en plog som normalt användes för att plöja slutfåran på åkern vid dikeskanten. Särskild potatisåder var inte så vanliga. Samma plog användes också vid upptagningen. Jag har själv varit med på detta.

188
Hemmansägare / Hemmansägare
« skrivet: 2011-09-15, 13:01 »
Förr var inte titlarna så viktiga utan de flesta var utan titel om de inte var högre uppsatt tjänsteman eller i något bruk. Under 1800-talet kommer alltfler att få titlar i kyrkböckerna. Visst förekommer titeln bonde men oftast var ingen titel angiven. Lite olika i olika församlingar. Jag misstänker att det blev någon typ av rekommendation att prästerna skulle ange titlar hos alla husfäder. Jag tror att det var meningen att man skulle indela hushållen i olika kategorier, när man skickade in uppgifterna till Tabellverket.
Arrendator är en beteckning på jordarrenden som blir vanlig omkring 1900. Före det var de landbönder som oftast innehöll olika tvångstjänster till jordägaren och detta var hela eller delar av arrendeavgiften. Arrendator var då arrenden av bruk och olika anordningar som kvarnar, sågar och ålkistor. Men man talade också om arrenden av jorddelar när någon var delägare i egendomen oftast genom arvslotter, som hemmansägaren betalade avrad för.
 
Diskussionen om olika torps äganderätt är mycket mera komplicerat än vad som antyds tidigare. Redan under medeltiden kunde kronotorp eller täktegårdsjordar övergå som ägd jord till brukaren. De flesta hade garanti på brukningsrätt och att brukningsrätten kunde gå i arv utan inskränkningar, så länge man betalade jordskatterna. Oftast skrevs kungliga brev på brukningsrätt eller äganderätt och i vissa fall kunde täktegårdsjord bli bergsfrälsejord genom kungliga donationer. Kungliga nedsättningsbrev gav skattefrihet för jordskatterna under ett antal år (som mest 100 år och senare 6 år).
 
Gradering av den odlade jorden gjordes åtminstone när revlängderna för yngre infdelningsverket upprättades (1688-1692). Men även tidigare beräknades skattekraften efter jordens skattekraft och inte bara efter areal.

189
Äldre ord A - K / Buttstör / Buutstöör
« skrivet: 2011-09-15, 12:18 »
Det är väl vad vi kallar spâo alltså en spak att röra om i en butt. Dit skulle väl också kunna räknas smörkärnestaven. Men en smörkärna skulle vi aldrig benämna butt utan som stävo. En butt för mig är ett vidare träkärl och oftast lägre än en stäva. I alla fall är förhållandet mellan höjd och bredd annorlunda.

190
Utanvidsfolk is not the right same as Backstugusittare. Sometimes the same but mostly not. Utanvidsfolk live on a smaller area than the bigger farm and mostly on the farms land in an other place in the village or in an other village. Perhaps is the correct word yard. Sometimes is this yard a small farm with perhaps 10 acres land and sometimes only a house with 1 acre land there the family live and the father was craftsman. In Hälsingland (Gävleborg) is mostly utanvidsfolk bigger than other places but is could be different between yards and parish.  
 
 
Husman is mostly a brother or other relative to a farmer. Sometimes he has own land and sometimes he own some land together with his relative. Sometimes husman had own animals and own house but sometimes not and he live together the relatives. A common title in the place who come people from Finland and they build new farms in the forest.

191
Äldre ord A - K / Bolek
« skrivet: 2011-09-05, 11:04 »
Tingspenningen (här finns ju inga härader) togs ut per rök.

192
Äldre ord A - K / Fnuggagräs?
« skrivet: 2011-09-05, 10:28 »
En gissning att det är stagg (Nardus stricta).

193
35 Äktenskap / Barn född på samma dag som giftermål
« skrivet: 2011-08-22, 20:02 »
Det förekom vigslar med ombud. Jag har sett uppgiften någon gång då den blivande mannen var i krigstjänst. Normalt sköttes vigseln före avfärd och utan normal lysning, men åtminstone en gång skedde det med ombud. Så det borde väl vara möjligt även för bruden att ha ombud. Efter barnafödandet var ju hon oren och inte fick komma till kyrkan förrän vid kyrktagningen. Även faddrarna vid dop kunde ha ombud, som ibland är namngivna. Jag tror också att barnet inte alltid var närvarande vid dopet.

194
Begravningssed / Begravningssed
« skrivet: 2011-08-22, 19:33 »
Vanligen skedde begravningen på söndagen och före högmässan (klockan 10). Detta skedde åtminstone i Enviken till slutet av 1950-talet. Jordfästningar i kyrkorummet upphörde omkring år 1800. I Svärdsjö fattades detta beslut på 1790-talet och därefter blev det jordfästningar på kyrkogårdarna i Svärdsjö och Enviken samt senare i Svartnäs. Under rödsoten 1809 fanns tillfällen när mer än 20 kistor fanns i kyrkan.

195
Några ord som nämns i diskussionen och den betydelse de har för mig i ord som jag fortfarande använder, samt några andra tänkbara tillhyggen.  
Katsa är ett fast fiskedon med störar nerslagen på grunda ställen i sjöar och vattendrag och sannolikt ett gammalt svenskt ord. Jag vet av resterna av dessa på några ställen och de är sannolikt från medeltiden. Möjligen har det också varit namnet på större flyttbara mjärdar.
Kratsa = kraftigare harka för nyodling bland annat, oftast med kraftiga träpinnar ev. järnskodda.
Spjäla = tunn flat ribba
Speta = tunn ribba eller sticka
Spao = träspak

196
Äldre uttryck / Kara bort
« skrivet: 2011-08-14, 14:17 »
Man karôr mä e karo å ärô groft så går å jör ô mä e hârkô å. Ärô grannt kann en å ta hanna å ällô å e spâo.

197
Dialektalt uttryck / Dialektalt uttryck
« skrivet: 2011-08-13, 07:41 »
Jo vi kan bôttnâ mä nå grovt inna vi ske ät nå finduppâ ällôr sôvôl. Män på/i sjöön kan vi å bôttnâ ällô å intê.
Bottna = grunda.  
 
Kôlbôttn , kôlbôttnslann
Botten = tillgjord plats

198
Äldre ord L - Ö / Långhilla
« skrivet: 2011-08-12, 07:38 »
Hill = hylla, planka eller list för att ställa föremål eller diskar (trätallrikar).
Långhilla = långhyllan

199
Dialektalt uttryck / Dialektalt uttryck
« skrivet: 2011-08-12, 07:24 »
Jag går förstås också ôpp på bôttn eller yvô bôttnô (vinden över övervåningen)samt föjsbôttn, hârbsbôttn eller lirsbôttn.

200
Domböcker / Domböcker
« skrivet: 2011-08-11, 09:08 »
Först skrivs ett konceptprotokoll (ibland bevarade och mikrofilmade). Detta renskrevs av samma skrivare. Dessa protokoll inlämnades till hovrätten och det skrevs av som kopia av annan skrivare. De första renoveringarna saknar många domar och oftast är bara knappt hälften av domarna avskrivna i renoveringarna.
 
När man filmade domböckerna så filmades i första hand tingsprotokollen och där de saknades kompletterades med filmningar från renoverade protokoll. Men en del domar är ändå inte filmade utan de har glömt bort någon dom. Man kan se ibland att man refererar till ett datum som inte finns mikrofilmat. Någon gång kanske de saknas både som tingsprotokoll och renovering, men oftast finns det i någon del. Enstaka kan ha varit i så dåligt skick att de inte kunde mikrofilmas och fick inte hanteras. En del av dessa kan vara reparerade så att de är tillgängliga nu.

201
Bogna = En planka bognar av tyngden när man går på den.
Bôrnâ = något trä blir krokigt eller svällt sedan det blivit blött och fått fel form.

202
Skräddare / Sockenskräddare
« skrivet: 2011-07-28, 16:47 »
En sockenskräddare (även snickare, skomakare) var befriad från jordeskatter men betalde istället gärningsören. I mantalslängderna är de oftast sist under beteckningen gärningsmän

203
10 Folkliv / Skulder vid sin död
« skrivet: 2011-07-26, 19:22 »
Normalt betalades varor och tjänster aldrig kontant utan betalningsterminerna var ett antal månader. 6 eller 9 månaders betalningsvillkor var vanligast. Från auktionsprotokoll (särskilt före amerikaresan) ser man oftast att betalningstiden var 9 månader.
Arv och köp av egendom skedde oftast med reverser. När sedan den barnlösa brodern eller systern dog så försvann en del av arvsskulden.  
Det är mycket tydligt hur jordägandet var spridd på många avlägsna släktingar och var inte de som bodde på gårdarna. Ofta var olika skuldesedlar pantsatta med jord. Pantsatt jord kunde övergå till nya ägare utan föregående uppbud. Därigenom kunde man kringgå dåtidens jordförvärvslag.

204
17 Juridik / """"Skriva till kungs""""
« skrivet: 2011-07-21, 20:00 »
Många tillstånd finns i Församlingsarkiven. Jag har sett några tiotal sådana tillstånd i olika församlingsarkiv.

205
Färdiga / Utvandrare i bouppteckningar
« skrivet: 2011-05-02, 09:33 »
I många fall nämns arvingar som finns på känd eller okänd plats och då utses en ställföreträdare för dem. I några fall dödförklaras emigranten och jag förmodar att det avsatta arvet fördelas mellan de svenska arvingarna. Det har dock visat sig att ibland kommer den döde tillbaks och de svenska släktingarna kan erhålla mera arv.
Men det förekommer också att barn tar ut sitt arv i förtid vid utvandringen och ska därför inte omnämnas i bouppteckningen. Egentligen borde de dock omnämnas med anteckning att de fått ut sitt arv i förtid. Detta har jag dock bara sett vid ett enda tillfälle. Däremot har jag stött på flera förtida arv.

206
Han var vice pastor i Enviken under tiden juni 1881 (från Aspeboda) och oktober 1882 (till Transtrand). Han var mycket omtyckt och hjälpsam mot alla och han gjorde många dagsverken hos bönderna i socknen. Han anges ha varit mycket stark. Han var dock frispråkig och han ansågs vara uppkäftig mot biskopen, vilket gjorde att han fick avsked och blev troligen förbjuden att utöva prästtjänster. Efter detta emigrearade han och han ska ha dött i Amerika 1904.  
 
Hälsningar
Björn Engström

207
00 - Begravning / Själaringning
« skrivet: 2011-03-29, 10:18 »
En del självspillningar finns antecknade i begravningsboken, men det varierar nog beroende på präst. Jag har även hittade avrättad personer antecknats i begravningsboken, trots att de bränndes vid avrättningsplatsen.
Även i andra fall förekommer begavning utan klockor och då gäller det personer som haft ett liv med moraliska felaktigheter som inte påverkade deras rätt att begravas på den ordinarie begravningsplatsen och inte på norra sidan eller utanför kyrkmuren (som var den normala placeringen för självspillningar. Ibland fanns särskilda övergångar på kyrkmuren för sådana lik fick inte gå genom kyrkmursgrinden.
Kyrkringningen kunde också vara beroende av förmögenhet och den som gav rika gåvor till kyrkan kunde få mera ringning än den som saknade medel.
 
En fundering när det gäller guldsmeden är om han inte var protestant utan katolik. Under tidiga 1600-talet var inte katolsk tro tillåten och kunde vara orsak till dödsstraff. Senare blev det inte riktigt lika förbjudet, men ändå inte fullt ut accepterat. Min teori är att guldsmeden hade inte konverterat till protestantisk tro och därför skedde begravningen utan ringning.

208
17 Juridik / Medborgerligt förtroende
« skrivet: 2011-03-16, 19:00 »
Att bli dömd till enskild skrift gjordes oftast bara genom kyrkans domstol som kyrkostämma eller kyrkoråd och till och med av kyrkoherden. Det behövdes inte vara straffbara handlingar enligt svenska lagboken, utan också bara moraliskt dåligt uppträde. Vanligen blev modern till oäkta barn utsatt för hemligt skrift eller enskild skrift. Normalt skedde förhör av alla som ville begå nattvarden före högmässan.  
Förlust av medborgerligt förtroende var nog ofta ett flytande begrepp. En som blivit dömd till förlust av medborgerligt förtroende flyttade till Amerika och gifte sig. Han hann flytta hem och även dö innan den utdömda förlusten hann avtjänas. Han dömdes för dråp och efter avkänat fängelsestraff dömdes han till ytterligare ett antal års förlust av förtroendet.
Rösträtten var ju tidigare beroende av förmögenhet.
Under tidigt 1600-talet har jag hittat personer som var dömda till fredlösa. Bl.a. blev en fredlös icke beviljad sytning.

209
Äldre ord L - Ö / Själv
« skrivet: 2011-03-11, 12:11 »
Jag kan tänka mig några olika alternativa betydeser.
1. Det verkar ha funnits två typer av nedsättningsbrev. Först ett mera kollektivt brev och sedan på speciella torpställen. I Svartnäs finns ett brev omnämnd från 1603 eller 1604 som inte anger någon speciell person och sedan individuella nedsättningsbrev. Man skulle kunna tänka att det varit 4 som haft ett gemensamt förbrev.
2. En annan tänkbar betydelse skulle vara att han var fjärde brukaren av torpet.
3. Det är ganska vanligt att man berättar att det finns släktskap mellan två parter som tänker gifta sig. Då beskrivs ofta att de var släkt i tredje och fjärde led. Det innebar att man måste betala lite extra till prästen för att giftermålet skulle kunna fullbordas. Det är vanligast under perioden 1630-1690. I många domböcker finns fakta som saknar betydelse för själva målet. Dessa sidoupplysningar är oftast det som är mest intressant. Man skulle kunna tänka sig att det finns ett släktskap i fjärde led mellan svärfadern och mågen. Normalt när det gäller personer som har bott på platsen länge har släktskapet mycket stor betydelse för att överlåta bördsjord. När det gäller relativt nyinkomna finnar var bördsrätten inte så viktig, men kan ha angetts ändå enligt normala förhållanden. Om torpstället hade ärfts borde det finnas bördsrätt och inte vara ansedd som aflinge jord.    
 
Hälsningar
Björn

210
Lärare / Lärarinna / Läsare
« skrivet: 2011-03-03, 07:24 »
Hej Maud !
Sannolikt är det en som undervisade barnen och som ofta kallades pedagogis. Redan i mitten av 1600-talet var ju de flesta läskunniga och i synnerhet de från landsbygden och i Västerås stift. I de flesta fall krävdes läskunnighet för att få ta nattvarden och förhör hölls före högmässan om de var berättigad att ta nattvarden. Det är mycket litet känt om vilka som undervisade barnen och många vill påstå att läskunnigheten var dålig. Men det är oftast inte sant. Läskunnigheten försämras under 1700-talet och i första hand bland allmänheten i städerna och bland de som flyttar ofta. Prästerna hade svårare att kontrollera befolkningen.
För att kunna analysera betydelsen är det lättare med hela texten och inte lösrykta ord.

211
Sådana beslut ska finnas i bilagorna till vigselboken. Om dessa handlingar finns bevarade bör de finns under Signum H. Oftast är inte dessa scannade eller mikrofilmade. Vanligen är endast 5-10 % av kyrkoarkiven tillgängliga utan arkivbesök.

212
Äldre ord A - K / Ebängd / ebängder
« skrivet: 2011-02-27, 08:28 »
Jag använder snarare motsatsen i samma betydelse bännug som trilsk och svårhanterlig och vi använder det huvudsakligen om föremål och mera sällan om personer.

213
Husförhörslängder / Husförhörslängder
« skrivet: 2011-02-22, 09:36 »
Flyttlängder (B-volym) och ev. kungörelseböcker (sannolikt ej scannad eller mikrofilmad)om flyttning sker till annan församling. Enstaka församling har fört flyttlängder även vid flyttningar inom församlingen.
Kommunionlängderna brukar vara förd så att personen tar nattvard på nya bostadsorten. Ev. kan kommunionlängder finnas som inte är mikrofilmad eller scannad. Även nattvardskladdar kan finnas bevarade. Det är dock inte säkert att det registeras i den nya byn.

214
Betygskataloger för skolorna fördes åtminstone från 1850-talet och kan finnas bevarade i kommunens arkiv.

215
Äldre ord L - Ö / Skrift / Skriftad
« skrivet: 2011-02-21, 08:01 »
Nog har jag sett ett antal domar om hor (enkel eller dubbelt) och lägersmål, utan att något barn hade fötts. Det är dock större svårighet att bevisa och förmodligen fanns många påstådde fall som dock aldrig kom upp på tinget för brist på bevis. Jag har inte sett någon dödsdom för hor utan barnafödande och mot nekande. Inte ovanligt med horsmål mellan soldathustrur, där soldaten var borta och det var okänt om han levde eller inte.  
Några fall har jag sett att barn besovit varandra (av olika kön) och det diskuterades barnens ålder, men dessa konstaterades att de var för unga att kunna begå olagligheter.

216
Väv- / Bandvävare
« skrivet: 2011-02-21, 07:39 »
Yrket bandvävare var vävare som gjorde smalare vävare och skedde mera fabriksmässigt. De flesta kvinnor vävde sin band själv i enkla bandvävstolar i form av en klyka. Det var vanligt att kvinnor vävde band under sin tid som vallpigor och de flesta kunde väva under vandring.
En stor användare av textilier är förstås soldatväsendet. Därutöver köpte oftast borgerskapet sina kläder och gjorde dem inte själva. Finare band av silke gjordes inte i enkla vävstolar. Möjligen är gränsen mellan strumpvävare, bandvävare och snörmakare flytande. Strumporna vävdes oftast och sedan sömade man ihop dem fast det åtminstone i Finland fanns strumpstickare som gjorde militära strumpor.

217
Bildgåtan - Övrigt / Folkdräkts identifiering
« skrivet: 2011-02-17, 14:51 »
Det är ju naturligt att olika daladräkter (från egentliga Dalarna) blev populära eftersom de var i huvudsak i bruk en bra bit in på 1900-talet och utan avbrott. Genom olika arbetsvandringarna som skedde huvudsakligen till Stockholm och Uppsala, då hade kullorna sina naturliga festkläder på sig. Därför är ofta sockendräkterna helt naturliga och kunde hittats i hela Sverige, England och Ryssland. Det är kanske troligt att de som hade Rättviksdräkter på sig i Marstrand var rättvikskullor som bara bar sin vanliga finklädsel. De olika varianterna från de olika byarna hade suddats ut tidigare och i någon mån standardiserades utseendet till huvudortens variant. De olika moderna folkdräkterna från andra orter är ofta konstruerade folkdräkter med någon historisk förankring.

218
När det gäller namn i äldre tid är det ju den enskilde prästens skrivning vi använder. I de flesta fall vet vi inget om hur personen själv kallades eller stavades. När nya präster tillträder kan det bli förändringar, särskilt om prästen kom från andra platser med andra traditioner. Ibland kan även kyrkböckerna spegla vad de kallades och det var troligen vanligare när en ny präst tillträdde.  
 
Under 1500- och 1600-talen användes nåstan bara Johansson/Johansdotter och senare används det ofta tillsammans med Jansson/dotter. Därutöver fanns Joensson, Jonsson och Jonasson. Johansson kunde också skrivas Joansson. Åtminstone i mina trakter har aldrig Johansson/dotter försvunnit men tidvis dominerade Jansson/dotter. Strax före det blev efternamn förändrades det flesta Jansdotter till Jansson.

219
Sundborn / Sundborn husförhör AI:1 1680-1699 sid 29
« skrivet: 2011-02-16, 11:22 »
Henrik Henriksson Målare som levde omkring 1575-1648 gifter sig till Spadarvet (Sparet) och därefter kallas denna gård i Spadarvet Målarbacken som numera är Sundborns hembygdsgård. Superbacka kallas numera Överbacka och ligger vid Danholn.
Ramsnäs har en helt annan karaktär än själva Sundbornsbyn. Ramsnäs är bondejord och tillförde inte Sundborn förrän 10 år senare än resten av Sundborn. Den sista gården överfördes inte förrän på 1870-talet.
Sundbornsbyn har huvudsakligen bestått av bergsfrälsejord och där ligger även Spadarvet.  
 
När det gäller Olof Hansson tror jag att han inkommen som ny ägare och de ovanför stående är inte hans föräldrar. Jag gissar att det överstrukna sonen kan innebära att det är en felskrivning. Sannolikt finns det något släktskap och han kan ha varit insatt son fosterson eller fostermåg. Samtidigt får man komma ihåg att i Sundborn säljs många gårdar till utomstående och gården kan även vara sålt till någon utan bördsrätt.
 
När det gäller Per Göransson så gissar jag att det är en son till Jöran Hansson, visserligen inte antecknad hos föräldrarna.  
 
Sundborn har haft mycket utbyte med Falun och många hade även bostad i Falun och därför finns inte alla födslar, vigslar och dödsfall antecknade i Sundborns kyrkoböcker. Därutöver saknas delar av sidorna i Sundborn.

220
Holger / Äldre inlägg (arkiv) till 20 december, 2012
« skrivet: 2011-02-16, 08:50 »
Jag kopierar min databas ofta och har därför flera kopior samtidigt. Det har räddat mina uppgifter flera gånger. Det händer ibland att man kopplar ifrån och till när man upptäcker att barnen fått fel mor. Då försvinner vigseldatum, men de finns kvar i kopian som reserv.
En gång startade en förinställd uppdatering av datorn, när jag hade sökfönstret i Holger öppet. Ett telefonsamtal gjorde att jag hastigt avbröt arbetet. Jag såg hur datorn startade om och den databasen var borta, men en kopia fungerade bra med några få uppgifter mindre.  
Därutöver kopierar jag databasen till annan dator, USB-minne samt separat hårddisk. Men det är mycket enkelt att kopiera databasen och det kan göras mycket ofta.

221
Övrigt / Militärer som dött på annan ort än hemorten
« skrivet: 2011-02-11, 22:20 »
Dödböcker upprättas först under senare halvan av 1800-talet och före detta var det bara begravningsböcker. Ibland kan det även finnas anteckningar om döda som inte är begravda i församlingen. Enstaka gånger verkar det som man ordnar begravning med tom kista. Enstaka fall i förmögna kretsar transporteras liket hem till familjegraven. Vanligtvis begravdes de där de dog och ibland ordnades begravning oftare vid den närmaste kyrkan oavsett den var i rätt församling eller inte. Observera att många kapellkyrkor till en början inte har någon egen begravningsplats, utan begravningen skedde vid moderkyrkan.
Soldater dör ofta i krig eller på främmande platser under krig eller i civila arbetskommenderingar. Endast i husförhörslängder och kommunionlängder antecknas de när och ev. var de dött. Många soldater dog i stora slag eller epidemier och blev nog begravda i massgravar. Soldatrullorna berättar ofta också när de dör.

222
00 - Arvsfrågor / Avsäga sig sin arvsrätt?
« skrivet: 2011-02-04, 16:57 »
Under en period krävdes att den arvsberättigade själv bevakade sin arvsrätt om barnet inte var antecknad i faderns personakt. En arvsberättigad hade då möjlighet att bevaka sin arvsrätt genom att överklaga bouppteckningen. Om jag inte minns fel var det ett års klagotid av den anledningen.

223
06 - Födelseförsamling okänd / felaktig / Fel födelsesocken
« skrivet: 2011-01-31, 07:34 »
Det kan finnas andra kyrkböcker som kan nyttjas som t.ex. kungörelseböcker (där utflyttningar kungörs), bilagor till vigselbok (där ofta föräldrarna godkänner vigseln). Dessa är mycket sällan mikrofilmade eller scannande. Normalt är ungefär 5-10% av kyrkböckerna tillgängliga utan att besöka landsarkivet där församlingens arkiv finns.

224
Nattfrieri har varit allmänt förekommande under lång tid i åtminstone Dalarna. Därutöver var fåbodvistelse och nattkvarter på vindar och svalar under sommaren ett sätt att undgå föräldrarnas totala uppsikt över ungdomarna.
 
Trolovningen var viktig men det kunde ersättas av vigsel om inte trolovningen har skett. I domböckerna under 1600-talet finns exempel på hur oäkta barn blev äkta genom t.ex. dop och vigsel samtidigt. Många andra exempel på oäkta barn eller till och med barn som borde betecknas födda genom hor kunde förklaras som äkta. Lönskaläge gav mildare dop om de lovade att gifta sig. Möljigen var det trolovning inför tinget  ? Normalt var rabatten 50 %.  
 
Det var viktigt att barnen föddes i äkta säng för att de skulle kunna få arvsrätt efter föräldrarna. Först 1800-talet får barnet arvsrätt av modern om barnet var född oäkta.

225
Lärare / Lärarinna / Barnlärare
« skrivet: 2011-01-25, 22:08 »
De allra flesta om inte alla redan under 1600-talet, åtminstone gällde det Västerås stift genom Rudbeckius. Normalt avlönades läraren genom terminsavgifter på omkring 1 Rd. Fattigkassan betalade avgifterna. I Svärdsjö finns en pedagois sedan omkring 1650. För att få ta nattvarden krävdes läskunnighet.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                          

226
Kohlström / Kolström / Kohlström / Kolström
« skrivet: 2011-01-24, 08:55 »
Jonas Jonsson Kohlström var född i Hälsingland 1722 och fanns på Prästhyttebruk i Hedemora. Han hade 2 söner Anders född 1756 och Jonas född 1765.

227
32 Tideräkning / Röda dagar, 1850?
« skrivet: 2011-01-22, 08:47 »
Det var ungefär som nuvarande kyrkliga högtider. Tredje och fjärdedag pingst var redan borta. Marie Bebådelsedag var helgdag. Tyärr saknar jag almanacka för 1850 och måste använda 1848 och 1852. Johannes Döparens dag var förstås den 24 juni.

228
Normalt skedde ting där brottet skedde.
Tänkbart att det kan finnas uppgifter i kyrkoarkivet:
Bilagor till hfl., husförsprotokoll eller kungörelsebok.

229
Jordeböcker / Jordeböcker
« skrivet: 2011-01-18, 22:28 »
1539 års jordeböcker och framåt finns under landskapshandlingarna. De medeltida jordeböckerna blev nog lågornas rov när Tre kronor brann. En del kloster har en del medeltida jordeböcker bevarade.

230
Bouppteckningarna gjordes oftast i flera kopior. När och hur de kopierades kan variera. I mitt gårdsarkiv finns t.ex. 2 lika bouppteckningar från 1700-talet. De kompletterar varandra bra eftersom råttorna inte ätit på samma ställen i de olika kopiorna. Bouppteckningskopior kan finnas i kyrkoarkiven, speciellt om den kvarvarande skulle gifta om sig. Men även om det fanns skulder till kyrkan. De finns inte scannade eller mikrofilmade utan de finns i någon bilagsmapp. Det är ju sällan så mycket som 10 % av ett kyrkoarkiv är enkelt tillgängligt.
Bouppteckningar kunde göras även under livstiden, då gården överläts till ett barn. Föräldern saknade sedan medel vid hans död.  
Många bouppteckningar finns bara bevarade i ev. gårdsarkiv. De arkiverade bouppteckningarna har ofta försvunnit innan de hamnade i säkra arkiv. Det är inte helt ovanligt att bouppteckningar har hamnat i fel tingsrätt och kan därför finnas i ett annat arkiv än man tänkt sig.

231
Vika / Vika F:1 (1732-1774) Bild 20
« skrivet: 2011-01-17, 11:45 »
Stenverken är ett finntorp med inte helt klar sockentillhörighet. Det kan vara Vika eller St. Skedvi.

232
Muntlig tradition / Att kontakta okända människor
« skrivet: 2011-01-17, 11:28 »
Det är bra om man är påläst, så man ställa de rätta frågorna. Allmänna frågor ger sällan några bra svar. Ibland kan det till och med vara bra med lite felaktigha påståenden som de kan få rätta. Det gäller särskilt äldre och de som inte är så pratsamma. Det kan vara bra om det blir ett ömsesidigt ge och ta emot. Flera besök, brev eller telefonsamtal med någon månad emellan ger ofta bättre resultat. Det gäller att få dem att fundera och smälta uppgifter eller frågor. Kanske det leder till att de kontaktar andra för att komplettera sina egna minnesbilder.
Om man ska utfråga många kan det vara bra om man har färdiga frågeformulär som ska besvaras.
Det är viktigt att man ställer vissa kontrollfrågor för att få kunskap om det är egna minnesbilder eller om det är från berättelser som de själva bara har hört. Kontrollfrågor kan vara vilka av de gamla som levde eller barn som var födda eller inte. Många gånger är hörda berättelser så tydliga att de tror själva att de upplevt dem.

233
Yrken T / Tummare
« skrivet: 2011-01-11, 10:11 »
Tummaren vid sågverken är opartiska och klassifierar timret efter kvalitet och kvantitet. Yrket är fortfarande aktuellt men de heter numera virkesmätare och de arbetar åt virkesmätarföreningar som är opartisk från både sågverk och skogsägare.

234
Dessa register gäller ju för Kopparbergs län, som alla lagliga kyrkböcker.  
Dessa register är inte helt korrekta då det förekommer en hel del läsfel och feltolkningar, men de är en god hjälpreda för att hitta byarna.

235
Förgiftning / Fosforförgiftning
« skrivet: 2011-01-07, 11:29 »
Arsenik var ett allmänt brukat medel för att döda flugor. I olika planerade förgiftningsfall så köptes arsenik som flugmedel.

236
Alla socknar i Dalarna har tryckta byförteckningar som SVAR har gjort.

237
I min närhet finns en människa (=kvinna) som är född 1904 och hon bör ha träffat sin farfarsmor (1820-1908).

238
Grufman / Äldre inlägg (arkiv) till 02 januari, 2011
« skrivet: 2011-01-02, 10:26 »
Enligt sockenregister över Voxna är Anna Grufman född 1734 i Norrbärke och kanske Schisshyttan. Margareta Olsdotter född 169-.Maria Sigfridsdotter född 1700 i Norrbärke och död i Norrgårdarna 1788-12-31. Jag tror att jag kontrolerat några av uppgifterna.
 
Björn Engström

239
Förgiftning / Döda efter att ha ätit vad?
« skrivet: 2010-12-29, 12:49 »
Penningört kan vara giftig, men de små späda rötterna är inget att äta. Skelörten är också giftig men smaken är bitter och knappast tillräcklig giftig för att dö av. Skelörten var nog mycket ovanlig utanför örtagården vid denna tid.
Stormhatt är mycket giftig och särskilt rötterna. Ett förgiftningsfall beskrivs av Carl von Linnes svärfar med kramper och snabb död.  
Vildpersilja mycket giftig men normalt svagt rotsystem.
Sprängört är mycket giftig och grov rot och växer på fuktig mark vid sjöstränder. En växt som orsakar många djurs (kor) död i Sverige.  
Odört är mycket giftig, men var nog inte så vanlig då som nu.
Jag tolkar texten som åtskillige(??) växter och sannolikt flera olika växter. Det var relativt tidigt på året och ett fåtal växter har börjat så tidigt på året. Stormhatten har inte börjat grönska, men roten kunde tas upp. Flockblomiga växter är dock tidiga växter att grönska (vildpersilja, sprängört och odört). Sprängörten kan vara lite senare beroende på hur kall växtplatsen är. Tibast hade möjligen börjat få omogna bär. Tibastbär är en väl omtalad medicinalväxt särskilt på djur och är mycket giftig. Dödlig dos är ett fåtal bär.          
DEn fleråriga skelört startar sin tillväxt tidigt och det gör också penningört men eftersom den är ettårig är nog den utesluten om inte den hade utvecklats som vinterannuell.

240
Äldre ord A - K / Förläst
« skrivet: 2010-12-20, 22:36 »
Förläst i betydelsen förtrollad är fortfarande levande språk i vissa kretsar och jag använder uttrycket själv ibland. I olika forskningar har jag stött på uttrycket muntligen. Jag tror inte jag sett det nedskrivet om jag inte själv har skrivit det. Möjligen finns det nedtecknat i någon svartkonstbok. I gränstrakterna mellan Dalarna och Hälsingland fanns flera trollgubbar som sysslade med magi och det finns fortfarande kvar i olika berättelser. Den siste stora var verksam in på 1940-talet och kanske ännu längre fram av en av hans söner, son dog för ett fåtal år sedan.

241
Äldre ord A - K / Förläst
« skrivet: 2010-12-19, 10:01 »
Det finns faktiskt också en annan betydelse på förläst. När någon har läst olika magiska formler eller besvärjelser för någon eller något som påverkat den eller det i önskad riktning. Kanske inte så allmänt men används åtminstone i Dalarna och Hälsingland.

242
20 Mat och dryck / Mat
« skrivet: 2010-12-11, 14:31 »
I och för sig så fanns förstås möjlighet med djupfrysning i någon iskällare, men osannolikt. Konserverade jordgubbar var det nog troligt och då av sorten Abundance som var fast och hård och var särskilt lämplig till konservering. Det enda som hände med dessa var att de blev bleka i färgen, men höll konsistensen väldigt bra. Med lämplig sockerhalt i sockerlagen behöll de konsistensen nästan bättre än djupfrysta. Konservering av jordgubbar gjorde vi in på 60-talet, trots att vi fick frysbox 1959.

243
Jultraditioner / Jultraditioner
« skrivet: 2010-12-11, 11:01 »
Många av de gamla traditionerna hade med fruktbarhet och kommande goda skördeår, under nästa solvarv. En särskild halmkärve togs in och därav kommer också halmbocken liksom halmkorset in. Den har dock ett samband med julbocken som var jultomtens föregångare och gjordes av någon utklädd och så att avsändaren inte skulle upptäckas. Den klampade hårt på dörren innan gåvan kastades in (ibland var det även någon sten eller annat skoj) och därigenom har vi fått julklappen.
Halmströdda golv har en uråldrig tradition i norra Europa. I olika uppteckningar behandlas den speciella halmkärven som en gäst och där möts även husbondens arbete med säden och husmoderns tillagning av säden i form av bröd och öl. Det var förr vanligt att hela familjen inklusive drängar och pigor sov på halmen (som kunde vara mycket rikligt) under julnatten.
 
Före jul skulle golven skuras och rengöras och man kan tänka sig att trägolven kunde vara fuktiga och kalla efter skurningen. Genom halmen torkades fukten upp och golvdraget minskade. Lukten av färsk halm är ju heller inte att förakta. Julen var en tid då alla både människor och djur skulle trakteras rikligt. Därutöver skulle man skydda sig mot alla onda makter som var i farten under den mörka tiden.
 
Andra tider på året strödda man blommor eller ris på golvet och det blev trivsammare inne.
 
Det är viktigt att vi bevarar våra gamla traditioner, som vi inte vet varför de uppkommit. Många av våra traditioner har sitt ursprung under förkristen tid. För att göra nya religioner attraktivare har man anpassat dem till gamla traditioner. Jag är inte förskräckt om julens traditioner hör hemma i tider före Asatron.
 
Björn Engström

244
13 Geografisk och administrativ indelning / Sockennummer
« skrivet: 2010-12-11, 10:27 »
Det har också funnits sockennummer i de olika släktböckerna. Dessa var troligen bara ordning efter bokstavsordning med länsbokstaven före. Speciellt används de i släktböckerna som kom ut i Hälsingland och Gästrikland, men inflyttade hade länsbokstav med tillägg av nummer och troigen finns alla län representerade.

245
17 Juridik / Testamente ang. vigsel?
« skrivet: 2010-11-04, 07:55 »
Hos barnlösa par upprättades ofta testamente för den överlevande att få bo kvar i orubbat bo. I annat fall skulle boet delas med mannens syskon och änkan skulle endast få sin ev. giftorätt eller morgongåva. En vanlig lydelse var att testamentet gav den kvarvarande rätt till odelat bo så länge den inte kommer i nytt giftermål. Oftast upprättades testamenten skriftligen som bevittnades, men även muntliga testamenten kunde upprättas förr och då krävdes att vittnena vittnade i tings- eller häradsrätten. Oftast stadfästes testamenten i tings- eller häradsrätten.

246
Förkortningar / N.J.S.
« skrivet: 2010-11-04, 07:35 »
Normalt betyder förkortningen N.J.S. Nils JansSon.

247
00 - Gravar / Kyrkogårdar / Gravbrev
« skrivet: 2010-10-11, 22:47 »
Det är mycket ovanligt att man får tillstånd att flytta den döde från en grav till en annan. Särskilt 1961 var nog detta nästan omöjligt (om det inte fanns mycket speciella skäl) och inte genomförbart annan än medlem i någon eldbegängelseförening (och alltså kremerad som då var ovanligt på de flesta platser).  
Det är nog istället att gravrätten upphörde efter 30 år, och fanns tillgänglig för nya gravar.  
 
Björn

248
Färdiga / Försåld
« skrivet: 2010-10-09, 08:39 »
Bouppteckningen ska vara en uppteckning av boet vid personens dödsfall. Om det sålts efter dödsfallet ska det ändå upptecknas endera som värdering eller det faktiska försäljningspriset. Principiellt borde det vara efter värderingen och inte den faktiska försäljningspriset oavsett det är högre eller lägre än värderingen. Den principen har åtminstone på senare tid varit det vanliga.

249
00 - Bröllopssed / Hur gick ett """"fattigt"""" bröllop till?
« skrivet: 2010-10-08, 16:40 »
Ingela  
Det är inte helt ovanligt att bröllop hålls i mannens hemförsamling eller i en tredje församling. Ibland skulle det bli hemförsamling för dem båda men inte säkert. Om man läser bilagorna till vigselböckerna så hittar man ibland olika intyg om ingådda äktenskap eller intyg om lysning som har skickats till brudens hemförsamling. I senare halvan av 1800-talet infördes vigseln även i hustruns hemförsamling oavsett var vigseln skedde och kan därför vara införda i flera församlingars vigselböcker.  
Ibland sker vigseln i deras närmaste kyrka eller prästgård, särskilt när det var lång till den rätta kyrkan. Ibland var det ovanligt att kyrkliga förrättningar (nattvard, vigsel, dop och begravning och ibland särskild förd i kyrkböckerna för främmande församlingsmedlemmar t.ex. Bjursås) gjordes i deras rätta kyrkan.
Ibland finns också anteckningar i kungörelseböckerna om vigsel i främmande församling. Inkomster i fattigräkenskaperna eller kyrkoräkenskaperna anges även i hustruns hemförsamling även om vigseln skedde i någon annan församling.
Jag har själv sett tiotals fall med vigslar i annan församling än brudens hemförsamling.
 
Man bör undvika att påstå att någonting ALLTID sker. Vårt land är stort och det finns många olika seder och bruk. Ibland händer faktiskt det som är omöjligt eller helt olagligt. I Dalarna brukar vi säga att det finns regler för Sverige och andra regler för Dalarna.
Jag har läst väldigt mycket olika kyrkbokshandlingar och annat material som visar hur olika saker kan ske. Det är totalt 100.000-tals sidor av handlingar som jag plöjt igenom i form av originalhandlingar eller mikrofilmat. Mestadels av handlingar rör Dalarna och flera angränsande landskap.

250
Äldre ord L - Ö / Ägor
« skrivet: 2010-10-07, 11:25 »
Jag använder fortfarande uttrycket ägor eller ägorna och då menar jag mina utskiften. Här i Dalarna har uttrycket ägor används före skiftesreformerna och används också där inga skiften genomförts. (Inte helt klartlagt om det har skett något medeltida skifte i vissa delar av Dalarna.)
Ganska säkert har ägor lite olika betydelse i olika delar av landet, men används oftast om egna ägor.

251
Äldre ord A - K / Gamla / Unge
« skrivet: 2010-10-07, 10:50 »
Det är inte självklart att den äldre är äldre än den yngre. Jag har stött på några gånger att de är ungefär jämngamla och i åtminstone ett fall var den äldre (Gamle) yngre än den yngre (Unge), men de är en äldre och en yngre generation. Det gäller när ett syskonbarn och farbroder har samma namn och bor i egna hushåll.

252
00 - Bröllopssed / Hur gick ett """"fattigt"""" bröllop till?
« skrivet: 2010-10-07, 10:23 »
Bröllop hölls oftast i brudens hemförsamling men inte alltid. Det finns många olika exempel på undantag både bland fattigt och rikare folk. Oftast bekostades bröllopet av brudens föräldrar eller andra släktingar. Ogifta döttrar får ofta extra tilldelning i arv efter föräldrar för kommande bröllopskost. Det har också förekommit att husbondefolket bekostat delar bröllopet. Det är ganska vanligt att ett nytt hem ordnas före bröllopet och invigdes direkt efter bröllopet. Ibland var det ett nytt hem eller i en del av gården eller i en särskild lägenhet hos husbonden. Många bevarade skåp och järnhällar har de bådas signaturer och bröllopsåret. Variationen är stor och lite olika i olika delar av landet.
 
Björn

253
15 Historia / En gård, flera ägare
« skrivet: 2010-06-28, 14:34 »
När fastigheten avstyckades gjordes en lantmäteriakt och den finns på Lantmäteriet, men kanske inte sökbar på nätet. Kontakta Lantmäteriet som ska ha kompletta Lantmäteriakter och då finns ju ägaren av den avstyckade delen och ibland även mycket annan information och troligen även en avstyckningskarta.

254
Det andra föremålet är en skrängtång, men verkar vara ett riktigt precitionsinstrument. De skränktänger jag har använt har varit mycket enklare. Är det till någon specialsåg eller till något annat specialverktyg.

255
Tillnamn, smeknamn, öknamn / Kalv-
« skrivet: 2010-05-24, 07:39 »
I mina hemtrakter skulle det självklart vara ett gårdsnamn. Jag vet dock inte hur utbrett det var på andra platser. Om inte tillnamnet har något med gårdsnamn att göra skulle jag tro att de var kalvinister. I dessa trakter var det ju stor utbredning av frireligösa.

256
Boken om Daniel Westlings anor från Svartnäs släpps den 7 juni i Envikens sockenstuga. Där presenteras lite av hans anor bland frälsesläkterna runt Stora Kopparberget och många anknytningar till olika adelssläkter i Sverige och Finland. Några av dessa har tjänstgjort i olika kungliga hov. Många kulturhistoriska nedslag i olika byar där Daniels rötter och släktingar har verkat och bott. Äldsta belägget är från 1386.

257
Jon är nästan alltid kortformen av Jonas och kan knappast vara syskon. Däremot är Jan en kortform av Johan och kan förekomma i samma familj som Jon/Jonas.
Bouppteckningen finns under häradstinget i en särskild volym med bouppteckningar.

258
De förmodade föräldrarnas bouppteckning ger säkert bevis på ursprunget. Annars är det bara att följa det förmodade barnet och när/var det flyttar.

259
00 - Hemmanstyper / Hemmanstyper
« skrivet: 2010-04-28, 14:02 »
Om någon ville inbörda jorden togs hela köpet över med samma pris (i enstaka fall med nedsättning till normalpris om köpebeloppet hade överpris). Priset på marken var nästan alltid efter gängse värdering som huvudsakligen var avkastningsvärdet och det var tänkt att de skulle överensstämma med skattläggnings värderingen. Graderingen av marken följde oftast den senaste revlängden eller lokal revning.

260
00 - Hemmanstyper / Hemmanstyper
« skrivet: 2010-04-28, 08:22 »
Arvsrätt utövas av de närmast arvsberättigade medan bördsrätt har alla släktingar och den som är närmast släkt har rätt att utöva sin förköpsrätt om försäljning sker till utomstående. Detta gäller bara ärvd jord medan köpt jord kan säljas fritt även vid första arvet. Begränsningar finns ju också om jordinnehavet understiger lagstadgade minstas areal med vissa undantag. Då ska jorden återföras i första hand till sitt ursprungliga mantal oavsett arvsrätt. Normalt fanns överlevnadsskydd och tvångsförsäljning skedde först efter ägarens död. Det är viktigt att skilja på ägd jord och jord med brukningsrätt som kan vara arvsberättigad.

261
Förkortningar / U. M.
« skrivet: 2010-04-15, 13:10 »
Ur eller utom mantal var man om det fanns handikapp som gjorde dem icke arbetsföra (blind, träben, halt idiot osv), ålder eller fattigdom. Oftast var det kyrkoheredn som gjorde bedömningen om personen var ur mantalet och därmed befriad från mantalspenningen. Ägarskap av gård innebar att ålderskriteriet inte gällde.

262
Landskap: Karelen / Nykyrka / Uusikirkko
« skrivet: 2010-04-13, 15:01 »
Mycken tack för uppgifterna.

263
Landskap: Karelen / Nykyrka / Uusikirkko
« skrivet: 2010-04-13, 10:32 »
Jag söker uppgifter om Nikolaus (Nikolai) Toivonen född 18/12 1897 i Uusikirkko som efter kriget hamnade i Ryssland. Han var gift med Martta född 13/10 1903 i Valkiala och jag är också intresserad av hennes ursprung. Familjen flyttar till Myllykoski efter eller under kriget. Han dör 1976 i Finland. Hans moder ska ha hetat Eva.

264
Yrken B / Besökare
« skrivet: 2010-04-07, 07:21 »
I domböckerna finns i Svärdsjö tingsrätt (ej häradsrätt)och alltså på landsbygden. Troligen med anknytning till Borgärde tullstation eller möjligen Tänger (vintertull) och Backa (sommartull). Från omkring mitten av 1700-talet finns uppgifter om tillfälliga bosättningar för besökare. De bevarade kommunionlängderna (ej mikrofoilmade) startar 1740.

265
Yrken B / Besökare
« skrivet: 2010-04-06, 09:51 »
Besökare och särskilt tobaksbesökare for omkring och försökte provocera brott. De försökte köpa t.ex. tobak bland allmänheten när försäljning var förbjudet. I domböckerna möter man dessa besökare och ibland också i kommunionlängder och husförhörslängder och de flyttade omkring mycket. De jag har stött på var förankrade i landtullen.

266
I obefintlighetsbok i Söderbärke kan finnas anteckningar senare än han försvinner. Inflyttningsboken i Mora bör han finnas omnämnd och varifrån han kommer då. Dessa böcker finns nog bara i orginal på landsarkivet i Uppsala eller som mikrokort hos församlingen.

267
00 - Flyttning / Flyttning
« skrivet: 2010-03-29, 07:46 »
När särskilda datum antecknas är det deltagande i husförhör och/eller nattvard. Deltagande i husförhör innebär att denne personen var bosatt på orten. Vissa tycks hitta en möjlighet att kringgå husförhör när de lyckas flytta före husförhöret till en annan by där förhöret redan gjorts. Det kan tyda på dåliga kunskaper men innebar nog uteslutning från nattvarden. Deltagande i nattvard innebär bara att personen fanns på platsen denna dag. Oftast utfärdades ett intyg att personen begått nattvarden i främmande församling som uppvisades till sin hempräst. Ibland kan dessa personer vara införda i nattvardslänger för båda församlingarna. I nattvardskladdarna är dock bara faktisk nattvard antecknad. Vid de fyra stora böndagarna krävdes närvaro i kyrkan och även då kunde intyg utfärdas vid deltagande i fel församling. Jag är dock osäker om dett krav var så kraftigt under slutet av 1700-talet.    
Tjänster som vallflicka var ju en sommararbete och behöver inte innebära regelrätt flytt utan kunde göras ändå. Bara husbonden eller fadern skrev ett intyg om rätt att vistas utanför hemmet kunde korta flyttningar utanför församlingen ske utan regelrätt flyttning. En form av utlåning av anställda. Det förekom också att fäbodarna låg i en annan församling och i vissa fall fanns avtal om utlåning av boskap mellan församlingarna.  
 
I övrigt var det nog inte ovanligt att drängar och pigor utlånades särskilt mellan släktingar beroende på behov. Husbondens intyg var en möjlighet utan att faktisk flyttning gjordes. Det är inte ovanligt att barn är födda i nya församlingen innan de officiellt flyttar och ibland även någonstans mellan orterna (särskilt under 1800-talet). Ibland tvingades prästen anteckna inflyttning före en aktuell händelse som dop och dödsfall och är tydligt när folk inflyttar dagen före sin död.

268
Allmänt / Saknade kyrkböcker
« skrivet: 2010-03-29, 07:11 »
När kyrkböcker saknas kan det vara ide att titta i mantalslängderna. I den förmodade moderns bouppteckning finns alla arvsberttigade barn med. Många gånger finns olika kyrkoarkivarier i övrigt som kan användas men dessa är inte mikrofilmade.

269
Namnbyte / Äldre inlägg (arkiv) till 04 augusti, 2011
« skrivet: 2010-03-26, 17:28 »
Soldatnamn har troligen förekommit sedan 1500-talet och namnskicket har varierat under århundraden. Det var inte så ovanligt att nya moderna soldatnamn byts in som t.ex. Corage under en period när fransk kultur var populär. Det var inte heller ovanligt att två rotar bytte namn med varandra och ibland som orsak att soldaten bytte rote (kanske orsaken var att soldaten och rotebonden inte kom överens). Det har också skett olika förändringar av roteindelningen som har gjort att rotar bytt namn. Nu är ju mina erfarenheter mest från ett område utan soldattorp och fri bostadsort.

270
00 - Flyttning / Flyttning
« skrivet: 2010-03-26, 11:02 »
Egentligen fungerade utflyttningsbetyget som inflyttningsbetyg till ankommande församling. Utflyttningsbetyget var ju också betyg på kristendomskunskaperna och beskrev när de senast tog nattvarden osv. Ev. olika belastningar fanns också antecknade såsom lyten för att vara befriad från mantalsplikt samt ev. brottsbelastning. Normalt tog man ut flyttningsbetyg från församling och flyttningen kungjordes från predikstolen. Detta för att ev. fodringsägare skulle få möjlighet att få igen utlånta pengar före flytten samt att alla skatter och avgifter var betalade. När man kom fram till sin nya församling skulle betyget lämnas snarast. Jag tror att det fanns en bestämmelse om att det skulle göras inom några få dagar. Det brukar finnas tryckt på det tryckta formulär som användes ibland. Om den flyttade inte lämnade ifrån sig betyget kunde det innebära att det krävdes annonser i Post- och Irikestidning för att veta om denne var fri att ingå äktenskap. Ibland finns anteckningar att denne haft flyttbetyget i fickan.  
Ofta användes ett flyttbetyg flera gånger om personen flyttade igen och man antecknade ytterligare på betyget. När det gäller hela familjer gjordes oftast ett nytt betyg när de flyttade. Flyttbetygen finns bevarade för någon period i en del församlingar. Dessa är dock sällan filmade och återfinns under Signum H.  
Sannolikt fungerade flyttningsbetygen också som inrikes pass.
Från senare delen av 1800-talet skickade pastorsexpeditionen flyttbetygen via tjänstebrev till ankommande församling. Oftast blir glappet då bara någon enstaka dag.    
 
Det synes vara vanligt att man flyttade före mantalsskrivningen (skattskrivning på hösten)och flyttade in efter mantalsskrivningen.

271
Människor / Begravning Foto Herman Fahlgren, Renholmen
« skrivet: 2010-03-26, 10:38 »
Vita liljor oftast kungslilja (Lilium regale) är lätta att driva och fanns i handeln året runt. Vita kallor fanns oftast bara tidvis i handeln. När vi kommer in på 1900-talet ansågs oftast köpta blommor som mera lyxiga och användes ofta vid begravningar. Pimpinellrosorna har en mycket kort blomningstid och i värsta fall bara en enda vecka. Fotot är intressant när det i alla kransar finns pimpinellarosor och troligen minst tre olika sorter.

272
09 Döden / Död i tre församlingar
« skrivet: 2010-03-26, 06:51 »
Om du använder SCB dödböcker så är hans dödsnotis stryken i två av församlingarna.

273
Människor / Begravning Foto Herman Fahlgren, Renholmen
« skrivet: 2010-03-26, 06:43 »
Jag reagerar på att det saknas vita liljor som begravningsblommor. Det verkar bara vara pimpinellarosor som bgravningsblommor. Det tyder på att alla blomsterarrangemang är gjorda av egna blommande pimpinellarosor (sannolikt några olika sorter med varierande blomstorlek). Detta tyder därför på midsommartid eller något lite senare om det rör norra Sverige.
 
Granarna symboliserar en äldre tradition då det var viktigt att vägen från hemmet ströddes med granris för att den döde inte skulle komma tillbaks.

274
00 - Övrigt / Hur släktforskar adopterade?
« skrivet: 2010-03-26, 06:30 »
Jag har några adopterade barn i min databas och några av dem finns med i båda familjerna. Det adopterade barnet har jag då som två olika personer och antecknade som adopterad eller bortadopterad. Jag använder då bara en större databas.

275
03) Osorterat / """"Plichtat för 2 resor infr. pasti.""""
« skrivet: 2010-03-22, 11:27 »
Jovisst kan det stå flera gånger och i något fall kan det vara tydligare. De anteckningar som står i hfl. är alltid en kortfattad anteckning från någon annan volym eller någon annan handling som skulle ha varit en bilaga till husförhörslängden. Bilagor till hfl. är tyvärr sällan bevarade. Men ett underlag för en sådan bilaga finns i domboken.  
Ganska säkert finns alltså ett underlag för anteckningen. Det kan vara från några få meningar till ett antal sidor endera i kyrkoarkivet eller tingsrättens arkiv.

276
03) Osorterat / """"Plichtat för 2 resor infr. pasti.""""
« skrivet: 2010-03-22, 08:26 »
Eftersom jag har följt alla bosatta i Svärdsjö så har jag naturligtvis följt dessa personer.  
Sexuella förbindelser (lönskaläge) utanför äktenskapet var ju straffbar och ibland räckte det med att straffas av kyrkan.  
Förr hade man mycket god uppsikt på sina grannar och olika rykten kommer snart till prästens kännedom. Om inte så hade alla byvaktare denna skyldighet att anmäla okristligt leverne. Många gånger finns sådana saker antecknade i protokollen för husförhören (Signum P). Dessa är inte mikrofilmade och jag har inte kontrollerat detta i mina kopior. Det brukar också finnas i kyrkostämmoprotokollen och ev. i kyrkoräkenskaperna om kyrkoböter blivit utdömda av kyrkan och/eller tingsrätt.    
Bägge fäderna hade haft två giftermål bakom sig och i bägge fallen var deras sista äktenskap kortvariga genom hustruns tidiga död.
Modern tituleras ju som kvinnsperson och det innebär alltid (åtminstone i Svärdsjö) att hon hade haft olagliga sexuella förbindelser och nästan alltid fött oäkta barn.
Många lönskalägen slinker förbi tingsrätten vid denna tid och straffas ibland av bara kyrkan.

277
Lysnings- och vigselböcker / Bilagor till vigselboken
« skrivet: 2010-03-21, 07:43 »
Olika bilagor finns under signum H. I detta fall är mannen trumslagare och bilagan är sannolikt ett godkännande från Regementet om giftermålet. Det betalades 6 skilling för lysningen.

278
03) Osorterat / """"Plichtat för 2 resor infr. pasti.""""
« skrivet: 2010-03-21, 07:19 »
Ingen av baren är avlade i hor, eftersom de tvä fäderna var änklingar när barnen avlades. Förkortingen infr. pasti betyder sannolikt inför pastori alltså inför kyrkoherden Vid denna tid används väldigt litet latin i Svärdsjö vid anteckningarna i husförhören.

279
03) Osorterat / Gård No 13 i Borgärde
« skrivet: 2010-03-18, 09:43 »
Jag är inte helt säker på ordalydelsen:
3 gånger plichtat för 2 resor infr. pasti.

280
03) Osorterat / Gård No 13 i Borgärde
« skrivet: 2010-03-18, 07:59 »
Dottern heter Brita (inte Anita) vid anmärkning står fader No 22 död (= Lars Hansson 1712-1767)

281
I många 1600-tals handlingar synes z vara en vanlig stavning. Stundtals synes z vara vanligare som bokstav jämfört med s åtminstone inne i ord. Det förefaller märkligt och en tanke är det kanske skulle motsvara ett svenskt s jämfört med tyskt s.  
Bokstav som liknar z är mycket vanlig i namnen Mats och Anders samt i genitivformer under 1600-talet åtminstone i handlingar från Dalarna.
Att det står Rarsmund eller Rarzmund är ganska säkert om man jämför päders dotter och mattsdotter.

282
Om vi ska vara noga så står det sannolikt Rarsmundson (med ett mycket svagt n och sannolikt i likhet med Gudmund som ofta stavades Gundmund). När det gäller soldater är det inte ovanligt att denne kan vara långväga.

283
07 Byggnader / Uppgift om när hus/torp byggdes?
« skrivet: 2010-03-14, 07:29 »
Det kan vara ide att kontroller i bokserien Svenska gods och gårdar. Torpet kan finnas med där och där står ofta byggår. Om det fanns en äldre bostad på torpet så är det sannolikt ingen lantmäteri gjord och nya byggnader kan inte hittas via lantmäteriet. Däremot kan man hitta uppgifter via brandförsäkringar och i taxeringshandlingar.

284
no19 brukar betyda att personen finns under gård no19 eller sidan 19. Ett vanligt uttryck när personen inte riktigt flyttat utan finns på två ställen.

285
Ryssland / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-05-04
« skrivet: 2010-03-14, 07:12 »
Din klasskamrats adress bör du kunna finna genom söktjänsten birthday om du har födelseuppgifter.
Även fadern borde gå att finna genom universitet och därigenom kamratens födelsedata.
Om denna dam tillhörde någon adlig ätt är det inte omöjligt att ätten dog ut i och med revolutionen. Det finns ju även ryska adelskalendrar som delvis finns på nätet men troligen bara på ryska.
http://www.petergen.com/indexe.htm

286
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2010
« skrivet: 2010-03-11, 11:33 »
Johannes Meijer föddes i Österbyn Svärdsjö 1821-08-27 och dör 1867 i Ockelbo hustrun Maria Sofia Löfgren född 1822-12-30 (var?. De var bosatta i Boda Svärdsjö.

287
Färdiga / Ägodelar och ekonomisk status
« skrivet: 2010-03-10, 11:32 »
I princip gjordes bouppteckningar efter alla. Fattighjon som saknade ägodelar gjordes dock sällan bouppteckningar. Men fanns det de minsta tillgångar skulle bouppteckning göras och uträknas fattigprocenten. I några fall gjordes bouppteckningar efter föräldrarna medan de levde när gården och ägodelarna skiftades under deras livstid. Även boteckningar gjordes ibland när fodringsägare tog över gården och ev. inventarier. Då saknas ibland bouppteckningar om de inte hinner skaffa några vidare ägodelar. I några fall särskilt om det inte fanns barn kunde bouppteckningen göras efter bara den sist överlevande.  
Efter min morfars far gjordes bouppteckning fast resultatet var rejält negativt och modern med en stor barnaskara fick lämna gården.  
Saknade bouppteckningar är nog snarast att de inte blivit bevarade eller blivit inlämnade till fel tingslag eller härad.
Om det fanns barn måste bouppteckning göras och boet skiftas innan den kvarvarande fick gifta om sig. Därför finns ibland kopior på bouppteckningar i kyrkoarkiven. Bouppteckningen skulle visas upp för prästen och jag tror det skulle göras redan före lysningen.

288
Äldre ord A - K / Avisbrev
« skrivet: 2010-03-10, 08:09 »
Det låter lite tidigt med aviseringar redan 1832. Från början var ju det begravningsböcker, dopböcker och vigselböcker som beskrev den faktiska händelsen oavsett var personen var skriven.  
Jag har trott att övergången till att beskriva händelser för inskrivna personer i församlingen skedde först sedan rapporteringen till SCB gjordes från 1860. Därefter sker i alla fall med inskrivna händelser i rätt församling. Kanske något ofullständigt i början.Det är ju först i och med 1860 vi har en fullständig folkbokföring och väldigt få personer försvinner.

289
Källkritik / Källhänvisningens utformning.
« skrivet: 2010-03-09, 10:48 »
När jag använder olika kyrkböcker använder jag arkivbetecknigar som förkortningar för att det ska ta så lite plats som möjligt och därför blir det bokstäverna A, B, C, D, E, F, G, H, J, L, M, N, P, O eller P. De flesta använder väl bara A, C, E och F-böcker samt eventuellt B.

290
Äldre ord A - K / Avisbrev
« skrivet: 2010-03-09, 10:27 »
Normalt skedde flyttningar i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet genom att man skickade speciella flyttnigsbrev via tjänstepost till ankommande församling. Normalt skrevs personen in sedan brevet anlänt.Ibland kan man hitta sådana aviseringar i ankommande församlingsarkiv men som regel har de flesta av brevet inte arkiverats (oftast kan de ha sparats som bokmärke i husförhörslängd eller församlingsbok). Tidigare fick den flyttande flyttattesten med sig och skulle inlämnas til ankommande pastorsexpedition. Ibland finns då noteringar att personen har haft flyttattesten i fickan under en viss tid. Detta kunde innebära annonsering i Post och Inrikstidning för att utröna om det fanns något hinder för att ingå äktenskap.

291
Äldre ord L - Ö / Slya
« skrivet: 2010-03-05, 07:16 »
Stavningsvarianten slija existerar nog inte. Det är nästan omöjligt att skilja på bokstäverna y och ij och det är nog snarare tolkarens feltolkningar som hittat på stavningen.  
I min dialeket har vi sli(j)a = knivslida eller lieslida.
Sly är småbuskar eller telningar
slya är för mig att slå med busklie, röjkniv eller röjyxa undan småbuskar.

292
Byggnader och miljöer / Hus i Amerika?
« skrivet: 2010-03-01, 07:07 »
Dekorationerna på taket och gavel tyder på inspiration från rysk ortodox som man finner i östra Finland.
Jag vill skilja på pert och spån. Pert användes på vanliga tak och väggar. Spån som är lite kraftigare användes på kyrkor och andra viktigare byggnader. Pert användes ibland som väggbeläggning särskilt på södersidan för att skydda timret från solen men också som extra isolering. Handspentad prt hade en hållbarhet på 60-80 år och maskinspentad omkring 30-40 år.

293
Även koppar uppräknas i Älvsborgs första lösen och betalas skatt på. Hästarna var undantagna i stora delar (kanske hela) av Sverige men i Finland (hela?)betalades även skatt på hästarna.
Viktigt att skilja på Älvsborgs andra lösen som var en personskatt och betalades (1613)1614-1619 i 6 terminer.

294
Tiondelängderna är inte alltid korrekta vad avser sädesslagen och produktslag, då det fanns omvanlingstabeller som gjorde att tionde kunde betalas i t.ex. råg fast man odlade både råg och korn.

295
När det gäller Dalarnas jordeböcker så är orsaken att jorddelningen har varit så komplicerad att det var enklare att skriva av föregående år. Ska man ha reda på ägarskapet får man gå till revlängderna som gjordes mycket noggrant på by och sockennivå. De är dock svåra att använda för släktutredningar eftersom ägarskapet var oftast ett helt annat än brukandet. Många av ägarna var boende på andra platser och kan vara ytterligare skiftad. Jag har försökt att använda 1686 och 1731 års revlängder men de är svåra att använda och trots total genomgång har jag inte hittat några värdefulla släktskap.

296
17 Juridik / Otrohet under 1600-talet
« skrivet: 2010-02-24, 08:54 »
Jag har till och med stött på ett fall när tingsrätten (ite häradsrätt när det gäller Dalarna) ändrade en fastställd dödsdom av hovrätten. Det var ett barnmordsfall där man inte kunde bevisa om barnet levde vid födseln eller inte och det föregicks av flera tingsdomar och annan skriftväxling.

297
Om man läser mantalslängderna år från år kan man med god säkerhet gissa vissa släktskaper. Enstaka år kan uppge t.ex. bröderna. Familjeen är ju placerade i kolumner och ett antal. Bland de skattebefriade står ibland mor eller svärmor. För att man med säkerhet ska använda släktuppgifter krävs att sonen är mangiven och inte en siffra i en kolumn. Det är många gånger som gården överlåts till en son eller måg som varit ur gården ett antal år och ofta har de en egen familj när de övertar faders eller svärfaderns gård. Gårdarna ärvs också många gånger genom fosterson eller fostermåg, som nästan alltid är ett syskonbarn eller annan släkting.  
Jag anser att man vill använda mantalslängderna i för stor utsträckning och släktforskningen kan bli felaktig. Mantalslängderna är en bra komplement till haltande kyrkböcker eller domböcker men i övrigt ska man vara försiktig att använda mantalslängderna för släktuppgifter. Man får också komma ihåg att ordningsföljden i mantalslängderna mellan gårdarna inte är konsekvent. Soldaterna är ju också mantalsbefriade men de kan finnas upptecknade enstaka år. Om en fd. soldat blir mantalsbonde kommer han från ingenstans.
 
(Meddelandet ändrat av bjornen 2010-02-24 09:51)

298
I landskapshandlingar tror jag inte jag sett några släktangivelser. Däremot förekommer det i skattelängder från 1600-talet men inte särskilt ofta.  
 
Ett exempel på hur gårdens går i udda släktskap under tidiga 1600-talet:
Ett gift par finns på gården med minst en dotter.
Hustrun dör och mannen gifter om sig.  
Mannen dör och hon gifter om sig med en änkling.
Hustrun dör och mannen gifter om sig med förra hustruns ärvda dotter.
En sådan ärvsgång är omöjlig att förutse genom mantalslängder, men kan hittas i domböckerna.

299
17 Juridik / Otrohet under 1600-talet
« skrivet: 2010-02-23, 08:22 »
Horsbrott och särskilt dubbelt hor gav ofta så stränga straff att något nytt giftermål blev omöjligt.

300
Oftast är mina källor mig själv och insamlade under 35 års forskande oftast genom muntliga berättelser och i vissa fall även en del lokal litteratur (t.ex. dialektlistor) och uppteckningar. Till en  del kan de vara publicerade i form av egna artiklar.

301
Det finns vissa tecken som tyder på att landskapshandlingarna inte görs till nyes varje år utan att det är en avskrift av äldre upplagor kanske med delvis rättade uppgifter.
För Dalarnas del är ju jordeböckerna typiskt för avskrifterna. Jordböckerna från mitten av 1600-talet är i stort sett oförändrad i början v 1800-talet och med samma brukare som nästan 200 år tilbaka.
 
När man kommer till 1600-talet är oftast uttrycket hustru ett tecken på att mannen lever, men kan vara sjuklig, medförd eller så gammal att han inte kan ha hand om gården och därmed skattebefriade.  
Landskapshandlingarna och andra skattelängder ger sällan några uppgifter om släktskap och antagandet av släktskap görs endast genom antaganden som kan vara felaktiga.Trots samma namn kan det i verkligheten vara två olika personer. Detta förekommer särskilt när gården byter ägare från en farbror till ett syskonbarn. Det förekommer också att mågen har samma namn som svärfadern. Endast då det förekommer ovanligare namn kan antaganden göras med hjälp av landskapshandlingar som är någorlunda säker. Jag anser att man ska vara försiktig med att använda landskapshandlingarna, men är bra använda för att bekräfta olika dombokshandlingar.

302
Bästefar används i domboken under 1600-talet vid renovering av fastebrev, men går tillbaks till 1482 (då bästefar köper gården av en som möjligen kan vara en fader genom patronymikon). Släktskapet mellan köpare och säljare har dock inte angetts, men kan bero på att den då var okänd.
Det finns inga kontakter mot Norge då det är rör Svärdsjö socken. Jag tror själv att det är ett ålderdomligt uttryck som funnits kvar i medvetandet på 1600-talet men användes inte då. Ordvalet tror jag att man tagit för att påvisa det gamla ursprunget. Kanske ett uttryck som användes i hela Skandinavien under medeltiden.

303
Till Carl Szabad:
Jo därför att det står mycket tydligt i domböckerna (vid 2 olika tillfällen) Det finns också flera domar som stärker sambandet ytterligare. Det som saknas är kopplingen mellan den namngivne ägaren 1482 (bästefar) och änkan i 1539 års jordebok (upprättad 1538). Med säkerhet är därför bästefar far, morfar. farfar, svärfar, svärfarfar eller svärmorfar till änkan. Änkan har bara ett förnamn och därför kan man inte ens gissa hur de kan hänga ihop.

304
Kast-ved är en i res lagd ved som är grovkluven och grovsågad att jämföra med meterved.
Kas eller kase är ospecifik hög av t.ex. ved.
Kast är en löst lagd hög. Kanske ursprung efter kastad säd.  
En kase eller kast ved är också ett mått på en vedtrave om 2/3 stavrum (starôm)= 3 alnar bred och 2 alnar hög. Ett stavrum är 3x3 alnar.

305
Beteckningen tant har använts huvudsakligen på en ingift släkting om  t.ex. hustrun till morbrodern/farbrodern. Ibland har uttrycket fått ännu vidare betydelse.
 
Uttrycket bästefar kan man hitta även i Sverige i beteckningen för en tidig förfader som är den äldsta kända förfadern. Där jag hittat uttrycket finns ingen specifikation och går tillbaks till en medeltida förfader. Jag vet med andra ord att det är en riktig förfader men det saknas någon eller några generationer från de som är kända i de första skattelängderna.

306
Jag får påpeka att nästan alla jorddelningsreglerna inte gäller och gällde Dalarna. Jorddelningen tilläts göras till mindre enheter än i övriga delar av landet. Alltid har minsta enheten varit hälften mot övriga landet eller ännu mindre. Jordägarskap och arbete vid Falu gruva har gett tillåtelse att äga jord oavsett hur litet detta var.
Även skiftena har haft annorlunda namn och t.ex. storskiftet har funnit under hela 1800-talet och kanske även in på 1900-talet i Dalarna.

307
17 Juridik / Otrohet under 1600-talet
« skrivet: 2010-02-07, 07:22 »
Enkelt hor är ett mycket grovt brott som kan ge dödsstraff. Jag kan tänka mig att de blivit benånade av hovrätten och det var inte aktuellt att bli återupprättad till kyrkan förrän det behandlades i hovrätten. Sådana brott kan också behandlas på flera häradsting och ev. efter skriftväxling med hovrätten.

308
Äldre ord L - Ö / Skräppa / Skräppeblad
« skrivet: 2010-02-07, 07:12 »
Ett lokalt namn på Skräppa är bullergräs (inte så vanligt numera)och här är det oftast långrôck. Skräppa är ju en växt som inte är så populär som växt i vallar eller åkrar. De blir mycket dominanta och inget aptitligt foder. Endast gårds- och krussräppa kan räknas som ogräs. Den art som har störst blad är hästskräppa som växer i eller vid vatten. Fröna (nötfrukterna) skallrar mycket tydligt när de är mogna.

309
12 Företag / Skogsbolagen
« skrivet: 2010-02-05, 14:23 »
Första stället att leta efter skogsförsäljningar är att kontakta lantäteri om det skett avsöndring från fastigheten. Om det gäller längre upplåtelser som senare med ny lagstiftning övergått i ägarskap kan handlingar finnas som bilagor i ev. äganderättsutredningar.  
Fastighetsförsäljning som beviljats lagfart finns i domböckerna. Fastighetsboken kan vara lämpligt att titta i.
 
Ev. storskiften där ofta skogsförsäljningar gjordes för att betala lantmäterikostnader. Inga stadsbidrag utgick för skiften som gjordes med skogsmarken. Den senare delen finns hos Lantmäteriet. Den tidiga revningen kan finnas hos Landsarkivet och ev. kopior kan finnas i kommunarkiv och/eller församlingsarkiv. Även kyrkostämmo och tingshandlingen kan innehålla föreskrifter kring skiftet. Ibland kan skrvelser eller klagoskrifter finnas i skifteshandlingarna.
 
Kopparfors arkiv finns hos Landsarkivet i Härnösand. Tyvärr är nog en del av arkiven förkomna.

310
I vissa längder finns bara rubriker för drängar och pigor och inte söner och döttrar (mågar och sonhustrur) och då är drängar både söner och vanliga drängar.

311
Liknande tecken finns i Älvsborgs andra lösen som jag läst och där betyder teckniet Hionelag (där 2 betyder mannen och hustrun) eftersom det i några fall finns utskrivna utan förkortning. Om man ska läsa Älvsborgs lösen är det bra att läsa flera perioder och allra bäst sammanställningen och restlängd 1620. Dessa är dock tyvärr inte alltid bevarade. Där kan det beskrivas prsoner som flyttat. De olika längderna är ofta skrivna olika fast det är samma personer. Någon av längderna brukar även ha de skattebefriade antecknade (husarma, halt och lytta)

312
Adoptioner / Äldre inlägg (arkiv) till 17 juli, 2011
« skrivet: 2010-01-31, 06:59 »
Olika skrönor om fina fäder till barn är avsevärt överdrivna.
 
Barnlösa par kunde nog använda både en dräng eller piga som vikarie för att det skulle komma barn i gården. Detta var kanske också så att alla parter var överens. Några sådana exempel misstänker att jag hittat. I ett fall finns en gammal muntlig berättelse att man anlitade en trollgubbe (sockenlapp) som trollade så det blev barn i gården. I samma by finns fortfarande många med lite mörkare hy.

313
00 - Dop / Faddrar och vittnen: mönster
« skrivet: 2010-01-31, 06:38 »
Det är inte ens säkert att faddrarna var med på dopet. Enstaka gånger kan man hitta uppgifter om vilka som var ombud för faddrarna. Jag tror därför att det var vanligare med ombud än vad som är antecknat. Särskilt om släkten fanns på större avstånd. Jag tror också att det är olika hur prästerna antecknade faddrarna som verkligen var närvarande eller de som skulle fungera som faddrar. Ibland är faddrarna släktingar och ibland är det lite finare folk som prästmor och länsman.  
I vissa fall misstänker jag också att barnet inte ens var med på dopet. På grund av avståndet kan man fundera om de ens hann till kyrkan på så kort tid. Kanske något av nöddops förfarande var vanligt även för friska barn.  
Modern kunde närvara vid dopet om det skedde i prästgården som nog också var vanligare än som antecknats.
 
Åtminstone i lite modernare tid var gudmor och/eller gudfar (den som bar fram barnet till dopet) viktigare än faddrarna, men de är sällan antecknade. Åtminstone i mina trakter innebar det också förpliktelser att vara gudfar eller gudmor som att ge gåvor vid födelsedagar och konfirmation.

314
Sinnessjuka / Äldre inlägg (arkiv) till 26 juni, 2013
« skrivet: 2010-01-28, 07:40 »
I församlingsböckerna brukar det finnas särskilda sidor med sinnessjuka (tokiga), omyndiga och främmande trosfränder mfl. Många gånger finns dessa sidor också i de sista husförhörslängderna.

315
Sysslingar och bryllingar / Sysslingar och bryllingar
« skrivet: 2010-01-28, 07:29 »
I mina trakter (Dalarna) är betckningarna syssling och brylling fullständigt okända. Man kan dock höra uttrycken ibland men då kommer det från någon utböling. I äldre text är de dock helt okända. Det används ofta uttrycket syskonbarn som ibland är svårtolkat, då det kan användas både för syskonbarn, kusiner, kusinbarn och tremänningsbarn.

316
Sysslingar och bryllingar / Sysslingar och bryllingar
« skrivet: 2010-01-27, 08:34 »
Vi använder aldrig andra uttryck än kusin, tremänning, fjälmänning, femmänning och sexmänning osv. Efter gammalt var det sällan man kände till släktskap längre bakåt än sexmänning. Därutöver använder vi tilläggen halv och nästan när det är halvsyskon eller i fel generation samt någon gång även av ingifta (ibland istället tok-).

317
Jag ska komplettera mina egna uppgifter eftersom även Älvsborgs andra lösen 1613(1614)-1620(1619) utgick som personskatt med färre undantag än de senare kvarntullsmantalspeningarna. Älvsborgs lösen utgick även för nyodlare som beviljats skattefrihet. Därutöver skedde inte avkortningen med samma regler som kvarntullsmantalspeningarna. Möjligen utgick några av de andra tillfälliga skatterna som personskatter (hjonelagslängder ?).

318
Namnnormering / Namnnormering
« skrivet: 2010-01-25, 10:02 »
När prästen skriver in dopnamnt med latiniserade namn som Johannes, Andreas och Olai kan man i de flesta fall anta att de inte använde dessa namn i verkligheten. Samma sak gäller också om prästen (utifrån) använder otypiska namnformer för orten.  
Jag själv använder beteckningen MarGreta och KriStina för de som kallas Greta och Stina. När jag söker i min stora databas söker jag nästan alltid på Mar* och K* och hittar dem lätt. Det är viktigt att man är konsekvent när man använder större databaser. Det kan ta ett tag innan man finner sitt eget system i det dataprogram man använder.  
 
När det gäller ortnamn är det viktigaste att man kan hitta dem i databasen och då gäller det att vara konsekvent även där. Största problemet anser jag vara med nya socknar och då använder jag mig av det äldre socken namnet med tillägg för det nya i sockenkolumnen. Bingsjö heter då alltid Rättvik Bingsjö. Där är det ett ännu större problem eftersom kapellförsamlingen har hetat Bingsjö-Dådran och Dådran-Bingsjö beroende var prästgården var.

319
Jag använder normalt bara signum för olika kyrkböcker B,C,D,E,F och mera sällan de lite udda signum som t.ex. G, H och O.  
Vid mera noggranna angivelser anger jag socken, volymbeteckning och sidan. I enstaka fall har volymbeteckningar ändrats sedan mormonfilmningen och då kan genlines beteckningar vara inaktuella. Jag anser att man ska försöka ange nuvarande volymbeteckningar som inte ändras sedan de överlämnats till landsarkiven. Då är det lätt att hitta dem i framtiden oavsett den teknik som då gäller.

320
En fråga om det verkligen fanns mantalsskatt före kvarntullsmantalspenningens tillkomst på 1620-talet.  
Jag läser texten som S(umma)5 t(unno)r och längre ner d(it)o.

321
Kvinnsperson har en nedsättande klang men kvinnfolk har ingen värdering och om det finns någon sådan så är det snarare i motsats till kvinnsperson.  
Det gäller i allafall i mina trakters olika dialekter (Dalarna med omnejd). Vi använder det mycket sällan i singularis (där använder vi istället oftast människa)och är en specifikation av folk och ibland som motsats till manfolk (som dock oftast är singularis eller en mindre grupp). Oftast använder vi uttrycket kvinnfolk för stadgade kvinnor eller också på en diffus grupp kvinnor. Helt klart ingen nedsättande om man använder uttrycket kvinnfolk. Uttrycket är i alla fall belagd sedan tidigt 1800-talet utan någon nedsättande värdering i mina trakter.

322
Namnnormering / Namnnormering
« skrivet: 2010-01-23, 07:30 »
I mina trakter är Joen (huvudsakligen 1500-1600-tal),Jon och Jonas samma namn. Jan, Johan, Johannes och sällan Joan är samma namn. Nu förekommer i mina trakter både Johan och Jonas parallelt och bägge namnen kunde finnas i samma barnakull. De som hade en Jonas bland barnen hade nästan alltid ett ursprung från Hälsinland eller Rättvik. I enstaka fall verkar Jöns och Jonas vara samma namn. Namnskicket är olika lokalt. Exempelvis används nästan bara Jo eller Joo i Särna med omnejd.
 
För mig är jag inte så noga att normera Jan och Johan utan för sökning av förnamnet är första bokstaven tillräcklig. Det är ju också ibland lite svårt att se skillnad på de olika stavningarna. I vissa fall ser man ingen större skillnad på e, a och o.

323
Namnnormering / Namnnormering
« skrivet: 2010-01-22, 09:24 »
Normering av förnamnen är mycket viktigt om man har större databaser. Jag själv har normerat lite mera än många andra för att åtminstone kunna söka på de två första bokstäverna i förnamnet.
 
När det gäller efternamn är det mycket svårare att normera. Jag har gjort några försök att utesluta bokstäverna q, h och f i efternamnen. Det blev inte bra och kan se förskräckligt ut när vissa släkter har konsekvent stavning med q.

324
Jag har stött på många kvinnspersoner i min forskning (säkert hundratals) och de flesta är då i kring mina socknar i nordöstra Dalarna med huvudinriktning på Svärdsjö och grannsocknarna.  
Det är huvudsakligen under 1600- och 1700-talen, men troligen även enstaka under 1500- och 1800-talen. Man finner uttrycket i både domböcker och olika kyrkböcker och någon enstaka gång i övriga handlingar. I de flesta fall finns det något oäkta barn men inte alltid, men då har hon haft ett lösaktigt leverne och ibland dödfödda oäkta barn. Under 1800-talet skrivs oftast de istället som bara piga i vigselboken istället för tucktiga pigan (dygdesamma).

325
17 Juridik / Kyrkoplikt och skriftermål
« skrivet: 2010-01-15, 10:10 »
Föddes något barn ? Om det var dödfött finns de ibland bara i begravningsboken och ibland inte alls.  
 
Dömdes hon av bara kyrklig rätt eller också av världslig rätt. Domar kan ju ske efter lite längre tid och hon måste ju först ha blivit dömd till kyrkoplikt.

326
10 Folkliv / Min mormor berättade om sin mormor?
« skrivet: 2010-01-13, 17:22 »
En bekant till mig född 1890 berättade mycket efter sin morfar och vad han fick reda på från sina äldre släktingar. Jag fick därigenom ganska mycket upplevelser från 1700-talet.

327
13 Geografisk och administrativ indelning / Sockengränser
« skrivet: 2010-01-11, 08:59 »
Det förekom ju att en gård kunde ligga i 2 län och landskap. Den jag känner mest är Svangården i Getryggen Alfta/Rättvik. Vid ett tillfälle byter gården län utan att flytta  Numera för ca 20 år sedan har länsgränsen justeras så att hela gården ligger i samma socken och samma län. Förutom huvudförsamlingar figurerar även 2 kapellförsamlingar. I den ena kapellförsamlingen Svabensverk och själva bruket finns flera fastigheter med samma fastighetsbeteckning men ligger inte bredvid varandra men i olika län. Nu är det löst genom att fastighetsbeteckningarna alltid har kommunnamnet först.

328
Namnbyte / Äldre inlägg (arkiv) till 04 augusti, 2011
« skrivet: 2010-01-09, 17:46 »
Före 1901 kunde man byta efternamn nästan utan inskränkningar. De flesta efternamn har anknytingar till födelseorten eller vistelseorten (bydel, by eller socken)och då blir det lätt att det finns många med samma efternamn i en bygd. Det kan också bildas vid andra lokala företeelser som med mitt efternamn Engström, som togs vid storskiftet 1858 när gården flyttades till en äng (eng)vid en ström.

329
98 - Osorterat / Gårdslängder / Ägarlängder
« skrivet: 2010-01-09, 11:54 »
De enda korreta ägarforeckningar som finns är revlängderna. Den äldsta bevarade (?) gjordes upp vid införandet av yngre indelningsverket omring 1690. Sedan gjordes nya revningar av jorden med jämna mellanrum (ca20-50 år). Många ägare är dock boende på andra orter och kan vara svåra att hitta
 
Jordeböckerna är också bra att använda om de är korrekt förda. För Dalarnas del är de inte användbara efter mitten av 1600-talet, då det kan vara samma ägare även 200 år senare. Jordeböckerna är ju jordskatteplikten som inte är riktigt samma sak som ägare. Olika brukningsrätter kan innebära att man tar över skatteplikten från den verklige jordägaren.

330
Begravningssed / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-29
« skrivet: 2010-01-08, 12:08 »
De första dödböckerna är endast begravningsböcker och de antecknas som döda och begravda där de begravs., Före tabellverkets tillkomst fanns ingen riktig t korrekt folkbokföring och inte i början av tabellverket heller. Först i och med SCB inskicken 1860 fanns en ganska god kunskap var folk fanns och bodde. Döda och begravda i andra församlingar finns endast möjligen antecknade i hfl. eller kommunionlängd och därutöver möjligen i mantalslängder eller avkortningslängder om denne vara ett hushållsöverhuvud.Under 1800-talet ska de skrivas in i den församling de är folkbokförd i även om de dör någon annan stans (från 1860 eler möjligen något tidigare ?)

331
Begravningssed / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-29
« skrivet: 2010-01-07, 19:59 »
Vanligen begravdes liken på dödsorten och endast i speciella fall transporterades liken till hemsocknen. Det var vanligare med hemtransport blad borgerligare kretsar.

332
05) Brev m. m. - 1800-talet / Gammal tidning
« skrivet: 2010-01-06, 10:10 »
Som Arfwingarne efter aflidne Bruks- Patronen Ludvic Allström, på et ordentligt sätt sökt Urarfwagörelse, och tils Härads- Rätt uti Wermeland på sådan grund beslutit, at bemälte Bruks- Patrons samtelige Borgenärer til Concurs skulle kallas til andra dagen af det Ting, som den 28 nästkommande Oct. pågår, med samma Härad uti Torp at sine fodringar lagligen bewaka och styrka ; altså warder sådant härigenom kungiordt.

333
Norrbärke / Norrbärke EI:1 (1734-1812) AD-bild 24
« skrivet: 2010-01-04, 10:06 »
Det är inte ens säkert att den Unge är yngre än den Gamle. Man använder oftast gerenationsäldst resp. yngst. Då en farbror och brorsbarnet bor i samma by med samma namn kallas farbrodern Gamle och brorsbarnet Unge. Jag har hittat några fall då de är ungefär jämngammal och ett fall när den Gamle är något år yngre än den Unge.

334
Norrbärke / Norrbärke EI:1 (1734-1812) AD-bild 24
« skrivet: 2010-01-04, 07:55 »
Det förekommer att man använder ung som beteckning på ogift. Det är stor variation på titlerande av tidigare ogifta och ibland använder enskilda präster lite udda beteckningar.

335
10 Folkliv / Skrock och väsen
« skrivet: 2009-12-23, 10:24 »
Förr ville man kunna förklara olika händelser som skedde och då kom diverse olika goda eller onda väsen som en typ av naturreligion. Även efter vårt lands kristnande fanns ett behov av dem. Nu är vårt land gudlöst och sunt liv med kristen livsåskådning nästan förbjudet. Därför behöver vi inte bry sig och därför finns inget större behov av de olika oförklarliga väsen. Några fungerade bra för att skrämma barnen för farliga saker som näcken i vattnet och många drunkningstillbud undveks.
 
Jultomten är väl en kompromiss av julbocken och den lilla grå tomten (som vakar av gårdstomten med djur och byggnader).  
 
Människa är för mig en kvinna och folk är oftare män. I vår dialekt skulle vi aldrig benämna en man som människa. Det är alltid en kvinna och oftast en människa till en man.  
 
Go Jul å e gâle Gôtt Nytt År.

336
Bildgåtan - Övrigt / Felstavat?
« skrivet: 2009-12-18, 10:02 »
Det är ganska vanligt att man skriver siffror, bokstäver och bomärke felvända och ibland även spegelvända. Särskilt vanligt när äldre personer som inte är van att skriva. De yngre hade ju gått i skolan och fick träna på att skriva. (Det gäller nästan alla barn under hela 1700-talet.) Den vanlgaste siffra som är felvända brukar vara 6 och därefter 3.

337
Bildgåtan - Övrigt / Felstavat?
« skrivet: 2009-12-14, 19:07 »
Det är helt klart att det står JAKOP JS KURUDåM. Vanligen skrev man JJS men genom att första J inte motsvarar den vanligaste förnamnet har det skrivits ut. JJS betyder vanligen Jan JansSon. Kurudåm är helt säkert något ortnamn eller gårdsnamn, som inte nödvändigtvis existerar i dag eller heter något annat.

338
Skattelängder / Kvartalspenning
« skrivet: 2009-11-27, 09:59 »
Kvarntullsmanspenningen införs först 1625.

339
Sjudare / Sjudare
« skrivet: 2009-11-27, 09:55 »
I området kring Falu gruva fanns untantag från salpetersjuderiindelningen. I Lumsheden och Österbyn i Svärdsjö socken (som hörde till Falu gruvas undantag) fanns dock korta perioder salpetersjudare bosatta men de hade uppdrag i Gästrikland som inte ligger så långt därifrån.

340
00 Sjöfart / Drunknat på en utrikes resa
« skrivet: 2009-11-25, 08:16 »
Jag har en gammal anfader som är begravd i Leksands kyrka (troligen tom kista). Han drunknade i Östersjön under 1600-talet, då båten förliste.

341
Handikapp / Krympling
« skrivet: 2009-11-15, 10:13 »
Uttrycket krympling är en typisk anteckning som betyder att han var oförmögen att arbeta och därmed befriad från mantalspenningen. När det uppträder i vuxen ålder brukar det vara någon olyckshändelse som ligger bakom. Ev. information kan finnas i sockenstämmoprotokoll eller ev. fattigräkenskaperna.

342
00 - Gravar / Kyrkogårdar / Träkors
« skrivet: 2009-11-11, 08:38 »
Lite om lärkträd:
Europeisk lärk har odlats i Sverige sedan 1700-talet. Vanligast i gränstrakter kring gränsen mellan Svealand och Norrland.  
Sibirisk lärk har i stort sett bara odlats under 1900-talet och i liten utsträckning.
Nästan alla odlad lärkträd i Sverige är av arten europeisk lärk och det gäller även hela Norrland.
Det är svårt att skilja de tre odlade arterna som odlas här (inkl. japansk lärk).
Lärk är numera ansett som ett inhemskt träd men det är mycket länge sedan det fanns vildväxande lärk i Sverige.

343
Seder och bruk / Seder och bruk
« skrivet: 2009-11-02, 22:05 »
Trådrullar användes ofta som klädhängare och var vanliga strax före sekelskiftet.

344
14 - Juridiska spörsmål / Polisrapport
« skrivet: 2009-10-19, 07:16 »
Ibland finns polisrapporter även som bilaga till dödboken hos församlingen.

345
Falu Kristine / Falu Kristine CI:10 sid 58
« skrivet: 2009-10-16, 09:35 »
sista halvan står:
.... på gl. (gamla)
Herrgl. (Herrgården) samt ung-
Karlen Eric Sell-
berg och Pig. An-
na Svart som tien(ar)
hos hand(els)m. Joh. Östberg på Gl. Herrgl.
 
Herrgården stavas här med e med prickar över som om det skulle vara ä.
 
Mvh.
Björn Engström

346
Dialektalt använder vi ordet hova (inte håva) i betydelsen samla in, men även hofta (inte höft utan kanske av hova) i betydelse ungefär. Kanske inte relevant i denna diskussion men jag nämner det ändå.

347
Byggnader och miljöer / Ölmstad, Hovaskog ca 1928
« skrivet: 2009-09-23, 08:45 »
Jag har dålig kunskap om Småland och dess byggnadskultur och ingen som helst kunskap om detta område men gör ändå några reflektioner.
 
För mig är det en gård med en äldre sommarstuga och en nyare storstuga.Sommarstugan kom att bli använd som undantagsstuga för den äldre generationen. Den äldre stugan har det typiska utgående dörrar men fått lite moderna dubbeldörrar kanske på 1880-talet (1880-1915) och saknar egentlig bro. Det som är märkligt att bilden inte visar någon hängränna, ens över dörröppningen (träränna).
 
Stora stugan har en riktig brokvist som byggts ca 1910 (1890-1920)och hela framsidan med kompletta takrännor av zink eller galvad plåt.  
 
En fruktträdgård skymtar i bakgrunden och blomsterrabatterna är placerade som fina inslag utan att finnas mot husväggen. Möjligen att en pionplanta står mot väggen mot gamla stugan (det syns inte om det är något avstånd eller inte). Det visar att man fortfarande var så rädd om husen att man inte planterade något mot husväggen. Det finns lite av tendens till ett mera borgerligt sätt att ordna rabatter och planteringar.

348
Obefintligböcker eller som det numera officiella namnet obefinlighetsregister återfinns under  
signum A IV B, om de inte finns längst bak församlingsbok (hfl).

349
03) Osorterat / Födelseort?
« skrivet: 2009-09-18, 08:45 »
Alla efterlysning borde vara så korrekt angivna som möjligt och det viktigaste är ju födesedatumet i detta fall. Då kunde jag mycket enkelt titta i min databas och direkt ge dig besked. Efter lite letande är Lisa född i Gubbgården i Bengtsheden 27/12 1815 och hon dör sedan i Brantgården i Boda 1872

350
Spanska sjukan / Spanska sjukan
« skrivet: 2009-09-13, 09:30 »
Spanska sjuka drabbade Jämtland allra värst av någon anledning. Att äldre inte drabbades anses ha med att de hade haft känning av ryska snuvan under 1800-talet. Möjligen har den gått lindrigt fram i områden som drabbades svårare av spanska sjukan. Tyvärr finns nog inte angivits så noggrant om dödsorsaken var ryska snuvan i sin huvudutbredning och ev. senare angrepp.
 
Det kan också ha med bostadstandard och förekomst av lungsot som tog ner den naturliga immuniteten.

351
98 - Osorterat / Oäkta son - Bouppt saknas. Vad göra?
« skrivet: 2009-09-12, 08:19 »
Oäkta barn födda så sent bör inte finnas omnämnd i domboken om inte det blev någon tvist om krav på barnuppforstingsbidrag. Förmodligen har barnet ingen arvsrätt efter fadern och det är född oäkta och inget testamente finns. Det gäller nog även om modern gifter sig med fadern.
 
Det är nog större chans att hitta uppgifter i bilagor till födelsebok. Ev. krav om barnuppfostringsbidrag i barnavårdshandlingar. Han föddes ju i skarven då det kan finnas uppgifter hos den borgerliga kommunen (kommunarkiv). Barnmorskeböcker kan ev. berätta vem fadern var (landstingsarkiv).

352
Födelse- och dopböcker / Födelsedatum
« skrivet: 2009-09-09, 08:40 »
Utan att räkna har jag uppfattningen att det föds flera barn den 24/12 än den 23/12 och 25/12. Jag misstänker att man hellre såg barnen födda den 24 istället för den 23 eller 25 och man har kanske friserat födesledatumet något i vissa fall.

353
Resande under 1700-talet / Resande under 1700-talet
« skrivet: 2009-09-08, 08:13 »
En mycket intressant notis Niclas. Jag retar mig lite över några y i utskriften som väl är ij istället t.ex. seyer. Tyvärr allt för vanligt att det används y lite för fltigt och nästan alltid omöjligt att se skillnad på y och ij, men sammanhanget bör avgöra vilkn bokstav det gäller.

354
07 Byggnader / Hitta gamla byggnader med pekare
« skrivet: 2009-09-07, 07:15 »
Bästa tiden att pptäcka gamla byggnadsgrunder är precis när tjälen börjar gå ur marken. På många gårdar har jag då sett de upphöjda grundstenarna efter någon bygnad som är fullständigt osynliga några veckor senare

355
35 Äktenskap / Borgerligt äktenskap
« skrivet: 2009-09-04, 10:01 »
De som finns tillgänglig på nätet är bara SCB-uppgifterna, som är avskriften av kyrkböckerna. Orginalboken är inte tillgängligen förrän den sista anteckningen är mer än 70 år. De finns däremot på aktuellt landsarkiv, där också församlingsboken finns som också sannolikt ännu inte allmänt tillgänglig.
Enklast bör du få reda på i aktuell församlingsbok där hustrun var skriven vid vigseln och/eller vid lysningen.

356
1500-talstext / 1500-talstext
« skrivet: 2009-09-04, 09:46 »
Ortnamnet är ---sta. Första bokstaven bör vara J eller L. Andra bokstaven bör vara en vokal med prickar.
 
Begreppet fritt är kanske inte helt fritt ?
Möjlighet finns också att hon blir antecknad för skatt, men sedan avkortas i avkortningslängden.

357
Bouppteckningar brukar vara ett bra sätt att hitta personer på. I detta fall kanske inte det finns någon lämplig. Ett barn som dör ogift utan egna barn som har någon egendom är ju föräldrarna arvsberättigade.

358
1500-talstext / 1500-talstext
« skrivet: 2009-09-03, 09:26 »
Att ortnamnet slutar på sta är inget att fundera på, men finns inte en markering ovanför bokstav 2.

359
35 Äktenskap / Borgerligt äktenskap
« skrivet: 2009-09-03, 09:14 »
I detta fall är det viktigt att titta i orginalböckerna (vigselboken). I församlingsboken bör datum för giftermålet vara antecknade och ibland kan vigselort vara angiven. Det brukar alltid stå vart hinderbetyget har sänts. Vid vigsel utanför hustruns hemförsamling skickas ett intyg från vigselförrättningen till hustruns hemförsamling.  
Om man tittar i SCB-utdragen så finns ibland tilläggs blad som kan vara införda flera år efter den verkliga händelsen (avglömda).

360
35 Äktenskap / Borgerligt äktenskap
« skrivet: 2009-09-03, 08:54 »
I detta fall är det viktigt att titta i orginalböckerna (vigselboken). I församlingsboken bör datum för giftermålet vara antecknade och ibland kan vigselort vara angiven. Det brukar alltid stå vart hinderbetyget har sänts. Vid vigsel utanför hustruns hemförsamling skickas ett intyg från vigselförrättningen till hustruns hemförsamling.  
Om man tittar i SCB-utdragen så finns ibland tilläggs blad som kan vara införda flera år efter den verkliga händelsen (avglömda).

361
35 Äktenskap / Borgerligt äktenskap
« skrivet: 2009-09-03, 08:41 »
I detta fall är det viktigt att titta i orginalböckerna (vigselboken). I församlingsboken bör datum för giftermålet vara antecknade och ibland kan vigselort vara angiven. Det brukar alltid stå vart hinderbetyget har sänts. Vid vigsel utanför hustruns hemförsamling skickas ett intyg från vigselförrättningen till hustruns hemförsamling.  
Om man tittar i SCB-utdragen så finns ibland tilläggs blad som kan vara införda flera år efter den verkliga händelsen (avglömda).

362
Soldater var normalt skattebefriade. Jag har några gånger tittat på avkortningslängder där man avkortar olika skatter genom fattigdom, flyttningar och död.
 
Styvbarn och fosterbarn blir oftast betecknade som barn. Övriga bör betecknas som dräng eller piga (som också kan vara barn) Under årens lopp har de olika kolumnerna förändrats och har kanske också lokal variation. Där det saknas kolumner för måg och sonhustru har de ibland blivit räknade som son och dotter.

363
De olika befolkningsuppgifterna får inte räknas som någon helt korrekt folkräkning. Det är en avskrift av husförhörslängd eller församlingsböcker som prästen gjorde vart 10:onde år. Uppgifterna ska vara gällande vid årskiftet 1860/61 och så vidare vart tionde år. Den första är som regel mycket bristfällig. En hel del personer som dog någon dag före årskiftet kan finnas med. Kan också finnas någon person som råkat försvinna av misstag eller blivit felskrivna. Det är ju en ren avskrift och fel har begåtts.
 
Nästa felkälla är när dessa har förts över till digitalt medium och även där finns personer som tappat bokstäver eller fått felaktiga namn genom felläsning.
 
SCB-dödböcker tar som regel upp de som är skrivna i församlingen och dör där, samt även övriga som dött eller begravits i församlingen. De sistnämnda är då strykna.

364
02 Arkivväsende / Domböcker
« skrivet: 2009-08-30, 20:32 »
Under äldre tid förekommer att vittnen vittnar om att testatorn har avgett ett muntligt testamente. Jag har läst hundratals testamentes behandlingar i tingsrätten och de flesta under 1600-talet.
 
Testamente som inte är känt vid bouppteckningen ska senast under klagotiden anföras.

365
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 mars, 2010
« skrivet: 2009-08-29, 11:04 »
Det finns också minst en smedsläkt Meijer som finns på nästa samma ställen som resande släkten Meijer. Smedsläkten(erna) har jag funnit i Ovanåker, Voxna, Alfta, Svabensverk, Torsåker och Falun. En Nils Meijer är född på 1690-talet i Skinnskatteberg och är troligen förfader till dem alla. Jag har också en Peter Meijer född i Grythyttan 1744 som jag misstänker också härstammar från Nils. En del utvandringar till Amerika sker från denna smedsläkt.

366
02 Arkivväsende / Domböcker
« skrivet: 2009-08-29, 09:24 »
Om jag minns rätt skulle förr testamenten vara tingförda för att vara giltiga och då kunde också testamenten vara muntliga. På senare tid har det blivit en helt privat handling och ska själv bevakas senast under klagotiden för bouppteckningen. När detta skedde vet jag inte, men borde nog vara gällande 1931.

367
22 Mått, mynt & stämplar / Mått och värde i jordeböcker
« skrivet: 2009-08-21, 08:04 »
I alla skattelängder används nästan alltid begreppet Daler (thaler) eller Mark som myntenhet, åtminstone i Dalarna

368
22 Mått, mynt & stämplar / Mått och värde i jordeböcker
« skrivet: 2009-08-20, 08:21 »
Riksdaler fanns inte då utan myntenheten var Daler eller Mark.
Bokstaven före OSJ har troligen med järnet att göra. Kan det vara F. ?? (=färskad ??)

369
Sexman / Sexman
« skrivet: 2009-08-09, 08:03 »
Det är nog inte orimligt att kunna bli sexman vid 25 års ålder speciellt och fadern haft sysslan tidigare, eftersom det fanns en viss fördel om någon släkting tidigare haft förtroendeuppdrag.
Jag tror knappast det fanns någon formell åldersgräns.

370
03) Osorterat / Födelsebok C/1 1677 - 1700 Svärdsjö
« skrivet: 2009-08-08, 09:34 »
Erik Jönsson var soldat Pigger och född ca1662 i Bjursås och död 1737. Marina Hansdotter var född i gården och levde ca 1667-1736.
Faddern Anders Ersson (död ca1730) var också från Säbbetäkt och troligt släkt med hustrun. Sannolikt fanns det också någon släktskap med barnets moder och de övriga faddrarna.

371
03) Osorterat / Födelsebok C/1 1677 - 1700 Svärdsjö
« skrivet: 2009-08-07, 12:58 »
Det är Erik Piggers (=Erik Jönsson Pigger) Dotter i Tächten (=Säbbetäckt)
Faddrar
Daniel Samuelsson (=klockaren som bodde granne)
Anders Ersson
Prästmor Ehreborne och dygdesamma H:u Maria Fahlin Lander (= möjligen syster till länsmannen ?)
Ehreborne och dygderijke Jumfru Helena Sahlin (Fahlin ?)(= möjligen syster till länsmannen ?)

372
Sävsjö gård ? / Äldre inlägg (arkiv) till 20 augusti, 2009
« skrivet: 2009-08-07, 12:05 »
Det är ganska osanolikt att Sävsjö gård ligger i Sävsjö. Det borde vara ett gårdsnamn någon annanstans och då finns det knappast i någon modern ortsförteckning.
Kanske det kan finns i Svenska gods och gårdar om man hittar rätt del.
Någon förteckning av pensionat och dylika platser ?

373
Barn är svåra att söka på dödskivan. Om det gäller mindre församlingar kan man använda födelseförsamlingen och bläddra igenom dem. I värsta fall är de inte ens döpta. Välj så få kriterier som möjligt. Några tusen kan ju snabbt bläddras igenom.

374
Incest / Incest
« skrivet: 2009-08-04, 12:26 »
Det är ganska vanligt att flera syskon gifter in sig i samma familjer. Därutöver var det vanligt att man åtminstone gifte sig med någon från samma by. Därefter kunde jordebyte ske och jordebyten var lättare att genom än köp då man inte behövde bjudas upp på 3 ting före fastebrevet.
 
Omgifte med en syster till den döda hustrun var också förbjudet utan särskilt tillstånd av konstitoriet  tidigare.

375
03) Osorterat / Födelsebok C / 2 1701 - 46 Svärdsjö
« skrivet: 2009-08-04, 12:17 »
Johan född 15/1 och döpt 19/1.
Erik Ropares (= Soldaten Erik Ersson Ropare 1705-1742) och hustru Malin Ersdotter (1700-1764) son i Borgärde (= Säbbetäkt).
Johan gift till Gustafs.

376
Husbonden ansvarar ju för att (kvarntulls)mantalspenningen betalades för drängar och pigor på gården och därför hörde även dessa till familjen. Jag tolkar det att hustrun är den som förestår hushållet. Om sedan mannen var död eller bara befriad genom ålder eller lyte och men kan nog diskuteras. Oftast var det prästen som avgjorde om folk var befriade eller inte.

377
Ilstorp / Bytar förnamn - Kvinna på 23 år 1824
« skrivet: 2009-07-23, 08:11 »
Det kan vara felskrivning i utflyttningsattesten. Kontrollera attest (bör finnas i mottagande församling) och avgående församlings kungörelsebok. Knappast mikrofilmade eller scannanade.
 
Kontrollera den andra systern.

378
Genom att Släktforskarförbundet införde den obligatoriska avgiften för att delta i Anbytarforum (även för att svara på frågor) så blev det ett uppsving på nya släktforskarforum som kunde nyttjas utan avgift. Utan denna avgift hade en del av de konkurrerande forumen aldrig startat. Jag själv vägrade att betala för att svara på frågor och deltog därför i andra forum.  
När äntligen Förbundsstyrelsen tog sitt förnuft till fånga och upphörde med den knappast lönsamma avgiften (höga dministrationsavgifter som aldrig redovisades), kanhända att Anbytarforum blir den riktigt stora släktforskarforumet igen men det är några förlorade år. (Jag har protesterat mycket högt mot avgiften i flera sammanhang.)

379
Stora Kil / Stora Kil, bouppteckning 1804
« skrivet: 2009-07-13, 15:14 »
KOD = en modernisering av bomärket och ersätter detta när namnet är skrivit av annan person.

380
Stora Kil / Stora Kil, bouppteckning 1804
« skrivet: 2009-07-12, 18:11 »
Sålunda warder mig i nogast Måto  
så Långt mig weterligit är  
Ridiliget up gifwit det --- jag mäd  
Lifliged bestyrka om så på fodras
Kerstin KOD Olofsdotter
Som wärdes Män
Olof asproth  
wid Eknäs
Magnus Calsson
Abraham Bärg
under Eknäs

381
A-SCB1930, C-SCB, E-SCB, F-SCB

382
1500-talstext / Äldre inlägg (arkiv) till 02 september, 2009
« skrivet: 2009-07-12, 15:01 »
1a texten
efter latidt
thenno
wisar föhr
 
2a texten
wardt
berörde

383
1500-talstext / Äldre inlägg (arkiv) till 02 september, 2009
« skrivet: 2009-07-12, 10:17 »
Några kommentarer till tydningen: Bokstäverna ij och y är extremt svåra att skilja åt och man bör använda det alternativ som passar sammanhanget. Markering för dubbel konsonant används. W har ingen markering ovanför bokstaven, men det har bokstaven U.
 
Hälsningar
Björn Engström

384
Allmänt / Hur anger jag källan för gemensamma kyrkböcker?
« skrivet: 2009-07-12, 10:01 »
När jag anger källor från personalieböcker använder jag bara signum för att kort berätta att uppgiterna kommer från A, B, C, E, F, G, H, O, eller P-böcker och ibland t.ex. H:III. Så kortfattade källor använder jag för att få källor på första sidan vid sökningar så jag slipper leta på baksidan.

385
Äldre ord L - Ö / Pigobarn / Pilt / Piltebarn
« skrivet: 2009-07-07, 09:03 »
Uttrycket piltebarn används ofta för ofödda eller odöpta barn och oftast i mina hemtrakter kan det vara barn av båda könen. Jag använder nästan bara o som kön för sådana barn. Det används också allmänt för barn av okänt kön och är då ett bara lindat barn i exemplet hon kom med sitt piltebarn.
Lokalt kan betydelsen vara annat.

386
03) Osorterat / YRKE ?
« skrivet: 2009-07-03, 11:58 »
Det korrekta är ju att vända på det istället Kopparbergs län (numera Dalarnas län), när det gäller äldre arkiv. Srörsta orsaken att jag inte gillar begreppet Dalarnas län är att det finns för många olika begrepp som har olika utsträckning. Det egentliga Dalarna, landskapet Dalarna och Dalarnas län. Det var förvirrande tidigare med två olika begrepp och ännu värre med tre som inte helt överenstämmer. För övrigt är det nog enda länet som heter lika som landskapet men inte omfattar hela landskapet och inte har någon längre historia bakåt.
 
(Meddelandet ändrat av bjornen 2009-07-03 12:00)

387
00 - Begravning / Begravd
« skrivet: 2009-07-03, 08:59 »
Man ansåg att han själv var delvis orsak till sin död och var nästan att jämställas med självspillning (begått självmord) och begravdes därför på norra sida om kyrkogården. Begravningen skedde också troligen i tysthet (utan klockringning). Ofta ansågs begravning i tysthet vara ett mildare straff än begravning på norra sidan av kyrkogården.

388
03) Osorterat / YRKE ?
« skrivet: 2009-07-03, 08:53 »
Det är självklart att man använder Kopparbergs län när det gäller äldre källor eftersom det berör Kopparbergs län. Mindre lämpligt att använda det mer eller mindre offcella beteckningen Falu län. Många arkivhållare använder (korrekt) Kopparbergs län.
 
Namnbytet skedde (tyvärr) den 1/1 1997 och inte sedan minst 15 år.

389
Byggnader och miljöer / Kan detta vara kyrkan i Los?
« skrivet: 2009-07-03, 08:43 »
Ta kontakt med Los församling och hör efter om de har samma kort.

390
Perioden med faktisk födelseort är till stort problem (ca1930-1947), eftersom BB.ets församling blir födelseförsamling. Alla databaser följer ju dessa bestämmelser och det följer personen i alla handlingar som blir till ett stort gissel för släktforskningen. Min mor är född på BB (Falu Kristine) men hennes bror är född hemmma (Enviken). För att leta personer född i en viss församling är svårt när man måste söka på BB-orten.
Det är också problem från slutet av 1800-talet när familjer flyttar och det är vanligt att barnen föds på nya hemorten trots att de formellt var skriven på sin gamla ort. Ibland kan barnet till och med finnas införd i dopboken i en tredje församling. Barnet kan sedan vara angiven med olika födelseorter i olika källor. Därutöver finns också sådana som är på församlingen skrivna men vistas på annan ort (tillfälligt arbete, skogsarbete i gränstrakter, sjukhus, fängelser, arbetsanstalt osv. eller okänd ort)
 
Jag tycker att man bör sträva till att ange födelseort som moderns folkbokföringsort. Men samtidigt bör man ha i åtanke olika andra alternativ som kan vara angivna när man söker personer.

391
03) Osorterat / Födelsedatum för min anfader i Stora Tuna
« skrivet: 2009-07-01, 10:07 »
Den tiden var det bara begravningsböcker och alltså bara faktiskt begravna i socknen är omnämnda. Kan hända det finns något intyg om begravningen verkställdes som bilaga till hfl. eller andra handlingar, om nu det finns kvar är det nog inte filmad utan kan bara läsas i orginal på landsarkivet.

392
De bevarade bouppteckningarna finns i domböckerna med särskilda  böcker för bouppteckningsar. Tyvärr saknas många bouppteckningar men det bör vara ide att leta efter den. Ibland finns uppgifter i hustruns bouppteckning när hennes man dog. Om det fanns minderåriga barn kan också uppgifter finnas i domboken vem som blir förmyndare för barnen (som regel någon släkting) i småprotokollen. Om hustrun gifter om sig kan det finnas uppgifter i bilagor till vigselboken.

393
Fattigräkenskaperna kan ingå i kyrkoräkenskaperna men också vara helt skild från kyrkoräkenskaperna och ha egen arkivbeteckning. Därutöver kan inkomststaten för lazarettsmedlen också ge upplysningar om insamlade medel vid dopet. Vid luckor i de vanliga kyrkböckerna kan det vara ide att leta i det ofilmade kyrkoarkivet. Det är vanligt att bara 10 % av kyrkoarkivet är mikrofilmat och det finns då mycket övrigt material som kan ge upplysningar. Det är inte så ovanligt att det finns uppgifter som inte beskrivs i arkivförteckningarna utan diverse uppgifter ligger i fel volym. Arkivbeteckningarna G, H, O och P kan vara intressanta.

394
Vid den tiden var det ju begravningsböcker och bara begravda i församlingen är antecknade. Ev. kan fattigräkenskaper, nattvardslängder ge upplysningar när han dör och därutöver mantalslängderna. Flyttningarna kan finnas i kungörelseboken (inte mikrofilmad om den finns bevarad). Om han dör under gruvarbete och inte återfinns så begravs han inte heller. Boupptckningar om de finns bevarade kan också ge upplysningar när han dör.

395
Lite äldre luckor i dopboken kan ev. hittas i fattigräkenskaperna, kungörelseböcker eller protokoll för husförhören. Nu är ju dessa handlingar mera sällan mikofilmade eller scannade.

396
Jag använder visserligen mycket sällan ordet torde utan bara böjningarna tôr, torda eller tord.

397
Äldre ord L - Ö / Reder
« skrivet: 2009-06-28, 07:39 »
Nog re ja mä. En bra kâr rer sä sjâlv.
Re ellr rer är ett ord som jag använder dagligen, liksom många andra i Dâlan.

398
00 - Arvsfrågor / Arvingar
« skrivet: 2009-06-14, 09:52 »
Ett testamente är lagligt oavsett innehåll. Det är först när någon klandrar testamentet som testamentet kan bli mer eller mindre ogiltigt. I praktiken förändras arvet före ev. ett officiellt klander.

399
Tolkningsförslag efterlyses! / Tolkningsförslag efterlyses!
« skrivet: 2009-06-13, 07:23 »
En liten fundering är Mårten Hack son till stenhuggaren Simon Göransson Hack född i Reval augusti 1605 och död i Rättvik 1672. Simon Hack gifter sig andra gången 1638 i Stockholm St. Nikolai. Simon kommer från Estland till Stockholm och senare Falun , Rättvik och Boda. Han bygger Falu nya kyrka (Kristine).
 
Björn Engström

400
Det kan vara ide att titta i obefintlighetsboken eftersom det kan ha gjorts anteckningar där långt senare.

401
N-Ö / Voxna bruk
« skrivet: 2009-06-11, 09:55 »
Det är lite mera komplicerat än vad som framställs. Visst Voxna bruk tillhör Voxna kapellförsamling och Ovanåkers församling. Men när det gäller de som arbetade vid Voxna bruk är många skrivna i Ore församling och Kopparbergs län. Saknade personer bör letas i både Ore och Ovanåker. Därutöver kan också Rättvik (Dalstugas gårdar på norra sidan av Amungen: Flytåsen, Getryggen) och Alfta (Svabensverk) församlingar vara inblandad.
 
Björn Engström

402
Flera av dessa frälsesläkternas ättlingar hade forfarande sin gamla släktnamn kvar när de blev adlade (under 1600-talet). Daniel Westlings anknytning är före adlandet. Begreppet föradlig är ett ganska vanligt uttryck bland släktforskare kring Kopparberget med anknytning till bergsfrälsesläkter som blev adlade.

403
Daniel Westling har föradliga anor genom medeltida bergsfrälsesläkter kring Falun. Dessa släkter kommer in genom Svartnäs, som jag har mycket utförligt utforskat. Där finns många intressanta ursprung. Det kommer senare att ges ut genom Falubygdens släktforskarförening.

404
Om inbetalningen till Rötters Vänner (som har beslutas ska upphöra) görs på ett vanligt inbetaningskort (alltså inte förtryckt), hur mycket blir det kvar sedan inbetalningen har administrerats ? Det har sagts att man ska betala minst 100 kronor, men än så länge har jag inte sett något inbetalningskort utan beloppet hundra kronor. Resultatet att avgiftsbelägga inlägg och läsmöjligheter på Förbundsforum ger inga större nettointäkter. Men däremot ger det mycket irritation och missnöje med Förbundet både bland gamla medlemmar och ev. nya medlemmar. De ev. nya medlemmarna blir allt färre som försämrar föreningarnas och Förbundets ekonomi. En som vill börja släktforska betalar knappast minst 100 kronor för att ställa en första fråga för att kunna starta sin egen släktforskning. Den kanske ändå börjar med släktforskning men går inte med som medlem i någon släktforskarförening. Jag tror tyvärr till och med att medlemmar kommer att lämna våra föreningar då Anbytarforum kräver betalning för att hjälpa andra forskare. Det kanske kommer privata alternativ som kommer att överta Förbundets Anbytarforum-funktion. Problemet med avgiftsbeläggning av inlägg kommer knappast att upphöra om Förbundsstyrelsen tar sitt förnuft till fånga och ändrar sig. Särskilt svårt kommer det att bli för personer som är bosatta i utlandet. Vilket leder till att vi får mindre hjälp därifrån med utvandrade personer.

405
De inlägg jag har skrivit har jag gjort för att de ska vara tillgängliga för alla utan någon som helst begränsning varken att läsa eller kommentera. Jag (och knappast någon annan heller) har inte gett tillåtelse att Förbundet ska göra förtjänster på mina inlägg. Därför kan det tänkas vara ett brott mot Upphovsmannalagen om Förbundet gör förtjänster på mina (och andras) inlägg.

406
00 - Arvsfrågor / Arvsskifte
« skrivet: 2008-02-06, 08:23 »
Det är stora variationer från olika delar av vårt land. I Dalarna med lite speciella regler var äganderätten begränsad till 1/8 mantal medan övriga delar av landet var gränsen 1/4 mantal. Ägande av jord kunde inte fråntas arbetare i Falu gruva och möjligen gällde det även Boda koppargruva i Svärdsjö. Normalt tilläts ändå delningar av jorden om ingen begärde inlösen av jorden. Däremot kunde reglerna tillämpas vid försäljning av jord utanför släkten och även inom släkten. Ofta finns speciella utredningar om vem som var närmast bördig till jord som såldes med flera köparintressen inom släkten. Då vägde det ursprungliga mantalet stor betydelse. Byte av jord kunde ske vid sidan om olika regler om jordägande och flerstegs byte av jord kunde ske utan uppbud. Även skulder och särskilt om jorden var pantsatt kunde regleras genom mark och även då kunde jorden byta ägare utan normalt uppbudsförfarande.
 
Vid dödsfall gjordes bouppteckning och en delning av egendomen till arvingarna. Då delades all egendom efter helt rättvisa former, vilket kunde innebära 1/8 i härbret, 1/4 i hästen, ½ i en ko osv. Även jorden delades men man undvek oftast att dela hela åkrar utan man valde oftast att behålla hela åker- och ängsstycken. Ofta bestämdes redan vid bodelningen vem som skulle överta gården och delningen gjordes därefter. Dessa delningar var oftast en ren pappersprodukt och olika delar såldes inom släkten så att en blev ägare av hela egendomen. Ogifta syskon kunde behålla sina jordedelar och lät ett syskon bruka jorden mot avrad (arrende eller ränta) och kolskatter. Sedan de dog delades det och det innbar att den som brukade gården eller dennes ättlingar fick ytterligare jord som arv.  
Ofta bodde föräldrarna kvar på gården och sköttes av ett barn och som förskott på arv fick de sytningsersättning (fastställdes på tinget) så länge de levde och fick avräknas från den egendom föräldrarna ägde. Ibland om föräldrarna levde länge kunde gården vara i barnets ägo vid dödsfallet. Även om värdet inte räckte till, blev barnet skyldig att föda och kläda samt ge föräldrarna en värdig begravning.
 
Det är inte så ovanligt att bostadshuset ägdes av flera syskon och det har förekommit många fall då ett syskon har tagit sin del av huset och tagit med sig till sin gård. Byggnaderna var ju då lösegendom och var inte bunden till marken.  
 
I Hälsingland var det vanligt att gårdarna inte styckades sönder utan oftast äldsta sonen övertog gården i sin helhet och därigenom bildades de stora hälsingegårdarna.
 
De gamla arvsreglerna att broder ärvde dubbelt mot syster tillämpades inte helt och hållet utan lokalt delades det lika. De lokala variationerna är ganska olika och hör delvis samman med de gamla landskapslagarna som mer eller mindre behållits i vissa delar om inte enligt den gemensamma lagen men åtminstone som vaneregler och särskilt arv kunde ske om alla parter var överens även om det inte alltid stämde överens med lagboken. Däremot var det viktigt att fattigprocenten betalades vid dödsfallet då egendomen bytte ägare eller efter boteckning som gjordes vid överlåtelse när fortfarande föräldrarna levde.

407
Allmänt / Lättläsa eller intressanta kyrkböcker
« skrivet: 2008-02-06, 07:47 »
Lite annorlunda dödsorsaker finns i Svärdsjö F:1 första uppslaget 1747. En piga ihälslagen av en björn och dödsfall efter slagsmål vid bröllop. Mordet vid bröllop har jag skrivit av några tiotals sidor kring olika domar som följer mordet.

408
17 Juridik / Självmord
« skrivet: 2008-02-06, 07:36 »
Ibland finns utredningar om misstänkta dödsfall som bilagor i församlingarna och inte alltid som bilaga till begravningsboken utan kan finnas bland övriga handlingar. Jag har hittat några sådana från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
 
Äldre fall om misstänkta självmord togs upp på tinget för att utreda om det var självmord eller ej. Vid självmord var det inte tillåtet att läggas ner på vanliga kyrkogården. Det brukar också finnas angivit i begravningsböcker, kungörelseböcker, kyrkorådsprotokoll, kyrkostämmoprotokoll, kyrkans räkenskaper om t.ex begravning skulle ske i tysthet eller på särskild plats och oftast om anledningen till avvikande från en normal begravning. Det behöver inte betyda självmord utan det kan t.ex. vara en ogift mor som dör i sviterna efter födelse av oäkta barn.

409
35 Äktenskap / Åldersskillnad
« skrivet: 2008-02-03, 07:37 »
Under 1600-talet var det vanligare att kvinnan var äldre än mannen vid mannens första gifte. Andra giftet var de oftast jämnåriga och vid tredje giftet var hustrun oftare yngre och ibland mycket yngre. Mot slutet av 1600-talet och framöver är det vanligare att mannen och hustrun är jämnåriga och senare är oftare mannen äldre även vid första giftet.
 
Det äldre giftermålsmönstret bland allmogen är svårt att konstatera, då man möter dem i de äldsta hfl. är den första hustrun ofta redan död. Men genom en omfattande genomgång av domböcker hittar man många exempel på att den första hustrun är äldre.

410
Om det finns inlägg som är upphovsskyddade innebär det att de troligen behöver tillfrågas innan avgifter ev. införs.  Sedan inloggning infördes är det lätt att veta vem som skrivit inläggen. Men före detta kan en del inlägg vara helt anonyma.

411
Jag kommer inte att betala någon obligatorisk avgift för Anbytarforum. Men jag har gjort ett antal inlägg och svarat på ganska många frågor och frågeställningar. De svar jag har gett har jag upphovsrätt på och då är det frågan om någon ska tjäna pengar på mina inlägg. Om jag går fullt ut i den här frågan bör jag kunna begära att mina alla inlägg inte får finnas kvar som gör att Förbundet kan tjäna på dem. Om några resonerar på samma sätt skulle hela Anbytarforum havera fullständigt den dagen avgiften införs.
Visserligen skulle läsandet var fritt, men inlägg kan komma att göras med anledning av mina eller andra som vägrar att betala avgiften. Jag anser inte någon ska tjäna pengar på någons utlämnade uppgifter.

412
Förnamn - J / Jean
« skrivet: 2008-01-29, 11:54 »
I gränstrakterna mellan Dalarna och Hälsingland är det skillnad med Jon och Johan/Jan. I Dâlsocknarna (eg. Dalarna)och Hälsingland är formen Jon och Jonas mycket vanligare än Jan/Johan. I min trakter som är precis utanför det egentliga Dalarna kan jag ganska säkert veta att personer med namnet Jon/Jonas eller det äldre Joen som någon enstaka gång även skrivits Jean, har någon anknytning till Rättvik/Leksand eller Hälsingland. I sådana familjer är det inte ovanligt med en Jon och en Johan i samma barnkull. Även en del värmlänningar har Jon/Jonas med sig.

413
Oäkta barns efternamn / Oäkta barns efternamn
« skrivet: 2008-01-29, 11:43 »
Det finns faktiskt födelse- eller rättare sagt dopböcker där barnen är inskrivna med patronymikon. Så jag anser inte det vara fel att använda patronymikon på även små barn. Men oäkta barn är ju svåra att hitta vilket patronymikon/matronymikon/efternamn barnet hade haft. Jag brukar låta bli att ange efternamn/patronymikon på dessa innan jag hittar barnet med efternamn/patronymikon. Det kan också ibland ge ledtrådar till en tänkbar fader. Det vanligaste beteckningen på barnet var ju allmänt Anderses Erik som litet och sedan patronymikonet Andersson. Alternativt användes gårdsnamnet som t.ex. Svâlas Erik om det inte fanns flera då kunde även namnet kompletteras med lill- eller lissl-.
Förnamnet var viktigast och sedan gårdsnamnet och sist patronymikon. Många 1500-tals handlingar använder bara förnamnet och endat om det finns flera med samma förnamn i samma by anges den med patronymikon, gårdsnamn eller öknamn.
 
Det finns en hel del exempel på att efternamn försvinner och det övergår till patronymikon. Det är vanligare bland döttrarna än bland sönerna. Det är vanligast bland bruksarbetare och olika hantverkkare under 1700- och 1800-talen. Det är något som tagits efter finare folk och man har återgått till det allmogen använde. Ibland kan det finnas någon händelse som gjort efternamnet har fått en dålig klang.
 
Störst problem är när patronymikon byter till efternamn oftast runt förra sekelskiftet. Lokala variationer är stora när det inträffade och det finns exempel när barns efternamn byts till patronymikon i samband med flytt från en moderna församling till en ålderdomligare. Därutöver finns familjer där en del av barnkullen har patronymikon och andra efternamn vilket leder till att syskonen får olika efternam.
 
I passagerarlistorna för utflyttning till Amerika finns det flera exempel på söner som hetat Andersdotter. Det betyder att barnet fått moderns efternamn trots att det inte var hennes efternamn utan patronymikon.

414
Jag vill inte betala för att svara på frågor. Då finns det roligare saker att göra än att betala för att hjälpa andra. Jag har visserligen själv ställt några egna frågor också under de år jag läst Anbytarforum, men de flesta av dessa frågor är fortfarnde obesvarade. Anbytarforum en mycket värdefull inkörsport för nya medlemmar och med införande av avgifter blir det mycket färre nya medlemmar och därmed även mindre medlemsavgifter till Förbundet. Man måste nog också räkna med att en del föreningar går ur förbundet och satsar på egna frågeforum. Om avgiften införs måste jag väl återkomma med samma motion igen.

415
Äldre ord A - K / Grovt tal
« skrivet: 2008-01-23, 15:10 »
Grovt tal eller grova ord är ju ett begrepp som jag fortfarande använder. Han har ju varit missnöjd med någon kunglig förordning och uttalat sitt missnöje, vilket är en lindrig form av kronbrott.
 
Hälsningar  
Björn Engström

416
Svärdsjö / Svärdsjö, dödsbok, 1787. GID 2197.76.29400
« skrivet: 2008-01-23, 08:10 »
Hon dör den 16:de innevarande kl. 1 a. m. Alltså 16/3.

417
En period under 1900-talet var födelseförsamlingen den faktiska födelseplatsen. De barn som föddes hemma fick bosadsförsamlingen, men de barn som föddes på BB fick församlingen där BB låg. Min mor är född på BB men hennes yngre bror är född hemma och de har därigenom olika födelseförsamlingar. Jag undrar den som blev född på väg till BB var de fick för födelseförsamling om det var någon församling som låg mittemellan. Under 1800-talet och tidigare kan vara svåra att hitta födelseförsamlingar. Och det är inte heller sagt att barnet är infört någonstans (och ibland på flera församlingar) om famijen var skriven på en ort men bodde på annan ort.

418
Äldre ord L - Ö / Ätt
« skrivet: 2008-01-21, 07:11 »
Ätter är ju ett gammalt begrepp och jag skulle tolka det som någon av N.N.:s förfäders ättlingar. Någon gång börjar ett ätt och när det sker kan ju nu efteråt vara svårt att tolka. För att klarlägga bör man nog ha mycket god kännedom om släkten.
 
Hälsningar
Björn Engström

419
Falun / Falun födelsenotis 174.65.102600 1710
« skrivet: 2008-01-14, 22:47 »
Fadder Nr 2 är Fredrich Zachrissons kiärsta (alltså hustru).

420
Namnnormering / Namnnormering
« skrivet: 2008-01-14, 22:42 »
I en databas och särskilt ju större den är är det viktigt att man har enkelt sökbart sätt. Men sen kan man ju lägga till olika namnformer som förekommer. Det är ju dock sällan vi verkligen vet hur personen skrev sitt eget namn. Det var ju oftast prästen, kyrkoskrivaren eller den som skrev protokollet som har namngivit personen. Endast handlingar som personen själv skrivet under ger besked om vad de kallade sig eller åtminstone skrev sig för. Man får också komma ihåg att handlingar som är underskrivna med ett personnamn också har namnet skrivits av annan person och den berörde har bara angett sitt bomärke. Ännu sämre är det att hitta kvinnor som skrivit sitt eget namn.
 
Namnskickt är ju lite olika under tidernas gång och på olika ställen. Vid flyttning skrivs de oftast med det lokala namnskicket oavsett vad det stod i flyttningsbeviset. Vissa präster angav namnet med latinsk form t.ex. Andreas eller Johannes istället för Anders och Johan. Patronymikon har varierat under årens lopp. Under 1500- och 1600-talet var det vanligast med Eriksson (Eriksdotter) för att senare övergå till Ersson (Ersdotter) och ännu senare till Eriksson igen. Detta gäller även Johansson och Jansson i vissa utsträckning.

421
Bildgåtan - Övrigt / Vad är detta för vagn?
« skrivet: 2008-01-14, 07:57 »
Det är som sagts en radsåningsmaskin och en äldre typ med släpbillar.

422
I vissa fall har volymbeteckningar ändrats och den äldre finns angiven vid mormonfilmningen.

423
Namnnormering / Namnnormering
« skrivet: 2008-01-11, 17:37 »
Jan och Johan är samma namn men oftast är Jon och Jonas (under 1600-talet även Joen) ett annat särskilt namn. Lokalt förekommer det ena eller andra som är nästan helt dominerande. I gränstrakter kan man nästan gissa ursprunget genom formen Jan eller Johan.
I olika databaser är sökfunktionen viktig och då har jag valt att kalla alla Elisabet som Lisa eller Lisbet. Formen Jan eller Johan blandar jag men vid sökning använder jag bara J* som ju ger både Jan och Johan. Formerna Greta skriver jag oftast MarGreta och Stina skriver jag som KriStina. Det är viktigt att man är konsekvent vid åtminstone första bokstaven i databaser för att ha en bra sökfunktion.
 
Hälsningar
Björn Engström

424
Undantags- / Fördelstagare
« skrivet: 2008-01-11, 09:24 »
Han var i behov av skötsel och fördelstagare af gården berättar ju att han får hjälp av gården och inte från det allmänna. Om han inte hade egna barn var han väl i skötsel hos syskonsbarn som också var delägare i gården.

425
02 Arkivväsende / Kyrkliga kungörelser
« skrivet: 2008-01-03, 16:31 »
Det var inte särskilt ovanligt att olika meddelanden upplästes i kyrkan. Det var borttappade föremål, bortsprungna djur, ankomst av olika ämbetsmän där möjlighet att inhandla eller beställa olika saker, kor och livdjur till salu osv. Även ankomst av brev från Amerika kan finnas omnämd i kungörelseböckerna och mycket annat av annorlunda slag.
Priset är Rikdaler (RD) Riksgälds (Rixg.) per skåck eller tunna.
Titta i församlingens kungörelseböcker så finns nog kungörelsen. De är dock inte mikrofilmade och bevarandet är lite blandat.

426
Ben- / Bensamlare
« skrivet: 2008-01-01, 12:06 »
I många byar fanns det benstampar och fortfarande på 1960-talet fanns sådana i bruk. Där stampades och maldes ben till benmjöl. Benmjöl användes huvudsakligen som foder till djuren och senare även som gödningsmedel. Fortfarande for lumpsamlare omkring och insamlade/köpte upp lump, skrot och ben på 1960-talet Ganska säkert var en bensamlare en som samlade ihop ben hos folk och lämnade till benstampar som gjorde benmjöl som foder/mineralfoder till utfodring av kor och grisar. Bland bönderna samlade man oftast själva in benen för transport till en benstamp eller att de krossades hemma på gården. Men i städerna och större orter borde det ha funnits möjligheter att samla in ben hos en del som inte tog till vara benen själva.
 
Vid många kyrkogårdar fanns särskilda benhus där man samlade ihop gamla lik och en mindre sannolik uppgift för en bensamlare skulle kunna vara en som skötte om hanteringen av människoben och skulle i så fall vara en typ av kyrkogårdsarbetare. Eftersom kyrkogårdarna vara förhållandevis små så blev det ofta att gräva nya gravar där det funnits tidigare gravar. Endast folk i högre ställning hade egna gravar till en början i kyrkan och sedan oftast i närheten av kyrkan och där fick nog liken ligga ifred. Människoben har ju också använts i olika magiska sammanhang.

427
Byggnader och miljöer / By med många hus - tillverkning?
« skrivet: 2007-12-29, 08:23 »
De första kraftledningar i mina hemtrakter byggdes 1904 och telefonledningar kommer upp på 1880-talet. Kortet är taget något senare kanske 20-talet.
 
Under 1800-talet kommer de första ångsågarna med början kring Norrlandskusten och då behövdes ingen vattemkraft. Så sågverken behövde inte rinnande vatten utan vattnet användes som transportmedlen för timret.

428
00 - Levnadsvillkor och uppfostran / Förmyndare
« skrivet: 2007-12-28, 07:58 »
PNS betyder Per Nilsson och användes istället för bomärke. Ofta skrevs handlingen av prästen och den aktuella personen skrev bomärket eller motsvarande. PNS är alltså ersättning för bomärke.
 
Löftesman och förmyndare behöver inte vara samma sak. En löftesman gick i god för honom att han kunde försörja en familj. Han kan också ha bevittnat trolovningen.De olika benämningarna har lite olika betydelse beroende var någonstans vi är.
 
Hälsningar
Björn Engström

429
Byggnader och miljöer / By med många hus - tillverkning?
« skrivet: 2007-12-27, 08:51 »
Med tanke på avsaknad av ädla lövträd som vårdträd bör kortet vara tagit norröver. Jag uppfattar att det är bara björk och tall som växer runt gårdarna. Hässjornas utforming tyder också på det. Norrlandskusten med känning av skogsindustri ?

430
Äldre ord L - Ö / Prebende
« skrivet: 2007-12-19, 22:38 »
Jag har själv ett ursprung i prebendlandbönder från Sundborn under 1500-talet. Det gällde där landbönder under Västerås stift och biskopen.

431
Källkritik / Fel förnamn på bruden, kunde sådant ske?
« skrivet: 2007-12-17, 22:33 »
Jag har hittat många felskrivna vigselnotiser både vad gäller förnamn, patronymikon och födelse/vistelseort. Något fall där då två brudpar har blivit ett. I en del fall har det dröjt länge innan brudparet fördes in i vigselboken och då hade väl minnet sviket och en stor mängd vigslar bleev aldrig noterade ens.

432
03) Osorterat / Vad står det?
« skrivet: 2007-12-07, 20:31 »
Uppsyningsman 1832. I Bjursås byttes uppsyningsmännen ut för varje år och de fungerade som rapportörer om sedlighet och vandel i byarna.

433
31 Släktskap och släktrelationer / Efter Syssling kommer?
« skrivet: 2007-12-04, 16:32 »
Det väl klart att man använder uttrycken farfars tremänning eller motsvarande.

434
11 Föremål / Studiecirkel kring gamla föremål
« skrivet: 2007-10-08, 08:09 »
Jag har själv haft några cirklar om gamla föremåls användning. Jag tog med vid varje träff ett antal föremål och vi diskuterade deras användningssätt. Jag försökte hålla ett visst tema för varje gång t.ex. matlagning, skinnberedning, skomakeri och jordrevning. Därutöver tog deltagare med sig olika mer eller mindre okända föremål.  
Det finns ett otal variationsmöjligheter.
 
Det finns mycket litteratur i ämnet och det beror mycket på inriktning och plats.
 
Hälsningsr
Björn Engström

435
01) Allmänt om efternamn / Försvenskade namn
« skrivet: 2007-05-24, 20:55 »
När svdjefinnarna kom till Sverige hade de ett pass med sig och det var skrivit i Finland av länsman eller prästen. Myndighetsspråket var svenska och passen skrevs alltså på svenska med svenska namn och de hade därför svenska namn när de kom till Sverige.

436
Allmänt / Ortnamn med resandeanknytning
« skrivet: 2007-05-18, 09:56 »
Nästan alla ortsnamn med Svart- har inget med svarthåriga att göra. De är oftast geografiska namn med t.ex. svart vatten. I några fall kan det ha personanknytning och då är nog soldatnamnet eller bergsmansnamnet Swart som bakgrund.  
Många av svartnamnen har ett äldre ursprung än resande-romerna i vårt land. De jag kommer på har troligen medeltida ursprung eller åtminstone 1500-talet.

437
Allmänt / Register över lagfarter
« skrivet: 2007-05-18, 09:48 »
I fastighetsboken skrevs varje lagfart in från storskiftet 1860 och där syns varje lagfaren ägare på fastigheten. I en del fall kunde fastighetens ägare följas till början av 1800-talet och i enstaka fall ännu längre bakåt. Tidigare fanns dessa på den tingsrätt fastigheten låg och nu är det speciella tingsrätter som handhar fastighetsfrågor.

438
Byggnader och miljöer / Okänt hus nr 2
« skrivet: 2007-05-10, 19:43 »
Det är i alla fall en hamlad pil, varför det tyder på södra Sverige.

439
09 Döden / Dödsattest
« skrivet: 2007-05-10, 19:37 »
Dödsattesten är väl underskrivet av läkare och där står dödsorsak som är sekretess på. Dödsfallsintyget är väl bara ett bevis om att personen är död och när dödsfallet har skett.

440
17 Juridik / Smörränta och genealogi
« skrivet: 2007-05-04, 22:53 »
I varje gård gjordes ju förbättringar och nyodlingar och detta måste tas med i beräkningen, alltså ska en viss gård bli dyrare undan för undan eftersom jorden förbättrades. Men sen fanns ju gården ofta i flera ägares namn men brukades av en familj. Men syskonen kunde äga delar av hemmanet. Med jämna mellanrum gjordes revningar av gårdarna. Dessa gjordes vid olika tillfällen i olika byar eller socknar. En landsomfattande jordrevning gjordes i samband med yngre indelningsverkets införande 1688/92.
Jordeböckerna för Dalarna är lite speciell eftersom jordeboken 1640 (cirka) är i stort sett lika även 1820. Samma ägare och lika många gårdar, i stort sett.
Mantalslängderna varierar husföreståndaren ibland från år till år och om man följer mantalslängderna år för år upptäcker man ofta att namnet kan variera. Ett år fadern, nästa sonen, nästa mågen och nästa fadern igen. Genom att följa mantalslängderna år efter år kan olika släktskap fastställas ibland.
Begreppet smörränta finns inte i hela landet utan beror nog på hur jordeskatterna betalades. I stora delar av Dalarna använder man ofta att jorden räntar en viss mängd kol(eller järn)eftersom jordskatten betalades i kol. Andra exempel är rovskatt, vedskatt, råg.
Det fanns omvandlingstabeller som översatte varor i priser som fastställdes årligen.

441
98 - Osorterat / Hur kommer ni vidare vid """"stopp""""?
« skrivet: 2007-04-22, 14:50 »
Många finns omnämnda i domböckerna särsklid vid tvister om mark, arvstvister och lösningsrätter. Det stora problemet är att det är svårt att veta när och om han är nämnd. Man kan räkna med att man kan behöva mera än hundra års domböcker att leta i. Det betyder ofta att ett antal tusen sidor domböcker måste gås igenom. Det bästa är många gånger att lämna en linje, men har ögonen öppna för att hitta dit igen om det yppas några uppgifter.

442
Förr konfirmerades både skriftliga och muntliga testamenten i domböckerna, men jag vet inte hur läng det förfarandet höll på. Men det är inte omöjligt att ditt testamente finns registrerad i domboken eftersom det fortfarande finns hos en del äldre människors en inställning att testamenten ska registreras.

443
Spanska sjukan / Spanska sjukan
« skrivet: 2007-04-20, 08:35 »
Lokalt inrättades det särskilda lokala sjukstugor och dessa finns troligen i kommunala handlingar. Möjligen kan det där också finnas förteckning på patienterna ?  
Detta var förövrigt ganska vanligt vid olika epidemier t.ex. scharlakansfeber.

444
04a Forskningsresultat / Släktforskar-hole-in-one
« skrivet: 2007-04-20, 08:31 »
Det är ganska vanligt att jag hittar andra uppgifter än jag letar efter och det beror ju på att jag har många lösa trådar.
Om man håller på och letar efter en viss person eller familj blir man till slut allt för ensidig i tankeversamheten att man inte kommer längre. Men om man lägger undan det ett tag och gärna så pass länge att man glömt en del infallsvinklar. När man ser på det igen ser man på det med färska ögon och kan hitta nya infallsvinklar och nya tankebanor. Kanske till och med att man läser namnet eller orten annorlunda än förut.
 
Hälsningar
Björn Engström

445
17 Juridik / Förmyndaren
« skrivet: 2007-04-18, 06:32 »
En av de viktigaste orsaker att bouppteckning skulle göras var att bevaka barnens arvsrätt mot den kvarvarande föräldern. Det var ju därför inte möjligt att han ska kunna bevaka barnens rätt mot sig själv. Det var ju vanligt att han gifte om sig och då kunde han ta hand om moderns arv och barnen ställdes utan.
För att den kvarvarande föräldern skulle kunna få gita om sig måste bouppteckningen visas upp och därför finns ibland bouppteckningskopior bland kyrkohandlingarna. Jag vet inte hur länge denna regel fanns kvar. Även innan det blev krav på att göra bouppteckningar var man tvungen att göra det om det fanns barn.

446
En spontan tanke är att han kan ha blivit dödförklarad och då annonserades det i Post och Inrikestidning. Det borde då finnas handlingar om det i bilagor till församlingsboken.
Ev. bouppteckningar efter andra som han skulle kunna vara arvsberättigad. Ev. delägarskap i fastighet ? Mantalslängd.

447
Trana / Trana
« skrivet: 2007-04-15, 12:26 »
Många typisk soldatnamn t.ex. Uv, Uggla, Berg , Blad, Blå, Trana, Svala, Björk , Jäst, Knubb, Run (äldre form av Rönn) och Grå har varit vanliga namn inom bergsbruket och borgerskapet under 1500- och 1600-talet som sedan har förlängts under 1700-talet till t.ex. Uvenberg, Tranberg och Gråberg.
Man kan ibland fundera om det är soldatnamn från fäniketiden eller kanske ännu troligare från medeltida klannamn.
 
Björn Engström

448
Främmande / Främmande
« skrivet: 2007-04-14, 07:10 »
Ja dä sir ut dä päv?r (plägar) e ?mskrivning.
Endera ska en ha folk hemma och är det OKÄNDA (Anders!) är det främmande eller om de har kommit utan att man man vet om det före.
Egentligen säger vi främmande även för nästan okända eller sådan som man mycket sällan har haft kontakt med.
Det är inte dalmål men bra ett drygt mil utanför dalmålsgränsen (d?lsockn?n)utan enviksmål inom Dalabergslagsmålsområdet.
 
Björn Engström

449
Främmande / Äldre inlägg (arkiv) till 13 april, 2007
« skrivet: 2007-04-13, 19:58 »
Vi ska vara rädd om våra dialekter och dialektala uttryck. Endera ske'en ha f?lk hemm? å är? nå oknug? så är? främmande äll?r ?m d?m ha kommi utan'en vet åv? förn d?m ä hänn?.  
 
Hälsningar
Björn Engström

450
25 Religion och kyrka / Den Fria Missionsföreningen
« skrivet: 2007-04-09, 00:05 »
Missionsförbundet hade åtminstone en del föreningar som byter namn till församlingar ofta under 1930-talet.
 
Hälsningar
Björn Engström

451
04) Latinska namn / Anconitanus
« skrivet: 2007-04-04, 15:12 »
En vild gissning och spontan tanke när jag såg namnet och läste det som aconitanus är att det skulle ha med växten stormhatt=Aconitum.
Enligt mytologin uppstod växten där Herkules hämtade underjordens hund Kerberus och där hans fradga landade växte den giftiga växten akoniton.
 
Hälsningar
Björn Engström

452
03 - Namnbyte / Namnändring / Vanligt med byte av andranamn?
« skrivet: 2007-04-02, 13:04 »
Det är inte ovanligt med fel i dopboken. Jag har flera pojkar som har dopnamnet Anna, men sedan i hfl. står det sedan rätt namn.
Vi vet sällan vad det verkliga namnet var på barnen. Det vi hittar är oftast bara prästens noteringar. Ibland görs vissa justeringar i hfl. eller till och med i orginaldopbok. Många gånger är det avskrifter från de olika böckerna som följer med undan för undan.  
För att säkert veta vad prsonen hette måste vi hitta en handling som personen själv har skrivit.
Ur kyrkliga handlingar kan man nästan bara hitta egna namnteckningar som fader till ett barn som tänker gifta sig i form av bilagor till vigsel- eller lysningsböcker (många gånger ofilmat).
Namnskicket ändras ibland i samband med att en ny kyrkoherde kommer till orten och t.ex. Andres blir Andreas, Johan - Johannes, Maria - Maja osv.
 
Hälsningar
Björn Engström

453
Förkortningar / N.g + datum?
« skrivet: 2007-04-01, 07:29 »
N.g. = nattvardsgång
 
Hälsningar
Björn Engström

454
Titlar, benämningar och tilltal / Titlar i äldre tid
« skrivet: 2007-03-30, 07:14 »
Fru och Fröken användes inte bara för att beteckna adliga damer utan också andra men det var förbehållet de med hög status. Lokala variationer finns men även i Dalarna och norra Sverige finns det Fru och Fröken, trots att vi saknar adel.
 
Björn Engström

455
Soldatnamn har också använts under det äldre indelningsverket och med säkerhet sedan de första åren på 1600-talet. Indicier talar för att soldatnamn har använts även för fänikorna som fanns under Gustav Vasa tid, åtminstone dalafänikan.
Mitt gamla gårdsnamn Svala kommer från en soldat som dog ungefär 1660 om inte det var någon företrädare med samma namn.
På sina håll blir soldatnamnet efternamn i vissa fall redan under 1700-talet (bl.a. Hälsingland).
Gårdsnamn bildas redan från tidiga 1600-talet ibland av soldaternas namn och det gäller särskilt Dalarna som inte hade några soldattorp utan soldaten bodde på sin egna gård.
Även värvade eller bara delvis och tidvis roterade regementen hade soldatnamn t.ex. bergsregementet (gäller både det nationella och det lokala för Falun). Dessa namn är ofta kortvariga och har sällan lämnat något bestående.  
 
Även inom bergsbruket tog man namn som liknar soldatnamn, som ibland är något längre. Förteckning på gruvdrängsnamn finns sedan tiden före 1610. Det verkar som det inom bergsbruket har funnits klannamn med rötter i medeltiden.
Ibland har slagkraftiga bergsbrukstillnamn också blivit efternamn. Flera platsnamn kan lokaliseras från bergsbruksnamn med typiska soldatnamn.
Jag har sett någon Svan som gruvdrängstillnamn.
 
Med tanke på stavningen av Swahn borde det ha ett ursprung från 1700-talet eftersom w ersattes oftast av v under slutet av 1700-talet.
Det kan dock inte uteslutas att man har använt äldre stavning.
 
Björn Engström

456
17) Norska / Svensk i norsk DB (bild finns)
« skrivet: 2007-03-28, 18:14 »
dryknade ned at fride(?)et skib in nöde udenfor
Toster
 
andra raden d:o (=dito)
 
Björn Engström

457
Jan och Johan är samma namn, men Jon och Joen är en form av Jonas. På vissa ställen bl.a Dalarna och Hälsingland kan det finnas både Jon/Jonas och Jan/Johan i familjen. Ibland kan Jan och Jon vara svåra att skilja åt.  
I undatagsfall kan födelsedatum vara angivna i hfl. men bara dopdag i dopboken.
Ibland skrevs barnen in i hfl. sedan de förts in i dopboken. Ibland skrevs det upp på en lapp vid dopet och ibland försvann lappen innan det blev inskrivit i dopboken.
Hfl. kunde också skrivas in under själva husförhöret och då kan det lättare bli främmande uppgifter från början i hfl.  
Varje överföring innebär en risk att det blir fel. Bästa sättet att kontrollera riktigheten är att upptäcka när felskrivning uppkommer. Då brukar det bli rätt person.
Överlag ska man använda den uppgift som ligger närmast den verkliga händelsen och där syftet är att använda den uppgift man letar efter.
Om det går är det bra om man kan använda olika källor med olika ursprung, då det finns oklarheter. Ibland använder prästen sina felaktiga uppgifter när han skriver intyg och dylikt.
Bouppteckningen av föräldrarna är en bra kontrollkälla, där det står var barnen bor.
 
Jag har själv råkat ut för ett stort problem då en Daniel med föräldrarna Erik Erson och Brita Ersdotter. I byn fanns tre tänkbara föräldrapar och prästen hade valt att var annan gång placera barnet hos det en föräldraparet och nästa gång till ett annat par i granngården. Då lyckades jag inte hitta någon bouppteckning av de aktuella föräldrarna, men det löstes sedan när en barnlös faster kommer till gården sedan hon blivit änka.  
 
Björn Engström

458
Ord i domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2007
« skrivet: 2007-03-22, 07:39 »
Förman i äktenskapet, kan vara någon som fungerar som förmyndare för hustrun om mannen är borta vid tillfället.
Benämningar på släktskap är olika i delar av landet. I Dalarna är beteckningar mellan olika släkter mycket strikta och en svåger är bara ingift med syskon. I äldre tider var det knappast en benämning på samma förhållande i ett andra gifte utan det nästan bara gällde i första giftet.
Jag har någon gång stött på beteckningen svågerbarn men då barn från ett främmande gifte.
 
Björn Engström

459
Äldre ord L - Ö / Ätjoskada
« skrivet: 2007-03-21, 18:40 »
Djuren hade ätit på andras grödor och trampade ofta ner grödorna.
Någon gång använder jag även uttrycket idag.
 
Hälsningar
Björn Engström

460
När föremål är märkt med t.ex. MSS och ett årtal innebär det nästan alltid då föremålet skaffades.
Men om det är märkt med D på slutet innebär det ibland fästmögåvor eller också när föremålet tillverkades eller inköptes till en yngre dotter (dottern kunde vara bara 4-5 år när hon fick egna föremål för att använda till textila tillverkningar)  
Även typiskt kvinnliga föremål är oftast märkta med mannens signatur. Då var det mannens egendom fast han knappast kunde ens använda det.  
Föremål som är märkta med både mannens och hustruns signatur innebär nästan alltid årtalet för vigseln och ibland något enstaka år senare, men var avsett till brudparet ex. spishällar förstukvistar och skåp. Många gånger byggdes hus eller målades rum och skåp till bröllopet. Skåpet kan vara mycket äldre men målades i samband med bröllopet eller till och med målades om med brudparets signaturer.
Mindre skrin och kistor kunde också vara märkta med bara kvinnans signatur och var oftast införskaffade för giftermålet, men i enstaka fall även daterade efter giftermålet.
 
Hälsningar
Björn Engström

461
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2009
« skrivet: 2007-03-15, 10:31 »
I Holger kan man koppla bort barnet och lägga in det med gemensamma föräldrar. Men innan man gör för stora förändringar är det bäst om man kopierar databasen så att man inte tappar några uppgufter t.ex. vigseldatum.
För att undvika dubbelinläggningar är det bäst att söka efter personen innan man lägger in den. Detta gäller särskilt stora databaser.
Samma sak gäller troligen också Min släkt.
 
Hälsningar
Björn Engström

462
98 - Osorterat / Borta ur mantalslängden men borde varit med
« skrivet: 2007-03-13, 17:26 »
En normal åldersgräns för mantalspenningen var 63 år men det var inte helt självklart vilken åldersgräns som gällde och lokala bedömningar kan sätta andra gränser. Senare sattes åldersgränsen till 60 år och den kan möjligen även vara giftig i ditt fall.
1600-talets mantalslängder har särskilda  förkortningslängder som gör förändringar på redan inskrivna i mantalslängderna. De jag har sett finns under landskapshandlingarna. Ibland finns det noteringar då personer försvinner ur längden.
I bruksräkenskaoperna kan det finnas uppgifter om betalningar till honom som smed och även efteråt som pensionär.
 
Hälsningar
Björn Engström

463
17 Juridik / Tolvmannaed
« skrivet: 2007-03-13, 15:23 »
Oftast var det kvinnor som värjde kvinnor från anklagelser och det har ibland varit 6 eller 12 kvinnor och ibland ett antal som låg däremellan.
I något fall lyckades man inte få ihop fullt antal men blev ändå friad. Jag är ganska säker på att jag har skrivit av flera värjningsmål med 6- eller 12-värjningsmän från början av 1700-talet. Senare under 1700-talet blir det enskild värjningsed för att bli friad men det är sällan själva eden svärjs förrän vid nästa tingstillfälle. Nu har jag så mycket avskrivna domar så att det är nästan hopplöst att hitta målen och allt bokstavstroget skrivet så att det är svårt att söka på ord.
Jag för mig att de olika ederna finns formulerad i tingsinstruktionerna från 1600-talet. Tyvärr har jag inte den tillgänglig just nu.
 
Hälsningar
Björn Engström

464
17 Juridik / Brott mot svärföräldrarna
« skrivet: 2007-03-13, 14:58 »
Det kan vara ett mål som stannade vid kyrkostämman eller sockenstämma eftersom det är inte ovanligt att mindre brott behandlas av på kyrkostämma och man diskuterade ärendet där först innan man ev. beslutade att före ärendet vidare till tinget. Särskilt svordomar, ärekränkningar, olämpligt uppförande mot kyrkan eller mot medmänniskor och även snatteri är typiska fall som ibland först behandlades av kyrkan.
Nu verkar det ha blivit till domstol eftersom det skrivs lagförd som normalt tyder på dom. Det går dock inte att utesluta att det är en kyrklig dom som har blivit utdömd.
 
Ofta finns sådana omständigheter omnämnda i protokoll från husfören (inte det vanliga husförhöret utan ett särskilt protokoll där allt skvaller om folkets otillbörliga leverne brukar antecknas by för by och som sällan är mikrofilmat om det finns i behåll) eller kyrkostämmoprotokoll. Böter till kyrkan finns bokförd i kyrkans-, hospitalets- eller de fattigas räkenskaper. Det kan också finnas omnämnda i kungörelseböckerna.
 
Sytningsåtagande och förmånskontrakt som inte följs förekommer då och då i domböckerna och oftast mot svärföräldrarna.
Även om det finns omnämnda i tinget kan det vara mera utförligt behandlade i kyrkohandlingar och i vissa fall även behandling på stiftsnivå.

465
Äldre ord A - K / Deja
« skrivet: 2007-03-13, 07:13 »
Deja uppfattar jag som en sydlig variant av kvinnsperson.
 
Hälsningar
Björn Engström

466
Kofferdikapten / Kofferdikapten
« skrivet: 2007-03-12, 06:27 »
Inköp av varor och förnödenheter gjordes sällan kontant utan vanligen med betalningsvillkor på 6 eller 9 månader och ibland på ännu längre tid. I vissa fall kunde det krävas borgesmän för inköpen.
 
Hälsningar
Björn Engström

467
Stängda dublettdiskussioner / Skriven på socken
« skrivet: 2007-03-12, 06:19 »
Förutom bifogad länk kan tilläggas att fängslad eller intagna på hospital (sjukhus) oftast är skrivna på församlingen. Skogsarbetare var också ofta skrivna på församlingen då de ofta bodde i olika skogsarbetarbostäder utan egentlig bytillhörighet och ibland även utanför församlingen.
 
Hälsningar
Björn Engström

468
02 Arkivväsende / Mormonfilmerna - hur gick det till?
« skrivet: 2007-03-08, 18:29 »
Kyrkböckerna filmades även hos dispensarkiven och alltså även alla Dalarnas kyrkböcker är filmade till omkring 1890.
 
Hälsningar
Björn Engström

469
Födde, vigde och begravda finns sällan filmade från församlingarna efter 1860. Normalt används bara SCB-material för personalia efter 1860. En del personalieböcker har nyfilmats på vissa församlingar och dessa finns bara tillgängliga på mikrokort.
SCB-materialet är en avskrift som prästen gjorde från sina orginalböcker och då finns det felaktigheter. Extra felkälla !
Orginalböckerna innheåller också rättelser som inte finns med i SCB-materialet.
 
Hälsningar
Björn Engström

470
Förkortningar / v. p.
« skrivet: 2007-03-07, 07:14 »
v. p. betyder normalt vide page = fortsättning på sidan 941.
 
I några fall kan det betyda väster sida efter arknumreing och då blir det som inbundet ark höger sida på uppslag 940.
 
Hälsningar
Björn Engström

471
Äldre ord A - K / Fattig, fri
« skrivet: 2007-03-06, 10:19 »
Fattig, utfattig, husarm, befriad, ur mantal (u.m.) , fri, tokig, menförd, blind, halt, träben, klen, gammal osv. är utryck som talar om att man är befriad från att betala mantalspenningen. Det var en tillfällig skatt (kvarntullsmantalspenningen) som infördes på 1620-talet och upphörde först vid mitten av 1900-talet. Alla arbetsföra skulle betala denna årliga skatt om de var emellan (14-18)och(60-65) år. Ägare av hemman betalade även om de var äldre. Ev. andra skatter slapp man inte ifrån.
Soldater och vissa ämbetsmän var också undantagna från mantalspenningen.
 
Hälsningar
Björn Engström

472
Äldre ord A - K / Katjärn
« skrivet: 2007-02-28, 08:06 »
K?tjärn är ett uttryck vi använder om olika snickarverktyg för att k?t? till olika träföremål som t.ex. stavar till olika träkärl och motsvarande olika håljärn för att gröpa ur mjölktråg och skålar.
 
Björn Engström

473
Hemman, gårdar och byar / Hemman, gårdar och byar
« skrivet: 2007-02-11, 07:57 »
Hampsänke är en plats där hampan rötades. Oftast gjordes platser i bäckar eller vattendrag särskilt i ordning för rötning av lin och hampa. I Medelpad var hampodling särskilt utbredd.
Hampodlingn minskar i omfattning under slutet 1700-talet och början av 1800-talet.
Jag känner inte till området alls. Men möjligen har hampodlingen minskat så att de särskilda hampsänkena inte användes. Byn eller gården kanske därför bytte namn och familjen bodde kvar på samma gård.
 
Hälsningar
Björn Engström

474
Sveriges befolkning 1890, bygger på SCB 1890. Det var en sammanställning av befolkningen den 31/12 1890, som prästen skrev av från husförhörländerna och skickade till SCB. Naturligtvis skedde det under några flera dagar och datumet gällde nog inte riktigt säkert.
Det var därför egentligen fel att skriva kvarstående obefintliga 1881-1890. Men var och gjorde väl förteckningen på sitt vis.
Att familjen var kvarstående obefintliga var att någon utflyttningsattest inte hade utfärdats och prästen visste inte var de fanns 1890.
I orginallängden (sällan mikrofilmade) kunde förändringar göras långt efteråt då prästen fick kunskaper var de befann sig.
Det skrevs också lite olika om det fanns en särskild obefintlighetsbok eller om det var en eller flera sidor i husförhörslängden.
Obefintlighetsboken kunde omfatta mycket lång tid, medan anteckningar i husförslängd eller församlingsbok gjordes till nyes när ny bok började.    
 
Hälsningar
Björn Engström

475
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 22 augusti, 2009
« skrivet: 2007-02-08, 08:37 »
I husförhörslängden står Af Ljusdals Häradsrätt dömd d. 25/11 för 1:sta resan medelst inbrott föröfvat stöld till 10 mån. straffarbete och sat vara förlustig medborg. förtroende i 3 år 10 månader.
Själva domen finns förmodlingen på Landsarkivet i Härnösand.
Det var vanligt att efter fängelsedom dömdes till förlustig av medborgerligt förtroende som gällde ytterligare en tid. Det innebar bl.a. att han inte kunde teckna avtal och liknande.
 
Hälsningar
Björn Engström

476
Botanister / Andersson (smålandsbotanister)
« skrivet: 2007-02-08, 08:15 »
Jag vet inget om personen, men kanadensiskt gullris odlades i Uppsala botaniska trädgård samt andra större trädgårdar i Uppsala åtminstone 1730.
 
Björn Engström

477
Botanister / Naesman / Näsman (smålandsbotanist)
« skrivet: 2007-02-08, 08:10 »
Reinhold Näsman född i Hedemora 1711 och död 1766 följde Linne under hans dalaresa. Han var son till kyrkoherden Erik Näsman som var kyrkoherde i Älvdalen och den som propagerade för potatisodlingen i Dalarna. Han odlade själv potatis i Älvdalen 1728.
 
Jag är mycket intresserad av när olika kulturväxter börjar odlas för arbetet med en större skrift om kulturväxternas historia särsklit omkring Dalarna. Men eftersom det finns så litet skrivet är även övriga delar av landet mycket intressant. Jag vill därför gärna ha kontakt med dig om du har några trädgårdsbotaniska uppgifter som intresserar mig. Naturligtvis är jag intreserad av uppgifter från alla som har någon kunskap.
 
Hälsningar
Björn Engström
bjorn.en@telia.com

478
Nyare ord och uttryck / Ämlig
« skrivet: 2007-02-06, 08:48 »
Ämle, ämlin, ämleg?, ämlug?, ämlut och ämlug är ord som jag använder daglig om det mesta.
När det gäller människor eller djur så ser de sjukliga, bleka, dåliga eller eländiga ut.
För olika döda ting är de bleka, urblekta eller dåliga.
När det gäller mat är den smaklös eller utspädd.
 
Jag pratar enviksmål, som är en ålderdomlig bergslagsdialekt från nordöstra delen av Bergslagsområdet.
 
Björn Engström
Enviken

479
Feltolkade ord / Vårfrejdade
« skrivet: 2007-01-30, 06:22 »
Välfrejdad används mycket sällan i en del kyrkböcker och i andra används uttrycket för de flesta. Om det inte förekommer allmänt betyder det att uppförandet var exemplariskt. Många sådana uttryck används väldigt olika av olika präster (eller kyrkoskrivare).
 
Hälsningar
Björn Engström

480
10 Folkliv / Sommarbostad / Vinterbostad
« skrivet: 2007-01-23, 07:00 »
Från början fanns det oftast ett bostadshus, bryggstuga och ett stes på gården. Under vintern används bostadshuset och när det behövdes bryggstuga vid några tillfällen. Sommartid lagades all mat och olika långkok i form av missmörskok i stes (som var en enkel byggnad med jordgolv och 3-4 väggar och en öppning i taket där röken kunde gå ut).
När bruket av stes försvann började det byggas sommarstugor som ofta kom till och blev sommarstuga när det byggdes en ny stuga på gården. Sommarstugan hade en enklare standard och det hade enklare inredning och det var inte så noga med städningen.  
 
Förr var det vanligast att köket låg på norra sidan av huset men har alltmer blivit flyttat till södra delen av huset. Därför fanns det ändå större anledning att flytta till svalare byggnad under sommaren.
Under 1800-talet börjar ofta nya hus att byggas med källarvåning under och där fanns också ett sommarkök eller stenstugu. Sommarköket var svalare eftersom det låg i markplanet och det hade ofta stenväggar.
 
En flytt till sommarstuga eller sommarkök innebar ofta närmare till källare och svalare utrymmen. Ibland blev det också närmare till vatten och ladugård. Ofta var det enklare att gå ut och in och ofta var det en diskplats utomhus.
 
Sommarstuga som begrepp är inte vanlig förrän under 1800-talet och mer mot mitten av århundradet. Man använde istället gamla och nya stugan.Bland stadsbor förekommer det dock redan på 1600-talet och då var det en normal gård som användes under sommarhalvåret.
 
Möjligheten att städa vinterutrymmena var en anledning att flytta därifrån under vintern. Men det blev nog snarare en anledning under senasre tid. Det var nog i första hand av praktiska skäl man flyttade till sommarstugan eller stenstugu.    
 
Här i Svärdsjö Enviken flyttas det fortfarande ut eller ner i stenstugu.
 
Björn Engström

481
Stora Kopparberg / Stora Kopparberg C:2 GID 176.54.27100
« skrivet: 2007-01-22, 07:44 »
Sista bokstaven är ett genetiv s eller z.
 
Hälsningar
Björn Engström

482
03) Osorterat / GID 176.61.12400
« skrivet: 2007-01-22, 07:41 »
Östanfors är en del av nuvarande Falu stad.
 
Hälsningar
 
Björn Engström

483
Stora Kopparberg / Stora Kopparberg C:2 GID 176.54.27100
« skrivet: 2007-01-21, 07:24 »
Det står skjupts eller möjligen skjuipts.
 
Hälsningar
Björn Engström

484
13) Fängelser m. m. / Dömd till ?
« skrivet: 2007-01-15, 14:25 »
Ett vanligt straff för barn som gjorts sig skyldig till stöld eller snatteri var att bli offentligt agad (inför tinget) eller med vittnen och agad i hemmet borde därför vara en något lindrig form av straff.
 
Hälsningar
Björn Engström

485
03) Osorterat / Erik Mickelsson, född 1702, Svärdsjö
« skrivet: 2007-01-08, 06:46 »
Denna födelsenotis är skrivet med utspätt bläck och har därför lite svagare text.
Från mina avskrifter av orginalböckerna står :
 
10  13 Erik    Mickel Jons i Öf.tänger
test. Jon Mickelsson Erik Ols hu. ibidm. Anna
Erik Ersson i Enviken Brita Knutsd. på Born
 
Hälsningar
Björn Engström

486
Äldsta barnaföderskan / Äldsta barnaföderskan
« skrivet: 2007-01-06, 00:02 »
Från mitt 1600-tals material är det mycket sällan man får några exakta vigselår från domböckerna utan det allra flesta giftermålsår är från kyrkböcker eller andra liknande handlingar. Många av 1600-tals vigslarna är personer utan säker ålder och många är endast tidsbestämnd till århundrade eller årtionde och jag vet inte hur datorn behandlar dessa uppgifter.
Mitt påstående att hustrun var tidigare äldre än mannen kommer från huvudsakligen domböcker, men sällan några exakta åldersangivelser utan i form av andra uppgifter som vissetligen är efter mina tolkningar.
De tingsrättsdomar som godkänner giftermål i förbjudna led är nog alla före 1680 eller åtminstone mycket nära. Jag har uppfattat att tingsdomen avkunnas innan igsel kan fullbordas. Jag hsar inte kontrollerat om de finns antecknade i vigselboken, men det är nog knappast att vigslarna finns bevarade i vigselboken och knappast i någon annan kyrkliga dokument om nu inte stiftet har material som kan bekräfta uppgifterna. Eventuellt finns det några uppgifter i Rudbeckius dagböcker.
Om jag kommer ihåg rätt så anges inte vad lagen säger om giftermålens tillåtna led. (materialet är skrivet bokstavstroget och är därför mycket svårt att söka utan att lägga ner många timmar för att leta upp målen)  
 
Björn Engström

487
Äldsta barnaföderskan / Äldsta barnaföderskan
« skrivet: 2007-01-05, 07:44 »
Mina erfarenheter kommer huvudsakligen från domböckerna i Svärdsjö tingslag (OBS! ej häradsrätt trots att uttrycket används flitigt, eftersom Dalarna saknade häradsrätter) under den tid jag skrivit ut dem 1590-1723. Men en del kommer också från angränsande socknar och landskap.
I domboken förekommer flera exempel med att tingsrätten godkänner ett giftermål i 3 och 4 led ( jag tolkar att de på ett sätt är tremänning och ett annat fyrmänning) sedan de betalt till prästen. ( jag minns inte om det var till församlingen, prästen eller till de fattiga och jag har inte kontrollerat de olika räkenskaperna om nu de finns bevarade för den tiden.)
Statistik på vigslar är svåra att göra med vanliga släktforskarprogram eftersom vi ofta har kompletta uppgifter för 1800-talet och senare delen av 1700-talet. Men från 1600-talet och tidigare har vi ofta bristfälliga uppgifter och åldersuppgifterna är ibland tveksamma. Dessutom är det ju förhållande vis många flera personer ju senare vi kommer fram i tiden.
En sak är säker att giftermålsmönstret har förändrats från att mannen var yngre än kvinnan till att bli tvärtemot.
Jag slog fram statistiken som jag har själv med urval och fick fram följande:
1500- och 1600-tal 2800 giftermål var mannens ålder 29,1 och kvinnans 28,2 för första giftermålet, men som sagt där är det mycket ofullständigt och onödigt många högre stånds personer som ofta hade något annorlunda giftermålsmönster.
1700-tal 4200 giftermål var medelåldern lika för mannen och kvinnan 27,0
Första halvan av 1700-talet 2000 vigslar mannen 26,8 och kvinnan 27,0.
1800-tal 6000 giftermål 28,2 för mannen och 26,8 för kvinnan.  
   
Björn Engström

488
Under 1600-talet finns det flera underliga sätt att omvandla oäkta barn till äkta även om föräldrarna aldrig gifte sig.
Både trolovning och vigsel kunde även upphävas genom tingsrättens dom och även en consistoriets beslut om skilsmässa kunde upphävas av tingsrätten, visserligen med församlingens goda minne.
Lokalt användes trolovning mycket sällan och man använde nästan bara uttrycket vigsel.
Lite speciella förhållande gällde med vigslar mellan soldater som var på väg ut i fält. Snabblysning förekommer och troligen även vigsel utan mannens närvaro och även postum vigsel.  
 
Från protokollen från husförhörslängderna kan man finna många märkligheter i samband med oäkta barn och misstankar om horsbrott. (OBS! en särskild volym under signum G,K,L,N,O eller P, som inte är mikrofilmade och bara delvis bevarade.)  
 
Det är ganska vanligt att fosterbarn finns noterade i hfl. med f, foster, eller fostermåg, dessutom kan de ibland hittas omnämnda i domböckerna vid arvskiften, sytning  
eller testamenten. Fosterbarn är oftast mannens eller hustruns syskonbarn. Men kusiner och kusinbarn är också tänkbara som fosterbarn. Det var viktigt att gården ärvdes inom släkten och arvsrätten var obegränsad. Främmande fosterbarn är ovanliga och arvsrätten för dessa var tveksam under äldre tider.
Om det inte fanns kända arvingar blev det oftast prästen eller någon annan som fick sytningsersättning. ( De fall jag känner till fanns ingen släkting ens i tredje led)
 
Om inget nämns och barnets patronymikon inte stämmer med mannen i hushållet är det oftare styvbarn än fosterbarn.  
I många familjer är det mycket komplicerade familjeförhållanden. I ett exempel gifter sig mannen med förra hustruns styvbarn. Ett nytt äktenskap där nya hustrun är släkt med den förra hustrun kan behöva särskilt tillstånd från Consistoriet och även ingiften innebär släktskap som ska ha särskilda tillstånd för giftermålet.
Giftermål med släktskap i tredje och fjärde led kan tillåtas av prästen oftast efter en gåva till prästerskapet eller till fattigkassan.
Björn Engström

489
Om föräldrarna var ogifta vid födseln blev barnet arvslös, till en början helt arvslösa och senare bara arvsrätt från modern.
visserligen kunde man i vissa fall omvandla trolovningen att gälla som motsvarar vigsel. Även dop och vigsel samtidigt kunde innebära att barnet blev äkta. Det finns också andra lite märkliga förhållanden som omvandlade oäkta barn till äkta. Det fanns tydligen stora friheter för prästerskapet att förvanla ett oäkta barn till äkta. En viktig anledning till att barn är angivna som oäkta beror på att de inte hade arvsrätt och måste därför antecknas i husförhörslängderna för att de inte skulle erhålla otillbörligt arv. Naturligtvis var det kyrkans intresse att alla barn skulle vara födda inom äktenskapet.
 
Tidpunkten för bröllop var ofta i oktober strax före männens flytt till skogsarbete. Från början i form av kolningsarbeten och senare i form av bara skogsavverkningar. Perioden mellan jul och nyår(trettondag jul)var också en period som bara arbete gjordes i närheten av gården och då passade man på att gifta sig och dessutom var det ju många kyrkdagar som kunde utnyttjas även till vigsel. Många vanliga gästabud kunde också bli till bröllopsfester.
Dessutom skedde också bröllop vid andra tider men det var oftast i samband med byte av hemmaarbete och skogsarbete endera av männen eller kvinnorna (fäbodbruket). I viss mån har även tiden omkring bönedagarna nyttjats som vigseldag.
 
Björn Engström

490
Särskilt under 1600-talet var det vanligaste giftermålsmönstret hos allmogen att mannens första hustru var äldre mannen, andra giftet var de jämngammal och tredje gången var hustrun yngre än mannen. Barn i stora syskonkullar gifte sig oftare tidigare än barn i mindre syskonkullar. I samband med krigstider är det ännu tydligare om man undantar de som gifte sig strax före avfärd ut i kriget. Om föräldrarna dör tidigt leder det oftare att barnen gifter sig tidigare och det beror nog till stor del på att då fanns det ägandeskap i gården och det var lättare att skaffa eget bo. Många par som var barnlösa berodde på att hustrun var lite för gammal när de gifte sig. Detta mönster är tydligt under 1600-talet och i viss mån även under 1500-talet, men det finns allt för få belägg för att dra några slutsatser. Från slutet av 1600-talet och på 1700-talet börjar mannens och hustrun ålder att bli mera lika men fortfarande brukar hustrun vara något enstaka år äldre. Under 1800-talet börjar det bli vanligare att mannen är äldre än hustrun. Naturligtvis finns det många undantag.
Dödfödda barn verkar vara vanligast bland de yngsta och äldsta kvinnorna samt när det är mycket tätt med barnafödslarna. Detta är lite svårt att kontrollera eftersom uppgifter om dödfödda barn är bristfälligt i kyrkböckerna.
 
Många familjer har olika släkttraditioner som följer släkten under lång tid. Särskilt giftermålsmönstret sker ofta i mellan samma byar under flera generationer och i vissa fall inom samma släkter. Detta gäller också giftermålsålder.
 
Björn Engström

491
01) Ortnamn A - M / Bunsaholen
« skrivet: 2006-12-29, 07:52 »
Många gårdsnamn och platsnamn kommer från soldatnamn i det äldre indelningsverket. Dessa namn var ofta mera ålderdomliga och lite annorlunda än det yngre indelningsverkets namnskick.
Buss har t.ex. använts som soldatnamn.
En annan möjlig konstruktion är Bunts från bunta.
Men eftersom jag inte känner platsen och områdets utseende är det bara lösa teorier.
Många platsnamn har blivit så förändrade att det är svårt att hitta urprunget.
 
Hälsningar
Björn Engström
 
Samtidigt önskar jag E G?LE G?TT NYTT ÅR.

492
10 Folkliv / Jordbruk och kreaturshållning
« skrivet: 2006-12-17, 19:42 »
Naturligtvis sådde man rovorna, som är en tvåårig senapsväxt. Så gott som alla rotfrukter är tvååriga växter som samlar näring i rötterna för blomningen och som sedan går i frö andra året och dör därefter. En del senapsväxt har en kortare omloppstid och kan därför ge upphov till blomning redan första året. Annars är det normala att rotfrukterna går i vila under vintern och en del kräver mer eller mindre vinter för att kunna ge blomning.
Ett mycket fåtal rotfrukter är fleråriga, men dessa är så pass ovanliga att inte många vet av dem såsom t.ex. knölklocka (välkänt idag endast som ogräs) och jordmöss eller jordmandel.
En del rovsorter var man tvungen att förvara nästan frostfritt under vintern och sätta rovorna på våren för att få frön. Andra sorter kunde övervintra utomhus kvar i jorden och man skördade en del på våren medan andra fick stå kvar och blomma och ge frön till nya plantor.
 
Jag skulle kunna skriva rätt många sidor om odling av rovor,men jag stannar här.
Jag håller på att skriva en större skrift om odling av olika växter under gångna tider. Just nu omfattar det drygt 300 sidor text och drygt 1000 arter.
 
Hälsningar
Björn Engström

493
10 Folkliv / Jordbruk och kreaturshållning
« skrivet: 2006-12-15, 16:30 »
Tröskningen skedde med slagor och på 1700-talet kommer tröskvältar på större gårdar och senare under 1700-talet kommer olika tröskmaskiner.
Man tröskade i särskilda trösklador eller i rian som hade täljda golv för att inget av säden skulle rasa igenom trägolvet. I brist på trägolv kunde man använda stenhällar eller också isar (åtminstone finns det många berättelser om tröskning på isen, men det måste vara mycket lämplig is för att inte säden skulle fastna i isen och därför var det nog inte ofta det fanns lämplig is att tröska på.)
I liten skala kan man tänka sig att man manglade ut säden ur axen.
 
Slagorna har lite olika lokala utformningar och dessutom finns det olika utformningar beroende på tidsperiod.  
Lokalt har man även använt tröskklubbor för att tröska och i de allra flesta fall gjordes det på ett loggolv eller möjligen en mycket tilltrampad yta eller stenhäll.
Tröskningen skedde också lite olika beroende på vilket sädesslag det var och vilken typ av säd det var också tröskmetod varierade lite grand beroende på om säden torkades före eller efter tröskningen.
Svedjefinnarna tröskade oftast säden efter torkningen, vilket innebar att rågen var mera lättröskad. Andra torkade oftast säden efter tröskningen, vilket innebar att säden var lite mera hårdtröskad. Det innebar därför att kastningen av säden kunde få uppskjutas till efter bastutorkningen.
 
Lite beroende på hur god kvalitet det var på säden använde man ofta även agnarna till bröd eller åtminstone som kreatursfoder.
Vid nödår var säden oftast frostskadad och då användes hela axet och ibland även delar av halmen för att baka bröd av.
 
Björn Engström

494
10 Folkliv / Jordbruk och kreaturshållning
« skrivet: 2006-12-14, 19:59 »
Normalt höggs svedjan under vårvintern och det fick ligga under nästa vinter och sedan brändes det omkring midsommar. Rågen såddes ofta i den varma askan strax efter midsommar och rågen kom upp och på hösten avbetades rågen huvudsakligen av hästarna (eller får och getter). (Korna var inte lämpliga eftersom deras betande riskerade att dra upp rågplantorna med rötterna. I södra Sverige använde man sig ofta av gäss. Betningen innebar att det bildades flera strån och skörden blev därigenom större. Om sommaren hade varit god kunde rågväxten bli för kraftig och skadas under vintern av svamsjukdomar om inte de betades, vilket kunde innebär att plantorna dog på våren. Rågen skördades sedan på hösten året efter. Hemkörningen av säden skedde på vintern och den torkades i rian och tröskades därefter. Det betydde att man svedjade första året och fick skörd tredje året och säden kunde användas til julbaket nästan fyra år efter huggningen av svedjan.
Ny sådd kunde ske året efter oftast sedan man risat svedjan och bränt på nytt. Därefter kunde svedjan användas som slog eller bli permanenta åkrar för kornodling.
Området kunde brännas på nytt sedan det hade växt igen av buskar och träd. Sedan svedjan hade övergivits bör det dröja minst 20 år men oftast längre tid innan det lönade sig att bränna på nytt.
 
Hälsningar
Björn Engström
Odling av rovor kunde ske på olika vis.  
Sådd samtidigt med rågen och skörd samma år.
Sådd efter tidig rågskörd och skörd samma år.
Sådd på sommaren och skörd på våren.
Sådd på gamla svedjor.
Speciella rov- eller kålgårdar.
Ofta gödslade rovåkrarna med ris som brändes eller med aska från spisen.
Eftersom det finns olika typer av rovor som odlades på svedjorna är det lite beroende på sort. Åtminstone en sort bjursrovan (kålrots liknande) är vinterhärdig. Fäbodar i norra Dalarna berättas om att man skördade rovorna vid ditkomsten på våren eller försommaren.

495
10 Folkliv / Jordbruk och kreaturshållning
« skrivet: 2006-12-14, 07:43 »
Svedjerågen kan ge mycket stora skörderesultat och det har förekommit att avkastningen var tusenfald. En teoretisk skörd ska kunna ge tiotusenfald i skörd. Men en normalskörd bör kunna beräknas till 10-30 gånger. Under dåliga vintrar med skral övervintring kunde dock skörden nästan utebli, liksom vid besvärliga nattfroster.
Jämfört med vanlig sädesodling som gav bara 3-4 gånger utsädet i skörd, gav svedjerågen (eller tuvrågen)oftast mycket bättre resultat.
Svedjerågen gav inte skörd mer än en gång eller möjligen två gånger på samma jordbit. Midsommarrågen (motsvarande den som odlades på åkermarken) kunde däremot odlas under längre tid men skörderesultatet var troligen något lägre än svedjerågen.  
 
Hälsningar
Björn Engström

496
Kommissarie / Kommissarie
« skrivet: 2006-12-11, 08:20 »
Commissarie har använts som en titel eller rang på en soldat i värvat regemente (dombok 1720-tal Sundborn Kopparbergs län).
 
Hälsningar
Björn Engström

497
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-11
« skrivet: 2006-12-11, 07:48 »
Att ta betalt för att använda Anbytarforum innebär att det kommer att i stort sett upphöra.
I dag är Anbytarforum en bra start för en blivande släktforskare och det kan innebära medlemsskap i någon släktforskarförening.
Om det krävs betalning för att kunna deltaga blir det en trolig utveckling att någon annan kommer att starta en liknande hemsida som betalas via reklam och då försvinner den naturliga kontakten mellan blivande släktforskare och Släktforskarförbundet eller dess medlemsföreningar.    
Om det blir vissa utökade tjänster som kräver betalning kan kanske det accepteras.  
 
Jag själv är ganska flitig på Anbytarforum och svarar på många frågor och funderingar.
Jag har några gånger ställt egna frågor men svaren har uteblivit. För mig är det inte värt hundralappen för att svara på frågor. En avgiftsbeläggning betyder att man kan nyttja tiden till annat och aktivt släkt- och hembygdsforska mera istället för att lägga ner tid på att svara på frågor.
 
Björn Engström

498
Människor / Kan det vara en Marjasin
« skrivet: 2006-12-02, 08:02 »
I fönstret står rumsgranen (Araucaria heterophylla) som upptäcktes 1774 och fördes till England 1793. Den var särskilt populär omkring 1880-talet i finare familjer, men förekommer både före och efter. Den finns fortfarande i handeln.
 
Björn Engström som forskar både på folk och växternas ursprung.

499
Äldre uttryck / Slag utan åkomma
« skrivet: 2006-11-29, 21:47 »
Slag utan åkomma är sannolikt att varken blåmärke eller blodvite uppstår. Vid varje misshandelsmål anges särskilt om blodvite eller blåmärken uppkommer.
 
Björn Engström

500
Brott och straff / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-03
« skrivet: 2006-11-16, 21:29 »
Jag har följt upp många dömda personer i kyrkböcker, mantalslängder eller andra domböcker och kunnat konstatera att de har överlevt och levt lång tid därefter. I en del fall har jag bara stött på dem några årtionende senare. Det enda dödsfallet till följd av gatulopp omnämns i en dombok något år senare eftersom det var före bevarade kyrkbokföringen.  
Många bestraffningar som sker istället för böter finns bara antecknade i saköreslängderna och i alla fall finns många fler bestraffningar antecknade i saköreslängderna än i själva domboken.
 
Jag har till och med stött på en fastställd dödsdom i hovrätten som upphävs av tingsrätten. Det gällde ett brott mot barnamodsplakatet och det var ett antal tingsdomar som behandlade detta fall, men slutligen blev hon frikänd av  
tingsrätten.    
 
Björn Engström

Sidor: [1] 2 3