ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Dan Ståhlberg

Sidor: [1]
1
Supertack !
Dan

Gangraena
ped. dxt +
Card-art. sclerosis


Vävnadsdöd (kallbrand)
i höger fot +
Åderförkalkning/åderförfettning i hjärtats kranskärl, och andra blodkärl.


2
Är det någon som kan hjälpa till med att uttyda denna dödsorsak?
Jag ser "Gangrena....card art sibeoris" ????  Är inte gangrena mjältbrand ??

Tack på förhand!
Dan

3
10 Folkliv / "I kyrkoboken" dikt av Alf Henrikson
« skrivet: 2021-08-17, 16:05 »
Bonden som strävat i 70 år
och barnet som dog i det första,
namn efter namn över sidorna står
från vagga till bår,
alla de små bland de största.

Fåfängt att veta om dem du begär
vardagens fattiga öden,
bara det största står skrivet här:
födelsen, kärleken, döden.

(Står på baksidan av titelbladet i Gösta Lext "Studier i Svensk Kyrkobokföring", 1984.)

4

Den som...

· inte vill vara beroende av en fungerande internetuppkoppling för att komma åt sina uppgifter;

· inte vill publicera sin forskning på nätet där den lätt kan kopieras;

· vill ha full kontroll över sina egna uppgifter, och inte vara i händerna på ett företag som...
     - kan försvinna, tillsammans med de med stor möda ihopforskade uppgifterna;
     - kan ändra villkoren för tjänsten, eller bli uppköpta av någon som gör det;
     - kan göra det svårt eller omöjligt att ladda ned alla uppgifter och radera dem från servern när man inte vill vara kund där längre;
     - använder uppgifterna för att locka nya kunder.

Dessutom behöver man inte "släpa med en hårdvara" om man sitter hemma vid datorn, där man ju också har tillgång till böcker och annat man behöver. Men sådana gammalmodigheter använder du kanske inte heller?  :)

Ja, och hur utomordentligt resultat det kan bli när alla kunder kommer åt varandras uppgifter ser vi på Geni med dess imbecilla "automatiska trädjämförelser", och liknande tjänster som alla bidrar till den genealogiska mytpandemins snabba spridning över nätet.

F.ö. förstår jag inte poängen med att 'allt' ska göras i en leksaksdator numera...  :)

Att abonnera i stället för att betala en engångssumma blir knappast billigare. Och av ovanstående skäl, och kanske ytterligare några som jag har glömt, kommer det självklart också i framtiden att finnas datorprogram för att registrera släktforskningen.
Kul att min brandfackla fick det att ta eld!

För att bemöta med några motargument

> · inte vill vara beroende av en fungerande internetuppkoppling för att komma åt sina uppgifter
Jag tror den mesta släktforskningen idag sker med internetuppkoppling. Både mot AD, när jag sitter på Riksarkivet/Stadsarkivet osv. Visst kan man läsa böcker och utan nät knappa i sin dator, men jag tror det är väldigt få användningsfall.

> - inte vill publicera sin forskning på nätet där den lätt kan kopieras;
Håller delvis med men också inte. Jag utesluter t ex levande personer ur vad jag publicerar på nätet (om de inte godkänt) och det finns GDPR och rättighetsfrågor. Leverantörerna av tjänster borde tillhandahålla detta skydd, t ex lösenord.

>    - kan försvinna, tillsammans med de med stor möda ihopforskade uppgifterna;
>    - kan ändra villkoren för tjänsten, eller bli uppköpta av någon som gör det;
>   - kan göra det svårt eller omöjligt att ladda ned alla uppgifter och radera dem från servern när man inte vill vara kund där längre;
>   - använder uppgifterna för att locka nya kunder.
Håller också delvis med här; men det kommer kanske snart plattformar som INTE är gratis och snyltar på dina data, utan bara tillhandahåller en bra tjänst till överkomligt pris. Man har lite sig själv att skylla i de avtal man gör - Caveat Emptor. Dessutom tror jag att bolagens säkerhetskopiering är mycket bättre än större delen av de släktforskare jag sett (och hjälpt). Kopiera ner en egen kopia vet jag.

Den starkaste drivkraften kommer ändå vara ekonomin; visst, DISGEN (eller Gramps som jag använder) kommer vara kvar ett tag men jämför DIS omsättning i pengar, med ArkivDigital eller varför inte MyHeritage! Och vart tillströmmar kreti och pleti - inte till DISGEN utan webbtjänsterna.


PS - Jag läste en bok en gång, men det var ingenting. Böcker är en övergående fluga  ;)

Dan

5
Mja, den hittade jag ju inte eftersom ArkivDigitals site t ex inte är ett "släktforskningsprogram" som jag ser det så rubrikerna är lite missvisande.

Dessutom tror jag mer och mer att "siter" eller "WebbTjänster" kommer ersätta "installerade program". Vem vill ha ett program man måste släpa med en hårdvara för att köra :) Siter kan dessutom lätt dela data, köras på platta och mobil samtidigt och uppdatering av funktionalitet sker omedelbart för alla användare. Användarna "prenumererar" dessutom istället för att "köpa" en gång. Så siter har nog framtiden för sig, emedan DISGEN kommer tyna ut och dö. Jag har svårt att se att inte ArkivDigital kommer vara lika bra och sedan bättra än DISGEN om något år.

Så mitt förslag kvarstår, ändra rubriken enligt tidigare och lyft upp "Webbaserade släktforskningsprogram" till t ex "WebbTjänster för släktforskare" direkt under "Datorprogram och teknik". Byt kanske rubriken till "Webbtjänster, datorprogram och teknik" för att vara redo.

Mvh,Dan


Under Datorprogram och teknik - Datorprogram(för släktforskning)
finns en underavdelning för Webbaserade släktforskningsprogram.

Vänligen
Eva
Anbytarvärd

6
Får jag föreslå att rubriken ovan ändras. Idag tillhandahåller fler och fler siter möjligheten att lagra sina forskningsresultat helt på deras site såsom MyHeritage, Geni, ArkivDigital m fl.
Det kanske redan finns en god debatt om dessa siter och om det är bra (t ex ur rättigheter, GDPR, sårbarhet m m) inom AnbytarForum, annars skulle man kunna ha den här.
Men också diskutera individuella siter, t ex ovan nämnda ArkivDigital.

Dan

PS: "Webbplats"  - kom igen, alla säger siter!   Öppna kranen för anglicismer fullt upp så dränker vi alla språkpoliser!    ;)

7
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2021-08-01, 18:53 »
Lennart,

Jag godkänner ansökningar i stort sett omgående. En ansökan har jag sänt epost till med en förfrågan om komplettering, men ännu ej fått något svar.

Ibland kan också brev fastna i spam-filter.

Om du sänder mig den epostadress som ska vara med så lägger jag till den för hand. Sänd ditt brev till dstahlberg - at - protonmail punkt com

Mvh,
Dan


till Dan Ståhlberg

Du startade två forum på Google. Du lovade att godkänna join requests.  Jag gjorde en request i Fredags. Men
inget har hänt. Idag Söndag såg jag att du var inne i forumet med ett inlägg så aktiv är du.

Jag har bara gjort request på Gramps Sverige Utvecklare

Regards
Lennart



8
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2021-07-30, 11:37 »
Hej Dan,
Varför två grupper? Tanken var väl just att ha inriktningen att utveckla Gramps framåt, både när det gäller översättningar och diskussioner/adaptioner av tillägg och specifikt svenska förutsättningar för programmet?
Jag har inte någon adekvat programmeringskunskap för Python, men en av anledningarna att jag är intresserad är naturligtvis att jag hoppas kunna lära mig av diskussionerna!
För den med inriktning programmering borde väl intresset vara stort för att följa vad användare har för önskemål och erfarenheter och vilka problem man stöter på. Annars blir det ju en verklighets-värld och en teknik-värld, och då dessa inte hänger samman  saknar båda egentlig funktion.
Mvh
Marie
Hej Marie,

För mig är det ett mål att få fler att använda Gramps (det behöver inte vara det för andra). Jag tror större delen släktforskare är inte tekniskt kunniga, och skulle därför tröttna när man på utvecklarsidan pratar Python, byggen, versioning och komponentberoende i olika plattformar. Därför finns swegramps-utv. Där kan man också prata plug-ins-tekniker och Riksarkivets API-er, REST-anrop och liknande.

För de som behöver hjälp med hur man använder Gramps eller vill dela med sig till andra (icke-tekniska) släktforskare med tips och annat finns swegramps-anv. Där förväntas man nog som utvecklare också följa, för att se om det finns behov av svenska anpassningar och hjälpa till med sin specialistkunskap. Diskussioner om värdet och hur svenska tillägg ska fungera bör också höra hemma här.

För att ändra i funktioner i Gramps, få nya dataattribut osv finns redan huvudspåret i engelska Gramps med bugg-listor och nya önskningar. Jag har svårt att se att Sverige skulle kunna ha en egen version av Gramps, vid sidan av den officiella. Det blir nog för mycket underhåll. Men vill någon prova är det fritt fram.

Hoppas detta gör det lite klarare varför jag skapade två mailing-listor. Varför inte gå med i båda två?  :)

Mvh,
Dan

9
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2021-07-30, 07:45 »
Nu har jag skapat två GoogleGroups för svenska anpassningar av Gramps (inspirerad av Finska användare som har en grupp).  Det blev två för en vänder sig till användare utan teknisk kunskap och den andra till tekniskt kunniga utvecklare. Man kanske får börja så och se vart det går.
........

Medlemskap måste tyvärr godkännas, det är får många robotar som blir medlemmar och spammar google-grupper. Jag försöker göra det så fort som möjligt (flera gånger om dan) och när vi blir fler kan man dela på uppgiften. Sorry!

/Dan

10
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2021-07-30, 07:29 »
Nu har jag skapat två GoogleGroups för svenska anpassningar av Gramps (inspirerad av Finska användare som har en grupp).  Det blev två för en vänder sig till användare utan teknisk kunskap och den andra till tekniskt kunniga utvecklare. Man kanske får börja så och se vart det går.

Här är beskrivningar och länkar:

Gramps Sverige Användare (https://groups.google.com/g/swegramps-anv)

Välkommen till Gramps Sverige Användare, en GoogleGroup och mailing-lista för de som använder Gramps i Sverige eller på svenska. Här kan man diskutera:

- frågor om installation och användning på olika operativsystem
- frågor om import, export och utskrifter
- erfarenhet, tips och idéer om användningen av Gramps
- hur svenska släktforskarbegrepp används och passar in i Gramps
- översättningen till svenska
- bruksanvisningar och svenska wiki-sidor
- nya och kommande versioner

Du behöver inte ha någon teknisk bakgrund för att delta i denna GoogleGroup. Språket på listan är svenska. Gramps Sverige Användare är en grupp av frivilliga för frivilliga.


Gramps Sverige Utvecklare (https://groups.google.com/g/swegramps-utv)

Välkommen till Gramps Sverige Utvecklare, en GoogleGroup och mailing-lista för de som vill utveckla tillägg eller anpassa släktforskarprogrammet Gramps till Sverige och svenska förhållanden. Här kan man diskutera:

- tekniska frågor om plattformar, versioner, översättning, installation och användning
- utveckling av svenska tillägg (plugins)

För att få ut mest av denna GoogleGroup bör du ha en teknisk bakgrund som t ex programmerare eller utvecklare. Gramps Sverige Utvecklare är en grupp av frivilliga för frivilliga.


Prova att gå med och diskutera Gramps!

/Dan

11
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2021-07-29, 11:23 »
Kul att engagemanget finns!
Ikväll när jag är åter från gräsklippningen på landet kan jag se om det går att ordna en maling-lista under Gramps paraply eller separat. Meddelar isåfall resultat här.

Tack Per för att du kom med här, du är svensk översättare vad jag förstår.
Jag lutar också åt att först utveckla de wiki-sidor som finns, med kanske parallellt arbeta på svenska add-ons. Kanske nån YouTube-video 😀

/Dan

12
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2021-07-29, 06:21 »
Roligt att det finns ett engagemang runt Gramps. Själv exporterar jag inte till GEDCOM, så jag kan tyvärr inte bidra i den biten.

För ett svenskt nätverk av Gramps-användare/utvecklare kan det nog mest bli fråga om anpassningar till svenska förhållanden och svenska tillägg, samt naturligtvis svenskt pedagogiskt material så vi får fler användare! Tidigare nämnda kopplingar till Riksarkivet vore toppen (om APi-erna finns?) ! För ändringar av funktioner finns redan idag flera kontaktytor, såsom forum och mailing-listor (dock på engelska). Vägen in är nog "Feature Request" i Gramps Bug Tracker.

Man kan hitta mer på:

https://gramps-project.org/wiki/index.php?title=Contact
https://www.reddit.com/r/gramps
https://gramps.discourse.group

Finns det intresse av att skapa en svensk mailing-lista, där vi kan diskutera översättningar, hur man knöckar in svenska begrepp i Gramps datafält, anpassningar och tillägg som vi kan göra själva? Kanske utbyta erfarenheter av användning på svenska?

(kom ihåg: Gramps är gjort av frivilliga för frivilliga)

/Dan

13
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2021-07-27, 17:12 »
> Varför använder du inte svensk version?>
> Haha, jag hittade en väldigt fin särskild anteckning nyss:
> "Oreglig och elak man" :) Prosten måste antingen ha tagit ett barns ord med humor eller varit på dåligt humör.

Ibland gör jag det med "LANG=sv_SE.UTF8 gramps" (linux, du vet ;) När jag ska göra utskrifter, t ex. Annars går engelska bra för mig, är slö antar jag...
Dan


14
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2021-07-27, 16:58 »
Ska kanske förklara vad jag menade med "bra datastruktur" eftersom Anders A påpekat att det är "blobb-ar" i databasen och vi inte har en tillgänglig SQL-modell.
Jag menade på konceptuell nivå, i indelningen i Källor, Referenser, Platser, Händelser osv. Just Källor och Referenser har varit bra för min forskning. Platser med deras hierarki och typning har gett mig bättre disciplin (jag har valt landskap, församling, stad, ort och gård som mina Plats-typer). Hanteringen av flera Namn är också bra.


Måste vara fråga dig om detta...

När man följer en person eller en familj genom tiden i husf. antecknar du ned alla husf. och gårdsbyten inom t.ex. en egendom? Hur gör du i sådanna fall det i Gramps? För nu blir det en drös med händelser "Bosatt" på varje förälder då de flyttar runt så mycket på samma ställe och inom samma församling. Räcker det kanske med att teckna ner de större flytten?

Samtidigt är det rätt spännande att följa en dräng och en piga, vars hemman är olika i samma län, men ändar upp på bruket och slår sig ned där och bygger en familj, för att sedan avsluta sina liv på det bruket. Men att anteckna vartenda husnummer är väl onödigt?

Mina källor brukar vara:

Arkiv: riksarkivet, AD, Skatteverket (när man initialt har ringt om levande personer).
Källor: de olika kyrkoarkiven såsom Regna kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00302/A
Sedan blir citering själva volymen 4I/42 (1886-1890) och antingen sidreferens eller löpnummer.

Jag saknar en nivå till, där jag vill ha nivåer som Riksarkivet--->kyrkoarkiven----> band (dvs just band A, B, C, D osv. ---> volym (årgången)---> sidref/löpref.
Jag brukar ha en "detaljerad" uppföljning av ett fåtal personer, där jag registrerar "residence" som en event, dvs det datum de flyttat in ("taken up residence"). Kanske jag gjort det på 3-4 personer. Annars är det nog bara vid speciella tillfällen (födelse, barn, giftemål, sockenbyte osv) som platsen kopplas på. Som källa brukar jag skriva t ex  "Husförhörsbok för S.T Nicolai församling, volym x 18xx-yy", och sedan som referens Sidan 26, rad 14. Vad jag funnit vara bra är "Date" i "Citation" där jag anger när jag tittade i källan. En del exempel på specialkällor är "Sveriges Dödbok version 7, Samtal med X X den 2021-04-yy och Folkbokföringen (hos Skatteverket). Arkiv tror jag inte jag använt annat än i nått specialfall.
Dan
(bifogar exempel på "värsting", min farfar)

15
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2021-07-27, 07:46 »
Jag använder också Gramps då jag helst kör Linux. Eftersom att Gramps är Open Source och desutom in Python går det ju att själv lägga till en modul som t.ex. har Riksarkivets arkivkällor eller orter osv. Det bör finnas en API på Riksarkivet eller SCB där man kan hämta bilderna.

Jag skulle gärna vara med, om svenska GRAMPS-användare/utvecklare/anpassare ville samla sig någonstans för att diskutera just sådana svenska tillägg eller anpassningar, men hittills verkar intresset lite för svalt. Alternativ (till detta Anbytarforum-ämne) skulle ju kunna vara en mailing-lista, discord eller nån plats på GRAMPS wikin. Har faktiskt inte ens koll på vem som gör den svenska översättningen (hen borde vara entusiast i alla fall  :) )

Dan

16
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2021-04-15, 18:16 »
hej.   Visste inte att denna tråd existerade, men nu har jag talat om att jag finns. Använder gramps eftersom jag är inbiten linux användare. Det fungerar mycket bra när man har fattat hur det är uppbyggt.
Använder senaste versionen 5.1.3.
En av de saker som är dåligt är svenska översättningen.. Det sista som jag upptäckte varr alternativa namn.,   men det verkar inte finnas något program   som fungerar med alternative namn i GEDcom fil


regards

Ja, det är synd att det inte används mer i Sverige. Kanske man kan göra något för att ge det draghjälp? Utöka sidorna på Gramps-siten, färdiga församlingar att ladda in, instruktionsfilmer på Youtube?
Vad är det som är dåligt i översättningen tycker du?
Dan

17
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2019-08-08, 06:31 »
Aktualiserar tråden igen. Jag har nyss upptäckt och börjat använda GRAMPS. Har inte utforskat allt än. Idag ska jag lära mig använda "notes".
Välkommen i GRAMPS-världen!
Dan

18
Krigsfångar / Sju månader som krigsfångar hos bolsjevikerna
« skrivet: 2019-02-02, 19:32 »
I Dagens Nyheter den 16:e oktober 1920 (sid 1+8) står att läsa om hemkomsten av den trupp på 17 svenskar som varit krigsfångar i Arkangelsk/Moskva under Ryska inbördeskriget i knappt ett år. Truppen bestod av ”värvade” eller övertalade svenskar som under löjtnant Åke Hasselström skulle kämpa på de vitas sida (man sa först ”vara vakter/poliser” men...). Insatsen blev dock kort, avresan skedde 7 november 1919 och Arkangelsk föll i februari 1920 i Röda Armens händer. Endast 11 i truppen kom till slut hem.

En av de som åkte var min farmors bror, Bror Nils Skoglund, och det har i släkten funnits berättelse om att han upplevt mycket svåra förhållande där, han var endast 18 år gammal. Han ville förståeligt nog inte prata om det.

Nu undrar jag om någon har tips på hur man skulle hitta mer; truppen var inte svensk militär utan frivilliga/legoknektar, så jag antar inget finns på krigsarkivet. Frisläppandet förhandlades fram av redaktören för den kommunistiska tidningen ”Folkets Dagblad Politiken”, Otto Grimlund, så det står nog inte något i officiella papper.

Några tips/idéer?

19
Tänkte bara visa att det går alldeles utmärkt att köra SDB7 under kompabilitetslagret WINE på Ubuntu 18.04 om man är lite händig. Inga problem med prestanda, sökningarna går mycket snabbt (å det är ju en så bra produkt  :) )

"Hårdnackad Linux-användare"

20
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2019-01-20, 06:08 »
Meddela gärna om du hittar ett bra sätt att få till medialänkarna på Windows och Linux.

I Linux är det inte så stort problem, katalogerna måste vara monterade via NFS på samma path, i mitt fall "/mnt/server-x/gramps", så från Gramps ser de ut att ligga på samma ställe i båda maskinera. I Windows vet jag tyvärr inte hur man gör, har inte använt det på 15 år.... ;)

Att blanda Windows och Linux tror jag kan vara en utmaning, eftersom man uttrycker var kataloger ligger på olika sätt och Gramps verkar bara ha en inställning för "media path".

21
Gramps / SV: sammanfoga flera versioner av databaser?
« skrivet: 2019-01-20, 05:55 »
Jag har haft ett liknande problem då jag hade olika versioner av databaser.  Skillnaden var dock liten och jag använde rapporten "Database Difference Report" för att hitta den. Det är en addon-rapport man får installera. Kanske det fungerar för dig?

22
000 Osorterat / SV: Social anteckning i Rotemansarkivet
« skrivet: 2019-01-19, 15:01 »

Det fanns ingen rättshjälpslag 1918 och ingen statlig rättshjälp.

I större städer fanns fattigsakförare:
http://runeberg.org/nfbg/0770.html

Och 1919 tillkom rättshjälpsanstalterna:
http://xml.ra.se/Forvaltningshistorik/36_Rattshjalp.htm

Förmodligen innebar ”rättshjälp” 1918 helt enkelt att rotemannen hänvisade fattigt folk i behov av juridisk hjälp/rådgivning till en fattigsakförare.

Tack, intressant artikel!

Letade lite NAD på "Fattigsakförare" och "Rättshjälp" men hittade inget före 1919 som du nämner. Kanske Stadsarkivet vet om det finns något arkiv från denna utnämning. Så anteckningen ger ingen ledning om det var en civilrättslig tvist eller ett brottsmål?

23
000 Osorterat / SV: Social anteckning i Rotemansarkivet
« skrivet: 2019-01-19, 11:25 »

Lk = livsmedelskort (ransoneringskort under första världskriget)
Rättshjälp kan väl knappast betyda annat än bidrag till advokatkostnad eller dylikt i något rättsligt ärende.
Tack!
Rättshjälp är väl något som utdöms av domstol, så det borde finnas någon domslut från 1918??? Ståhlberg vs X (eller staten)?

24
000 Osorterat / Social anteckning i Rotemansarkivet
« skrivet: 2019-01-19, 09:15 »
I Rotemannen (se nedan) har jag hittat att det finns en "Social anteckning" för min farfar Karl Ståhlberg om något som heter "Lk" och "Rättshjälp". Kan någon ge ett tips om vad det är och kanske var man kan hitta mer information? Alla tips tas tacksamt emot!  :)

25
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2019-01-18, 17:34 »
För att få större genomslag i sverige så borde det bli lättare att byta språk. Nu ska en sätta en landskod i en settingsfil. Jag letade efter filen i några minuter utan att hitta den och gav upp och körde vidare på engelska.
Det borde inte vara så himla svårt med en setting i programmet...

Jag brukar byta till svenska genom att köra med kommandot "LANG=sv_SE.UTF8 gramps" i ett kommandofönster (bash). Dina brutna media-länkar kanske kan lösas med att montera mediakatalogen med NFS på de burkar där du kör GRAMPS...och använda "relativ paths" (har aldrig prövat själv, "you are on your own...").

En sak jag stört mig på sedan jag började med Gramps som jag inte hittat någon lösning på är att alla diagramvyer bara visar raka linjer: jag<mina föräldrar<morföräldrar, etc.
Jag saknar syskon och kusiner. Jag vill direkt se hela trädet. Det blir förstås stort med förgreningar långt bak men det kanske man kan sätta begränsning på.

Har du letat bland Add-ons? Det finns flera "reports" som ritar träd på olika sätt.

/Dan

26
12 Företag / SV: Citograf (adresseringsmaskin)
« skrivet: 2019-01-05, 15:43 »
Arkivet för företaget Carl Lamm finns hos Centrum för Näringslivshistoria, CfN. Jag ska vända mig dit och se om jag kan få titta i arkivet.
/Dan

27
12 Företag / SV: Citograf (adresseringsmaskin)
« skrivet: 2019-01-05, 15:40 »
Här är ett antal träffar i KB:s tidningsarkiv....
Tack för tipset!Maskinerna användes för folkbokföring och skatteuppbörd 1947-1966. Enligt uppgift sålde de minst 300 maskiner och miljontals aluminiumplåtar till staten för uppdraget. Men även innan var de stora, se denna helsidesannons i SvD 1942. Citografen började säljas 1938 av C. L./Dan

28
12 Företag / SV: Citograf (adresseringsmaskin)
« skrivet: 2019-01-05, 13:06 »
Hade hittat dem men tack för tipset. Citograf AB låg i Jämjö från 1958 (våren) till 1974 (tror jag). Lite osäker på när det lades ner. Man måste tyvärr åka till Bräkne-Hoby för att titta i arkivet, men det ska jag göra.
Någon som minns apparaterna eller företaget?
/Dan

Dan!
Varför inte kontakta Blekingearkivet ...
Mvh Anita Aronsson

29
12 Företag / Citograf (adresseringsmaskin)
« skrivet: 2019-01-04, 17:29 »
En släkting till mig arbetade med att sälja dessa adresseringsmaskiner i Norrland (Luleå). Jag vill gärna veta mer om maskinerna och företaget, Carl Lamm adresseringsmaskiner AB i Sthlm, senare Citograf AB i Jämjö, Blekinge. Anbytarforum borde innehålla personer som arbetat med maskinerna eller vet vem som kan veta! En bild på en apparat finns här https://digitaltmuseum.se/021026361396/adressmaskin Hör gärna av dig om du har tips, minnen, eller kanske till och med en aluminiumplåt ! Gärna via forumet eller med mail dstahlberg@protonmail.com.
/Dan

30
Toppen, nu har jag hittat syskonen. Har "Allt-i-ett" abonnemang på ArkivDigital, men tack för erbjudandet./Dan

31
Jag har tittat på dem, men det här var en familj där sonen föddes år 1914, och jag ville se syskonen. Hittade lite i Fastighetslängden dock, så jag har några syskon.
/Dan

32
Super! Tack Anders, då vet jag.
Dan

33
Någon som vet om dessa ej är scannade hos ArkivDigital eller varför de annars saknas? Eftersom 8:an finns borde det inte vara sekretess...eller letar jag fel?

34
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2018-12-28, 15:34 »
Kul att det finns flera användare i alla fall. Måhända finns även översättaren till Svenska här? Jag är lite osäker på vem det är...
@thomas: Håll oss gärna informerade om hur exporten går, ifall du får ihop det.
Dan

35
Tuberculosis / SV: Tuberculosis pulmonum
« skrivet: 2018-09-24, 06:46 »
Tack för hjälpen och det snabba svaret Åke!   :)

36
Tuberculosis / SV: Tuberculosis pulmonum
« skrivet: 2018-09-23, 15:17 »
Hej, jag har lite mer i dödsorsak: "Tub. Pulm". som jag undrar om någon kan läsa/berätta vad det står; rad 2 och 3. "amb. Amykvid"   ??


37
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2018-08-03, 06:58 »
Ska kanske förklara vad jag menade med "bra datastruktur" eftersom Anders A påpekat att det är "blobb-ar" i databasen och vi inte har en tillgänglig SQL-modell.
Jag menade på konceptuell nivå, i indelningen i Källor, Referenser, Platser, Händelser osv. Just Källor och Referenser har varit bra för min forskning. Platser med deras hierarki och typning har gett mig bättre disciplin (jag har valt landskap, församling, stad, ort och gård som mina Plats-typer). Hanteringen av flera Namn är också bra.

38
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2018-08-03, 06:34 »
Kul att det finns några användare i alla fall !


Jag har försökt ta reda på om det finns nya funktioner i v5 för användarna, men det verkar vara mest tekniska förbättringar (som det databasstöd som nämndes).

Vad tror ni skulle ge programmet en skjuts framåt bland släktforskarna i Sverige?
  • Svenska grunddata (typ landskap/socknar som platser)
  • Helt fräsch bruksanvisning på svenska
  • Introfilmer på Youtube
  • Mer info svensk-sida på wikin
  • Mer exponering/reklam
Är lite nyfiken eftersom jag tycker det är ett bra program som borde ha större användarskara.

39
Stålberg / Ståhlberg / SV: Stålberg / Ståhlberg
« skrivet: 2018-07-30, 08:49 »
Min farfar Karl Adolf Pettersson (f. 1877) och hans bror Ernst August Pettersson (f. 1875) bytte båda namn till Ståhlberg när de skrevs in vid Kungl. Norrlands Artilleriregemente A4 1894.

Är det fler Ståhlbergare som har samma namnbyte eller tagande av namn i släkten bakåt?

Jag undrar varför de just valde det? Annars kunde man ju hetat Kula, det vore ju kanon!  :D

40
Gramps / Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2018-07-30, 08:27 »
Sedan flera år tillbaka använder jag GRAMPS och är mycket nöjd med det programmet. Open Source, floran av tillägg (gjorda av frivilliga) och en bra datastruktur är det som lockar.
Nu undrar jag hur många andra som använder GRAMPS i sin forskning? Finns du här på anbytarforum? Finns det något annat vattenhål där GRAMPS-arna håller till? Eller kommer detta inlägg eka ensamt ut i etern?  ;)

Hör av dig här i detta underforum så kanske vi kan utbyta erfarenheter eller peppa varandra.

Dan

41
Präster / SV: Lasaretts-predikant
« skrivet: 2017-05-24, 04:42 »
Toppen! Tack!

42
Präster / Lasaretts-predikant
« skrivet: 2017-05-23, 20:34 »
Undrar om någon vet ifall dessa var anställda av lasarettet eller en del av Svenska kyrkan? Gjorde de inget annat än predika :)  ?

43
Handlande / Handlare / SV: Gårdfarihandlare
« skrivet: 2016-08-07, 11:41 »
Tips: Man kan läsa mycket om gårdfarihandlare i "Marknad på väg. Den västgötska gårdfarihandeln 1790–1864.", avhandling av Pia Lundqvist. Kontakta Instutitionen för Historiska Studier vid Göteborgs Universitet så kan man få köpa ett ex.

44
Tack!


Så platsen att leta vad det avsåg borde vara tingsrätten?

45
Bilden blev ju inte bra, kan man inte klicka så den blir större??? Här en delförstoring.

46
03) Osorterat / Vad betyder "Rättshjälp" i Rotemansarkivet?
« skrivet: 2016-08-06, 09:21 »
För min farfar Karl Adolf Ståhlberg med familj står det "Rättshjälp 1918-08-19" i Rotemansarkivet (se bild). Någon som vet vad det innebär och var man kan söka vidare? "Lk" i bilden har jag förstått betyder "Livsmedelskort" vilka delades ut för ransonering 1916.


Alla tips emottages tacksamt!


Dan

47
Var ligger platsen / Var ligger platsen
« skrivet: 2015-10-18, 12:15 »
Tack för alla tips! Naturligtvis borde jag tänkt på att det kanske bara var ett å idag, men...ibland tänker man inte. /Dan

48
Var ligger platsen / Var ligger platsen
« skrivet: 2015-10-18, 11:33 »
Tack Christina!  
 
Bra tips, men man får tyvärr träff både på att det är en gård eller en by eller en trakt. Och tyvärr inte var den/det ligger.
 
Mvh,
Dan

49
Var ligger platsen / Var ligger platsen
« skrivet: 2015-10-18, 07:21 »
Hej!  
Är det någon som kan hjälpa mig med att peka ut var Råå ligger i Asarums socken? Är det en gård eller annat område? Hittar inte mer å Internet än att det har funnits en stärkelsefabrik där ....
 
Tacksam för all hjälp,
Dan
 

Klipp ur församlingsbok AIIa:25 sid 1655

50
Yrken K / Kolakokerska
« skrivet: 2015-10-03, 11:28 »
Jag kan inte låta bli att fastna för denna person i Häradsskrivaren i Danderyds fögderi II FIaa:15 (1941-1941) Bild 100 / sid 80. Står det Kolakokerska? Vad gjorde en sådan? Låter ju som någon man vill ha som mamma
 

51
Tack igen för hjälpen!
 
Dan

52
Många tack Maud!  
 
Jag var vilsen och trodde att penis på latin betydde ungefär svans, och inte är samma som det ord vi använder idag. Kan man tänka sig att vi har något annat namn idag för denna sjukdomsbild? Är det samma som t ex syfilis? Jag har lite svårt att se hur man kan dö av frätande sår på penis men det kanske var blodförgiftningen som tog kål på Karl? Han blev 69 år och lär ha haft 13 barn (kanske därför )
 
Dan

53
Hej!
 
Jag skulle behöva hjälp med att förstå dödsorsaken till Karl Johan Andersson som dog i Danderyd 1940. Det ser ut såhär:
 

 
Första raden får jag till Ulcus phag[e]dedae vilket jag tror betyder svårt infekterat, växande sår. Andra raden är den mest knepiga och tredje är (c. septichaemica) vilket jag tror är blodförgiftning. Jag får inte heller ihop raderna till en samlad bild av dödsorsaken. Kan någon hjälpa mig blir ättlingen jätteglad  
 
Dan
 
(Meddelandet ändrat av Dstahlberg 2013-08-25 22:58)

54
På Stadsarkivet var de lite ovilliga att ta fram sina exemplar eftersom de var väldigt slitna. Men på Telemuseum var det lättare, där hade de alla årgångar. Jag tittade t ex på 1926 års upplaga som var den första. De har ju också alla telefonkatoler på mikrofiche, men det kanske alla känner till.
 
Tack ni som hjälpte mig hitta dem!

55
Jag vill minnas att det på 60-70-talen fanns en bok som kompletterade telefonkatalogen i Stockholm. Det var så att säga en telefonkatalog men ordnad efter gatuadresser och inte efter efternamn. Jag tror den kallades Röda Boken och undrar om någon:
 
 - kan verifiera att denna typ av bok fanns
 - vet vem gav ut den
 - vet var kan man hitta dem idag (telemuseum?)
 
Boken skulle kunna hjäpa mig hitta en faster som jag bara vet förnamn på och som bodde på Erik Dalbergsgatan runt 1950-60 i Stockholm. Kanske någon har en annan id? om hur man kan gå tillväga?

56
Namnbyte / Äldre inlägg (arkiv) till 13 februari, 2005
« skrivet: 2002-01-10, 08:49 »
Hur långt fram i tiden fortsatte man att tvångsmässigt ändra namn på soldater? Min farfar, Karl Adolf Petterson, började 1896 vid Norrlands Artilleri-regemente som voluntär, och blev då inskriven i regementets husförhörsbok som Karl Adolf Petterson Ståhlberg. Petterson är överstruket. I den militära rullan står han som Ståhlberg enbart. Även hans äldre bror som ryckte in samtidigt och bytte till Ståhlberg. Jag blir inte klok på om det är tvång eller självvalt, kan någon hjälpa mig?

57
Allmänt / Databaser för släktforskare på Internet
« skrivet: 1999-10-19, 05:36 »
Vad jag som nybörjare förstår finns idag både DISBYT och Släktdata som depåer för egna och gemensamma inmatningar och åtminstone DISBYT är sökbart via nätet. Skulle inte någon av dessa kunna utvecklas lite för att ha kvalitetsmärning och eventuellt ta betalt (för de register som så önskar) för att möte önskemålen ovan?

58
Övriga datorprogram (stängd) / Övriga datorprogram (stängd)
« skrivet: 1999-10-10, 17:21 »
Thomas!
 
Jag tycker som du att man borde diskutera vilket datorstöd en släktforskare behöver - och om dagens program har detta stöd eller om det behövs en generationsväxling.
 
Såsom jag ser det har dagens program kommit till som vidareutvecklingar av registerprogram. Man skapade ett register över det man kommit fram till i forskningen (namn, plats, år, släktskap) och kunde sedan lätt få fina utskrifter (träd m m). Det är mycket data att ha på papper.
 
Men vad är egentligen hela processen vid släktforskning? Många fler aktiviteter är inblandade såsom planering, sökning,
insamling, källkritik, utvärdering, slutsatser, publicering m m - ger dagens program stöd för detta?
 
Programmen borde vara ett stöd för hela processen. Börja med att kunna beskriva källorna, gör sedan extrakt ur dessa. Bygg sedan påståenden som grundar sig på en utvärdering av informationen i källorna. Gör hela denna process spårbar och ändringsbar. Hjälp mig att planera nästa veckas arbete.
 
Summerat som brandfackla: Dagens program täcker kanske de sista 30% av hela processen i släktforskning. Räcker det?
 
Dan

59
Såvit jag förstått så kräver lagring av GIF att man tecknar en licens, eftersom ett patent finns för detta format. PNG har uppstått som ett licensfritt alternativ till GIF. Nedanstående är ur en grafikprogramvaras bruksanvisning:
 
The TIFF LZW and GIF formats are disabled in this toolkit, because they require a separate patent license directly from Unisys Corporation for LZW compression.
 
PNG (Portable Network Graphics) is a replacement for the GIF format. It is a full-featured (non-LZW) compressed format intended for widespread use without legal restraints.
 
Dan

60
Allmänt / Databaser för släktforskare på Internet
« skrivet: 1999-10-10, 11:41 »
Kanske man kan skapa en gemensam kommersiell organisation för de släktforskarföreningar som önskar publicera databaser på Internet? Om man delar kostnader för server, programvara, ekonomisk administration m m så blir det billigare för de deltagande föreningarna. Kunden (i detta fall släktforskaren) får det också enklare. En avgift att betala till en organisation, ett ställa att söka på. Måhända kan ett sådant företag också göra det lättare för föreningar att ta steget ut på Internet med sina register.
 
Det vore intressant för mig som rookie (nybörjare) att få höra lite erfarenheter av de som deltagit i helt ideella registreringar och publiceringar av data. Har det fungerat bra? Finns det kontinuitet i registrering, fanns det normer för registrering, kvalitetssäkring m m? Fanns det andra problem eller möjligheter? Dela gärna med er av erfarenheten!
 
Dan

61
Archive - Swedish geography / Bersbo gruva, Rydgren
« skrivet: 1999-10-05, 05:29 »
It was a copper mine. You can read more about it (in Swedish) at:
 
http://www.atvidaberg.se/sights/mine/swe/index.html
 
Mail me if you need a translation of the page.
 
Dan

62
Österhaninge / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-25
« skrivet: 1999-08-15, 14:25 »
Enligt ovannämnda bok har ägarna varit:
 
 1686-ca 1690 Samuel Åkerhielm
ca 1690-1703 Christina Rosenhane
1703-1709 brodern Fredrik Rosenhane
1709-1738 sonen Schering Rosenhane d.y.
1738-1761 sonen Fredrik Bengt Rosenhane
1761-1777 Axel Arnell
1777-1783 tvenne döttrar
1783-1794 Carl Wilhelm Salonius
1794-1822 Carl Lagerbring
1822-1883 släkten Beskow
 
Boken Vendelsö, Säteriet som blev villasamhälle av Henry Hall kostar 100:- på Haninge bibliotek (08-606 85 93), och är utgiven på Hanvedens förlag, ISBN 91-87736-27-56. Jag bor i Vendelsö och köpte den själv i veckan, därav intresset.
 
Mvh,
Dan
 
 
Inlägget flyttades 19 oktober 2009 från Efterlysningar: Vendelsö.
Camilla Eriksson, moderator

63
Mikrofilmsläsare / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-10-09
« skrivet: 1999-08-10, 20:18 »
Men de har ganska kreativ stavning. På deras sidor kan man läsa om de scanners för mikrofish,
 mickrofish och mickrofich som de säljer samt om mikrokortläsare .

64
Vid utvädering av program bör man inte glömma att titta på leverantören. Hur stor är sannolikheten
att leverantören finns kvar om några år? Vilket stöd kan de ge till användare? Finns det regel-
bundna uppdateringar? Hur många program finns installerade i dag? Har de en utvecklingsplan
för framtiden?
 
Naturligt nog har en förening med 8000(?) medlemmar större chans att finnas kvar om några
år än en ensam utvecklare.
 
Det kan också ofta vara motiverat att titta på bruksanvisningar, utbildning, on-line hjälp m m.

Sidor: [1]